Kronan, spiran, äpplet : en ny universitetsstruktur i södra Stockholmsområdet : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

KRONAN

SPIRAN - APPLET

En universitetsstruetur i

ny

södra Stockholmsområdet

Delbetäneande av 1994 års Stockholmskommitté

ágTz

WW UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

MZ

Statens offentliga utredningar

WW 1994:127

w Utbildningsdepartementet

Äpplet

Kronan

Spiran

En universitetsstruktur i

ny

södra Stockholmsområdet

Delbetänkande 1994 års Stockholmskommitté av

Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, Regeringskansliets förvaltningskontor på uppdrag av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-13794-1 Stockholm 1994 ISSN O375-250X

H2. SOU 1994: 127

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 28 april 1994 Chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Per Unckel att tillkalla en kommitté med uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny universitetsstruktur i södra Storstockholmsområdet. Med stöd av bemyndigandet tillsattes kommittén U 1994:05 den 16 maj 1994. Kommittén har antagit namnet 1994 års Stockholmskommitté. Statssekreteraren Bjarne Kirsebom förordnades som ordförande i kommittén. Som ledamöter förordnades finanslandstingsrådet Ralph Lédel, professorn Inge Jonsson, landstingsrådet Bosse Ringholm och docenten Kerstin Sahlin- Andersson. Som experter förordnades planeringsdirektören Christer Granegård, direktören Svante Holgersson och byråchefen Lars Santesson. Byråchefen Ewa Ställdal förordnades den 13 juni 1994 som expert. Som huvudsekreterare förordnades ämnessakkunnige John Fürstenbach och som sekreterare kanslirådet Gunnel Stenqvist. Som kommittéassistent har Rauni Paavilainen varit behjälplig. För produktion av heloriginal har Sonia Gustavsson ansvarat. Berörda kommuner har informerats under arbetets gång. Samråd har förevarit med Länsstyrelsen i Stockholms län. Vidare har samråd inletts med den särskilda utredningsgrupp som har att utreda förutsättningar för etablering av ett svenskt akademiskt centrum i S:t Petersburg.

Vi ber härmed att få överlämna vårt första delbetänkande Kronan Spiran Ä pplet En universitetsstmktur i södra Stockholmsområdet. ny Ledamoten Bosse Ringholm har lämnat en särskild reservation. Reservationen bifogas betänkandet som bilaga Stockholm i september 1994

Bjarne Kirsebom

Ralph Lédel Inge Jonsson

Bosse Ringholm Kerstin Sahlin-Andersson

John Fürstenbach Gunnel Stenqvist

SOU 1994: 127

Innehållsförteckning

Sammanfattning 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bakgrund 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Inledning 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Universitethögskolor i Stockholmsområdet 10 . . . . . . . . . . . . . 2.3 Kommitténs uppdrag och arbete 14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Lokalfrågor 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kommitténs överväganden - Högre utbildning och forskning i ett nationellt perspektiv 17 . . 3.1 Bakgrund 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Genomförda insatser 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Behov av ytterligare insatser 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Ytterligare utbyggnad 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.2 Behov av förändring nya strukturer 21 - . . . . . . . . . . . .

Kommitténs överväganden - Behov av insatseri Stockholmsområdet 31 . . . . . . . . . . . . . 4.1 Behov och förutsättningar 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 Nuläge 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.2 Behov i Stockholmsområdet- efterfrågestruktur 33 . . . . . 4.1.3 Befinftlig och planerad verksamhet av särskild

betydelse för Söderstrukturens utveckling 38 . . . . . . . . . 4.2 Struktur för utbyggnad i Stockholmsområdet 39 . . . . . . . . . . . 4.2.1 Utbyggnadens inriktning 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Tillgänglighet 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.3 Storlek och kvalitet 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.4 Avvägningen tillgänglighet mot storlek 44 . . . . . . . . . . . 4.2.5 Universitet med flera 45 campus . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.6 Utbildning och kulturaktiviteter Gotland 47 . . . . . . . .

Kommitténs förslag 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . En ny struktur för högre utbildning och forskning 49 . . . . . . . . 5.1.1 Utbildning och forskning övergripande inriktning 50 - . . 5.1.2 Tillgänglighet slutsatser 53 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.3 Tre tre universitetscentra 55 campus - . . . . . . . . . . . . . .

5.1.4 Lokala studiecentra 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.5 Organisation 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.6 Användning av informationsteknologi 67 . . . . . . . . . . . .

SOU 1994: 127

5.2 Grundutbildning i den nya universitetsstrukturen omfattning och inriktning 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Bakgrund 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.2 Utbildningens inriktning och omfattning

i de tre delregionema 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.3 Kostnader och finansiering av grundutbildningen 75 . . . . 5.3 Forskning i den nya universitetsstrukturen 77 . . . . . . . . . . . . . .

6 Fortsatt utredningsarbete 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Fortsatt planering Campus Kronan 79 av . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Organisation 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Användning av modern informationsteknologi 80 . . . . . . . . . . .

6.4 Övrigt 81

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Bilaga 1 Kommittédirektiv 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2 överväganden om universitetsstrukturens organisation 89

. Bilaga 3 Kommitténs skrivelse till regeringen angående

medgivande att teckna hyresavtal för vissa

konstnärliga högskolor 95 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 4 Länsstyrelsens i Stockholms län yttrande i samrådet 105 . Bilaga 5 Reservation Bosse Ringholm 109 av . . . . . . . . . . . . . . .

Kapitel 1 7

l Sammanfattning

Kommittén föreslår att en ny struktur såväl ämnesmässigt som geografiskt etableras för högre utbildning i södra Stockholmsområdet.

En förstärkning av samarbetet med andra delar Östersjöregionen och

av

Östeuropa markeras genom ämnesinriktning och forskningsprofil.

Vidare föreslås en ny organisation för utbildning inom vård- och omsorgsområdet samt en utbyggnad av forskning inom detta område som går över fakultetsgränser. Kommittén föreslår en samlokalisering av vissa konstnärliga högskolor och Lärarhögskolan i Stockholm. Verksamheten föreslås organiseras som ett nätverksuniversitet med tre vart och ett med sin särskilda profil samt med lokala studiecencampus - tra på fler orter i länet. Kommitténs förslag bygger på att utbyggnaden organiseras så att högre utbildning upplevs som reellt tillgänglig i Stockholmsområdet. Följande lokalisering och inriktning föreslås för de tre campus Campus Spiran med etablering i anslutning till Huddinge sjukhus och med inriktning på livsvetenskaper och ekonomi

Campus Äpplet med etablering i Haninge och med inriktning på tek-

nik, ekonomi samt språk och med särskilt ansvar för program som syftar till kontinuerlig kompetensutveckling Campus Kronan i anslutning till Stockholms södra innerstad och med

inriktning på kulturvetenskap, språk och Östeuropa.

Utgångspunktema för förslaget är dels befintlig verksamhet, dels kommitténs förslag om samlokalisering av vissa konstnärliga högskolor. Kommittén

föreslår att uppbyggnaden startar i Campus Spiran och Campus Äpplet.

Kommittén föreslår att verksamheten byggs upp etappvis. I en första budgetåren 199596 och budgetåren 1997-1999 bör Söderstruktuetapp - ren tilldelas resurser så att verksamheten vid den första etappens slut omfattar 4 500 helårstudenter. Medel för i storleksordningen 2 000 helårsstudenter bör reserveras för försöksverksamhet rörande kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning i Södertäljeområdet. Modern informationsteknologi skall tas i anspråk för att hålla kontakt inom och mellan campus samt som stöd till distansutbildning.

SOU 1994: 127 Kapitel 2 9

Bakgrund

2.1 Inledning

Riksdagen behandlade våren 1994 med anledning av propositionen Ut- bildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft prop. 199394: 177, bet. 199394:UbUl2, rskr. 199394:399 vissa frågor rörande den högre ut- bildningen i landet. Bl.a. konstaterades behovet av ytterligare utbyggnad i såväl det korta som det långa perspektivet. Vidare betonades behovet av nya strukturer. Kommittén behandlar frågor rörande det nationella perspektivet i kapitel Riksdagen förordade en kraftig utbyggnad av den eftergymnasiala utbildningen fram till sekelskiftet i ett första skede med tonvikt den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen och därefter längre akademiska utbildningar. Riksdagen konstaterade också behovet av en utbyggnad av den högre utbildningen i Stockholmsområdet och att denna inom ramen för en ny universitetsstruktur borde ske i de södra delarna. Regeringen bemyndigades att närmare utreda denna fråga inför Riksdagens slutliga ställningstagande. Till bakgrunden hör att Stockholms universitet har anmält att universitetet inte kan klara nämnvärd ytterligare ökning av utbildningens omfattning i Frescati. Med anledning av detta har på uppdrag av Utbildningsministem en förstudie genomförts rörande möjligheterna att samlokalisera viss högre utbildning i Stockholm. Studien presenterades i rapport mars 1994 Campus för mångfald. Vidare har Stockholms läns landsting beslutat att flytta Hälsohögskolan till Novumområdet i Huddinge kommun. Landstinget har också föreslagit att viss annan utbildning och forskning förläggs till Novum för att ytterligare förstärka den akademiska miljön. Haninge kommun har framfört önskemål om förstärkning av de högskoleutbildningar som idag bedrivs inom kommunen. Kommittén redogör för sina mer principiella resonemang om högre utbildning i Stockholmsområdet i kapitel 4 och lämnar i kapitel 5 förslag till en ny struktur för högre utbildning i södra Stockholmsområdet. Vidare godkände riksdagen att regeringen skulle få tillämpa en särskild beslutsordning i lokalförsörjningsfrågor för vissa konstnärliga högskolor i Stockholmsområdet. Kommittén redogör för dessa frågor i avsnitt 2.4. Kommitténs ställningstagande vad gäller lokal- och lokaliseringsfrågor för vissa konstnärliga högskolor i Stockholm framgår av bilaga

10 Kapitel 2

2.2 Universitethögskolor i Stockholmsområdet

Statliga utbildningsanordnare

Kungl. Musikhögskolan

Resurser för budgetåret 199596 kommer att behandlas i kommande bud-

getproposition.

Högskolornas examensrätt regleras genom Högskoleförordningen 1993:l00 bilaga 3.

Stockholms universitet

Stockholms universitet SU bedriver utbildning och forskning inom humanistisk, juridisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Förutom doktors- och licentiatexamen inom forskarutbildningen samt magister-, kandidat- och högskoleexamen inom den grundläggande högskoleutbildningen kan yrkesexamina som jurist, psykolog eller socionom avläggas vid universitetet. SU tilldelades budgetåret 199293 resurser för 17 300 helårsstudenter. Under treårsperioden 199394-199596 kan universitetet påräkna ersättning för högst 21 000 helårsstudenter per år. Universitetet har regeringens uppdrag att årligen under treårsperioden förlägga utbildning för 275 helårsstudenter till verksamheten i anslutning till forskningsparken Novum. Läsåret 199394 har universitetet utbildningar omfattande ca 330 helårsstudenter på Södertörn, till större delen i Botkyrka och Huddinge.

Kapitel 2 11

Universitetet önskar inte ytterligare expandera sin utbildningsorganisation och har givit till känna att en utökning av utbildningsplatsema i Stockholmsornrådet bör ske inom ramen för en ny, fristående högskola. De senaste årens tillskott av utbildningskapacitet har bidragit till förnyelse verksamav heten varför universitetet inte vill få en nerdragning av antalet platser.

Karolinska institutet

Karolinska institutet KI bedriver utbildning och forskning inom medicinsk och odontologisk fakultet. KI:s examensrätt omfattar dels alla generella examina inom forskarutbildning och grundläggande högskoleutbildning, dels yrkesexamina som logoped, läkare, psykoterapeut, sjukgymnast och tandläkare. KI tilldelades budgetåret 199293 resurser för 2 641 helårsstudenter och kan under treårsperioden 199394-199596 påräkna ersättning för högst 3 100 helårsstudenter per år. Delar av läkarutbildningen med tillhörande forskning samt hela odontologiska fakultetens utbildning och forskning är förlagd till Huddinge sjukhus. Där ligger också sjukgymnast- och logopedutbildningama. Sammanlagt betyder detta en utbildning för mer än l 100 helårsstudenter. Förläggningen av utbildning och forskning till Huddinge är betydelsefull för KI och utgör volymmässigt en tredjedel av KI:s samlade verksamhet, vilken fortsatt bör hållas samman i en organisation. KI eftersträvar inte, men är berett att diskutera möjligheten, att infoga Hälsohögskolan i Stockholm i institutet.

Kungl. Tekniska högskolan

Kungl. Tekniska högskolan KTH bedriver utbildning och forskning inom teknisk fakultet. KTH:s examensrätt omfattar alla generella examina inom forskarutbildningen och den grundläggande högskoleutbildningen samt yrkesexamina som arkitekt, civilingenjör och ingenjör. KTH har nyligen beslutat inrätta teknologie kandidatexamen. Högskolan tilldelades budgetåret 199293 resurser för 7 813 helårsstudenter. Under treårsperioden 199394- 199596 kan ersättning påräknas för högst 10 200 helårsstudenter per år. I Stockholmsområdet har KTH tvååriga ingenjörsutbildningar förlagda till Järfälla och Kista i norr samt Haninge, Södertälje och Tumba i söder. Sammanlagt har ingenjörsutbildningarna plats för cirka 1 800 helårsstudenter varav ca 800 i Haninge och 400 i SödertäljeTumba.

12 Kapitel 2

KTH planerar att organisatoriskt knyta ingenjörsutbildningama närmare till den övriga utbildningen vid KTH och diskuterar möjliga förlängningar av ingenjörsutbildningama. Den geografiska utspridningen av dessa förefaller att ha varit gynnsam för rekryteringen.

Lärarhögskolan i Stockholm

Lärarhögskolan i Stockholm LHS bedriver grundläggande högskoleutbildning inom undervisningsområdet samt forskning och forskarutbildning i pedagogik. LHS examensrätt omfattar magisterexamen i pedagogik, kandidat- och högskoleexamen, samt barn- och ungdomspedagogisk examen fritidspedagoger och förskollärare, flyglärarexamen, grundskol- och gymnasielärarexamen, studie- och yrkesvägledarexamen samt specialpedagogexamen. LHS har fasta forskningsresurser inom det pedagogiska området. Examina inom forskarutbildningen avlägges vid Stockholms universitets samhällsvetenskapliga fakultet. LHS tilldelades budgetåret 199293 resurser för 5 700 helårsstudenter. Under treårsperioden 199394-199596 kan högskolan påräkna ersättning för högst 5 600 helårsstudenter per år. Geografiskt är utbildningarna spridda till 13 adresser i Liljeholmen, Blommensberg, Solna och Södertälje samt Rålambshovsområdet. En väsentlig del av grundskol- och gymnasielärarutbildningama är förlagda till universitetet, Konstfack samt Idrottshögskolan och Kungl. Musikhögskolan. LHS har ändrat sin institutionsstruktur och verksamheten bedrivs nu med ett färre antal institutioner inriktade mot olika kunskapsområden vilka var och deltar i flera utbildningar. Denna mer sammanhållna organisation en beräknas underlätta samverkan mellan olika utbildningar och bidra till den starkare forskningsanknytning som eftersträvas. Strävan mot en bättre forskningsanknytning kommer bland annat till uttryck genom att ett stort antal lärare genomgår forskarutbildning. LHS är positiv till tanken flera universitetscentra i Stockholm men anser att en delning av LHS varken är möjlig eller lämplig.

De konstnärliga högskolorna

Vid Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm samt Teaterhögskolan i Stockholm bedrivs grundläggande högskoleutbildning

Kapitel 2 13

inom det konstnärliga området samt konstnärligt utvecklingsarbete. Vid Konstfack och Musikhögskolan bedrivs också lärarutbildning. Skolorna disponerade budgetåret 199293 resurser för sammanlagt ca l 600 helårsstudenter, fördelade med ca 550 på vardera Konstfack och Musikhögskolan i Stockholm och återstoden övriga skolor.

Kommunala utbildningsanordnare

Hälsohögskolan i Stockholm

Hälsohögskolan i Stockholm bedriver kommunal högskoleutbildning och har Stockholms läns landsting som huvudman. Högskolans examensrätt omfattar högskoleexamen samt arbetsterapeut-, bammorske-, sjuksköterske-, social och tandhygienistexamen. Utbildningen omfattar cirka 2 500 helomsorgsårsstudenter och är förlagd till lokaler invid Huddinge sjukhus och Södersjukhuset, på Karolinska institutets område och Lindhagensgatan. Ledningen är lokaliserad till Gröndal. Landstingets strävan är att samla Hälsohögskolan lokalmässigt och att stärka dess nu begränsade akademiska förankring. Forskarutbildning med anknytning till Hälsohögskolan bedrivs vid två centra, ett vid Karolinska institutet och ett vid Stockholms universitet. Andelen forskarutbildade lärare är, bland annat som en följd av denna forskarutbildningsverksamhet, högre än i resten av landet.

Enskilda utbildningsanordnare

De enskilda utbildningsanordnamas examensrätt regleras genom Lag om tillstånd att utfärda vissa examina 1993:792 och Förordning om tillstånd att utfärda vissa examina 1993:956 Handelshögskolan i Stockholm har cirka 1 500 helårstudenter i grundutbildning. Handelshögskolan erhåller statsbidrag och förhållandet mellan Handelshögskolan och staten är reglerat i ett särskilt avtal. Examensrätten omfattar doktors-, licentiat-, magister-, kandidat- och högskoleexamen. Inom vårdområdet finns i Stockholmsområdet tre privata sjuksköterskeskolor nämligen Ersta diakonissanstalts sjuksköterskeskola, Röda Korsets sjuksköterskeskola och Sophiahemmets sjuksköterskeskola. Statsbidrag utgår via Stockholms läns landsting och enligt samma principer som till landstingets vårdutbildningar.

14 Kapitel 2

Stiftelsen Stora Sköndal har examensrätt för socionomexamen och erhåller statsbidrag för denna verksamhet. Stiftelsen bedriver också diakon- och kyrkomusikalisk utbildning. Ericastzjftelsen har rätt att utfärda psykoterapeutexamen. Stiftelsen bedriver också vissa andra utbildningar och har statsbidrag. Teologiska högskolan i Stockholm, är nyinrättad, har rätt att utfärda som högskoleexamen med teologisk inriktning och erhåller sedan förra budgetåret statsbidrag. Stockholms Musikpedagogiska institut har examensrätt för högskoleexamen om 80 och 120 poäng med musikpedagogisk inriktning och erhåller statsbidrag.

Stiftelsen Edsbergs musikinstitut bedriver utbildning med kammarmusika-

lisk inriktning. Stiftelsen har ingen examensrätt och har inte begärt sådan. Stiftelsen erhåller statsbidrag.

2.3 Kommitténs

uppdrag och arbete

Kommitténs huvuduppgift är enligt direktiven att utarbeta ytterligare planerings- och beslutsunderlag för att förbereda etableringen av den struktunya ren samt att samlat utreda vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet och att träffa avtal. Kommitténs närmare uppgifter framgår direktiven av som bifogas detta betänkande som bilaga Kommittén har under arbetets gång orienterat och utbytt synpunkter med berörda kommuner i Stockholmsområdet samt samrått med Länsstyrelsen i Stockholms län. Vidare har kontinuerliga kontakter förevarit med företrädare för de konstnärliga högskolorna i Stockholm. Till kommittén har inkommit skrivelser från Hälsohögskolan i Stockholm om framtida struktur och utbildningsorganisation, Näringslivshögskola Syd om Högre utbildning Södertörn, Stockholms Handelskammare om en ny universitetsstruktur Södertörn, Tyresö kommun Centrum för livslångt om lärande C3L, Botkyrka kommun angående förutsättningar för etablering av konstnärliga högskolor i Botkyrka, Haninge kommun högre utbildning om i Haninge kommun, Skanska om Universitetscenter vid Novum Forskningscentrum, Nacka kommun och KF Fastigheter AB om högskoleetablering Kvarnholmen, Stockholms stad om etablering högre utbildning i Södra av Hammarbyhamnen, Teologiska Högskolan i Stockholm med anmälan om intresse för diskussion om gemensam lokalisering Kvarnholmen eller i Södra Hammarbyhamnen, Stockholms läns landsting Översikt och värdeom ring av amerikanska universitets IT-satsningar, HSB Stockholm nya angående avtal rörande lokaler för LHS m.fl. Kvarnholmen samt utveck-

Kapitel 2 15

lingen av Kvarnholmen i övrigt, Nacka kommun om Former för medverkan från Nacka kommun vid etablering av högskoleutbildningar och forskning Kvarnholmen och Anders Mattson, Vin- och Spritbolaget om högskoleetablering i Sjövik, Årstadal. Kommittén skall enligt direktiven lämna förslag som kräver riksdagens ställningstagande senast den 10 september 1994. Detta första betänkande har därför en koncentration på resursfrågor och underliggande ställningstaganden.

2.4 Lokalfrågor

Beslutsordningen i lokalfrågor är sådan att universitet och högskolor själva bestämmer sina lokaler och lokaliseringen av verksamheten. Vidare ingår om medel för lokalhyror i de samlade resurser som tilldelas lärosätena. För att teckna längre hyresavtal än tio år krävs emellertid regeringens medgivande. Samråd med Statens lokalförsörjningsverk krävs för längre hyresavtal än tre år. I kommitténs uppgifter ingår att komma med förslag angående förutsättningarna för samlad lokalisering de konstnärliga högskolorna i en av Stockholm utom Kungl. Konsthögskolan. - Riksdagen har vad gäller lokalförsörjningen för de konstnärliga högskoloma godkänt tillfällig beslutsordning. Denna innebär att kommiten annan tén i lokalförsörjningsfrågor skall företräda de konstnärliga högskolor för vilka det kan vara aktuellt att flytta större delen av verksamheten till gemenlokalisering. Med detta menas, vilket framgår av kommitténs direktiv, sam att för berörda högskolors räkning ta fram underlag och förutsättningar för samt föra förhandlingar och föreslå erforderliga avtal. Vidare har regeom ringen i regleringsbrevet för budgetåret 199495 föreskrivit att de konstnärliga högskolorna skall samråda med kommittén före beslut i lokalförsörjningsfrågor och att kommittén får överta högskolornas beslutsrätt i frågor har betydelse för den långsiktiga lokalförsörjningen för dessa. Därefter, som i den mån avtal längre tid än tio år, krävs regeringens medgivande. avser Kommittén har i lokal- och lokaliseringsfrågor samverkat med Lärarhögskolan i Stockholm LHS. Kommittén har i en särskild skrivelse till regeringen redovisat planerna lokalisering för de konstnärliga högskolorna och LHS. för en gemensam Kommitténs ställningstagande i frågan samt de konstnärliga högskolornas inställning framgår skrivelsen fogas som bilaga 3 till betänkandet. av som Kommittén begär regeringens medgivande att hyresavtal med en hyrestid om 20 år får tecknas för berörda högskolor.

Kapitel 3 17

3 Kommitténs

överväganden - Högre utbildning och forskning i ett na-

tionellt perspektiv

I det följande redovisas för utredningen relevanta faktorer som underlag och utgångspunkter för kommitténs ställningstaganden.

3.1 Bakgrund

Kunskap och kompetens får en allt större betydelse för alla länder. De länder som har en kompetent och väl utbildad befolkning har större möjligheter att utveckla eget kunnande och egna innovationer men också att ta till sig vad som händer olika områden i andra länder. För att vara konkurrenskraftigt i framtiden måste Sverige som är ett litet och exportberoende land satsa särskilt kunskapsutveckling. Den svenska bildningstraditionen är en styrka och en stor tillgång när kunskapskraven skärps. Varje enskild människas vilja och möjligheter till ökade kunskaper skapar en hel nations förmåga. Utbildning måste kunna tillhandahållas för människors behov oavsett bakgrund, ålder och boende. Näringslivets behov av kompetent personal måste tillgodoses. Unika kombinationer av kunskaper snarare än förhand fixerade yrkesinriktningar kommer att bli allt mer betydelsefulla. Tillgång till utbildning och kunskap är en fråga om personlig utveckling och bildning men också en förutsättning för vårt lands fortsatta välstånd. Bildning och utbildning utgör förutsättningar för ett gott personligt liv och ett bra samhälle.

3.2 Genomförda insatser

En betydande utbyggnad av den högre utbildningen har ägt rum de senaste åren. De beslut som fattats sedan 1990-talets början innebär att antalet helårsstudenter vid universitet och högskolor ökat från cirka 140 000 till cirka 185 000 per år vid 1990-talets mitt således med omkring 30 procent. - Vidare har beslut fattats som ger nya förutsättningar att förändra utbildningsutbudet vid universitet och högskolor för att kunna möta förändrade behov i samhället. Krav har ställts på att antalet examina som avläggs inom universitet och högskolor efter treåriga och längre utbildningar ökar liksom på att examinationen av civilingenjörer ökar.

18 Kapitel 3

Betydande resurser har även tillförts forskning och forskarutbildning de senaste åren och statsmakterna har satt som mål att examinationen inom forskarutbildningen skall fördubblas till sekelskiftet. Vidare har insatser gjorts för att förstärka samarbetet mellan universitet och högskolor å ena sidan och företagen å den andra. Riksdagens beslut med anledning av propositionen Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft prop. 1993942177, bet. 199394:UbUl2, rskr. 1993942399 innebär en utbyggnad av den kvalificerade eftergymnasiala utbildningen och en fortsatt utbyggnad av de längre akademiska utbildningarna. Vidare har resursökning skett bl.a. med motiveringen att det är särskilt viktigt att små länder kan erbjuda internationellt attraktiva vetenskapliga miljöer. Så har ytterligare resurser för forskning skapats t.ex. genom att en stiftelse inrättats för att stödja forskning inom områden med anknyt-

ning till Östersjöregionen och Östeuropa. Vidare har stiftelse bildats för

en stöd till vårdforskning och forskning om allergier.

3.3 Behov ytterligare insatser

av

3.3.1 Ytterligare utbyggnad

Ytterligare insatser måste dock göras inom utbildning och forskning för att möta framtidens utmaningar för att möta enskilda människors efterfrågan högre utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling, ökad konkurrens och undvika en hotande permanent arbetslöshet. Insatserna är nödvändiga för att Sverige skall nå den höga utbildningsnivå som är en förutsättning för att kunna konkurrera inom kunskapsintensiv varu- och tjänsteproduktion. Intresset för och behovet av utbyggnad av den högre utbildningen har behandlats i en rad rapporter. OECD-studier visar att en relativt liten andel av svenska gymnasieelever genomgår eftergymnasial utbildning. Såväl ifråga om kortare som längre eftergymnasiala utbildningar släpar Sverige efter viktiga konkurrentländer t.ex. USA och Canada. Med den andel studenter i högre utbildning som gällde före höstterminen 1991 skulle arbetskraftens kompetens, mätt som andelen personer i arbetskraften med längre akademisk utbildning ha sjunkit efter sekelskiftet. Situationen har dock förbättrats men om inte Sverige skall få en signifikant lägre andel än jämförbara OECD-länder måste den påbörjade utbyggnaden fortsätta. SCB genomförde hösten 1993 en undersökning angående intresset för högre studier bland gymnasieskolans avgångsklasser. Rapporten visar att i

Kapitel 3 19

nästan hälften alla ungdomar i gymnasieskolan tänker söka till högre utav bildning under de närmaste tre åren. Undersökningen visar att fyra av tio manliga sökande helst vill studera teknik, var tionde ekonomiadministration och nästan lika många idrotthälsa. Bland kvinnorna vill 16% helst studera inom vårdomsorg och 14% väljer undervisningsområdet nästan hälften de studieintresserade ungdomarna föredrar fasta utav bildningsprogram före fristående kurser, bland de ungdomar bestämt sig för en högskoleutbildning vill som närmare hälften av dem som tänker studera språk, humaniora och samhällsvetenskap själva kombinera olika kurser till en examen drygt 40% av ungdomarna helst vill studera vid universitet och att drygt 20% föredrar plats vid en mindre eller medelstor högskola. en Det är dubbelt så vanligt att ungdomar från gymnasieskolans studieinriktade linjer föredrar ett universitet. Följande faktorer har enligt SCB:s undersökning betydelse för val av högskola: Närhet, ämnesområde, högskolans utbud samt trivsel miljö, studentliv. I rapport Vägvalet som SACO nyligen juni 1994 lagt fram been - handlas betydelsen kunskap och kompetens för välståndsutvecklingen i av landet och utvecklingen på arbetsmarknaden fram till år 2010 skisseras. SACO:s bedömning är att efterfrågan akademiker kommer att öka starkt. Särskilt uppmärksammas att så få akademiker får anställning i näringslivet. I rapporten beskrives tre olika scenarier, skisserade av Närings- och teknikutvecklingsverket Nutek, över den ekonomiska utvecklingen fram till år 2010. Ett alternativ med två procents årlig tillväxt skulle kräva en ökning med minst 300 000 akademiker i näringslivet eller en årlig bruttorekrytering på 24 000 akademiker. Även inom den offentliga sektorn beräknas efterfrågan akademiker öka med cirka 70 000 personer. SACO:s slutsats är att högre tillväxt desto större efterfrågan akademiker i näringslivet. Det väsentliga budskapet är dock att en satsning högre utbildning leder till högre tillväxt. Även SCB:s SCB:s rapport Trender och prognoser 94 Beprognoser folkningen, Utbildningen och arbetsmarknaden visar att behovet av högskoleutbildade kommer att öka med 420 000 personer till år 2015 vilket motsvarar ökning 40% jämfört med nivån i arbetskraften år 1990. en om Prognoserna bygger på antaganden bl.a. att det totala antalet sysselsatta om kommer att öka under perioden och att andelen högskoleutbildade i den

arbetskraften kommer att öka. Överlag betonas utbildningens betydelse

yngre för att få fotfäste på den framtida arbetsmarknaden. Enligt SCB kommer de välutbildade och risken för att ställas utanför arbetsmarknaden att gynnas

20 Kapitel 3

ökar dramatiskt för dem med enbart grundskola eller gymnasieskola med allmän inriktning. Enligt en undersökning som Nutek genomfört Konjunkturbilden för mindre och medelstora företag inser de mindre och medelstora företagen nu alltmer vikten av att ha välutbildad arbetskraft. 60% dessa företag av planerar att öka antalet anställda med akademisk utbildning under den närmaste tioårsperioden. I betänkande av Utredningen om kunskapsbildning i arbetslivet- Kunskap för utveckling SOU 1994:48 framhålls att tillväxten i sysselsättning kommer att ske i service- och tjänstearbete i och kring kunskapsintensiva företag. Detta ställer krav kompetensutveckling alla nivåer och universitetens och högskolornas roll betonas. Behovet av högre utbildning kommer således enligt olika samstämmen miga bedömningar att fortsatt öka. Enligt statsmakterna Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft prop. l99394:l77, bet. 199394:UbU12, rskr. 199394:399 måste insatser göras för att öka utbildningskapaciteten så att den motsvarar 20 000 fler helårsstuderande på eftergymnasial nivå, huvudsakligen i kvalificerad yrkesutbildning. Förutsättningarna för kontinuerlig kompetensutveckling måste förbättras. För att tillgodose ett föränderligt behov arbetsmarknaden utreds f.n. möjligheterna att ge den eftergymnasiala yrkesutbildningen former Utredning kvalificenya om rad eftergymnasial yrkesutbildning, dir 1994:36. Enligt direktiven skall utredaren beskriva och definiera behovet av sådan yrkesutbildning på eftergymnasial nivå, vilka insatser som behövs för att stimulera tillväxten av sådan utbildning samt beakta möjligheterna att inom ett system för kvalificerad yrkesutbildning tillgodose behoven av kontinuerlig komptensutveckling. Utredningen skall överväga hur statliga stödinsatser kan utformas och administreras. Inom ramen för utredarens uppdrag har försöksverksamhet en startats vad gäller utbildning i samarbete med företag. Försöksverksamheten gäller hela landet men sju län har av utredaren valts ut för närmare studier. En utgångspunkt för försöksverksamheten är att företagen tar ett väsentligt ansvar för utbildningen. Detta eftersom utbildningen syftar till att tillgodose näringslivets omedelbara behov. En fortsatt utbyggnad den längre akadeav miska utbildningen är också nödvändig för att tillmötesgå studenternas efterfrågan och för att stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Den fortsatta utbyggnaden av den tekniska och naturvetenskapliga utbildningen förutsätts i första hand ske vid lärosäten där sådana utbildningar bedrivs idag. Landshövding Anita Bråkenhielm fick våren 1992 ett utredningsuppdrag som utöver frågan om huvudmannaskapet för vårdhögskoloma också omfattade styrning, forskningsanknytning och kvalitet i utbildningarna. I betän-

Kapitel 3 21

kandet Vårdhögskolor kvalitet, utveckling och huvudmannaskap SOU - 1993: 12 presenterades ett flertal utvecklingsmöjligheter för vårdutbildningama. I 1994 års proposition om högre utbildning och forskning lämnas förslag som skall ge möjlighet till en förstärkt forskningsanknytning. I propositionen föreslogs dels att vårdhögskolor skall kunna infogas i befintliga statliga universitet och högskolor, dels att en stiftelse vars avkastning skall gå till forskning och forskarutbildning inom vårdområdet samt forskning med inriktning allergier och annan överkänslighet skulle bildas. Vidare föreslås att all vårdutbildning vid universitet och högskolor skall utvärderas för att avgöra under vilka omständigheter fortsatt examensrätt skall kunna påräknas. Riksdagen biföll propositionen.

3.3.2 Behov av förändring nya strukturer -

Kungl. Vetenskapsakademien har i en studie hösten 1993 konstaterat att en de viktigaste uppgifterna är att idag lägga grunden för att i framtiden ha av tillgång till fler individer med kvalificerad utbildning i naturvetenskap och teknik fler forskare, högskole- och forskarutbildade yrkesverksamma i in- dustrin och skolan. Till detta kommer att många i framtiden kommer att behöva breddad kunskapsbas med såväl naturvetenskap som samhällsveen tenskap och humaniora.

Kombinationer och samband mellan ämnen blir allt viktigare

All högre utbildning som är väl anknuten till pågående forskning skapar i sig beredskap för samhällsförändringar. De som betraktar universitet och högskolor utifrån och tycker sig möta statiska organisationer med månghundraåriga traditioner förbiser lätt, att det sker en ständig omprövning och utveckling utbildningens innehåll och forskningens inriktning trots att de organiav satoriska ramarna i stort består. När detta är sagt måste dock även beakta att den traditionellt disman ciplinbaserade organisationen har sina svagheter. Fakultetsindelningen har visat sig föga lämpad att ta tillvara de problemområden som faller utanför för de enskilda fakultetema. Ändå är det ofta påtalat att det primära ansvaret den mest framtidsdigra vetenskapliga utvecklingen sker inom gränsområden. I skriften Kunskap och kompetens inför 2000-talet ger Kungl. Vetenskapsakademien många exempel belyser detta. Med tanke att akadesom mien i första hand representerar naturvetenskapema är det naturligt att man lagt tonvikten vid möten mellan olika sådana discipliner. Dock pekar man

22 Kapitel 3

också nödvändigheten att kompetens inom bl.a. miljöområdet byggs av upp av komponenter från en rad andra ämnen från ekonomi till juridik. - Forskning och utbildning förenar psykologi, biologi och medicin nämns som också som särskilt intressanta. Kunskap ekonomi, ledarskap och organiom sation bedöms bli allt viktigare inom det tekniska området. När det gäller humanistiska ämnen som inslag i utbildningar, benya gränsar sig urvalet ofta till språk. Detta sker med hänvisning till den växande intemationaliseringen eller informationsteknologins behov. Det finns emellertid mycket starka skäl att betona vikten kulturvetenskaplig kompetens i av vidare mening inför den framtid, vilken egentligen inte vet något om annat än att den kommer att kräva hög beredskap för förändring. Om den inte skall urarta till kaos och anarki fordras fördjupad kunskap våra om egna grundvärden och traditioner samtidigt måste ha ständigt växande som insikter om världen omkring oss. Det ställer krav historiskt, idéhistoriskt och filosofiskt kunnande med både större bredd och djup än vad de flesta medborgare har idag. Många tecken tyder att kulturfrågor kommer att bli alltmer centrala i framtiden mindre tid som går för att tillgodose materiella behov. Redan idag har kultursektom blivit ett även ekonomiskt betydelsefullt område det må räcka med att peka musikindustrin belägg. Här öppnar sig som spännande utsikter för kombinationsutbildnin gar med inslag från konstnärliga utbildningar, en rad humanistiska ämnen, flera samhällsvetenskaper och även tekniska ämnen.

Tekniska och naturvetenskapliga utbildningar

Väsentliga för forskning inom områdena naturvetenskap och teknik resurser har ställts till förfogande de senaste åren. En ytterligare expansion grundutbildningen inom de tekniska och av naturvetenskapliga områdena är ytterst angelägen bl.a för industrins kunskapsförsörjning och naturligtvis också rent allmänt för rekryteringen till forskarutbildning och forskning. Frågan i vilken takt grundutbildningen inom om dessa områden kan expandera är avhängig rekryteringsunderlaget. En rad av åtgärder har vidtagits för att stimulera ungdomar inte minst kvinnor att - välja en naturvetenskaplig inriktning i gymnasiet. Vidare är det s.k basåret ett led i att stimulera och underlätta val naturvetenskaplig och teknisk av inriktning i de högre studierna. Den beslutade expansionen forskarutav bildningen kommer efterhand att öka tillgången lärare. En begränsande faktor därvidlag kan dock bli en ökande efterfrågan forskarutbildade även från arbetsmarknaden i övrigt.

Kapitel 3 23

Kontinuerlig kompetensutveckling

För de flesta kommer det att bli naturligt att byta arbetsuppgifter och anställning flera gånger under den yrkesverksamma tiden. Ett ökat och snabbt föränderligt kunskapsbehov gör det nödvändigt att skapa förbättrade förutsättningar för kontinuerlig kompetensutveckling. Villkoren och möjligheterna för den allt större redan gått igenom gymnasiet eller redan grupp vuxna som skaffat sig högre utbildning är i detta avseende relativt dåligt utvecklade. en I den utbildningspolitiska diskussionen framhålls samstämmigt behovet kontinuerlig kompetensutveckling. Den framhålls också internationellt av mycket angelägen fråga. Ingenjörsvetenskapsakademien har i en rapsom en port Ds 1993:96 Ingenjörer i livslångt lärande framhållit detta förhållande. Systematisk uppbyggnad kontinuerlig kompetensutveckling är något av nytt för alla. Den måste utgå från individens förutsättningar och intresse. Den måste samtidigt förankrad i arbetslivet. Vidare framhålls att utbildvara ningamas tillgänglighet, i tid såväl rum, behöver förbättras för att funsom väl för den den kontinuerliga kompetensutvecklingen gera grupp vuxna som främst berör. Att kunna studera kvällstid, helger eller sommaren när själv väljer är ofta ett villkor för att kunna delta i utbildning vid man sidan arbete och familj. Användandet av informationsteknologi inom nya av former för mediaburen utbildning kan öppna sådana möjligheter. Även innehållsmässigt skiljer sig den kontinuerliga kompetensutvecklingen från de ungdomsstuderandes grundutbildning. För att få ett bättre samspel mellan den eftergymnasiala utbildningens utbud och företagens behov av utbildad personal behövs närmare kontakter mellan utbildningsanordnare och näringsliv. Kompetensutvecklingen efter ungdomsutbildningen måste ses som lika viktig denna, och insatser behövs för att skapa goda förutsättningar för som kontinuerlig kompetensutveckling.

Internationellt samarbete

A llmänt

Stora länder har sedan länge väl utbyggd internationell infrastruktur en dvs. bred kontaktyta inom olika delar av samhällslivet. Det är för dem en en självklarhet. För ett litet land Sverige är det särskilt betydelsefullt att som bygga upp en sådan. Det råder enighet att det internationella samarbetet inom högre utom bildning och forskning bör förstärkas. Samarbete med andra länder på det

24 Kapitel 3

akademiska området är betydelsefullt i sig har vidare värde men ett genom de ekonomiska och politiska nätverk är följd de personliga konsom en av takter som etableras mellan studenter och forskare från olika länder i världen. Det kan vidare konstateras att det finns ett allmänt stöd för ett ökat svenskt samarbete med vissa länder t.ex. Frankrike, Tyskland, Japan och USA. Särskilda insatser görs för att förstärka och detta permanenta samarbete bl.a. genom långsiktiga svenska etableringar.

Samarbetet med länderna i ÖstersjöregionenÖsteuropa, tidigare har

som varit omfattande, har under nästan ett sekel varit mycket begränsad av omfattning. Det är naturligt och angeläget att detta samarbete utvecklas och nu förstärks. De stora politiska förändringarna i Sveriges närhet innebär helt nya

förutsättningar för samarbete mellan länderna i Östersjöornrådet område

- ett som knyts samman av gemensam historia och kultur och ett gemensamt ansvar för miljön i området. En under lång tid i stort sett sluten värld har öppnats för internationellt utbyte och historisk möjlighet en ges nu att utveckla samarbete inom olika områden handel och ekonomi, kultur och -

vetenskap. En ökad samverkan kring utbildning och forskning i Östersjöre-

gionen är inte bara kulturellt och ekonomiskt värdefull också utan ger förutsättningar för stabilitet och fred.

ÖstersjöregionenÖsteuropa

Bakgrund

Östersjöregionen är ett område beroende definition, omfattar mellan

som, 50 och 100 miljoner människor. Länderna och regionerna närmast kring

Östersjön omfattar drygt 50 miljoner innevånare räknar hela Skandi-

om man navien, Finland, de baltiska staterna samt Tysklands, Rysslands och Polens

Östersjöregioner. Sverige står för cirka 17 % denna regions totala be-

av folkning. Det nuvarande samarbetet, inom de vetenskapliga och kulturella om-

rådena, med de östeuropeiska länderna i Östersjöornrådet består dels i olika

större och mindre enstaka samarbetsprojekt inom olika områden mellan svenska universitet och högskolor och baltiska, ryska och polska, dels av projekt finansierade Svenska institutet. genom Stöd till svenskundervisning vid vissa universitet och högskolor i Östersjöregionen, etableringen av Handelshögskolan i Riga, satsningar på en långsiktig etablering i Szt Petersburg och ett ökat universitetssamarbete är alla led i att stärka de vetenskapliga och kulturella relationerna mellan

Kapitel 3 25

Sverige och övriga Östersjöländer. För att skapa hållbarhet i kontakterna

med S:t Petersburg har chefen för Utbildningsdepartementet givit ett uppdrag till en särskild utredningsgrupp att närmare studera förutsättningarna och komma med förslag till inriktning för en fast etablering i S:t Petersburg. Samarbetet bör enligt direktiven gälla områden som är av gemensamt in-

tresse för Östersjöregionen och där svenska universitet och högskolor har en

framskjuten position t.ex. naturvetenskapmiljö, ekonomihandel. Samråd har skett med Stockholmskommittén. Det är naturligt och nödvändigt att bygga ut den akademiska utbildningen inom områden med anknytning till våra närmaste grannländer.

Gotland har gamla traditioner när det gäller samarbete i Östersjöregionen.

Länsstyrelsen i Gotlands län har de senaste åren utvecklat en långsiktig strategi för att skapa en ny och vidgad roll för Gotland i ett förstärkt kultur-

och utbildningssamarbete i Östersjöregionen. Den första Östersjögemensam-

kulturinstitutionen, Östersjöns Författar- och Översättarcentrum, invigdes

ma 1993. Som ett led i utbildnings- och kunskapssamarbetet i Östersommaren sjöregionen har länsstyrelsen Gotland inlett ett arbete med sikte en betydligt vidgad roll för Gotland. Grunden för de satsningar som nu sker på Gotland är utöver det självklara geografiska läget, de historiska och kulturel-

förbindelsema mellan länderna i Östersjöregionen. Vetenskapliga semina-

rier och symposier, student- och lärarutbyte samt serviceinsatser gentemot universitetsinstitutioner och institut i form av t.ex. publiceringsverksamhet

etc. utgör grunden för förstärkt kunskapsroll för Gotland i Östersjöregio-

en Humanistiska och kulturinriktade ämnesområden kommer av naturliga nen. skäl att prioriteras. Verksamheten avses organiseras i ett Kunskapscentrum och planeringen sker i nära samarbete med universitet och högskolor.

Framtida samarbete

Östersjöregionen är rik vetenskapligt och konstnärligt kreativa miljöer. I

Stockholmsregionen finns en stor potential för samarbete det vetenskapliområdet i första hand med S:t Petersburgs universitet och forskningsinga stitut samt med universiteten i Baltikum och Polen. StockholmUppsala-

regionen, Åbo, Helsingfors och S:t Petersburg kan förenas i ett växande

samarbete inom högre utbildning och forskning. StockholmUppsala har ut-

vecklat kanaler till östra delen av Östersjöregionen för vetenskapligt samar-

bete och högre utbildning. Detta samarbete utnyttjar i hög grad de vetenskapliga fördelar StockholmUppsalaregionen utvecklat inom medicin, som bioteknik och andra livsvetenskaper. Fördelarna förstärks av samspelet med den avancerade biomedicinska forskning som bedrivs inom Astra och Phar-

26 Kapitel 3

macia samt vid Novum. Det ligger stora fördelar i att ytterligare bygga ut och bredda den livsvetenskapliga forskningen. Det är särskilt betydelsefullt att finna nya kontaktytor mellan livsvetenskapema, datavetenskap och andra informationsvetenskaper, matematik samt fysik och därpå baserade tekniska tillämpningsområden. Vidare bör samarbetet stärkas med den mycket framstående forskning inom olika delar av tillämpad matematik som kommit att utvecklas i S:t Petersburg.

Östersjöområdet har också stora förutsättningar att spela dominerande

en roll inom kreativa, konstnärliga områden. I området finns många intemationellt framstående kulturskapare. Med relativt sett små, koncentrerade insatser

kan man nå en mycket stor synergieffekt genom samarbete i Östersjöregio-

nen.

Östersjöregionen har nu en historisk möjlighet att utvecklas till globalt

en betydelsefull region när det gäller vetenskapligt och kulturellt samarbete. Regionen innehåller ett antal vetenskapligt och kulturellt särskilt aktiva miljöer som i ett uppbyggnadsskede måste bilda tyngdpunkter där man med rimliga insatser kan nå snabba och omfattande resultat. Ett starkt utvecklat

samarbete i nätverk mellan vetenskapliga centra runt Östersjön skulle kom-

ma att bli en viktig del av den gemenskap som nu är under framväxt i hela Europa.

Användning av informationsteknologi IT -

Begreppet IT kan definieras som alla former av information i digital form text, ljud, stillbilder och video och därmed möjlighet att behandla på - samma sätt som signaler till datorer. Vi lever i en tid av allt snabbare kunskapsutveckling. Informationsteknologins ökade betydelse i högre utbildning och forskning är allmänt omvittnad. IT gör det möjligt att snabbt och enkelt ta del av den mycket stora - kunskapstillväxt som nu pågår. IT gör det t.ex. möjligt med elektronisk publicering av böcker. Användaren kan då låna en bok i USA, Frankrike eller Stockholm från sitt skrivbord och få den blixtsnabbt till sin skrivbordsdator för utskrift och läsning. Det är dock en lång process innan all kunskap finns tillgänglig databaserad kanske på 30-50 år. Samspel mellan lärare, studenter, kunskapsbaser och bibliotek blir av allt större betydelse liksom mellan lärare och forskare olika institutioner och universitet. IT spelar i de sammanhangen en fundamental roll.

Kapitel 3 27

Internationella erfarenheter

I rapporten Ny informationsteknologi i undervisningen har docenten Kari Marklund och Sveriges Tekniska Attachéer i USA, Frankrike och Japan Ds 1994:21 beskrivit den internationella utvecklingen IT-området inom högre utbildning och forskning. I rapporten framhålls framför allt de interaktiva utbildningssystemens betydelse för distansutbildningen för undervisningen men också för att nya forskningsresultat kan spridas snabbare än idag. I distansutbildningen kommer nya former av läromedel i form av datornät och nya lagringsmedia att bli en självklarhet. Det kommer att röra sig om en blandning av nya och etablerade sätt att överföra information. Den gamla hederliga boken spås dock även fortsättningsvis få en stark ställning. Genomgående konstateras att de tekniska förutsättningarna finns men att den pedagogiska aspekten i teknologin måste utvecklas. Det gäller att få fram system som accepteras av studenter och lärare, som ger fördelar på det pedagogiska planet och att anpassa utbildningsmaterial och metoder till den teknik som redan finns och inte minst att få fram system som inte är för dyra. Man konstaterar att Europa ligger efter Japan och USA men att de satsningar som påbörjades i slutet av 1980-talet nu börjar ge resultat. Särskilt

nämns COMETT numera en del av Leonardo och DELTA Developing

European Learning through Technological Advance projekten inom EU. - Sverige rekommenderas att plocka russinen ur dessa kakor. Stockholms läns landsting har i en nyligen publicerad rapport givit en översikt och värdering av amerikanska universitets nya IT-satsningar. Insatserna i USA görs med en klar medvetenhet om de stegrade kostnaderna inom området. En mycket markant utveckling har skett inom IT-ornrådet t.ex. genom tillkomsten av multimedia, elektronisk post, kompakta skivminnen för interaktiv användning, videokonferenssystem och utbyggda telekommunikationssystem. Utvecklingen har fått extra skjuts genom ett starkt prisfall på all IT-utrustning i kombination med förbättrade prestanda. Bedömningen är att utvecklingen kommer att just mot bättre prestanda och billigare utrustning och inte mot att antalet media numerärt kommer att förändras. Detta kommer i sin tur resultera i en breddad användning av IT och stora förändringar i tillämpningen. Vidare betonas att klassrumsgränsema kommer att sprängas och de geografiska avstånden suddas den virtuella pedagogiken eller det gränsut att lösa klassrummet har skapats. Tidigare misslyckanden i IT-tillämpning förklaras med att man inte behärskade ADB-tekniken och hade dåliga användargränssnitt mellan människa och dator. De övergripande målformuleringar som satts upp på universitetsområdet i USA är vanligtvis knutna till IT-användning som skall ge bättre och effektivare pedagogik, bättre inforrna-

28 Kapitel 3

tionsinhämtning och inforrnationsspridning, ökad och bättre kommunikation mellan individer och grupper samt erbjuda studenterna arbetssätt samma som de kommer att möta i sin yrkesutövning. Ett IT-koncept i utbildningssammanhang förutsätter en kritisk för att fungera ekonomiskt, tekniskt massa och pedagogiskt. Som exempel kritiska faktorer nämns investeringar, tillämpningar, utrustningskapacitet, utbildning, träning och acceptans av lärarna. Video i olika former och CD-skivans betydelse i distans- och påbyggnadsutbildning av redan yrkesverksamma understryks och fortbildningskostnaderna förutspås kunna sänkas. I rapporten konstateras att flaskhalsen i utvecklingen idag är problemet att välja material, dyra produktionskostnader, brist kvalificerad personal för programproduktion, avsaknad av överenskommelser tekniska stanom dards och brister i det pedagogiska upplägget. Nyligen publicerade allmänt kända tekniska prognoser innehåller inga avgörande tekniska förutsättnya ningar. Man tror på en linjär utveckling med allt bättre prisprestandarelationer. Stordatorema kommer att utvecklas ytterligare och detta kommer framför allt få betydelse för lagring stora mängder multimediafiler för att av underlätta samtidig åtkomst av många användare. Det amerikanska försprånget i IT-användning ligger i en ytterst klar och sammanhållen handlingslinje. IT-utbildningen vid universiteten i USA är uppdelade i tre block. Ett klassiskt ADB-block med elektronik och systemvetenskap, ett nytt block som undervisar i hur IT skall utnyttjas media, struktur och integration samt ett tredje block som undervisar i hur IT-media skall produceras och som producerar olika kurser i samverkan med respektive institution. Detta är starkt integrerat med mediaindustrin som kommer att producera och distribuera olika media världen över.

Nationell strategi

I Sverige har olika insatser gjorts för att främja IT. Regeringen har under våren 1994 tillkallat en kommission för att främja en bred användning av informationsteknologin. Målet för kommissionens arbete anges i proposition Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft vara att Sverige senast år 2010 skall tillhöra den globala utvecklingens spjutspetsar när det gäller varje del av utnyttjandet av inforrnationsteknologin. Cirka en miljard kronor har avsatts till stiftelse för att främja använden ningen av inforrnationsteknologin inom en rad områden främst inom utbildning och forskning. Inom detta område skall kommissionens insatser inriktas

Kapitel 3 29

på två huvudområden nämligen informationsteknologianvändningen i själva undervisningen respektive främjande av olika former av distansutbildning. Informationsteknologikommissionens uppgift är att undanröja hinder och verka pådrivande för att nå de mål som angivits. Beträffande användning av IT inom högre utbildning och forskning ställs följande mål upp samtliga universitet och högskolor skall ligga i frontlinjen när det gäller att utnyttja IT för att främja utbildningen och forskningen inom alla discipliner. Alla studenter skall kunna använda IT. Lärare och forskare skall med hjälp av datorer kunna kommunicera såväl nationellt som internationellt IT skall vara ett integrerat hjälpmedel inom utbildningen i alla kurser och ämnen, naturvetenskapliga och tekniska, likaväl som humanistiska och estetiska kvinnor skall kunna utnyttja IT i minst samma utsträckning som män IT skall kunna stödja studenter med särskilda behov t.ex. funktionshindrade genom distansutbildning med hjälp av IT skall såväl ungdoms- som vuxenutbildning, den högre utbildningen och den kontinuerliga kompetensutvecklingen förstärkas. Detta skall ske genom bl.a. varje universitet och högskola upprättar en heltäckande plan för utveckling av IT-användning studenterna har god tillgång till datorer. studentbostäder skall ha elektroniska kommunikationsmöjligheter inom forskarutbildningen skall alla studenter göras förtrogna med IT:s användning och möjligheter. IT-specialister skall finnas tillgängliga för alla forskare en uppgradering av universitetsdatanätet SUNET skall genomföras och alla studenter skall ha tillgång till detta när 30% av Europas universitet och forskningsinstitutioner 1997 enligt EU skall vara anknutna till ett gemensamt forskningsnätverk skall alla svenska universitet och högskolor vara med distansutbildning med hjälp av IT skall främjas bl.a. genom spridning av information om pedagogiska och tekniska möjligheter. Genom statlig upphandling av tjänster för distansutbildning i en form som främjar utveckling av samarbete mellan skolor och universitet och högskolor skall regeringen ge sitt stöd till utvecklingen av distansteknik en översyn och en kraftsamling av befintliga offentliga insatser för forskning och utveckling inom IT-området skall genomföras

30 Kapitel 3

en ökad andel svenska forskare inom EU:s program för IT-forskning skall eftersträvas för att säkra en bättre tillgång till de resultat som kommer fram där. Länsstyrelsen i Stockholms län har påbörjat ett regionalt IT -projekt, som bl.a. avser att främja användningen IT inom utbildningsområdet. Inom av ramen för detta arbete planeras ett antal demonstrationsprojekt som skall visa hur IT kan användas för att effektivisera skolundervisningen, höja kvaliteten och förbättra tillgängligheten till högre utbildning. Redan tidigare har Länsstyrelsen aktivt stött utvecklingen av distansundervisning och datorstödd undervisning vid Stockholms universitet IDF och KTH i Haninge.

Slutsatser

Kommittén kan sammanfattningsvis konstatera att behovet av utbyggnad av högre utbildning fortsatt kommer att vara mycket stort. Detta gäller såväl ungdomsutbildning som kontinuerlig kompetensutveckling. Gränsöverskridanden mellan traditionella ämnesområden och fakulteter i såväl grundutbildning som forskning kommer att få allt större betydelse för ekonomisk, social och kulturell utveckling. Distansundervisningen kommer att spela viktig en roll för att öka tillgängligheten till utbildning och i det sammanhanget kommer informationsteknologins tillämpning efterhand att bli avgörande.

Kapitel 4 31

4 Kommitténs

överväganden -

Behov av insatser i Stockholmsområdet

4.1 Behov och förutsättningar

Stockholms län har 1,7 miljoner innevånare cirka en femtedel av landets befolkning fördelade 25 kommuner varav Stockholms stad är den största med ca 685 000 innevånare. Stockholms län utgör ett av landets mest expansiva områden. Inget annat län har i ett längre perspektiv vuxit lika snabbt. Den snabba tillväxten hänger naturligtvis samman med tjänstesektoms tillväxt och det faktum att Stockholm är landets huvudstad. En stor del av befolkningsökningen i länet förklaras av inflyttning från utlandet. Utbildning och forskning i Stockholmsomådet har stor betydelse för hela landet. Denna nationella roll skall förenas med den betydelse utbildningsutbudet har för näringslivet och för dem som bor och arbetar i huvudstadsområdet. En obalans i regionen består i att det finns en mycket stor arbetsmarknad för välutbildade i Stockholm samtidigt som där erbjuds ett genomsnittligt volymmässigt mindre utbud av högre utbildning än i landet som helhet. Karaktäristiskt för högskolorna i Stockholmsområdet är att de är specialiserade, att de där har sin huvudsakliga verksamhet norra sidan i Stock- holms stad eller Solna och att de dessutom i de flesta fall saknar expan- sionsmöjligheter på plats. Stockholms universitet har en betydande ämnesmässig bredd i forskningen inom de filosofiska fakultetema även om man bedömer att främst den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten ännu är fullt utbyggd. Vad gäller den grundläggande utbildningen har universitetet anmält att man inte önskar växa ytterligare. Regeringen har vidare i en proposition till riksdagen föreslagit att området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken- Djurgården skall vara Nationalstadspark. Detta innebär att inga nya verksamheter kan etableras i Frescatiområdet och att inga nya markområden får tas i anspråk för bebyggelse. En framtida utbyggnad av högre utbildning måste ske någon annanstans i regionen.

4.1.1 Nuläge

Eftersom kan konstatera att Stockholmsområdet i relation till sin beman folkning, efterfrågan och näringslivets karaktär är underförsörjt vad gäller högre utbildning finns ett behov av att öka utbudet av högre utbildning i regionen. Under de senaste tio åren har frågan varit föremål för flera ut-

32 Kapitel 4

redningar bl.a. Utredning om Utbyggd högskoleutbildning i Gotlands och Blekinge län samt i Fyrstadsregionen och södra delen Stockholms län av Betänkande rörande södra delen av Stockholms län Ds 1989:33 och Storstadsberedningens betänkande Storstadsliv Rika möjligheter hårda villkor - SOU 1990:36, Länsstyrelsen i Stockholms län Befolkning och sysselsättning i Stockholms län utblick mot år 2000, 4:l993 samt Campus för mångfald, - Utbildningsdepartementet 1994. Riksdagen har behandlat ett antal motioner om behovet av utbyggnad av högre utbildning i Stockholmsområdet och om att därvid förlägga sådan utbildning till den södra delen av regionen. Inom huvudstadsregionen bor 19% befolkningen. En stor andel näav av ringslivet är kunskapsintensiv. Samtidigt har universitetet och högskolorna i regionen tilldelats resurser för motsvarande endast 17% de 180 000 av helårsstudentema i landet. Detta innebär att utbildningsvolymen skulle behöva ökas med åtminstone 12%, vilket motsvarar 3 600 helårsstudenter, för att Stockholmsområdets innevånare skall få samma tillgång till högre utbildning som genomsnittligt i landet. Kommittén kan konstatera att jämfört med övriga län gäller för Stockholms län att andelen högskoleutbildade i arbetskraften är 50% högre än riksgenom- snittet dvs. här finns en arbetsmarknad som kräver högre andel höguten bildade än andra delar av landet. För att tillgodose detta behov måste rekrytering av unga välutbildade i dag ske från andra delar landet av brain-drain att antalet sökande till universitet och högskolor i Stockholms län varit extremt stort att andelen högskolenybörjare emellertid är lägre än riksgenomsnittet och att det särskilt gäller den södra regionen att antalet ungdomar under 1990-talet inte minskar lika mycket i Stock- holmsregionen som i resten av landet att utbudet av kurser för fortbildning och vidareutbildning är bra på - men bekostnad av ungdomsutbildningen vilket medfört stark konkurrens en bland ungdomsstudentema att en stor andel av efterfrågan högre utbildning kommer från invand- rare.

Kapitel 4 33

4.1.2 Behov i Stockholmsområdet efterfrågestruktur -

Yrkeslivets efterfrågan

En omfattande tjänstesektor

Den förvärvsarbetande befolkningen i länet uppgick 1992 till drygt 880 000 sysselsatta vilket utgör ca 21% av det totala antalet sysselsatta i landet vilket är större än andelen innevånare. Även efterfrågan högutbildade är större än riksgenomsnittet beroende att arbetsmarknadens sammansättning i Stockholms län skiljer sig från riket i övrigt. Till skillnad från den gängse uppfattningen är offentlig sektor inte större i Stockholm än i andra delar av landet. Däremot är den privata tjänstesektom överrepresenterad. Till den privata tjänstesektom hör såväl traditionella kommersiella tjänster som tjänster inom t.ex. vård och omsorg. En förklaring till att privata tjänster är överrepresenterade är också att banker, försäkringsbolag, konsultföretag, intresseorganisationer m.fl. har sina huvudkontor i Stockholms län. Den privata tjänstesektom har hög andel högutbildade. Även och hotellen restaurangverksamhet och partihandel är överrepresenterade i länet.

Sysselsättningens fördelning i aibetsmarknadssektoier jämfört med riket som helhet.

Källa: Institutet för regional analys AB Inregia efter Folk- och bostadsräkningen.

Inom industrisektom finns ett jämförelsevis stort antal företag med FoUintensiv verksamhet. Det gäller branscher inom data, elektronik, kemilläkemedel, telekommunikationer samt transportmedel. Bland de större företagen kan nämnas Astra, Ericsson, IBM, Philips, Kabi Pharmacia, Telia och Saab- Scania. Flera av dessa företag är lokaliserade till de södra delarna av regionen. En genomgång av de olika näringsgrenama visar att söderkommunema har en högre andel industrisysselsatta jämfört med övriga delar av regionen. Flera av de i södra Storstockholm verksamma företagen har framfört starka

2 14-1289

34 Kapitel 4

önskemål om en utbyggnad av utbildningar inom teknik, naturvetenskap, ekonomi och informationsvetenskap.

Näringslivets efterfrågan

Utmärkande för de dominerande näringsgrenama i Stockholmsområdet är att de har behov av högutbildad arbetskraft. Utbildningsväsendet i länet har inte klarat av att förse näringslivet med arbetskraft i tillräcklig omfattning. En snabb ökning av högutbildade har slagit igenom kraftigt i samtliga näringsgrenar de senaste tjugo åren.

Tabell över utbildningspmñlen i Stockholms län i olika näringsgrenar åren 1970 och 1990 samt förändringen i sysselsättning under samma period.

Utbildningspmfil Sysselsättningsandel med efter- förändring gymnasial utbildning

Index då den genomsnittliga förändringen för hela näringslivet 100 Källa: Institiutet för regional analys AB Inregia efter Folk- och bostadsräkningen

Kapitel 4 35

Hälso- och sjukvården har stått för den kraftigaste sysselsättningsförändringen inom offentlig sektor. Uppdragsverksamhet, bank- och försäkringsverksamhet representerar motsvarande utveckling när det gäller privata tjänster. Inom industrin, som är en vikande näring sysselsättningsmässigt, var det de kunskapsintensiva företagen som växte snabbast. Tillväxtnäringarna ligger således inom servicesektorn och inkluderar många yrken inom såväl offentlig som privat sektor för vilka det krävs högre utbildning. - Länsstyrelsen i Stockholms län tar i rapporten Befolkning och sysselsättning i Stockholms län utblick mot år 2000 4:1993 bl.a. upp Stockholms roll som storstadhuvudstad och hur denna roll kan komma att förändras under 1990-talet. I rapporten framhålls att länet idag p.g.a. sin ställning som huvudstadslän har en dominerande roll när det gäller näringslivets ledningsfunktioner och administration, högteknologisk produktion samt FoUverksamhet. I rapporten redovisas en prognos över de tio näringsgrenama i länet med flest sysselsatta år 2000 jämfört med läget 1991.

Näringsgren 1991 2000 Förändring i %

År 2000 beräknas 63% sysselsättningen finnas inom dessa tio näringsav grenar. Flera av de redovisade näringsgrenama har en mycket hög andel högskoleutbildad arbetskraft idag. Detta i kombination med en fortsatt expansion exempelvis inom uppdragsverksamhet, undervisningforskning och bankverksamhet talar för att behovet av högskoleutbildade kommer att vara stort även i framtiden. Utvecklingen av den högre utbildningen är en viktig angelägenhet för alla regioner, även för Stockholmsregionen. Alla län är angelägna om att få en så bra och väl anpassad högskoleutbildning som möjligt för sin region.

36 Kapitel 4

Andelen av befolkningen som går vidare till högre studier är i den södra delen av Stockholmsregionen, som tidigare framhållits, låg i jämförelse med hela regionen och landet i övrigt. I den södra regiondelen är också andelen tillverkningsindustri något större än i den norra delen. Behovet av kontinuerlig kompetensutveckling är stort. En strukturell regional bristsituation av den typ som nu finns i Stockholmsområdet särskilt i dess södra delar där näringslivets behov av hög- skoleutbildade långt överskrider vad som kan tillgodoses leder till - anpassningsmekanismer i form antingen av inflyttning av högutbildade eller av att företagen väljer att expandera sin verksamhet eller att etablera sig i andra länder. Det kan synas som om tillgängligheten till högre utbildning i regionen skulle vara god p.g.a. relativt korta avstånd och utbyggda kommunikatio- ner. Så upplever uppenbarligen inte näringslivet eller innevånamade anställda det. Hinder föreligger att knyta an till befintlig utbildning. Uppenbarligen finns inte utbildningsutbudet där det behövs. Den högre utbildningen i Stockholmsområdet måste organiseras och lokaliseras så att den kan möta näringslivets och de boendes behov av såväl grundutbildning som kontinuerlig kompetensutveckling. Förutom att tillgången till högre utbildning är angelägen i sig så påverkar denna etableringsviljan hos kunskapsintensiva företag.

Studentemas efterfrågan

Kommittén kan konstatera att antalet sökande till universitetet och högskoloma i Stockholms län varit och är extremt stort. Kommittén har, med hjälp av uppgifter från SCB, låtit undersöka sökandetrycket vad gäller kurser som ingår i ämnen inom det filosofiska fakultetsområdet vid Stockholms universitet. Det totala antalet sökande uppgick till 35 000. Cirka 80% kom från Stockholms län. Antalet platser var ca 15 000 vilket innebär drygt 2,3 sökande per plats. Motsvarande siffra för universiteten i Lund och Uppsala var l,7 respektive 1,8 och för hela riket 1,6 sökande per plats. Följande ämnen hade flest antal ansökningar: Företagsekonomilnationalekonomi, moderna språk, Statskunskap, masskommunikationinformationsteknologi samt svenska. Det kan noteras att masskommunikationinforrnationsteknologi var det ämne som hade flest sökande per plats. Undersökningen visar att flera kommuner i södra delen av regionen har i relation till sin folkmängd färre sökandeantagna till kurserna jämfört - med norrortskommuner.

Kapitel 4 37

Stockholms universitet har anmält att universitetet inte önskar expandera ytterligare i Frescati. En expansion inom filosofisk fakultet måste kunna tillgodoses annat håll i regionen.

Social struktur- regional obalans

En av målsättningarna för utbyggnaden av högre utbildning i södra Storstockholm bör vara att tillgodose och öka intresset för högre utbildning i detta område. Tidigare har nämnts att andelen gymnasister som går vidare till högre studier är lägre i Söderkommunema än i kommunerna i den norra länsdelen. En förklaring till detta är att en lägre andel av gymnasieeleverna i söderkommunema läser vid de studieförberedande linjernaprogrammen. Bakom detta finns sannolikt flera olika underliggande faktorer. En särskild utredning har behandlat en viktig del av rekryteringsproblemen i ett nationellt perspektiv den sociala snedrekryteringen och redovi- - sat sina resultat i rapporten Ursprung och Utbildning Social snedrekryte- ring till högre studier SOU 1993:85. I utredningen redovisas bl.a. omfattningen av och orsaker till social snedrekrytering till högre studier. Bl.a. framhålls två huvudskäl varför social snedrekrytering betraktas som ett samhällsproblem. Det ena är individuell orättvisa, att barns livschanser till en del beror av de omständigheter till vilka de föds, det andra att alla begåvningar inte kommer till sin outnyttjad begåvningsreserv vilket rätt - kan leda till effektivitetsförluster för samhället i stort. I utredningen belyses flera orsaker till den sociala snedrekryteringen. Utredningen skiljer på individuella och institutionella faktorer. Bland de individuella faktorerna framhålls bl.a. uppväxtvillkor vilka innefattar föräldrarnas samhällsklass, utbildning och inkomst. Vidare anges geografiska faktorer och avståndskänslighet. Bland de institutionella faktorerna framhålls skolans organisation, boendesegregation och dimensioneringen av högre utbildning. Ställt i relation till rekryteringsbilden i södra Storstockholm kan två kommentarer göras till utredningens resultat. Den ena innebär att utbudet av rent studieförberedande program i gymnasieskolan bör ökas och aktiva rekryteringsinsatser göras. Den andra rör tillgängligheten till högre utbildning. Det är rimligt att anta att avståndskänsligheten i söderkommunema är stor och att därmed den geografiska tillgängligheten måste ökas väsentligt. Det finns också ett långsiktigt motiv till att öka utbudet av högre utbildning i den södra länsdelen. Högskoleetableringar utgör en markering av att också söder är en högskolemiljö och inte bara en plats för industri, lager, stora skogar, invandrartäta höghusområden mm. Därigenom kan södra länsdelens profil successivt ändras vilket kommer att få en gynnsam effekt

38 Kapitel 4

hela regiondelen. Det finns anledning att erinra om vilka profilskapande effekter universitets- och högskoleetableringar haft i t.ex. Umeå och Örebro.

4.1.3 Befintlig och planerad verksamhet av särskild betydelse för Söderstrukturens utveckling

För närvarande bedriver Karolinska institutet all odontologisk och omfattande medicinsk forskning och utbildning i Novum. Dit skall också enligt Stockholms läns landstings beslut Hälsohögskolans nuvarande verksamhet förläggas. Landstingets strävan är att samla Hälsohögskolan lokalmässi och att stärka dess nu svaga akademiska förankring. I anslutning till Novum finns också verksamhet inom Stockholms universitet nämligen i Novum, Fittja och Botkyrka. Kungl. Tekniska Högskolan KTH bedriver viss verksamhet i Botkyrka och Södertälje. I Haninge driver KTH ingenjörsutbildning och i samband med denna finns utbildning i företagsekonomi från Stockholms universitet. Institutet för datorstödd företagsledning IDF är också förlagt till Haninge. Till bilden hör också att Lärarhögskolan i Stockholm omprövar sin lokalsituation och söker nya lokaler. Vidare förs diskussioner om samlokalisering av de konstnärliga högskolorna i Stockholm. Denna fråga ingår i kommitténs uppgift att pröva. Dessa frågor behandlas ytterligare i avsnitt 5.5. Genom riksdagens beslut har två stiftelser för finansiering av forskning bildats med särskild relevans för en ny universitetsstruktur i södra Storstockholm.

Östersjöstiftelsen har till uppgift att med avkastningen det kapital som

anförtrotts den stödja forskning och forskarutbildning inom områden med

anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa vid en ny struktur för högre

utbildning i södra Storstockholm. Stiftelsen skall också kunna bidra till uppbyggnaden av den akademiska infrastrukturen i denna. Stiftelsen för vård- och allergiforskning har till uppgift att främja forskning och forskarutbildning vårdområdet samt forskning och forskarutbildning med inriktning på allergier och annan överkänslighet. Vidare bör som framgår av propositionen Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft utrymme finnas för forskningsinsatser vid Hälsohögskolan i samband med en etablering i Novum. För vårdområdet bör vissa av de resurser som Stockholms läns landsting ställt i utsikt i samband med en förstärkning av den högre utbildningen i Huddinge också kunna förstärka forskningen.

Kapitel 4 39

Slutsatser

Sammanfattningsvis kan konstateras att det råder en regional obalans i landet när det gäller högre utbildning. För att tillgodose arbetsmarknadens behov sker en kontinuerlig inflyttning av ung högutbildad arbetskraft från andra regioner s.k. brain-drain till Stockholmsregionen. Vidare råder en inomregional obalans och dessutom en social som hänger ihop med denna. Det föreligger således ett behov av att bygga ut den högre utbildningen i Stockholmsområdet och behovet är särskilt stort i den södra regiondelen. Kommittén kan vidare konstatera att behovet av kvalificerad yrkesutbildning är stort. Vidare att näringslivsstrukturen i södra Stockholmsregionen är sådan att det föreligger ett behov av kvalificerad eftergymnasial utbildning. När det gäller Södertäljeområdet, i särskilt stor utsträckning kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning, eftersom här finns många företag i branscher med sådana behov t.ex. företag inom verkstads- och läkemedelsindustri samt en rad företag i databranschen.

4.2 Struktur för utbyggnad i Stockholmsområdet

4.2.1 Utbyggnadens inriktning

Utbyggnaden av högre utbildning och forskning i Stockholmsområdet skall tillgodose krav på tillgänglighet till utbildningen för dem som bor och arbetar i södra Stockholmsområdet. Verksamheten skall samtidigt uppfylla krav kvalitet i hög internationell klass. Beslut om organisation och lokalisering av verksamheten bör ha tre utgångspunkter. Den första är frågan om hur konkurrensen med universitetet och högskolorna i Stockholmsområdets norra del bäst skall kunna klaras. Den andra utgångspunkten bör vara frågan om hur studenterna skall få de bästa möjligheterna att ta del av den utbildning som erbjuds. Den tredje är kanske den viktigaste för regionens utveckling, frågan om hur näringslivets kontakter med utbildning och forskning bäst skall kunna underlättas.

4.2.2 Tillgänglighet

Tillgänglighet till högre utbildning är ett begrepp med flera dimensioner. Tre sådana dimensioner är avståndet till utbildningen, utbildningens innehåll och formerna för undervisningen.

40 Kapitel 4

För de potentiella studenterna är det en fråga om hur de uppfattar tillgängligheten av högre utbildning. Det kan vara en fråga om närhet till bostaden eller arbetsplatsen mätt i restid, men mer relevant är det upplevda avståndet. Det geografiska avståndet är, såvitt man vet, i och för sig av underordnad betydelse. Inte heller verkar det tidsmässiga avståndet vara avgörande. Om man skall urskilja någon kritisk faktor skulle den snarast röra möjligheterna för dem som bor olika platser inom en region att uppfatta universitetsutbildningen som avsedd just för dem. Det gäller att kunna följa bekanta resmönster och att inte behöva passera några sociala barriärer. En etablering av högre utbildning som skall bidra till en förstärkt rekrytering måste ta hänsyn till de olika resmönstren inom regionen. Utbildningarna bör få tydliga identiteter och detta platser som uppfattas som näraliggande, inte bara geografiskt utan också socialt. Av tradition finns en psykologisk barriär mellan Stockholmsregionens norra och södra delar. Barriären kommer till uttryck i attityder och beteenden, som t.ex. flyttningsmönster. I genomsnitt har löneläget varit lägre söder om Slussen än norr därom. Statliga arbetsplatser har i första hand lokaliserats norr om Slussen. Söder om Stockholm, där naturen är hårt kuperad, har bebyggelsen kommit att utveckla sig längs i huvudsak tre stråk. Tidigt i sydväst längs järnvägen mot Huddinge och Södertälje, i sydöst längs järnvägen mot Haninge och Nynäshamn samt österut längs Saltsjöbanan mot Nacka och Saltsjöbaden. Även efter det att kommunikationerna förbättrats kommer de naturliga resvägama gå längs dessa stråk. Varje delregion inom detta område har ett befolkningsunderlag som är större än en svensk landsortsstad. I kranskommunerna finns i sydväst mer än 225 000, i söder mer än 125 000 och i öster cirka 90 000 invånare. Detta är jämförbart med kommuner som Malmö 232 900 respektive Örebro 120 400 och Gävle 88 100. Källa Sveriges Nationalatlas Med utgångspunkt i den obalans som redovisats i det föregående avsnitt 4.1 finns ett behov av och ett underlag för att förse de olika delregionema i södra Stockholmsregionen med högre utbildning. I en annan dimension måste utbildningens innehåll uppfattas som intressant och relevant. Utbildningen måste ha ett innehåll som svarar mot studenternas förväntningar. Så bör t.ex. utbildning i språk för dem som inte avser att bli forskare eller professionellt yrkesverksamma inom språkområdet inriktas på sådant som har värde som komplement till annan yrkesutbildning. Normalt är det språkfärdighet och realia- och kulturkunskaper som efterfrågas. En tredje dimension omfattar undervisning och annat lärarstöd. Dessa måste vara tillgängliga sådana tider och i sådana former att studenten har

Kapitel 4 41

möjlighet att kombinera sina studier med andra personliga åtaganden. Den traditionella universitetsutbildningen riktar sig både till form och innehåll mot ungdomsstudenter. Svenska universitet och högskolor ligger i ett internationellt perspektiv långt framme vad gäller att också ge utbildning till redan yrkesverksamma. Denna utbildning har dock mestadels bestått av samma kurser som de som utvecklats för ungdomsstudenter, förlagda till kvällstid med i princip halv studietakt. Om visionema av en mer allmän kontinuerlig kompetensutveckling skall kunna förverkligas krävs både andra former för utbildningen och att ett särskilt kursutbud utvecklas för detta ändamål. Länsstyrelsen har i sin rapport Högskolorna inför 1990-talet särskilt framhållit att en mycket stor del av de inskrivna vid universitet och högskolor i Stockholmsregionen är äldre än 25 år. Regionen avviker även i detta avseende från resten av landet. I rapporten understryks att framtida högskoleutbildning till stor del kommer att syfta till vidareutbildning och fortbildning, vilket ställer särskilda krav utveckling av pedagogik för detta ändamål. De undervisningsmetoder som används måste möta studenternas förväntningar. Framtida studentgenerationer, både ungdomar och redan yrkesverksamma, kommer t.ex. att betrakta användning av modern inforrnationsteknologi som något självklart. Om det inte särskilt uppmärksammas är det inte säkert att utbildningen kommer att planeras med samma förutsättning. En god tillgänglighet förutsätter alltså en spridning till de delregioner i länet som tidigare identifierats och en till vissa delar ny syn utbildningens innehåll och hur undervisningen skall genomföras. Kommittén återkommer till dessa frågor i kapitel

4.2.3 Storlek och kvalitet

En grundläggande förutsättning för att utbildningen skall kunna hålla en jämn och långsiktigt hög kvalitet är att den kan bedrivas i en god miljö. Både lärare och studenter måste ha sådana arbetsförutsättningar och få en sådan stimulans att de långsiktigt kan utveckla sin kompetens enligt sin intresseinriktning. De behöver en fullständig akademisk miljö med tillgång till kolleger inom andra vetenskapsområden, bibliotek, datorer, elektronisk kommunikation och i förekommande fall laboratorier. En förutsättning för detta är att verksamheten når en sådan volym att den kan bära de fasta kostnader som är förknippade med att upprätthålla en sådan miljö. I miljöbegreppet ingår också den fysiska miljön, såväl den gestaltningsmässiga

42 Kapitel 4

utformningen som den mer praktiska, dvs. tillgång till affärer, restauranger och annan urban nänniljö. Storleken förmodas också vara avgörande vad gäller själva forskningseller utbildningsprocessen. I diskussioner rörande storleken av kunskapsorganisationer förekommer ofta begreppet kritisk massa. Kritisk massa är i det sammanhanget ett uttryck för den mängd professionella, t.ex. lärare och forskare, som bör finnas inom en organisation för att ge tillfredsställande förutsättningar för en kvalitativt högtstående forskningsverksamhet. Resonemanget utgår från att utbytet av tankar och idéer tillsammans med den kritiska granskningen för vetenskapen framåt. Ju fler kolleger som finns i den närmaste omgivningen, desto större är möjligheten att snabbt och informellt kunna ventilera idéerna. Ju tidigare i en tankeprocess ett sådant utbyte kan komma till stånd, desto effektivare blir givetvis det aktuella forskningsarbetet. Tyvärr förefaller det inte finnas entydiga vetenskapliga belägg för vilka storlekar som är kritiska. En grund för en långsiktigt hög kvalitet är sambandet mellan undervisning och forskning. Detta samband har som främsta uppgift att bevara aktualiteten och relevansen i utbildningens innehåll. Detta sker genom att lärarna får löpande kontakt med forskningen inom sitt och närliggande ämnesområden. På så sätt influeras också utbildningen. Innehållsmässigt kommer den att kunna bedrivas nära forskningsfronten. Pedagogiskt är det en styrka att kunna relatera litteraturen till pågående verksamheter vid universitetet. Det är en förutsättning för både kvalitativt högt stående forskning och utbildning att det finns ett starkt samband mellan utbildning och forskning. Föreställningen om en viss minsta volym gäller också på utbildningens område. Först genom en viss bredd i den ämnesmässiga kompetensen kan kurser akademisk nivå ges tillfredsställande kvalitet och djup. Kanslersämbetets bedömningar rörande rätt att utfärda examina tar bland annat hänsyn till den akademiska bredden, dvs. antalet ämnen vid respektive högskola. En nödvändig minsta volym kan diskuteras flera olika nivåer. Det som ovan sagts gäller uppenbarligen för arbetet inom en grupp lärare eller forskare. Det gäller emellertid också för samspelet mellan sådana grupper. En lämplig planeringsförutsättning grundad erfarenhetsmässig bedöming är att ungefär 15 lärare och forskare utgör en minsta kritisk massa för en traditionell ämnesinstitution. Att det finns exempel goda institutioner som inte är så stora motsäger inte den generella observationen. Det är då sannolikt fråga om lyckliga omständigheter vad gäller dels personkonstellationer, dels möjligheterna till samverkan med andra institutioner. Samverkan med andra institutioner kan ske dels med geografiskt närliggande institutioner inom angränsande ämnesområden, dels genom forskarnas

t

Kapitel 4 43

nationella och internationella nätverk. Det är påfallande hur forskare både i Sverige och i utlandet ofta visar större lojalitet med sin akademiska tillhörig-

het, ämnet, än med sitt universitet. Ämneslojaliteten uppstår givetvis inom

de nätverk av forskare som byggs upp inom en disciplin. Det s.k. Fysikcentrum är ett exempel hur forskarna inom olika delar av fysiken velat förstärka sitt ämne genom samverkan. Utifrån överväganden om sin framtida internationella konkurrenskraft har institutionerna för fysik vid Stockholms universitet och Kungl. Tekniska högskolan samt det tidigare Manne Siegbahn institutet kommit överens om samarbete i fasta former. Denna samverkan kommer att manifesteras i en satsning gemensamma lokaler belägna mellan universitetet och KTH. Den högre nivån vad avser kritisk massa gäller den samling av forsknings- och kursgrupper som utgör ett campus. Det är oftast en sådan gruppering vid sidan om administrativa överväganden, t.ex. om underlag för bibliotek och kårlokaler som identifieras när storleken av universitet diskuteras. Storleken av universitet och högskolor mäts i internationella sammanhang ofta i antal heltidsstudenter. Relationen mellan antalet heltidsstudenter och antalet lärare är oftast i ordningen från 101 till 201. Exempel högre tal, i t.ex. Italien 371 förekommer. Det antal studenter som framstår som ett önskvärt minimum förefaller ligga vid l 500 heltidsstudenter. En helt tillfredsställande nivå förfaller att uppnås över 5 000 studenter. Frågan storleken mätt i antal studenter måste emellertid också bedömas om i perspektiv av bredd och profilering av utbildningsutbudet. Ett illustrativt exempel är Handelshögskolan i Stockholm med 1 500 helårsstudenter. Handelshögskolan är en fackhögskola med betydande bredd inom sitt område, dock mindre än t.ex. KTH och Chalmers tekniska högskola. Likväl bedrivs en verksamhet med mycket hög standard. Någonstans på nivån 15 000 till 20 000 studenter finns tecken på att en fortsatt tillväxt inte ger några fördelar, snarare nackdelar genom oöverskådlighet och anonymitet. Att spekulera i ett generellt optimum i intervallet mellan 5 000 och 15 000 studenter är knappast meningsfullt. Ett resonemang storleken kan således inte föras med någon större precision. Alltför om mycket är beroende av lokala förhållanden. Det är till exempel även i en stor organisation lättare att rätta till inre obalanser genom tillväxt av den delen än neddragningar i den dominanta delen av verksamsvaga genom heten.

44 Kapitel 4

4.2.4 Avvägningen tillgänglighet mot storlek

Storleken av ett campus kan alltså i vissa fall ha betydelse för kvaliteten. Kvalitet kan definieras som alla sammantagna egenskaper hos en produkt som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov ISO 9000, Svensk standard SS 020104. Med produkt avses en tjänst, en vara eller en aktivitet eller process. I det ovanstående har två olika egenskaper diskuterats. Den första är hur väl den utbildning och den undervisning som erbjuds passar till studentens förväntningar och behov och vilka uppoffringar studenten måste göra för att kunna åtnjuta utbildningen. Den andra är innehållet i det lärs ut. Är det verkligen den mest aktuella kunskapen som som förmedlas Sker det ett sådant sätt att studenten når en djupare förståelse av stoffet som gör det möjligt för honom själv i framtiden att kunna följa utvecklingen inom området En viss storlek av den grupp lärare och forskare som arbetar tillsammans är, liksom en viss storlek av ett campus, generellt sett nödvändiga för att den innehållsliga kvaliteten skall kunna upprätthållas. Olika stordriftsfördelar är utöver denna nivå starka skäl för en större organisation. En innehållslig kvalitet har begränsat värde om inte verksamheten uppfattas som tillgänglig. Stora delar av den diskussion som föregick 1975 års högskolereforrn avsåg just tillgängligheten. Mycket talar för förbättring att en av tillgängligheten är den främsta åtgärd som universitet och högskolor själva inom sig kan vidta för att söka motverka den traditionella sociala snedrekryteringen till högre studier. Tillgängligheten begränsas så som ovan angivits av var, hur och när undervisningen sker. Tidigare försök att öka tillgängligheten har bestått i att på samma sätt som vid universitetet och högskolorna i Stockholm ge kurser på kvällstid på olika platser i regionen. Dessa har dock inte mött någon stor efterfrågan från studenternas sida. På något vis har dessa kurser inte motsvarat efterfrågan eller förväntningarna högre utbildning. De har uppenbarligen ifrån flera utgångspunkter inte haft en tillräcklig kvalitet. De uppföljningar som gjorts har visat brister i den undervisningsmiljö som lärare och studenter mött kvällstid i lånade klassrum i olika skolor. Det blir också en brist kontinuitet i kursgivningen som gör att eventuella studieavbrott inte kan återtas kommande termin. Den leder också till en för liten förutsägbarhet när de blivande studenterna planerar sina studier. En utbildning som kan ge en ny dimension tillgängligheten till högre utbildning i södra Storstockholm måste organiseras så att så många av dessa felgrepp som möjligt kan undvikas. Arbetsmiljön måste vara bra. Det krävs en kontinuitet över åren och verksamheten måste bedrivas i en god miljö. För vissa studenter kan distansutbildning fylla sådana krav. Distansutbildning

Kapitel 4 45

ställer emellertid helt andra krav på studenterna än mer traditionella undervisningsforrner. Direkta kontakter med andra studenter och livet vid ett campus hör också till de erfarenheter som utgör kvaliteter i en högre utbildning. Det finns inte resurser, varken reella i form av lärare eller ekonomiska, för att organisera campus av en tillräcklig storlek för att kunna hålla en uthållig god innehållslig kvalitet ens i varje kommun. Därmed uppstår en konflikt mellan å ena sidan önskemål om närhet till utbildningen och å andra sidan kraven på innehållslig kvalitet och kontinuitet.

4.2.5 Universitet med flera campus

Nätverk

Ett sätt att kunna undvika att göra en avvägning mellan de motstridiga kraven utspridning för ökad tillgänglighet och koncentration för att möjliggöra bredd och djup är att organisera ett universitet i form av ett nätverk. I ett nätverk kompenseras brister i närmiljön genom organiserade eller förenklade kontakter med personer som befinner sig på en mer avlägsen ort. Om nätverket fungerar väl kan alltså studenter, lärare och forskare få och upprätthålla kontakt med kolleger vid andra noder i nätverket. Genom dessa kontakter kan informationsutbytet mellan dem intensifieras och bristen på kritisk massa på den egna orten kompenseras, om än inte fullt ut.

Svenska exempel

Det finns exempel hur ett universitet eller en högskola bedriver verksamhet flera platser t.ex. i Lund-Malmö och Göteborg-Mölndal. Verksamheterna på de olika orterna är dock både organisatoriskt och ämnesmässigt starkt åtskilda. Lokaliseringen har som regel också i de flesta fall lagts fast innan de olika delarna förenades till ett universitet eller en högskola. Mitthögskolan organiserades 1993 som en nätverkshögskola genom en sammanläggning högskolorna i SundsvallHämösand och Östersund. av

Utländska exempel

Många utländska flercampusuniversitet, särskilt i USA, är egentligen hela universitetssystem där varje campus har en mycket stor självständighet. De

46 Kapitel 4

är välkända, men tjänar inte som exempel ett nätverksuniversitet med en stark relation på flera nivåer mellan de olika campus. Det är till exempel fallet med det mångfacetterade University of California. Möjligen kan University of Colorado ges som exempel på ett universitetssystem som är mer likt ett nätverksuniversitet av den typ som kan övervägas i södra Stockholmsområdet. Vid University of Colorado fattas vissa strategiska resursfördelningsbeslut, t.ex. återbesättande av lärartjänster, centralt och inte vid de olika campus. Vidare har de olika campus skilda, dock inte varandra uteslutande, profiler. George Mason University redovisas i förstudien Campus för mångfald som ett exempel på ett flercampusuniversitet. Universitetet är egentligen inte ett nätverksuniversitet som ett sådant skulle kunna byggas upp i södra Storstockholm. Det har inte en sådan balans mellan de olika nodema som egentligen bör känneteckna ett nätverksuniversitet. Det rör sig där om ett huvudcampus med satelliter. Strategien att distribuera utbildningen i området omkring Washington D.C. är dock av intresse vid en jämförelse. Flera spanska universitet, som ofta har stora studenttal, bedriver också verksamheten vid flera campus. Skälen för att etablera flera campus uppges vara ett yttre tryck för att sprida utbildningen i regionen. En vanlig ordning förefaller vara att de första tre årens utbildning förläggs till sidocampus medan all senare utbildning som kräver ytterligare specialisering, t.ex. de sista tre åren till civilingenjörsexamen, och forskarutbildningen förläggs till huvudcampus. Erfarenheterna sägs vara goda, men merkostnadema uppges vara betydande jämfört med att ta emot marginellt fler studenter på huvud campus. I Norge fanns vid sidan av universiteten och de vetenskapliga högskolorna ett stort antal distriktshögskolor. Dessa läggs nu samman till i princip fylkesvisa högskolor. Därigenom skapar man en högskoleorganisation av nätverkstyp där flera geografiskt spridda högskolor läggs samman i en organisation. Syftet är bl.a. att stärka verksamhetens kvalitet och göra systemet mera överskådligt.

Administrativa konsekvenser

Ett flercampusuniversitet blir å ena sidan mer komplext än ett geografiskt sammanhållet universitet. Det ger å andra sidan väsentliga samverkansfördelar jämfört med att bygga upp parallella fristående universitet på flera olika platser. De administrativa merkostnadema begränsas emellertid i huvudsak till kostnader för kommunikation och infrastruktur. De funktioner som normalt

Kapitel 4 47

förknippas med universitetets centrala förvaltning, ekonomi-, personal- och studentadministration påverkas obetydligt. Förvaltningen av lokaler och gemensam service blir givetvis mer komplexa. Den administration som normalt återfinns på institutionsnivån påverkas knappast alls, förutsatt att kommunikationerna fungerar. Användningen av modern infonnationsbehandling med datoriserade beslutsstöd och elektronisk dokumenthantering bör kunna bidra till att det administrativa merarbete som följer av en nätverksorganisation begränsas.

4.2.6 Utbildning och kulturaktiviteter på Gotland

Högskoleutbildningen Gotland, HUG, som formellt är en del av Länsstyrelsen i Gotlands län, beställer kurser från universitet och högskolor på fastlandet. Verksamheten har varit framgångsrik och förhållandet till de levererande lärosätena är gott. Genom denna verksamhet kan strikt regionala utbildningsbehov tillgodoses men den ger också möjlighet att etablera utbildningsprogram som även rekryterar studenter från fastlandet. På Gotland drivs också ett flertal kulturaktiviteter som är inriktade på

Östersjöregionen. Dessa aktiviteter skulle väl kunna passa in i en struktur för högre utbildning och forskning inriktad Östersjöregionen och Östeuropa

byggs ett nätverk. De skulle i olika avseende berika nätverket, som upp som i någon mån erfarenheterna av fast organiserad utlokaliserad utbildgenom ning, främst de kontakter och den kulturella förståelse för men genom

Östersjöregionen som finns upparbetad.

Kapitel 5 49

5 Kommitténs

förslag

5.1 En struktur för högre utbildning och forskning

ny

Kommitténs förslag: En ny struktur för högre utbildning och forskning bör etableras i södra Stockholmsområdet.

En förstärkning samarbetet med andra delar Östersjöregionen

av av

och Östeuropa markeras genom universitetsstrukturens ämnesinriktning

och forskningsprofil. Vidare föreslår kommittén en ny organisation för utbildning samt utbyggnad av forskningen inom vård- och omsorgsen området som går över nuvarande fakultetsgränser. Verksamheten bör organiseras som ett nätverksuniversitet med verksamhet i tre campus vart och ett med sin särskilda profil samt i - lokala studiecentra. De tre campus bör förläggas till Haninge samt i anslutning till Huddinge sjukhus och Stockholms södra innerstad. Utgångspunktema för förslaget är dels befintlig verksamhet, dels kommitténs förslag om samlokalisering av vissa konstnärliga högskolor i Stockholm. Modern informationsteknologi bör kunna tas i anspråk för att hålla kontakt inom och mellan campus samt som stöd till distansutbildning.

Inledning

Det krävs kraftig ökning av den högre utbildningen i Stockholmsområdet en för att begränsa den brain-drain som Stockholm nu utsätter resten av Sverige för. Riksdagens ställningstagande till propositionen Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft prop. 199394:177, 199394:UbU12, rskr. 1993941399 kan långsiktigt innebära en strävan att ge hälften av varje årskull längre eftergymnasial utbildning och dessutom möjlighet för en arbetskraften till kontinuerlig kompetensutveckling av rimlig omfattning. Detta kräver utbyggnad högskolesystemet även i Stockholm med en av väsentligt än de 4 500 platser som angivits som ett första mål för Stockmer holmsområdet. Planeringen bör därför utgå från att det nu gäller att lägga grunden till struktur som skall klara en väsentlig expansion av antalet en studenter under nästa sekel. Kommitténs förslag i det följande syftar till en både geografiskt och ämnesmässigt struktur för högre utbildning och forskning i Stockholm, ny vilket även bör kunna verka förebildligt för landet i övrigt. Det är vidare

50 Kapitel 5

nödvändigt att utbyggnaden organiseras lösning uppnås på det att en grundläggande problemet att högre utbildning upplevs reellt tillgänglig. som

5.1.1 Utbildning och forskning övergripande inriktning -

En grundläggande ambition för kommittén har varit att utforma förslag som tillgodoser nationella behov av nydanande akademisk organisation och verksamhet. Förslagen skall lika väl tillgodose regionala behov volymökav ning i den högre utbildningen som ta till vara de specifika förutsättningar för synergi som befintlig verksamhet ger. Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft har statsmakterna fastställt ambien tion för den eftergymnasiala utbildningens utbyggnad som långsiktigt innebär en mycket kraftig expansion. Sett i detta perspektiv är det nödvändigt att den nya universitetsstrukturen planeras så att den ger organisatoriska och andra förutsättningar för en expansion även i Stockholmsområdet under tidsen rymd av 20 till 30 år.

Ett internationellt kunskapscenter

Den nya universitetsstrukturen skall inom sina forsknings- och utbildningsområden hålla hög internationell klass. En betydande roll i det vetenskapliga utbytet skall eftersträvas. En innovativ forskningsorganisation och en mångdisciplinär profilering mot ett par stora områden skall förutsättningar för ge hög kvalitet och relevans i forskningsverksamheten. Genom att särskilt uppmuntra samarbete och kontakter över nationsgränserna understryks denna inriktning. Genom närhet mellan utbildning och forskning samt en internationell profilering förstärks rollen internationellt Kunskapscenter samtidigt som som betydelsen i Sveriges akademiska liv framhävs.

Genom forskningens inriktning olika aspekter Östersjöregionen och Östeuropa får universitetsstrukturen särskild roll i förmedlingen kun-

en av skaper och kontakter mellan den regionen och det svenska och internationelforskarsamhället. Den bidrar även till den generella ambitionen att stärka landets internationella infrastruktur jfr kap. 3. Universitetsstrukturen får vidare den första större formaliserade organisationen för vårdforskning i Sverige. Därmed tillgodoses ett mycket angeläget behov av kunskap för systematisk utveckling av en av våra viktigaste samliällssektorer.

Kapitel 5 51

En stark akademi i Stockholm-Uppsalaområdet

Den universitetsstrukturen skall vara ett konkurrenskraftigt tillskott till nya den tidigare etablerade högre utbildningen och forskningen i Stockholm och Uppsala. Lärare, forskare och studenter skall i denna kunna finna en altemativ arbetsgivare respektive utbildningsanordnare. Universitetsstrukturen skall inte ett komplement till Uppsala universitet, Stockholms universitet, vara Kungl. Tekniska högskolan och Karolinska institutet utan en kvalitetsgrunder stark konkurrent till dessa. Den tidigare berörda ambitionen att förbättra Lärarhögskolans i Stockholm och de konstnärliga högskolornas lokalförsörjning öppnar möjligheter att genom en gemensam lokalisering av dessa och del den universitetsstrukturen förstärka de olika utbildningarna en av nya och i vissa fall också till gränsöverskridande organisation eller inen ny riktning. Till primära uppgift hör också i övrigt den nya universitetstrukturens att bidra till att tillgodose samhällets behov av högre utbildning och forskning lokalt, regionalt och nationellt. Därvid måste långsiktigheten i forskning och utbildning beaktas. Endast därigenom kan följsamhet med samhällets en behov kombineras med hög kvalitet. Universitetsstrukturen bör ha ett särskilt att öka tillgängligheten högre utbildning och forskning inom hela ansvar av Stockholms län.

Utbildningens inriktning

Utbildningen skall planeras med utgångspunkt i studenternas efterfrågan och den vetenskapliga kompetens finns inom Söderstrukturen. Den mångdissom ciplinära och gränsöverskridande ansatsen understryks genom ämneskombinationer inte kan erbjudas vid de mera specialiserade lärosätena i som Stockholmsområdet. universitetsstruktur i södra Stockholmsområdet baseras den fort- En ny satta expansionen verksamheten inom tidigare filosofisk fakultet, samverav kan med KTH i Haninge, Lärarhögskolan och de konstnärliga högskolorna KI och samlad lokalisering för all vårdhögskoleutbildning som f.n. samt en drivs Stockholms läns landsting. Förutsättningar ges detta sätt för en av organisation och distributionsforrner för utbildningen. Därmed ny även nya skapas också stabil bas för att klara en fortsatt expansion av högre utbilden ning inom Stockholmsområdet. De befintliga lärosätena i Stockholm är alla tämligen smala i sitt ämnesmässiga utbud. En strategisk utgångspunkt för Söderstrukturen är därför en betydande ämnesmässig bredd i utbildningen. Med hänsyn till den brist som

52 Kapitel 5

nu råder på studenter med förkunskaper inom teknik och naturvetenskap skall Söderstrukturen anordna behörighetsgivande förutbildning inom dessa ämnen. Laborativ naturvetenskaplig högre utbildning skall byggas så ut snart som möjligheterna att rekrytera lärare och studenter medger det. Utbildningen skall dels mot efterfrågan från ungdomsstudenter, dels svara tillgodose behov långsiktig kompetensutveckling. Vid planeringen av av utbildningsutbudet tas särskild hänsyn till de lokala förhållandena och till behovet av distansutbildning i länet. Jämställdhetsaspekter skall givetvis också beaktas, inte bara vad gäller rekryteringen. Även möjligheterna för och benägenheten hos studenter av det underrepresenterade könet att fullfölja studierna och att fortsätta inom den högre utbildningen måste underlättas.

Forskningens inriktning

En betydande ämnesmässig bredd skall eftersträvas i forskningen. Genom en problemorienterad organisation och ett vittförgrenat nationellt och intemationellt samarbete i forskning och forskarutbildning kan en sådan ämnesmässig bredd kombineras med en tillräcklig vetenskaplig kompetens för nå att en hög internationell nivå.

Två huvudornråden förordas. Inom området forskning Östersj öornrådet

om

och Östeuropa bör forskning som normalt hör till humanistisk, samhällsve-

tenskaplig samt om än inte med samma bredd matematisk-naturveten- - skaplig och teknisk fakultet kunna En inriktning på forskning rymmas. om ledning och styrformer i samhälle och organisationer öppnar möjligheter för

ett utbyte med forskning i Östeuropa inledningsvis bl.a. kan effek-

som avse ter av en övergång till mer decentraliserade stymingssystem. Inom området livsvetenskaper bör samlas forskning vård och om omsorg som tidigare inte funnit någon entydig plats inom den traditionella fakultetsorganisationen och ämnesmässigt mer väldefinierad forskning inom främst samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet, men också inom matematisknaturvetenskaplig och teknisk fakultet genom samarbete med institutionerna i Frescati och på KTH. I avsnitt 5.1.5 föreslås att forskningen organiseras inom en mångdisciplinär fakultet. Dessa inriktningar har en sådan profil, både vad bredd och djup avser inom forskningsornrådet, att det går att bygga flexibla organisationer upp som möjliggör fortlöpande utveckling och omprövning olika gränsöverav skridande ämneskombinationer. Även i planeringen forskning och forskarav utbildning måste nödvändigheten av att inte splittra inom de laboresurserna rativa ämnena beaktas.

Kapitel 5 53

Kommittén redovisar sina förslag rörande omfattning och finansiering av forskningsverksamheten i avsnitt 5.3 nedan.

5.1.2 Tillgänglighet slutsatser -

Kravet på ökad tillgång till högre utbildning i södra Storstockholm spelar en fundamental roll för överväganden rörande den nya universitetsstrukturens utformning och lokalisering. En utbyggnad av universitetet och de befintliga högskolorna i norra delen av Stockholmsområdet ökar möjligheterna att få tillträde till högre utbildning men ökar inte studenternas närhet till utbildningen. Närheten mellan näringliv och forskning, som är viktig för etableringen och den vidare utvecklingen av kunskapsföretag, förbättras inte heller. Etablering av en ny samlad anordnare av högre utbildning en ort i södra Stockholmsområdet är bättre men kan inte anses tillgodose de krav närhet som ställs annat än för ungefär hälften av befolkningen i södra Stockholms län. För den andra hälften av befolkningen har förutsättningarna knappast påverkats. Av den geografiska analys som berördes i avsnitt 4.1 kan man dra slutsatsen att en mer distribuerad lösning krävs för att väsentligt förbättra tillgängligheten i södra Storstockholms tre delregioner. I avsnitt 4.2 redovisades att en spridning av utbildnings- och forskningsverksamhet kan medföra att den innehållsliga kvaliteten inte kan upprätthållas. Nätverk är ett sätt att organisera ett ökat informationsutbyte och därmed nå ökad effektivitet i kunskapsorganisationer som av något skäl inte centraliserats till en plats. Nätverksuniversitet har förutsättningar att både tillgodose krav på akademisk täthet och tillgänglighet av högre utbildning. Erfarenheterna från utlandet visar att lösningar där utbildning och forskning organiseras som ett nätverk med flera huvudorter kan ge goda resultat. Det finns gott om internationella exempel på universitet som organiseras geografiskt utspridda. Avsikten är oftast att öka tillgängligheten. Denna aspekt har fått dominera över kostnadsaspekten. Genom den samlade organisationen nås samverkansfördelar både i en akademisk och i en administrativ dimension. Ett nätverksuniversitet som exponerar sig i flera delar av regionen ökar möjligheterna att rekrytera personer främst ungdomar som annars inte skulle brutit sig ur - sitt sociala sammanhang för att delta i högre utbildning. Genom att till nätverket knyta lokala studiecentra förbättras tillgängligheten ytterligare. Verksamheten i ett nätverk måste baseras koncentrationer som fyller krav på en sådan storlek att det finns generellt sett goda förutsättningar att upprätthålla innehållsmässig kvalitet och kontinuitet i kursutbudet. För att undvika väsentliga kvalitetsskillnader bör var och en långsiktigt få en utbild-

54 Kapitel 5

nings- och forskningsvolym i storleksordning god slagkraft inom en som ger profilområdena. Genom en lokalisering i anslutning till högre utbildning och forskning som bedrivs andra huvudmän, t.ex. näringslivet, ökar tidigt av styrkan i en sådan satsning. Verksamhet med olika organisatorisk hemvist skulle då samlas i ett Ett sådant i varje delregion skulle campus. campus ingå i ett ringformigt nätverk till vilket distansutbildning knyts yttre som en ring. Verksamheterna i vart och ett av de föreslagna campus bör få egna tydliga profiler. Som komplement till dessa profiler anordnas allmänt efterfrågad utbildning och utbildning som har betydelse för att ge en innehållsligt motiverad bredd i utbudet. Distansutbildning bör från varje inom ges campus ämnen som anknyter till dess profil. En sådan organisation skapar också goda förutsättningar för att tillgodose människors och företags behov av kontinuerlig kompetensutveckling. Även samverkan med befintlig verksamhet med i beräkningarna om tas begränsar tillgången resurser nätverkets utbyggnad under det närmaste decenniet. Kommitténs förslag i det följande innebär därför att grundutbildning skall ges vid tre noder medan forskarutbildning bara byggs vid två upp av dessa. Antalet lokala studiecentra bör i varje fall tills ytterligare erfarenhet vunnits begränsas till ett tiotal.

Krav på lokalisering

En grundläggande förutsättning för att kunna etablera och bedriva högen klassig akademisk verksamhet är att arbetsmiljön är god, både för lärare och studenter. Utöver de grundläggande kraven de lokaler där undervisning och forskning bedrivs tillkommer de speciella krav som följer verksamav hetens art. Mycket påtagligt gäller det vad som skulle kunna kallas akademisk infrastruktur, dvs. bibliotek, samlings- och utställningslokaler, tillgång till modern informationsteknologi och en stark koncentration av forskning, utvecklingsarbete och utbildning till lokaliseringen och dess omedelbara närhet. Hit hör också goda kommunikationer utöver till bostaden också mellan högskoleutbildningens lokaler och för utbildningen kompletterande institutioner, t.ex. andra bibliotek och museer eller för konstnärlig högskola till en motsvarande konstnärliga institution i Stockholm. Innehållet i och gestaltningen av det område dit verksamheten förläggs är också av betydelse. Behoven av olika sorters kommersiell och allmän annan service måste tillgodoses.

Kapitel 5 55

huvudorter Val av

Genom att etablera Söderstrukturens verksamhet i ett nätverk med tre camkan studenternas och näringslivets närhet till akademiska miljöer förpus stärkas. I ett längre perspektiv har därmed också grunden lagts för den långsiktiga utbyggnaden av högre utbildning och forskning i Stockholmsområdet. Den föreslagna strukturen har förutsättningar för att med den beskrivna organisationen på 10 till 20 års sikt väl kunna ta emot 30 000 studenter. Förutsättningar också för att genom en organisatorisk uppdelning ges i två eller flera universitet i en avlägsen framtid kunna ta emot minst lika många studenter som lärosätena i norra Storstockholm.

5.1.3 Tre tm universitetscenua campus -

Tre profiler

En utgångspunkt för förslagen till inriktning av verksamheten vid de tre universitetscentra är att dessa skall utgöra ett kraftfullt nationellt tillskott till Sveriges befintliga universitet och högskolor. Både forskning och utbildning skall organiseras och genomföras så att det ger förutsättningar att fylla högt ställda krav på kvalitet och inriktningar som kompletterar den nuvarande verksamheten vid andra svenska lärosäten. En lika viktig, utgångspunkt är att utbildningen och forskningen annan, också skall ha förankring och fylla ett behov i Stockholmsregionen. En en anpassning måste löpande ske till studenternas efterfrågan, vilken i huvudsak kommer att återspegling av den förväntade framtida arbetsmarknavara en dens krav i södra Storstockholm. Universitetsstrukturen skall också bidra till att förstärka kunskapen om

och kontakterna med länder och kulturer i Östersjöregionen och i Östeuropa.

Kunskapen området kan fördjupas och vidmakthållas genom humanistisom ka och samhällsvetenskapliga s.k. områdesstudier. Områdesstudier med varierande inriktning bedrivs vid flera universitet. Vad som skall ge Söderstrukturen särställning är dess komplement med forskning inriktad på en problemområden har stort gemensamt intresse för båda sidorna av som

Östersjön. Ett sådant område är förändringarna i samhällslivet till följd av

övergången från centralistisk till en mer decentralistisk syn styrningen en av den offentliga sektorn, organisationer och företag En tredje utgångspunkt, nödvändigheten samband mellan utbildning av och forskning, har utvecklats i det föregående. Med dessa utgångspunkter och mot bakgrund den allmänna inriktning av den nya universitetsstruktuav

56 Kapitel 5

rens verksamhet så som den i kommitténs direktiv, föreslår kommittén anges att de tre campus och de universitetscentra delar universitetsstrukturen - av som ingår i dessa får följande profiler. -

Campus Spiran

Vid Novum och Huddinge sjukhus finns idag konkurrenskraftig och interen nationellt uppmärksammad utbildnings- och forskningsverksamhet inom det medicinska och Odontologiska området med tyngdpunkt på biomedicin, bioteknik, medicinsk teknik och miljömedicin. Ungefär l 100 studenter följer grundutbildning och 400 studenter deltar i forskarutbildning i anslutning till Huddinge sjukhus. Genom års kraftfulla satsningar bl.a. från Stocksenare holms läns landsting och flera industriföretag har forskningen kunnat förstärkas inom t.ex. det biotekniska forskningsfältet även inom men mer samhällsorienterade områden som folkhälsovetenskap, samhällsmedicin och näringslära. Detta har medfört att det inom området livsvetenskapema finns närmare 1 500 forskare och läkare som samverkar inom Novum och Huddinge sjukhus. Vid sidan av den kliniska inriktningen finns ett stort antal forskare med klar experimentell och basal inriktning av sin verksamhet. Enbart vid de fyra molekylärbiologiska kärnverksamheterna vid Novum, Centrum för bioteknik, Centrum för nutrition och toxikologi, Centrum för strukturbiokemi samt Institutionen för medicinsk näringslära, arbetar cirka 300 I ett nyinpersoner. vigt kliniskt forskningscentrum samverkar också teoretiska och kliniska forskare från olika discipliner i gemensamma projekt. Ett annat viktigt komplement till utbildnings-, forsknings- och vårdverksamheten vid Huddinge sjukhus är landstingets beslut att lokalisera hela Hälsohögskolan i Stockholm till sjukhusområdet. Hälsohögskolan är redan i dag de kommunala högskolor i landet en av som har den starkaste forskningsanknytningen. Av skolans 270 lärare är mer än 40 forskarutbildade. Forskning och forskarutbildning bedrivs i samarbete med Stockholms universitet och Karolinska institutet. Genom flyttningen till Huddinge bildas en plattform för och unika utbildnings- och forskningsnya program över olika ämnesgränser och med nära anknytning till människa och samhälle. Det kommer också att underlätta för Hälsohögskolan att kompetensutveckla sin lärarkår och utbildningarna inom vård och ge omsorg en starkare vetenskaplig och klinisk anknytning i miljö där samverkan kan en ske med andra utbildningar. Laboratorieassistentutbildningen kan t.ex. fördjupas och forskningsanknytas genom att kurser i biologi och kemi inkluderas i universitetscentrets utbildningsutbud. Förutsättningarna för att kunna ytterli-

Kapitel 5 57

förstärka forskningsanknytningen vårdutbildningarna är alltså goda. gare av Den nyligen inrättade stiftelsen för vårdforskning och forskning om allergier torde också med sitt finansiella stöd kunna komma att bidra till en förstärklärarkårens kompetens och internationella kontakter. ning av Kommittén har erfarit att Landstinget eftersträvar en samverkan med staten vad rör Hälsohögskolans framtida huvudmannaskap och att kontakter tagits mellan Stockholms läns landsting och den särskilde utredare som har till uppgift att förhandla med de landsting som önskar överföra huvudmannaskapet för vårdutbildningen till staten. Om ett förstatligande kommer till stånd är det naturligt att den universitetsstrukturen övertar Hälsohögskonya lans verksamhet och att denna kommer att ingå i universitetscentret i Campus Spiran. Kommittén föreslår i det följande sektion för Livsvetenskaper att en inrättas vid universitetsstrukturens mångdisciplinära fakultet. De forskarutbildade lärarna bör kunna höra till sektionen oavsett om Hälsohögskolan förstatligas eller ej. Därigenom finns en för hela Hälsohögskolan gemensam bas för forskning och forskarutbildning inom vårdområdet. Denna utesluter inte det skall uppmuntras att vissa forskare och forskarstudenter - snarare kommer att röra sig mellan fakulteterna i Stockholmsområdet och att man därtill utnyttjar de strukturer som redan finns för forskningssamverkan. Här bör särskilt nämnas det centrum för vårdvetenskap som finns etablerat Huddinge sjukhus. En livsvetenskaplig forskningsinriktning innebär att den nuvarande starka inriktningen på medicin, odontologi och naturvetenskap breddas till att omfatta också andra ämnesinriktningar som utgår från människans liv och hälsa i det omgivande samhället. Detta område spänner över ämnes-, fakultets- och högskolegränser och har därför ännu inte fått en samlad hemvist i den svenska universitetsvärlden. Campus Spiran bör därför byggas upp runt forskning och utbildning inriktad vård och biologi, kemi och miljömedicin. Som kompleomsorg, ment till dessa, tillsammans med Karolinska institutets verksamhet som bildar kärna i det livsvetenskapliga området, kommer beteendevetenskaen pliga, ekonomiska och tekniska ämnen. Denna utbildning får två kompletterande inriktningar. En bör kunna stort värde för det högteknolosom vara av giska näringslivet i denna del av Stockholmsregionen, en som fördjupar utbildningarna inom vård- och omsorgsområdet. Uppbyggnaden av verksamheten bör dels ske universitetscentrets egna lärare, dels genom köp genom kurser från andra lärosäten, t.ex. biologi från Stockholms universitet i av Frescati, dels anknyta detta till lärare i samhällsvetenskap och teknik vid de två andra De naturvetenskapliga delarna av livsvetenskapema ger campus.

i

Kapitel 5

också forskningsanknytning för behörighetsgivande förutbildning kan som ges en profilering mot kemiämnet. Bl.a. bristen studenter från gymnasiets naturvetenskapliga och tekniska . program förhindrar tills vidare en uppbyggnad laborativt inriktad av en naturvetenskaplig grundutbildning. Det kan heller inte bli fråga att flytta om över verksamhet som nu bedrivs i Frescati till Campus Spiran. Inriktningen på forskning styrformer i samhälle och organisationer får om i universitetscentret i Campus Spiran en inriktning mot villkoren för offentlig verksamhet, till exempel demokratifrågor och villkoren för politisk styrning. Detta komplement till den forskning inom område med samma men en annan inriktning som föreslås i Campus Kronan dels länk mellan de ger en två campus, dels en tydlig anknytning Campus Spiran till orienteringen av

mot Östersjöområdet och Östeuropa. Den samtidigt utgångspunkter för

ger en forskningsanknytning av utbildning om offentlig ekonomi, ett ämne som också har betydelse för att sätta vård och omsorg i ett samhälleligt sammanhang.

Campus Äpplet

I anslutning till Campus Äpplet i Haninge finns ett flertal företag, bl.a. Telia

Research AB och Ericsson, som arbetar med utveckling och forskning inom informationsteknologiområdet. Där finns redan etablerat ett starkt samarbete mellan Kungl. Tekniska högskolans ingenjörsutbildning och Stockholms universitet i utbildningar som kombinerar teknik och ekonomi. De ekonomer som deltar i denna utbildning har profilerat sig mot frågor rörande användningen av datorer i företagen och som media för inlärning, både i mer traditionell undervisning och inte minst i distansundervisning. De har också erfarenhet av utbildning inom bank- och finansområdet, bl.a. i Polen, Baltikum och St Petersburg. Som ett komplement till den tunga inriktningen teknik och ekonomi bör sikt den akademiska miljön också byggas ut med språkutbildning som främst motiveras av arbetsmarknadens krav. I utbudet campus bör ingå ett par stora västerländska, från näringslivets utgångspunkter intressanta språk. Språkutbildningen bör inriktad å sidan språkfärdighet i vara ena sig, å den andra på kultur och samhällsliv i de länder där dessa språk talas. Den inriktning forskning om ledning och styrformer i samhälle, organisationer och företag som i det följande föreslås vid universitetscentret i Campus Kronan kan rymma viktiga aspekter på informationsteknologi och de förändringar som denna ger i förutsättningarna för kapitalförsörjningen i samhället, både i internationellt, nationellt och företagsperspektiv. Därmed

Kapitel 5 59

finns också utgångspunkter för en forskningsanknytning av utbildning i ekonomi och bank- och finansieringsfrågor. Både i ett regionalt och nationellt perspektiv Stockholm är Sveriges finanscentrum ter sig ämnet mycket - intressant och utvecklingsbart. Den speciella kombinationen inom ett campus av erfarenhet av distansutbildning och ämnesmässig kompetens inom teknik och ekonomi gör Univer-

sitetscentret Äpplet väl lämpat att få ett särskilt ansvar för program som

syftar till kontinuerlig kompetensutveckling. Dessa kan ha sin grund i teknik och ekonomi men måste givetvis också omfatta utbildning som främst faller inom de två andra universitetscentras profiler, t.ex. humanistisk utbildning och vidareutbildning inom vård- och omsorgsområdet.

Universitetscentret i Campus Äpplet blir därmed en för Sverige unik

resurs då det gäller att i samverkan med näringslivet med stöd av lokala studiecentra göra utbildning för redan yrkesverksamma lätt tillgänglig inom en hel region. Universitetsstrukturen föreslås fr.o.m. 199596 överta Stockholms univer-

sitets verksamhet i Campus Äpplet. Verksamheten bör byggas ut, dels genom

att utbildning syftar till en kontinuerlig kompetensutveckling ges från som

Campus Äpplet genom de lokala studiecentra, dels genom en försiktig ut-

byggnad av de kurser som ges campus. Den i Haninge befintliga delen av Stockholms universitet är som ovan redovisats framgångsrik anordnare av distansutbildning. Universitetet har en ansökt hos regeringen om fortsatt finansiering främst av en grundkurs i företagsekonomi, Därigenom blir det också möjligt att sprida den verksamhet byggts under budgetåret 199394 till flera orter i hela Sverige. som upp Kommittén finner att en sådan nationell roll överensstämmer med och förstärker synen att ett särskilt ansvar för kontinuerlig kompetensutveckling bör ligga den del av universitetsstrukturen som lokaliseras till Campus

Äpplet. Kommittén finner det naturligt att den intressanta organisation av

distansutbildning som det här är fråga om kan utvecklas och få fortsatt spridning.

Campus Kronan

Områdesstudier är välkänd tvärvetenskaplig ansats med inslag från främst en humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Frågor om fakultetshemvist och tyngdpunkter är ofta återkommande vid många universitet och har hindrat framväxten eller tillväxten av särskilda enheter för ornrådesstudier. Inom en mångdisciplinär fakultet blir det i stället naturligt att olika ämnen befruktar varandra i studiet ett land eller ett område. Exempel sådana av

60 Kapitel 5

ämnen är språk med litteraturvetenskap och realia främst slaviska och baltiska språk, historia, ekonomisk historia, nationalekonomi, statsvetenskap och kulturgeografi, naturresurshushållning och ekologi. Den nya universitetsstrukturen skall inte bara tillföra kunskap utan också

skapa bättre kontakter mellan Sverige, Östersjöregionen och Östeuropa. Den

verksamhet som här byggs upp bör kunna bli en intressant samarbetspart för de organisationer Gotland som redan med begränsade framgångsresurser

rikt verkar för förbättrade kontakter i Östersjöområdet.

Inriktningen forskning om ledning och styrfonner i samhälle och orga-

nisationer öppnar möjligheter för ett utbyte med forskning i Östeuropa.

Kombinationer mellan disciplinema statsvetenskap, ekonomi och tillämpad matematik kan komma att fungera som en brygga för ömsesidigt värdefulla

kontakter mellan forskare i Sverige och i Östeuropa. Andra aspekter

samma problemområde berör användningen av informationsteknologi och kapitalförsörjningen på olika nivåer i samhället. Dessa inriktningar av forskningen lämpar sig väl för att ge grundutbildningen en god forskningsanknytning, inte bara för utbildning som på olika

sätt är inriktad på Östersjöområdet och Östeuropa. Även utbildning med

annan inriktning inom de ämnen som nämnts ovan, t.ex. behörighetsgivande förutbildning med en matematisk inriktning, kan genom den ämnesmässiga bredd som denna forskningsprofil representerar god kontakt med forskningen. Detsamma gäller för stora delar av den ämnesteoretiska utbildningen vid Lärarhögskolan i Stockholm. Kommittén har erfarit att Lärarhögskolan har anhållit om regeringens medgivande att teckna en överenskommelse om planering och uppförande av lokaler i Campus Kronan Kommittén föreslår också i en särskild skrivelse till regeringen bilaga 3 att huvuddelen av de konstnärliga högskolorna förläggs till Campus Kronan i Södra Hammarbyhamnen i Stockholms kommun alternativt Kvamholmen i Nacka kommun. En viktig utgångspunkt för kommitténs förslag att lokalisera delar av den nya universitetsstrukturen till detta campus är just möjligheterna till samverkan med lärarutbildningen och de konstnärliga utbildningarna. Denna samverkan förutsättningar för nyskapande ger en verksamhet som har potential att ge stor internationell slagkraft dessa utbildningar. Campus Kronan får genom denna koncentration av centrala delar av utbildningsutbudet inom filosofisk fakultet samlokaliserad med kvalificerad pedagogisk och konstnärlig utbildning möjligheter att erbjuda studenterna kombinationer av utbildningar eller ny organisation av befintliga utbildningar som kan ge både Sverige och Stockholmsregionen en ny dimension i begreppet grundläggande högskoleutbildning.

Kapitel 5 61

Verksamheten i Campus Kronan bygger till inte obetydlig del samverkan med Lärarhögskolan och de konstnärliga högskolorna. Tidsplanen för dessas inflyttning, med början 1997 och därefter årliga etapper, gör det inte möjligt att bedriva undervisning campus inom universitetsstrukturens organisation förrän i slutet av treårsperioden 1997-1999. Forskningen bör dock kunna komma igång under 1997 och i anslutning därtill bör distansutbildning stödd av de lokala studiecentra kunna genomföras.

Gotland

En formaliserad anslutning av verksamhet Gotland till ett nätverk fastlandet skulle sannolikt vara till men för andra relationer inom grundutbildningen och för de fria kulturella aktiviteterna. Från ett nationellt perspektiv finns då inget att vinna med att söka samordna utbildnings- och forskningsaktivitetema i den nya universitetsstrukturen med de på Gotland etablerade eller tillkommande. Kommittén har emellertid vid sin analys av pågående verksamhet funnit att denna har betydande kvaliteter i perspektivet av ambitionen att utveckla

Sveriges relationer inom Östersjöområdet. Eftersom kommitténs uppdrag är

begränsat till att avge konkreta förslag rörande universitetsstrukturen i södra Storstockholm inskränker sig kommittén till att rekommendera att verksamheten Gotland ges stöd i annan ordning.

5.1.4 Lokala studiecentra

Lokala studiecentra i ungefär den form som beskrivs i det följande existerar redan flera orter i Norrland. Planerna ett centrum för livslångt lärande i Tyresö visar också hur lokalt stöd till distansundervisning högskolenivå kan kombineras med andra insatser, t.ex. Komvux och AMU, för att öka synligheten och därigenom bidra till att öka tillgängligheten av utbildningen. Det ger en god chans för dem som söker kontinuerlig kompetensutveckling att hitta fram till någon av de olika inriktningarna i utbildningssystemet. En betydande geografisk närhet till högre utbildning är nödvändig för vissa studenter. Det rör sig i första hand om yrkesarbetande studenter, men också om ungdomsstudenter som inte är motiverade att söka sig till högre utbildning i dess traditionella utformning. Ett lokalt studiecentrum skall kunna utgöra studentens kontaktpunkt med det universitet eller den högskola som anordnar distansutbildningen. Lärarna finns normalt vid lärosätet. Undervisningen stöds av modern teknik. Det kan

62 Kapitel 5

röra sig om videokonferenser och datoriserade konferenssystem som komplement till vissa biblioteksresurser samt att viss undervisning och förläggs prov till ett eller flera lokala studiecentra. Uppgiften för de lokala studiecentra är alltså att utgöra ett extra stöd till studenterna. Även studenter studerar som ordinarie kurser vid lärosätet bör kunna ha tillgång till de lokala studiecentra. I varje lokalt studiecentrum bör studenterna kunna få handledning i sina studier. Det är dels en fråga om normal studievägledning, dels och framför allt hjälp att utnyttja och förstå den litteratur och teknik som finns tillgängliga. Denna handledning kräver delvis en god akademisk nivå hos handledaren. Genom de nära kontakterna mellan det lokala studiecentret och skolan ökas skolelevernas medvetenhet om högskoleutbildning, vilket bör kunna bidra till att öka benägenheten att välja mer studieförberedande program i gymnasieskolan, vilket i sin tur är en förutsättning för en högre övergångsfrekvens till högre utbildning.. De lokala studiecentra skall utgöra en teknisk bas för användning av modern informationsteknologi. För undervisningen skall finnas videokonferensutrustning som kompletteras av vanliga seminarielokaler för det fall läraren besöker studiecentret. För studenternas eget arbete skall finnas tillgång till det datorstöd som kursutbudet förutsätter. För att motsvara dessa krav måste de lokala studiecentra vara förbundna med nodema i ett digitalt nätverk med tämligen stor överföringskapacitet. Detta bör också utnyttjas så att de studenter som så önskar kan använda modempoler vid de lokala studiecentra för att kunna använda egna datorer. Det lokala studiecentret skall inte bara vara en undervisningslokal och en teknisk basstation. Det bör också utformas på ett sådant sätt att det kan understödja självstudier och fungera som möteslokal, bl.a. för organiserade eller spontana gruppstudier. En viktig funktion för de lokala studiecentra bör också kunna vara att verka stimulerande på rekryteringen till högre utbildning.

Lokalisering av lokala studiecentra

Kommittén har vid övervägandena om hur de tre huvudorterna i nätverksuniversitetet skall lokaliseras utgått från dels den upplevda tillgängligheten, dels restiderna till dessa. Man bör ställa ännu hårdare krav tillgänglighet på de lokala studiecentra. Dessa bör också ha ett tillräckligt befolkningsunderlag. En utgångspunkt bör därvid också vara att samverkan med en gymnasieskola skall eftersträvas. De tre huvudorterna i nätverksuniversitetet förutsätts var och en i förhållande till de andra tre kunna fungera som ett mycket kvalificerat lokalt studiecentrum. Stockholms innerstad och de

Kapitel 5 63

omedelbart anslutande norra förorterna förutsätts utgöra omland för de redan befintliga högskolorna och för universitetet i Frescati. Under förutsättning att övertenskommelse med berörda kommuner kan träffas och att det visar sig finnas ett tillräckligt underlag bör lokala studiecentra inrättas på följande orter:

KommunOrt Årskull Befolkning i gymnasiet i kommunen Norra länsdelen

Södra länsdelen

198990-9192

I den norra länsdelen bedöms Åkersberga, Sollentuna, Täby, Solna,

Sundbyberg, Danderyd och Lidingö ha tillfredsställande tillgång till högre utbildning vid universitetet i Frescati. Underlaget i Vaxholm, med 7 000 invånare, bedöms vara för litet. I den södra länsdelen har Haninge, Huddinge och Nacka tillgång till studiecentra i de tre huvudortema. Salem har inte tillräckligt underlag och ligger tämligen nära Novum. Botkyrka tas trots sin närhet till Novum upp som lokalt studiecentrum - för att därigenom kunna ge förutsättningar för kontinuitet i den tämligen omfattande verksamhet redan pågår där. Verksamheten i Botkyrka som omfattar inte bara utbildning som ges av Stockholms universitet och KTH. Även andra aktörer bidrar med olika aktiviteter till en livaktig mångfald.

64 Kapitel 5 I avvaktan att erfarenhet av verksamheten med lokala studiecentra inom länet byggs upp bör upprättandet av centra dröja på följande orter: KommunOrt Årskull Befolkning i gymnasiet i kommunen

NorrtäljeHallstavik 2

Antal elever som slutfört studierna per läsår i genomsnitt under perioden 198990-9192 2 Saknar gymnasieskola i kommunen.

5.1.5 Organisation

Utgångspunkten är att den nya universitetsstrukturen skall fungera som en självständig aktör inom högre utbildning och forskning i Stockholmsområdet. Enligt propositionen Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft 1993941177 s. 58 bör styrelsen för Stockholms universitet få ansvaret för att vid sidan av av universitetets nuvarande verksamhet i Frescati leda en ny Söderstruktur. Detta kan visa sig svårt att förena med ambitionen att den nya universitetsstrukturen skall fungera som en självständig och likvärdig utbildningsanordnare och forskningsorganisation i konkurrens med de övriga lärosätena i Stockholmsområdet. Kommitténs bedömning är att det ytterligare bör övervägas om inte en helt fristående organisation vore att föredra. I bilaga 2 redovisas exempel hur en organisation inom Stockholms universitet skulle kunna fungera.

Grundutbildningen

Förutsättningen är enligt regeringens proposition att Stockholms universitet skall få två separata utbildningsuppdrag för grundläggande högskoleutbildning. Det ena avser verksamheten i det nuvarande Stockholms universitet, med undantag för verksamheten på Södertörn. Det andra avser verksamheten i Söderstrukturen. Utbildningsuppdragen byggs var för sig upp på samma sätt som utbildningsuppdragen till andra universitet och högskolor. Därutöver bör samverkan med Lärarhögskolan i Stockholm, Kungl. Tekniska högskolan

Kapitel 5 65

och Karolinska institutet befästas genom särskilda anvisningar, vilka utgör delar av dessa lärosätens utbildningsuppdrag. Eftersom Söderstrukturen organiseras helt fri från Stockholms universitets nuvarande fakultetsorganisation måste dess examensrätt prövas separat. Prövningen bör därvid endast utgå från akademiska kvalitetsaspekter. Eftersom en konkurrens mellan de olika enheterna i Stockholmsområdet eftersträvas bör prövningen endast undantagsvis ta hänsyn till den eventuella nyttan av en fortsatt akademisk arbetsdelning inom Stockholmsområdet. Strävan bör vara att Söderstrukturen skall ha egen examensrätt för alla generella examina samt vissa yrkesexamina.

Forskningen

Även forskning och forskarutbildning organiseras självständigt i förhållande till de övriga lärosätena i Stockholmsområdet. Lärare och forskare vid Söderstrukturen bör dock kunna vara anknutna dels till de disciplinorienterade fakultetema vid dessa, dels till en egen fakultetsorganisation. Förutsättningarna för att forskarutbildningen skall kunna bedrivas med god kvalitet är till stora delar givna genom en kraftig profilering vilket ger en tillräcklig volym inom valda områden. Koncentration till två campus med starka inforrnationsteknologiresurser och med goda biblioteksresurser, som möjligen också kan utvecklas i samarbete med kommunernas bibliotek, ger andra nödvändiga förutsättningar. För att garantera kvaliteten de lärare och forskare som rekryteras bör tjänsteförslagsnämndema i uppbyggnadsskedet bygga deltagande från de ämnesinriktade fakultetema i Stockholmsområdet. Utöver de egna anställda lärarna och forskarna bör fakultetens sektioner med sin tvärvetenskapliga karaktär sträva efter att till sig också knyta forskare från andra lärosäten. Rekryteringspolitiken bör grundas en successiv, kvalitativt högtstående utbyggnad, inte en strävan att i första hand snabbt bygga upp lärarkadem. Särskilt inledningsvis bör möjligheterna att deltid eller kortsiktigt till sektionerna knyta goda forskare och lärare utnyttjas. För att öka möjligheterna till en kvalitativt uthållig uppbyggnad av forskarutbildningen bör denna koncentreras till campus Kronan och Spiran. De goda kommunikationerna inom nätverket bör utnyttjas för att ge campus

Äpplet en stark forskningsanknytning. Först sikt bör annan forskning än

den som har direkt samband med lärarnas kompetensuppehållande forskning

tillföras universitetscentret Äpplet.

3 14-1289

66 Kapitel 5

Funktionella krav på organisationen

Organisationen av den nya universitetsstrukturen måste goda förutsättge ningar för att strategiska förändringar av verksamhetens inriktning skall kunna genomföras. Den skall i ett uppbyggnadsskede bidra till att en veteriskaplig kritisk massa kan uppnås inom de vetenskapliga profilområdena. Sambandet mellan utbildning och forskning skall understrykas. Administrationen skall vara effektiv och understödja forskning och utbildning i de tre universitetscentra samt i de lokala studiecentra. De tre universitetscentra skall ges starka egna identiteter. Beslutsfattandet decentraliseras med utgångspunkt i en akademisk självreglering. Grunden skall vara en decentralisering av beslutsbefogenheter till de nivåer som är bäst ägnade att fatta olika beslut. Inom denna beslutsordning skall ledningen bibehålla sådana medel att den kan fatta och implementera beslut som berör den strategiska inriktningen av Söderstrukturens verksamhet.

Organisatorisk struktur

Om universitetsstrukturen ingår i ansvarsområdet för Stockholms universitet bör den på uppdrag av Stockholms universitets rektor ledas av en vicerektor. Den akademiska och administrativa basenheten, avdelningen, organiseras med utgångspunkt i inriktningen av lärarnas forskning. Ansvaret för kvaliteten i den vetenskapliga verksamheten åvilar den till strukturen knutna fakulteten. Fakulteten svarar också för den planering av forskningsverksamheten som krävs. För planering och genomförande av utbildningen ansvarar i varje universitetscenter en utbildningsnämnd. Undervisning och handledning sköts lärare som är knutna till avdelningarna. Den uppdelning av planeringsav och genomförandeansvaret för forskningen å ena sidan och all utbildning å den andra som denna ordning innebär kompenseras av att alla lärare förutsätts ha både utbildning och forskning i sina arbetsuppgifter.

Fakulteten

För forskningen och forskarutbildningen HL 2 kap. 5 § inrättas en mångdisciplinär fakultet. Denna bör indelas i sektioner med inriktning mot olika profilområden. Fakultetens huvuduppgift är att ansvara för att den vetenskapliga kvaliteten upprätthålls. Detta sker, liksom vid de ämnesinriktade fakul- Ietema, genom ansvar för doktorsexamina, rekryteringen av lärare, fastställance av kursplaner och andra planer för utbildningen samt genom upp-

Kapitel 5 67

följning av utbildning och forskning. Fakulteten svarar som ovan föreslagits inte för grundutbildningen HL 2 kap. 6 §. Tills vidare bör medlemmarna av fakulteten också kunna vara medlemmar av den fakultet vars tjänsteförslagsnämnd varit ansvarig vid tillsättningen.

5.1.6 Användning av informationsteknologi

Principiell inriktning

Söderstrukturen skall vara en av de ledande användarna av modem kommunikationsteknologi inom högre utbildning och forskning. Därigenom skapas förutsättningar för goda vetenskapliga och administrativa kontakter mellan de verksamma i de tre nodema och deras omvärld i vid mening. Likaså kan verksamheten vid lokala studiecentra med hjälp av modern informationsteknologi stödjas av lärare som har sin tjänstgöring förlagd till något av campus. Utbildning som huvudsakligen avser att tillgodose behov av långsiktig kompetensutveckling bör i särskilt hög grad kunna använda de möjligheter som informationsteknologin ger vid utformningen av kurser och undervisning.

Videokonferenssystem

Genom att använda videokonferenssystem som stöd för distansundervisning kan denna ny dimension. De lokala studiecentra får en roll som ges en decentraliserade seminarierum där studenter var som helst i Stockholms län eller på Gotland kan delta i seminarier och annan undervisning med samma förutsättningar alla platser. Inom forskarutbildning och forskning ger videokonferenser, om de är lättillgängliga, möjlighet till nära samarbete mellan forskargrupper de olika huvudorterna. Tekniken används redan idag bl.a. vid Högskolan i Luleå för att handleda forskarstudenter som är verksamma andra orter. Söderstrukturens lärare och forskare bör genom erfarenheter av denna teknik på sikt också kunna få ett försteg i sina internationella kontakter. Videokonferenssystem kan givetvis också tjäna till att effektivisera administrationen inom nätverksuniversitetet. Förberedelser för beslut och informationsutbyte inom olika administrativa funktioner bör kunna skötas utan resor för de deltagande personerna.

68 Kapitel 5 SOU 1994: 127

Datorisemde kommunikationssystem

Genom användning av moderna datoriserade kommunikationssystem, s.k. konferenssystem, underlättas kontakterna inom Söderstrukturen och med dess omvärld. Konferenssystem bör dels kunna användas som konventionell elektronisk post, dels för att organisera kommunikation efter ämne än snarare efter personkonstellation. Genom att konferenssystem ger möjlighet att kommunicera med personer som tidigare inte är kända för avsändaren ökar möjlighetema till spontana och berikande dialoger. För att ett konferenssystem skall fungera effektivt krävs inte bara datorer, programvara och överföringsmedia. Det krävs också en administration av konferensema som sådana med syfte att bidra till tillgänglighet och kvalitet i inforrnationsutbytet. Det är också viktigt att kontakten med de nationella och internationella datanäten görs så okomplicerad och lättillgänglig möjligt. Både anställsom da och studenter bör ha möjlighet att från platser utanför Söderstrukturens huvudorter eller lokala studiecentra utnyttja de datoriserade kommunikationssystemen.

Databaser

Allt mer information blir tillgänglig i databaser som olika sätt står till buds för allmänheten. Att söka i dessa kräver ännu en viss expertis och kan vara förenat med betydande kostnader. Det är viktigt att lärare och studenter har goda möjligheter att söka information i nationella och internationella databaser. Strävan bör vara att inom Söderstrukturen stödja användningen dessa av databaser. Det gäller att ge lärare och studenter tekniska förutsättningar, kompetens och utbildning samt ekonomiska förutsättningar att verkligen utnyttja de möjligheter som ges.

Uthålllig kompetensuppbyggnad

Utvecklingen inom informationsteknologiområdet är så snabb att planerna för och organisationen av underhållet av satsningar informationsteknologi särskilt måste beakta detta. Det råder en ständig konflikt mellan å ena sidan egen kompetens och å den andra förnyelse och utveckling. Till stor del gäller det att köpa tjänster snarare än att anställa personal, men det är nonnalt också effektivt att ha en anställd kärna av personer som

Kapitel 5 69

kan följa utvecklingen och som har kunskap om organisationens speciella förutsättningar för användning av infonnationsteknologin. Kommittén föreslår att organisationen i ett nätverk utnyttjas så sätt att vart och ett universitetscenter vid olika tidpunkter får ansvaret för implementering av ny teknologi. Då det blir aktuellt, troligen med några års intervall, kommer alltså ett av universitetscentren få ansvaret för den modernaste teknologin. De två andra huvudortema bibehåller, så länge som det är ändamålsenligt, sitt för underhåll och drift av tidigare satsningar. ansvar Därigenom finns stöd för äldre teknologigenerationer eller tillämpningar tillgängligt under lång övergångsperiod samtidigt som den nya impleen menteringen kan göras obunden av intressen med utgångspunkt i andra tekniska lösningar och tillämpningar.

Finansiering

Att ligga långt framme i användningen av informationsteknologin ger stora möjligheter att också ligga långt framme inom andra områden. Det medför också förhållandevis höga synliga kostnader. Till stor del bör dessa kunna täckas de löpande intäkterna men i många fall kommer detta inte framstå av rimligt. Inom den nya strukturen bör det finnas många projekt som som innebär innovativ användning modern informationsteknologi och som därav för kan komma att finansieras genom Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. I det fortsatta arbetet bör också möjligheterna att få södra delen Storstockholm upptagen som en s.k. digital site vid EG-komrnissioav nen undersökas. Kommittén finner för sin del också att stöd till satsningar användning

modern informationsteknologi bör kunna ingå i Östersjöstiftelsens mer

av långsiktiga stöd till uppbyggnad och förnyelse av den akademiska infrastrukturen.

70 Kapitel 5

5.2 Grundutbildning i den universitetsstrukturen

nya -

omfattning och inriktning

Kommitténs förslag: Grundutbildningen i den nya universitetsstrukturen byggs upp etappvis. Uppbyggnaden bör ske så att verksamheten kvaur litetssynpunkt får en tillfredsställande omfattning och bredd. I en första etapp omfattande budgetåren 199596 och 1997-1999 bör Söderstrukturen tilldelas resurser så att det sammanlagda antalet helårsstudenter vid slutet av perioden uppgår till 4 500 900 bör varav avse

lokala studiecentra. Uppbyggnaden bör starta i Spiran och Äpplet där

högre utbildning redan etablerats och i slutet av perioden i Kronan. Planeringsperspektivet för en andra etapp bör vara budgetåren 2000-2002. Resurserna föreslås fördelade så att Söderstrukturen vid slutet av etapp 1 tillförts resurser för verksamheten i

Campus Spiran och Campus Äpplet motsvarande sammanlagt

3 500 helårsstudenter. Till detta kommer befintliga 425 helårsstudenter Stockholms universitet. Campus Kronan motsvarande l 000 helårsstudenter. Ersättning bör utgå enligt det resurstilldelningssystem gäller för som statliga universitet och högskolor fr.o.m. budgetåret 199495. För budgetåret 199596 18 månader bör beräknas ett ramanslag om totalt 53 891 000 kr. För budgetåret 1999 bör ett ramslag om 180 875 000 kr beräknas. I den andra etappen bör resurser motsvarande ytterligare l 900 helårsstudenter anslås för Söderstrukturens verksamhet i Campus Spiran

och Äpplet och för ytterligare 2 000 helårsstudenter för verk-

resurser samheten i Campus Kronan. Detta innebär resurser för sammanlagt

5 400 helårsstudenter i Campus Spiran och Äpplet exkl. befintliga 425

resp. 3 000 i Campus Kronan vid slutet av den andra etappen. I ett längre perspektiv bör resurserna ökas med ytterligare 30%. Grundutbildning i den nya universitetsstrukturen bör finansieras inom ramen för beslutad expansion samt genom de medel som anvisats för uppbyggnad av eftergymnasial utbildning fram till sekelskiftet och genom avtal med Stockholms läns landsting om utbildning inom vård- och omsorgsområdet. Vid sidan av utbildningar som leder till examen bör utbildning ges som syftar till kontinuerlig kompetensutveckling.

Kapitel 5 71

5.2.1 Bakgrund

Den sammanlagda omfattningen av verksamheten vid de statliga lärosätena i Stockholms län Stockholms universitet SU, Karolinska institutet KI, - Kungl. Tekniska Högskolan KTH, Danshögskolan, Dramatiska institutet, Idrottshögskolan i Stockholm, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Lärarhögskolan i Stockholm LHS, Operahögskolan i Stockholm och Teaterhögskolan i Stockholm motsvarade budgetåret 199394 drygt 37 000 helårsstudenter. Verksamheterna har mer utförligt beskrivits i kapitel Lärosätena är alla belägna i Stockholms stad eller Solna. Stockholms universitet har förlagt resurser motsvarande cirka 425 helårsstudieplatser till Södertörn varav 275 till Novum i Huddinge kommun och 150 till Haninge kommun varav 60 avser lDFzs verksamhet. Karolinska institutet har förlagt resurser för grundutbildning motsvarande cirka 1 100 helårsstudieplatser till Södertörn. Resursema avser främst tandläkar- och läkarutbildning samt sjukgymnastutbildning. Kommitténs förslag till resursfördelning syftar, som framhållits i föregående avsnitt, till att skapa täta akademiska miljöer i de tre delregionema i södra delen av Stockholmsregionen nämligen i NovumHuddinge, Haninge och Södra Hammarbyhamnen SH i Stockholms kommun alternativ Kvarnholmen K i Nacka kommun. Ett inslag i den nya universitetsstrukturen

skall enligt kommitténs förslag vara ÖsteuropaÖstersjöperspektivet. I N0-

vum kvarstår och förstärks därutöver inriktningen mot vård och omsorg. Den nya strukturen skall ha en påtagligt internationell prägel. Utöver detta skall interaktion mellan orterna främjas. Mellan SHK och Novum kan t.ex. området vård- och sjukvårdsekonomi utvecklas. Haninge och SHK kan utveckla verksamheter som förenar ekonomi, kultur och teknik. Mellan Haninge och Novum kan tekniken och vården finna beröringspunkter. Sammankopplingen i sig skapar förutsättningar för samarbete.

5.2.2 Utbildningens inriktning och omfattning i de tre delregionema

Utgångspunkten för kommitténs förslag är att Söderstrukturen ges rätt att utfärda följande examina enligt högskoleförordningen 1993:100 magister-, kandidat- och högskoleexamen samt följande yrkesexamina arbetsterapeut-, barnmorske-, sjuksköterske-, socionom- och social omsorgsoch tandhygienistexamen. Examenskrav bör ställas Söderstrukturen i dess helhet. Krav på ett visst antal avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör inte ställas under den första etappen.

72 Kapitel 5

Förslaget bygger som tidigare framhållits profileringar i respektive campus som anknyter till redan etablerad verksamhet. Alla campus skall kunna erbjuda utbildning som stöd till en kontinuerlig kompetensutveckling inom sitt profilområde. Förslaget bygger etappvis uppbyggnad. För den första etappen omfattande budgetåret 199596 inklusive andra halvåret 1996 samt budgetåren 1997-1999 föreslås resurser för sammanlagt 4 500 helårsstudenter vid slutet av perioden. Enligt kommittén bör utrymme finnas att inkludera Södertäljeområdet i den försöksverksamhet rörande kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning som omtalats i kapitlen 3 och I det sammanhanget bör också prövas möjlighetema att utveckla den yrkestekniska högskoleutbildningen. Medel för 2 000 helårsstudenter bör reserveras för detta ändamål. I det följande anges förslag till planeringsförutsättningar för respektive campus samt vilket utbildningsuppdrag till Söderstrukturen som bör följa av dessa.

Campus Spiran, Huddinge kommun och Campus Äpplet, Haninge

kommun

I Campus Spiran bör i första hand bedrivas utbildningar som leder till yrkesexamina inom vård- och omsorgsområdet men även kompletterande utbildningar leder till generella examina intresse för näringslivet. Ämnena som av kan vara biologi, kemi, ekonomi och psykologi. Detta innebär att utbildningsuppdrag bör ges till Söderstrukturen för verksamhet i Campus Spiran inom utbildningsområdena humaniorasamhällsvetenskap och naturvetenskapvård. Söderstrukturens verksamhet i Campus Spiran bör planeras med förutsättningen att bedriva distansutbildning vid lokala studiecentra. Vidare med förutsättningen att bedriva utbildning i kommunal ekonomi.

Verksamheten i Campus Äpplet bör profilerad mot utbildningar inom

vara områden med anknytning till näringslivet i Haninge samt till den högre utbildning som redan bedrivs där. De utbildningar som blir aktuella för Söderstrukturens verksamhet blir då i första hand ekonomi, datasystemvetenskap och språk t.ex. tyska. Kommittén föreslår att IDF överförs till Söderstrukturen från Stockholms universitet. Detta innebär att det utbildningsuppdrag som bör ges till Söderstrukturens

verksamhet i Campus Äpplet bör omfatta utbildningsområdena humaniora

samhällsvetenskap.

Kapitel 5 73

Söderstrukturens verksamhet i Campus Äpplet bör planeras utifrån förut-

sättningen att bedriva distansutbildning vid lokala studiecentra samt att i ett inledningsskede ansvaret för Söderstrukturens IT-verksamhet skall ligga i

Äpplet.

Som planeringsförutsättning för Söderstrukturens verksamheter inom

grundutbildningen vid Campus Spiran och Campus Äpplet bör gälla att de

skall omfatta totalt cirka 3 500 helårsstudenter samt Hälsohögskolans 2 500 studenter vid Campus Spiran vid slutet av den första etappen. En utgångspunkt är att KTH fullföljer den utbyggnad som planerats och ökar sin verksamhet i Haninge med ca 300 helårsstudenter. Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer för budgetåret 199596 18 månader bör beräknas till 53 891 000 kronor. Vid slutet av etapp 1 bör den sammanlagda ersättningen vara 147 455 000 kronor. Kommitténs förslag förutsätter att verksamheten i Campus Spiran och

Campus Äpplet vid slutet av etapp l sammanlagt kommer att omfatta 8 425

helårsstudenter i grundutbildning enligt följande fördelning huvudmän

Huvudman Antal helårsstudenter

KI Campus Spiran med, odont och sjukgymnastutbildning l 100

KTH Campus Äpplet

ingenjörsutb bygg,el 600 planerad utbyggnad 300

Säderstrukturen Hälsohögskolan Campus Spiran 2 500

Kommitténs förslag Campus Spiran och Campus Äpplet

inkl. Stockholms universitets 3 925 nuvarande verksamhet Totalt 8 425

4 I4-IZ89

74 Kapitel 5 SOU 1994: 127

Campus KronanSödra Hammarbyhanmen, Stockholms kommun alternativt Kvamholmen Nacka kommun

Den verksamhet som byggs upp i Campus Kronan bör inriktad mot huvara manistiska ämnen t.ex. språk som polska, estniska, tjeckiska, ryska, ungerska, Slovakiska, samhällsvetenskapliga som ekonomi, kulturgeografi och juridik samt kulturvetenskapliga som t.ex. musikvetenskap. Vidare naturvetenskapliga som matematik och ekologi. Lärarhögskolans och de konstnärliga högskolornas lokalisering till området innebär att ytterligare ämnen inom filosofisk fakultet samt konstnärliga ämnen kommer att kunna erbjudas i Campus Kronan och därmed förstärka nämnda profil. Detta innebär att utbildningsuppdrag bör ges inom utbildningsområdena humaniorasamhällsvetenskapjuridik och naturvetenskap icke laborativa ämnenmatematik. Som planeringsförutsättning för Söderstrukturens verksamhet inom grundutbildningen i Campus Kronan bör gälla att den totalt skall omfatta 1 000 helårsstudenter budgetåret 1999. Den sammanlagda ersättningen för helärsprestationer och helårsstudenter bör för budgetåret 1999 beräknas till 33 420 000 kronor. Söderstrukturens verksamhet i Campus Kronan bör planeras med förutsättningen att bedriva distansutbildning inom de lokala studiecentra som föreslagits samt att kunna erbjuda behörighetsgivande förutbildning basår. Kommitténs förslag förutsätter att verksamheten i Campus Kronan vid slutet av etapp l budgetåret 1999 sammanlagt kommer att omfatta 7 600 - studenter med fördelning på huvudmän enligt följande

Huvudman Antal helårsstudenter

Lärarhögskolan i Stockholm 5 000 ca Konstnärliga högskolor: 1 600 ca Danshögskolan - Dramatiska institutet - Konstfack - Kungl. Musikhögskolan i Stockholm - Operahögskolan i Stockholm - Teaterhögskolan i Stockholm -

Söderstrukturen Kommitténs förslag l 000 Totalt ca 7 600

Kapitel 5 75

5.2.3 Kostnader och finansiering av grundutbildningen

Under förutsättning att 199495 års riksmöte fattar beslut om en ny struktur för högre utbildning i Stockholmsområdet bör följande planeringsförutsättningar kunna gälla för Söderstrukturen:

Etapp 1 Budgetåren199596 och andra halvåret 1996 samt budgetåren 1997-1999 Organisationplaneringstait av vissa verksamheter Etapp 2 Budgetåren 2000-2002 fortsatt uppbyggnad I ett längre perspektiv bör strävan vara att hälften av varje årskull skall kunna examineras från längre eftergymnasial utbildning. Vidare bör en en betydande andel kunna erhålla kontinuerlig kompetensutveckling. Om detta skall kunna uppnås bör antalet helårsstudenter år 2010 ha ökat med drygt 30% jämfört med slutet av etapp Etapp 1 Etapp 2 År 2010

Omfattning 4 500 8 400 11 000 antal helårsstudenter i slutet av resp. etapp

varav i Spiran och Äpplet 3 500 5 400 7 000

i Kronan 1 000 3 000 4 000 varav Härtill kommer med annan

huvudman nuvarande omfattning

i slutet av resp. etapp

1 Exkl. Stockholms universitets verksamhet i Spiran och Äpplet.

Finansiering

Ersättning förutsätts ske enligt gällande principer och ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer för universitet och högskolor. Denna inkluderar ersättning för utbildning, administration och lokaler samt finansiering av anläggningstillgångar. Kommittén har övervägt alternativa finansieringsmöjligheter. En möjlig finansiering med hänsyn till den obalans som kommittén tidigare vore påtalat föreligger i landet att föreslå omfördelning av resurser från - en övriga universitet och högskolor i landet. Kommittén vill dock i stället

76 Kapitel 5

föreslå att den av riksdagen redan beslutade expansionen i huvudsak utnyttjas för uppbyggnaden av den nya universitetsstrukturen fram till budgetåret 1997. Den fortsatta expansionen föreslås finansieras genom ianspråktagande av medel för de 20 000 helårsstudenter som riksdagen anvisat för eftergymnasial utbildning fram till sekelskiftet med anledning proposition Utav bildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft. Finansieringen av uppbyggnaden av den akademiska infrastrukturen förutsätts ske bl.a. genom medel från den stiftelse Stiftelsen för forskning inom -

områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa inrättats

- som för forskning och forskarutbildning i södra Storstockholm.

Lokala studiecentra kostnader och finansiering -

Vid lokala studiecentra i Södertälje, BotkyrkaFittja exkl. Tullinge Nynäshamn och Tyresö i södra länsdelen och NorrtäljeNoritälje, Sigtuna, Vallentuna, Upplands-Väsby och JärfällaJakobsberg i den norra skall kunna erbjudas stöd till distansutbildning kontinuerlig kompetensutveckling för näringslivets behov. - Verksamheten skall organiseras genom Söderstmkturen. Kostnaderna bör finansieras inom ramen för de medel som Söderstrukturen tilldelas för sitt utbildningsuppdrag. Kommittén förordar att Söderstrukturen bl.a. ansöker om medel för vissa uppbyggnadskostnader hos den särskilda stiftelse Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling som in- - rättats bl.a. till stöd för ökad användning av informationsteknologi. I övrigt bör samfinansiering kunna påräknas från övriga utbildningsanordanare som är intresserade av samutnyttjande av lokaler, administration etc. Det kan gälanordnare av arbetsmarknadsutbiIdning, kommunal vuxenutbildning eller företagsutbildning.

Kapitel 5 77

5.3 Forskning i den universitetsstrukturen

nya

Kommitténs förslag: Forskningen och forskarutbildningen bör organise-

inom mångdisciplinär fakultet och inriktas dels mot Östersjöom-

ras en

rådet och Östeuropa, dels mot livsvetenskaper.

Omfattningen forskningen blir beroende av hur väl forskarna kan av dra till sig s.k. externa medel. En basfinansiering utgörs av medel från

den s.k. Östersjöstiftelsen och Stiftelsen för vårdforskning och forskning

om allergier.

Förslag rörande forskningens inriktning och organisation ingår i förslagen i avsnitt 5.1. Forskningsverksamheten bör kunna komma igång så snart de organisatoriska formerna fastställts och personal rekryterats. Forskning och forskarutbildning förutsätts finansieras av de särskilda bildats för forskning inom områden med anknytning till Össtiftelser som

tersjöregionen och Östeuropa Östersjöstiftelsen samt för vårdforskning och

forskning allergier. Östersjöstiftelsens syfte är att stödja forskning vid

om

Söderstrukturen är inriktad Östersjöregionen och Östeuropa. Stiftel-

som för vårdforskning och forskning allergier har ett särskilt ansvar för sen om forskningsinsatser inom Hälsohögskolans område samt för kompetensutveckling lärarna där jfr 1993:94:177 s. 71. För vårdområdet bör vissa av prop. de Stockholms läns landsting ställt i utsikt i samband med en av resurser förstärkning den högre utbildningen i Huddinge också kunna förstärka av forskningen. Ytterligare bör kunna tillföras av staten i samband med resurser statligt Övertagande Hälsohögskolan. Därutöver bör forskningen vid ett av Söderstrukturen kunna få i sedvanlig konkurrens från forskningsråd, resurser statliga sektorsorgan och olika privata finansiärer.

Östersjöstiftelsen bedöms kunna lämna stöd till forskningen ca 30

miljoner kronor årligen. Bidragen direkt till vårdforskningen bör tillsammans med redan pågående forskningsverksamhet i anslutning till Hälsohögskolan kunna uppgå till i stort sett lika mycket. Man bör vidare kunna räkna med att forskarna i konkurrens kan dra till sig finansiering till minst samannan belopp. Den totala forskningsverksamheten skulle alltså i ett relativt kort ma tidsperspektiv kunna beräknas omsätta 120 miljoner kronor. Verksamheten i den universitetsstrukturen skall präglas av ett starkt nya samband mellan forskning och utbildning. Strävan skall vara att alla lärare deltar både i forskning och undervisning alla nivåer. Om antagandet att forskningen och forskarutbildningen vid Söderstrukturen kommer att omsätta ungefär 120 miljoner kronor är korrekt kommer dessa att omfatta per

78 Kapitel 5

ungefär 70 personår som forskare och lika många forskarstudenter samt kringkostnader för dessa. I grundutbildningen kommer vid sekelskiftet uppskattningsvis behövas att ca 350 heltidslärare. Man bör räkna med att alla lärare måste ägna minst 10 procent av sin arbetstid verksamhet som i sig är eller kan medverka till en kompetensuppehållande forskningsverksamhet. Det skulle då innebära att vid den tidpunkten 420 lärare, 350 lärare i grundutbildningen och 70 forskare, får ansvaret för undervisning motm.m. svarande 315 personår och 105 personår för forskning. Därtill kommer det bidrag till forskningen som lämnas de cirka 70 forskarstudentema. av Möjligheterna att bygga upp en kvalificerad kår forskarutbildade lärare av kan dock visa sig begränsande för hur snabbt en så stor forskningsorganisation kan komma till.

Kapitel 6 79

6 Fortsatt utredningsarbete

Kommitténs förslag: Arbetet med planering av lokaler för de konstnärlihögskolorna bör fortsättas, så långt möjligt i samverkan med Lärarga högskolan i Stockholm. Om den universitetsstrukturen skall organiseras som en självstännya dig högskola bör kommittén få i uppdrag att fungera som organisationskommitté för verksamheten fr.o.m. läsåret 199596. Komoch ansvara mittén bör i anslutning härtill få i uppdrag att svara för samordning av lT-frågor mellan de olika och mellan olika utbildningsanordnare campus inom varje campus. Om kommittén skall fungera som organisationskommitté bör den utökas med ytterligare ledamöter ur vetenskapssarnhället.

6.1 Fortsatt planering av Campus Kronan

Kommittén har i särskild skrivelse till regeringen bilaga 3 redovisat en förslag till uppbyggnaden ett som omfattar Lärarhögskolan i av campus Stockholm, vissa konstnärliga högskolor samt viss utbildning inom den nya universitetsstrukturen. Detta planeringsarbete måste fortsättas. Framför allt måste Lärarhögskolans och några konstnärliga högskolors lokalsituation lösas utan dröjsmål. Vidare har vissa enskilda utbildningsanordnare uttryckt sitt intresse för att

bli del Campus Kronan. överläggningar bör tas upp med dessa för att

en av kunna finna former för hur de skall kunna föras in i campus och planeringen för detta.

6.2 Organisation

Regeringens förslag i propositionen 199394:177 utgick från att Stockholms universitets styrelse skulle ha ansvaret för den nya universitetsstrukturen. Under kommitténs arbete har denna organisation ifrågasatts, bl.a. i samrådet med Länsstyrelsen. För den händelse att organisationsfrågan behöver utredas ytterligare bör det kommitténs uppgift att genomföra en sådan utredvara ning. För inte försena genomförandet bör kommittén i så fall få ansvar att att fungera beställarorganisation för det utbildningsuppdrag som skall gälla som

80 Kapitel 6

för 199596. Kommittén bör därvid också få i uppdrag föra de lokala att förhandlingar och sluta de lokala avtal kan bli aktuella vid eventuell som en överföring av Hälsohögskolan i Stockholm från Stockholms läns landsting till en statlig högskola. Kommittén har också föreslagit att lokala studiecentra inrättas i flera kommuner. Det bör del organisationsarbetet för verksamheten ses som en av inom det nya utbildningsuppdraget att också ta förhandlingar med de upp möjliga värdkommunema hur dessa skall organiseras, lokaliseras om centra och utrustas. I de lokala studiecentra är utbildning syftar till kontinuerlig som en kompetensutveckling viktig del. Kommittén bör i anslutning till en det organisationsarbete som beskrivits också pröva hur kurser syftar ovan som till kontinuerlig kompetensutveckling bäst skall kunna utformas inom universitetsstrukturen. För att kunna fullgöra dessa uppgifter bör kommittén, helt om en ny fristående universitetsstruktur skall organiseras också få ytterligare ledamöter hämtade ur vetenskapssamhället.

Användning av modern informationsteknologi

Kommittén har föreslagit att den universitetsstrukturen särskilt skall nya vara inriktad mot användning modern informationsteknologi. Förberedelser av för detta kräver kontakt dels med teknikutvecklingen inom området, dels med användningen inom högre utbildning och forskning och andra närliggande områden. Kommittén bör få ett ansvar för att för södra Stockholmsregionens del följa utvecklingen. Kommittén bör vidare få till uppgift att i uppbyggnadsskedet samordna användningen av modern informationsteknologi mellan de olika och campus lokala studiecentra samt med många huvudmän. Som campus ett led i detta arbete bör det ankomma på kommittén att göra en plan för användning av modern informationsteknologi inom högre utbildning och forskning i södra Storstockholm och vid de lokala studiecentra.

Kapitel 6 81

Övrigt

Utöver de frågor som nu kan förutses kräva ytterligare utrednings- eller planeringsarbete kan remissbehandlingen komma att ge anledning till fördjupade studier i olika avseenden.

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Dir. 1994:34

En ny struktur för högre utbildning i Stockholm

Dir. 1994:34

Beslut vid regeringssammanträde den 28 april 1994.

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté skall närmare utreda och komma med förslag till verksamhet som skall kunna bedrivas inom en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet samt förslag till hur denna bör organiseras och lokaliseras. Hänsyn skall därvid tas till möjligheterna att samlokalisera bl.a. de konstnärliga utbildningarna i Stockholm med denna.

Bakgrund

Regeringen har i propositionen Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft prop. l993l94zl77 föreslagit att den fortsatta utbyggnaden av högre utbildning i Stockholmsområdet skall ske inom ramen för en ny universitetsstruktur. Den nya universitetsstrukturen föreslås omfatta södra Storstockholmsområdet och få en inriktning som främjar en förstärkning av

de kulturella och ekonomiska banden mellan Sverige och Östersjöregionen

i övrigt. Förbättrade förutsättningar för utbildning och forskning inom vårdområdet framhålls som angelägna. Medel föreslås avsättas från återstoden av Fond 92-94 till en stiftelse vars avkastning skall gå till forskning och forskarutbildning i den nya universitetsstrukturen. Enligt förslaget skall stiftelsens medel också under ett uppbyggnadsskede kunna användas för att bl.a. täcka kostnader för akademisk infrastruktur. Vidare föreslås att ur samma fond skall avsättas medel till en stiftelse vars avkastning bl.a. skall användas till forskning och forskarutbildning inom vårdområdet. Förslagen lämnas bl.a. mot bakgrund av att Stockholms universitet har anmält att universitetet inte kan klara ytterligare nämnvärd ökning av utbildningens omfattning i nuvarande lokaler. På uppdrag av chefen för Utbild-

Bilaga 1

ningsdepartementet har en förstudie genomförts rörande möjligheterna att samlokalisera viss högre utbildning i Stockholm Campus för mångfald. - I förstudien föreslås sammanfattningsvis att ett nytt campus för högre utbildning och forskning etableras i Stockholm och administreras av ett nytt universitet eller av en beställarorganisation som antingen är helt fristående eller en del av Stockholms universitet den nya organisationen också får ansvaret för högskoleutbildning Södertörn den nya organisationen får ansvar för en verksamhet som till sin omfattning motsvarar minst 8 000 helårsstudenter fördelat mellan campus och Södertörn utbildning skall erbjudas inom alla utbildningsområden, dock med undantag för civilingenjörs-, läkar- och tandläkarutbildning forskningsverksamhet med ämnesmässig bredd och en inriktning som kan

stärka Stockholms ställning i Östersjöområdet skall bedrivas på det nya

campus det nya campus lokaliseras till Stockholms innerstad eller till södra Stockholmsområdet, eventuellt till Kvarnholmen befintlig verksamhet i Novum, Haninge och FittjaSödertälje förstärks inom ett nätverk tillsammans med det nya campus. Vidare har Stockholms läns landsting beslutat att flytta Hälsohögskolan till Novum. Genom att samla högskolans verksamhet, som för närvarande är utspridd i Stockholm, till Novum underlättas enligt landstinget anknytningen till forskning, utbildning och klinisk verksamhet vid Huddinge sjukhus, till forskningsstiftelsema i Novum samt till övrig högskoleverksamhet på Södertörn. Detta förstärker Hälsohögskolans akademiska karaktär. Landstinget föreslår att viss ytterligare utbildning och forskning vid Stockholms universitet förläggs till Novum för att ytterligare förstärka den akademiska miljön. Grundutbildningen skall ta sikte de behov som det forsknings- och utvecklingsintensiva näringslivet och forskningsverksarnheten kan väntas ha framöver och som inte kan tillgodoses genom befintlig högskoleutbildning. Flera ämnesområden framhålls som angelägna, bl.a. ämnen med biologisk inriktning samt ämnen med inriktning kommunal ekonomi och administration samt data, infonnatik och systemvetenskap. Landstinget föreslår att staten och landstinget gemensamt bildar en stiftelse Universitetscenter vid Novum med uppgift att genomföra projektet och att fungera som en stödoch paraplyorganisation för all akademisk utbildning och forskning vid Novum. Haninge kommun har framfört önskemål om förstärkning av de högskoleutbildningar som i dag bedrivs inom kommunen.

Bilaga 1 85

Vidare har Länsstyrelsen i Gotlands län presenterat ett projekt som omfattar kultur- och utbildningssatsningar med inriktning på länderna kring Östersjön. En särskild arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet med representanter för berörda konstnärliga högskolor i Stockholm har bl.a. undersökt olika lokaliseringsaltemativ för samlokalisering. Utöver detta har vissa ytterligare skrivelser kommit in till Utbildningsdepartementet. Regeringen begär i propositionen riksdagens bemyndigande att vidta nödvändiga förberedelseåtgärder för att etablera en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet. Regeringen begär vidare att riksdagen skall godkänna att en särskild beslutsordning skall få tillämpas för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet. Vidare begärs bemyndiganden att inrätta nämnda stiftelser.

Uppdraget

Kommitténs huvuduppgifter bör vara att utarbeta ytterligare planerings- och beslutsunderlag för att förbereda etableringen av den nya strukturen för högre utbildning samt att samlat utreda vissa andra frågor rörande lokalförsörjningen för högre utbildning i Stockholm. En utgångspunkt för kommitténs arbete bör vara vad regeringen i propositionen framhållit om att det inte behöver finnas någon konflikt mellan de tre lokaliseringsorter i södra Storstockholm som först och främst har aktualiserats. En annan är att den huvudsakliga inriktningen bör vara humaniora, kultur, ekonomi, vård och omsorg samt teknik och ickelaborativa naturvetenskapliga ämnen. Kommittén bör, inom ramen för de resurser som anges i propositionen, analysera kostnaderna för samt närmare precisera och komma med förslag vad gäller verksamhetens inriktning och omfattning lokalbehov inklusive inredning och utrustning lokaliseringar och i det sammanhanget klarlägga förutsättningar för att tillgodose dessa med goda kommunikationer och ett sätt som tillgodoser kraven på en god miljö och en långsiktigt god hushållning med resurserna förbättringar i infrastrukturen för att uppnå goda betingelser för verksamheten strukturens organisation

86 Bilaga 1 SOU 1994: 127

förutsättningar för att ge konstnärlig utbildning och lärarutbildning en samlad lokalisering inom den nya strukturen. Regeringen har i propositionen berört fakultetsstrukturens betydelse för universitetens och högskolornas möjligheter att ta ansvar för forskningens kvalitet och förnyelse. Kommittén bör mot den bakgrunden överväga hur en tvärvetenskaplig forskningsorganisation skulle kunna inrättas vid den nya universitetsstrukturen.

Möjligheterna att verksamheten en särskild profil mot Östersjö- och

ge

Östeuropafrågor bör undersökas. Därvid bör också nämnare analyseras det

projekt angående kultur- och utbildningssatsningar som Länsstyrelsen i Gotlands län presenterat. Kommittén bör vidare i sina förslag särskilt uppmärksamma möjligheterna att använda modern informationsteknologi. Kommittén skall samverka med den stiftelse som, under förutsättning av riksdagens godkännande, skall inrättas för uppbyggnad av den akademiska infrastrukturen och för forskning och forskarutbildning inom den nya strukturen. Kommittén skall lämna förslag till inriktning av verksamheten och organisationen av denna som skall gälla fr.o.m. budgetåret 199596. Kommittén skall vidare samverka med bl.a. de konstnärliga högskolorna i Stockholm vad gäller deras lokalförsörjning. Om en samlokalisering med den nya strukturen skulle komma till stånd skall kommittén komma med förslag till hur utnyttjandet av gemensamma resurser skall organiseras. Kommittén skall i lokalförsörjningsfrågor företräda de högskolor för vilka det kan vara aktuellt att flytta större delen av verksamheten till gemensam lokalisering. Därmed avses att för berörda högskolors räkning ta fram underlag och förutsättningar för samt föra förhandlingar om och föreslå erforderliga avtal. Kommittén skall i sitt arbete ta hänsyn till de ställningstaganden som kan komma att göras i fråga om huvudmannaskapet för Hälsohögskolan i Stockholm samt relationen till Karolinska institutets verksamhet i Novum att ansvaret examensrätt för Kungl. Tekniska högskolans utbild- - m.m. ningar i Haninge även i fortsättningen skall åvila denna högskola Stockholms universitets nuvarande verksamhet Södertörn enskilda utbildningsanordnares önskemål om samarbete i utbildnings- och lokalfrågor. Kommittén skall i arbetet med lokaliseringsfrågoma samråda med Länsstyrelsen i Stockholms län. Kommitténs arbete skall bedrivas under förutsättning av riksdagens godkännande av propositionen Utbildning och forskning Kvalitet och kon-

Bilaga 1 87

kurrenskraft prop. 199394: 177. Tills dess att riksdagen fattat de beslut som behövs skall kommittén arbeta med planerings- och förberedelsearbete. Kommittén skall, i enlighet med de myndighetsspecifika direktiven, lämna de förslag om utbildningsuppdrag m.m. som kräver regeringens ställningstaganden inför det kommande budgetåret senast den 10 september 1994.

Övriga förslag och delrapporter skall lämnas löpande. Kommitténs slutrap-

port skall lämnas till regeringen senast i februari 1996.

Ramar för kommitténs arbete

Kostnaderna för kommittén skall belasta åttonde huvudtitelns anslag A Utredningar m.m. Kommittén skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, om beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten dir. 1988:43, om regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 samt konsekvenser av sina förslag från ett jämställdhetsperspektiv.

Utbildningsdepartementet

Bilaga 2 89

överväganden om universitetsstrukturens

organisation

Styrelse och rektor

Utgångspunkten är att den nya universitetsstrukturen skall fungera som en självständig aktör inom högre utbildning och forskning i Stockholmsområdet. Enligt propositionen Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft 199394:177 s. 58 bör styrelsen för Stockholms universitet få ansvaret för att vid sidan av av universitetets nuvarande verksamhet i Frescati leda en ny Söderstruktur. Universitetets rektor är också styrelsens ordförande HF 2 kap. l §. Rektor får alltså liksom styrelsen ansvar för både det nuvarande Stockholms universitet och den tillkommande Söderstrukturen. Rektors ansvarsområde blir därigenom mycket stort. Operativa beslut vad gäller Söderstrukturen kan därför behöva delegeras från rektor till en särskild ansvarig ledare jfr HF 2 kap. 13 § för hela det nätverk som Söderstrukturen föreslås utgöra. Arbetsfördelningen mellan rektor och ansvarig leder Söderstruktuen som ren bör kunna utformas så att den ansvarige för Söderstrukturen får det fulla operativa ansvaret för den verksamheten. Den ansvarige får ställning en som vicerektor med Söderstrukturen som ansvarsområde. Då det i det följande anges att vissa beslut bör fattas av rektor förutsätts att dessa i själva verket omfattas av rektors delegation till vicerektor, som alltså fattar besluten i praktiken.

Grundutbildningen

Stockholms universitet bör enligt förslaget i regeringens proposition få två separata utbildningsuppdrag för grundläggande högskoleutbildning. Det ena avser verksamheten i det nuvarande Stockholms universitet, med undantag för verksamheten Södertörn. Det andra verksamheten i Söderstrukavser turen. Utbildningsuppdragen byggs var för sig sätt upp samma som utbildningsuppdragen till andra universitetet och högskolor. Om Söderstrukturens utbildningsuppdrag verkligen skall bli fristående från Frescatiuniversitetets behöver helt fristående planeringsprocess en skapas. Utbildningen bör kunna genomföras dels med lärare är försom ordnade direkt vid Söderstrukturen, dels köp hela kurser från genom av andra utbildningsanordnare. Därutöver bör samverkan med Lärarhögskolan i Stockholm, Kungl. Tekniska högskolan och Karolinska institutet befästas

5 144389

90 Bilaga 2

genom särskilda anvisningar, vilka utgör delar av dessa lärosätens utbildningsuppdrag.

Samband mellan utbildning och forskning

En grund för en långsiktigt hög kvalitet är sambandet mellan utbildning och forskning. Detta samband har som främsta uppgift att bevara aktualiteten och relevansen i utbildningens innehåll. Detta sker genom att all lärarpersonal har löpande kontakt med forskningen inom sitt och närliggande ämnesområden. Deltagande i forskningen ger också lärarna den stimulans som är nödvändig för att en livslång karriär inom högre utbildning skall förenas med en fortsatt personlig kompetensutveckling. Att forskarna också är lärare i utbildningen ger studenterna en direkt kontakt med forskning av hög kvalitet, vilket förbättrar förutsättningarna för rekryteringen till forskarutbildningen. Det har också ett direkt värde för forskningen att processerna och resultaten presenteras i ett pedagogiskt anpassat sammanhang och att aktuella forskningsresultat genom studenterna förs ut i samhället.

Forskningen

Även forskning och forskarutbildning bör organiseras självständigt i förhållande till de övriga lärosätena i Stockholmsområdet. Lärare och forskare vid Söderstrukturen bör kunna vara anknutna dels till de disciplinorienterade fakultetema vid dessa, dels till en egen fakultetsorganisation.

Funktionella krav på organisationen

Söderstrukturen byggs upp utan nämnvärda arv genom tidigare fattade beslut. Möjligheterna bör tas till vara att skapa alternativa former för styrning och ledning som med bibehållen akademisk frihet ger förutsättningar att förbättra universitetsstrukturens förmåga att motsvara omvärldens förväntningar. Organisationen måste ge goda förutsättningar för att strategiska förändringar av verksamhetens inriktning skall kunna genomföras. Den skall i ett uppbyggnadsskede bidra till att en vetenskaplig kritisk massa kan uppnås inom de vetenskapliga profilområdena. Sambandet mellan utbildning och forskning skall understrykas. Administrationen skall vara effektiv och under-

Bilaga2 91

stödja forskning och utbildning i de tre universitetscentra samt i de lokala studiecentra.

Ledningsprinciper

Studenter, lärare, administratörer och tekniker bildar tillsammans universitetet. De tillför var och en universitetet erfarenheter och synsätt som - tillsammans utgör grunden för en framgångsrik verksamhet. Söderstrukturen skall med basen i ett kollegialt beslutsfattande organiseras så att ledningen kan fungera kraftfullt och verka för goda kontakter mellan strukturen och det omgivande samhället. De tre universitetscentra ges starka egna identiteter. Beslutsfattandet decentraliseras med utgångspunkt i en akademisk självreglering. Grunden skall vara en decentralisering av beslutsbefogenheter till de nivåer som är bäst ägnade att fatta olika beslut. Inom denna beslutsordning skall ledningen bibehålla sådana medel att den kan fatta och implementera beslut som berör den strategiska inriktningen av Söderstrukturens verksamhet.

Organisatorisk struktur

Söderstrukturen leds alltså rektors uppdrag av en vicerektor. Den akademiska och administrativa basenheten, avdelningen, organiseras med utgångspunkt i inriktningen av lärarnas forskning. Ansvaret för kvaliteten i den vetenskapliga verksamheten åvilar den till strukturen knutna fakulteten. Fakulteten svarar också för den planering av forskningsverksamheten som kan vara påkallad. För planering och genomförande av utbildningen svarar i varje universitetscenter en utbildningsnämnd. Denna uppdelning av planerings- och genomförandeansvaret för forskningen å ena sidan och all utbildning å den andra kompenseras av att alla lärare förutsätts ha både utbildning och forskning i sina arbetsuppgifter.

Fakulteten

För forskningen och forskarutbildningen HL 2 kap. 5 § inrättas en mångdisciplinär fakultet. Denna bör indelas i sektioner med inriktning mot olika profilområden. Fakultetens huvuduppgift är att ansvara för att den vetenskapliga kvaliteteten upprätthålls. Detta sker, liksom vid de ämnesinriktade fakultetema, genom ansvar för doktorsexamina, rekryteringen av lärare,

92 Bilaga 2

fastställande av kursplaner och andra planer för utbildningen samt gerom uppföljning av utbildning och forskning. Fakulteten svarar inte för grundutbildningen HL 2 kap. 6 §. För det ändamålet inrättas utbildningsnämnden Tills vidare bör medlemmarna av fakulteten också kunna vara medlemmar av den fakultet vars tjänsteförslagsnämnd varit ansvarig vid tillsättningcn.

Utbildningsnäm nder

För planering av den grundläggande utbildningen och för genomförande av både grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning svarar på varje huvudort en utbildningsnämnd. Till skillnad från den organisation som gäller vid de flesta universitet och högskolor i Sverige skulle ansvaret för genomförandet av utbildningen inte åvila institutionsnivån, som här av just det skälet i stället benämnts avdelningar. De utbildningsprogram som ges vid Söderstrukturen bör utgå från den speciella forskningsprofilen respektive huvudort samt från efterfrågan utbildning. Utbildningsnämnden måste därför planera utbildningen i nära samverkan med lärarna. Sammansättningen av kursutbudet kommer dels att bero på vilka initiativ lärarna kunnat ta, dels vilken efterfrågan som kommit fram i kontakter med studenter och arbetsgivare. Utbildningsnämnden har också ansvaret för att genomföra utbildningen. Däri ligger att schemalägga lärare och lokaler och att fördela studenter kurser och grupper. Nämnden skall också svara för rapporteringen av studenternas resultat och för studievägledning och annat stöd till studenterna. Utbildningsnämnden bör kunna delegera sina uppgifter till särskilda av rektor inrättade nämnder. Ansvarsområdet för en sådan nämnd bör omfatta ett eller flera utbildningsprogram och kurser som ämnesmässigt eller tematiskt har samband med dessa. Ansvarsområdet för en sådan nämnd bör kunna benämnas på samma sätt som vissa specialutbildningar nu benämns högskolor inom universiteten. Likheten med den amerikanska organisationen Scho0ls blir också stor.

A vdelningar

Den akademiska och administrativa basenheten organiseras med grundi inriktningen av lärarnas forskning. I likhet med den gamla Stockholm högskolas organisation bör dessa basenheter kunna benämnas avdelningar. Avdelningar organiseras för minst 15 lärare som har en gemensam tematisk

Bilaga 2 93

ocheller ämnesmässig inriktning. Normalt bör en avdelning inte omfatta mer än 50 lärare. Inom avdelningen får lärarna sin organisatoriska hemvist. Avdelningen får budgetansvar och ställer lärarkrafter till utbildningsnämndemas förfogande för genomförande av utbildningen. Avdelningen disponerar tjänsterum, utrustning för forskning och för att förbereda undervisningen och andra tekniska och administrativa stödresurser. Ansvaret för att genomföra forskningsprojekt ligger i grunden de enskilda lärarna. I den mån som ett sådant ansvar kan ges en organisatorisk hemvist kommer det i Söderstrukturen att ligga på avdelningarna. Som i en matrisorganisation är dock lärarna i sin undervisning och examination underställda utbildningsnämnden.

Administration av lokala studiecentra

Till stöd för distansutbildningen föreslår kommittén i betänkandet att lokala

studiecentra etableras och att universitetscentret i Campus Äpplet får det

innehållsliga ansvaret för den utbildning som syftar till en kontinuerlig kompetensutveckling. De lokala studiecentra bör administreras samlat av ledningen för Söderstrukturen. Detta administrativa ansvar omfattar att ombesörja och ta kostnadsansvar för avtal med handledare, lokaler, inredning, utrustning och kommunikationsmöjligheter. Vid valet av handledare måste därvid givetvis beaktas vilken inriktning utbildningen vid det lokala studiecentret kan väntas få.

Gemensam förvaltningsorganisation

Den gemensamma administrationen bör bestå av ett kansli med främst planeringsoch beredningsansvar för rektor, centrala resurser för arkiv- och registratorsfunktioner, ekonomiadministration, personaladministration, studentadministration samt service avseende lokaler och infrastruktur. Utbildningsnämnderna ansvarar därutöver själva för sin administration samt för stöd till studenterna. Avdelningarna ansvarar för den administration de behöver som komplement till de centrala administrativa funktionerna. Vid utformningen av de administrativa rutinerna bör det vara naturligt att använda modern informationsteknologi, till exempel elektronisk dokumenthantering.

L :Matig s: 3123.rrwxxxstätrm

Bilaga3 95

1994 års Stockholmskommitté

Till Regeringen Utbildningsdepartementet

Anhållan om medgivande att teckna hyresavtal

Stockholmskommittén U 1994:05 har genom regeringsbeslut den 23 juni 1994 Regleringsbrevet för åttonde huvudtiteln avseende budgetåret 199495 bemyndigats att överta beslutsrätten i frågor som har betydelse för den långsiktiga lokalförsörjningen för de konstnärliga högskolorna i Stockholm. Bemyndigandet gäller följande högskolor: Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm och Teaterhögskolan i Stockholm. Stockholmskommittén anhåller härmed med hänvisning till bifogad promemoria om regeringens medgivande att hyresavtal med en hyrestid om - 20 år får tecknas för berörda högskolor.

Ledamoten Bosse Ringholm har lämnat en särskild reservation se bilaga

5.

Stockholm i september 1994

Bjarne Kirsebom Ordförande i 1994 års Stockholmskommitté

96 Bilaga 3

Campus Kronan - universitetsutbildning, Lärarhögskolan och konstnärliga högskolor

samlas

Visionen

Genom att förlägga de konstnärliga högskolorna i Stockholm, Lärarhögskolan i Stockholm och utbildning och forskning inom filosofisk fakultet till en gemensam lokalisering skapas en internationellt ovanlig och för Sverige unik möjlighet till samverkan som i sin tur ger förutsättningar för en förnyelse av de berörda utbildningarna, både till innehåll och form. I propositionen Utbildning och Forskning. Kvalitet och konkurrenskraft 199394: 177 lyfte regeringen fram den betydelse som den fortsatta utbyggnaden av högre utbildning i Stockholm bör få för att främja de kulturella och

ekonomiska banden mellan Sverige och Östersjöregionen i övrigt. Denna syn

på den högre utbildningens och forskningens möjligheter för samhället har en stark förankring i svensk universitetshistoria, allt ifrån etableringen av Åbo Akademi, universitetet i Dorpat Tartu och Lunds universitet m.m. Universitetens förmåga att fungera som internationella brobyggare har således gamla anor och kan ges en stor betydelse även utifrån det moderna Sveriges förutsättningar. Det nya Campus för ett antal högskolor i Stockholm som berörs i denna skrivelse måste ges en lokalisering och gestaltning som i sig själv ger kraft

åt ambitionen att befästa och stärka Sveriges position i Östersjöområdet, en

ambition vars konsekvenser rör ett vida större fält än arbetsvillkoren för den högre utbildningen och forskningen.

Utgångspunkter

I uppdraget dir. 1994:34 till 1994 års Stockholmskommitté U 1994:05 ingår bl.a. att analysera kostnaderna för samt nämnare precisera och komma med förslag vad gäller förutsättningarna för att ge konstnärlig utbildning och lärarutbildning en samlad lokalisering inom den nya strukturen. Kommittén skall samverka med bl.a. de konstnärliga högskolorna vad gäller deras lokalförsörjning och företräda de högskolor för vilka det kan vara aktuellt att flytta större delen av verksamheten till en gemensam lokalisering. Därmed avses att för berörda högskolors räkning ta fram underlag och förutsättningar för samt föra förhandlingar om och föreslå regeringen att medge att kommittén får teckna erforderliga avtal.

Bilaga 3 97

Bakgrunden till kommittédirektiven framgår av regeringens proposition Utbildning och Forskning Kvalitet och konkurrenskraft. I denna anförs att en samlad lokalisering av konstnärlig utbildning till södra Stockholmsområdet tillsammans med annan utbildning inom den nya universitetsstrukturen i ett sådant sammanhang framstår som ett attraktivt alternativ, som skulle kunna stimulera till utveckling av nya utbildnings- och forskningsinriktningar. I propositionen föreslogs också att en särskild tillfällig beslutsordning skulle införas för att möjliggöra en samordning av lokalförsöijningsfrågoma i Stockholmsområdet. I regleringsbrev har regeringen föreskrivit att de konstnärliga högskolorna i Stockholm skall samråda med kommittén före beslut i lokalförsörjningsfrågor och att kommittén får överta högskolornas beslutsrätt i frågor som har betydelse för den långsiktiga lokalförsörjningen för dessa. Lärarhögskolan i Stockholm LHS har uppmärksammat de möjligheter som en samlokalisering med de konstnärliga högskolorna och utbildning inom den nya universitetsstrukturen kan medföra. Kommittén och Lärarhögskolan har därför fört samordnade förhandlingar dels med KF Fastigheter AB och Nacka kommun rörande en etablering Kvarnholmen, dels med Stockholms kommun m.f1. markägare rörande en etablering i Södra Hammarbyhamnen.

Lokalbehoven

I pågående arbete inom Stockholmskommittén arbetas med antagandet att den s.k. Söderstrukturen tillsammans med andra Stockholmshögskolor bildar Campus i Huddinge med Karolinska institutet och Landstingets Hälsohögskola som tunga enheter och i Haninge med Kungl. Tekniska högskolans ingenjörshögskola och viss utbildning inom företagsekonomi m.m., det senare mindre än de övriga två. LHS är f.n. lokaliserat 13 olika håll i Stockholmsområdet, med Rålambshov som huvudplacering. Högskolestyrelsen har länge eftersträvat en större koncentration, för att nå väsentliga pedagogiska fördelar. Vidare krävs en samlad lokalisering av LHS för att möjliggöra den av riksdagen beslutade besparingen på LHS 20 mkrår. Man ger högsta prioritet en lösning som ger största möjliga grad av samlokalisering med konstnärliga utbildningar och annan universitetsutbildning. Av de konstnärliga högskolorna har Dramatiska institutet, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och Operahögskolan i Stockholm redovisat starka önskemål om ändrade lokalförhållanden. För DI rör det sig främst om brist på utrymme, för KMH och Operahögskolan handlar det om såväl kvalitativa som kvantitativa brister.

Bilaga 3 SOU 1994: 127

De konstnärliga högskolornas rektorskonvent har den 1 oktober 1993 uttalat sig för en samlad lokalisering. De lokalbehov som avses bli tillgodosedda genom projektet är Lärarhög-

skolans i Stockholm LHS med 26 600 mz programarea och de konstnärliga

högskolornas utom Konsthögskolan med 54 500 m2 samt programarea planeringsvis för en del av den nya universitetsstrukturen i södra Storstockholm med 7 700 m2 programarea.

Kostnader och finansiering

Högskoloma bestrider fr.o.m. budgetåret 199495 kostnaderna för sina lokalhyror ur reservationsanslagen för grundläggande högskoleutbildning och i förekommande fall anslag för forskning och forskarutbildning. För de konstnärliga högskolorna finns därutöver medel avsedda att förbättra lokalstandarden i samband med en samlad lokalisering avsatta till regeringens disposition. Lärarhögskolan, som erhåller sitt anslag beräknat per helårsstudent och helårsprestation, har visat sig ha extremt höga hyreskostnader g.a. en splittrad lokalisering och har därför som en övergångslösning i samband med skiftet i resurstilldelningssystem fått extra anslag med 20 miljoner kronor. Detta kommer att avvecklas under en tioårsperiod. De konstnärliga högskolorna disponerar tillsammans 64 miljoner kronor som beräknas för lokalhyror. De inom utbildningsdepartementet avsatta medlen för en samlad lokalisering av de konstnärliga högskolorna uppgår till 37,5 miljoner kronor. Lärarhögskolan bedömer att lokalhyreskostnadema för den utbildning som LHS själv anordnar efter tioårsperiodens utgång måste sänkas från 55 till 35 miljoner kronor. Den utbildning inom filosofisk fakultet som beräknas ske inom den nya universitetsstrukturens ram kommer att, tillsammans med viss ämnesteoretisk utbildning inom lärarutbildningama, kunna bära hyreskostnader ca 11 miljoner kronor. Forskning finansierad

av den s.k. Östersjöstiftelsen och andra externa finansiärer kan väntas få en

sådan omfattning att denna lämnar bidrag till lokalkostnader med ca 5 miljoner kronor. Regeringen har aviserat att en revision av hyresnivån som avser en anpassning till en nu marknadsmässig hyresnivå skall genomföras. En sådan kommer att medföra vissa minskningar av högskolornas förmåga att bestrida kostnaderna för lokalhyror. Innan en sådan reduktion genomförts disponeras alltså sammantaget för ett campus med dessa högskolor 152,5 miljoner kronor. Det ovan kortfattat redovisade resurstilldelningssystemet baseras på genomsnittliga kostnader för alla Sveriges universitet och högskolor. Det är naturligt att en nybyggnad av ett campus av den här aktuella omfattningen

Bilaga 3 99

i varje fall inledningsvis blir dyrare. Möjligheter finns att inom Utbildningsdepartementets ram genom särskilda förstärkningar ge högskolorna möjlighet att klara de högre kostnaderna. Vid universitetet och de övriga högskolorna i Stockholm kan merkostnader uppkomma som en sekundär effekt flyttav ningen. Dessa kan kompenseras liknande sätt.

Tillgängliga områden i Stockholm

LHS behöver för sin rekrytering och för att effektivt kunna sköta praktikdelama av utbildningen ligga centralt i Storstockholm med goda kommunikationer. De konstnärliga högskolorna är beroende av timlärare som arbetar vid de stora kulturinstitutionema i innerstaden. Korta restider är en förutsättning för att högskolorna skall kunna få tillgång till dessa värdefulla lärare. De konstnärliga högskolorna är också beroende av publik för sina elever. Genom studien Campus för mångfald har konstaterats att endast ett fåtal områden i Storstockholm uppfyller kraven att både någorlunda samlat cirka 120 000 m2 hyresarea för högskoleändamål med långsiktig rymma en expansionsmöjlighet ytterligare 150 000 m2 och att ligga nära Stockholms centrum. Kravet närhet till centrum skall ses mot bakgrund av de krav som ovan redovisats. Den övervägande delen av den nuvarande högskoleverksamheten i Stockholmsområdet återfinns i de inre delarna av norra Stockholm. Södra Hammarbyhamnen och Kvarnholmen är de två mest närbelägna och snabbast tillgängliga av de industriområden som nu har tömts av sina tidigare ägarehyresgäster. Exempel andra områden är Vin Sprits anläggning i

Årstadal, blir tillgänglig först och Längbro sjukhusområde,

som senare, som

ligger för avlägset. Övriga områden som är eller varit aktuella för en hög-

skoleetablering ligger ännu längre bort från Stockholms centrum.

Jämförelse av de två alternativen

Funktion och estetik

KF Fastigheter AB och Stockholms Stad tillsammans med Kungsleden AB har redovisat möjliga byggnadsplaner för respektive område som tillgodoser grundläggande funktionskrav och som har möjligheter att från andra utgångspunkter ge en god arbetsmiljö. Högskoleområdet i Södra Hammarbyhamnen kommer i väster att gränsa mot Energiverkets anläggning, men stömingama bedöms som försumbara.

100 Bilaga 3

För Södra Hammarbyhamnen galler att en skicklig arkitektonisk lösning kan ge ett mycket bra campus. Genom spännande topografi, vatten tre sidor och kontakt över vattnet både med det centrala Stockholm och Djurgården har Kvarnholmen unika förutsättningar att bli en god utbildnings- och forskningsmiljö. I KF:s förslag kan kvarnen och vissa andra värdefulla industribyggnader användas. I Södra Hammarbyhamnen ar Lumafabriken en likartad kulturminnesmärkt miljö som kan inrymma högskoleverksamhet. I båda fallen rör det sig cirka 40 000 m2. om För båda campusområdena har tillfredsställande expansionsmöjligheter redovisats. I anslutning till Södra Hainmarbyhamnen kommer viss service att finnas i det planerade närliggande bostadsområdet Sickla udde. Om en gångbro byggs till Södermalm kommer den stadsdelens serviceutbud att bli tämligen lätt tillgängligt. På Kvarnholmen planeras cirka l 000 bostäder, andra arbetsplatser än högskolornas och service som är normal eller i vissa avseenden bättre än normalt för en stadsdel av denna storlek. I ett förslag till samverkansavtal mellan Nacka kommun, KF Fastigheter AB och staten har Nacka erbjudit sig att finansiera byggnation och drift av bibliotek, konsthall och idrottsplats inom området. Några motsvarande utfästelser har inte gjorts vad avser Södra Hammarbyhamnen.

Kommunikationer

Vid en full utbyggnad av denna första etapp kommer campus att omfatta ca 7 000 studenter. Trafikunderlagct utgörs därutöver i båda alternativen av ca l 000 bostäder 3 000 personer och runt l 000 anställda. Några bin- dande beslut om trafikförsörjning ar inte fattade. Den i Dennispaketet ingående snabbspårvägen är redovisad att kunna försörja Södra Hammarbyhamnen, olika spårburna alternativ har redovisats för Kvarnholmen. Bussar med en turtäthet mellan 5 och 10 minuter och med restider från Slussen mindre än 15 minuter ger tillräcklig kapacitet för en inledande period. Förbindelser med Gullmarsplan och pendeltågen bör också skapas. På längre sikt bör spårbunden trafik etableras.

Tidsplan

I båda de nu aktuella lokaliseringarna bör ytterligare utredningar göras innan kommunens detaljplanearbete börjar. Vissa låsningar, bl.a. äldre byggnader

Bilaga 101

vars fasader skall bevaras, gör det dock möjligt att klara inflyttning i en första etapp inför höstterminen 1997. En förutsättning är därvid att planeringsarbetet kan fortsättas från mitten av september 1994.

Kostnader m.m.

Dessa redovisas nedan under rubriken Avtalens huvudsakliga innehåll.

Högskolomas bedömningar

Lärarhögskolans i Stockholm LHS ställningstagande redovisades i inledningen. Detta innebär att LHS inte låst sig vid något av de två alternativen men anger samlokalisering med de konstnärliga högskolorna som en viktig förutsättning för en flyttning från Rålambshovsområdet. LHS vill om möjligt att bägge alternativen skall kunna bli föremål för fördjupade studier. Kommittén har berett de konstnärliga högskolomai Stockholm tillfälle att göra en analys av de aktuella alternativen. Sammanfattningsvis har högskoloma uttalat följande. Bägge alternativen har förtjänster och brister och flertalet anser att ytterligare beslutsunderlag behövs innan slutlig ställning kan tas. Samtliga betonar att en självständig och egen profil måste kunna bibehållas, att kommunikationer måste vara tillfredsställande och expansionsutrymme finnas. De högskolor som har akuta lokalproblem Dramatiska institutet, Operahögskolan och Kungl Musikhögskolan i Stockholm betonar behovet av en snar lösning. Operahögskolan och Danshögskolan förordar Kvarnholmen av de två alternativen. Teaterhögskolan och Konstfack avvisar bägge. Danshögskolan DH har akuta lokalproblem, men önskar förbättringar vad gäller omklädningsrum, bibliotek och övningsscen m.m. Förutsättning för att ingå i Campus är att DH får ökad lokalarea och kan disponera övningsscen på egna villkor. DH betraktar ännu förslagen som tentativa eftersom det inte framgår vad lokaliseringen innebär för DH:s del. Därför är DH:s ställningstagande preliminärt. Fördelarna väger över för alternativet Kvarnholmen. För Kvarnholmen talar det betydande skönhetsvärdet. Befintliga kommunikationer har brister i båda alternativen men Kvarnholmen har idag såväl trafik- som tidsmässiga fördelar, men också framledes genom den tänkta spårbanan samt båtförbindelse. I bägge alternativen måste de miljömässiga omständigheterna klarläggas t.ex. förekomst av kemiska utsläpp i marken.

102 Bilaga3

Dramatiska institutet DI har akut lokalbrist. Snabbt genomförande därför angeläget. Förutsättning för gemensamt Campus är att samtliga konstnärliga högskolor ingår. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm KMH har akuta lokalproblem och önskar en snar lösning. Samlokalisering med Lärarhögskolan och filosofisk fakultet har stora fördelar. Genom samlokaliseringen får den konstnärliga högskoleutbildningen en framskjuten plats i Stockholm. Fördelar med Kvarnholmen utomordentligt vackert, möjlighet till spännande utformning som kan locka ny publik till evenemang. Nackdelar är det psykologiska avståndet, få boende och därmed sämre förutsättningar för kommersiella lokaler. Som fördelar med Södra Hammarbyhamnen anges närhetlättillgängligt för publik, att området är lätt att bebygga och att det ligger inom Stockholms stad. Som nackdelar anges att området under en längre tid efter det att högskolorna är byggda kommer att störas av byggnadsarbeten samt Värmeverket i området.

Konstfack avvisar Kvarnholmen med argumenten att läget är perifert och

att det skulle göra det omöjligt att locka publik till utställningar. Vidare att identiteten skulle förlorad i ett stort gemensamt Campus och att samlokalisering i sig inte är en förutsättning för samarbete. Södra Hammarbyhamnen avvisas med samma argument som Kvarnholmen men Konstfack bedömer de framtida expansionsmöjligheterna som större där. Konstfack förordar att nuvarande lokaler och område utvecklas. Styrelsen avser att genomföra en översyn av verksamheten för att fastställa framtida inriktning och därmed lokalbehov. Operahögskolan i Stockholm OH har akuta lokalproblem. OH förutsätter att bägge alternativen innebär möjligheten att bedriva kvalitativ undervisning utan att lokalkostnadema kommer att påverka densamma. Kvarnholmen förordas med hänvisning till läget och dess topografi och det utrymme som skapas för vision och perspektiv. Vidare framhålls en mindre komplicerad ägarbild och att Lärarhögskolan redan kommer att vara plats vid tidpunkten för OH:s inflyttning. Teaterhögskolan i Stockholm TH är nöjd med nuvarande lokaler och vill inte avstå från de stora och i flera delar nyrenoverade lokaler dispoman nu nerar. TH avvisar samlokalisering med hänvisning till detta och skolan kan heller inte se några samverkansfördelar med Lärarhögskolan och övriga konstnärliga högskolor. THS inser dock de svåra lokalproblem de andra konstnärliga högskolorna har och kan därför tänka sig att delta i fortsatta diskussioner om ett eventuellt Campus för de sceniska utbildningarna och anser då att alternativet Filmstaden i Råsunda vore det bästa. Det konstnärliga rektorskonventet har tidigare jfr skrivelsen 1 oktober 1993 talat för en samlokalisering av de konstnärliga högskolorna utom

Bilaga 3 103

Teaterhögskolan och Konsthögskolan som inte är berörd då högskolan efter

hand kommer att få sin lokalfråga löst Skeppsholmen.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen i Stockholms län har för sin del förordat en lokalisering till Kvarnholmen med hänsyn till den storslagna miljön vid inloppet till Stockholm och de stora kulturella värden som kan vinnas för hela Stockholm genom denna lösning.

Föreliggande avtalsförslag

Förhandlingsorganisation

Staten har i förhandlingarna företrätts av 1994 års Stockholmskommitté, som har lokalförsörjningsansvaret för de konstnärliga högskolorna och den nya Söderstrukturen, och Lärarhögskolan i Stockholm, som har eget lokalförsörjningsansvar. Från kommitténs sekretariat har deltagit John Fürstenbach ämnessakkunnig, tjänstledig bitr. förvaltningschef vid Stockholms universitet, och Lars Santesson, expert, tjänstledig från upphandlingssektionen vid Lärarhögskolan har deltagit med rektor Bengt Börjeson och chefen VHS. för utbildnings- och forskningsenheten Lars Olofsson. Därutöver har biträden för den statliga sidan varit direktör Mats Robertsson, Statens lokalförsörjningsverk, och advokat Torgny Lindberg, Advokatfirman Hans Pedersen.

Avtalsförslagen redovisas i underbilaga som är belagd med sekretess tills en dess upphandlingen avslutats.

Bilaga4 105

l 5 .

LÄNSSTYRELSEN

vi

A

Damm mmm STOCKHOLMS LAN

19940901 i 199l3°28 Enheten för regional utveckling Peter Gorpe

1994 års Stockholmskomntitté

Utbildningsdepartementet

103 33 Stockholm

Underhandsyttrande över Kronan Spiran Äpplet. En universitetsstruktur - - ny för Stockholmsområdet.

Enligt direktiven till 1994 års Stockholmskomrnitté ska kommittén samrådamed

Länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen lämnar här sina synpunkter.

Allmänt

Ett de största regionala problemem i Stockholmsregionen är den inomregionala av obalans yttrar sig i mycket starka socio-ekonorniska skillnader mellan olika delar av som i första hand de södra regiondelama har socio-ekoñoñskt regionen. Det är som en ofördelaktig sammansättning.Denna skillnad mellan söder och norr har mycket långa

historiska traditioner med fabriker söders höjder och villaförorter i norr. Obalansema förstärktes väsentligt det forcerade byggandet under miljonprogramperioden. Flera av av de kommuner då hörsammade den tidens politiska signaler att bygga mycket och som snabbt har i efterhand drabbats hårt denna hörsamhet for statliga styrsignaler. av

Ett medel minska den regionala obalansen är att tillföra dessa områden kvalificerade att arbetssplatser. En stor del länets högteknologiska industri ligger i södra länsdelen. Till av del rekryterar dock fortfarande denna industri sina högre tjänstemän och sin FoUstor personal från centrala Stockholm eller länsdelen. Det räcker alltså inte med ett norra antal kvalificerade arbetsplatser. Länsstyrelsen har länge i länsprogram under 1970- och lSVBO-talen och i olika regionala projekt argumenterat respektive agerat for att staten skulle förlägga högre utbildning i den södra länsdelen. Därmed skulle flera eñekter uppnås. utbud högre utbildning förbättras tillgängligheten till högre Genom ett ökat av studier för de boende i södra Stockholm, vilket påverkar dessas benägenhet att studera vidare. Därutöver påverkas än lång sikt dessa områdens allmänna framtoning - om så de inte främst problemfyllda sovstäder utan som variationsrika och att sessom resursstarka miljöer.

Förståelsen för detta behov har ökat succesivt och hel del resultat har hittills uppnåtts, en främst Karolinska Institutets förläggning av utbildning och forskning till genom etableringar i Haninge och SödertäljeTumba. Flemingsbergsområdet samt genom KTH:s Men jämfört med den överväldigande dominansen för centralanorra Stockholmsområdet

när det gäller högre utbildning finns fortfarande mycket mer att göra.

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postglrok Box 22067 Hantverkargatan 29 08 785 40 00 växel 08 78540 01 reception 3 51 72 - -

106 Bilaga 4 sou 1994:127

Det är därför med stor tillfredsställelse som Länsstyrelsen konstaterar att en utveckling nu tycks vara gång som kan förverkliga en mer storskalig utbyggnad av högre utbildning i södra Stockholmsregionen.

Under de många år som den här frågan utretts, diskuterats och debatterats har en rad olika lokaliseringsaltemativ figurerat och ställts mot varandra. Detta tycks i någon mån ha blockerat frågans vidare framskridande ungefär samma sätt som det varit inom trafikområdet. Det förslag som 1994 års Stockholmskommitte lämnar har ett mycket förtjänstfullt sätt utarbetat en fungerande kompromiss mellan olika önskemål. Det ligger i sakens natur att alla de önskemål och ambitioner som förts fram av t.ex. olika kommuner inte kan tillgodoses. Kommitten har, enligt Länsstyrelsensmening, funnit ett utmärkt balansläge mellan önskemålet om spridning och behovet av viss koncentration för att till stånd en effektiv utbildning och forskning

Förslaget om de lokala studiecentra i flera kommuner är också ett nytt och intressant inslag i organisationsbilden som förtjänar allt stöd. Därmed tillgodoses också önskemålen från flera kommuner som agerat i högskolefrågan.

Det är lätt att inse att betänkandet kommer att kritiseras från en del håll därför att förslaget inte kan sägas innebära en renodlad satsning i syfte att minskade sociala obalansema i regionen. Förslaget om lokaliseringen av en betydande verksamhet till K-vamholmen Hammarbyhamnen kan om de ses isolerade inte primärt sägas förbättra de socialt stigmatiserade södra förortemas situation. Men Länsstyrelsen vill redan nu avvisa detta slags kritik och kommitténs uppläggning sitt stöd. Högskoleutbildning måste ge tillgodose flera olika syften och det kan vara oklokt att enbart, eller ens huvudsakligen, hänga upp behovet av utbyggnad regionala ocheller sociala skäl även om dessa är viktiga.

Det sagdagäller främst förslaget om KvamholmenHarrunarbyhamnen. Här är det andra än regionalpolitiska skäl som dominerar, främst de magnifika lokaliseringsförutsättningar som Kvarnholmen erbjuder. Kvamholmens historiskt intressanta miljöer i kombination med läget vid Östersjöinloppet kan tillföra hela Söderstrukturen en glans som skulle vara svår att uppnå om man valt en lokalisering endast i Flemingsberg ocheller Haninge. Förslaget måste alltså sessom en helhet där de olika delarna sammantaget ändå till allt väsentligt tillgodoser önskemålet om en förbättrad regional balans bl.a. genom mer högre utbildning i södra länsdelen.

Länsstyrelsen tillstyrker därför mot denna bakgrund det förslag som lämnas i utredningen

Kronan Spiran Åpplet. - -

Länsstyrelsen ger härutöver några mindre synpunkter.

Tydliggör organisationsbilden

Det är något oklart vad som exakt ingår i Söderstrukturen och vad som bara är sarnlokaliserad högskoleverksamhet vid något de tre stödjepunktema. Är av Söderstrukturen endast är de nya delar som etablerasi takt med att Stockholms Universitet i Frescati är fullt utbyggt Detta förefaller att vara en rimlig tolkning av texten. Likväl utgörs åtminstone inledningsvis den dominerande delen av undervisning - -

sou 1994:127 Bilaga 4 107

de stödjepunktema de högskolorinstitut som redan finns, dvs och forskning tre av LHS, de konstnärliga högskolorna, delar Karolinska institutet samt Hälsohögskolan, av Frågan inte förslaget skulle bli kraññillare man löpte linan ut och av KTH. är om samtlig högskoleverksamhet vid de tre stödjepunktema som en del i

definierade

Söderstrukturen. fall skulle framställningen kunna göras något tydligare den här I vart punkten, gärna t.ex. med något slags organisationsskiss.

tydliggöra organisationsstrukturen är att föreslå eller Ett kompletterande sätt att antyda, hur styrningen Söderstrukturen här använt i den ovan nämnda åtminstone av bemärkelsen och de stödjepunktema är tänkt att fungera. Att enbart förlita utvidgade tre välintegrerad nätverksstruktur uppkommer genom samlokalisering förefaller sig att en torde behövas såväl styrorgan för hela Söderstrukturen dvs väl optimistiskt. Det egna inklusive de samlokaliserade högskolorna. Denna styrelse bör också förfoga över kan användas för att stimulera samverkansutbildningar mellan ekonomiska resurser som de olika enheterna.

talar vid flera tillfällen betydelsen att Söderstmkturen ska kunna Utredningen om av universitetssystemet i Stockholmsregionen stimulerande konkurrens. Samtidigt tillföra uppdraget förutsättningen att Söderstmkturen ska ledas av styrelsen för ingår i Universitet. Detta går inte ihop: Utredningen skriver också att derma Stockholms förutsättning i uppdraget bör kunna ifrågasättas. Länsstyrelsen stödjer helt den Söderstrukturen bör ha från Stockholms Universitet fristående uppfattningen. en ledning.

Försök mildra de tre stödjepunktemas olika könsprofiler

utbildningens inriktning leder tyvärr till att man får vissa tendenser till att Den föreslagna tlickhögskolor KvarnholmenHammarby samt Novum LHS samt humaniora det blir pojkhögskola i Haninge. Så länge pojkar och flickor resp hälsoutbildning samt en tenderar välja olika slags utbildningar torde detta vara svårt att helt undvika om man att inte samlar allt ställe. Visserligen finns det flera inslag i förslaget som visar att ett kommittén sökt beakta detta möjligen bör ytterligare markera denna ambition men man i några ord vägen till den framtida organisationskomrnittén ange att t.ex. genom att försöka finna kurskombinationer eller kursupplägg som leder till en bättre den bör blandning. kan handla att delar Hälsohögskolans samt Lärarhögskolans Det t.ex. om av språk och ekonomi förläggs till Campus Äpplet. kurser t.ex. i

Detaljsynpunkter på texten

Vissa detaljsynpunkter och förslag till tillägg biläggs separat.

i detta ärende har fattats länsöverdirektören Birgitta Isaksson Pérez. I beslutet Beslut av planeringsdirektören Peter Gorpe, föredragande. deltog även

l

JL

LdW

Peter Gorpe

Bilaga5 109

Reservation

av Bosse Ringholm

Jag mig mot såväl kommitténs förslag i betänkandet som mot reserverar kommitténs skrivelse till regeringen med argumentering om lokalisering av de konstnärliga högskolorna i Stockholm och Lärarhögskolan till Kvamholi Nacka alternativt Södra Hammarbyhamnen. men Skälen till min reservation är följande:

Orimlig hanteringsordning

Kommittén utsågs av regeringen i maj 1994 med uppdraget att redan till den 10 september 1994 lämna förslag i ett delbetänkande. Den utomordentligt korta arbetstiden i praktiken två månader har inte givit ett tillfredsställande tidsmässigt utrymme för seriös behandling av de mycket omfattande en frågor behandlas i betänkandet. Tidsbristen har medfört att kontakter som med kommuner, högskolor, organisationer, partier och andra intressenter inte har kunnat genomföras i den omfattning som hade varit önskvärt. Betänkandet har stressats fram liksom skrivelsen om ornlokaliseringen av Lärarhögskolan i Stockholm och de konstnärliga högskolorna. Syftet har varit uppenbart det har gällt att till varje pris försöka hinna med ett rege- ringsbeslut om omlokaliseringen före valdagen den 18 september. Enligt min mening har en helt orimlig sammankoppling skett av kommitténs uppgift att föreslå en ny s.k. Söderstruktur för ett universitet i södra Stockholms län och kommitténs uppgift att se över möjligheterna att samordde konstnärliga högskolornas lokalfrågor i Stockholmsområdet. Enligt na kommitténs direktiv skall frågan om lokalisering av Lärarhögskolan i Stockholm primärt inte behandlas i kommitténs betänkande. Trots detta har ändå koppling mellan Lärarhögskolans och de konstnärliga högskolornas en lokalbehov gjorts ett sådant sätt att kommittén nu begär regeringens medgivande att flytta de berörda högskolorna till Kvarnholmen i Nacka alternativt Södra Hammarbyhamnen. Denna hanteringsordning har menligt inverkat kommitténs senare att bygga upp en ny Söderstruktur som bl.a. skall medverka resonemang om till att bidra till bättre regional balans i Stockholms län. en

110 Bilaga5

Sammanfattningsvis

Jag beklagar att kommitténs direktiv och tolkningen detsamma inte har av möjliggjort en fri prövning av förutsättningarna och villkoren för en uppbyggnad av en ny universitetsstruktur i södra delen Stockholms län. av Tomma industrilokaler på Kvarnholmen i Nacka och i Södra Hammarbyhamnen i Stockholm har uppenbarligen fått väga tyngre än argumentet om att uppbyggnaden av en ny universitetsstruktur bör medverka till bättre en regional balans i Stockholmsregionen.

En ny universitetsstmktur på Södertörn

Kommittén har på ett förtjänstfullt sätt beskrivit behovet att bygga av ut universitetsutbildningen i Stockholms län. I förhållande till övriga landet är Stockholmsregionen underförsörjd med högskoleutbildning. Bortåt 90% av all universitetsutbildning finns i dag i den halvan Stockholms län. norra av Under senare år har en etablering skett högre utbildning och forskning i av anslutning till Huddinge universitetssjukhus, det s.k. NOVUM. Viss eftergymnasial utbildning har därutöver etablerats i Haninge, Botkyrka och Södertälje. Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen, Stockholms Handelskammare, företag, fackliga organisationer m.fl. har under lång tid pläderat för att högskoleutbildning borde förläggas till den södra delen länet, framför allt av till Södertörn. Både landstinget och Länsstyrelsen har i olika sammanhang betonat vikten av att låta NOVUM i anslutning till Huddinge universitetssjukhus bli centrum för ett nytt universitet på Södertörn. Stockholms läns landsting har nyligen erbjudit sig att satsa 250 miljoner kronor för att samordna sin eftergymnasiala vårdyrkesutbildning till en ny hälsohögskola i NOVUM. Dessa 2 500 utbildningsplatser är tillsammans med Karolinska Institutets utbildning av läkare och sjukgymnaster l 500 om platser en bra grund för att skapa universitetsstruktur, i fortsättningen en ny benämnd Södertörns universitet. Kommitténs förslag om en utbyggnad av universitetsplatser vid NOVUM och Huddinge universitetssjukhus i kommitténs betänkande kallas detta för campus Spiran kan ses som ett första steg mot Södertörns universitet, men det är tyvärr ett otillräckligt steg och dessutom inte den centrala roll som ges som enligt min uppfattning ett nytt Södertörns universitet bör ha i s.k. en Söderstruktur. Enligt min uppfattning talar många skäl för att merparten av den nya högskoleutbildningen i Stockholms län bör förläggas till ett Södertörns

Bilaga 5 lll

universitet. Ett sådant synsätt hindrar inte att en viss begränsad utbildningsvolym efter hand också kan förläggas till sådana platser som redan i dag har viss eftergymnasial utbildning exempelvis Haninge och Södertälje. som De skäl framför allt talar för att ny högskoleutbildning koncentreras som till Södertörns universitet är vikten av en hög kvalitet utbildningen, behov samband mellan utbildning och forskning, ett effektivare resursutnyttjanav de, angelägenheten att bidra till bättre regional balans i Stockholms län av en och de mycket goda kommunikationer som finns vid NOVUM utmärkta vägförbindelser i alla väderstreck samt pendeltågsstationen Flemmingsberg och fjärrtågsstationen Stockholm Syd. En parallell utbyggnad ytterligare ett universitetscentra i Kvamholav menSödra Hammarbyhamnen kan inte rimligt utifrån något av de skäl anses talar för koncentration av högskoleutbildningen till Södertörns som en universitet. Lärarhögskolans behov bättre lokaler kan lösas annat sätt. Skolan av har för del pekat på ett campus i Rålambshov där merparten av nuvaegen rande utbildning i dag finns. Men det finns också möjlighet att exempelvis förlägga den i anslutning till Södertörns universitet eller till Södertälje. Nyttan samlokalisera Lärarhögskolan och de konstnärliga högskoav att lorna i Stockholm har inte ett tillfredsställande sätt kunnat visas. Flera konstnärliga högskolor är antingen helt negativa eller tveksamma till idén. angeläget de konstnärliga högskolor har akuta lokalproblem Det är att som får dessa lösta i annan ordning.

Statens 1994

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ändrad ansvarsfördelningför denstatliga 35. Vår andes ochandras. . stämmastatistiken.Fi. Kulturpolitik och internationalisering. Ku.

N Kommunerna, LandstingenochEuropa 36. Miljö ochfysisk planering. M. . + Bilagedel. C. 37. Sexualupplysning ochreproduktivhälsa under

Mäns föreställningar om kvinnor och Chefskap. S. 1900-talet i Sverige. UD. . Vapenlagen och EG. Ju. 38. Kvinnor, barn ocharbetei Sverige1850-1993. UD. . Kriminalvård och psykiatri. Ju. 39. Gamla är ungasom blivit äldre.Om solidaritet . Sverige och Europa.En samhällsekonomisk mellan generationerna. Europeiskaäldreåret1993. . konsekvensanalys. Fi. 40. Långsiktigstrålskyddsforskning. M.

x EU, EESoch miljön. M. 41. Ledighetslagstiñningen en översyn. A. . - Sverigei utrikes- 42. Staten ochtrossamfunden. C. Historisktvägval- Följdemaför . och säkerhetspolitiskt hänseende av att bli, 43. Uppskattadsysselsättning om skattemas betydelse respektiveinte bli medlemi Europeiskaunionen. UD. för denprivatatjänstesektom. Fi.

Förnyelseoch kontinuitet om konstochkultur 44. Folkbokföringsuppgiftemaisamhället.Fi. . i framtiden. Ku. Grunden för livslångtlärande.U. . Förslagtill övergripande 46. Sambandetmellan Samhällsekonomi, transfereringar . Anslutningtill EU lagstiñrting.UD. och socialbidrag.

Om kriget kommit... Förberedelserför mottagande 47. Avveckling av denobligatoriska anslutningen . av militärt bistånd1949-1969+ Bilagedel.SB. till Studentkårerochnationer.U.

Suveränitetoch demokrati 48. Kunskapfor utveckling + bilagedel. A. . + bilagedelmedexpertuppsatser. UD. 49. Utrikessekretessen. Ju.

13. JIK-metoden, m.m. Fi. 50. Allemanssparandet en översyn. Fi. - 14. Konsumentpolitiki enny tid. C. 51. Minne och bildning. Museemas uppdragoch

På väg. K. organisation + bilagedel.Ku. . l Skoterkömingpåjordbruks- och skogsmark. 52.Teaterns roller. Ku. . Kartläggningoch åtgärdsförslag.M. 53. Mästarbrevför hantverkare.Ku.

Års- och koncemredovisning enligt EG-direktiv. 54. Utvärdering av praxisi asylärenden.Ku. . Del och II. Ju. I 55.Rätten till reformeratbilstöd. S. ratten- Kvalitet i kommunalverksamhet nationell 56. Ett centrum för kvinnor som våldtagitsoch . uppföljningoch utvärdering. C. misshandlats.

Rena roller i biståndet- styrning ocharbetsfördelning 57. Beskattning fastigheter, av del Principiella . i en effektiv biståndsförvaltnirtg.UD. utgångspunkterför beskattning av fastigheter m.m.

20. Refonnerat pensionssystem. Fi.

21. Refonneratpensionssystem. Bilaga A. 58.6 Juni Nationaldagen.Ju.

Kostnaderoch individeffekter. 59.Vilka vattendragskall skyddas Principeroch

22. Refonnerat pensionssystem. Bilaga B. förslag. M. KvinnorsATP och avtalspensioner. 59.Vilka vattendrag skall skyddas Beskrivningar av

23. Förvaltabostäder.Ju. vattenområden.M.

24. Svensk alkoholpolitik en strategi för framtiden. 60. Särskildaskäl utformningochtillämpning av - - 25. Svensk alkoholpolitik bakgrund och nuläge. 2 kap. 5 § och andra bestämmelseri - 26. Att förebygga alkoholproblem. utlänningslagen.Ku.

27. Vård av alkoholmissbrukare. 61. Pantbankemas kreditgivning.N.

28. Kvinnor och alkohol. S. 62. Rationaliserad fastighetstaxering,del Fi.

Barn Föräldrar Alkohol. 63. Personnummer integritetocheffektivitet. Ju. - - - 30. Vallagen.Ju. 64. Med raps i tankarna M.

31. Vissa mervärdeskattefrågor III Kultur m.m. Fi. 65. Statistikoch integritet, del 2 Lag om - - 32. Mycket UnderSamma Tak. C. personregister för officiell statistik m.m. Fi.

33 Vandelns betydelsei medborgarskapsärenden, m.m. 66. Finansiellatjänster i förändring. Fi. . Ku. 67. Räddningstjänst i samverkanoch entreprenad.

34. Tekniskt utrymme för ytterligareTV-sändningar. Ku. Fö.

68. Otillbörlig kurspåverkanoch vissainsiderfrågor. Fi.

Statens offentliga utredningar 1994

Kronologisk förteckning

69.On the GeneralPrinciplesof Environment 99.Domareni Sverigeinför framtiden

Protection.M. utgångspunkterför fortsattutredningsarbete. - 70.Inomkommunalutjämning.Fi. Del A+B. Ju.

71. Om intyg ochutlåtanden som utfärdas av hälso- 100.Beskattningenvid gränsöverskridande

och sjukvårdspersonal i yrkesutövningen.S. omstruktureringarinom EG, m.m. Fi.

72. sjukpenning,arbetsskadaoch förtidspension 101.Höj ribban

förutsättningaroch erfarenheter.S. Lärarkompetensför yrkesutbildning.U. - 73. Ungdomarsvälfärd ochvärderingar en under- 102.Analysoch utvärdering av bistånd.UD. sökning om levnadsvillkor, livsstil ochattityder. C. 103.Studiemedelsfmansierad polisutbildning.Ju.

.Punktskatternaoch EG. Fi. 104.PVC en plan för att undvikamiljöpåverkan.M. - .PatientskadelagC. 105.Ny lagstiftning om radio ochTV. Ku.

.Trade andthe Environment towards a 106.Sjöarbetstid.K. sustainableplaying field. M. 107.Säkrarefinansiering av framtidakämavfalls-

.Tillvarons trösldar. C. kostnader.M.

.Citytunneln i Malmö. K. 108.Säkrare finansiering av framtidakärnavfalls-

Allmänhetensbankombudsman. Fi. kostnader Underlagsrapporter.M. - .iakttagelserunder en reform Lägesrapportfrån 109.Tågetkommer. K. - Resursberedningens uppföljningvid sex universitet Omsorgoch konkurrens.S. . och högskolor av det nya resurstilldelningssystemet Bilars miljöklassningoch EG. M.

för gnmdläggandehögskoleutbildning.U. Konsumenterna och livsmedelskvaliteten. . .Ny lag om skiljeförfarande.Ju. En studie av konsumentupplevelser. Jo.

.Förstärkta miljöinsatseri jordbruket Växande råvaror. M. . svensktillämpning av EG:s miljöprogram.Jo. Avfallsfri framtid. M. - . Övergång verksamheterochkollektiva Sjukvårdsreformeri andraländer. S. av upp- . sägningar. EU och densvenska arbetsrätten. A. Skyldighet att lagraolja ochkol. N. . Samvetsklausulinom högskoleutbildningen. U. .Domstolsprövning av förvaltningsärenden. Ju.

Ny lag om skatt energi. Informationsteknologin-Vingar människans . En teknisk översyn och EG-anpassning. förmåga.SB.

Motiv. Del 119. Livsmedelspolitik för konsumenterna. Reformen - - - Författningstextochbilagor. Del ll. Fi. som kom av sig. Jo. 86.Teknologi ochvärdkonsumtioninom sluten 120. Finansiellleasing av lös egendom.Ju.

somatiskkorttidsvård 1981-2001.S. 121.Bosparande.Fi.

87.Nya tidpunkterför redovisningoch betalning av 122.Trygghet mot brott i lokalsamltället.Kartläggning,

skatteroch avgifter. Fi. principiella synpunkteroch förslag.Ju.

88. Mervärdesskattenoch EG. Fi. 123.Miljöombudsman.M.

89.Tullagstiftningenoch EG. Fi. 124.Vam- ochpersonkontroll vid EUzs yttre gräns. Ju.

90.Kart- och fastighetsverksamhet 125.Samordnadinsamling av miljödata.K.

- finansiering,samordningoch .Husläkarreformensförstahalvår. S. författningsreglering.M. 127.Kronan Spiran Äpplet. universitetsstruktur En ny 91.Trafiken och koldioxiden Principerför att minska i södraStockholmsområdet. U. trafikenskoldioxidutsläpp.K.

92. Miljözoner för trafik i tätorter. K.

93 Levandeskärgårdar.Jo. . 94. Dagspresseni1990-taletsmedielandskap.Ku.

95 En allmän sjukvárdsförsälcring i offentlig regi. S. . 96. Följdlagstiftningtill miljöbalken.M.

97.Reglering av Vattenuttag ur enskildabrunnar. M.

98.Beskattning av förmåner. Fi.

1994 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Reformerat pensionssystem. BilagaB.

KvinnorsATP och avtalspensioner. [22] Om kriget kommit... Förberedelser for mottagande av Svensk alkoholpolitik en strategi för framtiden, [24] militärt bistånd 1949-1969 + Bilagedel. [11] e Svensk alkoholpolitik bakgrundoch nuläge. [25] lnformationsteknologin - Att förebygga alkoholproblem.[26] -Vingar människans förmåga.[l 18] Vård av alkoholmissbrukare.[27]

Kvinnor ochalkohol. [28] Justitiedepartementet Alkohol. [29] BarnA Föräldrar - Vapenlagen och EG [4] äldre. solidaritet mellan Gamlaär ungasom blivit Om Kriminalvård och psykiatri. [5] [39] generationerna. Europeiskaäldreåret1993. Års- och koncernredovisning enligt EG-direktiv, Sambandet mellan Samhällsekonomi, transfereringar Del och 11.Ju. l [17] och socialbidrag. [46] Förvalta bostäder.[23] Rätten till reformerat bilstöd. [55] Vallagen. [30] ratten-

Ett centrum för kvinnor som våldtagits och Utrikessekretessen. [49] misshandlats. [56] 6 Juni Nationaldagen. [58] Om intyg och utlåtanden som utfärdas av hälso integritetoch effektivitet. [63] Personnummer- och sjukvårdspersonal i yrkesutövningen.[71]

Ny lag om skiljeförfarande. [81] sjukpenning, arbetsskadaoch förtidspension

Domareni Sverige inför framtiden förutsättningar och erfarenheter.[72] utgångspunkter för fortsatt utredningsarbete. v e Teknologi och vårdkonsumtioninom sluten Del A+B. [99] somatisk korttidsvârd 1981-2001. [86] Studiemedelsfinansierad polisutbildning. [103] En allmän sjukvárdsförsäkringi offentlig regi. [95] Domstolsprövningav förvaltningsärenden. 17] Omsorg ochkonkurrens. [110] Finansiellleasingav lös egendom. [120] Sjukvârdsreformeri andra länder. 15] Trygghetmot brott i lokalsamhället. Kartläggning, Husläkarreformensförsta halvår. [126] principiella synpunkter och förslag. [122]

Varu- och personkontrollvid EUzs yttre gräns. [124] Kommunikationsdepartementet

Utrikesdepartementet Påväg. [15]

Citytunnelni Malmö. [78] Följdernafor Sverige i utrikes- och Historisktvägvalá Trafiken och koldioxiden Principerför att minska

säkerhetspolitiskt hänseende att bli, respektive intebli av trafikens koldioxidutsläpp.[91]

medlem i Europeiskaunionen. [8] Miljözoner för trafik i tätorter. [92] Förslagtill övergripande Anslutningtill EU -- Sjöarbetstid.[106]

lagstiftning.[l] Tåget kommer. [109] Suveränitetoch demokrati Samordnadinsamlingav miljödata. [125] bilagedcl med expertuppsatser. [12]

Rena roller i biståndet styrningoch arbetsfördelning v Finansdepartementet i en effektiv biståndsförvaltning.[19] Ändrad ansvarsfördelningfor den statliga statistiken. [1] Sexualupplysning och reproduktivhälsaunder 1900-talet Sverige och Europa.En samhällsekonomisk i Sverige. [37] konsekvensanalys. [6] Kvinnor, barnoch arbetei Sverige1850-1993. [38] JlK-metoden,m.m. [13] Analys och utvärdering av bistånd.[102] Vissa mervärdeskattefrågor lll Kultur m.m. A Försvarsdepartementet Uppskattad sysselsättning om skattemas betydelse for dcn privata tjänstesektom.[43] Räddningstjänst i samverkanoch pá entreprenad.[67] Folkbokforingsuppgiftemai samhället.[44]

Allemanssparandet en översyn. [50] Socialdepartementet n Beskattningav fastigheter, del Principiella 4 Mäns föreställningar om kvinnor ochchefskap. [3] utgångspunkter för beskattning fastigheter [57] av m.m. Reformerat pensionssystem. [20] fastighetstaxering, del Fi. [62] Rationaliserad Reformerat pensionssystem. BilagaA. Statistikoch integritet,del 2 Kostnader och individeffekter. [21] [65] Lag om personregisterför officiell statistik m.m. -

Statens offentliga utredningar 1994

Systematisk förteckning

Finansiellatjänsteri förändring. [66] Teaternsroller. [52] Otillbörlig kurspåverkanoch vissainsiderfrågor.[68] Mästarbrevför hantverkare.[53] Inomkommunalutjämning.[70] Utvärdering av praxis i asylärenden.[54] Punktskattemaoch EG. [74] Särskildaskäl utformningoch tillämpning av 2 kap. - Allmänhetensbankombudsman.[79] 5 § och andrabestämmelseri utlänningslagen.[60] Ny lag om skattpå energi. Dagspresseni1990-taletsmedielandskap.[94] En teknisk översyn och EG-anpassning. Ny lagstiftning om radio ochTV. [105] Motiv. Del - Författningstextochbilagor. Del Il. [85] Näringsdepartementet - Nya tidpunkterför redovisningochbetalning av Pantbankernas kreditgivning. [61] skatteroch avgifter. [87] Skyldighet att lagraolja ochkol. [116] Mervärdesskattenoch EG. [88] Tullagstiftningenoch EG. [89] Arbetsmarknadsdepartementet Beskattning av förmåner. [98] Ledighetslagstiftningen en översyn [41] Beskattningenvid gränsöverskridande - Kunskapför utveckling + bilagedel.[48] omstruktureringarinom EG, m.m. [100] Övergång av verksamheteroch kollektiva upp- Bosparande.[121] sägningar.EU och densvenskaarbetsrätten.[83]

Utbildningsdepartementet Civildepartementet

Grunden för livslångt lärande.[45] Kommunema,LandstingenochEuropa. Aweckling av denobligatoriskaanslutningentill + Bilagedel.[2] Studentkåreroch nationer. [47] Konsumentpolitiki enny tid. [14] iakttagelserunder en reform Lägesrapportfrån Kvalitet i kommunalverksamhet-nationell - Resursberedningens uppföljningvid sex universitet uppföljningochutvärdering.[18] ochhögskolor av det nya resurstilldelningssystemet Mycket UnderSammaTak. [32] för grundläggandehögskoleutbildning.[80] Staten och trossamfunden.[42] Samvetsklausulinom högskoleutbildningen.[84] Ungdomarsvälfärd ochvärderingar en under- - Höj ribban sökning levnadsvillkor,livsstil och attityder. ]73] om Lärarkompetensfor yrkesutbildning.[101] Patientskadelag. [75] Kronan Spiran Äpplet. universitetsstruktur En ny Tillvarons trösklar. [77] i södraStockholmsområdet.[127]

Miljö- och naturresursdepartementet Jordbruksdepartementet EU, EES ochmiljön. [7] Förstärktamiljöinsatseri jordbruket Skoterkömingpåjordbruks-ochskogsmark. svensktillämpning av EG:s miljöprogram. [82] - Kartläggningochåtgärdsförslag.[16] Levande skärgårdar. [93] Miljö ochfysisk planering.[36] Konsumenterna och livsmedelskvaliteten. Långsiktigstrålskyddsforskning.[40] En studie av konsumentupplevelser. [112] Vilka vattendragskall skyddas Principeroch Livsmedelspolitikför konsumenterna. förslag. [59] Reformen som kom av sig. [119] Vilka vattendragskall skyddas Beskrivningar - av vattenområden.[59] Kulturdepartementet Med raps i tankarna [64] Förnyelseochkontinuitet- om konstochkultur On the GeneralPrinciplesof Environment i framtiden.[9] Protection.[69] Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden, m.m. [33] Trade and the Environment towardsa - Tekniskt utrymme för ytterligareTVsändningar. [34] sustainableplayingfield. [76] Vår andes stämma ochandras. Kart- och fastighetsverksamhetfinansiering, - - Kulturpolitik ochinternationalisering.[35] samordningochförfattningsreglering.[90] Minne ochbildning. Museernasuppdragoch Följdlagstiftningtill miljöbalken. [96] organisation + bilagedel.[51]

Statens 1994

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Reglering av Vattenuttagur enskildabrunnar. [97] PVC en plan för att undvika miljöpåverkan.[104] - Säkrare finansiering av framtidakämavfallskostnader. [107] Säkrare finansiering av framtida kämavfallskosmader Underlagsrapporter. [108] - Bilars miljöklassning och EG. [111] Växanderåvaror. [113] Avfallsfri framtid. [114] Miljöombudsman. [123]