Storstadsliv : rika möjligheter - hårda villkor : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

UTREDNINGEN

ORSTADSLIV.

RIKA MÖJLIGHETER HÃRDA - VILLKOR

1990:35

Statens .___--__.._._._.?, .. offentliga utredningar Råå? 1990236 @ Statsrådsberedningen

Storstadsliv

Rika

-

hårda Villkor

möjligheter

slutbetänkande av gtgrstadsutredningen Stockholm 1990

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981- 1987. Den kan köpas från Förlagets Kundtjänst, l06 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-l2078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets Förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8°- l2°° (extern och internt) 08/763 1005 l2°°- l6°° (endast internt)

Produktion Libergraf 6870009 Omslagsoriginal: Libergraf Design Berndt AB

Omslagsbild: Klyvare/TIOFOTO

ISBN 91-38-10555-1 ISSN 0375-25OX Stockholm 1990 Norstedts Tryckeri

Statsministern

Regeringen bemyndigade den 6 oktober 1988 statsministern att tillkalla en utredare

med uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra livsmiljön och vidga deltagandet

i det politiska livet - däribland Valdeltagandet - i storstäderna.

Med stöd av bemyndigandet förordnades den 6 oktober 1988 statssekreteraren Jan O Karlsson som utredare.

Som experter att biträda utredaren, förordnades den 1 februari 1989 docenten Joachim Vogel, professor Robert Eriksson, docenten Janerik Gidlund samt fil.dr. Gullan Gidlund. Den 6 april 1989 förordnades även arkitekt Susanne Ingo att som expert biträda utredaren.

Till sekreterare förordnades den 6 oktober 1988 numera departementsrådet Sören Häggroth. Susanne Ingo har ingått i sekretariatet. Den 1 augusti 1989 förordnades fil.dr. Mats Johansson som sekreterare.

Vi har antagit namnet Storstadsutredningen.

Vi har tidigare överlämnat underlagsrapporterna Levnadsvillkor i storstadsregioner

(SOU 1989:67), Storstadens partier och valdeltagande (SOU 1989:68), Storstadsregioner i förändring (SOU 1989:69), Storstädernas arbetsmarknad (SOU 1989:70), Valdeltagandet i storstäderna 1988 (SOU 1989:109), Storstadskriminalitet (SOU 1989:110), Invandrare i storstad (SOU 1989:111), Storstädernas infrastruktur (SOU 1989:112), Välfärd och segregation i storstadsregionerna (SOU 1990:20), Staden (SOU 1990:32), Urban Challenges (SOU 1990:33), Stadsregioner i Europa

(1990134) samt Storstädernas ekonomi 1982-1996 (SOU 1990:35).

Härmed överlämnar vi slutbetänkandet Storstadsliv. Rika möjligheter - hårda villkor.

Vårt uppdrag är härmed avslutat.

Stockholm den 10 april 1990.

Jan O Karlsson

/Sören Häggroth Susanne Ingo Mats Johansson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid l. STORSTÄDERNAS ROLL I DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 DE EUROPEISKA STORSTÄDERNAS UTVECKLING . . . . . . . . . 9 DE SVENSKA STORSTÄDERNAS UTVECKLING . . . . . .. . . . . , . 15 NITTIOTALET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 42 ÖVERVÄGANDEN OM STORSTÄDERNAS ROLL I DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 2. INFRASTRUKTURENS UTBYGGNAD OCH NÄRINGS- LIVETS UTVECKLING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 MILIÖSITUATIONEN I STORSTADSOMRÅDENA . . . . . . . . . . . 58 EKONOMISKA EFFEKTER AV EFTERSLÄPANDE INVESTERINGAR I INFRASTRUKTUR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 BEHOV AV UTVECKLADE TRAFIKSYSTEM . . . . . . . . . . . . . . . 75 HUVUDMANNASKAP FÖR TRAFIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 INVESTERINGSBEHOV FÖR UNDERHÅLL, FÖR- NYELSE OCH UTBYGGNADER AV TRAFIKENS INFRASTRUKTUR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 RÄCKER ARBETSKRAFTEN TILL? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR ATI UTVECKLA STORSTADSOMRÅDENS TRAFIKSYSTEM . . . . . . . . . . . . . .. 91 FINANSIERING AV TRAFIKENS INFRASTRUKTUR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 HÖGRE UTBILDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 STADSMILJÖN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

DEN SOCIALA VÄLFÄRDEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 LEVNADSFÖRHÅLLANDEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 KOMMUNAL SERVICE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 BOENDESEGREGATION . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALPOLITISKA ÅTGÄRDER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 FÖRNYELSE AV DE MINST ATTRAKTIvA BOSTADSOMRÅDENA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 FÖRÄNDRAD BEFOLKNINGSSTRUKTUR . . . . . . . . . . . . . . . 166 RÄTTSTRYGGHET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 DEN KOMMUNALA EKONOMIN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 INTÄKTER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 KOSTNADER OCH SERVICE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 STORSTADSKOMMUNERNA I ETT NYTI STATLIGT BIDRAGSSYSTEM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 INOMREGIONAL FÖRDELNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 FÖRNYELSE OCH EFFEKTIVISERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202 NYA INTÄKTSKÄLLOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 207 MEDBORGARNAS MAKT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209 ATT PÅVERKA SIN EGEN SITUATION . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210 ATT PÅVERKA SAMHALLSUTVECKLINGEN . . . . . . . . . . . . . . 213 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232 SJÄLVBESTÄMMANDE INOM BOENDET . . . . . . . . . . . . . . . . 234

ÖKAD VALFRIHET GENOM INSTITUTIONELL KONKURRENS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243 DECENTRALISERING AV KOMMUNAL VERKSAMHET . . . . 246 EN VALKRETSREFORM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 249 DEN REGIONALA PLANERINGEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255 AKTUELLA PLANERINGSFÖRHÅLLANDEN . . . . . . . . . . . . . . . 255 MILIÖPROBLEM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 262 INOMREGIONALA SAMBAND . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 265 OFFENTLIGA HUVUDMÄN FÖR PLANERINGEN . . . . . . . . . . . 269 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 272 STÄRKT REGIONPLANERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 272 GÖTEBORGS LÄN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 276 VÅRA FÖRSLAG 1 SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 279 ETT ELLER TRE NATIONELLA CENTRA? . . . . . . . . . . . . . . . . . 279 BYGG UT INFRASTRUKTUREN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 281 STORSTADSLIVET - RIKA MÖJLIGHETER MEN OCKSÅ HÅRDA VILLKOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 283 FÖRBÄTTRA VÄLFÄRDEN FÖR UTsATTA GRUPPER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 285 FÖRNYA DEN OFFENTLIGA SEKTORN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 288 STIMULERA MEDBORGARENGAGEMANGET . . . . . . . . . . . . . 290 STÄRK POLITIKENS HANDLINGSKRAFT . . . . . . . . . . . . . . . . . 293 DEN PARADOXALA STORSTADEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 295 UNDERLAGSRAPPORTER, REFERENSER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297 BILAGA: KOMMITTEDREKTIV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 301

STORS TADSLI V

KAPITEL I

STORSTÄDERNAS ROLL I DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

DE EUROPEISKA STORSTÄDERNAS UTVECKLING

De dynamiska storstadsregionerna i har alla i stort sett sina Europa rötter i centralorter i ekonomier eller som tidiga regionala knutpunkter i internationella nätverk för handel, vetenskap och kultur. Amsterdam, Antwerpen, Geneve, Milano och Frankfurt är städer som upprätthållit sina positioner i femhundra år. En del städer har stagnerat och gått tillbaka samtidigt som andra har tillkommit och utvecklats. Bryssel har ersatt Gent, München har överflyglat och Düsseldorf har Augsburg tagit Kölns plats. Nya städer som tillkommit är t ex Zürich och Stuttgart. Ingen av dessa städer har sitt ursprung i den industriella revolutionen under 1800-talet med dess råvarubaserad inriktning på exportorienterad industriproduktion (Johansson B, 1989).

I ett bälte från Midlands i England, över södra Belgien och norra Frankrike, Ruhrområdet och nordvästra Italien ligger ett bälte med gamla industristäder vilka kännetecknas av en ensidig näringslivsstruktur. Dessa har sitt ursprung i den industriella revolutionen under 1800-talet och har sin utveckling en råvarubaserad och grundat på Standardiserad industriproduktion. Under 1970- och 1980-talet har dessa stadsregioner fått uppleva stora strukturella problem med hög arbetslöshet och stora sociala som problem följd (SOU 1990:32).

Fyra omvandlingsprocesser

I olika beroende

Europas stadsregioner pågår samtidigt fyra ömsesedigt

- och processer decentralisering, avindustrialisering, rekoncentrering lokaliseringsskift (SOU 1990:33).

Decentralisering innebär att befolkning och arbetstillfällen flyttar ut från stadskärnorna till omlandet. Den märks först i de större städerna.

Den i norra och har sedan Frankrike började Europa spritt sig genom och norra Italien till De storstäder som den

Sydeuropa. genomgått

har haft stora - t ex kraftigaste decentraliseringen problem Liverpool, Sunderland, Bochum, Saarbrücken, St Etienne, Kassel och Wuppertal. De storstäder som har haft en konstant eller växande befolkning har varit relativt - tex Amsterdam, Bristol, Frankfurt, Lyon problemfria

och Wiesbaden (Cheshire P C & Hay D G, 1989).

Avindustrialisering innebär från varu- till tjänsteproduktion. omvandling Detta har varit ett i de större städerna i Europas generellt drag industriländer. Denna process har dock inte enbart varit koncentrerad till de större städerna. Orsakerna har också varit skiftande. I regioner som domineras av mogna industribranscher har det varit de strukturella problemen på 1970- och 1980-talen som medfört att industrisysselsättningen minskat. I andra städer och regioner är omvandlingen snarare en funktion av att tidigt och städerna tjänstesektorn expanderat därmed förlorat sin karaktär av industristäder.

I ett sätt att beskriva denna förändring har 16 europeiska stadsregionerna karakteriserats utifrån två aspekter - dels ifall de tidigt trädde in i och dels utifrån strukturomvandlingstakten tjänstesamhället (SOU 1990:34).

En första består av Amsterdam, Köpenhamn, Oslo och grupp Bryssel, Stockholm. Dessa städer trädde tidigt in i tjänstesamhället samtidigt som deras har varit snabb. Dessa städer är huvudstäder omvandlingstakt i små länder i norra eller nordvästra Europa.

En andra grupp innehåller Lyon, Dublin, Madrid, Helsingfors, Paris, Marseille och Lissabon. Dessa kännetecknas av att de kom att i tidigt avseende domineras av och att sysselsättningsmässigt tjänsteproduktion de har haft en Bortsett från Helsingfors långsam strukturomvandling. och Dublin är de lokaliserade till sydvästra Europa.

Den innehåller Lille, Barcelona och Glasgow. I dessa tredje gruppen kom att dominera sent medan omvandlingstakten tjänstesektorn

STORS TADSLI V

däremot har varit snabb. Två av dessa städer - Lille och - är Glasgow typiska industristäder där den snabba omvandlingstakten torde vara betingad av den dramatiska under och avindustrialiseringen sjuttioåttiotalens kraftiga strukturomvandling.

Den fjärde gruppen innehåller den enda öststatsstaden nämligen Budapest, som karakteriseras av att tjänstesamhället dominerade sent och att omvandlingstakten har varit låg.

Rekoncentration innebär en förskjutning från stora städer till näraliggande mindre städer. Detta får till att städer i samma stadsnätverk följd blir mer lika i avseende. De stora städernas förluster blir storleksmässigt de mindre städernas vinster.

Ett denna är London under de exempel på process utvecklingen kring senaste årtiondena. Processen började med att människor flyttade ut från London för att få bättre bostäder till kostnader. Därefter lägre de lokala ekonomierna så att de till stor del expanderade nyinflyttade fick sysselsättning på den nya orten. Detta skedde inte genom att de gamla arbetstillfällena flyttade efter utan genom att det skapades nya arbetstillfällen genom den kraftiga inflyttningen.

Lokaliseringsskift är den från de äldsta och samtidiga omlokaliseringen mest tätbefolkade samt från de mest och stadsregionerna avlägsna perifera regionerna till nya tillväxtkorridorer. De senare kännetecknas av god miljö, välutbildad arbetskraft samt goda kommunikationer vilket gör dem attraktiva för företagen ur lokaliseringssynpunkt. Exempel på lokaliseringskift är det engelska solbältet, korridoren från Heidelberg via Stuttgart och Ulm till München samt Medelhavskusten i Frankrike och - från Monaco till Nice och vidare till Barcelona och Spanien Valencia (SOU 1990:33).

SOU 195036

Tillväxtkorridorer och problemregioner

kan delas in i tvâ - dels Efterkrigstidens storstadsutveckling perioder 1950-1970 och dels efter 1970 (SOU Perioden 1950perioden 1990:34). 1970 karakteriserades av en av arbetskraft från landsbygdsomflyttning områden till städer och stadsregioner. Dessutom gick migrationsströmmarna från länderna i och norrut till Europas Syd- Sydosteuropa kärnområden. Perioden efter 1970 har däremot karakteriserats av en av människor och arbetstillfällen från städernas kärnor decentralisering till deras omland.

Under 1950- och 1960-talen var hälften av befolkningsökningen drygt

i - utanför Östeuropa - koncentrerad till 17 relativt små

Europa tillväxtzoner. De flesta - 14 - inom en med stycken ligger triangel i Holland, Madrid och Rom. Utanför denna triangel fanns det spetsarna en tillväxt över endast tre stadsregioner som uppvisade genomsnittet Londons norra och västra utkanter, Valencia och Stockholm. Det mest området finner man i en med i Amsterdynamiska triangel spetsarna Paris och Milano. Av de 17 var det endast dam, tillväxtregionerna Stockholm som hade ett i förhållande till de övriga och perifert läge endast Paris som var en extremt stor storstadsregion.

Två av tillväxtzonerna under femtio- och sextiotalen utmärker sig att märkbar. Det är genom decentraliseringstrenden börjar göra sig östra Rhenområdet samt framför allt Londons norra Randstad/norra och västra utkanter. Gemensamt för dessa är att dessa växer trots - eller av - att de nära stora städer. Detta fick till följd att på grund ligger från London, Haag och Amsterdam stadsregioner på pendlingsavstånd växte under femtio- och sextiotalen. Särskilt i Storbritanniens kraftigt stadsregioner gjorde sig decentraliseringstrenden tidigt påmind.

Under femtio- och sextiotalen kan två typer av tillväxtzoner urskiljas. Den första finner man i en axel Rhen samt i Rhönenord-sydlig längs Saöne-dalarna och ner till franska rivieran. I detta område skedde tillväxten snarare i medelstora än i stora städer. Även om inte de stora industristäderna växte i större kan man ännu inte någon utsträckning

S TORS TADSLIV

upptäcka någon avindustrialisering. De stora industristädernas tillbakagång - och förfall - hade ännu inte visat börjat sig.

Den andra av tillväxtzon under 1950- och 1960-talen finner man typen i är delvis annorlunda. Tillväxten Sydeuropa...Här omvandlingsmönstret för Madrid,.Barcelona, Valencia, Bilbao, Rom, Turin och Milano var en konskevens av i och Italien. landsbygdens avfolkning Spanien Löneläge och var avsevärt bättre i än sysselsättningsmöjligheter stadsregionerna på landsbygden.

Vid början av 1970-talet förändrades mönstret. snabbt Utvecklingen gick i och man kan av ett Sydeuropa börja skönja uppkomsten europeiskt solbälte i Spanien, södra Frankrike och Italien. I de stadsrevästtyska gionerna längs Rhen började befolkningen att minska. Det gällde särskilt i Ruhr-området men även städer som Frankfurt, Stuttgart, Mannheim och Karlsruhe fick vidkännas en befolkningsminskning. l vissa fall - t ex för Ruhr-området - var det fråga om en avindustrialimen i de flesta fall var det som höll sering decentraliseringstrenden på att slå igenom. Denna fortsatte under åttiotalet. Vid åttiotalets början minskade i och Storbritanniens storstäder befolkningen Västtysklands det .skedde en omflyttning från kärnan till omlandet. I Holland,

Belgien,:Storbritannien och Irland fanns -det knappast några storstads-

som växte. Här var lokaliserad till städer regioner befolkningsökningen som Haag,Utrecht, Bryssel, Leicester, Bristol, Derby, Teeside och Dublin. Decentraliseringstrenden har också visat sig - fast senare - i Sydeuropa under åttiotalet.

Denna process är också ofta förknippad med en rekoncentration.Storstädernas befolknings- och sysselsättningsminskning får ofta till följd en motsvarande ökning av små stadsregioners tillväxt av såväl befolkning som sysselsättning. Ett sådant exempel är sydvästra England. London har under sjuttio- och åttiotalen minskat såväl vad gäller befolkning som sysselsättning vilket motsvarats av en ökning i

omkring-

liggande stadsregioner (SOU 1990:33).

Denna när allt fler människor flyttade ut från utveckling började London då infrastrukturen förbättrades och tillgängligheten till London ökade. Det var framför allt yngre och välutbildade personer som ut. I samband med att ökade i ytterområdena flyttade befolkningen även de lokala ekonomierna att utvecklas. I synnerhet den började lokala stimulerades i sin utveckling. tjänstesektorn

I södra delen av finner man en liknande tillväxtkorridor Västtyskland från över och Ulm till München. I södra Frankrike Heidelberg Stuttgart finns en liknande korridor från Toulouse via Montpellier till Nice. I finner man samma mönster från Barcelona till Valencia. Spanien Området Grenoble och Geneve är ett annat exempel. Dessa kring Lyon, tillväxtkorridorer de Det enda nya följer gamla transportlederna. är den brittiska tillväxtkorridoren, som har byggts upp kring undantaget en infrastruktur riktad in mot Londons stadskärna (SOU 1990:34).

till internationell är ett annat drag hos Tillgången flygplats gemensamt Olika studier har visat att förekomsten av de nya tillväxtkorridorerna. är en av de för företagen. flygplats viktigaste lokaliseringsfaktorerna Detta är i för stora huvudkontor och för synnerhet viktigt företags nya verksamheter vilka är beroende av och snabba komexpansiva goda muniktioner.

av de stora industristäderna i Europa har emellertid fått Många vidkännas en Dessa städer har ofta också varit kraftig tillbakagång. dominerade av stora inom stäl-, varvs- och bilproduktion. företag sådana städer är Belfast, Turin, och Exempel på Glasgow, Liége Charleroi samt flertalet av städerna i Ruhr-området. Städer av denna tenderar att bli mer stela och inflexibla än städer med ett mer typ diversifierat näringsliv.

Dessa städer är emellertid inte dömda till förfall och tillbakagång. En behöver inte i andra avseenbefolkningsminskning betyda tillbakagång den. av de industristäderna kan och utvecklas Många gamla förnyas trots att de minskar i storlek. Ett kvantitativt skall omvandlingsförlopp inte förväxlas med ett kvalitativt. Detta visar inte minst exemplen

STORS TADSLIV

Glasgow, Birmingham och Leeds. Genom på infrastruktur, satsningar utbildning och kultur samt nya och attraktiva bostadsmiljöer har de onda cirklarna vänts till goda.

DE SVENSKA STORSTÄDERNAS UTVECKLING

Storstadstillväxten - en del av urbaniseringen

Storstadsregionernas befolkning var 1950 1,9 - 1985 var den miljoner 2,8 miljoner. Mellan 1950 och 1985 ökade således storstadsregionernas med nästan 50 procent. År 1950 bodde 27 procent av landets befolkning nästan sju miljoner invånare i -trettiofem år senare storstadsregionerna var motsvarande andel 34 procent av landets invånare.

8,4 miljoner (Se

figur 1.) Den snabbaste ökningen hade Stockholmsregionen vars invånarantal ökade med 51 procent. Därefter kom Malmöregionen och sedan Göteborgsregionen. invånarantal ökade med 45 Malmöregionens procent och Göteborgsregionen ökade med 41 procent. Tillväxttakten i övriga landet var långsammare än den var i betydligt Storstadsregionerna - endast trettiofem 9 procent på år. (För avgränsning av de olika storstadsregionerna, se SOU 1989:69)

Storstadsregionernas rum framför allt femtio- och expansion ägde på sextiotalen. Under sjuttiotalet blev däremot annorlunda. utvecklingen Urbaniseringen avtog och storstadsregionernas andel av landets befolkning förblev konstant. Istället expanderade de mindre och medelstora städerna. i storstädernas kärnor Befolkningen började samtidigt att flytta ut till omkringliggande områden - en utveckling som hade redan sextiotalet i Under åttiotalet börjat på Stockholmsregionen. har åter storstadsregionernas befolkningsandel ökat något - från 33 procent 1980 till 34 procent 1985.

SOU 199a°36

Figur andel av 1950-1985.

1:1.Storstadregionernas Sveriges befolkning

Källa: SOU 1989:69.

40 storstadsregionerna

30-/

Storstockholmsregionen 20 r

Göteborgsregionen 10

Malmöregionen O - r I l I 1950 1960 1970 1980 -85 år

Från städer till sammanhängande regioner.

Bakom denna stora i

utveckling ligger förändringar storstadsregionernas inre befolknings- och sysselsättningsutveckling. År 1950 var varken

Stockholm, Göteborg eller Malmö De var i stället storstadsregioner.

rikets tre största städer, där kommunerna i centrum var helt domine-

rande ur Sålunda återfanns vid denna 83

befolkningssynpunkt. tidpunkt procent av dem som bodde i Stockholmsregionen i centrumkommunerna - dvs Stockholm, Solna, Sundbyberg, Nacka, Lidingö och

Danderyd. Centrums andel av sysselsättningen i regionen var något högre (85 procent), men till centrum var arbetskraftspendlingen

fortfarande liten. Situationen var likartad i 80 procent av

Göteborg.

i bodde i Mölndal och

befolkningen Göteborgsregionen Göteborg,

Partille, där 88 procent av arbetsplatserna fanns. Malmö awek från de

S TORS TADSLI V

övriga städerna genom att Malmös dominans i Skåne inte var sydvästra lika stor. Endast 55 av och 53 procent befolkningen procent av regionens arbetsplatser återfanns i Malmö Burlövs (inklusive kommun). Detta var en konsekvens av att Malmö var mindre än Stockholm och Göteborg samt att staden omgavs av andra förhållandevis stora några städer som Lund, och Eslöv. Trelleborg Malmöregionen var - och är mer än Stockholms- och flerkärnig Göteborgsregionerna.

Befolkningstillväxten sedan 1950 har medfört att bebyggelsemönstret spritts över en allt större Dessutom har storstadsområdena blivit yta. gemensamma arbetsmarknader. Städerna har detta sätt omvandlats på till Bilismens storstadsregioner. utveckling samt utbyggnaden av kollektivtrafiken har varit två för denna viktiga förutsättningar utveckling. Resultatet har blivit att har vuxit snabbast befolkningen utanför regionens centra. Centrums andel av har därmed regionens befolkning gradvis minskat. År 1985 bodde sålunda endast 56 procent av Stockholmsregionens befolkning i de ovan nämnda sex centrumkommunerna. Motsvarande andelar för Malmö var 70 samt 45 Göteborg respektive procent. I dag är sålunda den Göteborgsregionen storstadsregion som uppvisar det mest koncentrerade befolkningsmönstret.

Parallellt med denna inomregionala spridning av bosättningsmönstret har det skett en motsvarande eller av

spridning decentralisering

arbetsplatser i När storstadsregionerna. ytterområdena expanderade

befolkningsmässigt uppkom och lokaliserades även arbetstillfällen i

dessa områden - först människorna ut och sedan flyttar arbetsplatserna. Till en var det framför allt verksamheter början vilka betjänade de boende som förlades till eller kring de nya bostadsområdena. Den personorienterade privata och den sektorn tjänstesektorn offentliga inklusive utbildning, vård och - växte således snabbt omsorg i de nya bostadsområdena. Först i ett senare skede verksamheter med uppkom en större i -t ex inom industrin avsättningsmarknad ytterområdena och den företagsnära tjänsteproduktionen. En växande stadsregion är således också i regel en som håller att decentraliseras. stadsregion på En för

förutsättning decentraliseringen är dock att infrastrukturen är

tillgänglig och fungerar.

av har emellertid gått betydligt långsammare Spridningen arbetsplatser än av Fortfarande är det betydligt fler som spridningen befolkningen. in till centrum än från. År 1985 återfanns 73 procent av arbetspendlar i i centrumkommunerna - en minskning platserna Stockholmsregionen med 12 sedan 1950. procentenheter

är den av som uppvisar den Göteborgsregionen storstadsregionerna av Under 1950-1985

snabbaste spridningen arbetsplatser. perioden

minskade andel av i med centrums arbetsplatserna Göteborgsregionen 17 till 71 har i huvudsak procentenheter procent. Omvandlingen inträffat efter 1970 och är till stor del ett resultat av utbyggnaden av den industrin i samt den offentliga sektorns

petro-kemiska Stenungsund

tillväxt i Denna relativa omfördelning av arbetsplatser

ytterområdena.

har förstärkts av att teko- och varvsindustrin i det närmaste har

försvunnit ur Göteborgs näringsliv.

i awiker från de övriga storstads- Utvecklingsmönstret Malmöregionen i det att centrum har sin andel av regionernas regionens upprätthållit År 1985 återfanns 54 procent av arbetsplatserna regionens arbetsplatser. i vilket var en mer än år 1950. Den regionens centrum, procentenhet stora i är istället att Lund - den andra centralförändringen regionen

orten i regionen - ökat sin sysselsättningsandel på periferikommunernas

bekostnad. Detta är till stor del betingat av näringslivets omvandling. I Lund mer än fördubblades mellan 1950 och 1985. Det sysselsättningen var framför allt den sektorn som expanderade. Sysselsättoffentliga inom vård- och ökade med 350 och ningen omsorgssektorn procent inom ökade med 460 utbildningssektorn sysselsättningen procent. var av stor för i periferikommunerna Jordbruket betydelse näringslivet 1950. i har av och industrins Utvecklingen periferin präglats jorbrukets ökade totalt i Malmöregionens

tillbakagång. Visserligen sysselsättningen

mellan 1950 och 1985, men denna ökning har inte varit så stor periferi

att man kunnat 1950 års sysselsättningsandel. upprätthålla

STORS TADS LIV

Från varu- till tjänsteproduktion

Det svenska har under - sett ur ett näringslivet efterkrigstiden sysselsättningsperspektiv - omvandlats från en varuproducerande till en tjänsteproducerande ekonomi. År 1950 var 61 av landets procent förvärvsarbetare sysselsatta inom de varuproducerande näringarna trettiofem år senare var motsvarande tal 34 procent. Denna omvandling har dock inte varit fördelad varken i tid eller jämnt i rum. Denna process är inte heller unikt för utan något Sverige är en del av de gamla industriländernas ekonomiska omvandling.

I detta och förlopp spelar jord- skogsbrukets fortsatta tillbakagång en central roll. fulla Efterkrigstidens sysselsättning och arbetskraftsbrist har påskyndat tillbakagången. År 1950 fanns fortfarande 21 procent av de förvärvsarbetande i landet inom primärnärningarna - 1985 var motsvarande andel endast fem Mellan 1950 och 1985 försvann procent. 420 000 arbetstillfällen inom primärnäringarna - en från cirka minskning 645 000 till 225 000.

Redan under femtiotalet en del av började konsumtionsvaruindustrin gå tillbaka. Det var framför allt textilindustrin som ökad genom utländsk konkurrens fick att svårigheter upprätthålla produktion och sysselsättning. Under sextiotalet skedde en av kraftig omstrukturering

investeringsvaruindustrin - ett stort antal lågproduktiva fasades

företag ut - vilket resulterade i en under expansion sjuttiotalet. Under sjuttiotalet drabbade strukturkriserna istället den råvarubaserade industrin.

Mellan 1950 och 1985 har tjänstesektorn expanderat kraftigt. Detta gäller i den synnerhet offentliga tjänsteverksamheten, vilket är en konsekvens av de stora som under

välfärdssatsningar gjorts efterkrigs-

tiden. Dessa har bl a fått sitt i en av vårduttryck kraftig utbyggnad och omsorgssektorn under framför allt sextio- och sjuttiotalen.

Även den har under privata tjänstesektorn expanderat efterkrigstiden, i synnerhet företagsorienterade tjänster. Mellan 1950 och 1985 ökade antalet sysselsatta inom denna verksamhet med 160 procent. Expan-

inom den i första sionen företagsinriktade tjänstesektorn återspeglar hand en snabb tillväxt inom försäkrings- samt finansierings-, upp- Den tjänstesektorn kännetecknas dragsverksamhet. företagsorienterade av att en relativt andel av arbetskraften är välutbildad och hög har varit särskilt markant sedan mitten av I expansionen sjuttiotalet. är den företagsorienterade tjänstesektorn storstadsregionerna idag större än den personorienterade.

dock fler av landets inom Fortfarande är yrkesverksamma sysselsatta den än inom den företagsorienterade tjänstesektorn.

personorienterade

De stora verksamheterna inom den personsysselsättningsmässigt inriktade är varuhandeln samt hotell- och privata tjänstesektorn Efter 1980 har dock minskat - med restaurangnäringen. sysselsättningen undantag för hotell och restaurang.

i - Bakom denna stora skillnader utvecklingsmönster utveckling ligger dels mellan och landet, dels mellan de olika storstadsregionerna övriga De sektorerna hade 1950 en storstadsregionerna. varuproducerande i än vad fallet var i övriga betydligt svagare ställning storstadsregionerna riket. Andelen inom de sektorerna var 46

sysselsatta varuproducerande

i medan motsvarande tal för landet i övrigt procent storstadsregionerna var 67 År 1985 var motsvarande tal 25 procent i storstadsprocent. i landet. regionerna och 40 procent övriga

Ett splittrat utvecklingsmönster

likheterna i finns det dock även Trots storstadsregionernas utveckling under efterkrigstiden har

stora skillnader. (Se figur 1:2.) Utvecklingen

resulterat i att har fått en allt mer dominerande Stockholmsregionen roll i den svenska ekonomin och för landets ekonomiska utveckling. är den som kommit längst i utvecklingen Stockholmsregionen region ett informations- och Redan 1950 hade mot kunskapssamhälle. Stockholmsregionen tagit steget in i tjänstesamhället - endast 40 procent

av de i var verksamma inom varuproduktionen. sysselsatta regionen

STORS TADS LI V

Figur 1:2.Varu- och

tjänsteverksamheternas andelsmässiga sysselsättningsutveckling i de tre samt landet storstadsregionerna övriga

1950-1985. Källa: SOU 1989:69.

Stockholmsregionen Göteborgsregionen

0/0 O/O 80 80 1 /, -l //z

i

1 / Z» 60 60 ,/

Varuproduktion ---- Tjänsteproduklion

Motsvarande tal för och

Göteborgs- Malmöregionerna var 50 resp 58 procent. Detta ligger helt i linje med att har allt varuproduktionen

mindre större och mer urbaniserad är.

betydelse ju regionen

Olikheterna bestod i att av

Stockholmsregionens näringsliv präglades huvudstadsfunktionen med dess betydelse för privat och offentlig

Göteborgsregionen av verkstadsindustrin och hamtjänsteproduktion, nen samt av primärnäringarna och konsumtionsvaru- Malmöregionen industrin.

Liksom fallet var 1950 fanns det 1985 skillnader mellan de tre storstadsmed avseende varu- och tjänsteproduktionens storlek. regionerna på var densamma mellan men i mitten Rangordningen storstadsregionerna av åttiotalet nästan lika litet i Malmörebetydde varuproduktionen som i Göteborgsregionen. gionen

Denna är av att fasats ut utveckling betingad varuproduktionen snabbare i Malmö- än i Göteborgsregionen. Dels har jordbrukets minskat i Malmösysselsättningsmässiga betydelse betydligt kraftigare dels har varit De tjänsteproduregionen, industriutvecklingen svagare. cerande verksamheterna har däremot ökat lika i de ungefär kraftigt båda regionerna.

De största vad de verksamförändringarna gäller varuproducerande heterna i är av jordbruket och storstadsregionerna utfasningen

industrins Jordbruket var visserligen inte av någon större

tillbakagång. 1950 men den del som fanns hade 1985 nästan helt elimibetydelse nerats ur storstadsregionernas näringsliv.

Under 1960-talet industrin att tillbaka i sysselsättningsbörjade gå avseende. kom till

mässigt (Se figur 1:3.) Avindustrialiseringen tidigast

och var relativt sett starkast i Mellan 1960 och Stockholmsregionen. 1970 minskade inom tillverkningsindustrin med en sysselsättningen fjärdedel Även i Göteborgs- och Malmöregionerna gick industrisystillbaka under sextiotalet. Storstädernas avindustrialiserin g selsättningen ett som var omvänt till industrins betydelse för näringsföljde förlopp livet i Detta medför att konsekvenserna av avindustrialiregionen. inte har varit lika i som de varit seringen kraftiga Stockholmsregionen i de eller i landet. övriga storstadsregionerna övriga

.

_w_

rnu uA-.w

STORS TADS LIV

Konsumtionsvaruindustri Rávarubaseraad industri Investeringsvaruindustri Total!

Under industrikriser drabbades istället industristäderna sjuttiotalets och Malmö hårdare än Stockholm. Detta stöder tesen att Göteborg Stockholm först i bort från en varuhanteligger omvandlingsprocessen rande ekonomi till en informations- och ekonomi. kunskapsbaserad

Under åttiotalets första hälft har fortsatt att industrisysselsättningen minska i landet. Stockholms- och har emellertid Göteborgsregionerna inte detta utan där har istället industrisysselsättningen följt mönster, ökat. är till en del av Den förbättrade Förklaringen konjunkturellt slag. resulterade i en ökad för att möta industrikonjunkturen sysselsättning den ökade Detta var särskilt markant för Göteborgsefterfrågan. del. Ett förbättrat dock inte tesen regionens konjunkturläge motsäger om - denna skjuts endast på framtiden. avindustrialisering

För del även att utfasningen av den Stockholmsregionens gäller traditonella kommit så att den i stort sett är tillverkningsindustrin långt avslutad som har etablerats och samtidigt nya expansiva industriföretag utvecklats i - i branscher med ett stort FoU- och regionen företag i Denna ta fart i

kunskapsinnehåll produktionen. utveckling började

slutet av och är en effekt av det internationella teknologiskift sjuttiotalet som inträffade under första hälften av i samband med sjuttiotalet informationsteknologins genombrott.

Detta har också fått konsekvenser för arbetskraftens sammansättning och är

med avseende på utbildning kompetens. Tjänstemannaandelen

t ex avsevärt inom Stockholmsindustrin än den är i övriga landet. högre År 1985 var denna av de industrianställda i Stockholms- 54 procent medan den för industrin i landet endast var 30 procent. regionen övriga Denna har endast påbörjats i de övriga storstadsregionerna utveckling och således ännu inte fått något större genomslag på sysselsättningen industribranscher är inte avslutad samtidigt som utfasningen av mogna och branscher ännu inte fått ett ordentligt nya expansiva företag fotfäste.

De sektorernas motsvaras av en varuproducerande tillbakagång inom de skiljer sig också expansion tjänsteproducerande. Tjänstesektorn

S TORS TADSLI V

åt mellan de olika Den storstadsregionerna. företagsorienterade tjänstesektorn är störst i medan vârd- och om- Stockholmregionen sorgssektorn är störst i och I Malmö- Göteborgs- Malmöregionerna. regionen var 1985 den personorienterade privata tjänstesektorn fortfarande större än den företagsorienterade.

Utvecklingen under har lett till att efterkrigstiden Stockholmsregionen blivit alltmer dominerande. Inom det har Stockprivata näringslivet holms roll som nationellt beslutscentrum stärkts. Stockholms centrala roll i har också blivit allt mera accentuerad kommunikationssystemet Stockholm har blivit en allt viktigare mötesplats och utvecklats till en central knutpunkt i nationella och internationella nätverk. Detta har också fått till följd att Stockholms roll som för teknik, importhamn ny ny kunskap samt idéer och har blivit allt mera nya impulser betydelsefull.

I Göteborgsregionen har strukturella resulterat i kraftiga förändringar att de verksamheter som varit med hamnen förknippade sjöfarten, rederinäringen och varven - förlorat sin stora betydelse för sysselsätti Däremot har sin som ningen regionen. Göteborg upprätthållit position industricentrum och som denna roll i allt större exporthamn, samtidigt har blivit beroende av en enda industris utsträckning utveckling bilindustrins. Detta innebär också att har blivit allt mera Göteborg beroende av den internationella och konjunkturutvecklingen därigenom också blivit allt mera sårbart. En internationell i konjunkturnedgång kombination med en svag konkurrensförmåga för bilindustrin skulle drabba hårt - hårdare än varvs- Göteborgsregionen mycket betydligt kriserna på sjuttiotalet.

Malmö har inte samma som industricentrum och har längre betydelse istället allt mer blivit ett servicecentrum för i södra omgivande regioner Sverige. Den mest expansiva delen .i Malmöregionen är Lund med sin inriktning på ett mer utbildnings- och kunskapsintensivt näringsliv. Utvecklingen i kan ses som en illustration till hur en Malmöregionen traditionell industri- och hamnstad förlorar i som betydelse samtidigt

SOU &

verksamheter etableras i en stad som anses nya expansiva närliggande vara mera attraktiv ur lokaliseringssynpunkt.

Reindustrialisering i storstäderna?

Vid av industrins måste häsyn tas till industribeanalyser utveckling Under de senaste åren har skillnaderna mellan greppets förändring. industri- och tjänsteproduktion allt mer suddats ut. Detta har bl a tagit i den industrinära tjänsteproduktionens tillväxt. I denna ingår sig uttryck med transportmedel, produktionsvaruinriktad partihandel, partihandel bränsle och drivmedel, och varuförmedling, uppdragsverksamhet maskinuthyrning. En del av den industrinära tjänsteproduktionens är dessutom betingad av statistiska omklassificeringar. expansion av industrikoncernernas tjänsteproduktion har Bolagiseringen resulterat i att enheter inom koncernerna brutits ut och ombildats till Detta innebär att industrisektorns tillbakagång och självständiga bolag. till en del är överskattade - åtminstone så som tjänstesektorns expansion de framträder i den officiella statistiken.

Icke desto mindre är en stor del av inom den industrinära

expansionen

av en reell tillväxt - detta såväl för tjänstesektorn betingad gäller som för landet. inom tillverkstorstadsregionerna övriga Utvecklingen och industrinära framgår av tabell 1:1. ningsindustrin tjänsteproduktion

Tabell 1:1 industrins och den industrinära tjänsteproduktionens belyser under perioden efter 1960. Denna omvandlingsprocess skiljer utveckling åt mellan de olika har varit sig storstadsregionerna. Omvandlingen i I Stockholmsregionen har omställkraftigast Stockholmsregionen. från en och föråldrad skett tidigt ningen mognad industriproduktion som och förutsättningar skapats så att samtidigt utrymme nya och industrinära verksamheter uppkommit och utindustriföretag vecklats.

S TORS TADSLI V

Tabell 1:1. inom och

Sysselsättningsutvecklingen tillverkningsindustrin den industrinära tjänsteverksamheten 1960-1985.

(Tusental

sysselsatta). Källa: av till Bearbetningar underlagsmaterial

SOU 1989:69.

1960 1970 1980 1985

Stockholmsregionen

Göteborgsregionen

Malmäregionen

Övriga riket

Orsakerna till den kraftiga expansionen inom den industrinära tjänstesektorn i Stockholmsregionen är flera. En orsak är att den industrinära tjänsteproduktionen är beroende av de nätverk och kontaktytor som är mera välutvecklade i Stockholmsregionen än i övriga landet. En annan orsak är att industrin och i Stockholmsnäringslivet regionen är mera beroende av den typ av som den industritjänster nära tjänsteproduktionen tillhandahåller än industrin och näringslivet i övriga regioner.

Det omvända torde emellertid också gälla - den industrinära tjänstesektorns verksamhet är mera förknippad med den industristruktur som finns i än den som finns i övriga landet. Den Stockholmsregionen industrinära och tillverkningsindustrin lever mer i symbios tjänstesektorn med varandra i än de i övriga regioner. Stockholmsregionen gör finns det en stor nationell marknad, men även de företag Visserligen som denna lokaliserar - bl a av de bättre agerar på sig på grund kommuniktionerna - ändå företrädesvis till Stockholmsregionen.

i när det Inomregionalt skiljer sig utvecklingen Stockholmsregionen och den industrinära tjänsteproduktionens gäller tillverkningsindustrins I båda fallen har det visserligen skett en förskjutning i lokalisering. ut mot men denna har inte varit lika lokaliseringen ytterområdena, markant för den industrinära som den varit för tjänsteproduktionen Med avseende industrins lokalisering har det tillverkningsindustrin. på varit såväl en absolut som en relativ förskjutning i lokaliseringsmönstret. År 1960 var 86 procent av tillverkningsindustrin lokaliserad till centrum - 25 år senare var andelen 64 procent.

För den industrinära har förskjutningen däremot tjänsteproduktionen endast varit relativ - inom den industrinära sysselsättningen tjänstesektorn har ökat i Den industrinära tjänsteprosamtliga regiondelar. duktionen existerade för utanför den centrala regionövrigt knappast - 98 procent delen 1960 av sektorn var då lokaliserad till centrum. År 1985 var andelen i centrum nere i 82 procent. Utvecklingen ligger således helt i med de teorier som att sker först linje säger utspridningen i de verksamheter som är arbetar* med stanutrymmeskrävande, dardiserad och samt inte är kontakt- eller produktion kompetens nätverksberoende.

också mellan de norra och södra regiondelarna. Utvecklingen skiljer sig kan att har lokaliserats till Något hårdraget sägas tillverkningsindustrin de södra medan den industrinära tjänsteproduktionen har regiondelarna lokaliserats till de norra Detta rimmar också väl med de regiondelarna. förklaringar som brukar ges till nya expansiva företags lokaliseringsval som t ex utbudet av kvalificerad arbetskraft, goda kommunikationer

STORS TADSLI V

samt närhet till universitet och högskola. Det visar sig också att de kunskapsintensiva delarna av industrin - som har stora likheter med den industrinära - med förkärlek lokaliserat sig till tjänsteproduktionen de norra delarna. Detta innebär också att utfasningen av tillverkningsindustrin under sextio- och drabbade den södra regiondelen sjuttiotalen hårdare än den norra samtidigt som den regionala obalansen betydligt förstärktes.

Göteborgs- och Malmöregionen inte samma utvecklingsuppvisar mönster som Stockholmsregionen. Utfasningen av tillverkningsindustrin kom inte lika och var inte heller lika kraftig i dessa regioner som tidigt i I Göteborgsregionen har industrisysselsätt- Stockholmsregionen. av en motsvarande uppgång inom den ningens nedgång kompenserats industrinära även under sextio- och Det har tjänstesektorn sjuttiotalen. emellertid inte funnits samma och utvecklingsförutexpansionsutrymme - kommunikationer och kvalificerad arsättningar marknad, goda betskraft - för den industrinära tjänstesektorn i de övriga storstadssom det funnits i Stockholmsregionen. regionerna

Storstadsindustrin och FoU - en splittrad bild

Ett centralt i av den svenska industrin är inslag omvandlingen betydelsen av och Tablell 1:2 visar på de mest FoUforskning utveckling. intensiva branscherna i landet samt andel av storstadsregionernas (%) i dessa. Inom visas även hur stor andel av de sysselsättningen parantes i de olika branscherna som finns i respektive högskoleutbildade storstadsregion.

Tabell 1:2 Andelen inom de FoU-intensiva industribranschersysselsatta na som är verksamma i samt andelen av storstadsregionerna de inom bransch 1985. Källa: högskoleutbildade respektive Statistiska Meddelanden U 16 M 8501 samt bearbetningar av underlagsmaterial till SOU 19 89:68.

Stockholm Göteborg Malmö

[äkemedelsindustri 61 (59) 4 (3) 16 (25) Instrumentindustri 36 (38) 9 (9) 14 (26) Elektroindustri 28 (45) 6 (11) 2 (1) Transportmedelsind (exkl varv) 10 (11) 22 (42) 2 (1) Kemisk-teknisk industri 14 (28) 9 (12) 9 (12) Maskinindustri 17 (41) 8 (9) 7 (9)

Tillverkningsindustri 13 (32) 9 (14) 6 (8)

i den svenska industrins omvandlings- Stockholmsregionens särställning klart av tabell 1:2. Bortsett från transportmedelsprocess belyses industrin är i de FoU-intensiva industriregionen överrepresenterad branscherna. Motsatsen också - i de branscher där FoU-verkgäller samheten är låg är Stockholmsregionen underrepresenterad. är den industrin med sina speciella produktions- Undantaget grafiska och marknadsvillkor. av att industrins i stor Intrycket FoU-satsningar är koncentrerade till Stockholmsregionen förstärks av att utsträckning andelen av landets i de olika branscherna i regel är högskoleutbildade än andelen i de olika branscherna. Detta bidrar till att högre sysselsatta

förstärka mot en alltmer tjänstemannadominerad

utvecklingen industriproduktion i Stockholmsregionen.

En av de FoU-intensiva branschernas lokalisering förstärker analys av som en traditionell industriregion. intrycket Göteborgsregionen Bland de FoU-intensiva industribranscherna är det endast transportmedelsindustrin - dvs bilindustrin - som är överrepresenterad i regionen.

S TORS TADSLIV

Industrin i Malmö kännetecknas av mogna och tillbakagående branscher medan industrin i Lund kännetecknas av nya kunskapsintensiva verksamheter. Två FoU-intensiva branscher är dock överrepresenterade i regionen nämligen läkemedels- och instrumentvaruindustri. Dessa är lokaliserade både till Malmö och Lund, men överrepresentationen är betydligt större i Lund än i Malmö.

- Stockholmsregionen importhamn for ny teknik

Intimt med den industriella förknippad omvandlingsprocess som ägt rum under åttiotalet - och där Stockholmsregionen kommit - är längst teknikförnyelse och teknikspridning. Introduktion av ny teknik sker i ett litet land som till del Ur Sverige övervägande genom teknikimport. denna utvecklas ofta form av någon importsubstitution nya produkter utvecklas, anpassas och tillverkas inom landet. Resultatet blir en förnyelse av importregionens som näringsliv, samtidigt förutsättningar skapas för en spridning av den nya tekniken.

En grupp av företag som innehar en strategisk roll i teknikförnyelsen och teknikspridningsförloppet är de som med dvs sysslar teknikhandel, med partihandel maskiner, verktyg och apparater.

Teknikhandelns struktur av det stora antalet Totalt präglas småföretag. uppgick importvärdet för Stockholmsregionens till teknikhandelsföretag drygt 16 kronor 1986. Detta kan ställas i relation till föremiljarder tagens samlade försäljning på 27 miljarder kronor - dvs en importandel på nästan 60 procent. För att betona ytterligare Stockholmsregionens roll för och kan nämnas att teknikteknikförnyelse teknikspridning handelsföretagen i svarar för en av Stockholmsregionen fjärdedel landets hela av B & import verkstadsprodukter (Johansson Strömquist U, 1986).

Teknikhandelsföretagen i har 60 procent av sin Stockholmsregionen marknad utanför regionen. I avsätts 30 och de regionen procent

resterande De allra har tio procenten går på export. nyaste produkterna emellertid sin marknad i Stockholmsregionen. huvudsakliga

Teknikhandeln är - och har varit - koncentrerad till Stockholmsrecentrala delar. År 1970 var andelen sysselsatta i de centrala gionens delarna av regionen 90 procent. År 1985 var motsvarande andel drygt av i de centrala 75 procent. Någon absolut minskning sysselsättningen delarna inte om - istället ökade antalet i var det dock fråga sysselsatta såväl de centrala delarna som i Den kraftigaste relativa ytterområdena. dock rum i de norra där antalet sysselsatta Ökningen ägde regiondelarna mellan 1970 och 1985 nästan hade femdubblats.

Den högutbildade arbetskraften och storstädernas näringsliv

och har blivit allt för näringslivets Kunskap kompetens viktigare och Arbetskraftens sammansättning skiljer sig utveckling förnyelse. emellertid åt mellan olika i olika avseenden. En skillnad är regioner den som har samband med arbetskraftens och kvalifikautbildningstionsnivå.

1:4 visar att hos arbetskraften har mellan Figur utbildningsnivån höjts 1970 och 1985. Dels har medfört att allt utbildningssystemets utbyggnad fler fått till och dels har utvecklats tillgång högre utbildning näringslivet i en där utbildade har blivit allt större.

riktning efterfrågan på högre

i är mer utbildningsintensivt än i landet Näringslivet storstadsregionerna i Arbetskraftens varierar mellan de olika övrigt. utbildningsnivå storstadsregionerna - först Stockholm, sedan Göteborg och till sist Malmö.

Av tradition återfinns en stor del av den arbetskraften högutbildade inom den sektorn. Inom denna krävs det ofta examen eller offentliga certifikat för att få anställning.

STORS TADS LIV

Figur 1:4 Arbetskraftens i

utbildningsintensitet (%) storstadsregio-

nerna och för riket 1970 och

övriga 1985. Mer än tvåårig högskoleutbildning. Källa: SOU 1989:69.

Totalt Privat näringsliv

15- 15*

El1970

m_ 7 m_

ä

a

. á .

7” 7

”“ / -

Z

5 _% / 5- / á _ø /

5,; 5 _ i, //Z

7%

, rä

o

Sthlm Gbg Malmö Övriga Sthlm Gbg Malmö Övriga

Det iir emellertid inte i den sektorn som

offentliga de stora föränd-

ringarna ägt rum med avseende

på utbildningsnivåns förändringar.

Istället är det inom det

privata näringslivet som nivåhöjningarna varit

mest uttalade och den finner

kraftigaste nivåhöjningen man för den

företagsorienterade tjänstesektorn, och i Stockholmsregionen dessutom

inom

investeringsvaruindustrin. Det är i dessa delar av näringslivet som efterfrågan på kvalificerad arbetskraft är som störst. Nära hälften av

inom handel och industri i år tjänstemännen Stockholmsregionen med och medan sysselsatta marknadsbearbetning utvecklingsarbete endast en är verksamma med som var knutna sjättedel arbetsuppgifter till produktionen.

Under åttiotalets första hälft har skillnaden mellan Stockholmsregionen riket i vissa avseenden ökat. Detta är i och för inte och övriga sig verksamheter förvånande. har sina kunskapsintensiva Många företag t ex huvudkontor och - lokaliserade till Stockholms- FoU-avdelningar medan i allt större utsträckning har lokaliserats regionen produktionen ut till andra regioner.

har den sektorn haft. Den lägsta nivåhöjningen genomgående offentliga Den inom sektorn har inte främst tagit sig uttryck kraftiga expansionen Den av som

i en höjning av utbildningsnivån. höjning utbildningsnivån

inträffat har dessutom varit fördelad regionalt sett. Den offentliga jämnt sektorns har framför allt skett inom vård och omsorg och då expansion i verksamheter där inte krävs i någon större

högskoleutbildning

En stor del av den sektorns efter 1970 utsträckning. offentliga expansion har skett utanför storstadsregionerna.

i emellertid inte något om

Förändringarna utbildningsnivån säger

utbudet eller olika eller varken efterfrågan på utbildningar kompetenser nationell eller nivå. trögheter gör att på regional Utbildningssystemets existerar en viss mellan förändringar i det eftersläpning uppkomna och dess effekter utbudet. Detta innebär att flaskhalsar efterfrågan på - inom de olika verksamheterna kan inte

uppkommer utbildningsnivån

kort sikt. råder det t ex stor brist tekniker

höjas på Idag på systemerare,

och ekonomer. Om denna obalans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft är resulterar detta i en inflyttning av högutbildad regional till de där är störst. Under 1980-talet högutbildade regioner efterfrågan har detta till framför allt Stockholmsregionen. präglat inflyttningen

STORS TADSLI V

Den lågutbildade arbetskraften på storstädernas arbetsmarknad

I samband med att har i samhället har även utbildningsnivån höjts andelen i arbetskraften med minskat. Denna andel är lägre utbildning och har varit minst i Andelen med endast storstadsregionerna. förgymnasial utbildning i de olika av storstadsregionerna framgår figur 1:5.

Figur 1:5. Andelen (%) av arbetskraften med högst förgymnasial utbildning. Källa: Bearbetningar av underlagsmaterial till SOU 1989:69.

°/o 80 -

Sthlm Gbg. Malmö Övr. landet

I 1970 1985

Regionernas olikartade även i andelen näringslivsstruktur avpeglas lågutbildade i arbetskraften. Lägst andel har där Stockholmsregionen en av arbetskraften endast har I tredjedel förgymnasial utbildning. Göteborgs- och är motsvarande tal och i Malmöregionerna 39 procent övriga landet 44 procent.

De verksamheter som en stor andel lågutbildade i storstadssysselsätter är - bortsett från regionerna jordbruket industrin, byggnadsverksamheten och den personorienterade tjänstesektorn. Stockholmsregionen har den andelen - detta gäller för samtliga verksamlägsta lågutbildade heter.

Inom industrin är andelen större i industrilågutbildade betydligt städerna och Malmö än den är i tjänstestaden Stockholm. Göteborg Detta helt i med att en stor del av de kvalificerade funkligger linje tionerna och inom industrin är lokaliserade till arbetsuppgifterna Stockholmsregionen.

Särskilt Malmö har en stor andel inom industrisektorn - i lågutbildade inom den konsumtionsvaruindustrin. Detta synnerhet tillbakagående av att Malmö domineras av mogna industribranscher styrker intrycket med en arbetskraft med en vilket försvårar omvandlingen låg utbildning, och förnyelsen.

Den kännetecknas av att personorienterade privata tjänstesektorn arbetskraften I Stockholmsregionen är t ex är ung och lågutbildad. - av de - 46 procent nästan hälften inom den personorientesysselsatta rade I och är tjänstesektorn lågutbildade. Göteborgs- Malmöregionerna är deltidsarbete motsvarande tal 53 resp 54 procent. Dessutom vanligt förekommande. Detta är till en del av att den relativt stora betingat studerande. Sektorn präglas också av att organisationsgraden mängden är andelen invandrare och omfattande. Konsekvenlåg, hög rörligheten sen blir att denna arbetskraft inte får ett ordentligt fotfäste på typ av arbetsmarknaden. Under åttiotalets har detta dock inte högkonjunktur större eftersom det rått brist arbetskraft. Vid utgjort något problem på ett förändrat kommer emellertid snabbt att konjunkturläge problemen aktualiseras av att åter kommer att på grund ungdomsarbetslösheten öka.

STORS TADSLIV

En fungerande arbetsmarknad?

Under slutet av åttiotalet har det rått brist arbetskraft i storstäderna.

på

Icke desto mindre fanns det personer som av olika inte fick

anledningar något arbete. År 1988 var t ex den arbetslösheten 9 000 genomsnittliga personer i Stockholmsregionen och över 7 000 i Göteborgs- respektive Malmöregionen. Utvecklingen under åttiotalet storstädernas på arbetsmarknad framgår av 1:6. figur

Figur 1:6. Antalet lediga platser 100 arbetslösa 1980-1988. Källa:

på Underlagsmaterial från AMS.

1980 1982 1984 1986 1988

-------------------- -= Stockholmsregionen :_- Malmöregionen - Göteborgsregionen - - - - Övriga landet

1:6 visar klart under åttiotalet. Dessutom

Figur konjunkturutvecklingen

åttiotalets svenska framgår Stockholmsregionens särställning på år klart över nivån i arbetsmarknad. Stockholmsregionen ligger varje som i den delen av landet. såväl de övriga storstadsregionerna övriga däremot i nivå med landet i övrigt medan Göteborgsregionen ligger under rikets nivå. Den kraftiga kon- Malmöregionen ligger övriga under andra hälften av åttiotalet har inte heller fått

junkturuppgången

samma i som i de övriga storstadsregenomslag Malmöregionen gionerna.

Olikheterna blir dessutom ännu mer accentuerade om man begränsar till i storstadskommunerna. Stockholms stads kurva sig utvecklingen kommuns under nivåer. ligger över och Malmö ligger respektive regions således bilden av att det senare åttiotalets överhett- Detta förstärker är ett och inte ett generellt ningssymptom Stockholmsproblem

storstadsproblem.

Att det - framför allt i - finns ett stort antal lediga Stockholmsregionen som inte besätts trots att det råder en viss arbetslöshet är till en platser snabba i De del ett utslag av näringslivets omvandling regionen. och som i ett arbetslösa har inte den utbildning kompetens efterfrågas

snabbt föränderligt näringsliv.

som den mätbara bristen Det är emellertid inte i det privata näringslivet Den uttalade bristen arbetskraft är istället störst inom är som störst. på den sektorn och då särskilt inom vård- och omsorgsverkoffentliga till såväl antalet som i absolut antal samheten. I förhållande sysselsatta var bristen störst inom den offentliga sektorn. Även här skiljer sig åt. I var den relativa bristen storstadsregionerna Stockholmsregionen störst medan den var i Malmöregionen. lägst

Av de anmälda lediga platserna 1988 var mellan 40 och 50 procent var bristen i där inom den offentliga sektorn. Störst Stockholmsregionen hänfördes till den sektorn. År 1988 50 procent av vakanserna offentliga arbetskraft inom den sektorn på var det en anmäld brist på offentliga nästan 6 300 Av dessa var nästan 4 300 - dvs två tredjedelar platser.

STORS TA DS LIV

vakanser inom vård- och Även i och omsorgssektorn. Göteborgs- Malmöregionerna var bristen inom vård- och även omsorgssektorn stor, om den inte var lika uttalad som i Stockholmsregionen.

Trots den bristen arbetskraft finns det ändå ett stort antal kraftiga på som saknar arbete. Ett är att personer problem dessa personer inte har de kvalifikationer som arbetsmarknaden. Det kan dels efterfrågas på vara avsaknad av den formella dels att de har ett kunskapen, svagt fotfäste på arbetsmarknaden vilket att de inte är attraktiva för en gör eventuell anställning.

Det framförs ofta att storstäderna - särkilt - har en Stockholmsregionen bra arbetsmarknad. Detta år sant om man till att begränsar synsättet endast gälla arbete. Om man däremot resonetillgången på vidgar manget till att gälla en arbetsmarknad stämmer det inte fungerande längre. En så stor brist på arbetskraft - särskilt kvalificerad - som det råder i kan inte betraktas som en Stockholmsregionen fungerande arbetsmarknad. Flaskhalsar i inflationsdrivande löneökproduktionen, ningar och kris inom vård och omsorg - vilka inte kan konkurrera med samma medel som det privata näringslivet - är några av de effekter som bristen på arbetskraft resulterar i.

Arbetskraftens sammansättning och näringslivets omvandling

Olika studier har visat att arbetsmarknaden under har på efterkrigstiden blivit alltmera eller Denna uppdelad segmenterad. utveckling tycks dessutom ha accentuerats under och åttiotalen. Det har blivit sjuttioallt svårare att röra mellan olika funktioner och sig arbetsuppgifter på grund av de olika krav som ställs arbetskraften. på

Matchnings- och anpassningsproblem har alltid - åtminstone sedan det industriella genombrottet - funnits arbetsmarknaden. var på Tidigare dessa till stor del en effekt av olika varierande utvecknäringsgrenars lingstakt. Detta var en naturlig del i och omvandlingsprocessen överföringen av arbetskraft från tillbakagående till branscher expansiva

kunde utan större utbildningsinsatser. Ett sådant exempel göras några är av arbetskraft från och till industrin överföringen jord- skogsbruket under femtio- och sextiotalen. En som dessutom underomvandling stöddes av en aktiv arbetsmarknadspolitik.

är av en delvis annorlunda karaktär. Om Dagens matchningproblem man bortser från de allra mest extrema innebär konjunkturlägena att röra mellan olika delarbetsmarknader att det kan svårigheterna sig finnas såväl överskott som brist arbetskraft inom ett företag, en på bransch eller en delarbetsmarknad har sina egna region samtidigt. Varje och utbudskurvor samt sin egen lönebildningsprocess. efterfråge-

Den allt snabbare och av - särskilt omvandlingen förnyelsen näringslivet i storstäderna - ställer ökade krav på arbetskraftens utbildnings- och

och förnyelseförmåga

kompetensnivå. Näringslivets omvandlings-

bl a av arbetskraftens och

begränsas kompetens- utbildningsnivå.

och ses i allt större utsträckning som en investering Kunskap kompetens i det moderna Detta innebär också att företagarna är företaget. om att behålla den utbildade arbetskraften även vid en angelägna Interna arbetsmarknader - vidarekonjunkturnedgång. skapas genom och - vilket får till följd att rörligheten utbildning karriärmöjligheter

begränsas.

För de däremot inte samma principer. I en högkonlågutbildade gäller dessa en resurs med brist på arbetskraft viktig junktur representerar i en med överskott arbetskraft inte detta i lågkonjunktur på gäller

samma utsträckning.

Även om har den största andelen högutbildade i storstadsregionerna arbetskraften kan det väl vara så att den relativa bristen på mycket ändå är störst i dessa Detta gäller i synnerhet för högutbildade regioner. Varken eller högskoleut-

Stockholmsregionen. gymnasieutbildningen

i är dimensionerad efter näringslivets bildningen Stockholmsregionen och arbetslivets struktur. är feldimensionerad

Gymnasieutbildningen

att de teoretiskt inriktade linjerna är underdimengenom längre,

STORS TADS LIV

sionerade. är feldimensionerad att den är Högskoleutbildningen genom för liten i förhållande till välutbildad näringslivets efterfrågan på arbetskraft. Som kan tas att en av landets exempel omkring tredjedel arbetstillfällen inom ekonomiska och finns samhällsvetenskapliga yrken i men endast en av Stockholmsregionen omkring sjättedel utbildningskapaciteten på högskolenivå.

Eftersom branscher med en snabb och förknippade omvandling teknikförnyelse företrädesvis är lokaliserade till blir Stockholmsregionen resultatet en stor efterfrågan på den typ av arbetskraft som är en förutsättning för denna omvandlingsprocess. Eftersom det råder en brist denna blir resultatet en av kraftig på typ av arbetskraft inflyttning högutbildade personer till Stockholmsregionen. Detta har i synnerhet gällt under åttiotalets snabba ekonomiska Mönstret är att de utveckling. som flyttar in är yngre och har en än de som ut. högre utbildning flyttar

I de övriga storstadsregionerna är inte bristen på högutbildad arbetskraft lika uttalad. Dels är i dessa inte lika näringslivet regioner utbildnings- och dels är inte lika kunskapsintensivt, utbildningssystemet underdimensionerat i förhållande till näringslivets behov. Detta gäller särskilt i där utbudet arbetskraft är Malmöregionen på högutbildad stort. Det är snarare så att såväl som Göteborgs- Malmöregionen förlorar högutbildad arbetskraft till Stockholmsregionen.

Ett samhälle som omvandlas i mot en allt större andel riktning sysselsatta inom verksamheter riskerar att utvecklas tjänsteproducerande i en dualistisk riktning vad gäller den sociala strukturen med klara gränser mellan ett övre och ett undre skikt. I samband med att varuproduktionen försvinner ut ur storstädernas kommer även näringsliv den sociala strukturen att förändras. Mellanskikten försvinner allt mer i samband med att varuproduktionen lokaliseras till andra orter och regioner. Den expanderande drar å andra sidan till tjänstesektorn sig högutbildade personer som lever i en karriärlivsform. Även den del av den privata där det inte behövs tjänsteverksamheten någon längre utbildning expanderar. I denna del kommer då i stor utsträckning personer med låg eller icke relevant att I utbildning sysselsättas. många

storstäder är det särskilt invandrarna som utgör detta stora europeiska undre skikt i den sociala strukturen. Även i de svenska storstäderna finns dessa tendenser klart uttalade. Den sociala strukturens pyramidform håller även i de svenska storstäderna att övergå i timglasets på form.

NITFIOTALET

Näringslivsutvecklingen

är och arbetsmark- Storstadsregionerna idag integrerade näringslivsvilka domineras av tjänstesektorn. nadsregioner sysselsättningsmässigt har inte utvecklats radikalt annorlunda än övriga Storstadsregionerna delar av landet - de har endast legat före i processen.

snabba tillväxt under efterkrigstiden är en kon- Storstadsregionernas sekvens av att de har varit centrum för nya och expansiva verksamheter - detta gäller i synnerhet Stockholmsregionen som blivit den alltmer dominerande Varken eller Malmö har haft storstadsregionen. Göteborg ett diversifierat för att kunna konkurrera med tillräckligt näringsliv har kommit längst i utveck- Stockholmsregionen. Stockholmsregionen mot ett och informationssamhälle. lingen kunskaps-

Stockholms centrala roll i har också lett till att kommunikationssystemet dess som har accentuerats. Stockholm har betydelse mötesplats utvecklats till en allt nod i de nationella och internationella viktigare nätverken.

har olika för utveckling under Storstadsregionerna förutsättningar nittotalet. I att det svenska samhället utvecklas mot ett föreställningen informations- och också att den utvecklingskunskapssamhälle ligger intensiva delen av industrin förväntas En sådan utveckling expandera. kan förväntas tillväxt i Visserligen har Stockskapa Stockholmsregionen. avindustrialiserats sedan 1960-talet. Andelen sysselsatta holmsregionen inom 1985 till drygt hälften av riksgenomtillverkningsindustrin uppgick

S TORS TADS LIV

snittet. Stockholmsregionen har sålunda en liten industrisektor mätt med traditionella mått. industrier som läkemedels- Utvecklingsintensiva industri, instrumentvaruindustri, elektroindustri och maskinindustri är emellertid överrepresenterade i Stockholms- Stockholmsregionen. regionen är med andra 0rd specialiserad inom de utvecklingsintensiva branscherna. En fortsatt expansion inom dessa branscher kan därför medföra en fortgående inom industrin i sysselsättningsökning regionen. En sådan kommer inte Stockholm utveckling att gynna och Arlandakorridoren lika ensidigt som den växande importverksamheten har gjort. En inom den kan expansion utvecklingsintensiva industriproduktionen därför också bidra till en ökad balans. inomregional

Ovanstående utvecklingsmönster innebär att Stockholmsregionens specialisering på utvecklingsintensiva verkamheter fortsätter. Efterfrågan på välutbildad arbetskraft förväntas öka. Redan är andelen av idag arbetskraften med minst i treårig högskoleutbildning 50 procent högre Stockholmsregionen än i riket. Inom tillverkningsindustrin är motsvarande relation 100 procent och inom är den företagsinriktade tjänster 40 procent.

En ökad efterfrågan på högskoleutbildad arbetskraft skall ställas i relation till det förhållandevis låga nettotillskottet av högutbildad arbetskraft inom behov av Stockholmsregionen. Regionens högskoleutbildad tillfredsställs därför Sker det personal genom inflyttning. ingen utbyggnad av högskoleutbildning i regionen är därför en ökad inflyttning av utbildad arbetskraft en förutsättning för att i näringslivet regionen skall kunna fortsätta att En så expandera. kraftig utbyggnad av i regionen förefaller emellertid osannolik. högskoleutbildningen Detta innebär att Stockholmsregionens expansion delvis bestäms av regionens förmåga att attrahera välutbildad arbetskraft. Stockholmsregionen kan denna en stor och erbjuda typ av arbetskraft mångsidig arbetsmarknad med många stimulerande och attraktiva arbetsuppgifter karriärmöjligheter. Om de väljer att realisera sin önskan bestäms i växande grad av möjligheten att få bostad och av kvaliteten på servicen - osv - i sjukhus, skolor, trafiksystem, barnomsorg, regionen.

Utbildningssystemets underdimensionering och en fortsatt bostadsbrist i kan därför bidra till att brist på kvalificerad Stockholmsregionen personal bromsar tillväxten i regionen under 1990-talet. En fortsatt bostadsbrist kommer för övrigt att hämma inflyttningen av all slags arbetskraft med kraftigt negativa effekter för bl a vård- och omsorgssektorns personalförsörjning.

Under nittiotalets andra hälft kan Stockholmsregionens expansion komma att avta av andra orsaker. I samband med att informationskommer att kommer allt fler teknologiområdet mogna teknologiskt, företag att etablera sig utanför regionen samtidigt som företagsetableinom område minskar i regionen. ringarna informationsteknologins Denna kommer att sänka tillväxttakten inom importverkutveckling samheten i Detta torde framför allt i regionen. dämpa expansionen centrum och i Arlandakorridoren. Någon ny snabbt expanderande verksamhet - inom t ex område - som skulle kunna bioteknologins dessa tendenser torde inte uppkomma före kompensera dämpande sekelskiftet.

Den framtida i är till stor del beroende utvecklingen Göteborgsregionen av den internationella En sämre internationell konjunkturutvecklingen. konjunktur kommer att påverka Göteborgsregionen betydligt mera än Genom bilindustrins stora negativt Stockholmsregionen. betydelse har blivit alltmera sårbar och av den framtida regionen mycket kommer att vara beroende av Volvos förmåga att utvecklingen upprätthålla sin konkurrenskraft.

framtida bestäms emellertid inte bara av Göteborgsregionens utveckling den internationella Mycket är avhängigt av konjunkturutvecklingen. regionens förmåga att förbli ett industriellt centrum. En förutsättning för detta är att det kommer att ske en industriell förnyelse i Göteborg. Detta såväl inom den traditionella industriproduktionen - t ex gäller inom bilindustrin - som inom verksamheter som tillverkar produkter för expanderande marknader. Uteblir den industriella förnyelsen kommer att förlora sin karaktär av industriellt centrum och Göteborg ledande och då reduceras till ett servicecentrum. exporthamn regionalt

STORS TADSLIV

En sådan utveckling resulterar i att Stockholms roll i det svenska näringslivet ytterligare markeras.

Näringslivets förnyelse i är också beroende av vilka Göteborgsregionen

infrastruktursatsningar som görs i regionen. Förbättrade kommunika-

tioner skulle mer attraktivt ut göra Göteborgsregionen lokaliseringsynpunkt för företagen. Det såväl bättre kommunikationer inrikes gäller som utrikes. Förbättrade kommunikationer längs Västkusten - från Oslo till Malmö - skulle stimulera En Göteborgsregionens utveckling. utbyggnad av Landvetter till ett andra nav för och med inrikesflyget fler internationella skulle också stimulera linjer företagens lokalisering och näringslivets förnyelse.

Utvecklingsförutsättningarna under nittotalet för olika Malmöregionens delar varierar. Lund är den del av som ha de bästa regionen tycks förutsättningarna för en expansiv utveckling. Det är emellertid inte den stora offentliga sektorn i staden som kommer att utan istället expandera den och delen av industrin. En stor del forsknings- kunskapsintensiva av industrin i Lund är teknikbaserad och verksam inom expansiva områden. Lundaföretagens inriktning framgår även av att en stor del av arbetskraften är högutbildad - andelen av de industrianställda som har genomgått forskarutbildning är t ex tio gånger högre i Lund än i riket som helhet.

Två förhållande kan dock förändra de framtidsutsikterna. För det goda första är det att av de troligt några framgångsrika Lundaföretagen under nittiotalet har blivit så internationaliserade och nått en sådan storlek att den fortsatta tillväxten kommer att ske i utlandet. För det andra är den industriella basen i Lund fortfarande liten, vilket gör utvecklingen känslig för i enstaka förändringar företags utveckling.

Universitetet kommer naturligtvis även i fortsättningen att en stor spela roll för Lunds utveckling. Dels är universitet i en stor sig arbetsplats, dels innebär tillgången till välutbildad arbetskraft att lokaliseras företag till staden. 1990-talets i Lund kommer i första hand att expansion av en tillväxt inom industri- och möjliggöras uppdragsverksamhet

verksamheter som är knutna till den som finns vid univerkompetens sitet.

i Malmö kommer under nittiotalet att vara annorlunda än Utvecklingen den i Lund. Malmö är fortfarande till stor del en industristad och domineras branscher med De av mogna begränsade tillväxtmöjligheter. branscherna kommer även i att dominera inom mogna fortsättningen vilket innebär att nittiotalet kommer att kännetecknas av en industrin, fortsatt Malmös roll som ett regionalt servicecentavindustrialisering. rum kommer däremot att stärkas.

Malmös kommer i än de övriga storstadsreutveckling högre grad att den nationella En snabb tillväxt i gionerna återspegla utvecklingen. landet medför att inom industrin begränsas

sysselsättningsnedgången

som tillväxten inom den företagsorienterade tjänstesektorn samtidigt stimuleras. Blir den nationella tillväxten svag kommer sysselsättningsinom industrin att bli samtidigt som den företagsnedgången kraftigare orienterade tjänstesektorn inte kommer att expandera. En svag nationell tillväxt kommer således att leda till i Malmö. stagnation

kommer emellertid att Malmöregionens utvecklingsförutsättningar radikalt förändras ifall en fast förbindelse över Öresund kommer till stånd. kommer då att bli attraktivare som lokaliseringsval för Regionen En Öresundsbro innebär också att befolkningen och företagen. i får till en internationell storflygföretagen Malmöregionen tillgång Med om vad goda kommunikationer betyder för plats. vetskap måste detta leda till slutsatsen att regionens företagens lokaliseringsval attraktivitet vid ökar. Dessutom kommer en fast

företagslokaliseringar

förbindelse att verka Den stora marknad som marknadsutvidgande. runt Öresund kommer att stimulera i skapas utvecklingen regionen.

till mellan vetenskap, FoU Möjligheten utvecklingsfrämjande samspel och har inte i Malmö- eller Köpenhamnsregionen. produktion utnyttjats till den som går från norra Någon motsvarighet utvecklingskorridor Stockholm via Kista och Arlanda till finns varken i Malmö- Uppsala eller Det finns emellertid en stor utveck- Köpenhamnsregionen.

S TORS TADSLI V

lingspotential genom en ökad integrering av storstadsregionerna kring Oresund. En fast förbindelse över Öresund skulle underlätta skapandet av norra största A E,

Europas K-region (Andersson 1989).

Arbetsmarknadsutvecklingen

Vid en lågkonjunktur kommer Malmö- och att Göteborgsregionen drabbas hårdare än Stockholmsregionen. Stockholmsregionens arbetsmarknad är mer diversifierad och är inte lika betydligt känslig som de övriga storstadsregionernas för internationella förändringar.

En kommer i första hand att som konjunkturnedgång påverka personer inte har ett fotfäste arbetsmarknaden. är ordentligt på Exempel lågutbildade, äldre och invandrare. Dessa personer arbetar också företrädesvis i verksamheter som är konjukturkänsliga.

Däremot kommer inte det övre arbetsmarknadssegmentet att påverkas särskilt Den stora bristen kvalificerad arbetskraft kommer negativt. på att dämpas men någon större arbetslöshet kommer inte att uppstå. Samhällets i mot ett alltmer omvandling riktning kunskapsintensivt näringsliv medför att efterfrågan på högutbildade fortsätter att vara stor - särskilt i Stockholmsregionen.

En lågkonjunktur kommer att resultera i att de tradionella exportorienterade återigen kommer att få l industriregionerna problem. storstadsregionerna - i synnerhet Stockholmsregionen - med dess mer diversifierade arbetsmarknad kommer inte dessa att sig problem göra i samma Resultatet blir en ökad påminda utsträckning. regional polarisering.

I kan det vid en förväntas uppstå Stockholmsregionen lågkonjunktur arbetslöshet företrädesvis inom den personorienterade tjänstesektorn. Både detaljhandeln och hotell- och restaurangverksamheten är Detta medför att de som har haft en konjunkturkänsliga. kategorier kommer att få Risken för dålig arbetsmarknadsanknytning problem.

arbetslöshet, och är stor. En lågkonsocialbidragsberoende utslagning kommer i att få till följd en ökad polarijunktur Stockholmsregionen arbetsmarknaden. En skulle dock för Stocksering på lågkonjunktur del få till att vård- och omsorgsverksamhetens holmsregionens följd stora skulle minska eller kanske till och med rekryteringsproblem försvinna.

I skulle en företrädesvis drabba Göteborgsregionen konjunkturnedgång industriarbetarna. Dessa har dock en betydligt bättre arbetsmarkän de inom den privata personorienterade nadsanknytning lågutildade Risken för bland industriarbetarna är störst tjänstesektorn. utslagning för den äldre arbetskraften. För dessa är risken för en långvarig arbetslöshet och därefter förtidspensionering uppenbar.

näringslivsomvandling i en alltmer kunskapsinten- Göteborgsregionens siv får till att välutbildad arbetskraft riktning följd efterfrågan på kommer att vara stor även vid en konjunkturnedgång.

I kommer Lund inte att få samma problem som Malmöregionen Malmö. Lunds och arbetsmarknad till en del om näringsliv påminner Stockholms med en stor tjänstesektor och en kunskapsintensiv Detta innebär också att näringslivet inte är lika industriproduktion. känsligt för konjunkturstörningar.

I Malmö är annorlunda och påminner om de traditionella läget industriorternas situation. Malmös industristruktur präglas av mogna branscher vilka kommer att få svårt att hävda vid en eventuell sig Dessa branscher en relativt stor andel lågkonjunktur. sysselsätter vilka kommer att få att erhålla Vid lågutbildade svårigheter nytt arbete. en är det inte att dessa åter

konjunkturuppgång troligt personer

i samma som Branschen har antagligen efterfrågas utsträckning tidigare. förändrats strukturellt och dels färre dels en annan efterfrågar personer, typ av arbetskraft. Risken är uppenbar att Malmös problem på arbetsmarknaden kommer att förvärras under nittiotalet och att dess redan kommer att bli ännu större. höga socialbidragsberoende

S TORS TADS LIV

Vid en fortsatt högkonjunktur är det istället arbetskraftsbristen som kommer att dominera. Arbetsmarknaden under åttiotalets senare del har inte bra. Det har fungerat rått en brist på i stort sett all slags arbetskraft. Störst har bristen varit i - särskilt i storstadsregionerna Stockholmsregionen - vilket tagit sig uttryck i stora att problem rekrytera arbetskraft till framför allt vård- och omsorgssektorn.

Stockholmsregionens omvandling i riktning mot ett kunskaps- och

informationssamhälle kommer att fortsätta. Detta innebär att efterfrågan på högutbildad arbetskraft kommer att fotsätta att öka. Detta kommer att resultera i en fortsatt av kraftig inflyttning högutbildad arbetskraft. Däremot kommer inte av arbetskraft inflyttningen med lägre utbildning att bli lika stor som i Den

lågkonjunkturalternativet.

regionala obalansen på arbetsmarknaden kommer inte att bli lika synlig. De som har en stor andel i regioner varuproduktion kommer under en fortsatt högkonjunktur inte att utsättas för ett lika omvandnegativt lingstryck som under en Den fulla

lågkonjunktur. sysselsättningen gör

att även personer som tillhör det undre

arbetsmarknadssegmentet får

arbete i den egna regionen. I kommer Stockholmsregionen arbetsmarknaden att kännetecknas av svår obalans med tex rekryteringsproblem inom vård och omsorg. Utvecklingen i Göteborgs- och Malmöregionerna kommer att likna Stockholms fast inte lika uttalat.

Det är emellertid inte endast inom vård- och som det omsorgssektorn kommer att råda brist arbetskraft. Även inom på de kunskapsintensiva verksamheterna kommer bristen arbetskraft att bestå. Detta på kommer att försvåra expansionen för dessa verksamheter. Att försöka hämma dessa i tron att en alternativ till lokalisering någon annan del av landet automatiskt då kommer till stånd är snarare ett för uttryck önsketänkande än en realistisk Den alternativa

uppfattning. lokaliseringen av

dessa verksamheter torde istället i fall vara

många någon annan plats

i utlandet.

En effekt av arbetsmarknaden överhettningen på blir dock att en del

företag får problem med att anskaffa arbetskraft till kostnader

rimliga i storstäderna - framför allt i - och därför Stockholmsregionen lokali-

4 sou 1990:30 49

andra Detta år företrädesvis företag inom serar till regioner. sig som inte anser vara storstadsberoende. Resulvaruproduktionen sig

tatet blir en alltmer och segmenterad arbetsmarknad

polariserad

är funktioner mellannivå som eftersom det i stor utsträckning på

lokaliseras ut.

STORSTÄDERNAS ROLL I DEN ÖVERVÄGANDEN OM

EKONOMISKA UTVECKLINGEN

Tre nationella centra.

har dominans blivit alltmera Under efterkrigstiden Stockholmsregionens

har försvarat sin som ett industriellt uttalad. Göteborgsregionen position

medan har reducerats till ett regionalt centrum Malmöregionen

Det år vår att servicecentrum. Denna utveckling är oroande. uppfattning

för ett av att ha tre nationella centra istället landet år mest betjånt

som i landet torde vinna på såväl storstadsregionerna övriga regioner

Tre nationella centra innebär dessutom en bättre en sådan utveckling.

balans i landet. regional

bör således i För att åstadkomma en sådan utveckling utvecklingen

stimuleras. Detta bör framför allt och Malmöregionerna Göteborgs-

inte ske eller någon annan regions dock på Stockholmsregionens - Att försöka hämma utvecklingen i Stockholmsregionen bekostnad. vissa - torde inte vara bortsett från att dämpa överhettningstendenser

och Malmöregionerna någon framkomlig väg för att styra in Göteborgs-

och Istället kan man i ett positivt utvecklings- omvandlingsförlopp.

i riktning mot ett mycket väl stimulera Stockholmsregionens utveckling

och informationssamhälle, vilket dessutom kommer att gynna kunskapsen ökad i

övriga regioner. Ett sådant medel år högskolekapacitet

balans med avseende utbud och efterfrågan på

regionen så att bättre på

Detta kommer även att påverka välutbildad arbetskraft uppkommer.

eftersom av välutbildad arbetskraft övriga regioner positivt inflyttningen

till i så fall kommer att avta. Stockholmsregionen

STORS TADSLIV

En av de viktigaste

lokaliseringsfaktorerna för företagen är tillgången

till välutbildad arbetskraft. till välutbildad Tillgången arbetskraft är en förutsättning för en av ekonomin i omvandling riktning mot ett kunskaps- och informationssamhälle. Arbetskraften är mera betydligt komplementår till och än Om inte ny teknik omvandling tidigare. arbetskraften finns inte tillgänglig uppkommer heller någon förnyelse.

Bättre kollektiva kommunikationer inom och Stockholmsregionen Mälardalen skulle bostads- och arbetsmarknaden vidga inom inom detta område samtidigt som behovet av bilresor skulle reduceras. En förbättrad infrastruktur skulle även underlätta näringlivets personalrekrytering och fortgående förnyelse samtidigt som utvecklingen kring Mälardalen skulle stimuleras.

En mot tre nationella centra innebär inte att de tre storstadsutveckling regionerna bör eller måste utvecklas ett likartat sätt. Som på tidigare visats har de olika Stockholm kommer även utvecklingsförutsättningar. i att vara centrum för fortsättningen teknikimport och teknikspridning. Att stimulera och att slaviskt efter Göteborgs- Malmöregionerna ta Stockholmsregionens utveckling torde inte låta sig göras - därtill är förutsättningarna alltför olika.

Göteborgsregionens utvecklingspotential ligger till stor del i att det sker en industriell Denna bör ske förnyelse. dels inom den befintliga industrin men även ett stort inom genom nyföretagande nya expansiva industribranscher som för växande marknader. Det producerar är väsentligt att sårbarhet minskar regionens och det sker bäst genom en utveckling mot ett mer diversifierat En sådan näringsliv. utveckling innebär också att kan sin Göteborgsregionen upprätthålla position som landets industriella centrum och ledande Ökade exporthamn. satsningar på trafikens infrastruktur är ett sätt att stimulera i utvecklingen Göteborgsregionen. Dessa bör avse såväl de trafikinomregionala systemen som rese- och till och från transportmöjligheterna Göteborgsregionen.

skulle underlättas av effektivare förbindelser Näringslivets förnyelse med resten av landet och med utlandet. Då skulle det bli mer attraktivt att lokalisera och växande till Göteborgsregionen. nyetablerade företag för redan verksamheter med många Förutsättningarna befintliga internationella kontakter att stanna kvar i skulle också öka. regionen Restidsavstånden från till andra delar av landet behöver Göteborg t ex med snabbare till Stockholm och Malmö. Vi anser att förkortas, tåg har att kunna en mer Landvetters flygplats förutsättningar spela roll för både inrikes- och utrikesflygtrafiken. Landvetter betydande en funktion som för inrikes-

skulle kunna fylla omstigningningspunkt

resenärer. Service- och skulle kunna byggas

organisationsfunktionerna

dessa avseenden skulle kunna utvecklas till ett ut. I båda flygplatsen andra nav för behöver också utveckla bättre inrikesflyget. Göteborg internationella Om både inrikes- och utrikesflyget flygförbindelser. utvecklas ökar även transittrafiken. Därmed finns också förutsättningar

att avlasta Arlanda.

från Västkusten och De tunga varuflödena Göteborgsregionen, övriga föras över från lastbil till och sjötrans- Norge skulle behöva järnväg En västkusten skulle förbättra samporter. upprustad järnväg längs banden mellan de olika tätorterna kusten och mellan storstäderna längs Oslo, Göteborg, Malmö och Köpenhamn.

Inom behöver effektiva kollektiva förbindelser Göteborgsregionen kan öka inom den centrala staden och utvecklas som tillgängligheten förbättra sambanden med tätorter. Arbetspendling behöver närbelägna över från till kollektivtrafik. Trafik-

kunna föras personbilstrafik

behöver till funktion strukturen i Göteborgregionen anpassas regionens som centrum för varuexport med skrymmande och tunga godsflöden. i varuflödet med leveranser har stor Effektiv logistik tidsplanerade för lönsamhet. Omlokaliserade gods-

betydelse exportindustrins

skulle centralt mark terminaler och tungtransportsystem frigöra belägen för andra verksamheter.

Bristen i I Malmöregionen finns en stor tillväxtpotential. på dynamik under de senaste årtiondena kan till stor del förklaras av regionen

STORS TADSLI V

alltför små infrastrukturella i satsningar regionen. Malmöregionen består fortfarande av olika många tätorter av varierande karaktär. Trafikstrukturen bör underlätta resande mellan orterna och binda ihop dem till en större tillsammans flerkärnig region med tätorterna på andra sidan Öresund.

De internationella behöver också godstransportsystemen utvecklas. Trafiksystemen för tunga och internationella skrymmande varutransporter behöver utvecklas så att kan från den godstrafiken skiljas inomregionala persontrafiken. Omlastningsterminaler och färjelägen för internationell godstrafik behöver därför lokaliseras till mindre tätbefolkade platser.

En fast förbindelse över Öresund som Malmö- med integrerar Köpen-

hamnsregionen kommer att förändra

kraftigt Malmöregionens förutsättningar. En stor marknad kultur- och uppkommer, nöjesutbudet i Köpenhamn blir mer för i tillgängligt befolkningen Malmöregionen, universitet och högskolor kan samarbeta enklare och bättre och norra Europas största K-region blir en del av Nordens skapas. Malmöregionen

befolkningsmässigt största Detta i Malmö-

storstadsregion. sig ger regionen stora En fast förbindelse Öresund utvecklingsmöjligheter. över innebär också att blir attraktiv ut Malmöregionen lokaliseringssynpunkt. Närheten till kontinenten, till välutbildad tillgång arbetskraft och goda kommunikationer kommer att resultera i en stark i expansion regionen. Detta innebär också att utfasningen av mogna branscher kommer att

påskyndas, vilket dock kan resultera i en ökad arbetslöshet för den

lågutbildade delen.. av arbetskraften. För att undvika detta bör det satsas

på vidareutbildning av arbetskraften så att en strukturellt betingad

arbetslöshet inte uppkommer.

Det är således vår att mot alltmer

uppfattning utvecklingen ett

dominerande centrum bör och att mot tre brytas utvecklingen centra istället bör stimuleras. Denna bör dock ta fasta de

utveckling på

olikartade som finns i de tre

förutsättningar storstadsregionerna. Det är

också vår att en uppfattning utveckling mot tre centra vinner såväl storstadsregionerna som hela landet på.

Storstädernas för den internationella konkurrenskraften betydelse

En i de svenska stärker landets positiv utveckling storstadsregionerna ekonomiska konkurrenskraft. verksamheter har den bästa Nya expansiva i storstads- och Ifall dessa verkgrogrunden universitetsregionerna. samheter försvåras i att lokalisera dem till andra delar av landet syfte kommer den internationella konkurrenskraften med tiden att urholkas. Denna drabbar framför allt Risken är inställning Stockholmsregionen. emellertid att föredrar att lokalisera sig till utlandet istället företagen verka i eller i annan del av landet. för att Stockholmsregionen någon Om så blir fallet drabbas inte endast utan även Stockholmsregionen landet i sin helhet.

är också länken mellan delar av landet och Stockholmsregionen övriga internationella med avseende idéer och den utvecklingen på nya ny teknik. Att hämma roll som importhamn för Stockholmsregionens ny teknik innebär således att delar av landet får svårare att övriga idéer och teknik. Problemet är inte Stocktillgodogöra sig nya ny till den internationella konkur-

holmsregionens anpassningsförmåga

ekonomiska och tekniska krav. Snarare är att denna rensens problemet inte sker snabbt i övriga delar av landet. anpassning tillräckligt Slutsatsen blir att länkarna till delar av landet bör stärkas så att övriga och Resultatet blir

spridningseffekter uppnås tillväxtförlopp genereras.

ett alltmer som omfattar så stora delar av landet integrerat näringsliv som Detta bör också få till att landets internationella möjligt. följd konkurrenskraft stärks.

bör även och kunna I ett sådant förlopp Göteborgs- Malmöregionerna en mer aktiv roll att infrastukturen byggs ut. Storstadsspela genom blir då kontakten mellan olika delar av landet och den regionerna internationella utvecklingen.

.m_ a.

wpvøyviwnø-øvww

m.

nuaannax-

:mt-n

STORS TA DSLIV

Storstädernas roll i den nationella och regionala utvecklingen

Omvandling och förnyelse är och ingen kontinuerlig rumsligt jämnt fördelad process. Vissa regioner före och andra efter. Detta ligger ligger ligger i hela natur. I förnyelseprocessens omvandlingen mot ett kunskaps- och informationssamhälle har - särskilt storstadsregionerna Stockholmsregionen - och universitetsorterna kommit längst.

Denna ojämna är dock inte till skada för landets utveckling ekonomiska utveckling utan snarare tvärtom. Som visats framför allt fungerar Stockholmsregionen som importhamn för nyteknik. Som nämndes ovan är det vår att ett hämmande av uppfattning Stockholmsregionens utveckling kommer att försvåra denna och även teknikimport därigenom spridningen av teknik till Istället är det vår ny övriga regioner. uppfattning att länkarna mellan och bör storstadsregionerna övriga regioner kortas och förstärkas så av teknik från spridningen ny storstadsregionerna till övriga regioner underlättas och stimuleras. I denna utveckling kommer såväl infrastrukturella som satsningar utbildningssatsningar att spela en stor roll.

Storstädernas utbildningssatsningar såväl påverkar storstadsregionerna som övriga Även om den effekten regioner positivt. mätbara är störst i de där kommer regioner satsningarna görs även andra regioner att påverkas positivt. Dels är en sund utbildning investering som påverkar tillväxten dels innebär en ökad

positivt, utbildningskapacitet i storstads-

regionerna att övriga inte dräneras i den regioner på kompetens utsträckning som annars blir fallet. Effekten blir att och omvandlingsförnyelseprocessen underlättas i berörda Studier har samtliga regioner. visat att den största effekten nationell nivå av en på utbyggd högskoleutbildning erhålles ifall man ett universitet i den delen anlägger södra av

Stockholmsregionen (Andersson Å E, 1988). Detta skulle även vara

till fördel för den balansen i inomregionala regionen och göra Södertörn mera attraktivt ur En

lokaliseringssynpunkt. utbyggd högskoleut-

bildning på Södertörn skulle även vara ett medel för att överdämpa hettningstendeserna i den norra regiondelen.

STORSTADSLIV

KAPITEL 2

INFRASTRUKTURENS UTBYGGNAD OCH NÃRINGSLIVETS UTVECKLING

l kapitel 1 har vi redovisat strukturella storstadsregionernas utveckling och dragit slutsatsen att infrastrukturen behöver förbättras för att stärka storstädernas roll i den ekonomiska I alla tre storstadsutvecklingen. regionerna behöver en framtida stimuleras näringslivsutveckling genom förbättrade trafiksystem. Särskilt Göteborgs- och Malmöregionerna behöver utveckla ett mer differentierat i näringsliv. Investeringar infrastrukturen är nödvändiga för att landet ska kunna behålla sin struktur med tre storstäder och vidmakthålla Stockholmssamtidigt regionens strategiska roll för och andra internationella importfunktioner kontakter.

Kommunikationerna behöver förbättras

- mellan de tre storstadsområdena inbördes

- mellan respektive storstadsområde och utlandet

- mellan storstadsområdena och landsdelar omgivande

- inom storstadsområdena

Utvecklad trafikstruktur i storstadsområdena är också av nödvändigt miljöskäl. Fler arbetsresor och godstransporter kan föras över till miljövänliga transportmedel och nya förbindelser medför kortare transportsträckor.

I detta redovisar vi främst behoven kapitel vår syn på av åtgärder för att förbättra i av trafiksystemen storstadsregionerna. Många de resonemang vi för är även andra delar av storstadsområdenas tillämpliga på infrastruktur, särskilt de kommunaltekniska för bl a anläggningarna vatten och och I slutet av avlopp, energi avfallshantering. kapitlet vidgar

vi resonemanget till att även diskutera behoven att utveckla infrastrukturen i vidare mening.

MILJÖSITUATIONEN I STORSTADSOMRÅDENA

tillhör landets mest miljöstörda områden, både på Storstadsregionerna grund av belastningarnas omfattning och på grund av att så många människor direkt berörs av förhållandena där.

och Malmö är båda vid kustområden, som är särskilt Göteborg belägna för föroreningar i luften och havet från Europas högindustexponerade rialiserade och tätbefolkade delar. I både Göteborg och Malmö har det funnits industri. l Skåne odlas också marken länge tung miljöstörande intensivt genom högavkastandejordbruk. Tillsammans med föroreningar från de hushållen och den växande trafiken blir på många belastningen naturen hög.

I Stockholmstrakten är förutsättningarna mer gynnsamma, både och med avseende naturförhållandena. Där finns inte geografiskt på heller så omfattande industriverksamhet eller intensiv odling som i de andra storstadsregionerna. Däremot är folkmängden större, bebyggelsen tätare och trafiken mer omfattande. mycket

På uppdrag av regeringen har regionala miljöanalyser sammanställts inom alla landets De en av de viktigaste länsstyrelser. utgör redovisning och orsakerna till miljöproblemen i respektive län miljöproblemen av miljösituationen i storstadsområdena är anges. Följande redovisning på beskrivningar i de miljöanalyser som sammanställts av grundade i Uppgifter har också hämtats länsstyrelserna respektive storstadsregion. från kommunernas förslag till Översiktsplaner, förslag till regionplan för Stockholms län mm.

STORSTADSLIV

Miljösituationen i Stockholmsregionen

i Stockholms län visar att övre skikt är Undersökningar mineraljordens starkt försurat. Medelvärdet för är minst lika som väst-

pH lågt på

kusten. Likaså är värdena för aluminium lika eller utbytbart höga högre än de redovisade värdena från västkusten, där är både skogsjordarna magrare och i många fall har en högre försurningsbelastning än i Stockholms län. Detta visar att i den övre delen av försurningen mineraljorden har gått överraskande långt mot av det bakgrund goda utgångsläget med kalkrika jordarter. I markskikt finns fortdjupare farande en betydande buffertförmåga. För känsliga ekosystem är den aktuella depositionen av svavel och kväve dubbelt så stor som den kritiska Omfattande skador har belastningen. på gran påvisats.

Av länets är ca 10-15% sura eller hotade av är sjöar försurning. Några sura av skäl. De flesta i länet av att de naturliga sjöarna skyddas djupare markskikten med sin höga kalkhalt har kvar förmågan att neutralisera sur nederbörd och surt markvatten.

En stor del av länets kustvatten är av kväve- och övergödda. Merparten fosfortillförseln till kustvattnen kommer via de stora reningsverken. Trots är fortfarande alltför betydande förbättringar näringstillförseln stor. Även en stor andel av länets sjöar och vattendrag är näringsrika, delvis till följd av utsläpp från hushåll.

Produktionen av avfall och slam är mycket omfattande. Stora mängder av bl a bly, kadmium, zink och kvicksilver har lagrats i avfallsupplag. Det blir allt svårare att finna lägen för nya avfallsanläggningar för att kunna ta hand om och bearbeta den ökande avfall. mängden miljöfarligt

Luftföroreningarna är ett av de allra största miljöproblemen i Stockholms län, och då framför allt i Storstockholmsområdet. Sedan utsläppen från uppvärmningsanläggningar sjunkit genom fjärrvärmesystemets utbyggnad förorsakar nu vägtrafiken de mest betydande Stora förekommer också från andra verksamutsläppen. punktutsläpp heter t ex och och vissa industrier. Luftenergi- värmeproduktion

är otillfredställande ur både och hälsoföroreningssituationen miljö- I Stockholm överskrids WHO:s riktvärden för koloxid skyddssynpunkt. kväveoxid där det bor 60 000 människor. och/eller på innerstadsgator I andra kommuner med stark trafik i Stockholms närhet t ex Solna, förekommer halter i bostäder och Under vår och höga arbetsplatser. sommar har dessutom ett flertal överskridanden av WHO:s riktvärden för ozon Det buller som alstras av trafiken medför att ca registrerats. 100 000 boende i länet exponeras för ljudnivåer utomhus över 65 bor där överskrider 70 dB(A). Ca 40 000 personer längs gator ljudnivån Vid är att bullernivån utomhus inte dB(A). nybyggande målsättningen ska överstiga 55 dB(A).

Den slutsats som kan dras av en av Stockholmsregionens genomgång är att kraftfullare måste vidtas mot i första hand miljöproblem åtgärder biltrafikens utsläpp.

Miljösituationen i Göteborgsregionen

mark- och vattenområden är starkt försurade. Den naturliga Många är starkt hotad i och kan i flertalet

produktionsförmågan skogsmarkerna

endast En naturmiljö i sjöar upprätthållas genom kalkning. känslig kombination med förorenande försvårar miljösituationen. utsläpp

Kustvattnen är med i de övergödda åtföljande kraftiga störningar Göta älvs Vattenkvalitet har förbättrats starkt ekologiska systemen. under senare år. Detta beror de successivt ökade kraven på rening på av från tätorter och industrier. av vissa kemikalier avloppen Utsläpp dock fortfarande ett stort Havsvattnet vid älvmynningen utgör problem. starkt av älvens vatten och av från avloppsreningspåverkas utsläppet verket. till närsalter blir liksom halten av giftiga Tillgången hög till vatten härrör främst från avloppsreningstungmetaller. Utsläppen verk, enskilda avlopp, industrier och avfallshantering.

Fordonstrafik, och de största uppvärmning industriprocesser ger till är ett av landets mest utsatta bidragen luftföroreningarna. Hisingen

STORS TADS LIV

områden när det industri och gäller luftföroreningsutsläpp. Tung trafikleder med en tätt intill bostäder. I kraftig genomfartstrafik ligger stadens centrala delar är den dominerande luftförobilavgaserna reningen. Trafiken medför av koloxid, kolväten och utsläpp kväveoxider, uppvärmningen medför svaveloxider och kväveoxider och industriprocesserna medför framför allt kolväten. Trafiken innebär också svåra och bullerproblem olycksrisker vid transporter av farligt gods.

Av totala utförs Göteborgs vägtrafikarbete ca 40 procent av förortsbor. Stora och finns framkomlighets-, miljö- trafiksäkerhetsproblem på huvudvägnätet. På senare tid har genomfartstrafiken ökat kraftigt genom de miljökänsliga delarna av staden. vid Göta Göteborgs läge älv, där ett flertal dalgångar går samman, ökar vid inversion. problemen Möjligheterna att styra bort trafik från centrumområdet försvåras idag av bristande eller avsaknad av kapacitet ringleder, terminallokaliseringar mm.

Regeringen tillkallade 1987 en särskild för att initiera och delegation samordna åtgärder för att göra i kommun Hisingen Göteborgs väsentligt renare inom en tioårsperiod. 1989 i Delegationen avgav en rapport vilken konstaterades att de stora industriella utsläppskällorna på Hisingen är väl kända och att lokalt. Industrins och möjliga åtgärda hamnarnas kan minskas utsläpp enligt rapporten kraftigt. Miljöproblemen till av trafiken och av kemikalier och följd hanteringen produkter, avfall är sett de största och också de svåraste att Från generellt åtgärda. samhällets sida sker inte metodiskt och

något bevaknings- åtgärds-

inriktat arbete i län och kommuner. På avfallssidan finns många särintressen ute i kommunerna, som kan innebära att driva svårigheter frågorna från miljösynpunkt. huvudmän arbetar med Många planeringen av trafiken och ansvarar för olika delar. Från saknas dock miljösynpunkt en samlad huvudman inom tätortsområdet som kan se till att beslutade miljömål uppnås.

SOU 199ü36

Miljösituationen i Malmöregionen

bestäms till stora delar av det geogra- Malmöregionens miljösituation fiska vindar för från de stora industriläget. Sydvästliga föroreningar in över Skåne. av svavlet och en områdena i Europa Drygt 80 procent mindre del av kvävet beräknas komma med vinden. Nedfallet är något till 10 större än markens Det sker också stora upp gånger tålighet. till haven från andra länder. Utöver utsläppen från länet utsläpp och vat-

påverkar föroreningar från Danmark, Östersjön Kattegatt

och i Öresund. Arbete för att tenkvalitet, livsmiljö produktionen förbättra måste därför även ske internationellt. miljön

Malmöhus län har av landets suraste skogsjordar. Ett stort idag några antal träd i skogarna skador. Hälften av skogsmarkens uppvisar har försvunnit under ett årtionden till av näringsförråd par följd Fosfatbrist råder redan. är allmänt markförsurningen. Skogsjordarna kvävemättade. av kvävetillgången, men Skogsproduktionen gynnas kvävemättnaden av markens näringsämnen. påskyndar urlakningen Detta förstärker markförsurningen ytterligare. Aluminiumjoner frigörs i sura och förekommer för närvarande i sådana koncentrationer jordar att de utövar och i marken levande giftverkan på träd, markvegetation också i sura jordar. Det är numera djur. Giftiga tungmetaller frigörs svårt att bokskogen i västra Skåne. föryngra

Kadmium från med markvattnet ut i bäckar transporteras skogsjordarna och i urbergsbygden jordbrukslandskapets vattendrag. Vattendragen liksom i dessa områden är kväverika och i många fall grundvattnet försurade. Åkermarken läcker näringsämnen till grund- och ytvattnet. är så stort att nitrathalten i på sikt kan Kväveläckaget grundvattnet komma att WHO:s och bli otjänligt som överstiga gränshälsovärde dricksvatten. Stora årligen till havet, som kvävemängder transporteras också får ta emot av kolväten, och närsalter från utsläpp tungmetaller industrier och Belastningen på havet är alltför hög. reningsverk.

STORS TA DSLIV

Merparten av de lokalt alstrade svaveldioxiderna kommer från uppvärmning och större delen av kolvätena och kväveoxiderna från trafiken.

Öresund är relativt kraftigt förorenat av både industriella och kommunala utsläpp samt av närsalttillförsel från Genom jordbruket. Öresund sker också en omfattande av närsalter från

transport Östersjön

utefter den svenska västkusten. halter av kväve upp Kraftigt förhöjda och fosfor i vattnet leder till med sker en problem syrebrist. Samtidigt förgiftning av vatten och bottnar med och icke nedtungmetaller brytningsbara kemikalier.

I Malmö innerstad är av större än av belastningen bilavgaser betydligt industrins och Det är dock endast energiproduktionens utsläpp. längs vissa större som för kväveoxider och koloxid gator gällande gränsvärden överskrids. Trafiken medför även buller och vid olycksrisker farliga transporter.

Regeringen har i januari 1989 tillsatt en för att initiera och delegation samordna åtgärder som kan förbättra i västra Skåne väsentligt miljön inom en IO-årsperiod. ska avrapportera sitt arbete senast Delegationen 1 december

Åtgärdsbehov

1990. avseende bl a kemiska produkter, energi och trafik är föremål för särskilda delprojekt.

Storstadstrafikens hälso- och miljöeffekter

Storstadstrafikkommittén (STORK) har i sitt betänkande Storstadstrafik 2 - redovisat hälso- och Bakgrundsmaterial (SOU 1989:15) miljöeffekter till följd av storstädernas trafik. Trafiken anges vara den avgjort största källan till miljöstörningar i storstadsregionerna. Värst är luftföroreningarna och de lokalt bullernivåerna utmed trafikleder höga och hårdtrafikerade i är av gator. Utsläppen storstadsregionerna dominerande för halterna av i luften. Dessa betydelse föroreningar svarar för hälsoproblem och direkta skador på vegetation, anläggningar och byggnader.

kommitténs bor 30 000 människor i Göteborg, 60 000 Enligt redovisning i Stockholm och 10 000 i Malmö utmed gator där luftföroreningarna överskrider WHO:s riktvärden för koloxid och/eller kväveoxid. Lika arbetar utmed sådana Utsläppen av partiklar och kolväten många gator. i våra största tätorter är så höga att de förmodas orsaka förhöjd cancerfrekvens och andra I Stockholm finns 45 mil gator hälsoproblem. med bullernivåer över 65 Utmed dessa bor ca 100 000 dB(A). gator människor. I bor ca 40 000 personer utmed Göteborgsregionen gator med som utsätts för lika höga bullerniväer. I Malmö är ca fastigheter 15 000 invånare utsatta för motsvarande bullernivå.

till av storstadstrafiken orsakas till stor del av den Hälsoproblemen följd trafiken. Dieselmotorerna i de tunga fordonen sprider cancertunga och mutagena ämnen. Stora mängder partiklar släpps ut med ogena till av De fordonen avgaserna följd ofullständig förbränning. tunga orsakar också besvärande buller- och För trafiksäkerhetsproblem. närvarande sker en snabb till mer motorer med övergång miljövänliga andra drivmedel än i kollektivtrafikens till av dieselolja busspark följd samordnat från kollektivtrafikens huvudmän vid upphandling agerande Det sker dock inte motsvarande utveckling av av nya bussar. någon lastbilarnas motorer. De nya krav från trafik som ska på utsläpp tung från 1994 innebär att av miljöstörande gälla obligatoriskt utsläppen ämnen halveras men de minskar inte partikelutsläppen.

Även orsakar avgasutsläpp. Dessa kan personbilstrafiken hälsovådliga renas med är obligatoriskt från katalysatorteknik. Katalytisk avgasrening och med 1989 års bilmodeller. Vid i jämn fart har landsvägskörning Vid kallstart och ryckig körning, som katalysatorerna god reningsverkan. i storstadstrafiken, är av bensinmotorernas dock reningen avgaser trots Biltrafikens hälsoskadliga ofullständig katalytisk avgasrening. effekter kommer därför till stor del att bestå i storstadsområdena, trots att ska installeras på alla personbilar. katalytisk avgasrening

Surt till korrosionsskador olika material, som regn ger upphov på orsakar stora reparations- och underhållskostnader samtidigt mycket som kulturvärden hotar att vittra sönder. Luftföroreningarna från

STORS TADSLIV

trafiken får också effekter på naturmiljön. Storstädernas trafik. har särskilt stor betydelse för nedfallet av kväve i storstadsregionerna. Utsläppen av kväveoxider har senare år fått en allt större på betydelse för övergödning och av marken i försurning storstadsregionerna. salpetersyra kommer i högre grad att försura marker och vattendrag. Hittills har försurningen främst orsakats av till svavelsyraföroreningar följd av utsläpp från förbränning av fossila bränslen.

Utsläppen av kväveoxid är störst från dieselfordonen och personbilar. De nya reglerna om från trafik innebär att de utsläpp tung miljöstörande ämnenalhalveras. Den katalytiska avgasreningens begränsade effekter i storstadsområdenas och den förväntade trafiktrafikmiljö ökningen innebär att inte heller biltrafikens effekter miljöskadliga kommer att i dessa undanröjas regioner.

Koldioxidutsläppen från trafiken bidrar till drivhuseffekten. I Sverige står för en av andelen vägtrafiken tredjedel koldioxidutsläppen, är högre i och den ökar Koldioxid inte att rena storstadsregionerna kraftigt. går bort med känd teknik, tar inte bort koldioxid. En katalytisk avgasrening dieselmotor är uppemot en och en halv gång så effektiv som bensinmotorer. Bensinmotorerna orsakar därmed större av koldioxid utsläpp vid samma En av trafiken och bränsleförbrukning. dämpning en övergång till andra drivmedel fordras för att från koldioxidutsläppen trafiken ska minska.

Riksdagen har beslutat att norrlandsälvar ska att kärnfyra bevaras, kraften ska awecklas och att bör öka. Om koldioxidutsläppen ej trafikens kan minskas underlättas till andra

koldioxidutsläpp övergången

energislag. Strävandena bör därför vara att i stor skala föra över storstädernas trafik till kollektiva och så att miljövänliga transportmedel biltrafiken kan minska. På sikt bör renare och snålare motorer ersätta de bensin- och dieseldrivna fordonen, i i storstadsområdena. synnerhet

5 SOU l990:36

SOU 199lk36

Trafiksystemen behöver utvecklas

Av detta drar vi slutsatsen att i storstadsområdena är miljöskadorna omfattande trots och minskande industriutsläpp. utbyggd fjärrvärme Biltrafiken orsakar de största Även om en stor del av miljöproblemen. och andra skador orsakas av förmarkförsurning på naturmiljön som alstrats utanför från den oreningar regionen, ger luftföroreningar växande trafiken ett till depositionen av föroreningar betydande bidrag i Storstädernas bidrar också till storstadsregionerna. trafikutsläpp i andra och till som orsakar miljöproblem regioner luftföroreningar i atmosfär. förändringar jordens

Storstadstrafiken även ett lokalt I alla tre storstadsutgör hälsoproblem. områdena finns lokalt med stora platser höga olycksrisker, avgasoch bullernivåer till följd av intensiv biltrafik, stor andel mängder höga och dieselfordon. I synnerhet dieseltung trafik, farliga transporter innehåller ämnen som är svåra att motorernas avgaser hälsovådliga rena. Trots beslutade om kommer biltrafikens regler avgasrening och effekter att bestå i storstadsområdena. hälsovådliga miljöskadliga

För att förbättra storstadsområdenas miljö behöver trafiklösningarna förändras.

- Biltrafikens totala omfattning måste minska.

- En större andel resor behöver kunna ske med miljövänliga och kollektiva färdmedel.

- Trafikflödena behöver lokaliseras till mindre störande lägen där jämn trafikrytm kan hållas.

- En rationell godshantering behöver möjliggöras utan att riskfylld och trafik ska belasta storstadsområdenas centrala och tung tätbefolkade delar.

STORS TADSLIV

- Det behövs också en övergång till färdmedel med mindre

hälsovådliga och mer drivmedel.

miljövänliga

EKONOMISKA EFFEKTER AV EFTERSLÄPANDE INVESTERINGAR I INFRASTRUKTUR

Sjunkande offentliga investeringar

De reala i har ökat investeringarna Sverige svagt sedan mitten av 1970talet samtidigt som har Ökat maskininvesteringarnas betydelse kraftigt (ERU 1989). En minskande del av i infrastrukturens investeringarna fasta finansieras med tillgångar skattemedel. De kommunala investeringarna i och har byggnader anläggningar fortsatt att minska medan motsvarande varit statliga investeringar stabila.

Investeringarna i det och interregionala transport- kommunikationssystemet uppgick under perioden 1974 - 85 till drygt 62 kr miljarder (1980 års priser). Detta avser i

belopp investeringar interregionala

vägar, järnvägar, postterminaler, flygplatser och telekommunika-

tionsanläggningar. Under den aktuella har i

perioden investeringarna vägar nära nog halverats. Från att ha motsvarat halva ungefär

investeringsvolymen 1950 utgör nu en

väginvesteringarna ungefär femtedel av landets samlade har

infrastrukturinvesteringar. Samtidigt

investeringarna i telekommunikationer nästan fördubblats. Dessa båda av investeringar svarar för mellan 80 och typer 90 procent av de totala

investeringarna i och transport- kommunikationssystemen.

Stockholm - andel Uppsalaregionens av rikets

infrastrukturinvesteringar

ökade från 20 till - 30 procent under perioden 1978 1982, efter 1985 minskade andelen till 25 procent. Omfattande har skett i investeringar synnerhet i

Stockholm-Uppsalaregionens telekommunikationer. För

Västsverige, inklusive var Göteborgsregionen, utvecklingen den motsatta. Regionens andel av minskade från 24 investeringarna knappt 1977 till över procent något 15 procent 1983. Andelen steg sedan till nästan 20 procent 1985.

av de kommunikationshuvudmännens investe- Finansieringen statliga sker olika sätt. finansieras över ringar på Vägverkets investeringar medan banverket, luftfartsverket, och televerket statsbudgeten posten, är affärsdrivande verk som helt eller delvis ska täcka sina investeringar med intäkter från verksamheten. Under 1980-talet har en allt mindre andel av i infrastruktur finansierats via statsbudgeten. investeringarna som svarat för en växande andel har till Telekommunikationerna, endast ca 30 procent finansierats över statsbudgeten.

Under 1970 - 1986 skedde det en allmän sänkning av nivån för statsbudfrån de ordinarie till och telekomgetmedel anslagen transportsystemet I stället ökade av tre andra munikationssystemet. användningen finansieringsformer.

Utöver ordinarie i har extra anslag gått i första anslag statsbudgeten hand till väginvesteringar (beredskapsarbeten, Norrlandspaket, i infrastruktur för telekommunika- Bergslagspaket etc). Investeringarna tioner har under senare år helt finansierats av ackumulerade vinstmedel och lån på kapitalmarknaden.

STORSTADSLIV

Figur 2:1 1970 - 1987 i

Bruttoinvesteringar byggnader och anläggningar

fördelade efter huvudman. Källa: ERU

(1989).

Miljarder kr. 1980 árs priser 200

IIIIIIITTTIIII

100 mm Maskiner, samtlzga [111]] Bostäder_ samtlxga mm Privata

HlilglqhllglilhllhlI*F!!IIlIIIH|uu|nHmmluuntllllllll

bygg o anl. mm Kommunala bygg o anl. ä Statliga bygg o anl. 1970 1975 1980 1985

Figur 2:2 i

Infrastrukturinvesteringar Sverige 1974-1985. Källa: (ERU

1989).

Mkr_ 1980 árs priser 7500

5000 -

Z Pçsttermmaler 2500 - 1111111 Telekommu- _ mkatuoner _ umm Flygplatser _ Z Järnvägar - 111m Vägar

1974 197s197s 1980 19252 1984

2:3 Andel av infrastruktur finansierade med

Figur investeringar ordinarie Källa: 1989). statsbudgetmedel. (ERU

Andel investeringar med ordinarie statsbudgetmedeL % 120

Illlilllllllllllllllll

60 _. _ Postterminaler 40 -,._ Telekommunikalioner Flyg- 20 platser --- Järnvägar -- Vägar

1950 1934 1958 1952 19,86

STORS TADSLIV

Internationellt utvecklingsmönster

En liknande har skett i andra utveckling många högindustrialiserade länder. De minskande offentliga investeringarnas kraftigt andel av

bruttonationalprodukten har uppmärksammats i flera OECD-länder.

Varken eller utbyggnadsbehov underhåll har skett i tillräcklig omfattning.

Figur 2:4 - 85 Offentliga nettoinvesteringar som andel av BNP 1967 exkl militära OECD. Källa: utgifter enligt SOU 1990:33.

3*

M

U.S. Japan V-Tyskland Frankrike England Canada

(l7taliåeg) 1.

Orsaker till sjunkande i storstädernas infrastruktur investeringar för trafik

Fram till och med 1960-talet investerades relativt i en mycket kapital utbyggnad av samhällets infrastruktur. Då hade ökat investeringskvoten trendmässigt sedan 1920-talet. Vid mitten av 1960-talet avsattes en fjärdedel av landets årliga inkomster till

investeringar. Övergången till

1970-talet markerar ett trendbrott. och ekonomisk Oljekris stagnation avlöste tillväxten.

2:5 samt och kommunala investe-

Figur Bruttoinvesteringar statliga under 1950 - 87 i 1980 års priser. Källa: ringar perioden Nationalräkenskaperna.

Mkr .

bruttoinvest/

.r- . . 100 000- .›-›^ \./\-/ - / _/ .. - _/ -4 _/ 50 000« __,./ . / -f

“ kommunala invest.

1950 1950 1970 1980 as 07 ár

2:6 konsumtion samt konsumtion

Figur Offentlig statlig resp kommunal

under 1950 - 1987 i 1980 års Källa: National-

perioden priser.

räkenskaperna.

Mkr

. Z l . J oiientlig konsumtion 150 000- /

_ kommunal konsumtion 100 000-

:

,z

50 000- f __,..-._... 1/ p.. f. 4 f. statlig konsumtion 5 ° f. 4; 0 ur

I l I I I I | | 1950 1960 1970 1980 85 87år

STORS TADSLIV

Figur 2:7 Den offentliga konsumtionsrespektive investeringskvotens utveckling under perioden 1950 - 1987 Källa: Bearbetning av nationalräkenskaperna. e/DO 300- /\ ä / Å z 250 ,z offentlig konsum- - J_ / tionskvot Im VA r 200

150-

100qtlentlig investe- 50 nngskvot

1950 §5 19230 ds 1970 75 19230 a5á7ar

Totalt sett fortsatte de att öka. Den offentliga utgifterna offentliga sektorn vilket bland annat innebar att även de som bodde expanderade, utanför storstadsområdena fick bättre till samhällsservice i form tillgång av t ex barn- och samt vårdinstitutioner. Den äldreomsorg offentliga konsumtionen ökade liksom medan investetransfereringar offentliga ringar i t ex trafikens infrastruktur fick stå tillbaka.

Offentliga i infrastruktur har sedan mitten av 1970-talet investeringar använts för att lösa regionalpolitiska till av problem följd näringslivets strukturomvandling. har där inom Investeringar gjorts sysselsättningen de traditionella minskat. basnäringarna

Med som inleddes 1983 ökade till konjunkturuppgången inflyttningen Stockholmsregionen. De politiska prioriteringarna ledde till att investeringar i infrastruktur medvetet bort från Stockholm i styrdes syfte att dämpa Stockholms och i stället andra delar av expansion gynna landet. I Göteborgs- och har det dock inte skett några Malmöregionen sysselsättningspolitiskt motiverade investeringar i infrastruktur trots betydande strukturomvandlingsproblem.

SOU I99lt36

Då den infrastruktur till offentliga investeringstakten avtog var trafikens stora delar ny och modern. Infrastrukturkapitalets långa livslängd gör att investerat kapital kan utnyttjas länge utan att investeringar tidigare Både underhåll och av redan kan görs. förnyelse gjorda investeringar liksom Det är vad som skett i storstadsreskjutas upp ny utbyggnad. gionernas trafiksystem.

Uppskiutna trafikinvesteringar orsakar skador

Gatukontoren i Stockholm, och Malmö har tillsammans med Göteborg och Stockholms läns trafikkontor redovisat hur Vägverket landstings storstädernas trafik ökat medan och som i kraftigt väg- spårsystemen, huvudsak tillkommit under en från mitten av 1950-talet, 20-årsperiod blivit allt mer förslitna och De sedan mitten av 1970-talet otillräckliga. snabbt ökande behoven av investeringar har inte kunnat tillgodoses. De resurserna har också inneburit att såväl underhåll som begränsade blivit eftersatt. nödvändig förnyelse

Med ett fortlöpande slitage och åldrande äventyras anläggningarnas funktion. av tunnelbanan i Kapacitetsbrist, trafikstörningar, förslitning Stockholm och förbud för trafik av nedsatt bärighet på tung på grund t ex Göta Älvsbron i Göteborg är tydliga exempel på sådana effekter. medför kostsamma tidsförluster inte

Överbelastningar på gatunäten

minst för buss- och distributionstrafiken. Biltrafiken söker sig till mindre trafikerade Både och trafiksäkerhetsproblem gator. miljöproblemen även inom bostadsområden där för att sanera trafiken ökar; åtgärder Bristen skapar problem för människorna vidtagits. på investeringsmedel och för utveckling hämmas. miljön. Näringslivets

STORS TA DSLIV

Produktiviteten beror av investeringar

Det är uppenbart att vidmakthållande och av utbyggnad infrastrukturen, inte minst trafiken, har direkt för i ekonomin. betydelse produktiviteten

Trafikinvesteringarnas sjunkande andel av BNP kan utgöra en del av

förklaringen till den svaga produktivitetsutvecklingen i svenskt näringsliv. Detta samband är i storstäderna. tydligt

BEHOV AV UTVECKLADE TRAFIKSYSTEM

Trafikbelastningarna i storstäderna är i genomsnitt större än väsentligt i landet i övrigt. På de knappt två procent av landets som finns vägnät i storstadsområdena utförs ca 25 procent av allt trafikarbete. Trots att de spårbundna kollektivtrafiknäten har en förhållandevis liten linjelängd svarar de för en stor del av kollektivtrafikarbetet. Såväl i uttryckt personresor som i svarar de i vagnkilometer spårbundna systemen Stockholmsregionen för ca hälften av kollektivtrafiken.

Mellan 1970 och 1987 har biltrafiken i riket ökat med drygt 2,5 procent har varit

per år. Ökningen särskilt stor de senaste åren. Antalet bilresor

per 1000 invånare har i Stockholms län ökat med 17 under procent perioden 1980 - 87. Kollektivtrafikresandet har med samma mått sjunkit med 7-8 procent. I Stockholm har av antalet över ökningen passager innerstadssnittet från 1982 till 1988 ökat med nära 5 procent år. per Transportrådet anger en förväntad av biltrafiken i länet under ökning perioden 1985-2000 till 25-30 I för Stockprocent. regionplaneförslaget holms län dock räknat från 1980 bli 40-45 uppskattas ökningen procent till år 2000 och 70-75 procent till år 2010.

I Göteborgs stad har biltrafiken ökat med 3-4 procent år. Bilper trafiken över har ökat med mer kommungränsen än 30 procent sedan 1980. Resandet med har minskat de senaste 4 åren Göteborgs spårvägar med 9 procent. Den kollektivtrafiken med GLAB har ökat regionala kraftigt under samma tid, dock från en Länsblygsam utgångsnivå.

i och Bohus län bedömer att den framtida styrelsen Göteborgsav såväl som personsidan sannolikt Ökningen trafikvolymerna på godsblir större än för riket i bl a mot av väsentligt genomsnitt bakgrund den stora och ökande internationella trafikandelen.

I Malmö har resandet med Malmö lokaltrafik minskat med 12 procent mellan 1985 och 1987, medan biltrafiken har ökat med några procent år. bedömer att kan förväntas bli varje Länsstyrelsen trafikökningen förhållandevis stor i länet. Trafiken tenderar att tätna vid de största orterna och vid och utresehamnarna. Enligt transportutskeppningsrådet beräknas utrikestrafiken öka dubbelt så fort som inrikestrafiken. Även är mycket omfattande i länet. arbetspendlingen

I storstadsområdena ökar mer än Det personbilstrafiken folkökningen. beror delvis att ökar eftersom och på transportsträckorna nya bostäder lokaliseras allt från mobiliteten ökar och arbetsplatser längre centrum, att människor i större att använda bilen vid resor i utsträckning väljer ytterområdena än i storstadens centrala delar.

Inomregionala trafiksystem

I och Malmö finns

Åtgärdsbehoven

varierar mellan orterna. Göteborg endast kollektivtrafik, i Stockholm behövs idag begränsad spårbunden både och utbyggnader av det spårbundna kollektivtrafikreinvesteringar I alla storstadsområdena diskuteras behov av utbyggda systemet. och lokalisering av nya terminaler för godshantering. kringfartsleder Alla storstadsområden berörs av diskuterade för pendelutbyggnader och i Skåne är frågan om en fast förbindelse tågstrafik på järnvägsnätet mellan Malmö och Köpenhamn av stor betydelse.

I alla tre storstadsområdena pågår ett omfattande arbete med att utveckla till arbete med förslag nya trafiklösningar. Samtidigt pågår kommunernas som ska vara avslutat före 1 juli 1990. Översiktsplaner Banverket, luftfartsverket och andra berörda statliga vägverket, organ är delaktiga i den regionala dialogen bl a genom samrådsprocessen

STORS TADS LIV

krin de översiktli g a lanerna för markanvändnin en och samordnad 8 P g _ planering inom länen av trafikinvesteringarna.

I Stockholmsregionen är att hantera de växande förutsättningarna trafikproblemen på flera sätt mer gynnsamma än i de båda andra regionerna. Detta beror till stor del på de administrativa reformer som genomfördes i Stockholms län under 1960-och 1970-talen, då Stockholms stad och län samman i ett med ansvar för bl a gick storlandsting kollektivtrafiken samt för trafik- och i länet. I regionplaneringen Stockholmsregionen bedrivs för närvarande parallellt arbete med kommunala och för och för regionala planer markanvändning planering trafik, miljö, bostadsbyggande, energi mm. Ambitionen är att politiska ställningstaganden ska kunna ske ungefär samtidigt. Många avgörande regionala trafikfrågor är ännu ouppklarade. Det gäller bl a kringfartsleder, och av fler för lokal-

nya tvärspårvägar utbyggnad järnvägsspår

och fjärrtåg genom centrala Stockholm.

Den administrativa i med nio komsplittringen Göteborgsregionen - muner, tre län, tre landsting och en landstingsfri kommun Göteborg försvårar planeringsarbetet, i för synnerhet trafikförsörjningen. Göteborgsregionens kommunalförbund, som har utsetts till nyligen regionplaneorgan, utreder emellertid trafikfrågor inom regionen. I kommer flera att redovisas Göteborg viktiga markanvändningsfrågor först i kommunens nästa Kommunen bedriver ett översiktsplan. eget utredningsarbete kring trafikförsörjningsfrågor.

I finns som samordnar Malmöregionen inget regionplaneorgan kommunernas av och andra planering markanvändning, trafiksystem planeringsfrågor inom det tätortsområdet. de gemensamma Enligt förslag till som nu utarbetas, avser kommuner att Översiktsplaner, några hålla markreservat för nya spår och vägar. Marken där motsvarande trafikanläggningar skulle behöva fortsätta inom andra kommuner avses få annan användning. Planeringen stämmer inte överens olika kommuner emellan. Ett gemensamt mellankommunalt om utredningsarbete utbyggd järnvägstrafik för kollektivtrafik pågår och förändrade former

för och drift av kollektivtrafiken i är under utveckplanering regionen ling.

Fjärrtrafiksystem

På av beslut 1988 har regeringen grundval riksdagens trafikpolitiska åt luftfartsverket, Sjöfartsverket och vägverket att uppdragit banverket, utarbeta och redovisa ska långsiktiga investeringsplaner. Uppdraget redovisas till senast 1991. Den samordnade planeringen regeringen ljan till att och bättre överblick över framtida syftar ge regering riksdag större omfattar även bedömningar av investeringar. Planeringsarbetet för olika regioners långsiktiga utvecklingstendenser transportsektorn, för olika av emissioner samt konsekvenserna för känslighet slag och med naturresurser av den bebyggelseplanering hushållningen långsiktiga investeringsplaneringen.

Landets har bedömningar av samhällsutlänsstyrelser gjort långsiktiga och i län som underlag för veckling transportbehov respektive upprättande av en sådan och länstrafikanläggningsplan. tioårig riksvägsför 1991 - 2000 har förtecknats och en Utbyggnadsprojekt perioden behovet under 2000 - 2010 har långsiktig bedömning av perioden omfattar och länstrafikanläggningar. angivits. Redovisningarna riksvägar

i Stockholms län har baserat sin projektförteckning på Länsstyrelsen Behovet av att satsa en modernisering och regionplaneförslaget. på av i spårtrafiken samt kringfartslederna utbyggnad ny kapacitet framhålls särskilt. konstaterar att när det gäller länstrafik- Länsstyrelsen tar och förskotterade nästan helt de tre anläggningar pågående objekt första årens i om inte tilldelningen avsevärt medelsutrymme anspråk utökas. anser det därför inte meningsfullt att nu inbördes Länsstyrelsen rangordna övriga objekt.

Vad av det nationella väg- och järnvägsnätet gäller utbyggnader framhåller i och Bohus län i sin länsstyrelsen Göteborgs- rapport av att E6 byggs ut till motorväg till Transportvision betydelsen väg

STORS TADSLIV

norska gränsen, väg 40 ut till mellan byggs motorväg Göteborg och Borås, dubbla järnvägsspår byggs på Västkustbanan samt att Bohusbanan upprustas och till med förlängs Norge dubbelspår söder om Uddevalla. Även från Hallands och

Älvsborgs län betonas fjärrtrans-

porternas betydelse för den regionala utvecklingen.

Länsstyrelsen i Malmöhus län betonar den långsiktiga betydelsen av utvecklade förbindelser med kontinenten och

Danmark, Östeuropa

liksom fasta förbindelser Malmö - Fasta Köpenhamn. förbindelser över Öresund skulle även vidga samarbetsmöjligheterna mellan Sturups och Kastrups flygplatser och förstärka de båda ytterligare flygplatsernas ställning. Läget beträffande den framtida över länets färjetrafiken hamnar är oklar. Introduktion av sträckorna Malmö snabbtåg på Stockholm och Malmö - Göteborg anges vara av stor betydelse för länets utveckling. En av Västkustbanan till utbyggnad genomgående dubbelspår med tunnel under Hallandsåsen och behov av att rusta upp

järnvägen Malmö - Ystad framhålls särskilt. En av

utbyggnad stamvägar och till standard stomjärnvägar genomgående hög och kapacitet bedöms angelägen.

Utbyggnader och av det nationella förbättringar stamvägnätet som föreslås av vägverket berör även Fortsatt stora storstadsregionerna. av ökningar gods- och persontransporter förutses på vägnätet även om kollektivtrafik och järnvägsnät ut. byggs

Vid banverket arbete med att pågår upprätta långsiktiga planer för perioden 1991 - 2000 beträffande Bland de

nyinvesteringar. storprojekt

som redan kan ut som de idag pekas samhällsekonomiskt mest lönsamma har de flesta till anknytning storstadsregionerna: Arlandabanan, Mälarbanan

(Stockholm-Västerås/Eskilstuna Örebro), anpass-

ning av banorna och till

Stockholm-Göteborg Stockholm-Malmö

snabbtåg samt

kapacitetsutbyggnad på Västkustbanan. Den av riksdagen

beslutade investeringsnivån är dock ifrån i förhållande långt tillräcklig till de av banverket behoven. angivna

Även SJ i bl a och planerar investeringar snabbtåg, fjärtågstationer andra av terminaler för som berör de tre typer järnvägstrafiken Inom SJ har en ekonomisk rekonstrukstorstadsregionerna. påbörjats till att verket ska kunna konsolideras tion som syftar av egen kraft som .för att nödvändiga investesamtidigt utrymme skapas genomföra ringar så att kan utvecklas. järnvägstrafiken

Luftfartsverket en utbyggnad av Arlanda flygplats. Ytterligare planerar av bedöms av verket utbyggnader Stockholmsregionens flygkapacitet därutöver vara bl a till av den växande flygtrafiken. erforderliga följd Även Landvetter och ökar trafiken. Terminalen på Sturup på Sturup kommer att ut till dubbel inom en treårsperiod. byggas kapacitet

Inomregional strategi saknas

I finns således inte för att storstadsregionerna några färdiga program olika och inte heller någon gemensam genomföra trafikprojekt för hur ska utvecklas i respektive inomregional strategi trafiksystemen storstadsområde. För att detta ska kunna åstadkommas fordras ett samordnat från såväl berörda kommuner som från landsting, agerande och andra verk och myndigheter. länsstyrelser statliga

där det bedrivits en och I Stockholmsregionen inomregional utredningstill grund för kommunernas översiktliga planering planeringsverksamhet kan för i kommuner och lands-

underlag politiska ställningstaganden

och trafiknämnd förväntas under 1990. I tingets regionplane- föreligga är det svårare att utarbeta mot- Göteborgs-och Malmöregionerna svarande och att åstadkomma en inomregional samordning. underlag

STORS TADSLIV

HUVUDMANNASKAP FÖR TRAFIK

Kollektivtrafiken

År 1978 beslutade att det skulle finnas en huvudman för riksdagen kollektivtrafiken i varje län. var att förbättra för Syftet förutsättningarna den lokala och kollektivtrafiken och att underlätta införandet regionala av länskort i trafiken. och kommunerna skulle Landstinget gemensamt bilda länshuvudmännen och de kunde mellan formerna komvälja munalförbund och aktiebolag. Enligt senare ansvarar riksdagsbelut länshuvudmännen även för den lokala och regionala på persontrafiken järnväg. Formerna för har modifierats så att också huvudmannaskap antingen landstinget ensamt eller kommunerna gemensamt kan vara huvudman. Huvudansvaret för av kollektivtrafikens planering utbyggnad ligger således på kommuner och landsting.

I Stockholmsregionen har ensamt ansvar för kollektivtralandstinget fiken sitt SL. Ett har funnits genom aktiebolag enhetligt taxesystem sedan början av 70-talet. I och i i Malmöregionen synnerhet Göteborgsregionen stämmer inte landstingens och länens med storstadsindelning regionens funktionella tätortsområde. har samma Landstingen indelning som länen - med undantag för Göteborg och Malmö kommuner som är landstingsfria kommuner.

I är Göteborgsområdet planering av nya regionala trafikanläggningar och tilldelning av investeringsmedel särskilt och komplicerade. Planering statlig medelstilldelning till trafikinvesteringar i sker via tre regionen länsstyrelser, vägverket och banverket. Ingen länshuvudman för kollektivtrafik täcker ensam hela tätortsområdet. Huvudmannen för förortstrafiken samägs ett mönster av (GLAB) enligt komplicerat huvudmännen i de tre berörda länen samt ett förbund av kommuner. Kollektivtrafiken i Göteborgs kommun är skild från den inom tätortsregionen i såväl vad framtidsinriktad som ansvar övrigt gäller planering för löpande verksamhet.

o sou 1990:36 81

I har för den kollektiva trafiken Malmöregionen huvudmannaskapet i ett av Malmöhus läns landsting och organiserats aktiebolag ägt kommunerna Problem med oklar gemensamt. underskottsfördelning, och har motiverat en av organisation splittrat planeringsarbete översyn Ett har utarbetats om att Malmö organisationsförhållandena. förslag kommun och Malmöhus läns tar över huvudlandsting gemensamt ansvaret för bastrafiken i länet med för kommunerna att möjlighet därutöver själva köpa ytterligare trafik.

De fördelas länsvis. Hittills har anslagen till statliga länstrafikanslagen dominerat. I alla tre sker en samverkan med SJ vägsystemet regionerna om Banverket och SJ förbereder som pendeltågstrafiken. utbyggnader skulle få för såväl som den lokala väsentlig betydelse fjärrtrafiken liksom för av för kollekpendeltågstrafiken lokalisering knutpunkter tivtrafiken inom storstadsregionerna.

Vägtrañken

Storstäderna är i riksvägnätet. Inom storstadsregionerna knutpunkter blandas och Samma kan ha olika lokal, regional fjärrtrafik. väg funktioner samtidigt.

beslutade 1988 att en Riksdagen på regeringens förslag genomföra av mellan stat och kommun. Utgångspunkt för översyn väghållaransvaret var att staten ska svara för det övergripande vägnätet på översynen samt de i tätorterna. Kommunerna landsbygden övergripande vägarna ska i sin tur svara för den lokala Det pågår en förhandväghållningen. om att föra över delar av det berörda till statlig respektive ling vägnätet kommunal

väghållning.

Det för storstadsområdenas funktionellt uppdelade huvudmannaskapet blandade såväl fördelning av vägnät komplicerar planeringsprocessen, kostnader och ansvar för drift och mellan huvudmännen investeringar som att använda intäkter från eventuella avgifter från möjligheten biltrafikanterna till i trafiksystemen. investeringar

S TORS TADSLIV

En samlad huvudman behövs

Dagens administrativa indelning i län, och kommuner landsting motsvarar inte det funktionella tätortsområdet i storstadsrespektive region. Det får bl a till att följd huvudmannaskapet för planering och drift av trafiken inom storstadsområdena är I Stockholmssplittrat. regionen är för ett samlat

förutsättningarna regionalt trafikhuvud-

mannaskap mer gynnsam än i de båda andra storstadsområdena genom storlandstinget.

Det behövs en samlad, förankrad huvudman politiskt med ansvar för planering, beslutsfattande och av genomförande regionalt betydelsefulla åtgärder i storstadsområdenas trafiksystem.

Det behövs också en klarare mellan de olika ansvarsfördelning offentliga huvudmännen i dvs storstadsregionerna kommunerna, landstingen och staten.

INVESTERINGSBEHOV FÖR UNDERHÅLL, FÖRNYELSE OCH UTBYGGNADER AV TRAFIKENS INFRASTRUKTUR

Problem med och finansiering, planering styrning har hållit tillbaka investeringarna i trafiknät storstadsregionernas sedan 1970-talet. Även reparationer och underhåll av befintliga har en nivå. system legat på låg Idag finns ett uppdämt behov av för och

investeringar såväl förnyelse

eftersatt underhåll av som i alla tre befintliga anläggningar utbyggnader storstadsregionernas trafiksystem.

Det årliga i storstadsområdena

långfristiga investeringsbehovet har på

utredningens uppdrag uppskattats av Regionplane- och Trafikkontoret i Stockholm till ca 2,2 kr i Stockholms 1 miljarder län, miljard kr i Göteborgsregionen och 0,5 miljarder kr i Malmöhus län.

Det är framför allt den kollektivtrafiken spårbundna som driver upp investeringsbehovet. Dessa är svåra att

investeringsnivåer samtidigt

SOU &

eftersom ännu inte konkretiserats. I Stockholms län uppskatta projekten svarar för närmare hälften av det totala trafik-

järnvägsinvesteringar

under de närmaste 15 åren. Här ingår dels nya investeringsbehovet

som Arlanda-banan och Kungsholmen-banan (Älvsjö-

bansträckningar i Karlberg), dels ett antal dubbelspår och nya stationer. Investeringar beräknas i Stockholm kosta cirka 6 kr i 1988 snabbspårvägar miljarder års under fram till år 2005. Ett nytt snabbt och prisnivå perioden effektivt i antas kosta 5 kr. spårbundet system Göteborg miljarder i Borås-, Västkust- och

Investeringar pendeltåg/lokaltåg (Bohus-,

antas komma att till 6 kr. Även i Berslagsbanan) uppgå miljarder Malmö i den trafiken en dominerande utgör investeringar spårbundna del av Av det totala åtgärdsbehovet på 4,5 investeringsbehoven. kr fram till sekelskiftet 3 kr i en miljarder utgör miljarder investeringar

snabbspårväg.

har i sina sk LTA- Länsstyrelserna prioriterade objektslistor (de i och länstrafikanläggplanerna) angivit investeringsbehov riksvägar dvs statskommunala som är och ningar; statliga vägar, vägar ej riksvägar samt för perioden 1991 - 2000. kollektivtrafikanläggningar länsjärnvägar Stockholms hemställer att tilldelar länet väganslag länstyrelse vägverket för 7 932,4 kr. I Stor-Göteborg uppgår investeringsbehov på miljoner motsvarande till 10 755 kr. I Malmöhus län investeringsbehov miljoner vara 9 930 kr, varav 4 000 miljoner anges investeringsbehovet miljoner kr avser samt i Malmö. regional snabbspårväg snabbspårväg

STORS TADS LIV

Tabell 2:1 och Investeringsbehoviriksvägar länstrafikanläggningar under perioden 1991 - 2000 i län en respektive igt länsstyrelsernas redovisning

Stockholms Stor Göte- Malmöhus län borg O-län län

Vägar 5 980,5 5 000 5 390

Kollektivtrafik 1 800,9 4 453 4 300

Järnvägar 151 1 302 240

Totalt 7 932,4 10 755 9 930

Utöver investeringsbehoven för den trafikens infrastruktur regionala tillkommer för fasta

investeringsvolymer byggande av förbindelser

mellan Malmö och samt för Köpenhamn fjärrtrafiken.

Tilldelningen av för i Stockholms län staliga anslagsmedel investeringar har under 1970- och 80-talen motsvarat ca 10 procent av totalt beviljade medel i landet.. Om länets del av till och länstrafikananslagen riksvägar läggningar i inte blir större än vad de varit skulle fortsättningen hitttills,

länet, enligt länsstyrelsen, tilldelas statliga investeringmedel på något

under 4 kronor under en Motsvarande miljarder 10-årsperiod. låga andel utmärker till de båda andra tilldelningen storstadsregionerna.

Nya finansieringsformer behövs

Vi drar slutsatsen att i investeringsbehoven storstadsregionernas infrastruktur för trafiken är så omfattande att en sedvanlig finansiering av trafikens infrastruktur via inte är offentliga budgetar möjlig.

Alternativ till traditionella behöver utvecklas. finaniseringsformer

RÄCKER ARBETSKRAFTEN TILL?

Under 1970- och 1980-talen i landet. Om sjönk trafikinvesteringarna under 1990-talet ska vändas kommer det att innebära stora utvecklingen i vilket kommer att ställa stora krav på investeringar trafiksystemet, arbetskraftsförsörjningen.

Om arbetskraften kommer att räcka till eller är beroende av den konej Vid en kommer tillgången på junkturella utvecklingen. lågkonjunktur arbetskraft inte att Vid en fortsatt högkonjunktur utgöra något problem. kan till arbetskraft emellertid bli en begränsande faktor. tillgången Därför tas en fortsatt som för det fortsatta högkonjunktur utgångspunkt resonemanget kring arbetskraftsproblematiken.

Detta om under andra hälften av åttiotalet med påminner utvecklingen arbetslöshet och brist arbetskraft. Arbetskraften kommer då att låg på bli den resursen vid Detta knappa trafikinvesteringarnas genomförande. innebär också att kommer att vara av produktivitetsutvecklingen En för en balanserad utveckling är strategisk betydelse. förutsättning att utvecklas så att ett tillstånd av överfull sysselproduktiviteten inte I annat fall är risken stor för en lönedriven sättning uppkommer. vilken dessutom på sikt kommer att hota expansionen. inflationspiral,

i hela landet. Detta - En fortsatt innebär låg arbetslöshet högkonjunktur i kombination med den bostadsituationen i storstadsregionerna prekära - resulterar i att det blir allt svårare att rekrytera arbetskraft till dessa från andra delar av landet. Den arbetskraften är - och kommer rörliga

att så förbli - av stor betydelse på byggarbetsmarknaden.

Stockholmsregionen

har under åttiotalets andra hälft haft den mest Stockholmsregionen överhettade arbetsmarknaden i landet. En fortsatt högkonjunktur under nittiotalets första hälft innebär en fortsatt brist arbetskraft i på regionen.

STORSTADSLIV

Hur stor arbetskraftsbristen kommer att bli beror delvis

på produktivitetsutvecklingen inom Om

byggnadssektorn. produktivitetsutvecklingen inom blir byggnadssektorn 1.0 procent årligen kommer ändå efterfrågan på byggarbetskraft att vara 15-16 000 årsarbetare större under perioden 1991-95 än under 1985-87 om perioden planerade

byggnadsinvesteringar genomförs. Av denna ökning härrör en fjärdedel

från det ökade behovet av i

trafikinvesteringar regionen. Denna ökade

efterfrågan motsvaras emellertid inte av ett tillräckligt stort utbud av arbetskraft utan det kommer att råda brist 9 500 årsarbetare i på genomsnitt under den första hälften av 1990-talet. Denna brist motsvarar i det närmaste arbetskraftsbehovet för både trafikinvesteringar och ombyggnad av flerbostadshus.

Byggnadsinvesteringarna i genomsnitt år i

per Stockholmsregionen fördelar sig enligt Regionplan 90 under under första hälften av 1990talet sätt i 1985 års på följande uttryckt priser (miljoner kr).

Tabell 2:2 Byggnadsinvesteringarnas genomsnittliga årliga fördelning. Källa: Regionplane- och trafikkontoret (1989).

1985-87 1991-95 Förändring

Bostäder nybyggnad 4 600 9 300 + 4 700 ombyggnad 1 500 1 500 0 Lokaler 7 000 6 500 - 500 Trafikinvest 1 000 2 600 + 1 600 Tekn system 1 500 2 500 + 1 000

Totalt 15 600 22 400 + 6 800

för

Arbetskraftsåtgången trafikinvesteringar är 12 procent lägre än i

bostads- och En lokalbyggande. minskning av lokalbyggandet med ytterligare 1 000 kronor och en miljoner höjning av bostadsbyggandet med 50 procent - istället för en - resulterar i balans fördubbling på

SOU I99Q36

Om under 1991-95

byggarbetsmarknaden. bostadsbyggandet perioden

ökar med i förhållande till 1985-87 års produktion kan 40 procent för Stockholmsregionen realiseras. övriga byggnadsinvesteringsplaner Vid en av till 50 procent av 1985neddragning lokalbyggandet knappt 87 års nivå balans utan att man

uppkommer på byggarbetsmarknaden,

behöver avkall vad gäller bostadsbyggandet. göra på målsättningen

En ökad arbetsmarknaden skulle kunna vara av särskild rörlighet på för eftersom dessa inte är lika specialibetydelse anläggningsarbetare, serade som andra byggnadsarbetare.

ökar snabbare kommer Om produktiviteten än antagna 1,0 procent

att reduceras. Vid en årlig produktivitetsökning

arbetskraftsproblemet kommer balans mellan utbud och efterfrågan på på 3,0 procent arbetskraft att i det närmaste nås även vid en fördubbling av bostads-

byggandet.

Göteborgsregionen

Även i har under 1980-talets Göteborgsregionen byggarbetsmarknaden senare del varit överhettad. Restriktionerna är desamma som i bortsett från att för lokalbyggande har Stockholmsregionen gränsen satts till 100 av 1987 års nivå. Prioriteringen av bostadsbygprocent har dock inte heller i lett till önskat resultat gandet Göteborgsregionen av att är för och att det råder brist på

på grund kostnadsläget högt

Dessutom har försenats

tomter för bostadsbyggande. planläggningen

med resultat att I har den mest akuta projekten fördröjts. dagsläget bristen arbetskraft och man kan se tecken till balans på på upphört i

byggarbetsmarknaden regionen.

Vid rådande konjunkturläge är någon förändring på ett par års sikt av inte länsarbets-

situtionen på byggarbetsmarknaden trolig enligt

nämndens Trots att Vattenfall planerar att 1991 / 92 börja bedömningar. ett kraftverk i bedöms inte detta resultera i någon större bygga Lysekil arbetskraftsbrist. är dessutom att det torde bli lättare att Bedömningen

STORS TADSLI V

rekrytera byggnads- och anläggningsarbetskraft till Lysekil än till Göteborg.

Inte heller en av Västkustbanan kommer länsarbetsutbyggnad enligt nämndens bedömningar att hindras av eller resultera i någon mera uttalad arbetskraftsbrist. Bristen på anläggningsarbetare har inte varit lika stor som bristen på byggnadsarbetare och kommer enligt länsarbetsnämndens bedömningar inte heller att bli det. Anläggningsarbeten kräver dels en större insats av maskinresurser än bostads- och lokalbyggandet, dels är det lättare att rekrytera anläggningsarbetare än egentliga byggnadsarbetare från andra sektorer. Om brist på anläggningsarbetare ändå skulle uppkomma i Göteborgsregionen antas denna kunna lösas från andra i södra och västra genom inpendling regioner Sverige.

Malmöregionen

I Malmöregionen förväntas efterfrågan på bygg- och anläggningsarbetare öka. I Malmöhus län beräknas ökningen till 1 200 sysselsatta mellan 1987 och 1995. Efterfrågeökningen är koncentrerad till kommunerna Malmö, Lund och Kävlinge. Under 1990-talets senare hälft avtar länsarbetsnämndens kommer ökningen. Enligt bedömningar balans att under 1991 då en viss på byggarbetsmarknaden uppnås i kommer att ske. Om en fast förbindelse över nedgång lokalbyggandet Öresund kommer till stånd behövs ytterligare *cirka 1 000 årsarbetare vilket resulterar i byggarbetskraftsbrist i regionen.

Hur stor arbetskraftsbristen vid byggandet av en fast förbindelse över Öresund kommer att bli, beror delvis hur som kan fabriks-

på mycket

produceras på land. Fördelningen mellan betongarbetare, träarbetare, murare och övriga byggnadsarbetare samt andra kategorier av arbetare är beroende av i vilken prefabricering kan ske. Ju mer som utsträckning kan prefabriceras desto mindre egentlig byggarbetskraft behövs. Länsarbetsnämnden i Malmöhus län bedömer att man kommer att klara av i huvudsak med arbetsarbetskraftsförsörjningen regionaltrekryterad

kraft, under att man på övrigt byggande i motförutsättning skjuter svarande utsträckning.

Var finns arbetskraften?

Arbetskraftsbristen förväntas förbli störst i Stockholmsregionen. Balans på byggarbetsmarknaden förväntas i början av 1990-talet i Göteborgsoch Malmöregionerna. Det innebär att arbetskraftsförsörjningsproblemet med avseende inte är lika uttalat i dessa

på trafikinvesteringar

Dessutom är inte konkurrensen om arbetskraften lika stor från regioner. lokal- och bostadsbyggandet som den är i Stockholmsregionen.

Vid är anlitande av utländsk arbetskraft en för att högkonjunktur utväg komma tillrätta med arbetskraftsbristen i allmänhet och byggarbetskraftsbristen i Det bör i huvudsak kunna ske inom ramen för synnerhet. den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. I Malmöhus län är mellan sex och nio procent av utlänningar, varav 95 procent byggnadsarbetarna är danskar. I Göteborgsregionen är andelen utlänningar bland byggnadsarbetarna betydligt Endast en till två procent av byggnadslägre. arbetarna är utlänningar i Göteborgs och Bohus län. Även i Stockholmsregionen är andelen utlänningar i byggarbetskraften obetydlig.

Anlitande av utländsk arbetskraft kommer att få större betydelse vid en av Västkustbanan och ifall av en fast förbindelse utbyggnad byggandet över Öresund kommer till stånd. I Stockholmsregionen där arbetskraftsbristen kommer att förbli som störst torde det bli omöjligt att klara av utan att anlita utländsk arbetskraft om arbetskraftsförsörjningen och anläggningsinvesteringar ska kunna genomföras. planerade bygg-

STORS TADSLIV

Bristen på arbetskraft kan bli ett hinder

Vid en fortsatt kommer bristen i högkonjunktur på byggarbetskraft Stockholmsregionen att bestå.

Om planerade ska kunna i Stockholmstrafikinvesteringar genomföras regionen, måste man dra ned för annat eller på planerna byggande anlita utländsk arbetskraft.

I förväntas balans Malmöregionen på byggarbetsmarknaden under början av 1990-talet. Om en fast förbindelse över Öresund blir det byggs nödvändigt att anlita utländsk arbetskraft, ifall övrigt planerat byggande ska kunna fullföljas.

Om arbetskraftsbrist skulle i bör detta uppkomma Göteborgsregionen kunna lösas en ökad från andra i södra och genom inpendling regioner västra Sverige.

ÖVERVÃGANDEN OCH FÖRSLAG

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR ATT UTVECKLA STORSTADSOMRÅDE- NAS TRAFIKSYSTEM

Miljön måste förbättras

Biltrafiken i storstadsområdena har utvecklats till ett dominerande miljöproblem. Redan de lokala miljö- och som trafiken hälsoproblemen förorsakar i storstadsområdena är stora. oacceptabelt Storstadsregionernas omfattande bensin- och dieseldrivna trafik medverkar även till skadliga belastnin på naturen utanför storstadsområdena. Trots gar långt att obligatoriska krav av avgaser från trafik och på rening tung katalytisk avgasrening kommer att minska förväntas utsläppen, föroreningarna från storstadsområdenas ökande biltrafik att förbli stora. oacceptabelt Det är nödvändigt att förändra storstadstrafiken så att de lokala

minimeras liksom trafikens skadeeffekter på människors störningarna hälsa och på naturen.

Den kan inte eliminera utsläppen av katalytiska avgasreningen koldioxid. av koldioxid från biltrafiken en tredjedel av Utsläppen utgör landets totala koldioxidutsläpp - i Stockholms län utgör de 40%. har beslutat att koldioxidutsläppen inte får öka. En övergång Riksdagen till andra former av innebär sannolikt ökade utsläpp energiproduktion av koldioxid från dessa nya Då behöver

energiproduktionsanläggningar.

av koldioxid från andra källor minska. Även av den anledutsläppen fordras en av biltrafiken, i i storstäderna. ningen minskning synnerhet

För att en av biltrafikens hälso- och miljöeffekter väsentlig minskning ska kunna åstadkommas är det att det alternativ som nödvändigt skapas är och för trafikanterna. Alternativ till miljövänliga godtagbara biltrafiken måste utvecklas snabbt i Där är storstadsregionerna. bilismens som störst eftersom flödena av personförflyttmiljöskador och är stora. Storstadsområdena har särskilt ningar godstransporter och ekonomiska förutsättningar för att miljövängynnsamma praktiska kollektivtrafikalternativ ska kunna utvecklas. En satsning på dessa liga alternativ i Storstadsområdena är därmed från hela ändamålsenliga landets utgångspunkt.

behöver storstadsområdenas trafiklösningar förändras så Sammantaget att trafikflödena kan lokaliseras till mindre störande lägen med lugn andel resor ske med och kollektiva

trafikrytm, en större miljövänliga

färdmedel från områdenas centrala och den tunga trafiken omdirigeras och tätbefolkade delar. För detta fordras nya trafikanläggningar.

Det behövs också en av tillåtna Kunskaps- och begränsning utsläpp. måste inriktas förbättrade tekniska med teknikutveckling på lösningar så att av bensin- och dieselmotorertillförlitlig långtidseffekt, reningen och av och andra miljöskadliga nas avgaser förbättras utsläpp partiklar ämnen minskas. av alternativ till nuvarande bränslen och Utvecklingen motorer måste också så att en nedskärning av trafikens påskyndas, koldioxidutsläpp uppnås.

STORS TADSLIV

Produktiviteten behöver förbättras

Utvecklingen mot ökande för konsumtion och offentliga utgifter transfereringar som minskar för behöver

utrymmet investeringar, brytas

för att produktiviteten och tillväxten i ekonomin ska kunna förbättras.

Ökade i bl a infrastruktur offentliga investeringar storstadsregionernas för trafiken behövs för att förbättra näringslivets utvecklingsmöjligheter. Långsiktighet och förutsägbarhet i av trafikens infrastruktur planeringen kommer att underlätta beslut om för och enskilda. investeringar företag Det skulle öka förutsättningarna för en snabbare av omvandling näringslivet med tillväxt inom nya och expanderande branscher.

storstadsregionerna behöver förbättrade trafiksystem

Verksamheter i hämmas av brister i storstadsregionerna trafiksystemen. Dålig framkomlighet och förseningar i trafiken är vanliga. Tillgängligheten till områden är många dålig. Trafikanläggningarnas funktion äventyras av att underhåll och inte erforderliga förnyelseinsatser kommer till stånd. och orsakar Driftsstopp avstängningar stockningar som förvärrar Trafiken orsakar också försämrad hälsa. problemen. Korrosion och annan ökar till av trafiken. materialförstöring följd

Den och av som behöver komma differentiering förnyelse näringslivet till stånd i och beroende Göteborgs- Malmöregionerna är också av att trafiksystemen utvecklas. En av de båda förbättring regionernas trafikförbindelser med omvärlden är för att strategiskt betydelsefull förbättra regionernas läge i det nationella och internationella transportnätet. Särskilt i Malmöregionen finns en stor utvecklingspotential genom en med och bättre förbindelser integration Köpenhamnsområdet med andra runt södra

regioner Östersjön. En ökad differsntiering och

förnyelse av näringslivet i skulle underlättas av Göteborgsområdet utbyggda kommunikationer med landet i och med utlandet. En övrigt flygplats behövs i södra del. Stockholmsregionens

Även inom skulle att industri- och regionerna kringfartsleder möjliggöra kunde lokaliseras till ändamålsenliga lägen,

tungtransportområden

skilda från andra typer av arbetsplatser, som lättare låter sig integreras med och centrumfunktioner. bostadsbebyggelse

I alla finns att bostads- och storstadsregionerna möjligheter vidga arbetsmarknaderna genom förbättrad kollektivtrafik på järnvägsnätet.

Samlat åtgärdsprogram

för att förbättra storstädernas trafik och måste ske på ett

Åtgärder miljö

samlat sätt. Enskilda beslut måste som ett led i ett samlat ingå För att ett sådant ska kunna genomföras åtgärdssprogram. program krävs ett samordnat från såväl berörda kommuner som från agerande och andra statliga verk och myndigheter. Berörda landsting, länsstyrelser i måste komma överens om prioriparter respektive storstadsregion av av och tering nödvändiga investeringar, finansiering åtgärderna av ansvar och för genomförandet i fördelning huvudmannaskap regionen.

Samlat huvudmannaskap

En och samverkan mellan komkontinuerlig översiktlig fungerande munerna och de i storstadsregionernas tätortsregionala organen områden är en för att behovet av ska förutsättning trafikutbyggnader kunna klaras ut även sikt. Samverkan behövs både om på längre av bl a och trafik samt om långsiktig regional planering markanvändning Avsaknad av ett samlat ett genomförandefrågor. huvudmannaskap utgör hinder för av storstädernas trafik- och miljöproblem. allvarligt lösningen

I är ett organ för regional samverkan Stockholmsregionen landstinget och är också huvudman för kollektivtrafiken i planering. Landstinget länet. I framstår det som naturligt att bygga vidare Stockholmsregionen

STORS TADSLIV

på etablerade arbetsformer och att ansvar för den utvidga landstingets regionala planeringen och trafiken.

Verksamhetsområdet för Göteborgsregionens kommunalförbund har hittills bedömts vara ett lämpligt geografiskt område för regionplanering och olika Vi föreslår

i miljövårdsåtgärder. därför att kommunalförbundet

blir huvudman för trafiken i Göteborgsregionen.

Vi föreslår att ett kommunalförbund där alla kommuner i Malmöhus län ingår bildas för att lösa i trafikfrågorna Malmöregionen.

De som vi nu har redovisat förslag tar till stor del sin utgångspunkt i redan befintliga regionala samarbetsorgan. Vi anser dock att det på sikt behövs mer i den genomgripande förändringar administrativa strukturen. Vi diskuterar dessa i frågor kapitel 6.

Förhandlingar om storstadstrafiken

Regeringen meddelade, vid de som hölls mellan överläggningar regeringen och företrädare för den storstadsregionerna 19 december 1989, att den kommer att utse tre förhandlare med uppgift att, tillsammans med berörda organ i fram respektive storstadsregion, lägga förslag till förbättrade kraftigt trafiksystem. Ett sådant beslut togs av regeringen den 5 april.

Vi har

föreslagit (skrivelse 1990-03-01) att regeringen utformar ett 10årigt handlingsprogram för utveckling av trafiksystemen i storstads-

områdena. Det bör innehålla en för

strategi stegvisa förändringar fram

till en framtida situation då

underhåll, förnyelse och utbyggnader kan

ombesörjas i takt med behoven och trafikens kan miljöproblem bemästras.

Vi har också att de förhandlare föreslagit som regeringen ska utse lägger förslag om vilka trafikprojekt som ska genomföras på kort och

lång sikt inom ramen för ett sådant bedömer

program, behovet av

fram om hur befintliga resurser underhållsåtgärder samt lägger förslag

ska fördelas mellan underhåll av befintliga system och utbyggnad av nya

anläggningar.

till huvudmannaskap för den Förhandlarna bör vidare lämna förslag

vad avser den trafiken. I kapitel särskilt regionala

regionala planeringen,

redovisat vår hur den regionala trafikplaneringen 6 har vi har syn på

bör utvecklas i vart och ett av de tre storstadsområdena.

förhandlarna bör fram förslag till en Vår uppfattning var att lägga

de som bör under den för att genomföra projekt prioriteras organisation

att sker närmaste lO-årsperioden. Under förutsättning planeringen

bör det vara att låta under ett offentligt huwdmnannaskap möjligt

ske både i och regi. Vårt privat offentlig själva investeringsverksamheten

ska att huvudförslag var emellertid att förhandlarna pröva möjligheten

i vart och ett av de tre storstadsområdena få till stånd ett investerings-

Ett sådant kan för de regionala trafikanläggningarna. bolag bolag

av de huvudmännen eller ha inslag av vara helägt offentliga antingen

ska kunna välja att lånefinansiera privat ägande. Investeringsbolagen

och avsätta medel från olika intäktskällor i särskilda investeringar

kostnader för lånat täcks. fonder varifrån kapital

i större än hittills, är att En möjlighet som bör prövas utsträckning

att finansiera vissa Det skulle t ex använda privat kapital för projekt.

beslutas i demokratisk och kunna till så att projektet först ordning gå

med för att En annan sedan finansieras avgifter utnyttja anläggningen.

är att företag som har en påtaglig nytta av en trafikanläggning möjlighet

för att Privatfinan-

betalar en del av kostnaden genomföra projektet.

in vid den som vi förutsät-

sierade projekt ska kunna vägas prioritering

ter ska ske.

i förhandlarnas att in vi ansåg att det även bör ingå uppdrag väga

av inom det nationella möjligheter till utbyggnader trafikanläggningar

som har särskild betydelse för storstadsområdenas utveckling. nätet,

STORS TADSLIV

Utgångspunkten för förhandlingarna bör vara att det finns en eko-

nomisk ram för Vi

förhandlingsarbetet. föreslog att regeringen i första

hand borde ange en sådan ram för perioden 1991/92 1993/94. Förutsättningarna för att nya medel ska överföras till de tre storstadsområdena för i investeringar regionala trafikanläggningar, bör emellertid vara att förhandlarna, efter samråd med berörda kan redovisa organ, att för den

huvudmannaskapet regional planeringen och genomförandet

av projekten blir tillfredställande löst.

Förhandlingsarbetet bör bedrivas och redovisas till skyndsamt regeringen i så god tid att därav föranledda till förslag riksdagen kan behandlas under 1991.

Vi vill att

understryka förhandlingarna om storstadstrafiken ska ses som inledning till en situation där

storstadsregionerna ges förutsättningar att själva klara och driften utbyggnaden av den inomregionala trafikens infrastruktur. Det behövs således ett verkande

långsiktigt system för

styrning och av storstädernas

finanisering infrastruktur.

Ren trafik på sikt lång

För att en trafik utan hälso- och skadliga miljöeffekter ska kunna åstadkommas bör ett för

handlingsprogram utveckling av storstädernas

trafiksystem även omfatta krav

på långsiktigt godtagbara utsläppsnivåer

från fordon och av begränsningar föroreningshalter i luften. Utveckling av nya tekniska lösningar bör drivas på internationellt att söka genom samarbete mellan i första hand folkrika tätortsregioner där trafikens skadliga effekter är stora. Om flera i världen storstadsregioner ställer

tidsbegränsade och samordnade krav från på utsläpp trafikfordon,

påverkas marknadsvillkoren för dem som tillverkar bilar och andra motorfordon. av

Utveckling miljövänlig trafik bör även vara ett viktigt

mål vid av resurser

prioritering för forskning och utvecklingsarbete i

Sverige och internationellt.

7 sou 1990: 36 97

initierar beslut i om en Vi har föreslagit att regeringen riksdagen för att minska trafikens hälso- och långsiktig målsättning skadliga En kan som tillåtna miljöeffekter. sådan målsättning uttryckas högsta vid en viss för kväveoxider, etc från gränsvärden tidpunkt partiklar enskilda fordon och tillåtna halter av koldioxid, ozon och högsta i luften inom storstadsområdena. föroreningar

bör syfta till att Målsättningen

och - inte acceptera och mutagena ämnen utsläpp av cancerogena samt hävda krav av motorer så att partiklar på bullerdämpning trafikens effekter kan sänkas till år 2000 (avser hälsovådliga främst dieseltrafik)

- att fordonens av kväveoxider mm så att kraftigt begränsa utsläpp och kan elimineras

biltrafikens försurnings- övergödningsseffekter till år 2010 främst personbilstrafik)

(avser

- stabilisera trafikens utsläpp av koldioxid till år 2000 och på lång en så att trafikens bidrag till växthussikt uppnå minskning effekten minskar som utsläpp av samtidigt möjlighet ges till inom totalt sett

koldioxid från nya energiproduktionsanläggningar

oförändrad nivå.

att ett förslag till Vi har också föreslagit regeringen förelägger riksdagen beslut i storstadsområdena om lagstiftning som möjliggör regionala för fordonsvisa av kväveoxider och partiklar tillåtna gränsvärden utsläpp från bensin- och dieseldrivna fordon som är mer samt bullernivåer än den nationella målsättningen. långtgående

ta initiativ till internationellt samarbete för att Regeringen bör även eller folkrika hävdar söka uppnå att många länder regioner samtidigt fordon inom viss krav på miljövänliga motorer i personbilar och tunga definierad tid.

STORS TADSLIV

FINANSIERING AV TRAFIKENS INFRASTRUKTUR

Det finns ett stort behov av underhåll uppdämt och nyinvesteringar i storstadsområdenas Det kommer trafiksystem. att vara en stor konkurrens om de

statliga investeringsmedlen under 90-talet. Kommunerna

och inom landstingen storstadsområdena kommer att ha ett begränsat utrymme för

investeringsverksamhet.

Vi har tidigare pekat på behovet av att öka andel

investeringarnas av

de

offentliga utgifterna. Under förutsättningen att regering och riksdag

kan öka de totala för

anslagen investeringar i trafiksystemet, bör

merparten av denna till storstadsområdena. ökning utgå För närvarande erhåller storstadsområdena ca 15 procent av de statliga anslagen till

investeringar i och riksvägar länstrafikanläggningar. Detta är en alltför

låg andel för att ett

långsiktigt handlingsprogram ska kunna genom-

föras.

För att i storstadsområdena

trafikinvesteringarna ska kunna hållas på

en hög och konstant nivå under en

längre tid, krävs en finansierings-

källa som är de

undandragen årliga budgetprövningarna i stat, landsting

och kommuner.

Långsiktigt styr- och finansieringssystem

På av har uppdrag utredningen Regionplane- och Trafikkontoret i Stockholm i samarbete med AB beskrivit hur ett

Temaplan långsiktigt, uthålligt finansierings- och styrsystem skulle kunna verka

(SOU 1989:112).

Huvudförslaget är att det inrättas ett som får rätt infrastrukturbolag att

ta ut för att finansiera markavgifter trafikinvesteringar i storstads-

regionerna. Infrastrukturbolaget föreslås låna till investeringsutgiften.

Markavgiften används för att betala räntor och amorteringar på lånen. Markavgiften får till de högst uppgå värdestegringsvinster som markägarna gör till av

följd trafikinvesteringarna. Lånens löptid ska vara lika

ekonomiska För att säkerställa att endast med investeringens livslängd. att infrastrukturbolaget ett lönsamma projekt genomförs föreslås åläggs

lönsamhetskrav.

Vidare föreslås av underhållet av trafiknätet. ett system för finanisering Underhållet kan delas i två efter orsaken till underupp kategorier, hållsbehovet. Den första av underhåll är beroende av hur mycket typen hur många bilar som kör på en gata. investeringen nyttjas, exempelvis är en för biltrafiken.

Den typen av underhållsbehov marginalkostnad

täckt av Den andra Denna kostnad föreslås genom uttag trafikavgifter. dvs till av väder och typen är relaterad till tidens gång, nedbrytning följd kemiska mm. Den delen av underhållsbehovet påverkar vind, processer och är en del i Detta investeringens livslängd investeringsbeslutet. underhåll räknas in i och finansieras genom uttag investeringskostnaden

av markavgifter.

att så att mot ett Systemet är tänkt fungera trafikavgifterna styr av medan samhällsekonomiskt optimalt nyttjande vägtrafiknätet finansierade med leder till samhällsinfrastrukturbolag markavgifter ekonomiskt i trafiknätet. optimala investeringar

Det andra alternativet för och finansiering av trafikinvestestyrning i är att skapa interkommunala organ ringar storstadsregionerna finansierade med markskatt. De kan som myndigheter, organiseras liknande sätt. Markskatten har samma bas som markbolag eller på i Den skillnaden jämfört avgiften, dvs markvärdena regionen. viktigaste är att det inte är att av med infrastrukturbolag möjligt utnyttja uttaget markskatt som vid beslut om investeringar. Med en stabilare styrmedel och öronmärkt skulle det dock bli lättare att modernisera finansiering i storstäderna än nu. trafiksystemen

Det interkommunala finansierade med tredje alternativet är organ av kommunala skattemedel. Det kan inomregional omfördelning motiveras att som i en kommun och som trafikinvesteringar genomförs även i kommuner delfinansieras av dessa ger avkastning kringliggande kommuner. för av kostnaderna för kringliggande System fördelning

STORS TADSLIV

storstadsregionernas trafiksystem på berörda kommuner kan möjliggöra en viss ökning av och leda till

trafikinvesteringarna fördelningspolitiska

fördelar.

Enligt vår mening bör dessa idéer utvecklas vidare. Det behövs en mer omfattande för att hur av detta utredningsinsats klarlägga system slag ska fungera i praktiken.

Alternativa finansieringsformer

En är om storstadstrafikens infrastruktur grundläggande principfråga ska finansieras ett nationellt eller ett finansiegenom genom regionalt ringssystem. Vår är att ett nationellt grundläggande uppfattning finansieringssystem bör bilda basen för även i trafikinvesteringarna storstadsregionerna men att olika former av regionala finansieringslösningar kan komplettera det nationella systemet.

Regeringen har i den näringspolitiska propositionen (prop 1989/90:88) föreslagit att det ska inrättas en fond med 5 kronor för miljarder investeringar i och kollektivtrafik. Dessa medel ska också järnvägar kunna användas för att betala räntor och lån som tas amorteringar på

upp för infrastrukturinvesteringar.

Enligt vår mening är det som talar för att den fonden mycket föreslagna efter en tid tillförs medel och att dessa medel i ytterligare betydande utsträckning tillförs storstadsregionerna. Vi vill peka på möjligheterna att näringslivet deltar i av infrastrukturens finansieringen utbyggnad genom att betala till den nu inrättade fonden för infrastrukavgifter

turinvesteringar.

Medel till i investeringar storstadsregionerna bör överföras från infrastrukturfonden till eller till storstadsregionerna antingen projektvis särskilda investeringsbolag som bildas i Vi har varje region. tidigare pekat på fördelarna med att kommunerna tillsammans bildar regionala investeringsbolag för att sköta investeringsverksamheten. Formerna för

att hantera bör och regionalt investeringsverksamheten övervägas beslutas lokalt och regionalt i varje storstadsregion.

Vi vill också att ett nationellt baserat peka på möjligheten komplettera med finansieringslösningar. Därvid är finansieringssystem regionala främst alternativ av intresse: följande

- av vissa Privatfinansiering projekt

- av i storstadsområdena Höjning arbetsgivaravgiften

- av mark och Beskattning fastigheter

Vi har också att och skatter på övervägt möjligheten lägga avgifter bilismen i storstadsområdena. Vår är att för bedömning utrymmet och detta område för närvarande ytterligare avgifts- skattehöjningar på är som en följd av att skattereformen ökar bensinkostbegränsat naderna.

I det utvecklar vi motiven för och konstruktionen av de tre följande som vår är värda att överväga. finansieringsalternativ enligt mening lämnar vi ett till en möjlig framkomstväg. Slutligen förslag

Privatfinansiering av vissa projekt

En som vår bör i större utsträckning än möjlighet enligt mening prövas är att använda för att finansiera vissa projekt. Det hittills, privat kapital skulle t ex kunna till så att först beslutas i demokratisk gå projekt och sedan finansieras med avgifter för att utnyttja anläggordning En annan är att som har en påtaglig av ningen. möjlighet företag nytta en betalar en del av kostnaden för att genomföra trafikanläggning projektet.

STORS TADS LIV

Höjning av arbetsgivaravgiften

Det andra alternativet som vi vill föra fram är en av höjning arbetsgivaravgiften. En sådan skulle i första hand omfatta det höjning privata näringslivet i storstadsområdena. Motivet för en sådan är i höjning första hand att har stor av en väl näringslivet nytta fungerande trafikapparat. Skälet för att undanta den sektorn från en offentliga höjning av i är att förbättra den arbetsgivaravgiften storstadsomådena, offentliga sektorns förmåga att konkurrera om den arbetsknappa kraften.

Om finner att en av inom regeringen höjning arbetsgivaravgiften den privata sektorn i storstadsområdena är en metod för att lämplig finansiera eftersatt underhåll och i kan nyinvesteringar trafiksystemet det att en sådan övervägas göra åtgärd tidsbegränsad.

En av med 1% sätt i de tre höjning arbetsgivaravgiften på angivet storstadsregionerna kan uppskattas ca kr inbringa 1,5 miljarder årligen.

En höjning av skulle vara tekniskt enkel arbetsgivaravgiften att genomföra och snabbt att finansiera och ge möjligheter förbättringar utbyggnader av trafiksystemen under att kan förutsättning riksdagen acceptera förslaget. Vi ser därför en av i höjning arbetsgivaravgiften storstadsregionerna främst som en under ett inledande möjlighet utbyggnadsskede. En tidsbegränsad avgift är också motiverad av

arbetsmarknadsmässiga skäl. Förändrade kan medföra att

konjunkturer de överhettade arbetsmarknaderna i och även i viss Stockholmsregionen mån i snabbt förändras. Göteborg

Beskattning av mark och fastigheter

Det tredje alternativet som vi vill föra fram är skatt på värdet av mark och fastigheter i storstadsområdena.

Det är vår som talar för att den nuvarande fastigenligt mening mycket hetsskatten delas upp i sina två beståndsdelar, nämligen byggnadsvärdet och markvärdet. Med en sådan uppdelning skapas tekniska förutsättför att låta intäkterna av skatten markvärdet i storstadsomningar på rådena tillfalla i att användas för trafikinstorstadsregionerna syfte vesteringar.

Motivet till en sådan lösning är det tydliga sambandet mellan markvärdena och samhällets i infrastrukturen. Byggnadsvärdet investeringar däremot påverkas inte på samma sätt av att byggnadens tillgänglighet förbättras.

En av mark och fastigheter kan visserligen vara regional beskattning svår att eftersom delar av den skattereformer genomföra föreslagna Å andra sidan är vår en av mark påverkas. enligt mening beskattning och den som har de bästa fördelningsfastigheter finaniseringskälla i alla tre storstadsregionerna mässiga effekterna, ger investeringsresurser och också skulle underlätta en eventuell övergång till ett system med mellan markvärdesstegring till följd av infrastrukturtydligare koppling och beskattning. investeringar

samma sätt som på andra varaktiga

Markpriserna är, på priserna

de kapitaliserade värdena av framtida förväntad avkastning.

tillgångar,

Förväntad beror i sin tur främst på markområdenas faktiska avkastning och förväntade tillgänglighet och användning.

Även om det är svårt att fastställa faktors är det helt klart varje bidrag att i och andra delar av infrastrukturen är av investeringar trafiksystem för och markpriser. Med hänsyn avgörande betydelse tillgänglighet härtill vi att det är att värdet på mark och fastigheter tycker rimligt

STORS TADS LI V

läggs till grund för en som till att finansiera trafikbeskattning syftar investeringar i storstadsområdena.

Det är vår att de har enligt uppfattning rimligt markägare som möjligheter att öka sin samhällets förmögenhet genom investeringar också är med och betalar en del av dessa Det investeringar. nya skattesystemet kommer att leda till ökade boendekostnader bl a som en följd av ökad statlig fastighetsskatt. Det särskilt i storstadsgäller områdena, där boendekostnaderna redan är än i riket. Mot högre övriga denna torde en markskatt bakgrund regional som läggs ovanpå den statliga fastighetsskatten inte vara ett aktuellt alternativ kort sikt. på

Införandet av en markskatt för att finansiera infrastrukturinvesteringar innebär att en del av kostnaderna för från trafikinvesteringarna flyttas skattebetalarna i allmänhet till dem som till gör värdestegringsvinster följd av förbättrad Träffsäkerheten är eftersom tillgänglighet. begränsad skatten inte är differentierad mellan sådana tillräckligt markägare som gynnas och sådana som inte av Eftersom gynnas trafikinvesteringar. skatten utgår

på markvärdet uppkommer emellertid automatiskt en viss differentiering genom att ökade markvärden medför höjt skatteuttag.

Vårt förslag

Vår är att i storstadsområdenas grunduppfattning investeringarna trafikinfrastruktur i huvudsak ska finansieras genom ett nationellt Med tanke de stora

finansieringssystem. på uppdämda underhålls- och investeringsbehoven kan det emellertid finnas att

anledning komplettera det nationella med

finansieringssystemet regionala finansieringslös-

ningar. Vi har i det tre alternativ.

föregående pekat på

Av dessa tre alternativa anser vi att alternativet med regionala lösningar helt eller delvis privatfinansierade bör kunna projekt prövas omedelbart, i samband med de om storstadstrafiken som ska rum. förhandlingar äga Vår är att det redan kort sikt finns flera bedömning på projekt som

för Det den

mycket väl lämpar sig privatfinansiering. gäller exempelvis

Arlandabanan. planerade

Alternativet med är kort sikt inte förenligt höjda arbetsgivaravgifter på med Detta alternativ kan emellertid stabiliseringspolitikens inriktning. aktualiseras i en annan konjunkturpolitisk situation.

Vi föreslår som ett första mot en ny mark- och steg i riktning regional skulle vara kommersiella fastighetsbeskattning att en ny skatt införs på i Dessa lokaler är befriade från fastigheter storstadsregionerna. idag En sådan skatt skulle kunna införas utan att vare sig de fastighetsskatt. nuvarande kommunala eller skattebaserna berördes. statliga

Vi föreslår vidare att intäkterna av skatt på kommersiella fastigheter skulle tillfalla nivå som ska svara för investeringar det organ på regional Medlen bör kunna användas både för underhållsi ny infrastruktur. åtgärder och nyinvesteringar.

För 1991 för Stockholmsregionen en särskild taxeringsåret gäller för som till delen innehåller fastighetsskatt fastigheter övervägande annat än bostäder. Vi föreslår att intäkterna från denna tillfälliga tillförs de för att användas fastighetsskatt regionala investeringsorganen för framtida underhåll av och investeringar i ny infrastruktur i Stock-

holmsregionen.

kommersiella var 1988 43,3 i Stockholm, Värdet på fastigheter miljarder i och 2,3 i Malmö. Om en regional 9,4 miljarder Göteborg miljarder enbart skulle omfatta kommersiella och ej fastighetsskatt fastigheter bostäder, skulle intäkten med en skattesats om 1 procent på taxeringsvärdet till 400 kronor i Stockholm, 100 miljoner

uppgå drygt miljoner

i samt 25 i Malmö. Om hela regionens fastighets- Göteborg miljoner bestånd inkluderas blir intäkterna högre. givetsvis

En av mark och fastigheter- främst regional beskattning övriga bostäder - kan utgöra en viktig källa för att finansiera en utbyggd infrastruktur och investeringar i storstadsområdena. miljöförbättrande

S TORS TADSLIV

En sådan får emellertid inte beskattning höja det totala skattetrycket. Däremot kan en av mark och regional beskattning fastigheter öppna möjligheter för att sänka den kommunala inkomstskatten. Därför föreslår vi att om frågan regional beskattning av mark och fastigheter övervägs vidare. Därvid bör det också i vad mån de idéer om ett prövas nytt finansierings- och styrsystem som förs fram i storstadsutredningens underlagsrapport Storstädernas infrastruktur (SOU 1989:112) kan föras till ett praktiskt genomförande.

HÖGRE UTBILDNING

Vi har i 1 konstaterat kapitel att efterfrågan på högutbildad arbetskraft är stor i storstäderna. Det mycket gäller i synnerhet i Stockholmsområdet. Där har resultatet blivit en av inflyttning högutbildade personer till regionen. I Stockholmsområdet är utbildningssystemet underdimensionerat i förhållande till behoven. Om mellan klyftan utbildningskapacitet och behov av utbildad arbetskraft riskerar vidgas, övriga regioner att få en ökad av den utbildade uppleva utflyttning högt arbetskraften.

Regeringen har i sin forskningspolitiska proposition (1989/90:90) föreslagit avsevärda förstärkningar av resurserna till och grundforskning

forskarutbildning vid universitet och i storstads-

högskolor samtliga områden.

Vi anser att även en av den utbyggnad högre utbildningen är angelägen i Stockholmsområdet. om i södra Förslag utbyggd högskoleutbildning delen av Stockholms län har fram av tidigare lagts utbildningsdepartementet. En utbyggnad planeras för grafisk ingeniörsutbildning från och med samt för successiv 1991/92, utbyggnad av universitets- och teknisk med 500

högskoleutbildning platser senast budgetåret 1992/93.

En ny högskola för lärarutbildning har tidigare föreslagits lokaliserad till Södertälje. Riksdagen har emellertid beslutat att en mer ingående analys bör göras före beslut om slutligt lokalisering.

Vi vill särskilt behoven av att dels utbildningens peka på anpassa innehåll bättre till behov och dels ge möjlighet näringslivets långsiktiga fler att utbilda Vi anser att såväl som den för sig. gymnasieskolan och forskarutbildningen bör

grundläggande högskoleutbildningen

utvecklas i Stockholmsområdet.

inom talar för en omläggning av Utvecklingen regionens näringsliv till att i inriktas på teoretiska

gymnasieutbildningen högre utsträckning

än på högskoleutbildad arbetskraft på yrkesinriktade linjer. Efterfrågan stor vad tekniskt och ekonomiskt På är särskilt gäller högskoleutbildade. sikt kan förväntas leda till en ökad efterfrågan näringslivets omvandling kvalificerad arbetskraft med bioteknisk inriktning. Av den anledpå finns skäl att av ny högskole-och forskarutningen överväga utbyggnad med inrikting mot bioteknik. bildning

Vår är att främst bör lokaliseras till södra inställning nya enheter regiondelen.

I och Malmöområdet kan ett utbyggnadsbehov komma att Göteborgsaktualiseras varför att snabbt öka bör beredskap utbildningskapaciteten upprätthållas.

den i behöver Vi menar att högre utbildningen Göteborg långsiktigt utvecklas inom som medverkar till ökat nyföre-

kunskapsområden

och breddad branschstruktur i regionen. Företagens möjligheter tagande att med är en viktig rekrytera personal högteknologisk kompetens för Göteborgsregionens interförutsättning näringslivets omvandling. nationella mot är en som orientering exportmarknader speciell tillgång, bör tas tillvara vid framtida utveckling av den högre utbildningen.

har redan unika inom tex foto, konstindustri och Göteborg utbildningar fri konst som en värdefull bas för att förstärka regionens utgör i I finns också goda kulturprofil högskoleutbildningen. regionen att vidareutveckla det miljötekniska kunnandet. förutsättningar

STORS TADS LIV

I Skåne finns stora resurser för högre utbildning och kunskapsutveckling som utgör en betydande för i potential näringslivets omvandling regionen. Kommunernas kontakter med den och högre utbildningen forskningen skulle dock behöva förbättras för att underlätta nyföretagande och underlätta lokalisering och av utveckling kunskapsrelaterade i andra orter än Lund. I Skåne finns särskilt företag goda möjligheter att vidareutveckla bl a livsmedels- och bioteknik.

Med bättre förbindelser till finns stora att Köpenhamn möjligheter utveckla samarbetet mellan och olika institutioner ömse högskolor på sidor om Öresund. Särskilt samarbete mellan universiteten och de tekniska och ekonomiska skulle högskolorna gynna kunskapsutvecklingen inom den och den företagsinriktade tjänstesektorn kunskapsintensiva industrin. Vi anser att en bättre kontakt mellan vetenskap, utbildning, forskning och utveckling bör eftersträvas inom det samlade tätortsområdet runt Köpenhamn och Malmö.

STADSMILJÖN

Lockar storstäderna?

I 1 har vi visat att ekonomi omvandlats från kapitel Sveriges en Varuproducerande till en allt mer ekonomi. I framtiden tjänsteproducerande förväntas och verksamheter

informationshantering kunskapsintensiva

öka, t ex i form av en växande förväntas en uppdragssektor. Samtidigt fortsatt inom industrin som i att andelen omstrukturering yttrar sig personer som sysslar med i växer. informationshantering företagen

Denna av är en faktor för omvandling produktionsstrukturen viktig urbaniseringsprocessen i allmänhet och storstädernas i utveckling synnerhet. Även människors förändrade val av livsform spelar en stor roll. I storstadsregionerna finns en bred och varierad arbetsmarknad och rika till och möjligheter utbildning personlig utveckling.

Vi har också visat att i och är synnerhet Göteborgs- Malmöregionerna sårbara och i starkt behov av en breddad näringslivsstruktur samt tillväxt av i växande branscher där till kvalificerad personal företag tillgången är av stor betydelse.

Bland Europas städer finns flera exempel på att en medveten satsning attraktiva kulturutbud och varsam förnyelse av bebyggelsen på bostäder, stadens attraktivitet som bostadsort vilket också inneburit att höjt funnit orten intressant för lokalisering av verksamheter. företag

levnadsvillkoren i olika orter människors lust att dit. påverkar flytta Människors om olika städers attraktivitet skulle kunna uppfattning illustreras en karta där vissa orter som mer attraktiva än på uppfattas andra. Sådana attityder i flyttningsmönstren. Orter ger tydliga utslag som allmänt om attraktiva växer snabbare än andra. uppfattas

De mest är som söker till orter med flyttningsbenägna ungdomar sig tillfällen till och intressanta arbetsuppgifter. Flyttningsutbildning är också stor bland högutbildade för vilka möjligheterna benägenheten till arbete är betydelsefulla. I både Sverige personlig utveckling genom och andra länder har det visat att vissa orter lockar mer än andra. sig Det finns också erfarenheter av att företag har svårt att behålla arbetskraft när levnadsvillkoren inte är I bl a Frankrike tillräckligt goda. kan man iaktta hur städer med aktivt välfungerande offentlig service, bra bostäder i attraktiva områden och rika till kulturliv, möjligheter fritidsaktiviteter fått en snabbare mer betydligt befolkningsökning ekonomisk än orter som saknar sådana kvalitéer gynnsam utveckling men är jämförbara i övrigt. (SOU 1990:33)

Även i de svenska kan av olika orters urbaniseringsmönstren betydelsen attraktivitet som bostadsorter orter växer snabbare än spåras. Många storstadsområdena. Universitet- och residensstäder men också orter med särskilda trevnadsvärden t ex Falkenberg, Båstad och Trosa växer särskilt snabbt. som till storstadsområdet på grund av Många flyttat intressanta eller därifrån efter jobb utbildningsmöjligheter flyttar igen någon tid. Utflyttningen har varit motiverad av svårigheter att få tag på

STORS TADSLIV

en bostad i ett bra område, arbetsresorna har varit slitsamma, möjligheterna till små och oron inför att barnen barntillsyn låta växa upp i storstadsmiljön stor.

Företagen är lyhörda för de anställdas till i olika attityder levnadsmiljön orter och tar stor till dessa vid sina beslut om hänsyn lokalisering. Särskilt företag med och inriktning på kunskapsutveckling tjänsteproduktion där tillgången till välutbildad och kvalificerad arbetskraft är en faktor är de anställdas avgörande uppmärksamma på inställning till olika orters attraktivitet. I orter där välutbildade bor finns också många goda möjligheter för företagen att kvalificerad arbetskraft. rekrytera Människors attityder till i olika städer blir därmed en livsmiljön avgörande faktor för att etablera möjligheterna arbetsplatser i nya och växande branscher. Därmed även att påverkas möjligheterna modernisera och bredda den tidigare näringslivsstrukturen.

Vitalisering inifrån

Rotterdam, Bologna, Birmingham, Lyon och är Glasgow exempel på perifert belägna städer som dominerats av äldre och industriproduktion som under 1980-talet en medveten genomfört satsning på att förnya infrastrukturen och bebyggelsemiljön samt att utveckla kulturlivet.

Förnyelsen av i är ett att stadsmiljön Glasgow exempel på offentliga investeringar i bostäder och lokala initierat

miljöförbättringar en

utvecklingsprocess som radikalt ändrat ortens utvecklingsmönster. (SOU 1990:33) Förnyelsearbetet har från om lokala förhålutgått kunskap landen i enskilda bostadsområden - dess brister och möjligheter, de boendes aktivitetsmönster och samt insikter om tillverk-

uppfattningar

nings- och serviceföretagens och lokaliserings- försörjningsvillkor.

Förnyelseprocessen i Glasgow initierades i en situation där

efterfrågan

på bostäder och verksamhetslokaler i de oattraktiva områdena var mycket liten och att mobilisera möjligheterna riskvilligt kapital var begränsade. Genom många olika insatser lokalsamtidiga byggda på

har en nu vänts till befolkningens delaktighet, negativ utvecklingsspiral sin motsats. Omfattande i infrastrukturen, i bostadsinvesteringar och i av i staden som helhet har beståndet förbättringar miljökvalitérna Med har gjorts med offentlig finansiering. långdragen eftersläpning sedan strömmat till. Dessa insatser har medfört att privat kapital utvecklats från att ha betraktats som en av de mest eftersatta Glasgow och förfallna städerna i till att 10 år senare vara en av de städer Europa i som har den mest ekonomiska och sociala Europa gynnsamma utvecklingen.

Vi ser ett behov av att särskilt och Malmös - men även höja Göteborgs delar av - attraktivitet som bostadsorter och som Stockholmsregionens verksamhetsmiljö för att stödja tillväxten av företag i nya och expanderande I båda dessa städer finns bostäder i områden branscher. många som nu inte är liksom centralt arbets- och industriattraktiva, belägna områden med och verksamheter. En förnyelse miljöstörande transporter av i båda dessa städer skulle sannolikt underlättas av näringslivet kvalitéer i med avseende såväl bostads-och förbättrade stadsmiljön på arbetsområden som fritidsverksamheter. förnyelse är även Näringslivets kan skaffa lokaler i som beroende av att nya och växande företag lägen är och för verksamheten i fråga. ändamålsenliga konkurrensdugliga

De minst attraktiva områdena behöver också förbättras för att motverka där asocialitet och utvecklas i vissa en negativ utveckling främlingsskap stadsdelar. Det för kriminalitet och våld. utgör grogrund

Erfarenheterna från bl a liksom från andra städer visar på en Glasgow i områden där en utveckling i stor utvecklingspotential negativ oattraktiva delar kan vändas med från de lokala förhålutgångspunkt landena.

Storstädernas kvalitéer kan förbättras

Kvalitéerna i den och det kulturella livet har en byggda miljön för människors om städernas attrakavgörande betydelse uppfattning

STORS TADSLIV

tivitet. I alla tre storstäderna behöver vår

enligt uppfattning insatser

göras för att förbättra dessa kvalitéer och

återge stadskärnorna den

upplevelserikedom som av blandingen småskaliga arbetsplatser, boende och centrumfunktioner innebar. tidigare Ensartade bostads- och arbetsområden liksom förortscentra torftiga behöver tillföras nya kvalitéer.

Med utvecklade bör biltrafikens trafiksystem behov av gatu« .och

parkeringsutrymme minska i Stadskärnorna. Det

kan ge möjligheter att komplettera bebyggelsen och att skapa gator och där det är platser trevligt att vistas.

I alla storstäderna finns äldre centralt hamnbelägna och arbetsområden med att åstadkomma möjligheter attraktiv stadsbebyggelse med både bostäder, parker och olika av verksamheter. typer

Stadskärnorna omges av

storskaliga trafikanläggningar och terminal-

områden för varuhanterande verksamheter. Om trafiksystemen utvecklas kan sådana barriärer mellan olika delar av staden överbryggas och

bebyggas.

Inom till kollektivtrafikens gångavstånd knutpunkter behöver bostäder, arbetplatser, service och publika anläggningar koncentreras. Lokaliseringen av sådana blir knutpunkter styrande för utvecklingen av den

flerkärniga storstadens struktur.

Tillfällen till av

förbättring miljökvalitéerna uppstår om storstadsom-

rådenas utvecklas och trafiksystemen näringslivets branschstruktur förändras. Då bör det finnas stora möjligheter att tillföra fler bostäder, trevnads- och skönhetsvärden till storstädernas centrala delar och till ensartade förortsområden.

Vi föreslår att tar initiativ till att lokala regeringen och regionala organ i samarbete med det lokala

näringslivet arrangerar idétävlingar för att

stimulera till

förbättringar av stadsmiljön. Det kan ske genom den

delegation vi förslår ska bildas för att svara för statens medverkan vid

s sou 1990:36 113

av de minst attraktiva bostadsområdena. Sådana tävlingar förnyelsen

och av kan förslagsvis avse både stadskärnornas miljö förbättringar

i de minst attraktiva bostadsområdena. miljön

STORS TADSLIV

KAPITEL 3

DEN SOCIALA VÃLFÃRDEN

I direktiven till storstadsutredningen ingår att ge en bred belysning av levnadsvillkoren i storstäderna i relation till landet i övrigt. l utredningens uppdrag ingår även att utarbeta förslag till åtgärder för att förbättra livsmiljön i storstäderna samt att därvid ta särskild till hänsyn åtgärder som kan förbättra levnadsvillkoren för utsatta För grupper. dessa ändamål har ett antal underlagsrapporter utarbetats vilka sammanfattas i detta kapitel.

Resultaten visar att de utsatta i återfinns i storstadsområdenas hög grad minst attraktiva bostadsområden. Vi har därför särskilt uppmärksammat behoven av en bred

förnyelse på lokalbefolkningens villkor i dessa

områden. Vi för också fram som till förslag syftar att bryta boendeoch att segregationen stödja de svaga på storstädernas arbetsmarknad. Slutligen redovisar vi våra till insatser för att förslag förebygga brott.

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN

F örvärvsfrekvensernas utveckling

Arbetskraftsutbudets bestäms av två faktorer -

förändringar demogra-

fiska och

förändringar förändrade förvärvsfrekvenser. Arbetskraften

består dels av dem som är direkt i sysselsatta produktionen, dels av dem som är sjukskrivna, arbetslösa eller är föremål för arbetsmarknadspolitiska insatser. Förvärvsfrekvensen visar hur stor andel av en viss

befolkningskategori som befinner sig i arbetskraften och till återspeglar

en del att erhålla möjligheterna arbete på bosättningsorten eller i regionen. Bakom en låg förvärvsfrekvens kan således finnas en dold arbetslöshet.

Storstadslänen stod för en stor del av arbetskrafts-

oproportionerligt

utbudets ökning i landet mellan 1980 och 1988. Detta var en konsekvens

snabbare i storstadslänen än i övriga av en betydligt befolkningsökning landet. Däremot är det endast i Stockholms län som den totala förvärvsrikets nivå. Detta är av den högre frekvensen ligger över betingat förvärvsfrekvensen i Stockholms län i förhållande till rikets kvinnliga nivå. mer diversifierade arbetsmarknad erbjuder Stockholmsregionens arbetsmarknaden vilket den kvinnorna större möjligheter på höjer Skillnaden till landet har dock kvinnliga förvärvsfrekvensen. övriga minskat.

Förvärvsfrekvenserna åt i de olika storstäderna. (Se figur 3:1.)

skiljer sig och i Malmö - snarare Högst är den i Stockholm lägst Göteborg ligger närmare Malmö än Stockholm. Särskilt för kvinnorna är skillnaden stor. som för

I Stockholm var förvärvsfrekvensen 1985 lika stor för kvinnorna

männen.

Förvärvsfrekvensernas kan ses som en indikator på välfärdsutveckling avslutade studier och innan kan

utvecklingen. Efter pensioneringen

att arbeta ses som ett välfärdsmått. För männen har möjligheten en trend under de senaste förvärvsfrekvensen uppvisat nedåtgående i åldrar men i de äldre årtiondena. Detta gäller samtliga synnerhet männen har haft en under första hälften av åttiotalet. kraftig nedgång Detta att allt fler har fått att behålla fotfästet på

tyder på svårigheter

arbetsmarknaden.

I Stockholms stad har under åttiotalet bidragit till att inflyttningen i männens förvärvsfrekvens har varit förhållandevis blygsam. nedgången blivit mera ur Detta har medfört att befolkningspyramiden positiv Detta emellertid inte för de två andra arbetskraftssynpunkt. gäller vilka hade ett fram till

storstadskommunerna, utflyttningsöverskott

mitten Förvärvsfrekvenserna har också fallit kraftigare i av 1980-talet. och Malmö än i Stockholm. Särskilt Malmö har fått vidkän- Göteborg i den förvärvsfrekvensen mellan 1975

nas en kraftig nedgång manliga

och 1985.

W 0 T A D S

n n 0 r. 3 co 11 o F Ö a W S f r e w . .

m. m w r 1 .W 11 9 8 . .Il S Gl 0 .I S Gl .a d e m a. K 0a .l .|. a . S

. 1 Mm 9 . 7 0 .

F 0 w a W s m. k v e n s. F o B . m n. m u r 5 W d. F .O w a w M w k V e n s. F w . n m m. AG | d .u d. .m d . A m S .I m. m M m m.. u m. o m

1 mm

7 w

5 m

.II/I//I///Il//I//t//r//tør/9154

/t///I//Ii///Il/IO

2 w

w . m. 2 4 2 5 _ M a 4 4 .m M 5 4 1 av M 0 7.. 4 2 5 . 5 a. . . kw 1 9 2 u 3 4 a 5 M 5 5 6 4 W M

F 0 r .va I w. n Q k v F o B . m n u m :I S w m_ F .O w a v u w k v c n s. F m . n .m M Ad l d u u. m d . A m G m nu A n w rm | c .w

I um m

I W

7 m

m

9/1//Il/I/III//I///l/It/t/Illl/t/a

::__.::.:::

.IIIIrtIlItIII/t/l//IIlI/tlill: I IIrII//llI/I//l///Ill//I//Il/

2 m

5447:5575,

1 .v W. M 2 4 2 5 U a §4.. 4 W M 5 % I .w M .m 1 s M 2 4 2 g.. u 3 u 4 . .á 5 5 .å 4 .w s.. 4

F O I m r w. m. k v e m.. F 0 B . m n m M s m m F .O w M v H. m k V e n s. F O e . m .m W Ad l d n. H m d . A n m u Mm. .O A n m M a m o 1 m mm M

7 w 7 5 0

rl/Il/lf/ ...

5 m 5 O 0

?tø/r//øtl/I/Il/t/t///ør/latt :I.====__=_.=:==..::=::.=.. 474911///1/z/z///ø//t/I///øø/I//z 35.:.:E::E::=:=:====_ .III/Il///I///I//I/Il/Il//I/ø Ia.=========_==:==_=.==_ tIII/l//I/I/Il/I/I///t///IllIl 7/zz//z///r///ør///l//ø///øz/ //I/I///l///r//I///t/I tlll/I/I///Ill//i/Ilftla 7/III/l//l///I//I//I//l/I//t

2 s 0 2 5 0

z///zø///r//ø//t/z. r/Il///I/l///l///å

o .::=_=_==.._ .:=:_=.=_.=_.====.:=:__.. . :==::====:__=:_:==:_.. ;_=:..:_.::.==..:: ..__:::_:..__=::::=:=._ 0 1 .w W. N O.. 4 2 5 M a 4 ü ä. ü ,6 4 1 a.. .M .m 1 9 2 0 o.. 4 2 5 . u. 3 5 4 4 .. 5 5 5 . .w .W Sw 4

|:]1975 ämm 1935

har i männens förvärvsfrekvens under perioden I Stockholm nedgången varit koncentrerad till den senare hälften av perioden. 1975-1985 ändå Nästan hela rum mellan 1980 och 1985 . Detta tyder på nedgången ägde från Stockholms arbetsmarknad - en en allt kraftigare utslagning

som drabbat samtliga ålderskategorier. utslagning

är bilden annorlunda. I dessa städer har I Göteborg och Malmö varit koncentrerad till de äldre männen. förvärvsfrekvensernas nedgång strukturella kriser som i dessa Detta har samband med de näringslivet

under 1975-1985 och som resulterat i en

städer genomgått perioden ökad förtidspensionering.

har ökat under och Kvinnornas förvärvsfrekvens kraftigt sjuttio-

med i riket är det kvinnorna som till åttiotalen. I likhet utvecklingen del bakom i arbetskraftsutbudet i storstadsövervägande legat ökningen under kvinnornas förvärvs-

regionerna. I synnerhet sjuttiotalet höjdes

frekvens och har under åttiotalet nästan kommit upp i männens kraftigt Även om har nivå - i Stockholm har detta redan blivit fallet. gapet

existerar det fortfarande skillnader mellan männens och kvinminskat i och Malmö. Detta är ett utslag av nornas förvärvsfrekvens Göteborg mer diversifierade arbetsmarknad. I Malmö har t o m ök- Stockholms förvärvsfrekvensen avstannat mellan 1980 och i den kvinnliga ningen som fanns Malmös 1985. Detta torde vara betingat av de problem på

under den första hälften av åttiotalet. De senaste årens arbetsmarknad dock att den kvinnliga förvärvsarbetskraftsundersökningar tyder på

under den senare delen av åttiotalet, då även Malmös frekvensen höjts

arbetsmarknad fick känning av det förbättrade konjunkturläget.

Invandrarnas förvärvsfrekvenser

Invandrarna har förvärvsfrekvenser och är överrepresenterade på

låga arbetsmarknad. I invandrare har stora storstädernas synnerhet yngre den svenska arbetsmarknaden. Skillnaden svårigheter att få fotfäste på till de som är födda i har dessutom blivit allt i förhållande Sverige

STORS TADS LIV

Figur 3:2 Förvärvsfrekvenser 1985 för inrikes och utrikes födda. Källa:

FOB85.

Stockholm kvinnor

i 20-24 25-29 är ...m 20-24 2 5 m .a r.

Göteborg män % kvinnor 100 80

Malmö män kvinnor 100 80 6 0

//z/ 40

20 / 0 20-24 25-29 är m a 20-24 2 5 m Ad f

I Föddai Sverige Utrikesfödda

har samband med att har ändrat re över tiden. Detta invandringen karaktär. Under 1960-talet dominerades invandringen av arbetskrafts-

invandrare. Under 1970-talet förändrades emellertid bilden och flykting-

kom att dominera. Invandrarnas situation

och anknytningsinvandringen

arbetsmarknaden är också bättre man vistats i landet.

på ju längre

vara störst. I för Malmö är den storstad där problemen tycks synnerhet i arbetskraften lägre än den invandrarungdomarna är andelen betydligt till

är för motsvarande. svenska ungdomar. (Se figur 3:2) Förklaringen

situationen i Malmö torde vara att det ekonomiska den sämre återigen

varit sämre där än i de Övriga storstäderna. läget

under 1960-talet hade invandrarna en Under arbetskraftsinvandringen var till det svenska behov. yrkesutbildning som anpassad näringslivets

Detta innebär att invandrarna direkt kunde gå ut i produktionen.

invandrare har inte denna för svenska förhållanden skräddar- Dagens och Istället har många en akademisk sydda utbildnings- yrkesbakgrund. vilket ofta medför att de inte direkt kan få motsvarande utbildning, de hade eller har utbildats för i hemlandet. Det arbete i Sverige som svenska omvandling - där efterfrågan i allt större utsträcknäringslivets inriktas arbetskraft - bör dock resultera i att dessa ning på högutbildad i allt större Denna kommer att efterfrågas utsträckning. personer har kommit i vilket kan vara en

omvandling längst Stockholmsregionen

har där

del av förklaringenitill att invandrarna högre sysselsättningsgrad

Bland invandrarna finns således en stor än i de övriga storstäderna.

arbetskraftspotential.

Arbetslösheten i storstäderna

arbetslösheten i storstäderna arbetslösheten Som visats i kapitel 1 följer i riket. Mellan storstäderna dock stora skillnader. Stockholm föreligger under rikets nivå medan både Malmö och Göteborg ligger avsevärt såväl för män och kvinnor som för olika åldersöver. Detta gäller ligger

STORS TADSLIV

Figur 3:3. Arbetslösheten i storstäderna och hela riket fördelat på olika

kategorier. Källa: SOU 1989:70.

Kvarslaende arbelslosa/bclolkningen. Kvarslaende arbelsIdsa/belolningen. Män,lolall. v. Kvinnor,totalt.

:o

/Äx 5.- 4;

a:- 2_

...luulu

1 L

o . . . . . . w 79 80 81 82 83 84 85 86 87 8B 7b ab s1 82 8.3 ah as tia a7 §8 Ärsgenomsnin Ärsgenomsniu

Kvarstáende arbetslösa/befolkningen. kvarståendearbetslösa/befolkningen. Mäni aldern20-24ar. Kvinnori åldern20-24ar. 10.0 10.0 ^ r / \\ / \

01) x 1 r . . . r u r v 79 80 8 82 83 84 85 86 87 88 73 ab a1 ä: da a? ds äs a1 äs Årsgenomsniu Årsganomsniu

Kv... 4 arbelsIösa/belolkningen. Kursláendearbetslösa/befolkningen. Mäni åldern25-54ar. v. Kvinnori aldern25-54ar. ä

5.- u:| F 4)- A I.

3:. U [uu

2..

...ur.l,

1_ I

7b eo a1 sz äs al: as as a7 tia 79 ab d: så ab si: as as s7 de Årsgenomsnilt Årsgenomsnin

Figur 3:3. (forts)

Kvarstaende arbelslosabelolknungen. Kvayslaende afbe|slosalbelo|knjngen_ Man |aldem S5- ar. °/n Kvinnor ualdern 55» av

A x _.\ . N\ \-\_ \ x_

- v - v v v 0 . . . . . . . 79 oo 01 az 03 0a as 00 07 nu fg go m 02 33 34 55 m; m un Årsgenomsnin Arsgenomsniu

Malmös sämre arbetsmarknad visar tydligt kategorier. betydligt sig

en avsevärt arbetslöshet för samtliga kategorier. (Se figur

genom högre 3:3.)

Som redan i 1 har endast Stockholmsregionen en påpekades kapitel arbetslöshet. I fall har haft det exceptionellt låg samtliga ungdomarna svårast storstädernas arbetsmarknad. har på Ungdomsarbetslösheten varit det största under såväl sjuttio- som arbetsmarknadsproblemet åttiotalet. Av storstadskommunerna är det Malmö som haft och fortfarande har den Detta gäller för både högsta ungdomsarbetslösheten. män och kvinnor.

Göteborgs och Malmös mera konjunkturkänsliga näringsliv framgår också klart av 3:3. Lågkonjunkturen i början av åttiotalet slår hårt figur och Malmös arbetsmarknader. För Göteborgs del på Göteborgs förstärks detta av att de insatser - 80 - som för att lindra Projekt gjordes varvskrisen För Malmös del slår varvskrisen i mitten upphörde 1982/83. av åttiotalet särskilt hårt de äldre männen.

på

STORS TADS LIV

Förtidspensionering

Trots brist arbetskraft och på låg arbetslöshet är utslagningen från arbetsmarknaden fortfarande stor. Antalet i lan-

förtidspensioneringar

det har ökat markant sedan mitten av Mellan 1976 och 1987 sjuttiotalet. ökade antalet med förtidspensioneringar 37 procent. Även om gränserna är diffusa, är av orsakade majoriteten sjukpensioneringarna av hälsoskäl samt var man befinner i och inte av arbetsmarksig livscykeln nadsskäl. Förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl dessutom beviljas endast för personer som är över 60 år.

Även av

förtidspensioneringen arbetsmarknadsskäl har dock ökat

kraftigt under åttiotalet. Mellan 1980 och 1986 skedde en fördubbling. Mot bakgrund av arbetsmarknaden detta utvecklingen på tyder på att tillämpningen av förändrats. reglerna

Andelen är i storstadslänen i riket. förtidspensionerade lägre än Storstadskommunerna Göteborg och Malmö dock än ligger högre Hur är i Stockholms stad riksgenomsnittet. läget är däremot oklart statistiken inte att Stockholms medger utveckling särskiljs från utvecklingen i länet. I länet andelen dock ligger förtidspensionerade under riksnivån.

Vad gäller nybeviljade har under

förtidspensioneringar utvecklingen

åttiotalet gått i olika I Stockholms län har antalet riktningar. nybeviljade minskat mellan och i

förtidspensioneringar 1980 1986, Göteborg har

antalet konstant och i Malmö har de ökat legat kraftigt.

Förtidspensioneringen av arbetsmarknadsskäl ett uppvisar något annorlunda mönster. I Stockholms län har antalet

förtidspensioneringar

av arbetsmarknadsskäl mer än tredubblats mellan 1980 och 1987.

Ökningen var koncentrerad till åren 1984 och 1985. Trots den goda

konjunkturen i inte antalet Stockholmsregionen sjönk nybeviljade

förtidspensioneringar av arbetsmarknadsskäl under åren 1986 och 1987.

(Statistik saknas för 1988 och 1989.)

I ökade antalet förtidspensioneringar av arbetsmarknadsskäl Göteborg fram till 1985. Särskilt 1985 var Detta till följd ökningen mycket kraftig. av varvskrisen av att 80 - ett projekt för att klara följderna Projekt Efter 1985 har antalet förtidspensioneringar av upphörde 1982/83. arbetsmarknadsskäl i återgått till en mer normal nivå. Göteborg

Även i Malmö var det en varvskris som bakom den kraftiga låg 1986. Två år sades 450 man upp från Kockums - 1986 höjningen tidigare nästan fördubblades av arbetsmarknadsskäl för att förtidspensioneringen året därefter till den nivån. De stora uppsägningarna på återgå tidigare Kockums 1986 bör således ha fått sitt genomslag på förtidspensioneringen i slutet av åttiotalet.

Inkomster och levnadsomkostnader

I storstadslänen är inkomsterna än i landet. I Stockholms högre övriga medelinkomsten 1986 hela över riksnivån. I Götelän låg 40 procent och Bohus län var motsvarande tal 23 över och i borgs procent Malmöhus län Storstadskommunerna - bortsett från 19 procent över. - dock inte lika till. Både Stockholm och Göteborg ligger förmånligt Malmö har en medelinkomst än vad som för respektive län. lägre gäller Detta är delvis en konsekvens av att inkomststarka hushåll har flyttat ut från kärnor och bosatt i kranskommunerna. storstadsregionernas sig Skillnaderna blir ännu mer uttalade om man begränsar sig till

storstadskommunerna och de kommunerna. (Se figur

omkringliggande 3:4.)

3:4 från nettoinkomsten. Ifall man istället utgår från Figur utgår bruttoinkomsten blir inkomstskillnaderna mellan storstadsregionerna och landet mindre. Orsaken är att storstadsbon inte har övriga att lika stora som medelinkomsttagaren Dels möjlighet göra avdrag gör. bor storstadsbon i större i hyreslägenhet, dels är storutsträckning stadsbon i större I Stockholm var avdragen 1987 utsträckning löntagare. i bruttoinkomsten medan motsvarande andel genomsnitt 16 procent av för riket var Det faktum att andelen är mindre 20 procent. företagare i storstäderna än i delar av landet torde också innebära att övriga

S TORS TADSLIV

storstadsbon har färre dolda inkomster. Den informella sektorn är dessutom mindre i storstäderna än den är i den delen av landet. övriga Skillnaden i reell inkomst är således inte alls så stor som inkomststatistiken ger vid handen. Det kan to m vara så att att möjligheterna försörja sig är större i övriga delar av landet än de är i storstadskommunerna. En indikator detta är att på socialbidragsberoendet är mycket högre i storstäderna än i landet. övriga

De inkomstnivåerna i högre storstadsregionerna motsvaras av en högre konsumtionsnivå. Konsumtionsnivån 1985 för ett i genomsnittshushåll landet var 115 000 kronor. I var nivån 125 000 Stockholmsregionen kronor och i och Malmö var motsvarande tal 120 000 kronor. Göteborg Dessa skillnader beror dels olika på konsumtionsmönster, dels på prisskillnader. Styrkan i de olika delarna är dock svåra att beräkna, vilket innebär att man endast kan få en grov bild av skillnaderna.

Konsumtionsmönstret skiljer sig åt mellan och storstadsregionerna övriga landet. En del av skillnaderna i konsumtionsmönster är betingade av geografiska och förhållanden medan andra är klimatologiska betingade av tillgänglighet och utbud. Hushållen i storstadsregionerna lägger tex en större del av inkomsten fritid och på hushållstjänster, kultur samt resor och hotell än hushållen i landet. övriga Hyreskostnaden en större del i storstadshushållens än vad som utgör budget gäller för övriga landet.

Hushållen i däremot en mindre del storstadsregionerna lägger av inkomsten på mat, för bilinnehav och räntor i energi uppvärmning, samband med boendet än hushållen i landet. Utanför övriga storstadsregionerna behövs bilen i större för arbets- och utsträckning inköpsresor samt för att etablera, utveckla och ett socialt kontaktnät. upprätthålla

3:4. Medelinkomsten 1986 i storstadskommunerna och deras

Figur kranskommuner samt för riket. Källa: Årsbok för Sveriges

kommuner 1989. Stockholm

129000-

119000-

109000-

99000ket 89000 oov-cømmmø/ø

. of; 0% 440,6_ ä?” 9321,-, o ä?? 0- 9% 0/69 z Oâ_ °o% 4:06_ o Wo /

79000 , 9 J, °›

0/9) »o .90 °o$

6%

69000«

Göteborg

119000-

109000-

99o0o- r , r z

A j: Å //4 :1114 /A riket 89000_ c5.4;›x..4a 4,10 7, 6, 1 o

29% 0% o

79000- 60» *ö V., 9), Q9, 9

69000-

Malmö 119000 -

109000 -

99000 -

89000- riket 47 0 19 ö* 1,

m«%%%%%

/o 7” 59000.

S TORS TADSLIV

Skillnaderna i priser mellan och landet storstadsregionerna övriga vad gäller dagligvaror, kläder och skor, inventarier och samt husgeråd fritid, nöjen och kultur är små.

Boendekostnaderna är däremot i betydligt högre storstadsregionerna än i landet. - i övriga Hyreskostnaderna är högre synnerhet gäller detta för större lägenheter och nyproducerade

lägenheter. Överlåtelsepriserna för

är också -

bostadsrättslägenheter högre detsamma gäller nettoutgifterna

för bostadsrättsboende. Även småhusboendet kostar mer i storstads- regionerna priserna, taxeringsvärdena och nettoutgifterna för boendet är högre.

Beträffande hyresrättsboendet är den

genomsnittliga årshyran något

högre i Stockholm och än den är i landet. För Göteborg övriga smålägenheter finns det skillnad men denna blir knappast någon allt kraftigare ju större lägenheterna är.

Kostnaderna för att bo i bostadsrätt är avsevärt i storstäderna högre än i landet. Det övriga genomsnittliga överlåtelsepriset på bostadsrättslägenheter som köptes 1987 var i 375 000 Stockholmsregionen kronor, i 200 000 kronor Göteborgsregionen och i övriga landet 100 000 kronor. Efter 1987 har dessa skillnader snarare ökat än minskat. Nettoutgiften för bostadsrättsboendet är större i betydligt storstadsregionerna än den är i landet. övriga

Detsamma för småhusboendet. gäller Taxeringsvärdena ligger betydligt högre i än i landet. storstadsregionerna övriga 1987 hade i storstadsregionerna 31 procent av småhusen ett 350000 taxeringsvärde på kronor eller däröver. Motsvarande tal för landet var endast 4 övriga procent. Detta avspeglar klart skillnaderna i marknadsvärde mellan storstadsregionerna och landet. övriga

Vid en mellan jämförelse några typhushåll framgår de dyrare boendekostnaderna klart. För makar med ett barn var nettokostnaden år 1987 för småhusboendet 10 000 kronor i än den högre Stockholmsregionen var utanför För motsvarande storstadsregionerna. Göteborgshushåll var

kronor. Samma bild erhålles vid mellan skillnaden 9 000 jämförelser Ju större desto större skillnader i boendekostflerbarnsfamiljer. familj för hushåll med två makar och tre barn är 16 000 nader. Nettoutgiften kronor i än den är utanför till 17 000 högre Stockholmsregionen I är motsvarande skillnad storstadsregionerna. Göteborgsregionen mellan 15 000 och 16 000 kronor med läget utanför högre jämfört

storstadsregionerna.

socialbidragsberoendet

har alltid haft ett nära samband med Socialhjälpens utveckling har alltid Dessutom Socialhjälpens omfattning

konjunkturutvecklingen.

varit större i städerna än - den sociala strukturen är mer på landsbygden Därför är det inte heller förvånande att likformig på landsbygden. i storstäderna än i riket trots att

socialhjälpsberoendet ligger högre

medelinkomsterna är Det som är förvånande i åttiotalets högre. är däremot att fortsatt att öka eller utveckling socialbidragsberoendet nivå även efter det att vänt uppåt. blivit kvar på en hög konjunkturen

(Se figur 3:5.)

till att blivit kvar på en En av förklaringarna socialbidragsberoendet att har hög nivå kan vara sammansättningen på socialhjälpstagarna vilket medfört att blivit mindre känslig för förändrats, gruppen dominerade kvinnor konjunkturella svängningar. Tidigare barnfamiljer, allt äldre bland I domineras dessa och framför socialbidragstagarna. dag ensamhushåll och Andra istället av ensamstående föräldrar, ungdomar. beroende av är och - på grund grupper som är socialbidrag flyktingar av utformning - äldre invandrare. Detta har

pensionsbestämmelsernas

resulterat i att sambandet mellan arbetslöshet och socialbidragsbeår har fått en annan karaktär. Arbetslösheten slår roende på senare - t ex och invandrare - vilka har en idag hårt mot grupper ungdomar arbetsmarknaden, vilket har fått till följd att de har svag förankring på På av den dåliga arbetslivssvårt att få arbetslöshetsersättning. grund dessa inte heller i någon större erfarenheten efterfrågas grupper

arbetsmarknaden vid en konjunkturuppgång.

utsträckning på

STORS TA DSLI V

Figur 3:5. Andelen (%) i storstäderna och riket

socialbidragstagare 1970-

1987. Källa: SOU 1989:67.

15-

,__, i I I 10 ,J . ,›^\ ,Ng I //Xç \\ , f \\\ ,/FQ*-a //*:= -i \__.._..:\. ,å

5 Å{*-\°\ /y

1970 1975 1980 1985 Riket ----- Stockholm --- ---- Göteborg Malrno

Av storstäderna intar Malmö en i

särställning. Socialbidragsberoendet

Malmö är cirka 50 procent än i Stockholm och

högre Göteborg. Malmö

stämmer också in bilden av en stad

på där socialbidragsberocndet är högt. Ett stagnerande näringsliv, hög arbetslöshet, låga förvärvsfrek-

venser samt en andel invandrare och

hög ungdomar vilka dessutom har

en

dålig arbetsmarknadsanknytning. Dessutom har Malmö haft en

betydligt kraftigare utflyttning av inkomststarka hushåll till kranskom-

munerna än vad t ex Stockholm har haft. Av storstäderna har Malmö

också den medelinkomsten.

lägsta

Utvecklingen av antalet ungdomar i åldern 20-24 - den mest social-

-

bidragsberoende ålderskategorin följer väl socialbidragsutvecklingen

i Malmö. Detta innebär å andra sidan att bör

socialbidragsutvecklingen

vända nedåt under nittiotalet då blir mindre.

ungdomskullarna

9 sou 1990:36 129

av åttiotalet till

Under första hälften bidrog flyktingmottagandet

vad Malmö var Malmös särställning gäller socialbidragsutvecklingen.

med att stöd åt och särskilt för åren 1984 tidigt ute erbjuda flyktingar

och 1985 hade en stark inverkan på socialbidragskostna-

flyktingstödet

av i en derna. År 1985 var tex 60 procent ökningen socialbidragen

konsekvens av kommunens flyktingmottagande. (Salonen T, 1988.)

Efter 1985 försvinner nästan helt som förklarings-

flyktingkostnaderna

faktor till i Malmö. Ar 1986 låg flyktingbidragets socialbidragsökningen

t o m en under andelen för riket som

andel (19,7 procent) procentandel

andelen för Stockholm och

p helhet och betydligt under (25,4 procent)

invånare dock (22,5 per ligger

Göteborg procent). Flyktingkostnaden

i riket. År 1986 var 287 högre i Malmö än flyktingstödet betydligt

kronor i Malmö. Rikets nivå låg på 98 kronor per invånare per invånare

- dvs Malmö nästan tre gånger över riksnivån. (Salonen T, 1988.)

låg

således en orsak till det höga

Flyktingkostnaden är bidragande

i Malmö men kan inte förklara dess extremt socialbidragsberoendet

nivån. höga

i storstäderna att andelen

Det stora socialbidragsberoendet tyder på

hamnat utanför arbetsmarknaden ökat under åttiotalet. personer som

som det har rått och en snabb Detta har skett samtidigt högkonjunktur

av näringslivet. Det stora socialbidragsberoendet tyder

omvandling

- äldre med låg således att det finns stora grupper ungdomar,

på

samt invandrare - som har haft svårigheter att få ett utbildning

arbetsmarknaden trots den uttalade bristen på ordentligt fotfäste på

desto större blir arbetskraft. Ju snabbare näringslivets omvandling går

arbetskraften som kommer att få med att komma den andel av problem

ifall inte kraftfulla och vidarein arbetsmarknaden utbildningspå

in. Alternativet är arbetslöshet, socialsätts utbildningsresurser

och med tiden förtidspensionering.

bidragsberoende

STORS TA DS LIV

Hälsa och ohälsa

Hälsa och ohälsa är som har starka begrepp samband med välfärds-

utvecklingen. Olika faktorer påverkar hälsotillståndet i en region - t ex

åldersstruktur, socioekonomisk struktur, miljöförhållanden etc. Olika typer av urvalsprocesser påverkar också hälsotillståndet i en Om region. de friska ut och flyttar mindre friska stannar kvar detta påverkar hälsotillståndet i regionen negativt. Det omvända gäller naturligtvis också. Detta leder till en uppdelning regionalt och inomregionalt i områden som präglas i olika av hälsa grad och ohälsa.

I är storstadsregionerna hälsoläget bättre än i riket. Andelen

långvarigt

sjuka är i lägre storstadsregionerna. Undantaget är

Göteborgsregionen

där såväl andelen

långvarigt sjuka som personer med nedsatt arbets-

förmåga ligger över rikets nivå. En till

förklaring skillnaderna mellan

storstadsregionerna och landet är övriga näringslivsstrukturen. I de regioner där hälsotillståndet är sämre än det är för riket kännetecknas näringslivsstrukturen av att en relativt stor andel av arbetskraften är

sysselsatta inom varuproduktionen.

Näringslivets struktur kan också förklara skillnaderna mellan de olika

storstadsregionerna. Stockholmsregionen har lägst andel långvarigt sjuka

och lägst andel med nedsatt

arbetsförmåga. Dessutom har hälsotill-

ståndet blivit allt bättre under åttiotalet. Detta gäller inte för Göteborgs- och I båda Malmöregionerna. regionerna har hälsotillståndet

försämrats under åttiotalet. Detta har resulterat i att

Göteborgsregionen

nu har ett sämre hälsotillstånd än riket i helhet.

Både och Göteborgs- Malmöregionen har en relativt stor industrisektor.

Inom industrisektorn sker det en större

förslitning av arbetskraften än

inom tjänstesektom. Dessutom har både Göteborgs- och Malmöregionen genomgått stora industrikriser genom varvsindustrins aweck-

ling, vilket torde ha ökat andelen

långtidssjuka. Stockholmsregionens

näringsliv har däremot snabbt omvandlats i en allt mer tjänsteintensiv rikting. Detta har också resulterat i en

kraftig inflyttning av yngre och

är en av till det förbättrade friska personer. Detta förklaringarna

hälsotillståndet i Stockholmsregionen.

KOMMUNAL SERVICE

en servicenivå än Kommunförbundet har storstäderna högre Enligt

servicenivån i storstäderna av att landet. Motsvaras då den högre övriga

med den service som erbjuds än invånarna i dessa är mera nöjda

I en av Förvaltinvånarna i andra delar av landet? undersökning gjord

har man undersökt hur nöjda vid Göteborgs universitet ningshögskolan

kommunala servicen i olika ortsgrupper. invånarna är med den

att med den kommunala Resultatet visar missnöjet

paradoxalt nog

På nio av elva

servicen i regel är störst i storstäderna. (Se figur 3:5.)

mest På ett enda område områden är storstadsborna missnöjda.

Det andra området kulturella aktviteter - är storstadsborna mest nöjda.

är kollektivtrafiken. På detta område där man inte är mest missnöjda på

den rena men mindre

är man mer nöjd än invånarna på glesbygden

Störst är skillnaden när det än i övriga kategorier. nöjd befolkningen

skillnader till finns bostäder. Stora övriga ortstyper

gäller tillgången på

vad samt vård och omsorg.

också gäller miljön,_skolan

och - material saknas för Vid en mellan Stockholm Göteborg

jämförelse

är stor i bedöm- Malmö - det att överenstämmelsen ganska framgår

Vissa skillnader finns dock. Den av den kommunala servicen. ningen där stockholmarna är avsevärt största skillnaden gäller kollektivtrafiken

Stockholmarna är även mer nöjda än mer än göteborgarna. nöjda

aktiviteterna och Förklavad de kulturella miljön. göteborgarna gäller

fallet vara detavsevärt större utbudet till detta torde i det första ringen

och i det andra fallet de stora miljöproblem

i Stockholm än i Göteborg

är för mer nöjda än som finns i Göteborg. Fler stockholmare övrigt

vilket däremot inte gäller i Göteborg.

med miljösituationen,

missnöjda

STORS TADSLIV

Figur 3:5.Invånarnas av den

bedömning kommunala servicen i olika

ortstyper. Y-axeln mäter andelen minus

nöjda andelen missnöjda. Källa: i Förvaltningshögskolan Göteborg, 1990.

ä O V) E O

g :13- ,.

35 »s å å

§5 7G g 3. c 6

x

93 ggêgêêgaéesgâa *v 991 2

9 e rv o å? *å* å g .§3 å i å? å* E 20 - - 2 EQ 6% 977 2 .a a: o a) 0 m o c: E? 9 = 0 m u) u) x m x :c cn m; E: = F-D +

+80 -\ \ \ +70-

+60-

+50 -

+40-

+3O -

+20 -

+10-

.10 -

.go -

.go -

I -40- r

.50 .

50 -r- Boende i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö - - - Boende i stad eller större tätort

70l - - _- Boende i mindre täten

- i_ Boende pá ren landsbygd

Andra skillnader som är värda att notera är att stockholmarna är mer med sina fritidsaktiviter än medan det omvända nöjda göteborgarna för Vad är fler nöjda än gäller barnomsorgen. gäller barnomsorgen i vilket inte är fallet i Stockholm. Den mer uttalade missnöjda Göteborg krisen inom i Stockholm slår i dessa siffror. barnomsorgen igenom

En - som också - till det stora missnöjet i förklaring ges i rapporten det råder ett ackumulerat med de flesta storstäderna är att missnöje delar av den kommunala serviceverksamheten. Resultaten måste tolkas med största Kritiken mot den kommunala emellertid försiktighet. servicen är t ex som mest uttalad bland resursstarka personer och är i välmående områden. Det borde vara tvärtom. kraftigast rimligtvis

BOENDESEGREGATION

används i olika sammanhang och har Begreppet segregation många olika En allmän definition av segregation är en många betydelser. av olika Detta kan tex vara en uppdelning befolkningskategorier. eller etnisk och yttrar sig på t ex uppdelning p g a ras, kön tillhörighet skolans och boendets områden. arbetsmarknadens,

Här kommer att användas i betydelsen boendebegreppet segregation - dvs hur och var olika är bosatta och segregation befolkningsgrupper varför åt mellan olika befolkningskatebosättningsmönstret skiljer sig gorier.

åt mellan olika kommuner i Levnadsvillkoren skiljer sig kraftigt i antalet resursstarka har

storstadsregionerna. Ökningen personer

allt skett i kommuner som redan i av åttiotalet hade en framför början andel resursstarka invånare. I finns ett litet antal stor varje region kommuner med en stor andel och dessa andelar resurssvaga personer har inte minskat.

I och är de resurssvaga kraftigt över- Göteborgs- Malmöregionerna i centralkommunerna. Detta inte i Stockholmsrepresenterade gäller

S TORSTADSLIV

regionen där det finns andra kommuner som har en stor andel resurssvaga hushåll. Detta har till stor del samband med det sätt som miljonprogrammet i de olika

förverkligades storstadsregionerna.

Miljonprogrammet står för det omfattande bostadsbyggande som skedde under slutet av sextio- och av I början sjuttiotalet. Göteborgs- och

Malmöregionerna byggdes miljonprogrammets bostäder till övervägande

del inom och Malmö kommuner medan Göteborgs motsvarande inte var fallet i Där Stockholmsregionen. byggdes en stor del av miljonprogrammets bostäder i Stockholms grannkommuner - företrädesvis i den södra regiondelen - vilket har resulterat i att även dessa har en överrepresentation av resursvaga hushåll.

I en av från underlagsrapporterna Storstadsutredningen (SOU 1989:67) har man delat utifrån upp regionerna socialbidragsberoendet för att få en indikator de minst attraktiva på bostadsområdena i storstadsregionerna. De bostadsområden som 1980 hade mer än dubbelt så hög andel som i socialhjälpstagare regionen genomsnitt karakteriseras som ett mindre attraktivt bostadsområde. På detta sätt kan man identifiera 21 bostadsområden i 20 områden i Stockholmsregionen, Malmöregionen och tio i I

Göteborgsborgsregionen. Göteborgs- och Malmöre-

gionerna är dessa områden starkt koncentrerade till centralkommunerna. Detta dock inte i

gäller Stockholmsregionen, där 15 av de 21

bostadsområdena finns i andra kommuner än centralkommunen.

I dessa områden är inte endast Detsamma socialbidragsberoendet högt. gäller också för andelen utlandsfödda, andelen och

låginkomsttagare

andelen med hälsa. Dessutom dålig är omsättningen av de boende exceptionellt hög och andelen tjänstemän I de minst attraktiva låg. områdena finns således en av faktorer som dels har samband ansamling med varandra inbördes, dels inbördes förstärker en negativ utvecklingsspiral.

I Stockholms- och har andelen

Göteborgsregionerna socialhjälpstagare

under första hälften av åttiotalet ökat snabbare än regiongenomsnittet i hälften av områdena. I är detta Malmöregionen ännu mer uttalat. Där har i nästan socialhjälpsberoendet ökat samtliga av de minst attraktiva

kommun som i i områdena mer än i såväl Malmö Malmöregionen

helhet.

finner man vad invandrartätheten. I över hälften Samma mönster gäller

områdena ökar andelen utlandsfödda snabbare av de minst attraktiva

i De minst attraktiva områden får således än den gör respektive region.

i allt större karaktär av invandrarområden. utsträckning

förtidspensionärer och långtids-

Med avseende på låginkomsttagare,

att i ökar deras sjukskrivna kan det konstateras Stockholmsregionen

attraktiva områdena. Detta också för Göteborgsandel i de minst gäller

och Malmöregionerna.

dock funnit en I de flesta av I ett avseende har man positiv utveckling.

allt fler att i de trede minst attraktiva områdena väljer nämligen gå

Detta är inte

och teoretiska linjerna på gymnasiet. positivt

fyraåriga

teoretiska förbereder eleverna bättre minst av att de linjerna på grund

för ett samhälle som är stadd i kraftig omvandling.

har även att med storstädernas

Ovanstående segregationsprocess göra boende vad upplåtelseformer (SOU 1990:20).

förändrade gäller

- med och av de inre stadsdelarna högre boendekostnader Saneringen

en större andel bostadsrätter - har resulterat i en ökad segregation.

har inte att bo kvar i innerstaden Resurssvaga hushåll längre möjlighet

resursstarka hushåll in. Den utan därifrån och istället flyttar flyttar

strukturen i storstädernas olika delar förändras således socioekonomiska

snabbt.

är dock av naturliga Den största delen av bostadsbytena betingade

från föräldrahemmet, som som ungdomars flyttning personer flyttningar

av etc. Dessa samman eller dödsfall, byte arbetsplats flyttar separarer,

bostadsmarknaden. Detta dock av situationen på flyttningar påverkas

innebär att resursstarka har större möjligheter än resurssvaga personer

sitt boende vilket får effekter. att bestämma över segregerande

STORS TADSLIV

Man kan tre

peka på förändringar som har gjort att segregationen på

bostadsmarknaden tilltagit. För det första har av centrum saneringen eller den gamla stenstaden resulterat i att boendekostnaderna ökat. Ombyggnaden av det innebar i gamla lägenhetsbeståndet regel avflyttning men med rätt att tillbaka.

flytta Återflyttningen skedde då

ofta till en större och alltid till en bostad. Detta blir dyrare naturligtvis mest kännbart för hushåll som i fall inte har resurssvaga många ekonomiska att möjligheter flytta tillbaka.

För det andra har av bostadsbeståndet omvandlingen mot en allt större andel verkat i samma bostadsrättslägenheter riktning. Mellan 1975 och 1985 har andelen i Stockholms innerstad bostadsrättslägenheter mer än fördubblats. Samma finns även i och utveckling Göteborg Malmö. Prisutvecklingen på bostadsrätter ger de gamla ägarna en förmögenhetsökning som kan realiseras vid en eventuell eller flyttning användas som säkerhet vid lån. För den utomstående blir bilden däremot helt annorlunda. För att komma in bostadsmarknaden i innerstaden på krävs allt större köpesummor, vilket verkar För segregerande. resursvaga hushåll blir det allt svårare att komma in innerstadens bostadspå marknad.

Prisutvecklingen på bostads- och småhusmarknaden får även till följd att får ett hyreslägenheterna allt större värde. Hyreslägenheterna används t ex som vid av bostadsrätter bytesobjekt köp eller småhus och har då ett ekonomiskt värde.

Den faktorn som bostadsmarknaden

tredje påverkat i segregerande

riktning är

inflationsutvecklingen. Denna har gjort att det har blivit allt

mer fördelaktigt att äga fast i

egendom. Småhusägande regioner med

en överhettad bostadsmarknad har resulterat i stora förmögenhetsökningar vilket pressat Detta har också till upp fastighetspriserna. fått följd att resurssvaga har haft svårare att finansiera småhusgrupper boende i storstäderna än i landet. övriga

I innerstaden är arbetarna och de underrepresenterade högre tjänstemännen överrepresenterade. I innerstaden har skevheten dessutom ökat

under första hälften av åttiotalet - arbetarna har blivit ännu mer och de ännu mer överunderrepresenterade högre tjänstemännen representerade.

ensamstående år utan barn) är klart överrepresenterade Yngre (16-44 i innerstaden. Detta såväl arbetare som högre tjänstemän. gäller som

Överrepresentionen är dubbelt så hög för de yngre tjänstemännen

har dock minskat för båda

för de yngre arbetarna. Överepresentationen

under första hälften av åttiotalet och störst har nedgången kategorierna varit bland de yngre arbetarna.

Mönstret för arbetare och tjänstemän går igen för yngre par utan barn. bland utan barn är klart De högre tjänstemännen de yngre paren i innerstaden medan arbetarna är underöverrepresentrade något Även här har de relativa närvaro representerade. högre tjänstemännens Ökat under första hälften av åttiotalet medan arbetarnas har minskat.

Hushåll med barn är i innerstaden. Detta gäller underrepresenterade - är dock tre både arbetare och högre tjänstemän tjänstemännen gånger relativt sett i innerstaden än arbetarna. vanligare

Även bland äldre utan barn finns samma skillnader par (45-64 år) mellan arbetare och Arbetarna har minskat sin högre tjänstemän. relativa närvaro med en medan de högre tjänstemännen tredjedel endast har minskat sin med en tiondel.

minskar arbetarnas relativa Bland äldre ensamstående (45-64 år) närvaro medan de ökar - den är i mitten av högre tjänstemännens åttiotalet hela tre så som de äldre ensamstående arbetarnas. gånger hög Fortfarande är dock de äldre ensamstående arbetarna något över-

i innerstaden.

representerade

finner man för men med den

Samma utveckling pensionärerna

för de som varit arbetare är ännu starkare och skillnaden att nedgången varit är ännu Vid uppgången för de som högre tjänstemän kraftigare. relativa närvaro lika stor. slutet av sjuttiotalet var gruppernas ungefär

STORS TADSLIV

I mitten av åttiotalet är de tidigare högre tjänstemännens relativa närvaro dubbelt så som de hög tidigare arbetarnas. Snabbheten i

förloppet framgår av att under en femårsperiod har arbetarnas relativa

närvaro minskat med en medan de fjärdedel högre tjänstemännens nästan fördubblats.

Sammanfattningsvis kan det således konstateras att arbetarna är underrepresenterade och de högre tjänstemännen överrepresenterade i innerstaden. för arbetarnas Undantaget del är att yngre ensamstående arbetare fortfarande är överrepresenterade i innerstaden. Arbetarnas relativa närvaro i innerstaden har minskat i alla och faser

hushållstyper

av

livscykeln. Ökningen för de högre tjänstemännen gäller yngre par

utan barn samt framför allt äldre ensamstående och pensionärer.

Småhusområdena relativt nära centrum och är i ligger regel äldre och inbodda. Barnfamiljerna är starkt i småhusomöverrepresenterade rådena. Detsamma gäller för äldre utan hemmavarande barn. par Småhusboendet fortsätter ett bra efter det att barnen tag flyttat hemifrån.

Priserna på småhus i storstäderna är och det innebär att höga många inte kan köpa småhus förrän de närmar medelåldern. Konskevensen sig blir att de äldre - bortsett från äldre ensamstående och pensionärer också är överrepresenterade i småhusområdena.

I ett avseende har minskat i småhusområdena. segrationen Arbetarhushållen med barn har ökat sitt småhusboende Även om kraftigt. arbetarna fortfarande är i småhusområdena underrepresenterade är detta en mot minskad utveckling segregation.

Allmännyttans miljonprogramområden har haft en negativ utveckling under 1980-talet. Dessa områden i slutet av sextio- och i byggdes början av sjuttiotalet som ett svar den stora på bostadsbristen. Områdena kännetecknas av från ensidiga miljöer långt centrum. Områdena karakteriserades redan från av en början överrepresentation av unga inflyttare - ofta arbetare - invandrare och

låginkomsttagare. Områdena

och och också en negativ

fick dålig status hög omflyttning genomgick

De som hade flyttade ut och de som inte kunde urvalsprocess. möjlighet stannade kvar. Istället allt fler resurssvaga eller ville flytta flyttade med hyresrätt blir allt

hushåll in. Allmännyttans miljonprogramområden

med allt större av

mer ensidigt sammansatta en överrepresentation

socialbidragstagare och invandrare. arbetare, låginkomsttagare,

är - bortsett från äldre barn och pensionä- Arbetarhushållen par utan i med hyresrätt. Barn-

rer - överrepresenterade miljonprogramområdena hushållen bland arbetarna har t ex en tio gånger så stark representation

till sin storlek som barnhushållen bland de högre i förhållande

tjänstemännen.

är i mil-

Även överrepresenterade allmännyttans

låginkomsttagare av de bosatta är och var

jonprogramområden. Hälften lågavlönade

tionde lever under existensminimum. Andelen socialbidragstagare ligger i med

mellan 11 och 14 procent. Utvecklingen miljonprogramområdena

åt beroende I områdena närmast centrum hyresrätt skiljer sig på läge. rätt håll. Andelen minskar liksom åt lågavlönade går utvecklingen under existensminimum eller I andelen som lever uppbär socialbidrag. är utvecklingen den motsatta.

ytterområdenas miljonprogramområden

liksom och Här ökar andelen låginkomsttagare socialbidragsberoendet Det är således framför allt andelen som lever under existensminumum. det sker en icke önskvärd med en ani dessa områden som utveckling ett flertal vilka dessutom förstärker samling av negativa faktorer,

varandra.

- i bättre i storstads- Hälsotillståndet är - som tidigare sagts regel som helhet. Detta dock inte i allmännyttans regionerna än i riket gäller Andelen är högre liksom

miljonprogramområden. långvarigt sjuka

arbets- och Detta kan inte förandelen med nedsatt rörelseförmåga. med en andel äldre utan är istället betingad av en klaras hög personer resulterat i att en stor andel friska människor selektiv process, som ut och en stor andel in. flyttat sjuka flyttat

STORS TADSLIV

Invandrarna är också i överrepresenterade allmännyttans miljonprogramområden med dvs de minst attraktiva områdena. I dessa hyresrättområden är andelen invandrare 2,5 större än vad som motiveras gånger av dess i Invandrarna i milbefolkningsandel storstadsregionerna. jonprogramområdena är den som är mest kategori överrepresenterad i område. Denna något överrepresentation håller dessutom på att bli allt starkare. I finns det områden där hälften eller storstadsregionerna mer än hälften av de boende är utlandsfödda.

Som jämförelse kan tas de Dessa är underhögre tjänstmännen. kraftigt representerade. I de som nära miljonprogramområden ligger centrum är andelen högre tjänstemän 40 procent av vad den borde vara om dessa varit fördelade över och jämnt storstadsregionerna i ytterområdena är motsvarande andel endast 30 procent. Det är således i dessa områden som slår hårdast i segregationen storstadsegionerna.

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALPOLITISKA ÅTGÄRDER

I står utanför arbetsmarknaden storstadsregionerna många

Vi har redovisat att de tre storstadskommunernas tidigare andel av arbetslösheten är något större än deras andel av och att befolkningen

socialbidragsberoendet har ökat i storstadsområdena. Det är särskilt

ungdomar och ensamstående män utan barn som nu är beroende av i än andra. Vi har visat socialbidrag högre utsträckning också att utslagningen från arbetsmarknaden är större i storstadsområdena än i andra områden. har ökat under 1980- Förtidspensioneringarna kraftigt talet. Sjukfrånvaron är större i storstadskommunerna än i landet som helhet. Det är bland de äldre som ökat särskilt de sjuktalet mest, långa sjukfallen har blivit fler.

I Stockholmsområdet har den ekonomiska tillväxten lett till en brist på

arbetskraft, trots att tillgången på arbetskraft varit betydligt större än i

riket som helhet. Särskilt bland de äldre männen ökar dock utslagfrån arbetsmarknaden i form av och långtidsningen förtidspensionering sjukskrivning.

I har tillväxten av arbetskraft varit lägre än Göteborgsområdet i landet efter under av

genomsnittligt konjunkturnedgången början

1980-talet. Förvärvsfrekvensen är högre och lägre, sjukfrånvaron andelen bland storstadskommunerna. förtidspensionerade högst

Malmö har haft den mest problematiska arbetsmarknadssituationen av de tre storstadsområdena. Arbetslösheten - särskilt för - har ungdomar klart över från arbetsmarknaden legat riksgenomsnittet. Utslagningen har varit omfattande med kraftig ökning av antalet förtidspensionerade och ett beroende av sociala bland framför allt exceptionellt högt bidrag Detta är en som inte brutits trots de senaste ungdomarna. utveckling årens goda konjunkturer.

Invandrare att etablera sig på är en grupp som har särskilda svårigheter arbetsmarknader. De är rikt i storstadsregionernas representerade storstadsområdena. invandrare har en yrkesfördelning som Nyanlända från svenskarnas. Först efter cirka 10 års vistelsetid är kraftigt skiljer sig skillnaden relativt liten. Under de senaste 20 åren har storstädernas arbetsmarknad blivit allt mer och många arbetstillkunskapskrävande fällen inom har försvunnit. invandrare tillverkningsindustrin Dagens kommer från länder som är mer kulturellt annorlunda än En tidigare. av invandrare kommer från länder utanför Europa. tredjedel dagens De är också i stor utsträckning högutbildade.

Den stora koncentrationen av till storstadsområden och invandringen särskilt till vissa bostadsområden i dessa är skälet till det nya flyktingsom infördes som bl a till att engagera fler mottagande 1985, syftade kommuner i Sedan 1986 har också storstadsflyktingmottagandet. andel av minskat i förhållande till regionernas invandringen något övriga riket.

STORSTADSLIV

Strukturomvandlingen på storstadsområdenas arbetsmarknader har

inneburit stora problem för av de arbetskraftsinvandrare många som kom till Sverige på 1960-talet. Bland dessa invandrare är det oroväckande många som avslutar sitt liv som yrkesverksamma förtidspensionärer. Här finns ett stort behov av vidareutbildning, omskolning, förebyggande hälsovård och rehabilitering.

Många invandrares långsamma arbetsmarknaden

etablering på återverkar också deras ekonomiska situation på och etablering på bostadsmarknaden. Inom storstadsområdena ansamlas de nyanlända invandrarna i ett begränsat antal bostadsområden. Dessa områden tillhör i de allra flesta fall minst attraktiva storstadsregionernas bostadsområden.

Vi har också redovisat att personer med arbetslöshetserfarenhet, akut arbetslösa, från arbetsmarknaden utslagna och personer som känner oro för sin är klart i vissa sysselsättning överrepresenterade bostadsområden, särskilt i allmännyttans i dvs samma miljonprogramområden förorterna; bostadsområden där också invandrare många nyanlända samlas. I de bostadsområdena bor även som har många personer obekväma

arbetstider, många har tunga arbeten och där bor genomgående hushåll

med ganska inkomster. låga

I dessa bostadsområden är hushåll beroende många av socialbidrag och den andelen ökar snabbare än i Andelen genomsnittligt regionerna. förtidspensionerade, ensamhushåll och ensamma kvinnor med barn är hög. I dessa områden finns också en stor överrepresentation av personer med hälsa.

dålig Sjukskrivningarna är många. Vårdkonsumtionen och

dödligheten är högre än genomsnittligt.

Samhällsstöd för ökat förvärvsarbete

I storstadsområdena finns en akut brist arbetskraft som på samtidigt

många människor har att få och behålla ett arbete

svårigheter söka, som de trivs med och som de kan Arbetsmarknaden försörja sig på.

allt mer mellan hög- och lågkvalificerade arbetsuppgifter

segmenteras tenderar att fastna i en situation samtidigt som en del av de arbetsföra

till arbetsmarknaden eller helt saknar möjligheter med låg anknytning

förvärvsarbete. till egen försörjning genom

fortsatt av i form av Vi anser inte att en ökning transfereringar

är de sociala socialbidrag och arbetslöshetsunderstöd lösningen på

som har blottlagts genom storstadsutredningens kartläggningar. problem

som i fram-

I stället behövs investeringar skapar ny sysselsättning

Detta har vi redovisat i 2. Dessutom behöver tidsbranscher. kapitel

inriktas ökad och utbildning samhällets insatser alltmer på rehabilitering

för arbetslivets behov.

av samverkan om stöd till enskilda I storstadsområdena är behovet

administrativa och särskilt tydligt.

individer över organisatoriska gränser

är komplexa, berörda

I storstadsområdena organisationsstrukturerna

med varandra och de avstånden är inte bekanta geografiska tjänstemän

Vi anser att ett förbättrat samarbete mellan olika offentliga är stora.

inom storstadsområdena kring arbets-

huvudmän och organisationer

insatser är en för att förbättra

marknads- och socialpolitiska nyckelfråga

enskilda att förvärvsarbeta och samtidigt förbättra möjligheterna för

utbudet av arbetskraft arbetsmarknaden. på

Fler ordinarie heltidstjänster

I storstadsområdena är bland kvinnorna .mycket hög. förvärvsgraden

och andelen ensamma kvinnor med barn är

Andelen enpersonshushåll

där hushåll också är beroende särskilt hög i de bostadsområden många

arbetar ofta i t ex inom . av Kvinnor offentliga sektorn, socialbidrag.

av kvinnor inom och utbildning. 58 procent sysselsatta

sjukvård, omsorg sektor arbetar deltid. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden

offentlig

och är 75 och bland vårdbiträden inom hälso- sjukvårdssektorn procent

och cirka 65 Det råder en omfatinom hemtjänst äldreomsorg procent.

bland kvinnor till av deltids- och tande deltidsarbetslöshet följd

i sektor. I storstadsområdena råder vikariatstjänstgöring offentlig

STORS TADSLIV

samtidigt en särskilt besvärande brist arbetskraft i dessa sektorer. på Denna brist förväntas bestå även om konjunkturen försämras.

Vi anser att en till övergång heltidstjänster med rätt till individuell

tjänstledighet för t ex föräldrar är en som angelägen förändring både

skulle öka arbetskraftsutbudet och minska beroendet av och

socialbidrag arbetslöshetsersättning.

Vi föreslår att fram regeringen lägger förslag som syftar till att öka arbetsgivarnas incitament att inrätta En heltidstjänster. möjlig väg kan vara att förändra så att dessa

arbetsgivaravgifterna även beräknas per

anställd, inte bara på den samlade lönesumman.

Åtgärder som underlättar introduktionen på arbetsmarknaden

Det finns av människor som har grupper svårigheter att få

förankring

på arbetsmarknaden oberoende av

konjunkturläge. Nyanlända flyktingar

är en sådan Andra tydlig grupp. grupper är de handikappade och de äldre. Det finns också en stor grupp ungdomar med och låg utbildning olika kombinationer av personliga problem. Personer som rehabiliterats efter missbruk eller som har straff avtjänat i kriminalvården är andra

exempel.

Arbetslivets ökade krav

på samarbetsförmåga, snabbhet och att förmåga

handskas med och att kommunicera

förändringar med andra människor

gör det svårare för att

många ta steget ut på arbetsmarknaden. Det

ställer nya krav på arbetsplatser och på fungerande sociala nätverk. Många parter behöver samverka, t ex sjukvården, psykiatrin, kamratstöd,

fackföreningar och intresseorganisationer. I storstadsområdena saknas

ofta sociala naturliga nätverk. samarbetsformer mellan olika institutioner och organ behöver ett annat organiseras på sätt än i mindre städer och tätorter.

Den långa etableringsfasen för nyanlända och andra

flyktingar

invandrare behöver förkortas. har i en Regeringen proposition om

lO SOU 1990: 36

för till samordnat och system ersättning

flyktingmottagande nytt

förändringar i kommunerna mm (prop 1989/90:105), föreslagit

för att snabbare kunna för att underlätta flyktingar

flyktingmottagandet

förvärvsarbete. försörja sig genom

har för flyktingar. Införandet av ett särskilt introduktionsstöd föreslagits

som för närvarande utbetalas. Det nya Det ska ersätta de socialbidrag

individuellt för flyktingens

stödet kombineras med en upprättad plan

för bl a introduktion i det svenska samhället. Därigenom ges tillfälle

och den att tillsammans diskutera lämplig arbetsvägledare nyanlände

andra insatser som underlättar introdukoch eventuella

språkutbildning

tionen på arbetsmarknaden.

invandrarnas att få arbeten som motsvarar

De högutbildade möjligheter

behöver underlättas. Vi föreslår att

deras och yrkeserfarenhet

utbildning

som har initierats via det samarbete med arbetsmarknadens parter

till att också omfatta olika typer av arbetsmarknadsverket utvidgas

och arbetssökande invandrare överenskommelser mellan arbetsgivare

Sådana kan om t ex praktik och utbildning. åtgärder

provtjänstgöring,

att erhålla befattningar som underlätta invandrarnas möjligheter

deras och yrkeserfarenhet. motsvarar utbildningsbakgrund

resurser, särskilda medel avsätts Vi föreslår vidare att av nu tillgängliga

stimulera samarbete mellan arbetsförmedför att i storstadsområdena

och kommunerna via bl a socialtjänsten om

ling/arbetmarknadsinstitut

och stödarbete riktat till utvecklat motivationsrehabiliterings-,

och till för att arbetsmarknadens marginalgrupper arbetsgivarna

introduktion arbetsmarknaden. underlätta människors på

som motverkar från arbetsmarknaden

Åtgärder utslagning

är särskilt i

Andelen och förtidspensionerade hög långtidssjukskrivna

Vi anser att dessa förhållanden föranleder särskilda storstadsområdena.

från storstadsområdenas ansträngningar för att motverka utslagningen

finns stora resurser för utbildning arbetsmarknad. I storstadsregionerna

STORS TADSLIV

och Genom

rehabilitering. den nyinrättade arbetslivsfonden finns också

ekonomiska resurser för insatser och mer aktiva förebyggande åtgärder för att göra det för dem som fått sin

möjligt arbetsförmåga nedsatt att

stanna kvar i eller tillbaka till gå arbetslivet.

Vi anser att det i storstadsområdena finns särskilda skäl att uppmärksamma situationen för de invandrare som arbetar i yrken med hög risk för arbetsskador och i med yrken hög sjukfrånvaro och hög vårdkonsumtion. Många invandrare arbetar i sådana i yrken början av sin vistelse i det nya landet. Många av dem har också arbetat i sådana

yrken en lång tid. Invandrare stannar betydligt längre i dessa arbeten än svenskar. Många har som mål att återvända primärt till sina hemländer så snart tillåter. De kan ha flera omständigheterna arbeten för att tjäna mycket pengar på kort tid. Arbetsmiljö och risk för arbetsskador får underordnad betydelse och deras motivation för att lära sig svenska är svag. En mycket stor del av de som ursprungligen planerade att återvända stannar än de tänkte betydligt längre sig, kanske för resten av livet. De har då fastnat i och riskfyllda tunga arbeten som medför stor risk för

dålig hälsa, långtidssjukskrivning och i förlängningen

förtidspensionering. De skulle behöva stimuleras till i vidareutbildning

både och

språkligt yrkesmässigt avseende för att förbättra sina

möjligheter att byta till mindre arbeten riskfyllda och undvika bestående hälsoproblem.

Många av dessa personer är anställda av stora arbetsgivare med behov

av personal även för andra arbetsuppgifter. Kommuner och är

landsting

några exempel. Arbetsgivarna skulle behöva förbättra och

arbetsmiljö arbetsinnehåll för att minimera hälso- och skaderisker. Dessutom borde arbetsgivare ta sin del av ansvaret för personalens utveckling så att de inte fastnar i tunga arbeten utan erbjuds tillfällen till

vidareutbildning

och utvecklande arbetsuppgifter.

Arbete för att skador

förebygga och att rehabilitera sådana som är långtidssjukskrivna behöver bedrivas genom samverkan över sektors-

gränserna i storstadsområdena. Samverkan behövs mellan å ena sidan

försäkringskassa, arbetsförmedling, socialtjänst och olika delar av

med stor och

vårdsektorn, samt stora arbetsgivare personalomsättning

utsatta branscher å den andra liksom särskilt tunga arbetsuppgifter

olika som hittills sidan. Erfarenheterna från de samverkansprojekt

är Där kunde många

bedrivits t ex på Volvo i Göteborg uppmuntrande.

efter samarbete om olika insatser t ex genom

långtidssjukskrivna

till förvärvsarbete i utbildning eller förändrade arbetsuppgifter återgå

stället för att förtidspensioneras.

de som finns för

Vi vill rikta uppmärksamheten på möjligheter

via arbetslivsfonden

arbetsgivare att ansöka om finaniseringsmedverkan

Sådana bör vara för som förbättrar arbetsmiljön. åtgärder åtgärder

invandrare och andra med och riskfyllda särkilt värdefulla för tunga

för som motverkar arbeten. Dessa medel kan också utnyttjas åtgärder

effektivare insatser för att från arbetsmarknaden genom utslagningen

och återföra till förvärvsarbete.

förebygga ohälsa långtidssjukskrivna

försäkringskassa och Lokalt samarbete mellan arbetsförmedling,

socialtjänst

finns sam-

I alla tre storstadsregionerna exempel på framgångsrika

och där från arbetsförmedling, försäkringskassa

arbetsprojekt personal

förändrade samarbetsformer kunnat ge effektivare socialtjänst genom

till olika av som har svårigheter på_ individuellt stöd grupper personer

arbetsmarknaden.

vidareutvecklas i Vi finner det att dessa erfarenheter angeläget

inom de bostadsområden där det finns många resurssvaga synnerhet

som känner varandra och har sina

hushåll. Lokalt verksam personal

intill varandra har att arbetslokaler goda förutsättningar

placerade

förtroende för utveckla informella samarbetsformer, byggda på

och arbetsmetodik. Det ökar varandras respektive kompetenser

finna stödinsatser efter individuella förutsättningarna att anpassade

mellan människorna i stadsdelen och att etablera sociala nätverk behov,

att service åt att utveckla effektiva rutiner för ge särskilt anpassad

STORS TADS LIV

människor med likartade t ex invandrare

förutsättningar, nyanlända som

söker arbete.

I enlighet med i förslagen regeringens proposition om insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens verksamhet m m (prop 1989/90:62) har regeringen gett arbetsmarknadsstyrelsen ett uppdrag att lämna synpunkter och förslag om av försöksverksamhet utformningen med Ökad samverkan mellan socialtjänst, försäkringskassor och arbets-

förmedling/arbetsmarknadsinstitut i storstadskommuner med en stor

andel och

långtidssjukskrivna socialhjälpstagare i befolkningen. En

möjlighet som anvisas kan vara att sätta upp gemensamma mottagningar.

Vi föreslår att lokalt samarbete mellan arbetsförmedling, försäkringskassa och etableras som ett led i det arbete socialtjänst vi föreslår ska inledas för att rusta de eftersatta bostadsområdena. upp Investeringar i lokaler, etc bör ses som ett led i områdets personalutbildning sociala, fysiska och kulturella och därmed kunna upprustning bli föremål för särskild statlig

finansieringsmedverkan.

FÖRNYELSE AV DE MINST ATTRAKTIVA BOSTADSOMRÅDENA

Åtgärdsbehov

Miljonprogrammets områden byggdes med ambitionen att många

bostäder skulle under kort tid i en produceras situation med hög efterfrågan på nya bostäder. De lånevillkoren till statliga syftade att åstadkomma goda bostäder till kostnad. låg Produktionskostnaderna hölls nere bl a genom standardiserat byggande - ofta till priset av enformighet, storskalighet och oprövade tekniska lösningar. Områdena inrymmer som regel få verksamheter utöver bostäder och bostadsanknuten service. Vi har visat att den tidigare ökande boendesegregationen inom storstadsområdena inneburit en i negativ utveckling flera av de som miljonprogramområden förvaltas av allmännyttiga bostadsföretag.

från visar att kon- Två underlagsrapporterna Storstadsutredningen hushåll ökar i storstadsområdenas minst centrationen av resurssvaga attraktiva bostadsområden 1989:67 & SOU 1990:20). Områdena (SOU av en I många

kännetecknas ständigt pågående hög omflyttning.

finns stor och växande andel invandrare. Jämfört med områden en andra områden finns en stor andel människor med sämre hälsa. En hög andel av de boende är beroende av socialbidrag. Där bor också ovanligt kvinnor med barn, är förtidspenmånga ensamstående ovanligt många sionerade eller långtidssjukskrivna.

att de känner oro och i Många uppger vid intervjuer främlingsskap och de att de har kontakt med kringboende. området tycker dålig

och den aktiviteten är lägre än genomsnittligt.

Valdeltagandet politiska Det är inte med hög kriminalitet och svåra missbruksproblem. ovanligt

attraktiva bostadsområdena har varit föremål för Flera av de minst olika främst med av statliga ombyggnadslån.

upprustningsprojekt, hjälp

har till stor del avsett bostadshusen och lägenheterna, Projekten själva har i allmänhet avsett

bostadskomplementen och utemiljön. Åtgärderna

tekniska som av fuktskadade fönster, tak och Våtrum, förbättringar byte till av eftersatt underhåll samt brottsförebyggande reparationer följd och förråd. åtgärder i garage, källare

och kommunala har decentraliserat Många bostadsföretag förvaltningar sin verksamhet för att kunna arbeta mer lokalt ute i bostadsområdena. av bostäder från till privata förvaltare, Försäljning allmännyttiga företag till bostadsrätter har förekommit i fall. I de liksom ombildning några fall ombildats till bostadsrätter har ofta en tydlig stabililägenheterna inträffat. sering

för de förvaltande och kom- I flera fall uppger företrädare bolagen munerna att en har skett till följd av vidtagna åtgärder. Stabilisering Även den bostadsmarknaden har inneburit att omflyttningen ansträngda som hade tomma lägenheter är det dämpats. I områden tidigare många inte svårt att få bostäderna uthyrda. längre

STORS TADS LIV

Det finns dock områden där man inte anser ha kommit tillrätta med sig den

höga omflyttningen, vandaliseringen etc trots vidtagna åtgärder.

I några fall har omfattande om- och

mycket påbyggnader genomförts

med av såväl genomgripande förändringar lägenheter som fasader, entréer, utemiljö mm. De boende har evakuerats och har ökat hyrorna kraftigt jämfört med Sådana omfattande tidigare. ombyggnader har lett till och väsentliga förbättringar positiva attityder till boendet i de förnyade områdena. Projekten har dock också inneburit att resurssvaga hushåll har flyttats till andra bostadsområden.

I flera områden fanns tidigare planer på förnyelseinsatser som inte förverkligats. I flera fall bedöms inte vara projekten längre möjliga med nu aktuella villkor för Det finns också statlig belåning. områden där åtgärder anses men där konkreta inte

nödvändiga åtgärdsförslag ännu

har utarbetats.

Även om förhållandena varierar mycket mellan olika anser vi områden, att det sett finns att generellt anledning överväga särskilda insatser för att förbättra de sociala förhållandena och människors livsvillkor i de minst attraktiva stadsdelarna. för en reell Förutsättningar delaktighet bland invånarna i skötseln av stadsdelens gemensamma angelägenheter och i boendet måste också förbättras radikalt. Processer där goda medmänskliga relationer etableras och asocialitet och utanförskap motverkas behöver initieras och stödjas.

I flera områden behövs i infrastruktur investeringar som ger bostadsområdena bättre inom Det dels läge storstadsregionen. gäller stora regionala utvecklingsinsatser som på Södertörn i södra Stockholmsregionen, där utvecklingen av Novum

Huddinge sjukhus, forskningspark,

byggande av fjärrtågsstation mm Det kan också avse pågår. förbättringar av trafiksystemen t ex genom utvecklad kollektivtrafik.

Många områden saknar arbetsplatser utöver de som är knutna till

områdets boendeservice. Det finns om att etablera förslag arbetsplatser i eller i direkt till bostadsområden. Det lokaler anslutning några gäller

för verksamheter med till boendet t ex kommunala anknytning Även av kontors- och serviceverkförvaltningslokaler. lokalisering särskild till stadsdelen är aktuella i samheter utan någon anknytning områden. I områdena behövs ofta lokaler och andra insatser för några tillkomsten av ett arbetsliv med rötter bland de boende i att stödja stadsdelen som hantverksrörelser mm. detaljhandel,

Fler skulle tillföra stadsdelarna en ökad dagbefolkning, arbetsplatser för kollektivtrafik och service skulle stärkas och fler underlaget människor skulle få att vistas i området. Förutsättningarna för anledning en bättre av stadsdelen med tätorten i övrigt skulle stärkas, integration som till arbete nära bostaden kan Dessa samtidigt möjligheter öppnas. behov är särskilt i flera av Göteborgs områden, exempelvis tydliga

Angered.

är ofta både till Förbättringar av områdenas fysiska miljö nödvändiga, av skador och tekniska utföranden och i de fall underhåll följd dåliga och efter. l områden finns också behov av att reparationer släpar många och i den Det gäller både bryta anonymitet storskalighet fysiska miljön. och sammansättningen av utformningen av husen, garage, förråd, friytor lokaler och verksamheter inom områdena som helhet. lägenheter, material och behöver ofta förbättras vid Utformning, ytskikt, utrustning mm.

allmänna platser som entréer, gårdar, gemensamhetsanläggningar

till som kan Ofta finns också möjligheter kompletterande nybebyggelse

bredda utbudet i lokal- och bostadsbeståndet. Samtidigt ger komplettill förbättring av områdets yttre miljö. teringsbebyggelse möjlighet Genom av bostäder boende i stadsdelen för fler nya typer möjliggörs och att bostad inom området ökar. hushållstyper möjligheterna byta Med fler lokaler underlättas av olika verksamheter i etablering

stadsdelen. Genom kan befolkningssammansättningen

ny bebyggelse förändras och för kollektivtrafik och service i området öka. underlaget

En del i av de mindre attraktiva bostadsmycket viktig förnyelsen områdena är att det kulturella och sociala livet i stadsdelarna. stödja

STORS TADS LIV

Människor behöver kunna mötas över och över de generationsgränser barriärer som skilda och kulturer språk medför.

I invandrartäta och barnrika områden är behovet av lokaler för föreningsverksamhet och samvaro särskilt stort. Det behövs också särskilda verksamheter barn satsningar på för och ungdomar. I många områden saknas och tillräckliga lämpliga samlingslokaler för förenings-

liv, religionsutövning, barn- och ungdomsverksamheter mm. Det behövs

också engagerade ledare, och material så att utrustning fritids- och kulturprojekt av olika slag kan komma till stånd.

Handel, gatuliv, mötespunkter och har stor centrumanläggningar betydelse för det sociala livet i stadsdelarna. De i offentliga platserna de eftersatta områdena är ofta och i stort behov av torftiga förbättring. Områdena behöver tillföras arkitektoniska kvalitéer och konstnärlig utsmyckning i byggnader och både inomhus offentliga miljöer och utomhus.

I de minst attraktiva bostadsområdena bor särskilt människor många som behöver individuellt stöd för att kunna erhålla och behålla söka, ett förvärvsarbete som de trivs med och som de kan I dessa försörja sig på. bostadsområden skulle därför inom arbetsförpersonal socialtjänsten, medlingen, liksom inom

försäkringskassan sjuk- och hälsovården,

vpsykiatrin, kriminalvården m fl institutioner och behöva organisationer samordna sina resurser bättre för att effektivisera stödet till dem som bor just där. Genom koncentrerade insatser och arbetsformer som anpassas till de lokal behoven skulle de sannolikt kunna nå förbättrade resultat i servicen till i dessa områden. befolkningen

I de eftersatta bostadsområdena slits skolorna hårt. Vanligtvis brukar barnantalet i nya bostadsområden öka till av att följd många unga familjer flyttar in när området är nytt. Efter en tid brukar barnantalet sjunka till en nivå. I områden med lägre hög omsättning som dessa har inte den förväntade i områdets barnantal nedgången inträffat. Skolorna i dessa områden används också i för och vuxenhög utsträckning språkundervisning utöver den Detta har fått vanliga grundskoleverksamheten.

ofta både är förslitna och till följd att såväl skolor som daghem kraftigt Provisorier som inte kunnat awecklas, behöver ersättas. otillräckliga.

till samvaro och aktiviteter behöver finnas för äldre Möjligheter boende, I områden med invandrare kan och andra omsorgsberoende. många behöva tas. Inom vissa finns en särskild hänsyn invandrargrupper i relativt ålder. på hur mycket hög andel som pensionerats tidig Synen och bör tas om hand varierar med skilda de gamla omsorgsberoende kulturer och traditioner.

Vi kan konstatera att i de minst attraktiva bostadsomåtgärdsbehoven avser förhållandena i områdena som helhet än de rådena snarare Bostäderna är oftast utformade och enskilda bostäderna. ändamålsenligt har en bra teknisk och utrustningsmässig standard. Underhåll, reparaför att tekniska brister behövs dock i tioner och åtgärder avhjälpa fall liksom av i bostadsmånga förbättringar gemensamma utrymmen Bostadens närmaste och det sociala och kulturella husen. omgivning emellertid ofta brister med livet i områdena har väsentliga jämfört i andra mer attraktiva områden. Ofta är problemen så förhållandena att förhållanden behöver förbättras samtidigt för att komplexa många i områdena ska vända. utvecklingen

av områdena förutsätter befolkningens medverkan Förnyelse

om området finns hos de som bor och arbetar i området. Kunskaper finns emellertid ofta hos som inte befinner sig Beslutsrätten personer Fortfarande råder ofta och sektoriella organipå platsen. storskaliga sationsstrukturer inom såväl förvaltningar och beslutsorgan offentliga med ansvar för verksamheter i som inom andra organisationer bostadsområdena.

Vår är att ansvaret för skötseln av stadsdelens gemensamma

uppfattning

som drift och underhåll av gemensamma angelägenheter boendeservice, och fritidsaktiviteter och andra kommunala anläggningar lokaler, och bör överföras till dem som bor och arbetar i verksamheter kan

STORS TADSLIV

stadsdelen. Lokala med organisationer egna resurser och frihet att utveckla egna arbetssätt behöver etableras i stadsdelarna. Samtidigt behöver huvudmännen utveckla metoder för en mer strategisk ledningsfunktion.

Många offentliga och enskilda huvudmän berörs av förnyelseinsatserna. I Stockholmsområdet gäller det förutom olika kommunala förvaltningars och verksamheter ofta bolags även verksamheter under landstinget (vård och omsorg, kollektivtrafik). Kyrkan och statligt styrda verksamheter berörs i alla

storstadsregionerna (polis, försäkringskassa,

liksom de förvaltande

arbetsförmedling) och byggande bostads- och fastighetsbolagen samt andra företag och oganisationer.

Vi anser att de boende måste få ta större själva ansvar för skötseln av sin bostad och tillsammans med andra få ansvaret kringboende för skötsel av gemensamma och bostadskomplement bostadens närmaste omgivning. Formerna för upplåtelser av bostäderna måste därför förändras. Vi föreslår att de boende att ta över ges möjlighet själva ansvaret för sitt boende. En ny form för detta kan vara att övergå till kooperativ hyresrätt. Vi återkommer till detta i 5. kapitel

Ledningen för i området

förnyelseprojektet samt de som bor och är

verksamma i de berörda husen behöver få en och tydlig kompetent

motpart på fastighetsägarsidan. Det ger förutsättningar för en lokal

dialog och om hur

förhandling förnyelsen av det specifika delområdet

ska gå till. Inom är det

bostadsföretaget nödvändigt att delegera ansvar

och befogenheter till och bostadssocialt geografiskt naturliga områden som inte omfattar för många lägenheter.

Metoderna är avgörande för resultatet

Förnyelseprocesser enligt den inriktning som vi här har skisserat, förutsätter en lokal

kommunalpolitiskt bemyndigad ledning i de berörda

bostadsområdena. Det förutsätter också och budget- styrsystem som gör det att lokalt möjligt disponera bostadsområdets resurser och att

Vi tror att de utveckla lokalt anpassade organisatoriska lösningar. stadsdelsnämnder som är att utvecklas i flera storstadskommuner på väg kan ge förutsättningar för ett sådant lokalstyrt förnyelsearbete.

handfast med tydligt

Förnyelsearbetet förutsätter projektstyrning

och ekonomiska förutsättningar. För mandat och utklarade tidsmässiga detta ska vara behövs en ansvarsfull och kompetent att möjligt Särskilda bör ansvara för förnyelsearbetet

projektledning. projektledare

bostadsområde. bör helst rekryteras i det respektive Projektledarna som såväl som anställda och lokalt och vara personer lokalbefolkningen för. De kvalifikationerna hos

förtroendevalda har förtroende personliga

verksamma med denna år särskilt betydelsemänniskor typ av projekt

fulla.

till att lokal och

För att förnyelseprocessen ska leda självförvaltning

arbetsformer utvecklas behövs ett medvetet arbetssätt. decentralicerade de boende blir i behöver planeras så att delaktiga Förnyelsearbetet besluten om vad som ska göras.

är ett tillfälle för människorna i bostadsområdet att Förnyelseprocessen växa in i ett allt större Detta fordrar en successivt ansvarstagande.

särskild om den och organisatoriska uppläggningen

omsorg pedagogiska att utarbeta samråda, besluta och av Sättet förslag, förnyelsearbetet. tillfällen för alla berörda till inlärning,

genomföra åtgärder inrymmer

och Det är ett unikt tillfälle då självförvaltengagemang ansvarstagande. kan läras ut och sociala relationer etableras. ning

lokala underlättas fler människor i Förnyelsearbetets förankring ju att lokalt till området som medverkar. Möjligheter rekrytera personal verksamheter och bör Krav kan t ex ställas på olika projekt utnyttjas. att anställa som bor i området. Verksambyggentreprenörer personal heter och projekt kan organiseras i egen regi t ex som självbyggeri. inom och organisationer Förenklade tillståndsrutiner förvaltningar

behövs för att underlätta småföretagsamhet.

STORS TADSLIV

Förnyelsearbetet ska medverka till att levnadsvillkor och för livsmiljön människorna i det området förbättras. Insatserna inte leda speciella får till så stora för de boende att de får att bo kostnadsökningar svårigheter kvar av ekonomiska skäl.

Vi vill betona att de boende ska kunna behålla sina och lägenheter grannar, om de inte önskar Vid av eventuella själva flytta. planeringen byggprojekt behöver därför relationen mellan de och de byggansvariga boende uppmärksammas särskilt. Sättet att hantera evakuering, information och de boendes förtroende kan vara för om avgörande människor bor kvar efter Anlitade verkligen upprustningen. entreprenörer behöver därför ha i bemyndigad arbetsledning på plats området. Det behöver också finnas avdelade för den lämpliga personer dagliga kontakten med boende och verksamma.

Förändringsarbetet behöver drivas så att människor märke till att lägger något sker. Ansträngningar behöver inriktas mot konkreta mål. Engagemang och förväntan behöver kunna av tillfredställelse över följas uppnådda resultat. Arbetet bör därför i som planeras tydliga deletapper resulterar i synliga förbättringar.

Samverkan över sektorsgränser

Social och kulturell förutsätter till förnyelse tillgång personal och lokaler. Vi menar att sådana resurser ofta redan finns i bostadsområdena i i om tillräcklig omfattning, synnerhet bostadsområdets samlade resurser kan effektivare ökad samverkan utnyttjas genom över huvudmannaskapsgränserna. Samutnyttjade lokaler, och utrustning personal bör dessutom kunna leda till som effektivitetsförbättringar ökar det ekonomiskt utrymmet för nya verksamheter.

Grova att i ett normalstort bostadsområde med beräkningar tyder på 2 000 hushåll finns cirka 500 anställda av enbart kommunen och dess olika bolag. I finns ofta fler ändå. problemområden Många upplever att de är för få för att kunna bedriva verksamheten så som de skulle vilja. Alla dessa kommunanställda arbetar till stor del i sektoriellt idag

för skola, fritidsverksamheter, fasuppbyggda system barnomsorg, tighetsförvaltning mm.

att åstadkomma om samarbetet Vi ser stora möjligheter förbättringar är anställda av olika utvecklas mellan de som offentliga arbetsgivare förvaltningar, bostadsbolag, polisen, arbetsförmedlingen (kommunala de enskilda insatserna riktas mot mål i etc). Om gemensamma stora resurser att Om bostadsområdet finns sammantaget disponera. de som är aktiva i olika av föreningar och de boende dessutom typer i blir än större. engagerar sig gemensamma projekt möjligheterna Verksamheterna i bostadsområdet utanför Köpenhamn är ett Tingbjerg vad som är möjligt att uppnå. exempel på

Lokal inte bara till effektivare lokal-

självförvaltning ger möjligheter

men också till att inrätta för olika yrkesutnyttjande heltidstjänster med kombinerad inom t ex skolan, barnomsorgen utövare tjänstgöring och olika fritidsverksamheter.

Antalet som finns företrädda i skolan har ökat under yrkesgrupper år. En allt större andel arbetar i skolan utöver senare specialister lärarna. Den största har skett av kommunala grupper personalökningen som främst är verksamma med elevvård och fritidsaktiviteter. Samtidigt kommunala verksamheter med samma växt. Det har andra inrikting vårdcentraler och gäller biblotek, fritidshem, parklekar, fritidsgårdar, Det har ofta inneburit en av lokalfolktandvård. parallell uppbyggnad och i stadsdelarna. till samordnings-

personalresurser Möjligheterna

vinster bör vara stora.

Skolans roll

Bostadsområdena är ofta dimensionerade för att motsvara ett lämpligt för mellan- och Mestadels är

befolkningsunderlag högstadieskolan.

skolorna centralt i områdena och så att man kan geografiskt placerade trafiksäkert med från bostäderna. Skolan

nå dem rimliga gångavstånd

resurs. Genom barnens klasser etableras är stadsdelens gemensamma

STORS TADSLIV

kamratskap mellan barnen, föräldrar blir bekanta med varandra och

med skolans personal. Via skolan möts en stor del av stadsdelens befolkning oberoende av etnisk eller social grupptillhörighet.

Den stora andelen invandrare särskilda till ger möjligheter mångkulturellt arbete i skolan. Skolan berikas kulturellt en starkare genom internationalisering. Möjligheterna att lära mer om andra kulturer och andra länders och folks är stora i invandrarlevnadsbetingelser ovanligt täta områden.

Riksdagen har beslutat att 300 kr skall avsättas under miljoner årligen 10 år för av skolornas Vi anser att förbättring fysiska miljö. upprustning och av skolorna i storstadsområdenas minst attraktiva förbättring bostadsområdena är särskilt angelägna. Vi föreslår att upprustning av skolorna i de minst attraktiva områdena vid av prioriteras fördelningen medel till av statliga förbättring skolmiljön.

Riksdagens beslut att kommunalisera skolan innebär att kommunerna kommer att få ett större samlat ansvar för skolverksamheten. I Göteborg har man redan decentralicerat beslutsrätten över skolan till de olika stadsdelsnämnderna. Vi anser att kan leda descntraliseringen till både och ekonomiska vinster. pedagogiska

Vi kan se stora för den lokala att exempelvis möjligheter befolkningen besluta för att utveckla en särskild i skolan. Det sig pedagogisk profil kan avse såväl innehåll -

undervisningens miljö/språk/teater etc som

metodik

Waldorf/Montessori etc. Vi anser också att skolans resurser i

hög grad bör kunna utnyttjas för sociala och kulturella verksamheter i bostadsområdena. Genom effektivare lokalutnyttjande kan skolan göras tillgänglig för föreningsliv, fortbildning (t ex data och maskinverkstäder, svenska för och service Skolans aula kan invandrare) (restaurang). användas som mötes-och evenemangslokal. Under ferier kan fortbildning och konferenser för arbetslivets behov äga rum där.

Ökad under stadsdelsnämnder kan också samordning ge förutsättningar för elever att vistas hela i skolan med dagen vanlig skolundervisning,

och musikskola etc

fritidsverksamheter, hemspråks- stödundervisning,

över Vi menar att dessa är särskilt angelägna spridda dagen. möjligheter där är och att ta till vara i storstadsområdena förvärvsarbetsgraden hög innebär att föräldrarna är borta från hemmen en stor del av restiderna barnens vakna tid. I bostadsområden med många ensamstående och invandrarbarn som behöver föräldrar, stora syskonskaror många skulle till sammanhållen skoldag, som

särskild språktråning möjligheter

kunna ha stora fördelar för både innebär att även läxorna görs i skolan, barn och föräldrar.

Författarna till Levnadsvillkor storstadsutredningens underlagsrapport framhåller att åtminstone i ett i storstadsregioner (SOU 1989:67) avseende i de minst attraktiva bostadsområdena gå tycks utvecklingen Det i de allra flesta områdena i alla tre i positiv riktning. gäller att allt fler att i de 3-4-åriga teoretiska storstadsregionerna väljer gå vilket kan tolkas som ett tecken på att skolmiljön linjerna på gymnasiet, till att motivera eleverna till vidare i allt högre utsträckning anpassats teoretiska studier.

skall lokaliseras anser vi att dessa bör

I den mån nya gymnasieenheter

samt att till lokaliseras till eftersatta bostadsområden möjligheter

samverkan med om resurser för speciella yrkesinriktade

näringslivet bör utnyttjas. utbildningslinjer

Avtal mellan staten och kommunerna

Vi bedömer att arbetet med att de minst attraktiva bostadsförnya områdena är mycket omfattande och att det fordras många samtidiga insatser för att ska kunna vändas. Målet bör vara att bryta utvecklingen förbättra områdenas och den icke önskade segregationen, miljökvalitéer att föra över ansvaret för områdets skötsel till dem som bor och arbetar

i stadsdelen.

kan åstadkommas i bostadsområdena med Vi tror att stora förbättringar redan finns. förde resurser som Många befintliga organisationer,

STORS TADSLIV

eningar, förvaltningar och institutioner bedriver verksamheter riktade till de boende i ett visst bostadsområde. Om dessa mobiliseras samtidigt och anpassar sitt arbetssätt till de lokala förhållandena genom ett samlat finns

åtgärdsprogram stora utvecklingsmöjligheter.

Förnyelsen av de minst attraktiva bostadsområdena medför ofta behov av kapitaltillskott i första hand för Vår

investeringar. uppfattning är att

staten bör medverka med medel för insatser riktade direkt till förnyelse av dessa områden. Vi att områden uppskattar med sammanlagt cirka 80 000 lägenheter berörs. Med av de ledning förslag till intensifierad förnyelse som utarbetats för Stockholms kan de miljonprogramområden totala

investeringsbehoven grovt uppskattas till cirka 2 miljarder per år

under en tioårsperiod.

Vi föreslår att staten sluter avtal direkt med berörda kommuner om gemensamma insatser lokalt utarbetade

grundade på handlingsprogram.

I kan villkor

avtalsförhandlingen och former för förnyelsen preciseras.

Därmed finns för att kunna

förutsättningar tillgodose omrâdesspecifika

behov utan att som kan verka generella regler onödigt styrande behöver utarbetas.

Inriktningen i presenterade till

förslag omläggning av bostadsfinansieringssystemet (SOU 1989:71) innebär att de ordinarie bostadsfinansieringssystemen bör att finansiera ge möjligheter både nyproduktion och av bostadshus ombyggnader och bostadskomplement i de minst attraktiva bostadsområdena samma på villkor som annan statligt finansierad Vi

bostadsbebyggelse. anser inte att det finns skäl att tillskapa nâgra särskilda bostadsfinansieringsformer vid sidan av dessa.

I samband med av de eftersatta upprustningen områdena anser vi dock att det inom ramen för statens stöd till bostadssektorn bör finnas möjligheter för staten och kommunerna att avtala om finanstatlig sieringsmedverkan för än de som ytterligare åtgärder, normalt kan räknas in i för

underlaget statliga bostadslån. En förutsättning för ett

sådant riktat stöd bör emellertid statligt vara att kommunerna finansierar en motsvarande del. Vi anser att kommunerna och staten bör

n sou 1990:36 161

kunna avtala om särskilt villkor för standardförbättgynnsamma rande i de eftersatta områdena och att dessa ska kunna investeringar den lokalerna och avse åtgärder som förbättrar gemensamma utemiljön, i området liksom som tillför områdena anläggningarna investeringar och kvalitéer. Vi anser att de riktade arkitektoniska konstnärliga

också ska kunna för att hålla nere hyresnivåerna

insatserna utnyttjas

efter upprustningen.

under med Vi föreslår att en särskild delegation tillskapas regeringen statens medverkan vid av storstadsuppgift att svara för förnyelsen minst attraktiva bostadsområden. regionernas

behöver kunskaper och De som ska leda förnyelseprocesserna stöd, Vi att det bör finnas till lämplig kompletteträning. anser tillgång och andra i ringsutbildning som ger projektledare nyckelpersoner och tillfälle till erfarenhetsut-

förnyelseprojekten erforderliga kunskaper

Förebilder till sådan kan bl a hämtas från Frankrike. byte. utbildning

initerar ett samarbete med kommunerna, de Vi föreslår att regeringen och för att allmännyttiga bostadsföretagen arbetstagarorganisationerna utveckla en och återkommande fortbildning

lämplig grundutbildning

och lokalt verksam i de eftersatta

riktad till projektledare personal

bostadsområdena.

mellan barndom och vuxenliv från I skarven frigör sig ungdomar ändå de äldres stöd för att lotsas in i föräldrarna men behöver de vuxenvärlden. Föräldrarna påminner de unga om de barn varit, är förebilder för den vuxna som de är på medan andra vuxna person att bli. Föreningslivets insatser är särskilt angelägna för att ge unga väg Vi människor ett positivt stöd från andra vuxna än de egna föräldrarna. de som är verksamma i och de menar att insatserna från föreningarna boende är särskilt för att tillsammans med den personal som angelägna arbetar i området stödja de unga.

närmare 4 kr i statsbidrag till Via staten fördelas årligen miljarder folkrörelser och Från allmänna arvsfonden utdelas föreningsverksamhet.

STORS TADSLIV

cirka 140

årligen miljoner kr till olika typer av projekt som gagnar barn

och ungdomar. Av dessa cirka 40 kr till går miljoner ungdomsverksamheter. Vi anser att behoven av bra verksamheter riktade till ungdomar i de minst attraktiva bostadsområdena är särskilt Detta angelägna. bör uppmärksammas vid av tilldelningen statligt föreningsstöd och fördelning ur allmänna arvsfonden. Vi anser att och andra föreningar bara bör få till sin verksamhet statliga bidrag om de också arbetar för att bryta den i

negativa boendesegregationen storstadsregionernas minst

attraktiva bostadsområden.

Lokalt utarbetade handlingsprogram

Förhållandena skiftar starkt mellan olika områden och därmed varierar också behoven av insatser. Särskilda behöver

åtgärdsprogram utarbetas

för varje enskilt område av dess invånare utifrån deras speciella ut-

gångssituation och behov. l andra länder finns goda exempel på förnyelseprojekt som lett till och varaktiga mycket påtagliga förbätt-

ringar i bostadsområden med svåra sociala och en stor konproblem centration av hushåll med små resurser. Gemensamt för dessa projekt är att de utgått från

lokalbefolkningens egna uppfattingar om problem

och och att man åtgärdsbehov, samtidigt arbetat med att förbättra såväl de fysiska som de sociala och kulturella förhållandena i stadsdelen.

Lokalbefolkningen har i varit i

hög grad delaktig förnyelsearbetet.

Vi anser att man bör arbeta ett liknande sätt i de svenska på områdena.

Vårt förslag är därför att förnyelseinsatserna ska grundas på ett

åtgärdsprogram som har utarbetats av dem som bor och är

verksamma i respektive bostadsområde. Det ställer krav på en omsorgsfull

dialog

med

lokalbefolkningen där både språk-och kulturskillnader måste kunna

överbryggas.

Åtgärdsprogrammet ska kunna omfatta såväl fysiska förbättringar av

bebyggelse och liksom sådana utemiljö åtgärder som leder till att

vardagslivet förbättras för olika befolkningsgrupper. Handlingsprogram kan till exempel avse åtgärder

- ensamstående, etniska äldre riktade till barn, ungdomar, grupper,

- mot kriminalitet

- för att få fler i arbete

- skötsel och för bättre förvaltning

- för ökad skönhet och trevnad

- och bostäder för bättre fungerande lokaler, utemiljö

- för bättre service

Bostadsforvaltningen efter förnyelsen

Ett behöver utvecklas redan under förnyelseprovidgat boinflytande etablerat när områdets har genomförts. cessen för att vara upprustning behöver i andra former som Bostads- och områdesförvaltning övergå över drift och underhåll av den ger de boende ett permanent inflytande

egna boendemiljön.

förekommer olika avtal och försök med fördjupat boinflytande Idag för överenskommelser mellan de etablerade inom ramen gängse de förvaltande bostadsbolagen och

parterna på hyresmarknaden;

attraktiva områdena har

hyresgäströrelsen. I de minst hyresgäströrelsen

bland de boende. Vi anser därför att emellertid en låg anslutningsgrad ett behövs även alternativa sätt att åstadkomma vidgat boinflytande inom i dessa områden. hyreshusen

till bostadsrätt har förekommit i några miljonprogram- Omvandling områden. har som varit att åstadkomma en annorlunda Syftet regel

STORS TADS LIV

befolkningssammansättning i området. Genom övergång till bostadsrätt

måste de boende satsa i insats. eget kapital De som inte haft den möjligheten har ofta flyttat.

Kooperativ hyresrätt medges enligt sedan

försökslagstiftning 1987.

Enligt denna kan

lagstiftning allmännyttiga bostadsföretag överlåta

fastigheter till en av de boende förening med äganderätt eller arrendeavtal. I Stockholm har i SKB lägenheter upplåtits med kooperativ hyresrätt sedan av början 1900-talet. Vi anser att omvandling till kooperativ hyresrätt bör kunna ske i anslutning till av ombyggnad befintliga bostadshus. Även vid ombyggnad av hus i privat regi bör ombildning till kooperativ hyresrätt möjliggöras. Vi återkommer till detta i 5. kapitel

Kommunerna behöver över förfoga resurser för ledning och styrning av

ombyggnadsverksamheten, upprätthålla hyresutjämningen och kunna

möta

långsiktiga resurs- och planeringsbehov. De kommunägda allmännyttiga bostadsföretagen är en sådan resurs. Bolagen har dock bl

a genom sin storlek uppenbara problem med att klara en effektiv

förvaltning. En av

omstrukturering bolagen är enligt vår mening nödvändig om ett samlat program för och ökat ombyggnad inflytande skall kunna genomföras. Förfinade ekonomi- och redovisningssystem fordras för att en av ansvaret

delegering ska kunna ske inom bolaget.

Vi föreslår att särskilda bildas inom de

dotterbolag bostadsbolag, som

berörs av planerade

förnyelseåtgärder. Dotterbolaget övertar förvalt-

ningsansvaret för den som

bebyggelse berörs av förnyelseprojektet.

Genom det nya en

dotterbolaget skapas självständig resultatenhet inom bostadsbolaget som kan administrera och

planering, upphandling genomförande av

förändringarna.

Vi vill också att det

peka på redan vid planeringen av ett projekt bör

klargöras att av det - om de boende

förvaltningen färdiga området så

önskar - skall överlåtas en på kooperativ förening. Härigenom säkerställs att förnyelsen i sker de boendes hög grad på villkor. Hyresutjämningen kan säkerställas i form av till

koncernbidrag dotterbolaget

En förutsättning för att

den kooperativa hyresrättsföreningen.

respektive behåller sin till kondetta ska fungera är att föreningen anknytning när ett område i takt med kostnadscernen. Detta är särskilt viktigt bidra till inom hela

till att hyresutjämningen

utvecklingen övergår är det att finnas kvar i koncernens bestånd. För föreningen viktigt med tanke det behovet av upprustning. koncernen på långsiktiga

FÖRÄNDRAD BEFOLKNINGSSTRUKTUR

Istorstadsområdena är det svårt att få bostad och överlåtelsevärdena på

Situationen för bostadssökande är särskilt bostadsmarknaden är höga. Utbudet har flera år varit för lågt i Stockholmsområdet. besvärlig Bostadssökande kan inte räkna med att få en med efterfrågan. jämfört inom tid om de inte kan betala en hög kontantbra bostad överskådlig förtur vid Detta insats eller är berättigade till bostadsförmedlingen. till att i boendet ökar. förhållande bidrar naturligtvis segregationen att förmedla med

Eftersom det finns alltför få hyreslägenheter jämfört

som hushåll av sociala skäl är antalet bostadssökande, samtidigt många till vid har den övervägande berättigade förtur bostadsförmedlingen, bostäder åt förtursberättigade. Merparten

delen av förmedlade upplåtits

över förvaltas av av de bostäder som bostadsförmedlingen förfogar bostadsföretag. Det har inneburit att förtursberättigade allmännyttiga där det

hushåll koncentrerats i de allmännyttiga hyreshusområdena

funnits Dessa är dels nybyggda flerfamiljshuslediga lägenheter. dels de minst attraktiva bostadområdena där omflyttningen områden,

är hög.

Bostadsbeståndets sammansättning

inom ett bostadsområde är ensidigt sammansatt Om bostadsbeståndet i Både bostädernas leder det till ensidighet hushällssammansättningen.

och har En grundläggande storlek, upplåtelseform utformning betydelse.

ska kunna minskas är att det förutsättning för att boendesegregationen

blir större variation bland bostäderna i de hårt segregerade miljon-

STORS TADS LIV

programområdena. Där är bostadsbeståndet för närvarande mycket ensartat. Det behöver med fler kompletteras typer, av bostäder så att människor inte behöver bort från området om de vill flytta byta bostad.

Det kan lösas genom kompletteringsbebyggelse,

ombyggnad och genom att öka andelen bostäder som inte med upplåts hyresrätt. En lämplig

målsättning kan vara att söka större variation inom det

geografiska område där barnen i samma går skola.

Fördelning av bostäder

De processer som leder till att resurssvaga hushåll koncentreras till vissa områden behöver också Vi anser att

brytas. förmedling av bostäder till

hushåll i de bostadsområden där den oönskade

boendesegregationen är

stor inte bör ske via

regionala förmedlingsorgan. Förmedlingen av

bostäder i dessa områden bör istället överföras till kommunerna eller direkt till de kommunala De bostadsbolagen. förtroendevalda kan då själva besluta om regler för och anvisningsverksamheten för bostadsföretagens interna bostadsköer.

Det bör kunna vara att ställa krav möjligt särskilda på de bostadssökande för att under en öka andelen stabiliseringsperiod stabila hyresgäster och minska andelen Förtur bör resurssvaga. exempelvis kunna ges åt dem som vill inom flytta området och till anhöriga. Man kan behöva ställa krav fast och viss på anställning minimiinkomst för att få in fler stabila hushåll till området. Vi anser också att det skall vara möjligt att begränsa antalet stora mycket barnfamiljer i enskilda hus eller delområden.

Bostäder för hushåll med särskilda behov

Med brist bostäder och rådande

på system för bostadsanvisning hamnar

oftast resurssvaga hushåll i bostäder. I de allmännyttans segregerade områdena blir de

resurssvaga hushållen allt fler, medan de starka

hushållen flyttar. Till kan räknas

gruppen resurssvaga

- hushåll med inkomst låg

- och andra särskilt stora barninvandrare, flyktingar asylsökande;

familjer

utvecklingsstörda

- med mentala personer sjukdomar

- och som har att klara ett eget boende gamla sjuka svårigheter

- vissa hushåll med sociala problem

andel av de boende i storstädernas minst attraktiva En växande av hushåll med små resurser. Även andelen bostadsområden utgörs socialt ökar. En av de eftersatta områdena utslagna Stabilisering att innebära att fler kommer att behöva bostäder kommer resurssvaga och i av andra än de allmännyti andra områden fastigheter upplåtna

tiga bostadsföretagen.

inom vården medför att allt fler av dem som Omstruktureringen vistats olika institutioner förväntas kunna bo i vanliga tidigare på slags som för sitt är beroende av bostadsområden. För människor vardagsliv service och aktiviteter i olika stöd behöver lämpliga bostäder, inrymmas

bostadsområden.

att tillgodose bostadsbehoven för de resurssvaga Förutsättningarna hushållen andra sätt än i de allmännyttiga bostadsföretagens på därför förbättras. I alla bostadsområden behövs hyreshus behöver människor som hör hemma i området men behöver bostäder för

stöd i sitt boende. Det kan vara gruppbostäder, handikappan-

speciellt för äldre mm. Fler och

passade lägenheter, bostäder gruppbostäder

behöver tillkomma för att vård- och omsorgs-

andra specialbostäder

awecklas och de kunna

institutioner ska kunna omsorgsberoende

i vanliga bostadsområden. integreras

STORS TADSLIV

Kommunernas ansvar för bostadsförsörj ningen behöver därför utvecklas i att bättre syfte tillgodose de resurssvaga hushållens bostadsbehov i många olika områden och i som fastigheter upplåts av både privata och

kooperativa fastighetsägare. Enligt vår uppfattning bör kommunerna

utnyttja sin starka ställning som fördelare av till att förhandla byggrätter med olika av

kategorier fastighetsägare om att tillhandahålla bostäder

för hushåll med särskilda behov. Endast om det visar att sig frivilliga överenskommelser är bör otillräckliga tvingande lagstiftning övervägas.

RÄTTSTRYGGHET

Våldsbrott, skadegörelse och stölder ökar i storstadsområdena

Kriminaliteten i storstadsområdena har belysts i rapporten Storstadskriminalitet (SOU Brottsnivån är klart i storstäderna 1989:110). högre än i landet. Det är en förhållandevis övriga vanlig erfarenhet för den manlige storstadsbon att fram till någon gång ZS-årsåldern bli registrerad för Det brottslighet. gäller för närmare en tredjedel av alla män. För kvinnorna är siffrorna De flesta betydligt lägre. är dock registrerade för få brott.

Brottsnivån varierar mellan storstadens olika kraftigt typer av bostadsområden. Områden med en brottsnivå har också ofta högre en högre nivå av lokalt brott i området. Skillnaderna begågna i brottsnivå mellan olika bostadsområden kan till stor del förklaras med den boendesegregation som förekommer och dess sociala konsekvenser. De lägsta brottsnivåerna finns i storstädernas de högstatusområden, högsta i lågstatusområdena. Generellt sett är brottsnivån högst i de minst attraktiva bostadsområdena - bostadsbestånd allmännyttans från

miljonprogrammets utbyggnadsperiod. Även bland dessa varierar dock

förhållandena.

Brottsligheten har ökat i alla typer av över den senaste storstadsmiljöer 20-årsperioden, men ökningen har varit snabbast i innerstaden och i ytterstadens problemområden. Det innebär att skillnaden i brottsnivå

mellan dessa och delar av storstadsområdena ökat. Våld och övriga allmän är starkt koncentrerade till stadskärnorna. skadegörelse på plats brott är starkt med de som före- Dessa förknippade nöjesaktiviteter kommer i stadskärnorna. av de inblandade i dessa brott bor som Många andra i storstadsområdet. regel på platser

och stöld i länder med Det är välkänt att våld, skadegörelse jämförbara i städer än tenderar att Sverige är större på landsbygden. Brottsligheten öka med stadens storlek och vissa är särskilt starkt koncentbrottstyper rerade till storstäderna.

Det är en liten som står för en stor del av brottsliggrupp gärningsmän ofta ha med brott. Det är heten. Denna grupp tycks börjat tidigt särskilda och - de minst attraktiva bostadsområdena och miljöer platser stadskärnorna - snarare än storstadsmiljön i dess helhet som utmärks av

stor brottslighet.

I storstäderna finns fler tillfällen att utöva brott samtidigt jämförelsevis kontrollen förutsätter en motiverad som den sociala är svag. Brotten brottsoffer och avsaknad av effektiv eller gärningsman, övervakning

brottsskydd.

De minst attraktiva bostadsområdena

Eftersom del av brottsutövarna har till de minst så stor anknytning som

attraktiva bostadsområdena, allmännyttans hyreshusområden

under 1960- och 70-talen, finns starka skäl att intensifiera byggdes arbetet med att kriminaliteten där. bekämpa just

Vi har konstaterat att ökat samarbete mellan olika offentliga tidigare över skilda är för att öka förvärvshuvudmän sektorsgränser angeläget bland de boende i dessa områden och för att förbättra de graden sociala förhållandena i områdena. Ofta finns samband mellan långvarig t ex missbruk av olika och arbetslöshet, sociala missförhållanden slag kriminalitet. Samverkan mellan polis, kriminalvård, skola, socialtjänst,

STORSTADSLIV

arbetsförmedling m fl är en för ett förutsättning framgångsrikt

brottsförebyggande arbete.

Polisen behöver arbetet i dessa stadsdelar prioritera och anpassa sitt arbetssätt till de lokala förhållandena i stadsdel. Vi anser att respektive polisen bör finnas fast stationerad i flera av dessa bostadsområden. Det ger förutsättningar för att lära känna invånarna i stadsdelen. polisen Det ger också förutsättningar att kunna ingripa mycket snabbt när brott begås. Ökad risk för att bli verkar avskräckande och ertappad polisens möjligheter att snabbt utreda brotten växer. Polisens närvaro ökar trygghetskänslan hos befolkningen.

Förutsättningen för att en god för denna ska rekrytering typ av tjänst kunna ske är att den meritvärde för fortsatt befordran ges ett högt inom polisyrket

Vi anser också att bör när brottsförebyggande ombyggnader göras områdena rustas. Bättre till utblick från bostäder och möjligheter lokaler mot entréer och färre hushåll som delar gårdar, gemensamma lokaler och färre och anläggningar, smitvägar färre platser som kan inbjuda till brott - i stora obevakade -

synnerhet parkeringsanläggningar

minskar tillfällen till brott som den ökande sociala kontrollen samtidigt medför ökad risk för upptäckt.

Centrum

Brottsligheten är också koncentrerad till storstädernas centrumområden. Vi anser att bör finnas fast stationerad i - liksom polisen nöjeskvarteren i de brottsbelastade bostadsområdena - för att snabbt kunna vara på plats och ingripa när brott Det det också enkelt begås. gör för poliser från ytterområdena att i vid tider då tjänstgöra city ungdomar från deras ordinarie område söker dit. sig

Även i cityområdet behöver arbete till polisens anpassas behoven. I centrumområdet behövs mer Rutinerade fotpatrullerande polis. spanare

också finnas till hands för att snabbt kunna vid akuta bör ingripa oroshärdar i köer utanför restauranger och liknande. Den speciella av med inriktning på gatuvåld, bilstölder, typen polisverksamhet etc behöver förstärkas och verksamheten narkotikabekämpning intensifieras.

Ungdomar

Resultaten från att om man ska förhindra undersökningen antyder att starta med brott ska man inrikta dessa åtgärder på ungdomar åldrar. Vid högre åldrar rör det sig mest om att få de som mycket unga med brott att sluta. få debuterar i efter håller på Mycket brottslighet ungdomsperioden.

Erfarenheterna visar att redan i barndomen kan barn som löper hög risk att hamna i kriminalitet identifieras. Det stärker vår uppfattning att skola och behöver samarbeta bättre för att motverka polis, socialtjänst Direktkontakten mellan och nyrekryteringen av unga kriminella. polisen behöver förbättras för att bättre kunna stödja ungdomar socialtjänsten in i kriminalitet och drogmissbruk. på väg

Kraftfulla behöver kunna sättas in i ett skede åtgärder betydligt tidigare än för närvarande. Polisen bör ha till kortvarigt frihetsbemöjligheter rövande för och beslut om Det verkar brottsavutredning åtgärd. hållande inte bara förövaren utan även på kamrater och andra som på får kännedom om vad som skett.

med är en särskilt utsatt som Ungdomar invandrarbakgrund grupp också är mer kriminellt belastad än svenska i motsvarande ungdomar ålder. Deras sociala situation är särskilt bräcklig genom att ungdomsårens förenas med osäkerhet

naturliga personlighetsutvecklande period

om kulturell Vi anser att kriminalitetsförebyggande arbete tillhörighet. i särskilt bör inriktas dessa hög grad på grupper.

STORS TADSLIV

Slutna platser för under 18 år som ungdomar är mycket brottsaktiva behöver inrättas. Nu har varken eller socialtjänsten kriminalvården möjligheter att göra något som hindrar deras framfart.

Vanebrottslingar

Vanebrottslingarna bär stor skuld till den osäkerhet och rädsla som många människor känner. Dessa behöver övervakas bättre. Permissions-

reglerna inom kriminalvården bör ses över för att förhindra fortsatt brottslig verksamhet, polisen bör underrättas om att brottslingar vistas på fri fot och bör inte återvända till sin brottslingar gamla sociala miljö, som inbjuder till när de är brottslighet permitterade eller friges. Bostad och arbete bör ordnas på annan ort.

Polisnämnder

Regeringens förslag om förnyelsen inom polisen våren 1990 innebär bl a att lokal nivå bör polismyndigheterna på få möjlighet att inrätta en eller flera för att under den polisnämnder lokala polisstyrelsen leda polismyndighetens verksamhet inom delar av med polisdistriktet. Syftet är att stärka förslaget medborgarinflytandet över den lokala polisverksamheten och att underlätta samarbetet mellan den och polisiära den kommunala verksamheten.

Att inrätta polisnämnder borde i första hand bli aktuellt för storstadsdistrikten och de som omfattar fler kommuner eller polisdistrikt har en vidsträckt yta.

STORS TADSLIV

KAPITEL 4

DEN KOMMUNALA EKONOMIN

Storstädernas ekonomiska situation har snabbt försämrats under slutet av åttiotalet. Det är vår att denna inte kan uppfattning utveckling fortsätta utan storstädernas ekonomiska situation måste lösas. Därför har vi dels analyserat storstädernas ekonomiska dels utveckling, pekat på en del åtgärder som bör vidtas för att komma tillrätta med storstädernas prekära ekonomiska situation. En - SOU underlagsrapport 1990:35 - som dels storstädernas belyser ekonomiska problem, dels lämnar förslag till har åtgärder utarbetats. Det har dock inte varit möjligt att i detta ta till alla sammanhang ställning förslag i den nämnda underlagsrapporten.

INTÄKTER

Skatteunderlagets utveckling

Det finansiella grundläggande problemet för de tre storstadskommunerna är att utvecklas skatteunderlaget för svagt i relation till de ständigt stigande kostnaderna. storstäderna har stora kostnader som är

betingade av att de är storstäder.

just

Av figur 4:1 att storstäderna har framgår haft en sämre utveckling av

skatteunderlaget än vad fallet är för riket. Redan

övriga på sjuttiotalet

började utvecklingen gå isär. Under sjuttiotalet minskade befolkningen

kraftigt i storstäderna vilket

påverkade skatteunderlaget negativt. Under

den första hälften av åttiotalet förvärrades dessutom läget. Skatteunderlaget i storstäderna mellan 1979 och sjönk 1984 för att därefter öka.

Minskningen var som störst i Stockholm vars i fasta skatteunderlag

priser sjönk med 17 procent mellan 1979 och 1984. Därefter har skatteunderlaget åter ökat.

SOU I99lk36

i storstäderna och i riket

4:1 Skatteunderlagets utveckling övriga

Figur

fasta 1970= 100.

1970-1989. Taxeringsår, priser.

160-

Stockholm 140- -.

Malmö ------------------ Övr. kommuner 120-

i 100-

80 . . . . 1975 1930 1985 1990 är 1970

minskade under första hälften av

En orsak till att skatteunderlaget

åttiotalet har samband med att befolkningen stagnerade (Stockholm)

och Dessutom sjönk skattekraften eller minskade (Göteborg Malmö).

under första hälften i de tre storstäderna.

är att har

En ofta framförd orsak till försämringen beskattningsreglerna

ändrats - och försämrats - för kommunerna och att detta har drabbat

storstäderna särskilt hårt.

av beskattningsrätten av juridiska personer Slopandet

olika former av i kommunernas beskattningsrätt Genom inskränkningar

- i av - har skat-

framför allt beskattningen juridiska personer gäller

relativt sett försämrats under 1980-talet. Avskaffandet av teunderlaget

av skedde i flera

den kommunala beskattningsrätten juridiska personer och 1985. År 1982 reducerades den kommunala

steg mellan 1982 och 1983 reducerades den med

med 20 procent

beskattningsrätten

S TORS TADSLIV

ytterligare 40 procent. År 1984 återstod således 40 procent. Dessa 40

procent togs helt bort 1985 och istället infördes ett

kompensationsbidrag

som motsvarade 40 procent av värdet av kommunernas av

beskattning

juridiska personer mellan 1980 och 1984. Detta har sedan sänkts bidrag i År

omgångar. 1985 betalades det ut 1 819 miljoner kronor i kompensationsbidrag - 1988 var motsvarande siffra 879

miljoner.

Sänkningen har varit för de kommuner kraftigast som .ligger utanför

skatteutjämningssystemet. För 19 kommuner har helt :för-

bidraget svunnit. Detta beror att deras

på skatteunderlag från juridiska personer

var lågt redan i

utgångsläget. Här bör man dessutom betänka att den beskattningsbara inkomsten - dvs - för de skatteunderlaget juridiska

personerna var betydligt lägre 1980-1984 än den har varit i slutet av

åttiotalet. till Någon hänsyn detta har inte tagits vid utbetalandet av

kompensationsbidraget.

För Stockholms del skulle t ex

skatteunderlaget varit 23 procent

högre 1988 än det var 1981 om 1981 års

beskattningsregler gällt. Skillnaden

uppkommer framför allt under åren 1982-1985 - 1985 hade skatte-

intåkterna varit 19 procent högre än de var 1981.

Från de tre storstadskommunerna fick staten 1988 in nio miljarder genom av -

beskattning juridiska personer kommunerna fick tillsammans

tillbaks 442 miljoner. var

Fördelningen framgår av tabell 4:1.

Tabell 4:1 inkomstskatt Statlig för juridiska personer taxeringsåret 1988 samt kompenstionen 1989. Källa: Kommunaktuellt nr 32

1989.

Skatt Kompensation

Stockholm

Av detta att storstäderna har förlorat på att beskattningstycks framgå rätten av har försvunnit. Frågan är emellertid om juridiska personer korrekt sätt att räkna. förlorar stora komdetta är ett Naturligtvis mer än små räknat i absoluta tal. Om man istället sätter muner från de i relation till komskatteinkomsterna juridiska personerna storlek eller dess andel av kommunernas skatmunernas tidigare teinkomster blir bilden delvis en annan.

I tabell 4:2 visas hur av beskattningsrätten av juridiska slopandet olika kommuner. är personer slår för några Beräkningarna ytterst och måste tolkas med Dels finns kommuner förenklade försiktighet. som utanför med, dels är såväl innanför skatteutjämningssystemet olika i olika kommuner. För kommuner inom skatutdebiteringen har dock förlusten större effekt eftersom teutjämningssytemet ingen man blir detta. kompenserad genom

Tabell 4:2 Effekter av slopandet av den juridiska beskattningsrätten samt andelen av som kom från juridiska skatteunderlaget i vissa kommuner. personer

Göteborg

Sundbyberg

Almhult 1 966 11 2

1 839 10 4 Bjuv Gisalaved 863 7 2

2 164 14 9 Hylte 1 271 20 30 Stenungsund Jokkmokk 1 298 29 25

Riket 581 6 3

STORS TADSLIV

Som av tabell

framgår 4:2 finns det inget enhetligt mönster med avseende på förlustkommuner.

Det gemensamma är att de alla har en

större förlust än vad som för rikets kommuner gäller sammantaget. De hade också i en större andel

regel juridiska personer i

skatteunderlaget

än riket. Däremot kommunerna

skiljer sig kraftigt åt vad gäller såväl

storlek som

näringslivsstruktur. Högst ligger storstadskommunerna

Stockholm, Malmö och Solna av bruksorterna

följt Hylte, Älmhult och Bjuv. Högst andel juriska personer i hade

skatteunderlaget för övrigt

Jokkmokk och med

Stenungsund sina 7 000 resp 17 000 invånare. Här

verkade dock

kompensationsbidraget förmånligare jämfört med de övriga kommunerna i

sammanställningen.

Skattekraftens utveckling

Hur av skattekraften - i fast

utvecklingen penningvärde - varit i de tre

storstäderna under åttiotalet av

framgår figur 4:2.

Figur 4:2 Skattekraftens

utveckling. Taxeringsår. 1980 års penning-

värde. Källa: Arsbok för

Sveriges kommuner.

500-

-- Stockholm

- - - - Malmö 400-

300 u v I I I T I 1979 1981 1983 1985 1987 1989

SOU 199ü36

realt under den första hälften av

Storstädernas skattekraft minskade har reduceringen och

åttiotalet för att därefter åter öka. Här naturligtvis

en stor roll för

av den juridiska beskattningsrätten spelat borttagandet

under åttiotalets först hälft. Hur

skattekraftens negativa utveckling utvecklades i förhållande till medelskattekraften framgår

Skattekraften

av 4:3.

figur

av medelskattekraften 1979-1988.

4:3 Skattekraften i procent Figur

Källa: Arsbok för kommuner.

Taxeringsår. Sveriges

W

140 - Stockholm

120-

110-

100 u v I x I x 1981 1983 1985 1987 1989 år 1979

skattekraft är fortfarande högre än medelskattekraften.

Storstädernas

skattekraften av

Av storstäderna har Stockholm den bästa (128 procent

och Malmö

medelskattekraften), Göteborg den näst bästa (109 procent)

under 1970- och 1980-talen har

den sämsta (104 procent). Utvecklingen

av Skattekraften har till dock resulterat i en försämring. Försämringen

del samband med inskränkningar i kommunernas beskattnings-

en del -

dramatiskt har fallet varit för Stockholms

Särskilt

möjligheter.

en skattekraft som var 47 över

1980 låg man på procent taxeringsåret

man en nivå som var 28 över

medelskattekraften, 1988 låg på procent

medelskattekraften.

mellan bruttoinkomsten i storstäderna

Vid en per invånare

jämförelse

- bruttoinkomsten i Stockholm och i landet blir skillnaderna lägre

övriga

S TORS TADSLIV

är tex endast 22 procent till skillnaden högre. Förklaringen mellan skattekraft och bruttoinkomst står att finna i att per invånare avdragen är mindre för stockholmaren än för medelsvensken. Orsaken är framför allt att stockholmaren i än högre grad medelsvensken bor i flerfamiljshus - oftast med hyresrätt - och har mindre därigenom avdragsmöjligheter. I Stockholm försvann tex 1987 16 procent av bruttoinkomsten genom avdrag - andelen för riket var 20 procent. Motsvarande

förhållande torde gälla för de övriga storstäderna.

sänkningen av skattekraften i storstäderna i förhållande till medelskattekraften beror att inkomsterna i på övriga landet har ökat i förhållande till storstäderna. Detta beror bl a en av förvärvspå utjämning frekvenserna mellan storstäderna och landet. Det är den övriga kvinnliga förvärvsfrekvensen som ökat i vilket resulterat övriga landet, i en av

ökning skatteunderlaget. Näringsstrukturen har också ändrats så

att andelen har minskat

låginkomsttagare utanför storstäderna. Den

förändrade ålderstrukturen har också skattekraftens påverkat utveckling. I storstäderna är andelen äldre större än i landet. Detta har övriga verkat eftersom det är mindre inkomstutjämnande regionala skillnader i pensionerna äni förvärvsinkomsterna.

En annan orsak till att skattekraften försämrats i förhållande till medelskattekraften är att inkomststarka hushåll ut till kranskomflyttar munerna. av

Något problematiken belyses av tabell 4:3. Samtidigt som

storstädernas skattekraft försvagas så stärks den i de omkringliggande kommunerna. Särskilt uttalat är detta i och Göteborgs- Malmöregionen, där en stor del kranskommunernas invånare kan karakteriseras somrinkomststarka I har vi t ex villaägare. Göteborgsregionen Kungsbacka, Partille och I har vi Härryda. Malmöregionen Lomma, Stafoch I

fanstorp Vellinge. Göteborgs- och Malmöregionen ligger dock

skattekraften i kranskommunerna under skattekraften i de två storstädernai Detta beror framför allt att andelen på inkomsttagare är lägre eftersom det finns en större andel barn och i kranskomungdomar munerna. Skattekraften är således inte ett bra mått på inkomstförhållandena i kommunerna.

är dock inte detta mönster lika uttalat. En orsak

I Stockholmsregionen

mellan de norra och södra kommunerna med är den obalans som råder den södra av

avseende på social struktur. I regiondelen byggdes många

- Stockholm stad kunde

bostäder under miljonprogrammet regionens bostäder i kommuner vilket gjordes företrädesvis bygga regionens övriga

söder om Stockholm. Detta har resulterat i att dessa i kommunerna

kommuner i avseenden dras med ofördelaktiga strukturkostmånga

skattekraft - dvs deras finansiella situation

nader och försämrad

storstädernas. I de norra kommunerna torde emellertid

påminner om

vara likartad den som råder i och Malmös krans-

situationen Göteborgs

kommuner.

Medelinkomst 1986 och tal för vissa verksamheter i Tabell 4:4

storstadskommunerna och deras kranskommuner. Källa:

kommuner Kommunala jäm- Årsbok för Sveriges 1989,

förelsetal 1989:1, FoB85, del 3.

Medelinkomst Bruttok/inv 1988 Andel Äger

1986 & Kultur småhus hus,

Danderyd Ekerö 113 000 570 353 88 74

129 000 774 395 36 45 Lidingö 122 200 1 001 383 52 85 Täby

91 900 2 881 786 19 34 Göteborg - - 79 76 Kungsbacka 99 400 98 900 735 254 74 74

Härryda

Partille 99 500 613 379 48 58

86 200 2 752 932 17 45 Malmö 105 200 418 394 80 90 Lomma 100 200 315 290 80 81 Staffanstorp 107 200 212 313 87 85 Vellinge

STORSTADSLIV

Utdebiteringen 1980-1989

Skatteintäkternas storlek är beroende dels av dels av skatteunderlaget utdebiteringen. Malmö och Göteborg står utanför och landstingen bedriver egen varför tabell 4:5 över landstingsverksamhet utdebiteringens utveckling 1980-1989 även tar med den totala utdebiteringen exkl

församlingsutdebiteringen.

Tabell 4:5 i storstadskommunerna och riket Utdebiteringen 1980-1989.

Riket Sthlm Gbg Malmö

1984 29:22 17:22 29:20 14:70 29:15 29:20 1985 29:28 17:20 29:20 14:70 29:15 29:20 1986 29:24 17:08 28:90 14:40 29:15 28:45 1987 29:34 17:07 28:90 14:40 29:15 28:45 1988 29:46 17:11 28:70 14:20 29:65 28:45 1989 29:69 17:20 28:70 14:20 29:65 30:20

Orsaker till skillnader i är bl a:

utdebitering

Olika skattekraft. skattekraft -

Låg hög utdebitering.

Olika kostnadsstruktur. kostnader -

Höga hög utdebitering.

Olika ambitionsnivåer vad service.

gäller

Olika effektivitet i den kommunala verksamheten.

satser är och förenklingar och Ovanstående naturligtvis hårdragningar måste tolkas var och en för och allt annat konstant. sig

Skatteintäkternas utveckling

att med skatteunderlaget erhålles Genom multiplicera utdebiteringen skatteintäkterna. I har den kommunala utdebiteringen beräkningarna använts -för och Malmö inklusive dess landstingsverksamhet. Göteborg I har hänsyn inte tagits till slutavräkning, skatteutjämberäkningarna och kompensationer. ningsavgifter

i storstadskommunerna och i Tabell 4:6Skatteintäkternas utveckling riket. Fast 1980= 100. penningvärde.

Stockholm Göteborg Malmö Riket

utdebiteringen höjdes. riket i helhet. En orsak till de Malmös del lika kraftigt som för intäkterna under åttiotalets första hälft är en stagnerande stagnerande eller minskande i storstäderna. Såväl Göteborgs som Malmös befolkning mellan 1980 och 1985. En annan orsak är att beinvånarantal sjönk

STORS TADS LIV

skattningsrätten av försvann och juridiska personer att effekterna av detta inte av det

uppvägdes kompensationsbidrag som infördes.

Storstädernas inkomststruktur

Storstädernas inkomststruktur av tabell 4:7. Vid framgår tolkningen av denna bör man emellertid betänka att skillnader i kommunernas inkomsstruktur beror bl a verksamhetens på sammansättning. Det gäller främst om den verksamheten drivs i affärsmässiga förvaltnings- eller bolagsform. Som exempel kan nämnas hur kollektivtrafiken drivs i de tre storstäderna. I Stockholm sker det i i landstingets regi, Göteborg sker det i och i Malmö

förvaltningsform drivs kollektivtrafiken i ett

kommunalt bolag. Ur tabell 4:7 - som slutar 1987 - kan dock följande slutsatser dras:

- Stockholm är minst benäget att skattefinansiera sin verksamhet.

- och Göteborg Malmö är mer än landet i helhet benägna att skattefinansiera verksamheten. Detta torde till en del förklaras av att dessa

kommuner har Vad

landstingsfunktioner. gäller skattefinansieringens

andel bör man även betänka att de flesta av landets kommuner även Malmö - inom

ligger skatteutjämningssystemet.

storstäderna är mer benägna att avgiftsfinansiera verksamheten än riket i helhet. andel

Högst avgiftsfinansiering har Stockholm, därefter

Göteborg och sedan Malmö. Malmö för i nivå med riket. ligger övrigt

- Statsbidragen betyder mindre för storstäderna än de för riket. gör

-

Lånefinansieringen ökade detta

kraftigt 1986.1 synnerhet gäller för Stockholm och Göteborg.

i storstäderna och riket 1983-

Tabell 4:7 Verksamhetens finansiering

olika Källa:

1987 fördelat på finansieringsformer (%). Årsbok för Sveriges kommuner.

Skatte- Skattc- Stats Avgifter Lån Övrigt

Stockholm

intäkter utj.bidr bidr

1986 37 0 16 26 7 14 1987

Göteborg

46 0 17 26 5 6 1983 46 0 17 27 3 7 1984 0 17 24 3 13 1985 43 43 0 16 23 12 6 1986 46 0 18 23 4 9 1987

Malmö

46 1 17 19 4 13 1983 46 1 17 18 5 13 1984 45 0 19 20 3 13 1985 44 0 18 17 7 14 1986 44 1 18 19 3 15 1987

Riket

4 22 19 4 9 1983 42 42 4 22 19 3 10 1984 41 4 22 20 3 10 1985 42 4 21 19 6 8 1986 4 21 19 3 10 1987 43

S TORSTADSLIV

KOSTNADER OCH SERVICE

Den högre skattekraften i storstäderna mer uppvägs än väl av storstädernas kostnader. högre storstäderna har merkostnader som kan hänföras dels till en ogynnsam social struktur, dels till att de fungerar som servicecentra. regionala De fullgör regionala funktioner inom t ex kultur- och fritidsområdet vilka inte med kompenseras avgifter. Något hårdraget kan att storstadskommunerna sägas bekostar t ex grannkommunernas kultur- och eller fritidsaktiviter, omvänt att grannkommunerna åker snålskjuts på storstädernas kultur- och

fritidssatsningar.

Låt oss ta I Malmö några exempel: satsade under 1988 varje invånare 932 kronor på kulturverksamhet - i kranskommunerna Svedala Vellinge, och var

Staffanstorp motsvarande satsningar 313, 267 och 290 kronor.

Göteborg satsade 786 kronor på kulturverksamhet - Partille satsade 379,

Kungälv 275 och 254 kronor. I Härryda Stockholmsregionen intar dock inte Stockholm en lika dominerande roll vad gäller kultursatsningar Stockholm satsade endast 615 kronor blygsamma per invånare. Stockholm är inte heller den den kommun som satsar mest i regionen på kultur - detta istället med 918 kronor gör Södertälje per invånare.

Den kostnadsnivån i höga storstadskommunerna uppvägs till en del av att storstäderna har en servicenivå än landet i högre övrigt. Den ovägda kostnadsnivån i storstäderna genomsnittliga ligger enligt Kommunförbundet - 27 procent över det vägda riksgenomsnittet och servicenivån 11 procent över det vägda riksgenomsnittet. Ä andra sidan leder en

ökad service till att

skatteunderlaget ökar. En utbyggnad av barnom-

sorgen leder t ex till att fler kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden.

Den höga kostnadsnivån i storstäderna är till stor del betingad av strukturkostnader - dessa är 8 än Dessa procent högre riksgenomsnittet. förstärks dels av de dels av de högre lönerna, högre lokalkostnaderna. De strukturkostnaderna

högre beror dock ej på en ofördelaktig ålders-

struktur - i detta avseende kostnadsnivån ligger 10 procent under det vägda medelvärdet för landets kommuner. Detta har sin i att

förklaring

4:4 Olika verksamheters till icke-åldersbetingade struk- Figur bidrag

turkostnader. Källa: Kommunförbundet (1989).

Totan Barnomsorg V» v; 20 20

15 15: 10 10% 5

0 0-: -5 -10 .må Sto För sm Med Bru Nor Gle Lan Slo För sno Med Bru Nor Gle Lan

Övrig socialtjänst Äldreomsorg .,_ .A 20 205

gå -55 -s-f 40-: 40-3 Sto För Slå Med Bru Nor Gle Lan Sto För Slö Med Bru Nor Gle Lan

Utbildning Övriga verksamheter v. v. 20 20-; 1 155 15-: 10-: 10% så 0-: o-f

-10-3 .ao-f S10 For Slo Moa Bm Nor Gle Lan Sto För Sto Med Bru Nov Gle Lan

Sto: Storstäder Bru: Bruksorlcr För: Förorlskommuncr Nnr: Normulkommuncr Stö: Större städer Gle: Glcsbygdskommuner Med: Medelstora städer Lan: Landsbygdskommuner

STORSTADSLIV

andelen barn och är relativt i storstäderna. Detta ungdomar låg innebär i sin tur att kostnaderna för och blir relativt barnomsorg utbildning låg. Att sedan enhetskostnaderna för är i storstäderna barnomsorgen höga är ett annat

problem. Övriga strukturella kostnader ligger däremot 20

procent över rikets nivå.

I 4:4 visas hur strukturkostnaderna figur bortsett från åldersstrukturen - ser ut i olika typer av kommuner. Vid av 4:4 bör man tolkningen figur emellertid betänka att kostnaderna mäts med ett medeltal. För ovägt storstädernas del innebär det t ex att de tre städernas olika storlek inte påverkar kostnadsnivån. Om t ex Stockholm har sociala betydligt högre kostnader slår inte detta igenom fullt ut i det för ovägda genomsnittet de tre kommunerna tillsammans. Om däremot Malmö har de största sociala kostnaderna - vilket staden också har - överskattas sturkturkost-

nadsnivån för de tre storstäderna tillsammans.

Figur 4:4 visar klart att storstäderna har strukturkostnader än högre övriga kommuntyper. Särskilt intressant är det att kontrastera storstäderna mot förortskommunerna. Totalt har storstäderna en strukturkostnadsnivå som ligger 8 procent över medan riksgenomsnittet förortskommunernas strukturkostnadsnivå 7 under ligger procent riksgenomsnittet. Med avseende på den struktur-

åldersbetingade

kostnaden storstäderna under ligger riksgenomsnittet med 10 procent medan förortskommunerna ligger 4 procent över. Med avseende på de övriga strukturkostnaderna är förhållandet det motsatta. Där ligger storstäderna 20 över medan procent riksgenomsnittet förortskommunerna ligger 10 procent under.

Ovanstående siffror styrker det om selektion och tidigare påpekandet segregation i storstadsregionernas bosättningsmönster. Förortskommunerna har dragit till som inte bidrar till sig personer att höja kostnadsnivån utan snarare tvärtom, medan de kostnadskrävande invånarna stannat kvar i storstäderna. Detta torde i för gälla synnerhet Göteborgs- och l inte detta Malmöregionerna. Stockholmsregionen är lika utpräglat - åtminstone torde det inte för de södra förortskomgälla

SOU &

munerna i större utsträckning. l dessa torde strukturkostnadsnågon bilden likna storstädernas i många avseenden.

Sociala kostnader

Som av 4:4 är den tunga posten bland framgår figur övrig socialtjänst strukturkostnaderna för I storstäderna bor något storstadsregionerna. mer än en av landets invånare medan mer än en tredjedel av sjättedel landets betalas ut där. - i 3 - har socialbidragsbelopp Tidigare kapitel visats att i de tre storstäderna har vuxit kraftigare än i socialbidragen landet under 1980-talet. övriga

- exklusive - Tabell 4:8 Kostnaden för socialbidrag flyktingbidrag per invånare 1988. Källa: Kommunala 1989:1.

jämförelsetal

Riket Stockholm Göteborg Malmö

472 819 650 1350

Bland landets kommuner Malmö överlägset högst. samtliga ligger Däremot utmärker inte de storstadskommunerna sig lika mycket övriga vad storlek. Räknat i kronor invånare har gäller socialbidragens per de största kostnaderna i Stockholmsregionen följt av Södertälje två Stockholm. Räknat i kr per medelinkomsttagare ligger ytterligare kommuner före Stockholm - och Skillnaden Botkyrka Upplands-Bro. torde förklaras av en ur förvärvsarbetssynpunkt positiv åldersfördelning och en inkomstnivå i Stockholm med de övriga komhögre jämfört munerna.

En orsak till att är hög i storstäderna är den socialbidragskostnaden stora av socialt som finns i storstäderna. Däremot är grupp utslagna bilden mera vad arbetslösheten (många arbetslösa får splittrad gäller visats - 1 och 3 - har Stockockså socialhjälp). Som tidigare kapitlen

STORSTADSLIV

holm under 1980-talet under legat betydligt riksnivån medan däremot Göteborg och i synnerhet Malmö över.

legat (Se figur 3:6) Detta gäller

för samtliga åldrar och för båda könen. Båda kommunerna har under sjuttio- och åttiotalen upplevt strukturkriser - framför allt vad gäller varvsindustrin.

En annan orsak till de strukturkostnaderna är höga att andelen invandrare är hög i storstäderna. Av i de tre storstäderna befolkningen är 9 procent utländska medborgare mot 4 procent i övriga landet. Invandrarnas arbetsmarknadssituation besvärliga har också visats tidigare (kapitel 3). Vid en mellan jämförelse förvärvsfrekvenserna mellan utrikes födda och hela framkommer att befolkningen invandrarna har en

betydligt lägre förvärvsfrekvens än de svenskfödda. (Se

figur 3:2.) I synnerhet har invandrarungdomarna stora problem att få fotfäste på storstadens arbetsmarknad - framför allt detta gäller på Malmös arbetsmarknad. Malmö har också tre så gånger höga flyktingkostnader per invånare som riket. De i högre flyktingkostnaderna Malmö kan dock inte förklara den nivån vad höga gäller socialbidragskostnaderna per invånare i Malmö.

De förvärvsfrekvenserna bidrar dock lägre till att öka de sociala kostnaderna i storstäderna. En förvärvsfrekvens bland invandrarna högre skulle således bidra till sänka de sociala kostnaderna i storstäderna.

Malmö har - som ovan - de sociala framgått högsta kostnaderna i landet, vilket torde kunna förklaras av en stor andel socialt och utslagna en stor andel En skillnad - åtminstone långtidsarbetslösa. annan i förhållande till Stockholm - är att miljonprogrammets bostadsområden i huvudsak är belägna i Malmö kommun och inte i kranskommunerna. I dessa områden har det - som visats i 3 - skett en kapitel ansamling av resurssvaga hushåll, vilket resulterat i att dessa ofta blivit med synonyma problemområden.

Barnomsorg

Tabell 4:9 Kostnaderna för 1988 i riket och i storstä-

barnomsorgen

derna. Källa: Kommunala jämförelsetal 1989:1.

Riket Stockholm Göteborg Malmö

Kostnad/inv 29 407 55 318 37 237 30 908 1-9 år 65 504 80 872 75 682 62 334 Kostnad/plats

Med för Malmö drar barnomsorgen i storstäderna således undantag

enhetskostnader än den i landet. Orsakerna

avsevärt större gör övriga

brukar hänföras till vistelsetid andel

längre på daghemmen, högre

ensamstående andel invandrare och högre kostnader föräldrar, högre

för lokaler och personal.

av barnhushållen enföräldershushåll.

I t ex Göteborg är 19 procent

riket Enföräldershushållen ställer Motsvarande tal för är 12 procent.

större krav än tvåföräldershushållen. Barnen är längre

på barnomsorgen

och om barnen blir är kraven på kommunal passning på dagis sjuka

Samma situation torde för de

större än för tvåföräldershushållen. gälla

övriga storstadskommunerna.

Dessutom är större i storstäderna än den är i övriga behovstäckningen

Detta framför allt Stockholm. blir att allt fler

landet. gäller Följden

barn - t ex och - får

kostnadskrävande spädbarn handikappade plats på vilket driver kostnaderna. En ökad behovstäckning daghemmen, upp

resulterar således i ökade kostnader.

STORS TADSLIV

Utbildning

I Kommunförbundets

senaste

kongressrapport påpekas det att stor-

städerna har stora

utbildningskostnader relativt övriga landet (Kom-

munförbundet, 1989). De orsaker som där framhålls är att elevunderlaget tidigare minskat mycket kraftigt och att man inte kunnat

anpassa

verksamheten efter detta. Den sociala strukturen

har också

betydelse

för

utbildningskostnaderna. Andelen problembarn är vilket skulle hög,

bidra till att

höja enhetskostnaderna. Även den höga andelen invandrar-

barn och

invandrarungdomar kräver större resurser än de svenska

barnen på

utbildningsområdet.

Skillnaderna i de totala

utbildningskostnaderna per barn 1988 mellan

storstäderna och riket tabell

framgår 4:10.

Tabell 4:10

Utbildningskostnaderna i storstäderna och i riket -

inklusive lärarkostnader. Källa:

Kommunala jämförelsetal

1989:1.

Riket Stockholm Malmö

Göteborg

Grundskola, 36 733 37 848 36 392 37 566

kost/barn 7-15

Gymnasieskola, 34 792 56 144 35 327

28 816

kost/ungd 16-18

Av ovanstående

sammanställning det

framgår felaktiga i att generellt

använda

utildningskostnaderna som en förklaring till de struk-

höga turkostnaderna i storstäderna. Det är endast

i

gymnasieutbildningen

Stockholm som

skiljer sig märkbart från kostnadsnivån för riket - såvida

man inte även beaktar Malmös

lägre kostnadsnivå för

gymnasieutbild-

ningen. Utbildningskostnadernas till

bidrag strukturkostnadernas över-

representation i storstäderna emanerar således helt från -

Stockholm

Malmö bidrar to m till

strukturkostnadernas Nu bör man sänkning.

13 sou 1990:36 193

strukturkostnader mäts enligt ett ovägt

dock betänka att storstädernas

hade använts som mått hade medelvärde. Om ett medelvärde

vägt

till strukturkostnaderna varit högre,

utbildningskostnadernas bidrag

och i Stockholm än det

eftersom det finns fler barn ungdomar betydligt

finns i Malmö.

även lärarkostnaderna. Dessa

I ovanstående sammanställning ingår

varför det kan om

täcks emellertid till stor del av statsbidrag ifrågasättas

mellan olika kommuner.

detta mått är relevant för kostnadsjämförelser

inte belasta kommunernas finanser. Lärar-

Lärarkostnaderna skall ju

i Stockholm. Om lärarkost-

kostnaderna är också exceptionellt höga

dras ifrån erhålles istället följande utbildningskostnader (tabell

naderna

4:11).

och i riket - exklusive

4:11 i storstäderna

Tabell Utbildningskostnaderna

Kommunala 1989:1.

lärarkostnader. Källa: jämförelsetal

Stockholm Göteborg Malmö Riket

15 541 12 780 13 130 15 592 Grundskola,

kost/barn 7-15

25 243 21 481 17 089 20 350

Gymnasieskola, kost/ungd 16-18

annorlunda. Stockholm har

tas undan blir bilden Om lärarkostnaderna

skillander - för

fortfarande kostnader - trots kraftigt minskade högre för riket eller det två övriga än vad som gäller

gymnasieutbildningen

storstäderna. Däremot är kostnaderna för grundskolan lägre.

i Stockholm anses bero

Den kostnaden för gymnasieutbildningen

högre

av dessa är:

flera vilka är svåra att kvantifiera. Någa på orsaker,

STORS TADSLIV

-

Dyra utbildningslinjer i Stockholm.

- En större

andel överåriga elever - dvs i Stockholm är ovanligt många av eleverna över 18 år. Detta innebär att kostnadsmåttet

inte blir relevant eftersom detta satts i relation till antalet invånare i 16-18

åldersgruppen år.

- Den

interkommunala räcker inte

ersättningen för att kompensera Stockholm för de kostnader som är förknippade med att ta emot andra kommuners

ungdomar

för deras

utbildning.

- Man har inte kunnat anpassa verksamheten till ett mindre elev-

underlag. Dels har elevkullarna minskat i staden och dels tar

kranskommunerna hem sina elever då man ut

bygger gymnasie-

skolan. Detta resulterar i att

kostymen blir för stor i Stockholm.

- Olika - och -

bristfälliga redovisningsmetoder.

Ovanstående satser kan inte var en och för

naturligtvis sig förklara de högre kostnaderna i Stockholm med de jämfört övriga storstäderna eller

landet i sin helhet. De torde dock tillsammans kunna förklara

en stor

del av skillnaden i kostnaderna för

mellan Stock-

gymnasieutbildning

holm och landet i sin helhet. För totalt

utbildningen kan det emellertid

ifall Stockholm

ifrågasättas ligger högre än landet i sin helhet. För

storstäderna som grupp torde åtminstone detta inte vara fallet utan

dessa snarare under rikets

ligger kostnadsnivå än över.

SOU 1990.36

Sammanfattning

- har en servicenivå än Storstadskommunerna högre

genomsnittskommunerna.

- har även en kostnadsnivå än Storstadskommunerna högre Den kostnadsnivån förklaras inte

genomsnittskommunerna. högre

fullt ut av den högre servicenivån.

till stor del med - Dessa storstadskostnader är förknippade selektion. De sociala kostnaderna är högre, och segregation enhetskostnaderna för barn- och äldreomsorg. storstäderna likaså kostnader för och Däremot är det har också högre gator vägar. är i storstäderna än tveksamt ifall utbildningskostnaderna högre

i landet. övriga

servicecentra och i - Storstadskommunerna är regionala bjuder denna andra kommuner - t ex kranskommunerna på egenskap kultur och fritidsaktiviteter. nöjen,

- har haft en sämre utveckling under åttiotalet Storstadsregionerna delen av riket. En orsak till den av skatteunderlaget än övriga eller minskade dåliga utvecklingen är att befolkningen stagnerade under första hälften av åttiotalet. En annan orsak är att skatte-

kraften inte ökat i samma takt som i övriga riket.

- skattekraftens utveckling är att inkomststarka En orsak till dåliga vilket resulterat i en barnhushåll ut till kranskommunerna flyttat skattebetalare blir kvar i stornegativ selektion. Inkomstsvaga sidan har inkomststarka hushåll blivit städerna. Ä andra många in till storstäderna under åttiotalet - främst enkvar eller flyttat eller med hög skattekraft.

tvåpersonshushåll

- till skattekraftens relativt utveckling i en orsak svaga Ytterligare är att kommunernas beskattningsrätt av juridiska storstäderna Detta har emellertid inte endast drabbat har slopats. personer

S TORS TADSLIV

storstäderna utan även andra kommuner har drabbats. Skatteintäkterna från juridiska personer var dock inte lika konjunkturkänsliga i storstäderna med dess diversifierade näringsliv som de var i mindre kommuner med ett ensidigt näringsliv.

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

Trycket mot den sektorn är offentliga mycket stort i storstadsområdena. Den bland höga förvärvsgraden kvinnor skapar ett stort behov av

barnomsorg. De sociala problemen drar upp socialbidragskostnaderna.

Underhållet av gator, vatten- och vägar, avloppsnät är eftersatt. Skolor och andra lokaler offentliga behöver rustas upp. Under 90-talet kommer allt mer pengar att behöva investeras i kringfartsleder och kollektivtrafik

för att förbättra miljön.

Huvudorsaken till storstadskommunernas akuta ekonomiska problem är de höga kostnaderna i kombination med en alltför svag tillväxt av inkomsterna. ökar i storstadsområdenas

skatteunderlaget centrumkom-

muner i långsammare takt än medelskattekraften i riket. En viktig anledning till detta är att inkomststarka många hushåll har lämnat centrumkommunerna under 70- och 80-talen för att till förortsflytta kommunernas förortsområden. Nu finns emellertid en tendens till att de inkomststarka hushållen flyttar tillbaka till innerstaden.

Storstadskommunernas ekonomiska beror till en del problem på att de får ta ansvar för att lösa som berör hela problem regionen. Detta är allra i och tydligast Göteborg Malmö. I Stockholmsregionen delas kostnaderna för de regionala mer uppgifterna solidariskt genom att

landstinget har ett samlat ansvar för hela

regionens sjukvård och trafik. Dessutom innebär den

inomregionala skatteutjämningen i Stockholms

län att en del av de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna jämnas ut.

Samtidigt som centrumkommunerna brottas med stora ekonomiska problem har förortskommunerna som en relativt regel god ekonomi

i Därför är det idag

(undantag finns främst Stockholmsregionen).

att hålla en till för många förortskommuner hög servicestandard möjligt däremot måste i en eller skattesats. Centrumkommunerna låg måttlig klara sin service med av lån, skatteallt större utsträckning hjälp

och utförsäljning av anläggningstillgångar.

höjningar

kan det förefalla att staten skall öka Mot den här bakgrunden självklart till storstadsområdenas centrumkommuner. Vår sitt ekonomiska stöd

bedömning är följande:

har sett en service- För det första: storstäderna generellt mycket hög

Låt vara att det finns inom t ex vården nivå. problem

av Men service-

och omsorgen på grund personalbrist.

än i andra kommuner trots de utbudet är högre

ekonomiska problemen.

Till en del beror centrumkommunernas För det andra: betydande att de tar ansvar för att lösa regionala problem på

Därför menar vi att en regional omfördelning problem. bör kunna vara en framkomstväg för att av resurser lösa centrumkommunernas ekonomiska problem. just Det särskilt i Göteborgs- och Malmö-regionerna. gäller

att en omfördelning av Det finns anledning överväga

inom den totala kommunsektorn på så sätt att resurser som har strukturella kostnader för att kommuner höga från

producera sin service får en större kompensation

staten för denna än de får idag. typ av kostnader

måste också finna För det tredje: Storstadskommunerna själva vägar

för att verksamheten effektivare. Det har påbörjats

göra och i både ett omfattande förnyelse- utvecklingsarbete

och Malmö. vår Stockholm, Göteborg Enligt upp-

bör statsmakterna underlätta storstadskomfattning munernas utvecklingsarbete genom lagändringar på

olika områden.

STORS TADSLIV

STORSTADSKOMMUNERNA I ETI NYTT STATLIGT BIDRAGS- SYSTEM

I nuvarande får kommunerna i statsbidragssystem princip bidrag i relation till av eller kostnaderna omfattningen för den bidragsberättigade verksamheten. Höga strukturella kostnader på grund av åldersfördelningen eller andra opåverkbara faktorer i kompenseras princip

genom skatteutjämningsbidrag.

Kommunförbundet har genom en särskild programberedning genomfört en översyn av till kommunerna. Resultatet statsbidragen av översynen har redovisats i rapporten Bestämma i eget hus - Statsbidragssystem för en bättre utjämning och större kommunal frihet. med Huvudsyftet förslaget från Kommunförbundets är att ett programberedning skapa mer generellt bidragssystem. innebär bl a att staten även i ett Förslaget reformerat skall statligt bidragssystem kompensera kommuner som har höga strukturkostnader.

Kommunförbundet har redovisat två alternativa I den bidragsmodeller. ena bidragsmodellen endast ett I den utgår skatteutjämningsbidrag. andra alternativa erhåller kommunerna bidragsmodellen både skat-

teutjämningsbidrag och ett målgruppsrelaterat Utfallet för de

bidrag. enskilda kommunerna i av vilken påverkas hög grad bidragsmodell som väljs.

Vi har inte att ta till

någon anledning ställning förslaget från Kom-

munförbundet. Eftersom har tillsatt en med regeringen utredning uppgift att göra en översyn av det vill vi statliga bidragssystemet emellertid synpunkter ett framtida ge våra på bidragssystem utifrån storstädernas perspektiv.

Vi menar att kommunernas strukturkostnader bör när man väga tungt bestämmer storleken det Som vi har på statliga bidraget. tidigare redovisat har storstäderna särskilt inom den höga strukturkostnader, sociala sektorn.

storstadskommunerna får en ökad för de Vi föreslår att kompensation strukturkostnaderna inom den sociala verksamheten. Det kommer höga att krävas innan man kan konstruera ett ytterligare överväganden rättvisande mått på strukturkostnaderna.

det finns andra som kommer att kom-

Eftersom förändringar påverka

munernas ekonomi under de närmaste åren är det viktigt att även sådana in när det att bedöma effekterna av förändringar vägs gäller olika bidragsmodeller.

En sådan är den kommande inkomstskattereformen. Komförändring munförbundets av inkomstskattereformen visar att förortskomanalyser munerna beräknas vinna mer en skatteomläggning än vad som gäller på för för landets kommuner. För storstäderna pekar Korngenomsnittet munförbundets på motsatt resultat. kalkyler

mervärde- och samt överflyttning av Förslagen gällande energiskatt från landstingen till kommunerna samt äldreomsorgsverksamheten av skolan också kommunerna olika. kommunaliseringen påverkar

INOMREGIONAL OMFÖRDELNING

Storstäderna har en infrastruktur anpassad till byggt upp mångsidig Den människors och näringslivets behov i den egna staden. uppbyggda infrastrukturen emellertid också områden och tjänar kringliggande andra delar av landet.

visar att 25 % av trafiken i riket rum de knappa 2 Beräkningar äger på % av som finns i storstäderna. En stor del av denna trafik är vägnätet eller mellan bostad och arbetsplats. företagens transporter pendling

Storstäderna således funktioner som medför extra fyller regionala detta kulturella

utgifter. Exempel på är gator, vägar, kommunikationer,

institutioner, parker, anläggningar m m. För vägar och gator uppbär

STORS TADSLIV

kommunerna i viss utsträckning statliga bidrag. För andra typer av anläggningar svarar som regel kommunerna.

Som vi har visat har storstadskommunerna tidigare också särskilda kostnader som en av den sociala följd strukturen i storstadsregionerna. Detta är i och tydligast Göteborgs- Malmö-regionerna. Genom att både Göteborg och Malmö ansvarar för får sjukvården man betala relativt mycket för en ogynnsam åldersstruktur och förekomsten av sociala problem.

Det är ingen tvekan om att förortskommunerna närheten till tjänar på storstaden medan storstadskommunerna får extra kostnader genom att man vissa funktioner fullgör regionala eller tar ett kostnadsansvar för att lösa bl a förorsakade regionala problem av segregationen.

Enligt vår mening bör de ekonomiska som problem skapas av att centralkommunerna i storstadsområdena funktioner i fullgör regionala första hand lösas genom av resurser. regional omfördelning Detta sker för redan i viss i övrigt utsträckning Stockholmsregionen, där landstinget har ansvaret för trafiken och vissa sjukvården, uppgifter inom kultur- och fritidsområdet. Dessutom finns den skatinomregionala i Stockholms

teutjämningen län.

I och Göteborgs- Malmö-regionerna finns inte samma administrativa

förutsättningar för en

inomregional omfördelning. Enligt vår mening är det emellertid att sådana kan

angeläget förutsättningar skapas.

Vi föreslår:

att tar initiativ till regeringen överläggningar med lokala och regionala företrädare i i Malmö-regionen syfte att överföra ansvaret för i första hand sjukvården, trafiken samt delar av kulturverksamheten från Malmö kommun till Malmöhus läns landsting.

Även i skulle Göteborgs-regionen det vara till fördel med ett vidgat regionalt samarbete när det trafiken och gäller sjukvården, kultur-

Innan det är att föra över vissa regionala uppverksamheten. möjligt

till måste länsindelfrån Göteborgs kommun landstingsnivån gifter

har satts inom ändras. Ett arbete om lånsindelningsfrågan igång ningen

kommunalförbund. När har nåtts om ett Göteborgsregionens enighet

ta initiativ till ett arbete med lokalt och regionalt bör regeringen förslag

att ändra i västra Sverige. inriktning lånsindelningen

FÖRNYELSE OCH EFFEKTIVISERING

under senare år innebär en Den kommunalekonomiska utvecklingen

av att ut olika verksamstark begränsning möjligheterna bygga mycket

i de tre storstadskommunerna. resurser för den kommunala heter Nya

verksamheten måste i huvudsak åstadkommas genom att befintliga

resurser utnyttjas effektivare.

ett intensivt för att åstads- För närvarande pågår utvecklingsarbete

inom den kommunala verksamkomma ett effektivare resursutnyttjande

avser både verksamhetsformerna och de finansiella heten. Förnyelsen

en stark i de tre Det finns enligt vår mening mycket vilja lösningarna.

att utveckla effektiva former för den storstadskommunerna nya och mer

kan på genomförda kommunala verksamheten. Följande exempel ges

utvecklingsinsatser:

- och fritidsverksamhet har decentraliserats Socialtjänst

- inrättats och i Stocholm och I har stadsdelsnåmnder Göteborg

Malmö inom kort försök med stadsdelsnämnder

påbörjas

- administrativa har in Ett stort antal tjänster dragits

- och har effektiviserats

Upphandling förrådshållning

- Mål- och tillämpas - löneadministration och ekoramstyrning

nomiadministration har decentraliserats

STORSTADSLIV

- Ökad satsning på personalpolitik

- Taxor och i ökad avgifter utnyttjas utsträckning

- mark och Avkastningen på byggnader har höjts

- har av kommunala Investeringar övertagits bolag

- ökar i Entreprenader omfattning

- Samarbetet med intressenter privata vidgas

- Alternativa driftformer prövas

Storstadskommunerna står inför mycket stora krav att effektivisera sin verksamhet. Storstadsutredningen har en av kostnadsgenomfört analys och i och Malmö under intäktsutvecklingen Stockholm, Göteborg perioden 1990-1996 Om man från att (SOU 1990:35). utgår hela gapet mellan beräknade intäkter och skall täckas att kostutgifter genom naderna minskas, blir kravet mellan 0,7 och I Stockholm är 2,5 procent. kravet mellan på kostnadsminskningar 2,0 och 2,5 procent per år under perioden. I är motsvarande krav mellan Göteborg 1,3 och 1,8 procent och i Malmö mellan 0,7 och Kravet att effektivisera är 1,7 procent. således nästan en procent större i Stockholm än vad det är för Göteoch Malmö. borg

Det är vår bestämda att till de kommunalmening förslag lösningar på ekonomiska problemen i Stockholm, och Malmö måste Göteborg redovisas i program för att åstadkomma ekonomisk balans i budgeten över en längre tidsperiod. Sådana program behöver innehålla en rad olika såsom

åtgärder kostnadsminskningar, omprövningar av vissa

verksamheter, ökad grad av avgiftsfinansiering, nya och mer effektiva verksamhetsformer.

Stockholms kommun har fast ett program för hur man skall lagt skapa balans mellan och stabila inkomster löpande utgifter långsiktigt för åren

1991 till 1993. Målet är att till 1993 stabilitet i utgiftsuppnå långsiktig och inkomstströmmarna. Detta vill man åstadkomma med en kombination av och inkomstförstärkande samt ett utgiftsdämpande åtgärder kraftfullt förnyelsearbete.

resultat Ambitionen för den finanspolitiska strategin är att ge följande

Förnyelseinsatser + 200 + 225 + 300 Inkomstförstärkningar + 465 l 282 0 Ytterligare försäljningar Lån + 100 + 0 0

Budgetbalans II + 9,7 + 1,5 - 12,3

Med i att balans 1993 löses finansieringen 1991 utgångspunkt uppnås och 1992 i huvudsak genom fastighetsförsäljningar. Försäljnings-

inkomsterna används för att klara investeringar. Nyuppangelägna med åren 1988-90. låningen begränsas jämfört

som en av en relativt stor roll Besparingar följd förnyelseinsatser spelar i Stockholms 75 1992 177 treåriga stabiliseringsprogram (1991 miljoner, och 1993 302 Bland som skall vidtas kan miljoner miljoner). åtgärder nämnas minskad administration, effektivare lokalutnyttjande, decentra-

till införande av resultatenheter och belölisering stadsdelsnämnder, användning av entreprenader. ningssystem,

Stockholm har också för avsikt att i ökad finansiera sin utsträckning verksamhet med Ambitionen är att mer än avgifter. höja avgifterna inflationen för att en real resurstillväxt. Avgiftshöjningarna skall skapa

STORS TADSLIV

ske både inom det tekniska inom den sociala området, omsorgen, skolan och fritiden.

Enligt vår mening är det att och kan underangeläget regering riksdag lätta storstadskommunernas Vi vill

effektiviseringsarbete. peka på nägra

typer av åtgärder som bör underlätta ett sådant arbete.

Det för det forsta kommunernas gäller möjligheter att ta ut avgifter på det tekniska området.

Avgifter inom det sociala området samt för olika kultur- och fritidsaktiviteter täcker normalt endast en mindre del av kostnaderna. Inom det tekniska området som vatten-och avloppsverksamhet, energiproduktion och

renhållning eftersträvas däremot ofta full kostnadstäckning.

Ett par uppmärksammade rättsfall om kommunala el- och va-taxor har väckt stor uppmärksamhet. har hur - Frågan gällt kapitalkostnaderna avskrivning och ränta -får i inkalkyleras avgiften. Kort uttryckt kan sägas att specialdomstolarna endast kommunerna rätt att ta ut ger ersättning för nominell ränta och insatt amortering på kapital. Domstolarna har också ställt krav klart på avgränsad redovisning för va- och elverksamheter som utöver går kommunallagens krav. Endast sådana kostnader som redovisats i verks har respektive bokföring räknats som avgiftsgrundande. Detta innebär att räntekostnader för rörelsekapital, hyror, kommungemensam ma kostnader, exploateringskostnader etc som inte fördelats till verksamhet inte heller har respektive beaktats vid

avgiftsprövningen. Domarna ställer också krav retroaktiv återbe-

på talning av avgifter, men tillåter inte retroaktiv rättelse för andra kostnader som skulle kunna i den ingå redovisning som ger underlag för avgifterna. .

För Stockholm innebär domen i det s k att kom- Trumslagarmålet munen till va-abonnenterna återbetalat ca 850 kr. Dessutom miljoner har va-anläggningarnas bokförda värde reducerats, vilket minskar kommunens framtida taxeinkomster. kommun har av statens Göteborgs va-nämnd dömts att till va-abonnenterna återbetala 263 kr. miljoner

- - klara

och el-lagen enligt specialdomstolarnas tolkning

Va-lagen ger

till och direktavundantag från rätten värdestegring, konsolidering

investerats i vatten-, och elanläggkastning på kapital som avlopps-

det att dessa ningar. Enligt vår mening är angeläget lagstiftningen på

så att överskott inom verksamheter

områden ändras avgiftsfinansierade

betraktas som ett normalt för att klara verksamkommer att inslag

och inte är som bör undvikas. Om inte hetens fortbestånd något

överskott blir effekten att kommunen får klara investeringaccepteras

ar etc helt och hållet med skatteinkomster eller lån.

av och el- Vi föreslår att regeringen tar initiativ till en översyn va-lagens

av samt formerna för prövning av avgiftsuttag. lagens reglering avgifter

bör vara rätt att ta ut Syftet med en sådan översyn att ge kommunerna

för att underhålla och i den tekniska de avgifter som behövs nyinvestera

infrastrukturen.

vill vi lämna vissa till i kommunallagen, För det andra förslag ändringar

vår skulle kunna underlätta ett fortsatt effektivisom enligt mening

i storstadskommunerna. seringsarbete

att storstadskommunernas ekonomiska kris Det är mycket som tyder på

rekonstruktionsarbete. Som stöd endast kan lösas genom ett långsiktigt

arbete föreslår vi en som innebär att

för ett sådant lagbestämmelse

kommunerna måste för vilken ekonomisk ange varje mandatperiod,

den för att sluta de finansiella under mandatpolitik skall föra gapen

En sådan kan ha formen av ett krav på att en

perioden. lagbestämmelse

efter ett kommunalval skall redovisa ett tre-årigt tillträdande majoritet

ekonomiskt Vilka mål eller normtal (t ex skattesats, soliditet, program.

ett sådant skall innehålla bör avgöras i den som program

eget kapital)

I förarbetena till bör det emellertid enskilda kommunen. lagstiftningen

rekommendationer om vilka ekonomiska faktorer ges mycket bestämda

som bör behandlas i ett tre-årsprogram.

i ett ekonomiskt skall upplevas som förplikti- För att målen program

att ansvar kan utkrävas. Vi kräver de föreslagna lagändringarna gande

roll förstärks. l förarbetena till en ny föreslår att kommunrevisionens

STORS TADSLIV

kommunallag bör det framgå att kommunrevisionen vid revisionsberättelsens presentation i och då om ansvarskommunfullmäktige frågan frihet för behandlas skall särskild vikt vid kommunstyrelsen lägga huruvida de finansiella målen har uppnåtts.

Vi föreslår också att kommunrevisionen vid sin av ansvarsprövning friheten för och nämnder särskild vikt vid om de styrelser lägger ekonomiska mål, som kommunstyrelsen har fastställt för respektive nämnd eller har styrelse uppnåtts.

De förslag till ändringar av som vi nu har fört fram kommunallagen innebär att kommunallagen tydligare än idag ger stöd för en finansiell målstyrning i kommunerna. Våra har i första hand motiverats förslag utifrån storstadskommunernas ekonomiska situation. Vi föreslår emellertid att de föreslagna lagändringarna görs generella.

NYA INTÄKTSKÄLLOR

Under senare år har olika vägar för att bredda storstadskommunernas skatteunderlag diskuterats. om lokalavgifter eller fastighetsskatt Förslag har förekommit.

En avgift på lokaler är svår att konstruera och svår att administrera. För det första uppstår besvärliga gränsdragningsproblem. Föreningslokaler, lokaler för ideella verksamheter, garage, hantverkslokaler, lokaler för offentliga verksamheter som osv är svårklassifidaghem, hemtjänst cerade. En lokalavgift kan bli svår att förena med den kommunala likställighetsprincipen.

En kommunal fastighetsskatt bygger den existerande på fastighetsbeskattningens Ett införande medför större kostnader eller system. inga administrativa problem. taxeras redan Varje fastighet genom fastighetstaxeringen.

Det finns - som vi har pekat på i kapitel 2 - mycket starka skäl för att de kommersiella verksamheterna i storstadskommunerna skall medverka till av kommunernas för infrastruktur och finansieringen utgifter service. kommunens vägar, belysning, Näringslivet utnyttjar gator, etc i centrala områden och andra arbets- och renhållning, Snöröjning industriområden.

En med ren luft, rent vatten, välhållna och god miljö parker grönområden, kulturutbud osv är värden som i ökande utsträckning värdesätts även av Särskilt till med kommersiella näringslivet. ägarna bebyggelse lokaler som kontor m m drar fördel av de kommunala investeringarna och verksamheterna genom att fastighetsvärdena stiger.

Behovet av att underhålla och att rusta ökar nu upp trafiksystemet dramatiskt. Våra att det årliga reinvesteringsberäkningar tyder på behovet i av 1990-talet är i Stockholm 600 miljoner kr, i Götebörjan 800 kr ordinarie samt i Malmö 500 borg miljoner (utöver program) kr. med den snabba i den kommunala miljoner kostnadsutvecklingen verksamheten i finns att finansiera detta övrigt begränsade möjligheter underhållsbehov med hjälp av skatteintäkter.

Vi har därför - i 2 - att storstadskommunerna får rätt föreslagit kapitel att ta ut skatt kommersiella lokaler. Intäkterna från en sådan skatt på bör kunna underlätta den nödvändiga upprustningen av storstädernas Intäkterna bör i första hand tillföras ett regionalt organ trafikapparat. för i infrastruktur. Kommunerna bör emellertid kunna investeringar erhålla för underhåll och broar från detta pengar av gator, vägar organ. Därför bör en kommersiella lokaler kunna bidra till

fastighetsskatt på

att minska på storstädernas budgetar. trycket

STORS TADS LIV

KAPITEL 5

MEDBORGARNAS MAKT

I en demokrati skall makten över

samhällsutvecklingen ytterst ligga hos

medborgarna själva. Den svenska formulerar regeringsformen folksuveränitetens All

huvudprincip: offentlig makt i Sverige utgår från

folket. Under välfärdsstatens har det uppbyggnadsskede på område efter område institutioner byggts upp och formulerats rättigheter som alla har syftet att ge medborgarna möjligheter att kunna påverka sin egen situation och samhällets i stort. utveckling

Rubriken till detta

kapitel utgår medvetet från en av maktutredningens undersökningar, nämligen den medborgarundersökning som syftar till

att kartlägga de enskilda makt medborgarnas (Medborgarnas makt 1989). Vi har valt samma metodik som när det maktutredningen gäller att beskriva storstadsbefolkningens möjligheter att påverka sin egen situation och samhällets Genom ett utveckling. samarbete med

maktutredningen har vi dessutom fått till data om förhållandena

tillgång i storstadsområdena.

Genom att från

utgå maktutredningens sätt att beskriva och analysera

de enskilda makt inriktas medborgarnas vår beskrivning på två nivåer. På den första nivån intresserar vi oss för medborgarnas möjligheter att påverka sin egen situation. På den andra nivån är vårt intresse inriktat på möjligheterna att påverka samhällsutvecklingen i stort. Medborgarnas förhållande till de politiska institutionerna ställs därmed i centrum. Det organiserade föreningslivets betydelse ägnas också uppmärksamhet.

I enligt med våra direktiv kommer vi också att ägna särskild uppmärksamhet åt att orsakerna till det belysa sjunkande Valdeltagandet.

14 sou 1990:36 209

ATT PÅVERKA SIN EGEN SITUATION

att sin

För att beskriva medborgarnas möjligheter påverka egen

från sex medborgarroller: situation har maktutredningen utgått

rollen att bo, antingen som Boende: Denna aspekt gäller eller som ägare av sin bostad. hyresgäst

här som det av- Konsument: Medborgaren uppträder köpare; är att marknagörande förmågan göra sig gällande på den.

handlar om mötet med hälso- och Patient: Denna roll delarna av det offentliga sjukvården, en av de tunga

välfärdssystemet

Den av förälderrollen som tas upp Småbarnsförälder: aspekt hur barntillsynen är ordnad. gäller

Föräldrarollen här situationen att ha Skolbarnsförälder: gäller barn i det skolväsendet.

obligatoriska

Här den arbetandes

Förvärvsarbetande: uppmärksammas

som anställd eller situation, antingen företagare.

av vardagsliv kan förefalla disparata. Dessa sex aspekter medborgarnas trots allt en nämnare. Dessa medborgarroller Men det finns gemensam med eller allmänt uttalade, är nämligen förknippade rättigheter, lagfästa

Vissa och förmåner är generellt garanterade, att påverka. rättigheter

den enskilde tar initiativ eller ej. Men många oberoende av om något att de är med rätten att livssituationer är av den arten förknippade rätten att utfallet till sin egen förmån. Medborgardeltaga, själv påverka rollen framträder här som en möjlighet att ta initiativ.

STORS TADSLIV

Maktutredningen kommer till slutsatser när det följande gäller

inflytandemöjligheterna, både vad gäller erfarenheter av egna initiativ

och bedömningen av att kunna påverka:

Boendet kännetecknas av stora skillnader mellan dem som och äger dem som hyr sin bostad. Det finns en relativt stor som är kategori missnöjd med sin boendesituation men som inte för att gjort något försöka påverka. Bland de sex undersökta områdena har boendet den näst största andelen i den som maktutredarna kategori benämner tyst vanmakt.

Konsumentrollen ut i flera avseenden. skiljer sig Möjligheten att aktivt påverka kommer främst till när det i efterhand användning gäller att få rättelse för Denna någon felaktighet. möjlighet utnyttjas av jämförelsevis få konsumenter. Det stora flertalet kan hänföras till gruppen hälsan tiger still.

Hälso- och sjukvården har det största av vanmakt. Det inslaget tyst finns ett relativt utbrett som missnöje jämförelsevis sällan finner utlopp i Att vara självständig handling. sjuk är att delvis förlora kontrollen såväl över sin person som sin situation.

Barntillsyn är ett område där inte är särskilt missnöjet utbrett. Försöken att påverka är inte heller särskilt förekommande. Aven vanligt på detta område konstaterar maktutredarna att hälsan tiger still.

Skolan är det område där de med berörda, liktydigt föräldrarna, anser sig ha minst möjligheter att påverka. Trots att öka

målsättningen

brukarnas inflytande anser föräldrarna att skolans värld bortom ligger deras inflytande.

Arbetslivet intar en extremposition i två avseenden. Andelen missnöjda är här större än annat på något område. Men andelen som gjort något för att ändra sin situation är också större än områden. Inom på övriga arbetslivet finns en stor som varit som initiativ grupp missnöjda, tagit och som fått sina krav tillgodosedda.

i storstadsområdena sina att Hur då medborgarna möjligheter uppfattar

sin (Medborgarundersökningen. Råtabeller).

påverka vardagssituation?

finns större skillnader mellan När det konsumentrollen inga gäller

och det landet. Däremot anser de som bor i storstorstäderna övriga

att förhållandena sin städerna att de har större möjligheter påverka på

anser vidare att de har större valfrihet när arbetsplats. Storstadsborna

vårdcentral eller till annan skola om man det gäller att välja läkare, byta

skulle vilja.

och är storstadsborna mer aktiva Inom både barnomsorgen sjukvården

när det att åstadkomma förbättringar av den egna situationen. gäller

storstadsborna mer i sina försök att Däremot är inte framgångsrika

än vad man är i andra delar av landet. Inom åstadkomma förbättringar

i storstäderna att kunna till finns ett större intresse byta barnomsorgen

en annan tillsynsform.

i att kunna sin vardags- Den stora skillnaden upplevd möjlighet påverka

finns inom boendet. De som bor i anser att de har situation hyresrätt

att sitt boende än de som bor i mindre möjligheter påverka väsentligt

att kostnaderna för bostadsrätt eller eget hem. Möjligheterna påverka

liten av dem som bor med hyresrätt. De bostaden bedöms som mycket

också att det är svårt att hur det är som bor i hyresrätt tycker påverka

ordnat utomhus i bostadsområdet.

Eftersom är mer utbredd i storstadsområdena än i övriga hyresrätten

de som bor i storstadsområdena att det har väsentligt landet uppger

sitt boende än de som bor i övriga mindre möjligheter att påverka

med sitt boende försöker i ganska stor landet. De som är missnöjda

att ta kontakt med utsträckning åstadkomma förbättringar genom

eller politiker.

hyresvärd, boendeförening, byggnadsnämnd, tjänstemän

inte fler i storstäderna som att de varit Trots detta är det uppger

i sina försök att faktiskt åstadkomma förbättringar än i framgångsrika

delar av landet. övriga

STORS TADS LIV

ATT PÅVERKA SAMHÄLLSUTVECKLINGEN

Aktivitet i föreningslivet

Ett av de mer traditionella sätten att försöka påverka samhällsutvecklingen är att föra fram sin åsikt i eller politiska partier andra sammanslutningar. Deltagande i har också föreningslivet en viktig social funktion.

Ungefär 15 procent av befolkningen, cirka 890 000 personer, att uppger de är medlemmar i Detta kan politiska partier. vara en viss underskattning. Bland dem som är kollektivanslutna fackligt finns det säkert de som inte vara uppgett sig partimedlemmar vid intervjuerna. En del personer upplever också frågor om som politisk tillhörighet känsliga och då kanske även om eventuellt frågor medlemskap. Andelen medlemmar har varit i stort sett oförändrad sedan 1978 (SOU 1990:20).

Av medlemmarna säger sig ungefär var fjärde delta aktivt i partiets verksamhet. I absoluta tal blir detta närmare en kvarts männimiljon skor eller fem

ungefär procent av befolkningen.

Andelen partimedlemmar är lägre i storstäderna än i de glesbefolkade delarna av landet: 10-11 i Stockholm och procent Göteborg, 12 i Malmö, 17-18 procent i norra tät- och glesbygden.

Inom de olika storstadsområdena är skillnaderna relativt små när det gäller den partipolitiska aktiviteten - andelen medlemmar hamnar i

samtliga områden mellan 8 och

(hyresrätter) 12 procent (småhus och bostadsrätter).

Den fackliga bland anslutningen anställda har ökat med tre procentenheter under perioden 1978 - 1985 och uppgår nu till 85 procent. Däremot tycks aktiviteten inom facken åt gå motsatt håll. Andelen bland de anställda som att man deltar aktivt i den säger fackliga verksamheten minskade under nämligen motsvarande tid med 4

13 att man deltar aktivt Numera uppger knappt procent

procentenheter.

i den verksamheten. fackliga

man i har en Den visar att Stockholmsregionen regionala analysen

-var anställd

grad av organisationsanslutning fjärde

betydligt lägre

I och Malmö är motsvarande

stockholmare är oorganiserad. Göteborg

och i de mindre tätbefolkade delarna av landet andel 16-17 procent

delvis samman med att cirka 10 Dessa skillnader hänger procent.

stor andel anställda inom

storstadsområdena har en proportionellt

handel och andra och servicenäringar, där anslutningsgraden tjänste-

traditionellt sett är låg.

är också relativt stora. Andelen Variationerna inom storstadsområdena

stadsdelarna, allra bland dem medlemmar är lägst i de centrala lägst

i Här är hela 31 som bor i de äldre hyreslägenheterna city. privata

- mindre vara aktiva i än 10 procent uppger sig

procent oorganiserade

Det är en med hela sju procentden fackliga verksamheten. minskning

kan att anslutningsgraden är något enheter sedan 1978. Generellt sägas

än i områden med i områden med hög andel högre tjänstemän lägre

är totalt sett 90 facklärda arbetare. På riksnivå ungefär procent många

medlemmar i en mot cirka 83 bland facklärda arbetare fackförening

Detta innebär att och bland de hyresprocent högre tjänstemännen.

i när- och med en högre andel arbetare, bostadsrättsområden ytterorter

ofta har relativt hög facklig anslutningsgrad.

i andra av liksom I tabell 5.1 visas medlemskap några typer föreningar,

Till skillnad från vad som för vissa andra föreningsaktiviteter. gäller

har medlemsandelen ökat för t ex hyresgäst-, bostadspolitiska partier

och idrotts-

rätts-och villaägareföreningar, konsumentorganisationer

eller 1985 var nio av tio i den vuxna befolkningen friluftsföreningar.

med sex sedan

medlemmar i någon förening, en ökning procentenheter

1978.

ha ökat under 1978-1985. År Även mötesdeltagandet tycks perioden

två att man varit på något föreningsmöte 1985 uppgav drygt tredjedelar

en med sex sedan 1978. under en ettårsperiod, ökning procentenheter

STORS TADSLIV

36 procent uppger 1985 att man tagit kontakt med någon person i ansvarig ställning i någon förening för att påverka ett beslut i någon fråga. 1978 var motsvarande andel knappt 30 procent.

De skillnaderna mellan regionala storstäder och landet i övrigt är stora främst när det gäller i medlemskap hyresgäst-, bostadsrätts- eller villaägareföreningar. I storstadsområdena är 42-43 procent medlemmar i sådana föreningar medan andelen minskar successivt ned till 12 procent i norra För glesbygden. konsumentorganisationer, lokala miljö- och intressegrupper liksom för idrotts- eller är tendensen

friluftsföreningar

snarast den omvända, med medlemsandelar något högre utanför storstadsområdena.

Andra indikatorer resurser på politiska

Intresset för politik i speglas SCB-undersökningen (SOU 1990:20) genom frågan: Hur brukar Du om Du är med i ett själv göra sällskap, där samtalet kommer in Andelen på politiska frågor? som svarat antingen jag brukar inte om att när folk bry mig lyssna börjar prata om politik eller brukar jag nog lyssna, men jag lägger mig aldrig i diskussionen är 30 av

ungefär procent befolkningen. Detta är en

med

minskning närmare fyra procentenheter från 1978 till 1985.

Ungefär en av tredjedel befolkningen ger svaret det händer ibland, men inte så ofta, att vad jag säger jag själv tycker medan den sista dryga tredjedelen svarar jag brukar för det mesta vara med i diskussionen och säga min åsikt.

Denna indikator på politiska resurser ger framför allt stora skillnader mellan med olika och därmed grupper utbildningsnivå också skillnader mellan olika socioekonomiska 40 bland de icke grupper. procent facklärda arbetarna säger sig icke diskutera politik - en andel som successivt sjunker till 10 bland de procent högre tjänstemännen

(uppgifter från år Därmed blir också de

1988). regionala skillnaderna stora. i områden med t ex i många högutbildade, storstäderna, är det färre som ej brukar diskutera än i politik glesbygderna.

H

u+ m+ 0+ + 0+ m+ o+ R+

mcaaaanum

uoxau oa+N.am

a.o

MAGI m.qm m.om m.uq q.no m.oa o.mm m.mm

4+ + m+ m+ 5+ m+ _+

oH+m.mm :owman NA+a.mc

mMumm:m

o.ma

-moam

m.m

o.oo

MHHOZ N.aa N.qm N.mm n.a«

m+ A

.uømooum

m+ o+ H+ «+

Covmmn Aa+o.N mH+m.«q HH+m.wm NH+m.H«

m.mA

comuom

.o

NHHOZ -umu o.Hm w.N N.mo .wmma

:omm:

N+w.Hm o+H.mN m+n.mm

.cmaaoe ø+›.mH

m+m.ø

:owman m+o.mm m+m.mm q+m.mq o+u.wo

um

MHUOM

Uwe vvs

=wmm«nw

m+ H+ m+ 4+ ›+ m+ q+

muuoum NH+m.Nm oA+›.mm

uxmucox

-csesox

q.m

m.am o.mo m.ou o.am

ummaøuowsmh

H.wm o.mq

um av

a

o

uawmu

5+ m+ m+ N+ 4+ 0+ m+

usammn

osams Na+q.Nq

N.q

.emma .UUOU .wuon N.›m m.Hm m.mm e.mm o.«ø m.wH m.«m

mawm

uum

m+ a+ 0+ m+ q+ N+ m+ m+

:owwc

uo=oamvu4:

aH+w.m«

mMumwm

-xuoum

m.Nm

N.m

saa: m.«m m.Am o.mw m.om o.oo m.oa

:Q

uum

aux:

mxwao

4 acw

ømmwuu

mcacouou

cxwa COUOE

ma

-mcowuxm

u«wa_cauoumuusaHuu

Aummmumwcacøuou

-mmzwcmuow

..u=amon

av Ho

uouou«muxmmm=w:øuom

?MOD :mn:

-muuwuwomumon

ao

uøcomummwcwwuouøoasmøox

:own:

En

uoaasumonaaa

uomwu umumm

mxuo›«a

uoun

H

um.:

-ommmuucm

mcacmuou

mxuaov

m=a=ouommummm«AHW›

ummøacmuowucmsamcox..

ao ma mm

som

uMuxm

»øu«

oummcom

uum

aan ...H

uwum

.-umwwmmu»n..

u«um

Aovcc

aaonma soauoz myuam mamxoa.. .umamspm -muuopuwi uowwa.. umuaoo ouas uummaom uxomuom ...Comme

Ho um: Hm: AA

STORS TADS LIV

Mycket stora skillnader kan också noteras mellan olika delar inom storstadsområdena; dessa skillnader har också blivit allt större. I de centrala delarna, som fått ett ökande av välutbildade inslag personer bland de boende, är det bara omkring 15 procent som säger sig ej diskutera I politik. allmännyttans hyresområden anger närmare 40 att de ej diskuterar Detta således en procent politik. ger skillnad på hela 25 procentenheter i förhållande till bostadsområdena i de centrala stadskärnorna.

Liknande tendenser fås för den indikator som skall visa att förmågan försvara sina intressen. 33 procent, två av den svenska drygt miljoner befolkningen i åldern 16-74 år, anser inte att de skulle kunna åta själva sig att författa en skrivelse och ett beslut av en överklaga myndighet.

Även denna indikator är korrelerad till och kraftigt utbildningsnivå socioekonomisk I rapporten i grupp. Ojämlikheten Sverige (1987) kunde SCB konstatera att det fanns alls bland de knappast några högre tjänstemännen eller de politiskt aktiva som inte skulle klara av ett medan det överklagande, i grupper som förtidspensionerade eller arbetshandikappade arbetare och utländska arbetare rör om sig drygt 10 procent.

De skillnaderna riksnivå regionala på ger inga enhetliga trender mellan storstad och Generellt en minskad glesbygd. antyds andel som ej anser sig kunna överklaga - cirka en procentenhet. l storstadsområdena varierar andelarna samma sätt som på ungefär när det gällde intresset av att diskutera - andelar en politik låga (cirka procent) i bostadsrätter och i centrum och i privata hyresrätter småhusområdena; relativt höga andelar i (6-7 procent) miljonprogrammets hyreslägenhetsområden.

Den sista indikatorn i detta visar de andelar i besammanhang folkningen som inte har till tillgång någon daglig tidning. Massmedierna, och då kanske framför allt dagspressen, en spelar mycket central roll i det livet. De förmedlar i sina politiska nyheter en huvuddel av den informationen om vad som offentligt tillgängliga sker på olika

i De också som ett forum för åsikter i nivåer politiken. fungerar samhällsfrågor.

av att man inte har Totalt sett uppger ungefär 16 procent befolkningen till Detta innebär en ökning med cirka två tillgång någon daglig tidning. och en halv under perioden 1978-1985. Stockholmsregionen procent stockholmare har ligger här i topp - ungefär var fjärde ingen daglig I är motsvarande andel 18 procent och i övriga tidning. Göteborg mellan 11 och 15 procent. regioner

storstadsområdena är också skillnaderna markanta mellan de Inom olika boendeformerna. I förorternas småhusområden uppger 12 procent att de saknar - en andel som ökar till 19 procent i daglig tidning områden med bostadsrätter och till hela 34 procent i hyresrättsvisas i två av områden: områdena. Ytterligheterna miljonprogrammets i i 45 procent saknar daglig tidning allmännyttans hyresområden i småhusområdena i närförorter. I de förra ytterorter mot 5 procent har andelen Ökat med cirka 14 sedan 1978. områdena procentenheter När det att vid ekonomiska resurser gäller göra prioriteringar knappa så att finner mera

är det uppenbarligen många dagstidningarna

umbårliga än annat.

brukar diskutera kan överklaga De tre indikatorerna, ej politik, ej till som vi sett, mönster och har ej tillgång daglig tidning, ger, tydliga i de olika storstadsområdena, beroende på koncentrationen av resursstarka eller Dessa tendenser får också resurssvaga grupper. kommunnivå. I kan detta åskådliggenomslag på Stockholmsregionen där andelarna för de tre indikatorerna ovan är göras genom Danderyd, Motsvarande andelar är för t ex Botkyrka 34, 4 resp 8, O resp 8 procent. för och för Sundbyberg 18, 36 procent, Haninge 30, 6 resp 31 procent 9 resp 38 procent.

STORS TADSLIV

Utomparlamentariska påverkansförsök

Maktutredningen har visat att den aktiviteten i allt större politiska utsträckning äger rum vid sidan av de Denna politiska partierna. tendens är särskilt i vilket bekräftas av nedanstående tydlig storstäderna, tabell.

Kontakterna med tunnas ut större är. politiker ju samhällsbildningen Omvänt ökar aktiviteten i form av demonstration namninsamlingar, och insamlingar av pengar ju större folkmängden är. Detta kan också uttryckas som att distanseringen från har i partipolitiken gått längst storstäderna.

Tabell 5.2

Politiskapåverkansförsök.Källa:Medborgarundersökningens

råtabeller.

Deltagit i demonstration, annan än 1 maj 3 3 5 9

Bidragit ekonomiskt,

samlat in pengar 36 38 42 43

Valdeltagandet

Under de senaste två valen har minskat i I vissa

valdeltagandet Sverige.

valdistrikt i storstadsområdena är Val-

valdeltagandet mycket lågt. deltagandet har haft samma tendens att minska i länder under många

1980-talet. Det är därför inte förvånande att även förr eller

Sverige

Figur 5.1 Valdeltagandets utveckling 1911 - 1928. Källa: SOU 1989:68.

100 a.

80 Å A WW

60!

LJ

0 *7*l|IlI|III'J.Jl 1914 1920 1928 1940 1952 1960 1970 198219813

senare skulle drabbas av den internationella trenden mot ett minskande röstande.

direktiven skall orsakerna till det Enligt storstadsutredningen belysa i storstäderna. har genomfört sjunkande Valdeltagandet Utredningen både en allmän studie om 1989:68) och en särskild valdeltagandet (SOU studie inriktad i storstäderna Vidare på Valdeltagandet (SOU 1989:109). har haft ett samarbete med institutionen utredningen Statsvetenskapliga vid universitet i samband med eftervalsundersökningen 1988 Göteborgs i att få en särskild av valdeltagandet. syfte belysning

STORSTADSLIV

Valdeltagandets historia i Sverige är berättelsen om en framgångsrik Ökning av deltagandet från 1924 med bottenläget 53 procent av de röstberättigade till rekordåret 1976 med 91,8 procent.

Under perioden 1921-1982 har i alltid Varit nedgångar Valdeltagandet tillfälliga och av Den följts uppgångar. stora minskningen av Valdeltagandet 1988 blir än mer om man betänker att anmärkningsvärd Valdeltagandet sjönk även i 1985 års Val. Det har hänt aldrig tidigare att har i två i rad. Det har Valdeltagandet sjunkit riksdagsval spekulerats i att 1980-talets i andelen människor minskning som röstar i Valen är ett trendbrott och slutet en i stort sett i svenskt på sextioårig uppgång Valdeltagande. Det kanske t o m visar svårt att i framtiden komma sig tillbaka till det vi hade under 90-procentiga Valdeltagande 1970-talet

(Gilljam-Holmberg 1990).

Valdeltagandet i storstadsområdena som helhet Visar små ganska avvikelser från riksgenomsnittet. Stockholms och kommuner Göteborgs ligger traditionellt något under genomsnittet - 84,7 respektive 84,6 procent vid valet 1988 med deltog (en minskning 4,1 resp 4,0 procentenheter sedan Malmö kommun nära riket i dess helhet - 1985). ligger 85,8 procent 1988, en med sedan 1985. minskning 3,3

Även i ett i storstadområdena längre tidsperspektiv ligger Valdeltagandet på ungefär samma nivå som landet som helhet. Det valsjunkande deltagandet är således inte något utpräglat storstadsfenomen. Däremot finns det anledning att uppmärksamma det extremt låga Valdeltagandet i Vissa Valdistrikt inom storstadsområdena.

- en mellan storstadsområdena och övriga Valdeltagandet jämförelse landet. Riksdagsvalet 1988.

SCB gör regelbundet vid varje riksdagsval valdeltagandeundersökningar,

urval från och som som bygger på Arbetskraftsundersökningarna (AKU) med från Vid den senaste efter kompletteras uppgifter röstlängderna. omfattade urvalet cirka 37 000 Dessa undervalet 1988 personer. av inom skilda sökningar möjliggör en redovisning Valdeltagandet efter kön, ålder, utbildningsnivå, inkomstbefolkningsgrupper, förhållande osv. På av storstadsutredningen har data tagits uppdrag dessutom en i storstadsregioner och fram som möjliggör uppdelning riket i övrigt (SOU 1989:109).

Kvinnor röstar i större än mån. l landet i sin helhet är utsträckning tre mindre i storstadsskillnaden närmare procentenheter- något i det landet. Både i Stockholms kommun och i områdena än övriga Stor-Malmö är skillnaderna mellan könen obetydliga.

bland de allra och de allra äldsta. Bland Valdeltagandet är lägst yngsta var det en förstagångs- och andragångsväljarna (18-24-åringar) ungefär avstod att rösta vid 1988. Sedan stiger fjärdedel som riksdagsvalet med ökande ålder för att nå sitt maximum i åldrarna deltagandet år - över I den äldsta mellan 55 och 69 90-procentigt deltagande. över 75 har andelen röstande åter sjunkit åldersgruppen, personer år, Skillnaderna mellan storstad och det övriga ner till omkring 77 procent. landet är mest uttalade bland de yngsta väljarna.

än - nästan 94 röstar betydligt flitigare lågutbildade

Högutbildade

dem med röstade 1988 mot procent bland eftergymnasial utbildning

bland dem som har eller förgymnasial cirka 85 procent gymnasial

Tendensen är densamma såväl i storstadsområdena utbildning. ungefär som i områdena utanför.

varierar också mellan med olika Valdeltagandet kraftigt personer Det är vid små inkomster - cirka 80 procent i inkomstinkomster. lågt klasser under 60 000 kronor - och stiger sedan successivt till över 93

STORS TA DS LIV

procent bland dem som mer än tjänar 140 000 kronor. Den mest

påtagliga regionala skillnaden gäller de som har låga inkomster inom

Stockholms kommun. I under 60 000 kronor inkomstlägena röstar inte 27-28 procent -en nivå som mer än 20 ligger procentenheter högre än bland dem med de inkomsterna högsta (6 procent ej röstande).

Totalt sett är hälften av de knappt röstberättigade (48 procent) anslutna till förbund inom något fackligt LO, TCO eller SACO. Fackförbundstillhörighet har samband både med och utbildningsnivå inkomstförhållanden. Tendensen blir således liknande den vi har sett för dessa indelningar LO-gruppen ligger lägst med drygt 83 procent röstande, TCO har 92-93 och SACO närmare procent 97 procent. Valdeltagandet är högre bland de anslutna i storstäderna fackligt än i landet i sin helhet. Det är här främst som visar ett relativt LO-grupperna högre valdeltagande i storstäderna än rikssiffrorna. Detta medför också att den skillnaden mellan och kraftiga SACO LO-grupperna minskar med ett par procentenheter i storstadsområdena.

Valdeltagandet är lägst i Detta allmännyttans hyresbostäder. gäller såväl centralt som i när- och Allra är i de av ytterort. lägst deltagandet allmännyttans bostäder som byggdes under miljonprogrammet. Här röstade endast cirka tre av de fjärdedelar röstberättigade vid riksdagsvalet 1988. Det är också här som har minskat - Valdeltagandet mest med hela åtta sedan valet procentenheter 1979.

Områden med i huvudsak har det

småhusbebyggelse högsta val-

deltagandet med i

genomsnitt 90 procent. Här har minskningen av

valdeltagandet också varit förhållandevis

måttlig, 3,6 procentenheter.

Områden som i huvudsak består av bostadsrätter hamnar mitt ungefär emellan och hyreshus- småhusområden, både vad beträffar valdeltagandets nivå (cirka 85 och snitt minus procent) utveckling (i fyra och en halv procentenheter).

Valdeltagandet är i de områden där det socialistiska lägst blocket är starkt, och mellan 1979 och har utvecklingen 1988 förstärkt dessa

skillnader. Numera är det hela tio procentenheters lägre valdeltagande i de socialistiskt starka områdena med dess svaga områden. jämfört Däremot den decimerade röstande i de starka fästena ger gruppen åt S och VPK 1988 som man 1979. ungefär lika stora röstandelar gjorde blocket har under motsvarande tid minskat med närmare Det borgerliga sju procentenheter.

noteras att är i områden Av SCB:s studie kan vidare Valdeltagandet lågt andel arbetare (77,5),

med låg sysselsättningsgrad (75,8 procent), hög

andel utrikes födda och områden med en låg hög personer (78,2) inkomstnivå Flera av dessa karakteristika som betingar (78,4 procent). är också de bostadsområden som ett lågt valdeltagande tillämpliga på i när- och har det lägsta Valdeltagandet (allmännyttans hyreslägenheter i och kan därmed förklara

ytterort, speciellt miljonprogramområden)

det i dessa områden. låga Valdeltagandet

Orsaker till det sjunkande Valdeltagandet

1990) har en stor del Enligt eftervalsundersökningen (Gilljam-Holmberg minskade ett direkt samband med av 1980-talets valdeltagande innehåll. Människorna har så att röstat att inte politikens säga genom rösta. De stannade hemma för att de var ointresserade av på valdagen med de alternativ som politiken eller för att de var missnöjda politiska var denna form av valskolk en

fanns. Enligt Gilljam-Holmberg politiskt

faktor bakom det 1988. viktig sjunkande valdeltagandet

nedanstående tabell visar vilket samband som fanns

I Gilljam-Holmberg

valskolk 1988 och intresse samt

mellan politikerförtroende, politiskt

partipolitisk preferens.

STORS TA DS LIV

Tabell 5.3Valsk0lk 1988 som en av

följd politikermisstro, politiskt

ointresse eller indifferens

partipolitisk (procent). Källa:

Gilljam M - S Holmberg (1990).

maximal effekt -

på valdeltagandet

skillnad mellan grupp andel med högsta och lägsta antal

röstande valdeltagande intervjuade

politikerfönmende

högt förtroende 89.2

375 mellan 86.7 + 9.9 1885

lågt förtroende 79.3

266 politisk :intresse

mycket intresserad 91.7 227 ganska intresserad 89.7 + 22.0 1113 inte särskilt intresserad 84.5 1142 inte alls intresserad 69.7 180 partipolitiskt

preferensavmirzd

Om det politiska valskolket varit lika vanligt tidigare, om än på en lägre nivå, vet vi inget säkert om. Någon jämförande studie över tid .har inte

genomförts.

En indikation att på politiskt motiverat valskolk kan vara

någonting

som är på väg att öka i Sverige är utvecklingen när det blankgäller röstningen. Antalet blankröstare har ökat snabbt mycket under senare år - från 19 295 år 1976 till 67 331 år 1988. Att rösta blankt är inte detsamma som att inte delta i ett val men det innebär, precis som ickeröstning, ett avstående från att välja parti.

15 sou 1990:36 225

har samband med blankröstning är i viss De som förklaringsfaktorer

men med den desamma som när det gäller röstskolk, utsträckning

de variablerna -framförallt väljarnas parti-

skillnaden att politiska

samband med - har ett ännu starkare

politiska avståndsuppfattningar

är ett klarare politiskt än med valskolk. Blankröstning blankröstning finns både likheter och än röstskolk. Socialt sett avståndstagande

och valskolkare. Båda grupperna rymmer skillnader mellan blankröstare

och relativt väljare, ensamstående, låginkomsttagare många yngre

storstadsbor. Vissa intressanta skillnader finns också. Högskoleutbildade

mer än Ett

människor tenderar t ex att blankrösta något lågutbildade.

inte när det röstskolk. sådant mönster återfinns gäller

besläktade företeelser. Det år och valskolk år alltså Blankröstning

nivåer 1988. Det osäkra

slump att båda uppnådde höga

knappast någon

i vad mån valet 1988 representerar ett steg

är enligt Gilljam-Holmberg

andel människor uttrycker ett i en trend, där en ökande

pågående

eller rösta blankt. Eller om att stanna hemma politiskt missnöje genom

1988 var en orsakad den stora i Valdeltagandet tillfällighet nedgången

udda valrörelse, dominerad av olika affärer och ett nytt av en mycket

konfliktområde (miljön). politiskt

som brukar dominera svenska

De traditionella vänster-högerfrågorna

1988. Det innebar att de valrörelser inte ett lika stort utrymme upptog ersattes i

mer konfliktladdade vänster-högerfrågorna partipolitiskt

omstridda Åsikts-

valrörelsen av de ännu så länge mindre miljöfrågorna.

klart de olika väljare enligt Holmberg

mässigt skiljer sig partiernas

än när det de klassiska mindre åt när det frågor gäller gäller gröna

1988 kan alltså ha fungerat som

vänster-högerfrågorna. Miljödebatten

omstridda vänsterett sämre tändmedel för väljarna än vad de gamla

brukat göra.

högerfrågorna

och valrörelsernas innehåll Tanken att konfliktnivån mellan partierna

bakom valdeltagandet är inte

är viktiga för politiska förklaringsfaktorer

när det att förklara är snarare den hävdvunna sanningen gäller ny. Den - de vid valen 1928, 1936,

vår valhistorias största valdeltagandeökningar

som kan förklara de att de faktorer

1948, 1960 och 1968. Spekulationen

S TORS TADSLIV

största uppgångarna också bör vara relevanta när det gäller att förklara den största fredstida är

nedgången enligt Gilljam-Holmberg rätt

naturlig. Det betyder att det kan ha varit låga valdeltagandet 1988 en tillfällighet. Klarare mellan skiljelinjer partierna, en breddning av de omstridda och kanske frågorna mer fyr och flamma i debatten mellan partiledarna kan i så fall vara de som behövs ingredienser för att få upp Valdeltagandet igen under nittiotalet.

Medborgarna och kommunalpolitiken - en i Stockholm undersökning

Utrednings- och Statistikkontoret i Stockholms stad (USK) har i samråd med en

storstadsutredningen gjort undersökning av medborgarnas

inflytande i Stockholm. En stor del av var identiska frågorna med de frågor som användes i

maktutredningens medborgarundersökning.

Därmed är det

möjligt att genom medborgarundersökningen i Stock-

holm få en mer bild av den

fördjupad verklighet som läggs i dagen av

maktutredningen.

Stockholms stads har inriktats undersökning på att beskriva med-

borgarinflytandet i sex olika stadsdelar. Således i

ingår undersökningen både en uttalat attraktiv

högstatusstadsdel (Södra Ängby) och ett par

stadsdelar med status låg (Rinkeby och Rågsved). På en nivå däremellan om status, ligger ifråga attraktivitet och resursstyrka, en grupp om tre stadsdelar - Aspudden, Högalid och Skarpnäck.

i

Befolkningen lågstatusstadsdelarna Rinkeby och Rågsved har sämst

ekonomi, bor sämst, flyttar oftast och har mindre arbeten.

självständiga

I dessa områden finns också flest

socialbidragstagare, ensamföräldrar, förtidspensionärer och Skillnaderna

sjukskrivna. jämfört med högstatusstadsdelen Södra

Ängby är mycket tydliga.

Med av hjälp enkätuppgifter ger USK en bild av i vilken grad invånarna i de olika stadsdelarna är aktiva och deltar, upplever sig ha inflytande i olika samhälleliga sammanhang. Man har sett på stadsdelsinvånarnas agerande som medborgare i olika roller - som boende, småbarns-

kommunmedlemmar och samhällsföräldrar och skolbarnsföräldrar,

medborgare.

och i boendesammanhang

Medborgaraktiviteten medborgarinflytandet

och Rågsved

är avsevärt mycket mindre i lågstatusstadsdelarna Rinkeby

-

än i övriga stadsdelar speciellt än i Södra Ängby.

känner mindre förankrade i sin Invånarna i och Rågsved sig Rinkeby

sällan i boendemöten och boendestadsdel, deltar mer gemensamma

att de kan sin aktiviteter, i mindre utsträckning påverka upplever

stadsdelar. med bostad boendesituation än invånarna i övriga Missnöjet

är i boende-

oich bostadsområde är stort. I Södra Ängby deltagandet

boendeaktiviteter 2-3 gånger så möten och andra gemensamma

omfattande som i Rinkeby och Rågsved. En stor del av Södra Ängby-

kontroll över sitt boende. Trots detta finns borna känner att de har

med olika förhållanden i bostaden även här ett inte obetydligt missnöje

eller bostadsområdet.

att boendet är större mellan stads- Olikheten i möjligheterna påverka

än olikheten om att påverka barntillsyn delarna, ifråga möjligheterna

i olika former av aktiviteter inom barnomsorgen och skola. Deltagandet

är i och för bland aktiviteter osv) sig lägst (föräldramöten, gemensamma

är inte i Södra Rinkeby- och Rågsvedsborna. Däremot deltagandet

- och än i de tre andra stadsdelarna Aspudden, Högalid

Ängby högre

är det inte skillnader i deltagande Skarpnäck. I skolsammanhang några

och aktivitetsnivå för invånarna från olika stadsdelar.

att och skola ligger på

De upplevda möjligheterna påverka barnomsorg

visar dock

en likvärdig nivå i alla stadsdelarna. Södra Ängbyborna

med skola och stadsdelsstörre missnöje barnomsorgän övriga betydligt

invånare.

i sammanhang framträder När det gällde deltagande kommunalpolitiska

mellan stadsdelarna som finns i boendeåter de mönster av skillnader

och är

sammanhang. Medborgaraktiviteten medborgarinflytandet

mindre i än i övriga stadsdelar

avsevärt mycket lågstatusstadsdelarna

S TORS TADS LIV

och framför allt än i lägre högstatusstadsdelen. Drygt tre gånger så många hade i försök att deltagit påverka kommunala beslut och planer i Södra som i

Ängby Rinkeby och Rågsved.

Oavsett stadsdel få att de har upplever mycket möjligheter att påverka kommunala beslut och planer. Några genomgående och entydiga skillnader mellan stadsdelarna i omfattningen av missnöjet med kommunal service, kommunala kontakter och förtroendet för kommu-

nalpolitiker finns inte.

Graden av aktivitet, för att i påverka samhällsfrågor på det politiska planet, varierar mellan stadsdelarna samma mönster som enligt för boende och kommunalt

deltagande. Föreningsanslutningen och det

politiska deltagandet är minst i Rinkeby, något högre i Rågsved, ännu en bit högre i och Aspudden, Högalid Skarpnäck och slutligen säri Södra

klassigt högst Ängby. l Södra Ängby är det två till fyra gånger

så att ha

vanligt inflytelserika personer (kommunalpolitiker, medicinsk,

ekonomisk-, juridisk expertis) i sitt sociala nätverk som i Rinkeby. Andelen invånare som inte år med i någon förening är tre gånger så hög i som i Södra

Rinkeby Ängby. Når det gällde politiskt deltagande ligger Södra Ängby på en betydligt högre deltagandenivâ än framför allt

Rinkeby men även och Rågsved övriga stadsdelar ifråga om valdeltagande, medlemsskap i politiskt parti och politiskt intresse. Det politiska deltagandet i former utomparlamentariska (demonstrationer, arbete i

aktionsgrupper, insamling av pengar osv) awiker däremot på

ett intressant sätt från det mönstret. Det vanliga politiska deltagandet i dessa former har samma

ungefär omfattning i alla stadsdelar.

Det sammanfattande är att invånarna i de olika intrycket stadsdelarna har olika att sin förmåga göra röst hörd i skilda sammanhang. I stadsdelarna med de bästa och den mest livsbetingelserna resursstarka

befolkningen är deltagandet och runt

engagemanget vardagsnära gemensamma angelägenheter störst. Här är också och förmågan viljan störst att göra sin röst hörd i samhället och Tvärtom politiken. ljuder den rösten politiska svagast från stadsdelar med resurssvag befolkning. Där är också aktivitetsnivån i lokala sammanhang lägst.

i sin medvetet När detta är sagt, ska också sägas, att USK undersökning

Man har extremvalt att studera stadsdelar som är olika. jämfört

automatiskt en bild som framhäver

Detta perspektiv ger

punkterna.

I ett annat mer inriktat pâ gemensamma drag,

olikheterna. perspektiv,

få en starkare visst finns det skulle likheterna kunna betoning. Ty

mellan Rinkeby och Södra

skillnader i genomsnittlig föreningsanslutning men ställena måste ändå föreningsanslutningen

Ängby, på bägge

och som blomstrande. Nog är andelen bedömas som hög föreningslivet

i Södra än i men precis

politiskt intresserade högre Ängby Rinkeby,

även i Rinkeby en majoritet av befolkningen

som i Södra Ängby uppger

att den är intresserad. politiskt

observationer har När det gällde barnomsorg Ett par intressanta gjorts.

är likartade i alla stadsoch skola, där förutsättningarna någorlunda

skillnaderna i och engagemang delarna, är medborgerligt deltagande

minst. Det att likartade faktiska förutsättningar ger likartade antyder

aktivitet och Att skapa resultat ifråga om medborgerlig deltagande.

och för medverkan blir faktiska förhållanden förutsättningar likvärdiga

med detta av för att motverka klyftor i konsekvens strategisk betydelse

i medborgarinflytande.

observation är att skillnaderna mellan stadsdelarna är störst En annan

faktiskt och aktiviteter i olika sammanhang. när det gäller deltagande

till inom olika För de subjektivt upplevda möjligheterna påverkan

med mellan områden finns däremot, något undantag, inga skillnader

faktiska i vissa stadsdelar stadsdelarna. Den lägre medborgaraktiviteten

inte till eller Känslan av att leder apati uppgivenhet.

uppenbarligen

lika som i stadsdelarna med betydligt kunna är här spridd

påverka

högre samhällsdeltagande.

varierar mindre mellan

Att det subjektiva politiska främlingsskapet

också av

stadsdelarna än den faktiska medborgaraktiviteten styrkes

för en mer lokalt inriktad andra resultat. Åtminstone i ord är intresset

och att aktivt delta i denna är relativt politik utbrett beredskapen själv

stor, i samtliga stadsdelar.

STORS TADS LIV

Olika idéer har framförts om hur demokratin ska vitaliseras och medborgarinflytandet stärkas och göras mindre har ojämlikt. Vanligtvis inneburit att den lokala förslagen nivån ska ges större makt. Införandet av stadsdelsnämnder är ett och exempel. Brukarinflytande självförvaltning är andra former som rekommenderats.

Hur relaterar då sådana till de resultat som USK har fått förslag fram? Hur kan försök med en ökad grad av lokal ökat brukarsjälvförvaltning, inflytande inom större ansvar till de boende för skötsel barnomsorgen, av bostad och bostadsområde osv, förväntas utfalla i de olika stadsdelarna?

Resultaten visar klart att det finns en och stort positiv inställning intresse för mer lokalt i alla stadsdelar. Oavsett inflytande stadsdel är invånarnas beredskap att delta och ta det lokala på sig uppdrag på planet stor. Detta borde USK enligt ge goda förutsättningar för att genomföra förslag inriktade på lokal Skulle det då självförvaltning. också bli så att den likstora och intresset ungefär beredskapen för lokalt samhällsdeltagande, som framkommer i stadsdelarna, i förverkligas faktiskt deltagande, skulle i automatiskt klyftorna medborgarinflytande minska.

Å andra sidan kan det finnas skillnader mellan ord och handling, vilja och Vi har sett hur den

praktik. faktiska medborgaraktiviteten på alla

områden var högst i och i högresursstadsdelarna lägst lågresursstadsdelarna. Risken finns då att en och naturligtvis decentralisering ökad lokal och lokalt satsning på självförvaltning ansvarstagande i praktiken kommer att fungera väl i men mindre högresursområden väl i kan då bli ökade

lågresursområden. Följden i stället för minskade

klyftor i medborgarinflytande.

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

är en När många männi- De sjunkande Valdeltagandet varningssignal. inte det som att gå och rösta kan skor längre upplever meningsfullt att de inte har lyckats fånga detta vara ett tecken på politiska partierna och omsätta dessa i sina program. Eller upp människors önskningar inte i samma utsträckning också är det så att människornas önskningar som handlar om som kan påverkas genom politiska tidigare frågor beslut.

vi har redovisat att det De undersökningsresultat som tyder på är ett för att människorna inte har sjunkande Valdeltagandet uttryck till de förmåga att lösa samma tilltro som tidigare politiska partiernas deras Det intresset är nämligen fortfarande mycket problem. politiska i det svenska samhället. Däremot allt fler människor att gå stort väljer för att både sin vid sidan av de politiska partierna påverka egen situation och samhällsförhållandena i stort.

visar också att människors från parti- Våra undersökningar distansering i storstäderna. Det intresset är politiken har gått längst politiska som endast ca 10 av nämligen störst i storstäderna, samtidigt procent är medlemmar i partier. Storstadsborna engagebefolkningen politiska

rar i allt större i olika av utomparlamentariska

sig utsträckning typer aktiviteter t ex demonstrationer.

Ansvaret för att öka och det partipolitiska engagemanget

Valdeltagandet hand de Vi vill vilar enligt vår mening i första på politiska partierna. demokratisk är att

särskilt peka på att det ur synvinkel problematiskt

varierar så mellan olika valdistrikt inom Valdeltagandet kraftigt Det krävs därför särskilda ansträngningar av storstadsområdena. där detta är Det gäller särskilt partierna för att öka Valdeltagandet lågt. där också andelen invandrare med

i allmännyttans hyreshusområden,

rösträtt är hög.

STORS TADS LIV

Vi anser att en rad institutionella bör för förändringar genomföras att skapa bättre för de enskilda

förutsättningar människorna att påverka

både sin och samhällsförhållandena i stort. vardagssituation

Maktutredningens resultat av att människorna pekar på betydelsen har goda möjligheter att välja alternativa serviceformer och att påverka innehållet i så verksamhetsformer betydelsefulla som barnomsorg, skola och sjukvård. Men framförallt pekar maktutredningens studier på behovet av att öka till kraftigt möjligheterna självbestämmande för de människor som bor med Relativt människor i hyresrätt. många storstadsområdena bor med hyresrätt. Därför skulle radikala förbättringar av inom boinflytandet hyresrätten upplevas som positivt av många människor i just storstadsområdena.

Vi anser också att det behövs både i den kommunala

förändringar

organisationen och i för att valsystemet medborgarna skall få bättre kontakter med sina valda Ett representanter. grundläggande problem i storstadsområdena är att kontakterna mellan nämligen medborgarnas och beslutsfattarna är svagt utvecklade.

Det finns, som vi har visat i de skillnader föregående avsnitten, stora i aktivitet och faktiska att den kommunala möjligheter påverka verksamheten mellan olika områden inom De storstadsregionerna. områden som är socialt är som också resurssvaga regel politiskt resurssvaga.

Samtidigt visar våra undersökningar att förekomsten av olika offentliga institutioner såsom och skolor bidrar till daghem att jämna ut skillnaderna mellan olika bostadsområden när det att gäller möjligheterna påverka den kommunala verksamheten. Vi tror därför att skillnaderna i mellan olika

påverkansmöjligheter bostadsområden kommer att

minska om medborgarna ges mer att utöva

likvärdiga förutsättningar ett

inflytande.

Vi tror också att det kan finnas ett samband mellan olika positivt former av Om det medborgaraktivitet. skapas förutsättningar för aktivitet på ett område borde detta också leda till ökad aktivitet ett på

kan tänka att ett ökat ansvar för annat område. Man exempelvis sig boendet också leder till ett ökat intresse för kommunalpolitik; tankeär att den som får ett ansvar för sitt bostadsområdes skötsel gången att situationen i det bostadsområdet är kommer att upptäcka egna av kommunala och beslut. avhängigt planer

vi alltså att ett ökat i I analogi härmed tror medborgarengagemang till boendet och den sektorns knutna offentliga

vardagsangelägenheter

leder till ett ökat intresse och därmed också verksamhet också politiskt till ett ökat valdeltagande.

SJÄLVBESTÄMMANDE INOM BOENDET

Vi i behovet av ett kraftigt ökat har tidigare, kapitel 3, pekat på för dem som bor i bostäder. Vi menar att detta inflytande allmännyttans inte bara skall i de minst attraktiva bostadsområdena. inflytande gälla Det är i stället att ställa kravet så att de som bor med rimligt generellt, och hos får hyresrätt inom både allmännyttan privata fastighetsvärdar att bestämma över sitt boende med dem som en likvärdig rätt jämfört bor i eget hem eller med bostadsrätt.

Under senare år har det utvecklats olika system för att ge den enskilde ökat över skötsel. I många hyresgästen ett inflytande lägenhetens ett med ett s k hyresallmännyttiga bostadsföretag tillämpas system Trots att dessa olika system för ett ökat

gäststyrt lägenhetsunderhåll.

över skötsel har utvecklats anser många av dem inflytande lägenhetens bor med att de har möjligheter att påverka som hyresrätt begränsade sitt boende t ex bostadskostnaderna.

att den enskilde bör få ett större inflytande Vi anser därför väsentligt över sin med situationen idag. lägenhet jämfört

STORS TADSLIV

Lägenhetsanknuten underhållsfond

Vårt förslag är att underhållsfonder till de enskilda kopplas lägenheterna. En del av och bör således hyran värdestegringen på fastigheten läggas in i en underhållsfond som kan lägenhetsanknuten disponeras av den enskilde i att förbättra standarden lägenhetsinnehavaren syfte på lägenheten.

I det i Ale kommun allmännyttiga bostadsföretaget Alebyggen strax norr om sedan 1983 Göteborg disponerar varje hyresgäst en fond för inre underhåll av

den egna lägenheten. Fonden tillförs årligen medel

dels från dels genom avsättning hyran, genom årlig värdeförsäkring tillförd via bolagets dels avtal försorg. Fondsystemet regleras genom med hyresgästföreningen, dels genom tilläggsavtal till varje enskilt hyreskontrakt där formerna för av fonden disposition regleras. Systemet ger de enskilda hyresgästerna stor frihet att bestämma och själva när, var hur de önskar underhållet i sin egen utförd. lägenhet

I samband med en av

avflyttning görs besiktning lägenhetens standard.

Har hyresgästen varit aktsam och kanske t o m vissa gjort reparationer själv eller med medel, ett överskott egna uppstår på fonden, som hyresgästen kan ta med när han Har sig flyttar. hyresgästen å andra sidan utsatt för ett större vad som lägenheten slitage än årligen avsätts till fonden via ett underskott. Detta hyran, uppstår underskott får hyresgästen betala in till fonden vid När avflyttning. en ny hyresgäst tillträder en lägenhet nollställs således den inre underhållsfonden.

Erfarenheterna av systemet är huvudsakligen I enkäter som goda.

hyresgästföreningen låtit utföra bland hyresgästerna visar det att en

sig absolut av majoritet hyresgästerna vill ha systemet kvar, även om det fortfarande inte är helt En av problemfritt. genomgång samtliga avflyttningar 1988 visar att 2/3 av de som fick hyresgäster flyttade pengar över eller ut vid medan gick jämnt avflyttningsbesiktningen 1/3 fick betala in medel till fonden vid avflyttningen.

SOU 195036

kan inte användas för annan konsumtion, varför Alebyggens fondsystem det stimulerar att med fondmedel upprätthålla en god hyresgästerna vilken i sin tur torde leda till att de boende trivs och bostadsstandard, bor kvar i sina bostadsområden.

är tradition i att kommer Det Sverige parterna på hyresmarknaden om formerna för Det avtal som nu reglerar överens boinflytandet. formerna för inom för att boinflytandet allmännyttan ger utrymme introducera underhållsfonder som vi det system för lägenhetsanknutna förordar.

Det finns både fördelar och nackdelar med att låta boinflytandet avtalsmodellen. Fördelen är att alla utvecklas enligt naturligtvis kan ske i samförstånd mellan vilket kan förändringar parterna, ett av de som man faktiskt är underlätta genomförande åtgärder överens om att Nackdelen med avtalsmodellen kan vara att genomföra. inte i tillräckligt snabb takt, om det finns ett förändringar genomförs lokalt motstånd mot förändringar.

Vi anser att om att de boende inom allmännyttan ett frågan ge är så att bör att självbestämmande viktig regeringen överväga ge ett åt den som vi har förordnat i det föregående. En lagstöd utveckling eventuell bör av kontakter med på lagstiftning föregås parterna hyresmarknaden.

Områdesförvaltning

När det att vidareutveckla inom allmännyttan på

gäller boinflytandet områdesnivå finns i tre alternativa metoder: princip

- av som i första hand innebär att

Vidareutveckling partsmodellen,

i bostadsområdena stärks. hyresgäströrelsens organ

- till bostadsrätt av allmännyttans

Övergång genom utförsäljning

bostäder

STORS TA DSLIV

- Kooperativ hyresrätt enligt någon av de modeller som medges

enligt försökslagstiftning från 1987

Hur en av kan vidareutveckling partsmodellen gestalta sig framgår av ett program som i Stor-Stockholm har fram Hyresgästföreningen lagt (det s k Klaramanifestet 12 augusti 1988).

Enligt detta skall program hyresgäströrelsens kontaktkommittéer få bestämmanderätt på områdesnivå. Detta förutsätter att bostadsföretaget

upprättar områdesbudgetar för det gemensammma underhållet. Kon-

taktkommittéerna skall enligt detta fritt kunna förslag köpa förvaltningstjänster utanför bostadsföretaget eller bilda särskilda

områdeskooperativ

för att sköta vissa tjänster.

Hyresgäströrelsen har också att det skall vara föreslagit möjligt att tillsätta förvaltningsstyrelser dvs områden som på stadsdelsnivå, omfattar 1000-2000 Ledamöterna i lägenheter.

förvaltningsstyrelserna

skulle från rekryteras hyresgäströrelsens kontaktkommittéer. Aven förvaltningsområdenas budgetar skulle bestå av kostnader utom samtliga kapitalkostnader.

Hyresgäströrelsen har indirekt definierat vilket område som skall vara

från undandraget boinflytandet genom att ange vilka uppgifter som skall kvar i Dessa ligga bostadsbolagets styrelse. är följande:

- Den solidariska hyressättningen

- Den centrala hyresförhandlingen

- Bostadsbyggande/nyproduktion

-

Uthyrning/bostadsförmedling

-

Kapitalkostnadsfördelning

- av

Köp/försäljning fastigheter

Det innebär att det områdesnivå i första hand utvidgade inflytandet på De som i Stor-

gäller förvaltningsfrågor. förslag Hyresgästföreningen Stockholm har inom ramen för det boinflytandeavtal

presenterat ligger som har träffats mellan SABO och Hyresgästernas riksförbund.

Det andra alternativet för att öka boinflytandet är att omvandla hyresrätter till bostadsrätter.

främst i en del att allmän-

Det har förekommit miljonprogramområden

sålt områden till HSB eller Riksbyggen. Syftet nyttiga bostadsföretag har som varit att stabilisera området socialt genom att åstadregel komma en annan Såvitt man nu kan bedöma har befolkningsstruktur. resultatet i flera fall blivit det avsedda.

Sedan i 1987 finns ett som försvårar Överlåtelser av maj riksdagsbeslut i annan Beslutet innebär att räntebidrag allmännyttiga fastigheter regi. inte skall lämnas för de lån som tas över av den ägaren när ett nye bostadshus överlåts. Det förefaller som om detta allmännyttigt ägt beslut har medfört att av bostadshus har försäljning allmännyttiga minskat i omfattning.

Det alternativet för att öka kan innebära att tredje boinflytandet eller hyresrätter omvandlas till kooperativa allmännyttiga privata hyresrätter.

Den som finns detta område förutsätter att de boende

lagstiftning på

bildar en ekonomisk kan antingen hyra fastigförening. Föreningen heterna av eller den. bostadsföretaget äga

rekommenderat sina att den sk SABO har medlemsföretag tillämpa arrendemodellen, vilken innebär att den ekonomiska föreningen hyr av blir föreningen

fastigheten/erna moderföretaget. Därigenom

för de enskilda som alltså blir andrahandshyresvärd hyresgästerna, hyresgäster.

S TORS TADS LIV

När arrendemodellen bestämmer vilka tillämpas bostadsföretaget kapitalkostnader som skall belasta Det torde emellertid inte föreningen. vara något hinder för att teckna arrendeavtal med företaget långsiktiga föreningarna i syfte att garantera de boende en förutsebar kostnadsutveckling i den del av som av För att hyran utgörs kapitalkostnader. ytterligare öka attraktiviteten i arrendemodellen bör det också vara möjligt att ge föreningarna full frihet att teckna entreprenadavtal för olika av med andra än det typer fastighetsskötartjänster allmännyttiga företag som man hyr av.

Alternativet till arrendemodellen är den modell som innebär att en ekonomisk av de boende av moderförening köper fastigheten/erna företaget och sedan äger och förvaltar lägenheterna självständigt. Enligt lagstiftningen skall vid bruksvärdeprincipen tillämpas hyressättningen.

Ytterligare en form av är den sk SKB-modellen kooperativ hyresrätt (SKB står för Stockholms Kooperativa bildad Bostadsförening, 1916). i SKB är en för att få Medlemsskap förutsättning hyresrätt. Lägenheterna kan överlåtas och Däremot får genom byte andrahanduthyras. inte hyresmedlemmen tillgodogöra sig lägenhetens förmögenhetsökning i samband med sin avflyttning. Istället då till SKB. återgår lägenheten Ett i SKB:s verksamhet är viktigt inslag bosparandet.

Vi har nu redovisat olika modeller för att utveckla några boinflytandet inom I bör samma modeller också vara att allmännyttan. princip möjliga inom den tillämpa privata hyresrätten.

Vi skall i redovisa våra och det

fortsättningen synpunkter förslag när

gäller att faktiskt åstadkomma ett ökat områdesnivå. boinflytande på

Vi tar avstånd från alternativet med omfattande av allmänutförsäljning nyttans bostäder till privata eller En omkooperativa hyresvärdar. vandling till kan vara försvarbar kooperativ förvaltningsform visserligen i vissa situationer, om är att stabilisera ett mindre attraktivt syftet allmännyttigt bostadsområde. Däremot leder en utförsäljning av allmännyttans bostäder i stor skala till att de som saknar pengar för att

en hänvisas till att ta emot lägenheter som köpa egen lägenhet förmedlas till mindre bemedlade människor. En sådan ordning strider mot en av den sociala att bostadspolitikens huvudprinciper, nämligen alla oberoende av inkomst och skall ha rätt att människor, förmögenhet, och också erhålla en bra bostad till en rimlig kostnad. efterfråga

En av så som den har beskrivits i det vidareutveckling partsmodellen, har nackdelen att den bygger på det organiserade hyresgästföregående, intresset. De boende som inte är medlemmar i har hyresgästföreningen redan i sämre än de som är medlemmar att få utgångsläget möjligheter ett Om över hela bostadsområdets skötsel skall inflytande. inflytandet bli reellt måste alla boende vara med i en förening som tar ett rimligtvis för området. Om någon frivilligt avstår från ett förvaltningsansvar sådant att stå utanför måste man inflytande genom vilja föreningen givetvis acceptera detta.

vår är det alltså mycket som talar för att den kooperativa Enligt mening de bästa för ett reellt självhyresrätten ger förutsättningarna bestämmande för de boende områdesnivå. Det är varken på naturligtvis önskvärt eller ens att ovanifrån föreskriva att en enda modell möjligt för skall utvecklas inom allmännyttan i storstadsområdena. boinflytande I kommer som hittills olika modeller att tillämpas praktiken naturligtvis i de olika bostadsområdena.

Å andra sidan menar vi att det krävs beslut på lokal nivå om politiska att aktivt omvandla till Sådana hyresrätter kooperativa hyresrätter. beslut bör vår i första hand ha formen av till enligt mening erbjudande de boende att bilda Det bör således vara de kooperativa föreningar. boende som skall de vill överta sina med själva väljaom fastigheter eller dem av det moderbolaget. För att äganderätt hyra allmännyttiga illustrera hur detta kan i vill vi hänvisa- till den göras praktiken verksamhet som satts igång i det allmännyttiga bostadsföretaget Poseidon i Göteborg.

Poseidon har bildat en särskild enhet, som skild från verksamhet övrig utvecklar och förvaltar för Vidare äger, fastigheter kooperativ hyresrätt:

STORS TADSLIV

har bildat ideell bolaget en förening vars syfte är att främja med-

lemmarnas intresse av att få en bostad med att kooperativ hyresrätt,

ordna ett med kösystem bosparande och att informera om och påverka

utbudet av bostäder med kooperativ hyresrätt.

Poseidon bildar också de ekonomiska för föreningarna varje projekt. Ett

sådant omfattar 50-100 med en med lägenheter bostadsrätten likställd

självförvaltning. Den

kooperativa föreningen blockhyr fastigheten av

Poseidon och svarar för:

uthyrning till medlemmarna till Dessa

självkostnadspris. svarar för

det inre underhållet av lägenheterna

- teknisk och ekonomisk redovisning av resultat föreningens och mål

medlemmarnas inflytande över det enskilda projektet

Medlemmarna skall få en som aldrig hyra överstiger bruksvärdeshyran

för likvärdig lägenhet.

Poseidon står som garant för verksamheten, stödjer föreningens styrelse

med råd och ställer sin till

förvaltningsorganisation föreningarnas

disposition. Poseidon behåller för och utför ägaransvaret fastigheten de

sysslor som tillhör

fastighetens långsiktiga fortbestånd. Efter sex år

erbjuds den kooperativa föreningen att köpa huset för fortsatt upplåtelse med Även

kooperativ hyresrätt. om föreningen köper fastigheten

kommer den att arbeta vidare inom ramarna för Poseidons kooperativa

hyresrätt.

Den skillnaden mellan principiella hyresrätt och kooperativ hyresrätt i

Poseidon är att

hyresrätten bygger på självkostnadsprincipen med

solidarisk hyressättning mellan och dyra billiga fastigheter. Koopera-

tiv däremot hyresrätt måste vara självbärande inom den enskilda

föreningen. Grundtanken är att direkt skall

hyresmedlemmen kunna

påverka sina kostnader.

16 sou 1990: 36 241

med i

Poseidon kommer att upplåta fastigheter kooperativ hyresrätt

av samt vid nysamband med ombyggnad befintliga fastigheter

senare att vara utvecklade för

Dessa kommer speciellt produktion. denna upplåtelseform.

till hyresrätt får

Vid ombildning av hyresrättsfastigheter kooperativ

med i fortsätta att hyra som inte vill vara föreningen, gamla hyresgäster,

vanligt sätt av Poseidon.

på

med som används i Medlemmar i föreningen deltar kreditbelopp,

förvärvas av moderföretaget. Vid av då denna finansieringen fastigheten

med konsumentåterbetalas kreditbeloppet, uppräknat avflyttning

i får 3 Hyresmedlemmar kooperativ hyresrätt prisindex plus procent.

men också genom eget kreditbeloppet,

lägre hyreskostnader genom

arbete och vård av den man förvaltar. fastighet

utvecklas inom ramen för en försöks- Den kooperativa hyresrätten idag

1987. tillstånd till bildandet av från Regeringen ger lagstiftning

kooperativa föreningar.

är det som talar för att den kooperativa Enligt vår mening mycket

den svenska bostadsmarknaden som varaktigt etableras på hyresrätten

- vid sidan av det egna hemmet, bostadsrätten

en fjärde upplåtelseform

förenar det bästa hos

och Den kooperativa hyresrätten

hyresrätten.

den är och

med det bästa hos bostadsrätten; spekulationsfri

hyresrätten

den ger den boende självbestämmande.

om koopera-

Vi föreslår därför att den nuvarande försökslagstiftningen

samband med försökstidens vid årsskiftet 1991/92 tiv i utgång hyresrätt

med en som etablerar den kooperativa

ersätts lagstiftning permanent

bostadsmarknaden. Även om den nuvarande den svenska

hyresrätten på

hinder för detta inte är något utvecklingen på försökslagstiftningen

en från sam-

område, är en permanent lagstiftning tydlig markering sida att den är en fullt accepterad upphällets kooperativa hyresrätten

låtelseform.

STORS TADSLIV

Erfarenheterna från Poseidons introduktion av den kooperativa hyresrätten visar att människor många är intresserade av denna upplåtelseform. Trots detta menar vi att kommunerna och de allmän-

nyttiga bostadsföretagen i storstadsområdena behöver vidta aktiva

åtgärder för att den kooperativa hyresrätten skall kunna utvecklas i större omfattning.

Enligt vår är det också mening nödvändigt att det inleds ett konkret arbete i de -

allmännyttiga bostadsföretaget på så sätt som har skett i

Bostads AB Poseidon i En snabb Göteborg. utveckling av den kooperativa hyresrätten kommer till stånd först då de allmännyttiga företagen ger de boende konkreta erbjudanden att ta över där de bor . fastigheten genom att bilda en ekonomisk förening.

Det finns också en naturligtvis del problem förknippade med den kooperativa hyresrätten. Ett sådant problem är risken för Ökad segregation. Vad som kan hända är att en kan kooperativ förening vilja utesluta vissa medlemmar med sociala eller problem vägra ta emot människor med problem av Vi anser något slag. att sådana problem bör kunna lösas genom avtal mellan och föreningen bolaget i samband med att den ekonomiska bildas. föreningen

ÖKAD VALFRIHET GENOM INSTITUTIONELL KONKURRENS

Maktutredningen har genom sin medborgarundersökning gett oss en

bild av människors uppfattningar om den sektorns offentliga funktionssätt. Den bild som framtonar är att är relativt medborgarna nöjda med den offentliga sektorn, men att de på vissa områden vill ha både ett ökat utbud av och tjänster större möjligheter att välja alternativ och

utformning.

Förutsättningarna för att en större valfrihet borde

skapa vara mycket goda i just storstadsområdena. Antalet utbudsställen är nämligen relativt stort. De flesta storstadsborna har således ofta möjlighet att kunna välja mellan flera olika enheter inom skola

barnomsorg, och

arbetar människor ett helt annat ställe än Dessutom många på

sjukvård.

det också för den enskilde att där man bor och detta gör naturligt särskild olika

vissa av offentlig service, sjukvård, på

uppsöka typer

platser.

visar att storstadsborna

Maktutredningens medborgarundersökning

när det och skolan. De

anser ha en större valfrihet gäller sjukvården

sig ha större att kunna välja har också angivit att de skulle vilja möjligheter

alternativa former av barnomsorg.

med fritt val av tex vårdcentraler. Vi De har inletts en utveckling inom hela i alla tre menar att denna utveckling bör fullföljas sjukvården

storstadsområdena.

storstaden unika till ökad Vi menar också att erbjuder möjligheter Med det stora antalet skolor som finns valfrihet inom skolans område. att utveckla olika intresseinriktningar i storstaden, ges förutsättningar för skolor och särskilda klasser med i olika Här finns underlag skolor. bild, teater eller annan intresseinternationell inriktning, musik, dans,

inriktning.

vara av karaktär. Således har t ex En skolas profil kan också pedagogisk med På andra håll i Stockholm startats undervisning Waldorf-inriktning.

bedrivs Montessori-inriktad undervisning eller undervisning enligt

Freinetmodell.

för alltför dåligt utnyttjade möjlig- Läroplanen grundskolan ger stora, av skolans arbete. Valet av metod och intresseheter till profilering av dem som arbetar skolan. Politiska eller inriktning måste göras på skolan kan besluta fram ett administrativa instanser ovanför aldrig

men väl förutsättningar för ett sådant. engagemang skapa

Vi tror alltså att inom skolan är en viktig förutsättning valmöjligheten Vi tror att man på detta både för elevernas och lärarnas engagemang. skolor till att bli så intressanta och sätt kan medverka till att utveckla

STORS TADS LIV

attraktiva att ingen elev eller förälder på hemmaplan, dvs i närområdet, ska behöva välja bort dem.

Det kan ändå finnas de som naturligtvis har speciella önskemål om skola. Där det finns att möjigheter tillgodose detta utan att andra barn i skolans naturliga upptagningsområde åsidosätts, kan man givetvis tänka en sådan sig lösning. Däremot tror vi inte att det finns praktiska möjligheter att införa absolut rätt till val av skola för något varje enskild förälder.

Vi tror också att det bör vara att öka människors valfrihet möjligt inom barnomsorgen genom att i ökad stimulera alternativ till utsträckning den kommunalt organiserade Redan barnomsorgen. idag tillkommer

föräldrakooperativa daghem i storstadsområdena i snabb takt.

Vad vi nu har är att åstadkomma föreslagit en ökad valfrihet genom institutionell konkurrens. Den sektorn offentliga rymmer stora resurser. I storstadsområdena finns dessutom ett stort antal utbudspunkter, som lätt kan nås av många medborgare. Det gör att det råder en närmast marknadsliknande situation inom den sektorn. offentliga

Vi menar att makt i förhållande medborgarnas till den offentliga sektorns beslutsfattande bör kunna öka om om principen upptagningsområden för olika offentliga institutioner får ge vika för principen om institutionell konkurrens. Förutom att makt medborgarnas över sin ökar om de får en ökad vardagssituation valfrihet, torde en institutionell konkurrens också medföra ett effe-ktivare resursutnyttjande.

DECENTRALISERING AV KOMMUNAL VERKSAMHET

mellan är utvecklade i stor- Kontakterna politikerna mycket svagt i visar att endast en procent av städerna. En undersökning Göteborg hade kontakt med under det senaste medborgarna tagit någon politiker kommunal De flesta tycker att de har året för att påverka någon fråga. att de kommunala besluten. Ur mycket begränsade möjligheter påverka i Stockholm framgår det

den ovan refererade medborgarundersökningen

av ha stora eller mycket att endast ca 5 procent medborgarna uppger sig kommunala beslut och för stora att påverka planer möjligheter stadsdelen.

och har man invånarna om deras Både i Stockholm Göteborg frågat stadsdelsnämnder. Resultatet är att invånarna är överinställning till till sådana nämnder och att de tror att de kommer att vägande positiva de kommunala besluten, om dessa få bättre möjligheter att påverka

decentraliseras till stadsdelsnämnder.

det olika försök med decentraliserad

Under flera år har pågått

både i storstadskommunerna och i andra kommunal organisation, kommuner. Det finns nu en hel del erfarenheter av hur en decentrali-

i både från effektivitetssynpunkt serad organisation fungerar praktiken,

och ur demokratisk synvinkel.

kommun är sedan den 1 januari 1990 uppdelad på 21 geo- Göteborgs med hälften av komområden egna stadsdelsnämnder. Drygt grafiska har stadsdelsnämnderna som munens anställda, mer än 30 000 personer, Av resterande ca 40 000 anställda arbetar ca 23 000 inom arbetsgivare.

sjukvården.

stadsdelsnämnderna ansvarar för barnomsorg, grundskola, särskola,

och allmän individ- och fritidsverksamhet, bibliotek kulturverksamhet, En av stadsdelsnämnderna, Styrsö, ansvarar familjeomsorg, äldreomsorg. verksamheter som och vatten

också för tekniska plan- byggnadsfrågor,

I senare efter 1990 kan och och renhållning. etapper avlopp, gator lokala verksamheter komma att tillföras stadsdelsnämnderna. ytterligare

STORS TADSLIV

Samtidigt som de 21 stadsdelsnämnderna tar över verksamheten 1990 avvecklas ungefär lika av de nuvarande kommunala många nämnderna.

I Stockholms kommun under 1990 en försöksverksamhet påbörjas med stadsdelsnämnder i tre stadsdelar, och Rinkeby, Skarpnäck Aspudden. Stadsdelsnämnderna skall ha ansvar för samma som i typ av uppgifter Göteborg samt dessutom parker och andra grönområden, trafik, planläggning samt av som tillhör eller av användning fastigheter disponeras staden.

Även i Malmö har det i av 1990 fattats beslut om att inleda en början försöksverksamhet med stadsdelsnämnder i områden fyra Oxie, Fosie, Fosie södra, Fosie nordvästra och Fosie nordöstra. Försöksverksamheten ska under en pågå tre-fyra-årsperiod.

Efter en lägre tid av diskussioner och försöksverksamheter har således alla tre storstadskommunerna valt stadsdelsnämnden som en form för att decentralisera sin kommunala Stockholm och Malmö organisation. befinner sig fortfarande på försöksstadiet, har valt denna Göteborg Organisationsform i full skala.

Erfarenheterna av att inrätta en decentraliserad kommunal organisation är kommun har därför övervägande positiva. Göteborgs dragit slutsatser att effekterna av en decentraliserad kan först organisation uppnås då man inför den nya i full skala. organisationsmodellen Vår uppfattning är att man även i Stockholm och Malmö kan stora vinster - både göra

ur demokratisk och effektivitetsmässig synvinkel - om man så fort som

möjligt lämnar försöksstadiet och till en decentraliserad övergår organisation i full skala.

Vi tror att inrättandet av stadsdelsnämnder kan medverka till att avståndet mellan och i storstadskommunerna medborgarna politikerna minskar. Det finns därför all att se de beslut som anledning positivt på har fattats om att decentralisera den kommunala verksamheten i både Stockholm, Göteborg och Malmö.

De som har visar att det krävs särskilda anutvärderingar gjorts av och de förtroendevalda för att medborgarna strängningar partierna skall att de har fått bättre att påverka den uppleva möjligheter kommunala planeringen inom den egna stadsdelen.

vår borde tillkomsten av stadsdelsnämnder med ett sek- Enligt mening ansvar kunna innebära att det helt torövergripande skapas nya förutför att stimulera i skötseln av sättningar medborgarnas engagemang 2 olika I Stockholm har det klart av kommunverksamheter. uttryckts under försöksverksamheten bör och brukarstyrelsen att föreningar stimuleras och att bli delaktiga, att ta medansvar grupper uppmuntras och att helt ta över kommunala verksamheter. I arbetet med de lokala som skall tas fram bör brukarmedverkan och förhandlingsprogram inta en Diskussionerna ute i stadsdelarna eningsdrift framskjuten plats. blir för vilka konkreta som aktualiseras. avgörande lösningar

som i I den plan för stadsdelsnämndsförsöket kommunstyrelsen Stockholm har exempel på kooperativa lösningar, antagit ges en rad brukarmedverkan och föreningsdrift:

- Parker i närområdet kan skötas av daghem, fritidshem och skol-

klasser

- kan skötas av och deras föräldrar Fritidsgårdar ungdomarna själva

- »Parklekarna kan drivas av särskilda föräldraföreningar

- biblioteken kan läse- och kulturföreningar Kring organiseras

- Ansvaret för simhallar kan övertas av simhallsföreningar och

simklubbar

- I skolorna kan det som har del- eller huvud-

organiseras kooperativ

skolans och annat ansvar för underhåll, matbespisning, odlingar

STORS TADSLIV

- lämnas över till båtklubbar Båtplatser som på entreprenad driver större eller mindre anläggningar

- Inom barnomsorgen kan en rad olika föräldrainitiativ utvecklas och enskilda kan i större drivas av föräldradaghem utsträckning kooperativ

- kan i större Ungdomar utsträckning engageras för att stötta kamrater med sociala svårigheter

- Lokala råd kan bildas brottsförebyggande med representanter från och lokala företag föreningar

Vi tror att det finns stora att i utveckla den möjligheter storstadsmiljön lokala nivåns betydelse. Ett ökat i skötseln av medborgarengagemang gemensamma anläggningar och uppgifter kan bidra till att bryta anonymitet och främlingskap. Det är således att stadsdelsviktigt nämndsreformerna inte enbart bliradministrativa reformer utan att decentraliseringen och av olika under stadsintegreringen uppgifter delsnämnderna också kan bidra till en av det verklig mobilisering medborgerliga engagemanget.

EN VALKRETSREFORM

Vi har att kontakterna mellan och tidigare konstaterat, medborgarna i politikerna är minst utvecklade i storstadsområdena. Vårt om förslag decentralisering av den kommunala verksamheten till att syftar underlätta de kontakterna mellan och deras valda löpande medborgarna företrädarej kommunerna.

Men det behövs också i att underlätta kontakterna förändringar syfte mellan och i samband med valtillfället. medborgarna politikerna själva Det är en om att sjunkande Valdeltagandet tydlig fingervisning partierna tappar mark hos de enskilda väljarna.

Vi föreslår att i storstadsområdena ändras. Syftet valkretsindelningen med en sådan är i första hand att föra kandidaterna närmare förändring att minska valkretsarnas storlek. väljarna genom

finns 28 De överensstämmer i huvudsak med Idag riksdagsvalkretsar. är: Stockholms och Göteborgs kommuner länsindelningen. Undantagen Valkretsar. Malmö, Lund, och som utgör särskilda Helsingborg

Älvsborgs län är

Landskrona utgör en egen valkrets, fyrstadskretsen. i två Valkretsar, norra och södra. uppdelad

i storstadsområdena är enligt vår mening onödigt Riksdagsvalkretsarna stora. I Stockholms kommun 30 ledamöter från en och samma väljs i Stockholms län är antalet 36. Det är tre så många som krets, gånger

genomsnittet (12).

om har senast övervägts av person- Frågan valkretsindelningen som två alternativ till nya indelningar valsutredningen, presenterade det ena alternativet skulle riktmärket vara att (SOU 1977:94). Enligt valkrets omfattade tio mandat. Det andra alternativet var att varje varje valkrets skulle omfatta fem mandat. ställning för att Utredningen tog var att föredra. Ett motiv för uttiomandats-alternativet viktigt var att detta alternativ skulle kunna redningens ställningstagande utan att antalet skulle behöva ökas. Med genomföras utjämningsmandat skulle antalet behöva öka femmandats-alternativet utjämningsmandat även skulle från 40 till 69, för att valsystemet fortsättningsvis garantera

proportionalitet.

har vi

Mot bakgrund av personvalsutredningens överväganden utgått

från att en av i storstadsområdena reformering riksdagsvalkretsarna att Valkretsar som i omfattar borde ha som riktmärke skapa genomsnitt tio mandat. är att Valkretsar med Personvalsutredningens bedömning denna storlek en överensstämmelse inom varje medger någorlunda god valkrets mellan stöd bland och deras andel av partiernas väljarna valkretsens mandat.

STORS TADS LIV

Vårt förslag:

Stockholms kommun delas i 2-6 Valkretsar upp

- Stockholms län delas i 2-3 ex: upp Norra, Västra och södra

- kommun delas i två Valkretsar Göteborgs

- Malmö kommun bildar bryts ut och en valkrets. Lund, Helsingborg och Landskrona i Malmöhus. Länet delas i två inkorporeras Valkretsar, en nordlig och en Ev kan Malmökretsen sydlig. göras större genom att Lund och kranskommuner tillförs

Det är särskilt i ett område som kritiken mot den nuvarande valkretsindelningen vuxit sig stark. Det är i Malmöhus län. Genom att indelningen inte har till de som har anpassats nya förutsättningar skapats av består både kommunindelningsreformen idag länsvalskretsen och fyrstadskretsen av åtskilda områden. Det innebär geografiskt praktiska svårigheter för partiorganisationerna inte bara vid valtillfällena utan även under övriga perioder. En av reformering valkretsindelningen i Malmöhus län framstår därför som mycket angelägen.

Huvudalternativet till att dela in Malmöhus län i tre Valkretsar är att dela in länet i två Valkretsar, med en och en valkrets. På nordlig sydlig grund av det stora antalet i Malmö kommun skulle röstberättigade emellertid en sådan medföra att den valkretsen indelning nordliga skulle komma att omfatta kommuner utom samtliga Malmö, Burlöv, Vellinge, Svedala, Trelleborg och Ystad. Sambandet mellan den nordliga och den sydliga delen av den norra valkretsen skulle bli sämre än det sambandet mellan den delen och av den norra naturliga sydliga valkretsen och den södra valkretsen. Vi delar personvalsutredningens uppfattning, att i valet mellan en sådan och onaturlig indelning alternativet med tre Valkretsar är det senare alternativet att föredra. De tre föreslagna Valkretsarna får också ett antal lämpligt röstberättigade.

En av tiomandats-modellen innebär att Stockholms tillämpning kommun och län delas i vardera tre Valkretsar. Vi vill emellertid upp inte utesluta att Stockholms kommun i stället skulle delas upp enligt med att så små valkretsar i just femmandats-alternativet. Syftet göra områden Stockholms kommun skulle vara att ge vissa befolkningstäta

större till egna riksdags-

av typen Tensta/ Rinkeby möjligheter skulle i så fall få lika stor som ledamöter. Varje valkrets representation Vi föreslår att femmandats-alternativet för Stockholms Jämtlands län. kommun i det fortsatta beredningsarbetet. övervägs

när det Stockholms kommun och Stockholms län skulle en Både gäller i en och en valkrets kunna betraktas som indelning nordlig sydlig en sådan indelning, Then kom naturlig. Personvalsutredningen övervägde fram till att en sådan indelning innebär att även de nya valkretsarna

skulle bli större än vad som är önskvärt från andra utgångspunkter.

att kommun delas upp i två Personvalsutredningen föreslog Göteborgs en och en övervägde också en Valkretsar, nordlig sydlig. Utredningen efter Göta älv som ett alternativ. Ett sådant alternativ skulle uppdelning blir av olika storlek. emellertid leda till att de två valkretsarna mycket markerade starkt, att man var osäker om Utredningen mycket mycket som var mest i kommun. vilken valkretsindelning lämplig Göteborgs att borde delas in i två valkretsar, men hur Man konstaterade, Göteborg i skall beslutas under stort hänssynstagande

uppdelningen detalj göras

till den lokala i kommunen. opinionen

för att lämna ett konkret till Vi har inte haft underlag förslag ny Ett sådant finns valkretsindelning i de tre storstadsområdena. underlag i betänkande från 1977. Detta betänkande har

personsvalsutredningens

Vi föreslår att inleder ett tekniskt inriktat remissbehandlats. regeringen till i beredningsarbete för att ta fram ett förslag ny valkretsindelning bör kunna tillämpas från storstadsområdena. En ny valkretsindelning

och med 1994. riksdagsvalet

Vi menar valkretsar än idag bör skapa goda att ett system med mindre för enskilda kandidaters och de lokala partiförutsättningar

STORSTADSLIV

organisationernas strävanden att etablera goda kontakter med väljarna. De idag största valkretsarna finns i storstadsområdena där

svårigheterna

att etablera dessa kontakter är störst. Den snabba befolkningsomflyttningen, de långa restiderna och de mindre väl utvecklade sociala kontakterna medför att det informella kontaktnätet som är av stor betydelse på mindre orter är sämre i storstadsområdena. Detta ställer högre krav på partiernas förmåga att aktivera och informera väljarna om sina program och enskilda kandidater. En minskning av valkretsstorleken vid löser dessa men riksdagsvalen ingalunda problem ger åtminstone och kandidaterna mer områden sitt partierna hanterliga för arbete under valrörelserna. Därmed också sikt skapas på förutsättningar för en bättre fortlöpande kontakt mellan och valda. väljare

Kommuner och med mer än 6 000 invånare landsting bestämmer själva om de ska dela in i valkretsar. kommunen/landstinget Enligt vår mening bör kommunernas självbestämmande detta område bestå. Vi på vill emellertid -i med vad vi linje tidigare har sagt- rekommendera kommunerna och i storstadsområden att inte vallandstingen göra kretsarna stora. Vi menar att mindre Valkretsar i de kommunala onödigt valen skapar goda för tätare kontakter mellan förutsättningar väljare och valda.

ñâçââfåwáea ;isär

L

4,; asmáâiüfäâf; wzazatxånxiê;

-§{;f-..?v;:;_;;§. M ,

STORS TADS LIV

KAPITEL 6

DEN REGIONALA PLANERINGEN

Varje storstadsregion utgör ett funktionellt tätortsområde. Bostads- och arbetsmarknaden är gemensam liksom infrastrukturen. an- Regionala läggningar betjänar hela storstadsområdet. Nationellt betydelsefulla funktioner lokaliseras ofta dit. Många olika parter berörs av planeringsbeslut i Sambanden är och storstadsregionerna. komplexa intressekonflikter oundvikliga.

Ansvaret för planeringen i storstadsområdena är av administrasplittrat tiva gränser; kommunvis, och länsvis. I 2 har vi visat landstingsvis kapitel hur detta får effekter för vid negativa planeringens handlingskraft utvecklingen av de gemensamma Vi har även visat att trafiksystemen. den till

knappa tillgången offentliga investeringsmedel har hämmat

nödvändiga förändringar.

I detta diskuterar vi behoven av samverkan flera kapitel om regionalt betydelsefulla utvecklingsfrågor. Planering, beslut och genomförande av nödvändiga miljöförbättrande åtgärder och gemensam infrastruktur förutsätter ett gemensamt agerande inom liksom regionen erforderliga finansieringsresurser. Behovet att bygga ut kollektivtrafikmiljövänliga system och andra är akut. Det innebär den regionala anläggningar att inomregionala planeringen och dess genomförandemedel behöver stärkas i storstadsregionerna.

AKTUELLA PLANERINGSFÖRHÅLLANDEN

Stockholmsregionen

Sedan 1940-talet var ett kommunalförbund huvudman för regionplaneringen i Stockholmsområdet. Stockholms stad planerade och genomförde den mest omfattande växte till stor utbyggnaden. Tätbebyggelsen

mark som Stockholms stad del inom staden och genom utbyggnader på i andra kommuner. Stadens efterhand. förvärvat gräns utvidgades

Med bildandet av ett för Stockholms stad och gemensamt storlandsting av kollektivtrafiken under denna regionala län 1971, sammanslagning och införande av kollektivtrafiktaxa etablerades huvudman enhetlig Storstockholm reellt och administrativt. I Stockholms Läns Landsting 25 kommuner (Norrtälje, Sigtuna, Vallentuna, Österåker, ingår Sollentuna, Järfälla, Sundbyberg, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Täby, Solna, Stockholm, Danderyd, Lidingö, Vaxholm, Nacka, Värmdö, Ekerö, och Nynäs- Huddinge, Tyresö, Salem, Södertälje, Botkyrka, Haninge

hamn).

Mer Sedan 1979 fungerar ett system med inomregional skatteutjämning. kronor slussas från rikare kommuner i norr och än 500 milj årligen kommuner i och i söder. Nyligen

centrum till fattigare ytterområdena

att dessa medel också ska kunna användas som har beslutats som får investeringsmedel till sådana infrastrukturinvesteringar effekt. utjämnande

sin och trafiknämnd Stockholms läns landsting är genom regionplanelänets och och huvudman för region- trafikplanering. Regionplaneför de i landstrafiknämnden svarar också näringspolitiska frågorna allmän statistikinformation, prognoser, utredningar om sociala, tinget, ekonomiska och förhållanden i länet samt för allmän forskningsfysiska och trafikkontoret ca 90 information. Regionplane- sysselsätter

personer.

har utarbetats 1958, en skiss 1966 I Stockholmsområdet regionplaner ledde till utarbetades 1978. För närvarande regionplan 1973, en ny plan arbete med regionplan 90. pågår

det nu aktuella kan Bland förutsättningarna för regionplanearbetet tillväxt av och nämnas en fortsatt förväntad befolkningen, miljöproblem levnadsförhållanden inom Andra obalanser i invånarnas regionen. är och Stockholms-

utgångspunkter näringslivets fortgående förnyelse

STORSTADSLIV

regionens konkurrens med andra i storstadsregioner Europa. På energisidan behövs och

nya energi- värmeproduktionsanläggningar som

ersättning för awecklad kärnkraft som de samtidigt ekonomiska och

byggarbetsmässiga resurserna för såväl nyinvesteringar som underhåll

och förnyelse är begränsade.

Större regionala utbyggnadsområden för främst bostäder, utbyggnad av

trafikanläggningar (godsterminaler, fjärrtågsstationer, en ny

flygplats, kringfartsleder, och utbyggda spårsystem för

kollektivtrafik) samt

bevarade grönområden är

några huvudfrågor i det förslag till regionplan

som är under utarbetande.

Stockholms stad har i sitt till

förslag översiktsplan framhållit behovet av

regional samordning vad gäller bostadsbyggande, av lokalisering

trafikanläggningar och kommunaltekniska samt bevarade

anläggningar grönområden. För flera ytterkommuner är om förslag nya tvärförbindelser för kollektivtrafik spårbunden med intilliggande utbyggnadsområden aktuella av frågor regional betydelse.

Göteborgsregionen

I

Göteborgsregionen har regionplanering bedrivits sedan 1940-talet.

Regionplaner upprättades 1944, 1963 och 1982. Huvudman för

regionplaneringen är ett kommunalförbund med 9 medlemskommuner (Göteborg, Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Partille,

Mölndal och

Öckerö) fördelade på tre län (Göteborgs- och Bohus län, Älvsborgs län och Hallands län).

Göteborgsregionens kommunalförbund har av regeringen utsetts till regionplaneorgan för Göteborgsregionen för en begränsad tid dec

(tom 1993) i enlighet med den nya plan- och bygglagen. Kommunalförbundet

sysselsätter knappt 20 personer.

Under de senaste åren har kommunalförbundets

arbetsuppgifter kring

miljö-, trafik- och

näringslivsutveckling prioriterats. Utredningsmaterial

har i utnyttjats löpande samråd med kommunerna, länsstyrelserna m fl

17 sou 1990:36 257

redovisats i olika Kommunalförbundet upprättoch också rapporter.

bl a Västkuststiftelsen som förvaltar håller kanslifunktioner för

och för ett samnaturområden, för vattenvårdsförbund (Göta älv)

bl a kommuner, och koncessionsarbetsprojekt mellan länsstyrelser

luftvård. Kommunalförbundet har också för bättre

pliktiga företag

för andra samverkansorgan i regionen. som kanslifunktion utnyttjats

förekommer mellan för de överläggningar representanter Regelbundna

Där

tre berörda länsstyrelserna i den s k Lilla Göteborgsdelegationen.

och i de tre

ingår länsråden, länsarkitekterna planeringsdirektörerna

länen samt för kommunalförbundet. representanter

skillnaden i storlek mellan Göteborg och förortskommunerna Den stora

samarbetet mellan kommunerna i regionen. har genom åren präglat

och 60-talen stora markhade under 1950- inkorporerat Göteborg

det att byggandet av bostäder områden vilket gjorde möjligt genomföra

Samarbetet avsåg och arbetsplatser inom den egna kommunens gränser.

för vatten, avlopp och i första hand de tekniska försörjningssystemen

och samt avfall. De alltmera accentuerade miljö- trafikproblemen

har till en allmän insikt om att förändringar inom näringslivet bidragit

samarbete mellan kommunerna i ett närmare och ett mera utvecklat

regionen är nödvändigt.

rör bl a trafikleds-

Aktuella i det pågående regionplanearbetet

frågor

framtida arbetsområden och terminaler för godshantering.

utbyggnader,

om håller på att etableras.

Ett regionalt samarbete trafikplaneringen

i mars 1988 redovisade sin syn på När Göteborgs kommunstyrelse

nu och inför 1990-talet betonades det regionala perspektivet

Göteborg

och effektiviserat samarbete mellan regionens och behovet av ett utökat

i vid bemärkelse, trafik och kommunika-

kommuner kring miljöfrågor

samt och utbyggnad av verksamhetsområden. tionsfrågor planering

- mot av erfarenheter Bostadsförsörjning redovisades bakgrund tidigare

vid - som ett

av motstridiga intressen bla tomma-lägenhets-krisen

område där enskilda kommuner skall ha frihet att agera.

STORSTADSLIV

I kommun

Göteborgs har ett eget arbete med långsiktiga trafikförsörj-

ningsfrågor inletts genom den s k trafikpolitiska ledningsgruppen. Gruppen ska utarbeta en och kommer kollektivtrafikplan även att behandla I kommunens

godstransportfrågorna. arbete med översiktsplan

1989 betonas problemen med obalanser mellan bostäder och arbetsplatser mellan olika delar av ökande och stadsbygden, bilpendling miljöstörni ngar från centralt belägna industriverksamheter. Flera viktiga markanvändningsfrågor, t ex inom Norra och Södra markanvändningen Älvstranden och på centrala kommer att redovisas först i Hisingen, nästa översiktsplan Norra Älvstranden (1991 /92). utgör ett större förändringsområde där en stor del av och Göteborgs bostadsbyggande nyetablering av arbetsplatser planeras ske under 1990-talet.

I flera förortskommuner sker ett omfattande bostadsbyggande. Frågor om av lokalisering trafikleder, arbetsområden, terminaler och centrumanläggningar har hög aktualitet.

Under januari 1988 till 1989 har juni Delegationen för miljöprojekt Göteborg arbetat. Vi har refererat slutsatser från deras arbete i kapitel 2.

Malmöregionen

I har

Malmöregionen regional planering bedrivits sedan 1965 inom

ramen för Skånes Sydvästra Kommunalförbund (SSK). I kommunalförbundet ingår 9 kommuner (Malmö, Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund,

Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge) inom Malmöhus län.

Regionplaner utarbetades 1972 och 1979. SSKs kansli sysselsätter knappt 10 personer. Under våren 1989 beslutades att SSK inte skulle ansöka om att bli i med

regionplaneorgan enlighet den nya plan- och

bygglagen. Bakom beslutet fanns en oro över att enskilda kommuners handlingsfrihet skulle bli av ett överkommunalt kringskuren organ.

har samarbete kommit till stånd Genom kommunalförbundet regionalt

kollektivtrafik och avfallshantering. Huvudmanom bl a regional

har numera överförts till andra organ. för dessa verksamheter naskapet

resurser arbetar SSK med frågor rörande näringsliv Trots begränsade

samt

och miljö och rekreation, trafik, gymnasieutbildning sysselsättning,

bostadsförsörjning.

har inom de

Behovet av förstärkt regional planering uppmärksammats

län. om Malmö kommuns båda landstingen i Malmöhus Frågan

har sedan mitten av i Malmöhus läns landsting övervägts uppgående

aktualiserades ett ånyo i en 1960-talet. Under våren 1989 samgående

för framtiden utarbetad efter beslut i Malmö lägesrapport Sydtinget

Särskilt de och behovet kommun och landstinget. regionala aspekterna

motiverar ett samgående. av gemensam planering enligt redovisningen

Beslut med av har skjutits upp. anledning lägesrapporten

i berörs av ett eventuellt beslut Många markanvändningsfrågor regionen

mellan Malmö och Köpenhamn, såväl om av förbindelserna utbyggnad

som lokalisering av anslutande trafik- och terminalanläggningar

Även den framtida lokaliseringen av service och bostäder. arbetsplatser,

är oklar, vilket särskilt

och andra godstransportanläggningar

färjelägen

förhållandena i hamnstäderna Helsingborg, Malmö, Trelleborg

påverkar

de till som nu är under utarbetande och Ystad. I förslag Översiktsplaner

och ibland

i kommunerna har reservat för t ex nya järnvägsspår vägar

av framtida avfalls- och uppvärmredovisats, ibland inte. Lokalisering

för att

är inte utklarade i regionen. Åtgärder

ningsanläggningar

från ett har nyligen

samordna översiktsplanerna regionalt perspektiv

initierats.

en om kollektivtrafik

I Malmö kommun pågår utredning spårbunden som skall vara avslutad våren 1991. I kommunens översiktliga planering

bostäder i attraktiva som inre redovisas att bygga lägen möjligheter

Limhamns äldre industriområde. I Lund är trycket på hamnen och på

stort och som rör arbetslivets

bostadsbyggande planeringsfrågor

har aktualitet. Mindre kommuner som markanvändningsintressen hög

till skilda

Burlöv, Lomma, Staffanstorp m fl har att ta ställning propåer

STORS TADS LIV

om av olika kommersiella utbyggnad anläggningar och att överväga omfattning och inriktning av sitt framtida Oklarheter bostadsbyggande. om de överordnade

trafikfrågornas långsiktiga lösning får effekter även

för de mindre kommunernas möjligheter att ange avsikter för framtida markanvänding och

bebyggelseutveckling.

I har tidigare regionplanarbete markreservationer för främst bostadsbyggande förordats i vissa utbyggnadsorter. Lokalisering av regionala

trafikanläggningar, kommunaltekniska och bevarad

anläggningar obebyggd mark har varit andra huvudfrågor.

Ett motsvarande kommunalförbund finns inom nordvästra Skåne. Där ingår Helsingborg, Höganäs, och i Malmöhus

Bjuv, Landskrona Svalöv

län samt Båstad, Klippan, Astorp, Angelholm och Orkelljunga i Kristianstad län. Dess verksamhet har främst inriktats samarbete på

kring näringslivsutveckling och turism, och naturresurser

miljö- samt kommunikationer. Kommunerna i mellanskåne - Höör och Eslöv, Hörby - liksom kommunerna i sydöstra Skåne Skurup, Sjöbo, Tomelilla, Ystad och Simrishamn - samarbetar kommittéer för genom respektive område.

Regeringen har under 1989 tillsatt en för västra Skåne miljödelegation bl a med av i Öresund. anledning föroreningssituationen Hög befolk-

ningstäthet, hög industrialiseringsgrad samt en starkt ökande vägtrafik

har medfört ökade tillsammans belastningar på miljön med utsläpp från det intensiva och jordbruket föroreningar från andra länder. Delegationen bör direktiven främst se till förhållandena enligt i Båstads, Bjuvs,

Burlövs, Helsingborgs, Höganäs, Klippans, Kävlinge, Landskrona,

Lunds, Lomma, Malmö,

Staffanstorps, Svalövs, Vellinge, Åstorps och

Ängelholms kommuner. Delegationen ska avrapportera sitt uppdrag

senast den 1 december 1990.

MILIÖPROBLEM

efter som skadar Produktion och konsumtion lämnar sig restprodukter källorna till och skadliga naturen. De huvudsakliga miljöproblem var främst relaterade till produktionsprocesserna föroreningar tidigare och Den av varor vid råvaruutvinning tillverkning. fysiska produktionen lokaliserats bort eller under miljömässig har numera antingen bringats främst orsakar nu kontroll. Konsumtionen och kanske bilanvändningen Där människor bor tätt är belastde svåraste miljöproblemen. många särskilt stor. Den intensiva trafiken liksom förnaturen ningen på som vid

orenande avfall, avloppsvatten och restprodukter uppstår

av medför att skadliga och förorenande uppvärmning bebyggelsen ämnen koncentreras till tätortsområdena.

är särskilt kritiska i dessa avseenden eftersom Storstadsområdena och därmed konsumtionen är så omfattande

befolkningskoncentrationen inom ett geografiskt område. Miljöförbättrande investeringar

begränsat tekniska är nödvändiga för att i storstadsregionernas försörjningssystem som de och såväl de lokala miljö- och hälsoförhållandena regionala

nationella ska kunna bemästras. miljöproblemen och storstadstrafikens och Storstadsområdenas miljösituation miljöhar redovisats i 2 liksom våra förslag till åtgärder hälsoeffekter kapitel för att komma tillrätta med trafikens skadliga effekter.

Kommunaltekniska anläggningar

kommer också i nödvändiga I alla storstadsområdena investeringar att aktualiseras till följd av miljökommunaltekniska anläggningar av och av befintliga situationen. Behoven reinvesteringar förnyelse

tekniska system är också stora.

av sådana är ofta kontroversiella samtidigt Lokaliseringar anläggningar alternativa av redan existerande som val mellan möjligheter begränsas och och av att de

anläggningar ledningssystem, transportförutsättningar

är störande för omgivningen.

STORS TADS LIV

I storstadsområdena kan större i kominvesteringsbehov regionala munaltekniska förväntas bli aktuella till av ökad anläggningar följd miljöhänsyn avseende:

- mark och Avfallshantering; anläggningar för omlastning och sortering

av sopor, återvinning, behandling och deponi.

- Avloppsrening, utbyggda reningsverk för ökad reningsgrad, torkning och av rötslam. omhändertagande

- Kraft- och till värmeproduktion följd av beslutet att avveckla kärnkraften, transportsystem för alternativa t ex energikällor naturgasnät,

nya kraftvärmeproduktionsanläggningar, deponi av bränslen och

restprodukter etc.

- risk Vattenförsörjning, för saltvattensinträngning och risk för förorening vid utsläpp, fartygshaveri etc kan aktualisera behov av alternativa täkter och andra för att säkra av åtgärder försörjningen dricksvatten.

Naturmark och miljövård

Inom storstadsområdena behövs samverkan mellan kommunerna kring intresset att behålla eller skapa regionalt betydelsefulla grönområden i tätorternas omedelbara närhet. I Stockholmsområdet har nätverket av grönområden redan tunnats ut av trafikleder och bebyggelseområden.

I Göteborgsregionen finns relativt om naturområden. De är gott emellertid ofta ekologiskt känsliga och dessutom belastade av förorenande utsläpp särskilt från tunga industriverksamheter och trafik.

Även i sydvästra Skåne är stora till av industriella miljöskadorna följd verksamheter, intensivt och växande trafik. Där jordbruk behövs även insatser för att säkerställa bevarandet av mark mellan de obebyggd

tätorterna i Marken intill tätorterna används för många slättlandskapet. intensiv och den till mark odling. Miljöproblemen begränsade tillgången för tätortsnära friluftsliv motiverar om övergång till mer överväganden och

extensivt jordbruk intill större tätorter. Återskapade åsystem

våtmarker skulle medföra bättre kvävereduktion. Småskaligt vägsystem skulle för rekreation. Fler åkerholmar, träd, lundar ge förutsättningar och skulle växt- och djurliv. vägrenar ge ett rikare

I storstadsområdena finns också behov av samarbete för inomregionalt att restaurera mark- och vattenområden och för föroreningsbelastade

att bedriva aktivt I alla storstadsregionerna pågår

miljöskyddsarbete. av vattenområden. I storstadsområdena förekommer också restaurering med till av industriella utsläpp, problem markföroreningar följd tidigare etc som försvårar en förändrad markanvändning. Inom avfallsdeponier sker samarbete om bl a av vatten- och storstadsregionerna mätningar luftkvalitén.

I inom och Skåne är behovet av

synnerhet Göteborgsområdet sydvästra

att minska från industriverksamheter stort. skadliga utsläpp befintliga I har samarbete etablerats mellan koncessions- Göteborgsregionen och kommunerna för att bl a kontrollera att beslutade pliktiga företag efterlevs vid gränsvärden för utsläpp genom kontinuerlig mätning Genom de särskilda miljödelegationerna uppmärksamutsläppskällor. mas nu behovet av bättre samarbete om miljöskyddsinomregionalt frågor.

Bebyggelsestrukturen

i har också Det översiktliga bebyggelsemönstret storstadsregionerna för att förbättra En överföring betydelse möjligheterna miljösituationen. av resandet från bil till kollektivtrafik förutsätter att många människor och verksamheter de kollektiva Start- och målpunkter nyttjar systemen. bör då inom till stationer och

för många personresor ligga gångavstånd

motiverar koncentreras runt dessa. hållplatser, vilket att ny bebyggelse

STORS TADS LIV

Även arbetslivets mark- och är starkt relaterat till den lokalanspråk tekniska infrastrukturen och därmed till att i ökad möjligheterna utsträckning övergå till miljövänliga transportsystem, omhändertagande av mm.

restprodukter Lokaliseringsförutsättningarna växlar mellan

verksamheter som är beroende av tunga godstransporter och störande för omgivningen och sådana som mer är beroende av service, goda kommunikationer för personresor och som lättare kan lokaliseras intill bostäder. Även tendensen till ökad separering av person- och godstransporter medför behov av en ökad mellan områden för differentiering olika typer av verksamheter.

INOMREGIONALA SAMBAND

Storstadsrollen

I kapitlen 1 och 2 har vi redovisat vår syn på storstadsområdenas vitala roll för den internationella konkurrenskraften i landets näringsliv, liksom de tre för den nationella storstadsregionernas betydelse och regionala ekonomiska Vi har också redovisat utvecklingen. våra förslag till som kan bidra till att investeringar skapa ny sysselsättning i framtidsbranscher.

Inom Storstadsområdena finns också en verksamheter mängd speciella som är avsedda för fler än bara den många egna befolkningen. I Storstadsområdena finns till exempel en stor andel kvalificerade partihandels- och som vänder till tjänsteföretag sig kunder inom hela landet. Lednings- och utvecklingsfunktioner för stora företag, organisationer och är i offentlig förvaltning hög utsträckning lokaliserade till i Stockholmsområdet. Stora synnerhet evenemang inom t ex idrott, kultur, marknadsföring och ku nskapsförmedling ofta till förläggs storstadsområdena.

Storstadsområdena används därför i även av mänhög utsträckning niskor och verksamheter som hör hemma andra inom och på platser utom landet. De många tillfälliga besökarna ger underlag för en be-

har stor för De många

söksnäring som betydelse sysselsättningen.

medför emellertid också ett ökat behov av exempelvis besökarna tekniska service och trafikanläggningar, utbyggda försörjningssystem,

publika anläggningar.

samverkar de olika kommunerna om Inom respektive storstadsregion samverkan inom för att storstadsrollen. Det ställer krav på regionerna verksamheterna ska kunna utvecklas till gagn för de storstadsknutna hela landet och för att inom landet tillgodogöra sig nya förmågan och att konkurrera med andra länder. impulser

Gemensamma funktioner

har inte kommun- och länsgränser så stor praktisk I storstadsområdena har sin bostad, dagliga betydelse för människors vardagsliv. Många och sina fritidsaktiviteter spridda över verksamhet, bekantskapskrets storstadsområdet och reser sträckor. Människor upplever dagligen långa vara storstadsbor snarare än kommuninvånare. Även från näringssig storstadsområdena en marknad för livets utgångspunkt utgör gemensam av lokalisering av rekrytering av arbetskraft, försäljning produkter, service mm riktar ofta mot hela verksamheter etc. Föreningsliv, sig

storstadsområdets befolkning.

storstadens funktioner som trafikstockningar, brist på i Störningar lokaler får konsekvenser för människor bostäder och ändamålsenliga

och verksamheter i alla regionens kommuner. Regionala planerings-

hela storstadsområdets Vi bedömer att en frågor angår befolkning. vinna stor i kraftfull har utsikter att legitimitet

regionplanering

befolkningen.

och karaktär Bedömningar av exempelvis bostadsbyggandets omfattning samlat inom den som formar en gemensam behöver göras region utbudet av mark och lokaler, utbildad bostadsmarknad. Även det totala för hela utveckling och behöver arbetskraft mm har betydelse regionens

ett samlat sätt. uppmärksammas på

STORS TADS LIV

I storstadsområdena är markresurserna Konkurrensen om begränsade. markens är stark. i användning Nya områden storstadsregionernas ytterområden dras in i kontinuerligt tätbebyggelsens influensområde. Ofta är vid beslut handlingsfriheten om markens nyttjande hårt beskuren. Vid planeringen krävs och hänsynstaganden awägningar mellan många skilda intressen som ofta står i konflikt med varandra. Beslut om förändrad inom ett område kan komma markanvändning att låsa framtida andra inom upp markanvändning på platser tätortsområdet; även inom områden som inte är direkt till angränsande varandra eller ens i samma kommun. I fall finns belägna många t ex bara ett fåtal inom

ändamålsenliga lägen regionen för nödvändiga men

störande verksamheter. av Lokalisering nya energiproduktionsanläggningar är ett sådant exempel.

Gemensam bostads- och lokalmarknad

Bostads- och i storstadsområdena lokalförsörjningen är beroende av regionens totala Hela utveckling. storstadsområdet ingår i samma bostads- respektive lokalmarknad. av Bedömningar nybyggandets omfattning, lokalisering och inriktning behöver mot av göras bakgrund regionomfattande överväganden. I Stockholmsområdet tillhandahålles sådant

kunskapsunderlag genom regionplaneringen. Länsstyrelserna

tillhandahåller bl a prognoser över och befolknings- sysselsättningsförändringar. I bevakas Göteborgsområdet utvecklingen av tre olika länsstyrelser.

Kommunerna har ansvaret för kommun

bostadsförsörjningen. Varje

utarbetar kommunala för

egna flerårsprogram ny- och ombyggande av

bostäder. Kommunerna sköter var för och anvisar sig detaljplanering mark för byggande.

har ofta varit föremål

Bostadsförsörjningsfrågorna för oenighet

kommunerna emellan. Det blev särskilt under den 70tydligt period på talet då det fanns många tomma I situation med lägenheter. dagens hög efterfrågan på bostäder är kommunernas samlade nyproduktion totalt

sett alltför i förhållande till behoven i synnerhet inom Stocklåg holmsregionen.

I och Stockholmsområdet finns sedan slutet av 1986 Göteborgsmed att till bostadsdelegationer uppgift styra resursanvändningen består av företrädare för kommuner bostadsbyggandet. Delegationerna och i länet. ska vägleda länsarbetsregionala organ Delegationerna och länsbostadsnämndens av för nämndens begränsning tillståndsgivning annat byggande än bostäder.

i Stockholm har efter med Bostadsdelegationen överläggningar kommunerna visat som medför att produktionen på några svårigheter inte är så som Den första av av nya bostäder hög planerat. typen kan relateras till kommunernas höga kostnader för svårigheter av större områden. Stora behöver i ett exploatering investeringar göras inledningsskede medan skatteintäkterna ökar först på sikt genom den som till. Kommuner som snabbt inflyttning exploateringen ger upphov försöker öka sitt kan också löpa en risk för att få bostadsbyggande tomma eller en ansamling av resurssvaga hushåll. många lägenheter Erfarenheterna från visar att för områden som är miljonprogrammet mindre centralt belägna riskerar kommunen bådadera.

att större - I de centralt kommunerna är möjligheterna bebygga belägna områden Ofta är förbundna med begränsade. utbyggnadsmöjligheterna särskilda eftersom markområdena i allmänhet använts till svårigheter andra ändamål Verksamheter behöver bort, marken kan tidigare. flyttas stora kan behöva i vara förorenad, investeringar göras trafiksystemen etc. I alla tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö pågår nu för omfattande i äldre hamn- och arbetsområden planering utbyggnader med behov av kostnadkrävande av olika

påtagliga initialinvesteringar

slag.

STORSTADSLIV

Gemensam infrastruktur

Den tekniska infrastrukturen utgör en gemensam resurs i storstadsregionerna. Anläggningar för trafik liksom för de tekniska försörjningssystemen för energi och tele, avfall, vatten och bildar sammanavlopp hängande nät. Ett fåtal stora kommunaltekniska i anläggningar regionen betjänar flera kommuner. Funktionella har ofta hänsyn avgjort lokaliseringen.

Inom storstäderna finns också en gemensam infrastruktur i form av universitet och institutioner för högskolor, sjukvård, anläggningar för mässfunktioner, och mm som sport- kulturevenemang är gemensamma för hela även om de av historiska skäl oftast är i regionen, belägna centralkommunen. Många av dessa har nationell betydelse och är typiska storstadsföreteelser.

I alla tre storstadsområdena föreligger nu akuta behov av upprustning, nyinvesteringar och särskilt i den tekniska infrastrukutvecklingsinsatser turen. I kapitel 2 har vi redovisat behoven av att utveckla i synnerhet trafikens infrastruktur. Dessa kan i resonemang princip tillämpas på infrastrukturen i allmänhet, särskilt de kommunaltekniska anläggningarna.

OFFENTLIGA HUVUDMÄN FÖR PLANERINGEN

En kontinuerlig och samverkan mellan kommunerna och de fungerande regionala organen inom storstadsområdena är en för att förutsättning miljösituationen skall kunna bemästras, hot om ekonomisk stagnation motverkas och gemensamma tätortsfunktioner Nuvarande upprätthållas. former för samråd om i översiktlig planering storstadsregionerna ger möjlighet till kunskapsutbyte, och eventuellt samförstånd om dialog regionala utvecklingsfrågor. De dock inte fram tvingar lösningar på konflikter om kontroversiella utbyggnadsfrågor. Förverkligandet kommer an de olika huvudmannens på många offentliga resurser och agerande.

Kommunerna

De enskilda kommunerna bär huvudansvaret för den fysiska planeringen och för dess Hela det lagkomplex som består av planförverkligande.

och naturresurslagen och lagen om exploateringssamverkan

bygglagen, efter en kommunal att behandla frågor är anpassat vidgad kompetens och fatta beslut. Det finns dock för kommunerna inom inga skyldigheter att samverka om översiktlig och strategisk planering storstadsregionerna inom det tåtortsområdet. I Stockholmsområdet där gemensamma är är landstinget huvudman och komregionplanering lagstadgat kan att inte i de Den munerna välja engagera sig regionala frågorna. kommunernas och lagstadgade samrådsprocessen kring Översiktsplaner tillfälle till mellan de olika offentliga regionplaneringen ger dock dialog huvudmännen om av regional betydelse.

översiktliga planeringsfrågor

Landstinget

är en direktvald huvudman inom länsgränsen. Landstinget offentlig Utöver som ansvarar även för viss sjukvården huvuduppgift landstingen turism och rekreation mm i länet. Landstingen är utbildning, kultur, tillsammans med kommunerna i länet huvudman för kollektivtrafiken. i Stockholms län är ensamt bland storstadsområdena om att Landstinget vara och ensam huvudman för kollektivtrafiken i regionplaneorgan och står båda utanför i sina regionen. Malmö Göteborg landstinget län. Kommunerna är där huvudmän för landstingsrespektive själva uppgifterna i sitt område.

Staten

Från statens sida finns en att via länsstyrelserna skyldighet ge noggrann akt länets tillstånd och behov samt länets utveckling och på främja bästa. ska samtidigt svara för den statliga befolkningens Länsstyrelserna i länet i den mån inte annan myndighet har förvaltningen någon ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter.

STORS TADS LIV

Den sker dels sektoriellt t ex via statliga regionala planeringen länsbostadsnämnden och via vägförvaltnin gen, dels sektorsövergripande länsstyrelsernas olika enheter. Det statliga planeringsarbetet är till stor del inriktat att fördela resurser mellan olika inom på statliga projekt kommunerna (tex fördelning av till kommunikationer), statliga anslag tillhandahålla och och att granska kunskaps- planeringsunderlag kommunernas planering. Kompetensen är i första hand inriktad på sakkunskapen och på att kunna bedöma redan fattade beslut.

Nyligen har riksdagen beslutat om samordnad länsförvaltning med ett ansvarsområde för länsstyrelserna som omfattar de verksamheter som idag bedrivs av länsvägnämnden, länsskolnämnden, lantbruksnämnden samt den nuvarande Ansvarsområdet ska även omfatta länsstyrelsen. den del av länsbostadsnämndens verksamhet som avser bostadsföroch annan samt vissa andra verksamheter. sörjning samhällsplanering Den nya länsstyrelsen föreslås få ett starkt förtroendemannainflytande att det vid sidan av finns att genom länsstyrelsens styrelse möjlighet inrätta särskilda nämnder. Varje länsstyrelse kan att inrätta själv välja sådana nämnder. Den samordnade länsstyrelsen får vidgade befogenheter på bl a kommunikationsområdet. Länsstyrelsens styrelse väljs av landstinget.

Geografiska ansvarsområden

Samverkan mellan de försvåras av att offentliga planeringsorganen storstadsområdenas inte motsvaras av de näringsgeografiska utbredning geografiska gränser som styr samhällsplaneringen. Dagens administrativa i kommuner, och län för indelning landsting ger förutsättningar de flesta huvudmän att bevaka sin roll bara inom delar av det offentliga gemensamma tätortsområdet.

I varje storstadsregion ingår flera kommuner. Göteborgsregionen är uppdelad på tre län, tre landsting och en landstingsfri kommun. i är två huvud- Landstingsfunktionerna Malmöregionen splittrade på män. För att en helhetsbild beslut och gemensamt ansvarstagande för

av ska kunna om lämpliga åtgärder regionomfattande betydelse fordras samarbete över de nuvarande administrativa åstadkommas, gränserna.

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

STÄRKT REGIONPLANERING

beror till stor del trafiken. Om en Storstädernas miljöproblem på av biltrafiken i storstäderna ska kunna åstadkomväsentlig minskning mas är det att det alternativ i form av kollektiva nödvändigt skapas Det kan också behövas en utbyggnad av kringfartsleder. transportmedel. Även andra delar av de tekniska behöver byggas försörjningssystemen ut av miljöskäl.

Behoven av i den tekniska infrastrukturen är en nyckelinvesteringar som aktualiserar behov av förändrade för den fråga förutsättningar och dess i storstadsregioinomregionala planeringen genomförande nerna.

Även hoten om i storstadsområdenas näringsliv motiverar en stagnation effektivare samverkan mellan olika huvudmän om offentliga långsiktigt betydelsefulla utvecklingsfrågor.

Den och dess behöver knytas strategiska planeringen genomförande samman till ett för storstadsområdena som fungerande beslutssystem helhet. beslut - demokratiskt förankrade inom storstads- Långsiktiga området i dess helhet - rörande regionens utveckling, markanvändning, av större och

lokalisering nybyggnadsområden, regionala anläggningar

trafikens infrastruktur bör vara avgörande för investeringstyrningen.

STORSTADSLIV

Regionalt organ för strategisk planering

Vi anser att det fordras en huvudman med politiskt ansvar för en strategisk planering inom storstadsområdet som helhet. Huvuduppgifterna för huvudmannen ska vara att

tillhandahålla och kvalificerade kunskapsunderlag göra utveck-

lingsbedömningar för storstadsområdet som helhet,

ange riktlinjer för den

långsiktiga markanvändningen i storstads-

området,

styra regionalt betydelsefulla investeringar för trafiksystem, kommunaltekniska större anläggningar, nybyggnadsområden, högre utbildning och annan infrastruktur av långsiktig betydelse för storstadsområdets samlade utveckling,

- vara huvudman för den regionala kollektivtrafiken,

Vi menar att den funktionen strategiska ligger i att dels ange en

långsiktigt avsedd dels

utveckling, genom planeringsprocessen och

investeringsstyrning underlätta genomförande av regionalt betydelsefulla

åtgärder på kort och sikt. lång

Vi anser att den roll regionala planeringens bör stärkas genom att den regionala huvudmannen tillförs resurser för att kunna genomföra regionalt betydelsefulla investeringar i enlighet med de förslag vi redovisat i kapitel 2.

Mellankommunala samverkanslösningar

Plan- och att bygglagen anger planläggningen av mark- och vattenanvändningen är en kommunal Vi anser att angelägenhet. ett samlat

huvudmannskap för den i storstadsområdena

översiktliga planeringen bör baseras mellankommunal på samverkan. Det kan enligt vår mening

18 sou 1990:36

SOU 195036

i form av kommunalförbund eller ske endera direkt samverkan genom

förutsatt att de till de samverkan via landsting, anpassas genom

funktionella tätortsområdenas utbredning.

med kommunalförbund som huvudman för den regionala Jämfört

att den innebär ett landstingsbaserat huvudmannaskap planeringen,

får en och mer direkt demokratisk strategiska planeringen tydligare

i storstadsområdet som helhet. förankring

har man sedan tid arbetat med I och Malmöregionerna lång Göteborgs-

i kommunalförbundets form. I Stock-

regionomfattande planering

i av 1970-talet ansvar för holmsområdet fick storlandstinget början

regionplaneringen.

som ett Vi ser en förstärkning av kommunalförbundens planering

och Malmöområdena utveckla den att i Göteborgsnaturligt steg för

storstadsområdet som helhet och för att för strategiska planeringen

av Vi föreslår att ett utvidgat möjliggöra utbyggnader trafiksystemen.

i Malmöhus län blir kommunalförbund, där alla kommuner ingår,

i Malmöområdet. Vi föreslår

huvudman för den strategiska planeringen

kommunalförbund blir huvudman för den också att Göteborgsregionens

i Göteborgsregionen. strategiska planeringen

sikt även i Malmö- och Göteborgsom- På bör storlandsting skapas

för den om rådena. Vi anser att det är till fördel regionala utvecklingen

får den legitima rollen som ett gemensamt politiskt organ landstinget

inom regionen. för de strategiska utvecklingfrågorna

ska överta ansvaret för den En huvudförutsättning för att ett landsting

i är att lånsindelningen

regionala planeringen Göteborgsregionen

av i tre län, tre ändras. Den nuvarande indelningen Göteborgsregionen

kommun är inte funktionell

landsting och en landstingsfri (Göteborg)

vare ur eller ur servicesynpunkt.

sig planeringssynpunkt

mellan Malmö kommun och Vi i 4 på att ett samgående pekar kapitel

det trafik och viss

Malmöhus läns landsting när gäller sjukvård,

STORS TADSLIV

kulturverksamhet vore till fördel för att åstadkomma en av utjämning resurserna i Till detta Malmöregionen. kan vi lägga att det även ur planeringssynpunkt vore till fördel med ett ökat

landstingsengagemang.

Genomförande

Planeringen i storstadsområdena berör såväl lokala som storstadsgemensamma frågor. Dessutom berörs ibland av nationellt frågor intresse. Kommunernas skall översiktliga planering ange respektive kommuns avsikter medan den avser regionala planeringen frågor av

långsiktig betydelse för som helhet. Det

regionen ligger i sakens natur att den kommunala och den regionala planeringens mål kan komma att strida mot varandra. Staten har ansvaret att bevaka utvecklingsfrågor av intresse för landet som helhet. Dessa definieras i naturresurslagen. Även de nationella intressena kan stå i konflikt med såväl kommunala som regionala intressen.

Om huvudmän regionala tar ett ökat ansvar för den strategiska planeringen i respektive kan konflikterna storstadsområde, om

markanvändningen komma att öka. Det kan situationer då

uppstå regionalt betydelsefulla investeringar, som det finns en majoritet för i den regionala politiska församlingen, inte accepteras av majoriteten i en berörd kommun.

En kontroversiell av

markanvändningsfråga regional dignitet är i planlagstiftningens mening att betrakta som en mellankommunal

angelägenhet. Om en enskild kommun vill driva en i strid utbyggnad mot regionala intressen kan och i sista hand länsstyrelsen regeringen ingripa vid

efterföljande detaljplaneläggning. Om risk föreligger att

mellankommunala intressen inte kan i sista hand tillgodoses planföreläggande utfärdas av Om kommunen inte regeringen. följer ett planföreläggande får regeringen låta de som upprätta planförslag behövs.

Regionplanen är förarbetena till och enligt plan- bygglagen ett uttryck för vad som är en av mellankommunala lämplig samordning markan-

i att bedöma om vändningsfrågor. Det ingår länsstyrelsernas prövning

kommunala är med Vår bedömning de planerna förenliga regionplanen.

att

är att den nuvarande planlagstiftningen ger tillräckliga möjligheter

markreservationer och som är av regionalt genomföra utbyggnader

intresse. I normalfallet bör konflikter mellan regionala och lokala

Endast i torde intressen kunna lösas genom förhandlingar. undantagsfall

det bli aktuellt att plan- och bygglagens tvångsmedel. utnyttja

för också bör bli

Vi har föreslagit att huvudmannen regionplaneringen

en till vilken regionala huvudman för regional investeringsfond

förs. Genom att en investeringsfond som investeringsmedel organisera

lånefinansiera kan ett med möjlighet att investeringarna aktiebolag

fondens medel till att betala räntor och amorteringar på nyttjas

att styra investeringsmedlens användning upplånat kapital. Möjligheten

huvudmannens att genomföra

innebär att den regionala möjligheter

investeringar stärks. regionalt betydelsefulla

GÖTEBORGS LÄN

tillkom 1600-talet. Vi har konsta- Den nu gällande länsindelningen på

administrativa i län, och kommuner terat att den indelningen landsting

funktionella tätortsområden i respektive inte motsvarar dagens

att för storstadsregion. Det får bl a till följd huvudmannaskapet

och drift av trafiken inom storstadsområdena är splittrat. planering

I försvårar den administrativa splittringen på statlig Göteborgsområdet

rationellt Utöver de

nivå och ett planeringsarbete. på landstingsnivå

av den kommunala handläggningen inom svårigheter som samordningen

flera kommuner måste tre länsstyrelser, länsbostadsnämnder, innebär,

länsskolnämnder etc samordna sin handläggning av länsarbetsnämnder,

nivå. Flera för frågor på statlig sidoorganisationer gemensamma

mellan länen har etablerats. Den komplicerade handsamordning

leder till tidsförluster och extra kostnader. Genomläggningsprocessen

kan förandet av större trafikpolitiska åtgärder förutsätter att utrymme

i ramar för samtidigt inom flera län. I alla reserveras länstrafikanslagen

STORSTADSLIV

län konkurrerar dessutom i storstadsområdet med utbyggnadsprojekt behoven av i länsdelar om utbyggnader glesare begränsade resurser.

Tillskapandet av ett eventuellt län skulle få effekter för nytt Göteborgs intilliggande områden utanför En förändrad tätortsregionen. indelning måste göras med hänsyn till läns och framtida tagen övriga landstings möjligheter att fungera. Det kan dock innebära fördelar även för områdena utanför storstadsområdet. Inom Hallands och

Älvsborgs län

är det svårt att balansera krav från idag Göteborgsområdet samtidigt som krav väcks från andra delar av länen. I Bohuslän ser man utveckför - - Trollhättan lingmöjligheter fyrstadsområdet Uddevalla Lysekil Vänersborg.

Inom Göteborgsregionens kommunalförbund har ett arbete om länsindelningen inletts. När enighet om ett till ändrad förslag länsindelning nåtts lokalt och och bör ta initiativ till ett arbete regionalt regeringen som syftar till att ändra i västra awaktan länsindelningen Sverige. I på bildandet av en gemensam för landstingskommun Göteborgsregionen bör nuvarande kommunalförbund kunna i ges utökade befogenheter vissa läns- och

landstingsfrågor.

STORS TADSLIV

KAPITEL 7

VÅRA FÖRSLAG I SAMMANFATTNING

ETT ELLER TRE NATIONELLA CENTRA?

En strukturell i det svenska allt viktig förändring samhället är att en större andel av och sker utanför befolknings- sysselsättningstillväxten storstadsområdena. Efter 1970 har storstadsområdenas andel av landets befolkning varit i stort sett oförändrad. Om man studerar sysselsättningens förändringar finner man att de snabbast växande arbetsmarknadsregionerna är Uppsala, Linköping, Umeå och Luleå med en mycket snabb tillväxt den senaste Endast Stockholms- ZO-årsperioden. regionen kommer i närheten av den som har varit i dessa utveckling regioner. Malmö har haft en under de negativ sysselsättningsutveckling senaste decennierna.

Vi har konstaterat att för en snabb ekonomisk tillväxt förutsättningarna i och inte är särskilt Däremot Göteborgs- Malmöregionerna goda. är det som att kommer mycket pekar på Stockholmsregionen att få en positiv ekonomisk under även om det finns tecken utveckling 90-talet, på en av 80-talets ekonomiska avmattning kraftiga problem.

Göteborgsregionen är den av som är mest interstorstadsregionerna nationellt beroende och därmed också den mest sårbara. Göteborgs framtida bestäms av dess att förbli ett industriellt utveckling förmåga centrum. En för detta är att det sker en av förutsättning förnyelse näringslivet i Detta såväl den traditionella industri- Göteborg. gäller produktionen -t ex inom bilindustrin - som inom verksamheter som tillverkar produkter för expanderande marknader.

Inom har Lund Malmöregionen mycket goda förutsättningar för en expansiv utveckling, främst beroende på den forsknings- och kunskapsintensiva delen av industrin. Den i Lund har vetenskapliga forskningen emellertid inte fått ett i ett naturligt komplement kunskapsintensivt

SOU &

i kärna. Ett annat för sydvästra Skåne är näringsliv regionens problem det dåligt utbyggda trafiksystemet.

inför 90-talet är hur stark kan Frågan slagsida Stockholmsregionen tillåtas få utan att den strukturella balansen i övriga regioner äventyras. är också om inte 90-talets behöver ytterligare en eller Frågan Sverige två storstadsregioner vid sidan av Stockholmsregionen?

Vi menar att det finns starka skäl för att stimulera i utvecklingen och En starkare ekonomisk för Göteborgs- Malmöregionen. grundval dessa båda har stor betydelse för att de kommunalekonomiska regioner icentralkommunerna skall kunna lösas långsiktigt. Vi menar problemen också att det är till fördel för hela landets utveckling att den ekonomiska som finns i utnyttjas bättre än potential storstadsregionerna Eftersom både och har en beidag. Göteborgs- Malmöregionerna ekonomisk tillväxt tror vi inte att en tillväxt i dessa båda gränsad behöver leda till att den balansen i riket rubbas. Vi regioner regionala tror snarare att en tillväxt i Malmöregionerna kan Göteborgs-och stimulera den ekonomiska i delar av landet. utvecklingen övriga

Sett från nationella finns det inte att aktivt utgångspunkter anledning stimulera den ekonomiska i Å andra utvecklingen Stockholmsregionen. vi att stor bör iakttas när det att vidta sidan anser försiktighet gäller som till att den ekonomiska aktiviteten i Stockåtgärder syftar dämpa kan behöva motverkas under

holmsregionen. Överhettningstendenser

vissa Vi vill emellertid att det är lättare att hindra perioder. peka på tillväxt än att stimulera tillväxt. har en mycket stor Stockholmsregionen i

betydelse som importhamn för ny teknik och ny kunskap. Åtgärder

den aktiviteten i kan syfte att begränsa ekonomiska Stockholmsregionen i värsta fall få konsekvenser för våra som industrinegativa möjligheter nation att med i den internationella ekonomiska utvecklingen. följa

STORSTADSLIV

BYGG UT INFRASTRUKTUREN

För att de tre storstadsområdena skall kunna en roll i spela dynamisk landets ekonomiska är det att infrastrukturen i utveckling nödvändigt och storstadsområdena omkring byggs ut.

Infrastrukturen behöver också ut för att ska förbättras. byggas miljön Miljöproblemen i storstadsområdena kommer inte i första hand från produktionen. De kommer i stället från i första hand konsumtionen, trafiken.

Redan är ett idag Göteborg viktigt transportcentrum. Flygförbindelserna vid Landvetter behöver dock förbättras. Genom förbättrade järnvägsförbindelser från olika delar av västra till skulle Sverige Göteborg Göteborgs roll som ledande exporthamn kunna förstärkas. Förbättrade järnvägsförbindelser i västra skulle dessutom till fördel Sverige vara för miljön.

En av Skåne och integration sydvästra Själland till en gemensam region skulle innebära en markant av relativa förändring regionens position i Europa. En sådan skulle också i verka region Sverige som en balanserande .motvikt till den alltmer dominerande Stockh0lm/Uppsalaregionen. En sådan skulle kräva i omvandling betydande investeringar ny infrastruktur. Viktigast är en fast förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn med och spår- vägbunden lokaltrafik, som integrerar de två regiondelarna. skulle kunna Sturup få en ny roll som komplement till Kastrup i en förstärkt gemensam flygkapacitet.

Stockholmsregionen är relativt välförsedd när det till

gäller transporter och från regionen. Ett är emellertid den problem begränsade kapaci-

teten på Arlanda. Dessutom behöver de förbindelserna

inomregionala förbättras. Det gäller både för bilismen och kringfartsleder spårbundna förbindelser för den kollektiva trafiken.

Våra förslag i sammanfattning:

i till ett för att ut Regeringen bör ta initiativ 10-årigt program bygga i de tre Det årliga investeringstrafiksystemet storstadsregionerna. kan till ca 4 kr behovet i storstadsregionerna uppskattas miljarder

under hela 90-talet.

Ett första mot ett sådant bör vara att de försteg i riktning program storstadstrafiken som har tillsatt lämnar handlare för regeringen om vilka som kan beslutas under de närmaste åren förslag projekt och hur kan organiseras regionalt. investeringsverksamheten

nationella som bör komma till stånd är utbyggnad Viktiga projekt av den av Västkustbanan, fast förbindelse över Öresund, utveckling internationella på Landvetter samt utbyggnad av en ny flygtrafiken på Södertörn. flygplats

ett till lagstiftning som Regeringen bör förelägga riksdagen förslag beslut i storstadsområdena om tillåtna gränsmöjliggör regionala värden för fordonsvisa av kväveoxider och partiklar samt utsläpp bullernivåer från bensin- och drivna fordon som är mer långtgående

än den nationella målsättningen.

bör ta initiativ till internationellt samarbete för att söka Regeringen och folkrika hävdar krav att många länder regioner samtidigt

uppnå

fordon inom viss motorer i personbilar och tunga

på miljövänliga

definerad tid.

infrastrukturfonden om 5 kr Den av regeringen föreslagna miljarder medel från En bör tillföras ytterligare genom avgifter näringslivet. andel av infrastrukturfondens medel bör överföras till betydande storstadsregionerna.

nationellt bör Som komplement till ett utbyggt finansieringssystem Vi främst på även regionala finansieringslösningar prövas. pekar av vissa enstaka En regional fastighetsskatt

privatfinansiering projekt.

STORS TADSLIV

på kommersiella lokaler bör införas i att underlätta syfte upprustningen av infrastrukturen.

* Gymnasieskolan, högskoleutbildningen samt forskarutbildningen i Stockholmsregionen bör ut för att svara mot byggas näringslivets behov. enheter bör främst lokaliseras till den södra Nya regiondelen.

* Den och i högre utbildningen forskningen Göteborgsregionen behöver utvecklas inom som medverkar till en kunskapsområden bredare branschstruktur i regionen.

Kontakterna mellan den högre och i Lund utbildningen forskningen och kommunerna i Skåne behöver ut för att stimulera övriga byggas nyföretagande i andra orter än Lund.

* Förbättringar av stadsmiljön bör stimuleras genom idétävlingar.

STORSTADSLIVET - RIKA MÖJLIGHETER MEN OCKSÅ HÅRDA VILLKOR

Storstaden är paradoxal. som den kan den enskilde Samtidigt erbjuda rika i form av och möjligheter arbetstillfällen, utbildning nöjesliv skapar den också hårda levnadsvillkor för människor. många

Vi har visat att det är att leva i storstäderna. Det är framför allt dyrare dyrare att bo i storstadsområdena. Under 80-talet har överlåtelsevärdena för bostadsrätter och småhus Bostadsstigit mycket kraftigt. utgifterna för småhus i var under 1987 12 000 kr storstadsregionerna högre i storstadsregionerna än i landet. Skattereformen kommer övriga sannolikt att leda till att kostnaderna för boendet i storstadsområdenas småhus ökar relativt det landet. övriga

Det tar också längre tid att komma till och från arbetet i storstadsområdena. Grannkontakterna är inte lika väl utvecklade som i mindre orter. Kriminaliteten är större i storstadsområdena. Skillnaderna i övrigt

mellan att bo i storstadsområdena och i andra delar av landet är Framför allt den sektorns

emellertid inte särskilt stora. genom offentliga

har och utbyggnad under 70- och 80-talen utbildningsmöjligheterna samhällsservicen ut i hela landet. Det är således inte lika nödbyggts som att till storstäderna för att få tillgång till en vändigt tidigare flytta bra en bra samhällsservice och ett kvalificerat arbete. Det är utbildning, med den kommunala servicen är större i till och med så att missnöjet storstäderna än i övriga ortstyper.

Det som framförallt utmärker storstäderna som livsmiljö är de stora mellan olika områden inom I de av skillnaderna storstadsregionerna. dominerade från miljonprogrammets

allmännyttan hyreshusområdena

brister ofta mindre tid finns i den yttre miljön, förvaltningen fungerar det förekommer och kriminalitet. Genom att dessa väl, vandalisering områden av människor betraktas som mindre attraktiva blir de många ofta för dem som saknar resurser för att skaffa sig

genomgångsområden

i mer attraktiva områden. Detta i en egenägd bostad avspeglar sig områdenas sociala struktur. I de av allmännyttan dominerade förortsområdena är som inkomsterna lägre och hushållens bidragsregel beroende större.

Även den aktiviteten är lägre i allmännyttans förortsområden, politiska vilket bl a i ett relativt I vissa valdistrikt i avspeglas lågt valdeltagande. storstadsförorterna är numera soffliggarpartiet störst.

visar att de minst attraktiva bostadsområdena har fått en Våra studier allt mer social struktur. Orsaken är helt enkelt att det har blivit ensidig allt mer att ha en ekonomi för att kunna skaffa en nödvändigt god

bostad i de attraktiva bostadsområdena. När allt fler låginkomsthushåll

till vissa bostadsområden finns det en risk för koncentreras uppenbar tunnas ut i dessa områden. Det är inte heller bra att servicen ytterligare den sociala i ett bostadsområde att en stor andel av de för miljön boende består av som för sin utkomst är beroende av bidrag personer från samhället. Det är alldeles att stora insatser måste göras uppenbart för att i storstadsområdena. bryta segregationsmönstret

STORS TADSLIV

FÖRBÄTTRA VÄLFÄRDEN FÖR UTSATTA GRUPPER

Som helhet visar våra studier att storstadsområdenas invånare lever under relativt åtminstone om man goda betingelser, jämför med levnadsbetingelserna i det landet. Men våra studier visar övriga också, som redan nämnts, att det finns välfärdsbrister i storstadsområdena. Storstadsutredningen skall direktiven särskild enligt ägna uppmärksamhet åt åtgärder som kan förbättra levnadsvillkoren för utsatta grupper.

Det behövs till

åtgärder som syftar att minska utslagningen från stor-

städernas arbetsmarknad. från arbetsmarknaden är större Utslagningen än i mindre kommuner. Den mer omfattande drabbar bl a utslagningen vissa invandrargrupper i relativt stor Även om omfattning. sysselsättningsläget för närvarande är gynnsamt i storstadslänen är de tre storstadskommunernas andel av arbetslösheten större än deras något andel av befolkningen.

I alltför stor bestäms levnadsvillkoren av var man bor. Vår utsträckning uppfattning är att det behövs kraftfulla insatser för att förbättra

bostadsmiljön inom den del av bostadsbestånd som

allmännyttans byggdes under det sk Skötseln av områdena miljonprogrammet. behöver förbättras. De boendes över inflytande områdenas förvaltning och ekonomi behöver öka radikalt. Servicen behöver förbättras och områdena behöver förses med fler Det är också arbetsplatser. viktigt att kommunikationerna till dessa förortsområden ut.

Åtgärder

byggs bör vidtas för att sikt en mer på skapa gynnsam befolkningsstruktur i områdena.

Uppgiften att förortsområden är en förnya allmännyttans långsiktig uppgift som kräver en bred medverkan från boende, bostadsföretag samt kommunala och Det är också att statliga organ. väsentligt samarbeta med folkrörelserna, enskilda och andra av företag typer sammanslutningar som kan tillföra förorterna Resurserna nya kvaliteter. för en förnyelse finns redan i stor i den som utsträckning personal

arbetar i områdena. Det borde vara att dessa resurser möjligt utnyttja ett mera sätt. på verkningsfullt

mindre orter. För Den sociala kontrollen i storstäderna är svagare än på med sociala blir därför ofta en ungdomar problem småbrottslighet Våra studier har visat att i inkörsport till grövre brott. brottsligheten storstadsområdena ökar relativt vår mening har storstadsmycket. Enligt områdenas invånare rätt att känna rättstrygghet.

Våra forslag i sammanfattning:

* i att få fler i arbete i Arbetsmarknadspolitiska åtgärder syfte storstadsregionerna.

bör att inrätta fler heltidstjänster. Arbetsgivarna ges incitament

Ökat samarbete mellan arbetsmarknadsinstitut och arbetsförmedling/ i om rehabilitering och stöd till marginalgrupper. socialtjänst fråga

Förbättrade för invandrare att få arbete möjligheter högutbildade som motsvarar deras utbildning.

Gemensamma för arbetsförmedling, försäkringskassa mottagningar och inrättas i områden med hushåll. socialtjänst många resurssvaga

av de minst attraktiva bostadsområdena. Förnyelse

Staten bör medverka finansiellt till ombyggnad och komplettering det Inom ramen för genom generella bostadsfinansieringssystemet. detta bör det avsättas resurser för insatser särskilt riktade till system de mest eftersatta bostadsområdena. De stora resurser som finns i i form av och lokal bör kunna effekområdena personal utnyttjas tivare genom samverkan över sektorsgränserna.

STORS TADSLIV

Skolan bör ges en central roll i de eftersatta områdena. En betydande del av de 3 kr som har miljarder riksdagen anslagit för upprustning av skolor under de närmaste 10 åren bör till gå storstadsområdenas minst attraktiva bostadsområden.

Staten bör sluta avtal med de berörda kommunerna om insatser för att förbättra de minst attraktiva bostadsområdena. En särskild delegation knuten till regeringen bildas. Denna ska svara delegation för statens medverkan i av storstadsområdenas eftersatta förnyelsen bostadsområden.

Verksamheter i de minst attraktiva bostadsområdena bör uppmärksammas vid fördelning av till folkrörelser och statsbidrag föreningsverksamhet. Det särskilt verksamheter som riktar gäller sig till barn och ungdom.

Särskilda bör utarbetas för de minst attraktiva

åtgärdsprogram

bostadsområdena av de boende tillsammans med dem som arbetar i områdena.

Dotterbolag bör bildas inom de som berörs av bostadsbolag förnyelsen. Dotterbolaget övertar förvaltningsansvaret för den som berörs av bebyggelse förnyelseprojektet.

Åtgärder för att åstadkomma en mer gynnsam befolkningsstruktur

i de sammansatta bostadsområdena. ensidigt

Fler och alternativa bostadstyper upplåtelseformer (främst bostadsrätt och bör i områden med kooperativ hyresrätt) erbjudas ensidig befolkningsstruktur.

De minst attraktiva bostadsområdena bör undantas från regional bostadsförmedling. Kommunerna övertar för bostadsförmedlingen dessa områden och kan ställa särskilda krav de bostadssökande på samt upprätta interna inom de bostadsbytesköer allmännyttiga företagen.

- Kommunernas ansvar för att behovet av bostäder för tillgodose hushåll med särskilda behov stärks. Kommunerna bör avtala med olika av och kooperativa) kategorier fastighetsägare (även privata om att bostäder åt hushåll med särskilda behov.

upplåta

* Ökad rättstrygghet.

- Polisens resurser bör fördelas så att insatserna i första hand görs i de mest brottsbelastade områdena. Polisen bör vara stationerad i city samt i flera av de minst attraktiva bostadsområdena.

- Särskilda insatser behövs bland och vanebrottslingar. unga kriminella Samarbetet mellan skola och bör vidareutvecklas. polis, socialtjänst

- Ansvaret och resurserna inom bör decentraliseras till mindre polisen enheter närmare om polismedborgarna. Regeringens förslag verksamheten öppnar sådana möjligheter.

FÖRNYA DEN OFFENTLIGA SEKTORN

mot den sektorn är stort i storstadsområdena. Trycket offentliga mycket Den bland kvinnor ett stort behov av höga förvärvsgraden skapar De sociala drar socialbidragskostnaderna. barnomsorg. problemen upp vatten- och är eftersatt. Skolor Underhållet av gator, vägar, avloppsnät och andra lokaler behöver rustas 90-talet kommer offentliga upp. Under investeras i och kollektivtrafik allt mer pengar att behöva kringfartsleder för att förbättra miljön.

Huvudorsaken till storstadskommunernas akuta ekonomiska problem är de kostnaderna i kombination med en alltför svag tillväxt av höga ökar i storstäderna i takt inkomsterna. skatteunderlaget långsammare än i kommuner. En anledning till detta är att många övriga viktig inkomststarka hushåll lämnade storstäderna under 1970-och 1980-talen för att till förortskommunernas småhusområden. flytta

STORSTADSLIV

Storstädernas ekonomiska problem beror till en del att de får på ta ansvar för att lösa frågor för hela Detta är allra i regionen. tydligast och Malmö. I delas kostnaderna för de Göteborg Stockholmsregionen regionala uppgifterna mer solidariskt att har ett genom landstinget samlat ansvar för hela och trafik. Dessutom regionens sjukvård innebär den inomregionala i Stockholms län att en del av de skatteutjämningen ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna ut. jämnas

Mot den här kan det förefalla att staten in bakgrunden självklart rycker och ger ekonomiskt stöd åt storstadsområdenas centralkommuner. Vår bedömning är emellertid följande:

För det forsta: Storstäderna har sett en generellt mycket hög servicenivå. Låt vara att det finns inom t ex problem vården och omsorgen på grund av personalbrist. Men serviceutbudet är högre än i andra kommuner trots de ekonomiska problemen.

För det andra: Resurserbehöveromfördelasinomstorstadsområdena. Dessutom behöver för principerna skatteutjämningen ses över så att kostnaderna för att den producera kommunala servicen vägs in ett annat sätt än på idag.

För det tredje: Storstadskommunerna måste också finna själva vägar för att resurser att och frigöra genom ompröva effektivisera. Enligt vår uppfattning bör statsmakterna underlätta storstädernas och förnyelse- utvecklingsarbete.

De tre storstadskommunerna har hamnat i akuta ekonomiska krissituationer. Det ställs krav snabba insatser. I det korta på statliga perspektivet framställs alternativen som eller skattehöjnin g / utförsäljning social Vi tror att storstadskommunernas nedrustning. lösningen på ekonomiska i att kommun problem ligger varje lägger upp en strategi för att sina i balans över en bringa budgetar längre tidsperiod.

19 sou 1990: 36 289

Våra förslag i sammanfattning:

* få ökad för struk- Storstadskommunerna bör kompensation höga turkostnader det sociala området på

* initiativ till med lokala och Regeringen bör ta överläggningar företrädare i i att överföra ansvaret regionala Malmöregionen syfte för i första hand trafiken samt delar av kultursjukvården, verksamheten från Malmö kommun till Malmöhus läns landsting

* ut täcka sina kostnader för Kommunerna bör få möjligheter att fullt underhåll och det tekniska området. Regeringen nyinvesteringar på bör ta initiativ till en av va-lagen och el-lagen. översyn

* en som innebär En ny kommunallag bör innehålla lagbestämmelse kommunerna för vilka de ska att anger varje mandatperiod åtgärder vidta för att sluta de finansiella under mandatperioden. gapen som finansiell införs bör kommunrevisionen Samtidigt målstyrning stärkas.

* ut skatt kommersiella bör få rätt att ta på Storstadsregionerna lokaler. Intäkterna från en sådan skatt bör kunna underlätta den av storstädernas transportapparat och nödvändiga upprustningen därmed avlasta kommunernas budgetar.

STIMULERA MEDBORGARENGAGEMANGET

är en När många

Det sjunkande Valdeltagandet varningssignal.

inte det som att och rösta är detta människor upplever meningsfullt gå ett tecken att de inte har lyckats fånga upp på politiska partierna människors och omsätta dessa i sina program. Eller också önskningar är det så att människors inte i samma utsträckning som önskningar handlar om som kan politiska beslut. tidigare frågor påverkas genom

STORSTADSUV

Det är mycket som tyder att det på sjunkande Valdeltagandet är ett uttryck för att människorna inte har samma tilltro som till de tidigare politiska partiernas förmåga att lösa deras problem. Det politiska intresset är nämligen fortfarande stort i det svenska mycket samhället. Däremot väljer allt fler människor att vid sidan av de gå politiska partierna för att både sin situation och påverka egen samhällsförhållandena i stort. Detta klart av framgår maktutredningens undersökning om medborgarnas makt.

Maktutredningens undersökning visar också att människors distansering från partipolitiken har i storstäderna. gått längst Det politiska intresset är störst i storstäderna, å andra sidan är endast ca 10 procent av befolkningen medlemmar i Storstadsborna politiska partier. engagerar i stället i olika av sig typer utomparlamentariska aktiviteter tex demonstrationer.

Vi anser en rad bör

att förändringar genomföras för att skapa bättre förutsättningar för de enskilda människorna att både sin var-

påverka dagssituation och samhällsförhållandena i stort. har Maktutredningen pekat på betydelsen av att människorna har att goda möjligheter påverka utformningen av den samhällsservice, som ofta är ett betydelsefullt i deras

inslag vardagsliv. Det gäller sådana saker som barn-

omsorgen, skolan och sjukvården.

Ett annat viktigt område är boendet. har visat att de

Maktutredningen

som bor med anser ha mindre hyresrätt sig betydligt möjligheter att påverka sitt boende än de som bor med hyresrätt eller som sitt äger hem. Hyreshusboendet har en relativt stor i storstadsomfattning områdena. Därför skulle radikala av inom förbättringar boinflytandet hyresrätten upplevas positivt av många människor i just storstadsområdena.

Vi tror också att det behövs för att underlätta förändringar människors möjligheter att påverka samhällsförhållandena i stort-det maktutredningen kallar den stora demokratin. Ett grundläggande problem

i storstadsområdena är att människorna inte är personligen bekanta med sina valda representanter.

Vi anser därför att det behövs både i den kommunala förändringar och i för att människorna skall få bättre organisationen valsystemet kontakter med sina politiker.

Ansvaret för att öka Vår mening i första Valdeltagandet ligger enligt hand på de politiska partierna.

Vi vill särskilt att det ur demokratisk synvinkel är problematiskt peka på att varierar så mellan olika bostadsområden Valdeltagandet kraftigt inom storstadsområdena. Det krävs vår mening särskilda enligt av för att öka Valdeltagandet i allmännyttans ansträngningar partierna förortsområden. De studier som har storstadsutredningen genomfört Visar att ökar om människorna känner av Valdeltagandet sig engagerade de som de tar i samband med Valfrågor politiska partierna upp tillfällena.

Våra förslag i sammanfattning:

* sitt boende I att stärka den enskildes över bör undersyfte inflytande hållsfonder knutna till införas inom Det Varje lägenhet allmännyttan. stöd i bör övervägas att ge en sådan reform lagstiftningen.

* att ta över bostads- De boende inom allmännyttan bör erbjudas områdena Den kooperativa hyresrätten genom kooperativ hyresrätt. ges lagstöd som en permanent upplåtelseform.

* sin bör ökas

Den enskildes möjligheter att påverka vardagssituation

-

genom ökad Valfrihet inom sjukvården, skolan och barnomsorgen

s k institutionell konkurrens.

S TORS TADSLIV

*

Decentraliseringen av den kommunala verksamheten till stads-

delsnämnder i Stockholm och Malmö bör med kraft. I fullföljas Göteborg finns redan stadsdelsnämnder i hela kommunen.

* Den lokala nivåns stimuleras betydelse genom att uppgifter överförs till föreningar, m m. kooperativ

* En valkretsreform bör i att minska valkretsarna genomföras syfte och underlätta kontakterna därigenom mellan väljare och valda. Vi föreslår att Stockholms kommun delas i 2-6 Stockupp Valkretsar, holms län i 2-3, kommun i två Göteborgs Valkretsar, Malmö kommun bryts ut och bildar en valkrets som samtidigt Malmöhus län delas in i två Valkretsar, en och en nordlig sydlig.

Dessa bör från och med förändringar genomföras riksdagsvalet 1994.

STÄRK POLITIKENS HANDLINGSKRAFI

Under 1990-talet kommer det att ställas stora krav på politisk handlingskraft inom storstadsområdena. Som vi har nämnt krävs radikala insatser för att bryta den segregationsmönstret, offentliga sektorn behöver och förnyas omstruktureras. Miljöproblemen kräver en samordning av planering och beslutsfattande över

kommungränserna.

Den nuvarande har vuxit fram i en annan

samhällsorganisationen miljö.

Länsindelningen och tillbaka länsstyrelseorganisationen går till 1630talet. Den kommunala strukturen har förändrats två genom indelnings-

förändringar under Även om efterkrigstiden. således den kommunala indelningen och organisationen är relativt modern finns det behov av att anpassa den till ändrade förutsättningar.

Ett i storstadsområdenas grundläggande problem samhällsorganisation är att kommunerna är både för stora och för små. De är för stora för att kunna bra ur demokratisk

fungera riktigt och effektivitetsmässig

synvinkel. Samtidigt är kommunerna för små för att kunna hantera de

19 sou 1990:36 293

som hela tiden inom de intesamordningsproblem gör sig gällande grerade storstadsområdena.

reformer inom Vi anser att det behövs samhällsorganisatoriska storstadsområdena i att stärka politikens handlingskraft. syfte

I de större kommunerna är det aktuellt att decentralisera beslutsfattandet. Verksamheter som inom den sociala sektorn, grundligger fritidsverksamhet ofta för ett skolan samt kultur- och lämpar sig decentraliserat beslutsfattande. Ansvaret för de tekniska försörjningssamt den är däremot systemen, trafiksystemet övergripande planeringen att fördela ut olika beslutssvårt och till och med olämpligt på många dessa områden kan det i stället vara aktuellt att diskutera fattare. Inom storstadsområdena har en tillräckligt effektiv organisation om vi inom för att klara den över kommungränserna. nödvändiga samordningen

är att det samarbetet inom storstads-

Vår uppfattning regionala

Det inte minst trafikens område.

områdena behöver utvecklas. gäller på

Våra förslag i sammanfattning:

* behöver stärkas i storstads- Den strategiska regionala planeringen I och bör till en början regionerna. Göteborg- Malmöregionerna svara för den I kommunalförbund kunna regionala planeringen. har ansvaret för den regionala Stockholmsregionen landstinget

planeringen.

På sikt är det vår till fördel om den regionala planeenligt mening även i och förs över till direktvalda landsting Göteborgsringen att ändras i Malmöregionen. Detta förutsätter länsindelningen och att Malmö stad samman med landstinget Göteborgsregionen går när det de regionala uppgifterna. gäller

STORS TADSLIV

DEN PARADOXALA STORSTADEN

Vår analys av storstäderna pekar sammanfattningsvis på många paradoxala drag i storstädernas Den ekonomiska ututveckling. vecklingen är förhållandevis gynnsam och är relativt sysselsättningsläget positivt. Å andra sidan finns också välfärdsbrister, som till och med har förstärkts under 1980-talets ekonomiska Vi tänker i första framgångsår. hand på den Ökade från det utslagningen arbetsmarknaden, ökade socialbidragsberoendet samt den tilltagande boendesegregationen.

Den dubbla för utmaningen 1990-talets storstadspolitik blir därför att både slå vakt om storstädernas dynamiska roll i den nationella ekonomiska och att förbättra utvecklingen välfärden för de storstadsinvånare som inte har fått del av 1980-talets positiva välfärdsutveckling.

Det finns tydliga tecken att människorna i den fulla på sysselsättningens samhälle ställer större krav en som på politik skapar förutsättningar för en bättre livskvalitet. En av storstädernas i vid förbättring miljö mening måste därför sättas den högt på politiska dagordningen. En vitalisering av förorternas sociala och kulturella liv hör också till de angelägna uppgifterna. Det är också att öka de enskilda viktigt människornas inflytande och valfrihet.

STORS TADSLIV UNDERSLAGSRAPPORTER, REFERENSER

Underlagsrapporter från Storstadsutredningen

SOU 1989:67. Levnadsvillkor i

storstadsregioner.

SOU 1989:68. Storstadens och 1948-88.

partier valdeltagande

SOU 1989:69. i

Storstadsregioner förändring.

SOU 1989:70. Storstädernas arbetsmarknad. SOU 1989:109. i storstäderna 1988.

Valdeltagandet

SOU 1989:110. Storstadskriminalitet. SOU 1989:111. Invandrare i storstad. SOU 1989:112. Storstädemas

infrastruktur.

SOU 1990:20. Välfärd och segregation i storstadsregionema.

SOU 1990:32. Staden. SOU 1990:33. Urban

Challenges.

SOU 1990:34. Stadsregioner i Europa.

SOU 1990:935. Storstädernas ekonomi.

Övriga referenser

Andersson, Å E. Universitet. Regioners framtid

(1988), Värnamo.

Andersson, Å E. (1989), Sydsvensk framtid Södertälje.

Cheshire P C & D G. Urban Problems in Western Europe. Hay (1989), London.

ERU. Det omedvetna valet - nationell politik och regional obalans. (1989), 12 till LU90. Bilaga

Göteborgs universitet. (1990), Medborgarnas Förvaltningshögskolan, av den kommunala servicen i olika ortstyper. Stencil. bedömning

M & S. blått, Stockholm. Gilljam Holmberg (1990), Rött, grönt.

Johansson B & U. Teknikspridning och importsub- Strömquist (1986), i Stockholms stitution. Stockholmsregionens teknikförnyelse. Länstyrelsen län 1986 nr 7:2.

Johansson B. och innovationsnät i Norden, (1988), Exportcykler regionala i NordREFO, De nordiska huvudstäderna. Helsingfors.

Kommunaktuellt nr 32, 1989.

Råtabeller. Rapport från maktutredningen

Medborgarundersökningen.

1989.

Pettersson A & G. makt. O, Westholm Blomberg (1989), Medborgarnas

och trafikkontoret. 90 Stockholms län. Regionplane- Regionplan för Bakgrundsmaterial. Stockholm.

STORSTADSLIV Regeringens proposition 1989/90:62 om insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens verksamhet mm.

Regeringens propsition 1989/90:88 om näringspolitik. Vissa näringspolitiska frågor.

Regeringens proposition 1989/90:90 om forskning.

Regeringens proposition 1989/90: 1 05 om samordnat flyktingmottagande och för till kommunerna mm. nytt system ersättning

Salonen T. (1988), Malmö - i kulmen av fattigdomscykeln. Meddelanden från Socialhögskolan 1988:4. Lund.

SOU 1977:94. Personval och valkretsindelning.

Svenska Kommunförbundet. Bestämma (1989), i eget hus.

SCB, Nationalräkenskaper. Statistiska Meddelanden, Serie N.

SCB (1987). Ojämlikheten iSverige. 1975-1985. SCB- Levnadsförhållanden rapport 51 1987.

SCB/Kommunförbundet. Kommunala jämförselstal 1989:1.

SOU 1989:15.

Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmaterial.

SOU 1989:71. Ny bostadsfinansiering.

Storstadsutredningen (1990), Åtgärder för att förbättra trafiksystemen i

storstadsregionerna. Skrivelse till 1990-03-01. regeringen

Årsbok för kommuner. Sveriges

SOU 1990:16. 5. Storstadstrajik

STORS TADSLI V

BILAGA

Kommittédirektiv

www

Dir. I988:64

Utredning om Iivsmiljön och det politiska deltagandet

i storstäderna

Dir. l988:(›4

Beslut vid regeringssantmzinträtle 1988-10-“6

Statsministern Carlsson anför.

Mitt förslag

Jag föresliir att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att utarbeta förslag till zitgärder för att förbättra livsmiljön i storstäderna. Särskild tonvikt skall läggas pä zitgärtler som kan förbättra levnadsvillkorcn för utsatta grupper. Utredaren skall också överväga olika förslag att vidga deltagandet i det politiska .livet- i storstadsomrädena - däribland Valdeltagandet. Uppdraget bönvarârslutfört senast den l maj 1990.

Bakgrund K ruvar på g()(I_;lt_Lf/()IItl/ balans 00/1 likvärdigt: løwiuz/.vvi/Ikor

Storstadstimradenai har en viktig roll i det svenska samhällets utveckling. Där utvecklas ofta ideer och företeelse-rvsoin sprids till landet som helhet. Stockholmsomradet iir betydelsefullt som nationellt centrum för offentlig ftärvaltniiagroelt näringsliv. (iötehorgsregionen rymmer stora exportföretztg som ,Volvo och SKI-I Malmiäregionen, som funktionellt innefattar hela Ska- . nes västkust. har inslag av storindustri och är, liksom de övriga storstäderna. en viktig knutpunkt för transporter. linligt min mening lvör den nationella politiken även fortsättningsvis ta vara pa storstätlemas dynamiska roll i samhällsutvccklingeit. Men storstäderna maste ocksa utvecklas i överensstämmelse med malet om en god regional halams. .lin halanscratl heftilkningstillviixt i slorstadsomradena är en viktig lörutsiittiiiiig hade för att storstäderna skall kunna Iwehallzi och ut-

av levnadsvillkoren i storstäderna i Utredaren bör göra en bred belysning till levnadsvillkoren i landet i övrigt. Utredaren bör också föreslå relation

förbättrar storstaden som livsmiljö. Därvid bör utredaren

åtgärder som till den kommunala och överväga utformningen av de statliga bidragen

landstingskommunzila verksamheten. Regeringen har redan vidtagit vissa åtgärder som är direkt inriktade på att levnadsvillkoren i storstäderna. bl.a. på tillsättandet av förbättra Jag tänker 1987:03) och kommittén för delegationen för miljöprojekt Göteborg (ME

av storstadsomrädenzis trafik- och miljöfrågor (.K 1988:01). Enligt

översyn kan den nationella behöva utvecklas med hänsyn till min mening politiken storstädernas speciella situation även pä andra områden. bör samråidzi med de nu nämnda utredningarna liksom med Lltredaren 1987 ärs regionalpolitiska kommitté (l 1987:02).

Det politiska zlvlmgølnrlel i .startsida/emil

Olika pekar pä att det politiska intresset i Sverige intervjuundersökningzir är de som bor i storstäderna mindre benägna generellt sett är högt. Däremot än andra att engagera sig i partipolitiskt arbete. Dessutom har valdeltagandet i Stockholms län kraftigt försämrats vid de senaste valen. Under senare är har ett decentraliseringsarbete inletts i storstadsområden kommunala demokratin. l Göteborgs kommun dena i syfte att vitalisera inrättas frän ärsskiftet l988/89 stadsdelsnämndcr med eget budget- och beslutsansvar. l Stockholm finns en decentraliscrad organisation inom socialoch fritidsverksamhetcn. l Malmö förebereds försök med en decentjänsten också försök i storstäderna traliscrad nämndfiirvaltning. Saxmtidigt pagär t.ex. inom barnomsorgen och med ökat boinflytzinde. kooperativa lösningar verksamhet i lkireningsregi. krävs särskilda för att engagera med- Enligt min mening ;ansträngningar i storstadens samhällsliv. En utveckling där medborgarna tar ett borgarna ökar delaktigheten i samallt större zinsvzn* lör gemensamma zingelåigcnheter hällslivet. i storstä- Utredaren hör belysa orsakerna till det sjunkande Valdeltagandet att vidga deltagandet i derna. Utredaren lvör ocksa (överväga olika förslag

storstädernas PUilIlSkiI liv - däribland Valdeltagandet.

föreslä som stimulerar intresset för att Vidare bör utredaren atgärder delta i samhällsarlwetet även i övrigt.

Rumur _lör urlwlvt

lvör ske i kontakt med företrädare för de tre storstads- Utredningsarbetet omrzidena Stockholnt. (iöteborg och Malmö.

veckla en gynnsam livsmiljö och för att landet som helhet skall kunna utvecklas. Ett viktigt mäl för den nationella politiken är att skapa likvärdiga levnadsvillkor för medborgarna oberoende av var i landet de bor. Den kommunala skatteutjämningen. den generella välfärdspolitiken. den medvetna satsningen pä en spridd offentlig service och den aktiva arhetsmarknadspolitiken är här av stor betydelse.

Några ut .\I0r.\Iiit/('rnr1.\' problwn

Mycket pekar pa att storstädernas snabba utveckling under senare år har lett till vidgade skillnader i levnadsvillkor. dels mellan storstäderna och övriga delar av landet. dels inom storstadsregionerna. Levnadsoinkostnaderna i storstäderna är relativt höga. Det gäller inte minst boendekostnadernzi. Skillnaderna i sociala levnadsvillkor mellan olika inom storstäderna grupper är i vissa avseenden oacceptabelt stora. Utslagningen frän arbetsmarknaden är större än i mindre kommuner. Även om sysselsiittningslåiget för närvarande är gynnsamt i storstadslänen är de tre storstadskoittmunernas andel av zirbetslösheten nagot större än deras andel av befolkningen. Miljön i storstadsområidenzi ntaste förbättras. Bl.a. den kraftiga ökningen av biltrafiken och (Skande problem i fraga om avfallshanteringen har bidragit till olägenheternzt. Den sociala kontrollen i storstäderna är svagare än pä mindre orter. För ungdomar med sociala problem blir smäbrottslighet Llärffir ofta en inkörsport till grövre brott. Behovet av ett effektivt brottsförebyggande arbete. som kräver markerade ingripanden tidigt. blir därmed särskilt viktigt i storstaden. Under senar * är har allt större intresse riktats mot bristerna i samhällsservicen i storstäderna. lnom vissa delar av den offentliga sektorn finns svärigheter att rekrytera personzil. Samtidigt iir personalomsättningen hög inom vissa yrken. Det finns därför starka farhågor för att man pil sikt inte skall kunna upprätthålla en hög kvalitet pä barnomsorg. undervisning. sjukvärd samt äldre- och ltandikzippomsorg i just storstadsomrädenzi.

Uppdraget Hur kun Iitxsniiljiirz i .s1(›r.sI(i(I(rIiuförbättras?

Jag vill med dessa exempel visa att storstaden som livsmiljö behöver förbättras i väsentliga avseenden.

Utredaren bör (iverviigzi att under utredningsarbete! ivublieerzi underlags-

material som stimulerar (liskussionen om storstadsutveeklingen. Arbetet vara avslutat den l maj 1990. Utredaren bör beakta vad som sägs i direktiven (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare zingaentle utredningsförslzigens inrikt-

ning.

Hemställan till vad jag nu har anlöit. hemställer Med hänvisning jag att regeringen bemyndigar mig att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen ( 1970:1 W) - med uppdrag atl föresla atgärder för att förbättra livsmiljön och i det politiska livet - Llåirilvland valdeltagande! i storstädervidga deltagandet na. all lveslulzi om sakkunniga. experter. sekreterare och zinnat biträde m utredaren. Vidare hemställer belsutar att kostnaderna skall belasta jag alt regeringen andra huvudtitelns ;inslag Utredningar nun.

Beslut ansluter (överväganden och bifaller Regeringen .sig till förcdragandens hans hemställan. (Statsrådsberedningen)

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL Stockholm 1988

Kuhlâfiátiâilálødf

- - 8

05 O

l

...m-...L MÅjQCPSlrl-Olzl

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1. Företagsförvärv i svenskt näringsliv. I. 2. Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning inom socialtjänsten. S. 3. En idrottshögskolai Stockholm - struktur, organisation och resurser för en självständig högskola på idrottens område. U. . Transportrádet. K. Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. Fö.

9°*.°*$^“

Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. UD. . Lagstiftning för reklam i svensk TV. U. Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade bam. Idéskisser och bakgrundsmaterial. S. 9. Kostnader för fastighetsbildning m. m. Bo. 10. Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. SB. 11. Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. U. 12. Meddelarrätt. Ju. 13. Översyn av sjölagen 2. Ju. 14. Långtidsutredningen 1990. Fi. 15. Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. Fö. 16. Storstadstmñk 5 - ett samlat underlag. K. 17. Organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingsbistånd. UD. l8.Lag om folkbokföringsregister m.m. Fi. 19. Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. S. 20. Välfärd och segregation i storstadsregionema. SB. 21. Den elintensiva industrin under kärnkraftsavvecklingen. ME. 22. Den elintensiva industrin under kärnkraftsavvecklingen. Bilagedel. ME. 23. Tomträttsavgäld. Bo. 24. Ny kommunallag. C. 25. Konkurrensen inom livsmedelssektom. C. 26. Förmánssystemet för värnpliktiga m. fl. Fö. 27. Post & Tele - Affärsverk med regionalt och socialt ansvar. K. 28. Att följa upp kommunal verksamhet- En internationell utblick. C. 29. Tobakslag. S. 30. Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Ju. 31. Perspektiv på arbetsförmedlingen. A. 32. Staden. SB. 33. Urban challenges. SB. 34. Stadsregioner i Europa. SB. 35. Storstädemas ekonomi 1982-1996. SB. 36. Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. SB.

1990 Statens offentliga utredningar

.

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Statsrådsberedningen

En idrottshögskola i Stockholm - struktur, organisation Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. [10] och resurser för en självständig högskola på idrottens Välfärd och segregation i storstadsregionema. [20] område. [3] Staden. [32] Urban Challenges. [33] Lagstiftning för reklam i svensk TV. [7] Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. [i l] Stadsregioner i Europa. [34] Storstädemas ekonomi 1982-1996. [35]

Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. [36] Arbetsmarknadsdepartementet

Perspektiv på arbetsförmedlingen. [3 l]

Justitiedepartementet

Meddelarrätt. [12]

Översyn av sjölagen 2. [13] Bostadsdepartementet

Översyn av upphovsrättslagstiftningen. [30] Kostnader för fastighetsbildning m. m. [9] Tomträttsavgäld. [23]

Utrikesdepartementet Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. [6] Industridepartementet

Organisation och arbetsformer inom bilateralt Företagsförvärv i svenskt näringsliv. [1] utvecklingsbistånd. [17]

Civildepartementet Försvarsdepartementet

Ny kommunallag. [24] Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. [5] Konkurrensen inom livsmedelssektom. [25] - Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. [15] Att följa upp kommunal verksamhet- En Förmånssystemet för värnpliktiga m. fl. [26] internationell utblick. [28]

Socialdepartementet Miljö- och energidepartementet

Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning Den elintensiva industrin under kärnkraftsavvecklingen. inom socialtjänsten. [2] Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade bam. [21] Den elintensiva industrin under kärnkraftsavveclclingen. Idéskisser och bakgrundsmaterial. [8] Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. [19] Bilagedel. [22] . Tobakslag. [29]

Kommunikationsdepartementet

Transportrádet. [4] Storstadstrafik 5 - ett samlat underlag. [16] Post & Tele - Affärsverk med regionalt och socialt ansvar. [27]

Finansdepartementet

Långtidsutredningen 1990. [14] Lag om folkbokföringsregister m.m. [18]

RUM Gnsmü

1990-05-08

$IQQ$5QåM