Högskolan i Malmö slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

MALMÖ

HÖGSKOLAN 1

Slutbetänlzande

5% UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

x®

Statens offentliga utredningar MW 1 996 120 : Utbildningsdepartementet

i Malmö

Högskolan

Slutbetänkande Kommittén för högskola i Malmö av en ny Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Illustration: Uggla med Lasse Åberg

mus,

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20347-2 Stockholm 1996 ISSN 0375-250x

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 9 november 1995 Chefen för Utbild-

ningsdepartementet, statsrådet Carl Tham, att tillkalla kommitté med en uppdrag utreda hur etablering högskola i Malmö skall kunatt av en ny

genomföras lämna förslag till den högskolans inriktning

na samt nya

och organisation. Direktiven Dir. 1995:135 En högskola i Malmö

ny redovisas i bilaga

Med stöd bemyndigandet tillsattes kommittén U 1995:12 En ny

av

högskola i Malmö.

Statssekreteraren Göran Löfdahl förordnades ordförande i som kommittén. Som ledamöter förordnades direktören Rune Andersson, kommunalrådet i Malmö, Christine Axelsson, rektorn vid Lunds universitet Boel Flodgren, direktören Cristina Glad, riksdagsledamoten Gun Hellsvik, kommunstyrelsens vice ordförande i Malmö, Percy Liedholm, riks-

dagsledamoten Bertil Persson, kommunstyrelsens ordförande i Malmö

Ilmar Reepalu, kulturdirektören Eva Schöld, riksdagsledamöten Bengt Silfverstrand och riksdagsledamoten Kerstin Warnerbring. Efter att kommittén avlämnat sitt första betänkande den 5 1996 avsade sig mars

Gun Hellsvik uppdraget som ledamot och ersattes av riksdagsledamoten

Rune Rydén. Flodgren, Glad, Schöld och Silfverstrand är tillika ledmöter av Lunds universitets styrelse. Som experter förordnades kommundirektören Lars Granath, direktö- Svante Holgersson, riksbibliotekarien Tomas Lidman, museichefen ren

Jöran Lindvall, stadsdirektören Inger Nilsson, professorn Jan S. Nilsson, stadbyggnadsdirektören Mats Olsson och departementsrådet

Gunnel Stenqvist. .

På uppdrag kommittén utsåg Sveriges Förenade Studentkårer

av

Ingrid Anderbjörk och Torbjörn Lindquist att vara observatörer vid

kommitténs sammanträden. Som huvudsekreterare förordnades akademiräntmästaren Wanda

Klintberg samt som biträdande sekreterare departementssekreteraren Erik Forsse fr.0.m. den 13 november 1995 t.o.m. den 15 januari 1996 och departementssekreteraren Lucie Mandaus fr.0.m. den 16 januari

1996. Som kommittéassistenter har Rauni Westin och Monica Sandberg

varit behjälpliga.

Kommittén har överlämnat ett första betänkande till regeringen den 5 mars. Betänkandet har remissbehandlats och remissinstansemas synpunkter redovisas i detta betänkande. Under våren har ett omfattande arbete lagts experterutöver ner av de ovan nämnda. Ett flertal arbetsgrupper, vilka presenteras i bilaga 5 till detta betänkande, har lämnat kommittén underlag för sina Överväganden och förslag. Vi ber härmed att få överlämna vårt slutbetänkande Högskolan i Malmö. Kommittén har nu slutfört sitt uppdrag. , Ledamoten Rune Rydén har lämnat en reservation. Reservationen bifogas detta betänkande som bilaga

Stockholm i augusti 1996

Göran Löfdahl

Rune Andersson Christine Axelsson

Boel Flodgren Cristina Glad

Percy Liedholm Bertil Persson

Ilmar Reepalu Eva Schöld

Rune Rydén Bengt Silfverstrand

Kerstin Wamerbring

/W anda Klintberg

Kapitel 1 9

1 Sammanfattande kommentarer

1 l Betänkandet

. Kommittén överlämnade betänkandet Högskola i Malmö SOU 1996:36 till Regeringen den 5 mars 1996. Betänkandet har remissbehandlats. I föreliggande betänkande, utgör den slutliga redovissom ningen till regeringen av kommitténs uppdrag, beskrivs huvuddragen i den nya högskolan i Malmö och förslag lämnas på hur den bör etableras. Kommittén föreslår att högskolan byggs upp med 9 000 platser utöver den utbildning som idag finns i Malmö omfattande cirka 5 700 platser. Tidigare betänkande tillsammans med remissyttranden och förenu liggande förslag bör kunna utgöra ett tillräckligt underlag för regeringens ställningstaganden till den nya högskolans inriktning och etablering. Kommitténs bedömning beträffande uppbyggnadstakten är att

de tillkommande platserna bör fördelas på tre treårsperioder. Därmed

kan en högskola i Malmö med den föreslagna volymen närmare om 15 000 platser vara utbyggd år 2005. Utredningsarbetet kring den högskolan i Malmö skall betraktas nya som en process som nu kommit ett steg närmare slutlig utformning. en Det blir en fråga för det fortsatta arbetet att ytterligare i detalj beskriva utbildningens innehåll och den forskning skall bedrivas samt de som kontakter och det samarbete som krävs för att utbildningen skall bli väl förankrad i det omgivande samhället. Ett nära samarbete med bl.a. Lunds universitet förutsätts eftersom universitetet i olika avseenden kan vara behjälpligt vid etableringen av den nya högskolan. Sedan det första betänkandet lades har ett antal arbetsgrupper haft

kommitténs uppdrag att närmare utreda och konkretisera utbildnings-

utbudet inom de olika områden för utbildning, schools, skisserats i som betänkandet. Arbetsgrupperna har nått olika långt och den anledav ningen varierar konkretionsgraden i beskrivningen olika utbildningsav områden.

10 Kapitel 1

1.2 Rernissbehandling

En remissammanställning återfinns bilaga 3 till detta betänkande. I som det följande lämnas kort sammanfattning av remissyttrandena. en Sammanfattningsvis kan sägas att betänkandet mottagits positivt. I stort sett alla remissinstanser stöder inrättandet av en ny högskola i Malmö. Några remissinstanser ifrågasätter dock betydelsen av utökad högskoleutbildning i Malmö med tanke på närheten till Lunds universitet. Det nytänkande avseende organisation, grundutbildning och forskning uttrycks i betänkandet uppfattas som mycket positivt. Detta som gäller även förslaget två sammanhållna områden för högskolebyggom nadema, inte minst för att skapa förutsättningar för ett vitalt Studentliv och umgänge mellan studenter i olika högskoleutbildningar. Nästan samtliga remissinstanser uttrycker skepsis mot den höga ex-

pansionstakt som kommittén förespråkar. Många har feltolkat betänkan-

dets skrivning början 2000-talet så att verksamheten skall vara om av utbyggd till drygt 14 000 platser inom fem år, vilket man menar vara väl optimistiskt.

I flera sammanhang påpekas att det saknas djupare analyser, inte

minst vad beträffar kostnader olika slag även rörande t.ex. av men forskningens organisation. Förslag mångvetenskapligt angreppssätt vid planering av den om grundläggande utbildningen i syfte att bidra till långsiktiga lösningar av samhällsproblem samt växelverkan med näringsliv, vilket uttrycker

kommitténs grundläggande intention för högskolans verksamhet, tillstyrks. Nya infallsvinklar och stimulerande samarbete med näringslivet

kan förväntas resultera i förnyelse av såväl innehåll som genomförande utbildningarna. Det betonas dock att ett mångvetenskapligt och av

tvärvetenskapligt angreppssätt ställer högre krav på lärarna än tra-

ditionell undervisning. Många remissinstanser kommenterar det föreslagna Centrum för kompetensutveckling och ställer sig positiva till detta. Remissinstanserna är eniga om det generella behovet av fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma. De pedagogiska och organisatoriska m0deller som föreslås för centrets verksamhet tillstyrks. Flertalet remissinstanser anser att det slag av områdesbildning, som den föreslagna schoolmodellen innebär, lämplig lösning. är en Remissopinionen är till stor del enig om att det är intressant att prömodeller det slag som förslaget om vidgat basår innebär. Högskova av leverket framhåller att ett utvidgat basår med de extra studieskulder detta för med sig förmodligen är ett sämre alternativ än de intensivkurser som t.ex. Linköpings universitet erbjuder. Centrala studiestöds-

Kapitel 1 11

nämnden menar dock att möjligheten att göra avskrivning för den del av studieskulden som uppburits för förberedande studier bör prövas. En majoritet motsätter sig bestämt andra tillträdesregler med hänvisning till att kravet på kvalitet inte får eftersättas Majoriteten av remissinstanserna är positiva till förslaget den om s.k. Malmömodellen för flervetenskaplig forskning i projektform. Flera

forskningsråd finner modellen intressant och anser att en forsknings-

miljö av detta slag kan tillföra svensk forskning mycket. Betänkandets

skissartade modell måste dock utvecklas och många problem återstår att

lösa. Remissinstansema tillstyrker kommitténs förslag om ett centralbibliotek, samtidigt som man varnar för de stora investeringskostnadema. Samarbetsformema med främst Lunds universitet föreslås i stället utredas vidare. De flesta kommuner i Skåne som har yttrat sig har påtalat vikten av att hela Skånes behov av högre utbildning beaktas, och att den regionala balansen upprätthålls genom att samtliga kommuner görs delaktiga i den nya högskolan. Ett väl utvecklat samarbete med skola och arbetsliv och samverkan med befintliga högskoleorter, berörda kommuner och övriga intressenter i regionen avseende såväl utbildningens innehåll som lokalisering efterfrågas. Kvalificerad yrkesutbildning är ett exempel på utbildning som bör fördelas över hela Skåne.

SOU 1996: 120 Kapitel 2 13

2 Kommitténs fortsatta arbete

Den slutliga redovisningen till regeringen som kommittén härmed över-

lämnar innehåller förslag och ställningstaganden i enlighet med kommittédirektiven. Ett riksdagsbeslut om etableringen högskola i

av en ny Malmö innebär att en organisationskommitté kan tillsättas. Planerings-

arbetet för högskoleetableringen bör dock inte avstanna i avvaktan

riksdagens avgörande. Det bör vara rimligt att regeringen skapar en in-

terimistisk organisation med uppdrag att fortsätta utredningsarbetet un-

der hösten.

Redovisningen ger en mer fullständig och färdig bild och beskriv-

ning av hur den nya högskolan i Malmö kommer att byggas upp än det första betänkandet. Ytterligare faktaunderlag har samlats in under våren

som visar att den utstakade färdriktningen ligger rätt. Det måste dock

finnas flexibilitet i planeringsarbetet, så att utrymme för successiva ges

justeringar i de överväganden och förslag som nu läggs fram vad gäller

såväl innehåll som organisatoriska förutsättningar.

Vid remissbehandlingen av kommitténs föregående betänkande

framhöll flera remissinstanser att den s.k. Malmömodellen för forsk-

ning borde analyseras mer ingående. I föreliggande betänkande har förtydliganden gjorts av modellens innebörd. Enligt kommitténs bedömning bör det vara en uppgift för den kommande organisationskommittén att i samarbete med utvecklingsgrupper för enskilda utbildningar samt

det nätverk som bör byggas upp för samverkan med näringsliv och organisationer att konkretisera inriktning och uppläggning av forskningsprojekt. Kommittén har inbjudit till diskussioner med företrädare för länssty-

relser och länsarbetsnämnder i Skåne, Skånestyrelsen samt kommuner

med högskoleutbildning rörande bl.a. vissa regionala bakgmndsfakta för det blivande storlänet. Ett samlat underlagsmaterial om Skåne som

region har kunnat sammanställas med hjälp av bl.a. de uppgifter som

nämnda organisationer har bidragit med. Detta presenteras huvudsakligen i bilaga 4. Kommittén har också deltagit i diskussioner med för utbildgrupper ningssamverkan i Skåne, bl.a. rörande EU:s inom strukturfonprogram

14 Kapitel 2

dema Växtkraft MÅL 4 för anställda och företag I diskussionerna

har frågan väckts om hur en uppbyggnad av kontakter och samverkan med näringsliv, kommuner m.fl. organisationer skall genomföras. En viktig del i det fortsatta arbetet blir att utveckla nätverk för samverkansforrner av olika slag och för skilda ändamål med kommuner, näringsliv, förvaltningar och övriga delar av arbetslivet, t.ex. arbetsmarknadens parter. Det är först när sådana kontakter har etablerats som en

mer ingående diskussion kan föras om enskilda utbildningars innehåll,

omfattning och uppläggning. Efter att den slutliga redovisningen överlämnats till regeringen är det angeläget att fortsätta arbetet med att utforma innehållet i grundut-

bildningen, att påbörja diskussioner rörande forskningens innehåll och

om organisatorisk hemvist för utbildningar vid Lunds universitet som idag är förlagda till Malmö.

l Programmet syftar till åstadkomma tydligt ökad förändringsbenägenhet och att en kompetensutveckling hos företag och anställda.

SOU 1996: 120 Kapitel 3 15

3 Skåne

Högskoleutbildningens roll i som region

1 Allmänt

Högskolan får en allt mer betydelsefull roll då kraven på kompetensnivå i arbetslivet skärps och strukturomvandlingen av yrkeslivet sker i ökande takt. Vid en hearing rubricerad Strategier för kunskapslyft och livslångt lärande i Rosenbad i januari i år redovisade professor Åke E. Andersson följande strukturella förändringar i arbetslivet:

Arbetskraftens fördelning på yrkessektorer vid olika tidpunkter

trend som kunnat skönjas i förändringen av yrkeslivet har förstärkts efter 1990 och utbildningskraven har förändrats. Utbildningar för den

tjänsteproducerande sektorn är dåligt utbyggda i Sverige. Det finns få

motsvarigheter till de Service Management Schools som finns t.ex. i USA. Enligt en sysselsättningsstudie som genomförts av OECD tillkom-

mer varje år ungefär tio procent arbetstillfällen med krav på högre

nya kvalifikationer, medan en lika stor andel arbetstillfällen med enklare arbetsinnehåll försvinner. Arbetskraftens tillskott med utav personer ny bildning är bara två till tre procent per år. Kompetensutveckling av personer som redan är i arbetskraften blir därför strategisk betydelse för av

att upprätthålla och utveckla kompetensen allt eftersom kraven ökar.

De strukturella förändringarna får i hög grad effekt för de mindre och medelstora företagens fortsatta verksamhet. Behovet av kompetensutveckling blir en fråga av yttersta vikt då konkurrensen hårdnar.

16 Kapitel 3 SOU 1996: 120

Skåne är starkt beroende av de mindre företagen och det blir en angelägenhet för den nya högskolan i Malmö att utveckla och erbjuda utbildningar som tillgodoser de mindre och medelstora företagens behov.

3.2 Skåne

Strukturomvandling i och utvecklingstendenser arbetsmarknaden

Under senare år har flera studier av strukturomvandlingen i det skånska

näringslivet genomförts uppdrag av länsstyrelserna i Skåne och någ-

kommunalförbund ra Skåne är idag en region med goda grundläggande förutsättningar för såväl näringslivet som invånarna. Malmöregionen liksom Stockholm och Göteborg bör ha en central roll i den nationella arbetsfördelningen

med kvalificerade funktioner inom de flesta näringsgrenar.

För en del forskningsintensiva industribranscher utgör Malmöregionen den hemmabas från vilken de hämtar betydande delar av sin konkurrenskraft. Trots detta har både produktions- och sysselsättningsutvecklingen i Skåne varit svag under de senaste decennierna i förhållande till förutsättningarna. Skälet härtill är bl.a. att näringslivet i Skåne fortfarande har sin tyngdpunkt i för svenska förhållanden relativt arbetsintensiv industri.

Det finns tydliga tecken på att Sveriges omvandling i riktning mot kvalificerad produktion pågår också i Skåne. Den regionala arbetsfördelningen fördjupas liksom på andra håll, och när forsknings- och ut-

vecklingsintensiv produktion allt mer förskjuts till storstadsregionema

och deras närhet även Malmöregionen. Även på övriga lokala

gynnas

arbetsmarknader i Skåne pågår en omvandling mot industriell produk-

tion med högre förädlingsvärde. Regionen har dock ännu inte uppnått den nödvändiga kritiska massa inom företagstjänster och andra kompetensområden som har avgörande betydelse för den internationella kon-

kurrenskraften. Hittills har utvecklingen inte heller kunnat helt kompen-

sera bortfallet inom de industribranscher drabbats strukturomsom av vandlingen. En fortsatt förnyelse krävs för att Skåne till fullo skall kun-

na utnyttja sina produktionsförutsättningar.

Antalet barn, ungdomar och äldre kommer att öka i Skåne. Därmed

kommer det att finnas ökande behov t.ex. barnomsorg, utbildning

av

2 Skåne Möjligheternas landskap, Tomas Ekberg, NUTEK-analys, Det tudelade kunskapssarnhället finns det även i Skåne, Lars-Olof Persson, FORA, - Malmöregionen hemmabas för internationell konkurrenskraft, Ola Jonsson - - Lars-Olof Olander, Inst. kulturgeografr och ek. geografi Lund.

1996: 120 Kapitel 3 17

SOU

vård. Inom handeln väntas pågående strukturförändringar fortsätta

och rationaliseringar följd. Frågan serviceverksamhetermed vissa som om utveckling sammanhänger emellertid inte bara med serviceundernas storlek också med den ekonomiska utvecklingen nationellt lagets utan och regionalt. På hittills kan den framtida arbetsmarknaden väntas samma sätt som motstridiga tendenser. En fortsatt strukturomvandling med neduppvisa branscher och tillväxt kvalificerad indu-

läggning av lågproduktiva av

förutsätter höjning arbetskraftens kompetens. Men efterfrågan stri en av

på högutbildad arbetskraft är låg inom stora delar av industrin. Inom

många traditionella industrier och särskilt vid mindre företag finns det

reserverad hållning till högskoleutbildad arbetskraft och en före-

en ställning erforderlig kompetens bättre och billigare förvärvas om att Utbildningssystemet tycks inte anpassat till dessa föreannat sätt. vara behov, och det är angelägen uppgift för ny högskola i Malmö tags en en

finna lämpliga former för att stödja sådan kompetensutveckling.

att Både strukturomvandlingen och andra krafter i samhället verkar

också i riktning ökade kunskapsmässiga och sociala skillnader på

mot arbetsmarknaden. Skillnaderna ökar såväl inom mellan regionerna. som motverka denna utveckling krävs både utbildnings- och en För att en

arbetsmarknadspolitik kvalificerar större del av befolkningen

som en

för de krav kunskapssamhället medför.

nya som

3.3 Kompetensbehov

Länsarbetsnämndema i Skåne bedömer att det finns behov av fler hög-

skoleutbildade inom alla områden. Det år därför angeläget att den nya

högskolan förutom grundläggande högskoleutbildning av främst yngre människor även satsar på kompetensutveckling av redan yrkesverksam-

ma.

Även under perioder med hög arbetslöshet förekommer det en betydande omsättning på arbetsmarknaden med lediga platser som följd. I Skåne nyanmäldes 25 500 lediga platser under perioden juli 1995

- 1996. Flest lediga platser fanns inom sjuk- och socialvård 4 800, mars 3 300, kommersiellt arbete 2 500, kontor och administration service 2 500 och skolan 2 500.

18 Kapitel 3 SOU 1996: 120

Nyanmälda platser i Skåne juli 1995 1996 - mars Yrkesområde antal platser Tekniskt m.m. 1 263

Pedagogiskt 2 519 Joumalistiskt, konstnärligt 513

m.m. Hälso- 0 sjukvård, socialt 4 766 Administrativt, kameralt och kontorstekniskt 2 499 Kommersiellt 2 537 Lantbruk, skog och fiske 769 Transport och kommunikationer 1 971 Verkstadsarbete l 601

Övrig tillverkning l 532

Bygg- och anläggningsverksamhet

1 089 Stuveri, lager och diversearbete 1 213 Servicearbete 3 277 Totalt 25 549

Källa: länsarbetsnämnderna

Följande beskrivning kompetensbehov i samhället hämtat

av är från

länsarbetsnämnder och länsstyrelser i Skåne Den utgör inte någon hel-

täckande analys och de exempel nämns i det följande som gäller både privat och offentlig sektor.

Länsstyrelserna analyserar fortlöpande den regionala utvecklingen

och möjligheterna att påverka denna. Arbetet bedrivs i samverkan med företrädare för fackliga organisationer,

företagsorganisationer, utbild-

ningsanordnare m.fl. Under 1996 har

länsstyrelserna särskilt arbetat

med regionala planer för "MÅL 4"-stöd som skall stärka regionemas

växtkraft och förhindra utslagning riskerar

av grupper som att påverkas

negativt av strukturomvandling. Fyra områden pekas

ut som särskilt

viktiga för kompetensutvecklingen inom alla områden arbets-

av och

näringsliv, nämligen internationalisering, miljö och kvalitet,

infor-

mationsteknologi samt arbetsorganisation.

Som en följd av att allt fler verksamheter intemationaliseras ökar be-

hovet av språkkunskaper, kunskaper om export, import och intemationell marknadsföring liksom kunskaper

om regler och principer för han-

deln inom EU. Dessutom ökar efterfrågan på personal har kunska-

som per om Sveriges och andra länders kultur och och vanor som kan hantera de problem som inte sällan uppstår i samband med kontakter och samarbete med organisationer och i andra personer länder inom och utom Europa.

Kapitel 3 19 SOU 1996: 120

miljöanpassad och resurssnål produktion ökar och mil-

Kraven en också konkurrensmedel. Internationellt

jövänlig verksamhet utgör ett

standardiserade certifieringssystem ökar även i andra avseenden kraven och tjänster. Utbildningar analys-, styr- och kontrollpå produkter om miljö- och kvalitetsområdena blir därför allt aktuella. system på mer informationstekniken medför både möjligheter och nya Den nya nya

arbetslivet. Informationstekniken erbjuder företag och

utmaningar för

upprätthålla kontakter, inhämta inforandra organisationer nya sätt att

marknader och göra affärer. Inom överblickbar mation, bearbeta också kunskap IT-teknik och förmåga att hantera framtid kommer om

krävas personal inom praktiskt taget alla verksam- IT-hjälpmedel att av

utbildningsinsatser detta område är nödvändiga.

heter. Betydande område med hög prioritet för kompetensutvecklingen i

Ett fjärde små och medelstora företag

regionen är organisationsområdet. När som

teknik, går in verksamhetsområden och bearbetar anammat ny nya marknader blir resultatet ofta större organisation. Kunskaper om nya en

organisationsutveckling och ledarskap får då ökad betydelse, var-

t.ex. utbildningsinsatser dessa områden bedöms väsentliga. för vara

andra utbildningsområden regionala företrädare framhål-

Bland som viktiga kan nämnas livsmedels- och läkemedelsområdena, maler som

och reglerteknik, robotteknik, tekniska system och risk-

teriallära, styrhantering, ekonomi och marknadsföring för tekniker samt vidareut-

för jordbrukare bl.a. naturresurshushållning och affärsut-

bildning om veckling. För möjliggöra tillräcklig tillströmning till högre utatt en inom naturvetenskap och teknik behöver även lärare i dessa bildningar ämnen utbildas. forskningen vid Malmöhögskolan betonar vikten Beträffande man denna till begränsat antal teman allmänt intresav att koncentrera ett av

öka möjligheterna till samarbete med näringslivet. Om hög-

se för att

samla sin forskning till projektområden med både bredd och

skolan kan

bör det finnas goda möjligheter att intressera näringsliv och orga-

djup nisationer även för finansiell medverkan.

SOU 1996: 120 Kapitel 4 21

4 Grundutbildningens inriktning och

dimensionering

1 Sammanfattning

4.1.1 Övergripande struktur

Högskolan i Malmö skall självfallet, i likhet med övriga högskolor i landet, nationell och riksrekryterande etableras med beaktanvara men särskilda förhållanden, möjligheter, behov och förutsättningar de av de Malmö och Skåne har. Den principiella struktur för den nya högsom skolan beskrivs i det följande har utarbetats mot den bakgrunden som och kommer att ge verksamheten dess speciella profil. Utbildningen skall tillämpningsinriktad med sikte på att bidra vara till lösningar aktuella samhällsproblem. Det betyder att stor del av av både utbildning och forskning bör tvärvetenskaplig eller mångvara av vetenskaplig karaktär. Högskolan föreslås därför byggas upp efter icke traditionellt mönster. I stället skall s.k. schoolmodell för organisation en tillämpas, dvs. organisation där verksamheter i någon mening en som har inriktning samlas i en avdelning/enhet. Den grundläggande samma utbildningen föreslås samlas inom ett antal schools. Förutom de utbildningsområden som redovisas i det följande finns områden för både utbildning och forskning bör utgöra profilnågra som områden för högskolan. Dessa områden skär tvärs över samtliga schools där de bör ingå i varierande utsträckning. Utbildningen inom samtliga schools skall studenterna grundläggande kunskaper inom ge profilornråden inte minst viktigt blir att bivart och ett av dessa men bringa studenterna ett förhållningssätt till kärnfrågan inom respektive profilområde, vilket kan bli till nytta i kommande arbetsliv.

22 Kapitel 4 SOU 1996: 120

Ett profilområde är utbildning inom det multikulturella

området och migrationsområdet, i det följande benämnt IMER-området

Frågor kring segration, migration, etniska mångfald och kultur bör

gruppers ut-

göra inslag i utbildningen inom detta område Ett annat profilområde är Europakunskap. EU-medlemskap, närhet till kontinenten, den kommande Öresundsförbindelsen

och det redan ut-

ökade samarbetet i Öresundsregionen är förändringar har bidragit

som

till att sätta Europafrågoma i fokus, särskilt i Malmö

och övriga Skåne.

Utbildningens innehåll och uppläggning inom detta område

har ännu inte diskuterats ingående. Detta blir angelägen mer en uppgift i det fort-

satta planeringsarbetet. Europakunskap kommer troligen efterfrågas

att i allt större utsträckning inom olika

grundutbildningar och som på-

byggnadsutbildningar.

Ett tredje profilområde bör utgöras utbildning med inriktning

av mot

natur- och resurshushållning. Det är väsentligt studenter

att oavsett ut-

bildningens inriktning eller omfattning får insikter i miljöns

och naturresursemas betydelse inom samtliga samhällssektorer. Området natur-

och resurshushållning är förutom profilområde

ett även ett schoolom-

råde föreslås för fullständiga som svara utbildningar förlagda till den

organisatoriska enhet området utgör. som

En del i Malmöhögskolans profil är väl utvecklat samarbete

ett med näringsliv och organisationer och sådan anpassning

av utbildningsutbu-

det till behov i omgivande samhälle denna samverkan förväntas lesom da till. Kommittén föreslår att denna verksamhet samordnas av ett

Centrum för kompetensutveckling, därmed får

som en nyckelroll av strategisk betydelse i högskolan. På sätt för området samma som avses

för natur- och resurshushållning föreslås Centrum för kompetensutveckling utgöra en egen organisatorisk enhet, school, där

sam-

manhängande utbildningar och fristående kurser olika slag kan

av erbjudas.

Det sista profilornrådet, jämställdhetsfrågor och genuskunskap, bör

vara en naturlig del av högskolans hela verksamhet. Den högre utbild-

ningen och forskningen präglas idag bristande jämställdhet

av mellan könen, som visar sig såväl i traditionell hierarki

en som i uppdelningen

i kvinno- och mansdominerade ämnesområden. Högskolan i Malmö bör sträva efter att redan från början uppnå jämn

en könsfördelning bland

såväl olika kategorier lärare studenter av som inom samtliga ämnes-

områden. Högskolans lärare bör bibringas grundläggande

jämställdhets-

och genuskunskap samt förmåga att lägga ett könsperspektiv på olika aspekter av undervisningen. Inom samtliga schools bör utbildningen in-

3 IMER Internationell Migration och Etniska Relationer

Kapitel 4 23 SOU 1996: 120

nehålla där det aktuella ämnet analyseras utifrån ett genuspermoment spektiv.

Utbildning på IMER-området, Europafrågor, natur- och resurshus-

hållning, samverkan med omgivande samhälle, jämställdhetsfrågor och

därmed det de spänner tvärs över hög-

genuskunskap har gemensamt att

skolans verksamhet. De är frågor stor betydelse för verksamheten av

och måste tydligt genomslag alla områden. Det blir en ange-

ges ett lägen uppgift i det fortsatta utredningsarbetet att närmare klargöra hur

detta skall genomföras både till innehåll och organisatoriskt. För Centrum för kompetensutveckling föreslår kommittén hur verkkan drivas och vad gäller utbildning IMER-området anser

samheten kommittén den bör samlas inom organisatorisk ram. Beträffande att en

utbildning och forskning kring Europafrågor återstår att diskutera såväl innehåll och inriktning den organisatoriska formen. Ytterligare

som

konkretiseringar behöver också göras vad gäller jämställdhetsfrågoma

och genuskunskaper. Relationen mellan de nämnda profilområdena inom högskolan och

de områden för utbildning, schools, redovisas i det följande, kan som åskådliggöras schematiskt sätt i förenklad form beskriver hur ett som

profilområdena skär tvärs över övriga utbildningsornråden, dvs. de som

inte utgör profilornråde det slag som diskuterats.

av

Internationell migration och etniska relationer

i

genuskunskap

24 Kapitel 4

Arbetsgruppema har inte annat än i enstaka fall hunnit med i sina

att

förslag till utbildningsbeskrivningar för respektive område arbeta

in förslag till hur respektive proñlomrâde skall beaktas inom området. I de fall där så skett framgår rubriktexten avsnittet av att rör ett s.k. proñlområde.

Utbildningens dimensionering i detta betänkande i platser. En

anges

plats motsvarar begreppet helårsstudent i det resurstilldelningssystem

som gäller sedan 1993.

Grundläggande utbildning

I kommitténs tidigare betänkande skisserades en sammanlagd omfatt-

ning högskoleutbildningen i Malmö drygt

av om 14 000 platser i utbyggt skick, vilket innebär 8 500 tillkommande platser. Det fortsatta

planeringsarbetet har inneburit att denna volym utökats till cirka 9 000

nya platser.

Förslaget innebär därmed att det vid den högskolan skall finnas

nya 9 000 platser utöver de för närvarande finns i Malmö. som En utbygg-

nad av den omfattningen kan inte genomföras några få år

utan måste

ske i en realistisk takt. Kommitténs bedömning

är att uppbyggnaden bör

ske med cirka 3 000 platser för och de budgetperiodema

var en av tre 1997-1999, 2000-2002 samt 2003-2005.

Samtliga tillkommande platser för den grundläggande utbildningen skall enligt de förutsättningar kommittén arbetat

med höra till den nya högskolan i Malmö.

Verksamheten bör enligt kommittén fördela sig på de olika utbild-

ningsornrådena, schools, vilka några även utgör profilområden,

av enligt följande tabell. I området Hälsa och samhälle

är Vårdhögskolans i Malmö samt medicinska och odontologiska fakultetemas

utbildningar i Malmö inkluderade.

Hur platserna under varje budgetperiod skall fördelas

mellan de oli-

ka områdena för utbildning blir fråga för den fortsatta en planeringen. Ett planeringsunderlag måste färdigt innan

vara ett program för en arki-

tekttävling om högskolebyggnadema kan formuleras, vilket bör

göras i början 1997. av

SOU 1996: 120 Kapitel 4 25

Antal platser i Malmö

School/prolilområde för utbildning 1994/95 Utbyggt år 2005

Lunds univer. 0. Malmö högskola o. Vårdhögskolan Lunds univ.

School utbildningsområde:

Teknik och ekonomi TE 800 4 000 Lärarutbildning L 3 200 4 000 Hälsa och samhälle HS 1 250 2 370 Konst och kommunikation KK 5 10 810 *

School och profilområde:

med oförändrad organisatorisk hemvist för befintliga statliga utbildningar i ett inledningsskede inklusive basåret * tillkommande platser främst utbildning inom kommunikationsavser området.

Sedan det föregående betänkandet lämnades har arbetsgrupp för en

vart och ett av följande utbildningsområden inrättats. Arbetsgruppernas

uppgift har varit att ytterligare konkretisera de förslag till utbildningar

som redovisades i föregående betänkande.

teknik och ekonomi lärarutbildning hälsa och samhälle konst och kommunikation

centrum för kompetensutveckling

multikulturella frågor och migrationsfrågor. Dessutom har arbetsgrupp haft i uppdrag att utveckla en infraen struktur IT-området inom högskolan och via högskolans IT-verksamhet skapa kontakter ut i samhället. För området natur- och reurshushållning återstår arbetet med att på motsvarande sätt identifiera utbildningsbehov och utbildningsinriktningar med utgångspunkt i de övergripande syften föreslås för detta område. som Arbetsgrupperna har givits anvisningar för sitt arbete bilaga 6 och arbete samordnats och koordinerats genom att ordförandena gruppemas i träffats regelbundet under ledning experten i kommittén, grupperna av professor Jan S. Nilsson. Arbetet i grupperna skall betraktas som ett led i en process som successivt bör leda till ett allt mer konkretiserat förslag vad gäller den grundläggande utbildningen. Den redovisning förslag görs i fölav som

26 Kapitel 4

jande avsnitt är baserad på ett omfattande underlag utarbetats som av

arbetsgruppema.

Mot bakgrund av de intentioner skisserades i det första betänsom

kandet har arbetsgruppema funnit infallsvinklar för respektive utbild-

ningsornråde så att varje område har fått tydlig profil. Därmed en ges en

betydligt klarare bild av högskolans planerade verksamhet i detta betän-

kande. Vissa överlappningar och frågor samordningskaraktär röranav

de utbildningsinriktningar förekommer i den beskrivning varje

av ut-

bildningsområde som följer. Dessa frågor kommer att hanteras i det

fortsatta arbetet.

Utbildningens inriktning

Kommittén vill framhålla betydelsen att all utbildningsplanering

av sker i nära samverkan med det omgivande samhället. Detta innebär olika former för samverkan beroende på verksamhetens karaktär och in-

riktning men skall tolkas som en klart uttalad ambition att verksamhets-

planeringen genomförs i samverkan med både blivande studenter och utbildningens avnämare. Inom området Teknik och ekonomi föreslås utbildningar spänsom

ner över ett brett område både vad gäller inriktning och nivå. Förslaget innebär ett system i vilket det blir möjligt påbyggnad och vi-

att genom

dareutbildning finna vägar som från högskoleingenjörsutbildning eller

motsvarande utbildning leder till civilingenjörs- och magisterexamen.

Huvuddelen utbildningsplatserna dock högskoleingenjörsut-

av avser

bildning. Någon renodlad ekonomiutbildning föreslås inte. Med den föreslagna profileringen blir det nödvändigt att etablera forsk-

en

ningsöverbyggnad och forskarutbildning för ett begränsat antal in-

riktningar inom området.

För Lärarutbildningen föreslås bl.a. antal platser

att ett stort avsätts för en försöksverksamhet med alternativt utformad grundskollärarutbildning. Lärarutbildningen har varit föremål för översyn inom en ut-

bildningsdepartementet, Lärarutbildning i förändring Ds 1996: 16. Regeringens ställningstaganden mot bakgrund den översynen bör

av ge

vägledning för hur lärarutbildningen skall utformas i framtiden. En viktig förutsättning för att lärarutbildningen skall ha goda förutsättningar

att utvecklas är satsning görs inom relevanta forskningsområden. att en Området Hälsa och samhälle innehåller enligt kommitténs förslag ett brett utbildningsutbud. Kommittén har gjort bedömningen att Vårdhögskolans i Malmö utbildningar bör införlivas med den statliga hög-

skolan och haft detta som utgångspunkt för planeringen. Detta har bi-

dragit till den stora bredden i det föreslagna utbildningsutbudet. Utbild-

SOU 1996: 120 Kapitel 4 27

ningar inom bl.a. hälsopedagogik, folkhälsovetenskap, omvårdnad samt

handikapp- och rehabiliteringsområdet ger det samlade förslaget en klar hälsoprofilering, vilket också gäller den föreslagna forskningsverksam-

heten. Inom området Konst och kommunikation föreslås utbildningar som

syftar till att skapa ett unikt utbildningsutbud inom kommunikationsom-

rådet i vid mening med inriktningar förmodas vara av stort intresse som

på ZOOO-talet. Utgångspunktema är mångvetenskaplighet och sam-

verkan med näringslivet. Förslaget innebär att ett Malmö Media Center ett center för design informationsteknologiska media inrättas. - av -

Vid centret skall bedrivas grundläggande högskoleutbildning med sikte på såväl kandidat- magisterexamen och påbyggnadsutbildning.

som Även forskarutbildning samt forskning och utvecklingsarbete inom områdena design och kommunikation med inriktning virtuella mot nya och interaktiva informationsteknologiska media bör etableras. Verksamheten skall läggas upp så att estetiska, tekniska och beteendevetenskapliga infallsvinklar och kompetenser kombineras.

Centrum för kompetensutveckling kan enligt kommitténs bedömning

bli den enhet inom högskolan står för det gemensamma kontaktnäsom tet mot näringsliv, kommuner och övriga arbetslivet. Centret skall svara för att sådan fortbildning och vidareutbildning som innebär kompetensutveckling för arbetslivets olika områden anordnas inom olika schools. De viktigaste intentionerna med centrets verksamhet bör vara att vidga rekryteringen och mindre studievana och att samverka av nya grupper med omgivande samhälle.

Multikulturella frågor och migrationsjiågor skall utgöra inslag i ut-

bildningsplaneringen och uppläggningen av utbildningen inom hela

högskolan. Kommittén att det s.k. IMER-området internationell

menar

migration och etniska relationer bör ges en organisationsform inom

högskolan skapar förutsättningar för att området sikt kan göras som till ett särskilt ämne inom forskarutbildningen. Utbildningsinsatser inom området kan dels vara ämnesspecifika för respektive utbildningsområde, dels allmänna och rikta sig till alla studerande.

En särskild arbetsgrupp har analyserat frågan om utveckling av en

infrastruktur för IT -områdetinom högskolan och ut mot den närmaste

omgivningen, t.ex. kommuner och företag. Kommitténs förslag innebär

kraftfull satsning på ny teknologi i en infrastrukturell uppbyggnad.

en En förutsättning för att förslaget skall kunna genomföras är att samtliga

studenter och lärare får tillgång till datorer.

KapiteI4 i

4.2 Teknik och ekonomi

Utgångspunkter för förslaget

Högskolan i Malmö föreslås ligga i region inrymmer ett antal en som internationella företag med kvalificerad teknikprofil. Detta förhållande, liksom närheten till såväl Lunds universitet Köpenhamn med dess som

universitet och högskolor samt industrier, möjliggör skapandet ett lä-

av rosäte som i samspel med sin omvärld kan erbjuda utbildnings- och

forskningsmöjligheter som bör kunna vara attraktiva för såväl svenska

som utländska forskare och studenter. Samspelet mellan högskolan och det omgivande näringslivet måste vara en styrkefaktor för båda parter. Näringslivet skall inte bara vara en mottagande part som får tillgång till forskningsresultat och välutbildad arbetskraft. I lika hög grad gäller att de branscher och företag i regionen som är internationellt framgångsrika och kvalificerade bildar basen för

en vital utbildning och forskning har förutsättning att bli ledande i

som

ett internationellt perspektiv. Det är därför viktigt att det regionala nä-

ringslivets karakteristika analyseras, så att högskolan kan utnyttja de styrkefaktorer, som närheten till näringslivet ger.

Följande utgångspunkter bör gälla för utbildningsplaneringen:

0 Utbildningarna skall vara bra för regionen och för hela landet. Utbildningarna skall vara sådana inte förekommer vid andra som högskolor i Sverige eller sådana där det idag råder underkapacitet.

0 Utbildningsutbudet skall i första hand komplettera Lunds universi-

tets utbildningsutbud så att ett från regionalt perspektiv allsidigt mer utbildningsutbud erhålles. 0 I syfte att bredda rekryteringen skall utbildningar kan tänkas som

attrahera nya studerandegrupper ingå, dock utan kompromisser vad gäller utbildningskvaliteten. Det är viktigt att Malmöhögskolan

ger en utbildning som kvalitetsmässigt väl kan mäta sig med den som erbjuds i övriga landet. Entreprenörskap föreslås bli ett centralt inslag för högskolan i Mal-

mö och ett av dess kännetecken. Entreprenörskap bör under-

genomsyra visningsmetodiken och förstärkas undervisning i entreprenörsregenom laterade ämnen såsom utvecklingsmetodik, marknadsutveckling, företagande m.m. Entreprenörskapet bildar en naturlig länk till det regionala näringslivet och bör stödjas med möjligheter till etablering av företag i högskolans närhet.

SOU 1996: 120 Kapitel 4 29

Mot den bakgrunden föreslår kommittén en blandning längre utav

bildningar, för vilka en kunskapsuppbyggnad blir möjlig att

genom egna fasta forskningsresurser avsätts för dessa inriktningar, samt kortare

utbildningar vars forskningsanknytning får lösas med andra medel än

genom riktade forskningsresurser. Ett sådant arrangemang skulle ge möjligheter att bygga upp spetskompetenser inom vissa områden, medan andra i stor utsträckning blir avhängiga av forskningsresurser i regionen.

De utbildningar som föreslås representerar ett spektrum där några

utbildningar har stor tyngd inom teknik-området medan andra har relativt stora inslag av ekonomi. Kommittén föreslår bl.a. ett längre utpar bildningar med stark teknikprofil, medan någon renodlad ekonomiutbildning inte diskuteras. I förslaget ingår en del längre utbildningar skall leda till civilinsom genjörs- eller magisterexamen, samt ett stort antal högskoleingenjörsutbildningar med olika inriktningar. Ett flertal de kan sannolikt av senare byggas upp med bas med specialisering under den en gemensam senare delen av studierna.

Ãmnesmässigt kan de föreslagna utbildningarna i ett antal

grupperas större block: det medicinskt-tekniskt-ekonomiska området, energiornrå-

det, miljÖ-naturresurshushållning, informationsteknologi, bebyggelseutveckling samt kombinationsutbildningar med teknik bas. Vid sidan

som om dessa block kan också ett antal fristående utbildningar etamer bleras.

4.2.2 Medicinskt-tekniskt-ekonomiska området

Medicinsk teknik: Den medicinsk-tekniska industrin är livskraftig och har i ett nationellt perspektiv en tyngdpunkt inom regionen. Det är till stora delar fråga om högteknologisk industri där behovet väl utbildad av arbetskraft kommer att öka. En längre utbildning föreslås inom om-

rådet. Eventuellt bör också en högskoleingenjörsutbildning inrättas. Det är viktigt att en forskningsöverbyggnad relativt stor omfatt-

av ning etableras på det medicinsk-tekniska området. Samverkan mellan

medicinsk och teknisk forskning inom Malmö-Lund-Köpenhamnregio-

nen bör kunna ge en intressant kompetensprofil. En satsning på detta område förutsätter en fast organisation för forskning och ambition en att nå internationell spetskompetens. Medicinsk teknik ekonomi: Sambandet mellan medicinsk teknik och ekonomi blir alltmer uppenbart då samhällets resursutnyttjande skall optimeras. Kommittén föreslår utbildning magistemivå. en

30 Kapitel 4 SOU 1996: 120

Management inom sjukvården: I takt med att allt mer avancerad utrustning introduceras inom sjukvården ökar behovet av personal som har kunskaper att sköta denna. Utbildning med denna inriktning inom för ett FN-universitet har relativt nyligen utretts. Remissbehandramen lingen gav dock inte stöd för inrättande av ett FN-universitet. Kommittén gör därför den bedömningen att en noggrann analys bör göras rörande behov av utbildning inom området.

4.2.3 Energiområdet

Frågor som på olika sätt är relaterade till energi i vid bemärkelse blir alltmer centrala för samhällets utveckling. En sammanhållen organisa-

tion för utbildning kring energifrågor är önskvärd, där någon eller några

specialitetema energiproduktion, energieffektivsering, förnyelsebar av

energi, batteriteknik, energiöverföring m.m. borde kunna ingå i utbildningsutbudet. I det fortsatta utredningsarbetet bör frågan om lämplig in-

riktning analyseras ingående. Utbildningen bör inriktas mot såväl civilingenjörs- 120-poängs högskoleingenjörsutbildning. Även forsom skarutbildning bör kunna erbjudas. I det sammanhanget är det lämpligt att också undersöka om någon inriktning inom energiområdet kan utgöra de forskningsinriktningar som bör etableras inom tekniken av ekonomiornrådet. För att denna satsning skall bli av hög kvalitet krävs att särskilda forskningsresurser avsätts. Ambitionen måste vara att uppnå intematio-

nell spetskompetens inom en tioårsperiod.

4.2.4 Natur- och

resurshushållning - ett profilområde

Energifrågoma kommer i framtidens samhälle i stor utsträckning att va-

ra sammanlänkade med frågor rörande miljö- och naturresurshushåll-

ning. För att förverkliga ambitionen om ett samhälle som bygger på en

hållbar utveckling krävs att frågor rörande miljö samt natur- och resurs-

hushållning kommer mycket mer i fokus än för närvarande. Detta gäller såväl lokalt som regionalt, nationellt och globalt. Den rena miljöteknikbaserade industrin är och kommer sannolikt att förbli relativt liten, medan ett miljötänkande alltmer kommer att genomsyra den traditionella tekniska näringen "miljödriven teknikutveckling. Det är således viktigt att utbilda civilingenjörer, högskoleingenjörer och civil-

SOU 1996: 120 Kapitel 4 31

ekonomer med kombinationer traditionella kunskapsområden, miljö, av

ekologi samt natur- och resurshushållning.

Inom området föreslås att eller flera längre utbildningar samt en en

högskoleingenjörsutbildning i natur- och resurshushållning erbjuds. För

att genomföra detta rationellt och med hög kvalitet bör samarbete med

Lunds universitet etableras. I det fortsatta utredningsarbetet kommer

ut-

bildningar med denna inriktning även att behandlas inom för

ramen om-

rådet Natur- och resurshushållning.

Informationsteknologi

Behovet av personer med högskoleutbildning inom det informationstek-

nologiska IT området är stort. Informationsområdet överlappar också flera av de andra utbildningsområdena. Nedanstående förslag till utbild-

ningsinriktningar får därför ses som preliminära och kräver närmagZOre

analys:

0 Kommunikationsteknologi: Med IT-utvecklingen öppnas möjlighe-

ter att utveckla tillämpningar för t.ex. upplevelseindustrin reklam, film, spel m.m, utbildningsområdet och tjänster i telenätet. En utbildning inom detta område bör tvärvetenskaplig kompetensge en

profil och baseras på bl.a. tekniska, humanistiska och kulturella

komponenter. Programvaruutvecklare.

IT-multimedia: 120-poängs högskoleingenjörsutbildning. Scentekniker: l20-poängs högskoleingenjörsutbildning. Detta är

ingen ren IT-utbildning, kommer att kunna innefatta stora inmen slag av informationsteknik. Tanken är att stödja den växande musik-

industrin i Sverige med en utbildning inriktad mot ljud-/ljussättning

m.m. En liknande utbildning finns vid högskolan i Luleå.

Bebyggelseutveckling

Byggnadsbeståndet i Sverige representerar oerhört värden stora som behöver förvaltas och utvecklas med stöd goda kunskaper den av om befintliga bebyggelsens kvalitativa egenskaper och brister. Underhållsfrågor, förnyelse- och ombyggnadsbehov, problem med inomhusklimat m.m. har föranlett ett antal propåer utbildningar inom detta om nya område. Synsättet på området tenderar också att utvecklas från passivt förvaltande byggnader tekniska produkter till aktiv förnyelseav som

verksamhet med tjänster och serviceåtaganden bas. Förvaltning

som av

32 Kapitel 4

den byggda miljön kan utvecklas till ett utbildnings- och forskningsområde dignitet byggande. Området måste ges en tvärveav samma som tenskaplig inriktning, genom humanistiska och samhällsvetensom skapliga inslag beaktar att bebyggelsen har kulturella och sociala aspekter.

Nuvarande utbildningar för arkitekter och byggnadsingenjörer utgår från nybyggandet huvuduppgiften. Befintlig förvaltningsutbildning

som är ensidigt inriktad ekonomi och teknik. Befintlig byggnadsantikvarisk och restaureringsteknisk utbildning är inriktad på kvalificerad kulturhistorisk bebyggelse. Nu gäller uppgiften förvaltning och utveckling samtidens stora vardagliga byggnadsmassa. av

Följande kvalificerade specialinriktningar kan mot den bakgrunden tänkas ingå i detta programområde:

Kvalificerade utbildningar inriktade mot förvaltning och förnyelse Inredningsarkitekter Stads- och landskapsplanerare med inriktning mot förnyelse

Byggnadsingenjör med inriktning mot ombyggnad. Fastighetsförvaltningsingenjör

Installationsingenjör Teknik och ekonomi i byggprocessen Miljöanpassat byggande Kommunal teknik

Byggmaterial.

Det finns dessutom ett flertal förslag från arkitektursektionen vid Lunds tekniska högskola avseende fortbildning och vidareutbildning inom arkitekturområdet. Dessa utbildningsinitiativ bör samordnas med de förslag finns förtecknade ovan. som

4.2.7 Kombinationsutbildningar med teknik som bas

C ivilingenjörs-/magisterutbildning med inriktning mot teknik och eko-

nomi: En längre utbildning föreslås inom området industriell ekonomi.

utbildning kan påbyggnadsutbildning till såväl

Dear av denna utgöra tekniska ekonomiska utbildningar. Utbildningar med denna inriktsom ning finns vid Linköpings universitet samt vid Chalmers tekniska högskola AB och Kungl. Tekniska högskolan och de har sin teknikbas inom maskinteknik. Högskolan i Malmö skulle kunna utveckla kombinationsutbildningar med teknikbas inom t ex:

Kemi livsmedel och läkemedel

0 Bygg-, arkitekt- och fastighetsområdet

0 Elektro IT- och energiområdena

Medicinsk teknik. 0

SOU 1996: 120 Kapitel 4 33

Inom varje område bör högskolan bygga upp kompletterande utbildningar på olika nivåer. Inom respektive område bör det också finnas en

direkt väg till utbildningen civilingenjörs-/magistemivån. Genom att anpassa utbildningsnivåema till varandra kan man utforma ett system

liknande det tillämpas av vissa tekniska högskolor i Frankrike. Utsom bildningen till civilingenjör/magister skulle bestå av två delar. De första tre åren är decentraliserade, vilket betyder att utöver högskolan i Malmö kan även andra högskolor i regionen svara för denna del. De sista två åren är en fördjupning speciellt utformad för att komplettera högskoleingenjörsdelen. Jämfört med den traditionella civilingenjörsutbildningen, är utformad främst för studerande kommer direkt från som som gymnasieskolan, skulle högskolan kunna erbjuda en utbildning som är bättre anpassad till andra kategorier studerande. Produkt- och ajfärsidéutveckling: En utbildning föreslås i metoder för att bedriva effektivt utvecklingsarbete där den tekniska utvecklingen produkter integreras med utvecklingen inom andra områden såsom av finansiering, marknadsintroduktion, riskanalys, företagande m.m.

Designutbildning med inriktning mot produktformgivning: En designutbildning, som fokuserar på området produktfonngivning, har dis-

kuterats i kommittén. En sådan designutbildning skulle kunna bidra till Malmöhögskolans profil vad gäller att stödja regionens näringsliv och i synnerhet småföretag och utvecklingsföretag med kunskaper i entreprenörskap och med utvecklingsbara affärs- och produktidéer. Utbildningen är mångvetenskaplig och spänner över följande kunskapsområden: funktion ergonomi m.m., teknik konstruktion, produktion

m.m., miljö resurshushållning, återvinning m.m., estetik konst, kul-

tur m.m.. Den fortsatta planeringen får visa hur en utbildning med denna inriktning skulle kunna utfonnas. Integrerat produkt- och systemstöd: Produkter i det moderna samhället blir allt mer komplexa, och de ingår också i allt större utsträckning i komplicerade konstruktioner, system och processer. Kostnaderna för reparation och underhåll, utbildning av operatörer, dokumentation om systemens delar och samverkan, förändringar, driftförhållanden och fel blir ökande faktor i den totala kostnadsbilden. Det blir allt viktien gare att ha en effektiv teknik för intregration av underhålls- och stödfunktioner i projekteringen av komponenter och system. Det är angeläget att utbildningsinsatser inom det tekniska området inkluderar kun-

skaper på detta område. Det fortsatta utredningsarbetet bör närmare

analysera på vilket sätt detta kan åstadkommas.

Teknisk systemförsäljning kan erbjudas som en påbyggnad på tek-

nisk grundutbildning eller som en fristående utbildning. En stor del av dem utbildats till civilingenjörer arbetar som försäljare av tekniska som

2 16-1013

34 Kapitel 4 SOU 1996: 120

system. Detta är en ytterst viktig funktion men försummas ofta i utbild-

ningen.

Teknisk information och dokumentation: Påbyggnadsutbildning

som

ger kommunikations- och mediekunskaper för tekniker arbetar med

som dokumentation av och information tekniska produkter och system om såsom patent, avtal, manualer, skötselinstruktioner, bruksanvisningar m.m..

Säkerhet och riskbedömning: Utbildning de allt större risknivåer

om

som följer med stora tekniska system med utgångspunkt från relationen teknik-människa-miljö. Risk och försäkring: Utbildning på magistemivå med risktekniska, ekonomiska, försäkringstekniska och juridiska aspekter på

processer och system.

Optimering av industriella produktionssystem: Påbyggnadskurser

om metodik för att planera produktionssystem så att de blir ergonomiskt

riktiga och hälsorisker förebyggs. Ett forskningssamarbete området

har nyligen inletts mellan Arbetslivsinstitutet, Chlmers tekniska högskola AB och Lunds universitet.

Internationell handel samt Ekonomi för små och medelstora företag är ytterligare exempel på inriktningar inom teknik-ekonomiområdet,

vilka bör bli föremål för fortsatt utredning.

T urism-ekonomi: Turism är en växande näringsgren och ett nyckelområde för Skåne. Där finns ett klart behov högre utbildning inom

av

turism med inriktning mot marknadsföring, ekonomi och samhällspla-

nering. Särskild uppmärksamhet bör i detta sammanhang också ägnas invandrares möjligheter att delta i svensk och internationell turismutveckling.

Transport- och trafikteknik: 120-poängs högskoleingenjörsutbild-

ning med gemensam bas och specialisering mot trañk- respektive transportteknik ingår i förslaget.

Forskningsanknytning av teknisk utbildning

Kommittén kan konstatera att en förutsättning för att genomföra försla-

gen vad gäller grundläggande utbildning inom området Teknik och eko-

nomi är att resurser avsätts för forskning och forskarutbildning inom några områden redan i inledningsskedet av högskolans uppbyggnad.

Det utbildningsutbud som skisserats för området omfattar både läng-

re och kortare utbildningar. Utbildningama måste ha hög kvalitet och

kunna mäta sig med motsvarande utbildningar vid andra lärosäten, nationellt såväl som internationellt. Detta innebär bland annat att det för

flertalet utbildningar, särskilt längre sådana, måste finnas direkt

en

SOU 1996: 120 Kapitel 4 35

forskningsanknytning genom att flertalet lärare ges möjlighet att aktivt

delta i forskning och utvecklingsarbete vid Malmöhögskolan eller när-

liggande universitet eller högskola. För vissa kortare utbildningar kan

inte kravet ställas på forskning för alla lärare men ambitionen

egen måste vara att flertalet av dem har forskarutbildning. För den fortsatta planeringen förutsätts att högskolan i Malmö komatt förfoga över vissa fasta forskningsresurser. Detta ger möjlighemer ter att bygga vetenskapliga spetskompetenser inom vissa utbildupp

ningsområden, medan andra till stor utsträckning blir avhängiga av

forskningsresurser dels vid andra universitet och högskolor, dels vid forskningsprojekt inom för Malmömodellen. Hur detta skall löramen organisatoriskt, t.ex. i samverkan med närliggande universitet, blir sas

en fråga för en eventuell organisationskommitté.

4.3 Lärarutbildning

För lärarutbildning i Malmö föreslår kommittén 800 nya platser, fördelade på dels utvidgning av befintliga utbildningsprogram och kurser, dels nya utbildningar.

4.3.1 Befintlig utbildning

Flertalet utbildningsprogram vid landets lärarutbildningar har idag en

efterfrågan som överstiger tillgången på utbildningsplatser. Detta gäler

dock inte varianter med inriktning mot naturvetenskap. Studenternas efterfrågan måste dock vägas mot samhällets behov av lärare. Prognoser visar att det långsiktiga behovet av lärare för grundskolan med undervisning i årskurserna 4-9, naturvetenskaplig och matematisk inriktning, lärare för gymnasieskolan med naturvetenskaplig och teknisk samt av inriktning inte tillgodoses med nuvarande examinering av lärare. Mot den bakgrunden föreslår kommittén följande prioriteringar vad gäller utökning av befintliga program. Gymnasieskolan har nyligen genomgått en kraftig reformering som får konsekvenser även för lärarutbildningen. Ett antal nya program i gymnasieskolan saknar lärarutbildning och lärare med adekvat utbildning. Detta gäller främst mediaprogrammet, barn- och fritidsprogrammet och estetiska programmet. I den nya gymnasieskolan är alla program högskoleförberedande och gränsen mellan lärare i kärnämnen och karaktärsämnen blir svagare. Detta ställer krav på en ny typ av gymnasielärare har kompetens i såväl kämämne som karaktärsämne. som

36 Kapitel 4 SOU 1996: 120

En ändring av kraven för gyrrmasielärarexamen bereds för närvarande

inom Utbildningsdepartementet.

Behovet av gymnasielärare för de flesta områden är stort och akut framför allt avseende inriktningarna naturvetenskap och teknik

se ock-

så förslaget till medialärare inom området Konst och kommunikation.

Under flera år har rekryteringen till vissa ämnen/utbildningsvarianter

varit svag men förbättrats det senaste året. Den praktisk-pedagogiska utbildningen för gymnasielärarexamen, 40 poäng, bör expandera med 50 platser. En särskild satsning bör göras för undervisning vuxenstuderande av i gymnasieskolan. Denna kan kombineras med pedagogisk utbildning av högskolelärare.

Även huvudprincipen bör gymnasielärare

om vara att skall ha kom-

petens att undervisa i mer än ett ämne så bör ett utbildningsprogram för

bildlärare etableras i samverkan med den nyetablerade Konsthögskolan i Malmö. Detta kräver att högskolan i Malmö tilldelas rätt att utfärda bildlärarexamen, vilket ankommer Högskoleverket pröva. att

Inom grundskollärarutbildningen föreslås variant för undervis-

en ny ning i årskurserna 4 9 med inriktning mot idrott och hälsa i kombi- -

nation med något annat ämne. Denna variant endast vid ett fåtal

ges högskolor. Idrott och hälsa kan med fördel kombineras med NO-ämnen

och därmed öka rekryteringen till detta bristornråde.

Det finns flera intressanta samarbetspartners i regionen. Vid Lunds

universitet finns Idrottsvetenskapligt centrum och sjukgymnastut-

en

bildning, i Köpenhamn finns Idrottshögskola och vid högskolan i

en Malmö planeras school Hälsa och samhälle. För den varianten en nya

idrott och hälsa inom grundskollärarutbildningen för årskurs 4 9 före-

-

slås 5O platser. Utbildning i idrott och hälsa är dock förhållandevis

en

dyr utbildning och kräver avsevärda investeringar i idrottsanläggningar.

Det finns ett stort antal sökande till studie- och yrkesvägledarprogrammet samt specialpedagogiska programmet samtidigt behoven som av kompetens inom dessa områden ökar. Programmen bör expandera med 75 respektive 25 platser.

Nya utbildningar

Invandrare i lärarutbildning

I det tidigare betänkandet Högskola i Malmö framhölls den högatt nya skolan bör utnyttja det faktum att Malmö är Sveriges invandrartäta mest

stad. Det är av stor vikt att invandrare i betydligt större utsträckning

SOU 1996: 120 Kapitel 4 37

kommer in i högskolan. Lärarutbildningen har en strategisk betydelse även i detta avseende. Ansvariga för Sveriges lärarutbildningar har genom det s.k. Pedagogkonventet i en skrivelse till Utbildningsdepartementet 1996-01-08 föreslagit åtgärder för att förbättra möjligheterna för studenter med invandrarbakgrund att studera till lärare.

Eftersom invandrarfrågor föreslås utgöra ett profilområde för hög-

skolan i Malmö skulle det vara lämpligt att högskolan blev ett centrum i

regionen för lärarutbildning för invandrare med utgångspunkt i Peda-

gogkonventets skrivelse. Huvudpunktema i konventets förslag för att förbättra rekryteringen av studenter med invandrarbakgrund är följ ande: 0 Gymnasiebetyg i Sv 2 skall likställas med betyg i Sv för behörighet åtminstone till lärarutbildningama. 0 Högskoleprovet skall anpassas så att det inte missgynnar ungdomar med invandrarbakgrund. 0 Personer med utländsk lärarutbildning eller annan akademisk utbildning skall t.ex. kunna genomgå aspirantutbildningar och skräddarsydda utbildningar. Färdigheter i andra världsspråk än engelska skall utnyttjas. Fler möjligheter skall skapas att vara grundskollärare utan att ha ett uttalat ansvar för undervisning i svenska.

0 Alla lärarutbildningar skall bearbetas mot bakgrund av mångkultu-

rella frågor.

Hemspråkslärarens användbarhet skall breddas i och utanför skolan.

Aktiva rekryteringsåtgärder skall vidtagas för att locka fler svenskutbildade med invandrarbakgrund till lärarutbildning. Det kan således bli frågan om såväl att tillskapa helt nya program eller nya varianter av etablerade program som att inom befintliga program öka tillgängligheten för invandrargrupper. Lärarutbildning som särskilt tillvaratar invandrares bakgrund och kompetens bör omfatta 150 platser.

Experimentell grundskollärarutbildning

Grundskollärarprogrammet är idag det största programmet vid Lunds universitets lärarhögskola i Malmö och omfattar cirka 2 000 platser. Stora förändringar har skett på skolans område. Det finns därför behov av att finna andra former för ett av Sveriges största utbildningsprogram inom högskolan. En del av de nya utbildningsplatsema bör därför avsättas för varien ant av grundskollärarutbildningen, där nya ämneskombinationer, nya specialiseringar och nya arbetsformer prövas. Ett viktigt inslag i förändringen skall vara att ge de blivande lärarna goda förutsättningar att stimulera barns och ungdomars naturliga intresse för teknik och natur-

38 Kapitel 4 SOU 1996: 120

vetenskap. Också formerna för utbildningen bör kunna varieras så att t.ex. en betydligt högre grad av självstudier skall ingå än vad som är fallet för närvarande vad gäller vissa moment av utbildningen. De praktiskt pedagogiska momenten i utbildningen bör genomföras i andra former. Eftersom det finns ett stort behov av att förändra grundskollärarutbildningen bör försök med en alternativ utbildning av grundskollärare omfatta 200 platser. I det fortsatta utredningsarbetet bör ingå att konkretisera ämneskombinationer och former för de praktisk-pedagogiska inslagen i utbildningen.

Vidareutbildning för lärare

Lärare behöver fördjupa sin utbildning för att svara mot nya, snabbt frarnväxande, behov i dagens skola. Läraren måste ha förmåga att reflektera över och analysera sin och andras undervisning och i beegen tydligt högre grad än tidigare bidra till hela skolans utveckling. Detta kräver ökad didaktisk kunskap och färdighet. Det är också viktigt att lärare ges andra karriärmöjligheter än att bli rektor och studierektor. Mot denna bakgrund har utbildning som bygger på en grundläggande lärarexamen vuxit fram. Sedan två år ges sådan utbildning vid Lärarhögskolan i Malmö i samarbete med University of Greenwich. Det finns ett stort antal lärare utbildade enligt äldre utbildningssystem och skolform. Därför är behovet av vidareutbildning av lärare stort och utbildningsplatser för dessa ändamål bör avsättas.

Pedagoger utanför skolan

Skolan är den naturliga och traditionella avnämaren lärarutbildav ningarna. Emellertid finns det en omfattande arbetsmarknad för pedagoger utanför skolans värld. Studieförbundens verksamhet är stor och mångfacetterad men endast en mindre del av lärarna har lärarutbildning. Företag och myndigheter bedriver idag mycket omfattande inen temutbildning. Det är naturligt att den pedagogiska kompetens som finns inom lärarutbildningen kan nyttiggöras även för dessa En grupper.

bas i sådan utbildning bör genomgången grundutbildning i nå-

en vara got relevant ämne. Denna grundutbildning byggs med pedagogisk en

påbyggnadsutbildning om förslagsvis 40 poäng, som kan distribueras

genom nya former. En sådan utbildning skulle även kontaktytor ge nya mot samhället och utgöra en stimulans för lärarutbildningen.

Kapitel 4 39

Fristående kurser

Lärarhögskolan i Malmö ger idag fristående kurser motsvarande 300 platser. Sökandetrycket är mycket stort. Fristående kurser fyller en viktig funktion i utvecklings- och forskningsarbetet inom institution. en

Den internationella tendensen i alla utbildningsprogram är att valfrihe-

ten för den enskilde studenten ökar. De fristående kurserna görs i allmänhet programöverskridande och ökar därmed samverkan mellan olika utbildningsprogram. För att kunna skapa ett gediget utbud sådana av kurser också inom programmen krävs en betydande utbyggnad av fristående kurser. Det finns också viktiga kunskapsområden i ett uppbyggnadsskesom de inte kan utvecklas inom ett utbildningsprogram. Så ökar t.ex. idag det internationella intresset för fritidsvetenskap; en disciplin under

uppbyggnad som långsiktigt bör knytas till barn- och ungdomspeda-

gogiska programmet och utgöra en del av den vetenskapliga bas som

behöver byggas upp kring lärarutbildningen. Andra exempel på kunskapsområden som utvecklas i kursform är utbildningar i alternativa

pedagogiker. Behovet av ämnesdidaktiska kurser i fortbildnings- eller vidareutbildningssyfte är mycket stort, vilket betonas i Högskoleverkets rapport Grundskollärarutbildningen 1995, En utvärdering Högskoleverkets rapportserie 1996: IR.

Lärarutbildningens forskningsanknytning

Det är viktigt att framhålla lärarutbildningens behov av en gedigen bas

för relevant forskning. I rapporten Lärarutbildning i förändring Ds

1996:16 framhålls huvudtesema att forskningsanknytningen som en av måste stärkas och andelen forskarutbildade lärare öka. Arbetsgruppen för översyn av lärarutbildningen föreslår resurstillskott för förstärkning av lärarutbildningens vetenskapliga bas och för kompetenshöjning av lärarutbildama. Kommitténs förslag att lärarutbildningen i Malmö byggs ut med 800 platser förstärker behovet för forskav resurser ningsanknytning.

40 Kapitel 4 SOU 1996: 120

4.4 Hälsa och samhälle

J

Förutsättningar

Det finns en tradition och en väl fungerande infrastruktur inom området hälso-, sjukvårds- och omsorgsutbildningar i Malmö den medigenom cinska fakulteten vid Lunds universitet och Vårdhögskolan i Malmö. Dessa befintliga utbildningar samt etablerad forskning utgör viktig en bas för en fortsatt utbyggnad av området Hälsa och samhälle vid Malmöhögskolan. Mot den bakgrunden föreslås utbildning omfattande drygt 1100 tillkommande platser, vilket viss ökning i förhållande är en till den ram om 800 nya platser, som kommittén aviserade i det tidigare betänkandet. Förutsättningarna för samtliga förslag till utbildningar är

att de skall vara till nytta för Malmöregionens utveckling och vända sig både till dem som påbörjar högskolestudier direkt efter gymnasieskolan

och till dem som väljer att studera senare eller vill ha tillgång till lämplig påbyggnad, fortbildning och vidareutbildning. De utbildningar som föreslås inom området har alla tvärvetenen skaplig inriktning, där medicin, beteende- och samhällsvetenskap ochl-

eller teknik/naturvetenskap ingår. Tyngdpunkterna på de olika ämnes-

områdena varierar mellan utbildningarna. Olika kursmoment inom de föreslagna utbildningarna kan i vissa avseenden synkroniseras med verksamheter inom såväl teknik och ekonomi som andra områden inom Malmöhögskolan. Utbildningar inom medicinsk fysik och teknik finns upptagna i förslaget och behandlas också under området Teknik och ekonomi. En internationell utbildning inriktad mot management och medicinsk teknik har också aktualiserats del i det samlade utbudet som en inom utbildningsornrådet.

Utbildningar

En utgångspunkt för den planerade utbildningen är att integrera en

problemorienterad modell med en ämnesorienterad, så att delvis nya ämnesområden byggs upp. Vart och ett de områden behandlas i av som det följande är relaterat till ett relativt tydligt avgränsat problemområde och har en uttalat syfte att vara både forskningsförberedande och forskningsutvecklande.

SOU 1996: 120 Kapitel 4 41

Biomedicinsk laboratorievetenskap Folkhälsovetenskap, inklusive hälsoekonomi och sjukvårdsadministration Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap Medicinsk fysik och teknik Omvårdnadsvetenskap Social omsorg Socialpedagogik. Även del eller mindre generella eller specifika vidareutbilden mer ningar som inte sammanhänger med de nämnda ämnesområdena föreslås. Ett särskilt förslag om ett hälsopedagogiskt centrum kan bli ett viktigt inslag i verksamheten inom Hälsa och samhälle. De skilda ämnesområden kring vilka utbildningarna bör byggas upp har olika karaktär. De har också olika förutsättningar när det gäller forskningsförankring och anknytning till grundutbildningen i övrigt. I det följande beskrivs varje ämnesområde.

Biomedicinsk laboratorievetenskap

Biomedicinsk laboratorievetenskap är idag en yrkesförberedande

grundutbildning vid Vårdhögskolan i Malmö, som omfattar upp till 60 poäng. En fördjupning till magisterexamen är möjlig att uppnå inom

Lunds universitet. Inom den nya högskolan i Malmö bör ett självständigt område kring biomedicinsk laboratorievetenskap organiseras, med en förankring i såväl de mera naturvetenskapligt orienterade disciplinema som i vårdområdet.

Folkhälsovetenskap

Folkhälsovetenskap är ett väl etablerat ämnesområde inom vilket efterfrågan på utbildningar ökat starkt under senare år. Forskning om fakto-

rer av betydelse för folkhälsan har lång och gedigen tradition i Malmö, där flera av institutionerna vid den medicinska fakulteten genomfört internationellt uppmärksammade epidemiologiska studier. I Malmö finns den kanske mest omfattande forskningen i landet med anknytning till folkhälsovetenskapliga utbildningar. Det finns en god beredskap för att genomföra utbildning inom ämnesområdet till 80 poäng med inriktupp ning mot bl.a. miljö och hälsa, hälsoekonomi, metoder för utvärdering av hälso- och sjukvård. Det finns dessutom mycket goda förutsättningar

att bedriva forskarutbildning inom området folkhälsovetenskap i bred

bemärkelse.

Folkhälsovetenskapliga utbildningar har traditionellt varit påbygg-

nadsutbildningar för dem som redan har en grundläggande högskoleut-

42 Kapitel 4 SOU 1996: 120

bildning, t.ex. läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, kuratorer. Det har varit naturligt att här även anknyta utbildningar inom det administrativa

området. Hälsoekonomi och sjukvårdsadministration ingår som områden vid många internationella Schools of Public Health.

Genom ett utvecklat sydsvenskt-danskt samarbete kan en School of Public Health byggas upp i Malmö kring det nätverk, som idag finns mellan Köpenhanms, Odense, Aarhus universitet och Blekinge internationella hälsohögskola samt samhällsmedicinska institutionen vid Lunds universitet. Den folkhälsovetenskapliga utbildningen skulle kun-

na få en bred och djup förankring utgående från de lokala hälsoproblem

som kännetecknar Malmö-Köpenhamnsområdet.

Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap

Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap finns idag som ett självständigt ämne vid Linköpings universitet. Vid Lunds universitet i Malmö/-

Lund pågår för närvarande uppbyggnad av en tvärvetenskaplig cen-

trumbildning inom området. Forskningsinsatser inom medicin, teknik och samhällsvetenskap har uppmärksammats internationellt och sammantaget finns en hög kompetens som gör det möjligt att utveckla ut-

bildning inom området till 80-poängsnivån.

Den programutbildning med inriktning mot handikapp- och rehabiliteringsvetenskap som föreslås skall ha som målsättning att vara landets mest kvalificerade tvärvetenskapliga utbildning för arbete med funktionshindrade. Den skall avse såväl habilitering som rehabilitering. Genom det Centrum för handikapp- och rehabiliteringsvetenskap, som är under uppbyggnad i Malmö/Lund kommer utbildningen att få en stark forskningsförankring. Inom centret planeras tvärvetenskapliga forskarutbildningskurser för flera fakultetsornråden.

Medicinsk fysik och teknik

Den snabba utvecklingen inom medicinsk fysik och teknik, samt områdets tvärvetenskapliga karaktär, leder ofta till kommunikationsproblem både när det gäller teknikens utnyttjande i sjukvården och för användningen i samband med forskning och utbildning. Behovet av utbildning på området är omfattande. Detta gäller framför allt kompetensbevarande och kompetenshöjande kurser samt olika typer specialistutbildav ningar. Medicinsk fysik och teknik är ett område som har gedigen forsken ningsförankring i Malmö/Lund. En professur i vardera radiofysik och medicinsk teknik såväl i Malmö som i Lund representerar institutioner som erbjuder mycket goda forskningsmiljöer.

SOU 1996: 120 Kapitel 4 43

Inom hälso- och sjukvården sker en mycket snabb utveckling av nya metoder och användningen av avancerad medicinteknisk utrustning ökar. Behovet av vidareutbildning är stort både bland läkare, sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, sjukvårdsfysiker och ingenjörer. Flera olika slag av fortbildning och vidareutbildning har redan utvecklats och det finns möjligheter att bygga upp fördjupningsstudier till 80-

poängsnivån.

För att effektivisera verksamheten och svara mot det stora behovet av vidare- och specialistutbildning måste de totala i Malmö resurserna och Lund inom radiofysik och medicinsk teknik samordnas. En möjlighet kan vara att inrätta ett Centrum för medicinsk fysik och teknik. Ett sådant centrum skulle ökad tyngd åt tvärvetenskaplig, långsiktig ge forskning och utveckling stadga utbildningsinsatsema. samt ge

Omvårdnad

Omvårdnad är ett huvudämne i sjuksköterskeutbildningen. Det finns för

närvarande sex professurer i landet i ämnet samt under tillsättning en

vid det nyligen inrättade Centrum för vårdvetenskap i Lund. Även inter-

nationellt ökar forskningsinsatsema inom området kraftigt. Idag utges

bildning på magistemivå i vårdvetenskap vid Centrum för vårdveten-

skap. Uppbyggnaden av en forskningsmiljö kring omvårdnads-/vård-

vetenskap har hög prioritet inom sjuksköterskeutbildningen i landet. Ett förstatligande Vårdhögskolan i Malmö samt integrering med den

av en nya högskolan bör kunna innebära mycket goda förutsättningar för

utveckling av forskningsområdet omvårdnadsvetenskap i Malmö.

Social omsorg

Social omsorg är karaktärsämne inom den grundläggande 120-poängsutbildningen i social omsorg vid Vårdhögskolan. Utbildningen är inriktad mot äldre och funktionshindrade och har viss forskningsföranken

ring inom ramen för vårdvetenskap i Lund.

Det är möjligt att åstadkomma en självständig utveckling ämnesav området inom ramen för Hälsa och samhälle vid den högskolan. nya

Därvid kan ett samarbete utvecklas med forskningsmiljöema kring handikapp- och rehabiliteringsvetenskap å ena sidan och gerontologi och

geriatrik å den andra.

Socialpedagogik

Undervisning i socialpedagogik upp till 60 poäng idag vid Vårdges högskolan i Malmö under beteckningen social med inriktning omsorg

44 Kapitel 4

i

mot socialpedagogiska behandlingsmetoder. Socialpedagogik utgör kämämnet i utbildningsprogrammet med samma beteckning. Det är ännu inte representerat med en professur i Sverige, men flera satsningar

inom vårdhögskoloma görs för att bygga upp ett ämnesområde. Socialpedagogik som ämne har hög relevans inte minst inom ramen

för de sociala insatser som görs för att underlätta mångkulturella möten.

Den fortsatta utvecklingen förutsätter forskningsförankring; med fören del till området Hälsa och samhälle.

Övriga utbildningar

Många andra av de fortbildningar och vidareutbildningar som diskuteras, har en bärkraft som gör att de kan spela en nationell roll i vidmakt-

hållandet och utvecklandet av kompetens för skilda yrkesgrupper inom

hälso- och sjukvårdssektom. Det finns möjlighet att erbjuda kurser och utbildningar upp till magistemivå, där tyngdpunkten bör ligga på hälsooch sjukvårdens roll i samhället, ekonomi, organisation, m.m. Hit hör

bl.a. ett nationellt program för fortbildning av allmänläkare.

Internationella perspektiv och utbildningar

Flera olika förslag till internationella utbildningar föreligger. De flesta av dessa har byggts upp kring s.k. mastersprogram. Avsikten är att ut-

bildningen ges på engelska och att de studerande i huvudsak rekryteras

från andra än de skandinaviska länderna. Inom området hälsoekonomi förelås en internationell mastersutbildning i Economic Evaluation in Health Care". Vid samhällsmedicinska institutionen finns idag professur i hälsoekonomi och en forskaren

grupp, bl.a. med folkhälsovetenskaplig inriktning, uppbyggd kring den-

Det torde därför finnas gynnsamma förutsättningar att realisera förna. slaget. Ett internationellt mastersprogram föreslås också inom området

handikapp och rehabilitering.

Ett förslag om internationell utbildning av sjuksköterskor inom ofta-

mologiområdet ingår i det samlade utbudet inom området. Det finns ett

stort internationellt behov av denna typ av utbildning och dessutom in-

ternationella erfarenheter och lärarkompetens vid Vårdhögskolan i

Malmö.

Ett tydligt exempel på samarbete med Danmark utgör den föreslagna

utbildningen i folkhälsovetenskap. Förslaget innebär en organisering av

olika delkurser, som kan ingå som moduler i utbildningen, kring ett nät-

verk av utbildningsinstitutioner från Blekinge i öster via Malmöl- Köpenhamn till Aalborg i väster. Redan idag finns ett sydsvensktdanskt samarbete inom forskning och utbildning folkhälsoområdet.

SOU 1996: 120 Kapitel 4 45

Detta är också fallet inom fältet medicinsk fysik och teknik. Många av de fortbildningar och vidareutbildningar som är föreslagna inom området vänder sig också till den danska sidan. Det etablerade samarbetet inom det medicinsk-tekniska området kan ytterligare fördjupas och utvecklas i takt med att de föreslagna utbildningarna genomförs.

4.4.3 Det mångkulturella perspektivet

Malmös befolkningsmässiga struktur med en stor andel invandrare har

varit en av utgångspunktema för planeringen av de utbildningar som re-

dovisas för området Hälsa och samhälle. Det finns flera förslag till kur-

ser som vänder sig särskilt till invandrargrupper med högskoleutbild-

ning, så att de kan erhålla nödvändig komplettering för att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Förstärkningar av IMER-dimensionen internationell migration och etniska relationer i all utbildning inom Hälsa och samhälle

bör ses ur

ett invandrarperspektiv. Exempel utgör utvecklingen av kurser i anslutning till migrationsmedicin och socialpedagogik med inriktning mot

transkulturella frågor. Vidare har uppmärksammats de behov som finns inom de länder, som flyktinggmpper förväntas återvända till. Ofta rör det sig krigsom härjade länder med utomordentligt stora behov insatser inom hälsoav området i vid mening. Att förbereda olika yrkeskategorier för arbete

inom hälso- och socialsektom i länder med låg levnadsstandard och outvecklad samhällelig infrastruktur är viktigt inom många av de utbild-

ningsområden som skisseras för den nya högskolan i Malmö.

4.4.4 Näringslivsperspektiv

Inom området Hälsa och samhälle finns goda förutsättningar att bygga upp en ömsesidigt fruktbar miljö för samspel mellan den högre utbildningen och näringslivet. Som ofta framhållits under tid finns försenare

väntningar att många av de framtida jobben kommer att utvecklas inom

små och medelstora företag. Det blir bl.a. viktigt att utveckla kompe-

tens för de verksamheter med anknytning till hälsoornrådet inom

regionen, som redan är etablerade i näringslivet. Flera av de utbildningar, som har föreslagits, inte minst med anknytning till folhälsoornrådet, bör rimligen ha hög relevans för läkemedelsindustrin i regionen. Det kan gälla allt från särskild kompetens t.ex.

biostatistik till att utveckla nya kunskaper kring olika riskfaktorer.

46 Kapitel 4 SOU 1996: 120

Förslag till utbildning inom medicinsk fysik och teknik har särskilt stor betydelse för teknologisk spjutspetsverksamhet inom det medicinska området. Genom att vidmakthålla och utveckla kompetens hos medicinska fysiker sjukhusfysiker och medicintekniska ingenjörer är det möjligt att området kan få en stark positiv effekt på vissa företag inom medicinteknikområdet samtidigt som uppslag till produkter kan vänya xa fram. Av intresse ur näringslivssynpunkt bör också utvecklingen av kun-

skapsområdet handikapp- och rehabiliteringsvetenskap bli. Genom upp-

byggnaden av ett tvärvetenskapligt ämnesområde inom handikapp- och

rehabiliteringsvetenskap bör det finnas goda förutsättningar att nya pro-

dukter och tjänstekoncept kan utvecklas inom näringslivet i regionen.

120 Hälsa och samhälle

Fördelning tillkommande 1 platser inom

av

Mångkultur Lundsuniversitet: - Medicinskfakultet läkarutbildning 300 Handikapp- - Odontologisk fakultet rehabiliterings- tandvårdshögskola 200 Folkhälsovetenskap Kommunal Vârdhögskola: 750 vetenskap + 270

Biomedicinsk Efterutbildningslaboratorie- program: vetenskap Allmänläkare m.m. Hälsopedagogiskt

IMSME International Management School of Medical Engineering

r

E sou 1996: 120 Kapitel 4 47

4.4.5 Omfattning

För utbildningsinsatser inom de ämnesområden som beskrivits i det fö-

regående föreslår kommittén 1 120 platser utöver befintlig utbildning

vid medicinska och Odontologiska fakultetema vid Lunds universitet i Malmö samt Vårdhögskolan i Malmö. De nytillkommande platserna bör enligt kommittén fördelas mellan de olika ämnesområdena enligt beskrivning föregående sida:

4.4.6 Forskningsanknytning

För att åstadkomma en god forskningsanknytning är det särskilt viktigt att förstärka redan existerande forskningsmiljöer, uppbyggda i anslutning till de olika utbildningarna. samhällsmedicinska institutionen i Malmö kommer därvid att spela en central roll som länk mellan flera av de föreslagna utbildningarna och deras forskningsanknytning. Det gäller i första hand folkhälsovetenskap, där forskningen redan idag har en bred förankring. En avdelning för omvårdnadsvetenskap bör liknande sätt byggas upp vid samhällsmedicinska institutionen med nära anknytning till sjuk-

sköterskeutbildningen vid Vårdhögskolan i Malmö. Eftersom en sådan

avdelning bör ges tvärvetenskaplig inriktning, är det naturligt att de forskare och lärare som har en annan fakultetsförankring, t.ex. inom samhällsvetenskap, behåller denna. På motsvarande sätt kan avdelningarl-

Centrumbildningar kring socialpedagogik och social omvårdnad byggas

upp.

Internationellt hälsopedagogiskt centrum

Till vetenskapssamhällets uppgifter hör förutom för forskning att svara

och forskarutbildning även att nå ut med ny kunskap på ett förståeligt sätt till olika målgrupper i samhället. Det är väsentligt för människor att

få en samlad och så riktig bild som möjligt av vilka faktorer det är som kan skada respektive skydda hälsan. Oftast blir dock denna kunskapsspridning fragmenterad. Det innebär att allmänheten får motsägelsefylld information om vad som är riskfyllt ur hälsosynpunkt. Hälsopedagogik brukar definieras som alla metoder som används för att utbilda eller informera individer, grupper, beslutsfattare om faktorer av betydelse för en bra hälsa samt vad man kan göra för att öka chanserna att förebygga ohälsa och befrämja bra miljöer för hälsan. Frågor kring hälsopedagogik har stort intresse inom en rad utbildningar. Inter-

48 Kapitel

nationellt finns det många som bedriver forskning inom området hälsopedagogik men någon verklig kraftsamling görs inte någonstans. Ett forum där vetenskapssamhällets samlade kunskaper om hälsans bestämningsfaktorer presenteras skulle därför kunna fylla ett behov inom detta område.

4.5 Konst och kommunikation

4.5.1 Utgångspunkter och vision

Malmö tillhör en region med en bred och omfattande verksamhet inom mediaområdet i vid bemärkelse. Den blandning av kultur och högteknologi, media och kommunikation som finns här har varit utgångspunkt vid planeringen av utbildningar inom området Konst och kommunikation Utbildningsutbudet som föreslås ger en bild av de möjligheter som finns att skapa ett profilområde för högskolan i Malmö, men visar också på inriktningen av de utbildningar som kommer att vara av stort intresse in på 2000-talet när det gäller området Konst och kommunikation. Det föreslagna utbildningsutbudet bygger på följande utgångspunkter: 0 utbildningarna skall ge högskolan i Malmö och området Konst och kommunikation en tydlig profil 0 utbildningarna skall rusta studenterna för yrkesverksamhet långt på 2000-talet 0 utbildningarna skall skapa kreativa och lärande möten mellan ornrådena konst och kommunikation 0 utbildningarna skall vara mångvetenskapliga 0 utbildningarna skall samspela med näringslivet 0 utbildningarna skall omfatta grundutbildning till och med forskarutbildning 0 i utbildningarna skall utnyttjas modern informationsteknologi, både som arbetsredskap och som studieobjekt.

4.5.2 Omfattning

Kommittén har i det tidigare betänkandet föreslagit 240 nya platser för utbildningsområdet Konst och kommunikation. Vid den fortsatta plane-

SOU 1996: 120 Kapitel 4 49

ringen har dock förslaget utökats med cirka 25 procent till 300 nya platför området bl.a. för att ge visst utrymme för distansutbildning. Fleser ra av de utbildningar som föreslås inom området Konst och kommunikation lämpar sig väl för den distributionsfonnen.

4.5.3 Organisation av utbildningarna

De utbildningar föreslås har en tydlig gemensam profil. De har alla som inriktning mot medieområdet och modern informationsteknologi i en vid bemärkelse. Det är viktigt att de nya tillkommande utbildningarna

får identitet, både i relation till utbildningen på andra utbild-

en egen ningsorter och till övriga utbildningar som föreslås för Malmöhögskolan. En klar identitet och tydlig profil är betydelsefulla för en helt ny verksamhet och för att göra utbildningarna attraktiva för studenter och avnämare av utbildningen.

En utgångspunkt har varit att skapa förutsättningar för krea-

annan tivt och fruktbart samarbete med befintliga högskoleutbildningar i Malmö, Lund och Köpenhamn.

De utbildningar som föreslås bygger givetvis på ett nära samar-

nya bete med Konsthögskolan, Musikhögskolan och Teaterhögskolan vid Lunds universitet. För närvarande utreds frågan om inrättande av en

TV-producentutbildning. Kommittén föreslår att del en sådan ut-

en av bildning förläggs till högskolan i Malmö.

4.5.4 Malmö Media Center ett center för design av

-

infonnationsteknologiska media

Virtualitet och interaktivitet utmärker de "multimediala" artefakternya och den kompetens krävs för att skapa dem berör ett brett spekna som trum av samhällsaktiviteter. Inom arbetslivet berörs de flesta områden där texter, bilder, teck-

ningar och diagram spelar en väsentlig roll i arbetet, t.ex. på sjukhus, i

teknisk verksamhet, elkraftproduktion, arkitektur, stadsplanering bild- , konst, musik och film.

Inom utbildningsområdet handlar det om nya former för lärande baserat på multimediala system för bland annat distansundervisning, on-

the-job-training", och generellt om nya pedagogiska hjälpmedel. mer Inom det offentliga området handlar det bland annat om digitala bibliotek med böcker, också med musik, film, video, fotografier, men pressklipp Det handlar vidare tillämpningar med interaktionsosv. om

50 Kapitel 4 SOU 1996: 120

former och interaktionsverktyg som ger äldre och handikappade tillgång till den multimediala världens möjligheter.

Inom fritidssektom handlar det bland utveckling konstannat om av närliga multimediaproduktioner, gränslandet mellan undervisning om

och underhållning, s.k. edutainment", interaktiv TV och indivi-

om om duellt anpassad masskommunikation.

God design förutsätter kompetens förenar teknik, ändamåls-

en som enlighet och estetik. Detta kräver gränsöverskridande satsningar där

estetiken intar en central roll i utformningen infonnationsteknolo-

av

giska media, och inte reduceras till påklistrad kosmetik. Malmö Media Center är ett sådant initiativ för design informationsteknologiska

av media. Vid Malmö Media Center bör enligt kommitténs förslag bedrivas utbildning, forskning och utvecklingsarbete inom området design och kommunikation med inriktning mot nya virtuella och interaktiva infor-

mationsteknologiska media. I forskning, utveckling och undervisning kombineras estetiska, tekniska och beteendevetenskapliga infallsvinklar

och kompetenser. Malmö Media Center är tänkt att bestå dels området för Konst av och Kommunikation vid högskolan i Malmö, dels eventuellt Soft Center Malmö. Soft Center Malmö är en planerad sammanslutning stora av

och små IT-företag med mediainriktning eller mediaföretag med ITproblemställningar som förlägger delar av sin forsknings- och utveck-

lingsverksamhet till Malmö Media Center. Förebilden är Soft Center Ronneby och det samarbete mellan företag och högskola förekomsom mer där. Skillnaden är en klarare inriktning interaktiva media i Malmö. En möjlighet är att många projekt vid Malmö Media Center skulle kunna bedrivas i samarbete mellan Soft Center-företag och forskning och undervisning vid Konst och kommunikation.

Utbildningsutbud

Inom området skall kunna erbjudas grundläggande högskoleutbildning

på olika nivåer, forskarutbildning och forskning. Grundutbildningen föreslås bestå av en treårig designvetenskaplig estetisk multimediautbildning. Vidare bör utvecklas ett treårigt utbild-

ningsprogram där huvudämnena utgörs informatik och medie- och av

kommunikationsvetenskap. En påbyggnadsutbildning leder till magisterexamen inriktas mot

som

interaktionsdesign. Den är designvetenskaplig och projektorienterad, och bygger vidare på estetiska, inforrnationsteknologiska och samhällslbeteendevetenskapliga grundutbildningar.

i

Kapitel 4 51

Dessutom föreslås två utbildningar är joumalistiskt orienterade som och ligger inom medie- och kommunikationsornrådet. Den ena är en ut-

bildning på magistemivå inom området kulturjoumalistik, medan den andra påbyggnadsutbildning för research-joumalistik", bibliote-

är en karier med särskild inriktning mot modern informationsteknologi, dokumentalister Inom medie- och kommunikationsområdet föreslås m.m.

också kompetensutveckling inom mediepedagogiken och mediepro-

grammet för lärare inom gymnasieskolans medieprogram.

En påbyggnadsutbildning föreslås inriktad mot teknikinformation

och vänder sig till ingenjörer, data- och systemvetare och andra med en akademisk teknisk, naturvetenskaplig, medicinsk eller odontologisk bakgrund. Producentutbildningar med inriktning mot musik och teater bör också planeras. Teaterteknikutbildning och regiutbildning är andra utbildningar som kan diskuteras. Inom området föreslås också forskarutbildning med inriktning mot design virtuella och interaktiva artefakter. Utbildningen i interakav

tionsdesign eller liknande utbildning på magistemivå bör utformas så

att den behörighet till den närrmda forskarutbildningen. Till forskarger utbildningen kan också knytas industridoktorander. Basen för forskarutbildningen är Malmö Media Lab. Följande utbildningar och andra verksamheter föreslås vid Malmö Media Center. 0 Området för Konst och Kommunikation:

Estetisk och multimedia design grundutbildning 120 p

0 Informatik grundutbildning, ingår i program för kandidatexamen,

1-60 p

Medie- och kommunikationsvetenskap grundutbildning, ingår i

för kandidatexamen, 1-60 p

program

Kommunikation och information om teknik påbyggnadsutbild 80 p Interaktionsdesign utbildning på magistemivå 80 p Kulturjoumalistik utbildning magistemivå 80 p

"Research-joumalistik", bibliotekarie m.m. påbyggnadsutbild. 40 p

Kompetensutvecklingsprogram för lärare gynmasieskolans me-

diaprogram påbyggnadsutbildning. 5-20 p Update grafic design grund/påbyggnadsutb. 80 p

Producent och teaterteknikutbildning Media Design forskarutbildning, 4 år 0 almö Media Lab: Forskning och utveckling: design av virtuella och interaktiva system 0

Ansvaret för utbildning lärare och studenter i användning av den av moderna inforrnationsteknologin bör också ligga inom området.

52 Kapitel 4 SOU 1996: 120

4.5.6 Malmö Media Lab

Ett forskningslaboratorium Malmö Media Lab med inriktning

- - mot design virtuella och interaktiva artefakter bör byggas Till av upp. Malmö Media Lab knyts mindre seniorforskare en grupp av samt ett tiotal doktorandtjänster. Dessutom kan personalen bestå forskare, av utvecklare och studenter arbetar i externt finansierade projekt. Där som

kan förekomma såväl grundforskning tillämpningsprojekt, företrä-

som

desvis i samarbete med Soft Center-företag. Forskning och forskarut-

bildning med inriktning på IT-design inom för det nationella ramen forskningsnätverket med inriktning mot interaktionen människa - maskin har föreslagits och skulle naturligt i den föreslagna verkpassa samheten vid Malmö Media Lab, blir central betydelse för som av utbildningen inom området.

En förutsättning för att utbildningen ska bli hög kvalitet

av är att Malmö Media Center blir ett center of excellence. Ett sådant måste bygga på innovativ och internationellt uppmärksammad forskning, annars blir det inte möjligt att attrahera lärare och studenter med nödvändig kreativitet och kompetens till utbildningen.

Samarbetsmöjligheter

I Öresundsområdet är de

forskningsmässiga förutsättningarna för ett

center of excellence för design och kommunikation med inriktning

mot nya virtuella och interaktiva inforrnationsteknologiska media goda. På den svenska sidan finns vid universitetet i Lund många relevanta

miljöer t.ex. Designhögskolan med inriktning mot industridesign, Cent-

rum för kognitionsforskning, Change@Work centrum för studiet

av människan, tekniken och arbetslivets förändring, KBS Media Lab4 samt ett antal institutioner med kvalificerad teknisk eller samhällsvetenskaplig forskning inom IT-området. I Malmö finns Konsthögskolan, Teaterhögskolan och Musikhögskolan. På den danska sidan planeras uppbyggnad ett omfattande tvärveav tenskapligt multimediacenter inom för satsning på tillämpramen en ningsorienterad IT-forskning. Dessutom finns ett stort antal relevanta miljöer, såsom Center för Teleinformation vid Danmarks Tekniska Högskola, Designhögskolan och andra konstnärliga institutioner, samt ett antal institutioner med kvalificerad teknisk eller samhällsvetenskaplig forskning inom IT området.

4 KBS Kunskapsbaserade system

SOU 1996: 120 Kapitel 4 53

Ett "center of excellence" förutsätter också ett nära samarbete med näringslivet i regionen, speciellt inom IT- och mediaornrådet. Samarbetet med Soft Center-företagen i forsknings- och utvecklingsarbete skadenna förutsättning och Malmö Media Lab blir en naturlig mötespar forsknings- och utvecklingsprojekt. plats för gemensamma

och kommu- Medienikationsvetenskap

i NORDICOM

I Kandidatnivå, påbygg- I I nadsutbildning I

SoftCenterMalmö

Kompetensutv. lärare Medieprogrammet

VIÅ Forskarutbildning :l Grundläggande högskoleutbildning

4.5.8 Resurser

Om Malmö Media Center i allmänhet, och området för Konst och kommunikation i synnerhet, ska kunna utvecklas till estetiskt och inforen mationsteknologiskt ändamålsenlig verksamhet av hög kvalitet krävs re- Utbildningarna är estetiska och tekniska samt vilar på en surser. som

designvetenskaplig grund bör bedrivas i studioform. Till detta kommer

de tekniska kraven avancerad informationsteknologisk utrustning för modellering, animering, prototyping, simulering. Vidare gäller det t.ex.

54 Kapitel 4

krav på utrustning för estetiska moment baserade på traditionella

mer

medier såsom video, foto, ljud/musik och arbete i ritsal. Malmö Media Lab och innovativ forskning god internationell

av

kvalitet har också framhållits nödvändig förutsättning. Detta

som en

kräver också betydande investeringar i utrustning, forskningspersonal

och tekniker. En fördel med den konstruktion Malmö Media Censom ter och utbildningar inom Konst och kommunikation innebär är att möjlighetema till samutnyttjande laboratorieresurser mellan de olika av

utbildningarna, samt forsknings- och utvecklingsarbete, är goda. Utrustningsbehovet på IT-sidan gäller generellt nätverk, och

servrar

arbetsstationer som för samtliga utbildningar ställer speciella krav på t.ex. avancerad bildbehandling och realtidsöverföring rörlig bild. För

av

designutbildningarna gäller som vid andra designutbildningar dessutom kraven på individuella studioarbetsplatser utrustade med kraftfulla

grafiska arbetsstationer och speciella laboratorier för t.ex. tredimen-

sionell grafik, virtual reality, animering och redigering. Dessutom behövs inspelnings- och redigeringsutrustning för rörlig bild ljud-

samt

studio. För de mer konventionella formgivningselementen behövs ritsalar och utställningsytor.

Inte bara tekniken kräver speciella insatser vid uppbyggnaden utav

bildningarna inom området. De är mångvetenskapliga, de förenar informationsteknologi med estetik, samhällsvetenskap och humaniora. Under några år behövs därför särskilda ekonomiska för att få fram

resurser

den speciella lärarkompetens som kommer att behövas. Ett nära

samarbete med andra institutioner och ämnen i både Lund, Malmö och Köpenhanm blir nödvändigt att etablera. Verksamheten vid Malmö Media Center och området Konst och

kommunikation prolilerar sig mot medier i vid bemärkelse och ställer

krav på en kraftfull IT-miljö. Ett nära samarbete med högskolebibliote-

ket är en nödvändig förutsättning, vilket innebär samlokalisering

att en med biblioteket är lämplig.

4.6 Natur- och

resurshushållning

Diskussionen om tänkbara utbildningar inom detta område har ännu

inte kommit därhän att formell arbetsgrupp konstituerats för att när-

en

mare analysera inriktningar och omfattning. Utbildningen inom detta

område är en viktig angelägenhet för högskolan i Malmö. En uttöm-

mande och konkret beskrivning av utbildningen inom detta område kräver ett ingående planeringsarbete, vilket kommer att bedrivas i

sam-

Kapitel 4 55 lr l

arbete med bland andra Lunds universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. I föregående betänkande föreslog kommittén att en satsning detta område skulle göras mot bakgrund av det stora behovet av kompetens för att medvetet och med god kvalitet ta till vara miljö och naturresur- Kommittén menade att det finns ett brett spektrum av intressanta ser. och angelägna utbildningsmöjligheter som i hög grad kan bidra till en hållbar utveckling för landet och regionen.

Vardagliga problem kan kräva kunskaper hög kompetensnivå för

att få sina lösningar. Det kan gälla miljöekonomi och miljörevision, likvidgade insikter i kretsloppstänkande och återanvändning. Det som finns ett allmänt behov av kunskaper ute i företag och förvaltningar

inom detta vidare miljöområde. Ett exempel på ett sådant yrkesområde är miljöcontroller. Denna funktion ett företag innebär ansvar för ut-

veckling och uppföljning av rutiner och produktionssystem enligt en upprättad plan för miljöhanteringen inom företaget. Även kommuner, länsstyrelser och övriga myndigheter behöver

kompetens på området för att upprätthålla en god miljö inom en vid

sektor i samhället, bl.a. i funktioner som miljöchefer och handläggare inom miljöområdet. Utbildning för att inom turismen tillvarata naturens möjligheter till rekreation och fritidsverksamhet, s.k. ekoturism, utgör en annan inriktning inom detta område. Turismen sliter hårt på naturen, varför det är

angeläget att i denna utbildningsinriktning även införliva miljöfrågor

från traditionella turistnäringen. Utbildning med denna specialden mer

inriktning kan bl.a. inkludera managementutbildning för eko-turismens

hantering.

Inom området Natur- och resurshushållning ligger också ansvaret för

att utbildningar inom övriga schools integrerar miljöaspekter i vid mening så att de all utbildning. I detta avseende blir det en genomsyrar

uppgift av samma karaktär som inom den centrala enheten på IMER-

området och Centrum för kompetensutveckling, nämligen en slags mäklarfunktion som också bör ge viss service och stöd övriga områden för utbildning.

56 Kapitel 4 SOU 1996: 120

4.7 Centrum för

kompetensutveckling

4.7.1 Allmänt

Kompetensutveckling bör enligt kommittén utgöra en viktig del Mal-

av möhögskolans profil. Högskoleverket understryker i sitt remissvar att särskild omsorg krävs i arbetet med att skapa den profil och det utbud

som skall känneteckna just Malmöhögskolan.

Följande aktiviteter skall planeras, utvecklas och organiseras inom

ett Centrum för kompetensutveckling:

0 fortbildning och vidareutbildning inom ramen för ett livslångt lä-

rande kvalificerad yrkesutbildning

påbyggnadsutbildning vidgad basårsutbildning

kombinationer av fristående kurser, vilka på olika vägar skall kunna leda till högskoleexamen eller kandidatexamen 0 uppdragsutbildning. Flexibla former för studieorganisation och genomförande underav visning samt satsning omfattande och väl fungerande kontakter med näringsliv, kommuner, övriga organisationer, gymnasieskola, komvux

och övrig vuxenutbildning skall profilerande utgångspunkter för

vara centrets verksamhet. Centret skiljer sig från övriga schools bl.a. genom att det skall ha en kontaktfunktion för hela högskolans verksamhet gentemot det omgivande samhälle. Uppgiften får därför mycket karaktär av förmedling till övriga schools, där den största delen centrets av

verksamhet utförs. Beskrivningen centrets ansvarsområde och hur

av det bör arbeta skall ses som en början successivt utvecklas i det som fortsatta arbetet. Den blir mer koncentrerad till beskrivning hur en av

centrets olika funktioner skall kunna genomföras och skall på detta sta-

dium inte ge en bild av utbildningsinnehållet. Detta skall i hög utsträckning vara efterfrågestyrt, vilket betyder att först när ett kontaktnät etablerats ges förutsättningar att diskutera och därefter specificera konkreta förslag.

SOU 1996: 120 Kapitel 4 57

4.7.2 Verksamhetsidé

Huvuddrag

För att högskolan i Malmö verkligen skall få den profil mot kompetensutveckling som avses är det angeläget att finna en relevant verksamhetsidé för Centrum för kompetensutveckling. En första skiss redovisas här med utgångspunkt i individen och dennes väg genom centret. Individen kommer till centret antingen som en enskild individ eller som anställd vid företag etc. som samverkar med centret. Individens/studentens väg genom centret och de olika intentioner som knyts till olika steg under studentens väg är grunden för verksamhetsidén. I

det följande definieras ett antal steg som får en påbörjad beskrivning:

Partnerskap och nätverk, Mäklarfunktion, Vidgat basår, Utbildningen.

Partnerskap och nätverk

Kompetens är inte något absolut utan måste sättas i relation till en situation, t.ex. ett krav på kunskap och/eller färdighet i en yrkesfunktion. Det är inte alltid något som en högskola inom sig kan identifiera, analysera och mot den bakgrunden fastställa utbildningsbehov för. En etablerad och väl fungerande kontaktyta mot potentiella studentgrupper och omgivande samhälle är nödvändigt och en förutsättning för att få till stånd en vidgad rekrytering, vilket är en viktig uppgift för centret. Kon-

taktytan skall bl.a. vara en utgångspunkt för att bygga upp samarbete

som krävs mellan olika intressenter. Viktiga länkar är gymnasieskolan och andra utbildningsanordnare, inkluderat högskolor i regionen.

Mäklarfunktion

Nästa steg i modellen, en s.k. mäklarfunktion, föregås av en kompetensanalys. I denna fas inbegrips såväl en analys mot bakgrund av företagens/organisationemas uttalade önskemål och behov av kompetensutveckling m.m. som presumtiva och redan registrerade studenters behov rådgivning, information och vägledning i anslutning till såväl icke av

påbörjade som redan påbörjade högskolestudier.

I princip bör Centrum för kompetensutveckling ha en flexibilitet som innebär att centret skall kunna erbjuda utbildning beroende på vad kompetensutvecklingen i arbetslivet kräver eller vad en viss individ, utan koppling till företag, önskar. Vissa utbildningar/kurser skall kunna genomföras vid centret medan andra kanaliseras till de schools vars verksamhet ligger i linje med utbildningen.

58 Kapitel 4 SOU 1996: 120

Vidgat basår

När väl behoven av utbildningsinsatser är definierade följer genomförandefasen, som också består av flera delar. När så är lämpligt erbjuds studenten ett basår, som kan vara individuellt anpassat och särskild ge behörighet även till andra än naturvetenskapliga och tekniska utbild-

ningar. För att antas till det nya " basåret skall gälla grundläggande

behörighet. Den särskilda behörighet som kan krävas för skilda utbildningar med olika inriktning i förhållande till genomgånget gyrrmasieprogram och önskad utbildning ges av basåret. Den studerande antas

till en viss utbildning/utbildningsprogram. För att få påbörja densamma, krävs att studenten med godkänt resultat klarat sin basårsutbildning och

därmed skaffat sig den särskilda behörigheten. Eventuellt kan

basårsutbildningen ske parallellt med inledande studier på en viss

utbildning den kräver den särskilda behörighet basåret även om som ger.

Utbildningen

Innehåll Utbildningens uppläggning för den enskilde studenten skall kännetecknas av flexibilitet. Innehållet bör i görligaste mån planeras efter önskemål och behov och kunna utgöras av såväl kortare som längre kurser, dels kurser i ämnen som kan utgöra huvudämnen i kandidatexamen, dels kurser/moment som har mer karaktär av färdighetsträning i olika avseenden eller tillämpning mot ett konkret område i yrkeslivet, t.ex.

problemlösning, projektarbetsmetoder, arbetslivsorganisation; dvs. anara kompetenser och färdigheter än de traditionellt teoretiskt inriktade.

Distributionsform

Att erbjuda flexibla Studieformer skall också utgöra profil för centen rets verksamhet. Det blir väsentligt att finna en anpassning till såväl företagens m.fl. som individemas behov av studieform för att underlätta studierna. Arbetsplatsförlagd undervisning och systematisk användning av IT som möjliggör distansutbildning, studier på deltid m.m. skall underlätta genomförandet. Anknytning till och skapandet lokala stuav diecentra i kommunerna lärcentra blir en angelägen del i denna ambition. Undervisningsformer Undervisningen skall präglas av en väl genomtänkt struktur med avseende på undervisningsforrner. PBI problembaserad inlärning är en metod som skall prövas och som bör vara möjlig att till de anpassa resurser som kommer att finnas tillgängliga. Case studies skall vara en del i undervisningen i lämpliga fonner, liksom projektarbetsfonnen.

SOU 1996: 120 Kapitel 4 59

Kontinuerlig arbetslivsanknytning

Under sin väg genom centret möter studenten i olika former kontien nuerlig anknytning till arbetslivet via centrets organisation för arbetslivsanknytning. En viktig del i centrets idé är det arbetslivscenter där studenten vid avslutningen av studierna får hjälp och råd inför över-

gången till arbetslivet. En form av arbetsförmedling, "career center",

som innebär att centret tar ett visst för studentens arbetssituation ansvar efter avslutade studier, vore naturligt att bygga Centrets verksamupp. het skulle då täcka såväl studenternas avnämarnas intressen vad som gäller utbildningsbehov och behov av utbildade. Kontaktema och samarbetet med arbetslivet i olika former inleds med partnerskap och som

kompetensanalys i den s.k. mäklarfunktionen får återföring bör

en som vara till gagn för både studenten och arbetslivet också för högskomen lans verksamhet.

Några profilfrågor

Vidgad rekrytering

En högt prioriterad ambition är att nå en vidgad krets studenter, även av från mer studieovana hem. Det gäller att dels skapa utbildningar som fångar intresset hos fler än de traditionellt studiebenägna grupperna, dels söka delvis vägar att åstadkomma behörighet, såväl grundlägnya gande som särskild. I detta avseende skall invandrarproblematiken beaktas särskilt. I detta syfte föreslås ett system med vidgat basår, dvs. kurser som ger viss särskild behörighet. Kravet på grundläggande behörighet skall

dock gälla. Det bör vara rimligt att de studenter påbörjar detta

som slags förberedande utbildning platsgaranti på kurs eller ges en program då de antas. Högskolan i Växjö har i samarbete med den högskolan i Södernya törn initierat utbildning inom ramen för ett vidgat basårstänkande. Under 1996 kommer en första kurs att genomföras. Att döma antalet av förfrågningar kring denna kurs är intresset stort och det värdefullt vore att etablera ett samarbete med Växjö och Södertörn kring sådan utbildning. Start skulle kunna ske redan hösten 1997 i Malmö i begränsad omfattning. Högskoleverket uttrycker i sitt remissvar tveksamhet inför basåret genom att det innebär ytterligare ett studieår. Verket pekar på den möjlighet som prövats vid högskolan i Luleå och universitetet i Linköping,

60 Kapitel 4

där utbildningen inleds med intensivstudier inom vissa områden utan att studietiden förlängs. Kommittén bör utveckla en dialog med verket i det fortsatta arbetet. Ett intensivt och omfattande kontaktnät och samarbete med gymnasieskola och den kommunala vuxenutbildningen, folkhögskola samt vuxenutbildning i övrigt blir viktigt för att etablera ett väl fungerande system med behörighetsgivande utbildning som utgår från individuella behov. En utbyggnad av basår vidgat att omfatta även andra områden än det tekniskt/naturvetenskapliga bör på sikt omfatta 300 platser.

Kontakt med näringsliv m.m.

Centrum för kompetensutveckling skall ges funktionen av en sluss in i högskolan för företag, förvaltningar m.m. som önskar föra fram syn-

punkter på utbildning, önskemål om uppdragsutbildning m.m. Centret

blir ett samlat forum för näringslivskontakter och skall som sådant föra vidare synpunkter och önskemål till andra schools i den mån de inte skall tillgodoses genom Centrets verksamhet. En fråga av avgörande betydelse för vilken effekt utbildning och kompetensutveckling kommer att få är hur väl Centret lyckas i samarbetet och kontakterna med mindre och medelstora företag och därvid tillgodose deras särskilda behov. Många mindre företag har ingen tradition i att anställa högskoleutbildad arbetskraft. Centrum för kompetensutveckling har även i detta avseende en viktig roll. I samverkan med näringslivet blir det av speciell betydelse att skapa kontakt med företag som idag saknar högskoleutbildad personal därför inte naturligt vänder sig till högskolan och som för att tillgodose sina behov av kompetensutveckling. En kraftfull organisation för extern kontaktverksamhet och samverkan måste skapas inom centret. Ett omfattande arbete bör därför läggas ner på att bygga upp sådana samverkansformer som ger möjlighet att tillsammans med berörda företag/organisationer både få fram önskvärt utbud av utbildning och möjliga genomförandefonner. Samverkan bör därvid ske med Lunds universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Vid Lunds universitet har inrättats en särskild fortbildningsenhet för uppdragsutbildning med inriktning mot personal inom skola och barnomsorg, förlagd till Lärahögskolan i Malmö. Enheten har bl.a. en mäklarfunktion men skräddarsyr också utbildningar dels

utifrån beställningar, dels med utgångspunkt i framtagna individuella

utbildningsbehov. Vidare planeras att inrätta en organisation som skall samordna och stödja universitetets satsning på fortbildning och vidareutbildning.

Kapitel 4 61

Vid Lunds universitet finns också Enheten för näringslivssamverkan, som har till uppgift att stödja och stimulera samverkan mellan universitetet och näringslivet. SLU i Alnarp har stor erfarenhet samarbete med näringslivet av inom ramen för en speciell organisation för samarbete, SLU Kontakt.

Pedagogiska metoder

Det bör vara lämpligt att i hög utsträckning utnyttja PBI problembase-

rad inlärning, i undervisningen. Härvid bör erfarenheter från medicinska och Odontologiska fakulteterna vid Lunds universitet också men från andra utbildningar och andra orter tas till särskilt under vara, uppbyggnadsskedet. Man bör även beakta de möjligheter projektoriensom

terad utbildning och s.k. case studies

ger.

Distributionsformer

En angelägen uppgift blir att utreda möjligheterna till utlokalisering

av såväl kurser som mer sammanhållna utbildningar till andra kommuner/orter i Skåne. I dialog med berörda kommuner och kommunfören bund samt övriga högskolor i regionen kan plan utvecklas för hur en denna idé skall realiseras. Samverkan med lokala studiecentra blir viktig. Inom Centret bör utvecklas särskild studieorganisatorisk modell en

som underlättar högskolestudier. En kraftfull satsning på

vuxnas ut-

veckling av distansformer med starkt stöd IT och IT-stödd utbildning

av

i andra former bör del lösningen på problemet nå

vara en av att nya

studerandegrupper.

En annan lösning är att erbjuda former närutbildningar för nya av vuxna högskolestuderande. Den internationella termen Open Flexible Learning innebär många olika möjligheter, deltidsstudier eller bättre uttryckt flexibla studier. En flexibel studieorganisation möjlighet som ger

till individuell studiegång skall prioriteras högt.

Utbildningsutbud och utbyggnadstakt

Anknytning till andra schools

Vissa utbildningar/kurser hör till centrets verksamhetsområde skall som kunna genomföras vid centret eller centret förläggas till arbetsav t.ex.

62 Kapitel 4 SOU 1996: 120

platser. Vid distansutbildning i centrets regi kan studenten finnas t.ex. i sitt hem eller i ett lokalt studiecentrum utanför Malmö. Andra utbild-

ningar/kurser bör kanaliseras till de schools vars verksamhet ligger i linje med utbildningens inriktning. Där bör också ansvaret för genomfö-

randet och kvaliteten ligga. Sådana utbildningar kan i vissa fall även behandlas i de avsnitt avser andra schools. Erforderlig samordning som blir viktig uppgift i det fortsatta planeringsarbetet. en

Fortbildning och vidareutbildning

Fortbildning och vidareutbildning skall erbjudas som såväl kortare som

något längre kurser och i sådana former som gör det praktiskt möjligt för yrkesverksamma att delta samtidigt som arbetsgivaren upplever ut-

bildningen meningsfull för sin verksamhet.

Det blir därför en viktig fråga för den kommande organisationskommittén/högskoleledningen att i samarbete med omgivande samhälle och

potentiella studenter arbeta fram ett lämpligt utbud fortbildning och av vidareutbildning. Syftet skall att tillgodose behov av komvara

petensutveckling inom områden utgör nyckelområden för Skåne.

som Det kan rimligt att redan i detta skede nämna viktiga områden för vara utbildningsinsatser nämligen livsmedelsområdet, läkemedels- och

livsvetenskaper, transport/kommunikation och logistik, handel, turismlbesöksnäring, miljö. Dessa områden utgör nyckelbranscher i Skåne och här krävs kompetensutveckling rent allmänt, både genom grund-

utbildning samt fortbildning och vidareutbildning. Därutöver finns stora

fortbildningsbehov inom många andra områden, t.ex. IT-området,

arbetslivs- och organisationsfrågor m.m. En mycket uppskattning kan göras omfattningen inom fort-

grov av bildning och vidareutbildning till 1 000 platser då verksamheten är fullt

utbyggd. Det borde möjligt att genomföra utbildning av det slag

vara centret för till omfattning om drygt 300 platser redan unsom svarar en der läsåret 1998/99. l

Påbyggnadsutbildningar

Påbyggnadsutbildning föreslås bli viktig del i centrets verksamhet. I

en

detta sammanhang påbyggnadsutbildning sådan utbildning som

avser

bygger på högskoleexamen. Påbyggnadsutbildning kan innebära

annan

såväl breddning fördjupning. Många förslag till påbyggnadsutbild-

som ningar har kommit kommittén till del från olika håll. Bland inkomna förslag kan nämnas bl.a. följande. Ekonomi för dels civilingenjörer, dels andra yrkesgrupper 0

0 Företagande och entreprenörskap

SOU 1996: 120 Kapitel 4 63

0 Utbildning med särskild inriktning mot företagande i små och

me-

delstora företag, bl.a. exportkunskap, marknadsföring

Arkitektur, design och byggd miljö Organisation, arbetsliv och arbetsmarknad

Teknikinforrnation

Turism, besöksnäring, Leisure industry fritidsvetenskap.

samt Enligt bl.a. Riksantikvarieämbetet behövs utvidgad kompetens på alla nivåer inom byggsektorn. Det behövs bredare

ett bebyggelseantikvariskt kunskapsunderlag för hantering kultunniljövårdsfrågor och

av

tillvaratagande av estetiska och arkitektoniska värden i svensk stads-

byggnadskonst.

Att vidareutbilda arkitekter och andra tekniker inom fastighetst.ex.

förvaltning och stadsområdesutveckling måste rimlig åtgärd i

vara en

ett läge då många arkitekter är arbetslösa.

De förslag som förts fram bör också diskuteras i ett vidare perspek-

tiv så att utveckling påbyggnadsutbildning och

av grundutbildning ut-

gör en helhet även om inte all påbyggnadsutbildning bygger på grundut-

bildning som genomförs vid Malmöhögskolan och vice

versa.

En total omfattning för påbyggnadsutbildningen då den byggts

ut skulle kunna cirka 400 platser med start hstterminen 1998. vara

Fristående kurser

Intresset för fristående kurser på olika områden kan förmodas vara gan-

ska likartat över landet. En utgångspunkt för uppbyggnaden fristå-

av ende kurser inom centret kan att inledningsvis erbjuda sådana kurvara ser som är mest eftertraktade. De remissinstanser uttryckt synpunksom ter på utbudet fristående kurser inom kurser inom av centret menar att

samhällsvetenskap och humaniora bör finnas med i utbudet förutom

naturvetenskapligt inriktade. Till de mest eftersökta kurserna i landet hör baskurser även men

fortsättningskurser i de stora moderna språken. Mot bakgrund

av cent-

rets intention att efterfrågestyrt omgivande samhälle skall den

vara av

språkutbildning som erbjuds inom centret tillämpningsinriktad

vara mer

än den traditionella språkutbildningen. En framgångsrik uppbyggnad förutsätter dock att det blir möjligt rekrytera kompetenta lärare

att i språk.

Fullt utbyggd bör verksamheten omfatta 1 100 platser. I detta skede

av utredningsarbetet är det kommitténs bedömning tredjedel

att en av

dessa platser bör finnas tillgängliga inför läsåret 1998/99.

64 Kapitel 4 SOU 1996: 120

Kvalificerad yrkesutbildning

Hösten 1996 inleds försöksverksamhet med s.k. kvalificerad yrkesuten

bildning, vänder sig till såväl ungdomar från gymnasieskolan som

som äldre vill ha yrkesinriktad högskoleutbildning än den som som en mer

erbjudits hittills. Utbildningen, som skall vara minst tvåårig, skall bidra

tillgodose arbetslivets behov arbetskraft inom modern produktill att av

tion och tjänster. Den skall formen av lärande i arbete på

av varor ges

arbetsplats under cirka tredjedel utbildningstiden. Hela eller

en en av delar utbildningarna kan finnas inom den kommunala skolan, inom av högskolan inom arbetsmarknadsutbildningen och inom vissa utsamt bildningsföretag. I utbyggt skick bör något knappt 300 platser rimlig omfattvara en ning, under förutsättning att några olika inriktningar etableras.

Aspirantutbildning

Hösten 1995 genomfördes på uppdrag av regeringen s.k. aspirantutbild-

ning för första gången. Utbildningen, omfattar 40 poäng, riktar sig som

till arbetslösa invandrare med högskoleutbildning. Syftet är att anpassa

deras utbildning till svenska förhållanden och dem introduktion ge en till den svenska arbetsmarknaden. En del utbildningstiden skall av

utgöras handledd arbetsplatspraktik. Det är rimligt att cirka 200 så-

av dana platser planeras vid Malmöhögskolan.

Egen kunskapsbas och lärarförsörjning

Lärarförsörjningen till Centrum för kompetensutveckling bygger till

största delen på verksamheten läggs ut övriga schools eller på att köp lärarresurser utifrån, t.ex. från institutioner vid Lunds universiav Härigenom kan flexibilitet i utbudet åstadkommas. En viss del av tet. lärarbehovet bör dock tillgodoses att det vid centret finns fast genom anställda lärare också kan för att centrets mål och verksom ansvara samhetsidé genomförs. Centret bör också ha kunskapsbas inom vilket forskning och en egen utvecklingsarbete kan ske. Det bör undersökas forskning och utom

vecklingsarbete kompetensutveckling metoder, former och effek-

om tivitet kan bli sådant område. Även området arbetsliv i vid bemärett kelse skulle kunna utgöra del sådan bas. Särskilda resurser krävs av en

därför för uppbyggnad sådan forskning i anslutning till centrets egen

av kunskapsbas.

SOU 1996: 120 Kapitel 4 65

4.8 Multikulturella

frågor och migrationsfrågor

Bakgrund

I det följande beskrivs hur utbildning och forskning med inriktning mot invandringen, såsom segregation, migration, etniska gruppers mångfald och mångkulturella frågor i vid bemärkelse innehållsligt såväl som organisatoriskt kan utformas vid den nya högskolan i Malmö. Området bör vara ett profilområde i den nya högskolan. Därför innehåller förslaget även idéer om hur invandrarfrågoma skall få betydelse inom samtliga områden för utbildning vid högskolan. Detta perspektiv

måste tas upp i samtliga områden så att den nya högskolan i Malmö blir en multikulturell högskola såväl vad gäller studerande-, lärar- och

forskarsammansättning som vad gäller innehåll och inriktning på

utbildning och forskning.

Utbildningen vid högskolan skall vara tillämpningsinriktad med sikte på att bidra till lösning av aktuella samhällsproblem. Invandrings-

problematiken är hela samhällets problem och högskolans verksamhet

på området skall syfta till att sprida kunskaper och utnyttja analytiska

resurser inom området till olika sektorer det omkringliggande av samhället. Området skall ha två infallsvinklar

0 utbildning om invandring med utgångspunkt kring migration och et-

niska relationer 0 utbildning för invandrare vilket möjliggör att de med särskild -

kompletterande utbildning skall ges likvärdiga möjligheter att studera inom svensk högskola alternativt använda sin högskoleutbild-

ning från hemlandet.

4.8.2 området

Bestämning av

Då området under senare år i Sverige ganska allmänt har kommit att be-

nämnas IMER internationell migration och etniska relationer föreslås att denna beteckning på området används även i detta sammanhang.

IMER kan innefatta det som kännetecknar Malmöregionen och dess invandrartäthet.

IMER-området är brett och svårt att avgränsa. Följande beskrivning

verkar dock ha allmän giltighet: IMER-området omfattar hela migra-

3 I6-l0l3

66 Kapitel 4 SOU 1996: 120

tionsprocessen, dvs. sådana förhållanden såväl i ut- som invandrarländer som har betydelse för migrationen och som påverkar denna. Till området hör även centralt etniska relationer, då migration oftast innebär

etniska relationer uppstår, dels mellan den infödda majoriteten

att nya och olika invandrade etniska grupper/minoriteter, dels inbördes mellan dessa senare. Hit hör likaså migrationspolitik, dels invandringspolitik, dvs. regleringspolitik och -åtgärder, dels invandrarpolitik, dvs. integrationspolitik och -åtgärder, inte minst språk, utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. När en andra och tredje generation med tiden växer

upp uppstår nya problem som även de kommer att ingå i området.

Då förståelse av kulturmötesproblematiken förutsätter realiakunskaper om dels de olika nationella, etniska och religiösa minoritetemasl-

gruppemas kulturer och traditioner, dels maj oritetskulturen, ingår även

dessa ämnesområden i IMER-området. Sammanfattat handlar utbildningen inom området om utvandring,

invandring och återvandring, om den internationella migrationens dyna-

mik, om internationella faktorer som ger upphov till respektive förhindrar migration, om migrationspolitik, om integrationsprocesser och om etniska relationer under en eller flera generationer som grund för migration eller som följd av migration samt om såväl invandrade som inhemska minoriteter. IMER-området kan alltså inte avgränsas till enbart vissa sektorer av det samhälleliga och mänskliga livet. Det berör i det närmaste samtliga samhällsområden och alla mänskliga livsområden och relationer. Det kan därför inte begränsas till någon eller några få universitetsämnen eller vetenskapliga discipliner. På liknande sätt som t.ex. jämställdhetsoch genusforskning anlägger ett jämställdhets- respektive genusperspektiv alla samhällsområden och alla mänskliga relationer anlägger IMER-forskaren ett generellt IMER-perspektiv på alla samhällsområden och mänskliga relationer. Det är m.a.o. fråga om att tillföra ett nytt perspektiv eller nya problemställningar till alla relevanta forskningsoch samhällsområden. Program och kurser, även fort-, vidare- och upp-

dragsutbildning, bör därför ges en utgångspunkt i lärande om det mång-

kulturella samhället och de globala förändringstrender som sker så om att de studerande förbereds för en verksamhet i det mycket förändrade svenska, såväl som internationella, samhälle som växer fram.

Integrationsfrågor är centrala och framgångsrik integration inom de

flesta områden boende, inkomst, hälsa, politik, norm/värde, etc. anses allmänt avhängiga integration inom områdena utbildning och arbetslivlsysselsättning Det kan därför övervägas om också arbetslivsforskning skall integreras i IMER-området. Detta blir en fråga för den fortsatta utredningen att analysera närmare.

SOU 1996: 120 Kapitel 4 67

4.8.3 Områdets organisation

för området nödvändig fungerande tvärvetenskaplig utbild- För att en nings- och forskarmiljö god kvalitet skall kunna komma till stånd av och fortleva, fordras att åtminstone följande fyra krav tillgodoses: kom-

petens, intresse, ekonomiska resurser och långsiktigt fungerande orga-

nisationsstruktur. För att utbildning och forskning skall komma till stånd fordras välutbildade forskare och lärare med intresse för ämnet. Här föreligger i dagsläget inget allvarligt problem. Sedan 1964 har drygt 150 i Sverige disputerat på avhandlingar som kan sägas personer falla inom området. Inom området finns det relativt stora externa resurser t.ex. Länsar- betsnämnden som kan utnyttjas i olika samarbetsprojekt. För att un- dervisning och forskning av det mångdisciplinära och tvärvetenskapliga slag som är förutsättning för kvalitativt goda resultat skall kunna utvecklas fordras även en organisationsstruktur inom vilken lärare och forskare kan möta varandra såväl andra med intresse för området. som

Avsaknad av en sådan miljö skulle utgöra en hämmande faktor på un-

dervisning och forskning och äventyra områdets framtid. Ytterst handlar det om bibehållande av en viss kvalitet och kompetens inom utbildningen samtidigt möjlighet till nyrekrytering ökar i en miljö som som kännetecknas av kompetens, kvalitet och nytänkande. En prövning måste naturligtvis göras hur en sådan miljö bäst av skall kunna åstadkommas. Det finns faktorer som talar för att ett väsentligt villkor för detta är att IMER-området vid den nya högskolan dels organiseras i någon form av egen organisatorisk enhet, dels får en sådan Organisationsform att det på sikt kan göras till forskarutbildningsämne.

För att ämnet på sikt skall kunna bevara och utveckla kunskap på

området fordras forskning och forskarutbildning etableras. Även den att aspekten måste analyseras närmare. Målgruppema för högskolan kan grovt sägas falla inom två kategor1er: 0 Traditionella, oftast yngre, studerande som genomgår sin första högskoletbildning 0 Otraditionella, ofta något äldre, studerande som genomgår någon form av fortbildning- eller vidareutbildning. Vid val av Organisationsform gäller olika överväganden beroende om de studerande skall få sin utbildning inom IMER-området som del av annan utbildning eller om det skall vara deras huvudsakliga utbildningsinriktning. En tänkbar lösning är att en eventuell IMER-enhet tar ansvar för och utför undervisning inom såväl förstnämnda som sistnämnda utbildningar. Specialutbildning för invandrare t.ex. så kallade aspirant-, bas-, eller bildningsutbildningar under termin eller två en -

68 Kapitel 4 SOU 1996: 120

kan däremot förläggas till Centrum för kompetensutveckling med bi-

drag från lärare och forskare inom IMER-området.

IMER-utbildningar

Utbildningar inom varje school

En stor del av IMER-utbildningen vid den högskolan kommer nya antagligen att bestå av kurser integrerade i högskolans olika schools. En möjlighet vore att denna IMER-utbildning sker integrerad del som en av undervisningen inom för respektive schools utbildningar. ramen Bättre vore dock att alla studerande inom varje område för utbildning ges möjlighet att genomgå en speciell kurs i IMER-kunskap. Innehållet i dessa kurser skall anpassas till de villkor gäller i övrigt för områsom det. Kurserna skulle då kunna göras ämnesspecifikt probleminriktade för att tillvarata studenternas och utbildningsområdets olikartade behov

och inriktning.

Utöver sådana kurser kan tänkas den tredje terminen inom - som ges en viss utbildning har diskuterats en propedeutisk kurs med IMER- -

kunskap som introduktion till studier. Efterfrågan på personal har

som

perspektiv på den globala utvecklingen i stort inom olika områden och

på Sveriges och andra länders kultur och kan förväntas öka i takt vanor, med ökande globalisering. Möjligheten att vid den högskolan i nya Malmö inrätta sådan kurs bör utredas. en

Utbildning inom IMER-enheten

Behovet av utbildning inom IMER-området är stort. Det beror bl.a. på att flertalet befintliga utbildningar inom universitet och högskolor helt sakar, eller har mycket bristfälliga, för utbildning och undervisresurser ning inom IMER-området. Ett förslag är att det inrättas särskild uten

bildning som kan ingå som en del av en kandidat- och magisterexamen.

Det kan senare bli aktuellt att undersöka möjligheten forskarav utbildning. Existensen av längre sammanhängande utbildning inom IMER-området är viktig också av det skälet att den behövs för att långsiktigt garantera kvaliteten hos de IMER-utbildningar bedrivs inom som olika schools. Innehållsmässigt skall båda slagen utbildning ta hänsyn till den av situation som kännetecknar Malmö. Där har 27 procent befolkningen av utländsk bakgrund, vilket är för svenska förhållanden relativt stor en andel. Alla kurser och utbildningar kräver ämneskompetens, kontinui-

Kapitel 4 69

tet, planering och samordning som det kan vara svårt att tillgodose om inte utbildningen samlas inom en egen organisatorisk enhet. Att etablera en IMER-enhet skulle förstärka ämnets status och tyngd såväl inom den akademiska världen som samhället i övrigt. Enbart detta skulle kraftigt bidra till möjligheten att genomsyra övriga områden inom högskolan med IMER-perspektivet.

4.9 Utveckling av IT-infrastruktur

Detta avsnitt är en beskrivning av på vilket sätt och med vilka medel en infrastruktur inom högskolan och ut mot samhället kan utvecklas och byggas upp. Utbildningar inom IT-området samt IT pedagogiskt som hjälpmedel behandlas inte här. Ansvaret för dessa verksamheter kommer att vad gäller utbildningen åvila Konst och kommunikation i första

hand och Lärarutbildningen i fråga om den pedagogiska utvecklingen.

4.9.1 Allmänt

Den nya informationstekniken, IT, påverkar i allt större utsträckning

både privatliv och arbetsliv. Det är därför viktigt att barn och ungdomar tidigt får kunskap om teknikens möjligheter och begränsningar genom att själva lära sig att använda den. Skolan har en central och viktig roll för att garantera att alla lär sig använda infonnationstekniken. Allt fler ungdomar kommer till universiteten och högskolorna beredda att utnyttja IT som ett naturligt hjälpmedel i studierna. Denna tendens kommer att ytterligare förstärkas under de närmaste åren. Det ställer krav den högre utbildningen vad gäller utrustning, läromedel, metodutveckling, läramas IT-kunskaper m.m. Vid organisationen och uppbyggnaden av en ny högskola, som t.ex. i Malmö, erbjuder den nya informationstekniken unika möjligheter att

organisera all informationsförsörjning på ett nytt sätt. Det gäller både

undervisning och administration. Detta kommer att få stor påverkan arbetssätt, kontakter inom och utanför högskolan, bibliotek, lokalutformning m.m. I detta avsnitt behandlar kommittén informationstekniken utifrån behovet av infrastruktur och olika typer av kommunikation. Infonnationstekniken som pedagogiskt arbetsredskap tas inte upp i detta sammanhang.

70 Kapitel 4

Mot den bakgrunden skisseras huvudriktlinjema för utbyggnaden av den elektroniska infrastrukturen och kommunikationen i den högnya skolan samt hur den kan kopplas till omvärlden.

4.9.2 Utbildningsbehov

Den nya högskolan i Malmö skall tillgodose ett brett utbildningsbehov. Det skall omfatta både de som kommer från gymnasiet och de som se-

nare i livet vill ha lämplig påbyggnad, fortbildning eller vidareutbildning på tidigare studier, antingen högskolestudier eller gymnasiala.

Speciellt intresse skall även riktas mot grupper som av tradition är mindre inriktade på högskolestudier. Utbildningen och forskningen

skall vidare vara till nytta för Malmöregionen och särskilt beakta de

små och medelstora företagens behov av kompetensutveckling. För distansutbildningen öppnas helt nya möjligheter genom den nya inforrnationstekniken. Högskolan i Malmö skulle kunna bli ett flera centra i av Sverige för distansutbildning, som i första hand bör planeras efter

behoven i Skåneregionen.

För att klara dessa skiftande behov utbildningar måste flexibel av en utbildningsorganisation byggas upp. En sådan kräver en väl utvecklad IT-struktur, där de olika IT-verktygen görs allmänt och lätt tillgängliga.

På så sätt kan olika studerandegrupper nås på ett rationellt sätt. Utbild-

ningama blir effektiva både ur pedagogisk och tidsekonomisk synvinkel. Det kommer alla att ha fördel av studenter, lärare och övrig per- sonal.

4.9.3 Mål

Utgångspunkten är att IT skall vara huvudmediet för all information

och kommunikation. Målen för den nya högskolans tillgång till och användning av informationsteknik kan utifrån detta sammanfattas följande sätt: 0 Högskolan skall utrustas med den senaste tekniken vad gäller elektronisk infrastruktur nätverk

0 I nätverket skall erbjudas tillgång till all slags kommunikation

post, databassökning, littteratursökning, diskussionsgrupper, videokonferenser, föreläsningar främst som komplement. 0 Alla lärare, forskare och studenter skall ha tillgång till de tjänster som finns i nätverket både högskolan och i hemmet.

Kapitel 4 71

0 Det skall utvecklas ett system för informationsförsörjning som gör rätt information tillgänglig i rätt form till rätt personer vid rätt tillfálle. 0 Högskolan i Malmö skall tillsammans med övriga universitet och

högskolor i Öresundsregionen bilda ett virtuellt universitet, dvs. de

olika enheterna skall ingå i ett gemensamt nätverk

0 Högskolan skall genom den nya infonnationstekniken vara en resurs för företag, myndigheter, organisationer och medborgare i Malmö

och regionen ett regionalt intranet, som i sin tur knyts till det globa-

inforrnationsnätverket. 0 Alla administrativa informationssystem beslutssystem, registre- ring, uppföljning/utvärdering, beställning/fakturahantering, studentinformation m.fl. skall integreras i den totala informationsförsörj- ningen och utnyttja den senaste infonnationstekniken.

Det är viktigt att dessa mål utgör en central del i det fortsatta arbetet med utbyggnaden av högskolan i Malmö. Om målen uppfylls kommer

högskolan att kunna erbjuda en mycket spännande, utvecklande och rationell arbetsmiljö för lärare, forskare, studenter och övrig personal.

4.9.4 Teknisk struktur

Det är viktigt att den nya högskolan förses med en heltäckande och kraftfull infrastruktur, som möjliggör överföring av bandbreddskrävan-

de information som t.ex. multimedia, föreläsningar och konferenser via

video. Det interna nätverket bör byggas upp som ett intranet, som i sin tur har fullödiga anslutningar till olika externa nätverk, främst universitetsnätet SUNET. Ett intranet möjliggör bl.a. en integration mellan telefonväxel/-service och övrig datakommunikation, kan efsom fektivisera och förenkla t.ex. meddelandeservicen. I sammanhanget kan nämnas att i dag finns en 34 Mbs förbindelse mellan Lund/Malmö och Stockholm men mellan Köpenhamn och Lund/Malmö omfattar förbindelsen endast 8 Mbs. Denna länk bör graderas upp avsevärt genom det gemensamma nordiska nätet NORDU- NET det skall möjligt att realisera ett virtuellt universitet i Öreom vara sundsregionen.

Inom regionen Lund/Malmö/Köpenhamn/Roskilde bör installeras ett

höghastighets backbone-nätverk. Det skall kunna användas för distansundervisning med lärare omväxlande i Lund, Malmö, Köpenhamn och

Roskilde och studenter på alla orterna, men också för forskningsända-

mål.

72 Kapitel 4 SOU 1996: 120

4.9.5 Datorer till alla

Den nya högskolan skall ha ambitionen att samtliga lärare och studenter får tillgång till en egen bärbar dator, som kan användas flexibelt. Datorn kan då användas på högskolan, i hemmet på praktikarbetsplatsen eller på den ordinarie arbetsplatsen beroende på vilken utbildningssituation man befinner sig Det är viktigt att det finns standardlösningar som studenter/lärare kan använda direkt. Bl.a. skall dessa omfatta förslag med paket utav rustning/program som inkluderar system för uppkoppling vilka utan problem passar in i totalsystemet för e-post, informationsförsörjning, kommunikation, administration etc. För att göra detta möjligt krävs enkla och billiga sätt att komma nätet från hemmet och arbetsplatsen med rimlig hastighet. Denna målsättning får konsekvenser för högskolans planering på olika sätt. Det påverkar högskolans lokalplanering och inre utformning. Högskolan blir i större utsträckning en mötesplats, dit lärare och studenter kommer för att träffas och diskutera. Det innebär inte att föreläsningsverksamheten har försvunnit, men många föreläsningar kommer säkert, liksom läromedlen, att finnas tillgängliga på nätet. En ny typ av arbetsplats och studiemiljö måste byggas upp. Behovet av varierande utrymmen av olika storlek och med olika utrustning kommer att vara mycket mer påtagligt än i dagens universitet och högskolor. Det kommer att behövas allt från stora utbildningsstudios med videomöjligheter till enskilda rum för forskarstuderande. Liksom idag krävs ett antal specialutrustade lokaler, där olika ämnens särskilda behov av informationsteknik kan tillgodoses.

Tillgång till fasta arbetsstationer måste finnas även om studenter och

lärare i hög utsträckning kommer att ha egna datorer. Biblioteket skall utrustas med ett stort antal studieplatser som är förberedda så att studenter direkt kan koppla sina datorer högskolans nätverk. Till dessa måste det också finnas service som utskriftsmöjligheter av text, bilder/overhead, kopiering m.m.

4.9.6 IT-tjänster nätet

Den digitala revolutionen innebär att allt mer information lagras elektroniskt och därmed finns potentiellt tillgänglig för alla användare. Det är viktigt att den nya högskolan genom olika IT-tjänster gör all sorts information tillgänglig för lärare, forskare och studenter. Det är också betydelsefullt att IT-tjänsterna baseras på öppna standarder som tillåter att systemet byggs ut med tjänster, program och ut-

SOU 1996: 120 Kapitel 4 73

l l l rustning från olika leverantörer, och att dessa kan integreras med varandra. Misstaget får inte göras att välja totallösning från leveranen en tör, som innebär läsningar till ett system som inte fungerar ihop med vad omvärlden använder eller kommer att använda. Inom ramen för ett intranet bör ett gemensamt postsystem byggas upp inom den nya högskolan. Till detta kan läggas t.ex. interna anslagstavlor, nyhetsgrupper och diskussionsgrupper. För kommunikationen med omvärlden måste det finnas allmän till-

gång till Internet, som i sig innehåller ett antal olika möjligheter som epost, databaser, överföring och mottagning av multimediapresentationer

m.m.

Konferenser på nätet är en annan användning som kan vara särskilt

intressant för studenter som läser på distans.

Videoföreläsningar är ytterligare en tjänst som bör finnas. Det inne-

bär att föreläsningar från högskolan sänds ut över nätet. Dessa kan mot-

tas av var och en som har en dator uppkopplad på nätet. Formen kan få stor betydelse för en utvecklad distansutbildning även

men genom tillämpningen som innebär att i en särskilt utrustad föreläsningssal ta emot sändningar från andra universitet och högskolor. Föreläsningar som är utlagda på nätet skall i första hand ses som ett komplement. Det ger studenterna möjlighet att ta del föreläsning av en vid valfri tidpunkt, om man av något skäl inte kunna delta i en före-

läsning eller vill höra den ytterligare en gång. Användningen nätet

av möjliggör också att man utnyttjar föreläsare befinner sig vid andra som universitet och högskolor både i Sverige och utlandet. Förutom dessa tjänster skall lärare och studenter också ha tillgång till infonnation som lagras andra medier. Utveckling läromeav nya del kommer i allt större utsträckning att ske med användning den av nya tekniken. Målet är att all information skall vara lätt tillgänglig, oavsett den var finns, vilken teknik måste användas och vilket format den finns som

Sammanfattningsvis är målsättningen att följande skall fungera i prakti-

ken, vilket kräver en för hela högskolan gemensam planeringsinsats: centrala databaser är fritt tillgängliga all lokalt framställt undervisningsmaterial finns tillgängligt via nätet föreläsningar finns tillgängliga via nätet möjligheter finns att kontakta lärare via nätet lokal administrativ information finns tillgänglig via nätet all kursinformation är tillgänglig via nätet

avtal med förlag om tillgång till elektroniska utgåvor av kurslittera-

tur.

74 Kapitel 4

4.9.7 Biblioteket- i

ett nav högskolans

informationssystem

Den satsning på ny informationsteknik som är helt nödvändig för att in-

riktningen och innehållet i undervisningen blir den avsedda, kommer att få stor betydelse för bibliotekets utseende och arbetssätt. Som framgår av kommitténs första betänkande skall biblioteket fungera som en ämnesövergripande kunskapskälla och som ett socialt sammanhållande centrum. Schoolmodellen förutsätter också ett rikt utbud av studiesalar, forskarrum, grupprum i biblioteket. Kommittén vill särskilt framhålla att biblioteket också skall svara för följande uppgifter:

0 inom ramen för högskolans informationsförsörjning se till att tillgången är god till bibliotekets tjänster och inforrnationskällor

0 göra kommersiella databastjänster allmänt tillgängliga och ge undervisning i informationssökning samt värdering och hantering av källor inom högskolans ämnesområden 0 erbjuda forskare och forskargrupper dokumentalisttjänster 0 medverka i högskolans kunskapsspridning, aktivt delta i IT-utvecklingen, t.ex. elektronisk publicering och lagring. Det bör också övervägas om biblioteket skall delta i en obligatorisk introduktion för lärare och studenter i användningen av datormediet och

de olika bastjänster som finns tillgängliga nätet.

För att den nya informationsteknikens möjligheter verkligen skall kunna tas tillvara i högskolan är det synnerligen viktigt att biblioteket får den roll och kompetens som kommittén skisserat.

För att uppnå största möjliga integration och harmoni mellan infor-

mationsinnehållet och informationsförsöijningens teknik bör man pröva att inom bibliotekets organisation placera den enhet som skall ansvara för den tekniska infrastrukturen. Därigenom vore det möjligt att etablera en nära och daglig kontakt mellan dessa områden som är starkt beroende av varandra. Det bör också innebära ett närmande mellan användar- och teknikerperspcktivet.

4.9.8 Högskolan, arbetslivet och IT

Redan vid planeringen av utbyggnaden av högskolans IT-struktur bör man skapa förutsättningar för att i framtiden kunna koppla ihop högskolans nätverk med statliga, kommunala och företagsnätverk. På så sätt kan både överföring av kunskap om ny teknik och utbildning underlättas i framtiden.

SOU 1996: 120 Kapitel 4 75

Då det gäller kunskap om ny informationsteknik och dess tillämp-

ningar har högskolan en särskilt viktig uppgift att fylla i relation till de små och medelstora företagen. Genom informationstekniken får deras

personal nya förutsättningar även genom distansutbildning att delta i kurser i sin egen takt, vid den tidpunkt och den plats själv öns-

man kar.

4.9.9 Högskolan, och IT

medborgarna

Berättigade farhågor har framställts när det gäller informationsteknikens tillgänglighet för och genomslag hos olika i samhället.

grupper Högskolan har ett särskilt ansvar för att vissa grupper inte hamnar utan-

för IT-gemenskapen. Det är därför viktigt att högskolan redan tidigt

samverkar med andra skolformer och medverkar till att ge blivande lä-

rare en bra grund att stå på. Det är viktigt att IT-verktygen

ses som na-

turliga arbetsredskap inom alla ämnesområden. Tekniken måste ha samma genomslag inom humaniora, samhällsvetenskap samt vård- och

omsorgsutbildningama som inom de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna. Socialt utsatta områden och en stark koncentration av invandrare sammanfaller ofta. För människorna i dessa områden är det ofta svårt

att få tillgång till den nya inforrnationstekniken. Här har skolan vik-

en tig roll att fylla då det gäller att introducera II. För de grupper som inte tagit del av skolans IT-utbildning eller av andra anledningar inte behärskar IT-verkty gen kan högskolan göra en insats.

Genom att förbereda så att högskolans nätverk kan utsträckas till oli-

ka bostadsområden genom anknytning till kommunens nätverk kan IT utbildning bedrivas ute i dessa områden. Det sker med fördel i anslut-

ning till bibliotek, medborgarkontor eller andra mötesplatser. Den nya högskolan kan i detta sammanhang vara ett stöd för studie-

förbund och föreningsliv bör ta ett för att genomföra olika som ansvar

utbildningar inom IT-området. Utbildningen kan sträcka sig från en första introduktion i hur man använder IT-redskapen till avancerad

mer

tillämpning av infonnationstekniken. Detta kan vara ett led i strävan att på sikt nå ut till och förbereda nya grupper för högre utbildning.

4.9.lO Administrativa system

Vid uppbyggnaden av infrastrukturen för IT inom den högskolan nya skall de administrativa informationssystemen vara en väl integrerad del

76 Kapitel 4 SOU 1996: 120

i informationsförsörjningen. Det gäller system för budget, redovisning, inköp, fakturahantering, ärendehantering m.m. Det kan bl.a. finnas skäl

att redan från början utgå från att affärsdokument huvudsakligen utbyts

papperslöst. Den hanteringen kan med fördel integreras med redovisningssystem och därmed ge effektivitetsvinster för administrationen. Ett område för den nya informationstekniken som blir av mycket stor betydelse är informationen till studenterna. Det bör gälla allt från hanteringen ansökningar utbildningsplatser till utskrifter av utav om bildnings- eller examensbevis. Därtill skall finnas övrig information riktad till studenterna bl.a. kurser och bostadsfrågor, stuom program, diesociala frågor, m.m.

4.10 Samarbete i nätverk

Centrum för kompetensutveckling beskrivs som ett centrum för Malmöhögskolan i de externa kontakterna. Det är angeläget att det finns en sluss in i och ut från högskolan som utgör en sammanhållande funktion i högskolans relationer med omvärlden. Det är dock viktigt att betona att övriga områden för utbildning också måste etablera sådana kontakter. Ett väl fungerande kontaktnät med näringsliv, kommuner, övriga organisationer samt arbetsmarknadens parter skall etableras, vilket gäller hela högskolans verksamhet. Ambitionen är att ett mångfacetterat samarbete skall byggas upp inom de nätverk som etableras. Som exempel kan nämnas forskningsprojekt, samarbete mellan kommuner för att diskutera distributionsformer, lokala studiecentra för grundutbildningen, underlag för uppdragsutbildning i för företagen lämpliga former, innehåll i grundutbildning och vidareutbildning för de mindre och medelstora företagens behov m.m. Det blir en angelägen uppgift för Malmöhögskolan att utveckla egna samverkansformer, dock ett sådant sätt att samtidigt som högskolans profil får genomslag i samarbetet, de möjligheter tas till vara som egen Lunds universitets uppbyggda och omfattande kontaktverksamhet erbjuder. Skåne, eller det kommande storlänet, bör betraktas som den region Malmöhögskolan skall betjäna och samverka med vad gäller högskoleutbildning och forskning. Det är därför nödvändigt att både Lunds universitet med verksamheten i Helsingborg, högskolan i Kristianstad och lantbruksutbildningen vid Alnarp ingår i det nätverk för samarbete som skall etableras.

SOU 1996: 120 Kapitel 4 77

Samverkan med företag och organisationer skall bl.a. ha som utgångspunkt att bedöma hur den högskoleutbildning som planeras vid

Malmöhögskolan kan förväntas påverka arbetsliv och arbetsmarknad i

Skåne. Konsekvenser för den samlade högskoleutbildningen i regionen skall därvid också beaktas.

4.11 Organisatoriska frågor

Det blir en viktig uppgift i det fortsatta utredningsarbetet att djupare analysera dels på vilket sätt befintliga utbildningar i Malmö i dag berörs av annan verksamhet vid Lunds universitet i Lund, dels hur den nyetablerade verksamheten i Malmö skulle kunna befrämja verksamheten vid universitetet.

Flera remissinstanser har påtalat att den föreslagna schoolmodellen

inte är tillräckligt beskriven och analyserad. Det har varit en genomgående ambition i kommittéarbetet att i första hand ta fram ett utbildningsutbud och former för hur det skall genomföras. Först när ett förslag till utbildningsutbud föreligger finns förutsättningar att diskutera en lämplig utformning av schoolmodellen. Den bärande principen för schoolmodellen att varje school utgör en sammanhållen enhet med planerings- och budgetansvar skall dock gälla genomgående. .. Den organisatoriska fråga som väckt stort intresse i kommittéarbetet gäller dock den organisatoriska hemvisten för de utbildningar vid Lunds universitet som idag är förlagda till Malmö. I det första betänkandet framhöll kommittén att frågan måste avgöras mot bakgrund av

en analys av vilken lösning som bäst gagnar respektive verksamhet.

Förslagen har ännu inte nått den konkretionsgrad beträffande utbild-

ningens innehåll och forskning som är nödvändigt för att frågan om

organisatorisk hemvist skall kunna avgöras. Det fortsatta arbetet under

hösten bör omfatta en fördjupad analys av frågan.

Kommittén har i sitt första betänkande gjort den bedömningen att det bör övervägas att redan från starten införliva högskoleingenjörsut-

bildningen i Malmö med den nya högskolan. Bedömningen bygger på

det faktum att den utbyggda verksamheten inom teknik-ekonomi-orr1rådet vid Malmöhögskolan kommer att bli fem gånger större än nuvarande högskoleingenjörsutbildningar, uttryckt i platser. Det förslag som arbetsgruppen för teknik-ekonomi-ornrådet presenterat utgör en blandning av teknisk utbildning på olika nivåer, högskoleingenjörsutbildning, civilingenjörsutbildning samt magisterutbildning med inslag av ekonomiskt och administrativt inriktade kurser. I den miljö som därmed etableras i Malmö kommer nuvarande högskole-

78 Kapitel 4 SOU 1996: 120

ingenjörsutbildning vid Lunds universitet i Malmö att ingå i bredare

en och mer omfattande verksamhet än idag. För de konstnärliga utbildningarna är det av stor betydelse att utbudet i Malmö med anknytning till de konstnärliga områdena är så väl skisserat att det tydligt framgår i vilket koncept de kan komma att ingå om de inte organisatoriskt kvarstår inom Lunds universitet. Även lärarutbildningen kommer ha starka beröringspunkter med att

den verksamhet som har skisserats för Malmöhögskolan. Lärarutbild-

ningens organisation innebär att för närvarande cirka 75 procent av grundskollärarprogrammet med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och gymnasielärarprogrammet genomförs vid de ärrmesteoretiska institutionerna i Lund. Vid en analys av lärarutbildningens organisatoriska tillhörighet bör detta faktum utgöra en del i diskussionsunderlaget.

4.12 för

Tidplan etablering

Som kommittén tidigare föreslagit är en rimlig utökning av antalet högskoleplatser i Malmö 9 000 platser, vilket betyder att antalet studenter kommer att vara betydligt fler. Detta är en omfattande verksamhet, betydligt större än den verksamhet som bedrevs vid var och en av de fyra största högskolorna i landet budgetåret 1994/95. Det är angeläget att bygga upp högskolan i en takt som garanterar hög kvalitet t.ex. vad gäller tillgång på lärare, organisation av verksamheten m.m. Uppbyggnadstakten måste också anpassas efter tillkomsten av lokaler. Enligt

Malmö stadsbyggnadskontors fortfarande mycket översiktliga planer

kan den första nya högskolebyggnaden tas i bruk hösten år 2000. Det innebär att undervisningen åren dessförinnan måste genomföras i tillfälliga lokaler. En lämplig expansionstakt kan vara ett tillskott av 3 000 platser vardera under budgetperiodema 1997-1999, 2000-2002 respektive 2003- 2005. För den närmaste budgetperioden borde tillkomsten av de 3 000 nya platserna fördela sig enligt följande:

Budgetpropositionen för 1997 omfattar endast budgetperioden 1997- 1999. Den fortsatta utbyggnaden av högskolans verksamhet kommer därför att bli föremål för successiva prövningar i det reguljära budgetarbetet

SOU 1996: 120 Kapitel 5 79

5 lärare

Rekrytering av studenter och

5.1 i

Möjliga förändringar rekryteringsunderlaget

Svårigheten att göra tillförlitliga prognoser, antingen det gäller stude-

randes och arbetslivets efterfrågan utbildning eller samhällets fak-

tiska utbildningsbehov, är väl känd. Inte desto mindre finns en rad erfarenheter från de senaste 25 årens högskoleetableringar kan som vara av viss vägledning för att göra en mycket grov bedömning av Malmöhögskolans rekryteringspotential.

Många faktorer spelar in när det gäller de studerandes val av högre

utbildning och i vilken utsträckning de väljer högskolestudier. Erfaren-

heter tyder dock på att vissa effekter av Malmöhögskolans etablering

bör kunna förutsägas. De senaste antagningsomgångama till högskolan visar att det finns en stor resurs i form av intresserade ungdomar och yrkesverksamma som inte får sina önskemål om högskoleutbildning tillgodosedda. En-

dast hälften av de som för första gången sökte högskoleutbildning höst-

en 1995 blev antagna. Detsamma har gällt även tidigare och inför höstterminen 1996 är antalet sökande drygt tio procent fler än föregående hösttermin. Vad som händer med dem som inte blir antagna är inte känt. Detta faktum tillsammans med vissa erfarenhetsmässiga förändringar som redovisas i det följande kan ge en antydan om förväntad rekryteringssituation för Malmöhögskolan. Stora ungdomskullar lämnar gymnasieskolan under det första decenniet efter sekelskiftet. Vidare kommer behovet av kompetenshöjning av yrkesverksamma att öka. Utbyggnadstakten bör i det perspektivet. ses

Utbudet av högre utbildning påverkar efterfrågan, framför allt lokalt

och regionalt. Det är rimligt att anta att minst hälften dem söker av som till de nytillkomna utbildningsplatsema vid högskolan i Malmö bor i Malmö eller i andra kommuner inom Malmöhus län. Gruppen vuxenstuderande kan förväntas öka genom att det blir frågan om utbildning vid en otraditionell högskola och inte vid ett traditionellt universitet, präglat av en ungdomskultur. Lunds universitet har färre studerande mellan 25 och 34 år jämfört med övriga universitet och

fackhögskolor och en klart lägre andel i denna åldersgrupp bland hög-

skolenybörjama än de mindre och medelstora högskolorna i landet. I detta avseende blir högskolan i Malmö ett viktigt komplement till regionens utbildningsutbud.

80 Kapitel 5 SOU 1996: 120

Högskolornas karaktär har stor betydelse också för rekryteringen av stuenter från studieovana hem till högre utbildning. Enligt senast tillgängliga SCB-statistik över socioekonomiska förhållanden grund som för rekrytering till högskolestudier finns det en klar och markerad skillnad mellan universitet och fackhögskolor å sidan och mindre och ena

medelstora högskolor samt vårdhögskolor å den andra, vilket framgår

av följande tabell. Som också framgår av tabellen är skillnaden mest uttalad i de yngre grupperna.

Socioekonomisk bakgrund bland högskolenyböijare under tiden 198 7/88- 1992/93 enligt SCBss analyser och klassificeringsmetoder

Socioekonomisk grupp föräldrars utbildning och yrke

Tjänstemän hög Övriga

lägre tjänstemän o. eller mellannivå arbetare 1992/93 1987/88 1992/93 1987/88 % % % %

Ålder/Högskola

Yngre än 22 år Universitet o. fackhögskola 66 66 34 34 därav Lunds universitet 65 65 35 35 - Mindre o. medelstora högskolor 52 47 48 53 därav högskolan i Kristianstad 48 39 52 62 - Vårdhögskolor 50 43 50 57 Yngre än 35 år Universitet o. fackhögskola 61 59 39 41 därav Lunds universitet 60 59 40 41 - Mindre o. medelstora högskolor 49 44 51 56 därav högskolan i Kristianstad 45 37 55 63 -

Vårdhögskolor 44 39 56 61

Skillnaden mellan åren 1987/88 och 1992/93 tyder inte på att det har skett någon utjämning rörande social rekrytering. Den förändring som skett talar för det motsatta. En enkätuppföljning 1995 av dem som avslutade grundskolan 1988 visar samma tendens. 50 procent av ungdomarna, föräldrar innehar vars

en ledande befattning eller är högre tjänstemän, hade någon gång efter

1991 bedrivit heltidsstudier vid högskola eller universitet. Motsvarande andel bland bam till fackutbildade arbetare tio procent. var Det är sannolikt att rekryteringen till Malmöhögskolan kommer att ske efter liknande mönster mindre och medelstor högskola, vilsom en ket kan förväntas påverka rekryteringssituationen för regionens hög-

skoleutbildningar.

SOU 1996: 120 Kapitel 5 81

Vissa eftersläpningar för Malmö i förhållande till riket och framför allt till Göteborg och Stockholm kan noteras i Skolverkets rapport,

Skolan, Jämjörelsetal för skolhuvudmän, från mars 1995. En lägre an-

del eleverna i årskurs 9 har läst särskild kurs i matematik och engav

elska och lägre andel eleverna i gymnasieskolan läser traditionel-

en av la studieförberedande program eller linjer.

högskola i Malmö kan också sikt förväntas påverka bland

En ny

situationen i grund- och gymnasieskola så att fler ungdomar in-

annat spireras till skaffa sig de förkunskaper behövs för att fortsätta att som studier vid högskolan. Högskolan i Malmö kan därmed bidra till att fler ungdomar söker sig till eftergymnasial utbildning i Malmö och kringliggande kommuner, vilket bör även övriga högskolor i regionen. gagna I Malmöhus län finns stort antal arbetslösa, i februari 1996 var ett

det cirka 33 000 Av dessa har 51 procent gymnasieskola och

personer.

17 procent högskoleutbildning. En ambition för Malmöhögskolan är att stimulera fler till högskoleutbildning, inte minst arbetslösa.

5.2 Dimensionering av gymnasieskola m.m.

För överblick över rekryteringsituationen i Skåne ges i det föl-

att ge en

jande beskrivning förhållandena i högskoleförberedande utbild-

en av

ning gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning komvux och ar-

betsmarknadsutbildning.

5.2.1 Gymnasieskolan

Hösten 1995 antalet elever i gymnasieskolomas avgångsklasser i

var

Skåne cirka 12 000. Antalet elever i årskurs två uppgick till 11600 och i

årskurs 1 till 15 800. Inför hösten 1996 planeras för 13 800 platser i

gymnasieskolans årskurs Följande tabell visar hur platserna fördelas

på olika program i gymnasieskolan.

l

i

32 Kapitel 5 sou 1996:120

Planerat antal platser i gymnasieskolans åk 1 i Skåne ht 1996

arbetsmarknadsutbildning

I Skåne antalet elever i komvux 18 800 år 1994, vilket var omräknat till heltidsstuderande motsvarar cirka 12 700 elever. Antalet elever per

kommun återspeglar i stort sett invånarantalet, och Malmö kommun

hade 2 300 elever omräknat till heltidsstuderande under tid. Den samma sammanlagda kostnaden för komvux i Skåne under 1994 uppgick till

341 miljoner kronor.

Utbildningen inom komvux kan fördelas på grundläggande

vuxenut-

bildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. I Skå-

ne deltar 23 procent eleverna i grundläggande av vuxenutbildning medan 72 procent deltar i gymnasial vuxenutbildning och fyra procent går

påbyggnadsutbildning., vilket motsvarar fördelningen i riket.

Komvux roll har förändrats på år. Enligt SCB:s enkätundersenare

sökningar uppgav år 1992 cirka 70 procent de nyinskrivna kom-

av vuxelevema att syftet med studierna förbereda för fortsatta var att stu-

dier. I början av 1980-talet cirka 40 detta skäl.

uppgav procent De

Kapitel 5 83

yrkesinriktade kurserna har de senaste 20 åren noterat markant till-

en

bakagång till förmån för de gyrrmasieinriktade.

Totalt beräknas 21 000 delta i arbetsmarknadsutbildning personer under läsåret 1995/96. Länsarbetsnämndema i Skåne har för den tiden handlat arbetsmarknadsutbildning för omkring 550 miljoner kroupp

Därutöver upphandlar arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsin-

nor. stituten kurser för omkring 140 miljoner kronor. Sammanlagt bedrivs det alltså arbetsmarknadsutbildning för 690 miljoner kronor i Skåne

detta år.

5.3 Efterfrågan högre utbildning

5.3.1 Högskolans utbud samt efterfrågan

Enligt bearbetning SCB gjort för kommitténs räkning av de söen som

kande till högskoleutbildning höstterminen 1995 framgick att knappt hälften antalet sökande från Skåne som sökte en högskoleutbildning

av

för första gången, blev antagna. Samma förhållande gäller för riket. De kom direkt från gymnasieskolan utgjorde ungefär en tredjedel av

som

samtliga sökande inte tidigare bedrivit högskolestudier och av des-

som närmare 60 procent. Av de sökande från Skåne det 6 600 sa antogs var

inte blev antagna, endast en marginell del var obehöriga.

som varav

1 500 sökte direkt från gymnasieskolan. Den omfattning den nya högskolan bör få enligt kommitténs

som

förslag innebär 9 000 tillkommande platser. Hur stor del av dessa som skall betraktas nybörjarplatser går inte att förutsäga. Högt räknat

som

kan det röra sig 4 500 tillkommande nybörjarplatser, vilket tillsam-

om med Lunds universitet, högskolan i Kristianstad och vårdutbildmans ningarna totalt 15 300 platser för nybörjare vid högskolorna i Skåger Rekryteringen till nybörjarplatsema kan förväntas motsvara den för ne. högskolan i Kristianstad, dvs. 70 procent kommer från Skåne. Det krä-

ytterligare 3 150 studenter söker sig som nybörjare till högskole-

ver att utbildning utöver de närmare 6 000 studenter från Skåne som antogs

vid högskoleutbildningar i Skåne 1994/95. Det finns ingen möjlighet att utifrån nuvarande rekryteringssituation beräkna förväntat framtida rekryteringsunderlag annat än på vissa om-

råden, inom det tekniska området, eftersom alla söker till högt.ex. som skolan inte antas. Då högskolan har ett begränsat antal platser kan en-

84 Kapitel 5 SOU 1996: 120

dast sökandetrycket föreställning hur ge en om många platser som

skulle kunna besättas.

Gymnasieskolorna i Skåne är dimensionerade för 13 800 elever i årskurs 1 hösten 1996. Med ambitionen hälften årskull att av en skall vidare till högskolestudier kan förvänta sig man att 6 900 nybörjare var-

år rekryteras från Skåne. Om även i fortsättningen cirka

80 procent av dem väljer att studera i Skåne innebär det ökning en med 2 100 ny-

börjare till Skånes utbildningar i förhållande till

dagens situation med

en något lägre dimensionering gymnasieskolan och av en övergångs-

frekvens till högskolan på cirka 37 procent. Det är inte möjligt att beräkna antalet studenter nya som kan bli ef-

fekten övriga förändringar beskrivits av som avsnitt 5.1. Det finns dock på goda grunder anledning förmoda intresset

att för högskolestudier kommer att Öka också bland flera kategorier vuxna. Därmed ökar

tillströnmingen till högskolan utöver den den utbyggda gyrnnasie-

som skolan genererar.

Sammantaget kommer således sannolikt rekryteringsunderlaget

att

öka och den föreslagna utökningen högskoleutbildningen i Malmö

av är

enligt kommitténs bedömning rimlig i förhållande till studerandeunderlaget. Kanske är dimensioneringsproblemet i stället

det motsatta. Frågan är om den planerade ökningen platser inom högskolan allmänt i av

landet och vid Malmöhögskolan kommer att vara tillräcklig för att

tillgodose det framtida intresset för högre studier och behovet av ny

kompetens i näringsliv och samhälle.

Sökprofil inför hösttenninen 1996

Antalet sökande i den samordnade antagningen inför höstterminen 1996 ökade med tolv procent i förhållande till hösttenninen 1995. Även antalet sökande till lokal antagning har ökat i

samma utsträckning. En intressant förändring är att antalet anmälningar till vissa naturvetenskap-

liga och tekniska högskoleutbildningar

med särskilt vuxenstudiestöd, NT-SVUX, nästan har tredubblats jämfört med höstterminen 1995.

De utbildningar som har störst sökandetryck står finna inom föl-

att

jande områden: information/media/kommunikation,

samhällsvetarut-

bildning, personal- och arbetsliv, marknadsföring, psykologutbildning, socionomutbildning, service management, datavetenskap, dataekonomi. Inom vårdutbildningarna är social det

omsorg mest eftersökta programmet.

SOU 1996: 120 Kapitel 5 85

lärare

5.4 Rekrytering av

högskolan i Malmö medför behov nyrekrytering av fler for- Den nya av skarutbildade lärare. Eftersom de utbildningarna i Malmö 9 000 nya platser 3 000 under kommande budgetperiod är en del av en varav -

omfattande nationell satsning högskolan är behovet av lärare in-

mer fråga är specifik just för Malmöhögskolan. Med hänsyn till te en som den omfattande verksamheten vid närbelägna universitet och högskolor

i Lund och Köpenhamn kan emellertid både rekryteringsmöjlighetema för Malmöhögskolan och forskningsmöjligheterna för Malmölärama

allmänt bedömas goda. Det blir viktig uppgift i den fortsatrent som en

planeringen beakta tillgången på lärare för olika områden. Detta

ta att måste göras med hänsyn även till hur andra högskolor planerar sitt ut-

bildningsutbud och sin forskningsverksamhet. Möjligheten att rekrytera

lärare från utlandet bör också vägas in i den samlade bedömningen av

hur lärartillgången skall tillgodoses.

I dagsläget finns inga möjligheter att i detalj uppskatta behov och

tillgång på disputerade lärare på olika områden eftersom utbildnings-

utbudet inte är bestämt i detalj. Bedömning av lärartillgången vid de tidpunkter blir aktuella för rekrytering till Malmöhögskolan måste som tills vidare baseras på allmänna uppgifter förväntat antal forskarom utbildade.

Enligt Högskoleverkets årsrapport för universitet och högskolor för

1994/95 har antalet doktorsexamina ökat med 69 procent under de senatio åren. Av samtliga doktorsexamina under 1994/95 avlades 41 proste dvs. drygt 620 examina, vid de tekniska och matematisk-naturcent, vetenskapliga fakultetema.

De bedömningar universitet och högskolor gjort av hur stor andel av

forskarstudiema de aktiva doktoranderna klarat tyder att en ökande examination inom forskarutbildningen kan förväntas de närmaste åren.

Tillgången styr i många sammanhang efterfrågan och kan komma att

det även vad gäller behov forskarutbildade lärare vid högskolan göra av i Malmö. Högskolans utbyggnad kan inverka stimulerande på ungdomar dels söka sig till forskarutbildning, dels effektivisera sina foratt skarstudier. Det vilar också på faktultetsorgan och instien stort ansvar tutionsledningar att åstadkomma effektiv studiesituation för doken torander. Studiefinansieringen är stor betydelse i sammanhanget. av

86 Kapitel 5 SOU 1996: 120

Ett samarbete med i första hand Lunds universitet måste etableras för rekryteringen av lärare. Diskussioner med Lunds universitet bör ini-

tieras redan under hösten rörande lärarförsörjningen. Högskolan i Malmö kan, åtminstone i inlednings- och uppbyggnadsskedet, köpa

lärartjänster från bl.a. Lunds universitet.

SOU 1996: 120 Kapitel 6 87

6 Forskning och forskarutbildning

Kommittén för fram förslag forskningsöverbyggnad och forskarut-

om bildning inom de olika schoolenhetema. Förslagen rör väl avgränsade

forskningsinriktningar kan särskilt angelägna för att utveckla

som anses

vissa grundutbildningar. Vid vissa schools, t.ex. vid Teknik och

ekonomi, Hälsa och samhälle samt Konst och kommunikation bör där-

för finnas forskningsverksamhet och forskarutbildning inom special-

områden bör specificeras i det fortsatta utredningsarbetet.

som Vid andra schools, där forskning inte etableras det nämnda sättet,

bör forskningsanknytningen ske i samverkan med andra lärosäten, kan-

ske främst Lunds universitet, där lärarna bör få möjlighet att följa forskningsverksamhet inom ett visst område och även under vissa tidpunkter ägna sig åt forskning. Det är viktigt att understryka att även egen sådana medför kostnad. Dels skall lärarnas tid för att arrangemang en delta i forskning räknas inom för deras respektive tjänster, dels ramen Lunds universitet ha viss ersättning för att de tar emot lärare skall t.ex. från annan högskola. Malmömodellen för forskning föreslås i betänkandet skall finsom

samordnande funktion för den mångvetenskapliga och i vis-

nas som en fall tvärvetenskapliga forskning skall bedrivas i Malmö i sa även som

form kortare eller längre projekt. Många remissinstanser har kritise-

av betänkandets ofullständiga beskrivning hur Malmömodellens orrat av ganisation skall gestalta sig och vilken inriktning forskningen skall ha.

Kommittén vill även i detta sammanhang påminna om att flera delar

den högskolans verksamheter naturliga skäl ännu inte har plaav nya av i detalj. Bland annat gäller detta forskningens inriktning. Beslut nerats Malmöhögskolans forskning måste fattas de som får anom av organ

för verksamheten, och besluten måste föregås diskussioner med

svar av

företrädare för näringsliv, organisationer och andra intressenter. Er-

forderliga utredningar och diskussioner forskningens inriktning bör om

kunna påbörjas under hösten.

Forskning enligt Malmömodellen skall ledas en forskningsav nämnd, inom för vissa givna kriterier ansvarar under högsom ramen skolans styrelse för verksamheten med eget budgetansvar. Nämnden bör kunna besluta vilka projekt skall genomföras, tillsätta proom som

88 Kapitel 6 SOU 1996: 120

jektgrupper och svara för att externa medel anskaffas för lämpliga

pro-

jekt. I forskningsnämnden bör ingå forskare,

såväl anställda vid högskolan som vid andra universitet och högskolor, företrädare samt för

näringsliv och förvaltning.

Följande övergripande kriterier bör gälla för de projekt som forskningsnämnden initierar: 0 regional relevans

0 anknytning till den grundläggande utbildningen vid Malmöhögsko-

lan

0 stimulans till samverkan med näringsliv, offentlig förvaltning och

övriga organisationer

För övrig forskningsverksamhet, inte ingår i Malmömodellen

som ansvarar respektive school.

Såväl Malmömodellens forskning den som forskning som bedrivs

vid vissa schools måste garanteras medel via statsanslag för kunna att ha en viss basresurs i form stationära forskare av för längre eller kortare tider. Största delen verksamheten skall dock genomföras av med hjälp av gästande forskare.

Kommittén föreslår att Malmöhögskolan tillförs fasta forskningsresurser för dels den forskning som bör etableras vid några schools, dels de basresurser som krävs för att forskning enligt Malmömodellen

skall kunna genomföras vid högskolan.

De schools som tilldelas forskningsmedel bör för for-

egna ansvara

skarutbildningen. Det skall givetvis möjligt för doktorander, lika

vara väl som för studenter genomför

som magisteruppsatser eller examensarbeten, att delta i lämpligt projekt genomförs inom

som ramen för Malmömodellen.

Kapitel 7 89

7 Mark och lokaler

7.1 Högskolan och staden

Arbetet med mark- och lokalfrågorna har fortsatt enligt de riktlinjer tidigare betänkande. Högskolan föreslås lokaliseras till som drogs upp i två centralt belägna områden, Universitetsholmen respektive MAS-området Malmö allmänna sjukhus.

De högskoleutbildningar som redan finns i Malmö är idag utspridda

till flera olika platser i staden. De nuvarande lokalerna är av varierande

ålder och kvalitet. Det långsiktiga målet är att dessa utbildningar efter hand skall omlokaliseras till de två högskoleområdena, och områdena

dimensioneras därför med hänsyn till detta.

Med samlade högskoleområden kan utbildnings- och forsknings-

verksamheter olika slag få tillgång till attraktiv miljö med geav en infrastruktur och mötesplaser som främjar både spontan och mensam organiserad samverkan. Med lokalisering nära Citytunnelns regionaltågstationer blir resmöjlighetema goda till regionen i allmänhet och till samarbetspartners i Lund, Köpenhamn och Roskilde i synnerhet. Ett centralt läge i Malmö också möjligheter till långtgående integration ger mellan högskolan och staden, något som är av stort värde för båda parter. Eftersom de flesta städer saknar obebyggd mark i centrala lägen har högskolor under senare decennier vanligen förlagts utanför centnya

rumområdena. Resultatet har blivit ensartade högskoleområden där en-

bart studenter och lärare vistas. Kontakten med städernas övriga liv har blivit bristfällig. Malmö kan erbjuda högskolan mark i centrum av staden. De planerade högskoleområdena ligger i direkt anslutning till den medeltida stadskärnan och knyts Malmös citystråk med butiker och samman av

service, nöjen och kulturinstitutioner. Högskoleområdena tangerar också Malmös centrala parkstråk med goda möjligheter till friluftsliv

och motion

90 Kapitel 7

Wâêü

âb

åx

Högskoleutbildningarna lokaliseras till två sammanhållna högskoleom-

råden i direkt anslutning till stadens allmänna kommunikationer och med bästa läge invid den kommande Citytunneln. Citytunneln utgör en

länk i det kollektivtrafiksystem har sina viktigaste regionala

som målpunkter iKöpenhamn, Roskilde, Malmö och Lund.

Kapitel 7 91

De föreslagna lägena i Malmö påminner om äldre universitetsstäder,

där institutionerna brukar ligga spridda i centrum. Studenterna arbetar, bor och sig i kvarter. De blandas med övriga stadsbor och roar samma

ingår självklar del i stadslivet. Exempel härpå är Quartier Latin

som en i Paris och universiteten i Lund, Uppsala och Köpenhamn. Här finns möjlighet att skapa studiemiljö där studenterna får rika en kontakter med den övriga staden. De får impulser och stimulans genom möten med människor i alla åldrar och levnadsomständigheter. Ett av målen för högskolan i Malmö är just att samverka med invånare, näringsliv och organisationer i staden och regionen. Läget i Malmö ger goda möjligheter att arbeta utåtriktat med öppna föreläsningar, utställningar och seminarier. Högskolan blir akademi inlemmad i det en övriga samhället.

Högskoleområdena skall också vara stadsdelar där ett normalt stadsliv pågår. Här skall finnas butiker, caféer, konstnärliga och andra

institutioner, arbetsplatser och bostäder. Stadsdelama får ett intensivt

liv även på kvällen och natten.

7.2 Universitetsholmen

Universitetsholmen ligger med Gamla Staden och gränsar till granne Slotts- och Kungsparkema med slottet Malmöhus. Området gränsar också till Kockumsområdet med bl.a. Kockums varv och högskoleingenjörsutbildningen vid Lunds tekniska högskola i Malmö LTH-

Malmö. Det ligger inom bekvämt gångavstånd i förhållande till tåg, bussar och båtar och kommer så småningom att kunna ges en direkt anknytning till den blivande Citytunneln. Kommunen är en stor markägare. Universitetsholmen profileras i första hand som ett område för

utbildningar inom det tekniska och konstnärliga området. Det blir möjligt att lokalisera teknisk utbildning till ömse sidor om axel från hamnkontoret och norrut mot Klaffbron och vidare ut mot en

LTH-Malmö på Kockumsområdet. Universitetsholmen och

Kockumsområdet helhet varvid Kockumsområdet prioriteras för blir en

industri, högteknologiska verksamheter och yrkesinriktad högskole-

utbildning. Humanistiska och konstnärliga utbildningar kan motsvarande sätt orienteras utmed axel från hamnkontoret och västerut mot Ribersen borg. Den konstnärliga profilen förstärks att mark också reservegenom för konstmuseum. Även sjöfartsmuseum och ett nytt konserthus ras ett kan beredas plats i representativa lägen.

92 Kapitel 7 SOU 1996: 120

Mark för utbildning, forskning, "Ideon-projekt" samverkan näringsliv/högskola, akademisk infrastruktur, verksamheter, handel och kultur. Den sammanlagda markytan med denna beteckning är ca 190 000 kvm. Med hushöjder på 3-6 våningar, vilket i stort motsvarar skalan på stadensinnerstadsbebyggelse,behöver ca 35 % l av ytan tas i anspråk för utbildning. i

oförändrad markanvändning skiss till MARKDISPOSITION för UNIVERSITETSHOLMEN m.m i Mdmö Parker, torg och platsbildningar STADSBYGGMADSKONTOREH MALMÖ 1996-06-27

l

i

Kapitel 7 93

Det gamla hamnkontoret symboliserar övergången från det gamla till det nya och kommer att fungera bl.a.som informations- och entrébyggnad till det högskoleområdet. Västra station och den s.k. Bennya möllan bevaras och används för utbildning eller närliggande verksamhet. N ordMills kvarn möjlighet till fortsatt drift. Verksamheten vid ges World Maritime University WMU drivs vidare i nuvarande lokaler medan den gymnasieskola finns i byggnad flyttas och losom samma

kalerna på sikt tas över av högskolan.

Härutöver bör man i det fortsatta utredningsarbetet undersöka möjligheten att temporärt utnyttja befintlig bebyggelse i området för undervisning m.m. tills dess att nya lokaler kan tas i bruk.

7.3 Universitetssjukhuset

MAS

Universitetssjukhuset MAS omfattar i första hand de två sjukhusområdena mellan Carl Gustafs väg i och Stadiongatan i söder. I området norr

ingår bland annat forskningsbyn IDEON-Malmö och tandvårdshögsko-

lan. Det norra sjukhusområdet har sitt centrumnära läge tydgenom en lig integration med staden i övrigt. Högskoleområdet kan utvidgas norrut genom punktvisa komplette-

ringar av befintlig bebyggelse. Exempel på kompletteringsmöjligheter

är bollplanen i kvarteret Dekanen, den del kvarteret Priom idag av som utnyttjas för tennis samt Triangelns sydsida. Syftet med sådan uten vidgning är dels att stärka det visuella sambandet mellan den tätare innerstaden och högskoleområdet, dels att bereda plats för kompletteen ring av existerande verksamheter. Forskarbyn Ideon-Malmö kan vid behov utvidgas söderut mot Stadiongatan. Nuvarande sjukhusområde bör också kunna förtätas ytterligare. Stor hänsyn bör då tas till existerande miljökvaliteter såsom befintlig bebyggelse, större träd etc. Det nya högskoleområdet kommer att få en medicinsk profil. Tandvårdshögskolan och den medicinska utbildning idag bedrivs inom som sjukhusområdet förutsätts ligga kvar och kompletteras med de utbild-

ningar som idag ingår i Vårdhögskolan.

7.4 Markbehov

Det sammantagna lokalbehovet för högskoleutbildningama i Malmö har

uppskattats till 20 000 m2 vid MAS-området m2

och 140 000 Uni

94 Kapitel 7 sou 1996:120

Z/D

Og

Q

H

17//7 555g /7

b Illustrationskarta

Beby vid fill utbyggnad av Universitetssjukhuset MAS

-

nya byggnader visas fyllda och befintliga snedskraferade.

Kapitel 7 95

versitetsholmen, 20 000 m2 för bibliotek. Beräkningarna varav är yta utgår från att samtliga befintliga utbildningar i Malmö skall lokaliseras till Universitetsholmen, med undantag av läkar- och tandläkarutbild-

ningarna samt Vårdhögskolans utbildningar, lokaliseras till MAS-

som området. För de föreslagna högskoleområdena har del planeringsförutsätten

ningar rörande nuvarande bebyggelse, utbyggnadskapacitet, markägan-

de och liknande redovisats i tidigare betänkande. Beträffande MAS-om-

rådet har inga nya omständigheter av betydelse för högskoleplaneringen

tillkommit. De utbildnings- och forskningsverksamheter som avses placeras på MAS-området kommer med god marginal att kunna inrymmas där.

Beträffande Universitetsholmen har förutsättningarna i viss mån för-

ändrats. Det fortsatta arbetet med att konkretisera utbildningsornrådenas innehåll har lett till att lokalbehov för forskning tillkommit. Den akademiska infrastruktur i form av kårhus och Studentservice kan annan som bli aktuell på Universitetsholmen kan också bli större omfattning än av vad som tidigare tänkts. Dessutom finns det ett starkt intresse att av åstadkomma lokaler för avknoppningsföretag och liknande verksamheter i högskoleområdet. Mot denna bakgrund föreslås del det att en av framtida expansionsområdet, visades i tidigare betänkande, redan som från början tas in i planeringen.

7.5 Marktillgänglighet

För att kommunen skall kunna garantera högskolan tillgänglighet till marken måste inlösen ske både byggnader på tomträtter, ännu av bebyggda tomträtter samt privatägd mark med eller utan byggnader, så att kommunen skaffar sig full rådighet över den mark behövs för som högskolan. Statens krav är dels att kommunen garanterar tillgänglighet till utpekad mark, dels att högskolan får tillgång till marken till ett symboliskt pris symbolisk tomträttsavgäld. Förutom de nämnda garantiema om tillgänglighet är det nödvändigt att kommunen gör en närmare precisering vid vilka tidpunkter under av utbyggnaden olika delar området kan beräknas bli tillgängligt. som av Därvid måste också beaktas att byggnadsarbeten för utbyggnadssenare etapper inte får störa högskolans verksamhet i lokaler redan tagits i som bruk.

Ägandeförhållandena på Universitetsholmenområdet är blandade.

Av själva Universitetsholmen äger kommunen omkring 50 procent, me-

96 Kapitel 7

dan 30 procent är upplåten med tomträtt till privata nyttjare och 20 pro-

cent är i privat ägo med privata nyttjare. Delen norr om själva Universitetsholmen är i sin helhet i privat ägo. Malmö kommun har inlett förhandlingar med ett antal markägare om markfrågoma. Etappindelningen och lokalplaneringen är i sin tur beroende av vilken utbyggnadstakt som blir aktuell för den grundläggande utbildningen och forskningen. En samverkan mellan utbildningsplaneringen

och arbetet med mark- och lokalfrågor samt försök att synkronisera dessa moment i arbetet med etableringen har påbörjats.

7.6 Planering

För Universitetsholmen kommer det fortsatta utredningsarbetet att kom-

bineras med arbetet översiktsplan. Översiktsplanen kommer att

en

behandla stadsgestaltning, markanvändning, trafikfrågor m.m. i stora

drag. Målet är att skapa stadsdel med attraktiv miljö för utbildning en och forskning med kringaktiviteter och med vissa inslag av andra stadsfunktioner. I översiktsplanen kommer också ett antal delområden för de olika utbildningarna att preciseras. Kommunen har inlett detta arbete, och extern expertis med erfarenhet av dessa frågor kommer att engageras. Planeringen kommer att bedrivas i nära samverkan med Malmökommittén. Inrättandet högskola centralt i Malmö innebär en betydande av en stadsomvandling och är därför en uppgift av stor dignitet. Byggandet skall kännetecknas hög kvalitet, och integrationen i staden ställer av krav på omsorgsfull arkitektonisk utformning. När markanvändningen i

stora drag klarlagts och planeringen utbildningarna kommit så långt

av att lokalprogram kan redovisas kommer därför en arkitekttävling att utlysas för de ovan nämnda delområdena. Huvuduppgiften i tävlingen blir att gestalta delområdena och bebyggelsen i dessa.

7.7 studentbostäder

En ökning av högskoleutbildningen i Malmö med 9 000 platser medför ett ökat bostadsbehov för studenter. Malmöhögskolans inriktning kompetensutveckling och på nya studerandegrupper medför sannolikt att andelen studenter som inte redan har bostad i regionen kommer att lägre än på andra högskoleorter. Innan något preciserat utbildvara ningsprogram föreligger är det dock svårt att närmare bedöma behovet av nya studentbostäder i Malmö.

Kapitel 7 97

Malmö har idag ett relativt stort bestånd av små lägenheter. I kommunen finns 17 000 lägenheter ett rum och kök eller mindre 13 procent av

det totala bostadsbeståndet och 42 000 tvårumslägenheter 31 procent. Det råder dock inget nämnvärt överskott på bostadsmarknaden, och ef-

terfrågan är särskilt stor på små och billiga lägenheter. Det finns för närvarande inga speciella stödforrner för byggande av nya studentbostäder. För finansieringen är man därför hänvisad till det generella bostadsfinansieringssystemet. Detta innebär att nybyggda studentbostäder liksom andra nybyggda bostäder kan väntas bli förhållandevis dyra. Malmö kommer att lägga stor vikt vid studenternas bostadsbehov i

kommunens bostadsplanering. Undersökningar har påbörjats om nuva-

rande studenters bostadsvanor och bostadsönskemål och om erfarenhe-

terna från andra högskoleorter. överläggningar om bostadsfrågan har

också inletts med studentorganisationer, potentiella byggherrar och andra intressenter. När ett mer detaljerat program föreligger rörande utbildningamas karaktär och Startår kommer också behovet stuav nya dentbostäder att kunna beräknas.

4 16-1013

Kapitel 8 99

8 Ekonomiska konsekvenser av

förslagen

8.1 Förväntade intäkter

Enligt gällande resurstilldelningssystem blir ersättningen för grundläg-

gande utbildning helt avhängiga av hur många studenter som registreras

och deras prestationer. En överslagsberäkning ger vid handen att takbeloppet skall vara cirka 650 700 miljoner kronor för den samlade grundläggande utbildningen i Malmö enligt komitténs förslag till omfattning, varav för den tillkommande utbildningen 9 000 platser crika 400 miljoner kronor. Det finns osäkerhet i angivelsen eftersom beloppet inte kan beräknas förrän innehållet är exakt definierat. Den kanske största osäkerheten ligger dock i hur prestationsgraden för olika slag av utbildningar skall prognostiseras för att ge underlag för beräkning av förväntad ersättning för studenternas prestationer. Till de kostnader för staen som den nya högskolan medför kommer kostnader för studiefinansieringen.

8.2 Forskningsresurser

Enligt direktiven är kommitténs huvuduppgift att utreda hur en etablering av en ny högskola i Malmö med forskningsanknytning på sätt som gäller för högskolor skall kunna genomföras. Det innebär med denna utgångspunkt att de resurser som kan förväntas genom statsanslag blir beroende av hur frågan om fasta forskningsresurser för de mindre och medelstora högskolorna kommer att lösas vid kommande riksdagsbehandling, och av den omfattning som forskningen vid Malmöhögskolan kommer att ha. I remissbehandlingen samt i det arbete som har bedrivits efter att det första betänkandet lagts har behovet av forskningsverksamhet understrukits kraftigt. Det blir en viktig uppgift för en eventuell organisa-

100 Kapitel 8

tionskommitté, och därefter för en högskoleledning, att bygga

upp förutsättningar för en forskningsverksamhet som dels bygger samverkan med Lunds universitet och Köpenhamns universitet, dels har en god kontakt med näringsliv och andra intressenter i syfte att tillsammans driva projekt av olika slag, finansierade med även andra källor än statsanslag. I det första betänkandet underströks kravet på rimlig basverkatt en samhet för forskningen garanteras statsanslag. Det fortsatta genom arbetet har ytterligare understrukit vikten av denna garanti. Det kan synas mindre meningsfullt att ange ett belopp skulle tillräckligt för som vara att skapa den nödvändiga garantin. Ett överslag kan dock göras med ut-

gångpunkt i hur universitetens anslag är fördelade mellan medel för grundutbildning och forskning/forskarutbildning. I genomsnitt utgör fa-

kultetsanslagen cirka 80 procent av anslagen för grundutbildning, dock

har ett par högskolor med fasta forskningsresurser något lägre andelar;

60 respektive 55 procent. Mot den bakgrunden kan ett rimligt forskningsanslag beräknas utifrån antagandet dels att den nya högskolan i Malmö skall ha en något lägre andel, förslagsvis 50 procent, dels att medlen skall beräknas på medel för den nytillkommande grundutbildningen cirka 400 miljoom ner kronor. Med denna hypotes blir ett statsanslag för högskolans i

Malmö forskning och forskarutbildning 200 miljoner kronor.

8.3 Driftskostnader

8.3.1 Kostnader för verksamhetens genomförande

Enligt gällande resurstilldelninssystem for universitet och högskolor måste en högskolas samtliga kostnader för den grundläggande utbildningen täckas av de intäkter som genereras den grundläggande utav bildningen. Resurstilldelningssystemets ersättningsnivåer är beräknade mot bakgrund av befintlig verksamhet vid viss tidpunkt och de en resurser av olika slag som vid den tidpunkten fanns i högskolesystemet. Då en ny högskola skall etableras med lokaler och utrustning blir kostnya ny nadsbilden en annan än den som gäller för redan etablerad verksamhet. Lokalkostnaderna vid de flesta universitet och högskolor är en blandning av låga och höga hyror. Kostnaden för utrustning, utgör kostsom naden för de lån som skall tas för att betala utgifterna, är också de upp

SOU 1996: 120 Kapitel 8 101

en blandning av kostnaden för nyinvesteringar men i första hand för utrustning som redan är avskriven i större eller mindre omfattning. Med andra ord har den etablerade verksamheten en blandad kostnadsbild medan högskolan i Malmö kommer att få högre hyreskostnader och högre lånefinansieringskostnader än vad som är möjligt att ersätta med de intäkter som genereras av ersättningsbeloppen. Erfarenheterna från uppbyggnaden av Södertörns högskola talar i hög grad för detta faktum.

8.3.2 Kostnader för lokaler

Av studentpengen utgör en del ersättning för lokaler. Denna är inte

längre preciserad separat. Med utgångspunkt i de belopp som förts till

studentpengen och den nedskäming i beloppen som gjorts fr.o.m. 1 juli 1996 kan en beräkning göras av förväntade intäkter för att betala lokalkostnader; hyror samt drift- och underhållskostnader. En fördelning av den grundläggande utbildningen på utbildningsområden och därmed olika ersättningsbelopp för hyrespengen har gjorts mot bakgrund av dels de förslag som arbetsgruppema hittills har tagit fram, dels uppskattningar i relation till liknande verksamheter. Beräkning enligt den anslagsnivå som gäller för 1 juli-31 december 1996 visar på intäkter för lokalkostnader om 165 miljoner kronor per år. Därvid är inte inkluderat den medicinska och Odontologiska utbildningen vid MAS och inte heller vårdhögskolans verksamhet. En kalkyl har gjorts för att få fram en hyresnivå för den aktuella

byggnationen på universitetsholmen och vid MAS enligt betänkandet. Denna bygger på en produktionskostnadsbaserad hyra där antanganden gjorts utifrån olika slag erfarenhetsvärden. Genomgående har räknats

av med en tjugoårig första hyresperiod för nyproducerade lokaler. Inga markkostnader ingår i kalkylen. Hyresnivån blir cirka 1 500 kronor/mz LOA inklusive drift och underhåll. Med beräkningen som redovisats tidigare som ger ett resursbehov totalt 160 000 m2 LOA kan lokalkostnaden vid full utbyggom nad enligt kommitténs förslag beräknas till 240 miljoner kronor per år. Den uppskattade kostnaden är beräknad för en lokalyta som inte inkluderar lokaler för forskning, vilka dock ersätts enligt andra principer. Det innebär att med ett takbelopp om 650 700 miljoner kronor kan kostnaden för lokaler förväntas bli drygt 30 procent av intäkterna för den grundläggande utbildningen. Eftersom hela beloppet är beräknat nyproduktion blir effekten för Malmöhögskolan att kostnaden för loka-

ler tar i anspråk en alltför stor andel av de intäkter studentpengen

som genererar.

102 Kapitel 8 SOU 1996: 120

8.3.3 Kostnader för

inredning och utrustning

Enligt direktiven skall kommittén analysera lokalbehovet inklusive inredning och utrustning samt uppskatta, analysera och närmare precisera kostnaderna för detta. Kommittén skall också i det arbetet redovisa olika dimensioneringsaltemativ och de lokalbehov och kostnader dessa medför. Kostnaderna för inredning förutsätts ligga i det hyresbelopp som diskuterats tidigare. Kostnader för utrustning har inte varit möjligt att

beräkna, eftersom detta måste göras utgående från den verksamhet som

skall bedrivas. Under hösten, sedan nu arbetsgrupperna konkretiserat grundutbildningens innehåll ett steg vidare, bör det möjligt att göra vara sådana beräkningar för grundutbildningen. Forskningens utrustningskostnader är också beroende av forskningens inriktning och ut-

redningsarbetet kring denna fråga har inte påbörjats av det skälet att

forskningen skall ha anknytning till grundutbildningen. De innehållsliga diskussionerna måste därför föras stegvis.

8.2 Kostnader för förberedelser och

etablering av högskolan

I det följande beskrivs mycket grovt en kostnadsbild för de närmaste tre åren under förutsättning att förslaget om hur en högskola i Malmö skall etableras vinner riksdagens godkännande. Nedanstående beräkningar visar att ett extra medelstillskott, utöver de intäkter som verksamheten genererar, cirka 60 miljoner kronor om per år krävs för att täcka kostnaderna för att planera och bygga upp en verksamhet av den omfattning som den nya högskolan i Malmö inne-

bär. Kostnaden för vart och ett av de närmaste åren är beräknad på

grundval av en uppskattning för följande poster. Beloppen inkluderar inte kostnad för genomförande av utbildning, vilket bekostas med de intäkter som ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer ger. Inköp av utrustning under planeringsperioden, som också är den inledande perioden då den grundläggande utbildningen startar, kan som nämnts tidigare inte beräknas ännu. Kostnaden skall finansiera inköp genom lån, vilket innebär att inte bara kostnaden skall uppskattas utan även vilken avskrivningstid som kan bli aktuell.

För den grundläggande utbildningen gäller inom bl.a. det tekniska området utrustning av verkstäder, laborationslokaler m.m. Skall den ambition som skisserats för utveckling av en infrastruktur inom IT-området kunna realiseras blir det nödvändigt att göra en stor ekonomisk

satsning på inköp av utrustning och uppbyggnad av datanät.

Den forskningsverksamhet som föreslås för vissa schools kräver också utrustning som inte kommer att kunna bekostas med reguljära medel. Sammantaget innebär resonemanget att även vad beträffar kostnader för utrustning måste en sådan beräkning anstå. Budgeten för kommittén under tiden 1 december 1995 30 oktober - 1996, dvs. 11 månader, beräknades till 1 650 000 kronor. Motsvarande

medel för tiden 1 november 1996 31 december 1997 uppgår till

- 2 100 000 kronor. Budgeten bör reduceras med cirka 600 000 kronor eftersom kostnaden för personal som varit anställd för kommittéarbetet vid ett eventuellt riksdagsbeslut bör ersättas inom ramen för de medel som beräknats för ett administrativt kansli enligt ovan. Kommittén föreslår mot den bakgrunden att 1 500 000 kronor avsätts för arbetet inom ramen för en organisationskommitté under tiden 1 november 1996 31 december 1997. -

fââåâLwäâzzixerøaamüámøä :mi:

, .

Vh5§e$1iê

a

.Laban

vVE$SA.

u- ,3 4,7.

aâsââmøizâfzuøsøgâuâi

äårxsámtørsøxg.

.wgyhaøeet

i i V

arücfütâä;

ap

L . V. .

anwaxzêâtáragzaâäzs uns; L 3552: Lama år:

y :mh

V Vrêéztgä âøitififêüåfáäå: :En

Bilaga 1 105

Kommittédirektiv

Dir. 1995: 135

En ny högskola i Malmö

Beslut vid regeringssammanträde den 9 november 1995

Sammanfattning av uppdraget

Em kommitté skall utreda hur en etablering av en ny högskola i Malmö skall kunna genomföras samt lämna förslag till den nya högskolans inriktning och organisation.

Bakgrund

Regeringen har i propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling prop. 1995/96:25 förklarat att kommitté bör tillkallas för att utreen da hur en etablering av en ny högskola i Malmö skall kunna genomföras. Bakgrunden härtill är att Malmö trots sin storlek och strategiska betydelse

i Sydsverige saknar en egen högskola. Den högre utbildning i dag be-

som

drivs i Malmö är vid sidan av vårdhögskolan sådan tillhör Lunds uni-

som versitet. Dess utbildningar är huvudsakligen yrkesinriktade och riktade mot den offentliga sektorn. Utbildningama är lokaliserade till olika delar av staden och det finns inget naturligt centrum för den akademiska verksamheten och inte heller för studenternas sociala verksamhet. Malmö har som landets tredje stad samt genom sitt geografiska läge och sin ställning i regionen stor betydelse för utvecklingen både i regionen och i landet. Den högre utbildningen och forskningen i denna region finns främst vid Lunds universitet med drygt 30 000 studenter och

forskning/forskarutbildning inom alla fakultetsområden utom det far-

maceutiska. Av universitetets studenter studerar ca 5 500 i Malmö och ca 250 i Helsingborg. Vidare finns i regionen högskolan i Kristianstad med ca 3 000 studenter samt vårdhögskoloma i Lund/Helsingborg och i Malmö med tillsammans ca 2 300 studenter. Trots närheten till Lunds universitet är andelen långtidsutbildade i Malmö lägre än vad som gäller för landet i genomsnitt och andelen

ungdomar som går vidare till högre utbildning förhållandevis låg. En ut-

byggnad av högre utbildning i Malmö kan öka intresset för högre ut-

bildning i regionen, eftersom tillgängligheten ökar. Detta är också en

viktig förutsättning för att den sociala snedrekryteringen skall kunna motverkas.

5 16-1013

106 Bilaga 1

Malmö stad har till Utbildningsdepartementet kommit in med en skrivelse, där staden hemställer att regeringen tillsätter en kommitté för att utreda former och förutsättningar för en kraftig utbyggnad av den högre utbildningen i Malmö. Av skrivelsen framgår sammanfattningsvis att 0 Malmö har upplevt en drastisk strukturomvandling inom industrin sedan slutet av 1950-talet och att antalet anställda inom industrin har halverats från 35 000 år 1960 till l8 000 för närvarande,

0 förvärvsfrekvensen är låg och arbetslösheten hög, andelen medborgare

med utländsk härkomst är hög, 0 endast en fjärdedel av befolkningen har en eftergymnasial utbildning jämfört med en tredjedel i Stockholm och Göteborg, 0 en utbyggnad av högskoleverksamheten i Malmö kommer att vara en avgörande faktor för Malmö och utvecklingen av Sydsverige.

Uppdraget

Kommitténs huvuduppgift skall vara att utreda hur en etablering av en ny högskola i Malmö med forskningsanknytning på gäller för hög- - sätt som skolor skall kunna genomföras. Kommittén skall därvid utarbeta det pla- nerings- och beslutsunderlag vad gäller inriktning och omfattning av verksamheten samt ekonomiska konsekvenser som krävs för att kunna ta ställning till en sådan etablering. Kommittén skall samråda med Lunds universitet i detta arbete. Kommittén skall vidare utarbeta förslag till inriktning av de nya utbildningar som bör finnas vid högskolan. I detta arbete skall kommittén beakta högskolans roll i den sydsvenska regionen och vilka utbildningar som kan ha särskild betydelse för regionens framtida utveckling. Bland annat bör de tekniska och naturvetenskapliga utbildningamas betydelse för industrins utveckling beaktas. Kommittén skall också inom ramen för gällande principer lämna - förslag om forskningsresurser till den nya högskolan. I kommitténs arbete avseende utbildningens och forskningens inriktning och omfattning skall Malmö stads skrivelse utgöra ett underlag.

Där föreslås bland annat vissa tänkbara profilområden exempelvis

som

utbildning med inriktning invandrings- och segregationsfrågor samt

utveckling och förnyelse av utbildning utifrån det livslånga lärandets nödvändigheter och principer.

Med utgångspunkt i bland annat ovanstående inriktning skall

kommittén överväga hur tvärvetenskaplig forskning skall kunna bedrivas vid den nya högskolan. Kommittén skall upprätta en tidsplan för etableringen av en ny högskola i Malmö samt en budget som innefattar en organisationskommitté

l5 l .l l Bilaga 107 y

och kostnader för förberedelser och etablering av högskolan. Grundutbildningen skall planeras så att den utan särskilda tillskott kan

finansieras av ersättningar för helårsstudenter och helårsprestationer

enligt gällande resurstilldelningssystem för universitet och högskolor,

eventuella ersättningar från landsting för vårdhögskoleutbildningar

samt de andra externa inkomster som högskolan i Malmö kan erhålla. Kommittén skall lämna förslag till lokalisering av den nya högskolan. Vidare skall kommittén analysera lokalbehovet inklusive inredning och utrustning samt uppskatta, analysera och närmare precisera kostnaderna för detta. I detta arbete skall kommittén redovisa olika dimensioneringsaltemativ och de lokalbehov och kostnader dessa medför. Kommittén skall senast den l mars 1996 redovisa sina ställningstaganden till hur en etablering av en ny högskola i Malmö med forsk-

ningsanknytning på gäller för högskolor skall kunna

- sätt som - genomföras. Kommitténs arbete skall slutredovisas till regeringen den l augusti 1996.

Övriga direktiv att beakta

Kommittén skall beakta regeringens direktiv att redovisa regionalpoliom tiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 samt om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124.

3 °h#® %%iâá *i::äe ffäxåâåøfkâ

i 1551:13 .§5 Å 2

.I

5 vwv

lim anåniéumaäw.

I :Jah Hiwaaaâéafámruh

V L

Sppeâmigaszt å .BQQI

Väeiáyxtiråaiátáåxâéfhâxäuáxáçjsgêiê

i L 2% ätit ass; utmâá; här; äiffkiåfââftäiâägff

y v s 7 .

mm: åxå

éá .im gizsv-ltá

..

:áêâäânânâgzxxeägátáçt: .mianå aümáagxâzzââåiuzâznáxgáçzis

L

i LMvcs§s ;aa viiäászaâiáåêá

. VA L A "

V Ãfâiá-mgâønøsá fsfams:záaiazareiåáV§ing.

á 0423;; L V zxüyiááiáäsizáxáøgøzrzxaá

náüé WW scriüxng ma: L å " :Käâiüiikiâgåâgâi .zs:ksäj- 21mm; :mmâzyf-åâ: êäzxáma får om. fartâknangáüésázrmxáriâê

wii

V vamixsán" "§3{3i4$: ävggásxzcââ: pih§.âc§;aizx;gckia må L äâizmázag mä tâgiing-ämiâå Zsialmä mås âåâiâiáwáâåiüi

k

får fáx:ä2;:.3§$:; ivå-zsasásfi áfmäi vizasssçi sâánkääøxâäzVgwcsñåäänávâåarx utäâäçázâing armé âxxxâkaáeâxâzg iwv-w cjixivsjgggse 13,3%; åáäâêølrxitgéâilii

fásáåxâäâxáfzgvé av åááåirâz::§22: êåjfvââiåêâåxâ- §M213á-â3$:5

$1§5c§wâináåig§ic{efná;33 gm. past. WÅåJLQ uigårág gmzmâé; i L

,

inmxxáâráéxx iávggvägâ hagar Máiáâie-ttiüiâéâkâwiig ászraå-.ggzag skxaiå kassans: Mitä

vas t Lär-naiva ñügâkükñ.

. .

A

r i w Bilaga2 109

Reservation av ledamoten Rune Rydén

Med närheten till tekniska högskolan vid Lunds universitet måste Malmöhögskolans tekniska utbildningar hitta en helt ny profil som saknas i det svenska utbildningsväsendet och som samtidigt skulle kunna bli till stor nytta för hela det skånska näringslivet. Den tyska Fachhochschule har enligt min mening en sådan profilering genom sin klara anknytning till industrin och skulle därför vara en lämplig modell vid uppbyggandet av Malmöhögskolans tekniska utbildningar. Den tyska Fachhochschule har genom sin tydliga näringslivsanknytning visat sig mycket framgångsrik och anses av många ha varit en bidragande orsak till den tekniska industrins starka ställning i Tyskland. Inslag av arbetsplatsförlagd utbildning och närheten till industrin gör att möjligheterna till ömsesidig positiv påverkan är stora. Nya moment kan snabbt införas och industrin får lära känna de studerande och de studerande sina blivande arbetsplatser, vilket har hjälpt till att öka andelen högre utbildade i industrin. Det är absolut nödvändigt att detta även sker i Sverige om vi vill fortsätta vara framgångsrika det industriella området. Vidare anser jag att de ekonomiska konsekvenserna av förslagen till en ny högskola i Malmö inte är tillfredsställande analyserade. De närmast skissartade beräkningarna kan enligt min mening inte ligga till grund för ett ställningstagande av statsmakterna. Kostnaderna för utrustning lokalema är dessutom inte beräknade. Kommittén har förutav satt att mark som krävs för högskolebyggnader ställs till högskolans

disposition kostnadsfritt. En uppgörelse mellan staten och Malmö stad

rörande disposition av mark bör träffas snarast. Förhoppningsvis kan detta rättas till i det fortsatta arbetet.

Rune Rydén

SOU 1996: 120 Bilaga 3 111

Remissammanställning

Remissinstanser och sammanställning av remissyttranden över SOU 1996:36; Högskola i Malmö.

l Remissinstanserna

Yttranden har inkommit från IT-kommissionen, Socialvetenskapliga

forskningsrådet, Statskontoret, Statens fastighetsverk, Statens lokalför-

sörjningsverk, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket, Arbetsgivarverket, Folkbildningsrådet, Högskoleverket, Verket för högskole-

service, Kungl. biblioteket, Forskningsrådsnämnden, Humanistisksamhällsvetenskapliga forsknings-rådet, Medicinska forskningsrådet,

Naturvetenskapliga forskningsrådet, Teknikvetenskapliga forskningsrådet, Centrala studiestödsnämnden, Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Dramatiska institutet, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Högskolan i Kristianstad, Högskolan i Växjö, Utredningen om distansmetoder inom utbildningen U 1995:07, Sveriges lantbruksuniversitet, Invandrarpolitiska kommittén KU 1994:11, Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet och statens historiska muséer, Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK, Länsstyrelsen i Kristianstads län, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Bromölla kommun, Hässleholms kommun, Kristianstads kommun, Os-

by kommun, Perstorps kommun, Simrishamns kommun, Åstorps kom-

mun, Bjuvs kommun, Burlövs kommun, Helsingborgs stad, Landskrona kommun, Lunds kommun, Malmö stad, Sjöbo kommun, Skurups kommun, Svalövs kommun, Svedala kommun, Trelleborgs kommun, Vellinge kommun, Ystads kommun, Landstinget,, Kristianstads län, Malmöhus läns landsting, Kungl. Akademien för de fria konstema, Konstakademien, Föreningen Svensk Form, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges Industriförbund, Tjänstemännens Centralorganisation TCO, Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO, Landsorganisationen i Sverige LO, Svenska Arbetsgivare-

föreningen SAF, Malmöhus trafik, Svenska teaterunionen Svenska

- ITI, Sydsvenska handelskammaren. Följande instanser har inkommit med spontana yttranden: Uppsala studentkår, Doktoranders och forskares förbundDoFF, Kommunförbun-

112 Bilaga 3

det Kristianstads län, Skånestyrelsen, Sveriges Akademikers centralorganisation Studeranderåd.

2 Allmänt

Betänkandet mottas över lag väl av remissinstansema och i stort sett alla remissinstanser stöder inrättandet av en ny högskola i Malmö. De kritiska åsikter som framförs redovisas nedan. De delade meningarna gäller till stor del den praktiska utformningen av förslagen som lämnats av kommittén. Ett stort antal remissinstanser kommenterar kommitténs överväganden mot bakgrund av att de är att betrakta mer som idéskisser än konkreta förslag. Det uttrycks en förståelse för att arbetet skett under tidspress. Därmed förutsätts också att det fortsatta arbetet kan leda till att det slutliga resultatet skiljer sig från kommitténs förslag. Det nytänkande avseende organisation, grundutbildning och forsk-

ning som uttrycks i betänkandet tas till övervägande del mycket positivt emot. Detta gäller även tankegångama högskolans tilltänkta fysiska

uppbyggnad med två sammanhållna campus. Nästan samtliga remissinstanser uttrycker skepsis mot den höga expansionstakt som kommittén förespråkar. En utbyggnad bör inte forceras fram av flera olika skäl, vilket förmodligen inte ens är möjligt på grund av svårigheterna med rekrytering av studenter och lärare.. Det påpekas även i flera sammanhang att det i betänkandet saknas djupare analyser i flera sammanhang, inte minst vad beträffar kostnader.

Bakgrund

Kommittén Utbildningsnivån i Malmö är lägre än i övriga storstadskommuner. Erlarenheten visar att närheten till högre utbildning har stort inflytande på ungdomars benägenhet att studera. En ny högskola i Malmö kan därför förväntas bidra till ökad övergång från gymnasieskola till högskola. Erfarenheten visar också att de som utexaminerats från viss högen

skola i hög utsträckning blir yrkesverksamma på högskoleorten oavsett

om de rekryterats från andra delar av landet. En riksrekryterande högskola i Malmö kan alltså förväntas höja utbildningsnivån i stadens befolkning.

Bilaga 3 113

Remissøpinionen Remissinstansema instämmer till stor del i den bild av Malmö som presenteras i betänkandet. Flera remissvar instämmer i att en ny högskolestruktur i Malmö torde bidra till att öka andelen högre utbildade i regi-

Däremot påpekar ett tiotal remissinstanser att det redan finns flera

onen. stora utbildningsanordnare i regionen. HSV anser förslaget att utbildningen skall inriktas mot grupper som saknar studietradition som intressant mot bakgrund av stadens befolkningsstruktur. Dessa tenderar att tillmäta närheten till studieorgrupper ten stor betydelse. UU ifrågasätter inte behovet att öka antalet högskoleutbildade i av Sverige. Däremot universitetet att det behövs en analys av vilanser ket expansion bör ske. Framförallt gäller detta valet mellan att sätt en bygga befintliga högskolor och skapa högskoleenheter. Således ut nya UU konsekvenserna nyetablering för redan existerande enanser av en heter i regionen bristfälligt belyst. RRVuppfattar förslaget ny högskola i Malmö som i huvudsak om en

grundat på regionalpolitiska motiv och inte på analys av den nya

en högskolans plats i det nationella utbildningsväsendet. Enligt RRV bör

konsekvenserna de idéer skisseras genomgående analyseras ur

av som

ett nationellt perspektiv.

Statskontoret pekar på att det inom ringa avstånd från Malmö finns

ett stort utbud högskoleutbildningar. Avståndet till högskoleutbild-

av

ningar är därför knappast avgörande för den låga övergångsfrekvensen

till högskoleutbildningar. Orsaken får istället sökas i Malmös befolknings- och näringslivsstmktur. Även HSV påpekar att högskolan i Malmö till skillnad från de flesta nyetableringar kommer att ha två gamla väl renommerade universitet på nära avstånd. Detta kan i och för sig skapa intressanta möjligheter men innebär också konkurrens om lärare och elever.

3 Malmö

Grundläggande högskoleutbildning i

Kommitténs förslag Utbildningsutbudet bör preciseras utifrån att förstärka och bredda den befintliga högskoleutbildningen i Malmö samt komplettera med ämnen idag inte finns sig i Lund eller Malmö. Planeringen av utbildsom vare ningen i Malmö skall utgå från identifierade behov men samtidigt präglas av otraditionella lösningar.

114 Bilaga 3

Remissøpinionen De övergripande synpunktema på den grundläggande utbildningen förekommer endast sparsamt. Kommentarerna uppmuntrar i synnerhet det nytänkande avseende ämneskombinationer och växelverkan med näringsliv som förekommer i betänkandet. Utbildningsutbudet bör inte dubblera det som förekommer vid Lunds universitet. Nya infallsvinklar och stimulerande växelverkan med näringslivet kan säkerligen resultera i förnyelse av såväl innehåll som genomföran-

de av utbildningarna. Ett mångvetenskapligt och tvärvetenskapligt

angreppssätt ställer dock högre krav på lärarna, enligt UU. I den samlade verksamheten på Lunds Tekniska Högskola kan vissa delar med fördel förläggas till Malmö, enligt LTH. Andra delar, bland andra de som är beroende av stora vetenskapliga miljöer, måste med nödvändighet behållas i Lund. Utredningens princip organisatorisk om tillhörighet är klok och bör ligga till grund för fortsatta diskussioner.

GU anser att inriktningen på livsmedelsindustri och handel bör ut-

vecklas. Kombinationsutbildningar typen teknik/ekonomi är intresav

santa men förekommer på flera ställen i landet. Malmö bör försöka hitta egna begränsade kombinationsutbildningar för att inte konkurrera

med övriga landet.

Utbildningens inriktning och omfattning

Kommitténs förslag Kommittén föreslår att grundutbildningen vid den högskolan skall nya inriktas i huvudsak mot följande områden:

teknik och naturvetenskap, medieområdet, konst och arkitektur, invandrings- och segregationsfrågor,

påbyggnadsutbildning, fortbildning och vidareutbildning.

Utbildningen inom naturvetenskap och teknik skall prioriteras. På-

byggnadsutbildning samt fortbildning och vidareutbildning skall organiseras i ett Centrum för kompetensutveckling. Fullt utbyggd bör utbildningen i Malmö omfatta cirka 14 000 heltidsstuderande,

varav 9 000 är tillkommande. Av dessa senare bör drygt 3 000 ha inrikten ning mot teknik-ekonomiområdet. Den grundläggande utbildningen bör organiseras så att utbildningar med likartad inriktning eller med behov av samarbete hålls samman, den sk. Schoolmodellen.

Bilaga 3 115

Remissopinionen

Inriktning och omfattning Remissinstansema är i stort sett eniga med kommittén om de utbildningsinriktningar och prioriteringar som föreslås. Däremot är enigheten lika det svåra eller omöjliga i bygga utbildningarna i den stor om att ut föreslås. Målsättningen 14 000 studenter inom fem år förefaller takt som väl optimistisk. Särskilt stora problem anser remissinstansema vara rekryteringen av studenter och kvalificerade lärare till de tekniska utbildningarna. NUTEK målsättningen med ca 15 000 studenter femte året anser

efter start som rimlig för att få de efterlysta effekterna på utbildnings-

nivån för befolkningen i Malmö.

Det anförs på flera ställen att man vid dimensioneringen av utbild-

ningar inte bara kan se till de behov som identifierats i samhället eller

på arbetsmarknaden. Man måste också tas hänsyn till det underlag för

rekrytering som finns. Vad gäller de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna är remissinstansema överens om att insatserna för att öka rekryteringen måste ske tidigt under skolgången. Enligt målsättningen planeras tämligen snabb utökning av antalet en studenter. Det är dock viktigt att takten anpassas till det underlag i form studenter och möjligheter att rekrytera lärare som finns, enligt RRV. av Rekryteringen till ingenjörsutbildningama är bekymmersam, enligt HSV. Under alla år utbildningen funnits inom högskolan har rekrysom teringen aldrig nått upp till antalet utbildningsplatser. De ingenjörsutbildningar lyckas attrahera sökande är i första hand otraditionella som kombinationer mediateknik, naturvård och Vattenvård. UU ställer som

sig frågan hur Lunds tekniska högskola kommer att påverkas av konkurrensen. LU anför att det redan idag är svårt att fylla platserna på

ingenjörsutbildningama i Malmö. Lunds Tekniska Högskola poängterar mycket starkt att det är till-

gången på studenter och tillgången på kvalificerade lärare som är den begränsande faktorn för de tekniska utbildningarna. Rekryteringsfrå-

måste därför behandlas med högsta prioritet. Oförsiktigt handgorna lande kan motverka de långsiktiga syftena genom att konkurrensförrnåstudenterna gentemot andra regioner samt lärarutbildningen i gan om form av forskarutbildning försvagas. TFR anför att för att säkerställa hög kvalitet och se till att inrikten ningen och omfattningen på utbildningen blir optimal ur samhällets synvinkel är det viktigt att utbyggnaden inte forceras fram. En alltför snabb takt riskerar att skapa brist kvalificerade lärare. LU instämmer i farhågorna. Utredningens utbyggnadstakt torde snarare vara uttryck

116 Bilaga 3

för högt ställd ambition än vad som är realistiskt att genomföra. Istället

bör utbyggnadstakten på samma sätt som föreslås ske vid uppbyggnaden av den nys högskolan på Södertörn, successivt prövas inom

ramen för det normala budgetarbetet.

Om den tänkta uppbyggnaden av mediasidan blir verklighet skulle denna tillsammans med joumalistutbildning och eventuella inslag

en av

sk Leisure industry sannolikt bli starkast och ha bäst förutsättningar att utvecklas om den vore en egen "school", enligt LU/Konsthögskolan, Musikhögskolan och Teaterhögskolan iMaImö.

Centrum för kompetensutveckling

De remissvar som kommenterar det föreslagna centrumet för kompetensutveckling ställer sig positiva till detta. Det råder fullständig enighet i

det generella behovet av vidareutbildning för yrkesverksamma och sär-

skilt i Malmö-regionen med dess svaga utbildningsnivå. I övrigt är de flesta remissvar med att kommentera detaljerna i utfomining-

sparsamma

en. Tillskapandet av nya pedagogiska och organisatoriska modeller för verksamheten tillstyrks.

Vuxnas och ett växande antal ungdomars utbildningsbehov kan endast mötas av deltidsstudier eller flexibla studier. Dessa kräver en or-

ganisation som avviker från den reguljära heltidsutbildningen. Inrättan-

det av ett sådant centrum vidgar möjligheterna till distansutbildning med hög kvalitet, enligt DUKOM

School-modellen

I princip samtliga remissinstanser tillstyrker.

Den sk School-modellen tillstyrks av LU. Därmed bör inte traditionella ämnesinstitutioner byggas upp i Malmö. Denna modell lär in-

rymma goda möjligheter att ta hand om resurserna och utveckla peda-

gogiken. Även GU denna modell bra. GU har liknande anser vara använt or-

ganisationsformer i flera professionsutbildningar. Vid professionsutbildningar ligger det i ämnets natur att tillämpa problembaserad inlär-

ning. Om högskolan i Malmö avser att ge utbildning inom mer generella områden, måste detta organiseras, ett sätt det inte finns noga som erfarenheter av i Sverige.

Bilaga 3 117

5 till utbildning/upptagningsornråde Behörighet

Kommitténs förslag För att tillgodose utbildningsbehovet i Malmö och regionen däromkring måste hinder för tillträde till utbildningen övervinnas. Så är t.ex. behörig-

hetskravet för engelska svårt att uppnå för vissa invandrargrupper, medan de istället kanske har kunskaper i andra språk. Det borde möjligt att pröva nya tillträdesregler och överbryg-

vara

gande utbildningar. Ett sådant exempel är ett vidgat basår som skulle kunna fungera introduktion eller propedeutisk kurs inför vidare

som

högskolestudier. Den längre studietid som blir följden av behörighets-

givande bör leda till överväganden om ersättningen till studenterna under dessa studier.

Remissopiniønen Remissinstansema är till stor del eniga om att det är intressant att pröva modeller typen utvidgat basår. Däremot är det en stark majoritet som av

bestämt motsätter sig andra tillträdesregler. Det betonas att upprätthål-

landet kvaliteten är av största vikt, både för studenterna och för högav skolan. RRV det mycket viktigt att det inte utvecklas särskilda anser vara

behörighetsregler för tillträde till högskolan i Malmö. Det finns en uppenbar risk att kvaliteten på undervisningen sänks om nivån anpassas

till de studerandes förkunskaper. Risken är stor att högskolans utbildningar dessutom skulle stämplas som mindre attraktiva. Förslaget om ett utvidgat basår är i detta perspektiv betydligt bättre, eftersom det torde bättre att anpassa de studerandes kunskaper till kraven istälvara let för tvärt om. HSV anför att antalet utbildningsplatser som idag kräver förkunskaper motsvarande naturvetenskapliga programmet idag överstiger 20 000

samtidigt antalet utexaminerade från gymnasieskolan med naturve-

som

tenskaplig kompetens 15 000. Okonventionella lösningar

endast är runt

för att höja studenternas kompetens kan därför få stor betydelse. Ett utvidgat basår med de extra studieskulder det för med sig är förrnodliett sämre alternativ än de intensivkurser som redan finns vid tex gen Linköpings universitet. LU tror inte att insatser av typen förberedande basår kan annat än marginella effekter i förhållande till rekrytege

ringsbehoven i sin helhet.

CSN tar upp studieñnansieringen och hävdar att man inte i första hand

skall sträva efter en annan studiefinansiering för propedeutiska kurser.

Däremot kan man aktualisera möjligheterna för dem som fullföljer en

118 Bilaga 3

utbildning fram till examen att kunna få avskrivning på del stuen av dielån som uppburits för förberedande utbildning. Sådana möjligheter finns redan i vissa fall. UU avstyrker bestämt att högskolan i Malmö skall särbehandlas med avseende på regler för behörighet och urval.

Organisation/huvudmannaskap

Kommitténs förslag

Frågan om ett visst utbildningsutbud skall erbjudas Lunds universitet,

av en ny högskola i Malmö eller en annan anordnare av högskoleutbildning skall bli föremål för analys. Flera av utbildningarna har tidigasom avses re varit självständiga enheter innan 1977 års högskolereform. En utfomming i likhet med Södertörns högskola är eftersträvansvärd och därmed är det angeläget att institutioner vid Lunds universitet möjlighet ges

att övergå till högskolan i Malmö med tiden. I ett 10- 15-årsperspektiv kan

det finnas uppbyggt en högskola i Malmö där den aktuella frågan nu om tillhörighet har blivit ointressant.

Remissopinionen

Remissinstansema delar upp sig i två läger. I det ifrågasätts inte ena en

ny självständig högskola i Malmö utan ses som ett självklart slutmål. Den

andra sidan ser fortsatta kopplingar till främst Lunds universitet som lika

oundgängligt för forskningsanknytning och organisation.

LU har inga invändningar mot att en ny högskoleenhet inrättas i Malmö. Den planerade verksamheten är så bred att den mycket väl kan utgöra basen för en ny enhet. Tillkomsten av en ny enhet i Malmö förutsätter dock inte att den verksamhet idag bedrivs i malmö LU som av förs över till den nya strukturen. Ur Lunds universitets perspektiv är det av vikt för framtiden att behålla en stor bredd i utbildningarna. FRN jämför situationen LUND-Malmö med Uppsala universitets

relation till Högskolan I Örebro. Förslaget en fristående högskola i

om

Malmö synes väl motiverat under förutsättning att inriktningen skiljer

sig från Lunds universitet.

LU/Konsthögskolan, Musikhögskolan och Teaterhögskolan iMalmö

anför att de har mycket goda erfarenheter sin nuvarande organisaav tion inom Lunds universitet.I många avseenden befinner sig de konstnärliga utbildningarna i frontlinjen genom att ha haft möjlighet att delta i utvecklingsprojekt som drivits centralt inom universitetet. Malmö kommunstyrelse att det redan på ett tidigt stadium bör anser diskuteras huruvida den nya utbildningsenheten i Malmö inte bör få

Bilaga 3 119

status som universitet. Högskolan kommer enligt planerna att vara lika Umeå universitet är idag. stor som

Intern organisation

Kommitténs förslag Högskolan skall inte byggas efter traditionellt mönster med utgångspunkt i snävt ämnesinriktade institutioner. Kommittén föreslår den sk Schoolmodellen som bygger att i en och samma enhet samla verksamhet som

i någon mening är sammanhängande till sin inriktning.

Remissøpinionen Remissinstanserna tillstyrker okonventionella grepp vad beträffar den interna organisationen. School-modellen behandlas ovan. Statskontoret anför att förslaget innebär att en ny högskoleenhet inrättas i Malmö. Analyser enligt den sk INKA-metoden visar att mindre högskolor får höga kostnader för intemadministration. Därför bör högskolan fortsatt vara en del av Lunds universitet. LU anför att en ny högskola i Malmö måste arbeta inom samma regelverk som all annan högskoleverksamhet, vilket innebär att dess styrelse och dess ledning inom ramen för Högskolelagen och Högskoleförordningen måste ansvara för den närmare planeringen och genomförandet av högskolans verksamhet. Många av de frågor som berörs av utredningen är i grunden sådana som måste hanteras inom högskolan. Dit hör inte minst frågor om utbildningsutbud och intern organisation. I anslutning till diskussionen om den interna organisationen konsta-

terar Högskolan iKarlskrona/Ronneby att ett aktivt samarbete med nä-

ringslivet, som betonas i utredningen, ställer särskilda krav rekryteringen av ledning och personal till högskolan.

7 Forskning och forskningsanknytning

Kommitténs förslag Forskningen skall drivas i projektform med en permanent grundorganisation finansierad med statliga medel, den sk Malmömodellen. En intressant forskningsmiljö kan skapas genom att forskningsresurser förs samman till en flervetenskaplig struktur med en problemorienterad ansats för verksamheten. Det är angeläget att ett antal högt kvalificerade forskare inom ett antal nyckelornråden knyts till högskolan.

120 Bilaga 3

Remissopinionen Majoriteten av remissinstansema är positiva till förslaget om den sk Malmö-modellen med flervetenskaplig forskning i projektform. NUTEK anser att de flesta lärarna förutom projekten även måste ha fakultetsanknytning till främst Lunds universitet. Även Köpenhamns en

universitet kan komma ifråga.

RR V anser förslaget om forskninginriktning och -uppbyggnad som intressant. Det är dock viktigt att statsmakterna visar restriktivitet med tilldelning av fasta resurser tills dess högskolan visat att forskningen

bedrivs på kvalitetsmässigt god nivå. Även HSFR och NFR finner

en modellen intressant och anser en forskningsmiljö av detta slag kunna tillföra svensk forskning mycket. Utredningens skiss av Malmömodellen måste dock utvecklas betydligt och många svåra problem återstår att lösa. UU anser Malmö-modellen kunna tillföra regionen en betydande ut-

vecklingspotential, förutsatt att den lyckas. Det finns dock stora svårig-

heter med denna typ av forskning. Ett tvärvetenskapligt perspektiv

ställer således mycket stora krav på forskarna, som måste ha en stor

sakkunskap och samtidigt kunna växelverka med forskare från andra

forskningsområden. Stor tveksamhet råder om möjligheterna att under

en längre period kunna upprätthålla forskning med hög kvalitet inom en sådan föreslagen organisation. Statskontoret anser att den forskningsinriktning som utredningen skisserar mycket väl kan förläggas till Malmö inom ramen för de forskningsresurser som Lunds universitet disponerar eller kommer att

disponera. Således bör forskningen bygga på de resurser som finns i

Lund. i LU anser inte den föreslagna modellen leva till forskningens två upp uppgifter. Dessa är enligt LU dels att upprätthålla lärarnas kompetens och dels att generera egna resultat och ny kunskap En projektorienterad

forskningsom inte är förankrad i någon fast förankrad forskningsmiljö

kommer knappast att kunna verka med den långsiktighet som krävs för

att uppnå forskningsresultat av god kvalitet. Istället förordar LU att de

begränsade medlen används för att bygga upp starka forskningsmiljöer inom ett antal väl definierade områden. GUtar upp den viktiga skillnaden mellan tvärvetenskaplig och

mångvetenskaplig forskning. Malmö-modellen är mångvetenskaplig.

Detta innebär att samla forskare från olika discipliner och belysa ett

problem utifrån olika utgångspunkter. Detta kan vara mycket fruktbart

men är förmodligen också svårt att hålla ihop i ett längre perspektiv. Det finns en fara i att en sådan organisation kommer att uppmuntra kortsiktig tillämpad forskning.

Bilaga 3 121

8 Materiella förutsättningar

Lokaler för utbildning och forskning

Kommitténs förslag

En viktig förutsättning för att åstadkomma integrerad profil en ny en högskola lokalisera så mycket möjligt utbildning och övriga är att som av till ett gemensamt område. resurser Ett sådant område skulle kunna Västra hamnen, betänkandet vara av benämnt Universitetsholmen. Området ligger nära stadens centrum och nära till goda kommunikationer. Här skulle det kunna beredas plats för samtliga befintliga eller tilltänkta utbildningsinriktningar. Undantaget är de utbildningar bör lokaliseras i anslutning till MAS, Malmö som Allmänna Sjukhus. Även här finns dock goda förutsättningar att bygga

ett sammanhållet högskoleområde.

upp

Utredningen föreslår således två högskoleområden i Malmö; Universitetsholmen med allsidig högskoleutbildning och MAS-området

med medicinsk och odontologisk utbildning.

Remissopinionen

En övervägande stor majoritet är för både samlokalisering som idé och också den föreslagna placeringen. Förutom de praktiska fördelar detta ger ett sammanhållet stimulera en kreativ miljö. Ur smdiesoanses campus

cial synpunkt förefaller även fördelar kunna uppnås. Flera remissinstan-

de nuvarande högskoleenheternas i Malmö svårigheter att ser tar upp

locka studenter på grund att det inte finns samma Studentliv som på

av

andra mer sammanhållna högskolor.

DUKOM anför att de materiella förutsättningarna inte sällan spelar roll när idéer skall förverkligas. Om undervisningsformer stor nya nya

för IT-samhället skall kunna utvecklas, torde nytänkandet vad gäller

lokaler också prioriteras.

Statens Lokalförsörjningsverk konstaterar sammanhållen lo-

att en

kalisering har många fördelar med effektivare lokalanvändning. En er-

farenhet är dock att effektivitetsvinster i stora anläggningar kan ätas omfattande interna kommunikationsutrymmen. Verksamheten upp av

på Universitetsholmen blir så stor att man uppnår betydande samord-

ningsvinster. På MAS bör däremot sträva efter att samordna loka man lanvändningen med sjukhuset. Nuvarande Lärarhögskolan och Musikhögskolan är lokaliserade till

fastighet ligger utanför de föreslagna högskoleområdena. De

en som ägs kommunen och brukas staten. Upphör det avsedda nyttjandet av av

6 16-1013

122 Bilaga 3

av fastigheten upphör avtalet med kommunen. Statens fastighetsverk

anför att det är viktigt att precisera villkoren med kommunen innan ny

lokalisering av högskoleenhetema planeras. LU/Lärarhögskolan ser som den absolut största fördelen med

en ny högskola i Malmö att kunna flytta från sina nuvarande ofunktionella lokaler till centralt placerade lokaler och där

nya umgås med andra

högskoleutbildningar.

Bibliotek

Kommitténs förslag

Kommittén föreslår ett bibliotek läggs i direkt anslutning till under-

som

visningen och forskningen Universitetsholmen och utgör fysiskt

en sammanhållen enhet.

Remissopinionen

Flera remissinstanser förefaller splittrade. Kommitténs förslag

med ett centralbibliotek tillstyrks, samtidigt det för mycket insom varnas stora vesteringskostnader LU. Samarbetsformema med främst Lunds universitetsbibliotek bör utredas vidare.

LU/Biblioteksnämnden det mycket bra att biblioteksfrågoma

anser

lyfts fram i utredningen. Det saknas i beskrivningen är oklarheter

som

ifråga organisationstillhörigheten. Idag sker samarbete mellan

om ett alla Lunds universitets bibliotek, även samordnar verksamheten i som Malmö. det sker även ett samarbete med Köpenhamns universitet. Även i framtiden måste

utbildning och forskning i regionen vila den

infrastruktur redan finns inom informationsområdet. som

Någon form av nätverksbibliotek, i samarbete med befintliga folk-

och universitetsbibliotek är enligt DUKOMs mening den lämpligaste

lösningen. resurserna bör därför satsas på att öka tillgängligheten via

elektroniska nätverk och dithörande biblioteksservice.

Bilaga 3 123

Kostnadsberäkningar

Remissøpiniønen

På denna punkt riktar 1 princip alla remissinstanser väljer att komsom

mentera ämnet mycket stark kritik. Man efterfrågar ekonomiska bedömningar och konsekvensanalyser på ett stort antal punkter. De flesta re-

missinstansema finner det svårt att ta ställning till flera av förslagen ef-

tersom det inte följs av kostnadsberäkningar. Statskontoret efterlyser ekonomisk analys av olika lösningar och

en

finansieringsmöjligheter. RRVinstämmer i kritiken och tillägger att det

saknas underlag för att bedöma vilka ekonomiska konsekvenser etable-

ringsförslaget medför. LU/Lärarhögskolan anför att den nya högskolan skall finansieras på

sätt all högskoleutbildning. Men t.ex. lokaler mitt i samma som annan storstad är dyra. Det är nödvändigt att de ekonomiska villkoren, en framför allt vad lokalhyra, är rimligt kända, innan ställning kan avser

tas i organisationsfrågan.

KTH saknar i betänkandet redogörelse för de ekonomiska konsekförslagen. Detta gäller såväl ekonomin för den nya högskovenserna av

lan med dess föreslagna uppbyggnad och utbildningsutbud, som eventuella ekonomiska konsekvenser för andra universitet och högskolor i

landet.

Det kan med fog ifrågasättas högskola i Malmö av föreslagen

om en omfattning kan realiseras inom gällande resurstilldelningssystem inom

den mycket snäva tidsperiod som nämnts, enligt Högskolan iKaImar.

Bilaga 4 125

Vissa bakgrundsfakta

Nedanstående underlagsmaterial om Skåneregionen, d.v.s. det blivande

storlänet Skåne, har inhämtats bl.a. genom sammankomster med företrädare för länsstyrelser, länsarbetsnämnder och skånska kommuner med högskoleutbildning.

Företag och arbetsställen I Skåne fanns det år 1992 73 000 arbetsställen, varav 41 000 med noll anställda och 24 000 med 1-9 anställda. Antalet företag i Skåne år 1995 enligt länsstyrelsemas register 46 000, varav 13 000 med noll var anställda och 18 000 med 1-9 anställda. Statistiken över företagens antal och storlek är dock osäker bl.a. eftersom gränsdragningen mellan aktiva och vilande företag är svår. Genomsnittligt är arbetsställena markant större inom offentliga tjänster och industri jämfört med övriga näringsgrenar. Det är också dessa områden riktigt stora arbetsställen och företag förekommer. som Stora företag är mindre vanliga inom byggnadsverksamhet, varuhandel och jordbruk. Relativt sett få små arbetsställen förekommer inom of-

fentliga tjänster till vilka allt sjukvårds- och omsorgsarbete hänförts

oavsett finansiering, vilket är förklaringen till att det finns arbetsställen med noll anställda i denna näringsgren. Av naturliga skäl är de små

företagen och arbetsställena många jämfört med de stora inom alla öv-

riga näringsgrenar.

Antal arbetsställen efter näringsgren och antal anställda 1992

Samfärdsel, post, tele 2 374 1 540 507 43 21 4 4 489

Källa: Skåne isifror 1994

126 Bilaga 4

sysselsatta I Skåne år 1993 drygt 460 000 sysselsatta. Av de sysselvar personer satta fanns 317 000 inom tjänsteverksamheter, 120 000 inom industri och byggnadsverksamheter och 15 000 inom jordbruk, skogsbruk och fiske.

Antal arbetsställen 1992 och sysselsatta 1993 l skåne

Offentliga tjänster Privata tjänster Samfârdsel. post. tele

Vmhmdd Iârábâzâtillon

I

sysselsatta

Industri Jord- skogsbruk o 0 50 200 250 Källa: länsstyrelserna

Inom industrin arbetar 97 200 Livsmedelsbranchen för personer. svarar

närmare en femtedel av sysselsättningen. Andra betydelsefulla bran-

scher i Skåne är maskinindustri, grafisk industri, kemisk och petroleumindustri samt metallvaruindustri. Sextio de

procent av industrisysselsatta arbetar i någon dessa fem branscher.

av

KällacSkåne isifror 1994

De lem största industribranscherna i Skåne 1992

Metallvaruindustri Kemiskoch petroleumindustrl Ai i i

Grafisk Industri

Maskinindustri - rr -

Livsmedelsindustri I1990 v r I1992 O 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000

Bilaga 4 127

Tjänsteområdet sysselsätter mer än tre gånger så många som industrin. Av enskilda tjänstesektorer finns det åtta som är större än den största industribranschen, livsmedelsindustrin. Störst är hälso- och sjukvård med 52 000 sysselsatta följd av undervisning och forskning, detaljhandel, partihandel och samfärdsel. Drygt femtio procent av de sysselsatta på tjänsteområdet återfinns inom dessa fem tjänstesektorer. KäIIwS/cåne isiâiør 1994

De tlo största tjineteeektorerna Skåne I 1990-1992

Hllee- ejulwlld. och vdllhlr

Jämfört med 1990 hade sysselsättningen år 1992 minskat med 75 000 personer. Störst var minskningar-na inom jordbruk, industri och byggnadsverksamhet, något mindre inom varuhandel och samfärdsel medan nedgången dittills varit betydligt mindre inom privata och offentliga tjänster. Bland de enskilda näringsgrenar som gått mot strömmen och ökat under perioden märks undervisning och forskning inom gruppen offentliga tjänster samt ideella, kulturella och intresseorganisationer inom privata tjänster. De industribranscher som klarat sig bäst sysselsättningsmässigt var grafisk industri, kemisk industri och maskinindustri.

Vanligaste yrken för kvinnor I Skåne 1990 Flirnkolllr trimmar m Kñknhlirnu: mn m SI: ulrslamwaknv Knnlnmulrr unnnnmler :man:m Virdhllr hnmvlnhm rn I Rurnukñlem rn Fñnülhm Mumllhnmiall Ovr nekr- ochmnnklnakuarh llndamlrñl nlnhrlrwiwhltr 0 4000 B000 12000 16000 20000

128 Bilaga 4

Vanligaste yrken I folk- och bostadsråkningen 1990 finns uppgifter de sysselsattas om yrken. De tio vanligaste yrkena och ordningen mellan dessa är exakt densamma i Skåne som i riket som helhet. Yrkesstatistiken visar framför allt betydande skillnader mellan mäns och kvinnors yrken. För kvinnor kan huvuddelen de tio vanligaste av

yrkena hänföras till serviceverksamheter, framför allt sjukvård, bama-

vård, socialvård och handel. För männen är huvuddelen de vanligasav te yrkena knutna till tillverknings- och byggnadsindustrin samt jordbruket.

Vanligaste yrken för män i Skåne 1990 Elmontbrer Lnger- ochlorrbdsarb Verkstadsmekaniker Ing.ark,talan byggmteløt Lanl- ochskogsbrukare Byggnadstránrb Maskin- ochrnotorrep Lastbllslörare säljare partihandel Ing.tekniker mek-tekn

Källa: länsstyrelserna

Koncentrationen till de vanligaste yrkena är också betydligt större bland kvinnor än bland män. Av totalt 262 000 sysselsatta kvinnor finns 45 procent i de tio vanligaste kvinnoyrkena, medan 25 procent av de 283 000 sysselsatta männen finns inom de tio vanligaste manliga yrkena.

Utbildningsnivån i näringslivet Utbildningsnivån inom näringslivet har ökat avsevärt under de senaste decennierna. Andelen sysselsatta med endast förgymnasial utbildning sjönk åren 1970-1992 från 59 procent till 25 procent i hela landet. I

Skåne har denna andel gått från 59 procent till 27 procent. Denna ut-

bildningsnivå fortsätter att minska både pensionering äldre genom av lågutbildade sysselsatta och genom tillskott av unga årskullar med hög-

Bilaga 4 129

re utbildning. Särskilt stor andel sysselsatta med endast förgymnasial utbildning har jord- och skogsbruk, varuhandel, byggnadsverksamhet och tillverkningsindustri. Andelen ligger i dessa branscher numera kring 35-45 procent. Detta kan ställas i relation till sektorn offentliga

tjänster där denna andel är så låg 13 procent.

som Andelen sysselsatta i näringslivet med minst tre års högskoleutbildning har fördubblats i såväl riket som Skåne åren 1970-1992. Riks-

genomsnittet var år 1992 12 procent medan Skåne hade en andel på

13 procent. Den lägsta andelen med lång högskoleutbildning återfinns

inom sektorn byggnadsverksamhet, där endast två procent i Skåne hade

läst minst tre år på högskolenivå. Denna andel ligger på över

20 procent inom den offentliga sektorn. Inom tillverkningsindustrin är riksandelen sex procent medan den i Skåne ligger sju procent.

Källa: Skånska fakta Om utbildningsstrukturen iSkåne

Utbildningsskillnader mellan könen

Under de senaste decennierna har skillnaden i utbildningsnivå mellan

könen minskat. Kvinnorna har kommit ikapp och förbi männen i de åldersklassema. Mellan olika yrkessektorer finns dock fortfaranyngre

de stora skillnader. Detta beror delvis på vilka yrkeskategorier som in-

går i en sektor. Ett närmare studium av exempelvis sektorn offentliga tjänster visar att männen har betydligt högre utbildning. Inom denna

sektor är dock de förhållandevis lågutbildade vårdarbetama, som domi-

neras av kvinnor, en stor yrkeskategori. Andelen sysselsatta med högst förgymnasial utbildning är för båda könen störst inom de traditionella verksamheterna som exempelvis jordbruk och industri. Inom samfärdsel har männen nästan dubbelt så hög andel med endast förgymnasial utbildning som kvinnorna. Kvinnornas andel är också mindre än männens i byggsektorn och i sektorn spec. verksamhet. Andelen med eftergymnasial utbildning på minst tre år är för män betydligt större inom branscherna offentliga tjänster och privata tjäns-

ter. Kvinnorna har däremot en högre andel långtidsutbildade inom

byggnadsbranschen samt jord- och skogsbruk.

Källa: Skånska fakta Om utbildningsstrukturen iSkåne

Befolkningsutveckling Befolkningen i Skåne ökade med drygt 80 000 under tioårspersoner perioden 1986-95. Under de kommande tio åren väntas folkökningen bli hälften så stor, 40 000 personer.

130 Bilaga 4

Åldersgruppen 18-24 år, varifrån huvuddelen av de högskolestude-

rande ungdomarna rekryteras, består år 1995 drygt 100 000 av perso-

ner. Till år 2005 väntas gruppen öka med 2 000 I åldersgrup-

personer. pen 25-64 år, är det huvudsakliga rekryteringsunderlaget för komsom petenshöjande utbildningar, finns år 1995 drygt 568 000 personer. Denna ökar med 23 000 till år 2005. Återstoden grupp personer av

folkmängdsökningen utgörs av barn och pensionärer.

Befolkningsutveckling Skåne 1985-2005

Källa: länsstyrelserna

Utländska medborgare I Skåne fanns det år 1995 omkring 70 000 utländska medborgare, varav 57 000 i Malmöhus län och 12 000 i Kristianstads län. Däri ingick knappt 2 000 personer som var statslösa eller med okänt medborgarskap. Av de utländska medborgarna kommer 17 000 från övriga Norden.

Övriga utländska medborgare kommer från kulturkretsar är

som mer eller mindre olika den nordiska.

Invånarnas medborgarskap i Skåne 1995 utländskt 72.000

svenskt 1.040.000

SOU 1996: 120 Bilaga 4 131

Medborgarskap för utländska medborgare i Skåne 1995 Asien 12.000

EUWPB Afrika Umm " 3.000 Norden " °V"9a .. 35.000 5.000

Övr Norden 17.000

Antal utländska medborgare i Skåne 1995 Medborgarskapsland Totalt 0-17 år 18-24 25-64 65år år Norden 16 757 2 956 1 414 10 824 1 563 Europa utom Norden 34 860 9 439 3 336 19 907 2 178

Källa: SCB Demopak

Omkring etthundra länder finns representerade bland de utorrmordiska medborgarna. Störst från övriga Europa, där Jugoslavien är gruppen med efterföljare 19 000 medborgare är vanligaste medborgarskaps-

land, men många kommer även från Polen 4 500 och Tyskland

2 200. Av 12 000 personer från asiatiska länder är många medborgare i Irak 2 900 och Iran 2 700, Turkiet 1 300, Vietnam 1 000, Kina 500 och Libanon 500. Största medborgarskapsländer i Afrika är Somalia 1 100 och Etiopien 400. Av nordamerikanema har 1 300 medborgarskap i USA, och av sydamerikanema kommer 1 200 från Chile.

132 Bilaga 4

Av de utomnordiska medborgarna 5 500 i åldern 18-24 år, är cza

medan 30 000 tillhör åldersgruppen 25-64 år. Utöver de utländska medborgarna finns det i Skåne också många

svenska medborgare med invandrarbakgrund. Som jämförelse kan nämnas att det i Malmö kommun år 1994 utöver 23 000 utomnordiska medborgare också fanns 22 000 svenska medborgare födda i utomnordiskt land samt 8 500 barn som är födda i Sverige med en eller båda föräldrarna födda i utomnordiska länder.

Utbildningsnivå

Av Skånes befolkning i åldrarna 20-64 år hade 23 procent eftergymnasial utbildning år 1993. 46 procent hade gymnasieutbildning som högsta utbildning. 28 procent hade endast förgymnasial utbildning. Av de danska utbildningsnivåema kan "almengymnasial", "ervervsgymnasial och "ervervsfaglig" tillsammans jämföras med den svenska

gymnasieutbildningen. "Kort videregående, mellemlang videregående" och lang videregående" kan tillsammans jämföras med den svens-

ka högskolenivån. Lang videregående omfattar universitetsutbild-

ningar som i allmänhet är längre än tre år. Mellemlang videregåen-

de" omfattar övriga högskoleutbildningar om minst tre år. I kort vide-

regående" ingår övriga högskoleutbildningar som är kortare än tre år.

Befolkningens utbildning i Skåne 1994 20-64 år

Källa: länsstyrelserna

Bilaga 133 Befolkningens utbildning på Själland 1994 20-66 år

Om utbildningarna jämförs på detta sätt och med reservation för att åldersgruppen inte helt överensstämmer har Skåne större andel invånare med högskola respektive gymnasieskola som högsta utbildning, me-

dan Själland har större andelar med enbart grundskola. Av de eftergymnasialt utbildade har Skåne mindre andel med lång utbildning

minst tre år än Själland.

Arbetslösa I mars 1996 var närmare 39 000 personer kvarstående arbetslösa i Skåne, knappt 31 000 i Malmöhus län och drygt 8 000 i Kristianstads län. Av dessa hade 5 800 högskola, 20 600 gymnasium och 12 200

grundskola som högsta utbildning. En fjärdedel av de gymnasieutbilda-

de var ungdomar i åldern 18-24 år.

De arbetslösa som har grundskoleutbildning är framför allt inriktade på yrken inom service, kommersiellt arbete samt tillverknings- och

byggindustri. Stora grupper av de gymnasieutbildade söker arbete inom administration-kontor, hälso- och sjukvård, service och kommersiella verksamheter. Bland de högskoleutbildade är journalistisktkonstnärligt arbete största yrkesgrupp, men många är också inriktade teknik, pedagogik, vård och administration.

134 Bilaga 4 SOU

1996:12

Antal kvarstående arbetslösa i Skåne april 1996 fördelade efter yrke och ålder Grund- Gymnasie- Högskola skola skola Yrke

Ålder

Källa: länsarbetsnämnderna

Bilaga 4 135

Högskolan

Övergångsfekvens mellan gymnasium och högskola

Av de som avslutat en linje i gymnasieskolan läsåret 1991-92 var det

34 procent som påbörjat högskolestudier tom. 1994-95 i Sverige. För

Skåne var motsvarande andel 37 procent. Att Skåne har ett högre genomsnitt än riket kan nog till stor del härledas ur det faktum att Nordens mest kompletta universitet ligger i Skåne och att avstånden är relativt korta i Skåne.

Övergångsfrekvensen tycks också öka. Av de som avslutat en linje i

gymnasieskolan skolåret 1989-90 det 16 procent började läsa var som

på högskola följande år i Skåne. För skolåret 1991-92 var motsvarande

uppgift för Skåne 21 procent. Allt fler går direkt från gymnasieutbildning till högskolestudier. I hela

landet gick 43 procent av de som påbörjade högskolestudier inom tre år

direkt från gymnasieskolan till högskolan. För Skåne var motsvarande

andel 48 procent. Andelen som påbörjade högskolestudier ett år efter

att ha avslutat en linje i gymnasieskolan var i båda fallen något lägre.

Skillnader i övergångsfrekvens mellan könen

En högre andel av kvinnorna påbörjar högskolestudier än männen. En studie av andelen som påbörjar högskolestudier året efter avslutat gymnasium visar på klart högre andelar för kvinnorna. Detta beror dock till viss del på att männen ofta fullgör sin militärtjänstgöring di-

rekt efter avslutade gymnasiestudier. Av de män som avslutade gymnasiestudiema i Skåne skolåret 1989-90 började 14 procent att studera

på högskolenivå året därpå. Motsvarande andel för kvinnorna var

18 procent. Sedan dess har andelama genomgående ökat, avstån-

men det mellan de båda könen har kvarstått. Även treårsperiod efter avslutad gymnasium studeras blir resulom en tatet detsamma. Efter avslutat gymnasium skolåret 1989-90 var det

30 procent av männen i Skåne som påbörjade högskolestudier inom tre

år. Motsvarande andel för kvinnorna var 36 procent. Kvinnors och

mäns övergångsfrekvens från olika gymnasielinjer uppvisar också

skillnader. I såväl Malmöhus som Kristianstads län har männen en högre övergångsfrekvens från den ekonomiska linjen. Detta är dock ett av

väldigt få undantag, och i övrigt har kvinnorna en högre övergångs-

frekvens.

Var studerade skåningarna

Av de cirka 7 100 från Skåne som påbörjade högskolestudier 1994-95

var det 78 procent som studerade inom Skåne, dvs. vid någon av de fem

136 Bilaga 4

högskolor eller universitet i Skåne där högskolestudier bedrivs

inklusive vårdhögskoloma men exklusive Sveriges Lantbruksuniversi-

tet. För studerande från Kristianstads län var andelen 70 procent och från Malmöhus län 81 procent som studerade inom Skåne. Andelen Kristianstads- respektive Malmöhusbor som studerade vid Lunds Universitet var 31 procent respektive 69 procent. Högskolan i Kristianstad drog sig 32 procent av studenterna från Kristianstads län och tre procent av Malmöhus läns studenter. På kommunnivå syns närhetsfaktom förhållandevis tydligt. I kommunerna i Lunds omedelbara närhet är det en överväldigande del av studenterna som också läser i Lund. I Kristianstads omedelbara närhet ses samma effekt med höga andelar studenter som också läser i Kristianstad. Universitetet i Lund drar dock även förhållandevis stora andelar studenter från kommunerna i Kristianstads län. Detta är givetvis helt i linje med Lunds Universitets roll, som är så mycket mer än den av en regional högskola. Östra Göinge är den kommun där andelen välsom

jer att studera på Högskolan i Kristianstad är högst över 50 procent.

Motsvarande kommun för Universitetet i Lund är kanske inte helt oväntat Lunds kommun där 80 procent av studenterna väljer att läsa i hemkommunen. Av universiteten och högskolorna utanför Skåne det Högskolan i var

Växjö som lockade flest skåningar. Två procent av Malmöhus läns stu-

denter och fem procent av Kristianstads läns valde att studera i Växjö.

Vad studerade skåningarna utanför Skåne

Av de 1 500 skåningar som år 1992-93 valde att läsa utanför Skåne

läste de flesta enstaka kurser. Cirka 25 procent valde enstaka kurser. Av linjeutbildningama utanför Skåne drog förskollärarlinjen i Halmstad 50 studenter från Skåne. Även receptarielinjen i Uppsala lockade

föhållandevis många skånska studenter 41 personer.

Den högskola utanför landskapet som lockade flest skåningar var som ovan nämnts Högskolan i Växjö 192 personer. Av dessa läste 69 på enstaka kurser. Därefter var det nya ekonomilinjen 17, dataingenjörslinjen 13 och förskollärarlinjen 13 som drog mest.

Varifrån kommer studenterna till skånska utbildningar och var hamnar

de efter examen

Generellt kan konstateras att storstadslänen Malmöhus, Göteborgs och

Bohus samt Stockholm noterar en vinst av högskoleutbildade. En jäm-

förelse av rekryteringslän för de examinerade i högskolan läsåret 1993- 94 och var dessa bodde i december 1995 visar att fler högskoleutbildade bosatte sig i dessa tre län än som rekryterades till högskolestudier

Bilaga 4 137

därifrån. Flest högskoleutbildade bosatte sig i Stockholms län, cza

7 500. Eftersom endast 5 500 rekryterades därifrån gav det ett överskott

på 2 000 högskoleutbildade. Förutom storstadslänen var det endast Uppsala län noterade någon nettovinst, knappt 400 högskoleutbil-

som

dade. I Skåne går rekryteringen och utflyttningen ungefär jämnt upp. Ungefär lika många de 310 Malmöhus län förlorade Kristi-

som vann anstads län. Vid motsvarande bearbetning ststistik över examinerade en av 1991-92 och deras boende i december 1993 kartlades också de individuella flyttningarna. Totalt det 3 850 rekryterades till var personer som

högskolestudier från Skåne. Av de utexaminerade bosatte sig också de

allra flesta, 3 100 81 procent, i Skåne. Stockholms län lockade 213 skåningar procent. Även det andra storstadslänet

examinerade sex

Göteborgs och Bohus län lockade förhållandevis många från Skåne, drygt fyra procent Skånes högskolerekryter. av

Varifrån kom de högskoleutbildade bosatte sig i Skåne Totalt

som

bosatte sig 3 850 högskoleutbildade i Skåne. Det motsvarade

cza

de högskoleutbildade rekryterats från Skåne. Skåne

81 procent av som lockade också procent från vardera Blekinge och Kronobergs ett par län. Avståndet tycks alltså viktig faktor i detta sammanhang. vara en

Omkring 70 knappt två procent, högskoleutbildade bosättare i

personer, Stockholms län. Skåne var från

Bilaga 5 139

sammansättning av arbetsgrupper

Teknik-Ekonomi Bo Mattiasson, Lunds universitet, ordförande Per Eriksson, högskolan i Karlskrona/Ronneby Gösta Fredriksson, Chalmers tekniska högskola Kerstin Paulsson, Kockums Torkel Skoglösa, studentrepresentant

Kurt Östlund, Ingenjörsvetenskapsakademin

Lärarutbildning Lars Haikola, Lunds universitet, ordförande Edgar Almén, Linköpings universitet Gunilla Svingby, Lunds universitet Helena Söderlind, studentrepresentant

Multikulturell invandrarfrågor, jämställdhetsfrågor

grupp, Åke Sander, Göteborgs universitet, ordförande Johanna Esseveld, Lunds universitet Ronnie Nilsson, Invandrarförvaltningen, Malmö Bo Sundkvist, studentrepresentant

Konst och kommunikation Inger Lindstedt, Göteborgs universitet, ordförande Pelle Ehn, Lunds universitet Sara Dahl, studentrepresentant Johannes Johansson, Lunds universitet Musikhögskolan

Lars Nilsson, Lunds universitet Konsthögskolan

Staffan Sjöberg, Dramatiska Institutet Yngve Sundblad, Kungliga tekniska högskolan

Centrum för kompetensutveckling

Lennart Andersson, fd, högskolan i Karlstad, ordförande Bengt Abrahamsson, högskolan i Växjö Lennart Badersten, Lunds universitet Gunnel Engwall, Stockholms universitet Mattias Olsson, studentrepresentant Ulf Wallin, Folkuniversitetet, Södra Sverige

140 Bilaga 5 SOU 1996:120

Hälsa och samhälle Sven-Olof Isacsson, Lunds universitet, ordförande

Leif Hellström, Vårdhögskolan, Malmö

Stig Larsson, Göteborgs universitet/Lunds universitet Giggi Udén, Lunds universitet

IT-området, utveckling infrastruktur av Christer Persson, Malmö stadskontor, ordförande Anders Ardö, Lunds universitet Stefan Eskilsson, studentrepresentant Tomas Lidman, riksbibliotekarie

Björn Pehrson, Kungliga tekniska högskolan Kista

Bilaga 6 141

Malmökommitténs fortsatta arbete för

anvisningar

-

arbetsgrupper

Kommittén för högskola i Malmö, U 1995: 12, har överlämnat sitt en ny första betänkande, Högskola i Malmö, till regeringen. Betänkandet är under remissbehandling till den 30 april och under tiden fortskrider nu arbetet efter de riktlinjer kommittén har dragit upp i betänkandet. som

En slutredovisning skall lämnas till regeringen senast den l augusti och innehållet skall då precisering och ytterligare konkretisering av

vara en förslagen i det första betänkandet både vad gäller högskolans verksamhet, ekonomi samt övriga praktiska förutsättningar. Professor Jan S. Nilsson är expert i kommittén och har kommitténs uppdrag för förslag rörande innehåll i utbildning och forskatt svara ning. Undertecknad, Wanda Klintberg, är huvudsekreterare i kommit-

tén och gärna på frågor rörande kommittéarbetet, tel 031/773 18

svarar 99. Bertil Johansson, stadsbyggnadskontoret i Malmö är biträdande sekreterare och kommer att vara behjälplig i det fortsatta arbetet kring innehållsliga frågor, tel 040/34 23 84. Kommittéassistenter är Monica Sandberg, tel 031/773 10 73 bl.a. biträder i denna del arbetet som av och Rauni Westin, utbildningsdepartementet, svarar för diariefösom ring, fakturahantering m.m., tel 08/405 17 65.

Arbetsgrupper

Det fortsatta arbetet i Malmökommittén skall bedrivas med utgångspunkt i de förslag redovisas i det första betänkandet. Den delen av som arbetet rör utbildningens innehåll fördelas mindre arbetsgrupsom och har för följande områden för utbildper som var en ansvar ett av ning, s.k. School. Teknik och ekonomi 0 Lärarutbildning Hälsa och samhälle Natur- och resurshushållning Konst och kommunikation

Centrum för kompetensutveckling

Förutom dessa inrättas dels en grupp för IT-frågor, dels en grupper

för multikulturella frågor, invandrarfrågor. IT-gruppens uppgift blir att utveckla övergripande strategi för hur en infrastruktur inom IT-

en området skall byggas inom den högskola med hänsyn tagen till upp nya

behovet av externa kontakter i strukturen. Undervisningssituationer

inom samtliga angivna områden för utbildning såväl som inforovan mationsförsörjning inom bibliotekets ansvarsområde skall bl.a. beaktas.

142 Bilaga 6 SOU 1996:120

Gruppen för multikulturella frågor skall behandla både frågor

rö-

rande utbildningssituationen för studerande med utländsk härkomst samt utbildning om etniska och mångkulturella frågor. Gruppens arbete griper tvärs igenom samtliga nämnda områden för utbildning

genom att

det mångkulturella perspektivet och de etniska frågorna skall bektas

i

vart och ett av de områden för utbildning redovisas Gruppen

som ovan.

skall på samma sätt infoga jämställdhetsaspekten i den samlade

ut-

bildningsplaneringen.

Till varje grupp kan så önskar knytas referensom grupperna en

grupp med uppgift att lämna synpunkter på de förslag

som grupperna

arbetar fram. Grupperna väljer själva arbetssätt för sina för-

att testa slag. Det är värdefullt att redan i detta inledande arbete etablera kontakt med universitet och/eller högskolor i Köpenhamn och Danmark i öv-

rigt.

Kommittéarbetet i övrigt

Parallellt med arbetet att konkretisera utbildningens innehåll skall

un-

derlaget för högskoleutbildning allmänt i södra Sverige analyseras vad gäller bl.a. rekryteringsunderlag, för demografisk utveckling

prognoser

och näringslivsutveckling samt övrigt planeringsunderlag bör

som vara

av värde för fortsatta ställningstaganden i frågan hur om en högskola i Malmö skall etableras och vilken inriktning den bör ha. Detta

arbete sker i samarbete med i första hand berörda kommuner, länsstyrelser

samt länsarbetsnämnder. Grupperna kommer successivt informeras att om detta arbete.

Utbildningens innehåll och uppläggning

Verksamheten inom för vart och de nämnda områdena för ramen ett av

utbildning skall beskrivas så att regering och riksdag får klar

en upp-

fattning om vad respektive område för utbildning syftar till, vilken eller vilka inriktningar de bör ha och hur olika ingående delar eller utbildningar bör uppbyggda, vilka målgrupperna vilka krav

vara är, som

ställs för tillträde, vilka ämnen/discipliner ingår i olika utbild-

som

ningsvägar, benämning på eventuella utbildningsprogram

samt unge-

färlig poängomfattning, vilken möjlighet erbjuds

som till etappvis upp-

byggnad av en viss kompetens högskoleexamen, kandidatexamen

samt magisterexamen.

Studenternas fria val kurser för att bygga sin utbildning och

av upp möjlighet till successiva val inom för eventuella

ramen utbildningspro-

gram skall vara vägledande för samtliga områden för utbildning. En väl

utbyggd studerandeservice även vad gäller rådgivning

såväl före som

under studietiden skall förutsättning.

vara en

Bilaga 6 143

En ambition för den högskolans verksamhet är att minska den nya sociala snedrekrytering fortfarande är alltför stor. Det är därför som viktigt att överväga och i vilken utsträckning det kan bli aktuellt ange med distansundervisning, utlokaliserad verksamhet härvid skall särskilt beaktas önskemål från Helsingborg samt inte minst möjligheter

att genomföra utbildning på tid än dagtid och på deltid.

annan

Dimensionering vid fullt utbyggd verksamhet

För varje område för utbildning skall vilken omfattning uttryckt anges i helårsstudenter bör aktuell då högskolan är fullt uppbyggd. som vara Tidpunkten för att ha nått den angivna nivån om närmare 15 000 helårsstudenter kan rimligen år 2005 även vissa områden kan vara vara om

fullt utbyggda tidigare. Utbyggnadstakten blir givetvis beroende tillgången till lärare och färdigställda lokaler. Den omfattning som anges för varje område för utbildning skall grovt fördelad olika ingå-

vara ende utbildningsvägar, utbildningsprogram eller ämnen/disciplin-er.

Tid för uppbyggnad

En ungefärlig tidsangivelse bör göras för uppbyggnaden av olika Schools och dess ingående delar. För varje år fr.o.m. ht 1998 eventeullt utvidgat basår skulle kunna starta redan ht 1997 anges i

drag vilken utbildning startar och i vilken omfattning grova som helårsstudenter. Påföljande år t.o.m. ht 2005 dels den ackumuanges

lerade utbildningsvolymen, dels ökningen från föregående hösttermin.

Kostnader för utbildningen

Kostnaderna för den grundläggande utbildningen inbegripet administ-

ration, övrig service såsom bibliotek, lokaler skall täckas av de m.m. intäkter ersättningen för helårsstudenter och helårssom genereras av prestationer enligt det resurstilldelningssystem gäller för hela risom ket. Mot den bakgrunden bör arbetsgruppema särskilt ange om det i ett inledande skede högskolans verksamhet kan föreligga behov av meav del utöver den schabloniserade ersättningen.

Tidplan för arbetet

Arbetet påbörjas snarast möjligt. En sammankomst med ordförandena i

arbetsgruppema och professor Jan S. Nilsson i Malmö stads-

äger rum

hus, August Palms plats rum 2212 onsdagen den 17 april kl 10 13

ca. Vid sammankomsten diskuteras gruppemas arbete och behovet av samarbete mellan vissa bl.a. grund av den integration som grupper erfordras för IT-struktur och multikulturella frågor m.m .

144 Bilaga 6 SOU

1996:120

Arbetet skall genomföras så övergripande beskrivning

att en av

varje område för utbildning samt IT-stukturen kan vid

göras nästa kommittésamrnanträde den 7 juni och helst kunna skickas ut en vecka

före sammanträdet. Det innebär att ett utkast till innehåll, omfattning och tidplan för uppbyggnaden bör finnas sista veckan i maj. Kommit-

téns synpunkter delges grupperna omedelbart efter sammanträdet och

under juni avslutas den delen arbetet skall underlag för

av som ge

kommitténs överväganden vid slutredovisningen till regeringen, dvs.

innehållet i det sista betänkandet.

Ersättning för resor m.m.

Ersättning för sammanträden och förberedelser inför dessa utgår enligt förordningen om ersättning vid kommittéuppdrag. Resor och trakta-

mente ersätts av kommittén och biljetter beställs Bennets

m.m. genom

resbyrås filial på regeringskansliet, 103 33 Stockholm, tel

08/405 14 00. Uppge alltid kommitténummer U 1995:12 vid beställ-

ningar. Reseräkningar uppförs på särskild blankett och skickas till Wanda Klintberg, Vasaparken, Göteborgs universitet,

för attest.

JAN S. NILSSON

Wanda Klintberg

Kopia till statssekreterare Göran Löfdahl, ordförande professor Jan S. Nilsson, expert utredare Bertil Johansson, bitr. sekr.

dep.sekr. Lucic Mandaus, bitr. sekr.

reg.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. K. Den nya - . Samverkansmönster i svensk forsknings- 27. En strategi för kunskapslyftoch livslångt lärande. . finansiering. U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapet i Norden . Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. 1990-talet.U. Vem bestämmer vad EU:s interna spelregler inför 29. Forskning och Pengar.U. . kap. regeringskonferensen 1996.UD. 30. Borgenärsbrotten en översyn av ll - Politikområdenunder lupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. . pelare inför regeringskonferensen 1996. UD. 31. Attityder och lagstiftningi samverkan Ett är medEU. Svenska statstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheterav arbeteti EU. UD. 32. Möss och människor. Exempel bra Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och IT-användning bland barn och ungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. UD. 33. Banverkets myndighetsroll m.m. K. Batterierna en laddad fråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga.A. . - Om järnvägens trafikledning m.m. K. 35 Kriminalunderrättelseregister . . 10. Forskningför vâr vardag.C. DNA-register. Ju. 11. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för 36. Högskola i Malmö. U. tvä- och trehjuliga motorfordon.K. 37. Sverigesmedverkan i FN:s familjeâr. S. .Kommuner och landstingmed betalnings- 38 Nationalstadsparker.M. . svårigheter.Fi. 39.Rapport från klimatdelegationen1995. 13. Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelaterad forskning. M. 14. Budgetlag regeringens befogenheter 40. Elektronisk dokumenthantering.Ju. ñnansmaktens omrâde.Fi. 41. Statens maritima verksamhet.Fö. .Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42 Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament . och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte och offentlighet i EU. UD. utvidgning. UD. 43. Jämställdheteni EU. Spelregleroch Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder. UD. . Översyn utträdesrätt, medborgarskapoch mänskliga 44. av skatteflyktslagen. rättigheteri EU. UD. Reformerat förhandsbesked.Fi. l7. Bättre trafik med väginformatik.K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen.Ju. 18. Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklars betydelser för försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. .Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. Shaping SustainableHomes in an Urbanizing bedömningar inför regeringskonferensen 1996. World. Swedish National Report for HabitatIl. N. UD. 49. Regler för handelmed el. N. 20. Samordnad rollfördelning inom tekniskforskning. 50. Förbud mot vapen allmän plats m.m. Ju. U 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk-

.Reform och förändring. Organisationoch ring alternativoch förslag. A.

21 verksamhet vid universitet och högskolor efter 52. Precisering av handelsändamälet i detaljplan.M. 1993 års universitets-och högskolereform.U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheter i storstadsomrâden. S. inflytande, delaktighet och ansvar. U, 55 .Sverige, framtidenoch mångfalden.A. 23. Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns 55. På väg mot egenföretagande. A. upphandling av varor och tjänster med 55. Vägar in i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män - 24. Från Maastricht till Turin. Bakgrundoch övriga 90-talets arbetsmarknad.A. EU-länders förslagoch debatt inför 57. Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst.Fi. regeringskonferensen 1996.UD. 58. Finansieringen av det civila försvaret.Fö.

25. Från massmedia till multimedia att digitalisera svensk television. Ku.

Statens offentliga 1996 utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikenskunskapsgrund. 88.Kameraövervakning.Ju. En principdiskussionutifrån 89. Samverkanmellanhögskolanoch de småoch EU 96-kommitténserfarenheter.UD. medelstoraföretagen.N.

60.Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och 90. Sammanhålletstudiestöd.U. utvidgningenseffekter på dengemensamma 91. Den privata vårdensomfattningoch framtida

jordbrukspolitiken. UD. ersättningsforrner En översyn av de nationella - 6l.0lika länder olika takt. Om flexibel integration - för läkare och sjukgyirmaster. S. taxoma och förhållandetmellan stora och små stater i EU. 92. IT i miljöarbetet. M. UD. 93. Ny yrkestrafiklagstiftning.K. 62. EU, konsumenternaoch maten 94. Nationell teleadresskatalog. K.

- Förväntningaroch verklighet. Jo. 95. Botniabanan.K.

63. Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 96. Strukturförändringoch besparing.

64. Försäkringskassan Sverige Översyn av - En uppföljning av genomfördaförändringar socialförsäkringensadministration.S. inom försvarsmaktensledningsorganisation.Fö. 65.Administrationen av EU:s jordbrukspolitik 97. Effektivare försvarsfastigheter i Sverige.Jo. Utvärdering av en reform. Fö. 66. Utvärderatpersonval.Ju. 98. Vem försvaret Utvärdering styr av 67. Medborgerlig insyn i kommunalaentreprenader. effekterna LEMO-reformen. Fö. av Fi 99. Aweckling med inlärning. Erfarenheterfrån

68. Några folkbokföringsfrågor. Fi.

LEMO-reformensavveckling av personal.Fö. 69. Kompetensoch kapital + bilaga. N. 100.Ett nytt system för skattebetalningar.Del A. 70.Samverkanmellan högskolanoch näringslivet.N. Ett nytt system för skattebetalningar.Del B. 71. Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder Författningsförslag,författningskommentarer

och landsbygd.In. och bilagor. Fi. 72.Rättspsykiatrisktforslmingsregister.S. 101 Kämavfall - teknik ochplatsval.KASAMs 73. SwedishNuclear RegulatoryActivities. . yttrande över SKBs FUD-Program95. M. Volume 1 An Assessment.M. l02.TUFF Teckenspråksutbildning - - för föräldrar. U. 74. SwedishNuclearRegulatoryActivities. 103.Miljöbalken. En skärptoch samordnad

Volume 2 Descriptions.M. - miljölagstiftning för en hållbar utveckling. 75. Värden folkhögskolevärlden. i U. Del l och 2. M. 76.EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, - 104.Konsumentskydd elmarknaden. C. formalia. Sammanfattning av ett seminariumi 105. Att främja donationertill universitet april 1996.UD. och högskolor. U. 77. Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti 106.EU och Sverige från Kiruna till Malmö. Sverige.Fi. - Sammanfattning fyra regionalamöten av 78. Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD.

och finansiering.N. 107.Union utan gränser konsekvenser, möjligheter, .Översyn -

O

av revisionsreglema.Fi. problem. Sammanfattning av ett seminariumi .Viktigt meddelande. november1995.UD. Radiooch TV i Kris och Krig. Ku. 108.Konsumenternaoch miljön. C. Skyddför sparandei sparkasseverksamhet. Fi. 109.Från åkerlottertill Paradis ett delbetänkande En översyn luft- sjö- och spártrafikens av från Utredningen universitetsfastigheter om m.m. tillsynsmyndigheter.K. angáendeöverlátelseroch tomträttsupplátelserav Allmänt pensionssparande. S. vissahögskolefastigheter.Fi. Ekobrottsforskning.Ju. 110.Inför ett Svensktkulturnät IT och framtiden EgonJönsson kartläggning lokala - - en av sam- inom kulturomrâdet. Ku.

verkansprojektinom rehabiliteringsområdet. Åldersgränser lll.Bevakad övergång. för ungaupp F Utveckladsamordninginom det civila försvaret till 30 år. C

och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, 112.Integrering av miljöhänsyninom denstatliga övervägandenoch förslag. Fö. förvaltningen.M. 87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

113. En allmän och aktiv försäkringvid sjukdomoch rehabilitering. Del l och S. 114.En körkortsreform. K. 115.Barnkonventionenoch utlänningslagen.S. 116.Artikel 6 i Europakonventionenoch skatteutredningen.Fi. 117.Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. Fi. 118.StationStockholmNord. K. 119.Lättnad i dubbelbeskattningen mindre företags av inkomster. Fi. 120.Högskolani Malmö slutbetänkande.U. -

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen EU:s regeringskonferens - procedurer,aktörer,

forrnalia. Sammanfattning av ett seminariumi Mössoch människor.Exempel bra april 1996. 76 IT-användningblandbarn och ungdomar.32 EU och Sverige från Kiruna till Malmö. -

Justitiedepartementet Sammanfattning fyra regionalamöten av

1995-96.106 Kriminalunderrättelseregister Union utan gränser konsekvenser,möjligheter, DNA-register. 35 problem. Sammanfattning av ett seminariumi Elektronisk dokumenthantering.40 november1995. 107 Presumtionsregelniexpropriati0nslagen.45

Förbud mot vapen allmänplats m.m. 50

Försvarsdepartementet

Utvärderatpersonval.66 Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier Ekobrottsforskning.84 efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, Tredimensionellfastighetsindelning.87 försäkringar. 18 Kameraövervakning.88 Statensmaritima verksamhet.41

Utrikesdepartementet Finansieringen av det civila försvaret. 58

Utveckladsamordninginom det civila försvaret Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, regeringskonferensen 1996. 4 övervägandenoch förslag. 86 Politikområdenunder lupp. Frågor om EU:s första Strukturförändringoch besparing. pelare inför regeringskonferensen 1996.5 En uppföljning av genomfördaförändringar Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns inom försvarsmaktensledningsorganisation.96 erfarenheter av arbeteti EU. 6 Effektivare forsvarsfastigheter Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och Utvärdering av en reform. 97 säkerhetspolitikinfor regeringskonferensen. 7 Vem styr försvaret Utvärdering av Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga effekterna av LEMO-reformen. 98 och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte Avveckling medinläming. Erfarenheterfrån utvidgning. 15 LEMO-reformensavveckling av personal.99 Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar,

utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga Socialdepartementet

rättigheter EU. 16 i Sverigesmedverkan i FNzs familjeår. 37 Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs bedömningarinför regeringskonferensen 1996. 19 Kooperativamöjligheteri storstadsområden.54

Försäkringskassan Sverige Översyn Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga - av

socialförsäkringensadministration.64 EU-ländersförslagochdebattinför Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 regeringskonferensen 1996. 24 Allmänt pensionssparande. 83 Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament EgonJönsson en kartläggning av lokala och offentlighet i EU. 42 samverkansprojektinom rehabiliteringsområdet.85 Jämställdheteni EU. Spelregleroch Den privata vårdensomfattningoch framtida verklighetsbilder.43 ersättningsformer En översynav de nationella Europapolitikens kunskapsgrund. taxorna för läkareoch sjukgymnaster.91 En principdiskussion utifrån En allmänoch aktiv försäkring vid sjukdomoch EU 96-kommitténserfarenheter.59 rehabilitering.Del l och 2. 113 Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och Barnkonventionenoch utlänningslagen.115 utvidgningenseffekter på dengemensamma

jordbrukspolitiken. 60

Kommunikationsdepartementet

Olika länder olika takt. Om flexibel integration och förhållandet mellan och små i EU. Om järnvägenstrafikledning m.m. 9 stora stater 61 EU-mopeden.Alders- och behörighetskravför

tvá- och trehjuliga motorfordon. ll

Statens offentliga utredningar

1996 Systematisk förteckning

Bättretrafik medväginformatik. 17 inflytande riktigt Om elevers rätt till - Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26 inflytande, delaktighetoch 22 ansvar. Banverketsmyndighetsroll m.m. 33 En strategiför kunskapslyft och livslångt lärande.27

Enskilda vägar. 46 Det forskningspolitiskalandskapeti Norden

En översyn av luft- sjö- och spårtrafikens 1990-talet.28

tillsynsmyndigheter.82 Forskningoch Pengar.29

Ny yrkestrafiklagstiftning.93 Högskolai Malmö. 36

Nationell teleadresskatalog.94 Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför

Bomiabanan.95 individ och lokalsamhälle.47

En körkortsreforrn114 Värden folkhögskolevärlden. i 75

StationStockholmNord. 118 Sammanhâlletstudiestöd.90

TUFF Teckensprâksutbildningför föräldrar. 102

Finansdepartementet -

Att främja donationertill universitet

Kommuneroch landsting medbetalnings- och högskolor. 105

svårigheter.12 Högskolani Malmö slutbetänkande.120 - Budgetlag regeringensbefogenheter -

fmansmaktensområde. 14 Jordbruksdepartementet

Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. Offentlig djurskyddstillsyn. 13 brottsbalken.30 EU, konsumenternaoch maten Översyn skatteflyktslagen. Förväntningaroch av - verklighet. 62 Reformeratförhandsbesked.44 Administrationen av EU:s jordbrukspolitik

Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst.57 iSverige. 65

Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67

Några folkbokföringsfrågor. 68 Arbetsmarknadsdepartementet

Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 + Sverige.77 Grundläggandedrag i arbetslöshetsförsäkring en ny - Översyn revisionsreglema.79 av alternativ och förslag.51 Skyddför sparandei sparkasseverksamhet. 81 Sverige,framtidenoch mångfalden.55

Ett nytt system för skattebetalningar.Del A. Pâ egenföretagande. väg mot 55 Ett nytt system för skattebetalningar.Del B. Vägar in i Sverige.55 Författningsförslag,författningskommentarer Hälften kvinnor och vore nog om - män på och bilagor. 100 90-taletsarbetsmarknad.56 Från åkerlottertill Paradis ett delbetänkande Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 från Utredningen om universitetsfastigheter m.m.

angáendeöverlåtelseroch tomträttsupplåtelser av Kulturdepartementet

vissahögskolefastigheter.109 Artikel 6 i Europakonventionen och skatte- Från massmediatill multimedia-

att digitaliserasvensktelevision. 25 utredningen.116 Viktigt meddelande. Expenrapporterfrån Skatteväxlingskommittén. 117 Radiooch TV i Kris och Krig. 80 Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företags av Inför ett Svensktkulturnät IT och framtiden inkomster. 119 inom kulturområdet.110

Utbildningsdepartementet Näringsdepartementet

Den nya gymnasieskolan hur går det 1 - Kartläggning och analys av denoffentliga sektorns Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. upphandling av varor och tjänstermed 2 miljöpåverkan. 23 Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. ShapingSustainableHomes an Urbanizing 20 World. SwedishNationalReportfor HabitatIl. 48 Reform och förändring. Organisationoch verksamhet Regler för handelmedel. 49 vid universitetoch högskolorefter 1993års Kompetensoch kapital + bilaga. 69 universitets-och högskolereform.21

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Samverkan mellan högskolan och näringslivet. 70 Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning och finansiering. 78 Samverkan mellan högskolan och de småoch medelstora företagen.89

Civildepartementet Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. 3 Forskningför vår vardag. 10 Attityder och lagstiftningi samverkan + bilagedel. 31 Konsumentskydd elmarknaden. 104 Konsumenterna och miljön. 108 Bevakad övergång. Äldersgränser för unga upp till 30 år. 111

Inrikesdepartementet Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäderoch landsbygd.71

Miljödepartementet Batterierna en laddad fråga. 8 - Nationalstadsparken 38 Rapport från klimatdelegationen 1995. Klimatrelateradforskning. 39 Preciseringav handelsändarnålet i detaljplan.52 Kalkning av sjöar och vattendrag53 Swedish Nuclear Regulatory Activities. Volume 1 An Assessment. 73 - SwedishNuclear Regulatory Activities. Descriptions.74 Volume 2 - IT i miljöarbetet. 92 Kämavfall teknik och platsval.KASAMs yttrande över SKBs FUD-Program 95. 101 Miljöbalken. En skärptoch samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Del 1 och 2. 103 Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen. 112

FRITZES

I§usrLi|Ini|1g-.n: Hir/.cs kundriâinst, |U1 47 Stockholm FAX03-20 50 ZI. Tclcfoll 08-690 9 90