Storstädernas arbetsmarknad underlagsrapport från Storstadsutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

STORSTÄDERNAS ARBETSMARKNAD.

Statens offentliga utredningar

www

1989:70 Statsrådsberedningen

Storstädernas

arbetsmarknad

från

Underlagsrapport s_t_orstadsutredningen

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981 - l987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, l06 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM - - Tel: 08/763 23 20 Telefon 8°- l2°° (externt och internt) 08/763 10 05 l2°°- l6°° (endast internt)

Produktion Allmänna Förlaget Omslag ALLF/AD Göran Durgé ISBN 91-38-10400-8 ISSN 0375-250X Svenskt Tryck Stockholm l989 933234

Förord

Även om sysselsättningsläget för närvarande är gynnsamt i storstadsområdena är de tre storstadskommunemas andel av arbetslösheten något större än deras andel av befolkningen. Utslagningen från arbetsmarknaden är större i storstäderna än i mindre kommuner.

direktiven skall en bred be- Enligt storstadsutredningen göra lysning av levnadsvillkoren i storstäderna i relation till levnadsvillkoren i landet i Arbetsmarknadsverket har i samarbete övrigt. med en studie av arbetsmarknaden i storstadsutredningen gjort storstäderna.

har utförts av Richard Engelsson, länsarbets- Utredningsarbetet nämnden i Malmö. Materialet har behandlats i en arbetsgrupp bestående av:

länsarbetsdirektör Henry Sääf, Stockholm länsarbetsdirektör Rolf Nord, Göteborg län sarbetsdirektör Göte Bernhardsson, Malmö samt förmedlingsdirektör Kjell Sundberg, AMS, överdirektör Allan Larsson, AMS (ordförande).

Rapporten kommer att ligga till grund för storstadsutredningens fortsatta arbete.

Jan O. Karlsson

Inledning

skillnader vad och arbetslöshet har

Regionala gäller sysselsättning

existerat sedan länge. Olikheterna har accepterats som ett nödför ett modernt industrisamhälles och vändigt uttryck dynamik utveckling. Där det har funnits goda förutsättningar för industriell där har där har också den intillväxt, etableringarna gjorts, dustriella expansionen gått snabbast.

De har funnits i och i goda förutsättningarna syd- mellansverige allmänhet och i dess större tätorter i En följd har blivit

synnerhet.

en i våra storstadsområden under exceptionell befolkningstillväxt detta sekel. På en t ex i

generation (70 år) har befolkningen

Malmö från sekelskiftet ökat med över 200 000 personer. Stockholms län har ökat sin andel av Sveriges befolkning från 9 procent år 1900 till nästan och 20 procent idag, befolkningstillväxten fortsätter. Frånsett under gröna vägen på utflyttningarna sjuttiotalet har storstäderna återigen ett positivt flyttningsnetto.

Utvecklingen från en dominerande varuproducerande tillverkmot en och har

ningsindustri offentlig privat tjänsteproduktion

varit markerad i av den sektorns synnerhet på grund offentliga tillväxt de senaste decennierna. Göteborg och Malmö, traditionellt stora s k arbetarstäder, har tappat väsentliga delar av sina typiska industrikulturer.

Omställningama har varit och är fortfarande stora för storstadsbon. Kontrastema likaså. Arbetsmiljö och har för

boendemiljön alla inte alltid den och omtanke som långsiktigt getts prioritet ger

ett och utvecklande socialt nätverk.

fungerande

Sjuktalen ökar, förtidspensioneringarna ökar, och detta utan att hälsotillståndet i befolkningen försämrats. Allt fler människor tvingas ut från den ordinarie arbetsmarknaden för sin försörj- Förvärvsfrekvensema för äldre män trots de senaste

ning. sjunker

årens goda arbetsmarknadssituation.

Arbetslösheten i de större städerna i södra och mellersta Sverige, alltså inte bara storstäderna, har det senaste decenniet tenderat öka

i förhållande till läns genomsnitt. respektive omgivande

Sysselsättningsutvecklingen

Arbetskraftsutbudet har hittills under 80-talet ökat med 225 000 personer i riket, vilket blir en med årlig genomsnittlig ökning 27 000. Under 70-talet var motsvarande 40 000 ökning personer. Kvinnorna stod för 70-talet och så i

helanökningen på gör

stort sett även under 80-talet. för männens del mellan

Okningen

1980 och 1988 stannar vid sammanlagt 12 000 personer.

Den svaga ökningen av arbetskraften för män sammanhänger med att deras förvärvsfrekvens minskat under 80-talet. Motsatt förhållande råder för kvinnorna. Deras förvärvsfrekvens ökade med 7 procentenheter mellan 1980 och 1988 och är nu uppe i över 80 procent. Av männen var 84.8 av befolkningen procent sysselsatta 1988.

Av kvinnornas ökade arbetskraftsutbud, 213 000 personer under 80-talet, beror 10 procent på deras ökade förvärvsfrekvens och resten på Det är bland de äldsta kvinnorna

befolkningsökningen.

55-64 år, som ökat mest. För kvinsysselsättningsfrekvensen norna i åldrarna 35-44 år var 1988 sysselsättningsfrekvensen över 90 procent.

För männen har sysselsättningsfrekvensen minskat i alla åldersgrupperna, mest för de äldre 55-64 åringama.

Källa: AKU

Storstadslänen svarar för drygt hälften, eller 120 000

personer,

av det ökade arbetskraftsutbudet under åttiotalet. Storstadslänens

andel av befolkningen mellan 16-64 år var 37 procent 1988.

Deras stora andel av det ökade arbetskraftsutbudet sammanhänger dels med att dessa län har ett något högre arbetskraftstal, dels att de svarade för 75 procent av befolkningsökningen (16-64 år) mellan 1980 och 1988.

Tabell: 1980-1988 absoluta och Arbetskraftsförändringar relativa arbetskraftstal.

Arbetskraft Relativa 1980-1988 arbetskraftstal 1980- 1988 Skogslän

Storstadslän

Övriga län

Källa: AKU

Ökningen

av arbetskraften har varit extremt under de två hög senaste åren - över 91 000 personer - och framför allt tillfallit storstadslänen (84 000 personer).

Liksom för riket som helhet ökade sysselsättningsfrekvenserna för de tre länsområdena (storstadslän, skogslän och i övriga län) alla utom de 16-24 1980 och

åldersgrupper yngsta, år, mellan

1988. Okningstakten är relativt jämn i alla åldersgrupperna, mellan 2 och 4 utom för 35-44 i procentenheter, åringarna skogslänen där ökningen varit kring 5 Nedprocentenheter. av för gången arbetskraftsdeltagandet den yngsta åldersgruppen har varit i storstadslänen. marginell

Fram till 1986 redovisar

arbetskraftsundersökningarna (AKU)

i arbetskraften m m även kön och

förändringarna på ålder för

länsområdena. Mellan 1980 och 1986 ökade arbetskraften med ca 140 000 personer i riket. För kvinnorna var 153 000 ökningen medan arbetskraften för männen med sjönk 14 000 personer. För storstadslänen har det bland annat inneburit att de har tappat 22 000 äldre män (55-64), en med över 15 procent nedgång sedan 1980. För kvinnorna i storstadslänen har den mest markerade skett i 35-44 år. Mellan 1980

förändringen åldersgruppen

och 1986 ökade arbetskraften för denna grupp med över 50 000 . storstadslänen. personeri

Tabell: i arbetskraften (1000-tal) och syssel- Förändringar sättningsfrekvenser, länsområden, kön, åldrar

Arbkraft 1986 1986- 1980 Sysselsättn män kv män kv frekvenser 1986-1980 män 1986 kv män kv

Skogslän

Storstadslän

Övriga län

Källa: AKU

i storstadslänen har minskat mindre Sysselsättningsfrekvenserna för män men också ökat mindre för kvinnor än i de båda övriga länsområdena. I storstadslänen är det framför allt bland de äldre männen som sysselsättningsfrekvensen minskat medan det i övriga riket är de yngre männen som minskat sin sysselsättningsintensitet.

Arbetslöshetsutvecklingen

i riket har

Arbetslöshetsutvecklingen ökat trendmässigt sedan i

mitten av 70-talet fram till och med 1983. Därefter har arbetslösheten och

sjunkit kraftigt är nu nere på samma nivå som vid mitten av sjuttiotalet. har varit desamma Förändringarna för män

och kvinnor, men nivåskillnadema har ut. Under senare

jämnats hälften av 70-talet låg kvinnornas relativa arbetslöshet 0.5 - 1.0 procentenhet högre än männens. Under åttiotalet i efter synnerhet vändpunkten 1983, har skillnaderna i männens och kvinnornas

relativa arbetslöshetstal varit Det kan noteras

mycket marginella.

att den som har den

åldersgrupp lägsta relativa arbetslösheten i

riket 1988 är kvinnor mellan 45-54 år

(0.75%).

_ .j _- :v _ ..\ - I.. i _I . - _ø \ - __ a \ I l*n:nx|..;. _ s_ ,il \ , a h. u _ .

V - __..__\ §4. _ , x -is-e-A ar , .r En N h H 45.3 al,

ff

2 _ h at: 1 _ JE._T.›1 - , .. _ a.: J? d?

n I v l t l ...u - j; l

u 1 U

llIIlII|lTl|lI!I1ll.-'

g JI n r x 0: .nu ü u. . 4;. .Y 4x. tJl Jl m . 4=. “i u.: 4.11 4?- Eu- . r-»J LJ] Lai .sn u* . F» 0: l\.\ J: Eu “N

F1 YS*EE'I'iC.›HaS: :l

För de olika länsområdena har arbetslöshetsutvecklingen varit

riket som helhet. För alla tre områdena indensamma som för träffade trendbrottet 1983 och fram till 1988 har sedan arbetslösheten halverats. Storstadslänen har under senare delen av

ungefär

och hittills under åttiotalet legat på halva den nivå som

sjuttiotalet för skogslänen. gäller

Fre-l 3% t , länsxirraruâvác-rs.

4 I.

3 _

g_ L : _Storstadsl _lar: : -----E-l«3g5lan | | V I _ l l Pr) “J 0 J) f:) .31 ›- CO F.) :JH b] 01 .L 0! LTT m0 Ta

:tu:- *= s l , w i ramar, l artttsom r JE-IW a v: . V, n HhU .

rr.

lllllllTTllrléll]lllllll.

cum-a: lan -Öl-DFS - IT15 lar: 1 . -Sårñ-;sliar 7 Sv! Qi 37 84 :g

ñf:v95'!'l'::4'.z5' l

Uppgifterna för länsornrådena i AKU fram till 1986 visar att det är framför allt ungdomarna som av

gynnats konj unkturuppgån gen

efter 1983. Både i skogslänen och gruppen övriga län sjönk den

relativa arbetslösheten för kvinnorna mellan 16-24 år med ca 4

procentenheter mellan 1983 och 1986. I storstadslänen var nedgången för samma ca 1.5 under samma åldersgrupp procentenhet period.

De relativa arbetslöshetstalen i storstadslänen står kvin-

lägsta

norna för. I de 35-44 år och 45-54 år var

bägge åldersgruppema

den relativa arbetslösheten under 1 procent 1986.

rlYrrrrrT

w m

|m||m|mx|v

0)

Relä lv artetslgsa. lans:

mI

o) 0. v r 798081 82 H15?? n min; Y

v rn 81 52 83 EH n: D 86 ?UC W577i 7 ovnga lan -Storstads lan Skogslan

Eli Z .. .r :l 73-1l âlierñ 55-64ar. i * i 5339 77” 5 1 3

. ,H . x ..»..›..\ v

i Stockholm, och Malmö

Utvecklingen Göteborg

i arbetskraften i de tre storstadskommunema har ut-

Förändringar

vecklats olika under åttiotalet. I Stockholms kommun ökade arbetskraften mellan 80 och 88 21

med

sammanlagt 000 personer, eller med nästan 6 procent. Okningen är större än den för riket vilken under samma stannade vid 5.3

som__helhet, period

procent. Okningen har varit de två senaste synnerligen kraftig åren. Från 1986 har arbetskraften i Stockholms kommun ökat med över 25 000 personer.

I kommun har arbetskraften med

Göteborgs ökat 5 200 personer

och i Malmö kommun med 2 000 hittills under åttiopersoner talet. För del det och

Göteborgs innebär knappt hälften, för

Malmö en av den

knappt tredjedel, riksgenomsnittliga procen-

tuella ökningen. Den i och Malmö

lägre ökningstakten Göteborg sammanhänger bland annat med att till dessa inflyttningsnettot

kommuner blev positivt först i mitten åttiotalet. I Stockholms

på

kommun vände utvecklingen efter sjuttiotalets gröna våg redan 1980. Mellan 1986 och 1988 minskade arbetskraften i både Göteborg och Malmö, vilket är en rakt motsatt den i utveckling Stockholm.

I likhet med utvecklingen i riket är det kvinnorna som svarar för merparten av arbetskraftsökningen i storstadskommunerna. Kvinnorna svarar i Stockholms kommun för ca två tredjedelar av mellan 1980 och 1988. I Göteborg och Malmö ökningen

minskade arbetskraften för män med ca 2 procent under samma

Stockholm en annan Arbetskraften

period. uppvisar utveckling.

har under

för män där ökat med 4.3 procent åttiotalet.

i

Förändringar sysselsättningsfrekvenser/förvärvs-

frekvenser

Av storstadskommunema är det bara Stockholm som under 1980-

talet har haft en högre än den riks-

sysselsättningsfrekvens

Malmö kommun t o m lägre tal än genomsnittliga. uppvisar

I likhet med riket har kvinnornas

skogslänen. sysselsättnings-

intensitet ökat i storstadskommunerna. I och

kraftigt Göteborg

Malmö i samma takt som riket som helhet. Stockholms kommun

har men ökar från en klart högre nivå. något lägre ökningstakt,

De senaste fem åren har kvinnor och mäns sysselsättningsinten-

siteter i Stockholm legat på samma nivå.

35555155 YñlFI35lI“I-?Fn:7!I- FM!? 55559155?lrqngflrxlêFrfl*E* Hm ldTnlLliåll .xurnñcry c-az' 100 1007

90 Ä 90 -

80 - i. L . › . 70 - l_

, . 60 60 T6 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 8? 88 76 7? 78 79 80 82 32 S3 84 85 8 HFEQGHOMSFH l i RFEQGFAEWTISWI V

I Fob redovisas förvärvsfrekvenser kön- och

undersökningarna

åldersfördelade kommunnivå. I den folk- och bostads-

på nya har vissa defmitionsförändringar försvårat

räkningen (Fob 1985)

bakåt. inhämtas numera från

jämförelser Begreppet sysselsatt vilket att Fob 85 redovisar en sysselkontrollupgifterna, gör

som är fem än i Fobar. Av-

sättningsnivå procent högre tidigare vikelserna är störst för de äldsta och de yngsta åldersgrupperna. Personer som räknade sig som antingen studerande eller tidigare betraktas i Fob 85 i större utsträckning som sysselpensionärer satta. För att jämförelse med tidigare folk- och bomöjliggöra

används, om inte annat SCB:s omräknade

stadsräkningar anges,

värden för 1985.

I Stockholm har kvinnorna för första gången 1985 högre för-

värvsfrekvens än männen (16-64 år). I och Malmö är

Göteborg situationen fortfarande normal men avståndet har krympt

väsentligt.

2 ;r-s-f-ärszl.

*.^›.“.4.›a-'-.

.bkáuzftubåa.k.ä-ä.äáävñ.4..._-

FÅ UI! l I- ED ..

_›iwiiñ!.sivâ",-á1dEt'S'löt'si.

_ II --› _ I I I c r e w

r-frn

i I TT ., I v

| . :§3

I Stockholms kommun har för männen inneburit att utvecklingen de totalt sett har minskat sin förvärvsfrekvens med 1975 jämfört (23 %-enheter). Den mycket negativa utvecklingen av förvärvsfrekvenserna för framförallt äldre män mellan 1965 och 1975 i Stockholm har fortsatt men inte i samma höga takt som under den Det är att i för-

tioårsperioden. ungdomarnas förtjänst nedgången

värvsfrekvenserna för männen i Stockholm har varit förhållandevis liten.

Detta bland annat med till Stocksammanhänger inflyttningama holms län. Det inrikes flyttningsöverskottet till Stockholms län har under åttiotalet ca 4 500 Den norårligen legat på personer. mala i riket är ung, mellan 15 och 34 år. Stockholmstlyttaren flyttaren är också ung men något äldre än genomsnittligt. Två tredjedelar är ensamstående och har en Cirka hög utbildningsnivå. 40 procent av inflyttarna till Stockholms län har eftergymnasial utbildning. Av befolkningen i riket (åldersjusterad för jämförelser med flyttama) har ca 18 procent samma

utbildningsbakgrund.

Man kan klart påstå att arbetsmarknadssituationen i Stockholmsområdet drar till sig välutbildad yngre arbetskraft. De gynnsamma karriärmöjligheterna och storstadspulsen är de avgörande skälen. Den inrikes stockholmsflyttaren har till ca 60 procent arbete redan före flyttningen. Han eller hon har inte yrken som det råder stor brist på i Stockholm utan inflyttarnas yrkesfördelning överensstämmer med den för arbetskraften i länet. För den utrikes inflyttande är bilden en annan, de får i stor utsträckning arbete inom bristyrkesområden, främst serviceyrken.

Både i och i i Malmö har männens förvärvs- Göteborg synnerhet frekvens sjunkit mellan 1975 och 1985. Mest dramatisk har nedgången varit för de äldre männen mellan 55-64. I Malmö har deras förvärvsfrekvens minskat med 11 procentenheter och i

Göteborg med nästan 9 procentenheter.

“rY›örv51têV›Eñ5. 535, mao, 5lJEVE*DFC. =or.ar;5v*5i»e^5.FcB 3«3ñGF,5EJP5*0Y1 3915:.: r3 ;o9Cçr;

0 +2- . - 16-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 16-64

FoYvârvS::êLqén5 F0E,vv:nn0r,alders6ora. lim-z

55-64

Mellan 1980 och 1985 förvärvsfrekvensema för männen i

sjunker Stockholm (2,5 %-enheter). I Göteborg är nedgången något större (3.2 %-enheter). Malmö avviker med en nedgång på 5.5 procentenheter. Detta innebär att i Stockholm infaller i stort sett hela nedgången mellan 1975 och 1985 under första halvan av åttiotalet. I Malmö svarar åttiotalet för 70 procent av nedgången och i Göteborg för ca hälften.

Kvinnornas förvärvsfrekvens har som nämnts ökat mycket

kraftigt mellan 1975 och 1980, så även i storstadskommunema. I

Göteborg har totalt sett för kvinnorna varit 7 procentökning enheter, i Malmö 3.2 och Stockholm 5.3 procentenheter. Mellan 1980 och 1985 har ökningama relativt sett varit I blygsamma. Malmö har den nästan helt avstannat, i Stockholm och Göteborg har ökningama stannat vid 1 2.3 Det respektive procentenheter. var alltså framför allt under sjuttiotalets andra hälft som kvinnorna i storstadskommunerna strömmade ut på arbetsmarknaden.

Invandrarnas situation i Stockholm och Malmö 1985

Fob 85 redovisar förvärvsintensiteter för utrikes populationen födda. Det är de officiella, i relation till Fobar tidigare något överskattade, sysselsättningstalen som redovisas.

Tabell: Skillnader i förvärvsfrekvenserna mellan utrikes födda och hela i Fob befolkningen procentenheter. 1985.

Skillnader i förväwsfrekvenser Utrikes födda - hela

befolkningen

Män Kvinnor Stockholm Malmö Stockholm Malmö

Ålder

situation på arbetsmarknaden, i synnerhet de i Malmö. Den mycket höga arbetslösheten bland ungdomar i Malmö har varit speciellt ogynnsam för invandrarna. Det bör påpekas att förvärvsfrekvensema för de utrikes födda varierar starkt med invandringsåret. Av de utrikes födda invandrade ca 15 procent på åttiotalet, dessa grupper har mycket låga

förvärvsfrekvenser. I Malmö var deras förvärvsfrekvens ca 40 i Stockholm procent, ca 55 procent.

i olika

sysselsättningen näringsgrenar

Folk- och bostadsräknin (Fob) redovisar vid sina garna mätningar sysselsättningen på olika näringsgrenar kommunvis. Mycket stora förändringar i sysselsättningsstrukturen har inträffat i storstadskommunemas under den senaste femtonårsperioden. Mest markerad är nedgången av antalet förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin.

Tabell: Vissa i antalet förvärvsnäringsgrenar; förändringar arbetande mer än 1 tim av nattbefolkningen 1970- 1985.

Förändringar 1970-1985 i procent och antal (IOOO-tal)

grenstillhörighet uppger SCB att Fob 85 har högre antal sysselsatta i sektor och antal inom bank och

offentlig lägre försäkring

jämfört med tidigare Fob.

För Stockholms del innebär det att 1985 arbetar inom 12 procent

tillverkningsindustrin och 40 procent inom den offentliga sektorn.

Motsvarande tal för 1970 var 17 procentvoch 33 procent. Andelen förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin för de båda andra redovisade kommunerna var 1985 ca 20 eller procent, något under nivån för riket som helhet.

Göteborg och Malmö har en sysselsättningsstruktur som i stort överensstämmer med den för riket. Stockholm har förutom de ovannämnda skillnaderna också en klart högre andel sysselsatta inom bank- och försäkringsorr1rådena(l4% mot 7% för riket).

I Stockholms, och i viss mån också Göteborg, har i nedgången antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin nästan helt avstannat mellan 1980 och 1985. I Malmö däremot har nedgången fortsatt, 3 000 av de sammanlagt 13 000 färre industrisysselsatta inträffade under åttiotalets fem första år och då är nedläggnin gen av Kockums inte medräknad. .

Arbetslösheten i storstadskommunema

Arbetslöshetsnivåema i de tre storstadskommunema skiljer sig åt

på et mycket markerat sätt. I Stockholm har arbetslösheten sedan

lång tid legat på en nivå klart under den riksgenomsnittliga. Man kan hävda att det i Stockholms kommun har rått full sysselsättning under hela åttiotalet. Arbetslösheten, mätt som antalet vid arbetsförmedlingen kvarstående arbetslösa sökande i förhållande till har inte ens under 1983 och befolkningen, lågkonjunkturåren 1984 överstigit 2 procent. Arbetslöshetsnivåema i alla åldersgrupper för båda könen är i Stockholm överlag mycket låga.

I de andra storstadskommunema arbetslösheten både bägge ligger för män och kvinnor klart över den riksgenomsnittliga.

*WåWEYå-I-vJ-I- art-aslosab-:éclkrxingern äzårfYjgñug 3›[.›=-'] :5 -r i - rr* r Narntcrtaln , .N15 . . .. n, , :a

har varit det största och överskuggande Ungdomsarbetslösheten problemet på arbetsmarknaden ända sedan 70-talet. Vissa skogslän har haft relativa arbetslöshetsnivåer som legat klart över 10 procent, nivåer som vi normalt inte förknippar med svensk arbetsmarknadspolitik utan snarare känner igen som kontinentala tal.

Av storstadskommunema är det framför allt Malmö som haft och har en omfattande ungdomsarbetslöshet. Både för de unga männen och har de unga kvinnorna arbetslöshetsnivån legat betydligt över både rikets, Stockholms och Göteborgs nivåer. 1983 uppmättes en relativ arbetslöshet för män i åldrarna 20-24 år 9.6 (kvarstående arbetslösa/befolkningen) i Malmö på procent kommun.

-- P. 1 ke v Goran-erg - tal mo ---- S tor: ich-Jin.

De unga kvinnorna (20-24 år) är den enda åldersgrupp i stordär kvinnorna har en relativ arbetslöshet

stadskommunema högre

än männen. Aven för denna grupp ligger arbetslösheten i Malmö klart bland kommunerna om än inte så markerat som i samhögst band med de unga männen.

Åldersgruppen 25-54 år kännetecknas av relativt sett låga arbets-

löshetstal för båda könen i alla tre kommunerna. Variationema

under åttiotalet är också lägre än för andra åldersgrupper. Malmö avviker med höga relativa arbetslöshetstal i synnerhet för männen

mellan 1982 och 1984.

För de äldre männen har skett en av arbetslöshets-

försämring

situationen i de tre kommunerna. Arbetslöshetsnivån för äldre män mellan 55 och 64 år i Stockholm är under

låg, 1 procent 1988, men jämfört med högkonjunkturåret 1980 innebär det en

fördubbling. För alla andra i de tre kommunerna åldersgrupper

ligger den relativa arbetslösheten 1988, med få

några undantag,

samma nivå eller under 1980 års nivå.

på

En nära av arbetslösheten bland de äldre

nog fördubbling männen

har också förekommit i Göteborg mellan 1980 och 1988. De äldre

männen är den i som har den rela-

åldersgrupp Göteborg högsta

tiva arbetslösheten 1988.

I Malmö hade männen redan 1980 en arbetslöshet

betydligt högre

än de två övriga kommunerna, en skedde fram

dryg fördubbling

till 1985 därefter har den relativa arbetslösheten åter

sjunkit.

áplkê. :iEEÃ'L-DE"I"

Bland de äldre kvinnorna (55-64 år) har de i Göteborg den högsta relativa arbetslösheten 1988. Utvecklingen har varit ogynnsam under hela åttiotalet men framför allt har arbetslösheten legat kvar på en hög nivå även efter senaste konjunkturuppgången.

För Malmös äldre kvinnor, som hade höga ingångsvärden 1980, har utvecklingen varit mycket gynnsam under andra hälften av åttiotalet. I Malmö finns 1988 inte vare sig någon åldersgrupp, bland män eller kvinnor, som har en lägre relativ arbetslöshet.

Utveckling av förtidspensioneringen

Antalet har ökat markant i sedan förtidspensioneringar Sverige 1976. Då sänktes pensionsåldem från 67 till 65 år och jämförelser bakåt i tiden är därför svåra att 1976 var antalet ytterligare göra. landet 245 000. 1987 hade antalet stigit till

förtidspensionäreri

337 000, en ökning med 37 procent.

Förklarin garna till denna ökning har traditionellt gjorts utifrån två

Den första har utgått från förändringar i det utgångspunkter. regelverk som Möjligheterna att erhålla

styr förtidspensionering;

har helt enkelt blivit bättre och den ekonomiska

förtidspension

ersättningen har blivit konkurrenskraftigare gentemot andra för-

sörj ningskällor. Det är emellertid viktigt att framhålla att inga tek-

niska i för har förändringar regelsystemet förtidspensioneringar gjorts under åttiotalet. Den kraftiga ökningen av antalet förtidspensionerade också under det senaste decenniet kan alltså inte förklaras av regelförändringar. Därmed decenniet kan alltså inte

förklaras av regelförändringar. Därmed inte inte sagt att praxis och av kan ha förändrats tillämpning reglerna

Den andra till den har

förklaringen kraftiga ökningen gjort

gällande att informellt har använts som ett

förtidspensioneringar

instrument. Att an-

arbetsmarknadspolitiskt förtidspensionering

vänts vid strukturella förändringar på arbetsmarknaden, som för den enskilde, i vissa konjunkturlägen, tar sig uttryck i arbetslöshet står helt klart. Ett exempel i organiserad form är den s k 58.3-års pensioneringen i samband med varsel och nedläggningar.

En under 80-talet av för arbetsjämförelse volymförändringarna löshetsutvecklingen och antalet nybeviljade fönidspensioneringar indikerar att förtidspensioneringar har använts på ett sådant sätt. En förutsättning härför är dock att man tar till försäkhänsyn ringskassans handläggningstider i samband med förtidspensioner. För att en ansökan skall tillstyrkas är ett års sjukskrivning ett minimikrav. En beviljad kan antas ha

förtidspensionering

en handläggningstid om ca två år.

Ngbevi 1 3ade +oiri lj5PEl!5101iêYl!l95r“ och Kurvan har forarbetslösa. ngbevillade tidspensioneringar iorskiuter. 2 ar baláai ?r ›-| ndex 19763100

IIIlllllllllllTlTlllllllll

lin... --u-Hrbetslosa 0 . . x . . . . --*HDEV*F

Det är naturligt att utvecklingen av nybeviljade förtidspensioneringar av arbetsmarknadsskäl under åttiotalet, också härmed en två års förskjutning, följer arbetslöshetskurvan. Här känner vi dessutom handläggningstiden säkrare. Utstämplin g från kassan (450 dagar) och sedan en mer formell beviljning från försäkringskassans sida. Andelen förtidspensionerade av arbetsmarknadsskäl utgjorde som mest ca 20 procent av alla förtidspensionerade något år under 80-talet (1985).

Just 1985 inträffar ett maximum vad gäller nybeviljade penav arbetsmarknadsskäl. Det finns inga stora enskilda sioneringar varsel som kan förklara toppåret 1985. Enligt försäkringskassan har heller inga centrala direktiv om förändringar av praxis eller tillämpningar utgått.

Läget i storstadsområdena

I slutet av 1987 var 116 500 sammanlagt personer förtidspensionerade i de tre storstadslänen. Till övervägande del utgörs de förtidspensionerade av äldre. Nästan 46 000 personer över 60 år och 24 000 är över 55 år. Andelen ytterligare personer förtidspensionerade relaterat antingen till befolkningen, arbetskraften eller antal försäkrade är dock klart lägre än för resten av riket.

Tabell: Antal förtidspensionerade i olika länsornråden, andel av arbetskraften och de försäkrade. befolkningen,

Andel av arbets- de försäkbefolkn kraften rade

116 557 5.8 6.9 5.9

Storstadslän

Ovriga län 219 947 6.6 8.1 6.7 Riket 336 504 6.3 7.6 6.4

Anm: Alla uppgifter avser personer-i åldrarna 16-64 år för 8712.

För de olika inom Stockholms län tas

försäkringskasseområdena

inte fram statistik över I kontinuerligt förtidspensioneringar. Malmö och kommuner, som Göteborgs utgör egna fk-områden, går utvecklingen att De kommunerna har klart följa. bägge högre andel förtidspensionerade än både riket och sina respektive omgivande län.

Tabell: Antal och andel av förtidspensionerade befolkningen, arbetskraften och de försäkrade 1987.

Göteborgs

Ovriga O-län 11739 5.8 7.3 6.1

Anm: Alla uppgifter avser personer i åldrarna 16-64 år för 8712.

Ca 8 procent av befolkningen i åldern 16-64 år i de bägge stor-

stadskommunema är alltså förtidspensionerade. Av befolkningen mellan 50 och 64 år är 21 procent i Malmö och 23 procent i Göteborg förtidspensionerade. Motsvarande tal för resterande delar av länen är 15 respektive 19 procent.

För åldersgruppen 60-64 år ökar andelen till ca

förtidspensionärer

en tredjedel av befolkningen i Göteborg och Malmö.

Nybeviljade förtidspensioner

Antalet i riket har till ca

nybeviljade förtidspensioner uppgått

45 000 under åttiotalets första år. Därefter sker det en

årligen fyra

ökning till ca 50 000 under 1985 och 1986. Preliminära uppgifter enligt RFV för de bägge senaste åren tyder på fortsatt öknin g, 54 000 nybeviljade för 1987 och 58 000 för

förtidspensioner

1988. ›

Hittills under åttiotalet har sammanlagt 435 000 personer beviljats förtidspension i riket. Av de var 40-45 procent mellan 60-

64 år, 50-59 åringama utgjorde 30-35 procent. Åldersklassen 30-

49 år utgjorde 15-20 procent och de yngsta (16-29 år) för ca 5

procent.

llSCIER/l l 3 ade hart lÖSPEHSIülñårlfagar, ri ket . j .+ ü! p ...Å

Tllllllllllllllllllllll

l F;v:|- A._, ._»__y

Ökningen av antalet nybeviljade förtidspensioner var mellan 1980

och 1986 ca 10 procent relaterat till samtliga försäkrade. Utvecklingen varierar emellertid mellan olika åldersgrupper. Den kraftigaste ökningen mellan 1980 och 1988 har inträffat i ålders- 30-49 år och bland 60-64 För båda ålders-

gmpperna åringarna.

har varit ca 25 procent. För de mellan 50-59 grupperna ökningen år har antalet nybeviljade förtidspensioner ökat med 10 procent medan de har minskat något för åldersgruppen 16-29 år. För-

ändringarna är relaterade till antalet försäkrade i

respektive

åldersgrupp.

För storstadslänen har utvecklingen i olika i

gått riktningar.

Stockholms län har antalet nybeviljade

förtidspensioneringar

minskat 1980-1986 relaterat till samtliga försäkrade. I Göteborg och Bohus län är andelen av de försäkrade

förtidspensionerade

ungefär densamma 1986 som 1980.

I Malmöhus län har det skett en 50 Oknin procentig ökning. gen är lika stor i Malmö kommun som i länet i Preliminära övrigt. uppgifter för Malmö kommun på att efter 1986 också tyder ökningen varit mycket kraftig.

3503:- áort idspensionerin-gsr, Malma. i 40130

7? 73 8C! Eu 53 54 95 86 87 88

HY

Den mellan 1986 och 1987 var 38 pro-

antalsmässiga ökningen cent. för 1988 tyder på en svag nedgång jämfört med Uppgifterna

1987.

Liksom för riket varierar utvecklingen för olika åldersgrupper i de bägge storstadskommunema Malmö och Göteborg.

?vabaaluagr :13: “*='E*Ev11 je byn :._ir^:w. 191:;

De mest markanta öknin garna gäller Malmö kommun och ålders-

gruppema 60-64 år samt 30-49 år.

Förtidspensioneringar av arbetsmarknadsskäl

De förtidspensioner som beviljas av arbetsmarknadsskäl har ökat särskilt kraftigt. Från 1980 har det skett en fördubbling fram till

i 1986.

.Naálüâvl name *löFlIÖSFEHSDEDEYIngår an: arnetsmarknadsskal .. ri ket. :D 3 .s wF.

IIIIITTTWYTIIII1IITTTWiI

Toppåret 1985 beviljades 10 770 förtidspensioner av arbets-

marknadsskäl. 5 700 män och 4 900 kvinnor.

Utvecklingen

både före och efter 1985 har annars varit den att fler kvin-

något nor än män förtidspensionerats av arbetsmarknadsskäl.

av arbetsmarknadsskäl enbart

Förtidspcnsionering beviljas per-

soner i åldrarna 60-64 år. Under åttiotalet första år var nästan hälften av de då 64-65 i åldrarna

beviljade år, ca 30 procent 62-63

och

drygt 20 procent var 60-61 år. De senaste åren har det skett en uppgång i andelen för 60-61 åringarna och idag är andelen för de tre redovisade åldersgruppema lika stora.

I Stockholms län har en mer än skett av antalet för-

tredubbling

tidspensioneringar av arbetsmarknadsskäl mellan 1980 och 1987.

Ngbevillade ldrtidspensioneringar av

arbetsmarknadsskäl, Goteborgs och Malma

kommun samt Stockholms lan. Index 1980=1U0 500

400 l

300 l

200 '''

f vüoteborgs

- kommun __ Må1mÖ - kommun _- kholms

j I Stoc

g V _ _ l _ _ _ lan

Den mycket markerade ökningen i Göteborg 1985 kan förklaras av att Projekt 80, försöket att klara varvskrisen, upphörde 1982-

83.

I Malmö kommun kom den största ökningen under 80-talet inte förrän 1986 - ett till två år efter de bägge övriga kommunerna.

Här är det återigen ett stort varsel som förklarar ökningen. Uppsägningama på Kockums 1984 omfattade 450 personer, förtidspensioneringama av arbetsmarknadsskäl ökade från 360 till 600

1986. Det stora varslet Kockums 1986 kan alltså

personer på förväntas ge en ökning av förtidspensioneringarna av arbets-

marknadsskäl först 1989.

1 O? tidspensioneringar och n ?or ngbevlliade fortidsar lorskiuten 2 ar bakat.

12000”

IGGCG

lllllfllklllllllllllllrl

u... garge] n | r l v | 1 --ngbev fp | | F5 76 F? 78 79 80 81 82 83 84 85 86 8? är

Långtidssjukskrivna

Sjukfrånvaron har ökat starkt i Sverige de senaste åren. Antalet sjukdagar (ersatta) per försäkrad var 1983 18.4 dagar (sjuktalet). Fyra år senare, 1987 hade sjuktalet ökat till 23.1 dagar.

Det är bland de äldre, 60-64 år, som har ökat mest. De sjuktalet äldre männen hade 1987 ett sjuktal på 43.3 dagar, en ökning med ca 11 dagar sedan 1984. Motsvarande tal för de äldre kvinnorna var 40.6 respektive 27.5. Kostnaderna för sjukfrånvaron uppgick till 23.1 miljarder kronor 1987. Sjukligheten i Sverige per sjukdag kostar alltså en kronor. miljard

Det är framförallt de långa sjukfallen (över 90 dagar) som ökat mest. Av den totala mellan 1983 och 1987 (4.7 ökningen dagar) berodde 3.7 dagar, eller nästan 80 procent, på de långa fallen. De långa fallen svarar för ungefär 45 procent av kostnaderna.

Av de tre storstadskommunerna har Malmö och klart Göteborg högre sjuktal än Stockholm. År 1987 var sjuktalet i Malmö 28.2 dagar, i Göteborg 29.2 och i Stockholm 25.4 dagar.

Antalet pågående långa sjukfall i Stockholms kommun var vid utgången av 1985 13 900. I statistiken över pågående sjukfall från

Riksförsäkringsverket ingår inte personer som har s k a-inträde

(alla statsanställda). Andelen statligt sysselsatta i Stockholms kommun var 1985 13.5 procent (Fob). Det verkliga antalet pågående långa sjukfall i Stockholm alltså i ligger storleksordningen 15 700 personer.

Av de 13 900 långa sjukfallen var 8 200 över 55 år, vilket inne-

bär att över 10 procent av befolkningen mellan 55 och 54 var ca 5

procent långtidssjukskrivna. Inga skillnader förelåg mellan män och kvinnori någon av åldersgruppema.

I Malmö var andelen klart än i pågående långa sjukfall lägre Stockholm. 4 procent av befolkningen i åldern 55-64 år var långtidssjukskrivna i slutet av 1985. Totalt var drygt 3 000 personer

långtidssjukskrivna (det verkliga talet ligger i Malmö ca 10 %

högre). Okningen i Malmö har sedan dess varit dramatisk. Vecka 4 1989 var över 6 000 personer långtidssjukskrivna.

Begreppet ohälsa

tar sedan ett antal år fram ett totalmått

Riksförsäkringsverket över

ersättningar som betalas av socialförsäkringen. Måttet kallas ohälsa och de ersättningar som ingår är arbets-

sjukpenning, skadesjukpenning samt förtidspension/sjukbidrag. Förtids-

pension av arbetsmarknadsskäl ingår ej.

Bland de med för ohälsa 180 långvarig ersättning (minst dagar) har antalet ersatta dagar per försäkrad (bland de försäkrade ingår i detta mått också de icke förtidssjukpenningplacerade pensionärerna) inte förändrats mellan 1978 och 1983. Efter 1983 har däremot antalet ersatta dagar för långvarig ohälsa ökat med 18 procent. Ca 70 procent av ökningen kan hänföras till ökningar i antalet och resten till de båda

sjukpenningdagar övriga ersätt-

ningsfomierna.

Vi vet inte om ökningen av ersättningen för ohälsa beror på att

socialförsäkringen trätt i stället för andra stödformer. En för-

ändring av praxis när det gäller sjukersättning under utbildning har dock inträffat. Ett antal försäkringsdomar 1984-85 har kring inneburit att rätten till kan även vid utsjukpenning gälla längre bildningar (tidigare var ett år maximum) och att försäkringskassan skall ta hänsyn till det lokala arbetsmarknadsläget vid bedömning av sådana fall.

Undersökningar 1988 tyder på att av de mycket långa sjukfallen

(3- år) deltar 25-30 procent i utbildning. Sådana rehabiliteringsinsatser skulle tidigare inte medfört rätt till

sjukersättning.

Ökad generositet när det gäller ersättning i samband med utbild-

ning är enligt RFV således på gång. Okningen av ersättningsdagarna för ohälsa efter 1983 kan på intet sätt förklaras av denna

praxisändring vid utbildning. Dock kan det inte uteslutas att ök-

ningen beror på försämrad arbetsfömiåga bland de försäkrade.

Okningen av ersättningen för ohälsa har varit störst bland de

äldre, i bland de äldre kvinnorna. Denna har trätt synnerhet grupp in på arbetsmarknaden efter att varit hemarbetande. Artidigare

betsförrnågan vid hemarbete kan regleras flexiblare än vid för-

värvsarbete. kvinnor, som väl som hem-

Många fungerade

arbetande, har inte klarat de relativt strikta krav på arbetsförmåga som ett förvärvsarbete ställer.

Regionala skillnader i ökningen av totalmåttet för ohälsa förekommer. Störst har mellan 1984 och 1987 varit i norra Ökningen Norrland samt i Skåne och Blekinge.

Socialhjälp

i ökade under låg- Socialbidragen Sverige mycket kraftigt i början av åttiotalet. Hög arbetslöshet och sänkta konjunkturen reallöner att antalet ökade från 183 000 år betydde bidragshushåll 1981 till 293 000 år 1985. Mönstret är historiskt sett inte onormalt.

Vad som däremot kan betraktas som ett trendbrott i utvecklingen är att fortsatt öka eller på en hög

socialbidragsberoendet stagnerat

nivå även efter konjunkturuppgån gen.

har de senaste sammansättningen av gruppen socialbidragstagare decennierna förändrats. Tidigare bidragstagare var barnfamiljer, kvinnor och framförallt äldre. I dag domineras gruppen av ensamstående föräldrar, ensamhushåll och Andra ungdomar. mindre grupper som idag är helt beroende av socialbidrag är och, av ut-

flyktingar på grund pensionsbestämmelsernas

formning, även äldre invandrare.

De tre storstadskommunerna har, icke oväntat, högre andel än riket som helhet. Malmö kommun har

socialbidragstagare

under hela åttiotalet stått i en klass för sig med en nästan dubbelt så hög andel redan 1980.

bidragsberoende

Andei 1000 invånare 1970-86

socialbidragstagare per

åtar städerna och r i ket

inv l

i i

i 0 Plalmoi

per + Stim

i

G Gborg i |

e Pike: i

.M 4

Bidragstagare

l l

(moll

Efter 1985 minskar antalet i Stockholm och

bidragsberoende

medan i Malmö fortsätter. Andelen bidrags-

Göteborg ökningen beroende i Malmö i åldrarna 18-64 år har de senaste åren legat

runt 14 procent av befolkningen.

Exemplet Malmö

Socialbidragsstatistiken redovisas vanligen med bidragshushåll

som enhet. Antalet hushåll i Malmö kommun var Fob

enligt

119 900 1985. Ca 15 procent, eller 17 800 var bidragshushâll

och den var fem månader.

genomsnittliga bidragstiden

Tabell: i Malmö kommun 1981- Socialbidragsutvecklingen 1987.

1981 1987

Antal hushåll 10 091 18 184

därav flyktinghushåll 964 2 422

Antal personer i hushållen 18 021 28 708

Antal personer/ hushåll 1.79 1.5 8

Andel bidragstagare av bef. 7.7 12.5

Bidragsmånader

i 4.0 5.0 genomsnitt

Utbetalt socialkr bidrag, milj 74.9 324.5

därav flyktinghushåll (milj kr) 12.9 69.7

Kostnader/invånare (kr) 323 1 466

Källa: Meddelande från Lunds univer-

Socialhögskolan 1988:4,

sitet (författare; Tapio Salonen).

I likhet med riket det är framför allt de yngre i Malmö som är beroende av socialbidrag. Drygt 20 i

procent åldersgruppen

mellan 20-30 år är under året någon gång socialbidragstagare (1987). Av var ca och

40-åringarna 10 procent bidragstagare

andelen sedan med ålder och omfattar ca 3 bidragstagare sjunker av 60-64 år

procent åldersgruppen (1987).

Sambandet mellan arbetslöshet och socialbidragsberoende har traditionellt ansetts självklart. Den höga nivån på både arbets-

§ 39

lösheten och andelen i Malmö den senaste socialbidragstagare tioårsperioden tyder också på detta.

som kommunförbundet utfört 1986 visar Undersökningar

emellertid att i drygt en tredjedel av bidragshushållen förekommer

arbetslöshet. Liknande i Lund och Landskrona undersökningar visar samma andel arbetslösa. Underpå ungefär registrerade visar också att de arbetslösa har låg sökningarna bidragstagarna till arbetsmarknaden. Merparten saknar arbetsanknytningsgrad och endast 20 procent erhåller socialbidrag som löshetsersättning komplement till arbetslöshetsersättning.

i Stockholm och Malmö

Försörjningssituationen

delbetänkande Arbete åt handi- Sysselsättningsutredningens visade hur ut för män i

kappade försörjningssituationen såg

Stockholms kommun 1975. Det var framför allt situationen för äldre män, mellan 50 och 59 år som analyserades. Då förvärvsarbetande mer än 20 8 var förtids- 83 procent timmar, procent och resten ca 9 procent var eller fick

pensionerade sjukskrivna

socialhjälp i kombination med arbete delar av året. Hela bilden av männens situation säg ut som nedan.

Tabell: för män i Stockholms kom- Försörjningssituationen mun 1975. Procent av i befolkningen respektive åldersgrupp.

Anm: För jämförelser med Fob 85 redovisas andelen förvärvsarbetande 1-w tim. En person kan registreras i flera kolumner.

1) Åldersfördelningen delvis skattas.

Man kan klart konstatera att Stockholms arbets-

utslagningen på

marknad har ökat sedan 1975. För de äldre männen, hårt drabbade redan 1975, har situationen förvärrats. Tydligt är också att utslagningen idag drabbar män i allt yngre åldrar.

Anm: En person kan förekomma flera kolurrmer. SCB skattade förvärvsfrekvenser. 2) avser 18-19 1) enligt 3) avser 16-24 år. 4) avser 1986. 5) skattad åldersåringar. fördelning.

Andelen förvärvsarbetande äldre män (55-64 år) i Stockholm har

med 4 sedan 1975. På grund av sjunkit knappt procentenheter Fob 85:5 måste jämförelser göras nya sysselsättningsbegrepp

med alla alltså även deltidsarbetande. Andelen del-

sysselsatta,

tidsarbetande (1-19 tim) män i Stockholm var totalt 1.7 procent 1975.

12 200 män i Stockholm var 1986 förtidspensionerade, 7 200 var över 60 år. År 1975 var drygt 19 procent av männen över 60

år 1986 hade andelen stigit till över 25 pro-

förtidspensionerade,

cent. Oroväckande andelar av de medelålders männen var höga 1986. En annan åldersindelning än den ovan

förtidspensionerade

redovisade visar att nästan i åldrarna 35-39 7 procent av männen år var För männen under 35 år har däremot förtidspensionärer. inte andelen förtidspensionärer ökat.

har istället blivit mer beroende av socialhjälp. De yngre männen Andelen av männen 10 i socialbidragstagare överstiger procent alla till 45 år. Precis som 1975 är det de enåldersgrupper upp samstående männen som dominerar. Av Stockholms drygt 40 000 vuxna 1986 var 40 ensamstående bidragstagare procent män utan barn.

som redovisats,

Ökningen av antalet långtidssjuka kom, tidigare

först efter 1983. i andelen

Förändringarna långtidssjukskrivna

mellan 1975 och 1985 är inte påfallande.

Situationen i Malmö

Andelen förvärvsarbetande män var 1985 i Malmö

generellt lägre

än i Stockholm. Så var inte fallet 1975. I Malmö är de i synnerhet som drabbats av utslagning. Drygt 6 och 10 ungungdomarna domar mellan 20-24 år förvärvsarbetar i Malmö.

De männen är i högre ad än i Stockholm förtidspensionerade koncentrerade till 55-64 år. andra sidan finns åldersgruppen klart färre äldre män i Malmö. En förklaring är att långtidssjuka Malmö har större andel än Stockholm.

förtidspensionerade

Tabell: för män i Malmö kommun

Försörjningssituationen

1985.

åldersfördelning. värden för 1987.

Den mest frapperande skillnaden gentemot Stockholm är det höga socialbidragsberoendet bland de yngre männen i Malmö. Den är i Malmö fem månader vilket skulle

genomsnittliga bidragstiden

betyda att ca 8 procent av männen till 35 år via upp försörjs

socialbidrag.

Även för Malmö att männens och kvinnornas

gäller försörjnings-

situation liknar varandras i stort. Enda noterbara skillnaden är att något fler kvinnor än män i åldrarna 45-54 år är

förtidspen-

sionerade och

långtidssjuka.

Stadsdelsområdet Fosie

I stadsdelsområdet Fosie i södra Malmö bor 36 000 innevånare. I dess södra delar

ligger två industriområden, Fosieby industri-

område och De större

Fredriksberg. bostadsområdena byggdes

under 60-talet och första hälften av 70-talet. 13 000 av sammanlagt 19 000 bostäderi Fosie under denna byggdes tid. 25 procent av bostäderna är

kommunägda (16 % i hela Malmö). 11 procent

av bostäderna utgörs av småhus mot 17 procent totalt i Malmö. Det största bostadsområdet i Fosie är med 5 700 Lindängen innevånare 1988. Det är 1970 och byggt kring är ett av Malmös problemområden. I Fosie också

ligger Augustenborg, byggt efter

kriget, som var den tidens

Rosengård.

De tre största partierna vid valet 1985 var SAP, Moderata Sam-

lingspartiet och Skånepartiet. Socialdemokraterna fick

56 procent (42 % i hela Malmö), moderaterna fick 18 procent (29 %) och

Skånepartiet 9 procent (7 %).

Även om Fosie stadsdelsområde innehåller flera enskilda bostadsområden av problemkaraktär är det extremområde i inget den bemärkelsen i Malmö.

I specialtabeller redovisas Fob 85 på stadsdelsområden. För att få en jämförbar bild med andra redovisade värden i rapporten har

justeringar av i sysselsättningsnivåerna gjorts enligt SCB:s länkningstabeller. De procentuella i minskningarna varje ålders-

grupp för båda könen i hela Malmö-har använts.

Tabell: Förvärvsfrekvenser i Fosie stadsdelsområde samt

förtidspensionerade i procent av respektive ålders-

grupp 1985.

Fob 1985

1) Skattade värden. 2) Avser Lindängens försäkringskasseornråde minskat med inom fk-området

befolkningsandelen

som inte bor i Fosie stadsdelsområde.

De skattade förvärvsfrekvenserna är totalt sett något högre för män och något lägre för kvinnor i Fosie än i hela Malmö. För 55-64 år är situationen den omvända. För de enåldersgruppema samstående männen ligger förväxvsfrekvenserna ca 10 procentenheter i åldrarna mellan 25 till 44 år. För de ensamstående lägre

50-åringama ökar gapet till 15-20 procentenheter gentemot

män i åldersgruppen. samtliga

För de ensamstående kvinnorna förvärvsfrekvenserna

sjunker

markant först efter 55 år. Differenserna mellan förvärvsfrekvensema för de ensamstående kvinnorna och för gruppen samtliga kvinnor är inte alls så stora som var fallet för männen, som mest rör det i av om ca 5 pro-

sig någon åldersgrupperna

centenheter.

Av Fosieboma mellan 20-64 år var drygt 8 procent utländska 1985. Deras förvärvsfrekvens var totalt knappt 60 medborgare Fob 85), 18 lägre än för samtliga procent (officiell procentenheter boende i Fosie.

I bostadsområdet Lindängen ligger förvärvsfrekvensen totalt för båda könen ca 5 procentenheter under den för hela Fosie.

Arbetslösheten i Fosie 1985

Den relativa arbetslösheten kvarstående (andel arbetsi Fosie var

lösa/befolkningen) något lägre för män men nästan en

procentenhet högre för kvinnor än i Malmö totalt.

4.5 procent av männen och 4.8 procent av kvinnorna var 1985 i

genomsnitt arbetslösa i Fosie. För 20-24 i båda

åringarna könen

är den relativa arbetslösheten klart i Fosie.

högre Ca 10 procent

av de kvinnorna var arbetslösa och

unga drygt 8 procent av

mannen.

De äldre männen över 55 år i Fosie var arbetslösa i

lägre

i i Malmö. En orsak

utsträckning genomsnittligt kan vara de

många förtidspensioneringama bland äldre män i Fosie.

Ca 8 procent av de utländska i Fosie

medborgarna var arbetslösa

1985, alltså en nästan dubbelt så hög nivå som för hela befolkningen i Malmö.

Socialbidragsberoendet i Fosie

Fosie ingår i Södra distriktet inom i Malmö. I

Socialförvaltningen

Södra distriktet inom i Malmö

socialförvaltningen ingår dels

Fosie stadsdelsornråde, dels en del försam-

landsbygdsbetonade

lin gar i utkanten av Malmö. Södra distriktet blir ca lO 000 innevånare större än Fosie stadsdelsområde. Hälften av de 10 000 bor i Oxie ett småhusområde med

kyrkby, mycket låg andel bidragshushåll (ca 4% 1987). Uppgifter som redovisas för hela

Södra distriktet innehåller även dessa men

kransförsamlingar

bidrar endast med med

antalsökningar jämfört om uppgifter för

enbart Fosie fanns Vid

tillgängliga. andelsredovisningar sker med

all säkerhet en med om

underskattning jämfört redovisningen gällt

enbart Fosie.

År 1987 var

12 procent av den vuxna befolkningen, eller 14

procent av hushållen i stadsdelsområdet

socialbidragsberoende

Fosie.

i socialdistriktet

Bidragsberoendet var högst inom åldersgruppen

20-24 år (24%). Bland 25-29 var andelen

åringarna 20 procent

och bland

30-åringarna 15 procent. Uppgifterna avser 1987.

Ensamhushållen dominerar starkt bland i

bidragshushållen

barn (40% män och distriktet. 65 procent var ensamhushåll utan 25% och var ensamhushåll med kvinnor) ytterligare ca 20 procent bam. 21 av i distriktet erhåller bidrag

procent bidragshushållen

hela året (10-12 mån).

Andelen varierar inom stadsdelsområdet. Totalt i

bidragshushåll

Fosie var som tidigare nämnts 14 procent av hushållen bidragsberoende. I ett av problemområdena erhöll ca 33 Lindängen, av hushållen 1987. I det tidigare nämnda procent socialbidrag var andelen 25 procent. Bostadssegregationen är i Augustenborg det närmaste total. Inom vissa villaornråden i distriktet är andelen

bidragshushåll så låg som 1-2 procent.

är inget extremområde i Malmö vad avser andelen Lindängen Som jämförelse kan nämnas att i Herr-

socialbidragshushåll.

gården och Ortagården, båda ligger i Rosengård, är två av tre hushåll socialbidragsberoende (1987).

Fosie avviker inte från den allmänna bilden av utslagningspå arbetsmarknaden i Malmö men focuserar dem processerna tydligare. Det är de äldre männen, de socialbidragsberoende ungdomarna, ensamhushållen som drabbas av samhällets och arbetslivets allt hårdare krav på välfungerande och välutbildade individer.

Storstädernas arbetsmarknad - en

sammanfattning

Arbetskraften. Hittills under 1980-talet har arbetskraften ökat med 225 000 personer i riket. Storstadslänen, som har 37 procent av landets befolkning mellan 16 och 64 år, svarar för 120 000 eller drygt hälften av det ökade utbudet av arbetskraft. Förklaringen till detta är dels att dessa län svarar för en stor del av befolkningstillväxten, 75 procent, dels att dessa län har arbetsnågot högre kraftstal.

Precis som på 1970-talet så är det kvinnorna som står för i stort sett hela ökningen. I storstäderna har för kvinnorna ökningen varit störst i åldersgruppen 35-44 år.

Männens arbetskraft i storstäderna har totalt sett minskat under åttiotalet, mest för männen mellan 55 och 64 år. Utvecklingen från sjuttiotalet med minskande förvätvsfrekvenser bland de äldre männen fortsätter. I Göteborg och Malmö minskade deras förvärvsfrekvenser med ca 10 procentenheter mellan 1975 och 1985.

Arbetslösheten. Från mitten av 1970-talet till 1983 ökade arbetslösheten trendmässigt i hela landet. Därefter har arbetslösheten sjunkit kraftigt och är nu nere på samma nivå som vid mitten av 1970-talet.

För de olika länsornrådena har arbetslöshetsutvecklingen varit densamma som för riket som helhet. För alla tre områdena inträffade trendbrottet 1983 och fram till 1988 har sedan arbetslösheten ungefär halverats. Storstadslänen har under senare delen av sjuttiotalet och hittills under åttiotalet legat på halva den nivå som gäller för skogslänen.

Det stora skillnader i arbetslöshetsnivåer mellan de tre

föreligger

storstadskommunerna. Stockholm har mycket låga arbetslöshetstal för både män och kvinnor. Malmö har haft höga arbetslöshetstal hela åttiotalet, i synnerhet för männen. Göteborg har legat något över riksnivån.

Socialbidragsberoendet. Ett tecken på brister i arbetsmarknaden, när det gäller arbetstillfällen, arbetstider eller inkomster, är graden av beroende av Detta beroende har vuxit bland

socialbidrag. ung-

domar i storstäderna, speciellt i Malmö, där nästen 10 procent av männen upp till 35 år var heltidsberoende av socialbidrag (1987). i g..

.Jaaa .JSMUN

33 wifi 989V

. MJOHHOL.›I*:3 l nocAAaøu-oøtan vømuøxø-vøpünøp nøaø-»øümøsáaøvø-aøaüváss.

Förutom ungdomarna är det de ensamstående männen utan barn som utgör den största gruppen socialbidragstagare. Av Stockholms 40 000 vuxna 1986 var

drygt bidragstagare 40 procent

ensamstående män utan barn.

Förtidspensionerin gar. Ett annat tecken på brister i arbetslivet och i arbetsmarknaden är

förtidspensioneringarna. Förtidspen-

sioneringama har ökat kraftigt under l980-talet. Aven om förär i storstadslänen än i

tidspensioneringama något lägre övriga

landet så är ändå I Malmö och

omfattningen betydande. Göteborg

är tex 21 resp 23 procent av männen mellan 50 och 64 år förtidspensionerade (1987).

Slutsatser. Utvecklingen av storstädemas arbetsmarknad under l980-talet präglas å ena sidan av ökande och sysselsättning minskande arbetslöshet och, å andra sidan, av ökad utslagning och ett stort socialpolitiskt beroende.

Med den höga efterfrågan arbetskraft som nu och på föreligger med den som kan väntas 1990-talet är det att utveckling på viktigt bättre ta tillvara den arbetskraft som finns inom landet.

Det kommer att kräva en av de

förskjutning politiska åtgärderna

från socialpolitiska insatser till Inom

arbetsmarknadspolitiska.

ramen för de behövs mer av

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

utbudsstimulerande insatser, framför allt och rehabili-

utbildning

tenng.

För att dessa insatser ska bli behövs det också en framgångsrika förnyelse av samarbetet mellan de olika delar av den offentliga sektorn som svarar för servicen till när det medborgarna gäller arbete och

inkomstskydd.

En av de stora svagheterna i den offentliga verksamheten är upp-

splittringen av ansvaret och resurserna på olika huvudmän när det

gäller förebyggande och rehabiliterande insatser. Denna uppsplittring leder till brist på effektivitet och denna brist är mest tydlig i storstäderna där de sociala nätverken mellan medborgarna är än de mindre orterna. Det behövs därför

svagare på nya

samarbetsformer baserade på en helhetssyn på individens situation och behov.

i KUNGL. BIBL. - -

1989 10 2 0

STOCKHOLM

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1. Rapport av den särskilde utredaren för granskning 34. Reformerad företagsbeskattning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring stats- - Motiv och lagförslag. Del 1. minister Olof Palme. C. - Expertrapporter. Del 2. Fi. . Beskattning av fämansföretag. Fi. 35. Reformerad mervärdeskatt m.m. Integriteten vid statistikproduktion. C. - Motiv. Del l. . Fasta Öresundsförbindelser. K. - Lagtext och bilagor. Del 2. Fi.

»oooqoxpuc-_mw

Samordnad länsförvalming. Del 1: Förslag. C. 36. Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. Fi. , Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. C. 37. Utländska förvärv av Svenska företag - en studie av . Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. utvecklingen. I. . UD:s presstjänst. UD. 38. Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte- . Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. Fi. utredningamas betänkanden. Fi. 10.Tvä nya treåriga linjer. U. 39. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartlägg- 1 l. Hushällssparandet - Huvudrapport från Spardelega- ning och bedömning. S. tionens sparundersökning. Fi. 40. Datorisering av tullrutinema - slutrapport. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. ,41. Samerätt och sameting. Ju. l3. Mångfald mot enfald. Del l. A. 42. Det civila försvaret. Del l. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. F6. rättsfrägor. A. 43. Storstadstrafik 3 - Bilavgifter. K. 15. Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmaterial. K. 44. Översyn av vapenlagstiftningen. Ju. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. 45. Standardiseringens roll i EFI A/EG - samarbetet. I. Fi. 46. Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fö. Fö. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 47. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. S. 19. Regionalpolitikens förutsättningar. A. 48. Energiforskning för framtiden. ME. 20. Tullregisterlag m.m. Fi. 49. Energiforskning för framtiden. Bilagor. ME. 21 . Sätt värde på miljön - miljöavgifter pä svavel och 50. Stiftelser för samverkan. U. klor. ME. 51. Den gravida kvinnan och fostret- tvâ individer. Om 22.Censurlagen - en modernisering av biografförord- fosterdiagnostik. Om sena aborter. Ju. ningen. U. 52. Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer 23.Parkeringsköp. Bo. inom energisektorn. ME. 24.Statligt finansiellt stöd? I. 53. Arbetstid och välfärd. 25. Rapporter till finansieringsuuedningen. I. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjööver- Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. A. vakningen. Fi. 54. Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade 27. Forskning vid de mindre och medelstora högskolor- ungdomar. S. na. U. 55. Fungerande regioner i samspel. A. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 56. Fiskprisregleringen och ñskeriadministrationen. JO. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning 57. DO och Nämnden mot emisk diskriminering inför 90-talet. U. - de tre första åren. 30. Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid 58. Undantagandepensionäremas ekonomi. S. tillsättning av professorstjänster. U. 59. Nominering av redovisningskonsulter. C. 31. Statens mät- och provstyrelse. I. 60. Huvudbetänkande frân 32. Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. ME. altemativmedicinkommittén. S. 33. Reformerad inkomstbeskattning 61. Hälsohem. S. - Skatterefonnens huvudlinjer. Del 1. 62. Alternativa terapier i Sverige. S. - Inkomst av kapital. Del 2. 63. Värdering av altemativmedicinska teknologier. S. - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. 64. Kommunalbot. C. - Bilagor, expertrapporter. Del 4. Fi. 65. Staten i geografm. A.

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

66. Begreppet krigsmateriel. UD. 67. Levnadsvillkor i storstadsregioner. SB. 68. Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988. SB. 69. Slorsladsregioner i förändring. SB. 70. Slorstädemas arbetsmarknad. SB.

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen

Hushallsparandet - Huvudrapport från Spardelega- Levnadsvillkor i storstadsregioner. [67] tionens sparundersökning. [1 l]

Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988. [68] Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16]

Storstadsregioner i förändring. [69] Tullregisterlag m.m. [20] Storstâidernas arbetsmarknad. [70] Kuslbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen.

[26]

Justitiedepartementet Reformerad inkomstbeskattning

- Skatterefonnens huvudlinjer. Del 1. [33] Samerätt och sameting. [41] - Inkomst av kapital. Del 2. [33] Översyn av vapenlagstiftningen. [44] - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. Den gravida kvinnan och fostret - två individer. Om [33] fosterdiagnostik. Om sena aborter. [51] - Bilagor, expertrapporter. Del 4. [33]

Reformerad företagsbeskattrting

Utrikesdepartementet - Motiv och lagförslag. Del 1. [34]

UD:s presstjänst. [8] ; Expertrapporter. Del 2. [34]

Reformerad mervärdeskatt m.m. Begreppet krigsmateriel. [66] › Motiv. Del 1. [35]

- Lagtext och bilagor. Del 2. [35]

Försvarsdepartementet Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. [36]

Risker och skydd för befolkningen. [17] Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte-

Det civila försvaret. Del 1. [42] utredningamas betänkanden. [38]

Det civila försvaret. Del 2. Förfatmingstext. [42] Datorisering av tullrutinema - slutrapport. [40]

Arméns utveckling och försvarets planeringssystem.

[45]

Utbildningsdepartementet Socialdepartementet Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7]

Två nya treåriga linjer. [10] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartläggning Censurlagen - en modernisering av biografförordningen. och bedömning. [39] [22] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. [47] Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade [27] ungdomar. [54] Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Undantagandepensionäremas ekonomi. [58] Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför l-luvudbetänkande från altemativmedicinkommittén. 90-talet. [29] [60] Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid Hälsohem. [61] tillsättning av professorstjänst. [30] Alternativa terapier i Sverige. [62] Stiftelser för samverkan. [50] Värdering av altemativmedicinska teknologier. [63]

Jordbruksdepartementet

Kommunikationsdepartementet Fiskprisregleringen och liskeriadminisuationen. [56]

Fasta Öresundsförbindelser. [4]

Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmaterial. [15]

Arbetsmarknadsdepartementet

Storsladstrañk 3 - Bilavgifter. [43] Den regionala problembilden. [12]

...annan-mmm øéünøøanøøuvnuu enfald. Del l. [13] l

- mgggidglçtdç enfald. Del 2. Lagstiftning och

Finansdepartementet i

Beskattning av fåmansföretag. [2] å .

Särskild inkomstskatt för utländska artister

inn.

[gp H

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Regionalpolitikens förutsättningar. [19] Arbetstid och välfärd. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. [53] Fungerande regioner i samspel. [55] DO och Nämnden mot etnisk diskriminering - de tre första åren. [57] Staten i geogralin. [65]

Industridepartementet

Statligt finansiellt stöd. [24] Rapporter till ñnansieringsutredningen. [25] Statens mät- och provstyrelse. [31] Utländska förvärv av svenska företag - en studie av utvecklingen. [37] Standardiseringens roll i EFTA/EG - samarbetet. [45]

Civildepartementet

Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [1] integriteten vid statistikproduktion. [3] Samordnad länsförvaltning. Del l: Förslag. [5] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6] SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. [18] Nominering av redovisningskonsulter. [59] Kommunalbot. [64]

Bostadsdepartementet

Parkeringsköp. [23]

Miljö- och energidepartementet

Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. [21] Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. [32] Energiforskning för framtiden. [48] Energiforskning för framtiden. Bilagor. [49] Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer inom energisektorn. [52]

KUNGL. BIBL. -

1989 10- 2 0

s o .o

A