SOU

Export och import 1966-1970

Beteckning: SOU 1966:2
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

SOU 1966:59: Remissyttranden över 1965 års långtidsutrednings huvudrapport Svensk ekonomi 1966-1970 med utblick mot 1980., avsnitt 5, 41 och 225
SOU 1971:40: Svensk ekonomi 1971-1975 med utblick mot 1990 : huvudrapport, avsnitt 150

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

Arkivexemplar STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1966:2 Finansdepartementet

u... ——

EXPORT OCH IMPORT 1966-1970 1965 års långtidsutredning BILAGA 1 BERÄKNINGAR UTFÖRDA INOM KONJUNKTURINSTITUTET AV FIL. KAND. STAFFAN SOHLMAN

Stockholm 1966

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1966 Kronologisk förteckning 1. Svensk ekonomi 1966—1970. Esselte. 296 s. Fi. 2. Export och import 1966—1970. Bilaga 1. Esselte. 92 s. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1966:2 Finansdepartementet

V5/ EXPORT OCH IMPORT 1966-1970 1965 års långtidsutredning BILAGA 1 B E R Ä K N I N G A R UTFÖRDA INOM K O N J U N K T U R I N S T I T U T E T AV F I L . KAND. STAFFAN SOHLMAN. U P P L Ä G G N I N G E N AV D E L 1, E X P O R T U N D E R S Ö K N I N G E N . HAR G J O R T S AV F I L . LIC. T H O R A NILSSON, SOM ÄVEN F Ö L J T DET LÖPANDE ARBETET

E S S E L T E AB STOCKHOLM 1965

Innehåll

Del 1. Den svenska exporten i internationellt

perspektiv

Inledning

7 I. Efterfrågeprognoser

1. BNP-antaganden

2. Investerings-och konsumtionsutvecklingen 1 9 6 5 - 1 9 7 0 a. De totala investeringarna b. Den totala privata konsumtionen c. Prognoserna för investeringarnas skilda användningsområden d. Konsumtionen av skilda varugrupper 3. Produktionsutvecklingen 1 9 6 5 - 1 9 7 0

11 12 14 17 17 19

. .

II. Den svenska verkstadsexportens utveckling 1 9 6 5 - 1 9 7 0

1. Importen av konsumtionsvaror från verkstadsindustrin 2. Importen av insatsvaror från verkstadsindustrin 3. Importen av investeringsvaror från verkstadsindustrin 4. »Exporten» av verkstadsprodukter till Västeuropa, Nordamerika och Japan

27 31 33 35

5. Importen av verkstadsprodukter till övriga världen (exkl. de centraldirigerade ekonomierna) a. Importen till utvecklingsländerna b. Importen till Oceanien, Sydafrika och Spanien 6. Sammanfattning

40 40 42 43

Bihang 1. E t t försök a t t precisera orsakerna till andelsförskjutningar Bihang 2. Fördelning av verkstadsprodukterna på användningsgrupper . . .

45 53

III. Exportprognoser för övriga varugrupper

1. Trävaror 2. Massa 3. Papper 4. Malm 5. Livsmedel 6. Övriga råvaror och bränslen 7. Kemiska produkter 8. Textilier, kläder 9. Metaller 10. Övriga färdigvaror

53 55 59 52 62 65 65 68 71 75

4 IV. Svensk export till Västeuropa, Nordamerika och Japan

75 V. Exporten till övriga länder och länderområden

77 VI. Total svensk exportutveckling 1963-1970

80 Appendix

80 Konsistensprövning av olika länders utrikeshandelsprognoser

Del 2. Prognos över den svenska importens

utveckling

1966—1970

I. Modell över total import exkl. fartyg, flygplan och vapen

83 II. Modeller över importens användningsgruppering

84 III. Importprognos 1 9 6 6 - 1 9 7 0

90 Tabellförteckning

Dell I: I. I: I: I:

1. Investeringsfunktion: estimat 2. Konsumtionsfunktion: estimat 3. Antaganden om bruttoinvesteringarnas utveckling 1 9 6 3 - 1 9 7 0 . . . 4. Antaganden om den privata konsumtionens utveckling 1 9 6 3 - 1 9 7 0 . 5. Skilda investeringsändamåls procentuella andelar av total bruttoinvestering 1956, 1963, samt antaganden för 1970 I: 6. Antaganden om skilda investeringsändamåls utveckling 1963 - 1 9 7 0 . I: 7. Antaganden om vissa konsumtionsvarugruppers inkomstelasticitet 1963-1970 I: 8. Antaganden om vissa konsumtionsvarugruppers utveckling 1963 1970 I: 9. Tillväxtelasticiteter för skilda länder och industribranscher . . . . I: 10. Korrelationskoefficienten för de skilda tillväxtekvationerna I: 11. Tillväxtelasticiteter för skilda länder och industribranscher relaterade till tillväxtelasticiteten för totala industrin inom resp. land I: 12. Produktionsutvecklingen 1965 - 1 9 7 0 inom vissa industribranscher och för total industri

II: 1. Resultat av regressionsberäkningar över importen av konsumtionsvaror från verkstadsindustrin och privat konsumtion av varaktiga varor för skilda länder II: 2. Import av konsumtionsvaror från verkstadsindustrin 1 9 6 3 - 1 9 7 0 . . . II: 3. Sveriges procentuella andel i importen av konsumtionsvaror 1953 1970 II: 4. Sveriges »export» av konsumtionsvaror till vissa länder 1963 - 1 9 7 0 . . II: 5. Resultat av regressionsberäkningar mellan importen av insatsvaror från verkstadsindustrin och produktionen inom samma industribransch II: 6. Import av insatsvaror från verkstadsindustrin 1 9 6 3 - 1 9 7 0

14 15 16 16 17 18 18 19 21 22 24 26

28 29 30 30 31 32

5 II. 7. Sveriges procentuella andel i importen av insatsvaror 1953 — 1970 II: 8. Sveriges »export» av insats varor till vissa länder 1 9 6 3 - 1 9 7 0 . . . . II: 9. Resultat av regressioner mellan importen av investeringsvaror från verkstadsindustrin och bruttoinvesteringar (exkl. underhåll och militära investeringar) i maskiner och apparater 11:10. Import av investeringsvaror från verkstadsindustrin 1 9 6 3 - 1 9 7 0 . . II: 11. Sveriges procentuella andel av importen av investeringsvaror 1 9 5 3 1970 11:12. Svensk »export» av investeringsvaror till vissaländer 1 9 6 3 - 1 9 7 0 . . . II: 13. Resultat av regressionsberäkningar mellan import av verkstadsprodukter och R N P 11:14. Import av verkstadsprodukter till vissa länder 1 9 6 3 - 1 9 7 0 II: 15. Importen av verkstadsprodukter: importen från Sverige i procent av total verkstadsimport 11:16. Svensk »export» av verkstadsprodukter till vissaländer 1 9 6 3 - 1 9 7 0 . .

32 33

B: 1. Total lön per arbetad timme inom verkstadsindustrin B: 2. Beräknad tullnivå för verkstadsprodukter inom EEC, valda år . . .

50 50

III: 1. Importen av trävaror 1 9 6 3 - 1 9 7 0 III: 2. Sveriges procentuella andelar av trävaruimporten till vissa länder 1953-1970 III: 3. Sveriges »export» av trävaror 1 9 6 3 - 1 9 7 0 till vissa länder III: 4. Import av massa 1 9 6 3 - 1 9 7 0 III: 5. Sveriges procentuella andelar av massaimporten till vissa länder 1953 1970 III: 6. Sveriges »export» av massa till vissa länder 1 9 6 3 - 1 9 7 0 III: 7. Import av papper 1 9 6 3 - 1 9 7 0 III: 8. Sveriges procentuella andelar av pappersimporten till vissa länder 1953-1970 III: 9. Svensk »export» av papper till vissa länder 1 9 6 3 - 1 9 7 0 111:10. Import av malm 1 9 6 3 - 1 9 7 0 III: 11. Sveriges procentuella andelar av malmimporten till vissa länder 1953 1970 111:12. Svensk »export» av malm 1 9 6 3 - 1 9 7 0 till vissa länder 111:13. Import av livsmedel 1 9 6 3 - 1 9 7 0 III: 14. Sveriges procentuella andelar av livsmedelsimporten till vissa länder 1953-1970 III: 15. Svensk »export» av livsmedel till vissa länder 1963 - 1 9 7 0 111:16. Import av övriga råvaror och bränslen 1 9 6 3 - 1 9 7 0 III: 17. Sveriges procentuella andelar av importen av övriga råvaror och bränslen 1 9 5 3 - 1 9 7 0 III: 18. Svensk »export» av övriga råvaror och bränslen till vissa länder 1963 1970 111:19. Import av kemikalier 1 9 6 3 - 1 9 7 0 III: 20. Sveriges procentuella andelar av importen av kemikalier till vissa länder 1953 - 1 9 7 0 111:21. Svensk »export» av kemiska produkter till vissa länder 1 9 6 3 - 1 9 7 0 . 111:22. Import av textilier 1 9 6 3 - 1 9 7 0 III: 23. Sveriges procentuella andelar av importen av textilier, kläder till vissa länder 1 9 5 3 - 1 9 7 0 111:24. Svensk »export» av textilier, kläder till vissaländer 1 9 6 3 - 1 9 7 0 . . .

34 34 35 36 36 37 38 39

55 56 56 57 57 58 58 60 60 61 61 63 63 64 64 66 66 67 67 69 69 70 70

6 111:25. Import av metaller 1 9 6 3 - 1 9 7 0 III: 26. Sveriges procentuella andelar av metallimporten till vissa länder 1953-1970 III: 27. Svensk »export» av metaller till vissa länder 1963 - 1 9 7 0 111:28. Import av övriga färdigvaror 1 9 6 3 - 1 9 7 0 III: 29. Sveriges procentuella andelar av övriga färdigvaror till vissa länder 1953-1970 111:30. Svensk »export» av övriga färdigvaror till vissa länder 1963 - 1 9 7 0 . .

72 72 73 73 74 74

V: 1. Sveriges export till u-länderna samt dess andel av världsexporten till utvecklingsländerna 1955 - 1 9 6 3

78 A: 1. Konsistensprövning av vissa länders importprognoser

Del 1. Den svenska exporten i internationellt perspektiv

Inledning Föreliggande långsiktiga exportprognos för Sverige är ett försök att ställa en meningsfull exportprognos på basis av uppgifter om efterfrågeutvecklingen utomlands. Ansatsen är inte ny men omfånget är något större än tidigare prognoser av denna art. Dylika förekommer bl. a. i Storbritannien, där de kortsiktiga exportprognoserna baseras på importprognoser för avnämarländerna och ett antagande om Storbritanniens andel av importen u n d e r prognosperioden. Den franska långsiktiga exportprognosen för perioden 1965—1970 bygger likaledes på resonemang kring den totala världsimportens utveckling och F r a n k r i k e s andel såsom leverantör till världsmarknaden. Den senare prognosen ä r fördelad på vissa större länderområden, såsom EEC, EFTA, Nordamerika, u-länderna, men däremot ingen fördelning på varugrupper. Föreliggande exportprognos presenterar ett noggrannare studium av importen till 20 länder, där importen h a r fördelats på 13 varugrupper. Till övriga länder och länderområden h a r mera summariska tidsserieanalyser verkställts och prognoserna är i motsvarande mån schematiska. Avsikten med denna undersökning är att komplettera den bedömning av exportutvecklingen som kan utläsas av industrienkäten, verkställd av Industriens Utredningsinstitut. Fördelningen på

varugrupper var därför given (för att såvitt möjligt motsvara industribranschgrupperingen) och valet av länder därmed begränsat till dem som redovisar sin utrikeshandel grupperad enligt internationell nomenklatur. Det bör påpekas att basmaterialet genomgående utgörs av de mest lättillgängliga statistiska uppgifterna. Det h a r inte varit möjligt att göra några mera djuplodande statistiska undersökningar. Någon statistisk värdering utav basmaterialet har heller inte gjorts. Det presenterade materialet består väsentligen av uppgifter hämtade u r publikationer från ett antal internationella organ såsom FN, OECD, EEG:s kommission, liksom svenska officiella statistiska publikationer. Det statistiska värdet av undersökningen får främst ses i sammanställningen av dessa i och för sig lättillgängliga uppgifter. Eftersom det är fråga om ett stort material — enbart den handelsstatistiska bearbetningen omfattar ca 60 000 uppgifter — så måste man räkna med att en viss felfrekvens föreligger. Så noggranna undersökningar som möjligt h a r gjorts av felfrekvensen; den är sannolikt relativt liten, i synnerhet kvantitativt sett. Om en prognos fördelas på ett stort antal delprognoser som i sig själva h a r en given osäkerhetsmarginal och u n d e r förutsättning att marginalerna är fördelade jämnt med ett förväntat v ä r d e lika med noll, så bör osäkerheten för den totala prognosen vara mindre än osäker-

8 heten för delprognoserna. Detta kan illustreras matematiskt på följande sätt: (1) S = \Jw1-s21 + w2-s22 + S1 =

S2 =

. . . =

St . . . =:

wn-sl

">i = ">2 = . . . = wt = . . . = wn

Exemplet illustrerar det mest gynnsamma fallet, där osäkerheten i varje enskild prognos är lika stor och där delprognoserna h a r lika stor betydelse för den totala prognosen. I detta fall kommer den totala osäkerhetsmarginalen att vara roten ur -L m i n d r e än för n

delprognoserna. I normala fall kommer naturligtvis säkerhetsvinsterna att vara mindre. Samma sak kan uttryckas så, att chansen sannolikt är rätt stor att göra en för hög prognos i ett fall och en för låg prognos i ett annat fall och att dessa olika felaktigheter kommer att tendera att ta ut varandra på total nivå. Avsikten med undersökningens extensiva ansats är dock främst att ge information. Genom att undersökningen disaggregerats såväl på 13 varugrupper som 20 avnämarländer h a r en nyanserad bild av den historiska utvecklingen av både importefterfrågan och svensk exportutveckling erhållits. Utnyttjandet av detta material och av de beräknade sambanden mellan import och intern efterfrågan i prognossyfte innebär att föreliggande undersökning väsentligen vidgat sin referensram i relation till tidigare långsiktiga exportprognoser. Detta medför inte nödvändigtvis minskade osäkerhetsmarginaler. Däremot medför ansatsen att det slutliga utfallet kan meningsfullt jämföras med prognosen och felkällorna urskiljas, vilket kommer att medge förbättringar av modellen för framtida prognoser. Likaledes tillåter ansatsen att revideringar

av enskilda länders efterfrågeprogn)ser successivt kan inarbetas, vilket vo*e omöjligt om undersökningen verkställts på en mer aggregerad nivå. Uppläggningen av undersökningen kan enklast beskrivas som ett system av korsklassificeringstabeller och vissa transformationer. Följande korstabeller bildar utgångspunkten: 1. Exporten fördelad på varor/ländtrområden 2. Konsumtionen av varje vara fördelad på användningsområden/länderområden 3. Importen fördelad på varor/länderområden. Följande relationer behövs för expo-tprognosen 1970: 1. Sambandet mellan utveckling inom ett användningsområde och utvecklingen av BNP 2. Sambandet mellan import och konsumtion 3. Sambandet mellan import från samtliga länder och import från Sverige. Genom tillgång till specialundersökningar har det varit möjligt att förenkla beräkningarna i förhållande till den generella uppläggningen. Så har t. ex. för utvecklingsländerna genomgående använts en beräkning av importbehovet, som är av relativt färskt datum (utkom 1964): Bela A. Balassa, Trade prospects for Developing Countries. 1 Undersökningen omfattar samtliga varor som ingår i svensk export med undantag för fartyg och militär utrustning. Exogen variabel är BNP, för vilken det finns internationella prognoser fram till 1970. Det h a r dock inte varit möjligt att mera ingående bedöma realismen i dessa prognoser (eller målsättningar). I de fall tillgängliga långsiktsprognoser även redovisar utvecklingen på skilda 1

Richard D. Irwin, Homewood, 111. 1964.

Tablå

Varuslag

A. Uppdelning

pd varor och SITC-Rev. 1

Export, milj. kr. Användningssektor 1963

1. Trävaror

2. Massa

3. Papper, papp, träfiberplattor. . . 64 28 4. Malmer och skrot 0, 1, 22, 4 5. Livsmedel 6. övriga råvaror samt bränslen. . . 21,23,26, 27, 29, 3 5 7. Kemiska produkter 65, 84 8. Textil- och beklädnadsvaror 67/68 9. Metaller

användningsområden

1 165,8 1 434,0 Bostäder övrig byggnadsindustri Förpackningsindustri Möbelfabriker 1 953,4 2 281,1 Pappers- och grafisk industri 1 695,4 1 916,7 Total produktion 1 002,8 1 249,6 Järn- och metallverk 618,2 618,6 Privat konsumtion 394,2 438,7 Total produktion 535,0 641,5 Total produktion 346,2 427,5 Privat konsumtion 1 506,4 1 814,5 Verkstäder och varv Byggnadsindustri

61,62,63, 66,8—81,84 861, 864 727,0 820,5 Privat konsumtion 11. Verkstadsprodukter (ej fartyg). . 69/7—735, 81, 861,864 5 248,5 6 109,7 Investering i maskiner Investeringsvaror o. dyl. Privat konsumtion Varaktiga konsumtionsvaror Verkstäder och varv Insatsvaror 15,192,9 17 752,4 12. Summa (exkl. fartyg och vapen) 1 310,3 1 184,0 735 13. Fartyg 77,1 64,6 95 14. Vapen 10. övriga färdigvaror

15. Total export

a n v ä n d n i n g s o m r å d e n , h a r dessa p r o g n o ser godtagits. A n t a g a n d e n a o m d e n i n t e r n a efterfrågans utveckling såväl totalt (BNP) s o m p å s e k t o r e r r e d o v i s a s i avsnitt I. I avsnitt II p r e s e n t e r a s e n p r o g n o s över e x p o r t e n av v e r k s t a d s p r o d u k t e r . Denna varugrupp — och industrib r a n s c h — h a r givits en särskild plats och betydelse i u n d e r s ö k n i n g e n dels d ä r f ö r att v a r u g r u p p e n h a r s v a r a t för en m y c k e t stor del av e x p o r t e n s e x p a n sion u n d e r det senaste decenniet, dels d ä r f ö r att s ä r s k i l d s t a t i s t i k f ö r e l e g a t för detta område. I avsnitt III a n g e s i m p o r t p r o g n o s e r 1965—1970 för ö v r i g a v a r u g r u p p e r . V i dare redovisas den svenska andelens f ö r ä n d r i n g 1 9 5 3 — 1 9 6 3 s a m t p r o g n o s för

16 567,8 19 013,5

d e n n a l i k s o m för s v e n s k » e x p o r t » f r a m till 1970. Avsnitt IV g e r en s a m m a n f a t t n i n g av den svenska e x p o r t e n s förväntade utv e c k l i n g 1965—1970 p å Västeuropa, N o r d a m e r i k a o c h J a p a n . I avsnitt V b e h a n d l a s e x p o r t e n till d e l ä n d e r o c h l ä n d e r o m r å d e n som inte berörts tidigare. Dessa p r o g n o s e r ä r synnerligen schemat i s k a . Avsnitt VI g e r e n s a m m a n f a t t n i n g a v u t s i k t e r n a för s v e n s k e x p o r t u n d e r a n d r a h ä l f t e n av 1960-talet m o t b a k grund av tillgängliga ef terf r å g e p r o gnoser. I en a p p e n d i x r e d o v i s a s s l u t l i g e n ett försök att p r ö v a konsistensen mellan de skilda utrikeshandelsprognoserna. 1 Standard International Trade Classification, Revised.

10 Tablå B. Länder

och ländergrupper.

Svensk

export

1963,

1964 Grupp

Länder

5 295,0 617,0 781,4 716,7 838,6 2 341,3 3 849,8 1 272,9 716,0 1 860,9 2 237,6 578,9 71,8 361,6 145,5 351,7 37,9 61,8 120,3 75,3 56,4 1 147,9 915,5 150,3 82,1

6 032,2 714,5 955,7 658,1 976,9 2 727,0 4 569,4 1 650,3 893,3 2 025,8 2 646,7 647,2 80,2 405,2 161,8 371,6 34,4 78,3 131,1 81,5 46,3 1 379,5 1 028,1 176,5 174,9

9 10 11

EEC-länderna Belgien—Luxemburg Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland Nordiska länder Danmark Finland Norge Storbritannien övriga EFTA-länder Portugal Schweiz Österrike övriga Västeuropa (exkl. Spanien) Island Irland Grekland Jugoslavien Turkiet Nordamerika och J a p a n USA Kanada Japan Australien, Nya Zeeland, Sydafrikanska Unionen, Spanien Australien Nya Zeeland Sydafrikanska Unionen Spanien övriga länder (exkl. östblocket) Summa länder (exkl. östblocket) Östeuropa och Kina Total Export

681,6 217,5 54,4 154,5 255,2 1711,1 15 853,6 714,2 16 567,8

832,5 271,4 106,2 180,1 274,8 1 590,6 18 069,7 943,8 19 013,5

Efterfrågeprognoser

1. BNP-antaganden Större delen av BNP-prognoserna h ä r r ö r f r å n O E C D :s m a t e r i a l t i l l »Mid t e r m r e p o r t on progress to a n d p r o s p e c t s for t h e fifty p e r c e n t g r o w t h t a r g e t » . U t g å n g s p u n k t för d e n n a r a p p o r t är n a t i o nella prognoser ( p l a n e r ) . Samtliga u p p g i f t e r ä r för n ä r v a r a n d e a v p r e l i m i n ä r o c h konfidentiell natur. De kan tänkas bli reviderade u n d e r den vidare bearbetningen. Dylika prognoser h a r erhållits för E E C - l ä n d e r n a u t o m Belgien,

för E F T A u t o m D a n m a r k o c h P o r t u g a l , f ö r I r l a n d , S t o r b r i t a n n i e n , USA, K a n a d a och Japan. Med h ä n s y n till d e s s a p r o g n o s e r s n a tur k a n de icke redovisas i föreliggande u n d e r s ö k n i n g . Eftersom dessa länd e r u t g ö r m e r p a r t e n av de s t u d e r a d e a v n ä m a r l ä n d e r n a och samtidigt ä r de för d e n s v e n s k a exporten tyngst vägand e , h a r d e t v a l t s att i n t e r e d o v i s a n å g r a B N P - p r o g n o s e r i detta avsnitt. P r o g n o s e n för Belgien u t g ö r s a v d e t högre alternativet i EEC-kommission e n s s k a t t n i n g av utvecklingen 1960—

11 1970. Utvecklingen u n d e r perioden 1960 1965 visar en god överensstämmelse med denna undersöknings högre alternativ. BNP-prognosen för Finland har erhållits från den senaste långtidsprognosen, som täcker åren 1962—1967. Den genomsnittliga årliga ökningstakten h a r därvid antagits förbli densamma under den resterande delen av 1960-talet. Även för Spanien och Jugoslavien h a r utvecklingen 1965—1970 erhållits från dessa länders resp. långtidsplaner. För övriga specificerade länder (Danmark, Portugal, Grekland, Turkiet, Australien, Nya Zeeland, Sydafrika) liksom för övriga länderområden har Balassas* prognoser utnyttjats. För de flesta studerade länderna existerar ett antal skilda beräkningar av BNP-utvecklingen u n d e r 1960-talet. Det hade alltså varit möjligt att jämföra de olika prognoserna och välja gränser inom vilka man tror att utvecklingen kommer att gå. Det h a r dock valts att endast utnyttja ett alternativ, framför allt med syfte på överskådligheten. Ett eller flera ytterligare alternativ skulle utöka beräkningarna väsentligt, samtidigt som materialet i tabellform skulle bli oformligt stort. OECD-prognoserna har därvid utvalts, dels beroende på deras aktualitet — bedömningarna h a r verkställts under sommaren 1965 — och dels beroende på att de nationella prognoserna (planerna) avses att överarbetas inom OECD. Där OECD-prognoser inte föreligger har valts att basera beräkningarna på nationella långtidsplaner i de fall dessa är yngre än Balassas skrift. Om en prognoskälla upptar mer än ett alternativ, har det högsta av dessa utvalts. Detta gäller huvudsakligen Balassas prognoser, varför importutvecklingen för dessa länder kanske bör betraktas som hög, eventuellt maximal. Dessa län-

ders betydelse för den svenska exporten är dock relativt obetydlig om man undantar Danmark. Besultatet blir dock att exportprognosen 1965—1970 från början får betraktas som något optimistisk. Till Balassas prognoser bör knytas ytterligare en reservation. Dennes kalkyler resulterar i en avsevärd diskrepans mellan exportintäkter och importbehov för utvecklingsländerna: det negativa saldot för dessa länders sammanlagda bytesbalans beräknas växa från 4,65 miljarder dollar 1960 till antingen 9,4 eller 10,5 miljarder dollar 1970, beroende på vilken BNP-prognos som godtas. Skulle inte kapitalströmmarna komma att öka i den omfattningen måste både importen och den interna produktionsutvecklingen drabbas. Eftersom det förefaller tveksamt att en dylik utveckling skall komma till stånd får exportprognosen även i detta avseende betraktas som optimistisk. En revidering av Balassas BNP- och importprognoser med hänsyn till mer »troliga» kapitalströmmar till u-länderna låter sig samtidigt svårligen göras. Som framgår av ovanstående framställning har antaganden om BNP-utvecklingen i huvudsak utvalts efter källa. Någon materiell prövning av de olika prognoserna har inte verkställts. En dylik skulle ge undersökningen en synnerligen spekulativ karaktär. I stället h a r prognoserna över den totala ekonomiska tillväxten betraktats som givna. Exportprognosen är således endast giltig under förutsättning att den prognosticerade tillväxten uppnås. 2. Investerings- och konsumtionsutvecklingen 1965—1970

Följande framställning belyser utvecklingen för total privat konsumtion och samtliga investeringar, men även en1

Bela A. Balassa, a. a.

12 skilda konsumtionsvarugrupper och användningsändamål. Särskilda prognoser anges sålunda för konsumtionen av livsmedel, kläder och varaktiga konsumtionsvaror. Investeringarna h a r fördelats på investeringar i maskiner och apparater, i bostäder och i övriga byggn a d e r och anläggningar. Framställningen ansluter sig till ovan presenterade antaganden om BNP-utvecklingen. Dessa antaganden utgör sålunda ramen för föreliggande prognoser. Där konsumtions- och investeringsprognoser förelegat i direkt samband till prognoserna över BNP-utvecklingen h a r dessa godtagits. I övriga fall, huvudsakligen där Balassas prognoser utnyttjats, h a r prognoser baserats på nedan redovisade beräkningar. Balassas prognoser utgörs av enkla antaganden om tillväxten i arbetskraftens produktivitet tillsammans med (sannolikt någorlunda tillförlitliga) prognoser över arbetskraftens tillväxt. I de fall man accepterat Balassas BNPprognoser är man endast bunden av dennes antaganden rörande arbetskraftens tillväxt; vad avser investerings- och konsumtionsutvecklingen är man däremot fri vid valet av prognosmetod. Fördelningen av investeringarna på skilda ändamål liksom utvecklingen av enskilda konsumtionsvarugrupper framgår oftast ej av OECD-prognoserna eller de nationella planerna. Om en gruppering av den privata konsumtionen och investeringarna redovisas, sammanfaller den ofta ej med den önskade. Det har därför för de flesta studerade länder varit nödvändigt att estimera enkla funktioner som möjliggör beräkning av dylika delprognoser. er. De totala investeringarna F y r a metoder för långsiktiga investeringsprognoser har studerats. Dessa är:

(1) produktionsfunktioner av s. k. GobkDouglas typ, (2) en speciell produktionsfunktion (utarbetad inom OECD , (3) antagande om konstant marginell kapitalkvot och slutligen (4) en enkd modell med antagande om konstant marginell investeringsbenägenhet. Cobb-Douglas produktionsfunkticn skrives vanligen på följande sätt: (2)

A.L«-KC-eu,

där Q = produktionen, A = en dimeasionsfaktor, L = arbetskraften, K = kipitalet, e = basen i det naturliga logaritmsystemet; och där a = produktionens elasticitet med avseende på arbetet, fi — produktionens elasticitet med avseende på kapitalet och X = en tidstrend, som anger en årlig procentuell ökning. Eftersom prognoser över såväl total produktionstillväxt som utvecklingen av arbetskraften förelåg, skulle en godtagb a r estimation av funktionen möjliggöra beräkning av nödvändig investeringsutveckling. Trots att ett antal alternativa formuleringar av funktionen (2) prövades, blev estimationsresultaten sådana att prognoser inte kunde baseras på dem. Från teoretisk ståndpunkt är nämligen den absoluta och relativa storleksordningen på elasticiteterna « och fi någorlunda fixerad. Vidare torde storleken på X böra ligga inom ett visst intervall — ungefär 0,005—0,04, innebärande en autonom tillväxt i produktionen av 1/2 —4 % per år, när produktionsfaktorerna arbete och kapital inte ökar. Orsaken till att estimationsresultaten inte föll inom dessa teoretiskt och av andra undersökningar empiriskt bestämda gränser torde främst vara basmaterialets bristfälliga statistiska kvalitet. Andra estimationer av Cobb-Douglas funktion h a r dock visat att minstakvadratmetoden ofta ger icke godtagbara resultat

13 beroende på ett mycket starkt saraband mellan samtliga variabler. Den andra ansatsen som gjordes för att etablera investeringsprognoser baserar sig på en produktionsfunktion som utarbetats inom OPXD.i Denna har formen: (3)

G = —3,40 -+- 0,98 Ix + 0,47 I2 R = 0,92

där G = BNP:s tillväxttakt och Ix (capital widening) = den bruttoinvestering som ledsagar en ökning av arbetskraften och I2 = övrig bruttoinvestering. Ix och I2 är uttryckta som procentuella andelar av BNP. / x har beräknats som procentuell genomsnittlig årlig ökning av arbetskraften gånger den genomsnittliga kapitalkvoten. Summan av Ix och I2 utgör den genomsnittliga bruttoinvesteringskvoten för perioden 1954—1960. Multipla korrelationen för denna ekvation var relativt god, + 0,92, och den utnyttjades för Salant's prognos över Förenta staternas betalningsbalans år 1968.2 Vid närmare studium av denna funktion visade det sig emellertid att koefficienterna var relativt känsliga för valet av period. Ekvationen var estimerad över tvärsnittsdata, data för olika länder över en given period. När man estimerade ekvationen över tidsdata för ett enskilt land var koefficienterna även i detta fall högeligen variabla. Den tredje metoden för investeringsprognoser baserar sig på antagandet att efterfrågan på kapital bestäms genom att relationen mellan kapital och produktion förhåller sig konstant över tiden. 3 Detta utgår ifrån en tillväxtteori (accelerator) av Harrod-Domar typ som kan anges:

(4)

*-*•£,

AY-(4)

där Y är produktionen (BNP), K är kapitalstocken, / är nettoinvesteringarna och (A) är den genomsnittliga kapitalkvoten. Den senare antages vara konstant över tiden. Mot utnyttjandet av denna metod i detta sammanhang talar följande. För det första behäftas alla beräkningar av kapitalstockar med en betydande osäkerhet, vilket även naturligtvis d r a b b a r kapitalkvoter. Att dessa skulle vara konstanta •—• även över relativt korta perioder — förefaller dessutom tvivelaktigt. Prognoser över kapitalkvotens eventuella förändringar i ett antal främmande länder skulle med nödvändighet bli mycket svagt underbyggda. För det andra är det omöjligt att beräkna eller med analogiresonemang överföra kapitalkvoter till de länder som saknar egna beräkningar därav. För det tredje har regressionsberäkningar av denna modell It = A + b ( Y ^ - Y ^ ) där It är bruttoinvesteringar år t för de olika länderna givit dåligt resultat. Korrelationen var i de flesta fall mycket låg. Koefficienten b i ekvationen erhöll oftast värden som ej kunde tänkas ange en marginell kapitalkvot. Den metod som slutgiltigt godtogs för att räkna fram investeringsprognoser för de länder, där sådana inte fanns tillgängliga, utgörs av en enkel linear regression mellan bruttoinvesteringar och bruttonationalprodukt till faktorkostnad. It = A + b Yt. Denna metod valdes av flera skäl. Den är mycket lättöverskådlig, och ger en hög korrelation mellan variablerna. Vidare kan den tolkas som en investeringsfunktion där produktionen bestämmer investeringarna och en förändring av samma produktion med1 OECD, Economic Policy Committee: Working Party 2. Nr (62)7 (Stencil). 2 Salant and Associates. The United States' Balance of Payments in 1968. 3 Se t. ex. UN: Studies in Long-term Economic Projections for the "World Economy, New York 1964.

14 estimatx

Tabell 1:1. Investeringsfunktion: Länder Belgien Frankrike.... Italien Nederländerna. Västtyskland. . Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien. Portugal Schweiz Österrike Island Irland2 Grekland USA8 Kanada Japan 2

A/BNP f 1963

I/BNP f 1963

— 0,131 — 0,066 — 0,096 — 0,046 — 0,077 — 0,129 — 0,159 + 0,021 — 0,125 — 0,159 — 0,108 — 0,282 — 0,046 — 0,286 — 0,145 — 0,281 + 0,048 + 0,171 — 0,149

0,360 0,300 0,363 0,312 0,369 0,357 0,504 0,302 0,388 0,350 0,308 0,595 0,317 0,062 0,315 0,568 0,128 0,072 0,486

0,942 0,968 0,991 0,038 0,987 0,980 0,990 0,871 0,985 0,978 0,909 0,984 0,940 0,030 0,748 0,833 0,833 0,115 0,995

0,222 0,241 0,267 0,267 0,290 0,217 0,341 0,335 0,265 0,185 0,188 0,308 0,262 0,259 0,179 0,260 0,179 0,242 0,330

Anm. Konstanten A har angivits i relation till den förklarande variabeln år 1963 för att möjliggöra jämförelser länderna emellan. 1 Funktionen har formen: I =A-{-b • BNP f, där I är bruttoinvestering (exklusive militära investeringar, reparationer och underhåll) och BNP f är bruttonationalprodukt till faktorkostnad. Båda variablerna är uttryckta i 1963 års priser. Beräkningarna baseras på perioden 1955—1963 med några undantag. 2 Bruttonationalprodukt till marknadspris. 3 Bruttoinvesteringar omfattar ej statliga civila maskininköp. för en ändrad investeringstakt. Om bruttoinvesteringarna betraktas som ett mått på det totala sparandet och om vi kan förutsätta jämvikt under varje år, kan modellen anses utgöra en sparfunktion. Detta överensstämmer med undersökningens uppläggning då produktionen är p r i m ä r t bestämd och investeringsprognoserna sekundära. Att sambandet vid regressionsberäkningarna blir så högt beror vidare på att investeringarna utgör en betydande del av BNP, och att deras relativt kraftiga fluktuationer slår igenom på BNP:s utveckling. Av tabell I: 1 framgår de i regressionsberäkningarna erhållna konstanterna, koefficienterna och korrelationstalen för flertalet studerade länder. Det bör påpekas att estimaten i de flesta fall inte utnyttjats för prognoser. Regressionerna estimerades över perioden 1955—1963. Som

framgår av tabell 1:1 är koefficienterna relativt lika för de olika länderna. Det framgår också att konstanten i ekvationen i de flesta fall är negativ, varmed impliceras en över tiden stigande investeringskvot (och sparkvot).

b. Den totala privata konsumtionen Det föreligger i princip två möjligheter att utarbeta långsiktiga konsumtionsprognoser. Den första och vanligaste går ut på att beräkna prognoser för BNP och för samtliga strategiska efterfrågevariabler utom den privata konsumtionen och därefter erhålla det totala konsumtionsutrymmet residualt. Detta skulle för denna undersökning innebära att man först vore tvungen att göra en (implicit eller explicit) prognos över importen för att erhålla en konsumtions-

15 Tabell Länder Belgien Frankrike.... Italien Nederländerna. Västtyskland. . Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien. Portugal Schweiz Österrike Island Irland 2 Grekland USA Kanada Japan 2

1:2. Konsumtions

funktion:

R°-

AlBNPf1963

estimatx

0,042 0,045 0,065 0,044 0,010 0,044 0,067 0,024 0,057 0,083 0,190 0,095 0,066 0,129 0,075 0,005 0,039 0,104 0,115

0,730 0,823 0,666 0,681 0,668 0,707 0,596 0,619 0,597 0,831 0,610 0,740 0,773 0,851 0,656 0,839 0,739 0,829 0,410

0,988 0,938 0,977 0,964 0,995 0,990 0,951 0,994 0,976 0,978 0,935 0,976 0,986 0,973 0,966 0,991 0,981 0,962 0,987

Cl BNPf

0,774 0,828 0,716 0,658 0,660 0,749 0,682 0,634 0,661 0,750 0,771 0,646 0,718 0,738 0,735 0,857 0,696 0,712 0,532

1 Funktionen har formen C = A + b- BNP f, där C är total privat konsumtion, 1963 års priser, och BNP f är bruttonationalprodukt till faktorkostnad, 1963 års priser. Ekvationerna har i de flesta fall estimerats över perioden 1955—1963. 2 Bruttonationalprodukt till marknadspris.

prognos, som i d e n n a u n d e r s ö k n i n g just skulle a n v ä n d a s f ö r a t t p r o g n o s t i c e r a importen. Den a n d r a möjligheten som s t å r till b u d s o c h s o m o c k s å u t n y t t j a t s h a r v a r i t att b e s t ä m m a k o n s u m t i o n e n m e d h j ä l p av en v a n l i g k o n s u m t i o n s funktion. Denna utnyttjar sambandet mellan inkomst och konsumtion. Vanligtvis a n v ä n d s den d i s p o n i b l a i n k o m s t e n s å s o m f ö r k l a r i n g till k o n s u m t i o n e n . Det h a r d o c k ansetts föra för långt att göra prognoser över den disponibla inkomsten. Funktionen har därför beräknats med BNP som oberoende variabel. De vid r e g r e s s i o n e r n a e r h å l l n a estimat e n av k o e f f i c i e n t e r n a r e d o v i s a s i t a b e l l 1:2. Vid en s i m u l t a n f ö r k l a r i n g av k o n s u m t i o n o c h i n v e s t e r i n g m e d h j ä l p av b r u t t o n a t i o n a l p r o d u k t e n till f a k t o r k o s t n a d skulle d e t v a r a Ö n s k v ä r t att k o n s i s tenspröva dessa b å d a p r o g n o s e r dels m o t v a r a n d r a o c h dels m o t u t v e c k l i n g e n av övriga poster på försörjningsbalan-

s e n s e f t e r f r å g e s i d a , f r ä m s t d e n offentliga k o n s u m t i o n e n . Efterfrågevariablern a r e d o v i s a s e m e l l e r t i d e n d a s t till m a r k n a d s p r i s e r , v a r f ö r en k o n s i s t e n s p r ö v n i n g f ö r u t s ä t t e r e n u p p f a t t n i n g o m utvecklingen dels av i n d i r e k t a s k a t t e r — s u b v e n t i o n e r , dels a v d e n s t a t l i g a sekt o r n , h a n d e l s b a l a n s e n o c h l a g r e n . Att n ä r m a r e gå in p å d e s s a s e k t o r e r h a r a n s e t t s falla u t a n f ö r d e n n a u n d e r s ö k n i n g s ram. Prognoserna över såväl invester i n g a r som privat k o n s u m t i o n h a r baserats på regressionsresultaten, vilket i m p l i c e r a r att den relativa förskjutningen mellan privat konsumtion, bruttoinvesteringar och övriga efterfrågesektor e r k o m m e r att bli d e n s a m m a s o m und e r e s t i m a t i o n s p e r i o d e n . De slutgiltigt godtagna prognoserna över bruttoinvesteringar och privat konsumtion redovis a s i t a b e l l I : 3 o c h I : 4. D e t b ö r o b s e r veras att flertalet av dessa inte b e r ä k nats med ovan redovisade metoder utan h a r erhållits direkt.

16 Tabell

1:3. Antaganden

Länder

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland. Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien.. . Turkiet USA Kanada Japan Tabell

1:4. Antaganden

Länder

Belgien Frankrike. . . . Italien Nederländerna. Västtyskland. . Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien. Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien.. . Turkiet 1 USA Kanada Japan 1

om bruttoinvesteringarnas

1963-1970

Procentuell årlig tillvixt

Bruttoinvesteringar i miljarder dollar, 1963 års priser och valutakurser

1963— 1965

1965— 1970

9,0 6,2 -6,4 9,7 9,4 5,8 9,5 7,0 6,5 11,2 5,0 8,1 6,0 20,0 11,5 0 6,0 7,0 5,3 10,6 12,6

4,2 5,5 6,3 5,2 4,1 5,8 3,3 3,1 6,0 5,4 5,7 0,5 3,8 3,1 5,4 13,0 9,6 6,6 5,6 9,2 9,1

2,7 15,8 10,5 3,5 23,8 1,5 1,7 1,7 3,6 13,5 0,5 3,3 1,8 0,1 0,4 0,9 2,1 1,0 94,5 8,6 19,6

3,2 17,9 9,2 4,2 28,5 1,7 2.0 2,0 4,1 16,7 0,6 3,8 2,0 0,1 0,5 0,9 2,4 1,2 104,8 10,5 24,7

4,0 23,4 12,4 5,4 34,8 2,2 2,3 2,3 5,5 21,7 0,8 4,0 2,4 0,1 0,7 1,6 3,7 1,6 137,8 16,3 38,3

utveckling

om den privata

konsumtionens

Procentuell årlig tillväxt

Privat konsumtion, miljarder dollar, 1963 års priser och valutakurser

1965— 1970

4,2 3,1 2,2 5,5 5,6 2,8 5,1 3,5 4,0 3,0 5,0 5,2 4,6 7,1 4,0 6,5 8,2 6,5 5,2 5,5 8,0

4,1 4,5 5,2 5,2 4,4 3,7 3,7 3,7 3,3 3,4 3,8 4,5 4,2 3,4 3,5 5,6 8,3 (7,0) 4,3 5,1 7,1

9,5 52,3 28,2 8,5 54,0 5,2 3,4 3,2 9,0 54,9 2,1 7,0 4,8 0,2 1,7 3,1 3,2 5,2 367,8 25,3 31,6

10,3 55,6 29,4 9,5 60,3 5,5 3,8 3,5 9,8 58,3 2,3 7,7 5,3 0,2 1,8 3,6 3,7 (5,9) 407,5 28,1 36,9

12,6 69,2 38,0 11,4 74,8 6,6 4,5 4,2 11,5 68,9 2,8 9,6 6,4 0,3 2,1 4,7 5,6 (8,3) 502,8 36,1 52,0

Variabeln utnyttjas ej i prognossyfte.

2--514759

utveckling

1970 1965 = 100

122,8 130,7 135,7 129,1 122,3 132,4 117,6 116,5 133,7 129,6 132,0 102,3 120,7 116,7 131,3 184,6 158,1 137,9 131,3 155,3 154,6 -1970

1970 1965 = 100

122,2 124,6 128,9 129,1 124,0 119,7 119,9 119,9 117,5 118,2 120,3 124,6 122,7 118,3 118,8 131,1 149,2 (140,3) 123,4 128,2 140,9

17 c. Prognoserna för investeringarnas skilda användningsområden I ovannämnda investeringsfunktioner ingår total bruttoinvestering exkl. militära investeringar, reparationer och underhåll. För importfunktioner och -prognoser är det dock nödvändigt att erhålla uppgifter angående efterfrågeutvecklingen inom de enskilda områdena. Ett enkelt studium av förskjutningen mellan dessa olika områden, nämligen investering i maskiner och apparater, i bostäder, och i övriga byggnader och anläggningar har verkställts. Några generella tendenser till förskjutningar har inte kunnat iakttas. De enskilda länderna uppvisar olikartad utveckling och denna utveckling försiggår med olika hastighet i skilda länder. Förhållandet illustreras i tabell I : 5. Med utgångspunkt från de iakttagna tendenserna har enkla antaganden om de skilda användningsområdenas andel av den totala brutto-

investeringen år 1965 resp. 1970 verkställts. De sålunda erhållna prognoserna redovisas i tabell I: 6. d. Konsumtionen av skilda varugrupper Med hänsyn till de importvarugrupper som utvalts för vidare analys har konsumtionen av livsmedel, kläder och varaktiga konsumtionsvaror (inkl. inköp av personbilar) studerats separat. Prognoserna för dessa varugrupper har baserats på ekvationer av konventionell typ: P?,

AC°

(5)

P' där Ci = konsumtionen av varugruppen i till fasta priser, C = total konsumtion i fasta priser, Pi = den implicita prisdeflatorn för varugruppen i enligt nationalräkenskaperna och P = den implicita deflatorn för den totala privata konsumtionen. Ekvationen h a r estimerats

Tabell 1:5. Skilda investeringsändamåls procentuella andelar av total bruttoinvestering 1956, 1963, i löpande priser, samt antaganden för 1970 1956 Länder

Belgien. Frankrike.... Italien Nederländerna, Västtyskland. . Danmark . . . . Finland Norge Sverige Storbritannien Portugal Schweiz Österrike USA Kanada Japan

1970 Andra Andra Andra Maski- BoMaski- BoBobyggbygg- Maskibyggner städer nader ner städer nader ner städer nader 28,4 26,0 27,4 19,4

29,2 28,8 29,3

16,4

31,2

56,3 34,9 51,9 28,8

13,2 25,8 19,6 20,8

49,8 38,0 36,2

19,8 24,4 19,6

44,7 43,8 51,2 51,7 52,4

21,7 25,1 27,9 16,6 22,5 17,7 25,8 14,2 24,3 19,6 18,3"

30,9 27,7 33,9 29,3 30,7 37,4 34,1 42,2 29,9 38,3

46 46 56 53 59 40 56 42 48 47

21,1 24 25 13

30 29 31 '

30,5 39,3 27,2 50,5

44,0 44,4 49,5 48,2 51,6 36,8 51,7 33,5 49,3 43,4

16 25 15 20 20 18

25 35 29 ' 38 31 35

30,5 37,6 44,2

48,7 32,8 34,1

20,0 28,3 18,5

31,3 38,9 47,4

46 35 34,9

19 25 15,6

35 40 49,5

Anm. Investeringarnas ändamålsgruppering utnyttjas endast för importprognosen över verkstadsprodukternas undergrupp kapitalvaror samt för importen av trävaror. Specialundersökningen av verkstadsprodukterna omfattar ej gruppen »övriga Västeuropa». För prognosen över trävaruimporten användes förenklade antaganden för dessa länder. 2—514759

18 Tabell 1:6. Antaganden om skilda investeringsändamåls utveckling Miljarder dollar. 1963 års priser och valutakurser 1963 Länder

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland. Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien Portugal Schweiz Österrike USA Kanada Japan

1963 - 1 9 7 0

1970 Andra Andra Maski- BoMaski- BoMaski- Bo- Andra byggner städer byggstäder ner städer byggner nader nader nader

7,0 4,7 1,7 11,5 0,8 0,6 0,9 1,2 6,7 0,2

4,0 2,9 0,6

4,9 2,9 1,2

5,3 2,8 0,8

5,4 2,8 1,4

0,5 0,6 0,6 1,5 4,0 0,2

7,2 3,6 2,0 13,8 0,9 0,7 1,0 1,5 8,1 0,2

0,3 0,4 0,2 0,9 2,7 0,1

0,9 31,0 2,9

0,4 26,8 1,6

0,3 0,5 0,3 1,0 3,5 0,1

0,5 36,7 4,1

1,0 37,7 3,6

0,4 26,3 1,9

ö v e r å r e n 1953—1962 i 1958 å r s p r i s e r . Värdet på inkomstelasticiteterna a (egentligen expenditure elasticities) överensstämde relativt väl med a n d r a u n d e r s ö k n i n g a r av s a m m a art. Spridningen är dock stor mellan de olika länd e r n a . D e n r e l a t i v a p r i s e l a s t i c i t e t e n (/?) k u n d e ej s k a t t a s g o d t a g b a r t p å d e t t a s ä t t : de flesta e s t i m a t e n ä r i n t e s i g n i f i k a n t s k i l d a f r å n 0. E f f e k t e n av p r i s v a r i a b e l n v a r så l i t e n att i n k o m s t e l a s t i c i teten förändrades endast obetydligt n ä r denna variabel infördes i ekvationerna. I d e flesta fall v a r f ö r ä n d r i n g e n a v i n komstelasticiteterna m i n d r e än dess standardavvikelse när prisvariabeln var exkluderad. Med h ä n s y n till d e t t a o c h till att tillf ö r l i t l i g a p r o g n o s e r för d e n r e l a t i v a p r i s u t v e c k l i n g e n inte föreligger h a r det a n s e t t s m o t i v e r a t att p r o g n o s t i c e r a k o n s u m t i o n e n av de o l i k a v a r u g r u p p e r n a e n d a s t m e d h j ä l p av d e n i n k o m s t e l a s t i citet som erhölls vid enkel regression mellan k o n s u m t i o n s v a r u g r u p p e n och to-

5,6 3,1 1,0

7,0 3,6 1,7

0,5 0,7 0,7 1,7 4,9 0,2

10,8 5,7 3,0 18,5 1,3 0,9 1,3 1,9 10.5 0,4

0,4 0,6 0,3 1,4 4,4 0,1

0,6 0,8 0,7 2,3 6,8 0,3

0,6 40,7 5,0

1,2 48,2 5,8

0,5 34,4 2,6

0,7 55,0 8,1

Tabell I: 7. Antaganden om vissa konsumtionsvarugruppers inkomstelasticitet 1963-1970

Livsmedel Kläder

Belgien Frankrike.... Italien Nederländerna Västtyskland. . Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien. Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland , Jugoslavien..., Turkiet USA Kanada Japan g = skattning

Varaktiga konsumtionsvaror

0,7 0,7 0,9 0,7

0,9 1,0 0,7 1,3

2,0 2,1 2,3 2,1

0,6 0,80 0,8

0,5 0,6

0,8 9 1,00 0,9 1,1 1,2

2,4 2,19 2,1 2,2 2,4

0,8

1,4

0,99

0,8 fl-

1,59

0,9 9

ops'

1,59

0,6 0,9 0,99-

0,8 0,7 1,09

0,8 0,9 g 1,89

19 Tabell 1:8. Antaganden

om vissa konsumtionsvarugruppers

utveckling 1963 - 197u

Miljarder dollar. 1963 års priser och valutakurser

Länder

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien Turkiet USA Kanada Japan

1963 VarakVarakVaraktiga tiga Livstiga LivsLivsKläder kons. medel Kläder kons. medel Kläder kons. medel varor varor varor 2,5 16,0 12,0 2,6

1,0 6,5 2,7 1,4

1,1 4,9 1,7 1,1

2,6 16,7 12,5 2,8

1,0 6,8 2,8 1,6

1,3 5,6 1,8 1,3

3,0 19,6 15,8 3,2

1,2 8,5 3,4 2,0

1,8 8,5 3,1 1,9

1,2 1,6 0,9 2,5 14,9

0,4 0,5 0,5 1,1 5,2

0,8 0,6 0,4 1,1 4,9

1,2 1,7 1,0 2,6 15,5

0,5 0,5 0,5 1,2 5,6

1,0 0,7 0,4 1,3 5,6

1,4 2,0 1,2 2,8 17,2

0,5 0,6 0,6 1,4 6,8

1,4 1,0 0,6 1,8 8,0

1,6

0,7

0,6

1,7

0,7

2,0

0,8

0,9

0,6

0,2

0',2

0,6

0,2

0,7

0,2

1,5

0,4

0,2

1,7

0,5

0,3

2,5

0,7

0,5

75,3 5,5 13,7

32,9 2,2 2,7

40,8 2,6 2,8

80,1 6,1 15,8

35,8 2,3 3,2

44,3 2,9 3,7

91,4 7,6 21,8

42,5 2,8 4,5

52,6 3,6 6,4

tal privat konsumtion. De antagna inkomstelasticiteterna anges i tabell I: 7 och de motsvarande prognoserna för de olika varugrupperna i tabell I : 8.

3. Produktionsutvecklingen 1965—1970

En enkel metod för studium av strukturförändringar inom industriproduktionen och mellan industrin och övriga ekonomiska aktiviteter är att beräkna h. k. growth elasticities. Dylika erhålls genom att produktionen inom en viss industribransch korreleras med ett mått f >r den totala produktionen, lämpligen BNP. De skilda koefficienter som er1 alls, kommer att ge ett uttryck för den betydelse — växande eller minskande —• som varje industribransch spelat för den totala utvecklingen under den studerade perioden.

Beräkningarna innehåller inget förklarande moment. De genom regressionerna erhållna koefficienterna besitter endast deskriptivt värde. Å andra sidan kan en beräkning av dylika tillväxtelasticiteter utgöra grundval för prognoser ifall man kan anta att elasticiteterna förhåller sig konstanta över tiden, åtminstone över en kort period. Föreligger skäl att förutse förändringar i elasticiteterna kan prognoser ändå erhållas om utvecklingen inom skilda länder tenderar att följa samma mönster. För närmare diskussion k r i n g detta hänvisas till Maizels: Industrial Growth and World Trade, 1 kapitel 2 : Patterns of Industrial Growth. Följande framställning kommer också att visa att ett visst mönster sannolikt föreligger. 1

Cambridge University Press 1963.

20 132 regressioner har beräknats enligt följande: logVi(j) =

logAi+bilogQi

där Vi(j) är produktionsindex för industribransch /' eller totala industriproduktionen inom land i, Qi är volymindex för BNP, till faktorkostnad inom land i. Regressionerna omfattar 17 länder och 6 eller 7 industribranscher per land. Antalet varierar eftersom samtliga valda branscher inte redovisas i alla länder. Regressionerna är i de flesta fall beräknade över åren 1948—1959. Där detta inte varit möjligt täcker beräkningen vanligtvis 1949—1960. Det primära resultatet av beräkningarna — elasticiteterna bt — redovisas i tabell I: 9. I tabell I: 10 anges korrelationskoefficienterna för de skilda ekvationerna. Av tabell 1:9 framgår att tillväxtelasticiteterna för hela industrin varier a r ganska kraftigt från land till land. Något överraskande synes det vara att Sverige i detta relativt heterogena sällskap utgör en extrem, med en koefficient som understiger 1. Detta innebär att den svenska industriproduktionen under den givna perioden tillväxt långsammare än BNP. Det enda övriga land för vilket detsamma gäller är Kanada. Det ovägda genomsnittet för samtliga studerade länder är 1,32, alltså en inte obetydligt snabbare tillväxt i industriproduktionen än i BNP. Orsaken till att elasticiteten för Sverige understiger 1 torde inte helt böra tillskrivas den statistiska kvaliteten utan avspeglar sannolikt ett faktiskt förhållande. Detta belyses av följande procentuella ökningstal för skilda storheter mellan 1950 och 1959. BNP i fasta priser + 32,1 Produktionsvolym inom egentlig industri + 31,2

Malmbrytning -f- 41,0 Skogsavverkning (kubikmeter) + 33,7 Byggnadsinvesteringar i fasta priser + 54,4 För Kanadas del föreligger direkta beräkningar av inhemsk bruttoprodukt från produktionssidan. De procentuella ökningstalen 1950—1959 för vissa näringsgrenars bidrag i löpande priser (uppgifter i fasta priser h a r inte stått till förfogande) framgår av nedanstående tablå. Jordbruk — 2,0 Malmbrytning + 98,3 Industri + 75,4 Byggnadsverksamhet -f 116,9 Transport och kommunikationer -f 103,7 Gross- och detaljhandel + 90,5 Statlig administration och försvar + 171,9 Inhemsk bruttoprodukt + 88,8 Det förefaller rimligt att anta att tillväxtelasticiteten borde avta med graden av industrialisering. Ett mindre utvecklat land kännetecknas bl. a. av en relativt stor och föga produktiv jordbrukssektor. En given BNP-ökning skulle därmed förutsätta en väsentligt kraftigare tillväxt inom övriga näringsgrenar och enkannerligen inom industrin. I nedanstående tablå har länderna graderats dels efter tillväxtelasticitet för totala industrin, dels efter inhemsk bruttoprodukt per capita år 1957. 1,32 är det aritmetriska medeltalet för de studerade ländernas tillväxtelasticiteter. Uppgifterna rörande bruttoprodukt i 1955 års priser (dollar) är tagna från Maizels a.a. Grekland är ej redovisat hos Maizels. Tablån synes ge vid handen ett visst negativt samband, även om spridningen är relativt stor. En linear regression mellan dessa variabler gav ekvationen

r f 00 CD CO

Xfl

O O

05 rf

O l>

m oo

i—i

o co

0 0 y-i rH

S C

o 2 |

1-1 r H

r f £\J OS |

rf CN

o o"

A rf

CO ÖB

1-1

CO co OJ m

o o

,_,

t^ CD

i n q © O

> BP

m 'C

I> CN

o Cn o

CN 0 5 00 00

Oi rf

O rf

o 00

m o

CD CT> yl in

rf yl

©"o"

<—v

i j* O

r H CO 0 0 CN

X Xä 9 3 •J C

CO r f 1-1 r f

S is

_u ^ CN

O rf

rH I>

'—' 00

CN r H

05 CD

00 CN

,_, t>

l> l> CO r f

r H

CD in

*-> .5 c

CO ?3 m COi

rf O CO CN

m co

05 rf

11 rH

t ^ ro m rH

' • " '

eder länerna

^-N

co m oo cn o o

«J

m OJ o co

•—>»—i

•g

. "O

<2 «

"^ o C 5

i> m

l> rf

r H

<M m

O 02

rf 00

m in

rH rf

CTS

r H i-H

i n cN

o> o TH

C k. CS CS

r H CO

X> <J> OJ CO

-A c

CM <D

CQ "5b

co "o CO

r H CN

" »

i> io

r H CN 0 0 CS

oo m

O I> l> r f rrH H rH rH

l> CN

. 00

c é2 s

._ oc? 5 co

£ <-

'B >

cu cs

o^o-

alS

"* CO

o co

i ^^

rf O CD^CN

10 rf

00 0 0 CO Ol 1

O rt O Cf i ^-

1 s^

14 0"

**^

m CN

CN CO

t> rf

« C « '35 "3 -a

^ r H - r^H -

.-H

i n CN

^H rH~

rH rH

lO . Q

rf CO

r H CD CDrH

CO CN

•c %

CN r H

o o

CN i n

O 00

*o " ©m"

r H CN

00 CN

cS "O

0 0 ^ O i rn" » CN

rf C

rf CO

O^M o" O

Q £

rH rH

co m o o

cS r~< t i ki

rH 0 0

CD CO CM O

^2 *->^ i^-" H ^-

r f 00 0 0 CN

rH"2I co

"Ö

-*1 m o co

a> c <- cs

1-H

« cS c

>-H

C5 00

00 r H CO 00 1

:C3 a.

CS CS

to >

; CN "ii

si -O 3 — C

SPrt "C ^2 >• <u

22 <

I > CO O I>

0 0 Os OS Os O

o in o

co co os os o o

00 Cs

o o C

0 0 1"H Os O

CO Os Os OS

CN OS

OS CN OS OS

c/2 'E 3 A

o o

C/2

P S

cS os

o OS

t > OS

m os

00 I > CO

> 2P

0» O ©"o"

°l°l o o"

os m

C/2 ' C

o o

°i o"

4> CD

co co

oo co

00 OS 0 0

os os

o o

O OS OS I >

1 CO 1 00

co co

00 Os,

o o

o o"

00 00 Os Os

Os Os Os OS

[> OS

l > OS Os o s

o o

c o CO

tlD

3 S 3 C

n CX

cS !-5

.S c

fe « .

« A

"O Oj :CS 3 o) (H 2 - T 3

0 0 Os OS 0 0

00 00 OS OS

Os os

o o

00 I C Os Os

00 I > OS OS

OS Cs

o o

•g CS

I > CO OS 0 0

OS OS OS OS

00 Os

Os 0 0 Os o s

CS Cs

i—i

o o

"Ö

CS I > T f CO

CO [ > c©

1-1 0 0 CO CO

o o

CO 0 0 OS 0 0

oo co

l > 00 OS CS

I> CS

• ^ .22

<2 5

1-1

JA "Ö 3 >2 cS <D

1/5

£Z2

OS Os

OS 00

o o

os oo

OS Os OS Os

O ) CB

CS Os

o" o"

©"o"

o" o"

OS I > Os C s

Cs Cs

o o

os oo

00 OS

• * CO os 00

t > OS Os CS

I> OS

o o

E *<

lO 00 Os <N

i O CO Os CS

Q e

o o

CS 3 cS CS T 3

oo o

i> cs csos

& cs cs

03 '5b 4>

oo os

o * Os

m oo os os

Os OS

o o

o" o"1

o o

Os O OS t >

co r» 00 os

CN OS

••* CO Os Cs

l> Cs

o o

0 0 CO

00 os os.0!

Os Os

00 00 OS CS

o" o

o" o"

acn

o o

O Ö 9 +->

—

:s +-> . o . h

ft 3

. ft

3 3 OJ S o1 1 E

o» j a

6 2 5 P.

35 o

a »3

3 B

.3 3

3 " ja b _-« %o CS

§ fcn S 3 X>Xi "o *CJ CS <U C< ;CS ft»

>~i

t/i

•81

US 3

CS OX) c/s c

•* -c <D

23 Inhemsk bruttoprodukt per capita, 1957 dollar Tillväxtelasticitet 600—1 050

—600

Danmark

—1 1

1 050—1 300

Nederländerna

—1,31

1,31—1,44

Irland

Frankrike

1,45—

Japan Italien

Österrike Finland

(0,009) 1,599—0,027 X

2 R = 0,40

där Y är tillväxtelasticitet och X är inhemsk bruttoprodukt per capita 1957 (i hundratals dollar). Av tabell I: 9 framgår vidare tillväxtelasticiteter för 7 industribranscher. För att underlätta analys av eventuella strukturförskjutningar inom den egentliga industrin redovisas i tabell 1:11 samma elasticiteter relaterade (i indexform) till total tillväxtelasticitet för resp. land. Ett studium av tabell 1:11 visar att Irland och Luxemburg i flera avseenden avviker från de övriga. Av tabell I: 10 framgår vidare att anpassningen för dessa länder är avsevärt lägre än för övriga länder. Dessa två länder beaktas därför ej i den följande diskussionen. Det bör påpekas att det ovägda genomsnittet för ett lands elasticitetsrelationer av två skäl kan skilja sig från 100. Dels utgör tillväxtelasticiteten för totala industrin i princip ett vägt medeltal av de olika branschernas elasticiteter, dels h a r elasticiteterna erhållits genom regressionsberäkningar, varför ett visst slumpfel kan vidlåda koefficienterna. Detta registreras bl. a. av korrelationskoefficienterna i tabell I : 10. Är korrelationen låg minskar elasticiteternas värde som mått på en trendmäs-

1 300— Kanada Sverige Belgien Luxemburg USA

Västtyskland Storbritannien Norge

sig utveckling. Exemplen h ä r p å gives nedan. Flera mer eller m i n d r e entydiga mönster framgår av tabell I: 11. Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustrin ökar långsammare än totala industrin. Enda undantaget utgörs här av Finland. Textilindustrin uppvisar också en låg tillväxtelasticitet. Endast Japan h a r h ä r en elasticitet som är nästan lika stor som för totala industrin. Detta kan förmodas sammanhänga med de för denna bransch speciellt fördelaktiga produktions- och marknadsförhållandena i Japan. Observeras bör del mycket låga värdet för Sverige och Storbritannien, vilket beror på att textilproduktionen inom dessa länder i stort sett stangerat sedan 1948 och fluktuerat relativt kraftigt. Korrelationskoefficienterna är också mycket låga. Pappersindustrin synes växa i ungefär samma takt som total industriproduktion. Mer markanta undantag utgör Finland, Sverige och Storbritannien, vars elasticiteter är väsentligt högre än övriga länders. Det är välbekant att Sverige och Finland kraftigt byggt ut sin massa- och papperskapacitet under den studerade perioden. Den kemiska industrin uppvisar generellt sett en högre tillväxttakt än total industri. Emellertid förefaller det som om den kemiska industrins tillväxt är mest markerad inom de mer utvecklade

o CM

m <o

CM T I •<* O TH r -

i S fl

» *t

< oo

•HTCM"

O ™ « +•> . t i - s

00 o CD

72 'C

rj< m CO •"* CD

•*

00 CM O

CD CD CO O

C o

c© m m co

Luxemburg

oo °°oTr^ m o

• * in -tf CM

Tfl

co i> I>

CO 0 0 T f CO TH 1-H

-Q

i «

*r TH TH

co i n co i n CM I > i i

m oo Ti 1-H

os m

CO CO CM CM

TH CO

CM CM

I> in l~-

Os C» oo CM CM C-

n 00 ii

O co o

I> I> ini> co co

i> • * m n O Ti

CO T H

co CO

o o

l-<

• r f

o o 1-t

1-H

o o

T H

o o

1-H

1 CM

o o TH

oo r^

00 i > | > OS

>—> fa «

T^CD

o c^

•-. . cs H

co cs

;

z~-° iJ

CM CM

TJTTJT

TH I > TH TtT-l 1"H

m o CD t > TH

CN P»

i> CM

m OS co

1-i

l > OS OS 00 •>* i n

oo i >

.5 B

00 CM CO

CO t > OS CO

co oo co TH co i n r f os CO

CO r f OS CO

00 CO l-<

o o

*""

OS_TH

o o 1-H

o o

1-i

r^"^. 0 0 CM OS CM Ti

o 1-H

O CM co ^ CM

O -

CM OS

t-l

co i n m •>*

co co

°i.

CS C<

CM*" CM

*J CO

1-H T H

o •** oTi> l> Ti

es ca

ös

CM OS

C c« CS TJ

oT os os co

m o

l> OS

CD TH CO 00

^ 00 in co

O CO r » CO 00 os

TH 00

o o

'rH o o 1-t

^ L

CO r f

co_co ©"i-T OS o

Q B

1-H

TH oo co 00 TH m

ofin i * co

•* oo m

o o i H o oH T o

o TH

M r-« OS

co m i > oo OS CO

CD^CM i>"co

00 in

i-H 1-1

i-i

^Os^ eo os" o oo

o o

T H

"•*

os os,

l > ^H i> m

CQ °5b

os o US

CO TH

"« co

00 1^

»*!

1-H

B .* cS S

OTTH

Ö CM I > CM 00 co

^ - H

<S w B ^ >> CS

CM CM

OS,-* CM~OS oo «o

o C >- cS

1 ion coT»

eo oo in in os o

^ "l

. "ö to C »-1 CO

00 CO r i co" Os O

00 os CD O

O £

m TH

co rt CO

oo i > os m H l

T H

o o 1-1 o o 1-H

.' - •

4W>

.;-. ,_> .. O. a ti

CH.„ CS tH " C

<o >Ö - .

41 ca

Is a 11

- c i .B s a E "3^5 -B B Xi

"1*12 é* o

C O 3 Cd CS us ä (a•r +•> '.3 ex > ' B :cs -i >

"fll &E i .H

o) a

— •B

"rt

'C 4-> as

CS . B

2-2P U

25 Inhemsk bruttoprodukt per capita, 1957 dollar Elasticitetsrelation —600 100—125

600—1 050

Japan

Österrike

Italien

Nederländerna Frankrike Finland

125—150 150—175

1 050—1 300 Danmark Västtyskland Storbritannien Norge

175—

länderna. I ovanstående tablå sammanställs elasticitetsrelationerna för kemisk industri (från tabell I: 11) med inhemsk bruttoproduktion per capita (Grekland, Irland, Luxemburg ej inkluderade). Järn- och metallverken företer en ganska stor spridning vad avser elasticiteterna. Det synes som om utvecklingen i de större länderna varit avsevärt sämre än i de m i n d r e ; de fyra stora länderna h a r samtliga relationer mindre än 100. F ö r USA:s del är korrelationen dålig; detta kan bero på en fasförskjutning mellan BNP och stålproduktionen. Inom övriga länder är relationen ganska stor. Uppmärksammas bör det höga värdet för Sverige, som under perioden företog avsevärda investeringar inom denna bransch. Av följande uppställning framgår de ovägda genomsnitten för de skilda ländernas elasticitetsrelationer.

Pappers- och

pappersvaruin-

USA Kanada Sverige

73,7 46,7 112,8 145,1 123,2 124,0 84,9

I de båda tablåerna görs slutligen en jämförelse mellan genomsnitten för de olika ländernas branschelasticiteter och de motsvarande värdena som redovisas av Maizels. Dennes elasticiteter erhölls genom regression dels över data från flera länder och över perioden 1899— 1957 och dels en tvärsnittsregression för året 1957. Variablerna utgjordes härvid i båda fallen av nettoförädlingsvärdet inom resp. bransch och land och inhemsk bruttoprodukt per capita. 1 Uppgifterna för Danmark och Nederländerna inkluderade i båda genomsnitten.

Industribransch

Verkstadsindustri inkl. v a r v . . . Övrig industri Total industri

Belgien

Livsmedel-, sprit-, tobaksindustri Textilindustri Pappers- och pappersvaruindustri Kemisk industri Järn- och metallindustri* Verkstadsindustri inkl. varv* . . . . Övrig industri

Elasticiteter enl. Maizels

Livsmedel, sprit, tobaksindustri Textilindustri Kemisk industri

1 300—

Föreliggande beräkning

1899—1957

(1948—1959)

0,78 0,59 2,44 1,52 1,96 1,16 1,26

1,10 0,93 1,31 1,68 1,97 1,50 1,45

0,97 0,65 1,89 1,62 1,64 1,15 1,32 1,49

26 Tabell 1:12. Produktionsutvecklingen

1965-1970 inom vissa industribranscher total industri Genomsnittlig årlig procentuell ökning Total industri

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland. Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien.. . Turkiet USA Kanada Japan

4,8 6,3 7,0 5,1 4,4 4,3 4,7 5,2 4,8 4,0 6,4 (2,7) 4,7 6,6 7,4 2,6 9,4 4,7 6,0 10,5

Resultatet av föreliggande beräkning överensstämmer relativt väl med Maizels. Endast i ett fall skiljer sig resultatet markant, nämligen för verkstadsindustrin. Beräkningsmetodiken är så skild i de tre fallen, att differensen lätt kan förklaras av detta. De i tabell 1:9 angivna tillväxtelasticiteterna visade sig — vid studium av utvecklingen 1955—1963 — vara olämpliga för prognoser över produktionsutvecklingen. De villkor, som i början av denna framställning ställdes för prognosberäkning, uppfylldes ej: elasticiteterna visade sig relativt känsliga för val av period. Detta är inte heller förvånansvärt, då perioden 1948—1959 i många länder karakteriserades av återuppbyggnad av produktionskapaciteten och återhämtning av mellankrigstidens konsumtionsstandard. Det måste betraktas som synnerligen otillfredsställande att utarbeta en pro-

Järn-

och för

Verkstadsindustri

Pappersindustri

—

6,3 7,6 8,8 6,0 4,9 6,6 6,7 8,9 5,9 5,6 8,7

5,5 6,6 6,8 5,7 4,3 4,0 6,0 8,0 5,5 5,8 7,4

5,5

6,3

4,9

—,

8,0 10,1 13,9

8,1 11,9

industri 4,6 5,0 8,4 7,0 3,6

—

5,3 9,3 7,2 4,0

9,2 12,6 9,9 3,6 5,0 12,6

—

5,2 6,5 12,0

—

5,8 5,0 9,0

duktionsprognos där väsentliga omständigheter såsom produktionsfaktorernas utveckling, förändringar i de teknologiska förutsättningarna, interdependensen mellan de olika produktionssektorerna etc. inte beaktas. En mer inträngande analys av dessa omständigheter skulle emellertid kräva en i det h ä r sammanhanget orimligt stor arbetsinsats. De i tabell I: 12 redovisade produktionsprognoserna för perioden 1965— 1970 h a r beräknats med utgångspunkt från de i tabell 1:9 angivna tillväxtelasticiteterna. Dessa h a r dock justerats efter följande kriterier: (a) elasticiteten över perioden 1955—1963 och 1960— 1963, (b) ett förväntat närmande till de »normala» elasticiteterna med hänsyn tagen till inkomstnivån, samt (c) den trendmässiga produktionsutvecklingen. Produktionsframskrivningarna berör endast totala egentliga industrin, järnoch metallindustrin, verkstadsindustrin

27 samt pappersindustrin — de sektorer som är nödvändiga för importprognoser för olika varugrupper. Det är uppenbart att dessa framskrivningar är i hög grad skönsmässiga. Framför allt bör deras indikativa natur understrykas. Vid sidan av redan berörda svagheter hänför sig framskrivningarna till en »normal» period — början och slutet av perioden måste vara belägna på samma intervall i en konjunkturfas för att prognosen skall slå in.

i T . Den svenska verkstadsexportens utveckling 1965—1970 Mellan åren 1953 och 1963 steg Sveriges totala exportvärde med 8 912 milj. kr. eller 116 %. Motsvarande ökningstal för exporten av verkstadsprodukter är 3 558 milj. kr. och 240 %. Denna varugrupp har alltså varit av dominerande betydelse för den samlade exportutvecklingen, vilket motiverar att den givits särskilt utrymme i denna undersökning. Sålunda ställs en prognos över verkstadsexporten till samtliga länder utom östblocket, medan prognoser för övriga varugrupper endast utarbetats för Västeuropa, Nordamerika och Japan. För 14 länder — EEC, EFTA utom Schweiz samt Nordamerika — h a r verkstadsimporten 1953—1963 fördelats på tre användningsgrupper: investeringsvaror, insatsvaror och konsumtionsvaror. Prognoserna över dessa varugrupper behandlas i avsnitt 1—3. För övriga studerade länder har sambandsekvationer mellan importen av hela gruppen verkstadsprodukter och bruttonationalprodukten till faktorkostnad över perioden 1953—1963 beräknats. Valet av oberoende variabel har bestämts av att verkstadsprodukterna ingår i såväl konsumtion och investering som i insatsen till industrin. Prog-

noserna över verkstadsimporten till dessa länder samt prognoserna över den svenska andelen av denna import redovisas i avsnitt 4. Avsnitt 5 presenterar prognoser över verkstadsexporten till övriga länder (utom östblocket) och i avsnitt 6 ges en sammanfattning av utsikterna för svensk verkstadsexport. I bihang 1 redovisas en specialundersökning av tullarnas och lönernas inverkan på verkstadsexportens utveckling för vissa länder. 1. Importen av konsumtionsvaror från verkstadsindustrin

Definitionen av användningsgrupperna har erhållits genom approximation av den användningsgruppering som utnyttjats vid studium av importen till Sverige. Definitionen redovisas i bihang 2. Av detta framgår att definitionen förändrats (förbättrats) i samband med en mera disaggregerad redovisning i OECD:s och FN:s handelsstatistiska publikationer. Definitionens förändring som varit oundviklig innebär naturligtvis ett brott i importserierna som tenderar att försämra regressionsresultaten. Eftersom det är fråga om en omfördelning inom gruppen verkstadsprodukter kan man dock anta att de felaktigheter, som uppstår till följd av detta brott i serierna, tenderar att ta ut varandra. Fördelningen på användningsgrupper har vidare bedömts tillföra prognosen ett väsentligt informativt värde. Importfunktioner för de skilda användningsgrupperna har genomgående estimerats över perioden 1953—1962, då uppgifter för 1963 inte förelåg vid tidpunkten för beräkningarna. Oberoende variabel h a r för gruppen konsumtionsvaror varit privat konsumtion av varaktiga konsumtionsvaror. Av tabell II: 1 framgår regressionsresultaten, som inte är helt tillfredsställande.

28 Tabell II: 1. Resultat av regressionsberäkningar över importen av konsumtionsvaror från verkstadsindustrin och privat konsumtion av varaktiga varor för skilda länder Linear ekvation

Belgien Frankrike.... Italien Nederländerna. Västtyskland1. Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien. Portugal1 Österrike USA Kanada

Logaritmisk linear ekvation

Marginell importbenägenhet

Korrelationskoefficient

Importelasticitet

Korrelationskoefficient

0,005 0,042 0,118 0,207 0,073 0,134 0,263 0,254 0,144 0,025 0,012 0,083 0,036 0,155

0,016 0,840 0,903 0,922 0,937 0,970 0,699 0,979 0,828 0,879 0,669 0,943 0,453 0,667

0,534 1,977 1,703 1,320 4,436 1,157 1,663 1,860 0,931 2,091 1,205 2,273 3,700 2,213

0,143 0,824 0,948 0,934 0,980 0,965 0,682 0,966 0,837 0,942 0,761 0,893 0,531 0,757

1 Oberoende variabel: total privat konsumtion. Anm. Samtliga redovisade ekvationer är estimerade i fasta priser. Ekvationerna har formen Yi = a + bXi resp. Y$ = C - X1?, där Y är import av varugruppen till land i och Xi är den privata konsumtionen av varugruppen i land i. Skälen härtill torde främst vara grupperingens grovhet, förändringen av definitionen och modellens enkelhet. I princip syftar en användningsgruppering av importen till att erhålla importgrupper motsvarande strategiska efterfrågevariabler. En helt tillförlitlig gruppering av detta slag kräver dels ingående kännedom om beräkningsmetodiken för nationalräkenskaperna i olika länder, dels en mycket disaggregerad redovisning av utrikeshandeln. För det andra är det uppenbart att importen påverkas av fler faktorer än enbart den interna konsumtionsutvecklingen. Viktigare faktorer som utelämnats i modellen är t. ex. lager och relativa priser. Slutligen kan det dåliga sambandet förklaras genom den mycket svaga statistiken över importpriserna. Regressionerna har verkställts dels i löpande, dels i fasta priser. Endast regressionerna i fasta priser diskuteras och redovisas.

Deflatorer för importutvecklingen har varit importprisindex för verkstadsprodukter, totalt. Detta ger en hög grad av approximation redan för de länder som publicerar importprisindex på disaggregerad nivå. För några av de studerade länderna har icke ens importprisindex för verkstadsprodukter funnits att tillgå. Man har då antagit att prisutvecklingen varit densamma för detta land som för ett närbeläget land, som publicerar dylika importprisindex. Denna approximation är naturligtvis grov. En undersökning h a r dock visat ett högt samband mellan publicerade importprisindex, varför denna approximation ändå synes möjlig att försvara. Mot denna bakgrund är den låga korrelationen i tabell II: 1 mindre förvånansvärd. Det bör påpekas att korrelationskoefficienten mäter sambandet mellan kortsiktiga fluktuationer i import och efterfrågan. Denna undersöknings syfte är emellertid att beräkna

29 Tabell 11:2. Import av konsumtionsvaror

från verkstadsindustrien

Miljoner dollar, 1963 års priser

Västtyskland Norge Portugal USA Summa exkl. Sverige

1963-1970

Procentuell volymu tveckling

1957— 1962

1963— 1965

1965— 1970

162 329 305 382 294 120 82 97 270 222 43 164 965 231

176 356 357 493 402 135 116 110 315 240 52 213 1 092 283

210 477 761 745 706 196 195 154 428 458 72 367 1 390 442

— 53,1 443,5 411,7 112,2 378,8 107,2 69,4 89,3 13,3 88,5 3,5 65,7 38,5 19,5

8,7 8,2 17,0 29,0 36,6 12,5 41,5 13,4 16,7 8,1 19,9 29,6 13,2 22,5

19,2 34,0 113,2 51,2 75,6 45,2 68,1 40,0 35,8 90,7 39,2 72,3 27,3 56,2

3 396

4 045

6 173

19,1

52,6

prognoser över en längre period. På halvlång sikt torde sambandet mellan import och inhemsk konsumtion på motsvarande varor vara av dominerande betydelse för utvecklingen. Under förutsättning att residualerna inte företer ett tydligt mönster under estimationsperioden kan därför regressionsresultaten enligt tabell II: 1 utnyttjas för prognoser över perioden 1965—1970. Dessa prognoser är redovisade i tabell 11:2. Av de två alternativa funktionsformerna — linear eller lineärt logaritmisk — har det alternativ som gett den bästa anpassningen utnyttjats för prognoserna. Där den lineära modellen valts h a r den beräknade marginella importbenägenheten applicerats på den oberoende variabelns absoluta ökning 1963—• 1965 och 1965—1970, varvid importens absoluta ökning erhållits. Där den lineärt logaritmiska modellen valts har importelasticiteten multliplicerad med den oberoende variabelns relativa ökning givit den procentuella ökningen i importen. De båda modellerna h a r givit mycket dåligt resultat för Belgien—Luxemburg.

— .

Detta sammanhänger med bilimporten till detta land som uppvisar en mycket kraftig ansvällning under åren 1957— 1959, vilken inte kan förklaras av efterfrågeutvecklingen. Prognosen över importen till Belgien har därför beräknats med en förenklad metod. Importen av varugruppen h a r stigit med 26,3 % om man jämför genomsnitten för åren 1953 —1954 och 1961—1962. Motsvarande ökning för konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror är 58 %. Elasticiteten över detta intervall är alltså ungefär 1/2. Detta värde har antagits gälla även för prognosperioden. För Västtyskland har den höga elasticiteten (4,4) skönsmässigt justerats ned för att ta hänsyn till de speciella omständigheter som rådde under estimationsperioden. Värdet på elasticiteten har antagits falla till 1,5. De skilda importprognoserna ger en sammanlagd ökning om 19,1 % 1963— 1965 och 52,6 % 1965—1970. Det senare motsvarar en årlig ökningstakt om 8,8 %. Av tabell II: 3 framgår de svenska andelarna av konsumtionsvaruimporten. Andelen är betydande endast på den

30 Tabell II: 3. Sveriges procentuella andel i importen av konsumtionsvaror

1953 - 1970 Prognos

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland. Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal Österrike USA Kanada

— —

0,6

—

2,3

—

3,1

—

1,0

—

0,3

0,2 0,5 0,3 0,6 1,5 8,0 6,9 17,0 1,0 1,7 0,1 4,2 0,9

0,8 0,8 0,1 1,2 1,7 12,5 8,4 16,2 3,8 1,0 1,6 3,0 2,2

1,0 0,9 0 1,5 1,9 13,5 9,0 16,5 4,5 0,8 2,0 3,3 2,5

1,4 1,0 0 2,0 2,2 17,5 11,0 17,0 6,0 0,6 3,0 3,8 3,0

— •

0,3

—

0,1

—

5,2 0,9 4,0

6,2 1,9 16,2

—

0,6 —

0,5

—

•

0,1

3,7

—

nordiska marknaden, men inte obetydlig på Storbritannien och USA. Förändringen av varugruppens definition omöjliggör en närmare analys av andelarnas utveckling. Med utgångspunkt från det med avseende på definitionens noggrannhet bästa värdet, som samtidigt utgör basen för exportprognoserna och med hänsynstagande till de tendenser som kan utläsas av perioden 1953— 1962, h a r enklare antaganden om andelarnas utveckling fram till 1970 gjorts. I allmänhet förväntas en moderat ökning av andelarna.

De skilda import- och andelsprognoserna sammanställs i tabell 11:4 till en prognos över den svenska »exporten». Denna prognos hänför sig ej till den faktiska exporten f. o. b. utan till importen från Sverige. Differensen i utveckling mellan faktisk export och implicit »export» är dock relativt obetydlig och torde helt ligga inom prognosens osäkerhetsmarginaler. För konsumtionsvarorna förutses en mycket stark ökning 1965—1970 — 79,4 %. Detta motsvarar en årlig ökningstakt av 12,4 %.

Tabell 11:4. Sveriges »export» av konsumtionsvaror

till vissa länder

Miljoner dollar, 1963 års priser

Belgien Frankrike Italien Västtyskland Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal Österrike USA Kanada Summa

1963-1970

Procentuell volymutveckling

1963—1965

1965—1970

1,3 2,6 0,4 4,8 5,1 15,0 6,9 15,7 8,4 0,4 2,6 28,9 5,0

1,8 3,2

2,9 4,8

38,5 23,1

61,1 50,0

7,4 7,6 18,2 10,4 18,2 10,8 0,4 4,3 36,0 7,1

14,9 15,5 34,3 21,4 26,2 27,5 0,4 11,0 52,8 13,3

54,2 49,0 21,3 50,7 15,9 28,6

101,4 103,9 88,5 105,8 44,0 154,6

65,4 24,6 42,0

155,8 46,7 87,3

97,1

125,4

225,0

29,1

79,4

31 Tabell 11:5. Resultat av regressionsberäkningar mellan importen av insatsvaror verkstadsindustrin och produktionen inom samma industribransch Linear ekvation

Belgien Frankrike.... Italien Nederländerna. Västtyskland. . Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien. Portugal Österrike USA Kanada

från

Lineärt logaritmisk ekvation

Marginell importbenägenhet

Korrelationskoefficient

Importelasticitet

Korrelationskoefficient

37,01 12,67 12,03 8,53 17,38 2,55 67,78 2,16 24,05 46,77 —0,13 3,83 85,71 51,03

0,573 0,698 0,930 0,780 0,949 0,811 0,600 0,715 0,651 0,907 0,132 0,908 0,776 0,442

1,462 1,051 1,400 0,638 2,869 0,480 1,124 0,404 1,866 3,646 0,002 1,606 3,704 0,683

0,523 0,338 0,942 0,808 0,990 0,815 0,752 0,685 0,692 0,904 0,004 0,956 0,716 0,358

Anm. Samtliga redovisade ekvationer är estimerade i fasta priser. För ekvationsformler se tabell 1:1.

2. Importen av insatsvaror från verkstadsindustrin De generella anmärkningar över användningsgrupperingen av importstatistiken och över regressionsberäkningarna som redovisas i avsnitt 1, bör beaktas även i detta och följande avsnitt. Insatsvarorna avses omfatta de varor som genomgår ytterligare förädling inom importlandet före den slutliga konsumtionen. Som oberoende variabel har valts produktionsvolymen inom verkstadsindustrin. Gränsdragningen mot investeringsvaror är synnerligen vansklig, i synnerhet som importstatistik endast föreligger på relativt aggregerad nivå. Estimaten redovisas i tabell II: 5. Den ltga korrelationen för vissa länder torde bero dels på ovannämnda definitionsproblem, dels på lagerutvecklingen, som sannolikt spelar en större roll för denna grupp än övriga användningsgrupp?r. Slutligen är det möjligt att produktijnsvolymindex är av sämre statistisk

kvalitet än de oberoende variablerna i avsnitt 1 och 3. Med hänvisning till tabell 11:5 bör påpekas att de »marginella importbenägenheterna» för denna varugrupp inte kan ges samma innebörd som i avsnitt 1. Medan dessa benägenheter kunde tolkas som den marginellt importerade andelen av konsumtionsvarugruppen, anger »benägenheterna» i detta avsnitt den import i miljoner dollar som en ökning av produktionsvolymindex med en enhet ger upphov till. Som synes föreligger betydande differenser mellan länderna. Även om tolkningen av koefficienterna måste bli mycket osäker med hänsyn till den låga korrelationen, torde kunna konstateras att denna »benägenhet» sannolikt bör öka med marknadens storlek och minska med graden av integration inom verkstadsindustrin. En större marknad bör ge utländska producenter möjlighet att avsätta — i relation till marknadens storlek — marginella kvantiteter som

32 Tabell 11:6. Import av insatsvaror från verkstadsindustrien Miljoner dollar, 1963 års priser

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien Portugal Österrike USA.. Kanada

Summa exkl. Sverige

640 421 447 488 481 125 84 110 244 332 43 101 494 1 072

744 481 503 547 720 137 103 120 297 421 43 132 623 1 169

1018 704 872 666 1 278 162 147 147 408 664 43 207 983 1 455

4 838

5 743

8 346

vid absoluta jämförelser med mindre marknader likväl är beaktningsvärda. De i tabell I I : 6 angivna importprognoserna baserar sig med två undantag på de i tabell II: 5 redovisade regressionsestimaten, varvid den modell som gett bäst anpassning valts till prognosmodell. Det dåliga resultatet för Portugal h a r motiverat att modellen frångåtts. Ett studium av utvecklingen 1953—1962 visar att importen efter en uppgång mot slutet av 1950-talet åter stagnerat på en nivå som obetydligt överstiger den för

1963-1970 Procentuell volymutveckling

1957— 1962

1963— 1965

1965— 1970

167,8 87,2 220,8 21,5 284,7 26,9 11,9 42,1 48,4 —20,1 46,0 116,4 18,0

16,3 14,3 12,6 12,0 49,6 9,9 22,7 9,1 21,7 26,8 0 30,4 26,1 9,0

36,8 46,3 73,4 21,7 77,5 18,1 42,7 22,5 37,4 57,7 0 57,0 57,8 24,5

—

18,7

45,3

åren 1953—1955. I brist på ytterligare informationer om denna varugrupps bestämningsfaktorer antas importen oförändrad över prognosperioden. För Sverige har den logaritmiska modellen givit en orimligt hög importprognos varför den lineära valts för prognostiseringen. Tabell II: 7 anger de svenska andelarna av insatsvaruimporten. Det framgår att den svenska exporten spelar en stor roll i importen till de nordiska länderna; andelen rörde sig om drygt 20 %

Tabell 11:7. Sveriges procentuella andel i importen av insatsvaror

1953-1970 Prognos

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland. Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal Österrike USA Kanada

2,5 3,2 2,6 4,6 5,5 12,9

3,2 3,6 3,4 3,6 6,6 13,6 16,7 24,1 7,1 7,1 1,8 2,9 0,3

2,5 3,0 4,6 3,6 5,8 17,0 10,1 25,7 5,3 9,3 2,0 2,9 0,4

3,0 1,9 3,2 4,3 6,3 21,2 20,8 29,4 4,6 4,9 1,2 3,3 0,4

2,9 1,8 2,1 3,7 4,3 20,9 22,2 25,4 4,6 4,4 2,6 2,1 0,6

2,9 1,7 2,0 3,6 4,2 21,0 23,0 26,0 4,7 4,0 2,7 2,1 0,6

3,0 1,5 1,7 3,4 4,0 21,5 26,0 29,0 5,0 3,7 3,0 2,4 0,6

—

24,6 5,3 5,0 3,6 3,6 0,3

33 Tabell 11:8. Sveriges »export» av insatsvaror till vissa länder 1963

Procentuell volymutveckling

Miljoner dollar, 1963 års priser

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal Österrike USA Kanada Summa

1963—1965

1965—1970

18,7 7,5 9,5 18,3 20,5 26,2 18,6 27,9 15,2 1,9 2,6 10,3 6,3

21,6 8,2 10,1 19,7 30,2 28,8 23,7 31,2 19,8 1,7 3,6 13,1 7,0

30,5 10,6 14,8 22,6 51,1 34,8 38,2 42,6 33,2 1,6 6,2 23,6 8,7

15,5 9,3 6,3 7,7 47,3 9,9 27,4 11,8 30,3 -10,5 38,5 27,2 11,1

41,2 29,3 46,5 14,7 69,2 20,8 61,2 36,5 67,7 -5,9 72,2 80,2 24,3

183,5

218,7

318,5

19,2

45,6

1963. Även i Västtyskland och Storbritannien var den svenska andelen inte obetydlig — drygt 4 %. I övriga länder svarade Sverige för ca 2—4 % av importen. Endast i ett fall (Kanada) understeg den svenska andelen 1 % 1963. Framskrivningarna av andelarna 1963 —1970 uppvisar vissa markanta drag. På EEC-länderna förväntas utvecklingen komma att missgynna den svenska exporten; det motsatta beräknas inträfla på EFTA-länderna, dock med ett undantag, Portugal. På Nordamerika förväntas den svenska andelen förbli i stort sett konstant. Prognoserna över den svenska »exporten» redovisas i tabell II: 8. Sammanlagt förväntas en något lägre ökr.ingstakt 1963—1970 för denna varugrupp än för den föregående. Volymökningen 1963—1965 skattas till 19,2 %, cch ökningen 1965—1970 till 45,6 % notsvarande en genomsnittlig årlig ökr.ing om 7,8 %. 3, Importen av investeringsvaror från verkstadsindustrin

Investeringsvarorna utgör den största andelen av handeln med verkstadspro3—524753

-1970

dukter. Normalt associeras hela gruppen verkstadsprodukter — engineering products — med investeringar i maskiner och apparater. Denna efterfrågekomponent h a r utgjort oberoende variabel i de i tabell II: 9 redovisade regressionsresultaten. Sambandet är för flera länder högre än för övriga användningsgrupper. De viktigaste undantagen är härvidlag Norge och USA. I Norge spelar investeringar i fartyg en betydande roll både på kort och lång sikt. Eftersom OECD:s statistiska publikationer utnyttjats för insamlandet av data över de oberoende variablerna h a r bruttoin-: vesteringarna kommit att omfatta far-; tyg, trots att importvarugruppen exkluderar dessa. F ö r övriga länder torde detta förhållande inte påverka resultaten nämnvärt. Regressionsresultaten har, trots denna möjlighet till felskattningar, utnyttjats för prognoser även för Norge. I USA:s fall, liksom för Kanada, h a r maskininvesteringens kraftiga fluktuationer kring en — över regressionsperioden — svagt stigande trend inte förmått förklara investeringsvaruimportens snabba tillväxt. Det kan påpekas att korrelationen för båda dessa

34 Tabell 11:9. stadsindustrin

Resultat av regressioner mellan importen av investeringsvaror från verkoch bruttoinvesteringar (exkl. underhåll och militära investeringar) i maskiner och apparater Linear modell

Belgien Frankrike.... Italien Nederländerna Västtyskland. . Danmark Finland 1 Norge Sverige Storbritannien. Portugal Österrike USA Kanada

Logaritmisk linear modell

Marginell importbenägenhet

Korrelationskoefficient

Importelasticitet

Korrelationskoefficient

11,11 6,71 5,39 5,37 7,92 2,06 0,015 2,13 2,47 7,16 0,34 2,04 0,63 7,23

0,866 0,971 0,989 0,952 0,982 0,986 0,750 0,698 0,947 0,850 0,961 0,974 0,018 0,333

2,731 1,447 1,500 1,432 2,734 1,409 0,803 1,275 1,348 1,528 0,695 1,877 0,183 0,680

0,909 0,979 0,986 0,965 0,984 0,987 0,706 0,667 0,948 0,818 0,946 0,985 0,032 0,389

1 Oberoende variabeln uttryckt i absoluta värden. Anm. Båda ekvationerna estimerade med variablerna uttryckta i fasta priser.

länder var avsevärt högre i löpande pris e r ä n i fasta. D e t t a t y d e r p å att deflateringen av i m p o r t e n och/eller invester i n g e n ä r o t i l l f r e d s s t ä l l a n d e , v i l k e t för ö v r i g t o b s e r v e r a t s v a r a fallet för i m p o r t e n till S v e r i g e av k a p i t a l v a r o r . D ä r ä r i m p o r t p r i s i n d e x ä n d o c k av v ä s e n t l i g t Tabell

11:10.

Import

av investeringsvaror

högre kvalitet än de som utnyttjats i föreliggande undersökning. I m p o r t p r o g n o s e n för USA h a r b e r ä k nats m e d hjälp av den lineärt logaritm i s k a r e g r e s s i o n e n i löpande priser, v i l k e t g e r en i m p o r t e l a s t i c i t e t o m 3,09 (R — 0,745). F ö r K a n a d a h a r p å l i k n a n från verkstadsindustrin

Miljoner dollar, 1963 års priser

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien Portugal Österrike USA Kanada Summa exkl. Sverige

1963-1970

Procentuell volymutveckling 1957— 1962

1963— 1965

1965— 1970

1202 2 050 1 443 1 863 1887 640 368 442 823 1 440 187 563 2 521 2 275

55,1 75,5 162,1 74,0 218,6 115,1 76,7 50,3 67,6 67,6 78,5 102,6 6,2

34,3 4,6 —24,3 23,8 30,8 21,1 16,3 24,4 13,8 30,9 19,8 31,5 67,4 20,3

47,1 71,4 82,2 72,3 50,2 66,6 21,7 44,4 36,3 38,3 54,5 45,0 86,2 49,0

16. 881

—

21,1

59,8

608 1 143 1 046 873 960 317 260 246 531 795 101 295 809 1 269

817 1 196 792 1 081 1 256 384 302 306 604 1 041 121 388 1 354 1 527

8 722

10 565

35 Tabell 11:11. Sveriges procentuella andel av importen av investeringsvaror

1953-1970 Prognos

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland. Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal Österrike USA Kanada

2,4 3,0 2,2 4,4 5,4

2,4 3,3 2,7 3,2 5,3

2,6 3,1 1,9 3,2 4,9

2,3 2,3 2,4 2,5 4,3

2,3 2,9 2,6 2,5 5,6

2,3 2,8 2,7 2,3 5,4

2,3 2,5 2,9 2,0 5,0

14,3 17,4

13,7 10,3 18,6

12,8 13,4 17,4

11,4 13,8 16,0

14,1 17,5 21,5

14,0 18,0 21,8

13,5 20,0 22,5

2,2 2,8 3,5 2,9 0,5

4,2 3,1 2,6 3,3 0,6

5,1 3,8 2,0 3,3 0,5

3,8 4,3 1,8 3,3 0,7

4,5 4,1 2,2 4,1 0,8

4,6 4,3 2,3 4,1 0,9

5,0 4,6 2,5 4,1 1,1

—

de sätt importelasticiteten erhållits från beräkningen i löpande priser: e = 0,844 K = 0,856. Det bör alltså observeras att dessa importprognoser är av annan karaktär än övriga. Dessa är giltiga under förutsättning att prisutvecklingen spelar en obetydlig roll, eller att den relativa prisutvecklingen blir densamma under prognosperioden som tidigare. Detta är uppenbarligen ett mindre grovt antagande. Det bör slutligen påpekas att de oberoende variablerna är uttryckta i indexform, varför de »marginella importbenägenheterna» får tolkas i analogi med »benägenheterna» i avsnitt 2. I ytterligare två fall har regressionsestimaten frångåtts vid prognosberäkningen. F ö r Belgien och Västtyskland har den mycket höga importelasticiteten bedömts bero på speciella faktorer — i synnerhet liberaliseringen — som varit verksamma under estimationsperioden. Elasticiteten har skönsmässigt antagits bli 1,5 under estimationsperioden. Sammanlagt förväntas investeringsvaruimporten stiga med 21,1 % 1963— 1965 och 59,8 % 1965—1970. Den senare motsvarar en årlig ökning om 9,8 %. Av tabell I I : 11 framgår de svenska

andelarna av importen 1953—1970. Bilden är i stort sett densamma som för insatsvarorna. På dessa sektorer synes den svenska exportindustrin ha tillkämpat sig en marknadsandel, som vare sig fluktuerar särdeles kraftigt eller uppvisat några starka trendmässiga förändringar. De förskjutningar som kunnat iakttas har även här dragits ut över prognosperioden. Den svenska »exporten» av investeringsvaror till de studerade 13 avnämarländerna beräknas stiga med 23,5 % 1963—1965 och 55,5 % 1965—1970, vilket motsvarar en årlig ökningstakt om 9,2 % över femårsperioden.

4. »Exporten» av verkstadsprodukter till Västeuropa, Nordamerika och Japan Sambandsekvationer mellan importenav hela gruppen verkstadsprodukter och bruttonationalprodukten till faktorkostnad h a r beräknats över perioden 1953— 1963 för samtliga studerade avnämarländer. För de 13 ovan behandlade länderna utnyttjas modellen inte för importprognoser. Valet av oberoende variabel h a r bestämts av att verkstadsprodukterna ingår i såväl konsumtion och investering som i insatsen i industrin.

36 Tabell

11:12.

Svensk

»export» av investeringsvaror

till vissa länder

Procentuell volymutveckling

Miljoner dollar, 1963 års priser

Belgien Frankrike Italien Västtyskland Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal Österrike USA Kanada Summa

1963—1965

1965—1970

14,3 32,8 27,1 21,6 53,9 44,7 45,6 52,9 35,9 4,1 6,4 33,1 10,1

18,8 33,5 21,4 24,8 67,8 53,8 54,4 66,7 47,9 5,2 8,9 55,5 13,7

27,6 51,2 41,8 37,3 94,4 86,4 73,6 99,4 72,0 8,6 14,1 103,4 25,0

31,5 2,1 —21,0 14,8 25,8 20,4 19,3 26,1 33,4 26,8 39,1 67,7 35,6

46,8 52,8 95,3 50,4 39,2 60,6 35,3 49,0 50,3 65,4 58,4 86,3 82,5

382,5

472,4

734,8

23,5

55,5

Resultaten av r e g r e s s i o n s b e r ä k n i n g a r n a i fasta p r i s e r r e d o v i s a s i t a b e l l I I : 13. D e t r e l a t i v t g o d a r e s u l t a t e t b ö r ses m o t följande b a k g r u n d : F ö r d e t f ö r s t a ä r d e t u p p e n b a r t att i m p o r t e n p å v e r k a s av flera f a k t o r e r ä n Tabell

II: 13. Resultat

enbart den interna konsumtionsutvecklingen. Viktigare faktorer som utlämn a t s i m o d e l l e n ä r t. e x . l a g e r o c h r e l a tiva priser. F ö r det a n d r a b ö r den m y c ket svaga statistiken över i m p o r t p r i s e r na åter betonas.

av regressionsberäkningar och BNP

mellan

import

Linear modell Marginell importbenägenhet Belgien Frankrike.... Italien Nederländerna. Västtyskland. . Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien. Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien.. . Turkiet USA Kanada Japan

1963 — 1970

0,287 0,041 0,077 0,249 0,039 0,159 0,154 0,172 0,098 0,054 0,098 0,211 0,167 0,050 0,025 0,103 0,126 0,025 0,014 0,088 0,020

verkstadsprodukter

Lineärt logaritmisk modell

Korrelationskoefficient

Importelasticitet

Korrelationskoefficient

0,988 0,969 0,924 0,971 0,975 0,979 0,809 0,959 0,977 0,960 0,945 0,980 0,989 0,479 0,965 0,989 0,915 0,343 0,927 0,946 0,945

3,449 2,600 2,699 2,662 4,143 2,346 1,668 2,244 1,431 4,063 1,512 3,917 3,003 0,337 2,834 2,120 1,673 0,415 5,152 1,246 2,003

0,988 0,985 0,940 0,983 0,998 0,973 0,776 0,953 0,968 0,943 0,930 0,993 0,986 0,444 0,951 0,974 0,945 0,226 0,918 0,947 0,937

37 Tabell II: 14. Import av verkstadsprodukter

till vissa länder 1963

Miljoner dollar, 1963 års priser

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien Portugal. . Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien Turkiet USA Kanada Japan Summa exkl. Sverige

1 413 1 893 1 806 1 744 1 735

1 737 2 033 1 652 2 121 2 378

2 430 3 231 3 076 3 274 3 871

562 426 455

656 521 536

998 710 743

1 046 1349

1 216 1 702

1 659 2 562

187 968 560 33 238 238 334 300

1 225

1 810 1 137

733 40 290 285 430 335

55 430 415 720 400

Procentuell volymutveckling 1957— 1962

1963— 1965

1965— 1970

70,9 88,7 193,7 67,0 239,7 88,2 49,9 65,7 37,0 79,5 34,6 168,1 72,5

22,9 —8,5 21,6 37,1 16,7 22,3 17,8 16,3 26,2 15,5 26,5 30,9 21,2 21,8 19,7 28,7 11,7 35,3 15,9 34,5

39,9 58,9 86,2 54,4 62,8 52,1 36,3 38,6 36,4 50,5 39,8 47,8 55,1 37,5 48,3 45,6 67,4 19,4 59,5 40,0 59,9

20,8

53,9

2,3

3 069 2 979 1 135

4 894 4 172 1 815

80,3 65,9 67,7 74,1 92,1 15,2 165,8

19 925

24 073

37 045

—

2 269 2 571

Trots den relativt stora osäkerhet som vidlåder beräkningen av marginella importbenägenheter, synes dessa vara av den storleksordning som man a priori kan vänta sig. De högsta benägenheterna uppvisas av Belgien, Nederländerna och Schweiz, alla små länder som karakteriseras av en starkt utvecklad utrikeshandelssektor. Därnäst kommer vissa mindre länder, också med betydande utrikessektorer —• Danmark, Finland, Norge och Österrike. Sverige och Kanada synes inta en mellanställning mellan dessa länder och de större, för vilka verkstadsimporten inte är av samma betydelse. Av de större länderna uppvisar Italien den högsta marginella importbenägenheten (0,08) och USA den lägsta (0,01). Utanför ramen för denna gruppering faller Island, Irland och medelhavsländerna Portugal, Grekland, Jugoslavien och Turkiet. Importen av verkstadsprodukter till dessa länder be-

-1970

7,4

ror sannolikt i stor utsträckning på strukturella faktorer, som inte utan vidare kan inpassas i en analys av detta slag. En ytterligare kommentar kan läggas till framställningen. Den obetydliga absoluta differensen mellan verkstadsimporten till olika länder av mycket olika storlek, som framgår av tabell II: 14, är förvånansvärd. Sålunda importerade Sverige 1963 med en bruttonationalprodukt om ca 15 miljarder dollar nära nog hälften så mycket verkstadsprodukter som USA med en bruttonationalprodukt om 532 miljarder dollar. De olika EECländernas bruttonationalprodukt var 1963 fördelade över intervallet 13 till 82 miljarder dollar. Importen av verkstadsprodukter var samma år och samma länder spridd över intervallet 1 413 —1 893 miljoner dollar. Den absoluta storleken av verkstadsproduktsimporten synes alltså bero på andra faktorer

38 Tabell 11:15. Importen av verkstads produkter: importen från Sverige i procent av total verkstadsimport. Löpande priser Pro gnos

Belgien Frankrike. . .. Italien Nederländerna Västtyskland. Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien.. . Turkiet USA Kanada Japan

2,2 2,9 2,2 4,1 4,8

2,6 3,2 2,7 3,0 5,0

2,2 3,0 2,1 3,0 4,6

2,5 2,2 2,4 2,8 4,3

2,3 2,6 2,5 2,8 4,8

2,4 2,2 2,1 2,6 4,7

2,4 2,2 1,9 2,4 4,4

2,5 2,1 1,8 2,3 4,2

11,6

12,3 11,1 18,8

12,9 11,4 19,6

12,5 14,9 17,9

15,9 16,8 19,8

15,3 14,9 21,2

15,4 17,0 21,7

15,6 18,8 22,6

4,5 3,9 1,9 1,8 8,5 1,2 6,2 2,3 1,2 2,4 0,5 1,9

5,0 4,8 2,1 1,6 5,3 1,7 3,9 2,9 1,5 3,4 0,5 2,6

3,8 4,1 2,8 1,4

4,3 5,6 3,2 1,8

4,4 3,5 3,3 2,1

4,6 3,4 3,4 2,3

5,2 3,5 3,7 2,8

10,8

11,4

13,4

14,0

15,0

1,5 3,5 1,7 2,7 3,6 0,6 1,6

1,4 3,3 1,9 3,0 3,1 0,6 1,4

1,7 3,1 2,4 2,9 2,9 0,8 1,5

1,9 3,5 2,4 3,0 3,4 0,9 1,4

2,2 3,5 2,6 3,0 3,7 1,1 1,3

18,2

2,5 3,2 3,0 4,4 0,7 2,7 3,7 2,2 0,4

än marknadens storlek, vilket bestyrks av differensen mellan ländernas marginella importbenägenheter. Importprognoserna för hela varugruppen verkstadsprodukter framgår av tabell II: 14. De i tidigare avsnitt redovisade importprognoserna över tre varugrupper h a r summerats och införts för resp. land. Det kan observeras att en importprognos baserad på den aggregerade modellen för de flesta av dessa länder ger ett synnerligen likartat perspektiv. Prognoserna för övriga länder baserar sig på regressionsresultaten enligt tabell I I : 13. För dessa h a r genomgående den lineära funktionsformen utnyttjats, då den lineärt logaritmiska ansetts ge alltför höga prognoser. Importen av verkstadsprodukter till samtliga studerade avnämarländer beräknas stiga med 20,8 % 1963—1965 och 53,9 % 1965—1970. Denna betydande ökning är i stort gemensam för samtliga länder. Expansionen är dock väsentligt lägre än den för perioden 1957—1962 uppmätta.

I tabell II: 15 redovisas de svenska andelarna av verkstadsimporten 1953— 1970. För de 13 särskilt studerade länderna är uppgifterna 1965 och 1970 erhållna genom summation över de olika varugrupperna. Prognoserna för övriga länder är erhållna genom trendframskrivningar. De svenska andelarna förutses förbli oförändrade eller minska något på EEC-marknaden (utom Belgien). Inom EFTA och i synnerhet Norden beräknas den svenska exportens betydelse fortsätta att öka. Även på övriga länder undantagandes Japan antas den svenska marknadsandelen komma att stiga. Av särskild betydelse är andelsprognosen för USA, som kan synas något optimistisk. Prognosen innebär dock endast att 1960 års andel kommer att uppnås och obetydligt överträffas ar 1970. De skilda import- och andelsprognoserna utmynnar i en prognos över den svenska »exporten» av verkstadsprodukter till Västeuropa, Nordamerika och Ja-

39 Tabell 11:16.

Svensk

»export» av verkstadsprodukter

till vissa

Miljoner dollar, 1963 års priser

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland Danmark. Finland Norge Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien Turkiet USA Kanada Japan Summa

länder

1963-1970

Procentuell volymutveckling

1963—1965

1965—1970

34,4 42,2 37,2 44,7 81,0 85,8 63,6 96,6 59,5 6,5 31,5 11,6 4,4 4,1 7,3 8,1 8,7 65,7 19,5 13,0

42,2 44,9 i 31,5 , 51,9 105,6 100,8 88,5 116,1 78,5 7,3 41,6 16,8 5,6 5,5 10,0 10,3 10,0 104,6 27,8 15,9

61,0 66,6 56,6 74,8 161,0 155,5 133,2 168,2 132,7 10,6 67,0 31,3 8,2 9,5 14,5 18,7 12,0 179,8 47,0 23,6

22,7 6,4 —15,3 16,1 30,4 17,5 39,2 20,2 31,9 12,3 32,1 44,8 27,3 34,1 37,0 27,2 14,9 59,2 42,6 22,3

44,5 48,3 79,7 44,1 52,5 54,3 50,5 44,9 69,0 45,2 61,1 86,3 . 46,4 72,7 45,0 81,6 20,0 71,9 69,1 48,4

725,4

915,4

1431,8

26,2

56,4

pan. (Tabell 11:16). De enskilda länderprognoserna är osäkra inom rätt så vida marginaler. Större tilltro bör sannolikt inte sättas till något annat än totalprogr.osen. En viss indikation om tendenserna på de enskilda länderna torde dock kunna avläsas. Totalt sett har erhållits en exportvolymökning 1963— 1965 om 2 6 , 2 % ; 1965—1970 5 6 , 4 % . Det senare indextalet motsvarar en genomsnittlig årlig ökning om 9,4 %. För att illustrera storleksordningen av denna osäkerhetsmarginal h a r en alternativ beräkning av importen verkställts, där verkstadsimporten antagits stiga i takt med bruttonationalprodukten. Det andra osäkerhetsmomentet i den ovan presenterade exportprognosen är antagandena om andelsutvecklingen. Som påpekats utgörs dessa antaganden av mycket schematiska trendframskrivningar. För att även i detta avseende uppskatta osäkerheten har alternativa »exportprognoser» beräknats med ut-

gångspunkt i oförändrade svenska andelar 1963—1970. I tablån på följande sida redovisas resultaten av de alternativa beräkningarna. De två minimiprognoserna är sannolikt föga realistiska. Vid givna BNPprognoser torde verkstadsimporten (och den svenska exporten) öka inte oväsentligt snabbare än vad dessa modeller utvisar. Skattningen av utvecklingen 1963—1965 stöder detta. Intresset bör därför närmast knytas till de övriga prognoserna som ger en exportökning 1965—1970 om 56 resp. 51 %. Extrapolationen av andelarnas utveckling leder alltså till en betydligt högre export 1970 — ca 480 milj. kr. i 1963 års priser. Andelsförändringarna leder till lägre export till de flesta EEGländer, men avsevärt högre export till EFTA-länderna och Nordamerika. Vad som skall anses för mest plausibelt beror främst på de föreställningar man h a r om handelsblockens effekt på varu-

40 Svensk verkstads »export» till vissa länder 1963—1970 Miljoner dollar, 1963 års priser

Procentuell volymökning

1963—1965

1965—1970

915 884

1 432 1 339

26,2 21,9

56,4 51,4

827 804

1 069 996

14,0 10,8

29,2 23,9

A. Importprognos enligt regressionsresultat 1. Importandelen extrapolerad... 2. Oförändrad importandel B. Importelasticitet = 1 1. Importandelen extrapolerad...

s t r ö m m a r n a och deras framtida utveckling. P å n u v a r a n d e s t a d i u m förefaller det rimligast att b e t r a k t a de b å d a alternativen som r a m a r inom vilka utveckl i n g e n b ö r falla. D e t h ö g r e a l t e r n a t i v e t kan eventuellt betraktas s o m m e r troligt d å d e t f ö r e f a l l e r m e r p l a u s i b e l t a t t en iakttagen t r e n d b ö r fortsätta, o m än i avtagande takt, än att den plötsligt skall brytas helt.

r u i m p o r t till u t v e c k l i n g s l ä n d e r n a , dels är Australien, Nya Zeeland, Sydafrika och Spanien inkluderade bland de utv e c k l a d e m a r k n a d s e k o n o m i e r n a f ö r vilka inga totala importprognoser redovisas. F r a m s t ä l l n i n g e n m å s t e alltså k o m p l e t t e r a s ( a ) m e d u p p s k a t t n i n g a r av verkstadsprodukternas andel av import e n till u t v e c k l i n g s l ä n d e r n a o c h ( b ) m e d en i m p o r t p r o g n o s för Oceanien, Sydafrika och Spanien.

5. Importen av verkstadsprodukter till övriga världen (exkl. de centraldirigerade ekonomierna)

a Importen

Framställningen i detta avsnitt grundas huvudsakligen p å de prognoser och resonemang som redovisas i »Trade Prospects for Developing Countries». Denna p u b l i k a t i o n ä r d o c k otillräcklig för u n dersökningen i två avseenden: dels anger den endast prognoser över total va-

till

utvecklingsländerna

Den l ä n d e r g r u p p e r i n g och de två alternativa BNP-prognoser som Balassa utnyttjar, framgår av nedanstående tablå. 1 Importprognosen beräknas utifrån dessa tillväxtrater med hjälp av importelasticiteter. Tre olika alternativa elasticiteter anges för varje ländergrupp. 1

a.a. Table 4.1.1 sid. 69.

Inhemsk bruttoprodukt i 1950 Procentuell volymförändring års priser. Miljoner dollar per år

Latinamerika Afrika Främre Orienten Asien

I II I II I II I II

1950— 1960

1960— 1970

61 750

94 100 100 600 32 500 35 100 11 000 12 100 103 700 109 900

117 800 130 900 40 500 45 600 13 700 15 800 129 300 141 600

4,0

4,3 5,0 4,1 4,9 4,2 5,2 4,2 4,8

4,6 5,4 4,4 5,4 4,4 5,5 4,5 5,2

21 720 7 300 68 750

3,9 5,3 4,2

41 Alternativa importelasticiteter för utvecklingsländerna 1965—1970.

Latinamerika Afrika Främre O r i e n t e n . . . . Asien

III

0,7 0,9 1,15 1,0

0,75 0,95 1,2 1,05

0,8 1,0 1,25 1,1

Dessa skattningar baseras på ett ganska ingående resonemang kring de historiskt iakttagna importelasticiteterna och dessas framtida utveckling. Något skäl att frångå dessa vid prognosen över total import synes inte föreligga. Differensen mellan de olika alternativen är i inget fall större än 0.1. F ö r att förenkla den fortsatta framställningen utnyttjas endast alternativ II i ovanstående tablå. Importelasticiteter för olika varugrupper anges ej av Balassa. I hans bedömning av importens utveckling relativt BNP ingår dock resonemang av vissa stora varugruppers andelar av importen. Med utgångspunkt från detta resonemang kan antaganden göras om verkstadsimportens inkomstelasticitet. För Latinamerika ges antagandet av

följande citat, som syftar på nationella planer: » in cases when an appropriate breakdown is given, the imports of capital goods are planned to increase approximately in proportion to the gross domestic product». För Afrika torde verkstadsprodukterna öka sin andel av totala importen, varför man kan räkna med en inkomstelasticitet för dessa varor överstigande 1. Hur mycket den kommer att överstiga 1 kan endast skattas skönsmässigt. Främre Orientens import har trendmässigt stigit snabbare än den totala produktionen. Detta väntas också bli fallet under prognosperioden. De naturliga och industriella betingelserna gör det osannolikt att importen av konsumtionsvaror kan komma att ersättas — helt eller i stor utsträckning — av inhemsk produktion. Verkstadsprodukterna kan därför sannolikt öka sin andel av importen endast i m i n d r e omfattning. Med utgångspunkt i Balassas resonemang torde verkstadsimporten till Asien kunna förväntas öka något snabbare än total import. Prognos över importutvecklingen för verkstadsprodukter kan nu uppställas:

Procentuell årlig ökning 1960 - 1970

Främre Orienten Asien

II I II I II

BNP

Verkstadsimport

4,3 5,0 4,1 4,9 4,2 5,2 4,2 4,8

4,3 5,0 5,7 6,9 5,5 6,8 5,0 5,8

Endast det högre BNP-alternativet utnyttjas för exportprognosen. I avsaknad av importstatistik till dessa länderområden förefaller det rimligaste och enklaste vara att anta oför-

Antagen importelasticitet 1,0 1,4 1,3 1,2

ändrad svensk andel i verkstadsimporten till utvecklingsländerna. Exportprognosen kan då uttryckas i relation till den svenska exporten 1963:

42 Svensk verkstadsexport, miljoner och 1963 års priser

Latinamerika Afrika Främre Orienten . . . Asien Summa utvecklingsländer

kronor,

386,1 162,1 98,3 152,6

425 185 112 171

542 258 156 227

799,1

1 183

Denna prognos implicerar en genomsnittlig årlig exportökning 1963—1970 om 5,8 %.

b Importen Spanien

till Oceanien, Sydafrika

och

Balassas prognos för BNP-utvecklingen 1960—1970 i dessa länder är enligt det högre alternativet: för Australien 4,1 % årlig ökning, Nya Zeeland 4,0 och för Sydafrika 5,0 %. Eftersom Balassa ej anger någon prognos över vare sig total import eller import av verkstadsprodukter, h a r enkla importfunktioner (Total import — BNP) estimerats. Resultatet av dessa var dock mycket otillfredsställande; kvadraten av korrelationskoefficienterna var för Australien, Nva Zeeland och

Sydafrika 0,61, 0,26 och 0,58. De erhållna importelasticiteterna var 0,91, 0,55 och 0,47 för resp. länder. Någon nämnvärd korrelation mellan import av verkstadsprodukter och BNP — eller investeringar — har ej heller kunnat iakttagas, importen till dessa länder synes alltså i mycket liten utsträckning vara bestämd av —- åtminstone den kortsiktiga — efterfrågans utveckling. Importstatistik, grupperad enligt SITC 1 , föreligger för Australien endast sedan 1956, Nya Zeeland från 1958 och för Sydafrika över huvud taget ej i internationella publikationer. I nedanstående tablå har sammanställts dels tillgängliga uppgifter om den svenska exportens procentuella andel av verkstadsimporten till dessa länder, dels den värdemässiga utvecklingen av total verkstadsimport och av svensk export till dessa länder (de senare uttryckta i indexform med 1956 resp. 1958 = 100). Även om den svenska exporten i flera fall synes samvariera med mottagarländernas import, förekommer talrika exempel på motsatsen. Eftersom dels verkstadsimporten ej synes kunna prognosticeras med ut1 Standard International Trade Classification.

1,3 100 100

1,9 93,4 128,4

1,9 99,7 143,9

1,8 108,9 151,0

2,1 138,3 199,5

2,9 118,9 272,7

2,9 134,2 284,1

2,7 165,4 317,9

421,3

1,1 100 100

2,1 78,1 148,0

1,5 100,9 126,0

1,7 122,3 185,1

1,5 100,4 128,5

1,42 129.92 342,9 735,0

125,5

96,9

127,4

132,6

135,1

148,7

Australien Andel (%) Verkstadsimport Svensk verkstadsexport. . . Nya Zeeland Andel (%) Verkstadsimport Svensk verkstadsexport. . . Sydafrika Svensk verkstadsexport. . . 100 2

101,8

181,5

Uppgiften för 1963 hänför sig till juli 1962—juni 1963. Differensen i utveckling mellan å ena sidan svensk verkstadsexport och verkstadsimport och å andra sidan svensk andel sammanhänger troligtvis med skild tidsregistrering av vissa större leveranser.

43 gångspunkt från någon enkel importfunktion och dels den svenska exporten i relativt liten utsträckning synes p å v e r k a s av den allmänna importutveckjlingen, h a r prognosen över svensk exp o r t beräknats genom extrapolation av ; utvecklingen 1954—1964. Som framgår iav tablån på sid. 42 var den svenska ^exportökningen mycket stor 1963—1964 — 32,5 % för Australien, 114,3 % för Nya Zeeland och 22,5 % för Sydafrika. ;Studeras utvecklingen under tidigare år, framgår det dock att länderna uppvisar mycket skilda tendenser. Exporten till Australien har ökat mycket starkt och i relativt jämn takt. Det årliga genomsnittet över perioden 1954—1964 är 16,9 %. I tre intervall har ökningstalet överstigit 3 0 % ; och likaledes i tre fall understigit 10 %. Över perioden 1954—1963 har exporten genomsnittligt stigit med 13,7 % årligen. Reduceras denna ökningstakt för en trendmässig prisstegring — säg IV2 % — erhålls en genomsnittlig volymökning om ca 13 % per år. Verkstadsexporten till Nya Zeeland uppvisar mycket stora fluktuationer vilket ej är förvånansvärt då den är liten — först 1963 kom den att överstiga 25 milj. kr. En tendens till trendmässig ökning — ehuru svagare än för Australien — kan iakttas, även om man bortser ifrån lyftningen av nivån 1962—1963 och ;1963—1964. ökningen mellan genom•snitten för åren 1955—1957 och 1961— ,1963 är 77 %, vilket ger en årlig genomisnittlig ökning om 10 %. Reduceras denna ökningstakt med iV« % prisstegring erhålls en genomsnittlig årlig volymökning om 8*/i %. Exportutvecklingen på Sydafrika slutligen synes ha varit avsevärt svagare. År 1958 utgjorde den 75 milj. kr. — 1963 89 milj. kr. Den höga exporten 1964 till trots synes en lägre ökningstakt vara att vänta i framtiden än t. ex.

under perioden 1954—1958. Den årliga ökningstakten om man jämför genomsnitten för åren 1957—1959 och 1961— 1963 är 6,4 %. Reducerad med tidigare angivna prisantagande erhålls en exportvolymökning om ca 5 % per år. Enligt den långsiktiga spanska utvecklingsplanen skall importen av såväl investeringsvaror som varaktiga konsumtionsvaror genomsnittligt stiga med 10 % per år 1964—1967. Denna ökningstakt antas här förbli oförändrad under resten av 1960-talet. Eftersom spansk importstatistik, grupperad enligt SITC, endast föreligger för ett fåtal år har inget studium av den svenska andelen verkställts. För nedanstående exportprognos antas att den svenska andelen av verkstadsimporten är densamma 1970 som 1963. Innan exportprognoserna för 1965 och 1970 anges bör påpekas att 10 % av värdeökningen 1963—1964 på Nya Zeeland och Sydafrika »diskonterats» såsom exceptionella, icke varaktiga ökningar. I övrigt h a r utvecklingen 1963—1964 beaktats. Exporten till Oceanien, Sydafrika och Spanien, milj. kr. i 1963 års priser.

Australien Nya Zeeland Sydafrika Spanien Summa

121 44 89 92

179 94 110 111

330 141 140 179

6. Sammanfattning

Föreliggande exportprognos för verkstadsprodukter omfattar ej exporten till östblocket. Med utgångspunkt från avsnitten 4 och 5 och utnyttjande de mest plausibla (högre) alternativen kan följande exportprognos presenteras.

44 Svensk export av verkstadsprodukter

Västeuropa, Nordamerika, Japan Oceanien, Sydafrika, Spanien Utvecklingsländer Summa

1963—1970

Milj. kr., 1963 års priser

Procentuell volymförändring

1963— 1965

1965— 1970

3 861 346 799

4 875 495 895

7 620 790 1 185

26 43 12

56 60 32

5 006

6 265

9 595

53 Östblocket

242 Total verkstadsexport

5 248

Expansionen fram till 1965, som motsvarar en genomsnittlig årlig ökningstakt om knappt 12 %, är något högre enligt denna prognos än den faktiskt uppnådda utvecklingen 1963—1964 och den kortsiktiga exportprognosen för 1965 enligt den reviderade nationalbudgeten. Denna anger en total exportvolymökning 1963—1965 om 23 %, varvid dock är att märka att Östeuropa och Kina är inkluderade. Exportutvecklingen till denna ländergrupp kan förutses bli något långsammare än genomsnittet varför de två olika prognoserna för 1965 synes i stort sett överensstämma. Exportökningen 1965—1970 uppgår enligt ovanstående alternativ till 53,2 %, vilket motsvarar en årlig ökning om

8,9 %. Detta är lägre än den uppnådda ökningen 1960—1965 om knappt 10 %. Det presenterade alternativet har nära nog genomgående baserats på de mest optimistiska prognoserna över efterfrågan och import. Prognosen h a r därför karaktären mest trolig, men, med några modifikationer, även en viss tendens till maximum (vid givna BNP-prognoser). En genomgång av alla tänkbara lägre alternativ skulle ge en omfångsrik katalog utan större värde. En enda alternativ prognos ges nedan. Den bygger för Västeuropa och Nordamerika på samma importprognos som ovan men med antagande om oförändrade importandelar från 1963. Detta alternativ, som bättre överens-

Svensk verkstads export. Alternativ

Västeuropa, Nordamerika, Japan Oceanien, Sydafrika, Spanien Utvecklingsländer Summa

prognos

Milj. kr., 1963 års priser

Procentuell volymförändring

1963— 1965

1965— 1970

3 861 346 799

4 705 495 895

7 125 790 1 185

22 43 12

51 60 32

5 006

6 095

stämmer med den kortsiktiga prognosen för 1965, ger genomsnittligt årliga ök-

ningar om 10,4 % 1963—1965 och 8,4 % 1965—1970.

45 Bihang I Ett försök att precisera orsakerna till andelsfJör skj utningar

Grundvalen för denna undersöknings ansats är iakttagelsen att exportutvecklingen kan hänföras till efterfrågetillväxt och andelsförändringar. De senare kan i huvudsak antas bero av utbudet. Den första komponenten h a r extensivt analyserats för denna exportprognos, medan den andra genomgående på enklaste sätt framskrivits över prognosperioden. En vidare bearbetning av prognosmodellen borde närmast inriktas på att förbättra dessa andelsprognoser. På nuvarande stadium har valts att i detta avseende studera endast varugruppen verkstadsprodukter. Detta motiveras av tillgången på material, men även varugruppens betydelse för exportutvecklingen. Ett antal orsaker kan tänkas ligga bakom en andelsförskjutning, t. ex. 1) en gynnsam (ogynnsam) efterfrågeutveckling inom varugruppen 2) gynnsam (ogynnsam) kostnadsutveckling relativt utlandet 3) gynnsam (ogynnsam) kostnadsutveckling relativt annan svensk produktion 4) produktinnovationer i Sverige, i utlandet 5) »nya» exportländer h a r tillkommit 6) etablerandet av nya försäljningsorganisationer, dotterbolag eller annat samarbete över gränserna 7) finansiella förhållanden (exportkrediter m. m.) 8) kapacitetsbrist. Alternativet (1) är inte möjligt att utreda utan en disaggregering av varugruppen. Den svenska exporten av verkstadsprodukter är dock relativt differentierad. En omstrukturering av efterfrågan inom varugruppen skulle därför inte ha samma inverkan på den svenska

exporten som om denna endast omfattat vissa delar av produktsortimentet. Hypotesen (3) kräver en komparativ studie mellan olika industribranscher inom Sverige och faller därmed utanför denna undersöknings ram. Hypoteserna (4) — (7) omfattar faktorer, som delvis inte är kvantifierbara och/eller som skulle kräva mycket intensiva studier av de enskilda produkterna och företagen. Det vore möjligt att belysa dessa hypoteser närmare med hjälp av en större företagsenkät, vilket dock inte stått till buds för denna undersökning. Analysen av hypotes (8) försvåras genom avsaknaden av ett statistiskt mått på kapaciteten inom verkstadsindustrin och dess grad av utnyttjande. En enkät skulle möjligen kunna belysa även denna punkt. • (1 Analysen av andelsförändringar har i nedanstående framställning begränsats till punkt (2), kostnadsutvecklingen relativt utlandet. Endast två faktorer har studerats, den relativa löne- och tullutvecklingen. Tullutvecklingen h a r därmed — något oegentligt -— hänförts till kostnadsutvecklingen. Effekten av en tulldiskriminering torde emellertid vara helt ekvivalent med en oförmånlig kostnadsutveckling relativt utlandet, vare sig tullen slår igenom på importpriserna eller den resulterar i minskad vinstmarginal för exportföretaget. Statistik över lönerna har erhållits från SAF:s publikation Direct and total wage costs for workers (International Survey 1957—64): total lön per arbetad timme i svenska ören för män och kvinnor inom verkstadsindustrin. Denna statistik går emellertid endast tillbaka till 1957. Serierna för de olika exportländerna h a r kedjats med lönekostnad för manliga arbetare inom egentlig industri för att erhålla uppgifter för åren 1953— 1956. Förfarandet är naturligtvis otill-

46 fredsställande, men torde inte påverka resultaten särdeles mycket. Materialet redovisas i tabell B: 1. Uppgifter om tullsatserna för de olika EEC-länderna har erhållits från Kommerskollegium. De olika tullsatserna under basåret (1957) för alla positioner av Brysselnomenklaturen har sammanvägts med den svenska exporten samma år. Från denna utgångspunkt har förändringarna av tullsatserna, såväl inåt som utåt, på 3-ställig SITC-nivå vägts samman med importen från EEC-länderna resp. från övriga världen. På så sätt har tullnivåer inåt och utåt (avseende verkstadsprodukter) beräknats för varje EEC-land. Förfarandet är mycket schematiskt. F ö r det första är tullsatserna på varje position sammanvägda med svensk export. Endast under förutsättning att den svenska exporten har samma produktfördelning som importen kan beräkningen antas ge något mått på den totala tullnivån. Det grundläggande problemet är dock att en vägning av tullnivån med importvärdet inte kan ge ett korrekt uttryck för tullbelastningen. Om tullen på en vara är prohibitiv, dvs. ingen import förekommer, blir denna tull inte beaktad i sammanvägningen. Om tullen antas slå igenom på priserna, kommer vikten — importen — av en produkt med (0,12) 0,51 (b.l)

(1,32) -1,72

M1BE=C1BE-X1BE

R = 0,671 (0,14) 1,29

(b.2)

(b.4)

(0,25) -0,68

M1FR=C1FR.X1FR

R = 0,988

(0,24) 0,65 (b. 3)

låg priskänslighet att vara större än för, en vara med hög känslighet vid samma tullsats. De i tabell B: 2 redovisade tullniväerna är därför synnerligen osäkra och svårtolkade. Förändringarna av tullsatserna är dock med relativt stor sannolikhet korrekt avspeglade. För EFTA-länderna har avtrappningen av de interna tullarna endast kunnat utnyttjas i indexform, då någon beräkning av tullnivån 1960, motsvarande den ovan beskrivna för EEC-länderna, inte verkställts. Beräkningarna kan indelas i tre moment a) där import från hela världen relaterats till total tullnivå b) där import från en ländergrupp relaterats till tullnivån mot denna ländergrupp c) där kvoten mellan två länders exportutveckling på en marknad relaterats till kvoten mellan exportländernas löneutveckling och tulldiskrimineringen i importländerna. Två undergrupper av verkstadsprodukterna har för EEC-länderna studerats enligt moment (a), insatsvaror och investeringsvaror. Ekvationerna estimerades över perioden 1953—1962 i lineart logaritmisk form.

M UT —

L< 1 TT ' - A 1 TT ^1IT ^1IT

M1NL=CWL.X1NL

(0,55) -2,15 R = 0,984

JLrtTT

(0,31) (0,77) 1,08 0,07 • XWL •

(1,16) 1,38 XWL

R = 0,903

47 (0,38) 2,74 (b.5)

(b.6)

M1DE = ^•XDE ' x 1 D E

M2BE

^2BE

•

X2DE

•*" 2FR

^2FR

^"2/r

= =

C ^"2IT

* X 4Pfl

Y A

MWL

R = 0,991

Y uX

SIT

(0,38) -2,18

(0,24) -0,41

fl = 0,997

= ^2NL (0,20) 2,30

(b.10)

i? = 0,984

(0.52) -1,25

. ilT

i? = 0,984

• * 5FR

(0,08) 1,29 (b.9)

R = 0,989

x3DE

(0,31) -0,70

(0,24) 1,08 (b.8)

•

(0,84) (0,76) 2,27 -0,73 ' XiBE • A 5BE (0,18) 1,25

(b.7)

(2,21) -0,41

(0,86) -0,65

import av verkstadsprodukter, undergruppen insatsvaror till industrin, värdeindex 1953 = 100 Mo = import av verkstadsprodukter, undergruppen investeringsvaror, värdeindex 1953 = 100 X, = produktionsvolymindex för verkstadsindustrin, 1953 = 100 tullsats för insatsvaror Xa = relation mellan partiprisindex och 8 importprisindex för verkstadsprodukter, totalt bruttoinvestering i maskiner och x4 = apparater, volymindex 1953 = 100 x 5 = tullsats för investeringsvaror sp. C2 = konstanter i ekvationen.

x =

Subfkript BE = Belgien FB = Frankrike IT = Italien NL •= Nederländerna DE = Västtyskland

(1,23) 1,22

(0,43) -1,72 X,

i? = 0,996

Ekvationerna är okonventionella då importen i löpande priser korrelerats med efterfrågan i fasta. Detta beror på att importprisindex för undergrupper av verkstadsprodukter inte föreligger. Begränsas studiet av regressionsestimaten till tullvariabeln, finner man att samtliga elasticiteter utom en erhållit negativt tecken, dvs. importen förväntas stiga värdemässigt när tullen sänks och vice versa. I fem fall av tio är koefficienten skild från 0 vid konventionell signifikanstest. Importelasticiteten med avseende på tullsatsen varierar i dessa fem ekvationer mellan — 0,68 och — 2,15. Besultaten är inte entydiga men synes klart tala för att ett negativt samband förelegat mellan import och tull under den studerade perioden. Observationerna är så få att antalet signifikanta tullparametrar får betecknas som överraskande stort. Moment (b) omfattar 10 ekvationer.

48 Importen av hela gruppen verkstadsprodukter till varje EEC-land h a r fördelats efter ursprung på övriga EEC-länder och övriga världen. Varje sådan importserie har korrelerats med importlandets BNP

och relevant tullsats under åren 1953— 1963. Två ekvationsformer h a r prövats — linear och lineärt logaritmisk. Den form som h a r givit bäst anpassning redovisas nedan.

(b.ll)

(0,006) (0,128) M3BE = C3BE + 0,037 X6BE— 0,294 X7BE

R = 0,991

(b.12)

(0,009) (0,089) M3FR = C3FR + 0,034 X6FR — 0,356 X7FR

R = 0,990

(b.13)

M3IT=C3IT+

(0,012) (0,108) 0,005 X6IT— 0,760 X1IT

R = 0,990

(b. 14)

(0,419) (0,208) 2,785 -0,081 M3NL = C3NL • X6NL • X7NL

R = 0,975

(b.15)

(0,494) (0,385) 4,113 -0,587 M3DE = C3DE • X6DE • X1DE

R = 0,991

(b.16)

(0,060) (4,240) M^E = CiBE— 0,128 X6BE + 6,778 X8BE

R = 0,608

(b.17)

(0,451) (0,882) 1,760 -0,225 MiFR = CiFR • X6FR • X8FR

R = 0,964

M4IT=CiIT-XfaT

(0,707) (1,591) 1,181 -2,910 • XQIT

i? = 0,939

(b.19)

M^^C^-X^

(0,524) (1,205) 1,904 0,842 • X3NL

R = 0,919

(b.20)

(0,084) (0,079) 3,818 -0,089 MiDE = CiDE • X6DE • XaDE

R = 0,998

(b.18)

M3 = import av verkstadsprodukter totalt, 1963 års priser från övriga EEC-länder A/4 = import av verkstadsprodukter i 1963 års priser från övriga världen X6 = BNP till faktorkostnad, 1958 års priser

X- = tullbelastning på verkstadsprodukter vid import från EEC X8 = tullbelastning på verkstadsprodukter vid import från icke EEC-länder C 3 och C 4 = konstanter Ländersubskripten ä r desamma som ovan.

49 Samma importprisindex för verkstadsprodukter h a r använts vid deflateringen av både M3 och Mr Tullparametern h a r erhållit korrekt tecken i åtta fall av tio; den är dock endast signifikant i tre fall. Antalet observationer är så litet och beräkningen av tullnivån så otillfredsställande att resultatet inte är förvånansvärt. Regressionerna får dock anses ge en klar indikation på att tullarna påverkat importen till EEC-länderna. Även den rena importelasticiteten med avseende på BNP synes vara högre för internhandeln: Parti elelasticitet med avseende på B N P för verkstadsimporten från EECländerna Belgien Frankrike Italien • Nederländerna Västtyskland. . . . .'

övriga världen

4,71 ' —6,1s 1 1,76 3,27 1,18 1,69 1,90 2,78 3,82 4,11

. Icke signifikant skild från 0 med 95 procents konfidens. ' Det tredje momentet, som inkluderar en test av den relativa löneutvecklingens betydelse, h a r tillgått på följande sätt. Kvoten mellan verkstadsimporten från Sverige och från Västtyskland, Nederländerna och Storbritannien, respektive, till EEC, EFTA (utom Finland och Schweiz) samt till USA har beräknats. När ett av exportländerna ingår i importområdet, har dess import subtraherats så att täljare och nämnare skall vara jämförbara. Dessa kvoter liksöm motsvarande kvoter mellan import från Ne-1 derländerna och från Västtyskland och Storbritannien (sammanlagt 15 kvoter) har korrelerats dels med kvoter för total lönekostnad per arbetad timme inom verkstadsindustrin, dels med kvoten 4—514759

mellan relevanta tullsatser. Såväl »export» som lönekvoter beräknades i löpände priser. Regressionsresultaten blev inte tillfredsställande: endast i ett fåtal fall erhöll de estimerade koefficienterna statistisk signifikans. Detta är förklarligt med hänsyn till det stora antal faktorer som påverkar exportkvoterna men sannolikt Också observationernas fåtal och materialets kvalitet. Om materialet inte lämpar sig för regressionsberäkningar, synes det ändå möjligt att analysera i icke kvantitativa termer. Se diagram B: 1—3. Diagrammen redovisar endast de kvoter, där Sverige är representerat. Av diagram B: 1 framgår importen från Sverige relaterad till importen från Västtyskland till EEC, EFTA och USA, respektive, samt lönekvoten för verk-^ stadsindustrin. Mot varje impörtkvot har inritats relevant tullkvot. Motsva-; rande kvoter för Sverige/Storbritannien och Sverige/Nederländerna framgår av diagram B: 2 och B: 3. t . Lönen inom den svenska verkstadsindustrin steg relativt den västtyska 1953 —1955men föll därefter oavbrutet fram till 19CJ2. 1963 uppvisade åter en mindre ökning. Lönekostnaden per arbetad' timme ä r dock fortfarande ca 30 % högre, i Sverige. .... Mot denna utveckling skall ställas en successiv diskriminering mot den västtyska exporten till EFTA och en motsvarande diskriminering mot svensk verkstadsexport till EEC. I USA antas de> två varuströmmarna mötas av samma tullhinder. •Utvecklingen av »expörtkvoterna* motsvarar ganska väl denna relativa tullutveckling. Den svenska andelens minskning 1961—1963 på EEC-marknaden är markant — från drygt 8 till drygt 6 % av den västtyska exporten. Andelsökningen på EFTA (utom Finland och Schweiz) för Sverige är dock ännu mer

50 Tabell B: 1. Total lön per arbetad timme inom verkstadsindustrin Svenska ören År 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963

(män och

kvinnor).

Sverige

Västtyskland

Storbritannien

Nederländerna

444 466 499 540 570 608 632 687 743 805 876

287 294 312 340 376 408 436 481 553 632 679

322 343 370 399 419 445 463 500 529 549 556

251 292 296 323 358 358 381 407 493 534 566

Källa: Direct and total wage costs for workers: International Survey 1957—1963. SAF. För åren 1953—1956 se texten. Tabell B: 2. Beräknad tullnivå för verkstadsprodukter

inom EEC, valda år

1963 Totalt

11,6 11,0 11,4

10,5 10,9 10,6

8,1 12,2 9,4

5,2 12,7 7,1

Totalt

19,7 18,8 19,2

17,7 16,9 17,2

13,1 16,1 14,5

9,0 14,9 11,6

Totalt

20,1 19,9 20,0

18,1 18,1 18,1

16,2 17,5 16,9

10,4 15,4 12,7

Totalt

11,9 10,6 11,4

10,7 10,6 10,7

8,3 11,9 9,7

5,3 12,4 7,6

Totalt

8,5 6,2 6,8

5,1 6,9 5,6

6,5 8,0 7,5

4,3 9,6 7,2

Belgien Mot övriga EEC-länder Mot övriga länder Frankrike Inåt Utåt Italien Inåt Utåt Nederländerna Inåt Utåt Västtyskland Inåt Utåt

m a r k v ä r d : från ca 19 % av den västtyska »exporten» 1959 till drygt 25 % 1963. Utvecklingen på USA uppvisar ingen klar tendens. Den relativa löneutvecklingen synes inte kunna förklara importandelarnas utveckling vare sig på kort eller på halvlång sikt.

Kvoten mellan svenska och brittiska löner har legat ganska konstant på ca 1,35 mellan åren 1953 och 1960. Därefter har kvoten dock stigit avsevärt till knappt 1,6 år 1963. Den tullkvot som redovisas i diagram B: 2 för importen till EEG understiger något litet 1,0, varmed impliceras att

51 importen från Storbritannien i genomsnitt möter något högre tullar. Kvoten har fluktuerat ganska obetydligt; en viss ökning har skett 1961—1963. Jämförelser mellan »export» och lönekvoter tyder snarast på ett positivt samband, vilket även var regressionsresultatet. Även jämförelsen mellan Sverige och Nederländerna i diagram B: 3 tyder på ett visst samband mellan tullförändringar och »export». Detta gäller i synnerhet för utvecklingen på EFTA-området, medan den svenska »exportutvecklingen» på EEG har varit oväntat stark jämfört med den holländska under 1959— 1962. 1962—1963 h a r kvoten minskat avsevärt, vilket kan bero på att diskrimineringen slagit igenom på exportutvecklingen. Utvecklingen på USA tyder även h ä r snarast på ett positivt samband mellan export och löner. Som sammanfattning kan konstateras att den relativa »exporten» i flera fall synes variera omvänt mot tullarna, vilket tyder på en omstrukturering av handeln genom blockbildningar. Den relativa löneutvecklingen synes däremot inte ha påverkat exportutvecklingen skönjbart. Om löneutvecklingen är av stor betydelse så h a r dess verkan under den studerade perioden upphävts av andra faktorer.

Diagram B: 1. Sverige/Västtyskland, Kvoter mellan valda variabler

1953 - 5 4 - 5 5 - 5 6

-57

-58

-59 - 6 0

-61

- 6 2 1963

Anm. Den vänstra skalan hänför sig till lönekvoter och tullkvoter, den högra till »export kvoter».

52 Diagram B: 2. Sverige/Storbritannien. Kvoter mellan valda variabler.

Diagram B: 3. Sverie/Nederländerna. Kvoter mellan valda variabler. Lön inom verkstadsindustrin

Lön inom verkstadsindustrin 1,6 1,5 1,4

1953 -54 -55 -56 -57 -58 -59 -60 -61 -62 '963

Anm. Den vänstra skalan hänför sig till lönekvoter och tullkvoter, den högra till »exportkvoter».

1953 -54 -55

-56 -57 -58 -59 -60 -61 -62 1963

Anm. Den vänstra skalan hänför sig till lönekvoter och tullkvoter, den högra till »exportkvoter.

53 Bihang

II.

Fördelning

av verkstadsprodukterna

på

användningsgrupper

Äldre SITC 1. Konsumtionsvaror

i 2. Insatsvaror • ,

\M) 3. Investeringsvaror

SITC-Rev.

732—01 733 864

696, 697.2, 717.3, 719.4 724.1/2, 725, 732.1, 732.9, 733 861.2/6, 864.1/2

699 711 731 , 732 utom 732—01 732—03

69 utom 695, 696, 697.2 711.4/5, 715.2d, 717.Id 718.1d, 718.3d, 718.4d, 718.5d, 719.1d, 719.2d 719.3d, 719.5d, 719.7 722.1d, 722.2d, 723.1, 731d, 732.6/8, 734.9 81 utom 861, 864

712/6 721 732-^03 734 861

69/7—735, 81, 861, 864 utom vad som upptagits under övriga användningsgrupper

Anm. d'=del av

III.

Exportprognoser

för

övriga

varugrupper Genomgången av övriga varugruppsprognoser begränsas i huvudsak till prognosresultaten medan förutsättningarna, för såväl import- som andelsprognoser behandlas endast undantagsvis. Importfunktionerna har beräknats såväl i linear som lineärt logaritmisk form. Valet mellan funktionsform för prognoserna hajitåtfgjorts enligt samma kriterium s o m , . f ö r verkstadsprodukterna, dvs. graden av korrelation, aii

;; •

l.IVäv^or

,•

•'. ;.-

_gm

•. ^

b#J

;

Oberoende variabel i importfunktiönerna har;-ytarit investeringar, i byggnader och anläggningar samntähvägdä med tö> tal v industriproduktion. • Vikterna, sOm båda ä r .0,5, bair erhåIBts från> en studie av; den europeiska trävarubrönschens framtidsufeikte^iiioBenna källa? h a r inte direkt kunnat utnylttjas för importprogcosen> Dess-ikvantifierädé bedömning aV I det;, framtida limipör.tbehovet. hänför

sig till samtliga skogsprodukter. Endast ickekvantitativa prognoser anges för enskilda produktslag. Enligt källan skulle år 1960 ca 52 % av den totala konsumtionen av sågade och hyvlade trävaror konsumerats inom byggnadsverksamheten, övriga konsumtionsområden (emballage, möbelindustri, gruvor, järnvägar) konsumerade alltså 48 %. Motsvarande andelar var år 1950 48 resp. 52 %. F r a m till 1975 förutses att byggnadsverksamheten, kommer att ytterligare öka sin andel av konsumtionen .till. 58 % av den totala europeiska konsumtionen. För föreliggande undersökning har'antagits, att proportionen 0,5/0,5, $ft\-; ler för samtliga studerade länder,. ; jRegressionsresultaten blev reJaUyt; tillfredsställande. Korrclation.sk,oeff|c|cienten låg i de flesta fall över Q,9Q^ E#r.| Schweiz, Jugoslavien och Turkie^ j b,e-i räknades ingen regression. Orsakeirna, var för Schweiz' del avsaknad av statistik före 1960, för Jugoslavien, träyaru1

• I <jm

3Jni

UN/FAO European Timber Trends and Prospects. A New Appraisal 1950—1975: Nfew" York 1964. • .-.<;••• ft»;

54 Tabell 111:1. Importen av trävaror 1963 - 1970 Miljoner dollar, 1963 års priser

Belgien Frankrike Italien Nederländerna "Västtyskland Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien Turkiet USA Kanada Japan Summa exkl. Sverige

71 151 273 138 329 59 12 32 26 477 4 44 15 4 16 19 1 1 402 48 409

83 171 278 153 400 71 12 46 33 475 6 45 19 4 21 20 1 2 411 48 428

114 224 400 179 470 87 15 62 53 468 8 45 31 3 35 27 1 2 434 48 703

2 505

2 694

3 356

importens obetydlighet — 1963 uppgick totalt trävaruimporten till 900 tusen dollar — och för Turkiet slutligen det faktum att importen utvecklat sig ryckigt och inte på ett sätt som kan förklaras med efterf rågetillväxten. 1957 uppgick Turkiets trävaruimport till 12 miljoner dollar; 1958 till knappt 4 miljoner och 1960 till 800 tusen för att sedan åter stiga till 2 miljoner 1962. I två fall gav regressionsberäkningarna inte tillfredsställande resultat, för Storbritannien och Island. Trävaruimporten till Storbritannien har inte ökat under den studerade perioden. Utvecklingen karakteriseras i stället av betydande fluktuationer kring ett approximativt medeltal på 450 miljoner dollar. Iakttagna fluktuationer sammanhänger troligen med lagerutvecklingen. Eftersom denna inte medtagits som oberoende variabel kommer korrelationen av naturliga skäl att vara låg. Importprognosen för samt-

Procentuell volymutveckling 1957— 1962

1963— 1965

1965— 1970

9,5

16,9 13,2

37,3 31,0 43,9 17,0 17,5 22,5 25,0 34,8 60,6 —1,5 33,3

25,2

9,1 3,7 35,2 73,5 388,0 277,8 100,6 —5,2 31,3

1,8 10,9 21,6 20,3

0,0 43,8 26,9 —0,4 50,0

2,3

0,0

156,4 —18,8 69,3 16,6

26,7

63,2

31,3

5,3

66,7 35,0

—

— —

—

•

5,6 0,0

30,2 20,7 311,6

2,2 0,0 4,6

64,3

—

7,5

24,6

liga nu nämnda länder har erhållits genom trendframskrivning. Importprognoserna framgår av tabell III: 1. För de flesta länder förutses importutvecklingen 1965—1970 bli mycket måttlig. För England förutses till och med en viss minskning. I de fall betydande ökningar förekommer uppmärksammas att ökningen för de flesta länder varit större över perioden 1957— 1962. De skilda länderprognoserna implicerar en ökning av trävaruimporten med 7,5 % 1963—1965 och 24,6 % 1965 —1970, motsvarande en genomsnittlig årlig ökning om 3,7 % 1963—1965 och 4,5 % 1965—1970. Den svenska exportutvecklingen över perioden 1953—1963 h a r karakteriserats av minskade marknadsandelar. Detta gäller nära nog genomgående för de studerade länderna. Prognosen över andelarnas förändring implicerar att denna utveckling skall fortsätta. Skälen till

55 Tabell III: 2. Sveriges procentuella andelar av trävaruimporten 1953-1970

till vissa länder

Prognos

Länder

1963 Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland. Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien... Turkiet USA Kanada Japan

20,4 15,1

14,9 12,7

15,7 13,7

13,7 11,0

12,1 10,8

11,0 10,1

0,7

1,1

1,6

0,9

0,8

0,7

8,4 8,7 0,6

33,2 22,5 56,2

30,4 19,6 57,2

33,4 21,1 54,3

29,8 14,7 35,6

29,9 14,6 40,6

29,4 13,5 38,1

28,1 12,0 32,2

—

5,9

3,3

4,1

5,0

7,0

41,3 23,6 18,2

41,5 19,6 16,7

40,2 21,9

39,9 16,1

58,5 12,4

61,1 11,3

67,8

9,4

4,4 1,1

6,0 4,2

— —

—

6,8 3,9 0,7

—

6,1

2,9

8,0

21,3 27,9

23,8 29,6

18,9

11,0 10,1 18,5

14,0

28,8 34,6

10,8 11,6 20,2

11,4

0,2

7,9

—.

—

.—.

de minskade andelarna torde vara dels en successiv minskning av det svenska utbudet i relation till efterfrågeutvecklingen men sannolikt även en hårdnande konkurrens från Sovjetunionen och utomeuropeiska leverantörer. Det bör observeras att gruppen trävaror innefattar även sådana trävaror som inte produceras i Sverige (hard w o o d ) . I tabell I I I : 3 redovisas de mot importantagande och andelsantagande svarande importprognoserna. Osäkerhetsmarginalen för varje enskild importprognos är naturligtvis avsevärd. Prognosen avspeglar dock en tidigare utveckling i form av importfunktioner och andelsförskjutningar. Varje »export»prognos h a r också kontrollerats mot den svenska »exportens» utveckling under tidigare perioder. Totalt sett ger de skilda exportprognoserna en ökning 1963—1965 om 4,0 % och 1965—1970 9,6 %. Motsvarande genomsnittliga årliga ökningstal är 2,0 resp. 1,8 %. För perioden 1963—1965 innebär detta en

—

•

9,9

8,7 4,2 5,6 6,8 14,4

— —.

—

avsevärt lägre bedömning än vad den kortsiktiga exportprognosen ger. Som bakgrund till den markanta minskningen av »exporten» till Storbritannien kan slutligen nämnas att importen från Sverige av trävaror till Storbritannien år 1957 uppgick till 106 miljoner dollar. 1963 uppgick den till 59 miljoner dollar. 2. Massa Handeln med massa, liksom p a p p e r , finns utförligt behandlad i diverse publikationer. 1 De publicerade prognoserna h a r inte kunnat utnyttjas för denna undersökning, antingen därför att de endast går fram till 1965 eller därför att det beräknade importbehovet hänför sig till hela Västeuropa, eventuellt grupperad på några större ländergrupper. Oberoende variabel för denna varugrupp h a r varit produktionen inom p a p 1 Se t. ex. Arne Sundelin: Pulp and Paper Prospects in Western Europe FAO Munchen.

56 Tabell 111:3.

Sveriges

»export» av trävaror

till vissa

Miljoner dollar, 1963 års priser

Länder

8,6 16,3 2,1 41,2 48,2 24,0 0,5 18,9 59,3 0,3, 1,7 0,1 0,4 1,9 3,9

9,1 17,3 1,9 45,0 54,0 27,1 0,4 19,6 53,7 0,4 1,9

9,6 19,5 2,4 50,3 56,4 28,0 1,0 42,0 40,7 0,3 2,5

Q,4 2,1 3,7

Summa

227,4

236,6

Tabell 111:4.

Import

av massa

Länder

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland Danmark. . . . . ; . '.... Finland. Norge Sverige...................:.... Storbritannien *....... Portugal ... ., Schweiz Österrike. Island..., Irland Grekland ! Jugoslavien Turkiet. , , USA...... Kanada Japan. , Summa exkl. Sverige

länder

Procentuell volymökning

1963 Belgien. Frankrike Italien Nederländerna. Västtyskland. . Danmark Finland. . . . . . . . Norge Storbritannien. Portugal j Schweiz Österrike:. Island. Irland Grekland Jugoslavien.. .. Turkiet USA Kanada Japan

••.'!,•'•••

1963-1970

1963—1965 1965—1970 5,8 6,1 —9,5 9,2 12,o 12,9

5,5 12,7 26,3 11,8 4,4 3,3

3,7 —9,4

114,3 —24,3

11,8

31,6

0,4 2,4 3,9

10,5

14,3

259,4

4,0

9,6

1963-1970

Import i 1963 års priser, miljoner dollar

Procentuell utveckling

1963— 1965

31 124 il 6 55 142 12 1 6 1 323 6 21 6

33 134 124 66 175 13 1 8 1 371 7 24

42 17*2 172 93 239 I 15 2 13 2 505 11 28 12

14,7 15,4 66,9 28,9 49,4 —1,1

6,5 8,1 6,7 20,0 23,4 9,5

27,3 28,4 38,9 40,9 36,6 17,4

74,7

33,3

62,5

15,0 —6,3

15,0 16,7 14,3 33,3

36,1 57,1 16,7 50,0

33,3 22,2 20,0 0 0,9 0 20,3

125,0 45,5 83,3 0 10,2 0 58,4

11,2

31,3

6 9 5 1 331 12 74

11 6 1 334 12

18 16 11 1 368 12 141

1 281

| 1 425

[ 1 871

64,3 23,8 31,1 —6,0 2,0 —23,5 0.4

57 Tabell III:

5. Sveriges

procentuella

andelar 1953-1970

av massaimporlen

till vissa

länder

Prognos Länder

1953 Belgien . Frankrike.... Italien Nederländerna Västtyskland. Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal..... Schweiz Österrike Island Irland. Grekland Jugoslavien... Turkiet USA Kanada Japan.

Tabell III:

92,3 39,3 72,0

51,6 44,4 50,6 51,0 43,0 51,0 49,9 86,2 36,5 72,1

25,0

6,2

13,9

77,8 67,6

46,0 52,4

57,5 50,8

14,3

8,2

16,9 7,6

4,2

1,2

6. Sveriges

»export» av massa

52,0 44,7 49,2 49,6 42,2 51,8 41,8 88,9 34,6 75,0

59,6 46,8 57,3 55,9 55,0 53,1

. :.. . .

Summa

45,8 42,1 41,9 33,2 43,0 54,3 60,6 84,5 35,1 65,4 40,7 15,3

41,5 39,5 42,2 29,2 45,3 55,1 41,5 96,7 35,6 63,3 52,1 24,6

39,1 38,6 39,6 26,1 45,0 55,5 41,5 97,1 35,0 61,3 55,0 25,0

33,2 36,4 33,7 18,9 44,0 56,5 41,5 98,1 34,0 56,4 60,0 26,0

54,2 32,4 9,7 27,4 8,1 2,6 1,0

56,1 46,8 34,6 70,4 4,9

56,1 43,3

56,1 35,1

50,0 4,3

50,0 3,1

0,5

0,4

0,3

till vissa länder

-1970

Procentuell volymförändring

Miljoner dollar, 1963 års priser

Ländei-

Belgien Frankrike Italien. . : . . . . . Nederländerna Västtyskland....;... Dåninark Finland.! Norge.. .} , Storbritahnien Portugal i Schweiz Österrike Island. Irland...; Grekland,.. Jugqslavien Turkiet;....'. USA....;.... Kanada.'... J a p a n . . .i

12,9 i 48,9 48,9 16,0 64,2 6,5 0,3 5,9 114,8 3,8 11,0 1,6

12,9 51,7 49,1 17,2 78,8 7,2 0,4 7,8 129,8 4,3 13,2 2,0

13,9 62,6 58,0 17,6 105,2 8,5 0,8 12,8 171,7: 6,2 16,83,1

3,2 4,4 1,8 0,8 16,1

4,5 4,8 0,5 14,4

1963—1965 1965—1970

o5,7 0,4 7,5 22,7 10,8

7,8 21,1 18,1 2,3 .33,5 18 >i

32,2 13,1 13,2 20,0 25,0

64,1 32,3 44,2 27,3 55,0

10,1 5,6'

40,6 9,0

124,4 16,7

0,5! 11,4

-10,6

-20,8'

10,4

26,6

0,4

361,3

399,0

505,2

58 Tabell III:

7. Import

1963 - 1970

Import i 1963 års priser, miljoner dollar

Länder

Procentuell utveckling 1957— 1962

1963— 1965

1965— 1970

44,5 43,7 181,7 79,3 178,9 69,9

24,2 1,0 12,9 19,6 15,5 15,6 25,0 40,0 27,2 25,1 0 11,8 36,3 0 12,0 22,0 25,0 10,0 -2,0 7,7 0

47,5 46,6 57,0 43,3 36,3 33,8 80,0 57,1 47,4 53,6 25,0 21,1 68,2 25,0 41,7 59,8 70,0 9,1 —4,0 18,6 33,3

10,1

27,7

till vissa

länder

95 102 70 112 277 64 4 10 21 319 4 34 14 4 20 14 8 10 765 65 6

118 103 79 134 320 74 5 14 27 399 4 38 19 4 24 17 10 11 750 70 6

174 151 124 192 436 99 9 22 40 613 5 46 32 5 34 27 17 12 720 83

Summa exkl. Sverige

1 997

2 199

2 809

8. Sveriges

andelar av pappersimporten 1953-1970

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien Turkiet USA Kanada Japan

Tabell

av papper

III:

procentuella

115,7 88,2 55,5 32,9 102,6 58,7 41,9 81,2 16,0 —8,2 —3,4

Prognos Länder

Belgien Frankrike.... Italien Nederländerna Västtyskland. Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien... Turkiet USA Kanada Japan

22,6 17,8 22,9 26,6 27,3 37,0

20,8 27,7 32,4

18,7 16,2 21,2 23,3 21,2 36,1 2,2 24,4 23,7 26,1

18,3 17,8 23,4 25,4 24,9 39,1 3,4 19,5 20,9 20,6

11,1

7,4

5,6

8,8 18,4

9,3 15,5 3,0 9,0 0,5 0,2 9,3

8,5 20,5 10,4 12,0 0,7 0,9 20,7

18,1 0,8

12,6 17,4 15,8 21,5 28,0 44,8 1,2 25,0 19,6 13,9 5,7 7,8 4,5 8,9 16,3 3,9 2,9 1,2 1,3

14,0 21,8 21,3 23,1 26,0 43,4 20,1 30,0 21,7 14,6 16,6 14,9 20,0 9,4 14,5 3,6 7,8 1,7 0,6 1,8

12,8 21,8 21,0 22,4 26,3 45,2 20,1 30,0 21,0 13,1 18,0 17,2 21,0 9,7 16,0 3,6 7,8 1,9 0,6 1,8

10,1 21,8 20,6 21,1 27,1 49,9 20,1 30,0 19,2 9,8 20,0 24,0 25,0 10,5 19,0 3,6 7,8 2,4 0,6 1,8

59 persindustri mätt i tusental ton. Regressionsresultaten blev inte särdeles goda, då denna varugrupp karakteriseras av mycket kraftiga lagerfluktuationer. I flera fall har de ursprungliga modellerna frångåtts. Importen till Portugal och Japan har framskrivits med hjälp av den tidigare utvecklingen; för Schweiz och Irland h a r importelasticiteten med avseende på pappersproduktionen antagits vara 1. För USA har det genomsnittliga värdet för perioden 1953—1963 antagits för 1965 och därefter antas massaimporten stiga med 10 % fram till 1970. F ö r Kanada h a r ingen trendmässig utveckling kunnat skönjas. De skilda importprognoserna ger sammanlagda en ökning om 11,2 % 1963—1965 och 31,3 % 1965—1970, motsvarande en genomsnittlig årlig ökningstakt 1965—1970 om 5,6 %. De svenska marknadsandelarnas utveckling 1953—1963 framgår av tabell 111:5. Den svenska exporten till EECländerna har inte ökat i takt med den totala importen av massa. Marknadsandelsminskningen är särskilt markerad på Nederländerna och Belgien, medan utvecklingen på den västtyska marknaden varit mera gynnsam. Marknadsandelen på Storbritannien h a r varit någorlunda konstant över den studerade perioden, medan utvecklingen på den amerikanska marknaden varit kraftigt ogynnsam. Den svenska »exporten» av massa beräknas stiga med 10,4 % 1963—1965 och 26,6 % 1965—1970, motsvarande en årlig ökningstakt över prognosperioden om 4,8 %. Ökningen bärs framför allt upp av exporten till Västtyskland och Storbritannien, medan den svenska exporten till USA förväntas falla kraftigt.

Korrelationen är för de flesta länder mycket hög, vilket sammanhänger med papperskonsumtionens liksom bruttonationalproduktens trendmässiga utveckling. Vissa branschstudier av p a p perskonsumtionen h a r också utnyttjat BNP som förklaringsvariabel.! För Portugal, Turkiet, USA erhölls inte signifikanta regressionskoefficienter. I tre fall (Italien, Nederländerna, Västtyskland) beräknades importprognos på basis av den lineära modellen trots att den logaritmiska gav något högre korrelation. För Finland, som har en obetydlig import av papper, liksom för Portugal, Turkiet, Jugoslavien och USA utgörs importprognosen av en ren framskrivning av den historiska utvecklingen. Sammanlagt innebär de skilda länderprognoserna att importen av p a p p e r kommer att stiga med genomsnittligt 5,0 % per år över perioden 1963—1970. De svenska marknadsandelarnas utveckling är oenhetlig (se tabell 111:8). På EEC-marknaden synes Sveriges andel vara relativt konstant utom för Belgien, där en klar trendmässig minskning kan iakttas. Utvecklingen på de nordiska marknaderna är liksom för de allra flesta varugrupper synnerligen positiv. Den svenska andelen av importen till Storbritannien har visat en svag tendens till minskning, vilket även förväntas fortsätta under prognosperioden. Utvecklingen på USA h a r däremot varit starkt positiv. Den förväntat positiva utvecklingen av de svenska marknadsandelarna under prognosperioden har gjort att »exportprognosen» anger en inte oväsentligt snabbare tillväxt av den svenska »exporten» än av importen. Den svenska pappersexporten till dessa 20 länder beräknas stiga med 65 % över hela perioden

3. Papper Oberoende variabel har här varit bruttonationalprodukt till faktorkostnad.

1 Se t. ex. UN/FAO World Demand for Paper to 1975.

60 Tabell III:

9. Svensk

»export» av papper

till vissa länder

1963 Miljoner dollar, 1963 års priser

Länder

Procentuell volymförändring

13,3 22,2 15,0 25,9 72,0 27,8 0,7 3,0 69,3 0,6 5,7 2,1 0,7 1,9 2,0 0,3 0,8 13,3 0,4 0,1

15,1 22,5 16,6 30,0 84,2 33,4 1,0 4,2 83,8 0,6 6,8 3,3 0,8 2,3 2,7 0,4 0,9 14,2 0,4 0,1

17,6 32,9 25,5 40,5 118,2 49,4 1,8 6,6 117,7 0,5 9,2 7,7 1,2 3.6 5,1 0,6 0,9 17,3 0,5 0,1

Summa

277,1

323,3

456,9

Tabell 111:10.

Import

av malm

1963--1970

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland Danmark Finland .Norge Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien Turkiet USA. Kanada Japan

Milj one r dollar. 1963 års priser

Länder

Italien Nederländerna Västtyskland Danmark Finland Sverige Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Irland. Grekland Jugoslavien Turkiet USA.

Summa exkl. Sverige

-1970

1963—1965 1965—1970 13,5 1,4 10,7 15,8 16,9 20,1 40,0 20,9

16,6 46,3 53,6 35,0 40,4 47,9 80,0 57,1 40,5

19,3 57,1

35,3 133,3

21,0 35,0

56,5 88,9

6,8

21,8

16,7

41,3

Procentuell volymutveckling 1957— 1962

1963— . 1965— 1965 1970

29,5 —0,1 33,1 —27,1 12*5

25,1 14,3 15,4

• 1970

194 160 249 56 462 2 7 66 30 402 1 2 28

215 175 260 56 539 2 8 72 38 415 1 o 33

269 200 300 56 679 1 12 82 56 450 1 2 4.4

10,8 9,4 4,4 0 16,7 . 0 14,3 142,5 9,1 (293,5) 5,8 , < 26,7 —10,4' . 3,2 0 32,4 0 17,9 —26,0

33,3

3 15

3 22

2 45

212,9

0 ... 46,7.

104,5

806 154 767

886 160 1 143

1 120 200 2 146

48,0 39,6 56,3

9,9 3,9 49,0

26,4 25,0 87,8 -

3 374

3 992

5 609

—

18,3

40,6.

Varugruppens definition oförändrad mellan 1957 och 1962.

' ••

26,0 50,0 13,9 47,4 8,4 0

6.1 Tabell

111:11.

Sveriges

procentuella andelar 1953-1970

av malmimporten

195:

till vissa

länder

Prognos 1963

Länder

1955 Belgien Frankrike.... Italien Nederländerna. Västtyskland. . Danmark Finland Norge 1 Storbritannien. Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien... Turkiet USA Kanada Japan

21,7 3,2 1,4 20,5 27,3 10,9 (4,1) 16,1

19,1 2,4 2,1 3,6 19,5 8,5 35,6 (10,8) 13,8

21,1 2,2 1,7 4,9 21,1 20,8 34,5 (6,9) 14,0

20,1 4,3 1,3 10,4 18,2 11,8 29,0 (8,3) 15,0

5,1

8,0

7,7

4,2

1,8

1,1

27,0 4,3 2,5 13,4 21,8 9,6 57,0 3,2 14,7

28,3 5,1 2,4 15,3 21,8 9,6 60,0 3,6 14,9

31,8 7,6 2,3 20,6 22,5 9,6 65,0 4,5 15,5

0 8,3

0 4,7

4,9

5,4

0,2

0,1

Importen a v nickelslig är exkluderad ur total malmimport 1953—1960.

Tabell

111:12.

Svensk

»export» av malm

till vissa

Miljoner dollar, 1963 års priser

Länder

Belgien Frankrike Italien. . Nederländerna Västtyskland Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal. . . Schweiz, i Österrike.. Island Irland Grekland Jugoslavien Turkiet USA Kanada Japan

1963-1970

•

länder

Procentuell vplymförändring 1963—1965 1965—1970

52,4 6,8 6,2 7,5 100,7 0,2 3,7 2,1 59,0

60,8 8,9 6,2 8,6 117,5 0,2 4,8 2,6 61,8

85,5 15,2 6,9 11,5 152,8 0,1 7,8 3,7 70,0

15,8 30,9 0 14,7 16,7

40,6 70,8 11,3 33,7 30,0

29,7 23,8 4,7

62,5 42,3 13,3

1,3

1,6

2,4

23,1

50,0

0,9

240,8

273,9

355,9

13,7

29,9

•

Summa

62 1963—1970. ökningen 1963—1965 antas bli 16,7 % och 1965—1970 41,3 %. Genomsnittligt skulle exporten därmed stiga med 7,4 % per år 1963—1970. 4. Malm Oberoende variabel i importfunktionerna h a r varit produktionen inom järnoch metallverk. Regressionsresultaten var inte särdeles tillfredsställande: importen av järnmalm till de flesta länder påverkas sannolikt av betydande lagerfluktuationer som inte samvarierar med produktionsutvecklingen. Importelasticiteten och den marginella importbenägenheten kommer därför i stor utsträckning att bli beroende av ändårens position i lagercykeln. Det visade sig också nödvändigt att skönsmässigt justera vissa utav de estimerade importelasticiteterna. Detta var fallet för Frankrike, Italien och Kanada. Den i tabell III: 10 redovisade historiska importutvecklingen (1957—1962) avspeglar också lagercyklerna då förändringen kan vara mycket stor såväl negativ som positiv över perioden, oberoende av att produktionen inom järn- och metallverken stigit trendmässigt. De olika redovisade länderprognoserna ger totalt en ökning av järnmalmsimporten av 18,3 % 1963— 1965 och 40,6 % 1965—1970. De svenska andelarna av malmimporten till de olika länderna h a r fluktuerat relativt anmärkningsvärt över den studerade perioden. Se tabell III: 11. Det visar sig emellertid att de svenska procentuella andelarna har fluktuerat mindre än total import. Vidare föreligger en tendens för de svenska marknadsandelarna att minska när importen ökar starkt. I absoluta tal ökar däremot den svenska »exporten» avsevärt. Detta skulle kunna ges tolkningen att den svenska exporten av järnmalm inte förmår täcka efterfrågan när lagren byggs upp utomlands. Konsumenterna är därför i lager-

uppbyggnadsperioder hänvisade till andra leverantörer av malm. Några entydiga trendmässiga tendenser i de svenska marknadsandelarna synes inte föreligga. De prognoser över andelarna som redovisas i tabell III: 11 utgör enkla trendframskrivningar och implicerar relativt obetydliga förändringar jämfört med den genomsnittliga andelen under perioden 1953—1963. De resulterande »export»prognoserna anger en volymökning 1963—1965 om 13,7 % och 1965—1970 om 29,9 %. Motsvarande årliga ökningstakter är 6,6 % mot 5,4 % respektive. 5. Livsmedel

Denna exportvarugrupp är speciell i den meningen att dess utveckling är i utomordentligt hög grad beroende av vilken jordbrukspolitik som förs. En politisk prognos faller utanför denna undersöknings ram. Varugruppen har dock inkluderats för fullständighetens skull. Prognosmetoden är densamma som för övriga varugrupper. Oberoende variabel har för denna varugrupp varit privat konsumtion av livsmedel. För de länder där denna variabel inte kunnat erhållas h a r i stället total privat konsumtion använts. Regressionsresultaten blev relativt tillfredsställande: korrelationskoefficienten var i de flesta fall hög — och endast i två fall gav modellen icke signifikanta regressionskoefficienter, nämligen för Finland och Storbritannien. I Storbritanniens fall accepterades emellertid den enligt regressionsekvationerna erhållna importprognosen. För Finland gjordes en enklare trendextrapolation. För Italien, Irland och Grekland frångicks också importprognosen enligt modellen då denna gav en orimligt hög utveckling. För Italien antogs en importelasticitet med avseende på livsmedelskonsumtionen om 1. För övriga två länder gjordes

63 Tabell 111:13.

Import

1963 Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien Turkiet USA Kanada Japan

Sveriges

1 820 1 579 3 116

1 900 1 641 1 140 3 528

2 192 2 066 1 390 4 491

342 189 229 443

377 190 249 491

458 210 321 642

4 968

5 355

6 048

104 532 242 13 163 113 215 95

119 581 269 14 176 125 243 100

157 701 347 21 211 168 330 100

3 985

4 080

972 Summa exkl. Sverige

111:14.

1963-1970

Miljoner dollar, 1963 ' års priser

Länder

Tabell

av livsmedel

1 643

4 330 1 300 2 336

21 540

23 390

28 036

procentuella

Procentuell volymutveckling 1957— 1962

1963— 1965

1965— 1970

23,8 14,1 65,7 25,2 52,2 57,4 —17,1 36,3 32,6 10,8 27,7 31,2 22,8 19,4 50,8 —0,7

4,1 4,4 3,9

10,6 13,0

21,7 15,4 26,0 21,9 27,3 21,5 10,5 28,9 30,7 12,9 31,9 20,7 29,0 50,0 19,9 34,4 35,8

3,3

17,3 13,2 10,2

0,5 8,7 10,8

7,8 14,4

9,2 11,2 10,6

8,0

60,1 14,8 12,1 49,8

5,3 2,4

0 6,1

21,3 17,4

36,3 42,2

—

8,6

19,9

andelar av livsmedelsimporten 1953-1970

till vissa

länder

Prognos Länder

Belgien Frankrike.... Italien Nederländerna Västtyskland. Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien.. . Turkiet USA Kanada Japan

0,1 0,3 0,2 0,4 1,8 2,7 4,2 0,3

0 0,4 0,4 0,1 1,0 2,5 1,0 1,8 0,1

0,1 0,1 0,5 0,8 1,5 2,9 2,3 1,7 0,4

0,1 0,1 0,7 0,1 0,9 2,5 2,1 1,7 0,4

—

0,5

0,4 1,0 1,9 0,1

0,8 0,4 0,9

0,3 0,4 0,9

—

•—

0,6 0,5

0,4

0,4 0,1

0,1 0

0 0

0,1 0

— 0,1 0,8 0,1 0

1963 1965

0,1 0,2 0,9 0,4 0,8 6,1 1,8 2,3 0,5 0,6 0,5 0,9 0,8 0,3 0,2

0,1 0,2 0,8 0,4 0,7 7,1 1,7 2,3 0,5 0,6 0,6 1,0 0,8 0,3 0,2

0,1 0,1 0,6 0,3 0,6 8,5 1,6 2,5 0,6 0,6 0,7 1,2 0,7 0,3 0,1

0,1 0,1

64 Tabell 111:15.

Svensk

»export» av livsmedel

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien Turkiet. USA Kanada Japan

1963-1970 Procentuell volymökning

Miljoner dollar, 1963 års priser

Länder

1963—1965 1965—1970

0,7 3,3 14,7 3,5 26,4 20,8 3,4 5,2 25,9. 0,6 2,9 2,1 0,1 0,5 0,2

0,7 3,8 13,1 4,6 24,7 26,8 3,2 5,7 26,8 0,7 3,5 2,7 0,1 0,5 0,2

0,9 2,2 12,4 4,2 26,9 38,9 3,4 8,0 36,3 0,9 4,9 4,2 0,1 0,6 0,2

2,3 0,4

2,4 0,5

2,6 0,6

4,3

113,0

120,0

147,3

6,2

av övriga råvaror

och bränslen

—

15,2 —5,4 31,4 —6,4 28,8 —6,9 9,6 3,5

—

20,7 28,6

-42,1 -1,1 -8,7 8,9 45,1 6,3 40,4 35,4 40,0 55,6

— •

—

Summa

Tabell

till vissa länder

III:

16. Import

Miljoner dollar, 1963 års priser

8,3

— 22,8'-

1963 - 1 9 7 0 Procentuell volym-» förändring

Länder

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien . . Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien Turkiet USA Kanada Japan

..t

Summa exkl. Sverige

1957— 1962

1963— 1965

1965— 1970

1 046 2 380 1 722 1 015 2 321 354 188 210 621 2 877 171 . 429 287 15 121 119 181 107 3 104 766 2 439

1 169 2 547 1 801 1 175 2 692 389 193 230 681 3 030 : 194 • 479 317 15 137 122 237 125 3 300 766 3 105

22,3 1557 3 123 —1,1 2 416 28,5 1521 16,9 3 365 36,9 486 62,5 209 2,0 303 51,7 793 —3,9 3 563 11,7 266 20,3 650 85,8 | 378 19,5 17 15,0 ; 176 23,3 176 42,2 421 73,2 196 162,5 3 700 14,2 766 —15,0 4 561 37,4

11,8 7,0 4,6 15,8 16,0. 9,9 2,7 9,5 9,7 5,3 13,5 11,7 10,4 0 13,2 2,5 30,9 16,8 6,3

33,2 22,6 34,1 29,4 25,0 24,9 8,3 31,7 16,4 17,6 37,1 35,7 19,2 13,3 28,5 44,3 77,6 56,8 12,1

27,3

46,9

27 850

10,9

26,5

19 852

22 023

65 enklare framskrivningar. Importprognoserna redovisas i tabell III: 13. Enligt föreliggande prognoser skulle livsmedelsimporten till de studerade 20 länderna stiga med 8,6 % 1963—1965 och 19,9 % 1965—1970. Den genomsnittliga årliga ökningstakten över hela perioden 1963—1970 skulle därmed bli 3,8 %. Som framgår av tabell III: 14 är den svenska marknadens andel av livsmedelsimporten till de 20 olika länderna obetydlig. Det är endast i importen till de nordiska länderna som den svenska marknadsandelen överstiger 1 procent (1963). En helt annan bild erhålles om de olika ländernas betydelse för Sverige såsom avnämarländer studeras. Se tabell III: 15. År 1963 levererades knappt 50 % av den svenska exporten till tre länder, nämligen Västtyskland, Danmark och Storbritannien. Dessa tre länder förväntas öka sin betydelse såsom avnämarländer under prognosperioden. De svenska marknadsandelarna har fluktuerat relativt kraftigt över den studerade perioden. Någon generell tendens till förändringar i marknadsandelarna har inte kunnat iakttas. De starka fluktuationerna i andelarna beror sannolikt på att en stor del av livsmedelsexporten från Sverige utgörs av reglerade jordbruksvaror. De i tabell III: 15 redovisade »exportprognoserna» ger en ökning om 6,2 % 1963—1965 och 22,8 % 1965—1970. Genomsnittligt över hela perioden 1963— 1970 innebär detta nästan samma ökningstakt som för total import enligt tabell III: 13, nämligen 3,9 % per år. Detta kan synas högt med hänsyn till den historiska utvecklingen av livsmedelsexporten. Under perioden 1957—62 ökade denna nämligen endast med 16 %. Det bör dock observeras att livsmedelsexporten inte endast består av rena råvaror. Till en betydande del består exporten av mera förädlade livsmedel. Det 5—514759

är inte otroligt att denna del av livsmedelsexporten kommer att expandera snabbt.

6. Övriga råvaror och bränslen

Oberoende variabel för varugruppen har varit total industriproduktion. Regressionsresultaten är relativt tillfredsställande och modellerna kunde i samtliga fall utnyttjas för importprognoserna. Denna importvarugrupp utgörs till mycket stor del av bränslen. Detta innebär också att de procentuella andelarna redovisade i tabell III: 17 i högre grad än för övriga varugrupper avspeglar en inkommensurabel relation. Andelarna har dock förhållit sig förvånansvärt konstanta över tiden. Den svenska exporten h a r alltså expanderat i samma takt som total import utav varugruppen. Så förväntas också bli fallet på de flesta marknader under prognosperioden. Det bör h ä r påpekas att det ökningstal som redovisas för period 1957—1962 i tabell III: 16 i flera fall är missvisande eftersom 1957 uppvisar en mycket kraftig ansvällning av bränsleimporten till följd av Suez-krisen. Sverige uppvisar sålunda en volymminskning på 3,9 c/o 1957— 1962. Exportprognoserna, angivna i tabell III: 18, förutser ökningar 1963—1965 om 14,8, 1965—1970 om 28,3 %. Den svenska »exporten» väntas därmed öka med 5,7 % per år genomsnittligt över perioden 1963—1970.

7. Kemiska produkter

Importen av kemiska produkter har ökat mycket starkt över den studerade perioden. Kemikalier är »nya» produkter och för flera länder har importen mer än fördubblats sedan 1957. Såsom framgår av tabell III: 19 förväntas ökningen under resten av 1960-talet komma att bli

66 Tabell III:

17. Sveriges

procentuella

andelar av importen 1953-1970

av övriga råvaror

och

bränslen

Prognos Länder

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland. Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien.. . Turkiet USA Kanada Japan

Tabell III:

18. Svensk

0,1 0 0,1 0,1 0,6 2,2 0,6 0,2 0,1 0,4

— 0,1 0,1

0,1 0,1 0,1 0,1 0,5 1,7 0,4 0,9 0,2 0,2 0,1 0,1 0,8 0,1 0,4 0,3

0,1 0,1 0,1 0,1 0,5 2,0 0,4 0,8 0,2 0,3 0 0,2

— 0,1 0,6

—

— —

0,2 0

0,3 0,1 0

0,3 0 0

— 0,5 0,1

—

Summa

0,1 0,1 0,1 0,1 0,5 2,1 2,4 1,4 0,3 0,2 0,1 0,2

0,1 0,1 0,1 0,1 0,5 2,2 3,0 1,7 0,3 0,2 0,1 0,2

—

0,2 0,8 0,1 0,1 0,5 0,2 0

0,1 0,8

— — 0,6 0,3 0

•

—

•

0,7 0,4 0

till vissa länder 1963 - 1970

Miljoner dollar, 1963 års priser

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien Turkiet USA Kanada Japan

0,1 0,1 0,1 0,1 0,5 2,1 2,3 1,4 0,3 0,2 0,1 0,2

0,1 0 0,1 0,1 0,5 2,0 2,4 1,9 0,2 0,2 0,1 0,2 0,7 0,1 0,9 0,2

»export» av övriga råvaror och bränslen

Länder

1,0 1,8 2,3 1,0 12,3 7,4 4,4 3,0 7,5 0,4 0,5 0,5

1,2 1,8 2,3 1,2 14,0 8,2 4,6 3,2 9,1 0,4 0,5 0,6

1,6 1,9 2,4 1,5 17,2 10,7 6,3 5,2 10,7 0,5 0,6 0,8

0,2 1,0 0,1 0,1 16,2 1,9 0,6

0,1 1,0 0,1 0,1 19,8 2,3 0,9

0,2 1,4 0,1 0,1 25,9 3,1 1,4

62,2

71,4

91,6

Procentuell volymförändring 1963—1965 1965—1970 20.0 0 0 20,0 13,8 10,8 4,5 6,7 21,3

33,3 5,6 4,3 25,0 22,9 30,5 37,0 62,5 17,6

40,0 22,2 21,1

30,1 34,8

14,8

28,3

67 Tabell 111:19.

Summa exkl. Sverige

Tabell III:

20. Sveriges

Länder

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland. Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien... Turkiet USA Kanada Japan

av kemikalier

1963-1970

Miljoner dollar, 1963 års priser

Länder

Belgien Frankrike Italien Nederländerna "Västtyskland Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien Turkiet USA Kanada Japan

Import

procentuella

Procentuell utveckling

1957— 1962

1963— 1965

1965— 1970

320 521 435 366 561 186 112 124 256 577 63 256 131 6 69 84 111 62 566 373 369

388 607 460 432 632 230 129 163 326 675 73 326 169 6 87 107 160 69 615 421 477

584 905 702 626 855 308 164 257 429 1049 103 468 261 8 143 185 231 115 805 559 759

69,6 111,3 163,1 94,5 160,1 67,1 52,7 98,8 69,1 84,2 47,2 125,5 93,8 49,0 82,8 96,3 72,4 84,1 19,4 3,8 100,4

21,2 16,5 5,7 18,0 12,7 23,7 15,2 31,5 27,3 17,0 15,9 27,3 29,0 0 26,1 26,9 44,2 11,3 8,7 13,0 29,3

50,5 49,1 52,6 44,9 35,3 33,9 27,1 57,7 31,6 55,4 14,1 43,6 54,4 33,3 64,4 73,1 107,8 66,7 30,9 32,7 59,1

5 292

6 226

9 087

17,6

46,0

till vissa

länder

andelar av importen 1953-1970

av kemikalier

Prognos 1953

0,7 1,5 0,8 1,1 4,3 3,7 7.2 1,1 0,7 1,1 0,4 0,5 0,9 0,3 0

1,2 1,6 1,4 1,1 3,2 5,7 2,6 6,9 1,8 0,9 0,5 1,1 0,6 2,2 0,3 0,3 0,3 0 0,2

0,8 1,3 0,9 1,1 2,4 5,6 3,8 5,8 2,4 0,9 0,6 0,9 2,7 0,5 0,7 0,2 0,3 0,5 0,1 0,2

1,0 0,9 0,8 1,1 1,9 5,6 6,7 6,2 2,1 1,0 0,7 1,3 2,2 0,6 0,7 0,3 0,3 0,6 0,1 0,1

0,7 0,8 0,7 1,1 1,9 6,8 10,2 7,6 2,2 1,0 1,0 1,7 1,6 0,4 0,7 0,2 0,8 0,7 0,2 0,5

0,6 0,8 0,7 1,1 1,8 7,3 11,0 7,7 2,2 1,0 1,2 1,8 1,8 0,4 0,7 0,3 0,8 0,8 0,2 0,6

0,4 0,8 0,6 1,0 1,6 8,7 15,0 7,8 2,4 1,0 1,6 2,5 2,2 0,4 0,7 0,3 0,8 1,0 0,3 0,8

68 mycket stark, ehuru något svagare än u n d e r estimationsperioden. Oberoende variabel i importfunktionerna har varit bruttonationalprodukt till faktorkostnad. Detta motiveras av att de kemiska produkterna dels utgörs av rena konsumtionsvaror, dels av insatsvaror till olika industrier. I brist på vägningstal för de olika efterfrågesektorerna har i stället detta mått på den totala ekonomiska tillväxten använts som förklarande variabel. Regressionsresultaten blev mycket tillfredsställande, korrelationskoefficienten översteg i de flesta fall 0,95. Tack vare den snabba ökningstakten under introduktionsperioden för vissa av dessa produkter erhölls mycket höga importelasticiteter med avseende på bruttonationalprodukten. Vid beräkningen av importprognoser visade det sig att modellerna gav orimligt stora ökningstal för vissa länder, och i fem fall justerades de preliminära estimaten ned. Detta gäller Frankrike, Italien, Nederländerna, Västtyskland och Storbritannien, där den lineära modellen har använts i stället för den logaritmiskt lineära trots att korrelationen var något högre i det senare fallet. Importprognoserna baserar sig alltså även i dessa fall på regressionsestimat. Totalt förväntas importökningen till de 20 avnämarl ä n d e r n a bli 17,6 % 1963—1965 och 46,0 % 1965—1970, vilket motsvarar en årlig genomsnittlig ökningstakt om 8,0 % över hela perioden. De svenska marknadsandelarnas utveckling över perioden 1953—1963 uppvisar vissa relativt markerade drag. Den svenska exporten på EEG-länderna synes ha utvecklat sig sämre än konkurr e r a n d e export. Det motsatta är förhållandet på de nordiska länderna, i synnerhet efter 1960. I Storbritannien uppnådde Sverige sin största andel 1957. Den föll sedan fram till 1960. Efter 1960 h a r den svenska exporten åter utvecklat

sig bättre, relativt sett, och denna utveckling väntas också fortsätta under resten av 1960-talet. På USA och Kanada synes utvecklingen ha varit god, trots att andelarna är synnerligen små. Detsamma är fallet för övriga EFTA-länder (Portugal, Schweiz och Österrike). De ökande marknadsandelarna på vissa av de viktigare avnämarländerna liksom den snabba importökningstakten 1963—1970 ger som resultat en mycket snabb »exportökning». Sammanlagt innebär de olika delprognoserna att den svenska exporten av kemiska produkter kommer att öka med 10,1 % per år genomsnittligt över perioden 1963—1970.

8. Textilier och kläder

Oberoende variabel har för denna varugrupp varit privat konsumtion av textilier och kläder. I de fall denna variabel inte kunnat erhållas har total privat konsumtion använts. Regressionsresultaten blev mycket goda, och den lineärt iogaritmiska modellen gav i de flesta fall den högsta korrelationen. Vid prognosberäkningen visade det sig att denna funktionsform gav mycket stora ökningstal. För EEC-länderna liksom för Storbritannien och USA frångicks därför den Iogaritmiska modellen. För Grekland har importfunktionen givit en relativt dålig korrelation och importprognoserna h a r erhållits genom trendextrapolation. Även för Turkiet blev regressionsresultatet mycket dåligt: importprognoserna beräknades med importelasticiteten 1. Importen av textilier har ökat mycket starkt över perioden 1957—1962. Den förväntas också genomgående fortsätta att tillväxa i en snabb takt, dock något långsammare än under den tidigare perioden. De skilda länderprognoserna implicerar totalt en genomsnittlig årlig ökning 1963—1970 om 8,4 %.

69 Tabell

111:21.

Svensk

»export»

produkter

till

vissa

Miljoner dollar, 1963 års priser

Länder

2,2 4,3 3,2 4,0 10,8 12,7 11,4 9,5 12,4 0,6 2,5 2,2 0,1 0,3 0,7 0,2 0,8 4,0 0,6 1.7

2,3 4,9 3,2 4,8 11,4 16,8 14,2 12,6 14,8 0,7 3,9 3,0 0,1 0,3 0,7 0,5 0,6 4,9 0,8 2,9

2,3 7,2 4,2 6,3 13,7 26,8 24,6 20,0 25,2 1,0 7,5 6,5 0,2 0,6 1,3 0,7 0,9 8,0 1,7 6,1

Summa

84,2

103,4

164,8

Tabell 111:22.

Import

av textilier

Länder

Belgien Frankrike.... Italien Nederländerna. Västtyskland. . Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien. Portugal , Schweiz , Österrike , Island Irland Grekland Jugoslavien.. . . Turkiet USA Kanada JaDan Summa exkl. Sverige

1963 -

Miljoner dollar, 1963 års priser

länder

1963-1970

Procentuell volymförändring

1963 Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien Turkiet USA Kanada Japan

6—514759

av kemiska

1963—1965 1965—1970 4,5

14,0

32,3 24,6 32,6 19,4

46,9 31,3 31,2 20,2 59,5 73,2 58,7 70,3

56,0 36,4

92,3 116,7

22,5

63,3

70,6

110,3

22,8

59,4

0 20,0

5,6

1970 Procentuell utveckling 19571962

1963— 1965

13,1 12,5 11,1 17,8 25,6

2 234

46,7 149,3 100,2 64,4 146,8 75,3 22,9 40,0 51,7 94,5 38,8 78,1 89,0 31,9 62,2 —4,7 89,0 26,4 80,0

366 57

473 90

24,5

43,9 11,7 23,5

31,2 53,2 48,0 38,2 47,1 30,6 41,6 27,8 42,2 54,1 22,9 35,6 36,0 2,8 25,0 13,5 72,8 33,3 45,0 29,2 58,0

6 511

9 300

—

22,9

42,8

298 264 180 518

337 297 200 610

442 455 296 843

1 024

1 286

1 892

183 80 140 311 586 24 236 154 11 62 35 42 17

193 98 151 372 702 28 275 178 12 72 37 53 18

252 139 193 529

1 071

1 541

328 46 5 299

1 082

34 373 242 12 90 42 92 24

4,1

5,5 22,1

7,9 19,7 19,8 15,6 16,5 15,6

7,3 16,1

5,7 25,3

5,9

70 Tabell

111:23.

Sveriges

procentuella andelar av importen länder 1953-1970

av textilier,

kläder

till

vissa

Prognos 1953

Länder

0,3 0,2 0,2 0,4 0,5 3,3

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland. Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien... Turkiet USA Kanada Japan

Tabell

III:

5,0 0,5

0,7

24. Svensk

0,3 0,2 0,2 0,4 0,4 4,2 1,1 5,5 0,3

0,2 0,1 0,2 0,5 0,4 4,1 1,7 6,5 0,4

0,2 0,3 0,2 0,6 0,9 4,7 3,8 8,6 0,4

0,8 0,4 1,1

0,5 0,2 1,2

0,8 0,3 1,1

0,4

0,3

0,3 0,9

0,2 0,5 0,2 0,6 0,8 6,5 6,9 13,1 0,9 0,1 1,2 0,6 1,8 0,2 0,3 1,9

0,1 0 0,4

0,2 0,1

0,1 0,1

»export» av textilier,

kläder

till vissa länder

Miljoner dollar, 1963 års priser

Länder

Belgien Frankrike Italien Nederländerna. Västtyskland. . Danmark Finland Norge Storbritannien. Portugal. Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien... Turkiet USA Kanada Japan Summa

0,2 0,6 0,2 0,7 0,8 6,7 7,2 14,0 1,0 0,1 1,3 0,7 1,8 0,2 0,3 2,0

0,2 0,8 0,2 0,7 0,8 7,0 8,5 15,0 1,2 0,1 1,6 0,8 1,8 0,2 0,3 2,6

0,1 0,1

0,2 0,2

1963 - 1970

Procentuell volymförändring 1963—1965 1965—1970

0,5 1,3 0,4 3,2 8,0 11,8 5,5 18,3 5,4 0,3 2,8 0,9 0,2 0,1 0,1 0,8

0,7 1,8 0,4 4,3 10,3 12,9 7,1 21,1 7,0 0,3 3,6 1,2 0,2 0,1 0,1 1,1

0,9 3,6 0,6 5,9 15,1 17,6 11,8 29,0 13,0 0,3 6,0 1,9 0,2 0,2 0,1 2,4

1,6 0,4

2,3 0,5

4,0 0,9

43,8

73,9

61,6

75,0

113,5

21,8

51,3

38,5

100,0

34,4 28,8 9,3 29,1 15,3 29,6

37,2 46,6 36,4 66,2 37,4 85,7

28,6

66,7 58,3

118,2

71 Av tabell III: 23 framgår att den svenska marknadsandelen är synnerligen liten utom i Norden. På denna marknad har den svenska andelen också tillväxt relativt kraftigt över den studerade perioden. För EEC-länderna har den svenska andelen varit relativt konstant men en viss tendens till ökning märks, i synnerhet efter 1957. För övriga EEC-länder och Storbritannien kan en kraftig ökning mellan 1960 och 1963 observeras. Andelen på Nordamerika har förhållit sig konstant. Prognosen förutsätter att den svenska andelen förhåller sig relativt konstant på EEC-länderna utom för Frankrike där den väntas öka något. För EFTA-länderna däremot beräknas andelen stiga relativt markant fram till 1970. Den svenska »exporten» av textilier är i huvudsak koncentrerad till Västtyskland, Danmark och Norge. Den gynnsamma andelsutvecklingen på de två senare länderna, men även den oförändrade andelen på Västtyskland medför att den svenska exportutvecklingen beräknas bli mycket stark fram till 1970. Mellan 1963—1965 väntas den sålunda stiga med 21,8 % medan motsvarande ökningstal för 1965—1970 är 51,3. Detta innebär en genomsnittlig årlig ökningstakt om 9,1 % 1963—1970.

9. Metaller Oberoende variabel är här produktionen inom verkstadsindustrin. Denna industribransch är den viktigaste avnämaren av såväl järn- och stålverkens som övriga metallverks produkter. En relativt betydande del, dock troligen varierande för de olika länderna, går till byggnadsverksamheten. Detta avser främst armeringsjärn, balkar, rör och plåt. I avsaknad av vikter (de olika konsumtionssektorernas betydelse för importen) har endast verkstadsindustri-

produktionen begagnats som oberoende variabel. Investeringen i byggnader och anläggningar hade kunnat läggas till som andra oberoende variabel, men korrelationen mellan dessa båda variabler är för de flesta länder så hög att regressionsresultaten inte skulle förbättras. Utvecklingen av metallimporten har varit mycket skild för de olika länderna. Se tabell III: 25. För vissa av länderna har ingen tydlig trend kunnat märkas; för USA, Kanada och Japan gav regressionerna utomordentligt dåligt resultat (korrelationskoefficienterna var icke signifikant skilda från 0) och i brist på ytterligare information antas dessa länders import förbli oförändrad fram till 1970. För Frankrike h a r den lineärt logaritmiska modellen frångåtts, trots att den h a r högsta korrelation, och den rent lineära utnyttjats. För Västtyskland, Norge och Schweiz har importfunktionerna helt frångåtts och rent skönsmässiga prognoser ställts. Importprognoserna för avnämarländerna innebär totalt en ökning 1963—1965 om 16,4 % och 1965—1970 29,5 %. De i tabell III: 26 redovisade andelarnas utveckling visar att den svenska metallexporten utvecklat sig relativt snabbare än total import till avnämarländerna. Betraktas endast perioden 1960—1963 gäller detta för samtliga avnämarländer utom Schweiz, Island och Japan. Studeras utvecklingen över hela perioden 1953—1963 är tendensen inte lika genomgående, men utvecklingen på våra viktigaste avsättningsområden har varit genomgående positiv. Andelsprognosen implicerar att denna utveckling kommer att fortsätta. Den i tabell III: 27 redovisade »exportutvecklingen» anger en väsentligt högre ökningstakt än den för total import. Den svenska »exporten» beräknas sålunda stiga med 19,5 % 1963—1965 och 43,7 % 1965—1970. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig ök-

72 Tabell III:

25. Import

av metaller

1963 - 1970

Miljoner dollar, 1963 års priser

Procentuell utveckling

Länder

Italien

Schweiz

Turkiet USA

Summa exkl. Sverige

1957— 1962

1963— 1965

1965— 1970

454 815 815 412 1 219 169 106 127 286 867 57 296 93 5 38 58 106 58 1 558 300 217

527 927 902 447 1 450 197 126 140 398 987 62 321 117 6 46 70 160 58 1 558 300 249

720 1464 1 526 516 1 750 256 134 160 686 1 361 77 377 175 7 70 99 341 58 1 558 300 249

31,1 91,3 200,5 —2,9 96,5 40,2 11,4 —10,7 29,1 25,4 —9,8 54,4 54,5 17,0 122,5 81,7 123,4 144,6 —18,6 —54,6 —57,0

16,0 13,7 10,7 8,6 18,9 16,4 18,9 10,2 39,2 13,8 8,7 8,4 26,3 20,0 21,1 20,7 50,9 0 0 0 14,7

36,7 57,9 69,2 15,5 20,7 30,1 6,3 14,3 72,4 37,9 24,4 17,4 49,4 16,7 52,2 41,4 113,1 0 0 0 0

7 770

8 650

11 198

—

16,4

29,5

Förändring av definitionen mellan 1957 och 1962.

Tabell

111:26.

Sveriges

procentuella

andelar av metallimporten 1970

till vissa länder

1953 Prognos Länder

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland. Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien.. . Turkiet USA Kanada Japan

4,3 2,9

14 1,7 2,2 1,6 2,4 13,2 4,3 11,9 1,4 1,1 2,7 2,3 2,7 0,4 0,8 1,5 0,6 0,8 0,3 1,5

1,2 2,2 2,6 1,4 2,4 10,8 7,5 12,3 1,6 1,2 3,1 2,3 2,4 0,5 2,2 1,0 0,8 1,1 0,4 1,2

0,9 1,1 2,2 1,7 3,0 12,1 12,4 11,8 1,7 2,2 3,3 2,9 2,7 0,7 0,8 1,6 0,4 1,8 0,8 1,1

1,3 1,9 2,3 2,0 3,8 13,9 15,4 18,1 2,8 2,5 3,0 3,7 2,0 0,8 3,5 2,1 0,5 2,0 1,4 0,9

1,4 1,9 2,1 2,1 4,3 14,0 17,5 19,0 3,0 2,6 3,0 3,8 2,0 0,9 3,6 2,2 0,5 2,1 1,6 0,9

1.5 2,1 2,0 2,4 5,0 14,2 20,5 24,0 4,0 3,0 3,2 4,0 1,8 1,0 4,0 2,5 0,5 2,3 2,0 0,8

73 Tabell III:

27. Svensk

»export» av metaller

Miljoner dollar, 1963 års priser

Länder

Summa

Tabell 111:28.

Summa exkl. Sverige

1970 Procentuell volymförändring

6,0 15,2 18,7 8,3 46,1 23,5 16,3 23,0 24,4 1,4 9,0 3,4 0,1 0,3 2,0 2,2 0,3 31,0 4,3 1,9

7,4 17,6 18,9 9,4 62,4 27,6 22.0 26,6 29,6 1,6 9,6 4,4 0,1 0,4 2,5 3,5 0,3 32,7 4,8 2,2

10,8 30,7 30,5 12,4 87,5 36,4 27,5 38,4 54,4 2,3 12,1 7,0 0,1 0,7 4,0 8,5 0,3 35,8 6,0 2,0

23,3 15,8 1,1 13,3 35,4 17,4 35,0 15,7 21,3 14,3 6,7 29,4

46,0 74.4 61,4 31,9 40,2 31,9 25,0 44,4 83,8 43,8 26,0 59,1

25,0 59,1

60,0 142,9

5,5 11,6 15,8

9,5 25,0 —9,1

237,4

283,6

407,4

19,5

43,7

Import

Länder

1963 -

1963 Belgien Frankrike.... Italien Nederländerna Västtyskland. . Danmark Finland Norge Storbritannien . Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien.. . Turkiet USA Kanada Japan

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien Turkiet USA Kanada Japan

till vissa länder

av övriga färdigvaror Miljoner dollar, 1963 års priser

1963—1965 1965—1970

1963 - 1970 Procentuell utveckling

1957— 1962

1963— 1965

1965— 1970

498 475 285 427 725 147 63 104 268 674 18 397 126 11 55 42 35 39 1 595 522 121

594 567 318 531 903 202 74 120 279 810 20 565 138 10 71 50 42 39 2 099 568 171

944 999 491 717 1 315 284 97 171 389 1 180 24 1 118 195 10 95 72 66 39 3 326 695 241

121,5 113,8 119,9 70,4 208,1 171,5 69,7 102,8 58,1 76,1 5,2 168,3 77,5 8,2 79,9 81,4 -11,0 24,2 144,0 12,9 258,4

19,3 19,5 11,6 24,4 24,6 37,4 17,5 15,4 4,1 20,2 13,1 42,2 9,5 —9,1 29,1 19,0 20,2 0 31,6 8,9 41,3

58,9 76,2 54,4 35,0 45,6 40,6 31,1 42,5 39,4 45,7 25,8 97,9 41,3 0 33,8 44,0 58,1 0 58,5 22,5 40,9

6 359

7 892

12 079

24,1

53,1

74 Tabell

111:29.

Sveriges

procentuella

andelar av övriga 1953 - 1 9 7 0

färdigvaror

till vissa

länder

Prognos 1953

Länder

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland. Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien.. . Turkiet USA Kanada Japan

Tabell

III:

30.

1,0 1,6 1,6 0,5 3,6 11,3 11,1 8,0 2,0 2,0 2,1 8,9 2,8 1,5 0,3

Svensk

»export»

0,7 1,9 1,0 3,2 3,3 11,6 5,2 12,1 7,9 1,6 0,8 1,6 8,1 2,6 4,3

0,9 2,3 0,8 3,2 3,6 11,7 8,0 13,5 8,0 1,3 1,0 1,7 5,2 1,5 4,5

0,9 1,8 0,9 2,6 4,0 13,2 15,1 14,2 5,6 1,1 1,5 1,4 10,6 0,5 1,9

1,4 1,2 0,3 0,6

0,5 2,2 0,3 0,7

2,2 1,7 0,3 0,2

av övriga

färdigvaror

0,4 0,7 0,9 1,2 3,0 15,8 15,4 17,6 2,7 1,7 1,0 1,4 4,7 0,5 1,0 0,6 0,5 0,9 0,3 0,2

till

vissa

Miljoner dollar, 1963 års priser

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien Turkiet USA Kanada Japan

, ,

Summa

0,3 0,7 0,9 1,0 2,9 17,0 17,0 18,5 2,5 1,8 1,0 1,4 5,0 0,5 0,7 0,7 0,5 0,8 0,3 0,2

0,3 0,5 0,9 0,7 2,8 20,2 20,0 20,0 2,2 2,0 1,0 1,4 5,0 0,5 0,5 0,8 0,5 0,6 0,3 0,1

länder

1963-1970

Procentuell volymförändring

2,0 3,5 2,5 5,3 21,8 23,3 9,8 18,2 18,2 0,3 4,1 1,8 0,5 0,3 0,4 0,2 0,2 14,3 1,5 0,2 128,4

1,8 4,0 2,9 5,3 26,2 34,3 12,6 22,2 20,2 0,4 5,6 1,9 0,5 0,4 0,4 0,3 0,2 16,8 1,7 0,3

2,8 5,0 4,4 5,0 36,8 57,4 19,4 34,2 26,0 0,5 11,2 2,7 0,5 0,5 0,4 0,5 0,2 20,0 2,1 0,2

—10,0 14,3 16,0 0 20,2 47,2 28,6 22,0 11,0

—

158,0

229,8

23,1

45,4

1963—1965 1965—1970

—

36,6 5,6 —

•

— —

•

— —

17,5 13,3

55,6 25,0 51,7 —5,7 40,5 67,3 54,0 54,1 28,7 —

•

100,0 42,1

— — — — —

19,0 23,5

75 ningstakt om 8,0 % över hela perioden 1963—1970.

10. övriga färdigvaror Oberoende variabel har varit lotal privat konsumtion. Denna har mycket väl förmått förklara importutvecklingen 1953—1963: korrelationskoefficienten är i de allra flesta fall över 0,95 och i 9 fall av 21 över 0,98. Endast i två fall, för Island och Turkiet, h a r regressionskoefficienten inte erhållit statistisk signifikans. I fyra fall, för Belgien, Västtyskland, Grekland och USA har den lineära modellen valts i stället för den lineärt logaritmiska trots att den senare h a r högre korrelation. Detta motiveras med att ökningarna annars skulle bli orimligt höga. I två fall (Jugoslavien och Turkiet) h a r importen antagits förbli konstant fram till 1970. För dessa länder har ingen klar tendens kunnat iakttas utan importen har fluktuerat kring ungefär det värde som gällde 1963. De skilda länderprognoserna ger en total importökning för övriga färdigvaror om 24,1 % 1963—1965 och 53,1 % 1965 —1970. Totalt för perioden 1963—1970 innebär detta en ökningstakt om 9,6 % per år. Trots att denna varugrupp är en av de mest expansiva i den svenska exporten visar det sig (tabell 111:29) att den svenska andelen varit sjunkande på de flesta marknader utom den nordiska. Andelarna förutsätts minska eller förbli konstanta på 1963 års nivå utom för Norden och Portugal. Importprognoser och andelsprognoser resulterar för den svenska exporten totalt sett i en volymökning om 23,1 % 1963—1965 och 45,4 % 1965—1970. Det-

ta innebär en genomsnittlig årlig ökning 1963—1970 om 8,8 %. ökningen bärs upp dels av mycket höga importprognoser och dels av en förmånlig andelsutveckling på Norden, den viktigaste marknaden för den svenska exporten.

IV. Svensk export till Västeuropa, Nordamerika och Japan Detta avsnitt ger en sammanfattning av de i avsnitt II och III redovisade delprognoserna. Det kan till en början konstateras att utvecklingen på de studerade avnämarländerna är av dominerande betydelse för total export. I nedanstående tablå redovisas den procentuella andel av den totala svenska exporten av varje varugrupp som 1964 avsattes på dessa marknader (Spanien är inkluderat vilket ger en viss obetydlig överskattning). Trävaror Massa Papper Malm Livsmedel Metaller Verkstadsprodukter Kemiska produkter Textilier övriga råvaror och färdigvaror Total export

97,0 88,3 82,3 95,9 84,5 86,2 75,6 1 I j

89,1 83,7

Anm. Tablån ansluter sig inte helt till den i övrigt använda grupperingen. Andelarna kan inte specificeras för samtliga varugrupper och definitionen av verkstadsprodukter är inte exakt densamma. Med de disaggregerade import- och andelsprognoserna som givna kan en prognos för den svenska exporten exkl. fartyg, vapen till Västeuropa, Nordamerika och Japan sammanställas:

76 Tablå C Export 1 , miljoner dollar, 1963 års priser

Belgien Frankrike Italien Nederländerna Västtyskland Danmark Finland Norge Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien Turkiet USA Kanada Japan Summa 1

Genomsnittlig årlig Procentuell volymökning procentuell ökning

1963— 1965

1965— 1970

1963—1970

134 166 151 161 492 244 120 204 456 15 72 28 6 13 22 14 12 165 29 18

154 179 146 182 589 295 159 242 515 17 90 38 8 16 26 16 13 213 39 23

207 247 204 230 791 429 238 368 698 23 138 68 11 28 36 32 15 305 62 34

13,7 7,8 -3,4 13,5 19,9 21,1 32,8 18,7 13,0 12,8 25,8 35,9 20,0 26,6 18,6 18,2 7,7 28,8 33,8 28,2

34,2 38,4 39,6 26,2 34,2 45,4 49,6 52,3 35,6 38,3 52,8 80,3 39,7 75,3 39,8 94,4 18,3 43,1 59,5 48,9

6,5 5,9 4,4 5,3 7,0 8,4 10,3 8,8 6,3 6,6 9,8 13,6 7,7 12,1 7,5 12,6 3,5 9,1 11,4 9,7

2 519

2 959

4 164

17,5

40,7

7,4

Exkl. fartyg, vapen.

Av t a b l å n f r a m g å r att e x p o r t ö k n i n g e n till E F T A - l ä n d e r n a i a l l m ä n h e t ä r v ä sentligt h ö g r e än ökningen p å E E C marknaden. Storbritannien utgör härvidlag det viktigaste undantaget. Den m y c k e t måttliga ökningen på detta land b e r o r dels på en relativt låg tillväxttakt, dels p å den stora andelen s k o g s p r o d u k t e r i d e n s v e n s k a e x p o r t e n . Totalt sett förväntas ökningstakten 1963—1970 u p p g å till 7,4 % i v o l y m . D e t ä r n u m ö j l i g t att s t u d e r a effekten av den svenska e x p o r t e n s varu- och länd e r f ö r d e l n i n g samt av de skilda andelshypoteserna. O m S v e r i g e s e x p o r t skulle ö k a i t a k t m e d t o t a l i m p o r t till d e s s a 20 l ä n d e r , s k u l l e ö k n i n g e n 1963—1970 u p p g å till 55,7 % e l l e r 6,5 % p e r å r . D ä r v i d h a r den svenska exportens fördelning på a v n ä m a r l ä n d e r icke beaktats.

O m h ä n s y n t a s till l ä n d e r g r u p p e r i n g , m e n i n t e v a r u f ö r d e l n i n g e n , s k u l l e ökn i n g s t a l e n f ö r ä n d r a s till 54,2 % 1 9 6 3 — 1970 o c h 6,4 % p e r å r . E x p o r t e n s l ä n d e r i n r i k t n i n g spelar således ingen störr e r o l l i v a r e sig p o s i t i v e l l e r negativriktning. Beaktas både exportens länder- och v a r u i n r i k t n i n g d v s . v a r j e s v e n s k »exportström» framskrivs med motsvarande importökning, vilket är detsamma som att a n t a o f ö r ä n d r a d e s v e n s k a i m p o r t a n d e l a r 1963—1970, e r h å l l s en e x p o r t ö k n i n g ö v e r p e r i o d e n o m 60,3 % e l l e r 7,0 % p e r å r . D i f f e r e n s e n m e l l a n d e s s a ö k n i n g s t a l o c h d e s o m f r a m g å r av o v a n stående tablå utgöres av a n d e l s h y p o t e s e r n a . O m de s v e n s k a e x p o r t a n d e l a r n a k o m m e r att f ö r ä n d r a s i s a m m a takt och r i k t n i n g s o m tidigare i n n e b ä r detta en stegring i den årliga ökningstakten o m

77 0,5 %. Effekten på »exportprognosen» för 1970 är ca 650 milj. kr. i 1963 års priser. Större delen av denna summa är att hänföra till verkstadsprodukterna. Undantas denna varugrupp minskar differensen till ca 170 milj. kr. Andelshypoteserna innebär vidare att exporten till EEC blir ca 500 milj. kr. mindre 1970 än fallet vore vid oförändrade andelar 1963—1970; exporten till EFTA blir å andra sidan ca 800 milj. kr. större. V. Exporten till övriga länder och länderområden Prognosen över exporten till utvecklingsländerna och östblocket måste med nödvändighet bli synnerligen schematisk. Utgångspunkten för prognoserna är Balassas beräkningar, som h a r kompletterats med studier av den svenska exportens andel av världsexporten till utvecklingsländerna och östblocket. Exporten till östblocket dvs. Östeuropa, Kina, Nord-Vietnam, Nord-Korea, Mongoliet, kan inte prognosticeras med hjälp av efterfrågeanalys. De centraldirigerade ekonomierna saknar fri prisbildning, varför deras utrikeshandel inte kan ges samma ekonomiska innebörd som i västerlandet. På senare år har vissa länder, däribland Polen och Ungern, utarbetat stora ekonometriska modeller som skall möjliggöra optimalisering av utrikeshandeln — och valutakurserna. Om dessa modeller vore operativa och följdes av de skilda ländernas handelsorganisationer, skulle en svensk exportprognos kunna baseras direkt på modellerna. Inom överskådlig tid synes det dock troligt att handeln med och inom östblocket i väsentlig utsträckning kommer att vara politiskt bestämd. Nedan presenteras därför en enkel extrapolation av utvecklingen under perioden 1954—1964. Det är att observera att den1—514759

na »prognos» endast utgör ett räkneexempel. Utvecklingen kan mycket väl bli en annan beroende på den politiska utvecklingen och möjligen också på de svenska försäljningsansträngningarna på östmarknaderna. Med hänsyn till Sveriges geografiska belägenhet skulle en generell liberalisering av importen till Östeuropa sannolikt komma att gynna den svenska exporten. Den liberalisering inom de enskilda ekonomierna som har kunnat skönjas på senaste tid och den ofta uttalade avsikten att vidga handeln med omvärlden kan därför innebära att nedanstående räkneexempel utgör en underskattning av den svenska exportutvecklingen. Å andra sidan har den språngvisa utvecklingen av den svenska exporten till östblocket burits upp av några få beställningar hos svenska järnoch metallverk och svensk verkstadsindustri, som möjligen inte kommit Sverige till del under en annan politisk situation. Den svenska exporten har mellan 1954 och genomsnittet för 1962—1964 stigit med 10,1 % årligen. Utvecklingen antas fortgå i samma takt under resten av 1960-talet. Svensk export till Östeuropa och Kina. Miljoner dollar, löpande priser 1955

62,7

123,5 137,9

182,2

313 Prognosen över importen till u-länderna (Asien utom Kina, Nord-Korea e t c , Afrika utom Sydafrika, Latinamerika) är hämtad från Prospects for Developing Countries (B. Balassa). Något skäl att frångå dennes prognoser på grundval av senare erhållen information föreligger inte. Den reservation mot prognosernas implikationer för kapitalströmmarna, som angavs i samband med BNP-prognoserna, gäller naturligtvis

78 Tabell V: 1. Sveriges export till u-länderna samt dess andel av världsexporten till utvecklingsländerna 1955 — 1963 1955

106,7 110,5 217,2

139,8 129,3 269,1

160,5 129,7 290,2

178,5 128,2 306,7

129,3 153,3 282,6

146,0 177,3 323,3

150,1 161,6 311,7

161,9 190,9 352,8

142,0 204,6 346,6

1,88 1,00 1,30

2,22 1,01 1,41

2,14 0,91 1,33

2,53 0,93 1,47

2,00 1,11 1,39

2,16 1,13 1,44

2,08 0,99 1,33

2,29 1,17 1,51

2,06 1,14 1,40

1,54 0,71 0,97

1,89 0,74 1,08

1,84 0,68 1,04

2,19 0,70 1,16

1,71 0,83 1,08

1,87 0,86 1,13

1,83 0,76 1,05

2,00 0,89 1,19

1,78 0,87 1,10

Svensk export i miljoner dollar till: Övriga u-länder Samtliga u-länder Procentuell andel i »övriga världens» 1 export till: Latinamerika Övriga u-länder Procentuell andel i världsexporten till: Samtliga u-länder 1

Hela världen utom u-länderna. Anm. Beräkningen av andelarna (i löpande priser) är relativt osäker, i synnerhet vad avser nivån. Utvecklingen av andelarna torde dock avspegla ett faktiskt förlopp. Källor: För övriga världens export: UN Yearbook of International Trade Statistics 1963. För Sveriges export: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet. även här. Skulle inte kapitalströmmarna komma att öka i tillräcklig omfattning måste det komma att drabba importen. Import till u-länderna från övriga världen. Miljoner dollar, löpande priser 1960

1970 Genomsnittlig årlig ökning

Latinamerika Övriga u-länder

8 209

11 860

3,8

15 868

26 110

5,1

Totalt

24 077

37 970

4,7

Anm. Endast en av de sex alternativa prognoserna redovisas här. Den hänför sig till det högre BNP-antagandet och det mellersta av de tre importelasticiteterna. Källa: B. Balassa a. a. sid. 81.

Med hjälp av FN:s statistik över världsexporten och av svensk exportstatistik har den svenska andelen av exporten till Latinamerika och till övriga u-länder kartlagts, se tabell V: 1. Den svenska andelen har uppvisat en relativ konstans över perioden 1955— 1963. Av tabellen framgår vidare att vår andel på Latinamerika är drygt dubbelt så stor som andelen på övriga u-länder. Mot bakgrund av den iakttagna utvecklingen torde det vara rimligt att räkna med en oförändrad svensk andel fram till 1970, både på Latinamerika och på övriga u-länder. Nedanstående prognoser innebär alltså att den svenska exporten skall växa i takt med importen till u-länderna.

Svensk export. Miljoner dollar, löpande priser Export till

Latinamerika övriga u-länder Samtliga u-länder

1970 Genomsnittlig årlig ökningstakt 1965—1970

142,0 204,6 346,6

153 226 379

184 290 474

3,8 5,1 4,6

79 Nedanstående prognoser över exporten till Australien, Nya Zeeland och Sydafrika utgöres av enkla extrapolationer av den tidigare utvecklingen. Som redan påpekats vid behandlingen av verkstads-

produkterna har estimationer av enkla importfunktioner gett mycket dåliga resultat och vidare uppvisar den svenska exporten till dessa länder ett svagt samband med deras totala import.

Svensk export 1963 - 1970. Miljoner dollar, löpande priser Export till

Australien Nya Zeeland Svdafrika Summa

1970 Genomsnittlig årlig ökning 1965—1970

42,0 20,5 34,8

48 24 39

67 37 52

7,0 9,3 6,1

97,3

7,0

Eftersom den svenska exporten till Nya Zeeland var extremt hög 1964 sannolikt till följd av en enda större beställning i Sverige har extrapolationen baserats på utvecklingen mellan 1954 och genomsnittet för åren 1962—1964. För de båda övriga länderna har extrapolationen gjorts över åren 1954—1964.

Prognosen över den svenska exporten till Spanien baseras på den officiella importprognosen för perioden 1964— 1967, som anger en årlig ökningstakt om 9 %. Den svenska andelen av importen antas förbli oförändrad under prognosperioden.

Svensk export till Spanien. Miljoner dollar, löpande priser 1963

49,3

90 Ovanstående exportprognoser är utomordentligt schematiska, vilket motiveras av avsaknaden av något så när lättillgänglig statistik. Som framgått av ovanstående tablåer har prognoserna för dessa länder och länderområden beräknats i löpande priser. Den svaga kvaliteten i bedömningSvensk export 1963 -1970.

arna motiverar inte en närmare diskussion kring prisutvecklingen utan prognoserna antages gälla även i fasta priser. Den svenska exportutvecklingen 1963 —1970 till alla länder utanför Västeuropa, Nordamerika och Japan kan därmed sammanfattas: Milj. kr., 1963 års priser

1970 Genomsnittlig årlig ökning 1965—1970

Oceanien, Sydafrika, Spanien

736 1 060 714 759

793 1 171 1 000 881

953 1 502 1 621 1 274

3,8 5,1 10,1 7,0

Summa

3 269

3 845

5 350

6,8

Latinamerika Övriga u-länder

80 VI.

Total svensk exportutveckling

1963—1970

Med utgångspunkt från avsnitten IV och V kan följande prognos över den svens-

ka exportens volymutveckling 19631970 presenteras:

Milj. kr., 1963 års priser

Procentuell volymförändring

Genomsnittlig årlig ökning

1963— 1965

1965— 1970

1963— 1970

Västeuropa, Nordamerika, J a p a n . .

13 389 3 179

15 730 3 740

22 130 5 200

17,5 17,6

40,7 39,1

7,4 6,8

Total export

16 568

19 470

27 330

17,5

40,4

7,4

Det bör observeras att exportvolymökningen på Västeuropa, Nordamerika och Japan hänför sig till den i avsnitt IV redovisade exportprognosen. Denna omfattar ej fartyg och vapen och den utgörs av implicit export, dvs. import till avnämarländerna från Sverige. Den senare iakttagelsen är sannolikt inte så betydelsefull, då »exporten» c. i. f. och faktisk export f. o. b. samvarierar mycket nära. Den förra inskränkningen är allvarligare, då exporten av fartyg och vapen kan påverka den totala exportutvecklingen avsevärt. Förändringen 1963—1965 enligt ovanstående tablå överensstämmer relativt väl med den prognostiserade utvecklingen enligt Konjunkturläget, Oktober 1965. Differensen mellan ökningstalen uppgår endast till drygt en procentenhet. Perioden 1965—1970 beräknas uppvisa en något långsammare ökningstakt än första hälften av 1960-talet. Den genomsnittliga årliga ökningen beräknas falla från drygt 8 % till 7 %.

Appendix Konsistensprövning av olika utrikeshandelsprognoser

länders

Den ovan redovisade exportprognosen h a s e r a r sig på bl. a. efterfrågeprogno-

ser för ett antal industrialiserade länder. Dessa efterfrågeprognoser omfattar — implicit eller explicit — prognoser över utrikeshandelns utveckling för de enskilda länderna. Den vanligaste formen av implicit prognos är den som endast redovisar bytesbalansens saldo under prognosperioden. I flera fall anges dock explicita prognoser över import och export av såväl varor som tjänster. De olika ländernas beräknade importbehov är sammanlänkade på följande sätt. Antag att samtliga länders importbenägenheter är korrekt skattade, så att en given BNP-ökning för ett land bör ge en viss importstegring. Denna importutveckling kan överensstämma med den (implicita) exportökningen från övriga länder till detta land. Gör den det ej, innebär det att övriga länders export- och BNP-prognoser bör revideras. Därigenom påverkas dock det första landets efterfrågeprognos osv. En dylik konsistenstest har inte ingått i föreliggande exportprognos. Ej heller h a r någon motsvarande noggrannare test applicerats av OECD på de därifrån erhållna efterfrågeprognoserna. Nedan presenteras en enklare typ av undersökning som verkställts på de beräknade totala importvärdena för 1970. Total import år 1963 till de 21 stude-

81 Tabell A:l.

Länder

Belgien Frankrike.... Italien Nederländerna Västtyskland. , Danmark Finland Norge Sverige Storbritannien. Portugal Schweiz Österrike Island Irland Grekland Jugoslavien.. . Turkiet USA Kanada Japan

Konsistensprövning

av vissa länders

Import, miljoner 1963 års dollars

importprognoser

»Export»

»Handelsbalans» »Export»/Import

5 126 8 724 7 581 5 967 13 019 2 113 1 209 1 822 3 386 13 496 656 3 235 1 675 110 858 804 1 057 691 17 014 6 081 6 737

8 180 13 144 11 647 9 653 21 164 3 295 1 730 2 821 5 401 18 989 1014 5 651 2 887 149 1 416 1 346 2 281 948 24 291 8 834 13 138

4 058 5 231 3 639 4 234 11 159 1 573 909 938 2 724 6 488 284 1 857 997 77 521 221 455 353 14 335 5 835 2 279

6 368 8 296 5 778 6 628 17 619 2 402 1 391 1 436 4 201 10 134 438 2 905 1 592 114 742 351 706 545 22 777 8 593 3 342

0,792 0,600 0,480 0,710 0,857 0,744 0,752 0,515 0,804 0,508 0,433 0,573 0,595 0,705 0,608 0,274 0,430 0,512 0,842 0,959 0,359

0,778 0,631 0,496 0,687 0,832 0,728 0,804 0,509 0,778 0,534 0,432 0,514 0,551 0,765 0,524 0,261 0,310 0,574 0,938 0,973 0,254

Anm. Importprognoserna för 1970 hänför sig till ett inaktuellt alternativ; beräkningarna kommer att revideras. Termernas innebörd anges i texten. rade länderna h a r fördelats efter ursprung på samma 21 länder och dessutom östblocket och övriga världen. Adderas dessa importströmmar under varje ursprungsland, erhålles »exporten» till Västeuropa, Nordamerika och Japan. Denna »export» bör stå i en viss relation till den totala importen; en studie av detta samband har också påvisat en betydande konstans. Om 1963 års importstruktur antas gälla även 1970, kan importprognoserna för 1970 införas och »export» för de olika länderna beräknas. Den erhållna relationen mellan total import och »export» kan därefter jämföras med 1963 års relation. Om ett land uppvisar en extrem förändring av relationen, skulle dess importprognos (och efterf rågeprognos) vid givna handelsströmmar och vid given balans mellan total införsel och den del av utförseln som går till de studerade 21 länderna kunna be-

traktas som anmärkningsvärt hög eller låg. De verkställda beräkningarna redovisas i tabell A: 1. Sättes en differens om 0,04 som kriterium på en extrem förändring av balansen mellan 1963 och 1970 kommer följande 9 länder att falla utanför det givna mönstret: Finland, Schweiz, Österrike, Island, Irland, Jugoslavien, Turkiet, USA och Japan. En förbättrad »handelsbalans» u n d e r ovan angivna förutsättningar implicerar en alltför låg efterfråge- och importprognos. Detta skulle gälla Finland, Island, Turkiet och USA. övriga nämnda länder skulle alltså ha relativt sett för höga importprognoser. Dessa slutsatser gäller dock endast under de specifika, mycket starka antaganden, som ovan angivits. Handelsströmmarna kommer sannolikt att förändras avsevärt fram till 1970. Importen till övriga länder, vilken inte inklude-

82 rats i derma analys, kan komma att påverka exportens inriktning för de enskilda länderna så, att den i tabell A: 1

angivna »handelsbalansen» 1963 mister all relevans,

Del 2. Prognos över den svenska importens utveckling 1966—1970

I avsikt att erhålla grundval för en långsiktig importprognos, h a r ett antal regressionsberäkningar över total import exkl. fartyg, flygplan och vapen, och över vissa importvarugrupper fördelade efter användningsområden, verkställts. Följande framställning behandlar först den aggregerade modellen och därefter modellerna för de olika användningsgrupperna. I ett tredje avsnitt redovisas prognoserna över de förklarande variablerna och de däremot svarande importprognoserna.

I . Modell över total import exkl. flygplan och vapen

fartyg,

Modellen h a r formen (1)

Y1 = A1 + b1Xl +

btXi,

där Yj = total import exkl. fartyg, flygplan och vapen, 1959 års priser X\ = privat konsumtion exkl. tjänster (utom skomakeri- och skräddartjänster) -f- maskininvesteringar inkl. reparationer och underhåll, exkl. militära

(1:1) (1:2) (1:3) (1:4) (1:5) (1:6)

Period 1953-60 1954-61 1955-62 1956-63 1957-64 1953-64

maskininvesteringar + total export exkl. export av malm, skogsprodukter och livsmedel; allt uttryckt i 1959 års priser X> = totala lagerförändringar exkl. lagerförändringar inom gruvor, jord- och stenindustri, skogsindustri samt korrektionsposterna för kreaturskapital och skogsuttag. 1959 års priser. Det har valts att exkludera fartyg, flygplan och vapen från importvariabeln, eftersom importen av dessa inte synes kunna »förklaras» av den inhemska efterfrågan. Variabel Xx omfattar de delar av BNP som bedömts vara mest importintensiva. Lagerförändringarna h a r särhållits, då dessas effekt på importen sannolikt är en annan än förändringar i övrig inhemsk efterfrågan. De lagerposter som kan antas innefatta en obetydlig andel importerade varor h a r exkluderats. Funktionen h a r estimerats över alternativa tidsperioder, varvid resultatet blivit det följande.

+ 0 , 4 8 9 ^ + 0,534X n- -- 67 050 038 + 0,459X + 0,592X

^i =

2 2

^ i = - 6 349 + 0 , 4 6 4 ^ + 0,691 X2 ^ i = - 6 400 + 0,466X X + 0,689X 2

*k- - 5 532 + 0,446XX + 0,668X 2

n =- 5 807 + 0,453X + 0,591X X

2 R2-- = 0,990 i? 2 == 0,985 R2- = 0,987 R2-- = 0,989 R2- = 0,993 R2- = 0,996

84 Resultaten synes bekräfta hypotesen att lagren marginellt har en större importandel än övrig efterfrågan. I övrigt kan konstateras en viss konstans i estimationen av parametrarna. Om man studerar parametern bx finner man emellertid att estimatet över perioden 1953—1960 är avsevärt större än övriga estimat. Estimaten av b^ över perioderna 1954—1961, 1955—1962 och 1956—1963 skiljer sig endast med 0,007, medan estimatet över 1957—1964 åter är lägre. Estimatet av parametern b2 är lägst för perioden 1953—1960, stiger sedan successivt till perioden 1955—1962 för att sedan åter minska. Effekten av denna parameterförändring på regressionsestimaten av importen är dock relativt obetydlig i jämförelse med förändringarna i parametern bv Korrelationen är i samtliga fall god. Högst är den för hela perioden 1953— 1964. Därnäst är sambandet störst för 1957—1964. Resultaten kan tolkas så, att handelsliberaliseringen 1953—1954 ledde till en omfördelning av tillförseln till den svenska ekonomin från inhemskt producerade varor till importerade. Detta framkommer som en hög marginell importbenägenhet för Xt för de ekvationer som omfattar 1953. F ö r att kontrollera möjligheten att utnyttja de olika parameterestimaten för prognoser h a r regressionsestimaten av importen beräknats för vissa år. De framgår av nedanstående tablå.

Faktisk import (milj. kr., 1959 års priser) Estimat av importen enligt ekvation: (1:1) (1:2) (1:3) (1:4) (1:5) (1:6)

Tablån ger vid handen, att de beräknade importvärdena betydligt överstiger den faktiska importen 1962 och 1964, om parameterestimaten från tidigare perioder utnyttjas. Ekvationerna ( 1 : 5 ) och ( 1 : 6 ) , dvs. de som är estimerade över perioderna 1957—1964 och 1953— 1964, ger även de upphov till överskattningar av 1964 års import, men i avsevärt lägre grad än övriga ekvationer. Att utnyttja de ekvationer som är estimerade över tidigare perioder skulle sannolikt leda till alltför höga prognoser. Valet står alltså mellan ekvationerna ( 1 : 5 ) och ( 1 : 6 ) . Därvid synes ekvation ( 1 : 5 ) vara att föredra dels därför att den ger nära nog lika hög anpassning över perioden 1953—1964 som ekvation ( 1 : 6), dels därför att den är estimerad över en senare period än denna. Eventuella förändringar i importberoendet under senare år skulle därmed ha beaktats i större utsträckning i ekvation ( 1 : 5 ) . Denna ekvation h a r därför valts att utgöra grund för den aggregerade importprognosen för 1970. II. Modeller över importens ningsgruppering

använd-

Modeller har uppställts för 7 av de 8 av konjunkturinstitutet publicerade användningsgrupperna. För importgruppen jordbruksråvaror h a r ingen godtagbar modell kunnat formuleras. Utvecklingen 1965—1970 för denna varugrupp kan dock prognostiseras med utgångs-

>3 1953

7 951 51

10 091

15 490

18 284

7 859 59 28 7 928 48 7 748 32 7 732 98 7 998 65 7 965

10 031 10 086 10 052 10 037 10 217 10 103

15 917 15 554 15 524 15 523 15 465 15 490

18 939 18 464 18 541 18 546 18 366 18 366

85 punkt från branschstudier. Likaledes h a r importen av fartyg, flygplan och vapen exkluderats ur denna analys. Samtliga modeller h a r estimerats över samma alternativa perioder som den aggregerade modellen. Modellerna har följande form: (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8)

^ 2 = ^2 + ^3^3

Y3 = A 3 + ö4X4 Y4 = A 4 + fr5X5 Y5 = Ab + b6X6 Y6 = A6+Z>7X7 Y7 = A 7 + b8X8 Ya = Aa+bQXa

X 3 = privat konsumtion konsumtionsvaror

varaktiga

privat konsumtion av icke-varaktiga konsumtionsvaror X- = bruttoinvesteringar (inkl. underhåll) i maskiner och apparater, exkl. militära investeringar och investeringar i handelsflottan XG = produktionen inom konsumtionsvaruindustrin; de olika branscherna vägda med importen 1957 enligt input—output undersökningen 1

Y2 = import av varaktiga konsumtionsvaror

X7 = produktionen inom gruvor, järnoch metallverk, verkstadsindustri, varv, kemisk-teknisk industri, sammanvägda med importen 1957 enligt input—output undersökningen

Y3 = import av icke-varaktiga konsumtionsvaror

X8 = bruttoinvesteringar (inkl. underhåll) i byggnader och anläggningar

Y4 = import av kapitalvaror (exkl. fartyg, flygplan och vapen)

X9 = bruttonationalprodukt nadspris.

Y5 = import av konsumtionsindustriråvaror Y6 = import av övriga industriråvaror Y7 = import av byggnadsråvaror Y8 ta import av bränslen och drivmedel (2:1) (2:2) (2:3) (2:4) (2:5) (2:6)

Period 1953-60 1954-61 1955-62 1956-63 1957-64 1953-64

(3:1) (3:2) (3:3) 1

mark-

Samtliga variabler är uttryckta i 1959 års priser. Följande resultat erhölls vid estimationen av funktionerna:

Y2 = - 6 5 4 + 0 , 3 9 3 X 3 Yn- - 1 7 8 + 0 , 2 7 9 X 3 Y2 = - 78+0,257X3 Y9 = - 90 + 0,262X 3 -158+0,280X3 Y,= -370+0,318X3

Den marginella importbenägenheten faller först kraftigt, men stiger sedan åter. Detta beror sannolikt på den minskade svenska andelen i det totala antalet nyregistrerade personbilar under de senaste åren. Personbilarna intar en Period 1953—60 1954—61 1955—62

till

i? 2 0,941 0,851 0,847 0,876 0,901 0,952

framträdande roll i denna användningsgrupp. Eftersom ingen distinkt trend kan iakttas i benägenheterna eller i residualerna synes ekvation ( 2 : 6 ) vara bäst för prognosändamål.

Y3 = - 2 073+0,166X 4 Y3 = - 2 798+0,201 X 4 Y 3 = - 3 265+0,223X 4

Bengt Höglund and Lars Werin: The Production System of the Swedish Economy.

i? 2 0,857 0,916 0,947

86 Period (3:4) (3:5) (3:6)

1956—63 1957—64 1953—64

•3 809+0,247X4 V, Y 3 = - 3 554+0,236X 4 Y 3 = - 2 934+0,209X 4

Denna varugrupp uppvisar dels en trendmässig ökning i den marginella importbenägenheten fram till perioden 1956—1963, dels en oavbrutet stigande korrelation. Här synes ekvation ( 3 : 5) vara att föredra som prognosunderlag,

dels därför att korrelationen är den högsta bland estimationerna över delperioder, dels därför att den tar störst hänsyn till utvecklingen under senare år.

Period (4:1) (4:2) (4:3) (4:4) (4:5) (4:6)

1953--60 1954--61 1955--62 1956--63 1957--64 1953--64

Y 4 = - 2 191+0,555X 5 Y 4 = - 2 087+0,535X; Y 4 = - 1 930+0,515X 5 y 4 = -1687+0,475X5 1'4= - 1 4 7 3 + 0 , 4 4 6 X 5 y 4 = - 1 829+0,493X 5

Importen av kapitalvaror har i likhet med föregående varugrupp en lägre korrelation för hela perioden 1953—1964 än för vissa delperioder. Vidare uppvisar de marginella importbenägenheterna en tydlig nedåtriktad trend. Det bör här påpekas att deflateringen av maskininvesteringarna och/eller kapitalvaruimporten till 1959 års priser sannolikt inte är helt tillförlitlig. Minskningen i de marginella importbenägenheterna kan delvis ha framkommit genom att importprisindex för kapitalva-

(5:1) (5:2) (5:3) (5:4) (5:5) (5:6)

Period 1953—60 1954—61 1955—62 1956—63 1957—64 1953—64

0,991 0,994 0,972

R2 0,918 0,945 0,989 0,977 0,986 0,976

ror tenderat att överskatta den faktiska prisstegringen. Denna minskning kan även ha en faktisk innebörd. Utbyggnaden av den svenska verkstadsindustrin kan ha en viss importsubstitution till följd. Ekvation (4: 5) h a r valts att utgöra basis för prognosen. Om ovanstående resonemang över prisindex äger giltighet, torde denna prognos dock något underskatta den reella volymutvecklingen av varugruppen, vilket bör beaktas i avsnitt III. R2

- 1 312+26,228X 6 -1399+26,935X6 -1110+24,302X6 -1045+23,901X6 J 5 — 995 + 23,673X 6 yK= -1296+26,050X6

Variabel XG är uttryckt i indexform med 1953 = 100. Detta medför att parametern b ej kan ges samma tolkning som i tidigare regressionsberäkningar. Även för denna grupp iakttas en nära

0,859 0,909 0,900 0,922 0,945 0,960

nog trendmässig stigande korrelation och fallande marginell importbenägenhet. För prognosen avses ekvation (5: 5) användas.

(6:1) (6:2) (6:3) (6:4) (6:5) (6:6)

Period 1953—60 1954—61 1955—62 1956—63 1957—64 1953—64

Y6 = - 1 946 + 45,526X 7 924+37,378X 7 525+33,984X 7 30+30,243X 7 306+28,263X 7 Y« = - 380+32,278X 7

Även denna grupp uppvisar en klar trend. Det synes något överraskande att de två råvarugrupperna uppvisar en sjunkande marginell importbenägenhet. En någorlunda konstant marginell importbenägenhet ligger intuitivt närmast till hands. Minskningen kan dock ha framkommit genom att lagren inte beaktats i modellen, om lagerutvecklingen varit väsentligt annorlunda under den senare delen av perioden 1953—1964 än under den förra. Ett studium av råvarulagerutvecklingen inom relevanta sektorer synes dock ej bekräfta denna hypotes. Jämföres resultaten för gruppen Y- (konsumtionsindustriråvaror) med de för gruppen Y3 (icke-varaktiga konsumtionsvaror) synes benägenhetsförändringarna för dessa två grupper möjPeriod (7:1) (7:2) (7:3) (7:4) (7:5) (7:6)

1953—60 1954—61 1955—62 1956—63 1957—64 1953—64

(8:1) (8:2) (8:3) (8:4) (8:5) (8:6)

1953—60 1954—61 1955—62 1956—63 1957—64 1953—64

ligen kunna förklaras ined att den svenska konsumtionsvaruindustrin alltmer inriktats på ett mindre, högt förädlat, produktsortiment med till stor del inhemska råvaror, i stället för att producera importkonkurrerande färdigvaror. Detta skulle kunna leda till ett stigande marginellt importberoende för konsumtionen av icke-varaktiga konsumtionsvaror. Den sjunkande marginella importbenägenheten för råvaruimporten kan vidare tänkas bero på en successiv effektivisering vid utnyttjandet av råvarorna. Liksom för föregående varugrupp synes den »senaste» ekvationen (6: 5) vara att föredra som utgångspunkt för prognos.

Y7 = - 271 + 0,065J*:8 Y 7 = - 2 7 9 + 0,066X 8 Y7 = - 2 6 5 + 0,064X 8 Y7 = - 2 5 6 + 0,062X 8 Y7 = - 2 2 4 + 0 , 0 6 0 X 8 Y7= - 2 1 8 + 0 , 0 6 0 X 8

Sambandet är i detta fall mycket Det stiger dock successivt mellan de alternativa estimaten samtidigt som den marginella importbenägenheten faller. Differenserna är dock obetydliga. EkvaPeriod

0,949 0,949 0,927 0,901 0,930 0,948

i? 2 0,801 0,829 0,840 0,853 0,867 0,928

tionerna (7: 5) och (7: 6) ger nära nog identiska parameterestimat, varför ettdera av dessa kan utnyttjas för prognosen.

Y8 = - 588 + 0,038 Ar9 Y 8 = - 98+0,030X 9 Y 8 = + 70+0,028X 9 Y8= -370+0,035X9 Y8 = - 9 6 6 + 0 , 0 4 4 X 9 y 8 = -701+0,040X9

i? 2 0,617 0,563 0,622 0,732 0,924 0,897

88 Variabel X9 (BNP) ger uppenbarligen en dålig förklaring till bränsleimportens utveckling. Den korrelation som föreligger beror sannolikt på att båda variablerna är trenddominerade. För prognosändamål synes ekvation (8: 5) vara mest lämpad. För att kontrollera om de disaggregerade modellerna tillsammans ger en bättre förklaring till importutvecklingen än den aggregerade modellen, har faktisk och beräknad import summerats över användningsgrupperna. Endast de ekvationer som estimerats över perioden 1953—1964 h a r behandlats. Motsvarande aggregerade ekvation ( 1 : 6 ) har utnyttjats för jämförelsen i nedanstående tablå. Den disaggregerade metoden ger alltså en lägre grad av förklaring till importutvecklingen 1953—1964. Motsvarande resultat har också erhållits vid jämförelser mellan tidigare regressionsberäkningar. Detta kan möjligen bero på en högre statistisk kvalitet hos de oberoende variablerna i den aggregerade funktionen än hos variablerna i den disaggregerade metoden. Att därför helt förkasta den disaggregerade prognosme-

toden synes dock ej motiverat, i synnerhet ej för en långsiktig importprognos. Den disaggregerade metoden registrerar förändringar i importberoendet inom olika efterfrågesektorer. Dessa förändringar registreras även i det totala importberoendet. De enskilda förändringarna är därvid vägda med motsvarande efterfrågevariabels värde. En långsiktig importprognos baserad enbart på en aggregerad modell förutsätter en liknande trendmässig förskjutning mellan de olika efterfrågevariablerna såväl under prognos- som under estimationsperioden. Den disaggregerade modellen tar däremot direkt hänsyn till den omfördelning mellan efterfrågesektorerna som förutses. Den relativt sett låga korrelationen för denna metod motiverar dock att den vid prognosberäkningen kontrolleras mot den aggregerade modellen. De ovan presenterade importfunktionerna inkluderar, med undantag för den aggregerade modellen, endast en förklarande variabel. Den valda variabeln är den som kan antas ha störst betydelse för importutvecklingen såväl på kort som på lång sikt. Det är dock uppenbart

Import, milj. kr., 1959 års priser Disaggregerade modeller

Aggregerad modell

1953... 1954... 1955... 1956... 1957... 1958... 1959... 1960... 1961... 1962... 1963... 1964...

Faktisk import

Beräknad import

7 951 9 018 10 091 10 513 11 137 11 559 12 256 14 391 14 650 15 490 16 436 18 284 0,9960

7 965 8 897 10 103 10 814 11 309 11 406 12 236 13 916 14 870 15 490 16 398 18 366

Differens — — — —

— —

14 121 12 301 172 153 20 475 220 0 38 82

Faktisk import

Beräknad import

Differens

7 635 8 733 9 693 9 936 10 652 11 207 11 818 13 923 14 419 15 181 16 176 17 986 0,988

8 066 8 907 9 462 10 107 10 469 10 914 12 098 13 035 14 509 15 322 16 466 17 990

— 431 — 174 231 — 171 183 293 — 280 888 — 90 — 141 — 290 — 4

Anm. Den faktiska importen i den aggregerade modellen omfattar total import exkl. fartyg, flygplan och vapen. De disaggregerade modellerna inkluderar detsamma utom jordbruksråvaror.

89 att ett antal andra faktorer påverkat importströmmarna. Bland de variabler som inte beaktats är främst lagerinvesteringen inom det relevanta området ocb den inhemska prisutvecklingen relativt utlandets. De funktioner som utnyttjas för de kortsiktiga importprognoserna på användningsgrupper inkluderar i de flesta fall lagerutvecklingen. Denna variabel h a r här utelämnats av tre skäl. För det första har lagerutvecklingen det största förklaringsvärdet på kort sikt då dess kraftiga fluktuationer slår igenom på importen. Om man bortser från eventuella trender i lagerinvesteringarna mister dessa i det långa perspektivet sin betydelse, då man i p r i n c i p prognosticer a r ett »normalt» år, dvs. ett år vars plats på en eventuell lagercykel inte är fixerad. För det andra är det vanskligt att erhålla tillräckligt disaggregerade prognoser över lagerutvecklingen. För det tredje skulle den ovan genomförda analysen av den marginella importbenägenhetens förändring över tiden kompliceras. Den relativa prisutvecklingen har uteslutits främst på grund av att prognoser över prisutvecklingen inte står till förfogande och att de många försök som gjorts att estimera importelasticiteter i regel givit antingen osäkra eller inacceptabla resultat. Dessa misslyckanden torde till stor del kunna förklaras med den dåliga prisstatistiken. Det ligger dock nära till hands att även söka en reell bakgrund. Traditionellt antas att importens volym fluktuerat omvänt mot priserna vid oförändrad inhemsk efterfrågan. Förekommer inhemsk produktion av en viss vara, så skulle prisrelationen inhemska priser relativt utländska vara den i detta avseende förklarande faktorn. Om va-

ran endast importeras, skulle importprisindex vara den relevanta indikatorn. Eftersom importpriserna — åtminstone i ett litet land som Sverige — inte torde påverkas av efterfrågeutvecklingen inom landet, får man förutsätta att ett kausalt samband mellan importerade volymer och importpriser endast verkar i en riktning. Förhållandet är inte lika entydigt om prisrelationer diskuteras, eftersom ett samband mellan importvolym och inhemsk prisnivå kan föreligga. Vid den statistiska estimationen beaktas detta eventuella ömsesidiga förhållande dock ej; såväl importpriser som prisrelationer betraktas som givna. Ett studium av råvaruprisernas utveckling synes ge vid handen att importerade volymer och priser ofta fluktuerar med ett positivt samband oavsett om råvarorna endast importeras eller om de även produceras inom landet. Detta torde kunna förklaras med att såväl priser som volymer är konjunkturbestämda. De efterfrågade volymerna och priserna på dessa varor skulle bestämmas samtidigt tack vare att lagerfluktuationerna är i stort sett synkrona i hela Västeuropa, och att dessa fluktuationer är mycket stora i relation till konsumtionen. För färdigvarorna förefaller det rimligt att anta en differentiering mellan efterfrågan på importerade varor och inhemskt producerade. I stort sett identiska varor säljs under skilda namn och möter olikartad efterfrågestruktur. Det är därvid mer sannolikt att substitutionselasticiteten inte är kontinuerlig. Små relativa prisförändringar får ringa eller ingen effekt; stora förändringar kan få resultat som proportionellt sett är större. Om sambandet har den formen är det synnerligen svårestimerat genom tidsserieanalys.

90 III.

Importprognos

1966—1970

N e d a n s t å e n d e t a b l å r e d o v i s a r d e tillgängliga p r o g n o s e r n a över de oberoe n d e v a r i a b l e r n a s a m t d e d ä r e m o t svar a n d e i m p o r t p r o g n o s e r n a för d e o l i k a användningsgrupperna. P r o g n o s e r n a ö v e r k o n s u m t i o n e n av varaktiga och icke-varaktiga konsumt i o n s v a r o r är relativt osäkra eftersom e n f ö r d e l n i n g a v k o n s u m t i o n e n efter dessa g r u n d e r inte direkt kan härledas från den tillgängliga k o n s u m t i o n s p r o g n o s e n . De p r o c e n t u e l l a ö k n i n g a r s o m r e Genomsnittlig

procentuell

Import av varaktiga konsumtions varor Privat konsumtion av varaktiga konsumtionsvaror Import av icke varaktiga konsumtionsvaror Privat konsumtion av icke varaktiga konsumtionsvaror Import av kapitalvaror Bruttoinvestering i maskiner och apparater Import av konsumtionsindustrirå varor , Produktionsvolym inom vissa konsumtionsindustribranscher, vägt . Import av övriga industriråvaror... . Produktionsvolym inom vissa industribranscher, vägt Import av byggnadsråvaror Bruttoinvesteringar i byggnader och anläggningar Import av bränslen BNP Import av ovanstående användningsgrupper

dovisas i nedanstående tablå h a r erhållits g e n o m att a n t a en o f ö r ä n d r a d förd e l n i n g av I U I : s k o n s u m t i o n s v a r u g r u p p e r på v a r a k t i g h e t s g r u p p e r 1962—1970. Detta förfarande är u p p e n b a r l i g e n grovt schematiskt och ger möjligen missvis a n d e r e s u l t a t . N å g o n m ö j l i g h e t till alternativt förfaringssätt h a r dock icke förelegat. En prognos över bränsleimporten utf ö r d av V a t t e n f a l l s s t y r e l s e n g e r n ä r a n o g e x a k t s a m m a å r l i g a ö k n i n g (5,5 %> 1965—1970 s o m n e d a n r e d o v i s a d e p r o gnos. årlig

volymförändring

1953—1964

1957—1964

1964—1965

1965—1970

12,1

8,9

8,0

5,3

7,2

7,0

8,5

4,5

8,2

10,8

9,6

5,7

3,2 10,4

3,4 10,7

3,4 13,8

2,6 7,3

4,3

5,2

8,1

4,9

4,6

4,5

1,7

4,1

2,6

3,0 7,6

1,1 7,2

2,9 6,3

6,7 8,6

7,5 9,1

8,0 7,1

6,5 6,1

5,2 6,3 4,1

5,9 5,4 4,3

5,2 6,8 3,8

4,8 5,6 4,2

8,1

7,8

7,3

5,9

Motsvarande uppgifter för den aggregerade modellen, där dock jordbruksråvarorna är inkluderade, är följande:

Total import exkl. fartyg, flygplan och vapen Reducerad B N P 1 1

Motsvarar variabel X1 å sid. 1.

1953—1964

1957—1964

1964—1965

1965—1970

7,9 4,9

7,3 5,3

9,5 6,6

5,4 4,5

91 I n e d a n s t å e n d e tablå p r e s e n t e r a s två alternativa p r o g n o s e r över total import. P r o g n o s e r n a över fartyg, flygplan och Import,

miljoner

vapen h a r baserats p å ringsplaner.

kronor,

1964 års

kända

investe-

priser

1970 Procentuell ökning 1965—1970

042 521 274 72 34

20 505

535 355 160 50

27 295 600 300 120 100

33,1 12,6 -15,5 -25,0 100,0

Total import

19 943

21 605

28 415

31,5

Alternativ II Total import exkl. fartyg, flygplan vapen Fartyg, flygplan, vapen

19 564 379

21 420 565

27 850 520

30,0 8,0

Total import

19 943

21 985

28 370

29,0

Alternativ I

Summa prognosticeradc ningsgrupper Jordbruksråvaror Fartyg Flygplan Vapen

använd

De t v å m e t o d e r n a g e r a l l t s å r e l a t i v t s k i l d a p r o g n o s e r för u t v e c k l i n g e n 1965 —1970. Vad avser den absoluta nivån s k i l j e r d e s i g d o c k m e d e n d a s t 45 m i l j . k r . i 1964 å r s p r i s e r . Med h ä n s y n till d e f ö r e t r ä d e n , s o m den aggregerade metoden h a r över den disaggregerade, godtas ökningen enligt d e n f ö r r a m e t o d e n (29,0 % ) s o m p r o gnos över utvecklingen 1965—1970.

F ö r att ge y t t e r l i g a r e ett h i s t o r i s k t perspektiv på prognosen redovisas i nedanstående tablå pris- och volymutveckl i n g e n för d e o l i k a a n v ä n d n i n g s g r u p p e r n a o c h för t o t a l i m p o r t u n d e r 1950o c h 1960-talen. A n v ä n d n i n g s g r u p p e r n a s u t v e c k l i n g 1965—1970 h a r d ä r v i d a n p a s s a t s till a t t t o t a l t s e t t ö v e r e n s s t ä m m a med den godtagna aggregerade importprognosen.

92 Genomsnittlig Importvarugrupper "Varaktiga konsumtionsvaror Pris Volym Icke varaktiga konsumtionsvaror Pris Volym Kapitalvaror Pris Volym Konsumtionsindustriråvaror Pris Volym Övriga industriråvaror Pris Volym Byggnadsråvaror Pris Volym Bränslen Pris Volym Jordbruksråvaror Pris Volym Total import Pris Volvm

årlig procentuell

förändring

1950—1955

1955—1960

1960—1965

1965—1970

2,9 13,2

1,2 8,7

1,7 9,0

4,8

0,5 10,9

0,5 5,8

1,6 10,3

5,2

5,4 6,4

5,0 11,5

4,7 10,1

6,9

2,8 -0,2

—3,5 6,5

1,7 4,4

3,7

5,5 9,0

0 8,5

1,1 5,0

5,8

5,8 10,3

1,9 8,4

2,3 5,4

5,7

3,9 6,7

—0,4 3,7

-2,6 6,5

5,1

3,5 4,4

0,1 3,0

2,8 0,2

2,4

4,6 7,3

0,6 7,4

1,5 6,7

5,2

Anm. Prisutvecklingen 1960—1965 föreligger icke prognosticerad. I stället har utvecklingen 1959—1964 redovisats. Kapitalvarorna exkluderar fartyg, flygplan och vapen.

966 ESSELTE AB. STHLM 6 5 414750

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1966 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

Finansdepartementet 1965 års långtidsutredning 1. Svensk ekonomi 1966— 1970. [1] 2. Export och import 1966—1970. Bilaga 1. [2J