Miljön i västra Skåne : år 2000 i våra händer

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

äw-r a; 15:5 mm x x

år gg w- a Jag.,

mihfåw

,.-,ih| F1.:- w V

l si n

rv-

OIll

111- u... - - a.. ..

V rH$u5-' H w 157f7=""**7'*'""53- - 1,, .. n _ - . ,.

.Jfüå

--r v3: W

v- -4 Wx Wi-L - n- afrviå... m. arna w.: f -t-N JE..- g, v.11 1.2

rr v-

-q-,rihlLha-FWFX-Hqj-J-u. .. g Raging .. -0 .I Q5 u.

-- mi J ,V 1.

amg

f. L ja, m in j :ul ggg ju uø- af .u i 3 ... , A, w _ n- - v. .. .. O . .v få Y ü-E - o u .t.v..w

der

. -

vara

.gu

a 2031:05

1.. .u

-.;,,L;..0

I - d

vf anrika âiâüaâ- ° .57 nu ka. - 2:; unc-f u -.. matar . - 3 en u-

ont 5 1314 NJ Jun q 5 1- gap ,i -_- I a - En 33 I

ÅLU$“Ó i

1Wa

I i å i W

Na

a

E n v 455,5 .. .. V. --f p nl

. u: ru- ,. . 4. Hr f

a. d wnr- ...:+1 å.. - :u ...l å n

vu n n fä-

1, f .u-u .F81 n:

u ma v.

fi êwñla...

.. w. - ..r Ju nu gn- h w- x

jâhuü r... g ..

r ,. vi

. k . J 411V - r . l.

i ä I 5443: Eilqir-:fä: I

nu

45kr u .nå I

än 3713.

§9 fâåraei.-.mkgg.c-rgs_ao_ ,

:av | n.

dig . 14. i; i än.:

- .x

rm .rim n --__Ãä0r W s-

;å ..,.- .-,, . -7 4 . w W443. -ut ma

. i AW 2- J r rat .5 35.I n .-- mL A

z§.iT;EZ..:Z§a-;'%áaâ%$“

.

w aflgf Vi

#11 iF G

ddiwrzä , Ci-Ali ngt

1 :3331

3|1r:*a.i*1;- .Ifnitr n

I. u Unna-a .

+ - TT-W a WC- ; an

51 l Ja; - fin n. ü n.

. . a samman-wa -I

:A r.-- JJIHH

.- .tn

utgå

5 - -

-mâr- W135i -

- r-Ã3m

,;.__,+;r amnin- Jw av

+ n 35 rävar

-wa-tx 7

1.: ,--m+t;..;..§r

T-

en :Jim å .m3 n

-a rig-af.

. . -,, -- N45- 51W -

v z Tärna.. rr

å if:-

h

v:

å få. 1%

I i: .ak 7 5 .. - d. r -

10.11% :wu

I .u w

CO x E7. -u what

q n 3-1. m4 o nu I-. .-.-. i A l . m u - J än wifi o g

j E L474 a-

- ,. , I u. ,u ü - ma; n a ng- r MIL- :gä-ø- -

3:-:

4--i§§:E-§u:,;°53

H 0

G

DET GAMLA LANDET

Det gamla landet väntar ännu på de tvåbenta, att de ska komma till ro på sina boplatser, öppna sina ögon och elementen dansa för åter se de fyra sin blick. Men mitt uppe i livet och allt det levande grubblar de oavbrutet på hur det ska levas, söker de en nyckel till något aldrig varit som låst

För ännu ligger landet öppet, gränslöst och självklart, med plats för nästan alla som längtar tillbaka, till en tid aldrig funnits, eller framåt, som till ett liv som ännu inte blivit till.

Det ännu ofödda tvåbenta folket har inte uttömt något annat än sina omöjligheter resten finns kvar, som aning, en utmaning. en som

Allt detta vi alltför länge velat ta som för hopplöst givet, är bara en många möjligheter, ett av av alla liv som går att leva

Niklas Törnlund

Statens offentliga utredningar

g

1990:93

Eg Miljödepartementet

Miljön

i Västra Skåne

År 2000 i våra händer

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08739 96 30 Telefax: 08739 95 48

Publikationerna kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

Produktion: Libergraf AB Grafisk form, omslag, layout, sättning och redigering: Lars Holmberg, Ann-Britt Madsen, Per Wickenberg och Johan Zander Typsnitt: New Century Schoolbook Papper: Sweprint Unique, 90 g klorfritt papper Omslagstryck: Wallin Dalholm AB, Lund Fârgreprograñskt arbete: LB OfTsetrepro, Lund ISBN 91-38-10685-X Tryck: Graphic Systems AB, Malmö, 1990 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för miliödepartementet

Regeringen bemyndigade den 26 januari 1989 chefen för miljö- och energidepartementet att tillkalla delegation med uppdrag att en initiera och samordna åtgärder väsentligt kan förbättra som miljön i Västra Skåne inom tioårsperiod. en

Med stöd av bemyndigandet förordnades den 26 januari 1989 som ledamöter kommunalrådet Uno Aldegren s, tillika ordförande, riksdagsledamoten Karl Erik Olsson c, tillika vice ordförande, tidigare kommunalrådet Annika Annerby Jansson m, kommunalrådet Guntram Olofsson s, riksdagsledamoten Ingegerd Wärnersson s, sektorschefen Gunnar Grankvist, miljöombudsmannen Ulf Lavenius och biologen Stefan Edman.

Som experter att biträda delegationen, förordnades den 28 1989 mars avdelningsdirektören Bengt Aplander, avdelningschefen Bengt Bucht, avdelningschefen Ronny Ferm, miljö- och hälsoskyddschefen Högni Hansson, miljövårdsdirektören Carl-Ivar Höijer samt miljöskyddschefen Rolf Toft. Avdelningsdirektören Bengt Aplander entledigades den 5 september 1989, och avdelningsdirektören Sten Inge Arnesson utsågs den 4 september 1989 att ersätta honom.

Till huvudsekreterare förordnades den 15 1989 Bodil Jönsson mars och till sekreterare förordnades dag Ann-Britt Madsen. samma

Delegationen har tagit namnet Miljödelegationen Västra Skåne.

Till betänkandet fogas reservationer från Annika Annerby

Jansson och Karl Erik Olsson.

Bakgrundsmaterial redovisas i fyra separata bilagor:

Diverse underlagsmaterial och sammanställningar, SOU 1990:94 Underlagsmaterial Mark och vattendrag, SOU 1990:95 Underlagsmaterial Energi, SOU 1990:96 Underlagsmaterial Trafik, SOU 1990:97

Experterna står inte i alla detaljer bakom samtliga förslag men har i samförstånd med delegationen avstått från att uttrycka detta i särskilda yttranden. Lund i november 1990

áozlgáre

Karl Erik Olsson Annika Annerby Jzøjson

Olofss

áâuntram Ingegerd Wärnersson

Gr kv ist öwy Stef n Edman

Ãøgáø//øw

Bodil Jönsson

Innehållsförteckning

Sid Sammanfattning Inledning 15 Miljö och demokrati 27 Särskilt miljöskyddat område 49 Miljö och utbildning 67

12 Öresund och Skälderviken 201 13 Trañk 215

För vidare diskussioner

Om du vill diskutera helheten eller delarna i detta betänkande kan du under perioden 90 12 01 91 08 30 ta kontakt med Bodil Jönsson, huvudsekreterare, adress

Miljödelegationen Västra Skåne Box 3015 220 03 Lund Telefon: 046 10 44 01 - Telefax: 046 10 44 30 -

Du kan också via adressen komma i direktkontakt med de ovan huvudansvariga bakom varje kapitel.

Sammanfattning Bodil Jönsson Inledning Bodil Jönsson Miljö och demokrati Bodil Jönsson och Ann-Marie Rosenqvist Särskilt miljöskyddat område Högni Hansson Miljö och utbildning Bodil Jönsson Miljö och handikapp Bodil Jönsson och Per Wickenberg Radon Gilbert Jönsson Energi Leif Gustavsson, Bengt Johansson och Helena Bülow Hübe - Biobränsle och bioenergi Bodil Jönsson och Urban Emanuelsson Mark och vattendrag Urban Emanuelsson och Helen Hasslöf 10 Avfall och avlopp Johan Zander 11 Kemiska produkter Lillemor Lewan 12 Öresund och Skâlderviken Peter Göransson 13 Prañk Ola Hagring 14 Internationell samverkan Polen Ann-Britt Madsen -

Sammanfattning

Sammanfattning

Regeringsuppdraget till Miljödelegationen Västra Skåne att var initiera och samordna åtgärder kan väsentligt förbättra som miljön i västra Skåne inom tioårsperiod. Delegationen har haft en glädjen att under sitt arbete växelverka med idéer och krafter från hela regionen. När vi redovisar miljöproblemen, vilka framnu

tidsmöjligheter det finns, och vilka åtgärder behövs se

som sam-

manställning av åtgärder s. 251, är därför del utrednings-

en av resultaten redan förankrade. Vi hyser gott hopp att det starka och om positiva engagemanget hos många enskilda människor inom det allmänna och näringslivet skall leda till resultat. Tiden är inne.

Miljödelegationen har prioriterat dialoger med kommunerna. Det är genom förändringar där de största resultaten kan åstadsom kommas. I allt väsentligt kommer det att bli enskilda skåningar, samhället kommunerna och regionen och näringslivet, tillsom sammans måste lösa miljöproblemen. Västra Skåne bör kunna påräkna visst statligt stöd, eftersom dess sammantagna miljöpåfrest-

ningar med svenska mått är stora.

Förberedelser Anna Sjödahl, 1986

Sammanfattning

I Västra Skåne bor 10 % av Sveriges befolkning på 1 % av Sveriges yta. Vi är många, som tycker att det finns mycket att värna om: slätten, kusten, den fina ädellövskogen, artrikedomen och närheten till natur, kultur och kontinenten. Samtidigt har vi övergödda vattendrag och kustvatten, landets relativt sett största transporter av närsalter till haven, försurade marker och skogar, ett alarmerande högt nedfall av kväve- och svaveloxider, minst allemansrättslig mark per person i Sverige och landets största utarmning av arter. Allt detta betyder, att arbetet med miljö och natur kräver en högre intensitet här än i Sverige i gemen. För att även vår landsända skall nå fram till en genomsnittsgod svensk miljö föreslår Miljödelegationen att Malmöhus län blir det första område i Sverige, i vilket bindande kvalitetsmål i miljöarbetet tillämpas. Dessa normer skall användas för att styra ett målinriktat arbete. Våra utsläpp till luft och vatten skall i första hand pressas ned till en sådan nivå, att människan och naturen skulle klara dem bra, om utsläppen fullt ut drabbade själv samtidigt som vi slapp allt oss nedfall utifrån.

En de utbredda och i sig försurande myterna kring miljön i av Västra Skåne är att de flesta våra problem kan skyllas på andra. av Miljödelegationen har emellertid funnit att Västra Skåne belastar omvärlden med lika omfattande luftföroreningar vad den som belastar oss med. Utsläppen till luft är således lika stora som nedfallet. 20 % våra utsläpp faller ned över oss själva, av egna medan 80 % går till omgivningen. Från denna får vi i vår tur 80 % av nedfallet. Vi kan således inte med moralisk rätt kräva förbättringar av omvärlden med mindre än att vi själva genomför stora sådana.

Framöver behövs en myllrande arbetsplatsdemokrati, så att man kan ta lika stort miljöansvar på arbetet hemma. Miljöinitiativ som från industrin, handeln, odlarna och konsumenterna bör få blomma upp och stöttas och eventuella hinder undanröjas. Vi vill samtidigt vädja om en försiktighet inför hur olika åtgärder kan påverka enskilda Aningslösa krav på att alla skall avstå grupper. från del sin bekvämlighet för miljöns skull kan skapa stora en av problem för funktionshindrade och gamla problem som gör ex. att de får svårt att klara sig så de tidigare kunnat. Miljödelegasom tionen lägger förslag om hur man kan förebygga sådana konflikter och hantera dem om de ändå uppstår.

Det enda absoluta krav, som behöver uppfyllas för att miljön om tio år skall avsevärt mycket bättre än idag, är att många fler vara börjar bry sig mycket natur och miljö. Det behövs synmer om vändor och omställningar. Man måste veta att bör handla, vad man man bör göra och varför det är så. Detta kräver en massiv satsning

Sammanfattning

på miljöutbildning, dels i Sverige, dels regionalt. Miljödelegationen föreslår att skapar ett nationellt Miljövetenskapligt man Utbildningsråd, vilket kan få funktion for miljöutbildsamma ningen vad forskningsråden har för sina respektive områden. som Regionalt föreslår vi omfattande lärarfortbildning och andra en på de skolorna och på utbildning i

kommunala satsningar egna

Östersjöländema. Det behövs också massmediasatsningar bl. a. på

positiv miljöbevakning med förebild hämtad från sportjournaen listikens jakt eñer bästa resultat och kunskapsspridning via bildningsförbund, folkhögskolor och fackliga organisationer. Avsikten är att göra Västra Skåne till en spjutspets inom området miljöutbildning. Som ett led i detta har Miljödelegationen försökt leva den lär, inte bara genom att ta fram Miljöräkneboken, i vilken som kan räkna med och på den skånska miljön, utan också genom man att efter avslutat delegationsarbete ha planerat en nio månaders utbildningssatsning. Denna skall bl. a. leda till att varje västskåning kan bli delaktig informell remissomgång kring sluti en betänkande och underlagsmaterial.

Djur och växter på marken och under havsytan kring våra kuster far illa idag. Landskapet har rutats in i betåker, veteåker, rapsåker, potatisåker, granåker, stadsåker, vägar etc. Den vilda floran och faunan har trängts undan till små områden i landskapet. Ingen annanstans i Sverige finns det så många hotade arter som här. Miljödelegationen förslag som dels syftar till att vi skall reser värna naturen för dess egen skull, dels till att marken skall om kunna användas för miljöbefrämjande åtgärder t. ex. kvävereduktion via våtmarker. I samband med den pågående omläggningen jordbrukspolitiken finns det goda möjligheter att genom av ekonomisk ersättning påverka markanvändningen i en miljö- och naturvänlig riktning. Detta måste ske de närmaste åren. Det gäller att via ekonomisk och ekologisk helhetssyn nå så stora en resultat möjligt satsad skattekrona. Insatser från bl. a. som per

jord- och skogsbrukare med naturvårdsintressen har ort att vi

kunnat behålla betydande naturvärden. Dessa bör framöver få allt stöd odlaren kan komma att arbeta med kombination av en matproduktion, energiproduktion och miljö- och naturvård, men framför allt måste hela systemet över. Naturvårdsplaner bör ges ses den ekonomiska förankring, de hittills saknat. Ett antal som reservat bör bildas på land och till havs. Vi bör också slå vakt om övriga ekologiskt känsliga områden att införa miljöersättgenom ningar till brukaren, försöka få in lövskog och energiskog för bioenergianvändning, skapa odlingsfria zoner kring åarna, värna grundvattentäkterna En helhetssyn kan ge många om m. m. möjligheter. Ett exempel är det bättre resursutnyttjande, som nya skulle följa kommun fritt kunde väga olika alternativ för att om en minska kväveutsläppen mot varandra och enbart koncentrera sig

Sammanfattning

på att totalt sett minska kväveutsläppen från kommunen. Ett annat exempel är forskningsinsatser uppgående till någon procent de av statliga satsningarna i form landskapsvårdsstöd, NOLA etc., av som skulle kunna ge gott stöd för och hur ersättningar kan var optimeras ur naturvårdssynpunkt. För att skydda den marina miljön lika väl som miljön på land föreslår Miljödelegationen utöver reservatsbestämmelser för åtta speciellt känsliga vattenområden att generella förbud mot sandtäkt, orenade utsläpp, oljeprospektering, tippning och trålning skall gälla i hela Öresund och södra Kattegatt.

Det är omöjligt att slå fast ett komplett åtgärdspaket, garanterat som är det bästa för hel tioårsperiod. Nya och oväntade händelser en kommer att dyka och utvecklingen kan bli variabel upp, som en labyrint, där det ständigt gäller att finna vägar mot målet. Till nya de viktigaste åtgärdsförslagen hör att bygga in regulatorer, som successivt kan vrida utvecklingen rätt. De 18 kommunerna och kommunalförbunden SSK och NSK har nyckelroller, det men behövs en starkare regional organisation. Länsstyrelgemensam serna har ett myndighetsansvar för tillsyn och planering. De kommer att förstärkas vid den nära förestående omorganisation, då ett flertal inkorporeras. Länsstyrelsernas roll kommer organ dock att förbli statlig och ha tydlig inriktning mot övervakning en av att givna lagar och regler följs. Inför kommande miljösatsningar blir en tydlig rollfördelning mellan tillsyn och kontroll å ena sidan och övrig miljöverksamhet å andra sidan allt viktigare.

Det behövs därför operativt inriktad regional enhet för miljö, en trafik och regional planering. Dess utgångspunkter bör dels vara den starka makt- och ansvarsförskjutning, skett från staten som

mot kommunerna en utveckling ännu inte är avslutad, dels

som landstingens ansvar för kollektivtrafiken. Miljödelegationen föreslår ett interimistiskt kommunalförbund bildat NSK, SSK, av SöSK, MSK och Kommunförbundet Malmöhus fr. 1992. En o. m. av detta organs uppgifter skall att utreda förutsättningarna för ett vara gemensamt kommunalförbund fr. 1995 bildat det o. m. av

nuvarande landstinget och kommunerna i Malmöhus län. På

miljöns område skall denna organisation bl. upprätta och anta a.

regionprogram för den fysiska miljöplaneringen och besluta

om vissa större miljöåtaganden.

Den kommunala organisationen behöver stark omprioritering en för att Mi miljön och Fi fmansen skall kunna gå in parallellt i planeringen. Den regionala organisationen kommer att ha ett stort behov av arbetande miljöinriktade enheter, Miljödelegationen som

givit beteckningen värn för att skilja dem från verken med

myndighetsansvar. Värnen skall fungera enheter, gör som som

Sammanfattning

förslag till regionprogram, genomför mätningar, utarbetar beslutsunderlag och lägger åtgärdsförslag. Vi föreslår ett Skånes Miljöoch Naturvårn för miljön på land och ett Skånes Havsvärn stiftelseform för kusthaven med tydlig forskningsinriktning. Avsikten är att värnen skall ha spindelfunktion och stödja en framför allt de små kommunerna i miljöarbetet. Större kommuner Malmö, Helsingborg och Lund har tillräckligt befolksom ex. ningsunderlag för att klara sitt miljöarbete, medan små kom-

muner som Åstorp, Klippan och Burlöv har ett starkt behov av ett

regionalt samarbetsorgan att vända sig till för stöd och hjälp. Det kan viktigt att notera att hela 70% den västskånska vara av marken ligger i dessa s. k. småkommuner.

De båda värnen föreslås få statlig delfinansiering detta är ett skäligt krav, eftersom Skåne trots sin slitna miljö tidigare varit snarare eftersatt än prioriterat i det nationella miljöarbetet. Skall påfrestningarna på miljön i området öka de direkta och nu genom indirekta effekterna fast förbindelse med Danmark, behövs av en specialsatsning. Vämens arbete kan också ett kompleten ses som terande och befruktande tillskott till naturvårdsverkets sektorsinriktade arbete och ett praktiskt exempel på decentralisering vara av statlig verksamhet.

Bioenergin är på väg mot sitt genombrott. Skall den någonstans få en stor betydelse bör det bli i Skåne med vår fördelaktiga kombination av befolkningskoncentrationer och tätortsnära slätter. Bioenergin har emellertid diskuterats så länge utan att några fullskaleförsök orts, att myterna kunnat frodas fritt. Myterna har handlat om återgång till stenåldersteknik, om förödande trafikbelastning, om förfulning av landskapet genom energiskog, om negativa miljöeffekter och om energigrödornas marginella betydelse. Miljödelegationen har analyserat samtliga farhågor och funnit dem vida överdrivna exempelvis behöver trafiken med biobränslen inte bli omfattande än sophanteringens. I mer

landskapet och miljön kan lövskog och energiskog ge positiva

effekter, och energigrödor skulle kunna medverka till att förhindra kväveläckage, speciellt ytor hölls gröna också vintertid. I dag om finns ett dödläge där energiproducenter och potentiella leverantörer biobränsle avvaktar varandras ställningstaganden. Miljödeleav

gationen föreslår därför ett tillfälligt massivt statligt stöd till några

anläggningar för biobränsle medelstor och liten skala. Även i stor, visst stöd till odlama bör förekomma inledningsvis.

Miljödelegationen föreslår att nya energianläggningar anpassas efter den strategi för ett miljöanpassat energisystem, som delegationen konkretiserat. Denna gör det möjligt att år 2010 efter årlig en ekonomisk tillväxt pá 2,5 % både ha bibehållit dagens energibehov

Sammanfattning

och ha minskat koldioxidutsläppen med över 25 %. Metoderna heter förnybara energikällor främst bioenergi vid sidan den vattenom kraft, som delegationen utgått från skall bibehållas oförändrad och hushållning med energi genom effektivare tillförsel och användning av energi. Det behövs starka styrmedel för att vrida utvecklingen, men viktigast är en vilja hos kommunerna och Sydkraft att få till stånd ett bättre miljöanpassat energisystem.

Trafiken rymmer så stora fördelar, att det är den i sig bara som om skapar mer trafik. Allt fler börjar vända sig mot nackdelarna i nu form av kostnader, buller, trängsel, omfattande godstrafik, utsläpp och stress. Speciellt besvärligt har det blivit i Västra Skåne, som dels är ett genomfartsområde, dels kombinerar befolkningskoncentration med utglesade områden och därför har låg andel en kollektivtrafikresenärer. Det är dags att över hela trañksystemse et, och Miljödelegationen lägger förslag ett nytt sådant med om snabbtåg, snabbspårvägar och möjligheter att kombinera bilåkande med att utnyttja spårburen trafik. Om detta kompletteras med större teknikkrav, med speciella åtgärder i innerstäderna och med en ökad beredvillighet från många att använda bilen mindre då kan vi inom en tioårsperiod nå stora positiva trañkförbättringar. Men nya trafiksystem är kostbara. Möjligheten att ta sig med tåg mellan Göteborg och Köpenhamn på 2 timmar kräver mångmiljardca investeringar. Beträffande Västkustbanan har dock upprepade statliga signaler talat att finansieringsfrågan skall lösas via om en kombination av statligt stöd och satsningar banverket, SJ och av intressenterna i Öresundsförbindelsen. Utbyggda snabbspårvägar

hör också till kategorin extremt stora investeringar. Länstrafikanslag kan omprioriteras, så att större andel läggs på kollektivtrafik, men detta kan bara täcka mindre del. Man måste söka en lämpliga lånefmansieringar för de långsiktiga investeringarna

och söka delfinansieringar att utnyttja resulterande

genom markvärdesstegringar. Miljödelegationen har via räkneexempel försökt visa att finansiering åtminstone vissa snabbav spårvägslinjer kan ligga inom det möjligas ram.

Vår utbredda kemikalieanvändning hör till de miljöstörningar

som är svårast att komma till rätta med. Betydligt enklare är radonproblemet. Radonförekomster har visserligen visat sig vara synnerligen hälsovådliga, de är lätta att mäta och lätta att men åtgärda. Miljödelegationen föreslår skärpning radongränsen av

värdet till högst 100 Bqm3 och att man därutöver alltid skall efter-

sträva att nå så låga radonnivåer möjligt. Speciellt skall som en översyn av radonförekomsten i skolor och daghem prioriteras.

Sammanfattning

På kemikalieområdet kräver Miljödelegationen tydligare statliga direktiv och föreskrifter för kommunernas tillsynsarbete. Delegationen visar också på ett spirande samarbete kring kemikalietillsynen mellan kommuner och länsstyrelser. Det är numera lagstadgat substitutionsprincipen, att kemikalier och teknik skall bytas mot bättre miljöanpassade alternativ, så snart detta är möjligt. För att den processen skall komma i rullning föreslår delegationen bl. a. att man etablerar en strukturerad samverkan med Lunds universitet att man alltså aktivt utnyttjar ett kunskapstryck som styrmedel för en nödvändig utveckling. Branschvilja till sjålvsanering kan fås genom en påverkan från både konsumenter och myndigheter. Handeln har här en av nyckelrollerna.

Vissa ämnen betraktas nu som så farliga, att de helt bör utgå ur hanteringen. Dit hör ex. kvicksilver som är upptagen på Kemikalieinspektionens 13-lista förteckning över miljöfarliga kemiska ämnen som skall förbjudas. Kvicksilverutsläppen har minskat kraftigt men det behövs ytterligare åtgärder mot utsläpp från krematorier och mot kvicksilver från termometrar, lysrör m. m. Miljödelegationen lägger ett omfattande förslag för regionen. -

Förr eller senare blir allt till avfall, avlopp eller andra restprodukter. Sopberget är delvis ett välfärdsproblem. Det bästa avfallet är det som aldrig uppkommer. Miljödelegationen föreslår därför en inriktning mot förebyggande verksamhet, bl. a. avfallsutbildning för ingenjörer och en aktivare konsumentinformation och konsumentpåverkan. Hushållens intresse för sopsortering är ett av de starkaste bevisen på mångas konkreta vilja till miljöarbete. Miljödelegationen föreslår att man så långt möjligt är skall tillåta och stötta egna initiativ hos människor som själv vill ta ansvar för sitt avfall. Men framför allt behövs stor förbättring vad gäller nu en industriavfallet det måste minska, bli bättre sorterat och mindre skadligt. Det redan väl utvecklade omhändertagandet av avfall kan ytterligare förbättras så att våra framtida avfallsanläggningar deponier och förbränningsanläggningar utvecklas till energi- och återvinningsindustrier. Dessutom bör vårt ansvarstagande för avloppet göras lika stort som ansvaret för avfallet. Det går inte att garantera ett renare slam 1995 med mindre än att inflödet i avloppsnätet blir bättre känt. Det är ett fåtal tillflöden som vållar de stora problemen. Hemma kan vi bli lika medvetna om det, som vi släpper ut i avloppet, som vi är om det som hamnar i soporna. Industriavloppet kräver speciella insatser av industrin och kommunerna. Utöver möjligheten att stänga av speciellt miljöfarligt avlopp kan och bör kommunen utnyttja differentierade avloppstaxor. Det finns också del gamla synder bör åtgären som

Sammanfattning

das. På tio års sikt kan en sanering av gamla soptippar enligt Miljödelegationens förslag förefalla vara dåligt utnyttjade resurser. På 100 års sikt kan emellertid läckaget påverka grundvattnet och en soptippssanering kan därför de viktigaste vara en av åtgärderna för framtiden. Som speciell stimulans till utveckling på

avfallsområdet stöder Miljödelegationen SYSAV:s förslag att

om 10 krton avfall skall avsättas för utvecklingsarbete.

Miljödelegationen har ett regionalt uppdrag. Det har ändå inte varit

möjligt att avstå från att också föreslå nationella åtgärder av ekonomiskt och juridiskt slag. Exempelvis har vi till sittande miljöskyddskommitté överlämnat omfattande förslag om ändringar av bl. a. miljöskyddslagen.

Det går inte heller den regionala inriktningen till trots att bortse - -

från den internationella utvecklingen. Inom uppdragets tioårs-

period kommer vi att påverkas av den förändrade situationen i

Europa och kring Östersjön. Miljödelegationen har haft möjlig-

heten att bedriva ett miljösamarbete med Polen och också fått fram ett större miljöprojekt, som kommer att genomföras i Mikulczyckiflodområdet i den s. k. dödens triangel i ett polskt-svenskt samarbete. Västra Skåne kommer också att känna den totala av globala utveckling, som innebär att vi 50 år kan dubbelt så om vara många på jorden. Detta ger enorma påfrestningar. Redan tio år, om dvs. den tidpunkt Miljödelegationens arbete inriktas mot, som skall jordens befolkning ha vuxit med 20 %. För ett oförändrat läge kräver detta av oss att vi blir åtminstone 20 % miljömedvetna. mer Helst mycket mer eftersom vi i den rika delen världen i dag tär av otillbörligt mycket på jordens resurser.

Förväntningarna på en statlig utredning är att den skall lägga förslag om åtgärder, sedan skall beslutas i formell ordning. Men som när Miljödelegationen Västra Skåne velat ta på uppdraget att vara initiera och samordna åtgärder kan väsentligt förbättra milsom jön i västra Skåne inom en tioårsperiod har vi också sett andra möjligheter ex. att försöka locka fram den genuina kärlek till natur och miljö, som alla har inuti sig. Vi har inte vågat satsa fullt ut på detta; då hade kanske alltför många inte tagit på allvar. oss Men själva strävan speglas i våra något okonventionella

vissa av

uttrycksmedel: vår film Öresund framtagen med stöd om av Malmöhus läns landstings miljövårdsfond, vår affischutställ-

ning, Miljöräkneboken, oljemålningar och akvareller, som visar den västskånska naturen idag och hur den kan se ut i morgon och

dikterna se betänkandets insidor poeten, inspirerat och

av som inspirerats Miljödelegationens arbete. av

Inledning

Inledning

Miljödelegationen Västra Skåne har fått uppdraget att initiera och samordna åtgärder som kan väsentligt förbättra miljön i västra Skåne inom en tioårsperiod. När vi redovisar vårt uppdrag till nu regeringen, har vi valt att utforma betänkandet så att det kan få en tydlig regional miljöfunktion både för samhället, näringslivet och enskilda.

Tioårsperspektivet är såväl gripbart som diffust. Om tio år är vi 1 miljard fler människor på jorden. 6 miljarder, inte 5 som nu, skall klara att leva tillsammans på jordklotet. Finns det skäl att av tro att detta väsentligt kommer att påverka miljön också i Västra Skåne Kommer världsmedborgaren att leva åtminstone 20 % bättre miljöanpassat än så att därmed de sammanlagda miljönu, påfrestningarna inte ytterligare växer Kommer skåningen att vilja spänna bågen mer än så

Kommer miljösatsningarna att göra Västra Skåne till ett område med så attraktiv miljö, att många därför vill bo och arbeta här Kommer européer från kontinenten att närheten och miljön se som ett skäl att bosätta sig här Kommer Västra Skåne att klara att värna om sina naturområden och sina hotade arter och biotoper eller kommer inrutningen landskapet att bli så fullständig att de av sista fria ytorna försvinner

Funderingar av ovanstående art visar en av svårigheterna med ett regionalt uppdrag särskiljandet det regionala från såväl det - av nationella som det internationella. Miljödelegationen Västra

Inledning

Skåne har diskuterat sina förslag också ur ett globalt perspektiv. Grundtonen har då varit positiv, nästan provokativ.

För Västra Skåne finns det både påtagliga skäl och ypperliga möjligheter att, i Brundtlandkommissionens anda, ta stora steg mot en bättre miljö och en mer hållbar utveckling. Om inte ens vår region skulle klara att komma till rätta med sina miljöproblem då finns det starka skäl att misströsta om möjligheterna för miljöarbete över huvud taget.

1. l Uppdragets karaktär

Miljödelegationen Västra Skåne fick ett uppdrag som var mycket brett. Det ledde oss till att försöka se utvecklingen av industri och näringsliv, boende, kommunikationer, energiförsörjning, rekreation etc. utifrån ett samlat perspektiv och att föreslå åtgärder, som berör individer, näringsliv och samhälle var för sig och i sam- spel.

De tre samhälleliga nivåer, där åtgärdsbeslut kan tas kring miljön, är statens, kommunernas och speciellt för kollektivtrañken landstingens. Statens möjligheter består bl. i särbehanda. ling av Västra Skåne juridiskt och ekonomiskt såväl via sär- skilda regler som särskilda avgifter eller stöd.

Många av de åtgärder, som Miljödelegationen anser väsentliga för en bättre miljö i Västra Skåne, skulle fylla en viktig funktion också i Sverige i övrigt. Andra åtgärder är väsentliga för Västra Skåne men tämligen ointressanta för ex. övre Norrland. Vi lägger nu förslag, som är viktiga för miljön och naturen här, och andra får bedöma vad som bör vara västskånespecifikt och vad som .bör vara generellt. I åtskilliga fall är den väsentligaste skillnaden att åtgärder kan brådskande i Västra Skåne än i Sverige i vara mer övrigt.

De viktigaste åtgärderna med genomslagskraft här ligger på kommunerna var för sig och i samverkan. Miljödelegationen har därför i allt väsentligt inriktat sig just på kommunerna. Det har varit möjligt att delvis på förhand kommunalt förankra vissa förslag.

Inledning

1 1 1 Ett åtgärdsinriktat regionalt uppdrag . .

Miljöarbetet är på väg att lämna en inriktning med koncentration på mätningar, utredningar och övervakningar och bli åtgärdsmer inriktat. Arbetet hos statliga myndigheter SNV, KEMII som ex. och länsstyrelserna, får allt större inslag av aktionsplaner. Det har varit spännande för Miljödelegationen att kunna knyta an till detta. Vi har tagit fram inte bara vad behöver göras utan lägger som också förslag hur och och till vilken kostnad åtgärder om av vem kan genomföras.

Samtidigt har vi varit präglade insikten att åtgärderna bara i av mindre utsträckning kan genomföras under Miljödelegationens livstid. Vi har därför sett uppgiften att förankra idéer hos presumtiva genomförare, främst kommunerna, som en väl så viktig del som själva åtgärdsförslagen. Kanske är de idéer och projekt, som redan slagit rot, väl så väsentliga detta betänkande. Dock kan som det vara bra att många får samlad överblick. Vi har därför sökt en olika former, och utöver denna slutrapport använder vi följande presentationssätt:

Affischutställningar i alla kommuner. - En lärobok Miljöräkneboken möjliggör for många att - som

räkna på och. med den västskånska miljön.

En film Öresund och Skälderviken.

- om En miljöinriktad lärarfortbildning sommaren 1991. - Konstnärliga försök: en konstnär har via Oljemålningar illustrerat delar av den västskånska naturen så den ut som ser idag och som den skulle kunna ut i Se också foton se morgon. av verken i detta betänkande s. 130. Skönlitterärt försök: Miljödelegationens arbete kompletteras -

bl. a. med poem se pärminsidoma och inne i texten.

Vi vill således inte bara öka kunskapen hur människan och om naturen mår i Västra Skåne, vilka åtgärder som behövs och vilka resultat som kan nås. Vi vill också försöka stimulera fantasin.

Förhoppningen är att det på så sätt skall uppkomma en ökad miljö-

arbetslust. Atgärdema kräver mångas arbete.

En del av dagens miljöslitage har uppkommit att vi alla fått genom ett bekvämare livuNär vi för miljöns skull vill göra vardagen nu något mindre bekväm, kan miljöâtgärderna komma att drabba också dem faktiskt behövde den ökade bekvämligheten: de som handikappade och de gamla. Detta är något, hitintills som uppmärksammats i alltför liten utsträckning, och Miljödelegationen

Inledning

Västra Skåne behandlar problemet och dess möjliga lösningar i ett särskilt kapitel, kapitel Miljö och handikapp.

1 .1.2 Ett uppdrag med internationella förgreningar

Det finns två tendenser i tiden: ökad regionalisering och ökad internationalisering. Båda kan komma att förstärkas. På miljöns område är de dubbla tendenserna speciellt tydliga.

Regionalt: De västskånska förutsättningarna är helt andra än i ett tänkt svenskt genomsnitt. Behovet ett miljöarbete med västav skånska fortecken och med möjlighet till regional särbehandling kan inte understrykas. nog

Internationellt:

Västra Skåne gränsar till kontinenten, till Östeuropa och EG.

Ekonomiska och juridiska miljögränser skapar problem. Miljön vill inte vidkännas några gränser nedfallet från miljöstörande verksamhet utomlands dominerar i många sammanhang miljöbilden i Västra Skåne, samtidigt vårt som nedfall drabbar andra.

Det hörs relativt ofta skånska röster, säger: Det inte är lönt att som vi satsar på vår miljö. Det mesta kommer ändå utifrån. Alltför få vet att vi i Västra Skåne förorenar luften i vår omgivning lika mycket som omgivningen förorenar vår luft. Utsläppen från verksamheter i Västra Skåne är lika stora som nedfallet här. Av våra egna utsläpp sprids emellertid 80 % utanför vårt område, och vi får lika mycket tillbaka. I praktiken får vi alltså våra gärningars lön. Om vi kunde komma till rätta med våra utsläpp, skulle det fylla åtminstone tre funktioner:

de 20 %, som drabbar oss själv, skulle minska i absoluta tal, -

de 80 %, som vi exporterar, skulle också minska en viktig

åtgärd av internationell miljösolidaritet och vi skulle erövra en moralisk rätt att ställa krav på vår omgivning.

De lokala, regionala och internationella miljösatsningarna måste löpa parallellt. Lokala och regionala resultat kan användas bl. a. till att utifrån de goda exemplens makt utöva ett internationellt inflytande. Ibland kan det o. m. vara viktigt med överväganden kring huruvida svenska medel bör satsas i Sverige eller utomlands

för att ge största möjliga effekt på Östersjön och Västra Skåne. Ett

exempel på ett sant internationellt arbete, som visserligen betyder

Inledning

mest där det bedrivs men som också ger effekter För Västra Skåne, är det Polenprojekt i Zabrze-området, som Miljödelegationen initierat och som nu kommer att genomföras med stöd av BITS.

1.2 Uppdragets sammanhang

Uppdraget var definierat utifrån väl dokumenterade problem, och Miljödelegationen har inte sett någon anledning att göra egna övergripande problembeskrivningar. Alla enskilda avsnitt i betänkandet har emellertid getts strukturen

Problem 2. Möjligheter

3. Åtgärder

Miljödelegationen har låtit sig inspireras Brundtlandkommisav sionens formulering att skydda människors hälsa och arters fortbestând. Men vi har också påverkats från närmare håll ex. av att människor i regionen uppfattar en god miljö som ett viktigt kriterium för sin hälsa. Således svarade lommabon på en fråga från undersökning i Malmöhus läns landstings regi vad hon en om upplevde som det viktigaste för hennes hälsa:

1. Kärlek och gemenskap 2. God miljö 3. Meningsfull sysselsättning

Brundtlandkommissionen: Lommabon: En god miljö skyddar bl. a. Min hälsa kräver bl. a. människans hälsa en god miljö De lyfter alltså upp samma samband, fast de ser det från olika håll.

Inledning

På den övergripande nivån kom Brundtlandkommissionen och lommabon till samma slutsats. Detta är inte förvånande. På en abstrakt nivå går det ofta relativt lätt att bli eniga, även har om man olika infallsvinklar. Men i konkret tillämpning brukar skillnaderna visa sig. Ett sådant exempel är de olika ställningstaganden, som varit representerade inom Miljödelegationen kring den mest uppmärksammade frågan i vår region för närvarande den fasta förbindelsen med Danmark.

1.2.1 Tillväxt och miljö

Bakom de skilda ståndpunkterna till den fasta förbindelsen med Danmark ligger bl. olika attityder till tillväxt. All tillväxt, i a. som någon mening är av människan skapad, utgör blandning en av:

En effektivare användning gemensamma

- av resurser En sådan användning kan innefattas i utveckling, är en som både varaktig och hållbar. Detta är den enda tillväxt kan som finnas i det långa tidsperspektivet. Detta är den tillväxt som Brundtlandkommissionen förespråkar; en del den tillväxt av som alltid funnits.

Att det egentligen bara finns en tillväxt är ett konstaterande som man kan göra utifrån de naturlagar, säger att energi, som och i allmänhet massa, varken kan skapas eller forintas. Man kan aldrig få mer man kan bara bättre använda det - man redan har.

En skentillväxt - Det går också att åstadkomma en skentillväxt baserad på ett av misshushållande naturen och medmänniskor. Denna tillav växt är bara en synvilla någon annanstans eller vid någon annan tid får andra betala. Det handlar således ett orättom mätigt utnyttjande av andra nationers och andra generationers resurser. Tillskyndarna till denna typ tillväxt försöker av sätta sig över inte bara mänskliga hänsyn utan också naturlagarna om energi och massa enligt ovan.

Ett sådant oskäligt naturresursutnyttjande leder, enligt en annan obönhörlig naturlag, till en åverkan, som inte går att reparera. Man kan således inte gottgöra skadan varken genom att ångra sig eller genom att ekonomiskt försöka betala tillbaka lika mycket tillskansat sig. som man

Motståndarna mot Öresundsbro att bron inte rimmar med en anser en bättre användning resurser. Den skulle i av gemensamma

Inledning

stället åstadkomma irreparabla miljöskador och på lång sikt allvarligt skada ett redan utsatt område. Den ekonomiska tillväxt, som kan åtfölja en bro, skulle därför enligt delegationens majoritet inte kompensera miljöskadorna utan bidra till att förvärra dem.

Brotillskyndama däremot menar att skadorna är små och att både de och andra miljöproblem kan förebyggas och motverkas bl. a. genom sådana ekonomiska satsningar på miljön, som skulle kunna möjliggöras just genom brons tillkomst.

1 .2.2 Natur och miljö

Åtgärder till värn for miljön är inte alltid tillräckliga för naturen.

För de miljöförbättringar som visar sig i renare luft, renare vatten, bättre fysisk hälsa och längre liv for människorna, öppnar sig nu fascinerande möjligheter, bl. a. med hjälp av ny teknik. När alla börjar imiljösatsa på ett sätt, som aldrig tidigare skådats, kommer vi att tillsammans kunna nå mycket långt i denna riktning.

Men den andra delen av god miljö, nämligen naturen, arterna och biotoperna är mindre prioriterad. Det räcker inte med god miljö för att gullvivor skall växa och brushanar trivas. Landskapet bör anpassas för att ge även dem en möjlighet att leva på sina villkor. Detta har emellertid mycket svårare att få genomslag i besluts-

processerna. Det är bl. a. lärorikt att notera att miljöbeslutsunder-

laget för Öresundsbron nästan inte alls berört naturen. Ändå hänger miljö och natur nära samman. Att Västra Skånes miljösituation blivit sådan som den är i dag beror delvis på att vi i det närmaste totalt har exploaterat naturen. Vi har visat en likgiltighet inför naturresurser och landskap, de ekologiska systemen och deras växt- och djurarter. De små naturrester som finns kvar, är på väg att försvinna av sig själv genom att de ständigt förlorar gentemot andra intressen, ibland gentemot övriga miljöintreso. m. Och frågan kommer tillbaka: Är det så människorna i Västra sen. Skåne vill ha det Var det detta lommabon menade med en god miljö

Miljödelegationen det viktigt att lyfta detta till politisk anser upp en fråga. Samhället har sedan länge inriktat sina ansträngningar på att människan skall nå materiell välfärd och få ett långt och mindre ansträngande liv. När miljöfrågorna successivt blivit allt viktigare också för samhället, har detta lett till konflikter mellan miljömål och materiella tillväxtmål. Men också när vi efter hand eventuellt enas om att vår enda möjlighet är att bättre använda gemensamma resurser, kommer det att kvarstå en konflikt vid prioritering mellan naturintressen och mer klinisktfysikaliskt

Inledning sou 1990:93

inriktade miljöintressen. Det är således avsevärt lättare att lansera ett arbete kring frågeställningen

Vad kostar en utbyggnad av snabbspárvägar

än att få till stånd en prioritering frågeställningen av

Vad kostar en kärrsnäppa

Vi visar föga respekt inför det etiska kravet integritet och ett om en egenvärde för såväl arterna det åldriga kulturlandskapet som oberoende av om dessa anses lönsamma för människorna med de ekonomiska kalkyler vi råkar använda just nu.

Det finns därför mycket talar mot att det skulle kunna som vara möjligt att få samma gehör för naturfrâgor för övriga miljösom frågor. För talar egentligen bara att ett intresse, har ett starkt som folkligt stöd, förr eller senare brukar visa sin genomslagskraft. Intresset för natur och kulturlandskap hör dit. Att lyssna på människorna, att lyssna på skolbarnen helt andra perspektiv ger än den politiska debattens.

Sammantaget kan säga att de traditionella miljöproblemen i man Västra Skåne kan lösas förutsatt att vi får extrem prioritering en av miljöfrågorna. Skall dessutom värna natur och kulturman om landskap i vår region är det dags för prioritering, där de en ny materiella perspektiven inklusive måtten på tillväxt måste vidgas till att också inbegripa andra värden med natur och etik som förtecken.

Inledning

Det växer inga backsippor bara för att luften är ren. De måste ha någonstans att växa också.

1.2.3 Västskånes särart

I Västra Skåne bor 10 % av Sveriges befolkning på 1 % av Sveriges yta. Det geografiska läget och den historiska utvecklingen har sammantaget gjort att dagens miljö är avsevärt sämre här än i resten Sveriges. Ändå har det nationella miljöarbetet inte av bedrivits med högre intensitet i Skåne än annorstädes snarare tvärtom. Om människan och naturen inte skall må sämre här än i landet i övrigt, krävs därför nu stora steg för att vi skall komma i närheten av en medelgod svensk miljö.

Exempel på hur Skåne skiljer sig från resten av Sverige:

I Skåne råder på många sätt andra förhållanden än i Sverige i övrigt. Dessa handlar inte bara om skillnader som uppstått i modern tid. Studera till-

ex. kartorna på nästa uppslag. Sedda

aktualiserar de frågan: Är Skåne svenskt sammans

Berggrundskartan figur 1 visar Skånes annorlunda förutsättningar. Andra kartor som visar på Västra Skånes särart är ex. sådana över befolkningstätheten och den ytterligt låga tillgången på allemansrättslig mark per person figur 2. Kvävehalten i de större vattendragen är extrem figur 3. Ett rimligt antagande vore att detta skulle leda till en intensifierad miljöövervakning i Skåne. Figur 4 visar emellertid motsatsen hur intresset koncen- trerats till Stockholms- och Göteborgsregionerna medan Skånekusten förefaller bortglömd i Programmet för övervakning av miljökvalitet PMK.

Inledning

:m mwum krqgnnøt ur rs 2a - rum-m. umso. um. unna... och mo. P7ann..., urh ...q un... üdhnhnvrl m

m.:vulkonuh Bagerier .n Ndrhnnlnn ma.. u... o mm Kulmdumxt bannad , . , Ujiüfumømøwl --

a.. ulllbrmcr-øurm mun... mm... hmmundra m. mulen m... Gram-nav u mAh-mm \\\ mnxpqroglmømnlan KvcmJdMwñwj-Hu nam-u ghmrnnilhv u

Urkrg. ... urnluno m. tolum 0 mm., m.m..mpøluv ma... a nun. nvihbnrjuwu rj Knrvulilllrlhvgqmr omm-h

\

BERGGRUNDSKÅRTA

vixunde de bolunisk ur synpunkt viktigare bergarlernu

Upprlllcd av :osvEKLUND m

:numa my. m

n u-svmuu

Figur 2 Mängden allemansrättslig mark i Västra Skåne är 0,4 ha per person.

För Stockholmsområdet är motsvarande siffia 3,0 ha per person.

Inledning

Totalkvävehalt i större svenska vattendrag 1984 Kvävehalten är långt högre i de sydsvenska åarna än i Norrlandsälvarna. Till stor del beror dettapå naturligaskillnadermellanNordoch Sydsverigesmark- och växtlighetsförhållanden, men kvävetillfärseln via atmosfären,utsläppenfrån tätorter och industrier samt den allt rikligare kvävegödslingen Götalandsoch Svealandsåkermar- av ker har ytterligare ökat de sydsvenskavattendragensredan tidigare höga kvüvehalter.Kartan återgergenomsnittshalter kvävei större av svenskavattendragunder 1984. Gränsernamellan de större avrinningsområdena är också markerade. Från SNV:s miljökontroll- laboratorium,sötvattenenheten. Karta: Bert Karlsson.

Figur 3 Konsekvenserna av Skånes annorlunda miljöförutsättningar och läge framgår bl. a. av ovanstående bild ur SNV:s Monitor 1985.

Figur 4 Skånes väsentligt annorlunda och sämre miljöförutsättningar borde rimligen leda till att miljöövervakningen här blev intensivare än annorstädes. Denna karta visar på hur intresset motsatsen koncentrerats till Stockholms- och Göteborgsregionerna, medan Skånekusten förefaller bortglömd i Programmet för övervakning av miljökvalitet. Jämför också kapitel 12, Öresund och Skälderviken.

Inledning

1.3 Vart kan nå

man

Avsikten med Miljödelegationens arbete är att människan och naturen inte skall må sämre i Västra Skåne än i landet i övrigt. Västra Skånes attraktivitet skall förknippas med en genomsnittsgod svensk miljö, dvs. med en miljö som med kontinentala mått är exceptionellt god. Det besvärliga utgångsläget gör att detta kräver åtgärder, som skiljer Västra Skåne från övriga Sverige, o. m. från övriga Skåne. Dessa kommer närmare att analyseras i kommande kapitel.

Miljödelegationen Västra Skåne är väl medveten att det finns om grundläggande begränsningar för hur den kan fullfölja sitt uppdrag. Den viktigaste dessa är bristande möjligheter att förstå av och hantera komplexiteter i natur och samhälle. Detta drabbar alla från den enskilde till organisationer på nationell och global nivå. Vi har inte möjlighet att fullt ut genomskåda effekterna av vad vi gör. Med det facit på hand som vi har i dag vore det förmätet att inte erkänna detta; mänskligheten och samhällsorganisationerna har visat sig vara oförmögna att fullt ut hantera miljöproblemen. Medan optimerar för att nå ett visst mål, uppstår följder man som ingen förutsett. Det kan uppkomma försämringar, större som ger skada än vad förbättringarna gjorde nytta. Tiden fungerar som en ekologisk fälla.

Det finns krafter, som verkar oberoende beslut i samhälle och av näringsliv; krafter som är så komplexa att vi inte vare sig kan förstå, förutspå eller hantera dem. Många förändringar sker inte som en följd av vare sig politiska eller ekonomiska beslut. De förefaller uppkomma liksom sig själva, något bara blir så. av som som Därför kan man inte heller utgå från att miljöförändringar i Västra Skåne kommer att kunna styras enbart åtgärdsgenom beslut. Effekterna av politiska beslut, marknadskrafter, utbildning och information och strömningar i tiden kommer att vävas samman.

Därför är det orimligt att bara lägga ett antal förslag och sedan lämna dem åt sitt öde. Vi vet på förhand att framtiden kommer att bli som en variabel labyrint; att och oväntade hinder och nya möjligheter kommer att dyka upp inom tioårsperioden. Därför är kanske det viktigaste förslaget att förse regionen med ett operativt

organ med ansvar för både regionprogram, miljö och trafik se

kapitel Miljö och demokrati.

Miljö och demokrati

2 och demokrati

Miljö

Miljöfrågor har blivit som ett salt. De har saltets trefaldiga förmåga att tränga in överallt, att ge sting och sälta och att bevara friskhet. Men

trots att de faktiskt tränger in, trots miljöns avgörande betydelse för framtiden, trots alla 0rd, trots all god vilja,

så kommer miljöproblemen endast marginellt till uttryck i samhällets planerings- och beslutsprocesser. Och när de uppmärksammas, blir de till lösryckta åtgärder eller kortsiktiga prioriteringar, eftersom det normalt saknas genomarbetat beslutsunderlag, där miljöaspekter har vägts in tillsammans med övriga överväganden.

Detta kan bara delvis döljas genom en fokusering på de naturvetenskapliga och tekniska utgångspunkter, som dominerar miljöarbetet. De kan visserligen räcka långt for analys av en befintlig situation, men så snart man vill få igång processer till gagn för miljön blir bilden en annan. Miljödelegationens uppdrag att initiera och samordna åtgärder som kan väsentligt förbättra

Miljö och demokrati

miljön i Västra Skåne inom tioårsperiod har visat att det är en oss problemen och möjligheterna i själva den demokratiska processen, inte i det naturvetenskapligttekniska, är avgörande för resulsom tatet. Delegationen vill därför i detta kapitel utveckta upp just lingen av demokratin de största miljöfrågorna. Det som en av gäller främst utvecklingen av vår lokala och regionala demokrati men också av dess samspel med den nationella och den internationella.

Att Västra Skåne domineras av otydliga och vacklande politiska majoritetsförhållanden kan bidra till att miljöfrågor ibland används som kortsiktiga, närmast populistiska, partipolitiska slagträn. Men det politiska inslaget i miljöarbetet är djupare än så miljöfrågorna är i själva verket genuint politiska däremot inte nödvändigtvis partipolitiskt åtskiljande.

2. 1 Problem

2.1.1 Tids- och rumsfaktorn

Miljön väjer inte för gränser mellan kommuner eller nationer. Den tar heller ingen hänsyn till valperioder. Effekter kan visa sig någon helt annanstans och vid en helt annan tidpunkt än man väntat med tanke på problemens ursprung. Det går alltså ofta inte att via formella demokratiska processer utkräva reellt ansvar i efterhand. Och möjligheterna att sin röst på valdagen reellt genom påverka framtiden har också minskat Förutsättningarna är kanske bundna av det som tidigare skapades någon annanstans.

Det är emellertid inte bara miljöeffekternas förmåga att hamna fel i tid och rum, som undergräver demokratins miljöroll. Det handlar också demokratins tröghet. Medan teknikutvecklingen gått om framåt i ett rasande tempo, har demokratin behållit sin långsamma process.

Inför teknikutvecklingens fortsatta acceleration krävs ompröven ning av demokratin och dess former, så att når framförhållman ning och därmed reell styrförmåga. Samhällets roller måste bli tydligare. Framför allt måste dess totalroll avgränsas bättre. Vi kommer inte att klara att bygga upp ett samhälleligt kontrollsystem av den omfattning, som miljösituationen förefaller kräva. En luktoch smaklös, abstrakt överdomare i miljöfrågor för övrigt vore ingen bra lösning på lång sikt. Miljöbeslut kommer i stället att i ökad utsträckning behöva tas utanför samhällsmaskineriet av individer, i familjer, i skolor, på arbetsplatser, i kvarter etc. Detta

Miljö och demokrati

innebär i sin tur helt andra krav på utbildning och allmänbildning

se kapitel Miljö och utbildning.

Miljödelegationen har ett framtidsinriktat uppdrag. Genom att något snegla åt det globala perspektivet finner ytterligare skäl man till varför demokratins utveckling kan bli ödesfrágan for miljön:

Om vi hade levt som jägare och samlare hade vi bara kunnat vara 10 miljoner människor på jorden. Mer kan inte den orörda naturen försörja. Nu är vi 5 miljarder, 500 gånger fler. Det betyder att endast 1 av 500 kan sägas leva av den orörda naturen, medan 499 500 lever tack av vare människans förmåga att hantera naturen. Redan detta viss ger en insikt i att det inte är en slump att vi fått miljöproblem 99,8 % förut- - av sättningarna har vi skapat genom effektivisering ocheller utplundring.

Om nuvarande folkökning fortsätter kommer jordens befolkning att fördubblas de närmaste 50 åren. Detta betyder att vi på 50 år måste sätta system lika mycket ny effektivisering av utnyttjandet av naturforutsättningarna, som vi hittills ort i hela mänsklighetens historia. Vi vet dessutom att de grövsta misstag vi hittills gjort har kommit till när vi haft för bråttom.

Det här problemet är så stort att det âr svårt att finna angreppssätten. Två vet vi dock som är nödvändiga: utveckling demokratin och av stora satsningar på utbildning.

2.1 .2 Utanför den formella demokratin

När tids- och rumsfaktorer gör att den samhälleliga demokratins formella möjligheter minskas, krävs ökad vilja att stötta den en enskildes miljöarbete inom för den internationella ramarna demokratin. Av det har vi i dag alldeles för lite. Det gäller att hitta och stödja spontana processer, så att dessa kan bli självgående. Exempel:

att ge den enskilde konsumenten reella valmöjligheter, -

att ge miljögrupper stöd så ort med idrottsrörelsen,

- som man att öka de lokala fackliga organisationernas möjligheter att påverka den yttre miljön.

Att enskilt eller fackligt kunna påverka den arbetsplatsen till egna att ta ett större ansvar för verksamhetens inflytande på den yttre miljön är ett demokratiskt miljöarbete, garanterat har effekt som oberoende valperioder och valkretsar. av

Miljö och demokrati

2.1.3 Lokal planering Översiktsplaner -

Västra Skånes höga urbaniseringsgrad med ständigt expanderande tätorter h behov anläggningar för avfall, för den 0 av nya ökande biltra 1ken, m. m. utgör stora påfrestningar på miljön och naturen. Belastningen är dubbel både den förändrade mark- användningen och utsläppen i exploateringens spår slår igenom.

Första generationens Översiktsplaner för kommunerna i Västra Skåne präglas ingalunda av medvetenhet om en svår miljösituation. Det är fortfarande samma principer för markanvändning som på 1950-talet. Näringslivets och vägtrafikens villkor dominerar över natur- och kulturlandskapets. Att miljö- och naturvårdsplaner skall ligga till grund för och integreras i arbetet med den - fysiska planeringen märks föga. I den mån miljöaspekter kommer in i planeringsprocessen kommer de sent och i form remissav yttranden.

Detta är ett logiskt resultat av hur den kommunala planeringsprocessen är uppbyggd. Innan man förmått ändra denna, innan förvaltningarna och beslutsstrukturen är uppbyggda för att också inkludera miljöperspektiv, kan vi inte förvänta någon radikal oss förändring av översiktsplanerna. Alltför få i offentlig sektor ex. har i dag till uppgift att ta fram underlag utifrån ekologiska villkor. Dessa handlar inte bara mark och vatten utan också om om den urbana ekologin med dess speciella behov att analysera av energi- och massbalanser.

En granskning av kommunala planer och beslut utifrån frågor som ex. Finns konkreta miljömål, Går de att mäta, Ingår miljööverväganden tidigt i planeringsprocessen tyvärr det ger entydiga svaret Nej.

2.1.4 Regional planering

Det genuint politiska i miljöproblemen leder till att det blir viktigt att miljöbeslut fattas på rätt nivå. När Miljödelegationen Västra

Skåne fick sitt område avgränsat till 16 senare utökat till 18

kommuner längs Skånes väst- och sydkust, det dels på grund var av att miljöproblemen här är stora, dels att de är relativt likartade förutom att vissa kommuner i har lägre exploateringsgrad norr och större naturområden. Detta har gett delegationen goda möjligheter att föreslå åtgärder, behövs och i Västra Skåne som passar

Miljö och demokrati

men som kanske bara delvis passar in också i andra delar av Sverige.

Samtidigt har delegationen tvingats till närkontakt med dilemmat att arbeta inom två olika län och tre landsting, omfatta två kommunalförbund och arton kommuner. Gränserna är föga ändamålsenliga, åtminstone vad gäller miljöfrågor. Länsgränsen skär tvärs igenom den nordvästskånska regionen. Kommun- och

landstingsgränser löper inne i tätorten Malmö-Arlöv. Burlövs

möjligheter att via beslut påverka sin miljö är ytterligt egna begränsade. Åar ofta kommungränser, utgör men samordningen längs de större vattendragen fungerar inte tillfredsställande trots de särskilda vattendragsförbunden jämför gärna med exempel ur kommunernas färska Översiktsplaner.

Märkligt nog är inte det största problemet sig att det finns för vare många regionala eller att det bedrivs dubbelarbete foreorgan kommer knappast alls på miljöns område. Det största problemet är att det trots mångfalden i praktiken ändå saknas av organ en utvecklad regional, beslutskraftig och operativt inriktad samverkan kring regionens fysiska planering och miljö. Länsstyrelsernas möjligheter och rättigheter att påverka och samordna de olika kommunernas planer och handlingar är otillräckliga, och kommunalförbunden är för svaga. Samtliga kommuner har i dialog med Miljödelegationen påtalat behovet bättre samordning av av övergripande planering dock utan att vilja fororda bindande regionplan.

2.1.5 Tillsyn

Tveklöst är ett av problemen med tillsynen, att den behöver större resurser. Länsstyrelsernas situation skulle underlättas åtminstone något om de finge behålla avgifterna från tillsynsverksamheten. Kemikaliekontrollen på kommun- och länsnivå behöver likaledes ökade medel. Speciellt viktigt är att den spirande samverkan mellan länsstyrelserna och kommunerna, vuxit inom som upp Miljödelegationens kemikalieprojekt, får ett starkt stöd både på läns- och kommunnivå. Detta samarbete kan nämligen resultera i ett nödvändigt pionjärarbete, där lokalt och regionalt börjar man komplettera Kemikalieinspektionens arbete helt enligt KEMllzs egen önskan.

Miljö och demokrati

Samtidigt vill vi för övertro på vart kan nå med tillvarna en man syn. Redan idag skall i Sverige totalt:

61 verksamheter ha tillstånd från Koncessionsnämnden för miljöskydd, 6000 verksamheter ha tillstånd från länsstyrelserna, 10000 verksamheter anmälas till Miljö- och hälsoskyddsnämnderna i kommunerna och 100000 verksamheter utsättas for tillsyn av Miljö- och hälsoskyddsnämnderna utifrån miljöskyddslagens bestämmelser.

När kommuner och länsstyrelser i praktiken börjar utöva tillsyn också utifrån lagen kemiska produkter och när samtidigt om kemikalieanvändningen blir alltmer komplex och ökande då kommer trycket på tillsynsverksamheten att bli så starkt, att man tvingas göra kraftiga avgränsningar. I stället för att driva övervakningen in absurdum bör man då försöka komplettera med allehanda stöd till demokratin utanför offentlig sektor jämför avsnitt 2.1.2 ovan. Samtidigt krävs också en prioritering av tillsyn enligt vattenlagen. Torrläggning av mindre vattendrag och sänkt grundvatten på grund av for stora bevattningsuttag är vissa somrar besvärande bl. a. på Bjärehalvön.

2.1.6 Lagar och ekonomiska styrmedel

Miljödelegationen har ett regionalt uppdrag och bör således försöka undvika sådana nationella frågor som lagar och ekonomiska styrmedel. Det finns dessutom Miljöskyddskommitté paralen som lellt med arbetar med översyn miljöskyddslagstiftningen. oss av Vi har emellertid under arbetets gång noterat så omfattande behov lagändringar, att vi upplever dessa som en viktig del i vårt av förslag for ett framtida bättre Västra Skåne. De redovisas samlat i Diverse underlagsmaterial och sammanställningar [SOU 1990:941. Miljödelegationen har samrått med Miljöskyddskommittén kring förslagen.

Vår grundsyn är att absoluta regler bör upprätta man genom

restriktioner för mänskligt handlande i sådana fall, där vi har

tillräckliga kunskaper om skadliga miljö- och hälsoeffekter. Ar reglerna absoluta och entydiga, blir också kontrollen lättare och genomslagskraften större. Detta är inte underligare än att vi generationer lärt oss att inte slå ihjäl och inte misshandla genom varandra samt att i övrigt respektera livet. Detta har gett upphov till regler, i Sverige omhuldas så gott som alla. som av

Miljö och demokrati

För att lagen skall kunna fungera styrmedel fordras att innesom hållet i lagreglema entydigt går att tillämpa i lagens anda. Så är

det inte med miljöskyddslagstittningen idag. Det måste finnas

en klarhet så att lagen kan tillämpas och prejudikatsinstans en som tillerkänts rätten att vid behov slå fast enhetlig tolkning. en Varken koncessionsnämnden eller regeringen fullgör denna roll.

Ekonomiska styrmedel är liksom lagarna något beslutas som nationellt. De ekonomiska styrmedlen är i realiteten kraftigt styrande också för vart vi kan nå regionalt i Västra Skåne inom viktiga områden trafik, energi och markanvändning. som

2.2 Möjligheter

Möjligheterna till förbättrat samspel mellan miljö och demokrati är flerfaldiga och goda.

a. Det går att utveckla allehanda stöd till det informella miljö-

arbetet. Varje möjlighet att tillvarata ett samspel mellan det informella miljöarbetet och det allmänna bör tillvaratas. Två bra exempel:

I Helsingborg pågår ett samarbete mellan Öresundsfonden och kommunens gatunämnd. Man har undersökt avloppsvattnet från två bostadsområden och konstaterat rad föroreningar, en som reningsverket inte klarar. Nu går vidare med man

hushållsinformation, i samråd med Husmodersföreningen och

butikerna. I Landskrona och i Malmö har inom TEM-projekt anställda och arbetsgivare provat modell med ett totalansvar på arbetsen platsen för den yttre miljön.

b. I samhällets demokratiska planerings- och beslutsprocesser egna är möjligheterna lättare att konkretisera. Exempel:

Operativt tydligare och juridiskt bindande arbetsmetoder -

jämför ex. kapitel Särskilt miljöskyddat område. Bättre rutiner för beslutsunderlag, så att de omfattar såväl den

miljömässiga den ekonomiska logiken. Det är alltså inte som

bara Fi finansen utan också Mi miljön, skall in i varje

som led. Och underlaget skall begripligt för alla vid ett och vara samma tillfälle. Regionprogram och former för konkret regional samverkan kring miljö, trafik och planering.

Modern informationsbehandling.

-

Miljö och demokrati

Medvetet samspel med Lunds universitet för ett regionalt miljöarbete bl. a. som källa för information om bästa teknik i olika processer. Granskning av den offentliga sektorns egna inköp och rutiner så att dessa blir bättre miljöanpassade. Därmed utövar man en väsentlig producentpåverkan och utgör ett gott föredöme för kommuninvånarna.

Det âr landstingen och kommunerna, har nyckelrollema i det som operativt inriktade miljöarbetet i dag; landstingen genom sitt för kollektivtrafik, kommunerna genom sitt planmonopol ansvar och sitt i bl. el, vatten, avlopp och trafik. Miljön och engagemang a. trafiken har båda behov förstärkt och bättre regional planeav en ring.

Regional planering

Den viktigaste gemensamma faktorn för framtidens miljö och trafik är behovet planering. Det finns två möjligheter: antingen kommer miljö- och av trafikåtaganden att kunna genomföras utifrån en demokratiskt förankrad planering enligt idealbilden ovan eller kommer miljö- och traikátagandena att bli styrande för den framtida planeringen.

2.2.1 Kommunal miliöplanering

Kommunerna har genom NRL naturresurslagen möjlighet att ta ansvar för miljön genom att göra en ur miljö- och naturperspektiv välgrundad fysisk planering i sin översiktsplan. Men detta är ett frivilligt åtagande, inte tvingas fram en bindande lagstiftsom av ning. På motsvarande sätt PBL plan- och bygglagen möjlighet ger att i detaljplaner föreskriva högsta tillåtna värden för luftex. föroreningar, ljud eller andra störningar, prövas enligt miljösom skyddslagen. En sådan bestämmelse blir bindande för koncessionsprövning enligt miljöskyddslagen verksamheter i området av och dess omgivning. Därmed är avsikten att man skall kunna säkerställa de fysiska och miljömässiga förhållanden, som varit avgörande för lokalisering viss verksamhet. Det kan gälla av en

Miljö och demokrati

verksamheter med särskilda krav på störningsfri omgivning. en Det kan också handla om att via detaljplanen säkerställa en acceptabel miljö också for områden där miljöbelastningen redan från början är hög.

Tyvärr är emellertid PBL:s reella inflytande på miljöarbetet mycket litet. Det beror på att de områden, som man avgränsar enligt PBL, är så små att deras miljö i allt väsentligt bestäms av omgivningens utsläpp. Hade det däremot funnits en motsvarande möjlighet som PBL:s för hela Västra Skåne hade denna gett ett verkningsfullt styrinstrument i miljöarbetet.

Kommunerna kan alltså såväl Översiktsplaner detaljgenom som planer påverka beslut andra myndigheter, länssenare av ex. styrelserna och Vägverket. Ännu viktigare kanske komär att munen i det egna arbetet kan utnyttja sin översiktsplan och sin detaljplan som norm, när man skall pröva förslag nyetableom ringar etc. Det är precis denna typ av rättesnören, behövs för att som styra de många standardärenden, som annars efter hand sammantagna blir avgörande for miljön utan att detta någonsin varit planerat.

Naturvårdsverket och Boverket har bedrivit ett gemensamt arbete kring miljöanpassad beslutsteknik överlämnat 1990-06-01 till miljödepartementet. I detta framhålls att begreppet miljö-

konsekvensbeskrivningar främst bör knytas till krav på just beslutsunderlag en ökad systematik kombinerad med krav på

bl. alternativutredningar. Dessutom vill ha offentlig redoa. man visning motiv och avvägningar, ligger till grund for planeav som rade ocheller fattade beslut. Miljödelegationen att miljöanser arbetet i Västra Skåne skulle förbättras väsentligt vi på detta sätt om hade en öppen redovisning.

2.2.2 Regionpmgam regional organisation . -

Storstadsforhandlaren och Miljödelegationen har. haft upprepade överläggningar kring behovet organisation för av en gemensam övergripande trañk- och miljöfrågor och därmed sammanhängande regional planering. Medan kollektivtrafikfrågorna i stor utsträckning är bundna till landstingen, är plan- och miljöfrågorna i allt väsentligt kommunernas. Utvecklingen mot allt större beslutanderätt för kommunerna är ännu inte avslutad. I den gemensamma regionala organisationen måste därför kommunerna ha stort inflytande.

Miljö och demokrati

Inledningsvis bör ett interimistiskt kommunalförbund bildas av NSK, SSK, SöSK, MSK och Kommunförbundet Malmöhus. Detta bör kunna arbeta fr. o. m. 1992. En av dess uppgifter skall vara att utreda förutsättningarna för ett gemensamt kommunalförbund, från och ,med valperioden 1995-1997 bör skapas av det som nuvarande landstinget för Malmöhus län och kommunerna i länet. Lagändring krävs för att fullmäktigeförsamligen inte skall bli otymplig. Det blir också viktigt med samverkansformer i söder inom SöSK och i inom NSK med kommunerna i norr Kristianstads län.

Den regionala organisationen kan lämpligen välja att till sig knyta kan utarbeta förslag till regionprogram, driva ett organ, som miljöfrågor, initiera projekt, samordna idéer och återföra utvecklingen i rätt riktning också efter oväntade händelser. Detta organ, med arbetsnamnet Skånes Miljö- och Naturvärn, skulle genom sin tvärsektoriella inriktning kunna utgöra ett värdefullt komplement till SNV:s sektoriella arbete.

Den regionala organisationen bör arbeta med en löpande översyn av regionprogram, som omprövas vart tredje år. Den fysiska planeringen inom regionprogrammet skall lyfta fram fyra olika områden:

områden med stora naturvärden helt skall skyddas från - som förändring, områden som lämpar sig väl för viss lokalisering, -

områden kräver miljöförbättrande åtgärder och

- som

Öresund, Skälderviken och södra Östersjön; krav på skydd av

-

botten, vatten och stränder se kapitel 12, Öresund och Skälder-

viken.

Vi presenterar här en skiss till hur de fysiska planeringsramarna inom ett sådant skulle kunna ut. Förslagets detaljer bör program se bearbetas djupare än vi haft möjlighet att göra. De bestäms bl. a. av de ekonomiska förutsättningarna.

Områden med mycket stora naturvärden För dessa områden gäller att de helt skall skyddas från annan markanvändning. I förslaget ingår ett högbudget- och ett lågbudgetalternativ, beroende på vilken ambitionsnivå väljer i sin man

naturvårdsplanering. Förslaget utgår från den pyramidmodell för

hur naturvård kan bedrivas, presenteras i kapitel Mark och som vattendrag.

SOU 99093 Miljö och demokrati

- Nationalpark och CW områden - - Ekologiskt viktiga omr.

- - Reservat statligt ansvar Vattendrag -

- Reservat kommunalt - Hav - ansvar

Karta med markeringar områden med olika naturvärden samt möjliga av

och kostnadsfördelningar. ansvara-

Miljö och demokrati

Nationalpark och CW-omráden Den internationella våtmarkskonventionen CW Convention on Wetlands, som Sverige undertecknat, har till syfte att skydda internationellt betydelsefulla våtmarker för att bl. bevara a. bestånden flyttande våtmarksfåglar. De länder, underav som tecknar avtalet, åtar sig att värna dessa områden. Kostnaderna om för dessa områden skall täckas med statliga medel. I Västra Skåne finns tre sådana områden med de allra högsta natur- och kulturvärdena: delar av Söderåsen, som föreslås nationalpark, samt som regionens CW-områden, Flommen-Foteviken och Krankesjön- Klingavälsåns dalgång.

Klingavälsåns dalgång skulle kunna vara ett referensområde för kulturlandskapet enligt de normer som ställs upp i Nordiska Ministerrådets Miljörapport 1989:5.

Reservat I förslaget redovisas områden med höga naturvärden, som är reservat och som föreslås bli reservat. Reservat kan bildas med statliga och kommunala medel. Områdena redovisas i två klasser:

n Statliga reservat. I ett högbudgetaltemativ skall kostnader- na täckas med statliga medel. I ett lågbudgetalternativ delar staten och kommunerna på kostnaderna. Exempel på sådana områden är Hallands Väderö, Kullaberg, Matkroks- och Djurholmamossarna, Exercisfältet i Landskrona, Börringesjön

med omgivningar och Hyby backar vid Svedala samt stora

delar Öresundskusten. av Kommunala reservat. I högbudgetalternativet täcks kostna- derna med kommunala medel. I lågbudgetalternativet bildas färre reservat. Förordnande enligt 19 § NVL och miljöersättningar får då ersätta reservatbildning. Exempel på sådana områden är Rävlinge fuktängar längs Görslövsån, mosse, Havgårdsskogen, Karaby Backar och sydkusten.

Ekologiskt viktiga områden Områden som kan skyddas genom förordnande enligt 19§ NVL och dit skall kanalisera miljöersättningar. I ett högbudgetman alternativ täcks kostnaderna genom betydande miljöersättningar, i ett alternativ med lägre hävd- och skötselambitioner blir miljöersättningarna mindre. Några exempel på sådana områden är Ráåns, Saxåns och Braåns dalgångar, Vombs fure, Romeleåsen, Häckeberga och Backlandskapet.

Exemplen ovan utgör bara liten del alla områden, både större en av och mindre, med stora naturvärden i Västra Skåne. I Underlagsmaterial Mark och vattendrag [SOU 1990:95] finns detaljerade

Miljö och demokrati

beskrivningar, kan utgöra underlag för det första regionsom programmet.

Rekreationsområden I Västra Skåne finns flera regionalt intressanta områden som även rekreationssynpunkt måste skyddas från markanvändur annan ning. Exempel på sådana områden är Torup Bokskogen, Jära- vallen, stora delar Falsterbonäset, Rönne ås dalgång, Kullaberg, av Hovs Hallar Hallandsåsen Rössjön Västersjön, Glumslövs - - backar och Ven.

Områden är lämpade för viss lokalisering som Här gäller det att planera lokalisering bostäder, verksamheter av och service. Miljöperspektivet utgör därvidlag ett av flera. Skall det komma till sin rätt, måste det komma in tidigt i planeringsproces- Detta kan få konsekvens att bostäder, verksamheter sen. ex. som och service koncentreras kring spårburna trafikstråk, och att det sker samplanering mellan utbyggnaden ny bebyggelse, nya en av verksamheter och utbyggnaden av nya spår.

Av speciellt intresse miljömässigt är lokaliseringen direkt av miljöanknuten verksamhet. Exempel:

Energiskog. Denna kan lämpligen planteras inom de områden Miljödelegationen i kartform i kapitel som anger Biobränslen och bioenergi. Avfallsanläggningar. Västra Skåne är redan så hårt exploa- terat, att varje nytt ingrepp i landskapet stör. Utifrån detta perspektiv bör avfallsanläggningar placeras inuti städerna eller på mark, redan är hårt inrutad. som

Områden som behöver miliöförbättmnde åtgärder Tätorterna Flera tätortema i Västra Skåne har mycket få eller inga lättillav gängliga natur- och strövområden ex. Höganäs, Helsingborg, Landskrona, Lund, Kävlinge, Staffanstorp, Burlöv, Malmö och Trelleborg.

Detta kan kompenseras tätortsnära rekreationsområden. I genom Helsingborg har ambitionen både att utveckla befintliga strövman områden och att tillskapa med gröna förbindelselänkar emelnya lan. Grunden till en grönstråksplan har lagts efter en noggrann inventering kommunens naturområden. En sådan plan bör av utgöra underlag för bl. detaljplaner och områdesbestämmelser a. vid framtida utbyggnader så att naturvärdena inte spolieras av oförsiktig exploatering,

Miljö och demokrati

System av dar och bäckar karta iISOU 1990:95] - se I första punkten ovan fanns vissa å- och bäcksystem med utifrån sina naturvärden. Därutöver kan åar och bäckar komma till direkt användning för miljöförbättrande åtgärder. Det handlar då om kombinationer med våtmarker och översilningssystem. Dessa gör större nytta i vissa områden än i andra. I underlagsmaterial Mark och vattendrag [SOU 1990:95] redovisas system av åar och bäckar, som skulle kunna ha speciellt stor betydelse för minskningen av kväveutsläppen.

Grundvatten Se kapitel Mark och vattendrag, framtida skydd grundom av vattnet och förslaget i kapitel 10, Avfall och avlopp, att om sanera gamla tippar.

2.2.3 Modern informationsbehandling

Stora delar av miljövårdsarbetet utgörs information och samråd. av Många olika parter är inblandade: kommunerna, länsstyrelserna, andra myndigheter och organisationer, näringslivet och allmänheten. Det ligger nära till hands att använda modern datateknik

för hanteringen av all information. Viktigt att notera är att 70 %

av ytan i Västra Skåne ligger i de k. småkommunema, dvs. i koms.

muner med litet befolkningsunderlag och små planeringsresurser.

På senare tid har standardiserade geografiska informationssystem GIS utvecklats. De kombinerar databasegenskaper med möjligheten att lokalisera och presentera rumsliga data på karta. Ett en sådant gör det möjligt att analysera olika typer kartografisk av information.

Det är i dag tekniskt möjligt att i relativt enkla system klara flera av dessa uppgifter. Exempelvis kan sökningar i en man, genom databas, erhålla uppgifter om hur mycket organiska lösningsmedel ett givet företag har tillstånd att släppa ut. Via egen databas kan man få kunskap om huruvida ett visst område innehåller kända indikatorer på stora naturvärden.

Den av delegationen framtagna prototypen på hur ett informations-

stöd kan ut exemplifierar flera dessa funktioner. Den har se av ex. använts i Svalövs kommun för att identifiera småskaliga riskzoner för radon i tätortsbebyggelse. Även kvävebelastningen har analyserats genom att kombinerat statistik och arealbeman räkningar på församlings- och avrinningsområdesnivå. Resultatet visade bl. a. att endast 2,5 % av kvävebelastningen kom från

Miljö och demokrati

De geologiska förutsättningarna analyseras och kombineras med skogsutbredningen till en kam över mark som upp fyller tekniska och biologiska I krav för odling av energlskog

Restrktloner kan adderas till...

1 7 ...en samlad restrktionsbild

kombineras förutsättningar och restriktioner erhålles e| karta över den mark som kan anses som lämpad för energiskogsodling

Miljö och demokrati

kommunala reningsverk och enskilda avlopp. Sådant underlag kan fylla viktig funktion i den kommunala planeringsprocesen då skall besluta största möjliga positiva miljöeffekter sen, man om satsad skattekrona jämför förslaget Kommunal kvävepool i per om kapitel Mark och vattendrag.

2.2.4 Lunds universitet miljöunivenitetet -

Universiteten har det senaste decenniet blivit mindre nationella Nordens inget och mer regionala. Lunds universitet, största, utgör undantag därvidlag. Det är ett regionalt universitet som dessutom arbetar med att få miljöprofil. Det finns alltså mycket talar en som för att regionen skulle kunna nyttiggöra sitt universitet i miljösammanhang. I kopplingen till miljö och demokrati är det framför allt på två områden universitetet skulle kunna utnyttjas: som

att systematisera samarbetet mellan den regionala - genom organisationen enligt 2.2.2 och forskargrupp av natur- och en samhällsvetare, arbetar med uppföljning och bevakning som vad tilldrar sig på miljöområdet i regionen. Det blir av som alltså frågan direkt uppdragsforskning, liknande den om en som finns i samspelet näringsliv universitet, att till länsstyrelsernas och kommunernas miljööver- - genom vakning knyta ett temainriktat arbete på universitetet syftande till att kontinuerligt informera k. bästa teknik och om om ny s. bättre miljöanpassade kemikalier, som gör att man kan tilllämpa substitutionsprincipen. Både bästa teknik och substitutionsprincipen ingår i det för miljö- och kemikaliearbetet lagstadgade. Problemen med att genomföra principerna i praktiken är delvis ett kunskapsproblem, dvs. ett sådant, som uni-

versitetet till för att hantera. Även för genomförande-

är kan universitetet, bl. dess samhällsvetenskapliga processen a. sektor, vara en god regional resurs.

2.2.5 Utveckling samspelet inom kemikalieövervalmingen av

Miljödelegationen har inom för sitt kemikalieprojekt förramen sökt aktivera kommuner, yrkesinspektion, fackföreningar m. fl. att aktivt arbeta med kemikaliefrågor. Ett målen har varit att av finna modell för hur kommunernas kemikaliearbete kan samen ordnas och effektiviseras. Det har visat sig lämpligt att betrakta länsstyrelserna drivande i den framtida utvecklingen av som kemikalietillsynen. Man kan regionalt komma överens om hur kemikalietillsynen skall bedrivas och fördelas. Även konsument-

information kan ske helt eller delvis regionalt samarbete. genom

Miljö och demokrati

Material, exempelvis utställningsmaterial, kan på så sätt delas mellan kommunerna. Lämpliga for regional samordning är också avvecklingsplaner av speciellt skadliga produkter.

Idéerna om samarbete enligt ovan är förankrade i såväl kommuner som länsstyrelser, och arbetet har påbörjats. Motsvarande uppläggning kan gälla för miljöskyddstillsynen.

2.3 Åtgärder

Åtgärder behövs dels som stöd till informellt miljöarbete, dels for att

effektivisera den offentliga sektorns eget miljöarbete. Att beskriva hur långt kan nå i detta är tämligen enkelt: kan nå så man man långt som man har demokratiskt stöd for.

TVÅ VÄGAR

Regn och åska har passerat över Näset, himlen ljusnar sakta från väster. Bivråkar som sökt skydd för regnet i dungarna runt Ljungen kommer glidande mot vinden, lätta och tysta som skyar. Ensamma,

parvis, i glesa flockar skuggar

de sommaren söderut. Bakom

ryggen på mig dånet från trafiken

på väg 100, markens resonans, de hårda lukterna. Två vägar, parallella pendlar; den tid enas snart ute.

Skanör, september

Niklas Tärnlund

Vi är inne i en brytningstid. Två vägar, parallella pendlar; den tid är enas snart ute, skriver poeten Niklas Törnlund apropå det år 1989 i laga demokratisk ordning fattade beslutet kring väg 100.

Miljö och demokrati

Doxpreaguwos

UGCfA

En undersökning 1990 40 000 hushåll i Europa visar att svenskarna ligger av högt vad gäller allmänt miljömedvetande, men att det inte är så många, som är beredda att ta ett större personligt för miljön. Hela 83 % av svenskarna ansvar tycker att det är regering och industri, inte den enskilde, som skall vara föregångare i miljöfrågor. I Västtyskland är motsvarande sima 54 %, i Norge 23 %.

2.3.1 Regionpmgram

Förslag: Upprätta ett regionprogram enligt avsnitt 2.2.2. Miljödelegationens förarbete och genomgångar bör kunna utgöra en grund för det första regionprogrammet. Ansvarig: Först de hopslagna kommunalforbunden, det senare kommunalförbundet. gemensamma

2.3.2 Regional organisation för miljö, trafik och planering

Förslag: Bilda ett gemensamt organ fr. o. m. 1992 bestående de sammanslagna kommunalförbunden med av uppgift bl. a. att lämna förslag till en permanent organisation for miljö, trafik och planering fr. o. m. 1995 bestående det nuvarande landstinget för av Malmöhus län och kommunerna i länet. En speciell

Miljö och demokrati

planeringsenhet, Skånes Miljö- och Naturvärn, knyts till den regionala organisationen. Dess marina motsvarighet är Skånes Havsvärn, se kapitel 12, Öresund och Skälderviken. Förslaget har speciell relevans utifrån arbetet kring miljö- och trañkeffekter av den planerade fasta förbindelsen. Ansvarig: Kommuner och landsting och om man misslyckas - staten. Kostnad: Beror på omfattningen. Resursema tas från regionen själv. Staten föreslås dock stödja SkMNV med 3 miljoner kronor per år.

2.3.3 Tydligare rollfördelning

Förslag: Se över rollerna inom den offentliga sektorns miljöarbete i syfte att

analysera områden, som kan tas över eller kompletteras av den icke-offentliga sektorns miljöarbete vilket bör stödjas ekonomiskt och analysera möjligheterna att hålla isär kontroll- funktioner från övrigt miljöarbete i syfte att låta bådadera komma till sin rätt. Ansvarig: Länsstyrelser och kommuner

2.3.4 Regionalt samordnad kemikalietillsyn

Förslag: Bygg vidare på den informella samverkan mellan kommunerna inbördes och mellan kommunerna och länsstyrelserna, som byggts upp kring kemikalietillsyn utifrån Miljödelegationens arbete. Ta fram ett program för regionalt samordnad kemikalietillsyn, jämför också kapitel 11, Kemiska produkter. Utveckla samspelet med KEMlI och med andra myndigheter och organisationer. Ansvarig: Länsstyrelserna, kommunerna, SNV och Kemikalieinspektionen Kostnad: Medel behöver tillskjutas både på länsnivå och på kommunal nivå.

Miljö och demokrati

2.8.5 Förstärk tillsynsverksamhetens utveckling

Förslag: Ge tillsynsverksamheten utvecklingsresurser så att den får reell möjlighet att utveckla sina rutiner. en Låt länsstyrelserna behålla avgifterna för den tillde utför, och låt gå till utvecksyn som resurserna lingsarbete både för det interna arbetet och för att utveckla samspelet med den kommunala tillsynsverksamheten. Ansvarig: Staten. Kostnad: miljoner kronor i Malmöhus län, 4mi1joner kronor i Kristianstads län.

2.3.6 Försöksverksamhet med ökad medverkan av den lokala skyddsorganisationen i arbetet kring yttre miljö

Förslag: Starta försöksverksamhet inom Västra Skåne med företagens lokala skyddsorganisation och företagshälsovården gällande den yttre miljön, jämför bl. a. kapitlen 10 och 11. Försöksverksamheten syftar bl. a. till att utröna

vilka konkreta resultat kan nås i enskilda - som företag, vilken möjlighet det finns att ändra lagstift- ningen så att den ökar de lokala fackliga organisationernas påverkansmöjligheter i frågor den yttre miljön i arbetet. Samtidigt bör man om dra in Institutionen för miljö- och energisystem och Avdelningen för arbetsmiljöteknik vid LTH i arbetet. Ansvarig: Arbetsgivare och fackliga organisationer. Stöd för Försöksverksamheten bör kunna erhållas från bl. a.

Arbetsmiljöfonden och Arbetarskyddsnämnden.

2.3.7 Systematiskt utnyttjande av Lunds universitet i det regionala miliöarbetet

Förslag: Utveckla systematiska former för att kunna använda det regionala universitetet i regionens miljöarbete till att

Miljö och demokrati

kontinuerligt informera om såväl bästa teknik

i Miljöskyddslagens mening bättre som om miljöanpassade kemikalier, möjliggör som en tillämpning substitutionsprincipen, av följa och bevaka utvecklingen på miljö- - upp området i regionen. Ansvarig: Lunds universitet och den kommande regionala organisationen för miljö, trafik och regional planering.

Bakgrund: Både bästa teknik och substitutionsprincipen är i grunden rätt tänkta principer, deras tillämpning kräver yppersta kompemen tens och kunskap om utvecklingsläget. Att bygga separata upp centrum för detta är i det närmaste omöjligt. Däremot det både vore lämpligt och rimligt att utnyttja universitet, speciellt Tekniska högskolan, i detta arbete. Det enda krävs för att detta skulle som fungera, är egentligen att i samråd mellan universitetet och regionen utveckla formerna för samspelet.

2.3.8 Integrerat informationsutbyte

Förslag: Påbörja ett integrerat informationsutbyte Ansvarig: Länsstyrelserna

Bakgrund: För att ett informationsutbyte skall fungera krävs att informatio-

nen är enhetligt insamlad och begreppsmässigt relevant. Dessutom

fordras återkoppling från kommuner och andra, där nyinkomen men information överförs till det samlade länsvisa planeringsunderlaget. Då länsstyrelserna, enligt PBL, har ett lagstadgat informationsansvar gentemot kommunerna för underlag till deras översiktsplanering, förefaller det naturligt att länsstyrelserna tar på sig ansvaret.Det krävs först och främst väldefinierade och enhetliga begrepp och inventeringsstandarder. Det behövs också olika former av lexigrafiskt stöd uppslagsverk.

Miljö och demokrati

Miljöarbetet behöver glädje, fart och flykt och många som drar åt samma håll. -

Särskilt miljöskyddat område

3 Särsldlt

miljöskyddat område

Målet för framtida miljöarbete bör vara

att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget naturresurser sá att de kan av utnyttjas långsiktigt samt skydda natur- och kulturlandskap.

Långsiktiga miljömål måste utvecklas och preciseras. Män niskans hälsa och olika ekosystems långsiktiga bärkraft skall vara utgångspunkter när sådana mål sätts. Målen skall i möjligaste mån regionaliseras för att underlätta fortsatt decentralisering, ett vidgat sektorsansvar samt uppföljning arbetet. av

Miljöskyddslagstiftningen bör utgå från ovanstående mål. Men i lag fastställs nivån på tillåtna utsläpp utifrån vad är tekniskt som och ekonomiskt möjligt och miljömässigt motiverat. Därmed kan man inte komma åt den grundläggande frågeställningen: Hur stor är belastningen på ett visst område, på dess människor och dess natur Hur hög denna än blir kan ändå inte, utom i få undanman tagsfall, kräva verksamhet än vad mer av en som anses vara skäliga försiktighetsmått.

Vi har undersökt vilka avgörande förbättringar i miljöarbetet som 8 a§ Miljöskyddslagen skulle kunna Resultatet är nedslående. ge. Paragrafen ger i sin nuvarande form endast administrativa rutinförenklingar. Med stöd den kan utfärda generella föreav man skrifter, for alla bensinmackar på gång utanför 8 ex. en a område måste bedöma varje anläggning individuellt. Men man

man är förhindrad att gå längre än miljöskyddslagens krav-

regler. Aven belastningen olika föroreningar redan är så om av hög att den ligger långt över den k. kritiska belastningsgräns.

senl, blir det även med 8 a§ Miljöskyddslagen tekniska och

ekonomiska bedömningar skall gälla. som

Västra Skåne skulle emellertid behöva effektiva arbetsmer metoder. Våra problem kräver behandling, tvingar fram att en som målen leder till avsedda resultat även hos Generella åtgärder oss. för att komma till rätta med Sveriges miljöproblem är inte tillräckligt långtgående for att de skall kunna mot behoven svara

1 Kritisk belastning Den högsta belastning inte kommer att orsaka som långsiktiga skadliga effekter på de mest känsliga ekologiska systemen

Särskilt miböskyddat område

förändringar här. Vi i Västra Skåne vill också inom rimlig tid av nå de mål som SNV:s aktionsplaner strävar att uppnå.

Miljödelegationen föreslår därför att man använder en metodik som bygger på SNV:s modell i Sötvatten 90, kompletterad med vissa lagändringar. På så sätt får man en arbetsmetod som kan ge de resultat som eftersträvas.

3.1 Problem

Miljödelegationen Västra Skåne anser att miljösituationen i Västra Skåne är allvarlig. Speciella åtgärder krävs för att situationen inte skall förvärras. Upprepade framställningar nu senast SNV:s aktionsplaner Luft 90, Hav 90 och Sötvatten 90 lyfter fram Sydvästsverige som det område, där föroreningsbelastningen är som värst i Sverige.

Miljöplanegruppen på länsstyrelsen i Malmöhus län betecknar miljösituationen i länet som allvarlig. De bedömer det inte som möjligt att uppfylla de mål riksdagen har beslutat för miljövårsom den. De konstaterar att vi befinner i situation med stora oss en föroreningsutsläpp till luft och vatten. Vissa luftföroreningar exporteras å andra sidan importeras lika stora mängder. men Belastningen flera ämnen överstiger vida vad naturen tål. av Miljöplanegruppen också, att det i lagstiftningen måste inanser föras möjligheter att förhindra att miljön skadas bl. a. genom kemisk överbelastning. Länsstyrelsen i Kristianstads län anser inte att de av riksdagen beslutade åtgärderna kommer att vara tillräckligt långtgående för Skälderviken. Inte ens deras egna föreslagna åtgärder kommer att räcka till.

8.1 1 Miliöproblemen .

En sammanställning av några utsläpp och miljöproblem i Västra Skåne redovisas nedan. Punktutsläpp från vissa verksamheter redovisas i Diverse underlagsmaterial och sammanställningar [SOU 1990:941

Utsläpp till luft från Västra Skåne

Utsläppen svaveldioxider till luft från Västra Skåne var 1985 ca av

19 000 ton se figur 1.

Svaveldioxidutläppen från energianläggningar har minskat sedan 1985 bl. på grund övergång från olja till naturgas. a. av Processutsläppen har minskat med 2 000 ton sedan 1985 pâ grund ca

Särskilt miljöskyddat område

av processförändringar vid Kemira Kemi i Helsingborg, är som den största enskilda svaveldioxidkällan i Västra Skåne.

Figur I Suaveldioxidutsläpp från Västra Skåne 1985

Utsläppen av kväveoxider till luft 1985 30 000 ton se figur 2.

var Trafiken står för den största delen kväveoxidutsläppen. Utav släppen av ammoniak till luft 3 000 ton 1985. Djurhållning var ca utgör källan till den största delen ammoniakutsläppen. Utsläpp av av både kväveoxider och ammoniak innebär utsläpp kväveav föreningar.

Uppvärmning av Bostäder

Bensinhantering

Figur2 Kväveutsläpp kväveoxider och ammoniak räknat kväve från som Västra Skåne 1985

Särskilt miljöskyddat område

Utsläppen kolväten från Västra Skåne år 1985 25 000 ton. av var

Figur 3 Kolväteutsläppen från Västra Skåne 1985

Kolväteutsläppen härstammar framför allt från trafiken och bidrar till miljöproblem i tätorter.

Import och export av luftföroreningar

SMHI har ort beräkningar import och export av kväve och

av svavel på Söderåsen. Av svavelnedfallet beror 5 10 % på skånska källor. För kvävedioxid är motsvarande andel 15 20 %. Någon beräkning av exportimport kolväten har inte orts. av

Ammoniak transporteras inte lika långt som kväveoxider med luft. Påverkan från ammoniak kommer därför att vara större än den andel som utgör utsläppet. Ammoniakutsläppen utgör ca en femtedel av våra kväveutsläpp men ungefär hälften av det totala kvävenedfallet.

Luften i

Naturvårdsverket har ställt riktvärden för föroreningshalter i upp tätortsmiljön för koloxid, kvävedioxid, svaveldioxid och sot. För de cancerogena ämnena finns inga gränsvärden, en lägsta halt för när skada inte inträffar kan inte sättas för dessa ämnen. Den uppskattade cancerrisken för luftföroreningar är 50 250 dödsfall i cancer per år och miljon tätortsinvånare. I några av tätorterna i Västra Skåne överskrids riktvärdena av framför allt kvävedioxider under kortare perioder, framför allt på de större genomfartslederna. Problemet kan inte specifikt för Västra anses vara Skåne utan är snarare ett generellt tätortsproblem. SMHI har gjort en uppskattning över hur stor andel av svaveldioxidhalterna i tätorter i Skåne som orsakas av utsläpp från Skåne. För de mätpunkter, som finns i Malmö, är 50 60 % bidrag från egna utsläpps- källor. I centrala Helsingborg är 30 40 % bidrag från egna källor. -

Särskilt miljöskyddat område

Våra kustvatten Öresund och Skälderviken, två landets känsligaste kustområav

den, är utsatta för kraftig miljöbelastning. Övergödningen av

vattendrag och kustområden är ett av de största miljöproblemen, orsakade bl. a av det intensiva och koncentrerade jordbruket. Landets relativt största närsalttransporter till marina vatten kommer från Västra Skåne. Kustvattnen har reagerat pá detta med algblomningar och döende bottnar. Tillförseln av närsalter, metaller och stabila organiska föreningar måste minska för att situationen inte skall förvärras.

Öresund utgör tillsammans med Stora och Lilla Bält länken

mellan Östersjön och Kattegatt. Vattenomsättningen i Öresund är

betydligt större än i omgivande vatten. Vatten med låg salthalt

strömmar in från Östersjön och vatten med högre salthalt kommer

från Kattegatt.

svenska utsläppen kväve från landbaserade källor till

Ie av

Oresund var 1988 ca 110O0 ton se figur 4. Den atmosfäriska

belastningen av kväve på Oresund var 4 000 ton.

Figur 4 Svenska kväveutsläpp till Öresund från landbaserade källor 1988

Utsläppen fosfor till Öresund 500 ton 1988 se figur 5. Två

av var

industrier, Kemira Kemi i Helsingborg och Supra i Landskrona,

står for de stora skånska industriutsläppen fosfor till Oresund. av

Öresund tar emot stor mängd närsalter till liten volym vatten en en och närsalthalterna är betydligt högre i Öresund än i omgivande vatten. Utvecklingstendensen under åren 1975 1984 har varit att koncentrationen av kväve ökat medan fosforkoncentrationen minskat i Öresund. Både kväve- och fosforhalterna är dock höga och åtgärder mot tillförseln båda dessa är viktiga for att av motverka övergödning.

Särskilt miböskyddat område

Markläckage

Figur 5 Svenska fosfor-utsläpp till Öresund från landbaserade källor 1988

Den stigande kvâvebelastningen och den därav stigande planktonproduktionen âr sannolikt orsak till de syrefattiga bottnar en som observerats i Öresund. Makroalgvegetationen har genomgått stora

förändringar, och smutsvattenalg dominerar i ytan på en numera Öresund.

Stora mängder metaller sedimenterar i Öresund.

Speciellt gäller

detta djuphålan mellan Helsingborg och Landskrona. Oresundsområdet fungerar också potentiell källa för metaller till som en övriga havsområden, främst Kattegatt. Skrubba och torsk från Öresund innehåller 5 respektive 6 gånger kvicksilver ca mer än

skrubba och torsk från Östersjön och Kattegatt. Analyser skrubb-

av lever och blåmusslor visar på betydligt högre här

kadmiumhalter

än i omkringliggande områden. Metallsituationen i Oresund är sådan att Naturvårdsverket anser att särskilda åtgärder är motiverade.

Belastningen kväve på Skälderviken från landbaserade källor av

var 4500 ton räknat som medelvärde 1985- 1987 se figur 6

Depositionen av kväve från atmosfären på Skälderviken var ca 300 ton.

Direktutsläppen av fosfor till Skälderviken i medeltal 85 ton var ca

per år 1985 1987 se figur 7.

-

Särskilt miböskyddat område

Figur 6 Utsläpp av kväve till Skälderviken från landbaserade källor 1985 - 1987.

\

Enskilda a pp Reningsverk

Figur 7 Utsläpp av fosfor till Skälderviken från landbaserade källor 1985 - 1987

Syrefria bottnar har konstaterats i Skälderviken. Sannolikt är detta ett resultat den höga närsaltbelastningen. I Skälderviken av förekommer tidvis omfattande algblomningar.

Vad gäller metaller och kemikalier är det tillgängliga undersökningsmaterialet begränsat.

Det är de ekologiska förändringarna på lång sikt som är intressanta. Miljödelegationens undersökning av bottenfaunan på provtagningspunkter längs Öresundskusten och i Skälderviken visar att denna kraftigt har förändrats sedan början av seklet.

Särskilt miljöskyddat område

Vattendragen De större vattendragen i Västra Skåne är Rönne Vege Råán, Saxån, Kävlingeån, Höje å och Sege Rönne å Vege å har sina

och

utlopp i Skälderviken och de övriga i Oresund. De avvattmynnar nar ett större område än vad som omfattar Västra Skåne.

Naturvårdsverket håller på att utarbeta kriterier för Vattenkvalitet i sötvatten. De föreslagna kriterierna innebär för närsalter att den ursprungliga bakgrundshalten jämförs med den nuvarande och på så sätt fås en påverkansgrad från O till 4. Under 1988 nedervar bördsförhållandena normala för 1980-talet. Samtliga större vattendrag i Västra Skåne hade då påverkansgrad både för kväve och en fosfor innebar påverkansgrad vilket mycket som anges vara stark påverkan. Närsaltkoncentrationerna 5 10 gånger var högre än vad som är vanligt i övriga Sverige.

De höga halterna kväve och fosfor innebär förutom påverkan på av vattendragen i sig, att stora mängder närsalter transporteras ut till Öresund och Skälderviken. Jämfört med andra vattendrag i Sverige har vattendragen här landets högsta transport närsalter av räknat som kg närsalterha avrinningsyta.

Bekämpningsmedel har påvisats i samtliga Västra Skånes undersökta vattendrag. I flera fall har fenoxisyror påvisats. En undersökning av fenoxisyror i dräneringsvatten från åkermark i södra Sverige visar att normal användning dessa kan halter i av ge vattendragen.

Vissa mindre vattendrag är starkt försurade, bl. på Söderåsen. a.

Transporten av organiskt bundet klor till havet via vattendragen i Malmöhus län har uppskattats till 30 tonår.

Grundvattensituationen Grundvatten är unik naturtillgång. I allmänhet krävs ingen en kemisk behandling grundvattnet innan det kan användas av som dricksvatten. I Västra Skåne finns det god tillgång på grundvatten. Denna resurs är viktig att skydda.

Kväveläckaget kan på sikt leda till att grundvattnet blir otjänligt som dricksvatten. I jordbruksområden förorenas grunda brunnar och från dem

ofta vatten kommer att innehålla höga nitrathalter.

Ar 1982 sammanställdes nitratanalyser från enskilda vattentäkter i jordbruksbygder i Götaland och Svealand. Antalet personer som använde brunnar med nitrathalter högre än 50 mgl klassas av livsmedelsverket tjänligt med anmärkning och skall inte som ges till barn under ett år uppskattades till 100 000, hälften varav var

Särskilt miljöskyddat område

bosatta i Skåne. Flera vattentäkter i Skåne och Halland har måst tas ur drift på grund för höga nitrathalter. av

Försurat grundvatten har rapporterats från Romeleåsen och Söderåsen. Grundvattnet i skogsområden i bland Bjuvs och annat Svalövs kommuner är försurat och kväverikt.

Våm marker Markerna är dels utsatta för exploatering, dels för kemisk belastning. I Västra Skåne har vi minst allemansrättslig mark i landet räknat per person. Artutrotningen är här också den största i landet. Markerna är övergödda och försurade. Tungmetallhalterna i marken är höga.

Nedfallet kväve överstiger vad markerna tål. I Västra Skåne av uppgår det uppskattningsvis till 20 kgha eller Av kväveca mer. nedfallet beräknas hälften bero på ammoniak.

-

Kritiska belastningsgrânser för kväve på olika marker kg Nha och år

De kritiska belastningsgränserna gäller för opåverkade marker. Vissa marker är så belastade att de inte tål kväve. Det kan mer ex. gälla äldre skogsbestånd, naturskog och hårt belastade områden.

En hög belastning kväve leder till att floran utarmas och av att markerna börjar läcka kväve med eutrofiering vattendrag och av kustomrâden följd. som

Nedfallet svavel överstiger vad markerna tål. Svavelnedfallet av är ca 17 kgha och år i södra Sverige.

Kritiska belastningsgränser för svavel på olika marker kg Sha och år

Särskilt miljöskyddat område

För många områden har de kritiska belastningsgränserna för

svavel överskridits. Den naturliga vittringen kan inte längre

kompensera bortfallet alkaliska ämnen. Atgärder med kalkav ning är nödvändiga for att vissa marker över huvud taget skall kunna tåla någon mer belastning.

I hela Skåne är skogen försurad. Landets mest försurade skog finns i Västra Skåne Allerumsskogen i Helsingborgs kommun. Markförsurningen i västra delen Skåne ökar speciellt genom av

det höga nedfallet bl. svavel. Näringsinnehållet i marken är

av a. pá flera håll så lågt att det finns risk för att det inte räcker att föryngra skogen.

Halter bly och kadmium i skogsmarken i Skåne inklusive av Västra Skåne ligger på halter är de högst redovisade i Sverige. som

8.1 .2 Den mentala försurningen

Ett de största problemen i miljöarbetet är den vitt spridda uppav fattningen att miljöarbete här inte lönar sig: Det mesta kommer ändå utifrån. Det är emellertid myt att vi själv skulle vara en bättre än omvärlden. I själva verket är vår föroreningsexport av kväve- och svavelföreningar ungefär lika stor som vår föroreningsimport.

Utsläppen till Iaf och nedfallet är lika stora. 20 % av våra utsläpp drabbar oss själv. 80 % drabbar andra, de ger lika mycket tillbaka. men

Särskilt miljöskyddat område

3.1 .3 Juridiska hinder i miljöarbetet

Miljöskyddslagen 8 a § är otillräcklig för att genomföra nödvändiga förbättringar Västra Skånes miljö. Ett bättre alterav nativ verkar vara att försöka utnyttja den strategi formuleras i som SNV:s nyss utkomna aktionsprogram Sötvatten 90.

Naturvårdsverket saknar emellertid befogenhet att utfärda bestämmelser är bindande och har rättsverkan för myndigheter eller som enskilda. Även Naturvårdsverket delegation om genom fick sådana befogenheter är nuvarande lagstiftning ett hinder. Myndigheterna har inte rätt att ställa andra krav på verksamheter än vad lagarna redan tillåter.

Att dagens lagstiftning inte utrymme att genomföra ger Sötvatten 90 har bland annat utretts Naturvårdsverket. I av en juridisk underlagsrapport studeras vilka juridiska möjligheter som finns att nå på förhand uppställda miljömål. Tyvärr är resultatet nedslående. Med nuvarande lagstiftning kan vi inte komma så långt vi vill. De lagar, behandlas i underlagssom rapporten, är bl. a. miljöskyddslagen, plan- och bygglagen och naturvårdslagen.

Miljöskyddslagen

Som nämnts sätter Miljöskyddslagen ingen gräns för hur ovan mycket miljön får påverkas i negativ riktning. Den utgår i stället från att det finns gräns för hur stränga krav kan ställa. en man Detta synsätt låter sig svårligen förenas med ett system med gränser för miljökvalitet.

Plan och bygglagen Möjligheterna att med plan- och bygglagen reglera markanvändning av betydelse för vattenskyddet är begränsade. En översiktsplan skall behandla mark- och vattenanvändningen i stort, men möjligheterna att med rättsligt bindande verkan reglera denna med detaljplan eller områdesbestämmelser gäller endast bebyggelse och åtgärder har samband med bebyggelse eller som anläggningar. Dessa bindande planer får med hänsyn till normgivningsreglerna endast omfatta mindre områden, och för tillräckligt små områden är kvalitetsmål ointressanta, eftersom deras mesta belastning ändå kommer utifrån. Till plan- och bygglagens övriga begränsningar hör att den endast reglerar framtida markanvändning.

Särskilt miböskyddat område

Naturvårdslagen Naturvårdslagen innehåller ett allmänt hänsynskrav. Naturvårdsintressena måste alltid vägas mot andra intressen inför ställningstaganden i naturvårdsfrågor. För att man skall kunna kräva åtgärder utöver den nivå, som begränsas av hänsynskravet, måste antingen förutsättningar föreligga för områdesskydd genom nationalpark eller naturreservat, eller också måste tilltänkt en åtgärd omfattas tillståndsplikt varvid avvägningar naturligtav vis också blir aktuella.

3.2 Möjligheter

Det finns mycket att värna om i Västra Skåne. Det öppna landskapet med strandängar och ljunghedar. Den till ytan blygmycket fina ädellövskogen. De många växt- och samma men djurarterna. I Västra Skåne finns unika naturtyper, vilka är av avgörande betydelse för många arters fortlevnad. Det finns också ett kulturhistoriskt och friluftsmässigt behov av att bevara miljöer i Västra Skåne.

Genom en effektiv strategi för miljöarbetet och genom att undanröja de hinder, som finns i nuvarande lagstiftning skall vi så småningom klara det vi vill: att nå miljömålen i Västra Skåne.

3.2.1 Strategi

Den strategi vi föreslår är utformad efter modellen i Sötvatten 90:

Övergripande miljömål formuleras och utifrån dem kvalitets-

mål. Dessa utgör utgångspunkt för beslut om åtgärder. Kvalitetsmålen översätts till operativa mål. Dessa kan vara avsedda att genomföras på kort 2 10 år eller lång 10 30 år - sikt, beroende på bl. målens art och regionala förhållanden. a. Regionalt anpassade utsläppsgränser, åtgärdsplaner och särskilda genomförandeplaner som är harmoniserade med de långsiktiga kvalitetsmålen utarbetas. Länsstyrelserna föreslås få huvudansvaret för att målen genomförs, men även kommuner och centrala myndigheter skall möjlighet att ges påverka. Regionala miljöanalyser blir ett viktigt instrument i arbetet att omsätta och följa mål och planer. Uppföljning av arbetet upp sker kontinuerligt.

Särskilt miljöskyddat område

För att komma förbi de hinder som finns i lagstiftningen behöver strategin kompletteras:

Miljömålen måste formuleras bindande och fastställas i lag. - Det måste klart framgå när och hur kvalitetsmål och utsläppsgränser skall fastställas. Det är nödvändigt att miljömålen får lov att påverka miljölag- stiftningen så att det blir möjligt att genomföra dem. Det måste finnas möjlighet att meddela generella föreskrifter, att ställa upp de villkor för verksamheter behövs för att kvalitetssom målen skall kunna nås och att effektivt skydda biotoper och arter. Begränsning av verksamheter och övriga skyddsåtgärder - som behövs, skall utformas så att målen kan nås på det samhällsekonomiskt mest kostnadseffektiva sättet. Upprättade genomförandeplaner bör fastställas förslagsvis koncessionsav nämnden.

När man utarbetar genomförandeplaner för att nå kvalitetsm. m. målen får räkna med att också andra länder genomför man

utsläppsbegränsningar i viss utsträckning.

Miljömål och kvalitetsmål Ett övergripande miljömål kan ut ungefär så här: se

Naturligt förekommande arter och arter i människan skapade av

natur- och kulturmiljöer skall finnas i livskraftiga populationer.

Belastningen av föroreningar får inte så hög att den leder till vara

långsiktiga negativa effekter hos någon naturtyp. Förorenings-

situationen får inte sådan att människor tar skada. vara

Miljömålen måste skrivas in i lag. De bör bli bindande, och få rättsverkan genom att alla miljöskyddsåtgärder utformas i enlighet med detta mål. Utifrån detta bindande miljömål fastställs kvalitetsmål. I lag måste kriterier fastställas för hur det man ur övergripande målet skall härleda mer konkreta kvalitetsmål. Det

är fråga pH i mark och vatten, syrehalt i vatten, ozonhalt i

om ex. luft, antal arter Kvalitetsmålen förändras, då m. m. nya kunskaper vinns. För kväve och svavel finns vetenskapligt

grundade kritiska belastningsgränser se 57. Om dessa

s. överskrids är det ett mått på att kvalitetsmålen inte kommer att uppfyllas.

Det bör göras kartläggning vilka halter olika ämnen en av av som förekommer på olika platser och hur de mot kvalitetsmålen. svarar Så småningom kan man täcka upp allt fler ämnen. Denna uppgift vilar naturligt på Naturvårdsverket. Artskydd och biotopskydd är andra viktiga delar av arbetet.

Särskilt miljiskyddat område

Utsläppsgrünser För att kunna nå fram till miljömål måste gå stegvis fram. man Det vi har att laborera med är tiden. Så småningom skall vi kunna nå målen. Utsläppsgränser skall fastställas, och tidplan upprättas gäller även etappmål. Exempelvis kan utsläppsgräns för en Malmöhus län att utsläppen svaveldioxider inte skall vara av överstiga 10 000 tonår. Utsläppsgränserna skall revideras med viss regelbundenhet. För vissa ämnen kan utsläppsgränserna sättas till noll. Eftersom utsläppsgränsema föreslås få långtgående rättsverkningar bör regeringen fastställa dem.

Länsstyrelsen arbetar fram genomförandeplaner för miljömålen bland annat utifrån de utsläppsgränser har bestämts just för det som länet. Utsläppsgränserna är bindande så till vida att de inte får överskridas.

Nya verksamheter Villkoret för att skall kunna tillåta verksamheter är att de man nya inverkar negativt på de utsläppsgränser, fastställts.

inte som

Overlåtbara utsläppsrätter skulle kunna vara möjliga.

Olika placeringar i lagen Oavsett hur väljer att konstruera systemet måste myndigman heterna ges befogenhet och skyldighet att utöva påtryckningar på - dem bidrar med föroreningarna. Såsom beskrivits räcker det som inte med lagändringar i enstaka lagar. Samtliga lagar, som berörs, måste justeras för att miljömålen skall kunna anpassas till operativa mål.

Miljöskyddslagen En möjlighet är att välja miljöskyddslagen. Man kommer ganska långt med denna lösning. Det är förmodligen det enklaste och snabbaste sättet att åstadkomma resultat. Mycket av föroreninghärstammar från verksamheter faller under denna lag. arna som Miljöskyddslagen bör kompletteras med metod för att fastställa en och genomföra bindande utsläppsgränser. Regeln skulle kunna anknyta till 6 behandlar olägenhet väsentlig betydelse. som av För genomförandet blir det nödvändigt att möjliggöra generella föreskrifter för olika typer verksamheter, även lokala eller av regionala sådana. Det måste göras möjligt att gå utöver 5 som idag ger ramarna för vilka försiktighetsmått man kan kräva av verksamheter.

Vissa föroreningskällor kan dock inte effektivt angripa med man stöd miljöskyddslagen. Det gäller störningar från trafik av ex. och andra typer störningar, som härrör från många små källor. av

Särskilt miböskyddat område

Plan- och bygglagen Det är lämpligt att så långt möjligt förebygga och avhjälpa miljöproblem genom en relevant planering. Att skriva in de ovan föreslagna reglerna i PBL är emellertid knappast framkomlig en väg om man inte gör en omfattande omarbetning av lagen.

Idag innehåller PBL endast allmänna uttalanden vilka hänom syn som skall tas vid planering. Det finns ingen möjlighet för regeringen eller någon statlig myndighet att ställa krav på innehållet i planen, utöver vad sägs i 12 kap. Dessutom kan som man med rättslig verkan endast reglera bebyggelse och åtgärder har som samband med bebyggelse eller anläggningar, är begränsade i som storlek. Man kan i princip bara reglera framtida användning.

En övergripande lagstiftning Vår uppfattning är att det på sikt lämpligast att placera de vore föreslagna reglerna i övergripande lag. Det kan helt en vara en ny lag. Möjligen skulle NRL, naturresurslagen, efter vissa omarbetningar kunna fylla sådan funktion. Regler miljökvalitet en om faller väl in under NRLZS syfte: hushållning med naturresurser. När man i lagen fastställt övergripande mål och hur kvalitetsmâl m. m. skall utarbetas och användas, kommer dessa regler att styra tillämpningen andra lagar. av

3.2.2 Praktisktarbete

Arbetet innefattar flera faser:

En analys av nuläget. Ett stort antal utsläpp från Västra Skåne är oacceptabelt höga. 2. Utsläppen från Västra Skåne bör minskas enligt en genomförandeplan med rättsverkan från de nuvarande utsläppen ned till nivåer förenliga med målen. Därvid tas hänsyn till hur stor del importeras. som 3. Utsläppen minskas med hänsyn till importen till den nivå naturen och människan tål inom 10 20-års period. en - Belastningen kan olika orsaker tillåtas större i vissa av vara områden, beslutas undantagsområden t. hamnsom vara ex. områden. Utsläppsgränserna skall fastställas i absoluta tal, inte i procentuella förändringar. 4. Hur mycket nedfallet förbättras efter vår utsläppsminskning beror utöver våra insatser på hur omvärlden ändrats. egna Behovet av kunskap om och för belastningen från prognoser omvärlden gör det önskvärt att också investerar i mätman utrustning och mätrutiner, så att kan särskilja nedfall man från tre olika riktningar sydost, söder och väster. När vi kan

Särskilt miljiáskyddat område

möta omvärlden med rent samvete och med fog hävda att vår export av utsläpp är mindre än vår import av nedfall då bör vi också kunna utöva starka, riktade och väl grundade påtryckningar.

5. På liknande sätt som för luftövervakningen behöver vi en

kustövervakning, Skånes Havsvärn, kapitel 12, Oresund se och Skälderviken.

Sá länge som vi belastar omvärlden lika mycket som den belastar oss, har vi inte moralisk rätt att ställa några krav på omvärlden. Men när vi nått ens en längre, bör vi kunna rikta kraven rätt, varför Miljödelegationen föreslår ett integrerat och riktat mätsystem tre riktningar: Polen-Tyskland, Danmark och Storbritannien.

3.2.3 De diffusa utsläppen

De diffusa utsläppen minskas främst genom krav på generella utsläppsbegränsningar, tillståndsprövning trafikanläggningar av och trañkalstrande verksamhet, åtgärder for att minska läckaget inom jord- och skogsbruk samt frivilliga åtaganden av samhälle, näringsliv och individer.

Särskilt miljöskyddat område

33 Åtgärder

Av naturvårdsverkets rapport Sötvatten 90 framgår att metoden att ställa upp kvalitetsmål för miljön bör resultera i ett effektivare miljöskyddsarbete. Den metodik skisseras i rapporten kan som efter vissa justeringar användas generellt.

Vi föreslår att miljömål skall införas i lagstiftningen. Dessa skall ges rättsverkan. ställningstagandet är baserat på övertygelse en om att det är lättare att nå uppställda mål med bindande en mer metodik.

Vi föreslår också att Västra Skåne skall bli det första försöksområdet för miljömål. Västra Skåne har sämre utgångsläge än andra delar av landet. Därför behöver vi lite extra draghjälp.

3.3.1 Lagfästa miljömål

Förslag: Inför miljömål i lagstiftningen och gör de justeringar som behövs för att det skall möjligt att vara genomföra dem. Ansvarig: Staten och sittande miljöskyddskommitté.

Bakgrund: Som ovan nämnts sätter Miljöskyddslagen ingen gräns för hur mycket miljön får påverkas i negativ riktning. Den utgår i stället från att det finns gräns för hur stränga krav kan ställa. en man Detta synsätt låter sig svårligen förenas med ett system med gränser för miljökvalitet.

3.3.2 Malmöhus län som första område för miljömål

Förslag: Utforma med utgångspunkt i Sötvatten 90 och de fastställda miljömålen arbetsmetod för Malmöen hus län så att målen kan nås. Den skall förutom sötvatten också innefatta mark, luft, hav och natur. De ämnen som i första hand kan komma i fråga för kvalitetsmál och utsläppsgränser är till luft: kväve, svavel, kolväten, koldioxid och metaller och till vatten: fosfor, kväve, metaller och stabila organiska föreningar. Ansvarig: Staten

Särskilt miljöskyddat område

3.3.3 Luftövervalcningssystem för Västra Skåne

Förslag: Investera i ett mätsystem, gör det möjligt som att mäta luftföroreningar import och export i - som Västra Skåne. att sammanställa data i en databas för analys, bearbetning och rapporter. att uppskattning av kâllområden för - ge en grov luftföroreningar. Ansvarig: Staten SNV Kostnad: 3 5 miljoner kronor -

Bakgrund: Kunskapen nedfallet utifrån behövs för att vi skall kunna: om

göra bedömningar hur vi skall ändra våra egna utsläpp göra framtida förändringar i nedfallet utifrån - prognoser om utöva riktade internationella påtryckningar -

3.3.4 Vattenövervalmingssystem för Västra Skåne

Se förslaget om ett Skånes Havsvârn avsnitt 12.3.1.

Miljö och utbildning

4 Miljö och utbildning

När tiden fungerar som ekologisk fälla, när gamla synder hinen ner ifatt oss med konsekvenser vi inte förutsett då ligger det som nära till hands att söka tröst och försvar i att vi inte visste bättre. Men det vore fel att påstå, att de flesta miljöproblemen uppkommit genom att mänskligheten som helhet saknat tillräckliga kunskaper. Kunskapseliten har oftast vetat, men den har varit for liten och haft för svag genomslagskraft.

Omfattningen och allvaret i dagens miljöproblem är i sig ett bevis

på att det inte räckt att ett fåtal vetat. Det är nödvändigt att många

fler blir delaktiga. Ar det också tillräckligt Med tanke på tidsperspektivet beskrivet i kapitel Miljö och demokrati, blir svaret ett försiktigt kanske. Alldeles säkert är emellertid att kunskapsspridning är den åtgärd, kan få störst genomslagskraft, och som som alla ställer sig bakom. Det sistnämnda har inte minst visats genom den starka kommunala, regionala och nationella uppbackning detta kapitel fått, då det cirkulerat runt i olika förhandsversioner.

äs

Spridningen miljäkunskaper syftar i första hand till att göra alla delaktiga i av att man bör handla, vad bör göra och varför det är så. Hur skall man man handla i alla de många skilda sammanhangen måste däremot med förtroende överlåtas till enskilda och grupper utom i de fall vi bestämt för att - oss lagreglera.

Miljö och utbildning SCU 1990:93

Samspelet miljö-demokrati-utbildning-forskning präglas histoav riens vingslag. När Tage Erlander 1944 tillsatte en konmitté i Lund med uppgift att lägga förslag kring den framtida naturvetenskapliga forskningen förslaget ledde bl. a. till NFP., Naturvetenskapliga Forskningsrådet, lade han grunden till en svensk utvecklings- och vâlståndssatsning, som har haft och har en avgörande betydelse. Visionen att via forskning, nya var man och produkter skulle kunna nå resultat, som sedan i processer nya ett rasande tempo skulle komma människorna till del. Son bekant lyckades man utomordentligt väl. Nu har utvecklingen dock pågått

lite för länge ca 50 år på samma sätt och åt samma håll. Problem,

som berör livsnerven för människa, natur och samhälle, börjar bli tydliga.

Vid krigsslutet spjutspetssatsning på naturvetenskaplig var en forskning, på eliten, det akuta. Nu behöver detta kompletteras, utvecklas och i viss utsträckning motverkas. Vi har konfronterats med baksidan av att majoriteten inte varit delaktig i kmskapsprocessen. Det som fordras är insatser och metoder som ger människorna kompetens än produkter. Det akuta nu är snarare alltså en ökad satsning på kunskapsspridning.

Nationellt Uppgiften att sprida miljökunskap i skilda sammanhang och med allehanda metoder och inriktningar har ett sådant omfång att den kräver en stor och långsiktig arbetsinsats. Det är utmärkt att flera departement och verk idag är delaktiga, deras insatser är men små, rollfordelningen och målen är oklara, och samrådsgrupper kommer och går. Det räcker inte med projektarbetsform det en handlar om en storsatsning, behöver en fast samlingspunkt. som Med förebild i historien bakom tillkomsten av forskningsråden

som fyllt och fyller en viktig funktion bör man överväga att

komplettera forskningsrådskretsen med ett Miljöveterskapligt Utbildningsråd med uppgift att vara en nationell motor, som stimulerar och driver större frågor och arbeten inom miijöutbildningen.

Västra Skåne

Regionalt lägger Miljödelegationen Västra Skåne forslag en så

om

omfattande satsning på miljöutbildning att området utbildnings-

mässigt kan bli till en svensk och internationell spjutspets och föregångare. De indirekta effekterna detta kan innebära stora av steg mot några av Miljödelegationens övergripande mål:

en genomsnittsgod svensk miljö även i Västra Skåne ch en god beredskap mot miljökomplikationer. - nya

Miljö och utbildning

4. l Problem

Vissa av problemen på miljöutbildningsomrâdet är genuina och hänger samman med kunskapsområdets än så länge bristfälliga struktur. Andra är däremot tämligen onödiga och kan främst ses som uttryck för att man ännu inte hunnit byta tankemönster och prioriteringar. Miljöutbildningsbehovet är för stort för att kunna tillfredsställas genom ytliga förändringar befintlig utbildning. av

Det finns tillfällen då det inte går att rycka

upp sig annat än med rötterna - Stig Johansson

Det onödigt drastiskt att rycka all utbildning med rötterna och börja vore upp om igen med miljöförtecken. Men själva tanken på rotuppdragning behöver komma in motpol till de halvhjärtade försök görs med marginella som en som kompletteringar för att lösa grundläggande miüöutbildningsbehou.

Mest eftersatt är den miljövetenskapliga allmänbildningen. Idag finns det alltid 10, förstår den ende stjärnforskaren, 100 som som förstår de 10 etc. Men så snart kommer utanför högskolorna man uppkommer brott på denna kedja; brott hämmar utvecklingen som mot en bättre miljö.

Miljö och utbildning sou 1990:93

4.1.1 Attförstá orsakssamband

Hittillsvarande miljöutbildning har skapat en större framgång för miljömoralen än for miljökunnandet. Det samma gäller for en stor del av miljöinformationen i massmedia. I och for sig är det ex. utmärkt att miljöinformationen och miljöutbildningen lett till att både barn och vuxna nu har en god vilja och ett huggande miljösamvete. Det samlas batterier och papper som aldrig förr, och man har börjat ifrågasätta engångsmaterial och förpackningar.

Människor söker i dag svar tydliga svar på hur de skall handla i givna situationer. Svaren de får är otydliga. Dess värre skulle även tydliga svar på hur-gör-man-frågorna varit otillräckliga. De hade nämligen inte gett någon ledning inför annorlunda situationer. Det lönar sig bättre att lyfta fram att-, vad- och varförän situationsknutna hur-svar. Infor de situationer vi framöver nya kommer att möta i ett allt snabbare tempo är det bara grundläggande kunskaper som kan ge vägledning och trygghet.

Exempel: Biltrafiken och den därmed sammanhängande avgasproblematiken är ett av vår tids stora miljöproblem. Hur stora kunskaper har barn och vuxna om det mest grundläggande vad gäller avgaser, avfall och utsläpp över huvud taget Hur många vet ex. att ingenting av materia och energi någonsin försvinner, att det bara omvandlas

Det är bara O %, 1 % och 2 % i årskurs 8 respektive som vet att av 45 kg bensin blir det minst 45 kg avgaser ut genom

avgasröretl. Skolans undervisning innebär tydligen en ytter-

ligt marginell ökning av förståelsen.

Inte heller den vuxna befolkningen får särskilt mycket kunskapsstöd. Fundera över diskussionen kring hastighetssänkningen på de skånska 110-vägarna. Hur många alla av spaltkilometrarna, hur många alla de upprörda arbetsplatsav diskussionerna ledde till något annat än att var och en deklarerade sin åsikt Nu kom det mesta att handla om kritik mot förmynderi från Stockholm, om åtgärdens marginella effekt, om individens frihet, vad borde gjort i stället i om man ex. Polen. Ingen försökte helhjärtat utnyttja det ypperliga tillfället att massmedialt och slagkraftigt lyfta fram oveder-

själva verket blir det 800 900 kg, vilket skulle kunna fylla ungefär fem klassrum. För flera uppgifter om innehållet i avgaserna: se ett av resultaten av Miljödelegationens arbete, Miljöräkneboken [Carlstedts Förlag AB, ISBN 7918- 015-9].

Miljö och utbildning

sägliga underliggande samband mellan ex. hastighet, bensinförbrukning och utsläpp. Inte heller de fackliga organisationerna och folkbildningsrörelserna kanaliserade det uppenbara engagemanget över mot ett kunskapsintresse för den aktuella frågeställningen.

När något liknande inträffar nästa gång, kommer vi att handla på samma sätt. Såvida vi inte dessförinnan ympat in tron på betydelsen av den enskilda människans kunskap både för samhällets och näringslivets utveckling.

Trots att det bara finns två genomsyrande grundlagar för materia och energi:

ingenting försvinner någonsin och allt sprider sig,

lyser kunskapen dessa och deras praktiska konsekvenser med om sin frånvaro.

Utan sådana insikter är förutsättningarna sämre än nödvändigt för att människor skall kunna skaffa sig ett korrekt förhållningssätt till ex. avfall, utsläpp och energihushållning. Också den i själen miljöideelle är hjälplös då han hänvisas till att handla utan att veta varför. Därmed inte sagt att kunskap alltid räcker ända fram inte obetydlig minoritet bland rökarna fortsätter att - en ex. röka, trots att de är ytterligt välinformerade.

4.1 .2 Att försöka komma i kapp

Det finns ett behov av miljöutbildning hos praktiskt taget alla grupper. Samtidigt brottas miljöundervisningen med hastigt en växande kunskapsmängd och med en förödande brist på struktur. Ständigt nya och ständigt engagerade och engagerande projekt genomförs men strukturlösheten gör att resultaten inte kan föras vidare på ett effektivt sätt. Man saknar med andra ord möjligheten att stå på varandras axlar, att bygga vidare på varandras resultat.

När det ovanpå dessa svårigheter läggs problem med motstånd mot förändringar, eftersläpning i forskning, lärarutbildning och lärarfortbildning då har man hittat några skälen till varför det - av inte skett den stora och kvalitativa satsning på miljöutbildning i Sverige och Västra Skåne, som situationen kräver och som Brundtlandkommissionen m. fl. förordar.

Miljö och utbildning

svårigheterna är dock inget försvar för att inte försöker man ens komma i kapp.

Exempel: SÖ Skolöverstyrelsen och gymnasiets läroplan nya I SÖ:s förslag till läroplan för vilket skall leda ny gymnasiet till en proposition våren 1991 miljöutbildning inte var ens prioriterad. Dess bättre har därefter utbildningsdepartementet gripit in, och Miljödelegationen har gott hopp gehör för om förslagen bland åtgärderna i avsnitt 4.3.

Exempel: SNV Naturvårdsverket och skolinformationen

SNV uträttar ett förtjänstfullt arbete med skolinformation. Men omfattningen är blygsam. Trots att säger sig vilja man medverka till att förbättra både innehåll och metodik i miljöutbildningen på alla stadier till och med gymnasienivå, upp satsar man inte mer än sammanlagt 1,8 personár på skolinformationen. Ändå hamnar SNV på andra plats efter den

ideella Naturskyddsföreningen, när landets skolledare bedömde olika myndigheters och organisationers betydelse för miljö- och naturundervisningen i grundskolan. Detta är ett talande resultat, borde stämma många till eftertanke som kring hur små det faktiskt satsas på miljöutbildresurser ningen i skolan.

Exempel: UHÄ Universitets- och Högskoleämbetet och hög-

skoleutbildning Universiteten har inte forskningsmässigt haft den framförhållning på miljöområdet de normalt har på andra som områden. Områdets tvärvetenskapliga karaktär har utgjort och utgör ett av hinderna. I den genomförda översynen

nyss av

högskolans miljöutbildning [UHÄ-rapport 1990:6] pekar UHA

på att det största utbildningsbehovet inte ligger inom sektorn miljöinriktade yrkesinriktningar, utan handlar mer om

miljöutbildningsinslag i all utbildning.

Miljödelegationen delar denna grundsyn att UHÄ, men menar både i sitt tidigare agerande och via sin totalöversyn, nu ger otydliga och delvis felaktiga signaler till universiteten. Framtoningen blir tiden går, och ribban ligger lågt. Det vag, kan gå att hänföra detta till att universiteten har möjlighet

att

självständigt, rollerna är inflätade, och UHÄagera men signaler är ingalunda betydelselösa på högskolorna.

Även i UHÄ:s beslut ligger ribban för lågt. Lund kom egna ex. inte med bland de orter, där bedriver eller skall man nu

bedriva påbyggnadsutbildning för naturvetare i miljöskydd.

Den satsningen hade annars kunnat bidra till att täcka bristen

Miljö och utbildning

på miljö- och hälsoskyddsinspektörer i Skåne. En miljödrabbad region med stora behov miljötillsyn borde inte av utsättas för ett sådant bakslag, speciellt inte såväl som kompetens studerandeunderlag arbetsmarknadssom som efterfrågan finns.

4.1.3 Miljön en kollektiv - vara

Rubriken kan synas märklig under huvudavsnittet Problem. Den antyder fullt avsiktligt att det skulle ett hinder for - - vara miljöutbildningen att miljön i stor utsträckning är samhällsen fråga. Sverige är ett land, där den offentliga sektorn både ansvarar for och finansierar utbildning. Men det allmänna förmår ändå

inte utbildningsmässigt prioritera sina hjärtefrågor.

egna

Erfarenheten visar att kunskapsområden har kunnat få nya genomslag på högskolor inom rimlig tid endast de är om produktionsinriktade. Utbildning och forskning for det allmännas behov bevarande och livsuppehållande funktioner än k. - snarare s. produktiva vinner däremot insteg långsamt eller inte alls. Fort- farande fmns det inte avfallsutbildning på alla tekniska ex. högskolor trots att detta skulle ett de enklaste och billigaste - vara av motmedlen mot sopberget. Inte på Tekniska högskolan i Lund ens finns det ett grundutbud avfallsutbildningskurser. Ändå har av

framför allt SYSAV:s högskoleengagemang ort att högskole-

kompetens på avfallsområdet finns färdig att använda.

Paradoxalt finns det mycket talar for att det måste bli nog nu som industrins behov miljökunnande kommer att tvinga fram av som samhällssatsningar på miljöutbildning.

4.2 Möjligheter

Med ett uttryck hämtat från fattiga länder:

Education that which leads to liberation.

Också i det rika Västra Skåne är utbildning huvudmöjligen av heterna att tackla miljöproblemen. Förutsättningarna här och är nu goda:

små avstånd, stark miljörörelse: Skånes Naturvårdsförbund, Öresunds- fonden m. fl.,

Miljö och utbildning

vissa miljösatsningar på skolan, Helsingborgs bl. a. - ex. via Miljöverkstaden och muséets naturverksamhet, Trelleborgs muséets naturverksamhet och Landkronas bl. a. med utgångspunkt från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, naturskolan i Skäralid och skolverksamheten på Hörjel, fackligt miljöengagemang, miljöengagerade folkbildningsrörelser, - Lunds universitet Nordens största Miljöuniversitetet mitt - - ibland med bl. Institutionen for miljö- och energisystem oss a. med stora inslag utåtriktad utbildning i sin verksamhet, av LRFzs och Hushållningssällskapets framsynta arbete och - Miljödelegationens eget utbildningsarbete och det nu följande nio månaders efterarbetet, är helt utbildningsinriktat. som

Med nationella ögon skulle Västra Skåne kunna ses som ett stort försöksområde för miljöutbildning. Det mesta kan vi klara själv. Möjligheterna till goda resultat ökar emellertid väsentligt om staten ställer upp med:

En nationell spelförare, ex. det ovan nämnda Miljöveten- skapliga Utbildningsrådet. Tydliga signaler bl. a. via läroplaner till gymnasier och grundskolor och via departement eller UHÄ till högskolorna. Stark markering miljöfrågor i utbildning och fortbildning - av lärare. Läromedelssatsning för lärare och elever, gärna av med koppling till fortbildningen. Forskningsinsatser för att vidareutveckla kunnandet om barns begreppsbildning och for att utveckla kunskapsteoretiska aspekter på miljökunskapen.

I den regionala och kommunala spjutspetssatsningen på miljöutbildning i Västra Skåne kan vi skapa ett medvetet samspel med ideella organisationer, bildningsförbund, fackliga organisationer och massmedia. Studieförbunden har ett brett kontaktnät och omfattande erfarenheter av bildningsverksamhet. De kan därför arbeta med miljöfrågorna utifrån sina traditionellt lite friare former och också finna bättre anpassade metoder. Folkhögnya skolorna, den friaste sektorn i utbildningssystemet, har inte bara rätten utan också skyldigheten att arbeta med för samhället nya frågor med stor betydelse. Muséerna kan också bidra; under Miljödelegationens livstid har ambitiösa satsningar gjorts bl. a. av Tekniska Muséet i Malmö med inriktning på avfall och av Länsmuseet i Halmstad med inriktning på halländsk totalmiljö; stor satsning inkluderande konstnärligt utformad utställning en och föreläsningsserie. Muséerna i ex. Helsingborg och Trelleborg bedriver naturverksamhet.

Miljö och utbildning

Förutsättningar finns också for nordisk samverkan att - ex. bygga vidare på Länsskolnämndens i Malmöhus län danska samarbete. Miljödelegationen har utvecklat kontakter med danska och norska miljöläroboksförfattare och har för avsikt att nyttiggöra dessa bl. a. inom lärarfortbildning. Delegationens eget bidrag, Miljöräkneboken [Carlstedts Förlag AB, ISBN 7918-015-9] lär också kunna fylla god funktion sin bearbetning miljöen genom av frågorna pá matematikens villkor.

m

Räkna med insikt

r. i

minns herr inte A ochherr skolmømnatilccns skarpaste w profiler i De låtit växla i badkar och som pengar, tappa vatten gräva diken. , Förnågra årtionden passadcA sedan och br: B som modeller förverkligheten. Deras anonymitct lämpyic för sig att motivera deredan motiverade, verklighet inteinnehöll ännu vas termer övcrbcfolkning ochmiljöförstöring. i som Idagär miljöfrågomz mycket emma, ;m Rir sam och minst rungdoman då Varför intelim han ochhcrrBbytaplats med problemangelägna:Mztcmatiken av m debegrepp och mcwdcr korreki kan miljöproblemen: som ett sätt omñtming i i .

- i ø

Ur reklamen för Miljöräkneboken. Det är inte bara matematiken tillför som miljön något genom att den erbjuder arbetsmetod. Också miljön tillför en matematiken något ett engagerande innehåll. -

Miljö och utbildning

I det regionala arbetet bör Miljödelegationens kompetens och dess nu synnerligen omfattande bakgrundsmaterial kunna utgöra en aktiv och användbar kunskapsbank under de närmaste åren. Att under nio månader efter överlämnandet av slutbetänkandet ha möjlighet att kanalisera erfarenheterna, kunskaperna och produkterna in i utbildningssatsningar är ett av delegationens egna sätt att försöka göra merparten av västskåningarna delaktiga i en informell remissrunda. Det är också ett försök att kompensera för en av nackdelarna med ett intensivt utredningsuppdrag: att alltför lite av biprodukterna annars skulle komma till sin fulla rätt i reguljär verksamhet. För den kommande utbildningssatsningen är det en stor fördel att delegationsarbetet bedrivits i Västra Skåne och många, som är och kommer att förbli verksamma inom av regionen.

I kapitel Miljö och demokrati, beskrevs hur en snabbare demokrati med större självständighet för enskilda och grupper kommer att ställa ökade krav på miljökompetens. Varje människa bör kunna utöva miljöpåverkan inte bara på fritiden utan också på arbetstiden. Den formella rätten kan man erhålla om skyddskommittéer eller motsvarande får ta beslut utifrån den yttre miljön. Den reella kompetensen kan bara förvärvas genom utbildning och inlärning. En inledning kan vara utbildning kring den yttre miljön i så många fackliga sammanhang som möjligt.

4.2.1 Gymnasieskolan

Gymnasieskolans förändring utgör ett bra tillfälle till att ge miljöundervisningen utformning och ett i förhållande till en ny sin betydelse bättre anpassat omfång.

Vissa kringförutsättningar behöver ändras. Orienteringsämnena i grundskolan bör göras om till engagemangsämnen, där man i syfte att nå slitstyrka i kunskaperna systematiskt övar att tillämpa dem bl. a. ur miljöperspektiv. Vidare behövs en skärpt inriktning på begreppsbildning på ett fåtal grundläggande samband främst naturvetenskaplig karaktär, kan hålla i handen av som man resten livet. Inom högskolan behövs till forsknings- och av resurser utvecklingsarbete kring barns och vuxnas begreppsbildning och nyttiggörande av resultaten i konkreta undervisningssituationer bl. a. på gymnasiet. Högskolan bör också stå för en kunskaps- eller vetenskapsteoretisk insats för att synliggöra användbara kunskapsstrukturer i miljöutbildningens kunskapsmassa.

Samhällskunskap på gymnasiet är ett relativt nytt ämne. Det kom till följd att samhället hade blivit invecklat, och att som en av mer

Miljö och utbildning

alla behövde förstå hur samhället fungerade. Vi föreslår mer om nu

en reell tyngdpunktsförskjutning inom ämnet. För att studerande

skall kunna förstå hittillsvarande förändringar i miljö och naturresursanvändning krävs samhälleliga metoder och perspektiv. Det samma gäller om eleverna själv skall kunna och vilja genomföra miljöåtgärder framöver. Speciellt viktig är här diskussionen i kapitel 2 behovet snabbare demokrati, inte ständigt om av en som blir distanserad den tekniska utvecklingen. Ämnet miljö- och av samhällskunskap föreslås bli obligatoriskt för alla i de senare kommande kursplanerna får givetvis ämnet olika timtal på olika linjer.

Det räcker emellertid inte med att alla ämnet miljö- och genom samhällskunskap får insikt i den samhälleliga metodiken att tackla miljöuppgifter. Även den naturvetenskapliga metodikens

möjligheter behöver lyftas fram. Väsensskillnaden mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap yttrar sig inte främst i problemvalet problemen är ofta de Skillnaden består i - samma. stället i metoderna. Samhällsvetenskapens metod är analyserande och beskrivande. Naturvetenskapens är helt annorlunda. Den bygger på:

ett exakt språk, en möjlighet att prova antaganden via experiment samt en förmåga att separera olika variabler, testa samband för - var sig och sedan sätta dem till ett samlat helt. samman

Att samhällsperspektivet kan göras till ett för alla gemensamt ämne beror just på den ovannämnda resonerande karaktären. Men för den hårdare naturvetenskapen skulle ett för alla gemensamt miljö- och naturvetenskapligt ämne direkt olämpligt. Vi vara föreslår i stället tre olika former, beskrivs närmare nedan: som en för H, E, en för N, T och en för de yrkesinriktade linjerna.

PLSE På H, S och E består den enkla lösningen i att göra det om

nuvarande ämnet naturkunskap till miljö- och naturkunskap som

ämne. Dessa linjer är kanske de, där det finns bäst förutsättningar att konfrontera de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga metoderna med varandra och att analysera vart de leder, då de tillämpas på samma problem.

N, T Här är det relativt lätt att nå goda resultat mindre genom modifieringar av det befintliga främst bestående i att begrepps- - ge bildningen en annan styrka och att styra eleverna att tillämpa sina kunskaper på miljöområdet.

Miljö och utbildning

De yrkesinriktade linjema Här finns de många eleverna och de största utmaningarna. Inom de vetenskapsförankrade delarna gymnasiet är det rimligt mer av att koppla samman det strukturerade, delvis teoretiska ämneskunnandet med ett miljökunnande, som man efter förmåga också försökt strukturera utifrån tvärvetenskapliga grunder. Vad gäller mötet mellan handens kunskap och miljön bör detta göras till ett möte mellan mänskliga behov och tekniskasamhälleliga möjligheter på praktikens villkor. Miljöförändringar skapas inte tankekraft de åstadkoms genom konkret handlande. genom - Yrkeskunnandet är också ofta knutet till praktiskt handlande. Mötet bör därför få ske i det tekniskt-praktiska, i det vårdpraktiska etc. utan att behöva ta omvägen via det abstrakta. Om man klarar detta, blir det första gången inom svensk skola, som yrkeskunskapen systematiskt respekteras fullt ut.

Det naturvetenskapliga perspektivet går utmärkt att förena med de praktiskt tillämpade karaktärsämnena på dessas egna villkor. Men det måste praktiker, som gör det, inte teoretiker. Medan vara på övriga linjer kan förvänta sig, att det kommer starka man impulser utifrån hur miljöaspekter skall kunna växelverka om med befintlig kunskapsstruktur, så måste impulserna på de yrkesinriktade linjerna komma inifrån alternativt från yrket i sig. Vårt förslag till metod för utveckling av yrkeslinjernas miljöutbildning är därför att bygga upp en kedja av entusiaster, blåsa under, stötta upp och framför allt envist hålla fast vid ett aktivt motstånd mot teorivägen utom vid de tillfällen, då teorin faktiskt tillför något nytt till själva mötet mellan miljö och karaktärsämne.

4.2.2 Låtar-fortbildning och miliölämböcker

Fortbildningen gymnasielärare kan lämpligen knytas till den av läroplan med miljöförtecken, kommer. I Sverige har det nya som varit vanligt att läroplansförändringar slår igenom långsamt eller inte alls jämför Lgr 69 och Lgr 80. Ett motmedel skulle ex. kunna att med Danmark förebild satsa på att samtidigt vara som

sjösätta läroplanen, starta en fortbildning av alla lärare samt sprida fortbildningsmaterial gratis till alla lärare. -

Nyckelorden skulle då dynamik och samtidighet. Tillsamvara kan dessa våg att surfa på. Om varje lärare blir mans ge en delaktig i remissförfarandet kring kursplaner och om de samtidigt erbjuds kvalificerad miljöfortbildning då har man nått mycket långt. I samband med planeringen av de stora insatser på

Miljö och utbildning

lärarfortbildning, som Miljödelegationen föreslår, bör lokalt

man och regionalt söka samspel med bildningsförbunden. Dels i syfte att nyttiggöra deras kompetens. Dels för att inbjuda deras cirkelledare eller motsvarande till att delta i relevanta delar fortbildningen. av

4.2.8 Miljöinformation

Miljöinformation kan bedrivas i ett nära samspel mellan ideella organisationer och myndigheter. Det är säkert ingen slump att majoriteten av landets skolledare anser att det är Naturskyddsföreningen inom kategorin myndigheter och organisationer, som har störst betydelse för miljö- och naturundervisningen i skolan. De ideella organisationerna bedriver ett arbete, inte bara är som engagerat utan också ofta ytterligt kvalificerat. Ett ökat ekonomiskt stöd till det ideella miljöarbetet âr god användning en av allmänna medel. SNV idag 1,6 miljoner kronorår. ger

Det har alltid varit svårt att göra information till kommunikation. Ett av många sätt att nå fram med informationen är att vidareutveckla och material, redan finns. SNV är de anpassa som en av rikaste kunskapskällorna, och regional bearbetning och en spridning kan fler läsare. ge

4.2.4 De kommunala förvaltningarna

När ekonomiska och ekologiska perspektiv skall komma att förenas, krävs intensiv fortbildning också inom de kommunala förvaltningarna. Dessa kan lämpligen samordnas med olika förändrade rutiner. I dag har de västskånska kommunerna endera antagit eller avslagit beslut miljökonsekvensbedömningar i om politisk enighet eller under starka partipolitiska motsättningar. Men oberoende fördiskussionerna har sedan inte kommit av man särskilt långt; i vissa kommuner har inte börjat. Den man ens viktigaste orsaken till detta är att alltför få har några idéer hur om man skulle kunna göra. Informationsmaterial handboksav karaktär saknas helt. Ett sätt att påskynda utvecklingen kan vara att göra en stark lokal och regional utbildningssatsning, direkt i

anslutning till att lagförslaget miljökonsekvensbeskrivningar

om nu är ute på remiss. Formen bör helst inte separata utbildvara ningsinsatser. Utbildningen bör ett led i själva arbetet med vara

miljökonsekvensbedömningar, utformning miljömål och

av miljörevision.

Miljö och utbildning

Många olika kommunanställda, bland dem de grupper av anställda vid reningsverk och renhállningsverk, skulle förtjäna och tjäna på konkret miljöutbildning direkt knuten till de egna en arbetsuppgifterna.

4.2.5 Internationella insatser

Det har uppkommit situation kring Östersjön, som visar på

en ny oanade problem, också möjligheter. Intresset för men som ger nya svenska kommuners arbete är påfallande. De västskânska kommunerna kan göra en stor miljöinsats genom att ställa upp med allehanda utbildningsinslag både om vad man gör i kommunalt arbete och hur gör det. I mindre skala finns det man redan praktikplatser i västskånska kommuner för ex. polska studenter. Att vidga detta till fler praktikplatser, till att låta initiativet omfatta också Baltikum, till att själv aktivt erbjuda platserna inte bara ställa upp vid förfrågan, till att inbjuda stipendiater och till att medverka med utbildningsinslag i länderna i fråga det är enkla och handfasta åtgärder. Solidariteten kan på sikt förbättra den västskånska miljön. egna

4.2.6 Massmedia

Massmedias inriktning på händelser, ofta negativa sådana, styr miljöbevakningen. En annan stimulans och kunskapsspridning kan skapas om massmedia också börjar visa upp goda föredömen och med förebild i sportjournalistiken rapporterar om det bästa lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

I efterarbetet med att kanalisera Miljödelegationens resultat och produkter in i utbildningen kommer det att ingå att press, regionalradio och TV, Skånemejerier mjölkförpackningarna m. fl. erbjuds bra exempel och bra underlag från vårt område.

Utbyggnaden det regionala radio- och TV-nätet är gott i Västra av Skåne. Tiden är inne att utnyttja detta i regional miljöutbildning.

Miljö och utbildning

4.3 Åtgärder

Vi avstår från att försöka bedöma vilka de samlade effekterna av nedanstående åtgärder kan bli, vi orden i inledmen upprepar ningen till detta kapitel: kunskapsspridning är den åtgärd, som kan få störst genomslagskraft, och alla ställer sig bakom. som

Miljödelegationen själv försöker leva den lär, bl. att som a. genom prioritera utbildning och göra en specialinriktad nio månadersförlängning på det delegationsarbete, i övrigt avslutats den 30 som november 1990.

4.3.1 Miljövetenskapligt Utbildningsråd

Förslag: Inrätta ett Miljövetenskapligt Utbildningsrâd Ansvarig: Staten Kostnad: Efterhand jämförbar med något de större av forskningsrådens några hundra miljoner kronor per år.

Bakgrund Förslaget har diskuterats tidigare i detta kapitel. Det har sin bakgrund i att ett de bästa miljöskydden är mångas delaktighet. av För att nå denna krävs en långsiktig prioritering kunskapsav spridning och stöd till insatser och metoder människorna som ger kompetensen snarare än produkterna. Det Miljövetenskapliga Utbildningsrådet kan bli motorn i nationell satsning på miljöuten bildning och spindeln, initiativtagaren och uppmuntraren i samspelet inom och utom Sverige. Avsikten är främst att rådet skall ge det decentraliserade miljöarbetet bättre möjligheter att komma till sin rätt. Jämför gärna med forskningsrådens funktion.

4.3.2 Miliöundervisningen i gymnasieskolan

Förslag: Inför i läroplanen för gymnasiet ämnet Miljö- och samhällskunskap, perspektivet Miljö och naturkunskap och specialarbete med miljöinriktning för alla. Låt den planerade förändringen av gymnasiet få påverka också grundskolan och högskolan enligt bakgrundsbeskrivningen nedan. Ansvarig: Staten

Miljö och utbildning

Bakgrund Ett viktigt delmoment i den omdanande svenska miljöutbildningssatsningen blir att tillvarata alla de tillfällen, då omläggningar i utbildning ändå skall ske. Dessa bör utnyttjas till att ge miljöutbildning framträdande plats. Gymnasieskolans förändring en är ett sådant tillfälle. Ett rimligt krav är att det nya gymnasiet bör ligga åtminstone lite fore sin tid och således innebära en stark uppryckning av miljöutbildningen.

4.3.3 Lärarfortbildning

Förslag: Berika valmöjligheterna inom lärarfortbildningen i Västra Skåne genom att erbjuda utbildning med ett starkt miljöinslag. Ansvarig: Kommunerna Kostnad: Samma som för övrig fortbildning

Bakgrund Miljödelegationens kommande utbildningssatsning, som sträcker sig fram den 31 augusti 1991, goda möjligheter för o. m. ger många lärare att utifrån lärardagar eller specialgemensamma inriktade helveckor få miljöutbildning med delvis regionala fortecken. Diskussioner pågår redan regionalt och lokalt. Miljödelegationen bjuder på underlag och specialbearbetning utifrån givna önskemål, och kommunerna står som vanligt for planering av genomförandet och själva genomförandekostnaden.

Bara som ett exempel på vad är möjligt om man satsar på som sommarfortbildning: fyra veckor går att utnyttja under sommarferien två vid sommarens början, två vid dess slut. För klasslärare och NOSO-lärare, yrkeslärare m. fl. går det att genomföra en femdagars utbildning i 15 samtidiga kurser med 50 deltagare i varje under var och en av de fyra veckorna. Detta skulle ge en kapacitet på 3 000 deltagare på en sommar. Om miljöfortbildningen för övriga lärare får omfatta två till tre dagar, kan den klara totalt 6 000 deltagare. Arrangemanget kräver ca 30 goda föreläsare och ett stort antal exkursions-, laborations- och övningsledare.

4.3.4 Läromedel för skola och lärarfortbildning

Förslag: Intensivproduktion av nya läromedel Ansvarig: Läromedelsbranschen, staten, regionen, kommunerna och lärarna.

Miljö och utbildning

Bakgrund Avsikten är att marknaden genom sitt utbud läroböcker skall av förse skolan med valmöjligheter också inför situationer. nya Erfarenheterna hur detta fungerar är dåliga. Det har varit en av märkbar brist på förnyelse och progressivitet i branschen, och SIL:s Statens Institut för Läromedelsinformation, SÖ:s fl. försök m. har varit alltför små.

Vi vädjar nu till läromedelsbranschen att komma med sitt bidrag till miljöarbete genom en hittills oanad satsning på läroböcker. Den bör komma nu, så att man erhåller den tidigare omnämnda dynamiken och samtidigheten i läroplansforändringar, lärarfortbildning och läromedelsutgivning. Om branschen inte lever upp till detta, måste nya former för att ta fram läromedel allvarligt övervägas.

4.3.5 Skolplanen som redskap i miljöutvecklingen

Förslag: Utnyttja den skolplanens möjligheter att bl. nya a. åstadkomma:

En speciell läroplan i miljövård lämpad för regionenkommunen. En översyn skolornas miljö. Nya skolor - av egen skall planeras för att energi- och miljömässigt kunna användas till förebilder i olika typer av upplysningsverksamhet. Äldre lokaler skall successivt ses över. En inköpsöversyn och -redovisning så att man kan genomföra ett systematiskt byte till väl miljöanpassade produkter gäller även skolmaten. Förändrade rutiner i laboratorielokaler, skol- máltidslokaler, kopieringsrum och lektionssalar, så att bl. a. avfall, avlopp, uppvärmning, ventilation och belysningssystemen blir väl genomtänkta. I ett längre tidsperspektiv: trafiköverväganden kan tala för fler och mindre skolor för högstadieelever och kanske rentav fler gymnasieskolor. Trafik alstras dels genom Skolskjutsar, dels att tillgången till skolgenom utbildning är starkt styrande för var människor vill bosätta sig. Flyttar en familj för barnens skull till gymnasieorterna, men fortsätter att arbeta på mindre ort utan gymnasium, en

Miljö och utbildning

skapar detta arbetsresor. Ekologiska och ekonomiska kostnader för transporter får vägas mot kostnaderna för fler skolor.

Bakgrund Senast under år 1992 skall kommunerna för första gången anta skolplaner, som skall precisera vad kan och bör uppnås under som de närmaste åren. Planen skall utformas så att den punkt för punkt kan ligga till grund för utvärdering grundskolan och en av gymnasiet. Den skall vara en grund både för det dagliga arbetet och för planering och budgetarbete. Olika satsningar pá miljön bör få en framträdande plats redan i den första skolplanen.

4.3.6 Miliöbibliotek för skolans behov

Förslag: Inrätta en skolinriktad miljöbiblioteksservice på länsstyrelserna Ansvarig: Länsstyrelserna

Bakgrund Skolorna behöver generellt bättre och enklare tillgång till miljöinformation till böcker, utredningar, miljöorganisations- skrifter Västra Skåne-regionen är tillräckligt stor för att m. m. utgöra ett underlag för en sådan serviceverksamhet inriktad

främst mot skolans behov men tillgänglig också för allmänheten.

Uppgiften bör kunna kopplas till den länsstyrelsen när nya nu länsskolnämndernas uppgifter skall inkorporeras där. Skolinformationsservice kan eventuellt föras med den invensamman teringsinformationsservice, föreslås i kapitel Mark och som vattendrag. Man bör överväga viss del möjligheterna och om en av ansvaret för skolinformationsservicen bör läggas på ideella organisationer med god inblick i både miljörörelsens skrifter och i det internationella miljöarbetet. Det hela blir i så fall ett bibliotek med en annan karaktär, kompetens och sorts en annan en annan engagemang än det traditionella. Under alla omständigheter bör det allmänna för basresurser: lokaler, inköp och viss svara lönekostnad.

4.3.7 Högskolesatsningar på miljöutbildning

Förslag: Genomför följande förändringar:

Tydliga signaler från utbildningsdepartemen- tet, UHÄ, rektorsämbeten, utbildningslinjeansvariga och institutionsansvariga om införan-

Miljö och utbildning

det av konkreta miljöinslag i alla utbildningar. Speciellt beaktas miljöinslag i ekonom-, läraroch ingenjörsutbildningarna. Pábyggnadsutbildning for naturvetare i miljö- skydd vid Lunds universitet under två år med början höstterminen 1991. Speciella satsningar vid Lunds universitet på -

utbildning avfall, folkhälsa, Öresund, bio-

om energi produktion och användning av bio-

massa och våtmarker i nära samspel med

Lantbruksuniversitetet i Alnarp. Ny miljöingenjörsutbildning, där miljökom- petens kombineras med entreprenadkunnande. Utbildningen föreslås förlagd till Halmstad eftersom bästa förebilden för átgärdsinriktad miljöingenjörsutbildning står att finna i Halmstads Utvecklingsingenjörslinje.

Översyn av läroplanen för lantmästare och

lantbruksskolor för att komplettera inriktningen mot maximal produktion av jordbruksgrödor med hänsyn till miljö- och naturvärden vilka framöver lär kunna räknas om i ekonomiska termer for den som sä önskar. I agronom- och hortonomutbildningarna ingår redan en del av dessa perspektiv. Ekologisk gren av biologutbildningen inriktad på naturvård. Utbildningsinsatser utifrån det kommande behovet av planerare med miljö- och naturvårdskompetens dels kompletteringsutbildning av biologer inriktad på ekonomi och administration, dels påbyggnadsutbildning för naturvårdare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer om senaste rönen kring ekosystemens funktion, om försurning, övergödning etc. Ny ekoteknisk utbildning på mellaningenjörs- nivå. Inrättas i Klippan.

4.3.8 Högskolesatsning pá forskning för miljöutbildning

Förslag: Inrätta permanenta forskningsresurser för forskning kring barns och vuxnas naturvetenskapliga begreppsbildning lämpligen på Göteborgs universitet, där traditionen finns Ansvarig: Staten Kostnad: Professur med kringkostnad

Miljö och utbildning sou 1990:93

Bakgrund Utbildningens behov av forskningsinsatser gäller inte bara dess innehåll utan också dess praktik.

Hittillsvarande rön kring otillräcklig naturvetenskaplig begreppsbildning och skolans oförmåga att tillföra eleverna klar och en slitstark kunskapsgrund har pekat på att det behövs FoU-insatser kring begreppsbildning. Sådana har emellertid inte kommit till stånd. Nu går det att visa att effekterna av den bristande begreppsförståelsen går vida utöver det rent akademiska de leder till negativ miljöpåverkan handlingar baserade på genom okunskap.

Förslag: Prioritera forskning kring kunskaps- och vetenskapsteori i miljösammanhang Ansvariga: Filosofiska institutionerna och berörda âmnesinstitutioner i samverkan Kostnad: Inledningsvis omprioriteringar

Bakgrund Det behövs professionella analyser för sökning efter användbara miljökunskapsstrukturer. Varje nytt miljöforskningsprojekt går visserligen att bedriva på tvärvetenskaplig grund, dess men resultat går inte att generalisera och använda i nästa projekt eftersom det inte kan lagras i ändamålsenlig kunskapsen struktur.

4.3.9 Utbildningsinsatser i länderna kring Östersjön

Förslag: Särskild satsning på grannkommuner vid Östersjön. Aktivt erbjudande praktikplatser främst om inom områdena energi, rening, avfall och biotopbevarande till Baltikum, Polen och östra delarna av Tyskland, inbjudan av stipendiater och egen medverkan med utbildningsinslag i länderna i fråga. Ansvariga: Kommunerna

4.3.10 Utbildningssatsningar i kommunal verksamhet

Förslag: Satsa på utökad riktad utbildning av nyckelgrupper: både av planerare, som har att ta fram beslutsunderlag och framöver göra miljökonsekvensbeskrivningar som en integrerad del av arbetet, och av personalen inom renhållnings- och renings-

Miljö och utbildning

verkssektorn. Denna satsning kompletterar SNV:s nuvarande insatser. Ansvarig: Kommunen

Bakgrund För det framtida miljöarbetet behövs politikernas goda vilja. Denna leder dock inte till några resultat med mindre än att det också arbetas fram bättre beslutsunderlag, där ekologiska och ekonomiska avvägningar ingår parallellt. Kommunal personalpolitik bör se behovet ekologisk kompetens sina starkaste av som en av prioriteringar både vid nyanställningar och i fortbildningssatsningar.

Vissa kommunanställda har större dagligt inflytande på miljön och större erfarenheter av konkret miljöarbete än andra. Dit hör anställda vid renhållnings- och reningsverk. Miljödelegationens

utbildningsresultat vid reningsverk se Diverse underlags-

material och sammanställningar [SOU 1990:94] visade att man kan nå långt med en utbildning inriktad på deltagarnas konkreta dagliga arbete.

4.3.1 1 Massmedia

Förslag: Att massmedia kompletterar sin miljöbevakning med att lyfta fram inte bara skräckexempel och katastrofer utan också miljöförebilder. Kontinuerliga miljöinslag i det regionala radio- och TVutbudet. Ansvarig: Massmediabranschen

4.3.12 Utbildning av skyddsombud i yttre miljö

Förslag: Utvidga utbildning i arbetsmiljö till att också omfatta den yttre miljön. Ansvarig: Arbetsgivare, fack och folkbildning

Bakgrund Det finns en fungerande organisation och en färdig målgrupp skyddsombuden, genom vilken man kan nå människor i skilda funktioner i samhälle och näringsliv. Den bör utnyttjas i det forsta steget mot att ge många människor möjlighet att ta ansvar för det egna arbetets inverkan på den yttre miljön.

Miljö och utbildning sou 1990:93

4.3.13 Samverkan kommuner bildningsförbund -

Förslag: Att bildningsförbunden skall erbjuda den utbildning, som kan krävas för att kommunala beslut skall fungera i praktiken: ändrade avfalls- och avloppskrav, nya möjligheter att utnyttja energitjänster etc. Ansvarig: Kommunerna och bildningsförbunden i samverkan.

Miljö förknippas så ofia med utsläpp, att man kan missa att se mönsterna. Med hjälp sin utbildningssatsning vill Miljödelegationen både tydliggöra och av vrida rätt. Allt är inte så som det först verkar.

Miljö och handikapp

5 och

Miljö handikapp

Ett av människans eviga strävanden är att få det bekvämt. I mer

den industrialiserade världen har hon använt många de av

tekniska möjligheterna för att nå detta sitt mål. Hon har lyckats

utomordentligt väl. Tyvärr har emellertid bekvämlighetsvinsten

ofta fått betalas ökad belastning på miljön. av en

Skall miljöstrâvanden gå före bekvämligheten, blir de nu största

förlorarna de verkligen hade ett behov bekvämligheten, inte som av

bara fick den lyxdimension i livet. Det handlar som en om

funktionshindrade handikappade, nyopererade fl. och gamla. m.

Om att kunna och vilja välja boendeform själv. Om att kunna

klara sig själv att slippa hugga ved, bära vatten, gå i genom trappor,

skotta snö, trilla på isiga gator och vägar, bära tungt, slita med

svårtvättat och svårrenort. Den medelsvenssonska grundteknik-

en är minst lika viktig den specialanpassade handikappsom

tekniken.

handikappade

de

nej till Åter m

min: fwâârgtnucuüfä l kunlom- nglfglanarhmn u MM nunnor

ram M1.. skulle av - Lulu. häåâpwd. 1 inte kan för- m, ä... :mi: u. 1a G som ma. med slålwil sin k u sve ° di 5

Gumkoçtrürefe H3-i3§2i*âi'å§1“pnê'3 . Hammare.. un WW umlnl

inte ochyilI ;ur berutiglrm till vid handülflllwh de hänvisar OFF-vsuüuümühlløl. e vu. de mr.:- mm.. du ningen nu du un: Gam- Máüä nya.. .u m v m ordförande ...nu pt si detmlnd ridhuset im en fb- wfnxchviuuvslyrkmbsel p äwåxm u ms-M m üwivt u.. s hade och WW.. Lars hällde med och gällande :nrdümybøranliff: kanot-ed låudünuuu i Wk,m.-..agu-

reksll:lSV.Å|I handlliillp ugiiiåmü... u skulle VW dü; Fmmyckdmüklø. Mau rMHWL

s ““.l'å°lir§l-.å'.uu.| r åTiånanruppv-dv | kollinøni i kan NATHWn. uu random-a n d - m illa memo skull Sâ3°rl mm .n nu kursm Irsi dm skull SÅ. [Hm inr GW , ,du adresser un. 91mm gusknldn am- Jag .u fors - t beIII u u kl u, DeW m, stånd

Klipp Sydsvenska Dagbladet Snällposten den 12 oktober 1990 ur

Om vi nu aningslöst ruckar på bekvämligheten till förmån för

miljön, kan vi rycka undan grunden för mycket det, av som

tålmodigt byggts samhälle och handikapprörelse. Det vill upp av

egentligen ingen när det ändå sker oftare och oftare det på - är

grund av ren tanklöshet. Att finna lösningar i konflikt en som är

så genuin som den mellan handikapp- och miljöbehov är emellertid

inte så lätt, speciellt inte i efterhand. Detta kapitel har därför i allt

väsentligt ett förebyggande syfte; det vill öka möjligheterna att

tänka efter före.

Miljö och handikapp

5. l Problem

Problemets kärna består i att de flesta människor både moraliskt och intellektuellt vill ställa till försvar för båda sidor. Det upp handlar stor människor 100 000 västskåningar, om en grupp 1 miljon svenskar och väsensskilda problem. Några exempel: om

Miliöåtgärd Konsekvens för funktionshindrade

Sopnedkast byts mot sopsorteñngs- Svårt eller omöjligt att själv klara kärl, ofta på relativt stort avstånd. soporna.

Starka kemikalier byts mot mer Det behövs mer handkraft, vilket miljöanpassade, ofta svagare. många bl. reumatiker saknar. a.

Många av de lätta förpackningarna Det blir för tungt. Omöjligt tungt. ifrågasätts och kan komma att ersättas av returförpackningar.

Gatori innerstaden stängs för trañk, Man kan inte längre komma dit över även för färdtjänst. huvud taget.

Allehanda åtgärder för minskad Hemtjänsten och hemvården biltrafik. drabbas denna service, som ofta är avgörande för att man skall kunna bo kvar hemma.

Förbud mot saltning av gator och Man får stanna hemma. vägar. Begränsad snöröjning.

Olika energisparåtgärder Svårigheter med individuell temperatursättning, svårframkomliga svängdörrar etc.

Listan kan förlängas. Det är viktigt att inse att konflikter kan uppmärksammas knappast lösas generella ställningsmen genom taganden. Varje problemområde kräver specialarbete.

Miljö och handikapp

5.2 Möjligheter

5.2.1 Att utnyttja samverkansmöjligheten

I ett fåtal fall, som man definitivt bör tillvarata, går miljösträvanden och handikappbehov i riktning. Vissa kommer att samma drabba oss nästan ödesbundet. Dit hör de intelligenta hus, där temperatur regleras automatiskt, lampor tänds och släcks sig av själv, glömska blir påtalad och ibland kompenserad genom automatiken, elektricitet till disk- och tvättmaskiner ex. utnyttjas vid lågbelastning etc. Dessa installationer kommer att löna sig för fastighetsägare, försäkringsbolag fl., och miljö- och m. handikapprörelserna kan troligen nöja sig med att heja på.

I andra fall, när är inbördes överens i opposition mot man men omvärlden, gäller det att ta möjligheten att driva gemensamma forslag. Ett av de mer uppenbara är hur allergikernas behov av ren luft utan tobaksrök och samverkar med miljöintressena. avgaser Ett annat: rörelsehindrades och äldres behov närbutiker av stämmer väl överens med miljöintresset att få bukt med onödig trafik. Det bör alltså gå att driva på storen gemensam syn ex. marknader. En lugnare trañkmiljö med mindre stress och buller skulle dessutom bidra till bättre livsmiljö för alla och en oss speciellt För människor med psykiska problem.

5.2.2 Att lösa konflikter

På en mängd områden finns det emellertid genuin motsättning en mellan miljörörelsens och handikapprörelsens intressen. När man söker konfliktlösningar, kan det lämpligt att utgå från vara den ursprungliga betydelsen ordet handikapp: att den starke av skulle åsättas en belastning, så att förutsättningarna därmed blev mer likvärda.

Att försöka klara miljön kan således innebära att belastar man icke-funktionshindrade med kollektiva skyldigheter, medan funktionshindrade får utvidgade individuella rättigheter. Detta bör vara möjligt genom att miljö- och handikapprörelserna i dess vidaste bemärkelse inkluderande alla dess inslag i samhällsorganen: departement, landsting, kommunala förvaltningar, m. fl. är en tung maktfaktor, också gentemot mäktiga krafter i omvärlden.

Miljö och handikapp

5.2.3 Lagstiftning

Lagstiftningen kring såväl miljörättigheter som rättigheter för funktionshindrade ger ett intryck av att vara synnerligen långtgående. Men lagarna är uppbyggda så att de främst ger kollektiva rättigheter. Människan har kollektivt rätt till en god miljö. Funktionshindrade har kollektivt rätt till hjälpmedel. Men om man då inte får det ger lagen knappast något stöd. Skyldigheteri lagen är däremot oftast individuella.

I mötet mellan de i sig relativt diffusa kollektiva rättigheterna for miljö och handikapp krävs fortydliganden. Helst var för sig, så att får tydligare reglerade individuella rättigheter. Definitivt man krävs skärpning for de områden, där lagamas konsekvenser en överlappar varandra. Här skulle det öppnas goda möjligheter om tog huvudregel att funktionshindrade i det goda man som miljösamhället skall ha företräde till att få individuella rättigheter, medan övriga kunna belastas med i samma samhälle skall kollektiva skyldigheter.

53 Åtgärder

Flertalet miljöátgärder är generella. De utformas utan hänsyn till hur olika de i praktiken drabbar olika Med nedanstående grupper. åtgärder for den speciellt utsatta funktionshindrade och gruppen av äldre, ca 10 % av befolkningen, kan man uppnå:

att miljöbeslut framöver blir bättre genomtänkta i förväg vad gäller effekterna for funktionshindrade och äldre samt

att ett aktivt förebyggande arbete, bl. a. med tekniska lösning- ar, tar bort eller i varje fall minskar konflikterna mellan miljöanpassade och handikappanpassade lösningar.

5.3.1 Översyn av området Miljö och handikapp

Förslag: Gemensam översyn Miljö och handikapp av Ansvarig: Socialdepartementet och miljödepartementet

Bakgrund Miljödelegationen Västra Skåne har ett regionalt uppdrag och skall främst se till särbehov i Västra Skåne. Den har således inte haft möjlighet att gå till grunden med det generella problemet Miljö och

Miljö och handikapp

handikapp. Att vi ändå valt att ta området till viss behandling upp beror på att det förefaller de flesta ännu inte blivit som om varse detta tydligt växande problem.

Vår problembearbetning kan emellertid bara förstudie. ses som en Dess viktigaste resultat är att den klart och tydligt visar att det behövs genomgripande översyn området Miljö och handien av kapp.

5.3.2 Lagstiftning

Förslag: Tillâggsdirektiv till sittande miljöskyddskommitté och handikapputredning. Ansvarig: Riksdag

Bakgrund Lagstiftningen i skärningen mellan områdena miljö och handikapp ger i dag ingen vägledning inför konflikterna mellan funktionshindrades och miljöns behov. Området behöver således en översyn.

men

ggn

w REJALA

MHJOKRAV. LEVE

STOP

BILTULLARNA

sumo

TlLLTRADE TILL CENTRUM 200 kr BETALA HÄR

För alla grupper gäller att olika miljöbehov och dessutom ofta vill ha man ser olika lösningar. Men för funktionshindrade och gamla tillkommer att många miljöåtgärder kan göra vardagen så svår att de inte längre klarar sig själv.

Miljö och handikapp

5.3.3 Kommunala principbeslut

Förslag: Principbeslut vägledande for nämnder, styrelser och förvaltningar. Ansvarig: Kommunerna

Bakgrund Många de miljöforändringar, kan försvåra för funktionsav som hindrade, beslutas på kommunal nivå. För varje problemområde krävs det i dag kombination god vilja, fantasi och kompetens en av bl. hos förvaltningarna för att finna lösningar. Miljöa. delegationen föreslår därför kommunerna att fatta ett generellt principbeslut om att

man skall arbeta för att förebygga konflikter mellan handi- kappsträvanden och miljösträvanden,

då konflikter uppkommer, skall arbetet for att lösa konflikter- hög prioritet. Lösningar bör sökas i samverkan med na ges handikapprörelsen,

konflikten visar sig olösbar, bör i det enskilda fallet - om man vidta specialåtgärder for att funktionshindrade skall kunna klara boende, arbete och fritid.

5.8.4 Tekniska lösningar

Förslag: Utveckla tekniska lösningar som tillfredsställer både funktionshindrade och miljö. Ansvarig: Regeringen uppdrag till Handikappinstitutet genom och Styrelsen for Teknisk Utveckling STU Kostnad: 5 miljoner kronor

Bakgrund Vissa av dagens motsättningar mellan önskemål från handikappoch miljörörelserna kan lösas genom att man utnyttjar teknikens möjligheter. Men detta kräver ett arbete med mötet mellan hänsynen till både miljön och funktionshindrades olika behov å ena sidan och de tekniska möjligheterna å den andra. Regeringen bör ge Handikappinstitutet och STU i uppdrag att gemensamt genomföra ett åtgärdsinriktat arbete syftande till konkreta lösningar på konkreta problem inom området.

Radon

6 Radon

Radonproblemen är mindre i Västra Skåne än i många andra

regioner. De höga radondotterhalter på 1 000 Bqm3

och mer, som påträffats i bostäder på andra håll i landet, är mycket sällsynta här. Att Miljödelegationen ändå valt att ta problematiken har två upp

huvudanledningar:

Nyligen redovisade internationella och nationella rön tyder på att radonhälsofaran kan betydligt större än tidigare vara man anade.

Ett kraftigt miljöbelastat område Västra Skåne bör - som vara uppmärksamt på alla miljöstörningar, även de mindre. Kombinationseffekter synergism kan förekomma.

6.1 Problem

Jämfört med övriga miljöproblem är radonforekomster lätta både att mäta och att åtgärda. Enda problemet är att åtgärderna i vissa hus kan vara dyrbara, i allmänhet är inte åtgärdskostnamen ens derna speciellt höga.

Det är lätt och billigt att mäta radonförekomsten. Till vänster syns uppsatt radonmätare och till höger mätfilmens utseende. syns

Radon

Det har hittills ansetts, att den största källan för radon i inomhusluften i regionen är byggnadsmaterialet i hus med k. blågrå s.

lättbetong. Åtgärder mot radon både i nybyggnader och i befintliga

byggnader har haft låg prioritet inom kommunernas byggnadsförvaltningar och byggnadsnämnder. Marken i Västra Skåne har inte ansetts utgöra någon radonkälla. En viss omsvängning i attityder väsentligen efter Tjernobylkatastrofen har lett till att - vissa kommuner har inlett omfattande markradonundersökningar. Även vissa krav vid nybyggnadslov har skärpts med tanke på markradonrisken.

Alla kommuner i Västra Skåne utförde inomhusmätningar under åren 1979 1985. Då genomfördes på uppmaning av radon- utredningen [SOU 1983:6] allmän kartläggning av radondotteren halten främst i hus byggda gråblå lättbetong. Därefter har ingen av egentlig uppsökande verksamhet förekommit. I regel har miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna låtit mäta radondotterhalten endast i den bostad eller motsvarande, där bostadsinnehavaren önskat en undersökning. Miljödelegationen har gjort en sammanställning utförda inomhusmätningar i vissa kommuner. Dessa redovisas av i Diverse underlagsmaterial och sammanställningar [SOU 1990:94] tillsammans med resultatet från vissa markradonmätningar.

Mätresultaten visar att radonhalten i inomhusluften inte har särskilt höga nivåer jämfört med landet i övrigt. Resultaten år dock främst hämtade från bostäder, där byggnadsmaterialet är radonkälla. Endast i Lund har mätningar genomförts i bostäder, där marken utgör den huvudsakliga radonkällan. Förhoppningsvis kommer någon typ riskbedömning för markradon att vara av slutförd i hälften kommunerna under 1990. Hittillsvarande av resultat har visat att Västra Skåne ingalunda saknar områden med förhöjda markradonhalter.

Det relativt svala intresset för radonproblematiken i Västra Skåne har haft till följd att åtgärder ofta inte har vidtagits i de bostäder där förhöjd radondotterhalt uppmätts. Vid diskussion med tjänstemän på främst miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna har synpunkter framkommit på genomförandet åtgärder och kontroll av av åtgärder. Här redovisas några synpunkter från vår region:

Då långtidsmätning radondotterhalten i bostaden visar - en av

att gränsvärdet på 200 Bqm3 årsmedelvärde överskrids,

skall bostadsinnehavaren genomföra åtgärder. I regel ställs då tjänstemännen på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen eller byggnadsförvaltningen inför kravet att ge råd och anvisning vilka åtgärder bör vidtagas. Han upplever sig ofta om som sakna tillräcklig kompetens för detta.

Radon

I de fall åtgärder vidtagits har efterkontroll radondotterav halten inte alltid krävts, eftersom halterna från början legat i

ingenmanslandet 200 399 Bqm3 och radonlán således inte

varit aktuellt.

Mätningar i nybyggda hus har inte krävts från kommunens byggnadsförvaltning eller från byggnadsnämnden. Efter hand markradonsituationen klarnar, kan detta krav bli som aktuellt åtminstone i vissa utsatta områden.

Direktiv och råd från Socialstyrelsen, Boverket och Statens Strålskyddsinstitut är inte entydiga utan ofta olika budger skap.

Det förekommer på marknaden luftrenare möbeltyp. Vissa av har effekt på radondotterhalten, de utgör ingen fast men installation och kan därför inte berättiga till radonlân.

Kommunikationen mellan miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och byggnadsförvaltningen är bristfällig. Oklarheter råder om vilken förvaltning, skall för radonmätsom ansvara ningar och åtgärder.

Det är olyckligt med fler gränsvärden för radondotterhalten inomhus även om antalet numera är reducerat till två

70 Bqm3 i nybyggen, 200 Bqm3 i gamla hus.

6.2 Möjligheter

Möjligheterna att klarlägga radonsituationen och att vidta åtgärder är goda. Miljödelegationen föreslår följande uppläggning för att utnyttja befintliga möjligheter:

Sammanställning av utförda mätningar i regionen i sådan omfattning att radonsituationen kartläggs.

Förslag till fortsatta undersökningar med tanke på geologi, befolkningsstruktur och övrig miljöpåverkan.

Råd till kommunernas handläggare behöver hjälp för att som ta fram underlag för beslut.

Råd om vilka inomhusmiljöer som är i riskzonen och i som första hand skall mätas.

Radon

Intresset för att prioritera upp radonfrågorna i kommunerna har vuxit, bl. a. på grund av följande faktorer:

Sänkning av inomhusgränsen i befintlig bebyggelse till -

maximalt 200 Bqm3 radondotterhalt.

Gränsen 70 Bqm3 radondotterhalt ett kriterium vid

- som fastställandet av taxeringsvärdet vid villabeskattningen.

Diskussion i massmedia att radon eventuellt upphov till - om ger andra cancerformer än enbart lungcancer.

Insikter kombinationseffekt synergistisk effekt, dvs. - om en om att hälsofaran med radongas ökar, då den kombineras med andra miljöproblem.

6.3 Åtgärder

För all radioaktiv strålning finns internationell s. ALARAen princip As Low As Reasonably Achieveable. Denna innebär att man alltid skall försöka komma till så låga radioaktiva värden som möjligt. Det räcker således inte med att bara sikta på gränsvärden. För radon gäller exempelvis att den medicinska gränsen, över vilken hälsofara anses kunna förekomma, är så låg

som 30 Bqm3.

Med nedanstående åtgärder kan man uppnå:

Omedelbara effekter både för miljön i sådana lokaler, där många barn och ungdomar vistas dagligen, och för arbetsmiljön i garage, verkstäder och underjordsarbetsplatser.

Förebyggande effekter: dels genom restriktioner vid byggande på mark med förhöjda radonvärden, dels genom god beredskap inför de ytterligare klarlägganden om radonets hälsofara, som kan förväntas de närmaste åren.

6.3.1 Radongränsvärde för all gammal bebyggelse: 100 Bqm3

Förslag: Fastställ gränsvärdet 100 Bqm3 helst nationellt men

annars regionalt enligt modellen i kapitel 3. Ansvarig: Staten, länsstyrelserna Kostnad: Maximalt 50 000 kronor per hus vid full sanering. Statliga lån till maximalt 50 000 kronor. upp Förmånlig ränta kopplas till krav på långtidsmätning.

Radon

Bakgrund Radondotterhalter inomhus i Västra Skåne bör ingenstans

överstiga 100 Bqm3. Detta gäller även om landet i övrigt håller fast

vid den dubbla nivån för äldre bebyggelse. Västra Skånes övriga miljöbelastning gör det rimligt att vi här håller ett lägre gränsvärde.

6.8.2 Radonmätningari daghem och skolor

Förslag: Utför radonmätningar i kommunens samtliga daghem och skolor. Vidta åtgärder då radondotterhalten

överstiger 100 Bqm3.

Ansvarig: Kommunerna Kostnad: För mätningar: 800 krskola, 400 krdaghem För åtgärder: Beror bl. a. på byggnadernas storlek.

6.3.3 Radonmätningar på marknära arbetsplatser

Förslag: Mätning av radon på marknära arbetsplatser garage, verkstäder, underjordsarbetsplatser Ansvarig: Arbetsgivare Kostnad: 800 krarbetsplats. Betalas arbetsgivaren av

6.3.4 Markradonmätningar före nybyggnad

Förslag: Genomför markradonmätning före nybyggnad om markradoninventeringen i kommunen är obefintlig eller osäker. Kontroll vid byggnadslovshandlingar att skydd mot markradon byggs in vid behov. Mätning i ny bostad inom ett år efter inflyttning. Ansvarig: Kommunerna Kostnad: 1 000 krvillatomt, 400 krnybyggd villa. Byggherren betalar.

Radon

Hntal 50

0 10 20 30 40

Radonhalt kBqm3

Markradonhalten uppmätt i 226 olika punkter i Lunds kommun. Enli t Boverkets rekommendationer är mark med radonhalter under 10 kBq i m jordluften lågriskmark. Mark med radonhalter mellan 10 och 50 kBq m3 s. klassas som s. normalriskrnark, vilket innebär ett behov radonskyddat av byggande. Flertalet mätpunkter i Lunds kommun visar på normalriskmark en del o. m. i den övre delen normalriskintervallet se streckat område på av kartan nedan.

lär-VT

LTH,SGU1990

Energi

7 Energi

Detta avsnitt har avsiktligt begränsats till att behandla energisystemen och deras miljöanpassning. Trafiken en av de större energislukarna behandlas separat i kapitel 13. -

Detta är satellitbild över uärmestrålningen från Norden, Östersjöstaterna en och norra delen kontinenten. Det går att orientera sig börjar leta av om man efter Sveriges och Norges kuster. Att energiomsättningen i Västra Skåne är hög framgår av att området syns som en kraftig ljusfläck på kartan. Jämför ex. med hur lite det lyser från de baltiska staterna.

Energi

De förändringar som pá tid skett inom energisektorn har senare bidragit till att minska de miljöskadliga effekterna. Fjärrvärmeutbyggnad, energihushållning, elvärme och naturgas har minskat miljöbelastningen, främst i tätorternas närmiljöer. Det behövs som framöver är:

hushållning med energi, större inslag av förnybara energikällor. -

Delegationen har valt sina huvuduppgifter inom energisom området att:

konkret visa vart kan nå i Västra Skåne på 10 20 års - man sikt, resa konkreta förslag om hur bör börja arbetet mot ett - man bättre miljöanpassat energisystem.

Med antaganden specificerade nedan, och noggrannare i

Underlagsmaterial Energi [SOU 1990:96], visas hur år 2010 man efter en genomsnittstillväxt på 2,5 % kan ha energisamma förbrukning som nu och kraftigt minskade koldioxidutsläpp 30till 90-procentig minskning. I förutsättningarna har vi räknat in att kärnkraften avvecklas och att resterande älvar lämnas orörda. Det stora tillskottet i energisystemet utgörs främst biobränslen av odlade i området och vindkraft. Biobränslen och bioenergi av diskuteras separat i kapitel

Dessa små årsgamla vindkraftverk har varit ett av blickfången under Miljödelegationens arbete. Vindkraften är på väg in i Sverige. I Danmark är vindmöllor sedan länge vanlig en syn.

Ett förändrat energisystem kräver stora investeringar. I regionen behövs dels en politisk vilja att prioritera miljöanpassning inom . en

Energi

energisektorn, dels ett långsiktigt arbete mot detta mål. Huvudrollerna innehas av Sydkraft, kommunerna, energiverken, SYSAV, industrierna och odlarna. Miljödelegationen har därför valt att arbeta i kontakt med dessa intressenter.

Genom de långa omställningstiderna för energisystemet har vi inriktat vår studie mot år 2010 och gör bara sporadiska nedslag är 2000 for att markera hur långt man då kan ha kommit.

7.1 Problem

De problem som finns med energihushållning och förnybar energi är inte specifika för Skåne. Vår befolkningstäta, bördiga och blåsiga region har tvärtom goda förutsättningar.

Den nuvarande elprissättningen, där det årliga genomsnittspriset möjligen speglar en genomsnittskostnad, medan den rörliga delen bestäms av den kortsiktiga marginalkostnaden, stimulerar en elanvändning, som är högre än vad som är samhällsekonomiskt fördelaktigt. För att komma till rätta med detta bör elen belastas med sina miljökostnader, och eltaxorna bör utformas så att de tydligare svarar mot vad ny elproduktion skulle kosta. Därmed skulle utvecklingen mot en bättre hushållning kraftigt stimuleras.

Förutom konsumenterna är det eldistributörerna, Sydkraft och utbyggarna samproduktionsanläggningar utanför Sydkrafts av regi, som skulle kunna ha ekonomiska incitament att arbeta för effektivare energianvändning. Men eldistributörerna saknar i allt

väsentligt denna drivkraft. Sydkraft skulle kunna ha den men

låter den inte styra och för samproduktionsanläggningarna går de ekonomiska incitamenten i motsatt riktning. Den elkreditering, som tillskrivs samproduktionsanläggningar, motsvarar kostnaden för inköp av råkraft. Med befintliga elpriser understiger denna kostnaden för elproduktion. ny

Bränslepunktskattema är för låga för att i tillräcklig utsträckning göra de förnybara energikällorna konkurrenskraftiga jämfört med de fossila bränslena. Det är nödvändigt med en ändring av energibeskattningen och miljöavgifterna för att skapa övergripande förutsättningar för ett miljöanpassat energisystem i Västra Skåne. Den nuvarande energibeskattningen och de befintliga koldioxidavgifterna gynnar en ökad elproduktion jämfört med värmeproduktion. Att ingen punktbeskattning eller koldioxidavgift tas ut på bränslen vid elproduktion kan ett direkt hinder mot att ses som förbättra elsystemet.

Energi

7.2 Möjligheter

Västra Skånes energibehov tillgodoses främst med kärnkraft, olja, naturgas, kol och vattenkraft for fördelningen mellan dessa: se Underlagsmaterial Energi [SOU 1990:96]. Användningen forav nybara energikällor är liten utöver den nationella vattenkraften. Utsläppen från Västra Skånes energisystem 1988: var

svaveloxider 6,7 tusen ton kväveoxider 4,7 tusen ton koldioxid 2,7 miljoner ton

Även vid hög ekonomisk tillväxt det möjligt hålla en är att energibehovet konstant, kraftigt minska utsläppen och avveckla kärnkraften utan att bygga ut den nationella vattenkraften. För detta

krävs ett energisystem av den typ vi beskriver i Underlags-

material Energi [SOU 1990:96], har effektiv energikedja, som en från utvinning av naturresurser till slutlig användning energi av och utnyttjandet av förnybara energikällor. Några olika framtidsbilder för år 2010 har analyserats.

Användningsscenario Ingen Effektivisering Hög effektivisering effektivisering Til lförselscenario Kondensproduktion med naturgas A B - Samproduktion med naturgas Samproduktion med biobränslen D E - Landbaserad vindkraft Samproduktion med biobränslen F - - Land- och havsbaserad vindkraft

studerade användnings- och tillörselalternativ för år 2010

Energi Förändringarna i de olika fallen framgår nedan: Energi systemet Svaveloxi der Kväveoxider Koldioxid

eller mer

Procentuella förändringar från år 1988 till 2010. a I alternativ C-F antas viss kraftvärmeproduktion med olja i Heleneholmsverket, Malmö, ge något högre svavelutsläpp. Elvärmepumpar ersätter naturgas och olja. Ouerskottsel exporteras till övriga landet och eller utlandet och antas ersätta kondensproducerad el. Minskningen av utsläppen från den bortfallande kondensproduktionen tillgodogöres i Västra Skåne.

För att minska utsläppen svavel- och kväveoxider räcker det att av man utnyttjar nuvarande möjligheter att effektivisera energianvändningen, att producerar bränslebaserad elektricitet i man samproduktionsanläggningar och använder katalytisk rening t. ex. via skärpta reningskrav för kväveoxider. Om dessman utom skall minska koldioxidutsläppen med minst 30 % krävs att man använder biobränslen i anläggningar för samproduktionen av och värme. Detta är möjligt genom att delar den skånska av jordbruksmarken med fördel kan användas för produktion av

energigrödor se kapitel Biobränslen och bioenergi.

I alternativ D enligt tabellen används 7TWh skogs- och ovan energiskogsflis i de större samproduktionsanlâggningarna och 1,5 TWh halm och energigräs i mindre anläggningar. Det finns förutsättningar att också producera energigräs, helsäd och mer halm år 2010. Detta finns analyserat i kapitel Biobränslen och bioenergi. Det har dock inte tagits med i scenarierna och i ovan Underlagsmaterial Energi [SOU 1990:96] främst beroende på den idag ofördelaktiga prisbilden, vilken dock kan komma att ändras. De utbyggda fjärrvärmesystemen och tillgången till tätortsnära bördig mark blir av strategisk betydelse, när vi förverkligar ett miljöanpassat energisystem för västra Skåne.

Energianvändningen kan på sikt effektiviseras i ökad utsträckning jämfört med vad dagens bästa kända teknik medger. Börjar vi successivt att använda teknik som för närvarande är under utveckling, så att vi generellt använder denna teknik år 2010, minskar miljöbelastningen ytterligare.

Energi

Förutsättningar för vindkraft i Västra Skåne är goda, kostmen nadsbilden är osäker. Detta gäller särskilt För den havsbaserade vindkraften. En ökad användning vindkraft leder till att utav släppsproblemen kan minskas. Använder vi både den energieffektiva teknik, för närvarande är under utveckling och som 3TWh havsbaserad vindkraft, minskar utsläppen av koldioxid jämfört med 1988 års utsläpp med mer än 90 % till år 2010 och samtidigt minskar utsläppen av svavel- och kväveoxider med 65 %. Utformar vi västra Skånes energisystem på detta sätt, kan vi klara mycket långtgående krav att reducera utsläppen försurande av ämnen och koldioxid. De nationella miljömålen blir då klart uppfyllda.

7.2.1 Möjlighet att styra kärnkraftsavvecklingen

Hittills har kärnkraftsavvecklingen helt lästs till årtal och inte till avvecklingsmetod. En möjlighet vore att låta de samhällsekonomiska aspekterna styra. Kärnkraften skulle kunna avvecklas i takt med att energianvändningen effektiviseras och samproduktionsanläggningar byggs. De låga rörliga kostnaderna för el producerad i kärnkraftsanläggningar kan vara ett hinder för att successivt effektivisera elanvändningen och bygga samproduktionsanläggningar för el och värme. Detta gäller om inte elprissättningen förändras.

En successiv minskning av elproduktionen från kärnkraft skulle kunna erhållas del den möjliga normalårsproduktionen i om en av successivt ökad utsträckning beskattades så att kärnkraftens rörliga kostnader inklusive skatten motsvarar kostnaden för nya kondensanläggningar. Skatten skulle kunna tas ut första året på 10% av normalårsproduktionen och sedan successivt öka tills kärnkraftverken helt tas ur drift. Skatten skulle vara möjlig att undvika genom att minska elproduktionen i kärnkraftverken. Inkomsterna från beskattningen skulle kunna återföras till konsumenterna genom att punktskatten på minskas i motsvarande utsträckning.

73 Åtgärder

Det finns två sätt att beskriva vilka effekter nedanstående åtgärder skulle kunna få. Det är att och som i ena som ovan Underlagsmaterial Energi [SOU 1990:96] kvantifiera effekterna vad gäller energibehov och utsläpp.

Energi

Det andra är att åtgärderna ett led i blir se som en process som självgående, och kan nå ännu längre än den vi som som kvantiñerat. Det blir den lokala och regionala kopplingen mellan energi och demokrati, som fäller utslaget jämför kapitel Miljö och demokrati. Ekonomin, däremot, är för samhället tämligen av liten betydelse i sammanhanget. Det förändrade energisystemet kommer totalt att kosta ungefär lika mycket det nuvarande som

skulle ort om utvecklingen fick fortgå opåverkad. Men för att se

detta måste man ta ett helhetsgrepp om hela kedjan.

7.3.1 Prövning av nya energianläggningar

Förslag: Tillståndspröva nya energianläggningar med utgångspunkt att anläggningen skall passa in i en strategi, som leder utvecklingen mot ett varaktigt hållbart energisystem. Ansvarig: Länsstyrelsekoncessionsnämnd och sittande miljöskyddskommitté.

Bakgrund För att energianläggningar skall få tillstånd, skall de kunna uppvisa hur och när förnybara energikällor kommer att utnyttjas, vilken potential det finns att effektivisera energianvändningen och hur denna är avsedd att utnyttjas. Det handlar om att tillämpa

NRL, naturresurslagen en ändrad miljöskyddslags eventuella

tillämpbarhet undersöks av Miljöskyddskommittén. Miljödelegationens Underlagsmaterial Energi [SOU 1990:96] god grund är en för en sådan strategi.

En utbyggnad naturgaseldade kondensanläggningar kan, av ex. beroende på hur naturgaskontrakten är utformade, medföra mycket låga rörliga kostnader för elproduktion via Det finns därmed gas. en uttalad risk att vi, genom att ha tagit på oss stora fasta kostnader, bygger fast vid ett naturgasberoende, efter hand kan leda oss som till en diskussion om förtida avveckling av naturgasen.

7.3.2 Resurser för utveckling av energieffektivisering

Förslag: Varje kommun dess energidistributör och fastighetskontor eller deras motsvarigheter i mindre kom-

muner och Sydkraft beslutar använda en ram på 1

- 2 % av omsättningen i energibudgeten till ett arbete för effektivare energianvändning hos kunderna. Ansvarig: Kommunerna, eldistributörerna och Sydkraft.

Energi

Bakgrund Det finns idag kommersiellt tillgänglig teknik, medför som en väsentligt lägre energianvändning än dagens, kunskap men om den energieffektiva tekniken saknas ofta, och mycket information behövs. Dessutom behövs kompetensstöd för genomförandet av teknikbyten. Det råder också brist på underlag. En otydlighet om eventuell ekonomisk vinning parad med en vag beskrivning av sambandet med en bättre yttre miljö gör att konsumenten lättare väljer redan använd teknik. Vad som krävs for att bryta denna trend är ett stöd från kommunenenergidistributören och Sydkraft, vilket i sin tur betyder att de måste prioritera arbetet med effektiviseringsåtgärder.

Det kan vara företagsekonomiskt rimligt att avsätta relativt stora andelar till framåtsyftande utvecklingsarbete på områden, som man tror kommer. Energieffektivisering är ett sådant. Det finns redan förebilder att studera. Malmö Energi, Energiverken i Göteborg och Stockholms Energi satsar tillsammans med Svensk Energiutveckling och Statens Energiverk sammanlagt 200 miljoner kronor under en femârsperiod på energieffektivisering inom ramen for det s. k. storstadsprojektet. Vattenfalls uppdrag 2000 är en ännu större satsning. I Kalifornien i USA är det vanligt att energileverantören avsätter några procent sin omsättning till av energieffektivisering.

Rekrytering och utbildning personal med speciell inriktning av mot energieffektivisering är viktig. Möjligheterna till ett regionalt samspel bör tillvaratas, så att det börjar spira kultur kring en egen effektivare energianvändning och kanske rentav skapas sund en konkurrens mellan olika kommuner om att bäst effektivisera energianvändningen.

7.3.3 Marknad för handel med eleffektiviseringsåtgârder

Förslag: Etablera en marknad for handel med effektiva elhushållningsåtgärder. Ansvarig: Sydkraft, eldistributörerna och elkunderna.

Bakgrund Kraftbolagen, i huvudsak Vattenfall och Sydkraft, dominerar den svenska elproduktionen och sätter därmed i praktiken själv priset på elenergin. Den enda hänsyn de behöver ta är risken att företag flyttar utomlands eller byter till andra energislag. Kraftbolagen har alltså möjlighet att få kostnadstäckning även för ny och dyrare elproduktion. Eftersom eldistributörerna och elkunderna köper elenergi efter en genomsnittstaxa, får de inte rätt incitament att

Energi

arbeta för effektivare energianvändning. En fri och öppen en marknad med eleffektiviseringsåtgärder behövs komplement som till prisinstrumentet. Kundernadistributörerna skall inom denna marknad kunna erbjuda kraftbolagen eleffektiviseringsprojekt, som dessa köper de är billigare än utbyggnad elprodukom av ny tion. En möjlighet att stimulera marknad för handel med en eleffektiviseringsåtgärder är att koncessionsnämnden vid tillståndsgivning kräver redovisning av vidtagna effektiviseringsåtgärder.

7.3.4 Kommunal energiplanering

Förslag: Varje kommun beslutar del den komsom en av munala energiplaneringen att effektivisera energianvändningen och satsa på förnybara energikällor 2. speciellt effektivisera energianvändning i offentlig sektor 3. stödja effektivisering även hos energianvändare som inte försörjs med energi via energiverken och motsvarande 4. anordna markanvisningstävlingar Ansvarig: Kommunerna

Bakgrund Motivering till och beskrivning av punkterna ovan: 1 Analysera möjligheterna att effektivisera energianvändningen, att utnyttja biobränslen i samproduktionsanläggningar och att utnyttja vindkraft. Detaljeringsnivån bör minst motsvara den, som Miljödelegationen tillsammans med Malmö och Helsingborg redovisar för dessa båda kommuner i bilagan Underlagsmaterial Energi [SOU 1990:96]. Av planen skall framgå hur genomförandet skall ske, vilken budget och tidsplan skall råda och skall ansvarig. som vem som vara Därmed blir signalerna till de olika förvaltningarna tydliga. 2 Prioritera speciellt effektiviseringen i den verksamheten egna

av trovärdighetsskäl och för att få tillgång till goda exempel.

3 Stöd effektivisering hos de energianvändare i kommunen, som inte försörjs med energi via energiverkenmotsvarande. Den ledningsbundna energin i Västra Skåne omfattade 1988 4TWh, dvs. knappt fjärdedel energianvändningen en av exklusive trafik. Merparten bränslet i dessa anläggav ningar är olja, kolanvändningen är också betydande. men

4 Anordna markanvisningstävlingar med krav på mycket

effektiv energianvändning. Förslagen kan bli förebilder som

Energi

påskyndar utvecklingen mot effektivare energianvändning i nybebyggelse.

7.3.5 Ändrade elpriser och -avgiften Fjärrvärmens ekonomiska förutsättningar.

Förslag: Sydkraft och eldistributörerna ändrar sitt prissättningssystem så att effektivisering av elanvändningen stimuleras och elproduktion utanför Sydkrafts regi inte missgynnas. Koldioxidavgifterna skall gälla både el- och värmeproduktion. Punktskatter på bränslen bör undvikas. Staten vidtar kraftiga åtgärder utifrån konsekvenserna av hur fjärrvärmen misskrediteras av nuvarande avgifter, medan elen kraftigt gynnas. Ansvarig: Staten, Sydkraft och eldistributörer.

Bakgrund Bakgrunden är enkel även de ekonomiska signalerna måste vara tydliga och gå åt rätt håll. Att låta elen befriad från som nu vara pålagor drabbar värmeproduktionen leder utvecklingen åt fel som håll. Att inte utnyttja taxesättningen för att stimulera till effektivare elanvändning annat än över dygnets olika timmar är ett sätt att avstå från att ge signaler. Sådana behövs, om förändringar skall åstadkommas.

Omhwhkn um: nunnan I framtidens intelligenta hus kommer ett stort antal funktioner att skötas s. automatiskt. En av fördelarna med detta blir att dygnsvariationerna i elbehovet minskas.

Biobränslen och bioenergi

8 Biobränslen och

bioenerg

Biobränslen energigrödor intar central plats i det nationella en arbetet mot ett bättre miljöanpassat energisystem. Kvantitativ betydelse kan de få endast de används i städer och produceras på om tätortsnära slätter. Västra Skåne är därför ett de allra bästa av områdena för att påbörja utvecklingen mot stor andel bioen av bränslen i energikedian. Här finns de bördiga jordarna lika for- delaktiga för energi- för matproduktion. Här finns också som många människor och utbyggda fjärrvärmesystem.

En av biobränslenas viktigaste fördelar är att de minskar koldioxidutsläppen och därmed bidrar till mindre risk for växthuseffekter. Väl så viktigt för Västra Skåne är emellertid att genom

biobränsleanvändning

få en ökad regional energitrygghet, kunna utnyttja närheten mellan människornas boendeorter och slätterna med deras odlingsmöjligheter, nå positiva miljöeffekter på markutsläppen till hav, -

främja åkermarkens långsiktiga bördighet på humusut-

armade och struktursvaga jordar, öka livsrummet för floran och faunan i hårt strukturrationa- liserade helåkersbygder, öka slättlandskapets variationsrikedom större andel - genom skog lövskog, energiskog, bevara flexibiliteten i markanvändningen på de marker där man väljer vallodling, helsäd etc., och ge mellan- och skogsbygderna i övriga Sverige chans att - en kunna bibehålla sin mejeriproduktion och slippa igenskog-

ning. Om det inte samtidigt med de slopade livsmedelssubventionerna kommer in en typ markanvändning biony av bränsleproduktion i Skåne, lär det bli den skånska jorden som tar över en stor del av Sveriges mejeriproduktion.

Med denna inledning vill vi markera att energigrödeanvändom ningen i Sverige någonstans skall få sitt genomslag, så är det i Västra Skåne. Det är här de bästa förutsättningarna finns, och det är här de största vinsterna kan göras.

Biobränslen och bioenergi

Dagsaltbryta dädläget Trots en långvarig diskussion kring bioenergi har försöksverksamheten hittills varit begränsad, signalerna till intressenterna otydliga och fullskaleförsöken få. De eventuella odlarna vågar inte lita på de eventuella användarna och vice versa. Och ingen av dem litar på staten.

Det enda, som kunnat odlas och frodas fritt, har varit myterna. Dessa har därmed i det närmaste nått status av sanning de må sedan vara hur fel som helst. Till myterna hör att biobränslen enbart hör hemma i små anläggningar, att transporterna av dem nödvändigtvis skulle skapa orimlig trañksituation, och att en biomassan bara skulle kunna erbjuda marginella bidrag. Vi kan för Västra Skåne gendriva påståendena på varje punkt. För att konkretisera redan här och ge lite proportioner tar vi ett exempel från Malmö Energi, som planerar en stor fastbränsleanläggning på drygt 300 MW. Om den helt eldas med biobränslen, alstrar den en trafik, som inte är större än den till SYSAV:s avfallsförbränningsanläggning.

Öppenhet

All teknikhistorisk erfarenhet visar att vid inledningsskeden man till större tekniska omläggningar bör undvika att alltför vara dogmatisk. Utvecklingen går ändå mycket fortare än man kunnat ana och den tar ofta oväntade riktningar. Det är därför viktigt med en öppenhet både på odlarsidan och på användarsidan. Energiskog, energigräs, kväveñxerande vallar, fånggrödor, helsäd, halm, skog och skogsavfall bör samtliga kunna finnas med i bilden, vissa kanske främst under en övergångstid. Men det gäller samtidigt att försöka se i större helheter och försöka staka ut en riktning och ett fåtal grundläggande miljökriterier för vart man kan och vill nå med användning av biobränslen i stora och små fastbränsleanläggningar, biogasanläggningar, etanolfabriker m. m. Det är de platsgivna förutsättningarna skall styra bästavalet av som produktion och användning.

Sanna kostnader Att reducera kostnaderna för bioenergi till en acceptabel nivå ligger inom möjligheternas gräns. Det gäller att värdera och sätta rätt pris också på de samlade sidovinsterna. Det ekonomiska gap, som måste överbryggas för att biobränslen skall bli lönsamma, har rimliga dimensioner. Detta gäller ex. for vanlig skog, som bara är 50 % för dyr for att direkt vara ett ekonomiskt lönsamt alternativ for ex ett fjärrvärmeverk. Räknar man in natur- och miljövinsterna kan kostnaden bli acceptabel for samhället. Får Miljödelegationen dessutom gehör för sitt förslag att avskaffa träñberlagen så att marknadskrafterna får styra i ökad omfattning, kan kostnaderna bli ännu lägre.

Biobränslen och bioenergi

8.1 Problem

Det finns mycket i biobränslebilden, talar för att hela systemet som från biomassa till bioenergi och återforing näringsämnen kan av bli synnerligen attraktivt när vi väl är där. Men fördelar i den slutliga jämviktssituationen kan inte fullt ut kompensera problemen i uppbyggnaden. Det viktiga är att vi går in i uppbyggnu en nadsperiod med långsiktigt uppbyggande kontraktsbunden av odling och användning biobränslen. Under denna period behövs av statligt stöd, starkt regionalt och lokalt och dithörande engagemang samordning Sydkraft, energiverken fl. och nära m. en samverkan mellan branschorganisationerna. Efter uppbyggnadsfasen bör traditionella konkurrensförhållanden åter råda, och olika användningar trä fritt konkurrera med varandra. av ex.

8.1.1 Historielöshet

Regionen Västra Skåne är, när det gäller användning biobränsav len, ett de mest jungfruliga områdena i hela landet. I dag föreav kommer eldning i någon större skala torv- och träbränslen av

endast i Ängelholm där emellertid skall komplettera med

man nu ny anläggning for naturgas och halm i Svalöv. Dessa verksamav heter är etablerade sedan början respektive mitten 1980-talet. I av övrigt eldas halm på ett antal större gårdar och ved utnyttjas för husbehovseldning. Halmeldningen har hämmats dålig ekonoav mi och i viss mån tekniska problem hantering, slaggning, brand- tillbud fungerar idag tillfredställande. - men

Också går utanför Skåne saknas långvariga praktiska om man erfarenheter av användning av biobränslen i ett urbaniserat samhälle. Detta gäller både for odling och användning, liksom både för ekonomi och ekologi. Arbetet med energiskog har ex. pågått under flera decennier på forskningsbasis, det är först men under de sista fem åren vi fått påtagliga praktiska som erfarenheter. Vi kan alltså konstatera att teknikutvecklingen inte är färdig, framför allt inte på skörde- och flisningssidan, där ungefär hälften av kostnaderna ligger. Ett antal viktiga problem med fortvarig odling och skörd har inte heller hunnit utvärderas tillräckligt. Arbete pågår, bl. på Sveriges Lantbruksuniversitet. a.

Biobränslen och bioenergi

8.1.2 Energignödor och energiutvinning

Slutprodukten från energiskog är vanlig bränsleflis, som normalt inte erbjuder några besvär i hantering och förbränning. Det går också att satsa på förädling till pellets eller pulver. I användarledet ger således energiskogen inga större problem. Det är odlarna, som skulle behöva ställa om. Om motståndet mot detta är alltför starkt, kan alternativet vara odling av vanlig lövskog.

För energigräs, vallgrödor, fånggrödor m. m., är det tvärtom. En satsning på vallodling innebär att känd odlingsteknik och mångårig erfarenhet kan utnyttjas. De ekologiska vinsterna av ett energisystem uppbyggt kring energigräs och vallväxter är stora redovisas nedan under Möjligheter. Men problemet är att tekniken för storskalig förbränning av energigräs eller helsäd inte är väl utprovad i Sverige. Biogasanvändning är ännu mer oprövad.

Särskilda svårigheter uppstår vid användning olika bränsleav blandningar, vilket kan vara nära nog en nödvändighet för att klara leveranssäkerheten vid stora anläggningar. Den förhärskande förbränningstekniken blir här antingen cirkulerande fluidiserad bädd CFB eller pulverförbränning.

I en panna med CFB kan man elda flis, torv, kol, riven halm och naturgas men inte balar. För en pulverpanna måste allt bränsle först malas och fukthalten dessutom vara låg, vilket också begränsar användning av balar. Här kan man också elda naturgas och biogas om man väljer att först göra biogas av energigräset.

Återföring av aska till åker- eller skogsmark är ett annat problem.

Begränsande för askåterföringen är främst halten tungmetaller och svavel. Blandaskor bör undvikas gäller både för kombinationen mellan biomassa och kol och mellan biomassa och sopor. Möjligheten att återföra ren energigrödeaska bör utnyttjas. Med erfarenhet från problemen med slamspridningen bör vi inte sätta i system någon användning av biomassa med mindre än att slutprodukternas spridning är löst. Dessutom måste redan man från början väga de olika restprodukternas ekologiska fördelar mot varandra.

De platsgivna förutsättningarna bör få bli styrande för systemvalet i varje enskilt fall. Detta inkluderar valen mellan olika energigrödor, olika energiutvinningssystem och de skilda kombinationerna av bådadera.

Biobränslen och bioenergi

8.1 .3 Övergångspmblem

Övergångsproblemen är två typer: dels problemen kring den

av faktiska omställningen och uppbyggnaden verksamhet av ny t. ex. transportsystem och skördemaskiner, dels ekonomiska problem med särbehandling själva övergångssituationen. av

Till de faktiska omställningsproblemen på odlarsidan hör ändrad markanvändning och ändrad odlingsteknik. Detta skall ingalunda behöva oöverstigligt tvärtom visar den historiska vara erfarenheten att tekniker tenderar att slå igenom snabbare i nya jordbruket än inom industrin. Självklart krävs det ändå starka motiv för att man skall vilja genomföra förändringar. Det räcker då inte med att slå fast det ökade behovet biobränslen och det av minskade behovet livsmedelsproduktion. För i princip kan alla av traditionella jordbruksgrödor användas bioenergigrödor. som Varför skulle man då inte fortsätta med helsäd, betor, vanlig skog etc. och använda dem för bioenergi

Det finns tvá huvudskäl. Det är att det energimässigt finns ena mycket talar för att odlandet energiskog skulle kunna som av ge större energiavkastning per ha än övriga energigrödor. Därutöver finns tekniken färdig för storskaliga fastbränsleanläggningar. Energiskogen har den minst ogynnsamma ekonomin bland biobränslena. Cirka hälften kostnaden ligger för närvarande pá av skörd och flisning. Möjligheterna att detta väsentligt inom pressa bara några år är goda. Energiskogens miljövärden har befarats vara dåliga visat sig fullt acceptabla. Avkastningen är starkt men

vattenberoende. Övergödsling blir ointressant, eftersom den bara

ökar avkastningen till viss nivå ca 12 ton torrsubstans eller

upp en 50 MWhha. Därmed är de värsta farhågorna kring gödselläckage borta.

Det andra huvudskälet mot att fortsätta med gammal odling och bara byta från livsmedels- till energiproduktion är att helsäd ex. inte är någon fulländad energigröda i ett större miljöperspektiv. Ett mer optimalt system skall utöver att högproduktivt och vara tekniskt lätthanterligt också fungera så att kväveläckaget till havet minimeras. Detta kan ske på två sätt: att grödan tar genom upp växtnäringsämnen ur redan belastade vattendrag eller att genom kväve inte läcker från de ytor där energigrödor odlas. Med fortsatt odling helsäd följer fortsatta läckageproblem. Energigräs har av däremot mycket positiv miljöeffekt både då den odlas på åker och en i anlagda våtmarker.

Biobränslen och bioenergi

Ändå kan med visst fog hävda att helsädsanvändning man o. m. kan vara positiv under kort övergångsperiod, bl. att en a. genom den ger odlama en viss vid jordbruksgrödor för energivana produktion. Viktigast för tillvänjningen är emellertid halmen. Har man väl skaffat sig rutiner för att hantera halmbalar, kan man enkelt gå över till att hantera balar med energigrödor.

Det behöver inte ta mer än några år för att ställa om odling så att man får ett stort inslag jordbruksgrödor för energiproduktion. av Omställningstiden är emellertid betydligt längre för att uppföra de etanolfabriker, biogasanläggningar och övriga energianläggningar för energigräs och halm, som behövs för användningen av grödorna. Energiskog och uppbyggnad fastbränsleanläggningav ar kräver också relativt lång tid. Därför är det viktigt att börja nu.

Endast politiska klarlägganden biobrânslenas framtid och om ekonomi kan få odlare och energileverantörer att satsa på biobränslen. Formerna kan lämpligen vara ett engångsinvesteringsstöd för biobränsleanläggningar och ett tidsbegränsat introduktionsstöd på odlarsidan.

8.1 .4 Kunskapsnivån hos blivande aktörer

Trots att diskussionen kring biobränsleanvändning pågått i närmare 15 år kan vi konstatera att kunskaperna biobränslena om deras möjligheter och begränsningar fortfarande är ganska - bristfälliga.

Inför en forcerad introduktion biobränslen fordras kanske av speciellt för västskåningar massiv och korrekt information - en kring energifrågoma. Centralt har ett antal informationsskrifter diskuterats mellan SNV, Vattenfall och LRF. Statens energiverk har nyligen utkommit med en informationsskrift om energiskog. Troligen kan Västskåne direkt använda sig av detta eventuellt med viss regional bearbetning.

8.1.5 Synen på torv som biobränsle

Att torven ett administrativt beslut befriats från koldioxidgenom avgift, att torven växer till sig varje år och att brytning torv sägs av kunna förhindra läckage metan från vilande kan av mossar knappast få dölja att brytning torv är miljömässigt oacceptabel. av Brytningen förorsakar stora utflöden kväve och humusämnen. av Det uppkommer landskaps-, flora och faunamässiga skador. Humusämnena skadar djurlivet i rinnande vatten. De misstänks också stimulera tillväxten giftiga mikroalger i havet. av

Biobränslen och bioenergi

Torvanvändningen brukar felaktigt anses positiv ur koldioxidsynpunkt. Upptaget av koldioxid i Sveriges torvmossar âr konstant under ett visst klimat. Man kan inte räkna med att kunna hålla en koldioxidbalans att ta ut lika mycket torv det tillväxer. genom som En torvmosse, som exploateras, växer inte till sig. Vad som händer på mindre brytningsmässigt intressanta mossar kompenserar inte uttagen på de stora mossar, där brytning sker. Tidsskalan för uppbyggnad är sådan, att brytning innebär nettomobilisering en en av koldioxid.

Torven är ointressant att använda i stället for kol under o. m. en övergångsperiod. Risken for att man låser sig vid en torvanvändning med alla dess negativa miljökonsekvenser är så stor att det är bättre att systematiskt avstå från all använding torv. av

8.2 Möjligheter

Skall biobränslena någonstans ha möjlighet att snabbt slâ igenom, bör det som inledningsvis nämnts i Västra Skåne. Här bor - - vara 10 % av Sveriges befolkning på 1 % ytan. Här finns den goda av jorden. Här finns läckageproblemen, behöver åtgärdas. Här som finns de korta transportavstånden.

8.2.1 Olika energigrödors miljömässiga kvaliteter

I princip är det fyra typer av bioenergikällor som diskuterats:

energiskog, skogsavfall, skog och i viss mån halm och energi- gräs som fastbränsle i kraftvärmeverk, jordbruksgrödor for etanolframställning att användas inom transportapparaten, skogsavfall för metanolframställning att användas inom transportapparaten, jordbruksgrödor, halm, energigräs, slam och avfall for fram- ställning av biogas att användas inom transportapparaten och för uppvärmning.

Gemensamt for alla typer biobränslen är ett de inte något av ger nettotillskott till atmosfárens koldioxidhalt. Om vi om 20 år använde 5 10 TWh bioenergiår i Västra Skåne skulle detta innebära en minskad koldioxidbelastning på 1,5 3 miljoner ton koldioxidår. -

Om jordbruksmark skall användas för biomasseproduktion har

energiskogsodling flera fördelar. I jämförelse med etanolfram-

ställning och biogasframställning kan med energiskog, man som

Biobränslen och bioenergi

bränns i fastbränsleanläggning, producera nästan dubbelt så en mycket energi arealenhet. Energiskogsodlingen har alltså per ur ett rent energiperspektiv stora fördelar framför andra energigrödor. Energiskog har också den fördelen att den är sitt eget lager. Man kan skörda den efter hand under vinterhalvåret och använda den direkt till förbränning.

Helsäd och energigrâs mindre energi ytenhet. Deras ger per energiinnehåll utnyttjas bättre i fastbränsleanläggningar än om de används som biogas. Energigräset har stora markmiljömässiga fördelar.

Det finns fem principiella alternativ för kombination energiav grödor och deras användning i Västra Skåne. Alla alternativen har fördelar och nackdelar. Skillnaden i energimängd ytenhet per för de tre forsta är inte överväldigande.

1. Energiskog Fördelar: Förbränningsprocessen väl utvecklad. - Kan hanteras relativt enkelt. Dock behöver tekniken ut- vecklas. God avkastning. - Om man förmår få fram aska och återfor denna till jorden, - ren klaras näringsämnesbalansen bra.

Nackdelar: Tar lång tid att etablera över stora ytor. - Skadar åkrarnas dräneringssystem, vilket gör odlingen dåligt flexibel.

§kadar kulturmiljövärden.

- Ar beroende av bra vattentillgång. - Landskapsbildsforändringarna kan uppfattas negativa - som for dem, har traditionell kulturlandskapssyn. som en

2. Skog lövskog Samma egenskaper energiskog med några viktiga som ovan men undantag: inget odlarmotstånd, olika avsättningsmöjligheter, stora rekreationsvärden och estetiskt tilltalande på slätten. Men tillväxtperioden är längre än energiskogens och i dagsläget är

skogsanvändning minst 50 % for dyr, vilket dock kan komma att

ändras, bl. a. om träñberlagen slopas.

Biobränslen och bioenergi

3. Helsäd vete till förbränning Fördelar: Kan mycket snabbt etableras och kan på så sätt fylla ut energigrödenischen i slättbygden. Är inte beroende god vattentillgång vilket gör att den inte av behöver etableras i ådalar och liknande områden med stora naturvårds- och kulturmiljövärden. Skadar inga kulturmiljövärden. Odlaren har avsâttningsalternativ. God avkastning.

Nackdelar: Förbrânningsprocessen är inte färdigutvecklad. Teknikförnyelse behövs. Fortsatta läckageproblem. Prisbilden.

Energigräs rörflen Fördelar: Kan etableras relativt snabbt. Kan vara en aktiv komponent för att uppnå det 50-procentiga målet for minskning av kväveavgång från land till hav. Kan skapa en marknad for energigräs från våtmarker. Skadar inga kulturmiljövärden. God avkastning.

Nackdelar: Förbränningsprocessen är inte färdigutvecklad. Teknikförnyelse behövs. Problem vid torkningen, som kan vara mycket besvärlig våta år.

5. Biogasproduktion med gräs som huvudsaklig bas Fördelar: Har mycket stora miljömässiga värden, då näringsämnena kan återforas till marken. Kan baseras på traditionella jordbruksprodukter. Gräset kan med fördel kombineras med avfall från större ex. livsmedelsföretag

Nackdelar: Outvecklad teknik. Lägre energiutbyte per hektar jämfört med de ovanstående alternativen.

Biobränslen och bioenergi

Mot bakgrund av de ovan gjorda jämförelserna kan alltså man se att den traditionsbundne odlaren gärna skulle välja alternativen i ordning

helsäd ocheller skog, energigräs, energiskog medan användaren skulle välja

skog och energiskog, helsäd, energigräs -

Prisoptimeraren, som inte till totala systemet utan bara till ser energiframställningen, skulle säga att energiskogsförbränning är bäst och att biogasproduktion från gräs är sämst mark- och vattendragsoptimerarens bästaval.

Slutsatsen blir att det inte finns något givet alternativ att satsa all kraft på när det gäller biomassaodling i Skånes slättbygder, och att man därför bör satsa på olika kombinationer. I den lokala situationen skall man dock inte behöva bli rådlös det blir de plats- bundna förutsättningarna, fäller det slutliga avgörandet. som

8.2.2 I linje med den nya livsmedelspolitiken

Skall ett svenskt bioenergisystem fungera väl rad synvinklar ur en i början av 2000-talet är det nödvändigt att ett sådant system arbetar med den livsmedelspolitiken och inte mot den. De närmaste nya 3 5 åren kommer att innebära storskaliga förändringar inom svenskt jordbruk och skogsbruk. Det är under dessa 3 5 år - som en ny nisch av energigrödor kan föras in i det svenska landskapet. Det är alltså nu, som vi har den stora chansen, att odla ex. energigrödor på de platser, där de störst samlad samhällsnytta. ger

Man bör se det här utifrån tids-, och ekonomiperspektiv: rums-

Tid: Införandet av energigrödor måste påbörjas inom avregleringsperioden. När denna period är slut, har markägarna gjort sina val och inriktat sig på antingen konventionell skogsodling eller högeffektiv matproduktion. Rum: Energigrödeodlingen bör styras till de delar landskapet av där den gör störst sammantagen samhällsnytta. Ekonomi: Förutsättningar för olika systern med energigrödaodling och biomasseanvändning måste skapas.

Biobränslen och bioenergi

Det finns även ett annat tidsperspektiv. I dag de viktigaste är en av orsakerna till den betydande kvävetransporten via åarna till havet de vintertid plöjda åkrarna. Betydligt större arealer måste hållas gröna i framtiden. SNV förväntas därför inom framtid en snar föreslå att viss minimiandel ytan skall bevuxen vinteren av vara tid. Detta kan medföra stark ökning vallarealerna. Men en av om vi enligt ovan inte skall medverka till att kött- och mjölkproduktionen flyttas från skogs- och mellanbygderna till slättbygderna, måste vi ha de nya vallarealerna till något annat, till ex. energigräsodling.

8.2.3 Strategi ñir stöd till energignödor i landskapet

Biobränsleodlingen kan först och främst planeras utifrån ett lokalt geografiskt perspektiv. Biobränsle odlas i den omedelbara närheten

av varje bioenergianläggning för att minimera transporter. I

området där utanför odlas livsmedelsgrödor spannmål, potatis, etc. som ekonomiskt tål längre transporter.

Livsmedel

Biobränsle odlas i den omedelbara närheten varje bioenergianläggning. I av området utanför odlas livsmedelsgrödor.

Biobränslen och bioenergi

Förslag på fördelning av energigrödor i Sverige

A: Både energiskag, lövskog, energigrâs och inledningsvis helsäd bör prioriteras. B. Här prioriteras energigräs. C: Matproduktionen på åkrarna bör bibehållas. Prioritering av energigräs som ny energigröda. D Väsentligen inga energigrödør

Biobränslen och bioenergi

Nationellt bör odling och användning biobränsle koncentreras av till vissa områden. Med hänsyn till rad faktorer med stor en men vikt lagd på direkta och indirekta miljömässiga följder kan Sverige grovt delas in i olika områden med avseende på energigrödor.

Område A: Inom dessa tätortsnära slättbygder finns goda förutsättningar på sikt för energiskog. Helsäd är lämplig energigröda på ytor med en stora kulturmiljövärden. Energigräs bör i dessa områden prioriteras i naturvårdsmässigt intressanta landskapsavsnitt och på jordar med särskilt stor läckagerisk.

Område B: Energigräs bör inom dessa områden prioriterad energivara en gröda, delvis av klimatiska skäl, delvis allmänna naturvårdsav och kulturmiljöskâl.

Område C: Inom detta område bör matproduktion prioriteras framför energiproduktion på åkermark. Stimulansbidrag i olika form bör här vara betydligt knappare än i områdena A och B. Energigräs bör här prioriteras.

Område D: Området är ringa intresse i detta sammanhang. av

På regional nivå t. i Malmöhus län och Kristianstads län bör ex. kartor upprättas, där den prioriterade energigrödan anges.

Det beslutade stödet på 10 000 krha för mark, tas livssom ur medelsproduktion, har speciellt värde för etablerandet biomasseav odling och borde utökas vid kontraktsodling, följer den som upp-

orda kartan. Energigrödeodling, som avviker från denna karta,

bör inte ytterligare stimuleras.

8.2.4 Olika anläggningsstorlekar

De platsgivna förutsättningarna bör få avgöra vilka anläggningsstorlekar, som kan komma ifråga. Dagens minst sagt förvirrade situation, där olika experter på olika nivåer motsatta besked ger om optimala anläggningsstorlekar måste ersättas ett läge där av man tar utgångspunkt i både odlingsmöjligheterna och anläggningsstorleken samtidigt. Det finns goda möjligheter att i bioenergisystemet rymma både stora anläggningar typ den stora fastav

bränsleanläggningen på Malmö Energi, mindre anläggningar,

Biobränslen och bioenergi

Sydkrafts kommande avsedda att hyras ut till eller säljas till ex. kommunerna och små anläggningar avsedda för biogasframställning. De sistnämnda kan gärna förläggas till lägen, där man har god tillgång till rent organiskt avfall, ex. där det utöver lämpliga odlingsarealer också finns livsmedelsindustrier.

Landskapsavsnitt för eventuell energiskog

,

77 000 ha alt.

114 000 ha alt. 0 10 20 30 40 50 km 159 000 ha alt.

Malmö Energi kan hela sitt behov täckt biomassa från området sydväst av om diagonalen.

Biobränslen och bioenergi

8.2.5 Produktion och användning

Skåne bör utan vidare kunna nå en bioenergiproduktion på åkermark upp till nivån 5- 10 TWhår. För närvarande används ca 0,5 TWh bioenergiår i de båda skånelänen, och ytterligare 0,5 TWhår kan tas ut. I skogen finns därutöver drygt 5 TWhår tillgängliga, om man vill gå in och konkurrera med träannan användning. Detta kan trots priset vara ett gott alternativ under - infasningen av större fastbränsleanläggningar, då energiskog inte finns tillgänglig i tillräcklig omfattning. Skulle träfiberlagen avskaffas, blir bilden för ett fortsatt utnyttjande skog för av bioenergi avsevärt ljusare. Minskar vi dessutom förpackningsraseriet, skulle sammantaget en icke försumbar del de 5 skogsav terawattimmama kunna användas som bioenergi.

På kartan till vänster har miljömässigt acceptabla områden för energiskogsskogsodling markerats. Om stannar vid mittman alternativet 100 000 ha och räknar med den måttliga produktionssiffran 12 ton torrsubstansha med ett energiinnehåll av 4MWht0n TS skulle energiskogen kunna 5TWhår på de ge markerade områdena. Olika former energigräs, kvävefixeranav de vallar, helsäd kan ytterligare 5 TWhår. m. m ge

När Malmö Energi planerar för fastbränsleanläggning viss en av typ, har man där bundit sig för energiskog eller skog och annan kol. Diskussionen kring övriga energigrödor är därför ointressant vad gäller Malmö Energi.

8.2.6 Transporter

Ett av de starkaste motstånden mot användning biobränsle av baseras på en uttalad misstro mot möjligheterna att klara transporterna utan alltför stora energiförluster eller alltför stora trafikstockningar. För biobränslen producerade i Skåne och använda i Skåne skulle 0,3 % energiinnehållet gå åt till transav porter motsvarande för olja från Persiska viken är 0,1 % och för kol från Australien minst 0,2 %. Om under uppbyggnadsman fasen tog skogsavfall långt bortifrån vilket troligen inte kommer

att ske, jämför ovan skulle energibehovet för transporter uppgå till

3 %, då transporterna 30 mil. var

För att belysa vilka transportvolymer, är aktuella vid drift som av storskaliga biobränsleeldade anläggningar, kan exempliman fiera med kraftvärmeverket, Malmö Energi planerar, och som som

Biobränslen och bioenergi

skall ge 320 MW 200 MWth + 120 MWe1 . vilket kräver 11 000

kubikmeter flis per dygn. Om transporterna skulle ske med lastbil, skulle detta kräva 275 intransporter per dygn med mindre fordon precis det samma som SYSAV har till sin förbränningsanläggning. Tar man stora fordon med släp räcker det med 100.

Men den bästa transportmetoden är järnvägen. Här räcker 2 4 tågsätt om 40 vagnar för att täcka dygnsbehovet av flis. Ett transportsystem med biobränsleterminaler längs befintlig järnväg från Malmö ut i jordbrukslandskapet skulle kunna ge ett rationellt och miljöanpassat hanteringssystem inte bara för råvara utan också för returaskor.

8.2.7 Ökat importobenoende, bättre bytesbalans, Rirändrad sysselsättning

Ett biobränslesystem, som på sikt blir självförsörjande i Skåne, ger stora möjligheter till utveckling miljöåtgärder, ekonomi, av transportsystem Genom att alla aktörer finns på plats och har m. m. ett samarbete över ett eller flera led kan man arbeta betydligt enklare med miljö, markanvändning och transporter.

Det totala värdet 5 10 TWhår biobränsle blir efter ett genomav snittspris på kololja före skatt på 80 krMWh ungefär 400 800 miljoner krår. Detta är en direkt förstärkning av bytesbalansen. Samtidigt minskar importberoendet med något motsvarande 0,5 1 miljoner m3 olja år, dvs. ungefär 2 4% landets totala per - av import av oljeprodukter.

Vilken vikt man fäster vid detta beror givetvis på hur man ser på tyngden i argument kring å ena sidan beredskap, trygghet och viljan hos samhället att bevara en levande landsbygd och å andra sidan argument för ex. fri konkurrens i det framtida eventuellt gränslösa Europa. Biomasseproduktionen och biobränsleanvändningen skulle tillföra regionen 1000 2000 årsarbeten. Siffran är inte ointressant om vi vill ha kvar människor som arbetar på den skånska landsbygden.

Biobränslen och bioenergi

8.3 Åtgärder

8.3.1 Massivt stöd till biobränslegenombmttet i Skåne

Förslag: Gör under tidsbunden övergångsperiod stor en en statlig ekonomisk satsning för att få igång bioenergianvändningen i Västra Skåne. Ansvarig: Staten Kostnad: 100 miljoner kronorår under 3 år till Malmö Energi för deras planerade biobränsleanläggning i 300 MW-klassen, 50 miljoner kronorår under 3 år till västskånska

energigräs-halm-helsädsanläggningar i 10 30

- MW-klassen, 10 miljoner kronorår under 10 år till forsknings-

och utvecklingsarbete och demonstrationsanlägg-

ningar for biogas.

Bakgrund Först behövs politiska beslut, möjliggör och bekräftar att som ex. Malmö Energi-anläggningen skall byggas. Därefter följer en 5-årig uppbyggnadstid. Själva uppbyggnadsfasen blir problematisk. För det första måste Malmö Energi stå för ett visst risktagande, bränslet finns ännu inte framme, det fullskaliga systemet är ännu inte prövat etc. För det andra måste under man uppbyggnadsfasen använda träråvaror från ett större kringomráden och kanske rentav kol. Det stöd vi föreslår att Malmö Energi skall få för uppbyggnadsprocessen bör beviljas endast under förutsättning att långsiktiga kontrakt hela bränslebehovet är skrivom na med odlarna i området sydväst diagonalen i Skånekartan i om texten ovan.

Förbränningen av energigräs, halm, helsäd och motsvarande i

medelstor skala 30 MW bör också stödjas. Det är rimligt att förvänta sig att den första anläggningen kommer att ha låg verkningsgrad dock förutsätts samproduktion värme och el. av Om tekniken verkar hålla när det gäller transport och torkning, går man vidare och dubblerar anläggningen. Detta kan ske före

jordbruksavregleringsperiodens slut. Strävan bör att efter

vara hand till relativt stor del använda energigräs och halm. En total övergång till energigräs är inte lämpligt med tanke på att vete är torkhärdigt och troligen har bättre produktionsresultat under torrsomrar och i torkkänsliga landskapsavsnitt. Möjligheten att använda halm förbättrar driftssäkerheten.

Biobränslen och bioenergi

En mindre anläggning för biogasframställning bör också prövas. Här kan avfall från jordbruk och livsmedelsindustri komma in tillsammans med energigräset. Med biogas skulle man kunna klara hela kedjan och alltså även återföra näringsämnena till jorden.

8.3.2 Odlarsböd

Förslag: 5 000 kr i extrastödha som övergángsstöd till de odlare i närområdet av bioenergianläggningar, som går över till kontraktsbunden biobränsleodling. Ansvarig: Staten

Bakgrund Bakgrunden är presenterad i avsnitt 8.2 ovan. Vi anser att det är kombinationen mellan anläggningar och odlingar snarare än ett lösryckt odlarstöd, som bör prioriteras, om man vill påverka introduktionen av bioenergi. Stödet ovan är avsett att komplettera det redan beslutade generella stödet på 9 000 krha, som utgår då livsmedelsproduktion byts mot annan markanvändning.

8.3.3 Befrielse från den allmänna energiskatten på kol under infasningsperioden till biobränslen

Förslag: Utnyttja möjligheten att använda komplementet 2 a §

som trädde i kraft den 1 januari 1987 till lagen om

nedsättning allmän energiskatt 1974:992 till att av befria Malmö Energi-anläggningen från energiskatt på den mängd kol, som måste användas under infasningsperioden. Nedsättningen villkoras till att vara återbetalningsskyldig såvida inte ökningen av biobränsleandelen följer den kontraktsbundna planen med odlarna av biobränsle. Ansvarig: Staten

8.3.4 Slopa träfiberlagen

Förslag: Slopa träfiberlagen. Ansvarig: Staten

Bakgrund Lagen utövar hämmande funktion för den biobränslenumera en användning, vårt framtida miljöanpassade energisystem som kräver. Lagen utfärdades den 11 juni 1987 och föreskriver bl. a.:

Biobränslen och bioenergi

Denna lag är tillämplig på användningen träñberråvara. av Lagens syfte är att motverka brister inom skogsindustrins råvaruförsörjning.

2§ Med träñberråvara i denna lag avses rundvirke, 2. sådan råvara härrör från rundvirke. som Bark utgör inte träñberråvara.

3§ Träñberråvara får inte utan tillstånd regeringen eller den av myndighet som regeringen bestämmer användas i

eldningsanläggning eller anläggning för framställning

- av trädbränsle användningen träfiberråvara uppgår till om av minst 10 000 m3 fast mått per kalenderår, skogsindustriell anläggning användningen träfiber- - om av råvara uppgår till minst 200 000 m3 fast mått kalenderår. per

Regeringen får meddela föreskrifter undantag från om kravet på tillstånd för sådana fall där prövning inte bedöms nödvändig för att tillgodose syftet med denna lag.

8.3.5 Ökning beredskapen ñir snabb introduktion

av av

biobränsleanvändning

Förslag: Allehanda åtgärder för att möjliggöra biobränsle-

introduktion inom ett fåtal år: lån till odling av sticklingar, fastställande funktionskrav och av upphandling planterings- och skördemaskiner, FoU av

kring skörd, lagring, förbränning och förgasning

av olika energigrödor samt utbildning rådgivare, av användare, odlare, politiker fl. m. Ansvarig: Staten, Statens Energiverk, kommunförbundet,

Hushållningssällskapet, LRF, Bio Syd fl.

m.

Bakgrund Tidigare utvecklingsarbete har varit småskaligt och långmer

siktigt. Det är nu dags för stöd inför en direkt produktionsinriktad

fas. Aven utbildning är väsentlig i detta sammanhang.

Biobränslen och bioenergi

Två sju oljemålningar. Miljödelegationen har engagerat Thomas av Strömdahl för att illustrera delar den västskånska naturen så som den ser ut av i dag ovan och så den skulle kunna uti morgon nedan. Här är temat som se biobränslen energigrödor.

b

Mark och vattendrag

9 Mark och

vattendrag

Skåne är ett de artrikaste landskapen i Sverige. Det är sedan av lång tid tillbaka ett kulturlandskap med åkrar, ängar och hag-

marker. Detta innebär å sidan att urskogens djur och växter ena har fått ett begränsat utrymme. Å andra sidan har landskapet

berikats med flora och fauna de öppna en som gynnas av markerna. Kulturlandskapets biotoper har därmed kommit att

innehålla helt nya artkombinationer och ofta blivit artrikare än de

marker varit opåverkade människan. som av

Under de senaste hundra till hundrafemtio åren har påverkan av landskap och vattendrag accentuerats och i många avseenden gått i

negativ riktning, Till detta har lagts problem med vatten- och

luftburna föroreningar. Det gäller att till att vi kan behålla ett nu se landskap

for en långsiktigt hållbar råvaru- och livsmedelsproduktion, med en miljö hälsomässigt är tillfredsställande, - som som ger oss rekreativa och kulturella värden och där biotoper inte utarmas och arter kan fortleva. -

; frå-Xi. Q4-

. .. K

Gödsling minskar artrikedomen i våra hagmarker. Genom miljöersättning kan

den enskilde markägaren kompenseras, han håller betesdjur och inte om gödslar. På detta sätt kan den, sitt brukningssätt även producerar som genom naturvärden, en möjlighet att fortsätta sitt lantbruk. Miljöersättningar kan också användas för att bevara speciella naturvärden i skog och ex. våtmarker.

Mark och vattendrag

Den riksdagen beslutade avregleringen av svensk livsmedelsav produktion kommer att få omfattande följder i det sydsvenska landskapet. Inom för avregleringen finns goda möjligheter ramen att uppnå positiva förändringar. Samtidigt innebär avregleringen risk för att miljövärden kan gå till spillo om inte naturvården en får betydande roll i samhällsplaneringen. Naturvårdsplaner en och miljöskyddsplaner, som berör marken och vattendragen, måste därför väl förankrade ekonomiskt i den statliga och komvara munala planeringen.

9.1 Problem

Förändringar av naarkanvändningen Förändringarna i vårt landskap har lång historia. Under en medeltiden och fram till början 1800-talet dominerades av markanvändningen i Skåne ett jordbruk där själva åkern bara av mindre del den areal användes för matprodukvar en av som tionen. Huvuddelen de hävdade ytorna eller mindre av var mer trädbevuxna betes- och slåttermarker. Det skedde en förflyttning av

växtnäringsämnen från betesmarkerna och ângama in till åkern. Äng var åkers moder.

Under 1800-talet ändrades proportionerna mellan áker- och fodermarker radikalt. Men den viktigaste förändringen kom med handelsgödseln i början 1900-talet. Åkerns beroende foderav av marken bröts. En mängd jordbruksförbättringar kunde då slå igenom. För att vinna åkermark sänktes många sjöar och vattendragen rätades. Handelsgödsel fick till följd att

produktiviteten på åkern kunde höjas radikalt, omfattande arealer i framför allt syd- och mellansverige, som tidigare fungerade betes- och slåttermarker, överfördes till som ett produktivt skogsbruk, betes- och slåttermarkema försvann nästan helt och med dem en artrik och speciell flora och fauna, åkrarna blev monokulturer, gödslingen och bekämpnings- medlen påverkade dessutom de omgivande ekosystemen negativt och den goda kvävetillgången ledde till kväveurlakning från jordbruksmarkema och en därigenom störd havsmiljö.

Skogsbruket fick alltså ett ökat utrymme i landskapet genom jordbruksrationaliseringen, vilket innebar att det gamla kulturlandskapets djur- och växtarter fick stryka på foten. Vidare har skogsbruket också expanderat in i naturskogen. Detta innebär att även flora och fauna bunden till mindre påverkad natur blivit

utsatt.

Mark och vattendrag

Efter andra världskriget har utvecklingen av jordbruket styrts av ett rationaliseringsmål som effektiviserat markanvändningen. Detta har lett till att vi kunnat öka vår produktion livsmedel av avsevärt men tyvärr i många fall på bekostnad av naturvärden.

% av Skånes yta 100 90 80 70 60

0 gggoooooooooooår r-oomâaåååâåååââ 0-4 v-l r-l u-a u-t r-i .-4 w-c u-c F4 N gödsladåker E röjgöds.åker Il] äns E] betesmark . gödsladbetesm. modernt skogsbr E utnyttjad skog U outnyttjad mark E] urban mark

Markanvändningen i Skåne under perioden 700 1984 Kr. Från cirka år - e. 1550 är bakgrundsmaterialet, på vilken figuren grundar sig, hämtat från statistiska och skrivna källor. Däremot är materialet översiktligt före år mer 1550, då framför allt pollenanalys använts för att beräkna de olika marktypernas utbredning. De tre pilarna pekar på de finns kvar mark rester som av med höga naturvärden i Skåne. Gödslad åker, modernt skogsbruk och urban mark dominerar i dag markanvändningen.

Naturvårdsarzsprüket Naturvården har svårt att hävda sina intressen gentemot andra anspråk ställs på landskapet. Människan har i alla tider som utnyttjat landskapet på olika sätt. Från att nöja sig med att enbart bo och ha föda for dagen, har människan skaffat sig allt fler anspråk. Efter hand befolkningen ökat har anspråken kommit att som

konkurrera med varandra. Idag ställer vi huvudsakligen fyra

anspråk på markanvändningen:

Mark och vattendrag

bebyggelseanspráket utvinningsanspråket utnyttjande av naturresurser resursbevarandeanspråket att hushålla med naturresurser naturvárdsanspråket att bevara arter och biotoper. -

Naturvårdsanspråket är det mest eftersatta och kan vara svårt att hävda gentemot övriga anspråk. Vi ställer det huvudsakligen av friluftsmässiga och etiska skäl men också för att bevara delar av vår kulturhistoria. Det kan alltså inte direkt värderas i ekonomiska termer. Däremot vet vi att landets omväxlande natur lockar turister och därmed inkomster till Sverige.

Fågelskådning på Skanörs Ljung. Allt ställer naturuårdsanstörre grupper språk, och behovet av naturområden i Västra Skåne växer.

Omdaningen Europa gör att och annorlunda ekonomisk av en ny omgivning snabbt kommer till mötes antingen vi vill det eller oss ej. De globala miljöproblemen kan vi inte heller komma undan. Arbetet med de gröna miljöfrågorna måste därför ses också ur ett internationellt perspektiv.

Hotade arterøch biotoper Skåne är fortfarande ett av Sveriges artrikaste områden. Men många arter vilka vissa är unika for Sverige âr hotade till sin - av existens, liksom vissa av de biotoper som styr deras fortlevnad, extremrikkärr, kalkfuktängar, marsk, sandrevlar, havsex. strandängar, större fuktängar i ådalar samt vissa äldre bestånd av âdellövskog.

Mark och vattendrag

Närsalters inverkan Det moderna jordbruket, trafiken och tätorternas avlopp är huvudkällorna till de stora mängder kväve i dag förs ut i haven. Vi som är tämligen forsvarslösa mot detta, eftersom vi utdikning genom har gjort oss av med de kvâvefâllor, tidigare fanns i som landskapet i form sjöar och våtmarker. av

Kärrsnäppan är beroende betade våtmarker och strandängar. Antalet av par har halverats sedan början på 1970-talet. 1990 häckade 100 i Västra ca par Skåne.

Även

arter och biotoper anpassade for mager mark far illa. Det

västskánska kvävenedfallet på över 20 kgha gör vår flora mindre varierad.

Vattendragen

Utdikning av våtmarker, sjösänkningar och uträtning och

kulvertering av vattendrag har minskat arealen vátmark. Så har ex. Söderslätts vátmarksareal minskat från 10 15 % i början - av 1800-talet till ca 1 % i dag. Vattnets uppehållstid innan det når havet har minskat, vilket bl. innebär att denitrifikationen blir liten. a. Konsekvenserna av utdikningarna för växt- och djurliv har varit mycket stora.

Försurning Försurningen i Västra Skåne orsakas huvdsakligen nedfallet av av svavel- och kväveforeningar. Skogsmarken försuras i olika grad beroende på vilket trädslag dominerar. Granskogen som forsuras snabbast. Pâ sikt kan skogen drabbas allvarlig av en produktivitetssänkning och utarmning floran. en av

Mark och vattendrag

Bekämpningsmedel I det skånska jordbruket används avsevärda mängder bekämpningsmedel. Tidigare har bekämpningsmedlen varit svårnedbrytbara och anrikats i näringskechorna. Detta problem är på väg att försvinna. Däremot kvarstår problemen med giftverkan i naturen och på människor, då bekämpningsmedlen ex. genom ovarsamhet kommer ut i vattendragen. Vissa rester kan också återfinnas i livsmedel.

Grundvatten Västra Skåne har förmånen att vara utrustat med ett naturligt och fördelaktigt skydd för flertalet av sina vattentäkter. Lera och

morän har ort att de flesta vattentäktema fortfarande är i det

närmaste helt opåverkade av ex. nitrat och bekämpningsmedel. En nackdel är emellertid att vattentäkternas goda skydd främst inverkar som en fördröjning mellan utsläpp och grundvattenpåverkan. Det kan ta flera decennier, rentav sekler, innan grundvattnet påverkas. Men när skada uppstår, är den ytterligt en svår att reparera.

Bristpá rekreationsmark Västra Skåne är det område i Sverige som har i särklass minst allemansrättslig mark per person här finns bara ca 0,4 haperson, vilket kan jämföras med Stockholmsregionen där det finns ca 3,0 haperson. Den i realiteten tillgängliga allemansrâttsliga marken har minskat under de senaste decennierna, eftersom tidigare gammal skog och betesmark har ersatts med svårframkomlig ungskog. Samtidigt har fritiden ökat och därmed behovet av allemansrättslig mark.

9.2 Möjligheter

Ideella krafter och jord- och skogsbrukare med naturvårdsintressen bidrar till att behålla betydande naturvärden i vårt landskap. Insatserna är dock otillräckliga för att nå positiva effekter på landskapet i dess helhet. Det behövs en genomgripande strategi av den typ, som Nordiska Ministerrådet förordar i sin Miljörapport 1989:5. Med hjälp av denna kan man förstärka effekterna de positiva förändringar inletts det senaste av som årtiondet. Dit hör minskad användning bekämpningsmedel och av gödsel och ett ökat medvetande om ekosystemen i mark och vatten.

9.2.1 Strategi för ansvars- och kostnadsfördelning

Betrakta nedanstående pyramid Den innehåller områden i vilka de olika anspråken på markanvändningen kan anses olika

Mark och vattendrag

viktiga. Landskapet kan delas in i fyra olika avsnitt. I områdena 1 3 bör naturvårdsanspråket tillmätas avgörande betydelse. - en

Nationalparker och referensomráden för kulturlandskapet Reaervat Landakapsausnitt med särskilda ekologiska värden Övrigt landskap merparten Urban mark och andra hårdgjorda ytor

I nationalparkerna och referensomrádena ska naturvårds- . anspråket dominera helt och kostnaderna för detta bör täckas med statliga medel. 2. I reservaten behöver ambitionerna så högt ställda att vara generella miljöersâttningar inte räcker till för skötselintrången och den erforderliga speciella skötseln. Kostnaderna ska i första hand täckas statliga medel. Vissa av kommunala medel kan tillkomma. 3. I landskapsavsnitten med särskilda ekologiska värden kan resurshushållnings- och naturvårdsanspråket anses vara så viktiga att utvinningsanspråket får anpassa sig därefter. Miljöersâttningar ska användas för att täcka kostnaderna. 4. I vardagslandskapet är det utvinningsanspråket som dominerar. Men naturvård och miljöskydd behövs även här. Miniminivån fastställs via den generella lagstiftningen. 5. Urban mark skall inte få gripa in i de landskapsavsnitt är som av betydelse för naturvärden.

Många gånger har man i statlig och kommunal naturvård haft högt ställda ambitioner, inte motsvarats tillräckliga ekonosom av miska Man behöver modell visar resurser. nu en som vem som skall betala vad. Den kan ex. struktureras på följande sätt:

Mark och vattendrag

1 2 3 4 Nationalparker Reservat Ekologiskt Vardagsoch referens- viktiga landskapet områden för områden kulturlandskap staten

s

kommunerna

markägare .

o

Ansvarsfördelningen för naturvärden. Stor cirkel betyder stort ansvar. Staten har huvudansvar i nationalparker och ekologiskt viktiga områden. Markägaren har huvudansvaret i vardagslandskapet.

1 2 3 4 Nationalparker Reservat Ekologiskt Vardagsoch referens- viktiga landskapet områden för områden kulturlandskap staten inköp inköp miljö- skötselanslag skötselanslag skötselanslag ersättning intrångsersättning kommunerna inköp miljö- skötselanslag skötselanslag ersättning intrångsersättning markägare generella och generella generella

;specifika regler regler regler

Ekonomiska åtaganden för stat och kommun inom olika landskapsavsnitt. För den enskilde markägaren kan regler innebära visst bortfall av inkomster.

9.2.2 En samlad syn

Miljöersättningar används till att betala markägare för utförda miljö- och naturvårdstjänster. Uppskattningsvis behövs framöver 1 miljard kronor året i hela landet för att dagens positiva ca om miljövärden skall kunna bevaras. Detta belopp är beräknat utifrån följande faktorer:

Mark och vattendrag

den pågående rationaliseringen och generationsbytet sker - som inom jordbruket redan i dag, en fortsatt nerläggning av jordbruksforetag och att näringshalten i havsmiljön ska halveras enligt riksdags- beslut.

Brukaren, höjer miljövârdena på sin mark väl som genom genomförd markvård, skall kunna tillgodoräkna sig detta ekonomiskt. Forsknings- och utvecklingsinsatser behövs for att rationalisera naturvårdsarbetet. Hittills utbetalade NYLA- och NOLA-anslag bör utvärderas naturvårdsmässigt. Forskning behövs likaledes kring den praktiska skötseln NYLA- och av NOLA-markerna. Målet är att miljöeffekten satsad krona per skall bli så hög som möjligt, och att skall kunna hitta man kombinationslösningar. Den ändrade markanvändningen bör snarare optimeras för summan av naturvärden, miljöskyddet, kulturmiljövården, energipolitiken och turismen än for delarna.

Jordbruket kan bli en positiv kraft i miljöarbetet genom att också ta

hand om sådana miljöproblem som det inte själv för, ansvarar ex. en del av kvävenedfallet. Genom att jordbruket kommer att producera såväl mat som energiråvara och tillika aktiv vara naturvårdare, bör det framöver ses som aktiv komponent i ett en medvetet markanvändningssystem. Inom skogsbruket bör på motsvarande sätt trâråvaruproduktion, miljövård och behov för friluftsliv och turism ses som en helhet.

Våtmarkerna fungerar naturliga reningsverk för främst kväve följer som som åarna till havet. Det är det viktigaste skälet att bevara och återskapa våtmarker. Dessutom finns rena naturvårdsskäl, då många utrotningshotade arter är knutna till våtmarkerna.

Mark och vattendrag

Om viljan finns att bevara flertalet arter och värdefulla biotoper, krävs också ett antal naturreservat med högt ställda ambitioner och långsiktigt avsatta medel. Huvudansvaret för detta är statens, men också kommunerna kan medverka att ta ansvar för genom områden av mera regionalt och lokalt värde.

Våtmarker har utöver sin förmåga att fånga upp kväve ur vattendrag också andra miljövårdsvärden. De förhindrar att vattnet snabbt transporteras ut i havet och fungerar som utjämningsreservoar. Många de växt- och djurarter, som är av knutna till våtmarksbiotoper, är idag hotade. Det finns alltså starka skäl för att bevara våtmarkerna.

9.2.3 Gnmdvattensltydd

Grundvattnet behöver ett varaktigt skydd mot föroreningar. Detta kan nås genom restriktioner rörande markanvändningen i inströmningsområdena för grundvattenförekomsterna. Jordbruksmark i närheten av grundvattenfält kan överföras till betesmark och skog.

Det akut viktigaste är ett skydd för de grundvattentäkter i Västra Skåne står för den dagliga vattenförsörjningen. Man kan inte som heller försumma de områden, försörjs med Bolmenvatten. Där som behöver hålla de vattentäkter i gott skick, som främst är man avsedda reservvattentäkter. Dessutom måste skydda de som man områden där Bolmenvattnet infiltreras, för att vattnets kvalitet skall förbättras.

Undersökningar på Kristianstadsslätten har visat att nitrathalten växer om ock långsamt även på 50 70 m djup. Det finns ingen - - anledning att tro att inte motsvarande förhållande skulle gälla även för Västra Skåne. Mera akut är emellertid förhållandena för grundvattnet i nordväst, där de ytliga grundvattentäkterna i grus och sand har ett dåligt naturligt skydd. Brunnbyfältet i Höganäs har fått stängas på grund sina höga nitrathalter. Kvidingefáltet, av

som förser Åstorp och Klippan med vatten, har samma känslighet

Brunnbyfáltet och bör så långt möjligt skyddas mot inverkan som från såväl jordbruk som trafik.

Örbyfältet söder om Helsingborg är ett annat exempel. Här hämtar

egentligen inget vatten utan infiltrerar bara Bolmenvattnet man

för att förbättra vattenkvaliteten. Men ett skadat Örbyfält skulle

lika obrukbart skadad grundvattentäkt dock med vara som en skillnaden att då skulle kunna ta till möjligheten att använda man Bolmenvattnet direkt.

Mark och vattendrag

9.3 Åtgärder

Nedan framförs ett stort antal åtgärdsförslag. Vissa är strukturella förslag, som främst underlättar genomförandet de praktiska forav slagen. Nedan ges exempel på vad dessa förslag kan leda till.

Fárarlerochbiotoper- Att merparten kan bevaras, och att underlagen för de politiska besluten kring detta innehåller sammankoppling mål och en av resurser. Utan de här föreslagna åtgärderna kommer endast hälften naturbetesmarkerna och slåttermarkerna att kunna av behållas. Naturskog kommer huvudsakligen att finnas kvar bara

på Söderåsen om SNV:s nationalparksförslag går igenom.

För näringshalten i ekosystem eutrofieringen Att man kan uppnå 50-procentig nedskärning kväveutsläppen en av till havet. Målet nås knappt till 1995 utan först mellan 2000 och 2010.

Försuming Förslagen berör inte försurningen i någon större utsträckning. De kan dock åstadkomma en bromsning av försurningen av vissa skogsmarker.

Bristen på rekreationsmark. Förödelsen av kulturlandskapet Dagens värden kan behållas och i vissa fall utökas t. ex. mer tätortsnära rekreationsmark.

Hälsoskydd Det enda förslag vi reser med anknytning till den fysiska hälsan förbud mot halmbränning betyder för många allergiker till två - en vunna människovärdiga månader per år.

9.3.1 strukturella förslag

Förslag: Principer Rh- landskapets framtida utnyttjande Länsstyrelserna, kommunerna och SNV skall i samband med utarbetandet naturvårdsplaner av nya tillämpa en planeringsgång kännetecknad av:

tydliga avsikter, klar ansvarsfördelning, kostnadsrelatering av naturvårdsmålen och redovisning av olika avvägningar mellan ut- vinnings-, resurshushållnings- och naturvårdsanspråk. Ansvarig: Stat och kommuner

Mark och vattendrag

lövgrodan är utrotningshotad art i Sverige. Den finns numera bara i södra en Skåne och då främst i öster. I Västra Skåne är den akut utmtningshotad.

Bakgrund Förslaget anknyter till den tidigare beskrivna modellen, där stat, kommuner och enskilda med en rad olika metoder skall klara de olika markanvändningsanspråken med bevarade natur- och miljövärden. Detta nödvändiggör tydlig arbetsgáng inneen hållande följande moment:

Kvantiñering av skyddsvärd natur. - Klassificering landskapet i fem nivåer med hänsyn till hur - av naturvärden och miljövården i olika landskapsavsnitt skall bedrivas. Uppdelning av ansvaret mellan stat, kommun och enskilda för skilda naturvårdsátaganden. Kostnadsberäkning av olika ambitionsnivåer for naturvärden på statlig, kommunal och enskild nivå. Politiska beslut om medel för naturvård på statlig, kommunal och enskild nivå. Anpassning av ansvarsfördelningen utifrån de ekonomiska resurser ställs till förfogande stat, kommun och som av enskilda. Utarbetande av den definitiva naturvårdsplan, som motsvaras av den medelstilldelning som slutligen utfaller på statlig, kommunal och enskild nivå.

IQ

Mark och vattendrag

Förslag: Kommunal kvävepool Kommunerna föreslås få rätt att inom för ramen

fastställda utsläppsgränser se kapitel Särskilt

miljöskyddat område ta ett övergripande för ansvar mängden kväve transporteras ut komsom ur munerna. Skatter, avgifter och åtgärder samordnas. Ansvarig: Stat och kommuner Kostnad: Totala kostnaden för utbyggnad reningsverk, av

våtmarksrestaurering och -skötsel och utökningen

av den vintertid bevuxna marken är 150 300 miljo- ner kronorår. Fördelning på de tre posterna är svårförutsägbar vitsen med kvävepoolen är att optimera medelsanvändningen utifrån platsbundna förutsättningar. Våtmarkema lär totalt kräva ca 70 miljoner kronorår.

Bakgrund Stora mängder kväve förs idag ut i havet. Riksdagen har beslutat

om en halvering av denna tillförsel. På kommunal nivå har initia-

tiven i huvudsak varit inriktade på att effektivisera reningen det av kommunala avloppsvattnet. Dessa ansträngningar bör fortsätta, men de kan bara avlasta havet med 15 25 % kvävetillförseln. - av Resterande kvävetillförsel kommer från diffusa källor. En betydande ökning den vintertid bevuxna åkermarken är av en viktig och framkomlig väg för att minska kvävetillförseln till haven. En framkomlig väg att minska den diffusa kväveannan tillförseln till haven är att återanlägga våtmarker.

Västra Skånes kommuner föreslås därför göra ekonomisk optien mering mellan de möjliga åtgärderna för kväveretention. Platsbundna förutsättningar bör få styra. Om våtmarks-restaurering är fördelaktig jämfört med långt driven reningsverksen teknik skall våtmarksanvändningen prioriteras. Om lagändringar krävs för detta, skall sådana genomföras. Staten bör stimulera, inte motverka, utveckling mot kommunala kväveen pooler. Praktiskt kan förfarandet bli följande.

Länsstyrelserna sätter gränsvärden för kväveinnehållet i - upp de vattendrag som passerar ut ur en kommun. Länsstyrelserna överför årligen till kommunerna medel för kväveretention. Denna är beroende den belastning summa av som kommunens mark och vattendrag är utsatta för. De medel som skall användas för kväveretention tas från transportsektorn, avloppsavgifter och jordbruket. Till dessa kan också läggas vissa naturvårdsmedel kväveretentionsom åtgärderna ifråga stora naturvårdsvinster. ger

Mark och vattendrag

De poolade medlen, kommun får till sitt förfogande, som en skall användas så att kväveretentionen blir så kostnadseffektiv möjligt. Detta kan i princip ske genom reningssom verk, våtmarker eller vintertid bevuxen mark.

Förslag: Ersättning till jordbruket och skogsbruket för miljö- Rirbäurande åtgärder och verksamhet Samhället utbetalar miljöersättning till brukare som

sköter speciellt värdefull natur se även Under-

lagsmaterial Mark och vattendrag [SOU 1990:95]. Totalt uppgår det årliga behovet till 1 miljard kronor för Västra Skåne 94 miljoner kronor. varav Ansvarig: Staten Kostnad: 94 miljoner kronorår

Bakgrund: Miljöersättning innebär att ekonomisk ersättning utgår till den en brukare sköter sin mark på ett sätt som gagnar naturvärdena. som Ofta innebär sådan skötsel ålderdomlig, extensiv skötsel en en mer och ett inkomstbortfall, jämfört med ett konventionellt brukningssätt. Miljöersättning har visat sig ett både obyråkratiskt och vara effektivt sätt att få till stånd naturvård. Bäst känd av de olika typer miljöersättningar, vuxit fram de senaste åren, år den s. k. av som NOLA-ersättningen, har kommit till för att stimulera hävden som ogödslade ängs- och hagmarker. Ersättningen har varit statlig, av på flera håll i landet har den kompletterats med kommunala men medel. Miljöersâttningar bör utvidgas även till andra områden, hävd nyskapade våtmarker och inriktning på ex. av en annan delar skogsbruket. av

Förslag: Kommunal naturvårdsplanering Förstärk de kommunala naturvårdsbudgetarna, så att dessa möjliggör natur- och kulturmiljövård.

Ansvarig: Kommuner Kostnad: 30 miljoner kronorår

Bakgrund Kommunal natur- och kulturmiljövård förutsätter följande:

Anställning kommunek0loger för ett långsiktigt inriktat av arbete jämför också kapitel Miljö och demokrati, om behovet bättre beslutsunderlag för utvecklingen samspelet miljöav av demokrati. Exempel på kommunekologens arbetsuppgifter:

Mark och vattendrag

tillhandahålla kunskap om naturvärden i kom- munen, tillhandahålla kunskap speciellt hotade bio- - om toper och arter inom kommunen, samt skötseln av dessa, huvudansvar för naturvårdsplanen, arbete med den kommunala översiktsplanen, företräda naturvärden vid planering ändrad - av markanvändning och exploatering i kommunen och försöka värdera de ekologiska effekterna - av olika arbetsföretag inom kommunen.

2. Att kommunala naturvårdsplaner tydligt visar hur långman siktigt skall säkerställa biologiskt, geologiskt och kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Dessutom behövs listor över de nationellt och regionalt hotade arter och biotoper existerar som inom respektive kommun, så att speciella naturvårdsinsatser kan riktas mot dessa.

Förslag: Ändring i 26 § NVL, regeln om ersättning på grund

av att pågående markanvändning avsevärt försvå-

ras Denna bör relateras till hela brukningsenheten och inte som i dag endast till den berörda delen av fastigheten. Förslaget innebär återgång till rättsen läget 1987. Ansvarig: Staten

Bakgrund Ersättning enligt NVL i de fall pågående markanvändning avsevärt försvåras ändrades i samband med införandet PBL 1987. av Före 1987 utgick ersättning enbart markanvändningen om avsevärt försvårades i relation till hela fastigheten. Numera räcker det

om markanvändningen avsevärt försvåras på den berörda delen

av fastigheten. Denna förändring ersättningsreglerna har av inneburit att flyttat över avsevärd del det ekonomiska man en av ansvaret för naturvärden från markägarna till det allmänna. I praktiken innebär detta att markägaren sällan kan åläggas att ta någon mera omfattande naturvårdshänsyn, eftersom denna oftast

försvårar pågående markanvändning inom det berörda skiftet.

Att betala ut ersättning efter denna regel innebär orimliga kostnader för naturvärden. Följden har blivit ett stort steg tillbaka för möjligheten att bedriva naturvårdshänsyn i vardagslandskapet.

Mark och vattendrag

En skånsk stubbskottsäng vid Kumlatofta övre bilden. Stubbskottsängen är typ slåtteräng med glest stående träd regelbundet hugges ner ca en av som vart 20:e år. Från stubbskottsängen fick i äldre tid både hö och klenvirke. man Stubbskottsängen är ett exempel på naturtyp kan berätta om äldre en som tiders hushållning. Här finns också många intressanta och sällsynta djur- och

växtarter. Marker detta slag har alltså både ett intresse för naturvärden av och kulturminnesvården. Den undre bilden visar hur på Skånes Naturvårdsförbunds fastighet i man Hörjel under lägerskola sköter stubbskottsäng och använder slanorna till en en ett staketbygge. Sambandet mellan naturen och äldre hushållning demon-

streras på så sätt för barnen.

Mark och vattendrag

Förslag: Bättre tillgänglig och utökad kunskapsbakgrund

rörande naturvård

Samordna all tillgänglig naturvårdsinformation, inrätta ett naturbibliotek och anställ bibliotekarie en på miljövårdsenheten på länsstyrelsen. Komplettera

orda naturinventeringar inom länet.

Ansvarig: Staten via länsstyrelserna

Bakgrund: Det är idag svårt att överblicka naturvärden inom ett län. Ett naturbibliotek, där all information länets naturvärden finns om samlad och där det finns bibliotekarie med överblick

en över orda

inventeringar, skulle underlätta framtida

det naturvårdsarbetet för

länet, kommuner och enskilda. Även geografiska informationssystem GIS jämför kapitel Miljö och demokrati bör finnas tillgängligt och komplettera biblioteket.

Viss komplettering behövs idag existerande information. Vid

av hittills genomförda inventeringar har vissa naturvårdsmässigt intressanta biotoper hamnat utanför. Det är därför viktigt att sammanföra artinventeringar med biotopinventeringar för att upptäcka eventuella brister. Lövskogarna i Skåne har på olika sätt inventerats under årens lopp, det går ändå inte att få på frågan men svar var de naturvårdsmässigt mest intressanta områdena är belägna.

Förslag: Utvärdering NYLA-anslaget samt forskning av kring det s. k. anläggningsstödet Ansvarig: Staten Kostnad: 500 000 kr för utvärdering NYLA samt 5 % av av stödet till anläggning lövskog, energiskog och av våtmarker för forsknings- och utvecklingsarbete. Bakgrund När samhället på ovanstående sätt utbetalar stora belopp, bör utvärdering och forsknings- och utvecklingsarbete ingå i budgeten.

9.3.2 Hotade arterodibiotoper

Förslag: Generellt och artrelaterat biotopskydd Införande naturvårdslagsutredningens före- - av slagna 21 § NVL biotopskydd med tillägget om biotoper stor ekologisk betydelse för landav skapet. Detta tillägg innebär att våtmarker kan omfattas biotopskyddet. av Rätt för det allmänna att i sådana biotoper, - som omfattas av det föreslagna biotopskyddet, kunna sköta marken utan medgivande markägaren av i de fall skötseln sådana marker upphört. av Ansvarig: Staten

Mark och vattendrag

Bakgrund I Danmark finns i dag generellt skydd för vissa hotade biotoper. En arbetsgrupp under Nordiska Ministerrådet, har föreslagit att lik-

nande system bör införas i hela Norden. Det generella biotop-

skyddet innebär att det är förbjudet att aktivt förstöra biotopen. Till detta skydd skall det kopplat garanti från samhällets sida vara en att till att biotopen blir hävdad. se

Ett förslag i denna riktning är under utarbetande på SNV. Västra Skåne är dock miljömässigt ett trängt område än övriga lanmera det. Det är därför befogat att för Västra Skånes del införa särskilda regler till skydd för ett antal biotoper. Förslagsvis skulle följande

biotoper generellt skyddas. slagna ogödslade marker, strandängar även sådana varit ohävdade tid såväl som en vid havet som vid insjöar, ljunghedar och fukthedar, ogödslade betade fuktängar, -

inkluderande alla kärr och mossar och

- myrar sumpskogar -

Förslag: Ändring av ansvarsreglerna i 12 § Skötsellagen

Straffansvaret ändras från att gälla brott mot föreläggande eller förbud, meddelats med stöd av 9 § som eller 9 till ett direkt straffansvar för brott mot a föreskrift som meddelats med stöd av 6 a Ansvar: Staten

Bakgrund Enligt skötsellagen skall naturvårdshänsyn tas vid utnyttjandet av vardagslandskapet. Efterlevnaden hänsynsparagrafen är emelav lertid bristfällig. Skärpning tillämpningen föreslås därför. av Lagändringen bör kompletteras med bättre information och före-

skrifter.

Idag kan ingen fällas till för brott mot 6 a§ Skötsellagen. ansvar

Straffansvaret är knutet till förbud eller föreläggande som med-

delats med stöd lagen. I Skötsellagen stadgas dessutom att förbud av eller föreläggande får meddelas först sedan det visat sig att lantbruksnämndens råd och anvisningar inte följts. Naturvårdslagsutredningen föreslår skärpning straffbestämmelserna i en av NVL. Att i det perspektivet ha kvar nuvarande ansvarsregel i

Skötsellagen är inkonsekvent.

Mark och vattendrag

Förslag: Gör CW-områden i Västra Skåne till naturreservat Detta innebär att naturreservat kring Foteviken och Höllviken snarast bör komma till stånd, liksom att marina reservat bildas i Höllviken och Foteviken. Vidare innebär det att betydande områden inom Revinge pansarövningsfält blir naturreservat dock med viss bibehållen militär aktivitet. Skötselplanen för reservaten ska vara utformad så att avsikten i CW konventionens artiklar om att bevara bestån- den av flyttande våtmarksfåglar uppfylls. Ansvarig: Staten

Bakgrund Sverige har förbundit sig att efterleva våtmarkskonventionen CW Convention Wetlands, konventionen är inte införd on men i svensk lag. Effekten av detta märktes bl. a. genom beslutet om väg 100 i Vellinge kommun.

Förslag: Skyddszoner längs vattendrag Inför en minst fem meter bred skyddszon på vardera sidan om vattendragen. Där får bekämpningsmedel och gödselmedel inte användas. Vidare får inte marken i denna plöjas varje år. Denna bestämzon melse bör införas i skötsellagen och träda i kraft den 1 januari 1995. Under 1991 1995 kommer mark- ägare, som tvingas upphöra med normal jordbruksskötsel längs vattendrag på grund av denna lag, att ha möjlighet att med hjälp av omställningsmedel och anläggningsstöd sin markanvändning till anpassa denna nya bestämmelse i skötsellagen. Ansvarig: Staten

Bakgrund I 5§ LKP anges att allmän hänsyn ska iakttas vid hanteringen av

kemiska produkter. Vidare finns i spridningskungörelsen

en närmare beskrivning av denna hänsyn då det gäller spridning av bl. a. bekämpningsmedel inom jordbruket. Här sägs att skyddsen

zon mot känsliga områden bör lämnas. Vattendrag är ett sådant.

För att minska urlakningen av fosfor samt skapa en buffert mot

bekämpningsmedel och näringsämnen, som direkt eller via

ytavrinning förs ut i vattendragen, bör en odlingsfri zon av minst fem meters bredd finnas längs vattendragen. Att skapa gröna bälten längs vattendragen är också värdefullt för flora och fauna och för människor. Kanterna längs ett vattendrag utgör naturligt en rik biotop med många i dag hotade djur och växtarter.

Mark och vattendrag

En med naturlig vegetation längs åstranden minskar flödet närsalter zon av och bekämpningsmedel från åkern ut i vattendraget. Här skapas också livsrum för växter, djur och människor.

Spridningskungörelsen innebär att åkerkanter längs vattendrag bör brukas på ett sätt som medför att full avkastning knappast kan erhållas. Det är därför ett mindre ekonomiskt ingrepp att överföra denna mark till odlingsfri zon, eftersom konventionell odling inte ska bedrivas här. Samhället kan, bl. a. genom anläggningsstödet, beslutats riksdagen i samband med det livsmedelspolitiska som av beslutet, ett ekonomiskt bidrag till jordbrukare som överför åker ge längs vattendrag till odlingsfri På sikt kan markägaren få en zon. en viss ekonomisk båtnad av denna åtgärd. Den odlingsfria zonen kan gräsmark, eventuellt betesvall, eller innehålla vara en ren en träd och buskar.

Förslag: Betesföreningar och betescentraler Skapa sambetesföreningar för sådana värdefulla naturbetesmarker såsom strandängar och ådalar, idag riskerar försvinna om betet upphör. som Hushållningssällskapet svarar lämpligen för samordningen av sambetesföreningarna. Ansvarig: Hushållningssällskapen

Mark och vattendrag

De här korna är anställda Vellinge kommun för att bevara naturvärden på av Skanörs Ljung. Rasen Highland Cattle klarar sig på mager mark, i likhet med den gamla svenska lantrasen rödkulla.

Ett fåtal rester naturskog finns i Västra Skåne. Dessa områden bör tryggas av genom reservatsbildning och lämnas till utveckling.

Mark och vattendrag

Förslag: Striktanatumkogslveseivat SNV och Västra Skånes kommuner bör snarast ta initiativ till att bilda ett antal naturreservat med syfte att bevara naturskog. Detta innebär att skogen lämnas till fri utveckling och att ingen som helst röjning eller dylikt får förekomma. Dessa reservat kan bildas genom ersättning till markägaren eller i tillämpliga fall genom inköp. Uppskattningsvis finns det ca 600 ha sådan skog i Malmöhus län, 1 000 ha i Kristianstads län och 300 ha i Västra Skåne. Ansvarig: Staten och kommunerna Kostnad: Kostnaderna blir i Malmöhus län 9 miljoner kronor, i Kristianstads län 15 miljoner kronor och i Västra Skåne 4,5 miljoner kronor. Detta avser kostnaderna för inköp. Kostnaderna blir storleksordi samma ning vid bildande av naturreservat med fortsatt privat ägande, eftersom ersättning ska utgå till markägaren.

Bakgrund Mindre ytor av naturskog ligger fortfarande utspridda i landskapet. Denna skog har ett stort naturvärde. Sådan skog är mest intressant om den inte sköts och med andra ord inte heller lämnar någon normal ekonomisk avkastning. Därför bör samhället sträva efter att bilda naturreservat på sådana marker och lämna dem till fri utveckling. SNV avsätter vissa medel för sådana inköp men Sydsverige är prioriterat i detta avseende. Staten bör dock snarast medverka till att skogar med naturskogskvalitéer inköps i Skåne och lämnas till fri utveckling.

9.3.8 Minskad granplantering

Förslag: Ändring av 20§ NVL, i enlighet med av natur-

vårdslagsutredningen framlagt förslag. 2. Komplettering i naturvårdsverkets anvisningar för samråd enligt 20§ NVL, vad gäller granplantering i Västra Skåne. Arealen av granplantering får ökas. Inom vissa känsligare områden införs granförbud. Se underlagsmaterial Mark och vattendrag [SOU 1990:951. Ansvarig: Staten, jordägarna

Bakgrund Vid en jämförelse med Västskånes inhemska skogar, som består av lövträd, är barrskogarna och framför allt då granskogarna artmässigt fattiga miljöer samt dåliga rekreationsytor. Granskogen

Mark och vattendrag

försurar marken än vad lövskogen gör. Detta beror bl. på mer a. granskogens större förmåga att uppfånga försurande luftföroreningar. Förbud mot granplantering föreslås därför införas i sådana områden där försurande inverkan är mest betygranens dande. Förbudet bör kunna tas bort den dag luftfororeningssituationen avsevärt förbättrats.

9.3.4 Brist på rekreationsmark

Förslag: Överhållning av lövskog lagändring

-

Överhållningsersättning ska utbetalas för vissa

ädellövskogar har högt rekreationsvärde. som Skogsvårdsstyrelsen bör arbeta med målsättningen att överhålla ädellövskogen med minst 20 år. Vidare bör vid nyplantering framför allt bok, även men annan ädellövskog, prioriteras framför icke ädla lövträd. Ansvarig: Staten och vissa kommuner

Bakgrund För att behålla tillräckliga arealer äldre lövskog i Västra Skåne

krävs viss överhållning. Åldersstrukturen på den västskånska

bokskogen och ädellövskogen är ojämn. Arealen medelålders bestånd är mindre än arealen äldre awerkningsmogna bestånd. En normal avverkning inom för ädellövskogslagen kommer ramen därför under de närmaste årtiondena att leda till stark minsken ning av arealen strövvänlig bokskog och övrig ädeluppvuxen lövskog. För att undvika detta föreslås att stat och kommun träffar ekonomiska överenskommelser med markägare for att garantera en viss överhållning. Bokskogar och ädellövskogar i Västra Skåne på kommunal och statlig mark bör generellt överhållas.

Förslag: Kommunala mkreationsytor Malmö, Burlöv, Staffanstorp, Lund, Trelleborg och Kävlinge samt Landskrona, Helsingborg och Höganäs bör snarast starta en planering som leder fram till att sammanlagt ca 400 ha ny tätortsnära rekreationsmark skapas inom tioårsperiod. Det en innebär att ca 50 ha mark bör nyskapas inom varje kommun. Ansvarig: Kommunerna Kostnad: 16 miljoner kronor på 10 år

Mark och vattendrag

Den uppvuxna lövskogen inbjuder till utflykter och strövtåg. Om ui vill behålla den areal, i dag är tillgänglig för friluftsliv, måste avverkningen senaresom läggas i vissa områden.

Omgivningarna runt Staffanstorp inbjuder inte direkt till promenader. De flesta andra tätorter i Västra Skåne har också ont om närnatur.

Mark och vattendrag

Bakgrund Västra Skåne är den region i Sverige där invånarna har sämst tillgång till naturmark för rekreation. Speciellt saknas tätortsnära natur. Västra Skånes kommuner bör tillskapa sammanlagt minst 400 ha ny tätortsnära naturmark. Rekreationsmarken ska vara inriktad på högkvalitativa naturvärden och också tjänstgöra som refuger för ett antal hotade växt- och djurarter. Med kostnad på en ca 40 000 krha för eventuell markinlösen och färdigställande av marken, skulle 400 ha omförd mark kosta 16 miljoner kronor. ca

9.3.5 Begränsning av närsaltshalten i ekosystemen

Förslag: Integrera våtmarkerna i samhällsplaneringen Kommunerna karterar befintliga våtmarker och ytor som förutsätts kunna bli våtmark före den 1 januari 1993. Dessa ytor bör tydligt framgå i kommunens översiktsplan. Kommunerna bör arbeta for

att återskapa eller nyskapa 5 000 ha våtmarker ca

1 % av landarealen i Västra Skåne före år 2000. Ansvarig: Staten och kommunerna Kostnad: Se Underlagsmaterial Mark och vattendrag [SOU 1990:951.

Bakgrund Miljödelegationen har gjort översiktliga våtmarksplaner for Skånes åar, se Underlagsmaterial Mark och vattendrag [SOU

1990:951. Där framgår bl. a. var det är lämpligast ur biologisk- och

närsaltssynpunkt att skapa våtmarker och översilningsängar.

Våtmarkema har en stor betydelse både biotop- och artbevarande ur synvinkel, for rekreation samt som naturliga reningsverk. Fram till år 2 000 bör ca 10 000 ha våtmark restaureras och återskapas i hela Skåne. Preliminärt kan anta att denna åtgärd skulle man leda till att vattendragen i Skåne skulle föra med sig 2 000 - 5 000 ton mindre kväve. Betydligt mer än hälften av denna reduktion skulle falla på åar som rinner ut i Malmöhus län. Som en första åtgärd identifieras de ytor som har naturliga förutsättningar att kunna bli våtmark. Dessa på översiktsplanen, så att hänanges syn kan tas vid planering av markanvändningen i kommunen. Ytorna bör undantas från sådan verksamhet kan verka hinsom drande vid framtida våtmarksrestaurering, bebyggelse och ex. skogsplantering.

Mark och vattendrag

Med de förväntningar på kväveretention som dagens forskning ger, kan anläggandet av 5 000 ha våtmarker motiveras utifrån riksdagens mål att halvera kväveutsläppen till havet. En areal på ca 500 ha kan dock motiveras av enbart naturvårdsskäl.

Förslag: Lagstiftning om samhällets tillgång till potentiell våtmark Införande av en ny paragraf i Expropriationslagen 1972:719 2kap. Expropriationsändamålen, innebärande att expropriation får ske för att restaurera eller återskapa våtmark eller för annat miljövårdsändamål som är av särskild betydelse. Ansvarig: Staten

Bakgrund Mestadels bör nya våtmarker kunna tillskapas med hjälp av miljöersättningar. I vissa speciella fall kan det finnas nyckelytor i landskapet som är särskilt lämpliga vid en restaurering av ett vattendrag. Sådana ytor bör samhället ha lagliga möjligheter att förvärva till rimligt pris. Expropriationslagen bör ändras så att samhället har möjligheter att i angelägna fall erhålla mark för våtmarksrestaurering. En expropriationsrätt skulle verka hämmande på eventuell markspekulation i detta sammanhang.

Förslag: Markavvattning och skyddsdikning Införande av den i naturvårdslagsutredningen föreslagna 18 d§ NVL. Därmed ges regeringen bemyndigande att utpeka vissa delar av landet där särskilda skäl skall föreligga för tillstånd till markavvattning. Redan i lagen bör det dock framgå att södra Sverige utgör ett sådant område. En anmälningsplikt bör införas vid skyddsdikning, i första hand i enlighet med de i naturvårdslagsutredningen föreslagna ändringarna i skogsvårdslagen och skogsvårdsförordningen. Ansvarig: Staten

Bakgrund Våtmarkerna är hårt trängda i dagens sydsvenska landskap. De kvarvarande våtmarkerna spelar en positiv roll som naturliga reningsverk samtidigt de innehåller rik fauna och flora. som en Av flera skäl är det därför positivt större våtmarksområden om finns kvar i landskapet. NY LA-medlen syftar bl. a. till att återskapa våtmarker. Likaså syftar anläggningsstödet inom ramen för den nya livsmedelspolitiken delvis till att återskapa våtmarker. Det är därför ytterst beklagligt att vi fortfarande dränerar våtmark. Detta sker nästan uteslutande för att höja skogsproduktionen.

Mark och vattendrag

Förslag: 80 % höst- och vinterbevuxen mark Föreskrifterna till 6 b§ Skötsellagen anger att den höst- och vinterbevuxna markens andel skall öka till 60 % i Skåne. Miljödelegationen föreslår ökning en till 80 %. Ansvarig: Staten och jordbruksnäringen Kostnad: 50 150 miljoner kronorår -

Bakgrund Om 60 % av odlingsmarken blev vinterbevuxen skulle kväve-

läckaget i Sverige minska med 3 300 ton. I Skåne blir dock effekten

ringa i relation till den 50-procentiga minskning kvävetillav förseln som regering och riksdag satt mål fram till 1995. upp som T. ex. behövs i Malmöhus län, från vilket 16 000 ton kväveår ca transporteras ut i havet, en minskning med 8 000 ton. Här kommer 60% vinterbevuxen mark att resultera i en minskning med ca 550 ton. En förbättrad gödselhantering kan ge vinster av ungefär samma storleksklass.

Det förslag om 60 % grönmark vintertid, som utarbetats, är otillräckligt. Fler och bättre höstgrödor kombinerat med förbättrad odlingsteknik och ett inslag av energivallar med fååriga energigrödor bör inom en snar framtid ge möjlighet att nå ett 80 %-mål. Detta kan eventuellt tillsammans med andra åtgärder möjliggöra att man närmar sig en 50-procentig reduktion av kvävetillförseln till haven inom en tioårsperiod. I Lantbruksstyrelsens utredning räknas även sockerbetor in i 60% grön mark. Även i Miljödelegationens förslag räknas sockerbetor in.

9.3.6 Förbud mot halmbränning

Förslag: Ändring av 11 § Hälsoskyddsförordningen inne-

bärande att kommunerna får möjlighet att meddela föreskrifter om halmbränning. Ansvarig: Staten

Bakgrund Fortfarande bränns under sensommaren betydande kvantiteter halm på de skånska åkrarna. Halmbränningen förorsakar luftföroreningar som bl. a. är till besvär för allergiker. Omfattande halmbränning medför också att den organiska halten i jorden minskas. En sådan minskning är på lång sikt negativ ur produktionssynpunkt. Överskottshalm kan dessutom användas som energiråvara jämför kapitel Biobränslen och bioenergi.

Mark och vattendrag

Odensjön kommer förhoppningsvis att ingå i framtida nationalpark på en östra Söderásen. Vi kommer då att här ett av Europas större ädellövskogsområden där naturen får utveckla sig fritt.

Naturen sitter trångt i Västra Skåne. Bilden visar ett litet kvarvarande strandängsavsnitt i Burlövs kommun. Strandängarna är här omgivna av soptipp, bebyggelse och utyllda grundområden.

Avfall och avlopp

1 0 Avfall och

avlopp

Avfall, avlopp och utsläpp det finns olika benämningar på det - som blir över i produktions- och konsumtionssamhâllet. Trägna försök

har orts att sprida uppfattningen att avfall Bristen på

är en resurs. efterfrågan emellertid ett motsatt budskap. Ingen vill ha eländet ger det är ju därför försöker bli med det. Samhället har gripit - man av in. I Västra Skåne finns idag kvalificerade system för avfalls- och avloppshantering. De kan dock inte själva komma åt slöseriet som ligger bakom delar avfalls- och slamberget: misshushállningen av med naturresurser och energi och miljöfarligheten i vissa typer av avfall, avlopp och utsläpp. Det behövs och satsningar engagemang också från näringsliv och hushåll eller annorlunda uttryckt: från tillverkningsindustri, byggarbetsplatser, handel, konsumenter.

Jorden känner det blundar för

Avfall och avlopp

Västra Skåne är ett tämligen normalt område i Sverige vad gäller avfall. Avfallsmängden är 1100 kg invånare och år. Av detta är per industriavfallet 700 kg och hushållsavfallet ca 400 kg. Industrica avfallet är inte bara mest omfattande det år också det sämst sorte- rade.

PÅGATÅGEN LÅNSTRAFIKEN MALMOHUS

Låt gärna fortsätta det intensiva arbetet med att komma till rätta med husoss hållsavfallet. Det viktigaste resultatet kan bli bieñêkt: att tar med sig de en man goda hemavfallsrutinerna till arbetsplatsen. det emellertid alltför ofta I dag ser ut som på bilden Svensson undergår en personlighetsförändring på vägen till arbetet. Han blandar stora mängder avfall utan en tanke på att sortera. Skälen till detta kan vara allehanda: föråldnade rutiner, gruppackord, obetänksamhet etc. Skyddskommittéer och ett fackligt engagemang jämför kapitel Miljö och demokrati skulle här kunna stor betydelse, arbetsmiljöen om

arbetet vidgades till att omfatta också den yttre miljön. Miljödelegationens

erfarenheter från vart man kan komma genom kontakter med fackliga organisationer på arbetsplatser inom en stadsdel är goda.

Det mest positiva med avfalls- och avloppssituationen i Västra Skåne är de kvalificerade samkommunala avfallsbolagen deras vardagsarbete, deras påverkansarbete och deras starka satsning på forsknings- och utvecklingsarbete. Bra är också regionens fram-

tida möjligheter att genom närheten till matproducenterna kunna

minska transport- och förpackningsbehovet.

Det negativa är att Västra Skånes avfalls- och avloppsproblem adderas till områdets övriga miljöproblem. Utsläppen till luft diskuteras i kapitel Särskilt miljöskyddat område.

Avfall och avlopp

10.1 Problem

Många har arbetat med att göra problemdeñnitioner för avfall, avlopp och utsläpp i fysikaliskt-kemiska termer: SNV, KEMII, våra avfallsbolag etc. Vi väljer därför att i stället analysera problemen ur ett âtgärdsperspektiv. Vilka handlingar är det, skapar som avfalls-, avlopps- och utsläppsproblemen idag Vilka svårigheter finns det, när vi vill åtgärda dessa problem

Det övergripande avfallsproblemet omfattar mycket än själva mer avfallsbehandlingen det handlar att vi producerar och använ- - om der fel produkter på fel sätt. Problem skapas längs hela kedjan från råvara till produkt och produktanvändning och slutligen avfall och avlopp. Men problemen ofta först i avfallsfasen, och därför är syns det också där de flesta människor känner möjlighet att som en själv göra en konkret miljöinsats. Vissa produkter borde emellertid inte producerats över huvud taget: de skadliga effekter, de som medför under sin produktions-, användnings- och avfallscykel, är större än deras nytta. Men dess värre saknas ett verkningsgradstänkande, och produkts nyttighet ställs alltför sällan i relation en till dess skadlighet.

Exempel: Kvicksilverströmbrytare i bagagerumsbelysningen på SAABs 9000-serie och Volvos 700-serie. Kvicksilverströmbrytaren är en enkel och driftssäker teknisk lösning, den tekniska men förträffligheten gäller bara under bilens livstid. När bilen blir avfall kan kvicksilvret komma ut i miljön.

Avfall och avlopp

10.1.1 Dåligt samspel

Om mängden avfall skall minskas och avfallet dessutom skall göras så sorterat, att det går att hantera och delvis nyttiggöra, krävs insatser i alla led. Man måste då söka bättre balanser mellan insatserna av enskilda, näringsliv och samhälle.

Det senaste decenniet har en mängd individuella initiativ stupat på att samhället blivit alltför dominerande i sin roll omhändersom tagare av avfall. Man har ex. låst fast hämtningstider och kärlstorlekar och ställt sig synnerligen kallsinnig till enskilda källsorteringsinitiativ eller till olikheten i behov på landsbygden och i staden. Nu när källsortering, kompostering kommer på bred m. m. front, är visserligen attityderna de ombytta själva likriktmen ningen i tankemönstret bibehåller Det förutsätts att alla skall man. göra på ungefär samma sätt, och det läggs ingen kraft på att nyttiggöra styrkan i det enskilda engagemanget.

Också konsument-producentrelationen är svagt utvecklad. Det är alla nya märkningar till trots på tok för svårt att vara miljömed- veten konsument. Det nyttar föga att vissa människor skulle vara beredda att betala lite extra de får ändå knappast någon vägled- ning värd namnet inför vad de skall välja. Här skulle en ny ärlighet mellan producent och konsument på sin plats. Basvara sortimentet skulle garanteras en given standard. Vad därutöver var borde miljövinstspecificeras, så att reella val blev möjliga.

Möjligheterna att välja förpackningar är ofta obefintliga. Även de människor, som är medvetna om de sanna samhällsekonomiska och ekologiska kostnaderna för förpackningar, har svårt att slippa ifrån dem. Handeln är här den naturliga mellanhanden och den som skulle kunna påskynda utvecklingen. Men fortfarande betraktar handeln inte ex. utbyggda retursystem med särskilt blida ögon. Dessvärre är det nästan inga affärer försöker gå som ens något före sina konsumenter. Men undantag finns. Stor heder åt dessa föredömen och troligen också ekonomisk inom - avans en snar framtid

Ett bättre industri- och byggavfall, avlopp och bättre slam renare kräver mycket tydligare signaler från samhället till näringslivet. Högre och kraftigare differentierade avfalls- och avloppstaxor är en av de många vägar man kan välja. Det mesta avfallet och det mesta avloppet förorsakar ringa problem. Det är därför inte rimligt att ex. svårt förorenande avlopp inte kostar mer än standardavlopp.

Avfall och avlopp

Man bör också i större utsträckning utnyttja möjligheten att vägra

ta emot visst avlopp.

Miljöfarlig biltvätt Skåne förbjuds i

Nu ska skåningarna lvatla hi- dcnlllms miljon Fnvhudci galler han lorbrukas cirka000 nnu 20 Inn ncngonnnnin Mnlmo hur skitkul u Iulurmalmn ullhillenmiljövänligt. Malmö nn Arssklllcl av fnldnn. halilen 1 hnllvallar, vann: och bnlurksuder mmi nnnlhuharförbjudit unsnäpp vissa mil- nunnnuemkhar gar Visa all nnnr knnc och unpoumcr .nn bumxdu pnnlulu av Slammet problem lvauaranva .som n kallavlellnnngsme- ler jöfarliga avfcnnings- ochren- delbaserad: lacknaflzn nnlc klarar Nu ska xonnmnnn-nn ochsk.:kongorinçmødtl. Flera andra kom- gnnsurdcl n Nonyllenoleloxylalcr ar vanlig nar kurnun:nuuljuvskilj-Irollcnkrmnku av pmduklu n tullar: muner i västra Skåne harfalla dun rcngonngsmcdel mn . Lonnnnncnn ulgfntnd:han.nn-- ramen liknande beslut, lmbilar ger vcrksamhckr eller produklglupper avsküjan: hmhilnnllar och hulverkxunhm nonylfennl ull mm ar giltig och kommer upp nsamma slorleksordnmg på detPánnntm fornn haller kommer nnnnmnas n vauenorganlámer Ann kolvaleuulappcn Aromausku kolvrncn Her ne bryh ntd nnnenrcmngu: och från kannavrennnningnnneagn kzn. :r auna. rorcnnrcns her Enmangd produkter rand: for nu bara långsam | namnen | sam-Xml mn hmm ud 0hsanering. Inna och våra Många vårda n. ar Annnngen hamnar detslammcl xcrkan med andra skada amn:n.manarockxâ p;n bekostnad av nrcnarcn For skadliga lormusa och rnnljo. Du n el- .skur och vaxlev non. unlapp kun mn ksvslsammn. visar un Izr n nalurcn Ingemar: ar onskvarl. sn- vnmar lappen om hilvårds från oduklcrkemi- ger Ola cnnnnzcssnn påm|I|n och halsor Droppari vatten ku uncn kzliennspekunncn lansslyrcl n skyddslolvallmngen | Mannnnn. Gusukwn tyckermunka- au Gonebo - ochBohus Ian, ;é- s: sn. u a n naxnnae problem.Som allcrnanv nu kauavlnnnnnnnpmc- Ilclnxpcklm borde vann akhvarc n den Akluell4[990 Ska - eller lagg.: dupa nen rzkommcnduzr Mnlmü mlkvoemul- har rnagnn skulle negnunnn Mn n.. mer Flera kommuner Skåne har vi nnnn-.n knhela | landet. Nuu.. kevkdlic I vasua nu åkern bor del varaum .n som m0|l|gI snonnen a små droppar lensnücv n val- [inbjuden :n var ugn nu med problemet Nunyllenolcloxylaler ka nauas m len. Det vilmglIensndcma ar an m n :n kommun nllfucn . | Malmo kommer de langt: nnlc au betydligdrcm|l slut umnen. mjuka. lannedbrylbara och giltiga rnle ar nnnnnknnnnnnnnen vara nllåtel an nannm pmdnklcr som Icxvnxca lvalkom Alkaliska rengöringsmedel ar också hra - v r gannnn an kcmnknllcmxpckv innehåller :åkallad: nonyllenolelox lz- Kallaulcunlnpmcálcn ulpckadesi ne om | pHulgiend: vanen nn.överstiger munen lnlc mnaggnmnn. ,sager han ler och kallavlcllnlngxmedel hzwr mnkaliennspckuonens ulrcdmug mm ammznnsk Iacknarxa :u sådan sm an szrskill angelägna .nn âlgzrda Varje :nn Miljo- och halsoskyddslorvallnlngen | Kristina FAxén

Ur Miljöaktuellt den 5 oktober 1990

10.1.2 Bristande samhällsplanering

Samtidigt kan rikta kritik mot samhället för att det varit som man

alltför dominant gentemot enskilda individers i engagemang

avfallsfrågor, kan man notera anmärkningsvärd passivitet hos en

kommunerna vad gäller att i god tid och i samverkan söka nya

platser för avfallsanläggningar och deponier. Insatserna för att

inom Västra Skåne ta hand större del det miljöom en av egna

farliga avfallet, är likaledes långt ifrån tillräckliga. Ett delsteg

har tagits genom tillkomsten Kemiavfall och NSR återvinning. av

Till bristande samhällsplanering kan också hänföra man

att man är dålig på att ta hand dagvattnet, - om

att man inte skyddar grundvattentäkter odlings- - genom

skyddszoner och trañkrestriktioner i deras närhet och

att man inte bättre använder sin möjlighet att föredöme - agera

vad gäller avfall och avlopp i skolor, daghem, sjukhus, vård-

centraler och övriga offentliga lokaler stationer, bibliotek,

kyrkor m.. m.

10.1.3 Avloppet det osynliga och okända -

Avloppsproblemen är mindre synliga för Det är gemene man.

därför svårt att skapa självklara känsla för behovet att samma

källsortera avlopp för att källsortera avfall. Ändå är detta som

oundgängligt vi skall få ett slam går att återföra till om som

marken, och en minskad belastning på åarna, Skälderviken, Öresund och Östersjön. Liksom för det fasta avfallet är det viktig-

aste att de miljöfarliga ämnena försvinner från avloppsvattnet.

Avfall och avlopp

Bäst att hälla ut det

där gamla giftet, man ska ju vara miljövänlig

nuförtiden.

Så här får det inte vara

Det âr viktigt att bättre kunna spåra föroreningskälloma. I dag är avloppets inre som en okänd svart låda. Detta gör det omöjligt att i ett senare led garantera kvaliteten på slammet.

Exempel: Slammet från Källby reningsverk i Lund innehåller 4mg kvicksilverkg torrsubstans. Detta är anmärkningsvärt mycket jämfört med kommunens övriga reningsverk. Man klarar det gällande riktvärdet för jordbruksanvändning på 5 mgkg torrsubstans men kommer inte att klara den skärpning till 2,5 mgkg, som föreslås gälla från 1995, med mindre än att man kan spåra föroreningskällorna. Kemicentrum Lasarettet Någon av industrierna Det går att komma med hypoteser och idéer borde göra mätningar. Men om var man faktum kvarstår att i dag är osäkerheten total.

10.1.4 Bristande teknikutveckling och -utbildning

Marknadskrafternas bristande intresse för avfallssidan visar sig bl. a. i en bristande avfallsteknikutveckling. I första ledet tillverkas produkter, onödigt mycket och onödigt skadligt som ger avfall. Och i slutfasen, avfallshanteringen, är kunnandet avsevärt mycket sämre än vad som hade varit nödvändigt.

Ett generellt huvudmönster är att områden, som syftar till produktion, utnyttjar stora teknikresurser, medan områden, som syftar

Avfall och avlopp

till omhändertagande, försummas. Mönstret kan följas ända ner på detaljnivá. Det satsas ex. större teknikutvecklingsresurser på produktionens omedelbara utsläpp än på senare led i kedjan. egna

Samhället intar här märklig roll. Staten har de senaste decenen nierna uppmuntrat samverkan mellan näringsliv och högskolor. Men har inte på motsvarande sätt försökt få de egna högman skolorna att arbeta med teknikutveckling inom den offentliga sektorn detta må sedan gälla avfallshantering, avlopp eller äldre- omsorg. Idag har vi alltså en situation, där teknikutvecklingen är svag eller obefintlig på just sådana områden, där samhället håller på att knäckas de växande problemen. av

1 0.1 .5 Kvicksilverutsläpp till luft

Bland de skadliga ämnen tillförs vår miljö intar tungmetalsom lerna särställning att de inte bryts ned. De mängder som en genom kommit in i produktionen hamnar förr eller senare i miljön. Kvicksilver de skadligaste tungmetallerna och finns med är en av på Kemikalieinspektionens 13-lista förteckning över miljöfarliga kemiska ämnen som skall avvecklas.

kgår I Avfallsförbr 3500 3000- I Smältverk

2500- Klor-alkali 2000 Krematorier 1500 Gruvind 1000- Kolförbr 500

Övrigt

0 1984 1988 1992

Atmosfäriskt utsläpp av kvicksilver i Sverige från olika verksamheter åren 1984, 1988 samt prognosvärden för 1992, RVF Figuren är hämtad från REF ORSK FoU nr 49 stiftelsen REF ORSK är statens, kommunernas och industrins gemensamma forsknings- och utvecklingsorgan inom avfalls- och återvinningsområdet. Avfallsförbränningens utsläpp har minskat kraftigt framför allt till följd batteriinsamling även på grund av förbättrad av men rökgasrening.

Avfall och avlopp

a s örbränning

Kremaborier

Utsläpp kvicksilver till atmosfären i Västra Skåne från olika källor 1988. av Krematorierna är den dominerande utsläppskällan i Västra Skåne, vilket inte är vanligt i övriga Sverige. Detta beror dels på större andel kremationer, en dels på mindre industriutsläpp. Utsläppen från krematorierna i Västra Skåne kan förväntas öka till cirka 75 kg fram till år 2020 vi vidtar åtgärder. om Nedfallet av kvicksilver är dåligt känt. Dock vet vi att det är starkt vindriktningsberoende.

10.2 Möjligheter

Västra Skåne har goda möjligheter att själv komma till rätta med sin avfalls- och avloppssituation. Beslut går att ta och genomföra på lokal eller regional nivå. Statligt stöd behövs endast i lagstiftning, förbud mot vissa produkter, miljöavgifter och pantavgifter. Dessutom behövs omfattande statliga satsningar på forskning och utbildning i avfallsfrågor. I övrigt avfallsomrádet väl för passar regionala insatser, och Västra Skåne kan själv besluta hur om området skall hantera sitt avfall avgifter, teknikval m.. m.

Lösningarna på avfallsproblemen måste bygga på samverkan en mellan individer, samhälle och näringsliv. Lösningar, där samhället tar över i onödan, skall undvikas. Vid inköpen skall ha man reella möjligheter att välja produkter så lite och så miljösom ger anpassat avfall möjligt. För avfallshanteringen skall som man kunna välja mellan lösningar, i sin ytterlighet mot stora som ena avgifter ger en möjlighet att köpa alla tjänster, i den andra ytterligheten innebär att sköter det mesta själv och därmed inte heller man har några större utgifter för avfallshanteringen. Sådan individualisering har tidigare varit otänkbar i tättbebyggda samhällen. Men med dagens tekniska lösningar vad gäller komposteringskärl, hygieniska mulltoaletter och vad gäller datorisering m. m. som möjliggör individuella taxor och rutiner, är dessa hinder borta. Kvar finns främst hinder skapade föråldrade rutiner, fantasiav löshet, bristande respekt för enskilda initiativ etc.

Avfall och avlopp

Samspelet samhälle-näringsliv skall präglas av tydliga signaler. Den bästa produktpáverkan nås genom att tillverkarna får sina miljöstörningar i märkbar retur. Alternativt får samhället utveckla alltmer förfinade system för att ta hand om onödigt och miljöstörande avfall. Kortsiktigt kan det vara effektivt, men att företag utan direkt koppling kan fortsätta sin verksamhet genom har egentligen inte angripit ursprungsproblemen. Detta är den man onda cirkel vi befunnit oss Nu behövs nya rutiner för returer av förpackningar och förbrukade produkter till företaget ifråga blir i sanning stimulerande för teknikutvecklingen, avstängda avlopp för dem inte sköter sina utsläpp, differentierade taxor m. m. som Där returer är omöjliga kan i stället miljöavgifter tas ut på själva produkterna. Men ännu bättre är troligen katten-på-råttansystemet:

Och katten på ráttan ráttan på repet

repet på slaktaren slaktaren på oxen

Miljödelegationen rekommenderar kommunerna och avfallsbolagen att överväga alla möjligheter i katten på råttan-leken. Några exempel på möjligheter: Man skall kunna bli av med restprodukter på platsen för brottet, dvs. där man ursprungligen fick produkterna. En sådan metodik med direktheten i hunduppfostran som förebild ger klara signaler till producenter och handel, skapar krav och driver fram produktutveckling. Människor skall kanske helt enkelt kunna lämna tillbaka sitt avfall i flerfacksbehållare vid affärerna Brevbärarna och tidningsbuden skall kanske ta papperet i retur De som trots olämpligheten fortsätter att sprida direktreklam skall kanske hämta tillbaka den inaktuella reklamen Affärerna skall kanske låta mängd avfall gå en tillbaka till tillverkaren Illustrationen av Peter Chihas ur Pojken som inte ville gå i skolan, en gammal ramsa bearbetad av Lennart Hellsing, Carlsen Stockholm 1979.

Avfall och avlopp

Innan man når fram till det avfallsled, för vilket Miljödelegationen föreslår en katten-på-råttan-metod, finns en råttan-på-katten-fas enligt bilden är ovan hämtad Naturskyddsföreningens Handla Miljövänligt bok i vilken ur - en man kan tips om tvättmedel, förpackningar och mycket annat. Det bär hem man hamnar förr eller senare i avfall och avlopp. Detta ställer inför flera val: oss Vad vill bära hem Hur sorterat skall det när det bärs bort Och vart vara skall de olika säckarna bäras

Avfall och avlopp

Mycket kan åstadkommas med enkla medel. Det enda behövs som är egentligen tolererad spelförare, regional eller lokal motor. en en Miljödelegationen Västra Skåne hade under sin existens möjlighet att agera som en sådan inom ett totalprojekt i Kommundel Norr i Lund ett 60-talsområde med bostäder, industrier och övrig verksamhet och med 8 500 invånare i flerfamiljshus, radhus och villor. Grundtanken att det skulle gå att nå speciella effekter var genom ett antal åtgärder, som nästan samtidigt riktades mot allt som sker på området hushållen, skolorna, daghemmen, handeln, industrier-na, krematoriet och den gamla soptippen.

När barnen kommer hem från skolan med avfallssyn, när en ny kunderna börjar ställa krav på affärerna, när affärerna ger ny stimulans, när det kommer taxor, sopkärl och komnya posteringsmöjligheter, när man kan läsa i tidningen att det om äntligen är på väg att lossna för rening på krematoriet då samverkar dessa tydliga signaler om vad är rätt och möjligt. som Egna initiativ växer upp av sig själv, när inspireras och inte man får mothugg. Det genuina miljöintresset får helt enkelt sin chans. Impulserna leder också till tvärkontakter mellan människor.

Sex klasser på Norra Fäladen i Lund speciella miljöklasser. Deras var betydelse bestod dels i deras eget uträttade arbete, dels i deras pådrivande inflytande.

Skriftlig information står sig slätt jämfört med de direktkontakter som är kärnan i ovanstående modell både i det direkta arbetet och i dess indirekta effekter. Viktigt vid genomförandet att det fanns var

Avfall och avlopp

en kommundelsnämnd med grepp om all verksamhet i området. Viktigt var också att Lunds Renhållningsverk agerade synnerligen aktivt.

Avfallsprojektet är ännu inte kvantitativt utvärderat. Men även små insatser har börjat ge stora effekter. När man gjorde en satsning på Norra Fäladen, för att byta ut kvicksilvertermometrar mot digitala, blev på en vecka 500 kvicksilvertermometrar utbytta och därutöver 500 digitala termometrar sålda. Ett anmärkningsvärt resultat för ett område med ca 3 200 hushåll.

Näringslivets roll i det framtida avfalls- och avloppsspelet skall vara att stå för utveckling av bättre anpassade produkter och processer. Samhällets skall vara den stimulerande motorn, tydligt markera vem som skall vara tolererad spelförare för utvecklingen på avfalls- och avloppsområdet, vara ett gott föredöme och på bästa ekonomiska och ekologiska sätt stå för de storskaliga delarna i avfalls- och avloppshanteringen. Det gäller för allt från flerfacksfordonens tömning och transporten till avfallshanteringsstationen över till själva deponeringen eller förbränningen.

Dagvattensystemet kan planeras så att den hydrologiska balansen störs så lite som möjligt. Spillvatten kan renas i reningsverk med

biologisk fosfor- och kvävereduktion. Översilningsängar och

våtmarker kan utnyttjas för efterrening avloppsvatten. Slam av från reningsverk kan användas för att gödsla energiskogsodlingar m. m. För att kunna garantera kvaliteten på slammet skall man spåra och strypa otillåtna utsläpp.

De nuvarande samhâllsägda avfallsbolagen fyller en viktig roll för Västra Skåne. Speciellt viktigt är att deras framtidsplaner pekar i rätt riktning. Framöver skall avfallet mycket bättre vara sorterat. Då kommer det att gå att, på miljöanpassat sätt, ett mer utvinna energi både vid deponering och förbränning.

Mycket talar för att regionala samkommunala avloppsbolag skulle kunna bli viktiga på motsvarande sätt de samkommunala som avfallsbolagen. Speciellt betydelsefulla vore de för de små kommunerna, som idag är helt hänvisade till konsultbranschen. Dessa bolags uppgift skulle vara att svara for utvecklingsarbete, underhåll, kontinuitet och kompetens på avloppsomrâdet. De skulle kunna vara den drivande motorn på vägen mot den garanterade slamkvalitet, angavs i senaste avfallspropositionen och vars som närmare kriterier bearbetas av SNV. När man kommer över till nu åtgärdsfasen blir det den faktiska lokala och regionala kompetensen, kommer att helt avgörande för resultatet. som vara

Avfall och avlopp

10.3 Åtgärder

10.3.1 Åtgärder mot industri- och verksamhetsavfall

Det är viktigt att beakta små och medelstora företag. Även små företag kan ha betydande mängder miljöfarligt avfall. Det är också viktigt att komma ihåg institutioner och verksamheter skolor, som daghem, sjukhus och förvaltningar olika slag. av

Miljödelegationen stöder till stora delar det arbete bedrivs och som planeras av avfallsbolagen för att minska mängden industriavfall och förbättra utsorteringen miljöskadliga ämnen och återvinav ningsprodukter. Se SYSAV:s förslag till regional avfallsplan och NSR:s avfallsreduktionsplan. Några förslag förtjänar att nämnas speciellt.

Förslag: Använd avfallstaxor styrmedel som Ansvariga: Avfallsbolagen

Bakgrund: Avfallsbolagen har i dag differentierade taxor för containeravfall. Denna differentiering kan successivt vidareutvecklas för att ytterligare stimulera till källsortering och utsortering skadligt av avfall. För att nå full effekt bör detta kombineras med rådgivning

och vägledning samt utbildning chaufförer se nedan.

av

Förslag: Satsa på samordnad rådgivning och information Ansvariga: Kommuner, entreprenörer, avfallsbolag fl. m. Kostnad: Bör finansieras via taxor

Bakgrund: För att kunna uppnå större materialåtervinning och ett renare avfall och avlopp behöver kunskapen ökas väsentligt hos företagen gäller framför allt de små och medelstora företagen. Detta bör ske genom kostnadsfri rådgivning och information det är men av största vikt att rådgivningsinsatserna samordnas. I dag är information, rådgivning och kontroll uppsplittrat på allt för många instanser Miljö- och hälsoskyddsförvaltning, VA-verk, Renhållningsverk, Avfallsbolag, Brandkår fl., och risken för suboptim. mering av åtgärder är stor.

Förslag: Byggnadsnämnden begär, i samband med rivningslov, rivningsplaner där hänsyn tas till miljöfarligt avfall och återvinningsbart material enligt nedan. Ansvarig: Kommunen

Avfall och avlopp

Bakgrund: Miljödelegationen stöder förslag enligt projektet Insamling och återvinning av kvicksilveravfall [REFORSK FoU nr 49]. Kommunerna bör begära att ansvarig rivningsfirma redovisar en plan för rivningen. Denna plan skall bl. a. innehålla en inventering och redovisning av

kvicksilverhaltig utrustning i form av trappljusautomater, brytare i kylskåp, frysar och varmvattenpannor, termometrar m. m., PCB-kondensatorer, totalt antal kylskåp och frysar med särskild uppgift om kylvätskor innehållande klorfluorkarboner, oljerester, kemikalierester och övrigt miljöfarligt avfall, rostfritt material, järnskrot, koppar och annat återvinnings- bart material och asbest och asbesthaltigt material -

samt förslag till omhändertagande redovisade material av ovan samt rivningsavfall.

10.3.2 Satsa 10 kr per ton avfall på utveckling

Förslag: Enligt rubrik Ansvarig: Avfallsbolag

Bakgrund:

Miljödelegationen stöder SYSAV:s förslag se Förslag till regional

avfallsplan att avsätta 10 krton avfall till satsning på utveckling av nya system och metoder for framtida avfallshantering samt personalutveckling och utveckling av regionalt samarbete inom avfallsfrågor.

1 0.3.3 Satsningar på utbildning och forskning

Förslag: Tillför Tekniska högskolan i Lund 3 miljoner kronor år för avfalls- och avloppsutbildning per respektive -forskning hälften till vardera. Se mera om detta i kapitel Miljö och utbildning. Ansvarig: Staten g Kostnad: 3 miljoner kronor år per

Förslag: Satsa på utbildning av personalen vid reningsverken, gärna med Miljödelegationens pilotutbild-

Avfall och avlopp

ning som stomme. Denna var direkt knuten till den egna arbetsplatsen. Satsa också på utbildning personalen inom av avfallshanteringen, i första hand renhållningsarbetare och chaufförer. Renhâllningsarbetare kan alltmer få rollen miljöinformatörer. Med som lämplig utbildning kan chaufförer kör industrisom avfall engagera sig och delta i det nätverk som ansvarar för att avfallet är ordentligt sorterat. Viktigt är att göra utbildningen till dialog for att en fånga upp och nyttiggöra också del all den en av kunskap och de idéer, reningsverks- och som renhållningsverkspersonalen besitter. Ansvarig: Kommunerna

103.4 Ändring av Renhållningslagen

Förslag: Följ miljöavgiftsutredningens förslag till ändring av Renhållningslagen. Ansvarig: Staten

Bakgrund: Med stöd Renhållningslagen 1979:596 har avfallstaxorna av tidigare varit bundna till att k. självkostnadstaxor, dvs. vara s. taxor som bara täcker de direkta kostnaderna för själva avfallshanteringen. Men eftersom de indirekta kostnaderna ofta är avsevärt mycket större, behövs det en annan taxesättning utifrån sanna samhällsekonomiska kostnader. Miljödelegationen stöder därför förslaget från Miljöavgiftsutredningen att kommunerna om skall kunna besluta sant kostnadseffektiva taxor. Dessa skall om täcka inte bara sophanteringen utan också konsumentex. information och sanering gamla soptippar. av

10.3.5 Individens möjligheter

Förslag: Kommunerna tar principbeslut att individens om möjligheter att själv påverka sin avfallshantering skall prioriteras. Detta leder bl. till att a.

det skall vara möjligt för alla vill att, där så - som är möjligt, själv kompostera sitt hushålls- och trädgárdsavfall, . flexibelt taxesystem skall råda. De, som så önskar, skall mot högre avgifter kunna köpa avfallstjänster av alla slag.

Avfall och avlopp

man skall kunna välja allehanda lösningar, ex. välja hämtningsintervall, välja att gå ihop med grannen om sopkärl etc. Taxesättning skall användas som ett medel att stimulera till detta. återvinningsgårdar, där allehanda avfall kan lämnas in.

Ansvarig: Alla. Inledningsvis är det viktigaste att kommunerna tar bort ett antal hinder.

10.3 .6 Minskad tillförsel av kvicksilver till luft och vatten

Kvicksilverutsläppen till atmosfären i Västra Skåne kan minskas väsentligt genom att införa rökgasrening på krematorierna. För att uppnå det mål på 55 % minskning av kvicksilverutsläppen till 1995, som föreslagits av SNV, krävs dock ytterligare åtgärder. Utsläppen från avfallsförbränning och deponier kan minskas radikalt endast genom att kvicksilverhaltiga produkter sorteras ut eller ännu hellre tillverkas. Produkter som svarar för stora kvicksilverflöden är

batterier, amalgam inom tandvården, termometrar, lysrör och kvicksilverlampor och elinstrument och apparater -

Förslag: Kommunerna fattar beslut om att krematorierna senast 1991 skall vara klara med sin planering av rökgasrening och att åtgärderna skall vara genomförda senast 1993. Ansvarig: Kyrkan eller kommunen den som svarar för krematoriet. Kostnad: 2 3 miljoner kronor per krematorium. -

Bakgrund: Ännu finns ingen rökgasrening i drift anläggning är men en under uppförande i Vänersborg. I Lund, där utsläppet varit cirka 4kg kvicksilver per år, har påtryckningarna från allmänheten länge varit intensiv. Efter ett samspel mellan Miljödelegationen och Kyrkogårdsförvaltningen i Lund pågår för närvarande anbudsgranskning av rökgasanläggningar för krematoriet i Lund. Nämnas bör också att Malmö kommun fattat beslut att ålägga krematorierna i kommunen att vara klara med planering

Avfall och avlopp

av rökgasrening krematorier senast 1993. Rökgasrening på av krematorier är motiverad flera skäl: av

krematorier står för stor andel kvicksilverutsläppen till - en av luft i Västra Skåne,

den gemensamma sektorn bör föregå med gott exempel och ingen skall behöva betrakta sig som en miljöbelastning efter sin död.

Förslag: Förbud mot försäljning kvicksilvertermometrar. av Ansvarig: Staten

Bakgrund:

Endast en liten del av försålda kvicksilvertermometrar samlas in.

Detta betyder att i runda tal 100 kg kvicksilver kommer på drift

årligen i Västra Skåne. Detta kvicksilver kommer förr eller

senare ut i avfall eller avlopp. I dag finns alternativ till

febertermometrar med kvicksilver.

En Erlenmeyerkolv med kvicksilver är ingen ovanlig på ett laboratorium. syn Denna mängd kvicksilver motsvarar

drygt årsförbrukningen för en normal tandläkare, utsläpp från 125 kremationer, innehållet i 300 febertermometrar, räkgasutsläpp från 10 000 ton förbränt avfall eller innehållet i 25 000 lysrör -

Avfall och avlopp

Förslag: Infor pantavgifter på lysrör och kvicksilverlampor Ansvarig: Staten

Bakgrund: Lysrör utgör en källa till diffus spridnig av kvicksilver. En liten del går direkt ut i atmosfären från krossade lysrör. En del hamnar i avfallsförbränning, en del på deponi och en del átervinnes. Trots att lysrören i Sverige innehåller kvicksilvermängder i samma storleksordning som krematorierna kan detta problem bedömas som mindre angeläget på grund av att en del av kvicksilvret binds under längre tid i avfallsdeponier spridningen fördröjs. Med tillräckligt höga pantavgifter på lysrör och kvicksilverlampor kan utvecklingen kvicksilverfria lågenergiljuskällor stimuleras. av

Ytterligare åtgärder mot kvicksilver i avfall redovisas i samband

med krav på rivningsplaner se 10.3.1.

10.3.7 Nya avfallsupplag lokalisering -

Förslag: Kommunerna skall i kommande översiktsplanering reservera plats både för framtida deponering och för anläggningar så att det så långt möjligt går att inom regionen ta hand om det egna miljöfarliga avfallet. Ansvarig: Kommunerna och den föreslagna regionala

organisationen för trafik, miljö och planering se

kapitel Miljö och demokrati Bakgrund: I årets budgetproposition anges bl. a. följande om hantering av miljöfarligt avfall nationellt och internationellt: Under senare år har uppmärksamheten riktats bl. mot a. ökade internationella transporter miljöfarligt material, av inte minst avfall, till utvecklingsländer och andra länder med små möjligheter att ta hand om det på ett bra sätt. Detta är ett skrämmande tecken på att industriländerna inte har hanterat sina avfallsfrågor på ett ansvarsfullt sätt. I vårt land måste utgångspunkten att vi själva skall ta hand vårt eget vara om avfall. När det är lämpligt skall vi självfallet samarbeta med andra länder för att nå den for miljön bästa möjliga hanteringen.

Resonemanget kan i något modifierad form överföras på Västra Skåne. Utgångspunkten bör vara att vi själva skall ta hand om vårt eget miljöfarliga avfall om det inte, med hänsyn till behandlingsvolymer och behandlingsresurser, är speciellt motiverat att ta hand om avfallet på annan plats. Ett steg i rätt riktning är

Avfall och avlopp

Kemiavfalls anläggning för omhändertagande oljeavfall från av oljeavskiljare.

Arbetsmetodiken for att ta hand miljöfarligt avfall kräver: om

Bättre kartläggning av flödena av miljöfarligt avfall. - Prioritering av arbete med industrier som alstrar miljöfarligt avfall. Metoderna är dels de samma som allmänt for industri-

avfallet se 10.3.1, dvs. rådgivning och taxestyrning, dels mera avancerad rådgivning som i TEM:s Landskrona-

projekt, syftande till utbyte av industriprocesser. Det miljöfarliga avfall som ändå uppkommer behandlas på bästa sätt. Det som lika gärna skulle kunna tas hand här om bör inte skickas området. ut ur

10.8.8 Gamla avfallsupplag

Förslag: Kommunerna tar, efter bättre kartläggning än en den existerande, fram ett ur miljö- och risksynpunkt prioriterat åtgärdsprogram för avfallsupplagen och rester från gamla gasverk. Det väsentligaste skall vara det långsiktiga: hur avfallsupplagen annars kan komma att påverka grundvattnet 100 år. om Ansvarig: Kommunerna Kostnad: 2 miljoner kronor

Bakgrund: Under 1983 1984 inventerade kommunerna gamla avfallsupplag. - Målsättningen var att få klarlagt var äldre avfallsupplag är belägna och vilka dessa kan misstänkas innehålla större av som mängder av miljöfarligt avfall. Vidare borde karteringen medföra att tillsyn och åtgärder initieras på de objekt som är i behov av detta.

Kommunernas uppgifter samlades in och bearbetades av länsstyrelserna och sedan sammanställdes materialet från hela landet av Naturvårdsverket.

Vid karteringen gjordes klassificering avfallsupplagen en av enligt fyrgradig skala: en

Grupp Mätningar, undersökningar samt åtgärder behövs. Grupp Mätningar och undersökningar bör utföras för senare ställningstagande. Grupp Begränsade åtgärder behövs. Grupp Inga åtgärder behövs.

Avfall och avlopp

Naturvårdsverket redovisade i en skrivelse till kommunerna 1986-07-21 hur man ansåg att arbetet med äldre avfallsupplag bör bedrivas. För alla upplag gällde att dokumentationen måste hållas aktuell och tillgänglig och användas vid kommunal och regional planering. För upplag i grupperna 2 och 3 gällde att ytterligare åtgärder i fråga om tillsyn och återställande behövdes.

I många kommuner har dock inga åtgärder vidtagits.

Erfarenheter från bl. a. pågående arbete i Växjö kommun stöttat av Naturvårdsverket går att överföra till andra kommuner. De visar att man nu behöver komma i gång med en åtgärdsinriktad och forfinad upplagsinventering och vidta åtgärder för att förhindra framtida skador på miljön. Förutom risken för spridning av föroreningar utgör dessa gamla upplag en stor risk om de bebyggs. Gamla upplag som inte är ordentligt avslutade och täckta uppmuntrar också lätt till illegal tippning. Allvarligast är emellertid risken for framtida skador på grundvattnet.

10.3 .9 Att garantera slammets kvalitet

Förslag: Kommunerna föreslås att omedelbart påbörja ett kartläggningsarbete av innehållet i avloppet i olika delar av nätet, med syfte att snarast kunna garantera slammets kvalitet. Differentiering av VA-taxor för industrier bör utnyttjas betydligt bättre än idag, likaså avstängning av avlopp. Ansvarig: Kommunerna

Bakgrund: Kommunerna skall enligt den senaste budgetpropositionen senast 1995 ha lagt fast ett program för hur de farligaste ämnena skall försvinna ur slammet i de kommunala reningsverken. Naturvårdsverkets föreslagna riktvärden kan härvid följas. Problemet är att avloppssystemet idag i stor utsträckning svart låda. är en Några kommuner, bl. a. Malmö, har påbörjat undersökningar i avloppsnätet, men kunskapen om innehållet i avloppet i olika punkter i systemet är bristfällig. En omedelbar start för ett kartläggningsarbete krävs. Eventuellt kan ändring av VA-lagen krävas för att kostnaderna skall kunna läggas på taxorna.

Avfall och avlopp

b

Reningsverkens möjligheter att klara sina uppgifter bra beror mest på vad kommer in till reningsverket. Även till oskyldiga föroreningar som synes som nedspolade topz, kan skapa stora problem genom att de fastnar i pumpar och centrifuger.

Avfall och avlopp

1 0.3.1 0 Regionala avloppsneningsbolag

Förslag: Miljödelegationen föreslår att det inrättas regionala bolag för avloppsreningsverksamhet för kompetensutveckling, gemensamma inköp m. m. Ansvariga: Kommunerna

Bakgrund: Antalet kvalificerade och högutbildade kommunala tekniker är få och till stor del sysselsatta med administrativt arbete. Kommunerna köper därför tjänster från konsultföretag i regionen, med de för- och nackdelar detta innebär. En nackdel med detta är att kompetensen och motivationen hos driftspersonalen blir mindre. De idéer och förslag till ändringar, uppkommer vid den som dagliga driften, har svårare att få genomslag. En nackdel annan är att olika konsultföretag anlitas vid olika tillfällen, vilket ytterligare försämrar möjligheterna till samlad kompetens. en

Genom att bilda kommunala bolag för avloppsvattenreningen kan man bygga upp egen expertkompetens, göra fördelaktiga inköp, ha gemensam policy mot anslutna industrier, tillgång till speciallaboratorium m. m. Framför allt kan optimera insatser för att man nå en regional utsläppsminskning och förbättring slam, av kväveutsläpp m. m.

1 0.3.1 1 Dagvatten och bräddvatten

Förslag: Kommunerna föreslås att efter inledande invenen tering ta fram ett prioriterat åtgärdsförslag för omhändertagande dagvatten och bräddvatten, bl. av a. genom översilning. Ansvarig: Kommunerna Kostnad: 0,5 miljoner kronor för förstudie

Bakgrund: Dagvatten och bräddvattenutsläppen tillhör de urbana utsläpp som kommunerna tar minst för. Vanligtvis släpps både ansvar dagvatten och bräddvatten ut direkt i vattendragen eller i den kustnära vattenzonen utan någon rening alls före utsläppet. Periodvis kan dagvattnet och bräddvattnet helt dominera flödet i de vattendrag vi har i Västra Skåne. Bräddvattenflödet kan bli som 8-10 gånger större än flödet i vattendraget och dagvattenflödet ända upp till 25-30 gånger större. Detta innebär att växter och djur måste leva i kraftigt förorenat vatten.

Kemiska produkter

1 1 Kemiska

produkter

Kemikaliesamhället är inte bara ett faktum här och nu det är -

också på stark tillväxt globalt och i tiden. Det infiltrerar överallt.

En av de många förändringar, som behövs, är att tillverkarna, im-

portörerna, branschorganisationerna och detaljhandelsförsäljarna

tar sitt ansvar på ett helt annat sätt än i dag.

OKTakvuinu. m Ghana j TKamIylT Tua..., nwuq ggnmtga-ayumømmgamøuøømämøpnm Wunhgupuahl mäuøm-msuøuuyigrxäâs . , ä.åâquuuauupggymg Fung , m1 cum gwxñrm . mmmy., rnutonrd Kumtyl . x .ua-mg-nøuy |v lQiIGl1 oxr u oxráuxuj. m... r wummw -Y Iiurnnkylzvhhpngyl u. - - -qb Gullan upcumw-sñzmuyn-ou Fanny gåTvinrvnxx-p mwpavuuwyanmmsyâ. - ubhänpuäfrp-wlmmyiäüdiniülwuth IJ Wu Dubai-l Cmwmiløbby A Manda vuw Kumar -Füxüü Vi-W umDuuDubH OK ,Ehn-Madi- Hcbvyñrz W iümvlT-RM Dual Fru-rymm. gimnnádubll OKUmvu-ulolpv MmoIpISW-mnrm ltlktnhvlu WunhVnm-Bnøm , Mobils;när , Km-:IylTJnm Due-städ 0. Dinäzuktanpzlümggym h, mcumg nu; gävmmn maliin h-nuulbdjn Wurmvupoüd MI1 .Munka

ommmuäxrpuruoxtmaucøumumølguawpøacuugm uni w mnazmbpr Max-ammar: m mmwammmn. ämäzm x m

- Gin-ns xx-upa ma... opamsoam j - . . .. .. 1- blnxKakydd q..u,,5gåghan, .ha vag: - Gunn amma l indre oz: r ywy can-msn - ;anvmmm ubH OrgvnIIB-Edu WP Car-m - uuuixiuua blønánnwubñ gxyoegnau manus l n h i hm-flm 01-Suuhzl w odidesuirmarkørumuxmodmbmkaavdessa - uwummxuwmm omm-Föran- du c-m .. . mmä cum poduherspcxasisldcxiutzegxamatñyndavdántxxde .. ...nu oxyaexmupi oxysamm::Amølrnaøvl: AmzmgaC-nnm n$mlxdiw q immun . - Om då -âváwlw Cum-av. lv-mknnummmrmxäaxgä pm , C-vunüzyyl c I . man . P-nd-Fs-u-Idit. Brik: hi Mian-i: vunna Fund-V C Grund-admin; u nmvmununlvlmnwH FBC ålüyhümüüu cuguuds u V.. uacojo H p I, .a C S, amnoamummuzl BI I .. m u annans C-rlogmklmrjønáumüt-:W rum re nisruümd cmsms .pd v på... n uuu-.pamxauøuaoøgn ° y år.. w w . ., . mmm uumsmmnqm Pau-nam cuionmnidquuuøvuwym A mlmüfgülmvåâoøyä Pam-mmm. 3 Cadofaudir;i i Ti m än rmuFwm-Ii-Ilrü-phmwü bum .man :mdnlnmøviøuqáuamä mnq äng krm-ex om - w n nu Run-um il Dr anamma..., asmpuwååüüzâgl 55mm man Kg,... ma.:

lånarorm Special . -

Km J t mdAdm° , u Egen ø vn o lamp-innan :II-Irm- 934-100 :idoMnuDl nanm; Um ox,;.°.üli . y cuiotonplmuuunuåsø-unamma o u: u: :så , PINA man aorumpan-nian mama KvmdA ynukgdd m, pduu cmman - pm; Muddy-n- :- Carløfønrlnur-drdvmüm ox ninja-pr., n ;gm Blfzmçvø auAcmeobaa mamman-an PwmdDnn-J ymmuphn Culotun Duohuh gnugga,... lmpxuwn mmnçcz WW mg...] man:man: y mouwh enahanda .n omm. Duon lm-plv Blüpxugik GM har...A445... mv -

Endast 10 av 15 stora tillverkare importörer kemiska produkter svarade på av

en förfrågan från Miljödelegationen om vissa utvalda produkters miljö-

effekter, och endast I de 15 gjorde försök att beskriva sina produkters av

miljöeffekter. Ovanstående exempel visar för två produkter, ett av svaren som

innehåller miljöfarliga ämnen. Detta trots att företagens och importörernas

undersökningsplikt är fastställd i lag. I Lagen Kemiska produkter 6 § säges om

Det åligger särskilt den som tillverkar eller importerar en kemisk produkt att

genom egna undersökningar eller på annat sätt se till att det finns tillfreds-

ställande utredning för bedömning vilka kälso- eller miljöeffekter av som

produkten kan orsaka.

Analyser och förslag kring användningen kemiska produkter av

finns med mer eller mindre tydligt i detta betänkandes samtliga

avsnitt, dock främst i Miljö och demokrati kapitel 2, Särskilt

miljöskyddat område kapitel 3, Miljö och utbildning kapitel 4,

lylark och vattendrag kapitel 9, Avfall och avlopp kapitel 10,

Oresund och Skälderviken kapitel 12 och Trafik kapitel 13. Det

här föreliggande avsnittet utgör renodling vissa specifika en av

kemikalierelaterade problem och möjligheter. Vi hänvisar också

Kemiska produkter

till förändringsförslag för användningen av kemiska produkter i övriga avsnitt.

En del av analyserna och förslagen i detta kapitel har utvecklats efter ett samarbetsprojekt med miljö- och hälsoskyddsinspektörerna, en av de viktigaste grupperna i miljöskyddsarbetet. Inspektörer från i stort sett samtliga västskånska kommuners miljö- och hälsoskyddsförvaltningar specialstuderade några branscher bilvård, grafisk industri och jordbruk tillsammans med Miljödelegationen. Resultaten är flerfaldiga:

branschanknutna resultat se Diverse underlagsmaterial och

sammanställningar [SOU 1990:941, ett spirande regionalt samarbete i kemikalietillsynen, viss erfarenhet av arbete med datainsamlat material, en ökad kunskap om problem relaterade till kemikalietillsyn, ökade krav på omvärlden både på centrala myndigheter och - på branscher, på tillverkare, leverantörer, försäljare och konsumenter.

11.1 Problem

Redan idag har vi stora svårigheter att förstå och hantera de kemiska produkternas effekter på natur och människa. För framtiden behövs en kombination lagreglerad tillsyn, självsanering av av kemikalieanvändningen inom varje bransch och en långt driven bevakning från konsumentsidan en gemensam ansträng- ning för att kemiska ämnen och deras omsättningsprodukter inte skall få ansamlas eller användas så att de försämrar livsbetingelserna på jorden. Utvecklingen av kemikalieanvändningen är alltför snabb, mångfacetterad och diffus för att samhället enbart genom lagar och tillsyn skall kunna vrida utvecklingen rätt.

1 1 1 1 Diffusa utsläpp från användning av kemiska produkter i . . Västra Skåne

Diffusa utsläpp kommer både från industrin och andra verksamheter: hushåll, uppvärmningssystem, jordbruk och trafik. Kemikalieanvändningen hör inte till det som automatiskt regleras för ens tillståndspliktig verksamhet. Även när de mest miljöfarliga kemiska ämnena är förbjudna, kommer försäljning och användning av kemiska produkter och olika att medföra omfatvaror en tande diffus spridning många olika kemiska ämnen. av

Kemiska produkter

Exempel: utsläppen kolväten från bilvårdsprodukter i av regionen är 500 600 ton. Detta motsvarar utsläppen från ca 100 billackerare med anmälningsplikt till miljö- och hälsoskyddsnämnd.

I Miljödelegationens inventering av bilvårdsprodukter utgör ovanstående exempel ett av de få, där vi redovisar summerade utsläpp i Västra Skåne. Det finns många svårigheter förknippade med att ta fram totalutsläpp utifrån inventering lokal försäljav ning av kemiska produkter. Ett av hindren är de dåliga haltangivelserna på produktförpackningarna och i det varuinformationsblad som ska finnas för varje produkt. Kemikalieinspektionen tillåter betydande variationer i innehållsdeklarationen. Kolvätehalten i en produkt kan mellan 30 och 100 %. En ex. uppges vara annan svårighet är att än så länge bara hälsofarliga ämnen behöver deklareras. Det är tidsödande att få tag på alla företag i en kommun tillhandahåller bilvårdsprodukter och dem få som av uppgifter om försålda mängder. Branschen har inga rutiner för bokföring av sin kemikalieomsâttning. Vi kunde rationaliserat vår undersökning vi vänt till de regionala leverantörerna för att om oss få säkrare uppgifter försålda mängder. Men vi ville kombinera om undersökningen med inspektion på så många företag möjligt som för att därmed nå en hög utbildningseffekt för både inspektörer och företag.

Den totala effekten av de kemiska produkternas miljöpåverkan är svår att förutsäga.

En mängd kunskaper om kemiska produkter deras miljö- och hälsofara, bristande innehållsdeklarationer, felaktiga märkningar etc. växte fram hos de inspektörer som deltog projektet.

Trots att tillverkande och importerande företag enligt lagen har skyldighet både att undersöka miljöeffekter och att informera om dem, så är detta ett försummat område. Företagens intresse ligger på ökad försäljning av produkter snarare än på rådgivning om bästa teknik och bästa kemikalieanvändning. Anställda inom ex. bilvårdsbranschen kan liksom företagen i branschen därför

Kemiska produkter

ha en uppriktig vilja att byta till bättre miljöanpassade bilvårdsprodukter men ändå inte klara detta, eftersom djungeln produkter av är ogenomtränglig. De anställdas möjligheter ligger i att tillsammans utifrån ett fackligt engagemang börja driva kraven gentemot sin arbetsgivare och via denne mot tillverkarnaimportörerna. Konsumenterna kan också öka kraven att låta bli att köpa genom produkter utan innehállsdeklaration och information miljöom effekter.

Få affärer utnyttjar sin möjlighet att aktivt påverka tvättex medelsanvändningen i riktning mot bättre miljöanpassade produkter. Handeln skulle kunna utnyttja sin individuella prissättning genom att sätta lägre priser på miljöanpassade tvättmedel, man skulle kunna satsa på en annan skyltning etc. Det finns föregångare, som sköter detta på ett berömvärt sätt.

Radionvitt säger fröken,nu t ser lagskillnaden. Minahanddukar grå mot Radiontvättade ,z

Ni bin prova Radionmcrmlcn, Den ä enkel oharbusbesmrzndc. Radion ubetar igenom kladcrna m ytterst skonsamt :au under kokning. vnlrcn blirfin uran XW: zrbcrcrvnrrbrada. på Klad blihsiiigi mhstrålande rena Radionvira. Ni kommer nu en bli nojd i Lxh glad husmor i EnRndinnhcm.

RADIONTVÄTT ÅR nÄnrön ATHT Än 3 vn DEN REM n::Manu Nyklnlu Många minns den gamla Radionreklamen med dess hyllning till husmorsstolthet inför kritvit tvätt.

Kemiska produkter

Men handeln i gemen har en lång väg att gå innan lever man upp till sitt ansvar. Idag använder ex. majoriteten hushållen av fortfarande tvättmedel med blekmedel också till den kulörtvätt, som ingen egentligen vill ha blekt. Det hela är en kvarleva från den tid, då kritvit tvätt ansågs del husmorsstoltheten. vara en av

Med nuvarande kemikalie- och avloppsperspektiv borde de, som har kritvit tvätt, snarast skämmas. Såvida de inte använt separat miljöanpassat blekmedel till just vittvätten. Sådant finns nämligen men flertalet affärer saluför det inte en gång. -

1 1 .1 .2 Kunskapsläget

Vid krigsslutet 1945 kände man till 1 miljon kemiska ämnen; i dag känner till 10 miljoner ämnen. Med känna till man menas här att kemisterna har undersökt och beskrivit ämnenas kemiska struktur och egenskaper. Långt ifrån alla ämnen, som beskrivs, kommer till användning. Flertalet är syntetiska ämnen, kesom misterna har tillverkat i laboratorier, och inte har identifierats som i naturen. För de tusen mest använda kemiska ämnena pågår ett internationellt samarbete mellan myndigheter i olika länder. Avsikten är att skall samordna befintliga kunskaper och man initiera nya undersökningar, så att de enskilda ämnenas inverkan på människor, djur och växter skall bli tillräckligt väl kartlagda. De synergistiska effekterna mellan olika ämnen kommer man inte åt, dvs. att inte ens hos specialisterna kunskapsläget är tillfredsställande. För användarna och allmänheten bör situationen närmast betecknas som omöjlig. Man får inte tillräcklig insyn och information, man har inte tillräckliga kunskaper, och man får inte tillräckligt entydiga råd för att kunna handla rätt.

1 1 .1 .3 Marknadens oförmåga

Av alla de kemiska ämnen som finns eller kan syntetiseras använder vi i Sverige 10 20 tusen for att bereda och sälja ungefär - 60 tusen olika kemiska produkter saluförda i tankar, dunkar, burkar, tuber, flaskor etc. Ungefär hälften dem är hälsofarliga av på grund av innehåll av hälsovådliga kemiska ämnen och skall därför förses med varningsmärken enligt Kemikalieinspektionens nuvarande föreskrifter.

Marknaden har inte kunnat och kanske inte heller velat sålla i floran kemiska produkter. Man tillsatte bly i bensinen för att av förbättra drivmedelsegenskaperna, trots att visste att bly är man

skadligt for hälsa och miljö. Man lanserade Tipp-Ex bra

som en

Kemiska produkter

kontorsprodukt, fast dess innehåll trikloretan är miljöfarligt av och hälsofarligt. Konkurrensen och marknadskrafterna har verkat utifrån helt andra kriterier än miljöanpassning. Nu är möjligen konsumenttrycket på väg att ändra detta, utan att det också men kommer ett ökat tryck på tillverkare, importörer och leverantörer från centralt håll, lär det inte bli fart på självsaneringen.

1 1 .1 .4 Lagstiftningen

Syftet med lagen kemiska produkter kemiska ämnen och om beredningar är att skydda miljön och människors hälsa mot skadliga effekter de kemiska ämnena. Tillämpningen av av lagen har blivit allt bättre i fråga kemiska produkter. Däremot om har den inte tillämpats i stort sett alls i fråga hälso- och om miljöfarliga varor, trots att såväl den allmänna aktsamhetsprincipen inklusive substitutionsprincipen och informationsskyldigheten också gäller för sådana Det behövs mycket varor. tydliga styrmedel för att kemikaliekontrollen skall riktas också mot varuområdet. Det finns anledning att över lagens krav på se varor och behovet av ytterligare styrmedel. Sveriges importberoende gör det nödvändigt att även internationella överenskommelser ingås.

Exempel: Freoner, bromerade flamskyddsmedel, kadmium och svavelsyra är kemiska produkter, men de kylskåp, TVapparater och batterier som dessa produkter förekommer i räknas som varor.

Lagen om kemiska produkter är inte gjord så att det går att utfärda ett generellt lokalt förbud mot användning olämplig produkt. av en Förbud kan bara utfärdas mot olämpliga produkter i enskilda fall.

Exempel: I Skåne är det vanligare att man hittar bekämpningsmedel i vattendragen än på andra ställen i landet. Lokalt förbud eller bättre kontroll efter sådana fynd skulle i sådana fall vara ett gott skydd för miljön och vattendragen.

Vissa problem är inte lokalt betingade utan snarare av nationell karaktär.

Exempel: Vissa kommuner har med hjälp av lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar VA-lagen utfärdat lokala förbud mot utsläpp till avloppet av en typ av tensider som används i biltvättar. Ett sådant förbud skulle bli effektivare om det utfärdades centralt med hjälp av Lagen om kemiska produkter och skall inte behöva belasta de lokala myndigheterna.

Kemiska produkter

Kemikalieanvändningen påverkas av miljöskyddslagen, eftersom det är denna som reglerar koncessions- och tillståndsgivningen. Miljöskyddslagen omfattar bara utsläppen, inte de producerade varorna. Naturresurslagens perspektiv saknas därför vid tillståndsprövningen liksom möjligheten att väga en verk- samhet mot en annan. Miljöskyddslagen reglerar inte heller på samma sätt som LKP alla kemikalieanvändares ansvar för att förhindra att kemikalier skadar miljön. Genom att tillföra miljöskyddslagen inslag från lagen kemiska produkter skulle om sådana avvägningar och utkrävande av sådant ansvar bli möjligt

se vidare under förslaget 11.3.1.

1 1 .1.5 Registrering, undersökning och märkning

Tillverkareimportörer av kemiska produkter är i dag skyldiga att till Kemikalieinspektionens produktregister anmäla namn på sina varor och viss innehållsdeklaration av hälsovådliga ämnen. Anmälan skall ske årligen före ett visst datum, men det föreligger en viss eftersläpning i registreringen. Av den information, som ges på förpackningar, är det inte möjligt för en tillsynsmyndighet att avgöra om en tillverkare eller importör av kemiska produkter har fullgjort sin anmälningsplikt till Kemikalieinspektionen.

Varken konsument eller tillsynsmyndighet kan av märkningen på de kemiska produkterna avgöra om en produkt är omärkt på grund av att tillverkareimportör inte skött sin märkningsplikt eller om produkten är ofarlig.

Det bör vara möjligt för en tillsynsmyndighet eller annan intresserad att få reda på vilka miljö- eller hälsofarliga ämnen en produkt innehåller och i vilka mängder. Detta går inte nu eftersom så vida gränser tillåts i innehållsdeklarationer och miljöfarliga ämnen inte deklareras som de borde.

Kemikalieinspektionens produktregister innehåller uppgifter som även regionala och lokala tillsynsmyndigheter kan ha nytta av. Det saknas för närvarande klara rutiner för hur dessa myndigheter kan få ta del av uppgifter i registret.

Det vilar på tillverkaren eller importören att se till att alla kemiska produkter som används är väl undersökta vad gäller effekter på hälsa, miljö och natur samt vilken typ avfall de leder till. Några av föreskrifter hur undersökningen skall gå till har ännu inte om utfärdats. Detsamma gäller föreskrifter för miljöfarlighetsmärkning. Av tillverkare och importörer har detta uppfattats som att någon undersökningsskyldighet avseende miljöfarlighet inte

Kemiska produkter

finns. De föreskrifter finns märkning gäller som om hälsofarlighet, brandfara och explosionsrisk. Vi fram emot ser resultaten av kemikalieinspektionens pågående arbete med föreskrifter undersökningsskyldighet och för miljöfarlighetsom märkning.

Problemet för konsumenten är att det ofta inte finns någon miljömärkning över huvud taget, varken sådan talar att som om produkten är skadlig eller att den är skonsam för miljön.

Exempel: Miljödelegationen har ort produktinventering

en på 115 bensinstationer. Av de 1 300 produkter förekom ca som fanns det endast enstaka produkter med upplysning om miljöfarlighet.

Bland de produkter på marknaden som är hälsofarliga finns ett stort antal som är omärkta eller felmârkta.

Exempel: Miljödelegationen gjorde detaljgranskning en av 232 rengöringsmedel inom bilvårdsbranschen. Av dessa var 131 på något sätt felmärkta enligt de märkningsföreskrifter för hälsofara som finns. Detta stöder de undersökningar som Kemikalieinspektionen utfört [rapport 187].

1 1.1 .6 Tillsyn och tillsynssamspel

Det är Kemikalieinspektionens uppgift att kontrollera så att tillverkare och importörer av kemiska produkter uppfyller sina skyldigheter. Naturvårdsverket har det centrala ansvaret både för tillsynen i användarledet och för att miljö- och hälsoskyddsge nämnderna vägledning för deras tillsyn över användningen av kemikalier.

I dag är de lokalt ansvariga miljö- och hälsoskyddsinspektörerna villrådiga tillsynen utifrån lagen kemiska produkter. De om om lokala myndigheterna har inte uppfattat vilken roll de har i tillsynsarbetet, och tillsynen har därför varit obefintlig. Naturvårdsverket har nyligen givit ut praktiska råd för kemikaliebedömningar. Miljö- och hälsoskyddsnämndernas tillsyn är inte utvecklad, bl. a. beroende på bristande central vägledning. Därför behövs ytterligare anvisningar för hur den lokala tillsynen ska gå till.

Miljö- och hälsoskyddsnämnderna kan hos en enskild försäljare användare förbjuda produkter som inte uppfyller de krav som lagen

Kemiska produkter

föreskriver. För åtgärder mot ansvarig tillverkareimportör kan det lämpligt att överlämna ett sådant ärende till Kemivara kalieinspektionen.

Länsstyrelsens handelsregister omfattar företag inte är som aktiebolag, men det är inte utformat så att miljö- och hälsoskyddsnämnderna kan få hjälp med aktuella adresser for ex. tillsynen av alla små företag inom viss bransch i sin kommun. en Handelsregistret har önskemål större datorkapacitet För att om kunna registrera företagens branschtillhörighet och för att få ett smidigare system för att hålla aktuella adressuppgifter m. m.

1 1 .1.7 Lantbrukets kemikalieanvändning

Sveriges bördigaste åkermark finns inom Västra Skåne. Det är

slättema, klimatet, växtperiodens längd och jordmånen, gör som förhållandena så Jordbruket är intensivt och starkt gynnsamma. beroende av produktionsmedel i form kemiska produkter, dvs. av drivmedel, handelsgödsel, kalk, bekämpningsmedel mot ogräs, svamp och insekter, veterinärmedicinska preparat och rengöringsmedel.

-Den stora användningen handelsgödsel och bekämpningsmedel av har

dels lett till hotet mot flora och fauna, dels till livsmedelsöverskottet -

Även kemikalieanvändningen kommer om att minska i de delar av det skånska landskapet har särskilda ekologiska värden, som så är det risk för att den blir oförändrad eller ökar i o. m vardagslandskapet, kapitel Mark och vattendrag. se

Användningen av bekämpningsmedel mätt mängd aktiv som substans har i enlighet med planerna halverats i landet under den senaste femårsperioden och ytterligare halvering diskuteras. en

Men minskningen av bekämpningsmedelsanvändningen har inte

varit lika tydlig i slättbygderna i resten landet och den med som av bekämpningsmedel behandlade ytan har inte minskat i motsvarande grad. Viss återhållsamhet, speciellt i ogräsbekämpningen har iakttagits. Förändringen beror också på utvecklingen av bekämpningsmedlen, som går mot användning allt av effektivare kemiska ämnen verksamma i låga koncentrationen

Risken för anrikning tungmetaller i jorden tillförda av genom näringsämnen kan motverkas användning handelsgenom av

Kemiska produkter

gödsel med låg tungmetallhalt, speciellt kadmium. Gränsvärdet för kadmium är föremål för diskussion. Enligt FAOs och WHOs riktvärden får spannmål innehålla 0,3 mg per kg, inom EG är gränsvärdet 0,1 mg per kg och inom Codex Alimentarius, en annan internationell organisation, föreslås gränsvärdet 0,05 mg per kg spannmål. I skånskt spannmål ligger värdena omkring 0,1 mg per kg med viss förhöjning i skördar från de östra delarna med lätta jordar. Jordbrukets import av handelsgödsel med kadmium motsvarar i dag ca 1 % av de totala utsläppen av kadmium i landet.

Kadmiumhalterna i den skånska åkermarken bör hållas så låga att de internationellt diskuterade gränsvärdena för spannmål inte överskrids. Därför måste användning och utsläpp kadmium i av alla former reduceras. Det är också utomordentligt stor betydelse av att hushålla med fosfatmineral med låg kadmiumhalt, eftersom framtida utvinning av fosfat med lågt kadmiuminnehåll beräknas kräva ökande energiinsatser.

1 1.2 Möjligheter

Vi har goda möjligheter att minska de risker som tillverkning och användning av kemiska ämnen och produkter innebär för miljön i Västra Skåne. Men det kräver ett starkt ökat medvetande om vilka ämnen och produkter vi kan använda utan att skada miljön och hur vi ska hantera dem. Det kräver också i fråga om miljöfarliga produkter en begränsning av antalet produkter och av de mängder som används. När vi utvecklat ett medvetande om vad kemikalieanvändning och kemikaliehantering innebär, och när vi fått till stånd ett samspel mellan samhällets olika nivåer och mellan samhället, branschorganisationerna och övriga intressenter då kan kanske även kemikomplexet efter hand bli hanterbart. Det pågår stora insatser för att ta fram kriterier för miljöfarlighet, föreskrifter för undersökningsplikt och miljöfarlighetsmärkning symbol: döda fiskar, krav på noggranna innehållsdeklarationer och försök att få fram internationellt enhetliga bestämmelser. Arbete för att få fram nordiska kriterier och märkning av produkter, som innebär bra miljöval, pågår också symbol: grön svan.

Den numera i lag inskrivna substitutionsprincipen ger en utmärkt möjlighet. För tillverkaren innebär substitutionsprincipen skyldighet att byta ut farliga ingredienser mot mindre farliga med samma funktion. För importören eller försäljaren betyder den att kemiska produkter inte får marknadsföras om bättre alternativ finns på marknaden. För den yrkesmässige användaren är innebörden att farliga produkter skall bytas ut mot mindre farliga

Kemiska produkter

eller att mindre miljöstörande teknik ska användas. Detta annan kan bli fantastisk kedja. Central vägledning för prövningsen skyldigheten kan utgöra början. Men det behövs också tydliga och noggranna föreskrifter för hur substitutionsprincipen ska tillämpas på olika nivåer. Ett systematiserat samspel med Lunds universitet för kontinuerlig kunskapsförsörjning kan bidra med information vilka utbyten kemiska ämnen, produkter och om av tekniker, bör ske i vår region, jämför kapitel Miljö och som demokrati.

T. T. T. Erindringsvers.

Jeg har skrevet et sted. hvor jeg daglig må se. det manende tankesprog: T. T.

Når man føler hvor Iidet man nåer med sin flid. er det nyttigt at mindes. at

Ting Tar Tid.

Ting Tar Tid. Miljödelegationen är väl medveten detta. Men för rimliga om resultat krävs ändå ökad snabbhet. Det gäller att kunna styra utvecklingen en och inte bara som en för långsam fotbollsspelare sparka motparten på - benen. Det krävs inte bara individuella prestationer utan också ett bra och samspelt lag.

Kemiska produkter

1 1 .2.1 Registrering, undersökning och märkning

Tillämpningen den i lagen föreskrivna anmälningsplikten till av Kemikalieinspektionen och märkningen produkt eller vara av en kan skärpas så att hantering och försäljning i Sverige kräver att försetts med produktregistrets registreringsnummer. Vid varan anmälan kan då tillverkare och importör få information om den lagstiftning och de föreskrifter gäller. Ett registreringssom skulle både för konsument och tillsynsmyndighet visa att nummer tillverkareimportör skött sin anmälningsplikt. Ett nummer skulle också göra det lättare för inspektör ute på fältet att en identifiera produkten och begära information den från om leverantören.

Om en produkt inte har egenskaper som föranleder varningsmärkning, bör den ändå märkas så att det framgår att den är bedömd.

1 1.2.3 Tillsyn och tillsynssamspel

Centralt utfärdade bestämmelser och anvisningar för kemikaliehantering och miljöskydd är som regel mest effektiva även i det lokala perspektivet. Men den lokala tillsynen behövs, både för att genomföra centralt fattade beslut och regler och för att komplettera dem med lokala åtgärder. Det gäller att:

utöva tillsyn över alla kemikalieanvändande verksamheter och också kemikaliehanteringen på företag där miljöav skyddstillsyn bedrivs och samtidigt se till så att de produkter som används uppfyller de lagliga krav som ställs, samverka med andra lokala myndigheter och med regionala och centrala myndigheter i projektverksamhet.

Tillsynen effektiviseras att tydliga direktiv lämnas från de genom centrala myndigheterna. En del anvisningar har kommit från Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. Av dessa framgår bl. att den lokala tillsynen bör omfatta andra överlâtare av a. kemiska produkter än tillverkare och importörer samt tillsyn av att den yttre miljön skyddas vid hantering av kemiska produkter. Länsstyrelsen har viktig roll som samordnare. Verksamheten en kan läggas så att kontakter och utbyte av information mellan upp lokal och central myndighet underlättas och intensiñeras. Det kan bli kontinuerlig utbildningssituation och samtidigt en successiv en kartläggning situation och problem inom olika branscher. av

Kemiska produkter

Exempel: Alla de projekt som Miljödelegationen har initierat på kemiområdet visar klart svårigheterna på alla nivåer att komma igång med tillsynen av kemikalieanvändningen. Det räcker inte med lagar och förordningar, föreskrifter och allmänna råd, det behövs också på alla nivåer. De resurser som ska arbeta med tillsynen behöver vara direkt involverade i handledda tillsynsprojekt. Varje bransch är ett för inspektör en och tillsynsmyndighet okänt fält när det gäller tillsyn av kemikalieanvändningen. Det kräver en inledande utbildning, som bäst erhålles genom praktiskt tillsynsarbete. För att

utbildning, åtgärder och information till leverantörer, detalj-

handel och allmänhet ska kunna genomföras behöver det lokala tillsynsarbetet samordnas branschvis mellan kommunerna i en region. De lokalt verksamma inspektörerna behöver i hög grad varandras stöd både för kunskapssökande, generering av kreativ planering och genomförande arbetet. av

Den tillsyn som skyddsombuden utför bör kunna utökas till att omfatta den yttre miljön. Ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan regionala skyddsombud och miljö- och hälsoskyddsinspektörer bör kunna komma båda till godo. Även Yrkesinspektionen skulle kunna ingå i det lokala tillsynssamspelet. Tillsyn av

kemikalieanvändning och miljöskydd inom lantbruket kan

underlättas genom kontakter mellan miljö- och hälsoskyddsinspektörerna, lantbruksnämnderna och LRF:s kommungrupper. Jämför kapitel Miljö och demokrati.

1 1.2.4 Lantbrukets kemikalieanvändning

Lantbrukarna är själva angelägna att minska användningen om av bekämpningsmedel inte annat så för att hålla - om nere kostnaderna. Det gäller att ta på de initiativ till miljövara förbättrande åtgärder och resurssnåla tekniker, kan tillämpas som i vardagslandskapet, särskilt i anslutning till jordbruksnu omläggning och ny livsmedelspolitik.

Inom lantbruket pågår olika sorters försöksverksamhet för att

reducera kemikalieanvändning. Man försöker sänka kravet på

ogräsbekämpningen från 95 % effekt till 75 % eller lägre, vilket innebär att de använda doserna herbicider kan sänkas. Man av försöker också göra bekämpningen behovsanpassad genom bättre prognosverksamhet och rådgivning. Man försöker att komplettera den kemiska ogräsbekämpningen med mekanisk bekämpning i ex. sockerbetsodlingen. Näringsläckaget ska klaras med fånggrödor, vissa våtmarker och skyddszoner längs vattendragen.

Kemiska produkter

Exempel: Lantbruksföretagen i Båstad kommun är små med skånska mått mätt, i genomsnitt bara 20 ha mark. De har ofta djur och intensiv odling potatis och grönsaker. I samband av med försöken att lösa miljöproblemen i Laholmsbukten särskilt miljöskyddat område enligt 8 a§ Miljöskyddslagen gick lantbrukarna i Båstads kommun samman för att utifrån sina företag arbeta med miljöfrågoma. Kommunen har stött projektet ekonomiskt i 7 år och alla lantbruken är med. För tre år sedan togs ett beslut att 10 % potatisarealen skulle om av besås med fånggröda för att inte läcka kväve under resten av säsongen. I dag år 90 % av denna areal besådd.

Rådgivningsbrev går ut från Hushållningssällskapet om ex.

åtgärder för bättre tillvaratagande stallgödsel - av

nya och bättre utprovade bekämpningsmedel

bladlusläget och information om när det är - prognoser om nödvändigt att sätta in bekämpningsåtgärder

Lantbruksuniversitetet utvärderar hur mycket näringsläckaget har minskat. Forskarna och lantbrukarna försöker tillsammans få fram bättre prognosmetoder för kålflugeså att ska kunna minska bekämpning. På angrepp, man sätt följer kontinuerligt angrepp av morotsflugan samma man och skadegörare på isbergssallad och har på så sätt i bland helt kunnat undvika bekämpningsmedel. Tillsammans gör man också iakttagelser insekternas beteende vid angreppen för av att möjligt komma på metoder för alternativ bekämpning. om

Vid sidan det konventionella lantbruket finns en liten grupp

om altemativodlare med tillsammans 1 000 ha mark. De allra flesta ca är anslutna till Skånes Alternativ Producenter SKAP och ansluter sig till de regler KRAV ställts upp av de gemensamma som svenska alternativodlarnas organisation. KRAV-reglerna innebär bl. att inte använder handelsgödsel och kemiskt a. man producerade bekämpningsmedel i odlingen. Alternativodlaren har ofta på odlingen än den konventionelle odlaren. en annan syn Staten under 198990 stöd för omställning till alternativ odling gav motsvarande 700 2 900 kr ha under tre av sex år. Alternativ- - per odling lättare att genomföra med djur i driften än som ren anses växtodling. Men det går även utan djur.

Exempel: En spannmålsgård på Söderslätt 50 ha, har successivt förts över till altemativodling efter inköp 1971. De sista fyra åren har gården drivits helt utan bekämpningsmedel och det sista året också helt utan handelsgödsel. Erfarenhet av bekämpningsmedelsanvändningen och dess effekter på mark

Kemiska produkter

och växter och viljan att avstå från ett resurskrävande jordbruk ligger bakom omställningen, bygger på ett accepterande som av lägre inkomster. Gröngödsling tillämpas odling genom av luzem, plöjs på våren före sådd huvudgrödan. Detta som ner av betraktas som en form av energiodling, eftersom solen i stället för fossila bränslen används for att binda luftkvävet. Gården har en modern kvarn, som är kopplad till egenhändigt konstruerat vindkraftverk. Med nuvarande låga energipriser är detta lönsamt. Cirkulation i odlingen, undvikande av monokulturer och minimal användning hjälpenergi av betonas.

Avkastningen är i överensstämmelse med jordens produktionsförmåga fosfatinsatsen är den som naturlig vittring i jorden ger upphov till. Men avkastningen skulle bli högre om latrin från konsumenterna återfördes. Med nuvarande system

blir avkastningen ungefär hälften av grannens. Djur skulle

kunna ingå i driften, men man avstår eftersom det skulle kräva anställning av en person. Viss förädling råvaran av planeras på gården att på spillet från kvarnen för - ta vara tillverkning kreatursfoder. av

Verksamheten bygger på direktkontakt med konsumenten ett slags kontraktsodling med leveranser till privata kollektiv, Rudolf Steiner-skolan i Hardeberga och skolköket undervisningskök vid en skola i Trelleborg. Rågmjöl och vetemjöl kan på så sätt säljas till fördelaktiga priser.

Vissa av de konventionella odlarna och delar lantbruksav kooperationen ser alternativodlama som föregångare. En del av deras kunskaper och metoder tas upp i den konventionella odlingen i dag. Möjligheten att få fram en marknad for alternativodlade produkter och användningen av sådana som nischgrödor ses som betydelsefullt. Västra Skåne har goda förutsättningar för livsmedelsproduktion efter KRAV-reglerna och detta kan bli värdefullt på en växande EG-marknad.

1 1.2.5 Konsumenternas inflytande över kemikalieanvändningen

Det tar lång tid för de olika myndigheterna att sätta sig in i alla de problem som kemikalieanvändningen medför, att utarbeta olika bestämmelser, kriterier, märkningssystem och föreskrifter. Samtidigt vet alla att kunskaperna finns hos företagen och att det egentligen är de som måste lösa framtidens problem. Ett sätt skulle kunna vara att utveckla större öppenhet mellan företag och en

Kemiska produkter

konsumenter genom fullständiga innehållsdeklarationer på samma sätt som för matvaror och mediciner. Dessutom skulle man deklarera vilka miljö- och hälsoeffekter som de ingående komponenterna ger. De bästa företagen med de största kunskaperna brukar inte vara rädda för hårda krav, det brukar gynna dem. Med fullständig information skulle en del av konsumenterna kunna medverka till att skapa ett starkare tryck för produkter med enkel sammansättning, skonar miljön. Vi behöver både företag, som som står till tjänst med kemikaliesnål teknik, och konsumenter som bojkottar produkter med hemligt innehåll och dålig information om miljö- och hälsoeffekter.

11.3 Åtgärder

Flera av de viktigaste åtgärderna inom kemikaliesamhället behandlas i andra kapitel. Dit hör:

utbildning, den offentliga sektorns möjligheter att agera föregångare och inspiratör, handelns åtgärder för att ge konsumenterna en möjlighet till medvetna miljöval,

lokala krav på vad avloppet får innehålla se kapitel 10 och

lokala krav på begränsning i användning av jordbruks- -

kemikalier och skydd av grundvatten se kapitel 9.

Tillsynen kan utvecklas regionalt och lokalt jämför det spirande samarbetet kring kemitillsynen. Medel för utveckling av detta samspel, jämför kapitel Miljö och demokrati, bör kunna ge god utdelning. Resultat kan också nås genom att man utnyttjar de möjligheter, som kan ligga i aktioner kännetecknade av dynamik och samtidighet. Branschkampanjer behövs för att öka medvetenheten, starta kemikaliesanering, få fram bättre hanteringsrutiner och bättre teknik eller processer och få dem att slå igenom i lokal verksamhet. Samarbete med och påverkan handeln kan likaav

ledes ge goda resultat se kapitel 10, Avfall och avlopp, och Diverse

underlagsmaterial och sammanställningar [SOU 1990:941. Samhällets egen insats behöver inte särskilt stor, här i vara men som andra sammanhang behövs det en tolererad spelförare för att bollen skall börja rulla.

Kemiska produkter

11.3.1 lagstiftning

Förslag: Lagen kemiska produkter ändras så att: om

det klarare framgår hur den reglerar hälso- och miljöfarliga varor,

miljö- och hälsoskyddsnämnderna och läns-

styrelserna kan utfärda lokala respektive regionala, generella förbud och föreskrifter for produkter och varor, effekter har särskild vars betydelse för den lokala eller regionala miljön, utredningsskyldigheten kemiska produkter - om och hälso och miljöfarliga tydligare än varor för närvarande skall omfatta miljökonsekvensbeskrivningar, rollfördelningen mellan dels centrala tillsyns- myndigheter, dels regionala och lokala tillsynsmyndigheter klargörs. Ansvarig: Staten och sittande miljöskyddskommitté

Förslag: Miljöskyddslagen ändras så att olika kemiska produkters och hälso- och miljöfarliga hälsovarors och miljöeffekter beaktas vid produktion och kan beaktas vid tillståndsgivning. Ansvarig: Staten och sittande miljöskyddskommitté

Bakgrund Miljöskyddslagen tillämpas traditionellt endast på åverkan från produktionen vid den aktuella verksamheten på dess närmaste omgivning. Det innebär att de föroreningar som transporteras genom fabriksportama via produkter inte regleras vid prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen. Genom tillägg i miljöskyddslagen kan kemiska produkter och hälso- och miljöfarliga varor prövas vid tillämpning miljöskyddslagen. Vid ställningsav tagande till eventuella restriktioner bör avvägning ske mellan en de risker är förenade med produkten och de fördelar for som samhället som produkten för med sig. Ställning måste därvid tas till frågan hurvida produkten tjänar ett socialt och ekonomiskt nyttigt ändamål... Prop. 1973:17 94 till lagen hälso- och s. om miljöfarliga varor.

Kemiska produkter

1 1.3.2 Föreskrifter, vägledning m. m.

Förslag: Utarbeta:

Vägledning för tillämpning av substitutions- principen på olika nivåer. Föreskrifter om märkning. Produkter skall märkas med sitt registreringsnummer. Produkter som inte behöver varningsmärkas märks så att det framgår att produkten är bedömd. Ytterligare anvisningar till lokala myndig- heter som hjälp i tillsynsarbetet. Föreskrifter för de grundkrav som bör ställas på miljökvalité för konsumenttillgängliga kemiska produkter.

Åtgärder för att underlätta produktregistrets

tillgänglighet.

Föreskrifter för miljöfarlighetsmärkning.

- Ansvarig: Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket

Bakgrund Det pågår ett arbete med att utarbeta föreskrifter för undersökning kemiska produkters miljöeffekter, för miljöfarlighetsav märkning och för förbud mot de mest miljöfarliga ämnena. Likaledes diskuteras hur produktregistret skall kunna göras mer tillgängligt för andra myndigheter. Vi ser otåligt fram mot resultaten och att de bör kompletteras med ovanstående menar förslag.

1 1.8.8 Kemikalietillsyn i Västra Skåne

Förslag: Upprätta kemikalieplan för Västra Skåne. en Ansvarig: Länsstyrelserna i samarbete med Miljö- och hälsoskyddsnämnderna

Förslag Förstärk kommunernas kemikalietillsyn Ansvarig: Kommunerna

Bakgrund I det nyligen påbörjade samarbetet mellan kommunerna och länsstyrelserna i Malmöhus och Kristianstads län har möjligheterna att upprätta kemikalieplan diskuterats. En sådan plan bör en utformas så att den underlättar det kommande arbetet med regio-

Kemiska produkter

nala kvalitetsmål och utsläppsgränser se kapitel Särskilt

miljöskyddat område. Det behövs bättre kunskaper kemikalieom användningen och underlag för beräkningar den totala av kemikaliebelastningen i regionen. Arbetet för att få fram detta kan ta sig allehanda former. En arbetsmetodema är att branschvis av granska kemikalieanvändningen. Länsstyrelserna bör samordna och bl. a. ta på sig att ge det datoranvändarstöd och medverka med

sådan databashantering, Miljödelegationen utfört. De ökade

som kunskaper om använda kemikalier arbetet med som en kemikalieplan skulle ge kan komma till användning i miljö- och hälsoskyddsnämndernas informationsverksamhet.

1 1 .3.4 Branschorganisationer som aktiva kunskapsförmedlane

Förslag: Påverka branschorganisationerna till att ta ökat ansvar för miljöproblemen Ansvarig: Branschorganisationerna

Bakgrund Dagens kemikalieleverantörer är helt inriktade på ökad försäljning. Branschorganisationerna skulle kunna fylla funktionen som konsulter och kunskapsöverförare till företagen inom respektive bransch. Organisationerna skulle på så sätt kunna gå i spetsen för saneringen bland kemikalier.

1 1 .3.5 Lantbruksorganisationer som föregångare

Förslag: Utveckla miljösamspelet mellan den offentliga sektorn och Lantbrukskooperationen Ansvarig: Offentlig sektor, Lantbrukskooperationen.

Bakgrund I kapitel 2 diskuterade vi hur samspelet mellan samhällsdemokratin och den inofficiella demokratin behöver utvecklas för miljöns skull. Inom jordbruket finns det goda möjligheter. För att välja ett bland många exempel: Lantmännen har lanserat idé att en lantbrukarna kan adoptera ett vattendrag för att själva utan

myndighetsinblandning utröna vilka försiktighetsåtgärder i kemikalieanvändningen, som behövs för att skona miljön. Sådana

positiva initiativ bör uppmuntras och ges stort spelrum och stöd om man så önskar. Det är troligt att det speciellt inom jordbruket går att kanalisera ett genuint naturintresse till konkreta samverkansinsatser.

Kemiska produkter

Förslag: Stöd den privata försöksverksamheten med ett resurssnålt jordbruk genom att

ge inkomststöd och omställningsstöd for - omläggning till altemativodling, betrakta gröngödsling energigröda - som som berättigar till omställningsstöd kombinera med forskning och rådgivning för att undvika läckagerisker, kontrollera att alternativrådgivartjänsterna blir kvar vid lantbruksnämnderna vid samgåendet med länsstyrelsen 1991. Ansvarig: Staten

Förslag: Utveckla i första hand lokala marknader för resurssnált odlade produkter genom direktkontakter mellan odlare och konsumenter så att produktionen utvecklas i takt med konsumtionen. Ansvarig: KRAVSKAP-organisationerna, kommunala och privata intressenter

Bakgrund: De odlingstekniker, som tillämpas i altemativodlingen bygger på naturresursbevarande, cirkulation växtnäringsämnen mellan av konsument och åkermark och undvikande bekämpningsmedel. av Alternativodlingen bygger också på idealitet. Både kunskaperna och attityderna kan visa sig värdefulla i ett längre perspektiv. Alternativodlingens produkter kan dessutom komma att bli av betydande kommersiellt intresse på EG-marknad eller i andra en Världsdelar.

Öresund och Skälderviken

12 Önesundochskäldeiviken

Materia försvinner aldrig spårlöst. Därför kan inte heller havet ses som den slutliga mottagaren recipienten av utsläppen från land. Det pågår ett växelspel, i vilket även naturen på land och människan är returmottagare av havens reaktioner på våra egna utsläpp. Speciellt tydliga är reaktionerna i de kustnära haven, dvs. för vår del främst Öresund och Skâlderviken.

Larmen situationen i Öresund och Skälderviken har efterhand om ökat i styrka, och situationen kräver nu åtgärder på både kort och lång sikt. Miljödelegationen vill bidra genom att:

tillföra ny och relevant kunskap och därmed ett bättre - ge diskussions- och beslutsunderlag, föreslå omedelbara åtgärder, föreslå organisatoriska förändringar, kan underlätta - som framtida åtgärder.

Resultaten Miljödelegationens undersökningar i Öresund och av Skälderviken redovisas dels i Diverse underlagsmaterial och sammanställningar [SOU 1990:94], dels i en film.

Provtagning i Öresund

Öresund och Skälderviken

12.1 Problem

Havsforskare och marinbiologer har genom tiderna haft skiftande uppfattningar om hur mänsklig aktivitet kan påverka olika havsområden. Flertalet har hävdat att endast lokala och begränsade områden kan påverkas, eftersom den goda vattenomsättningen förhindrar storskaliga effekter. De förändringar av djurlivet, som trots allt ägt rum, har tolkats som naturliga svängningar i populationerna eller som resultat av klimatvariationer. Få undersökningar har inriktats på långtidsförändringar. Redan på 1930talet lade man emellertid märke till generella förändringar av djurlivet som kunde tänkas bero på föroreningar. Dessa undersökningar utgick från en marinbiologisk station vid Barsebäckshamn.

De flesta nutida miljörelaterade undersökningar i regionen har utförts inom tidsbegränsade forskningsprojekt vid Lunds universitet. Uppföljningar har varit sällsynta, och undersökningarnas värde är därmed begränsat. Provtagningar på vattenkvalitén görs regelbundet av SMHI längs den svenska kusten. Bottenfaunaundersökningar görs inom Programmet för övervakning av miljökvalitet PMK.

Provpunkter enligt PMK, Programmet för övervakning av miljökvalitet. Observera bristen pá mätställen i våra kustvatten.

Öresund och Skälderviken

FSLB % SINGÖ O c

BJÖRN

k

OSVENSKA KANHOLMSFJÄRDEN

OGUNNARSTENARNA oem

HÄRADSSKÄR osv 32

xuucscnun Oev 15 HÅLLSUNDSUDDE FL ADEN

ANHOLTE C

avse KARLSKRONA .HANÖBUKTEN onepms

BYZ

Tyvärr är provtagningspunkterna ojämnt geografiskt fördelade. Inte någon

provpunkt i SMHIw kontinuerliga provtagningsnât ligger i Öresund eller dess

Senare års mätningar syrehalten i bottenvattnet visar att den av mest oroande utvecklingen längs hela svenska kusten pågår vid de provtagningsplatser, som ligger närmast Västskåne: Anholt i

Kattegatt och Arkona i södra Östersjön. De få provtagningar på bot-

tenfauna, orts under år i området, antyder liknande

som senare

störningar i havsmiljön. Detta att vår omgivning visat sig vara så

påverkad gör Öresunds dåliga miljöövervakning speciellt illavarslande. Den direkta recipientkontrollen vid de större industrierna ytterligt begränsad information tillståndet i sundet. ger om

Vissa föroreningar, tungmetaller, ansamlas i näringskedex. jorna och kan därigenom hota djur och människor. Ett sätt att mäta halterna av tungmetaller är att undersöka fisken. Det visar sig då att tungmetallhalterna är relativt höga i våra kustvatten, men man vet inte mycket sig källorna till miljögifterna eller om vare om spridningsmönstret.

Öresund och Skälderviken

l2.1.1 Noterade förändringar

Det behövs allmän bild eventuella långtidsförändringar i en av

området. Därför har Miljödelegationen ort sina få avvikel-

en av ser från uppdraget att initiera och samordna åtgärder och inriktat stora delar av sitt arbete med de kustnära haven på att få fram mätningar, som går att relatera till tidigare kända fakta registrerade för 80 år sedan. Vi har gjort kvantitativa och kvalitativa undersökningar av bottenfaunan för att kunna jämföra med

hur förhållandena var för 80 år sedan. Vi har också ort miljö-

giftsanalyser i sediment och organismer. Nuläget har dessutom

dokumenterats genom undervattensñlmning med stöd Malmö-

av hus läns landstings Miljövårdsfond.

Miljödelegationens sexkvantitativa undersökningsplatser längs den skånska västkusten samt den kvalitativa undersökningsplatsen vid Knähaken utanför Helsingborg.

Öresund och Skälderuiken

Sex provtagningsområden, där kvantitativa prover togs under åren 1910- 1916 den danske marinbiologen Carl Georg Johannes av Petersen, har återbesökts. Eftersom del tvivel framförts en avseende jämförbarheten mellan nya data och Petersens data har Miljödelegationen använt samma metodik samt tagit lika många

prover som Petersen orde i början av seklet. Våra resultat bör

därför kunna tillföra den livliga debatten kring tillståndet i Öresund ökad stringens och skärpa. en

Petersen var en pionjärerna bakom undersökningar av av mjukbottenfaunan och dess betydelse som föda for fiskar. Han insåg, att det behövs kvantitativa data t. antal individer eller ex.

mängd biomassa m2 bottenyta för att skall kunna jämföra

per man samma provplats vid olika tillfällen. Miljödelegationens provtagningar har framför allt skett på bottnar under språngskiktet 5 platser, där temperatur och salthalt är relativt stabila. På en av provtagningsplatsema Lommabukten är dock vattendiupet endast ca 15 m, vilket innebär större variation i omvärldsfaktorer.

Resultaten från Miljödelegationens undersökningar totalt togs 115 prover med bottenhuggare och jämförelser med Petersens resultat har gett information faunaförändringarna i området under de om senaste 80 åren. Dessa utgör den mest intensiva och expansiva perioden för urbanisering, industri och jordbruk.

Exempel på faunan i vattnet utanför Höganäs juli 1990. Jämför med Petersens

resultat från juli 1910 se nästa sida. Större djur saknas numera och ormstjärnørna Amphiura filibrmis är fler.

Öresund och Skälderuiken

Resultaten från de olika provtagningama på bottenfauna är entydiga. Det har skett stora förändringar bottenfaunans struktur av sedan början av detta sekel. De generella förändringarna under språngskiktet på än 20 meters djup kan sammanfattas enligt mer följande.

djurens medelstorlek har minskat. Större djur saknas nästan helt, totalbiomassan har ökat och förekomsten av ormstjärnor och små havsborstmaskar har ökat, medan snäckor och musslor blivit mindre vanliga.

Den allmänna förändringen kustvattnen är troligen av kronisk av natur och torde ha förekommit under lång tid. Dock har en accentuering skett på tid. Ett bland många exempel på detta: senare på en av Petersenstationerna utgjorde en ormstjämeart 1912 16 % av biomassan, 1984 var andelen 25 % och nu utgör den 40 %. Förändringen verkar alltså vara avsevärt kraftigare under de senaste 6 åren än under de närmast föregående 72.

Faunan utanför Höganäs juli 1910. Originalteckning konstnär, som följde av med på Petersens undersökning.

Öresund och Skälderviken

Vid vissa typer algblomningar kan giftiga ämnen utvecklas och av syrgashalten minska i samband med algernas nedbrytning. Särskilt känsliga är sådana platser, där språngskiktet ligger alldeles invid botten i Lommabukten på 15 meters djup. som ex. ca I detta skikt kan plankton ansamlas och närheten till bottnen innebär att en mycket liten volym syrgas finns tillgänglig för ned-

brytning.

12.l.2 Ekologiska konsekvenser

De resultat som uppnåtts vid Miljödelegationens provtagningar, stämmer väl överens med de tidigare utförda undersökningarna i Kattegatt och Bälten. Vid tre oberoende undersökningar i olika kustområden har alltså likartade resultat erhållits. Detta faktum pekar på att en generell och storskalig förändring ägt rum.

Föreliggande undersökning visar speciellt att Öresund, trots osed-

vanligt gott vattenutbyte, utsatts för mycket kraftiga förändringar i bottenfaunastruktur sedan början detta sekel. Eftersom bottenav faunan utgörs av diur, alla har sin speciella nisch, d.v.s. som specifika levnadsförhållanden och näringsupptag, kan förändring en avspegla ändrade omvärldsfaktorer. De förändringar, främst som anförts som troliga, är

effekter av trålning,

ändrat bytesuttag av bottenfisk,

långsiktiga temperaturförändringar och eutrofiering ökning av närsalter.

I Öresund kan bortse från effekten trålning. Det råder man av numera trålningsförbud, och trålning har inte förekommit här i någon större omfattning sedan sekelskiftet. Resultaten från den tidigare nämnda danska undersökningen visar också att detta inte är den troliga orsaken till förändringarna i Bälten.

Ändrat bytesuttag inte heller någon sannolik förklaring till de är uppnådda resultaten. De arter, gått kraftigast tillbaka, är nämsom ligen inte de är viktigast fiskföda. som som

Hydrografiska förändringar kan noteras under detta sekel. Bottenvattnets temperatur och salthalt har varierat periodiskt med någon grad respektive med några promille salthalt. Men det är ytterligt tveksamt om dessa svaga trender skulle kunnat resultera i så dramatiska faunaförändringar.

Öresund och Skälderviken

Den troligaste förklaringen är i stället att den konstaterade mycket kraftiga ökningen nårsalter i kustvattnen lett till högre av en primärproduktion med ökad partikelmängd i vattnet följd. De som djur t. ex. ormstjäman Amphiura filiformis, mest, som gynnas lever på suspenderat material och klarar extrema partikelmängder samt låga syrgasvärden.

ñtâasuuv

SKAGERAK lffffêkül

Masatfsfiám Wu MATfzbATfS mmm;

Närsaltflödet till Kattegatts ytvatten

Ett försök att bedöma hur mycket eutrofieringen, kommer av som från olika svenska områden uppdelat på olika källor och hur mycket som kommer från andra länder, görs i SNV:s Hav90 och dess bakgrundsmaterial.

Akuta katastrofer skapar speciella förändringar. Känsliga arter dör ut tillfälligt, men de brukar återkomma när livsbetingelserna blivit lämpliga. Deras medelstorlek minskar och fler individer kan etablera sig per ytenhet. Biomassan kan öka så länge syrgashalten räcker för djurens överlevnad. Efter hand klarar emellertid allt färre djurarter de alltmer extrema förhållandena, och artantal och biomassa minskar. Akuta katastrofer inträffar

numera troligen oftare än tidigare en bevittnades Miljödele-

av gationens dykare i Lommabukten.

Dykare har i ett flertal olika skyddade grunda områden råkat på stora lösa fintrådiga alger. Under dessa mattor, massor av som utgör ett hot främst mot de ekologiskt viktiga grundområdena men

Öresund och Skälderviken

som också påverkar djupare bottnar, har svavelvätebildning iakttagits. Orsakerna kan flera. Stora närsaltutsläpp vara som härrör från luftnedfall eller från väldränerad jordbruksmark betyder troligen allra mest. Besiktning vid avloppstuber från reningsverk visar att dessa inte alltid fungerar tillfredsställande. Större föremål, borde avskiljts redan i början reningssom av processen, har vid ett flertal tillfällen noterats utanför tubmynningarna. Kvantitativa mätningar trådformiga rödalger vid - av Kullaberg visar också på ökning sedan 1970-talet. en

12.l.8 Konsekvenserförñske, turism och bad

En allt artfattigare livsmiljö under vattnet är inte bara ett tecken på att vi utövat våld mot andra arter och genomfört ett etiskt övergrepp mot dem. Långsiktigt har förändringarna också orimliga konsekvenser för själva. Kortsiktigt vi klara negativa konseoss ser kvenser för fiske, turism och bad.

Den Öresund innebär för yrkes- och sportfisket, resurs som kommer att minska. Enbart sportfisket omsätter miljonbelopp i regionen. Det berömda torskñsket har redan minskat. Orsakerna till detta kan troligen sökas i för torsken förändrad livsmiljö. en Reproduktion har troligen avtagit, och viktiga uppväxtmiljöer har förändrats. Väsentliga födoresurser för torsken har troligen också minskat. Yrkesfisket av rödspätta kommer också att gå tillbaka, eftersom förekomsten dess stapelföda, de tunnskaliga av musslorna, också minskar. Sillen kommer inte att drabbas i samma utsträckning. Eftersom den lever plankton, kan av o. m. en ökning ske.

De ökade mängderna av fintrådiga alger på grundområdena innebär ett hot mot många fiskarters uppväxtmiljö. Dessa alger kommer successivt att försämra också badmiljön. Alla dessa

förändringar kan få ekonomiska återverkningar. Vi är på väg att

bli med de miljövärden, skulle kunnat utgöra del av som en av

Öresundsområdets attraktivitet när god miljö framöver blir

en bristvara.

l2.1.4 Utsläppskontmll

Utsläppskontrollen och dess avgiftsñnansiering är i lag reglerad. Myndigheten Länsstyrelsen fastställer ett matprogram, och utsläpparnas roll skall att betala kontrollen enligt matprogramvara met. Till utsläppama hör bl. industrier och kommuner. Längs a. åarna har de organiserat sig i vattenvårdsförbund och för Öresund i

Öresund och Skälderviken

ett samfällt Öresunds Vattenvårdsförbund, organiserar både som vattendragsförbunden och utslâppama direkt till Öresund.

Det finns två grundfel i denna arbetsform. Det första och viktigaste

handlar verksamhetens vaga åtgärdskoppling. Åtgärder vidtas

om endast mätningar visar att utsläppsrättigheter enligt meddelade om enskilda tillstånd överskrids. I övrigt saknas det en koppling mellan mätningar och åtgärder. Verksamheten hos vattenvårdsförbunden är inriktad på mätning och endast marginellt på Vattenvård. Det hade varit ärligare att kalla förbunden för vattenmätningsförbund.

Det andra felet avslöjar den subtila balansen mellan medborgarförtroende och misstro. Det är rimligt att utsläpparen inte har nas något helst inflytande över kontrollen de utsläppen. som av egna Omvänt: förutsättning för att människor skall hysa ett fullen ständigt förtroende för att allt går rätt till är att det finns en tydlig rollfördelning. Samråd bör således få vika för klar uppdelge en ning. Myndigheten och utsläpparen bör ha helt åtskilda roller.

Situationen för kontroll i Öresund är följande:

liänsstyrelsen fastställer mätprogrammet.

- Oresunds Vattenvårdsförbund sluter avtal om mätningarna, -

vilka utförs den konsult, vattenvårdsförbundet ort till

av som sin egen handläggare. Som följd uppbyggnaden Öresunds Vattenvárdsför- - en av av bund är den överlägset störste enskilde utsläpparen Kemira AB också den överlägset störste finansiären av kontrollmätningar. Länsstyrelsen är adjungerad i Öresunds Vattenvårdsförbund. -

Ovanstående fyra punkter hade varit fullt acceptabla, tilltron om varit total. Men det är den inte, och det betyder att förfaringssättet väcker misstro eller i värsta fall uppgivenhet och likgiltighet. Det är ingen slump att det råder ömsesidig misstro mellan den en officiella organisationen, Öresunds Vattenvårdsförbund, och de miljöaktivas sammanslutning Öresundsfonden med starkt stöd av många människor.

Framöver bör utsläpparen enbart tilldelas betalarens roll. Myndigheten bör fullt ut bestämma både vad skall mätas, hur det som skall mätas, varför det skall mätas och Det förefaller som av vem.

det finns otydlighet i miljöskyddslagen eller dess tolkning

om en på just denna punkt.

Öresund och Skälderuiken

12.2 Möjligheter

Möjligheterna att rädda våra kusthav är goda. Det räcker dock inte med förändringar mätningar eller organisation. Det behövs av en synvända grundläggande omvärdering, innebär att vi - en som betraktar havet med minst respekt miljöerna på samma som land. Sådana synvändor kräver först period avlärning och en av nyinlärning. Miljödelegationen vill skapa goda förutsättningar för att sådan period skall komma till stånd. Nu. en

Öresund uppvisar inom ett begränsat område exempel på de flesta

förekommande marina miljöer längs den svenska kusten. Ytterst få kustområden kan mäta sig med sundet vad beträffar Variationsrikedom allt från de omfattande grundområden i söder, är - som viktiga barnkammare för olika fiskar, till de olika typerna av mjukbottnar i de centrala delarna med den dynamiska sandplatån Disken, moränbottnarna vid Ven, musselbankama vid Knähaken samt hårdbottnen vid Kullaberg. Intressant är också läget mellan

västkusten och Östersjön och utbytet mellan dessa vitt skilda

världar. Precis som det på land finns åkrar, ängar och skogar är vårt kusthav fullt med olika miljöer, vilket betyder mångfald en av möjligheter för olika arter.

En annan likhet med situationen på land är att det lyckligtvis verkar finnas refuger under vattnet, fortfarande hyser ett rikt som liv. Därmed kan vi få tillbaka den tidigare mångfalden. Detta har stora likheter med situationen på land i Västra Skåne. Fortfarande finns det rikedom på arter och biotoper kvar även den är en - om undanträngd till små områden. Det viktigaste är inte att lyfta nu fram utarmning och s.k. bottendöd det viktigaste är att visa - upp mängden hotade arter och miljöer, fortfarande går att rädda. som

Troligen kan en återhämtning ske relativt snabbt, eftersom planktoniska larvstadier sprids effektivt via det omfattande Vattenut-

bytet.-Återkolonisationen kan studeras lokalt och är det enda

riktiga måttet på god vattenmiljö. Om vi kunde nå sådana en resultat och tydligt föra ut dem till allmänheten, skulle det medverka till i grunden förändrad på kusthavet. en syn

Öresund och Skälderuiken

12.3 Åtgärder

123.1 Skånes Havsvärn

Förslag: Ny organisation i stiftelseform för att bedriva miljö-

relaterad marin aktionsforskning, utföra mät-

ningar, ge utbildning och information till allmän-

heten, ta fram beslutsunderlag och lägga åtgärdsför-

slag. . Ansvarig: Stiftarna utgörs av bl. a. den regionala organisationen enligt kapitel 2 och av SNV. Kostnad: Ca 10 miljoner kronorår

Bakgrund Miljödelegationens undersökningar visar att stora förändringar kustvattnet pågår, att kontrollen såväl allmänna förav men av

ändringar lokala utsläpp uppvisar synnerligen stora brister.

som De största utsläppen till våra kustvatten av näringsämnen från jordbruk och industrier kommer från regionen. Halterna av tungmetaller i fisk är för höga.

Kustkontrollprogrammet för Öresund bör revideras. Den lagstadgade kontrollen utsläpp från tillståndspliktiga verksamheter bör av kompletteras med kontinuerliga och jämförbara undersökningar den marina totalmiljön och dess förändringar. Resultaten bör av leda till åtgärdspaket med kontinuerlig uppföljning. Det kommer att krävas omfattande beslut förändringar på land för att man om skall kunna komma åt situationen i kusthaven. Det kan handla om våtmarker och åkanter, reningsverk, om utnyttjande av det om kommunala planmonopolet för att styra lokaliseringen av nya verksamheter, etc. Det är således nödvändigt att det för framtiden finns ett tydligt kontrollprogram med en stark knytning till en organisation, som kan besluta om regionala åtgärder och genomföra dessa. De kustnära haven inkluderas i det i kapitel 2 föreslagna regionprogrammet.

Kompetens på kustvattnet, kanske främst Öresund, bör finnas här i

området. Öresund skiljer sig markant från andra kusthav. Mätresultat och deras tolkning bör kontinuerligt återföras inte bara till beslutsfattare i både offentlig sektor och näringsliv utan också till allmänheten. Nationellt har man visat föga förståelse för detta marina centrum skall bara finnas i Göteborg, Stockholm och

Umeå. För den rena forskningen är denna organisation möjlig om

ock beklaglig den tömmer Sydsverige på dess specifika Öresunds- kompetens. Men för att bedriva aktionsforskning, att växelverka

Öresund och Skälderviken

med intressenter, att föreslå och följa upp åtgärder, är avlägsna marina centrum helt otillräckliga.

Arbetsuppgifterna för Skånes Havsvärn skall vara:

att bedriva miljörelaterad marin aktionsforskning i kust- haven och att utföra undersökningar enligt ett program fastställt i regionen. Ständig resultatrapportering, framtagande av åtgärdsförslag och beslutsunderlag. Nära samverkan med Danmark,

att bedriva utbildning och information kring Öresund och - Skälderviken, och

att anbud på mätningar för recipientkontroll vid tillstånds- - ge pliktiga verksamheter och att genomföra dessa, där så önskas.

123.2 Marint skydd reservat -

Förslag: För Öresund och södra Kattegatt i dess helhet föreslås generella bestämmelser mot sandtäkt, orenade utsläpp tillåtna halter specificeras i bestämmelserna, oljeprospektering, tippning och trålning. Utfyllnad tillåts mycket restriktivt och endast för verksamheter och företag, som är starkt havsberoende och så att så lite ingrepp möjligt sker. Undersom hållsmuddring hamnar tillåts om de utförs med av yttersta försiktighet och med noggrann biologisk och toxikologisk kontroll. Området begränsas i söder av linjen Falsterbo Stevns klint och i norr av 56° 30. I östvästlig riktning bör området avgränsas från den svenska kusten ut till territorialvattengränsen.

Vidare föreslås reservatsbestämmelser för följande områden:

Knähakenområdet utanför Helsingborg förbud mot utfyllnad, tillståndsplikt vid provtagning Djuphålan väster Vâsterflacket utanför - om Landskrona förbud mot utfyllnad, tillståndsplikt vid provtagning Sandplatån Disken förbud mot utfyllnad - Grollegrund - Lommabukten - Höllviken - Inre Skälderviken - Lundåkrabukten -

Öresund och Skälderviken

Ansvarig: Staten

Bakgrund För kartor över reservaten: Diverse underlagsmaterial och se sammanställningar [SOU 1990:94]. Vid Kullaberg finns redan ett

marint reservat. I övrigt gäller:

sandtâkter och tippning förekommer i relativt liten utsträck- ning på svenskt vatten. När sådana utförs ger de emellertid kraftig och långvarig inverkan på bottnama,

orenade utsläpp förekommer, oljeprospektering är tillåten enligt gällande avtal. Förnyat avtal bör absolut inte ingås, muddermassor från hamnar och annorstädes läggs ibland i havet. De bör läggas på land,

utfyllnad av grunda områden sker främst i de södra delarna

av Oresund, vilket bl. minskar beståndet värdefulla a. av uppvâxtmiljöer för fisk.

F. dagvattenutsläpp från industri vid Öresundakusten mynnande på en en badstrand. Området är också viktigt uppuäxtmiljö för fiskar. som

Trafik

13 Trafik

Trafiken rymmer fördelar som är så stora att den fått en sorts inre motor. Det blir bara och mer trafik i en takt, som gör att allt fler mer nu börjar tycka att så här vill vi inte fortsätta. Man har blivit medveten om miljöproblem som utsläpp, nedfall, olycksfall, förändrade stads- och landskapsbilder, hotade arter och biotoper. Men man har kanske ännu uppmärksammat de direkta nackdelar, som var mer och upplever till vardags. Vi är oroliga för våra barn i trafiken. en Det börjar bli trångt på gator och infarter. Parkeringseländet växer. Bullret stör. Bilsamhället tär även psykiskt. Att köra bil en timme kostar for de flesta mer än den skattade inkomsten från tre arbetstimmar. Gör det och kväll blir det inte mycket man morgon över. samhällsekonomiskt är kostnaden ännu högre. Och växande. Det är som om trafiken äter upp sina egna förutsättningar.

Att äta sitt eget barn upp det är som om tidsbesparingarna i trafiken slukar sin avkomma, Francisco de precis som på Goyas konstverk.

Trafik

Olycksfallen i trafiken har ungefär lika stora konsekvenser för människors liv som andra miljöeffekter. Miljödelegationen har emellertid valt att inte ta trafikolycksfallen inom sitt arbete. upp Däremot har vi analyserat våra förslag trafiksäkerhetssynur

punkt se Underlagsmaterial Trafik [SOU 1990:97].

13.1 Problem

Västra Skånes trafikproblem är svåra att komma åt, eftersom området är både tätt- och glesbebyggt. Samhället är med andra ord inte

planerat för att goda trafikförutsättningar. Dess struktur har

ge ändrats kraftigt de senaste 30 åren. Många människor har lämnat de större städerna. Mindre orter och kommuner har vuxit på de störres bekostnad. Arbetstillfällena har flyttats åt andra hållet, till de större städerna. Resultatet har blivit kraftigt ökad arbetsen pendling som till övervägande delen sker med bil. Samtidigt har fritidsresoma ökat markant, de står för ungefär hälften allt nu av personbilsresande här.

Godstransporterna ökar likaså. Västra Skåne är Sveriges viktigaste transitområde 75 % av all trafik, skall gå vidare utrikes - som på färja, passerar här. Hälften detta går på lastbil och hälften på av järnväg vilket innebär att genomfartstrafiken med lastbilar inom regionen är en mycket stor belastning. Förutom lastbilar till och från Sverige går en stor del Finlands och Norges utrikestrafik av genom Sverige. Prognoserna för hur mycket antalet lastbilar och långtradare kommer att öka i framtiden, stämmer de flesta till eftertanke.

Luftföroreningar och buller ger stora miljöproblem:

Kväveoxider och kolväten: Trafiken står för 80 - % av kväveoxidutsläppen och för 60% kolvätena. Uppskattningsvis av 20 000 människor utsätts dagligen for så höga kvävedioxid- och

kolmonoxidhalter, att det kan direkt skadligt. Betydligt

vara

fler människor än så utsätts för luftföroreningar, kan

som ge upphov till och kan bidra till allergier och astma. cancer som

Växthusgaser och fossil energi: Halterna bl. koldioxid

- av a.

som gör att atmosfären kraftigare reflekterar tillbaka jordens

värmestrålning och dikväveoxid bidrar både till växthuseffekten och till uttunning atmosfärens ozonskikt ökar av kraftigt. Transportsektorn står för stor andel förbruken av ningen av fossila bränslen, ungefär tredjedel Sveriges en av

förbrukning av fossila bränslen går åt till att driva bilar och

bussar.

Trafik

Buller: 15 000 människor i Västra Skåne bor längs gator med mycket höga bullemivåer. 300 000 människor bor i områden där bullemivån är störande. Bullerstörningarna kommer så gott som helt från transportsektorn.

Västra Skånes natur och miljö är starkt påverkad av trafiken men i mycket är denna påverkan inte specifikt skånsk. De globala problemen hör självklart till dessa inte heller de lokala och men regionala luftföroreningsproblemen kan sägas vara specifikt skånska. Markbristen och den tunga genomfartstrafiken är däremot accentuerade skånska problem.

Motorvägar och andra trafikanläggningar har ofia placerats så att de ger stora sår i landskapsbilden. E 6:an över Hallandsåsen.

Ett problem i sig är de stora kostnader som olika trafikanläggningar innebär. Utbyggnad av järnvägsnâtet innebär investeringar i miljardklassen. Ytterligare ett problem är de många intressenter som är inblandade. Möjligheterna att uppnå effektiva systemlösningar är därför begränsade.

mm.

SpånystemetiVisunSkåneår IMO Ängelholm: är det möjligt att dra ett dubbelspår längs nu- Nuvarande spårsystem uppvisar varande sträckning utan konstora brister och behovet av inves- flikter med bl. a. naturvårdsteringar i järnvägsnätet är uppen- intressen Innebär dragning bart. För väsentliga delar utanför Ängelholms centrum att av utbyggnaden krävs ett omfattande nuvarande centrum utarmas utrednings- och planeringsarbete 2. Ängelholm-Teckomatorp via innan det är möjligt att prioritera de Helsingborg: utbyggnad till olika utbyggnadsobjekten. dubbelspår för persontrafiken är önskvärt. SpårsystemetiVisü-aüåneårmw 8. Landskrona: anslutning till Västkustbanan innebär förmod- Senast år 2000 måste följande brister ligen att en ny station behövs i järnvägssystemet ha åtgärdats: öster om Landskrona. Därför måste snabbspårväg Lands- 1. Hallandsåsen: dubbelspårig krona-Helsingborg som altertunnel. nativ till Västkustbanan med 2. Helsingborg-Hässleholm över pågatågstrafik via Landskrona Åstorp: upprustning. utredas färdigt innan det går att 3. Helsingborg Teckomatorp: ta ställning till spårsystemets smärre upprustning. slutliga utformning på detta 4. En riksgodsbangård behövs i avsnitt. södra Sverige. Teckomatorp är ett intressant läge. h-afiksystemøt 5. Teckomatorp-Lund: dubbelspår. 6. Lund-Malmö: ett tredje spår kan Det överordnade järnvägsnätet behövas av kapacitetsskäl. består år 2000 av Västkustbanan och 7. Fasta förbindelser mot Dan- Södra stambanan som får kapacitet mark: dessa måste utformas så för såväl olika slags persontåg att Malmö C blir en säck- snabbtåg, övriga fjärr-tåg, regionalstation. och lokaltåg som kort- och långväga 8. Ystadbanan: upprustning och godståg. Övriga järnvägssträckor elektrifiering. trafikeras dels av godståg, dels av 9. Snabbspårvägar behövs som pågatåg eller särskilda regionaltåg, komplement till järnvägen. som även tillgodoser anslutnings- Mest aktuell för utbyggnad är trafiken till riksjärnvägarna. De Lund-Staffanstorp-Malmö och nya snabbspårvägarna utgör ett eventuellt vidare mot Vellinge. komplement till pågatågen i tunga regionala pendlingsstråk där SpånystemetiVSsu-askåneårmm spårförbindelser tidigare saknats. Tillsammans med lokala spårvägs- Behovet av investeringar efter år nät och matarbussar höjer de kollek- 2000 är fortfarande stort. Under tivtrafikens attraktionskraft och blir perioden kan det bli aktuellt med nya strukturbildande för bebyggelsesnabbspårvägar och att ge Västkust- planeringen. Pendlarparkeringar banan dubbelspår på den återstående ger goda möjligheter att kombinera sträckan Ängelholm-Helsingborg- bilens och den spårburna trafikens Teckomatorp med bl. a. följande goda egenskaper. Infartsparviktiga avsnitt: keringar behövs i större städer för att minska biltrafiken i stadskärnan.

Trafik

t

s

l - - I , Angelholm to , cl

t...] -- I Hässleholm

z

Ä ya i ,\ Helsingborg

E Befintliga spår 1990 E Dubbelspår 2010

E Dubbelspår 2000 E Snabbspárväg

Spår-systemet i Västra Skåne år 1990, 2000 och 2010.

Trafik sou 1990:93

13.2 Möjligheter

Det går inte att bara överlåta till samhället att komma till rätta med trafikproblemen. Stora delar trafikomfattningen bestäms i av praktiken av individuella val, direkt och indirekt. Vissa av dessa kan vi ändra från dag till dag. Andra kräver längre omställen ningstid. Men det är ingen tvekan att det är en summa av om åtaganden från individer, grupper, näringsliv och samhälle som behövs för att förändringar skall komma till stånd.

När samhället gör relativt blygsamma ingrepp i bilismen utan att vara förankrade i folkviljan blir reaktionerna häftiga. Tolerans och acceptans mot samhällsingripanden i trafiken är nära förknippade med om människor själva vill ändra sitt trafikmönster. Med andra ord: trafikökningen kan hejdas och trafikens omfattning kan minskas kraftigt då en stor andel av människorna samtidigt vill ha en förändring. Vi är troligen där nu, när o. m. företrädarna för bilindustrin vill se en annan tätortstrafik. De summerade effekterna av individuella initiativ och samhälleliga trafikbeslut kan därför bli stora.

Bilen kommer att vara kvar men mycket av bilkörandet kan försvinna. Inkörsporten måste troligen att samhället går före vara med goda exempel på attraktiv kollektivtrafik. Vart kan då en en väl fungerande kollektivtrafik leda

Lángresenåren väljer att åka tåg, när tågen blir snabba och bekväma och när det blir enkelt att ställa sin bil vid stationen.

Stadsresenären och kortdistanspendlaren kan välja att åka med bekväma snabbspårvagnar och bussar när turtätheten och resstandarden blir hög. Man kanske o.m. kan tänka sig att åka kollektivt för att handla men detta förutsätter att man kommer tillräckligt nära affärer och bostäder och att det finns goda utrymmen för kassarna på bussenspårvagnen. Det skall inte behöva bli obekvämare än vad det är att handla med bil speciellt som man slipper parkeringseländet.

Fritidsresorna däremot, framför allt de relativt korta ut i naturen, kan troligen inte klaras med kollektivtrafik. Där är

den individuella friheten viktig för funktionen i själva re-

sandet, och där skall den finnas kvar. Det kan vi ha råd till både ekologiskt och ekonomiskt, när vi åtgärdat annat resande.

Trafik

Av flera olika skäl diskussionen spårsträckningar i samband - av

med en fast Öresundsförbindelse, dragning av nya dubbelspåriga

jämvägslinjer, lokalisering större godsterminaler, samverkan av mellan olika trafikformer är det svårt att med bestämdhet m. m. hävda någon lösning som den bästa. Hela spår-systemet måste planeras i ett sammanhang. Underlaget för detta håller på att tas fram för närvarande, i regionen pågår utredningar om bl. a. snabbspårvägar och järnvägslösningar för Malmö. Innan detta underlag är klart är det svårt att värdera de olika möjligheter som finns.

Miljödelegationen har valt att presentera sin vision det framtida av kollektivtrafiksystemet i Västra Skåne i två perspektiv: ett på tio års sikt, som överensstämmer med tidsgränsen i vårt uppdrag, och

långsiktigt perspektiv se karta.

ett mer

I takt med att spår byggs ut bör också toleransen mot landsvägsburen godstrañk kunna minskas. Den omfattande transittrañken med lastbil Västra Skåne kommer då också att minska. genom

Exempel pá spárvägsdragning i en stadskärna: Bahnhofstrasse i Zürich.

13.2.1 Samhällsplanering

Trañksystemets uppbyggnad är avgörande betydelse för dess av miljöpåverkan. Denna uppbyggnad är svår att styra då den till stor del bestäms utanför samhällets planeringsprocessen Människors

Trafik

val, konjunkturvariationer och oljepriset är tre faktorer är som av avgörande betydelse för hur trafiksystemet utformas och är som svåra att styra. Det är därför ytterligt betydelsefullt att samhället låter omtanke miljön vägledande i den planerings- och om vara prövningsprocess som är ett led i uppbyggnaden av trañksystemet. Att få trañk- och miljöfrågorna mer allsidigt belysta på planstadiet och få utbyggnad av olika objekt påverkar trafiksystemet som prövade enligt Miljöskyddslagen är därför viktigt då detta kan bidra till att bygga samhället på ett sådant sätt att transportbehovet minskar.

Med de stora investeringar, som ett förändrat trafiksystem kommer att kräva, blir det nödvändigt att ytterligare hänsyn tas till hur trafiksystemet är uppbyggt: trafiken kommer att få helt en annan betydelse for samhällsplaneringen än den har i dag. Därför är förslagen i kapitel Miljö och demokrati, kring framtida organisation för trafikbeslut i Västra Skåne ytterligt viktiga.

18.22 Tekniken

Avgjort viktigast för att minska utsläppen luftföroreningar är av införandet av bättre teknik. För de luftföroreningar är som av avgörande betydelse lokalt och regionalt kväveoxider, svaveldioxid, kolväten, kolmonoxid och partiklar finns idag bra teknik för personbilar. Trevägskatalysatorn är mycket effektiv, de bästa modellerna har en reningsgrad kring 95 % for kväveoxider och kolväten. Utsläppen från personbilsparken kan därför minskas effektivt.

För tunga fordon dominerar utsläppen av kväveoxider och partiklar. Bättre diesel- och naturgasteknik har de senaste åren inneburit avsevärt motorer ännu bit återstår innan renare men en katalysatorbilens goda värden nås. Samhället måste här gå före och i kollektivtrafiken systematiskt satsa på att använda bästa teknik.

Även eltillförseln skulle ske från kondenskraftverk de om är eldrivna fordonen renast. Elfordon bör därför bättre förutsättges ningar genom ex. skattelättnader.

Energiförbrukningen och därmed utsläppen koldioxid kan av minskas genom en långtgående energieffektivisering transav portsektorn. Störst potential finns för personbilar där energiåtgången skulle kunna minskas med minst 30% om alla konsekvent valde energisnåla modeller.

sou 1990:93 imik

Bullret från vägtrafiken kan reduceras olika åtgärder. Ingenom kapsling motor och hjul samt bullerdämpande vägbeläggningar av är mest effektivt och minskar både motor- och däckbuller.

Bättre framkomlighet och minskade utsläpp kan nås genom effektivare signalsystem och olika informationssystem. Kollektivtrafiken kan prioriteras med hjälp sådana system. av

SJs snabbtåg kommer till Västra Skåne under 1990-talet. nya

182.8 Restriktioner

samhällsutvecklingen bestäms, nämnts ofta faktorer som ovan, av är svårpåverkbara. För att kompensera för detta, speciellt som som utvecklingen sig själv inte tenderar att gå i miljövänlig av riktning, krävs olika former restriktioner. Exempel på detta är av miljöavgifter på drivmedel, baserade på den miljökostnad som användningen drivmedlet orsakar, och områdesavgifter. Det enda av verksamma sättet att hejda eller vända trafikutvecklingen är, att döma flera nyligen avslutade svenska studier, att höja av transportkostnaden, ex. genom ett högre drivmedelspris.

Svårigheten med restriktioner, som med andra åtgärder, är att utforma dem så att de löser det avsedda problemet. Högre drivmedelskostnader är ett verksamt sätt att minska trafiken men innebär att några människor får det särskilt besvärligt och att det är svårt att kompensera dem. Vid användandet restriktioner av av

Trafik

ekonomisk natur måste därför acceptera att några drabbas man hårdare än genomsnittet. Till restriktioner kan också räknas utsläppsbegränsande lagstiftning. I allmänhet är denna utformad så att endast nytillkommande fordon omfattas av bestämmelserna. I vissa fall kan det dock vara motiverat att också äldre fordon omfattas skärpta av krav, ex. genom att meddela förbud mot trafik med fordon som uppfyller särskilda reningskrav.

Ett alternativ eller komplement till restriktioner och ekonomiska styrmedel är att utveckla miljövänliga alternativ. Det är emellertid ofta så att transportsätt är bra för miljön har full som företagsekonomisk kostnadstäckning. Ett exempel på detta är jämvägstrañken. Dessa transportsätt behöver därför särskilt stöd.

182.4 Valmöjligheter

Såväl samhället som individen har stora möjligher att välja vilka trafikslag man vill satsa på. Olika trañklösningar måste vägas mot varandra i en helt annan utsträckning än tidigare och på alla nivåer:

På nationell nivå måste samhället ta ställning till hur - man vill prioritera olika trafiklösningar i luften, på väg, på räls, på vatten och via telekommunikationer. Ett exempel på detta är avvägningen av medel till riksvägar och stomjämvägar.

På regional nivå kan fördelningen av länstrafikanslagen på vägar och övriga anläggningar ifrågasättas. Om läns- 80 % av trafikanslagen avsattes till utbyggnad den spårburna av trafiken skulle rad angelägna objekt kunna genomföras. en

På objektsnivå: är det rimligt att bibehålla tanken på tvär- - en bana på Sturup samtidigt vi planerar för fasta förbindelser som med Danmark och för snabbtågsförbindelser med Stockholm och Göteborg

Varje människa kan bidra till att minska trafikproblemen. - Att resa mindre, cykla mera, handla lokalt och välja och en ren energisnål bil är möjligheter är öppna för de flesta och som som inte kostar särskilt mycket.

Trafik

13.2.5 Finansiering av utbyggd kollektivtrafik, främst snabbspårvägar

De problem som är förknippade med finansiering av ny infrastruktur är väsentligen två, organisation av byggande och ägande samt finansieringen i sig.

För snabbspårvägar organisation uppbyggd kring banan, dvs. är en ett banbolag, ett möjligt sätt att lösa organisationsfrágan. Bolaget kan bildas av de olika intressenterna, ex. kommuner, länstrafikbolag och privata företag. Bolaget lånar pengar till utbyggnaden banan och kan på detta sätt klara byggnationen. av Eftersom de olika projekten uppvisar företagsekonomisk lönsamhet vid kalkylförutsättningar krävs någon ens gynnsamma form av alternativ finansiering.

Ett alternativt och betydelsefullt sätt att finansiera banbolagets verksamhet är att låta bolaget ta del av den värdestegring på omgivande byggnader blir följd projektet. Detta kan som en av göras på olika sätt. Värdestegringen i befintlig bebyggelse kan överföras till projektet någon form lägesavgift eller fasgenom av tighetsskatt. På motsvarande sätt kan avgift tas ut från en byggandet kommersiella och andra lokaler. Uttag av sådana av avgifter får dock inte ske så att privata företag avstår från exploatering. Om detta blir det enda alternativa finansieringssättet är det nödvändigt att nybebyggelsen är sådan storleksav en ordning att inte byggkostnaden blir orimligt hög. För det projekt skisserats i Västra Skåne är det emellertid inte möjligt att som klara finansieringen enbart på detta sätt.

Ett annat sätt är det traditionella, dvs. att banan byggs helt i offentlig regi Göteborgs och Stockholms tunnelså som spárvägsnät banenät byggts ut. Tunnelbanan i Stockholm byggdes till 90 % med statliga medel. För närvarande är det dock oklart hur större infrastrukturinvesteringar ska kunna lösas i offentlig regi. Att kompletterande finansieringskällor behövs verkar ofrånkomligt.

Miljödelegationen vill här föreslå en modell för finansiering av snabbspårvägar.

Först beräknas Spårvägens alternativkostnad, vilket vanligtvis är kollektivtrafik med buss. Denna del bekostas trafikhuvudav Det överskjutande beloppet, för flera objekt mannen ensam. som kommer att bli betydande, bekostas delvis trafikhuvudmannen av och delvis staten. För trafikhuvudmannen tillgodoräknas egna av

Trafik

insatser såsom fördelning medel från länstrafikanslaget, av kommunala bidrag och olika former näringslivsmedverkan. av Näringslivsmedverkan kan ske på olika sätt, skatteex. genom befrielse för bidrag till spårburen trafik eller särskilda genom avtal vid nyexploatering näringslivet visst ekonomiskt som ger ansvar för spårvägsbyggandet. Staten ett bidrag är ger som proportionellt mot det av trafikhuvudmannen satsade beloppet. Modellen ett incitament for kommuner med flera intressenter ger att satsa pengar i projektet varje satsad krona ju direkt - ger utdelning. Förslagsvis kan det statliga bidraget krona mot ges krona, dvs. staten står för halva merkostnaden kan men man också tänka sig fördelning. en annan

Exempel:

Med utgångspunkt från planerad spårvägsforbindelse en mellan Lund och Dalby kan följande kalkyl göras räkne-

exemplet är hämtat från Översiktsplan 90 Lund Utredning

om spårburen trafik, VBB 1990:

De årliga kostnaderna för spårvägsförbindelse till Dalby är en ca 18 miljoner kronor. Motsvarande busstrafik kostar drygt hälften. Biljettintäkterna har antagits oförändrade, vara 9 miljoner kronor år. Den årliga merkostnaden för per spårvägsdrift blir 9 miljoner kronor. Om länstrafikanslagen omfördelades så att större del gick till kollektivtrafiken anläggningar skulle detta 40 till 50 miljoner kronor år. ge per Antag att 5 % detta kan gå till den diskuterade Spårvägen, av dvs. 2 miljoner kronor. Antag vidare att det via näringslivsmedverkan kan möjligt att erhålla ett bidrag på 1 miljon vara

kronor år. För Lunds kommun återstår då att betala

per 1,5 miljoner kronor per år om staten skjuter till halva beloppet.

Projekten blir på detta sätt avhängiga den regionala och lokala inställningen. Med viss ansträngning och omprioritering av befintliga anslag bör också relativt kostsamma objekt kunna utföras.

Ovannämnda förslag innehåller, utöver den del näringslivet som kan bidra med, inga medel. För att Miljödelegationens förslag nya ska vara möjliga att genomföra krävs, oavsett val av finansieringsmodell, att de statliga och kommunala bidragen täcks omfördelningar i budget eller genom genom nya intäktskällor. Exempel på intäktskällor är regionala nya miljöavgifter på vägtrafiken i Västra Skåne, skulle kunna i som ge

storleksordningen miljard kronor år i intäkter, och borttag

en per av arbetsreseavdrag, vilket skulle kunna 300 till 500 miljoner ge kronor i ökade skattintäkter i Västra Skåne.

Trafik

13.3 Åtgärder

Den regionala strukturen i Västra Skåne är något speciell. Området är tätt befolkat men uppvisar ändå en del glesbygdsrelaterade problem områden med dålig kollektivtrafiksom försörjning. Många tätortsområden som byggts under de senaste tjugo till trettio åren är svåra att försörja med kollektivtrafik. Transittrafiken är stor. De miljöproblem som trafiken i Västra Skåne ger upphov till kan ändå inte sägas vara specifika för området och flera åtgärdsförslagen är därför inte speciellt av utformade för Västra Skåne. De åtgärder som särskilt berör Västra Skåne är olika investeringar i trafikanläggningar. Dessa är kostnadskrävande och kräver särskild ansträngning för att kunna finansieras. Miljödelegationen har kunnat ge förslag till hur en totalfinansiering kan göras. Någon form av kombinationslösning behövs. Miljödelegationen har lagt ett förslag om hur en sådan kan ut. Utöver detta finns möjligheten att omfördela länstrafikse anslagen.

Vart förslagen kan leda till framgår relaterar dem till de om man olika miljöproblem trafiken upphov till: som ger

Buller: Sänkning bullergränsvärden för fordon minskar - av antalet boende utsätts för bullemivåer över 55 dBA med en som tredjedel. För att klara en ytterligare minskning krävs en kombination av lokala åtgärder. Vårt förslag är att varje kommun i området ska ta fram och genomföra en plan för att klara bullerproblemen.

Luftföroreningar lokalt: De överskridanden av Naturvårds- verkets riktvärden som görs är i allmänhet små och det krävs inga större minskningar för att komma under riktvärdena. Renare fordon är ett effektivt sätt att minska lokala luftföroreningsproblem. Malmö stad har beräknat att de gator som kommer att ha kvävedioxidhalter överstigande

135 mikrogramm3 kommer att minska kraftigt till år 1995.

Endast längs 6km gatulängd beräknas då detta riktvärde överskridas mot 26 km 1988. Den ytterligare skärpning av avgasbestämmelserna som vi föreslår bör leda till att den utsatta gatulängden kan minskas ytterligare även om trafikvolymerna ökar. Däremot kommer det att vara svårare att nå den minskning av cancerogena och mutagena ämnen med 90 % som krävs för att uppnå en acceptabel cancerrisk. I sammanhanget bör också noteras att det finns grupper av människor som störs även riktvärdena överskrides. om

Trafik sou 1990:93

Luftföroreningar regionalt: Utsläppen kväveoxider och - av kolväten kommer att minska kraftigt skärpta avgaskrav om införs. En minskning med 50 % till år 2000 förefaller inte orimlig även med hänsyn till viss trafikökning. en

Luftföroreningar globalt: Om den genomsnittliga drivmedels- förbrukningen kan sänkas för personbilar bör det möjligt vara att stabilisera utsläppen av koldioxid från trafiksektom på 1987 års nivå. Det är emellertid nödvändigt att regleringen benav sinförbrukningen införs snarast för att nå detta. För att kunna

minska koldioxidutsläppen i någon större omfattning krävs både reglering drivmedelsförbrukningen och ekonomiska

av styrmedel.

Markkonflikter, trängsel, framkomlighet: Dessa problem är till största delen avhängiga trafikvolymen. Ökad trafik ökar

trängseln och försvårar framkomligheten eller ställer krav på vägutbyggnader. De kapacitetsproblem idag finns i det som västskánska vägnätet är i första hand beroende intensiv av en

arbetspendling under en begränsad tidsperiod. Kan delar

av denna pendling överföras till kollektivtrafik minskar såväl trängsel som behovet vägar. av nya

Trängsel är ett växande problem på de västskánska vägarna i allmänhet men är det trångt endast en kort stund varje dag.

Trafik

En övergång till ett resande med spårburen trafik är till stor del positivt miljösynpunkt. Förutom effekter på trängsel och ur markâtgáng påverkas också luftföroreningssituationen positivt. Minskad biltrafik i stadskärnorna i regionen kan också bli följden ett förbättrat kollektivtrafiksystem. Det bör dock noteras att av övergången från bilresande till kollektivt resande inte är given enbart standardhöjande åtgärder. Också styrmedel av olika genom slag, ex. drivmedelsavgifter, kan komma att behövas.

18.3.1 Planering och prövning av trafik, trafikalsuande anläggningar och vägar

Trafiksystemets uppbyggnad är avgörande betydelse för dess av miljöpåverkan. Det är därför ytterligt betydelsefullt att samhället låter omtanke miljön vara vägledande i den planerings- och om prövningsprocess är ett led i uppbyggnaden av trafiksystemet. som Att få trafik- och miljöfrågorna mer allsidigt belysta på planstadiet och få utbyggnad olika objekt som påverkar trafiksystemet av prövade enligt Miljöskyddslagen är därför viktigt. Miljö-

delegationen har dessutom lagt förslag om regional planering se

kapitel Miljö och demokrati.

Förslag: Skärpta krav på att större projekt och planförslag skall innehålla tydliga konsekvensbeskrivningar med avseende på trafiken och miljön. Förslaget återfinns mer detaljerat i Storstadstrafikkommitténs slutbetänkande [SOU 1990:16]. Ansvarig: Staten och kommunerna.

Förslag: Trafik införs under definitionen för miljöfarlig verksamhet i miljöskyddslagen. Detta innebär att kan ställa samma krav på industrier, storman marknader och andra anläggningar alstrar som trafik som på ex. företag, som orsakar miljöstörningar, vad gäller krav på lokalisering till en lämplig plats och skäliga försiktighetsmått i verksamheten. Även förändringar i produktionen, ex. vilka påverkar trafiken, ska prövas.

För större anläggningar införs tillståndsplikt. Länsstyrelsen föreslås bli prövningsmyndighet. Mindre anläggningar skall anmälas hos miljö- och hälsoskyddsnämnden. För befintliga anläggningar införs särskilda övergångsbestämmelser.

Trafik

En väsentlig del förslaget är kravet på av noggranna

miljöeffektbeskrivningar som beslutsunderlag.

Sådana upprättas i viss mån redan idag, det är men otillräckligt reglerat vad de skall innehålla, och kvaliteten varierar högst avsevärt. Om sökanden förordar något annat alternativ än det är bäst som ur miljösynpunkt skall detta motiveras. Ansvarig: Staten lagändring. genom

Förslag: Prövningen miljöhänsyn vid trafikanläggav

ningar förs över till miljöskyddslagen, regler i

vars detta avseende är betydligt preciserade än mer väglagens. Vägar skall tillståndsprövas, de stora hos koncessionsnämnden och mindre vägar hos länsstyrelsen. Detta möjlighet att ställa krav på ger lokalisering till en lämplig plats och skäliga ange försiktighetsmått i verksamheten. Ansvarig: Staten lagändring. genom

Förslag: Fordons miljöpåverkan ska kunna grund för vara trafikföreskrift, dvs. det ska inom avgränsade områden i tätorter och andra platser med mycket trafik vara möjligt att förbjuda trafik med motorfordon, som uppfyller särskilda krav på rening. Förslaget återfinns detaljerat i Storstadsmer trafikkommitténs slutbetänkande [SOU 1990:16]. Ansvarig: Staten och för tillämpning kommuner

18.3.2 Fasta förbindelser till Danmark

Förslag: Om fast förbindelse till Danmark kommer till en stånd måste denna föregås analys konav en av sekvenserna för trafik och miljö. Särskild hänsyn måste tas till att vattengenomströmningen i Öresund inte påverkas av den fasta förbindelsen, att trafikens totala miljöeffekter minskas, att trafiksystemet utformas så att kapaciteten för spårburen trafik ökar kraftigt och att spårsystemet planeras i ett sammanhang. Miljödelegationens förslag och bakgrundsmaterial bör kunna utgöra grundvalarna i en av analysen.

Trafik

Bakgrund Miljödelegationen har tagit ställning för borrad järnvägstunnel en under Öresund. Sveriges regering har tagit ställning för en kombinerad och järnvägsbro över Öresund. Oavsett hur vägförbindelsen utformas är det viktigt att följande beaktas innan byggandet påbörjas:

Trafiksystemets totala miljöeffekter måste minska. Detta innebär att att hälsofarliga effekter bör undanröjas till år 2000, miljöstörande effekter, typ försurning, bör undanröjas till år 2010 och klimatpåverkande effekter bör stabiliseras på 1988 års nivå till år 2000. Trafiksystemet ska utformas så att kapaciteten for spårburen trafik ökar kraftigt. Hela spårsystemet, inklusive eventuella snabbspårvägslinjer, måste planeras i ett sammanhang. Särskilt viktigt är att Malmö C inte utformas som en säckstation. De diskussioner som förts kring finansieringen av en - Öresundsbro har gått ut på att bron ska byggas ett privat av konsortium får rätt att uppta broavgifter. Vid en sådan som konstruktion är det nödvändigt att anslutande spårsträckor byggs och bekostas konsortiet och att resurser tas från av pågående eller planerad utbyggnad av järnvägsnätet. Vattengenomströmningen i Öresund får inte påverkas den av fasta förbindelsen.

13.3.3 Järnvägar och kollektivtrafik

Jämvägens förutsättningar måste förbättras. Detta kräver nya spår for såväl gods- persontrafik. Pâ sikt bör också stomtrafiken som kunna utsättas for konkurrens. Det lokala och regionala kollektiva trafiksystemet i Västra Skåne behöver rustas upp. Utöver satsningarna pá järnvägen behövs därför ett system av snabbspårvägar i Västra Skåne.

Förslag: Rusta stomjärnvägarna i Västra Skåne. Vikupp tigast är att standarden på Västkustbanan höjs utbyggnad till dubbelspår. Också Södra stamgenom banan och järnvägen mellan Helsingborg och Kristianstad behöver upprustas. Särskilda åtgärder behövs for godstrafiken, bl. riksbangård. a. en Ansvarig: Banverket. Kostnad: Minst 3,8 miljarder kronor fram till år 2000. Finansiering delvis klar Banverkets förslag genom till stomnätsplan. Återstående medel måste till-

skjutas. Tidplan: Successiv utbyggnad under 1990-talet.

Trafik 1990:93

sou

Förslag: Rusta Ystadbanan. upp Ansvarig: Länstrafiken Malmöhus, länsstyrelsen. Kostnad: 200 miljoner kronor. Tidplan: Klart senast 1993.

Förslag: Bygg ut regionala snabbspårvägar komplement som till Pågatâgen. De sträckningar är mest som aktuella för närvarande är Ve11inge-Malmö-

Staffanstorp-Lund utreds av Malmö kommun och

Länstrafiken i Malmöhus län, Landskrona-

Helsingborg-Höganäs utreds Helsingborgs

av kommun och Länstrafiken i Malmöhus län samt Lund-Dalby utreds Lunds kommun. av Ansvarig: Länstrafiken och berörda kommuner. Kostnad: Den totala investeringskostnaden för de föreslagna linjerna ligger på 2 miljarder kronor. ca

Tidp la n: Start 199192. Avslutat kring sekelskiftet.

Förslag: Rusta befintliga kollektivtrafikterminaler.

upp Ansvarig: Länstrafiken och berörda kommuner. Kostnad: 60 miljoner kronor. Tidplan: Klart senast 1993.

up. pmâtêü i I N

t. Pågatåg under premiäráret 1983. Dessa tåg är populära och bör kunna trafikera fler sträckor än dagens.

Trafik

Förslag: Bygg infarts- och pendlar-parkeringar för att underlätta för resenärer med långt till järnväg. Ansvarig: Kommunerna. Kostnad: 3 miljoner kronor under en tioårsperiod. Tidplan: Successiv utbyggnad under 1990-talet. Pendlarparkeringar byggs i anslutning till spárvägsnätet efter hand som detta byggs ut.

Förslag: Citytunnel i Malmö Ansvarig: Konsortiet för förbindelsen Malmö-Köpenhamn. Kostnad: 3 5 miljarder kronor -

Förslag: Inför pågatågstrañk på linjen Helsingborg-Bjuv-

Åstorp-Klippan.

Ansvarig: Länstrafiken i de båda Skånelänen.

l3.3.4 Godstrañk

Som följd företagens kapitalrationalisering har korta transen av porttider och små sändningsstorlekar blivit allt viktigare. Detta har gynnat lastbilen medan järnvägen tappat andelar. Andra orsaker till att järnvägens andel av godstransporterna minskar är att SJ prioriterar de största kunderna. Järnvägens konkurrenskraft på godstransportmarknaden måste därför stärkas. Ett viktigt bidrag till detta är den upprustning järnvägsnätet föreslås. av som Genom att tillåta andra företag än SJ att använda järnvägsnätet kan järnvägstrafiken förväntas öka. Ett exempel på detta är

Österlentåg AB som bildats i Sydöstra Skåne med kommuner och

företag som intressenter.

Förslag: Gör det möjligt att bilda järnvägsbolag som kan överta den vagnslasttrafik SJ inte finner som lönsam. I Nordvästra Skåne bör det möjligt att vara

bilda ett sådant lokalt bolag med Åstorp som

lokaliseringsort. Ansvarig: Kommunalförbunden. Staten för ändringar av förutsättningar.

Förslag: Bygg ut industrispåren till större industrier. Ansvarig: Banverket, SJ, kommuner och företag. Tidplan: Successiv utbyggnad.

Trafik

Nybyggt industrispår i Helsingborg

13.35 Renare, tystare och effektivare fordon

Det finns idag tekniskt och ekonomiskt utrymme för att skärpa avgaskraven på samtliga vägfordon. Svårare, fullt möjligt, är men att skärpa också bullerkraven. Att sänka bullerkraven från 8880 till 8075 dBA skulle medföra att antalet boende med buller-nivåer över 55 dBA skulle minska med tredjedel. Ännu oprövat, en men likafullt möjligt, är att införa krav på energiförbrukningen för fordon.

Förslag: Skärp de nationella och bullerkraven för vägavgasfordon. För bör följande värden, motavgaser svarande klass 1 i den miljöklassindelning av fordon som Miljöavgiftsutredningen föreslagit, ligga till grund.

Personbilar Lätta lastbilar Tunga fordon

gkm och bussar gkm gkWh Utsläpp m. m.

-

Trafik

För buller bör 75 dBA gälla för personbilar och 80 dBA för tunga fordon. Tidplan: För tunga fordon bör införandet göras senast 199495. För lätta lastbilar och bussar bör kravskärpningen kunna genomföras vid tillfälle. För personsamma bilar bör kravskärpningen kunna genomföras 199394. Under tiden tills dess att kravskärpningen träder i kraft bör den miljöklassindelning med tillhörande ekonomiska incitament föreslagits av som Miljöavgiftsutredningen träda i kraft.

Ansvarig: Staten.

Kostnad: Ökade bilkostnader vid skärpning av avgaskrav. För personbilar är kostnadsökningen ringa medan den för tyngre fordon kan uppgå till mellan 35 000 och 100 000 kronor fordon. Skärpta bullerkrav per leder till 5 till 10 % ökning bilkostnaden. Därtill av kommer de avgifter på fordon uppfyller nya som kraven.

Förslag: Inför gräns för högsta tillåten bränsleförbrukning för personbilar. Förslaget är att uppfatta som ett idéförslag inspirerats bl. a. de amerikanska som av CAFE-normerna. I avvaktan på att normer tagits fram bör Miljöavgiftsutredningens förslag om omfördelning försäljningsskatten genomföras. av Ansvarig: Staten.

Förslag: Ge skattelättnader för elbilar för att få igång en serieproduktion. Ansvarig: Staten.

133.6 Byte av fordon

Kommuner och offentlig verksamhet kan gå före vid annan införandet miljöanpassad teknik. Exempel på detta är av mer introduktion naturgasbussar eller eldrivna fordon. Bussar som av till stor del går i tätorter bör uppfylla de s. k. LETT-kraven lågemitterande tunga tätortsfordon.

Förslag: Vid omförhandling entreprenörsavtal ska krav av på renast möjliga fordon ställas. Som exempel på detta kan nämnas de avtal sluts mellan som trafikhuvudmännen och entreprenörer. Förslaget medför att det blir möjligt att byta hela bussparken till miljöanpassade bussar före år 2000. Tidplan: Görs kontinuerligt.

Trafik

Förslag: Kommuner och offentlig verksamhet ska, vid fordonsbyte, köpa renast möjliga fordon och använda renast möjliga bränsle. Tidplan: Görs kontinuerligt. Ansvarig: Offentliga sektorn Kostnad: För bensindrivna fordon marginell kostnad. För större bussar ca 180 000 kronor buss per om naturgasdrift väljs. För tyngre dieseldrivna fordon ca 10 000 30 000 kronor fordon beroende på - per fordonstyp. Kostnaderna gäller fordon. nya

13.3.7 Finansiering

Kollektivtrafiken, särskilt den spårburna trafiken, kräver särskilt stöd. För större projekt såsom snabbspárvägar krävs statlig medverkan i former. nya

Förslag: För utbyggnad spårburen trafik och andra större av trafikprojekt, inklusive vagnmateriel, ska statsbidrag kunna fås till minst 50 % merkostnaden av

för projektet se avsnitt 13.2.5 för detaljerad

mer beskrivning. Bidraget utformas så att staten bidrar med lika mycket regionen kommuner, som länstrafik, privata intressenter fl. kan bidra m. med. Ansvarig: Staten.

Förslag: Upphäv beslutet på buss- och tågtrafik. om moms Ansvarig: Staten.

Kostnad: Inga kostnadsförändringar gentemot nuvarande

situation.

Förslag: Avsätt 80% länstrañkanslagen till kollektivav trañkutbyggnad. Avsätt 80 % Vägverkets medel av för riksvägar till utbyggnad stomjärnvägarna. av Tidplan: Genomförs under kommande tioårsperiod. Ansvarig: Länsstyrelsen, Vägverket, Banverket. Kostnad: Omfordelning av medel.

13.3.8 Lokala miljöátgärder

Många människor är störda buller eller luftföroreningar från av trafik. Det är angeläget att antalet störda människor kan minskas snabbt och att ny bebyggelse inte läggs i områden med särskilt dåliga miljöforhållanden. Nedanstående förslag luft- och avser

Trafik

bullerstömingar från flyg, -väg och jämvägstrafik. Det bör noteras att nedanstående förslag bygger på de Naturvårdsverket av rekommenderade riktvärdena men att det finns grupper av människor astmatiker påverkas vid lägre halter än de - ex. - som rekommenderade riktvärdena för luft och människor

att kan

störas även ljudnivåerna understiger de nedan angivna. Aven om cancereffekter kan kvarstå.

Förslag: Varje kommun skall före utgången av 1991 göra en kartläggning luftförorenings- och bullersituaav tionen. Med utgångspunkt från denna kartläggning skall åtgärdsplan göras för att minska stören

ningarna och antalet störda. Åtgärdsplanen skall

redovisa hur och när uppsatta mål kan nås. På lång sikt till år 2000 skall målet vara att bullerniváerna inte överstiger 30 dBA som dygnsvärde inomhus respektive 45 dBA som momentanvärde inomhus under natt. Utomhusvärdena får vara högst 55 dBA. I befintlig bebyggelse, där detta eventuellt inte är möjligt, kan man tvingas pruta på utomhusvärdena men inte på inomhusvärdena. Före år 1996 bör värdena vara: utomhus 65 dBA inomhus 30 dBA dygnsmedelvärde 45 dBA momentanvärde

Ansvarig: Kommunerna i Västra Skåne, väghållarna. Kostnad: Upprättandefasen innebär utredningskostnader. Genomfdrandefasen kan innebära stora kostnader.

Förslag: Nybebyggelse och komplettering av befintlig bebyggelse ska göras i områden där Naturvårdsverkets riktvärden för luftkvalitet i tätorter överskrids. Nybebyggelse ska förläggas till områden där bullernivån som dygnsnivå överskrider 55 dBA utomhus respektive 30 dBA inomhus och som momentannivå inomhus under natt överskrider 45 dBA. I områden med bullemivåer över 55 dBA kan komplettering av bostadsbebyggelse endast tillåtas om den omfattar enstaka bostäder i befintliga luckor och om speciella isoleringsåtgärder vidtas så att inomhusnivån inte överstiger 30 dBA dygnsnivå och 45 dBA momentannivå natt. Ansvarig: Kommunerna i Västra Skåne. Kostnad: Inga direkta kostnader, men ny bebyggelse kan tvingas till områden som är dyrare eller svårare att exploatera.

Trafik

Längs Höje å kommer i framtiden att finnas våtmarker, gräs kan bli till vars råvara för metangasproduktion. Metangasen kan användas som bränsle till stadsbussarna och man får ett transportsystem är miljöanpassat i alla led: som

de våtmarker som skapas fångar kväve och bidrar till att förbättra miljö- situationen i havet, på våtmarkerna kommer bl. a. utrotningshotade vadarfåglar att kunna häcka och rasta,

metangasutvinningen tar till vara energiinnehållet i gräset och ger möjlighet att återföra näringsämnen till den odlade marken, gasen är ett mycket rent drivmedel och kommer att märkbart minska utsläppen olika luftföroreningar, av gasbussen bullrar mindre konventionell dieselbuss, och - än en den ur biomassa framställda vid förbränning inget nettobidrag - gasen ger av koldioxid till atmosfären och bidrar alltså inte till växthuseffekten.

I framtiden kommer behovet helhetslösningar att öka och kombinationsav projekt detta blir då allt vanligare. som

Internationell samverkan Polen -

1 4 Internationell samverkan Polen

-

Miljöproblemen har satt de politiska tids- och rumsgränserna ur spel. Miljöstörningar skapade under viss valperiod och i ett visst en område kan ge effekter vid en annan tidpunkt och pá en annan plats. För Västra Skåne gäller att miljöpåverkningarna från ex. Danmark, Polen och Tyskland är avsevärt mycket större än de från Stockholmsområdet och Norrland.

V

Mellan Danmark, Polen, Tyskland och Skåne finns speciella på närhet och historia grundade förbindelser gäller offentlig sektor, näringsliv, universitet etc.. Därför bör vi kunna vara med och framgångsrikt komplettera dialogen på nationell nivå med regionalt och lokalt utvecklade industri- och samhällskontakter.

14.1 Problem

Bristen på resurser är det allt överskuggande problemet för polskt miljöarbete. Det behövs ytterligt medveten optimerande samveren kan om miljöförbättringar skall kunna komma till stånd samtidigt som Polen skapar anständig levnadsstandard for sina inen vånare. Om man vill stötta miljöutvecklingen utifrån, den nya ger demokratin i princip goda möjligheter i praktiken är det än så men länge ont givna rutiner. Samspelet måste därför handla minst om lika mycket om demokratin i sig själva miljöinitiativen. som om

Internationell samverkan Polen -

14.1.1 Jordbruketodinahnven

Det polska jordbruket är långt mindre produktivt än det skånska. Den förändrade polska ekonomiska politiken kommer troligen att ställa högre produktivitetskrav. En jordbrukseffektivisering genom en vâsternalisering kan komma att bidra till omfattande miljöskador och förstöra del de miljövärden det polska en av som jordbruket står för i dag:

Polens våtmarker tillhör Europas mest värdefulla dels - - ur naturvårdssynpunkt, dels miljösynpunkt. De bidrar till att ur

minska kväve- ochfosfortransporten i många vattendrag och

därmed också till Ostersjön. I Polen finns fortfarande öppna vattendrag diken och bäckar som fyller positiva miljöeffekter våtmarker. samma som I Polen finns fortfarande ängar, betesmarker, skogsdungar och vattenområden inblandade i landskapet. Här finns en unik artrikedom, är på väg att försvinna i övriga Europa, som men som har stora potentiella rekreativa och turistiska värden. I polsk jordbruk har använt betydligt mindre mängder - man bekämpningsmedel och handelsgödsel areal än i motsvaper rande västeuropeiskt jordbruk.

Det vore att medverka till att skapa ytterligare problem för Polen, om vi aktivt eller passivt deltog i problem en process, som gav nya med just det, vi själv försöker ta som nu oss ur.

14.1.2 Människors hälsa, luft- och vattenföroreningar

Miljösituationen och människors hälsa kan komma att ytterligare försämras, hjulen i Polen börjar rulla snabbare på om men samma sätt. Missbildningar hos barn, kronisk blyförgiftning, hög och ökande cancerfrekvens, 5 7 år kortare medellivslängd än här - allt visar att ytterligare stress i miljön bör begränsas. Trots det kan industrins utveckling komma att prioriteras framför miljöns.

Några exempel:

I staden Zabrze är flodvattnet så smutsigt att det inte duger till industrins behov. Industrin använder därför det renade

dricksvattnet. Därmed skapas vattenbrist för befolkningen. en Luftföroreningsproblem löses inte vid källan. I stället bygger man höga skorstenar. Man använder själv den sämsta sortens stenkol, eftersom - man behöver exportinkomsterna från det högkvalitativa kolet.

Internationell samverkan Polen -

Kol har gott kvalitetskolet exporteras. Det som blir över, den man om, men sämsta sorten, använder själv. man

Detta skapar problem inte bara i Polen utan också i omvärlden,

bl. i Västra Skåne. Det är inte rimligt att i längden acceptera att a. verksamheten i ett annat land kan få fördärva miljöförut-

sättningarna hos Det behövs former inte bara för stöd utan oss. också för effektiva sätt att ställa krav och göra I dag prognoser. saknar 400 städer i Polen avloppsrening. Visserligen har man nyss

slutit överenskommelse mellan Östersjöstaterna om att utsläpp

en

orenat vatten till Östersjön skall upphöra. Men ett förverk-

av ligande kräver inte bara avtal utan också allas även Skånes - medverkan i det aktiva arbetet.

14.2 Möjligheter

Att förbättra miljön och skydda naturen överlevnadsfrága för är en världen i allmänhet och för polackerna i synnerhet. På grund av

den resursknapphet råder i Polen har vissa okonventionella som och billiga lösningar utvecklats, kan intressanta i som vara miljöarbetet också i Västeuropa. Ett miljöstöd till Polen kan således

idéer tillbaka. ge

Exempel: Restaurering har åstadkommits vissa polska sjöar genom av sinnrik syresättning. Inga kemikalier används. en Rybnicki-sjön helt bevuxen med alger på ytan. Efter ex. var

Internationell samverkan Polen -

8 månader syntes inga alger, och biotopen hade markant förbättrats. Siktdjupet blev efter restaureringen 1,5 meter, före

restaureringen hade det varit 0,5 meter.

14.2.1 Hälso- och sjukvård

Behovet av sjukvårdsutrustning kuvöser, ambulanser, laboratorie-

utrustning, mediciner såväl som engångsartiklar och hygienartiklar är mycket stort. Andra insatser, att medverka med ex. viss barnkoloniverksamhet på kan medverka till ökad sommaren, motståndskraft mot miljöpåfrestningarna.

Forskningsmässigt skulle samverkan kunna och viktig en ge ny kunskap hur människor påverkats det gigantiska fullskaleom av experiment i miljöförstöring, genomfört i Polen. Det kan som man också början till utveckling metoder och teknologier ge en av nya och medföra genombrott för spillvattenrening, sjörestaurering etc.

14.2 .2 Luftföroreningar

Det går idag att göra utmärkta analyser luftföroreningar. Den av möjligheten bör utnyttjas både här och i Polen. Här för att påvisa vad faktiskt kommer från Polen och därigenom öka det som skånska intresset för att både med hjälp och krav jämför agera kapitel Särskilt miljöskyddat område. Och i Polen för att öka insikten att det inte lönar sig att fortsätta att sprida ut om

luftföroreningar det är rening vid källan, krävs.

- som

14.2 .3 Vatten och avlopp

Det är viktigt med mönsterfall kan bli normbildande. Miljösom delegationen har försökt medverka att initera ett samarbetsgenom projekt, som syftar till att överföra och utveckla ett ekologiskt synsätt. Projektets mål är att tekniska och strukturella lösgenom

ningar sanera ett konkret, väl avgränsat område en mindre biflod

till Bytomka, Mikulczyån och minska belastningen på nedströms liggande flod samt att till odose kylvattenbehov för ett nytt värmeverk och frigöra 40 000 dricksvatten. En svensk arbetsgrupp har m tillsammans med polska specialister utarbetat tekniskt och en ekonomiskt godtagbar lösning.

Internationell samverkan Polen -

Det är rening vid källan som behövs, inte högre skorstenar.

14.2.4 Utbildning

Den naturvetenskapligttekniska högskoleutbildningen i Polen håller anmärkningsvärt hög klass. Den knappa tillgången på en böcker, moderna mätinstrument och övrig utrustning har emellertid begränsat möjligheterna att bearbeta orsakssambanden och átgärdsmöjligheterna i miljöförstöringsprocessen. Studenter, lärare och forskare har haft ytterligt begränsade möjligheter att få grepp om miljökonsekvenserna.

Detta innebär att all stimulans material, stipendier, studiebesök, praktikantplatser etc. kan ett högt utbyte. I Lund har tekno- - ge logerna vid Tekniska Högskolan inom miljöforeningen Miljöföreningen ägnat sig åt Polen och dess miljöproblem. Man har arbetat konstruktivt och praktiskt: inbjudit polska studenter och lärare till Lund på studiebesök och miljövårdskurser, har man

Internationell samverkan Polen -

ordnat sommarpraktikplatser för polska studenter på företag och

miljö- och hälsoskyddsförvaltningar, polsk student gör sitt

en examensarbete på Tekniska högskolans institution för VA-teknik Även för medicinstuderande m. m. finns och planeras motsvarande aktiviteter. Miljökurser har anordnats för studenter från hela östeuropa.

Allt detta kan och bör vidareutvecklas. Polska forskare bör få speciella möjligheter att komma hit gästforskare. Vid svenska som högskolor pågår för närvarande ett intensivt arbete för att Sverige i viss omfattning skall kunna bli delaktiga i öppenheten mellan universitet inom EG. Det hade passat utmärkt med EGom man samarbetet som förebild hade byggt ett samspel också med upp Polen. Initiativ har redan tagits.

14.3 Åtgärder

Åtgärderna i detta kapitel syftar liksom betänkandets övriga

åtgärder till en bättre miljö i Västra Skåne. Detta kan uppnås genom att vi

medverkar till förbättringar i Polen, effekter också når - vars oss, kan göra bättre för det framtida nedfallet från Polen, - prognoser får idéer och kunskap for vårt hemmamiljöarbete. - nya ny

14.3.1 Polska praktikanter

Förslag: Inrätta praktikantplatser på kommunernas miljö-

och hälsoskyddsforvaltningar

Ansvarig: Kommunerna Kostnad: Praktikantlön

14.3.2 Regional och lokal samverkan

Förslag: Ta emot polska politiker och tjänstemän och medverka pá egen bekostnad i seminarier, utbildningar, m. m. i Polen. Ansvarig: Kommunerna

Internationell samverkan Polen -

14.3.3 Miljörestaurering Mikulczycki flodområde av

Förslag: Miljörestaurera ett flodområde i Polen. Ansvarig: Polen och Sverige i samverkan. Kostnad: Ca 5 miljoner kronor. Medel preliminärt beviljade svenska staten enligt BITS förslag. av

Bakgrund: Detta är Miljödelegationens försök att medverka till att ett polskt miljöprojekt genomförs, till bråkdelar promille förbättrar som av

även den skånska miljön. Projektet behandlar flera sektorer

samtidigt och angriper orsakskomplex, inte verkningar. Atgärder i vatten- och avloppssektorn åtföljs besparingar av energi, av förbättring sophanteringsrutiner, estetiska förändringar samt av ökning medborgerligt delaktighet i saneringsav ansvar genom åtgärder.

14.3.4 Högskolesatsning

Förslag: Prioritera samverkan med Polen i miljöutbildning och forskning miljörelaterad hälsa. om Ansvarig: UHÄ och i Sydsverige Lunds Universitet, Medicinska forskningsrådet

Bakgrund: Det krävs specialsatsning utbildnings- och forskningsen av samverkan med de tidigare öststaterna. Den pågående utvecklingen samspelet med EG-länderna skulle kunna stå som av förebild. Vad gäller öststaterna gäller dock att Sverige inledningsvis bör stå för de totala kostnaderna för utbyte av forskare och studenter. Senare skulle detta kunna ske inom det totala Europasamarbetet.

Medicinska forskningsrådet bör initiera speciella forskningsinsatser för att undersöka hur den långvariga fullskalemiljöförstöringsprocessen i Polen påverkat människors hälsa.

1 4.3.5 Jordbmlcsiwelaterad prognos för Polens kväveutsläpp till

Östersjön

Förslag: Satsa på FoU-arbete kring hur kväveutsläpp kan förändras vid olika tänkbara utvecklingsförlopp. Ansvarig: Staten Kostnad: 200 000 kronor

Internationell samverkan Polen -

Bakgrund:

De snabba förändringarna i Östeuropa leder med stor sannolikhet

till att Polens jordbruksstruktur kommer att förändras inom en snar framtid. Detta liksom motsvarande förlopp i östra Tyskland och västra Sovjetunionen medför ett ökat kväveläckage till Östersjön. För svenska förhandlare vid framtida internationella

diskussioner rörande Östersjöns framtid kan det väsentligt

vara att ha en god bakgrund vilka olika effekter vi kan förvänta om oss av storskaliga jordbrukstekniska förändringar.

I Östersjön det innanhavet bör förändringarna i Östeuropa - gemensamma - i allt väsentligt ge positiva effekter. Men det finns påtaglig risk att en kväveutsläppen ökar.

Reservationer

Reservationer

Reservation vice ordföranden Karl Erik Olsson c av

Under punkt 9.3.1 föreslås ändring av 26 § NVL avseende regeln om ersättning på grund att pågående markanvändning avsevärt försvåras. av

Jag anser att nuvarande bestämmelser skall gälla.

I samband med att PBL och NRL antogs, infördes en bestämmelse om att ersättning skall utgå pågående markanvändning avsevärt försvåras på om berörd del av en fastighet.

Det är angeläget att samhället har möjlighet att föreskriva inskränkningar i markanvändningen bl. naturvårds- och miljöskäl. Om begreppet berörd a. av del tages bort ur lagstiftningen, skulle begreppet pågående markanvändning avsevärt försvåras relateras till hela fastigheten. Därmed skulle markägaren kunna få tåla mycket betydande intrång utan ersättning.

Att bevara miljö- och naturvärden angelägenhet för alla. Det är rimligt är en att måttliga intrång får belasta markägaren eftersom markägare naturligtvis har ett särskilt för förvaltningen av naturen. Det är däremot orimligt ansvar att större intrång skulle belasta liten i samhället. Det måste alla en grupp solidariskt för. Därför är nuvarande lagstiftning väl avvägd. svara

Under punkt 9.3.3 föreslås minskad granplantering i västra Skåne. Jag stöder detta förslags huvudlinje, vilken går ut på att granarealen får ökas.

Däremot motsätter jag mig ett förbud inom vissa områden. Den begränsning miljöskâl är nödvändig kan utan förbud åstadkommas genom som av rådgivning och tillämpning ett ståndortsanpassat skogsbruk. av

Reservationer

Reservation av ledamoten Annika Annerby Jansson m

Allmänt Miljödelegationen Västra Skåne har avlämnat ett slutbetänkande är som resultatet av ett omfattande arbete med stora förtjänsten Det också min är uppfattning att delegationen och alla de människor arbetat för den under som ett och ett halvt års tid har haft positiva effekter i sig själva deltagandet genom i samhällsprocessen; frågor har lyfts fram, planer påskyndats. Delegationen och dess tjänstemän har fungerat som en katalysator i förändringsarbetet med miljön.

På några områden har jag dock erinringar att göra.

Av de förslag som Miljödelegationen Västra Skåne har lagt är merparten på nationell nivå, dvs de innebär förändringar i regelverket eller lagstiftningen för hela landet. Detta är en nackdel. Dels är många förslagen redan föremål av för övervägande i andra kommittéer eller utredningar, dels blir med nödvändighet förslagen från delegationen främst belysta regionens ur synpunkt.

Moderaterna har på riksplanet konsekvent arbetat för att modernisera miljölagstiftningen bl. a. genom att våra krav på miljökonsekvensbedömningar och att straffen för miljöbrott skall skärpas. Vi tror också på effektiva att ekonomiska styrmedel skall användas för att påskynda utvecklingen liksom att miljöavgifter inte skall betraktas skatter utan användas för som nya miljöförbättringar. På flera områden delar delegationen dessa värderingar och har ex. anslutit sig till energibeskattningsmodell principiellt en som är uppbyggd på samma sätt moderaternas. som

Inte desto mindre är det avgörande brist i delegationens arbete en att merparten av förslagen inte går att genomföra utan förändringari nationella regler eller nya utredningar. Vi behöver koncentrera våra på det resurser som kan göras i dag.

En annan generell synpunkt rör ett antal förslag ofta på ett mycket som detaljerat sätt tar kommunala frågor. Dessa bör upp ses som rekommendationer till kommunerna att efter prioriteringar genomföras i egna takt med förfogande Exempel på sådana förslag inom av resurser. är ex. avsnittet Mark och Vatten Kommunal naturvårdsplanering, Kommunala rekreationsytor och Strikta naturskogsreservat.

Slutligen, mina synpunkter nedan gäller endast förslagen till åtgärder. Detta betyder inte att jag i vart fall delar de ståndpunkter och värderingar fors som fram i betänkandets utredande delar.

Särskilda synpunkter Härutöver reserverar jag mig vad gäller följande avsnitt.

2.3.2 Regional organisation för miljö, trafik och planering s. 44 Olika förändringar i den regionala organisationen diskuteras för närvarande av snart sagt varje politiskt organ i Skåne. Vilken organisationindelning man

Reservationer

väljer kan knappast huvudfråga för Miljödelegationen och det är vara en därför enligt min uppfattning onödigt att göda diskussionerna med ännu en variant. Det är däremot viktigt att framhålla behovet av att något organ har i uppgift att samordna de regionala frågorna. Det är också naturligt att ett sådant organ till sig knyter kompetens i miljöfrågor inklusive havsmiljö.

Att som i förslaget för den sakens skull tillskapa två helt nya delorganisationer, Skånes Miljö- och Naturvärn och Skånes Havsvärn med delvis statliga uppgifter tycker jag inte egentligen tillför regionen något mer än just nya organisationer.

Utöver ansvaret för de allmänna havsmiljöfrågorna är det meningen att Skånes Havsvårn också skall bedriva miljörelaterad marin aktionsforskning samt utgöra myndighet för vattenkontroll och -mâtningan Jag menar att ett marint centrum i södra Sverige måste anses vara angeläget men av nationell natur. Vad gäller Vattenvårdsförbunden bör en översyn av deras arbetsformer genomföras i syfte att klargöra eventuella otydligheter i rollfördelningen. Om man inte på detta sätt uppnår åsyftat mål måste det vara möjligt att köpa tjänsterna externt utan att tillskapa en helt ny organisation.

2.3.6 Försöksverksamhet kring arbete med yttre miljö s. 46 Jag kan inte ställa mig bakom ett förslag att utreda vilka möjligheter det finns att ändra lagstiftningen så att det ökar de fackliga organisationernas påverkansmöjligheter i frågor den yttre miljön, utan att det anges varför om och på vilka punkter sådana förändringar behövs.

3.3.1 Lagfásta miljömål och 3.3.2 Malmöhus län som första område för miljömål s. 65 Delegationens majoritet föreslår viktig strategisk punkt att vi skall som en begära nationell lagstiftning angående Miljömål. Denna fråga är för närvarande föremål för diskussioner i flera andra organ och utredningar och kan väntas stöta på betydande svårigheter.

Mitt förslag är att vi bör arbeta i linje med den strategi som Naturvårdsverket lagt fast i bl a Sötvatten 90 -inom ramen för den lagstiftning vi har i dag. Detta är en metod vi kan arbeta med direkt och få snabbare genomslag på miljön. Med majoritetens förslag kommer inte arbetet att kunna påbörjas på flera år.

8.3.1 Massivt stöd till biobränslegenombrottet i Skåne s. 127 I kostnadsredovisningen till förslaget framgår att en mycket stor del av stödet - 100 miljoner kronor per år i tre år är avsett för Malmö Energis planerade biobränsleanlâggning. Jag kan inte ställa mig bakom den typen av selektiva stöd till enskilda företag.

8.3.3 Befrielse från den allmänna energiskatten på kol under infasningsperioden till biobränslen s. 128 Samma resonemang här, förslaget innebär en särbehandling av Malmö Energi. På plats föreslår vi att punktskattema på bränsle generellt ska annan bort. Det är ett bra förslag. Inte som här att ett enskilt producentföretag skall särbehandlas.

Reservationer

9.3.1 Delförslag Ändring i 26 paragrafen NVL, regeln ersättning

om pga att pågående markanvändning avsevärt försvåras s. 145 Förslaget som innebär förändrad bedömning intrånget kan komma att av innebära orimligt stora intrång utan ersättning, vilket jag inte kan ställa mig

bakom.

9.3.5 Delförslag Lagstiftning samhällets tillgång till potentiell om våtmark s. 156

Det är viktigt att utnyttja de möjligheter till minskad kvävebelastning på våra vattendrag som översilning innebär. Men tvångsåtgärder är inte enda sättet

for genomförande. Såväl frivilliga markförvärv skötselavtal med som ex. markägare är bra alternativ till ovanstående förslag innebär expropriasom tionslagstiftning.

10.3.10 Regionala avloppsreningsbolag s. 180 Det har inte framförts något egentligt motiv för varför dessa bolag skulle nya hjälpa kommunerna på ett bättre sätt än de konsulter finns i dag. som

12.3.1 Bildandet av Skånes Havsvärn s. 212, se ovan

1.3.3.3 Bygg ut regionala snabbspárvägar s. 232 samti bakgrundstexten Det är viktigt att minska miljöstörningarna från trafiken. Jag vill dock ifrågasätta om en extensiv utbyggnad snabbspårvägar enligt förslaget av är det sätt som ger bästa resultat på satsade Kostnaderna, vi pengar. som nu börjar få en uppfattning måste ställas i relation till andra miljösatsningar om, på trafikens område.

Det exempel ingår i förslaget är inte korrekt redovisat. De verkliga

som kostnaderna inkl kapitalkostnader för snabbspårväg mellan Lund och en Dalby är ca 20 miljoner kronor högre än vad som anges.

1.3.3.5 Skärp de nationella och bullerkraven för vägfordon s. avgas- 234 Den bästa drivkraften för miljöförbättringar är i allmänhet ekonomiska incitament. Delegationen omvandlar här Miljöavgiftsutredningens förslag

angående avgifter på utsläpp och gör det till ett förslag restriktioner. om Erfarenheten visar att avgifter eller skattereduktioner effektiva. är mer

13.3.7 Avsätt 80% av Vägverkets medel för riksvägar för utbyggnad av stomjärnvägar s. 236

Förslaget är orealistiskt och bör därför utgå.

13.3.8 Lokala nailiöåtgärder s. 236 och 237 Även i delförslag två gäller nybebyggelse som bör det finnas en formulering som anger att bebyggelse kan tillåtas om särskilda skäl föreligger och att man då skall vidta speciella isoleringsåtgärder.

Åtgärdssammanställning

Åtgärdssanmianställnixig

2.3.1 Regionprogram s. 44 2.3.5 Förstärk tillsynsverksamheten ut- Upprätta ett regionprogram enligt avsnitt veckling s. 46 2.2.2. Miljödelegationens förarbete och ge- Ge tillsynsverksamheten utvecklingsresurnomgångar bör kunna utgöra en grund för det ser så att den får en reell möjlighet att utförsta regionprogrammet. veckla sina rutiner. Låt länsstyrelserna Ansvarig: Först de hopslagna kommunal- behålla avgifterna för den tillsyn som de förbunden, det kom- utför, och låt resurserna gå till utvecklingssenare gemensamma munalförbundet. arbete både för det interna arbetet och för att utveckla samspelet med den kommunala till- 2.3.2 Regional organisation för miljö, trafik synsverksamheten. ochplanering s. 44 Ansvarig: Staten. Bilda ett gemensamt organ fr. o. m. 1992 bestående de sammanslagna kommunal- 2.3.6Försöksverksamhet med ökad medverav förbunden med uppgift bl. att lämna förslag kan av den lokala skyddsorganisationen i a. till permanent organisation för miljö, arbetetkzingytfremiljö s. 46 en trafik och planering fr. 1995 bestående Starta försöksverksamhet inom Västra Skåne o. m. av det nuvarande landstinget för Malmöhus med företagens lokala skyddsorganisation län och kommunerna i länet. En speciell och företagshälsovården gällande den yttre planeringsenhet, Skånes Miljö- och Natur- miljön, jämför bl. a. kapitlen 10 och 11. värn, knyts till den regionala organisatio- Försöksverksamheten syftar bl. a. till att nen. Dess marina motsvarighet är Skånes utröna Havsvârn, kapitel 12, Öresund och vilka konkreta resultat, som kan nås i ense - Skälderviken. skilda fall, Förslaget har speciell relevans utifrån arbetet vilken möjlighet det finns att ändra lag- kring miljö- och trafikeffekter den plane- stiftningen så att den ökar de lokala fackav rade fasta förbindelsen. liga organisationernas påverkansmöjlig- Ansvarig: Kommuner och landsting och om heter i frågor om den yttre miljön i arbetet. man misslyckas staten. Samtidigt bör man dra in Institutionen för miljö- och energisystem och Avdelningen 2.3.3 Tydligare rollfördelzting s. 45 för arbetsmiljöteknik vid LTH i arbetet. Se över rollerna inom den offentliga sektorns Ansvarig: Arbetsgivare och fackliga orgamiljöarbete i syfte att nisationer. Stöd för försöksverksamheten bör analysera områden, kan tas över eller kunna erhållas från bl. a. Arbetsmiljöfonden - som kompletteras av den icke-offentliga sekt- och Arbetarskyddsnämnden. orns miljöarbete vilket bör stödjas ekonomiskt och 2.3.7 Systematiskt utnyttjande av Lunds analysera möjligheterna att hålla isär kon- universitet i det regionala miljöarbetet s. 46 trollfunktioner från övrigt miljöarbete i Utveckla systematiska former för att kunna syfte att låta bådadera komma till sin rätt. använda det regionala universitetet i Ansvarig: Länsstyrelser och kommuner regionens miljöarbete till att kontinuerligt informera om såväl bästa - 2.3.4 Regionalt samordnad kemikalietillsyn teknik i Miljöskyddslagens mening som s. 45 om bättre miljöanpassade kemikalier, som Bygg vidare på den informella samverkan möjliggör en tillämpning av substitutionsmellan kommunerna inbördes och mellan principen kommunerna och länsstyrelserna, följa upp och bevaka utvecklingen på miljösom byggts upp kring kemikalietillsyn utifrån området i regionen Miljödelegationens arbete. Ta fram ett pro- Ansvarig: Lunds universitet och den komgram för regionalt samordnad kemikalietill- mande regionala organisationen för miljö, syn, jämför också kapitel 11, Kemiska pro- trafik och regional planering dukter. Utveckla samspelet med KEMI och med andra myndigheter och organisationer. 2.3.8 Integrerat informationsutbyte s. 47 Länsstyrelserna, kommunerna, Påbörja ett integrerat informationsutbyte. Ansvarig: SNV och Kemikalieinspektionen Ansvarig: Länsstyrelserna

Åtgärdssammanställning

3.3.1 Lagfästa miljömål s. 65 4.3.4 Läromedel för skola och läran-fortbild- Inför miljömål i lagstiftningen och gör de ning s. 82

justeringar som behövs för att det skall Intensivproduktion läromedel vara av nya möjligt att genomföra dem. Ansvarig: Läromedelsbranschen, staten, re- Ansvarig: Staten och sittande miljöskydds- gionen, kommunerna och lärarna. kommitté

4.3.5 Skolplanen som redskap i miliöutveck- 3.3.2Malmöhus län som första område för lingen s. 83

miljömål s. 65 Utnyttja den skolplanens möjligheter att nya Utforma med utgångspunkt i Sötvatten 90 och bl. a. åstadkomma: de fastställda miljömålen en arbetsmetod för En speciell läroplan i miljövård - Malmöhus län så att målen kan nås. Den En skolornas miljö. - översyn av egen skall förutom sötvatten också innefatta mark, En inköpsöversyn för byte till väl miljö- luft, hav och natur. De ämnen som i första anpassade produkter hand kan komma i fråga för kvalitetsmål och Förändrade rutiner i laboratorielokaler,

utsläppsgränser är skolmåltidslokaler, kopieringsrum och till luft: kväve, svavel, kolväten, koldioxid lektionssalar och metaller och I ett längre tidsperspektiv: trañkövervä- till vatten: fosfor, kväve, metaller och sta- ganden kan tala för fler och mindre skolor bila organiska föreningar. för högstadieelever och kanske rentav fler

Ansvarig: Staten gymnasieskolor.

3.3.3 Luftövervakrtingssystem för Västra 4.3.6 Miliöbibliotek för skolans behov s. 84 Skåne s. 66 Inrätta skolinriktad miljöbiblioteksen Investera i ett mätsystem, som gör det möjligt service på länsstyrelserna

- att mäta luftföroreningar som import och Ansvarig: Länsstyrelserna export i Västra Skåne. att sammanställa data i en databas för 4.3.7 Högskolesatsnixigar på miliöutbildning - analys, bearbetning och rapporter. s. 84

att ge en grov uppskattning av kâllområden Genomför följande förändringar: för luftföroreningar. Tydliga signaler från utbildningsdeparte- - Ansvarig: Staten SNV mentet, UHA, rektorsämbeten, utbildnings-

linjeansvariga och institutionsansvariga 3.3.4 Vattenövervakrxingssystem för Västra införandet konkreta miljöinslag i om av Skåne s. 66 alla utbildningar. Se förslaget om ett Skånes Havsvärn avsnitt Påbyggnadsutbildning för naturvetare i - 12.31. miljöskydd vid Lunds universitet.

Speciella satsningar vid Lunds universitet - 4.3.1 Miljövetenskapligt Utbildningsråd å utbildning avfall, folkhälsa, om s. 81 resund, bioenergi och våtmarker.

Inrätta ett Miljövetenskapligt Utbildningsråd Ny miljöingenjörsutbildning i Halmstad. Ansvarig: Staten Översyn läroplanen för lantmästare och av lantbruksskolor. 4.3.2 Miljöundervisningen i gymnasiesko- Ekologisk biologutbildningen ingren av lan s. 81 riktad på naturvård. Inför i läroplanen för gymnasiet ämnet Utbildningsinsatser utifrån det kommande

Miljö- och samhällskunskap perspektivet behovet planerare med miljö- och natur- , av Miljö och naturkunskap och specialarbete vårdskompetens.

med miljöinriktning- för alla. Låt den Ny ekoteknisk utbildning på mellan- planerade förändringen gymnasiet få på- ingenjörsnivå i Klippan. av verka också grundskolan och högskolan. Ansvarig: Staten 4.3.8 Permanenta forskningsresurser för

forskning kring barns och vuxnas natur- 4.3.3 Iärarfortbildning s. 82 vetenskapliga begreppsbildning s. 85 Berika valmöjligheterna inom lårarfortbild- Ansvarig: Staten

ningen i Västra Skåne genom att erbjuda utbildning med ett starkt miljöinslag. 4.3.8 Prioritera forskning kring kunskaps-

Ansvarig: Kommunerna och vetenskapsteori i miljösamman-

hang s. 86 AnsvarigazFilosoñska institutionerna och

berörda ämnesinstitutioner i samverkan

Åtgärdssammanställning

4.3.9 Utbildningsinsatsar i länderna kring 5.3.4 Tekniska lösningar s. 94 Östenjöns.86 Utveckla tekniska lösningar tillfredssom Särskild satsning på grannkommuner vid ställer både funktionshindrade och miljö. Östersjön. Aktivt erbjudande praktik- Ansvarig: Regeringen genom uppdrag till om platser främst inom områdena energi, Handikappinstitutet och Styrelsen för Tekrening, avfall och biotopbevarande till nisk Utveckling STU Baltikum, Polen och östra delarna av Tyskland, inbjudan av stipendiater och egen 6.3.1 Radongräxisv de för all gammal bemedverkan med utbildningsinslag i byggelse: 100 Bqm s. 98 länderna i fråga. Fastställ gränsvärdet 100 Bqm3 helst natio- Ansvariga: Kommunerna regionalt enligt modellen i nellt men annars kapitel 3. 43.10 Utbildningssatsningnr i kommunal Ansvarig: Staten, länsstyrelserna verksamhet s. 86 Satsa på utökad riktad utbildning av nyckel- 8.3.2 Radonmätningar i daghem och skolor grupper: både av planerare, som har att ta s. 99 fram beslutsunderlag och framöver göra kommunens Utför radonmätningar i samtmiljökonsekvensbeskrivningar som en inte- liga daghem och skolor. Vidta åtgår då er grerad del av arbetet, och av personalen inom radondotterhalten överstiger 100 Bqm renhållnings- och reningsverkssektorn. Kommunerna . Ansvarig: Ansvarig: Kommunen 6.3.3 Radonmätningar på marknära arbets- 4.3.11 Massmedia s. 87 platser s. 99 Att massmedia kompletterar sin miljöbe- Mätning av radon på marknära arbetsplatser vakning med att lyfta fram inte bara skräck- garage, verkstäder, underjordsarbetsexempel och katastrofer utan också miljö- platser förebilder. Kontinuerliga miljöinslag i det Ansvarig: Arbetsgivare regionala radio- och TV-utbudet. Ansvarig: Massmediabranschen 6.3.4 Marlrradorunätnixxgar före nybyggnad s. 99 43.12 Utbildning av skyddsombud i yttre Genomför markradonmätning fore nybyggmiljö s. 87 nad markradoninventeringen i kommuom Utvidga utbildning i arbetsmiljö till att också är obefintlig eller osäker. Kontroll vid nen omfatta den yttre miljön. byggnadslovshandlingar att skydd mot Ansvarig: Arbetsgivare, fack och folkbild- markradon byggs in vid behov. Mätning i ny ning bostad inom ett år efter inflyttning. Ansvarig: Kommunerna 4.3.l3 Samverkan kommuner bildnings- förbund s. 88 7.3.1 Prövning energianläggningar av nya Att bildningsförbunden skall erbjuda den s. 107 utbildning, som kan krävas för att kom- Tillståndspröva energianlåggningar nya munala beslut skall fungera i praktiken: med utgångspunkt att anläggningen skall ändrade avfalls- och avloppskrav, nya möj- in i strategi, leder utvecklingen passa en som ligheter att utnyttja energitjänster etc. mot ett varaktigt hållbart energisystem. Ansvarig: Kommunerna och bildningsför- Ansvarig: Länsstyrelsekoncessionsnämnd bunden i samverkan. och sittande miljöskyddskommitté

5.3.1 Översyn området och handiav 7.3.2 Resurser för utveckling av energikaPP s. 92 effektivisering s. 107 Gemensam översyn av Miljö och handikapp Varje kommun dess energidistributör och Ansvarig: Socialdepartementet och miljö- fastighetskontor eller dessas motsvarigheter i departementet mindre kommuner och Sydkraft beslutar använda en ram på 1 2 % av omsättningen i - 5.3.2 Lagstiftning s. 93 energibudgeten till ett arbete för effektivare Tilläggsdirektiv till sittande miljöskydds- energianvändning hos kunderna. kommitté och handikapputredning. Ansvarig: Kommunerna, eldistributörerna Ansvarig: Riksdag och Sydkraft -

5.3.3 Kommunala principbeslut s. 94 Principbeslut vägledande lör nämnder, styrelser och förvaltningar. Ansvarig: Kommunerna

Åtgärdssammanställning

7.3.3 Marknad för handel med eleffektivise- 8.3.4 Slopa träñbedagen s. 128

ringsåtgäuler s. 108 Ansvarig: Staten

Etablera en marknad för handel med effek-

tiva elhushållningsåtgärder. 8.3.5 Ökning beredskapen för snabb introav Ansvarig: Sydkraft, eldistributörerna och duktion biobränaleanvändrürxg s. 129 av elkunderna Allehanda åtgärder för att möjliggöra bio-

bränsleintroduktion inom ett fåtal år: lån till 7.3.4 Kommunal energiplanering e. 109 odling sticklingar, fastställande funkav av Varje kommun beslutar som en del av den tionskrav och upphandling planteringeav kommunala energiplaneringen att och skördemaskiner, FoU kring skörd, lag-

effektivisera energianvändningen och ring, förbränning och förgasning olika - av satsa på förnybara energikällor energigrödor samt utbildning rådgivare, av speciellt effektivisera energianvändning i användare, odlare, politiker fl. - m. offentlig sektor Ansvarig: Staten, Statens Energiverk, kom-

stödja effektivisering även hos energian- munförbundet, Hushållningssällskapet, LRF, vändare som inte försörja med energi via Bio Syd fl. m. energiverken och motsvarande

anordna markanvisningstävlingar 9.3.1 Principer - för landskapets framtida ut- Ansvarig: Kommunerna nyttjande s. 141

Länsstyrelserna, kommunerna och SNV 7.3.5 Ändrade elpriser och avgifter. Håltskall i samband med utarbetandet av nya värmens ekonomiska förutsättningar s. 110 naturvårdsplaner tillämpa planeringsen Sydkraft och eldistributörerna ändrar sitt gång kännetecknad av: prissättningssystem så att effektivisering tydliga avsikter, av elanvändningen stimuleras och elproduktion klar ansvarsfördelning, utanför Sydkrafts regi inte missgynnas. kostnadsrelatering naturvårdsmålen - av Koldioxidavgifterna skall gälla både el- och och

värmeproduktion. Punktskatter på bränslen redovisning olika avvägningar mellan - av bör undvikas. utvinnings-, resurshushållnings- och

Staten vidtar kraftiga åtgärder utifrån kon- naturvårdsanspråk.

sekvenserna av hur fjärrvärmen misskredi- Ansvarig: Stat och kommuner

teras av nuvarande avgifter, medan elen kraftigt gynnas. 9.3.1 Kommunal kvävepool s. 143

Ansvarig: Staten, Sydkraft och eldistributörer Kommunerna föreslås få rätt att inom ramen för fastställda utsläppsgränser ta ett över- 8.3.1Massivt stöd till biobtänslegenomhrottet gripande för mängden kväve ansvar som i Skåne s. 127 transporteras kommunerna. Skatter, ut ur Gör under en tidsbunden övergångsperiod avgifter och åtgärder samordnas. en stor statlig ekonomisk satsning för att få Ansvarig: Stat och kommuner

igång bioenergianvändningen i Västra

Skåne. 9.3.1 till jordbruket och skogs-

Ansvarig: Staten bruket för åtämder och

verksamhet s. 144 8.3.2 Odlarstöd s. 128 Samhället utbetalar miljöersättning till bru-

5 000 kr i extrastödha som övergångsstöd till kare sköter speciellt värdefull natur se som de odlare i närområdet av bioenergianlägg- även Underlagsmaterial Mark och vatten-

ningar, som går över till kontraktsbunden drag [SOU 1990:95]. Totalt uppgår det årliga biobränsleodling. behovet till 1 miljard kronor för Västra varav Ansvarig: Staten Skåne 94 miljoner kronor.

Ansvarig: Staten 8.3.3 Befrielse från den allmänna energi-

skatten på kol under infasningsperioden till 9.3.1 Kommunal naturvårdsplanering

biobränslen s. 128 s.144

Utnyttja möjligheten att använda komple- Förstärk de kommunala naturvårdsbudge-

mentet 2 a § som trädde i kraft den 1 januari tarna, så att dessa möjliggör natur- och

1987 till lagen om nedsättning allmän kulturmiljövård. av energiskatt 1974:992 till att befria Malmö Ansvarig: Kommuner

Energi-anläggningen från energiskatt på

den mängd kol, måste användas under 9.3.1 Ändringi 26 § NVL, regeln som om ersättinfasningsperioden. ningpâ grund att pågående markanav Ansvarig: Staten vändning avsevärt försvåras s. 145

Denna bör relateras till hela brukningsenhe-

ten och inte som i dag endast till den berörda

Åtgärdssammanställning

delen av fastigheten. Förslaget innebär en zon plöjas årligen. Denna bestämmelse bör återgång till rättsläget 1987. införas i skötsellagen och träda i kraft den Ansvarig: Staten 1 januari 1995. Under 1991 1995 kommer markägare, som tvingas upphöra med normal 9.3.1 Bättre ocb utökad kunskaps- jordbruksskötsel längs vattendrag på grund av denna lag, att ha möjlighet att med hjälp av s. 147 omställningsmedel och anläggningsstöd Samordna all tillgänglig naturvårdsinfor- anpassa sin markanvändning till denna nya mation, inrätta ett naturbibliotek och anställ bestämmelse i skötsellagen. en bibliotekarie på miljövårdsenheten på Ansvarig: Staten länsstyrelsen. Komplettera gjorda naturinventeringar inom länet. 9.3.2 Betesfömeningarochbetesoenualer Ansvarig: Staten via länsstyrelserna s. 150 Skapa sambetesföreningar för sådana värde- 9.3.1 Utvärdering av NYLA-anslaget samt fulla naturbetesmarker såsom strandängar forskning kring det s. k. och ådalar, som idag riskerar försvinna om s. 147 betet upphör. Hushållningssällskapet svarar Ansvarig: Staten lämpligen för samordningen av sambetesföreningarna. 932Gemavdltocharudata-atbbtopskydd Ansvarig: Hushållningssällskapen u. 147 Införande av naturvårdslagsutredningens 9.3.2 strikta naturskogsreservat s. 152 föreslagna 21 § NVL om biotopskydd med SNV och Västra Skånes kommuner bör snatillägget biotoper av stor ekologisk rast ta initiativ till att bilda ett antal naturbetydelse för landskapet. Detta tillägg reservat med syfte att bevara naturskog. Detta innebär att våtmarker kan omfattas av bio- innebär att skogen lämnas till fri utveckling topskyddet. och att ingen som helst röjning eller dylikt Rätt för det allmänna att i sådana biotoper, får förekomma. Dessa reservat kan bildas som omfattas av det föreslagna biotop- genom ersättning till markägaren eller i tillskyddet, kunna sköta marken utan med- lämpliga fall genom inköp. Uppskattningsvis givande av markägaren i de fall skötseln finns det ca 600 ha sådan skog i Malmöhus av sådana marker upphört. län, 1 000 ha i Kristianstads län och 300 ha i Ansvarig: Staten Västra Skåne. Ansvarig: Staten och kommunerna 9.3.2 Ändring ansvar-andarna i 12 § av Skötsellagen s. 148 93,3 Minskad granplantering s. 152 Straffansvaret ändras från att gälla brott mot Ändring 20 § NVL, i enlighet med av - av föreläggande eller förbud, som meddelats med naturvårdslagsutredningen framlagt förstöd av 9 § eller 9 a till ett direkt straff- slag. ansvar för brott mot föreskrift som meddelats Komplettering i naturvårdsverkets anvis- med stöd av 6 a ningar för samråd enligt 20§ NVL, vad Ansvar: Staten gäller granplantering i Västra Skåne. Arealen av granplantering får ökas. 9.3.2 Gör CW-områden iVästra Skåne till Inom vissa känsligare områden införs naturreservat s. 149 granförbud. Se underlagsmaterial Mark Detta innebär att naturreservat kring Fote- och vattendrag [SOU 1990:95]. viken och Höllviken snarast bör komma till Ansvarig: Staten, jordägarna stånd, liksom att marina reservat bildas i Höllviken och Foteviken. Vidare innebär det 9.3.4 Överhállning lövskog s. 153 av att betydande områden inom Revinge Överhållningsersättning ska utbetalas för pansarövningsfält blir naturreservat dock vissa ädellövskogar som har högt rekreamed viss bibehållen militär aktivitet. tionsvärde. Skogsvårdsstyrelsen bör arbeta Skötselplanen för reservaten ska vara utfor- med målsättningen att överhålla ädellövmad så att avsikten i CW konventionens skogen med minst 20 år. Vidare bör vid artiklar om att bevara bestånden av flyttande nyplantering framför allt bok, men även våtmarksfåglar uppfylls. annan ädellövskog, prioriteras framför icke Ansvarig: Staten ädla lövträd. Ansvarig: Staten och vissa kommuner 9.3.2 Skyddszonar längs vattendrag s. 149 Inför en minst fem meter bred skyddszon på 9.3.4 Kommunala rekreationsytor s. 153 vardera sidan om vattendragen. Där får Malmö, Burlöv, Staffanstorp, Lund, Trellebekämpningsmedel och gödselmedel inte borg och Kävlinge samt Landskrona, användas. Vidare får inte marken i denna Helsingborg och Höganäs bör snarast starta

Atgärdssammanställning

en planering som leder fram till att samman- 10.3.1 Samordnad rådgivning och informalagt ca 400 ha ny tätortsnära rekreationsmark tion om industrinvfall s. 171 skapas inom en tioårsperiod. Det innebär att Ansvariga: Kommuner, entreprenörer, avca 50 ha mark bör nyskapas inom varje fallsbolag m. fl. kommun. Ansvarig: Kommunerna 10.3.1 Rivningsplaner där bänsys tas till miljöfarligt avfall s. 17l 9.3.5 Integrera våtmarkerna i samhällspla- Ansvarig: Kommunen neringen s. 155 Kommunerna karterar befintliga våtmarker 10.32 Satsa 10 ln-per ton avñill på utveckling och ytor som förutsätts kunna bli våtmark s. 172 före den 1januari 1993. Dessa ytor bör tydligt Ansvarig: Avfallsbolagen framgå i kommunens översiktsplan. Kommunerna bör arbeta för att återskapa eller 103.3 Satsningar på utbildning och forsknyskapa 5 000 ha våtmarker ca 1 % av land- ning 172 arealen i Västra Skåne före år 2000. Tillför Tekniska högskolan i Lund Ansvarig: Staten och kommunerna 3 miljoner kronor år för avfalls- och per avloppsutbildning respektive -forskning 9.3.5 Lagstiftning om samhällets tillgång till hälften till vardera. Se detta i mera om potentiell våtmark s. 156 kapitel Miljö och utbildning. Införande av en ny paragraf i Expropriations- Ansvarig: Staten lagen 1972:719 2 kap. Expropriationsändamålen, innebärande att expropriation får ske 10.33 Utbildning personalen inom av för att restaurera eller återskapa våtmark avfalls- och avloppssektorn s. 172 eller för annat miljövårdsändamål som är Satsa också på utbildning personalen inom av av särskild betydelse. avfallshanteringen, i första hand renhåll- Ansvarig: Staten ningsarbetare och chaufförer. Renhållningsarbetare kan alltmer få rollen som miljö- 9.3.5 Markavvattning och skyddsdikning informatörer. Med lämplig utbildning kan s. 156 chaufförer kör industriavfall som engagera Införande av den i naturvårdslagsutred- sig och delta i det nätverk för att som ansvarar ningen föreslagna 18 d§ NVL. Därmed ges avfallet är ordentligt sorterat. regeringen bemyndigande att utpeka vissa Ansvarig: Kommunerna delar av landet där särskilda skäl skall föreligga för tillstånd till markavvattning. 10.34 Ändring Renhållningslagen av Redan i lagen bör det dock framgå att södra s. 173 Sverige utgör ett sådant område. En Följ miljöavgiftsutredningens förslag till anmälningsplikt bör införas vid skydds- ändring Renhållningslagen. av dikning, i första hand i enlighet med de i Ansvarig: Staten naturvårdslagsutredningen föreslagna ändringarna i skogsvârdslagen och skogsvårds- 10.35 Individens möjligheter s. 173 förordningen. Kommunerna tar principbeslut att indiom Ansvarig: Staten videns möjligheter att själv påverka sin avfallshantering skall prioriteras. Detta 9.3.580%höst- och vinterbevuxenmark leder bl. till att a. s. 157 det skall vara möjligt för alla som vill att - Föreskrifterna till 6 b§ Skötsellagen anger där så är möjligt själv kompostera sitt att den höst- och vinterbevuxna markens hushålls- och trädgårdsavfall, andel skall öka till 60 % i Skåne. Miljödele- flexibelt taxesystem skall råda. De, så - som gationen föreslår en ökning till 80 %. önskar, skall mot högre avgifter kunna Ansvarig: Staten och jordbruksnäringen köpa avfallstjänster alla slag. av man skall kunna välja allehanda lös- - 9.3.6 Förbud mot halmbrämüxlg s. 157 ningar, ex. att få välja hämtningsinter- Andring 11§ Hälsoskyddsförordningen vall, välja att gå ihop med grannen om av innebärande att kommunerna får möjlighet sopkärl etc. att meddela föreskrifter halmbränning. återvinningsgårdar, där allehanda avfall om - Ansvarig: Staten kan lämnas in. Ansvariga: Alla. Inledningsvis är det vik- 10.3.1 Avfallstaxor styrmedel s. 171 tigaste att kommunerna tar bort ett antal som Ansvariga: Avfallsbolagen hinder.

Åtgärdssammanställning

103.6 Rökgasrening för krematorier s. 174 113.1 i lagen om kemiska produk- Kommunerna fattar beslut om att krematori- ter s. 197 erna senast 1991 skall vara klara med sin Lagen om kemiska produkter ändras så att: planering av rökgasrening och att åtgärderna det klarare framgår hur den reglerar hälso- skall vara genomförda senast 1993. och miljöfarliga varor, Ansvarig: Kyrkan eller kommunen den miljö- och hälsoskyddsnämnderna och som svarar för krematoriet. länsstyrelserna kan utfärda lokala respektive regionala, generella förbud och före- 10.33 Förbud mot försäljning av kvicksilver- skrifter för produkter och varor, vars effektermometrar s. 175 ter har särskild betydelse lör den lokala Ansvarig: Staten eller regionala miljön, utredningsskyldigheten om kemiska pro- - 103.6 Inför pantavgifta på lysrör och kvick- dukter och hälso- och miljöfarliga varor silvarlampor s. 176 tydligare än för närvarande skall omfatta Ansvarig: Staten miljökonsekvensbeskrivningar, mlllördelningen mellan dels centrala till- - 103.7 Nya avfallsupplag -lokalisering synsmyndigheter, dels regionala och s. 176 lokala tillsynsmyndigheter klargörs. Kommunerna skall i kommande översikts- Ansvarig: Staten och sittande miljöskyddsplanering reservera plats både för framtida kommitté deponering och för anläggningar så att det så långt möjligt går att inom regionen ta hand 11.34 Ändringi miljöskyddslagen s. 197 om det egna miljöfarliga avfallet. Miljöskyddslagen ändras så att olika ke- Ansvarig: Kommunerna och den föreslagna miska produkters och hälso- och miljöfarliga regionala organisationen för trafik, miljö och varors hälso- och miljöeffekter beaktas vid planering se kapitel 2 produktion och kan beaktas vid tillståndsgivning. 10.38 Gamla avfallsupplag s. 177 Ansvarig: Staten och sittande miljöskydds- Kommunerna tar, efter en bättre kartlägg- kommitté ning än den existerande, fram ett ur miljöoch risksynpunkt prioriterat åtgärdsprogram 11.3.2 Föreskrifter och anvisningar s. 198 för avfallsupplagen och rester från gamla Vägledning för tillämpning av substitu- gasverk. Det väsentligaste skall vara det tionsprincipen på olika nivåer. långsiktiga: hur avfallsupplagen annars Föreskrifter om märkning. Produkter kan komma att påverka grundvattnet om 100 skall märkas med sitt registreringsår. nummer. Produkter som inte behöver Ansvarig: Kommunerna varningsmärkas märks så att det framgår att produkten är bedömd. 10.38 Att garantera slammets kvalitet Ytterligare anvisningar till lokala myn- s. 178 digheter som hjälp i tillsynsarbetet. Kommunerna föreslås att omedelbart påbörja Föreskrifter för de grundkrav som bör ett kartläggningsarbete av innehållet i avlop- ställas på miljökvalité för konsumenttillpet i olika delar av nätet, med syfte att snarast ängliga kemiska produkter kunna garantera slammets kvalitet. tgärder för att underlätta produktregistrets - Differentiering av VA-taxor för industrier bör tillgänglighet. utnyttjas betydligt bättre än i dag, likaså Föreskrifter för undersökningsplikt och avstängning av avlopp. miljöfarlighetsmärkning. Ansvarig: Kommunerna Ansvarig: Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket 10.3.l0 Regionala avloppsreningsbolag s. 180 11.33 Kemikalietillsyn iVästra Skåne Miljödelegationen föreslår att det inrättas s. 198 regionala bolag för avloppsreningsverksam- Upprätta en kemikalieplan för Västra Skåne. het för kompetensutveckling, gemensamma Ansvarig: Länsstyrelserna i samarbete med inköp m. m. Miljö- och hälsoskyddsnämnderna Ansvariga: Kommunerna 11.3.3 Förstärk kommunernas kemikalie- 103.11 Dagvatten och bräddvatten s. 180 tillsyn s.198 Kommunerna föreslås att efter en inledande Ansvarig: Kommunerna inventering ta fram ett prioriterat åtgärdsförslag för omhändertagande av dagvatten och bräddvatten, bl. a. genom översilning. Ansvarig: Kommunerna

Åtgärdssammanställning

11.3.4 Branschorganisationer som aktiva från den svenska kusten till territorialut kunskapsförmedlare s. 199 vattensgränsen. Påverka branschorganisationerna till att ta Vidare föreslås reservatsbestämmelser för ökat ansvar för miljöproblemen följande områden: Ansvarig: Branschorganisationerna Knähakenområdet utanför Helsingborg förbud mot utfyllnad, tillståndsplikt vid l1.3.5 Utveckla miljösamapelet mellan den provtagning offentliga sektorn och Iambrukskotpanüo Djuphålan väster om Västerflacket utanför nen s. 199 Landskrona förbud mot utfyllnad, till- Ansvarig: Offentlig sektor, Lantbrukskoo- ståndsplikt vid provtagning perationen. Sandplatån Disken förbud mot utfyllnad Grollegrund - 113.5 Privat försöksverksamhet medresurs- Lommabukten snålt jordbruk s. 200 Höllviken - Stöd den privata försöksverksamheten med ett Inne Skälderviken resurssnålt jordbruk genom att Lundåkrabukten ge inkomststöd och omställningsstöd för Ansvarig: Staten omläggning till alternativodling, betrakta gröngödsling som energigröda 133.1 Konsekvensbeskrivrüngar med a avsom berättigar till omstâllningsstöd kom- seende på trafiken och miljön s. 229 binera med forskning och rådgivning för Skärpta krav på att större projekt och planatt undvika läckagerisker, förslag skall innehålla tydliga konsekvenskontrollera att alternativrådgivartjän- beskrivningar med avseende på trafiken och sterna blir kvar vid lantbruksnämndema miljön. Förslaget återfinns mer detaljerat i vid samgåendet med länsstyrelsen 1991. Storstadstrafikkommitténs slutbetänkande Ansvarig: Staten [SOU 1990:16]. Ansvarig: Staten och kommunerna. 11.35 Lokala marknader för resurssnålt odladeprodukta s. 2D 133.1 Irañk införs under definitionen för Utveckla i första hand lokala marknader för miljöfarlig verksamhet i miljöskyddslagen resurssnålt odlade produkter genom direkt- s. 229 kontakter mellan odlare och konsumenter så Detta innebär att man kan ställa samma att produktionen utvecklas i takt med kon- krav på industrier, stormarknader, större sumtionen. bostadsområden och andra anläggningar Ansvarig: KRAVSKAP-organisationerna, som alstrar trafik på företag, som ex. som kommunala och privata intressenter orsakar miljöstörningar, vad gäller krav på lokalisering till en lämplig plats och skäliga 12.3.l Skånes Havsvärn s. 212 försiktighetsmått i verksamheten. Ny organisation i stiftelseform för att bedriva Ansvarig: Staten genom lagändring. miljörelaterad marin aktionsforskning, utföra mätningar, ge utbildning och informa- 133.1 Prövningen av miljöhänsyn vid tration till allmänheten, ta fram beslutsunderlag s. 230 och lägga åtgärdsförslag. Förs över till miljöskyddslagen, regler i vars Ansvarig: Stiftarna utgörs av bl. a. den detta avseende är betydligt preciserade re- mer gionala organisationen enligt kapitel 2 och av än väglagens. Vägar skall tillståndsprövas, SNV. de stora hos koncessionnämnden och mindre vägar hos länsstyrelsen. Detta ger möjlighet 12.32 Marint skydd reservat s. 213 att ställa krav på lokalisering till lämplig - en För Öresund och södra Kattegatt i dess helhet plats och skäliga försiktighetsmått i ange föreslås generella bestämmelser mot sand- verksamheten. täkt, orenade utsläpp tillåtna halter specifi- Ansvarig: Staten genom lagändring. ceras i bestämmelserna, oljeprospektering, tippning och trålning. Utfyllnad tillåts 133.1 Fordons miljöpåverkan ska kunna mycket restriktivt och endast för verksam- vara pund för trafikföreskrift s. 230 heter och företag, som är starkt havsberoende Det ska inom avgränsade områden i tätorter och så att så lite ingrepp som möjligt sker. och andra platser med mycket trafik vara Underhållsmuddring av hamnar tillåts möjligt att förbjuda trafik med motorfordon, om de utförs med yttersta försiktighet och med som uppfyller särskilda krav på rening. noggrann biologisk och toxikologisk Förslaget återfinns mer detaljerat i Storkontroll. Området begränsas i söder linjen stadstrafikkommitténs slutbetänkande [SOU av Falsterbo Stevns klint och i norr av 56° 30. I 1990:161. östvästlig riktning bör området avgränsas Ansvarig:Staten och för tillämpning kommunerna

Åtgärdssammanställning

13.32 Fasta förbindelser till Danmark 13.34 Lokala järnvägsbolag för godstrañk s. 230 s. 233 Om en fast förbindelse till Danmark kommer Gör det möjligt att bilda järnvägsbolag som till stånd måste denna föregås en analys kan överta den vagnslasttrañk som SJ inte av av konsekvenserna för trafik och miljö. Sär- finner lönsam. I Nordvästra Skåne bör det skild hänsyn måste tas till att vattengenom- möjligt att bilda ett sådant lokalt bolag vara strömningen i Öresund inte påverkas den med lokaliseringsort. av torp som fasta förbindelsen, att trafikens totala miljö- Ansvarig: Kommunalförbunden. Staten för effekter minskas, att trafiksystemet utformas ändringar av förutsättningar. så att kapaciteten för spårburen trafik ökar kraftigt och att spårsystemet planeras i ett 133.4 Bygg ut industrispår-en till större insammanhang. Miljödelegationens förslag dustrier s. 233 och bakgrundsmaterial bör kunna utgöra en Ansvarig: Banverket, SJ, kommuner och föav grundvalarna i analysen. retag.

13.33 Rusta upp iViisu-a 13.35 Skärp de nationella avgas- och buller- Skåne s. 231 kraven för vägfordon s. 2% Viktigast är att standarden på Västkustbanan Ansvarig: Staten. höjs genom utbyggnad till dubbelspår. Också Södra stambanan och järnvägen mellan 13.35 Inför gräns för högsta tillåten bränsle- Helsingborg och Kristianstad behöver upp- förbrukning ñir personbilar s. 235 rustas. Särskilda åtgärder behövs för gods- I avvaktan på att normer tas fram bör Miljötrafiken, bl. a. en riksbangård. avgiftsutredningens förslag om omfördel- Ansvarig: Banverket. ning av försäljningsskatten genomföras. Ansvarig: Staten. 13.33 Rusta upp Ystadbanan s. 232 Ansvarig: Länstrafiken Malmöhus, läns- 13.35 Ge akattelättnader för elbilar för att få styrelsen. igång en serieproduktion s. 235 Ansvarig: Staten. 13.33 Byggut regionala snabbspårvägarsom komplement till Pågatågen s. 232 133.6 Vid omförhandling av entreprenörs- De sträckningar som år mest aktuella för avtal ska krav på renast möjliga fordon närvarande är Vellinge-Malmö-Staffan- ställas s. 235 storp-Lund utreds av Malmö kommun och Som exempel på detta kan nämnas de avtal Länstrafiken i Malmöhus län, Landskrona- som sluts mellan trafikhuvudmännen och Helsingborg-Höganäs utreds av Helsing- entreprenörer. Det medför att det blir möjligt borgs kommun och Länstrafiken i Malmöhus att byta hela bussparken till miljöanpassade län samt Lund-Dalby utreds av Lunds bussar före år 2000. kommun. Ansvarig: Länstrafiken och berörda kom- 133.6 Kommuner och offentlig verksamhet muner. ska, vid fordonsbyte, köpa renast möjliga fordon och använda renast möjliga bränsle 13.33 Rusta upp befintliga kollektivtrafik- s. 236 terminaler s. 232 Ansvarig: Offentliga sektorn Ansvarig: Länstrafiken och berörda kommuner. 133.7 För utbyggnad av spårburen trañk och andra större trafikprojekt, inklusive vag-n- 133.3 Bygg infarts- och pendlarpaxkeüngar materiel, ska statsbidrag kunna fås till minst s. 233 50 % av merkostnaden för projektet s. 236 Ansvarig: Kommunerna. Bidraget utformas så att staten bidrar med lika mycket som regionen kommuner, läns- - 133.3 Citytunnel i Malmö s. 233 trafik, privata intressenter m. fl. kan bidra - Ansvarig: Konsortiet för förbindelsen med. Malmö-Köpenhamn Ansvarig: Staten.

13.33 Inför pågatâgstrañk på linjen Hel- 133.7 Upphäv beslutet om moms på buss- och singborg-Bjuv-Åstorp-lflippan s. 233 tågtrafik s. 236 Ansvarig: Länstrafiken i de båda Skånelä- Ansvarig: Staten. ne n.

Åtgärdssammanställning

133.7 Avsätt 80 % av länstraflkanalagen till kollektivtrafikutbyggxiad. Avsätt 80 9bav Vägverkets medel för riksvägar till utbyggnad av swmiärnvägarna s. 236 Ansvarig: Länsstyrelsen, Vägverket, Banverket.

l3.3.8 Lokala miljöåtgârder s. 236 Varje kommun skall före utgången av 1991 göra en kartläggning av luitförorenings- och bullersituationen. Med utgångspunkt från denna kartläggning skall en åtgârdsplan göras för att minska störningarna och antalet störda. Åtgärdsplanen skall redovisa hur och när uppsatta mål kan nås. Ansvarig: Kommunerna i Västra Skåne, väghållarna

13.3.8 Begränsning av nybebyggelse s. 237 Nybebyggelse och komplettering av befintlig bebyggelse ska göras i områden där Naturvårdsverkets riktvärden för luftkvalitet i tätorter överskrids eller där bullerproblem finns. Ansvarig: Kommunerna i Västra Skåne.

143.1 Polska praktikanter s. 244 Inrätta praktikantplatser på kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar Ansvarig: Kommunerna

143.2 Regional och lokal samverkan s. 244 Ta emot polska politiker och tjänstemän och medverka på egen bekostnad i seminarier, utbildningar, m. m. i Polen. Ansvarig: Kommunerna

143.3 Miljörestaurering av Mikulczycki flodområde s. 245 Miljörestaurera ett flodområde i Polen. Ansvarig: Polen och Sverige i samverkan.

14.34 Högskolesatsning s. 245 Prioritera samverkan med Polen i miljöutbildning och forskning om miljörelaterad hälsa. Ansvarig:UHA u och i Sydsverige Lunds Universitet, Medicinska forskningsrådet

14.35 Jo1d prognos för Polens kväveutsläpp till Osten-sjön s. 245 Satsa på FoU-arbete kring hur kväveutsläpp kan förändras vid olika tänkbara utvecklingsförlopp. Ansvarig: Staten

Bildförteckning

7 Oljemålning, Anna Sjödahl, Förberedelser, 1986 19 Hans Hallstadius 22 Albrecht Sappel, Eisenbahnverlag, München vänster; Edward Kapusta höger 23 Per Zander Figur 1 Hultén, Atlas växternas utbredning i Norden, Sthlm 1971 24 ur över Figur Rekreation och friluftsliv i Skåne, länsstyrelserna i 2 ur Malmöhus och Kristianstads län, 1975 25 Figur 3 och 4 Monitor 1985, Statens naturvårdsverk ur 27 Roy Morsch, Sjöbergs Press Service 37 Peter Schlyter 41 Peter Schlyter 44 Göran Stenberg, HD-Foto, Helsingborg 48 Thomas Carlén Tung Po och Wang Hung, provinsen Hopei: Fruktskörd ur Broby- 67 Johansen Dagens gâmingi konsten, kinesiska pappersklipp 1950- 69 Stig Johansson 75 Carlstedts Förlag, Dalby 93 Per Wickenberg 95 Gilbert Jönsson 101 NASA 102 Claes Hall, Hagblom Foto, Lund 110 Illustration Electrolux System 2000 Executive ur 130 Oljemålningar Thomas Strömdahl, 1990 av 131 Urban Emanuelsson 134 Olle Nordell 135 Edward Kapusta 139 Urban Emanuelsson 142 Olle Nordell 146 Urban Emanuelsson övre, Olle Nordell undre 150 Helen Hasslöf 151 Olle Nordell båda 154 Olle Nordell båda, 158 Olle Nordell övre, Claes Bergendorff undre 159 ARE Idé 2miljödepartementet 160 Per Wickenberg 161 Helena Alvesalo 164 Per Wickenberg 167 Peter Chihasi Pojken inte ville gåi skolan, Carlsenif, Sthlm 1979 som 168 Sonja Härdin i Handla miljövänligt, Naturskyddsföreningen, 1989 169 Ingemar D Kristiansen, Scandia Photopress, Malmö 175 Helena Alvesalo 179 Helena Alvesalo 181 Lars Holmberg 183 Lars Holmberg och Johan Zander

184 AB Sunlight, NyköpingSvenska Unilever, Sthlm 191 Piet Hein ur Grukk fra alle årene, Borgen forlag, Danmark 201 tillhör Öresundsfonden 202 Monitor 1985, Statens naturvårdsverk 203 SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 208 Bertil Jonsson 214 tillhör Öresundsfonden 215 Oljemålning av Francisco de Goya 1746-1828, SaturnusKronos slukande en av sina söner 1820-23, väggmålningi olja Överförd på duk, Pradomuseet, Madrid 217 Thomas Terne 221 Verlag Beringer Pampaluchi, Zürich, Schweiz 223 ABB Iraction, Västerås 228 Thomas Terne 232 NSK 234 Thomas Terne 238 Per Wickenberg 241 Hans Hallstadius 243 Hans Hallstadius 246 Olle Nordell

Omslagets baksida: Lars Holmberg. Barnen från Norrestugans deltidsforskola, Norra Fäladen, Lund.

@

Kommittédirektiv

RESEMEI

få

Dir. [98925

Åtgärdsprogram för västra Skåne

Dir. 1989:5

Beslut vid regeringssammanträde l989-l-26.

Chefen för miljö- och energidepartementet. statsrådet Dahl. anför.

Mitt förslag

föreslår delegation tillkallas för att initiera och samordna åtgär- Jag att en der kan väsentligt förbättra miljön i västra Skåneinom en tioårsperiod. som

Bakgrund

Regeringen har i den miljöpolitiska propositionen 198788:85, JoU 23. framhållit bl. föroreningen mark och vatten särskilt hårt rskr. 373 a. att av södra och sydvästra Sverige. Bland föroreningsbelastade områhar drabbat den nämns särskilt Skånes västra kust. Miljöfrågorna i delar Skåne har tilldragit sig en allt större uppstora av märksamhet. En hög befolkningstäthet och industrialiseringsgrad samt en ökande vägtrañk har gett upphov till ett ökat tryck natur- och rekstarkt utsläpp föroreningar till luft och vatten reationsområden. orsakat stora av försvårat avfallshanteringen. Föroreningsfrågorna kompliceoch ytterligare många ämnen från kemiska produkter och deras omvandlings- och ras av att restprodukter har kommit ut i miljön. Ett intensivt jordbruk vidare betydande utsläpp till luft och vatten, ger till Öresund och Skälderviken. Näringstillförseln till slättbl.a. av kväve skapat problem med bl. accelererande igenväxning som. sjöarna har a. en och Laholmsbukten har förklarats som särskilt föroreföljd. Ringsjön ex. områden enligt miljöskyddslagen 1969:387. Det moderna ningskänsliga markutnyttjande har även fört med sig att mångfalden och vikjordbrukets det traditionella odlingslandskapet hotas. Det gäller ex. ängstiga inslag i hagmarker. våtmarker och viktiga delar av vår flora och fauna. och ytterligare de föroreningar från andra länder som Situationen förvärras av och vegetation med markförsurning. skogsskador hårt drabbar mark. vatten och havsföroreningar som följd.

Uppdraget

Jag föreslår att en särskild delegation tillkallas med uppgift att initiera och samordna åtgärder som kan väsentligt förbättra miljön i västra Skåne inom en tioårsperiod. Delegationen bör därvid främst se till förhållandena i Båstads, Ängelholms. Höganäs. Helsingborgs. Landskrona. Lunds. Malmö. Åstorps. Bjuvs, Klippans, Svalövs, Kävlinge, Lomma. Staffanstorps. Burlövs och Vellinge kommuner. Landshövdingen i Malmöhus län har tillsatt en arbetsgrupp för miljöfrågor, som utarbetat ett förslag till miljövårdsprogram. Förslaget är för närvarande på remiss. Länsstyrelsen i Kristianstads län har nyligen fastställt ett miljövårdsprogram. Jag ser länsstyrelsernasarbete med dessa frågor som mycket värdefullt inför det nu förestående arbetet. Regeringen har från den l januari 1989möjlighet att med stöd av miljöskyddslagenförklara ett område som miljöskyddsområde om det är särskilt utsatt för luft- och vattenföroreningar samt buller. Delegationen bör pröva om de nya bestämmelsernabör tillämpas i det aktuella området. Delegationen bör ha ett löpande samarbetemed länsstyrelserna och andra berörda statliga organ, med berörda kommunala instanser samt med näringslivet i området. Delegationen bör vidare samråda med Öresundskommissionen, 1984 års svenska Öresundsdelegation K 1984:02 och med kommittén K 1988:01 för översyn av storstadsområdenastrañk- och miljöfrågor. Delegationen bör även orientera sig om de planer betydelse m. m. av för uppdraget som aktualiseras den danska sidan av Öresund. Delegationen bör senast den ljuli 1989redovisa en plan för sitt arbete. Delegationen bör avrapportera sitt uppdrag senast den l december 1990 och därvid redovisa vidtagna samordningsinsatser och initiativ m. m. För delegationen bör gälla regeringensdirektiv dir. 1984:5 till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för miljö- och energidepartmentet att tillkalla en delegation omfattad av kommittéförordningen - 1976:119 med uppdrag att initiera och samordna åtgärder som kan vä- sentligt förbättra miljön i västra Skåne inom en tioårsperiod att utse en av ledamöterna att vara ordförande att besluta om sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde åt delegationen. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m. m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemstiillan. Miljö- och energidepartementet

Förkortningar

As Low As Reasonably Achieveable BITS Beredningen för Internationellt Tekniskt Ekonomiskt samarbete CAFE Corporate Average Fuel Economy CFB Cirkulerande fluidiserad bädd CW Convention Wetlands on FAO Food and Agricultural Organisation FoU Forskning och Utveckling GIS Geografiska Informationssystem KEMI Kemikalieinspektionen KRAV Kontrollföreningen för alternativ odling LETT Lågemitterande tunga tätortsfordon Läroplan för grundskolan LKP Lagen om kemiska produkter LRF Lantbrukamas Riksförbund LTH Tekniska högskolan i Lund Lunds universitet MSK Mellersta Skånes Kommunalförbund NFR Naturvetenskapliga forskningsrådet NOLA Naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet NRL Naturresurslagen NSK Nordvästra Skånes Kommunalförbund N SR Nordvästra Skånes Renhållningsaktiebolag NVL Naturvårdslagen Nya inslag i landskapet PBL Plan- och bygglagen PMK Programmet för övervakning miljökvalitet av RVF Svenska Renhållningsverks-Föreningen SAKAB Svensk avfallskonvertering AB SIL Statens Institut för Läromedelsinformation SKAP Skånes Alternativproducenter SkMNV Skånes Miljö- och Naturvärn SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SNV Statens Naturvårdsverk SOU Statens offentliga utredningar SSK Sydvästra Skånes Kommunalförbund STU Styrelsen för Teknisk Utveckling SYSAV Sydvästra Skånes Avfallsaktiebolag SÖ Skolöverstyrelsen SöSK Sydöstra Skånes Kommunalförbund TEM Stiftelsen Teknik-Ekonomi-Miljö UHÄ Universitets- och högskoleämbetet WH O World Health Organisation

Register

Register

Sidnummer i fetstil hänvisar till huvudkapitel. f markerar att ordet i fråga också finns på nästa sida, markerar att det finns på ett antal sidor framöver.

affisch, 14, 17, 281 avfall, 13, 14, 30, 39, 70 74, 83, 85 añär, 162, 167, 169, 184 220 88, 112, 117, 119, 124, 128, 159, agronomutbildning, 85 187 aktionsplan, 17, 50 avfallsanläggning, 13, 39, 163 aktionsprogmm, 59 avfallsbolag, 160, 161, 167, 170, 171, aktsamhetsprincipen, 186 172 akvarell, 14 avfallsdeponi, 13, 14, 163, 174, 176 ALARA-principen, 98 avfallsförbränning, 112, 165, 174, 176 alg, 53, 208 241 f avfallsplan, 171 f algblomning, 53, 55, 207 avfallstaxa, 171, 173 alkaliska, 58 avfallsutbildning, 73 allemansrättslig mark, 23 57, 136 avgaser, 70, 91, 234 allergiker, 91, 141, 157 avgaskrav, 228, 234 f Allerumsskogen, 58 avgiftsñnansieñng, 209 allmänbildning, 29, 69 avlopp, 13, 33 42, 83, 88, 135, 143, Alnarp, 85 159, 185 209, 241 245 alternativodling, 194, 200 avloppsbolag, 170 amalgam, 174 avloppsnät, 13, 178 ammoniak, 51 57 avloppstaxa, 162 Anholt, 203 avreglering, 120, 132 anmälningsplikt, 156, 183, 187, 192 avverkning, 153, 154 Arbetarskyddsnämnden, 46 arbetsgivare, 33, 46, 87, 99, 184 backsippa, 23 arbetsmiljö, 87, 98, 160 badstrand, 214 Arbetsmiljöfonden, 46 Baltikum, 80, 86 Arbetsmiljöteknik, 46 banbolag, 225 arbetsplatsdemokrati, 8 Banverket, 12, 231, 233, 236 arbetsreseavdrag, 226 bam, 56, 70, 74, 76, 83, 85, 98, 146, arbetsresor, 84 169, 215, 240, 242 Arkona, 203 barrskog, 57, 152 art, 8 15, 19, 21, 22, 131 207 ñ Barsebäckshamn, 202 artrelaterat, 147 batteri, 70, 165, 174, 186 artrikedom, 131, 240 batteriinsamling, 165 artskydd, 61 bebyggelse, 39, 59, 63, 98, 99, 134, artutrotning, 57 155, 158, 218, 225, 236, 237 asbest, 172, befolkningstâthet, 23 astma, 216, 237 begreppsbildning, 74, 76 85 f atmosfären, 53 117, 165 174, 176, bekvämlighet, 17, 89 216, 238 bekämpningsmedel, 56, 136, 149 attityd, 20, 96, 162, 200 186, 189, 193 200, 240

Register

belastning, 30, 49 89, 91, 143, 163, Boverket, 35, 97, 100 216, 242 bra miljöval, 190 belastningsgräns, 49, 57, 58, 61 branschorganisation, 113, 181, 190, bensin, 49, 70 185, 188, 228, 236 199 bensinforbrukning, 71, 228 Braån, 38 bensinstation, 188 brukare, 139, 144 berggrund, 23 f Brundtlandkommissionen, 16 71 beslutsunderlag, 11, 27, 33, 35, 86 Brunnbyfältet, 140 144, 201, 212 230 brushane, 21 betescentral, 150 bräddvatten, 180 betesmark, 132, 136, 140, 240 bränsleflis, 114 betor, 115 bränslepunktskatt, 103 bevattning, 32 budget, 84, 109, 147, 226 bibliotek, 84, 147, 163 buller, 12, 91, 216 223, 227, 234 ti bildningsforbund, 74, 79, 88 bullergränsvârde, 227 billackering, 183 bullerkrav, 234 f bilsamhälle, 215 bullerstöming, 217, 237 biltrafik, 30, 70, 90, 218, 229 Burlöv, 11, 31, 39, 153, 158 biltvättar, 186 bussar, 216 fi bilvårdsprodukter, 183 f busstrafik, 226 biobränsle, 11, 102, 104 109, 111, byggavfall, 162 157 byggnadslov, 99 bioenergi, 11 39, 85, 102, 105, Båstad, 194 111, 157 bäcksystem, 40 biogas, 112 ñ Bälten, 149, 207 biolog, 85 bästa teknik, 34, 42, 47, 183, 222 biologisk, 49, 145, 155, 170, 213 Börringesjön, 38 biomassa, 85, 112 120, 124, 205 238 cancer, 52, 98, 216, 227, 237, 240 biotop, 15, 21, 61, 86, 131 211, 215, cancerogen, 52, 227 242 CFB, 114 biotopbevarande, 86 citytunnel, 233 biotopskydd, 61, 147, 148 CW-områden, 38, 149 biprodukt, 76 cykeltrafik, 224 BITS, 19, 245 bivråk, 43 daghem, 12, 99, 163, 169, 171 Bjuv, 57 dagvatten, 170, 180, 214 Bjärehalvön, 32 Dalby, 226 blandaska, 114 dalgång, 88 f blekmedel, 185 Danmark, 11, 20, 64, 78, 102, 148, 213, bly, 58, 185, 240 218, 224, 230, 239 blågrå lättbetong, 96 danska, 75, 207 blåmussla, 54 databas, 40, 66, 199 bojkott, 196 datoranvändning, 40, 66, 166, 189, bokskog, 153 199 Bokskogen, 39 dBA, 227, 234 ñ Bolmenvatten, 140 decentralisering, 11, 49 bottenfauna, 55, 202 delfinansiering, 11, 12 bottenñsk, 207 demokrati, 8,27, 68, 77, 107, 124, 239 bottenhuggare, 205 demonstrationsanläggning, 127 bottenvatten, 203, 207 denitriñkation, 135 bottnar, 53 205, 209, 214 deponi, 13, 40, 163, 174, 176

Register

deposition, 54 energiskog, 11, 39, 105, 111 147, detaljhandel, 181, 193 170 detaljplan, 34 39, 59 energisystem, 11 46, 74, 101 128 dieselbuss, 238 energitjänst, 88 dieseldrift, 222, 236, 238 energivall, 157 diken, 240 energiverken, 103, 108 113, 116, dikning, 135, 156 129 dikter, 14, 43, pärmens insidor engagemang, 34, 71, 76, 84, 113, dikvâveoxid, 216 159 184 direktiv, 13, 97, 192 engángsmaterial, 70, 242 direktreklam, 167 entreprenörer, 171, 235 direktutsläpp, 54 entusiaster, 78 Disken, 211, 213 Erlander, Tage, 68 Djuphâlan, 54, 213 ersättningsregel, 145 djur, 21, 51, 60, 116, 131 180, estetisk, 118, 245 185, 194 202 etanolfmmställrxing, 117 Djurholmamossama, 38 etik, 22, 134, 209 djurhållning, 51 etiska krav, 22 djurliv, 116, 135, 202 Europa, 14, 44, 126, 134, 158, 240, 245 dricksvatten, 56, 242 Europasamarbete, 245 driftsäkerhet, 127 eutrofiering, 57, 141, 207 f drivmedel, 185, 189, 223, 228 238 exploatering, 30, 39, 57, 145, 225 dräneringssystem, 118 export, 18, 50, 52, 64, 66, 105, 240 f dräneringsvatten, 56 expropriation, 156 dubbelspår, 218, 221, 231 extensiv, 144 dykare, 208 extremrikkärr, 134 dynamik, 78, 83, 196 död, 14, 52, 175, 190 facklig, 29, 46, 71, 74, 76, 160, 184 Falsterbonäset, 39 E 6zan, 217 FAO, 190 effektivisering, 29, 104, 107 222 fasta förbindelser, 218, 224, 230 EG, 18, 190, 195, 200, 244, 245 fastbränsleanläggning, 112 ekologi, 21, 26, 30, 38, 49, 55, 67, 79, fastighetskontor, 107 84 87, 113, 114, 137 145, 147, fastighetsskatt, 225 162, 170, 189, 207 220, 242 fauna, 111, 116, 131 149, 156, 189, ekonomiska styrmedel, 32 224, 228 205 ff ekosystem, 49, 85, 132, 136, 141, 155 febertermometer, 175 ekoteknisk linje, 85 felmärkning, 188 elanvändning, 103, 106, 110 fenoxisyror, 56 elbil, 235 film, 14, 17, 201 eldistributör, 103, 107 finansieringsmodell, 226 eleffektivisering, 108 f Finland, 216 elprissättning, 103, 106 fisk, 190, 203 elvärme, 102 fiske, 209 energianläggning, 11, 50, 107 116 fjärrtåg, 218 energibehov, 11, 104, 106, 125 fjärrvärme, 102, 105, 110 ff energieffektivisering, 107 222 flamskyddsmedel, 186 energigröda, 115, 122 200 flerfacksbehållare, 167 energihushållning, 71, 102 f flisning, 113, 115 energiplanering, 109 Flommen, 38 energipris, 195 flora, 57, 111, 116, 131 135, 149, energiskatt, 128 156, 185, 189

Register

fluidiserad, 114 GIS, 40, 147 flyg, 237 glesbygd, 227 folkbildning, 71, 74, 87 global, 14, 16, 26, 29, 134, 181, 217, folkhälsa, 85 228 folkhögskola, 74 Glumslöv, 39 fordon, 126, 170, 222, 224, 227, 230, glädje, 48 234 ff godsterminal, 221 forskning, 9 68, 71 81, 85, 86, godstrafik, 12, 221, 231, 233 113, 127, 139, 147, 156, 160, 165, gran, 135, 152, 153 166, 172, 200, 202, 212, 242, 245 Grollegrund, 213 forskningsråd, 68, 81, 245 grundskola, 72, 74, 76, 81, 84 fortbildning, 74, 78 82, 87 grundvatten, 14, 32, 56 136, 140, fosfat, 190, 195 163, 177 196 fosfor, 53 65, 149, 170, 240 gränsvärde, 52, 96 143, 190 fosforutsläpp, 54 gräs, 57, 119, 120, 150, 238 fossil, 103, 195, 216 190 grön svan, Foteviken, 38, 149 gröngödsling, 195, 200 freoner, 186 grönmark, 157 friluftsliv, 139, 154 grönsak, 194 fritidsresor, 216, 220 grönstrâksplan, 39 frysar, 172 gullviva, 21 fukthalt, 114 gymnasium, 72 ff fukthed, 148 gårdar, 113, 194 f fuktäng, 38, 134, 148 gödsel, 136, 149, 157 funktionshindrad, 89 gödselläckage, 115 fågelskådning, 134 Görslövsån, 38 fånggröda, 194 Götaland, 56 färdtjänst, 90 Göteborg, 12, 23, 25, 85, 108, 212, färja, 216 224 f förbränningsanläggning, 13, 126 förbud, 10, 90, 141, 148, 153, 157, 166, hagmark, 131, 144 175, 186, 197 213, 224 Halland, 57 föreskrifter, 13, 49, 61 129, 148, 157, Hallands Väderö, 38 185 ff Hallandsåsen, 39, 217, 218 företagshälsovård, 46 halm, 105, 112 127, 141, 157 förnybar, 12, 102 ff halmbränning, 113, 141, 157, förordning, 193 Halmstad, 74, 85 förpackning, 70, 90, 125, 160, 162, halt, 52, 56, 58, 61, 97, 114, 157, 183, 167 187 203, 212 216, 237 försurning, 58, 85, 135, 141, 231 halvering, 143, 189 försäkringsbolag, 91 hamn, 63, 165, 202, 213 f försäljning, 175, 182 192, 199, 235 handelsgödsel, 132, 189 194, 240 försöksverksamhet, 46, 112, 193, 200 handelsregister, 189 handikapp, 17, 89 gasbuss, 238 handikappanpassad, 92 gasverk, 177 Handikappinstitutet, 94 gatunämnd, 33 handikapprörelse, 89, 91, 94 gemenskap, 19 Handikapputredningen, 93 generationer, 20, 32 Hardeberga, 195 genomfart, 12, 52, 216, 217 hastighet, 70, 71 genomförandeplan, 60 ff hastighetssänkning, 70

Register

hav, 11, 50 104, 106, 111, högskolan, 47, 72, 73, 76, 81, 172, 243, 115 132 148, 156, 157, 201 244 238 Höje 56, 238 Havgårdsskogen, 38 Höllviken, 149, 213 havsborstmask, 206 Hörjel, 74, 146 havsforskning, 202 höstgröda, 157 havsmiljö, 132, 139, 203 havsstrandängar, 134 ideella, 72, 74, 79, 84, 136 hedvegetation, 57 import, 50, 52, 63 126, 181, 183, Heleneholmsverket, 105 186 ff helhetssyn, 9 industri, 13, 16, 44, 53, 73, 89, 103, Helsingborg, 11, 33, 39, 51, 52, 53, 54, 115, 164 177 203, 205, 209, 58, 74, 109, 140, 153, 204, 213, 218, 212, 214, 229, 233, 239 f240 231, 232, 233, 234 industriavfall, 13, 160, 162, 171, 173, helsâd, 105, 111 177 hemtjänsten, 90 industriavlopp, 13 hemvården, 90 industriprocess, 177 herbicid, 193 industrispår, 233, 234 historia, 29, 132, 239 industriutsläpp, 53, 166 hjälpmedel, 92 infartsparkering, 218 hortonomutbildning, 85 informationsbehandling, 33, 40 hotad, 15, 134, 140, 145, 147, 149, informationsstöd, 40 155, 211, 215 informell demokrati, 29 Hovs Hallar, 39 informellt miljöarbete, 33, 43 humusutarmning, 111, 116 infrastruktur, 225 humusämne, 116 ingenjör, 13, 85 hushåll, 13, 44, 169, 170, 182, 185 ingenjörsutbildning, 85 Hushållningssällskapen, 74, 129, 150, innanhav, 246 194 innehållsdeklaration, 183 187, 190, hushållsavfall, 160, 173 196 hushållsinformation, 33 innerstäder, 12 Husmodersförening, 33 insekt, 189, 194 husmorsstolthet, 184 f insjöar, 148 Hyby backar, 38 inspektion, 183 hygienartiklar, 242 inspektör, 182 192 f hårdbotten, 211 inspiration, 14, 19, 169, 196 Häckeberga, 38 intelligenta hus, 91, 110 hälsofarlighet, 183, 186 231 internationalisering, 18 hälsoskydd, 141 intrângsersâttning, 137, 138 Hälsoskyddsförordningen, 157 inventering, 39, 47, 84, 147, 172, 180, hälsoskyddsinspektörer, 73, 85, 182, 183 188, 193 investeringskostnad, 232 hämtningsintervall, 174 isoleringsåtgärd, 237 hänsyn, 20, 28, 59, 63, 85, 92, 108, 123, 142, 149, 155, 171, 176, 222, 228, jakt, 9 230 jordbruk, 53, 85, 105, 115 127, hänsynskrav, 60 128, 132 149 157, 164, 182, hänsynsparagraf, 148 189 193, 195, 199 205, 209, Hässleholm, 218 212, 240, 245, 246 hävd, 38, 132, 144 jordbruksavreglering, 120, 127, 132 hävda, 132, 148 jordbrukseffektivisering, 240 Höganäs, 39, 140, 153, 205, 206 jordbrukskemikalier, 196

Register

jordbrukslandskapet, 126 kommunalförbund, 10, 31, 36, 44, 233 jordbruksomläggning, 193 Kommundel Norr, 169 jordmån, 189 kommundelsnämnd, 170 jordägare 152 kommunekolog, 144 , juridiskt, 14, 16, 33 kommuner, 10, 12, 13, 16, 17, 28, 30, jägare, 29 31, 32, 34, 35, 36, 38, 40, 42, 43, 44, Järavallen, 39 45, 47, 57, 60, 79, 80, 82, 84, 86, 88, järnväg, 126, 216 231, 233, 237 94, 96, 97, 98, 99, 103, 107, 108, jämvägsbolag, 233 109,124, 138, 140, 141, 142, 143, järnvägssystem, 218 144, 147, 152, 153, 155, 157, 163, jämvâgstunnel, 231 165, 167, 170, 171, 172, 173, 174, 176, 177, 178, 180, 182, 186, 193, kadmium, 54, 58, 186, 190 198, 209, 216, 225, 226, 229, 230, Kalifornien, 108 232, 233, 235, 236, 237, 244 kalk, 189 Kommunförbundet, 10, 36, 129 kalkfuktâng, 134 kompostering, 162, 166, 169 kalkning, 58 koncessioner, 32, 34, 107, 109, 187, Karaby, 38 230 karaktärsämne, 78 Koncessionsnämnden, 32 61, 107, katalyüsk, 105 109, 230 Kattegatt, 10, 53 203, 207 213 kondenskraftverk, 222 katten-på-råttan-metod, 167 f konkurrens, 103, 108, 113, 126, 186, KEMI, 13, 17, 31, 45, 161, 165, 183, 231, 233 185, 187, 188, 189, 192, 198 konstverk, 17, 130, 215 Kemiavfall, 163, 177 konsument, 13, 29, 103, 106, 108, Kemicentrum, 164 159, 162, 182, 184, 186 kemikalieanvândning, 12, 32, 182 konsumentinformation, 13, 42, 173 187 fi kontinenten, 15, 18, 26, 101 Kemikalieinspektionen, 13, 17, 31, 45, kontraktsbunden, 113, 128 161, 165, 183, 185, 187, 188, 189, kontrollprogram, 212 192, 198 kraftbolag, 108 f kemikaliekontroll, 31, 186 kraftvärmeproduktion, 105 kemikalieplan, 198 f Krankesjön, 38 kemikalietillsyn, 13, 42, 45, 182, 198 KRAV, 194 200 Kemira Kemi, 51, 53, 210 kreatursfoder, 195 kemiska produkter, 32, 149, 181 krematorium, 13, 169, 174 klasslärare, 82 Kristianstad, 231 klenvirke, 146 Kristianstads län, 36, 46, 123, 152 f klimat, 117, 123, 189, 202, 231 Kristianstadsslätten, 140 Iilingavâlsån, 38 kritisk belastningsgrâns, 49, 57 Klippan, 11, 85, 140 Kullaberg, 38, 39, 209, 211, 214 klorfluorkarboner, 172 kulturlandskapet, 22, 30, 38, 131 Knähaken, 204, 211, 213 137, 141 kolanvändning, 109 kultur-miljövård, 139, 144 koldioxid, 12,65, 102 111, 116, 117, kulvertering, 135 216, 222, 228, 238 kulörtvätt, 185 kollektivtrafik, 10, 12, 16, 34, 35, Kumlatofta, 146 218 ff kunskapselit, 67 kolmonoxid, 216, 222 kunskapsspridning, 67 80 f koloxid, 52, 234 kunskapsteori, 74 kolväten, 52, 65, 183, 216, 222, 228, kunskapstryck, 13 234 kursplaner, 77, 78

Register

kust, 11, 53, 57, 64, 101, 180, Lantmännen, 199 201 ff lastbil, 126, 216, 221, 233 kustkontrollprogram, 212 LETT-krav, 235 kustvatten, 53, 202 212 livsmedel, 111, 115, 119 131 kustövervakning, 64 150, 156, 189, 193, 195 kvalitetsmål, 59 199 livsmedelsindustxi, 115, 119, 124, 128 kvicksilver, 13, 54, 161, 164 ñ livsmedelssubventioner, 111 kvicksilverutsläpp, 13, 165 174 f Livsmedelsverket, 56 Kvidingefältet, 140 ljudnivå, 237 kväveñxerande, 112, 125 ljunghed, 60, 148 kvävefälla, 135 LKP,32,149, 181,186, 187, 188, 197 kväveläckage, 11, 56, 115, 157, 246 lokaltåg, 218 kvävenedfall, 52, 57, 135, 139 lommabon, 19, 20, 21 kväveoxidutsläpp, 51, 216 Lommabukten, 205 213 kvävepool, 42, 143 LRF, 74, 116, 129, 193 kvâvereduktion, 170 LTH, 46, 47, 73, 172, 244, kväveretention, 143, 144, 156 LU, 13, 34, 42, 46, 47, 74, 85, 191, 202, kyrkan, 174 245 Kyrkogårdsförvaltningen, 174 luftförorening, 34, 50, 52, 66, 153, Källby reningsverk, 164 157, 216 222, 227 236 källsortering, 162, 171 luftkvalitet, 237 kärlek, 14, 19 luftövervakning, 64, 66 kärnkraft, 102 ff Lund, 11, 13, 34, 39, 42, 46, 47, 68, 72, kärnkraftsaweckling, 106 73, 74, 85, 96, 100, 153, 164, 169, kärnkraftverk, 106 170, 172, 174, 191, 202, 218, 226, kärrsnâppa, 22, 135 232, 243, 245 Kävlinge, 39, 153 Lunds universitet, 13, 34, 42, 46, 47 , Kävlingeån, 56 74, 85, 191, 202, 245 Köpenhamn, 12 Lundåkrabukten, 213 lungcancer, 98 laboratorium, 175 luzern, 195 lagar och lagändringsforslag: se lâgenergiljuskälla, 176 sammanställning i Diverse lågriskmark, 100 underlagsmaterial och långtradare, 216 sammanställningar [SOU läckage, 14, 64, 115 123, 200 1990:94] länsstyrelse, 10,13, 17, 31, 32, 35, 40, Lagen kemiska produkter, 32, 42, 43, 45, 47, 50, 60, 62, 84, 98, om 149, 181, 186, 187, 188, 197 107, 141, 143, 147, 177, 189, 192, Laholmsbukten, 194 197, 198, 199, 200, 209, 210, 229, landskapsbild, 118, 215, 217 230, 232, 236 landskapsbildsforândring, 118 länstrañk, 12, 224, 225, 226, 227, 232, Landsluona, 33, 38, 39, 53, 54, 153, 233, 236 177, 213, 218, 232 länstrañkanslag, 12, 224, 226, 227, landsting, 10, 14, 16, 19, 31, 34, 35, 36, 236 44, 45, 91, 204 länstrañkbolag, 225 lantbruk, 131, 189 ñ lärarfoitbildning, 17, 71, 75, 78, 79, lantbruksföretag, 194 82, 83 lantbrukskooperation, 195, 199 lärarutbildning, 71 lantbruksnâmnder, 148, 193, 200 läromedel, 74, 82, 83 Lantbruksstyrelsen, 157 läroplan, 72, 72, 74, 78, 81, 83, 85 Lantbruksuniversitetet, 85, 194 lättbetong, 96

Register

lövgroda, 142 nüljöeifekt, 11, 28, 42, 111, 115, 139, lövskog, 11, 57, 111, 114, 118, 122, 181, 183 197 216, 230 240 147, 153 f miljöersättning, 38, 131, 137 144, 156 Malmö, 11,31, 33,39, 52, 74, 105, 109, miljöfarlig, 13, 159, 163, 165, 171 126, 174, 178, 218, 221, 227, 231, 176 181 186 197 229 232, 233 Miljöföreningen, 243 Malmö Energi, 108, 112, 123, 124, miljögift, 203, 204 125, 127, 128 miljöinformation, 70, 79, 84, 173 Malmöhus län, 10, 36, 46, 50, 56, 62, miljöingenjörsutbildning, 85 65, 123, 152, 153, 155, 157, 198 miljöklassindelning, 234 f marin, 10, 45, 53, 149, 211 ff miljökonsekvensbedömning, 79 marinbiolog, 202, 205 miljökvalitet, 23, 25, 59, 63, 65, 202 markanvisningstävling, 109 miljömål, 21, 30, 49, 59 79, 106 markanvändning, 30, 33, 36, 39, 59, miljömärkning, 188 111, 115, 126, 128, 132 155 Miljöräkneboken, 14, 17, 70, 75 markawattning, 156 miljörörelsen, 73, 84, 91, 94 markförsurning, 58 miljöskydd, 32 49, 72, 81, 85, 107, marknadskraft, 26, 112, 164, 186 132, 137, 139, 182, 187, 192 197, markradon, 96 ff 210, 222, 229 markvärdesstegring, 12 Miljöskyddskommitté, 14, 32, 65, 93, markägare, 131, 138, 145, 147, 149, 107, 197 150, 152, 153 miljöskyddslagstiftning, 14, 32, 33, marsk, 134 34, 47, 49, 59, 62, 107, 187, 197, massmedia, 70, 74, 80, 87, 98 210, 222, 229 matarbuss, 218 miljöskyddstillsyn, 43, 192 materialåtervinning, 171 Miljöverkstaden, 74 matproduktion, 111, 120, 122 132 miljöövervakning, 23, 25, 42, 203 medellivslängd, 240 mjukbottenfauna, 205 mediciner, 196, 242 mjölkforpackning, 80 Medicinska forskningsrådet, 245 mjölkproduktion, 121 medicinstuderande, 244 Monitor, 25 mejeriproduktion, 111 morotsfluga, 194 mellanbygd, 121 morän, 136 metall, 53 65, 114, 165, 189 203, morânbotten, 211 212 38 mosse, metangas, 238 motorfordon, 230 metanolframstâllning, 117 motorväg, 217 Mikulczycki, 14, 245 MSK, 10, 36 Miljö- och hälsoskyddsförvaltning, muddermassor, 214 96, 97, 171, 182, 244 mulltoalett, 166 Miljö- och hälsoskyddsinspektörer, muséer, 74 73, 85, 182, 188, 193 musselbank, 211 Miljö- och hälsoskyddsnämnden, 32, mussla, 54, 206, 209

Register

nationalpark, 38, 38, 60, 137 141, NVL, 38, 59, 60, 145, 147, 148, 152, 158 156, naturgas, 50, 102 113, 114, 222, NYLA, 139, 147, 156 235, 236 närbutik, 91 naturintresse, 21, 199 näringsâmne, 113, 118 128, 149, naturlag, 20 189, 212, 238 naturresurs, 20, 21, 34, 49, 63, 77, 104, nâxsalt, 53, 55 135, 150, 155, 107, 134, 159, 187, 200 207 ff naturresursanvândning, 77 närsaltbelastning, 55 naturresursbevarande, 200 Näset, 43 naturresurslagen, 34, 63, 107, 187 naturskog, 57, 132, 141, 151, 152 Odensjön, 158 naturskolan, 74 odlare, 116, 119 128 194, 200 naturvetenskap, 27, 28, 68, 76 85 odlarswd, 128 243 odlingsskyddszon, 163 Naturvetenskapliga forskningsrådet, ogräsbekämpning, 189, 193 68 ogödslad, 144, 148 naturvård, 10, 30, 36, 60, 73, 85, ohävdad, 148 119, 123, 132 240 oljeavfall, 177 naturvårdsanspråk, 133 137, oljeavskiljare, 177 naturvårdsbudget, 144 Oljemålning, 14, 17, 130 Naturvårdslagen, 38, 59, 60, 145, 147, oljeprospektering, 10, 213, 214 148, 152, 156, omställningsstöd, 200 Naturvârdslagsutredning, 147, 148, omställningstid, 103, 116, 220 152, 156 organisk, 40, 53, 56, 65, 124, 157 naturvårdsmål, 141 organism, 204 naturvårdsplan, 30, 36, 132, 141 orienteringsâmne, 76 Naturvårdsverket, 11, 17, 25, 35, 36, ormstjärna, 208 45, 50, 52, 54, 56, 59, 61, 65, 66, 72, ozonhalt, 61 79, 87, 116, 121, 141, 148, 152, 161, ozonskikt, 216 170, 174, 177, 178, 188, 192, 198, 208, 212, 227, 237 pantavgift, 166 f naturvärden, 36 85, 131, 133, papper, 70, 167 136, 144ff, 151, 155 partiklar, 222, 234 nederbörd, 56 partipolitik, 28, 79 nedfall, 18, 57 135, 166, 215, 244 PBL, 34, 35, 47, 63, 145 NFR, 68 PCB-kondensatorn, 172 nitrat, 56 136, 140 pellets, 114 NO-lärare, 82 pendlarparkering, 218, 233 NOLA, 10, 139, 144 pendling, 218, 228 Norden, 42, 74, 101, 148 personbil, 216, 222, 228, 234 f Nordiska Ministerrådet, 38, 136, 148 persontåg, 218 Norge, 44, 101, 216 Petersen, 205 f 35, 38, 59, 235, 242 pH, 61 norm, normalriskmark, 100 Plan- och bygglagen, 34, 35, 47, 63, Norra Fäladen, 169, 170 145 Norrland, 16, 239 planeringsunderlag, 47 norska, 75 plankton, 54, 207, 209, 211 NRL, 34, 63, 107, 187 planmonopol, 34, 212 NSK, 10, 36 platsgivna förutsättningar, 112, 114, NSR, 163, 171 123

Register

plöjda, 121 Renhållningslagen, 173 PMK, 23, 202 renhållningsverk, 80, 170, 171, 173 poem, 14, 43, pärmens insidor reningsverk, 33, 42, 80, 86 139, poet, 14,43 143 155 164, 170, 172 178 Polen, 14, 19, 64, 70, 86, 239 209, 212 pollenanalys, 133 reservat, 9 38, 137 149 213 f potatis, 121, 194 reservatsbestämmelser, 10, 213 potentiell våtmark, 156 reservatsbildning, 151 praktikanter, A3 f reservvattentâkt, 140 primärproduktion, 208 restaurera, 155 f processförändring, 51 restprodukt, 13, 114, 167 processutsläpp, 50 resursbevarande, 134 producent, 34, 162, 167, 194 returaskor, 126 produktionsinriktad, 73, 129 retur-förpackning, 90 produktivitet, 132, 135, 240 retursystem, 162, 167 produktivitetssânkning, 135 reumatiker, 90 produktpâverkan, 167 Revinge, 149 produktregister, 187 riksdagen, 50, 132, 143, 150, 156 produktutveckling, 167 riksgodsbangård, 218 prövning, 107, 129, 191, 197, 222, riksjärnväg, 218 229 f rivningsavfall, 172 pulverförbränning, 114 rivningslov, 171 pulverpanna, 114 rivningsplan, 171, 176 punktbeskattning, 103 Romeleåsen, 38, 57 punktutsläpp, 50 rostfritt, 172 pyramid, 36, 136 rundvirke, 129 pyramidmodell, 36 RVF, 165 påbyggnadsutbildning, 72, 85 Rybnicki-sjön, 241 Pågatåg, 218, 232 f rådgivning, 171, 177, 183, 193 200 Råån, 38, 56 radioaktiv, 98 rättsverkan, 59, 61, 63, 65 Radion-reklam, 184 Rävlinge, 38 radondotterhalt, 95 fi rödalger, 209 radonförekomst, 12, 95 rödspätta, 209 radongränsvârde, 12, 98 rökgasanläggning, 174 radonmâtare, 95 rökgasrening, 165, 174 f recipient, 201, 203, 213 Rönne 39, 56 recipientkontroll, 203, 213 rörelsehindrade, 91 referensområde, 38, 137 f rörflen, 119 REFORSK, 165, 172 Rössjön, 39 regional organisation, 10, 36, 44, regionalradio, 80 SAAB, 161 regionaltág, 218 salt, 27, 90 regionprogram, 10, 11, 26, 33, 35, 36, salthalt, 53, 205, 207 39, 44, 212 samarbetsorgan, 11 registreringsnummer, 192, 198 sambetesförening, 150 reklam, 75, 167, 184 samhällsplanering, 132, 155, 163, rekreation, 16, 39, 118, 152 ff 221 f rekreationsmark, 136, 141, 152 samhällsvetenskap, 42, 77 rengöringsmedel, 188 f samproduktionsanläggning, 103 ff renhållningsarbetare, 173 samråd, 33, 40, 47, 68, 152, 210

Register

samspel, 16, 28, 33 42 68, 74, 79, Skälderviken, 17, 25, 36, 45, 50, 53 81, 85, 108, 144, 162, 167, 174, 64,163,181,201 190 196, 199, 239, 244 f Skäralid, 74 samverkan, 13, 16, 31, 33, 36, 45, 75, skördemaskin, 115, 129 86, 88, 91, 94, 113, 163, 165 199, skötselanslag, 138 213, 221, 239 skötselintrång, 137 Sandplatå, 211, 213 Skötsellagen, 148, 149, 157 sandrevlar, 134 skötselplanen, 149 sandtäkt, 10, 213 f slam, 13, 114, 117, 159 170, 178, sanering, 14, 98, 173, 199, 245 180 satellitbild, 101 slamspridning, 114 Saxån, 38, 56 slâttermarker, 132, 141 Sege 56 slättbygd, 119, 120 189 sekelskiftet, 207, 232 slättlandskapet, 111 SlL, 83 SMHI, 52, 202 f sill, 209 smutsvattenalg, 54 SJ, 12, 223, 233 snabbspårväg, 12, 22, 218, 221, 225, självkostnadstaxa, 173 231, 232, 236 självsaneñng, 13, 182, 186 SNV, 11, 17, 25, 35, 36, 45, 50, 52, 54, sjörestaurering, 242 56, 59, 61, 65, 66, 72, 79, 87, 116, Skanör,134,151 121,141,148,152,161,170,174, SKAP, 194, 200 177, 178, 188, 192, 198, 208, 212, skatt, 42, 106, 126, 143, 215, 222, 227, 237 226, 235 SO-lärare, 82 skentillvâxt, 20 Socialdepartementet, 92 SkMNV, 11, 36, 45 Socialstyrelsen, 97 skog, 57, 58, 105, 111 125, sockerbetor, 157 131 211, 240 sommarfortbildning, 82 skogsavfall, 112, 117, 125 sopor, 13, 90, 114, 159 skogsbruk, 64, 120, 132 136, 139, sopsortering, 13, 90, 162, 171 144 soptipp, 14, 158, 169, 173 skogsindustri, 129 soptippssanering, 14, 177 skogsmark, 58, 114, 135, 141 sot, 52 skogsplantering, 155 Sovjetunionen, 246 skogsvårdsförordningen, 156 spannmål, 121, 190, 194 Skogsvårdslagen, 156 spelförare, 74, 169, 170, 196 Skogsvårdsstyrelsen, 153 spillvatten, 170, 242 skolor, 12, 28, 83, 84, 99, 163, 169, spillvattenrening, 242 171 spridningskungörelse, 149, 150 skolplaner, 84 sprângskikt, 205 ñ Skolöverstyrelsen, 72, 83 spårväg, 12, 22, 218, 221, 225 231 skrubblever, 54 SSK, 10, 36 skyddsdikning, 156 Staffanstorp, 39, 153, 154 skyddskommittéer, 76, 160 Statens Strålskyddsinstitut, 97 skyddsombud, 87, 193 sticklingar, 129 skyddsorganisation, 46 stiftelsefonn, 11, 212 skyddszon, 149, 193 stipendier, 243 Skånemejerier, 80 stomjârnvâg, 224, 231, 236 Skånes Havsvärn, 11, 45, 64, 66, 212, Storbritannien, 64 213 storstadsförhandlaren, 35 Skånes Miljö- och Naturvärn, 11, 36, storstadsprojektet, 108 45 Storstadstrañkkommittén, 229, 230

Register

straffansvar, 148 tillsyn, 10, 13, 31 46, 177 182, strandäng, 60, 135, 148, 150, 158 187 stränder, 36 tillsynsmyndighet, 187, 192, 193, 197 Strömdahl, Thomas, 130 tillsynsprojekt, 193 strömmar, 53 tillsynsverksamhet, 31, 32, 46 STU, 94 tillverkare, 167, 181 stubbskottsäng, 146 tillväxt, 11, 20, 21, 22, 104, 116, 118, studieförbund, 74 181 Sturup, 224 Tipp-Ex, 185 substitutionsprincipen, 13, 42, 47, 186, tippning, 10, 178, 213, 214 190 198 Tjernobylkatastrofen, 96 sumpskog, 148 tobaksrök, 91 sundet, 201 torkhârdig, 127 Supra, 53 torrläggning, 32 Svalöv, 40, 57, 113 torrsomrar, 127 svaveldioxid, 50 62, 222 ton-substans, 115, 125, 164 svavelföreningar, 58 torsk, 54, 209 svavelnedfall, 52, 57, 135 torskñske, 209 svaveloxider, 50 62, 104, 105, Torup, 39 106, 222 torv, 113, 114, 116 f svavelsyra, 186 torvanvändning, 117 svavelväte, 209 torvmosse, 117 Svealand, 56 trañkanläggning, 64, 217, 227, 230 Svedala, 38 trafikföreskrift, 230 synergi, 95, 98, 185 trafikolycksfall, 216 synvända, 184, 211 trafiksäkerhet, 216 syrefattig, 54 trañkökning, 220, 228 syrehalt, 61, 203 transitområde, 216 syresättning, 241 transittrañk, 221, 227 SYSAV, 14, 73, 103, 112, 126, 171, 172 Prelleb0rg, 39, 74, 153, 195 SÖ, 72, 83 trevägskatalysator, 222 Söderslâtt, 135, 194 trikloretan, 186 Söderåsen, 38, 52, 56, 57, 141, 158 trålning, 10, 207, 213 SÖSK, 10, 36 trålningsförbud, 207 sötvatten, 56, 65 träñberlagen, 112, 118, 125, 128 sötvatten 90, 50, 59 65 TS, 115, 125, 164 tungmetall, 57, 114, 165, 189 203, taxestyrning, 177 212 taxesättning, 110, 173, 174 tunnelbana, 225 Teckomatorp, 218 turism, 139, 209 teknikutveckling, 28, 113, 164 ñ TV, 80, 87, 186 teknikval, 166 tvärbana STURUP, 224 Tekniska högskolan i Lund, 46, 47, tvättmaskiner, 91 73, 172, 244 tvättmedel, 168, 184, 185 telekommunikation, 224 Tyskland, 86, 239, 246 TEM, 33, 177 tåg, 12, 126, 220, 232, 236 termometer, 170, 172, 174 f tätort, 11, 30 39 52, 102, 105, 111, territorialvattengräns, 213 123, 135, 141, 153 220, 227, 230, tillståndsgivning, 109, 187, 197 235, 237 tillståndsplikt, 60, 182, 212 229 Tömlund, Niklas, 43, pärmens tillståndsprövning, 64, 187 insidor

Register

UHÄ, 72, 74, 84, 245 Vege 56 Umeå, 212 Vellinge, 149, 151, 218, 232 underhållsmuddring, 213 Ven, 39, 211 undersökningsplikt, 181, 190 ventilation, 83 undervattensñlmning, 204 verkningsgrad, 127, 161 universitet, 13, 34, 42, 46 72, 74, 85, vetenskapsteori, 86 191, 202, 239, 244 f veterinärmedicinsk, 189 uppvärmning, 83, 117, 182 veteåker, 9 uppväxtmiljö, 209, 214 vindkraft, 102 195 urban, 30, 113, 133, 137, 180, 205 vindkraftverk, 102, 195 urskog, 131 vinterbevuxen, 157 USA, 108 vittvätt, 185 utbildning, 26, 29, 67, 108, 129, 166, Volvo, 161 171 181 192 212 243 Vombs fure, 38 utbildningsdepartementet, 72, 84 vårdcentral, 163 utdikning, 135, 135 våtmark, 38, 40, 57, 85, 115, 119, utjämningsreservoar, 140 131 193, 212, 238, 240 utrikestrañk, 216 vátmarksbiotop, 140 utrotningshotad, 139, 142, 238 våtmarksfâglar, 38, 149, 238 utsläpp, 10, 12 18, 30, 35, 49, 70 våtmarksplan, 155 88, 104 136, 159 165 våtmarksrestaurering, 143, 155 f 180 201, 209 222 228, 234, väglagen, 230 238, 241 vägnätet, 228 utsläppsgrâns, 60 143, 199 Vägtrañk, 30, 223, 226 utsläppskontroll, 209 Vägverket, 35, 236 utsläppsrätt, 62, 210 Vänersborg, 174 utvecklingsingenjör, 85 värdestegring, 225 utvecklingsländer, 176 värmeproduktion, 103, 110 utvinning, 104, 134, 137, 141, 190 vârmestrâlning, 101, 216 värmeverk, 242 VA-lagen, 178, 186 Västerflacket, 213 VA-taxor, 178 Västersjön, 39 VA-teknik, 244 Västeuropa, 241 VA-verk, 171 Västkustbanan, 12, 218, 231 vadarfåglar, 238 växter, 21, 60, 114, 131 180, 185, vallareal, 121 195 vallgröda, 114 växthuseffekt, 111, 216, 238 valperiod, 28, 29, 36, 239 växthusgaser, 216 vardagslandskap, 137, 138, 145, 148, växtnäringsämne, 115, 132, 200 189, 193 varmvattenpanna, 172 WHO, 190 vamingsmärke, 185 varuinformationsblad, 183 yrkesñske, 209 vattendragsförbund, 31, 210 Yrkesinspektionen, 193 Vattenfall, 108, 108, 116 yrkeslinjer, 78 Vattenförsörjning, 140 Ystadbanan, 218, 232 vattenkraft, 12, 104 ytvatten, 208 Vattenkvalitet, 56, 140 vattenlagen, 32 Zabrze, 19, 240 vattentäkt, 56, 57, 136, 140 vattenvårdsförbund, 209, 210 åar, 31, 40, 121, 139, 155, 163, 209

Register

åkanter, 212 åkermark, 56, 111, 123, 125, 132, 143, 189, 190, 200 åkrar, 118, 121 131 157, 211 åsar, 57

Åstorp, 11, 140, 218, 233

återvinning, 13, 163, 165, 171 fi återvinningsgård, 174 âtgârdsplan, 60, 237 åtgärdsprogram, 177

âdellövskog, 60, 134, 153, 158

Ädellövskogslagen, 153

äldreomsorg, 165 ängar, 131, 132, 144, 211, 240

Ängelholm, 113, 218

ängs- och hagmarker, 144

Örbyfältet, 140 Öresund, 10, 14, 17, 25, 36, 38,45,

53 64, 85, 163, 181, 201, 230, 231

Öresundsbro, 20 231 Öresundsfonden, 33, 73, 210 Öresundsförbindelse, 12, 221 Öresundskompetens, 212 Öresundskusten, 38, 55, 214

Öresunds Vattenvårdsförbund, 210

Östersjölândema, 9 Östeuropa, 18, 244, 246

överhållning, 153 överlevnad, 208, 241 översiktsplan, 30, 31, 34 47, 59, 145, 155, 176, 226 översilning, 40, 155, 170, 180 överskottsel, 105 övervakning, 10, 17, 23, 25, 32, 202

Exempel på affischer från Miliödelegationen Västra Skåne:

Mel::Ke-rin.. Natur å: saa-sm Mitt blem

Mitt roblem är atänd:

är flesta att gentlng växterna och någonsin försvinner. Det bara sprids ella byter form. Naturresurser blir Frank jordbruk, till naturbelastningar k-smizsk vilken dubbel industri, - Ifall utifrån

0 Nästan alla vill idag hjälpas åt med miljön 0 Naturen de flesta hotade arterna går fortfarande att rädda - 0 Lsmcfsâiapet är bördigt och vi kan få både mat och energi. 03-2 kan bidra till renare luft och vatten. bättre hälsa, 4 ... . mindre allergier, längre liv. 0 En omställning kostar inte så fruktansvärt mycket som du tror.

YÅK

KUNGL. ansa..

1990 0

-12 - 2 STOCKHOLM

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Företagsförvärvi svensktnäringsliv. 41.Tio år med jämställdhetslagenutvärderingoch - . Överklagningsrätt ekonomiskbehovsprövning och förslag.C. . inom socialtjänsten. 42.Internationelltungdomsutbyte.C. En idrottshögskolaiStockholm struktur, 43.Förenkladstatistikreglering;medförslagtill lag om organisationoch resurser för en självständig den statligastatistikframställningen. C. högskolapåidrottensområde.U. 44.Demokratiochmakti Sverige.SB. Transportradet. K. 45.Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Fi. Svensksäkerhetspolitiki en föränderligvärld. FÖ. 46. Särskildskatti denfinansiellasektorn.Fi. . Förbud mot tjänstehandelmedSydafrika m.m. UD. 47.Beskattning stipendier.Fi. av . Lagstiftningför reklam svenskTV. i U. 48.Samhällsstödtill underhâllsbidragsberättigade barn, . Samhällsstödtill underhállsbidragsberättigade barn. del III. . Idéskisserochbakgrundsmaterial. 49. Arbeteochhälsa.A. Kostnaderför fastighetsbildning m. m. Bo. 50. Ny folkbokföringslag.Fi. 10.Strömgatan18 Sverigesstatsministerbostad. SB. 51. SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder, personal- ll. Vidgad vuxenutbildningför utvecklingsstörda. U. kontroll ochmeddelarfrihet.C. 12.Meddelarrätt. Ju. 52.Utbyte av utländskakörkort. K. 13. Översyn av sjölagen Ju. 53.1 skuggan de av stora De mindrepartiernasvillkor i - 14.Långtidsuuedningen1990.Fi. kommunalpolitiken. C. 15.Beredskapen mot oljeutsläpptill sjöss.Fo. 54.Arbetslivsforskning Inriktning,organisation, - 16.Storstadstrañk5 ett samlatunderlag. K. finansiering. A. - 17.0rganisation och arbetsformerinombilateralt 55.Flygplats2000 De svenskaflygplatsernai utvecklingsbistånd. UD. framtiden. K. 18.Lag om folkbokföringsregister m.m. Fi. 56.Skattpâ lotterierochspel.Fi. 19.Handikapp och välfärd En lägesrapport. 57.Personalutbildninginom totalförsvaret. Fö. - 20.Välfärd ochsegregation i storstadsregionema. SB. 58. Konkurrens i inrikesflyget.C. 21. Denelimensivaindustrinunder kärnkraftsavveck- 59. Sättvärdepå miljön Miljöavgifter ochandra lingen. ME. ekonomiska styrmedel.M. 22. Den elintensivaindustrinunderkämkraftsavveck- 60.Skada av vilt. Jo. lingen. Bilagedel.ME. 61.Skärpttillsyn huvuddragi en reformerad - 23.Tomträttsavgäld. Bo. datalag.Ju. 24. Ny kommunallag.C. 62. Konkurrensen inom byggbosektom.C. 25.Konkurrenseninom livsmedelssektom. C. 63.Svensklönestatistik.C. 26.Förmånssystemet för värnpliktiga fl. Fö. 64. Årlig revisioni statsförvaltningen. C. m. 27.P0st Tele Affärsverk med regionaltochsocialt 65.F0lkhögskolaniframtidsperspektiv.U. ansvar. K. 66.Det fria bildningsarbetet.Debattinlägg om 28.Att följa upp kommunalverksamhet-En folkbildningenochfolkhögskolani framtiden.U. internationellutblick. C. 67. Återbetalning mervärdeskatttill utländska av 29.Tobakslag. företagare.Fi. 30. Översyn upphovsrättslagstiftningen. Ju. 68. Vad kostar ett statsbidrag C. av 31.Perspektiv arbetsförmedlingen. A. 69.SIPRI90 om SIPRlsfinansieringocharbetsformer. - 32.Staden.SB. UD. 33.UrbanChallenges.SB. 70. Lokalt ledd närradio. U. 34.Stadsregioneri Europa. SB. 71. Sekretessför landskapsinforrnation. Fö. 35.Storstädemas ekonomi 1982-1996.SB. 72. Lokalkontor. C. 36.Storstadsliv.Rika möjligheter-hårdavillkor. SB. 73.Transportstöd.K. 37.Författrtingsreglering av nya importrutiner m.m. Fi. 74.Skuldsaneringslag. Ju. 38. Översyn av naturvårdslagen nLm. ME. 75.Utvärdering av försöksverksamheten medtreårig 39. Konstnärens villkor. U. yrkesinriktadutbildningi gymnasieskolan. 40.Kärnkraftsavveckling kompetens och sysselsätt- Andraâret.U. ning. NHE.

.Jam .Jamux

O S Si 0997

- °

wuouxoora

Statens offentliga 1990 utredningar

Kronologisk förteckning

76.Allmän pension. 77.A1lmänpension.Bilagor. S. 78.Allmän pension.Expert rapporter. S. 79.Utlänningsnämnd. A. 80.Förskolaför alla barn 1991 hur blir det - 81.Vapenfriprövningenseffekter.En undersökningav tillstándsärenden1980 1989.Fö. - 82.Vad kostarbegravningar vem betalar C. - 83. Ny budgetproposition. C. 84.Språkbyteochsprâkbevarande. Ju. 85. Översyn av skattenpådryckesförpackningar. M. 86.Finansiering av vägar och järnvägar. K. 87.Den nya centralajordbruksmyndigheten. Jo. 88. Nya måloch nya möjligheter.M. 89. En ny värnpliktslag. Fö. 90.Pedagogiska meriteri högskolan.U. 91.Samerättochsamisktspråk.Ju. 92.Våld ochbrottsoffer.Ju. 93.Miljön i Västra Skåne. A: 2000i vårahänder.M. 94.Miljön i VästraSkane.Diverseunderlagsmaterial och sammanställningar. M. 95.Miljön i VästraSkåne.UndcrlagsmaterialMark och vattendrag.M. 96.Miljön i VästraSkåne.Underlagsmaterial Energi.M. 97.Miljön i Västra Skåne. Underlagsmaterial Trafik. M.

1990 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Allmän pension. [76]

Allmän pension.Bilagor. [77] Strömgatan 18 Sveriges slatsministerbostad. [10] - Allmän pension. Expertrapporter. [78] Välfärd och segregationi storstadsregionema. [20] Förskolaför alla barn 1991 hur blir det [80] Staden. [32] -

Urban Challenges.[33] Stadsregioner Europa. i [34] Kommunikationsdepartementet Storstädemas ekonomi 1982-1996.[35] Storstadsliv.Rika möjligheter- hårdavillkor. [36] Transportrådet[4] Demokratioch makt i Sverige.[44] Storstadstrafik5 ett samlatunderlag. [16] - Post Tele Affärsverk med regionaltochsocialt - Justitiedepartementet ansvar. [27] Utbyte av utländskakörkort. [52] Meddelarrätt. [12] Flygplats 2000 De svenskaflygplatserna i framtiden. Översyn sjölagen [13] av [55] Översyn av upphovsrättslagstiftningen. [30] Transportstöd.[73] Skärpttillsyn huvuddragi en - reformeraddatalag. Finansiering vägar ochjärnvägar. [86] av [61] Skuldsaneringslag. [74] Språkbyteoch språkbevarande. [84] Finansdepartementet

Samerättoch samisktspräk.[9l] Långtidsutredningen 1990.[14] Våld och brottsoffer. [92] Lag folkbokföringsregister [18] om m.m. Författningsreglering av nya importmtiner m.m. [37] Utrikesdepartementet Kapitalavkastningen i bytesbalansen. [45]

Sydafrika [6] Särskild skatt i den finansiellasektorn. [46] Förbudmot tjänstehandelmed m.m. Organisation och arbetsformerinombilateralt Beskattning av stipendier.[47] utvecklingsbistånd.[17] Ny folkbokföringslag. [50] SIPRI90 SIPRIs finansieringocharbetsformer. Skatt på lotterierochspel. [56] - om Återbetalning mervärdeskatt till utländska [69] av företagare. [67]

Försvarsdepartementet

Svensk säkerhetspolitiki föränderlig värld. [5] Utbildningsdepartementet en Beredskapen mot oljeutsläpptill sjöss.[15] En idrottshögskola i Stockholm struktur, organisation - Förmånssystemet för värnpliktiga m. fl. [26] och för självständig högskolapå idrottens resurser en Personalutbildninginom totalförsvaret. [57] område.[3] Sekretessför landskapsinformation. [71] Lagstiftningför reklami svenskTV. [7] Vapenfriprövningenseffekter.En undersökning av Vidgad vuxenutbildningför utvecklingsstörda.[ll] tillståndsärenden1980 1989.[81] Konstnärens villkor. [39] - En ny vämpliktslag.[89] Folkhögskolani framtidsperspektiv.[65]

Det fria bildningsarbetet. Debattinlägg om Socialdepartementet folkbildningenoch folkhögskolani framtiden. [66]

Överklagningsrätt ochekonomisk behovsprövning Lokalt ledd närradio.[70] inom socialtjänsten.[2] Utvärdering av försöksverksamhet enmed treårig Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade barn. yrkesinriktad utbildningi gymnasieskolan. Andraåret. Idéskisseroch bakgrundsmaterial. [8] [75] Handikappochvälfärd En lägesrapport [19] Pedagogiska meriter i högskolan. [90] - . Tobakslag. [29] Samhällsstödtill underhållsbidragsberättigade barn, del III. [48]

Statens offentliga utredningar 1990

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Miljö- och energidepartementet Skada av vilt. [60] Den elintensivaindustrin underkärnkraftsavvecklintg- - Den nya centralajordbruksmyndigheten.[87] en.[21] Den elintensivaindustrin underkärnkraftsavvecklinrg-gen. Bilagedel.[22] Arbetsmarknadsdepartementet Översyn av naturvårdslagen m.m. [38] Perspektivpåarbetsförmedlingen.[31] Kämlcraftsavvecklingkompetensoch - Arbeteochhälsa.[49] sysselsättning. [40] Arbetslivsforskning Inriktning, organisation, finansiering.[54] Miljödepartementet Utlänningsnämnd.[79] Sätt värde på miljön Miljöavgifter ochandra ekonomiskastyrmedel.[59] Bostadsdepartementet Översyn av skatten dryckesförpackningar. [85] Kostnader för fastighetsbildning m. m. [9] Nya maloch möjligheter.[88] nya Tomträttsavgäld.[23] Miljön i Västra Skane. År 2000i vårahänder.[93] Miljön Västra i Skane.Diverse underlagsmaterial oc:h l Industridepartementet sammanställningar. [94] Miljön i Västra Skåne.Underlagsmaterial Mark oclh Företagsförvärvi svensktnäringsliv. [1] vattendrag.[95] Miljön i Västra Skane. Underlagsmaterial Energi. [906] Civildepartementet Miljön i Västra Skåne. Underlagsmaterial Trafik. [977]] Ny kommunallag.[24] Konkurrensen inom livsmedelssektom.[25] Att följa upp kommunalverksamhet En internationellutblick. [28] Tio år med jämställdhetslagen utvärderingoch förslag.[41] Internationelltungdomsutbyte.[42] Förenklad statistikreglering; med förslag till lag om den statliga statistikframställningen.[43] SÄPOSäkerhetspolisens arbetsmetoder,personalkontroll och meddelarfrihet.[51] I skuggan av de stora De mindrepartiernasvillkor i kommunalpolitiken.[53] Konkurrensi inrikesllyget. [58] Konkurrenseninom byggbosektom.[62] Svensklönestatistik.[63] Årlig revisioni statsförvaltningen.[64] Vad kostar ett statsbidrag [68] Lokalkontor. [72] Vad kostarbegravningar vem betalar [82] - Ny budgetproposition.[83]

VI BOR I ETT RUM Text och muslk Niklas Törnlund

. .

m

.

1 .m 4.0. ü

.1 . W . J %

%

000Z JV

I

D

I

W

.mv

ä

ADM

I