Staden : underlagsrapport

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

UNDERLAGSRAPPORT FRÅN

TORSTAD

UTREDNINGEN

1990:32

Statens

offentliga utredningar

@@ 1990:32

E Statsrådsberedningen

Staden

Underlagsrapport av _storstadsutredningen

Stockholm 1990

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981 - 1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8° - 12°° 08/7 63 10 05 12°° - l6°° (endast beställare inom regeringskansliet)

Produktion Libergraf 687 O 005 Omslagsoriginal: Libergraf Design Omslagsbild: August Strindberg - Staden. Nationalmuseum, Stockholm ISBN 91-38-10551-9 ISSN 0375-250X Gotab Stockholm 1990 91002

FÖRORD

Europa integreras och gamla strukturer faller sönder. Städer och regioner

utvecklar Ekonomi och vissa

nya förbindelselänkar. näringsliv präglas på

ställen av dynamisk omvandling, på andra av stagnation. Expansionen frestar på miljö och resurser. Människors levnadsförhållanden, attityder och livsstilar ändras.

sätter också i Det är i

Europas förändring djupa spår Sverige. Europa

våra konkurrenter och finns. Det är dit vi i viktigaste handelspartners första hand reser och det är där vi har våra betydelsefullaste informationskällor. Det inte att bedöma nationella och regionala

går längre

och utan om

utvecklingsmöjligheter förändringsrisker fördjupad kunskap

tillstånd och processer i omvärlden.

har olika sätt knutna till

Storstadsutredningen givit en grupp forskare, på

CERUM och ERU, i uppdrag att ge en samlad bild av stadsbildningar och och då särskilt i

Stadsutveckling internationellt, Europa. Gruppen

representerar olika forskningsområden och har följande sammansättning.

Professor Gunnar Törnqvist, ekonomisk Lunds universitet

geografi,

Professor Janerik Gidlund, statsvetenskap, Umeå universitet Professor Börje Johansson, nationalekonomi, Umeå universitet

Professor J an-Evert Nilsson, företagsekonomi, ERU

har ett internationellt kontaktnät i sitt arbete, vilket nu Gruppen utnyttjat redovisas i en vetenskaplig trilogi. Den rapport som här föreligger är skriven som ett lagarbete av gruppen och projektledare Gösta Oscarsson, SIND och förmedlar synsätt och principer utifrån ett omfattande

material. Övrigt material redovisas i antologin Urban challenges (SOU

och översikten i 1990:34).

1990:33) Stadsregioner Europa (SOU

De tre rapporterna bildar underlag för storstadsutredningens fortsatta arbete.

Jan O Karlsson

IN NEHÃLLSF ÖRTECKNING Sid

1. STADENS NÄRHETER Närhetens innebörd Närhetsbehovets historia Industristaden 11 Centralorten 14 Kreativitetens centrum

Skådeplatsen r-Å \l

Rika möjligheter och hårda villkor ›-\ \D

2. LIVSFORMER

Köpmännens stad

Förändrade förutsättningar

Att kunna möta den tidens krav 37

nya

3. KONFLIKTER 39 Klassamhällets

Ekonomisk närhet mellan städer 58

i 61

specialisering cykler

i 64

Stadsregioner kunskapsekonomin

S. BEBYGGELSE 67

hos 68

Infrastrukturegenskaper byggd miljö

Staden som infrastruktur 71

Infrastruktur som möjlighetslandskap 74

åldrande och 76

Teknikutveckling, förnyelse

och bostadsinfrastruktur 78

Näringslivs-

6. HUSHÅLLNING 83

Den staden 83

tidiga

J ärnvägens stad 84

Bilismens stadsregioner 85

land 87

Flygets

återkomst 89

Tågets

Från lokala till 90

globala miljöhänsyn

Krav 93

på beslutssystemen

7. STYRELSE 97 Den makten 97

politiska

styrelse

Den glänste likt den dyrbaraste ädelsten, den varsåsom kristallklar jaspis. (21:10)

1. STADENS NÄRHETER

Karaktären den som i

på framställning följer är ovanlig utrednings-

sammanhang. Även formen är medvetet annorlunda. Bakom valet av stil finns att bred överblick över av de

syftet ge en några grundläggande

principer som ligger bakom stadsbildningar och och att

Stadsutveckling,

förmedla ett synsätt av paradigmatisk karaktär. Denna awikande karaktär och form kan väljas i medvetande om att det som grundmaterial

framställningen stödjer sig på samtidigt redovisas i en antologi och en

empirisk översikt över i

stadsutvecklingen Europa.

Mötesplats är ett ord som av de vi tillskriver

fångar många egenskaper

staden som Staden är inte bara en för samverkan bebyggelseform. plats mellan verksamheter, utbyte av varor och och möten mellan tjänster människor. Staden är också en den där olika idé-

brytpunkt, punkt

strömmar, livsstilar och konfronteras med varandra. Det

föreställningar

är därför vi i staden tidigt finner tecknen och på intressemotsättningar

förändring.

I Sverige är staden ett främmande element, historiskt sett. Bebyggelsen har varit städerna små. Även i framstår som gles, dag bebyggelsemönstret glest i ett Ett stort land rymmer inte mer

europeiskt perspektiv. ytmässigt folk än som i dag trängs i flera av Europas mera betydande stadsregioner.

Urbaniseringen kom sent. Vi bor fortfarande mycket nära naturen, vilket också våra föreställningar och synsätt avslöjar. Svensk debatt med politisk regionalpolitiska förtecken har alltid av stor tveksamhet inför

rymt inslag

en utveckling som leder till mer omfattande av förtätning bebyggelsen.

I stället är det i staden våra relationer till omvärlden Till delar

speglas.

var det utländska som städer och inlemmade oss i vid-

köpmän byggde

Staden

sträckta kommersiella nätverk. Medan landsbygden visade inhemska byggnadsstilar, var det i städerna från Italien, Frankrike, inflytelserna Tyskland och USA syntes tydligt.

Kristendomen till öppnade kontaktvägar föreställningsvärldar utanför, och till den västerländska civilisationens rötter i antiken. Genom bibel och kyrkor nådde främmande om staden ut i den uppfattningar långt De av staden som finns i europeiska periferin. beskrivningar anslutning till i denna bok är hämtade från bibelns kapitelrubrikerna Uppenbarelsebok. Senare kunde författare som som målat August Strindberg, till denna och Bo omslaget bok, Hjalmar Söderberg, Hjalmar Bergman Bergman förmedla den kosmopolitiske flanörens stadsliv och

syn på

stadsmiljö och förankra denna i en inhemsk tradition.

Närhetens innebörd

Bakom valet av närhet som för den

begreppet utgångspunkt framställning

som följer finns att en drivkraft bakom utveck-

föreställningen väsentlig

av städer är olika behov av närhet mellan deras lingen människor,

anläggningar och verksamheter. Dessa närheter ger fördelar men kan

också föra med sig nackdelar av olika slag.

I ett finns det att två av geografiskt perspektiv anledning skilja på slag närhet. Det ena slaget kan vi kalla territoriell närhet. Den närheten är liktydig med fysisk närhet, täthet och grannskap. Den andra närheten kan vi kalla närhet i nätverk. Den innebär att människor, och anläggningar

bebyggelse med av utvecklade och kommunikationshjälp transport-

system kan vara inom räckhåll och lätt i förhållande till

tillgängliga

varandra, utan att därför tätt tillsammans i De tillhör

ligga fysisk mening.

däremot ett gemensamt nätverk, som består av en noder uppsättning sammanbundna av ett effektivt kommunikationsnät. Städer har nästan alltid utmärkts av att vara centralpunkter i sådana nät, ibland spännande över vatten, ibland över land och under senare år i luften.

Krav närhet samman med att människor utvecklar verksam-

på hänger

heter som förutsätter samverkan och för kollektiva bygger anläggningar

nyttigheter. Kollektiva skadligheter följer med Staden på köpet. som bebyggelseform erbjuder skalfördelar för olika typer av produktion. Ofta beror dessa fördelar så på självklara ting som att både materiella och immatriella resurser i vissa fall är odelbara. Det gäller broar, byggnader och maskiner. Det arbetskraft och gäller mänskliga färdigheter. Varje och litet kan inte familj varje företag hålla sig med egen kärnfysiker, finansiell utbildad rådgivare, flygledare, skådespelare eller framstående skönlitterär författare. Det finns åtminstone tre Den ena är att lösningar. avstå från kollektiva och skalfördelar. Den andra nyttigheter är att packa människor och verksamheter tätt. Den är att utveckla effektiva tredje transport- och I vår historia kommunikationssystem. har alla sätten prövats.

Närhetsbehovets historia

I arbeten bebyggelsegeografiska påpekas ibland att äldre befolkningskoncentrationer, särskilt på kontinenten och i Sydeuropa, egentligen inte var annat än stora De var saknade bondbyar. boplatser som egentliga stadsfunktioner. Det jordbruk som bedrevs krävde samverkan. Även i Sverige levde större delen av ännu 1800-talet i bondebefolkningen på byar, dvs små tätorter. De städerna egentliga var obetydliga, sedda i ett europeiskt perspektiv. Den som i spridda bebyggelse dag präglar svensk landsbygd, utom på Öland och i Dalarna, är en av 1700- och särskilt följd 1800-talets skiftesreformer. Utan dessa radikala i kulturlandingrepp skapet, hade den svenska kanske urbaniseringsprocessen fått ett delvis annat förlopp.

Åtskilliga städer har i historien anlagts och utvecklats av militär-

strategiska skäl. har för kontroll Fästningar byggts av flodmynningar, vadställen, broar, pass, bergknallar och sund. I Sverige är och Helsingborg Stockholm goda exempel på militärstrategiska lägen. Under den svenska stormaktstiden anlades städer som bastioner och runt replipunkter

Östersjön, Finska viken, Bottenhavet och Bottenviken. Det fanns en

medveten strävan hos den svenska att behärska alla regeringsmakten väsentliga ekonomiska flöden. Det man kontroll gjorde genom av godstransporter och annan trafik.

Staden

stadens roll som för trafik varit Överallt och i alla tider har knutpunkt är om funktionen som inte är den som är viktig. Frågan transportnod för den staden. Blomstrande städer har legat

mest utmärkande expansiva

i mellan allfartsvägar, fungerat som rastplatser, omlastningsskärningar och romare höll mest land punkter och terminaler. Perser, egyptier sig på De valde inne kontinenterna. De

eller i stilla vatten. gärna hållpunkter på

ut och kanalsystem. Fenicier, greker, vikingar, venezianare, byggde vägar holländare och mera haven. Ekonomiska hanseater, engelsmän utnyttjade bildades inte samman utan bestod av

välden som hängde geografiskt,

hamnstäder, sammanlänkade med hjälp av sjötransporter. spridda

städer har i historien som mötesplatser, där

Många betydande fungerat

kontakter mellan olika kulturer och ekonomiska intressesfärer knutits

och förmedlats. I städerna flöden i internationella transport-

kopplades

samman med nationellt, och lokalt avgränsade gods-

system regionalt

och resor. I de hellenska städerna blandades varor och idéer transporter från och blev senare förmedlare mellan Orienten Asien Europa. Venedig och stadsstater. Gent, Amsterdam, London och

Europeiska Brügge,

ännu senare samma roller, men nu i mer världsom- Hamburg spelade fattande ekonomier.

Wien var ett där mellan öst och väst på Donau och vägskäl, transporter

trafik mellan nord och slättlandet öster om Alperna korsade

syd på

Paris och New York har som smältdeglar, för människor varandra. tjänat etnisk Till Paris kom de som med olika bakgrund. exempelvis emigranter undan den revolutionen. Till New York kom i vågor flydde ryska skandinaver, och italienare. Under 1930- och 1940-talen

irländare, tyskar

de nationalsocialisterna till kulturlivets senare blomstring bidrog tyska och till en teknisk i USA att dit driva

genomgripande utveckling genom

intellektuella av dem

iväg många av Europas bästa kapaciteter. Många

ner i New York eller den stora San Franciscoregionen.

slog sig

som utvecklats som och till

Historien lär oss att städer transportnoder

kan utsättas för chocker. stor del lever av sitt gynnsamma transportläge och maktstrukturer i

Liksom radikalt förändrade krigföring stigbygeln

har vid flera tillfällen drastiskt ändrat städers

Europa, ny transportteknik

närhet till varandra. Under medeltid och feodalvälde var städer Europas obetydliga. Ändrade transportförhållanden och ökad ledde rörlighet under senare medeltiden och renässansen till en av städer. expansion Industrialismen med och ledde till

kanaler, järnvägar ångfartyg en ny

logistisk revolution. Elektriciteten, bilismen och drev fram flyget ytterligare en.

Förändrade kulturella, sociala och ekonomiska närheter ändrar sikt

på

enskilda städers situation.

Öppnandet av nya transportleder och ny

kommunikationsteknik kan ge plötsliga effekter med varaktiga konsekvenser. I Sverige förlorade kuststäder sin när stamgamla ställning, banorna i mitten och slutet av 1800-talet. Anrika städer i byggdes Götaland sydöstra texKristianstad,Sölvesborg,Karlshamn,Karlskrona, Kalmar, Oskarshamn och Västervik - hamnade i bakvattnet. Bilismen och har senare ändrat situationen alla

flyget på nytt. Inrikesflyget ger i dag

flygorter ungefär samma tillgänglighet eller närhet, men inte i första hand till varandra, utan till nätverkets nav, Stockholmsregionen.

I dagens Europa finns flera eller snarare vars stadstyper, stadsfunktioner, uppkomst, och nära samman med olika krav

läge utveckling hänger på

det som inledningsvis kallades territoriell närhet. I en framträder stadstyp

staden främst som en anhopning av tillverkningsindustri, i en annan som

ett centrum för service och I en framstår staden som tjänster. tredje typ ett administrativt i en som en härd för styrcentrum, fjärde kunskapsuppbyggnad och kreativitet. Runt om i finns

Europa exempel på ensidiga

städer, dvs platser där en av nämnda funktioner dominerar helt. Utmärkande för de flesta städer, åtminstone de större, torde dock vara att de utgör ett av alla nämnda och funktioner. I ett konglomerat typer

historiskt perspektiv går det dessutom att att stadens roller delvis påvisa

förändrats genom att vissa funktioner minskat, medan andra ökat i

betydelse.

Industristaden

Städer har av som i första hand centra för

många uppfattats tillverkning

och Städernas av hantverkare och godshantering. borgare utgjordes tidigt

Staden

som var städerna under medeltiden förköpmän. Men, tidigare nämnts, hållandevis små. Med sänkta transportkostnader ökade tjärrtrafiken under senmedeltid och renässans. Det räckte gamla hantverkssystemet inte till. På håll i utvecklades inom vilka några Europa förlagssystem, hantverkare, och kunde samarbeta. specialiserade grossister köpmän Effektiviteten och skalan inom ökade. Marknaderna växte. produktionen Det också städerna. gjorde

Med industrialismen kom fabrikerna, i 1700-talet och hos oss

England på

i slutet 1800-talet. innebar en långt driven arbetspå Fabrikssystemet och Närhet och täthet blev för samordning delning specialisering. viktiga av För att genomföra en produktionsprocess måste produktionen. samman under ett tak. Inom vissa branscher specialister kopplas avgjorde behovet av närhet till råvaror och Inom andra drog energi lokaliseringen. marknaden mer. Stora dominerade i växande grad

anläggningar

Arbetskraften koncentrerades motsvarande sätt. I produktionen. på storindustrierna mekaniserades arbetet och band infördes. Detta löpande sätt att har senare kommit att kallas för

organisera massproduktion

fordism.

Konsekvenserna för städernas tillväxt var Helt

djupgående. nya städer

växte och utvecklades till I av den upp storstadsregioner. inledningen industriella revolutionen fanns i och Skottland städer med England fyra mer än 50 000 invånare. En mansålder senare hade antalet brittiska

städer av denna storlek tiodubblats. Starkt specialiserade industristäder,

av fordistiska kom efter hand att dominera

präglade produktionsformer,

inom ett bälte från Midlands, över norra Frankrike,södra lanskapsbilden Ruhrområdet och nordvästra Italien. enheter fanns i

Belgien, Spridda andra delar av har egentligen aldrig Europa. Exempelvis Sverige rymt

industristäder i den här aktuella storleksklassen. Det hindrar naturligtvis inte att även våra små industriorter drabbats av senare års

specialiserade

s k strukturomvandlingar.

Inom dessa industriella kärnområden finns i gamla dag problemstäder med arbetslöshet och tecken social misär. Sedan 1970 har inte bara

på

utan också i de

sysselsättningen produktionen massproducerande

industrierna i Storbritanniens, Frankrikes, och Italiens, Västtysklands USA:s gamla industristäder minskat. har accellererat

Nedgången under

1980-talet och är nu också i I stället utvecklas synlig Japan. sätt att

organisera tillverkningsarbete som bygger på nära samverkan mellan små,

geografiskt fristående enheter. Stora ersätts i fall av

anläggningar många

flexibla

produktionskomplex.

Med flexibel menas att den snabbt produktion kan ställas om från en eller till en annan. process- produkttyp Produktionsvolymen kan regleras utan drastiska av

förändringar produktiviteten. Flexibiliteten kan finnas inbyggd i det egna företaget. Men i de flesta fall skapas den genom

samspel mellan fristående enheter. kan Produktionsprocessen liknas vid ett lagarbete, där enheter i ett länkas konglomerat samman med vertikala och horisontella band. Flexibiliteten och

bygger på mångfald variation

med kombinationer mellan ständigt nya tillverkande och marknadsförande enheter, och olika

agenter, försäljare typer av service.

Det utfallet geografiska av de nya flexibla produktionsformerna är

tydligt.

De enheter som skall samverka i ständigt nya konstellationer

ligger

mestadels nära varandra i samma De utvecklar region. tillsammans

särpräglade, platsbundna produktions- och affärskulturer. Åtminstone

hittills har de nya

produktionsformerna lett till hopklumpningar av

verksamheter, under villkor som om de

påminner som gäller för kunskapsuppbyggnad och kreativa

processer.

Som områden

exempel på där dessa nya produktionsformer utvecklats,

eller är i vardande, kan nämnas Silicon Route Valley, Orange County, 128, Dallas-Forth Worth och Boston i USA. I finns axeln Västeuropa

Cambridge-Reading-Bristol, södra delen av Parisregionen, Grenoble, Toulouse, Sophia-Antipolis och München-regionen. Särskilt intresse i

litteraturen har det s k Italien

Tredje tilldragit sig. Det omfattar i stort

sett regionen Emilia med städer Romagna som Bologna, Carpi, Sassuolo och Arezzo. I dag det också

går att finna exempel på flexibla produktionskomplex inne i gamla storstäder som New

York, London, Paris, Milano och Tokyo.

Staden

Centralorten

Stadens funktion som och servicecentrum utvecklas i den marknadsplats s k centralortsteorin. I korthet och starkt förenklat säger oss denna teori I alla städer och andra centralorter finns detaljhandel och följande. service som täcker det mesta behov. Men dessav den egna befolkningens finns ett överskott som svarar mot varor och

utom efterfrågan på tjänster

som finns i centralortens omland. omgivningen,

En stads avtar med avståndet. Det finns

inflytande på omgivningen

studier av telefontrafik och annat som visar

otaliga köpvanor, pendling, detta. Närheten är därför att de ofta återkommande personför-

viktig det här är om sker i ett ofta t 0 m i

flyttningar fråga dagsperspektiv,

- kväll och i till lunch.

timperspektiv exempelvis morgon, anslutning

Inom centralortsteorin talar man också om att orter har olika centralitet.

Orter med centralitet har ett vidare inflytande på sin omgivning än

hög med centralitet utbud av varor och med

orter låg. Hög tyder på tjänster

räckvidd. Vid sidan av och närservice sällanstor dagligvaror erbjuds och exklusiviteter som kräver stora kundunderlag. köpsvaror

Inom en nation eller annat större område bildar städer och andra orter ofta ett hierarkisk I finns en med ett rikt

slags ordning. toppen primatstad

och varierat utbud. Under den finns ofta en hälften så stor stad, en som är så stor o s v. När detta inte

tredjedelen så stor, en som är fjärdedelen i Danmark och Österrike, det att anföra stämmer, som exempelvis går

historiska orsaker till att faller utanför ordningen. Köpen-

primatstaden

hamn i ett större än i Wien var var primatstad Danmark, betydligt dag. huvudort i den dubbelmonarkin. väldiga Habsburgska

Det finns i vissa tecken att den hierakiska ordningen på sina håll dag på

håller ett ersättas av mer strukturer, där i första hand

på platta

mellanskikten deformeras. Sannolikt detta samman med ökad hänger och minskad avståndsfrikti0n, inte bara när det gäller rörlighet av utan också när det gäller information och förflyttningar gods, människor. Kanske är det rent av så, att territoriell närhet begreppet

börjar bli mindre relevant än närhet i nätverk, även inom begreppet servicesektorn.

I alla avancerade industriländer har andelen inom administrasysselsatta tion vuxit efter andra världskriget. Det gäller såväl inom den privata som den sektorn. Över huvud har arbetsfunktioner som har offenliga taget med att till allt större andel av informationshantering göra dragit sig arbetskraften. En väsentlig drivkraft bakom många storstäders tillväxt, särskilt under 1960-talet, var ett behov av närhet mellan dessa informastionshanterande funktioner. Städerna utvecklades till styrcentra för både privat och Närhetskraven

företagsamhet offentlig förvaltning. hängde

samman med ökat behov av direkta mellan alltmer personkontakter specialiserade tjänstemän. Dessa centra inte bara territoriell erbjuder närhet, dvs täthet. De också närhet i nätverk att vara erbjuder genom centrala noder i de flesta nationella och internationella kommunikationssystem.

Kreativitetens centrum

Historien är full av städer som från tid till annan

exempel på fungerat

som centra för och kreativitet. Eftervärlden kan kunskapsuppbyggnad konstatera att antika städer och renässansstäder som Venedig och Florens sin tid som stimulerade kreativitet en rad

på erbjöd miljöer på

olika områden. Särskilt omskrivet är Wien under tiden en 1880-1930, period av och inom

kunskapsuppbyggnad genomgripande förnyelse

filosofi, ekonomi, fysik, medicin, psykiatri, matematik, litteratur, musik, arkitektur och Manchester 1840-talet är ett annat

politik. på exempel.

Här kom det definitiva industriella rader av tekniska genombrottet, innovationer, nyheter inom ekonomisk hantering, fysik, teorier,

politiska

arkitektur och måleri. Andra för sin kända

förnyelseförmåga stadsmiljöer

erbjöd under skilda tider Paris, London, Berlin och Los Det Angeles. finns andra

många exempel.

Staden som centrum för och har under

kunskapsuppbyggnad förnyelse

senare år kommit att tilldra ett intresse. Det är sig nymornat naturligt med tanke på att industriländernas framtid inte samma sätt som på

Staden

beror väl naturresurser och invånarnas flit, utan mer

tidigare på belägna

människors och till

på kompetens förmåga nytänkade.

Kreativa processer - oavsett om de avser teknikutveckling, forskning eller

olika former av konstnärlig verksamhet - ställer speciella krav på den

regionala och miljön. Studier som gjorts tyder på att organisatoriska

är i den kreativa miljön. följande komponenter viktiga utpräglat

I alla kreativa finns kompetens. Den bygger på kunskapsarv, miljöer tradition och erfarenhet. tar tid. Det finns Kompetensuppbyggnad inga sker under mellan männigenvägar. Uppbyggnaden ständiga kopplingar skors erfarenheter, och andra ting i en fysisk miljö. Kompetenser redskap är sedan de väl Vi har redan räknat av de

flyttbara byggts upp. upp några

städer som varit vallfartsorter för inom skilda områden. kompetenser

Den kreativa bygger kommunikation mellan individer och

processen på

Man brukar i detta tala om synergi-

kompetensområden. sammanhang

effekter. För att åstadkomma sådana fordras ofta direkta personkontakter. De kontakter som är så är inte förutsägbara. De är till viktiga stor del och leder till och slumpmässiga ständigt nya konstellationer kombinationer av informationsbitar. Det är den slumpmässiga åtkomstens som talar för närhet. princip

I historien har i första hand städer denna närhet. Där har funnits

erbjudit

för informella möten och kontakter mellan människor. I den mötesplatser renässansstaden fanns inbyggda iden fysiska miljön. typiska mötesplatser Wien och Paris hade sina caféer, Manchester sin handelskammare, Silicon sina barer, andra orter sina kyrkor och missionshus. Valley

För att krävs mångfald och erbjuda många kombinationsmöjligheter variation. Likformighet, uniformitetoch homogenitetbildarinte grogrund för kreativa av i litteraturen av att processer. Många exemplen ger intryck den kreativa närmast är kaotisk. Man kan också den viktiga miljön göra att kreativa och förnyelse ofta iakttagelsen processer genomgripande inleds när unik kompetens och tät kommunikation tidsmässigt sammanfaller med instabilitet och osäkerhet.

Det förefaller sannolikt att staden även i framtiden kommer att vara den främsta arenan för kreativa Det är att behovet av processer. troligt territoriell närhet delvis kan ersättas av närhet i sätt som i

nätverk, på dag

sker inom i sådana

exempelvis forskningen. Men även fall erbjuder, som

vi flera den stora staden

gånger sett, speciella fördelar genom sin centrala

position i olika och kommunikationsnät. transport-

Skådeplatsen

Stadens medelpunkt är sedan Det har under tidernas gammalt torget. lopp fungerat omväxlande som marknadsplats, mötesplats, friluftsscen, arena och för

skådeplats offentliga avrättningar. Staden rymmer

fortfarandecentralaanläggningarföruppvisningar,tillkännagivandenoch

exponering. Den äger fortfarande som i vid sidan av torgegenskaper, dag torget kan vara knutna till butiker, varuhus,

utställningslokaler, teatrar, biografer, konserthus, muséer, redaktioner, bokförlag, radio- och TV-

hus.

kan i ske

Exponering princip på åtminstone tre olika sätt. Det första

sättet innebär att tittare och samlas intill det utställda lyssnare föremålet eller det framförda I detta fall

skådespelet. erbjuder staden, och då

särskilt den stora staden, odiskutabla fördelar. Själva grannskapet rymmer ett stort och av de

kundunderlag många arrangemang som behövs omkring en Stora städer är dessutom nav i olika och

exponering. transportkommunikationsnät som bekvämt för från trakter. De publiken fjärran stora teatrarnas, konserthusens, mässhallarnas och varuhusens besökare kommer inte bara från är tillresande

grannskapet. Många på tillfälliga

besök. Med vissa är utbudet av teater, konserter undantag film, och utställningar därför geografiskt mer koncentrerat än det kundunderlag det är avsett att betjäna.

inför en stor kan också Exponering publik ske genom att utställningsföremålen ambulerar. Vi kan som ta resande exempel teatersällskap,

operabaletten på turné, rockbandsgalor och vandringsutställningar.

Verksamheten sprids utan att delas. Stordriftsfördelar utnyttjas.

Lokaliseringsmöjligheterna i tid och rum en konst

begagnas parallellt,

Staden

skulle kunna användas mer i en rad olika planesom sannolikt mycket

kräver i lokal Spridning genom vandring investeringar

ringssammanhang.

utanför världens och nationens stora centra. och regional infrastruktur

har i flera olika I ett befolkat land som Sverige lösningen prövats glest

Medelstora städer har satsat teatrar ock konsertlokaler

sammanhang. på

har kunnat stoltsera med utan fast ensemble. Även små samhällen

och folkets hus.

folkparker, församlingslokaler

Massmedia oss en variant av rörlig exponering. Tidiga erbjuder särpräglad

och Senare kom radio, film och TV. innovationer var böcker tidningar.

indirekta sätt att människor och föremål Massmedias exponera händelser,

inför en fortsatt diskussion av stadens kräver några kommentarer

massmedia förmedlar Dessa närheter. Först kan vi konstatera att kopior.

av de och händelser de kopior kan bara överföra fragment miljöer

som vilka informationsbitar som är

avbildar. Det är inte publiken avgör

intressanta i enskild situation. Det bestämmer författare, reportrar, varje

kameramän och de som redigerar.

en

Via massmedia når exakt samma information pratiskt taget samtidigt

Därför är det inte helt relevant att säga

stor och geografiskt spridd publik.

som via radio och TV ambulerar. Ord som att verksamheter sprids

rundfunk och är talande. Avbilder av rundkastning, broad-casting

rum skilda samlas in till

händelser och företeelser, som äger på platser, och runt via stationära nyhetsbyråer, redaktioner, inspelningssprids

- centralt lokaler och sändare vanligen mycket belägna.

samla och information rymmer element som

Massmedias sätt att sprida

skillnader. Men är det

kan leda till utjämning av regionala samtidigt

att deras verksamhet starkt centraliserande krafter.

uppenbart rymmer

i att många, oavsett

till geografisk jämlikhet ligger

Möjligheterna

information har att

vistelseort, nås av samma samtidigt. Ojämlikheten

med att att denna uniforma information vanligen väljs ut, redigeras göra

centrala ofta stora Man kan

och distribueras från positioner, metropoler.

innebär att som internationell

tala om en paradox som samtidigt och variation når ut i bygderna, så försvinner många regionala mångfald

Den stora stadens får lätt att dominera.

och lokala särarter. perspektiv

Ytterligare ett sätt att är att talat flera

sprida exponeringen bildligt bygga

spridda torg och dela utbudet mellan dessa. Men sättet har sina upp själva begränsningar. Det samman med det förhållandet att hänger självklara

många materiella och andliga resurser inte är delbara hur som helst,

vilket berördes i inledningen. Det finns gränser för i vilken skala även exponerande verksamheter kan bedrivas, med bibehållen attraktionskraft och till kostnader. Det att att detta rimliga betyder förutsättningarna välja alternativ varierar avsevärt mellan olika länder och i De regioner Europa.

lösningar på lokaliseringsfrågor och transportproblem som anses

lämpliga i Storbritannien, Beneluxländerna, och delar av Frankrike Västtyskland och Italien kan inte utan vidare där kopieras, bebyggelsemönstret ser ut som den Skandinaviska halvön.

på

Sannolikt vårt förflutna också att alternativa påverkar möjligheterna välja sätt att fördela stadens torgfunktioner. Kulturella särarter, skilda traditioner, från varandra awikande och historiska organisationsformer erfarenheter kanske har större än anar. Det förefaller

betydelse många

rimligt anta att länder med en stark federalistisk tradition - som Italien, Schweiz och - haft Västtyskland j ämförelsevis goda möjligheter att fördela torgfunktioner mellan internationellt sett medelstora städer. Det torde ha varit svårare att göra så i mer centraliserade enhetsstater - som Frankrike, och Sverige Sovjetunionen.

Rika möjligheter och hårda villkor

Den översikt som förmedlar att staden sina gjorts uppfattningen genom närheter erbjuder människor och verksamheter fördelar. Staden är en för materiell och kulturell Men

förutsättning hög levnadsstandard. dessa

fördelar har ett pris. Staden inte bara rika utan erjuder möjligheter, också hårda villkor. Närheter innebär inte bara fördelar. De medför också nackdelar i form av av avfall och Om

trängsel, anhopning föroreningar.

städer ibland framstår som källor för så kan de också angelägen förnyelse, fungera som härdar för kriminalitet, våld och missbruk. En i

viktig fråga

detta sammanhang är om stadskulturen och tätheten som sådan förvärrar dessa problem, sett i ett nationellt eller Eller om det globalt perspektiv?

Staden

ivissa fall snarare är om en rent av elände?

fråga geografisk omfördelning

ett ställe av på ett annat. Anrikning på åtföljs urlakning

Särskilt i slutet av 1960-talet fördes i den litteraturen livliga vetenskapliga debatter om den storleken städer. vitt isär. optimala på Meningarna gick menade att stadens fördelar växer med storleken upp till några Några hundra tusen invånare. Därefter blir nackdelarna alltmer uppenbara.

Andra storlekar en som optimala. ansåg kring miljon

Den som många enskilda motiv, som rundmålning presenterats rymmer bara kunnat beröras i I den fortsatta har vi förbigående. framställningen valt att stanna inför av dem. De motiv vi valt illustrerar alla staden

några som livsrum. Människors livformer visar hur enskilda människor utnyttjar

stadens närheter och hur de försöker sig till dess villkor. Särskild anpassa institutioner och Infrauppmärksamhet ägnas stadens beslutssystem. struktur och ekonomi förutsätts de möjligheter och handlingsskapa ramar som för de verksamheter som söker sig till staden. Samtidigt gäller det inte att bortse från mindre lockande motiv. går miljöproblemens

Saliga är de som två sina kläder för att få rätt att äta av livets träd och att gå in i staden genom dess portar. (22:14)

2. LIVSFORMER

Den svenska staden har vuxit fram ur som besöktes gamla mötesplatser av många människor vid enstaka tillfällen under året. Birka var en sådan stad. Dess ön i Mälaren den var

placering på Björkö gjorde att lätt att nå

för många människor. var en förutsätt- Björköns tillgänglighet avgörande ning för att Birka skulle kunna fungera som Besöken skulle träffpunkt. Besökarna skulle förrätta

uppfylla många syften. handla, gudstjänst,

besöka tinget, träffa bekanta, roa sig m m. Mellan sammankomsterna

låg

möteslokalerna öde. I många av de svenska städer som saknade tidiga bofast befolkning stod husen tomma under stora delar av året.

Över tiden utvecklades till städer med mötesplatserna speciella privilegier. Handeln var emellertid fortfarande koncentrerad till bestämda tidpunkter på året. Städernas befolkning förblev därför liten och stadsmänniskan skiljde sig inte nämnvärt från sin kusin landet. Till det

på yttre påminde stadsmiljön om jordbrukssamhällets byar. Husen var

samlade i rad längs Den ekonomiska strukturen

några gator. utmärktes

av att stadens levde i en baserad

befolkning självhushållningsekonomi på

jordbruksproduktion. Skillnaden mellan stad och land var liten. Stadens livsform sammanföll med

landsbygdens.

Köpmännens stad

Framväxten av de svenska städerna var ett resultat av att handelsmän, som tidigare fört en ambulerande tillvaro, till fast övergick bosättning. Detta var en som skedde successivt under

övergång lång tid. Befolkningsökningen bidrog till att lokala marknader för växte hantverksprodukter

fram i städerna. Därmed öppnade sig nya möjligheter till en fast bosättning även för ambulerande hantverkare. inom Expansionen

Staden

i städerna stimulerades av en växande hantverksnäringen samtidigt

växte Kravet till-

Möjligheterna till export gradvis. på fjärrhandel.

ändrade karaktär.

gänglighet

till fick nu en Utrikeshandelns

Tillgång en hamn avgörande betydelse.

under medeltiden var i första hand ett utslag av tillväxt i Sverige

tillväxt. Det Hansaförbundet bidrog till att

Östersjöhandelns tyska

blev tätare, vilket medförde en snabb tillväxt

kontakterna över Östersjön

i städer den svenska Östersjökusten. De svenska Östersjöstäderna,

längs

med som central införlivades i ett internationellt handels- Visby nod,

av handelsöverenskommelser och nätverk, där städer länkades samman

En omfattande inflyttning av tyska

Hansans transportorganisation.

Dessa invandrare växte med tiden till en stor kom till stånd. köpmän

och i städer som Visby, Stockholm, Söderköping befolkningsgrupp

Kalmar.

medeltiden utvecklades en urban livsform.

Under den tidiga särpräglad

en central roll i denna Deras vanor De tyska köpmännen spelade process.

och levnadssätt kom att som förebild för andra sociala grupper som tjäna

och De som levde i den nya livsformen hantverkare sjöfolk. grupper

kännetecknades av att de var mobila och beresta. Köpmän, sjöfolk mycket

hade alltid rest till Också hantverkarna och fiskare avlägsna platser.

De reste runt i stadens för att köpa befann sig ofta på resa. omgivningar

samt varor. Som hade de

material, mottaga beställningar sälja gesäller

att färdades

ofta rest längre sträckor. Det var vanligt hantverksgesäller

arbeta hos olika mästare och det sättet utveckla

runt i Europa för att på

Gesällernas tillvaro var förankrad i ett

sin kompetens. kringresande

Zünften som hade lokalföreningar i alla organiserat europeiskt nätverk,

i Dessa var att ta emot tillresande gesäller. större städer Europa. skyldiga

anvisade dem arbete och kunde eventuellt De ordnade övernattning,

om de inte förmådde att skaffa arbete i

också ge gesällerna respengar

och sina kom hantverkarna att ta staden. Genom Zünften vandringar

Hantverkarna till att en starka intryck av tysk kultur. bidrog därigenom

markant från böndernas urban livsform och världsbild som skiljde sig

livsform växte fram i Sverige.

Hantverkarnas stad

Över tiden omvandlades den svenska staden till en och exportimportnod. Av fiskala skäl önskade lokalisera s k till kungamakten stadsnäringar städer. Kungen beslöt därför att städerna skulle ha monopol

på handel,

sjöfart och hantverk. All Sveriges och import av varor kom export på detta sätt att passera genom städerna. Med utrikeshandelns tillväxt följde också en ökad inflyttning av köpmän till städer. Städernas befolkning expanderade. emellertid endast 5-10 av Köpmännen utgjorde procent städernas befolkning. De största yrkesgrupperna var i stället hantverkarna och manufakturisterna, vilka under mitten av 1700-talet en utgjorde tredjedel av befolkningen i städer som Stockholm, Kalmar och Västervik.

Med städernas tillväxt att skillnaderna mellan urbana och rurala följde miljöer blev allt mer markerade. Gamla omvandlades till stenstäder byar och till förmån för

självhushållningen övergavs penninghushållning.

Medan landsbygden fortfarande dominerades av en lokalt inriktad utbredde en internationellt

självhushållningsekonomi sig gradvis kopplad penninghushållningsekonomi i städerna.

Städernas invånare specialiserade sig på vissa typer av verksamheter.

Inkomsterna från dessa verksamheter kunde användas för köp av andra

produkter. Denna urbana också i städernas

specialisering avspeglade sig fysiska struktur. Ett i deras inre var att olika typiskt drag organisation

levde i separata yrkesgrupper kvarter. och hantverkarna drev Köpmännen dessutom sin verksamhet i samma hus som de bodde. I större städer

på

den europeiska kontinenten denna ännu gick rumsliga specialisering Olika av hantverkare längre. typer juvelerare, vapentillverkare, skräddare osv - koncentrerades till bestämda kvarter i staden. Följden blev en inom och mellan

långtgående specialisering arbetsfördelning

olika kvarter.

Stadens struktur kom detta sätt att vilken

på återspegla typ av produktion

människor var engagerade i mer än den enskilde individens sociala ställning inom olika verksamheter. Genom att arbetsgivare och arbetstagare bodde tillsammans så motverkades en efter geografisk segregering

Staden

samhällsklass. hus både som och bostad Borgarnas fungerade arbetsplats för såväl och hans som för och ägaren familj gesällen, lärpojken pigan.

Det aktuella var med en produktionssättet förknippat patriarkalisk livsform, där de sociala skillnaderna till en del återspeglade en generationsskillnad. Inom hantverket var i fall produktionsformen många kopplad till en kontinuerlig äktenskaplig livsform. När en hantverksmästare dog hände det ofta att gesällen gifte sig med änkan och övertog mästarrollen. Kontinuiteten kunde också säkras att en genom gesällutbildad son till mästaren vid faderns död eller att en dotter övertog gifte sig med en gesäll som kunde föra verksamheten vidare. Medeltidens patriarkaliska familjelivsform kännetecknades på detta sätt av att produktion och reproduktion var ömsesidigt kopplade till varandra.

Arbetarnas stad

Så sent som i mitten av det förra århundradet var Sverige i huvudsak ett samhälle. En stor av levde agrart majoritet befolkningen på landsbygden i en De levde i en där självförsörjningsekonomi. självständighetslivsform, de arbetade för att på egen hand producera de förnödenheter som behövdes för att överleva. Endast en mindre del av deras produktion

avsattes på en marknad i utbyte mot pengar. Detta var en särpräglad

livsform som kännetecknades av att livet bestod av arbete i en naturnära levnadsrytm. Yrkeslivet sammanföll med familjelivet, arbetsplatsen med

hemmet och arbetsstyrkan med familjen. Produktionsförmågan var sådan

att huvuddelen av tiden av arbete. Det fanns för upptogs inget utrymme att avgränsa arbetstid från fritid, frånsett de som kristendomen helgdagar föreskrev.

De städer som fanns vid denna var ännu små. Bland svenska tidpunkt städer dominerade Stockholm i storlek och betydelse. År 1850 uppgick Stockholms befolkning till 93 000 invånare, medan landets andra stad, Göteborg, hade 26 000 invånare. Därutöver var det endast Karlskrona, och Malmö vars 10 000 invånare.

Norrköping befolkning översteg

När sköt fart i under bodde

industrialiseringen Sverige 1870-talet 13

av rikets i städer. I Danmark var andelen bosatta i

procent befolkning

städer vid samma tidpunkt mer än dubbelt så nästan tre hög, iTyskland gånger så hög medan andel i var mer än stadsbefolkningens England fyra

gånger så hög som i Med accelererade Sverige. industrialiseringen

i

urbaniseringsprocessen Sverige påtagligt. Industriepoken förde med sig

att etablerade större städer som Stockholm, och Göteborg, Norrköping Malmö började växa snabbt. Under andra hälften av 1800-talet ökade

exempelvis befolkningen i Stockholm med 313 000 personer, vilket

motsvarade en Även Ökning med 237 procent. mindre städer som Borås, Eskilstuna och Västerås uppvisade en snabb tillväxt. Städernas expansion bars upp av textil- och verkstadsindustrins tillväxt. Närhet till en stor lokal marknad samt tillgång till hamn för import av råvaror, var två viktiga egenskaper hos de större städerna. expansiva

Industrialiseringen var emellertid inte enbart ett stadsfenomen. Ett särpräglat drag i den svenska var att

industrialiseringsprocessen många

branscher växte fram och expanderade

på landsbygden. Järnbruken, sågverken, pappersbruken, glasbruken, tegelbruken och inledningsvis

också kvarnindustrin var lokaliserad till Närheten till

landsbygden.

råvaror samt gamla hantverkstraditioner var orsaker till detta viktiga utvecklingsmönster. De små brukssamhällen och tätorter som växte upp dessa industrier utvecklades i fall till städer. Sandviken

kring några och Mjölby är två exempel detta. Industrialismens innebar på genombrott på

detta sätt att städerna började ikläda sig rollen som viktiga produktionscentra för industrivaror. Arbetarna över städerna. tog

Med industrialismens också framväxten av en genombrott följde ny livsform - lönearbetarlivsformen. Denna livsform avvek markant från hantverkarnas livsform. Ett centralt i lönearbetarlivsformen var särdrag att tiden i två distinkta - arbetstid och uppdelas aktivitetsfält fritid. Därmed utvecklades yrkesliv och till två sfärer i tillvaron som

familjeliv

var separerade från varandra både i tid och rum. Hem och arbete blev två åtskilda världar, där arbetet utvecklades till ett medel för att den enskilde skall kunna realisera sina önskemål under fritiden. Fritiden avgränsades från arbetstiden och blev föremål för ökat intresse. För att få möjlighet

Staden

formulerade arbetarna krav på att ge fritiden ett innehåll produktionen med avseende arbetstidens längd, lönernas storlek, arbetsmiljöns på beskaffenhet Den politiska samt omfattningen på arbetsbelastningen. i industrisamhället kom därför att gälla de materiella kampen primärt framväxt under villkoren för olika grupper i samhället. Arbetarrörelsens andra hälften av 1800-talet är ett uttryck för detta.

sedan mitten av 1800-talet detta Städernas snabba tillväxt återspeglar på växte mellan det liv som besätt framväxten av en ny livsform. Klyftan i städer landsbygden levde. I städerna folkningen respektive på separerades i ett första från bostäderna. Fabriksägarna steg arbetsplatserna hantverkarna sina fabriker tillsammans med alla bodde inte som ovanpå bosatte i stora i utvalda sina anställda. Fabriksägarna sig lägenheter områden, i närheten av andra välbärgade människor, medan arbetarna till stadsdelar med mindre och sämre bostäder. Den koncentrerades sociala i städerna ändrade karaktär. segregeringen

Bostadsområden från industriområden. I en senare fas av skiljdes växte det fram affärskvarter, vilka var avskilda från utvecklingen speciella industriområden. Under det senaste årtiondet har såväl bostäder som kontorsarbete iväxande från den fysiska produkomfattning separerats har ut från de stora tionen. Samtidigt varuproduktionen gradvis flyttat närvarande sker det en mellan olika städerna. För fortgående separering av administrativa funktioner. Endast ett litet antal företagsledande typer funktioner bibehålls i centrumkärnan, medan andra administrativa stadens Hur denna tillåts funktioner flyttas ut i periferi. långt separering bestäms av stadens storlek samt av kostnadsskillnaderna för lokaler gå inom samma stad.

har kännetecknats av att lönearbetarlivsformen har Nittonhundratalet andel som och bär denna brett ut sig. Den av befolkningen gestaltar upp livsform har ökat. Detta bl a att landsbygdens fortgående återspeglar har förlorat sin attraktivitet bland folk. De yngre rurala livsform gradvis en urban med en generationerna har föredragit livsform, reglerad framför den rurala. Resultatet har blivit arbetstid och en hög kontantlön, en fortgående urbanisering.

År 1980 bodde mer än hälften av i tätorter med mer Sveriges befolkning än 10 000 invånare, medan endast

17 procent av befolkningen hade sin

hemvist på landsbygden. ifrån alla som var bosatta

Lång på landsbygden

levde i en rural har

självständighetslivsform. Utvecklingen också

kännetecknats av att den urbana livsformen tagit landsbygden ibesittning. Två förhållanden har en roll i denna spelat viktig spridning.

För det första har bilismens i kombination med förkortutbredning,

ningarna av arbetstiden, öppnat möjligheter för Folk kan nya pendling.

nu välja att bo landet som de fortsätter arbeta i en när-

på samtidigt att

belägen stad. av i kombination

Utvecklingen informationsteknologin,

med ökad flexibilitet när det arbetstider och ökade till gäller möjligheter att utföra delar av arbetet i hemmet, kommer att ytterligare utvidga möjligheterna till i framtiden. För allt fler av pendling kategorier människor blir det att utföra en del av arbetet i hemmet. möjligt Dagliga

besök på arbetsplatsen blir inte En urban livsform

längre nödvändiga. förutsätter därmed inte längre att man bor i städer. kommer Samtidigt emellertid denna av att sikt förändra den aktuella typ anpassningar på livsformens karaktär.

För det andra har den av aktiviteter från

systematiska överföring familj

till institutioner som skett inom -

offentliga omsorgssektorn barnomsorg,

osv. - till förbättrade

äldreomsorg, bidragit möjligheter att erhålla

lönearbete även Valet

på landsbygden. av bostadsmiljö innebär därför

inte i samma som ett val av livsform. Den utsträckning tidigare entydigt urbana lönearbetarlivsformen har i verket kommit att dominera

själva

även Den traditionella skillnaden mellan

på landsbygden. stadens och landsbygdens livsformer är att försvinna. I stället har det vuxit fram på väg

ökade skillnader mellan mönstret av livsformer i olika städer.

Karriäristernas stad

Ett utmärkande i i under detta

drag samhällsutvecklingen Sverige

århundrade har varit att hos har

utbildningsnivån befolkningen gradvis

höjts. Detta har manifesterat olika sätt. Den skolsig på obligatoriska

gången har Medan alla under 1930-talet förlängts. ungdomar genomgick

Staden

i i en skolutbildning på sex år är den obligatoriska skolgången dag dubbelt så En annan förskjutning är att andelen personer praktiken lång. med har ökat Endast ca 5 av eftergymnasial utbildning kraftigt. procent en årskull skaffade sådan under 1930-talet. Motsvarande sig utbildning under 1980-talet 25 Särskilt under senare år har det andel var procent. skett en snabb i antalet med eftergymnasial utbildning. ökning personer 1975-1985 ökade antalet med sådan utbildning Under perioden personer i med Vid slut fanns det ungefär arbetslivet 164 procent. periodens med dvs 20 av 750 000 personer högskoleutbildning, knappt procent av och av antalet arbetskraften. Förlängningen utbildningstiden ökningen med har varit orsaker till frampersoner högre utbildning bidragande växten - karriärlivsformen. av en ny livsform

Personer med en utvecklar en stark professionell lång utbildning identifikation. Detta sig bl a i att de ser sig som advokater, yttrar arkitekter, forskare, företagsledare, konsulter, läkare, journalister, reklammän, osv. För andra medpolitiker, skådespelare, finansmän, däremot den territoriella identifikationen en överordnad borgare spelar roll. Dessa betraktar sig som stockholmare, göreborgare, skåningar, Med den har den territoriella dalmasar osv. höjda utbildningsnivån identifikationen försvagats till förmån för en professionell gradvis identifikation.

antalet som bär en identifikation

Ökningen av personer på professionell

instrumentella till arbete innebär att lönearbetarlivsformens hållning

undergrävs.Människormedenstarkprofessionellidentifikationbetraktar

i hand som ett medel för att kunna leva ett rikt liv inte arbetet första under fritiden. I stället ges post-materiella värderingar hög prioritet. Arbetet medel till Arbetet omvandlas till blir ett viktigt självrealisering. i och lever för. I fall blir arbetet liktydigt något man engagerar sig många med livet. Kraven innehållet i arbetet ökar. Intressanta arbetspå rika att samt goda möjligheter uppgifter, möjligheter göra erfarenheter och därför högt vid till vidareutbildning personlig utveckling prioriteras valet av arbete. i arbetet leder till att karriäristens post- Framgång materiella kan kombineras med materiell trygghet. värderingar

antalet

Ökningen av människor som lever i en karriärbunden livsform

avtecknar också i Människor i denna livsform sig bosättningsmönstret. värderaralternativabosättningsorterutifrån deras möjligheteratterbjuda en arbetsmarknad med attraktiva Städer som kännearbetsuppgifter. tecknas av ett stort och varierat utbud av framstår därför arbetsplatser som särskilt attraktiva. Vilka orter som uppfyller kraven för en enskild individ varierar med den professionella identiteten. För

skådespelare,

musiker, artister, journalister, finansexperter osv kan ingen stad i landet konkurrera med Stockholm, när det att en attraktiv arbetsgäller erbjuda marknad. För forskare, konsulter, läkare och lärare huvuderbjuder stadsregionen tillsammans med och Uppsala, Lund, Göteborg, Linköping Umeå unika Städer som centra för möjligheter. utgör kunskapsutveckling och fortsätter därför att medan

informationshantering expandera

traditionella produktionsorienterade städer stagnerar eller går tillbaka.

I Sverige har detta inneburit att tillväxten i och i huvudstadsregionen universitetsstäder har stimulerats. Sålunda ökade antalet personer med arbetsmarknaden med

högskoleutbildning på knappt 450 000 personer

under perioden 1970-1985. Av denna tillkom 120 000 Stockökning vilket innebär att mer än var

holmsregionen, fjärde högskoleutbildad som

kom ut arbetsmarknaden hamnade i

på huvudstadsregionen. Riktas

uppmärksamheten endast mot av antalet expansionen högskoleutbildade inom det blir ännu privata näringslivet Stockholmsregionens särställning mer En av tillväxt i antalet

påtaglig. tredjedel periodens högskoleutbil-

dade med sysselsättning inom återfanns i Stockholmsnäringslivet

regionen. Huvudstadsregionens dominans var tydligast markerad inom

den privata tjänstesektorn. Inom denna hamnade nästan 40 procent av den nytillkomna högskoleutbildade arbetskraften i

Stockholmsregionen.

Storstadsregioners ledande roll, när det gäller framväxten av karriärlivsformen, måste förstås utifrån såväl lokaliseringen av som efterfrågan utbudet av denna

högskoleutbildad personal. Efterfrågan på typ av

arbetskraft har varit särskilt stor i storstadsregioner. av dessa Några regioner har omvandlats till centra för verksamheter. kunskapsintensiva Närheten till marknaden är en huvudorsak till detta. Storstadsstäderna utgör en stor lokal marknad, som

samtidigt kommunikationssystemets

Staden

struktur medför att till de nationella och de intertillgängligheten nationella kunderna är Särskilt den starka god. privata tjänstesektorns koncentration till är ett för att denna huvudstadsregionen uttryck region är den dominerande marknaden i landet. Samtidigt har företagen som är lokaliserade till en till huvudstadsregionen överlägsen tillgänglighet utländska marknader.

dominans, när det gäller arbetskraft,

Storstadsregioners högskoleutbildad

måste också förstås utifrån att dessa är attraktiva för regioner speciellt som har valt en karriärbunden livsform. Storleken på den lokala personer arbetsmarknaden samt dess att storstadsregioner står differentiering gör i när det att karriärinriktade inom olika särklass, gäller erbjuda personer alternativ. Koncentrationen av huvudkontor till

professioner många

Stockholm att huvudstadens arbetsmarknad omfattar osedvanligt gör lockande och utvecklande för de som satsar

många arbetsuppgifter på

denna av verksamhet. centrala ämbetsverk och typ Regeringskansli, universitet attraktiva möjligheter för andra akademikergrupper, erbjuder medan konserthus och unika arbetsteatrar, restauranger skapar möjligheter för kulturarbetare.

till Dessutom lockar storstadsregioner med sin meny av närhet ominom En till

fattande sociala nätverk den egna professionen. god tillgång

sådana nätverk karriärmöjligheter. Förutsättningarna för en skapar nya karriär framstår därför som särskilt i dessa

framgångsrik gynnsamma

Resultatet blir att av kvalificerad arbetskraft regioner. rekryteringen underlättas i som risken för att denna storstadsregioner, samtidigt arbetskraft skall sluta sin anställning är högre än i andra regioner där alternativen är färre.

verksamheters och den

Kunskapsintensiva lokaliseringspreferenser

välutbildade arbetskraftens bidrar till att förstärka bosättningpreferenser Stockholms till ett nationellt centrum för och utveckling kunskapsinformationshanterande verksamheter. Skillnaderna i livsform mellan och det landet ökar därför Medan det Stockholmsregionen övriga gradvis. landet fortfarande aven lönearbetarlivsform, där territoriet övriga präglas är basen för identifikationen, sätter ett växande antal människor, som valt

en karriärlivsform, sin prägel Det kan vara

på storstadsregionerna. finansvalpar, kulturarbetare, journalister, jurister, konsulter, politiker

m m. För dessa människor arbetstid och fritid samman. Det sociala flyter blir därmed ett element i arbetet. Café umgänget viktigt och restauranglivet frodas. Resor och möten i arbetet innehåller starka av socialt inslag umgänge. I konferensanläggningens bubbelpool blir det meningslöst att försöka dra en mellan arbete och fritid. Detta också

gräns gäller frågan

om vem som betalar. Den karriärbundna livsformen utmärks av, att dessa personers konsumtion till betydande del är knuten till arbetet. Konsumtionen belastarföretagens kostnadssida.Tjänstebil,representationskonto, fördelaktiga lån, privat sjukvård samt möjligheter till att kombinera tjänsteresor med semester är exempel på detta. Lönearbetarlivsformens charterresor till utlandet tillsammans med och arbetskamrater grannar är som karriäristerna ersätter med kombinerade affärs- och

något

semesterresor, där tiden tillsammans med utländska affärstillbringas bekanta. Det professionella nätverket blir på detta sätt ett viktigt element också i det sociala livet.

På samma sätt som lönearbetarlivsformen en från städer

gång spred sig

till andra delar av landet, förväntas karriärlivsformen

långsamt sprida sig

från till resten av landet. En fortsatt av antalet storstadsregioner ökning människor med högskoleutbildning skapar en grogrund för en sådan I takt med att den växer i

utveckling. kunskapsintensiva produktionen omfattning förlorar storstadsregionerna gradvis sina lokaliseringsmässiga

försteg framför andra av En av sådana typer regioner. decentralisering verksamheter framstår då som ekonomiskt Med decentrafördelaktig. liseringen följer i sin tur att när det storstadsregionernas överlägsenhet, gäller att erbjuda högskoleutbildade attraktiva

arbetsuppgifter, gradvis

reduceras. för att strömmen av

Förutsättningar skapas nyutexaminerade

akademiker till storstadsregionerna skall minska.

Utvecklingen detta i åter in i en fas där

går på sätt, någon gång framtiden,

skillnaden i livsform mellan storstad och städer minskar. Stor-

övriga

stadens karriärbundna livsform allvar också tilll andra

sprider sig på

städer.

Staden

Kosmopoliternas stad

Samtidigt med att storstadens karriärbundna livsform sprider sig till andra städer och skillnaderna i livsform mellan städer kan en utjämnar motverkande process skönjas. Den karriärbundna livsformen är i vissa sociala skikt på väg att utvecklas till en kosmopolitisk karriärlivsform. Därmed kommer skillnaderna mellan storstäder och andra städer åter att accentueras.

av den karriärbundna livsformen såväl som

Omvandlingen återspeglar ekonomins av tjänster i produktionen ökar. påverkar förändring. Inslaget

Tillväxten inom den företagsinriktade tj änstesektorn är ett utslag av detta. ökar också av vid leveranser av industri- Samtidigt inslaget tjänster Elektronikindustrin är ett detta. Produkterna från

produkter. exempel på

dataföretag måste kombineras med programvara för att kunna användas. I fall förutsätts det dessutom att till de enskilda många systemet anpassas kundernas situation. Produkterna måste därför kombineras med tjänster för att de skall kunna utnyttjas effektivt hos kunden. Tjänsteproduktion förutsätter direkta kontakter mellan och I takt med att säljare köpare. av ökar i växer därför behovet av direkta inslaget tjänster produktionen kontakter mellan och kund. Produktionen sker i allt större producent grad hos kunden.

Det finns en växande människor vars arbete till stor del består i att grupp utveckla och underhålla sociala nätverk till fromma för företag och institutioner. Företagsledare i större organisationer ägnar huvuddelen av sin tid till nätverksarbete. Kontakterna med konkurrenter och leverantörer skall underhållas, bearbetas, insatser i intresse-

politiker

osv. Professorer motsvarande sätt

organisationer göras ägnar på mycket

tid att hålla kontakten med andra forskare. Ett välutvecklat socialt nätverk är ett medel att kontakten med den internationella

upprätthålla

forskningsfronten.

Resultatet blir att ett växande antal människor tillbringar en allt mindre del av sin tid sin Tiden förbrukas i stället resa till eller

på arbetsplats. på

hos leverantörer, kunder, konkurrenter, kollegor osv. En ny nomadise-

rande livsform växer fram och betingelserna för ortsystemets utveckling förändras.

Enstaka stadsregioner är på väg att omvandlas till stora Dit mötesplatser. dras folk för att awerka möten med personer inom näringsliv, forskning, offentlig förvaltning, politik, m m. Dit dras också människor för att utnyttja stadens och kulturutbud. Denna är

underhållnings- utveckling

särskilt i städer som som nationella eller internationella

påtaglig fungerar

centra för kultur, näringsliv, och verksamhet. New politik offentlig York, Paris och London är tre välkända exempel på utländska städer som fungerar som mötesplatser i såväl affärslivet som i och

underhållnings-

kultursammanhang.

Stockholm är det enda svenska exemplet en stad som en

på uppvisar

märkbar utveckling i denna riktning. Under den senaste

tjugoårsperioden

har det skett en markant i antalet individer som besöker Stockökning holm under kortare eller tid för att möta andra längre personer. En grov

indikator på detta är utvecklingen av Arlanda. Sedan 1968 flygtrafiken på

har antalet passagerare som anländer till Arlanda, exklusive transitpassagerare, mer än femdubblats. Antalet uppgick i slutet av 1980-talet till markant har tillväxten varit sju miljoner personer per år. Särskilt under 1980-talet. Till detta skall alla de personer som kommer till läggas Stockholm med tåg, buss och bil.

Huvudstadens växande betydelse som avtecknar bl a i en mötesplats sig kraftig tillväxt i besöksnäringen. Sedan 1970 har antalet i sysselsatta hotell- och restaurangverksamheter i de inre delarna av stockholms- - och regionen Stockholm, Solna, Sundbyberg, Nacka, Lidingö Danderyd vuxit mer än så snabbt som den totala i

fyra gånger sysselsättningen

regionen. En växande andel av arbetskraften i Stockholm är sålunda sysselsatta med att för besökare utifrån. producera tjänster

När städer detta sätt omvandlas till de också

på mötesplatser förändrar

gradvis karaktär. Tillgängligheten blir åter, som på Birkas en precis tid, för stad. för besök utifrån viktig förutsättning expansiv Tillgängligheten är en avgörande för av verksamheter.

lokaliseringsfaktor många typer

Staden

Detta i första hand i att en lokalisering nära regionens flygyttrar sig betraktas som fördelaktiga för vissa kontaktintensiva verksamplatser Detta är en orsak till den snabba som skett under heter. viktig expansion det senaste årtiondet som ansluter till stora flygplatser. längs vägar M4-korridoren mellan Heathrow och Bristol är ett Expansionen längs välkänt internationellt på detta. Framväxten av en Arlandaexempel korridor är en svensk manifestation av samma utvecklingsmönster. denna korridor till stor del av försäljningsbolag Företagen längs utgörs till utländska med en omfattande besöksverkelektronikproducenter samhet. från huvudkontoret i utlandet besöker det svenska Experter anställda i besöker svenska kunder osv. dotterbolaget, dotterbolaget

I takt med att en stads roll som växer i omvandlas mötesplats betydelse den från att ha varit en stad med ett centrum till att bli en stadsregion med flera centra. Utvecklingen längs Arlandakorridoren och byggandet Arlanda stad kan ses som ett första tecken en sådan i

av på utveckling

En arbetsdelning mellan olika centra inom

Stockholmsregionen. ny

växer fram. Skilda noder kommer att storstadsregioner inomregionala stadskärnan fungera som centra för olika typer av verksamhet. Den gamla sin roll som centrum för kultur och Även vissa upprätthåller nöjesliv. av funktioner inom har visat ha starka preferenser för typer näringsliv sig en dit. Finansverksamhet och huvudkontorsfunktioner är två lokalisering detta. Andra av verksamhet en lokalisering

exempel på typer prioriterar

nära för att kunna effektivt som Natur-

flygplatser fungera mötesplats.

sköna i närhet kan samtidigt omvandlas till stora

omgivningar flygplatsers

attraktiva konferenscentra. får rätta till naturens

Landskapsarkitektur

brister.

för att en stad skall kunna utvecklas till en mötesplats är att

Betingelsen

den har stor vilket är med goda möjligheter att ta

tillgänglighet, liktydigt

dit med buss eller bil. till kommunikations-

sig flyg, tåg, Tillgång

infrastruktur är en nödvändig förutsättning för att en sådan utveckling skall Framväxten i närheten av

realiseras. av nya centra flygplatser

innebär ett sätt att cirkeln slutes. Dessa moderna mötesplatser

på

liksom de städerna, av att de saknar fast kännetecknas, ursprungliga bosatta människor. Den moderna i till en mötesplatsen ligger anslutning

internationell och är med människor under På

flygplats fylld dagtid.

kvällen lämnar de flesta centrat för att i stället natten hotell tillbringa på eller i bostaden i en annan del av regionen. I dessa nya stadskärnor står

sålunda många hus tomma under nätter och helger.

Kombineras denna med en fortsatt av dubbelutveckling ökning bosättningen kan allt fler städer i framtiden få karaktären av

tillfälliga

mötesplatser vilka står outnyttjade under delar av året. Vissa delar av staden befolkas av människor som endast bor där under enstaka i dagar veckan/månaden, medan andra endast befolkas under och helger sommarmånader. Arbetsplatsstäder som Arlanda stad lämnas öde under helger och sommarmånader. Pittoreska småstäder längs kusten lämnas öde under vinterhalvåret, medan de av liv under sommarsprudlar månaderna. Trosa och Båstad är två orter som visar av en sådan drag

utveckling. Samtidigt fylls hotell med turister, citykärnornas kongress-

och året om. Ekonomiska

deltagare tjänstemän lägesfördelar förutsätter

även fortsättningsvis en förmåga att lämna den byggda miljön outnyttj ad med så korta tidsintervall som möjligt.

Förändrade förutsättningar

i livsformer har Dessa

Förändringar påverkat bosättningsmönstret. förändringar har inledningsvis burits fram av avgränsade sociala

grupper.

Deras livsform har i nästa omgång kommit att som förebild för tjäna

andra Köpmännen utvecklade detta sätt en urban livsform

grupper. på som på sikt kom att omfatta också hantverkare och sjöfolk. Med

framväxten av denna livsform en som

påbörjades urbaniseringsprocess

fortfarande pågår. Resultatet har blivt att urbana livsformer i dag dominerar i Sverige. Urbana livsformer numera även landspräglar bygden.

Framväxten av nya livsformer under historiens har också inneburit lopp att enskilda städers för att utvecklas fortgående har

förutsättningar

förändrats. Den urbana livsformen infördes till från kontinenten Sverige i samband med handelns expansion. Tyska köpmän var bärare av den nya livsformen. Dessa bosatte sig i första hand i handelsstäder längs

S raden

kusten. Härav att kom att följde den nya urbana livsformen inledningsvis i dessa handelsstäder. Framväxten av en urban

påverka utvecklingen

livsform i Sverige kom detta sätt att stimulera expansionen i städer

på

som Stockholm och Visby.

I samband med industrialismens växte det fram en lönegenombrott arbetarlivsform som präglades av att arbetsliv och familjeliv betraktades som två sfärer av tillvaron som var åtskilda i såväl tid som rum. Denna livsform hade sina rötter i Storbritannien och kom förhållandevis sent till Den stark i dåtidens största städer - Sverige. växte sig Stockholm, Malmö och Dessa kunde den fram- Göteborg, Norrköping. erbjuda växande industrin en till stora marknader. De

god tillgänglighet regionala

stora handelsstäderna kom att ändra karaktär. Från att tidigare ha gamla av hantverkets kom nu industripräglats patriarkala familjelivsform lönearbetarlivsform att sätta sin dem. Med produktionens prägel på lönearbetarlivsformens växande dragningskraft på ungdomar följde att dessa handelsstäder fortsatte att växa. Alla handelsstäder gamla gamla uppvisade inte samma utvecklingsmönster. I några av dem vann den nya livsformen inget fäste. De uppfyllde inte de krav som den framväxande industriproduktionen ställde. Den nya livsformen blev för dessa ett hot

mot en fortsatt expansion. Visby är en illustration på detta.

Lönearbetarlivsformen fick emellertid inte enbart fäste i stora handelsstäder. Industriproduktionens beroende av råvaror innebar också att växte fram. Städer som Sandviken, Västerås, Eskilstuna och nya städer Sundsvall kan nämnas som I dessa städer kom redan från början exempel. lönearbetarlivsformen att dominera.

De senaste årtiondena har kännetecknats av att en karriärbunden livsform ökat i Ett utmärkande i denna livsform är att betydelse. drag och inte i tid och rum. För människor yrkesliv familjeliv längre separeras som lever i denna livsform arbetet den centrala aspekten av utgör tillvaron, runt vilken övriga aspekter kretsar. Livsformens framväxt är bl a ett av att ökat. Allt fler

utslag befolkningens utbildningsnivå människor har genom en lång utbildning utvecklat en stark professionell

identitet.

Den karriärbundna livsformens är i första hand ett storstadsexpansion fenomen, med särskilt stark till ett lands i fall knytning primatstad, många huvudstaden. Den starka koncentrationen av huvudnäringslivets kontorsfunktioner, företagsinriktad tjänsteproduktion, infomations- och

mediaverksamhet,statsförvaltningen,intresseorganisationerochpolitiska

organisationer och institutioner till huvudstaden medför att människor som valt en karriärbunden livsform söker till Stockholm. sig Unga människors prioritering av en karriärbunden livsform har detta sätt

på

bidragit till Stockholms expansion, något som varit särskilt under

påtagligt

det senaste årtiondet. Gamla industristäder som inte kan erbjuda attraktiva dräneras

karriärmöjligheter samtidigt på ungdomar som väljer

denna livsform. Städer som Borås, Eskilstuna, Sundsvall, Borlänge, Sandviken, Trollhättan och Örnsköldsvik därför att välutbildade upplever ungdomar med en stark identitet lämnar staden. professionell

Att kunna möta den nya tidens krav

Städers bestäms av deras till

utvecklingspotential förmåga att anpassa sig

de nya livsformer som växer fram i samspel med den ekonomiska utvecklingen. Storstäderna i allmänhet och Stockholm i synnerhet har uppvisat en till sådan De har

överlägsen förmåga anpassning. framgångs-

rikt förmått att möta den nya tidens krav. Resultatet har blivit att nya livsformer i allmänhet har i dessa städer för att sedan

uppstått sprida sig

över landet. Andra städer har däremot inte förmått till den anpassa sig nya tidens krav. De har därför upplevt en som sammanblomstringstid fallit med en speciell livsforms

dominansperiod.

Staden

Det som var är nu förgånget . förr (2 I :4)

3. KONFLIKTER

Fram till 1800-talets mitt var den svenska staden ännu skarpt avgränsad från Staden hade också en karakteristisk struktur, där olika landsbygden. levde inom områden. var stadens yrkesgrupper avgränsade Torget centrum. Detta både som och som fungerade viktigaste handelsplats centrum. Runt fanns

representativt På torget bedrevs torghandel. torget

i allmänhet offentliga byggnader. Rådhuset med tornur, arrestlokal och stadskällare markerade stadens sociala och ekonomiska centrum. I till rådhuset i residensstäder också och anslutning låg landshövdingehus

länsstyrelsens byggnad. Även societetshus och ämbetsmännens gårdar låg

centralt. Ibland fanns likaledes vid men ofta gärna kyrkan placerad torget, den ett bort från stadens kommersiella centrum.

låg stycke

Handelsgårdarna konkurrerade med de publika byggnaderna om uti stadens mitt. Ofta fick de inte vid De rymmet plats torget. grupperade i stället som korsade eller tangerade

sig längs några huvudgator torget. Fasaderna Vette åt huvudgatan. I bottenväningarna bedrev handels-

männen sin verksamhet och en trappa upp fanns bostäderna.

Hantverkarnas hus samlade utanför De flesta

låg handelsgårdarna. var till utseendet än handelsgårdarna, hantverksgårdarna anspråkslösare

även om variationerna mellan husen i detta avseende var stor. I hantverkshusen fanns såväl verkstad som bostad för mästarens storhushåll.

Utanför stadens hantverksområde en småfolksbebyggelse. Denna vidtog var hemvist för arbetskarlar, vagnmän, självförsörjande kvinnor och folk med obestämda De bodde i mindre som de var

yrken. gårdar, antingen

delägare i eller hyrde. Småfolket återfanns också i fristående små stugor. med den lilla skalans i stadens utkant ofta

Uppblandat bebyggelse låg

Staden

också och sommarvillor. Staden var liten

välbyggda ämbetsmannagårdar

och dess struktur påtaglig.

Klassamhällets skiktning

Med industrialismens under andra hälften av 1800-talet genombrott förändrades stadsbilden. Industrins behov av arbetskraft ökade snabbt. Människor till städerna vars växte snabbt. Industrins drogs befolkning arbetare kom att bilda en arbetarklass som levde i närheten av fabrikerna. Den kännetecknades av att en särpräglad tidiga industrialiseringen växte fabrikernas närhet. Varje större fabrik hade arbetarbebyggelse upp i sina arbetare samlade i kvarter i I Stockholm förlades vid grannskapet. denna tid av de större industrierna till strandlägen på Kungsmånga holmen och Södermalm. Dessa stadsdelar blev därför till stor del bebyggda av och för industriarbetare.

Städernas snabba tillväxt resulterade i att stadens struktur förändrades radikalt. I de stora städerna kom industrins tyngdpunkt att gradvis ut från stadens centrum. De som etablerades under förskjutas företag denna förlade i växande utsträckning sin verksamhet utanför period stadens I Stockholm fanns många företag som flyttade från gränser. staden till dess Denna omlokalisering möjliggjordes av omgivningar.

till platser i stadens omgivningar järnvägens utbyggnad. Tillgängligheten

förbättrades radikalt i samband med att området. järnväg drogs genom Resultatet blev att ett antal fabriksförstäder växte upp utanför de största städerna. Särskilt var detta i Stockholm, där tydligt utvecklingsmönster den första förstaden strax söder om Hornstull, i tätbebyggda uppstod

trakten av Liljeholmens station på Västra stambanan.

Industrins tillväxt och det ökade antalet industriarbetare i städerna medförde att nya stadsdelar byggdes. Före industrialiseringen låg arbetarhusen de större i stadens periferi. uppradade längs infartsvägarna I samband med växte det fram stora koncentrationer industrialiseringen av oordnad bestående av timrade eller koncentrationer bebyggelse stugor av Dessa kåkstäder och fabriksförstäder bredde ut sig

hyreshuskaserner.

i utanför den staden. På detta sätt kunde man

ringar gamla undgå

byggnadsstadgans bestämmelser.

De fabriksförstäderna utanför Stockholm var samhällen i nybyggda inga kommunalrättslig bemärkelse. Fabrikörerna som etablerade verksamheten i dem hade därför stora att hand sätta sin

möjligheter på egen

förstäderna. I fall lät särskilda

prägel på många företagaren uppföra

arbetarbostäder speciellt avsedda för sina anställda. Bostäderna placerades i direkt till fabrikerna, i fall

anslutning många på själva

fabrikstomten. Arbetarna fick hyra bostäderna så länge de var anställda vid kontrollerade både arbets- och fritiden. företaget. Kapitalet

Vid sekelskiftet intresse för att ordna bostadsbörjade industriägarnas frågan för sina arbetare svalna. Privata markexploatörer fick i ökad grad ta över denna roll. De satte att särskilda bostadsförorter för igång bygga

arbetare i närheten av fabrikerna. Årstadalen och Sundbyberg var de två

första förstäderna utanför Stockholm som uppfördes detta sätt.

på

Dessa nya snabbt växande förorter bestod av arbetarkaserner, masstillverkade hyresbaracker och egenhändigt hopfogade träkåkar. De gav ett oordnat intryck. Till dessa bostadsområden flyttade arbetare från de inre delarna av staden. Andra kom från de stora godsen i huvudstadens från små fiskesamhällen eller från landsorten.

omgivningar, skärgårdens

De anlände till en förstad som representerade en social

något nytt,

konstruktion som varken byggde på stadens eller landsbygdens traditionella organisationstruktur. Sekelskiftets nya förstad kunde varken

betraktas som stad eller land. Mest påminde den om ett läger.

Med industrialismen omvandlades städerna till arbetarnas stad. Ar-

betarnas antal växte snabbt. Den sociala skiktningen inom staden blev

samtidigt och mer Delvis var det en konsekvens av att

skarpare påtaglig.

städerna blev större, delvis var det ett resultat av att en stark territoriell segregation utvecklades. Skilda stadsdelar blev hemvist för olika befolkningsgrupper, varför varje stadsdel fick en särpräglad social karaktär. Denna process gjorde varje stadsdel allt mer homogena i socialt avseende. Städernas tillväxt i kombination med bristande lokala kommu-

Staden

nikationer medförde att människor sällan hade att lämna den anledning

stadsdel de bodde i. Storstadens människor levde på detta sätt geografiskt

isolerade i en social som i sina grundläggande drag homogen miljö

liknade de mindre brukssamhällena på landsorten. Samtidens klass-

samhälle i som kontakterna mellan avspeglades bosättningen, samtidigt folk från olika klasser var Detta var en stadsmiljö som begränsade. ade osäkerhet, rädsla och mer än förståelse över befrämj avståndstagande utformning och samhällets överhet klassgränserna. Bebyggelsens predikade arbetarklassens underkastelse.

Utjämning av sociala skillnader

från de stora städerna till deras fick en mer Utflyttningen omgivningar allmän karaktär runt sekelskiftet. den utåtriktade Samtidigt antog rörelsen nya former. Allt fler människor ur välbärgade samhällsklasser den växande staden för att bosätta sig i mer lantliga omgivningar. övergav Ämbetsmännen i för denna Med tiden kom den gick spetsen utflyttning. emellertid att omfatta allt fler samhällsklasser. I Stockholm flyttade överklassen i en första från Gamla stan och Nedre Norrmalm till

omgång

I nästa till avskilda villa-

Ladugårdslandet. omgång gick utflyttningen

samhällen avstånd från centrum. Det förnämsta borgerskapet på behörigt i motsvarande sätt från sina i kvarteren

Göteborg övergav på lägenheter

vid Norra för att ut mot det lummiga Lorensberg. Hamngatan flytta Handelsmän och hantverkare var bundna till sina arbetsplatser, varför de ännu en tid stannade kvar i storstadens centrum.

Denna till att förstärka den sociala i

utflyttningsvåg bidrog skiktningen

För att förmå det att ut till de storstäderna. förmögna borgerskapet flytta villasamhällena utanför staden de involverade

nybyggda garanterade

att dessa samhällen skulle få en exklusiv karaktär. fastighetsbolagen art till att säkra befolkningens sociala samman- Bebyggelsens bidrog Stora att och arbetare inte

sättning. patriciervillor gjorde lägre tjänstemän

hade ekonomiska att bosätta där. Patricieförstäderna var möjligheter sig reserverade för ur det borgerskapet. Detta var familjer förmögna bostadsområden för bankdirektörer, fabrikörer, och högre grosshandlare och är två välkända exempel på

statstjänstemän. Djursholm Saltsjöbaden

SO U 1990:32

sådana exklusiva förorter till Stockholm. Båda villasamhällena var överklassamhällen. I i var bankutpräglade synnerhet Saltsjöbaden direktörerna och talrika. blev grosshandlarna Göteborgs motsvarigheter och Askim.

Örgryte

Patricieförstäderna kom att tjäna som förebilder för många markbetraktades som en till rikedom. Allt spekulanter. Tomtförsäljning väg fler godsägare började sälja tomter från sina jordbruksegendomar. Förutsättningarna var inte alltid de bästa. Ett avstånd från centrum

långt

kombinerades ofta med dålig tillgänglighet. hade ofta ett Egendomarna i förhållande till stadens centrum och kommunikationerna perifert läge var dåliga. Områdena framstod därför inte som attraktiva för välbärgade medborgare. tomterna var

Efterfrågan på svag och priserna pressades.

Dessa nya villaförstäder blev därför i första hand hemort för hantverkare, och enstaka arbetare.

småföretagare, lägre tjänstemän

Runt sekelskiftet kommunerna mera direkt i började engagera sig Ett kommunalt dirigerat, socialt inriktat bostadsbostadsbyggandet. byggande med det egna hemmet som förebild växte fram. Städer köpte med det uttalade motivet att billiga egnahem upp lantegendomar bygga åt stadens och I fall husen av

låg- medelinkomsttagare. många uppfördes

hantverkare och arbetare som själv att bosätta i husen.

avsåg sig

i Enskede och Bromma är två kommunalt

Trädgårdsstäderna exempel på

De invånarna i dessa dirigerade egnahemsområden. ursprungliga trädgärdsstäder var i stor utsträckning arbetare och lägre tjänstemän. Trädgårdsstäderna bidrog detta sätt till att bostadsstandarden

på

förbättrades för stadens arbetare. Inledningsvis skedde detta utan att minskade. Arbetarna fick bättre bostäder, men de bodde segregeringen fortsatt tillsammans med andra arbetare.

Över tiden förändrades emellertid situationen. Städernas fortsatta tillväxt i kombination med utbyggnaden av kollektivtrafik gjorde att avstånden krympte och ökade. Förorter som tidigare upplevts som

tillgängligheten

blev därmed attraktivare. Inte

avlägset belägna, svårtillgängliga platser

minst de tidiga ökade. Allt fler och allt

trädgårdsstädernas populäritet

Staden

mer välbeställda in de de gamla arbetarområdena. I tjänstemän flyttade av 1920-talet hade andelen arbetare bland tomtbörjan exempelvis

innehavarna i trädgårdsstäderna kring huvudstaden sjunkit till 40 procent.

Ett årtionde senare var andelen under 30 På detta sätt omprocent.

vandlades socialt homogena bostadsområden till en hemvist för många

olika sociala Under ett ökade den sociala grupper. långt övergångsskede Denna kännetecknades av en snabb på

mångfalden. process prisstigning

husen. Det krävdes därför större ekonomiska insatser av de som ständigt önskade bosätta i den trädgårdsstäderna. Som en följd sig gamla reducerades delen arbetare bland Den välbeställda nyinflyttarna. medelklassen över arbetarnas i takt med att tog långsamt egnahem bostadsområdets attraktivitet ökade. Bromma har därför förlorat Dagens sina med den sociala som i början av seklet beröringspunkter miljö gav stadsdelen sin prägel.

som medelklassen gradvis över de gamla trädgårdsstäderna

Samtidigt tog

inleddes där ett antal i

nya projekt småstugeområden uppfördes

till de redan etablerade områdena. Dessa småhusområden anslutning kännetecknades av att de blivande slöt sig samman i egnahemsägarna

föreningar vilka ansvarade för byggandet. Egnahemsägarna förväntades

bidra till finansieringen genom ett delta i byggnadsarbetet. I dessa nya delar av dominerade arbetarna. Nästan 80 av trädgårdsstäderna procent var arbetare. Med tiden kom emellertid också dessa områden husägarna att framstå som attraktiva för tjänstemän och egna företagare. Därmed en social som motsvarade den som de äldre

påbörjades omvandling

redan hade

trädgårdsstäderna genomgått.

Trots en omfattande byggnation av trädgårdsstäder, egnahemsområden

och så förblev i städer. Ett stort

hyreshus bostadsfrågan besvärlig många

antal människor bodde fortfarande kvar i och överbefolkade slum-

trånga

bostäder. En orsak till detta var städernas snabba När

befolkningsökning.

arbetare lämnade sina för att flytta in i självbyggda fattigbostäder

egnahem fylldes samma slumbostäder snabbt på med nya människor från

landsorten. Det blev därför för de att uppenbart ansvariga styresmännen

inte kunde lösas enbart ökat villabyggande. bostadsfrågan genom

SO U 1990:32

Den nya lösningen blev hyreshus och ett ökat i offentlig engagemang bostadsproduktionen. Bostadskooperationen och kommunerna, genom sina kom att allt mer oentral roll allmännyttiga bostadsföretag, spela en i Makten över och bostadsbostadsförsörjningen. bostadsförsörjningen byggandet överfördes gradvis från privata företag till stat och kommun. Under 1950- och 1960-talen stiftades en rad nya lagar och förordningar som bidrog till att stärka kommunernas över bostads- och inflytande markfrågor. Bostadspolitiken ansågs som ett viktigt redskap i arbetet med att realisera ett klasslöst samhälle. Den socialt inriktade

bostadspolitiken

under 1930- och 1940-talen innehöll emellertid starkt segregerande element i sina barnrikehus, och barnrikeområden under beteckningen som Solgården, med flera namn. Solängen ljusa

I historiens framstår som I och

ljus politiken framgångsrik. allmännyttan

bostadskooperationens regi byggdes ett rekordstort antal på lägenheter kort tid. koncentrerades till Andelen Byggandet flerfamiljshus. nyproducerade lägenheter i småhus sjönk kraftigt. Runt storstäderna byggdes förorter i vilka dominerade. Stenstadens nya hyreshusen byggnadsform erövrade städernas omgivningar. Bostadsbristen byggdes härmed bort. Samtidigt förbättrades De

lägenhetsstandarden påtagligt.

sista resterna av arbetarnas slumbostäder försvann.

Nya bostadsområden befolkades av yngre och hushåll som familjer nyligen flyttat till storstäderna. Den av begränsade nyproduktionen småhus gjorde att även välbetalda bosatte i

många tjänstemän sig

hyreshus i en tidig fas av sitt vuxenliv. Därmed motverkades kort sikt

på

att de nya bostadsområdena skulle få en ensidig social sammansättning. I förorter blandades med

några hyreshus småhus, genom att allmän-

nyttans och samlokaliserades med bostadskooperationens hyreshus privatägda enfamiljshus. Förutsättningar skapades för att förorterna skulle kunna behålla en socialt differentierad Folk med olika befolkning. bakgrund kom att bo i samma förort. Den sociala skiktningen blev mindre

påtaglig.

Den ekonomiska var En och stabil utvecklingen osedvanligt gynnsam. hög ekonomisk tillväxt bidrog till att full kunde

sysselsättning upprätthållas.

Staden

Därmed var en källa till eliminerad. behövde leva viktig fattigdom Ingen i arbetslöshetens misär och Ekonomins interfattigdom längre. innebar samtidigt att det svenska näringslivet utsattes för nationalisering en allt hårdare internationell konkurrens. Kraven på arbetskraftens ökade. Kvalificerade började betraktas som en kompetens yrkesarbetare värdefull resurs som företagen fick anledning att värna om. Företagen satsade arbetskraften för att kunna behålla den. De etablerade på egna lärlingsskolor för att trygga rekryteringen av utbildade yrkesarbetare. förbättrades industriarbetarlönen i förhållande till Samtidigt fortgående andra arbetsmarknaden. Löneskillnaden mellan statliga grupper på och industriarbetare krympte betraktligt. tjänstemän

Den som ett resultat av att reallönerna ökade. För privata köpkraften steg enskilda hushåll inkomsterna i fall ännu då kvinnorna

steg många mer,

i ökad förvärvsarbeta. Två inkomster i ett hushåll, kombigrad började nerat mer en inkomstskatt, gjorde att inkomsten inte var lika progressiv starkt relaterad till social status som tidigare varit fallet. En arbetarfamilj där båda makarna förvärvsarbetade hade disponibel inkomst än en högre i vilken endast mannen förvävsarbetade. ämbetsmannafamilj

Konsekvensen blev att de sociala skillnaderna suddades ut eller åtminstone blev mindre påtagliga. Gamla klasskillnader försvann. Konsumtionsmönster och blev mer lika mellan olika konsumtionsförmåga

Den stora skillnaden föreföll i växande utsträckning gå mellan

grupper. snarare än mellan och klasser. Den sociala generationer yrkesgrupper

i den svenska staden var därför i början av 1970-talet långt

skiktningen mindre uttalad än Klassamhället föreföll vara ett tidigare. passerat stadium. Den ekonomiska föreföll ha brutit med den gamla utvecklingen klasstrukturen och skapat ett jämlikare samhälle.

Kunskapssamhällets motpoler

till 1970-talet ser ut att början till ett Inledningen representera nytt

stadium iden ekonomiska utvecklingen. Industrisamhället är på väg att

omvandlas till ett i ett som bl a tar kunskapssamhälle förlopp sig uttryck i att antalet arbetare inom industrin minskar. Sålunda ökade antalet

S0 U 1990:32

arbetare fram till mitten av 1960-talet. Under de åren efterföljande tjugo försvann däremot nästan var arbetare från den svenska industrin. tredje Flykten från industrin var särskilt markant i Där storstadsregionerna. den redan Bakom under

påbörjades på 1950-talet. utvecklingen 1900-

talets sista flera faktorer. orsaker den

fjärdedel ligger Några viktiga är

tekniska och ekonomiska av

förnyelsen, internationalisering produk-

tionen, ett snabbt breddat samt ökade att

produktspektrum svårigheter

kvalificerad arbetskraft. rekrytera

Industriarbetarna har varit att försvinna från storstäderna. länge på väg År 1985 fanns det endast 50 000 arbetare inom industri och exempelvis byggnadsverksamhet bosatta i Stockholm, Solna, Nacka, Sundbyberg, och Det motsvarar mindre Lidingö Danderyd. än tio procent av arbetskraften i hela området. Arbetarna inom

tillverkningsindustri utgjorde

endast fem procent av arbetskraften. Tillväxten sker i stället inom kunskapshanterande Under 1970-talet växte antalet yrken. sysselsatta inom verksamheter nästan dubbelt snabbt kunskapshanterande så som sysselsättningen inom Under samma minskade serviceyrken. period sysselsättningen inom De verksam-

varuhantering. kunskapshanterande

heterna kännetecknas av att de är starkt koncentrerade till osedvanligt storstadsregioner. Uppskattningsvis 80 procent av alla sysselsatta inom dessa verksamheter i fanns under 1980-talet i Sverige Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna.

Med kunskapssamhällets framväxt förändras också storstädernas sociala struktur. Industrisamhällets pyramidala struktur är att ersättas av

på väg

kunskapssamhällets timglasstruktur där industriarbetarna

utgör midjan.

Överdelen av detta timglas av de som är verksamma inom utgörs kunskapshanterande och informationsbearbetande I storleksyrken. ordningen 30-40 procent av arbetskraften i Stockholmsregionen tillhörvid 1990-talets denna omfattar bl a

början grupp. Gruppen ingenjörer, forskare, konsulter, företagsledare, affärsjurister och arkitekter. Tim-

glasets nedre del består av alla de som tillhandahåller åt

tjänster

befolkning och besökare i storstaden. Denna innefattar grupp yrkeskategorier som lokalvårdare,

renhållningsarbetare, lokaltrafikpersonal,

poliser, vårdpersonal, förskollärare, lärare, socialarbetare, präster,

Staden

butiskpersonal, hotell- och restaurangpersonal. Uppskattningsvis 40-50 av arbetskraften tillhör och är verksamma med det procent tjänstefolket annalkande samhällets basaktiviteter.

En stratifierin g av arbetskraften i kunskapsutvecklare och servicepersonal medför att de sociala åter ökar. Tendenser i denna blev klyfterna riktning under 1980-talet. Vissa av de minst attraktiva av iakttagbara typerna servicearbeten måste i huvudsak utföras av utländsk arbetskraft. Invandrarna har arbetarnas som storstadens underklass. De övertagit plats ofta de de minst eftersökta arbetena och bor tillsammans med erbjuds andra invandrare i bostadsområden som andra grupper försöker undvika. I områden som och Rinkeby i Stockholm är mer än varannan Fittja boende född i utlandet. Mindre än var tionde förvärvsarbetande i dessa områden är Dessa områden som under miljonhögre tjänsteman. byggdes programmets dagar representerar kunskapssamhällets kåkstäder. avviker de Sanitära förhållandena radikalt från äldre Naturligtvis kåkstäder, men de sociala förhållandena är ofta Andelen socialdåliga. bidragstagare är och invånarna har ett stort antal sjukdagar hög per försäkrad. Samtidigt samlas kunskapshanterarna i andra områden. I och är andelen förvärvsarbetande i kunskapsbaserade Danderyd Lidingö yrken dubbelt så hög som i Haninge och Botkyrka.

sociala är inte endast relaterad Kunskapssamhällets tilltagande skiktning

till invandrarna. När hälften av befolkningen arbetar med att betjäna den

andra hälften ökar sannolikheten för att inkomstklyfterna mellan de två skall öka. status och lön, grupperna Kunskapshanterande yrken ger hög intressanta samt ett stort mått av frihet i arbetet. Servicearbetsuppgifter arbetena därmot status och lön samt större bundenhet vid

ger låg

under 1980-talet antyder att det ekonomiska arbetsplatsen. Utvecklingen och sociala gapet mellan personer som arbetar i dessa två typer av verksamheter har ökat. av antalet i stor-

Ökningen socialhjälpstagare

städerna under 1980-talets högkonjunktur är en illustration till detta. Delvis är detta ett resultat av att realinkomsterna inte ökade nämnvärt

under denna period. att bedriva en utjämningspolitik svårigheterna

accentueras därmed.

50 U 1990:32

På sikt kommer sociala och ekonomiska

lång vidgade klyftor att mani-

festera sig i boendet. Segregeringen kan förväntas öka ytterligare. Personer verksamma inom och informationskunskapshanterande bearbetande kommer även i att söka till yrken fortsättningen sig attraktiva delar av De har också till de

varje stadsregion. tillgång

ekonomiska resurser som krävs för att realisera sina önskemål. Vad som är attraktivt bestäms av de rådande samt av vilken fas i värderingarna livet som personerna befinner i. För vissa i denna sig kategorier grupp kan utvalda delar av stenstaden framstå som mest eftertraktansvärd. Under 1980-talet har denna blivit allt mer attraktiv för ensamstående samt äldre utan barn. För i andra faser av sitt liv är det familjer personer vissa utvalda förortsområden som lockar.

Den ekonomiska har till att stimulera den omvandlingen förutsättningar sociala segregeringen. Det i så fall att staden i betyder kunskapssamhället - åtminstone den stora staden - i detta avseende i ökad grad åter kommer att om sekelskiftets stad.

påminna Kunskapshanterarna

koncentreras i de attraktiva boendemiljöerna, medan tjänstefolket befolkar övriga bostadsområden. Det är bilden av en social timglasformad

fördelning, där skiktningen är direkt härledd från individens

yrkesroll samt i och sociala nätverk. personbundna investeringar kunskapskapital

Staden

Vad och hava

härligt dyrban folken

skall man föra ditin (21:26)

4. NÃRINGAR

I var stadsekonomin. så

begynnelsen Ungefär lyder en tankeväckande

tes inom området stadsekonomi och städers funktion i ekonomiska system. Innebörden av tesen är, att redan i civilisationens var det gryning, hantverk och handel i städer som de första mot utgjorde stegen på vägen en organiserad ekonomi. Det ordnade efter. Inte tvärt jordbruket följde om.

Ovanstående bild må vara utslag av historicism. Den oss ändå att hjälper penetrera förhållanden ivår egen värld. De ekonomiska sammanhangen i har under vår och kontrollerats från

Europa tidräkning reglerats

städer - i ett mellan administrativa och marknadsinriktade samspel stadsekonomier. Speciellt viktigt är kanske, att uppslag till och genomförandet av en fortgående förnyelse av produktion och handel har ägt rum i den som av miljö skapats sammankopplade stadsregioner.

Varifrån kommer överskottet?

I en seglivad föreställning om stadens roll i ett större ekonomiskt system, målas bilden av en parasit som ut verksuger omgivande produktiva samheter. Så tänkte de franska för två hundra år sedan. fysiokraterna För dem alla resurser och värden i och uppkom bergs-, skogs- jordbruk. Stadsekonomin kunde endast med en - inte alltid önskad bidraga av de värdena. av historiens stora och

omfördelning frambringade Många

lysande imperie- och härskarstäder har hjälpt till att förstärka en sådan bild och hålla den levande fram till våra dagar. Visst hade Romarrikets centrum tydliga drag av exploatör i förhållande till de omgivande, underordnade provinserna. Ett liknande omdöme passar också de olika

Staden

städerna under 3000 år av förkristen tid, liksom deras

egyptiska ståtliga

granne i öster, Babylon.

med en som och slutar Ingen kan med gott samvete nöja sig analys börjar med att utmåla staden som en I sina olika och storparasit. tappningar leksvarianter är staden en social som alltid haft en mer uppfinning funktion än att bara kanalisera ekonomiers överskott till komplex stadsborna. Överskottet måste ha sitt ursprung i staden ekonomiska aktiviteter. blir om man skärskådar stadens Sammanhanget tydligare - och Under varierande förgenius köpmannen handelsbyråkraten. hållanden har stadens roll förblivit densamma. Den består i att organisera det ekonomiska livet och leda handelsströmmarna rätt, så att de från

går

överskotts- till underskottsområden, där de senare kombinerar brist på en vara med köpkraft och betalningsvilja.

De medeltida Hansaförbundets många städer motsvarar var för sig, men framför allt som ett sam manknutet nätverk, en läroboksartad bild av hur städer fyller uppgiften att i olika regioner och organisera produktionen handelsströmmarna så att fördelar styra varje regions komparativa

utnyttjas bäst. Hansastäderna spelade på detta sätt en huvudroll i norra

och nordvästra under en som i hela sekler räknat Europa period, omfattade intervallet 1200-1500. Ett flertal av de städerna hade tyska redan vid epokens inledning en egen lagstiftning och styrelseform som var för att underlätta handel mellan städer, som var den tidens utmejslad internationella handel. Hela präglades av envägshandel vilket systemet att stad hade sig på att leverera en eller några betyder varje specialiserat få varor till stadens hansakontor. Det senare sålde ut ett

samtidigt bredare sortiment till stadens invånare och till den omgivande betydligt

En stad ofta av varorna salt fisk och

regionen. specialiserade sig på någon

metaller och textilvaror. för de

sill, pälsverk, kryddor, Huvuduppgifterna större urbana noderna i nätverket bestod däremot i kapitalförvaltning

och av alla varuströmmarna. samordning

Under Hansas växte också Venedig och Genua under stark glansperiod inbördes tävlan upp till centrala noder för sin tids globala, flerkontinentala handel. De blev internationella marknadsplatser. I ett

senare skede under 1500-talet fick Genua rollen som internationellt finanscentrum. Då blev förmedlingen av investeringskapital och krediter mellan överskotts- och den viktigaste inkomstkällan. underskottsregioner En sådan balansverksamhet att det fanns starka byggde på säsongsvariationer och andra som innebar att samma i korta eller cykler region längre perioder växlade mellan att ha under- och överskott på likvida medel. Kreditverksamheten bestod främst i att utjämna dessa svängningar. En sekvens av innovationer för hade det kapitalmarknaden gjort möjligt för små och att inom stadsekonomins

många köpmän kapitalister

ram samverka i stora Men hela tiden växte också projekt. sig finanskungar stora. Finansfamiljen Medici åt konsten. Huset sålde gav stöd Fugger själarnas frälsning.

Rollen som förmedlare och av varu- och i den utjämnare kapitalobalanser ekonomin blev den med vilken de större städerna europeiska hävstång sina överskott. Vinsterna stod i till att dra skapade proportion förmågan fördel av marknadsojämvikter genom att utjämna dem. Under hela medeltiden, liksom framåt i tiden, kan vi isolera en ytterligare generell uppgift för både små och stora städer. De fungerade som centralorter för ett omland att en för lokalt och genom erbjuda marknadsplats varuutbyte genom att erbjuda hantverkstjänster till den lokala Om vi befolkningen. kallar denna senare för centralortsfunktion, kan den uppgift tidigare beskrivna rollen ges namnet nätverksfunktion. Nätverket är internationellt och avser länkar mellan städer. är att Centralortsuppgiften betjäna framför allt ortens hushåll och ut service till det lokala

bjuda

näringslivet.

Under den industriella av historia växte två

epoken Europas nya typer

av städer fram. Den ena var den extraktiva och råvarubaserade staden, den andra industristaden. En tilltagande stordrift inom och gruvnäring andra extraktiva näringar gjorde att bruksorter världen över växte ut till stadsstorlek. I Sverige kan vi tänka Kiruna och På den

på Malmberget.

europeiska kontinenten och i Storbritannien finner man en hel räcka kolbaserade stadsformationer.

Staden

Den råvarubaserade staden präglades av en långt driven specialisering. Samma fenomen har också kastat sin över industristaden, även skugga den med sin första under 1800-talet. I finns till-

expansion Europa många

verkningscentra av detta som bibehållit sin prägel i snart två sekel. slag Exempel är Sheffield, Dortmund, Charleroi, Manchester och fler.

många

I Norden kom ett stort antal av de mindre och medelstora industristäderna att kombinera en förankring i en råvarubas med specialiserad förädling av råvaran för storskalig export. I detta fall uppstår överskottet som en följd av kostnadsfördelar gentemot andra exportkonkurrenter. Överskottet kan således ofta vara en skänk av naturen, råvarorna är har bättre kvalitet och är enklare att utvinna än annorstädes. billigare, Det kan också vara en skänk av historien, i betydelsen att en tidig till skalfördelar och marknadsdominans.. expansion gett upphov

Ekonomisk närhet inom staden

Historiskt hade en stad två som sårskilde den från andra egenskaper typer av Den var så att obehöriga inte kom in och den platser. kringgärdad aktiviteter tätt samman. Det senare har förblivit en och

packade seglivad

svårslagen teknik för att skapa närhet, här förstått som tidsåtgången för att sammanföra två individer liksom tidsintervallet mellan av beställning en resurs och dess leverans till en mottagningspunkt.

Närheten har fundamental för många av stadsregionens betydelse ekonomiska aktiviteter. N ärhetenäravgörandeförinformationsberoende

aktiviteter. Trots att närhet informationsnätverk får en

genom betydelse

som växer i svindlande takt, har börser och liknande resursförmedlingsoch transaktionsaktiviteter inte att vara koncentrerade till täta upphört

noder, att fungera i miljöer där närkontakten bygger på principen att

samman individer under samma tak. Liksom moderna

pressa många på

börser det för svenskarna Amsterdams under 1600-

gällde på kopparbörs

talet att inte ha sämre till färsk information än andra

tillgänglighet

aktörer och helst ha hand. ofta

några egna informationstrumf på Mycket

får en stad sin fördel inom områden börs-, kredit-och transaktionsverksamhet att kombinera närhet inom staden, baserad täthet,

genom på

med närhet mellan urbana noder, dvs närhet via informationslänkar.

Det finns i även en annan ekonomisk närhet. Det stadsmiljön kategori till stadens dess utbud av varor gäller tillgängligheten försäljningsställen, och tjänster. Stadsmiljön har alltid ett koncentrerat utbud av

erbjudit

hushållsvaror och Den har haft

hushållstjänster. samtidigt genomgående

konkurrens från perifera ofta intermittenta som äldre

inköpsställen,

tiders marknader. I den moderna ekonomin blir utbudet till hushållen allt koncentrerat i stora anläggningar för externhandel, utlagda tydligare efter bilsamhällets korridorer. Dessa band av storskaliga köpcentra har utvecklats till en del av växande stadsregioner. samtidigt integrerad

även en och för

Stadsregionen erbjuder köpmiljö handelsplats närings-

livet. Den av dessa verksamheter har de olika

tydligaste stadsprägeln

Ett företag som förändrad

näringslivstjänsterna. överväger lokalisering

har behov av att utröna och värdera olika En platsers lägesfördelar. koncentration av näringslivstjänster och ett bredbandigt utbudsspektrum av desamma ger en stad lägesfördelar, som dels avgör befintliga verk-

samheters att stanna kvar och expandera, dels påverkar

benägenhet inflyttningsfrekvensen för nya företag.

Ekonomiska aktiviteter som gäller transaktionsverksamhet, förmögen-

hetstjänster, ekonomiska förhandlingar, huvudkontorsverksamhet, utveck-

och ett stort antal andra har ett

lingstjänster näringslivstjänster på

beständi sätt prioriterat lokaliseringar i centrala delar av en stadsregion. gt Entreprenörer, liksom stora företag inom dessa områden, har föredragit närhet till centrum och närhet till varandra. Annorlunda uttryckt: De har strävat efter Denna i kan

ömsesidig tillgänglighet. glidning formuleringen

oss att hur närhet tillfredsställs i en

hjälpa förtydliga efterfrågan på

stadsregion.

Även i en stadsregions centrala delar krävs nätverk för att åstadkomma tillgänglighet. Dessa nätverk, som inte alltid är så uppenbara, är både skelett och nervtrådar i stadens infrastruktur. Ekonomisk närhet som åstadkoms medelst täthet kan därför vara uppbyggd av stadsmiljöns täta infrastrukturnätverk.

Staden

Varje objektiv blir snabbt det klara med, att den täta

iakttagare på

närheten i centrala delar av en tillmäts ett värde av stadsregion högt många skilda aktörer, främst inom det privata näringslivet, men också ibland offentlig verksamhet och hushåll. Det betalningsstarka synbara beviset är den kända markräntekurvan, som i det klassiska fallet antar värden i en mest centrala delar för att därefter mycket höga stadsregions falla ut mot gradvis regionens periferi.

En hårdhänt av ovanstående fenomen i en tolkning är, att centrumdelen attraktiv århundraden stadsregion genom utgjort mycket produktiv mark, haft avsevärda ekonomiska Det senare har särskilt lägesfördelar. gällt ekonomiska aktiviteter med stor Det ekonomiska betalningsförmåga. värdet av centrumdelens närhet och är således ett historiskt

tillgänglighet

sett generellt fenomen. Sin första genomarbetade ekonomiska förklaring fick fenomenet i av 1800-talet av von vars ansats början tysken Thünen, närmast knyter an till centralortstänkandet. I moderna versioner av von Thünens modell, talar ekonomen om en som hur

bjudpriskurva återger

olika aktörer är att ett mark- eller betalningsstarka villiga bjuda fastighetspris för varje läge i en stadsregion. Bjudpriset kan alternativt

beskrivas av den hyresnivå som varje läge och varje lokal betingar.

En viktig slutsats: närhet och växer från en Bjudpriset på tillgänglighet stadsregions periferi efter en ofta brant kurva in exponentiell, stigande mot stadscentrum. Den närhet som bjuds i stadsregionen är en av

följd

regionens infrastruktur i kombination med attraktionskraften hos alla de aktiviteter som befolkar den centrala infrastrukturen, delvis oberoende av om aktiviteterna finns kvar av eller som en av

på grund tröghet följd

att infrastrukturens egenskaper uppskattas. Under alla

omständigheter

är närhets- och tillgänglighetsattribut en del av en av ett byggd miljö, system. Stora delar av sådana miljöer har i de flesta städer åstadkommits och, ivarierande genom offentlig planering grad, offentlig finansiering. Därför kan ställas: Vem har störst rätt att

frågan göra anspråk på

förmögenhetsvärdet hos en stads Den som en lägesfördelar. utnyttjar lokal med ett är i en marknadsekonomi givet läge ofta tvungen att betala en hyra som motsvarar den produktionsfördel som i det aktuella

uppnås

läget. Denna mekanism är oberoende av vem som håvar in När hyran.

kommun eller stat beskattar mark- eller i en fastighetsvärdet byggd miljö, sker således en av en del till uppdelning hyresintäkten; går fastighets» ägaren och en annan del till av skattemyndigheten. Lägesbeskattning detta behöver därför inte störa en effektiv snarare slag markanvändning, den en sådan. understödjer

Två beskattningsmotiv återkommer i av markanalysen stadsbygdens värde. Ett motiv bygger på att lägesvärdet är en systemkonsekvens, en följd av samhällsplanering m m. Därför bör inte hela delen av fastigtillfalla densamme. Det andra motivet hetsägarens lägesinkomst bygger på ett att en fram ett krav aktiv an-

antagande, lägesskatt tvingar på

vändning av all mark. Markägaren får incitament att förnya den byggda miljön och göra sin fastighet tillräckligt produktiv för att den skall betinga hyresintäkter som kan täcka fastighetsskatter eller lägesavgifter.

av i en en Förnyelsen näringslivet stadsregion bygger på ömsesidig anpassning av verksamheters lokalisering i den byggda miljön och den senares efter de förändrade krav som

omformning uppkommer när nya

verksamheter söker produktionslokaler. Infrastrukturen i form av

arbetsområden är trögföränderlig och anpassas, generellt sett, lång-

sammare än verksamheters omflyttning. I ett utsträckt tidsperspektiv är dock två processer verksamma. Den ena består i omformning och byggande av nya produktionsområden. Den andra utnyttjar vissa arbetsområdens generalitet och infrastrukturella Genom en egenskaper. i denna infrastruktur lokaler och andra

fortgående omflyttning görs ytor

hela tiden tillgängliga. Takten bestäms av för av

tempot utflyttning

stagnerande och åldrade aktiviteter. Det ekonomiska åldrandet och

utflyttningen påverkas i sin tur av hur snabbt hyresnivåerna ökar i dessa

områden. Av dessa skäl kan man tillskriva mäklare och fastighetsförvaltande företag en betydelsefull roll i stadsregioners rumsliga produktcykler och näringslivsomvandling.

i är således ett intrikat sätt beroende av Förnyelsetakten näringslivet på att infrastrukturen i en stadsregion gradvis blir dyrare, att lokalhyrorna ökar. Detta fenomen också takten i av

påverkar uppförandet nya

arbetsområden när lokaler växer snabbare än

efterfrågan på uppkomsten

Staden

av vakanser i existerande arbets- eller verksamhetsområden. Från 1960talets slut har, med gradvis stegring, efterfrågan på nya arbetsområden med vuxit snabbt i de nordamerikanska och europeiska hög tillgänglighet som förmått attrahera sekelslutets framväxande näringsliv. stadsregioner Eftersom varit fördelat mellan trycket på nya verksamhetslägen ojämnt har vissa fått erfara expansionsproblem. befintliga stadsregioner, platser Lösningen dessa har varit av

på korridorutbyggnad. Skapandet nya

korridorer med tillgänglighet till attraktiv arbetskraft, jämförelsevis hög kvalificerad och har dessutom visat produktionsservice flygförbindelser förstärkt attraktionskraft. För att sig ge de berörda stadsregionerna förhindra provinsialism i tiden bör det att korridorbyggandet

påpekas,

i varit bilsamhällets lösning på det generella problem, som hög grad består i att ekonomisk närhet i stadsregioner. Denna skapa person-

bilsteknologi återfinns även ivärldens första snabbtågskorridor, den som konstituerar hela Shinkansenregionen i Japan.

Ekonomisk närhet mellan städer

Stadsregioner som vuxit i storlek och omfattning har gjort det, inte bara som en av inom utan följd samspelet regionens egna ekonomiska system,

fastmer som en följd av regionens förmåga att inta en fördelaktig position

i nätverken för utbyte av varor och tjänster mellan stadsregioner. Fördelar av detta har kallats nätverksfördelar. De kan bestå i

slag tillgänglighet

eller ekonomisk närhet till leverantörer av råvaror och andra insatsvaror till och kan också ha

regionens egen varu- tjänsteproduktion. Regionen

fördelar och kulturell närhet till andra genom transportmässig köpstarka från utvecklings- och förnyelsesynpunkt är stadsregioner. Slutligen, närheten till FoU-noder i det internationella av kunskaps-och systemet en konkurrensfaktor.

stadsregioner långsiktig avgörande

I det eller generella fallet bildar ett system av stadsregioner ett generiska hierarkiskt nätverk. från denna är svåra att leta fram. Att Undantag regel de urbana och nätverken låter sig

interregionala genomgående arrangeras

i hierarkiska mönster kan härledas från stadsekonomiers roll som och samordnare av ekonomiska aktiviteter och flöden. organisatör Därmed uppkommer dominansrelationer i trädliknande nivåskiktningar

SO U 1990:32

så att de flesta städer dels utsätts för ekonomisk styrning uppifrån, dels

utför samordning för underordnande nivåer i tätortshierarkin. Detta fenomen byggs upp både av näringslivsrelationer och system för politisk administration. Särskild har kapillärerna i De betydelse systemet. utgör nät av mellan liksom beslutsfattare, personlänkar entreprenörer, och FoU-verksamma i Tätortshierarkier marknadsoperatörer näringslivet. vidmakthålls och förändras under påverkan av dessa personnätverks utveckling över tiden.

Den internationella ekonomin kan beskrivas som bestående av stadsregioner vilka ordnats i grupper, där varje grupp innefattar ett nätverk som med starka ekonomiska band håller samman större och mindre och orter inom Länkarna mellan varje sådan stadsregioner gruppen. grupp är både färre och svagare. Underordnade delgrupper av städer faller ofta, men ifrån inom för enskilda nationer.

långt alltid, gränserna

En följd av den beskrivna organisationsprincipen är att världsekonomin kan indelas i identifierbara Vid 1200-talets fanns tydligt delsystem. början ett nordeuropeiskt ekonomiskt system under Hansans ledning. Samtidigt byggdes ytterligare ett stadssystem upp i Sydeuropa och Medelhavet kring Venedig. I det senare fallet var konkurrensen inledningsvis hård mellan Genuas och ekonomier. Det stora för kom när

Venedigs språnget Europa

dessa två system kopplades samman. I den fortsatta kampen om hegemonin Med visst våld kan man måla

deltog många stadsregioner. upp

en successionsordning avseende rollen som centrumnod iden europeiska världsekonomin. Ett förslag är Lissabon, Antwerpen, Genua, Amsterdam och London. Fortsätter vi framåt i tiden, hamnar vi i New York, kedjan Shinkansen för att möjligen återvända till den nya europeiska korridoren av stadsregioner som sträcker sig från London till Milano genom Västtyskland.

Regionala nätverk genomgår över tiden strukturella förskjutningar på

olika nivåer. Positionen som centrumnod nivå i nätverkshierarkin

på varje

kan efter perioder av stadig utveckling kort tid från en stads-

på flytta

region till en annan genom nätverksbifurkationer. Dessa mönsteromvandlingar uppkommer vanligen som en följd av att nya tekiker för

Staden

kommunikation och introduceras i ett Andra villkor transporter system. som förmår ändra centraliteten i ett system är nya lokaliseringar av bundna resurser som har en central funktion i ekonomin vid en regionalt Dessa resurser med form av monopolposition kan given tidpunkt. någon vara råvaror, och hos arbetskraften i

teknologiska försprång kompetens

en region.

Genom historien har mellan till helt nyligen varit samspelet stadsregioner baserad på envägshandel. Vid enkelriktad handel av detta slag strömmar endast i en handelslänk mellan två

varje varugrupp riktning på varje

är Ricardos där Lissabon vin regioner. Arketypen exempel, exporterar till London och importerar textilier från den brittiska noden. För dominerar fortfarande detta

råvaruspecialiserade exportnoder mönster;

orter som och Oxelösund sänder iväg malmbaserade Malmberget i olika och maskiner, produkter förädlingsgrad importerar transportutrustning och hushållsvaror.

i har sedan 1960-talet med långt- Utvecklingen Europa tagit nya vägar för den framtida inom det gående följder specialiseringen europeiska nätverket av Den handeln har vuxit

stadsregioner. tvåvägsriktade stadigt

under en Denna av varu- och innebär,

trettioårsperiod. typ tjänsteflöden

att närbesläktade substitut utväxlas mellan en enskild region och dess Det bland annat att i form av omgivning. betyder specialiseringen inom branscher, inte mellan dem som är fallet med differentiering tilltagit Konsekvensen av denna utveckling blir en växande envägshandel. Vid slutet av 1980-talet var en huvuddel av de

produktmångfald.

europeiska varuflödena, uppmätta i värdetermer, av typen tvåvägsströmmar.

En insikt om hur leveransmönster ändras kan

stadsregionernas gradvis

man mellan en- och få genom att göra en parvis jämförelse tvåvägshandelns karakteristika. Flödesintensiteten vid envägshandel stimuleras av skillnader i hos som handlar med

specialiseringsprofil regioner

varandra. Vid är tendensen att leverans är baserad

tvåvägshandel varje på differentieringsfördelar som den enskilde leverantören uppnått.

är mer intensiv mellan två större likhet som

Tvåvägshandel regioner ju

SO U 1990:32

finns mellan regionerna. Likhet betyder i det här fallet också närhet i form av ekonomiska och kulturella länkar som geografiska, skapar förtrogenhet och tillgänglighet. Vid istället storleken envägshandel avgör på skillnaderna i mellan levererande och resurstillgång mottagande region. Stor olikhet betyder mycket envägshandel.

Frekvensen av är störst inom och del-

tvåvägshandel varugrupper

branscher som har ett stort av och där inslag produktdifferentiering många specifika kundgrupper, som finns spridda över stadsregioner, stimulerar till framtagning av nya produktvarianter och kundanpassade leveranser. En fortsatt förskjutning från envägshandel till

tvåvägshandel

förutsätter och stimuleras i ett av många och europeiskt sammanhang självständiga stadsregioner med ett sammansatt näringsliv. Tvåvägshandeln hämtar sin växtkraft i och de stora kring stadsregionerna.

Specialisering i cykler

Nätverksförbindelserna mellan orter och av varierande stadsregioner storlek kan med i de system av länkar som analyseras utgångspunkt varje företag har till sina kunder, och som utbildas och utformas fortgående mellan enheter inom samma Vi kan här identifiera en företagskoncern. av som i huvudsak och liksom grupp företag säljer ny teknik utrustning till kunder i kontaktkrävande internationella och nationella kunskaper nätverk. Viktiga kunder till dessa företag är exportorienterade företag, inriktade på envägshandel i och ofta bulkbetonade leveranser.

långväga

Ovanstående två av en skala över

typer företag utgör extremkategorier på

näringslivsenheters roller i ekonomins innovationsnätverk. Kunskaps-

och teknikleverantörerna är på ett ojämförligt sätt beroende av att konti-

hålla reda ett helt av FoU-arbete i skilda delar av nuerligt på spektrum världen. De behöver också fortgående följa upp introduktionen av nya produkter, framväxten av nya kundgrupper och marknader. För att uppnå konkurrensfördelar måste de placera sig centralt i sin egen världsregions innovationsnätverk. Det att tillförsäkra sig information om gäller nya tekniska lösningar som närheten till de samtidigt egna, potentiella kunderna måste Information om teknikbehov och upprätthållas.

Staden

preferenser hos köpare har samma specifika vikt som teknikkunskapen i sig.

Centrala noder i ett innovationsnätverk är ofta stora som stadsregioner också är för Dessa noder måste kunna

brännpunkter tvåvägshandel.

erbjuda kontaktintensiva miljöer, internationella och interregionala flygoch kommunikationsnät, samt framför allt täta Som en

importnät. följd

av dessa blir också i en central nod egenskaper lägeskostnaderna högre än i andra regioner. Det medför vidare ett incitament för ständigt växande verksamheter med tilltagande specialisering att omlokalisera sig från den centrala noden till intermediära och perifera exportnoder. Denna beskrivs ibland som en eller process rumslig geografisk produktcykel.

Ett rikt sammansatt är en utmärkande hos en

importflöde lägesegenskap

central nod i ett innovationsnätverk. Införseln som en fortfungerar löpande utställning där information om och om förändrad nyheter komposition av varuflödet och hos de

attributförnyelse importerade

varorna. Det täta kan så sätt resultera i en aktuell

importnätet på ständig

teknikexpo. Från historisk tid kan vi erinra oss att Amsterdam under 1600-talet hade så mångsidig import att filosofen Descartes förklarade sig bli av Denna har stads-

vimmelkantig produktmångfalden. egenskap

regioner behållit över sekler. Staden är en och ett utställning skyltfönster där närvarande betraktare kan underrätta sig om i

pågående nyheter

ekonomin liksom undersöka både och

noggrant framgångsrik misslyckad

produktförnyelse.

Både varu- och med en tjänsteproduktion genomlöper produktcykler uppåtgående och en fas. Ofta är detta nedåtgående förlopp mycket tydligt. Den fasen inleds med och försök till

uppåtgående experiment

avstämning av produkters närkontakt med kunder. egenskaper genom Initieringsarbetet består också i att leta fram kunder och definiera marknadssegment. får erfara att

Framgångsrika produktcykler gradvis

marknaden mättas, att produkter standardiseras och I detta mognar. stadium inleds, ibland i och ibland i snabbt en nedåtlångsamt tempo,

gående fas. Då sätter kostnadsjakt och ständiga rationaliseringar in med

hjälp av långa serier och höggradig automatisering.

Initieringen av och stimulansen till att starta kommer nya produktcykler till del från centrala noder i de nationella och interövervägande nationella innovationsnätverken. Dessa blandar täta stadsregioner importnät, frikostig exponering, arbetskraft och FoUkunskapsintensiv resurser med koncentration av och

beslutskapacitet förhandlingsresurser.

Om stimulansen till nya kommer från dessa kan produkter noder, själva produktionen även inledningsvis starta på andra orter. Mer generellt, allt eftersom en produktcykel expanderar växer behovet att lokalisera verksamheten till orter och där kostnaderna för infra-

regioner mark,

struktur och arbetskraft är och där lägre standardiseringsmöjligheterna är större. Denna ut- och av till kan omflyttning produktionen exportnoder ske både av stora, och genom lokalisering integrerade anläggningar en sönderdelning av produktionen i av kom-

genom många delsystem

ponenter, där varje komponent kan framställas i en ort för av sig. Många dessa kunde kanske få en mer som exportnoder passande beteckning lokaliseringar för etc. standardproduktion, komponenttillverkning

De mest av orter och med utpräglade exportnoderna utgörs stadsregioner storskalig och råvarubaserad produktion. En annan grupp är mer centrala stadsregioner med stort inslag av Under sammansättningsproduktion. 1900-talet har vi sett städer vackla och tillbaka med sin

många växa, gå

bas i av skilda av sammansättning generationer transportmedel.

Det dynamiska mellan ett ekonomiskt intersamspelet systems centrala, mediära och perifera noder är flerdimensionellt. De centrala stadsregionerna har ett näringsliv som har en stor marknad i de intermediära och noderna vid sin och leverans av perifera försäljning utrustning, tekniska och Denna samverkan lösningar kunskaper. är grunden för teknikutveckling och priskonkurrens i de mer och perifera exportspecialiserade regionerna.

har en dimension. Samspelet ytterligare Framväxten av nya produktionslinjer i verksamheter i de intermediära och noderna är fortperifera

Staden

gående beroende av stimulans från centrala noder. För de nordiska

länderna kan framtidens knutpunkteride relevantainnovationsnätverken komma att i växande i utomnordiska delar av Europa. Oavsett grad ligga hur en sådan att kräver

långt utveckling går, gäller innovationssamspelet

närhet mellan stadsregioner.

stadsregioner i kunskapsekonomin

Tekniker, ekonomer, geografer och andra samhällsvetare har, under 1900-talets sista kvartssekel, i en dissonansrik men samverkande kör deklamerat att världsekonomin ett med

genomgår teknologiskift

konsekvenser. Ovanstående rubrik använder begenomgripande som riktmärke för den pågående teckningen kunskapsekonomi Därmed markeras en kvalitativ utvecklingen. förändring gentemot och industrisamhället. Där var och tillverkningsekonomin kunskap teknologi en investerings- eller kapitalvara, en med samma

tillgång

bärkraft som infrastruktur. I den framväxande ekonomin kan man iakttaga hur kunskap i växande blir en löpande insatsvara, en förgrad samma sätt som är en

brukningsresurs på energi förbrukningsresurs.

Vilken roll får nuvarande industriella och konsumtionsorienterade urbana centra i den nya ekonomin? I denna grupp återfinns flera av typer starkt specialiserade stadsregioner som tillverkningscentra, industrimilitära noder och Konsumtionsorientering å andra

gruvstäder. präglar

sidan rekreations-, turism-och stadsregioner uppbyggda kring pensionärsindustri. För skandinaver är Palma de Mallorca en symbol för städer av detta slag.

Ovanstående centra har växande och inkomstnivå, kanske också köpkraft sned förmögenhetsfördelning, som en förutsättning för fortsatt tillväxt. Hur blir deras samspel med den nya tidens diversifierade och specialiserade tj änstecentra? innefattar en

Tj änsteorienteringen specialisering på

kommunikationer, och teknikhandel, bank- och försäkringspartiverksamhet, förmedling och förvaltning av förmögenheter, fastigheter m m samt leverans av många producenttjänster. Europas internationella och nationella tjänstecentra utgörs av de stadsregioner som är centrala

SOU 1990.32

noder i de europeiska innovationsnätverken. Istadsregioner som London, Paris, Frankfurt, München, Amsterdam och Milano, liksom i Brüssel, Geneve, Wien och Stockholm har slutet av 1900-talet att ett inneburit,

nyttkunskapsorienterat,fartfylltnäringslivmedinternationellprägelvuxit

fram. Det är speciellt utbud av

stadsregionernas näringslivstjänster som ger intryck av en ny, avancerad ekonomi. För många finns det lyrik i det

växande antalet benämningar på tjänsteproduktionens produktområden.

Tj änstesektorernas blomsterspråk innefattar beteckningar som manage-

ment- och

ADB-rådgivning, ekonomistyrning, marknadsföring, design-

och formgivning, och internationell journalist- mediatjänster, utbildning, finansiering och och teknikhandel.

försäkring, datatjänster Frågan kan

inte lämnas oställd: Är det ovanstående verksamheter i kombination med alltfler och

kulturyttringar kunskapsproduktion som bildar teknologisk

bas för nästa sekels ledande stadsregioner?

I den skisserade centrala kunskapsekonomins stadsregioner organiserar näringslivet fördelningen av resurser till och

teknikutveckling styr

kunskapsströmmarna i kraftfält av utbudsöverskott och betalnings- I växande sker beslutsfattandet

förmåga. grad genom att aktörer rör sig

i nätverk mellan centrala noder i En entrestadssystemet. viktig prenörgrupp i denna ekonomi är ledare för stora där Europaföretag, strategiska beslut inte i första hand och av gäller köp försäljning

marknadsandelar, utan är inriktade på utbyte av kunskapsandelar inom

skilda produktfält. I det ekonomiskt är de

integrerade Europa viktigaste

stadsregionerna mötesplatser för de beslutsfattare som väver näten av

samarbetsprojekt, inom vilka utvecklar företagen gemensam teknik, nya komponentstrategier och nya produktkoncept.

Industrisamhällets ekonomiskt och vitala teknologiskt stadsregioner

byggde på entreprenörskultur och ingenjörstradition. Ledande städer fick

konkurrensfördelar historiskt

genom betingade företagstraditioner som

resulterade i ett brett av kommersiella

register kombinationsmöjligheter.

Motsvarande lägesfördelar under nästa sekel får de som stadsregioner bli hemvister

lyckas åt det nya näringlivets extremt rörliga kunskaps-

entreprenörer.

Staden

Och när de se röken av hennes Var

brand, ropa de och säga: fanns

den stora stadens like? . (18:18)

5. BEBYGGELSE

Erfarenheterna från den gångna perioden 1960-1990 talar ett tydligt

språk: När avtar och den ekonomiska tillväxten produktivitetens ökning stannar då frestas den ekonomiska till att hålla tillbaka de upp, politiken flesta former av Utan tillväxt blir underlåtna investeringar investeringar. en att kort sikt för ökad konsumtion.

möjlig utväg på köpa utrymme

Samtidigt är det som vi vet i perioder med avstannande förnyelse som det behovet av är som störst.

långsiktiga investeringar

Ovanstående slutsats har en speciell tyngd när bristen

på kapitalbildning

gäller infrastruktur, dvs kapital som inte bara är varaktigt utan också har så kallade kollektiva och kan användas av aktörer i egenskaper många varierande Med inspiration från de snabbt krympande sammanhang. blev ordet infrastruktur modet under

offentliga investeringarna på

1980-talet och tilldelades en starkt värdeladdning. Många av de positiv krav som kom att ställas infrastrukturen av sådana

på avsåg utbyggnad

nätverk som förbinder De mest resultaten

stadsregioner. egenartade

under från 1970 och framåt har emellertid gällt konsekvenserna perioden av att stadsinfrastrukturen i en liten stadsregioner som i förnya grupp varierande hade ekonomiska och sociala vid slutet av grad problem 1960-talet. Det bl.a. och gäller Bologna, Glasgow, Birmingham, Lyon Rotterdam. av infrastrukturen i dessa regioner tydliggör att Förnyelsen staden är en infrastruktur; den är det i av ett sammanhängande egenskap system.

Staden

Infrastrukturegenskaper hos byggd miljö

är och levererar under en eller Kapital varaktigt tjänster tidsrymd som kan mätas i tekniska såväl som ekonomiska termer. Det livslängd är bara att aktörer i ett samhälle förmår ekonomin att avstå genom resurser för och kapitalförnyelse som man kan skapa kapital investeringar

eller underhålla det förmåga att leverera tjänster.

befintliga kapitalets Staden Genua som klättrar vackert efter runt Genuabukten sluttningarna med av stora handelsöverskott från korstågens början och byggdes hjälp framåt. Lika stor som förmågan då var till en omfattande kapitalbildning, lika att underhålla och detta har 1900-talets oförmögna förnya kapital ekonomiska aktörer i Genua varit. Som en följd har en gradvis fördrabbat inklusive delar av de distrikten för slumning bebyggelsen, tidigare internationell kommers.

Iden teoretiska litteraturen beskriver man ofta infrastruktur som kapital med ett antal attribut som odelbarhet och och orörlighet, mångsidighet samt en sammanhållande systemfunktion. En mångsidig tillgänglighet, är det som infrastruktur från produktionssystemfunktion särskiljer En är infrastruktur när den kan nyttjas av många specifikt kapital. väg olika aktörer och verksamheter som kan variera i sammansättning över tiden. En byggd miljö som en gruvort, en sågverksbaserad tätort etc. är i mindre infrastruktur. Den i dessa av tätorter grad byggda miljön typer står och faller med den etablerade verksamhetens livskraft. Den byggda är i detta fall inte mångsidig utan verkmiljöns systemfunktion i Genua var däremot under en lång följd av samhetsspecifik. Stadsmiljön århundraden en infrastrukturför näst intill tidlösa stadsverksamheter som internationell och handel. Det är således inte allt kapital kreditgivning och inte ens all byggd miljö som är infrastruktur, även om den senare har det fasta - och kapitalets insignier varaktighet immobilitet, rumslig Ett hållfast är att definiera infrastruktur som fast fixering. grepp kapital, som har En huvuduppgift i den fortsatta infrastrukturegenskaper. blir att fram vilka dessa egenskaper är, och hur de presentationen lyfta kan skapas och behållas.

I och många andra ställen i finner vi historiska bruks-

Sverige på Europa

som i sin helhet var produkt- och produktionsspecifikt utmiljöer formade. Dessa orters och liksom fabriks- och transport- energisystem bostadsområden var som en helhet, med en systemutformning byggda som var dikterad av krav. från 1800-talets

produktionens Övergången

råvarubaserade till århundradens urbana bruksorganisation följande

industriekonomi skedde inte genom ett definitivt och markerat språng.

Brukssamhällets grepp över det svenska samhället förblev mycket starkare än så. Dess spår finns kvar i tätorter och stadsregioner. dagens I industrialismens och finansierade de början planerade privata företagen en betydande del av investeringarna i landets lokala produktions- och De betalade i transport-, och bostadsmiljöer. investeringar avlopps- De bostäder till sina anställda och de investerade energisystem. byggde i konsumtionsservice och rekreation för sin arbetarstam.

privat egen

Orterna fick företagsbutiker och företagsidrott.

Även i storstadsregioner som Stockholm och Göteborg var detta inslag av bruksinvesteringar stort. I Göteborg som förblivit Sveriges industriframför andra, finner man en som i huvudsak består av region stadsmiljö sammanlänkade,ursprungligen heltseparerade,bruksmiljöersomvaroch

en fortfarande präglas av sina speciella infrastrukturlösningar. De senare

har sin bakgrund i villkor som inte sällan är ett sekel gamla. Särskilt omtalade bland dessa orter i är Gamlestaden, Göteborgsregionen Jonsered, i Mölndal och två stycken I

Kvarnbyn Mölnlyckeområden.

Stockholm kan tankarna gå till Liljeholmen och Västberga. I England hade man en hel storstad på detta sätt. Det var den gigantiska byggt textilfabriken Manchester.

Den mest utmärkande hos är deras utsträck-

egenskapen kapitalföremål

i tiden, föremålens i form av maskiner, ning varaktighet. Kapital byggnader och hela stadsstrukturer är i varierande grad produktions- Allt är bärare av tekniska egenskaper och dessa specifika. fysiskt kapital har valts för att skall fylla en viss uppgift i ett produktionskapitalet får en bundenhet till en viss typ av verksamhet, sammanhang. Kapitalet en viss process eller aktivitet. Inte sällan kan det gälla delar av en hel

stadsmiljö. i form av maskiner liksom specialutformade Kapitalutrustning

Staden

byggnader och anläggningar åldras ekonomiskt när och efterfrågan relativpriset gradvis minskar, allteftersom de framställda varorna och tjänsterna och förlorar attraktionskraft marknaden. Även

mognar på

byggda miljöer åldras ekonomiskt på detta sätt i den utsträckning deras brister i utformning generalitet.

Den byggda miljön i en stad är i sitt ideala fall en diametral motsats till produktionsspecifik kapitalutrustning. Sådan miljö har en generell karaktär och en Den innehåller och lokaler

mångsidig användning. byggnader

som är attraktiva för När ett lämnar

ständigt nya verksamheter. företag

en lokal eller en kan därmed ett annat ta den generell anläggning företag i Det att den har infrastrukturbesittning. betyder byggda miljön egenskaper. Den har det inte minst genom att vara en del av ett system med särskilda tillgänglighetsegenskaper och gynnsamma villkor för en fortgående omflyttning avverksamheter när och förändras läges- ytkraven för stadens arbetsställen. Det sistnämnda är ett attribut som en särskiljer vital och stadsinfrastruktur från annan I motsats livskraftig byggd miljö. till en eller ett blir stadsinfrastrukturen pappersmassefabrik sågverk vanligen inte som inte kan återanvändas. Stadsnerplöjt kapital infrastruktur kan få ständigt i en ibland

nya användningsområden

outtröttlig serie som kan sträcka sig över århundraden - om än med hjälp av

förnyelseinvesteringar.

Nerplöjt kapital är byggnader och utrustning som är nerplöjda i en viss verksamhet, för att producera en viss typ av vara eller tjänst. Så snart denna verksamhet inte är lönsam eller annat sätt förlorat sin

på menings-

fullhet, kommer det nerplöjda kapitalet att helt ha förlorat sitt värde. Detta händer inte med som förmår behålla sina infrastrukturkapital egenskaper. De senare byggs upp av kollektivitet i användningen vid samma eller över tiden, för

tidpunkt generell utformning många typer

av are. Stadens infrastruktur inte minst för nyttj representerar möjligheter kulturutbud, kontakter, och för bevarande av utställningar, omflyttning ursprungliga kapitaluppoffringar. Stadsinfrastrukturen är därtill en speciell typ av miljö för att bygga, utnyttja och omforma sociala nätverk av betydelse för beslutsfattande inom och kultur. politik, näringsliv

Staden som infrastruktur

I det rationella under offentligt ledarskap Europa började stadsbyggandet att ta form strax före och efter första i ett antal större städer. världskriget var det främst i Paris som utmärkt sig med sitt Tidigare stadsplaneringen I var det först under industrisamhällets boulevardbyggande. Sverige från mitten av 1940-talet och fram till 1970-talets början som skördeepok stadsstrukturen ändrades, raserades och rationaliserades i fordistisk anda. som idé hade då till slut nått från Fordfabrikens Funktionssepareringen till den i städernas

verkstadsgolv byggda miljön. Investeringar pro-

blev i växande finansierade med offentliga duktionsmiljö samtidigt grad medel. En idé blev att den samlokalisering av grundläggande bryta och bostäder som hade brukssamhället. arbetsplatser präglat

Med en kan man att det var industrisamsvepande sammanfattning säga hällets som och utbyggnaden av stadsprinciper vägledde förnyelsen i under var bland

regioner Sverige efterkrigstiden. Synen på stadsmiljön

ledande planerare att staden består av infrastrukturer. Hos kunskapsekonomins banérförare under det sena 1980-talet är radikalare budskapet - staden är infrastruktur. Det är intressant att konstatera att Genua som en handelsstad mer i med den senare tanken. Flera av tidig byggdes linje de italienska städerna av detta i

präglades synsätt övergångsskedena

mellan medeltid och renässans.

i städer som har infrastrukturegenskaper och därmed

Produktionsmiljöer förmåga att överleva en fortgâende ekonomisk omvandling kännetecknas

av att vara utformade för och närhet. Samtidigt

generellt personkontakter

krävs att de transportnätverken åstadkommer en tillräckligt omgivande en som en

god tillgänglighet. Härigenom uppnås mängsidighet utgör

till den som växt fram i Sveriges

motpart specialiserade tätortsmiljö

och ofta råvarubaserade orter. De senare har exportorienterade i ett flertal städer Ruhrområdet, i storslagna motsvarigheter kring mellersta och i norra Frankrike. I dessa stadsregioner är inslaget

England

av sönderfall samma sätt som i Polens industriella konurbationer

stort, på

och i industristäder. Dessa orters utmejslade

Östtysklands skarpt

infrastruktur visar sitt rätta ansikte under städernas när

nedgångsfaser,

Staden

produktionen som orten är specialiserad på går tillbaka. Hela tätorten framstår då som ett föråldrat plötsligt arbetsområde där den byggda

miljön fått en uttunnad ekonomisk och därmed användning sjunkande

värde. I efterhand ställer vi Var dessa

frågan: miljöer generellt byggda

stadsregioner? Var deras och nätverk bebyggelse genuin infrastruktur?

Många svenska brottas under

tätortsregioner 1900-talets sista två decennier med ovanstående Ambitionerna att omvandla problem. gäller en tätort till specialiserad en stadsregion med generella infrastrukturegenskaper som kan ge för nästa sekels

grogrund kunskapsekonomi.

Exempel är Borås, Eskilstuna, och Gävle-Sandviken.

Falun-Borlänge Itvå

stadsregioner är denna om en i framtiden kamp plats särskilt tung; det gäller Malmö- och Göteborgsregionerna.

Man kan ställa Behövs inte en mer definition

frågan: precis av vad som

är infrastruktur och vad som inte är det? Går det inte att en lista göra över som kan

infrastrukturegenskaper överlämnas till stadsplanerare i

regioner som Malmö och Efteråt kan det vara lätt att Göteborg? avgöra huruvida en har erhållit i

investering infrastrukturegenskaper tillräcklig grad. Frågan är: Hur väl kan den funktion

stadsplaneraren förutsäga som en viss kommer byggd miljö att få? Självklart är det så, att uppgiften att forma infrastruktur för en framtid stadd i alltid har utveckling stora likheter med annat av

slag utvecklingsarbete. Möjligheten att skapa något

nytt och att göra en innovation innebär att det finns ett moment av

oförutsägbarhet.

Slutsatsen om som en sammansatt infrastruktur stadsmiljön utan ekonomiskt åldrande är en idealbild. måste under-

Infrastrukturegenskaper

hållas och När detta kan förnyas. lyckas stadsregionen erbjuda fyra ekonomiska fördelar. Den första är ekonomisk säkerhet och för trygghet hushåll och individer. Det tex

gäller tillgången på arbetstillfällen och

möjligheter att smärtfritt arbete utan att

byta flytta. Grundförutsättning

för detta är en brett sammansatt ekonomi. Den kollektiva konsumtionen kan ske på ett sätt i resursbesparande stadsregioner med genomtänkt ut-

formning. Kostnaden per invånare för den tekniska infrastrukturen och

byggda miljön blir därmed än i orter. betydligt lägre glesa Stads-

S0 U 1990:32

regionernas tredje fördelsområde gäller produktion och konsumtion av alla som förutsätter närkontakt mellan leverantör och mottagare. tjänster Den som ger ett särskilt är deras fjärde egenskapen stadsregioner försteg förutsättningar att erbjuda effektiva marknadsplatser för varor, tjänster och kunskaper.

Denna bild kan En under 1900-talets problematiseras. viktig förändring sista kvartsekel är att närhet i traditionell rumslig mening har kommit att i växande grad ställas mot närhet i nätverk. Det gäller särskilt förmedlad närhet via tele- och datornät. Det också närkontakt mellan gäller individer via flygnät och andra snabba persontransporter. Med en mellan centrala Paris och centrala London blir

snabbtågsförbindelse

möjligheterna för närkontakt mellan aktörer i lika stora respektive city eller större än mellan i två åtskilda delar av Paris samarbetsparter London. är det så att bara kan förbinda

respektive Samtidigt snabbtåg

stadsregioner som är tillräckligt stora och tillräckligt intressanta för varandra för att ge nödvändigt trafikunderlag. Den infrastrukturlänk som snabbtåget skall färdas kräver avsevärda

på investeringsinsatser.

Den franska infrastrukturpolitiken tycks innehålla en strategi som syftar till ett utvidgat Med ett framtida nät som samman stadsbegrepp. knyter Paris med London, Bordeaux, och Lyon, Geneve, Strassbourg-Stuttgart Brüssel blir alla dessa länkade städer delar av Paris viktiga stadsregionen - och framför allt av centrala Paris. Genom att staden till ett nav av göra detta slag har man tillfört den en systemegenskap. Av just det skälet blir en infrastruktur för alla men särskilt för Paris.

snabbtågsnätverket parter,

Det är samma slag av som Arlanda i det

monopolposition uppnådde

svenska flygnätet 1980-talet. En huvuddel av 1990-talets mest

på

omtalade infrastrukturplaner är likartat sätt knutna till Stockholms-

på

Det mellan Arlanda och Stock-

regionen. gäller snabbtågsförbindelser

holms centrum. Det inkluderar också j Mälarbanan, även om ärnvägslinjen den senare ett markerat sätt innefattar ambitionen att

på utnyttja

nätverkslösningar för en framtida Mälarstad, en storstad med 2,5 miljoner invånare.

Staden

Infrastruktur som möjlighetslandskap

Den bild som tecknats ovan infrastrukturen i en som

återger stadsregion

ett Ett sådant får sin när det möjlighetslandskap. landskap betydelse befolkas av aktörer som förmår upptäcka dess möjligheter. Det finns därför skäl att skilja mellan de objektivt observerbara möjligheter som ett och de som infrastrukturlandskap erbjuder möjligheter uppmärksammas och blir av aktörer. Genom av olika infrautnyttjade landskapets analys strukturmiljöer kan vi fastställa att det finns betydelsefulla strukturskillnader och också vilket sätt de

klargöra på påverkar produktiviteten

inom olika verksamheter. Inom kan man t ex visa tillverkningsindustrin att produktiviteten inom maskin- och transportmedelsindustri under större delen av efterkrigstiden varit beroende av egenskaper hos den Närmast helt oberoende av dessa regionala produktionsmiljön. egenhar däremot träbearbetande industrier varit liksom standardiserad skaper av och textilvaror. Det inte att de produktion gummi-, plast- betyder senare är okänsliga för skillnader i transport-, mark- och lokalkostnader. Däremot har de inte av ett utvecklat

någon påvisbar produktivitetsfördel möjlighetslandskap.

Beroendet av infrastrukturens utformning är större när

genomgående

man rör en skala bort från vidare mot tjänstesig på varuhantering, och över till kunskapshantering och förhandlingsproduktion slutligen verksamhet. I detta vi till definitionen av infra-

perspektiv kan: återgå

struktur med

som kapital egenskaperna odelbarhet, orörlighet, mång-

samt Den sistnämnda är den

sidighet, tillgänglighet systemfunktion.

som närlvi vill markera skillnaden mellan

egenskapen väger tyngst

infrastruktur och

lSom

annat kapital. exempel på systemfunktion

återkommer en bred av olika nätverk som möjliggör uppsättning ekonomiskt och socialt liv i Därmed fäster vi uppmärkstadsmiljö. samheten att nodbundet och länkbundet tillsammans ofta

på kapital

utgör nätverksinfrastruktur, vars funktion är att skapa tillgänglighet. Dessa nätverk bildar i ett särskilt slags möjlighetslandskap. stadsregioner Det senare kan ses som en för att utnyttja sociala grund bygga upp och nätverk för Genom att stadens infrastruktur är en bas personkontakter. för underhåll och av för när-

av, omdaning förnyelse personnätverk

SO U 1990:32

kontakter får den särskilt stor betydelse för aktiviteter som näringslivstjänster, handel med samt kultur- och

kunskaper politikproduktion.

Delar av en är inte enbart en lokal utan också en nationell stadsmiljö infrastruktur. Denna synpunkt har ofta fått försvara koncentrationen av infrastruktur till primatstäder som Stockholm och Paris. Förutsättning för detta är den som åstadkoms intermellanregionala tillgänglighet genom urban infrastruktur. Det i Europa under 1980-talet mest uppmärksammade exemplet på en målmedveten politik av detta slag är uppbyggandet av det i Frankrike som har Paris som den

snabbtågssystem

enda På likartat sätt är Arlanda i Stockholmsegentliga knutpunkten. regionen en obestridig knutpunkt i det svenska nationella flygnätet. En utvidgning av samma ambition innebär att man ger Stockholm rollen som internationellt flygnav i norra Europa där Norges, Finlands och Baltikums större urbana noder, inklusive och Moskva, bildar länkfästen. Leningrad

De exempel på nätverksbyggande som vi givit leder tanken vidare till vad flera historiker betecknat som kritiska element i ett infrastruktur- I ett nätverk är det lätt att illustrera detta med en enda - kritisk

byggande.

- länk som efter sin tillkomst binder samman två tidigare separata nätverk. Sådana länkinvesteringar är inte sällan upphov till närmast explosionsliknande när de två nätverken skall sig kedjereaktioner anpassa till varandra. Ett på senare tid uppmärksammat fall av detta slag är den bro som byggdes över Bosporen på 1970-talet. Motivet var att förbättra med särskilt till de behov som

Europa-Asienmotorvägen hänsynstagande

den lastbilstrafiken ha. Resultatet av den nya bron blev

långväga ansågs

inte av det slag man utmålat under planeringsstadiet. Mycket snabbt blev brolänken helt fylld av lokal persontrafik. De två hälfterna av Istanbul växte i ett slag samman och fick en integrerad arbetsmarknad. Lastbilstrafiken fick snart till den som tidigare

ganska återgå färjeförbindelse

förbundit Asien och Skälet var helt enkelt att broförbindelsen Europa. inte lika som Bron av erbjöd god tillgänglighet lastbilsfärjorna. fylldes lokal pendlingstrafik. Den hade åstadkommit en ny och större stadsregion.

Staden

Det mest svenska en kritisk länk av ovannäraliggande exemplet på stående slag är de många förslagen till en fast förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn. Förutom en möjlig integrering av de två stadsdelarnas arbetsmarknad skulle en fast förbindelse i en respektive handvändning ge Malmöregionen en kraftigt förbättrad tillgänglighet till en internationell flygplats. Andra exempel från Sverige gäller korridoreffekter i samband

med nya flygplatslokaliseringar. Ett tänkbart projekt av detta slag är en

flygplats med läge mellan Norrköping och Linköping. De två länkarna till en sådan flygplats skulle dels förstärka samspelet mellan de två städernas arbetsmarknad, dels ge upphov till nya verksamheter i den flygplatscentrerade korridoren. I det så kallade Trestadsområdet med Trollhättan, Uddevalla och som hörn finns till infra- Vänersborg förutsättningar med starka En i

strukturinvesteringar synergieffekter. ny flygplats

centrum i de tre orternas skulle leda till en

triangelområde kraftig

uppgradering av kapacitet och kvalitet hos det inomregionala transportsystemet. De tre orterna ligger i dag mycket nära varandra men är separerade av en medioker tillgänglighet. En gemensam, central flygplats med nya väglänkar och ansluten kollektivtrafik skulle göra de tre orterna till en sammanhållen stadsregion, uppbyggd efter nätverksprinciper med utan Den skisserade infrastrukturen har hög tillgänglighet trängsel. således den kritiska länkens kännetecken - med den tolkning av förutsom vi här.

sättningarna gjort

Teknikutveckling, åldrande och förnyelse

Slutsatsen om stadsmiljön som en sammansatt infrastruktur utan ekonomiskt åldrande är en idealbild. Marknadsekonominerna har under hela den industriella utvecklats i av växande och av-

epoken långa vågor

tagande investeringsintensitet. Introduktionen av ny och avgången föråldrad teknik liksom initiering av nya liknande

produktområden följer

markerade

ochsamvarierandevågor.Därigenom uppstår årgångsmönster

hos det investerade kapitalet. För maskiner och utrustning ger det upphov till ganska tätt återkommande pulser av nyinvesteringsbehov, beroende på att förslits och att blir produktionsutrustningen fysiskt, utrustningen tekniskt och ekonomiskt föråldrad.

De beskrivna blir särskilt uppenbara när man ser till

årgångseffekterna

som helhet. Atmosfären ien stad inte minst byggda miljöer skapas genom att vi kan identifiera olika sammanhängande delar som var och en tillhör en viss Det hindrar inte att delar av en stad kan epok. många epokmärkta fortsätta att som infrastruktur under och förändrade fungera nya ekonomiska och sociala villkor. I äldre stadsregioner återfinns tydliga hos i skilda arbets- eller verksam-

årgångsmönster produktionsmiljön

Ett snabbt åldrande hos arbetsområden kan flera

hetsområden. uppstå på

sätt. är när i den byggda Föråldringsprocessen ofrånkomlig egenskaperna är alltför och alltför tidsbundna. Åldrandet miljön produktionsspecifika accelererar när en rum och

genomgripande teknologiomvandling äger

ställer all vid sidan av utvecklingen. generalitet

Ovanstående ställer särskilda krav i

processer på infrastrukturpolitiken

och för Generellt utformad, attraktiv infrastruktur är en stadsregioner. bristvara som bör för de aktiviteter som kan dra störst ständigt frigöras fördel av den. När snabb teknikförnyelse träffar generellt utformade det att underlätta utflyttningen av verksaminfrastrukturmiljöer gäller heter som utsätts för ett snabbt ekonomiskt åldrande. Samtidigt måste stimulans av aktiviteter som bärs fram ges för inflyttning expanderande och

av den nya tekniken. Den andra typen av åtgärd är att förnya bygga

om infrastruktur som har kommit ur fas med krav som ställs av nya aktiviteter.

Under 1970-1990 har integrationssträvandena iEuropa medfört perioden att städerna inom EG-området fått en starkt varierande utveckling som kan återföras i vilken de har tillgång till infrastruktur som på grad ger i De stadsregioner som är försteg EG-integrationens nya näringsliv. lokaliserade i bumerangform från London längs Europas nya styrkebälte till Milano har av och framväxt

gynnats integrationen kunskapsekonomins

ett helt annat sätt än De senare har olika sätt fått

på övriga regioner. på

en i förhållande till den centrala infrastrukturen. Många perifer position av dessa regioner har utmärkt sig på 1970- och 1980-talen av en föråldrad infrastruktur som för ett halvsekel sedan eller mer som stöd till byggdes eller hamnverksamhet - ibland för båda aktiviantingen kolbrytning teterna. Försöken att dessa har förblivit få och

förnya miljöer begränsade.

Sraden

Inte bara den miljön utan också arbetskraftens utbildning och probyggda duktionserfarenhet tillhör de investeringsområdena för dessa verkliga stadsregioner.

Kan man peka på några exempel i där en förnyelsepolitik och Europa fått observerbara följder? Finns det stadsgenomgripande stadsplanering som återvunnit en ekonomisk vitalitet under den aktuella regioner Vi kan fram flera intressanta fall. och har perioden? plocka Bologna Lyon haft en som kännetecknas av en lokal stadsförnyelsepolitik som utveckling i stor blev formulerad tid tillbaka. Den har haft så utsträckning lång starka av att det vore fel att se den som en inslag framförhållning reaktion I dessa två har på allvarliga problem. stadsregioner problemen anteciperats och hanterats på ett tidigt stadium.

är ett på en som vid slutet av 1960-talet fick Glasgow exempel stadsregion en kris. Den lokala var i detta fall

uppleva kraftig utvecklingspolitiken på

ett entydigt sätt utformad som en reaktion på fullt utmognade problem. Med sin bakgrund i hamn- och varvsaktiviteter lyckades den nya och resurskrävande till den sjätte mest framgångsrika politiken höja Glasgow inom EG för 1971-1988 när det gäller förbättringar av regionen perioden arbetslösheten, serviceutbudet, capita och beregionalinkomsten per folkningsomflyttningen.

I Glasgow hade problemen blivit dramatiska redan på 1960-talet. Insatserna under det 1970-talet. En reaktion

påbörjades tidiga senarelagd

av samma slag återfinns för stadsregionerna Birmingham och Rotterdam.

Förnyelseinsatserna kom att likna dem i Glasgow. Politiken inriktades på

och med avsikt

infrastrukturinvesteringar, bostadsupprustning åtgärder

att diversifiera den lokala ekonomin, uppmuntra tillväxten av affärstjänster och uppbyggnaden av kommunikationer.

Näringslivs- och bostadsinfrastruktur

Infrastruktur för näringslivet är inte begränsat till egenskaper i en stadsregions olika arbetsområden. För efter 1965 har studier

perioden många

där stadsinfrastrukturen som helhet blivit

gett exempel på förlopp

Dessa observationer omfattar kretsen Cordoba, Malaga, otidsenlig. Valenciennes, Sunderland och Barcelona, Neapel, Liverpool, Palermo, Det omvända i för de och Sheffield. gäller långa stycken expansiva i De återfinns i den breda förnyelseintensiva stadsregionerna Europa. stadskorridoren från ner till norra Italien kring Milano. Londonregionen Kända namn i denna stora krets är Frankfurt, Bryssel, Amsterdam, och Bologna. Stuttgart

Under 1980-talet har forskare i EG:s att inventera regi börjat systematiskt och klassificera i Det visar möjlighetslandskapet Europas stadsregioner. då att infrastrukturen i stadskorridoren från London till Milano sig från ett markerat sätt. Det är inte särskiljer regionen övriga Europa på främst den den inkomstnivån och den lägre arbetslösheten, högre snabbare tillväxten som de olika stadsmiljöerna åt. Istället framstår

skiljer

stadskorridoren som egenartad genom att huvuddelen av hela Europas infrastruktur finns koncentrerad till korridoren. Koncentrationen gäller av de internationella nätkommunikationskapaciteten, utbyggnaden verken och för FoU, kultur och internationell finans. En lång byggd miljö rad aktiviteter och fenomen har den arena som stads-

anhopats på

korridoren under 1900-talets andra hälft. Listan omfattar erbjudit av multinationella internationella tekniklokaliseringar företag, och

utvecklingsprojekt, forskningslaboratorier experimentverksamhet,

finansiella och börser, liksom Det gäller också organ mediaföretag. mäss- och telenät och

flygkapacitet, kulturutbud, kongresskapacitet,

annan kommunikationskapacitet.

Miljön i Europas stadskorridor har erhållit sin starka position i pro-

till de som gjorts att regionens portion ansträngningar fortgående förnya

Det är ännu bara öar och band i den breda och korri-

infrastruktur. långa

doren som kommit till i det ekonomiska livet att anpassas förändringarna och teknikens Attraktiviteten hos den stora korridoren utveckling. ger

emellertid starka inpulser till fortsatta ansträngningar. Framgångsrik

av leder normalt till att kapaciteten sikt blir

förnyelse stadsmiljön på

När i en sådan situation försöker överutnyttjad. nya näringslivsaktiviteter få ett fotfäste i kan den ekonomiska hämmas och helt regionen förnyelsen avstanna att all infrastruktur är Under genom nödvändig upptagen.

Staden

1970-talets mitt blev det tydligt i av världens storstäder att nya

många

kontaktkrävandeochkunskapsbaseradeverksamheterhade svårtattfinna lokalutrymmen och markområden med tillräckligt hög tillgänglighet. Lösningen på denna bristsituation kom att bli korridorutbyggnad. Det har blivit bilsamhällets sätt att hantera ett historiskt sett generellt att finna områden i problem, nämligen nya högtillgängliga stadsregioner.

I alla delar av världens stora stadsregioner där det nya näringslivet under 1970- och 1980-talet skjutit fart finner vi att utvecklingen fått växtkraft i områden med och där mark mycket god tillgänglighet samtidigt byggbar funnits till hands. Det har korridorer av typen Route 128 i Bostongällt regionen och liknande leder kring San Fransiscobukten. Samma mönster återfinns i München, och London. Dessa leder har under de Stuttgart aktuella årtiondena kombinerat mark och Många ledig hög tillgänglighet. av dessa korridorer för har sammanbundit en ny teknologisk regim en tätortsdel med en av eller bundit två delar av regionens flygplatser ihop en flerkärnig struktur. Korridoren Stockholm-Arlanda-Uppsala tillhör denna kategori. I Göteborgsregionen finns flera embryon till korridorer för kunskapsekonomins näringsliv.

Infrastruktur kan ses som teknikbestämt kapital med systemuppgiften att och för olika av kontakter. Till skapa tillgänglighet förutsättningar typer infrastrukturen knyts därför olika former av

genomgående tillgänglig-

hetsanordningar som sådan

återspeglar varje teknikepok. Exempel på

nätverksinfrastruktur är bilvägar, tunnelbanor, hissar, telefon-,

spårvägar,

telefax- och datornät. Dessa avser att åstadkomma tillgänglighet system utan närhet och utan packning i rummet. Den traditionella och fortfarande dominerande infrastrukturtekniken är dock att närhet och skapa tillgänglighet med hjälp av täthet och packning av aktiviteter i rummet. Med denna teknik blir det särskilt att stöta bort

viktigt tillbakagående

aktiviteter från attraktiva i näringslivet blir lägen. Förnyelsetakten därmed beroende av att infrastrukturen successivt görs dyrare, att lokalhyrorna ökar. Där markpriserna stagnerar stimuleras inte heller standardiserade verksamheter till att bort från täta och centrala flytta delar av en stadsstruktur. På ett sätt blir samma självförstärkande miljö

SO U 1990:32

mindre attraktiv tills eventuella åstadkommer en gradvis ingrepp uppgradering av infrastrukturegenskaperna.

Infrastrukturen i tätort kan schematiskt indelas i varje produktionssystemets infrastruktur och bostadsinfrastrukturen. Under industrisamhällets kulmen utvecklades en teori som innebar att produktionsvar kraftkällan för en och systemets utveckling regions hushållsbildning därmed i bostadsinfrastruktur. drag sammankopplade investeringar Nya i ekonomier medför att anser Europas många att en ny planeringsteori behövs. En sådan bostadsinfrastrukturen i centrum. ny modell placerar Ett skäl är att kunskapsekonomins arbetsställen måste anpassa sig till var arbetskraft med lämplig kompetens finns lokaliserad. Ett annat skäl är att för att dela upp sin verksamhet nätverks-

frihetsgraden företag på många

kopplade arbetsenheter har ökat under flera årtionden. Slutligen, i värdetermer utgör bostadskapitalet nära hälften av Europas stadsen femtedel avser andra former av bostadsbebyggelse; ytterligare infrastruktur.

De samband som utvecklats innebär en tilltagande lägesfördel för stadssom bostadsområden och hushållsinfrastruktur med hög regioner hyser standard, gynnsamma boendekostnader, goda pendlingsvillkor samt till hushållsservice, skolor, utbud av tillgänglighet arbetsplatser, högre utbildning, kultur och rekreation. Bostadsområden av ovanstående slag förutsätter en rikt sammansatt infrastruktur som ger ett attraktivt ur hushållens Sambandets dymanik har möjlighetslandskap perspektiv. som bekant mekanismer: När bostadsinfrastrukturen i en självreglerande region får hög attraktivitet samtidigt som antalet bostäder förblir då i begränsat, stiger bostadspriset regionen.

Den som väljer att anpassa lokaliseringen nya modellen återger företag av sina arbetsställen till det existerande mönstret av bostadsinfrastruktur i en region. Uppgiften att infrastrukturen i en tillförs

planera stadsregion

därmed alternativa infallsvinklar. är förstås detsamma, Huvudproblemet nämligen att skapa tillgänglighet mellan arbetsplatser och bostäder. I detta sammanhang noterar vi att under 1900-talets andra hälft har en avgörande del av infrastrukturen för efter arbetspendling organiserats

Staden

privatbilismens principer. Denna har nått typ av kommunikationslösning en i Ur denna situation växer även i vändpunkt Europas stadsregioner. Sverige fram med flera planer på nätverksbyggda stadsregioner separerade noder. En sådan i vardande är runt ny stadsregion regionen Mälaren med en utbyggd infrastruktur för tät

snabbtågstrafik på

Mälarbanan. Framtida snabbtåg mellan Stockholm och och Uppsala Stockholm och kommer likartat sätt att med en stor Göteborg på fyllas andel Persontrafiksförbindelser mellan Malmö och arbetspendling. Köpenhamn till samma bild. fogar sig

Den största under nästa sekel är av en infrautmaningen byggandet struktur för en ekonomi som förmår underordna om sig principer ekologisk balans. Nästa sekels industri utsätts för krav på att införa helt slutna produktionssystem med minimal interaktion mellan natur och till-

verkningsprocess. För hushållens hemmaproduktion och konsumtion

aktualiseras samma typ av mål med krav om avancerade logistiska system för och av och av-

insamling återanvändning förbrukningsresurser

fallsprodukter. av detta har tätare infra- System slag stadsregionens struktur som en

förutsättning.

människor omkommo Många genom vattnet, därför att det hade blivit så bittert. (8:1 I)

6. HUSHÄLLNING

När många människor bor tätt ger detta närhetsfördelar för byte av varor, och idéer. Både och konsumtion lämnar emellertid tjänster produktion efter som i täta ett sätt skadar den sig restprodukter, regioner på påtagligt lokala Med ökande har dessa skador brett ut sig till miljön. produktion ett allt större omland. Samtidigt har den urbana produktionen, men också urbana livsformer, till att hela landet; den globala generaliserats gälla kommer därmed i ökande från många och miljöbelastningen utsträckning var för sig små källor.

Täthet och är delvis sätt att nå närhet mellan transporter utbytbara individer och verksamheter. I detta val har hittills bördan av negativa

nästan helt tätheten. Ett på miljövärderingar legat på globalt synsätt

och fokuserar de trans-

resursförbrukning miljöpåverkan närhetsskapande

och dessa är mera i Tätheten som en porterna nödvändiga glesa regioner. närhetsbehoven får därmed en värdering - ur just lösning på positivare miljösynpunkt.

Den tidiga staden

Närhet under täthet. Den

skapades tidigare epoker huvudsakligast genom

ledde ända fram till 1800-talet till nödvändiga transportminimeringen täta, koncentriska städer. Det var svårt för dessa städer att bli verkligt av fick av främst ske från stora; försörj ningen befolkningen transportskäl i en snävt avgränsad närregion.

Detta var städer som inom hade stora sina egna gränser miljöproblem; vatten var en bristvara och avfallet tenderade att stanna i närheten. den och nationella var obetydligt; den

Inflytandet på regionala miljön på

Staden

globala nivån märktes dessa städer knappast alls. Människosystemet var marginellt i förhållande till naturens system.

J ärnvägens stad

Den spårburna trafiken det för städerna att växa. Förgjorde möjligt sörjningen med varor klarades av lättare än förut och inom staden mycket kunde arbets- och serviceresorna sträckas ut över stora distanser. Vi fick de första stora städerna. riktigt

Med koncentrationen av och till

bebyggelse längs spårutbyggnaderna

hållplatser och stationer ändrades mönstret iden stora stadens utbyggnad radikalt. Med de ofta radiellt formade lederna ökade centrums vikt. Uppdelningen i boende- och blev - delvis av arbetsplatsområden miljöskäl - mera markerad. Stadens form och av boende och service lokalisering var underordnad restriktioner. Detta varfrån transportmedlens tvingande transportsynpunkt energisnåla städer.

möblerade också landet. Stationsorter och Järnvägen järnvägsknutpunkter växte till städer och gamla städer, som blev liggande vid sidan av, stagnerade. Regionalt ledde järnvägens nästan totala monopol på snabba och tunga transporter till geografisk koncentration av den moderna tidens verksamheter och människor; detta var en då förlorade period glesbygden

befolkning strikt i takt med de areella näringarnas urbana tillbakagång;

verksamheter kunde bara nå närhet till andra verksamheter genom kollektiva transportsätt.

Tack vare de radikalt förbättrade kommunikationerna och ett ökat välstånd kunde de växande storstäderna ta emot starkt ökande mängder varor, som, när de förvandlades till avfall, inte stannade lokalt utan genom avloppsledningar och skorstenar fördes ut över allt höga vidare, omgivande regioner. De kollektiva till nertransporternas bidrag smutsningen var emellertid fortfarande obetydligt.

Järnvägens stad var också industrins stad. Även om de allra mest nersmutsande verksamheterna oftast inte låg i de stora städerna, så

industrierna stora källor till både luft- och vattenföroreningar. utgjorde De hälsoriskerna i den staden ersattes efter biologiskt grundade tidiga hand med kemiska; hälsofaran i de förödande epidemierna låg ej längre utan i en mera kemisk infiltration; detta var astmans och stensmygande lungans period.

Bilismens stadsregioner

Fram till 50-talet en underordnad roll i spelade personbilen Europas USA här klart före och där redan under 1920stadsregioner. låg började talet växande städer strukturen till nya och snabbt att anpassa den fysiska den frihet som bilen resornas start och mål. Bostäder och gav för verksamheter behövde inte koncentreras för att korta

längre ge gång-

avstånd och för kollektiva Los

underlag transporter. Angeles-regionen,

som efter att ha startat som en utvecklades till utpräglad spårvagnsstad som för en region som skapats för motsatsen, uppfattades arketypen flera av och politiker bilismen; generationer europeiska planerare strävade i sitt arbete att undvika denna icke-stad.

Det är bilens och dess som vi nu

stadsregion planeringsförutsättningar

lever med. I det emellertid fram till 70-talet innan man i Sverige dröjde i stor den friheten i lokali-

samhällsbyggandet skala tog fasta på nya

Så tex stora delar av miljonprogrammets seringsmönstret. skapades stadsdelar utifrån ambitioner om vilket höga kollektivtrafikanpassning, alltså skedde under en då bilen redan hade blivit en vitt spridd period Dessa täta stadsdelar landet ratades följdriktigt ägodel. på nog av det svenska folket när alternativa boendeformer kunde erbjudas. bilägande i Bilen har således som kollektivtrafiken

löst upp de strikta planeringskrav

ställde; bostäder, arbete och service kunde lokaliseras mycket friare och individerna det, i kilometer räknat, starkt ökade

tog godmodigt på sig

transportarbetet. Successivt har det fysiska utbyggnadsmönstret anpassats till den luckorna mellan och stationer har

nya friheten; transportleder

ut som över mycket

fyllts samtidigt motorvägarna möjliggör pendling

avstånd. till effektiv kollektivtrafikförsörjning har långa Möjligheterna De största skedde i och de medeldärmed minskat. förändringarna kring

Staden

stora städerna. Bostäder började byggas avstånd från centrum som

på

förutsatte mycket lång bilpendling; detta var områden som under en period kallades kvinnofällor en som under 80-talet terminologi försvunnit tack vare ett utbrett flerbilsägande.

Parallellt med denna inom kommunikagrundläggande omvandling tionernas område har de stora städernas för av betydelse produktionen varor minskat. Särskilt gäller detta för Stockholm där tillverkningsindustrin nu endast svarar för ca 10 procent av sysselsättningen och inom denna rest spelar den rena en successivt miljömässigt tankeproduktionen allt större roll.

Till dessa städer nu all världens och konsumtransporteras produkter tionen av dessa ämnen lämnar efter sig en rik flora av restprodukter. Denna stadens metabolism en allt vidare och ytterst

påverkar omgivning,

inverkar städerna även den är

på globala miljön: Människosystemet ej

i förhållande till naturen. längre marginellt

Den globala är emellertid inte för staden och

påverkan något specifikt

dess inbyggare; den människan finns nu i alla delar högkonsumerande av de utvecklade länderna; är vår konsumtion i stort sett per capita densamma oberoende av hur tätt vi bor; tätheten i sig blir en ointressant variabel när det konsumtionens den gäller påverkan på globala miljön. Variationerna i täthet blir däremot klart intressanta för hur omfattande de miljöstörande måste vara. transporterna

Den våldsamma av materia från ett omland som alltmera ansamlingen approximerar världen ställer de stora inför ett kvittregionerna blivningsproblem av stora dimensioner. Utspädning är ej längre acceptabel. Deponering, som dessutom är en variant den

långsiktigt på

oacceptabla utspädningen, börjar nå sina gränser och recirkulationssystemen är fortfarande outvecklade. mycket

Trots dessa hot så är det under de senast tiotalen år som

långsiktiga just

staden nödtorftigt har få flera av de mest avfallsbörjat uppenbara under av problemen kontroll; reningen avloppsvatten och avgaserna från

S0 U 1990:32

har kommit och drivs snabbt allt i vissa uppvärmningen långt, längre till vilka kan räknas. av det fasta länder, Sverige Omhändertagandet avfallet den bristen - inte som ses -trots stigande på välbelägna deponier

något avgörande problem.

har biltrafiken etablerat som det stora miljöproblemet. I Samtidigt sig svarar bilen i 1990-talets för ca 40 av konsum- Sverige början procent tionen av fossila bränslen och en än andel av föroreningarna efterhögre som av lätt skäl är sämre än vad gäller den stationära reningen förklarliga konsumtionen. Den som bilen ger, att närhet utan täthet möjlighet skapa får därmed och utan anpassning av bebyggelse till styva transportsystem, negativa konsekvenser för miljön.

Det är nu konsumtionen och bilen som den stora stadens skapar Den av varor har antingen bort-

miljöproblem. fysiska produktionen

lokaliserats eller så har dess under en tidigare helt miljöeffekter bringats otänkbar grad av kontroll.

Den orsaken till att konsumtion och produktion nu byter bakomliggande som källor till i de mest utvecklade länderna, är att plats, miljöproblem verksamhet materialmässigt är en skäligen enkel (och produktion

därmed lättrenad) - medan konsumtionen i ett högkonsumerande

omfattar all världens vilket

samhälle produkter/ material, gör avfallet

Dessutom är antalet konsumerande människor utomordentligt komplext. medan antalet är litet; att kontrollera få är lätt,

stort, produktionsenheter

- om de utser sina kontrol-

att kontrollera många är svårt speciellt själva

lanter i demokratiska val.

Flygets land

Under det tiotalet år har den nationella och inter-

senaste flyget på

ett i det närmaste revolutionerande sätt, minskat

nationella nivån, på

sambandet mellan närhet och täthet; i en internationaliserad ekonomi verksamheter allt mera och måste därmed hämta sin specialiseras information och sina från en allt vidare räjong. Genom samarbetspartners har också centra i landet knutits så nära storstaden inrikesflyget avlägsna

Staden

och den internationella att de funktionellt världen, börjar ses som en del av denna; nästan en av den sektorns fjärdedel offentliga centrala funktioner ligger nu utanför Stockholm, vilket hade varit svårt att tänka innan sig flygepoken.

De svenska mellanstäderna är vad de interna gäller transporterna rationella enheter. har de alltså fördelar i förhållande

Miljömässigt till

storstaden sina korta interna avstånd

genom och genom att belastningen på närmiljön är relativt liten. För att kunna i den moderna

fungera ekonomin måste emellertid mellanstäderna relativt sett ha mer av

långväga kontakter mellan än de stora Den interna

regioner regionerna. effektiviteten köps alltså till av omfattande priset mellanregionala transporter. Uppenbarligen spelar flyget därvid en särskilt roll avgörande för de norrlandsstäderna. avlägsna

Sett i relation till bilismen är fortfarande

flyget en marginell företeelse

vad effekterna det svarar gäller på miljön; ännu för mindre än fem procent av av fossila bränslen. Det finns

Sveriges förbrukning dock

anledning att att som nu befinner uppmärksamma flyget miljöproblem sig i ett läge som i om bilens i mycket påminner början av 70-talet; ej heller då bilen som stor konsument fossila

sågs någon av bränslen, och vi fick

paradoxen av för välisolerade energiska statliga program byggnader, som lokaliserades på ett sätt som krävde en och energislukande miljöstörande

bilförsörj ning. Och 20 år senare, svarar bilen för ca 40 nu, knappt procent

av den fossila

bränsleförbrukningen.

Sveriges spridda ortsstruktur vidmakthålles ett omfattande genom

inrikesflyg. Också Sverige som land har emellertid i sin relation till resten

av Europa, ett motsvarande beroende av i andra delar av flyget; Europa har man inom korta bil- och

ganska tågavstånd genomgående större kontaktmöjligheter än största Det och

Sveriges regioner. perifera glesa Sveriges aktiva i den kontaktintensiva internationella deltagande ekonomin, sker därmed till relativt sett stora och

energi- miljömässiga

kostnader.

Tågets återkomst

I de täta delarna av Europa har flyget under 80-talet börjat nå absoluta Delvis som en av detta sker nu

kapacitetsgränser. återspegling mycket

omfattande i som och högfrekventa investeringar tågsystem, ger snabba Det mest kända är de franska som vid transporter. exemplet TGV, årtusendeskiftet skall kunna ca 70 av den franska beerbjuda procent att nå Paris inom 2 1 / 2 timmes restid. Men även folkningen möjligheter i har det - mindre uppmärksammat - skett en omfattande England från London och utåt South East med inemot 20 utbyggnad England, milj invånare, har mer och mer börjat fungera som en sammanhängande För denna som f ö har sin motsvarighet i region. europeiska utveckling, delar av USA, har det inte varit resurs- eller miljöhänsyn primärt globala som drivit utan snarare lokala och miljörest-

på utvecklingen, kapacitets-

riktioner för en fortsatt ökning enligt nuvarande modell.

Den täthet och snabbhet i förbindelserna som kan i de täta

tåget erbjuda

länderna kan endast i delar av ett glest befolkat

kopieras begränsade

land som och är i sådana områden endast bleka avbilder av Sverige Trots dessa begränsningar avtecknar sig en framtida originalen. uppav landet i en del där närhet kan åstadkommas miljödelning genom rena och en andra mera del som under mässigt transportmedel perifer överblickbar tid måste utnyttja dagens miljöstörande transportsystem.

svenska diskussion resultera i dels ett antal lokal- Dagens synes kunna de tre dels snabbtågssystem över trafiksystem kring storstadsregionerna, vilka främst kan komma att beröra triangeln Stockholmlängre distanser, lokaltrafik kan i förstone förefalla

Göteborg-Malmö. Beteckningen något

missvisande. De som diskuteras för kring Stockholm system regionen sträcker tex 150-200 km ut från centrum. Trots dessa avsevärda sig sträckor är det korrekt att använda beteckningen lokaltrafiksystem,

eftersom de primärt kommer att fungera för daglig pendling.

Denna av kan sikt

typ lokaltrafiksystem på skapa funktionsmässigt

sammanhållna, men storstäder. I dessa kongeografiskt spridda, urbationer blir de mellanstora städerna intressanta dels miljömässigt

Staden

genom att det tätortsnära trycket på naturen är begränsat, dels för att de alla tenderar att vara som de externa

energisnåla internt, samtidigt

förbindelserna kan ett sätt snabb-

upprätthållas på miljövänligt genom

tågssystemen. I detta senare avseende skulle de skilja sig påtagligt från mera avlägset belägna svenska centra.

Enkla visar att ca fem människor bor i de delar av kalkyler miljoner landet som kan komma att att beröras av snabba lokala och nationella Det är i dessa delar av landet det framdeles kommer att

tågförbindelser.

vara att vidmakthålla delar av det nuvarande kontaktintensiva

möjligt

närhetssystemet, utan att alltför belasta

påtagligt miljön.

renässans har mest vad

Tågets uppmärksammats gäller persontrans-

porterna. Det finns emellertid flera exempel på att europeiska regioner, som är utsatta för omfattande lastbilstrafik av genomfartskaraktär, nu denna utifrån lokala Diskussioner av denna börjar begränsa miljöhänsyn. art finns t ex i Danmark, norra Tyskland och Schweiz. I den mån sådana restriktioner leder till en omfattande av till överföring varutransporter detta svenska orters relativa attraktivitet för olika av

tåg påverkar typer

För vissa industrier blir åter intressant.

produktion. stickspåret

Från lokala till globala miljöhänsyn

Den har tillmätas en ökande

globala aspekten på miljöproblemen börjat

Det framstår därmed allt klarare att 80-talet i miljöavseende betydelse. en har för flera representerar strukturgräns. Utspädningsfilosofin typer av blivit helt inadekvat. I det blir föroreningar globala perspektivet därmed skillnaden allt mindre mellan de täta - där

regionerna utspädning

redan av lokala blivit - och regioner - där utspädmiljöskäl omöjlig glesa

ningen hittills varit ett trovärdigt alternativ, men nu måste kraftigt

reduceras.

Med ett blir det att röra bort från det lokalt globalt synsätt nödvändigt sig som ett kriterium en renhet eller iakttagbara problemet på regions hän mot ett mera abstrakt tänkande, där bedömningarna av smutsighet en eller en verksamhets hur stora

regions miljöeffekter bygger på

är per eller producerad enhet. Sett utsläppen /föroreningarna capita per i av konventionella av vad som är rent och vad som är ljuset värderingar smutsigt får detta skift i analysen paradoxala effekter. En region som sinnenas vittnesbörd är smutsig kan ändå, vad gäller bidraget till enligt den situationen, en effektiv resursanvändning globala representera per invånare eller krona Detta främst för hur per produktion. gäller kan ordnas i stora och täta kontra i små transportförsörjningen regioner och glesa.

I situation kan Stockholm, med av en internationellt sett dagens hjälp stor till arbete och service till relativt kollektivtrafikanvändning, ge närhet och därmed av vissa Det

låga energiinsatser låga utsläpp föroreningar.

står dessutom klart att de potentiella möjligheterna till

energisnålare

är störst i de stora och täta Detta gäller transportsystem just regionerna. för storstädernas interna kommunikationer men också för stora tättrafikerade nationella så framstår redan kort sikt

transportleder; på Stockholm-Göteborg som en sträcka där förbindelserna bör upprätthållas

med medan i andra delar av landet nuvarande måste

tåg, transportmedel

användas också i framtiden, om dessa inte skall komma in i ett regioner bakvatten.

kommunikationsmässigt

En som tar sin i de leder till

analys utgångspunkt globala miljöhänsynen

särskilt starka krav i vad de på neddragningar resursförbrukning gäller utvecklade länderna. Skälen till detta är väl kända och behöver inte

utvecklas. Vad händer om man applicerar samma tänkande på för-

hållandena inom Sverige? Var bör de största resursbegränsningarna sättas in? Om man särskilt ser till förbrukningen av fossila bränslen, och

därvid uppmärksammar att ca 40 procent går till transporter, så finns här det område där de olika delarna av landet fungerar på radikalt olika sätt.

Fördyrad och minskad bilåkning, fördyrat och minskat flygande får regionalt helt olika i den täta regionen är detta ett i

betydelse; problem,

den ett

glesa dråpslag.

Mot denna är det som talar för att det är i storstadsbakgrund mycket som den ändan i kommer att behöva regionerna tunga förändringsarbetet vare sin

ligga. Storstadsregionerna är, tack täthet, transporteffektiva

Staden

platser för urbant liv och urbana aktiviteter - och ett annat förhållande vore förvånande, eftersom de är för detta. I landets tillskapade just övriga delar däremot det urbana till stor del tack vare fungerar högkontaktslivet stora transportinsatser; för den svenska har bilen under de glesbygden senaste tiotalen år varit den stora källan till Vi har stabilisering. börjat få en urbaniserad som för sin existens allt mera glesbygd fjärmar sig från det lokala och antar urbana ekonomiska och sociala resursgrundlaget mönster.

Om det i framtiden blir att radikalt fossila bränslen nödvändigt spara på kan detta ske till minsta och ekonomiska kostnader i storstadspersonliga regionerna, där tätheten och redan finns och kan kollektivtrafiksystemen byggas ut. Detta skulle det att reservera en stor del av göra möjligt nationens framtida för de delar av landet där det nersmutsningskvot finns få alternativ till för den individuella

bilen/flyget rörligheten.

Detta mot att och lokala tenderar resonemang pekar globala miljökrav att sammanfalla. De relativt stora och täta har de största regionerna möjligheterna att reducera den utan att förstöra globala miljöpåverkan det nuvarande kommer en sådan närhetssystemet. Samtidigt inriktning av miljöåtgärderna att leda till att de täta regionerna - vilka redan har de största lokala problemen - får en välkommen reduktion i denna belastning.

De lokala har hittills lett De täta

miljöhänsynen utvecklingen. känsliga

regionerna varnade, likt en i tiden

gång kolgruvearbetarens kanariefågel,

för att något höll att koloxidhalten blev för och

på gå snett; hög fågeln

slutade sjunga; en När man nu inom den tydlig signal gavs till handling. nationella politiken fullt ut blir varse de globala kraven bör det därmed också bli lättare att motivera restriktioner i de täta där regionerna, ju sedan känts de boendes skinn. Det är emellertid

problemen länge på

långt ifrån säkert att denna intresseharmoni håller när den slår igenom i faktiskt beslutsfattande; ett om dubbla

politiskt tankeexperiment

bränslekostnader i visar vilken som finns storstadsregionerna sprängkraft i

nerlagt frågan.

SO U 1990:32

Krav på beslutssystemen

Storstadsregionernaärfunktionelltsammanhängande.Samtidigtbestäms

av och infrastruktur av ett stort antal lokala utbyggnaden bebyggelse och sektorer. Denna fragmentering har, som tidigare myndigheter påpekats, blivit speciellt under bilens tidsålder då den flexibla

påtaglig

bilismen över eventuella planeringsmissar; miljökostnaderna av bryggat denna har dock blivit stora. överbryggningspolitik

Åtgärder

som i en kan vara statiska (dvs påverkar miljön storstadsregion från den nuvarande strukturen som given) eller dynamiska utgå fysiska (där strukturen långsiktigt kan ändras).

och har hittills nästan helt dominerats av ett Miljö- energipolitiken statiskt vilket det att effektivisera verksamheter inom synsätt, enligt gällt ramen för redan existerande strukturer. Denna har det nuuppgift varande, kortsiktiga beslutssystemet klarat av på ett tillfredsställande sätt. Ett där boende, och service långsiktigt dynamiskt synsätt, arbetsplatser anpassas till resurssnåla transport- och energisystem, ställer krav på starka nivå, vilket i dagens OECD länder beslutssystem på regional uppenbar är en uppenbar bristvara.

Motsvarande krav finns för den nationella nivån, när man

på långsiktighet

nu med av i kan binda de tätare hjälp investeringar tågsystem ihop delarna av landet ett sätt. resurser för sådana

på miljövänligt Knappa

infrastrukturella bör av förbehållas de täta investeringar miljöskäl regionerna, där både närhets- och miljöeffekterna blir störst. Det blir därmed nödvändigt att diskutera eventualiteten av skilda transportsystem för tät- respektive glessverige. Sådana nationella prioriteringar förutsätter ett och sektors- och beslut; dvs långsiktigt synsätt regionövergripande en för den strukturen där möjligheter till närhet riksplanering regionala skapas till lägsta möjliga miljöbelastning.

Vilka är då möjligheter att introducera denna styrande politikens typ av planering på regional och nationell nivå? I dagens situation är det ett

trovärdighetsproblem att ambitionen om låg energiförbrukning/låg

Staden

inte understöds av något uppenbart tvång i form av miljöbelastning höga vi har alltså motsatsen till den stad där energipriser; tidiga järnvägens bristande av var kollektivtrafikanpassning bebyggelsen egentligen otänkbar. Långsiktigheten i politiken måste därmed skapas genom analyser av den framtida utvecklingen och mål uppställda mot en så abstrakt bakgrund har uppenbarligen stabilitet.

låg politisk

Ekonomiska styrmedel ställs i debatten ofta ut som ett marknadskonformt sätt att undvika top-down beslut av interventionistisk karaktär; politiken skulle alltså en beslut som slippa mängd konfliktskapande beslutsfriheten fört ex kommuner och lokala begränsar intressegrupper; the invisible hand förutsätts hålla Detta är dock sig just osynlig. orealistiska Om t ex radikala för förhoppningar. prishöjningar genomförs privatbilismen i en en Ökad

storstadsregion skapas efterfrågan på

alternativa vilket i sin tur ställer krav på politiska transportmöjligheter beslut. förlorar i värde och framtida ut- Avigt belägna regiondelar efter byggnader av transportsystem och bebyggelse måste anpassas varandra utifrån en kommunövergripande aspekt; allt i grunden djupt

politiska frågor.

den beslut. Men

Avgiftssystem skapar politiska efterfrågan på långsiktiga

kan verkningsfulla avgiftssystem verkligen bibehållas om de skapar krav på politiskt svåra prioriteringar?

av beslutsfattandet har varit ett dominerande i Decentralisering drag svensk politik under efterkrigstiden. Den offentliga sektorns uppföljning av den decentraliserade har varit motorisk Effektiviteten

politiken svag.

i lokala och beslut istället till stor del ha garanterats av

regionala synes marknaden; vad ekonomiska beslutsfattare och geografiskt rörliga

människor uppfattar som bra är därmed bra politik, och beslut är

dåliga

för att samma marknad så Marknadens dom alltså dåliga säger. tvingar fram en strävan efter marknadskonformt beteende, vilket i dagens svenska samhälle också innehåller en till långtgående anpassning internationella förutsättningar. Miljöaspekten i dess globala tappning tvingar här fram ett alternativt synsätt. Det räcker inte att marknaden säger att något är riktigt; samhällets långsiktiga utformning måste också

SO U 1990:32

stå i harmoni med nationellt nedbrutna, globala ambitioner /restriktioner

vad med resurser och miljö. gäller hushållning

Gör åter sådana som gärningar, du under din första tid. 2:5) gjorde (

7. STYRELSE

De kärnor i vilka måste ses gamla stadsbildningarna utgör stadsregioner som helheter. De institutionerna och politiska föreställningspolitiska världarna efter Det är därför angeläget att ställa släpar utvecklingen. Hur av stadsnätverken och stadsfrågorna: organiseras styrelsen regionerna?

Den politiska makten

I moderna samhällen utövas den makten politiska politiska genom institutioner inom väldefinierade Sedan nomadgeografiska gränser. folkens tid har de varit baserade och

politiska systemen geografiskt

världen indelad i en karta. Historiskt har gränserna för territorial-

politisk

stater i ändrats i samband med men ibland har frivilliga regel krig, unioner Även inom staterna är de nivåerna uppdelade uppstått. politiska och lokala administrativa gränser. Ofta har även försök genom regionala att ändra inhemska varit även om staten sin gränser konfliktfyllda, genom ibland har kunnat omstruktureringar i

Överhöghet genomdriva någon

- - stabil eller

form. Politikens territorialitet geografiska låsning synes

formel som skulle kunna lösa upp detta

superstabil. Någon ny politisk samband har inte kunnat förverkligas någonstans.

revolutionens tid har stat och nation

Sedan franska begreppen gradvis

även om det inneburit ett undertryckande av

uppfattats synonyma, nationella traditioner, identiteter och sociala nätverk. Ursprungligen

nation kollektiviteten hos de med samma de naissance - de betydde pays som var födda inom samma historiska rum. Efter franska

avgränsade

revolutionen kom det att alla som var bosatta inom den franska

syfta på

statens med att alla skulle tala ett gemensamt territorium, anspråk på

Staden

språk. Nationalstaten har vunnit allmän som norm

acceptans och yttersta mål för den territoriella De flesta nationalstater i organisationen. är emellertid multietniska Europa och rymmer nationella spänningar. Med av stormaktsväldet från förlusten av upplösningen 1600-talet, Finland i av 1800-talet och med i början unionsupplösningen Norge början av 1900-talet blev en nationalstat utifrån den franska Sverige definitionen.

En är att samhällsfunktionerna grundläggande politisk uppgift integrera inom det politiska Alla riken har emellersystemets geografiska gränser. tid gränsöverskridande i form av handel, processer kulturutbyten, och

kunskapsflöden säkerhetsarrangemang. Moderniseringen av sam-

hällena har påtagligt ökat av de transnationella transakbetydelsen tionerna. Den från tid till annan varierande balansen mellan gränsöverskridande processer och aktiviteten inom landet sätter skiftande gränser för den politiska Under de senaste decennierna har handlingsfriheten. moderniseringsprocessen entydigt medfört en successivt större andel gränsöverskridande verksamheter i de avancerade industriorterna. Den gränsöverskridande är enbart utan korsar processen ej internationell, också regionala och lokala inom nationen, med att de

gränser påföljd

funktionella regionerna vidgats geografiskt.

Utvecklingen av infrastrukturen, särskilt teknikerna för att förflytta meddelanden, varor och har för en ny

personer skapat förutsättningar

gränslöshet inom ekonomin. bildar

Företagen komplexa produktions-

nätverk över stora områden och

geografiska skapar nya rotlösa organisa-

tionsformer - blir footloose. Arbetskraften blir rörligare och pendlingen sker över allt större avstånd utan till administrativa för län hänsyn gränser och kommuner. Ekonomin - och mera allmänt de sociala och samspelen miljön - blir sålunda allt mindre territoriellt definierad och allt mer gränsöverskridande och nätverksorienterad.

I mötet mellan den till det geografiska området bundna och den politiken flexibla nätverksorienterade ekonomin Ett

uppstår spänningar. gränssnitt

är den och av ett allt mindre politiska resursmobiliseringen beskattningen

SO U 19570:32

fosterländskt och stabilt privat kapital. Ett annat gäller infrastrukturen,

vilken allt mindre kan ses som inomnationell eller inomregional fråga.

Infrastrukturpolitiken är en awägning mellan nätverkens intressenter och politiska föreställningar om hur samhället och

produktionen hänger

samman och om vilka som skall och vilka som skall

anknytningar främjas

hämmas. N ätverkens intressenter är bäst organiserade på producentsidan - i koncerner som utför byggande och underhåll. Användarna är svagt och framstår med som en ofta diffus efterorganiserade nödvändighet eftersom infrastrukturen är en kollektiv vara. Användarna

frågan,

framträder vid infrastruktur varvid - faktiskt tydligt produktionsspecifik med dess karaktär av infrastruktur avtar. nödvändighet

De politiska föreställningarna

Föreställningarna om hur verkligheten är beskaffad sätter gränser för försöken att politiskt utvecklingen. Vilka verksamheter anses kräva styra en täthet för att väl och mellan vilka noder (stadshög rumslig fungera delar, städer, orter) bör infrastrukturen byggas ut för att åstadkomma närhet utan täthet? Mellan och

tidsmässig rumslig föreställningar

verklighet kan finnas såväl god anpassning, som tidsmässig eftersläpning eller visionärt försteg.

om hur ett visst område relaterar sig till sin

Föreställningen geografiskt

i olika avseenden och bäst vad som kan kallas omgivning avgränsas utgör systemidentifikation, dvs ett sätt att i analysen markera möjlighetsför aktörerna. Denna kan ha landskapet systemidentifikation naturligtvis skiftande samband med de faktiska förutsättningarna och tillstånden. Gränsöverskridande och en process, vilken processer integration skapar leder till skifte av hos aktörer. Vilken

systemidentifikation viktiga föreställning som till slut dominerar inom ett system beror inte minst på

intressekampen och den politiska visionens kraftfullhet.

Valet av är sålunda Så kan tex frågan ställas perspektiv betydelsefullt.

om Malmö ett centrum i en med en halv invånare utgör region miljon eller en stadsdel i en transnationell region med över två miljoner

Staden

invånare? Konsekvensen av ett skifte i kan vara systemidentifikationen utomordentligt betydelsefull. Hur man svarar

på Malmö-frågan ger högst

olika för och beslutsfattande. Om

utgångspunkter planering Malmö ses

som en del av är ett helt Köpenhamnsregionen exempelvis brofrågan avgörande regionalt intresse. Och omvänt, om Malmö primärt skall ses som ett centrum i Skåne är en primärt bro / tunnel-förbindelse nationella angelägenheter för Sverige och Danmark med vitala inslag av Europapolitik.

Konsekvensen av bestämningen av länkens intressenter är således olika i bron

förhållningssätt Malmöpolitiken. Om /tunneln primärt definieras

som en del av Scandinavian Link, Malmöborna i upplever sig troligen första hand bli sittande med transittrafikens och

miljöföroreningar

trängsel. Om den däremot i första hand definieras som en förbindelselänk inom en transnationell och utformas Köpenhamnsregion därefter, fokuseras de regionala fördelarna ifråga om tillgången till differentierad arbetsmarknad och rikt kulturutbud.

Nationella intressen i en till regions utveckling ger upphov betydande

låsningar och komplexa konstellationer av aktörer. För storstads-

regionernas politiska aktörer är därmed handlingsutrymmet väsentligt

lägre än för övriga trots att är De regioners, möjligheterna rikare.

nationella besluten karakteriseras avseenden av att de förutsätter iviktiga nationell överblick och awägningar som inte kan tas över av en enskild region. Det nationella målet att skall politiska storstadsregionerna

fungera väl för hela landet kan ge till som står i konflikt

upphov lösningar med regionernas att samhällen. I olika

egna ambitioner skapa fungerande

delar av landet kan därmed finnas helt olika av storstädernas värderingar nationella fysiska nätverk. I storstäderna kan länkarna som upplevas buller, och medan aktörerna i

luftföroreningar, trängsel farliga stråk,

andra regioner ser länkarna som och värdefulla ur

ändamålsenliga

ekonomiska och kulturella synpunkter.

På det nationella finns motsvarande med planet problem systemidentifikationen. Vilken approximation beskriver bäst? Ar det att se Sverige landet som en sammanhållen neutral enhet som kan segla i egen sjö?

SOU J990.32

Eller som en integrerad del av Norden, som i sig är en sammanhållen enhet? Eller som en integrerad del av som en sammanhållen Europa, enhet visavis andra kontinenter? Eller är det måhända mest fruktbart att betrakta som ett land av vilkas verksamheter och Sverige regioner,

individer är självständigt länkade till omvärlden? Beroende på system-

identifikationen blir handlingsalternativen, aktörsuppsättningarna och handlingsmönstren högst olika. Detta är emellertid föga överraskande eftersom i också är Föreställsystemidentifikation hög grad ideologisk. ningarna om vilka delar som hör ihop till en gemensam helhet bygger

på

både utsagor om faktiska sammanlänkningar (vilka kan prövas vara sanna eller falska), men också om önskvärda tillstånd.

Bilden av nätverkens sätt att har sålunda ett starkt samband med fungera utvecklingen av produktionen och ideologiska föreställningar om samhörigheter. I dagens Sverige finns skillnader mellan det systematiska internationellt inriktade näringslivets identifikation av de relevanta och den, territoriellt baserade, sektorns systemen offentliga systemidentifikation. Här ligger en av grunderna till många av dagens institutionella konflikter.

De politiska institutionerna

Politiska institutioner är metoder för med gemensam problemlösning för och beslutsfattande. På det lokala

regelsystem konflikthantering

planet är kommunen den viktigaste politiska institutionen och regionalt och

landstinget länsstyrelsen.

Utgångspunkten för institutionaliseringen är avgörande för de politiska institutionernas agerande. Grovt sett kan fem kriterier för geografisk in-

stitutionalisering urskiljas.

* identitet Folklig * Funktionella nätverk å! Offentlig service * Politisk kontroll * Historiska gränser

Staden

De två första kriterierna har en nerifrånkaraktär. Bestämmande för de politiska institutionernas karaktär är människornas om uppfattning samhörighet och naturliga gränser med historiska och kulturella djupa rötter, respektive människors beteende, fysiska nätverk och ekonomiska strukturer. I motsats härtill har de två kriterierna en följande tydlig

uppifränorientering. De politiska institutionerna utformas med

hänsyn till den service som skall utifrån den produceras, respektive politiska kontroll som centralmakten söker innebär en institu-

uppnå. Slutligen

tionalisering av historiska att tiders

gränser gångna institutionalisering

utifrån de fyra tidigare kriterierna består trots att ändrat verkligheten karaktär i fundamentala avseenden. Det kan väl också tänkas att en ny sker av kulturhistoriska

institutionalisering gränsert ex landskapen, trots

att de ej präglar människors identitet, i försök att återfinna ett samhälles rötter.

I praktiken utformas institutioner med en av men det

blandning kriterier,

är att av kriterierna måste bli

uppenbart något utslagsgivande för institu-

Det är denna tionaliseringen. avvägning som är själva kärnan i systemidentifikationen hos olika aktörer.

De svenska nerna utformades landsbygdskommu ursprungligen som kyrkliga samhörigheter med klar till identitetskriteriet. anknytning Samtidigt var städerna viktiga instrument för centralmakten, inte minst ur beoch Gustav Adolfs

skattnings- försvarssynpunkter (jfr II stadsbyggandel).

De moderna kommunerna har från den lokala identiteten avlägsnat sig i den mer historiska begränsade meningen och framstår för flertalet medborgare som regionala enheter av lokala

inrymmande kalejdoskop

samhörigheter. Särskilt uppenbart är detta i storstäderna, där dessutom de flesta människorna identifiera hela som det synes storstadsregionerna system som är mest relevant för dem som service- och arbetsmarknader och som källa till möjligen en ny lokal identitet. Det dominerande kriteriet för i samband med de senaste

institutionaliseringen kommun-

indelningsreformerna var den offentliga krav

serviceproduktionens på

administrativ och specialisering serviceunderlag. Genom att institutionalisera kunde

serviceproduktionens problem kommunerna framträda

som de i den svenska

viktigaste byggstenarna välfärdsstaten. Det gjordes

även försök att detta kriterium med till identiteten och de jämka hänsyn funktionella nätverken, men blev den faktiska anpassningen ett därvidlag styckverk.

Institutionerna möter regionerna

De institutionella när hos

spänningarna uppstår systemidentifikationen

aktörer de faktiska flödena i nätverken inte överensviktiga och/eller stämmer med den adminstrativa av territoriet, dvs den indelningen

existerande politiska institutionaliseringen. Varje geografisk indelning

för de institutionerna måste med skära över politiska nödvändighet nätverk som och nationella institutioner inte kan lokala, regionala innesluta, men kan, mer eller mindre väl innefatta de relevanta gränserna funktionerna. I idealfallet finns politiska institutioner som kan hantera nätverken inom det nationella nätverkets noder och

(stadsregioner)

nationella institutioner vilka mellan noderna ombesörjer länkningen Ordet hantera står här för en översättning av nät- (interregionalt). verkens krav in till den det kan exempelvis gälla vägar,

politiska sfären;

kollektivtrafik, och transfereringar. utbildning

Ytterst är ett nivåproblem. Funktionellt insnävade gränsdragningar kan till nätverkens Allt eftersom gränser vidgas för att anpassas dynamik. det administrativa territoriet detta sätt växer ökar behovet av en lägre på nivå, eftersom av välfärdsstatens funktioner

politisk-administrativ många

bäst kan i mindre sammanhang. Samtidigt undermineras produceras marken för institutioner nivå med

befintliga politiska på regional

föråldrad Denna är särskilt framträdande i

regiondelning. problematik

där interaktionen över administrativa gränser är stor storstadsregionerna och ofta måste vara breda och stora. I dagens läge synes den lösningarna

lokala ofta ha hamnat mitt emellan de nu aktuella approxi-

indelningen mationerna De är för små enheter för att bedriva av systemen. själva och för stora för välfärdens servicelångsiktig strukturplanering produktion.

De moderna kommunerna i växte fram och fick sin konstitu- Sverige tionella ram under De präglades starkt av urbaniindustrialiseringen.

Staden

seringen och framväxten avvälfärdsstaten. Bosättnings- och resemönstren har ändrats och det är nödvändigt, trots indelningsreformerna, att tala i termer av stadsregioner - ett större urbaniserat område som innehåller både stadskärna och kranskommuner. I stadsregionen finns ofta flera eller många kommuner, särskilt i Stockholmsstorstadsregionerna, regionen har 23 kommuner, Göteborgsregionen 12 kommuner och Malmöregionen 8 kommuneri det som kan betraktas som de funktionella regionerna.

En av de kritiska faktorna i urbana regioner är om det finns ett sammanhållande stort centrum eller flera stadskärnor, om det existerar ett hierarkiskt eller icke-hierarkiskt nätverk som binder samman fysiskt regionen och om det finns integrerande regionala politiska institutioner. Det typiska för det svenska systemet är att det i stort sett saknas en integrerande regional beslutsnivå för De existerande stadsregionerna. regionala institutionerna som landstingen och de statliga länsorganen har i en bristande till de faktiska stadsregel geografisk anpassning regionerna genom den ålderdomliga länsindelningen. Den regionala nivån är dessutom överställd Situationen i ej primärkommunerna. institutionellt fragmentiserade regioner blir ändå mera om komplex regionerna i flera län. ingår

Kommunerna och har under senare år fått landstingen vidgad kompetens och frihet, inom ramen för den svenska enhetsstaten. Tonvikten har hittills främst av kommunernas roll inom den

legat på förstärkning offentliga serviceproduktionen. De lokala kraven växer att kommunerpå

na skall få roll inom i vid En vidgad samhållsplaneringen mening. fungerande och demokrati förutsätter emellertid effektiva självstyrelse indelningar - en förutsättning som ej är uppfylld håll.

på många

Sammanflätningenavtranskommunalaadministrativaområdenskeräven

mellan storleksmässigt mera likvärdiga städer. Det finns åtminstone ett 20-tal s.k. konurbationer i - städer som bildar eller Sverige näraliggande har potentialen att kunna bilda ett nätverk. flerkärnigt regionalt Konurbanisationernas framtida administrativa/ politiska problem är likartade med En intressant skillnad mellan dagens storstadsregioners.

den hierarkiska och den icke-hierarkiska konurbationen är stadsregionen att den senare inte har eller någon självklar planeringsprincip dominerande stadskärna.

Som konkret illustration kan nämnas konurbationen Uddevalla-Trollhättan-Vänersborg, men kunde lika ha hämtats från exempeln gärna Norrköping-Linköping, Skövde-Mariestad-Skara, Sundsvall-Timrå Härnösand

ellerLuleå-Piteå-Boden-Ävsbyn.MellanUddevallaochTroll-

hättan är det 2.5 mil och mellan Trollhättan och en ungefär Vänersborg knapp mil. Denna trestadskonstellation korsar en Uddevalla länsgräns. har 45.000 inv, Trollhättan 50.000 och 35.000.

Vänersborg Varje ingående

stadsregion har dessutom ett antal vidhängande mindre kommuner.

De tre städerna har likartad kommunal struktur och servicetämligen utbud och autonomt i förhållande till varandra. fungerar påtagligt Här finns två Det ena har att med städernas effektivitetsproblem. göra regionala roll och att realisera orterna som storstadsalternativ.

förmåga För ett

antal år sedan drabbades Uddevalla av en svår i strukturomvandling samband med varvskrisen, som bilindustrin i Trollhättan hade samtidigt ett betydande arbetskrafts behov. Statsmakternas blev att lösning skapa ett Norrlandspaket, vilket bl a innehöll en bilfabrik som ytterligare Ökade konurbationens beroende av denna bransch. Ett nätverksensidiga alternativ hade varit att staten hade i infragjort betydande investeringar strukturen och kommunerna boende- och anpassat arbetsplatslokaför att bilda en konurbation dessa tre städer.

liseringar av Ett av 90-talets

stora är och finna

näringspolitiska problem personalrekrytering att

arbete åt medflyttande. I en konurbation om över 130.000 invånare kan en differentierad arbetsmarknad vilket skapas, ger helt nya rekryteringsmöjligheter.

Det andra i konurbationer har att med den effektivitetsproblemet göra kommunala serviceproduktionen. De tre kommunerna har vissa

på

väsentliga områden bara råd med att ha halvdana serviceaktiviteter - men ej med mer De bästa kan säkert

specialiserade. lösningarna erhållas om

man ser konurbationen som helhet och utifrån denna ram får en arbets-

Staden

mellan kommunerna ett sådant sätt att kostnaderna för högt

delning på

service fördelas rättvist.

specialiserad /storskalig

Problemet emellertid till om uppbyggandet av begränsas ej frågor och konurbationer. har en nästan lika integrerade stadsregioner Sverige stor men en som är mindre än geografisk yta som Frankrike, befolkning 70 av den svenska lever utanför de Paris-regionens. procent befolkningen tre Trots att den pågående samhällsomvandlingen storstadsregionerna. är urban till sin karaktär och förutsätter en allmänt vidgad kontaktyta mellan samhällets aktörer kan konstateras att det i Sverige (dvs närhet) saknas och intresse att en täthet av det slag som möjlighet skapa rumslig finns i Den tätheten måste i mån Paris-regionen. rumsliga väsentlig ersättas med ett nätverk mellan som skänker tidsmässig stadsregionerna närhet. Detta ställer stora krav av den nationella på utvecklingen i samhället och de politiska

infrastrukturen, organisationsformerna

institutionerna.

För ett befolkat land som det således en stor politisk glest Sverige utgör den ekonomiska och kartbundna i det utmaning att utnyttja potentialen svenska stadsnätverket. På sätt situationen om ut-

något påminner

av den svenska där Sverige tidigt

vecklingen högspänningsteknologin,

etablerade en unik i av över långa avstånd för kompetens transport energi att nationellt kunna i vattenflöden. utnyttja fallhöjden avlägsna

SO U 1990:32

Systemnivå Regiontyp

Nationell Transnationella regioner

(ex. Malmö-Köpenhamn)

Fragmentiserade konurbationer Regional ett starkt sammanhållande

(Med

icke-hierarkiskt nätverk mellan flera stadskärnor och icke-gemensam regional beslutsnivå) ex. Uddevalla-Trollhättan-Vänersborg

Integrerade konurbationer ovan men med

(Som gemensam

beslutsnivå -finns i regional ej Sverige)

Fragmentiserade stadsregioner starkt sammanhållande

(Med

ett centrum och existerande hierarkiskt nätverk, samt icke-gemensam regional beslutsnivå)

ex. Göteborgsregionen

Integrerade stadsregioner ett starkt sammanhållande

(Med

centrum och existerande hierarkiskt nätverk, samt gemensam regio- nalbeslutsnivå) Stockholmsregioner kommer närmast denna regioni Sverige typ

7.1. Institutionell struktur i urbana regioner. Figur

Staden

Institutionaliseringen av de nya stadsregionerna

För de institutionerna är nätverkens och politiska omvandling dynamik en betydande utmaning. De institutionerna är formade som politiska metoder för kollektiv inom vilka

problemlösning geografiska områden,

nu allt sämre harmonierar med de aktuella nätverken lokalt, regionalt och nationellt. De funktionella system man kan identifiera överensstämmer således med territorier. ej längre politikens Dålig systemanpassning leder till institutioner vilka kan översätta funktionella dåligt samband i handlande för tex av infrastruktur och politiskt byggande miljöskydd. En politisk av de nya i

institutionalisering stadsregionerna

syfte att skapa större för de strukturbildande besluten och kapacitet förbättrad demokratisk kontroll, emellertid till stora ger upphov politiska konflikter och svåra awägningsproblem.

Institutionaliseringen av de nya stadsregionerna kan i princip ske

på fyra sätt, varav två är och två självorganiserade av typen strukturreform. Alternativen är dock inte varandra uteslutande, utan olika kombinationer är tänkbara. De är inte heller utan har skiftande likvärdiga, högst innebörder.

För att sprida kostnaderna bland de som är särskilt berörda av en kollektiv nytta kan verksamheten och markprivatiseras utbjudas på naden. Inom kan som trafikerar över transportsektorn privata bussbolag kommun- och lösa eller länsgränser samordningsproblemet, privata klara och finansiera det

broföretag investeringsbehovet hela med

etc. En annan variant är att

broavgifter offentliga huvudmän tar ut

och låter verksamheten

marknadsmässiga avgifter bära sina egna kostna-

der helt eller delvis. om kan tex kollektiva

Ifråga stadsplanering investerare typ försäkringsbolag ges möjlighet att bygga infrastrukturen

i en hel stadsdel.

Problemen med är att den demokratiska kontrollen

privatiseringen försvagas, att svaga grupper kan förlora i välfärd och att samordningen

mellan olika aktörer försvåras.

verksamheten inifrån är att bilda Ett sätt att organisera regionen kommunalförbund eller annan form för interkommunalt samarbete. Inom denna ram kan kommunerna ordna en del av sin kompetensförsörjinstitutioner. ning,samordnainsatsernaoch skapa solidarisktfinansierade Detta är ett anrikt sätt att verka inom den kommunala sektorn.

interkommunala samarbetet är att det krävs Ett med det problem i allt De kommunerna har samstämmighetslösningar väsentligt. ingående eller att dra undan samarbetet om det går antingen vetorätt möjlighet sig beslutsfattare som kan över dem emot. Här krävs upplysta höja sig vi förlorar

bypolitiken och som kan se politiken långsiktigt (Vad på

Ett annat dilemma är att det interkommunala samarbetet än kommunal verksamhet och att den har besvärligare insynsvillkor övrig har svårt att hantera av detta demokratiska processen styrningen

samarbete.

att lösa lokala och Indelningsreformer är ett beprövat sätt kapacitetsskulle få en kommunstruktur som planeringsproblem. Sverige härigenom som vilket kraftigt hade de funktionella stadsregionerna indelningsgrund, skulle reducera antalet kommuner i I regioner där city-kommun- Sverige. helt dominerande och handlar om att en är storleksmässigt problemet kommuner samman med denna stora enhet kan lägga ett antal mindre i randkommunerna som imperiasäkert indelningsreformen uppfattas listisk. Detta accentueras främst i storstadsregionerna. politiska problem

från den nivån En alternativ indelningsstrategi är att utgå stadsregionala beslutsnivå, kombinerat och där direkt söka skapa en ny övergripande mellan lokal och nivå. En med en reallokering av befogenheter regional innebär en av den nuvarande länsnivån sådan regionreform omprövning nära stadsoch dess uppgifter. På de håll där länsindelningen ligger t ex i kan förändringen bland kommunerregionen, Stockholmsregionen, na som en från landstingssidan. uppfattas imperialism

etablerat och känt i en institutionellt fragmen- Ett exempel Sverige på vilken i tre län - Göteborgs tiserad region är Göteborgsregionen, ingår f n växer in i - samt

och Bohus, Hallands samt Älvsborgs (och Skaraborgs)

Staden

består av fyra landsting och ett större antal kommuner. Den allmänna utvecklingen har varit att de funktionella sambanden över läns-och kommungränserna ständigt förstärkts. Regionen utgör integrerade arbetsmarknads- och bostadsområden och något med problem systemidentifikationen hos de olika aktörerna finns knappast numera. I olika sammanhang har väckts om att de administrativa förslag bryta upp och gränserna skapa en ny institutionell ram kring stadsregionen. Länsberedningen vid mitten av 1970-talet en

föreslog länsindelningsreform på

Västkusten, vilken emellertid förutsatte att Sjuhäradsbygden skulle ingå i det nybildade Göteborgslänet. Motståndet mot därför förslagetblevbl.a. så stort att det trots att flertalet i ej genomfördes, parter Göteborgsregionen tillstyrkte Konsekvensen har blivit att behovet av förändringen. av insatser i har ökat vilket samordning offentliga regionen starkt, medfört uppkomsten avolika samråds- och samordningsorgan. Göteborgs kommun är medlem i mer än 30 sådana organ!

Jämfört med den nuvarande Stockholmsregionen har Göteborgsregionen en hel rad institutionella hinder. Sålunda finns exempelvis ej någon inomregional skatteutjämning eller effektiv planeringsmyndighet. Investeringarna i infrastrukturen för stadsregionen försvåras därigenom i är svåra att förankra allvarligt. Beslutsprocesserna samordningsorganen demokratiskt och ger stora möjligheter för enskilda kommuner, länstyrelser och landsting att blockera de besluten. Det är regionövergripande tänkbart att den institutionella är

fragmentiseringen Göteborgsregionens

allvarligaste problem. Den nuvarande ordningen har således uppenbara nackdelar för stadsregionen som helhet, men är också fördelaktig för vissa etablerade aktörer. Det innebär att kan lösas genom inom-

frågan ej regionalt koncensus med vetorätt för inblandade aktörer, utan förutsätter

en För att en nivå skall kunna bli statlig regionreform. ny regional instrument för att lösa krävs att den i regionens övergripande problem vissa får så stor beslutskraft att den står över kommunerna - t ex

frågor

om infrastruktur och

ifråga miljö.

Stadens närheter och dess styrelse

stadens närheter och dess är historien om Förhållandet mellan styrelse

stadsstater föddes vilka en obesvarad kärlek. I antikens styrelseformer,

västerländska tänkandet om den under många århundranden präglat

Men stadens karaktär, med ständig

politiska demokratin. dynamiska

av funktioner inom ramen för dess intensiva och utveckling

omgruppering

med den omedelbara omgivningen och avlägsna befolkningssamspel

strävan efter fasta geografiska

koncentrationer, undflyr ständigt politikens

Staden överskrider alltid kulturella gränser och stabila förutsättningar.

men också Med tiden blir

och politiska gränser, fysiska inhägnader.

för kommuni-

stadens murar rivna eller performerade för att ge utrymme

i och

kationer mellan den oundvikliga nya bebyggelsen ytterområdena

den gamla stadskärnan.

med stadsstater ersattes med terri-

Sedan det ursprungliga systemet

har konflikter torialstater med överhöghet över städerna, många

mellan stad och stat. Under medeltiden byggde europeiska utkämpats

inom ramen för tex Hansan, vilka städer mäktiga stadsnätverk upp

De federala som finns i försvårade framväxten av enhetsstater. system

tex och Schweiz, är speciellt flera Italien, Tyskland europeiska stater,

enhet och och är starkt

konstruerade för att kunna förena mångfald av dessa historiska konflikter. I vår tid framträder på nytt

präglade

mellan stad och stat. London, Paris och Bryssel är exempelvis

konflikten

vilka närmast är att betrakta som genuint

transnationella strukturer

I sådana storstäder bor än som nationella fenomen. europeiska skapelser

tid eller där finns en nationaliteter kortare varaktigare, styrmängd

kontinenten och även en

funktioner för verksamheter i hela globalt,

i nätverk.

avancerad infrastruktur förenar städerna mäktiga europeiska

vilka delar av Hur av sådana transnationella städer, utgör vitala styrelsen

är därmed ett inriktat

de nationella ekonomierna, skall organiseras

nationellt problem.

framträder clock i

Den bilden av städernas styrelseproblem

tydligaste

institutionerna att med i strukturför de politiska hänga svårigheterna

Så närhet för stadens funktioner skapades genom

omvandlingen. länge

Staden

täthet var det förhållandevis att definiera stadens rumslig okomplicerat utbredning och organisera stabila och ibland effektiva geografiska politiska institutioner.

I ett senare skede när närheten i högre utsträckning åstadkommes genom närhet i nätverk uppträder betydande svårigheter för den tidsmässig Städerna blir utbredda stadsregioner som enbart politiska styrelsen. diffust och temporärt kan avgränsas geografiskt. Dess funktioner blir ett mönster av verksamheter kort- och Institu-

komplext på fjärrdistans. tionaliseringen av de nya regionerna kan visserligen te sig som ett jagande

efter vind, där intressenterna i den gamla indelningen kan blockera försöken att en förefaller det vara skapa fungerande styrelse. Samtidigt så att de effektivt endast kan av antingen en nya stadsregionerna styras av små enheter schweiziska eller en

mångfald ganska (jfr städer) regional

nivå till de funktionella (jfr dagens Stockhyggligt anpassad gränserna Det valet står således mellan självorganisering och holm). strategiska strukturell Det värsta fallet inträffar troligen när en stor, men

planering.

dominerande stadskärna har en omedelbar omgivning bestående av ej små enheter och den nivån är fragmentiserad. Stadsmånga regionala förenar då eftersläpning med effektiv blockering. regionens styrelse effektiva institutioner kan dock bli morgondagens styrelse- Dagens En expansion av Stockholmsregionen t ex utvecklingen problem. genom av kan försätta huvudstaden i likartad situation i Mälarregionen

framtiden som den Göteborg står inför idag. Långsiktig politik måste vara

ett sätt att Slutsatsen är att stora insatser i infra-

organisera optimism.

struktur måste kombineras med rationella institutionella lösningar av långsiktig karaktär.

Statens 1990

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Utbildningsdepartementet

Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. [10] En idrottshögskola i Stockholm - stmktur, organisation Välfärd och segregation i storstadsregionema. [20] och resurser för en självständig högskola pâ idrottens Staden. [32] omrâde. [3] Urban Challenges. [33] Lagstiftning för reklam i svensk TV. [7] Stadsrcgioner i Europa. [34] Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda [11] Storstädemas ekonomi 1982-1996. [35] Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. [36]

Arbetsmarknadsdepartementet

Perspektiv på arbetsförmedlingen. [31]

Justitiedepartementet

Meddelarrätt. [12]

Översyn av sjölagen 2. [13] Bostadsdepartementet

Översyn av upphovsrättslagstiftningen. [30] Kostnader för fastighetsbildning m. m. [9] Tomtxättsavgäld. [23]

Utrikesdepartementet Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. [6] Industridepartementet

Organisation och arbetsformer inom bilateralt Företagsförvärv i svenskt näringsliv. [1] utvecklingsbistånd. [17]

Civildepartementet Försvarsdepartementet

Ny kommunallag. [24] Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. [5] Konkurrensen inom livsmedelssektom. [25] Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. [15] Att följa upp kommunal verksamhet- En Förmånssystemet för värnpliktiga m. fl. [26] internationell utblick. [28]

Socialdepartementet Miljö- och energidepartementet

Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning inom socialtjänsten. [2] Den elintensiva industrin under kämkraftsavvecklingen. Samhällsstöd till underhällsbidragsberättigade bam. [21] ldéskisser och bakgrundsmaterial. [8] Den elintensiva industrin under kämluaftsavvecklingen. Handikapp och välfärd? - En lägesrapport . [19] Bilagedel. [22] Tobakslag. [29]

Kommunikationsdepartementet

Transportrádet. [4] Storstadstrafik 5 - ett samlat underlag. [16] Post & Tele - Affarsverk med regionalt och socialt ansvar. [27]

Finansdepartementet

Långtidsuttedningen 1990. [14] Lag om folkbokföringsregister m.m. [18]

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Företagsförvärv i svenskt näringsliv. I.

N:- . Övcrklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning

inom socialtjänsten. S. 3. En idrottshögskola i Stockholm - struktur, organisation och resurser för en självständig högskola pâ idrottens omrâde. U. Transportrâdet. K. Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. Fö.

W899i*

Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. UD. Lagstiftning för reklam i svensk TV. U. Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade bam. ldéskisser och bakgrundsmaterial. S. 9. Kostnader för fastighetsbildning m. m. Bo. 10. Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. SB. ll. Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. U. 12. Meddelarrätt. Ju. 13. Översyn av sjölagen 2. Ju. 14. Lángtidsutredningen 1990. Fi. 15. Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. Fö. 16. Storstadstrafik 5 - ett samlat underlag. K. 17. Organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingsbistånd. UD. 18. Lag om folkbokföringsregister m.m. Fi. 19. Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. S. 20. Välfärd och segregation i storstadsregionerna. SB. 21. Den elintensiva industrin under kärnkraftsavvecklingen. ME. 22. Den elintensiva industrin under kärnkraftsavvecklingen. Bilagedel. ME. 23. Tomträttsavgäld. Bo. 24. Ny kommunallag. C. 25. Konkurrensen inom livsmedelssektom. C. 26. Förmånssystemet för värnpliktiga m. fl. Fö. 27.Post & Tele - Afiärsverk med regionalt och socialt ansvar. K. 28. Att följa upp kommunal verksamhet- En internationell utblick. C. 29. Tobakslag. S. 30. Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Ju. 31. Perspektiv på arbetsförmedlingen. A. 32. Staden. SB. 33. Urban Challenges. SB. 34. Stadsregioner i Europa. SB. 35. Storstädemas ekonomi 1982-1996. SB. 36. Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. SB.

r”küüé“EÖiAEi'åi:" 1990 - 05 - O 8 ,WÃQQKBQHÅ