Från åkerlotter till Paradis : ett delbetänkande från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. angående överlåtelser och tomträttsupplåtelser av vissa högskolefastigheter

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Öcc

åkerløtter

Från

till Paradis

delbetänkande från ett Utredningen om

universitetsfastigheter angående

m.m. Överlåtelser och tomträttsupplâtelser av vissa högskolefastigheter

1996:109

gä ö-

W

w Statens oiicntligzi utredningar

19%: 109 Tinansdcpartementet

Från åkerløtter

till Paradis

ett delbetänkande från

Utredningen om universitetsfastigheter m.m. angående

överlåtelser och

tomträttsupplåtelser av vissa liögskolefastigheter

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes. Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20320-0 Stockholm 1996 ISSN 0375-25OX

SOU 1996: 109

Till statsrådet och chefen för

Finansdepartementet

Genom beslut den 15 september 1994 bemyndigade regeringen chefen för Finansdepartementet att tillkalla särskild utredare med uppdrag att i en en första etapp utreda de rättsliga och praktiska förutsättningarna för en överlåtelse till Statliga Akademiska Hus AB de fastigheter har av som betecknats som "väntelägesfastigheter" och "utredningsfastigheter" och som nyttjas av universitet och högskolor. l en andra etapp skall utredaren kartlägga de fastigheter har som betecknats "övriga donationsfastigheter" samt "jordbruksfastigheter som m.m. vilka också nyttjas av universitet och högskolor. Med stöd av bemyndigandet förordnades fr.o.m. den 1 januari 1995 som särskild utredare förre generaldirektören Nore Sundberg. Utredaren kunde dock påbörja utredningsarbetet förrän omkring den 15 mars 1995 eftersom han fram till denna tidpunkt verksam särskild var som utredare för Byggnadsstyrelsens avveckling. Tiden 22 februari 30 april - 1996 var utredaren frikopplad från utredningen eftersom regeringen förordnat honom att under denna tid tf. generaldirektör för Sveriges vara Geologiska Undersökning i Uppsala. Utredningssekreteraren, hovrättsassessom Marianne Wasteson, började sin anställning vid utredningen den 27 mars 1995. Sakkunniga i utredningen är departementssekreteraren Monica Lundberg, departementssekreteraren Lena Eriksson rådmannen samt Lilian Wiklund. Experter i utredningen är universitetsdirektören Johnny Andersson, avdelningschefen Christina Arbin, universitetsdirektören Peter von Honeth, hovrättsrådet Henning Isoz, fastighetsdirektören Rickard Johansson samt direktören Thomas Norell.

Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet "Från âkerlotter till Paradis ett delbetänkande från utredningen universitetsfastigheter - om m.m. angående överlåtelser och tomträttsupplåtelser av vissa högskolefastigheter".

Stockholm i juni 1996.

Note Sundberg

/Marianne Wbstesorz v

Innehåll

l Inledning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Huvudprincipema för förslagen

. . . . . . . . , . . . 2.1 Former för Statliga Akademiska Hus AB:s

Övertagande resp. fortsatt statligt ägande . . . . . . . . 2.2 Den principiella hanteringen av donationer . . . . . .

Äganderättsöverlåtelser, tomträttsupplåtelser eller

fortsatt statligt ägande 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Uppsala universitet 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.1 Förslag 15

3.1.2 Skäl för förslagen 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Stockholms universitet, Kungliga Tekniska

Högskolan och Idrottshögskolan m.m. 18 . . . . . . . . . 3.2.1 Förslag 18

3.2.2 Skäl för förslagen 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.3 Särskilt om Cement- och Betonginstitutet

och Institutet för metallforskning 21 . . . . . . . . 3.3 Karolinska institutet 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Förslag 21

3.3.2 Skäl för förslagen 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Göteborgs universitet 23

3.4.1 Förslag i z. 3.4.2 Skäl för förslagen 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Chalmers Tekniska Högskola 25 . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.1 Förslag 25

3.5.2 Skäl för förslagen 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Lunds universitet 26 . . . . . . . . . . . . . . . 3.6.1 Förslag 26

3.6.2 Skäl för förslagen 26 . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.7 Övriga vänteläges- och utredningsfastigheter 28

. . . . .

Innehåll SOU 1996: 109

Bilagor

1 Kommittédirektiv dir 1994:105 2 Karta över norra Djurgården i Stockholm 3 Karta över Karolinska institutet

SOU 1996: 109

l

Inledning

Enligt direktiv 1994: 105 för "Utredningen för förvaltningen av ansvaret av statliga fastigheter inom universitets- och högskoleonrrâdet m.m. se bilaga skall utredningen i första etapp utreda de rättsliga och en praktiska förutsättningarna för överlåtelse till Statliga Akademiska Hus en AB SAH av vissa högskolefastigheter, s.k. väntelägesfastigheter och utredningsfastigheter. Dessa fastigheter finns angivna i bilagor till ramavtal om ombildning Byggnadsstyrelsen slöts mellan av som staten och SAH jämte dotterbolag den 30 september 1993. I utredningsuppdraget ingår att träffa preliminära avtal med SAH överlåtelse om alternativt tomträttsupplålelse de fastigheter bedöms möjliga av som att överlåta eller upplåta med tomträtt. Det konkreta resultatet av utredningens insatser utgörs de avtal av som tecknas med SAH om upplåtelse och överlåtelse fastigheter. Under av utredningens gång har Finansdepartementet praktiska skäl beslutat att av avtal med SAH tecknas av departementet och utredningsmannen av under förutsättning regeringens godkärmande, ursprungligen av som angavs i direktiven. Tomträttsavtalen tecknas enligt utredningens förslag av Statens Fastighetsverk SFV eftersom marken kvarstannar i statens ägo och eftersom SFV kommer att uppbära tomträttsavgälden.

Utredningen har inriktats mot ett undanröjande hinder för överav lâtelser och upplâtelser fastigheter bl.a. förhandlingar med av genom donatorer och universitet och högskolor. I detta arbete har också SAH

varit starkt involverat. Utredningen har också själv och anlitade konsulter, biträtt genom Finansdepartementet med fastighetsvärdering, utarbetande av olika underlag för överlåtelser och tomtråttsupplâtelser, utarbetande underlag för av kapitalstruktur samt förhandlingar med SAH och utarbetande avtalsav paket. Vad beträffar de ekonomiska effekterna har utgångspunkten varit

att uppnå en med dagens situation så långt möjligt neutral lösning för berörda parter.

I fråga om fastighetsvärderingen bör nämnas att SFV i hög grad varit behjälpligt i detta arbete.

Inledning SOU 1996: 109

Eftersom avtalen tecknas av Finansdepartementet och SFV bilägges dessa till betänkandet. Betänkandet redovisar vilka åtgärder vidsom tagits för att undanröja hinder för fastighetsöverlâtelser och omträttsupplåtelser samt förslag som utgör grunden för de avtal träffas med som SAH.

Huvudprinciperna för förslagen

2.1 Former för

Statliga Akademiska Hus AB:s Övertagande resp. fortsatt statligt ägande

De fastigheter har ingått i den första utredningsetappen nyttjas som av ett flertal olika universitet och högskolor, från Uppsala universitet i norr till Lunds universitet i söder. Delbetänkandets titel syftar pá denna geografiska spridning. Vissa av fastigheterna i Uppsala ha sitt anses ursprung i de gamla s.k. âkerlottema som på 1600-talet fördelades mellan professorer m.fl. vid universitetet ett extra familjestöd och som som pension under en övergångstid till professoremas änkor och oförsörjda bam. Den centrala fastigheten i Lund ligger i kvarteret Paradis. De s.k. vänteläges- och utredningsfastighetema tillgángsredovisas hos SFV. SAH handhar dock enligt uppdrag från SFV löpande förvaltning och byggadrninistration för dessa fastigheter fram till den 30 juni 1996. Utredningens förslag innefattar både äganderättsöverlâtelser och tomträttsöverlâtelser till SAH utrednings- och väntelägesfastigheterna av liksom i vissa fall att fastighet eller del därav skall kvarbli i statlig ägo. Vad beträffar de fastigheter nyttjas Uppsala universitet har som av utredningen haft ingående diskussioner med representanter för universitetet. Under diskussionerna har det stått klart att utredningen och Uppsala universitet har haft olika uppfattningar egentligen om vem som skall betraktas som ägare till ifrågavarande fastigheter, eller universitetet staten genom sin fond- och egendomsförvaltning. Universitetet hävdar att flertalet de aktuella markområdena och vissa byggnader i av Uppsala är universitetets egendom. Man grundar sitt synsätt pâ att mark har inköpts och byggnader har uppförts för medel som avkastats donationer av som t.ex. de Gustavianska arvegodsen. Vidare universitetet flera menar att av de fastigheter utredningen har som att behandla kan härledas från den s.k. ákcrlottsmarken som universitetet sig kunna hävda äganderätten anser till.

10 Huvudprinciperrza för förslagen SOU 1996: 109

Utredningen å sin sida har ansett sig kunna visa att samtliga fastigheter i Uppsala som universitetet nyttjar är statens egendom. Utredningen har också ifrågasatt universitetets mening att Uppsala universitet i vissa avseenden är att betrakta som ett självständigt rättssubjekt, skilt från staten. Det har dock funnits en ambition hos både universitetet och utredningen att försöka finna en lösning som inte fordrar en prövning av frågan om vem som äger fastigheterna, staten eller universitetet. Därigenom undviks en lång och besvärlig process som skulle kunna innebära att ett förslag rörande fastigheterna i Uppsala skulle kunna bli svårt att genomföra. Utredningen och Uppsala universitet har därför enats om ett förslag som innebär att flertalet av de berörda fastigheterna föreslås upplåtas med tomträtt i stället för att överlåtas. På så sätt blir det enbart byggnaderna som överlåts med äganderätt till tomträttshavaren SAH medan marken upplåts med nyttjanderätt. Att ifrågavarande byggnader nu är statligt ägda råder, med nedan angivna undantag, ingen oenighet om. Förslaget innefattar att Uppsala universitet tecknar sitt godkännande på tomträttsavtalen. Fastighetsdelen med Wallenberglaboratoriet i Uppsala föreslås överlåtas och sammanläggas med den angränsande fastighet som redan ägs av SAH. Här råder ingen tvist om äganderätten. Ett par av utredningsfastighetema i Uppsala föreslås bli kvar hos staten eftersom Riksantikvarieämbetet bedömt dessa vara en del av det nationella kulturarvet, som skall förvaltas av SFV. De fastigheter som nyttjas av Stockholms universitet, Kungl. Tekniska Högskolan samt Idrottshögskolan föreslås upplåtas med tomträtt till SAH. Orsaken är att dessa är belägna på urgårdsmark, som enligt de begränsningar som har givits utredningen, skall kvarstanna i statens ägo. Delar av fastigheter som används av Karolinska institutet, föreslås överlåtas till SAH. Dessa områden gränsar till den fastighet som redan ägs av SAH, varför sammanläggning kan ske. De fastigheter som nyttjas av Göteborgs universitet samt huvuddelen av de fastigheter som disponeras av Chalmers Tekniska Högskola skall enligt utredningens förslag överlåtas till SAH. På Lunds universitet har man framfört liknande synsätt med motsvarande argument som i Uppsala. Också i detta fall har utredningen och universitetet enats om ett förslag om upplåtelse med tomträtt. Universitetet i Lund påtecknar sitt godkännande i tomträttsavtalen. Tandläkarhögskolan i Malmö. som hör till Lunds universitet, skall dock enligt

SOU 1996: 109 Huvudprinciperna för förslagen

förslaget överlåtas med äganderätt. En fastighet i Lund föreslås bli kvar i direkt statlig ägo eftersom den anses tillhöra det nationella kulturarvet.

Eftersom det enbart är de s.k. vänteläges och utredningsfastigheterna

som enligt utredningens uppdrag behandlas i detta betänkande noteras enbart att det finns andra fastigheter, t.ex. Lund Studentkåren 3 med Holger Crafoords Ekonomicentrum, fortfar som att tills vidare ägas av staten och förvaltas av SFV.

2.2 Den

principiella hanteringen av donationer

Enligt uttalanden i 1992/93:37 organisation för förvaltning prop. om ny av statens fastigheter och lokaler, s. 17 bör de fastigheter eller m.m. byggnader helt eller huvudsakligen finansieras som genom donationer även i fortsättningen förvaltas av staten. De donationsfastigheter för som närvarande förvaltas respektive lärosäte skall kvarstanna i denna av förvaltningsform. Dock uttalas att det vid sidan av de "rena" donationsfastigheterna vid universiteten och vid vissa högskolor finns donationer

som har använts för att bekosta uppförande eller ombyggnad vissa av lokaler i en statlig byggnad. För dessa får i varje särskilt fall prövas vilken lösning som är den lämpligaste; donationsinslaget är mindre om av omfattning bör därvid lösning innebär en som att fastigheten kan överföras för förvaltning i aktiebolagsforrn inte utesluten. vara Vid riksdagens behandling propositionen gjorde Utbildningsutskottet av ett utlåtande i vilket Finansutskottet instämde:

Beträffande den del universitetens och högskolornas fastigheter av som omfattas av donationer Utbildningsutskottet liksom anser regeringen att ifrågavarande fastigheter bör förbli direkt statlig ägo" prop. s. 10. Utbildningsutskottet har därmed inte uttalat sig i frågan huruvida ett visst universitet i visst avseende såsom mottagare av donation intar en särställning självständigt, från som staten skilt, rättssubjekt. Utbildningsutskottet delar emellertid den uppfattning som framförs i motion Fill fp, kds,

m, c, v att av

universitet och högskolor mottagna donationer måste anses vara riktade till visst enskilt lärosäte och inte till staten mer allmänt.

l prop. 1993/94: 177 143-145 återkom regeringen till frågan s. om den framtida hanteringen donationsfastigheter vid lärosäten. av Härvid konstateras att det allmänna rättsgrundsatser får följa av anses att om staten har mottagit gåva under vissa bestämda förutsättningar en

12 Huvudprincipema för förslagen SOU 1996: 109

beträffande gåvans användning och disposition, kan staten inte utan stöd i lag ensidigt bestämma sig för att disponera donationen på annat sätt. Statens ställning som gåvomottagare skiljer sig inte från andra rättssubjekt. Villkor som är knutna till en gåva skall respekteras, om gåvan skall tas emot. Har en fastighet donerats så att donationen varit avsedd att komma ett universitet tillgodo och kanske till yttermera visso också stå under universitetets direkta förvaltning och disposition, kan det sålunda inte från rättslig synpunkt anses tillåtligt att staten utan vidare disponerar egendomen för förmögenhetsbildning i ett statligt aktiebolag eller på annat sätt som inte innefattar fullgoda garantier för att universitetet kommer i åtnjutande av den förmån av fastigheten som givaren avsett. Som huvudregel måste i stället gälla att staten i enlighet med förutsättningarna ñr donationen behåller egendomen och ser till att den används för det avsedda ändamålet, varvid de fastigheter ställts som under universitetens direkta förvaltning bör förbli där. Förutom de rent rättsliga principer som kan åberopas för begränsningarna i statens dispositionsrätt kan också anföras att ett motsatt förfarande skulle stå i strid med vanliga hedersbegrepp. Om staten börjar hantera donationsegendom på ett sätt som inte kan ha varit donatorernas mening, är risken uppenbar att benägenheten att ge donationer till lärosätena avtar kraftigt. En sådan utveckling vore olycklig. En annan sak är att en förändrad disposition av donationerna i vissa fall kan tänkas möjlig efter en överenskommelse med donator. Utredningen har naturligtvis haft att rätta sig efter vad som ovan har refererats och föreslår inom ramen härför lösningar av förekommande donationsfrågor i samförstånd med donator och donationsmottagande lärosäte. Utredningens förslag till äganderättsöverlåteler och tomträttsupplåtelser omfattar inte någon ren donationsfastighet, men på några av de fastigheter som föreslås bli överlåtna eller upplåtna med tomträtt ligger byggnader som helt eller delvis har donantionsfmansierats. Dessa donationer har skett i olika former, dels i form av penningbidrag till uppförande av en byggnad eller nybyggnad eller för bekostandet av en ombyggnad och dels i form av gåva av en redan färdigställd byggnad. Donationema har inte varit riktade till staten i allmänhet utan till ett universitet, en högskola eller ett institut. För att garantera att det donationsmottagande lärosätet får den förmån av donationen som donator har avsett har utredningen arbetat efter två olika modeller.

SOU l996: 109 Huiudprinciperrw för förslagen l3

Den modell som har använts i de fall då donationen har ett betydande värde innebär att lärosätet tillgodoförs värdet donationen i omedelbart av samband med försäljningen donationsobjektet. l stället för av att donationen kvarstår del byggnadsvärdet kommer den efter som en av försäljningen att motsvaras av en penningsumma köpeskillingen som ur överförs till lärosätet. De sålunda "frigjorda" donationsmedlen har lärosätet att använda i enlighet med syftet för donationen härvidlag sker ingen ändring. För att få fram en riktig bedömning värdet den i av av byggnaden investerade donationen har objekten marknadsvärderals av ett värderingsbolag. Dock har någon värdering inte skett i de fall när donationsmedel har utbetalats under de allra senaste åren. Donationens värde har då bedömts vara lika med den summa donationsmedel har som investerats i byggnaden vid dessa nyligen gjorda donationer har någon värdeförändring av betydelse inte ansetts förekomma. Det bör framhållas att i samtliga fall där denna modell föreslås så föreligger enighet mellan donator. lärosätet och utredningen beträffande både förfaringssättet och donationsvärdet. Skriftliga bekräftelser på dessa överenskommelser biläggs avtalen. Den andra modellen har använts för att tillgodose lärosätenas som rättmätiga anspråk på tillgodoförande kvarvarande donationsvärden i av byggnader överlåts innebär att SAH i avtalen med åtar sig som staten att beakta dessa förhållanden vid tecknandet nyttjanderättszivtal med det av donationsmottagande lärosätet eller på vis. Även i dessa fall annat är donationsrnottagande lärosäten införstådda med den föreslagna lösningen. Enligt permutationslagen 1972:205 kan Kammarkollegiet efter ansökan ändra. upphäva eller medge undantag från bestämmelse som enskild har meddelat i gåvobrev, testamente, stiftelseförordnande eller liknande handling, om bestämmelsen på grund ändrade förhållanden av längre kan iakttas eller om bestämmelsen har blivit uppenbart onyttig eller uppenbart stridande mot givarens avsikter eller särskilt om annat skäl föreligger. Utredningen har haft att pröva huruvida överlåtelser av på vänteläges- och utredningsfastigheterna förekommande donationsbyggnader kräver permutation. Härvid har utredningen funnit att permutation inte kan anses erforderlig i de fall där överlåtelse föreslås. Några överlåtelseförbud har inte föreskrivna. inte heller har mredxiingcrx funnit att vissa angivelser beträffande donationernas användning utgör sådana av donator utfärdade bestämmelser i förekommande fall som kräver permutation. Detta gäller särskilt donatorema själva har som deltagit i överenskommelser rörande frigörandet donationsvärdenzi av ur

14 Huvudprincipenza för förslagen SOU 1996: 109

byggnadema i samband med de föreslagna överlâtelsema och då lärosätena skriftligen har förklarat att de är införstådda med att någon ändring inte har skett av det syfte för vilket donationen skall användas. Härtill kommer att donationsinslaget i vissa fall utgör mindre del i byggen nadens finansiering, i övrigt har skett med statsanslag. l tvâ fall där som donationshandlingama innehállit ändamálsföieskrifter beträffande byggnademas användning och där donatorema är privatpersoner längre som finns i livet innebär utredningens förslag att byggnaderna tills vidare ska kvarbli i statlig ägo. Donationema har inte i något fall utgjort stiftelsebildning.

SOU 1996: 109

Äganderättsöverlåtelser,

tomträttsupplâtelser eller fortsatt statligt ägande

Uppsala universitet

3.1.1 Förslag

Staten upplåter med tomträtt fastigheterna Uppsala Kåbo 14:3 Kvarteret Kemikum efter mindre avstyckning för den s.k. prefektbostaden. en Uppsala Kåbo 34:12 Lagerträdet och del Uppsala av Luthagen 62:4

Humanistcentrum till SAH i Uppsala.

Del av Uppsala Kåbo 5:1 Wallenberglaboratoriet överlåts till SAH med äganderätt. Del av Uppsala Kåbo 5:1 med institutionsbyggnader för växtbiologi. växthus m.m. kvarblir i statens ägo liksom Uppsala lfiärdingun 30:3 Munken, del .in Uppsala Luthagen 62:4 Observatorieparkenl och avstyckningen av Uppsala Kåbo 14:3 prefektbostaden.

3.1.2 Skäl för förslagen

Varför vissa av fastigheterna föreslås att upplåtas :ned tomträtt tramgitr ovan under avsnitt 2. Pâ den del av Uppsala Kåbo 14:3 Kvarteret Kemikum föreslås som upplåtas med tomträtt ligger en donationsbyggnad med beteckningen C 0059 008. 1962 skänkte Anders Diös det då fárdigställda Diöslaboratoriet till Uppsala universitet i förhoppning att detta skulle bidra till om den forskning i kämspektroskopi bedrevs som av professor Kai Siegbahn och hans medhjälpare. Anders Diös bidrog vidare med 500 000 kronor till en senare ombyggnad då staten investerade 850 000 kronor i byggnaden. Professor Siegbahn har flyttat sin forsknmgsverksamhet nu

till ett nyuppfört rnaterialforskningscentrum "Ångströmslaboratoriet".

Anders Diös uttryt kta förhoppning byggnadens användning kan inte om anses vara en sådan för gåvan föreskriven bestämmelse i som avses

16 Äganderättsvveriátølsør, tomträtrszzpplåtelser...

permutationslagen. Uppsala universitets framtida behov "Diösav laboratoriet" är osäkert. Tills vidare kommer byggnaden användas att som evalcueringslokal i samband med pågående in- och utflyttningar ur byggnader på området. Universitetet har nyligen träffat ett hyreskontrakt med SAH i Uppsala. vari hänsyn tagits till donationsñnansieringen av byggnaden, som inte längre betingar något större värde laboratorieutrus- -

tningen har flyttats till Ångströmslaboratoriet. SAI-lzs i Uppsala åtagande

enligt en generell klausul avseende kvarvarande donationsinslag i Överlåtna byggnader får tillräcklig garanti för att universitetet anses vara en tillgodoförs eventuellt kvarvarande värde donationen. av Gustaf Werner donerade 1952 cyklotronanläggning till Uppsala en universitet. Anläggningen är placerad på Uppsala Kåbo 14:3 skall som inte ingå i överlåtelsen till SAH i Uppsala. Däremot bör SAH i Uppsala även i detta fall åläggas att vid hyressättningen beakta att kostnaderna för

uppförandet av lokal för anläggningen del C 0059 005 betalades av av Gustaf Werner.

På Uppsala Kåbo 14:3 ligger ett antal trähus som Uppsala universitet anser sig äga. Universitetet har i detta fall godtagit att byggnaderna

genom tomträttsupplåtelsen försäljs staten till SAH i Uppsala. Detta av universitetets ställningstagande innebär inte något principiellt frän avsteg den linje som universitetet hävdar i äganderättsfrågoma utan är enbart ett undantag för att i detta särskilda fall underlätta ett förslag till tomträttsupplåtelse.

Att en del av Uppsala Kábo 14:3 föreslås styckas för att inte ingå av i tomträttsupplâtelsen till SAH beror på den donationsñnansierade byggnad ligger där. Den s.k. prefektbostaden C 0059 010 som uppfördes enligt villkoren för fru Therese Anderssons donation 1910 som bostad åt fysiska institutionens prefekt, att kostnadsfritt nyttjas honom. av 1984 medgav Kammarkollegiet i permutationsbeslut att prefektbostaden får användas som lokal för forskningsändamäl vid fysiska institutionen i syfte att främja nyrekryteringen lärare eller i övrigt komma lärare vid av institutionens forskarutbildning till godo. Pâ grund de villkor av som sålunda gäller för gâvomottagarens, Uppsala universitets, användning av byggnaden, utredningen att staten inte utan permutation kan överanser låta byggnaden. Att permutation skulle beviljas i nuvarande situation när ingen omedelbar ändring byggnadens användning är önskvärd har inte av ansetts sannolikt.

SOU 1996: 09 1 Ågcmdøerültszjverlåtelser, tomträttsupplátelser. . .

lnte någon av byggnaderna på U4psala Kåbo 34: 12 Lagerträdet eller på den del av Uppsala Luthagen 62:4 Humanistcentrum föreslås som upplåtas med tomträtt är donationsfmansierad. Vad gäller Uppsala Kåbo 5:1 så har större delen denna fastighet av redan tidigare överlåtits till SAl-l i Uppsala. Det sydöstra hörnet av fastigheten, där Wallenberglaboratoriet ligger, ingick inte i denna överlåtelse på grund av donationsfmansieringen detta hus. av Wallenberglaboratoriet på Uppsala Kåbo 5:1 C 0062 017, uppfördes

1966-67 med pengar från Wallenbergsstiftelsen. Byggnaden har värderats av ett värderingsföretag som därvid har kommit fram till donationsatt värdet i byggnaden uppgår till 4,5 miljoner kronor. Donationen uppgick till 2,8 miljoner kronor, varefter staten Byggnadsstyrelsen genom har investerat dryga 5 miljoner kronor i byggnaden under delen senare av 1980-talet. Utredningen föreslår att Uppsala universitet i egenskap av donationsmottagare tillgodoförs nuvärdet donationen den köpeskilav ur ling som staten erhåller vid försäljningen. Beträffande marken föreligger ingen oenighet rörande den statliga äganderätten. En äganderättsöverlåtelse av fastighetsdelen är därför det bästa alternativet. På den sydvästra delen fastigheten Uppsala Kåbo 5:1 föreslås av som att tills vidare kvarbli i statlig ägo ligger två institutionsbyggnader för växtbiologi som är sammanbyggda med varandra. Den äldre av dessa uppfördes i början av seklet med hjälp donation 25 000 kronor av en om från Frans Kempe. Donationen har av donator knutits till den likaså av honom donerade och med ett antal villkor förbundna professuren i växt-

biologi. Utredningen har därför bedömt att staten permutation utan inte kan överlåta byggnaden och att permutation inte torde bli aktuell så länge byggnaden skall fortsätta att nyttjas institutionsbyggnad för denna som

professur. Övriga byggnader på denna fastighetsdel

är kopplade till användningen av den intilliggande botaniska trädgården, som i egenskap av nationellt kulturarv förvaltas SFV. Detta funktionssamband talar för av fortsatt statlig äganderätt.

Att fastigheten Uppsala Fiärdingen 30:3 Munken och del av Uppsala Luthagen 62:4 Observatorieparken enligt förslaget bör kvarbli i statens ägo beror i första hand på att Riksantikvarieämbetet vid en förnyad genomgång av fastigheterna har funnit att dessa fastigheter bör anses tillhöra det nationella kulturarvet. För "Munkens" del är skälen härför i huvudsak det stora vetenskapliga intresset i byggnaden Laboratorium Chemicum" från mitten 1700-talet institutionsbyggnaden av samt för patologi från 1800-talet med tillhörande kapell. Vidare har framhållits

18 Äganderätzsöverlátelser, tomträttsupplátelser. SOU 1996: 109

..

fastighetens centrala läge intill universitetskärnan. sistnämnda förhållande gäller även för Observatorieparken parken representerar det första steget utanför stadskärnan och är med observatoriet i centrum en märklig anläggning för sin tid som sägs ursprungligen vara uppbyggd som en pendang till en stjärnbild. Det bör i detta sammanhang även att ett anges antal äldre byggnader på nu nämnda fastighet och fastighetsdel är helt eller delvis donationsñnansierade.

3.2 Stockholms universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Idrottshögskolan m.m.

3.2.1 Förslag

Fastigheterna Stockholm Norra Djurgården 1:43-l:46, 1:47-1:49 och Stockholm Maskiningenjören 1 som har bildats avstyckningar från genom den stora fastigheten Stockholm Norra Djurgården 1:1 och utgörs som av de områden som nyttjas Stockholms universitet, Kungliga Tekniska av Högskolan KTH och Idrottshögskolan IH upplåts med tomträtt till SAH i Stockholm. Områdena för de fastigheterna överensstämmer i nya huvudsak med markeringarna på karta, bilaga 2.

3.2.2 Skäl för förslagen

Djurgårdsmarken skall, tidigare har framgått se avsnitt 2.1, kvarbli

som i statlig ägo. Konungen har för ovärderlig tid erhållit s.k. enskild dispositionsrätt till Djurgårdsmarken. Denna Konungens rätt reglerades mellan senast regenten och rikets ständer 1809-1810. Till de nu avstyckade områdena har Konungen dock avstått från sin dispositionsrätt för universitets- och högskoleåndamål. Konungens dispositionsrätt har ansetts latent på så vis att den återinträder om det ändamål för vilket han har avstått sin rätt skulle upphöra. Så länge ändamålen upprätthålls har Konungen således inte möjlighet att återinträda i disposition över de aktuella markområdena. Avstyckningama har skett i samråd med Kungl. Djurgårdens förvaltning som även har godkänt ändamâlsbestämmelsen för tomträttsupplåtelsema, nämligen att fastigheterna skall användas huvudsakligen för undervisning

SOU 1996: 109 Äganderättsöverlátelser, tomrrätrsupplátelser. 19

..

och forskning och därtill hörande verksamhet. De nya fastigheterna bör förvaltas i samma ordning huvuddelen landets övriga universitetssom av och högskolefastigheter prop. 1992/93237 16. Institutionsbyggnaderna s. utgör statlig egendom. Eftersom de fastigheterna inom överskådlig nya tid kommer att användas för universitets- och högskoleändamål lämpar sig tomträttsupplåtelser i dessa fall. Härigenom blir marken kvar i statlig

ägo, medan husen överlåts till SAH även får nyttjanderätt till som marken. I tomträttsavtalen mellan staten SFV och SAH i genom Stockholm föreskrivs att ändamålet för tomträttsupplåtelserna inte får ändras utan Kungl. Djurgårdens Förvaltnings godkännande.

På vissa av de nya fastigheterna föreslås upplåtas med tomträtt som ligger byggnader med donationsinslag. Hur överlåtelse dessa av byggnader enligt utredningen är möjliga redovisas nedan.

På Stockholm Norra Djurgården 1:45 ligger två byggnader med donationsinslag, dels dubbel institutionsbyggnad AB 0058 004-005 en och dels en fytotronbyggnad, dvs. klimatkammare AB 0058 010. Byggnaderna uppfördes på 1950- och 1960-talen då den dåvarande Skogshögskolan använde sig området. av Institutionsbyggnaden uppfördes i två den första etapper varav stod färdig 1956. Pengarna till byggnationen kom från Wallenbergsstiftelsen

och Fonden för skoglig forskning statliga medel i form prisutjåmav ningsavgifter. Beloppen är okända. Tillbyggnaden färdig 1968 och var bekostades till hälften 1 ,05 miljoner kronor av Wallenbergsstiftelsen och till hälften Fonden för skoglig forskning. av Pengarna från Wallenbergsstiftelsen donerades till institutionen för skogsgenetik och de statliga medlen gick till Institutionen för skogsförbättring, delade lokaler som med Skogshögskolan. Gamla Skogshögskolans verksamhet har flyttats nu över till Lantbruksuniversitetet i Uppsala. Institutet för skogsförbâttring är avvecklat. Den 1 juli 1992 överlämnades samtliga tillgångar och skulder till Stiftelsen skogsbrukets forskningsinstitut skogFoxsk. Numera använder Stockholms universitet lokalerna för institutionsånda-

mål. Staten har investerat drygt 4 miljoner kronor i byggnaderna. Fytotronbyggnaden används överhuvudtaget inte i dag. Byggnaden är inredd som klimatkammare och kan knappast användas en för någon annan verksamhet. Lantbruksuniversitetet har klimatkanunare i nya Uppsala. Uppförandekostnadema för fytotronen uppgick till drygt 4 miljoner kronor. Staten genom Fonden för Skoglig Forskning, Norrlandsfonden, Malmfonden och konjunkturutjämningsmedel stod för huvuddelen finansieringen. Wallenbergsstiftelsen bidrog av med 610 000

20 Ãganderättsöverlátelser, tomträttsupplátelser...

kronor, Cellulosastiftelsen med 585 000 kronor, Rockefeller Foundation med 200 000 kronor och National Institut of Health med 25 000 kronor. Med hänsyn till att donationema skedde för cirka 30 år sedan och riktades till en skola och ett institut har flyttat från området, uppgått som i andra enheter och tilldelats ersättningslokaler, ag de statliga finansieringsinsatsema dominerar samt att fytotronbyggnaden idag inte representerar något värde, föreslår utredningen att överlåtelse av dessa byggnader sker utan beaktande donationsinslagen. av Wallenberglaboratoriet på Stockholm Norra Djurgården 1:46 AB 0133 020 uppfördes på slutet av 1960-talet med donationsmedel till Stockholms universitet från Wallenbergsstiftelsen uppgående till 4,6 miljoner kronor. Staten har senare investerat knappa 2,5 miljoner kronor i byggnaden. Ett värderingsbolag har värderat byggnaden och fördelat byggnadsvårdet i en "donati0nsdel" och "statlig del". Enligt en denna värdering uppgår nuvärdet Wallenbergsstiftelsens donation till av 11,2 miljoner kronor, vilket belopp därför föreslås överföras från staten till Stockholms universitet i samband med överlåtelsen objektet. av Laboratoriebyggnaden för biologi på Stockholm Norra Djurgården 1:48 AB 0133 023 har delvis uppförts med hjälp av en donation från Wallenbergsstiftelsen till Stockholms universitet. I början 1990-talet av investerades från Wallenbergsstiftelsens sida 20 600 000 kronor i byggnaden. 4 miljoner kronor av dessa medel bekostade uppförandet av en förbindelsegång mellan två huskroppar. Förbindelsegången föreslås överlåtas utan kostnad till SAH i Stockholm mot att bolaget i överlåtelseavtalet förbinder sig att inte ta ut någon kapitalkostnadsdel i hyran för gången så länge Stockholms universitet är hyresgäst. Resterande donationsmedel, dvs. 16 600 00 kronor, skall enligt utredningens förslag tillgodoföras Stockholms universitet i samband med överlåtelsen av byggnaden, som till övervägande del har finansierats med statliga medel. Wallenbergsstiftelsen bidrog 1992 med 10 miljoner kronor till KTH för en tillbyggnad avseende laboratorielokaler för grundforskning förenad med Marcus Wallenbergs professur i teknisk akustik del AB 0043 av 014. 9,3 miljoner kronor av dessa donationspengar investerades i tillbygget. Denna föreslås tillgodoföras KTH i samband med summa tomträttsupplâtelsen av den nya fastigheten Stockholm Norra Djurgården §52 som har bildats av KTH-omrâdet. KTH har under årens lopp även mottagit en del mindre donationer som har investerats i byggnader där den statliga delen av finansieringen varit klart övervägande. KTH och SAH är överens om att ta hänsyn till eventuellt kvarvarande värden av

SOU 1996: 109 Äganderänsö verlátelser, tomträttsupplåtelser. 21

. .

dessa donationer i samband med hyresprissättningen. En generell klausul om SAH:s i Stockholm skyldighet att göra så föreslås ingå i tomträttsupplåtelsen.

3.2.3 Särskilt Cement- och Betonginstitutet och Institutet

om

för metallfoiskning

1942 mottog Kungl Maj:t en donation avseende ett forskningsinstitut för forskning rörande cement- och betong. Donatorema uppförde instituen tionsbyggnad på anvisad plats i anslutning till KTH. Tillbyggnad och ombyggnad har senare skett. Byggnaderna ägs staten, disponeras av men utan kostnad av den genom donationen bildade stiftelsen Svenska Forskningsinstitutet för Cement- och Betong vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Stiftelsen svarar själv för drift och underhåll byggnader av och anläggningar med tomtområde. Med hänsyn till de särskilda förhållanden som gäller för Cement- och Betonginstitutet föreslås detta att område inte ingår i den nya fastighet som skall bildas vid KTH-området och därmed inte heller omfattas av tomträttsöverlåtelsen. Byggnaderna föreslås således bli kvar i statlig ägo. Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning bedriver Institutet genom för metallforskning forskningsverksamhet i byggnader gränsar till som KTH. Byggnaderna ägs av staten och råder ett ordinärt hyresförnumera hållande mellan staten och stiftelsen. Samarbete med KTH förekommer. Utredningen föreslår att även den plats upplåtits för institutets som verksamhet omfattas den föreslagna tomträttsupplâtelsen KTHav av området, varvid byggnaderna överlåts till SAH i Stockholm.

3.3 Karolinska institutet

3.3.1 Förslag

Fastigheten Solna Haga 4:29 och del fastigheten Solna Haga 4:31 av överlåts till SAH i Stockholm medan fastigheten Solna Haga 4:30 och resterande del av Solna Haga 4:31 tills vidare kvarblir i statlig ägo, se karta bilaga 3.

22 Äganderättsöverlátelser tomträttsupplátclser. SOU 1996: l09

, ..

3.3.2 Skäl för förslaget

Större delen av Karolinska institutet överfördes till SAH i Stockholm i samband med nedläggningen av Byggnadsstyrelsen 1993. På institutets område i Solna finns dock tre statliga fastigheter som ligger som enklaver i det område som redan ägs av SAH i Stockholm, nämligen Solna Haga 4:29-31. Anledningen till att fastigheterna Solna Haga 4:29-31 blev kvar i statlig ägo 1993 är förekommande donationsinslag i byggnaderna. Beträffande de donationsñnansierade byggnader som nu föreslås ingå i överlátelser till SAH i Stockholm föreslås lösningar enligt följande. Byggnaden för flödescytometri på Solna Haga 4:31 95:6 på kartan bilaga 3 âr en gammal verkstadslokal som genom en ombyggnad i början av 1980-talet försågs med tillfällig laboratorieinredning. Wallenbergsstiftelsen bidrog med 800 000 kronor till Karolinska institutet för ombyggnaden och staten genom Byggnadsstyrelsen investerade drygt en miljon kronor. Verksamheten i lokalen kopplad till den tidigare var som pågick i den intilliggande institutionsbyggnaden för tumörbiologi. Den laborativa verksamheten har nu flyttat ut lokalen och laboratorieur utrustningen skall rivas ut. Något donationsvärde kvarstår således inte i byggnaden. Institutionen för tumörbiologi 95 18 på kartan bilaga 3 färdigställdes : 1960. Den specialbyggdes för professor Georg Kleins forskning och finansierades i sin helhet penningdonation till Karolinska genom en institutet från Riksföreningen mot Georg Kleins forskningscancer. verksamhet har nu flyttat till och för tiden ändamålsenliga nya mer lokaler på institutsområdet. Bortsett från delar djuravdelningen står av huset idag outnyttjat. Även resterande delar djuravdelningen skall av flytta inom en snar framtid. För att möjliggöra någon form ändaav målsenlig användning av byggnaden krävs omfattande och kostsamma ombyggnaden Ett värderingsföretag har uppskattat byggnadsvärdet till nu noll kronor. Eftersom byggnaden och därmed även donationen saknar värde saknas förutsättningar att tillgodoföra Karolinska institutet någon penningsumma i samband med överlåtelsen. Wallenberglaboratoriet på Solna Haga 4:31 95: 17 på kartan bilaga 3 färdigställdes 1961 med 1 890 000 kronor Wallenbergsstiftelsen som skänkte till Karolinska institutet. Staten har sedan under början 1980av talet bekostat ombyggnationer för cirka 2,3 miljoner kronor. Värderingsbolaget har bedömt byggnadsvärdet till 3 miljoner kronor. Denna summa

SOU 1996: 109 Ãgarzderättsöverlâtelser, tomträttsztpplátelser. 23

. .

skall enligt utredningens förslag tillgodoföras Karolinska institutet i samband med överlåtelsen av huset. Byggnaden som pâ kartan, bilaga är markerad med 95: 14 finns inte längre. På fastigheten Solna Haga 4:29 ligger endast byggnad, Medicinsk en informationscentral och Nobelkommittén; MIC 95128 på kartan bilaga 3. "MlC-huset" uppfördes 1975 med hjälp av 2 170 000 kronor som Wallenbergsstiftelsen skänkte till Karolinska Institutet. För närvarande pågår en till- och ombyggnad bekostas 5 miljoner som genom kronor i statliga medel från SFV. Ett värderingsföretag har uppskattat donationsvärdet i byggnaden till 3,3 miljoner kronor. Denna summa föreslås att via departementet överföras till Karolinska institutet i samband med försäljningen. Solna Haga 4:30 och resterande del av Solna Haga 4:31 bör enligt utredningens mening tills vidare kvar i statens hand. Vad gäller vara byggnaden på Solna Haga 4:30, Nobelforum, så är den relativt nyligen uppförd med betydande donationskapital från Wallenbergsstiftelsen och N obelstiftelsen. Staten har överhuvudtaget inte bidragit till finansieringen av byggnaden används Karolinska institutets Nobelförsamling och som av dess Nobelkommitté som kansli- och möteslokaler. Till donationen från Nobelstiftelsen har knutits villkoret att lokalerna skall stå till Nobelverksamhetens förfogande utan inskränkningar och kostnader. Anledningen till att någon överlåtelse inte föreslås den östra delen av av Solna Haga 4:31 är att utredningen inte har kunnat få erforderliga uppgifter rörande de omfattande och komplicerade donationstörhållandena avseende huvuddelen av dessa byggnader.

3.4 Göteborgs universitet

3.4. 1 Förslag

Fastigheterna Göteborg Lorensberg 21:2 med universitetsbiblioteket och humanistiska institutionen, Göteborg Haga 22:1 med Handelshögskolan, Göteborg Kungsladugård 31:5 med Seminariet för huslig utbildning och

delar av Göteborg Ängârden 718:3 Medicinarberget och del

av

Göteborg Änggården 34:1 med botaniska institutionerna överlåts till SAH

i Göteborg.

24 Äganderättsöverlâte/ser, zomträztsrzpplátelser. SOU 1996: 109

. .

3.4.2 Skäl för förslagen

De områden som nu föreslås bli överlåtna tidigare bundna var av åndamålsbestämmelser. återgångsklausuler och överlåtelseförbud som föreskrivits av den tidigare ägaren, Göteborgs kommun. Dessa hinder mot överlâtelserna av fastigheterna kvarstår inte. Utredningen föreslår lösningar avseende de donationsñnansierade byggnaderna på Göteborg

Änggården 718:3 och Göteborg Hage 22:1 enligt nedan.

Efter bidrag om 23 500 000 kronor från Wallenbergsstiftelsen till Göteborgs universitet uppfördes i början 1990-talet ett kongress- och av

konferenscentrum vid namn Wallenbergsalen på Göteborg Änggården

718:3 Medicinarberget. Denna lokal är sammanbyggd med matsalen Lyktan. Staten genom Byggnadsstyrelsen bidrog med 2,5 miljoner kronor i samband med uppförandet. I enlighet med träffad överenskommelse med donatom och donationsmottagaren föreslås donationsbeloppet överföras till Göteborgs universitet i samband med överlåtelsen. Den nyligen uppförda och invigda nya handelshögskolebyggnaden på fastigheten Göteborg Haga 22:1 har till ett belopp 150 miljoner om kronor inklusive ränta bekostats genom donationsbidrag till Göteborgs universitet. Staten genom SFV bidrog med ännu större en summa. Donationema var följande: Från Stiftelsen Richard C Malmstens minne 120 miljoner kronor, från Aktiebolaget Volvo 10 miljoner kronor, från SE-banken 10 miljoner kronor, från Aktiebolaget SKF 5 miljoner kronor, från STENA 2,1 miljoner kronor och från Celsius Industrier Aktiebolag 1 miljon kronor. Därutöver bidrog Handelsbanken med 2,5 miljoner kronor för inredning och utrustning vilket belopp ännu inte utnyttjats av universitetet. Då 150 miljoner ur donationsmedlen har utbetalats från Göteborgs universitet till Byggnadsstyrelsen för projektet föreslås samma belopp tillgodoföras Göteborgs universitet. När den nya handelshögskolebyggnaden uppfördes företogs en omfattande ombyggnad den gamla byggnaden på fastigheten. Denna av byggnad är från början helt donationsfinansierad ett mycket stort genom antal bidrag till den dåvarande kommunala handelshögskolan i Göteborg. Eftersom dessa bidrag utbetalades på 1940-talet har det varit svårt att få fram ett rättvisande donationsvärde i det ombyggda huset. Genom att nu göra en jämförelse mellan nybyggnadsvärdet för den byggnaden och nya ombyggnadsvärdet för den gamla lokalen har dock enighet nåtts med universitetet om att de ursprungliga donationema är värda 8 miljoner

SOU 1996: 109 Äigarzziearättsváverlâtelser, tømträttsupplátelser.

. . kronor, vilket belopp föreslås tillgodoföras Göteborgs universitet i samband med SAH:s i Göteborg förvärv.

3.5 Chalmers Tekniska

Högskola

3.5.1 Förslag

Fastigheterna Göteborg Johanneberg 31:5 och 7 Chalmersomrádet, Göteborg Krokslätt 10928 och 18. llO:3, 708:559, 561 och 684 Matematiskt centrum m.m. och Göteborg Landala 709244 och 113 f.d. Holtermanska sjukhuset överlåts till SAH i Göteborg. Fastigheterna Göteborg Landala 15:1-7 Kvarteret Sångsvanen, fastighet för rymdobservation på Råö och byggnad på ofri grund, klimatstation, på fastigheten Göteborg Fiskebäck 7561404 skall däremot inte bli föremål för någon sådan överlåtelse.

3.5.2 Skäl för förslagen

Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola har tidigare haft option på förvärv av nämnda fastigheter ett fastighetsbolag. Då förstahandsrätten för genom stiftelsen att köpa fastigheterna har förfallit bör dessa i stället i enlighet

med av statsmakterna uttalade intentioner se 1995/96:66 överlåtas

prop. till SAH. Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola har gjort del investeringar en i byggnader och anläggningar på Chalmersomrádet. Lärosätet och SAH i Göteborg är överens om att värdet dessa investeringar skall tillav godoräknas Chalmers vid hyresprissättningen. I överlåtelseavtalet mellan staten och SAH föreskrivs att SAH i Göteborg åtar sig sådan att ta hänsyn. Anledningen till att överlåtelse inte föreslås beträffande Göteborg Landala 15:1-7 kvarteret Sångsvanen är att detta kvarter till hälften består av kulturminnesmärkta bostäder vilket är rörelsefrämmande för SAH samt att viss tveksamhet råder beträffande Chalmers fortsatta användning av lokaler i kvarteret.

26 Ãganderättsöverlátelser, tomrrättsupplzitelser...

Finansieringen av klimatstationen på den kommunalt ägda Fiskebäckfastigheten är osäker och huset bör därför inte försäljas till SAH i Göteborg. Den av Chalmers Tekniska Högskola disponerade fastigheten för observatorium på Råö skall enligt underhandsdirektiv från departementet även fortsättningsvis förvaltas SFV. av

3.6 Lunds universitet

3.6.1 Förslag

Fastigheten Lund Paradis 51 upplåts med tomträtt till SAH i Lund, del av fastigheten Lund Helgonagården 6:2 med Wallenberglaboratoriema och fastigheten Malmö Klerken 4 med Tandläkarhögskolan överlåts till bolaget, medan fastigheterna Lund Historiska muséet l och Malmö Heleneholm 4 med Lärarhögskolan och Musikhögskolan kvarblir i statlig ägo och förvaltning.

3.6.2 Skäl för förslagen

Skälen för att upplåta Lund Paradis 51 med tomträtt framgår i ovan avsnitt 2.1. På denna fastighet förekommer inte några donationsinslag i byggnaderna. Större delen av fastigheten Lund Helgonagården 6:2 överlåts från staten till SAH i Lund redan i samband med Byggnadsstyrelsens nedläggning. På den del som kvarstår i statens ägo, föreslås överlåtas, men som nu ligger byggnader för Wallenberglaboratoriet, etapp 1 och 2. För finansieringen av den första laboratoriebyggnaden uppfördes som 1973 erhöll Lunds universitet 5 miljoner kronor från Wallenbergsstiftelsen. Byggnaden tillbyggdes 1990 med statliga medel genom Byggnadsstyrelsen för cirka 2 850 000 kronor. Delar huset och av omtillbyggs under 1996. Statens kostnad härför uppgår till cirka l 650 000 kronor. Den andra byggnaden för Wallenberglaboratoriet är helt donationsfinansierad. Det Wallenbergsstiftelsen Lunds var som gav universitet 22,5 miljoner kronor bekostade uppförandet huset som av som färdigställdes 1990. Byggnaderna har värderats. Utredningen föreslår att

SOU 1996: 109 Äganderättsoverlátelser,

tomtráttsztpplátelser. 27 . .

ett uppskattat donationsvärde om sammanlagt 21 miljoner kronor överförs

:ill Lunds universitet i samband med försäljningen av byggnaderna till

SAH i Lund.

Då varken juridiska och praktiska hinder föreligger överlåtelse mot en av fastigheten i Malmö Klerkgj, disponeras Tandläkarhögsom av skolan, blir äganderättsövergâng till SAH i Lund utredningens förslag.

Riksantikvarieämbetet har anfört Historiska nruséet i att Lund är en

arkitektoniskt välbevarad byggnad från 1800-talet, från början avsedd som biskopsbostad, med sin närhet till Lundagård som och domkyrkan är att hänföra till universitetskäman och därmed till det nationella kulturarvet. Fastigheten Lund Historiska muséet föreslås 1 därför kvarbli

i statens hand.

Genom avtal 1969 överlät Malmö stad utan ersättning fastigheten

MggjgéLHeleneholm 4 till staten för att staten skulle använda vissa byggnader på fastigheten till lärarhögskola eller liknande ändamål. Ändamålsbestämmelsen är kopplad till återgángsklausul föreen son1 skriver att fastigheten skall återgå till kommunen om det huvudsakliga

användningsområdet de staten disponerade byggnaderna av av ändras. Lunds universitet bedriver lärarhögskola och musikhögskola i dessa

lokaler. Övriga byggnader upplåter i enlighet

staten med överlåtelseavtalet hyresfritt till kommunen. Här bedrivs kommunal skolverksamhet. Endast den del fastigheten där högskolebyggnadema ligger av kan vara aktuell för överlåtelse till SAH i Lund. En försäljning en skulle således alltså kräva delning av fastigheten med åtföljande kostnader avseende delning el- och Vattenförsörjning brandskydd. av samt Vidare skulle en förutsättning för sådan överlåtelse en vara att kommunen häver ovan nämnda ändamálsbestämmelse och átergángsklausul. För närvarande arbetar en statlig utredning med frågan hur en etablering av en ny högskola i Malmö skall kunna genomföras Dir. 1995:135. Enligt

utredningens första betänkande SOU 1996:36 planeras en ny "tvâkärnig" högskola i Malmö. Ett högskoleomrádena av ligger vid Universitetssjukhuset MAS, där Tandläkarhögskolan finns, och det andra skall byggas upp pá den s.k. universitetsholmen vid hamnen. Dit är det enligt planerna meningen att Lärarhögskolan skall flytta. Mot bakgrund

av dessa planer har utredningen funnit fastigheten att Malmö Heleneholm 4 tills vidare bör kvarbli i statlig ägo eftersom en överlåtelse till SAH i Lund skulle kräva förhandlingar med kommunen och kosten sam delning fastigheten. av

28 Ãganderättsöverlåtelser, tomträttsupplátelser...

3.7 Övriga vänteläges- och

utredningsfastigheter

I bil. 10 och 11 till ramavtal ombildning Byggnadsstyrelsen om av från 1993 anges, utöver nu nämnda väntelâges- och utredningsfastigheter, ett fåtal fastigheter för vilka ställning hade tagits angående det framtida ägandet och förvaltningen redan före utredningsarbetets början. Dessa fastigheter redovisas därför inte i betänkandet.

Kommittédirektiv

WW

Lhredningen ansvaretför ñirvahningen

av

statliga fastigheter inom universitets- och

av Dir.

högskoleområdet m.m. 1994:1

Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 1994

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att utifrån av statsmakterna angivna riktlinjer lämna förslag som leder till klar avgränsning och en effektiv en fördelning av förvaltningsansvar mellan de myndigheter som förvaltar fastigheter inom universitets- och högskoleområdet. Inledningsvis skall utredaren granska förhållandena de fastigheter enligt redan som träffade avtal mellan staten-och Statliga Akademiska Hus AB är avsedda att överlåtas till bolaget eller är föremål förnämiare utredning. Utredaren skall här kartlägga eventuella hinder som kvarstår för en överlåtelse och i dessa fall, om det är rättsligt möjligt, föreslå åtgärder som gör en överlåtelse genomförbar. De fastigheter som därefter bedöms kvarbli i statlig ägo skall ingå i det fortsatta uppdraget.

Bakgrund

Byggnadsstyrelsen upphörde som myndighet den l oktober 1993. Ansvaret för de av verket förvaltade fastigheterna fördelades i enlighet med riksdagens beslut till i huvudsak tre organisationer, Vasakronan AB, Statliga Akademiska Hus AB och Statens fastighetsverk prop. 1992/93:37, bet. l992l93zFiU8, rskr. 1992/93:123. Huvuddelen av fastigheterna med universitet och högskolor som hyresgäster överlåts till Statliga Akademiska Hus AB med dotterbolag. För ett antal Fastigheter som i linje med riksdagens beslut skulle överlåtas visade det sig att det fanns sådana oklarheter att överlåtelse inte kunde ske. Oklarhetema avsåg t.ex. förekomsten av avtal med tredje part och vissa plan- och fas-

tighetsbildningsfrágor. Dessa fastigheter, som givits beteckningen väntelägesfastigheter", är förtecknade i en särskild bilaga till överlåtelseavtalet mellan staten och bolaget. Enligt avtalet är avsikten att fastigheterna, när det är möjligt, skall överlåtas till Statliga Akademiska Hus AB. Utöver dessa fastigheter finns en grupp av fastigheter för vilka förutsättningarna för en Överlåtelse skall utredas närmare. De aktuella fastigheterna, som kallats "utredningsfastigheter", har förtecknats i en annan bilaga till avtalet. Fastigheterna i denna förteckning har en skiftande historia och kan Lex. ha förvärvats med både statsmedel och donerade medel eller ha donerats till staten och därefter utvidgats eller bebyggts med statsmedel. Även åtskilliga klarlägganden kan nödvändiga om vara när det gäller de här fastigheterna är inriktningen att de om möjligt bör överlåtas till Statliga Akademiska Hus AB. Både "väntelägesfastigheter" och "utredningsfastigheter" ägs alltså fortfarande av staten. De förvaltas av Statens fastighetsverk och redovisas särskilt. l avvaktan på att en överlåtelse kan ske har Statens fastighetsverk tecknat avtal med Statliga Akademiska Hus AB om drift och underhåll m.m. för dessa fastigheter. I ovan nämnda proposition redovisade regeringen sin uppfattning att fastigheter som donerats till staten eller huvudsakligen finansierats med donerade medel skall vara kvar i statlig ägo och förvaltas i myndighetsform. För universitetskärnorna i Uppsala och i Lund, definierade som centralt belägna fastigheter vilka kan hänföras till det nationella kulturarvet, beslutade riksdagen att de skulle förvaltas av Statens

fastighetsverk. Dessa fastigheter har därigenom aldrig varit aktuella att

överlåta till Statliga Akademiska Hus AB. För de fastigheter där donationsinslaget är av mindre omfattning bedömdes det framtida ägandet kunna prövas i varje enskilt fall. Det har inte heller varit aktuellt att i samband med ombildningen av Byggnadsstyrelsen ändra äganderefonnen eller förvaltningen av de fastigheter som lärosätena på grundval av donationsbestämmelser själva förvaltar. Utöver "väntelägesfastigheter" och "utredningsfastigheter", som förtecknats i bilagor till avtalet med Statliga Akademiska Hus AB, finns en tredje grupp av fastigheter, som kan betecknas som övriga donationsfastigheter". För dessa fastigheter råder idag en oklar situation. Någon samlad förteckning över dessa fastigheter eller hur de förvaltas och finansieras finns inte. Förteckning saknas även över hur fastigheterna i alla delar har finansierats, eventuella villkor i donationsurkunder, hur eventuella överskott från förvaltningen disponeras, hur investeringar i

fastigheten finansieras eller grund: för hyressättning m.m. Utredina ningar har dock gjorts för vissa beståndet, bl.a. i Uppsala. dk lar av Dessa bör i viss man kunna utnyttjas inom ramen för uppdraget. Även fjärde fastigheter här betecknade en grupp av är av intresse, "Jordbruksfastigheter m.nr.". Det handlar om ett antal jordbruksfztstigheter och andra fastigheter olika skäl, främst rättsligt bindande som av donationsurkunder, inte har förvaltats Byggnadsstyrelsen utan av vissa av lärosäten, framför allt universiteten i Uppsala och i Lund. Även Sveriges; lantbruksuniversitet förvaltar för forsknings- och försöksäritlamal ett antal rena jord- och skogsbruksfastigheter. Regeringen redovisade senast i propositionen Kvalitet och konkurrenskraft i utbildning och forskning prop. l993/94zl77, bet. l993l94zUbU 12, rskr. 1993/941399 sin principiella syn på de fastigheter till någon del är finansierade med donerade medel. l propositionen som redogjordes också för betydelsen av att donerade medel eller donerade fastigheter verkligen kommer respektive universitet tillgodo. Detta för att säkerställa att donatoremas intentioner tas till vara och att trovärdighet skapas inför kommande donationer. Den princip som regeringen redovisade i propositionen och S011 sammanfattas i utskottbetänlcandet lyder enligt följande. "Har en fastighet donerats så att donationen varit avsedd att komma ett universitet till godo och kanske till yttermera visso också sta under universitetets direkta förvaltning och disposition, kan det sålunda inte från rättslig synpunkt anses tillátligt att staten utan vidare disponerar egendomen för förmögenhetsbildning i ett statligt aktiebolag eller på annat sätt som inte innefattar fullgoda garantier för att universitetet kommer i åtnjutande av den förmån av fastigheten som givaren avsett." . Det är med utgångspunkt i riksdagens beslut angeläget att en kartläggning genomförs som säkerställer att donationsvillkor m.m. uppfylls inom ramen för den övergripande målsättningen att skapa en effektiv och samordnad statlig ñastighetsförvaltning. : Det är även angeläget att en kartläggning görs utifrån ett kulturpolitiskt perspektiv. De kulturhistoriska värden som vissa av de berörda fastigheterna representerar är betydande. Det är därför angeläget att lämplig ägare och förvaltare kan fastställas.

Utredningsuppdraget

Utredaren skall utifrån av statsmakterna angivna riktlinjer lämna förslag till en lämplig ordning för ägande, förvaltning, finansiering m.m. för dc fastigheter inom universitets- och högskoleområdet som i dessa direktiv betecknats som "väntelägesfastigheter", "utredningsfastigheter", övriga donationsfastigheter" samt "jordbruksfastigheter m.m.". Utredaren skall i en första etapp utreda de rättsliga och praktiska förutsättningarna för en överlåtelse till Statliga Akademiska Hus AB av de fastigheter som betecknats som väntelägesñ1stigheter" och utredningsfastigheter". Utredaren skall kartlägga de eventuella hinder som finns för en överlåtelse och i de fall där detta är juridiskt möjligt föreslå åtgärder som gör en överlåtelse genomförbar. Det kan t.ex. röra sig om fastighetsbildning eller om permutation av donationsvillkor. Om det visar sig nödvändigt att i stället upplåta fastigheten med tomträtt, är utredaren oförhindrad att föreslå en sådan lösning. Utredaren bör samråda med Statens fastighetsverk, och vid behov med Riksantikvarieämbetet, när sådana praktiska åtgärder behöver vidtas som gör en överlåtelse möjlig. I uppdraget ingår även att träffa preliminära avtal med Statliga Akademiska Hus AB överlåtelse de fastigheter som bedöms möjliga om av att överlåta. Avtalen skall baseras pâ de tidigare avtalen med Statliga Akademiska Hus AB och ingås med förbehåll för regeringens godkännande. I andra etapp skall utredaren kartlägga de fastigheter som betecknats en "övriga donationsfastigheter" samt "jordbruksfastigheter m.m.". De som fastigheter efter den första etappen bedöms kvarbli i statlig ägo bör som ingå i denna kartläggning. Kartläggningen skall omfatta bl.a. villkoren i donationsurkunder etc. samt hur

fastigheten i alla delar har finansierats, ett eventuellt överskott från förvaltningen disponeras, investeringar i fastigheten finansieras, grunderna för hyresprissättning m.m. fastställs. -

Kartläggningen bör tillsammans med de av riksdagen fastställda riktlinjerna för den statliga fastighetsförvaltningen tjäna som utgångspunkt för ett förslag till ägande samt lämpliga framtida förvaltningsformer för fastigheterna. Redovisningen av förslaget bör innehålla en analys av vilka

förutsättningar finns för att skapa tydliga gränser för förvaltningen som dessa fastigheter och därmed säkerställa att uppställda donationsvillkor av uppfylls samtidigt effektiv organisation för fastighetsm.m. som en förvaltningen eftersträvas. Inom ramen för målsättningen att uppnå en effektiv fastighetsförvaltning kan självfallet den vid vissa lärosäten bedrivna fastighetsförvaltningen bibehållas, i enlighet med statsmakternas uttalanden. Utredaren bör i detta sammanhang även värdera in behovet skydd för fastigheter med stort kulturhistoriskt värde och hur dessa av värden bäst tas till vara inom ramen för en statlig förvaltning. Utredaren skall även redovisa en analys av förslagets ekonomiska effekter där utgångspunkten bör vara att uppnå en jämfört med dagens situation, så långt möjligt, finansiellt neutral lösning för berörda parter. Om det bedöms lämpligt för att kunna uppnå dessa målsättningar kan t.ex. mark och byggnad ges olika statliga förvaltare inom ramen för en registerfastighet. Utredaren skall iaktta direktiven till samtliga utredare och kommittéer om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 och om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir 1992:50. Uppdraget skall i sin första del redovisas senast den 1 juni 1995 och slutredovisas före utgången av december 1995.

Finansdepartementet

Bilaga 2

z/xa A.. . OSTRABRUNNSVIKEN OCH

NORRA DJURGÅRDENS

INSTLTUTIONOHRÅDE

Förslaglill översiktsplan - Planuntádesgrän: sI-esbyqquankonloøol Nnlnu Markunvândnlngsgväns Kullurniljögröns -w- Nahuresetvnlsgräns 4-

B Bododsonrvédc Nybyggnad. beslulad V Vård WW Eásâázásamazitözg. I Inxlilulicnsområdc K Konlor,ollñrcl,holcll .arkomfgde :fd läll lnsluli- NNoluø, park vansbe yggcse OKullurmiljä Jörnvögsspår ulgár n Riksimrcxsc lin Lullun -- som HV55 Nyplonskildgång-och cykelväg minncxvárdcxuNRL cul Uullcrskydd

Bi1aga 3

Ax/:Tvctzrimlq x DÖNT0NSVA§T VCC-ÅDSSIYHELSEN -äosrna M75.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan - hurgär det U. 26,Ny kursi trañkpolitiken Bilagor.K. + . Samverkansmönstcr i svenskforsknings- Enstrategiför kunskapslyft livslångt och lärande. . . finansiering. U, U, Fritidi förändring. 28.Detforskningspolitiska landskapet i Norden . Omkönoch fördelning fritidsresurser. av C. 1990-talet. U,

Vembestämmer vad EU:sinternaspelregler inför 29 Forskning ochPengar.U. . . regeringskonferensen 1996.UD, Borgcnärsbrotten - en översyn ll av kap. . Politikomráden underlupp.Frågor om EU:sförsta brottsbalken. Fi, . pelare inför regeringskonferensen UD. 1996. 3 .Attityderochlagstiftningisamverkan

Ett år medEU. Svenska statstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter av arbetet EU. UD. i 32.Mössochmänniskor.Exempel bra

Av vitaltintresse.EU:sutrikes-och lT-användning blandbarnochungdomar. SB. . säkerhetspolitik införrcgerlngskonfcreitsen. UD. 33.Banverkets myndighetsroll m.m. K.

Batterierna -v en laddad fråga. M. ,Aktiv arbetsmarknadspolitikexpertbilaga. + A. . Om järnvägens trafikledning m.m. K, Kriminalunderrättelseregisrer . . .Forskningför várvardag.C. DNA-register. Ju. ,EU-mopeden. Äldcrs- ochbehörighetskrav för 36,HögskolaiMalmö.U.

tvâ- och trehjuligamotorfordon. K. .Sverigesmedverkan i FN:sfamiljeár.S.

. .NKommuner ochlandsting medbetalnings 38.Nationalstadsparker. M.

svårigheterFi. 39. Rapport från klimatdelegationen l995. Offentligdjurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelaterad forskning.M.

F

Budgetlagregeringens - befogenheter 40.Elektroniskdokumenthantering, Ju. finansmaktcns omrâde.Fi. 41. Statens maritima verksamhet. Fö.

S" Unionför bade öst och väst. Politiska,rättsliga 42.Demokratiochöppenhet. Omfolkvaldaparlament

ochekonomiska aspekter EU:5sjätte av ochoffentligheti EU. UD.

utvidgning.UD, 43.Jämställdheten i EU, Spelregler och Förankring ochrättigheterOm folkoniröstningar, verklighctsbilder. UD. utträdesrâtt. medborgarskap mänskliga och 44. Översyn av skatteflyktslagen.

rättigheter i EU.UD. Reformerat förhandsbesked. Fi.

17. Bättretrafik medväginlormzitik, K, 45. Presumtionsregeln i cxpropriationslagen. Ju. 18. Totalförsvarspliknga 11195. Förslag jobb/studier om 46. Enskilda vägar. K.

eftermuck,bostadsbidrag, lagpttninng, 47.Cirkelsanthället. Studiecirklars betydelser för

försäkringar.Fö. individochlokalsamhälle. U.

Sverige,EUochframtiden.EU96-kommitténs 48.ShapingSustainable Homes an Urbanizing

bedömningar inför regeringskonferensen l996. World.SwedishNationalReport for Habitatll. N.

UD, .Reglerför handelmedel. N.

20. Samordnad rollfördelning inomteknisk forskning. Förbud mot vapen allmän plats m.m. Ju. . U .Grundläggande drag enny i arbetslöshetsförsäk- 2 .Reformochförändring.Organisation och ring alternativ och förslag. A. verksamhet vid universitet högskolor och efter Precisering hzindelsändamálet av i detaljplan. M. . 1993årsuniversitetsochhögskolereform. U. Kalkning sjöar av ochvattendrag.M. . 22. Inflytande riktigt Omelevers rätt till .Kooperativa möjligheter i storstadsomrâden. inflytande,delaktighet och ansvar. U. .Sverige, framtidenoch mångfalden. A.

23.Kartläggning ochanalys av den offentliga sektorns Pâ väg mot egenföretagande. A. . upphandling avvaror och tjänstermed .Vägar i Sverige.A. miljöpåverkan. N. Hälften vorenog om kvinnorochmän . - 24. Från Maastricht till Turin. Bakgrund ochövriga 90-taletsarbetsmarknad. A,

EU-lânders förslagoch debatt inför .Pensionssamordningsvenskar för i EU-tjänst.Fi.

regeringskonferensen 1996.UD. Finansieringen detcivilaförsvaret.Fö. av . 25. Från massmedia till multimedia att digitalisera svensktelevision.Ku.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

59.Europapolitiketis kunskapsgrund. 88.Kameraövervakning. Ju. Enprincipdiskussion utifrån 89.Samverkan mellanhögskolan ochdesmäoch EU96-kommittens erfarenheter. UD, medelstora företagen. N 60.Miljö och jordbruk. OmEUzsmiljöregleroch 90.Satninanhállet studiestöd. U utvidgningens effekter den gemensamma 91.Den privata värdensomfattningochframtida jordbrukspolitikcn. UD. ersättningsformerEnöversyn denationella - av 61.Olikaländer olikatakt.Omflexibelintegration - taxorna för läkareochsjukgymnaster. S. ochförhållandet mellan stora ochsmå stater i EU. 92.T i miljöarbetet. M. UD. 93.Ny yrkestrafiklagstiftning. K. 62.EU,konsumenterna och maten 94.Nationellteleadresskaialog. K. - Förväntningar ochverklighet.Jo. 95.Botniabanan. K. 6 ,Medicinska undersökningar i arbetslivet. A. .Strukturförändring ochbesparing. 64,Försäkringskassan Sverige Översyn av Enuppföljning genomförda förändringar - av Socialförsäkringens administration. S. inomförsvarsmaktens ledningsorganisation. Fö. 65.AdministrationenEU:sjordbrukspolitik av 97. Effektivare försvarsfastigheter i Sverige.Jo. Utvärdering aven reform.Fö. 6 Utvärderat personval. Ju. 98.Vem styr försvaretUtvärdering av . 6 .Medborgerlig insyni kommunala entreprenader. effekterna LEMO-reformen. av Fö. Fi. 99,Avveckling med inlärning.Erfarenheter frán 68.Nágrafolkbokföringsfrägor. Fi. LEMO-reformens avveckling personal.Fö av 69.Kompetens ochkapital bilaga.N. + 100.Ett nytt system för skattebetalningar. DelA. 70.Samverkan mellanhögskolan ochnäringslivet, N. Ett nyttsystem för skattebetalningar. DelB. 71.Lokaldemokrati ochdelaktighet i Sveriges städer Författningsförslag. författningskommentarer ochlandsbygd. ln. ochbilagor.Fi. 72.Rättspsykiatriskt forskningsregister. S. lO .Kärnavfall teknikochplatsval.KASAMS - 73.Swedish NuclearRegulatory Activities. yttrande överSKBsFUD-Prograin M. 95. Volumel An Assessment. M. 102.TUFF Teckensptäksutbildning för föräldrarU. - - 74 Swedish NuclearRegulatory Activities. l03.Miljöbalken.Enskarptochsamordnad Volume2 Descriptioiis. M. miljölagstiftiiiiigför en hållbar utveckling 75 Värden folkhögskolevzirlden. i U. Del l och M 76.EUzsregeringskonfcrens - procedureraktörer 104.KonsumentskyddeltnarkiiadenC forinalia.Sammanfattning seminarium av ett i 105. Att främja donationer till universitet april 1996.UD. ochhögskolor.U. 7J.Utländska försäkringsgivare medverksamhet i l06.EUochSverige fránKirunatill Malmö. - Sverige.Fi. Sammanfattningfyraregionalamöten av 7 .EIberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning 1995-96.UD. och finansiering. N. 107.Union utan gränser konsekvenser möjligheter, e 79. Översyn av revisionsreglerna. Fi. problem. Sammanfattning seminarium i av ett 80.Viktigtmeddelande. november 1995. UD. Radio och TV i Kris ochKrig. Ku. 108.Konsumenterna miljön. och C. 81.Skyddför sparande i sparkasseverksamhet. Fi. l09.Frånåkerlotter till Paradis ett delbetänkande - 82.En översyn av luft- sjö-ochspánrafikens från Utredningen om universitetsfastigheter m.ni, tillsynsmyndigheter. K. angáende överlâtelser och tomträttsupplátelser av 83.Allmäntpensionssparande. S. vissahögskolefastigheter. Fi. 84.Ekobrottsforskning, Ju. 85.EgonJönsson en kartläggning lokala av sam verkansprojekt inomrehabiliteringsomrádet. S. 86.Utvecklad samordning inomdetcivilaförsvaret och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, överväganden och förslag. Fö. 87.Tredimensionell fastighetsindelning. Ju.

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen liU ochSverige franKirunatill lvlalitit

Sammanfattningfyraregionalamöten av Mössoch människor. Exempel bra 1995-90.106 lT-användning blandbarn och ungdomar32 Union utan gränser - konsekvenser möjligheter,

Justitiedepartementet taroblem. Sammanfattning av ett seminarium i

november l995. 107 Kriminalunderrättelsercgister

DNA-register.35 Försvarsdepartementet

Elektroniskdokumenthantering. 40 Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier Presumtionsregeln iexpropriationslagen.45| eftermuek.bostadsbidrag. dagpemiing, Förbud motvapen allmänplats m.m 50 försäkringar. 18 Utvärderat personval. 66 Statens maritima verksamhet. 41 Ekobrottsforskning. 84 Finansieringendetcivilaförsvaret.58 av fredimensionellfastighetsindclning. 87 Utvecklad samordning inomdetcivila försvaret Kameraövervakning. 88 och fredsriiddningstjänsten. Kartläggning,

Utrikesdepartementet överväganden ochförslag.86

Strukturförändring ochbesparing. Veiii bestämmer vad EU:sinterna spelregler inför En uppföljning av genomförda förändringar regeringskonferensen 1996.4 inom försvarsmaktens ledningsorganisation. 96 Politikomráden under lupp.Frågor om liU:s första Effektivareforsvarsfzistigheter pelare inför regeringskonferensen 1996. 5 Lltvärdermg aven reform.97 Ettär medEUi Svenska statstjåinsteiriiiits Vemstyr försvaretJtvärdering av erfarenheter arbeteti EU. 6 av effekterna LEMOrreformen. av 98 Av vitalt intresse.EUzsutrikes-och Avvecklingmedinlärning. Erfarenheter från Säkerhetspolitik inför regeringskonfcrensen. 7 LEMO avveckling av personal. 99 Unionför både östochväst. Politiska,rättsliga

ochekonomiska aspekter EUtssjatte av Socialdepartementet

utvitlgtnmg 15 Sveriges medverkanHN familjeår37 | s HirankiingochrättigheterOmftilktlllllÖsltllllgitr, Kooperativa llltllLllLlCl l storstadsonirädeti 54 UllfilklCNtllllllCtll.0l11lTSl§llliLll lllllllxlnllyll rattigheter 1:11.16 lfSlllf11l§SltIl\it1lSverige Oversyiiav l stieialloixaltimgens :itlininixtrzitioii 64 ."i:ii§.1e,lll och framtiden liU U6koniiiiilleiis Riittspstkiziiiiskt forsknirigsregister" 72 hetlöiiiiniigar inför regeringskonletensen 1996.19 Allmaiitjensiorisspararitle. M Franhlaastriclittill lurin. Bakgrund ochivriga forslag hgon Jonssonen karilaggning lokala av IiUJanders ochdebattinför samverkansprojekt inom iehahiliteringsomrádet. 85 tegeringskonfererisen 1996.24 Den privata värdens omfattning ochframtida Demokrati och öppenhet. Omfolkvalda parlament ersattningsfortner En översynav de nationella och offentligheti EU. 42 taxorna for lakareochsjukgymnaster. 91 jämställdheten i EU.Spelregler och

verklighetsbilder. 43 Komrnunikationsdepartementet f-.uropapolitikens kunskapsgrund. lin irinciptliskussion utifrân Omiåirnviigens trafiklednirig m.m. 9

EUvmopetlen. Ålders och behörighctskrav för EU96-k0mniitténs erfarenheter. 59 Miljö och jordbruk. OmEU:srniljöregleroch tváv ochtrchjuliga motorfordon ll

utvidgningens effekter Bättre trafik med väginforrnatik. 17 dengemensamma jordbrukspolitiken, 60 Nykursi trafikpolitiken Bilagor.26 +

Olikaländer olika takt.Omflexibelintegration Banverkets myndighetsroll m.m. 33 och förhållandet mellan ochsina i EU. Enskilda vägar. 46 stora stater 1611 En översynav luft sjörochspärtrafikens

EUzs regeringskonferens procedurer, aktörer, tillsynsmyndigheter. 82 formalia.Sammanfattning seminarium i Ny yrkestrafiklagstiftning. 93 av ett april 1996.76 Nationellteleadresskatalog. 94

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Botniabanan. 95 Jordbruksdepartementet

Finansdepartementet Ofleiitligdjurskyddsiillsyn. 13 EU. konsumenterna ochmaten Kommunerochlandsting med betalnings - Förväntningar verklighet. och 62 svårigheter.12 Administrationen EU:sjordbrukspolitik av Budgetlag regeringens befogenheter - i Sverige.65 finansmaktens omrâde.14

Borgenärsbrotten en översyn ll av kap. Arbetsmarknadsdepartementet brottsbalken. 30 Aktiv arbetsmarknadspolitikexpertbilaga. + 34 Översyn skatteflyktslagen. av Grundläggande dragi en ny arbetslöshetsförsäkring Reformeratförhandsbesked. 44 alternativ och förslag.51 Pensionssamordning för svenskarEU-ijänst. i 57 Sverige.framtiden och mångfalden. 55 Medborgerliginsyni kommunala entreprenader. 67 Pä vägmot egenföretagande. 55 Någrafolkbokföringsfrågor. 68 Vägar i Sverige.55 Utländskaförsäkringsgivare medverksamhet i Hälften vorenog om kvinnorochmän Sverige.77 90-talctsarbetsmarknad. 56 Översyn revisionsreglema. av 79 Medicinska undersökningar i arbetslivet.63 Skyddför sparandesparkassevcrksairthei. i 81 Ett nyttsystem för skattebetalningar. DelA. Kulturdepartementet

Ett nyttsystem för skattcbetalningar. DelB. Fränmassmedia till multimedia- Författningsförslag, författniiigskommeniarer aii digitalisera svensktelevision. 25 ochbilagor.100 Viktigt meddelande. Frånåkerlottertill Paradis ett delbetänkande - Radio ochTV KrisochKrig. i 80 frånUtredningen universitetsfastigheter om m.m angáende överlätelser ochtomträttsupplátelser av Näringsdepartementet

vissahögskolefastigheter. 109 Kartläggning ochanalys den av offentliga sektorns

Utbildniiigsdepartementet iippliiiiitlling av varor ochtjänstermed

iniljopáverkan. 23 Den nya gymnasieskolan gár hur det l - SliiipiiigSustainable Urbtiniziiig Samverkansmönsler i svenskforskningsliiiziiisicriiig Homesin an World.Swedish NationalReport for llzihiizit ll. JS 21 Reglerforhandelmedel. 49 Samordnad rollfördelninginomtekniskforskning Kinnpeteiis ochkapital bilaga, + 69 20 Samverkan mellanhögskolan och näringslivet. 70 Reform och förändring, Organisation ochverksamhet lilberetlskapen. Organisation, ansvarsfördelning och vid universitetochhögskolor efter1993:its finansiering. 78 universitets- ochhögskolereforni. 21 Samverkan mellanhögskolan ochdesmåoch inflytandepåriktigt Omelevers - rätt till medelstora företagen. 89 inflytandedelaktighet och ansvar. 22

Enstrategi för kunskapslyft ochlivslångtlärande27 Civildepartementet

Det forskningspolitiska landskapet i Norden 1990-talet.28 Fritid i förändring. Om könoch fördelning av fritidsresurscr. 3 ForskningochPengar.29 Högskolai Malmö.36 Forskningför várvardag.10

Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för Attityderochlagstiftningi samverkan

individochlokalsamhälle. 47 + bilagedel.31

Värden folkhögskolevärlden. i 75 Konsumentskyddelmarktiaden. 104

Sammanhállet studiestöd. 90 Konsumenterna ochmiljön. 108

TUFF Teckenspräksutbildning för föräldrar102 - Att främja donationer till universitet

ochhögskolor.105

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

lnrikesdepartementet Lokal demokratiuch delaktighet i Sveriges städeroch landsbygd. 7l

Miljödepartementet Batterierna - en laddadfråga 8 Nationalstadsparker. 38 Rapportfrånklimatdelegzttiuncn 1995. Klimatrelaterad forskning.39 Precisering handelsändamâlct av i detaljplanS2 Kalkning sjöarochvattendrag av 53 SwedishNuclearRegulatory Activities. Volume l - An Assessment. 73 SwedishNuclearRegulaiory Activities Volume2 Descriptions. - 74 lT i miljöarbetet. 92 Kämavfall teknikochplatsval.KASAMs yttrande över SKBsFUD-Program 95. 101 Miljöbalken.Enskärptochsamordnad miljölagstiftning för en hållbarutveckling Del och2. l 103

FRITZES

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX: 08-20 50 21, TELEFON 08-690 9x90 ISBN 91-38-20320-0 ISSN O375-250X