En kreativ studiemiljö : högskolebiblioteket som pedagogisk resurs : förslag till synpunkter från Högskoleutredningens arbetsgrupp för högskolans biblioteksfunktioner

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

i

EN KREATIV

STUDIEMILJÖ

Högskolebiblioteket

i

som pedagogisk

i resurs

SED

Statens offentliga utredningar

mm 199172

E5 Utbildningsdepartementet

En kreativ studiemiljö

Högskolebiblioteket som

pedagogisk resurs

2 Qâ-øxcâ

[52

i

fifeg

z . l i

i

Förslag till synpunkter från högskoleutredningens arbetsgrupp för högskolans biblioteksfunktioner

Stockholm 1 991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som ocksåpå uppdrag av regeringskansliets törvalmingskontor ombesörja remissutsändxtingar av dessa publikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 10647 Stockholm Tel 087 39 96 30 Telefax 087 39 95 48

Publikationcmakan ocksåköpasi Informationsbokhandcln,Malmtorgs gatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38- 10858-5 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1991

Förord

Uppdraget Högskoleutredningen utsåg den 28 september 1990 en arbetsgrupp för att för kommitténs uppdrag analysera högskolans biblioinom ramen närmare teksfunktioner med hänsyn främst till den grundläggande utbildningens behov.

Direktiven för arbetsgruppen återges i bilaga. De ger arbetsgruppen i uppgift analysera högskolans biblioteksfunktioner i vid mening och lämna förslag att till hur högskolebiblioteken på bästa sätt kan bidra i högskolans pedagogiska och vetenskapliga arbete. Huvudperspektivet skall vara grundutbildningens krav.

Med biblioteksfunktioner inte endast högskolebibliotekens uppgift att avses tillhandahålla litteratur och hålla den tillgänglig för högskolans studenter och lärare. I lika hög grad skall arbetsgruppen fokusera bibliotekens och lärarpersonalens roll i den pedagogiska processen att utveckla studenternas aktiva sökande och bearbetning av information.

Direktiven angerkonkret några övergripande analysområden högskolebibliotekens organisation och resursanvändning, krav biblioteksservice framför allt för grundutbildningens behov samt behov och former för utbildning i informationshantering för lärare och studenter inom högskolan.

Arbetsgruppens sammansättning har ingått överbibliotekarie Göran Gellerstam, Lunds univer- I arbetsgruppen sitet, ordförande, bibliotekarie Elisabeth Andersson, chef för högskolebiblioteket vid högskolan i Örebro, professor Sigbrit Franke-Wikberg, Umeå universtuderande Magnus Hägg, Linköpings universitet, överbibliotekarie sitet, KTH, professor David Lewis, hälsouniversitetet i Linköping, Gunnar Lager,

bibliotekarie Barbro Svenner, vårdhögskolan i Göteborg och högskolelektor Anders Tengstrand, högskolan i Växjö.

Lunds universitetsbibliotek LUB har svarat för sekretariatsfunktionema genom att arbetsgruppens ordförande författat rapporten och Berit Nilsson vid LUBs kansli skött övriga sekretariatsfunktioner.

Gruppens arbete De tidsramar och resurser gruppen haft till förfogande har inte medgett en mer systematisk utvärdering av högskolebibliotekens funktioner enkäter. genom I stället har gruppen inventerat de aktuella erfarenhetema och undersökmer ningarna inom högskolan genom besök vid bibliotek och hearings med vissa grupper. Arbetsgruppen har därvid förlagt sina sammanträden till flertalet av de högskolorbibliotek representeras inom och har till sina som gruppen sammanträden inbjudit företrädare för olika intresseområden. Ordföranden har därutöver haft möten och hearings kring utredningens frågeställningar.

Under utredningsarbetets gång har en preliminär universitetsrapport om bibliotekens utveckling under 80-talet Dr inpresenterats av Peter Durey, bjuden av Svenska institutet att under hösten 1990 åter utvärdera de svenska större forskningsbiblioteken. I maj 1991 har Dr Maurice B. Line besökt Sverige inom ramen för en utvärdering de nordiska forskningsbiblioteken av och nordisk infonnationspolitik på uppdrag NORDINFO. Bägge dessa av undersökningar förväntas publiceras under 1991 och kan vid sensommaren sidan av denna rapport bidra till allsidig belysning tillståndet inom de - en av svenska hö gskolebiblioteken. i

Med överlämnande av denna rapport anser sig arbetsgruppen ha fullgjort sin uppdrag.

För arbetsgruppen

Göran Gellerstam

Innehållsförteckning

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING rapportens förslag till bättre högskoleutbildning 7 en . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ATT UTBILDA FÖR KUNSKAPSSAMHÄLLET 12

Att utbilda i informationshantering 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

HÖGSKOLEBIBLIOTEKET SOM PEDAGOGISK

RESURS 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.1 Litteratur- och biblioteksbehov i utbildningen 17 . . . . . . . . . . . . . . . .

informationshantering som en viktig del av lärarnas

professionella kunskap 18 . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Studenternas behov 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Behovsnivåerna 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2 Studenternas bibliotek 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Läsplatser för alla 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bibliotekens tillgänglighet 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kurslitteratur 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Biblioteken i den pedagogiska 26 processen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Exemplet Linköping 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lärarnas roll 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Studenternas roll 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 RAMAR OCH RESURSER 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1 Efter högskolerefomen 1977 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Begreppet högskolebibliotek 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Biblioteken högskolan 34 iden nya . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vad kostar högskolebiblioteken 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Biblioteken noder i högskolans informationdörsörjning 38 som . . . .

3.2 Högskolans biblioteki det svenska sambiblioteket 39 . . . . . . . . . . . .

Högskolebibliotekens samarbetsparter 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Högskolebiblioteken i sambiblioteket 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3 Organisation och resurser på lokal nivå 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Var finns högskolans litteratur 45

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Exemplet Lund 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Exemplet Örebro 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . F inansieringsmodeller 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Resurser 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 HÖGSKOLEBIBLIOTEK I FÖRÄNDRING 58 . . . . . . . . . . . . . . . .

Den framtida utvecklingen kraven på biblioteken 61

- . . . . . . . . . . . .

Bilaga Arbetsgruppens direktiv 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning och sammanfattning

bättre

Rapportens förslag till en

högskoleutbildning

Varför denna rapport

handlar högskolans behov litteratur- och informa- Denna rapport om av

Den behandlar framför allt vad biblioteken inom högtionsresurser.

och borde göra för högskolans grundutbildning skall

skolan gör att - förutsättningar och dess studenter skall få en bra utbildning. Den ha goda också de biblioteken arbetar inom högskolan och den beskriver ramar biblioteksvärlden med dess breda kontaktytori samhället. Den vill övri ga betona hur viktigt det är att lärarna inom högskolan drar in framför allt

biblioteket i sitt arbete med studenterna och utnyttjar dess resurser som

pedagogisk tillgång. På motsvarande sätt måste biblioteken aktivt

en sig i lärarnas och studenternas behov. engagera

förslag till åtgärder sätter studenten, studen- V1 ger i denna rapport som

aktiva studiearbete och studenternas studiemiljö i centrum. tens

Aktörerna

biblioteksfunktioner kan betraktas olika perspektiv. För

Högskolans ur

ledningsorgan de och fördelar medel för

en högskolas som ger ramar

-

verksamheten framstår ofta biblioteksfrågoma som ett specialområde,

ligger något vid sidan den vanliga något som behövs men som av

Framför allt de biblioteken uppfattas som komverksamheten. stora

plicerade och kosmadskrävande organisationer, svåra för utomstående att påverka och förändra.

De som använder bibliotek för forskning och utbildning vill ha sina konkreta litteratur- och infonnationsbehov lösta eller söker en fredad plats för egna studier och bearbetning material. Perspektivet är av individuellt och innebär sällan någon reflexion över hur bibliotekets tjänster tas i anspråk, biblioteket är organiserat eller vad det drar for kostnader. Om biblioteket bedöms som bra, är det för att det kan tillgodose individens speciella förväntningar. När det gäller studenterna vet vi att deras krav på bibliotek oftast är blygsamma.

Biblioteket självt, dess personal och ledning, sig ofta särser som en organisation med uppgifter som går utöver den högskolans. Proegna fessionellt har ofta sin största samhörighet med andra bibliotek i det man nätverk av inbördes tjänster dessa utvecklar Bibliotekarier är engagerade i sitt arbete. Användarna, kunderna, behandlar med respekt man och förståelse. Bibliotekets lokala finansiärer ofta långt bort i hög- skolehierarkin betraktar man med skepsis. -

Vi menar att dessa perspektiv och synsätt måste fogas Högsamman. skolebiblioteken är idag en till stora delar outnyttjad for grundresurs utbildningen.

Våra förslag

Ett bättre utnyttjande av biblioteksresursema högskolans utbildning ger en ökad kvalitet. Det kan bredda lärarnas och undervisningens pedagogiska redskap, göra utbildningen mer varierad och stimulerande. Det

kan bidra till större självständighet och bredare orientering for studenten.

Det ger också vilket är det viktigaste den färdigutbildade studenten

- en kunskap och färdighet, som egentligen borde ingå högsom ett av

skolelagens centrala mål för all högskoleutbildning att den skall främja förmågan att allsidigt och kritiskt utnyttja vetenskaplig information.

Vi vill därför sammanfatta våra förslag under följande huvudrubriker

Gör informationshantering till ett av målen for högskolans ut- bildning

Kunskaper och färdigheter i att söka, hantera och kritiskt värdera information och litteratur skall ingå som mål för all högskoleutbildning.

Gör högskolebiblioteket till en pedagogisk resurs v

För studenterna är högskolebiblioteket en central resurs i studiearbete och studierniljö. Högskolebiblioteket skall vara tillgängligt for studenterna, erbjuda studieplatser enligt rimliga, dvs internationellt anpassade och ha öppettider som svarar mot studenternas behov. normer

Högskolans bibliotek bör mer medvetet medverka med lärarna som en pedagogisk i undervisning, inlärning och examination. Detta kan resurs bl ske ett led i att säkra kvaliteten i utbildningen och öka a som examinationen.

En ökad integration och ett mer utvecklat samarbete mellan högskolans lärare och biblioteken bör utvecklas inom hela högskolan. Såväl lärarnas bibliotekspersonalens kompetens bör breddas genom insatser i som

personalutbildning och utvecklingsarbete, bl ai gemensamma projekt.

Högskolebiblioteket skall arbeta utåtriktat och i nära kontakt med företrädare for studenterna och de ansvariga for utbildningen inom högskolan. Detta kan fordra nya former for samarbete och utveckling av nya tjänster inom biblioteket. Högskolestyrelsen ansvarar ytterst för att

högskolans bibliotek kan tillfredsställande service för grundutbildge en ningens behov.

Rusta högskolebiblioteken 0 upp

Pâ nationell nivå

De svenska högskolebiblioteken bör rustas upp till jämförbar internationell standard. Särskilda satsningar måste göras för att öka självförsörjningen vid de nyare högskoleenhetema. I utvärderingen av högskolans verksamhet bör kvaliteten vad gäller litteratur- och biblioteksservice särskilt uppmärksammas. Kvalitetskraven gäller både snabbhet och tillgänglighet, urval av litteratur, tillgång till databaser och annan teknik samt utbudet av kvalificerade bibliotekstjänster

Vid planeringen av nya högskoleenheter måste alltid behovet av relevant biblioteksservice uppmärksammas och tillgodoses.

Samverkan mellan de svenska högskolebiblioteken bör utvecklas med sikte på ökat erfarenhetsutbyte och kraftfulla gemensamma utvecklingsinsatser för en förbättrad service till utbildning och forskning. System for snabbare dokumentleverans, databaserade tjänster i nätverk, en bättre ekonomisk reglering av tjänster mellan högskolorna måste utvecklas.

På lokal nivå

En slagkraftigare samordning av litteratur- och biblioteksresursema lokalt vid varje högskoleenhet bör åstadkommas. Det gäller att till en rimlig kostnad finna en lämplig avvägning mellan å sidan behovet ena av närhet till och specialisering av biblioteksresursema och å andra sidan kraven på bredd och tillgång till kvalificerade biblioteksresurser.

utbildningar och utlokalisering av utbildning Vid planeringen av nya god biblioteksservice uppmärksammas och måste alltid behovet av tillgodoses.

finansiering lokalt och nationellt

Formema för högskolebibliotekens - -

bibliotekens uppgifter både för den lokala vetenskapmåste ta hänsyn till informationsforsörjningen och i det nationella litteraturförsörjningsliga nätet.

användarmönster förändrar bibliotekens uppgifter och Ny teknik och nya Inom högskolan krävs på alla nivåer ny kompetens, nya strafunktion.

tegier och arbetsformer for att utveckla den pedagogiska och veten-

nya skapliga informationsförsörjningen.

uppgifter från uppbyggnad och vård av

Högskolebibliotekens breddade

serviceinriktade informationscentraler ställer krav på nya samlingar till för integration i högskolans övriga investeringari ny teknik och åtgärder infonnationsnätverk.

integration i den pedagogiska processen och deras Högskolebibliotekens

studiecentra för studenterna försvåras ännu på många håll av roll som

högskolebibliotekens lokaldispositioner. Bibliotekens lokal-

brister i högre prioritet i den lokala och nationella planeringen. frågor måste ges också bättre till högskolans pedagogiska uppgifter De måste anpassas läsplatser För studenterna krävs arbetsplatser det behövs mer än mer miljö, där kan söka, välja, bearbeta och diskutera och en kreativ man infonnation.

aktörer måste medverka i att främja bibliotekets roll som Högskolans alla och intellektuell miljö, kreativ mötesplats också över social, kulturell en

ämnesgränser och utanför de snäva kursplanerna.

1 Att utbilda för

kunskaps-

samhället

Det snabbt föränderliga samhället och de breddade internationella

perspektiven ställer stora krav på dagens högre utbildning. Som alltid utbildar vi för en okänd framtid, vi vet att den förändras allt men snabbare.

Kunskapssamhällef ett de många modeorden får här stå - av - som ett begrepp för ett framtida samhälle, där ny kunskap ständigt måste erövras och där kvalificerad kunskap måste utvecklas i forskning och yrkesliv. Det är högskolans uppgift att rusta dagens studenter för detta samhälle.

Till kunskapssamhället hör den växande informationsfloden. Att leta, sovra, välja och bearbeta och göra detta på ett medvetet kritiskt sätt hör till de färdigheter vi redan idag kan centrala Att dagens högse som

skoleutbildning bör lägga större tyngd vid inlärning metoder och för-

av hållningssätt snarare än vid faktainlärning, att studenten framför allt bör lära sig ett livslångt lärande med de redskap och färdigheter högsom en

skoleutbildning kan ge, är också allmänt accepterade synsätt. V1 brukar

också anse att studenter bör utnyttja sin studietid för bredda sina att vyer,

att bilda sig utöver den ibland smala yrkesutbildningen. Kvalitet i

utbildningen hänför vi ofta till sådana begrepp och studenten brukar oftast instämma. Svårigheten tycks att omsätta dessa principer i den vara praktiska utbildningen.

Vi menar att svensk högskoleutbildning skulle behöva lägga större vikt

vid de inslag i utbildningen som gör studenten aktiv, intresserad av egen

inlärning och egna intellektuella erfarenheten En kreativ studiemiljö

mer

måste skapas, där studenterna, utöver själva den lärarledda undervisningen utnyttjar sin studietid på ett mera effektivt sätt. Vi menar att högskolebiblioteken vid sidan av andra stödresurser for utbildningen - erbjuder eller kan erbjuda en sådan kreativ miljö. I denna rapport vill vi peka på de möjligheter som finns och de resurser som kan användas.

Vi i denna rapport i olika sammanhang for att biblioteken argumenterar bättre bör integreras i högskolans arbete, framför allt på grundutbildningens område. Vi har under utredningsarbetet på många håll mött den uppfattningen att detta bäst skulle kunna ske genom att alla studenter tidigt i sin utbildning, obligatoriskt, ñck genomgå kurser i hur bibliotek används. Det är baskunskap som fordras for att kunna studera effektivt en och bli i stånd att ta del allt vad ett modernt bibliotek faktiskt kan av erbjuda Från bibliotekshåll har också framförts att bibliotekarier som specialiserat arbetar med information och utbildning borde få en mer pedagogisk utbildning for att bättre kunna utöva lärarrollen.

Att utbilda i informationshantering

Biblioteken relativt omfattande användarutbildning, riktad har idag en både mot vissa grundutbildningar och for mer kvalificerade inforrnationsbehov. Det är vanligt att obligatoriska moment av typ bibliotekskunskap ingåri tex läkarutbildning och i de olika tekniska linjerna. Vid Chalmers, KTH, Karolinska institutet och vid universitet där dessa linjer ingår, har inom biblioteken regelrätta utbildningsavdelningar vuxit fram. Några bibliotek har mycket framgångsrikt utvecklat sin kompetens på detta område och har byggt upp en organisation som säljer sina tjänster även utanför den egna högskolan. Dessa bibliotek ger både elementär utbildning i bibliotekshantering och framför allt avancerad utbildning i informationssökning för forskarstuderande och forskare. Inom andra linjeutbildningar och högskolor förekommer dessa arrangemang inom

grundutbildningen mer sporadiskt, men vanligt är att nästan varje bibliotek erbjuder frivilliga kurser i bibliotekshantering. Lärare tar ibland kontakt med biblioteket i samband med vissa inslag i utbildningen och ber kortare instruktionsinslag. Andra lärare tar helt enkelt med sig om sin grupp studenter till biblioteket när det bedöms relevant. Det stora flertalet lärare förefaller dock överlämna introduktionen i bibliotekshantering till den enskilde studenten att klara på egen hand. Här förloras mycken tid och effektivitet i studierna

Den grundläggande principen för nästan all användarutbildning är att den i första hand riktas mot den enskilde studenten eller mer avancerade användaren för att ge de redskap som behövs för att bedriva utbildning och forskning. På grundutbildningsnivå är det fråga om att veta vilket material biblioteket har och hur man hittar och beställer. Kurser på lite högre nivå i utbildningen sätts oftast in när studenten skall skriva uppsats. På de tekniska linjerna kommer detta inför examensarbetet och för utbildningar inom andra områden på Fördjupningsnivå, på den k 60s poängsnivån. Det handlar då ibland om att utnyttja mer avancerade media, ibland om mer elementär orientering. På forskarnivå rör det sig om utbildning i avancerad litteratursökning, träning i databassökning och att ringa in det intresseområde är aktuellt. Även dessa som om utbildningsinslag i görligaste mån försöker anpassa sin uppläggning till användargruppemas speciella behov är infallsvinkeln oftast bibliotekariens eller informatikems. Syftet är att ge kursdeltagarna de rätta instrumenten för deras individuella syften.

Utan att förringa vikten av den utbildning biblioteket ger den har - en given och uppskattad funktion, åtminstone på de högre utbildningsnivåema har den en mer begränsad effekt på den ordinarie grundutbild- ningens uppläggning och på lärarnas intresse att integrera biblioteket i utbildningsprocessen.

i bibliotekshantering detta slag kan vara till stor nytta för de Kurser av

studenter vill använda kunskaperna i sin framtida utbildning, men

som de påverkar inte utbildningens och lärarnas pedagogiska referensramar.

inte informationshanteringen till självklar del av det vardag- De gör en liga studiearbetet i samspel mellan lärare och studenter

V1 därför att högskolans utbildningsansvariga på ett mer generellt menar måste uppmärksamma hur litteratur- och biblioteksresursema skulplan användas for att utveckla utbildningen och höja dess kvalitet. kunna

Ett närmare samarbete mellan biblioteken, linjenämnderna, institu- tionerna och framför allt lärarna måste utvecklas.

Högskolans lärare måste bättre kunskap om hur bibliotek kan ut- 0 nyttjas och de redskap biblioteken kan erbjuda som stöd om nya som i studenternas studiearbete. orientering i bibliotekshantering på grundnivå måste ° Studenternas till kursernas och linjernas pedagogiska uppläggning bättre anpassas och till delar inslag lärarna själva integrerar i den vanstora vara som liga utbildningen, helst i samarbete med bibliotekens personal.

avancerad utbildning i litteratur- och informationshantering bör Mer

givetvis skötas bibliotekens professionella medarbetare, men även

av inslag bör göras i närmare samarbete med lärare och handledare på dessa de aktuella kurserna.

därför i personalutbildningen för lärare skall ingå kurser,

Vi föreslår att seminarier, projekt avpassade efter de lokala förutsättningarna inom

- detta område.

biblioteken skulle sådan bättre integration och ett ökat deltagande För en utbildning också innebära ett visst behov av egen personali högskolans gärna i samverkan med läratpersonalen. Biblioteken tar utbildning -

gärna initiativ till sådana seminarier och medverkar vid uppläggning av lämplig informationutbildning. På central nivå inom högskolan bör Grundutbildningsrådet stödja projekt som stimulerar till former och nya modeller för samarbete mellan lärare och bibliotek.

Det är mycket viktigt att inte bara nytillkommande utan även erfarna mer lärare och handledare får en aktuell bild vad ett modernt och välutav rustat bibliotek faktiskt kan erbjuda. Idag förmedlas till studenterna alltför mycket av personliga bibliotekserfarenheter, kan baseras på som förhållanden och metoder, som numera är väsentligt förändrade. Lärare

som inte behärskar modern informationshantering i sitt ämne har väsent-

liga brister i sin pedagogiska meriteiing.

Ett bättre utnyttjande av biblioteksresursema, vi, högskolans menar ger utbildning en ökad kvalitet. Det kan bredda lärarnas och undervisningens pedagogiska redskap, göra utbildningen mer varierad och stimulerande. Det kan bidra till större självständighet och bredare orientering för studenten. Det ger också vilket är det viktigaste den färdigutbildade - studenten en kunskap och färdighet, som egentligen borde ingå ett som

av högskolelagens centrala mål för all högskoleutbildning att den skall

främja förmågan att allsidigt hantera och kritiskt utnyttja vetenskaplig information.

2 Högskolebiblioteket som pedagogisk

resurs

2.1 Litteratur- och biblioteksbehov

i utbildningen

Inom den svenska högskolan bedrivs i dag utbildning inom ett hundratal utbildningslinjer och flera tusen fristående kurser Utbildningen spänner över allmänt teoretiska, yrkes- och fardighetsinriktade områden. Utformningen undervisningen inom likartade utbildningar varierar av mellan högskolorna och uppläggning och innehåll förnyas ständigt. Utbildningar på de reguljära högskoleortema, som distansutbildning ges eller utlokaliserad undervisning. De olika nivåerna i utbildningen följer olika mönster. Utbildningstraditioner och studiemiljöer skiftar.

På dessa varierande områden skall högskolan organisation se till att som forskarnas, lärarnas och studenternas behov litteratur- och biblioteksav

service fungerar. I högskoleförordningen är denna stödfunktion särskilt

angiven

lill gång till bibliotek skall finnas vid alla högskoleenheten En högskoleenhet skall inrätta ett bibliotek eller på annat sätt sörja for biblioteksservice. Högskolebiblioteket skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskoleenheten svara for biblioteksservice inom högskoleenheten ochi samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt biblioteksservice HF 16 kap 1 §. ge

Informationshantering viktig del lärarnas

som en av

professionella kunskap

För många högskolans lärare och forskare är tillgången till litteratur av en självklarhet, som man inte närmare reflekterar över. På lärarens och

forskarens tjänsterum ñnns det dagligt använda handbiblioteket med

böcker, tidskrifter och kopior själv skaffat. Där står också vanligtvis man datorn med möjlighet att utnyttja lokala eller externa databasen Behöver man mer, finns kolleger att fråga och i regel ett institutionsbibliotek eller liknande i huset. Räcker inte detta, utnyttjar man högskolans centrala bibliotek. Att dessa resurser skall finnas tillgängliga och att man själv aktivt kan utnyttja dem förutsätts ingå i högskolemiljön. Att väl vara orienterad i sitt ämne och att självständigt kunna hantera olika sätt att skaffa sig sin information är en självklar professionell kunskap och kräver givna redskap för den erfame läraren och forskaren.

Det som är den kvalificerade lärarens yrkeskunnande skall studenten successivt lära sig åtminstone i väsentliga delar. Vad högskolans utbildning generellt syftar till kan därför sägas att stegvis skola in vara studenterna i lärarens och utbildningsområdets professionella erfarenheter, färdigheter och förhållningssätt. Studenterna skall under utveck- ling av sin självständighet och sitt kritiska förhållningssätt-växa in i den kunskapstradition som lärarna representerar och skall lära sig utnyttja deras redskap. Hit hör att bli förtrogen med och lära sig använda områdets litteratur, terminologi och vetenskapliga och yrkesmässiga frågeställningar. Hit hör att känna till vägarna för att självständigt skaffa sig den information man behöver och att kritiskt kunna bedöma den. I de mer färdighetsinriktade utbildningarna gäller det dessutom kunna beatt härska ämnets eller yrkesområdets instrument på ett ansvarigt sätt. För både läraren och studenten är därför goda informations- och litteraturresurser och förmågan att hantera dem en av de grundläggande förut-

for det intellektuella och vetenskapliga arbetet. sättningarna

Studenternas behov

i många högskolans utbildningar är dessa mål för För nybörjarna av inte särskilt tydliga. Studier likställs ofta med faktautbildningen uppfattas ibland kunskapskontrollant inhämtande. Läraren mer som en vägledare. Kurslitteratur och kompendier ger fasta handledare och än en ofta hårt styrd inlärningssituation med täta kunskapsramar for en kontroller. För nybörjaren är heller inte tillgången på annan litteratur

sig hur finner eller hanterar den. En rad enkäter, som självklar, vare man

högskolebibliotek genomfört de senaste åren, riktade till studenter,

olika relativt samstämmig bild vad studenterna anser sig behöva ger en av som biblioteken. av

bibliotek inskränks för många till att det är en plats där Kontakten med sina medhavda kursböcker det finns någon sådan plats i man läser - om högskolebiblioteken. Från gymnasieskolan har många de ofta överfulla nybörjare i högskolan med sig biblioteket är den enda lugna plats man att

för läsa sina läxor. Det är påtagligt att detta beteende

kan finna att

80-talet förts över på högskolestudiema Först på fördjupnings-

under söka sin litteratur för uppsats eller examensarbete, blir nivå, då man får utnyttjat bredare Det är dock ganska få på biblioteket som en resurs. sin utbildning lär sig att mer själv-

grundutbildningsnivå som under

litteratur och utnyttja bibliotek utöver de traditionella ständigt söka referens- och lånefunktionema.

bild har naturligtvis sina undantag. Högskolan är en

Denna generella

forskningen har de olika utbildmycket heterogen organisation. Liksom Inom vissa områden är kompendier

ningsornrådena sina egna traditioner.

den i stort sett enda litteratur får kontakt med, incm andra sker man

undervisningen på Fördjupningsnivå under nästan forskringsliknande

former. Vissa utbildningar prövar idag problemorienterade studier redan

i studiernas början och försöker därigenom införa ett undersökande

arbetssätt. De konstnärliga utbildningarna naturligt färdighets-

varvar träning med mer teoretiska och kunskapsinriktade För många moment.

högskoleutbildningar gäller dock att undervisning och examination i

huvudsak utformas elementär genomgång och relovisning som av traditionell kurslitteratur eller är uppbyggd kring laborationsövningar.

Nästan all utbildning är uppdelad i kortare kursperioden delämne för

delämne. Självständiga arbeten, uppsatser och ligger

examensarbeten, där de finns i slutet av fleråriga utbildningar och - - ämnen.

Behovsnivåerna

För studenter på nybörjamivå dvs under de första terminema är därför - biblioteksbehoven ofta elementära få arbetsplats att en i en studiestimuletande miljö för att läsa sin kurslitteratur och att låna kursböcker som man inte själv skaffat sig. Biblioteken erbjuder studierniljö, de en som flesta uppfattar som positiv och de möjlighet ger för strdentema att organisera sina studier i ett socialt och intellektuellt sammanhang, t ex med hjälp av grupparbetsrum och cafeterior, där man kan diskutera. I dagens högskola översvämmas högskolebiblioteken odt även folk- -

biblioteken kursläsande studenter. Många studerar

- av mellan klockan

åtta och fem och ställer krav på ordnade studiemöjligheter och kontakter

med sina studiekarnrater. Andra med reglera schema på grupper dagarna söker sig till biblioteken på kvällarna - för att få arbetsro.

Studenternas biblioteksbehov

stannar inte här. Grupparbeten, uppsats-

arbeten och examensarbeten driver studenterna längre fram i sina att studier söka sin litteratur och sina källor på hand. Fria litteraturegen

anledning söka sig till specialområden, där

kurser studenterna att ger nationella biblioteksnätet. Databassöklitteraturen måste hämtas via det

blir därvid ofta naturliga inslag i ningar i lokala och externa baser

börjar tränga in i infomiationssökandets organistudiearbetet. Studenten

ñnns också ett behov att kunna bearbeta sation och struktur. Det nu av

i ordbehandlare, att göra utkast och materialet att kopiera, processa

utskrifter etc.

förbereda for forskarutbild- Den grundläggande utbildningen skall även

det mest avancerade behovet av ning. Hos doktoranden möter man

förtrogenhet med litteratur- och informationsbibliotek. Nu krävs en stor

grundläggs den självständiga erfarenheten

system. I avhandlingsarbetet

kunskapsområde och de mönster doktoranden komatt hantera ämnets

tillämpa för sitt kunskapssökande för framtiden. mer att

enkel översikt över studentens behov på Nedanstående matris ger en

olika utbildningsnivåer

Nybörjarnivå Fördjupningsnivå Forskarutbildning Biblioteksfunktiøner

Kurslitteratur Kurslitteratur - Speciallitteratur Llneraturbehov - - Breddningslineratur Tvärvetenskaplig - Breddningslitteratur - - Litteratur lör Speciallitteratur litteratur - grupparbete för uppsats motsv

till in- Tränin i att använda en- - Förtrogenhet med Biblioteksservice v Introduktion formationshantering hetens iblioteksresurser litteratur- ochin-

samlingar Fjärriâneserviee formationssystem i egna -

Referensservice -

Studieplatser o Forskarplatser Arbetsplatsbehov - Låsplatser - Grupparbetsrum Datorstöd - Grupparbetsmm - o Bearbetningsytor

inst-bibl 8-22pa inst-biblKursbibl - 0-24 med fast Tillgänglighet - 8-20 pa kursbibliotek centralbibliotek arbetsplats inst

centralbibliotek och plats central-

bibliotek

Biblioteketär på alla nivåer viktig del i högskolans miljö och infra- Socialabehov en samhörigheten och kontakter som främjar studierna struktur. bidrar till ger

Högskolebiblioteket- hur det nu är organiserat skall alltså fylla många

olika behov för studenterna. Vi menar att det skall ge de redskap och det material utbildningarna förutsätter, kunna ta hänsyn till olika besom hovsnivåer och pedagogiska modeller och erbjuda en kvalitativ studie-

miljö. Och kanske ännu viktigare det skall ge studenterna en träning

- -

för framtiden att självständigt kunna söka och hantera information.

Nu är frågan hur fungerar de svenska högskolebiblioteken i förhållande till dessa behov Vilken biblioteksservice får högskolans studenter Hur använder de och hur borde de använda biblioteken

2.2 Studenternas bibliotek

Läsplatser för alla

En internationellt väl orienterad biblioteksman, Peter Durey, chef för universitetsbiblioteket vid Aucklands universitet på New Zealand, genomförde 1979 en värdering av högskolebiblioteken i Sverige tryckt i Libri 198 1311. Omdömena standarden på framför allt universitetsom biblioteken var på vissa punkter kritiska universitetsbiblioteken i var första hand forskningsbibliotek, där samlingar-nas uppbyggnad stod i centrum. De ägnade en ganska förströdd uppmärksamhet åt studenternas behov; med få undantag bibliotekslokalema otidsenliga och otillvar räckliga för den breda service biblioteken borde Ny teknik kom sällan ge. till användning. I ljuset av den nyligen införda högskolereformen ställde Durey också frågan hur de högskolorna skulle kunna erbjuda nya en

tillräcklig litteraturservice.

Swedish University Libraries Revisited preliminär I en ny rapport 1991, redovisar Durey sina erfarenheter av en rundresa version i stencil konstaterar Durey att tillståndet förhösten 1990. På en rad punkter universitets- och högskoleoner finns idag nya och för bättrats. På många

lokaler, studentbibliotekkursbibliotek har kom-

användarna anpassade ställen, lokala datoriserade bibliotekssystem är under mit till på några och högskolebiblioteken har idag mycket tydligare

bred uppbyggnad en användarorientering och arbetar närmare sina lokala uppdragsgivare.

de äldre biblioteksbyggnadema i Uppsala Carolina

Med undantag av har biblioteken relativt väl anpassats till sina behov. och Lund UB 1

högskolebibliotek har påtagligt färre

Samtidigt noterar han att svenska vad gäller för bibliotek med motsvarande storlek i studieplatser än som Nordamerika, England, Östasien och Australien. Så långt Durey.

har Durey noterat flera universitetsbibliotek Under 1980-talet som - - De huvudbiblioteken i Göteborg och Stockholm är fått nya lokaler. nya spektakulära med sin målsättning att inom ett och samma kanske de mest alla behov. I första hand har detta kommit studenterbibliotek tillgodose fyller dessa bibliotek till minsta skrymsle. Fördelarna na tillgodo, som bibliotek är de placerats nära sina primäranvändare. med dessa att direkt till humanisthuset och i Huvudbiblioteket i Göteborg angränsar

det biblioteket med sina över 1.000 studieplatser Stockholm är nya Frescati. Stockholms universitet, med sina nära 30.000 integrerat i För

har biblioteket blivit central samlingsplats, där platsbristen

studenter, en nyligen forbehållit de studenterna rätt att inneha är stor och man egna

studieplats.

universitetsbibliotek har i stället valt att lägga Vid några andra man studieplatser Umeå har ett sådant bibliotek i direkt studenternas separat. huvudbiblioteket och i Uppsala och Lund ñmis utlokaliseanslutning till studentbibliotek. De högskolorna har på flera håll fått nya rade nya

lokaler avsedda främst för grundutbildningens och studenternas behov.

En viss förbättring har alltså skett när det gäller de elementära mest biblioteksbehoven att förse studenterna med rimlig studiemiljö. De en problem som kvarstår för flera universitet och högskolor måste lösas under de närmaste åren. Samtidigt är det uppenbart behovet att av läsplatser ökat starkt under 80-talets slut och i en takt inte svarat mot som utbyggnaden. Högskolebiblioteken fylls tidigt varje dag, ofta med köbildning innan öppnar på folkbiblioteken på högskoleman morgonen, orterna har studenter som mycket stor användare och i Stockgrupp av holm har universitetsbiblioteket fått lov sina läsplatser för att reservera inskrivna vid det egna universitetet. De tillämpats för läsnormer som platsplanering svarar inte mot behoven och ligger, Durey som ovan påpekat, klart under internationell nivå. Detta gör bland de annat att kvalificerade biblioteksresursema är svåra utnyttja for dem att som behöver dem bäst

Bibliotekens tillgänglighet

De flesta huvudbiblioteken inom högskolan har idag öppet under normal arbetstid och in på kvällen. Under veckodagarna kl 19-20 stänger man

och vid några bibliotek kl 22. Lördagar stänger bit in på

man en

eftermiddagen och endast några bibliotek tillämpar Söndagsöppet.

Det finns ofta önskemål från studenterna att biblioteken skall ha större en tillgänglighet. Enligt internationella förebilder önskar ibland man att biblioteken skall stå öppna dygnet runt eller i alla fall till midnatt. För vissa studentgmpper är dagen fylld av obligatoriska övningar. Kvällstid är i så fall enda tiden då material kan läsas in och förberedas. uppgifter Kostnadema för att hålla öppet for mindre behov skapar dock gruppers

problem för biblioteken. Lokaldispositionema är oftast inte gjorda för att avgränsa delar bibliotek, läsesalar, för att de enkelt skall kunna av t ex användas eller med ett minimum av personal. Tyvärr har nedskärutan ningar i öppettider måst göras vid flera bibliotek de senaste åren.

Problemet med begränsade öppettider ñnns dessutom i ännu högre grad vid de små institutionsbiblioteken inom högskolan. Flertalet av dessa saknar utbildad personal och fungerar som gemensamma handbibliotek utan extern utlåning. De utnyttjas dock mindre som studielokaler av studenterna och är t ibland stängda for andra än institutionens o m anställda. Å andra sidan finns det bland dessa bibliotek del som nästan en dygnet runt kan nås institutionens studenter. Dessa regelsystem av institution. bestäms av respektive

Kurslitteratur

Kurslitteraturen är i sagt alla utbildningar mycket dryg utgiftssnart en post för studenterna Priserna har rakat i höjden, framför allt på den utländska litteraturen. Möjligheterna för högskolans lärare att inom för sina tjänster få utrymme för läroboksförfattande har minskat ramen och för förlagen har de ofta små upplagoma på läromedel för högskolan gjort sådan produktion olönsam. Den interna inom högskolan produen cerade kompendietloran och de i dag enkelt datorproducerade läromedelshäftena har blivit ett visst komplement till de mer bearbetade förlagsproduktionema. För studenterna råder i dag en betydande ojämlikhet mellan ämnena i fråga om kostnaderna för kurslitteratur.

Även for biblioteken har kurslitteraturkostnadema blivit ett större problem, framför allt för utbildningar med stor andel utländsk och dyr speciallitteratur. Den norm som tidigare gällt om att högskolebiblioteket

hålla tillgängligt uppsättningar med en kursbok per var tionde skall student på kurserna kan inte längre tillämpas generellt. På Vissa utbildningar, i medicin, kan i bästa fall ha ett exemplar. Detta tvingar t ex man köpa huvuddelen sin kurslitteratur, skapar stor konstudenterna att av kurrens bibliotekens läse- och låneexemplar och gör bibliotekens om hantering kurslitteraturen till ofta komplicerad verksamhet. Vid av en högskolor med utbredd institutionsbiblioteksstruktur kan studenen mer ten i viss mån repliera på dessa biblioteks samlingar av kursböcker. Folkbiblioteken på orten utnyttjas också frekvent för dessa ändamål, vilket är fullt naturligt, eftersom studenterna också fyller dessa bibliotek.

Biblioteken i den pedagogiska processen

Utöver de elementära behoven läsplatser erbjuder biblioteken en mer av mångsidig resurs som stöd i utbildningen iden mån lärare och studenter vill utnyttja dessa möjligheter. På nybörjarnivå märks det framför allti de grupparbeten studenterna skall göra. Överallt i biblioteken där det går dras bord och stolar I läsesalar där det egentligen skall vara - samman. tyst och mellan hyllorna i alla åtkomliga utrymmen mumlar små grupper av studenter kring sina uppgifter. I bibliotekens och högskolornas kaféer pågår detta arbete mer ohämmat. I de nyare biblioteken har man ofta skilt i biblioteken mellan tysta läs- och studieutrymmen och de utrymmen där arbete kan utföras mera kollektivt. Ofta saknas dock även de nyaste biblioteken lokaler där studenterna kan bearbeta sitt material, kopiera, klippa samman, göra utskrifter m m. Sådana utrymmen fyller inte bara ett behov för studenterna. De medför också att biblioteket kan användas på ett annat och mer aktivt sätt i utbildningen.

Biblioteken är dock oftast underutnyttjade i den svenska hög-

resurser skoleutbildningen. Här finns ett rikhaltigt material, referenslitteratur,

offentligt tryck, tidskrifter, dagspress ger övningsmaterial, man kan som kopiera avgift och ibland skriva ut. Man kan söka i lokala och externa mot och låna hem litteratur och beställa artiklar från andra biblio-

databaser

tek.

Biblioteket kan och bör central och integrerad del av studenternas vara en studie- och inlärningsmiljö.

Hur biblioteken används och utnyttjas i grundutbildningen speglar i

första hand de utbildningsansvarigas, formellt linjenämndernas, men i

praktiken lärarnas, uppläggning och målsättning med utbildningen. Biblioteken, stödresurser till utbildningen, skall vara anpassade till som dessa behov.

I den svenska högskoledebatten har föreställningen om biblioteken som for bättre kvalitet i utbildningen spelat en ganska undanresurser en skymd roll. Frågor kring den schemalagda undervisningen och lärarnas aktivitet har stått i centrum. De stora biblioteken vid enheter med fasta forskningsresurser har första hand fokuserat på uppgiften som forskningsbibliotek att service till forskarnas mer speciella informations- - ge behov. Vid de högskolorna och de nya högskoleutbildningama har nya

bibliotekets pedagogiska funktioner tilldragit sig en något större upp-

märksamhet.

Internationellt har dock bibliotekens uppgifteri de högre utbildningen en

betydelse. I USA växte redan under 1930-talet fram en reaktion större

det slutna instruktions- och undervisningscentrerade pedagogiska

mot

vid universiteten inom den s k library-college-rörelsen.

systemet Biblioteken skulle komplettera undervisningen med ett friare och mer aktivt sätt för inlärning. I sin bok College The Undergraduate Exin America 1987 Ernest L. Boyer denna rörelses konkreta perience ger målsättning

The College library must be wieved as a vital part the under-

graduate experience...The library stay should be considered as im-

portant to teaching as are classroom teachers... Students should be given bibliographic instruction and be encouraged to spend at least

as much time in the library using its wide range of resources as

- they spend in class.

Pedagogiskt var det fråga om att ersätta en passiv inlärning med ett aktivt och mer vetenskapligt sätt att arbeta, att skapa större självständighet hos studenterna och att ge dem redskap för egen fortsatt inlärning.

Exemplet Linköping

I Sverige har under de senaste åren på sina håll liknande tankegångar införlivats i diskussionen om utbildningens kvalitet. Inte minst inom vårdområdet har med förebilder från USA och den där pågående man debatten vid universiteten konkretiserat idéerna om metoder för en aktivare inlärning och om biblioteket som ett integrerat resurscentrum i utbildningen.

Det kanske mest intressanta exemplet på en sådan biblioteksintegration

i utbildningen ger det nya biblioteket vid hälsouniversitetet i Linköping.

Biblioteket utgör en del av Linköpings universitetsbibliotek. Här har de ansvariga för utbildningarna i samverkan med företrädarna för biblioteket medvetet byggt upp ett för de integrerade vårdutbildningama avpassat bibliotek, som också skall fungera som ett slags inlärningslaboratorium för blivande läkare och annan vårdpersonal.

I den problembaserade inlärningsmodell som där tillämpas i utbildningen ingår att utnyttja bibliotekets resurser för att lösa problem i under-

visningen. Utbildningsinslag förläggs till biblioteket med deltagande av både lärare och bibliotekspersonal och när studenterna examineras ges de uppgifter kräver att de kan använda biblioteket och dess informasom tionsresurser. För biblioteket innebär det att det har byggts upp för att kunna tillgodose studenternas behov, att verksamheten bedrivs i nära samarbete med lärarna och att bibliotekspersonalen på ett aktivt sätt medverkar i det pedagogiska arbetet. Studenterna får under sin studietid en betydligt större överblick, läser fler böcker och vet hur man skaifar sig information.

Exemplet från Linköping är i Sverige unikt i det avseendet att det är så konsekvent genomfört. Utmärkande är också att det har sitt väsentliga motiv i en medveten pedagogisk modell. Vid andra högskolebibliotek, inte minst de nyare högskoleortemas, finns begränsade försök i samma riktning, oftast initierade från biblioteken. I ett par rapporter, som tillställts arbetsgruppen, ges exempel på hur bibliotekspersonal och lärare prövat närmare integration i vissa ämnen. Vid högskolan i en Jönköping har Maria Agdell och Jan Unenge redovisat försök från matematikutbildningen i rapporten Biblioteket i maternatikundervisningen Högskolan i Jönköping, Rapport nr 56, 1983, och vid vårdhögskolan i Örebro har Birgitta Hansson och Lena Strand dokumenterat ett projekt med biblioteksintegration i sjuksköterskeutbildningen i en rapport som har fått titeln Som ringar på vattnet... Vårdhögskolan i

Örebro, 1990.

Lärarnas roll

En gemensam erfarenhet från dessa initiativ är insikten att högskolans Iärarpersonal i högre grad måste engageras i högskolebibliotekens verksamhet och utvecklingsmöjligheter De inslag i vissa utbildningar; som

studenterna introduktion i biblioteksanvändning och som anordger en

många bibliotek, har relativt små effekter på de studerandes

nas av studiemönster så länge de inte ingår i medveten pedagogisk struktur en i utbildningen och angår lärarna.

Det är också så att många lärare saknar en bredare kunskap om vad biblioteket kan erbjuda i det pedagogiska arbetet, man förväntar sig inte och det finns få goda förebilder Även alltid att biblioteket kan ställa upp

erfarna lärare med lång forskningserfarenhet saknar ofta kunskap

om förändringarna i den moderna informationshanteringen.

Andra lärare, framför allt vid de nyare högskolorna, har grupper av begränsade erfarenheter hur bibliotek utnyttjas forskningsmässigt. av Slutligen kan det så att biblioteken själva inte alltid bjuder till att vara ställa på eller har för samarbete för sådant som uppfattas ta upp resurser tid från det obligatoriska biblioteksarbetet Även biblioteken måste ha en pedagogiskt utbildad personal, som kan förmedla bibliotekets resurser och samarbeta på lika villkor med lärarna.

Den bristande integrationen mellan högskolans utbildning och de biblioteksresurser, som faktiskt ñnns att tillgå, har föranlett en del bibliotek att initiera kurser för lärarpersonalen. Högskolan i Örebro ger t ex en poängsatt fristående kurs 2 poäng som del i personalutbildningen inom enheten. Vid andra universitetet och högskolor ger man ofta avancerad informationsutbildning för mer avgränsade grupper som i första hand inriktas på den individuella färdigheten att utnyttja ny informationsteknik. Som vi tidigare framhållit måste en mer strukturerad utbildning som direkt tar sikte på att ge lärarpersonalen kunskap och erfarenhet av att bygga in bibliotekets resurser i den ordinarie utbildningen utvecklas i högskoleläramas lokala personalutbildningsprogram.

Studenternas roll

Studenterna betraktas ibland som passiva mottagare av utbildning. Det är också grupp som ofta känner sig maktlös inom högskolan. Studenteren företrädare uppfattar ofta biblioteksfrågor som komplicerade och nas biblioteken framför allt de stora som nästan opåverkbara institutioner - utan direkt samband med den egna utbildningen.

Det är viktigt att biblioteken aktivt samarbetar med studenterna och deras

företrädare och ser dem som den kanske viktigaste användargruppen. Här måste biblioteken ta ett som går utöver de traditionella ansvar biblioteksfrågoma. De behov som studenten har i sitt vardagliga studiearbete tenderar annars att falla mellan stolarna Det kan t ex gälla praktiska problem med kurslitteratur, svårigheter att hinna med sitt

uppsatsarbete när fjärrlån dröjer, med att bearbeta material för uppsatser,

med att få sina uppsatser utskrivna, problem som ofta innebär att studierna onödigt förlängs eller inte avslutas. Biblioteket möter, om det vill lyssna på sina studenter, en lång rad behov som det antingen självt kan försöka möta genom handledning och information eller som det kan slussa över till andra ansvariga. Biblioteket måste om det vill spela en aktiv roll i grundutbildningen stödja studenterna också genom att föra deras önskemål vidare och vara deras talesman. Det är också viktigt att biblioteken av studenterna lär sig vad som är svån i användningen av bibliotek. Alltför ofta är bibliotek uppbyggda för den redan initierade användaren. Information och självinstruerande material på nybörjamivå saknas ofta och gör det onödigt svårt för den ovane användaren.

Studenterna å sin sida bör kräva utbildning i informationshantering för att bättre kunna utnyttja sin studietid. Det gör dem dessutom bättre skickade att ställa krav på biblioteket och på sina lärare. Idag är ofta studenternas behov av kvalificerat biblioteksstöd så sporadiskt att de

knappast anser det lönt att formulera mer generella behov. Först på forskarutbildningsnivå finns ett mera personligt och stadigvarande utbyte mellan bibliotek och studenter

3 Ramar och resurser

I detta kapitel ges en mer allmän ram for den deluppgift som högskole-

biblioteken har i förhållande till grundutbildningen. Här sätts också

högskolebiblioteken in i sitt sammanhang som delar av den nationella organisationen för vetenskaplig informationsförsörjning i Sverige.

högskolereformen

Efter 1977

Begreppet högskolebibliotek

I högskoleförordningen infördes 1988 begreppet högskolebibliotek som beteckning for högskolans biblioteksorganisation

En högskoleenhet skall inrätta ett bibliotek eller på annat sätt sörja för biblioteksservice. Högskolebiblioteket skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskoleenheten svara för biblioteksservice inom högskoleenheten och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice HF 16 kap 1 §.

Högskolebiblioteket är i dagens högskola en integrerad del av högskolans verksamhet, den finansieras av utbildnings- och forskningsanslagen och varje högskola väljer själv hur man vill organisera sin interna biblioteksservice.

ñnns det då utmärker högskolans biblioteksorganisation Finns Vad som det en sådan

Biblioteken i den nya högskolan

Sedan 1977, genom högskolerefonnen, har antalet högskolebibliotek kraftigt utökats. Förutom de nya mindre och medelstora högskolorna har

en rad specialhögskolor förts in i högskoleorganisationen. Dessutom har

den kommunala och landstingskommunala högskoleutbildningen tillkommit. Varje högskola skall stå för sin biblioteksservice.

Diskrepansen mellan de stora vetenskapliga biblioteken inom högskolan, med deras koncentration på forskarnas behov, och de mindre högskolornas bibliotek, med inriktning på i huvudsak grundutbildningens litteraturbehov, är avsevärd. Funktionen skall dock vara densamma att ge alla användare det de behöver.

Det är också uppenbart att högskolerefomien medförde ett nytt synsätt på högskolebiblioteken, framför allt för de stora vetenskapliga biblioteken. Från att ha uppfattat sig som relativt självständiga institutioner med finansiering direkt från statsmakterna och med breda samhälleliga uppgifter för litteraturförsörjning, integrerades dei universiteten och gjordes direkt beroende av den lokala universitetspolitiken. Biblioteksanslagen lades in i forsknings- och utbildningsanslagen och den lokala servicerollen markerades. Denna förändring berörde inte på samma sätt de nya högskolornas bibliotek, vars service traditionellt inte riktat sig utanför den egna organisationen. På de nya högskoleortema gällde från 1977 att bygga upp och organisera en högskolemässig biblioteksservice för de nya utbildningarna. Senare har detta kompletterats med krav på biblioteksresurser för programforskning.

Inom högskolan finns därför idag mycket varierad och heterogen en biblioteksstruktur. Man kan olika aspekter indela biblioteken i gruppur

En sådan utgör de bibliotek, ingår i högskoleenheter med fasta

er. som i forskningsresurser, och brukar benämnas forskningsbibliotek. som

Utmärkande för dessa är att de utöver sina interna uppgifter för litteraturförsörjning mot den egna enheten med tyngdpunkt på forskningen har - viktig roll i den nationella informationsförsörjningen. De förser inte en bara de andra högskolebiblioteken utan också samhället i övrigt med vetenskaplig litteratur och andra litteraturtjänster. De sex universitetsbiblioteken har i detta sammanhang den särskilda uppgiften att förse sina regioner med svensk litteratur, serviceuppgift inte minst mot folken bibliotekens användare. På motsvarande sätt har vissa forskningsbibliotek, framför allt KTHB, Chalmers och Karolinska institutets bibliotek, viktiga uppgifter mot de svenska företagen. Huvuddelen av dessa biblioteks kopieleveranser går till den svenska industrin. Högskolans forskningsbibliotek har därför helt dominerande roll som bas för den en litteraturförsörjningen både inom och utanför högskolan. Här finns ca 95 procent högskolans organiserade litteratursamlingar och de stora av resurserna när det gäller kompetens i utbildad och i många fall specialiserad bibliotekspersonal.

I andra kan sammanföra de mindre högskolornas bibliotek, en grupp man i huvudsak har serviceuppgifter mot den egna högskolans grundutsom bildning.

Under de regionala högskolornas uppbyggnad på 1980-talet har ofta

biblioteken vid dessa campusorganiserade högskolor fått stor betydelse

integrerade studiecentra. De har också till delar kunnat byggas upp

som kring befintliga litteraturresurser från tiden före högskolereformen. I huvudsak fungerar de student- och lärarbibliotek med begränsade som

vetenskapliga litteratursarnlingar och måste fortfarande ses som bibliotek under uppbyggnad. I takt med att högskoleforskningen breddas vid de nya högskolorna ändrar även dessa bibliotek sin karaktär. Biblioteksresurserna varierar starkt även inom denna grupp mellan större och mindre enheter. Medan högskolebiblioteken i Karlstad, Örebro och Växjö närmast till sin funktion kan betraktas som mindre forsknings-

bibliotek saknas biblioteksresurser nästan helt vid de minsta och nyaste

enheterna.

Tabell Statliga högskolebibliotek inom UHÄ-omrddet

SCB 198788; uppgifternaför de mindrehögskolornahämtade ur UHÃzrapport 19909

Bestând Totalbudget Fast anställda tusen milj kr

Univ bibl samt 15 850 262 l 044 KTHB, Chalmers, KIBIC och Luleå Karlstad, Växjö 340 9 25 och Orebro De mindre högskolornas ca 600 20 40 bibliotek inkl Borås

De kommunala högskoleutbildningarnas bibliotek bildar ytterligare en

grupp. De har hittills i viss utsträckning replierat på gymnasieskolans

biblioteksorganisation. Vårdhögskoloma har dock under de senaste åren i allt högre grad anpassat sina bibliotek till de uppgifterna. I vissa fall nya samarbetar vårdhögskolebiblioteken nära med sina statliga systerbibliotek.

Huvudmannaskapet är på flera håll under diskussion utredning har

och en tillsatts för att ge förslag till hur vårdhögskolorna på det

organisatoriska

närma sig den statliga högskolans struktur. planet skall kunna

30 vårdhögskolor finns totalt ca 40 bibliotek. Av dessa ger Vid landets 15 biblioteksenheter enbart service till högskolestuderande, övriga ca bibliotek med vårdgymnasiema. I snitt har man vid det enskilda delar biblioteket bokbestånd 10.000-20.000 volymer och man håller ett ca 40 utländska och 150 svenska tidskrifter för sina användare. ca

Vad kostar högskolebiblioteken

Omslutningen för de svenska statliga högskolebiblioteken högskolorhuvudbibliotek uppgick budgetåret 198889 till ca 350 milj kr. Det nas utgör drygt 3 procent högskolans totala omslutning, dvs inklusive av externa anslag, detta år. Det bör observeras att institutionsbiblioteken i den mån de inte ingår i den lokala samlade biblioteksorganisationen inte är medräknade här.

Under de senaste åren har volymen i litteraturinköpen minskat. Enligt UHÄ har nedgången sin delvisa förklaring i att driften de av nya biblioteksdatasystemen UHÄs

drar nya kostnader se verksamhets-

berättelse för 198889. Mot bakgrund av att informationsfloden ökar, är dock utvecklingen anmärkningsvärd.

I följande diagram redovisas utvecklingen i fasta priser av högskolebibliotekens litteraturinköp 198485 198889. -

Diagram 1. Bibliotekens Iitteraturinköp ur UHÄs verksamhetsberättelse för 198889

105 Bibliotekens litteraturinkäp fort- 100 sätter att minska bådei volym och 95 som andel av centralbibliotekens 90 totala omsättning. örattbeskri- F va litteraturinkäpens utveckling i 85 ha fast pris har här använts den sär- 195435 mo;,am wise, 80 skilda och högre omrâkningsfak- 75 tor som tillämpasför vetenskaplig 70 litteratur. 65 60 8485 8586 8687 8788 88% Kalla UHÄ

Biblioteken som noder i högskolans

informationsförsörjning

Inget högskolebibliotek är självförsörjande när det gäller litteratur. De mindre måste repliera på de större för att klara de krav som ställs på litteratur- och informationstjänster. På samma sätt måste de större i sin tur utnyttja andra nationella eller internationella litteratur-resurser. De lokala samlingarna är alltid otillräckliga särskilt när det gäller forskningens behov av utländsk speciallitteratur.

Den svenska forskningen står för 2 procent av den internationella produktionen av vetenskaplig litteratur. Vi är i Sverige helt beroende att av ha tillgång till och kanaler in i det internationella vetenskapssamhällets informationsnät, antingen detta kan ske över datanätverken eller genom ett organiserat flöde av litteratur. Genom ett nätverk av bibliotek kan vi i Sverige både knyta ihop våra sammantagna litteraturresurser och därutöver repliera på det internationella biblioteksnätverket.

De svenska högskolebiblioteken fungerar sålunda på sätt och vis som en samlad informationsresurs för högskolan. Man kan dock inte påstå att det finns någon samlad biblioteksorganisation for den svenska högskolan. I den mån någonting i den riktningen förekommit, får man gå tillbaka till tiden före 1977, då de sex universitetsbiblioteken och Kungliga biblioteket, tillsammans med några stora specialbibliotek, bildade bas för den svenska organisationen av forskningsbibliotek. Genom den relativt fristående ställning dessa bibliotek hade och genom finansieringen direkt från statsmakterna var det möjligt att centralt styra och samordna den nationella policyn for forskningsbiblioteken.

Idag fungerar högskolebiblioteken som delar av sin lokala högskoleorganisation och den infonnationspolicy som styr dem är formellt den lokala högskolans. Reellt försöker dock biblioteken balansera detta genom ett visst samråd biblioteken emellan.

3.2 bibliotek i det svenska

Högskolans

sambiblioteket

Högskolebibliotekens samarbetsparter

Det är ovanligt att man inom det svenska biblioteksväsendet drar någon skarp gräns mellan högskolebiblioteken och andra bibliotek. Forskningsbibliotek finns också utanför högskolesfaren. Dessutom är högskolan i sig inte enhetligt strukturerad. Det är sålunda naturligt att i

kretsen av högskolebibliotek räkna in Handelshögskolans och Lant-

bruksuniversitetets bibliotek. I den grupp som brukar kallas forskningsbibliotek ingår en rad större enheter som mer eller mindre utnyttjas av

högskolan, men som har en mer fristående ställning. Hit hör Kungliga

t ex

biblioteket och Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek under utbildningsdepartementet. Till forskningsbiblioteken hör också riksdagsbiblioteket och vissa andra specialbibliotek knutna till olika departement, verk, akademier och Även företag, myndigheter och andra museer. organisationer kan ha bibliotek av denna typ. På alla dessa bibliotek replierar i viss utsträckning högskolans användare antingen genom direkt service eller genom det nätverk av litteraturtjänster som de lokala högskolebiblioteken förmedlar. Framför allt i Stockholmsområdet ger det rika utbudet på bibliotek studenter och anställda inom högskolan möjligheter att använda biblioteken för olika ändamål utan närmare avseende på vilken huvudman biblioteket har.

Till detta kan läggas att även folkbibliotekens och gymnasieskolomas bibliotek i viss utsträckning fungerar som serviceorgan för högskolans användare, framför allt för studenterna. Såväl på de större som de mindre högskoleortema utnyttjas den kommunala biblioteksorgani sationen som ett komplement till högskolebiblioteken. Det har inte varit ovanligt att de nya högskolornas studenter under perioder haft folkbiblioteken som egentlig biblioteksresurs. Ofta används också folkbiblioteken av deltagarna i högskolornas decentraliserade utbildning och distansutbildning. I en undersökning 1983 beräknades t ex högskolestudier och forskning stå för ca 10 % av folkbibliotekens fjärrinlåning.

Det svenska sambiblioteket, dvs det samlade svenska biblioteksväsendet, har en lång tradition av sarnumyttjande. I detta biblioteksnätverk har litteraturresursema erbjudits fritt utan nämnvärda restriktioner Detta har skett med de olika huvudmännens och statsmaktemas goda vilja. Bibliotek har uppfattats som en allmän nyttighet och som viktiga instrument i den svenska synen på vikten av fri tillgång infonnation, forskningens

offentlighet och folkbildningstraditionen. I praktiken skiljer sig inte

denna svenska företeelse från många andra länders regler. Offentliga

ställer oftast sin litteratur till förfogande for bibliotek världen över nationella gränser. Dessa ömsesidiga tjänster motiñärrservice oavsett den explosiva utvecklingen av litteraturutbudet, som veras inte minst av bibliotek alltmer beroende samverkan. Först under de gjort varje av har ekonomiska restriktioner och ett mer utpräglat senaste decennierna fått bibliotekens olika huvudmän att ifrågasätta det helt sektorstänkande kollektiva utnyttjandet den egna biblioteksorganisationen. oreglerade av

forskningsbibliotekens samverkan har sedan De ca trettio större svenska i den litteraturdatabasen LIBRIS, som länge ett uttryck gemensamma deltagande bibliotek. Här finns registrerad såväl den samkatalog for svenska den vetenskapliga utländska litteraturen från allmänna som 1970-talet och framåt. Genom pågående inläggning av äldre litteratur omfattar denna databas allt forskningsbibliotekens samlingar mer av- 1991 ingår 2,5 miljoner posteri databasen. LIBRIS används framför ca

allt stöd for bibliotekens katalogisering en bok behöver bara

som katalogiseras och klassificeras gång och for lokalisering av litteratur en i samband med fjärrlån. LIBRIS är också för de tidsavsnitt som basen tex omfattar svensk nationalbibliografi. För den svenska forskningen har en det varit betydelsefullt att denna samkatalog har kunnat byggas upp. Flertalet västländer saknar denna heltäckande nationell litteraturtyp av databas.

På det organisatoriska planet har Kungliga biblioteket KB fått vissa samordningsuppgifter för de svenska forskningsbiblioteken. Till KB är sedan 1988 efter nedläggningen av Delegationen for vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning DFl knuma såväl ledningen for - LIBRIS-verksamheten ett samordningsorgan för forskningsbibliosom teken, kallat BIBSAM. Detta har ansvar for områdets biblioteksorgan tekniska utvecklingsuppgifter samt tillsynen över de så kallade ansvarsbiblioteken, ett system vissa bibliotek särskilda uppgifter att på som ger

det nationella planet stå för bredare förvärv och tillhandahållande av viss vetenskaplig litteratur.

Förslag förelåg i den utredning Informationsförsörjningför vetenskap och teknik, SOU 198760, som skulle bereda DFIs avveckling, om att skapa ett samordningsorgan för forskningsbiblioteken med knytning till UHÄ. Skälet för detta bl att de större forskningsbiblioteken låg inom var a högskoleområdet. Statsmaktemas beslut blev i stället den organisation som ovan angetts. De mer högskolespeciñka samordningsfrågoma för högskolebiblioteken förutsattes ingå i UHÄs ordinarie sektorsansvar. De något otydliga ansvarsförhållandena på nationell nivå under 80-talet, UHÄs begränsade uppgifter på detta område före och efter 1988 och mer forskningsbibliotekens traditionella intresse för de nationella bibliotekstekniska frågorna har försvårat uppbyggnaden av en närmare intressegemenskap mellan högskolebiblioteken och medfört att deras särskilda behov och problem inte hittills tillräckligt har kunnat proñleras och tydliggöras. UHÄs insatser för samordnad bibliotekspolicy inom en högskolan har nu satts i fråga genom kompletteringspropositionens förslag reducerad roll för UHÄ. om en

Det förefaller vara så att statsmakterna har svårt atti sin forskningspolitik ñnna tydliga strukturer när det gäller högskolans infonnationsförsörjning. Som ovan påvisats är området komplext. I flera forskningspropositioner under 80-talet har den vetenskapliga informationsförsörjningen behandlats. 1984 belystes framför allt behoven av lokala åtgärder för att samordna den ofta splittrade biblioteksorganisationen på lokal nivå. Följande forskningsproposition 1987 behandlade framför allt de nationella samordningsfrågoma. Den särskilda anslagsframställning kring dessa frågor UHÄ utarbetat med medverkan från högskolans bibliosom tek inför den senaste forskningspropositionen lämnades dock av regeringen helt utan avseende och kommentarer. Anslagsframställningen

pekade framför allt på behovet av tydligare riktlinjer och policy för högskolans vetenskapliga infoxmationsförsörjning och underströk de mindre högskolebibliotekens prekära situation.

Det kan sålunda konstateras att högskolebiblioteken som grupp inte har någon tydlig profil inom det svenska biblioteksväsendet. Kontaktema och erfarenhetsutbytena är inte fullt utvecklade mellan de olika grupperhögskolebibliotek. UHÄs insatser för teknik- och organisationsna av utveckling och för att samordna biblioteken har under de senaste åren haft viss betydelse, men det är nu osäkert om och hur dessa frågor i fortsätt- UHÄ. ningen kan handhas av

Högskolebiblioteken i sambiblioteket

Högskolans biblioteksanvändare ställer professionella krav på sin litteraturförsörjning. För forskningsbiblioteken kräver detta ett rimligt litteraturbestånd och en effektiv litteraturhantering lokalt, snabba fjärrlåneförbindelser och tillgång till ny informationsteknik. I allt större utsträckning måste högskolebiblioteken med tanke på att allt litteratur - mer måste sökas utanför det lokala biblioteket- repliera på det nationella och internationella biblioteksnätet.

Flertalet högskolebibliotek har övergått eller övergår till databaserade nu bibliotekssystem. Utvecklingen medger idag att dessa system kan knytas

till högskolans lokala nätverk och att bibliotekstjänstema kan distribue-

ras ut till lärare och forskare. Studenterna är ännu i huvudsak hänvisade till biblioteken för att ta del av dessa tjänster. Genom det nationella högskolenätet, SUNET, kan snart högskolebibliotekens samlingar göras tillgängliga mellan högskolorna och den enskilde användaren kan själv lokalisera sin sökta litteratur.

Samtidigt övergår allt fler inom högskolan till att direkt söka i de allmänt tillgängliga internationella databaserna. Flera av dessa erbjuder inte bara bibliografiska uppgifter. I de s k abstract-basema kan den nya tidskriftslitteraturen snabbt sökas igenom för nya artiklar, kortfattat sammanfattade, inom det egna intresseområdet. Därtill kommer på allt bredare front fulltextdatabaser på tidskrifter inom tunga vetenskapliga spenya cialornråden, som medger en utomordentligt snabb tillgång till informaforskning. Allt fler forskargrupper håller dessutom direktkontakt tion om med varandra över datanäten och utbyter infonnationer om löpande forskningsarbete. Tryckt information är oftast 1-2 år gammal och sedan mindre intresse för dem som ligger vid forskningsfronten. av

För högskolebiblioteken skapar denna utveckling en allt större press på snabbhet och kompetens. Det innebär också att det ställs högre krav på det nationella bibliotekssystemet. Den högskoleanvändare som idag sekundsnabbt kan utnyttja de bibliografiska uppgifterna för att lokalisera sin litteratur, vill inte vänta veckovis på att fjärrlånebeställningama skall effektueras. De nuvarande långa väntetiderna på fjärrlånebeställningar för leverans från annat högskolebibliotek eller inom sambiblioteket skapar från både högskolans användare och externa kunder en allt större misstro till bibliotekens effektivitet. Även leveranserna och den interna hanteringen nyförvärv går ofta alltför långsamt vid biblioteken för av kunderna behov. Vetenskaplig litteratur har blivit en färskvara.

Det svenska fjärrlånesystemet är uppbyggt för att fördela det tidskrävande hanteringsarbetet så jämnt möjligt mellan biblioteken. som Något ersättningssystem mellan biblioteken finns inte. Däremot har man nyligen 1990 gett biblioteken möjlighet att debitera andra bibliotek för

fjärrlånekopior. Avgiften är då densamma som avsändande bibliotek tar

sina lokala kunder. Detta har genomförts mot bakgrund av att vissa ut av bibliotek i takt med att tjärrlånetrañken ökat kraftigt fått en orimlig

belastning. Bibliotekets tas i anspråk av denna externa och icke resurser inkomstgivande verksamhet, vilket går ut över bibliotekets primära lokala service. Med den nuvarande strukturen på anslagen har statsmakinte kompenserat de givande biblioteken för merarbetet och de terna

lokala huvudmännen å sin sida högskolestyrelsema ser ingen anled-

ning subventionera bibliotekstjänster for andra delar av högskolesyatt stemet, till industrin eller till kommunala bibliotek. De större forskningsbiblioteken kläms därigenom ekonomiskt och får stora svårigheter att bedriva effektiv hantering fjärrlånen. Behovet av att reglera en av tjänsterna mellan biblioteken på ett rimligt sätt, så att de givande enheterna får skälig kompensation och de mottagande enheterna får ekonomiska möjligheter att utnyttja sambiblioteket är trängande. Därutöver behöver fjärrlånesystemet ses över för att hanteringsmässigt och tekniskt svara mot rimliga anspråk på snabba leveranser.

3.3 lokal nivå

Organisation och resurser på

Var finns högskolans litteratur

Man föreställer sig ibland att varje högskola har ett sammanhållet högskolebibliotek eller åtminstone en offentlig samlad biblioteksorganisation. Det ligger också nära till hands att tro att högskolans litteratur är ordnad i form av bibliotek, som studenter och anställda har tillgång till.

I nedanstående tabelLvars uppgifter sammanställts UHÄs anslags-

ur framställning för 199192 bilaga 1 och 2, redovisas hur kostnadema for litteraturinköp vid de svenska statliga högskolorna fördelas mellan det centrala högskolebiblioteket och övriga litteraturinköp vid högskolan.

Tabell 2 Högskolans litteraturkostnader 1990 i milj kr

Källa UHÃs underlagför pris- och löneomräkningför AF 199192.Obs att externa anslaginte ingår

Centrala Övriga högskolebibliotek Iitteraturinköp

Totalt för riket 76,0 65,7

Univ och högskolor med fasta forskningsresurser Grundutb anslag l1,7 20,4 - Fakultetsanslag 52,3 34,7 - Medelstora högskolor inkl Luleå 3,3 5,3

Mindre högskolor 6,6 3,7

Anmärkning Tabellens uppgifter i kolumnen Centrala högskolebibliotek överensstämmer inte på alla punkter med den redovisning som biblioteken uppfattar som korrekt. Avsaknaden uppgifter de externa anslagen gör att kolumnen Övriga litteraturinköp visar av om betydligt lägre siffror än vad som i verkligheten gäller. Det kan ocksåpåpekas att bakom denna kolumn döljs Försäljningen av kompendieroch kurslitteratur som görs vid institutio nema. Dessa inkomsterkvittas mot utgifterna underdettadelkonto, vilket gör att bokslutssaldona blir lägre än de borde vara. Kolumnen visar därför genomgående för låga tal. Intressant är att grundutbildningsanslageni så stor utsträckning finansierar inköp av litteratur under rubriken Övriga litteraturinköp.

Det visar sig sålunda att litteraturresursema här avgränsat till de litteraturinköp som görs under ett år inom högskolan fördelar sig ganska jämnt mellan vad som läggs av rikstatssanslagen på allmänt tillgängliga biblioteksresurser och vad som stannar på institutionsnivån for en mer begränsad grupp användare. Gränsen mellan dessa nivåer är svår att dra även lokalt. Vad som definieras som högskolebibliotek och övrigt beror på den lokala biblioteksorganisationen. Materialet visar dock tydligt att det som brukar kallas högskolebiblioteket endast är en mindre del när externa medel räknas in av högskolans litteratur- - resurser.

Hur ser det då uti högskolan Två exempel, ett från ett stort universitet, ett från en medelstor högskola, kan belysa detta.

Exemplet Lund

Vid Lunds universitet finns ett universitetsbibliotek, bestående av två huvudbibliotek och några specialenheter, bland annat ett kursbibliotek studentbibliotek. Därutöver finns ca 200 institutionsbibliotek eller motsvarande, som organiseras dels oberoende av varandra, dels universiav tetsbiblioteket. Några av dessa institutionsbibliotek har karaktären av stora fakultets- eller områdesbibliotek med läsplatser, samlingar och personalstyrka som motsvarar en mindre högskolas totala biblioteksresurser. Andra institutionsbibliotek är små och sköts på deltid av icke utbildad personal och med begränsade öppettider och tillgänglighet. Ibland har endast de anställda, men inte studenterna, tillgång till sitt institutionsbibliotek. Därutöver finns ett stort antal litteratursamlingar av

varierande storlek, uppbyggda kring större forskningsprojekt och till-

gängliga endast för den berörda personalen. Varje lärare har därutöver sitt handbibliotek for personligt bruk för de äldre lärarna och forskarna ofta av ansenlig omfattning.

Utvecklingen har också medfört att de olika nivåerna i biblioteksorganisationen fördelat mellan sig ansvaret för olika typer litteratur. UB har av sin tyngdpunkt i tidskrifter, referenslitteratur, handböcker och kurslitteratur. Speciallitteraturen är knappare. Institutionsbiblioteken har mer av

speciallitteratur och ämnesrapporter. Den avancerade speciallittera-

mer turen finns i lärarnas och forskarnas handbibliotek och inte minst i

forskningsprojektens samlingar.

Spridningen av litteratur kan också illustreras några kvantitativa

av uppgifter hämtade från Lund 1990.

Tabell Samlingarnas fördelning vid Lunds universitetet

UB Inst bibl Övr

Samlingar 4 milj vol 2-3 milj vol okänt

Årlig tillväxt 1.200 hyllm 1.200 hyllm okänt

Förvärvskostnår 12 milj kr --15 milj kr ------- ------- -- 1 Uppgiften från en undersökning 1985

Det som hänt under de senaste decennierna är att litteraturresurserna kraftigt förskjutits och decentraliserats inom universitetet. De allmänt tillgängliga samlingarna har relativt sett minskat och det institutionsbundna materialet har ökat.

Bakom tillväxten på institutionsnivä ligger bland annat tillväxten av institutionsbibliotekens samlingar under slutet av 60-talet, när studentantalet fyrdubblades och resurserna var goda samt senare ökningen av slutna extemñnansierade projektsamlingar. När de ekonomiska restriktionema drabbat de reguljära anslagen under 80-talet samtidigt som bokprisema stigit starkt, har valt att lägga sina resurser på instituman tionsnivå i större utsträckning än på det gemensamma centralbiblioteket. Ett undantag utgör humanistema, resurser inte räckt för att hålla vars litteratur på tvâ nivåer. De övervägande delen UB. satsar numera

Som generell tendens gäller dock att biblioteksresurserna i första hand

styrts mot direkt- och näranvändarna.

Lärarna, med arbetsplatser på sina institutioner, vill ha materialet i sin

Lärarna, med arbetsplatser på sina institutioner, vill ha materialet i sin närhet och forskargnppemas litteratur betraktas som handlitteratur. De kraftigt ökade under de senaste tio åren har litteraturexterna resurserna institutionsnivå och lagts vid sidan den offentliga mässigt stannat på av biblioteksorganisationen. Detta påverkar studenternas förutsättningar att komma aktuell litteratur, till examensarbeten. t ex

Den medvetet decertraliserade strukturen vid Lunds universitet har naturligtvis betydelse för denna något kaotiska biblioteksotganisation. Exemplet kan därför tyckas extremt. Det belyser dock tydligt felaktigheten att likställa ett universitets högskolebibliotek och dess litteraturresurser med dess unirersitetsbiblioteks. Det innebär t ex att när statsmakterna anvisat vissa öronmärkta förstärkningar till högskolebiblioteken under 80-talet har dessa resurser inte alltid hamnat vid universitetets huvudbibliotek utan fördelats ut som förstärkningar i den decentraliserade organisationen. Å andra sidan kan notera att decentraliseman ringen i vissa fall medfört tillkomsten av större väl fungerande institutions- eller fakultetsbibliotek, som till stora delar svarar mot de krav man kan ställa på offentlighet, tillgänglighet och tillgång på kompetent personal. Liknande utvecklingstendenser kan ses även vid de andra stora universiteten. o

Exemplet Örebro

Här byggdes redan före högskolerefomien upp ett campus, skräddarsytt för den nya högskolans behov. I centrum av den nya högskolebyggnaden placerades det biblioteket med den medvetna ambitionen att skapa nya sammanhållna och effektiva biblioteksresurser för enhetens alla utbildningar. Man önskade ett integrerat bibliotek, där undervisning och biblioteksresurser kunde samspela. Under den nya högskolans första år

fungerade detta utmärkt, bibliotekets uppbyggnad var ett gemensamt intresse, det fick goda resurser och alla såg biblioteket viktig som en gemensam nyttighet

Idag har högskolan i Örebro expanderat utbildningar dels genom nya knutna till campus, dels förlagda på annat ställe i staden. Nya mindre bibliotek har måst byggas upp i anslutning till de nya institutionerna. Centralbiblioteket skulle behöva expandera för att utrymme för ge samlingar och läsplatser. Satsningama på centralbiblioteket är inte längre lika självklara, när resurserna generellt krympt och biblioteksresursema splittrats under 80-talet.

Färre undervisningstimmar gör studenterna mer beroende av bibliotek,

men biblioteket skall utnyttjas av fler utan nya resurstillskott. Hög-

skolans forskning har tillkommit som en ny uppgift och ställer krav på

bättre litteraturresurser. Men var finns resurserna att anpassa bibliote-

ket till högskolans förändring och nya uppgifter

Exemplet Örebro har anknytning till situationen för många mindre högskolors bibliotekslösningar. Andra väntar fortfarande sedan 1977 på att få sina lokalproblem lösta med planer på att sammanföra spridda biblioteksresurser i mer slagkraftiga enheter.

Exemplen visar på en generell företeelse. En fysiskt sammanhållen högskola, som inte är för stor, kan med fördel skapa ett enda sammanhållet bibliotek, där alla läggs i pool. Med de resurser en gemensam begränsade resurser högskolan förfogar över i dag kan man med dessa förutsättningar skapa väl fungerande bibliotek, som alla vill bidra till och som också fungerar som en kvalitativ resurs för studenterna.

För de större universitetsbiblioteken måste andra lösningar sökas. De-

centraliseringen av biblioteksresursema från centralbiblioteken till mindre enheter förefaller oundviklig och medför både för- och nackdelar i ett användarperspektiv. Nackdelarna kan i viss mån kompenseras genom ny teknik.

I LundMalmö där uppsplittringen kanske gått längre än på övriga -

högskoleorter planeras för närvarande ett universitetsomfattande

biblioteksnätverk, som i en gemensam databas skall knyta ihop universitetets Iitteraturresurser och göra dem tillgängliga för universitetets användare. Samtidigt planeras långsiktigt att fysiskt sammanföra de mindre biblioteken i större enheter med professionell bemanning och högre servicenivå.

Det ñnns naturligtvis ingen given idealisk organisation för en högskolas biblioteksbehov. Flertalet av de nyare högskolorna har ofta i samband med att högskolan fått nya lokaler valt att sammanföra biblioteks- resurserna i ett gemensamt bibliotek. Sådana ambitioner har också i något fall lagts på ett universitetsbibliotek. I Umeå sammanförde i man början av 80-talet institutionsbiblioteken till universitetsbiblioteket i ett medvetet försök att samla resurserna och erbjuda bättre service.

Universiteten övrigt har var och en sin ofta historiskt framv modell. uxna I Stockholm har man genom goda lokallösningar under 80-talet kunnat sammanföra de gemensamma biblioteksresursema i ett stort centralbibliotek för Frescati. I Göteborg och Uppsala har universitetsbiblioteken trots en viss fysisk decentralisering kunnat hålla - - samman

biblioteksorganisationen inom UBs ramar. Lund har som ovan beskrivits

en mer splittrad organisation.

Linköping har medvetet valt en annan väg. Under tidigt 80-tal forrnades en decentraliserad biblioteksmodell k kvartersbibliøtek. Avsikgenom s

ten var att inom ramen for en gemensam UB-organisation erbjuda biblioteksresurser i direkt anslutning till universitetets delområden och fakulteter. Närhet, god tillgänglighet och anpassad service för näranvändarna var målsättningen. Denna modell har utfallit väl och Linköpings UB kan uppvisa den snabbaste tillväxten av litteraturresurser jämfört med andra högskolebibliotek. Till modellen hör också ett direkt inflytande över delbiblioteken av berörda fakulteter, som till största delen finansierar kvanersbiblioteken.

F inansieringsmodeller

Sambandet mellan organisation och finansieringen av biblioteken är påtagligt. Genom hägskolereformen 1977 överfördes biblioteken till att

finansieras som gemensamma ändamål ur utbildnings- och forskning-

sanslagen.

Med tanke bibliotekens nationella inforrnationsuppgifter var det i början naturligt att se biblioteksresursema som en gemensam uppgift, där alla anslag skulle bära sin del av kostnaderna. De stora universitetsbiblioteken å sin sida såg med på att kortsiktiga lokala bedömningar oro skulle kunna skada verksamheten. Det låg också i deras intresse att universitetens styrelser tog ett allmänt ansvar för biblioteksverksamheten.

De kraftiga fördyringarna av litteratur under 80-talet i samband med höga dollarkurser samt ökade personalkosmadema inom biblioteken skapade problem inom universiteten. Samtidigt expanderade den vetenskapliga litteraturen kraftigt och biblioteken ñck allt svårare att svara mot användarnas behov. Trots vissa insatser från statsmakterna föreföll bibliotekskostnaderna bli en allt större börda inom universiteten utan att några mer

avsevärda kvalitetsökningar kunde iakttas. Därtill kom under slutet av 80-talet dyra investeringar i datoriserade bibliotekssystem. I ett allt mer ansträngt ekonomiskt läge blev de gemensamma avsättningama, där UB och förvaltningen utgjorde de tunga posterna, föremål for en alltmer kritisk granskning.

Idéer fördelning kostnaderna för gemensamma ändamål i relation om av

till utnyttjande började spridas. På flera universitet har detta resulterat

i att universitetsbiblioteken till stora delar numera finansieras genom

direkta anslag från fakulteterområden. Linköping har ovan nänmts. Lund, Umeå och Stockholm tillämpar likartade system medan Uppsala och Göteborg har behållit central anslagsmodell. en

Erfarenheterna från Linköping och Lund, där direktfmansieringen tilllämpats en tid, visar på vissa fördelar med ett decentraliserat ansvar for biblioteksorganisationen. De ofta slutna stora biblioteken tvingas an-

lägga ett tydligare användarperspektiv mot sina primäranvändare. Öpp-

na redovisningar av verksamheten i kostnads- och etfektivitetstermer mot skilda finansiärer skapar ett större ansvarstagande från både bibliotek och uppdragsgivare.

Framför allt ger direktñnansieiingen ett ökat kunskapsutbyte och ökad en integration mellan bibliotekspersonalen och verksamheten inom universitetet och tvingar till prioriteringar och medvetna val mellan olika serviceinsatser.

De nackdelar som kan ses är att biblioteken får lägga en oproportionellt stor tid på ekonomi-, budget- och uppföljningsarbete. Det finns också en spänning mellan bibliotekens mer långsiktiga uppbyggnad och tillfälliga kortsiktiga bedömningar från mer eller mindre kunniga finansiärer. Det är också risk för att vissa behov, tex studenternas behov av service och litteratur, ges en lägre prioritet av finansiärer, som i första hand har forskningens intresse för ögonen.

Även vid de mindre högskolorna kan den gemensamma finansieringen skapa problem, trots den större närheten mellan bibliotek och verksamhet. Också vid dessa högskolor ser bibliotekens chefer ofta allt större svårigheter att få ett rimligt utrymme för bibliotekets resursbehov och användarnas krav på service. Den successiva uttunningen av grundutbildningens resurser slår naturligtvis särskilt hårt vid dessa högskolor, som har sin huvudsakliga finansiering av grundutbildningsanslagen. Vid besparingar riktas idag intresset framför allt mot högskolans gemensamt finansierade ändamål.

Resurser

I en undersökning av Mogens Jensen Norm eller mål iHÄ-rapport

19909 har de mindre högskolornas standard vad avser litteraturresurser och personal jämförts med normer för framför allt norska bibliotek av motsvarande storlek och inriktning. Undersökningen är intressant inte minst i detta sammanhang, eftersom det rör högskolor med huvudsakligen undervisande uppgifter.

Resultatet visar att de svenska mindre högskolorna har m klart lägre ambitionsnivä för sina bibliotek än andra jämförbara länder och att dessa bibliotek skulle behöva rustas upp kraftigt för att nå en rimlig europeisk standard.

Jensen göri detta sammanhang den noteringen, efter att ha undersökt vad bibliotekens personal lägger sin tid på, att nästan all tid går åt till den

obligatoriska litteratur- och länehanteringen. Utåtriktade kvalificerade i

bibliotekstjänster mot studenterna och för lärarna finns inga tids-

- utrymmen för.

Denna iakttagelse gör också Peter Durey i sin utvärdering framför allt av de större forskningsbiblioteken inom högskolan. Han konstaterar att med hänsyn till de breda servicebehov som biblioteken numera till- godoser de svenska forskningsbiblioteken är underbemannade i en internationell jämförelse.

Deras iakttagelser överensstämmer väl med de slutsatser INFORSK-

gruppen i Umeå i drog i några rapporter redan 1983 Olle Persson,

Svensk kunskapsimport några indikatorer, och Lars Höglund, Biblio- teket roll, Iitteratwförsörjning och biblioteksanvändning i forskningsmiljö, Inforsk Papers on Communication Studies 198318 och 19.

J ensens intressanta utredning gör en ingående jämförelse även med andra nationella bibliotekssystem. Tydligt är att man internationellt i mycket högre utsträckning än i Sverige tillämpar vissa basmått indikatorer som på rimlig biblioteksstandard. I Norge har det bl fått sitt uttryck i a långtgående anvisningar både för de mindre högskolebiblioteken och för vårdhögskolebiblioteken om basnivåer för personal, samlingar och service. De norska förhållandena är beskrivna i rapporten Bibliotek-

tjenester for sosial- og helsefaglige høgskolor i Norge, Skrifter fra Riks-

bibliotektjenesten nr 32.

Internationellt brukar i dessa sammanhang minimigräns för biblioen tekets allmänna resurser sättas till 5 procent högskolas totala ca av en kostnader För bibliotek under uppbyggnad vilket gäller för

- flertalet av

de mindre högskolorna bör andelen vara högre. Omfattande forskning skall ge samma effekt.

Mot denna bakgrund kan det vara intressant att kortfattat redovisa en sammanställning som BIBSAM genomfört genom bearbetning en av SCBs statistik och UI-IÄs redovisning högskolans Redovisav utgifter. ningen är preliminär.

Tabell Statliga högskolebibliotek Bibliotekskostnadernas andel av högskoleenhetens totala kostnader 198889 I underlaget för specialhögskoloma ingår några enheter utanför UHÄ-omrádet. Källa BIBSAM

Anmärkning Universiteten varierar mellan 4,17 Uppsala och 2,41 Lund, de mindre högskolorna mellan 7,75 Borås och 2,07 genomsnitt för de sex minsta enheterna, specialhögskoloma mellan 5,58och 1,69. Ytterlighetema bland specialhögskoloma ligger på enheter utanför UHA-området Handelshögskolan och Sveriges lantbruksuniversitet.

Under tiden efter högskolereformen har biblioteksfrågorna inom högskolan ofta fått stå tillbaka för andra frågor på högskolans dagordning. Den starka regionala expansionen den svenska högskolan, högskoleav refonnens tendens att skapa stora administrativa högskoleenheter med svåradministrerade biblioteksresurser, resursbristen framför allt inom

grundutbildningens område, svårigheten att få fram pengar for goda

lokallösningar och oviljan inom högskolan mot de ökande avsättningar-

till k ändamål har ofta gjort det svårt att finna goda

na s gemensamma lokala lösningar på hur litteraturresurserna skall samutnyttjas och finansieras.

Biblioteken har haft svårt göra sig gällande som dynamiska och

att

integrerade delar i högskolans forsknings- och utbildningsverksamhet.

anledning att påstå många de svenska högskolebiblio-

Det finns att av

teken tappat mark i en internationell jämförelse.

minst för flera de mindre högskolornas bibliotek har utbyggnads- Inte av takten varit otillräcklig.

svenska högskolebiblioteken för att återigen referera

Trots detta har de utvärdering under det sista decenniet på viktiga till Peter Dureys väsentligt bättre förutsättningar att bredda sin service, inte punkter fått studenterna. Generellt sett bättre lokaler, ny teknik och en mer minst mot inriktning på användarnas behov hör till de positiva inslagen. medveten för utnyttja bibliotekens verkliga potential och ambitioner Resursema att saknas dock ofta.

4 Högskolebibliotek

i

förändring

Skall man kortfattat ange de viktigaste förändringarna i högskolebibliotekens verksamhet under de senaste åren kan de sammanfattas under fyra rubriker bibliotekens samlingar har blivit mer tillgängliga, beroendet av andra bibliotek har ökat, biblioteksservicen har breddats och ny teknik förändrar användningsmönstren. Alla dessa förändringar de flesta positiva påverkar studenternas möjlighet att utnyttja biblio- - teken i sina studier.

o Det öppna biblioteket

Det gamla forskningsbiblioteket var ett slutet bibliotek. Dess litteratur förvarades i slutna magasin, som endast bibliotekets personal hade tillgång till, och det krävde mycket av användaren att hantera komplicerade katalog- och beställningssystem. Även öppna samlingar farms, om var biblioteket mer en Förvaringsplats för litteratur än en arbetsplats för studier, uppbyggd kring användarens behov av information. Under 80talet har de flesta bibliotek fått öppna samlingar för den nyare litteraturen, vilket sparar tid både för användaren och bibliotekspersonalen. Det gör det lättare framför allt för studenten att söka och hitta sin litteratur och det ger helt andra möjligheter för alla att utnyttja litteratursarnlingama mer mångsidigt.

v Ökat beroende av andra bibliotek

Det enskilda biblioteket täcker idag en allt mindre del av den litteratur

efterfrågas. Fjärrlån och kopiebeställningar tar allt mer av bibliosom tekspersonalens tid och skapar väntetider för låntagama.

För studenterna märks detta kanske först när de skall arbeta mer självständigt, i gruppuppgifter, uppsats- och examensarbeten. Studenten upptäcker dock snart att det biblioteket endast har begränsade delar egna det kan intressant. Det bredare intresset for internationella av som vara frågor studenterna ofta väljer ämnen för uppsats, där baslitteratur gör att måste beställas från utlandet. Den mest utsatta gruppen är doktoranderna, har ett stort beroende de offentliga biblioteken, måste bevaka hela som av sitt område litteraturmässigt och inte har råd att själv köpa någon litteratur.

Inom högskolan kan i dag notera ett ökat intresse från studenterna man att välja Fördjupningskurser. Många linjeutbildningar satsar betydande handledningsresurser för studenterna dessa kurser och de sker ofta under forskningsliknande former.

Det innebär att studenterna blivit allt större Iåntagar- och användaren både lokalt och svenska högskolebibliotek. De är också grupp i nätet av i större behov kvalificerad sökhjälp och råd val litteratur från av om av

bibliotekspersonalen. Fjärrlån är ofta tidskrävande, vilket påverkar tids-

åtgången för examensarbeten och dylikt.

- Breddad service

Biblioteken används idag på ett mer mångsidigt sätt. Utnyttjande av de

lokala litteratursamlingama har kompletterats med ökade fjärrlån, data-

bassökningar, referens- och infonnatikertjänster, datorservice m m. Biblioteket har blivit en allsidig informationscentral.

Den nya informationstekniken har mer och mer blivit en vardagsvara

användaren förväntar sig kunna utnyttja. För biblioteken innebär som det att utbildnings- och informationsuppgzjfterna har fått allt större tyngd kompetenskraven har ökat både för personal och användare. -

0 Ny teknik

De lokala biblioteksdatorsystemen är på väg att i grinden förändra nya både bibliotekens utnyttjande och det interna arbetet. De över datorerna distribuerade datortjänstema ger helt nya möjligheter för studenter och lärare att söka, välja och dokumentera litteratur i studiearbetet. Läraren kommer vid sin dator på tjänsterummet att tillsammans med studenten kunna välja ut lämplig litteratur for specialkurser, uppgifter och uppsatser och direkt skriva ut en lista över den relevanta litteratur som studenten bör gå igenom och vad som eventuellt bör kompletteras med fjärrlån från andra bibliotek. Vid tentamina kan lärarna ge uppgifter till studenterna som utgår från problem, som skall lösas på bibliotek med hjälp av tillgänglig litteratur etc.

Än har dock utnyttjandet tjänsterna över datomäten i första hand av begränsats till forskarnas och lärarnas egna behov. Att i större utsträckning erbjuda studenterna tillgång till denna teknik är nödvändigt, inte bara för att höja kvaliteten i studiearbetet utan också för att korta tidsåtgången för uppsatsarbeten och bidra till att fler tar sin examen.

Under en del år framåt kommer mycket arbete att behöva läggas ned för

ersätta de gamla kortkataloguppgiftema med maskinläsbara biblio-

grafiska uppgifter. Risken är att äldre litteratur, som inte ingår i annars databaserna glöms bort. Framför allt för humaniora och delar av samhällsvetenskapen måste denna litteratur också ingå i de tillgängliga databaserna.

biblioteksarbetet hanteras förutom lånehante- Vad gäller det interna allt fler delrutiner med datorstöd. Hit hör inköp av litteratur, ringen registrering, katalogisering och klassiñcering. Här kan tid vinnas och rationaliseringar kan komma den utåtriktade servicen till göras som mer godo. Framför allt vid de stora biblioteken kan det ofta starkt uppsplittrade specialistarbetet ersättas med mer tlödesorienterade arbetsinsatser. Ny teknik innebär också att biblioteket som arbetsmiljö ändrar karaktär. Allt fler medier i bruk och kräver investeringar i ny nya tas utrustning, drift och kompetens.

Den utvecklingen kraven på biblioteken

framtida -

De nämnda förändringarna ställer krav på en ökad effektivitet och nya kompetens hos biblioteken. I en nyligen publicerad artikel av den internationellt kände biblioteksmannen Maurice B. Line redovisas ett framtidsscenario för de engelska akademiska biblioteken, som i långa

stycken bör vara relevant även for de svenska Trends in British Acade-

mic Libraries, i Bibliotek tradition och förnyelse, Festskrift till Lars- - Erik Sanner, Stockholm 1991.

Den bild han tecknar ställer stora krav på bibliotekens ejfektivitet, förmåga att motivera och sälja sina tjänster och att organisera och utveckla sin verksamhet.

På biblioteken kommer att ställas krav på att förbättra sin ejfektivitet. Kostnadsanalyser och resultatindikatorer blir instrument för finansiärernas bedömningar av bibliotekens produktivitet, kvalitet och allmänna nytta för verksamheten och för bibliotekens egna prioriteringar. Biblioteken kommer att ägna mer uppmärksamhet marknadsorientering förvärv och tjänster anpassas ytterligare till aktuella användarbehov.

Finansieringen av biblioteken förskjuts att även externa forskningsanslag inom högskolan i större utsträckning bidrar med resurser. Trycket på biblioteken att generera egna inkomster genom avgifter på tjänster eller bidrag och donationer kommer att öka. Kosmadsutvecklingen genom kommer att kräva hårdare prioritering i urvalet av litteratur. De kraftigt en ökande kostnaderna för tidskrifter tvingar fram redaktioner i beståndet, medan böcker i större utsträckning kan köpas. Större uppmärksamhet kommer att ägnas åt ledningsfrågor och ledningskompetens inom biblioteken.

Det Maurice Line pekar på, innebär också att högskolebiblioteken tydligare knyts till sina uppdragsgivare, den lokala högskolan och dess behov. För många de stora biblioteken, med traditioner som allmänna av kulturinstitutioner och med vittförgrenade regionala och nationella uppgifter, är en sådan omställning inte okomplicerad.

Det ställs i dag många krav på biblioteken, framför allt på högskolornas huvudbibliotek. De skall spela många roller och ge service åt grupper med mycket varierande behov. Som ansvarsbibliotek, arkivbibliotek inte minst för det svenska materialet eller i övrigt samverkande delar i det svenska sambiblioteket skall de bidra till det nationella och internationella infonnationsutbytet. Som lokala bibliotek skall de vara nav i den lokala högskolans informationsnätverk och stödorgan för ofta starkt decentraliserade institutionsbibliotek. De skall varabibliotek till allmänhetens tjänst, utbildningsinstitutioner för biblioteksanvändare och informationstekniska kunskapscentra. De skall som information brokers och gate-keepers för sina kunders räkning söka, välja och värdera information och de skall fungera som transportföretag och administratörer för litteratur och information på hela mediaområdet. I sina högskolemiljöer skall de vara kulturella centra, förse studenter med läsplatser och studesocial miljö för studenternas intellektuella bygga en stimulerande

utveckling. De skall vara mötesplats för forskning och idéutbyte och fungera som en internationell kontaktyta. De skall också vara bevarare, vårdare och förvarare av högskolans och samhällets vetenskapliga och kulturella arv.

Biblioteken måste tillsammans med sina uppdragsgivare och användare inom högskolan tydliggöra de roller de skall spela och de funktioner som måste prioriteras, de roller som gör dem till dynamiska och integrerade delar av sina universitetet och högskolor. En sådan given uppgift, som denna rapport belyst, är att vidareutveckla högskolebiblioteket till en central pedagogisk resurs i utbildningen av högskolans studenter.

Bilaga

Arbetsgruppens direktiv

UTREDNING OM HÖGSKOLANS BIBLIOTEKSFUNKTIONER

Högskoleutredningen har vid sammanträde 20 september 1990 beslutat att tillsätta en arbetsgrupp för att analysera högskolans biblioteksfunktioner med hänsyn främst till den grundläggande utbildningens behov. Arbetsgruppen skall ha följande uppdrag och sammansättning.

1 Högskolans biblioteksfunktioner

Tillgången på vetenskaplig litteratur och information är en självklar och nödvändig förutsättning för högskolans pedagogiska och vetenskapliga arbete. Läromedel och vetenskapliga publikationer i tryckt form eller på andra medier utgör verktygen - i den process, som ger högskolans arbete alla nivåer dess kvalitetsmärke förmågan att allsidigt hantera och värdera information. Samtidigt är de också väsentliga produkter av högskolans eget arbete.

Frågorna om högskolans biblioteksfunktioneri vid mening och hur de på bästa sätt kan bidra i högskolans pedagogiska och vetenskapliga arbete är därför av vitalt intresse för högskoleutredningen. Inom utredningens ram bör en arbetsgrupp närmare analysera högskolans behov och lämna förslag till åtgärder. Huvudperspektivet bör därvid vara grundutbildningens krav.

Med biblioteksfunktioner avses inte endast högskolebibliotekens uppgift att tillhandahålla litteratur och hålla den tillgänglig för högskolans studenter och lärare. I lika hög grad är det fråga om bibliotekens och lärarpersonalens roll i den

pedagogiska processen att utveckla studenternas aktiva sökande och bearbetning av infonnation. Här innebär utvecklingen av den nya infomiationstekniken både nya krav och nya möjligheter.

2 Utredningsuppdraget

2.1 Bibliotekrorganisazionen

Högskolans biblioteksorganisation uppvisar idag starkt varierade former för sin verksamhet. Integrationen i respektive högskola växlar. Generellt sett fungerar många högskolebibliotek, inte minst de stora universitetsbiblioteken, som delvis självständiga monoliter inom sina högskoleenheter. Samtidigt innebär framväxten av små institutions- och projektbibliotek att biblioteksresursema inom dessa högskolor splittras upp. För de minsta högskolorna finns ofta stora problem med geografiskt spridda utbildningsorter med små eller obefintliga egna litteraturresurser. Framväxten av lokala biblioteksnät förändrar nu många sätt bibliotekens arbetsformer och deras kontaktytor mot användarna.

På det nationella planet saknar högskolebiblioteken en tydlig framtoning. De är visserligen i flertal bland forskningsbiblioteken, men deras roll kompliceras av att de ingår som en tämligen heterogen del i ett större konglomerat de statliga - forskningsbiblioteken med nationella uppgifter inom det s k svenska sambiblioteket. Det innebär, inte minst för de största högskolebiblioteken, att det lokala ansvaret mot den egna högskolan ofta kommer i konflikt med sambibliotekets krav.

Arbetsgruppen bör i detta sammanhang analysera den nuvarande biblioteksorganisationen inom högskolan, belysa generella problem och ge exempel på olika modeller för högskolebibliotekens lokala organisations- och nätverkslösningar. De ekonomiska och organisatoriska styrsystemen lokal nivå är här intresse. Även av effekterna av det s k sambiblioteket och dess ekonomiska styrsystem bör belysas.

2.2 Krav pd biblloreksservice

Enligt högskoleförordningen skall varje högskoleenhet ha en organisation för biblioteksservice. Kan man i detta sammanhang ange vilka grundläggande biblioteksfunktioner som bör tillgodoses i all högskoleutbildning Utredningen bör

belysa de krav man kan ställa elementära biblioteksresurser i samband med att nya utbildningar etableras. Vidare bör härvid övervägas vissa generella riktlinjer som underlag för högskoleenhetemas planering.

Högskolebibliotekens roll i grundutbildningen är att förse studenterna med kompletterande litteratur och information utöver den obligatoriska kurslitteraturen. De kurs- och studentbibliotek som etablerats vid vissa högskolor tillhandahåller dessutom obligatorisk kurslitteratur för studenter, som vill utnyttja sådan service. Därtill kommer för studenterna på fördjupningsnivå krav på litteratur- och informationsservice som i många fall kan likna forskarens. En central fråga är i detta sammanhang hur biblioteken kan stödja och stimulera i de utbildningar, som ökande utsträckning redan på basnivå vill ge studenterna en mer aktiv roll i att söka och bearbeta infonnation.

2.3 Användarutbildning

Vid vissa högskolor ingår idag obligatoriska eller frivilliga inslag i linjeutbildningen av typ bibliotekskunskap, oftast förmedlade av bibliotekspersonal, mer sällan av de ordinarie lärarna på linjen. Utredningen bör härvid komma med förslag till hur sådana inslag i utbildningarna kan organiseras och hur högskolans lärarpersonal i ökad utsträckning kan integrera sådan utbildning i den ordinarie undervisningen. Biblioteken bör härvid ha en central roll i fortbildningen av lärare och i ambitionen att föra ut kunskap om nya tekniker i inforrnationsförsörjningen.

3 Arbetsgruppens sammansättning

Arbetsgruppen skall ha följande sammansättning

Överbibliotekarie Göran Gellerstam Lunds universitet ordförande Bibliotekarie Elisabeth Andersson Högskolan i Örebro Professor Sigbrit Franke-Wikberg Umeå universitet Studerande Magnus Hägg Linköpings universitet Överbibliotekarie Gunnar Lager Tekniska högskolan i Stockholm Professor David Lewis Hälsouniversitetet, Linköping Bibliotekarie Barbro Svenner Vårdhögskolan i Göteborg Högskolelektor Anders Tengstrand Högskolan i Växjö

4 Tidsplan, kostnader

Arbetet bör påbörjas snarast. Slutrapport skall föreligga före l maj 1991.

Resekostnader för arbetsgruppens sammanträden och efter överenskommelse med högskoleuuedningens sekretariatet andra eventuellt erforderliga resor betalas av utredningen. Sammanträdesarvode utgår enligt kommittéförordningens bestämmelser. Arbetsgruppens kostnader skall rymmas inom en ram av högst 40 000 kr.

Selcretariatsfunktionema för arbetsgruppen skall fullgöras av Lunds universitetsbibliotek LUB. För detta samt för ordförandens arbetsinsats utgår ersättning till LUB med högst 60 000 kr. Villkor för utbetalning m m skall reglerasi ett särskilt avtal mellan LUB och utredningen.

KUNGL. BIBL.

1991-10-1 4

5.7 .ifx'l-i', M

1991 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Flykting-och immigrationspolitiken. A. 33.Branden på SallyAlbatross. Den 9-12januari1990. . Fö. Finansiell tillsyn. Fi. . HIV-smittade ersättning för ideellskada.Ju. Statens roll vid främjande av export. UD. 34. - . Några frågor i anslutning till arbetsgivarperiod Miljölagstiftningen i framtiden. M. 35. en . sjukpenningförsäkringen. Miljölagstiftningen i framtiden.Bilagedel. inom . kunskap ochförnyelse. C. Sekretariatets kartläggning analys.M. och 36.Ny Utvärdering av SBU.Statens Beredning Ut- för 37.Råkna med miljön Förslag till natur- och värdering medicinsk metodik.S. miljöräkenskaper. Fi. av sportsligoch ekonomisk utvecklinginom trav- 38.Räkna med miljön Förslagtill natur- och

ochgaloppsporten. Fi. miljöräkenskaper. Bilagedel. Fi.

Beskattning kraftföretag. av Fi 39.Säkrare förare.K. Lokala sjukförsäkringsregister. 40. Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner ny - 10.Affärstiderrta. C. organisation stödettill myndigheter av och rege-

11.Affärstidenta. Bilagedel. C. ringskansli. C.

12. Ungdomochmakt C. 41. Marknadsanpassade service- ochstabsfunktioner ny - 13.Spelreglema påarbetsmarknaden. A. organisation stödettill myndigheter av och rege- 14.Denregionala bil- ochkörkortsadminisuationen. K. ringskansli. Bilagedel. C.

lilnformationensroll som handlingsunderlag 42. Aborterade foster. m.m. S. styrningochekonomi.S. 43. Den framtidalånsbostadsnämnden. Bo.

16.Gemensamma regler lagstiftning,klassifrkationer 44. Examination kvalitetskontroll som i högskolan. U. och informationsteknologi. S. 45.låföljdsfrågor. Frigivningfrån anstalt. m.m. Ju. 17. Forskning ochutveckling epidemiologi. kvalitets- 46.Handikapp, Välfärd, Rättvisa. säkring ochSpris utvecklingsprojekt. 47.På exempel förändringsarbeten väg- inom 18.Informationssmrktur för hälso- ochsjukvårdenen verksamheter förpsykiskt störda. utvecklingsprocess. S. 48. Bistånd genom internationella organisationer. UD. 19.Storstadens trañksystem. Överenskommelser om 49. Bistånd genom intemationella organisationer.

trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Annex Det multilaterala biståndets organisationer.

Malmöregionema. K. UD. 20.Kapitalkostnader inomförsvaret. Nya formerför 50.Bistånd genom internationella organisationer.

finansiellstyrning.Fö. Annex Sverigeochu-lånderna i FN en återblick. zLPersonregistrering inomarbetslivs-, forsknings- och UD.

massmedieområdena m.m. Ju. 51. Bistånd genom internationella organisationer. 22. Översyn av lagstiftningen träñberråvara. om Annex Särstudier. UD.

23.Et1 nytt BFR Byggforskningen - på90-talet. Bo. 52. Alkoholbeskatmingen. Fi.

24.Visstgårdetan Del 2 och C. 53.Forskning och teknik förflyget.Fö. 25.Frikommunförsöket. Erfarenheter försöken av med 54. Skola skolbarnsomsorg en helhetU, - en friarenåmndorganisation. C. 55.Sveriges nationalrapport till FNskonferens miljö om

26.Kommunala entreprenader. Vad möjligt är En och utvecklingUNCED1992. M. analys rättsläget av ochdetstatligaregelverkets 56.Kompetensutveckling utmaning. en A. roll.C. 57.Arbetslöshetsförsäkringen finansierings- - 27.Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Tre systemet. A. expemapporter. Fi. 58. Ett nytt turistråd. 28. Konkurrensen i Sverige en kartläggning konkur- 59. av Konkurrens förökadvälfärd.Del rensförhållandena i 61branscher. Del och C. l Konkurrens förökadvälfärd.Del

29.Periodiska hälsoundersbkrtirtgar i vissastatliga. Konkurrens förökadvälfärd.Bilagor.C.

kommunala ochlandstingskommunala anställningar.60.Olika men ändålika.Ominvandrarungdomar i det C. mångkulturella Sverige. C.

30.Särskolan primärkommunal -en skola. U. 61. Statens bostadskredimämnd organisation och - 31.Statens arkivdepåer. Enutvecklingsplan till år2000. dimensionering. Bo.

U. 62. Vissa särskilda frågorbeträffande integritets-

32.Naturvårdsverkets uppgifterochorganisation. M. skyddetpåADB-området. Ju.

Statens offentliga utredningar 1991

Kronologisk förteckning

63.Tillsynen över hälso- och sjukvården. 64. Att förvalta kulturmiljöer.U. 65.Ettsamordnat vuxenstudiustöd. U. 66.Hemslöjd i samverkan. 67. Samhall i går,i dag,i morgon. A. 68.Frikommunförsöket. Erfarenhete av försöksverksamheten med avsteg frånstatlig reglering m.m. C. 69.Frikommunförsöket. Erfarenhete av försöksverksamheten med avsteg från statlig reglering m.m. Särskildbilaga.C. 70.Ombudsman förbarnochungdom. 71.Teaterns kosmadsutveckling 1990 l97Smedsärskilda studier Operan.Dramaten av ochRiksteatern. U. 72. En kreativ studiemiljöhögskolebiblioteket som pedagogisk resurs. U.

Statens offentliga utredningar

1991 Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Personregistruing inomarbetslivs-, forsknings- och Denregionala bil- ochkñrkortsadministrationen. [14]

massmedieomradena, [21] m.m. Storstadens trañksystem. överenskommelser om

HIV-smittadeersättning förideellskada.[34] trafikochmiljöi Stockholms- Goteborgs- ochMalmö- - Patbljdsfrágor. Frigivningfrånanstalt, m.m. [45] regionerna. [19]

Vissa särskilda frågor beträffande imegritetsskyddet Säkrare förare[39]

påADB-omrâdet. [62]

Finansdepartementet

Utrikesdepartementet Finansielltillsyn.[2]

Statens vidfrämjande roll [3] Sportsligochekonomisk utveckling inom trav- och av export. Bistånd internationella saloppsponøn. [71 genom organisationer. [48] Bistånd internationella organisationer. Annex Beskattning kraftføretag. av [8] genom Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Detmultilaterala biståndets organisationer. [49] Bistånd Tre expertrapporter. [27] genom internationella organisationer. Annex Sverigeochu-llindema i återblick. Räknamedmiljön Förslagtill natur- och miljö- FN - en [50] Bistånd räkenskaper. [37] genom internationella organisationer. Annex Särstudier. [51] Räknamedmiljön Förslag till natur och miljo-

räkenskaper. Bilagedel.[38]

Alkoholbeskattningen. [52] Försvarsdepartementet

Kapitalkostrtader inomförsvaret. Nyaformerför Utbildningsdepartementet

finansiellstyrning.[20] Särskolan primarkommunal [30] -eu skola. Branden påSallyAlbatross. Den9-12januari1990.[33] Statens arkivdepaer. utvecklingsplan En till Ar2000.

Forskning ochteknikför flyget.[53] [31]

Examination som kvalitetskontroll i högskolan. [44]

Skola skolbarnsomsorg - en helhet. [S4] Socialdepartementet - Att förvalta kulturmiljöer.[64]

Utvärdering SBU. av Statens Beredning förUt-vtlrde- Ett samordnat vuxenstudiestöd. [65]

ring av medicinsk metodik.[6] Teaterns kostnadsutveckling 1975-1990

Lokalasjukforsakringsregister [9] medsärskilda studier Operan, av Dramaten

lnformationens roll som handlingsunderlag styrning ochRiksteatern. [71] ochekonomi.[l5]. Enkreativstudiemiljöhögskolebiblioteket som - Gemensamma regler lagstifming. klassifrkationer och pedagogisk resurs. [72] informationsteknologi. [l6].

Forskning och utveckling epidemiologi, kvalitetssä- Arbetsmarknadsdepartementet kringochSprisutvecklingsprojekt. [17]. Flykting-ochimmigratbnspolitiken. [l] Infonnationsstrtrkttrr förhälso-ochsjukvårdenen - spelreglerna arbetsmarknaden. [13] utvecklingsprocess. [l8]. Kompetensutveckling en utmaning. [56] Någrafrågori anslutning till en arbetsgivarperiod inom arbetslöshetsförsäkringen finansieringssjukpenningftsrsakringen. [35] systemet. [57] Aborterade foster. m.m. [42] Samhalligar.i dag,i morgon. [67] HandihPP.Välfärd,Rättvisa.[46]

Paväg exempel - påförandringsarbeten inom Bostadsdepartemntet verksamheter förpsykisktstllrda.[47]

Tillsynen over halso-ochsjukvården. [63] Ett nytt BFR Byggforskningen90-talet.[23] pa - Ombudsman for barnochungdom.[70] Denframtida rmsbostatrsttantnden. [43]

Statens bostadsmdimamntr organisation och dimensionering. [61]

1991 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Industridepartementet Översyn av lagstiftningen om träñbenávara. [22] Ennytt turistrád. [58] Hemslöjdi samverkan [66]

Civildepartementet Affärstiderrta. [10] Affärstiderrta. Bilagedel. [11] Ungdom och makt.[l2] Visstgar detan Del 2 och [24] Frikommunförsöket. Erfarenheter försökenmed av en friare nämndorganisation. [25] Kommunala entreprenader. Vad möjligt är En analys av rättsläget ochdet statligaregelverkets roll. [26] Konkurrensen i Sverige en kartläggning av konkur- rensförhållandenai 61 branscher. Del1och [28] Periodiska hälsoundersöknirtgar i vissastatliga,kommunala och landstingskommunala anställningar. [29] Ny kunskap och förnyelse. [36] Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner ny organisation av stödet till myndigheter och regeringskansli. [40] Marknadsanpassade service- ochstabsfunktioner ny organisation av stödet till myndigheter och regeringskansli. Bilagedcl. Konkurrens för ökad välfärd. Del Konkurrens för ökad välfärd.Del Konkurrens för Ökad välfärd. Bilagor.[59] Olikamen ända lika. Om invandrarungdomar i det mångkulturella Sverige. [60] Frikommunförsöket. Erfarenheter försöksverk- av samheten med avsteg fran statligreglering m.m. [68] Frikommunförsöket. Erfarenheter försöksverk- av samheten med avsteg från statligreglering m.m. Särskild bilaga. [69]

Miljödepartementet lvliljölagstiftningen i framtiden. [4] Miljölagstiftningen i framtiden. Bilagedel. Sekretariatets kartläggning ochanalys. [5] Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. [32] Sveriges nationalrapport till FNs konferens om miljö och utveckling UNCED 1992.[55] -

KUNGL. BlBL.

1991-10-1

531m KH M .p-u--om-ø-Mü

I den na rapport, avlämnad av en av högskoleutredningen tillsatt arbetsgrupp, analyseras högskolans biblioteksfunktioner grundur utbildningens och studentens perspektiv. Syftet är att finna vägar för att höja utbildningens kvalitet genom ett bättre utnyttjande högav skolans biblioteks- och litteraturresurser. l rapporten redovisas förslag till en mer medveten integration av högskoalebiblioteken i utbildningen. Högskolans lärare måste ett helt annat sätt än hittills dra biblioteket i sitt arbete med studenterna och utnyttja dess resurser. Ett närmare samarbete mellan biblioteken och linjenämnderna, institutionerna och -framför allt lärarna måste utvecklas. Arbetsgruppen ger en översikt över högskolebibliotekens varierande organisatoriska och resursmässiga ramar. Gruppens slutsats är att de svenska högskolebiblioteken med undantag ligger under jämför- - bar internationell standard. Utbildning i att använda bibliotek bör enligt rapporten ingå i all hög- Även skole-utbildning. högskolans lärare bör i sin internutbildning skaffa sig bättre förutsättningar för att utnyttja biblioteken som en pedagogisk resurs. De konkreta förslagen till åtgärder sammanfattas under följande rubriker o Gör förmågan att hantera information till ett mål för all högskoleutbildning o Gör högskolebiblioteket till en pedagogisk resurs o Rusta upp högskolans bibliotek

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNINGÅR ALLMÄNNAFÖRLAGET. KUNDTJÄNST, 47 106 STOCKHOLM, TEL 08-73996 30, FAx 08-739 48. 95 INFORZMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 v10 BRUNKEBERGSTORG, STOCKHOLM.