Budgetreform Bil. 12,betänkande.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

BUDGET

REFORM

%

Den

statliga

budgetens regionala

effekter

V “

BIHLAHGAÅZ im_ BETANKANDE ÅVHBQUDGETLJÄ “EDNiNGEN ÅSTOCKHOLM1973“

Statens offentliga utredningar 197 3 :46 Finansdepartementet

Budgetreform

Den statliga budgetens

regionala effekter

12 till betänkande av budgetutredningen

Bilaga Stockholm 1973

ISBN 91-38-01524-2 Omslag: Roland Klang K L BeckmansTryckcrier AB. Stockholm1973

Till Statsrådet och chefen för finansdepartementet

Budgetutredningen får härmed, som bilaga till sitt betänkande Budgetreform, överlämna en på utredningens uppdrag utförd studie Den statliga budgetens regionala effekter” av fil. lic. Peter Lagerblad. Utredningen har dragit upp vissa allmänna riktlinjer för studien. Författaren har under arbetets gång informerat utredningen om sina resultat. Vissa önskemål om arbetets uppläggning har därvid uttalats. Författaren svarar emellertid själv för innehållet i denna bilaga.

Stockholm i september 1973.

Bo Jonas Sjönander

/Svante Englund

Den effekter

statliga budgetens regionala

A v Peter Lagerblad

Innehåll

l Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Den regionala utvecklingen 1.2 Regionalpolitik 1.3 Disposition

2 Problemställningar 2.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Grundläggande begrepp 2.2.1 Struktur och variabler 2.2.2 Kausal ordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.3 Specificering av variabler och ekvationer 2.2.4 och reducerad form Aggregering 2.2.5 Dynamiska strukturer 2.2.6 Målformulexingar 2.3 Problem 2.3.1 konjunkturvariationer . . . . . . . . . . Regionala 2.3.2 Orsaker till regionala konjunkturvariationer 2.3.3 Regionalt selektiva medel 2.3.4 Stabiliseringspolitiska mål . . . . . . . . . . . . . . 2.3.5 stabiliseringspolitik och ekonomisk tillväxt Regional 2.3.6 effekter av Stabiliseringspolitiska medel Regionala

24 3 Den regionala konjunkturutvecklingen 3.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 3.2 Konjunkturmått 24 27 3.3 Regionindelning Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 3.3.1 27 3.3.2 Den homogena regionen (H-regionen) Den centrerade 27 3.3.3 regionen 3.3.4 Den administrativa 28 regionen 3.3.5 28 Val av regjonindelning 28 3.4 Konjunkturutvecklingen Allmänna 28 3.4.1 aspekter . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 3.4.2 Beräkningsmetoder 31 3.4.3 Konjunkturkänslighet 33 3.4.4 Tidsmässig förläggning 3.5 Ansatser till förklaring av den regionala konjunkturut- 34 vecklingen

3.5.1 Inledning 3.5.2 Regionernas näringsgrenssammansättning 34 3.5.2.1 Allmänt 34 3.5.2.2 Konjunkturförlopp i olika industrigrenar 35 3.5.2.3 Näringsgrenssammansättningen och regionala konjunkturvariationer 36 3.5.3 Regionernas långsiktiga tillväxt 42 3.5.4 Den ekonomiska politiken 45 3.6 Sammanfattning 46

4 De regionala stabiliseringsproblemen 47 4.1 Inledning 47 4.2 Ekonomisk-politiska mål 47 4.3 Ekonomisk-politiska målkonflikter 50 4.3.1 Inledning 50 4.3.2 Full sysselsättning och stabil prisnivå 50 4.3.3 Regional stabiliseringspolitik och nationell ekonomisk tillväxt 52 4.3.3.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 4.3.3.2 Regionala produktivitetsskillnader 52 4.3.3.3 Diskussion 54 4.4 Regionalpolitiska medel 55 4.5 Det regionala stabiliseringsproblemet 56 4.5.1 Inledning 56 4.5.2 Modell med interregional handel 56 4.5.3 Modell utan interregional handel 62

5 Den statliga budgeten i den regionala stabiliseringspolitiken 5.1 Inledning 5.2 Krav på medlen 5.3 Budgetens inkomstsida 5.3.1 Allmänt 5.3.2 Statliga inkomstskatten 5.3.3 Indirekta skatter exkl. avgifter 5.3.4 Avgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.4.1 Inledning 5.3.4.2 Den allmänna arbetsgivaravgiften 5.3.4.3 Investeringsavgiften 5.4 Budgetens utgiftssida 5.4.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.2 Driftbidrag och transfereringar 5.4.3 Anläggningsbidrag 5.4.4 Löpande förvaltningsverksamhet 5.4.5 Särskild verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.6 Diverse konsumtion och transferexing 5.4.7 Investeringar m. m.

8 SOU 1973: 46

6 Statliga investeringars regionala effekter . . . . . . . . . . . 77 6.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 6.1.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 6.1.2 Tidigare undersökningar . . . . . . . . . . . . . . 77 6.1.3 Undersökningens omfattning . . . . . . . . . . . . 78 6.1.4 Regionindelningar vid undersökning av den statliga budgetens regionala effekter . . . . . . . . . . . . 79 6.2 Statliga inköp från industrin . . . . . . . . . . . . . . . 79 6.2.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 6.2.2 Leveransenkäten . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 6.2.2.1 Omfattning och utformning . . . . . . . . . 80 6.2.2.2 Beräkning av sysselsättningseffekterna 82 6.2.2.3 Leveransenkätens resultat . . . . . . . . . . 83 6.2.3 Beräkning av de regionala sysselsättningseffekterna med hjälp av input-output-metoden . . . . . . . . . . . 102 6.2.3.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 6.2.3.2 Input-output-metoden . . . . . . . . . . . 102

6.2.3.3 Beräkning av de regionala sysselsättningseffek-

terna . . . . . . . . . . . . . . . . . . .- 103 6.2.3.4 Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 6.2.4 De regionala sysselsättningseffekterna m. m. på grund av en större statlig industribeställning . . . . . . . . . . 106 6.2.4.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 6.2.4.2 Den regionala fördelningen av sysselsättningseffekterna orsakade 106 av inköpet av PBV 302 6.2.5 Medel för regional stabiliseringspolitik . . . . . . . . 112 6.2.5.1 Nuvarande förhållanden . . . . . . . . . . . 112 6.2.5.2 Sysselsättningsbefrämjande inköp och affärsmässighetsprincipen . . . . . . . . . . . . 113 6.2.5.3 Tidigare- och senareläggningar av statliga inköp 1 14 6.2.5.4 Information om sysselsättningseffekter l 15 6.3 Den statliga byggnadsverksamheten . . . . . . . . . . . . 115 6.3.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 6.3.2 De regionala sysselsättningseffekterna . . . . . . . . 115 6.3.3 Medel för regional stabiliseringspolitik . . . . . . . . 118 6.4 Statligt finansierad vägbyggnadsverksamhet m.m. . . . . . 119 6.4.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 6.4.2 De regionala sysselsättningseffekterna . . . . . . . . 119 6.4.3 Medel för regional stabiliseringspolitik . . . . . . . . 119 6.5 Övrig anläggningsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . 123 6.5.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 6.5.2 Regionala sysselsättningseffekter . . . . . . . . . . 123 6.5.3 Prognosmöjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 6.5.4 Medel för regional stabiliseringspolitik . . . . . . . . 125 6.6 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126

7 Avslutande synpunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128

SOU 1973: 46 9

Tabeller

l Länens konjunkturkänslighet . . . . . . . . . . . . . . . 32 2 Andel företag med fullt kapacitetsutnyttjande i olika näringsgrenar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 3 Förvärvsarbetande och arbetslöshet i olika näringsgrenar i Värmlands län och riket . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 4 Resultat av beräkningarna angående orsakerna till skillnaden mellan rikets och länens arbetslöshetsprocent . . . . . . . . 39 5 Genomsnittligt antal anställda per arbetsställe i olika län 42 6 Korrelationssamband mellan styrkan ikonjunkturvariationerna och tillväxten i länen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 7 Indextal för produktiviteten inom industrin för olika regiongrupper efter Standardisering för kapitalintensitet, företagsstorlek och befolkningstäthet . . . . . . . . . . . . . . . 53 8 Marginella skattesatser för den statliga inkomstskatten för länen år 1969 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 9 Antal statligt anställda .i storstockholmsområdet och övriga landet år 1969 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 10 Anslag inom gruppen investeringar m. m. . . . . . . . . . . 75 11 Materielinköp budgetåret 1968/69 . . . . . . . . . . . . . 81 12 Leverantörer till FMV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 13 Variationsområdet för den procentuella sysselsättningseffekten iolika regioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 14 Storstadsregionernas andel av sysselsättningseffekten 100 15 Variationsområdet för andel av sysselsättningseffekten iolika regioner på grund av resp. myndigheters inköp . . . . . . . 100 16 Sysselsättningseffekternas regionala koncentration . . . . . 100 17 Import . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 18 Input-output-beräkningarnas resultat . . . . . . . . . . . . 105 19 Statens järnvägar: Investeringar och sysselsättningseffekter på grund av investeringsverksamheten i olika regioner budgetåret 1968/ 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 20 Statens vattenfallsverk: Investeringar och sysselsättningseffekter på grund av investeringsverksamheten i olika regioner budgetåret 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 21 Televerket: Investeringar och sysselsättningseffekter på grund av investeringsverksamheten i olika regioner budgetåret 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125

Kartor

l Sysselsättningseffekterna sammanlagt av de studerade myndigheternas inköp 1968/69 per A-region . . . . . . . . . . . . 85 2 Sysselsättningseffekterna sammanlagt av de studerade myndigheternas inköp 1968/69 i procent av befolkningen per A-region 86 3 Sysselsättningseffekterna sammanlagt av de studerade myndighetemas inköp 1968/69 per län . . . . . . . . . . . . . . 87

Sysselsättningseffekterna sammanlagt av de studerade myndig- 88 heternas inköp 1968/69 i procent av befolkningen per län De regionala 1968/69 på grund av sysselsättningseffekterna från FMV: A 90 inköpen 6 De regionala sysselsättningseffekterna 1968/69 på grund av från FMV: M . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 inköpen 7 De regionala sysselsättningseffekterna 1968/69 på grund av från FMV: F . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 inköpen 8 De regionala 1968/69 på grund av sysselsättningseffekterna från FMV:I . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 inköpen 9 De regionala 1968/69 på grund av sysselsättningseffekterna från SJ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 inköpen 10 De regionala sysselsättningseffekterna 1968/69 på grund av från SV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 inköpen 11 De regionala sysselsättningseffekterna 1968/69 på grund av från TVT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 inköpen 12 Antal (manår) i olika län med underleveranser till sysselsatta PBV 302 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 13 De direkta sysselsättningseffekterna på grund av den statliga byggnadsverksamheten under 1968/69 per A-region . . . . . . 116 14 De direkta sysselsättningseffekterna på grund av den statliga under 1968/69 per län . . . . . . . . 117 byggnadsverksamheten 15 Sysselsättningseffekterna på grund av den statligt finansierade vägbyggnads- och vägunderhållsverksamheten 1968 per A-re- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 gion av den statligt finansierade 16 Sysselsättningseffekterna på grund 121 vägbyggnads- och vägunderhållsverksamheten 1968 per län

17 Sysselsättningseffekter på grund av vissa statliga investeringar 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Diagram

. . . . . . . . . . . . . . . 29 l Konjunkturcykleri2 regioner 2 Produktionsstrukturen i en näringsgren . . . . . . . . . . . 43 3 Produktionsstrukturenien (2 regioner) . . . . . 44 näringsgren . . . . . . . . . . . 51 4 Phillipskurvor för Sverige, 1955-65 5 Utbetalningar till försvarets största inhemska leverantörer . . . . . . . . . . . . . . 92 (genomsnitt 1964/65-1965/66) 6 Sysselsättningseffekten hos slutleverantören . . . . . . . . . 7 Procentuell fördelning av sysselsättningseffekten hos slutlevehos underleverantörerna och av utbetalningar 110 rantören, . . . . . . . . . . . . . . . 111 8 Import till PBV 302, 1965-71

Underbilagor

l Befolknings- och sysselsättningsförändringar i länen 1960-

1970 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Regionindelningar b) Konjunkturvariationer i olika län . . . . . . . . . . . . . . Andelen företag med fullt kapacitetsutnyttjande i olika näringsgrenar 1964-1971 enligt konjunkturbarometern . . . . . . 173 Tidpunkt för konjunkturcykelns topp och botten i olika industrigrenar 182 Tabellbilaga 184 Enkätformulär (leveransenkäten) . . . . . . . . . . . . . . 198 Resultat av input-output-beräkningarna 206

-O\OOO\IO\

Enkätformulär (Hägglund & Söner) 212 Resultat av Hägglund & Söner-enkäten 216 __- Metod för kartläggning av antalet sysselsättningstillfällen som uppkommer vid husbyggnad i den region där huset byggs 220 12 Metod för kartläggning av antalet sysselsättningstillfällen som uppkommer vid vägbyggnads- och vägunderhâllsverksamhet i regionen där vägen byggs respektive underhålls 225 Kartläggning av de regionala sysselsättningseffekterna på grund av statens vägverks inköp av maskiner m.m. från industrin 1968 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l

Inledning

1.1 Den regionala utvecklingen Den regionala utvecklingen i Sverige under det senaste decenniet kännetecknas bl. a. av betydande regionala folkmängdsförändringar samt av betydande strukturella förändringar i regionernas näringsliv. Folkmängden minskade år 1965-70 i Värmlands, Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län. Antalet förvärvsarbetande inom jordbruk, skogsbruk och fiske minskade under samma period starkt i samtliga län, särskilt starkt i norrlandslänen, Kronobergs, Värmlands och Kopparbergs län. Antalet förvärvsarbetande inom industrin minskade under denna period i samtliga län med undantag av Jämtlands län. Minskningens storlek varierar emellertid mellan länen. Exempelvis i Stockholms och Göteborgs och Bohus län minskade antalet med 16,2 resp. 13,7 %, medan antalet i Kalmar och Uppsala län minskade med 2,3 resp. 2,9%. Förändringen av antalet sysselsatta inom byggnads- och anläggningsverksamhet varierade i hög grad mellan länen. De största ökningarna återfinns i Uppsala och Hallands län och de största minskningarna i Norrbottens och Jämtlands län. Antalet sysselsatta inom serviceverksamhet ökade under denna period isamtliga län. Ökningen var emellertid olika stor i olika län. Sammanfattningsvis kan sålunda konstateras, att den strukturella förändringen av de olika regionernas näringsliv är olikartad. Denna utveckling belyses i underbilaga 1, där förändringarna i folkmängd, antalet sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk och fiske, industri, byggnads- och anläggningsverksamhet samt serviceverksamhet år 1960-65 och år 1965-70 framgår för de olika länen. En annan aspekt på det ekonomiska förloppet ur regional synvinkel, vilken ej uppmärksammats i lika hög grad som de strukturella förändringarna i regionernas näringsliv, är de konjunkturella variationerna. Dessa studeras i denna uppsats.

1.2 Regionalpolitik 1 riksdagsbeslutet år 1970 om den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten anfördes följande: ”Till regionalpolitiken hänförs sådana

strävanden som har till syfte att förena ett effektivare resursutnyttjande på kortare och längre sikt samt ökad ekonomisk tillväxt med förbättrad jämvikt i den näringsgeografiska utvecklingen. Härigenom skall regionalpolitiken skapa ökad jämlikhet i ekonomiskt, socialt och kulturellt avseende mellan människor i olika regioner. Detta mål innefattar också ett ansvar för att strukturomvandlingen och den ekonomiska tillväxten sker på ett sådant sätt att de enskilda människornas trygghet värnas. Beredskapspolitiska synpunkter bör också beaktas idet regionalpolitiska arbetet. Den ekonomiska politiken har under 1960-talet givits en rad inslag i syfte att påverka den regionala utvecklingen. Huvuddelen av dessa ekonomisk-politiska medel har skapats i syfte att påverka den regionala strukturella utvecklingen. Medlen har ofta utformats som kapitalsubventioner vid investeringar inom bestämda regioner med strukturproblem, det s. k. allmänna stödområdet. Exempel på sådana medel är statligt lokaliseringsbidrag, statligt lokaliseringslån och ianspråktagande av investeringsfonder. Subvention av företagens lönekostnader har tidigare ej förekommit, men har tillämpats under de senaste åren i form av utbildningsstöd samt sysselsättningsstöd vid nyanställning inom det s. k. inre stödområdet. Vidare har flera av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna använts för att motverka strukturella och konjunkturella arbetslöshetsproblem i bestämda regioner. Exempel på sådana åtgärder är allmänna och särskilda beredskapsarbeten, industribeställningar, flyttningsbidrag och inlösen av egna hem.

1.3 Disposition l kapitel 2 preciseras de olika problemställningar som behandlas i denna uppsats. Som en utgångspunkt införs några grundläggande begrepp. I kapitel 3 studeras först de konjunkturella variationerna i olika regioner. Därefter presenteras några ansatser till förklaring av det regionala konjunkturförloppet. Mot bakgrund härav diskuteras i kapitel 4 de regionala stabiliseringsproblemen bl.a. med utgångspunkt från några enkla ekonomiska modeller. Möjligheterna att använda den statliga budgeten i den regionala stabiliseringspolitiken diskuteras i kapitel 5. Såväl budgetens inkomstsida som dess utgiftssida studeras. I kapitel 6 redovisas resultatet av empiriska studier rörande vissa statliga investeringars regionala effekter. Studien omfattar de statliga inköpen från industrin, investeringarna vid vissa affärsverk, den statliga byggnadsverksamheten och de statliga utgifterna för vägbyggnads- och vägunderhållsverksamhet.

Problemställningar

2.1 Inledning

I denna uppsats diskuteras en aspekt på stabiliseringspolitiken som tidigare ej uppmärksammats i någon större utsträckning, nämligen den regionala aspekten. Det stabiliseringspolitiska målet om full sysselsättning har under senare år av statsmakterna givits en regional dimension. En regional differentiering av de stabiliseringspolitiska medlen har emellertid ej diskuterats i någon större utsträckning. I uppsatsen diskuteras endast en begränsad del av denna problematik. Främst studeras möjligheterna till och effekterna av en regional differentiering av vissa stabiliseringspolitiska medel inom den statliga budgeten. De undersökningar som utförts gäller de regionala sysselsättningseffekterna som orsakas av vissa statliga investeringar. För att klargöra de olika problemställningar som studeras i denna uppsats införs först några grundläggande begrepp.

2.2 Grundläggande begrepp

2.2.1 Struktur och variabler

De ekonomiska relationerna i en ekonomi antas kunna beskrivas genom följande ekvationssystem: fi(X| )=0 i=l...m

...Xm,D,...Dq,Y,...Y

Dessa ekvationer benämns i det följande strukturekvationer. Med modell avses en specifikation av ekvationernas form, t. ex. vilka variabler som ingår i de olika ekvationerna. Med struktur avses en bestämd uppsättning strukturekvationer som erhålls då ekvationernas form specificeras och deras konstanter ges numeriska värden. Konstanterna benämns strukturella parametrar. Med strukturell parameter avses ett förhållande som inte

1 Se: J. Marschak: Economic Measurement for Policy and Prediction och T. Koopmans: Identification Problems in Economic Model Construction, i Hood- Koopmanszstudies in Econometric Method, New York and London 1953. Se även: B Hansen: Finanspolitikens ekonomiska teori, Uppsala 1955, L. Johanssen: Offentlig (Dkonomikk, Oslo 1965.

förändras under observationsperioden. Ekvationernas variabler har inde-

lats i tre grupper. Den första består av variablerna X1 . . . Xm och utgörs

av ekonomiska storheter vi önskar förklara, endogena variabler. Den

andra D). . . Dq utgörs av variabler vilkas värde bestäms utanför modellen,

exogena variabler, och som staten har direkt inflytande över. Dessa variabler benämns i det följande styrvariabler. Exempel på sådana är statliga skattesatser och statliga utgifter av olika slag. Den tredje gruppen variabler också av variabler vilkas värde bestäms

Yl Yp utgörs

utanför modellen, exogena variabler, men vilka staten inte har direkt inflytande över. Dessa variabler benämns i det följande exogena variabler.

2.2.2 Kausal ordning

Sambanden mellan de olika endogena variablerna framgår inte av det ovanstående ekvationssystemet. Modellens kausala ordning framgår då ekvationssystemets ekvationer och endogena variabler ställs upp i kausal ordning. Systemets ekvationer och endogena variabler delas då upp i delgrupper av olika ordning. En delgrupp av ordningen 0 är en grupp ekvationer som uppfyller villkoret att omfatta ett så litet antal ekvationer som möjligt, där antalet endogena variabler är lika med antalet ekvationer. En delgrupp av 1:a ordningen karakteriseras av att den innehåller ett antal ekvationer, som dels är så litet som möjligt och dels är lika med antalet sådana endogena variabler, som inte förekommer i någon delgrupp av O: te ordningen, samt en eller flera endogena variabler som ingår i delgrupper av Ozte ordningen. På motsvarande sätt definieras uttrycken delgrupper av 2: a och högre ordningar. De endogena variablerna i en delgrupp (B) av en viss ordning (k) sägs vara direkt kausalt beroende av de endogena variablerna i en delgrupp (A) av närmast lägre ordning (k-l) om åtminstone en endogen variabel i A ingår i B. Det högsta möjliga antalet delgrupper är lika med antalet ekvationer i modellen. Då antalet delgrupper är lika med antalet ekvationer i ekvationssystemet har vi ett rent rekursivt system. Då endast en delgrupp finns är systemet rent interdependent. I övriga fall är systemet blandat interdependent-rekursivt. Detta sätt att härleda den kausala strukturen kan illustreras med

utgångspunkt från ett enkelt linjärt ekvationssystem?

(1)811X1+312X2+a13X3 +316X6 :310 = (2) +324X4+32 sXs 320 (3) 332X2 :330 (4) 343X3 :340 (5)3siX1+3s2X2+3s3x3+3s4X4 :350 (5) = a66X6+3s 7X7 350 (7) 371X1 :370

Det kan visas, att det finns tre kompletta delgrupper av O: te ordningen: (3) och variabel X2, (4) och variabel X3, samt (7) och variabel X1. Det finns två kompletta delgrupper av lza ordningen (l) och variabel X6, samt (5) och variabel X4. Slutligen finns det två kompletta delgrupper av 2: a ordningen: (2) och variabel X5 samt (6) och variabel X7. Kausalordningen för ekvationssystemets ekvationer och variabler kan återges på följande sätt:

l Se: H. Simon: Causal Ordering and ldentifiability, i Hood-Koopmans: Studies in Econometric Method, New York och London 1953. 2 Hood-Koopmans: Studies in Econometric Method, s. 60, New York och London 1953.

(3) (4)

//m X6 X4

(i) (i l l

(s) 2) x, X5

Genom att ett ekvationssystem på detta sätt ges en kausal ordning den mest rationella lösningsordningen av systemet. Vidare framgår hur en störning, t. ex. genom en förändring av värdet på en framgår exogen variabel, fortplantas i systemet.

2.2.3 Specificering av variabler och ekvationer

l modeller av ovan angivet slag studeras i allmänhet nationella storheter som t. ex. den totala sysselsättningen i ekonomin och den nationella I sådana modeller bortses från att en ekonomi består av prisstegringen. ett antal olika regioner och näringsgrenar. Om hänsyn tas till detta kan en ekonomi beskrivas på följande sätt:

. . . .

fi(x1l.n _ , _ xlrn . . .Xmrn,d111. .djrn dqst,

i=l...m-s-t

y“1...yk,n...ypst)=0

= endogen variabel l = l . .m x,

dj = styrvariabel j 1 . .q

yk = exogen variabel k = 1 . .p = r = region r 1 . .s = näringsgren n n 1 . .t

till region och näringsgren. I de De olika variablerna är här specificerade fall det gäller för varje strukturekvation att samtliga ingående endogena variabler har samma samma näringsgrensindex kan regionindex resp. strukturekvationerna indexeras på samma sätt som de endogena variablerna. lndexeringen av styrvariablerna (jrn) och de exogena variablerna (krn) är ett förkortat sätt att ange samtliga möjliga kombinationer mellan slag av variabel, region och näringsgren.

2.2.4 Aggregering och reducerad form

Den ovan redovisade modellen beskriver ekonomins struktur i mycket form. vid detaljerad På grund av bristen på data måste man i praktiken ekonomisk analys använda mer modeller. Aggregeringen

aggregerade att

avser både ekvationer och variabler. Vid aggregering är det viktigt beaktas. Haavelmol definierar den aggregerade formens grad av autonomi av autonomi hos en relation som kvoten mellan den klass av graden relationens och den totala klassen av strukturer, som uppfyller villkor, alla möjliga strukturer. Graden av autonomi anger således hur oberoende ett visst ekonomiskt samband är av förändringar av den underliggande strukturen. När de olika strukturekvationerna aggregeras till samband för

1 in Econometrics, Econometrica T. Haavelmo: The Probability Approach och deras Supplement 12, 1944. Se även: B. C. Ysander: Tre teorikriterier tillämpning på nationalekonomisk metodik, memorandum 23, Nationalekonomiska institutionen vid Göteborgs universitet, Göteborg 1972. 2 Värden på de endogena variabler som uttrycker kvantiteter kan skrivas som värden för näringsgrenar, regioner och hela ekonomin på följande sätt:

2- 17

regioner och näringsgrenar är det av stort intresse att känna sambandens grad av autonomi. Kunskap om en ekonomis struktur är ett viktigt hjälpmedel för att bästa möjliga ekonomisk-politiska beslut skall kunna fattas. I vissa fall är emellertid kunskap om strukturen inte lika nödvändig, nämligen då strukturen inte har ändrats under den gångna observationsperioden och inte väntas ändras under den kommande. I sådana fall är kunskap om den reducerade formen av strukturekvationerna tillräcklig. Med reducerad form avses ett från strukturekvationerna härlett ekvationssystem som uttrycker samband mellan endogena variabler och styrvariabler.

2.2.5 Dynamiska strukturer

l ekonomisk teori skiljer man mellan statisk och dynamisk teori. Med statisk teori förstås, att analysen enbart avser ekonomiska samband mellan variabler, som är daterade till en och samma tidsperiod. Om analysen även avser ekonomiska samband mellan variabler, som är daterade till olika tidsperioder, talas om dynamisk teori. l många fall är man vid ekonomisk analys intresserad av att kunna förutsäga värdet av en endogen variabel över tiden. I den tidigare diskuterade modellen kan förändringar av de endogena variablerna orsakas av förändringar i styrvariabler eller exogena variabler. Även slumpvisa störningar kan påverka de endogena variablerna. Denna bild av orsakerna till förändringarna av de endogena variablerna är emellertid ej tillfyllest. En annan orsak kan vara de dynamiska relationerna i modellen. En struktur som medger variationer i de endogena variablerna över tiden även om styrvariabler, exogena variabler och de strukturella parametrarna

s n=1 t

Xln=§-1xlrn

t r=l 5

xlr=å_lxlrn

s -

i l -2

n = 1 E: 1 xlrn (X, = värde för hela ekonomin)

Värdena på de endogenayariabler som_ ej uttrycker kvantiteter kan inte skrivas på

detta satt. Exempel pa sadanavarden ar priser och arbetslöshetsprocent. Värden på sadana endogena variabler for narmgsgrenar, regioner och hela ekonomin kan

erhallas som vägda medeltal på följande sätt: S X In =E . _ n-l...t

r=lwm Xlm

i X =z w - I r =1 s

n=1 rn xlrn

- t X|=E w X n=1 n ln s _=Z X

X1 r=1wr u

5 t E E w =l r=l wm=l rn n=1

iv. w -1 n fr. -1

n=1 rzlwr-

l

vissa fall kan dessa endogena variablers värde vara lika i samtliga regioner eller i

samtliga narmgsgrenar. Detta kan betecknas på följande sätt: = = = = *lin *lin xlon xlrj Xlri *no

är konstanta samt om det ej existerar några slumpmässiga störningar benämns en dynamisk struktur. modell är tidsperspektivet avgörande för vad som l en dynamisk betecknas som en strukturell parameter och som en endogen variabel. Ett förhållande som i ett kort tidsperspektiv betecknas som en strukturell parameter kan i ett långt tidsperspektiv betecknas som en endogen variabel. Detta gällert. ex. näringslivsstrukturen i en region.

2.2.6 Målformuleringar Ett ekonomiskt mål kan i en modell uttryckas som en restriktion lagd på en endogen variabel, t. ex. att den skall anta ett bestämt värde. Endogena variabler som utgör ekonomiska mål benämnsi det följande målvariabler. Målet för den ekonomiska politiken kan också formuleras som ett Målet är då att vissa endogena variabler skall anta maximeringsproblem. sådana värden att en politiskt bestämd målfunktion skall uppnå sitt maximala värde. Vid tillämpning av en modell av tidigare diskuterat slag kan målvariablerna vara nationella variabler, regionala variabler, näringsgrensvariabler eller variabler som både är bestämda till näringsgren och region. En målfunk_tion (I) med nationella variabler får följande allmänna form:

T=T(Xl...Xk)

En målfunktion med regionala variabler får följande form: r=l ...s

T=T(Xlr...Xkr)

2.3 Problem

2.3.1 Regionala konjunkturvariationer v Den första problemställningen som studeras i denna uppsats är huruvida det föreligger några regionala skillnader i konjunkturutvecklingen. För variablerna: arbetslöshet, lediga platser per arbetslös och inkomster jämförs utvecklingen över tiden mellan olika regioner. Härvid bortses från den trend- och säsongmässiga utvecklingen. Betydande regionala skillnader konstateras. I den tidigare diskuterade modellens termer avser således studien en tidsmässig jämförelse mellan regionalt aggregerade värden för vissa endogena variabler. Dessa studier redovisas i kapitel 3, avsnitt 1-4.

2.3.2 Orsaker till regionala konjunkturvariationer

Mot bakgrund av de konstaterade regionala skillnaderna i konjunkturutvecklingen diskuteras olika tänkbara orsaker härtill. En första hypotes som härvid kan uppställas är att skillnaderna beror på regionala skillnader i näringsgrenssammansättningen. De grundläggande hypoteserna är därvid att de konjunkturella variationernas storlek och tidsmässiga placering skiljer sig mellan de olika näringsgrenarna, men ej mellan de olika enheterna inom respektive näringsgren. Med utgångspunkt från den tidigare diskuterade modellen kan denna hypotes sägas innebära, att alla relevanta kausala samband är lika hos en olika enheter. En aggregering av ekvationer och variabler till näringsgrens

näringsgrenar har därför i detta fall en högre grad av autonomi än en aggregering till regioner.

De regionala skillnaderna inäringsgrenssammansättningen återspeglasi den tidigare diskuterade modellen genom de strukturella parametrarna. Skillnaden i konjunkturutvecklingen mellan de olika näringsgrenarna återges genom olika stora variationer i exogena och endogena variabler. Näringslivsstrukturen kan återges i mer eller mindre aggregerad form. I denna uppsats används en näringsgrensindelning omfattande 28 näringsgrenar. Frågan om i hur hög grad konjunkturvariationerna i en region är regionalt betingade, dvs. beroende av variationer i exogena variabler i regionen, och ej av variationer i exogena variabler i övriga regioner, kan besvaras då man känner modellens kausala struktur. I uppsatsen diskuteras de ekonomiska sambanden mellan regioner med utgångspunkt från en enkel ekonomisk modell med interregional handel.

Ett försök att testa denna hypotes görs i kapitel 3 avsnitt 5.2. En andra hypotes, som kan är att skillnaderna uppställas, i den regionala konjunkturutvecklingen beror på att de konjunkturella variationernas storlek och tidsmässiga de olika placering skiljer sig mellan regionerna, men ej mellan enheter inom olika näringsgrenar i samma region. Med utgångspunkt från modellen kan denna hypotes sägas innebära, att alla relevanta kausala samband är lika hos en regions olika enheter. En aggregering av ekvationer och variabler till regioner har i detta fall en högre grad av autonomi än en aggregering till näringsgrenar. Denna hypotes prövas emellertid ej i denna uppsats. En annan tänkbar orsak till de regionala skillnaderna i konjunkturutvecklingen är att variationerna i styrvariablerna skiljer sig mellan de olika regionerna. Denna fråga diskuteras i kapitel 3, avsnitt 5.4. Syftet med de undersökningar som presenteras i denna uppsats är just att kartlägga de regionala sysselsättningseffekterna som orsakas av vissa stabiliseringspolitiska medel, nämligen vissa statliga investeringar. De hypoteser rörande orsakerna till de regionala skillnaderna i konjunkturutvecklingen som hittills presenterats har utgått från ett statiskt betraktelsesätt. Om ett dynamiskt synsätt tillämpas kan en tänkbar orsak vara att de dynamiska sambanden skiljer sig mellan olika

regioner. Denna hypotes studeras emellertid ej i denna uppsatsl

2.3.3 Regionalt selektiva medel

De ekonomisk-politiska medlen, styrvariablerna, specificeras i modellen till region och näringsgren. Vissa styrvariabler kan ha samma värde i samtliga regioner de förekommer, medan andra har regionalt differentierade värden. Det finns i detta sammanhang anledning att något beröra den begreppsmässiga skillnaden mellan ett generellt och ett regionalt

lFör en tillämpning av denna ansats se: J. Airow: The Construction of interregional Business Cycle Models i H. W. Richardsson: Regional Economics A Reader, London 1970. Å. E. Andersson: Storstadsproblematiken, kap. 6 i Regionalekonomisk utveckling, SOU 1970: 15, Stockholm.

20 SOU 1973:46

sätt att skilja ett regionalt selektivt medel

selektivt medeLl Ett första från ett generellt kan vara följande?

$ = styrvariabelj i region r

Dj, Djj Dir

d X « h k, = endogena variabeln l i region r

X1 F

d Dj,

d X = konstanter k; r 75 i kl, k,

d D

ll k, mycket större än k;

differentierade värden. Vid en föränd- Styrvariabeln har här regionalt värde i en viss region återfinns en ”stor del av den ring av styrvariabelns totala effekten i denna region. Ett andra sätt att skilja ett regionalt

selektivt medel från ett generellt kan vara följande:

: =

Du Dir D10

d _ X” - konstanter k, k, , k, d

D30

d Xlr . ,, ,, .. ..

k; r #3 k, mycket storre an k; d

Djo

har här samma värde i samtliga regioner. Vid en lika stor Styrvariabeln av variabelns värde i samtliga regioner erhålls regionalt förändring effekter. Ett medels regionala selektivitet i enlighet med differentierade distinktionerna kan bedömas då man känner någon av de här diskuterade modellens kausala struktur.

2.3.4 Stabiliseringspolitiska mål

Mot av de regionala skillnaderna i konjunkturutvecklingen bakgrund diskuteras de regionala stabiliseringsproblemen. Den första aspekten som

uppmärksammas är de ekonomisk-politiska målens utformning vad gäller

förhållanden. Som tidigare framhållits kan målen avse både regionala nationella och regionala målvariabler. Dessa frågor diskuteras i kapitel 4,

avsnitten 2 och 5.2. i detta sammanhang är om målfunktionens En fråga som diskuteras maximala värde kan antas förändras om ett villkor om sysselsättningens

regionala fördelning fogas till den nationella målvariabeln sysselsättning. Vissa mål står i konflikt med varandra i den ekonomisk-politiska att de inte kan uppfyllas till fullo. Ett välkänt meningen samtidigt

1 Jfr E. Lundberg-A. Wibble: ”Nymerkantilism och selektiv ekonomisk politik i Lundberg-Backelin (red): Ekonomisk politik i omvandling, Stockholm 1970. 2 Jfr L. Johanssen: Offentlig økonomikk, sid. 12. Oslo 1965.

exempel på detta är konflikten mellan målen om full sysselsättning och

stabil prisnivå. I kapitel 4, avsnitt 3.2 diskuteras huruvida målfunktionens maximala värde kan antas öka då olika nationella differenstyrvariabler tieras regionalt. Frågan är här om en ökad sysselsättning vid en given prisstegringstakt skall kunna erhållas genom att ett ökat antal ekonomisk -politiska medel erhålls vid en regional av de nationella differentiering medlen.

2.3.5 Regional stabiliseringspolitik och ekonomisk tillväxt

Regional stabiliseringspolitik definieras i uppsatsen som förändringar i regionalt differentierade styrvariabler, som vidtas för att motverka de konjunkturella variationerna i bestämda regioner. l kapitel 4, avsnitt 3.3 diskuteras hur en regional stabiliseringspolitik kan kan tänkas påverka i ekonomin. Denna produktionstillväxten frågeställning kan diskuteras dels med utgångspunkt från en statisk modell, dels med utgångspunkt från en dynamisk modell. I det förra fallet antas kapitalets storlek, sammansättning och regionala fördelning vara given och ej påverkas av en regional stabiliseringspolitik. Problemställningen gäller då hur man genom en regional stabiliseringspolitik påverkar resursutnyttjandet i de olika regionerna och den produktionsmässiga effektiviteten i arbetskraftens regionala fördelning. Då frågeställningen diskuteras med utgångspunkt från en dynamisk modell antas kapitalets storlek, sammansättning och regionala fördelning påverkas av en regional stabiliseringspolitik. Påverkan kan antingen ta formen att en förändring erhålls eller att den förhindras. Problemställningen i detta fall gäller hur man genom en regional stabiliseringspolitik påverkar resursutnyttjandet i de olika regionerna och den produktionsmässiga effektiviteten i den regionala Endast en resursallokeringen. begränsad del av denna problematik diskuteras emellertid.

2.3.6 Regionala effekter av stabiliseringspolitiska medel

Diskussionen om de regionala bildar stabiliseringsproblemen utgångspunkt för av möjligheterna att använda undersökningen den statliga budgeten i den regionala stabiliseringspolitiken. Den första delen av undersökningen avser en kartläggning av de regionala sysselsättningseffekterna på grund av de statliga inköpen från industrin. Kartläggningen kan med utgångspunkt från den tidigare diskuterade modellen sägas ha följande omfattning:

_J_ r = 1 . _ _ _ _s =

Xjr endogena variabeln

sysselsättning i region r

Di = styrvariabeln statliga inköp

från industrin (nationellt värde)

omfattar dock endast sysselsättningseffekterna hos Kartläggningen leverantörerna och deras underleverantörer. Vidare har de regionala sysselsättningseffekterna på grund av en statlig, större materielbeställning till en viss region studerats. Kartläggningens omfattning kan uttryckas på följande sätt:

j

r = l . . . . . s dabc = styrvariabeln statliga inköp

från industri c i region b

Denna kartläggning omfattar emellertid enbart sysselsättningseffekterna hos leverantören och hos större delen av underleverantörerna i två led. Den delen av undersökningen avser en kartläggning av de övriga regionala sysselsättningseffekterna på grund av den statliga byggnads- och samt den statligt finansierade vägbyggnads- och anläggningsverksamheten vägunderhållsverksamheten. Kartläggningarnas omfattning kan återges på följande sätt:

AXJ., r = l . . . . . s Ad am n = husbyggnadsverksamhet, anläggningsverksamhet, vägbyggnadsverksamhet och vägunderhållsverksamhet

Dessa undersökningar är mer begränsade till sin omfattning. Kartlägg-

ningen avseende den statliga tiyggnads- och anläggnlngsverksamheten

omfattar de sysselsättningseffekter som uppkommer hos entreprenadföretaget och hos underentreprenadföretag i regionen där huset byggs anläggningen utförs. Kartläggningen avseende vägbyggnadsrespektive och vägunderhållsverksamhet omfattar dessutom de sysselsättningseffekter som uppkommer hos materialleverantörer i regionen där vägen byggs respektive underhålls. De i detta avsnitt diskuterade undersökningarna redovisas i kapitel 6.

3 Den kon

regionala junkturutvecklingen

3.1 Inledning

Den ekonomiska brukar utvecklingen delas upp i trendmässiga, konjunkturella och säsongmässiga ekonomiska förändringar. Efterkrigstidens utveckling utmärks bl. a. av att konjunkturförändringarna i ekonomier av Sveriges typ vad gäller bruttonationalprodukten iallmänhet endast tar sig uttryck som variationer i tillväxttakten och sällan som absoluta nedgångar. Konjunkturförändringarna kännetecknas vidare av variationer i inflationstakt och grad av full sysselsättning. De flesta av analyser konjunkturförändringar hänför sig till det nationella eller det internationella planet. Nationen är härvid den minsta ekonomiska och enheten, betraktas således som ett från konjunktursynpunkt område. homogent Den ekonomiska politikens verkningar analyseras likaså i de flesta fall på det nationella planet. Exempelvis studeras olika ekonomisk-politiska åtgärders effekter storheter på nationella som investeringar, produktion och sysselsättning. I analyser av detta slag uppmärksammas i många fall konjunkturutvecklingen i olika näringsgrenar, medan man bortser från det förhållandet, att en nation är sammansatt av regioner, som kan ha olika konjunkturutveckling. Vidare bortses från att den ekonomiska politikens verkningar kan ha olika effekter i olika regioner. I detta kapitel studeras i olika konjunkturutvecklingen regioner perioden 1960-1971. Vidare diskuteras tänkbara orsaker till att konjunkturutvecklingen skiljer sig mellan olika regioner.

3.2 Kon/unkturmått

Konjunkturutvecklingen i en ekonomi beskrivs ofta genom att man anger graden av resursutnyttjande vid olika tidpunkter. Graden av resursutnyttjande avspeglas i produktionsutvecklingen. Bruttonationalproduktens förändring kan således betraktas som ett sammanfattande mått på konjunkturutvecklingen för en nation. Ett annat sammanfattande mått är natiopå konjunkturutvecklingen nalinkomstens förändring. Då man använder mått av nämnda slag för att

24 SOU 1973:46

beskriva konjunkturutvecklingen, bör man eliminera de säsong- och trendmässiga variationerna, för att konjunkturvariationerna skall framstå mer renodlade. Vidare är det oftast inte tillfyllest att ange årsdata för det använda måttet, utan en redovisning av kvartals- eller månadsdata är mer lämplig. Då man söker beskriva konjunkturutvecklingen i olika regioner, är möjligheterna att använda olika konjunkturmått begränsade på grund av brist på regionala data för de olika måtten. Av de ovannämnda måtten, bruttonationalprodukten och nationalinkomsten, kan exempelvis endast det sistnämnda ges en regional motsvarighet. Till grund för uppskattningen av den regionala fördelningen av nationalinkomsten ligger taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt. Det bör emellertid uppmärksammas att det inkomstbegrepp som används i denna statistik är ett taxeringstekniskt begrepp, vilket på vissa punkter ej motsvarar nationalinkomstbegreppet. Inkomsterna redovisasi statistiken fördelade på fyra inkomstkategorier, nämligen fysiska personer m. fl., svenska aktiebolag m. fl., svenska ekonomiska föreningar m. fl. och ideella föreningar. l statistiken används följande inkomstbegrepp: Sammanräknad nettoinkomst, taxerad inkomst och beskattningsbar inkomst. Den sammanräknade nettoinkomsten består av summa inkomster från samtliga förvärvskällor med avdrag för utgifter för inkomstens förvärvande samt medgivet allmänt avdrag för underskott i förvärvskälla. Den taxerade inkomsten erhålls genom att nettoinkomsten minskas med andra allmänna avdrag än ovannämnda avdrag. Genom att minska den taxerade inkomsten med ortsavdrag och avdrag för nedsatt skatteförmåga erhålls den beskattningsbara inkomsten. (Fr. o. m. inkomståret 1971 gäller andra regler för beräkning av taxerad och beskattningsbar inkomst på grund av omläggning av skattesystemet). För andra kategorier än fysiska personer gäller, att skillnaden mellan den taxerade nettoinkomsten och bruttoinkomsten kan vara betydande på grund av möjligheterna till reglering av nettoinkomsten genom avskrivningar o. d. Då taxeringsstatistiken används för att studera inkomstutvecklingen under olika tidsperioder bör uppmärksammas, att förändrade Skatteregler kan ge upphov till förändrade taxerade inkomster. Vidare bör uppmärksammas att inkomster för inkomsttagare, vars inkomster faller under ”skattestreckef” inte redovisas. Skattestrecket kan ha förändrats under undersökningsperioden. Då taxeringsstatistiken används för regionala jämförelser tillkommer vissa ytterligare problem. Ett problem är att inkomsttagarnas arbetsställen och bostadsorter kan vara belägna i olika regioner. Den taxerade inkomsten för fysiska personer, hänförs till mantalsskrivningsorten. Vid en finmaskig regionindelning blir detta problem starkt framträdande, medan problemet torde vara av marginell karaktär vid en grov regionindelning. Taxeringsstatistikens uppgifter om den regionala fördelningen av inkomsterna bygger på inkomsttagarnas regionala fördelning den första november året före inkomståret. En region som under inkomståret erfarit nettoinflyttning med en åtföljande ökning av inkomsterna kommer således ej att tillgodoräknas denna inkomstökning under inkomståret. För företagen gäller enligt kommunalskattelagen, att inkomsten skall uppdelas så, att fem procent eller där omständigheterna därtill föranleda, högre procent

i kommun, där huvudkontor funnits, samt i övrigt i de kommuner, där fast driftställe begagnats, efter ty som kan finnas skäligt med hänsyn till inom varje kommun tillverkade varors värde, handelsomsättningens storlek, antalet där sysselsatta arbetare eller annat förhållande, som kan tjäna till grund för bedömande av den inkomst, som kan anses hava åtnjutits inom kommunen.” (Kommunalskattelagen 58 §). Ovannämnda exempel på problem visar att en viss försiktighet bör iakttagas vid regionala inkomstjämförelser. Skattetaxeringarna är emellertid den enda datakällan rörande inkomster som finns att tillgå. l det följande redovisas en beräkning av konjunkturvariationerna för olika län med utgångspunkt från sammanräknade nettoinkomster för fysiska personer enligt förordningen om statlig inkomstskatt och den taxerade inkomsten för övriga skattskyldiga enligt kommunalskattelagen. En annan möjlighet att studera konjunkturutvecklingen är att registrera utvecklingen på arbetsmarknaden. Förändringarna av arbetslösheten och antalet lediga platser i olika regioner kan ge en bild av konjunkturutvecklingen. För utvecklingen på arbetsmarknaden kan det i många fall vara svårt att skilja de konjunkturella förändringarna från de säsongmässiga och de strukturella. I arbetsmarknadsstatistiken registreras till arbetsförmedlingen anmälda arbetslösa och lediga platser varje månad. I denna statistik registreras emellertid inte samtliga arbetslösa. De arbetslöshetsförsäkrade arbetslösa registreras i total omfattning, medan de icke arbetslöshetsförsäkrade arbetslösa ej torde registreras i samma omfattning. Sålunda registreras i de av statistiska centralbyrån företagna arbetskraftsundersökningarna, vilka utförs som enkätundersökningar, i allmänhet en högre arbetslöshet än den, som registreras hos arbetsförmedlingarna. Registreringen av de lediga platserna torde ej heller vara total. Vid jämförelser över tiden av arbetsmarknadsutvecklingen bör ändrade förutsättningar och ändrade redovisningsgrunder för statistiken uppmärksammas. Vid regionala jämförelser minskar betydelsen av sådana ändrade förutsättningar, om dessa påverkar samtliga regioner i lika hög grad. Detta kan emellertid ej förutsättas på förhand. Vid regionala jämförelser tillkommer dessutom vissa ytterligare problem. Som exempel kan anföras, att anslutningarna till arbetslöshetskassorna varierar för de olika yrkesområdena. I en region med större andel icke arbetslöshetsförsäkrade är anmälningsbenägenheten sannolikt mindre. Vidare kan närheten till arbetsförmedlingen ha en viss betydelse. Detta .kan medföra att personer i glesbygder har en lägre anmälningsbenägenhet. Denna kan även variera mellan regioner på grund av den strukturella arbetslöshetens och förvärvsintensitetens storlek i regionerna. Då syftet är att jämföra konjunkturutvecklingen för olika regioner torde arbetsmarknadsstatistiken med ovanstående reservationer kunna utnyttjas. I det följande redovisas beräkningar av konjunkturvariationerna för olika län med utgångspunkt från arbetslösheten i andel av folkmängden och antalet lediga platser per arbetslös. På grund av att arbetskraftsundersökningarna utförs som nationella stickprovsundersökningar har arbetsmarknadsverkets statistik använts i denna undersökning. För att erhålla en mer fullständig bild av läget på arbetsmarknaden torde

förutom antalet lediga platser och arbetslösa även antalet sysselsatta med beredskapsarbeten och personer under omskolning böra beaktas.

3.3 Regionindelning 3.3.1 Allmänt Ett viktigt moment vid ekonomisk analys av den regionala utvecklingen är valet av regionindelning. Olika principer kan tillämpas för indelning av ett område i regioner. Vid val av regionindelning för en viss undersökning bör man således klargöra principerna för eller syftena med olika tänkbara regionindelningar. l det följande diskuteras några olika regionbegrepp.

3.3.2 Den homogena regionen (H-regionen) Med en homogen region avses ett enhetligt område. Enhetligheten kan gälla en enda egenskap, t. ex. bebyggelseformen. Enhetligheten kan även gälla en rad samhörande element eller egenskaper, t. ex. näringsgeografiska faktorer. En intressant egenskap enligt vilken olika områden kan klassificeras till olika homogenitetsklasser är agglomerationsgraden. Med agglomeration avses en bebyggelseform med byggnaderna koncentrerade till ett mindre område i motsats till spridd bebyggelse. Ju mer koncentrerad bebyggelsen är desto större är agglomerationsgraden. Agglomerationsgraden är intressant vid ekonomisk analys på grund av de s. k. agglomerationsfaktorerna. Agglomerationsfaktorer definieras som regionala externa produktionsfaktorer, dvs. regionalt bundna produktionsfaktorer, vilka företagen inte betalar för eller betalats för, och som

efter lokaliseringen inte utgör handlingsparametrar för företagen

Då förekomsten av externa faktorer ofta samvarierar med agglomerationsgraden, har denna kommit att användas som ett index för förekomsten av dessa faktorer.

3.3.3 Den centrerade regionen En centrerad region omfattar dels en ort som i något avseende fungerar som serviceort för sin egen och den omgivande traktens befolkning, dels det område, vars invånare har orten som sin serviceort. Orten benämns centralort. Centralorten har s. k. centrala funktioner t. ex. offentlig service, varuhandel, m. m. Det område inom vilket en central funktioni orten dominerar över samma centrala funktion i varje annan ort kallas en orts omland. Olika centrala funktioner har olika behov av befolkningsunderlag för drift i ekonomisk skala. En orts omland varierar således för olika funktioner. Arbetsmarknadsstyrelsens A-regioner är exempel på centrerade regioner, där centralorten och dess omland skall ge det underlag som behövs för servicenäringarna i centralorten. A-regionen skall även kunna användas för bedömningar rörande den lokala arbetskraftsbalansen och l Se t. ex. G. Guteland: Regionala Produktionsbetingelser i Sverige. Stencil. Stockholm 1967.

omfattar därför det område, vars invånare pendlar i huvudsak till områdets egen centralort. A-regionen kan betraktas som en mer eller mindre sluten arbetsmarknad. Omlandets omfattning är inte konstant, utan förändras bl. a. beroende på kommunikationsteknikens utveckling. Sverige är indelat i 70 A-regioner (se underbilaga 2).

3.3.4 Den administrativa regionen En administrativ region omfattar det område som utgör en administrativ enhets verksamhetsområde. Exempel på en administrativ regionindelning är länsindelningen.

3.3.5 Val av regionindelning I detta sammanhang bör det vara lämpligt att använda A-regi0nindelningen med hänsyn till att denna söker avgränsa regionala arbetsmarknader. Det kan vidare vara lämpligt att klassificera de olika A-regionerna efter vilken näringsgren som dominerar eller efter det regionala befolkningsunderlagets storlek. Möjligheterna att använda dessa regionindelningar är emellertid begränsade på grund av brist på data för de tidigare diskuterade konjunkturmåtten. Taxeringsstatistiken över inkomstutvecklingen redovisas numera enligt både A-regionindelningen och länsindelningen. Redovisningen enligt den förra indelningen förekommer dock endast för taxeringsåren 1970 och 1971. Arbetsmarknadsstatistiken redovisas enligt A-regionindelningen. Denna har dock ändrats i väsentlig utsträckning under undersökningsperioden. I denna har undersökning därför länsindelningen valts som regionindelning. Nackdelen med länsindelningen är att den utgör en administrativ indelning utan nära anknytning till näringsgeografiska och andra ekonomiska förhållanden.

3.4 Konjunkturutvecklingen 3.4.1 Allmänna aspekter Konjunkturutvecklingen i olika regioner kan skilja sig åt på olika sätt. Konjunkturcykelns längd, dess amplitud och tidpunkterna för dess maximum och minimum kan variera. Detta åskådliggörs i nedanstående diagram. I det följande undersöks konjunkturcykelns och den amplitud tidsmässiga förläggningen av konjunkturcykelns maximum och minimum. Konjunkturutvecklingen i länen mäts i denna undersökning genom utvecklingen av nettoinkomsterna, arbetslösheten i andel av länets folkmängd och antalet lediga platser per arbetslös. För de två sistnämnda måtten har månadsvisa uppgifter använts och för det förstnämnda årsvisa uppgifter. En annan möjlighet att mäta konjunkturutvecklingen är att relatera arbetslösheten till länets förvärvsarbetande befolkning. Uppgifter rörande den förvärvsarbetande befolkningens storlek i olika län redovisas i folk- och bostadsräkningarna, som utförs vart femte år. På grund av avsaknaden av årsvisa uppgifter rörande den förvärvsarbetande befolkningens storlek har detta mått ej kunnat tillämpas.

Diagram 1 Konjunkturcykler i 2 regioner

BRP

ll

Region B

Region A

_lll

3.4.2 Beräkningsmetoder Ekonomiska korttidsserier kan, som tidigare framhållits, delas upp iolika komponenter. Vanligtvis brukar den långsiktiga trenden, den cykliska konjunkturrörelsen, säsongvariationen med perioden 12 månader samt den slumpmässiga komponenten särskiljas. För att de konjunkturella variationerna i den ekonomiska utvecklingen skall kunna studeras renodlade bör således de övriga komponenterna elimineras. En säsongvariation brukar enklast definieras som den variation i en ekonomisk tidsserie som har perioden 12 månader. Denna variation sammanhänger direkt eller indirekt med en mängd olika exogena faktorer som på något sätt har med årstidsvariationen att göra. Ett antal säsongrensningsförfaranden har utvecklats I denna undersökning har konjunkturinstitutets säsongrensningsprogram använts? Detta program medger val mellan additiv och multiplikativ säsongrensning samt mellan rörlig och fast säsongkomponent. Vidare kan olika antal tidpunkter ingå i det glidande genomsnittet. Den multiplikativa modellen brukar användas då säsongsvängningarnas storlek är direkt proportionell mot seriens nivå, förutsatt att nivån nämnvärt varierar, medan den additiva modellen brukar användas i övriga fall. För konjunkturmåttet arbetslösa i andel av befolkningen har en additiv säsongrensning med rörlig säsongkomponent

1 För en översikt se: C-J Åberg: Säsongrensningsförfaranden l, Statistisk Tidskrift, 1961: 3 C-J Åberg: Säsongrensningsförfaranden Il, Statistisk Tidskrift, 1962: 1 E. Ruist: .Säsongrensningsförfaranden baserade på explicit formulerade förutsätt- Statistisk Tidskrift, 1963: 5.

nin2gar,

För en beskrivning se: S. Cronvall: Säsongrensning av produktionsvolymindex för totala industrin, Statistisk Tidskrift, 1967: 4, sid. 290.

utförts Förändringen av säsongkomponenten över åren har antagits försiggå linjärt. Ett glidande genomsnitt av 19 månader med negativa vikter ytterst i viktformeln har använts.: För konjunkturmåttet antalet lediga platser per arbetslös har en multiplikativ säsongrensning utförts med tidigare nämnda glidande genomsnitt. Denna metod har valts då säsongsvängningarnas storlek i huvudsak visat sig vara proportionell mot seriens nivå. Nästa steg i konjunkturberäkningarna har bestått i att den långsiktiga trenden har beräknats för de säsongrensade serierna samt för inkomstutvecklingen. Det funktionella sambandet mellan den variabel som studeras och kalendertiden kan vara av olika slag. Exempelvis kan linjära och exponentiella trender förekomma. I det förra fallet antas den studerade variabeln tillväxa med absolut sett konstanta tillskott i varje period, medan i det senare fallet förhållandet är konstant mellan två perioders värden. I denna undersökning har konjunkturinstitutets regressionsprogram RE 53 använts för trendberäkningarna. För konjunkturmåtten arbetslösa i andel av folkmängden och nettoinkomsterna har en exponentiell trend skattats med hjälp av minsta kvadratmetoden. För måttet antalet lediga platser per arbetslös har med samma metod en linjär trend skattats. Med utgångspunkt från de säsongrensade serierna och ursprungsserierna för nettoinkomsterna samt beräkningarna av den trendmässiga utvecklingen kan en beräkning av konjunkturutvecklingen göras. Ett numeriskt värde på konjunkturläget kan erhållas genom att den trendmässiga utvecklingen relateras till den faktiska utvecklingen för de olika konjunkturmåtten, med bortseende från den säsongmässiga utvecklingen. Konjunkturläget kan således definieras på följande sätt:

= Konjunkturläget i tidpunkt t ilän

=

Ai

Säsongrensat värde på konjunkturmåttet i tidpunkt t i län i

=

T: Trendmässigt värde på konjunkturmåttet i tidpunkt t i län i”

Då konjunkturläget mäts genom inkomstutvecklingen eller utvecklingen av antalet lediga platser per arbetslös, kommer värdet av den ovanstående kvoten att vara större i högkonjunktur än i lågkonjunktur. I

1 Vid säsongrensningen har i några enstaka fal.l erhållits negativa värden på arbetslösheten i procent av folkmängden. Dessa negativa värden har ersatts med genomsnittet av de omkringliggande positiva värdena. För en diskussion rörande glidande genomsnitt se t. ex. J. Bongard Some Remarks on Moving Averages i (OECD:) Seasonal Adjustments on Electronic Computers. Procedings of an International Conference held in Paris 1960, Paris 1962. 3 För en beskrivning se: Nilson-Cronvall: Kortfattad handledning för användande av Kl: s regressionsprogram RE 5, Stencil, KI, 1971.

30 SOU 1973: 46

högkonjunktur är de säsongrensade värdena för dessa konjunkturmått större än de trendmässiga. När konjunkturläget mäts genom arbetslöshetens utveckling är däremot kvotens värde större i lågkonjunktur än i högkonjunktur. Arbetslösheten är ju större i lågkonjunktur än i högkonjunktur. Konjunkturutvecklingen i länen framgår av underbilaga 3.

3.4.3 Konjunkturkänslighet Den första aspekten på den regionala konjunkturutvecklingen som studeras är konjunkturcykelns amplitud. Av den följande tabellen framgår resp. läns konjunkturkänslighet i en konjunkturuppgång och en konjunkturnedgång. Konjunkturkänsligheten har här definierats som förhållandet mellan styrkan av konjunkturuppgången resp. konjunkturnedgången i länet och den motsvarande genomsnittliga styrkan för länen. Styrkan i konjunkturförändringen mäts som skillnaden mellan konjunk-

turläget (Ki) i konjunkturcykelns maximum och minimum. En konjunk-

turuppgång avser följaktligen utvecklingen från minimum till maximum, medan en konjunkturnedgång avser utvecklingen från maximum till minimum. För inkomstutvecklingen har konjunkturnedgången ca 1965 till ca 1967 och konjunkturuppgången ca 1963 till ca 1965 undersökts. (Konjunkturcykelns maximum och minimum inträffar inte samtidigt för alla län.) För arbetslöshetsutvecklingen och utvecklingen av antalet lediga platser har konjunkturnedgången ca 1965 till ca 1967 och konjunkturuppgången ca 1967 till ca 1970 undersökts. Av datamässiga skäl har det ej gått att använda samma undersökningsperiod för samtliga tre konjunkturmått. I det följande anges i form av ett exempel hur tabellens värden har beräknats.

Skaraborgs län Konjunkturmått: Inkomster 1960 1961 1962 1963 1964 1965 q

Kl: 0,976 0,990 0,986 0,997 1,029 1,046

1966 1967 1968 1969 1970 r

Ki: 1,032 1,000 0,980 0,973 0,993

Konjunkturcykelns maximum: 1965 Konjunkturcykelns minimum: 1962 och 1969 - Styrkan av konjunkturnedgången: 1,046 0,973 = 0,073 Styrkan av konjunkturuppgången: 1,046 - 0,986 = 0,060

0,073 Konjunkturkänslighet (konjunkturnedgång): = 1,24 0 059, . .. . . . 0,060 Konjunkturkanslighet (konjunkturuppgang): = 1,15 O-ñ,

l Genomsnittet av styrkan i konjunkturuppgäng resp. nedgång för länen.

Tabell 1 Länens konjunkturkänslighet

Län Mått: lnkomster Mått: Arbetslös- Mått: Lediga platser het per arbetslös

Konjunk- Konjunk- Konjunk- Konjunk- Konjunk- Konjunkturned- turupp- turned- turupp- turuppturnedgäng gång gäng gång gang gång

Stockholms 0.59 0.50 0,86 1,27 1,05 1,12 Uppsala 0,83 1,02 0,96 1,23 1,64 0,94 Södermanlands 1,15 0,85 1,18 1,46 0,57 1,17

Göteborgs 0.

Västmanlands 1,22 1,31 0,92 0,85 1,17 0,74 Kopparbergs 0,71 0,6 2 0,56 0,46 1,03 0,74 Gävleborgs 0,81 0,87 0,68 0,67 1,32 1,24 Västernorrlands 0,86 1,13 0,56 0,39 1,12 0,78

Av tabellen framgår, att styrkan i de konjunkturella variationerna (konjunkturcykelns amplitud) skiljer sig mellan länen iavsevärd utsträckning. Samma län kan beskrivas som mer eller mindre konjunkturkänsligt beroende på vilket mått som används för att beskriva konjunkturkänsligheten. De olika konjunkturmåtten beskriver olika företeelser under konjunktursvängningarna. Då inkomstutvecklingen används som mått på konjunkturutvecklingen återfinns de största konjunkturvariationerna i Kronobergs och Blekinge län. De minsta återfinns i Stockholms och Kopparbergs län. De största konjunkturvariationerna mätt genom utvecklingen av arbetslösheten återfinns i Blekinge och Kalmar län. De minsta återfinns i Norrbottens och Västerbottens län. Norrlandslänen och Kopparbergs län är, som framgår av tabellen, avsevärt mindre konjunkturkänsliga än övriga regioner. De här redovisade beräkningarna tyder således på att de stora arbetslöshetsproblemen i dessa regioner främst är av strukturell art. Då konjunkturutvecklingen mäts genom utvecklingen av antalet lediga platser per arbetslös finner man de största konjunkturvanationerna i Uppsala och Kronobergs län. De minsta återfinns i Norrbottens och Jämtlands län. Med hänsyn till den begränsade undersökningsperioden ter det sig ej meningsfullt att diskutera de olika länens konjunkturkänslighet var för sig. 1 detta sammanhang är det tillräckligt att konstatera att styrkan av de konjunkturella variationerna skiljer sig i avsevärd utsträckning mellan länen.

32 , sou 1973:46

3.4.4 Tidsmässig förläggning Den andra aspekten på den regionala konjunkturutvecklingen som studeras är den tidsmässiga förläggningen av konjunkturcykelns maxi-

mum och minimum. Konjunkturläget mäts som ovan genom kvoten Kl.

Av den följande tablån framgår när toppen i mitten av sextiotalet och botten i slutet av sextiotalet för länens konjunkturcyklar inträffade.

Den tidsmässiga förläggningen av konjunkturcykelns topp och botten

1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970

N99 Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs o Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

maximum

minimum

3- 33

Konjunkturutvecklingen mäts genom inkomstutvecklingen. Av denna tablå framgår, att både tidpunkten för konjunkturcykelns topp och botten kan skilja sig mellan de olika länen. Med till den hänsyn begränsade undersökningsperioden ter det sig ej heller i detta fall meningsfullt att diskutera den relativa positionen för de olika länen.

3.5 Ansatser till förklaring av den regionala konjunkturutvecklingen

3.5.l Inledning

l de föregående avsnitten redovisades konjunkturutvecklingen i olika regioner. l de följande avsnitten diskuteras olika tänkbara orsaker till att den skiljer sig åt mellan olika regioner. En diskussion av dessa orsaker krävs för att man närmare skall kunna ange vilka medel som är lämpliga för att motverka konjunkturvariationerna i olika regioner. De tänkbara orsaker som diskuteras är skillnader i regionernas näringsgrenssammansättning, skillnad i regionernas långsiktiga tillväxt samt effekterna av den ekonomiska politiken.

3.5.2 Regionernas näringsgrenssammansättning

3.5.2.1 Allmänt

Den oftast förekommande förklaringen till att regionala skillnader i konjunkturutvecklingen förekommer är att regionerna har olika näringsgrenssammansättning. I den enklaste och mest renodlade formen är utgångspunkten att de olika näringsgrenarna påverkas olika mycket av konjunkturvariationer, och att respektive näringsgrens olika enheter påverkas på ett helt likartat sätt av konjunkturvariationer. Varje enhet i respektive näringsgren, oavsett i vilken region den är lokaliserad, antas sålunda uppvisa det för näringsgrenen nationellt sett typiska konjunkturmönstret. Konjunkturförloppet i en region bestäms i enlighet härmed med utgångspunkt från regionens näringsgrenssammansättning. Konjunkturläget i ett visst ögonblick i en region kan sålunda betraktas som ett vägt genomsnitt av det nationella konjunkturläget för de näringsgrenar, vilka är representerade i regionen. Vikterna den relativa anger härvid storleken av de olika näringsgrenarna i regionen. Om t. ex. konjunkturuppgångarna i en region inträffar tidigare än de nationella konjunkturuppgångarna, antas detta vara bestämt av att regionens till näringsliv betydande del består av näringsgrenar, vilkas konjunkturuppgångar kommer tidigare än andra näringsgrenars. Detta synsätt leder till att en stabiliseringspolitik, som tar sikte på att åstadkomma efterfrågeförändringar i bestämda framstår näringsgrenar som mest lämpad att uppnå regionala stabiliseringspolitiska effekter. Man antar då, att en offentlig efterfrågeförändring på en bestämd näringsgrens produkter sprider sig till samtliga företag eller enheter i näringsgrenen.

3.5.2.2 Konjunkturförlopp i olika industrigrenar En grundläggande tanke bakom betydelsen av regionernas näringsgrenssammansättning för konjunkturförloppet är sålunda, att olika näringsgrenar påverkas i olika hög grad av konjunkturförloppet. Med hjälp av konjunkturbarometerns uppgifter om andelen företag i olika industrigrenar, som har ett fullt kapacitetsutnyttjande, studeras i det följande detta förhållande för Sveriges del för perioden 1964-1971. Den första aspekten på konjunkturförloppet som studeras är huruvida de konjunkturella variationernas styrka (amplitud) varierar mellan olika industrigrenar. 1 den följande tabellen anges, hur stor andel av respektive industrigren, som hade fullt kapacitetsutnyttjande under högkonjunkturen 1964-66, under lågkonjunkturen 1967-68 och under högkonjunkturen 1969-70. Värdena avser konjunkturcykelns maximum och minimum. I underbilaga 4 redovisas kapacitetsutnyttjandet perioden 1964- l 971 för de olika industrigrenarna i diagramform. Av tabellen framgår, att variabiliteten för de olika industrigrenarna skiljer sig åt iavsevärd utsträckning. Andelen företag med full kapacitetsutnyttjande varierar i ringa omfattning för t. ex. sågverk, livsmedelsindustrin och den kemiska industrin, medan den varierar i betydande utsträckning för t. ex. cellulosafabriker, skoindustri och maskinindustri. I de ovanstående beräkningarna är ej de konjunkturella variationerna renodlade, utan även strukturella variationer ingår. Som framgår av tabellen gäller emellertid för de flesta industrigrenar att andelen företag med fullt kapacitetsutnyttjande är i det närmaste lika stor under högkonjunkturema år 1964-66 och 1969-70. Vissa undantag finns

Tabell 2 Andel företag med fullt kapacitetsutnyttjande i olika näringsgrenar

Dryckesvaru- och tobaks-

Jäm- och metallmanufaktur 73 25 77 48 52 Sko industri 85 25 80 60 55 Textilindustri (exkl. trikåind.) 76 16 61 60 45 68 21 82 47 61 Maskinindustri Ovrig träindustri 94 37 90 57 53 Cellulosafabriker 99 29 100 70 71

Källa: Konjunkturbarometern. 1964-70.

dock t. ex. elektroteknisk industri, maskinindustri och textilindustri. För dessa industrigrenar gäller således, att de strukturella variationerna i viss utsträckning påverkar variabiliteten. En annan aspekt på konjunkturförloppet som kan studeras är huruvida den tidsmässiga förläggningen av konjunkturcykelns maximum och minimum skiljer sig mellan olika industrigrenar. Då tidpunkterna för konjunkturcykelns maximum och minimum för de olika industrigrenarna under perioden 1964-1971 jämförs framgår att betydande skillnader föreligger. En sådan jämförelse redovisas i underbilaga 5. Exempelvis inträffade under 1969-70 maximum konjunkturtoppen för pappersbruken l 3/4 år tidigare än det gjorde för maskinindustrin. Som framgår av underbilaga 4 är det dock i många fall svårt att avgöra när konjunkturcykelns topp och botten exakt inträffar. På grund av den begränsade undersökningsperioden ter det sig ej meningsfullt att diskutera den inbördes ordningen mellan industrigrenarna. Av de ovanstående observationerna att döma förefaller det rimligt att anta, att olika näringsgrenar har ett olikartat konjunkturmönster, både med avseende på konjunkturcykelns amplitud och tidsmässiga förläggning. Frågorna om hur bestående näringsgrenarnas konjunkturmönster är och om de tenderar att bli mer likartade kan med ej bedömas utgångspunkt från det ovan redovisade materialet på grund av den korta undersökningsperioden.

3.5.2.3 Näringsgrenssammansättningen och regionala konjunkturvariationer

För att närmare studera näringsgrenssammansättningens betydelse för de regionala skillnaderna i konjunkturutvecklingen kan orsakerna till skillnaderna indelas i två

gruppenl Den första utgörs av sådana orsaker som ger

upphov till olika stora konjunkturvariationer i olika näringsgrenar. Den andra utgörs av sådana orsaker som ger till olika stora upphov konjunkturvariationer hos skilda enheter i en och samma näringsgren. Den första gruppen utgör grunden för näringsgrenssammansättningens betydelse för skillnaderna i den regionala konjunkturutvecklingen. Den andra orsaksgruppen tar hänsyn till att de konjunkturella variationerna inom en bestämd näringsgren ej behöver vara likartade i alla regioner. Det bör anmärkas att dessa orsaksgrupper således ej utgör grundläggande förklaringar till de regionala skillnaderna i konjunkturutvecklingen utan endast sorteringsgrunder för dem. I det följande studeras hur skillnaderna i arbetslöshet mellan olika regioner kan hänföras till dessa grupper. I den andra gruppen skiljs härvid mellan enheter i en och samma näringsgren i olika regioner. Indelningen i orsaksgrupper kan illustreras med hjälp av följande symboler: Y = arbetslöshetsprocent i en bestämd region

l Se C. P. Harris - A. P. Thirwall, lnterregional Variations in Cyclical Sensitivity to Unemployment in the U. K. 1949-64, i H. Richardsson (ed): Regional Economics A. Reader, London 1970.

X = den nationella arbetslöshetsprocenten andelen av regionens arbetsstyrka som arbetar i näringsgrenj pi=

= andelen av rikets arbetsstyrka som arbetar i näringsgrenj

p!!

r. = arbetslöshetsprocent i näringsgrenj i regionen

r. = arbetslöshetsprocent i näringsgrenj iriket

Regionens arbetslöshetsprocent kan uttryckas på följande sätt:

Y=Ep.-r. JJ J

Rikets arbetslöshetsprocent kan uttryckas på följande sätt:

och till rikets totala Bidraget en viss näringsgren ger till regionens kan variera på grund av att och dvs. att

arbetslöshetsprocent pjip: rjäérå,

näringsgrenens proportion i regionen och i riket skiljer sig åt, och att näringsgrenens arbetslöshetsprocent i regionen och i riket skiljer sig åt. Som jämförs i nedanstående tabell exempel på dessa skillnader förhållandena i Värmlands län med förhållandena i riket år 1965. Effekterna av skillnaderna i näringsgrenssammansättningen mellan - summerad för

riket och en region kan definieras genom termen (p). pl!)

alla j och effekterna av skillnaderna i arbetslöshet i en given näringsgren kan definieras termen riket och en region genom

mellan (rj rJ!)

för mellan en summerad alla j. Hur stor del av den totala skillnaden och rikets arbetslöshetsprocent som hänförs till var och en av regions dessa termer är emellertid avhängigt av vilket viktsystem som tillämpas. Detta illustreras av följande olika sätt enligt vilka skillnaden mellan en regions och rikets arbetslöshetsprocent kan analyseras: _ l l l (I)

Y_X?Tj(PjPj)+?Pj(rj“rj)

_ l 1 _ 1 (2) Tj)

Y-X-jZIj(Pj-Pj)+jEPj(Tj

- - - - (s)

pp på) (r:

Y - x

+;p,. (ri :p +-_z(p,- ri)

=§ :jag J J

_ l l l l l 1 (4)

Y-X-jirjwj-PjHYZPjUj-Ij)+§Z(Pj-Pj)(Ij-Ij)

Y -x= (s)

+r;›(p,› 1/2(p,.+p;›r,. -r;›

-p,!›+j›:

j: 1/2(rj

Vikterna och (2) kan sägas vara ”inkonsistenta” iden i uttrycken (l) bemärkelsen, att den ena termens vikter är nationella värden och den andra termens vikter är regionala. Uttrycken (3) och (4) skiljer sig från övriga uttryck genom att de två tidigare nämnda termerna ej svarar för

Tabell 3 Förvärvsarbetande och arbetslöshet i olika i näringsgrenar Värmlands län och riket

Metall- och verkstads-

Dryckesvaru- och tobaksindustri 0,00 0,00 1,06 0,39 Textil- och sömnadsindustri 0,01 0,03 2,93 0,55 Läder-, hår- och gummivaruindu stri 0,00 0,01 4,60 0,61 Kemisk och kemisk-teknisk industri 0,02 0,01 0,63 0,42 E1-, gas- och vatten-

Annan affärsverk-

Religionsvård, undervisning m. m. 0,05 0,05 0,04 0,03 Litterär och konstnärlig verksamhet 0,00 0,01 0,00 0,47 Hotell och restaurangrörelse 0,01 0,02 1,10 0,78 Husligt arbete 0,02 0.02 1,22 0,54

hela skillnaden, utan en sammansatt term svarar för den resterande delen av skillnaden. l uttryck (5) fördelas den sammansatta termen med lika stora delar på de två övriga termerna. I detta uttryck tillämpas vikter som är medeltal av de nationella och de regionala värdena. kan Uttrycket sägas utgöra en regional tillämpning av Edgew0rths indexformel. I det följande tillämpas uttrycken (3), (4) och (5) vid analysen av näringsgrenssammansättningens betydelse för de regionala skillnaderna i arbetslöshet. Uttrycken (l) och (2) används ej på grund av de inkonsistenta” vikterna) Skillnaden mellan rikets och en regions arbetslöshetsprocent bestäms såväl av strukturella som av konjunkturella faktorer. Av datamässiga skäl har det i beräkningarna ej gått att renodla de senare. Det torde ändå vara

l För ytterligare diskussion av metoden se: F. Hanna: State Income Differentials, 1919-54, Appendix B, Durham 1959.

38 SOU 1973: 46

intressant skillnaderna i arbetslösheten kan att studera, hur de regionala hänföras till de tidigare nämnda två orsaksgrupperna. De nämnda

uttrycken (3)-(5) har beräknats för samtliga län för år 1965. Länsindelhar valts av att uppgifter om ningen som regionindelning på grund arbetslösheten i olika näringsgrenar endast föreligger enligt denna Året 1965 har valts på grund av att folk- och bostadsräkindelning. om antalet förvärvsarbetande i olika näringsgrenar i ningens uppgifter för detta år. Näringsgrensindelningen i folk- och olika regioner föreligger bostadsräkningen har därvid anpassats till arbetsmarknadsstatistikens Den använda näringsgrensindelningen framgår av näringsgrensindelning. tabell 3. Resultatet av beräkningarna framgår av följande tabell.

Som framgår av tabellen förklaras i de flesta fall en betydligt större del av skillnaden mellan länets och rikets arbetslöshetsprocent av regionala variationer i arbetslöshetsprocenten inom en och samma näringsgren än

av regionala variationer i näringsgrenssammansättningen. Enstaka undan-

Tabell 4 Resultat av beräkningarna angående orsakerna till skillnaden

mellan rikets och länens arbetslöshetsprocent

Län Skillnad mellan länets Skillnad mellan länets och rikets arbetslöshets- och rikets arbetslöshetsprocent som hänförs till procent som hänförs till skillnaden i närings- skillnaden i arbetslösgrenssammansättningen hetsprocenten inom näringsenligt uttryck: grenarna enligt uttryck:

(3) (4)° (5)3 (3)4 (4)5 (5)°

Stockholms stad -0,02 -0, l 3 -0,07 -0,20 -0,30 -0,25 Stockholms -0,01 -0,01 -0,01 -0,40 -0,41 -0,41 -0,0l -0,00 -0,01 -0,45 -0,45 -0,45 Uppsala 0,04 -0,03 0,01 -0,09 -0,15 -0,12 Södermanlands 0,03 -0,03 0,00 0,00 -0,07 -0,03 Östergötlands -0,02 -0,08 -0,04 -0,30 -0,36 -0,33 Jönköpings Kronobergs 0,00 -0,02 -0,01 -0,40 -0,42 -0,41 Kalmar -0,02 -0,02 -0,02 -0,21 -0,20 -0,21 Gotlands 0,04 -0,16 -0,1O -0,l3 -0,24 -0,19

0,01 -0,03 -0,0l -0,28 -0,32 -0,30 Qöteborgs o. Bohus Alvsborgs 0,01 -0,03 -0,0l -0,24 -0,28 -0,26

1,94 1,10 1,52 0,98 0,13 0,55 Kopparbergs 0,09 0,13 0,11 0,18 0,22 0,20 Gävleborgs

Xr ( - l) j P3 Pj (rj tj)

j jEPj

3 6 l l 1 - I - + 21/2 + (I, ti) (p,- pj) (pj pi) (rj rj)

;21/2 i

tag från denna huvudtendens finns, t. ex. Kopparbergs län. Detta skulle sålunda tyda på att regionernas näringsgrenssammansättning relativt sett har mindre betydelse för regionala skillnader i arbetslösheten än regionala skillnader i arbetslösheten inom en och samma näringsgren. Liknande slutsatser har erhållits vid likartade beräkningar avseende Storbritannien.1 Denna slutsats måste emellertid omgärdas med vissa reservationer. Den använda näringsgrensindelningen kan t. ex. vara olämplig för sitt ändamål. En näringsgren kan t. ex. omfatta enheter, vilka producerar olikartade produkter. Efterfrågan på vissa av dessa produkter kan variera, då konjunkturläget varierar, medan efterfrågan på de Övriga produkterna är konjunkturokänslig. Om en näringsgrens enheter i en region producerar varor av det förstnämnda slaget, medan enheterna i en annan region producerar varor av det senare slaget, kommer en arbetslöshetsförändring på grund av ändrade konjunkturförhållanden att hänföras till orsaksgruppen regionala variationer inom en näringsgren. I stället borde arbetslösheten hänföras till gruppen regionala variationer i nåringsgrenssammansättningen. Då man använder en grov näringsgrensindelning kan sådana effekter uppträda. Ytterligare en aspekt på näringsgrensindelningen är, att den ej tar tillräcklig hänsyn till regionala förhållanden. Vissa näringsgrenar avsätter sina produkter på den lokala marknaden, andra på den regionala, den nationella eller den internationella marknaden. Om man lägger detta förhållande till grund för en näringsgrensindelning, bör man skilja på primära och sekundära näringsgrenar. Med primära avses näringsgrenar sådana näringsgrenar, vilkas utveckling är exogent bestämd, dvs. efterfrågan på deras produkter uppstår inte inom den egna regionen utan kommer utifrån. Med sekundära näringsgrenar avses sådana näringsgrenar, vilkas utveckling är endogent bestämd, dvs. av deras avsättningen produkter är i huvudsak regionalt bestämd och lokalt begränsad. Om man antar, att det råder ett konstant förhållande mellan arbetskraft i primära och sekundära näringsgrenar, kan man göra en prognos över den totala sysselsättningsökningen i regionen, om man känner sysselsättningsökningen i de primära näringsgrenarna. Ovannämnda konstanta förhållande mellan sysselsatta i primära och sekundära brukar ibland näringsgrenar benämnas den regionala sysselsättningsmultiplikatorn. Enligt detta synsätt sprids konjunkturimpulserna till en region genom dess primära näringsgrenar. Därefter sprids konjunkturimpulserna till regionens sekundära näringsgrenar. Om den regionala sysselsättningsmultiplikatorn är lika stor i olika regioner beror de regionala skillnaderna i konjunkturförloppet enbart på konjunkturvariationerna hos de primära näringsgrenarna. Skillnader i konsumtionsbenägenheten i olika och skillnader i regioner regionernas storlek torde emellertid medföra, att den regionala sysselsättningsmultiplikatorns storlek kan variera i olika regioner. Några av svårigheterna med att tillämpa ovanstående synsätt är, att det i många fall är svårt att skilja primära näringsgrenar från de sekundära, och att 1 C. P. Harris-A. P. Thirwall: lnterregional Variations in Cyclical Sensitivity to Unemployment in the U. K. 1949-64 i Richardsson (ed): Regional Economics, A. Reader, London 1970.

relationen mellan dessa kanske inte är konstant i tiden. Ju större regionen torde exportandelen iregionen bli, varvid betydelsen av är, desto mindre ovanstående minskar. Dessa frågor har studerats bl.a. i en synsätt rörande effekterna av statens vattenfallsverks kraftverks-

undersökning]

byggen i Porsi och Messaure 1956-1960 på inkomst och sysselsättning. En regional sysselsättningsmultiplikator, definierad som det tal med vilket man skall multiplicera antalet direkt anställda hos statens vattenfallsverk för att få det totala antal personer i kommunen, som är beroende av statens vattenfallsverk för sin försörjning, skattades till 4. Om man räknar med det totala antalet direkt sysselsatta i stället för antalet direkt anställda hos statens vattenvallsverk erhålls ett lägre värde, nämligen 3,3 alternativt 3,6. Med beroende personer avses såväl de förvärvsarbetande som deras familjer. En tänkbar orsak till resultatet i tabell 4, dvs. att en större del av skillnaden mellan regionens och rikets arbetslöshetsprocent förklaras av regionala variationer i arbetslösheten inom en och samma näringsgren än av regionala variationer i näringssammansättningen, är, att näringsgrenarnas enheter ej är likartade i de olika regionerna. Exempelvis kan enheternas storlek påverka konkurrenskraften och därmed förmågan att motstå konjunkturella efterfrågevariationer. Om en näringsgrens enheter i olika regioner är olika stora, kommer detta att medföra regionala skillnader i arbetslösheten inom resp. näringsgren. Dessa variationer kan ej sägas bero på regionalt specifikt förhållande som t. ex. bättre produktionsbetingelser i vissa regioner utan på resp. näringsgrens struktur och dess regionala fördelning. Följande tabell visar det genomsnittliga antalet anställda per arbetsställe inom industrin i olika län. Uppgifterna avser förhållandena år 1965. För att mäta sambandet mellan det genomsnittliga antalet anställda per arbetsställe inom industrin i länen och länens konjunkturkänslighet mätt genom de tre tidigare redovisade konjunkturmåtten har korrela-

tionskoefficienten för dessa samband beräknats. Det kan konstateras, att

korrelationskoefficienterna ej tyder på något linjärt samband mellan dessa variabler. En orsak till att detta a priori ej heller var att vänta är, att det genomsnittliga antalet anställda per arbetsställe i resp. län till stor del bestäms av industristrukturen i länet. Av data- och arbetsmässiga skäl har det ej gått att eliminera industristrukturens inflytande på tabellens värden. I detta sammanhang torde det ej heller vara nödvändigt, då slutsatserna rörande en regional stabiliseringspolitik ej berörs härav. Oberoende av om regionala variationer i arbetslösheten uppkommer av regionalt specifika förhållanden, eller av att näringsgrenarnas struktur varierar krävs regionalt inriktade åtgärder för att häva regionalt, arbetslösheten, ej näringsgrensinriktade.

1 E. Bylund: Vattenkraftsutbyggnadernas inverkan på de ekonomisk-geografiska förhållandena i Norrbottens län, Uppsala 1962.

Tabell 5 Genomsnittligt antal anställda per arbetsställe i olika län

Källa: SOS: Industri 1965

3.5.3 Regionernas långsiktiga tillväxt

En annan framförd förklaring till de regionala skillnaderna i konjunkturutvecklingen är de regionala skillnaderna i långsiktig tillväxt. Sambandet mellan tillväxten och sätt konjunkturutvecklingen uttrycks på olika beroende på vilka bakomliggande faktorer, som tillmäts störst vikt. Tillväxten i en region bestäms delvis av regionens näringsgrenssammansättning, men även av andra faktorer som t. ex. regionens produktionsbetingelser. Bestämningsfaktorerna för de regionala skillnaderna i långsiktig tillväxt bör emellertid främst uppmärksammas vid diskussioner rörande den långsiktiga regionala utvecklingen. I detta är sammanhang det främst sambandet mellan tillväxten och de kortsiktiga variationerna i den regionala utvecklingen som är intressant. De bakomliggande tankegångarna för sambandet mellan tillväxten och konjunkturförloppet har uttryckts på bl. a. följande sätt? Då en region expanderar innebär detta, att nya företag lokaliseras till regionen, eller att befintliga företag i regionen utvidgas. Dessa företag antas därvid tillämpa den mest avancerade produktionstekniken. I konjunkturnedgångar antas de mer effektiva företagen i de expanderande regionerna vara mer motståndskraftiga mot prissänkningar eller mot minskad efterfrågan än företagen i de övriga regionerna. Vid en minskad efterfrågan på en viss näringsgrens produkter, antas de mer effektiva företagen i de expanderande regionerna öka sin marknadsandel. Vidare

1 Se t. ex. S. Engerman: Regional Stabilization Policy i Needleman (ed): Regional analysis, Harmondsworth 1968.

antas att företagen i de expanderande regionerna i högkonjunkturer ökar sin produktion mer än företagen i de övriga regionerna, på grund av att de förra företagen antas investera mer. Om ovanstående antaganden skulle gälla, medför detta, att konjunkturuppgångarna blir större och konjunkturnedgångarna mindre i expanderande regioner än i övriga regioner. Antagandet att företagen i de expanderande regionerna är mer motståndskraftiga mot lågkonjunkturer, kan illustreras med utgångspunkt från en s. k. årgångsmodell över kostnadsstrukturen i en närings-

gren. l en sådan modell utgår man bl. a. från att övervägande delen av de

tekniska förändringarna är investeringsbundna (embodied technical change) samt att varje ny anläggning är ett uttryck för den vid anläggningstillfället kända mest effektiva produktionstekniken. Kostnaderna i de olika anläggningarna kan delas upp i fasta och rörliga. Till de förra hänförs enbart kapitalkostnader, dvs. räntor och avskrivningar. De vid ett visst tillfälle existerande anläggningarna inom en näringsgren kan sorteras efter fallande rörlig styckkostnad, varvid följande diagram erhålls om en över tiden stigande arbetsproduktivitet antas för nya anläggningar. I diagrammet är de olika produktionsenheterna (A) ordnade efter årgång. Anläggningar tillkomna under samma år antas vara homogena vad avser arbetsproduktiviteten. De olika årgångarnas del av totalproduktionen kan avläsas utefter Q-axeln. Den över tiden stigande arbetsproduktiviteten âskådliggörs genom staplarnas höjd. Det på marknaden rådande priset bestämmer den minst effektiva produktionstekniken som är

(Pt)

lönsam, nämligen den teknik där den rörliga styckekostnaden sammanfaller med priset. Vid en minskning av priset antas anläggningarna med minst effektiv produktionsteknik slås ut. Om en näringsgrens anläggningar är lokaliserade i olika regioner och om årgångsstrukturen skiljer sig mellan regionerna kan en minskning av priset på marknaden få olikartade regionala sysselsättningseffekter. Detta förhållande illustreras av diagram 3, där anläggningarna i det ovanstående diagrammet fördelats på två regioner.

1 Se t. ex. W. E. G. Salter: Productivity and Technical Change, Cambridge 1960.

Diagram 2 Produktionsstrukturen i en näringsgren

4 Pris Pt rörlig styckkostnad

At At_1 At_2 At_3 At_4

gl

Diagram 3 Produktionsstrukturen i en näringsgren (2 regioner)

Region 1 Region 2 l Pris

PI Bris

rörug rorlig

styck- P1 stvck-

kostnad ___ _ _L_ _ _ __ _|_0$t_nad __ _

At ^i_1

Alt-Z At-3

^i__2 _ Az-4

O O

Region l är en expanderande region med yngre anläggningar än region 2. En minskning av marknadspriset på näringsgrenens produkt, t. ex. i en lågkonjunktur, kommer härvid i första hand att få konsekvenser för sysselsättningen i region 2. Orsaken till detta är att anläggningsårgången med den högsta rörliga styckkostnaden (A ) återfinns i denna region,

En annan tankegång som framförts är,_att det i de expanderande

regionerna föreligger ett konstant investeringsbehov till följd av inflyttningen. Som exempel kan nämnas investeringar i bostäder och därav följande kommunala investeringar. I övriga regioner antas detta konstanta investeringsbehov ej föreligga. Detta investeringsbehov antas medföra, att konjunkturnedgångarna ej blir så kraftiga i expanderande regioner som i övriga regioner. Ytterligare en tankegång som framförts är att det lagras investeringstillfällen i de expanderande regionerna under lågkonjunkturen och att dessa realiseras, då den allmänna konjunkturuppgången kommen* Konjunkturuppgångarna inträffar då snabbare och med större styrka i de expanderande regionerna än i de övriga regionerna, medan lågkonjunkturerna är likartade för de båda regiontyperna.

I en undersökning: avseende förhållandena i USA

åren 1914-1953, konstaterades, att nästan samtliga stater, vilkas tillväxt ökade, hade mindre konjunkturkänslighet än deras näringsgrenssammansättning gav anledning att förmoda, medan stater, vilka hade en stagnerande tillväxt, hade större konjunkturkänslighet än man förmodade.

I en annan undersökninga avseende förhållandena i USA under

konjunkturcyklarna år 1949-54 och år 1954-58 konstaterades ett positivt samband mellan styrkan i konjunkturuppgången och tillväxtens storlek i olika regioner samt ett negativt samband mellan i styrkan konjunktumedgången och tillväxtens storlek i olika regioner.

1 Se t. ex. lsard: Methods of Regional Analysis Cambridge, Massachusetts, 1960, sid. 186. 2 G. Borts: Regional Cycles of Manufacturing Employment in the United States, 1914- 195 3, American Statistical Association Journal, mars 1969. 38. Engerman: Regional Stabilization Policy i Needleman (ed): Regional analysis, Harmondsworth 1968.

Tabell 6 Korrelationssamband mellan styrkan i konjunkturvariationerna och tillväxten i länen (korrelationskoefficienten)

Konjunkturmått lnkomster Arbetslösa Lediga platser per arbetslös Tillväxtmâtt konjunk- konjunk- konjunk- konjunk- konjunk- konjunkturupp- turned- turupp- turned- turupp- turnedgång gång gång gång gång gång lnkomstutveckling -0,07 -0,16 0,56 0,39 0,35 0,33 Befolkningsutveckling -0,l4 -0,l6 0,44 0,33 0,33 0,20

1 tabell 6 redovisas korrelationskoefficienterna för sambanden mellan styrkan i konjunkturuppgången och tillväxten samt styrkan i konjunkturnedgången och tillväxten under 1960-talet för länen. Tillväxten för respektive län mäts dels genom den trendmässiga utvecklingen av inkomsterna, dels genom befolkningsutvecklingen. Styrkan av konjunkturvariationerna mäts på tidigare angivet sätt. Som konjunkturmått används de tre tidigare redovisade måtten. Av tabellen kan ej utläsas någon klart och entydigt linjärt samband mellan tillväxtens storlek och konjunkturkänslighet för de studerade regionerna under den undersökta konjunkturcykeln. Konjunkturkänsligheten i en region beror med stor säkerhet på flera faktorer. För att tillväxtens betydelse skall framgå renodlat bör inflytandet av övriga faktorer elimineras.

3.5.4 Den ekonomiska politiken Den registrerade konjunkturutvecklingen i olika regioner kan ej sägas utgöra det renodlade konjunkturförloppet”. Konjunkturutvecklingen kan snarare betraktas som ett resultat av detta och den ekonomiska politikens effekter. Såväl inkomst- som arbetsmarknadsförhållanden påverkas av den ekonomiska politiken. En tänkbar orsak till regionala skillnader i konjunkturutvecklingen kan sålunda vara att den ekonomiska politikens effekter ej är jämnt fördelade från regional synpunkt. De ekonomisk-politiska medlen kan, som tidigare framhål1its,indelasi generella och selektiva. Ett medel kan karakteriseras som regionalt selektivt om medlet ges regionalt differentierade värden eller om det har regionalt differentierade effekter. Exempel på sådana medel är de lokaliseringspolitiska medlen. Vissa medel betraktas allmänt som generella, medan undersökningar har visat, att de ej har regionalt likformiga effekter. Som ett exempel på ett sådant medel kan nämnas investeringsfonder. Vid studier* rörande effekterna av de allmänna frisläppen av investeringsfonderna 1962/63 och 1967 på byggnadsinvesteringama har konstaterats, att effekterna varit ojämnt fördelade ur regional synvinkel. 1G. Eliasson. Investments Funds in Operation, KI: Occasional Paper 2, Stockholm 1965. & C. Öhman: Investment Funds, KI: Occasional Paper 5, Stockholm

lfwlâudberg

För båda frisläppen gäller t.ex. att effekterna i de nordligaste länen procentuellt sett är avsevärt mindre än i de övriga länen. Den ekonomiska politikens regionala verkningar kan således vara en tänkbar bidragande orsak till att konjunkturutvecklingen skiljer sig mellan olika regioner. l kapitel 6 i denna uppsats redovisas resultatet av studier rörande de regionala sysselsättningseffekterna som orsakas av vissa statliga investeringar. Dessa studier belyser dessa medels selektivitet ur regional synvinkel.

3.6 Sammanfattning I detta kapitel konstateras, att konjunkturutvecklingen skiljer sig åt i avsevärd utsträckning mellan olika regioner. Vidare diskuteras några tänkbara orsaker till detta förhållande. Eftersom syftet med detta kapitel i första hand är att påvisa de regionala skillnaderna i konjunkturutvecklingen har analysen vad gäller orsakerna till detta förhållande begränsats. Orsakerna till skillnaderna är dock av intresse vid val av medel för att motverka konjunkturvariationerna i de enskilda regionerna.

4 De

regionala stabiliseringsproblemen

4.1 Inledning l det föregående kapitlet konstaterades, att konjunkturutvecklingen i avsevärd utsträckning skiljer sig åt mellan olika regioner. I detta kapitel diskuteras detta ekonomisk-politiska problem. Först behandlas de ekonomisk-politiska målen utifrån regional synvinkel. Vidare diskuteras olika ekonomisk-politiska målkonflikter, som kan uppkomma då målen ges en regional dimension. Slutligen åskådliggörs det ekonomisk-politiska problemet med hjälp av några enkla ekonomiska modeller. Utifrån dessa modeller kan man påvisa några allmänna aspekter på och svårigheter med att bedriva en regional stabiliseringspolitik. Modellerna kan vidare tjäna som utgångspunkt för att diskutera vilka medel som kan användas för att motverka de konjunkturella variationerna i olika regioner.

4.2 Ekonomisk-politiska mål Man kan med visst fog tala om ett ökat inslag av regionalisering i svensk ekonomisk politik under efterkrigstiden. Den regionalt differentierade arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken utgör här välkända exempel liksom också ansträngningarna att åstadkomma en samordnad ekonomisk långtidsplanering för de enskilda länen. Under de senare åren har också en regional dimension tillkommit i finansplanens formulering av den

ekonomiska politikens huvudmålsättningar. Dessa mål uttrycks i finans-

planen för år 1973 på följande sätt: ”De centrala målen för den ekonomiska politiken ligger fast: Full sysselsättning, snabb ekonomisk tillväxt, jämnare inkomstfördelning, rimlig prisstabilitet och balans i utrikesbetalningarna. I dessa mål innefattas självfallet kravet på bättre regional balans. Enighet föreligger om att en bättre regional balans är en förutsättning för att full sysselsättning skall kunna upprätthållas och för att en jämnare inkomstfördelning skall uppnås. l riksdagsbeslutet år 1970 om den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten anfördes, som tidigare framhållits, om de regionalpolitiska

SOU 1973: 46 47

målen: till regionalpolitiken hänförs sådana strävanden som har till syfte att förena ett effektivare resursutnyttjande på kortare och längre sikt samt ökad ekonomisk tillväxt med förbättrad jämvikt i den näringsgeografiska utvecklingen. Härigenom skall regionalpolitiken skapa ökad jämlikhet i ekonomiskt, socialt och kulturellt avseende mellan människor i olika regioner. l proposition om regionalpolitiskt handlingsprogram m. m. (l972:l l l) anförs om de regionalpolitiska målens innebörd sammanfattningsvis: regionalpolitiken bör syfta till en sådan geografisk spridning av de tillgängliga resurserna att människorna i de olika regionerna kan erbjudas likvärdiga sysselsättningsmöjligheter och en likvärdig tillgång till social, kommersiell och kulturell service samt god miljö. lnom de olika regionerna bör resurserna koncentreras i den utsträckning det är nödvändigt för att skapa så differentierade arbetsmarknader och sådan servicekvalitet som motsvarar medborgarens önskemål och behov. De ovan citerade uttalanden är ganska allmänt hållna och ger knappast ledning för en mera exakt tolkning av innebörden i begreppet regionalisering eller regionalpolitik”. Utifrån ett välfärdsteoretiskt betraktelsesätt kan den ekonomiska politikens mål inordnas under rubrikerna: effektiv resursallokering resp. rättvis inkomstfördelning. När man väljer att, som i finansplanen, formulera ett av huvudmålen som gällande en hög ekonomisk tillväxttakt innebär detta bara att man särskilt redovisar och understryker en del av kravet på effektiv resursallokering, nämligen hänsynen till det diskonterade värdet av framtida välfärdsökningar. Även stabiliseringspolitikens syften kan omskrivas i termer av dessa två huvudmål. Sysselsättningspolitikens syfte kan sägas vara att kortsiktigt säkerställa fullt resursutnyttjande och en tryggad försörjning för arbetstagarna. En slutlig utvärdering av stabiliseringspolitikens resultat kommer därför att innebära en bedömning i vilken mån den medför förbättrad resursallokering respektive medverkat till en rättvisare inkomstfördelning. Talet om en regionalisering av den ekonomiska politiken kan nu tolkas på två väsentligt olika sätt. Man kan för det första avse särskilda regionalekonomiska mål som införs vid sidan av de generella kraven på effektiv resursallokering och rättvis inkomstfördelning. För det andra kan man, i en mindre ambitiös tolkning, låta det gälla kravet på att utnyttja regionalt differentierade medel för att uppnå den ekonomiska politikens generella mål.

Regionalekonomiska mål Om man vill tolka regionalpolitiken i termer av särskilda regionalekonomiska mål får dessa troligen formuleras som särskilda restriktioner som vidläggs de mera generella målen för den ekonomiska politiken. Det kan t. ex. vara så att det generella kravet på effektiv resursallokering är förenat med ett sidovillkor gällande den regionala fördelningen av produktionsresurserna. Man sätter med andra ord en gräns för graden av interregional omflyttning och regional avfolkning. Vi måste då försöka åstadkomma full sysselsättning och hög tillväxttakt för varje enskild region, vars givna resurser inte får förändras mer än t. ex. med ett givet

48 SOU 1973: 46

värde per tidsenhet. Vi avsäger oss med andra 0rd medvetet vissa möjliga interregionala överflyttningsvinster i syfte att för arbetskraften i viss region säkerställa sysselsättning och lokala utvecklingsmöjligheter. För att undvika missförstånd bör det understrykas att det inte nödvändigtvis föreligger en konflikt mellan regionala målsättningar enligt ovannämnda tolkning och kravet på effektiv resursallokering i vid bemärkelse. Effektivitet i välfärdsteoretisk mening innefattar också hänsyn till individernas önskemål i fråga om t. ex. boplats och miljö och av dessa standardkomponenter mängden av en avvägning gentemot producerade nyttigheter. Det kan också vara fråga om att till det generella kravet på rättvis inkomstfördelning mellan alla hushåll eller inkomsttagare i landet foga ett sidovillkor som innebär krav på att inkomstfördelningen i de olika enskilda regionerna i landet skall vara tillräckligt likartad. Begreppet kan här för övrigt fattas i en vid mening som ”inkomstfördelning” innefattande alla olika slag av materiell standard.

Regionala ntedelför ekonomisk politik Enligt den andra tolkningen utgör ”regionalpolitik” enbart en samlingsrubrik för de olika regionalt differentierade medel som kan behöva utnyttjas i den ekonomiska politiken. Det kan t.ex. gälla att med resp. arbetsmarknadspolitiska menäringspolitiska, lokaliseringspolitiska del medverka till en interregional omflyttning och styra eller påskynda en strukturrationalisering med regionala konsekvenser i syfte att åstadkomma en långsiktigt förbättrad resursallokering. Den omvända är emellertid minst lika aktuell. Man kan problematiken behöva utnyttja olika regionalt differentierade medel för att dämpa takten i omflyttning eller strukturrationalisering och minska anpassningsför den berörda arbetskraften för att därmed medverka till svårigheterna att resursallokeringen inte blir kortsiktigt ineffektiv genom att de blir för stora. Regionalpolitiken i ”mänskliga omställningskostnaderna denna mening har i allmänhet också parallellt ett inkomstfördelningsmål. Man önskar säkerställa att arbetskraften i drabbade regioner inte får bära alltför stor del av kostnaden för de pågående strukturförändringarna. som en I denna uppsats används termen regional stabiliseringspolitik sammanfattande beteckning för de regionalt differentierade åtgärder, vilka vidtas för att motverka de konjunkturella variationerna i bestämda regioner. Ställning tas således inte till om syftet med en regional stabiliseringspolitik bör vara att uppnå regionala eller nationella mål. De regionalpolitiska åtgärderna för att uppnå målet om full sysselsättning har olika karaktär om arbetslösheten orsakas av långsiktiga strukturella förändringar i regionernas näringsliv eller om arbetslösheten orsakas av kortsiktiga förändringar i efterfrågan av de produkter som framställs i de olika regionerna. Endast åtgärder för att möta de senare förändringarna omfattas således av begreppet regional stabiliseringspolitik. I många fall kan det emellertid vara svårt att skilja på dessa två arbetslöshetssituationer.

4- 49

4.3 Ekonomisk-politiska målkorzflikter 4.3.1 Inledning Vissa ekonomiska mål kan stå i konflikt gentemot varandra i den meningen, att de inte samtidigt kan uppfyllas till fullo. Om det föreligger en konflikt mellan två mål, kan en ökad uppfyllelse av ett mål endast uppnås till priset av en minskad uppfyllelse av det andra målet. Välbekant är konflikten mellan ett stabilt penningvärde och den fulla sysselsättningen. Vid en skärpning av målet om full sysselsättning ur regional synvinkel kan vissa konflikter med övriga ekonomisk-politiska mål föreligga. En regional stabiliseringspolitik utgörs av regionalt differentierade stimulans- och åtstramningsätgärder för att motverka konjunkturvariationer i bestämda regioner. Sådana åtgärder påverkar emellertid även ekonomins långsiktiga utveckling. I det följande diskuteras översiktligt hur en regional stabiliseringspolitik kan påverka målet om full sysselsättning (bortsett från strukturarbetslöshet) i de enskilda regionerna samt målen om hög tillväxt och stabil prisnivåi den nationella ekonomin.

4.3.2 Full sysselsättning och stabil prisnivå Konflikten mellan målen om full sysselsättning och stabil prisnivå är, som tidigare framhållits, välkänd. Lönebildningen framhålls ofta som en

viktig bestämningsfaktor för inflationens storlek i Sverige Sambandet

mellan löneutvecklingen och arbetsmarknadsläget brukar åskådliggöras med hjälp av den s. k. Phillips-kurvan. Av det följande diagrammet framgår sådana kurvor för Sveriges del. Phillips-kurvans olika punkter implicerar en eller flera regionala fördelningar av arbetslösheten och en viss uppsättning ekonomiskpolitiska medel. En tänkbar orsak till den inhemskt genererade prisstegringen på varor och tjänster är nämligen regionala skillnader i efterfrågeoch utbudsförhållanden på produktionsfaktor- och produktmarknaderna. Vissa regioner kan tjäna som inflationshärdar genom att överhettningen på arbetsmarknaden där påverkar den nationella prisnivån. Genom en dämpning av arbetskraftsefterfrågan i sådana regioner och en ökning av arbetskraftsefterfrågan i regioner med undersysselsättning skulle således en ökad uppfyllelse av målet om en stabil prisnivå kunna erhållas vid en given total arbetslöshet. Dock bör uppmärksammas att en ökning av arbetskraftsefterfrågan i regioner med undersysselsättning får följdverkningar i övriga regioner. Följdverkningarnas storlek beror främst på de tidigare nämnda regionernas marginella importbenägenhet. De interregionala sambanden diskuteras senare i detta kapitel. Om däremot arbetskraftsefterfrågan ökar i överhettade regioner och minskar i regioner med undersysselsättning skulle en minskad uppfyllelse av målet om en stabil prisnivå kunna erhållas vid en given total arbetslöshet. Det bör dock framhållas att problemet hur prisstegringar sprids mellan regioner i hög grad är ett outforskat område.

l Se t. ex. A. Lindbeck: Svensk ekonomisk politik, Stockholm 1972, sid. 169.

SO

Diagram 4 Phillips-kurvor för Sverige, 1955-65 L Phillips-kurvor för Sverige 1955-653) lndustriarbetare L=La+Lg 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 1,5 2,0 2,5 A La 5,0 å; 1 ,600 La = 6,001 A2

4,5 X R = 0,956)

4.0 \ 3,5 3,0 2,5 2,0

-0,740

Lg = 4,182A1

R 8 0,853) 1x \.I

3,0 2,5 L l 1,0 1,5 2,0 2,5

A1

Horisontell axel = arbetslöshetsprocent, vertikal axel = procentuell årlig lönestegring (Lg Iöneglidning, La avtalsmässig lönehöjning, L total Iönehöjning). a Den faktiska utvecklingen 1966-67 anges med ringar i diagrammet. Källa: A. Lindbeck, Svensk ekonomisk politik, Stockholm 1972. SOU 1973: 46 51

Målet om full sysselsättning kan, som tidigare framhållits, ges en regional innebörd. Det kan då tolkas som full sysselsättning i varje region. Denna tolkning bör ses som en skärpning av målet om full sysselsättning. En fråga som kan ställas i detta sammanhang är huruvida den löneökning som är förknippad med en viss total arbetslöshet, givet en viss uppsättning ekonomisk-politiska medel, förändras om den regionala fördelningen av arbetslösheten specificeras. Denna fråga är av empirisk natur. Det finns a priori inga skäl vare sig att anta att löneökningen skulle öka eller minska. En regional stabiliseringspolitik har definierats som regionalt differentierade stimulans- och åtstramningsåtgärder för att motverka konjunkturvariationer i bestämda regioner. Genom en regional av differentiering nationella ekonomisk-politiska medel erhålls ett ökat antal ekonomiskpolitiska medel. Då konjunkturvariationerna skiljer sig mellan regionerna torde en regional stabiliseringspolitik i jämförelse med en nationell stabiliseringspolitik öka förutsättningarna för att uppnå en minskad arbetslöshet vid en given löneökning eller en minskad löneökning vid en given arbetslöshet, dvs. flytta Phillips-kurvan mot origo. Detta kan åstadkommas genom att ett ökat antal ekonomisk-politiska medel står till förfogande för stimulansåtgärder i regioner där arbetsmarknaden inte år överhettad och åtstramningsåtgärder i regioner med överhettad arbetsmarknad.

4.3.3 Regional stabiliseringspolitik och nationell ekonomisk tillväxt 4.3.3.1 Allmänt En regional stabiliseringspolitik med syfte att motverka de konjunkturella sysselsättningsvariationerna i bestämda regioner kan få konsekvenser för produktionstillväxten i den nationella ekonomin. Tillväxten kan påverkas genom att graden av resursutnyttjande ökar eller genom förändringar av den interregionala migrationen. Tillväxten påverkas även av strukturomvandlingen, vilken i sin tur kan påverkas av en regional stabiliseringspolitik. Genom en regional stabiliseringspolitik kan ett effektivt resursutnyttjande i samtliga regioner säkerställas. Migrationens omfattning och inriktning påverkar den produktionsmässiga effektiviteten i den regionala resursallokeringen. l det följande diskuteras översiktligt huruvida det kan antas föreligga en konflikt mellan ett effektivt resursutnyttjande i samtliga regioner och den produktionsmässiga effektiviteten i den regionala resursallokeringen vid en regional stabiliseringspolitik.

4.3.3.2 Regionala produktivitetsskillnader Betydelsen av produktionsresursernas fördelning för målet om hög tillväxt diskuteras i allmänhet med utgångspunkt från näringsgrenarnas relativa lönsamhetsläge. Ur regional synvinkel tillkommer den aspekten, att produktivitetsskillnader mellan olika regioner har konstaterats. Då produktionsresurser övergår från en region till en annan, antas härigenom

52 p

tillväxten i den nationella ekonomin påverkas. Av de undersökningar som att industrins produktivitet i storstadsregionerna övergjorts framgår, i de glesare befolkade regionerna. Detta förhållanstiger produktiviteten de belyses av följande tabell.

Tabell 7 lndextal för produktiviteten inom industrin för olika regionefter för kapitalintensitet, företagsstorlek och grupper standardisering befolkningstäthet. Hela riket = 100 år 1968

Stock- Göteborg Större Södra Norra Norra Hela holm och städer Mellan- tät- gles- riket Malmö sverige bygden bygden

Faktisk produktivitet 109,6 104,1 102,9 97,0 104,9 93,1 100,0

Produktivitet efter standardisering för kapitalintensitet 108,7 101,7 100,3 98,3 99,3 97,5 100,0

Produktivitet efter standardisering för kapitalintensitet och företagsstorlek 108,3 101,0 99,3 97,8 99,7 100,6 100,0

Produktivitet efter standardisering för kapitalintensitet, företagsstorlek och befolk- 104,9 99,8 98,5 98,3 100,4 103,2 100,0 ningståthet Källa: Y. Åberg: Regionala produktivitetsskillnader. Stencil, Stockholm 1972.

Dessa produktivitetsuppgifter kan diskuteras utifrån en rad synvinklar. För det första avser tabellens produktivitetsmått företagsekonomiska uppgifter och ej samhällsekonomiska. Om ett samhällsekonomiskt synsätt anläggs kan andra värden framkomma. För det andra avser de relaterade värdena genomsnittliga värden och ej marginella. För det tredje behöver inte skillnaden i produktiviteten mellan olika regioner hänföras till faktorer som är regionalt specifika, som t. ex. regionens klimat och storlek, utan kan bero på andra faktorer, som t. ex. regionala skillnaderi branschsammansättning, priser, arbetskraftens och kapitalets åldersstruktur, kapitalintensitet och företagsstorlek. Dessa två orsaksgrupper skiljer sig åt genom det tidsperspektiv inom vilket faktorerna är regionalt bundna. Av tabell 7 framgår, att betydande produktivitetsskillnader kvarstår efter standardisering för kapitalintensitet och företagsstorlek. Vidare framgår, att även efter standardiseringen för befolkningstätheten kvarstår produktivitetsskillnader. Detta tyder på att det förekommer externa och interna faktorer som påverkar produktiviteten och som inte samvarierar med de här angivna faktorerna. Dessa problem diskuteras inte

SOU 1973: 46 53

vidare i detta sammanhang De är dock av betydelse för bedömningen av

vilka tillväxteffekter de regionalt specifika förhållandena ger upphov till vid en förändring av arbetskraftens regionala fördelning.

4.3.3.3 Diskussion l det följande diskuteras översiktligt hur en regional stabiliseringspolitik under olika förutsättningar kan påverka den nationella ekonomiska tillväxten. Avgörande för denna påverkan är om den interregionala migrationens omfattning och inriktning påverkas samt de regionala produktivitetsskillnaderna. Om produktivitetsskillnaderna enbart vore en följd av regionalt specifika förhållanden torde en överföring av produktionsresurser till regioner med högre produktivitet medföra en produktionsökning i den nationella ekonomin. Om produktivitetsskillnaderna inte är en följd av regionalt specifika förhållanden är det ej lika givet att en sådan överföring medför större produktionsökning än om resurserna överförs från en stagnerande näringsgren till en expanderande inom regionen. Om jämförelsen gäller en förändring av sysselsättningen vid befintliga anläggningar torde dock genomsnittligt sett en sådan överföring medföra en produktionsökning. De faktorer som påverkar produktiviteten gynnsamt är ju nämligen mer koncentrerade i regionerna med högre produktivitet. Vid en kortsiktig förändring av efterfrågan på arbetskraft i en region kan i princip följande fall inträffa. Vid efterfrågeöverskott kan antingen en migration från andra regioner ske eller ingen migration ske. Vid efterfrågeunderskott kan antingen en migration från regionen ske eller

ingen migration ske. I en undersökningz rörande vilka faktorer som

reglerar migrationens omfattning har konstaterats, att arbetslösheten är en viktig bestämningsfaktor. Någon skillnad mellan konjunkturell och strukturell arbetslöshet gjordes emellertid ej i denna undersökning. För de fall kortsiktiga efterfrågevariationer på arbetsmarknaden i de enskilda regionerna ger upphov till migration kan en regional stabiliseringspolitik påverka migrationens omfattning och inriktning. Härvid kan en minskad migration från regioner med lägre produktivitet till regioner med högre erhållas. Som framgått av den tidigare diskussionen kan härigenom under vissa förutsättningar den nationella ekonomiska tillväxten påverkas i negativ riktning. En regional stabiliseringspolitik kan även minska migrationen från regioner med strukturella arbetslöshetsproblem. Härigenom torde den nationella ekonomiska tillväxten, åtminstone på kort sikt, påverkas i negativ riktning. För de fall kortsiktiga efterfrågevariationer på arbetsmarknaden i en region ej ger upphov till någon migration kommer en regional stabiliseringspolitik att påverka den nationella ekonomiska tillväxten i positiv riktning genom att ett fullt resursutnyttjande säkerställs. Om arbetskraften utnyttjas till fullo undviks produktionsbortfall till följd av arbetslöshet. 1 För en översikt rörande dessa problem se: Regionalpolitisk forskning och stödverksamhet 1965-71, ERU, Ds ln 1972: 14, Stockholm 1972. 2 P. Lagerblad: Den interregionala migrationen i Sverige, Stencil, Göteborg 1967.

Sammanfattningsvis kan således konstateras, att en regional stabilisei vissa fall kan tänkas påverka den nationella ekonomiska ringspoljtik och i andra fall i positiv riktning. lnverkan av tillväxten i negativ riktning bör bedömas i jämförelse med den en regional stabiliseringspolitik inverkan en faktisk nationell stabiliseringspolitik har. l de fall det förekommer en konflikt mellan olika ekonomisk-politiska mål måste en avvägning ske. Denna avvägning är politisk till sin natur. i detta sammanhang är att ställa medel till statsmakternas Uppgiften förfogande så att den av statsmakterna önskade avvägningen möjliggörs. Som ett allmänt krav på dessa medel bör dock gälla, att de i så liten som möjligt skall påverka övriga ekonomisk-politiska mål i utsträckning icke önskad riktning.

4.4 Regionalpolitiska medel

Praktiskt all ekonomisk politik har en rumslig dimension i den taget meningen, att den påverkar den regionala fördelningen av den offentliga och sektorns verksamhet och därigenom även den regionala privata fördelningen av befolkningen. Man kan, som tidigare framhållits, skilja de regionalpolitiska medlen från övriga ekonomisk-politiska medel genom att till den förra kategorin hänföra sådana medel, som ges regionalt differentierade värden eller som har differentierade effekter. Regionalpolitiska medel kan regionalt indelas i två huvudgrupper, dels sådana medel vilkas effekter bedöms bli bestående under tid, dels sådana medel vilka bedöms få effekt längre under av en i tiden avgränsad kort period. Exempel på den förra typen medel är lokaliseringspolitiska åtgärder och exempel på den senare typen av en statlig Medel vilka bedöms få är utläggning industribeställning. effekt under en i tiden avgränsad kort period och vilka syftar till att motverka de konjunkturella variationerna i de enskilda regionerna är medel för den regionala stabiliseringspolitiken. Om man önskar uppnå en högre ambitionsnivå för stabiliseringspolitiken ur regional ingår som ett nödvändigt led en inventering av synvinkel, de medel man har till sitt förfogande samt en uppskattning av dessa medels effekter. Den kartläggning, som redovisas i kapitel 6, syftar till att presentera de av vissa relativt lättillgängliga ekonoregionala sysselsättningseffekterna misk-politiska medel vilka f. n. i allmänhet ej i någon större utsträckning används i regionalt stabiliseringspolitiskt syfte. slutsatserna av en dylik kartläggning kan vara av följande slag:

studerade medlet kan vara lämpligt att a) Det ekonomisk-politiska använda som ett medel för den regionala stabiliseringspolitiken. Om hinder för ett sådant användande föreligger bör de avlägsnas. studerade medlet kan vara olämpligt att b) Det ekonomisk-politiska använda som ett medel för den regionala stabiliseringspolitiken. För vissa sådana medel kan information om de regionala effekterna av medlet vara betydelsefull som underlag för den regionala stabiliseringspolitiken.

4.5 Det regionala stabiliseringsproblemet 4.5.1 Inledning l detta avsnitt åskådliggörs det ekonomisk-politiska problemet med hjälp av några enkla ekonomiska modeller. Avsikten med att använda dessa är, som tidigare framhållits, att precisera det ekonomisk-politiska problemet samt att påvisa några allmänna aspekter på och svårigheter med att bedriva en regional stabiliseringspolitik. Modellerna belyser de ekonomiska sambanden mellan olika regioner och mellan olika ekonomiska storheter inom de olika regionerna. De kan vidare tjäna som en utgångspunkt för att diskutera hur olika medel kan användas för att motverka de konjunkturella variationerna i enskilda regioner. Då man diskuterar olika medel för en regional är det stabiliseringspolitik, väsentligt att orsakerna till skillnaderna i det regionala konjunkturförloppet är kända. En fullständig kartläggning av dessa orsaker torde emellertid förutsätta mera ingående studier än vad som redovisats i det föregående kapitlet. Dock torde vissa indikationer kunna erhållas från dessa studier.

4.5.2 Modell med interregional handel Vi antar i följande modell, att ekonomin består av två regioner, mellan vilka det förekommer handel. Den totala ekonomin antas vara sluten, dvs. export och import med övriga omvärlden förekommer ej.

Y,=C,+I,+G1+X,-M1 (1) Y2=C2+I2+G2+X2-M2 (2) C1=C1(Y1-T1) (3) _ C2 :C2 (Yz T2) (4) T1=t1°Y| (5) T2=t2Y2 (6) M1=X2=m1Y1 (7) M2=X1=m2Y2 (3)

Innebörden av ovanstående symboler är: = inkomst = konsumtion = investering

ZXOO›-

u konsumtion offentlig och investering = export = import = skattesats marginell (= genomsnittlig) = marginell (= genomsnittlig) konsumtionsbenägenhet m = marginell (= genomsnittlig) importbenägenhet = 1,2 region l, region 2.

Ekvationerna (l) och (2) anger jämviktsvillkoren (i ex-ante bemärkelse) för resp. region. Ekvationerna (3) till och med (6) anger, att storleken

av den privata konsumtionen i resp. region bestäms med utgångspunkt från storleken av den disponibla inkomsten och från konsumtionsbenägenheten i regionen. Den disponibla inkomsten för varje region utgörs av de totala inkomsterna minskat med det totala skattebeloppet i regionen. Skattebeloppen bestäms i sin tur av en genomsnittlig skattesats för varje region multiplicerad med de totala inkomsterna i regionen. Ekvationerna (7) och (8) slutligen anger, dels att importen till en region utgör exporten från den andra regionen, dels att resp. regions import är beroende av inkomsten och importbenägenheten i regionen. lnvesteringarna liksom de offentliga utgifterna antas vara exogent bestämda, dvs. bestämda utanför modellen. Följande jämviktslägen gäller för regioninkomsterna:

+ [Ir+G1]

:m2 U2+G2I [1_C2(1-t2)+m2]

Y (9)

[1-c2(1-t2)+m2] [1«c,(1-t,)+m,]-m1m,

+

:ml [Il [l-C1 {I2

Y2 (10)

[1*C2 (1“t2)+m2] [1“°1(1-tr)+m1] mrmz

Av de ovanstående uttrycken framgår, att jämviktsinkomsten iresp. region är beroende såväl av förhållandena i den egna regionen som förhållandena i den andra regionen. En förändring av investeringarna i region l (ll) påverkar sålunda både jämviktsinkomsten i region 1 och i region 2. En förändring av de offentliga utgifterna i region l (G1) påverkar likaså jämviktsinkomsten både i region 1 och i region 2, då G1 ingår i båda uttrycken ovan. Med utgångspunkt från denna modell kan vi diskutera, hur regionala förhållanden bör beaktas vid olika utformade mål för stabiliseringspolitiken. De mål för stabiliseringspolitiken som diskuteras är målet om full sysselsättning och målet om ett stabilt penningvärde. Dessa mål för stabiliseringspolitiken kan uttryckas på bl. a. följande alternativa sätt: l. Målet är att uppnå en viss absolut sysselsättningsökning och en rimlig prisstabilitet för ekonomin som helhet. 2. Målet är att uppnå en absolut sysselsättningsökning i en bestämd region och en rimlig prisstabilitet för ekonomin som helhet. 3. Målet är att uppnå en absolut sysselsättningsökning i ekonomin med en given fördelning på regioner och en rimlig prisstabilitet för ekonomin som helhet.

Om man tillämpar den första målformuleringen, vilken är den vanligaste i stabiliseringspolitiska diskussioner, bortser man från, hur sysselsättningsökningen fördelar sig på regioner. Om man tillämpar den andra målformuleringen, betraktas en region isolerat, och man bortser från att en sysselsättningsökning i en region har följdverkningar i andra regioner. Om man tillämpar den tredje målformuleringen slutligen, har man en uttalad vilja att uppnå bestämda sysselsättningsökningar i de olika regionerna. De ovanstående målen för stabiliseringspolitiken kan uttryckas med

symboler på följande sätt (vi antar, att det endast finns två regioner i ekonomin):

l. (AY, +AY2)* och ApAp

2. AYl* och ApÃp

3. AY,*=a°AY2* ochApÃp

AY = i inkomst förändring = Ap förändring i prisnivån * = mål a = konstant - = värde oacceptabelt 1,2 = region l, region 2.

l ovanstående målformuleringar antas, att det råder ett bestämt förhållande mellan förändring i inkomst och förändring i sysselsättning, varför den senare kan uttryckas genom den förra. Vidare att antas, förhållandet är samma i båda regionerna. För att studera vilka regionala förhållanden som bör beaktas vid olika mål för stabiliseringspolitiken används kvoter. Kvoter följande av denna typ, men med utgångspunkt från en annan modell, har härletts av Engermam

dYll + dYZI 1. dGl dv” +013!” dG2

2. dGl dYl2 dGg

dYll

3. E61_

FE dGl

Den första kvoten uttrycker förhållandet mellan de totala inkomstförändringarna i hela ekonomin vid en förändring av de offentliga utgifterna i region l och de totala inkomstförändringarna vid en lika stor förändring av de offentliga utgifterna i region 2. Den andra kvoten uttrycker förhållandet mellan förändringen i inkomst i region l vid en förändring av de offentliga utgifterna i region 1 och förändringen i inkomst i region l vid en lika stor förändring i de offentliga utgifterna i region 2. Den tredje kvoten slutligen anger inkomstförändringarna i region l i förhållande till inkomstförändringarna i region 2 till följd av en förändring av de

ISe

S. Engerman: Regional Stabilization Policy i Needleman (ed): Regional analysis, Harmondsworth 1968.

offentliga utgifterna i region l. Kvoterna kan med utgångspunkt från ovanstående modell uttryckas på följande sätt:

av” +dY21 l. dGl l-C2(l-t2)+m2+m| = dY|2+dY22 l_C1(1“t|)+lTl2+In1 dGz

dYll 2.dG1 . = å?? l-c2(l-t2)+m2 12 ( ) dYl2 m2 dGZ

dYll 3. dGl = i? l«C2(l-t2)+m2 (13) dY21 ml -dG,

Om den första kvoten är lika med ett, innebär detta, att en offentlig utgiftskrona får samma effekt på den totala inkomsten i ekonomin oavsett i vilken region den spenderas. För att kvoten skall vara lika med ett måste följande villkor vara uppfyllt:

O »_- l e» N

Om och den den marginella konsumtionsbenägenheten marginella skattesatsen är lika i regionerna, är villkoret uppfyllt. Om den marginella konsumtionsbenägenheten är större i region 1 än i region 2, medan den marginella skattesatsen är lika, är kvoten större än ett. Detta innebär, att en offentlig utgiftskrona spenderad i region l ger upphov till en större total inkomstökning i ekonomin, än om den hade spenderats i region 2. Om den marginella skattesatsen är större i region 1 än i region 2, medan den marginella konsumtionsbenägenheten är lika, är kvoten mindre än ett. En offentlig utgiftskrona spenderad i region 1 kommer i detta fall ej att ge upphov till lika stor inkomstökning, som om den hade spenderats i region 2. Om stabiliseringspolitikens mål är formulerat enligt målformulering ett ovan, är det således av intresse att känna den marginella konsumtionsbenägenheten och den marginella skattesatsen för de olika regionerna, för att kunna bedriva en så effektiv sysselsättningspolitik som möjligt. Hittills har enbart effekterna på sysselsättningen betraktats och ej effekterna på prisnivån. Uppgifter för Sveriges del rörande den marginella konsumtionsbenägenheten i olika regioner föreligger ej. I en

nyligen utförd undersökning har konstaterats, att storstadsregionen har

omkring 4 % högre genomsnittlig konsumtionsbenägenhet än övriga regioner. Den marginella skattesatsen kan för Sveriges del variera mellan 1 B. Jonson-A. Meuller: Interaktioner mellan konsumtion och storstadstillväxt, Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universitet, Memoranda 33, Göteborg 197 2.

SOU 1973: 46 59

olika regioner på grund av att kommunalskattens höjd samt inkomstnivån och därmed den marginella statliga skattesatsen varierar mellan olika regioner. För att få en uppfattning om kvotens för känslighet regionala variationer i konsumtionsbenägenheten och skattesatsen har följande beräkningar gjorts. Variationerna i den marginella skattesatsen har erhållits genom att för år 1969 räkna fram den marginella skattesatsen för länen. Den marginella skattesatsen för ett enskilt län har beräknats genom att ökningen i den totala skatten satts irelation till ökningen i taxerad nettoinkomst för samtliga skattskyldiga i länet. Till den härigenom erhållna marginella statliga skattesatsen har lagts den kommunala utdebiteringssatsen för länet. De indirekta skatterna uppmärksammas ej explicit i ovanstående modell, varför de ej medtagits i nedanstående beräkningar. Den marginella skattesatsen är sålunda underskattad. För den marginella konsumtionsbenägenheten har godtyckliga värden satts inom ett variationsområde av i fem procentenheter av den för riket antagna marginella konsumtionsbenägenheten 0,80. Den marginella importbenägenheten har godtyckligt satts till 0,60. l en uppskattning av variationsområdet för den marginella importbenägenheten för regioner i

Storbritannien har området O,2-0,7 angivits Den

genomsnittliga marginella importbenägenheten för Sverige perioden 1950-68 har beräknats till 0,34?

A. t=0,39 m, =mz =0,6O

c, 0,75 0,77 0,79 0,81 0,83 0,85 C2 0,75 1,00 1,01 1,01 1,02 1,03 1,04 0,77 0,99 1,00 1,01 1,01 1,02 1,03 0,79 0,99 0,99 1,00 1,01 1,01 1,02 0,81 0,98 0,99 0,99 1,00 1,01 1,01 0,83 0,97 0,98 0,99 0,99 1,00 1,01 0,85 0,96 0,97 0,98 0,99 0,99 1,00 B. c=0,80 m, =m, =0,60 t, 0,35 0,37 0,39 0,41 0,43 ti 0,35 1,00 0,99 0,98 0,97 0,96 0,37 1,01 1 00 0,99 0,98 0,97 0,39 1,02 l 01 1,00 0,99 0,98 0,41 1,03 1,02 1,01 1,00 0,99 0,43 1,04 1 03 1,02 1,01 1,00

Som framgår av ovanstående beräkningar varierar kvoten för de ovan angivna variationsområdena för den marginella konsumtionsbenägenheten och den marginella skattesatsen mellan 0,96-1,04. Kvotens variationer kan således bedömas vara av ringa omfattning. Om några väsentliga skillnader i konsumtionsbenägenheten och skattesatsen för olika regioner ej föreligger, och om målet för stabiliseringspoli-

l A. J. Brown and Associates: Regional Multipliers i H. Richardson: Regional Economics. A Reader, London 1970. 2 Export och import 1971-1975, SOU 1971: 40, Stockholm 1971.

tiken vad gäller sysselsättningen är att åstadkomma en viss sysselsättningseffekt för ekonomin som helhet, behöver regionala förhållanden ej beaktas i någon större utsträckning. Då man beaktar det andra målet för stabiliseringspolitiken, nämligen en rimlig prisstabilitet för ekonomin, kan emellertid regionala överväganden behöva göras. Frågan om hur prisstegringar uppkommer och sprids mellan regioner är i hög grad ett outforskat område. Allmänt torde emellertid kunna sägas, att den nationella som uppkommer vid en förändring av de prisstegring, offentliga utgifterna som ger upphov till överskottsefterfrågan på varuoch arbetsmarknaden i regioner där produktionen redan sker vid kapacitetsgränsen, medan underskottsefterfrågan kvarstår i andra regioner, är högre än den prisstegring, som uppkommer om förändringen i de offentliga utgifterna utjämnar över- och underskottsefterfrågan på varuoch arbetsmarknaderna i de olika regionerna. Man torde sålunda, då målet för stabiliseringspolitiken är att uppnå en viss sysselsättningsökning och en rimlig prisstabilitet för ekonomin som helhet, i allmänhet enbart behöva beakta regionala förhållanden för att uppnå det senare målet. Om den andra kvoten är större än ett, innebär detta, att inkomstförändringen i region l, vilken följer av en viss förändring i de offentliga utgifterna där, är större än inkomstförändringen region l vid en lika stor förändring i de offentliga utgifterna i region 2. För att kvoten skall vara större än ett, skall följande villkor vara uppfyllt: 1C2 -t2) Detta villkor torde i allmänhet vara uppfyllt för samtliga regioner i en ekonomi, eftersom C2 och t; i allmänhet är större än noll och mindre än ett. Det mest effektiva sättet att uppnå en viss sysselsättningsökning i en viss region är således att förändra de offentliga utgifterna där. Av uttrycket för kvoten framgår, att dess storlek enbart är beroende av förhållanden i region 2. Om målet för stabiliseringspolitiken är formulerat så, att en viss sysselsättningsökning eftersträvas i en viss region, är sålunda det mest effektiva sättet att genom de offentliga utgifterna uppnå detta mål att öka dessa i denna region. Den tredje kvoten anger inkomstförändringarna i region l i förhållande till inkomstförändringarna i region 2 till följd av en förändring av de offentliga utgifterna i region l. Kvoten anger ett mått på spridningseffekterna av en förändring av de offentliga utgifterna i region l. Kvotens värde ökar, då den marginella importbenägenheten i region 2 ökar, och när den marginella importbenägenheten i region l minskar. Vidare ökar den, då den marginella konsumtionsbenägenheten i region 2 minskar, och när den marginella skattesatsen i region 2 ökar. För att studera hur känslig denna kvot är för förändringar i m, och m2 , har värdet på kvoten beräknats för några olika värden på dessa. Variationsområdet för den marginella importbenägenheten grundas på den tidigare nämnda skattningen avseende Storbritannien. Förutom att den marginella importbenägenheten varierar mellan olika regioner, varierar den även mellan olika

konjunkturlägenl Den marginella skattesatsen har satts till genomsnittet

för Sverige år 1969, beräknad på tidigare angivet sätt. 1 Se Export och import 1971-1975, SOU 1971:40, Stockholm 1971, sid. 147.

C2 = 0,80 t; = 0,39

nl

0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,2 3,6 2,4 1,8 1,4 1,2 1,0 0,3 4,1 2,7 2,0 1,6 1,4 1,2 m, 0,4 4,6 3,0 2,3 1,8 1,5 1,3 0,5 5,1 3,4 2,5 2,0 1,7 1,4 0,6 5,6 3,7 2,8 2,2 1,9 1,6 0 7 6 l 4 0 3 0 2 4 2,0 1,7

Som framgår av ovanstående beräkningar kommer verkningarna av en viss förändring av de offentliga utgifterna i en region att spridas till andra regioner. Ju mer öppen en regions ekonomi är, desto större kommer spridningseffekterna till andra regioner att bli. Detta är ett förhållande, som försvårar en stabiliseringspolitik med regional inriktning. Om målet är att åstadkomma en viss sysselsättningsökning i en region, måste man uppmärksamma, att en betydande del av den totala sysselsättningseffekten, orsakad av den offentliga utgiftsökningen, sprider andra sig till regioner. Detta förhållande belyses i kapitel 6 där en undersökning rörande de regionala sysselsättningseffekterna, orsakade av en större statlig materielbeställning till en region, redovisas. Förhållandet belyses även i de i underbilagorna l l och 12 redovisade beräkningsmetoderna för uppskattning av sysselsättningseffekten av ett hus- och vägbygge i den region, där huset resp. vägen byggs. Det förhållandet, att effekterna av en offentlig utgiftsökning i en viss region sprider sig till andra regioner, kan försvåra möjligheterna att samtidigt uppnå en viss sysselsättningsökningi en bestämd region och en rimlig nationell prisstabilitet. Sysselsättningseffekterna kan sprida sig till regioner med en redan överhettad arbetsmarknad, vilket i sin tur kan medföra en ökad nationell prisstegringstakt. Resultatet av budgetutredningens leveransenkät, vilken redovisas i kapitel 6, antyder t. ex. att östra mellansverige (AB, C, D, U) har en större andel av underleveranserna än vad andelen av slutleveranserna ger anledning att förmoda, medan det motsatta förhållandet gäller för Norrland (X, Y, Z, AC, BD). Då målet för stabiliseringspolitiken är att uppnå en viss given regional fördelning av en sysselsättningsökning, försvårar ovan diskuterade förhållande även detta. Ett sätt att närma sig detta problem är att beakta vilka offentliga som är utgiftsökningar, lämpliga, för att uppnå olika stabiliseringspolitiska mål ur regional synvinkel. Detta diskuteras närmare i samband med modell två nedan.

4.5.3 Modell utan interregional handel

Denna modell beskriver de ekonomiska sambanden i en enskild regions ekonomi. De interregionala sambanden specificeras ej. Med regionens import och export avses såväl import och export från och till övriga regioner i den nationella ekonomin som från och till utlandet.

62 SOU 1973: 46

(l)

Y=Cp+C0+lp+[o+X-M

= c (Y-T) + a (2)

Cp

T=t - Y (3)

(4)

M=mCP-Cp+mCO-C°+m“,-lp+mlO-l°+mx-X+b

Co, bestämda.

lp, lo, X är autonomt

lnnebörden av ovanstående symboler är:

Y inkomst (regioninkomst) =

CP privat konsumtion

= konsumtion CO offentlig = privata investeringar

Ip

=

lo offentliga investeringar

X = export M = import T = skattebelopp

c = marginell (=gen0msnittlig) konsumtionsbenägenhet t = skattesats marginell (=gen0msnittlig) = mCP marginell (=gen0msnittlig) importbenägenhet för den privata konsumtionen = för den offentmco marginell (=gen0msnittlig) importbenägenhet liga konsumtionen = m”, marginell (=gen0msnittlig) importbenägenhet för de privata

investeringarna = för de offentlimlo marginell (=gen0msnittlig) importbenägenhet ga investeringarna = mx marginell (=gen0msnittlig) importbenägenhet för exporten = konstanter a,b

Ekvation ett anger jämviktsvillkoret (i ex-ante-bemärkelse) för regionens ekonomi. Konsumtionen och investeringarna har delats upp på en privat och en offentlig del. Konsumtionen och investeringarna omfattar all konsumtion och investering iregionen oavsett om produktionen ägt rum inom regionen eller ej. Den privata konsumtionens storlek bestäms enligt ekvation två av de disponibla inkomsternas storlek. Dessa utgörs alltså av de totala inkomsterna minskat med det totala skattebeloppet. Det totala skattebeloppet bestäms i sin tur enligt ekvation tre av regionens skattesats multiplicerad med de totala inkomsterna. Storleken av importen från övriga regioner och från utlandet bestäms enligt ekvation fyra av storleken av den privata och den offentliga konsumtionen, av storleken av de privata och de offentliga investeringarna samt av exportens storlek. Storleken bestäms vidare av importbenägenheten för dessa storheter. Importbenägenheten för den privata

konsumtionen (mc p) beror dels av efterfrågan på konsumtionsvaror och

-tjänster, vilka ej tillverkas i regionen, dels på produktions- och marknadsförhâllanden för sådana varor och tjänster, vilka produceras såväl i regionen som i andra regioner och i utlandet. Vidare beror den på storleken av importbehovet av råvaror, halvfabrikat, m. m. till konsumtionsvarutillverkningen i den egna regionen. Importbenägenheten för den

offentliga konsumtionen beror ävenledes av ovannämnda fakto-

(mco)

rer. Denna importbenägenhet torde i allmänhet vara avsevärt mindre än importbenägenheten för den privata konsumtionen, då de offentliga konsumtionsutgifterna i allmänhet till stor del består av löner. Importbenägenheterna för de privata och de offentliga investeringsutgifterna

(mn, och beror ävenledes faktorerna. De mio) på de ovannämnda

produktionstekniska behoven av underleveranser torde vara av stor betydelse för dessa importbenägenheter. importbenägenheten för exporten slutligen beror på importbehovet av råvaror, halvfabrikat, m. m.

(mx)

för exporten. Storleken av detta behov beror ävenledes på ovannämnda faktorer. Följande jämviktsläge gäller för regioninkomsten: l Y = e + r +

[80 map) C00 mao)

+ - +

+1p(1- mIP) 10a mm)

-

+x(1- mx) b]

Med utgångspunkt från detta uttryck kan effekterna på regioninkomsten, orsakade av en förändring av den offentliga konsumtionen och av de offentliga investeringarna, studeras. Följande uttryck erhålls och (% 0 å anger multiplikatorn vid en förändring av den offentliga konsumtio- 0 nen resp. av de offentliga investeringarna).

ä: “mco

dCo l-c [1-t-mCp(l-t)]

dY l-mlo

d_Io=1-c [1-t-mCP(1-t)]

Av följande tablå framgår i vilken riktning multiplikatorernas storlekar ändras, då de i uttrycken ingående importbenägenheterna och skattesatsen ändras:

mco mlO mcp t

+ - + - + - + dY - + - + - +

dCo

dY - + - + - +

dlo

För att erhålla en uppskattning av multiplikatorernas värden för olika värden på de marginella importbenägenheterna, har nedan redovisade beräkningar gjorts. Variationsområdet för importbenägenheten för den offentliga konsumtionen och de offentliga investeringarna har satts till 0,2-O,7. Den marginella skattesatsen har satts till 0,39 vilket var den för riket genomsnittliga år 1969, beräknad på ovan angivet sätt. Den marginella konsumtionsbenägenheten har satts till 0,80, vilket antas vara

64 SOU 1973: 46

det för riket genomsnittliga värdet. Importbenägenheten för den privata konsumtionen har godtyckligt satts till 0,60.

mCO/mlo 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70

0,99 0,86 0,74 0,62 0,50 0,37

cl/LY_

dCo dlo

Den marginella importbenägenheten för den offentliga konsumtionen torde vara avsevärt mindre än den marginella importbenägenheten för de offentliga investeringarna. Skälet till detta är, att de offentliga konsumtionsutgifterna till stor del består av löner. I samband med den uppskattning av de regionala sysselsättningseffekterna av det statligt finansierade vägbyggandet och den statliga byggnadsverksamheten, vilken redovisas i kapitel 6 har regionala marginella importbenägenheter för har vissa projekt uppskattats. Följande marginella importbenägenheter skattats. (En marginell importbenägenhet av 1,00 innebär att hela projektet importeras till regionen.)

Dessa importbenägenheter har ej differentierats med avseende på olika typer av regioner. Importbenägenheterna har beräknats som maximala importbenägenheter, dvs. endast sådana utgifter för de ovanstående projekten, som med säkerhet kan antas tillfalla regionen, har räknats till för icke-importvaror. lmportbenâgenheten kan sålunda vara utgifter mindre i vissa regioner. Den torde exempelvis vara avsevärt mindre i storstadsregionerna, på grund av deras mer differentierade näringsliv. l samband med den uppskattning av de regionala sysselsättningseffekterna av en större statlig industribeställning, vilken redovisasi kapitel 6, har en marginell regional importbenägenhet av 0,41 skattats. Då man önskar i en bestämd region, bör man således uppnå en viss sysselsättningseffekt uppmärksamma både den för regionen typiska marginella importbenägenheten och den för den offentliga utgiftsökningen typiska marginella importbenägenheten vid dimensioneringen av den offentliga utgiftsökningen.

S- 65

5 Den i den

statliga budgeten regionala

stabiliseringspolitiken

5.1 Inledning I det föregående kapitlet diskuteras de regionala stabiliseringsproblemen från allmän teoretisk Mot denna bakgrund synpunkt. studeras översiktligt i det följande möjligheterna att använda inkomsterna och utgifterna på den statliga budgeten som medel för en regional stabiliseringspolitik. Inledningsvis diskuteras olika krav på sådana medel.

5.2 Krav på medlen l ekonomisk politik måste awägningar mellan olika mål ske. Denna awägning är politisk till sin natur. Val av medel för att uppnå de ekonomisk-politiska målen har också politisk innebörd. Detta gäller framför allt medel som ger upphov till målkonflikter. Ett exempel på sådana medel år de stabiliseringspolitiska medel som påverkar inkomstfördelningsmålet. Vissa tekniskt möjliga medel kan således ibland ej utnyttjas på grund av de rådande politiska värderingarna. Detta förhållande har i det följande beaktats i så måtto att vissa medel endast studerats mer översiktligt. En första aspekt som därför bör uppmärksammas är att medlen kan påverka flera ekonomisk-politiska mål, varvid målkonflikter kan uppstå. Ett medel som är inriktat mot ett visst stabiliseringspolitiskt mål kan påverka såväl andra stabilisexingspolitiska mål som resursallokerings- och inkomstfördelningsmål. Härav följer bl. a. att medlen skall ha så få negativa stabiliseringspolitiska effekter som möjligt för andra regioner, och att de skall ha så gynnsamma effekter som möjligt för den kort- och långsiktiga regionala resursallokeringen. Det förra kravet riktar uppmärksamheten emot spridningseffekternas regionala fördelning. Det är emellertid imånga fall svårt att på förhand söka ange denna. Det senare kravet bör ses mot bakgrund av att kortsiktiga stabiliseringspolitiska åtgärder i de enskilda regio nema påverkar regionernas strukturella utveckling. En annan aspekt är den tidrymd som krävs innan medlen ger de önskade effekterna. På grund av att konjunkturförändringarna både kan

66 SOU 1973:46

inträffa snabbt och kan vara svårförutsägbara är det viktigt, att och effektfördröjningen är så liten som möjligt. Ett krav genomförandeär således att de skall verka tillräckligt snabbt i de avsedda på medlen regionerna. Detta krav har olika innebörd i olika beslutssituationer. Dels kan det röra sig om åtgärder som vidtages under det löpande budgetåret med avsikten att deras verkan skall inträffa snarast möjligt. Dels kan det röra sig om åtgärder som vidtas i det årliga budgetarbetet som avser det kommande budgetåret. Kravet på snabbhet leder bl. a. till att medlen måste vara administrativt hanterliga på alla nivåer. En tredje aspekt är att medlen bör ha tillräcklig precision för att uppnå sina stabiliseringspolitiska mål. Medlen bör ha tillräckligt stora effekter i de avsedda samt ha en lämplig tidsanpassning. Det förstregionerna nämnda kravet medför bl. a. att storleksordningen av spridningseffekterna till andra regioner av en åtgärd i viss region bör uppmärksammas. Det senare kravet innebär bl.a. att medlens verkan ej bör bestå under tid utan bör kunna varieras med hänsyn till konjunkturläget i lång regionen. l det följande diskuteras tänkbara medel inom den statliga budgeten för att påverka följande ekonomiska objekt i en region: hushåll, företag samt statliga myndigheter och verk. Möjligheterna att påverka kommunerna i stabiliseringspolitiskt avseende diskuteras i annat sammanhang.

5.3 Budgetens inkomstsida 5.3.1 Allmänt Budgetens inkomstsida kan användas som medel för en regional stabiliseringspolitik genom att skattesatser och avgifter kortsiktigt differentieras mellan olika regioner. En regional differentiering av skatte- och

avgiftsbestämmelser kan principiellt vara av två slag* Dels kan de stödja

det näringsliv eller den befolkning som finns i en region, dels kan de syfta till att underlätta flyttning till eller nyetablering i regionen. De förra har benämnts områdesregler och de senare lokaliseringsregler. I det följande diskuteras möjligheterna att använda statliga skattesatser och avgifter som medel för en regional stabiliseringspolitik. Det främsta syftet är därvid att motverka de konjunkturella sysselsättningsvariationerna i de enskilda regionerna.

5.3.2 Statliga inkomstskatten Det främsta syftet med att tillfälligt höja eller sänka skattesatserna för den statliga inkomstskatten i en region är således att påverka arbetsmarknaden i regionen. Vid högkonjunktur bör skattesatserna höjas, medan de bör sänkas i lågkonjunktur. En förändring av skattesatserna för den statliga inkomstskatten påverkar både fysiska och juridiska personer. Vid ett förändrat prelimi-

1 Se L. Grundberg: Beskattningen som medel i regionalpolitiken, lUl, Stockholm 1972.

närskatteuttag med en åtföljande förändring av den slutliga skatten påverkas hushållens disponibla inkomster. För de juridiska personerna, t. ex. företagen, påverkas likviditeten och lönsamheten. Flera skäl talar mot att använda den statliga inkomstskatten som ett medel för en regional stabiliseringspolitik. Det allvarligaste hindret torde vara de fördelningsmässiga konsekvenserna. En regional differentiering av skattesatserna skulle innebära, att regioner med mer utpräglad högkonjunktur än andra regioner, skulle ha högre skattesatser än övriga regioner. Om regioner med mer utpräglad högkonjunktur även hade mer utpräglad lågkonjunktur, skulle det kunna hävdas, att skattevariationerna mellan regionerna utjämnas på sikt. Som framgår av kapitel 3 är detta emellertid inte alltid fallet. Det kan vidare ifrågasättas om de tidigare nämnda kraven uppfylls till rimlig grad av en skattesatsförändring för den statliga inkomstskatten. Effekternas storlek och tidsmässiga förläggning är svåra att förutsäga. Om hushållens konsumtion t. ex. inte direkt påverkas av en förändring i de disponibla inkomsterna, utan påverkas av deras uppfattning om den långsiktiga inkomstutvecklingen är det svårt att uttala sig om effekternas tidsmässiga förläggning. Vidare beror effekternas storlek på den marginella importbenägenheten för den privata konsumtionen i regionen. Om en ökning av den privata konsumtionen i en region medför en motsvarande ökning av importen av konsumtionsvaror från andra regioner eller från utlandet, påverkas ej sysselsättningen i den region skatteförändringen ägde rum i någon nämnvärd utsträckning. En förutsättning för att företagen skall påverkas av skattesatsförändringar för den statliga inkomstskatten är att företagen går med vinst. Vid en regional differentiering av skattesatsen för den statliga inkomstskatten kan svårigheten uppkomma att fördela vinsten på regioner för företag med verksamhet i flera regioner. kan t. ex. genom den interna Företagen prissättningen redovisa för stor vinst i regioner med lägre skattesats. Detta problem är emellertid aktuellt redan f. n. genom att en vinstfördelning måste ske för taxeringen till kommunal inkomstskatt (kommunalskattelagen 58 §). En viss differentiering av regionernas totala skattesats marginella föreligger redan f. n. för den statliga inkomstskatten. På grund av att inkomstnivån för fysiska personer skiljer sig mellan regionerna och att skatteskalan för den statliga inkomstskatten för fysiska är personer progressiv, samt att den relativa storleken av inkomsterna för fysiska och juridiska personer skiljer sig mellan regionerna, erhålls automatiskt en viss differentiering av regionernas totala marginella skattesats. Av den följande tabellen framgår den marginella skattesatsen för den statliga inkomstskatten för fysiska personer för länen år 1969. Den marginella skattesatsen har beräknats genom att ökningen i den statliga inkomstskatten för fysiska personer satts i relation till ökningen i den taxerade nettoinkomsten för fysiska personer i länet. Om samtliga inkomsttagare i en region erhåller en lika stor inkomstökning, kommer den statliga inkomstskatten, vilken är orsakad av inkomstökningen, att variera beroende på inkomsttagarnas inkomstnivå. På grund av skatteskalans progressivitet kommer den genomsnittliga

68 SOU 1973: 46

Tabell skattesatser för den inkomstskatten för 8 Marginella statliga länen år 1969 (fysiska personer)

Län Marginell Län Marginell

Södermanlands

Källa: Taxeringsutfallet 1970, SOS.

inkomstskatten person, vilken är orsakad av inkomstökstatliga per i allmänhet att bli större i en region med hög inkomstnivå än i en ningen, där inkomstnivån är lägre. På grund av skillnader i inkomstnivån region mellan olika och på grund av den statliga inkomstskattens regioner erhålls sålunda vid inkomstökningar i allmänhet automakonstruktion, tiskt olika starka dämpningar av efterfrågan i olika regioner.

5.3.3 Indirekta skatter exkl. avgifter

mest betydande s. k. indirekta skatterna De från beloppsmässig synpunkt bensinskatten, den särskilda skatär mervärdeskatten, brännoljeskatten, tobaksskatten samt ten på motorbränslen, fordonsskatten, energiskatten, skatten på sprit och vin. med en förändring av skattesatserna Det stabiliseringspolitiska syftet för de indirekta skatterna är att förskjuta inköp till vissa tidsperioder iekonomin. En regional differentiering av samt att påverka köpkraften de indirekta skattesatserna skulle främst betingas av att man önskar motverka de regionalt skilda konjunkturella sysselsättningsvariationerna. i en region av en förändring av en indirekt Sysselsättningseffekterna skattesats i regionen är svåra att förutsäga. Sysselsättningseffekternas storlek beror för de bl. a. på regionens marginella importbenägenhet beskattade varorna och på ihur hög grad inköp förläggs till regioner med Vid området kring gränsen mellan två regioner med olika lägre skattesats. skattesats torde svåra konkurrensproblem uppkomma i distributionsledet. Sådana torde även uppkomma i distributionsledet för varaktiga konsumtionsvaror. De skatteadministrativa konsekvenserna av en regional differentiering av indirekta skatter torde i vissa fall vara svåra att bemästra. Vid en regional differentiering av t. ex. mervärdeskatten kan problem uppkomma vid interna leveranser mellan produktionsställen i olika regioner, vilka tillhör samma företag eller koncern. av vissa indirekta skatter har Frågan om en regional differentiering tidigare övervägts av riksdagen. Tanken har framförts på att genom

beskattningen sänkt oljepris i landsdelar med långa avstånd eller insulärt läge, och på en lindring av energiskatten för Norrland. Riksdagen har avvisat dessa tankar med motiveringen att ett genomförande skulle äventyra kontrollen, rubba konkurrensneutraliteten och skapa betydande merarbete för såväl de skattskyldiga som beskattningsmyndigheterna utan att lokaliseringspolitiska resultat kan garanteras. (BeU 1970: 36)

5.3.4 Avgifter 5.3.4.1 Inledning De avgifter som är aktuella i detta sammanhang är den allmänna arbetsgivaravgiften och investeringsavgiften. Dessa avgifter utgör redan f. n. nationella stabiliseringspolitiska medel. I det följande diskuteras det lämpliga i att differentiera dessa avgifter mellan olika i regioner stabiliseringspolitiskt syfte.

5.3.4.2 Den allmänna arbetsgivaravgiften Den allmänna arbetsgivaravgiften utgår fr. o. m. den 1 januari 1973 med 4% av summan av vad arbetsgivaren under året som lön till utgivit arbetstagare i pengar och naturaförmåner i form av kost eller bostad. Vid en regional differentiering av den allmänna arbetsgivaravgiften i stabiliseringspolitiskt syfte är tanken att arbetskraftsefterfrågan i olika regioner skall påverkas i olika hög grad. En förutsättning för att arbetsgivaravgiften skall vara lämplig att använda som ett stabiliseringspolitiskt medel är att den skall kunna sänkas i lågkonjunkturlägen och kunna höjas i de efterföljande högkonjunkturlägena. Är den enbart rörlig i endera riktningen riskeras en ej avsedd långsiktig regionalpolitisk påverkan. Vidare bör arbetsgivaravgiften kunna ändras under det löpande budgetåret och ändringen slå igenom utan alltför stor tidsfördröjning. En tillfällig förändring av arbetsgivaravgiften för företagen torde främst påverka deras likviditet och lönsamhet om inte priserna på företagens produkter förändras i motsvarande mån. En förändring av arbetsgivaravgiften torde påverka företagen på samma sätt som en förändring av inkomstskatterna. Den förändring av företagens arbetskraftsefterfrägan som härigenom erhålls är svår att uppskatta. Effekterna av en höjning beror bl. a. på likviditetens betydelse för investeringsverksamheten. Vid en sänkning beror effekterna bl. a. på likviditetens betydelse för möjligheterna att upprätthålla sysselsättningen under lågkonjunkturlägen. Vid en förändring av arbetsgivaravgiften torde en inte obetydlig påverkan på företagens likviditet erhållas. Som en jämförelse kan nämnas att den statliga inkomstskatten för juridiska personer år 1970 utgjorde l 580 mkr, medan den allmänna arbetsgivaravgiften för budgetåret 1970/71 utgjorde 1200 mkr, varav näringslivet svarade för ca 75 %. Arbetsgivaravgiften utgjorde då 2 %. .Som tidigare framhållits baseras arbetsgivaravgiften på de löner företagen betalar ut. Arbetskraftsintensiva företag kommer därför att

70 SOU 1973: 46

belastas med en större avgift än kapitalintensiva företag av motsvarande storlek. Den av företagens arbetskraftsefterfrågan som erhålls dämpning av arbetsgivaravgiften beror även genom en höjning på företagens möjligheter att övervältra avgiften på konsumenterna genom prishöjefterfrågan på företagens produkter som härvid ningar och den minskade kan erhållas. En minskad arbetskraftsefterfrågan, som leder till en minskad sysselsättning, kan i sin tur leda till en minskad efterfrågan på olika De regionala effekterna är då beroende av var dessa produkter. pro dukter tillverkas. av arbetsgivaravgiften för kommunerna torde En tillfällig förändring främst deras likviditet. Likviditetspåverkande medel kan bedöpåverka mas vara lämpliga stabiliseringspolitiska medel för att påverka kommunerna. Effekterna på arbetskraftsefterfrågan i kommunen eller regionen beror reala förändringar som vidtas till följd av självfallet på vilka Då arbetsgivaravgiften differentieras regionalt är likviditetsförändringen. tanken att olika stora effekter önskas i olika regioner. En förändring av en viss kommuns reala aktiviteter torde i betydande utsträckning beröra arbetskraftsefterfrågan i kommunen i fråga. Om en tillfällig förändring av arbetsgivaravgiften främst påverkar och kommunernas beteende genom att deras likviditet företagens förändras, måste kreditmarknadsförhållandena beaktas vid bedömningen av effekterna av en regional differentiering av arbetsgivaravgiften. Om t. ex. en höjning av arbetsgivaravgiften i en region kan kompenseras och kommunerna erhåller kortfristig kredit, kommer genom att företagen effekten att utebli. Vid en regional differentiering av den allmänna arbetsgivaravgiften måste lönesummorna specificeras ur regional synvinkel. För kommuner, och företag med fasta verksamhetsställen torde statliga myndigheter detta ej behöva medföra några större problem. För företag med verksamhetsställen i olika regioner och för företag utan fasta verksamhetsställen, t. ex. byggnads- och anläggningsverksamhet, kan dock svårigheter uppkomma. Sammanfattningsvis kan konstateras att den allmänna arbetsgivaravgiften är ett tänkbart medel för en regional stabiliseringspolitik.

5.3.4.3 investeringsavgiften

Allmänna investeringsavgifter har använts åren 1952-53 och 1955-57. till 12 % av investeringskostnaden. Staten och kommu- Avgiften uppgick nerna var ej avgiftsskyldiga. Investeringsavgift har vidare utgått för vissa mars 1967-september 1968 och maj l970-maj 1971. byggnadsarbeten med 25 % på s. k. oprioriterade byggen. Bland de Avgiften utgick ingick vissa kommunala byggnader. Från den oprioriterade byggena förstnämnda avgiften undantogs byggnadsarbete i Värmlands, Koppar- Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbergs, Gävleborgs, bottens län om byggnadskostnaden icke uppgick till 5 mkr. (SFS 1968: l0l .) Från den sista investeringsavgiften undantogs byggnadsarbete i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt i

de delar av Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands, Älvsborgs och Göteborgs och Bohuslän som regeringen bestämmer (SFS 1970: 99). Vid en regional differentiering av investeringsavgiften i stabiliseringspolitiskt syfte är tanken att arbetskraftsefterfrågan skall dämpas i olika hög grad i olika regioner. Beträffande effekten av investeringsavgiften åren 1955 och 1956 föreligger två undersökningar utförda sommaren 19551 resp. sommaren 1956.2 Resultaten av undersökningarna, som baseras på enkäter rörande företagens uppfattning om effekten av då aktuella investeringsbegränsade åtgärder, nämligen investeringsavgift, räntehöjningar och kreditåtstramningar, sammanfattas i följande sammanställning.

På grund av Procentuell investerings- Procentuell invebegränsning 1955 steringsbegränsning 1955-1956 Enl. 1955 års Enl. 1956 års Enl. 1956 års

Källa: Meddelande från konjunkturinstitutet. Serie A: 30, sid. 68.

Enligt de två undersökningarna skulle den procentuella investeringsbegränsningen till följd av investeringsavgiften ha blivit mellan 5 och 6 % år 1955. En förskjutning i de olika åtgärdernas relativa betydelse har enligt undersökningarna skett, när perioden förlängts. Effekten av kreditåtstramningen har ökat samtidigt som verkningarna av investeringsavgiften har avtagit. De redovisade procenttalen avser den sammanvägda effekten på investeringar i såväl byggnader som maskiner. Enligt 1956 års undersökning förelåg emellertid endast obetydlig skillnad i grad av påverkan mellan dessa investeringar. Den till 5 á 6 % beräknade investeringsbegränsade effekten av investeringsavgiften år 1955 skulle därför gälla även enbart byggnadsinvesteringar. Resultaten från 1955 och 1956 års undersökningar har senare ifrågasatts av Gunnar Eliasson i studien: Kreditmarknaden och industrins investeringar, där han med andra analysmetoder inte finner någon effekt av investeringsavgiften under de angivna åren. Den åren 1967 och 1968 tillämpade investeringsavgiften var avsedd att utöva en kraftig broms på den avgiftsbelagda byggnadsverksamheten. Under perioden mars 1967-september 1968, då avgiften var i kraft, inbetalades inte heller mer än ca 5 mkr i investeringsavgifter, motsvarande en byggnadskostnad av 20 mkr. Det bör dock beaktas, att relativt omfattande dispenser från avgiften lämnades både generellt och i enskilda 1 Guy Arvidsson: En enkät rörande verkningarna av investeringsavgiften, kreditâtstramningen och räntehöjningen på den svenska industrins investeringar 1955. Ekonomisk tidskrift 1956, sid. 40-60. 2 Krister Wickman: Preliminär redogörelse för vissa resultat av en undersökning rörande verkningarna av olika ekonomisk-politiska åtgärder på industrins fasta investeringar 1955-1956. Kl, stencil, Stockholm 1957.

fall. Vidare var det av avgiften träffade byggnadsarbetet samtidigt underkastat även byggnadsreglering. Då en investeringsavgift införs för en region är syftet att minska i denna region. Den minskning av arbetskraftsefarbetskraftsefterfrågan terfrågan i regionen som erhålls är av två slag. Dels minskad arbetskraftsfrån företag som producerar investeringsvaror, dels minskad efterfrågan från investerande företag och kommuner. Eftersom investeefterfrågan här diskuteras från stabiliseringspolitisk synpunkt är den ringsavgiften förstnämnda typen av efterfrågeminskning mest betydelsefull. Investeringarna kan grovt uttryckt antingen avse byggnads- och anläggningsinvesteringar eller maskininvesteringar. Då investeringsavgiften differentieras i stabiliseringspolitiskt syfte bör avgiften avse byggnads- och regionalt Skälet till detta är att sannolikheten torde vara anläggningsinvesteringar. liten för att det företag som producerar en viss maskin är beläget i samma eller den kommun som investerar i denna maskin. region som det företag Eftersom investeringsavgiften här diskuteras som ett medel för den stabiliseringspolitiken förutsätts att den endast införs tillfälligt regionala i högkonjunkturlägen. Sammanfattningsvis kan konstateras att investeringsavgiften är ett tänkbart medel för en regional stabiliseringspolitik.

5.4 Budgeten.: utgiftssida

5.4.1 Allmänt

Den statliga budgetens olika utgiftsanslag kan indelas på olika sätt. De dvs. i kan t. ex. indelas efter ändamål eller efter departementstillhörighet, huvudtitlar. En annan indelning är den realekonomiska indelningen, vilken anger hur statens utgifter fördelar sig på konsumtion, investering och transferering. Vid bedömning av vilken handlingsfrihet ur stabiliseringspolitisk synpunkt som vidlåder den statliga budgeten är en indelning de är underkastade intressant. En sådan av anslagen efter de bindningar har utarbetats inom budgetutredningen isamband med arbetet indelning att förbättra den handlingsfriheten inom den stabiliseringspolitiska budgeten. De olika bindningarna sammanhänger med de krav som statliga i den inledande diskussionen ställdes på de stabiliseringspolitiska medlen. I det följande diskuteras översiktligt möjligheterna att använda utgifter inom dessa grupper som medel för en regional stabiliseringspolitik.

5.4.2 Driftbidrag och transfereringar

ca 50 % av Anslagen i denna grupp, som budgetåret 1970/71 utgjorde kännetecknas av att beräkningsgrunden för anslaget är totalbudgeten, formellt bunden i lag, författning eller avtal. Anslagens utfall är dessutom beroende av icke-styrbara faktorer, t. ex. demografiska, eller av opåverkbar icke-statlig verksamhet. Lagar och författningar kan i och för sig synpunkt ofta alltid ändras och avtal brytas, men detta torde från politisk Detta dock främst en sänkning av anslagen. En vara omöjligt. gäller torde ofta vara möjlig. Om en anslagshöjning inte kan tas tillfällig höjning

tillbaka kommer den att innebära en långsiktig bindning. De beloppsmässigt största anslagen inom gruppen är folkpensioner, allmänna barnbidrag, skatteutjämningsbidrag till kommunerna, bidrag till driften av grundskolor, bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor, bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka samt u-hjälpsanslagen. Vissa av anslagen inom denna grupp används som medel för den nationella stabiliseringspolitiken. Möjligheterna att använda de kommunala skatteutjämningsbidragen och övriga kommunala bidrag i stabiliseringspolitiken diskuteras inte i detta sammanhang. På grund av samma skäl som anförts mot att använda den statliga inkomstskatten i den regionala stabiliseringspolitiken torde anslagen i denna grupp ej vara lämpliga som medel för den regionala stabiliseringspolitiken. Några studier rörande dessa anslag har därför ej företagits.

5..4.3 Anläggningsbidrag Anslagen i denna grupp, som budgetåret 1970/71 utgjorde ca 8 % av totalbudgeten, kännetecknas av att de är formellt bundna genom att anslagsgrunden är given i lag eller författning, men att anslagsutfallet beror på av staten styrbara faktorer. Anslagen igruppen utgörs till största delen av investeringsbidrag och -lån till kommuner och organisationer. De beloppsmässigt största anslagen är bidrag till byggande och drift av kommunala vägar och gator, lånefonden för bostadsbyggande och lokaliseringslån. Möjligheterna att använda bidragen till kommunala investeringar som medel diskuteras som tidigare framhållits inte i detta sammanhang. I samband med studierna av de regionala sysselsättningseffekterna orsakade av den statligt finansierade vägbyggnads- och vägunderhållsverksamheten, som redovisas i det följande kapitlet, uppmärksammas dock bidragen till byggande och drift av kommunala vägar. I detta sammanhang diskuteras inte lånen till bostadsbyggandet, eftersom bostadsbyggandet styrs i särskild ordning. Budgeten registrerar endast utfallet av denna styrning. Lokaliseringslånens syfte är att påverka sysselsättningen i regioner med strukturella sysselsättningsproblem, varför de ej heller studeras i detta sammanhang. Det bör dock framhållas, att möjligheterna att konjunkturvariera lokaliseringslånens omfattning bör uppmärksammas.

5.4.4 Löpande förvaltningsverksamhet Anslagen i denna grupp, som budgetåret 1970/71 utgjorde ca 18 % av totalbudgeten, kännetecknas av att de till största delen utgörs av avlöningar. Normalt utgör avlöningarna 80-90 % av anslagen. Tänkbara sätt att påverka verksamheten i denna grupp i stabiliseringspolitiskt avseende under det löpande budgetåret kan t.ex. vara ett selektivt nyanställningsstopp eller en budgetstyrd variation av förvaltningsverksamheten. Båda dessa medel kan ges regional innebörd och är därför tänkbara medel för en regional stabiliseringspolitik. Den statliga förvaltningsverksamheten är till stor del lokaliserad till storstockholmsområdet. Av den följande tabellen framgår antalet i detta statligt sysselsatta

Tabell 9 Antalet statligt anställda i storstockholmsområdet och övriga landet år 1969

Sektor Antal anställda i storstockholms- övriga landet området Civila myndigheter och institutioner 31 200 51 600 Statliga civila utbildnings-

Källa: Decentralisering av statlig verksamhet - ett led iregionalpolitiken, SOU 1970: 29, sid. 14.

område och i övriga landet hösten 1969 för olika delar av statsverksamheten. Till följd av besluten om omlokalisering av vissa statliga myndigheter kommer förutsättningarna att genom en påverkan av den löpande förvaltningsverksamheten uppnå stabiliseringspolitiska effekter i olika delar av landet att förbättras. Ett nyanställningsstopp liksom en budgetstyrd variation av den statliga förvaltningsverksamheten i en region torde direkt påverka arbetsmarknadsförhållandena i regionen. Dessa åtgärder är därför tänkbara medel för en regional stabiliseringspolitik.

5.4.5 Särskild verksamhet Anslagen i denna grupp, som budgetåret 1970/71 utgjorde ca 2% av totalbudgeten, kännetecknas av att de avser verksamhet, vilken inte har samma löpande karaktär som den löpande förvaltningsverksamheten. De största anslagen i denna grupp avser arbetsmarknadsutbildning och försvarets övningar. Dessa verksamheter kan bedömas möjliga att variera från nationell stabiliseringspolitisk synpunkt. Arbetsmarknadsutbildningen har emellertid fler mål än att ingå som ett led i stabiliseringspolitiken. Arbetsmarknadsutbildningen har även till syfte att utbilda arbetslösa till följd av strukturella förändringar och andra personer, som är svårplacerade på arbetsmarknaden. Från regional stabiliseringspolitisk synpunkt är arbetsmarknadsutbildningen ett viktigt medel. Genom en sådan utbildning kan arbetslösa beredas arbete i resp. region inom näringsgrenar som har arbetskraftsunderskott. Detta medel har redan tidigare använts som ett medel för en regional stabiliseringspolitik. Några studier rörande tillämpningen och effekterna av detta medel har härför ej utförts. En variation av omfattningen av försvarets övningar från regional stabiliseringspolitisk synpunkt torde på grund av osäkerheten rörande sysselsättningseffekternas regionala fördelning, ej vara lämplig.

5.4.6 Diverse konsumtion och transferering Denna grupp består av ca 200 ytterst heterogena anslag av konsumtionsoch transfereringskaraktär, som budgetåret 1970/71 utgjorde ca 4% av totalbudgeten. Av administrativa skäl torde det ej vara möjligt att variera dessa mer än hundra disparata anslag från regional stabiliseringspolitisk synpunkt.

5.4.7 Investeringar m. m. Denna grupp innehåller anslag som vanligen anses vara i förhållandevis liten grad bundna av formella hänsyn. De betraktas även traditionellt som särskilt att användas lämpade i stabiliseringspolitiken. De berörda anslagen, som budgetåret 1970/71 utgjorde ca 19% av totalbudgeten, framgår av följande tabell. Av den kartläggning, som utförts inom budgetutredningen i samband med arbetet att förbättra den stabiliseringspolitiska handlingsfriheten inom den statliga budgeten, har konstaterats, att projekteringsförhållanden, produktionsplanering, igångsättningsgrad, investeringslängd och effektfördröjningar medför tekniska bindningar av investeringsverksamheten. Trots dessa bindningar är anslagen i denna grupp av stort intresse från stabiliseringspolitisk synpunkt. De regionala av denna effekterna anslagsgrupp av den statliga budgeten har tidigare ej studerats på ett systematiskt sätt. I det följande kapitlet redovisas resultatet av studier rörande de regionala effekterna av vissa av dessa investeringar, samt en diskussion om möjligheten att använda dem som medel för en regional stabiliseringspolitik.

Tabell 10 Anslag inom gruppen investeringar m. m.

Antal Res.medel Riksstaten anslag 30.6.1970 1970/71 (mkr) (mkr) Driftbudgeten

Kapitalbudgeten

6 Statliga investeringars regionala

effekter

6.1 Inledning 6.1.1 Allmänt I det föregående kapitlet konstaterades, att den statliga investeringsverksamheten är av stort intresse från stabiliseringspolitisk synpunkt. I detta kapitel redovisas resultatet av de studier rörande vissa statliga investeringars regionala sysselsättningseffekter, som utförts inom budgetutredningen. Vidare diskuteras möjligheterna att använda dessa investeringar som medel för en regional stabiliseringspolitik.

6.1.2 Tidigare undersökningar Några systematiska svenska undersökningar av den statliga budgetens regionala sysselsättningseffekter har tidigare ej gjorts. Undersökningar av detta slag har däremot utförts iVästtyskland och i USA. I en studie av de regionala effekterna av försvarsinköpen i Västtyskland har man erhållit bl. a. följande resultat: - riktar till de industrialiserade Försvarsinköpen sig huvudsakligen regionerna. Detta framstår som naturligt eftersom försvarsinköpen till övervägande delen består av industrivaror. - tillfaller de industriellt utvecklade regionerna i större Försvarsinköpen omfattning än vad som motiveras av deras andel av den industriella produktionen. I en studiez av försvarsinköpens inverkan på den regionala ekonomiska tillväxten i USA har man erhållit bl. a. följande resultat: - tillväxten i Försvarsinköpen har spelat en viss roll för den ekonomiska många av delstaterna, men försvarsinköpen har endast varit en bland flera faktorer. l Zimmerman-Klingerman The Regional Impact of Defense Purchases in the Republic of Germany, Köln 1966. 2 Bolton: Defense Purchases and Regional Growth, Washington 1966.»

# Försvarsinköpen är geografiskt koncentrerade till ett fåtal regioner. År 1962 t. ex. gick 43,6 % av försvarsinköpen till fyra delstater. - Forsknings- och utvecklingsuppdragen rörande försvarsprodukter är än mer geografiskt koncentrerade än försvarsinköpen.

I en kartläggning av omfattningen och betydelsen av underleverantö-

rerna i Philadelphia-regionen till försvarsindustrin har b1.a. följande resultat erhållits: - En stor andel av i regionen består av underleveförsvarsproduktionen ranser till försvarsindustrier, vilka är lokaliserade i andra regioner. Produktionen i regionen av slutprodukter till försvaret utgör således endast en del av regionens totala försvarsproduktion. - De större försvarsindustrierna i regionen anlitar i stor utsträckning underleverantörer, vilka är lokaliserade i regionen. Framför allt gäller detta för underleveranser av mindre storleksordning.

6.1.3 Undersökningens omfattning

Den allmänna utgångspunkten för de undersökningar, vilka redovisas i denna uppsats, har varit att kartlägga de regionala sysselsättningseffekterna av de beslut, vilka registreras på den statliga budgeten, och vilka inte utgör ett aktivt led i den regionala Sålunda har inte de politiken. regionala effekterna av t. ex. lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiken uppmärksammats i någon större utsträckning. Syftet med denna avgränsning är att kartlägga verkningar av den statliga budgeten, vilka tidigare ej uppmärksammats på ett systematiskt sätt. Vidare kan kartläggningen utgöra ett underlag för att bedöma, huruvida regionala stabiliseringspolitiska aspekter kan uppmärksammas på ett mer systematiskt sätt i den statliga budgetprocessen. Bl. a. mot bakgrund av de krav på medlen för en regional stabiliseringspolitik, som redovisas i avsnitt 5.2, har följande verksamheter inom gruppen: investeringar m.m. bedömts vara av störst intresse vid en kartläggning av de regionala effekterna av den statliga budgeten:

l. Statliga inköp från industrin a) försvarets materielinköp b) vissa affärsverks materielinköp 2. Statlig byggnadsverksamhet a) statens allmänna fastighetsfond b) försvarets fastighetsfond c) vissa affärsverks byggnadsinvesteringar 3. Statligt finansierad vägverksamhet a) byggande av statliga vägar b) drift av statliga vägar c) byggande av kommunala vägar med statsbidrag d) drift av kommunala vägar med statsbidrag

l Karaska: lnterregional Flows of Defense-Space Awards: The Role of Subcontracting in an Impact Analysis of Changes in the Levels of Defense Awards upon the Philadelphia Economy, Peace Research Society, Paper V, 1966.

4. lnvesteringsverksamhet hos vissa affärsverk a) investeringsverksamhet hos statens järnvägar b) investeringsverksamhet hos statens vattenfallsverk c) investeringsverksamhet hos televerket

6.1.4 Regionindelningar vid undersökning av den statliga budgetens regionala effekter Vid undersökningarna av den statliga budgetens regionala effekter har de tre tidigare diskuterade regionbegreppen använts som regional indelningsgrund. Skälet för att använda A-regionindelningen är, att om man har till syfte att diskutera en viss åtgärds sysselsättningseffekt från geografisk synpunkt, så bör det vara lämpligt att anknyta diskussionen till lokalt angränsade arbetsmarknader. Motivet för att använda indelningen i H-regioner efter agglomerationsklasser är de s. k. agglomerationsfaktorernas betydelse för den regionala utvecklingen. Det är också av allmänt politiskt intresse att studera hur budgetens sysselsättningseffekter fördelar sig på olika regiontyper (agglomerationsklasser). För detta syfte har de 70 A-regionerna indelats i sex olika agglomerationsklasser. Befolkningens storlek i varje region har använts som mätt på agglomerationsgraden (se underbilaga 2). Användningen av länsindelningen motiveras av att den statliga planeringen på regional nivå i många fall sker med länet som planeringsenhet. Vid presentationen av undersökningens resultat har ytterligare en regionindelning använts, då industriella sekretesskäl (§ 16 sekretesslagen) i vissa fall medfört, att de ovan angivna regionindelningarna ej kunnat användas. Denna senare regionindelning har erhållits genom att olika län sammanslagits till sammanhängande områden på följande sätt: I: L + K + M län (Region syd) II: E + F + G + H + I län (Region syd-ost) Ill: A+B+C+D+Ulän(Regionost) IV: N + O + P + R län (Region väst) V: S + T + W län (Region nord-väst) VI: X + Y + Z + AC + BD län (Region nord)

6.2 Statliga inköp från industrin 6.2.1 Inledning I detta avsnitt redovisas resultatet av de studier som företagits rörande de regionala sysselsättningseffekterna som orsakas av vissa statliga inköp från industrin. Vidare diskuteras möjligheterna att använda statliga inköp från industrin som medel för en regional stabiliseringspolitik. F. n. förekommer ingen samlad redovisning av de statliga inköpen från industrin. Hos de enskilda myndigheterna förekommer ibland för internt bruk en redovisning av inköpen från olika industrier.

Då denna undersökning utfördes förelåg inte de av ERU tillämpade regionin-

delnmgarna 1 H-regioner respektive riksområden.

I syfte att studera de regionala sysselsättningseffekterna orsakade av de statliga inköpen från industrin har därför en enkätundersökning bland svenska industriföretag utförts. Denna enkät benämns i det följande leveransenkåten. Vidare har ett försök gjorts att uppskatta de regionala sysselsättningseffekterna med hjälp av input-output-metoden. Dessutom har ytterligare en enkät företagits, i vilken de regionala sysselsättningseffekterna på grund av inköpet av pansarbandvagn 302 hos AB Hägglund & Söner studerats.

6.2.2 Leveransenkäten 6.2.2.1 Omfattning och utformning Storleken av de statliga myndigheternas och verkens upphandling under budgetåret 1968/69 framgår av tabell TB: 1 i underbilaga 6. (Alla tabeller med angivelsen TB återfinns i denna underbilaga.) Av den upphandling som avser inköp av varor och tjänster från industrin har följande myndigheters inköp bedömts vara av störst intresse vid en kartläggning av den statliga budgetens regionala sysselsättningseffekter. l. Försvarets materielverk: Armematerielförvaltningen (FMV: A) 2. Marinmaterielförvaltningen (FMV: M) 3. Flygmaterielförvaltningen (FMV: F) 4. Intendenturmaterielförvaltningen (FMV: I) 5. Statens järnvägar (SJ) 6. Statens vattenfallsverk (SV) 7. Televerket (TVT)

För var och en av dessa myndigheter har de företag, som under budgetåret 1968/69 hade större leveranser än en miljon kronor till myndigheten i fråga, medtagits i enkäten. Enkäten omfattar således tre affärsverk, nämligen SJ, SV och TVT. Affärsverkens materielinköp avser både investerings- och underhållsverksamhet. På grund av att statsmakterna ej reglerar omfattningen av affärsverkens driftsverksamhet, utan enbart reglerar deras investeringsverksamhet, har enkäten för dessa affärsverk i görligaste mån begränsats till företag som levererar materiel till verkens investeringsverksamhet. Förutom dessa myndigheters inköp omfattar kartläggningen även vissa industriföretags direkta leveranser till armén, marinen och flygvapnet. l de fall sådana leveranser förekommer har de i tabellmaterialet hänförts till FMV: A, FMV: M resp. FMV: F. Den totala omfattningen av dessa myndigheters materielinköp budgetåret 1968/69, liksom enkätens omfattning och täckningsgrad framgår av den följande tabellen. Enkätens svarsfrekvens framgår av tabell TB: 2. Leveransenkäten omfattar 47 % av den totala statliga upphandlingen av varor och tjänster under budgetåret 1968/69. I enkäten ombads varje företag att ange det fakturerade värdet på sina leveranser till de utvalda myndigheterna under budgetåret 1968/69 uppdelade på varugrupper. Med hjälp av en medsänd varu-branschkod

Tabell 11 Materielinköp budgetåret 1968/69 (1 000 kr)

Totala Materielinköp från Materiel- (2) + (4) Myndighet materiel- svenska företag som om- inköp från inköp fattas av enkäten: utländska (l) ---?--- företag Besvarat Ej besvarat enkäten enkäten (l) (2) (3) (4) (70)

FMV: A 491969 523 882 17 220 51375 1175 FMV: M 275 954* 173 977 2 207 30 299 74

Summa 3 160 776 2 411434 51923 213 797 83

Utgifter för materielanskaffning och materielunderhâll minus löneutgifterna för anställda vid försvarets verkstäder inom resp. försvarsgrenar. Från flygvapnets underhållsanslag har dessutom avräknats utgifterna för drivmedel. 2 Försvarsgrenarnas sammanlagda utgifter för beklädnad och inventarier. 3 Materielutgifter för investeringsverksamheten. “ Därav utgör 470 Materielutgifter för investerings- och underhâllsverksamhet. mkr utgifter för investeringsverksamheten. 5 Siffran överstiger 100 % bl. a. på grund av FMV: A: s s. k. typansvar, dvs. att FMV: A inköper vissa typer av produkter för FMV: M och FMV: F.

Källor: Budgetredovisningen för 196 8/69. Leveransenkäten. Uppgifter från resp. myndighet.

kunde företaget klassificera sin produktion till en eller flera branscher enligt branschindelningen för statistiska centralbyråns input- Vidare ombads företaget att ange det fakturerade värdet outputstatistik. av leveranserna till andra köpare i Sverige samt till utländska köpare under samma tidsperiod, för att härigenom en bild av företagets beroende av de statliga inköpen skulle kunna erhållas. Vidare ombads företaget att separat för var och en av de utvalda myndigheterna redovisa tillverkningsort(er) för de levererade varorna. För varje ort redovisade företaget sedan det fakturerade värdet av leveranserna till myndigheten i fråga, arbetsställets totala fakturerade värde, totala antalet sysselsatta vid arbetstillfället, samt beräknat antal sysselsatta med produktion av varor levererade till i fråga. l enkäten frågades vidare om företaget innehade myndigheten med någon av de studerade myndigheterna, samt hur långtidskontrakt länge företaget varit reguljär leverantör till myndigheterna i fråga. Syftet med dessa frågor var att undersöka huruvida enkätens resultat var av eller mera bestående karaktär. Slutligen ombads företaget att temporär för var och en av de utvalda myndigheterna redovisa vilka separat underleverantörer de anlitat vid inköp av råvaror, halvfabrikat, komponenter, m. m. till de varor som levererats till myndigheten i fråga. Den exakta utformningen av enkäten framgår av underbilaga 7. Enkätsvaren avseende produktion och sysselsatta vid företagens egna arbetstillfällen kan med några enstaka undantag bedömas vara av god kvalitet. avser främst några stora företag vilka har många Undantagen arbetsställen och som saknar internredovisning. Svaren avseende inköär av något sämre kvalitet. Det har i vissa pen från underleverantörerna

6-SOU 1973: 46 81

fall varit svårt att fördela inköpen från underleverantörerna på de produkter vilka har sålts till de av enkäten omfattade myndigheterna. Säkerheten i skattningen av de regionala sysselsättningseffekterna i underleverantörsledet torde öka avsevärt om sysselsättningseffekterna ej specificeras per myndighet utan enbart anges sammanlagt för myndigheterna. Å andra sidan minskar informationsvärdet vid en sådan presentation.

6.2.2.2 Beräkning av sysselsättningseffekterna Den sysselsättningseffekt som uppkommer i en region av på grund statliga inköp från industrier i regionen kan definieras på olika sätt. Ett sätt är att därmed avse skillnaden mellan regionens faktiska sysselsättning och den sysselsättning som skulle ha förekommit i en hypotetisk situation utan de statliga inköpen. Sysselsättningseffekten kan såväl ta formen av ett minskat antal friställningar som ett ökat antal anställda och/eller ett ökat antal arbetstimmar för tidigare anställda. Ett annat sätt är att avse den faktiska arbetskraftsinsats som krävs för att producera leveranserna till de statliga myndigheterna. Hur stor skillnaden mellan dessa två sätt är beror på sysselsättningsläget hos de levererande företagen. Då en leverans till en statlig myndighet åstadkommes genom att annars outnyttjad arbetskraft används, föreligger ingen skillnad. Om de statliga inköpen från en region däremot medför, att de levererande företagen avstår från andra beställningar av motsvarande storlek, erhålls ej någon sysselsättningsökning i regionen enligt det förra sättet. Av underbilaga 4 -framgår att kapacitetsutnyttjandet tidsperioden juli 1968-juni 1969 i de industrigrenar som erhöll huvuddelen av de statliga beställningarna, elektroindustrin och verkstadsindustrin, var lågt. På grund härav och på grund av de praktiska svårigheterna med att beräkna sysselsättningseffekterna enligt det förstnämnda sättet, har i denna undersökning det andra sättet valts. Det har vidare bedömts intressant att kartlägga antalet sysselsatta i olika regioner med produktion av varor för statliga ändamål. Vid beräkningen av vilka sysselsättningseffekter de statliga inköpen gav upphov till under budgetåret 1968/69, uttryckt i antal årssysselsatta, hos de i enkäten ingående företagen och hos deras underleverantörer har följande beräkningsmetod använts: = Totalt fakturerat värde under 1968/69 hos företag i

Aiy

i kommun Y. =Fakturerat värde under 1968/69 hos företag ”i” i kommun Y avle-

A;

veranser till myndighet n. = Medelantalet hos företag i i kommun

Niy

sysselsatta 1968/69 Y.

N; = Antalet årssysselsatta 1968/69 hos företag i i kommun Y på grund

av leveranserna till myndighet n.

AYin v

Y _ _

Nin Ni

AiY

82°

Det marginella fakturerade värdet per sysselsatt har antagits vara lika med det genomsnittliga.

Exempel Antag att ett företag från sitt arbetsställe ikommun Y under budgetåret levererade varor till myndighet n till ett fakturerat värde av 1 1968/69 mkr. vidare att arbetsställets totala fakturerade värde under Antag 1968/69 var 10 mkr och att medelantalet sysselsatta budgetåret var 200 st. Sysselsättningseffekten av myndighet n: s budgetåret 1968/69 i kommun Y har därvid beräknats på följande sätt: inköp

° 200 st. = 20 st.

Företagen har i vissa fall uppskattat sysselsättningseffekten även på andra sätt. Då beräkningarna gällt sysselsättningseffekten hos en underleverantör har samma beräkningsmetod använts. och det totala antalet Uppgifter angående produktionssaluvärde vid underleverantörernas arbetsställen har erhållits genom sysselsatta 1968 års industristatistik.

6.2.2.3 Leveransenkätens resultat

A. Branschfördelning

De studerade myndigheternas materielinköp är starkt koncentrerade till elektroindustri och ”övrig Verkstadsindustri”. Detta gäller för samtliga av de studerade myndigheterna med undantag av FMV:l, vars inköp är koncentrerade till textilindustrin. Av tabell TB: 3 framgår myndigheternas materielinköp fördelade på branscher.

B. Regional fördelning Sysselsättningseffekterna i de olika regionerna, vilka orsakas av de olika myndigheternas inköp återges i avsnittets kartor och tabeller dels som det absoluta antalet sysselsatta, dels som antalet sysselsatta i procent av Båda måtten torde vara av intresse vid en regionens befolkning. diskussion om de statliga inköpens betydelse för olika regioner. l det följande benämns dessa sysselsättningseffekter absolut resp. procentuell I avsnitt 6.2.3 redovisas en metod för att beräkna sysselsättningseffekt. de regionala sysselsättningseffekterna, vilka orsakas av statliga inköp från industrin, med utgångspunkt från de olika industrigrenarnas regionala fördelning. Med hjälp av denna metod kan en jämförelse göras mellan regionala fördelning enligt enkäten, och den sysselsättningseffekternas förväntade fördelningen enligt de olika regionernas industriregionala struktur. Den geografiska fördelningen av sysselsättningseffekterna som orsakas

av myndigheternas sammanlagda materielinköp framgår av kartorna 1-4 samt av tabellerna TB: 4-TB: 6. De största absoluta återfinns sysselsättningseffekterna i följande A-regioner: Stockholm/Södertälje, Linköping, Karlskrona, Göteborg, Trollhättan/Vänersborg, Karlskoga, Västerås, Köping och Örnsköldsvik. När hänsyn tas till regionens och den folkmängd procentuella sysselsättningseffekten studeras erhålls en något annorlunda bild. De största procentuella förekommer sysselsättningseffekterna i Linköpings, Karlskrona, Trollhättan/Vänersborgs, Karlskoga, Västerås, Köpings och Örnsköldsviks A-regioner. De största absoluta länsvisa sysselsättningseffekterna förekommer i Stockholms, Östergötlands och Örebro län. De största procentuella sysselsättningseffekterna förekommer i Östergötlands, Örebro och Västmanlands län. Det kan konstateras, att sysselsättningseffekterna av de på grund studerade myndigheternas inköp ej fördelar mellan A-regioner sig jämnt och län, utan att ett mindre antal regioner står för en stor del av sysselsättningseffekterna. En avgörande orsak till denna geografiska koncentration torde vara, att Verkstadsindustri med försvarsproduktion, samt elektroindustrin är lokaliserad till ett fåtal regioner. Av tabell TB: 6 framgår, att de sammanlagda sysselsättningseffekterna av myndigheternas inköp fördelar sig på H-regioner (agglomerationsklasser) så att H-region 3 gynnas, i den bemärkelsen att den erhåller en större del av sysselsättningseffekterna än vad som kunde förväntas med hänsyn till dess andel av befolkningen, medan H-region 5 erhåller en mindre del, eftersom de olika H-regionerna har ungefär samma befolkningsstorlek. Vid närmare studium av hur sysselsättningseffekterna i varje H-region fördelar sig på de i H-regionen ingående A-regionerna, finner man, att följande antal A-regioner gynnas av de utvalda myndigheternas inköp i förhållande till vad som kunde förväntas med hänsyn till dess andel av befolkningen:

Det kan sålunda konstateras, att de statliga inköpen ofta ”gynnade” A-regioner med en befolkningsstorlek mellan 95 000 och 132 000. (H-region 3) I det följande studeras den regionala fördelning av sysselsättningseffekterna på grund av inköpen från var och en av de studerade myndigheterna. Sysselsättningseffekterna framgår av kartorna 5-11 och tabellerna TB: 7-TB: 15. Den första myndigheten som studeras är FMV: A. En mycket stor del av den absoluta sysselsättningseffekten i slutleverantörsledet på grund av

Karta] Sysselsättningseffekterna sammanlagt av de studerade myndigheternas inköp 1968/69 per Aregion. (Anges enbart för region där antalet sysselsatta hos slutleverantörer och hos underleverantörer utgör minst 0,3 % av regionens totala befolkning.)

Svsselsana hos slutleveranlorer (sr)

sysselsatta hos undevleverantovel (si) Sysselsnna hos slurleveramoren och under- Ieveramorer (si)

Karta 2 Sysselsättningseffekterna sammanlagt av de studerade myndigheternas inköp 1968/69 i procent av befolkningen per A-region. ”x (Anges enbart för regioner där antalet sysselsatta hos slutleverantörer och hos underleverantörer utgör minst 0,3 % av regionens befolkning).

Karta 3 Sysselsättningseffekterna (x

sammanlagt av de studerade myn- (I \ dighetemas inköp 1968/69 per län.

sysselsatta hos swtleverantörer (st)

VSvsselsana hos __underleverantörer (st)

Karta 4 Sysselsättningseffekterna sammanlagt av de studerade myndigheternas inköp 1968/69 i procent av befolkningen per län.

från FMV:A tillfaller region nordväst. Den regionala fördelinköpen av sysselsättningseffekten i underleverantörsledet uppvisar ett ningen annat mönster. Underleverantörerna är till stor del belägna i region ost och väst. Även den procentuella sysselsättningseffekten är avsevärt större i region nord-väst (O,46 %) än i de övriga regionerna. Med hänsyn till den sysselsättningseffekt som kunde förväntas med utgångspunkt från regionernas industristruktur är region syd, syd-ost, ost och väst missgynnade, medan region nord-väst och nord är gynnade”. Av den sysselsättsom orsakas av inköpen från FMV: A tillfaller 15 % storstadsningseffekt (Stockholms, Göteborgs och Malmö A-region). Att en så stor regionerna andel av sysselsättningseffekten tillfaller region nord-väst beror på att AB Bofors är beläget i denna region. Detta företag är en betydande leverantör till FMV: A, vilket framgår av den följande tabellen och

diagrammet. Den största sysselsättningseffekten per H-region i slutleverantörsledet återfinns i H-region l och i underleverantörsledet i H-region 5. Materielinköpen från FMV:M ger främst upphov till sysselsättningseffekter i region syd och syd-ost. Med hänsyn till regionernas industristruktur är region syd, syd-ost och nord-väst ”gynnade”, medan övriga är missgynnade. Stora leverantörer till FMV: M i region syd är Kockums Mekaniska Verkstads AB och Karlskronavarvet AB. Även den procentuella sysselsättningseffekten är störst i region syd. Av de totala sysselsättpå grund av materielinköpen från FMV: M tillfaller 32 % ningseffekterna

Tabell 12 Leverantörer till FMV

Företag Medeltal utelig ande obetalda beställningar l 7 1968 och 1/7 1969

SAAB-Scania AB Över 500 mkr

AB Bofors Svenska Flygmotor AB 100-500 mkr Förenade Fabriksverken Telefon AB LM Ericsson

Svenska Radio AB Svenska AB Philips 50-100 mkr AB Hägglund & Söner

Standard Radio Telefon AB AGA AB Telestyrelsen AB Volvo Husqvarna Vapenfabriks AB Allmänna Svenska Elektriska AB (ASEA) Lindesbergs Industri AB 10- 50 mkr Telub AB Bolinder Munktell AB Svenska AB Trådlös Telegrafi (SATT) Kockums Mekaniska Verkstads AB Karlskronavarvet AB Svenska AB Siemens AB Norma Projektilfabrik

Källa: Materielanskaffning för försvaret. Delbetänkande avseende verksamheten inom Försvarets Materielverk avgivet av försvarets materielanskaffningsutredning (UMA), Försvarsdepartementet, Stencil, 1970: 12.

Karta 5 De regionala sysselsätt- (K

ningseffekterna 1968/69 på grund A_ , \_\ \*4 av inköpen från FMV: A. . X_ I*\ l \ ” I 3 I \

c

L* ( ) \ x ç

(Il (

/› \\

Q\\

1.060 0,07%

sysselsatta hosslut leverantörer ochunderleverantörer (st)

sysselsatta r procent avregionens belolkning

3640,03%

Karta 6 De regionala sysselsätt- , \ ningseffekterna 1968/69 på grund (I \\ _ __ o r\_\ Ä av mkopen fran FMV: M. \/ ul \\_ x ,x 2 l

I i

r] L\ \ r ) \ \ I/

I I

(I (\ -Å \ | | I I I l r / l / / \\ l I x* \ / / / ) / \ ) | / \ .å 21 0,00% \

I l k \ \ m / r o \

\ är

\ r K ,

øs// 44500296 B & \ 1 e_ \ / d u

.., / D l O

F

1000,01% i. Svsselsana hosslut- Ieveramorer øchunderleverantörer (st)

Svsse|sana nprocent avregionens beio|kning

sou 1973:46 91

Diagram 5 Utbetalningar till försvarets största inhemska leverantörer (genomsnitt 1964/65-1965/66)

Mkr å 2 ° 500A

llllllll

400_ ø

300-

200_

E 100-

2 3 9 g a

E §3 5%

3*

g

7/ «

7% ,

Källa: Försvarets materlelverk, Betänkande avgivet försvarets materielförvaltningsutredning, Försvarsdepartementet, stencil 1967: .

storstadsregionerna. Den största sysselsättningseffekten per H-region återfinns i H-region 2. Detta gäller både slut- och underleverantörsledet. En annan del av materielinköpen till försvaret är inköpen från FMV: F. Sysselsättningseffekterna hos slutleverantörerna till denna myndighet återfinns till stor del (47 %) i region syd-0st. Betydande sysselsättningseffekter tillfaller även region 0st och väst (31 % resp. 19 %). Som framgår av diagram 5 är SAAB-Scania AB och Svenska Flygmotor AB de största leverantörerna till FMV: F. Det förra företaget är till stor del lokaliserat till region syd-0st, medan det senare är lokaliserat till region väst. Den regionala fördelningen av sysselsättningseffekterna i underleverantörsledet är annorlunda. Den största delen av dessa sysselsättningseffekter återfinns i region ost (41 %). Detta förhållande torde bero på att en stor del av elektroindustrin är lokaliserad i region ost. År 1968 återfanns 57 % av elektroindustrin i denna region. Den procentuella sysselsättningseffekten är störst i region syd-ost (O,50 %), men även stor i region ost och väst (0,19 % resp. 0,17 %). I jämförelse med de förväntade sysselsättningseffekterna med hänsyn till regionernas industristruktur är region syd-ost gynnad” medan region syd, nord-väst och nord är ”missgynnade”. Av de totala sysselsättningseffekterna på grund av materielinköpen från

Karta 7 De regionala sysselsätt- \

ningseffekterna 1968/69 på grund “ g \\ \

.. ., \ -\ / av inkopen fran FMV: F. *J , \\_ I \ /\ “ 7 r / \

r, L\ \ r \ \

\

I;

x

r, (\ _/) \ | l › I I J I / I / / \\ l l z_ \* / / I J / \ ) | 2 \ 53 0,01% _11_ \

I I k 4.091 L x › / e* q \ \ % 0,19%

sysselsatta hossIuL leverantörer ochunderleverantörer (st)

Svsselsana aprocent avregronens befolkning

1510,01%

sou 1973: 46 93

FMV: F tillfaller 24 % storstadsregionerna. Den största sysselsättningseffekten per H-region i slutleverantörsledet återfinns i H-region 3 och i underleverantörsledet i H-region 6. Som tidigare framhållits skiljer sig inköpen från FMV:I från övriga försvarsinköp i branschhänseende. De sker i stor utsträckning hos textilindustrin. En stor del av sysselsättningseffekten i slutleverantörsledet på grund av inköpen från FMV:I återfinns i region väst, nord-väst och nord (32 %, 27% resp. 21%). Den regionala fördelningen av sysselsättningseffekten i underleverantörsledet skiljer sig i avsevärd utsträckning härifrån. En mycket stor del av dessa sysselsättningseffekter (80 %) återfinns i region syd. Ett särdrag för den regionala fördelningen av sysselsättningseffekterna på grund av inköpen från FMVzl är att endast 2 % tillfaller storstadsregionerna. Med hänsyn till de förväntade sysselsättningseffekterna med utgångspunkt från regionernas industristruktur är region syd, nord-väst och nord ”gynnade”, medan övriga regioner är ”missgynnade”. Den största sysselsättningseffekten per H-region i slutleverantörsledet återfinns i H-region 1 och i underleverantörsledet i H-region 2. Den regionala fördelningen av sysselsättningseffekterna i slutleverantörsledet på grund av inköpen från SJ utmärks främst av att stora effekter återfinns i region ost och nord (35 % resp. 25 %). I underleverantörsledet är sysselsättningseffekterna än mer koncentrerade till region 0st (39 %), medan region nord svarar för en ringa del (2 %). De absoluta sysselsättningseffekternas storlek i region ost torde bl. a. bero på, som tidigare framhållits, att en stor del av elektroindustrin är lokaliserad i denna region. En stor leverantör till SJ i denna region är ASEA. Den är störst procentuella sysselsättningseffekten i region nord-väst (0,06 %), men relativt sett stor även i region ost och nord (0,05% i båda). Av de totala sysselsättningseffekterna på grund av inköpen från SJ återfinns 13 % i storstadsregionerna. Ijämförelse med de förväntade sysselsättningseffekterna med utgångspunkt från regionernas industristruktur är region nord-väst och nord gynnade, medan region syd, syd-ost och väst är missgynnade. Den största sysselsättningseffekten per H-region återfinns i H-region 4. Detta gäller både slut- och underleverantörsledet. De största sysselsättningseffekterna i slutleverantörsledet på grund av statens vattenfallsverks (SV) inköp från industrin återfinns i region syd-ost, ost och nord (36 %, 27 % resp. 19 %). Den regionala fördelningen av sysselsättningseffekterna i underleverantörsledet skiljer sig härifrån. Den största effekten återfinns i region ost (45 %) och den näst största i region nord-väst (22 %). Region nord svarar endast för 7 % av sysselsättningseffekten i underleverantörsledet. En betydande leverantör till statens vattenfallsverk i region ost är ASEA. Den stora andelen underleverantörer som återfinns i region ost torde bl. a. bero på elektroindustrins koncentration till denna region. Den procentuella sysselsättningseffekten på grund av materielinköpen från statens vattenfallsverk är störst i region syd-ost (0,04 %). Av de totala sysselsättningseffekterna återfinns 11% i storstadsregionerna. Med hänsyn till de förväntade sysselsättningseffekterna med utgångspunkt från regionernas

Karta 8 De regionala sysselsätt- \ ,

ningseffekterna 1968/69 på grund t \\_\

. .. o A x I av mkopen fran FMV: I. W , \\_ I \ I \ ”

//h 3

/ \

r, L\ \ r

) \ \ l/ x

I 2

r

a

_/) \ l | 2 r I l I / / / / \\ | 1 /_ \“ / l / J / \ s u I ä? \ 172 0,01% .-=m_ \

l I k L x › / rJ o \ \ ä?

\ / \. I / 1x/ ,j 41 0,00% \

/ U L.

D

303 -0,01% sysselsatta hosslut Ieverantorer Ochunder» |everamdrer (st) 0,01% .å

sysselsatta nprocent avvegionens beiolkning

3520,03%

Karta 9 De regionala sysselsättningseffekterna 1968/69 på grund av inköpen från SJ.

sysselsatta hosslut- Ieverantörer ochunder leverantörer (st)

Svsselsana | procent avregionens befolkning

001% 73 g

96 SOU 1973: 46

Karta 10 De regionala sysselsätt-

ningseffekterna 1968/69 på grund i \

från SV. z av inköpen ,\-\ \l \\\ 1 \_

FN”, \/

I \ r, L\ \ r ) \

x ç

g

_zj \

/ \ › | ä l 249 0,02% \ Jm \

104 0,01% i.

sysselsatta hos slutleverantörer och underleverantörer (St)

sysselsatta i procent av regionens befolkmng

7- 97

industristruktur är region syd-ost och nord ”gynnade”, medan övriga regioner är ”missgynnade”. Den största sysselsättningseffekten per H-region återfinns i H-region 4 för både slut- och underleverantörsledet. Slutligen granskas de regionala sysselsättningseffekterna som orsakas av televerkets (TVT) materielinköp från den svenska industrin. En mycket stor del av sysselsättningseffekterna i slutleverantörsledet återfinns i region ost och nord (49 % resp. 23 %). Sysselsättningseffekten i underleverantörsledet är än mer koncentrerad till region ost (74 %). Stora leverantörer till televerket är AB LM Ericsson och televerkets industriavdelning. Som framgår av tabell TB: 3 går televerkets inköp till mycket stor del till elektroindustrin. Denna som industrigren är, tidigare framhållits, till stor del koncentrerad till region ost. Den procentuella sysselsättningseffekten är störst i region ost (O,l4 %), men relativt sett stor även i region nord (0,ll %). Ett särdrag för den regionala fördelningen av sysselsåttningseffekterna på grund av televerkets inköp från industrin är att 47 % återfinns i storstadsregionerna. Med hänsyn till de förväntade sysselsättningseffekterna industripå grund av regionernas struktur är region väst och nord gynnade, medan region syd-ost och nord-väst är missgynnade. Den största sysselsättningseffekten per H-region återfinns i H-region 6 i både slut- och underleverantörsledet. Den näst största sysselsättningseffekten i slutleverantörsledet återfinns i H-region 3. Det kan konstateras, att storleken av de sysselsättningseffekter i olika regioner som orsakas av de olika studerade myndigheternas materielinköp från svensk industri skiljer sig åt i avsevärd utsträckning. Av den följande tabellen framgår variationsområdet för den procentuella sysselsättningseffekten i de olika regionerna.

Tabell 13 Variationsområdet för den procentuella sysselsättningseffekten i olika regioner

Den myndighet som svarar för den största sysselsättningseffekten i dessa regioner är följande: - FMV: region syd M, region syd-ost FMV: F, region ost - FMV: F, region väst - FMV: F, region nord-väst - FMV: A och region nord - TVT. Den olikartade regionala fördelningen framgår även av följande tabell som visar storstadsregionernas andel av sysselsättningseffekten.

Karta 11 De regionala sysselsätt- \

(z,

ningseffekterna 1968/69 på grund \\ av inköpen från TVT.

.|^\\/ “xx

KN”, \K

I \

ç/ L,

) \

x ç

/

g

x

3 \

J 125 0,01% _i_

760 0,05%

i

sysselsatta hos slut-

l

ieverantörer och underleverantörer (si)

Sysselsana i pvocem avregionens befolkning

368 0,03%

SOU 1973: 46 99

Tabell 14 Storstadsregionernas andel av sysselsättningseffekten

Myndighet Storstadsregionernas andel av sy sselsättningseffekten på grund av res . myndighets inköp 1968 69

Av den följande tabellen framgår variationsområdet för den andel av sysselsättningseffekterna på grund av resp. myndighets inköp som återfinnsi olika regioner.

Tabell 15 Variationsområdet för andel av sysselsättningseffekten i olika regioner på grund av resp. myndigheters inköp

Den myndighet som svarar för den största sysselsättningseffekten i de olika H-regionerna är följande: H-region 1 - FMV: A, H-region 2 - FMV: A, H-region 3 - FMV:F, H-region 4 - SJ, H-region 5 - FMV:F och H-region 6 - TVT. Sysselsättningseffekterna på grund av de olika myndigheternas inköp från industrin är i olika hög grad koncentrerade till vissa regioner. Av den följande tabellen framgår den andel av sysselsättningseffekterna på grund av resp. myndighets inköp som återfinns i regionen med största andelen (l), i regionerna med den största och näst största andelen (2), osv. Vissa större leverantörers lokalisering medverkar till att sysselsättningseffekterna koncentreras till vissa regioner. Nästan genomgående för de olika myndigheterna gäller att i region ost är andelen sysselsatta hos underleverantörer större än andelen sysselsatta

Tabell 16 Sysselsättningseffekternas regionala koncentration (i %)

Myndighet FMV: A FMV: M FMV: F FMV: l SJ SV TVT

hos slutleverantörer, medan motsatsen gäller för region nord. Härav kan den slutsatsen dras, att om enbart storleken av de utlagda beställningarna betraktas som ett mått på sysselsättningseffekternas storlek kan den överskattas i region nord och underskattas i region 0st. Sammanfattningsvis kan således konstateras, att de regionala sysselsättningseffekterna på grund av de studerade myndigheternas materielinköp skiljer sig åt iavsevärd utsträckning i flera avseenden.

C, Import I samband med leveransenkäten gjordes även en kartläggning av hur stor del av de studerade myndigheternas materielinköp som gjordes från utländska företag. I leveransenkäten tillfrågades de svenska slutleverantörerna hur stor deras import av råvaror, halvfabrikat m. m. var för de som såldes till de olika studerade myndigheterna. Resultatet av produkter

dessa kartläggningar framgår av tabell 17.

Som framgår av tabellen är importandelen för de olika myndigheternas materielinköp relativt likartad, med undantag av importandelen för SJ och FMV: A.

D. Övrigt 1 syfte att undersöka hur beroende de olika leverantörerna till de angivna myndigheterna var av de statliga inköpen, ombads företagen i leveransenkäten att ange det fakturerade värdet till andra köpare i Sverige samt till utländska köpare under budgetåret 1968/69. Av tabell TB: 15 framgår, att de statliga inköpen utgjorde en större andel av de totala leveranserna hos de mindre företagen än hos de större. De angivna värdena är dock genomsnittliga värden och avvikelserna från medelvärdet är, som framgår av standardawikelsen, mycket stora. Slutsatsen får därför betraktas med viss reservation. Av tabell TB: 15 framgår vidare, att inköpen från FMV: F i allmänhet utgjorde en större andel av leverantörernas totala leveranser än inköpen från de övriga myndigheterna. l syfte att erhålla underlag för att kunna bedöma vilka slutsatser som

Tabell 17 lmport

Myndighet Totala mate- Direktim- lmport av (2)+(3) (4) rielinköp porterade råvaror, (1 000 kr) 1968/69 varor halvfabri- (l) (1000 kr) 1968/69 kat m. m. (1000 kr) 1968/69 (1 000 kr)

kan dras av enkätens resultat för en framförliggande tidsperiod, frågades i leveransenkäten om företagen hade lângtidskontrakt med någon av de angivna myndigheterna och hur länge företagen varit reguljära leverantörer. l allmänhet hade ungefär hälften av leverantörerna till de angivna myndigheterna någon form av långtidskontrakt. Någon väsentlig skillnad mellan olika stora företag liksom mellan de olika myndigheterna förelåg ej. övervägande delen av de tillfrågade företagen hade varit reguljära leverantörer till de angivna myndigheterna i många år. Detta gällde i högre grad för de större företagen än för de mindre.

6.2.3 Beräkning av de regionala sysselsättningseffekterna med hjälp av input-output-metoden 6.2.3.1 Allmänt

För att undersöka möjligheterna att uppskatta de regionala sysselsättningseffekterna på grund av de statliga inköpen från industrin med någorlunda precision, utan att göra en enkät till de levererande företagen, har vi med hjälp av input-output-metoden och med hjälp av uppgifter om den regionala fördelningen av industrin sökt skatta de regionala sysselsättningseffekterna.

6.2.3.2 lnput-output-metoden

De produkter, vilka levereras till en statlig myndighet, är i allmänhet endast delvis tillverkade hos de levererande företagen. Slutleverantörerna använder underleverantörer för leveranser av råvaror, halvfabrikat, m. m. Dessa underleverantörer använder i sin tur osv. underleverantörer, olika branscher Näringslivets är på detta sätt starkt sammankopplade. Studier rörande de produktionsmässiga sambanden mellan näringslivets olika branscher brukar benämnas input-output-studier. Den första inputoutput-studien för Sverige avsåg förhållandena år 1957. Studien utfördes av Bengt Höglund och Lars Werin. Senare har ytterligare en input-output -studie för Sverige utförts vilken år 1964. Studien avsåg förhållandena utfördes av statistiska centralbyrån (SCB) och har använts vid våra beräkningar av de regionala sysselsättningseffekterna. Med från utgångspunkt uppgifter om hur resp. myndighets inköp under fördelades 1968/69 på olika näringsgrenar, har vi med hjälp av SCB: s IO-tabell för år 1964 för var och en av de angivna myndigheterna bl. a. beräknat vilka totala lönesummor som i olika uppkommer näringsgrenar på grund av dessa inköp. Genom att dividera resp. näringsgrens totala lönesumma med den genomsnittliga årslönen per anställd i näringsgrenen, har vi erhållit antalet årssysselsatta på grund av resp. myndighets inköp. För att erhålla ytterligare material att jämföra enkätens resultat har vi även för med, var och en av de angivna myndigheterna beräknat sysselsättningseffekterna i olika näringsgrenar i slutleverantörsledet och i det första underleverantörsledet av på grund resp. myndighets inköp. Vidare har vi beräknat importens storlek i det första samt dess storlek underleverantörsledet, i samtliga underleveran-

törsled. De använda input-output-tabellerna framgår av SM N 1970: 13. De genomsnittliga årslönerna per anställd i de olika näringsgrenarna framgår av underbilaga 8.

6.2.3.3 Beräkning av de regionala sysselsättningseffekterna De regionala sysselsättningseffekterna på grund av var och en av de angivna myndigheternas inköp har beräknats genom att sysselsättningseffekten i en viss näringsgren till följd av ett statligt inköp antagits fördela sig jämnt mellan näringsgrenens olika enheter. De regionala sysselsättningseffekterna kan då erhållas om näringsgrenens regionala fördelning är känd. Metoden illustreras av det följande exemplet: Antag, att den ekonomiska verksamheten i ett samhälle kan delas upp i tre näringsgrenar och att samhället kan indelas i tre regioner. Med hjälp kan vi beräkna det totala antalet som sysselsätts av input-output-metoden av en viss myndighets inköp. Antag att i olika näringsgrenar på grund resultatet av beräkningarna är följande: Näringsgren 1: 10 st. Näringsgren 2: 50 st. Näringsgren 3: 25 st. att det totala antalet sysselsatta i samhället fördelar sig Antag vidare, och regioner på följande sätt: på näringsgrenar

Näringsgren 1 2 3 Totalt A 100 200 150 450 Region

Med utgångspunkt från denna tablå kan beräknas hur varje näringsgrens sysselsatta fördelar sig procentuellt på olika regioner, nämligen på följande sätt:

Näringsgren 1 2 3 A 20 10 30 Region

Antag nu, att den sysselsättning som den studerade myndighetens inköp har gett upphov till i en näringsgren fördelar sig på regioner mot hur det totala antalet sysselsatta i näringsgrenen proportionellt

1973:46 103 SOU

fördelar sig på regioner. Den totala i olika sysselsättningseffekten regioner kan då beräknas på följande sätt:

Region A: 20% 10 st. + 10% 50 st.+30% 25 st.= 14,5 st. Region B: 50% 10 st.+ 25% 50 st.+50% 25 st.=30 st. Region C: 30 % ° 10 st. + 65 % ° 50 st. + 20% ° 25 st. =40,5 st.

Denna beräkningsmetod har tillämpats på följande sätt:

b) Regionindelning:

Länsindelningen (24 st. lån)

c) sysselsatta i olika regioner och näringsgrenar: Uppgifter om antal sysselsatta i ovanstående näringsgrenar och regioner har sammanställts från 1968 års industristatistik.

d \_/ Beräkningar: Följande beräkningar har utförts för var och en av de angivna myndigheterna: l. Det totala antalet som sysselsätts i de ovan angivna näringsgrenarna på grund av myndighetens inköp, beräknat enligt input-output-metoden, har fördelats på län. 2. Antalet sysselsatta i slutleverantörsledet och i första underleverantörsledet i de ovan angivna näringsgrenarna på grund av myndighetens inköp, beräknat enligt input-outpu t-metoden, har fördelats på län. 3. Antalet sysselsatta i slutleverantörsledet och i första underleverantörsledet i de ovan angivna näringsgrenarna på grund av myndighetens inköp, enligt enkätens resultat, har fördelats på län. 4. Det totala antalet sysselsatta, beräknat enligt input-output-metoden, minus antalet sysselsatta i slutleverantörsledet och i första underleverantörsledet enligt enkätens resultat i de ovan angivna näringsgrenarna på grund av myndighetens inköp, har fördelats på län.

6.2.3.4 Resultat

Det totala antalet som sysselsätts i de ovan angivna näringsgrenarna, på grund av resp. myndighets inköp, beräknat med hjälp av 1964 års 10-tabell framgår av underbilaga 8. Det totala antalet som sysselsättsi olika län på grund av resp. myndighets inköp beräknat enligt den ovan angivna metoden framgår också av underbilaga 8. Importens storlek i det första underleverantörsledet samt importens storlek i samtliga underleve-

SOU 1973: 46

rantörsled för var och en av myndigheterna framgår av underbilaga 8. Nedanstående tabell är ett underlag för att bedöma huruvida den

tillämpade metoden för beräkning av de regionala sysselsättningseffekterna på grund av statliga myndigheters inköp från industrin är lämplig att använda. Kolumn l i tabellen anger antalet sysselsatta i olika län på

grund av de angivna myndigheternas sammanlagda inköp enligt enkätens resultat. 1 kolumn 2 anges antalet sysselsatta i olika län, orsakat av

sammanlagda inköp, beräknat med hjälp av den ovan myndigheternas metoden med utgångspunkt från enkätens uppgifter om antalet angivna i olika näringsgrenar. 1 kolumn 3 slutligen anges antalet sysselsatta sysselsatta i olika län, orsakat av myndigheternas sammanlagda inköp, med utgångspunkt från beräknat med hjälp av den ovan angivna metoden om antalet sysselsatta i slutleverantörsledet 10-beräkningarnas uppgifter och i första underleverantörsledet i olika näringsgrenar. Av tabellen framgår, att de statliga inköpen från vissa län är avsevärt större än vad som kunde förväntas med hänsyn till dessa läns andel av den totala industriproduktionen. Detta gäller främst Östergötlands, Älvsborgs, Örebro och Västernorrlands län. De statliga inköpen från Kalmar, Hallands samt Göteborgs och Bohus län är däremot avsevärt

lägre än vad som kunde förväntas med hänsyn till dessa läns andel av den totala Av tabellen framgår vidare, att resultatet av industriproduktionen. de beräkningar vilka redovisas i kolumnerna (2) och (3) i många regioner

Tabell 18 Input-output-beräkningarnas resultat

Län Enkä- Enkä- IO-be- (2)-(1) (3)-(1) (4) iprotens re- tens re- räkning- cent av sultat sultat arnas re- länets tosultat tala anproportionellt propor- tal inför- tionellt dustrisysdelat för- selsatta delat (l) (2) (3) (4) (5) (6)

Stockholms 6 607 7 020 8 680 + 413 +2 073 +0,4 3k 9k *I* 9* 44 4= Uppsala 884 1 575 l 895 + 691 +1 011 +2,0 S_ödermanl. 6 594 2 574 2 965 -4 020 -3 629 -7,8 Östergötl. 799 1 533 1 771 + 734 + 972 +1,6 Jönköpings 486 621 727 + 135 + 241 +0,5 Kronobergs Kalmar 356 l 073 l 268 + 717 + 912 +2,5 164 149 193 - 16 + 29 -0,6 Gotlands l 260 1 246 1428 - 14 + 168 -0,06 Blekinge

1521 3 726 4 033 +2 205 +2 512 +2,9 Göteb. o. Boh. 3 303 1 994 2 240 -1 309 -1 063 -2,0 Alvsborgs 502 935 1 032 + 433 + 530 +1,4 Skaraborgs 710 942 1 155 + 232 + 445 +0,7 Yännlands Örebro 4 301 1531 1770 -2 770 -2 531 -7,2

3 151 2 874 3 689 - 277 + 538 -0,6 Västmanl. 561 l 101 1 550 + 540 + 989 +1,4 Kopparbergs 514 999 1 447 + 485 + 933 +1,4 Gävleborgs

* Värdet redovisas ej av sekretesskäl (§ 16 sekretesslagen)

avsevärt skiljer sig från enkätens resultat. Slutsatsen av detta är, att den tillämpade metoden i dess nuvarande utformning ej är lämplig att använda för registrering eller prognosticering av de regionala sysselsättningseffekter, vilka beror av de statliga myndigheternas inköp från industrin. Den viktigaste orsaken till detta förhållande torde vara, att antagandet, att de statliga inköpen från en viss näringsgren fördelar sig jämnt mellan de i näringsgrenen ingående företagen, i avgörande grad ej är uppfyllt. En annan bidragande orsak kan vara att näringsgrensindelningen är för grov.

6.2.4 De regionala sysselsättningseffekterna m. m. på grund av en större statlig industribeställning 6.2.4.1 Allmänt I syfte att studera de regionala sysselsättningseffekterna hos slutleverantören och hos underleverantörerna, på grund av ett statligt materielinköp, har en kartläggning företagits avseende pansarbandvagn 302 (PBV 302), vilken tillverkas av AB & Söner i Örnsköldsvik Ett annat syfte med kartläggningen var att studera den tidsmässiga förläggningen av sysselsättningseffekterna i förhållande till utbetalningarna från försvarets materielverk till Hägglund & Söner för PBV 302. De totala utbetalningarna till Hägglund & Söner för PBV 302 1963-1971 (okt.) var 174 mkr. Uppgifter angående antalet sysselsatta hos slutleverantören har erhållits från Hägglund & Söner. Antalet sysselsatta hos underleverantörerna har kartlagts genom en enkät.

6.2.4.2 Den regionala fördelningen av sysselsättningseffekterna orsakade av inköpet av PBV 302 A. Sysselsätmingseffekterna hos slutleverantören Sysselsättningsuppgifterna har erhållits från Hägglund & Söner. De avser förutom direkt och indirekt sysselsatt personal vid själva produktionen, även personal sysselsatt med konstruktion, administration m. m. Den huvudsakliga sysselsättningseffekten kan hänföras till själva produktionen. Sysselsättningseffekten faller på Örnsköldsviks A-region. Den sammanlagda sysselsättningseffekten t. o. m. 1971 är 2 400 personer.

B. De regionala sysselsättningseffekterna i olika underleverantärsled l. Omfattning och utformning av enkäten Med utgångspunkt från en lista över samtliga materielleverantörer till PBV 302 av betydelse, sammanställd av Hägglund & Söner, utvaldes svenska tillverkande företag med materielleveranser per PBV överstigande

lUndersökningen har utförts i samarbete med kanslirâdet K. Wahlström,

försvarsdepartementet och AB Hägglund & Söner.

106 SOU 1973: 46

Diagram 6 Sysselsättningseffekten hos slutleverantören

Antal sysseh L satta (st) 600 -

500 -

400 - 300 - 200 -

100-

1965 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 År

500 kr att ingå i enkäten. De tillfrågade företagens materielleveranser tillsammans med det importerade materielet 75 % av de totala utgör underleveranserna. I enkäten frågades efter antalet sysselsatta med tillverkningen av de produkter, vilka levererades till Hägglund & Söner under olika att ingå i PBV 302, samt i vilken kommun tidsperioder rum. Vidare frågades hur stora inköp från olika tillverkningen ägt underleverantörer företaget i sin tur gjort av råvaror, komponenter m. m. till samt var tillverkningen av dessa råvaror m. m. ägt dessa produkter, rum. En annan fråga gällande huruvida de levererade produkterna tillverkats speciellt eller om produkterna funnits tidigare i lager. Slutligen

om nya byggnader, maskiner, verktyg etc. anskaffats

frågades några för denna tillverkning, samt, om så var fallet, från vilka företag speciellt dessa anskaffningar levererats. Den närmare utformningen av enkätformuläret framgår av underbilaga 9. Enkäten utsändes till femton företag, av vilka fjorton svarade. Av enkätsvaren kan tio bedömas vara av mycket god kvalitet, medan fyra är av något mindre god kvalitet. Bland enkätsvaren av mycket god kvalitet särskilt svaret från AB Volvo Penta att nämnas. Enkätsvaren av förtjänar något mindre god kvalitet kommer i flera fall från företag med en mycket stor och ensartad Det har för dessa företag varit svårt att produktion. isolera leveranserna till pansarbandvagnen från övriga leveranser. Genom olika metoder har man dock kunnat skatta sysselsättningseffekterna. Det har för dessa företag i vissa fall varit svårt att ange, vilka underleverantörer företaget i sin tur anlitade.

2. Beräkningsmetod Vid beräkningen av sysselsättningseffekterna på grund av Hägglund & Söners underleverantörers inköp av råvaror m.m. har följande beräk- V ningsmetod använts: - Underleverantörens inköpsvärde för råvaror m. m. från före-

AK

tag i i kommun Y år t för leveranserna till PBV 302.

= Produktionssaluvärdet

Sit per sysselsatt år t i den bransch till

vilken företag i räknas. (Det marginella produktionsvärdet per sysselsatt antages vara lika med det genomsnittliga.) =

ng Antalet årssysselsatta år t hos företag i i kommun Y på

grund av underleveranserna till PBV 302.

Y

nçç = An

Sit

Exempel: Antag, att en underleverantör till AB Hägglund & Söner har köpt råvaror för 100 000 kr år 1965 och 200000 kr år 1966 från företaget X i bransch A. Med hjälp av industristatistiken (SOS:lndustri) erhålls för åren 1965 och 1966 produktionssaluvärdet per sysselsatt och år inom bransch A, säg 50 000 och 55 000 kr. Genom att dividera inköpssumman för varje år med produktionssaluvärdet per sysselsatt och år erhålls en skattning av sysselsättningseffekten. l detta exempel skulle följande sysselsättningseffekt erhållas:

100 000 1965. - 2 st.

200 000 St.

-3,6

3. De regionala sysselsättningseffekterna i underleverantörledet

Av den följande kartan framgår den regionala fördelningen av sysselsättningseffekterna, vilka orsakas av underleveranserna till PBV 302. I underbilaga 10 anges motsvarande uppgifter mer utförligt i tabellform. sysselsättningseffekterna avser såväl sysselsättningseffekter, vilka orsakas av direkta och indirekta underleveranser, som sysselsättningseffekter, vilka orsakas av tillverkning av maskiner m. m. till de direkta underleverantörerna på grund av leveranserna till PBV 302. Den totala sysselsättningseffekten hos de av enkäten omfattade underleverantörerna är 467 personer. Av kartan framgår att endast en liten del av mycket sysselsättningseffekten återfinns i Västernorrlands län, där Hägglund & Söner är lokaliserat. De största absoluta återsysselsättningseffekterna finns i Skaraborgs, Stockholms och Örebro län. Sysselsättningseffekterna i dessa län utgör 65 % av de totala sysselsättningseffekterna, medan norrlandslänen endast svarar för 7 %.

4. Den tidsmässiga fördelningen av sysselsättningseffekterna orsakade av inköpet av PBV 302

Som tidigare framhållits var ett av syftena med enkäten att kartlägga den tidsmässiga förläggningen av sysselsättningseffekterna hos underleverantörema. Uppgifter angående den tidsmässiga förläggningen av sysselsättningseffekterna hos slutleverantören har erhållits från Hägglund & Söner.

Karta 12 Antal sysselsatta (manår) (7\

i olika län med underleveranser till I \\ PBV 302. \__-

E z

Diagram 7 Procentuell fördelning av sysselsättningseffekten hos slutleverantören, hos underleverantörerna och av utbetalningar % av den totala syssel- Sysselsättningseffekter hos slutleverantörer sättningseffekten l 1965-71 25- 20- 15-

1965 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 År % av den totala syssel- Sysselsättningseffekter hos underleverantörer sättning-

effekten l

1965-71 25- 20- 15- 10- 5..

1965 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 År

% av de totala Utbetalningar utbetalningarna 1 1965-71 25- 20- 15- 10- 5_

1965 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 År 110 SOU 1973: 46

Av diagram 7 framgår, hur den totala sysselsättningseffekten 1965-71 hos slutleverantören och hos underleverantörerna procentuellt fördelar sig i tiden. Vidare framgår, hur de totala utbetalningarna 1965-71 till Hägglund & Söner procentuellt fördelar sig i tiden. l underbilaga 10 återges den tidsmässiga förläggningen av sysselsättningseffekter och utbetalningar i tabellform. Som framgår av diagram 7 föreligger ingen direkt överensstämmelse mellan sysselsättningseffekterna och utbetalningarnas tidsmässiga fördelning. Utbetalningarnas storlek och förändring är sålunda i detta fall ej ett tillfredsställande mått på de reala aktiviteterna. De största sysselsättningseffekterna hos slutleverantören inträffade år 1967 och 1968 och hos underleverantörerna år 1968.

5. Import orsakad av inköpet av PBV 302 Ett inköp av en produkt från ett svenskt företag medför i allmänhet ett behov av import från utlandet såväl hos slutleverantören, i detta fall Hägglund & Söner, som hos underleverantörerna. Uppgifter om importen har erhållits från Hägglund & Söner och från de företag, vilka omfattades av enkäten. Importen är underskattad dels på grund av att samtliga inhemska underleverantörer till Hägglund & Söner ej omfattas av enkäten, dels på grund av att samtliga underleverantörsled ej täcks av enkäten. Av diagram 8 framgår importens storlek under olika tidsperio- Diagram 8 Import til1PBV 302, 1965-71

(1 000 kr) 3 500- 3 250 3000- 2 750- 2 500- 2250 2000- 1 750- 1 500- 1 250- 1 000- 750- 500- 250-

1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 År lll

der. Av underbilaga 10 framgår motsvarande uppgifter i tabellform. Importen utgör totalt 13,6 mkr eller 7,8 % av de totala utbetalningarna från FMV till Hägglund & Söner för PBV 302. Importandelen för PBV 302 torde sålunda understiga den genomsnittliga importandelen för verkstadsindustrin. Av diagram 8 framgår, att importens storlek åren 1965-71 i det närmaste kan betecknas som normalfördelad, dvs. importens storlek ökade fram till 1968, varefter storleken minskade på ett likformigt sätt.

6. Sammanfattning Av de totala utbetalningarna till Hägglund & Söner avsåg 42 % kostnader för underleveranser av materiel. Resterande 58% avsåg kostnader för tillverkningen av PBV 302 hos slutleverantören. Av materielkostnaderna utgjorde 14 % kostnader för importerad materiel från utlandet. Av de återstående materielkostnaderna föll 2% på Örnsköldsviks A-region. Projektet PBV 302 har sålunda en regional importbenägenhet av 0,41. Sysselsättningseffekterna hos slutleverantören utgjorde 84 % av de totalt kartlagda sysselsättningseffekterna. Sysselsättningseffekterna hos underleverantörerna är underskattad dels på grund av att enkäten inte omfattade samtliga underleverantörer till Hägglund & Söner, dels på grund av att enkäten ej täckte samtliga underleverantörsled. Vidare innefattade sysselsättningseffekterna hos underleverantörerna ej personer sysselsatta med administration, försäljning m. m. En annan tänkbar orsak till den stora sysselsättningseffekten hos slutleverantören är, att produktionsskedet hos slutleverantören är mer arbetsintensivt än produktionsskedena hos underleverantörerna. Sammanfattningsvis kan konstateras, att, trots att sysselsättningseffekterna hos underleverantörerna är underskattade, en mycket stor del av de totala sysselsättningseffekterna faller på slutleverantören AB Hägglund & Söner. Vidare kan konstateras, att endast en mycket ringa del av sysselsättningseffekterna hos underleverantörerna återfinns i regionen där slutleverantören är belägen, dvs. i Örnsköldsviksregionen. De största sysselsättningseffekterna i underleverantörsledet återfinns i mellersta Sverige. Ett annat förhållande, som kan konstateras i denna undersökning är, att storleken av utbetalningarna till leverantören ej på ett rättvisande sätt återger de reala aktiviteternas storlek.

6.2.5 Medel för regional stabiliseringspolitik 6.2.5.1 Nuvarande förhållanden De statliga materielinköpen från industrin sker enligt 1952 års upphandlingskungörelse. I denna fastslås, att grundprincipen, som skall vara vägledande för myndigheterna vid upphandling, är, att full affärsmässighet skall iakttas. Detta hari 15 § upphandlingskungörelsen formulerats så, att det anbud skall antas, vilket med beaktande av samtliga omständigheter är att anse såsom för staten förmånligast. Begreppet ”samtliga omständigheter” har i en skrivelse från statssekreteraren i

finansdepartementet år 1960 tolkats så, att hänsyn endast behöver tas till förhållanden. Undantag från principen om affärsmässigt betingade affärsmässighet som kan vara motiverade, bl. a. med hänsyn till sysselsättbör skrivelsen endast av eller efter ningen, enligt göras på initiativ 1952 års upphandlingskungörelse har medgivande av Kungl. Majzt.

nyligen varit föremål för översyn av 1968 års upphandlingskommitté

(SOU 1971: 88). En stor del av de statliga från industrin avser materiel till inköpen försvaret. Enligt ett kungl. brev av den 3.12.1965 har regeringen lämnat föreskrifter, vilka syftar till att FMV, inom upphandlingskungörelsens skall aktivera beställningsverksamheten i Norrland. De särskilda ram, föreskrifterna beträffande i Norrland har följande inneupphandlingen håll:

l. FMV skall i samråd med länsarbetsnämnderna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län upprätta förteckningar på inom nämnda län, som anses kunna komma i fråga som företag leverantör vid FMV upphandlingar. 2. Vid infordran av anbud skall FMV tillse att anbud infordras även från företag som finns uppfört på de under punkt 1 nämnda förteckningarna, om det anses sannolikt att leverans kan ske från sådant företag. 3. Anser sig FMV icke kunna anta anbud som inkommit från företagi Västernorrlands, Västerbottens eller Norrbottens län skall Jämtlands, innan ärendet i ärendet inhämtas från överbefälhavaavgörs yttrande ren och arbetsmarknadsstyrelsen.

År 1966-1970 har 146 ärenden prövats jämlikt punkt 3 i bestämmelserna. De 146 ärendena representerar ett beställningsvärde till Norrland av 65,9 mkr. Av de 65,9 mkr utgjorde 10,6 mkr merkostnader jämfört anbud som ej härrörde från norrlandsföretag. Arbetsmed förmånligaste överbefälhavarens och regeringens prövningar ledde marknadsstyrelsens, till att beställningar för 3,8 mkr av dessa 65,9 mkr gick till Norrland.

6.2.5.2 Sysselsättningsbefrämjande inköp och affärsmässighetsprincipen

De statliga inköpen från industrin görs, som framgår av den utförda i stor utsträckning från verkstadsindustrin och elektroinkartläggningen, dustrin. Försvaret och affärsverken svarar för en stor del av inköpen. liksom EFTA-konventionens bestämmelser i Upphandlingskungörelsen, att förebygga diskriminering mot andra EFTA-länder vid offentlig syfte för de statliga myndigheterna att ta andra upphandling, omöjliggör än de rent affärsmässiga vid bedömningen av olika anbud. Som hänsyn ett allmänt rättesnöre vid statlig upphandling ter sig upphandlingskungörelsens bestämmelser angående affärsmässighet naturliga. Då regeringen från stabiliseringssynpunkt önskar stödja sysselsättningen i en bestämd från industrin i regionen, kan en konflikt uppkomma region genom inköp mellan denna önskan och principen om affärsmässig upphandling. En konflikt uppkommer, om vid ett anbudsförfarande det från affärsmässig synpunkt förmånligaste anbudet ej kommer från den avsedda regionen. kan i ett sådant fall väga de olika önskemålen mot varandra, Regeringen

1973:46 113 8-SOU

och eventuellt i sysselsättningsbefrämjande syfte göra ett avsteg från affärsmässighetsprincipen. Det finns i detta sammanhang ej någon anledning att ta ställning till i vilka situationer det är lämpligt att göra avsteg från affärsmässighetsprincipen.

6.2.5.3 Tidigare- och senareläggningar av statliga inköp

En annan möjlighet att påverka sysselsättningen i bestämda regioner från regional stabiliseringspolitisk synpunkt är att tidigare- eller senarelägga leveranser till statliga myndigheter, samt att tidigare- eller senarelägga beställningar från statliga myndigheter, med iakttagande av affärsmässighetsprincipen. En tidsförskjutning av beställningarna till bestämda regioner kan utföras genom att myndigheterna uppmanas att tidigareeller de materielinköp senarelägga som erfarenhetsmässigt tillfaller de avsedda regionerna. Vid tidigareläggningar av beställningar antas endast de från affärsmässig synpunkt förmånligaste anbuden. I det fall beställ: ningen går till en inte avsedd region kan antingen beställningen läggas ut vid normal tidpunkt eller inte läggas ut alls. Detta kan avgöras från fall till fall. Tidsförskjutningar av leveranser från företag i bestämda regioner är lättare att uppnå eftersom beställningarna redan är utlagda och den regionala fördelningen härigenom är känd. Upphandlingskommittén har i en särskild undersökning granskat effekterna av tidigare utförda tidigare- och senareläggningar av industribeställningar. Beträffande tidigareläggningen av militära beställningar år 1968 anförs: Även om hänsyn tas till de särskilda omständigheter och problem som kan föreligga på den militära sidan, visar leveranstiderna en så anmärkningsvärd bild med hänsyn till huvudsyftet med de tidigarelägda beställningarna att det finns anledning att allvarligt ifrågasätta nyttan av beställningarna från konjunktursynpunkt. Produktionsperioden synes ha en sådan förläggning i tiden att den i huvudsak infallit under den högkonjunktur som beställningarna avsåg att komma före.” Beträffande senareläggningen av leveranser och beställningar år 1969 anförs: ”Det föreligger stora svårigheter att mäta den arbetsmarknadspolitiska och samhällsekonomiska effekten av de rapporterade senareläggningarna och beviljade uppskoven med leveranser. Detta beror bl. a. på att en del av anskaffningarna helt eller delvis levereras av utländska tillverkare. Vidare har myndigheterna i vissa fall ut av andra lagt beställning produkter i stället för de senarelagda. Det bör observeras att senarelagd tidpunkt för beställning inte med säkerhet innebär att leveransdagen blivit senarelagd i samma utsträckning.” En slutsats av dessa observationer är, att urvalet av de produkter, vilkas leveranser skall senare- eller tidigareläggas, liksom leveranstidpunkterna, bör prövas noga. Trots dessa svårigheter framstår tidigare- och av senareläggningar industribeställningar från statliga myndigheter, samt tidigare- och senareläggningar av leveranser till statliga myndigheter som tänkbara medel för en regional stabiliseringspolitik.

114 SOU 1973:46

6.2.5.4 Information om sysselsättningseffekter

En stor del av industrileveranserna till statliga myndigheter under ett visst är en följd av beställningar under tidigare år. Leveranserna av budgetår, PBV 302 sträcker sig exempelvis över 6 år. Möjligheterna att påverka sådana projekt från stabiliseringspolitisk synpunkt torde vara begränsade. Som underlag för dimensioneringen av de regionala stabiliseringspolitiska torde det emellertid vara av stort intresse att känna till de åtgärderna sysselsättningseffekterna under det kommande budgetåret till regionala följd av redan beslutade industribeställningar. Sysselsättningseffekterna hos underleverantörerna torde vara svåra att prognosticera. Däremot torde i de flesta fall slutleverantörerna utan större svårighet kunna prognosticera sysselsättningseffekterna i sitt led. Ett informationssystem av detta slag skulle förbättra möjligheterna till precision i den regionala stabiliseringspolitiken.

6.3 Den statliga byggnadsverksamheten

6.3.1 Inledning I detta avsnitt studeras de regionala sysselsättningseffekterna på grund av inom statens allmänna fastighetsfond, försvarets byggnadsinvesteringarna fastighetsfond, affärsverken, karolinska sjukhuset och fångvårdens byggnadskommitté under budgetåret 1968/69. Av investeringarna inom försvarets fastighetsfond redovisas av sekretesskäl endast investeringarna under kasernbyggnaders delfond. Den metod som använts för att beräkna av underbilaga ll. Vid de regionala sysselsättningseffekterna framgår beräkningarna har skilts mellan direkt och indirekt sysselsättningseffekt. Den förra effekten har definierats som den sysselsättningseffekt, som uppkommer inom entreprenadföretaget och inom underentreprenadföredär huset byggs. Den senare effekten har definierats som tag i den region den sysselsättningseffekt som uppkommer hos materialleverantörer i regionen där huset byggs. Härigenom bortses således från den sysselsättningseffekt som uppkommer inom byggnadsstyrelsen, fortifikationsförvaltningen och inom entreprenadföretag i andra regioner än regionen där huset byggs. Vidare bortser vi från de sysselsättningseffekter som hos materialleverantörer i andra regioner än regionen där uppkommer huset byggs.

6.3.2 De regionala sysselsättningseffekterna

De regionala sysselsättningseffekterna på grund av den statliga byggnadsverksamheten framgår av de följande kartorna och av tabellerna TB: 16- 1 8. Av de totala kostnaderna för de statliga byggnadsinvesteringarna budgetåret 1968/69 återfinns 70 % i Stockholms, Uppsala, Malmö och Göteborgs A-regioner. Byggnadsinvesteñngarna är således geografiskt mycket koncentrerade. av mindre omfattning förekommer emel- Statliga byggnadsinvesteringar lertid i flertalet A-regioner och i samtliga län.

Karta 13 De direkta sysselsättningseffekterna på grund av den statliga byggnadsverksamheten under 1968/69 per A-region. (Anges enbart för A-regioner med minst 0,2 % av regionens befolkning sysselsatt i statlig byggnadsverksamhet).

Absolut antal sysselsatta (st)

sysselsatta i procenl av regionens befolkmng

116 SOU 1973: 46

Karta 14 De direkta sysselsätt- \

ningseffekterna på grund av den (I \\

statliga byggnadsverksamheten un- I|^*\/

\\_ p z \ der 1968/69 per län. N I 3 / 1

“1

c f

) \ \ I/

z z

0,3% ( (I \ ess \ |-z l › I I 1 r

/ / / 0,2% xx |

sazM

i //“\_/

\

i) 0,2% 37e °^ 9*

› 5

Absolut antal syssel- :alla (st)

sysselsatta i procent av regionens befolkning

De största procentuella återfinns sysselsättningseffekterna i Uppsala och Sollefteå A-regioner. Då sysselsättningseffekten mäts genom det absoluta antalet sysselsatta återfinns de största sysselsättningseffekterna i Stockholms, Uppsala och Göteborgs A-regioner. Den största sysselsättningseffekten per H-region återfinns i H-region 6 och den minsta i H-region l. Det kan således konstateras, att sysselsättningseffekterna på grund av den statliga byggnadsverksamheten är koncentrerade till ett fåtal regioner, företrädesvis storstadsregioner. Norrlandslänen svarar för ca 15 % av de statliga byggnadsinvesteringarna. De statliga byggnadsinvekoncentration steringarnas till vissa regioner är givetvis avhängig av den statliga verksamhetens lokalisering. Som exempel på statliga byggnadsinvesteringsobjekt kan nämnas förvaltningshus, högskolor, universitet, posthus, telehus samt byggnader för försvarets ändamål.

6.3.3 Medel för regional stabiliseringspolitik Byggandet för civila myndigheter exkl. statens vägverk administreras till största delen av byggnadsstyrelsen. Det militära administreras byggandet av fortifikationsförvaltningen. Det statliga byggandet styrs regionalt i den meningen, att i statsmakternas beslut om ett visst byggnadsprojekt anges var objektet skall placeras. Någon regelmässig granskning av varje objekt från regional stabiliseringspolitisk kan emellertid synpunkt ej sägas förekomma. I en del fall anges rambelopp utan av specifikationer objekten, vilket kan ses som en delegering till myndigheten att besluta om den regionala fördelningen. Som tidigare framhållits är den statliga byggnadsverksamheten starkt koncentrerad till storstadsregionerna. Statlig av byggnadsverksamhet mindre förekommer emellertid omfattning i ett stort antal regioner. Till följd av besluten angående omlokalisering av vissa statliga myndigheter från Stockholmsregionen torde den i statliga byggnadsverksamheten andra regioner än storstadsregionerna komma att öka. En variation av de statliga storlek i olika byggnadsinvesteringarnas regioner framstår som ett tänkbart medel för den regionala stabiliseringspolitiken. Härigenom torde betydelsefulla sysselsättningseffekter inom de olika regionerna kunna erhållas. Det bör dock uppmärksammas, att en marginell regional importbenägenhet av 0,60 har skattats för ett genomsnittligt husbyggnadsprojekt. En stor del av den totala sysselsättningseffekten tillfaller sålunda inte regionen där huset byggs. Den regionala importbenägenheten kan eventuellt påverkas genom valet av byggnadsmetod. Omfattningen av prefabricerade element iett byggnadsprojekt torde påverka importbenägenheten. Valet av byggnadsmetod skulle sålunda kunna tjäna som ett medel för en regional stabiliseringspolitik. Detta val påverkas emellertid även av en rad andra hänsyn. Styrningen av de statliga byggnadsinvesteringarna i ovannämnda syfte bör avse såväl det löpande, som det kommande budgetåret. En förutsättning för en sådan styrning är, att projektplaneringen ligger så väl framme, att en projektreserv föreligger. Ur regional synvinkel tillkommer kravet, att projektreserven skall avse projekt i så många regioner som möjligt eller för de regioner vilkas byggarbetsmarknader man av erfarenhet vet utsätts för stora konjunkturella variationer.

m. m. 6.4 Statligt finansierad vägbyggnadsverksamhet

6.4.1 Inledning I detta avsnitt presenteras resultatet av en kartläggning av de regionala sysselsättningseffekterna på grund av de statliga utgifterna för vägbygg- Både statlig verksamhet och kommunads- och vägunderhållsverksamhet. nal verksamhet med statsbidrag studeras. Uppgifterna avser år 1968. Den framgår av underbilaga 12. Vid karttillämpade kartläggningsmetoden läggningen har skilts mellan direkt och indirekt sysselsättningseffekt. har definierats avsnitt. Dessa begrepp på samma sätt som i föregående Härigenom bortses således från de sysselsättningseffekter som uppkommer inom statens vägverk och inom entreprenadföretag i andra regioner än där vägprojekt genomförs. Vidare bortses från de sysselsättningseffekhos materialleverantörer i andra regioner än där ter som uppkommer vägprojektet genomförs. Kostnaderna för vägprojekten omfattar samtliga kostnader med undantag av de kostnader som faller på statens vägverks Kostnaderna för de kommunala vägprojekt, som regionala organisationer. till viss del finansieras med statsbidrag, omfattar samtliga kostnader, dvs. inte enbart den del som finansieras med statsbidrag.

6.4.2 De regionala sysselsättningseffekterna

finansiera- De regionala sysselsättningseffekterna på grund av den statligt av kartorna 15 de vägbyggnads- och vägunderhållsverksamheten framgår och 16 och av tabellerna TB: 19-21. Den procentuella sysselsättningseffekten i länen är relativt likartad för samtliga län, med undantag Västerbottens och Norrbottens län. I dessa län är den av Jämtlands, sysselsättningseffekten avsevärt högre än i övriga län. En procentuella orsak till detta är att ca 50% av beredskapsarbetena i statens vägverks och AMS: s regi försiggår i dessa län. Andelen sysselsatta med vägbyggnads- och vägunderhållsverksamhet i A-regionerna varierar mellan 0,2 % och återfinns i följande A-regioner: Öster- 1,8%. De högsta andelarna Piteå och Luleå/Boden. Den lägsta andelen återfinns sund, Lycksele, bl. a. i följande A-regioner: Uppsala, Katrineholm, Oskarshamn, Malmö/ Lund/Trelleborg och Mora. Fördelningen av sysselsättningseffekterna mellan de olika H-regionerna är mer jämn. Den största sysselsättningseffekten återfinns i H-region 1 och den minsta i H-region 4. Sammanfattatt vid en så finmaskig som ningsvis kan konstateras, regionindelning framträder vissa icke obetydliga skillnader i syssel- A-regionindelningen, av den statligt finansierade vägbyggnads- och sättningseffekt på grund De höga sysselsättningsandelarna för vissa vägunderhållsverksamheten. regioner i Norrland återspeglar bl. a. det förhållandet, att beredskapsarbeten ofta ges formen av vägbyggande.

6.4.3 Medel för regional stabiliseringspolitik

består av två delar, ordinarie vägarbeten och Det statliga vägbyggandet under 1960-talet har de ordinarie beredskapsarbeten. I genomsnitt svarat för omkring 70% av det statliga vägbyggandet. vägarbetena

1973:46 119 SOU

Karta 15 Sysselsättningseffekterna på grund av den statligt finansierade vägbyggnads- och vägunderhållsverksamheten 1968 per A-region. (Anges enbart för regioner med minst 0,5 % av regionens befolkning sysselsatta med sådan verksamhet.) ,Bg

Absolut amal sysselsana (sr)

Svsselsana i procent av regionens befolkning

Karta 16 Sysselsättningseffekterna V) finansierade

på grund av den statligt Il \\

vägbyggnads- och vägunderhålls- \«\ ^_\\:, W* verksamheten 1968 per län. \-\ ”x I V I \ L r] \ 2437 f \ \ ,

x ç

I I 1,0% ( ,I \ __/ \ | I › I I J 2 34e * 1,1% I I

N I I 0,6% z J , / l › 1.742 /

1.430 \) 6.737

I

Å \ W* * \

F \ 4.162 o 5%

S I 06% 1.376p

) f \ \

Absolut antalsysselsatta(st)

sysselsatta i procent avregionens befolkning

sou 1973:46 121

Planeringen av vägbyggandet utförs av statens vägverk i samband med länsstyrelserna, samt vid vägnämnder och länsvägnämnder. Med utgångspunkt från behovsplaner och långtidsplaner utarbetas flerårsplaner enligt direktiv från regeringen. Av dessa planer framgår den regionala fördelningen av de ramar, vilka legat till grund för planeringen. För det ordinarie statliga vägbyggandet fastställer regeringen de årliga kostnadsramarnas regionala fördelning. Den regionala fördelningen är snarare ett resultat av en objektsvis prövning än ett resultat av regionalpolitisk prövning. Under en följd av år har 20 mkr av anslaget till den statliga vägdriften och 40 mkr av det statliga vägbyggnadsanslaget tilldelats Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, för att användas under särskilt beaktande av arbetsmarknadspolitiska synpunkter. Den regionala fördelningen av anslaget till drift av statliga vägar fastställs ej av regeringen. Som framgår av den följande sammanställningen har någon konjunkturanpassning av de totala ordinarie vägarbetena ej förelegat under 1960-talet. Snarare har de ordinarie vägarbetena verkat förstärkande på konjunktursvängningarna. Beredskapsarbetena synes däremot bättre konjunkturanpassade.

Volymförändring i % från föregående år

Källa: SOU 1970: 33

Av beredskapsarbetena i form av vägbyggande svarade norrlandslänen år 1968 för ca 60 % (enligt uppgifter från statens vägverk). En stor del av dessa arbeten faller sålunda där de strukturella på regioner, och ej de konjunkturella arbetslöshetsproblemen dominerar. En variation av den statliga vägbyggnadsverksamheten framstår som ett tänkbart medel för den regionala stabiliseringspolitiken, eftersom vägbyggnadsverksamhet förekommer i flertalet regioner och det redan f. n. låter sig varieras från konjunktursynpunkt. Genom en förändring av vägbyggandets storlek i en region torde betydelsefulla sysselsättningseffekter kunna erhållas i regionen. l likhet med husbyggandet kommer emellertid en stor del av den totala sysselsättningen, på grund av en förändring av vägbyggandet, ej att tillfalla den region där vägen byggs. Den regionala marginella importbenägenheten för ett genomsnittligt vägbyggnadsprojekt har skattats till 0,48.

6.5 Övrig anläggningsverksanzhel 6.5.1 Inledning lnvesteringsutgifterna hos de studerade myndigheterna sönderfaller ur myndighetens synvinkel i två huvuddelar, nämligen utgifter för materiel och personal. De regionala sysselsättningseffekterna på grund av materielutgifterna studeras i avsnitt 6.2. l detta avsnitt studeras de regionala sysselsättningseffekterna på grund av personalutgifterna. Vidare studeras möjligheterna att prognosticera dessa med utgångspunkt från uppgifter om den regionala fördelningen av investeringarna. Med investeringar avses i det följande de utgifter för investeringsverksamhet som finansieras över statsbudgeten. Denna avgränsning motiveras av att i detta sammanhang är primärt sådana utgiftsområden som statsmakterna i betydande grad kan påverka omfattningen av intresse. Kartläggningen omfattar den direkta sysselsättningseffekten, dvs. de sysselsättningstillfällen som uppkommer inom resp. myndighet eller inom entreprenadföretag i regionen där investeringsverksamheten äger rum. De tidigare använda regionindelningarna har ej kunnat tillämpas på grund av att de inte utan stora svårigheter kan jämföras med de studerade myndigheternas regionala indelning.

6.5.2 Regionala sysselsättningseffekter De regionala sysselsättningseffekterna framgår av de följande tabellerna. Regionindelningarna framgår av underbilaga 2. Som framgår av dessa tabeller erhålls en stor sysselsättningseffekt inom de olika myndigheterna

Tabell 19 Statens järnvägar: Investeringar och sysselsättningseffekter på grund av investeringsverksamheten iolika regioner budgetåret 1968/69.

lnveste- Sysselsatta (st.) Totalt Region (distrikt) :ejringar

Norrköping 68 678 492 178 670 Stockholm

Eb., Nässjö Ovriga investeringar* 257 003

Summa 417 364 1724 288 2012

Investeringar i elektrobyggnad över hela landet. Personalen är till största delen bosatt i Nässjö. 1 Investeringar i fasta anläggningar, vilka ej går att fördela på regioner, samt investeringar i rullande materiel, sjöfartsmateriel m. m.

Källor: SJ Personalredovisning. SJ: s uppgifter angående planering av den statliga byggnads- och anläggningsverksamheten i säsongutjämnande syfte (månadsvisa uppgifter). SJ: s löpande redovisning.

och inom entreprenadföretag till följd av investeringsverksamheten. Sysselsättningseffekten till följd av statens järnvägars och televerkets investeringsverksamhet fördelas över ett stort antal regioner. Den största absoluta sysselsättningseffekten (ej i förhållande till folkmängden) återfinns för statens järnvägar i stockholmsdistriktet och för televerket i Stockholms teleområde. Av den totala sysselsättningseffekten till följd av statens vattenfallsverks investeringsverksamhet återfinns ca hälften i mellersta Norrlands kraftverk och Norrbottens kraftverk.

Tabell 20 Statens vattenfallsverk: Investeringar och sysselsättningseffekter på grund av investeringsverksamheten i olika regioner budgetåret 1968/69.

Mellersta Norrlands kraftverk 74 541 38 579 Norrbottens kraftverk 89 1 300 22 1 322 Huvudkontoret

Konstruktionssektioner, utvecklingssektioner och liknande på byggande avdelningar samt del av förrådsverksamheten. 2 Aktier och lån, samt andelar i regleringsföretag. Källa: Personalstatistik inom Statens vattenfallsverk. Statens vattenfallsverks löpande redovisning.

6.5.3 Prognosmöjligheter 1 syfte att studera möjligheterna att, med utgångspunkt från uppgifter om den regionala fördelningen av myndigheternas investeringar, kunna prognosticera de regionala sysselsättningseffekterna har följande undersökning utförts. För statens järnvägar, statens vattenfallsverk och televerket har resp. myndighets faktiska förbrukning av investeringsmedel och de därav följande direkta sysselsättningseffekterna i olika regioner jämförts för ett antal år. Härvid har ej något konstant samband mellan

storleken av förbrukningen av investeringsmedel och storleken av den

direkta sysselsättningseffekten i olika regioner kunnat konstateras för de studerade myndigheterna. En orsak till detta torde vara, att investeringarna inom en region består av olika typer av investeringsobjekt, vilka relativt sett kräver mer eller mindre av arbetskraftsinsats. Om samman-

124 SOU 1973: 46

Tabell 21 Televerket: Investeringar och sysselsättningseffekter på grund av investeringsverksamheten i olika regioner budgetåret 1968/69.

Region lnveste- sysselsatta (st.) Totalt (teleområde) ringar mkr Televerket” Entreprenad- “ företaga

Qddevalla

Uppsala

Umeå Östersund 19,7 268 9 277 Summa 592,4 7 445 1572 9017 Exkl. rundradioinvesteringar. 7 lnkluderar även personal inom distriktskontor. 3 Anställda hos entreprenörer, vilka utför husbyggnad för televerket, och anställda inom televerkets byggnadsavdelning har fördelats pâ teleområden med fastighetsinvesteringarna resp. byggnadsavdelningens investeringar inom varje teleområde som fördelningsgrund. ° Det har ej varit Ytterligare ca 200 personer sysselsätts hos entreprenörer. möjligt att fördela dessa personer, vilka monterar vissa telefonstationer, på teleomraden. Källor: Televerkets redovisning. Televerkets personalstatistik. Televerkets uppgifter angående anställda i byggnads- och anläggningsverksamhet (månatliga uppgifter) (SFS 1967: 123).

sättningen av de totala investeringarna i en region i detta hänseende förändras mellan åren, så kommer detta att medverka till, att samvariationen mellan den direkta sysselsättningen och investeringarnas storlek i en region bryts. Inte heller för de enskilda objekten torde en konstant relation mellan förbrukning av investeringsmedel och sysselsättning kunna förutsättas mellan åren. Man kan således ej enbart med utgångspunkt från det planerade investeringsbeloppet för de olika regionerna prognosticera de av investeringsverksamheten följande direkta sysselsättningseffekterna.

6.5.4 Medel för regional stabiliseringspolitik

Som framgår av detta avsnitt har vissa affärsverk en omfattande anläggningsverksamhet. Från regional stabiliseringspolitisk synpunkt framstår en variation av denna anläggningsverksamhet som ett tänkbart medel. Genom en sådan variation torde betydelsefulla sysselsättnings-

effekter inom de olika regionerna kunna Medlet kan användas uppnås. såväl under det löpande budgetåret som för det kommande. Tänkbara modeller för denna styrning är de, vilka diskuteras i samband med den löpande förvaltningsverksamheten, dvs. en budgetstyrd variation av verksamheten eller ett nyanställningsstopp.

6.6 Sammanfattning

I de föregående avsnitten i detta kapitel har redovisats resultatet av de undersökningar rörande den statliga budgetens regionala sysselsättningseffekter som företagits. Av karta 17 framgår de regionala sysselsättningseffekterna på grund av de tidigare angivna investeringarna sammanlagt, med undantag av den övriga anläggningsverksamheten. Som framgår av kartan varierar den procentuella i länen mellan sysselsättningseffekten 0,4 %-2,2 %. Även de regionala sysselsättningseffekterna på grund av de sammanlagda investeringarna varierar således i avsevärd utsträckning mellan länen. Som framgått av de tidigare avsnitten har i allmänhet sysselsättningseffekterna på grund av de studerade statliga investeringarna en karakteristisk regional fördelning. Vägverksamheten utgör ett undantag i detta avseende. Ett slopande av ett visst offentligt utgiftsprogram torde således ge upphov till olika stora sysselsättningsproblem iolika regioner. Denna problematik har diskuterats bl. a. i samband med analyser av de ekonomiska konsekvenserna av en nedrustning. De regionala sysselsättningseffekterna av en marginell förändring av de olika offentliga utgiftsprogrammens storlek kan ej förutsägas enbart med utgångspunkt från de här redovisade En allmän undersökningarna. slutsats är dock, att sannolikheten för att de skulle vara jämnt fördelade från regional synpunkt torde vara liten.

126 SOU 1973:46

Karta 17 Sysselsättningseffekter . . . . V* pa grund av vlssa stathga 1nveste- I! \\ ringar 1968/69. »\_\ , \x I \,/ \ g L \

I/,\Vl l

I \

r, t\ \ ( ) \ / \ / I 3.095 , / 1,2% ( \ \

Absolutamal sysselsatta (st)

Sysselsana i procent avregionens befolkning

7 Avslutande

synpunkter

Av inledningen framgår att betydande regionala skillnader i den strukturella utvecklingen föreligger. I kapitel 3 visas att även konjunkturutvecklingen skiljer sig mellan regioner iavsevärd utsträckning. Både den strukturella och den konjunkturella utvecklingen i olika regioner kan till viss del bero på den statliga budgetens utveckling. Budgetens inverkan på den strukturella utvecklingen utgörs dels av effekterna av regionalpolitiska åtgärder, t. ex. lokaliseringspolitiska åtgärder, dels av effekterna av övriga åtgärder utan regionalpolitiskt syfte. Expansion eller kontraktion av ett visst ändamålsområde inom den statliga budgeten kan ha betydelsefulla effekter på den strukturella utvecklingen i vissa regioner. Den statliga budgetens effekter på den långsiktiga regionala utvecklingen studeras inte i denna uppsats. Den statliga budgeten kan, som tidigare framhållits, även påverka den konjunkturella utvecklingen i olika regioner. Denna påverkan utgörs dels av effekterna av åtgärder med medveten regional inriktning, t.ex. arbetsmarknadspolitiska åtgärder, dels av effekterna av övriga åtgärder utan medveten regional inriktning. Behovet av regionalt differentierade stimulans- och åtstramningsâtgärder beror främst på hur olikartad den regionala konjunkturutvecklingen är samt på de nationella stabiliseringspolitiska åtgärdernas spridningseffekter i rumsligt och tidsmässigt avseende. Av de studier rörande den regionala konjunkturutvecklingen och de regionala sysselsättningseffekterna på grund av vissa statliga investeringar som redovisas i denna uppsats framgår att ett behov av en regional stabiliseringspolitik föreligger. Ansvaret för en regional stabiliseringspolitik kan antingen läggas på den instans som är ansvarig för den nationella stabiliseringspolitiken,

regeringen, eller på regionala organ, som länsstyrelse eller landsting. Bl. a.

på grund av att ansvaret för awägningarna mellan de olika stabiliseringspolitiska målen, t. ex. full sysselsättning och stabil prisnivå, samt mellan de stabiliseringspolitiska målen och de övriga ekonomisk-politiska målen, ligger på central nivå, bör även ansvaret för en regional stabiliseringspolitik åvila regeringen. Som diskuteras i kapitel 4 får en offentlig utgift i en viss region betydande regionala spridningseffekter. Det föreligger

128 SOU 1973: 46

således ett behov av en central samordning av regionalt differentierade stimulans- och åtstramningsåtgärder. Det främsta syftet med de undersökningar som redovisas i kapitel 6 är att studera möjligheterna att ge nationella stabiliseringspolitiska medel en regional inriktning. Endast en begränsad del av de stabiliseringspolitiska medlen har studerats, främst vissa statliga investeringar. Som framgår av resultaten av kartläggningen har i allmänhet de studerade statliga olikartade sysselsättningseffekter. Genom en investeringarna regionala variation av de olika storlek torde regionalt olikartade investeringarnas stabiliseringspolitiska effekter kunna erhållas. När det gäller väginvesteär de mer jämnt fördelade mellan regionerna och kan således ringarna varieras i ett stort antal regioner. För att statsmakterna systematiskt skall en regional inriktning krävs kunna ge de stabiliseringspolitiska åtgärderna ett informationsunderlag från de berörda myndigheterna och verken där redovisas Det är då viktigt att de statliga verksamheterna regionalt. redovisningen sker enligt en för samtliga myndigheter och verk gemensam

regionindelning. Då ett sådant informationsunderlag föreligger ökar förutsättningarna för statsmakterna att i den statliga budgetprocessen på ett systematiskt sätt kunna beakta regionala förhållanden då stabiliseringspolitiska åtgärder vidtas. I den statliga budgetprocessen vad avser den del av den statliga verksamheten vars särskilt motiveras från stabilisegenomförande ringspolitisk synpunkt bör en konsistensprövning ske mellan det stabiliseringspolitiska önskemålet om en viss regional fördelning av de statliga och önskemålet om en viss fördelning av utgifterna mellan utgifterna olika ändamål. Då båda önskemålen inte kan uppnås samtidigt måste en ske. För att regionala förhållanden skall kunna beaktas måste, avstämning statsmakternas informationsunderlag förbättras som tidigare framhållits, av statliga verksamheter. Vidare vad gäller den regionala redovisningen måste informationen om konjunkturläget i olika regioner byggas ut.

9- 129

Litteratur

J. Airow: Fiscal-Policy Theory in an lnterregional General Economy: lnterregional Multipliers and Their Application, The Regional Science Association, Vol. 19, 1967. P. A. Andreasson: Om regional konjunkturkänslighet med exempel från Borås A-region, Stencil Göteborg 1970. Å. E. Andersson: Regional input-output analys i Regionale analysemetoder, Oslo 1967. G. C. Archibald: Regional Effects in the Multiplier U. K., Oxford Economic Papers, Vol. 19, 1967. R. Artle: Studies in the Structure of _the Stockholm Economy, Stockholm 1959. Balanserad regional (Statens utveckling, offentliga utredningar 1970: 3) Stockholm 1970. Benoit-Boulding, Disarmament and the Economy, New York 1963. - G. Björck A. Edvinsson: Göteborgskonjunkturen och dess samband med skatteunderlaget från aktiebolagen, Göteborg 1969. R. Bolton: Defense and Disarmament, New Jersey 1966. R. Bolton: Defense Purchases and Regional Growth, Washington 1966. G. Borts: Regional in the United Cycles of Manufacturing Employment States, 1914-1953, American Statistical Association Journal, mars 1969. Borts and Stein: Economic Growth in a Free Market, New York and London 1964. F. Brechling: Trends and Cycles in British Regional Unemployment, Oxford Economic Papers, Vol. 19, 1967. S. Czamanski: Applicability and Limitations in the Use of National Input-Output Tables for Regional Studies; The Regional Science Association Papers, Vol. 23, 1969. Å. Dahlberg och L. Holmström: Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik, Malmö 1971. D. Daicoff och B. Macy: Defense Spending and Sub-State Economic Growth, Journal of Regional Science, Vol. 8, No. 1, 1968. J. Dyckman: Some Regional Issues in Defense Program Shifts, Peace Research Society Papers, Vol. 11, 1965.

D. Ehrenborg: Den svenska nationalinkomstens tillväxt fördelad på regioner, Stencil, Stockholm 1966. J. Fulton: Employment Impact of Changing Defense Programs, Monthly Labor Review 1964. L. Grundberg: Beskattningen som medel i regionalpolitiken. En nordisk översikt, Ekonomiska utredningsrapporter, Sveriges Industriförbund, Stockholm 1972. G. Guteland: Regionala produktionsbetingelser i Sverige, Stencil, Stockholm 1967. P. Hagget: Lends and Lags in interregional systems: a study of cyclic fluctuations in the South West Economy in Crisholm-Manners (ed): Spatial Policy Problems of the British Economy, Cambridge 1971. Hanna: State Income Differentials, 1919-1954, Durham 1959. Haveman-Krutilla: ldle Capacity and the Evaluation of Public Expenditures, Baltimore 1968. B. Höglund: Försvarets resursförbrukning, FOA P Rapport C 147, Stockholm 1965. B. Höglund och L. Werin: Input-Output tabeller för Sverige 1957, Stockholm 1964. Input-Output tabeller för Sverige. SCB, Nov. 1969. Isard: Methods of Regional Analysis, Cambridge, Massachusetts 1960. W. Isard & E. Schooler: An Economic Analysis of Local and Regional Impacts of Reduction of Military Expenditure, Peace Research Society, Papers I, 1963. Jones: The Regional Impact of Federal Fiscal Policy, Ann Arbor 1954. G. Karaska: Interregional Flows of Defense-Space Awards: The Role of Subcontracting in an Impact Analysis of Changes in the Level of Defense Awards upon the Philadelphia Economy. Peace Research Society, Paper V, 1966. V. Kossow: Regional Input-Output Analysis in the U.S.S.R. Regional Science Association Papers, V01. 4, 1965. B. Kragh: Konjunkturbedömning, Stockholm 1964. - of an Leontief m. fl.: The Economic Impact-Industrial and Regional Arms Cut. The Review of Economics and Statistics, Nr 3, 1965. C. Leven: A Regionalisfs View of Public Sector Planning in a Capitalist Society, The Regional Science Association Papers, Vol. 18, 1966. E. Lundberg: Konjunkturer och ekonomisk politik, Stockholm 1953. E. Lundberg: Störningar i tillväxtprocessen i Svensk ekonomisk tillväxt, Stockholm 1966. E. Lundberg m. fl.: Svensk finanspolitik i teori och praktik, Stockholm 1971. E. Lundberg och T. Backelin (red): Ekonomisk politik i förvandling, Stockholm 1970. M. McGuire: Program Analysis and Regional Economic Objectives, in The Analysis and Evaluation of Public Expenditures: The PPB System, Washington 1969. L. Needleman (ed): Regional analysis, Harmondsworth 1968. 7G . Oliver: Increase in Defense-related Employment during Viet Nam buildup, Monthly Labor Review, Febr. 1970.

R. Oliver: The Employment Effect of Defense Expenditures, Monthly Labor Review, sept. 1967. G. Petrini - E. Pettersson: - Interregional stabiliseringspolitik om behovet och möjligheten, stencil, Uppsala 1972. Regionalekonomisk utveckling, (Statens offentliga utredningar 1970: 15), Stockholm 1970. Regional utveckling och planering (Statens offentliga utredningar 1971: 16), Stockholm 1971. Regionalpolitisk forskning och stödverksamhet 1965-1971, Ds In 1972: 14, Stockholm 1972. Harry W. Richardsson (ed): Regional Economics A Reader, London 1970. R. Riefler and P. Downing: Regional Effect of Defense Effect on Employment, Monthly Labor Review,juli 1968. H. Rydberg (red): Vårt behov av regionalpolitik, Halmstad 1971. Solow: The Nature and Sources of Unemployment in the United States, Wicksell Lectures, Stockholm 1964. H. Somers: The Multiplier in an Tri-Fiscal The Quarterly Economy, Journal of Economics, 1949, Vol. 63. W. Steger: Further Thoughts on the Use of Federal Procurement for Preferred Regional Impact, Cambridge, Massachusetts, 1968. A. Strout: Primary Employment Effects of Alternative Pro- Spending grams, The Review of Economics and Statistics, Vol. 40, 1958. W. Stöckman: Regionale Konjunkturprobleme, 1970. Hamburg A.P. Thirwall: Regional Unemployment as a Cyclical Phenomenon, Scottish Journal of Political Economy,juni 1966. Thompson: A Preface to Urban Economics, Washington 1965. B. Udis: Random Thoughts on the Consequenses of a Reduction in Military Expenditures, The Regional Science Association Papers, Vol. 23, 1963. R. Vining: Location of Industry and Regional Patterns of Business-Cycle Behaviour, Econometrica, Vol. 14, 1946. R. Vining: Regional Variation in Cyclical Fluctuation Viewed as a Frequency Distribution, Econometrica, Vol. 13, 1945. R. Vining: The Region as a Concept in Business-Cycle Analysis, Econometrica, Vol. 14, 1946. Ysander (red): Förvaltningsekonomiska Stockholm 1972. problem, M. Weidenbaum: Shifting in Composition of Government Spending: Implications for the Regional Distribution of Income, Peace Research Society, Papers V, 1966. Zimmerman-Klingeman: The Regional Impact of Defense Purchases in the Federal Republic of Germany, Köln 1966. Y. Åberg: Regionala produktivitetsskillnader, stencil, Stockholm 1972. Convertibility of Space and Defense Resources to Civilian Needs: A search for New Employment Potentials, Vol. 2 of Selected Readings in Employment and Manpower, Washington 1964.

132 SOU 1973:46

1 och

Underbilaga Befolknings- sysselsättnings-

i länen 1960- 1970

förändringar

O I\ I

3 mnqqtqwwnmqmtmñwntwqwnwwn O\ O\\OV)?WGO\C\IK\N1\DI/)-<ÖI©K\V)K\\D\OVV'V%'< -c -u campa-am au-u-n-u-u-a v-(V-G .-4 -c

» 3 Q) är; 5 = 3 9. Qdqwnnqqdwwqwmmtqqqnqmmnq [-4 ON -wmmwmnmmmmmonwvwommmmmm-“o F4 mmm-musa vu-u-um-q-n-u mo: pan-a_

- S

å ñW1@ñ1NQi9WYñWQY°ñY°YYOW

§6 å C3zø4lhfñcqêfY©w®gV|Ov-<(\]rn\o\of7[\91_c2®

.q l I I I l l I I I l I I I :ä “E

ja :fr: 3

:a QQm9NwN1w9w@Q1wQN%vno««mQ än) 3 I\IO®N(\IN›O\C\I\I-<I\GII1K\Ifñ-<OOÖIgolnxnxocqcñl

m: -1 I I I I l

S

g Nqwqqmwnnwmwwtqqwmqwtñtmn

-ollllll|llllllllllllllIII

V) L \O a 3 o w%Q%W%%Q@%QQñQñQQNwñN9YQO mv-*v-dh-twwOoOmaOmvIhmNNmNq-ooOn-ø _. -o u-a-a g å .- -u i I l I I I I I I I

E

å $ ñQQQQQQYQQñQ@Q%ñQNN%@1QQQ 5 o oooo-nNoooxaamoxvm--NvoaxooooooomwOchoa m v, m mNmmNNmNNNmmmmNNmmv-vvøñm go-eIIIIIIIIIIXIIIIIIIIIIIIII å

A x O g ä .§- CE o Q1%NQ1QQQQQQYQ%%QñQQ%Q9ñQ -ccxmvwvoxmrxnxxom-nmmeoxzxmmøo-uoooo

_: v-aE--cIllllllllllllllllllllllll SS!

k O U l\

§ W%Y%ñQ@NNQQ79Y@YY>QVQ%ñ 3 Omg

;g nojmvmmmom-“x»m-«5mr_o_ço_v ggg,

i ___ g | 1 | | r E § U a C

ä :E f 3

; x O 9n9wñ@«_q9qqwQwmN1mNmmom% å ä 5 g oooxwNmmö_.mNx0rnxov-«_?Nr\_Jdnfgmdm :g u.. ._ | 1 | I | | | | l g .a å o b) D. . 9)

å ä .q f ä ä: : ° m w å ä 2 V? .-5 gm E: ä -Ö w Ngygâlâ U O N §3 V, :M72 :vä gg; ; E “ Eggs , 2; 3,93 ssgswzo- _ å °w“3“B 6%â=ä“9o= âêoêgåzå 3

iäêámâoäâ=›5=°=38å59sä8s2s8= .= “

Q = °3%°“=E:x:§E3w*§°:m::“a:N

t» m; §4

m 4 mDm0nMMOmM2I âazoä,g3áog'qmäâz§:aSxáoauxutåuvo? mo>zo>->zm

u_ b) 4

Underbilaga 2 Regionindelningar

1973:46 135 SOU

A - regioner ÖVERSIKTSKARTA Kommunblocksregioner

Indelningen fastställdav Statistiska centralbyrån den18.4.1966för användning vidstatistikredovisning på icke-administrativa regioner

01 StockhoIm/Södartälie 02 Norrtälje 03 Enköping 66 04 Uppsala 05 Nyköping 06 Katrineholm 07 Eskilstuna 08 Mjölby/Motala 09 Linköping 10Norrköping 11 Jönköping 12Tranås 13Eksiö/Nässjö/Vetlanda 14Värnamo 15 Ljungby 16Växjö 17 Västervik 18Hultsfred/Vimmerby 19Oskarshamn 20 Kalmar/Nybro 21 Visby 22 Karlskrona 23 Karlshamn 24 Kristianstad 25 Hässleholm 26 Ängelholm 27 Helsingborg/Landskrona 28 Malmö/Lund/Trelleborg 29 Ystad/Simrishamn 30 Eslöv 31 Halmstad 32 Falkenberg/Varberg 33 Göteborg 34 Uddevalla 35Trollhättan/Vänersborg as Borås Q 37 Lidköping/Skara 38 Falköping 39Skövde 40 Mariestad 41 Kristinehamn 42 Karlstad 43 Säffle/Åmål 44 Arvika 45 Örebro 46 Karlskoga 47 Lindesberg 48 Västerås ,49Köping 50 Fagersta 9 51Sala 52 Borlänge/Falun 53Avesta/Hedemora 54 Ludvika 55Mora 56 Gävle/Sandviken 57 Bollnäs/Söderhamn 58 Hudiksvall/Ljusdal 59Sundsvall 60 Härnösand/Kramfors 61Sollefteå 62 Örnsköldsvik 63 Östersund 64 Umeå 65Skellefteå 66 Lycksele 67 Piteå 68 Luleå/Boden 69 Haparanda/Kalix 70 Kiruna/Gällivare

136 SOU 1973: 46

\

g

J

Nu.

s

›%

SOU 1973: 46 137

Indelning av landet i H-regioner ingående Befolkning A-region A-regioner 1/11 1965

Fagersta 1 373 724

| \ I \\ N f x _ \ \ (z \ “ x I x

m4 K SJ:sregionindelnung av ,z Sverige (dustriklsindelnung) \ I L I \ 1 1 f o: \ \ _ __ _ Dustriktsgrans ) \ \ \ / \ 1 Q Distnklshuvudorl I \ I

/°*«./ \ UMEÅ

SUNDSVALL

\

/

GÖTEBORG

Statens vattenfausver ksregronindelning I \\ ,x _ * \-\ a *x _, \ n x I \ I*\ l ” K r I

r] \ \ r \ \ , / \ I DP t / 1 ( ( DT = Trollhattekraftverk \ DA : Alvkarleby .. z \ DM=Mota|a | DN =Mell.Norrlandskraftverk 1 DP=Norrbottens I I l I \

I / / \ \ I ) z “ x J / DN l l ) / \ 1 l I \ \

I I

\ \ 1 / f 0 \ \

I DA \ , \ _ ,. z, Ä J r \ 1 \ Huvudkontoret \ l

p a

› \ 1 $J / . Marviken ° Sten, ung 0

P

\

Televerkels regnonindemnng ,i \

(I \\\ |\-\ \./ _ \. \ I*\ I “ I /

I \ L r] \ -- -- _- Gränsför teleomräde ( \\ \ k. _ _ / \. \ Dnsxnkrskontor l \ I j l . \ I ., .. (I “. ( A Radno-igarvnats- kontor \___ \ ) \ Q Telekomor |- \-\_ | I* › q I k_ Luleå w . j I

;i

/ “\. / \__ \\ \_

J \ /“\J \_ / “ _- 7 u /\.v \,.-\ O meå I ) $\

/ 4*

\ V NORRATELEDISTRIKTET

) Oslersun|d

| .

I ! \ .- J

\ I 1-- \ . I i I I / \

(x \» s. /q/

| .__\,_/\ X

\\ J] ° T\. k. \ \ % \

FalunO ) /\ \ \ - ÖSTRATELEDlSTRIKTET VÄSTRATELEDISJRIKTET _\_ // , ,›^.. n V .I . _ ç \ Karlstad_A_ l-J \_ L_ Stockholm i

u/ (iörebro åü-Å

A k \_ ,N

Udde u ./ /

vaOa Norrköping

. u

0 føk. _ . . _ P

, / krBorås/ Jönköping \ . . - l . - \ . / . . k, ._( \_l \. .\._(. [á/ \ \ \ . alrnar \

142 sou 1973:46

3 i olika län Undcrbilaga Konjukturvariationer

A. Konjunkturvariationer konjunkturmått: inkomster (Ki),

Stockholms

_60 61 62 53 64 65 66 67 68 69 70 _ Södermanlands Östergötlands _ län _ län 1.032 _ 1.032 -

1 .016 - 1 .016 -

1.000 -1 1.000 **

0.984 -7 0.984 - 0.968 - 0.958 - _60 61 62 63164 65 66 67163 69 70 _60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 - Jönköpings i§ronobergs _ län an _ 1.040 - 1.031 ._ 1.024 _ 1015 _ 1 .008 -1 Qggg _

0-992 0.983 -1

0.976 - 0,957 _ J 60 5162 63 64 65 66 67 68 59 70 -°-T-|_|-T-1_r-1*1_|_|_] 60 6162 63 64 ss 66 67 ss 69 70

ñ Kalmar Gotlands län T _ län ... 1.032 - 1.040 - 1.016 - 1.024 1 1.008 - 1.000 7 0.984 - 0.992 - 0.968 - 0376 60 61 62 63 6416566 6716816970 _60 61 62163641651666716869170 Kristianstads -1 Blekinge län län _ 1.032 - 1.040 - 1,015 _ 1.024 - 1.000 - 1.008 -2 0.984 - 0.992 - 0.968 - 0.976 - _60 61 62 6316465 66167168169 70 _60 61162163164165 66 67 681691701 “ T Hallands län Malmöhus län 1320 _. 1.040 .l 1.024 - 1.010 - 1.008 - 1.000 - 1 0.992 - 0.990 - 0.976 “ 0.980 - 60 61 621631646516667 6816970 _60161 621636416516667 681691701

IO- 145

u 7 Göteborgs och Älvsborgs län _ Bohus län _

7 Skaraborgs Värmlands _ län .. län 1.040 - 1.032 - L024 - 1.016 * 1.008 - 1.000 0.992 0.984 0.976 0.958 solen 52 e; 54155 se 57 53 59 70 760 61 62 63 64 65 6616768 69l7o 7 7 Örebro |än Västmanlands _ _ län 1.032 - 1040 - 1.016 - 1.024 “ 1.000 - 1.008 - 0.984 - 0.992 0.968 “ 0.976 “ 4 J _. 60 6162 63 64 65 66 67 68 69 70 60 6162 63 64 65 66 67 68 69 70 I

sou 1973:46

Kopparbergs Gävleborgs

T län H län

1.032 a 1.020 - 1 _015 a 1.010 - 1.000 o 1.000 - 0.984 ä 0.990 _ 0.968 ä 0.980 “ _60 6162 63 64 55 66 67 6869 70 _60 6162 63 64 65 66 67 68 69 70 7 -1 Västernorrlands Jämtlands län _ län _

B. K on/unkturmâtts arbetslösa och lediga platser per arbetslös

Teckenförklaring

= säsongrensad serie för lediga platser/arbetslös resp. för arbetslösa i andel av folkmängden - - - - - - - - - - - - - - - - - = trendutvecklingen för lediga platser/arbetslös resp. för arbetslösa i andel av folkmängden

Obs! Skalan på Y-axeln skiljer sig mellan diagrammen.

Il

T_I_ZZ___:__.:_:__:_:_____L_:_:_____________________.___________..________

____»___»________________.___._.______w________________________________;___________:___________________h__p________»___

.|||.|||. Em_ nä_ ||.I.|

89 omm_

må_ m8_ 7a:

cønmcmEvzo_

än: v09

2... .ma

cm_ cm_ _mbcm _

.måna mo.:

mmm_

...Eözxooam union_ mêäsxooñ mmø_muwn._

u|.|.||.|.||| mmm.

82 ___.____________________________ .|||| l 8a

SOU 1973: 46 149

Km_ _S_

0B_ ok:

89 89

mo? mom_

EiI__ZLZZZ_:ITIZI:ZTZZZZITZZZ__I____Z._Z:__I_Z_Z___IZZZIL______________:ZZ___ FL____»0___%___b__0__0_;_______h___§0________“»____0____________________.______________________i_______________________

E? 3a_

omm_ nå_

mom_ m8_ 74.;

:oumcmøcvzow

mââmem

ä.: E? m .wa

_musa_

582g

cm_ cm_ 89 nå_

0.895 289.3 møämuwntx

m8_ 89

I I I

cow_ 004; 00.0_

SOU 1973: 46

E:

E9

\\

om: | 0::

\|\

8a_ mom_

+______.____________________________.________w____________p___________»;__________;__________;______________________F

.|.\

89 mmm.

-xl

__w___::_F#____.:_:__:::__b__#:___________:__»____;__________L_______:_;__________;_______________________

E9

59 \||\

|\

82 m8_

..|||.|

mo.:

mo.: Tex...

|||| |

CUUMEWEvZOw

8. 39

moipmnä

w cm_ Cm_

.ma

_wucm _

wUCECNEpOUQW

.SSE

|||

øu:m_:mE..muow

mmm_

3:004 80.2.0014.

||||

|

8a. 82

I I I

om. 8.» onø om...

amd F omd

á _

Km_ Em_

Em_ 0B_

mmm_ 89

mmm. mo.:

F______._________.________..__h___»_____h_________»___________________›____.›____h_________________________.å___________

TE__Z_Z___Z_ZZZZTI_ZZ_____:___ZZ___IZ_ZILZZIII_____III_________.Z________:_______:__.ZZ

Bm_ ä?

89 89

m8_ 14. m8_

v

:ovmcmêäâ

mozwmatm

å.: §9

å

å_ .ma cm_

_obcm _

mi:

.SSE

mucmzmnrwpwo

m8_ 88

mtmmöwmau Smuänâ.

mmåm..

89 82

I I I l I

09m 8a 8a om.. oed

152 SOU 1973: 46

_S_ _Nm_

0B_ cum_

mmm_ mom_

mo? mmm.

__.____________›_______________.___»__________________r____;___.r____»;______________k.____________.______________›___

som_ nom_

_CCI_I_L.:_.II____I__________:___:_______I..._____.______________________ZIIIZL_____________________

omm. omm_

m8_ mom. 7.3

cøumcwEvzo*

E9 com_

mäâwntm

m .ma

även_

å.. å_

.mmumä

mmsaoxcoa

mmm. mmm.

mmsanxcoa

80:32.24

llllll

8:31_

mom_ mom_ || I n CNS om...

, _ W

_S_ _S_

0B_ Em_

mmm_ mmm_

mmm_ mmm_

FL___:_________.:_m_____:________________________:__:L____._____;______________________;______________.________ EZ.:_ZLZZI__Z___Z______________________:Z_:ZLZZZZZ;ZZZZZL___t_______________________ZZ___

_mm_ Bm_

mmm_ mmm_

mmm_ mmm_

ma:

cmumcmêvzo_

moäumnfzw

vmm_ vmm_

m

.ma

_ovan_

cm_

._9203

:w_mm.onoco._v_

mmm_

mmönocoü.

mmm_

møâmuønå

85m..

mmm_ mmm_

I I I I I

com cow omm avd cow_ 00..._ 00.0_

ONE oc... om...

U 4 m. U w 7 4 3 6

_S_ Em_

05. 05_

mom_ m8.

mo? mom_

____H»:________»__h___._._____k____»__.____________________:__________;_____.________________;_______H__;._____,___›

E? 82

m8_ 82

mmm. mo.: .23

coumcmEvzo*

5502:..

å? å.: m .än

.ovcf

.Såå

cm_ Cm_ mom_ 89

.mE_mv_ .m:.__mv. 8930254

NUSUDJ

mom. 89 .__________».____________________._____»_______________________________;_______..______.__.___;_______›_______________ I I I I

amd oqm CNN 191 amd

SOU 1973: 46 155

_S_ _S_

oB_ Em_

mom_ m8_

mmm_ 82

CLZIZZLZ__ZZ_Z_Z__ZZZ__Z__ZZZLZZZZILZZIZZL___Z________E_I________22_________________

Bm_ _om_

F_______:_______________________________________:______I..._________L..._::__________:__________________.:______

mom_ 82

mmm_ m8_ 1.:

conmcwEvzo_

_öm_

mmawønkw

ä? m .en

å_ _ovan_ E320.

cm_ mmm_ 89

mucuzoo mncmzoo 8032.23

850._

mom_ mom_

com 00.5 8a 00._ cow. 006_ 00.0_

156 SOU 1973: 46

_S_ E:

os: Em_

_______Z_Z__Z__Z22.::ZZ________________Z______I_

_IZ_________________:___ZZZZLZ.__:_________:Z_._

mmm_

82 82

59 Em_

89 82

m8_ mo.: .23

__3223_______.______________E_________________II...

:mumcmeäs

å.: Em_

magenta

å .ma

_ouå _

å_

.måga

å_ mom. mo.:

omcêoü §2... nazism 30.832

82 mo? _____________________:_____________________________________

_S_ Em_

0B_ Em.

mmm. m8_

mom_ mo?

FÖZZIZZZZ.:_Zl_:ZZ:_LI_ZZZ___:ZZ:2;_:ZZ:___________:____.Z__ZZ..:__:_________ZZ_:

Bm_ Bm_

_LL:_:__:_::____:;:_::__:__:__:_:___:__:_____:.____:____:____:______:__:_________________:__::_

89 82

mom. mom_

A005.

cøvmcmEvzow

vom_

møämntm

å.: m än

_oucm

cm_ cm. _

.oämñ

nom. 89

vmücmzmtv. umumcmtrgv. wmo_muwn._

35m..

nom. m8_

.I I I I .I I

Cod iom,... Iooa low.. Iovd 09m ooø oo... 8a

00.0_

158 SOU 1973: 46

_S_ _S_

S? oB_

mmm_ mmm_

mmm_ mmm_

_ÃZZ______________:r__________:_:__Z_________Z____________.____.____..___________.__Z_____.______Z_______I___

82 _om_

?CZZZITI_I__ZLZZZZZL____ZZ__________:_____Z___Z___________:Z_________Z______:E________Z_____

mmm_ mmm_

mmm_ mmm_ .23

coumcmEvzom

v8_ å? m

wmiwmnä cm_ _ovcm _

.ma å_ mmm_ mmm_

mazâsmå 8013023

_6802_

âgoeaå union_

mmm_ mmm_

ONE

Ill

__m_ ._m_

Il o_m. o_m.

l.||IlIl

› mmm_ mmm_

III.|I

mmm_ mmm_

ll

r»______.________.____________.____*______r________r__________________L..._______________.___;..____________r_____.__ rlr_________________x________hr___________________.__________*__________;_____________.____›_______.__r_________________

I

_om_ _mm_

I

i

l mmm_ mmm_

”nämnts

.ma

.cåmñ mmm_ mmm_

...Z

=m_mu=m=m:

mmio..

|||.|l.|

:ouøcmsäe

omm_ vmm_ å

I||||II|I å_ _85_

mmm_ mmm_

mucåmx aeäønå

l

||.I|..I|II

mmm_ mmm_

load ..oma Iomd iom; Iomd

160 SOlIl973:46

_S_ :m:

E9 Em_

82 m8.

mmm. mo?

_iii_Z_L________________ZE_I____Z_______Z_Z________________:____Z_Z________________._.______Z____________

_:__________:_IÃZÃTÃ_ZZ_:_Z__:___________Z__________._______________________________________.____I_____Z

som_ Bm_

mo? 82

mo? m8_ A2.:

cøumcmEvzow

vom_

moiumem

cm. cw_ ä? a

?som .Ba ?som

;oo :oo _musa_ .omumñ mom_

mmönmuno main.. mm._on2o0 8052:4.

I||

89 mmm_

l|l

ll-SOU 1973: 46 161

_ , _

Km_ _na_

Em_ omm_

E:_:::_:___:_:___________________:________

mom_ mom_

_LLIZZILÃ__I__ZLIZZZ______.I_Z_Z__Z:_Z________

82 mom_

mom_ nam_

mom. mom_

mmm_ mmm_

.§3

cmumcmEåou

com_

mâmöêm

vom.

m .ma

cm_ _oucm _

cm_

.câmñ

mmm. mmm_

“_3834 850._ mmönwzñ Sâmuønå

______________.________.__________.________________________._ 89 mo? _______ _______________________________å_______________________

_S_ _S_

0B_ S9

mom_ 82

m8_ mom.

_III_:IT____Z_____Z____Z__.__:____Z:_____________p____.____L.:__________.____.__.______I____________II_

Bm_ 8a_

_____:_____________:___:____:______________;____:__._______ 82 m8_

må_ m8. f.:

cuumåeåo.,

§9

moiuønä

ä.: m .En

cm_ cm_ .musa _

.oümñ 89

m8_

mm..onm._mxw 35m.. mmöøfmxm Sensai

82 nå_ »_____;______»__.____________________________________

_S_ Em.

ok: os_

mmm_ mmm_

mom_ mom_

_ZZEÃZLI_I:_ZLZZZZ__LI__:____________________________LIZZIZ;_ZIIZZ______________________Z

Bm_ Bm_

T________Z_____I_________:____:_____:___________:__I_:EIS:_TIZZCZ__ZZIIZ_________Z__________Z_

mom_ mom_

må. mom_ ...I

coumcmexö_

mâmumntm

_öm_ 39 m .ma

_musa_

cm_ cm.

;Esa

89 mmm_

mncm_E._m naiv.. mu:m_E..m använt/x

mmm_ mom_

I

oNd

164 SOU 1973:46

_S_ §9.

05. ox:

mo? mom.

89 mom_

_III_IST.:__________Z_Z__Z_ZZ_222.222:_Z______._______________Z_______________.___________Z__Z__

S? Bm_

_ZZZIZLI_:I______:_II____Z__:___:_Z_______I___II_.I_TIZZZI_____________________Z____________

89 89

mom. m8_ ...I

cunâmeäoy

E.: v09

mmüuoatm

ä En

_så_ .måga 8a_

cm_o.nm._0 §23 :m_o.nm.0 acäonå

llllll

m8. nå.

.IOo.N

W I T I

uomø 18a nom.. Iovd

1973:46 165 SOU

_ _ _ W _ _

E.: Km_

0B. Em_

mom_ 88

_Li___________:____ZLZZZZ:__.____:________ZZ__ZTIIIZ___________Z___IZIII_______________Z_____Z

mom_ m8_

C122:_____I____:____:__:I_I_Z_I:__I__ZZ_Z_I___Z__________Z________ZZIZIL__._________.__________

Bm_ 89

m8_ 8a.

I

mom_ mom. ...l

Illulll

:mnmzmeå:

ll|| ä? ä.:

ä

.|I.|I

cm_ ön å_

_ouå _

.näsa

mnEmEmESm mn=mE§um

II 82 89

aoñonå

mmñmn_ Ill

i

89 nå_

all!!

I 1

166 SOU 1973: 46

_B_ _S_

0B_ Ohm..

mom_ mom_

mom_ mmm_

ä.: Bm.

_ÃI:SSL:__I_Z_L___I_Z____________:___________________________________.___ZEISS___________________Z__

82 mmm.

mmm_ mom. 7.3

coumcmEvzow

_öm_ xx.:

moauuPö

m .wa cm_

_musa_

cm_

.S53 mmm.

mmöntmaaov_ 85m.. mmönäanov_ 80:32:*

Nwmp mo? _____:___:______:::__:______:_:_:_______:__:_________:__:_;_____:________.____:_______:______________:

SOU 1973: 46 167

_mm_ _S_

omm_ Em.

mom_ mom_

mom_ mom_

Bm_ _om_

_LLLZZ__Z__Z:Z_______:__::___:::_:____:__________IIIZÃI_______________.________________L____

E:_____:__:::_:__:______:_____:___:____:_:__.;________:_______________________________:__:________:_.

mmm_ omm_

mmm_ mmm_ Tax...

COUmCWEv=Om

»E8005

å? vmm_

m .ma

å_ cm_ _DUCN _

.månen

meonmsmo

82 nå_

mmönoämo wøââmnrâ..

main..

mom_ mom_

III.

I I I

oNd

168 SOU 1973:46

E9 _S_

08. 0B_

89 mo?

____ZZZZTIZZ_ILIZZZZLIZZZZLZ__III_

mom_ ma?

som_ S9

_::_______________::_____________::_____:_______:___

82 82

mmm_ m8_

...Tv

__2235_________:____._I___:_____.______________.__:

_________r____:_______________________.______:_________:r

cmumcwêåo»

_öm_

mmüwøatm

ä? m cm_ cm_ .än

_oucm _

.§53

mu:m_._._o:._mumm mucstoptowøm

m8_ m8_

mmzumj m3_3mn._

mo? S.:

_ _ _ _

II|||.|III|

Km, Km_

0B_ E?

l

||

mom_ 82

||||||

_LFEZZZZTZI:_________I_________ZZ______Z__Z______22.::L..._Z___Z________II__I_

I.

nå_ mo?

_LIPM_______________________________________________________;_____________________h_______________._____________________

Bm_ som_

82 m8_

m8. mom_ Tax;

CUUDCWEx-Om

moüönö

å? å.: N

.ma

å_ _OUCG

å_

...väga

82 89

mucmzeâ mucmzem.. wøâmuwnäx

naiv..

m8_ 82

___________________ I l I I

:o:

18.:

omd oño omd ond

_S_ E:

05_ os_

89 m8_

mom_ m8.

Bm. 59

___III____________Z__________________Z______Z_ZZ________...ZZL.:____________________________________________

82 owe

89 m8_ T.: __________________:_:__._____________________;_:__,____;_________.:__________;

covmcmêäo»

xx:

mozumntm

å.: m cm_ .ön cm.

_oucm _

.mmzsa 89

mcmtoatmäm

mcotonöumm

mwiøg 8050954

82 82 ____________________:________:___

SOU 1973: 46

Em_ _S_

E9 0B_

89 mom_

89 mmm_

_LL_.N___._M_*______________________________*__________w________________;__________________.___;___________1__________.

Bm_ _om_

T__________________.__________________________________________________PP________________FP_____L____._______________.__

88 89

mom_ m8_ 73x0_

cmvmcmêvzo_

mmusnrzw

å? _öm_ m .on Cm_ CW_

_OUCN_

522g

mcozontoz

m8_

mcuåontoz 8922914

850._

mom_

II|||I|II

82 I I I I 1 om... oc... 8.0 ond 9.0

SOU 1973: 46

4 Andelen med fullt Underbilaga företag kapacitetsi olika näringsgrenar utnyttjande 1964- 1971 enligt konjunkturbarometern

Fullt kapacitetsutnyttjande Livsmedelsindustri % 70 60 50 I | I I

1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 t

Fullt kapacitetsutnyttjande Dryckesv. o. tobaksindustri % 90 80 70 60 50

T 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971jz

Fullt kapacitetsutnyttjande Trikåindustri % 80 70 60 50

1964 1966 1966 1967 1968 1969 1970 1971:

174 SOU 1973: 46

Fullt kapacitetsutnyttiande Skoindustri % 90

,4

4-1

70 ,L . 60

491)_

50 _ 40 30 20

1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 t

FuHt kapacitetsutnyttjande Textilindustri (exkl. trikå) % 80 70 60 50 40 30 20 å 1 1 1 1 I 1 | 1 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 t

Fullt kapacitetsutnyttjande Pappersvaruindustri % 90 80

104* 1 I |

1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 t

Fullt kapacitetsutnyttjande Beklädnadsindustri % 80 7o 60

1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971:

Fullt kapacitetsutnyttjande SåQVEFR % 100

80 I I I

1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 z

Fullt kapacitetsutnyttjande Byggnadssnickerier 91. 90 80 70 60 50 40 I I I I 1 1 7 I r 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 t

Fullt kapacitetsutnyttjande Övrig träindustri % 100 “ 90 “ 80 70 - 60 - 50 40 ** 30 I I I I l l I l 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 t

Fullt kapacitetsutnyttjande Cellulosâfabfiker % 100

T

90 *1 80 -4 70 - 60 “ 50 40 - 30 - T

1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 z

12- 177

Fullt kapacitetsutnyttjande Pappersbruk % 100 90 80 70 60 1964 1965 1966 1967 1968

1969 1970 19717 1

Fullt kapacitetsutnyttjande Grafisk industri % 80 70 60 50 1964 1965 1966 1967

1968 1969 1970 1971 rt

Fullt kapacitetsutnyttjande Kemisk industri % 80 70 60

1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1

sou 1973:46

Fullt kapacitetsutnyttjande Järn- och stålverk % 80 70 60 50 40 30 20 I 1 1 1 I I I r 1 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 t

Fullt kapacitetsutnyttjande Järn- och metallman. % 80 70 J

v l I

717964171965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 ]t

Fullt kapacitetsutnyttjande Elektrotekn. industri % 8 NJ O 8 U1 O 8 8

r T

1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 19711

Fullt kapacitetsutnyttjande Varvsindustri % 100 90 80 70

f 60 1 v l I u

1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 z

180 SOU 1973:46

Fullt kapacitetsutnyttjande Mek. verkstäder (1964 - 67) Maskinindustri (1968 - 71) % so

i

70 4 so 50 40 30 I | i i l I i i 20 i* 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 I Möbemibrike Fullt kapacitetsutnyttjande °/o 80 70 60 50 40 30 i I I | I I i i I 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 t

5 Underbilaga Tidpunkt för konjunkturcykelns topp

och botten i olika

industrigrenar

182 SOU 1973: 46

E:E_xwE u

ä

E9

mom p

Em.

mmm p

v.33

øscmêzwuøê

så. .otox

utmana

.o o_ v_ dc_ öv_

_zøzucñå

.us 6:_

.§2

_a_

.3m›mmxu._D cwmvmcmmm ...nmwwmoäzcu

:oo

.cxoaobxoñ

:oo

uwcuaxom :._mm..oaama

.ussxømz

:w._m_:m:u:_

_DUOEwZJ .ccaxch ...sea xsâmm stäms. Enmøöanmm xøzøö v.28? .uc_ø._m>

.E5 9.50 .Ewa .Enn

6 Underbilaga Tabellbilaga

Tabell TB: 1 De statliga myndigheternas upphandling 1968/69

Myndighet Varor Tjänster Summa Byggnads- 0. anläggnarb.

mkr 70 mkr % mkr % mkr %

72,0 1,5 20,7 1,9 - - 92,7 1,3 Sjöfartsverket 11,3 0,2 3,1 0,3 0,6 0,0 15,0 0,2 Skolöverstyrelsen 32,6 0,7 1,2 0,1 3,1 0,1 36,9 0,5 Socialstyrelsen 14,1 0,3 0,2 0,0 0,7 0,0 15,0 0,2 Statens bakteriologiska lab. 11,8 0,3 0,5 0,1 - - 12,3 0,2 Statens jordbruksnärnnd 8,1 0,2 2,5 - - 0,2 10,6 0,1 Statens järnvägar 274,0 5,9 158,0 14,5 30,0 2,3 462,0 6,6 Statens provningsanstalt 1,0 0,0 0,1 0,0 - - 1,1 0,0 Statens vattenfallsverk 1 002,5 21,6 14,3 1,3 28,0 2,1 1 044,8 14,8

635,5 13,7 15,4 1,4 225,7 17,4 876,6 12,4 Utrustningsnämnden för uni- __versitet och högskolor 50,6 1,1 0,8 0,1 - - 51,4 0,7 Overstyrelsen för ekonomiskt försvar 74,6 1,6 3,0 0,3 0,7 0,1 78,3 1,1

Summa 4 639,5 100,0 1 094,0 100,0 1 300,5 100,0 7 034,0 100,0

Totalt för budgetår 7 034,0

Källa: Offentlig upphandling, SOU 1971: 88, Stockholm 1971.

SOU 1973: 46

Tabell T 3:2 Svarsfrekvens Antal tillfrågade Antal svarande Svarsfrekvens Myndighet

Tabell TB:3 Leveranserna 1968/69 till de olika myndigheterna fördelade på branscher

(tkr)

Bransch FMV:A FMV:M FMV:F FMV:l SJ SV TVT Totalt

v: Tex tilindu stri etc. 1858 * 46

=k 042 1679

Trävamin du stri Massa- o. pappers- a* *Ir indu stri åk Grafisk industri Gummivaru indu stri 484 1 8 296 13137 * v: :k Kemisk industri 13 404 5 596 52 972 -* 4= Petroleumindustri Jord- och stenvaru- ?k åk åk indu stri Järn-, stål- o. a? * metallverk 25 480 2 235 60 900 __ Ovrig verk stads- * indu stri 468 097 108 398 606174 130113 74 026 101 174 Elektroindustri 36 095 37 443 239 66 057 42 738 431 044 852

458: 835*

B_ilrep arationer a* I= Övrig indu stri 7 783 samhälleliga pri- åk i: åk vata tjänster

Summa 535615 178 240 855 248 57105 230 688 125 618 509 684 2 492 198

*Värdet redovisas ej av sekretesskäl (§ 16 sekretesslagen)

SOU 1973: 46 185

Tabell TB.4 Sysselsättningseffekterna sammanlagt på grund av de studerade myndigheternas inköp 1968/69 per A-region

Regionindelningen framgår av underbilaga 2.

0 Halmstad * * 52 0,1

Falkenberg m. 11. 12 49 61 0,1

Göteborg 1 046 378 1 424 0,2

Uddevalla 60 10 70 0,1 Trollhättan m. fl. 2 660 464 3 124 3,2 Borås 149 23 172 * * 0,1 Lidköping m. n. * * * * Falköping 1 19 0,3 Skövde * * 275 0,4 Mariestad * * 19 0 Kristinehamn * * 61 0,1 Karlstad * * 350 0,2 Säffle/Åmål 51 13 64 0,1 * *

A-region Sysselsatta Sysselsatta Sysselsatta Sysselsatta hos hos under- hos slut- hos slut- slutleverantörer leverantörer leverantörer leverantörer och hos underleve- (st) (st) och under- rantörer i proleverantörer cent av regio-

_S_ollefteå 1 195 2 1 197 2,0 Qrnsköldsvik Ostersund 31 13 44 0 1k 9k 4= 4=

Umeå * * 296 0,4 Skellefteå * * * *

Kiruna m. fl.

*Värdet redovisas ej av sekretesskäl (§ 16 sekretesslagen)

Tabell TB:5 sammanlagt av de studerade myndigheternas inköp Sysselsättningseffekterna

1968/69 per län.

Län sysselsatta Sysselsatta Sysselsatta sysselsatta hos hos under- hos slut- hos slut- slutleverantörer leverantörer leverantörer leverantörer och hos underleve- (st) (st) och under- rantörer i proleverantörer cent av länets (st) totala befolkning

Stockholms 5 S88 1 019 6 607 0,5 * * * * Uppsala 772 112 884 0,4 Södermanlands 6 314 270 6 584 1,8 Ostergötlands 744 55 799 0,3 Jönköpings 440 46 486 0,3 Kronobergs

Blekinge

Cxöteborgs 0. Bohus 2 790 513 3 303 0,8 Alvsborgs 397 105 502 0,2 Skaraborgs 546 164 710 0,2 Värmlands

Kopparbergs 472 42 514 0,2 Gävleborgs

Norrbottens *Värdet redovisas ej av sekretesskäl (§ 16 sekretesslagen)

musmumomwmncmê

mmm mmm mvm vmm

mmvmm

mmmm mms:

I

mmm mås må: §3 §5

mm

må:

mom mom mom

m v m m

mmm

m8 §3

omämommsmm mmm mmm vmm mom mom

memmmm

I må

§08 moom mås:

vm mm om om

mmm må: mmm: §3

om. mmm mmm mm

.mmmzrmE

-ä

å. m

mvo mmm mvm mmm

”masa

mmmm

52m mmmom mmmmmm §8:

?Sa mmmmw måmm må:

om mm mm

vmm mmm :so: §5 mms mmm:

m m m m

mmm mmm

mmm

mEmm

mmm omm vmv mmm mmm

mm

mom omm

mmmm

mmv

mmmm mmmm

m8 m m

dm

m8

ma_ Gmm

m v

mm mm

mmm omm mom

ov

vmm me?

mm mm

mmm mmm mvm

mmommmmmmcmE

m

.

mmv vmm mmm mmm mmm moo mmm

mm

mmommmoømä

mmm vmv

:En mmm m m m så mmm mmmm mmmm

uzmumommmom

Cmm

oatmomwom

mmmm

mm mm

mov mmm mmm mov

mv mm

å m8 mom m8 mvm vmm vmm mmm

E

mums_

å

?Emm

mEEm

m

wmommmmmmømå

mm mm

mmm

mm mv mm mm mm mm mm

mmm mmm mom

mmummmmoømê

...a

mmm

:ommommm

52m

mm

omm mmm

om mv

mmv mmv mmm mmm mmm mmm

ozmumommmo..

mmm m mmm m3

mommmaumoâmmuomå:

0252?:

ämm

å

mm å

mmm mvm mmm mmv vom mmm omm mmm mmv men

mmmm mmm 2:a»

mmmmm mEEm

m8 m m m m8 m mom

mmm

mmm .mao

mm

mmm

mm ov

mmm mvm mmv mmm

mm vm

mmm

mmm mv .m mmm

.mommmzwmmiommsmø momømcamnåomuommc: mommmcüommommzmm

wcmoümommommñcmmmmmommmm

mmv vmm mmm mvm mmm mvm mmm mmv omm om_ mmm mmm

52m

ummmmmtommc:

mmm m m a mmm m mo: mo: mo:

om

2328?? ummummømmâ 332382

m

mzmcmooamcommoym

.mmm

mmso.

måna. måne. mam=

Emme-: coast

u u u

:mmvm .maxi m m m v m m m m m v m m mmm mmm mmm

1 OO 00 SOU 1973 :46

Tabell TB: 7 De regionala sysselsättningseffekterna 1968/69 på grund av inköpen från FMV: A

Region Antal sysselsatta hos Antal sysselsatta hos Antal sysselsatta slu tleverantörer underleverantörer hos slutleverantö- (st) (st) rer och underleverantörer (st)

1 94 ( 1%) 270 (16%) 364 ( 4%) II 490( 7%) 64 ( 4%) 554( 7%) Ill 1 214 (18%) 456 (27%) l 670 (20%) lV 445 ( 7%) 615 (36%) 1 060 (13%) V 3 611 (55%) 262 (16%) 3 873 (46%) VI 773 (12%) 20( 1%) 793 (10%)

Summa 6 627 (100%) 1687 (100%) 8 314 (100%)

Tabell TB: 8 De regionala sysselsättningseffekterna 1968/69 på grund av inköpen från FMV: M

Region Antal sysselsatta hos Antal sysselsatta hos Antal sysselsatta slutleverantörer underleverantörer hos slutleverantö- (st) (st) rer och underleverantörer (st)

* * I 1 023 (36%) II 888 (37%) 17 ( 4%) 905 (32%) III 335 (14%) 110 (26%) 445 (16%) IV 57( 2%) 43 (10%) 100( 3%) * * V 353 (12%) * * 21 ( 1%) v1

Summa 2 430 (100%) 417 (100%) 2 847 (100%)

Tabell TB: 9 De regionala sysselsättningseffekterna 1968/69 på grund av inköpen från FMV: F

Region Antal sysselsatta hos Antal sysselsatta hos Antal sysselsatta slutleverantörer underleverantörer hos slutleverantö- (st) (st) rer och underleverantörer (st)

l 129( 1%) 22( 2%) 15l( 1%) Il 5 489 (47%) 191 (17%) 5 680 (44%) III 3 643 (31%) 448 (41%) 4 091 (32%) IV 2 305 (19%) 221 (20%) 2 526 (20%) V 177 ( 2%) 202 (19%) 379 ( 3%) VI 48( 0%) l5( 1%) 63( 0%)

Summa 11 791 (100%) 1099 (100%) 12 890 (100%)

Tabell TB: 10 De regionala sysselsättningseffekterna 1968/69 på grund av inköpen från FMV: I

Region Antal sysselsatta hos Antal sysselsatta hos Antal sysselsatta

slutleverantörer underleverantörer hos slutleverantö-

(st) (st) rer och underleve-

rantörer (st)

l 76 ( 9%) 276 (80%) 352 (31%) II 51( 6%) 11( 3%) 62( 5%) III 39( 5%) 2( 1%) 41( 4%) lV 254 (32%) 49 (14%) 303 (26%) V 219 (27%) 4( 1%) 223 (19%) VI 168 (21%) 4 ( 1%) 172 (15%)

Summa 807 (100%) 346 (100%) l 153 (100%)

Tabell TB: 11 De regionala sysselsättningseffekterna 1968/69 på grund av inköpen från SJ

Region Antal sysselsatta hos Antal sysselsatta hos Antal sysselsatta slu tleverantörer underleverantörer hos slu tleverantö-

(st) (st) rer och underleve-

rantörer (st)

1 56( 2%) 17( 3%) 73( 2%) II 183 ( 7%) 84 (17%) 267 ( 9%) 111 864 (35%) 195 (39%) 1 059 (36%) rv 363 (15%) 85 (17%) 448 (15%) V 391 (16%) 104 (21%) 495 (17%) VI 605 (25%) 13 ( 3%) 618 (21%)

Summa 2 462 (100%) 498 (100%) 2 960 (100%)

Tabell TB:12 De regionala sysselsättningseffekterna 1968/69 på grund av inköpen från SV

Region Antal sysselsatta hos Antal sysselsatta hos Antal sysselsatta

slutleverantörer underleverantörer hos slutleverantö-

(st) (st) rer och underleve-

rantörer (st)

I 50( 4%) 1( 0%) 51( 3%) ll 441 (36%) 51 (17%) 492 (33%) lll 325 (27%) 135 (45%) 460 (30%) IV 129 (11%) 24 ( 8%) 153 (10%) V 38( 3%) 66 (22%) 104( 7%) VI 228 (19%) _ 21 ( 7%) 249 (17%)

Summa 1 211 (100%) 298 (99%) 1 509 (100%)

Tabell TB: 13 De regionala sysselsättningseffekterna 1968/69 på grund av inköpen från TVT

Region Antal sysselsatta hos Antal sysselsatta hos Antal sysselsatta slu tleverantörer underleverantörer hos slutleverantö- (st) (st) rer och underleverantörer (st)

I 384( 7%) 2( 0%) 386( 7%) [I 3l4( 6%) 45 (12%) 359( 6%) III 2 688 (49 %) 282 (74%) 2 970 (50%) IV 754(l3%) 6( 2%) 760(l3%) V 103 ( 2%) 22 ( 6%) 125 ( 2%) VI 1 276 (23%) 24( 6%) 1 300 (22%)

Summa 5 519 (l00%) 381 (l00%) 5 900 (l00%)

Tabell TB: 14 Antal sysselsatta på grund av respektive myndighets inköp 1968/69 i procent av regionens befolkning

IV (väst) __ 0,07 % 0,01 % 0,17 % 0,01 % 0,03 % 0,01 % 0,05 % V (nord-Väst) 0,46 % 0,04 % 0,05 % 0,02 % 0,06 % 0,01 % 0,01 % V1 (nord) 0,07 % 0,00 % 0,01 % 0,01 % 0,05 % 0,02 % 0,11 %

I ao Go

oxo

I N* 3 o :äs med 8 vo.d 8 5.9

m

I Go

:we Gode

med

5.8 HH I ax 3 S... 8.0 8 md

ao

ovd

i u* 3 §3 2.0 819 Sd små ved 8 Nemo ?mode

ams

:v

ovd

âåde 5.8 memo 898

a › a* 3 mä m3 2.0 8

Go so

24.9 5.8 med 25.8

› n* A3 :ud 2.0 8 _o..o 8 :ao

Go So

34.8 5.8 mono

mHd mod

C19

m L u* A3 ;d 8 .pd 8

s

S_

amde

emo

Amede

Ed

I.

› NK 3 ne 3.0 8 sd

E3892

c

T2m ande

I

emo

319 ?Q8

:d 8.0

me

I .vn 3 S...

sne

|

mwo wmd

5.9 wmd ?§8 22.8

1 Nvn 3 E...

m

mmñoåucmuoxyo_

Aovhmåuvoce

exe

l än

USm

mwo

ande

end mms

G18

| _vn 3 8 ad

a

owigm

I :o

I GX A3 So :ne wod 8 mao G18 med so,...

Evan

m

Z

0:39_

I

52m I _vn 3 So :se 8.0 .39 ad G18 med G98

mmiomqmhåo_ AoPREovoEV

50:a

sms

:oo

?o :d 5.8 med 5.8 Sd ?m8 G108 283

ø

I NK 3 S... : .. ..

hx=.o_

awååm

om om

:oaoswnäâ: soeunmnäaE :oaoswäzåê

mzomâoöm

_

uomåhäo_

ene oc_aom

ewa Aomde

52m wme 818

uoøcåoâ_

:d :Nä Sd med ›o_ nom noe*

I ?e 10

0D u*

:z a: :G

NWN

:oâoxiawuäuamum

uEEå

8380.5_ .üwzaaoâz uømaaamåu_

“NN

_duOa

-sszoam

u u

-mxoioum

:åns masa»

.Sam

u

q m m v m I Jm um u FtNfÖYfIO

Tabell TB: 15.2 Leveranser till samtliga Leveranser till samtliga Leveranser till utlandet Storleksgrupp studerade myndigheter studerade myndigheter Leveranser till andra Total summa leveranser Total summa leveranser köpare i Sverige a i a i a i

1,25 Tabell TB: 16 Sysselsättningseffekterna orsakade av den statliga byggnadsverksamheten 1968/69 fördelade på A-regioner

Nyköping

Mjölby/Motala 81 0,1 Linköping 29 0,0 Norrköping 15 0,0 Jönköping 80 0,1 Eksjö/Nässjö/Vetlanda

Ängelholm 42 0,0 Helsingborg/ Landskrona

Falkenberg m. fl. 1 591 0,2 Göteborg

Lidköping

Karlstad

Fagersta Sala 10 0,0

43 0,0 Borlänge/Falun

l3-SOU

nadsverksamheten 1968/69 fördelade på län

Län Direkt sysselsatta Direkt sysselsatta i procent

Tabell TB: 18 Sysselsättningseffekterna 1968/69 per H-region på grund av den statliga byggnadsverksamheten

H-region Sysselsatta

9ll 1351

ONUIAUJMh-ø

1160 1098 2215 4328

Summa 11 063

SOU 1973: 46

orsakade av den statligt finansierade vägbyggnads- Tabell TB: 19 Sysselsättningseffekterna

och vägunderhållsverksamheten 1968 fördelade på A-regioner

Total verk- Totalt antal A-region Vägbyggnadsverksamhet Vägunderhållsverksamhet samhet sysselsatta med vägbygg- _ Totalt an- nads- o. Vägun- Direkt Indirekt Direkt Indirekt syssel- tal sy s- derhâllsverksy ssel- sy ssel- sy sselsatta satta satta satta selsatta samhet i pro- (st) (st) (st) cent av regio- (st) (st) nens folkmängd 1.1.1968

Stockholm/ 4 500 419 1 465 64 6 448 0,5 Södertälje 228 0,6 27 2 191 8 Norrtälje

Nyköping 51 5 81 3 140 0,2 Katrineholm 20 150 6 406 0,4 Eskilstuna 230 245 22 143 6 416 0,5 Mjölby/Motala 219 19 154 6 398 0,3 Linköping 258 23 265 11 557 0,3 Norrköping 451 40 378 15 884 0,7 Jönköping

Värnamo

Hultsfred/

Landskrona 40 352 15 836 0,2 Malmö m. 11. 429

Eslöv 7 141 6 230 0,2 Halmstad 76 6 113 5 191 0,3 Falkenberg m. fl. 67

Borlän e/Falun 250 70 3 127 0,3

Avestaäl-ledemora 50 4 l 18

54 5 57 2 0,2 Ludvika 138 6 214 0,4 Mora 64 6

SOU 1973: 46

A-region Vägbyggnadsverksamhet Vägunderhâllsverksamhet Total verk- Totalt antal samhet sysselsatta Direkt med vägbygg- Indirekt Direkt Indirekt Totalt an- nads- o. vä nsy ssel- syssel- sy ssel- syssel- tal sy s- derhâllsver satta satta satta satta selsatta samhet i pro- (st) (st) (st) (st) (st) cent av regionens folkmängd 1.1.1968

35 896

Källa: Befolkningsuppgifterna: Statistisk Årsbok 1968.

Tabell TB.20 orsakade Sysselsättningseffekterna av den statligt finansierade vägbyggnadsoch vägunderhållsverksamheten 1968 fördelade på län

Län Vägbyggnadsverksamhet Vägunderhållsverksamhet Total verk- Totalt antal

samhet sysselsatta Direkt med vägbygg- Indirekt Direkt Indirekt Totalt annads- 0. Vägunsy ssel- sy ssel- syssel- syssel- tal sy ssel- derhållsverksatta satta satta satta satta samhet i pro- (st) (st) (st) (st) (st) cent av regionens folkmängd 1.1.1968

Källa: Befolkningsuppgifterna: Statistisk Årsbok 1968.

Tabell TB:21 Sysselsättningseffekterna 1968 per H-region på grund av den statligt finansierade vägbyggnads- och vägunderhållsverksamheten

Vägunderhålls- Total verk- H-region Vägbyggnadsverksamhet verksamhet samhet Direkt Indirekt Direkt Indirekt Totalt antal syssel- syssel- syssel- syssel- sysselsatta

3 2172 192 1866 76 4 306 4 5 3 843 341 1354 55 5 593

4 500 419 1 465 64 6 448 6

Summa 20 002 1 792 13 557 35 896

Underbilaga 7 Enkätformulär (leveransenkäten)

De på denna blankett avgivna uppgifterna är sek- LEVERANSENKÄT retesskyddade enligt 16 § sekretesslagen Blanketten ifylls i två ex. Det ena behålls som koncept, det andra insänds senast den 26.6.1970 Statistikuppgifterna avser i bifogade lösenkuvert till

Statistiska centralbyrån Byrån för industristatistik Statistiktjänsten Fack 102 50 STOCKHOLM 27 1 Våra leveranser till nedan angiven myndighet omfattar följande huvudsakliga varugrupper (se bifogade anvisning till fråga 1)

(Myndighetens namn)

Branch Varubenämning och huvudsakligt beståndsmaterial Fakturerat belopp kod 1.7.l968-30.6.1969 Tusentals kronor

Blankettu tgivare Referenser Telefon Statistiska centralbyrån Aktuarie Bertil Klang 08 - 18 00 90, ankn 365 Byrån för industristatistik Aktuarie Britt Andén 08 - 18 OO 90, ankn 364

SOU 1973: 46

l omfattar följande (forts) Våra leveranser till nedan angiven myndighet huvudsakliga varugmpper (se bifogade anvisning till fråga 1)

(Myndighetens namn)

Fakturerat belopp Branch Varubenämning och huvudsakligt beståndsmaterial l.7.1968-30.6.1969 Kod Tusentals kronor

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1973: 46

2 Våra leveranser mellan den 1.7.1968 och den 30.6.1969 uppgick till Enhet Belopp Tusentals kronor

Summan/orna av de leveranser som uppgivits i fråga l till 2.1 Försvarets Materielverk . . . . . . . Arméförvaltningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 . . . . . . . Marinförvaltningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 ” Flygförvaltningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 lntendentur-materielförvaltningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Statens Vattenfallsverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Statens Järnvägar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7 Televerket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa leveranser till ovan angivna myndigheter

Leveranser till andra köpare i Sverige

Leveranser till utlandet

T o tal summa leveranser

200 SOU 1973: 46

3 Den ipunkt l redovisade försäljningen mellan den 1.7.1968 och 30.6.1969 till

(Myndighetens namn) Frågan besvaras ej av företag tillverkades vid företagets arbetsställe i (skall ei specificeras på varugrupp) Som saknar egen tillverkning

Fakturerat vär- Hela arbets- Antal sys- Beräkn antal SCB Kommun de till ovan ställets faktu- selsatta vid sysselsatta kod nämnda retade värde arbetsstäl- verksamma myndighet Tusentals let med produk- Tusentals kronor tion av varor kronor levererade till nämnda myndighet

Utlandet . . . . . . . . . . .

(Myndighetens namn) Frågan besvaras ej av företag tillverkades vid företagets arbetsställe i (skall ej specificeras på varugrupp) som saknar egen tillverkning

Kommun Fakturerat vär- Hela arbets- Antal sys- Beräkn antal SCB de till ovan ställets faktu- selsatta vid sysselsatta kod nämnda retade värde arbetsstäl- verksamma myndighet Tusentals let med produk- Tusentals kronor tion av varor kronor levererade till nämnda myndighet

Utlandet . . . . . . , . . . .

4 Har Ni Iângtidskontrakt (avropsavtal eller liknande) med någon eller några av nedanstående myndigheter. Sätt kryss i tillämpliga rutor.

4.1 Försvarets Materielverk

Arméförvaltningen . . . . . . . . . . . . D hä]

4.2 ” Marinförvaltningen . . . . . . . . . . . . D D 4.3 Flygförvaltningen . . . . . . . . . . . . D D ” 4.4 Intendenturmaterielförvaltningen . . . . D D 4.5 Statens Vattenfallsverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . D U

4.6 StatensJärnvägar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . D D

4.7 Televerket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . D U

SOU 1973: 46

5 Hur länge har Ni varit reguljär leverantör till nedan angivna myndigheter (ungefärligt antal år anges) Antal år Arméförvaltningen . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Försvarets Materielverk “ . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Marinförvaltningen ” . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Flygförvaltningen ” . . . . . . . 5.4 Intendenturmaterielförvaltningen 5.5 Statens Vattenfallsverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . 5.6 Statens Järnvägar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7 Televerket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1973: 46

6 Från vilka arbetsställen gjordes inköp av råvaror, halvfabrikat, komponenter, utrustningar 0 d för produktion av de i fråga 1 uppgivna varorna till (Försäljningsbolag anger inköpsställe)

(Myndighetens namn)

Leverantörer med lägre f akturavärde än 10 000 kronor utelämnas

Leverantörens (arbetsställets) namn Kommun Fakturerat SCB koder och adress 1.7.1968- 3 0.6. l 969 Tusentals kronor 1 2 3 4

Från utlandet

1 Om leveranser ej direkt kan hänföras till de i fråga 2 uppgivna varorna till myndigheten ifråga görs en schablonmässig fördelning enligt nedan givna modell

Egna arbetsställets fakturavärde på leveranser till berörd myndighet X Underleverantörens fakturabelopp till arbetsstället Egna arbetsställets totala fakturavärde

SOU 1973: 46

Särskilda upplysningar I detta ärende efterfrågas (textat) Ort och datum Telefon Uppgiftslämnarens underskrift 1973:46 205 SOU

8 Resultat

Underbilaga av input-0utput-

beräkningarna

I input-outputberäkningarna använda uppgifter om löner i olika branscher

Bransch Lön i kr/sysselsatt o. år

SOU 1973: 46

1. Det totala antalet sysselsatta i olika sektorer på grund av FM V:A:s

inköp under 1 968/69, beräknat med hjälp av input-outputmetoden

Sek tor Totalt antal sysselsatta (%)

Jordbruk m. m. 15 ( 0) Skogsbruk 6S( 1) Fiske 1 ( 0) Gruvor 0. mineralbrott 55 ( 1) Skyddad livsmedelsindustri 3 ( 0) Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 2( 0) Textilindustri etc. 99( l) Trävaruindustri 53 ( O) Massa 0. pappersindustri 42 ( 0) Grafisk industri 130( l) Gummivaruindustri 136 ( 1) Kemisk industri 220( 2) Petroleumindustri 5( 0) Jord- 0. stenvaruindustri 78 ( l) 651 ( 6) larm, stål- 0. metallverk Ovrig Verkstadsindustri 7 209 (67) Elektroindustri 698( 6) 27 0) låilreparationer Ovrig industri 224( 2) E1-, gas- 0. vattenverk 55 ( 1) l68( 2) Byggnadsverksamhet Varuhandel 386( 4) Samfärdsel l07( 1) Bank o. försäkring 94 ( 1) Bostadsförvaltning l9( 0) Annan fastighetsförvaltning 8 ( 0) 2 ( O) Uppdragsverksamhet l08 ( 1) samhälleliga privata tjänster 79 ( 1) Övriga privata tjänster

Summa 10 739 (100)

2. Det totala antalet sysselsatta i olika sektorer på grund av FMV: M.s

inköp under 1968/69, beräknat med hjälp av input-outputmetoden

Sektor Totalt antal sysselsatta (%)

Jordbruk m. m. 19 ( 1) Skogsbruk 26 ( 1) Gruvor o. mineralbrott 16 ( 0) Skyddad livsmedelsindustri 3 ( 0) Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 2 ( 0) Textilindustri etc. 18 ( 1) Trävaruindustri 18 ( l) Massa- o. pappersindustri 18 ( 1) Grafisk industri 51 ( 1) Gummivaruindustri 18 ( 1) Kemisk industri 323 ( 9) Petroleumindustri 2 ( 0) Jord- o. stenvaruindustri 26 ( 1) Järn-, stâl- 0. metallverk 182 ( 5) Övrig Verkstadsindustri 1 696 (50) Elektroindustri 620 (18) Bilreparationer 10 ( O) Övrig industri 31 ( l) E1-, gas- o. vattenverk 19 ( 1) Byggnadsverksamhet 64 ( 2) Varuhandel 120 ( 4) Samfärdsel 31 ( l) Bank 0. försäkring 31 ( 1) Bostadsförvaltning 6 ( 0) Annan fastighetsförvaltning 3 ( O) samhälleliga privata tjänster 39 ( l) Övriga privata tjänster 28 ( 1)

Summa 3 420 (102)

3. Det totala antalet sysselsatta i olika sektorer på grund av FMV: F:s inköp under beräknat 1968/69, med hjälp av input-outputmetoden

Sektor Totalt antal sysselsatta (%)

Jordbruk m. m. 16 ( 0) Skogsbruk 99( 1) Fiske 1 ( O) Gruvor o. mineralbrott 82 ( 0) Skyddad livsmedelsindustri 4( O) Konkurrensutsatt livsmedelslndustri l ( O) Textilindustri etc. 78( 0) Trävaruindustri 90( l) Massa- 0. pappersindustri 69 ( 0) Grafisk industri 199 ( 1) Gummivaruindustri 98( l) Kemisk industri 188 ( l) Petroleumindustri 7( 0) Jord- 0. stenvaruindustri 111 ( 1) Järn-, stâl- o. metallverk 1 026 ( 6) Övrig Verkstadsindustri 9 414 (55) Elektroindustri 3 920 (23) Bilreparationer 115 ( 1) Övrig industri 145 ( 1) E1-, gas- o. vattenverk 85 ( 0) Byggnadsverksamhet 255( 1) Varuhandel 625 ( 4) Samfärdsel 157( 1) Bank 0. försäkring 147 ( 1) Bostadsförvaltning 29( O) Annan fastighetsförvaltning 15 ( 0) Uppdragsverksamhet 4( O) samhälleliga privata tjänster 142 ( l) Övriga privata tjänster 130 ( 1)

Summa 17 252 (101)

4. Det totala antalet sysselsatta i olika sektorer pa grund av FM V: Izs inköp under 1968/69, beräknat med hjälp av input-autputmetoden

Sektor Totalt antal sysselsatta (%)

Jordbruk m. m. 4 ( 0) Skogsbruk 10 ( 1) Gruvor o. mineralbrott 1 ( 0) Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 1 ( O) Textilindustri etc. 912 (76) Trävaruindustri 8 ( l) Massa- o. pappersindustri 9 ( l) Grafisk industri 11 ( 1) Gummivaruindustri l 15 (10) Kemisk industri 12 ( 1) Jord- o. stenvaruindustri 3 ( O) Järng stål- o. metallverk 12 ( 1) Ovrig Verkstadsindustri 32 ( 3) Elektroindustri 3( O) Bilreparationer 2( O) Övrig industri 4 ( O) E1-, gas- o. vattenverk 4 ( 0) Byggnadsverksamhet l0( l) Varuhandel 16 ( l) Samfärdsel 4( O) Bank 0. försäkring 7 ( l) Bostadsförvaltning l ( O) Annan fastighetsförvaltning 1 ( 0) Samhälleliga privata tjänster 9 ( l) Ovriga privata tjänster 12 ( 1)

Summa 1 203 (100)

SOU 1973: 46

5. Det totala antalet sysselsatta i olika sektorer på grund av SV:s inköp

under 1968/69, beräknat med hjälp av input-outputmetoden

Sektor Totalt antal sysselsatta (%)

Jordbruk m. m. 2 ( 0) 5 ( 1) Skogsbruk

Gruvor 0. mineralbrott run-

Textilindustri etc. Trävaruindustri

ALnuJOOI-LAWUI

Massa- 0. pappersindustri

AAAAAAAA

›- sa

»guy-ugnsb-

Grafisk industri Gummivaruindustri l) Kemisk industri 1) Petroleumindustri l) Jord- o. stenvaruindustri 49 ( 2) stâl- o. metallverk 164 ( 7) J__ärn-, l 160 (47) Ovrig Verkstadsindustri Elektroindustri 690 (28) 6( O) liilreparationer l9( l) Ovrig industri ll ( O) E1-, gas- o. vattenverk 39( 2) Byggnadsverksamhet Varuhandel 90( 4) Samfárdsel 2l( l) 20 ( 1) Bank 0. försäkring 4( O) Bostadsförvaltning Annan fastighetsförvaltning 2 ( O) 19 ( l) _Samhälleliga privata tjänster 18 ( 1) Ovriga privata tjänster

Summa 2 467 (102)

6. Det totala antalet sysselsatta i olika sektorer på grund av SJ:s inköp

under 1968/69, beräknat med hjälp av input-outputmetoden

Sektor Totalt antal sysselsatta (%)

Jordbruk m. m. 3 ( O) Skogsbruk 32( l) Gruvor 0. mineralbrott 38 ( 1) 1 ( O) Skyddad livsmedelsindustri Textilindustri etc. l9( O) Trävaruindustri 38( l) Massa- 0. pappersindustri 18 ( O) Grafisk industri 49 ( 1) Gummivaruindustri 23( 1) Kemisk industri 37( l) Petroleumindustri 1 ( O) Jord- 0. stenvaruindustri 160( 4) 496 (ll) Järna stål- 0. metallverk Ovrig Verkstadsindustri 2 044 (45) Elektroindustri l 076 (24) 13( O) Bilreparationer 33 ( l) Ovrig industri E1-, gas- o. vattenverk 25 ( 1) Byggnadsverksamhet 77( 2) Varuhandel 184( 4) Samfárdsel 39( 1) Bank o. försäkring 39 ( l) Bostadsförvaltning lO( 0) Annan fastighetsförvaltning 3 ( 0) l ( O) Uppdragsverksamhet samhälleliga privata tjänster 32 ( l) Övriga privata tjänster 32 ( l)

Summa 4 523 (102)

14-

7. Det totala antalet sysselsatta i olika sektorer på grund av T VT: s inköp under beräknat 1968/69, med hjälp av input-outputmetoden

Sektor Totalt anta! sysselsatta (%)

Jordbruk m. m. 7 ( 0) Skogsbruk 66( 1) Gruvor 0. mineralbrott 67 ( 1) Skyddad livsmedelsindustri 2( 0) Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 1 ( 0) Textilindustri etc. 24( 0) Trävaruindustri 7l( 1) Massa- o. pappersindustri 55 ( 0) Grafisk industri 116 ( 1) Gummivaruindustri 34( 0) Kemisk industri 71 ( 1) Petroleumindustri 4( 0) Jord- o. stenvaruindustri 55 ( O) Järn-, stâl- o. metallverk 933 ( 8) Övrig Verkstadsindustri 1 771 (16) Elektroindustri 6 788 (60) Bilreparationer 29( 0) Övrig industri 180 ( 2) E1-, gas- o. vattenverk 59 ( 1) Byggnadsverksamhet 162( 1) Vamhandel 416 ( 4) Samfárdsel 76( 1) Bank 0. försäkring 91 ( l) Bostadsförvaltning 19( 0) Annan fastighetsförvaltning 11 ( 0) Uppdragsverksamhet 3 ( 0) samhälleliga privata tjänster 74 ( 1) Övriga privata tjänster 91 ( 1)

Summa 11 276 (101)

8. Det totala antalet sysselsatta i olika län på grund av respektive myndighets inköp beräknat med hjälp av input-outputmetoden och med hjälp av uppgifter om industrins regionala fördelning

Län FMV: A FMV: M FMV: F FMV: I

SOU 1973: 46

9 Importens storlek pa° grund av respektive myndighets inköp enligt input-outputmetoden 9.1 Importens storlek i första underleverantöisledet på grund av respektive myndighets materielinköp

storlek i samtliga underleverantörsled på grund av 9.2 Importens respektive myndighets materielinköp

Underbilaga 9 Enkätformulär (Hägglund & Söner)

1. Har företaget självt svarat för tillverkningen/sammansättningen av de produkter som levererats till AB Hägglund & Söner att ingå i pansarbandsvagn 302 eller har företaget enbart fungerat som mellanled (agent eller dylikt)?

SVAR: A EI tillverkning/sammansättning B Cl agent eller dylikt

2. I vilken kommun tillverkades/sammansattes dessa produkter? (Även för agent eller dylikt anges tillverkningsställe).

SVAR:

tillverkades (för agent eller dylikt = upphandlades) 3. Under vilken tidsperiod eller vilka tidsperioder tillverk- & Söner och hur många sysselsattes med denna de produkter som levererades till AB Hägglund konstruktörer o.d. in- (Även direkt berörda tjänstemän, ning/ sammansättning under resp. tidsperiod? går). SVAR: Antal sysselsatta (uttryckt i manår)

Tillverknings/upphandlingstidpunkt/er

Totalt Extra anställd personal

tidigare än 1965 1:a halvåret 1965 2:a halvåret 1965 1:a halvåret 1966 2:a halvåret 1966 ln halvåret 1967 2:a halvåret 1967

DDDDDDDDDDDDDDD

1:a halvåret 1968 2a halvåret 1968 1:a halvåret 1969 2:a halvåret 1969 1:a halvåret 1970 2:a halvåret 1970 1:a halvåret 1971 2:1 halvåret 1971

4 Vilka underleverantörer anlitade företaget vid tillverkningen/ sammansättningen av dessa produkter? (gäller inköp av råvaror, komponenter, etc.) SVAR: Underleverantör Arbetsställets adress (ort) INKÖPSBELOPP Tidigare 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 än 1965

Från utlandet (Totalbelopp)

& Söner eller fanns 5 Tillverkades/sammansattes dessa produkter speciellt för ordern från AB Hägglund produkterna redan i lager?

SVAR: (kryssa för lämpligt svarsalternativ) för AB Hägglund & Söner A El Produkterna tillverkades/ sammansattes speciellt men ca . . . . . % tillverkades/sammansattes B U En del av de levererade produkterna fanns i lager speciellt för Hägglund & Söner C D Produkterna fanns tidigareilager

maskiner, verktyg, etc speciellt för denna tillverk- 6a Anskaffades (investerades i) några nya byggnader, ning/ sammansättning?

SVAR: El Ja D Nej n- ss Om fråga 6a besvarats med Ja var god besvara följande fråga:

6b Varifrån levererades dessa anskaffningar? SVAR: Leverantörens arbets- ANSKAFFNINGSBELOPP Leverantör ställes adress (ort) 1966 1967 1968 1969 1970 1971 Tidigare 1965 än 1965

Från utlandet (Totalbelopp) TACK FÖR ER MEDVERKAN!

V

Underbilaga 10 Resultat av Hägglund & Söner-

enkäten

1. Totalt antal sysselsatta (manår) i olika län med direkta och indirekta underleveranser 1 till PB V 302. Län Sysselsatta med Sysselsatta med Summa direkta under- indirekta under-

Kristianstads

Örebro

I Direkta underleveranser: första underleverantörsledet. Indirekta underleveranser: övriga underleverantörsled.

2. Totalt antal sysselsatta i olika län med (manår) tillverkning av maskiner, m. m. till de direkta underleverantärerna till PBV302.

Län Totalt antal sysselsatta Stockholms 6,0 Södermanlands 2,

under olika tidsperioder med direkta och 3. Antal sysselsatta (manår) indirekta underleveranser till PB V 302.

Totalt för Sverige

Tid sysselsatta med sysselsatta med Summa direkta under- indirekta under-

12211323 22:9

indirekta underleveranser till PB V 302. A. Storstadsregionerna sysselsatta med sysselsatta med Summa Tid

Före 1965

05 2:a h 1970 8,0

1: a h 1971 24,6 507 011 2: a h 1971 26,0

Summa 94,8 3,8 98,6

B. Norrland

C. Övriga landet

I

5. Totalt antal sysselsatta /manår) under olika tidsperioder med tillverkning av maskiner m. m. till de direkta underleverantörerna till PBV302. Tid Totalt antal sysselsatta Före 1965 16,6

6. Utbetalningar halvårsvis till Hägglund & Söner för PBV302 (tkr)

1964: 2

1 8 8 04 - 66_ 3 1 9 46-7

1965:1

1966:2

Källa: FMV-AzP 1971.12.21, 7. Import till PBV 302 under olika tidsperioder

ll Metod

Underbilaga för kartläggning av antalet

sysselsättningstillfällen som

uppkommer vid i den

husbyggnad

region huset

byggs

Beräkningarna bygger på följande förutsättningar:

A. Kostnadsslagsstruktur för husbyggnader (0/00 av totala produktions-

kostnaden) Kostnadsslagsstrukturen utgör en indexbudget för byggkostnader utarbetad den 1.7.1970. Indexbudgeten är underlag för byggnadskostnadsindex. Indexbudgeten avser medelvärden av ett antal indexobjekt.

Andel Byggnadsarbeten Målningsarbeten Smidesarbeten 567 0/00 43 0/00 9 0/00

l. Material (M) 204 M 12 M 3 2. Löner (L) 172 L 25 L 5 3. Transporter (T) 4 4. Maskinhyror (Mh) 15 5. Drivmedel 12 6. Pr0j.k0stn. 66 7. Allm.k0stn. 144

Summa 567 0/00

Golvarbeten Markarbeten Plåtarbeten Glasarbeten 23 0/00 10 0/00 16 0/00 9 0/00 M 15 M - M 6 M 5 L 5 L 3 L 8 L 2 T 3 Mh 2 Naturstensarb. Kakelbeklädnad 18 0/ 00 2 0/00 VVS-arbeten El-arbeten 155 O/OO 98 0/00 M 2 M l L 12 L 1 M 76 M 36 L 44 L 39

Centraladministration 50 0/ 00

Allmänt material 204 0/00

Gru s Singel Cement Bmk 3 35 Lättbeto ng Tegel Mellanv.mtrl Ohyvlade trävaror 225 Hyvlade trävaror Entréparti portar Fönster 165 Dörrar Inred n. snick. Arm .stål 82 30 Stängnbeslag Spik, skruv Sparkplåt Hörnsky dd % 1 8 Ståldörrar Ovnjärnvaror Asfalt, papp Rör, trummor % VärmeisoLmtrl 57 Beklädnadsskivor 23 8 Taktegel ÖvLmaterial 1

B. Direkta sysselsättningseffekter

1. Lönekostnadema ger direkt sysselsättningseffekt i den region huset Sammanlagt utgörs, enligt ovanstående kostnadsslagsstruktur, byggs. 31,6 % av de totala produktionskostnaderna av lönekostnader.

Den kostnaden husbyggnadsarbetare och år 2. genomsnittliga per beräknas på följande sätt:

2.1 Genomsnittlig timförtjänst (kr/tim): 1968/69 (inkl. Övertids- och skifttillägg, semesterlön, permitteringslön och andra förmåner)

Källa: SM: Arn 1970: 37 0. 1971: 1. 1973:46 221 SOU

2.2 Årsarbetstid (tim): 1819 (median) Regionala avvikelser (% av den genomsnittliga medianarbetstiden):

Källa: Byggförbundens semesterkassa.

2.3 lndirekta personalkostnader: l 1,9 % (% av summan av föregående års löne- och semesterersättning) Källa: Särtryck ur By ggnadsindu strin 2.6 8.

2.4 Genomsnittlig total årskostnad för en arbetare: 1 968/69

Norrland:

Övriga Sverige:

C. indirekta sy sselsättningseffek ter

l. Materialkostnaderna till ger viss del sysselsättningseffekt i den region där huset byggs. Sysselsättningseffekten kan vara av två slag, dels sysselsättning i producerande aktiviteter, dels sysselsättning i distributionsaktiviteter. Storleken av den sysselsättningseffekt, som uppkommer på grund av materialkostnaderna, kan variera högst avsevärt i olika regioner. Enligt en bedömning gjord inom byggnadsstyrelsen, bl. a. med utgångspunkt från en studie utförd av byggnadsindustrins datacentral, skulle som ett minimum 34,6 % av materialkostnaderna för byggnadsarbeten gå till producenter i regionen där huset byggs. Vidare skulle 17,6 % av de totala kostnaderna ge en viss sysselsättning i distributionsledet. På grund av osäkerheten i skattningar av detta slag och de regionala och objektsvisa variationerna i den andel av materialkostnaderna, vilka går till producenter i den region huset byggs, ter det sig emellertid i detta sammanhang ej meningsfullt att beräkna de indirekta sysselsättningseffekterna. För att dock ge en viss uppfattning om storleksordningen av de indirekta sysselsättningseffekterna i jämförelse med de direkta, anges nedan ett hypotetiskt exempel.

SOU 1973: 46

2. Exempel att ett ”indexhus med en total produktionskostnad av l mkr Anta, byggdes i Stockholmsregionen under 1968/69.

2.1 Direkt sysselsättningseffekt: Av de totala kostnaderna avser 316 000 kr direkta kostnader för personal. Den genomsnittliga totala årskostnaden för en husbyggnadsarbetare i Stockholm har ovan beräknats till 40 162 kr. Sålunda skulle en direkt sysselsättningseffekt om 7,8 årsarbetare uppkomma.

2.2 Indirekt sysselsättningseffekt: 2.2.1 De aktuella materielslagen framgår av kostnadslagsstrukturen. Av dessa antas följande materialslag tillverkas i regionen Kostnad (enl. kostnadsslagsstrukturen) Grus 8 976 kr Singel 7 344 kr Lättbetong l 020 kr Mellanväggsmaterial 6 120 kr Hyvlade trävaror 4 080 kr Färg 12 000 kr Sysselsättningseffekterna i regionen på grund av dessa materialkostnader kan beräknas på följande sätt: antas vara representativ för de

A. Näringsgrenen stenbrott, sandtag” leverantörer som levererar grus och singel. Förädlingsvärdetz i denna

näringsgren utgjorde 1968 80 % av det totala produktionssaluvärdet. Produktionssaluvärdet per sysselsatt 1968/69 var 57 981 kr. (Källa: SOS: Industri 1968 och 1969.) Om vi antar, att den del av förädlingen, vilken inte sker inom näringsgrenen, dvs. 20 %, ej sker inom regionen, erhålls sysselsättningseffekten genom att dividera kostnaderna med per sysselsatt. I ovanstående produktionsvärdet exempel erhålls en sysselsättningseffekt av 0,35 årsarbetare. antas vara representativ för B. Näringsgrenerl Lättbetongvaruindustri” de leverantörer, vilka levererar lättbetong och mellanväggsmaterial. i denna näringsgren utgjorde 1968 66 % av det totala Förädlingsvärdet Produktionsvärdet 1968/69 var produktionssaluvärdet. per sysselsatt 62 179 kr. (Källa: SOS: Industri 1968 och 1969.) Om vi antar, att den del av förädlingen, vilken inte sker inom näringsgrenen, dvs. 34 %, ej sker inom regionen, erhålls sysselsättningseffekten genom att dividera kostnaderna med produktionssaluvärdet per sysselsatt. Betydelsefulla råvaror vid av lättbetong är finmalen skifferkalk eller tillverkning finmalen kvartssand och cement. I ovanstående exempel erhålls en sysselsättningseffekt av 0,1 årsarbetare. 1 Grus-, sand- och lertag ingår ej i statistiken. Summa saluvärde med avdrag för råvaror, emballage, bränsle, elenergi och lejda transporter. 1973:46 223 SOU

C. Näringsgrenen Sågverk, hyvlerier” antas vara representativ för de leverantörer, vilka levererar hyvlade trävaror. Förädlingsvärdet i denna näringsgren utgjorde 1968 36 % av det totala produktionssaluvärdet. Produktionssaluvärdet per sysselsatt 1968/69 var 95 083 kr. (Källa: SOS: Industri 1968 och 1969.) Om vi antar, att den del av förädlingen, vilken inte sker inom näringsgrenen, dvs. 64 %, ej sker inom regionen, erhålls en sysselsättningseffekt i ovanstående exempel av 0,04 årsarbetare. Den dominerande råvaran till hyvlerier är sågade trävaror. Produktionen av sågade trävaror i Stockholms län utgjorde endast en procent av den totala i riket produktionen 1968. (Källa: Skogsstatistik årsbok 1968.)

D. Näringsgrenen Färgindustri antas vara representativ för de leverantörer, vilka levererar färg. i denna Förädlingsvärdet näringsgren utgjorde 1968 48 % av det totala produktionssaluvärdet. Produktionssaluvärdet per sysselsatt 1968/69 var l 17 284 kr. (Källa: SOS: Industri 1968 och 1969.) Om vi antar, att den del av förädlingen, vilken inte sker inom näringsgrenen, ej heller sker inom erhålls regionen, en sysselsättningseffekt i ovanstående exempel av 0,1 årsarbetare.

2.2.2 Förutom ovanstående sysselsättningseffekter i producerande aktiviteter, tillkommer sysselsättningseffekter i distributionsaktiviteter. Om vi antar, att 20 % av de totala produktionskostnaderna avser kostnader för material, vilka distribueras genom byggvarugrossister och -detaljisteri regionen, uppkommer en sysselsättningseffekt av 0,6 årsarbetare i ovanstående exempel. Omsättningen per sysselsatt i distributionsledet har då satts till 360 000 kr. Denna siffra utgör den för byggvarugrossistbranschen genomsnittliga omsättningen per sysselsatt 1969. (Källa: HUI.) 2.3 Av ovanstående räkneexempel framgår, att den direkta sysselsättningseffekten uppgår till 7,8 årsarbetare, medan den indirekta sysselsättningseffekten uppgår till 1,2 årsarbetare. Det bör emellertid framhållas, att i det ovanstående endast räkneexemplet sådana materialslag, vilka med stor säkerhet tas från regionen, hänförts dit. Ytterligare materialinköp kan således tillfalla regionen.

SOU 1973: 46

Metod för av antalet

Underbilaga 12 kartläggning

som

sysselsättningstillfällen

vid och

uppkommer vägbyggnads-

i

vägunderhållsverksamhet

där vägen byggs regionen

underhålls

respektive

Beräkningarna bygger på följande förutsättningar:

Axostnadsslagsstruktur vid byggande av vägar (% av totala produktions-

kostnaden j]

17 l . Arbetarkostnad Materialkostnad 14 2. maskiner 34 3. Hyra för inlejda varav: förarlön + övr.lön 8

löneandel l reparation: reservdelar 2 reparation: 23 övriga kostnader (slitdetaljer, lokaler, drivmedel,

ränta) 5 4. Hyra för egna maskiner

19 5. Underentreprenadkostnad 2 6. Inköp av egna maskiner 9 7. Arbetsledningskostnad

1 Ko stnadsslagsstrukmren har erhållits från statens vägverks redovisning. Procenttalen anger den för Sverige genomsnittliga kostnadsslagsstrukturen.

l5-

B.Kostnadsslagsrtruktur vid drift av vägar (75 av totala produktions-

kostnaden/l

l. Arbetarkostnad 23 2. Materialkostnad 15 3. Hyra av inlejda maskiner 15 varav: förarlön + övr.lön 4,3 reparation: löneandel 1,3 reparation: reservdelar 1 ,l övrigt (slitdetaljer, lokaler, drivmedel, avskrivning, räntor) 8,3 4. Hyra av egna maskiner 31 varav: förarlön + övr.lön 8,8 reparation: löneandel 2,7 reparation: reservdelar 2,4 övrigt (slitdetaljer, lokaler, drivmedel, avskrivning, räntor) 17,1 5. Underentreprenadkostnader 7 6. Inköp av smärre maskiner l 7. Arbetsledningskostnad 8

C. Direkt sysselsättningseffekt:

l. Kostnaderna för arbetskraft av kategorierna arbetare, arbetsledare, förare och verkstadsarbetare ger direkt sysselsättningseffekt i regionen där vägen byggs respektive där underhållet utförs. Av tabell l framgår andelen av de totala produktionskostnaderna som utgörs av kostnader för ovannämnda arbetskraftskategorier vid byggande och drift av vägar, samt den genomsnittliga årskostnaden 1968 per anställd i de olika person arbetskraftskategorierna.

Tabell J

Arbetskrafts- Byggande av vägar Drift av vägar kategori % av totala Genomsnitt- % av totala Genomsnittroduktions- lig årslöneproduktions- lig årslö-

8 Förare 9 20 700 13 20 700 Verkstadsarbetare l 19 800 4 19 800

Källa: Löneuppgifterna har erhållits från statens vägverk.

D. Indirekt

sysselsättningseffekt;

1. Kostnaderna för material ger till viss del sysselsättningseffekt i den region där vägen byggs respektive där underhållet utförs. Aktuella

materialslag är huvudsakligen följande:

1 Kostnadsslagsstrukturen har erhållits från statens vägverks redovisning. Procenttalen anger den för Sverige genomsnittliga kostnadsslagsstrukturen.

Byggande av vägar Drift av vägar a) jord-, sten- och gruspro- a) jord-, sten- och grusdukter produkter b) betongvaror b) betongvaror c) färger, kemisk-tekniska c) färger, kemisk-tekprodukter niska produkter stålvaror d) stålvaror d) trävaror e) trävaror e) f) tryckluftsledningar med tillbehör

Av dessa materialslag torde enligt en bedömning av statens vägverk e ovan i huvudsak levereras från producenter i grupperna a, b och regionen där vägen byggs respektive där vägen underhålls. De genomsnittliga andelarna av de totala produktionskostnaderna i % vid byggande och drift av vägar som faller på dessa materialslag framgår av tabell 2:

Tabell 2

2. Beräkningarna av vilken sysselsättningseffekt materialinköpen geri regionen bygger på följande förutsättningar: som antas vara representativa för 2.1 I tabell 3 anges de näringsgrenar de olika produktionsleden vid tillverkning av betong- och cementvaror. Vidare hur förädlingen av betong- och cementvaran antas anges uppdelad på de olika produktionsleden, samt förädlingsvärdet per i de olika (förädlingsvärde = saluvärde med sysselsatt näringsgrenarna avdrag för kostnader för råvaror, emballage, bränsle, elenergi och lejda transporter samt bortlämnade lönearbeten).

Tabell 3

Näringsgren Förädlingen i varje produk- Förädlingsvärde

Betong- och 56 46 742 betongvaruind. Källa: SOS: Industri 1968, tab. 1 och 5.

antas vara representativ för de

2.2 Näringsgrenen stenbrott, sandtag”

näringsgrenar vilka levererar jord-, sten- och grusprodukter.

1 Grus-, sand- och lertag ingår ej i statistiken.

1973:46 227 SOU

Förädlingsvärdets andel av det totala produktionssaluvärdet 1968: 80 %.

Förädlingsvärde per sysselsatt 1968: 55 503 kr.

Källa: SOS: Industri 1968, tabell l.

2.3 I tabell 4 anges de näringsgrenar som antas vara representativa för de olika produktionsleden vid tillverkning av trävaror. Vidare anges hur förädlingen av trävaroma antas uppdelade på de olika produktionsleden, samt förädlingsvärdet per sysselsatt i de olika näringsgrenarna.

Tabell 4

Näringsgren Förädlingen i varje produk- Förädlingsvärde tionsled iprocent av per totala förädlingen sysselsatt (kr)

Skogsbruk 64 27 108 Sågverk, hyvlerier 36 31 590

Källa: SOS: Industri 1968, tabell 1. Skogsstatistixk årsbok 1968. SMZN 1970: 40 Medelantalet sysselsatta 1960-1969.

E. Beräkning av de direkta och indirekta sysselsättningseffekterna i en region på grundval av kostnaderna för vägbyggande.

Nedanstående är en beräkning av sysselsättningseffekten av ett vägprojekt med en total kostnad exklusive marklösenkostnader av l mkr. Beräkningarna bygger på förutsättningarna i avsnitten A-D ovan. Sysselsättningseffekten anges som antal årssysselsatta.

l. Direkta sysselsättningseffekter:

1.1 Arbetare och arbetsledare: Av en total kostnad av l mkr utgör 260 000 kr arbetar- och arbetsledningslönekostnad. Vid en genomsnittlig arbetar- och arbetsledningslönekostnad per år och anställd på 27 650 kr erhålls en sysselsättningseffekt av 9,40 st.

1.2 Förare: Av en total kostnad av 1 mkr utgör 90 000 kr förarlönekostnader. Vid en genomsnittlig förarlönekostnad per år och anställd på 20 700 kr erhålls en sysselsättningseffekt av 4,35 st.

1.3 Verkstadsarbetare: Av en total kostnad av 1 mkr utgör 10 000 kr verkstadsarbetarlönekostnader. Vid en genomsnittlig verkstadsarbetarlönekostnad per år och anställd på 19 800 kr erhålls en sysselsättningseffekt av 0,51 st.

1.4 De sammanlagda direkta sysselsättningseffekterna av l mkr i kostnader för vägbyggande blir enligt punkterna l.l-1.3 ovan 14,26 st.

Källor: Löneuppgifterna har erhållits från statens vägverk.

SOU 1973: 46

2. Indirek ta sysselsättningseffekter:

av materialslagen (= kostnaderna för dessa Det totala förädlingsvärdet i regionen där vägen byggs, fördelar sig enligt material) vilka produceras på de olika produktionsleden på de i avsnitt D gjorda antagandena

följande sätt:

Tabell 5

Förädlingsvärdet i Förädlings- Förädlings- Näringsgren värde per varje produktions- värde led i procent av (kr) sysselsatt (kr) totala produktionskostnaden

3 200 27 108 Skogsbruk 0,32 1 800 31 590 Sågverk, hyvlerier 0,18

varuindustri 53 600 55 503 Stenbrott, sandtag 5,36

att dividera varje näringsgrens förädlingsvärde med förädlings- Genom i värdet i näringsgrenen erhåller vi sysselsättningseffekterna per sysselsatt är företrädda varje näringsgren. I de regioner där samtliga näringsgrenar där cement- och erhålls en sysselsättningseffekt av 1,33 st. I de regioner saknas erhålls en sysselsättningseffekt av 1,26 st. kalkindustri

av kostnaderna för underentre- 3. Sysselsättningseffekterna på grund

prenörer för varierande arbetsuppgifter, varför Underentreprenörer engageras

kostnaderna för underentreprenörer enligt statens vägverk kan bedömasi sett samma sysselsättningseffekt i regionen genomsnitt ge proportionellt kostnader för vägbyggandet. Vid byggandet av vägar utgör som övriga för underentreprenörer i genomsnitt 19 % av totala byggkostnaderna kostnaderna. Kostnaderna för underentreprenörer vid ett vägbyggnads-

kostnad exkl. marklösenkostnader av l mkr skulle projekt med en total sysselsättningseffekt av 3,34 st. och enligt detta antagande ge en direkt I regioner där en indirekt sysselsättningseffekt av 0,31 st. i regionen.

cement- och kalkindustri saknas erhålls en indirekt sysselsättningseffekt

av 0,29 st.

4. Totala sysselsättningseffekter i regionen

S-om ovanstående beräkningar visar, kommer 1 mkr nerlagda på vägbyg-

direkta och indirekta sysselsättningseffekter: gande att ge följande

Direkta sysselsättningseffekter: 17,60 st.

Indirekta 1,64 st.1 (1 ,55 st_)2

sysselsättningseffekter:

Totala 19,24 st.1 (19,15 st.)2

sysselsättningseffekter:

l är företrädda. I en region där samtliga i avsnitt D.2 nämnda näringsgrenar , I en region där kalk- och cementindustri saknas.

F. Beräkning av de direkta och indirekta sysselsättningseffekterna i en region på grundval av kostnaderna för vägunderhåll.

Nedanstående är en beräkning av sysselsättningseffekten av ett underhållsarbete på en väg med en total kostnad av 1 mkr. Beräkningarna bygger på förutsättningarna i avsnitten A-D ovan. Sysselsättningseffekten anges som antal årssysselsatta.

l. Direkta sysselsättningseffekter:

1.1 Arbetare och arbetsledare: Av en total kostnad av l mkr utgör 3 l 0 000 kr arbetar- och arbetsledningslönekostnader. Vid en genomsnittlig arbetar- och arbetsledningslönekostnad per år och anställd på 24 836 kr erhålls en sysselsättningseffekt på 12,48 st.

1.2 Förare: Av en total kostnad av 1 mkr 130 000 utgör kr förarlönekostnader. Vid en genomsnittlig förarlönekostnad per år och anställd på 20 700 kr erhålls en sysselsättningseffekt av 6,28 st.

1.3 Verkstadsarbetare: Av en total kostnad av 1 mkr utgör 40 000 kr verkstadsarbetarlönekostnader. Vid en genomsnittlig Verkstadsarbetarlönekostnad per år och anställd 19 800 kr erhålles på en sysselsättningseffekt av 2,02 st.

1.4 De direkta sammanlagda sysselsättningseffekterna av l mkr i kostnader för Vägunderhåll blir enligt punkterna l.1-1.3 ovan 20,78 st.

Källor: Löneuppgifterna har erhållits från statens vägverk.

2. indirekta ter sysselsättningseffek

Det totala förädlingsvärdet av materialslagen (= kostnaderna för dessa material) vilka produceras i regionen där underhållet utförs, fördelar sig enligt de i avsnitt D gjorda antagandena på de olika produktionsleden på följande sätt:

Tabell 6

Näringsgren Förädlingsvärdet i Förädlings- Förädlingsvarje produktions- värde värde per led i procent av (kr) sysselsatt totala produktions- (kr) kostnaden

76 031 Betong- och betongvaruindustri 0,45 4 500 46 742 stenbrott, sandtag 2,40 24 000 55 503

Genom att dividera varje näringsgrens förädlingsvärde med förädlingsvärdet per sysselsatt i näringsgrenen erhåller vi sysselsättningseffekternai

SOU 1973: 46

där samtliga näringsgrenar är företrädda varje näringsgren. I de regioner där cement- och erhålls en sysselsättningseffekt av 0,90 st. I de regioner saknas erhålls en sysselsättningseffekt av 0,84 st. kalkindustri

3. av kostnaderna för underentreprenörer.

Sysselsättningseffekterna

E.3 erhålls en direkt Enligt samma antaganden som gjordes i avsnitt sysselsättningseffekt av sysselsättningseffekt av 1,57 st. och en indirekt för underentreprenörer 0,07 st. Vid underhåll av vägar utgör kostnaderna kostnaden. I regioner där cement- och kalkindustri 7 % av den totala sysselsättningseffekt av 0,06 st. saknas erhålls en indirekt

4. Totala sysselsättningseffekter i regionen.

beräkningar visar, kommer l mkr nerlagda på vägunder- Som ovanstående direkta och indirekta sysselsättningseffekter: håll att ge följande

Direkta sysselsättningseffekter: 22,35 st.

0,97 st.1 (0,90 st.)2

indirekta sysselsättningseffekter:

23,32 st. (23,25 st.)2

Totala sysselsättningseffekter:

l är representerade. l en region där samtliga i avsnitt D.2 nämnda näringsgrenar l en region där cement- och kalkindustri saknas.

G.Några av kartläggningsmetodens begränsningar. är ej regionalt differentierade. 1. Kostnadsslagsstrukturerna

är genomsnittliga värden av samtliga väg- 2. Kostnadsslagsstrukturerna

projekt. värden, 3. Löner, förädlingsvärden per sysselsatt, m. m. är genomsnittliga är regionalt differentierade. vilka ej i någon större utsträckning

vid byggande och drift av kommunala vägar 4. Kostnadsslagsstrukturerna vid byggande och antas vara lika med kostnadsslagsstrukturen

drift av statliga vägar.

har det ej gått att förfina kartläggnings- Kommentar: På vissa punkter har värdet av en mer metoden på grund av databrist och på andra punkter stå i rimlig proportion till arbetsinsatsen. noggrann analys ej bedömts

Underbilaga 13 Kartläggning av de

regionala

sysselsättningseffekterna på grund

av statens

vägverks inköp av

maskiner m m från industrin 1968

l. Statens vägverks större beställningar (2 200 000 kr) av maskiner m. m. iolika regioner 1968.

Tabell 1

A-region Totalt belopp A-region Totalt be- (1 000 kr) lopp (l 000 kr) 01 Stockholm/ Södertälje 1 511 43 Säffle/Åmål 3 025 07 Eskilstuna 9 421 54 Ludvika l 040

584 60 Härnösand/ Kramfors 236

Tabell 2

Län Totalt belopp Län Totalt belopp

Import: 5 759 066 kr. SOU 1973: 46

större beställningar 200 000 kr) av maskiner 2. Statens vägverlcs (z

m. m. 1 968 fördelade enligt svensk näringsgrensindelning.

Tabell 3

Totalt belopp Produktionsvärde Näringsgren (1 000-tal kr) per sysselsatt (kr)

Industri för byggnads- och 6 776 77 764 mineralbrytningsmaskiner

Industri för andra varubear- 3 657 66 428 betningsmaskiner

Industri för lyftanord- 6 388 78 602 ningar

560 83 867 Skeppsvarv, båtbyggerier

1 302 112 558 Bil- och bilmotorindustri

Kalla: SOS: Industri 1968.

på grund av statens vägverks 3 De regionala sysselsättningseffekterna 000 kr) iolika regioner 1968 större beställningar (2200

3.1 Kartläggningsmetod:

Beräkningarna bygger på följande förutsättningar:

tillverkas under samma år som A. De beställda produkterna

beställningen görs.

hos underleverantörer till statens väg- B. Sysselsättningseffekterna

verks olika leverantörer medräknas ej.

har hänförts till näringsgrenar enligt samma C. Leverantörerna

som SCB använder för industristatistiken. klassificering

Genom att dividera leverantörs totala fakturerade D. respektive i näringsgrenen till värde med produktionsvärdet per sysselsatt vilken leverantören hänförts, erhålls en uppskattning av syssel-

leverantören. Sysselsättningseffekten ansättningseffekten hos

ges som antal årssysselsatta.

3.2 i olika regioner. De regionala sysselsättningseffekterna

Tabell 4

Antal syssel- A-region Antal A-region satta sysselsatta

43 Säffle/ Åmål 39 01 Stockholm / 14 54 Ludvika 16 Södertälje 07 Eskilstu na 120 57 Bollnäs/ Söderhamn 31 27 Helsingborg/ 7 59 Sundsvall 9 Landskrona 34 Uddevalla 4 6 0 Härnösand/ Kramfors 3

SOU 233

1973:46

Tabell 5

Län Antal sysselsatta Län Antal sysselsatta

B 14 P 39 D 1 20 W 16 M 7 X 31 O 4 Y 12

Sysselsättningseffekterna hos underleverantörema är ej inkluderade i

tabell 4 och 5.

234 5-1 sou 1973:46

Statens utredningar 1973 offentliga

Kronologisk-förteckning

1. Litteraturen i skolan. U. 35. Kriminologisk forskning. Ju. 36. Miljövårdens informationssystem. Förslag och 2. Högskolan. U. motiv. Jo. 3. Högskolan. Sammanfattning. U. 37. Miljövårdens informationssystem. Statskonto- 4. Fastighetstaxering. Fi. 5. Museerna. U. rets förstudie. Jo. I. 38. Personal för krigsmaktens förvaltningsverksam- 6. Data och näringspolitik. het. Fö. 7. Trygghet i anställningen. ln. 8. Radio i utveckling. U. 39. God inkassosed. Ju. 40. Civilförsvarsförmåner. Fö. 9. Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. U. 41. Forskning för utveckling. U. och förslag. U. 42. Utbildning av Iärarutbildare. U. 10. Reklam lll. ställningstaganden (Utkommer senare) 43. Budgetreform. Fi. 11 Reklam IV. Reklamens kostnader och bestäm- 44. Budgetreform. Bilagor. Fi. 45. Budgetreform. Stabiliseringspolitiska bilagor. ningsfaktofer- U- 12. Försöksverksamhet med yrkesteknisk högsko» Fi_ leutbildning. U. 46. Budgetreform. Den statliga budgetens regiona- 13. Snyltningsbrott och sjukförsäkringsmissbruk. Ia effekter, Fi_ Ju. 14. Mål och medel i skogspolitiken. Jo. 15. Kommunal planering och detaljhandel. H. 16. Samhället och filmen. Del 3. U. 17. Teknisk översyn av studiemedelssvstemet. U. 18. Styrelserepresentation för bankanställda. Lagteknisk översyn. Fi. 19. TRU: s försöksverksamhet 1967-1972. U. 20. Varudeklaration - ett medel i konsumentpolitiken. H. 21. Svensk ekonomi fram till 1977. Fi. 22. Utsökningsbalk. Utsökningsrätt Xll. Ju. 23. Bättre överblick över lagar och andra bestämmelser. Ju. 24. Boendeservice 7. ln. 25. Unga Iagöverträdare lll. Ju. 26. Lag och rätt i grundskolan. Ju. 27. Sanering lll. ln. 28. Styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter. Fi. 29. Järn- och metallmanufakturindustrin under 70-talet. I. 30. Järn- och metallmanufakturindustrin under 70-talet. Bilagor. l. 31. Revision av vattenlagen. Del 3. Vattenförbud. Ju. 32. vägtrafiken - kostnader och avgifter. K. 33. Ränta och restavgift på skatt m. m. Fi. 34. Flygvapnets befäl. Fö.

1973:46 235 SOU

Statens offentliga 1973 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet den och förslag. [10] (Utkommer senare Reklam Snyltningsbrott och sjukförsäkringsmissbruk. [13] lV. Reklamens kostnader och bestämningsfektorer. Utsökningsbalk. Utsökningsrätt XII. [22] [11 I Bättre överblick över lagar och andra bestämmel- Samhället och filmen. Del 3. [16] ser. [23] Teknisk översyn av studiemedelssvstemet. [17] Unga lagöverträdare lll. [25] TRU:s försöksverksamhet 1967-1972. [19] Lag och rätti grundskolan. [26] Forskning för utveckling. [41] Revision av vattenlagen. Del 3. Vattenförbud. [31] Utbildning av Iärarutbildare. [42] Kriminologisk forskning. [35] God inkassosed. [39] Jordbruksdepartementet Mål och medel iskogspolitiken. [14] Försvarsdepartementet Miljökontrollutredningen. 1. Miljövårdens informa- Flygvapnets befäl. [34] tionssystem. Förslag och motiv. [36] 2. Miljövår- Personal för krigsmaktens förvaltningsverksamhet. dens informationssystem. Statskontorets förstudie. [38] [37] Civilförsvarsförmå ner. [40] Handelsdepartementet Kommunikationsdepartementet Kommunal planering och detaljhandel. [15] vägtrafiken - kostnader och avgifter. [32] Varudeklaration - ett medel i konsumentpolitiken. Finansdepartementet [20]

Fastighetstaxering. [4] lnrikesdepartementet Styrelserepresentation för bankanställda. Lagtek- Trygghet i anställningen. [7] nisk Översyn. [18] Boendeservice 7. [24] Svensk ekonomi fram till 1977. [21] Sanering lll. [27] Stvrelserepresentation för anställda i statliga mynlndustridepartementet digheter. [28] Data och näringspolitik. [6] Ränta och restavgift på skatt m. rn. [33] Metallmanufakturutredningen. 1. Järn- och metall- Budgetutredningen. 1. Budgetreform. [43] 2. Budmanufakturindustrin under 70-talet. [29] 2. Järngetreform. Bilagor. [44] 3. Budgetreform. Stabiliseoch metallmanufakturindustrin under 70-talet. Biringspolitiska bilagor [45] 4. Budgetreform. Den lagor. [30] statliga budgetens regionala effekter [46]

Utbildningsdepartementet Litteraturen i skolan. Separat bilagedel 4 till Iitteraturutredningens huvudbetankande. [1] 1968 års utbildningsutredning. 1. Högskolan [2] 2. Högskolan, Sammanfattning. [3] 3. Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. [12] Museerna. [5] Radio i utveckling. [8] Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. [9] Reklamutredningen. Reklam lll. ställningstagan-

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer iden kronologiska förteckningen.

SOU 1973: 46

Nordisk (Nu) 1973 udredningsserie

Kronologisk förteckning

1. Kommunalt samarbeta över de nordiska riksgränserna. 2. Nordiskt kontaktmannamöte i Mariehamn. 3. Varudeklarasionssamarbeid i Norden.

1973: 46 237 SOU

V l

ä Allmänna Förlaget IT42_ ISBN91-38-01

\Å I

W. ä l WS, d