Högskola i Malmö

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Isa amma

HÖGSKOLA

I MALMÖ

W;

WW UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

i

Agera

J,

1,70 . k

x

1 39

Statens offentliga utredningar

WW 1996:36

W

Utbildningsdepartementet

i Malmö

Högskola

Betänkande av för

Egmmittén en ny högskola i Malmö

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag Regeringskansliets förvaltningskontor. av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

Omslag: Entrén till den högskolan det gamla hamnkontoret. nya -

Kartorna har ritats karttekniker Kristina Metz och perspektivbilden av arkitekt Alan Morrall, Malmö stadsbyggnadskontor. av

TRYCKERI AB

NORSTEDTS

ISBN 913820204_2 t°° ° m 96 ISSN O375-25OX

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 9 november 1995 Chefen för Utbildnings-

departementet, statsrådet Carl Tham att tillkalla kommitté med en uppdrag att utreda hur etablering högskola i Malmö skall kunna av en ny genomföras samt lämna förslag till den högskolans inriktning och nya organisation. Dir. 1995:135 En högskola i Malmö. ny Med stöd av bemyndigandet tillsattes kommittén U 1995: 12 En ny högskola i Malmö. Statssekreteraren Göran Löfdahl förordnades ordförande i som kommittén. Som ledamöter förordnades direktören Rune Andersson, kommunalrådet i Malmö Christine Axelsson, rektorn vid Lunds universitet Boel Flodgren, direktören Cristina Glad, riksdagsledamoten Gun Hellsvik,

kommunstyrelsens vice ordförande i Malmö Percy Liedholm, riksdags-

ledamoten Bertil Persson, kommunstyrelsens ordförande i Malmö Ilmar Reepalu, kulturdirektören Eva Schöld, riksdagsledamoten Bengt Silfverstrand och riksdagsledamoten Kerstin Wamerbring. Flodgren, Glad, Schöld och Silfverstrand är tillika ledamöter av Lunds universitets styrelse. Som experter förordnades direktören Svante Holgersson, riksbibliotekarien Tomas Lidman, museichefen Jöran Lindvall, Stadsdirektören Inger Nilsson, professorn Jan S Nilsson, stadsbyggnadsdirektören Mats Olsson och departementsrådet Gunnel Stenqvist. Som huvudsekreterare förordnades akademiräntmästaren Wanda Klintberg samt som biträdande sekreterare departementssekreterare Erik Forsse fr.o.m. den 13 november 1995 t.o.m. den 15 januari 1996 och departementsskreterare Lucie Mandaus fr.o.m. den 16 januari 1996. Som kommittéassistenter har Rauni Westin och Monica Sandberg varit behjälpliga.

Underlaget för kommitténs ställningstaganden avsnitt 3 har utarbetats av tre expertgrupper en för utbildning och forskning under ledning

-

av professor Jan S Nilsson, en för informationsförsörjning och bibliotek

under ledning av riksbibliotekarien Tomas Lidman samt för mark och en lokaler under ledning stadsbyggnadsdirektören Mats Olsson. Expertav gruppernas sammansättning och deras överväganden redovisas i be-

tänkandet avsnitt 4.

Vi ber härmed att få överlämna vårt betänkande En högskola i Malmö.

Ledamoten Gun Hellsvik har lämnat särskild reservation. Reservatioen bifogas betänkandet som bilaga nen Ledamoten Boel Flodgren har lämnat ett särskilt yttrande. Yttrandet

bifogas betänkandet som bilaga

Malmö i mars 1996

Göran Löfdahl Rune Andersson Christine Axelsson Boel Flodgren Cristina Glad Gun Hellsvik Percy Liedholm Bertil Persson Ilmar Reepalu Eva Schöld Bengt Silfverstrand Kerstin Wamerbring

/Wanda Klintberg

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Sammanfattning 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Bakgrund 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.1 Internationellt perspektiv 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Strukturförändringar 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Utbildningsnivå 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Nuvarande högskoleutbildning i Malmö 11 . . . . . . . . . .

3 Kommitténs överväganden och förslag 13 . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Grundläggande högskoleutbildning 14 . . . . . . . . . . . . . . 3.1.1 Utgångspunkter 14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.2 Utbildningens inriktning 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.3 Behörighetsfrågan 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.4 Intern organisation 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.5 Omfattning 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Forskning och forskningsanknytning 26 . . . . . . . . . . . . 3.3 Materiella förutsättningar 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Lokaler för utbildning och forskning 28 . . . . . . . . . . . . 3.3.2 Högskolebibliotek 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.3 Organisation 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Expertgruppernas överväganden 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Utbildning och forskning 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 Inledning 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.2 Bakgrund 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.3 Grundläggande utbildning 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.4 Centrum för forskning och forskningsanknytning 60

4.1.5 Undervisningsformer 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Informationsförsörjning och bibliotek 65 . . . . . . . . . . . . 4.2.1 Lägesbeskrivning 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Högskolebiblioteken i Malmö 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.3 Framtiden 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.4 Förslag 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Mark och lokaler 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1 Befintlig högskoleutbildning 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.2 Högskolan och staden 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.3 Nya högskoleområden 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.4 Samlokalisering 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.5 Universitetsholmen 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3.6 Universitetssjukhuset MAS 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.7 Bebyggelse 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

4.3.8 Planeringsförutsättningar 92

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

5 Det fortsatta utredningsarbetet 97 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Bilaga 1 Kommittédirektiv 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2 Skrivelse från Malmö stad 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 3 Reservation ledamoten Gun Hellsvik 117 av . . . . . . . . . .

Bilaga 4 Särskilt yttrande avseende Högskola i Malmö

Boel Flodgren 119 av . . . . . . . . . . . . . .

l Sammanfattning

Riksdagen behandlade hösten 1995 med anledning propositionen - av En politik för arbete, trygghet och utveckling prop. 1995/96:25, bet. l995/96:FiUl, UbU2y, rskr. 1995/96:l31-134 - vissa frågor rörande utbyggnaden den högre utbildningen i landet. Därvid framhölls av att utbildning och forskning och välutbildad arbetskraft är central en av betydelse för näringsliv och sysselsättning också för utvecklingen men av samhället i övrigt. Detta har också anförts i skrivelse till regeringen en från Malmö stad bilaga 2. Mot denna bakgrund föreslog regeringen

att en kommitté skulle tillkallas för att utreda hur etablering en av en ny

högskola i Malmö skall kunna genomföras.

Regeringen beslutade den 9 november 1996 med anledning - av

riksdagens beslut om direktiv till utredningen bilaga

- Kommittén och och expertgruppema har haft ett antal var en av sammanträden och därutöver har enskilda ledamöter haft överläggningar med företrädare för näringsliv, vissa kommuner och andra intressenter. Samråd med Lunds universitet har förevarit att medarbetare och genom studenter vid Lunds universitet deltagit i de tre expertgruppemas arbete,

samt genom att rektorn vid universitetet och ytterligare tre ledamöter av universitetets styrelse deltagit ledamöter i kommittén. Vidare har som kommittén haft hearing med anställda och studerande vid Lunds en universitet. Slutligen har expertgruppen för utbildning och forskning

träffat företrädare för samtliga högskoleutbildningar i Malmö. Kommittén föreslår sammanfattningsvis att grundutbildningen vid den nya högskolan i Malmö skall inriktas huvudsakligen följande

mot områden:

teknik och naturvetenskap, medieområdet, konst och arkitektur, -

invandrings- och segregationsfrågor,

-

påbyggnadsutbildning, fortbildning och vidareutbildning.

-

Utbildningen inom teknik och naturvetenskap skall prioriteras.

6 Kapitel 1

Fullt utbyggd bör utbildningen i Malmö omfatta 14 000 platser, ca 9 000 är tillkommande. Av dessa senare bör drygt 3 000 ha en varav inriktning mot teknik-ekonomiomrâdet.

Den grundläggande utbildningen bör organiseras så att utbildningar

med likartad inriktning eller med behov samarbete hålls samman, den av s.k. Schoolmodellen.

Forskningen skall bedrivas i projektforrn med permanent grundor-

en finansierad med statliga medel, den s.k. Malmömodellen.

ganisation

Kommittén vill understryka vikten att slå vakt kvalitetskravet, av om

vilket blir särskilt uttalat vid uppbyggnad högskola med delvis

av en ny otraditionell inriktning.

Bakgrund

2.1 Internationellt

perspektiv

Utbildning och andra kompetenshöjande åtgärder avgörande be-

är av tydelse för en fortsatt utveckling Sverige välfärdsstat och av som en

förutsättning för en permanent och långsiktigt hög tillväxt. Trots

att strukturen på den framtida arbetsmarknaden är oklar är de flesta överens om att kunskapsberoendet ökar i arbetslivet såväl i näringslivet - som den gemensamma sektorn. Ett högt kvalificerat utbildningsväsende är en

förutsättning för en god internationell konkurrenskraft. Satsningar högre utbildning och kunskapsutveckling är investeringar rätt utfor-

som, made, främjar tillväxten i samhällsekonomin och ökad sysselsättger

ning. För den enskilde betyder utbildning förutsättningar för rikare

ett liv med bl.a. möjlighet till utveckling och ökat inflytande i arbetslivet.

Sverige har redan idag hög utbildningsstandard. Den svenska been folkningen och den svenska arbetskraften är välutbildad i internatioett nellt perspektiv. År 1991 hade omkring 70 Sveriges befolkprocent av

ning i åldern 25-64 år minst en gymnasieskoleutbildning. Samtidigt hade

nästan en fjärdedel av arbetskraften i åldern 25-64 år någon form av

högskoleutbildning, vilket placerade vårt land bland de främsta inom

OECD. Däremot har Sverige i förhållande till flera konkurrentländer en lägre andel personer som har genomgått längre akademiska utbildningar. Denna skillnad är särskilt tydlig när det gäller naturvetenskapliga och

tekniska utbildningar. Internationella jämförelser visar andelen in-

att divider med teknisk eller naturvetenskaplig utbildning är lägre i Sverige än i många andra OECD-länder och det finns risk för Sverige i en att början på nästa sekel får brist på tekniskt och naturvetenskapligt en utbildad arbetskraft.

För att tillgodose det framtida behovet välutbildade inom alla av sektorer i samhället påbörjades i slutet 1980-talet expansion av en av den högre utbildningen och andelen genomgår högskoleutunga som en bildning ökar för närvarande. Sedan 1991 har antalet sökande till hög-

skolan fördubblats, trots den kraftiga utbyggnaden får många men

behöriga sökande inte plats. En fortsatt utbyggnad den högre utbild-

av

Kapitel 2

ningen dessa skäl nödvändig, trots att Sverige redan idag hävdar är av sig relativt väl i internationella jämförelser utbildningsnivåer. av

2.2 Strukturförändringar

Sveriges tredje största stad och med sin ställning i Malmö har som Sydsverige betydelse för utvecklingen i såväl regionen som i landet. stor Strukturomvandling och låg utbildningsnivå har skapat betydande en problem i Malmö. För att främja näringsliv och sysselsättning men för utvecklingen samhället i övrigt är utbildning och forskning också av

och välutbildad arbetskraft avgörande betydelse.

en av

Regeringen har i den s.k. tillväxtpropositionen En politik för arbete,

trygghet och utveckling prop. 1995/96:25, föreslagit en fortsatt utbyggnad den högre utbildningen. En sådan utbyggnad syftar till att av hela arbetskraftens utbildningsnivå och skall därför ge ökade möjhöja

för såväl ungdomar direkt från gymnasieskolan som människor

ligheter i arbetslivet få tillgång till den utbildning bäst gagnar den enatt som

skildes och samhällets behov kunskap och kompetensutveckling.

av höja utbildningsnivån gäller hela landet, men vissa Ambitionen att särskilt behov sådana satsningar. Den högre utbilddelar har stora av

central roll i skapandet den komplicerade infrastruktur

ningen har en av

nödvändig för positiv utveckling i våra storstäder och stor-

som är en stadsregioner.

Storstadsregionernas omvandling från till tjänsteproduktion

varu- 1950-talet har varit karaktär i t.ex. Stockunder tiden sedan av samma Göteborg och Malmö. Graden förändring och möjligheterna att holm, av betingelser för adekvat sysselsättning har dock varit olika. skapa goda

förändringarna vad gäller de varuproducerande verksam-

De största

heterna i storstadsregionerna är utfasningen av jordbruket tillsammans

tillbakagång. Detta har gått snabbare i Malmöregionen med industrins

i Göteborgs- och Stockholmsregionerna eftersom dels jordbrukets

än betydelse minskat betydligt kraftigare där, dels

sysselsättningsmässiga

industriutvecklingen varit än i både Stockholm och Göteborgssvagare s-

Förändringen har också lett till att tjänstesektorn skiljer sig

regionerna.

den företagsorienterade tjänstesektorn är störst i Stock-

så till vida att medan vård- och omsorgssektorn är störst i Malmöholmsregionen

regionen. Stockholmsregionen har tillbakagången den traditionella tillverk- I av samtidigt expansiva

ningsindustrin praktiskt taget avstannat som nya

har etablerats och utvecklats. Det gäller företag i kunindustriföretag branscher bl.a. följd infonnationsteknologins

skapsintensiva som en av

Storstadsutredningen, SOU 1990:36, har utveckgenombrott. Enligt

Kapitel 2 9

lingen under efterkrigstiden lett till att Stockholmsregionen blivit alltmer

dominerande. Stockholms roll nationellt beslutscentrum inom det som privata näringslivet har stärkts, Stockholms centrala roll i kommunika-

tionssystemet har blivit mer accentuerad, allmänt har Stockholm blivit en allt viktigare mötesplats och utvecklats till central en knutpunkt i

nationella och internationella nätverk.

Utvecklingen i Malmöområdet har däremot varit Struk-

en annan.

turomvandlingen inom näringslivet har medfört att den traditionella industrin i Malmö minskat i omfattning samtidigt expansiva

som nya verksamheter framför allt etablerats i regionens högskolestad Lund, som

varit mer attraktiv lokaliseringssynpunkt. Detta har lett till Malmö

ur att

inte längre har betydelse industricentrum i stället

samma som utan tenderat att bli ett servicecentrum för omgivande regioner i södra Sverige. Den mest expansiva delen i Malmöområdet är Lund med sin numera

starka dragningskraft på utbildnings- och kunskapsintensivt

ett mer

näringsliv. Nämnda strukturförändringar och de årens lågkonjunkturer har

senare

bidragit till och accentuerat en regional befolkningsfördelning med relativt sett många arbetslösa och lågutbildade i Malmö.

Arbetslösheten är hög både i Skåne och Malmö, och den har länge

varit högre än genomsnittet för riket. I januari 1996 är andelen arbets-

lösa i åldern 16-64 år 12,7 procent i Malmö och 8,2 procent i riket

statistik från AMS. Utöver de arbetslösa finns det dessutom stora

grupper som står helt utanför arbetskraften och därmed inte ingår i arbetslöshetstalen. Av Malmös invånare i åldrarna 20-64 år beräknas 6

procent vara i arbetsmarknadsåtgärder år 1995, 10 procent öppet arbets-

lösa och 21 procent stå helt utanför arbetsmarknaden, totalt 37 procent

Malmö kommuns bearbetning statistik från SCB och AMS. För de

av utomnordiska medborgarna i Malmö är denna andel 75 procent.

Åtgärder som kan ge fler malmöbor modern utbildning och

en som ger fler arbetstillfällen högutbildade i Malmö framstår nyckelsom åtgärder för att komma till rätta med problemen.

2.3 Utbildningsnivå

Utbildningsnivån i befolkningen i Malmö är lägre än i övriga storstads-

kommuner. Stockholm och Göteborg har klart större andel eftergym-

nasialt utbildade än genomsnittet för riket. Malmö och övriga Malmöre-

gionen Sydvästra Skånes kommunalförbund exklusive Malmö och

Lund ligger på samma nivå som riksgenomsnittet medan Lund ligger

i övriga storstäder. En jämförelse kan göras for olika

studier i Malmö än

landet vad gäller övergången från gymnasieskola till högskola.

delar av

har successivt ökat under lång tid. För dem som slutade gymnasies-

Den kolan 1990/91 motsvarande övergång någon eller några procentenvar för 1991/92, redovisas i nedanstående tabell. heter lägre än som

Övergång från gymnasieskolan till högskolan. Andel av av- TABELL 2. gångna från gymnasieskolan 1991/92 påbörjat högskolestudier t.0.m. som 1994/95 %. Källa: SCB

Gymnasieskolan,

Gymnasieskolan, totalt 3- och 4-åriga linjer Kommun/län

Kapitel 2 ll

Erfarenheterna visar att närheten till högre utbildning har inflytande stort på ungdomars benägenhet att studera. En högskola i Malmö kan ny därför förväntas bidra till ökad övergång från gymnasieskola till högskola.

Tillgänglig statistik visar också att de som examinerats från viss

en högskola i hög utsträckning bor kvar högskoleorten även efter avslutad utbildning även de rekryterats från andra landsdelar. En om riksrekryterande högskola i Malmö kommer alltså att höja utbildnings-

nivån i stadens befolkning.

2.4 Nuvarande

högskoleutbildning i Malmö

För närvarande erbjuds dels statlig högskoleutbildning i Malmö

genom

Lunds universitet, dels vårdutbildning med Malmö kommun hu-

som

vudman. Dessutom finns World Maritime University WMU, med

som

Förenta Nationema huvudman högskoleutbildning sjöfart

som ger om

och havsmiljö främst för utvecklingsländer.

Den utbildning vid Lunds universitet, är lokaliserad till Malmö, som

omfattar följande hst antal helårsstudenter

ingenjörsutbildningar 800 hst

-

lärarutbildningar 3 200 hst

-

konstnärliga utbildningar 500 hst

-

läkarutbildning 300 hst

-

tandvårdsutbildning 200 hst.

-

Läkarutbildningen, grundskollärarutbildningen med inriktning 4-9 samt gymnasielärarutbildningen genomförs endast till viss del i Malmö.

Ungefär 75 procent undervisningen vid de är förlagd till av senare ämnesteoretiska institutioner i Lund.

Vårdutbildningama har ungefär 900 studenter och vid WMU, tar

som ca 90 studenter år, finns 180 studenter. per

Sammanfattningsvis

Åtgärder som kan fler Malmöbor modem utbildning och

ge en som ger fler arbetstillfällen åt högutbildade i Malmö framstår således enligt kom-

mitténs mening nyckelåtgärder för att komma till rätta med de som problem strukturförändringama åstadkommer i Malmö. som

12 Kapitel 2

Malmö står inför förändringar skapar förutsättningar och utsom nya maningar. Sveriges inträde i EU medför och intressanta möjligheter nya dra nytta inom olika sektorer i samhället, inte minst inom näringsatt av livet. När den Öresundsförbindelsen tas i bruk blir Malmö och nya Malmöområdet med sitt strategiska läge både nationell utpost mot en

kontinenten och del i allt mer integrerad Öresundsregion, omfat-

en en tande Själland och Skåne med tillsammans 3 miljoner invånare. Allt ca talar för att här kommer att finnas förutsättningar för en utveckling mot

kunskapsorienterat samhälle och arbetsliv. ett mer

Malmö i Öresundsregionen

3 Kommitténs

överväganden och

förslag

Kommitténs förslag:

Regeringen föreslår att grundutbildningen vid den högskolan

nya

i Malmö skall inriktas huvudsakligen mot Följande områden:

teknik och naturvetenskap, medieområdet, konst och arkitektur, -

invandrings- och segregationsfrågor,

-

påbyggnadsutbildning, fortbildning och vidareutbildning.

-

Utbildningen inom teknik och naturvetenskap skall prioriteras. Påbyggnadsutbildning samt fortbildning och vidareutbildning skall organiseras i ett Centrum för kompetensutveckling.

Fullt utbyggd bör utbildningen i Malmö omfatta 14 000 ca platser, varav 9 000 är tillkommande. Av dessa bör drygt senare 3 000 ha en inriktning mot teknik-ekonomiområdet. Den grundläggande utbildningen bör organiseras så att utbildningar med likartad inriktning eller med behov av samarbete hålls samman, den s.k.. Schoolmodellen. Forskningen skall bedrivas i projektform med permanent en grundorganisation finansierad med statliga medel, den s.k. Malmömodellen. Kommittén vill understryka vikten att slå vakt av om kvalitetskravet, vilket blir särskilt uttalat vid uppbyggnad av en

ny högskola med delvis otraditionell inriktning. Planeringen av utbildning och forskning skall i högre

utsträckning än vad som hittills varit fallet ske i samverkan med omgivande samhälle.

14 Kapitel 3 sou 1996:36

3.1 Grundläggande högskoleutbildning

3.1 Utgångspunkter

Som ett led i strävan att skapa positiv utveckling i Malmöområdet är en utökade möjligheter till utbildning och forskning viktig förutsättning. en I den infrastruktur krävs för önskvärd samhällsutveckling utgör som en således utbildning och forskning den kanske viktigaste statliga insatsen. För människor skall kunna stanna i regionen krävs tillgång till meatt ningsfulla och varierade arbetstillfällen, för att företag skall etableras dessa arbetstillfällen krävs tillgång till högt utbildad arbetskraft som ger och utbildning på alla nivåer. Den högskolan i Malmö kommer att ett viktigt bidrag till landets nya ge högre utbildning både i fråga satsningar och omfattning kvantiom nya

tativt. Med de möjligheter erbjuds vid uppbyggnaden av den nya

som högskolan och de vidgade perspektiv därigenom aktualiseras kan som Malmö äter bli stad med siktet inriktat mot framtiden. Hit söker sig en

då inte bara ungdomar och yrkesverksamma från Malmö och dess omgivning. Ambitionen är att erbjuda utbildningar som lockar

närmaste sökande från hela landet och också övriga Europa. Genom ett väl utvecklat samarbete med skola och vuxenutbildning å sidan och ena arbetslivet å den andra, blir det möjligt att skapa utbildningar som kan attrahera såväl ungdomar som redan yrkesverksamma.

Högskolan i Malmö skall bedriva såväl grundutbildning som påbyggnadsutbildning, fortbildning och vidareutbildning samt forskarut-

bildning, forskning och forskningsanknytning enligt Malmömodellen. Högskolan skall nationell angelägenhet och självfallet planevara en

med sikte på riksrekryterande. Utgångspunkter och kriterier

ras att vara för den utbildning skall planeras i Malmö kan sammanfattas i som följande punkter:

utbildningen skall till nytta för Malmöregionens utveckling, - vara utbildningen skall vända sig till både dem påbörjar högskolestusom -

dier direkt från gymnasieskolan och dem väljer att studera

som

eller vill ha tillgång till lämplig påbyggnad, fortbildning och

senare vidareutbildning.

Utbildningsutbudet skall preciseras utifrån följande behov

förstärkning och breddning befintlig högskoleutbildning i Malmö,

- av utbildning idag inte erbjuds sig i Lund eller Malmö, som vare -

Kapitel 3 15

utbildning som erbjuds i Lund men även bör erbjudas i Malmö kan

vara underdimensionerad i Lund alternativt kan behövas som en del i en integrerad högskolemiljö, ytterligare utbildning för att skapa en integrerad utbildnings- och undervisningsmiljö som erbjuder studenterna ett varierat utbildningsutbud.

Den närmare inriktningen av utbildningen i Malmö bör mot den nämnda bakgrunden planeras utifrån två delvis olika infallsvinklar, nämligen:

en problemorienterad modell, utgående från en probleminventering i ett långsiktigt perspektiv, i vilken en struktur byggs upp som gör det möjligt att lösa problemen. Modellen tar sin utgångspunkt i identifierade problem vilket innebär att de nya utbildningarna blir tematiska och tillämpningsinriktade. Behov av att se över gällande regelverk kring behörighet, antagning m.m. kan uppstå, en ämnesorienterad modell där en bas av ämnesdiscipliner byggs upp och med hjälp av denna bas löses sedan de problem som uppstår eller identifieras.

Kommittén vill inte nu lägga fast en slutlig strategi för utbildningsplane-

ringen. Detta bör uppgift för kommitténs fortsatta arbete se

vara en avsnitt 5. Kommittén vill dock betona betydelsen av den mer problemorienterade modellen, vilket återspeglas i de förslag som lämnas av expertgruppen Utbildning och forskning. Följande riktlinjer bör gälla för planeringen av verksamheten for att högskolan skall få de bästa förutsättningarna för att bidra till en önskvärd utveckling i Malmö och Skåne.

Näringslivets behov skall beaktas samtidigt som planeringen bygger på långsiktighet och allmängiltighet

Ett arbete med att utveckla långsiktiga framtidsplaner för Skåne pågår inom för det regionala samarbetet. I studie som gjorts ramen en uppdrag den nyligen bildade Skånestyrelsen och Länsstyrelsen i av Malmöhus län, presenterad i september 1995, uttalas bl.a. följande:

En strategi för skånsk näringspolitik bör särskilt inriktas mot att på en bas av bred näringsfrämjande verksamhet särskilt markera och främja utvecklingen inom några få verksamhetsnischer där skånskt näringsliv står starkt och kan bilda grund for fortsatt utveckling. Skåne ska forma och som utveckla en tydlig regional specialisering inom några verksamhets-/bransch-

16 Kapitel 3

segment. Livsmedelsteknik och läkemedel är branscher med stark ställning i Skåne. Miljöteknik, kommunikationer och informationsteknik skulle därutöver kunna utgöra resursbaser för regional specialisering i Skåne.

Mot den bakgrunden kan exempel på framtidssatsningar enligt Skånesty-

relsen vara:

jordbruks- och livsmedelsindustri, -

hälsoindustriområdet innefattande sjuk- och hälsovård, medicinsk

bioteknik och biokemi, läkemedelsindustri och medicinsk teknik, handels- och logistikområdena. -

- Utbildningen i Malmö skall normalt inte dubblera annan närliggande utbildning utan söka nya vägar och kombinationer. Det behöver inte innebära att viss utbildning inte kan genomföras vid högskolan i Malmö om den erbjuds vid t.ex. Lunds universitet. Den kan mycket väl behövas på båda orter utan att det för den skull uppstår ett konkurrensförhållande.

- Studenterna skall kunna erbjudas ett brett, tvärvetenskapligt eller gränsöverskridande innehåll i utbildningen, dvs. möjligheter till kurser eller moment inom helt andra ämnesområden än de som traditionellt ingår i viss utbildning och utgör kärnan i densamma. en

- Forskningsanknytning av utbildningen skall vara en viktig del av ett

kvalitetsprogram för högskolans samlade verksamhet.

Planeringen av utbildningen i Malmö skall utgå från identifierade behov men samtidigt präglas av otraditionella lösningar. Det bör finnas stora möjligheter att åstadkomma en egen profil för högskolan i Malmö med tanke på den bas varierade utbildningar redan finns. Vart dessa av som skall höra rent organisatoriskt blir fråga får bestämmas i en som perspektivet av vad bäst verksamheten. som gagnar

Utbildningens inriktning

l det följande föreslås inriktning för den grundläggande utbildningen med utgångspunkt från de förutsättningar som kommittén lagt till grund för planeringen. Kommittén vill redan i detta sammanhang särskilt framhålla att det är utomordentligt angeläget att slå vakt kvalitetskraven om när en ny högskola etableras.

Kapitel 3 17

Tekniska och naturvetenskapliga utbildningar

Regeringen har i den tidigare nämnda tillväxtpropositionen föreslagit en kraftig utbyggnad den högre utbildningen och särskilt prioriterat av naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. lndustriförbundet har nyligen genomfört undersökning som dokuen menterats i rapporten Kunskap och kompetens industrins behov av högskoleutbildade. Rapporten redovisar ett stort och växande behov av tekniker olika nivåer och med olika inriktningar. Det är bl.a. mot den bakgrunden angeläget att kritiskt syna kompetensbehovet inom ingenjörskåren och därvid beakta den kompetensbrist som uppmärksammats inom näringslivet. En satsning på tekniska utbildningar bör göras i Malmö. Förlängning från två till tre år och möjlighet till påbyggnad bör

övervägas med inriktning inte minst civilingenjörs-, civilekonom- och

magisternivå. Möjlighet till övergångar mellan olika former och nivåer bör skapas för att förhindra återvändsgränder. Utbildningama bör kompletteras med nya profiler som kan attrahera även flickor och ungdomar som saknar studietraditioner i familjen, samt allmänt anpassas till aktuella utbildningsbehov. Ingenjörsutbildningama blir enligt förslaget förutom lärarutbild-

ningarna den volymmässigt största utbildningen i Malmö och kommer

därmed att utgöra bas för Malmös högskoleutbildning. en Även det tekniska basåret, genomförs både vid Lunds universom nu sitets tekniska högskola och lärarhögskola i Malmö, bör bli ett särskilt för högskolan i Malmö. Enligt nu gällande regler får de som ansvar

antas till basåret garanterad plats ingenjörsutbildningen redan vid

antagningen. Denna modell föreslås tillämpas även vid den nya högsko- Ian.

En anpassning till det omgivande samhället bör för grundutbildningen att möta utbildningsbehovet inom miljöområdet, sjukvården,

vara livsmedelsindustrin samt små och medelstora företag. De senare har stor betydelse bl.a. för att förnya näringslivet och många sådana företag har stort behov att utveckla och höja sin kompetens inom både teknik av och ekonomi även andra områden. De mindre och medelstora men

företagens behov är angelägna att uppmärksamma i ett riksperspektiv.

Malmöregionens stora inslag sådan företagsamhet måste särskilt av beaktas då den tekniska utbildningen planeras varvid även invandraroch segregationsfrågoma bör aktualiseras. Planeringen av de nya utbildningarna måste ske i nära samarbete med arbetslivet men också i samverkan med näringsliv, Lunds universitet m.fl. högskolor samt omgivande samhälle.

18 Kapitel 3

Många högskoleutbildade har efter några års yrkesarbete uppgifter som kräver även andra kunskaper än de utbildningen gett. Ett sådant exempel är entreprenörskap, vilket är angeläget att ta hänsyn till vid utveckling av såväl utbildning som forskning bl.a. inom det tekniska området. Detta blir särskilt betydelsefullt för högskolan i Malmö, där arbetslivets behov i hög grad skall beaktas då det gäller utbildningens innehåll och uppläggning. Utbildning för det miljötekniska området bör prövas antingen som en variant av befintlig kemiteknikutbildning eller som helt ny utbilden ning. Miljöutbildningar med olika inriktningar bör bl.a. ingå som en del

av högskoleutbildningen i Malmö inom området natur- och resurs-

hushållning. Brobygget och med anledning därav ändrad samhällsstruktur i olika avseenden kommer att innebära många förändringar för både miljö och samhälle. En uppgift för högskolan i Malmö bör vara att engagera sig i dessa frågor och därmed kunna bidra till att eventuella negativa konsekvenser spåras, åtgärdas och även förhindras. Det finns vidare ett allmänt behov av utbildning för dem som skall sköta den alltmer tekniskt avancerade utrustning, som används inom vården. Utbildning inom området hantering av medicinsk teknik, bl.a. med inriktning mot management, är ett annat område där det förligger utbildningsbehov. I dagens och morgondagens samhälle måste grundutbildningen ha en mångvetenskaplig ansats. T.ex. är kombinationsutbildning teknik-ekonomi mycket angelägen eftersom varje tekniker måste kunna en del ekonomi och varje ekonom något teknikens grunder och aktuell om teknisk utveckling. Detta behov bör tillgodoses i såväl grundutbildningen som inom ramen för den fortbildning och vidareutbildning som skall erbjudas. För den tekniska utbildningen bör även många andra

kombinationsutbildningar vara aktuella, t.ex. teknik i kombination med

språk, humaniora, konst m.m. För många tekniker borde kunskap om

designens betydelse också vara ett inslag i utbildningen. Ingenjörer

olika nivåer påverkar utformningen av våra miljöer utan att ha tillräckliga kunskaper om den goda formgivningens betydelse. Den befintliga bebyggelsens utveckling kräver också tvärvetenskaplig

utbildning. De senaste decenniemas omfattande nybyggande har gett oss

ett mycket stort byggnadsbestånd, som nu måste förvaltas och i många avseenden förbättras. Inom stadskämor, bostadsområden och arbetslokaler kommer vi att bygga i det redan byggda. Nuvarande arkitekt-

och byggnadsingenjörsutbildning är alltför ensidigt inriktad nypro-

duktion. Restaureringsteknisk och bebyggelseantikvarisk utbildning behandlar det äldre kulturarvet men inte de moderna vardagsmiljöema. För den byggda miljöns utveckling krävs nu goda kunskaper om den

Kapitel 3 19

stora befintliga bebyggelsens kvalitativa egenskaper och brister, kunskaper hur bebyggelsen skall förvaltas och vidareutvecklas för att om

stärka människors levnadsvillkor samt förmåga att konstnärligt gestalta

denna utvecklingsprocess. Utbildningen måste mot den bakgrunden omfatta teknik, humaniora, samhällsvetenskap, ekonomi och konstnärlig gestaltning. Behovet vidareutbildning på området kommer att bli av mycket stort, eftersom utbildning med denna inriktning inte funnits tidigare. Det är svårt att bedöma vilka branscher som kommer att dominera arbetsmarknaden i framtiden och vilka arbetsuppgifter de kommer att erbjuda. Detta gör att utbildning planeras mot bakgrund av de behov kan identifieras för dagen. Det blir därför av stor betydelse att som skapa breda utbildningar samtidigt har djup inom något område. som Därmed ökar möjligheten för individen att efter behov genom fortbildning och vidareutbildning komplettera sin utbildning under hela livet. Mot bakgrund de alltmer komplicerade förhållanden som den av grundläggande utbildningen kommer att avspegla inom även andra områden än de tekniskt/naturvetenskapliga skulle det vara angeläget att öka andelen högskoleutbildningar som bygger naturvetarprogrammet i gymnasieskolan. Det kan t.ex. vara värt att undersöka behovet av ekonomiutbildning som bygger på matematikkunskaper från naturvetarprogrammet. Det krävs emellertid att skolan förmår stimulera elevernas intresse för naturvetenskap och teknik tidigt i åldrarna och även vidmakthålla ett sådant intresse hela skoltiden. Annars kan inte den för närvarangenom de alltför smala rekryteringsbasen till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar breddas, vilket är en nödvändighet för att klara behovet av tekniker och naturvetare på olika nivåer och områden. Lärarutbildningen har därför en fundamentalt viktig roll i detta sammanhang. Det finns anledning att redan i detta skede utgå från att ingenjörsut-

bildningarna får god plattform för breddning och förnyelse i den

en

Organisationsform som en ny högskola i Malmö ger. En sådan organisa-

torisk lösning skall givetvis förutsätta ett fortsatt gott samarbete med Lunds universitet för gemensamt utbyte.

20 Kapitel 3

Utbildning med inriktning mot medieområdet, konst och arkitektur

Malmö är ett kulturellt centrum för hela södra Sverige med ett växande utbyte med kontinenten inom kultur- och medieområdet. Massmediesektorn är betydande i Malmö med stor bredd i fråga om dagspress och regionalt centrum för radio och TV. En rik och högkvalitativ kulturmiljö finns i Malmö med musikteater, dramatisk teater, flera fria grupper, Symfoniorkester, konstinstitutioner med internationell lyskraft m.m. Därtill kommer biblioteksverksamhet. Sammantaget ger detta en viktig bas för utveckling kultur- och medieområdet. I jämförelse med av Stockholm och Göteborg har emellertid Malmö relativt smal utbilden ningsbas inom detta område, varför omfattande satsning på högre en utbildning inom informations- och kulturyrken bör göras i Malmö. Detta bör utgöra del utbildningsprofilen för högskolan i Malmö. en av I England finns på universitetsnivå utbildning inom området Leisure Industry. Det finns för närvarande ingen direkt motsvarighet i Sverige. Fritidssektom blir allt mer betydelsefull för enskilda individer och det är värt att närmare överväga sådan inriktning. Turismområdet har en tidigare diskuterats som intressant ur utbildningssynpunkt, och det kan därför finnas anledning att även i det här sammanhanget överväga detta område. Fritidsindustrin är med stor sannolikhet en del av framtiden och Skåne har med sin natur och sitt kulturutbud unika möjligheter att utveckla utbildning inom området ekoturism i vid bemärkelse. De utbildningar som kan bli aktuella inom denna sektor har gränssnitt mot såväl teknik pedagogik och det konstnärliga området. De som tekniska gränsytorna finns i utbildningar inom mediaområdet, informa-

tionsteknik och specialiserat teaterteknik eller scenteknik samt inom

mer designområdet. En designutbildning skulle med fördel kunna anknytas till utbildning inom området bebyggelseutveckling och tillsammans en med den utveckla särskild utbildningsgren med inriktning den en

offentliga miljöns och det urbana landskapets gestaltning. Utbildningar inom medieområdet i vid bemärkelse bör vara ett priori-

terat inslag i utbildningsutbudet. En ettårig joumalistutbildning och en bibliotekarieutbildning har nyligen startat i Lund. Det bör vara möjligt att diskutera den fortsatta lokaliseringen av dessa utbildningar inom för ett brett utbud utbildningar på medie- och informationsomramen av rådet i Malmö.

Även det konstnärliga området har gränssnitt till pedagogiken

genom uttalade behov pedagogisk utbildning för lärare vid skolans utbildav ningar inom dessa områden. Den gymnasieskolan kommer att ha ett nya stort behov lärare med nya inriktningar t.ex. inom bild- och meav dieområdet.

Kapitel 3 21

Utbildning med inriktning mot invandrings- och

segregationsfrågor

Ett annat viktigt område är utbildning med inriktning mot invandringen, såsom segregation, migration, etniska gruppers mångfald och mångkulturella frågor i vid bemärkelse. Konsten, kulturen och invandrarfråhör delvis samman och skall sammantagna betraktas som en del goma profilen för Malmös högskoleutbildning, där den möjlighet till mångav fald i kulturellt avseende som hög invandring utgör utnyttjas på ett sätt som hittills inte skett.

Det finns två infallsvinklar på detta område.

Utbildning invandring: hur skall högskoleutbildning behand- - om som lar invandring och invandrarfrågor utformas Utbildning för invandrare: hur skall högskoleutbildningen grundut- - w bildningar såväl kompletterande utbildningar till som - anpassas invandrares behov och tillgänglig för invandrare göras mer

Inom for utbildning kring invandrarfrågor är kunskaper om och ramen

perspektiv det svenska samhället avgörande betydelse, något som

av

för övrigt borde utgöra grund för all högskoleutbildning. Program och kurser, även for fortbildningsbehov, bör därför ha en utgångspunkt i

lärande det mångkulturella samhället och med koppling till livslångt om lärande. Det är väsentligt att sådant utbud vänder sig utåt i samhället och också utnyttjas lärare inom såväl skola högskola. Invandrarav som frågorna är i många delar uppgift för skolan och därmed en fråga en även för lärarutbildningen. I anslutning till den brett inriktade lärarut-

bildningen i Malmö bör det därför möjligt att svara for viss ut-

vara bildning riktad mot detta område.

Beträffande utbildning för invandrare bör särskilt uppmärksammas

den har akademisk utbildning från ett annat land men som grupp som trots detta inte har lyckats få tillträde till arbetsmarknaden i Sverige. Den s.k. aspirantutbildningen, startade hösten 1995, borde vara ett som utmärkt medel for att underlätta for denna att få ett arbete som grupp anknyter till deras utbildning. Även samhällsekonomiska skäl måste av denna tas till ett bidrag till att höja arbetskraftens utresurs vara som bildningsnivå.

I anslutning till diskussionen om aspirantutbildning kan även dis-

kuteras värdet att utveckla allmänorienterande utbildning om av en Sverige och svenska förhållanden för invandrare med högre utbildning t.ex. särskild kurs 40 60 poäng. Mycket det stoff som som en om - av

22 Kapitel 3

bör ingå i en sådan kurs, bl.a. kunskaper i svenska, kunskaper om Sverige och svensk kultur och svenskt samhällsliv borde kunna utvecklas i anslutning till lärarutbildningen. Bland invandrare finns även en mellangrupp, som varken är högeller lågutbildad. För dessa bör övervägas, som nämnts tidigare, att skapa särskilda basår även med annan än naturvetenskaplig inriktning, som kan utgöra en sluss i högskolan. Det borde med en sådan ambition vara möjligt att skapa individuella program för invandrare med olika bakgrund. Ett område som diskuteras För utbildningsinsatser är samhällsmedicin med inriktning mot folkhälsofrågor. Inom detta område bör invandrares hälsa vara föremål för en del av satsningen på det mångkulturella området.

Påbyggnadsutbildningar, fortbildning och vidareutbildning

Det finns ett stort fortbildnings- och vidareutbildningsbehov i malmöregionen måste tillgodoses om det skall vara möjligt att höja utbildsom ningsnivån allmänt i befolkningen. Det blir en av de viktigaste frågorna för Malmöutbildningen att tillgodose behovet av fortbildning och vidareutbildning för olika och inom olika områden. Även påbygggrupper nadsutbildningar av olika slag och med skilda inriktningar måste kunna erbjudas i ökande utsträckning allteftersom behoven av kunskap och kombinationer av kunskap växlar. Fortbildning, vidareutbildning och påbyggnadsutbildning kan utgöra en del av en utbildningsproñl för Malmö, bl.a. inom det tekniska området. Den utbildning med yrkesinriktning och med inslag av arbetsplatsintegrerad utbildning, som diskuterats under senare tid är exempel på en utbildningsform som allmänt stämmer väl överens med den grundläggande ambition som finns för malmöhögskolan. Den utbildningsproñl som föreslås för högskoleutbildningen i Malmö ligger väl i linje med dessa tankar, i många delar liknande den YTH-utbildning som skapades genom 1977 års högskolereforrn. Den s.k. COOP-utbildningen vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla kan också tjäna som förebild. Denna verksamhet kräver samarbete med både gymnasieskola/vuxenutbildning och näringsliv. Det är viktigt att i sammanhanget understryka kravet på en god samverkan med gymnasieskolan inte bara för sådan utbildning utan för den samlade verksamheten vid den nya högskolan. På sina håll i USA finns s.k. Centers for Adult Education, vilka kan tjäna som förebild för organisation av sådan utbildning som inte leder

Kapitel 3 23

till yrkeskaraktär. Lärare från olika håll kan från tid till examen av annan utnyttjas i denna utbildning som skall kunna utgöra del i ett livslångt lärande. Till ett sådant Centrum för kompetensutveckling kan även läggas fortbildning för skolans personal samt uppdragsutbildning. På så sätt skapas en sluss i högskolans verksamhet, oavsett organisatorisk hemvist. Utbildningen som föreslås vid Centrum for kompetensutveckling blir en viktig del i högskolans verksamhet också att där skall kunna genom erbjudas olika möjligheter till utbildning syftar till allmän komsom en petensutveckling. En del av utbudet vid centret föreslås bestå kurser av inom humaniora, språk, m.m. för såväl ungdomar söker utbildsom en ning sammansatt efter fritt val, yrkesverksamma och äldre som som behöver fortbildning eller vidareutbildning. Dessutom bör vid centret finnas möjlighet till påbyggnadsutbildningar olika slag samt ett av vidgat basår, som erbjuder dem som inte har rätt förkunskaper att få den behörighet som krävs. Detta centrum skulle kunna motor för vara en

forskning och metodutveckling på området.

För att företagen skall ha intresse av att låta sin personal delta i

fortbildning i kombination med yrkesverksamhet blir det nödvändigt att

hitta sådana former för uppläggning av utbildningen och ett sådant innehåll som gör att företagen och de anställda upplever det praktiskt

möjligt och meningsfullt att delta i olika fortbildnings- och vidareutbild-

ningsaktiviteter. När nu industrin mer uttalat än tidigare påtalar brister i kunskap och kompetens hos arbetskraften förbättras förutsättningarna för att åstadkomma planering. en gemensam

1 Behörighetsfrågan

För att tillgodose utbildningsbehovet i Malmö och regionen däromkring måste hinder för tillträde till utbildningen övervinnas. Så är t.ex. behörighetskravet för engelska svårt att uppnå för vissa invandrargrupper, medan de i stället har kunskaper i andra språk, t.ex. franska. Detta bör ge dessa grupper minst lika goda möjligheter att tillgodogöra sig internationell facklitteratur. I denna fråga är det viktigt att etablera ett väl fungerande nätverk och samarbete med gymnasieskola och vuxenutbildning. Malmös speciella befolkningsprofil gör det särskilt angeläget att göra en bedömning av hur behörigheten till högskoleutbildningen inverkar de enskilda individernas möjligheter att få tillträde. Det borde finnas en möjlighet att inom ramen för den helt nya organisation högskolan som

24 Kapitel 3 sou 1996:36

i Malmö kommer att utgöra, få pröva nya tillträdesregler och överbryggande utbildningar, t.ex. ett basår vidgat till även andra utbildningsområden än det tekniskt/naturvetenskapliga. Komvux kan visserligen idag erbjuda liknande möjligheter, men det ligger en fördel i att med genom-

gången gymnasieskola direkt få tillträde till högskoleutbildning även om

behörighet för just den avsedda utbildningen saknas från början. Kommittén föreslår självfallet inte att behörighetskraven skall sänkas

utan vill i stället erbjuda introduktion eller propedeutisk utbildning

en

inom högskolan för den behörighet for högskolestudier, allmän

att ge eller särskild, många gånger saknas hos presumtiva studenter. Därisom breddas underlaget till högskolans utbildning samtidigt som fler genom studerande tillfälle till högskolestudier. Det skulle vara av värde om ges få bedriva försöksverksamhet med detta syfte. den nya högskolan kunde För att åstadkomma denna erforderliga och bredare rekryteringsbas skulle det fördel den föreslagna basårsutbildningen kan vara en om erbjudas redan från hösten 1997, dvs. innan den egentliga verksamheten startar vid den nya högskolan. Studieñnansieringen för dem skall börja högskoleutbildningen som med propedeutiska kurser måste övervägas. Den längre studietid som blir följden behörighetsgivande utbildning bör leda till överväganden av ersättningen till studenterna under dessa studier. Studier bör vara ett om bättre alternativ för dem riskerar att slås ut arbetsmarknaden som konsekvens av strukturella förändringar. som en Kommittén vill i detta sammanhang understryka vikten av att slå vakt kvalitetskravet. Detta blir särskilt uttalat vid uppbyggnad av en om högskola med delvis otraditionell inriktning. ny

3.1.4 Intern organisation

En högskola i Malmö skall inte byggas efter traditionellt mönster upp med utgångspunkt i snävt ämnesinriktade institutioner. Utbildningen

skall tillämpningsinriktad med sikte att bidra till lösning av

vara aktuella samhällsproblem. I det perspektivet bör organisationsen annan form i stället for den traditionella ämnesorienterade prövas. Kommittén föreslår den s.k. School-modellen bygger på att i en och samma som avdelning, enhet eller lämplig organisatorisk form samla verksamannan het i någon mening är sammanhängande vad gäller utbildningens som inriktning. Det fortsatta utredningsarbetet innebär bl.a. att ytterligare konkretisera den interna organisationen och lämplig benämning på denna. Tills vidare används därför termen School-modell.

Kapitel 3 25

I avsnitt 4 presenteras förslag till utbildningar inom för ett

ramen antal tänkta områden for utbildning med School-modellen princip som för uppbyggnaden. Förslagen har sitt ursprung i de visioner som finns

för högskoleutbildningen i Malmö satta i ett samhällsperspektiv. Förutom de exempel på områden for utbildning beskrivs i det

som avsnittet finns ett antal andra områden också är mycket väsentliga som

för utbildningsinsatser skär tvärs över de nämnda områdena

men som

för utbildning inom School-modellens enheter och bör ingå

som som delar i än ett sådant område. Några exempel på sådana utbildningsmer områden redovisas också.

Omfattning

Högskolan i Malmö bör vara av den storleksordningen att utbildning

kan erbjudas inom de flesta områden som nämnts men också inom områden som är viktiga för en högskolas samlade verksamhet såsom ekonomi, språk, humaniora, allmänna beteendevetenskaper pedagogik som

och psykologi Som planeringsförutsättning bör gälla att grundut-

m.m. bildningen i utbyggt skick skall omfatta 12 000 15 000 platser helårs- -

studenter, inklusive befintlig utbildning i Malmö.

Den senare omfattar ca 6 000 helårsstudenter, vårdutbildningama inkluderade. Det innebär att högskolan i Malmö skulle tillföras motsvarande ytterligare resurser mellan 6 000 och 9 000 helårsstudenter helårsstudent detsamma

en är

som en utnyttjad årsstudieplats. Expertgruppen Utbildning och forskning har skisserat omfattningen

av de områden för utbildning som beskrivs i avsnitt Enligt kom-

mitténs bedömning bör förslaget betraktas främst som en utgångspunkt

för det fortsatta planeringsarbetet inom respektive område och inte som ett slutligt förslag till dimensionering. Den tekniska utbildningens kraftiga expansion är ett uttryck för ambitionen att bidra till att minska bristen i teknisk kompetens på arbetsmarknaden. Den sammanlagda omfattningen av högskoleutbildningen i Malmö blir med denna skiss ca 14 000 helårsstudenter, vårdhögskolans utbildningar inkluderade, då verksamheten är utbyggd, vilket bör vara fallet i början av 2000-talet.

26 Kapitel 3 Antal helårsstudenter

Hälsa och och kommunikation KK 510 750 Konst

Totalt i ett inledningsskede inklusive basåret

3.2 Forskning och forskningsanknytning

Forskningsverksamheten vid den högskolan i Malmö måste lösas på

nya annat sätt än det traditionella. Därmed blir det inte aktuellt att bygga

forskningsorganisation efter nuvarande mönster och det är inte

upp en

heller önskvärt. Utgångspunkten för planeringen av den nya högskolan

bör att bygga på de förutsättningar, möjligheter och andra kriterier vara ställts för verksamheten med sikte på att åstadkomma en som upp utbildning och forskning bidrar till positiv utveckling i Malmösom en området. Det blir därvid naturligt att dra nytta i första hand de väl av utbyggda forskningsresurser finns i Lund och Köpenhamn. som De för forskningen kan bli aktuella kan inte heller resurser som

med universitets och högskolors med fakultet. Även det

jämföras av skälet ställs krav på att forskningen får lämplig inriktning och stora utformning för bästa möjliga resultat. Trots de begränsningar detta innebär för forskningen och möjligheten

till forskningsanknytning kommer högskolan i Malmö att få ett ovanligt

utgångsläge, vilket det gäller att utnyttja ett omsorgsfullt gott genom planeringsarbete. Den relativt stora omfattning föreslås för grundutsom bildningen och dess tematiska inriktning utmärkta förutsättningar för ger bygga forskningsverksamhet kan få stor betydelse inte att upp en som bara för verksamheten vid högskolan i Malmö utan också för hela

landet. Med problemorienterad ansats och därmed ett mångvetenskap-

en

ligt perspektiv i planeringen, med anknytning till problem i Skåne och

Öresundsregionen, är det möjligt att bygga bas för forskningen,

upp en kan utvecklas successivt. En viktig utgångspunkt skall också vara som

att åstadkomma stark och effektiv koppling mellan grundutbildning

en och forskning.

Kapitel 3 27

Behovet av forskningsanknytning är i högskolelagen uttryckt ett

som krav på att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund. Många defini-

tioner av begreppet forskningsanknytning har förekommit alltsedan

högskolereformen 1977 då begreppet infördes. I stora drag innebär det

att ge de studerande ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt till den

kunskap de utvecklar utbildningen och attityd till sin komgenom en mande arbetsinsats innebär att de förmår identifiera och på som egen hand ta till sig kunskap för att bearbeta kommande problem i arbetsny livet. Lärarna måste ha möjlighet att förmedla sådana attityder och förhållningssätt förutom att de skall de studerande kunskaper ligger ge som i nivå med senaste forskningsrön, insikt i vetenskapliga metoder och vetenskapligt förhållningssätt kanske främst insikt i och förmen en ståelse för att kunskapen ständigt förändras. Därmed krav reses att

lärarna bör ha forskarutbildning och dessutom möjlighet i viss

att ut-

sträckning ägna sig egen forskning. Lunds universitet är viktig

en resurs även i det sammanhanget. Huvuddelen av lärarna kommer att ha

sin fakultetsanknytning till Lunds universitet eller andra universitet och fackhögskolor med fakulteter. Om forskningsorganisation i landet

annan skulle bli aktuell bör denna självfallet prövas också i Malmö.

Det är en väsentlig utgångspunkt för den forskningsverksamhet

som

planeras i Malmö att den, oavsett finansiering, bidrar till att lösa aktuella

samhällsproblem. För Malmös del bör det därför inte fråga att vara om bygga stora institutioner traditionellt slag upp nya av utan snarare att

skapa en forskningsmiljö har sin utgångspunkt i projekt- och

som problemorienterad verksamhet med multidisciplinära inriktningar.

Kommittén föreslår att forskningen vid den högskolan i Malmö

nya

organiseras enligt modell det slaget, i fortsättningen kallad

en av Malmömodellen. En särskild styrelse tillsätts för för forskningsatt svara verksamheten, besluta lämpliga projekt allt efter behov och om m.m.

önskemål. Modellen skall utformas så att forskning och forskarutbild-

ning också kan dra nytta de mångsidiga vid Lunds av resurserna universitet samt universitet och högskolor i Köpenhamn. Så skulle t.ex. hela eller delar den planerade Öresundsstudien i anslutning till broav bygget mycket väl kunna placeras i Malmö. Den karaktär verksamsom heten föreslås få innebär att det kan finnas fördelar med representaen tion i styrelsen av företrädare för näringslivet och/eller andra intressenter

i den forskning kommer att bedrivas.

som

Malmömodellens organisation skall anknyta på lämpligt sätt till den utbildningsmiljö som byggs upp i Malmö, ge möjlighet för lärare att delta i forskningsprojekt, etc. Medverkande i dessa för kortare eller längre tid pågående projekt skall dels lärare från malmöverksam-

vara

28 Kapitel 3

heten, därigenom möjlighet till forskning i sin tjänst, dels lärare som ges och forskare från andra högskolor och universitet, såväl från Sverige utanför, vilka har sin fasta bas i sina respektive ämnesinstitutioner. som En intressant forskningsmiljö kan skapas genom den föreslagna Malmömodellen att forskningsresurser förs samman till en flergenom

vetenskaplig struktur med problemorienterad ansats för verksamheten.

en I modellen blir fakultetsindelningen sådan ovidkommande trots att som den är viktig bas för metodkunnandet inom varandra närliggande som en ämnen och ämnesområden. Även forskningen vid högskolan i Malmö byggs upp av projekt om är det viktigt inte skapa alltför kortsiktiga forskningsaktiviteter och att

inte heller alltför tillämpningsinriktade projekt. Verksamheten måste läggas med ett sådant tidsperspektiv att kunskap får möjlighet

upp ny

utvecklas och forskarutbildning kan genomföras även inom ramen för

att

denna organisation. Det ligger en risk i att den föreslagna organisationen

gör forskningen konturlös inte någon form kontinuitet byggs in om av i modellen så att forskningen vilar stabil grund. Fasta forsknings-

på nyckelområden är därför nödvändighet. Det är angeläget

resurser en

antal högt kvalificerade forskare inom nyckelområden knyts till

att ett högskolan, vilket förutsättning också för att forskning i projektär en form skall bli framgångsrik. Därmed etableras fast bas för verksamen heten kan utgöra grund för uppdrag från näringsliv och organisasom tioner och enligt kommitténs bedömning skall finansieras med fasta som statliga anslag. En förutsättning för att verksamheten skall lyckas är att samarbete kan utvecklas med bl.a. Lunds universitet. Inte minst ett nära gäller detta för samtliga forskare fakultetstillhörighet att garantera en inte bara i teorin utan också i praktiken.

3.3 Materiella förutsättningar

3.3.1 Lokaler för utbildning och forskning

En viktig förutsättning för att åstadkomma integrerad profil för en ny en högskola i Malmö är att all utbildning, forskning och erforderliga kringlokaliseras till ett gemensamt område. För att möjliggöra uppresurser

byggnad sådant samlat högskoleområde skall ambitionen vara att

av ett

där samlokalisera all högskoleverksamhet oavsett organisatorisk till-

hörighet.

Kapitel 3 29

Expertgruppen Mark och lokaler studerar möjligheterna skapa att ett samlat högskoleområde i Västra hamnen. Det tilltänkta området, kallat Universitetsholmen, ligger nära stadens cityområde och har gångavstånd

till Centralstationen med dess regionaltågtrafik inom Öresundsregionen

samt nationella och internationella snabbtåg. På Universitetsholmen kan de nya högskoleverksamhetema beredas plats liksom befintliga malmö-

utbildningar som efter hand kan flyttas dit. Undantaget är den medicin-

ska och odontologiska utbildning och forskning knuten till som är sjukvårdsklinikema på MAS-området och inte bör skiljas från som dessa. Även i kvarteren kring MAS kan dock infrastrukturen for högskolestuderande förbättras. Expertgruppens överväganden leder alltså till två högskoleområden i Malmö; Universitetsholmen med allsidig hög-

skoleutbildning och MAS-området med medicinsk och odontologisk inriktning. Den eftersträvade samlokaliseringen utbildningarna och forsk-

av

ningsverksamheten blir ett viktigt medel för att åstadkomma utbild-

en

nings- och forskningsmiljö som är anpassad till både samhällets behov

och de studerandes intresse av en mer integrerad utbildning än den traditionella. Ett gemensamt högskoleområde är väsentligt det även av skälet att studenter och lärare behöver samlingsplatser där gemensamma de kan mötas och också möta näringsliv och samhälle.

Ingenjörsutbildningen i Malmö ligger idag i hamnområdet. Det är viktigt att även ingenjörsutbildningen kan samlokaliseras med övrig utbildning. Den behöver en god förankring till och lämplig integration

med andra närliggande ämnesområden, t.ex. ekonomi, språk, humaniora, pedagogik m.m. Möjligheterna att skapa ett högskoleområde denna typ är mycket av goda i Malmö. Malmö kommun sitt stöd lokalisering till ger en Universitetsholmen och deltar aktivt i planeringen för att förverkliga detta. Här finns unik möjlighet att skapa enhetlig campusmiljö en en som både ligger centralt i en stad och har kapacitet för högskoleverksamhet av den omfattning diskuteras. Studerande och lärare får som mycket nära till innerstadens service, kultur och nöjesliv, till de goda kommunikationerna och till ett stort bestånd smålägenheter. av Ett högskoleområde denna karaktär skulle dessutom betyda av

mycket för Malmö stads profil. Lokaliseringen på Universitetsholmen med upp/nedgång till den planerade tunnelbanestationen vid Citytunnelns mynning understryker denna profil. Vitaliseringen kulturella

av

MAS står för Malmö Allmänna Sjukhus.

30 Kapitel 3 sou 1996:36

institutioner pågår i Malmö skulle ytterligare befästas, och även som andra innerstadsverksamheter skulle få ett avsevärt förstärkt underlag. Under förutsättning riksdagens godkännande ny högskola av av en i Malmö kommer internationell arkitekttävling att utlysas. Redan i en det fortsatta kommittéarbetet under våren påbörjas arbetet med att ut-

forma underlag för för tävlingen rör dels nybyggnation på

program som Universitetsholmen omfattande 140 000 m2 LOA, dels förnyelse ca och därmed stadsomvandling MAS-området. av

förverkliga tankarna på samlat högskoleområde är det

För att ett

viktigt att planeringen rörande lokalfrågan utgår från att en campus

förutom undervisnings- och forskningslokaler även skall erbjuda rena för andra studentaktiviteter. Biblioteket nämns i det följande, utrymme även i övrigt skall all sådan verksamhet underlättar för studenmen som

terna i och för den enskilde prövas i perspektiv av möjligheten att

grupp

förläggas till det högskoleområdet. Högskolecampus skall

gemensamma

bidra till göra högskoleverksamheten känd att bli en inte-

att genom

grerad del i staden och därmed goda förutsättningar för en positiv

ge utveckling Malmöområdet. av

3.3.2 Högskolebibliotek

Informationsförsörjningen och biblioteksverksamheten planeras i ett

fem- å tioårsperspektiv med långsiktig visionär ansats. Det

men en mer väsentligt tillgängligheten till biblioteksservice är stor och att är att därför verksamheten förläggs så nära forskarna/ lärarna möjligt. Den som

fysiska närheten och tillgängligheten till informationskälloma skall vara

bärande princip för hur lösningen kring informationsförsörjningen en och biblioteket utformas.

Utgångspunkten för planering biblioteket skall dels att alla

av vara

nybörjare i högskolan måste lära sig utnyttja biblioteket och de möjlig-

heter till informationsförsörjning erbjuds, dels att närheten till inforsom mationen avgörande för hur denna tillgång kommer att utnyttjas av är studenter och lärare. Nya undervisningsformer, t.ex. distansutbildning och problembaserat lärande innebär att biblioteket måste integreras betydligt bättre i undervisningen än för närvarande och därmed blir

behovet närhet uttalat. Biblioteket skall utgöra pulsen i högav än mer skolan och allmän mötesplats också arbetsplats för studenvara en men

ter och lärare. Där skall finnas kaféer, läsplatser, plats för grupparbeten,

referensbibliotek för kurser, forskningsbibliotek och möjlighet till kul-

turell programverksamhet skilda slag.

av

Kapitel 3 3 l

Expertgruppen Informationsförsörjning och bibliotek redovisar i

avsnitt 4.2 två principiellt skilda förslag rörande biblioteksfrågans lösning.. Det ena förslaget innebär traditionell lösning med en mer en

samlad biblioteksbyggnad och biblioteksverksamhet på campusområdet. Det andra förslaget bygger på ett nätverksbibliotek med Malmö stads-

bibliotek central enhet, vilket innebär att verksamheten i delar som stora decentraliseras till respektive avdelningar inom högskolan. Möjligheten att integrera folkbibliotek med högskolebibliotek skulle vara en intressant lösning eftersom hittills alla högskolebibliotek byggts upp parallellt med befintlig kommunal biblioteksverksamhet. Successivt utvecklas en ökad mellan folkbibliotekarier och högskolebibliosamsyn tekarier. Det samarbete etableras integration mellan folksom genom bibliotek och högskolebibliotek skulle bl.a. fördelar för disge stora tansundervisningen. En förutsättning för sådan lösning är dock en att denna integrerade verksamhet lokaliseras till campusområdet på Universitetsholmen. Det är dock inte möjligt att bortse från den lokala historien i denna fråga. För närvarande byggs lokaler för stadsbiblioteket nya annan plats i Malmö. Det finns därför stora hinder, inte minst ekono-

miska, för lösning innebär att den samlade biblioteksverksam-

en som heten flyttas till Universitetsholmen. Enligt kommitténs bedömning skall biblioteket förläggas i direkt anslutning till undervisningen och forskningen på Universitetsholmen, dvs. på campusområdet och utgöra fysiskt sammanhållen enhet. en Härigenom skapas effektiva biblioteksresurser för högskolans alla ut-

bildningar och skapas goda förutsättningar för nödvändig integration mellan undervisning och biblioteksresurser, inbegripet de informations-

tekniska den tekniska utvecklingen kan erbjuda. resurser som Den lösning kommittén därmed föreslår är identisk med det som ena av expertgruppens två förslag. Det finns förutom det centralt placerade biblioteket även behov små institutionsbibliotek, vilka skulle kunna av ta ansvar för den kurslitteratur studenterna utnyttjar. Även denna lösning inte medger den tidigare om nämnda integrationen mellan folk- och högskolebibliotek blir det viktigt för ett effektivt utnyttjade av biblioteksverksamheten i stort att bygga ett väl fungeupp rande samarbete med både Malmö stadsbibliotek och Lunds universitetsbibliotek. Ett erbjudande till Malmö stadsbibliotek att inrätta filial i en högskolans bibliotekslokaler skulle främja detta syfte.

Det är inte realistiskt att bygga ett forskningsbibliotek helt från

upp grunden för all den forskning skall bedrivas, särskilt forsksom som ningsverksamheten blir tematisk till sin karaktär och inte känd till sitt innehåll över tiden. Även detta skäl blir det nödvändigt etablera av att ett sådant samarbete.

2 l6-0320

32 Kapitel 3

3.3.3 Organisation

Frågan visst utbildningsutbud skall erbjudas Lunds universitet, om ett av

högskola i Malmö eller annan anordnare av högskoleutbildning

en ny

skall bli föremål for en analys av vilken organisatorisk tillhörighet som

bäst respektive verksamhet. De utbildningar som avses har gagnar

tidigare varit självständiga enheter eller haft annan huvudman än universitetet. Genom 1977 års högskolereform införlivades de flesta eftergym-

nasiala utbildningar med högskolan. Det innebar bl.a. för Lunds universitet att lärarutbildningen och tandläkarutbildningen, som tidigare var fristående högskoleenheter, fördes till universitetet. Den ingenjörsutbildning idag ligger vid tekniska fakulteten vid Lunds universitet som

överfördes från gymnasieskolan för några år sedan.

Den framtida organisationen bör väljas utifrån analys av hur och en i vilken utsträckning berörda utbildningar är länkade till övrig verksam-

het vid Lunds universitet och hur en alternativ organisation skulle på-

verka verksamheten. Senast vid starten den högskolan, helst av nya

dessförinnan, bör organisatorisk tillhörighet för samtliga utbildningar

helt klar. I ett 10-15-årsperspektiv kan det finnas uppbyggt en vara högskola i Malmö där den aktuella frågan tillhörighet har blivit nu om ointressant.

Ingenjörsutbildningarna i Malmö kommer att bli huvudprofil och

en därmed utgöra bas for den högskolan i Malmö, vilket nämnts en nya tidigare. För det tekniska-ekonomiska området föreslås stor expansion en utbildningskapaciteten, vilken enligt förutsättningarna skall läggas vid av den högskolan i Malmö. Utan att föregripa vad närmare analys nya en

vid handen underlag för förslag i organisationsfrågan är det

ger som ett möjligt redan göra vissa bedömningar. I utbyggt skick kommer att nu ingenjörsutbildningen representera omkring femtedel av kapaatt en citeten på området. Senast vid den tidpunkten då verksamheten är utbyggd bör det därför rimligt att den befintliga utbildningen fors vara nu över till högskolan i Malmö. Mot den bakgrunden bör övervägas om

den bästa lösningen är att denna organisationsförändring genomförs

redan från början den högskolans verksamhet. av nya Vårdutbildningen i Malmö och dess koppling till den medicinska utbildningen och forskningen bör analyseras närmare. Ambitionen bör integrera vårdutbildningen i den föreslagna enheten för hälsa vara att

och samhälle. Med den utgångspunkten blir det angeläget att snabbt

utröna möjligheten att förstatliga vårdhögskolan och inlemma dess av

verksamhet i den högskolan i Malmö. Även för vårdutbildningen är

nya

det betydelsefullt att studera hur samarbetet med Lunds universitets medicinska fakultet påverkar verksamheten. Den nytillkommande Mal-

Kapitel 3 33

möutbildningen kan dock också värdefulla länkar till vårdutbildge ningen, vilket måste beaktas i den fortsatta utredningen. En utformning i likhet med Södertörns högskola är eftersträvansvärd och det är angeläget att institutioner vid Lunds universitet möjlighet ges att successivt övergå till högskolan i Malmö.

4 Expertgruppernas överväganden

4.1 Utbildning och forskning

I expertgruppen Utbildning och forskning ingår professor Jan S Nilsson, ordförande, rektor Bengt Abrahamsson, docent Johanna Esseveld, rektor Lars Haikola, universitetsdirektör Peter Honeth, professor Bo Mattiasson, studerande Eva Melin, professor Rolf Ohlsson, planeringschef Christer Persson samt studerande Torkel Skoglösa. Sekreterare i gruppen är Bertil Johansson och Wanda Klintberg.

4.1. l

Inledning

Expertgruppens arbete

Expertgruppen Utbildning och forskning har arbetat mycket kort tid inför detta betänkande. Det innebär att det förslag expertgruppen som lämnar i detta skede skall betraktas principmodell för verksamsom en heten vid den nya högskolan i Malmö och struktur i stora drag för en

utbildningens innehåll och uppläggning. Föreslagna utbildningsinsatser

skall därför inte uppfattas färdiga förslag utan exempel, som mer som vilka kommer att analyseras närmare i det fortsatta utrednings- och organisationsarbetet. Gruppen att i detta arbete göra analys avser en av

utbildnings- och forskningsbehov m.m. i nära kontakt med företrädare för regionens högskoleutbildningar, näringsliv, organisationer m.fl.

intressenter utanför högskoleområdet. Det är viktigt att betona kommittéarbetets och det eventuellt kommande organisationskommittéarbetets karaktär vilket innebär av process,

att föreslagna huvudinriktningar vad gäller utbildningsinnehåll för närva-

rande endast skall betraktas som intressanta uppslag. Dessa skall ligga till grund för det fortsatta arbetet och successivt konkretiseras och

analyseras vad gäller såväl innehåll förutsättningar och behov.

som Eftersom det rör sig tillkommande för högskoleutbildom resurser

ningen i Malmö är möjligheterna unika vad gäller att mot de

svara

36 Kapitel 4

behov utbildning uppmärksammas. Ett antal utredningar av av som regional har genomförts och är under bearbetning, vilka bl.a. visar natur Förutsättningar för positiv framtida utveckling för Skånes och på en Malmöområdets näringsliv och sysselsättning. Dessa utredningar komstuderas närmare i det fortsatta arbetet och föreliggande förslag mer att

vad gäller konkret utbildningsinnehåll skall prövas ytterligare också mot

den bakgrunden. enlighet med kommittédirektiven har Malmö stads skrivelse till I

regeringen varit vägledande för den Verksamhetsinriktning som skisseras

det följande, vilket bl.a. leder till att ett starkt inslag teknik och i av naturvetenskap rekommenderas. De instruktioner expertgruppen haft som arbeta efter i övrigt innebär att målsättningen i kvantitativa mått är att utbildningsvolym 12 000 15 000 helårsstudenter i Malmö. en om -

Några övergripande utbildningsfrågor

Högskoleutbildningen i Malmö skall nationell angelägenhet men

vara en särskild betydelse för den sydsvenska regionens framtida samtidigt ha

utveckling. Den målsättningen bildar utgångspunkt för planering av verksamhet, genomförande och organisation för den nya högskolan. En

prövning skall göras utbildningsbehov för såväl förutsättningslös av studerande omgivande samhälle och hur dessa bäst presumtiva som

grundläggande riktlinjerna, enligt bör gälla

tillgodoses. De som gruppen den tillkommande utbildningen skall

för utbildningsplaneringen för att möjliga förutsättningar att bidra till önskvärd positiv utveckling

ha bästa i Malmö och Skåne, kan sammanfattas på följande sätt.

Näringslivets behov skall beaktas planeringen måste samtidigt - men

bygga på viss långsiktighet och allmängiltighet.

Utbildningen i Malmö skall inte konkurrera med närliggande - annan utbildning komplement. Det behöver inte innebära att utan vara ett

viss utbildning inte kan genomföras i Malmö den erbjuds i t.ex.

om kan mycket väl behövas på båda orter utan att det för den Lund. Den skull uppstår ett konkurrensförhållande.

Studenterna idag vill ofta ha ett brett, tvärvetenskapligt eller gräns-

överskridande innehåll i sin utbildning, dvs. de gärna ökade ser möjligheter till kurser eller moment inom helt andra utbildningsområden de ingår i viss utbildning och utgör kärnan i denän som en

samma.

Kapitel 4 37

Malmös situation vad gäller arbetsmarknad, befolkningens-

och näringslivets sammansättning leder enligt m.m. expertgruppens mening till att det bör vara särskilt angeläget att aktivt arbeta med frågor inom högsko-

lan som rör social snedrekrytering, möjlighet till fortbildning för yrkesverksamma, invandrarnas annorlunda behörighetsprofil

m.m. Gruppen menar därför att detta tillfälle, då praktiskt helt

taget ny utbildning

planeras och byggs kan erbjuda möjligheter upp, att pröva bl.a. behörig-

hets- och urvalsfrågor i perspektiv att vidga tillträdet till högskoleut-

av

bildningen. Detta kan göras på flera sätt kan allmänt

men ses som ett

experiment i syfte att alternativa behörighetsgrunder ändra såda-

genom

na förhållanden som social snedrekrytering, svårigheten få tillträde

att

med annan utbildningsbakgrund än den svenska gymnasieskolan

m.m.

Detta skall dock inte leda till att kraven behörighet för att få tillträde till utbildningen sänks eller kvalitetskraven för att högskoleutbildning

eftersätts. På sätt vid andra högskolor samma som i landet skall det vid

högskolan i Malmö finnas kvalitetssäkringssystem och för hur

program arbetet med dessa skall hela verksamheten. genomsyra En insats med detta syfte borde kunna utvidgat basår, dvs. vara ett

behörighetsgivande utbildning genomförs högskolan för

som av även

andra områden än det tekniskt/naturvetenskapliga. Fördelen med den

att

utbildningen genomförs av högskolan och inte komvux kan givetvis

av

diskuteras ligger främst i uppläggningen kan

men att anpassas efter skilda behov och till kraven den

gruppers utbildning som den pro-

pedeutiska kursen skall leda till. l detta sammanhang vill särskilt betona vikten sådan gruppen av att

behörighetsgivande utbildning och studiefmansiering för de studenter

som berörs finansieras ett sätt full täckning som ger för de merkostnader som kan förväntas bli nödvändiga konsekvenser. Medel avsedda

för arbetsmarknadsåtgärder bör kunna utnyttjas

för utbildning och stu-

diefmansiering, som i ett arbetsmarknadsperspektiv kan förväntas

ge utdelning för framtiden. Skånes och i synnerhet Malmös speciella demografiska situation med

bl.a. hög andel av befolkning med utländsk bakgrund innebär det

att är

angeläget att genomföra utbildning såväl forskning kring frågor

som om etnicitet och invandrare. Det finns två infallsvinklar

utbildning kring

dessa frågor.

På vilket sätt skall högskoleutbildning och kompletterande utbildning

-

anpassas till invandrarnas behov och därmed tillgänglig

göras mer

Hur skall utbildning med inriktning mot invandrarfrågor såsom

-

etnicitet, differentiering, segregering och det sociala och kulturella

mötet utformas

Kapitel 38 4

problemet med skapa utbildning på områden som kanske Beträffande att

tillräckligt väl utvecklade kunskapsmässigt vid högskola är det inte är en

under begränsad tid samla ett antal forskare

naturligtvis möjligt att en

universitet/högskolor och skilda discipliner för att tillsammans från olika

utbildning inom t.ex. invandrarområdet. Det utveckla och bygga upp en

problem i samhället bör möjliga att hantera finns många som vara

liknande samarbete över ämnesgränser. sätt genom

invandrare finns mellangrupp, varken är hög- Bland även en som

dessa bör, nämnts tidigare, erbjudas särskilda

eller lågutbildade. För som

med än naturvetenskaplig inriktning, som kan utgöra basår, även annan

Det borde med sådan ambition möjligt sluss i högskolan. en vara en individuella for invandrare med olika bakgrund. att skapa program

för är lokaliseringen den samlade En viktig fråga expertgruppen av

i Malmö. Enligt mening bör den satsning

högskoleutbildningen gruppens

i Malmö redan från början utrustas med sikte att

som genomförs högskolemiljö. Gruppen utgår från att all utbildning erbjuda en optimal organisatorisk tillhörighet. En samlas inom ett campusområde oavsett samtliga högskoleutbildningar i Malmö, dock med

samlokalisering av

medicinska och odontologiska utbildningen som bör undantag av den

Universitetssjukhuset MAS område, skall därför vara det ligga kvar

för verksamheten. Detta gäller både for

långsiktiga mål som ställs upp

grundutbildningen och forskningen. organisatorisk tillhörighet kommer att behandlas av

Frågan om

principen tillhörighet skall väljas på det sätt som kommittén enligt att

verksamheten. Det är angeläget att redan i det fortsatta bäst gagnar

förutsättningarna för alternativa huvudmanutredningsarbetet analysera

lösning så möjligt.

naskap så att organisationsfrågan får en snart som

4.1.2 Bakgrund

kring högskoleutbildningen i södra Sverige

Vissa uppgifter

översiktlig bild högskolorna i den sydsvenska regio-

I tabell 3 ges en av

står för den ojämförligt största utbildningsvoly-

Lunds universitet nen.

bredd samtliga fakulteter i landet. Övriga

men med en som representerar

har varierande profiler for sin grundläggande högskolor i regionen

viktig uppgift för det kommande utredningsutbildning och det blir en

utbyggnaden i Malmö för både det

arbetet att belysa konsekvenser av

samlade utbildningsutbudet och enskilda utbildningsanordnare.

Kapitel 4

TABELL 3. Högskoleutbildning i Sydsverige 1994/95. Intäkter samt antal nybörjare och helårsstudenter i grundläggande utbildning och forskarutbildning.

Vårdhög- Karlskrona/ skolani Universitet/högskolai Lund Halmstad Växjö Kristianstad Ronneby Kalmar Malmö

Intäkter, mi1j.kr 3 714 120 239 137 104 201 34 - varav för grundutb. 1407 90 202 91 77 159 - Grundutbildning, antalnybörjare 9 260 l 330 1 350 867 - - - Grundutbildning, antalhelårsstudenter 26 624 2 411 5 002 2 299 l 444 2 830 ca 900 Forskarutbildning, antalnybörjare 495 - - - - - - Forskarutbildning,

omkring 50 procent kommer från det län där högskolan är belägen. Detta framgår tabell 4 och gäller ganska allmänt i landet, beroende av givetvis på länens utbredning och storlek. Uppgifterna visar en relativt lokal rekrytering och det finns därför anledning att i det fortsatta utredningsarbetet göra en bedömning hur omfattande utbyggnad av en av högskoleutbildningen i Malmö kan komma att påverka studerandetillströmningen till andra högskolor i Sydsverige.

40 Kapitel 4

TABELL 4. Högskolenybörjare 1993/94 vid Lunds universitet och högskolor i Sydsverige fördelade efter rekryteringslän. Procent nybörjarna från av respektive län, från hemlän markerat med fetstil

Vårdhög- Karlskrona/ skolani Lan/ Halmstad Växjö Kristianstad Ronneby Kalmar Malmö Universitet/högskola i Lund

4,4 3,1 4,3 1,2 3,9 5,5 1,0 Stockholm Östergötland 3,6 3,4 8,9 3,8 Jönköping 3,3 2,9 33,4 2,9 3,6 3,9 Kronoberg 10,1 7,3 51,2 Kalmar 3,2 1,0 8,2 11,8 51,2 4,3 Blekinge 10,7 7,7 5,6 59,1 6,0 2,7 7,8 Kristianstad 10,2 6,9 18,4 9,7 7,0 83,0 Malmöhus 51,1 3,4 55,4 3,4 1,1 2,7 2,4 Halland 3,3 5,5 2,7 1,3 4,5 3,5 Göteborg

Källa: SCB, Statistiska meddelanden U 20 SM 9501

Viss högskoleutbildning finns även i Helsingborg högskoleingenjörsutbildning under Lunds universitet samt vårdutbildning i kommunal regi,

Markaryd Pappersskolan, Alnarp kortare jordbruksutbildning samt

forskning utlokaliserad från Lantbruksuniversitetet.

Malmö

Statlig högskoleutbildning i

den grundläggande utbildningen vid Lunds universitet genomförs

Av följande utbildningar i Malmö. Totalt omfattar dessa 5 000 helårsstuca

denter i Malmö, dock 800 genomförs i Lund vid de ämnesteo-

varav ca retiska institutionerna.

Ingenjörsutbildning

En tvåårig ingenjörsutbildning med ett antal program som sammantaget erbjuder 400 nybörjarplatser och omfattar 800 helårsstudenter

ca som ca sedan några år, då verksamheten övertogs från

genomförs i Malmö

tekniska linje. Utbildningen, är lokalise-

gymnasieskolans fyraåriga som rad till hamnområdet i byggnad, fördelar sig på följande program

en ny

driftingenjör, 80 poäng, drifttekniker, 80 poäng, -

Kapitel 4 41

industritekniker, 60 poäng, -

byggnadsingenjör, 80 poäng,

-

elektroingenjör, 80 poäng,

kemiingenjör, 80 poäng, -

maskiningenjör, 80 poäng.

-

Därutöver genomförs påbyggnadsutbildningar vardera 40 poäng i

om energi- och miljöteknik samt i material- och produktionsteknik. En

översyn av ingenjörsutbildningama kommer att göras, vilket bl.a. kan

innebära att de förlängs till 120 poäng.

Medicinsk fakultet

Ungefär hälften av den kliniska verksamheten inom medicinska fakulteten vid Lunds universitet är förlagd till Malmö, lokaliserad till Universitetssjukhuset MAS, medan hela den prekliniska ligger i Lund. Förutom

läkarutbildning genomförs utbildning i logopedi, sjukgymnastik och psykoterapi. Under 1994/95 fanns vid medicinska fakulteten totalt 1 425 helårsstudenter hst, 930 vid läkarutbildningen och därav 300

varav ca i Malmö. En intressant profilering i Malmö är samhällsmedicin, är som ett profilområde för medicinska fakulteten. Ca 250 är anställda personer i Malmö; en viss dubblering förekommer vad gäller professurer inom de kliniska områdena. Av de 68 professurema med klinisk inriktning vid fakulteten finns 34 i Malmö.

Odontologisk fakultet

Verksamheten vid odontologiska fakulteten är i sin helhet förlagd till Malmö i närheten MAS-området och omfattar utbildning till: tandav

läkare 178 hst, tandhygienist, tandtekniker 32 hst, forskarutbildning samt vidareutbildning för yrkesverksamma inom tandvården. Antalet

anställda är 250, tredjedel är lärare. Vid fakulteten finns 14 varav en professurer.

Konstnärliga området

Inom det konstnärliga området finns utbildning i musik, teater och sedan

hösten 1995 även i fri konst med regeringens tillstånd att utfärda exa-

men. Undervisningen bedrivs vid följande institutioner vid Lunds uni-

42 Kapitel 4

versitet: Musikhögskolan 595 studenter, 400 hst , Teaterhögskolan 50

studenter, 50 hst , Konsthögskolan 60 studenter, 60 hst.

Musikhögskolan har specialutformade lokaler i närheten av Lärar-

högskolan, tjugo år gamla. Teaterhögskolan har också äldre lokaler ca

i centrum och Konsthögskolan har nyligen flyttat i nyrenoverade

men och relativt centralt belägna lokaler i en äldre skola.

Lärarhögskolan

Vid Lärarhögskolan genomförs utbildning följande program för ca

4 000 studenter, vilket motsvarar 3 200 helårsstudenter ca

bam- och ungdomspedagogik, 50-120 poäng,

-

grundskollärare, 40 samt 140-180 poäng,

-

gymnasielärare, 40, 40/60 samt 160-220 poäng,

-

specialpedagogisk påbyggnad, 40/60 poäng,

-

studie- och yrkesvägledare, 120 poäng.

-

Utbildning motsvarande 2 400 helårsstudenter genomförs i Malmö,

övrig undervisning sker vid ämnesteoretiska institutioner i Lund. medan finns omfattande fortbildningsverk- Förutom utbildningsprogrammen en samhet till omfattningen liten rektorsutbildning. samt en

Grundskollärarprogrammet genomförs till 25 procent i Malmö vad

gäller inriktningen 4-9 medan 1-7 genomförs i sin helhet i Malmö. inleds med ämnesstudier i Lund varefter den

Gymnasielärarprogrammet

delen genomförs i Malmö. Övriga

avslutande praktisk-pedagogiska

tematisk karaktär och ligger i Malmö. På de stora utbildningar är av har sökandetrycket varit relativt dåligt de senaste åren, programmen

bortsett från barn- och ungdomspedagogiska programmet. till utbildningarna är påtagligt regional/lokal, till de

Rekryteringen

och ungdomspedagogiska utbildningarna är rekryteringen nästan

barnuteslutande lokal. tilldelas Lärarhögskolan från anslag till

Vissa forskningsmedel sam-

hällsvetenskapliga fakulteten. Antalet anställda är 380, varav två tredje- Av de anställda är 43 procent adjunkter. Verksamheten delar är lärare. lokaler inte är särskilt ändamålsenliga för dagens genomförs i som

behov.

Kapitel 4 43

Övrig högskoleutbildning i Malmö

Utöver de ovan nämnda statliga högskoleutbildningarna i Malmö bedrivs högskoleutbildning också vid Vårdhögskolan och World Maritime University.

Vårdhögskolan

Huvudman for Vårdhögskolan är Malmö kommun i dess egenskap av sjukvårdshuvudman. Vid Vårdhögskolan finns 230 nybörjarplatser och

ca 700 helårsstuderande på utbildningsprogram. Därutöver finns omkring

150 studerande som följer påbyggnadskurser m.m.

Utbildningsprogram som leder till följande yrken erbjuds:

sjuksköterska, 120 poäng, laboratorieassistent, 120 poäng, -

Socialpedagog, 120 poäng,

arbetsledare för social verksamhet, 120 poäng, tandhygienist, 80 poäng. -

Utbildningen bedrivs i samarbete med Universitetssjukhuset MAS, Tandläkarhögskolan och Centrum för vårdvetenskap. Personalen uppgår till 85 personer 60 lärare. Vårdhögskolans forskningsbudget är

varav endast 0,5 mil j.kr flera lärare och studerande bedriver forskning vid men

andra institutioner. Skolan har lokaler i f.d. folkskolebyggnad i södra

en innerstaden.

World Maritime University WMU

Vid WMU högre utbildning sjöfart och havsmiljö för studerande

ges om i huvudsak från utvecklingsländer. Huvudman för WMU är Förenta Nationemas fackorgan International Maritime Organisation IMO, och

syftet är att förmedla sjöfartsteknologi från industrialiserade sjöfartslän-

der och på detta sätt effektivisera den internationella sjöfarten, förbättra sjösäkerheten och minska nedsmutsningen havsmiljön. av WMU tar omkring 90 studerande år och har 180 studerande per ca samtidigt. Utbildning inom följande områden: ges

General Maritime Administration and Environment Protection - Maritime Education and Training - Maritime Safety Administration -

44 Kapitel 4

Port Management - Shipping Management. -

Inom dessa områden erbjuds magisterutbildning enligt två program. För

behörighet till det normala programmet på 20 månader krävs akademisk

grundexamen eller sjöbefälsutbildning och praktisk erfarenhet som

sjöbefál. För särskilt kvalificerade studerande finns också ett program

omfattar ll månader. som

WMU är inrymt i f.d. sjöbefälsskolans byggnad som ligger längst

västerut på universitetsholmen. Personalen uppgår till 40 personer varav

knappt hälften är lärare.

Gymnasieskolan i Malmö med kringkommuner

Övergången från grundskola till gymnasieskola har tidigare varit relativt

låg jämfört med riket i övrigt klar förbättring har inträtt och det men en året sökte 98,4 procent dem slutat nionde årskursen till senaste av som gymnasieskolan och 94,8 procent grupp antogs. Program som av samma kan dock inte alla sökande. i media, hotell o restaurang ta emot Det tidigare industriprogrammet är nedlagt, eftersom industrin ansåg

att kursplanerna för detta föråldrade. I stället har specialutformade

var tagits fram i samarbete med berörda branscher. Därutöver finns program livsmedelstekniskt med naturvetenskaplig inriktning. t.ex. program Inom det naturvetenskapliga programmet finns möjlighet att få studietiden utsträckt till fyra år for dem har behov därav. Detta kan som

invandrare, på grund språksvårigheter behöver något

gälla t.ex. som av längre tid tillgodogöra sig bl.a. den matematik som ingår. Av gymatt nasieskolans elever har 27 procent invandrarbakgrund. Programmet har

blivit mycket populärt och har 150 platser tillgängliga.

nu

En utredning har gjorts rörande internationell gymnasieskola där

en utgångspunkten har varit att sådant stoff fattas i utbildningen som nu läggs bas, nämligen undervisning om som en

det mångkulturella samhället, -

segregationsproblem,

kulturmönster; konflikten mellan olika etniska är till stor del grupper beroende på att kunskap olika kulturmönster saknas. om

För den fortsatta planeringen gymnasieskolan det värdefullt med

av vore samarbete med industri och näringsliv för att åstadkomma en anett svarsfördelning så att skolan tar hand de teoretiskt inriktade delarna om

Kapitel 4 45

och näringslivet de yrkesinriktade. T.ex. kan lösning för de mindre en och medelstora företagens behov personalutveckling att skolan av vara står för de teoretiska inslagen och företagen gemensamt för den utrustning som krävs och som lokaliseras till for företagen en gemensam personalutvecklingsenhet i gymnasieskolans regi. En sådan lösning kräver också ett fast och väl etablerat samarbete med högskolan. Gymnasieskolan måste därför samarbeta med både näringsliv och universitet och högskolor.

Grundläggande utbildning

Utgångspunkten i utredningsarbetet är som nämnts att utbildningen skall beakta och ta till vara de särskilda förhållanden, möjligheter, behov och

förutsättningar som Malmö ger. Med den ambitionen föreslås i detta

avsnitt en principiell modell för den interna organisationen av verksamheten. En mycket översiktlig beskrivning ges av olika Verksamhetsin-

riktningar och till sist en tänkt utbildningsvolym för dessa. Beträffande organisation av forskning och forskningsanknytning redovisas tänkbar

en modell i avsnitt 4.1.4.

Strukturella frågor för grundutbildningen

Utbildningen vid högskolan i Malmö skall vara tillämpningsinriktad med

sikte på att bidra till lösning av aktuella samhällsproblem. Högskolan skall därför inte byggas efter traditionellt mönster med utgångsupp punkt i snävt ämnesinriktade institutioner. I det perspektivet kan den traditionella organisationsforrnen mindre lämplig. I stället bör vara man

pröva den s.k. School-modellen som bygger på att i och samma

en avdelning, enhet eller annan lämplig organisatorisk form samla verksamhet som i någon mening är sammanhängande vad gäller utbildningens inriktning, t.ex. lärarutbildning. I det följande presenteras förslag till utbildningar inom ramen för ett antal tänkta områden för utbildning med School-modellen som princip för uppbyggnaden. Förslagen har sitt ursprung i de visioner finns som för högskoleutbildningen i Malmö insatta i ett samhällsperspektiv. Sättet att beskriva de olika områdena för utbildning varierar avsevärt både till karaktär och detaljeringsgrad beroende hur väl utvecklade de idéer är som redovisas. Förutom de exempel på områden för utbildning som beskrivs i dessa avsnitt finns ett antal andra områden som också är mycket väsentliga för

46 Kapitel 4 sou 1996:36

utbildningsinsatser skär tvärs över de nämnda områdena för men som utbildning inom School-modellens enheter. De bör därför ingå som beståndsdelar i än ett sådant område. Några exempel redovisas mer nedan.

Ett viktigt område för utbildningsinsatser är invandrarproblematiken,

där frågor kring segregation, migration, etniska gruppers mångfald och kultur blir del inslagen. Utbildning och även forskningsinsatser på en av

invandrar- och segregationsområdet är betydelsefulla för hur ett land

hanterar dessa frågor eftersom den mottagande befolkningens attityder, reaktioner och ageranden avgör ett lands förmåga att på ett värdigt sätt

ta emot flyktingar och invandrare. Det behövs också kunskap de mekanismer påverkar ett mer om som samhälle, under förhållandevis kort period radikalt ändrar sin som en befolkningsstruktur. Det gäller kunskaper olika kulturer, bostadspoliom

tik, arbetsmarknadspolitik, assimilering, språkinlärning m.m. Ett annat område är europakunskap. Europafrågoma har på ett sär-

skilt sätt kommit i centrum i Malmö och övriga Skåneregionen. EUmedlemskapet, närheten till kontinenten, den kommande öresundsförbin-

delsen, och det redan utökade samarbetet i Öresundsregionen är föränd-

ringar ökad aktualitet åt detta område. Även EU-kommisionens som gett

beslut utpeka Öresundsregionen gränsregion berättigad till

att som en regionalt stöd, det s.k. INTERREG-programmet, kan nämnas i samman-

hanget.

Europakunskap kommer att efterfrågas i allt större utsträckning inom olika utbildningar och kanske särskilt påbyggnad till grundutbild-

som

ningar profilerats särskilda kurser i Europakunskap anpassa-

som genom de till respektive utbildning. I Malmö finns för närvarande utbildning område vid Institute of European Studies, förlagt till Östra Grevie detta Folkhögskola. Denna utbildning, har flera olika inriktningar, bygger som treårig och kommer förmodligen inte att bedrivas i

på gymnasieskola

nuvarande form i fortsättningen.

Ytterligare ett område bör utgöra planeringsunderlag är öre-

som sundsförbindelsen. Den har redan lett till ett stort antal utredningar kring bl.a. miljöeffekter och kommer att bli mycket intressant för en studie

kring hur region påverkas förändringar i infrastrukturen. Konse-

en av kvenserna blir förmodligen inte minst för vatten, luft och buller stora, för näringsliv, bosättningsmönster, fritidsaktiviteter m.m. men även förhållanden bör ligga till grund för satsningar inom både ut- Dessa bildning och forskning. Koppling till näringslivet och anpassning utbildningsutbudet till av näringslivets behov är exempel på strukturell fråga av stor dignitet. en skapa utbildning värde för framtidens näringsliv inom ramen För att av

Kapitel 4 47

för den särskilda profil skall anläggas på den högskolan i

som nya Malmö är det nödvändigt att bygga kontakter och samarbetsmöjligupp heter med bl.a. näringslivet i regionen. Samverkan med näringslivet kan ske på två sätt. Genom att högskolan undervisar och bedriver kvalifice-

rad forskning inom områden är betydelse för företagen kan

som av effektivt samarbete skapas inom många områden. En möjlighet annan är att tillsammans med industrin utveckla infrastruktur en som ger

gynnsamma förutsättningar för att skapa företag baserade på

nya produkter genererade forskningsresultat vid högskolan. T.ex. skulle det som

vara möjligt att inom för utbildning i produktutveckling

ramen en generera resultat, som testas och omsätts i denna infrastruktur. Behörighets- och urvalsfrågorna är ytterligare frågor har stor som

betydelse för att högskoleutbildningen skall kunna bedrivas med målsättningen att bredda rekryteringsunderlaget och förändra den för närvarande sneda rekryteringen till högskolan. De har nämnts redan i det in-

ledande avsnittet, vilket är markering deras strategiska gruppens av betydelse för bästa möjliga resultat i verksamheten.

Teknik och ekonomi

Högskoleingenjörsutbildningar finns etablerade vid Lunds universitet

sedan några år och genomförs dels i Malmö, lokaliserade till hamnområdet, dels i Helsingborg, De har sin grund i de tidigare tekniska tre-

och fyraåriga gymnasieutbildningama, vilka utvecklats både till innehåll

och till längd. Sökandetrycket har generellt sett ökat successivt allteftersom utbildningarna funnit sina former inom högskolans område. I takt med den tekniska utvecklingen är det väsentligt utbildningaratt ge na målinriktat innehåll och därtill adekvata och passande benämningar. De skall anpassas så att de mot framtida behov och dessutom bör svarar anpassningen göras i perspektivet att intressera flickor i högre grad av än för närvarande. Det har visat sig att kvinnor har större intresse för tvärvetenskapliga ansatser i utbildningen än för traditionella utbildnings-

inriktningar. I Linköping har man lyckats rekrytera en betydligt högre andel kvinnor till civilingenjörsutbildningama, förmodligen

en av genom

inslag humaniora och samhällsvetenskap och därutöver den pedago-

av giska metod som används, nämligen PBL-metoden problembaserat lärande. En översyn av den tekniska utbildningen gäller inte endast att beakta

angelägna teknikinriktningar inom för särskilda inom

ramen program

ingenjörsutbildningen utan minst lika viktig blir frågan vilka specia-

om

liseringar som kan etableras inom varje program och vilka insatser för

48 Kapitel 4

fortbildning och vidareutbildning i form kortare kurser som behöver av göras.

Den grundläggande utbildningen bör ha flervetenskaplig ansats

en och kombinationsutbildningar med tonvikt på teknik i samspel med men bl.a. ekonomi bör föremål för kraftfull satsning. Det är angelävara en

erbjuda teknik-ekonomiutbildning olika nivåer och i olika

get att former eftersom många tekniker måste kunna del ekonomi och mången ekonom något teknikens grunder och tekniska ting. Andra komen om

binationer förutom teknisk kunskap ger t.ex. språkkunskaper, kun-

som skap främmande kulturer, är exempel det finns uttalade behov om som och därför bör närmare. Behov kombinationsutbildning kan av prövas av

tillgodoses såväl grundutbildning inom ramen för den

genom som fortbildning och vidareutbildning som erbjuds.

Ingenjörsutbildningarna bör utgöra del bas för Malmöut-

en av en bildningen. Även det tekniska basåret, genomförs vid Lunds som nu universitet, både i Lund och i Malmö, skulle kunna utgöra ett särskilt

för Malmö. De antas till basåret redan vid antagningen ansvar som ges

platsgaranti innebär att de efter avklarat basår ges utbildningsplats

som

vid ingenjörsutbildningen i Malmö eller i Helsingborg. Den stora frågan blir rekryteringsunderlaget kommer att tillräckligt för det rela-

om vara

tivt antal studenter behöver utbildas inom ingenjörsområdet.

stora som

gäller satsning inte bara på ingenjörsutbildning utan även fort-

Det en bildning, vidareutbildning och därför fristående kurser m.m. efterfrågan utbildade inom elektronik- Det finns stor personer dataområdet. Enligt nyligen framlagd rapport från Industriförbundet en elektro/IT den kritiska med hänsyn till industrins rekryär sektorn mest Utbildningen i Lund har redan byggts ut, och det företeringsbehov.

faller lämpligt förlägga ytterligare utbildningar med denna inriktning

att till Malmö.

Medicinsk teknik med inriktning mot olika specialiteter är möjligt att

utveckla den i Malmö befintliga utbildningen till elektroingenjör. ur t.ex. allmänt behov utbildning för dem skall sköta den Det finns ett av som tekniskt avancerade utrustning, används inom vården, såväl alltmer som

den allmänna den specialiserade, dvs. inriktning mot sjukvårdstek-

som med inriktning management medicinsk teknik, nik. Utbildning mot av område gränsar både till det medicinska och till det är ett annat som tekniska området. Det bör också intressant utveckling att skapa en mer högvara en teknologisk profil för den medicinska tekniken i Malmö. Den spets-

forskning kring biokompatibla material och koagulationssystem som

medicinska fakulteten i Malmö skulle kunna värdefull bedrivs vid vara

sou 1996:36 Kapitel 4 49

som bas for interaktion mellan tekniker och medicinare och komplettera de aktiviteter finns i Lund. som Inom l T-området kommer behovet kompetens rörande multimedia av

att öka i samhället. Det bör utredas hur utbildningar inom detta område skulle kunna utvecklas inom ingenjörsutbildningen. Här blir utbildningar

på software-området viktig del, och kanske särskilt kortare sådana. en Kurser området, t.ex. 40 poäng, kan tjäna antingen kort som en

utbildning med möjlighet till arbete för den inte vill satsa på någon

som

längre sådan eller som utbildning i syfte att pröva högskoleutbildning

för den känner sig osäker. som Energiteknik är ett stort och mycket viktigt område. Aktiviteter rörande alternativa energisystem finns idag bl.a. i Lund och Växjö, men med tanke områdets framtida betydelse torde det finnas utrymme för fler aktörer, särskilt eftersom Sydkraft är beläget i Malmö. Ett angränsande område är alternativa engergikällor, något även skulle bidra som till den eftersträvade miljöprofilen. Flera utbildningsnivåer kan bli

aktuella, bl.a. yrkesinriktad och arbetsplatsintegrerad utbildning på

området. Till början rör det sig på energiområdet relativt en om ett blygsamt antal studerande, detta kan komma öka efter hand. men att

Utbildning för det miljötekniska området bör möjligt att

vara ge som

en variant på kemiingenjörsprogrammet, alternativt ett nytt

som pro-

gram. En miljöteknisk inriktning skall utredas närmare också inom ramen for området natur- och resurshushållning beskrivs i det

som följande. I Lund erbjuds miljöteknik inte utbildning på som en separat grundläggande nivå inslag i andra utbildningar. utan som Dock planeras

en utbildning i miljöteknik magistemivå.

Livsmedelsindustrin har utsatt position i regionen att den en genom tillhör skyddad sektor för viken gränsskyddet kommer avvecklas. en att Utbildning med inriktning mot livsmedelsområdet bör aktualiseras för att tillgodose behovet kompetens inom denna sektor. av

Även de konstnärliga utbildningarna har kopplingar till tekniken. Det

finns t.ex. uttalade behov utbildning på det scentekniska området. av Allmänt bör gälla att områden är viktiga för den svenska som exporten

skall betraktas särskilt intressanta utbildningssynpunkt. Ljudtek-

som ur nik är ett sådant område, utgör del scenteknikområdet. som en av Det är angeläget att inrätta utbildning inriktad särskilt på bebygen

gelsens framtida förvaltning och utveckling. En sådan utbildning med

nödvändig fler- och tvärvetenskaplig sammansättning saknas i dag. Den

bör omfatta kunskaper människors livssituation i den moderna om

bebyggelsen, det stora byggnadsbeståndets kvalitativa egenskaper och brister, byggnadsteknisk och fastighetsekonomisk kunskap, kunskaper

om de vilka bebyggelsen vidareutvecklas och förvaltas processer genom

50 Kapitel 4

samt förmåga att gestalta stadens och de urbana miljöemas rum och landskap samt byggnadens helhet och detaljer. Utbildningen måste ha inriktning mot teknik, samhällsvetenskap, ekonomi, humaniora och arkitektonisk gestaltning. Områden särskilt bör prioriteras vid planeringen de tekniska som av

kombinationsutbildningama är entreprenörskap och villkoren för mindre

och medelstora företag. Ekonomi, juridik med särskild inriktning m.m.

på företagsetablering och småföretag blir angelägna inslag i tekniska

utbildningar anpassade till regionens, även hela landets, stora men

bestånd små och medelstora företag. Till småföretagarproblematiken

av

kan även kopplas invandrar- och segregationsfrågoma som kräver en lösning bl.a. utbildningsinsatser. Småföretagarutbildningar kan

genom medel för att hjälpa de invandrargrupper som idag i stor utses som sträckning står utanför arbetslivet. Med tanke på de snabba förändringar inträffar det tekniska området är det emellertid uppenbart att som kunskaper inom detta område kommer att vara värdefulla även för

högskoleutbildade får arbete i stora företag.

som Den tekniska utbildningen bör både efter intresseinriktning anpassas hos de studerande och efter de förutsättningar och behov som regionens

industri och organisationer erbjuder och identifierar. Det senare skall dock i perspektivet svårigheterna att förutsäga vilka branscher

ses av långsiktigt kommer dominera arbetsmarknaden i framtiden, och som att vilka arbetsuppgifter de kommer att erbjuda. Industriella problem är alltid flervetenskaplig karaktär. Därför gäller generellt att det nästan av ställs allt krav på bl.a. ingenjöremas fönnåga att samverka med större

kolleger har specialistkompetens. Breda utbildningar med

som annan fördjupning inom något område studenterna förutsättningar att ger kunskaperna till framtidens behov och bör därför vara den bästa anpassa garantin för att utbildningen skall användbar såväl i dag som på vara längre sikt.

Lärarutbildning

Lärarutbildningen i Malmö är den mest omfattande de utbildningar av idag genomförs i Malmö. I det följande endast en beskrivning som ges

de utvecklingsmöjligheter för lärarutbildningen, gruppen har

av som identifierat i detta skede utredningsarbetet, medan den befintliga utav bildningen inte redovisas. I Malmös nuvarande utbildningsprofil ingår både konstnärliga och

pedagogiska utbildningar. De symbiosmöjligheter detta ger bör utnyttjas bättre. Det konstnärliga områdets behov pedagogiskt utbildade för

av

sou 1996:36 Kapitel 4 51

Iäraruppgifter inom olika utbildningar är allmänt sett dåligt tillgodosett. Utbildning i såväl teaterpedagogik danspedagogik bör diskuteras

som

som möjliga samarbetsutbildningar. Teaterpedagoger utbildas inte på

högskolenivå, och danspedagoger enbart i Stockholm. Inom gymnasieskolans estetiska är behovet också lärare med nya program stort av

inriktning mot den gren som omfattar just dans och teater.

Även för lärare vid det relativt

nya medieprogrammet i gymnasieskolan finns ett stort behov pedagogisk utbildning. Utbildning i medie-

av

pedagogik bör kunna tillgodoses inom lärarutbildningen ett reguljärt

som

inslag i en grundutbildning men kanske framför allt vidareutbild-

som ning. Ett annat exempel på samarbete blir mellan teknik- och medieområdena i utbildningen kring teknikinfonnation, i viss del också som är en pedagogisk fråga. Ytterligare andra områden för pedagogik bör övervägas. Till exempel vore det lämpligt att till området Public Health knyta utbildning i en

hälsopedagogik och till medieområdet, behandlas i detta

som senare avsnitt, finns också en tydlig koppling till pedagogik. Inom framtidsområdet medieproduktion krävs pedagogisk kompetens på sätt samma som

för Iäromededelsproduktion. Sammanfattningsvis kan konstatera

man att

den pedagogiska kompetens finns inom lärarutbildningen bör

som breddas och utvecklas och utgöra profil inom all högskoleutbildning en i Malmö. För att skapa tillräckligt omfattande rekryteringsbas för bl.a. tekniska och naturvetenskapliga utbildningar krävs att skolan förmår stimulera barnens intresse för naturvetenskap och teknik tidigt i åldrarna och även uppehålla ett sådant intresse genom hela skoltiden. Annars blir det inte möjligt att bredda den alltför smala rekryteringsbasen till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar, vilket är nödvändighet för att klara en behovet av tekniker och naturvetare olika nivåer och områden. Lärar-

utbildningen har därför en mycket viktig roll i detta sammanhang. Inom ramen för utbildning kring invandrarproblematiken är kun-

skaper om det svenska samhället avgörande betydelse, vilket också av

borde gälla grund för all högskoleutbildning. Program och

som en kurser, även för fortbildning, bör därför ha utgångspunkt i lärande en om det mångkulturella samhället och med koppling till livslångt lärande. Det är väsentligt att sådant utbud vänder sig till samhället utanför, inklusive lärare inom såväl skola högskola. I många delar är detta som en uppgift för skolan och i samarbete med bl.a. den brett inriktade

lärarutbildningen i Malmö, men också med ett flertal institutioner i

Lund, bör det därför vara möjligt att skapa ett utbildningsutbud som svarar mot uppmärksammade behov i vid bemärkelse.

52 Kapitel 4

Förutom aspirantutbildning kan det även värdefullt att utveckla

vara allmänorienterande utbildning för invandrare med högre utbildning. en Mycket det stoff bör ingå i sådan kurs 40-60 poäng, bl.a. av som en om kunskaper i svenska, kunskaper Sverige och svensk kultur och om svenskt samhällsliv borde kunna utvecklas vid lärarutbildningen.

Hälsa och samhälle

Vid den medicinska fakulteten i Malmö finns institution i samhällsen

medicin bl.a. genomför påbyggnadsutbildning 40 poäng till-

som en om med Blekinge internationella hälsohögskola i Karlskrona. Insammans

stitutionen omfattar bl.a. allmänmedicin, epidemiologi, hälsoekonomi,

geriatrik, socialmedicin, biostatistik. En relativt professur i tillämpad ny folkhälsovetenskap är inrättad, tillsammans med fem andra forskarsom tjänster vid institutionen finansieras med medel från Folkhälsoinstitutet. Institutionen har därmed mycket bred kompetens inom det samhällsen medicinska området, vilket skulle kunna utgöra bas för en uppsättning kurser med olika inriktning inom området Public Health. En utbildning med denna inriktning har startats Karolinska institutet och även i av Umeå och vid Blekinge internationella hälsohögskola i Karlnu senast skrona i samarbete med samhällsmedicinska institutionen i Malmö. Tidigare fanns sådan utbildning endast vid Nordiska hälsovårdshögsko-

lan i Göteborg.

Malmö skulle kunna spela central roll i ett sydsvenskt-danskt

en nätverk folkhälsovetenskaplig utbildning. En Public Health-utbildning av

påbörjas i Danmark Köpenhamn, Odense och Aarhus i samarbete

hösten 1996 och intresset för ett samarbete med Malmö är mycket stort. Vid de amerikanska Schools of Public Health finns ett mycket stora utbud kurser att välja på inom för folkhälsovetenskastort av ramen en plig utbildning, leder fram till Master of Public Health. som Den skisserade utbildningen vänder sig till läkare, sjuksköterskor,

andra yrkeskategorier med medellång vårdutbildning, sjukvårdsadmini-

och i övrigt arbetar inom folkhälsan. De profiler stratörer personer som

kan bli aktuella är inom biostatistik, epidemiologi, hälsoutveckling

som inom region särskilt metoder hur studerar folkhälsans en om man förändring i särskilt utsatta regioner och hur denna kunskap omsätts

praktiskt, hälsoekonomi, hälso- och sjukvårdsforskning, nutrition,

missbruksprevention En intressant profil inom området kan byggas m.m. kring invandrares hälsa med koppling till andra utbildningar på upp invandrarområdet, vilket Malmö möjlighet till unik profilering. ger en

Kapitel 4 53

Utbildning inom handikappområdet i anslutning till medicinska

fakultetens verksamhet i Malmö kan ett annat angeläget utbildvara ningsområde. Vid IDEON i Malmö bedrivs projekt med inriktning mot

handikappområdet. Vid Lunds universitet har utvecklats hög kompetens inom området teknisk handikappforskning. Forskningen bör lämpligen kompletteras med utbildning sociala aspekter kring handikapp,

om vilken skulle kunna förläggas till Malmö. När det gäller de sociala aspekterna handikapp finns intresse vid samhällsmedicinska institutionen, där även viss forskning påbörjats.

Vårdutbildningen i Malmö och dess koppling till den medicinska utbildningen och forskningen samt samhällsvetenskaperna skall analyse-

ras närmare, särskilt mot bakgrund av den utveckling området Public av Health som föreslås i det föregående. Det bör prövas huruvida den noga kommunala Vårdutbildningen skulle ha fördelar läggas över till av att den statliga verksamheten och därvid ingå i högskola i Malmö. en ny

Utvecklingen inom vården är stadd i ständig förändring, vilket påverkar Vårdutbildningen också genom ökat behov av samarbete med andra discipliner, bl.a. de samhälls- och beteendevetenskapliga. I det fortsatta

kommittéarbetet skall analyser hur den framtida verksamheten göras av

skulle påverkas av ändrat huvudmannaskap, i relation till dagens situa-

tion med vissa länkar till både medicinsk fakultet och det nyligen inrättade Centrum för vårdvetenskap vid Lunds universitet.

Konst och kommunikation

På samma sätt som i motsvarande avsnitt lärarutbildning redovisas

om här endast den tillkommande utbildning, som enligt redovisade planer bör komplettera den befintliga. Den pågående samhällsutvecklingen ökar kommunikationens betydelse. Ett de viktigaste sätten att kommuniceav ra vid sidan av mänskliga kontakter kommer att bli informationgenom stekniken. Det blir därför mycket stor betydelse för individen att av informationsområdet utvecklas ett sätt gör det både lätt och som estetiskt tilltalande att nå den information förutsätts ha insom man hämtat. I utvecklingen finns potential, dock förutsätter att sådant en som samarbete som gagnar en positiv utveckling på detta relativt fält för nya

kommunikation utnyttjas. Här blir det konstnärliga området stor

av betydelse för att kunna uppnå bästa möjliga resultat, vilket innebär att ett område för utbildning föreslås förutsättningar för ett nära som ger

samarbete mellan kommunikationsvetenskapen i vid bemärkelse och de konstnärliga utbildningarna.

54 Kapitel 4

De konstnärliga utbildningarna har gränsytor också mot teknik och pedagogik. De tekniska gränssnitten finns i utbildningar med inriktning mot bl.a. scenteknik och designområdet och de pedagogiska mot danspedagogik, mediepedagogik m.m. En omdiskuterad utbildning bör vara föremål för en djupare som

behovsanalys är designutbildning. Den designutbildning som skulle vara

intresse för Malmö har estetiken och den konstnärliga gestaltningen av

utgångspunkt och inte tekniken. Behovet sådan mer estetiskt

som av

inriktad designutbildning är stort även också den tekniska inriktning

om genomförs i Lund är nödvändig. Ett förslag att skapa en påbyggsom nadsutbildning i design med sådan inriktning, som också kan erbjudas vidareutbildning för yrkesverksamma arkitekter m.fl., bör översom vägas. Designutbildningen skall kompetens att kombinera funktionskrav, ge

teknik, produktionsmetoder, ekonomi och konstnärlig gestaltning och kan också ha förgreningar till fri konst vid Konsthögskolan. Den kan därför bli särskilt intresse profil för Malmö med tanke

av som en gjorda kultursatsningar. En koppling till liknande utbildning vid Köpenhamns universitet och den tradition finns där bör vara intressant i som sammanhanget. Medieområdet är ett brett och mångfacetterat område för utbildning

genomförs i Lund vid ett flertal olika institutioner. Dagens situation

som med den oerhört snabba utvecklingen inom IT-området, därtill hörande kommunikationsaspekter, förändringar i beteende mot bakgrund av utvecklingen, det relativt stora antalet medier i Malmö, m.m. innebär att det bör angeläget att utveckla ett brett utbud av utbildning inom det vara samlade medie- och kommunikationsområdet i Malmö. Häri inkluderas

informationsområdet, journalistik, medieproduktion inbegripet bl.a.

för redaktionellt arbete i virtuella medier, s.k. personer som ansvarar webproducenter. T område många eftersatt.

eknikinformation är ett som av anses vara

Information viss produkts egenskaper och prestanda är ett viktigt

om en

led i kundens upplevelse produktens kvalitet. I de kvalitetssäkrings-

av system, bland annat industrin idag arbetar med, är dokumentation, som beskrivningar och teknisk information viktiga delar. Samhället i dag är

ett högteknologiskt samhälle där tekniska produkter i allt större omfatt-

ning del vardagen. Det ställs allt större krav på den tekniska är en av informationen. Bruksanvisningar, manualer, instruktionsböcker är ex-

mångfacetterad och komplicerad kommunikationssituation.

empel på en

En utbildning med denna inriktning bygger på tekniska grundkunskaper

medan kärnan utgörs medie- och kommunikationsvetenskap framför av allt inom områdena kommunikationsteori, mediestruktur, individ och

Kapitel 4 55

kommunikation, informationsteknologi För genomförandet krävs

m.m. ett nära samarbete med både den tekniska utbildningen och de konstnärliga. Det blir en fråga ökande betydelse att placera tekniken i dess av samhälleliga användning, varför intresset för ett samarbete mellan tekniker och beteendevetare måste uppmärksammas, bl.a. när det gäller genusperspektivet inom IT-området. Det finns redan tendenser till en

utveckling som innebär att det är den yngre manliga generationen

som sätter sin prägel både utvecklingen inom IT och dess användningsområden. Det gäller att ytterligare öka intresset bland kvinnor så att de får inflytande i arbetet med kontrollen över IT-användning, försäljning av tjänster på näten, utformning information samt utbildnings- och av

tillgänglighetsfrågor. Mot den bakgrunden bör en angelägen utbildningssatsning IT-

vara området i vid bemärkelse med särskild tonvikt på användarperspektivet. Många olika områden med inriktning mot IT-området kan där smältas

samman och inkludera design, lay-out, dramaturgi, komposition och

arkitektur av IT-materia. Detta kräver ett väl utvecklat och seriöst samarbete mellan konstutbildning, musikutbildning, lärarutbildning, vårdut-

bildning men också med kommun och länsstyrelse och övriga intressen-

ter utanför högskolan. En närmare studie bör de erfarenheter göras av i detta avseende som kan iakttas i Manchester, stad med stora struken turella likheter med Malmö, och där universitets- och högskoleutbildningen har givits betydande roll i stadens lT-utveckling. en I sammanhanget bör också diskuteras den ettåriga joumalistutbildning

och den bibliotekarieutbildning nyligen startat i Lund. Den fortsatta

som diskussionen kring ett brett sammansatt utbildningsutbud på medieom-

rådet bör inbegripa frågan om fortsatt lokalisering av dessa utbildningar.

Historiskt har Malmö, även i detta avseende i likhet med Manchester, varierad invandring och stort omland för ett varierat tjänsteutbud. Där-

med blir konsten, kulturen och invandrarfrågorna delvis sammanhäng-

ande och tillsammans kan de betraktas del profil for som en av en Malmös högre utbildning. Det får till följd del utbildningen att en av med inriktning mot invandrar- och etnicitetsfrågor naturligt hör hemma inom konst- och kommunikationsområdet. Ett annat exempel på utbildning angränsar till kommunikation som och information i vid mening är ett område i England benämns som

Leisure Industry. Turismutbildning med sådan inriktning bör in-

vara tressant och för närvarande finns ingen direkt motsvarighet i Sverige. Eftersom fritidssektom blir allt betydelsefull för enskilda individer mer blir fritidsindustrin med stor sannolikhet del framtiden. Det en av ges

56 Kapitel 4

unika möjligheter utveckla utbildning inom området ekoturisn i vid att bemärkelse i Skåne med naturtillgångar och rikt kulturutbud.

Natur- och resurshushållning

En medveten och kvalitativt högtstående hushållning med naturen och

bör ett utvecklingsområde för den södra regionen

naturresurser vara även på utbildningsområdet. Här finns ett brett spektrum av intressanta

och angelägna utbildningsmöjligheter i hög grad kan bida till

som

önskvärd utveckling i regionen. Hela miljöproblematiken och iärtill angränsande komplexa sammanhang vad gäller skilda aspekter av iaturtillstånd och miljöproblem, samt individuella och samhälleliga sitt att

hantera, mildra eller lösa miljöproblemens orsaker och konsekvenser

bildar underlag för utbildning inom detta område. Sådana problen som i dag betraktas vardagliga, t.ex. miljöekonomi, miljörevisionJecir-

som

kulation och återanvändning kräver kunskaper hög kompetensnvå för

att kunna bearbetas i praktiken.

Det finns allmänt behov människor ute i företag och ñrvaltett av ningar behöver kunskap inom detta vidare miljöområde. Medxetensom sårbarhet, kravet på miljövänligare transporttr och heten om naturens

produktionsteknik, återanvändningens ökade betydelse m.m. innebär för framtiden ytterligare förstärkta krav på tillgång till högskoleutláldade

med sådan inriktning. För kunna göra uttömmande och konkret beskrivnng av att en mer utbildningen inom detta område krävs närmare analys behoven en av befintlig utbildning och forskning på området. Detta komoch även av i samarbete med Lunds universitet och Lantbruksunversimer att göras institution i Alnarp. Vid Lunds universitet finns sedan hösten 1995 tetets Internationella institutet för industriell miljöekonomi. Verksamheten

dels påbyggnadsutbildning till Master of Science för iförsta

utgörs av teknisk, naturvetenskaplig eller ekonomisk ltbildhand dem som har

ning, dels forskning skall möjlighet till verklighetsfönnkrad

som ge

utbildning inom aktuella spjutspetsomrâden.

Centrum för kompetensutveckling

Följande aktiviteter skall planeras, utvecklas och organiseras irom ett

Centrum för kompetensutveckling:

fortbildning och vidareutbildning inom för ett livslångt lirande, ramen -

sou 1996:36 Kapitel 4 57

kvalificerad yrkesutbildning, -

påbyggnadsutbildning,

-

vidgad basårsutbildning, dvs. behörighetsgivande utbildning,

kombinationer fristående kurser efter fritt val studenterna, även - av av direkt efter gymnasieskolan, vilket kan dem kortare eller längre ge

utbildningar som leder till högskoleexamen eller kandidatexamen, uppdragsutbildning.

-

Den mångfald utbildningar vad gäller inriktning, poängomfattning,

uppläggning och distributionsform innefattas i den samlade besom

skrivningen av området, kommer till stor del att bestå fristående

av

kurser inom naturvetenskap, samhällsvetenskap, särskilt kurser med

administrativ inriktning, humaniora allmän humanistisk karaktär, av

m.m. Gruppen vill understryka behovet att inledningsvis lägga all

av verksamhet det slag nämnts i avdelning. Därigenom av som ovan en åstadkommer den flexibilitet behövs man som för att garantera en successiv anpassning utbudet till de studerandes behov och önskemål. av Då högskolans verksamhet kommit i gång kommer uppbyggnaden och utvecklingen av utbildningsinnehållet att visa vilken eller vilka delar i det från början mycket vittomfattande omrâdet dels sammanhänger som på ett naturligt sätt, dels bör ha sådan omfattning kvantitativt att de kan avskiljas till en egen avdelning.

Det finns ett stort fortbildnings- och vidareutbildningsbehov i Mal-

möregionen som måste tillgodoses det skall möjligt att höja om vara

utbildningsnivån allmänt bland befolkningen. Malmö skulle kunna bli ett centrum för fortbildning och vidareutbildning i regionen vilket kan

utgöra en del av en utbildningsprofil för Malmö, bl.a. inom det tekniska området.

I en skrift från 1993 Ingenjörer i livslångt lärande Ds 1993:96

redovisar Ingenjörsvetenskapsakademien IVA sin högskolornas syn

arbete med fortbildning och vidareutbildning. Högskolan idag saknar ett

effektivt system för att strukturera och marknadsföra sina fortbildnings-

och vidareutbildningskurser IVA. Inslaget uppsökande verk-

menar av samhet är begränsat och högskolan riskerar därmed att erbjuda ett kursutbud som inte efterfrågas marknaden, och även det omvända; av man kan inte erbjuda den kunskap marknaden söker. Vidare anförs att företagen och övriga potentiella kursbeställare saknar effektiv officiell en

väg till högskolans kursutbud eftersom beställningsuppdrag oftast sker

genom direkta kontakter mellan beställare och institutionsföreträdare. Beställare utan vid högskolekontakter blir då hänvisade till kurskavana talog och eventuellt kontaktsekretariat där sådant finns.

58 Kapitel 4

Inledningsvis nämndes behovet att högskolan utvecklar samarbetsav former med näringsliv och organisationer. Detta blir särskilt tydligt i

perspektivet det problem IVA uppmärksammar och en kraftig av som satsning måste göras för att bygga väl fungerande kanaler i syfte att upp bl.a. kunna erbjuda relevant fortbildning och vidareutbildning. Detta

gäller såväl reguljär utbildning som uppdragsutbildning.

I USA finns s.k. Centers för Adult Education, modell som skulle en

organisatorisk förebild för Malmöutbildningen. Lärare från

kunna utgöra olika håll utnyttjas för kortare eller längre perioder i utbildningsverk-

samhet utgör del i ett livslångt lärande. Det kan vara lättare att som en tillskapa detta i Malmö, de bindningar till traditionellt upplagd utan mer verksamhet finns vid universiteten. som

Påbyggnadsutbildningar kan förmodas bli väsentlig beståndsdel av

en

högskolan. Vissa sådana har redan nämnts, t.ex. påbyggnad

den nya teknikinformation Även inom

inom området europakunskap, m.m.

området arbetsliv kan angelägen satsning att skapa påbyggen vara nadsmöjlighet med samhällsvetenskaplig inriktning för bl.a. bred en yrkesgrupp inom Skåneregionen. Härigenom kan utbildningen även i

praktiken relateras till och följa förändringar arbetsmarknaden och

den regionala utvecklingen. Dessutom kan en sådan påbyggnadsutbild-

ning locka traditionellt inte brukar utnyttja högskolans grupper som

utbildningar. Påbyggnadsutbildning kan vid behov vara ett första steg

utveckling till sammanhängande utbildning inom området. mot en skäl för att bygga kombinationsutbild- Av samma som nämnts upp ningar med bl.a. teknik och ekonomi är det angeläget att erbjuda på-

byggnadsutbildningar i ekonomi särskilt anpassade till civilingenjörer

värdefulla för andra yrkesgrupper. Exempel men som också kan vara inriktning kan finansiering, redovisning, marknadsföring m.m. vara Invandringen från olika delar världen har lett till att nästan en av fjärdedel malmöboma har utländsk bakgrund och antalet nationaliteav uppgår till 150. Det är också välbekant att personer med ter i staden ca invandrarbakgrund, och ibland etniska bakgrund, har koncentresamma bostadsområden i staden. Även arbetsmarknaden i Malmö rats till några

speciell karaktär med segregering och hög arbetslöshet bland

har en med låg eller ingen utbildning samt med etnisk grupper grupper annan bakgrund. Mötet med det svenska samhället begränsas därmed av vissa

ibland närmast osynliga fysiska och sociala hinder. - -

Utbildning ansluter till nämnda problemområden kan i ett ut-

som byggt skede bli ansenlig omfattning. På sikt kan det visa sig lämpligt av den flyttas från centret och blir avdelning inom högskolan att ut en egen i Malmö. Inom denna inriktning centrets verksamhet bör redan i ett av

inledningsskede genomföras både grundläggande utbildning och påbygg-

Kapitel 4 59

nadsutbildning för socialarbetare, flyktingsekreterare, utredare, kulturad-

ministratörer. Utbildningen bör djup kunskap de mekanismer

ge om som

påverkar ett samhälle under kort tidsperiod radikalt

som en ändrat sin

befolknings-, sysselsättnings- och regionala struktur. Det gäller kun-

skaper om mötet mellan invandrare och det svenska samhället, om olika

kulturer, assimilering, segregering även bostads- och arbetsmark-

men nadspolitik m.m.

Förändringar i arbetsmarknaden och urbaniseringen kan också bli egna områden för utbildning på sikt. Även här skall utbildningen ske med en viss bredd så att den berör lokala förändringar inom Skåneregio-

nen samtidigt som den riktar sig mot Europa. Genom nära samarbete ett med myndigheter och näringsliv kan det bli möjligt att inom utbildningen följa den regionala utvecklingen inom arbetsmarknad såväl som urbanitet.

En särskild är invandrare med akademisk utbildning från grupp ett annat land och som trots detta inte har lyckats få tillträde till arbets-

marknaden. Den s.k. aspirantutbildningen, startade hösten 1995

som borde vara ett utmärkt medel för att underlätta för denna få grupp att ett

arbete som anknyter till deras utbildning. Även samhällsekonomiska

av

skäl måste denna resurs tas till ett bidrag till att höja arbets-

vara som kraftens utbildningsnivå.

Den något annorlunda utbildningsprofil skall byggas i

som upp Malmö, jämfört med Lunds universitet, stämmer ganska väl överens

med förslag diskuteras rörande

som kvalificerad yrkesutbildning. Denna

utbildning är till stora delar densamma YTH-utbildningen och

som

enligt bedömning finns ingen anledning någon åtskill-

gruppens att göra nad dem emellan. Gruppen har därför valt att kalla dem med en gemen-

sam benämning för kvalificerade yrkesutbildningar. Behovet denna

av typ av utbildning kan förväntas bli mycket stort i framtiden. Att lokalisera sådan verksamhet till Malmö innebär därför att tillgodose ett stort

utbildningsbehov och ger dessutom möjlighet att skapa profil.

en egen I detta sammanhang bör frågan behandlas rörande flyttning yrkesen av teknisk utbildning inom livsmedelsområdet från Lund till Malmö.

Den grundläggande utbildningens omfattning

Följande skiss till omfattning utbildningen inom de i det föregående

av beskrivna verksamhetsområdena skall betraktas främst viljeinsom en riktning från expertgruppens sida och inte ett slutligt förslag till som

dimensionering. Beträffande den tekniska utbildningen är den relativt

kraftiga expansion föreslås ett uttryck för behovet åtgärda som av att

Kapitel 4

den brist i allmän teknisk kompetens har identifierats arbetssom marknaden. En kraftig höjning volymen inom viss utbildnng ger av en

snabbt återverkningar vad gäller den samlade arbetskraftens utbillningsnivå. En åtgärd gäller kompetensutveckling för en Vis; nivå,

annan

vilket för ingenjörsutbildningen innebär att öka utbildningens

t.ex.

delvis olika åtgärder skall inte ställas mot varanda utan längd. Dessa skall betraktas två parallella insatser för att höja kompeünsen i

som arbetskraften.

omfattningen högskoleutbildningen iN/Ialmö Den sammanlagda av

blir med denna skiss 14 000 helårsstudenter i utbyggt skick, :n nivå ca

kan förväntas uppnådd i början 2000-talet. Härvid ir även

som vara av vårdhögskolans utbildningar inkluderade.

Antal helårstudenter

I 994/95 Utbyggt School Vområde för utbildning

800 4 000 Teknik och ekonomi TE 3 200 4 000 Lärarutbildning L 1 20° 2 000 och samhälle HS Hälsa 5 l 0 750 och kommunikation KK Konst 50° och resurshållning NR Natur- 3 000

kompetensutveckling C-KU -

Centr för 5 710 14 250 man inledningsskede inklusive basåret i ett

4.1.4 Centrum för forskning och

forskningsanknytning

på den grundläggande utbildningen att den skall vara forsknings-

Kravet

anknuten har sin grund i högskolelagens andra paragraf som säger att vid statliga högskolor skall vila på vetenskaplig grund.

utbildningen

begreppet forskningsanknytning har diskuterats och

Innebörden av

debatterats sedan begreppet infördes i samband med högskolercformen

definitioner har funnits följ ande sammarfattning 1977. Många olika men den definitionen, där skiljer på mål återspeglar nog mest gängse man

och medel. mål bibringa de studerande vissa

Forskninganknytningens är att förhållningssätt och attityder till kunskapen, bl.a. utveckla självständigt till vilja och förmåga att uppfatta och fmnulera

tänkande som leder på hand hämta information för att lösa cem. För

problem samt att egen

Kapitel 4 61

att nå detta mål i undervisningen krävs bl.a. utbildningen

att har god

koppling till forskningen inom sitt område sådan finns.

om Därigenom

får de studerande en verklighetsförankrad föreställning kunskapens

om ständigt pågående utveckling förutom att stoffet i möjligaste mån blir relaterat till senast kända fakta och teorier. De studerande bör också ges viss insikt i vetenskapliga metoder och arbetssätt. Detta kräver i sin tur att lärarna i stor utsträckning är forskarutbildade och har möjlighet att

vid sidan sin undervisning åtminstone tidvis delta i av forskning och utvecklingsarbete för att därigenom uppehålla den forskningskompetens

som krävs för högre lärartjänster. Vid universitetens fakulteter och vid

vissa fackhögskolor har sådana möjligheter skapats

genom att grundut-

bildning och forskning inom respektive ämne vuxit fram parallellt under en lång följd av år.

För högskolan i Malmö gäller att förhållandevis kort tid organise-

ra högskoleutbildning i stor skala tillsammans med forskning till-

som

fredsställer de nämnda kraven på forskningsanknytning. Enligt kommit-

tédirektiven skall kravet tillgodoses gäller för högskolor, sätt som vilket innebär att det inte blir aktuellt att bygga forskningsverksamupp

het på traditionellt sätt och sådan omfattning tillgodoser lärarnas

av som

behov av att delta i forskningsaktiviteter.

I Malmö finns unika möjligheter att åstadkomma forskningsanknytning på annat sätt än det traditionella. På nära håll finns både Lunds och Köpenhamns universitet och högskolor, vilka tillsammans utgör ett av

Europas mest betydande forskningscentra med praktiskt alla

taget specialiteter representerade. Universiteten och högskolorna i Lund och Köpenhamn har för övrigt redan inlett ett samarbete inom för den ramen

s.k. SULK-gruppen.

I stället för att bygga forskningsverksamhet efter traditionellt upp

mönster bör här skapas forskningsmiljö nytt slag med inriktning

en av på problem- och projektorienterad verksamhet. Förebilder kan hämtas

från utländska universitet och forskningsstiftelser, där forskare inbjuds att under begränsad tid delta i projekt med flervetenskapliga inriktning-

ar. Medverkande i dessa för kortare eller längre tid tidsbegränsade projekt skall vara dels lärare från malmöverksamheten, därigenom som

ges möjlighet till forskning i sin tjänst, dels lärare och forskare har

som sin ordinarie bas vid svenska och utländska universitet och högskolor.

Lärarna i Malmö kan till största delen ha sin fakultetsanknytning till

ämnesinstitutioner i Lund även Köpenhamn, vilket även detta men av skäl förutsätter ett nära samarbete med i första hand Lunds universitet.

För högskolan i Malmö föreslås därför forskningsorganisation

en av denna typ, i det följande kallad Malmömodellen, samlokaliseras som

Kapitel 4

med grundutbildningen. En särskild styrelse tillsätts för att leda verk-

samheten, besluta lämpliga projekt, svara för kontinuiteten m.m. om

mål för forskningsverksamheten skall att den i första hand

Ett vara

till och stärker den grundläggande högskoleutbildningen i

anknyter

Malmö, särskilt på magistemivå. De områden som tidigare nämnts som

invandring och kulturmöten, Öresunds-

profilområden för högskolan

-

förbindelsen och Öresundsregionens utveckling, livslångt lärande, folkhälsa, teknik i kombination med företags- och produktutveckling m.m. kan därför bli intresse för forskningsprojekt under ett inledan-

av stort de skede. viktig fördel med Malmömodellen är dock att den ger möjlighet En flexibilitet i valet framtida forskningsområden. Omorientering till stor av

forskningsverksamheten mot områden och problem som framstår som

av för sin tid kommer inte att hindras någon institutionamer intressanta av liserad ämnesstruktur. forskningsresurser förs till flervetenskaplig Genom att samman en

struktur, med utgångspunkten att verksamheten skall vara problemorien-

intressant forskningsmiljö. Fakultetsbegreppets indelterad, skapas en

ning i vetenskapsområden blir viktig bara i perspektivet av att utgöra

bas för metodkunnandet inom närbesläktade ämnen.

forskning organiserad enligt malmömodellen utesluter

En satsning på det vid högskolan i Malmö kan komma att växa fram även mer inte att

traditionella forskningsinstitutioner sikt. Det kan gälla t.ex. nya

ämnesspecialiteter inte finns på annat håll och problemorienterade

som för vilka det blir angeläget att institutionsliknande forskargrupper ge en forskningen i Malmö skall kunna fylla den funktion som skisbas. Om måste Malmömodellen innebära ganska kraftfull satsning även seras en i ekonomiskt hänseende. eventuella risk kan ligga i den föreslagna modellen på Den som

tidsbegränsade projekt medför diskontinuitet i forskning

grund av att forskarutbildning kommer kunna elimineras att styrelsen och att genom

kortsiktiga forskningsprojekt och inte satsar på projekt

undviker alltför alltför hårt styrda tillämpningar. Som nämnts inledningsvis skall det med verksamhet finnas för att säkra kvaliteten

för högskolans hela program vid högskolan. Inom för det arbetet skall

och kvalitetsarbetet ramen

garantier skapas för att även forskningsverksamheten håller uppställda

kvalitetsmått. redovisade Malmömodellen är enligt mening en möjlig Den gruppens

högskolan forskning och forskningsanknytning. Projekt-

modell att ge modellen förutsättningar att åtminstone tidvis knyta även högt reger nommerade forskare till verksamheten och den nödvändig framtida ger

Kapitel 4 63

flexibilitet för högskola har mål arbeta i samverkan en som som att nära med näringslivet och samhällets utveckling. Beträffande den innehållsrelaterade diskussionen kring forskmer ningen hänförs den till skede i utredningen. Dock kan redan senare nu

konstateras att ett flertal de förslag till grundläggande utbildning

av som på olika vägar kommit kommittén till del även kan användas grund som

för en diskussion kring vilka inriktningar kan lämpliga

som vara för att

stödja kunskapsutvecklingen inom den grundläggande utbildningen.

Undervisningsforrner

Vid planeringen och uppbyggnaden den högskolan i Malmö skall

av nya gälla genomgående att skapa utbildning, former för undervisning, studie-

miljö m.m. så förutsättningslöst möjligt utgående från givna möjlig-

som heter, behov och uppställda kriterier. Med det försök till nytänkande för

malmöutbildningen som expertgruppen mot den bakgrunden vill anlägga för planeringen i ett helhetsperspektiv är det väsentligt att utnyttja även nya pedagogiska former. Sådana kan bidra till bättre förutsättningar för nya studerandegrupper att söka sig till högskoleutbildning. Undervis-

ningsfonnema bör förändras i riktning mot projektorienterad utbildning samt en pedagogik som är anpassad till de möjligheter modern som

data- och informationsteknologi erbjuder. Som exempel

kan nämnas PBL problembaserat lärande är relativt pedagogisk metod, som en ny och interaktiv multimediateknik kan användas för flexibla som att ge

öppningar för otraditionella undervisningsformer.

I takt med att problembaserat lärande introduceras i ökande grad

ersätts den tidigare mekaniska inlärningen med hjälp kurslitteratur

av av ett mer aktivt infonnationssökande, också den enskilda studensom ger

ten större frihet. Informationsförsörjningens och bibliotekets betydelse i undervisningssammanhang blir då allt uttalat. För undervis-

mer att ningen skall kunna genomföras ett effektivt för studenten men mest meningsfullt sätt är det därför väsentligt samarbetsformer att nya mellan lärare och bibliotekarier utvecklas och fördjupas. Många människor och många skall kunna förena nya grupper annan

verksamhet med högskoleutbildning att den erbjuds i relevanta

genom

former. Det blir därför angeläget att utnyttja distansundervisning med

hjälp interaktiva tekniker optimalt för att verkligen praktisera de av möjligheter till annorlunda distributionsformer idag står till buds. som Här kan kringliggande kommuner delta i undervisningen genom att utgöra lokala centra för studierna.

3 l6-0320

64 Kapitel 4

Framtidens undervisningsformer kommer att många olika vara av slag. Vikten att tillgodose livslångt lärande och att utveckla nya av pedagogiska bör utbildningsverksamheten till såväl processer genomsyra

innehåll uppläggning. En utveckling och förnyelse av den pedago-

som giska utbildningen och forskningen i Malmö skulle kunna baseras på de teorier finns kring modern på lärande och på det livslånga som syn lärandets principer. En sådan ansats bör också kunna tjäna som inspira-

tionskälla för utveckling undervisningen inom de olika kunskapsfält

av

inom den samlade högskoleutbildningen. Ett samarbete mellan

som ryms olika områden med olika tradition och karaktär borde kunna ge intres-

utvecklingsmöjligheter. Härvidlag kan befintlig kunskap inom

santa

vuxenpedagogiken utgöra en värdefull bas.

Kapitel 4 65

4.2 Informationsförsörjning och bibliotek

I expertgruppen för Information och bibliotek ingår Tomas Lidman, Kungliga Biblioteket, ordförande, Bibi Eriksson, Lärarhögskolan i Mal-

mö, Kari Marklund, Mitthögskolan, Henrik Mitelman, studerande, Nils-

Gunnar Nilsson, Sydsvenska Dagbladet, Sven Nilsson, Malmö stadsbibliotek, Tove Persson, Lunds universitetsbibliotek, Barbro Roos, Malmö stadsbibliotek, samt Anna Torbjörnsson, studerande. Sekreterare i gruppen är Eva Hesselgren.

Lägesbeskrivning

För de högskolestuderande i regionen finns för närvarande möjligheterna

att söka litteratur och skaffa studieplats både i Lund och Malmö. På sid

78-79 har sammanställts de högskolebibliotek finns i Malmö

som samt deras bokbestånd, personalantal m.m.

Lunds universitetsbibliotek

Lunds universitetsbibliotek, ett landets största forskningsger som av bibliotek, service till cirka 35 000 studenter, forskare, lärare allsamt mänheten. Besökarna uppgår årligen till cirka 1,5 miljoner. Sedan 1988/- 89 har antalet studenter vid universitetet ökat med 44 procent medan

boklån har stigit med 65 procent. I verksamhetsplanen för 1995/96

framhålls det ökade tryck studenterna utövar. De i allt större som svarar utsträckning för utnyttjandet kvalificerade biblioteks- och informaav

tionstj änster medan forskarna i huvudsak använder biblioteket och dess

tjänster på distans. Det innebär att Lunds universitetsbibliotek måste fungera med studenterna allt viktigare och kvantitativt som en sett

dominerande användargrupp. Ett förslag från bibliotekets sida öka

är att öppethållandetidema 67 timmar vecka 1993/94, ett annat att utper veckla det egna biblioteksnätverket

2 Verksamhetsplan 1995/96 för Lunds universitetsbibliotek.

66 Kapitel 4

4.2.2 Högskolebiblioteken i Malmö

I Malmö finns högskoleutbildningar med åtta tillhörande bibliotek. Sex

biblioteken tillhör Lunds universitet, ett Malmö kommun och ett av Universitetssjukhuset MAS. World Maritime University är ett fristående universitet i Förenta nationernas regi. Biblioteksverksamheten varierar både vad gäller tillgänglighet såsom lokaler, öppettider, studieplatser och mediebestånd. Detta gäller även om huvudmannen densamma. Medioteket vid Lärarhögskolan är störst till är med 2 500 m2 medan t.ex. Musikhögskolans bibliotek har en yta ytan

endast 120 m2. Öppettidema varierar mellan 57 tim/vecka på Med-

ioteket medan t.ex. Teaterhögskolans bibliotek har öppet 10 tim/vecka. biblioteken, Medicinska centralbiblioteket, Lunds tekniska hög- Tre av skolas bibliotek LTH och Konsthögskolans bibliotek har nya lokaler.

Konsthögskolans bibliotek och LTHs bibliotek är under uppbyggnad.

bibliotek bygger alla studenter har datorer med LTHs att egna tillgång till Lunds universitetsbiblioteks nätverk. Biblioteket har i första hand tidskrifter i aktuella tekniska ämnen samt liten samling referensen och bredvidläsningslitteratur i aktuella ämnen. Biblioteket erbjuder en stimulerande studiemiljö med både och enskilda studieplatser. grupprum Medicinska centralbiblioteket Universitetssjukhuset MAS är ett väl

fungerande kurs- och forskningsbibliotek. Mediebeståndet utgörs av

tidskrifter och avhandlingar inom det medicinska området. kurslitteratur, Studiemiljöer finns i form enskilda sittplatser och grupprum. av Biblioteksverksamheten vid den Konsthögskolan är under uppnya Riktlinjer för verksamheten finns Biblioteket har mycket byggnad. en lokal och kommer förmodligen endast att fungera ett referensliten som bibliotek. vid Lärarhögskolan är det största biblioteket både vad Medioteket gäller lokaler och verksamhet. Biblioteket byggdes som en del av Läraroch har något slitna lokaler hög standard på sin högskolan trots en verksamhet.

Bibliotekslokalerna på Musikhögskolan, Teaterhögskolan och Tand-

vårdshögskolan små och otidsenliga, i synnerhet Teaterhögskolans är

bibliotek. Lokalerna till trots så får studenterna vid Musikhögskolan och

Tandvårdshögskolan god biblioteksservice. Biblioteken är öppna 43 en respektive 40 tim/vecka och har fackutbildad personal. Teaterhögskolans

bibliotek öppet l0 tim/vecka och har fackutbildad personal.

är Vårdhögskolan med Malmö kommun huvudman ska fungera som for vårdutbildningar i Malmö. Biblioteket delar lokasom kursbibliotek ler med komvux och ansvarsfördelningen är oklar.

Kapitel 4 67

Det finns idag inga fonnella avtal mellan högskolebibliotekens huvudmän eller mellan Malmö stadsbibliotek och högskolebiblioteken. Mellan personalen på högskolebiblioteken och personalen Malmö stadsbibliotek finns ett informellt samarbete.

Malmö stadsbibliotek

Många studerande vid Lunds universitet bor i Malmö och väljer att

förlägga sina dagliga studier till det lokala stadsbiblioteket. Så också

är fallet med studenterna vid de redan etablerade

högskoleutbildningarna

i Malmö. Malmö stadsbibliotek är med sina filialer stadens besökta mest kulturinstitution med är 2 200 000 besökare år 1995. Enbart huvudmer

biblioteket hade under året drygt 900 000 besökare. Under

perioden 1992-1995 ökade lånen med 28 procent. Under 1995 lånade Malmöbor-

na totalt 2 300 000 medier. Hälften dessa lånades på huvudbiblioteav ket.

Öppethållandet minskade något under året. Samtidigt minskade de

ekonomiska för verksamheten. 1994 påbörjades också bygresurserna gandet av det nya huvudbiblioteket, vilket beräknas klart 1997. vara Året därefter beräknas det befintliga biblioteket renoverat. Det vara nya biblioteket är planerat for cirka 5 000 besökare per dag, 1 500 000 per år. Stadsbiblioteket har också gjort medveten satsning på datorisering en och blev, med stöd från Statens kulturråd, demonstrationsbibliotek för all slags CD-ROM-teknik. Studenterna betydande del utgör en av bibliotekets besökare. Här använder de stor del tiden, i likhet med på av

forsknings- och högskolebiblioteken, för studier. Öppethållandet

egna var under vintertid 1994 57 timmar vecka. per

Tidigare erfarenheter

Den ovan beskrivna situationen med överfyllda bibliotek väl stämmer

med slutsatserna i de rapporter ingår i BIBSAMs undersökning

som

"Studenternas bibliotek. 3 Undersökningen visar i likhet med den

3 l delrapporten På lika villkor1 kartlägger Jacob Hamesk resurstilldelningen vid de svenska högskolebiblioteken under perioden 1988/89-1993/94. I undersökningen ingår sex universitetsbibliotek, nio fackhögskolebibliotek samt femton bibliotek vid de mindre och medelstora högskolorna. Sthlm 1995 I delrapporten Babels bibliotek"4 diskuterar Frans Lettenström, bakgrund mot av intervjuer och besök på elva forskningsbibliotek de ökade kraven på bibliotekariemas kunnande i informationsteknik. Sthlm 1995.

68 Kapitel 4

brittiska Follet-rapporten, har kartlagt de vetenskapliga bibliotesom kens situation i Storbritannien, på infonnationsförsörjningens stora be-

tydelse och nödvändiga måste avsättas vid våra högskolor att resurser för dessa ändamål."

993/94 ökade studentantalet vid de svenska

Under perioden 1988/89- l

högskolorna kraftigt. Ökningen antalet registrerade lån ökade i ännu

av omfattning. Inköpen böcker och tidskrifter gick tillbaka medan högre av läsplatser och personal påverkades obetyd-

förändringen av öppettider,

ligt. Bibliotekens andel högskolornas kostnader minskade, särskilt vid av

de mindre och medelstora högskolebiblioteken. Öppettidema skilde sig

mellan de undersökta biblioteken. I medeltal universitetskraftigt var 73,4 timmar vecka medan fackhögskoloma erbjöd biblioteken öppna per timmars Lägst den de mindre och medelstora

55,0 öppettid. var högskolebiblioteken med endast 53,8 timmar per vecka.

belastningen på både högskole- och folkbibliotek har ökat visar Att andra Studenternas utnyttjande stadsbibliotekens också rapporter. av har undersökts Acke Ericsson uppdrag Statens kulturtjänster av av

råd med utbildningsmöjlighetema har ökat tvingas studenter-

I takt att bibliotek utanför högskolan. Konkurrensen kurslitna att söka sig till

sittplatser har medfört att högskolestuderande i allt högre

teratur och folkbibliotekens i anspråk. Undersökningen, som gjorgrad tar resurser des under vecka 1994, visar att i synnerhet studerande inom samen hällsvetenskap, ekonomi och humaniora använde folkbiblioteken. Så var

med studerande lärarutbildningama. Betydligt färre var fallet också medicin, naturvetenskap och tekniska ämnen. Studestuderade de som svarade också för hälften folkbibliotekens fjärrlån. 30 procent rande av

dessa gjordes högskole- och forskarstuderande.

av av

Jan Hagerlid några förslag och rekom-

I BIBSAMs slutrapport ger

mendationerf Angående fördelningen biblioteksresursema föreslås

av satsningar vid de högskolorna för att kompensera det bl.a. särskilda nya utgångsläget och reducera de växande skillnaderna i bibliotekssvaga

landet. Bibliotekspersonalens kompetensutveckling bör

standard inom

också prioriteras på högskolorna.

4 Joint Funding Councils Libraries Review Group: Report. 1993.

5 1994 genomförde Statens kulturråd undersökning Under en vecka i mars en Undersökningen genomfördes dels på traditionella universipå 18 folkbibliotek. högskoleorter och dels orter saknade högskola. tetsorter, dels på nya som sammanställda i "Ett bildat folk De högskolestuderande och Resultaten finns folkbiblioteken. Rapport från Statens kulturråd 1995:1.

6 bibliotek analys högskolebibliotekens utveckling. Slutrap- Studenternas : en av port. Sthlm 1996.

sou 1996:36 Kapitel 4 69

Studenternas villkor bör förbättras bl.a. avgiftsfria fjärrlån. genom

Vidare bör studenterna erbjudas bredare tillgång till olika

typer av elektroniska infonnationsresurser och -tjänster, både i fonn av databaser,

Internettjänster och datorstöd för arbete Ordbehandling, kalkyl i etc

samarbete med institutionerna. Bibliotekens öppettider bör vidare utvid-

gas väsentligt, särskilt vid de mindre högskolorna, specialhögskoloma

och institutionsbiblioteken. Förslag ges också hur bibliotekens integration i utbildningen kan stärkas. Biblioteket bör finnas med, där det faller sig naturligt, i alla

typer av dokument som styr eller informerar högskolans verksamhet. om

Man bör också uppmuntra till ett bredare biblioteksdeltagande i Grundutbildningsrådets projekt, t.ex. kring samarbetsformer mellan lärare

nya och bibliotekarier eller utveckling elektroniska läromedel förmedlade av av biblioteken. Biblioteken rekommenderas också få aktiv roll i utformningen och en

implementeringen högskolans IT-policy. Vidare föreslås den

av att

lokala elektroniska publiceringen inom högskolorna understödjs

och att biblioteken bör få samordnande roll i detta arbete. en

4.2.3 Framtiden

Kvalitativa och kvantitativa behov

Utformningen av en kreativ studiemiljö och högskolebiblioteket

som

pedagogisk resurs har utretts av Göran Gellerstam.7 Genom ett bättre

utnyttjande biblioteksresursema högskolan ökad kvalitet. av ges en Gellerstam rekommenderar ett närmande mellan biblioteken, linjenämndema och institutionerna. De måste få bättre kunskap de senare om nya

redskap som biblioteken kan erbjuda stöd i studenternas studie-

som arbete. I en matris översikt över studenternas behov på olika ges en

utbildningsnivåer.

7 SOU 1991:72.

Kapitel 70 4

Studentens biblioteksbehov på olika utbildningsnivåer. Källa: SOU

1991:72 s 21

Nybörjarnivå Fördjupningsnivå Forskarutbildning Biblioteksfunktioner

Litteraturbehov Kurslitteratur Kurslitteratur Speciallitteratur Breddningslitteratur Breddningslitteratur Tvärvetenskaplig Litteratur för grupparbete Speciallitteratur litteratur för uppsats motsv

Introduktion till inforrna- Träning att i använda Förtrogenhet med Biblioteksservice enhetens biblioteksresurser litteratur- och intionshanteringi egna Fjärrlåneservice formationssystem samlingar Referensservice årrlåneservice Referensservice Utskriñsservice Databassökning Databassökning Referensservice

rbetsplatsbehov Läsplatser Studieplatser Forskarplatser A Grupparbetsrum Datorstöd Grupparbetsrum Bearbetningsytor

inst.bibl/ kl. 8-22på instbibl/ kl. 0-24 med fast Tillgänglighet kl. 8-20 på kursbibl/centralbibl kursbibl/eentralbibl arbetsplats på inst och plats på eentralbiblioteket

alla nivåer viktig del i högskolans miljö, och infrastruktur, Sociala behov Biblioteket år på en till samhörigheten och kontakter som främjar studierna. bidrar ger

rad aktuella undersökningar studenternas och Det finns ytterligare en av biblioteksutnyttjande. Gruppens bedömning är att främst forskarnas biblioteksutnyttj ande kommer att öka i framtiden. Studierna studenternas studenterna använder många olika bibliotek; universitetsvisar också att bibliotek, folkbibliotek, institutionsbibliotek m.fl. Denna trend kommer förstärkas. Skälet till detta är att informationstekniken ger bättre att och inblick i de inforrnationstjänster erbjuds i det överblick större som samlade bibliotekssystemet. Gruppen det också mycket sannoser som studenter vill använda biblioteksmiljöema för sina studier likt att flera

litteratur i kombination med utnyttjande andra

av medhavd ofta av

biblioteksresurser, kopiering, ordbehandling m.m..

Kapitel 4 71

En uppfattning de kvalitativa behoven i Frans Lettenströms om ges

vision av ett framtida forskningsbibliotek, Futurum år 2000.8

På högskolan har datacentralen och biblioteket organisatoriskt slagits samman och bibliotekschefen har blivit chef över den informationsenheten, nya kallad biblioteket. Geografiskt består biblioteket rad ñlialbibliotek av en och ett nybyggt centralbibliotek, är navet i högskolans inforrnationsteksom niska satsningar och resurser, men som har stor boksamling inom främst en humaniora. Centralbiblioteket har ett inbjudande café där många studenter och forskare kan föra livliga samtal. Det klagas på att caféet stänger redan kl 23, medan biblioteket är öppet dygnet runt. Lånehanteringen är automatiserad: man hämtar boken i de öppna samlingarna och lånesluss med passerar en högskolans kombinerade legitimations-, betal- och lånekort. Det är passer-, lätt att hitta i samlingarna, både arkitektur och klassificeringssystem är designade for att underlätta for låntagama att finna dokumenten. Bibliotekariemas katalogisering sker snabbt med hjälp böckernas av inbyggda datachips, som förlagen har matat med alla nödvändiga uppgifter. Vissa böcker och tidskrifter måste fortfarande beställas fram från magasin, vilket görs elektroniskt och tar högst dag. Det finns flera datasalar där en studenter och allmänhet kan göra nätverkssökningar. Från alla studentrum finns fasta uppkopplingar till högskolans nätverk och det regel är numera att högskolekurser kräver datorer, att t.ex. seminarieuppgifter publiceras nätet. Över det lokala nätverket och via biblioteket kan studenter och forskare läsa hundratals kvalitetstestade elektroniska tidskrifter. Högskolan producerar själv ett par internationella tidskrifter i samarbete mellan bibliotek och forskare. Trycket från den elektroniska publiceringen har lett till att de tidskrifter som fortfarande publiceras på också har blivit lite billigapapper re. Kommersiella databaser är tillgängliga for användare via nationella licenser som förhandlats fram centralt. Alla högskolans doktorsavhandlingar och uppsatser publiceras också numera enbart elektroniskt och förra veckan genomförde Matematiska institutionen högskolans första disputation med distansöverbyggande teknik i bibliotekets stora lärosal. Opponenten, känd en indisk matematiker, befann sig ett universitet i Singapore. Biblioteket har mycket goda kontakter med institutionerna och erbjuder skräddarsydda informationssökningskurser i slutet nästan alla utbildningav ar. Högskolelärama deltar i planeringen och har integrerat informationssökningskursema i institutionemas utbildningar. Institutionen för egna romanska språk ger t.ex. kursen i spansk informatik i samarbete med biblioteket. Det är studenternas behov som avgör hur tidigt, hur utförligt och hur

s Texten är en utvecklad version av Lettenströms delrapport "Babels bibliotek, vilken ingår i BIBSAMS undersökning Studentemas bibliotek. Sthlm 1995.

72 Kapitel 4

ofta biblioteket kommer i utbildningarna, allt för att öka studenternas förmåga att söka, kritiskt värdera och kreativt utnyttja information. Högskolan har dessutom infört termin är gemensam och obligaen som torisk för alla utbildningar. Den innehåller kunskapsteori, vetenskapshistoria, elementär informationsteknik och viss bibliotekskunskap. Biblioteket spelar viktig roll i genomförandet av den tenninen. en Högskolan har också ett centralt för att fortbilda lärare och program bibliotekarier i pedagogik och informationsteknik. En hel del satsas att de ska kunna åka på vidareutbildningar regelbundet. forskare i geologi har producerat ett mycket gediget elektroniskt Ett par kurspaket på engelska används geologistudentema på grundnivå från som av det lokala nätverket. Biblioteket står som förläggare och licenser på kursmaterialet har redan sålts till högskolor över hela världen. Andra elektroniska kursböcker blir allt vanligare, vid allt fler utbildningar, tyvärr oftast producerade utomlands. l samarbete med biblioteket har institutionerna för nordiska språk och litteraturvetenskap dock svenska pilotprojekt gång, liksom flera juridiska institutioner. På sin har biblioteket samlat alla server de kompendier institutionerna använder i sina utbildningar. Studenterna som får skriva dem själva de vill ha dem på Dessutom finns flera ut om papper. svenska skönlitterära verk elektroniskt tillgängliga i textkritiska utgåvor som kan användas på gymnasier och högskolor. På nätverken finns nu också en liten samling tidig svensk stumfilm i digitaliserad form, som kan användas i forskning och undervisning. Det är Filminstitutet filmarkivet och filmbiblioteket i samarbete, har börjat lägga ut sina äldsta filmer efter att som ha löst kniviga copyrightfrågor.

En biblioteksservice avsedd för 15 000 studenter har uppskattningsvis

följande kvantitativa behov. Den fysiska ytan bör uppgå till 20 000 km: och innehålla cirka l 500 studieplatser och 200 grupprum. Förvärvet till 30 000 volymer år och i bibliotekets bestånd bör uppskattas per också 000 utländska tidskrifter ingå. Den samlade budgeten för verk- 3 samheten exklusive lokalkostnader kan beräknas till 60 milj. kr per år.

Biblioteketsfunktionerna

Mot denna bakgrund kan biblioteksfunktionema sammanfattas i några

centrala punkter.

Det ska erbjuda inspirerande studiemiljö med kvalificerad service ° en och tillgång till böcker, tidskrifter och elektroniska informationskällor

för självständigt, laborativt studiearbete.

Kapitel 4 73

- Sammanställa mediesamlingar är skräddarsydda för högskolans som undervisning och forskning.

- Skaffa fram önskade dokument inte finns på den högskosom egna lan.

- I samverkan med högskolans campusinformationssystem ska tillgång ges till bibliotekets tjänster, informationskällor och Internet.

- Göra kommersiella databastjänster allmänt tillgängliga genom campuslicenser samt att undervisning i informationssökning ge samt värdering och hantering av källor inom högskolans ämnesområden.

- Erbjuda forskare och forskargrupper dokumentalisttjänster.

- Medverka i högskolans kunskapsspridning, aktivt deltaga i IT-utvecklingen t.ex. elektronisk publicering och lagring.

Nya undervisningsformer

Framtidens undervisningsfonner kommer mycket varierande. att vara Traditionella föreläsningar, seminarieövningar och lektioner kommer att finnas sida vid sida med problembaserat lärande PBL och distansundervisning. I tekniska och naturvetenskapliga utbildningar dominerar ett laborativt arbetssätt. Detta stället mycket olika krav på biblioteksresurserna. Lokaliseringen av samlingarna, grupprum och studieplatser samt tillgången till bibliotekspersonal måste bestämmas utifrån utbildningens krav samt lärarnas och studenternas önskemål. I takt med att problembaserat lärande introduceras i allt högre grad ersätts också den tidigare mekaniska inlärningen med hjälp av kurslitteratur av ett friare och mer aktivt inforrnationssökande. Gränserna mellan kurs- och forskningslitteratur blir därmed flytande. I stället ökar mer behovet av studieplatser, och andra samtalsytor. Servicen grupprum måste därför breddas och bibliotekens lokalfrågor måste större ges prioritet i planeringen högskolor. Utrymmen bör avsättas för av nya bearbetning av material dvs. möjligheter att kopiera och göra utskrifter. Med denna pedagogiska inriktning får också bibliotekarierna en mer aktiv roll i utbildningen än tidigare. En utveckling av distansundervisningen medför att de enskilda biblioteken sällan kan täcka än del den efterfrågade litteratumer en av ren. Distansundervisning kräver ett starkt decentraliserat informations-

Kapitel 4

och samverkan mellan betydligt flera bibliotek. Biblioteken blir system därmed beroende varandra och fjärrlånen ökar. Vid denna utmer av bildningsform krävs också tillgång till interaktiv video, konferenssystem, möjligheter att distribuera utbildningspaket och faciliteter för att hantera

hemuppgifter, och kommentarer. Ökad tillgänglighet i form

svar av öppettider är också nödvändig anpassning från bibliotekens generösa en sida.

Övergången från ungdomsutbildning mot ett livslångt lärande bidrar

slutligen till utplåna gränserna mellan högskole- och folkbibliotekens att målgrupper.

4.2.4 Förslag

De nämnda visar några centrala behov som måste ingå rapporterna biblioteksetablering. Närheten till informationen bör i en kommande

bärande princip vid all planering. Förutom tillgängligheten till

vara en och databaser måste tillfredsställande biblioteksmiljö inlitteratur en nehålla omfattande mängd sittplatser och Den ökade en grupprum. till elektroniska informationsresurser ställer allt högre krav på tillgången

bibliotekariemas kunnande inom informationsteknik. Förskjutningen mot

lärande motiverar också satsning på biblio-

ett mer problembaserat en tekariemas pedagogiska kompetens. Högskolans lärare bör i motsvarande utsträckning utbildas i informationssökning. Bibliotekets öppethållan-

mycket generöst för att tillmötesgå besökamas behov av de bör vara avgörande beslut angående utbild-

tillgänglighet Mot bakgrund av att

ningens inriktning och lokalisering inte fattats har expertgruppen valt att

arbeta utifrån två förslag. båda förslag följer nedan bygger på två modeller Gruppens som

enligt vilka flera våra högskolebibliotek är organiserade. Den första

av i huvudsak fysiskt sammanhållen enhet i likhet med modellen avser en

vid högskolan Örebro. Där byggdes

den lösning som återfinns t.ex.

centralt belägen biblioteksbyggnad med en med-

redan vid starten en ambition skapa sammanhållna och effektiva biblioteksresurser veten att för enhetens alla utbildningar. Med denna utformning önskade man uppnå integrerat bibliotek där undervisning och biblioteksresurser ett

samspela. Sedan har högskolan expanderat och nya in-

kunde starten

° Höglunds delrapport Tusen studenter biblioteket- vanor, attity- Ur Lars om der och krav2. Sthhn 1995. l° Göran Gellerstam, SOU 1991:72 s 45 ff.

Kapitel 4 75

stitutioner har förlagts till områden utanför högskolan. Detta har medfört att det varit nödvändigt att etablera mindre biblioteksenheter i nya anslutning till de nya institutionerna. Satsningen på ett centralbibliotek ingår också i planeringen inav

forrnationsförsörjningen till den högskolan på Södertörn. Under

nya en övergângsfas utnyttjas en befintlig gymnasieskola kursbibliotek. Ett som nära samarbete med i första hand Stockholms universitetsbibliotek måste också där etableras under uppbyggnadsfasen. Fjärrlånen förväntas få en betydande omfattning till dess den högskolans boksamlingar nya egna har byggts upp. Den andra modellen förekommer på några de större universitetsav

biblioteken där decentralisering biblioteksresursema blivit nöd-

en av vändig. Hit kan Lunds universitetsbibliotek räknas, där den fysiska

uppsplittringen gått långt. Genom ett gemensamt biblioteksnätverk

garanteras tillgängligheten för användarna. Utvecklingen går också mot bibliotek som ger service till stora institutioner eller institutionsgrupper s.k. centrumbibliotek.

Det första förslaget: ett nytt campusbibliotek på Universitetsholmen

Det första förslaget har sin grund i att den utbildningen i huvudsak nya koncentreras och nyetablering sker på Universitetsholmen. Om de en nya utbildningarna förläggs dit och utflyttning sker de redan en av

befintliga institutionerna i Malmö, dvs. fullständig samlokalisering

en

av högskoleutbildningama, måste även informationsresursema i hög grad

koncentreras dit. För tillfredsställande att ge en service åt de planerade 12 000 till 15 000 undervisningsplatsema helårsstudenter kan den fysiska ytan på biblioteksfunktionema beräknas uppgå till 20 000 kmz. I en centralt placerad byggnad kan biblioteket fungera i som nav

universitetsområdet och fungera både hjärna och hjärta dvs. både

som som ämnesöverskridande kunskapskälla och socialt, sammanhållansom de centrum. Biblioteket ska symbolen för universitetet, symbolen vara

för öppenhet även tidsmässigt, gärna dygnet runt, nyfikenhet och

kreativitet. Där ska finnas studierum, forskarmm, också grupprum men en stor aula för föredrag, debatter och konserter. Där bör också finnas en restaurang/cafeteria liksom läshömor för tidningar och tidskrifter. Den fysiska närheten till inforrnationskälloma blir den bärande principen. Det centralt placerade campusbiblioteket föreslås få för ansvaret

fördjupning, forskning och gränsöverskridande upptäckter. Campus-

biblioteket ska också fungera ett slags trafiktom eller lotsstation i som

76 Kapitel 4

den allt livligare informationstrafiken på nätverken dvs. där ska finnas högt kompetenta informationsvägledare. Med närhetsprincipen följer

också behov små institutionsbibliotek vilka exempelvis kan ta ett av för studenternas behov kurslitteratur. Som tidigare nämnts ansvar av uppskattas antalet till 200 och studieplatser till 1 500 för att grupprum antalet studenter. Stora ytor föreslås också avsättas för studensvara mot

kunskapsproduktion där kopior och utskrifter kan göras.

ternas egen Detta förslag innebär således att det etableras central karaktärsen byggnad för infonnationsförsörjningen på Universitetsholmen. Trots

detta föreslås utveckling samarbetsformer mellan campusbibliote-

en av ket på Universitetsholmen och Malmö stadsbibliotek. Samarbetet före-

slås för det första ske så boksamlingama finns på Malmö stadsatt som bibliotek utnyttjas på konstruktivt sätt. Förslagsvis kan detta ske ett avtal mellan och kommunen kring den biblioteksservice genom staten efterfrågas. För det andra föreslås ett samarbete för att främja som strukturerandet informationskälloma. Med dess hjälp får användaren av tillgång till information det sammantagna litteraturbeståndet oavsett om varifrån sökningen görs. Ett tredje området för samverkan föreslås vara

studenternas utnyttjande bibliotekslokalema. av Initialt måste också aktivt samarbete byggas ut med Lunds univerett

sitetsbibliotek för underlätta fjärrlånehanteringen och för att hitta

att

smidiga systemlösningar. Det bör finnnas goda förutsättningar att genom

samarbete mellan universitetsbiblioteken i Lund och Malmö ett nära Malmö stadsbibliotek kunna utveckla avancerade elektroniska och samt fysiska infonnationstjänster. Man kan i detta sammanhang överväga om Lunds universitetsbiblioteks utvecklingsavdelning Netlab kan fungera

som en gemensam resurs. Stora satsningar måste även göras för att bygga en ny boksamupp ling. Den kan förvärvas, tillkomma donationer, samt byggas upp genom utifrån den forskning förläggs till Universitetsholmen. som

Det andra förslaget: nätverksbibliotek kring Malmö

stadsbibliotek

det andra förslaget ligger de flesta institutioner kvar på sina befintliga I platser. För infonnationsförsörjningen skulle detta innebära en decentra-

liserad verksamhet och biblioteken skulle uppbyggda kring de

vara berörda institutionerna. förslag bygger således på att etableringen institutioner Detta av Universitetsholmen är måttlig i sin omfattning. I

genomförs på men

koncentration infonnationsförsörjningen skulle ett eller stället för en av

Kapitel 4 77

fiera mindre bibliotek byggas till sin funktion motsvarade de upp som institutionsbibliotek redan finns i Malmö. Biblioteksverksamheten som på Universitetsholmen skulle därmed i första hand service de ge berörda institutionerna och helt anpassad till deras behov. vara

Med detta förslag skulle Malmö stadsbibliotek utvidgad roll

ges en

och svara för den icke institutionsbundna litteraturförsörjningen. Biblio-

teket har redan idag en stor uppgift att fylla för stadens studenter och

uppvisar stora besöksantal. Den totala biblioteksytan är beräknad till

9 300 m2 och antalet studieplatser ska uppgå till cirka 900. Därutöver tillkommer sittplatser i entréplanet och cafeterian. Vissa anpassningar skulle dock vara nödvändiga att göra för att möta studenternas behov av grupprum och läsplatser. I en av de nybyggda huskroppama skulle t.ex. ett visst antal grupprum kunna inrymmas. Så är fallet också i den befintliga byggnaden. Genom att således utgå från det befintliga Stadsbiblioteket skulle

flera mål nås. Tillgången till stora bokbestånd t.ex. det offentliga trycket

skulle garanteras, liksom till omfattande skönlitterära samlingar. Förutom att på detta sätt kunna ta till redan befintliga skulle vara resurser Malmö stadsbibliotek med sitt geografiska läge kunna fungera nod som

och sammanbinda Universitetsholmen och de stadsbelägna institutioner-

na. På Malmö stadsbibliotek skulle också samordnande funktioner kunna utvecklas t.ex. att ta för att ett gemensamt datasystem för berörda ansvar

brukare utvecklas. Vi tror också att forsknings- och folkbiblioteken i

framtiden närmar sig varandra i uppgifter och arbetssätt. Endast ett fåtal försök har gjorts i landet för att genomföra denna form samverkan mellan bibliotek med skilda ekonomier och huvudav uppgifter. Ett försök äger i Härnösand där Mitthögskolans bibliotek, rum Stadsbiblioteket samt Länsbiblioteket att utvidga sina ytor för avser samarbete. Gemensamt för de berörda biblioteken är trångboddheten i de befintliga lokalerna situation delas med många andra, samt en som nämligen att studenterna utnyttjar stadsbibliotekets i stor omfattresurser ning. Hittills har samarbetet resulterat i långt framskridna planer att bygga ett nytt bibliotek på centralt belägen tomt. Projektet underlättas en av att inget de tre biblioteken är större format och sammantagen av av är personalen endast cirka 40 personer. Inga avtal finns ännu skrivna

mellan parterna och beslut huvudmannaskap har heller inte fattats.

om

Att pröva en sådan lösning för informationsförsörjningen i Malmö

skulle därför kunna var framåtsyftande och goda erfarenheter för den ge önskade fortsatta utbyggnaden landets högskoleväsen. av

78 Kapitel 4 SOU 1996 236

ä m

m + N

8 o -

a

+ 0 0 - 0

+ 3 m

N m

+ m 0 - . 0 m 0 n + +

0. S 0 m N 0

Kapitel 4 79

ä

+ c - m a m

I I

+ ä N

E m u E .F 8 8 - m

w

R 8 o -

80 Kapitel 4

4.3 Mark och lokaler

I expertgruppen Mark och Lokaler ingår stadsbyggnadsdirektören Mats

Olsson, ordförande, direktören Svante Holgersson, museichefen Jöran

Lindvall, byggnadschefen Kurt Strömberg och studerandena Cecilia

Rangvin och Bo Persson. Sekreterare i gruppen är 1:e sekreteraren Göran Falck.

4.3.1 Befintlig högskoleutbildning

Högskoleutbildningen i Malmö är idag utspridd till flera olika platser i

staden. Tillgången till lokaler har fått styra lokaliseringen av nya utbildningar än strategi för hur lång sikt ska kunna etablemer en man

och bygga samlade högskoleområden. Lärarhögskolan vid

ra upp nya Lunds universitet, belägen vid Ystadvägen, är idag den utbildning som har flest studenter medan Universitetssjukhuset MAS, med de utbildningar är knutna till vissa institutionerna vid Lunds universitets som av

medicinska fakultet, utgör det största samlade högskoleomrâdet. Av övriga utbildningar i Malmö är ingenjörsutbildningen vid Lunds univer-

sitets tekniska högskola, LTH-Malmö, den största med ca 650 studenter. Konsthögskolan vid Lunds universitet, är inrymd i f.d. Mellersta som

Förstadsskolan, är den senaste i raden nya högskoleutbildningar i

av Malmö. I staden finns sedan tidigare Musikhögskola och Teaterhögskola, också de institutioner vid Lunds universitet. Antalet studenter i Malmö är idag cirka 6 000.

4.3.2 Högskolan och staden

Högskolan i Malmö kommer att bli integrerad i staden. De båda plane-

rade högskoleområdena ligger i direkt anslutning till den medeltida

stadskärnan. Malmöhus slott, kanalerna och de medeltida husen vittnar stadens långa historia. Högskolan blir del ett vitalt stadsliv. om en av Områdena knyts ett nord-sydligt stråk som kan kallas samman av Malmös pulsåder, med kultur, nöjen, butiker och service. Den går från

Skeppsbron längs Stortorget, Södergatan/Lilla torg, Gustav Adolfs torg

och Södra Förstadsgatan till Triangeln med Möllevångstorget som slutlig

målpunkt. Möllevången mångkulturell stadsdel med torghandel och

är en de många spännande utländska affärerna och restaurangerna.

Kapitel 4 81

1 .

a 3x- 553 T

-UNIVERSITE JN

.HÖLMENfâ :33

-

Ö saw i øgâ csmnmsusaây

x LL ,

w

e . STO o G L v 2

e

,af ä v e .

lMÖ

A w

izVÄ NG

x

srqgg H fä;

V

,, h ;ä

SJUKHUSET M

531 NK A eU

E3§§7if

x

- JH . n .jil/

459g

n

:74

Ir x f

De föfreslagna höge/eeleorh ådena är integrerade med staden.

82 Kapitel 4

Cityområdet mellan Centralstationen och Triangeln är rikt på butiker, caféer, restauranger och hotell. Sommartid dominerar uteserveringama. Här finns också det stadens nöjesliv. mesta av Kulturutbudet i Malmö är rikt med teatrar, konserthus, stadsbibliotek, muséer och konsthallar samt ett flertal konstgallerier. Här finns också Form/Design Center. Malmö har under senare år gjort sig känd som en kulturstad av rang. Parallellt med butiksstråket, 200-300 meter västerut, löper ett grönstråk från Ribersborgsstranden längs Kungsparken, Slottsparken, Pildammsparken, Stadionområdet och vidare söderut. Här finns stora möjligheter till friluftsliv och motion. De båda föreslagna högskoleom-

rådena gränsar båda till grönstråket.

Högskolans centrala läge i staden påminner om äldre universitetsstäder. Där finns ofta institutionerna spridda i centrum. Studenterna bor, studerar och sig i kvarter. De blandas med övriga stadsbor roar samma

och finns självklar del i stadslivet. Exempel är Quartier Latin i

som en Paris, universiteten i Lund, Uppsala och Köpenhamn. Eftersom de flesta städer saknar obebyggd mark i centrala lägen, har byggnader för högskolor hamnat långt utanför centrum. Resultatet nya

har blivit ensartade högskoleområden där enbart lärare och studenter

vistas. Kontakten med stadens liv har blivit bristfällig.

Malmö kan erbjuda högskolan mark i centrum av staden. Det ger

möjligheter till studiemiljö där studenterna får rika kontakter med en övriga staden. De får impulser och stimulans möten med männigenom skor i alla åldrar och levnadsomständigheter. Högskolan blir en akademi är inlemmad i det övriga samhället. som Högskolan i Malmö kan skapa ett stort kontaktnät utanför sitt område. Läget i Malmö gör det möjligt att arbeta utåtriktat med öppna föreläsningar, utställningar och seminarier. Detta kan bli ett värdefullt komplement till dagens givande samarbete med näringslivet. Högskolområdena ska stadsdelar där ett normalt stadsliv pågår. vara Där ska finnas butiker, caféer, arbetsplatser, bostäder och andra institutioner. Stadsområdena får ett intensivt liv, även på kvällen och natten.

Båda högskoleområdena ligger i direkt anslutning till stadens allmän-

kommunikationer. De har också bästa läge invid den kommande na Citytunneln. Allt detta de båda områdena unika förutsättningar att kunna ger erbjuda studenterna inspirerande och lärorik studiemiljö. en

Kapitel 4 83

4-3.3 Nya

högskoleområden

Em ny tvåkämig högskola bereds plats i Malmö. De två högskoleom-

rårdena, nedan benämnda Universitetssjukhuset MAS och Universitets-

holmen, integreras med stadens centrumnära funktioner i övrigt.

Universitetssjukhuset MAS kan redan idag karaktäriseras ett

som sammanhållet högskoleområde. Den utbildning bedrivs här är som knuten till olika institutioner på sjukhuset. Tandvårdshögskolan vid Lunds universitet kan också räknas i detta område. Det förefaller naturligt att man vidareutvecklar denna ansats till ett sammanhållet högskoleområde med fortsatt inriktning mot utbildning inom det medicinska området. Pildammsskolan kan, efter omlokalisering gymnasieav skolan, ingå i ett nytt högskoleområde liksom tennisområdet i kvarteret Priom.

UNIVERSITETS-

i umvevzsursrs- SJUKHUSETMAS

Högskoleområdenas läge i staden.

Övrig högskoleutbildning i Malmö har, med undantag för ingenjörsut-

bildningama, helt eller delvis en viss konstnärlig inriktning. Mellan

84 Kapitel 4

x

| /

VÄSTRA

HAMNEN J

g

I l N I i J K i 5 i 11:1". lr .

,Ságy-i;

f .q I ll

av

,

- Muséer

Og Stadsbiblnofekøet GQ

Qäâege

å

c

®9ssáên°ñ§%§i§

éââêáââ A s

tballengüüâb

I .-.. v t

3 I///g/,ueçbiâüå

üäga% §5

§øi

I

Högskoleutbildningarna lokaliseras till två sammanhållna högskoleom-

råden i direkt anslutning till stadens allmänna kommunikationer och

med bästa läge invid den kommande Citytunneln. Citytunneln utgör en länk det kollektivtrafiksystem har sina viktigaste regionala mål-

i som

punkter i Roskilde, Köpenhamn, Malmö och Lund.

Kapitel 4 85

dessa enheter finns eller borde finnas en kunskapsöverläckande verksamhet som endast kan komma till sin fulla rätt de ligger nära varandra.

om

Lärarutbildningen utgör inget undantag då utbildning sker inom såväl

musik- och konst- teaterområdet. Behov finns således etablesom av att

ra ytterligare ett samlat högskoleområde i Malmö. Olika alternativ för etablering ett nytt högskoleområde har prö-

av vats. Ön omedelbart norr om Gamla Staden har därvid visat sig ha bäst miljö- och lägeskvaliteter. Denna förutom marken kring Nordsom

Mills kvarn också omfattar marken längs Hjälmarekajen och Beijerska-

jen, har tidigare i första hand utnyttjats för hamnverksamhet med stadens vackra hamnkontor invid Bagers plats det tydligaste kännesom tecknet. Inom området finns bl.a. också den nedlagda rester av numera Västra Station som bör kunna fortsatt användning för t.ex. tuges en

rism. Möjligheterna att skapa ett nytt högskoleområde med

en egen identitet i denna del staden bedöms mycket goda. För att betona av vara detta ytterligare ges området i den fortsatta texten arbetsnamnet Universitetsholmen.

Samlokalisering

En omlokalisering av befintlig högskoleutbildning till de två

sammanhållna högskoleområdena ska strategi på sikt. ses som en

Universitetssjukhuset MAS kan, som ovan nämnts, redan idag karaktäriseras ett etablerat högskoleområde med inriktning mot vård.

som

Vårdhögskolan är den enda existerande utbildning med inriktning mot

medicin, som ligger utanför detta högskoleområde. Då man från vårdhögskolans sida kan tänka sig Samlokalisering en med annan utbildningsinriktning än den medicinska kan såväl Universi-

tetsholmen MAS-området komma ifråga. Överväganden

som om en

omlokalisering av vårdhögskolan får därför göras i det fortsatta arbetet.

Den expansion av utbildningen skall ske i Malmö bör från som början placeras på Universitetsholmen liksom lokaler för teaternya

högskolan. På lite längre sikt föreslås att lärarhögskolan och musikhög-

skolan omlokaliseras till område. Så småningom bör också samma

konsthögskolan lokaliseras till Universitetsholmen.

86 Kapitel 4

4.3.5 Universitetsholmen

Området

Universitetsholmen ligger med Gamla Staden och gränsar till granne Slotts- och Kungsparkema med slottet Malmöhus. Området gränsar också till Kockumsområdet med bl.a. Kockums och LTH-Malmö. varv

Det ligger inom bekvämt gångavstånd i förhållande till tåg, bussar och

båtar och kommer så småningom att kunna direkt anknytning till ges en den blivande Citytunneln. Kommunen är en stor markägare.

Disposition av mark

Universitetsholmen profileras i första hand ett område för utbildsom ningar inom det tekniska och konstnärliga området. Teknisk utbildning lokaliseras till ömse sidor en axel från hamnom kontoret och norrut mot Klaffbron och vidare ut mot LTH-Malmö på Kockumsområdet. Universitetsholmen och Kockumsområdet blir helhet varvid Kocken

umsområdet prioriteras for industri, högteknologiska verksamheter och

yrkesinriktad högskoleutbildning.

Tekniska och humanistiska utbildningar med konstnärlig inriktning orienteras på motsvarande sätt utmed axel från hamnkontoret och en bort Ribersborg. Exempel på intressanta utbildningsinriktvästerut mot ningar teknik och ekonomi inom det tekniska området, konst- och är musikutbildning inom det humanistiska området och lärarutbildningama. Den konstnärliga profilen förstärks att plats också reserveras for genom ett konst- och skissmuseum. Plats finns också for ett sjöfartsmuseum och ett nytt konserthus i ett

representativt läge längst ute vid Klaffbron.

Bebyggelse

Det gamla hamnkontoret symboliserar övergången från det gamla till det

och kommer fungera informations- och entrébyggnad till det nya att som

nya högskoleområdet.

Kapitel 4 87

Illustrationskarta

Bebyggelsestruktur vid fall utbyggnad Universitetsholmen med

av en

bebyggelse i 3-5 våningar nya byggnader visas fyllda och befintliga

-

snedskraferade.

88 Kapitel 4

Västra station och den s.k. Benmöllan bevaras och används för

utbildning eller närliggande verksamhet. NordMills kvarn ges möjlighet

till fortsatt drift. Verksamheten vid World Maritime University WMU

drivs vidare i nuvarande lokaler medan den gymnasieskola som finns i

byggnad flyttas och lokalerna tas på sikt över högskolan. samma av Härutöver bör i det fortsatta utredningsarbetet undersöka möjligman heten temporärt utnyttja befintlig bebyggelse för underav att annan visning för att efterhand ersätta respektive komplettera denna med m.m. lokaler. nya

Universitetsholmen har centralt läge mellan Gamla staden, Centralett stationen och Kockumsområdet.

Utbildning näringsliv -

Förutsättningar skapas för ett nära samarbete mellan kunskapsinriktade

näringsgrenar, forskning och utbildning. Tekniskt inriktade utbildningar, forsknings- och laboratorieverksamförutsättningar för samarbete med i första hand de industrier het ger som finns och kommer att etableras inom Kockumsområdet.

Kapitel 4 89

Det gynnsamma kommunikationsläget förutsättningar for

ger ett nära samarbete mellan de olika högskolorna i regionen Lund, Malmö, - Köpenhamn och Roskilde.

Utbildning kultur -

Samverkan mellan teknisk utbildning, konsthögskola, musikhögskola, teaterhögskola samt lärarhögskola och stadens kulturinstitutioner under-

lättas genom den centrala placeringen i närheten bibliotek, konsthall, av stadsteater vilka ligger utmed det gröna stråket. Ett konserthus i nytt

anslutning till området och ett eventuellt stadsekologiskt centrum under-

stryker denna samverkan.

Parker, torg, kajer och gator

Neptuniparken bevaras och utvidgas. Marken kommer ingå i det att

stadsekologiska centret och integreras med friytor för högskolebebyg-

ny gelse. Bagers plats blir entrétorg till högskoleområdet En ny torgplats anläggs i anslutning till ett eventuellt sjöfartsmuseum inom kvarteret Abborren. Udden ut mot Klaffbron utformas som en

förplats framför ett nytt konserthus. Befintliga kajer utvecklas till attrak-

tiva cykel- och promenadstråk.

Trañkmatning sker via Citadellsvägen som utformas boule-

som en vard med mycket höga krav på att åstadkomma vacker rumslig en

gestaltning. Järnvägsspåret mot Limhamn ingår i detta gaturum. Andra

viktiga gator är Nordenskiöldsgatan och Gibraltargatan i förlängningen av Slottsgatan.

Kollektivtrafik

Gångavståndet till tåg, regionala bussar och Köpenhamnsbåtar från planområdet är mindre än 300 meter. En särskild nedgång till Citytunneln kommer att placeras inom planområdet. Två lokala busslinjer

trafikerar området idag. På sikt etableras pendelbusslinje mellan

en

Universitetsholmen och Universitetssjukhuset MAS.

90 Kapitel 4

MAS

4.3.6 Universitetssjukhuset

Området

Universitetssjukhuset MAS omfattar i första hand de två sjukhusområdena mellan Carl Gustafs väg i och Stadiongatan i söder. Därutnorr ingår forskningsbyn IDEON-Malmö, tandvårdshögskolan och över Pildammsskolan tennisområdet i kvarteret Priom. Det sjuksamt norra husområdet sitt centrumnära läge också tydlig integration ges genom en med staden i övrigt.

Disposition av mark

medicinsk profil. Förändringar tand-

Det nya högskoleområdet ges av

vârdshögskolan eller den medicinska utbildning idag bedrivs inom som

sjukhusområdet förutsätts därför inte.

utvidgas att existerande lokaler i

Högskoleområdet norrut genom

Pildammsskolan i anspråk. Vidare förutsätts att bebyggelse skall tas ny kunna uppföras på bl.a. bollplanen i kvarteret Dekanen, inom den del av kvarteret Priom idag utnyttjas för tennis samt Triangelns sydsida. som sådan utvidgning är dels att stärka det visuella sambandet Syftet med en

mellan den innerstaden och högskoleområdet, dels att bereda plats

tätare for komplettering existerande verksamheter. en av Forskarbyn IDEON-Malmö kan vid behov utvidgas söderut ned mot

Stadiongatan.

4.3.7 Bebyggelse

Nuvarande sjukhusområde bör kunna förtätas ytterligare. Stor hänsyn existerande miljökvaliteter såsom befintlig bebyggelse,

bör då tas till större träd etc.

byggnader utmed Pildammsvägen på tennisbanoma ges för-

Nya

slagsvis gruppering med u-formade byggnader med gårdar

en öppen

vettande Pildammsvägen. En symbolbyggnad i form av ett torn

ut mot dylikt vid hörnet stadsteatern kan bidra till att

elller placerad upp mot

förtydliga områdets annonsering mot Stadsteatern och Innerstaden. bebyggelse kan också uppföras på nuvarande bollplan inom Ny Dekanen och invid korsningen mellan Smedjegatan och Rådkvarteret mansgatan.

Kapitel 4 91

a

m

m

ü

ä

s

O

w

9 x

c ä

Ä

u

å

Q

C7 D

:J

V

ä

MQAWO§W

ur vid full utbyggnad Universitetssju kh :MAS

av use

visas fyllda och befintliga snedskrafera

92 Kapitel 4

Parker, torg och gator

stadionområdet med sina grönområden ingår i ett Pildammsparken och sammanhängande grönstråk sträcker sig från Ribersborgsstranden som Kroksbäcksparken i söder. Framförallt Pildammsparken kan i norr till under förutsättning att gångförbindelsema förbättras ses som ett - komplement till de friytor som finns inom sjukhusområdet. kommer uppfattas entréområde Högskoleområdets norra spets att som innerstaden. Det rumsliga sambandet mellan Magistratsparken, gentemot förplats och högskoleområdets spets bör därför ägnas Konsthallens norra stor omsorg. Nuvarande sjukhusområde har parkmässig karaktär som bör tas en tillvara och utvecklas. Vid full utbyggnad området kan det visa sig nödvändigt att se en av huvudgatunätet. För stärka sambanden mellan över det omgivande att områdets olika delar och kontakten mot den omgivande staden erfordras övergångsställen eller planskilda gång- och cykelvägar. Vidare tydliga visa sig lämpligt över trafiken på vissa lokalgator. Smedkan det att se bör bli föremål för ombyggnad eller avstängning. jegatan t.ex.

Kollektivtrafik

Området ligger inom bekvämt gångavstånd från trafikknutpunktema Triangeln och Söderväm. Söderväm är centrum för den regionala busstrafiken och vid Triangeln möts ett flertal lokala busslinjer. Den planerade Citytunneln kommer att passera under högskoleomsärskilda nedgångar till Citytunneln kommer att placeras inom rådet och själva högskoleområdet.

4.3.8 Planeringsförutsättningar

Lokalbehov m.m.

beräkning lokalbehovet grundar sig på den preliminära di- Följande av utbildningen redovisats expertgruppen Utbildmensionering av som av

ning och forskning avsnitt 4.1.

Kapitel 4 93

Lokalbehov för tillkommande utbildningar

Lokalbehovet för tillkommande utbildningar, omfattande

drygt 8 500 helårsstudenter, beräknas till 70 000 m2 lokalyta LOA. ca Härutöver tillkommer 20 000 m för ett universitetsbibliotek ca nytt enligt beräkningar expertgruppen Informations- och

av biblioteksförsörjning samt

lokaler for forskning och akademisk infrastruktur. Lokalbehovet

för

forskning m.m. får analyseras vidare i det fortsatta arbetet.

Lokalbehov vid utbyggd högskoleutbildning

en

Vid en fullt utbyggd högskoleutbildning inbegripet

samlokalisering av befintliga utbildningar 14 250 helårsstudenter uppskattas lokalbehovet

till 130 000 m2. Även här tillkommer ca ca 20 000 m för ett nytt

bibliotek samt lokaler för forskning och akademisk infrastruktur.

Lokalbehov fördelat på respektive högskoleområde

Tillkommande lokalbehov för utbildning inom MAS-området

har upp-

skattats till 10 000 m2. Denna beräkning förutsätter nuvarande lokaler

att

for tandvårdshögskolan

ca 17 000 m2 samt de lokaler som utnyttjas för

bl.a. läkarutbildningen ligger kvar inom området. Lokaler för forskning

m.m. tillkommer dock.

Lokalbehovet för utbildning på Universitetsholmen har beräknats till

120 000 m2. Till detta kommer 20 000 m2 för nytt universitetsbiblioca

tek. Lokaler för forskning tillkommer även här.

m.m.

Rymlighet inom respektive område

Utbyggnadsbehovet för Universitetssjukhuset MAS kan svårigheter

utan tillgodoses inom området. De södra delarna området dessutom av utgör en betydande markresurs för utbyggnad IDEON-Malmö av samt utveck-

lings- och forskningsverksamheter inom medicin och läkemedel.

En total utbyggnad Universitetsholmen i huvudsak av motsvarar behovet av uppskattade lokalytor på 140 000 m2. En fortsatt utbyggca

" Befintliga högskoleutbildningar i Malmö disponerar idag ca 79 000 m2 lokalyta.

Kapitel 94 4

hamnen betydande utvecklingsmöjligheter för såväl

nad ut på Västra ger utbildning verksamheter med anknytning till forskning m.m. som

Övrigt

överväganden gjorts i förslaget till högskola I de allmänna som en ny

förutsättes utbyggnaden i sin helhet ca 14 000 helårsstu-

i Malmö att

ha genomförts under de första åren 2000-talet. Detta denter skall av

respektive områden färdigställs inom mycket kort förutsätter att en

tidsperiod.

förutsättning för den planerade högskoleut- En grundläggande att

skall kunna hålla hög kvalitet är att den initialt bildningen i Malmö en minsta volym s.k. kritisk massa. Häri inbegrips nödvändig ges en för forskning, bibliotek, studentkårsadministration m.m. också lokaler

redan i inledningsskede kunna erbjuda viss storlek av ett

Att ett en förutsättningar för dels rekrytera lärare och ger bl.a. goda att campus

till den högskolan, dels få studerande att välja Malmö som

forskare nya studieort. Detta bör beaktas i de överväganden som kommer att göras ifråga finansieringen den föreslagna utbildningen. om av

Akademisk infrastruktur och bostäder

på lokaler för utbildning och forskning

Utöver de grundläggande kraven

akademisk infrastruktur, dvs. bibliotek, samtillkommer behoven av en lokaler för Studentkåren, bostäder för

lings- och utställningslokaler,

Behovet s.k. läsplatser komplement till bosta-

gästforskare m.m. av som

Detta sätt att arbeta, individuellt eller i

den har uppmärksammats. nya

medför ökat lokalbehov måste beaktas i det fortsatta grupp, ett som arbetet. tillgången till goda kommunikationer mellan Av betydelse är också övrigt utbud i form kommersiell de olika institutionsområdena samt av

service, kultur m.m.

under lång period baserats på Kommunens bostadsplanering har en

800-1 200 lägenheter år. Med denna utbygg-

en utbyggnadstakt om per

varit möjligt samtidigt bygga både i innerstaden och nadstakt har det att

i perifera exploateringsområden. kommunens förslag till Utbyggnadsplan 1996-2000 bostadsförsörj-

I

Malmö programnivån huvudalternativet för

ningsprogram för sätts

till 600 påbörjade lägenheter år. Detta kan kommande femårsperiod per

med nettoinflyttning på 1 000 personer per år. motsvara en situation ca

Kapitel 4 95

Som högaltemativ 1 000 lägenheter år, motsvarande anges per en net-

toinflyttning på 2 000 personer år.

per

Enligt tillgänglig statistik SCB framgår att drygt 50 de

procent av sökande till en högskola rekryteras från det länet. Med goda komegna munikationer i regionen torde det rimligt pendla till den vara att nya

högskolan i Malmö. Den föreslagna utbyggnaden högskoleplatser

av nya

förutsätter dock att kommunen i ett reviderat bostadsförsörjningsprogram

redovisar kommunens ambitioner och åtgärder för tillgången att trygga

på studentbostäder. En lösning kan att lösa bostadsfrågan för

vara stu-

denterna att skapa blandning småbostäder i vanliga hyres-

genom en av hus och studentbostäder i traditionell bemärkelse.

Kommunal planering

En utbyggnad respektive område förutsätter kommunen i av att en

fördjupad översiktsplan utreder grunddragen i markanvändningen och fastlägger riktlinjer för områdets exploatering inför kommande

m.m. en

detaljplanering och lovprövning enligt plan- och bygglagen. Detta arbete bör påbörjas snarast möjligt för att kommunen skall ha god plane-

en

ringsberedskap när beslut fattas om att etablera högskola i Malmö.

en ny

Arkitekttävling

Ett genomförande av en så genomgripande stadsomvandling här är

som i fråga förutsätter att områdena planeras med största omsorg. Hög kvali-

tet och god arkitektur skall prägla byggandet. Integrationen i staden

ställer särskilda krav på omsorgsfull arkitektonisk utformning. Redan nu bör därför tas fram underlag för ett till arkiprogram en tekttävling för områdenas framtida gestaltning. Vidare bör utredas karaktären tävling. Programarbetet skall samordnas med kommunens av fysiska planering området. av

4 16-0320

5 Det fortsatta

utredningsarbetet

Kommittén redovisar i detta betänkande övergripande principer och

förslag till hur en etablering högskola i Malmö kan

av en ny genomföras. Med utgångspunkt i direktiven regeringen givit kommittén som

återstår att ytterligare konkretisera och kostnadsberäkna de förslag

som

lämnas i detta betänkande. Inför slutredovisningen kommitténs arbe-

av te, som skall överlämnas till regeringen den l augusti 1996, kommer följande frågor att särskilt behandlas.

Den utbildning som föreslås byggas i Malmö skall utgöra del upp en av ett samlat utbildningsutbud i Skåne. Kommittén kommer göra att en

bedömning av hur den planerade högskoleutbildningen i regionen kan

förväntas påverka arbetsliv och arbetsmarknad och också vilka konse-

kvenser den tillkommande utbildningen i Malmö kan komma medfö-

att

ra för befintlig utbildning och studerandesituation, inbegripet Lund,

Kristianstad och Helsingborg. Målsättningen är att åstadkomma god en

helhetslösning för hela regionen där den högskolan i Malmö får

nya betraktas stor tillgång för hela Sydsverige. som en Det förslag till utbildningsutbud lämnas i detta betänkande från som

expertgruppen Utbildning och forskning avsnitt l skall betraktas

som

kommitténs bedömning huvudsaklig inriktning för den högsko-

av nya

lan. Utbildningens närmare inriktning samt ytterligare specificering

av utbudet skall utredas ingående. Därvid kommer bl.a. fördjupade mer kontakter att tas med näringsliv, organisationer och övriga intressenter

i högskoleutbildningen. Vidare kommer kommittén till in-

att ta vara

ternationella erfarenheter från liknande högskoleetableringar.

Kommittén skall vidare närmare analysera vilken organisatorisk lösning som bäst främjar verksamheten. Detta gäller särskilt lärarutbild-

ning, konstnärlig utbildning samt delar verksamheten vid institutio-

av

nen för samhällsmedicin. Kommittén har föreslagit satsning på

en stor

ingenjörsutbildningen vid högskolan i Malmö och därmed bör det också vara lämpligt att även befintlig ingenjörsutbildning läggs dit. Den över-

enskomna samlokaliseringen all utbildning i Malmö, med undantag av av medicinsk och odontologisk, löser vissa praktiska problem som

skapas av att utbildningen lyder under två huvudmän.

98 Kapitel 5

Den planerade lokaliseringen för den största delen av högskoleut-

bildningen i Malmö innebär byggnader måste uppföras. Det att nya

krävs väl genomarbetad och omsorgsfull planering för att en så

en

omfattande byggnation det tänkta högskoleområdet skall kunna

som i staden funktionellt och tilltalande sätt. Kommittén integreras ett riksdagsbeslut fattats, bör arkitekttävling utlysas. anser att, så snart en Arbetet med få fram underlag för ett för arkitekttävling att program en dock påbörjas redan under våren det skall kunna föreligga vid måste om

tiden for ett eventuellt riksdagsbeslut om den nya högskolan.

Bilaga 1 99

Kommittédirektiv

Dir. 1995: 135

En ny högskola i Malmö

Beslut vid regeringssammanträde den 9 november

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté skall utreda hur etablering högskola

en av en ny i Malmö

skall kunna genomföras samt lämna förslag till den

nya högskolans

inriktning och organisation.

Bakgrund

Regeringen har i propositionen En politik for arbete, trygghet och ut-

veckling prop.1995/96:25 förklarat att kommitté bör tillkallas för

en

att utreda hur en etablering högskola i Malmö skall kunna

av en ny genomföras. Bakgrunden härtill är att Malmö trots sin storlek och strate-

giska betydelse i Sydsverige saknar högskola. Den högre

en egen ut-

bildning som i dag bedrivs i Malmö är vid sidan vårdhögskolan

av

huvudsakligen sådan som tillhör Lunds universitet. Dessa utbildningar är huvudsakligen yrkesinriktade och riktade mot den offentliga sektorn. Utbildningama är lokaliserade till olika delar staden och det finns

av

inget naturligt centrum för den akademiska verksamheten och inte heller

för studenternas sociala verksamhet.

Malmö har som landets tredje stad samt sitt geografiska läge

genom

och sin ställning i regionen stor betydelse för utvecklingen både i regionen och i landet. Den högre utbildningen och forskningen i denna region

finns främst vid Lunds universitet med drygt 30 000 studenter och

forskning/forskarutbildning inom alla fakultetsomrâden utom det farma-

ceutiska. Av universitetets studenter studerar 5 500 i Malmö och ca ca

250 i Helsingborg. Vidare finns i regionen högskolan i Kristianstad

med

ca 3 000 studenter samt vårdhögskoloma i Lund/Helsingborg och i

Malmö med tillsammans 2 300 studenter. ca Trots närheten till Lunds universitet är andelen långtidsutbildade i Malmö lägre än vad gäller för landet i genomsnitt och andelen som

ungdomar som går vidare till högre utbildning förhållandevis låg. En

1 100 Bilaga

högre utbildning i Malmö kan öka intresset för högre utbyggnad av

i regionen, eftersom tillgängligheten ökar. Detta är också en

utbildning

förutsättning för den sociala snedrekryteringen skall kunna

viktig att

motverkas.

Malmö stad har till Utbildningsdepartementet kommit med en

staden hemställer regeringen tillsätter kommitté för skrivelse, där att en

och förutsättningar för kraftig utbyggnad den

att utreda former en av

utbildningen i Malmö. Av skrivelsen framgår sammanfattningsvis högre

att har drastisk strukturomvandling inom industrin

Malmö upplevt en

1950-talet och antalet anställda inom industrin har sedan slutet av att

från 35 000 år 1960 till 18 000 för närvarande, halverats

förvärvsfrekvensen låg och arbetslösheten hög, andelen medborgaär

med utländsk härkomst är hög, re

befolkningen har eftergymnasial utbildning endast en järdedel av en

med tredjedel i Stockholm och Göteborg,

jämfört en

utbyggnad högskoleverksamhet i Malmö kommer att vara en

en av

avgörande faktor för Malmö och utvecklingen av Sydsverige.

Uppdraget

huvuduppgift skall att utreda hur etablering av en

Kommitténs vara en

forskningsanknytning på sätt gäller för högskola i Malmö med - som

ny

kunna genomföras. Kommitten skall därvid utarbeta högskolor skall

beslutsunderlag vad gäller inriktning och omfatt-

det planerings- och

ekonomiska konsekvenser krävs för ning verksamheten samt - som av till sådan etablering. Kommittén skall samråda att kunna ta ställning en

med Lunds universitet i detta arbete.

utarbeta förslag till inriktning de nya Kommittén skall vidare av

vid högskolan. I detta arbete skall kommit-

utbildningar som bör finnas

den sydsvenska regionen och vilka utbild-

tén beakta högskolans roll i

ha särskild betydelse för regionens framtida utveckling. ningar som kan

tekniska och naturvetenskapliga utbildningarnas be- Bland annat bör de

tydelse för industrins utveckling beaktas.

skall också inom för gällande principer lämna

Kommittén ramen - -

förslag forskningsresurser till den nya högskolan.

om avseende utbildningens och forskningens in- I kommitténs arbete

omfattning skall Malmö stads skrivelse utgöra ett underlag. riktning och

bland vissa tänkbara profilområden som exempelvis

Där föreslås annat

utbildning med inriktning invandrings- och segregationsfrågor samt

Bilaga I 101

utveckling och förnyelse utbildning utifrån det livslånga lärandets

av

nödvändigheter och principer. Med utgångspunkt i bland annat ovanstående inriktning skall kommittén överväga hur tvärvetenskaplig forskning skall kunna bedrivas

vid den nya högskolan.

Kommittén skall upprätta tidsplan för etableringen

en av en ny

högskola i Malmö samt budget innefattar organisationskom-

en som en mitté och kostnader för förberedelser och

etablering av högskolan. Grundutbildningen skall planeras så att den utan särskilda tillskott kan

finansieras ersättningar för helårsstudenter av och helårsprestationer

enligt gällande resurstilldelningssystem för universitet

och högskolor,

eventuella ersättningar från landsting för vårdhögskoleutbildningar

samt de andra externa inkomster högskolan i Malmö kan erhålla. som

Kommittén skall lämna förslag till lokalisering den högskolan.

av nya Vidare skall kommittén analysera lokalbehovet inklusive

inredning och utrustning samt uppskatta, analysera och nämnare precisera kostnaderna för detta. I detta arbete skall kommittén redovisa olika dimensionerings-

alternativ och de lokalbehov och kostnader dessa medför.

Kommittén skall senast den 1 1996 redovisa sina ställningsmars taganden till hur etablering högskola i Malmö med forsken av en ny

ningsanknytning på sätt gäller för högskolor skall kunna

- som ge- nomföras.

Kommitténs arbete skall slutredovisas till regeringen den 1 augusti 1996.

Övriga direktiv att beakta

Kommittén skall beakta regeringens direktiv redovisa regionalpoom att litiska konsekvenser dir. 1992:50, att pröva offentliga åtaganden om

dir. 1994:23 samt att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser

om dir. 1994: 124.

Bilaga 2 103

MALMÖ STAD Kommunstyrelsen omm Handlaggave 20 september 1995

Direkttelefon 040- UTBILDN1NGSDEP. Utbildningsdepartementet REGERINGSBESLUT Mynttorget l UTBILDNINGSDEP. 1995 0 o

103 33 STOCKHOLM 11 v

, k n

i i du ,

Ãrendenr. .

onr//é/f/Jâ 25m/

UNIVERSITET I MALMO /

Sverige behöver starka regioner

Det framstår allt klarare att regionerna i Västeuropa är viktiga "motorer" för ländernas utveckling och ekonomiska tillväxt. Regionema får en förstärkt roll genom det samarbete som utvecklas mellan dem. Det finns exempel på samarbete som bygger både geografisk närhet och/eller direkta ekonomiska samband mellan regionerna.

I Sverige har statsmakterna betonat att alla delar landet måste få del den av av framtida tillväxten. Det innebär att utvecklingen måste stimuleras i flera olika regioner från norr till söder. Samtidigt har storstädemas speciella roll betonats jfr. Storstadsutredningen, SOU 1990:36.

l det sammanhanget framhöll man särskilt att utvecklingen i Malmö, i viss men mån även i Göteborg, på olika sätt behövde stimuleras. Det skulle kunna ske genom åtgärder inom framför allt områdena infrastruktur, utbildning och forskning.

Strukturforändringar och lågkonjunkturer har drabbat

Malmö hårt

Malmö har upplevt en drastisk strukturomvandling inom industrin sedan slutet av 1950-talet. Tekoindustrin, läderindustrin och varvsindustrin med sitt betydande underleverantörsnät har nästan helt försvunnit. Antalet industrijobb har minskat från 35 000 år 1960 till 18 000 idag. Den kvarvarande industrin har inte omvandlats i önskad takt vad gäller ny teknik och nya marknader. Den är fortfarande främst hemmamarknadsberoende och därmed känslig för den svenska ekonomins svängningar.

Under samma tidsperiod har den offentliga sektorn och den privata tjänstesektom expanderat kraftigt. Under senare år har dock den offentliga sektorn minskat antalet anställda. Faktum kvarstår att Malmö har omvandlats från ett centrum för nationellt orienterad industriproduktion till regionalt ett servicecentrum. post besok telefax K telefoni i v.Viioankguro a oostgtto 205W MALMO August Palms 1 plats 040-12 8218 040-3410 00vaxet 991-1900 38800-9

104 Bilaga 2

Parallellt med dessa strukturella förändringar inom näringslivet har befolkningens sammansättning förändrats. Förändringen har orsakats av en omfattande utflyttning till kringliggande kommuner under främst 1970-talet och betydande inflyttning personer från utomnordiska länder, vilken en av fortfarande pågår.

Det har lett fram till befolkningssammansättning där andelen bam och en ungdom under 20 år är betydligt lägre än riksgenomsnittet, medan det omvända förhållandet gäller över 65 år. Samtidigt är andelen personer personer med utländsk bakgrund mycket hög, nästan en fjärdedel av befolkningen.

Ett annat förhållande bör uppmärksammas i det här sammanhanget är som utbildningsnivån bland Malmöboma. De har utbildningsnivå som ligger i en nivå med riktets genomsnitt eller i vissa fall strax under denna nivå. Jämfört med andra större universitets- och högskoleoner är andelen långtidsutbildade markant lägre. I Malmö har fjärdedel eftergymnasial utbildning, medan en andelen för Stockholm och Göteborg är en tredjedel.

Strukturförändringar, lågkonjunkturer, förändrad befolkningssammansättning låg utbildningsnivå har skapat problem för Malmö. Arbetslösheten, och en för enligt AMS beräkningar, 16,4 procent i juli 1995. Motsvarande siffra för var riket 10,3 Räknar arbetslösa, i arbetsmarknadsvar procent. man personer åtgärder och förtidspensionerade står än 33 000 personer utanför den mer ordinarie arbetsmarknaden, vilket är 23 procent av befolkningen i åldrarna

20-64 år.

förvärvsfrekvensen för män och kvinnor bara 60 respektive 64 Samtidigt är Det kan jämföras med rikets 71 respektive 72 procent. Den riktigt låga procent. förvärvsgraden finns hos utländska medborgare. Genomsnittet för den gruppen gruppen i Malmö är endast 38 procent.

skattekraft radikalt försämrats. År 1960 uppgick den Sedan 1960 har Malmös till 130 rikets genomsnitt, medan den idag är endast 95 procent. procent av

Dessa förhållanden innebär sammantaget stora påfrestningar den kommunala ekonomin. Kostnader för sjukvård, socialvård, sysselsättningsskapande åtgärder bidrar till underskott i budgeten. Under 1994 var m m stora miljard kronor, och pekar samma nivå för underskottet över en prognoserna 1995.

Malmö har stora möjligheter

Den negativa bilden tecknats Malmös situation kan under gynnsamma som av förändras under de närmast kommande åren. Malmö står inför omständigheter antal och spännande förändringar i sin omvärld. Förändringar som ett nya innebär både möjligheter och utmaningar.

Bilaga 2 105

En ekonomi i balans

En viktig förutsättning och bas för Malmös framtida utveckling är att den kommunala ekonomin är i balans. Det kommer att bli möjligt när den nya modellen för skatteutjämning mellan kommunerna börjar tillämpas. Då skapas förutsättningar för att utifrån ekonomi i balans fortsätta arbetetet med en att utveckla och effektivisera den kommunala servicen till Malmöboma. Den nya indelningen i stadsdelsornråden med ansvar för de viktigaste serViCeOmrådena, som träder i kraft den l januari 1996, kommer att öka förutsättningarna för att bedriva verksamheten på ett rationellt och effektivt sätt.

Sverige i EU

Malmö bör genom sitt geografiska läge tröskeln till kontinenten och mittemot Köpenhamnsområdet ha speciellt goda förutsättningar att dra nytta av det svenska medlemsskapet i EU. Det bör skapa intressanta möjligheter inom många olika sektorer i samhället, inte minst inom näringslivet.

Ny struktur av kommunikationer

En ny struktur av kommunikationer håller att växa fram. Den stora förändringen kommer att Öresundsförbindelsen med järnvägar och vara nya motorvägar som ansluter till det befintliga väg- och järnvägsnätet. Alternativet med den s k Citytunneln kommer att ytterligare stärka järnvägens effektivitet

och kraftigt höja standarden det regionala kollektivtrañksystemet. Det

gäller både i Skåne och i Öresundsregionen. I Skåne görs därutöver andra

investeringar i vägnätet och i kollektivtrafiken, som bidrar till att förbättra kommunikationerna.

Samtidigt pågår ut- och ombyggnader järnvägsnätet mellan Malmöav Stockholm och Malmö-Göteborg, som ska göra det möjligt att trafikera dessa linjer med höghastighetståg. Sammantaget innebär dessa förändringar att Malmös roll som kommunikationscentrum för Sydsverige kommer kunna att utvecklas och stärkas.

Ökade kontakter mellan Malmö och Köpenhamnsområdet

EU-medlemsskapet och de nya transport- och resemöjlighetema skapar helt nya förutsättningar att öka och fördjupa kontakterna mellan Malmö och Köpenhamnsområdet inom för bl Öresundssamarbetet. Denna ramen a situation innebär också att Malmö utsätts för ökad konkurrens. Det blir en därför viktigt att noggrant bedöma när intitativ och aktiviteter ska vara konkurrerande, kompletterande respektive ske i samarbete.

Bilaga 2

Skånesamarbetet

Planerna för ett utvecklat samarbete i Skåne, som ett kraftfullt sätt kan ta tillvara regionens intressen, innebär ytterligare en möjlighet för Malmö. Malmös ställning administrativt och ekonomiskt centrum i regionen bör som innebära att den regionala organisationen får sitt huvudsäte i Malmö. nya antal kompletterande regionala verksamheter lokaliseras runt Samtidigt kan ett om i Skåne.

Den organisationen kommer att arbeta med många viktiga regionala frågor nya inom sektorer näringsliv, kommunikationer, fysisk planering, miljö, högre som utbildning, kultur, turism etc. För många dessa frågor är kommunnivån för av begränsad, då ska finna de bästa lösningarna. I de fallen är det effektivare man och naturligare med en regional samverkan.

möjligheterna måste tas tillvara på ett kraftfullt sätt De nya

De möjligheter erbjuds måste utnyttjas ett systematiskt och som nu kraftfullt sätt. Det är viktigt, tidigare påpektats, att Malmös roll som som och tillväxtnod i Sydsverige stärks. Det har stor betydelse för både centrum regionen och landet.

måste ske nära i samverkan med andra intressenter och aktörer i Denna process regionen. Det måste finnas ett fönroendefullt samarbete, där insikten om Malmös centrala roll är väl förankrad, samtidigt Malmö måste medverka som till åtgärder som stärker tillväxten i hela regionen.

Utbildning som regional utvecklingskraft

Expansiva och framgångsrika stadsregioner i Europa har vissa karaktärsdrag Dessa regioner uppfyller väl följande kriterier: som är gemensamma.

Större regional marknad Välutbildad arbetskraft

Kvalificerade utbildnings- och førskningsinsitutioner

Goda kommunikationer Attraktiva boendemiljöer Bra kulturutbud God yttre miljö

Alla faktorer har sin betydelse, och det är den samlade bilden som är viktig. Men utbildning och forskning tillsammans med väl utbildad arbetskraft är en mycket kritiska faktorer flera skäl. Kraven kompetens ökar ständigt, och av de snabba förändringarna inom arbetslivet förstärker behoven av nya

Bilaga 2 107

kompetenser. För att klara konkurrensen med omvärlden måste företagen hela tiden tillföra nya kunskaper och kompetenser.

Som tidigare framhållits är den malmöitiska industrin långsam i sin omvandlingsprocess. Djärvheten då det gäller produkter, teknik och nya ny nya marknader borde ha varit större. Ett närmande mellan den högre utbildningen och företagsvärlden skulle kunna stimulera snabbare en utveckling. Men med det utgångsläge Malmö har krävs höjd som en utbildningsnivå hos Malmöboma, också större medvetenhet bland men en företagen om vikten av att tillföra ny kompetens i verksamheten.

Det är naturligtvis lika viktigt att andra delar samhället och arbetsav marknaden än industrin stimuleras att satsningar görs inom den genom nya högre utbildningen.

Det framhålls ofta av flera forskare hur avgörande tillgången universitet och

högskolor är för städers och regioners utveckling. Bland svenska forskare kan

nämnas Ake E. Andersson. Men det avgörande är att det finns ett antal svenska och internationella exempel som tydligt visar att detta påstående stämmer med verkligheten. Två helt olika exempel på detta kan nämnas Umeå universitet och University Triangle i North Carolina, USA.

För att uppnå den samlade kraft utbildningen kan utgöra för Malmös och som regionens utveckling, finns det ett stort behov av att manifestera Malmö som universitets- och högskolestad. Den skulle kunna bli ett starkt och viktigt komplement till Lund, men även i vidare regionalt perspektiv till Köpenhamn och Roskilde.

En utbyggnad av universitets- och hägskaleverksamheten iMalmö kommer att vara en avgörande faktor för Malmös möjligheter att utvecklas till ett regionalt centrum med särskilt ansvar för utvecklingen Sydsverige. av

Dagens högskoleutbildningar i Malmö

Högskoloma i Malmö är en integrerad del av Lunds universitet. Från och med detta läsår har Malmö nio olika högskoleutbildningar, som spänner från läkarutbildning till utbildning ingenjörer se bilaga 1. Sammanlagt finns av det cirka 6 400 studenter. Dessa högskoleenheter är utspridda över hela staden. Det finns inget naturligt centrum varken för utbildningarna eller för studenterna. Det saknas bl a kårhus. Av dessa anledningar upplevs Malmö inte som en högskolestad.

De olika utbildningarna har en speciell profil i två avseenden de är direkt yrkesförberedande och i huvudsak riktade mot den offentliga sektorn.

I Malmö finns dessutom den kommunala Vårdhögskolan, som har vissa

108 Bilaga 2 sou 1996:36

kopplingar till den medicinska utbildningen inom universitetet. Vidare finns ett internationellt universitet World Maritime University, som drivs i FNs regi. -

understrykas Malmö stad alla sätt värnar och aktivt stödjer Det bör att om utvecklingen de befintliga högskoleutbildningama. av

utbildningar vid ett framtida universitet i Malmö Nya

uppbyggnaden ett större universitet i Malmö ska ses i ett Förslagen om av långsiktigt perspektiv. Den successiva utbyggnaden och utvecklingen av universitets- och högskoleverksamheten i Malmö bör ske i samarbete med

Lunds universitet och enligt följande inriktningar:

Förstärkning och breddning den nuvarande profilen med inriktning av konstnärliga utbildningar och utbildningar inom de medicinska och

pedagogiska områdena.

Komplettering med utbildningar inom humaniora, nya samhällsvetenskap och teknik med tematisk inriktning och med

tyngdpunkt tillämpad kunskap.

förstärkning forskningsinslaget med inriktning den tillämpade En av forskningen.

En geografisk struktur innebär att högskoleverksamheten som till de två absolut bästa lägena i Malmö, inte minst från koncentreras regional synpunkt ett område med Universitetssjukhuset MAS som och område vid Inre hamnen/Västra hamnkanalen. centrum ett nytt

genomgång de befintliga utbildningarna och deras framtida En fullständig av utveckling har inte ansetts ligga inom denna PMs ram. Dessa utbildningar är grunderna för utvecklingen högskoleverksamheten i Malmö. De är en av av viktiga och har sina givna platser även i ett framtidsperspektiv.

främst idéskiss, syfte är att översiktligt Denna PM är först och en vars antal förslag tänkbara utvecklingsmöjligheter för presentera ett som anger högskoleverksamheten i Malmö. I nästa steg måste denna PM universitets- och omfattande och djupare utredning förutsättningarna för följas av en mer av etableringen ett större universitet i Malmö. av

Utbildningar inom kultur, information och arkitektur

för hela södra Sverige. Direktkontaktema med Malmö är ett kulturellt centrum

sou 1996:36 Bilaga 2 109

kontinenten gör staden öppen för kulturella, kunskapsmässiga, sociala och ekonomiska impulser. Utbytet inom kultur- och medieområdet är starkt utbyggt och växande. Öresundsbron kommer att förstärka dessa krafter.

Massmediesektom är mycket betydande. Malmö har landets största bredd i fråga om dagspress. Malmö är också regionalt centrum för radio och TV. I Malmö och Helsingborg finns viktiga tidskiiftsföretag. Här finns stora bokförlag, bl a utges både Nationalencyklopedien och Bra Böckers lexikon i regionen. Dessa företag har stora behov av effektiv informations- och dokumentförsörjning.

Malmö har en mycket rik och högkvalitativ kulturmiljö med musikteater, dramatisk teater, flera fria Symfoniorkester, två konstinstitutioner med grupper, internationell lyskraft Malmö konsthall och Rooseum, ett Form Design - Center och en museiorganisation med flera självständiga enheter.

Publikunderlaget är tillräckligt stort för många olika kulturevenemang och en väl utvecklad kommersiell kultunnarknad med många gallerier och en rik förmedling av böcker, ñlm och fonogram.

Redan idag finns många konstnärliga utövare i Malmö. Den mångsidiga och expansiva arbetsmarknaden ger möjligheter att försörja sig frilansare inom som olika områden. En utökning av. de konstnärliga utbildningarna skulle utan tvekan kunna bli ett intressant alternativ och öka regionens attraktionskraft.

Det finns en flora av utbildningsmöjligheter för kulturutövare. I Malmö finns Musikhögskola, Teaterhögskola och från hösten 1995 också Konsthögskola. Härtill kommer utbildningar förberedande nivåer, t ex i de kommunala musikskolorna, estetiska varianter gymnasiet och folkhögskoloma.

Såväl forsknings- som folkbiblioteken i regionen har hög kompetens. Lunds universitetsbibliotek är ett av landets största vetenskapliga bibliotek. Folkbiblioteken är väl utvecklade. I Lund finns dessutom Bibliotekstjänst, det dominerande kunskapsföretaget biblioteksområdet. På Medicinskt forskningscentrum i Malmö finns en mycket modern och välutrustad filial till Lunds Universitetsbibliotek.

Allt detta ger en viktig bas för fortsatt utveckling inom kultur- och medieområdet. I jämförelse med Stockholm och Göteborg har Malmö fortfarande en relativt smal utbildningsbas. En rejäl satsning högre utbildning i infonnations- och kulturyrken ska ses som en viktig del Malmös av utbildningsprofil.

Ett mål bör vara att Malmö ska ha informations- och kulturutbildningar som en viktig del av sin utbildningsproñl. Det innebär att diskussioner bör föras om en komplettering med utbildningar som t ex:

110 Bilaga 2

Museikunskap Journalistik Bibliotekarieutbildning

Det bör också innebära utökning med följande utbildningar som saknas idag en eller förstärkning av utbildningar som finns:

Reklam IHM Business School, RMI Berghs Medieproduktion ljud- och bild Teaterteknik producenter, scenografi, ljud och ljus Multimedia, animation och datorsimulering "Webproducenter", dvs personer som ansvarar för redaktionellt arbete i virtuella medier

För att få utveckling och nyorientering inom arkitektur- och en designutbildningama det speciellt intressant att öka det konstnärliga vore inslaget i utbildningen på bekostnad av det tekniska. I Malmö skulle detta kunna ske närheten till de olika konstnärliga utbildningarna och de genom därmed ökade möjligheterna till samverkan.

De uppräknade utbildningarna ska bara ses som exempel en inriktning som bör ligga inom för Malmös framtida utbildningsproñl inom kultur, ramen media och arkitektur.

Miljökunskap med inriktning på luft- ,vatten- och bullerfrågor

Miljöfrågoma blir allt viktigare globalt, nationellt, regionalt och lokalt. Riokonferensen och Agenda 21 handlar en hållbar långsiktig utveckling som om våra samhällen får ökande betydelse för planeringen. Allt fler övertygas av en den ekonomiska utvecklingen måste ske med stor hänsyn till påverkan om att miljön. Fler och fler människor blir miljömedvetna, och företagen inser i allt större utsträckning att "miljövänlighet" är en konkurrensfaktor.

Ett antal utredningar har genomförts belyser miljöförhållandena i som storstadsregionema, Viktiga utredningar är Storstadstrafikkommitténs betänkande SOU 1990:36 1. betänkande SOU 1990:16, Storstadsutredningens f och Miljödelegationens Västra Skåne betänkande SOU 1990:93. Dessa har följts antal utredningar/initiativ, några är särskilt inriktade av ett nya varav Skånes och Öresundsregionens miljö.

Regional samhällsplanering för ett miljöanpassat transportsystem Storstadsuppdraget i Öresundsregionen u Miljöanpassat transportsystem . Delegationen för miljöinriktad samhällsplanering i Skåne Miljöprogram för Öresundsregionen Kontroll- och övervakningsprogram i samband med utförande av Öresundsförbindelsen 8

Bilaga 2 lll

Öresundsregionen, Skåne och Malmöregionen framstår särskilt angelägna

som att bevaka och undersöka då det gäller miljön. Det accentueras av tillkomsten Öresundsförbindelsen, fokuserar miljöfrågoma av som kring vatten, luft och buller. Området kan betecknas som ett fullskaligt och verkligt laboratorium, som erbjuder unika möjligheter att studera olika påverkan miljön. typer av

Mot den bakgrunden är det logiskt att föreslå satsning utbildning och en forskning med inriktning luft- och Vattenvård med tyngdpunkt på tillämpning. Det skulle kunna bli den tematiska kärnan kring vilken den naturvetenskapliga och tekniska utbildningen byggs ut i Malmö.

Den föreslagna inriktningen gör det möjligt att särskilt betona frågor som gäller trafik och transportsystem. Redan idag pågår ett antal projekt där dessa frågor behandlas. Det har också föreslagits att regionen skulle bli ett särskilt försöksområde för arbetet med att utveckla ett miljöanpassat transportsystem. Detta är ytterligare stöd för utbildning och forskning inom de angivna områdena.

Utbildningen skulle samtidigt kunna internationell orientering ges en genom att det nybildade "Intemational Institute for Industrial Environmental Economics" etablerar en ñlialenhet i Malmö, som inriktar sig miljöfrågor avseende luft, vatten och buller.

I valet av miljöproñl finns också klar och tydlig koppling till näringslivet. en Det finns stora förutsättningar att bygga ut samarbetet mellan utbildning/ forskning och företagen kring dessa frågor. En kraftfull satsning på rniljöutbildning/-forskning kan även förväntas leda till företag växer att nya upp.

Europautbildningar

Europafrågorna har på ett alldeles speciellt sätt kommit i centrum i Malmö och övriga regionen. Det beror Sveriges nyvunna EU-medlemskap, den blivande sammankopplingen av Malmö och Köpenhamn genom

Öresundsförbindelsen, det redan utökade samarbetet i Öresundsregionen

och

EU-kommissionens beslut att utpeka Öresundsregionen k Interreg-

som en s region.

Europakunskap kommer att efterfrågas i allt större utsträckning inom olika ämnen. En del ämnen erbjuder redan en profilering i grundutbildningen. En satsning i Malmö skulle inriktas på påbyggnadsutbildningar, där olika grundutbildningar proñleras med särskilda kurser i Europakunskap anpassade för respektive utbildningsområde.

Fördelen med att samla utbildningarna är att samverkan kan ske mellan olika kurser och program. Det ger också möjligheter att skapa kombinationer nya av utbildningar, där innehållet och erfarenheterna från olika ämnen kan föras 9

112 Bilaga 2

samman. Exempel sådana ämnen är historia, ekonomisk historia, samhällsgeograñ, national-ekonomi, statsvetenskap, juridik och olika språk.

Successivt bör det också att bli möjligt att utveckla en tillämpad forskning med inriktning Europafrågor, som baseras den regionalvetenskapliga forskningstraditionen.

Utbildning med inriktning på invandrings- och segregationsfrågor

I den inledande beskrivningen framgår mycket tydligt att Malmö är en stad präglad av en betydande invandring av människor från olika delar av världen. Nästan en fjärdedel av Malmöboma har utländsk bakgrund, och antalet nationaliteter är så många som 150.

Det är också välbekant att personer med invandrarbakgrund har koncentrerats till vissa bostadsområden i staden. Även inom det enskilda bostadsområdet finns koncentrationer av invandrare med samma etniska bakgrund. Den stora andelen människor med utländsk bakgrund har både en positiv och negativ sida. En positiv effekt är det mångkulturella bidraget till olika delar av stadens liv. En negativ effekt är segregation, främlingsskap och motsättningar mellan olika etniska grupper.

Ett obestridligt faktum är att vi behöver mer och djupare kunskap om de mekanismer påverkar ett samhälle, som under en förhållandevis kort som tidsperiod radikalt ändrat sin befolkningsstruktur. Det gäller kunskaper om olika kulturer, bostadspolitik, arbetsmarknadspolitik, assimilering, värderingsoch attitydfrågor, språkinlärning rn m.

Kunskapsuppbyggnaden måste ske dels genom att invandrings- och segregationsfrågoma generellt beaktas i olika utbildningar, dels genom utvecklingen särskild plattform för tillämpad forskning. Det handlar i av en en hög grad att finna mångvetenskaplig ansats. Malmö vore en utmärkt bas om en för utbildning och forskning inom det här temat.

Utbildning med inriktning på det "nya" lärandet och livslångt lärande

En utveckling och förnyelse den pedagogiska utbildningen och forskningen av i Malmö skulle kunna baseras de tankar som gäller modern syn på lärande och på det livslånga lärandets nödvändighet och principer.

En andra utgångspunkt är att denna ansats bör tjäna som inspirationskälla för utveckling lärandet inom de olika kunskapsfält som ryms inom hela av universitetet/högskolan. Utbildningen och forskningen bör behandla kreativitet och problemlösning, där "korsbefruktning" mellan discipliner med olika en

bOU 1996:36 Bilaga 2 113

tradition och karaktär kan ge intressanta utvecklingsmöjligheter inom lärandets område.

En tredje utgångspunkt bör vara att sikt försöka samla ihop fragmentariska forskningsresultat till helheter, som kan användas i den praktiska utbildningen. Detta skulle öppna för ett nära samspel mellan "fältarbete" och forskning, mellan teori och praktiskt arbete. I det nya lärandet spelar detta en mycket central roll.

Ytterligare en infallsvinkel är att utgå från behovet att utveckla vårt av kunnande kring lärande, bl a med anknytning till lärande organisationer. Här kan utvecklas ett fruktbart samspel mellan denna utbildnings- och forskningsinriktning och de övriga utbildningsenhetema inom ett framtida universitet.

Exempel möjliga utbildnings-lforskningsinriktningar:

Metoder för kartläggning av framtida utbildningsbehov Utbildning som ett aktivt instrument för regional utveckling Metoder för kvalitets- och effektivitetsmätning av utbildningsinsatser Hur bygger man upp flexibla system för "optimalt" lärande Den nya inforrnationsteknologin i framtidens lärsamhälle Det livslånga lärandet hur bygger ett system för kontinuerlig - man kompetensutveckling från förskola till högskola Lärandets drivkrafter hur utvecklar och behåller nyfikenheten - man och lusten att lära

Ambitionen med den här utbildningens och forskningens uppläggning är att skapa en plattform för att bättre ska förstå lärandets helhet både vad gäller inriktning, behovskartläggning, genomförande och uppföljning. Den ska inte minst ge oss fonnerna för hur man omsätter utbildning och forskning i praktisk handling.

Universitetets lokalisering i Malmö

Det har tidigare nämnts att vi föreslår en tvåkämig lokalisering ett utbyggt av universitet i Malmö. Detta förslag finns utförligt illustrerat i ett antal skisser med kortfattade kommentarer i bilaga

Grunden för det här förslaget är att de medicinska utbildningarna inom Universitetssjukhuset MAS och Tandvårdshögskolan finns kvar i sin nuvarande lokalisering. Samtidigt ges det möjligheter till expansion både norrut och söderut. Detta skapar goda förutsättningar för en stadsintegrerad universitetsmiljö, som kommer att få mycket goda förbindelser både till Lund

ll

114 Bilaga 2

och Köpenhaum, när den s k Citytunneln byggs och ansluts till

Oresundsförbindelsen.

Det universitetsområdet Universitetsholmen, som utgör den andra nya kärnan, byggs väster centralstationen kring Inre hanmen/Västra upp om hamnkanalen. Aven detta område kommer att integreras i staden. Det får sina mycket centrala kommunikationsläget, närheten speciella kvaliteter genom det till Malmö city och sitt läge vid vattnet.

Arkitekt- och dcsignutbildningama skulle kunna bli en mycket viktig byggsten vid uppbyggnaden Universitetsholmen. Utbyggnaden skulle kompletteras av infonnation. Vidare skulle befintliga med nya utbildningar inom kultur och högskoleutbildningar Lärarhögskolan, Musikhögskolan, i Malmö som Teaterhögskolan och Konsthögskolan lokaliseras till holmen. Områdets utformning möjliggör att Hamnkontorets monumentalbyggnad blir en infonnations- och entrébyggnad till universitetsområdet. I denna byggnad kan olika gemensamma funktioner placeras.

Det öst-västliga utbyggnadsområdet föreslås i första hand innehålla utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap, kompletterat med arkitektur och design. Kärnan i området skulle bli arkitektur- och designutbildningama. De naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna förläggs till det nord-sydliga utbyggnadsområdet. Käman i detta område skulle kunna bli de utbildningar som byggs upp kring rniljötemat.

För att ytterligare stärka och manifestera universitetsstaden och studentstaden Malmö, vill Malmö stad föreslå att den nyligen restaurerade Restaurang Kungsparken ska kunna göras till ett kommande kårhus för att förstärka det sociala livet för de studerande i Malmö. Byggnaden ligger i en vacker park i stadens centrum.

Mot den här bakgrunden hemställer Malmö kommun om att regeringen tillsätter kommitté för att skyndsamt utreda former och en förutsättningar för kraftig utbyggnad av universitetet och högskolan i en Malmö.

Ã/g/nvør/M mmm

Ilmar Reepalu Percy Liedholm Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens vice ordförande

l2

Bilaga 2 115

BILAGA l UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 1 MALMÖ

Högskolor/ Antal Hyresvärd Kontraktstid Universitet studenter Tandvårdshögskolan 236 Statens Fastighetsverk 1996

Medicinska 512 Universitetssjukhuset fakulteten MAS Lärarhögskolan 3 741 Statens Fastighetsverk 1996 Musikhögskolan 293 Statens Fastighetsverk 1996

Teaterhögskolan 57 Fastighets AB Briggen 1996 Konsthögskolan 60 Malmö 2004 Stadsfastigheter LTH-Malmö 634 Utvecklings AB 1999 Kranen Vårdhögskolan 700 Malmö Stadsfastigheter World Maritime 200 Malmö University Stadsfastigheter Summa 6 433

Bilaga 3 117

Reservation av ledamoten Gun Hellsvik

Det har varit kommitténs uppdrag att utreda hur etableringen av en ny

högskola i Malmö skall kunna genomföras. Det är beklagligt att inte

en

förutsättningslös diskussion om hur den högre utbildningen i södra

Svergie bäst kan förstärkas och förbättras kunnat föras. Uppdragets utformning antyder att idén högskola i Malmö inte är föranom en ny ledd av en strävan att erbjuda utbildning högsta kvalitet utan har en av andra, regional- och arbetsmarknadspolitiska, skäl.

Jag anser att majoritetens förslag i tillräcklig grad beaktar risken av förslagets effekter utbildningens kvalitet.

Dessa farhågor besannas av några av de konkreta förslag framsom

förs i betänkandet. Ett sådant förslag är att undanröja kravet på kunskaper i engelska för tillträde till utbildningen. Vidare talas det att

om Malmös speciella befolkningsproñl gör det angeläget att pröva nya

tillträdesregler. Man talar om propedeutiska kurser så att studenter

kan få tillträde till högskoleutbildning behörighet för just den även om avsedda utbildningen saknas. En konsekvens detta förfarande, av som nämns men inte närmare analyseras, är att kostnaden för varje avklarad examen blir avsevärt högre, både för samhället och den enskilda individen. Därtill kommer att den högskolan inte nödvändigtvis garanterar nya

ökade ekonomiska till högskoleutbildningen i södra Sverige

resurser varför oförutsedda effekter på kringliggande universitet och högskolor kan uteslutas. heller dessa ekonomiska konsekvenser har beaktats

i tillräcklig grad.

Forskning och forskarutbildning grundläggande betydelse för är av ett universitets utveckling och rykte. Den enda giltiga måttstocken för denna verksamhet är den som ges av den nationella och internationella konkurrensen. Betänkandets formulering att forskningen i Malmö om måste lösas på ett annat sätt än det traditionella kan positiv, synas men när det samtidigt uttalas att de resurser som kan bli aktuella inte kan jämföras med universitets och högskolors med fakultet är detta ytterligare en indikation på bristen på kvalitetstänkande. Varje högskola och universitet måste vara redo att möta utmaningar från varje högre annan utbildningsanstalt. Ett alternativ till kommitténs förslag är att Lunds universitet ges

möjlighet att utveckla såväl utbildning forskning vid fyra olika

som enheter, nämligen Lund, Malmö, Kristianstad och Helsingborg. Härigenom skulle den erfarenhet och kompetens som Lunds universitet byggt upp kunna bidra till en utveckling hela södra Sverige. Viktiga av sam-

118 Bilaga 3

ordningsfördelar kan med detta förfarande uppnås. Detta gäller såväl frågor vilken utbildning skall erbjudas var som frågor om om som inom t.ex. informationsförsörjning och bibliotek. gemensamma resurser

Jag att kommittén borde givits i uppdrag att närmare studera

anser denna och eventuellt andra lösningar vad utvecklingen av högavser skoleutbildningen i Skåne.

Gun Hellsvik

Bilaga 4 119

Särskilt yttrande avseende "Högskola i Malmö" av Boel Flodgren

Det är vikti att stärka Sydsveriges och Skånes bas för högre utbildning

och forskning skäl framgår betänkandets avsnitt 2.2 och 2.3.

av som av

Det är ändamålsenligt att göra detta att högskola etableras

genom en ny i Malmö. Till undvikande missförstånd vill jag därför inledningsvis av starkt betona att jag stöder satsningen på högskola i Malmö. Vissa en ny problem ser jag dock med att låsa för uppbyggnaden redan ramarna nu

i avseende på omfattning, inriktning och tidsplan. I kommittárbetet har det inte funnits tid att tillräckligt väl analysera förutsättningarna för hur

en högskola i Malmö bäst etableras. Jag har i kommittén framfört behovet av en sådan analys, men detta återspeglas i den text kommittén nu lägger fram som sitt förslag och detta föranleder mitt särskilda ytt-

rande. Mitt ansvar som kommittéledamot i förening med min erfarenhet

av och insikt i vad som krävs för att åstadkomma högre utbildning och forskning av god kvalitet i Sverige idag och min kvaliteten omsorg om i den kommande högskolan bjuder mig att framföra följande. Enligt min uppfattning har det inte varit möjligt att uppfylla den uppgift som ålegat kommittén. Det underlag kommittén och undersom kommittéema, trots gott, konstruktivt arbete i högt tempo, lyckats få fram, är inte av sådan karaktär att det går att ta ställning till vilken nu omfattning och inriktning Malmö-högskolan bör ha, och inte heller till frågan i vilket tempo utbyggnaden bör ske. Det mot denna bakvore grund olyckligt riksdagsbeslutet skulle innebära låsning i fråga om en om just omfattning, inriktning och tidsplan för högskolans uppbyggnad. I betänkandet föreslås att högskoleverksamheten i Malmö ungefär om fem år skall omfatta cirka 15 000 studenter. Det handlar m.a.0. om en högskola i ungefär storlek Umeå universitet idag. Umeå har samma som till idag behövt trettio år för sin utveckling. Detsamma gäller Linköpings universitet. Det är trots alla visioner och politiska förhoppningar viktigt att vara realistisk med denna satsning att skapa högom man avser en kvalitativ högskola skall uppfylla angelägna samhälleliga behov. som I det följande ges exempel på frågor enligt min bedömning som borde ha utretts närmare. 1 Önskan skapa helt slags högskola att en ny är vällovlig men

förslagen i betänkandet bygger på alltför lös grund.

Exempelvis innebär spännvidden mellan synsätten att den högskolan nya skall vara en lokal resurs för att lösa Malmös problem, å sidan, och ena att den skall ligga i frontlinjen ifråga forskning och industriutveckom ling, å andra sidan komplikation stor betydelse vid uppbyggnaden, en av

120 Bilaga 4 sou 1996:36

inte minst detta också skall återspeglas i kraven lärarna och i

om lärarkompetensen. Som ett uttryck för denna kluvenhet i identitetsfrågan kan också motsägelsen mellan att högskolan å sidan absolut man se ena inte skall ett universitet utan utgöra något helt nytt med stark vara som lokal anknytning, att den å andra sidan bör sträva efter att utveckmen las till att bli ett fullödigt universitet jfr namnet Universitetsholmen, i avsnitt 3.3.1 i betänkandet samt skrivelsen 1995-09-20 från Malmö

kommun till utbildningsdepartementet.

Rent allmänt gäller att frågan tillgången på kvalificerade lärare om

helt avgörande för möjligheten att skapa högskola av god kvalitet.

är en Med den profil högskolan i Malmö få, dvs. med stark inriktning avses på teknik och naturvetenskap, är det ett allmänt känt faktum att tillgång-

på disputerade lärare inte långa vägar och på länge kommer att en

förslå tillgodose det behov uppstår, denna högskola skall

för att som om

fullt utbyggd redan strax efter sekelskiftet. Detta problem är så

vara mycket prekärt, stor högskola samtidigt startar på mera som en ny Södertörn. Inom vissa områden, t.ex. moderna språk och flera samhälls-

vetenskapliga och juridiska ämnen, är bristen på behöriga lärare redan

akut. Universitet och högskolor söker sakta säkert att komma till men

rätta med det kvalitetsproblem mängden icke-disputerade lärare

som

redan idag innebär i det svenska högskoleväsendet. Nu förutskickas i statlig utredning varje högskollärare i framtid både

dessutom en att en och undervisa i och för sig flera länge efterlängtad

skall forska en av

ordning, vilket riskerar göra utrymmet för undervisning ännu mindre att i de lärartjänster här framför allt kan bli aktuella. än idag typer av som

för den högskolan i Malmö att behöva starta med Det vore olyckligt nya

okvaliñcerade lärare.

viktig fråga elevunderlaget, sett i det tidsperspektiv och

En annan är

med den omfattning verksamheten, skisseras. Rekryteringsunder-

av som laget till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar är redan idag ett allmänt erkänt problem. Man bör ett ingående sätt än som varit mera möjligt för kommittén, under den korta tid stått till buds, ta fram som underlag för bedömningar, innan beslutar ramar, som bygger man om sikt inrätta väsenligt fler utbildningsplatser inom dessa på att på kort områden. Jag vill också här invända mot den del förslaget som utan av analys går på att även civilingenjörs- och civilekonomutnärmare ut bildningar kan bli aktuella. Denna del förslaget har varit föremål av för diskussion i kommittén. Vidare bygger förslaget på antaganden invandrares utbildningsom önskemål, -behov och -potential, också behöver analyseras bättre som varit möjligt för kommittén. I betänkandet sägs bl.a. att den än vad som

aspirantutbildningen 3.1.2, startade 1995 borde

s.k. avsnitt som vara

sou 1996:36 Bilaga 4 121

ett utmärkt medel för att underlätta för denna

grupp dvs. arbetslösa

-

invandrare med akademisk utbildning från land

ett annat att få ett -

arbete som anknyter till deras utbildning. Att döma de uppgifter,

av

som nu börjar komma fram hur denna aspirantutbildning hittills

om utfallit, finns det goda skäl att ingående reda på på vilket mer ta sätt man bäst tillgodoser det ytterligt angelägna behov här Hittills som avses. gjorda erfarenheter visar att ännu funnit nyckeln till detta problem

och att aspirantutbildningen inte kan ha funnit sin optimala form.

anses Det visar sig att de flesta antagits antingen inte påbörjar studierna som eller avbryter dem efter kort tid. Enligt preliminära uppgifter gäller att vid Lunds universitet 20 finns kvar 32 vid Stockholms av antagna, universitet finns 40-50 kvar 150 antagna, vid Uppsala universitet av finns cirka 20 kvar 80 antagna. Bäst det ha gått i Västerås, där av synes

de flesta tycks ha fått utbildningsbidrag från arbetsförmedlingen.

2 Skisseringen forskningsorganisationen är ännu inte till-

av räckligt klargörande. En för den framtida Malmö-högskolan avgörande

fråga är forskningens organisation och denna del betänkandet är det

av

som ur ett kvalitetsperspektiv inger de allra största betänklighetema.

Enligt Förslaget skall forskningen vid den högskolan företrädesvis nya bedrivas i projektfonn, och det skall handla sådan forskning om som

skall bidra till att lösa aktuella samhällsproblem med vilket ibland mera specifikt menas Malmös problem, dvs. mångvetenskaplig, starkt tillämpad, lokalt inriktad forskning, där fakultetsindelningen sådan

som blir ovidkommande. Samtidigt skall högt kvalificerade forskare inom

nyckelområden fast knutna till högskolan förslag för

vara ett som

övrigt inte diskuterats i kommittén. Dessa forskare skall dessutom vilket förefaller inkonsekvent de är fast knutna till Malmö-högskolan om

vara garanterade en fakultetstillhörighet vid ett universitet inte bara

-

i teorin utan också i praktiken Vad den sista formuleringen,

nu som inte diskuterats i kommittén, kan betyda. Som idéskiss till forsken en

ningsorganisation är detta sett ett kvalitetsperspektiv alltför

- ur mot- -

sägelsefullt och lösligt. Sett ett kvalitetsperspektiv har inte heller det

ur

som är själva kvintessensen med forskning och utbildning i

samma

organisation, nämligen utbildningens forskningsanknytning, eller

utretts

beaktats tillräckligt. Den föreslagna forskningsorganisationen inte

ger garantier för att högskolans utbildning, vilken skisseras utifrån helt

andra utgångspunkter

se avsnitt 3.1, kommer att vara forskningsan-

knuten på ett tillfredsställande sätt.

3 Viktiga, materiella förutsättningar för högskolans kvalitet är

ännu oklara. Biblioteks- och informationsförsöjningsfrågan är ytterst lösligt analyserad och, vilket är känt, i Malmö särskilt svårlöst fråga.

en Även markfrågan otillräckligt är utredd och det är oklart när kommu-

122 Bilaga 4

äganderätt till marken kan föreligga. Eftersom hela Malmösats-

nens

ningen bygger på i princip samlad lokalisering och detta utgör ett

en viktigt kvalitetskrav även sett utifrån utbildningarnas och forskningens

behov god, kreativ miljö, undergräver denna brist allvarligt möj-

av en

ligheten besluta vilken tidsplan skall gälla för högskolans

att nu om som

uppbyggnad.

4 Resursfrågan. Enligt direktiven skall kommittén också klargöra

de ekonomiska konsekvenserna sina förslag. Detta har inte gjorts. En av enkel beräkning emellertid vid handen att ekonomin för projektet ger

förutsatt slags finansiering gäller for universitet och

att samma som allmänhet skall gälla, vilket varit de besked kommittén

högskolor i

erhållit kommer skakig. Intäkterna kan beräknas till i storleks- - att vara

miljoner ungefär gånger Växjö-

ordningen 800 vilket motsvarar tre

cirka 5 000 helårsstuden-

högskolans grundutbildningsbudget, som avser

med tillägg för det i Malmö kommer att handla om fler teknikter, att och naturvetarplatser, med visst tillägg för fasta forskningsresursamt Enligt beräkningar för biblioteksfunktionen kommer denna att kosta ser. cirka 60 miljoner året medan lokalkostnadema totalt kan förväntas om till cirka 250 miljoner. Kostnader för administration, datomärverk uppgå

tillkommer. Det kan på goda grunder ifrågasättas det som blir

m.m. om

kvar sedan alla dessa kostnader betalats räcker till en grundutbildning

av hög kvalitet. invändningar betänkandet föranlett detta särskilda ytt- De mot som

på uppfattningen de angivna frågorna bör utredas

rande bygger att ovan innan beslut omfattning, inriktning och tidsplan för den bättre tas om Malmö, Skåne och hela Sverige är betjänta

nya högskolan i Malmö. Att högskola i Malmö är min bestämda uppfattning, jag har

av en ny men bestämd denna högskola i framtiden inte

en lika uppfattning om att

den kommer till på alltför löst underlag vad kommer att gagnas av att

faktorer är avgörande för dess möjligheter till framgång.

avser som

KUNGL. BlBL.

-05- 2 5

1996 STOCKHO$M__

Statens

offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26 Ny kurs i trañkpolitiken . - + Bilagor. K. Samverkansmönster . i svensk forsknings- . 27.En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. finansiering. U. U. Fritid i förändring. . 28.Det forskningspolitiskalandskapeti Norden Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. 1990-talet. U. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. . regeringskonferensen 1996.UD. 30. Borgenärsbrotten - en översyn av 11 kap. Politikomrádenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken. Fi. . pelare inför regeringskonferensen 1996.UD. 3. .Attityder och lagstiftningi samverkan Ett âr medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter av arbeteti EU. UD. 32.Mössoch människor.Exempel bra Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och . IT-användningblandbarn och ungdomar.SB. säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. UD. 33. Banverketsmyndighetsroll K. m.m. Batterierna en laddadfråga. M. . - 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga. + A. Om järnvägenstrafikledning m.m. K. 35. Kriminalunderrättelseregister . 10.Forskningför vár vardag.C. DNA-register. Ju. ll EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför . 36. Högskolai Malmö. U. tvá- och trehjuliga motorfordon.K. 12.Kommuneroch landstingmedbetalningssvårigheter.Fi. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. 14.Budgetlag regeringensbefogenheter ñnansmaktensområde.Fi. 15.Union för bådeöstoch väst. Politiska,rättsliga och ekonomiskaaspekter EU:s sjätte av utvidgning. UD. 16.Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga rättigheteri EU. UD. 17.Bättretrafik medväginformatik.K. 18.Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, försäkringar. Fö. . Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs bedömningarinför regeringskonferensen 1996. UD. 20. Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. U 2, Reform och förändring. Organisationoch . verksamhetvid universitetoch högskolorefter 1993års universitets-och högskolereform.U. 22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till inflytande,delaktighetoch ansvar. U. 23. Kartläggningoch analys av denoffentliga sektorns upphandling av varor och tjänstermed miljöpåverkan.N. 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga EU-ländersförslagoch debattinför regeringskonferensen 1996.UD. 25. Från massmediatill multimedia att digitaliserasvensktelevision. Ku.

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Utbildningsdepartementet

Möss och människor. Exempel bra Den nya gymnasieskolan hur går det 1 - IT-användning bland barn och ungdomar. 32 Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering.2 Samordnad rollfördelning inom tekniskforskning. 20 Justitiedepartementet Reform och förändring. Organisationoch verksamhet vid universitetoch högskolor efter 1993års Kriminalunderrättelseregister 35 universitets- och högskolereform.21 DNA-register. Inflytande riktigt Om elevers rätt till - Utrikesdepartementet inflytande, delaktighetoch ansvar. 22 En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. 27 Vem bestämmer vad EU:s interna spelreglerinför Det forskningspolitiska landskapet i Norden regeringskonferensen 1996. 4 1990-talet. 28 Politikområden under lupp. Frågor om EU:s första Forskning och Pengar. 29 pelare inför regeringskonferensen 1996.5 Högskola i Malmö. 36 Ett år medEU. Svenska statstjänstemäns erfarenheterav arbetet EU. i 6 Jordbruksdepartementet Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. 7 Offentlig djurskyddstillsyn. 13

Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga Arbetsmarknadsdepartementet och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte utvidgning. 15 Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga.34 Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, Kulturdepartementet utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga rättigheter i EU. 16 Från massmediatill multimedia - Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs att digitalisera svensk television.25 bedömningar inför regeringskonferensen 1996. 19 Turin. Bakgrund och övriga Näringsdepartementet Från Maastrichttill EU-länders förslag och debatt inför Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns regeringskonferensen 1996. 24 upphandlingav varor och tjänster med miljöpåverkan. 23 Försvarsdepartementet Totalförsvarspliktigam95. Förslag jobb/studier Civildepartementet om efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, Fritid i förändring. försäkringar. 18 Om kön och fördelning av fritidsresurser.3 Forskning för vår vardag. 10 Kommunikationsdepartementet lagstiftningi samverkan Attityder och Om järnvägens trañkledning m.m. 9 + bilagedel. 31 EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför två- och trehjuliga motorfordon. 11 Miljödepartementet

Bättre trafik med väginformatik. 17 Batterierna en laddad fråga. 8 - Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26 Banverkets myndighetsroll m.m. 33

Finansdepartementet

Kommuner och landstingmed betalningssvårigheter. 12 Budgetlagregeringens befogenheter ñnansmaktens omrâde. 14 Borgenärsbrotten en översynav ll kap. brottsbalken. 30

/

FRITZES

BcstiiHning-ar: Fritzcs kundtjänst, |O6 47 Stockholm Fax 08-20 50 Zl, Te|cfol1 065690 9 90