Miljön i västra Skåne : år 2000 i våra händer

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

i Västra Skåne

Miljön

Underlagsmaterial

Energi

*y i| 1

en 9 o a: a F1

+5

Statens offentliga utredningar

1990:96

ey Miljödepartementet

i Västra Skåne

Miljön

Underlagsmateiial

Energi

Underlagsmateñal till slutbetänkandct av

hiiljödelegationen

Västra Skåne Lund 1990

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/739 96 30 Telefax: 08/739 95 48

Publikationerna kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

Omslagsbilder: Två av sju Oljemålningar. Miljödelegationen har engagerat Thomas Strömdahl för att illustrera delar av den västskånska naturen så som den ser ut i dag (baksidan) och så som den skulle kunna se ut i morgon (framsidan). Här är temat biobränslen (energigrödor).

Produktion: Libergraf AB Grafisk form, omslag, layout, sättning och redigering: Lars Holmberg, Ann-Britt Madsen, Per Wickenberg och Johan Zander Typsnitt: New Century Schoolbook 1990 ISBN 91-38406334 Tryck: Graphic Systems AB, Malmö, ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för miliödepartementet

Regeringen bemyndigade den 26 januari 1989 chefen för och miljöenergidepartementet att tillkalla en delegation med att

uppdrag

initiera och samordna åtgärder som väsentligt kan förbättra miljön i Västra Skåne inom en tioársperiod.

Med stöd av bemyndigandet förordnades den 26 januari 1989 som ledamöter kommunalrådet Uno Aldegren (s), tillika ordförande, riksdagsledamoten Karl Erik Olsson (c), tillika vice ordförande, tidigare kommunalrådet Annika Annerby Jansson (m), kommunalrådet Guntram Olofsson (s), riksdagsledamoten Ingegerd Wärnersson (s), sektorschefen Gunnar Grankvist, miljöombudsmannen Ulf Lavenius och biologen Stefan Edman.

Som experter att biträda delegationen, förordnades den 28 mars 1989 avdelningsdirektören Bengt Aplander, avdelningschefen Bengt Bucht, avdelningschefen Ronny Ferm, miljö- och

hälsoskydds-

chefen Högni Hansson, miljövárdsdirektören Carl-Ivar Höijer samt miljöskyddschefen Rolf Toft. Avdelningsdirektören Bengt Aplander entledigades den 5 september 1989, och

avdelnings-

direktören Sten Inge Arnesson utsågs den 4 september 1989 att ersätta honom.

Till huvudsekreterare förordnades den 15 mars 1989 Bodil Jönsson och till sekreterare förordnades samma dag Ann-Britt Madsen.

Delegationen har tagit namnet Miljödelegationen Västra Skåne.

Huvudbetänkandet från Milödelegationen Västra Skåne redovisas som i Västra Skåne - 2000 i våra SOU Miljön händer, 1990:93.

Förutom här presenterat bakgrundsmaterial, finns det bakgrunds-

material i ytterligare tre separata bilagor: Diverse underlagsmaterial och sammanställningar, SOU 1990:94 Underlagsmaterial Mark och vattendrag, SOU 1990:95 Underlagsmaterial Trafik, SOU 1990:97

Det har inte varit möjligt för delegationen att detaljgranska inne-

hållet i SOU SOU

bakgrundsbilagorna 1990:94, 1990:95,

och SOU 1990:97. Delegationen ställer sig bakom huvudlinjema i dessa, men för detaljerna svarar de enskilda författarna.

Lund i november 1990

(åxå, øáø//M/a»

°“ /Bodil Jönsson

Förord

Denna studie visar på hur Västra Skånes energisystem kan utvecklas i ett tjugoårsperspektiv och pekar på viktiga förändringar som kan leda till ett varaktigt hållbart energisystem. Framtidsbilder är ofullständiga och de kan inte redovisas i detalj. Detsamma gäller vägen in i framtiden. Det är dock möjligt att belysa konsekvenserna av ett antal viktiga vägval med hjälp av

framtidsbilder. Det har vi ort för att visa på möjligheter och

begränsningar att utforma ett varaktigt hållbart energisystem i Västra Skåne. Ett långt tidsperspektiv är inte till för att skjuta besluten på framtiden utan tvärtom för att ge underlag och möjliggöra beslut om långsiktigt verkande förändringar.

Arbetet har utförts vid institutionen för miljö- och energisystem inom ramen för Miljödelegationens Västra Skåne arbete. Projektgruppen har bestått av Helena Bülow-Hübe, Thomas Davy, Leif Gustavsson (projektledare), Bengt Johansson och Lennart Persson.

Studien är ett lagarbete men viss arbetsfördelning har funnits. Helena Bülow-Hübe har svarat för enkäter angående utveckling av fjärrvärme och naturgas, beräkningsarbetet för Helsingborgs kommun och tillsammans med Lennart Persson gjort nulägesbeskrivningen i kapitel 3, Thomas Davy har bidragit med underlag for beräkningsarbetet medan Bengt Johansson har gjort merparten av beräkningsarbetet för Västra Skåne och Malmö kommun i kapitel 5 och bilagorna 1-5, samt skattningar av potentialen för vindkraft och skogsbränsle i kapitel 4. Lennart Persson har förutom nulägesbeskrivning i kapitel 3 analyserat möjligheterna för samproduktion av el och värme i individuella anläggningar och anpassat nationella skattningar av hur industrin kan utvecklas till förutsättningarna i Västra Skåne. Ulla Kinnberg har bidragit till färdigställandet av rapporten och insamlandet av data.

Lars Brinck har ställt sin datormodell, som har varit under utveckling, till projektets förfogande. Thomas B Johansson har kontinuerligt lämnat synpunkter på arbetet. Egon Lange har lämnat underlag för beräkningar inom främst bostadssektorn. Lars Törner har bidragit med material angående energigrödor.

En ledningsgrupp bestående av Uno Aldegren (ordförande, Miljödelegationen), Thomas B Johansson (professor, energisystemanalys), Bodil Jönsson (huvudsekreterare, Miljödelegationen), Björn

Lindbom (teknisk chef, MKB), Lennart Lindsjö (överingenjör, Malmö Energi) och Sven Törnqvist (Utvecklingsdirektör, Sydkraft AB) har diskuterat och lämnat synpunkter på arbetet. Materialet har också diskuterats vid tre referensgruppsmöten där bl. a. samtliga kommuner och kommunala energiverk varit inbjudna.

Malmö och Sydkraft AB har mycket välvilligt ställt upp med Energi personal och kunnande.

Lund november 1990

Leif Gustavsson

Innehåll Sid

Inledning

Nbwd 2.1 Allmänt 43 2.2 Avgränsningar 45 2.3 Berakningsgång 47 2.3.1 Bostäder 48 2.3.2 Service 48 2.3.3 Industri 49 2.3.4 Areella näringar 50 2.3.5 Energitillforsel och byte av energibärare 50 2.4 Ekonomiska utgångspunkter 50

Nuläge

3.1 Energianvändningen 1988 53 3.2 Emissioner 1988 55 3.3 Industrier 56 3.3.1 Struktur 56 3.3.2 Samproduktion av el och värme inom industrin 57 3.4 I] 57 3.4.1 Beñntligt system 1988 57 3.4.2 Planerade förändringar 59 3.5 Fjärrvärme 60 3.5.1 Beñntligt system 60 3.5.2 Planerade förändringar 62 3.6 Naturgas 63 3.6.1 Befintlig-t system 63 3.6.2 Planerade förändringar 63 3.7 Individuella anläggningar 63

Förnybara energikällor

Biobränslen 65 4.1.1 Energigrödor 4.1.2 Skogsbränsle 70 4.1.3 Potential för biobränslen 1995-2015 73 4.2 Vindkraft 75 4.3 Värmekällor 77 4.4 Avfall 77 4.4.1 Träavfall 77 4.4.2 Förbränning av avfall 77 4.4.3 78 Deponigas 4.5 Solenergi 78

år 2010 81

Energisystem

5.1 Utvecklingsmöjligheter 84 5.1.1 Industri 84 5.1.2 Fjärrvärme 5.1.3 Naturgas 85 5.1.4 86 Förutsättningar för samproduktion av el och värme 5.2 Antaganden för scenarierna 88 5.2.1 Allmänt 88 5.2.2 Konverteringar 88 5.2.3 Produktionsanläggningar 88 5.2.4 Emissioner 89 5.3 Energianvändningen år 2010 90 5.3.1 Bostäder 90 5.3.2 Service 92 5.3.3 Industri 93 5.3.4 Areella 94 näringar 5.3.5 Känslighetsanalyser 94 5.4 Energitillförsel år 2010 95 5.4.1 Elsystemet 95 5.4.2 Füärrvärme 97 5.4.3 Naturgas 98 5.4.4 Individuella anläggningar 99 5.4.5 Sammanfattning av energitillförseln 100 5.4.6 Emissioner 100 5.4.7 Kondensalternativet 102 5.4.8 Vindkraftalternativet 102 5.5 Kostnader för energisystemen 103 Slutsatser 105 5.6.1 Biobränslealtemativet 105 5.6.2 Naturgasalternativet 106 5.6.3 alternativ 106

Övriga

Övergång till ett varaktigt hållbart energisystem 107

6.1 Energianvändamas perspektiv 107 6.2 Effektivare energianvändning 110 6.2.1 Målsättning 110 6.2.2 Organisation 111 6.2.3 Finansiering 111 6.3 Ny roll för energileverantörer 112 6.4 Kommunal energiplanering 113 6.5 Prissättning på el 113 6.5.1 Långsiktig marginalkostnad 115 6.5.2 Tvåprissystem 115 6.5.3 Genomsnittskostnad och punktskatter 117 6.5.4 Slutsatser 117 6.6 Statliga styrmedel 118 6.6.1 Miljöavgifter 118 6.6.2 Pillstándsgivning 122

Bilaga 1 125

Bilaga 2 139

Bilaga 3 147

Bilaga 4 157

Bilaga 5 16!

Bilaga 6

Bilaga 7

Appendix A äåä

Sammanfattning

Sammanfattning

Västra Skånes energisystem bidrar till försurning av mark och vatten och till den s. k. växthuseffekten. Problemen är inte enbart lokala utan måste lösas genom regional och internationell

samverkan. Västra Skåne kan successivt utforma ett, från

miljösynpunkt, varaktigt hållbart energisystem med lågt primärenergibehov och till stor del baserat på inhemska förnybara

energikällor. För det fordras stora satsningar på en effektivare

energianvändning och biobränsleeldade anläggningar för samproduktion av el och värme. Det tar lång tid att ändra energisystem. För att erhålla ett varaktigt hållbart energisystem inom 20 år behöver förändringen påbörjas omgående.

Behovet av biobränslen kommer att öka mycket snabbt om biobränsleeldade samproduktionsanläggningar byggs. Ett under-

skott av biobränslen kommer att finnas i regionen under en

övergångsperiod. Odling av energiskog behöver därför påbörjas omgående.

Energisektorn kan samverka med andra sektorer för att minska den totala miljöbelastningen. Odling av energigrödor medför att kväveläckaget från åkermarken kan minska. Utnyttjandet av metangas från avfallsdeponier minskar bidraget till växthuseffekten. skulle kunna tätorternas I

Elbilar förbättra närmiljöer.

denna studie behandlas dock enbart energisektorn.

Beräkningarna visar att det är möjligt till är 2010 att minska utsläppen av koldioxid och försurande ämnen jämfört med dagens utsläpp. Kostnaderna för ett sådant energisystem år 2010 skiljer sig marginellt jämfört med ett energisystem baserat på naturgas. I studien har förutsätts en årlig ökning av industriproduktionen med 2.5 %. Kärnkraften förutsätts vara avvecklad. Den svarade 1988 för 65 % av den totala elförsörjningen i Västra Skåne. Utnyttjandet av

vattenkraft förutsätts vara som 1988.

De yttre förutsättningarna för att utforma ett varaktigt hållbart

energisystem ges av staten medan utformandet av energisystemet

görs av de människor/ organisationer som verkar i Västra Skåne. Ett varaktigt hållbart energisystem i Västra Skåne kan realiseras bl. a. genom:

Sammanfattning

- att nationella (bränsleskatter) även omfattar

koldioxidavgifter elproduktionen, - att staten under en av övergångsperiod stödjer odling energiskog, - att och kommunala arbetar

Sydkraft energiverk kraftfullt för att effektivisera energianvändningen,

- att kommunala energiverk bygger samproduktionsanläggningar för biobränslen och medverkar till att odling av energigrödor påbörjas i stor skala, - att el både till återdistributörer och prissättningen på slutliga användare ändras till att avspegla kostnaden för ny elproduktion där även kostnaderna för elproduktionens miljöbelastning inräknas.

För att nå ett varaktigt hållbart energisystem är det viktigt att

utnyttja potentialen för en effektivare energianvändning och

samproduktion av el och värme. I takt med att elanvändningen

effektiviseras och samproduktionen av el och värme byggs ut kan

elproduktionen i kärnkraftverken minska. Kärnkraftens låga rörliga kostnad kan dock vara ett hinder. Detta kan undvikas om en del av den möjliga årliga elproduktionen i kärnkraftverken beskattas, i successivt ökad omfattning. Incitament skulle då

finnas att successivt minska elproduktionen i kärnkraftverken.

Vill man inte minska elproduktionen är ökad elexport ett alternativ.

Vid tillståndsprövning av energitillförselanläggningar bör tillstånd ges under förutsättning att anläggningen passar in i en strategi som leder utvecklingen mot ett varaktigt hållbart energisystem, se Miljödelegationens huvudbetänkande SOU 1990:93.

Sammanfattning

Allmänt

I denna studie söker vi ett varaktigt hållbart energisystem som medför bl. a. låga utsläpp av försurande ämnen och koldioxid. Vi analyserar vilken “betydelse en effektiv energianvändning har i kombination med omfattande samproduktion av el och värme i biobränsleeldade anläggningar för att utforma ett sådant energisystem. Dessa analyser ställs i relation till vilka miljöbelastningar som erhålls om naturgas används i stället för biobränslen och om ingen effektivisering görs. Betydelsen av att utnyttja land- och havsbaserad vindkraft redovisas. Kostnadsuppskattningar görs för de olika scenarierna.

Analyserna baseras bl. a. på en årlig ökning av industriproduktionen med 2.5 procent, att kärnkraften är avvecklad år 2010, att omfattningen av vattenkraften förblir på 1988 års nivå och att tillgången på biobränslen begränsas till vad som kan erhållas inom regionen.

Samtliga analyser görs för år 2010. Transportsektorn ingår inte i analysen. Den framtida hanteringen av hushålls- och industriavfall antas vara i enlighet med vad avfallsprojektet inom miljödelegationen anger.

De kommuner som ingår i regionen är Bjuv, Burlöv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Vellinge, Trelleborg,

Åstorp och Ängelholm.

och emissioner 1988

Västra Skånes energibehov tillgodoses främst med kärnkraft, olja, naturgas, kol och vattenkraft, se figur 1. Användningen av förnybara energikällor utom vattenkraft är liten. Elektriciteten från kärnkraftverken och vattenkraften har förutsätts vara 5 respektive 2.2 TWh. Fördelningen har gjorts efter Sydkrafts normala produktion med hänsyn till Västra Skånes del av Sydkrafts totala elleveranser.

Sammanfattning

Energitillförsel och bruttoanvåndning 1988

GWh/år 30000

25000 Kåmbränsle

20000 Kámkrans- _- ^°°a _ 91 lndividuella 150m Övrigt Övfgt Enl Industri Kol Kol Naturgas 10000 i FJMVÖFYM service Naturgas Naturgas

5000 _ Olja Olja Bostäder -- Övrig e Avfall Avfall Vattenkraft Vattenkraft avenue o Emrüiüllföfsê Bruttoenergianvåndning E › å

Figur I Tillförsel samt bruttoanvändning av energi i Västra Skåne 1988 fördelad på energibärare och sektorer. I första stapeln anges för kärnkraft fossilbränsleekvivalenter varvid 2.6 enheter bränsle antas ge en enhet el enligt IEA. I andra den från stapeln anges

kärnkraftverket avgivna energin (elektriciteten). För vindkraft och vattenkraft anges avgiven energi (el). För övriga bränslen

anges energiinnehållet i bränslet. Värdena är normalårskorrigerade för användningen i bostäder och service. Drivmedel ingår ej.

Totalt nedfall från luft i Västra Skåne och från Västra

utsläpp Skånes energisystem 1988 av svavel-, kväveoxider och koldioxid framgår av tabell 1.

Utsläpp Nedtall Svaveloxider (S02) 6 700 ton 13 000 ton Kvâveoxider (N02) 4 700 ton 7 600 ton Koldioxider (C02) 2 700 kton

Tabell 1 Totalt nedfall från luft i Västra Skåne [I] och utsläpp Västra

från Skånes energisystem 1988 av svavel-, kväveoxider och koldioxid.

Sammanfattning

Problem

Regionen

I Västra Skåne är och försurningen övergödningen av mark och vatten allvarliga miljöproblem. De härrör från av svavelutsläpp och kväveoxider i norra Europa. Utsläppen från Västra Skåne sprids till stor del utanför Västra Skåne. Problemen med försurningen och övergödningen måste därför lösas i samverkan med de berörda länderna.

Statens naturvårdsverk att av svavel anger depositionen behöver minska med 75 % jämfört med 1980 års i västra deposition Sverige medan depositionen av kväveoxider behöver minska med 50%. Beaktas också att eutroñeringen i

Östersjön och Västerhavet

behöver stoppas, måste kvävenedfallet minska med mer än 50 %.

De totala utsläppen av svaveloxider har under 1980-talet minskat med ungefär 60% i Sverige. har Energisektorn minskat sina utsläpp av kväveoxider under 80-talet men har transsamtidigt portsektorns bidrag ökat så att de totala i det närmaste utsläppen varit oförändrade. svarar för Energisektorn största delen av

svaveloxidutsläppen i Västra Skåne men endast för en mindre del av kväveoxidutslâppen.

Västra Skåne i världen

Den s. k. växthuseffekten kan bidra till en global temperaturstegring vars följder är svåra att överblicka. Det är att övertroligt svämningar och förändringar i temperatur- och nederbördsmönster blir följden. Detta påverkar de och bl. a. ekologiska systemen

livsmedelsförsörjningen. Hotbilden ter sig så allvarlig att en

minskning av utsläppen av sådana ämnen måste beaktas även då västra Skånes energisystem planeras.

Växthuseffekten beror på förhöjd halt av koldioxid, CFC-gaser, metan och dikväveoxid i atmosfären. Koldioxiden bidrar med mer än 50% av den av människan orsakade växthuseffekten. Den återstående utmaningen torde främst vara att begränsa utsläppen av koldioxid. Samtidigt behöver även av andra utsläppen växthusgaser begränsas, t. ex. metan från deponier. försöker CFC-gaser man ersätta med gaser som har eller ingen väsentligt mindre påverkan på atmosfären.

Sammanfattning

De globala utsläppen av koldioxid behöver omedelbart reduceras med 60 % om den atmosfäriska koncentrationen av koldioxid skall stabiliseras på den nuvarande nivån [2]. I Västra Skåne medförde enbart förbränningen av fossila bränslen inom energisektorn 1988 koldioxidutsläpp som motsvarar världsgenomsnittet per person. De genomsnittliga totala svenska utsläppen är dubbelt så höga per person.

Växthuseffekten intar en särställning bland miljöproblemen eftersom konsekvenserna kan bli mycket omfattande samtidigt som den är mycket svår att bemästra. En kombination av åtgärder är nödvändig. En viktig åtgärd är att kraftigt minska användningen av fossila bränslen.

De fossila bränslena är ändliga resurser. Olje- och naturgastillgångarna förbrukas i snabb takt, främst av västvärlden. Förbrukningen av fossila bränslen är låg i u-länderna. En ökande användning kan erfordras för att människorna i dessa länderna skall ges möjlighet att tillgodose sina grundläggande behov och höja sin levnadsstandard. Detta underlättas om i-länderna begränsar sin användning. Det är naturligtvis fördelaktigt av miljöskäl om även u-länderna kan använda förnybara energikällor.

Säkerhetspolitiska skäl talar också för att oljeförbrukningen, såväl i Sverige som i många andra länder, måste minska. Mer än hälften av oljereserverna finns i Mellersta Östern. Västvärldens beroende av dessa oljereserver är stort och kan komma att öka på

sikt när oljetillgångarna utanför Mellersta Östern, t. ex. i Nord-

sjön minskar.

Kärnkraften ger vid normal drift försumbara utsläpp av miljöstörande ämnen. Risken för katastrofer och spridning av kärnvapen, samt problemen med hanteringen av avfall med långvarig radioaktivitet gör emellertid att utnyttjandet av kärnkraft har stora nackdelar.

Möjligheter

Under den närmaste 20-års perioden kommer det svenska energisystemet att förändras kraftigt. Kärnkraften skall avvecklas samtidigt som en fortsatt reduktion av miljöstörande emissioner från eldning med bränslen behövs. Beroende på hur vi väljer att förändra energisystemet i Västra Skåne kan vi antingen bidra till en bättre miljö eller till att förvärra den befintliga situationen.

Sammanfattning

Effektiv energianvändning

En effektiv energianvändning minskar behovet av naturresurser. är särskilt viktig att effektivisera. Utebliven Elanvändningen kan medföra ökad elproduktion i kondenskrafteleffektivisering verk med fossila bränslen till en verkningsgrad hos förbrukaren om 35-45 %. Variationen i verkningsgrad beror på om gasformiga eller fasta bränslen används. En hög elförbrukning leder därför till höga koldioxidutsläpp. Det är också ekonomiskt gynnsamt att effektivisera Vinster erhålls redan vid jämelanvändningen. förelse med medelkostnad för elproduktion utan hänsyn till dagens miljöpåverkan. I framtiden undviks dessutom utbyggnaden av ny, dyr produktionskapacitet.

Värmehushållning i fjärrvärmd bebyggelse är också viktig.

Primärenergibehovet minskar även om fjärrvärmeproduktionen

är baserad av el och värme och elproduktion i på samproduktion kondensanläggningar efterfrågas. Samproduktionsanläggningar har höga kapitalkostnader och måste utnyttjas många timmar under året. För används därför hetvattenpannor. Vid spetslast värmehushållning i fjärrvärmd bebyggelse minskar värmebehoven mest när det är kallast ute och hetvattenproduktion erfordras. Detta gäller inte om överdimensionerade samproduktionsanläggfinns i förhållande till befintligt värmeunderlag. Men är ningar anläggningarna rätt dimensionerade eller om en utbyggnad erfordras av produktionsanläggningar för baslast är det säkert fördelaktigt att värmehushâlla i fjärrvärmd bebyggelse.

Värmehushållning i byggnader stärker fjärrvärmesystemens konkurrenskraft. De kapitalintensiva investeringarna kan utnyttjas bättre vid den jämnare belastning som värmehushållningen leder till. Ett optimalt förfarande för att utnyttja befintliga produk-

tionsresurser är att hushålla i ansluten fjärrvärmebebyggelse (men

även all annan bebyggelse) och successivt i takt med hushållningen ansluta fler byggnader [3].

Potentialen att effektivisera energianvändningen i offentlig förvaltning är stor, se tabell 2. Eftersom miljöproblem måste lösas och med hjälp av samhälleliga beslut är det viktigt att gemensamt offentliga förvaltningar är förebilder. En effektiv energianvändi offentlig förvaltning är ett led i denna riktning. ning

landsting. b Kommunal-, statlig och landstingsförvaltning, regementen, post, tele. Tabell 2 Potentialen att effektivisera energianvändningen (GWh/ år) inom befintligt byggnadsbestånd för statlig, landstings- och kommunal verksamhet till år 2010 uppdelat på undervisning, sjukvård samt offentlig förvaltning.

Effektiv energitillförsel

I fjärr-värmesystem kan flera olika bränslen användas. Samtidigt erhålls en hög systemverkningsgrad om möjligheterna till samproduktion av el och värme utnyttjas. Det är fördelaktigt av miljöskäl att fjärrvärmen byggs ut så långt det är ekonomiskt möjligt och att biobränsleeldade samproduktionsanlâggningar byggs. Det är också fördelaktigt att bygga samproduktionsanlâggningar utanför fjärrvärmesystemen där större värmebehov finns t. ex. inom industrin.

Elvärme medför dåligt utnyttjande av naturresurser när bränslebaserad elproduktion erfordras. Därför är det fördelaktigt om elvärmda byggnader, i varje fall om de har vattenburna elpannor, i största möjliga utsträckning kan erbjudas alternativa uppvärmningssätt. I första hand fjärrvärme. Är inte fjärrvärme tillgängligt är naturgas, eldrivna värmepumpar eller oljepannor för lågsvavlig lätt eldningsolja alternativ vilka utnyttjar naturresurserna bättre än elpannor.

Introduktionen av naturgas i Västra Skåne har medfört att oljeförbrukningen har kunnat minska kraftigt, särskilt inom industrin. Samtidigt medför tecknandet av naturgaskontrakt och utbyggnaden av naturgasnäten en låsning till ett fossilt bränsle under lång tid. Naturgasbaserad elproduktion kan ske till mycket låga rörliga kostnader beroende på hur naturgaskontrakten är utformade. Låga rörliga kostnader är ett hinder för en effektiviserad elanvändning och utbyggnad av anläggningar för samproduktion av el och värme. Det är därför viktigt att naturgaskontrakten i så stor

Sammanfattning

utsträckning som möjligt baseras pá ett pris efter förbrukningen och inte på fasta kostnader. En omfattande utbyggnad av naturgasen bör undvikas eftersom följden kan bli en låsning till ett fossilt bränsle under lång tid.

Förnybara energikällor

Potentialen för biobränslen är stor i Västra Skåne om jordbrukets mark används för odling av energigrödor. Kostnad, avkastning och uttagseffekter varierar med olika energigrödor. Förutsättningarna för att utnyttja olika energigrödor i energiomvandlingsanläggningar varierar också.

Kostnaden för att använda helsäd som bränsle överstiger 200 SEK/MWh och odlingen bedöms ge högre kväveläckage än vid odling av energiskog och gräs. Odling av helsäd i kombination med fånggrödor minskar kväveläckaget. Förbränningstekniken för helsäd är i likhet med energigräs sämre utvecklad än för energiskogsflis. Större åkerareal erfordras för helsäd än för energiskog för att få samma energimängd. En satsning på helsäd för användning inom energisektorn synes leda utvecklingen i fel riktning.

Odling av energigräs ger lågt energiutbyte. Det är svårt att ta ut mer än en skörd per år på grund av torkningsproblem. Används energigräs via biogas kan två skördar tas ut men framställningen av biogasen halverar ungefär effektiviteten. Kostnaderna för energigräs är därför hög. Näringsämnena i energigräset kan i båda fallen återföras till den odlade marken om restprodukterna återförs. Vid förbränningen av energigräs oxideras dock kvävet. Den höga kvävehalten i energigräs medför att utsläppen av kväveoxider ökar jämfört med t. ex. energiskog. Tekniken för termisk omvandling av energigräs behöver utvecklas. Kostnaderna för energigräset torde bli högre än för helsäd.

Bränsle från energiskog har relativt låga kostnader. Dessa kan troligen också inom fem år minskas till under 90 SEK/MWh. Näringsämnena i energiskogen kan återföras till den odlade marken via askan förutom kvävet som oxideras vid förbränningen. Energiskogens stamved är jämfört med andra energigrödor ett bra bränsle med låg askhalt och högt kolinnehåll. Jämfört med helsäd minskar kväveläckaget från marken till en lägre nivå jämförbar med odling av energigräs. Landskapsbilden påverkas av energiskog. Detta kan upplevas som negativt eller positivt. Anläggandet av energiskogsodlingar bör göras med stor hänsyn till landskapsbild och kulturminnesvård.

Sammanfattning

skall brukas under lång tid precis som förbrän- Energiskogar ningsanläggningar. Detta främjar en långsiktig och stabil samverkan mellan odlare och köpare.

Beslut om odling av energigrödor på en omfattande del av åkermarken (mer än 15 %) kan tas i framtiden när mer kunskap finns om såväl konsekvenserna av koldioxidutsläpp som om odling och användning av energigrödor. En omedelbar satsning på energiskog erfordras dock för att samordna tillgången på biobränsle med utbyggnaden av samproduktionsanläggningar. Det tar lång tid från beslut om en satsning tills att en omfattande produktion finns och tillgången behöver vara i fas med utbyggnaden av förbränningsanläggningar.

Delar av den skånska jordbruksmarken kan brukas för produktion av som hög avkastning och kan användas i energigrödor ger effektiva De utbyggda fjärrvärme-

förbränningsanläggningar.

systemen och närheten till jordbruksmarken är en strategisk tillför att förverkliga samproduktionsanläggningar eldade med gång regionalt producerade energigrödor.

Förutsättningar för vindkraft i Västra Skåne är goda men kostnadsbilden är osäker. Detta gäller särskilt för den havsbaserade vindkraften.

Ny roll för Sydkraft och kommunala energiverk

Sydkrafts roll har varit att bygga ut och förvalta anläggningar för produktion och distribution av el. Elen har till avgörande delar producerats i vattenkraftanläggningar och stora kondensanläggningar. I verksamhetens natur har legat att med hög tillgänglighet och med lönsamhet för företaget leverera den el som kunderna har efterfrågat. I samband med kraftiga tillskott av produktionskapacitet med låga rörliga kostnader har särskilda ansträng-

ningar orts att öka elanvändningen främst för uppvärmning.

Kommunala energiverk har främst byggt ut och ägt distributionssystem för el. Deras villkor har ofta varit sådana att ökad försäljning av el gett möjlighet att fördela de fasta kostnaderna på en större försäljningsvolym. Successivt har verksamheten breddats till att i många kommuner även omfatta fjärrvärme och naturgas. Utbyggnaden av de kapitalintensiva fjärrvärmesystemen medförde att man ofta såg energihushållning i fjärrvärmd bebyggelse

som ett hinder att effektivt utnyttja orda investeringar.

Sammanfattning

Ett nytänkande har påbörjats där intresset hos energileverantörer till att omfatta både tillförsel och användning av energi. vidgats har varit att minska kostnaderna för energitjänster och att Syftet minska Men mycket återstår för att leda utveckmiljöpåverkan. mot ett hållbart energisystem. För att en sådan lingen varaktigt utveckling skall komma till stånd behöver energileverantörerna bli mera serviceorienterade. Vid sidan om leveranser av energibehöver kunderna hjälp med att effektivisera sin energibärare,

användning och uppföra t. ex. lokala samproduktionsanlägg-

för el och värme. Här kan Sydkraft och de kommunala ningar energiverken spela en större roll.

har ett stort kunnande och genomför framgångsrikt Sydkraft som ut variationer i elbelastningen. Detta är fördelprojekt jämnar både för samhällsekonomin och miljön. Denna verksamhet aktigt behöver breddas till att också omfatta åtgärder som effektiviserar så att den specifika elanvändningen minskar. elanvändningen Här kan ekonomiska intressekonflikter uppkomma kortsiktiga vad avser en effektivare elanvändning och utnyttjandet av befint- Denna bör kunna hanteras med lig produktionskapacitet. fråga planering och export av el.

Några framtidsbilder år 2010

För att visa betydelsen av hur vi utformar energisystemet, på lång sikt i Västra Skåne, for utsläppen av försurande ämnen och koldioxid har vi olika framtidsbilder (scenarier) för analyserat några år 2010. Scenarierna kunskap om hur vi successivt kan forger ändra Västra Skånes energisystem beroende på vilken vikt vi tillskriver olika miljöproblem. I figur 2 visas de sex scenarier som redovisas i denna sammanfattning. Scenarierna beskrivs i faktaruta 1 och gemensamma antaganden i faktaruta 2. Samtliga 12 scenarier har analyserats, se huvudtexten.

I scenarier förutsätts att vattenkraft används med 2.2 samtliga TWh liksom 1988. Detta motsvarar Sydkrafts normala vatten-

kraftsproduktion fördelat med utgångspunkt från Västra Skånes

del av totala elleveranser 1988. Om Västra Skåne skulle Sydkrafts ha del av den nationella vattenkraften, motsvarande sin del av den nationella 1988, skulle detta motsvara 3.5 TWh elförbrukningen vattenkraft. Detta beror på att Sydkrafts elproduktion har en större andel kärnkraft än det nationella genomsnittet.

Sammanfattning

Användningsscenario pIngen Effektivisering Hög Åeffektivisering effektivisering Tillförselscenario Kondens- och hetvattenproduktion A B med naturgas samproduktion med naturgas - c - Samproduktion med biobränslen - D E Landbaserad vindkraft p samproduktion med biobränslen . - F Land- och havsbaserad vindkraft Figur 2 studerade användnings- och tillförselscenarier för år 2010.

Den långa tekniska livslängden för bl. a. byggnader och energi-

tillförselanläggningar gör att energisystemen inte kan ändras

snabbt utan att kapitalförstöring uppstår. Utnyttjandet av teknik med bättre energiprestanda förutsätts därför ske i samband med att investeringar fordras av andra skäl t. ex. att befintlig utrustning är utsliten. Detta gäller inte för kärnkraften vars elproduktion förutsätts minska i takt med att elanvändningen kan effektiviseras och samproduktionsanläggningar byggas ut.

Scenarierna är inte prognoser över den framtida utvecklingen utan visar på några olika möjligheter. Scenarierna är här valda för att visa hur olika parametrar påverkar främst utsläppen av koldioxid. Utsläppen av försurande ämnen kan i stor utsträckning reduceras via reningsutrustning.

Effektiviteten varieras i tillförselscenarierna genom att omfatt-

ningen av samproduktion av el och värme förändras. Detta görs genom att fjärrvärmesystemen utvidgas och genom att samproduktionen varieras. Variationen möjliggörs delvis genom att den tillkommande elproduktionen värderas till att motsvara kostnaden för ny elproduktion i kondensanläggningar i scenarierna med samproduktion med biobränslen.

Sammanfattning

Faktaruta l. Beskrivning av användar- och tillförselscenarier

Användarsidan Pillförselsidan

Analyserna är användaroriente- Med utgångspunkt från beräknad

rade, dvs. de utgår från de nyttighe- energianvändning för olika teknik-

ter vi kan komma att behöva vid nivåer formuleras fyra olika tillför-

antaganden om viss ekonomisk till- selsystem:

växt. Dessa nyttigheter kan tillgodo- - av el ses med teknik Kondensproduktion som har olika energimed naturgas. Ingen samprodukprestanda. På användarsidan särtion av el och värme förekommer. skiljer vi följande tre tekniknivåer: Värmeproduktionen sker främst

- eller Ingen effektivisering med naturgas men lätt eldningsolja

Genomsnittligt Använd Teknik 1988 används för topplast. Elektriciteten

(GAT). Detta scenario innebär att produceras främst i naturgasbase-

dagens energieffektivitet på såväl rade kondenskraftverk förutom med

apparat- som uppvärmningssidan vattenkraft.

framskrivs, dvs. oförändrad effek- - av el och Samproduktion tivitet antas. värme med naturgas. Sampro-

- eller Bästa duktion av el och värme sker i de Effektivisering

Sålda Teknik 1988 (BST). Här antas fem största städerna. I övrigt skiljer

att prestanda motsvarande den från sig scenariot inte från det före-

energieffektivitetssynpunkt bästa gående.

sålda tekniken 1988 blir genomsnitt- - av el och Samproduktion lig prestanda år 2010 för apparater värme med biobränslen och med en livslängd som understiger landbaserad vindkraft. Fjärr- 15-20 år. Apparaterna förutsätts bli värmeunderlaget utökas jämfört utbytta efterhand som de är utmed föregående scenarier genom tjänta. Scenariot innebär också att att småhus, dock ej direktelvärmda effektiviseringar i befintligt byggsmåhus, konverteras till fjärrvärme. nadsbestånd görs i samband med Samproduktionen i fjärrvärmesysnormalt underhåll förutom enkla åttemen sker med biobränslen. Samgärder som görs oberoende av produktionen inom industri och anunderhållsbehovet. dra större enskilda panncentraler - eller utökas och baseras i mindre an- Hög effektivisering Effektivitetsförbättrad Teknik läggningar ( 8 MW) på naturgas

(EFT). Detta scenario beskriver den samt i större anläggningar på bio-

energianvändning som skulle bli bränslen. Stora landbaserade vind-

följden av att utvecklad, men ännu kraftverk användsi vindkraftslägen

ej kommersiellt tillgänglig teknik, an- där kostnaderna inte överstiger

vänds 2010. Teknik med denna pre- kostnaden för elproduktion i kon-

standa finns idag på prototyp- denskraftverk med naturgas inklu-

stadiet. sive miljöavgifter (46 öre/kWh).

- av el och Samproduktion

värme med biobränslen och

land- och havsbaserad vind-

kraft. Lika föregående scenario

samt med havsbaserad vindkraft

och med landbaserad vindkraft i

sämre (dyrare) vindlägen.

Sammanfattning

Faktaruta 2. Gemensamma antaganden för scenarierna år 2010.

Allmänt - och gasol Brânslepriser/kostnader: E01 110, E02-5 80, kol 45, naturgas 110, energiskog och halm 90, skogsbränsle 115 SEK/MWh. - Jämförelseår 2010. 1988, slutår - Ekonomiska 6 % realränta. Prisnivå bedömningar: Annuitetsmetod, 1989. - inklusive arbetsfordon Transportsektorn ingår ej.

Bostäder - Mått på aktivitetsnivån: Uppvärmd yta. - småhus 0.5 %, flerbostadshus 1.4 %,

Nybyggnation: Årlig yttillvåxt;

fritidshus 0.2 %. Enligt ñnansdepartementets [4] långtidsutredrming vid en real årlig BNP-tillväxt om 2.3 1:3.

- Återstår efter 2010: småhus 99 %,

rivning 94 %, flerbostadshus fritidshus 100 %.

Service - Mått på aküvitetsnivån: Uppvärmd yta. - och 0.75

Nybyggnation: Årlig yttillvaxt; undervisning forskning %,

hälso- och sjukvård 1.3 9b, övrig offentlig förvaltning 1.8 %, övriga lokaler 1.8 %. Enligt Kraftsam [5] vid en real årlig BNP-tillväxt om 1.9 %a.

- Återstår efter 2010: 100 70.

rivning - Gatu- med 30 % fram till år och vägbelysning: Antalet ljuspunkter ökar 2010.

Industri - Mått på aktivitetsnivån: Förädlingsvärde. - statens huvudaltemativ med konstanta Utveckling: Enligt energiverks elpriser [6], anpassat med hänsyn till Västra Skånes industristruktur.

Årligreal BNP-tillväxt om 2.5 95a.

Areella näringar - Mått Aktivitetsindex. på aktivitetsnivån: - Utveckling: Oförändrad.

Iillförsel - Vattenkraft: Del av Sydkrañzs vattenkraft motsvarande Västra Skånes del av Sydkrafts totala elleveranser 1988 vilket ger 2.2 TWh.

- Kärnkraft: År 2010 awecklad.

- El som inte kan produceras i vattenkraft- resp. vindkraftverk eller via samproduktion förutsätts bli producerad i naturgasbaserade kondenskraftverk.

a Långsiktiga prognoser för de olika sektorerna vid samma BNP-tillväxt har inte identifierats. Energianvändningen påverkas mest av tillväxten inom industrin. Variationen i tillväxten inom bostads- och servicesektorn påverkar energianvändningen marginellt.

Sammanfattning

Det finns kommersiella förbränningsanläggningar som kan använda energiskog och flis i kombination med torv och kol i olika storlekar. Eldning av halm på rost för enbart värmeproduktion finns i Svalöv i en mindre anläggning. I Danmark finns många små anläggningar för halmeldning. Samproduktionsanläggningar är genom sin högre energieffektivitet miljömässigt bättre än anläggningar för enbart värme- eller elproduktion. I scenarierna D-F har vi förutsatt teknikutveckling av förgasningsanläggningar i kombination med gasturbiner för att kunna använda energigräs och halm i mindre samproduktionsanlâggningar.

Antagandena är försiktigt orda och det förutsätta elutbytet är lågt.

Det är troligt att anläggningar med bättre prestanda blir tillgängliga. I övrigt används enbart känd och kommersiellt tillgänglig teknik i tillförselscenarierna.

Resultat

Resultaten från analyserade scenarier redovisas i figur 3 och avser förändringar jämfört med 1988 års utsläpp av svavel-, kväveoxider och koldioxid. I figuren har också de nationella miljömålen och miljöambitionerna lagts in som information. Dessa gäller för hela Sverige och samtliga sektorer och kan inte direkt överföras till ett geografiskt begränsat område eller en viss sektor. För regionen Västra Skåne har Miljödelegationen inte ställt upp några mål för att reducera utsläppen av försurande ämnen och koldioxid. Målsättningen är dock att de skall minska.

Användningen av biobränslen och vindkraft i de olika scenarierna framgår av figur 4. Behovet av energiskog i scenarierna D-F medför att cirka 90 000 ha åkermark behöver tas i anspråk för energiskogsodling. I figur 5 och 6 redovisas energianvändningen respektive energitillförseln. I figur 7 redovisas en kostnadsjämförelse mellan de olika scenarierna.

För att reducera utsläppen av svavel- och kväveoxider med 40-50 % respektive 30 % är det tillräckligt att effektivisera energianvändningen och i första hand producera den bränslebaserade elektriciteten i samproduktionsanläggningar, se scenario B och C. Det fordras dock katalytisk rening av kväveoxider för större anläggningar. I annat fall ökar utsläppen av kväveoxider över dagens nivå. Katalytisk rening har förutsätts i baslastanläggningar för fjärrvärmeproduktion i de naturgasbaserade kondenskraftverken samt i större pannor i industrin.

Sammanfattning

Förändring av svaveioxidutsläpp till år 2010

_ 1988 ais nivá é_ Nationellt mal 1995

Nationellt mái 2000 _ E Svaveioxider I Med kreditering A B C D E p for elöverskott Minskningm)

Förändring av kväveoxldutsiäpp till år 2010 Ökning (%) E Med katalysator U Utan katalysator I Med kreditering för elöverskott ê 1988 árs nivá %- Nationellt mal 1995 ê Nationell ambition 2000

Minskning (%) A B C D E F

Förändring av koldioxidutsläpp till år 2010 Ökning (%) 125 E Utsiäppsiörändring 100 - 75 - I Med kreditering för elöverskott 50 _ 25 1988 ais niva_ 0 - (-- nationellt mái _25_ .50 - -75 _ Nationell

ainbition

.1 oo pa längre sikt? Minskning (%) A B C D E F

Figur3 Procentuell förändring av svavel- och kväveoxidutsläpp, samt koldioxidutsläpp från 1988 till 2010 för olika scenarier. Utsläppen av kväveoxider redovisas med respektive utan selektiv katalytisk rening enligt beskrivning nedan.

Sammanfattning

Användning av biobränslen samt vindkraft 2010 GWh/år 7000

6000 5000

4000 I Energiskog aooo-w I Skogsaviali I Hairn 2000 Energigrás U Landbaserad vindkraft 1000_ I Havsbaserad vindkrait å; :Jil 0 4 D E F

Figur4 Användning av energiskøg, skogsbränsle, halm, energigräs, land- och havsbaserad vindkraf? för scenarierna D, E och F. I övriga scenarier förutsätts att naturgas används istället för dessa energikällor.

Energianvändning fördelad på sektorer

GWh/är 36000

r y U Areeiia när

15°°° W

M7 Industri

u Service

1°°°° I Bostäder

o q 1988 GAT BST EFT -- 2010 ----›

Figur5 Bruttoenergianvändning (GWh/ år) fördelad pá sektorer 1988 och 2010 vid de tre tekniknivåernalngen effektivisering (GAT), Effektivisering (BST) samt Hög effektivisering EFT).

Sammanfattning

Energltlllförsel 1988 och 201 0 GWh/âr 40000

Kämbränsle 30000 Vindkraft Kol

Insnnlnm

i Biobränslen å 8 Naturgas Olla w w Avfal+värme till vp 10000-

l/ Vattenkraft

1988 A B C D E ê*“-_ 2010 ---:

Figur 6 Ilillförsel av energi för de olika scenarierna. I avfall ingår värme till värmepumpar. Scenario F redovisas inte eftersom en omfattande elexport förutsätts varför en jämförelse med de övriga scenarierna skulle bli missvisande.

En kraftig reduktion av koldioxidutsläppen erhålls om biobränslen används i för samproduktion av el och värme, se anläggningar scenario D. I detta scenario minskar koldioxidutsläppen med över 25 % i stället för att öka med drygt 40 % som vid användning av fossila bränslen.

I scenario E och F kan mer el produceras i samproduktionsanläggoch vindkraftverk, inklusive vattenkraft om 2.2 TWh, än ningar vad som förbrukas inom Västra Skåne. I scenario E motsvarar denna produktion 0.1 TWh/âr och i scenario F 3.7 TWh/år. Denna el kan användas för uppvärmningsändamål och ersätta eldningsolja och naturgas. Vid användandet av eldrivna värmepumpar erhålls en effektivitet. Reduktionen av utsläppen av koldioxid hög och kväveoxider blir då något högre än om naturgasbaserad elkondensproduktion undviks. De utsläpp som redovisas i scenarierna E och F bygger på antagandena att eldrivna värmepumpar i ökad används inom Västra Skåne. Dessutom i scenario F utsträckning att en elproduktion om 2.6 TWh/år kan undvikas utanför Västra Skåne. De utsläpp som förutsätts undvikas på grund av elexporten krediteras Västra Skånes utsläpp motsvarande naturgasbaserad » kondensproduktion.

I scenarierna D, E och F har vi förutsatt att skogs- och energiskogsflis används med 6.8 TWh i de större samproduktionsanläggningarna. I mindre anläggningar har vi förutsatt att halm och energigräs används med vardera 0.8 TWh.

Sammanfattning

I de fall energieffektiv teknik, med sådan prestanda som för närvarande är under utveckling, genomgående används år 2010 och vi dessutom utnyttjar havsbaserad vindkraft minskar utsläppen av koldioxid jämfört med 1988 års utsläpp med över 90%. Samtidigt minskar utsläppen av svavel- och kväveoxider med över 60 %. I detta fall används knappt 3 TWh havsbaserad vindkraft. Utformar vi Västra Skånes energisystem på detta sätt kan vi hantera mycket långtgående krav vad det gäller att reducera utsläppen av forsurande ämnen och koldioxid.

Kostnadsskillnaden mellan scenarierna B, C och D, exklusive indirekta kostnader är liten, se figur 7. För scenario A är kostnaderna högre främst beroende på att ingen effektivisering av energianvändningen har förutsätts. Indirekta kostnader för t. ex. miljöpåverkan har då inte medräknats.

Vi gör inga egna uppskattningar av de indirekta kostnaderna. Miljöavgifter avspeglar till viss del dessa indirekta kostnader. Dessa används som indirekta kostnader för utsläpp av svaveloxider, kväveoxider och koldioxid. Redovisning av de indirekta kostnaderna görs för att visa på hur känsliga de olika scenarierna är för miljöavgifter samt for att peka på att en jämförelse enbart mellan direkta kostnader inte är speglar den fullständiga bilden.

Den indirekta kostnaden för utsläpp av svaveloxider respektive kväveoxider sätts till 30 SEK/kg S respektive 40 SEK/kg N02, vilket motsvarar de miljöavgifter som gäller från 1991-01-01 respektive 1992-01-01. Den indirekta kostnaden for koldioxidutsläpp förutsätts motsvara den punktbeskattning på bränslen och koldioxidavgift som gäller från 1991-01-01. Detta medför att koldioxidavgiften kommer att variera för olika bränslen. En likformighet mellan olika bränslen synes vara önskvärd.

I figur 7 redovisas indirekta kostnader dels för fallet att elproduktionen befrias från dessa indirekta kostnader vilket motsvarar hur de beslutade miljöavgifterna är konstruerade, dels för fallet att elproduktionen belastas med de indirekta kostnaderna.

Om hänsyn tas till indirekta kostnader for utsläpp av svavel-, kväveoxider och koldioxid for värmeproduktionen förstärks konkurrenskraften för scenariot med biobränslen (D). Detsamma inträffar om sådan hänsyn också tas for elproduktionen.

Kostnaden för katalytisk rening ingår i figur 7 och är 400 MSEK/år för fallet utan effektivisering och 200 MSEK/år för fallet med effektivisering. Utsläppen minskar i forsta fallet med ca 6 000 ton/år och i andra fallet med 3 000 ton/år. Kostnaden för att reducera kväveutsläppen har beräknats till 65-70 SEK/kg N02.

Q

Sammanfattning

Kostnader för energlsystomet 2010 e MSEK 10000

indirekta kostnader (pá elproduktion) indirekta kostnader (oj pá elproduktion) I Kostnader exkl skatter och avgifter

Figur 7 Jämförelse av kostnader mellan de olika scenarierna vid 6 % realränta och 1989 års penningvärde. Kostnaderna är inte de absoluta kostnaderna för energisystemen men visar på kostnadsdi/ferensen mellan dem. För scenario E och F kar inga kostnads-

uppskattningar kunnat göras eftersom scenarierna delvis bygger

på teknik som är under utveckling. Skatter ingår inte. Kostnad-

erna för att effektivisera energianvändningen och för katalytisk

rening av kväveoxider ingår. En indikation på indirekta kost-

nader finns redovisade.

Indirekta kostnader för svavel-, kväveoxider och koldioxid for dagens elproduktion är helt marginel/la eftersom produktionen till avgörande delar sker med kärnkraft och vattenkraft. De kan också till stor del undvikas i framtiden om energisystemet utformas enligt scenario D. Vid omfattande kondensproduktion av el och utebliven effektivisering av energianvändningen blir ett redan relativt sett dyrt energisystem dyrare.

Om kärnkraften skulle behållas år 2010 i scenario A, blir

kostnaden för detta scenario nâgra procent lägre än for scenarier B- D exklusive indirekta kostnader, se bilaga 7. Ingen hänsyn har tagits till kärnkraftens kapitalkostnader utan enbart till en rörlig kostnad för elproduktionen om 10 öre/kWh. Kostnadsbilden för kärnkraften förändras kraftigt om kapitalkostnader beaktas.

Om kärnkraften behålles i scenario B istället för kondensbaserad

elproduktion med naturgas minskar kostnaderna jämfört med

scenarier B-D med ca 20% exklusive indirekta kostnader. Ifall

kärnkraften och vattenkraften i Västra Skåne utnyttjas i samma

utsträckning som 1988 erhålls en elproduktion som med orda

antaganden överstiger elanvändningen med 0.8 TWh. Detta trots att ingen samproduktion av el och värme förutsätts finnas. Antingen kan denna elmängd exporteras eller så kan elproduk-

tionen i kärnkraftverken minskas.

Sammanfattning

Åtgärder

Det nuvarande energisystemet kan göras mer energieffektivt och användningen av förnybara energikällor kan öka kraftigt, men det kan inte ske omgående. Successiva förändringar är nödvändiga för att undvika kapitalförstöring. Riktningsändringen kan påbörjas omgående men hur snabbt förändringarna kan ske beror på vilka hinder som finns och hur de kan bemästras med olika åtgärder. I det följande pekas på olika åtgärder som bidrar till att öka effektiviteten i energikedjan och öka utnyttjandet av förnybara energikällor. Vilken kvantitativ effekt åtgärderna kan tänkas få på Västra Skånes energisystem är svårt att närmare bedöma. De följande förslagen innebär en tydlig riktningsändring. Om utvecklingen skulle visa sig vara alltför långsam, måste nya överväganden göras.

Kommunal energiplanering

Ett led i att utveckla ett varaktigt hållbart energisystem, är att kommunerna analyserar hur det befintliga energisystemet kan förändras, t. ex. inom ramen för den kommunala energiplaneringen. En samlad bild behövs sedan av hur förändringsarbetet skall bedrivas och vilka mål som skall gälla. Det är viktigt att kommunen ger tydliga signaler till de kommunala förvaltningarna om hur det framtida energisystemet skall se ut och hur det kan förverkligas. Det successiva genomförandet måste sedan följas upp och korrigeringar vidtagas om inte uppställda mål förverkligas. Ansvarig för att arbetet kommer till stånd och genomförs kan kommunfullmäktige/-kommunstyrelse vara, eftersom det berör hela kommunen och har lång varaktighet.

För att ställa upp olika mål och i detalj redovisa hur målen skall förverkligas med angivandet av budget, ansvarig och tidsplan måste potentialen att effektivisera energianvändningen uppskattas och möjligheten att använda vindkraft samt biobränslen i samproduktionsanläggningar studeras. Exempel på ett sådant arbete finns redovisat i skrifterna Malmö kommuns energisystem nu och år 2010 och Helsingborgs kommuns energisystem nu och år 2010. I bilaga 6 redovisas en sammanfattning för Helsingborgs kommun.

Sammanfattning

Resurser för att få till stånd en effektivare energianvändning

Det finns idag kommersiellt tillgänglig teknik som medför en väsentligt lägre energianvändning än dagens använda teknik. Att energieffektiv teknik inte väljs beror bl. a. på att kunskap saknas. Kunskap torde också saknas om att en effektiv energianvändning är en för att bemästra miljöproblem och andra viktig förutsättning gemensamma problem som global säkerhet, om vi samtidigt vill utveckla vårt välstånd.

Det kan också vara svårt att erhålla trovärdiga underlag som visar vilken minskad energianvändning olika åtgärder medför och till vilken kostnad. Detta gör att det är lättare att välja redan använd teknik, särskilt om ingen ekonomisk vinst visas utan enbart ett vagt samband till en bättre yttre miljö.

Kunskap om och hjälp med genomförandet av åtgärder är därför av central vikt för att nå en effektivare energianvändning. För elproducenter kan en sådan verksamhet vara direkt lönsam i de fall man undviker att bygga ut ny kapacitet för elproduktion och inte kan höja elpriset efter kostnaderna för elproduktionen. I USA investerar t. ex. flera energileverantörer några procent av sin omsättning i sådan verksamhet. Stockholm energi investerar under en femårsperiod cirka 500 miljoner SEK i effektivare energianvändning.

Det är väsentligt att de kommunala energiverken och Sydkraft stimuleras av ägarna och det statliga regelverket att använda en ökad andel av sin omsättning för att få till stånd en effektivare energianvändning hos sina kunder. Detta bör gälla alla typer av energileveranser; el, fjärrvärme och naturgas. Verksamheten bör utformas så att den skälig avkastning till energiverken och ger Sydkraft.

Bränsleanvändningen i individuella anläggningar omfattade 1988 mer än 4 TWh eller knappt en fjärdedel av energianvändningen i Västra Skáne. Merparten var olja men kolanvändningen var nästan 1 TWh. Denna energianvändning kommer också i framtiden att vara omfattande. Det är därför viktigt att varje kommun bidrar med information om och hjälp med genomförandet av åtgärder, som effektiviserar energianvändningen, också för sådan verksamhet som inte försörjs via ledningsbunden energi.

En effektivare energianvändning kan medföra en samhällsekonomisk vinst med cirka 700-900 miljoner SEK årligen om enbart

Sammanfattning

lönsamma åtgärder genomförs. Beräkningarna har orts vid sex

procents realränta men kostnaderna för att få fram beslut om genomförande av åtgärder har inte beaktats.

I samband med nybyggnation är det möjligt att minska energianvändningen till en lägre nivå än vad dagens byggnormer kräver. I Stockholm prövas detta där man via en markanvisningstävling har fått förslag på produktion av bebyggelse med mycket låga energibehov. Detta kan även tillämpas i Västra Skåne.

En kraftig satsning av de kommunala energiverken men även Sydkraft för att bidra till en effektiv energianvändning i Västra Skåne fordrar ökade personalresurser. Utbildning av egen personal i energi- och miljöfrågor samt av personal är rekrytering ny därför viktig. Utbildningen kan t. ex. genomföras till viss del ute hos de olika energiverken. Målsättningen med utbildningen kan, förutom att ge kunskap om miljöfrågor och möjligheter till effektiv energianvändning, vara att utarbeta och påbörja konkreta projekt som leder till en effektivare energianvändning.

Förutsättningar för effektiv elanvändning och elproduktion

Dagens elpriser avspeglar inte kostnaderna för ny elproduktion. Hänsyn tas inte heller till kostnader för miljöpåverkan. En förändring av energisystemet måste göras successivt annars kan

kapitalförstöring erhållas på både användar- och tillförselsidan.

Därför behöver elpriserna vara långsiktigt styrande och avspegla kostnaderna för ny elproduktion och miljöpåverkan.

Den nuvarande elprissättningen medför att utbyggnaden av samproduktionsanläggningar missgynnas utanför Sydkrafts regi. Den elkreditering som användaren kan tillskriva samproduktionsanläggningen motsvarar kostnaden för inköp av råkraft som med dagens elpriser understiger kostnaden för elproduktion. ny

Eldistributören saknar, med dagens elprissättning, ofta ekonomiska incitament att arbeta för en effektiv elanvändning. I stället är det kortsiktigt fördelaktigt för distributören att sälja så mycket el som möjligt för att de fasta kostnaderna skall fördelas på en större försäljningsvolym.

Elpriset i hela kedjan, dvs. både till återdistributörer och slutliga användare av el, bör förändras så att kostnaderna för ny elproduktion och hänsyn till miljöpåverkan avspeglas i elpriset. Detta samtidigt som intäkterna från elprissättningen fortsätter att motsvara de totala produktions- och distributionskostnadema.

Sammanfattning

Sydkraft säljer el till både slutliga användare och återdistributörer. Sydkrafts försäljning av el till alla kunder skulle kunna avspegla kostnaderna för ny elproduktion och miljöpåverkan. Dessa skulle sedan föras vidare av återdistributörerna i nästa led.

Viktiga utgångspunkter för en ny elprissättning synes vara att den inte medför förändringar av grundläggande funktionsätt inom elmarknaden, samtidigt som en effektiv elanvändning och elproduktion inte missgynnas ekonomiskt. Det är också viktigt att industrin inte drabbas av kraftigt ökade elkostnader som kan leda till anpassningsproblem för dem.

Sydkrafts kunder kan ställa krav på en sådan prissättning. Detta skulle ge dem ekonomiska incitament att effektivisera elanvändningen i stället för att Sydkraft bygger ut ny, dyr elproduktion. Dessutom skulle inte samproduktionen av el och värme utanför Sydkrafts regi missgynnas. Totalt sett skulle kostnaderna för elsystemet minska och elkundema skulle få lägre kostnader för efterfrågade eltjänster.

Vid en konkurrensutsatt elmarknad skulle Sydkraft ha incitament att medverka till en effektiv elanvändning som leder till en lägre elanvändning. Om priset kan höjas i takt med ökade kostnader för produktion och distribution inklusive skälig vinst finns inga incitament för Sydkraft att bidra till att elanvändningen effektiviseras. Tvärtom ger en högre försäljningsvolym högre vinst.

Sydkraft anser att ett nytt naturgaseldat kondenskraftverk behövs för att möta en ökad elefterfrågan i mitten av 90-talet. Sydkraft kan medverka till att kunderna använder effektivare teknik som leder till en minskning av elanvändningen. Ett sådant alternativ till ny elproduktion är fördelaktigt både samhällsekonomiskt och företagsekonomiskt för kunden och av miljöskäl.

Sydkraft anger att missgynnandet av samproduktion av el och värme kan undvikas om de själva äger samproduktionsanläggningarna [7]. I vissa fall kan det vara en bra lösning. I andra fall torde kunderna själva vilja äga anläggningen. Det synes därför vara väsentligt att Sydkraft medverkar till att elproduktionen i samproduktionsanläggningar värderas högre än vad dagens eltaxa medför.

Koldioxidavgift och punktskatter på bränslen

Förnybara energikällor har högre direkta kostnader än fossila bränslen men å andra sidan har fossila bränslen högre indirekta

Sammanfattning

kostnader, t. ex. för miljöpåverkan. Beslut om att ekonomiskt stödja förnybara energikällor behöver därför göras på nationell nivå. Det är inte rimligt att enstaka kommuner ensamma beslutar att fördyra sin energiförsörjning för att bidra till att lösa miljöproblem som endast kan lösas genom internationell samverkan.

Den beslutade bränslen och

punktbeskattningen på koldioxidavgift

gynnar en ökad elproduktion jämfört med värmeproduktion eftersom ingen punktbeskattning eller tas ut koldioxidavgift på bränslen vid elproduktion. En ökad därmed elanvändning gynnas vilket leder till ett ökat behov av och en primärenergi högre

miljöbelastning. En likartad beskattning och koldioxidavgift för

både el- och värmeproduktion är viktigt för att skapa övergripande förutsättningar för ett varaktigt hållbart energisystem i Västra Skåne, liksom i övriga landet.

Tidigare punktskatter på olika bränslen var för låga för att i tillräcklig utsträckning göra de förnybara energikällorna konkurrenskraftiga gentemot fossila bränslen. De nya punktskatterna respektive koldioxidavgiften fördubblar skatterna/avgifterna för kol och naturgas medan de ökar med 20 % för knappt olja. Huruvida dessa avgifter är tillräckliga för att stimulera användningen av förnybara energikällor i Västra Skåne har inte analyserats.

Det är inte möjligt att visa vilka lägre miljökostnader som mindre koldioxidutsläpp leder till. Därför kan inte koldioxidavgiftens storlek knytas till miljöbelastningen. Det kan vidare noteras att varken koldioxidavgiften eller punktskatterna är indexreglerade varför inflationen successivt kommer att minska deras effekt.

Omräknas de punktskatter och koldioxidavgiften som gäller från och med 1991-01-01 till enbart koldioxidavgift motsvarar det en avgift om 44 öre/kg koldioxid för olja. Motsvarande värden för naturgas och kol är 33 respektive 34 öre/kg. Denna asymmetri medför att naturgas och kol gynnas på bekostnad av eldningsolja. Vilka konsekvenser det får för i Västra Skåne har energisystemet inte analyserats.

Inflytandet av koldioxidavgiften kan öka genom att den återförs

till energisektorn för att stimulera miljöfrämjande åtgärder. De punktskatter och den koldioxidavgift som gäller från och med 1991-01-01 motsvarar 1 000 miljoner kronor räknat på förbrukningen av fossila bränslen i Västra Skåne inom energisektorn 1988. Inkomsterna från koldioxidavgiften kommer att successivt minska i takt med att utsläppen minskar om avsedd styreffekt uppnås varvid medlen, som kan återföras, också minskar.

Sammanfattning

För att främja utvecklingen mot ett varaktigt hållbart energisystem behöver staten ändra punktbeskattningen och koldioxidavgiften enligt nedan angivet.

- Punktskatter fossila bränslen tas bort och ersätts med enbart på koldioxidavgift. - Samma vid både el- och värmeprodukkoldioxidavgift gäller tion. - Inkomsterna från återförs till energikoldioxidavgiften sektorn för att stimulera miljöfrämjande åtgärder.

Stöd till energiskogsodling och samproduktionsanläggning för

biobränsle

är på grund av sin skalstorlek fördelaktiga Fjärrvärmesystemen att använda vid av biobränslen. Potentialen för utnyttjandet av biobränslen är koncentrerad till de stora tätorterna användning i Västra Skåne. Mer än 90 % av fjärrvärmeproduktionen sker idag i de fem största tätorterna.

En snabb introduktion av energiskogsodling synes vara fullt i Skåne. En viss teknikutveckling av maskiner för möjlig och skörd behövs för att minska kostnaderna för plantering energiskogsflis.

För att en omfattande skall påbörjas behövs en energiskogsodling säker avsättning. En utbyggnad av biobränsleeldade anläggningar fordrar samtidigt en säker bränsleförsörjning. Energiledtider, mer än ett decennium, frân start skogsodlingamas långa av tills en omfattande produktion finns är därför en stor odlingar nackdel. Detta kan med tillfälliga statliga stöd. Ett överbryggas stöd till av skulle medverka till en statligt odling energiskog snabbare introduktion av Risken och de kostnader energiskog. av biobränsleeldade anläggningar tar på grund av att ägaren biobränslen inte finns i tillräcklig omfattning i tillgängliga kan delvis bemâstras ett investeringsstöd till den regionen, genom första större som kommer till stånd inom regionen. anläggning

Vid en stora biobränsleeldade anläggningar fordras att satsning på reservbränsle som torv eller kol kan användas. Idag finns teknik att i stora samproduktionsanläggningar använda flis, tillgänglig torv och kol. och för dessa anläggningar är Planerings- byggfasen av fastbränsleanläggningar under 90-talet läng. Utbyggnaden kommer därför nästan uteslutande att ske med i dag känd teknik. i bränsleleveranserna till dessa anläggningar Tillförlitligheten är avgörande för att de skall komma till stånd.

Sammanfattning

Utbyggnad av samproduktionsanläggningar for el och värme kommer att vara aktuell under 90-talet och kring sekelskiftet. Vid en utebliven satsning på energiskogsodling är således risken stor att naturgaseldade samproduktionsanläggningar byggs i stället för anläggningar som kan använda fasta bränslen.

Ett bidrag, t. ex. 5 000 SEK/ha, vilket motsvarar halva kostnaden för anläggning av energiskogsodling, kan utgå under en kort övergångsperiod vid utnyttjandet av åkermark till energiskogsodling. Stödet kan t. ex. utgå från 1992 till och med 1995 för högst 20 000 ha och enbart om kontrakt for avsättning av biobränslet finns och om naturvårdande aspekter som t. ex. inplacering i landskapet är uppfyllda. Kontraktskravet medför att en samordning mellan produktion och avsättning av biobränslen kommer till stånd. Kravet på uppfyllandet av naturvårdande aspekter är särskilt viktigt i början av verksamheten när kunskapen om grödan är mindre spridd.

Ett investeringsstöd kan utgå till den första stora samproduktionsanläggningen för biobränslen som kommer till stånd i regionen. Den totala bränslebehovet för en sådan anläggning bör inte understiga 1-2 TWh.

Katalytisk rening av kväveoxider behövs

Utsläppen av kväveoxider per förbrukad mängd bränsle måste minska om inte energisektorn skall bidra till ökade utsläpp av kväveoxider. Detta beror på att bränsleförbrukningen exklusive kärnbränsle kommer att öka i Västra Skåne. Reduktion av kväveoxiderna kan göras via katalytisk rening i t. ex. baslastanläggningar för fjärrvärmeproduktion, de naturgaseldade kondenskraftverken och större pannor inom industrin. Befintliga miljöavgifter bidrar till detta. Huruvida detär tillräckligt som styrmedel för att minska utsläppen av kväveoxider från energisektorn har inte analyserats.

Beskatta elproduktionen från kärnkraftverk

Kärnkraften bör av ekonomiska skäl avvecklas i takt med att elanvändningen effektiviseras och samproduktionsanläggningar byggs. De låga rörliga kostnaderna för el producerad i kärnkraftvanläggningar kan vara ett hinder for att successivt effektivisera elanvändningen och bygga samproduktionsanläggningar för el och värme.

Sammanfattning

En successiv minskning av elproduktionen från kärnkraft skulle kunna erhållas om en del av möjlig normalârsproduktion, i successivt ökad utsträckning, beskattades så att kärnkraftens rörliga kostnader inklusive skatten motsvarar kostnaden för nya kondensanläggningar. Skatten skulle första året kunna tas ut på 10% av normalårsproduktionen och sedan successivt öka tills kärnkraftverken helt tas ur drift. Skatten skulle vara möjlig att undvika genom att minska elproduktionen i kärnkraftverken. Inkomsterna från beskattningen skulle kunna återföras till konsumenterna genom att punktskatten på el minskas i motsvarande utsträckning. Lângsiktiga leveransavtal med successivt ökad elexport skulle också kunna vara grund för att undvika skatten.

Referenser

[1] Naturvårdsverket. Luft 90 - Aktionsplan för luftföroreningar och försurning. Norstedts Tryckeri AB, Solna 1990. [2] Policymahers summary on the scientific assessment of climate change. Report prepared for Intergovernmental Panel of Climate Change by working group I, June 1990. [3] Gustavsson, L., Framtida fjärrvärmesystem. En analys av utvecklingsmöjligheter med hänsyn tagen till förändringar i bebyggelsen. Fallen Eslöv och Lund. Institutionen för miljö- och energisystem, Lunds Universitet, Eslövs kommun och Lunds Energiverk, 1989. [4] Finansdepartementet. Bostadsmarknaden under I990-talet. Bilaga 15 till långtidsutredziingen. Stockholm 1989. [5] Kraftsam. Elprognos för år 2000. Huvudrapport, Januari 1990. [6] Statens Energiverk 1988:7. Elpriser och svensk industri. Struktur, Sysselsättning, styrmedel. Stockholm: Allmänna förlaget, 1988. [7] Larsson, Y., Sydkraft AB, Muntlig information vid möte i Helsingborg 16/ 10 1990.

Inledning

Inledning

I denna rapport beskrivs Västra Skånes och energisystem energiflöden för år 1988 exklusive transportsektorn. att till Möjligheterna år 2010 reducera utsläppen av koldioxid, svavel- och kväveoxider samt tungmetallerna kvicksilver och kadmium analyseras. Vidare diskuteras hur dessa möjligheter kan tas till vara. Transportsektom behandlas inte. Den framtida hanteringen av hushålls- och industriavfall förutsätts överensstämma med vad avfallsprojektet inom Miljödelegationen har angivit.

Rapporten syftar till att visa vad en mer oreflekterad utveckling kan medföra för miljöbelastningar med om vi tänker jämfört efter före och identifierar vägar till ett hållbart varaktigt energisystem för Västra Skåne.

Den mark i Västra Skåne som inte odlas har försurats i betydande omfattning. Försurningen kan hota skogsmarkens långsiktiga

produktionsförmåga. Depositionen av svavel och kväve medverkar

till försurningen.

Det finns tecken på att närmar kvävemättnad

skogsmarken sig

beroende på kvävenedfallet. Overskottet på kväve i kombination med förluster av andra näringsämnen stör skogens av upptagning näringsämnen och näringsobalans uppträder. blir mer Skogen känslig för frost och skadeinsekter. Kvävenedfallet har en gödslande effekt vilket gynnar vissa växtarter på bekostnad av andra. Kvävemättnad medför läckage av nitrat, som förs ut till haven via sjöar och vattendrag. Följden blir att kvävebelastningen på haven ökar.

Depositionen av kväve och svavel i Västra Skåne behöver således minska kraftigt. Det svenska till såväl svavel- som bidraget kvävedepositionen är ungefär 10% exklusive kvävedepositionen från ammoniak. En minskning av svavel- och kvävedepositionen i Västra Skåne måste därför ske i samverkan med andra länder.

Utsläpp av tungmetaller påverkar land-, sötvatten- och havsmiljön. Behovet av att minska den regionala belastningen av tungmetallerna, bl. a. kadmium och kvicksilver, bestäms dock till stor del av ekologiska effekter i havsmiljön. Naturvårdsverket att luftanger depositionen av kadmium och kvicksilver behöver minska med 70-90 % [1].

Inledning

av ozonlagret i atmosfären och växthuseffekten är Uttunningen miljöproblem. Växthuseffekten kan höjning av den globala ge en globala medeltemperaturen vid jordytan. Uttunningen av ozonlagret ökar mängden UV-strålning som tränger igenom luftlagren. En ökad UV-strålning har skadliga effekter för människor, och växter. En global temperaturstegring kan medföra djur svåra och förändringar i temperatur- och nederöversvämningar bördsmönstren som kraftigt kan påverka de ekologiska systemen och därmed bl. a. livsmedelsförsörjningen.

av ozonskiktet beror på en ökande halt av klor och Uttunningen brom i stratosfären vilket främst härrör från utsläpp av klorfluorkarboner (CFC). Den av människan orsakade växthuseffekten beror av koldioxid, CFC-gaser, metan och på utsläpp dikväveoxid i atmosfären. Dessa respektive bidrag till gasers växthuseffekten under 1980-talet har beräknats vara 56 %, 24 %, 15 % och 5 % [Zl

Västra Skånes bidrag till de globala miljöproblem är helt marginella. Men skall dessa problem kunna hanteras måste de flesta nationerna minska sina utsläpp. I förhållande till sin folkmängd har de rika nationerna större utsläpp än den övriga delen av världen varför ett särskilt ansvar vilar på dessa.

Panel of Climate Change att de globala Intergovernmental anger av koldioxid behöver reduceras med 60 % jämfört med de utsläppen nuvarande utsläppen om den atmosfäriska koncentrationen av koldioxid skall stabiliseras på den nuvarande nivån [3]. Sveriges av koldioxid förbränning av fossila utsläpp per capita genom bränslen är ungefär 2 gånger så stora som de globala utsläppen per person. En av de globala koldioxidutsläppen med 60 % minskning innebär att de svenska utsläppen skall minska med 80%, om Sveriges utsläpp inte skall överstiga de genomsnittliga globala utsläppen räknat per capita.

Utsläppen av svaveloxider har minskat med ungefär 60 % medan av kväveoxider varit i det närmaste oförändrade mellan utsläppen 1980 och 1988 i Energisektorn har minskat utsläppen av Sverige. kväveoxider medan har ökat sina. Utsläppen av transportsektorn koldioxid från av fossila bränslen kulminerade i förbränning 70-talet och därefter har minskat med cirka en början på utsläppen av kadmium har ungefär halverats medan tredjedel. Utsläppen av kvicksilver har minskat med en tredjedel mellan 1985 utsläppen och 87/88. Jämfört med från av 70-talet har utsläppen av början kadmium minskat med 90 % [41

De svenska av svavel- och kväveoxider 1988 från energiutsläppen sektorn var 50 15 procent av de totala utsläppen. drygt respektive

Inledning

av koldioxid från fossila bränslen utanför transport- och Utsläppen industrisektorn var 50 % 1987. Förbränning av kol, torv och drygt ved svarade för 10 % av kvicksilverutsläppen år 1988 [5]. Utsläppen från har således stor betydelse för de totala utsläppen energisektorn av svaveloxider och koldioxid.

har satt nationella miljöpolitiska och energipolitiska Sverige upp mål bl. a. med från den svenska miljöbelastningen. utgångspunkt att utsläppen av svaveloxider, vid sekelskiftet, Miljömålen anger skall vara reducerade med 80 % med 1980 års utsläpp, att jämfört av kväveoxider skall minska med 30 % från 1980 års utsläppen nivå fram till 1995 och att en skärpning är aktuell ytterligare senare. mål medför att 1988 års utsläpp av svaveloxider Uppställda skall minska med 50 % till år 2000 och utsläppen av kväveoxider 1988 med 30 % till 1995. av koldioxid skall på kort sikt Utsläppen inte ökas över nivå (1988) och ett program skall utarbetas för dagens att skall bidra till att minska dem till den nivå naturen tål. Sverige Vidare att av kvicksilver och anges utsläppen tungmetallerna kadmium bör halveras fram till 1995 för att sedan ytterligare

minskas jämfört med 1985 [6, 7l.

De nationella kan inte direkt överföras till olika miljömålen sektorer eller delar av Sverige. För Malmöhus län är t. ex. försurav mark och till år 2000 bör utsläppen av svavelningen allvarlig och kväveoxider minskas med 90 respektive 75 % jämfört med 1980

års utsläpp enligt miljöplanegruppen [8].

De målen att det svenska energisystemet i energipolitiska anger största skall vara grundat på varaktiga, helst möjliga utsträckning och inhemska energikällor med minsta möjliga miljöförnybara inom ramen för en billig och säker energiförsörjning. påverkan Ett centralt mål är att reducera En effektiv oljeanvändningen. och en intensifierad energihushållning skall energianvändning skall också skapas för en avveckling av främjas. Förutsättningar kärnkraften så att den sista reaktorn kan tas ur drift senast år 2010

[9].

är strukturlåsande på grund av deras stora bind- Energisystem

i tid och rum. Investeringar i energiförsörjningsanlägg-

ningar har teknisk cirka 20 till 30 år, och höga ningar lång livslängd, har ännu längre livslängd och ännu

kapitalkostnader. Bebyggelse

Det är därför ekonomiskt fördelaktigt att högre kapitalkostnader. när investeringar skall göras av andra skäl, göra förändringar t. ex. att är medan snabba förbefintliga anläggningar uttjänta, av ofta är kostnadskrävande. För att ange ändringar energisystem och av förändringsarbetet torde långinriktningen omfattningen mål med ett om minst 20-30 år behöva ställas siktiga tidsperspektiv

Inledning

upp och arbetet bedrivas därefter om ett hållbart varaktigt energisystem skall kunna förverkligas.

Referenser

[1] Naturvårdsverket. Luft 90 - Ahtionaplan för och

luftföroreningar försurning. Norstedts Tryckeri AB, Solna 1990.

[2] Policymahers summary of the formulation of response strategies. Report

prepared for Intergovernmental Panel of Climate Change by working group III, June 1990.

[3] Policymahers summary on the scientific assessment of climate change.

Report prepared for Intergovernmental Panel of Climate Change by working group I, June 1990.

[4] Naturvårdsverket. Luft 90 - Aktionsplan för luftföroreningar och

försurning. Norstedts Tryckeri AB, Solna 1990.

[5] Naturvårdsverket. Luft 90 - Ahtionsplan för luftföroreningar och

försurning. Norstedts Tryckeri AB, Solna 1990. [6] Miljäpolitiken inför 1990-talet. Jordbruksutskottets betänkande 1987/88:23, Svenskt Tryck, Stockholm 1988. [7] Sveriges Riksdag. Riksdagsskriuelse 1987/88:373. Stockholm, Juni 1988. [8] Regeringens proposition 1984/85:120. Riktlinjer för energipolitiken. Stockholm 1985.

[9] Miljöplanegruppen. Luft. Delrapport om vissa luftföroreningar i

Malmöhus län samt Förslag till åtgärder. Delrapport 1, 1988-03-31, rev 1988-12-08 (ort och tryck saknas).

Metod

2 Metod

2.1 Allmänt

För att skissera ett varaktigt hållbart energisystem år 2010 för Västra Skåne fordras att energiflöden år 2010 skattas. Dessutom behöver åldersstrukturen för befintligt energisystem vara översiktligt känd.

Energiflödena i Västra Skåne bestäms av energianvändningen samt av utformningen och bränslevalet för tillförselsystemet. För att kunna bedöma den totala energianvändningen år 2010, vid olika förutsättningar, behöver energianvändningen fördelas på olika sektorer. En sådan fördelning underlättar också analysen av möjligheterna att förändra energisystemet och därmed hur tillförselsystemet kan utformas i framtiden. Ju finare fördelningen görs desto bättre förutsättningar skapas för en noggrann analys men samtidigt ökar svårigheten att insamla data och arbetet med databehandlingen ökar.

Energianvändningen kan beräknas som summan av produkten mellan alla aktiviteter och energiåtgångstalet för respektive aktivitet. Energiåtgångstalet definieras som det behov av energi som en viss aktivitet medför vid användandet av en viss typ av teknik.

Aktiviteternas omfattning och energiåtgångstalen förändras över tiden. Energiåtgångstalen påverkas kraftigt av vilken teknik som används. Vid ett systematiskt val av energieffektiv teknik är det möjligt att reducera de framtida energibehoven. Aktiviteternas omfattning påverkas bl. a. av befolkningsförändringar, ekonomisk tillväxt och förändringar i industristrukturen. Dessutom tillkommer och avgår olika aktiviteter. Hur aktiviteterna förändras är osäkert, men i de flesta fall kommer aktiviteterna att öka i omfattning. För att visa betydelsen av olika osäkerheter genomförs känslighetsanalyser av viktiga parametrar.

Energianvändningen har inget värde i sig självt utan det värdefulla är de nyttigheter vi erhåller genom den. Från miljösynpunkt är det fördelaktigt att minska energianvändningen så kraftigt som

möjligt inom ramen för ekonomiska villkor och önskad omfatt-

ning av olika aktiviteter i samhället. I denna studie visas vilka möjligheter det finns att påverka energianvändningen genom val av teknik. Med utgångspunkt från olika nivåer på energianvänd-

Metod

ningen utformas olika tillförselsystem och deras miljökonsekvenser beskrivs. I ett andra led i analysen diskuteras olika ekonomiska och institutionella förutsättningar som kan bidra till att vi väljer energieffektiv teknik och förnybara energikällor.

Tillväxten i ekonomin är på lång sikt svår att bedöma och svårigheten ökar vid en nedbrytning från nationell till regional nivå. I denna studie utgår vi från nationella skattningar av den ekonomiska tillväxten. Känslighetsanalyser görs vid varierad tillväxt och förändrad industristruktur.

En övergång till ett förnybart och energieffektivt energisystem är återkopplat till den ekonomiska tillväxten. Ett mer energieffektivt energisystem leder delvis till ett mer ekonomiskt energisystem. Många åtgärder som är ekonomiskt fördelaktiga, utan hänsyn till miljöbelastningar, förutsätts nämligen bli genomförda. Detta gäller särskilt elsystemet där dagens prissättning av elektricitet och skilda ekonomiska avkastningskrav på investeringar i effektiv elanvändning respektive produktion och distribution av el har medfört att en effektiv elanvändning missgynnas ekonomiskt. En effektivare elanvändning kan medföra sådana kostnadsminskningar att ett nationellt elsystem baserat på förnybara energikällor, utan utbyggnad av de orörda älvarna, samtidigt som oljebehovet minskar och kärnkraften avvecklas, inte medför några kostnadsökningar jämfört med 1987 års elsystem enligt Bodlund m. fl. [1].

Förnybara energikällor som biobränsle och vindkraft medför högre kostnader för tillförseln av energi än konventionella energikällor, i varje fall om inte miljöbelastningar inräknas.

Hur övergången till ett förnybart och energieffektivt energisystem påverkar den ekonomiska tillväxten, mätt t. ex. som tillväxt i bruttonationalprodukt, kan inte entydigt visas. Det är troligt att tillväxten på kort sikt påverkas marginellt. Osäkerheterna i den ekonomiska tillväxten på grund av andra faktorer torde vara så stora att det inte är meningsfullt att skatta påverkan på tillväxten som övergången till ett energieffektivt och förnybart energisystem medför. På lång sikt kan ett varaktigt hållbart energisystem vara en förutsättning för en fortsatt utveckling [2].

Det är ekonomiskt fördelaktigt att successivt förändra energisystem. Snabba förändringar medför kapitalförstöring. Ny teknik förutsätts därefter tas i bruk i takt med att investeringar görs av andra skäl t. ex. att befintlig teknik är uttjänt eller medför högre kostnader än ny teknik. För kärnkraftsreaktorema i Barsebäck förutsätts dock, i enlighet med riksdagsbeslut, att de är tagna ur drift senast år 2010.

Metod

Skillnaden i specifik energiåtgång mellan den genomsnittligt använda tekniken och energieffektiv teknik är stor. Ett systematiskt val av energieffektiv teknik påverkar därför energianvändningen kraftigt. I denna studie visas betydelsen av ett systematiskt val av energieffektiva investeringar när investeringar behövs på grund av förnyelsebehov.

Med idag känd energieffektiv teknik menar vi bästa sålda teknik år 1988. Detta begrepp används i fortsättningen och vi förkortar det till BST. Med bäst sålda teknik avses inte en viss teknisk utformning utan teknik med viss prestanda som redan finns kommersiellt tillgänglig. Vid implementering av sådan teknik är det fördelaktigt om flera olika produkter finns med likartad prestanda. Hur energianvändningen påverkas om utvecklad men ännu ej kommersiell teknik används redovisas, men inga kostnadsberäkningar görs. Denna tekniknivå benämner vi effektivitetsförbättrad teknik och vi förkortar den till EFT. Den genomsnittligt använda tekniken 1988 förkortas GAT.

2.2 Avgränsningar

1988 års energisystem i Västra Skåne och dess energiflöden beskrivs översiktligt. Åldersstrukturen för de ledningsbundna energisystemen redovisas vad gäller produktionsanläggningar. Möjliga framtida energisystem redovisas för år 2010.

De kommuner som ingår i regionen är Bjuv, Burlöv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Vellinge, Trelleborg,

Åstorp och Ängelholm.

Transportsektorn behandlas inte i denna rapport. Den framtida hanteringen av hushålls- och industriavfall förutsätts överensstämma med vad avfallsprojektet inom Miljödelegationen har Det innebär att avfallsförbränning finns i Malmö medan angivit. deponering av avfall sker i övrigt. Vidare förutsätts att metangas omhändertas från deponier och används inom energisektorn.

Ett sätt att dela in de miljöpåverkande faktorerna vid energiutvinning är i uttagseffekter, emissioner och restprodukter [3]. Uttagseffekter uppstår vid utvinning av naturresurser. Till uttagseffekter räknas förutom direkta och indirekta ekosystemeffekter även förändringar i landskapsbilden och effekter på människors hälsa t. ex. arbetsskador vid utvinningen. Uttagseffekterna kan indelas i generella effekter, som är likartade for flera energiformer, och specifika effekter, som uppkommer enbart för en energiform.

Metod

I detta projekt behandlas inte i samband miljöeffekter med utvinning av energi utanför västra Skåne. Bedömningen av uttagseffekter i Västra Skåne omfattar i vilken mark kan utsträckning användas för odling av och av energigrödor uppförandet vindkraftverk. Vidare diskuteras potentialen för havsbaserade vindkraftverk.

Mängden emissioner och restprodukter vid energiomvandling beror på bränslets innehåll av olika använd ämnen, förbränningsteknik och

rökgasrening. Bränslena kan delas in i fossila och

förnybara bränslen. Exempel fossila bränslen på är naturgas, olja, gasol och kol, medan ett bränslen exempel på förnybara är biobränslen. Vid förbränning av fossila bränslen tillförs ämnen, som tidigare varit bundna t. ex. i till biosfaren och ett berggrunden nettotillskott av miljöstörande ämnen erhålls. Det inte för gäller biobränslen men en rumslig kan erhållas. omfördelning Själva förbränningsprocessen kan också generera miljöstörande ämnen. Ett sådant exempel är kväveoxider.

Vid odling av växter styrs tillväxten av tillgång på vatten, ljus, koldioxid och olika kalium och växtnäringsämnen. Kväve, fosfor, olika

mikronäringsämnen (t. ex. B, Mn, M0) är viktiga byggste-

nar.

Vid odling av sker av energigrödor upptag växtnäringsämnen och olika tungmetaller. Vid av kan förbränning, energigrödor askan återföras till odlingssystemet. utom kvävet Växtnäringsämnen, som oxideras, och tungmetaller kommer då att i stort sett i ett ingå kretslopp. Tillförsel av växtnäringsämnen kan behövas i ett inledningsskede men på sikt behövs ingen tillförsel förutom av kvävegödsel.

Odlingsmarkens innehåll av tungmetaller kan utgöra risker. Kadmium kan anrikas vid Metaller kan livsmedelsproduktion.

utgöra en humantoxikologisk risk. Vissa metaller t. ex.

koppar kan inverka och reducera negativt på odlingssystemet långsiktigt markens Den

produktionsförmåga. aska som återförs till åker-

marken bör kontrolleras så att risken för av anrikning tungmetaller minimeras. Vid höga halter av bör askan tungmetaller deponeras pá säkert sätt. På det sättet kan tungmetallhalten minska i de biologiska kretsloppen. De som sker till luften utsläpp av tungmetaller i samband med av förbränning energigrödor förflyttas dock inom biosfären och bidrar till belastningen på miljö på andra ställen som kan vara mer t. ex. Nettokänsliga havsmiljön. tillskott av tungmetaller via aska t. ex. från eller rivningsvirke eldning med kol bör undvikas.

Metod

I denna studie beaktas emissioner till luft av svaveloxider (SOK), kväveoxider koldioxid kadmium (Cd) och kvick-

(NOx), (C02),

silver (Hg). Vid användning av biobränslen förutsätts inget nettotillskott av koldioxid.

Kärnkraftens miljöpåverkan tas inte upp här. Miljöproblem som uppträder sällan men med omfattande konsekvenser och har karaktären av olyckor, t. ex. omfattande utsläpp av oljeprodukter i samband med uttag och transport tas inte heller upp.

2.3 Beräkningsgång

Omfattningen av aktiviteterna i Västra Skåne kan beskrivas med många olika parametrar. Från energisynpunkt är det viktigt att identifiera parametrar som korrelerar med och energiåtgången aktiviteternas omfattning. Valet av parametrar begränsas starkt av tillgänglig statistik. Den möjliggör en uppdelning på sektorerna bostäder, service, industri och areella näringar. Inom bostadssektorn och servicesektorn korrelerar energianvändningen med uppvärmd byggnadsyta. Detta beror på att uppvärmningsbehovet är en väsentlig del av det totala energibehovet och att aktiviteterna från energisynpunkt inte varierar kraftigt per uppvärmd ytenhet.

Industrins energiåtgâng per uppvärmd ytenhet kan variera kraftigt. Det beror på att omfattningen av verksamheten inne i själva industribyggnaden kraftigt kan påverka energibehovet. Verksamhetens omfattning kan beskrivas med hjälp av förädlingsvärdet. Industrins energianvändning kan därför beskrivas med förädlingsvärdet och energiåtgångstal. Med förädlingsvärdet avses den värdeökning som kommer till stånd genom bearbetning inom en bransch. Förädlingsvärdet beräknas som ett restvärde där produktionens saluvärde minskas med kostnaderna för råvaror, emballage, bränsle, el, bortlämnade lönearbeten och transporter utförda av utomstående [4]. För de areella näringarna utförs beräkningarna på liknande sätt som för industrin.

Beräkningen av energiflödena i Västra Skåne görs delvis med hjälp av en beräkningsmodell utvecklad av Brinck [5]. Den framtida energianvändningen beräknas med utgångspunkt från omfattningen av olika aktiviteter och energiåtgångstal för sektorerna industri, bostäder, service och areella näringar. Sektorerna delas sedan in i olika branscher, efter SCB:s nomenklatur. Den totala energianvändningen ges sedan som summan av produkterna mellan energiåtgångstalen och aktiviteternas omfattning.

p

Metod

Med utgångspunkt från den beräknade energianvändningen formuleras ett tillförselsystem. På basis av detta beräknas sedan energitillförseln och emissioner.

2.3.1 Bostäder

För bostadssektorn används mängden uppvärmd yta för att ange omfattningen av sektorns aktiviteter. För att kunna bedöma den framtida aktivitetsnivån används officiella antaganden om nybyggnads- och rivningsfrekvens.

Bostadssektorn fördelas på småhus, flerbostadshus och fritidshus.

För att bestämma energiåtgångstalet (kWh/m2) för 1988 anges

värmeanvändningen och elanvändningen för de olika typerna av bostadshus. Elanvändningen, exklusive eluppvärmning, fördelas på de nio kategorierna kyl/frys, matlagning, disk, tvätt, tork, belysning, pump/fläkt, tv m. m. samt övrigt. Värmeanvändningen fördelas på elvärme, fjärrvärme, naturgas och individuella anläggningar.

Den framtida elanvändningen bestäms av åtgångstalet för el och den uppvärmda ytan. Elåtgångstalet fås ur effektiviseringsfaktorerna för de olika kategorierna och hänsyn tas till förändrat apparatinnehav. Effektiviseringsfaktorerna är ett mått på hur mycket energi en apparat använder i framtiden jämfört med 1988. Den framtida energianvändningen för uppvärmning bestäms med hänsyn till värmehushållningspotential i befintlig bebyggelse och förväntade åtgångstal i ny bebyggelse. Den del av den nu befintliga bebyggelsen som återstår efter rivningar skattas liksom ytan av nybebyggelsen. Genom att multiplicera dessa med respektive ytor åtgångstal erhålls den framtida energianvändningen. Kostnaderna for effektiviseringen beräknas som summan av investeringskostnader och rörliga kostnader och jämförs med kostnaderna för tillförselsystemet.

2.3.2 Service

Servicesektorn behandlas på ungefär samma sätt som bostadssektorn. Omfattningen av aktiviteterna beskrivs med mängden uppvärmd yta. Tillväxten grundar sig på antaganden om nybyggnad och rivning. Förändringar i apparatinnehavet anges, liksom möjlig effektivisering. Hänsyn tas också till möjlig värmehushållning i befintlig bebyggelse.

Metod

Servicesektorn fördelas på de fyra branscherna undervisning och forskning, offentlig förvaltning, hälso- och sjukvård samt övriga lokaler. Dessutom redovisas gatu- och vägbelysning separat. Elanvändningen delas upp på de fyra kategorierna matventilation, lagning och förvaring, belysning samt Värmeanvändövrigt. ningen fördelas på elvärme, fjärrvärme, naturgas och individuella anläggningar.

Den framtida omfattningen av gatu- och vägbelysning anges som ett index av dagens gatu- och eftersom mätbar vägbelysning ingen parameter för att ange aktivitetsniván finns.

2.3.3 Industri

För industrisektorn används de olika branschernas förädlingsvärde for att beskriva aktiviteternas Enheten för omfattning. energiåtgångstalet för industrin blir därmed kWh/SEK. Den ekonomiska tillväxten beskrivs som ett volymindex, som anger ökningen av aktivitetsniván fram till år 2010.

Industrisektorn delas upp i 14 branscher: gruv-, livsmedels-, textil-, trävaru-, massa och pappers-, grafisk, kemisk, gummivaru-, jord och stenvaru-, järn-, stål och ferro-, verkstads-, icke-järnmetall-, småindustribranscherna.

För varje bransch delas elanvändningen upp i de tolv kategorierna elektrolys, smältning, malning, bearbetning, övriga processer, pump/fläkt, tryckluft, kylanlâggningar, övriga motorer, belysning, elvärme samt övrig el. Användningen av fjärrvärme, naturgas och bränsle i individuella anläggningar tillkommer. En matris innehållande energiåtgángstal för de olika kategorierna inom varje bransch erhålles. Det totala ätgängstalet för branschen erhålles genom att summera åtgångstalen for de olika kategorierna inom varje bransch.

Möjlig effektivisering av energianvändningen anges med hjälp av ett index for varje användningskategori. De nya energiåtgángstalen tillsammans med de skattade förädlingsvärdena ger energiåtgången.

Metod

2.3.4 Areella näringar

Aktiviteternas omfattning anges med volymindex.

fördelas el, fjärrvärme, naturgas och Energianvändningen på individuella anläggningar. Drivmedel ingår under trafikprojektet och behandlas inte här.

for de olika kategorierna. Det sam- Effektiviseringsfaktorer anges ma gäller för effektiviseringskostnaderna.

2.3.5 Energitillförsel och byte av energibärare

emissioner och kostnader redovisas. Olika sätt att Energitillförsel, el och samt bränsle för individuella anläggproducera fjärrvärme och till olika energibärare varieras och därmed erhålls ningar byte skilda mängder emissioner for olika alternativa antaganden.

emissioner bestäms av vilket bränsle och vilken typ av Mängden teknik som används. För olika typer av anläggningar bestäms ett visst minimikrav som de måste uppfylla, när det gäller utsläpp. Dessa krav bestäms av idag känd teknik.

2.4 Ekonomiska utgångspunkter

Vid en ekonomisk analys är en, av flera möjliga utgångspunkter, att kostnaderna for inte skall över-

energihushållningsåtgärder

kostnaderna för Olika kan också stiga energitillförseln. synsätt vid av kostnaderna för tillförsel av energi. anläggas bedömning Detta exemplifieras nedan:

1. Samhällsekonomisk bedömning inklusive alla direkta kostalla indirekta kostnader (t. ex. skogsskador, skador på nader, samt av hot och risker av typen byggnadsverk), invägning långsiktig klimatpåverkan, global säkerhet m. m.

2. Samhällsekonomisk inklusive alla direkta kostbedömning nader samt alla indirekta kostnader (t. ex. skogsskador, skador på byggnadsverk).

3. Samhällsekonomisk bedömning inklusive alla direkta kostnader vid ett realt avkastningskrav på insatt kapital på t. ex. 6 %.

4. Företagsekonomisk bedömning med reala avkastningskrav på insatt kapital.

Metod

Definitionsmässigt är det samhällsekonomiskt korrekt att jämföra kostnaderna för energihushållningsåtgärder med kostnaderna för energitillförsel beräknade enligt punkt 1 och 2. En jämförelse med punkt 3 underskattar energihushållningsåtgärders ekonomiska fördelar eftersom inga indirekta kostnader beaktas. Jämförs kostnader för energihushållningsåtgärder med punkt 4 överskattas deras ekonomiska fördelar om beskattningen av energi överstiger de indirekta kostnaderna för energitillförseln. Det omvända förhållandet gäller om beskattningen understiger de indirekta kostnaderna.

Det är svårt att kvantiñera de indirekta kostnaderna för energitillförsel. De indirekta kostnaderna blir delvis en fråga om värderingar. Hur skall t. ex. hälsa och natur kunna värderas i ekonomiska mått? Vissa delar av de indirekta kostnaderna kan dock beräknas t. ex. korrosionsskador, vittring av byggnader, minskad skogstillväxt, kalkningskostnader m. m.

Den miljöpåverkan utsläppen av koldioxid medför kan inte skattas i monetära termer, utan politiska beslut måste tas om utsläppen skall reduceras på grund av de risker de medför. Koldioxidavgiften får avpassas därefter så att erforderlig styrning uppnås.

I de ekonomiska beräkningarna gör vi inga egna uppskattningar av de indirekta kostnaderna t. ex. för miljöpåverkan. Miljöavgifter avspeglar till viss del dessa indirekta kostnader. Dessa används som indirekta kostnader för utsläpp av svaveloxider, kväveoxider och koldioxid. Redovisning av de indirekta kostnaderna görs för att visa på hur känsliga de olika scenarierna är för miljöavgifter samt för att peka på att en jämförelse enbart mellan direkta kostnader inte är speglar den fullständiga bilden.

Den indirekta kostnaden för utsläpp av svaveloxider respektive kväveoxider sätts till 30 SEK/kg S respektive 40 SEK/kg N02, vilket motsvarar de miljöavgifter som gäller från 1991-01-01 respektive 1992-01-01. Den indirekta kostnaden för koldioxidutsläpp förutsätts motsvara den punktbeskattning på bränslen och koldioxidavgift som gäller från 1991-01-01. Detta medför att koldioxidavgiften kommer att variera för olika bränslen.

Följande kostnader beräknas:

- Kostnaderna för exkl. indirekta kostnader. energisystemen - Kostnaderna för inkl. indirekta kostnader energisystemen förutom på elproduktionen. - Kostnaderna för inkl. indirekta kostnader energisystemen även på elproduktionen.

Metod

Alla ekonomiska baseras på kostnader/priser i bedömningar 1989-07-01 om annat För samtliga inpenningvärde inget anges. vesteringar krävs ett realt avkastningskrav om 6 %. Investeringsomräknas till årliga kostnader med hjälp av annuitetsutgifter metoden. Den ekonomiska livslängden for investeringarna förutsätts överensstämma med deras tekniska livslängd. Bränslepriser baseras på officiella skattningar.

Referenser

[1] Bodlund, B., Mills, E., Karlsson, T., and Johansson, T. B., The Challenge of Choices: Technology Options for the Swedish Electricity Sector, in

Johansson T. B., m. fl., Electricity, Efficient End-Use and New Generation Technologies, and Their Planning Implications, Lund University Press, Lund 1989. [2] B. (red)., Vår gemensamma framtid. Rapport från Hägerhäll, Världskommisionen for miljö och utveckling, Prisma/Tiden, Stockholm 1988. [3] I., Brinck, L., Schlyter, P., Svenningsson, P. och Johansson, T. Stjernquist, och - och

B., Miljö energi framtida möjligheter begränsningar.

Naturvårdsverket Rapport 3238, Solna 1986. [4] Statistiska centralbyrån. Industri 1987 del 1. Stockholm 1989. [5] Brink, L., Energy Service Model (ESM). Institutionen för Miljö- och Energisystem vid Lunds Universitet, (finns enbart i utvecklingsversion).

Nuläge

Nuläge

Västra Skåne är ett tättbefolkat område där merparten av befolkningen bor i de större städerna Malmö, Helsingborg och Lund. Folkmängden i regionen uppgår till 730 000 vilket motsvarar knappt 10% av Sveriges befolkning. Västra Skåne har däremot endast 1 % av Sveriges yta. I figur 3.1 redovisas folkmängden för de olika kommunerna. Regionen är en utpräglad jordbruksbygd och endast mindre ytor täcks av skog.

Kommunernas folkmängd 1988

folkmängd 250000

1 50000

1 00000

vffi; ._.:j 5;: 32,5_ 25.3 :§:;:§: 0

?Pêsaêäsâåâêåâäåes o

occce” Q=°O"

-3 5

j; :§m=m8Eg:U-3.§G$§

E? _ wgaom§co=m mm om° “w4!

2 En.: IX:

o :vi-m: S! I -1 (f)

Figur 3.1 Folkmängden 31/ 12 1988 för Västra Skånes kommuner i fallande ordningsföüd.

3.1 Energianvändningen 1988

Västra Skånes totala energianvändning för bostads-, service- och industrisektorn samt de areella näringama uppgick 1988 till 18 100 GWh (ej drivmedel), varav 6 800 GWh el exkl. el till fjärrvärmeproduktion. Se vidare bilaga 1-5. Angivna värden på energianvändningen vad gäller uppvärmning av bostäder och servicelokaler är genomgående normalårskorrigerade i rapporten med hänsyn till variationer i uteluftstemperaturen. Bruttoanvändningen av energi fördelad på energibärare redovisas i figur 3.2. Med bruttoanvändning avses den energimängd som levereras till

Nuläge

en fastighet. Nettoenergianvändning avser energiflödet efter pan-

na, värmepump eller värmeväxlare.

I figur 3.2 redovisas även den totala tillforseln av energi till Västra Skåne 1988. Den uppgick till 26 700 TWh. För kärnkraft finns två sätt att definiera energitillförseln på. Om man, som i första stapeln, for kärnkraft anger mängden fossilbränsleekvivalenter, dominerar kämkraiten kraftigt och utgör nära hälften av energitillforseln eller 13 000 GWh. Definierar man energitillförseln från kärnkraftverk som från anläggningen producerad el minskar kärnkraftens dominans kraftigt, se andra stapeln i figur 3.2. Enligt detta synsätt utgör kärnkraftselen drygt en fjärdedel av totala energitillforseln eller 5 000 GWh. Att kämbränslet dominerar så kraftigt i forsta figuren jämfört med den andra beror på den låga verkningsgraden i ett kondenskraftverk.

Energitillförsel och bruttoanvåndning 1988

GWh/år 30®O

25000 Kåmbränsle 20000 _- P ^°°°

?mmm- Individuella

15°°° Enl Övrigt Övrigt |ndusui Koi Kol Naturgas 10000 . S°M°° Naturgas Naturgas FJWWMM

Avfall Avfall * Vatten kraft Vatten kraft Elvanne o Eneroitillförsel Bruttoenergianvándning 4 › 4 ›

Figur 3.2 Tillförsel samt bruttoanvändning av energi i Västra Skåne 1988 fördelad på energibärare och sektorer. I första stapeln anges för kärnkrañ fossilbränsleekvivalenter varvid 2.6 enheter bränsle antas ge en enhet el enligt IEAI. I andra stapeln anges den från

kärnkraftverket avgivna energin (elektriciteten). För vindkraft och vattenkraft anges avgiven energi (el). För övriga bränslen

anges energiinnehållet i bränslet. Värdena är normalárskorrigerade för användningen i bostäder och service. Drivmedel ingår ej.

lFör att beräkna mängden primärenergiekvivalenter vid elproduktion med

kärnkraft anger IEA (International Energy Agency) den teoretiska verkningsgraden till 38,5 %. Den antagna verkningsgraden motsvarar den ekvivalenta mängden fossila bränslen, olja, kol och gas, som skulle erfordras for att framställa samma mängd elektricitet i ett konventionellt kondenskraftverk.

Nuläge

Olja utgör den näst största energibäraren i regionen. Använduppgick till 3 900 GWh. Därnäst kommer naturgasen som ningen sedan introduktionen 1985 ökat till 3 070 GWh 1988. Även kol och vattenkrañ; ger stora bidrag till energitillförseln, 2 740 respektive

2 160 GWh. I posten övrigt ingår bl. a. vindkraft med 5 GWh och biobränslen med 250 GWh. Gasolanvändningen var cirka 400 GWh och har i figuren lagts in under naturgasen.

3.2 Emissioner 1988

Emissioner av svavel- och kväveoxider samt koldioxid som härrör

från energisystemet redovisas i figur 3.3 och 3.4. Dessa uppgick till

6 600 ton svaveldioxid, 4 700 ton kväveoxider samt 2 700 kton koldioxid. Av olika tungmetaller släpptes 38 kg kvicksilver respektive 19 kg kadmium ut, varav 20 resp. 1 kg från avfallsförbränning.

Emissioner av SOx, NOx (ton) och C02 (kton) 1988

ton, kton 4000 I SOx 3000 B NOx C02

0 EI- Fgârrvärrne- Naturgas Olja, kol, Avtailsförproduktion produktion ved bränning

Figur 3.3 Emissioner av SOx, NOx (ton) och C02 (kton) räknat som S02,

N 02 och C02 från el- och fjärrvärmeproduktion exkl. avfallsförbränning, från förbränning av naturgas och övriga bränslen (olja, kol, ved) i individuella anläggningar exkl. el- och värmeproduktion samt från avfallsförbränning i Västra Skåne 1988.

Nuläge

Emissionor av kvicksilver och kadmium (kg) 1988 kg 20 H9 Cd 15

0 B- Fjánvamte- Naturgas Olja, kol, Avfaiisiörproduktion produktion ved bränning

Figur 3.4 Emissioner av kvicksilver och kadmium (kg) från energisystemet i Västra Skåne 1988. (Samma uppdelning på kategorier som i figur 3.3).

3.3 Industrier

3.3.1 Sanktan

I norra och mellersta Sverige är det stál- och massa/pappersindustrin som har störst energianvändning, medan kemi- och livsmedelsindustrin dominerar i södra Sverige. I Västra Skåne

dominerar kemi- och livsmedelsbranscherna med tillsammans

cirka hälften av industrins totala energianvändning. Därefter följer jord-/stenvaruindustri och Verkstadsindustri. Sammantaget svarar dessa fyra branscher för drygt 70 % av användningen. Inom dessa branscher dominerar ett fåtal industrier energianvändningen. De tio företagen med störst energianvändning redovisas i

tabell 3.1.

Företag Branschtillhörighet Kommun

Kemira AB Kemi Helsingborg Höganäs AB Järn- och stål Höganäs Gullñber AB Jord- och stenvaru Bjuv Swedechrome AB Järn- och stål Malmö Supra AB Kemi Landskrona

Klippans Finpappersbruk Massa- och papper Klippan

Arlövs sockerbruk Livsmedel Burlöv Hasslarps sockerbruk Livsmedel Helsingborg Jordberga sockerbruk Livsmedel Trelleborg Svenska Nestlé AB (Findus) Livsmedel Bjuv Tabell 3.1 De tio företagen med störst energianvändning 1988.

Nuläge

Användningen av olika energibärare 1988 redovisas branschvis i bilaga 3, tabell 1.2. Följande huvuddrag kan noteras:

- El och naturgas svarar for 67 % av den totala användningen, varav el står for 39 % och gas for 28 %. - svarar for 12 % av och har Eldningsolja energianvändningen stor spridning, såväl geografiskt som branschmässigt. - Stenkol svarar for cirka 9 %, men användningen är koncentrerad till ett fåtal arbetsplatser där den svarar för en stor del av energianvändningen. - Inom bränslen som svarar for nära 10% av övriga energianvändningen dominerar gasol. Användning av gasol är koncentrerad till ett fåtal arbetsplatser. - hos industrin är cirka 2 %, och Fjärrvärmeanvändningen låg, koncentrerad till de fyra stora ñärrvärmesystemen i Malmö, Helsingborg, Lund och Landskrona. - Torv och träbränsle har en försumbar roll. - har kort tid (3 år) 70 % av Naturgasen på övertagit eldningsoljans roll.

3.8.2 samproduktion av el och värme inom industrin

Befintlig samproduktion inom processindustrin i Västra Skåne återfinns inom sockerindustrin. Totalt uppgår produktions-

kapaciteten till cirka 25 MWe och elproduktionen var 90 GWh 1988.

3.4 El

3.4.1 Befintligt system 1988

Elleveransen till Västra Skåne uppgick 1988 till 7 500 GWh. Av denna leverans producerades 390 GWh i kommunala och industriella samproduktionsanläggningar inom området samt 11 GWh i lokala Vattenkraftverk och 5 GWh i lokala vindkraftverk, huvud-

sakligen i Maglarp. Övrig el levererades till området från stam-

linjenätet (400 kV) och Sydkraflzs överföringsnät (130 och 50 kV).

Kraftproduktionen kan beskrivas på flera nivåer, t. ex. den nationella och den regionala. Den nationella är relevant då man studerar den dagliga driften eftersom det sker ett omfattande kraftutbyte mellan kraftföretagen samt med Danmark och Norge. Denna samkörning medger en optimering av tillgängliga produktionsresurser. Den regionala nivån stämmer väl med det ansvar for kraftförsörjningen som föreligger enligt ellagen.

Nuläge

Från planeringssynpunkt är, vad gäller kraftproduktion, respektive kraftforetags geografiska försörjningsområde odelbart. Kraftföretaget ansvarar för såväl den dagliga som den långsiktiga försörjningen inom sitt område. Elanvändningen idag betraktas samlat för hela området när kraftproduktionen planeras. Vid lokaliseringen av värmekraftverk utgör närheten till användarna bara en av flera lokaliseringsfaktorer. Andra, såsom närhet till stamlinjenát, tillgång till lämplig hamn och mark har ofta vâgt tyngre vid val av slutlig lokalisering [2]. För Vattenkraftverk sker lokaliseringen av naturliga skäl i anslutning till fallsträckan.

Elanvändningen i Västra Skåne spelar en betydande roll i planeringen av kraftförsörjningen inom Sydkrafts område. Den uppgår till cirka en tredjedel av den totala användningen och var en viktig lokaliseringsfaktor i planeringen för Barsebäcksverket. Produktionen i Barsebäcksverket, 8.7 TWh 1988, kan dock ej tillgodoräknas Västra Skåne, utan den matas in på överföringsnätet och utgör en resurs för hela Sydkrafts försörjningsområde. De kraftproduktionsresurser som kan hänföras till Västra Skåne är i första hand en andel av Sydkrafts produktionssystem, och i andra hand en andel av landets produktionssystem.

Sydkrafts produktionsresurser består av vattenkraft i Sydsverige, vattenkraft i Norrland samt kärnkraft, oljekondenskraft och gasturbinkraft, huvudsakligen i Sydsverige. Effekttillgångar samt elproduktion 1988 för de olika kraftslagen framgår av tabell 3.2.

Mottryck

Tabell 3.2 Sydkra/?s effekttillgångar och elproduktion 1988.

Under 1988 uppgick den högsta timbelastningen inklusive förluster till drygt 4200 MW. Produktionen fördelade sig på cirka 70% kärnkraft och 30 % vattenkraft. Dessutom förekom en omfattande handel med samkörande företag på 3-4 TWh. Totalt omsattes cirka 27 TWh.

Det svenska kraftproduktionssystemet har en annan produktionssammansättning med produktionen fördelad ungefär lika mellan käm- och vattenkraft under ett normalår, se tabell 3.3.

Nuläge Producerad el

Tabell 3.3 Sveriges elproduktion 1988.

Den lokala kraftproduktionen i form av kommunal och industriell samproduktion samt vind- och vattenkraft med inmatning på lokalt nät svarar idag för cirka 5 % av elanvändningen i området och förväntas öka. Kommuner och industrier har inga krav på sig att ordna sin kraftförsörjning. I de fall kraftproduktion förekommer har det funnits en värmeförbrukning i kombination med ett elbehov (vindkraftverk undantagna). Energiverket/-industrin

har ort en ekonomisk bedömning och funnit investeringen i egen

kraftproduktion lönsam. El från samproduktion har i huvudsak förbrukats inom eget nät och detta har inneburit att inköpet av el från distributör eller råkraftsleverantör har kunnat minskas. Denna lokala elproduktionskapacitet skulle, i likhet med fjärrvärmen, kunna betraktas som en resurs för Västra Skåne.

3.4.2 Planerade förändringar

Enheterna i produktions- och överföringssystemet har lång teknisk

livslängd. De Vattenkraftverk i Lagan som utorde basen för

Västra Skånes kraftförsörjning i början av 1900-talet är fortfarande i drift och får successivt, efter g-rundliga renoveringsarbeten, sin livslängd kraftigt utökad. Värmekraftverken har kortare livslängd. Fram till år 2000 är det inte någon av de produktionsenheter som har betydelse för försörjningen som faller för åldersstrecket.

Elanvändningen i Sydsverige var i det närmaste oförändrad mellan 1988 och 1989. innebär det en ökad

Normalårskorrigerat

elanvändning med 2-3 % enligt Sydkraft [3]. I syfte att möta denna ökning i elefterfrágan planerar Sydkraft ett nytt naturgaseldat kombikraftverk på 300 MW el med placering i Barsebäck och planerad drifttagning 1994/95. Den ökade efterfrågan på effekt tillgodoses dels med en ny gasturbin som placeras i Halmstad, dels med laststymingsavtal hos kunder som delvis kan avstå från leverans vid ett begränsat antal tillfällen per år.

Nuläge

3.5 Fjärrvärme

3.5.1 Beñntligt system

År 1951 blev Malmö först med att leverera fjärrvärme i Västra Skåne. På 1960-talet byggdes fjärrvärmesystemen ut i de större städerna i samband med det kraftigt ökade bostadsbyggandet under miljonprogrammets år. I början av 80-talet satsade flera mindre tätorter på fjärrvärme och vi fick en andra våg av fjärrvärmeutbyggnad i spåren efter den andra oljekrisen då oljeberoendet skulle minskas. Fjärrvärme finns idag i följande kommuner: Bjuv, Burlöv, Helsingborg, Klippan, Landskrona, Lomma, Lund,

Malmö, Staffanstorp, Svalöv och Ängelholm. Kraftvärmeproduk-

tion förekommer i Malmö och Helsingborg.

Fjärrvärmeleveransen uppgick 1988 till 4500 GWh för Västra Skåne. Dess fördelning på olika fjärrvärmesystem framgår av figur 3.5. Detta motsvarar en värmeproduktion på 5 000 GWh vid 10 % i ledningsförluster. Elproduktionen i kraftvärmeanläggningar var 300 GWh. Bränsleförbrukningen för fjärrvärme- och elproduktionen framgår av figur 3.6. Det dominerande bränslet för värme- och elproduktionen är kol och utgör en tredjedel av använt bränsle.

Fjärrvärmeleveransens fördelning pá kommuner

Ackumulerat % 100

ӌ

Lund

Övriga

Tu I-

Landskrona

Ängelholm

Helsingborg

E

Figur 3.5 Ackumulerade üärrvärmeleveranser fördelade pá ;fjärrvärmeleverantörer.

Nuläge

Använt bränsle och el för fjärrvärmeproduktionen i västra Skåne 1988

GWh/år 1600

1400 1200 1000

E Värmeproduktion Elproduktion a: * V)

mâä Torv

se*

Hám

Övrigt

Spillvårme

8. (0 0 C E “S av m

Figur 3.6 Bränsle- och elbehou för fjärrvärmeproduktionen i Västra Skåne 1988. Vid förbränning av bränsle anges energiinnehållet före förbränning. För spillvärme avses mottagen värmemängd. För värmepumpar anges elförbrukning och från olika värmekällør tillvaratagen värme [4].

I figur 3.7 och 3.8 redovisas åldersstrukturen för fjärrvärmeanläggningarna. Många av de äldre anläggningarna utgörs av oljeeldade anläggningar. Sedan naturgasens introduktion har flera oljepannor konverterats till eldning med naturgas. Investeringen i värmepumpar var kraftig i början av 80-talet. Flera värmekällor utnyttjas t. ex. geotermi, avloppsvatten och ávatten. Möjligheter att förändra fjärrvärmeproduktionen fram till år 2000 måste bedömas med hänsyn till åldersstrukturen i befintliga anläggningar. I det längre tidsperspektivet till år 2010 är de flesta anläggningar uttjänta. Till år 2010 finns det således stora möjligheter att förändra strukturen på fjärrvärmeproduktionen. De befintliga produktionssystemen redovisas i appendix A.

Nuläge _

Ålderssttuktur för hetvattenanläggnlngar I västra Skåne

MW 1000

600 E] Avfall 400 . D Spillvärme Värmepump i Elpannor 20°- I Olja/Naturgas I Fasta bränslen J 0 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 Drifttagningsár

Figur 3.7 Ansluten

uärmeeffekt efter driñtagningsår för hetvatten-

anläggningar i Västra Skåne.

Åldersstruktur för l västra

kraftvärmeanläggnlngar Skåne

MW 250

100 - E Naturgas 5°

E 22:a bränslen

0 _ 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 0757339050953

Figur 3.8 Ansluten

värmeeffekt efter drifttagningsår för kraftvärme-

anläggningar i Västra Skåne. (För har naturgasanläggningarna

brännarbyte nyligen skett i tidigare oljepannor).

3.5.2 Planerade förändringar

För närvarande finns beslut om av

nybyggnad produktions-

anläggningar i Ängelholm och Lund. Dessutom utökad

planeras

produktion i Malmö. I Helsingborg diskuteras en ytterligare utbyggnad av elproduktionen.

Nuläge

AB har beslutat ett kraftvärmeverk i

Ängelholms Energi bygga

form av en naturgaseldad gasturbin/avgaspanna med en effekt av 32 MWv/29 MWe. Drifttagningen är planerad till 1991. Lunds Energiverk har beslutat uppföra en kraftvärmeanläggning av motsvarande typ med en effekt av 39 MWv/24 MWe. Drifttagningen är planerad till 1991. I Malmö har man ansökt om koncession för att uppföra antingen en fastbränsleanläggning med

en effekt av 300 MWv/ 180 MWe eller en gaskombianläggning med en effekt av 300 MWv/300 MWe eller en kombination därav som

sammantaget ger 300 MWv.

3.6 Naturgas

8.6.1 Beñntligt system

Leveranserna av naturgas har ökat snabbt och ledningsnätet har kraftigt byggts ut efter gasintroduktionen 1985. Naturgasleveranserna (exkl. el- och värmeproduktion) uppgick 1988 till 2 100 GWh, varav 73 % gick till industrin, 14 % till bostadssektorn och resten i ungefär lika delar till de areella näringarna och servicesektorn. I Västra Skåne är det idag enbart Lomma, Båstad

och Ängelholms kommuner som inte har anslutits till naturgas-

nätet. I Malmö, Helsingborg och Lund svarar de kommunala energiverken för distributionen medan den i resten av Västra Skåne sköts av Sydgas.

3.6.2 Planerade förändringar

Under 1990 kommer Båstads tätort att anslutas till naturgasnätet

av Ängelholm är till 1991. För

medan anslutningen planerad

Angelholms tätort planeras en anslutning av fjärrvärmeverket medan övrig utbyggnad begränsas till Munka-Ljungby.

3.7 Individuella

Med individuella anläggningar avses enskilda forbränningsanläggningar for ej ledningsbundna energibärare. Energianvändningen uppgick 1988 till 4 900 GWh. Fördelningen av bränslen för de individuella anläggningarna framgår av figur 3.9.

Nuläge

Energianvändning i individuella anläggningar 1988

GWh/år 2000

soo-

El Ved

ä Kol 400 oüa

0-4 Bostäder Service Industri Areella når

Figur 3.9 Bruttoenergianvändning av kol, olja och vedl 19881 individuella

anläggningar. Värdena är normalárskorrigerade för bostads- och servicesektorn. Drivmedel ingår ej.

Referenser

[1] Persson, Skärvad, Söderman. Lángsiktsplanering i tyngre industri. SiAR, Stockholm 1974.

[2] Sydkrañz. Årsredovisning 1939.

[3] Värmeverksföreningen. Statistik 1988.

lUppskattningar av vedanvändningen saknas för de areella näringarna.

Vedanvândningen i bostäder respektive i de areella kolanvândningen näringama bygger på uppskattningar vilka redovisas i bilaga 1 resp. 4.

Förnybara energikällor

Förnybara energikällor

I detta kapitel diskuteras potentialen för biobränslen och vindkraft i Västra Skåne samt olika värmekällor för värmepumpsdrift och utnyttjande av solenergi. Dessutom diskuteras avfallsförbränning och utnyttjandet av deponigas inom regionen.

4.1 Biobränslen

4.1.1 Energigiödor

Potentialen för biobränslen är stor i Västra Skåne om jordbrukets mark används för odling av energigrödor. Kostnad, avkastning och uttagseffekter varierar med olika energigrödor. Hög avkastning och låg kostnad synes kunna erhållas vid energiskogsodling. Jämfört med odling av t. ex. energigräs erhålles dock en större påverkan på landskapsbilden. Energiskogens högre avkastning och lägre kostnader måste därför vägas mot något större uttagseffekter. Avgörande är också möjligheterna att utnyttja olika energigrödor i energiomvandlingsanläggningar. För eldning av energiskog finns förbränningsteknik tillgänglig och kan användas i kombination med andra fasta bränslen som skogsbränsle, torv och kol. Möjligheterna att utnyttja energigräs, halm och helsäd är mer begränsade.

Insatsen av produktionsmedel skiljer mellan olika växtslag. Stråsädesodlingen bygger på årlig etablering. För samtliga växtslag utom energiskog utförs årlig skörd. Insatserna per skördad energienhet kan bli hög jämfört med energiskog. Detta skall vägas mot möjligheten att i ett introduktionsskede utnyttja befintlig maskinkapacitet samt att bygga energiodlingen på befintliga och kända växtslag.

Energiskogen har ett delvis oprövat odlingsmaterial och kunskapen är begränsad den långsiktiga avkastnings-

beträffande

förmågan. Det pågående förädlingsarbetet är positivt för utvecklingen.

Energiskogsodling kan ge en hög avkastning av biobränslen per ytenhet. Statens energiverk anger att en avkastning om 12-20 t TS/ha kan erhållas år 2000, vid användandet av god teknik,

Förnybara energikällor

i odling [1]. Det högre värdet gäller för bättre jordar medan praktisk det värdet gäller för sämre jordar. Motsvarande värden för lägre Lantbruksuniversitet (SLU) till energigräs anger Sveriges 7-12 t TS/ha [2l.

Fyra fältförsök orda med energiskog 1981 till 1986 i Skåne,

Halland och har en skörd om 12-15 ton år

Östergötland givit TS/ha,

när varit etablerade eller i medeltal 12,9 ton TS/ha, år odlingarna [3]. omfattade olika grödor. I tabell 4.1 Odlingsförsöken många redovisas medel- och maximal skörd från energiskog, gräs/foderlosta, höstvete och sockerbeta.

Tabell 4.1 Medel- och maximal skörd (ton TS / ha, år) för energiskog, gräs / foderlosta, höstvete och sockerbeta vid fyra fältförsök 1981 till 198601).

Det av tabell 4.1 att energiskog i fáltförsöken ger högre framgår skörd än de av energiskog har bedrivits övriga grödorna. Odlingen med äldre växtmaterial med lägre tillväxt än nyare och bättre från energiskogsodlingarna har odlingsmaterial. Kväveläckaget varit låga, i samma storleksordning som för andra fleråriga växter t. ex. gräs.

I handbok för praktisk odling av energiskog anges att om odlingen sköts på rätt sätt och får erforderlig näring bör produktionen efter vara 12-15 ton TS/ha, år och hålla denna produktion i etablering minst 20 år [5].

av olika vallgräs, timotej, foderlosta, rörflen och Försöksodling har bl. a. i södra och mellersta Sverige i rörsvingel gjorts Lantbruksuniversitetets regi [6]. I medeltal har 11.1 - 13.5 ton TS/ha, år erhållits för de olika halt torrsubstans har gräsen. Högst erhållits med rörflen men skillnaden jämfört med t. ex. foderlosta är liten. Hög kvävegödsling, minst 100 kg kväve per ha/år, erfordras för att erhålla 10 ton TS/ha. För att maximal avkastning skall erhållas fordras 200 kg kväve per ha/år.

kan framställas rötning av biomassa. Vid enstegs- Biogas genom av erhålls cirka 25 MWh biogas från 12t rötning energigräs [7]. Odlas fodersockerbetor kan biogas utvinnas motenergigräs svarande 45 MWh hektar åkerareal vid en avkastning om per 12 tTS/ha för rotdelen. Detta kan jämföras med energiskog som vid 20 ton TS och 50 % fukthalt ger 85 MWh/ha.

Förnybara energikällor

Näringsämnena ansamlas främst i bladen och kolet i stamveden vid energiskogsodling. Stamveden är därför ett bra bränsle. Bladen med merparten av tillförs marken. näringsämnena

Återförs askan från förbränningen till odlingen återförs fosfor,

kalium och mikronäringsämnen. Gödsling av energiskogsodling med kväve kan göras i förhållande till den bortförsel som sker via stamveden i samband med skörd. Vid en skörd om 15 ton TS/ha, år behövs cirka 70 kg kväve tillföras per ha. Kväve i gödselform kan erhållas från luften via tillförsel av energi. För gödsling av en ha energiskog behövs ungefär 1 MWh för framställning av kvävegödseln (12.8 kWh/kg N). Vid återföring av askan till energiskogsodling behövs således inget nettotillskott av näringsämnen förutom kväve.

Helsäd eller gräs kräver betydligt högre kvävegivor än energiskog eftersom kvävehalten är högre hos dessa växter än stamveden hos energiskogen. Vid en förbränning av helsäd och gräs ökar därför kväveoxidbildningen jämfört med energiskog.

Kostnaden för energiskogsodling har beräknats till omkring 120 SEK/MWh av Statens energiverk. De anger vidare att kostnaderna för att framställa energiskogsbränslen har beräknats kunna sänkas från nivån 120 SEK/MWh till 90 SEK/MWh genom fortsatt forskning och utveckling [8]. Beräkningarna gäller för jordbruksmark, bränsle fritt levererat värmeverk vid en

transportsträcka på 35 eller 50 km, och de är orda i 1987 års

penningvärde [9]. Angivna kostnader är beräknade vid en realränta om 6 procent. Den kostnadssänkning som kan erhållas beror främst på en utveckling av skördetekniken. Vid en avkastning om 12 t TS/ha anges kostnaden vid åkerkant i Lund till 126 SEK/MWh varvid kostnaden för skörd, vältning och flisning är angiven till 67 SEK/MWh. I kostnaderna ingår markersättning om 1100 SEK/ha och år [10].

Parikka [11] på Sveriges Lantbruksuniversitet anger att vid dagens odlingsteknik och dagens maskiner (juni 1989) är kostnaden för energiskogsodling 132 kr/MWh för Götalands slättbygder vid 6 % realränta och en markersättning om 500 kr per ha och år. Energiskogsodlingen är i ett tidigt utvecklingsskede och dagens kostnader är inte relevanta om hänsyn tas till utvecklingsmöjligheterna. Vid ganska försiktiga antaganden om förbättrade maskiner minskar kostnaden för energiskogsodling till 85-90 kr/MWh. En ökad skördenivå genom förbättring av odlingsmetoder och genetisk förädling skulle ytterliga sänka kostnaderna. Parikka drar den slutsatsen att om energiskogen behövs som energikälla i det framtida, (miljövänliga) energisystemet går den också att göra lönsam. De utvecklingsinsatser som behövs tror vi är ganska

Förnybara energikällor

måttliga [12]. Liknande bedömning finns redovisade i Energiskog, handbok i praktisk odling [13].

Energiskog skördas under vintern när behovet av biobränslen är som störst varfor en omfattande lagring kan undvikas. Vid odling av energigräs kommer lagring att erfordras. Sveriges Lantbruksuniversitet anger att den totala kostnaden för energigräs vid lagring i öppen stolplada, vid en avkastning om 12 tTS/ha och vid ett transportavstånd om 15 km är 150 SEK/MWh [14]. Vid kostnadsberäkningarna har förutsätts att den årliga kostnaden för att utnyttja marken är 1000 SEK/ha och att den årliga gödslingen är 100 kg kväve/ha. Vilket penningvärde som avses finns inte redovisat. Rapporten är daterad i december 1987.

Malmöhus läns hushållningssällskap har beräknat produktionskostnaderna för energiskog, helsäd och gräs/rörflen under hösten 1990 [15]. Vid en markersättning om 500 kr/ha har produktionskostnader inklusive leverans till användare beräknats till 140 kr/MWh för energiskog, 230 kr/MWh för helsäd och 265 kr/MWh for rörflen. För energiskogen har en måttlig avkastning om 12 ton TS/ha, år forutsatts och for helsäd en hög avkastning om 15 ton TS/ha, år. Avkastningen for rörflen har satts till 6 ton TS/ha, år eftersom man förutsatt att endast en skörd kan tas ut på grund av svårigheterna att torka gräset. Skillnaden i kostnad för energiskog jämfört med vad SLU anger, knappt 10 kr/MWh, kan helt förklaras av Hushållningssällskapets lägre antagande vad gäller avkastning. Med utvecklad skörde- och odlingsteknik kan kostnader för energiskogsodling sänkas till 100 SEK/MWh enligt hushållningssällskapet.

Priset för halm fritt levererat förbränningsanläggningen i Svalöv 1989 är 85 SEK/MWh [16l. Halmen köps på åkern for 20 SEK/MWh vilket motsvarar kostnaden för den mängd gödning som åtgår for att ersätta näringsinnehållet i halmen vid förbränning på åkern. Inga svårigheter finns att erhålla halm. Det maximala transportavståndet för halmen i Svalöv är 8 km. Vid ett ökat transportavstånd ökar kostnaden per mil med cirka 0.3 SEK/MWh.

Jordbrukets s. k. överskottsareal anges av 1983 års livsmedelskommitté till mellan 420-500 kha 1990 vilket motsvarar cirka 17 % av dagens jordbruksareal [17]. Förâdlingsarbete kommer att medföra ökad avkastning från växtodling. Överskottsarealen kan därför vara i storleksordningen 1 Mha år 2000 vilket motsvarar cirka 35 % av dagens jordbruksareal.

I figur 4.1 redovisas vilka energimängder som kan erhållas från halm, energiskog och energigräs i Västra Skåne och Skåne om 17 respektive 35 % av jordbruksmarken används för energigrödor.

Förnybara energikällor

Beräkningarna i figuren baseras på att arealen för energigräs är 19,6 kha i hela Skåne och att avkastningen är 10 t TS/ha,år. Avkastningen från energiskogsodlingen har förutsatts vara 16 t TS/ha,år. Energigräs används främst på översilningsängar för att reducera kväveläckaget.

Potential för halm, onerglskog och energlgräs GWh/âr 15000

1988 17% 35% 1988 17% 35% västraslcáne Skane

Figur 4.1 Beräknad potential för halmbränsle, energiskog och energigräs i Västra Skåne och Skåne vid en äverskottsareal från jordbruksmark om 17 respektive 35 %. 1988 års beräknade potential för halmbränsle finns också redovisad. Beräkningarna baseras på 1988 års åkerareal [I8].

Halmpotentialen i figur 4.1 har beräknats på basis av biologisk halmskörd för år 1982 [19]. Stubb, agnar, skördeförluster samt behov for strö och foder omfattar cirka 30-50 % av biologisk skörd [20]. Beroende på skördemetod varierar den bärgade mängden halm [21]. Beräknade halmmängder förutsätter att 60 % av biologisk halmskörd tillvaratas för energiändamål. Livsmedelskommittén anger att cirka 85 % av överskottsarealen är från spannmålsodling [22]. Potentialen for halmbränslen reduceras därför med hänsyn till detta. Eftersom cirka 50 % av iåkerarealen i Skåne används för spannmålsodling kommer betydligt mer än 17 respektive 35 % av spannmålsarealen att användas for energigrödor om 17 respektive 35 % av den totala ákerarealen används för odling av energigrödor. Detta medför att halmpotentialen minskar med mer än 17 respektive 35 % för de två olika alternativen.

I redovisade exempel i figur 4.1 framgår det att odling av energiskog och energigräs samt omhändertagandet av halm för hela Skåne motsvarar 9-14 TWh beroende på hur stor jordbruksareal som utnyttjas för odling av energiväxter. För Västra Skåne är motsvarande värden 5-8 TWh.

Förnybara energikällor

Här redovisade potentialer bygger till stor del på att energiskog används. Andra kombinationer av grödor kan vara aktuella t. ex. ökad mängd energigräs.

kunna till låga kostnader och Energiskogsflis synes produceras dessa kan troligen inom fem år minskas till under 90 SEK/MWh fritt värmeverk. Näringsämnena kan återföras via askan förutom kvävet som oxideras vid förbränningen. Energiskogens stamved är med andra ett bra bränsle med låg askhalt jämfört energigrödor och högt kolinnehåll. Jämfört med helsäd synes kväveläckaget minska till en låg nivå vid odling av både energiskog och energigras.

Landskapsbilden påverkas av energiskogen. Detta kan upplevas som negativt eller positivt. Anläggandet av energiskogsodlingar bör därför göras med hänsyn till inplacering i landskapsbilden och kulturminnesvård. skall brukas under lång tid Energiskogar precis som förbränningsanläggningar. Detta främjar en långsiktig och stabil samverkan mellan odlare och köpare. Att bygga dyra energiförsörjningsanläggningar som sedan inte kan användas för att åkermarken plötsligt skall användas till annan produktion främjar ingen. Energiskog tar lång tid att etablera över stora arealer och måste därför samordnas med utbyggnaden av förbränningsanläggningar.

Helsäd är dyrt och kan ge omfattande kväveläckage. I likhet med energigräs är förbränningstekniken sämre utvecklad än för energiskog. Större åkerareal erfordras för helsäd än för energiskog för att erhålla samma mängd energi. Kostnaderna för energigräset torde bli högre än för helsäd samtidigt som en betydligt större åkerareal erfordras. En satsning på t. ex. helsäd för användning inom energisektorn synes leda utvecklingen i fel riktning.

4.1.2 skogsbränsle

All skogsrávara är möjlig att använda som bränsle men ekologiska hänsyn och industrins behov av träråvaror medför att den tillgängliga mängden skogsbränslen är begränsad bl. a. på grund av träñberlagen. Avskaffas träñberlagen ökar potentialen för skogsbränsle väsentligt. Vid beräkning av mängden tillgängligt skogbränsle för energiändamál förutsätts i denna studie att rundvirke används för industriella ändamål och att enbart skogsavfall används till energiändamål. Med skogsavfall avses toppar, stubbar och rötter som lämnas kvar i skogen vid grenar, gallring och slutavverkning om inte behov av bränslen för energiändamål föreligger.

Förnybara energikällor

Avverkningsberäkningar för hela Sverige har gjorts för de närmaste hundra åren av Institutionen för skogstaxering [23]. De

har ort tre alternativa beräkningar. I det första alternativet antar

man att skogspolitik kommer att gälla även i framtiden. I dagens det andra alternativet drivs en avverkningspolitik som skall ge ett större virkesuttag än i dag. I det tredje alternativet, mera mångbruk, har ekologiska hänsyn tagits. Det senare alternativet innebär att i hela landet undantages 185 000 ha från skogsbruk, t. ex. urskogar och skogliga referensområden, och skogsbruket på 400 000 ha modifieras med hänsyn till vetenskaplig naturvård och friluftsliv. Dessutom förutsätts att skogsbruket modifieras på övriga marker med hänsyn till generell naturvård, att lövträdsandelen ökas från 15 till 20 % under en hundraårsperiod och att arealen ädellövskog ökas från 110 000 till 125 000 ha. Vidare förutsätts att slutavverkningsåldrarna bibehålles på nuvarande nivå, att självföryngringsandelen ökas och att radikal markberedning inte används samt att Contorta satsningen avbryts och att herbicider inte användes. I södra Sverige skall dessutom ingen gödsling ske och heller ingen nydikning förutom skyddsdikning.

I våra uppskattningar av awerkningens omfattning används detta tredje alternativ, mera mångbruk. En årlig avverkningsareal för Kristianstads län, Malmöhus län och Skåne fördelat pá gallring och slutavverkning redovisas på dessa grunder i tabell 4.2. 2000-2010 2010-2020 Gallring Slutav- Totalt Gallring Slutav- Totalt verkning verkning Malmöhus län 6 100 300 6 400 5 400 600 6 000 Kristianstads län 13 500 3 500 17 000 11 100 2 900 14 000 Skåne 19 600 3 800 23 400 16 500 3 500 20 000 Tabell 4.2 Auverkningsytor (hal år) avseende gallring och slutavverkning i Skåne.

Skogsstyrelsen anger den genomsnittliga tillgängliga bruttomängden skogsavfall till 16 m3f/ha vid gallring och till 95 m3f/ha vid i Malmöhus och Kristian-stads län [24]. Med m3f slutavverkning menas fast volym d. v. s. virkets verkliga volym, kompaktvolym. Hänsyn har då tagits till andelen lövskog i dessa län enligt avverkningsberäkningama 1985 för alternativet mera mångbruk. De ekologiska begränsningarna såsom hänsyn till bevarande av växt- och djurarter och näringsbalansen i marken har inte beaktas i ovan redovisade uttag av skogsbränsle per ytenhet. Stubbrytning kan t. ex. orsaka växtnäringsläckage, minska markens bärighet samt påverka förekomsten av olika växt- och djurarter. Därför lämnas hela mängden stubbar och rötter utanför beräkningen. Skogsstyrelsen anger den tillgängliga mängden skogsavfall då hänsyn har tagits till 9m3f/ha vid gallring och till

ekologisk 55 m f/ha vid [25].

slutavverkning

Förnybara energikällor

I figur 4.2 redovisas potentialen för skogsavfall i Skåne med hänsyn till ovan angivna ekologiska begränsningar. Energiinnehållet i skogsbränslet har då bedömts vara 2 MWh/m3f enligt

Lönner m. fl. [26].

Potential för skogsavfall ar 2000-2010 och 2010-2020

GWh/år aoo

§2 Getting 5 Slutavverkning o-n 2000-10 2010-20 2000-10 2010-20 västraSkáne skyn

Figur 4.2 Beräknad potential för skogsavfall (GWh/ år) i Västra Skåne och Skåne för perioderna 2000-2010 och 2010-2020.

Statens energiverk anger kostnaden for utnyttjande av skogsavfall till mellan 80 och 120 SEK/MWh i 1987 års penningvärde. Kostnaderna omfattar hopsamling, lagring, transport och flisning [27].

De anger också att utvecklad teknik finns som innebär att kostnaderna kan sänkas till under 80 SEK/MWh. Stora skillnader i

kostnaderna finns dock beroende på avståndet mellan skog och användare, andelen skogsavfall på avverkad mängd skog och vald metod för awerkningen. Det är t. ex. möjligt att antingen använda ett separat avverkningssystem där bränsleråvaran samlas in separat eller ett integrerat system där bränsleråvaran fors ut ur skogen samtidigt med industrirávaran. För slutavverkning anger

STEV att kostnaden för ett separat system med bränsleandelen 30 %

och om avståndet mellan skog och användare är 121 km till

99 SEK/MWh. Minskas avståndet till 10 km har kostnaden beräknats till 83 SEK/MWh.

För skogsavfall är dagens medelpris 115 SEK/MWh levererat fritt

värmeverk.

Traditionellt skogsbruk på åkermark kan vara ett alternativ till energigrödor. Produktionen är lägre än for energigrödor men virket kan användas både som energi- och industriråvara.

Förnybara energikällor

4.1 .3 Potential för biobränslen 1995-2015

Uppbyggnad och tillväxt av energiskogsodlingar medför att det tar lång tid från beslut om satsning på energiskog tills ett omfattande uttag är möjligt. Under ett uppbyggnadsskede bestäms uttaget av energiskogsflis av hur snabbt energiskogsodlingar kan etableras. I ett längre tidsperspektiv bestäms uttaget av vilken areal som är tillgänglig för energiskogsodling. I figur 4.3 redovisas exempel på hur potentialen för biobränslen kan tillväxa. I figur 4.4 redovisas vilken areal som skulle behöva tas i anspråk för detta. Det framgår att potentialen för energiskogsodling är stor men att utbyggnaden av en omfattande produktion tar lång tid. Redovisade figurer är inget ställningstagande för att en viss areal skall utnyttjas för energigrödor.

Redovisad potential för biobränslen är 0rd i tidssteg om fem år vid en successiv introduktion av energigrödor från och med 1990. En förskjutning av introduktionen medför att storleken på uttaget av biobränslen också förskjuts. Beräkningarna i figur 4.3 bygger på att energiskog kan vara planterad på en areal om 10 000 ha år 1995 och 40 000 ha år 2000. Därefter förutsätts att arealen kan fördubblas var femte år. Innan skörd kan tas ut från energiskogsodlingar erfordras en anläggningsperiod om 2 år och en tillväxtperiod om 3 år [28]. För energigräs, utförda som översilningsängar, har förutsatts att 50 % av arealen, inom en femårsperiod, har anlagts och resterande del inom ytterligare en femårsperiod. Avkastning från energiskogsodlingar som är anlagda före 1995, 1995-2000 och efter 2000 harförutsatts vara 14t, 16t respektive 18t TS/ha,ár. Avkastningen är beräknad med hänsyn till att bra jordbruksomrâden avses. Potential för biobränslen I Skåne GWh/år 16000

aooo

Skogsaviall 4000 a Ham i Energigras I ESO o 1995 2000 2005 2010 2015 Årtal

4.3 Potentialen för biobränslen i Västra Skåne från 1995 till 2015 i Figur l tidssteg om fem år om en successiv satsning på energigrödor görs från och med 1990. Förutsättningarna för beräkningarna finns redovisade i texten.

n

Förnybara energikällor

Arealen för energigrödor år 2010 i figur 4.4 motsvarar 35 % av åkermarken i Skåne. Figurerna visar vilken produktion som erhålls beroende på vilka arealer som tas i anspråk för odling av energigrödor, men inte att denna areal skall tas i anspråk. I vilken takt arealen för energigrödor kan ökas är osäkert.

Det finns många aspekter på var odling av energigrödor är lämpligt. Hänsyn måste tas till naturvårdande och kulturella intressen och odlingsbetingelser. Inom regionen Västra Skåne finns några av Europas bästa odlingsjordar. Detta bör beaktas vid val av marker för odling av energigrödor.

I randområdet, mellan slättbygd och mellanbygd, finns stora arealer jordbruksmark som inte ger samma höga ekonomiska utbyte vid odling av jordbruksgrödor. Här finns utrymme for odling av bl. a. energiskog. Markerna är i flera fall också väl lämpade för odling av fleråriga grödor. En odling av energiskog i dessa områden leder inte till ett helt slutet landskap. Det kommer att finnas öppen odling i anslutning till den animalieproduktion som förväntas bestå. En satsning på energigrödor i dessa områden ger möjlighet för produktion relativt nära de stora befolkningscentrumen i Västra Skåne och transportkostnaderna kan hållas låga [29].

Areal för energigrödor l Skåne ha 180000 160000 140000 120000 Arealbehovtör 100000 80000 isoenatierD-F 60000 40000 D Energigräs 20000 i ESO 0 1995 2000 2005 2010 År

Figur 4.4 Utnyttjandet av åkerareal för odling av energigrödor i Skåne 1995-2010 för att erhålla i figur 4.3 redovisade mängder energigrödor. Figuren innebär inget ställningstagande att en viss areal skall användas för energigrödor. I scenarierna D-F, se sammanfattning, behövs 90 000 ha för energiskogsodling vid de antaganden som gjorts i scenarierna.

Det framgår av figur 4.4 att det är först efter år 2000 som vi behöver besluta i vilken omfattning åkerareal skall användas för odling av energiskog om vi önskar använda mer än 10-15 % av åkerarealen för energigrödor.

Förnybara energikällor

Huvudorsaken till att använda energigrödor i energisektorn är för att koldioxidutsläppen. För närvarande finns osäkerheter begränsa om vilka konsekvenser utsläpp av koldioxid medför. I framtiden, när har ökat, kan därför beslutsunderlaget vara betydkunskapen ligt bättre än idag. Beslut om odling av energigrödor på en omfattande del av åkermarken kan därför tas i framtiden när mer finns om såväl konsekvenserna för koldioxidutsläpp som kunskap om och av energigrödor. En omedelbar satsodling användning ning på energiskog erfordras dock för att samordna tillgången på biobränsle med av samproduktionsanläggningar. En utbyggnaden med förändringarna som sker inom jordbruket är samordning också önskvärt.

4.2 Vmdkraft

I Malmöhus län finns omfattande områden med bra vindförhållanden för landbaserad vindkraft [30]. Bebyggelsen i länet medför dock att minskar kraftigt. Potentialen för havspotentialen baserad vindkraft är stor för sydkusten. I Kristianstads län finns en för vindkraftutbyggnad främst till havs vid Hallands potential Väderö och i Hanöbukten.

Den vindkraftsutredningen [31] har undersökt lokalisestatliga för av stora land- och havsbaserade ringsmöjligheterna grupper vindkraftverk. Med stora verk menas sådana som har en effekt på 1 MW eller mer. ifrån att en lokalisering är Utredningen utgår

intressant om årsmedelvärdet på vindenergin är 4 MWh/m2 eller

större. För havsbaserad vindkraft har förutsatts att havsdjupet är 6 till 20 m. områden för vindkraftlokalisering till land Tillgängliga begränsas kraftigt av skiftande konkurrerande intressen som försvar, jordbruk, kulturminnesvård och naturvård förutom av till bebyggelse. Det är också osäkert vilket skyddsskyddsavstånd avstånd som skall användas. Därför anges potentialen för vindkraft vid ett skyddsavstånd av såväl 300 som 500 m. I figur 4.5 finns i Skåne med hänsyn till olika angivet vindkraftpotentialen skyddsavstånd.

För att bedöma i vilken denna potential kan tas i omfattning fordras en mer detaljerad planering där hänsyn tas till anspråk kulturvärden, landskapsbild och lantbrukets behov. Vindkraftsutredningen har emellertid skattat den möjliga exploateringsd. v. s. hur stor del av potentialen för vindkraft som kan graden, utnyttjas för olika områden. För landbaserad vindkraft i Malmöhus län den möjliga exploateringsgraden till cirka hälften anges av potentialen. I Kristianstads län bedöms exploateringsgraden vara än i Malmöhus län. För havsbaserad vindkraft föruthögre

Lil

Förnybara energikällor

sätts den möjliga exploateringsgraden för båda länen vara 75-100 % av potentialen. Totalt ger detta en i västra möjlig exploatering Skåne som motsvarar ungefär 1.3 TWh el för landbaserad vindkraft med 300 meters skyddsavstånd och ungefär 400 GWh med 500 meters skyddsavstånd samt för havsbaserad mellan 2.2 och 3.0

TWh. Detta innebär att man om man enbart tar till

hänsyn lokaliseringsmöjligheterna kan bygga ut vindkraften i Västra

Skåne till en årsproduktion av el om 3 TWh.

Potential för vindkraft

GWh/år 10000

2000 - Hav E Land

500 m 300 m 500 m 300 m västra Skåne Skåne

Potential i Västra Skåne

Figur 4.5 för vindkraft och Skåne för grupper av vindkraftverk större än 1 MW, vid skyddsavstånd om 500

respektive 300 m.

Statens energiverk anger potentialen for små vindkraftverk för hela Sverige till 0,3 TWh [32]. Av detta tillskott faller endast en del

på Skåne och försummas här.

Statens energiverk har beräknat kostnaden för landbaserade vindkraftverk om 200 kW respektive 3 MW [33]. har Beräkningar

orts med 6 % realränta och 25 års avskrivningstid. Produktions-

kostnaderna för el från dessa vindkraftverk framgår av tabell 4.3.

Storlek 200 kW 3 MW Investering 6900 kr/kW 1 l 170 kr/kW

Tabell 4.3 Förväntade produktionskostnaderna i 1987 års penningvärde för el från vindkrañverk på land [34]

Förnybara energikällor

För havsbaserade vindkraftverk om 3 MW har kostnaderna beräknats till mellan 500 och 660 SEK/MWh vid en realrânta om 6 % och en avskrivningstid på 25 år i 1989 års penningvärde [35].

STEV [36] påpekar att de små verken ligger flera utvecklingsgenerationer fore de stora och att de stora verken kan bli mer ekonomiska när dessa utvecklats ytterligare.

4.8 Värmekällor

Det finns flera olika typer av värmekällor i Västra Skåne att använda i samband med utnyttjandet av värmepumpsteknik. Exempel på vârmekällor är geotermisk värme, ytjordvärme, avloppsvatten och grundvatten samt ytvatten i form av hav, sjöar och vattendrag. Dessa värmekällor utnyttjas idag främst i kombination med eldrivna värmepumpar. Utnyttjandet av värmepumpar och av spillvärme redovisas i kapitel 5.

4.4 Avfall

Uppskattningar som redovisas i detta avsnitt bygger på uppgifter från avfallsprojektet inom Miljödelegationen Västra Skåne.

4.4.1 Träavfall

Den mängd trä och flis som erhållits från avfallsanläggningarna 1988 uppgick till 15 kton. Därav härrörde 13 kton från SYSAV. Energiinnehållet är 4.1 MWh/ton vilket ger ett totalt energinneháll på 60 GWh. I SYSAVS [37] prognos for år 2000, alternativet sortering/energi uppgår mängden trä och flis som kan utnyttjas till 19 kton.

4.4.2 Förbränning av avfall

Förbränning av avfall är en viktig energikälla i Malmö.

Samtidigt ger förbränning av avfall utsläpp av tungmetaller,

forsurande ämnen och dioxiner, Nya reningsmetoder kan redu-

cera utsläppen men diskussioner pågår om vilken metod som är bäst för avfallshantering, deponi eller förbränning. En bedömning

om man bör förbränna eller deponera avfallet ligger inte inom ramen för detta projekt.

1988 uppgick energiproduktionen från avfall till 530 GWh. Därav härrörde 520 GWh från SYSAVS anläggningar. I SYSAVS prognos

Förnybara energikällor

för år 2010, scenariot sortering/energi, kommer energiproduktionen från avfall att uppgå till 660 GWh vilket innebär förbränning av cirka 220 000 ton torrt avfall. Detta är ungefär 25 % av den förväntade totala mängden avfall.

4.4.3 Deponigas

Deponigasen ger ett litet tillskott av energi, men den är av andra skäl viktig att ta till vara. Deponigasen består av metan vilken är en betydligt starkare växthusgas än koldioxid. Växthuseffekten blir mindre om denna gas förbränns än om den får läcka ut till atmosfären. Det är därför av miljöskäl lämpligt att bränna gasen och om möjligt tillvarata År 1988 användes 25 GWh energin. deponigas för energiproduktion i Västra Skåne. Därav användes 8 GWh vid SYSAV. I SYSAVS för år 2000, scenariot sorprognos tering/energi uppskattas att 45 GWh deponigas kan utnyttjas. Från övriga avfallsbolag finns inga prognoser om framtida utnyttjande av deponigas.

Solenergi

Inom den tidsperiod som studeras här förväntas av användningen solenergi ge marginellt tillskott utom som passiv solvärme för

byggnadsuppvärmning. Hänsyn till den passiva solvärmen tas i

samband med skattningen av hur stort värmebehovet är för ny bebyggelse. På längre sikt, 30-40 år, kan solcellsteknik ett ge väsentligt bidrag men då erfordras kraftigt sänkta priser för solcellerna. De termiska solfångarna torde på grund av sina höga kostnader i kombination med konkurrensen från samproduktionsanläggningar för el- och värmeproduktion enbart kunna ge ett marginellt tillskott av energi.

Förnybara energikällor

Referemer

[1] Statens energiverk. Energigrödor, bränslen från jordbruksgrödor. Liljeholmen 1987. [2] Sveriges Lantbruksuniversitet, Jordbrukstekniska institutet. Bränslen från jordbruket. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala 1984. [3] Törner, L., Tillväxt och energiutbyte vid odling av olika energigrödor på jordbruksmark. Statens energiverk, Projektrapporter EO-88/9. [4] Törner, L., Tillväxt och energiutbyte vid odling av olika energigrödor på _jordbruksmarlu Statens energiverk, Projektrapporter EO-88/9. [5] Sennerby-Forsse, L. och Johansson, H., Energiskog. Handbok i praktisk odling. Sveriges Lantbruksuniversitet, Speciella skrifter 38. Uppsala 1989. [6] Tuvesson, M., Kan vallgräs användas som energiråvara? Sveriges Lantbruksuniversitet, Fakta -Mark - Växter, Nr 4, 1989. [7] Statens energiverk. Energigrädor, bränslen från jordbruksgrödor. Liljeholmen 1987. [8] Hansson, L., Forskning och utveckling 1987-1990 energitillförsel, Område: energiodling. s 2. Statens Energiverk, Brânsleteknikbyrân, 1988- 01-25.

[9] Hansson, L., Muntlig information 1988-01-29. Statens Energiverk, 117 87

Stockholm. [10] Pennan, G., Energiskog - Lund. Rapport, Maj 1989. [11] Parikka, M., Energiskogens ekonomi. Sveriges Lantbruksuniversitet,

Institutionen för Skog-Industri-Marknad Studier, Serien Uppsatser nr 31,

1989. [12] Törner, L., Tillväxt och energiutbyte vid odling av olika energigrodor på sid. 3. Statens energiverk, Projektrapporter EO-88/9. jordbruksmark. [13] Sennerby-Forsse, L. och Johansson, H., Energiskog. Handbok i praktisk odling. sid 37. Sveriges Lantbruksuniversitet, Speciella skrifter 38, Uppsala 1989. [14] Statens energiverk. Energigrödor, bränslen från jordbruksgrödor. Liljeholmen 1987. [15] Törner, L., Skriftligt material 1990-10-15. Malmöhus län Hushållningssällskap.

[16] Leire, R., Muntlig information 7/ 11 1990. Värmeteknik AB, Box 47, 260 41

Nyhamns läge. [17] Livsmedelskommittén. Jordbruks- och livsmedelspolitik. Huvudbetänkande av 1983 års livsmedelskommitté, SOU 1984:86.

[18] Statistiska Centralbyrån. Jordbruksstatistisk årsbok 1988. Åkerareal tabell

tabell 7.16, areal brödsäd tabell 7.3, areal fodersäd tabell 7.6. 2.2, träda Allmänna Förlaget, Stockholm 1988. [19] Statistiska Jordbruksstatistisk årsbok 1988. Tabell 7.28. Centralbyrån. Allmänna Förlaget, Stockholm 1988. [20] Nilsson, C. & Ekström, N., Halm som bränsle - bakgrund och systemlösningar. LBT, specialmeddelande 114, Sveriges Lantbruksuniversitet, Lund 1982. [21] Sveriges Lantbruksuniversitet, Jordbrukstekniska institutet. Bränslen s 56-57. Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala 1984. från jordbruket.

Förnybara energikällor

[22] Livsmedelskommittén. Jordbruks- och livsmedelapolitik. Huvudbetänk-

ande av 1983 års livsmedelskommitté, SOU 1984:86.

[23] Institutionen för skogstaxering. Auuerkningsberäkningen 1985. Rapport 44/1989, Umeå 1989. [24] Holm, S., Muntlig information. Skogsstyrelsen, Jönköping. Januari 1990. [25] Holm, S., Muntlig information. Skogsstyrelsen, Jönköping. Januari 1990. [26] Lönner, G., Parikka, M., Trädbränslen. Institutionen för skogsteknik- Uppsatser och Resultat Nr 18/1985. [27] Statens Energiverk. Inhemska bränslen. 3 till statens Bilaga energiverks och statens naturvårdsverks utredning ett miljöanpassat miljösystem. [28] Statens energiverk 1985:9. Energiskog. [29] Törner, L., Skriftligt material 1990-10-24. Malmöhus län Hushållningssällskap. [30] Betänkande Läge för vindkraft. av vindkraftsutredningen, 1988. SOU 1988:32. [31] Läge när vindkraft. Betänkande av 1988. SOU

vindkraftsutredningen,

1988:32.

[32] Statens energiverk 1985:1. Vindkraft

[33] Statens energiverk, l989:1.VindIzra/iens ekonomi. [34] Statens energiverk, 1989:1.Vindkmf?ens ekonomi.

[35] Havsbaserad vindkraft Blekingeprojektet, utredningsfas 2.

[36] Statens energiverk, 1989:1.Vindkrañens ekonomi. [37] SYSAV, Förslag till Regional avfallplan för Skåne. Malmö sydvästra 1990.

år 2010 Energisystem

5 år

Energisystem 2010

Förändringarna av energisystemet i Västra Skåne till att syftar leda utvecklingen mot ett hållbart varaktigt energisystem. Förutsättningama för detta är att energiflödena är låga och att förnybara energikällor används i största möjliga utsträckning. Vid användandet av biobränsle och vindkraft är också låga energiflöden önskvärda för att begränsa ytbehovet och intensiteten i uttaget. Då kan miljöpåverkan som sker i samband med av uttag förnybara energikällor begränsas.

Ett energieffektivt erhålls val av energisystem genom energieffektiv teknik för slutlig av samt val användning energi genom av energibärare och teknik för av som omvandling primärenergi leder till hög systemverkningsgrad för hela energisystemet.

Valet av energibärare i kombination med valet av omvandlingsteknik spelar stor roll för behovet av naturresurser. Fjärrvärmesystem med samproduktion av el och värme ger en hög systemverkningsgrad. Detta gäller också för individuella system som baseras på samproduktion av el och värme. Därför bör fjärrvärme och/eller individuella anläggningar i kombination med sam-

produktionsanläggningar väljas där det är ekonomiskt möjligt så

länge el behöver produceras med bränslen. Ett nästan lika effektivt sätt att utnyttja bränslen som vid samproduktion av el och värme är via bränsledrivna värmepumpar. En för dessa är att förutsättning värmekällor finns tillgängliga. Bränsledrivna är värmepumpar inte kommersiellt tillgängliga, i varje fall inte för mindre anläggningar t. ex. för villor.

Lägst systemverkningsgrad i tillförselledet erhålls för el producerad i kondenskraftverk. El till bl. a. bör uppvärmningsändamål därför begränsas så långt som det är möjligt. I t. ex. industriella

tillämpningar kan användningen av el medföra en så verk-

hög ningsgrad att högre systemverkningsgrad erhålls, än för andra energibärare, även om elektriciteten är producerad i kondensanläggningar. I sådana tillämpningar är el mest att fördelaktig använda. För vissa ändamål, t. ex. elektronik, är det över huvud taget inte möjligt att ersätta el med andra energibärare.

Skillnaden i systemverkningsgrad mellan lätt eldnaturgas, ningsolja och eldrivna värmepumpar är vid marginell byggnadsuppvärmning. Avgörande för att värmepumpar skall kunna användas är tillgången till värmekällor.

Energisystem år 2010

Prioriteringen av olika energibärare och omvandlingstekniker för primärenergi måste således göras efter bl. a. användningsområden t. ex. för elspecifika behov och behov av processvärme. Kostnaderna för olika omvandlingstekniker varierar kraftigt med skalstorlek varför hänsyn också måste tas till denna. En allmän prioritering vid val av anläggningar för byggnadsuppvärmning, tappvarmvattenbehov eller annan lågtemperaturvärme kan vara följande:

1. Samproduktionsanläggningar, via fjärrvärme eller individuella tillämpningar 2. Bränsledrivna värmepumpar 3. Direkt förbränning av bränslen eller eldrivna värmepumpar 4. Elvärme

Dessa prioriteringar är giltiga under förutsättningen att man på marginalen måste producera el i samproduktions- eller kondensanläggningar.

Valet av bränsle har stor betydelse för nettotillskottet av koldioxid till atmosfären. För större energiomvandlingsanläggningar är bränslevalet av underordnad betydelse vad gäller utsläpp av SOX, NOx, Cd och Hg eftersom de utsläppen är låga vid användandet av modern förbrännings- och reningsteknik. För större anläggningar är det därför fördelaktigt att i första hand välja biobränslen och därefter i rangordning naturgas, gasol, lätt eldningsolja, tung eldningsolja, torv eller kol. För mindre anläggningar beror dock utsläppen av SOx, NOx, Cd och Hg till stor del på valet av bränsle. För anläggningar i denna skalstorlek kan en annan prioritering än för större anläggningar vara mer fördelaktig från miljösynpunkt

Vindkraft och spillvärme ger inga emissioner och är därför fördelaktiga att använda i den utsträckning som ekonomiska och naturvårdande begränsningar medger.

Om kraven på hög systemverkningsgrad och låga koldioxidutsläpp kombineras med de tekniska möjligheter som finns i olika skalstorlekar erhålles följande prioritering för bränslebaserad elproduktion i nya anläggningar:

1. Samproduktion baserad på direkt förbränning av biobränslen i stora anläggningar (50 MWV) 2. Samproduktion baserad på förgasade biobränslen och gasturbiner i medelstora anläggningar (5-50 MWV) 3. Samproduktion baserad på naturgas/oljeprodukter 4. Kondensproduktion baserad på naturgas 5. Kondensproduktion baserad på kol

Energisystem år 2010

En strategi för att uppnå ett varaktigt hållbart energisystem i Västra Skåne är att använda modern förbrännings- och reningsteknik, energieffektiva kombinationer av energibärare och omvandlingstekniker för primärenergi, energieffektiv teknik för slutlig användning av energi och förnybara energikällor, främst vindkraft och biobränslen förutom befintlig vattenkraft.

I detta kapitel belyser vi möjligheterna att effektivisera energisystemet och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor. Flera scenarier skisseras för att kunna jämföra såväl miljökonsekvenser som kostnader. Det som varieras i scenarierna är tekniken för slutlig energianvändning och utformningen av tillförselsystemet. Följande uppdelning göres:

Energianvändning 1 1988 års genomsnittligt använda teknik (GAT) Ingen effektivisering 2 1988 års bästa sålda teknik (BST) Effektivisering 3 Effektivitetsförbättrad teknik (EFT) Hög effektivisering

Energitillfönel 1 Tillförselalternativ med stort inslag av naturgas. Ingen samproduktion av el och värme. Detta alternativ kommer i den löpande texten att benämnas Kondensalternativet och förkortas till Kondens i figurerna.

2 Tillförselalternativ med stort inslag av naturgas. Samproduktion av el och värme med naturgas sker i de större orterna. Detta tillförselalternativ kommer i den löpande texten att benämnas Naturgasalternativet och förkortas till Gas i figurerna.

3 Tillförselalternativ med stort inslag av förnybara energikällor främst biobränslen. Samproduktion av el och värme utnyttjas i största möjliga grad. I den löpande texten kommer detta alternativ att benämnas Biobränslealternativet och förkortas till Bio i figurerna.

4 Tillförselalternativ som överensstämmer med alternativ 3 förutom i att en kraftigare utbyggnad av vindkraften förutsätts. Detta alternativ kommer i den löpande texten att kallas Vindkraftalternativet.

Tillförselalternativ 1 och 4 redovisas mer översiktligt än de två andra tillförselalternativen. Detta för att materialet skall kunna presenteras på ett mer överskådligt sätt. Alla beräkningar finns emellertid redovisade i bilaga 5.

Energisystem år 2010

5. 1 Utvecklingsmöjligheter

5.1.1 Industri

Vid en analys av ett geografiskt begränsat område som Västra Skåne, där ett fåtal industrier svarar för en hög andel av energianvändningen, måste de enskilda företagens särart beaktas. Generella nyckeltal for tillväxt och energianvändning, vilka finns tillgängliga for olika branscher i riket som helhet, kan inte användas direkt. En anpassning måste ske i de fall där betydande avvikelser från branschgenomsnittet råder. Följande avvikelser kan konstateras for Västra Skåne jämfört med Sverige som helhet:

- Kemiindustrin i Västra Skåne är i huvudsak inriktad baspå kemikalier som syror och konstgödning. Varken den expansiva petrokemiska industrin eller tillverkningen av plastråvaror finns representerad. Inte heller klor-/alkaliindustrin som är starkt knuten till massa- och pappersindustrin.

- Alla av livsmedelsindustri finns i Västra typer representerad Skåne, dock är sockerindustrin överrepresenterad jämfört med hela branschen.

- inom och stenindustrin domineras Energianvändningen jordav ett företag med tillverkning av mineralull som skiljer sig från det som normalt räknas till branschen, nämligen cement-, kalk-, tegel-, glas-, porslins-, grus- och makadamtillverkning.

- Järn- och stålindustrin av två med en representeras företag tillverkning som starkt avviker från den handels- och specialstålstillverkning som dominerar branschen i Sverige.

Hänsyn till ovannämnda avvikelser är tagna vid val av tillväxttakt och specifik energianvändning vid beräkningen av framtida energianvändningsnivåer i bilaga 3.

Uppskattningar av industrins tillväxt i olika branscher bygger på uppgifter från Statens energiverk [1].

år 2010 Energisystem

5.1.2 Fjärrvärme

Potentialen för konvertering av befintlig bebyggelse till fjärrvärme har bedömts. Denna bedömning en enkät som grundar sig på skickats till samtliga fjärrvârmekommuner, se 5. Enkätbilaga frågorna avsåg den kommande tioårsperioden (1989-1999) och gällde såväl konvertering av befintlig bebyggelse som tillkommande abonnenter genom nybyggnation.

För att konvertering av småhus skall bedömas bli lönsam förutsätts att kostnadsjämförelser mellan el och fjärrvärme baseras på kostnaden för ny elproduktion i naturgaseldade kondenskraftverk och att bränsleskatter och koldioxidavgifter även gäller elproduktion. De småhus som kan konverteras till i områden fjärrvärme ligger med viss lägsta värmetäthet och närhet till ledning.

För perioden 2000-2010 antas ingen potential för av konvertering befintlig bebyggelse till fjärrvärme finnas, utan all konvertering förutsätts vara genomförd. För ny bebyggelse antas samma tillväxttakt som för perioden 1989-1999. Det möjliga tillkommande

fjärrvärmeunderlaget framgår av figur 5.1.

Flärrvärmens utvecklingsmöjligheter GWh/ä 500

20° Industri g I Service I Flerbostadshus Småhus 0 1989-1999 2000-2010 Konvertering Ny. bebyggelse Figur5.1 Eiärrvärmesystemens totala utvecklingsmöjligheter under tidsintervallet 1989-2010 före energihushållning genom konvertering av befintlig bebyggelse samt genom nybyggnation.

5.1 .3 Naturgas

Bedömningen av naturgasens tillväxt grundar sig på en enkät som skickats till Sydgas och samtliga kommuner i I 5.2 regionen. figur redovisas en uppskattning av det tillkommande värmeunderlaget

genom konvertering och nybyggnation i Västra Skåne.

Energisystem år 2010

Naturgasens utveckllngsmölllgheter GWh/ä soo

soo

400 D Areena näringar 300 industri 200 I service I Flerbostadshus 100 I Småhus

1989-1999 2000-201 o Konvertering Ny bebyggelse

Figur 5.2 Naturgasens totala utvecklingsmöjligheter under tidsintervallet 1989-2010 före energihushållning genom konvertering och nybyggnation.

5.1.4 Fikutsätmingarñr samproduktion av eloch värme

för samproduktion av el och värme beskrivs Förutsättningarna noggrant i bilaga 5. I detta avsnitt sammanfattas resultaten.

De huvudsakliga möjligheterna till samproduktion i Västra Skåne finns i fjärrvärmesystemen. 1988 uppgick produktionskapaciteten till 190 och var 300 GWh. Potentialen för sam-

MWe elproduktionen

år 2010 uppskattas till mellan 2.1 och 3.7 TWh beroende produktion på om energihushållning skett och vilken typ av produktionsanläggningar som används.

av el och värme inom processindustrin i Befintlig samproduktion Västra Skåne återfinns inom sockerindustrin. Totalt uppgår

produktionskapaciteten till ca 25 MWe och elproduktionen var 90

GWh 1988. I processindustrin sker energianvändningen, där så är möjligt, ute i processen och då saknas möjligheter för samproduktion. Möjligheter för samproduktion finns t. ex. där en ångprocess används eller där det i tillverkningen genereras energigas som sedan kan användas for samproduktion av el och värme.

Inom de 10 industrierna med störst energianvändning 1988, exklusive Swedechrome, finns en potential för samproduktion om 71 350 GWh om konventionellt teknikval görs, se bilaga 5 där MWe, också innebörden av konventionellt teknikval förklaras. Bedömningen är baserad på en individuell genomgång av de största förutsättningar för samproduktion. Inom medelstor och företagens

Energisystem år 2010

mindre industri finns det elproduktion. Ur 1988 års idag ingen i de 90 största företagen kan man uppenergianvändning följande skatta en för på 275 MWe, 710 GWh. Då potential samproduktion fordras att teknik och bränsle som högt elutbyte väljs t. ex. ger eller gasolbaserade ottomotordrivna kraftvärmemaskinaturgasner. man i stället med gasturbiner och för- Väljer samproduktion bränslen där det är effektmässigt möjligt, se bilaga 5, gasade minskar i denna industri till 180 MWe, 490 GWh. potentialen

Förutom och större industrier finns det möjligfjärrvärmesystem

heter till i större samlade byggnadsbestånd lokali-

samproduktion serade utanför tätorter m. m.) med (regementen, sjukhus omfattande I Västra Skåne har vi identifierat värmeförsörjning. F10 P6 samt Sturups

F5 Ljungbyhed, Ängelholm, Revingehed

Dessa kan med för storleken anpassad teknik ge en flygplats. av 10 MW, 35 GWh/âr. I tabell 5.1 redovisas elproduktion för i individuella anläggningar. För potentialen samproduktion industrin redovisas om mest ekonomiska teknikval potentialen, vid här kallat konventionellt teknikval, om dagens priser väljs teknik for maximerad elproduktion väljs samt om biobränsle används i största möjliga omfattning. Alla uppskattningar av potentialen baseras 1988. I scenarierna tas på värmeunderlaget till det förändrade värmeunderlaget som beror på hänsyn industrins tillväxt och effektivisering av energianvändningen.

Elproduktion

Grupptill- Totalt _länventi Maxime- Biobränä-/Naturgas

bärighet värmeun onellt rad derlag teknikval elproduktion

10 största

994 275/712 2W12 40/115 140/370 Övrig energi-

krävande industrl (10-100 största) 400 50/200 85/330 - 50/200

Övrig industri,

bostäder, lokaler 60 10/35 10/35 - 10/35 Större byggnads-bestånd Summa 2790 410/1300 480/1600 80/285 230/785

Tabell 5.1 Potential i samproduktionsanläggningar i

för elproduktion individuella anläggningar. Uppskattningarna är baserade på värmeunderlaget 1988.

Energisystem år 2010

5.2 Antaganden for soenariema

Samtliga antaganden for scenarierna redovisas i bilagoma 1-5. De viktigaste redovisas nedan.

5.2.1 Allmänt

I scenarierna antas en industritillväxt enligt statens energiverks prognoser. Bostadsbyggandet antas utvecklas enligt finansdepartementets långtidsutredning 90. Lokalbyggandet antas följa Kraftsams prognoser.

5.2.2 Konverteringar

Antagandena om konvertering till fjärrvärme och naturgas bygger på enkätsvaren från kommunerna enligt avsnitt 5.1.2 och 5.1.3. I biobränslealternativet antas alla dessa konverteringar ske. I naturgasalternativet antas inga småhus bli konverterade. Ingen konvertering av direktelvârmda hus antas.

Förutom konverteringar inom industrin enligt enkätsvar ovan, antas konvertering till naturgas och biobränsle i samband med utbyggnaden av samproduktion i individuella anläggningar. I biobränslealternativet antas dessutom att biobränslen används i stället för kol i växthusen.

Av de småhus som varken kommer att ha fjärrvärme, naturgas eller direktel antas 45 % använda lätt eldningsolja, 45 % elvärmepump och 10 % elpanna. I flerbostadshus och servicelokaler som varken kommer att ha fjärrvärme, naturgas eller direktel antas att lätt eldningsolja används.

5.2.3 Produktionsanläggningar

Kärnkraften förutsätts enligt riksdagsbeslut vara avvecklad år 2010.

Västra Skåne förutsätts kunna ta del av Sydkrafts elproduktion från vattenkraft med samma andel som Västra Skåne hade andel av elanvändningen i Sydkrafts område 1988. Detta medför att Västra Skåne kan utnyttja 2.2 TWh vattenkraft år 2010.

Energisystem år 2010

Vindkraft endast marginellt i naturgasalternativet. I bioutnyttjas bränslealtemativet utnyttjas landbaserad vindkraft inom sådana vindklasser att den kostnadsmässigt kan konkurrera med naturgasbaserad kondenskraft (miljöavgifter även på elproduktion förutsätts). Detta innebär att vi antar att 0.1 TWh vindkraft används i biobränslealtemativet.

I naturgasalternativet utnyttjas fjärrvärmesystemen i de fem

största kommunerna Malmö, Helsingborg, Lund, Ängelholm och

Landskrona för samproduktion av el och värme. I dessa anläggningar används naturgas. I de övriga kommunerna med fjärrvärme används elektriska värmepumpar. I samtliga kommuner används lätt eldningsolja för topplasten. I Malmö utnyttjas Heleneholmsverket för topplastproduktion.

I biobränslealternativet utnyttjas fjärrvärmesystemen för samproduktion av el och värme förutom i Svalöv vars fjärrvärmesystem är alltför litet. I de fyra största kommunerna används biobränslen via direkt förbränning och i de mindre kommunerna biobränslen via förgasningssteg. I samtliga kommuner används olja i hetvattenpannor för topplasten. I Malmö utnyttjas Heleneholmsverket för topplastproduktion.

Den industriella samproduktionen är i naturgasalternativet lika

stor som 1988 nämligen 90 GWhe medan vi i biobränslealternativet

antar en elproduktion pá 1220 GWh i scenariot utan effektivisering och 1130 i scenariot med effektivisering.

Den el som inte kan produceras av vattenkraft, vindkraft och samproduktion förutsätts produceras i naturgaseldade kondenskraftverk.

I scenarierna antas avfallsförbränning ske i kraftvärmeverk i Malmö. Avfallsbränsle motsvarande 660 GWh antas bli utnyttjat. 60 GWh deponigas utnyttjas i scenarierna.

5.2.4 Emissioner

För biobränslen antas inget nettoutsläpp av koldioxid eftersom denna ingår i ett kretslopp i biosfären. I större fastbränsleanläggningar antas att stoftfilter finns. Dessa antas rena kvicksilvret med 60 % och kadmiumet med 95 %.

För alla baslastanläggningar för el- och fjärrvärmeproduktion och större fastbränslepannor inom industrin antas dessutom att katalytisk avgasrening eller annan lika effektiv reningsmetod an-

ä

år 2010 Energisystem

vänds. Detta minskar av kväveoxider med minst 85 %. utsläppen av kväveoxider redovisas också för det fall att katalytisk Utsläppen rening inte används. För större fastbränsleanläggningar förutsätts att fluidiserande bädd används.

5.3 Energianvändningen år 2010

i scenariema år 2010 redovisas i bilagorna Energianvändningen 1-4. I 5.3 redovisas denna fördelad de olika sektorerna. I de figur på kommande avsnitten redovisas energianvändningen för respektive sektorer.

I scenariema utan ökar energianvändningen med effektivisering cirka 25 % med 1988 medan energianvändningen i scenajämfört rierna effektivisering effektivisering minskar med respektive hög 5 respektive 10 % jämfört med 1988.

Energianvändning fördelad på sektorer

GWh/âr 30000 4 25000

20000 % Areella när y m 7 Industri

1sooow%

/ E Service 10000* I Bostäder

5000-

o: 1988 GAT BST EFT e? 2010 ---›

Figur 5.3 Energianvändningen 1988 och 2010 fördelad pá sektorer

5.3.1 Bostäder

Energianvändningen inom bostadssektorn och de överväganden

som orts beskrivs i bilaga 1. I figur 5.4 jämförs nettoenergibehovet

för samt den övriga elanvändningen 1988 med de tre uppvärmning teknikniváerna 2010. Med nettoenergibehovet menas den energi använder mätt efter panna/värmeväxlare/värmepump. fastigheten

Om inte effektiviseras ökar den med cirka energianvändningen 30 % med 1988. Detta beror dels på nybyggnation och dels på jämfört att förutsätts öka. I scenariot BST når man ner apparatinnehavet

Energisystem år 2010

till samma som 1988. Det är

ungefär energianvândningsnivå framför allt som en kraftig effektivisering är på apparatsidan

Trots denna mer el år 2010 vid

möjlig. effektivisering åtgår övrig

tekniknivån BST än 1988.

I 5.5 redovisas for uppvärmning

figur nettoenergianvändningen

fördelat år 2010 for småhus respektive flerpå energibärare

bostadshus i I biobrânslealternativet ökar

naturgasalternativet. i småhus med 3 procentenheter jämfört med i fjärrvärmeandelen

Detta sker på bekostnad av naturgas,

naturgasalternativet. Vattenburen el och som minskar med en procentenhet vardera. olja i flerbostadshusen är lika for de båda energi- Fördelningen

systemen.

Bostäder - för uppvärmning samt övrig el nettoenergibehov

GWh/år 10000

E Övrig el I Uppvännning

5.4 Nettoenergibehovet för uppvärmning samt övrig elanvändning Figur (GWh/ år) inom bostadssektorn 1988 och 2010.

Småhus - uppvlrmnlngstormsr I Flerbostadshus - uppvärmningsformer l mturgassltomstlvot nsturgsssnormtlvst Vattenburen el 5% 12a;

Direklel22%

5.5 inom småhus och fler-

Figur Fördelning på uppvärmningsformer

bostadshus i procent av energianvändningen för naturgasalternativet år 2010.

Energisystem år 2010

I figur 5.5 framgår att fjärrvärmen är helt dominerande i flerbostadshusen. I småhus tillgodoses värmebehovet i ungefär lika stor grad av fjärrvärme, olja, direktel, naturgas och värmepumpar.

5.3.2 áervice

Energianvändningen inom servicesektorn och de överväganden

som orts beskrivs i bilaga 2. I figur 5.6 jämförs nettoenergi-

användningen för de tre tekniknivåerna med nettoenergianvändningen år 1988.

Service - för el nettoenergibehov uppvärmning samt övrig GWh/år 5000

2000 B Övrig el I Värme

1988 GAT BST EFT

a 201 o -_--

Figur 5.6 Nettoenergianvändningen (GWh) inom servicesektorn 1988 och 2010 fördelad på uppvärmning och övrig el. Energianvändningen för de tre teknikniváerna redovisas.

En förutsatt kraftig ökning av apparattätheten är huvudorsaken till att energianvändningen i scenarierna med tekniknivån GAT ökar med 40 %. För de båda andra teknikniváerna erhålles en något lägre energianvändning än 1988, men även i dessa scenarier är elanvändningen trots stor effektivisering större än 1988.

Fjärrvärme dominerar uppvärmningen i scenarierna med ca 65 % av energianvändningen. Naturgas står för ca 10% och lätt eldningsolja för resten.

E nergisystem år 2010

5.3.3 Industri

Energianvändningen inom industrisektorn och de överväganden som vid dess redovisas i bilaga 3. I figur 5.7 gjorts beräkning

1988 fördelad på fjärrvärme, el jämförs bruttoenergianvändningen och bränsle med bruttoenergianvändningen i scenarierna for år

2010 för de tre olika tekniknivåerna. I figur 5.8 redovisas bränslet fördelat på olika energibärare i biobränslealternativet respektive

naturgasalternativet.

Bruttoenergianvåndningen inom industrisektorn

GWh/år aooo

6000 - .

Bränsle 40m _ E Fjärrvärme I EI 2000

1988 GAT BVST EH

Figur 5.7 Bruttoenergianvändningen inom industrieektorn 1988 och 2010 fördelad på el, fjärrvärme och bränsle. Energianvändningen för de tre teknikniuåerna redovisas.

Indueirin - fördelning av energibärare Industrin - fördelning av energibärare I nalurgaaaltematlvet l blobrineleanematlvet

F rrvalme 8%

Figur 5.8 av i industrin för naturgas- och bio-

Fördelning energibärare

bränslealternativet 2010.

Energisystem år 2010

Utan effektivisering skulle tillväxten inom industrin öka energianvändningen med cirka 30 % jämfört med 1988. Vid effektiviserad energianvändning förblir den ungefär på 1988 års nivå.

I biobränslealternativet används biobränslen i betydligt högre grad än i naturgasaltemativet. Detta har skett på bekostnad av samtliga fossila bränslen.

5.3.4 Areella näringar

I bilaga 4 behandlas den areella sektorn exklusive drivmedelsanvändningen, vilken behandlas av trafikprojektet. Hur den areella sektorns omfattning och struktur kommer att se ut i framtiden beror på den framtida jordbrukspolitiken. Förändrade subventioner och minskat gränsskydd kan kraftigt påverka de areella näringarnas omfattning. I våra scenarier antar vi att omfattningen av de areella näringarna kommer att ligga pâ dagens nivå.

I scenarierna förutsätts att energianvändningen minskar med 20 % i EST-alternativen och 40 % i EFT-alternativen.

5.3.5 Känslighetsanalyser

Ett antal känslighetsanalyser har gjorts i bilagorna 1-4 där betydelsen för energianvändningen av olika parametrar har studerats. Alla förändringar av energianvändningen jämförs med respektive sektors energianvändning i scenarierna.

Bostäder En variation av antalet nybyggda hus med 25 % förändrar energianvändningen i bostadssektorn med 3-4 %. En förskjutning mellan andelen byggda småhus från ca 20 % av det totala antalet lägenheter till 75 % förändrar energianvändningen inom bostadssektorn med mindre än 2 %.

Ökar inte apparattätheten jämfört med 1988 minskar elanvändningen i bostadssektom med ca 35 % jämfört med elanvändningen i scenarierna. Detta medför att man i alternativet Effektivisering kan nå en minskad elanvändning på 25 % jämfört med 1988.

Service En variation av antalet nybyggda servicelokaler med 25 % ger en variation av energianvändningen på 5-6 % i servicesektorn.

Energisystem år 2010

Industri En av industrisektorns tillväxt med 25 % förändrar

förändring

med 10 %. Industristrukturens inverkan på

energianvändningen energianvändningen, genom att låta de 4 mest energiintensiva

4 minst företagen öka respektive minrespektive energiintensiva

ska sitt med 25% med bibehållande av hela

förâdlingsvârde

industrisektorns har studerats. Dessa variationer ger en

volym, ändrad energianvändning på 17-18 %. Vi har också undersökt effekten av en ändrad industristruktur som enligt Statens energiverk blir resultatet av en av elpriset med 20 öre. Vi får en höjning av energianvändningen på 14 % medan industriprominskning

duktionen minskar med 7 %.

5.4 Energitillförsel år 2010

I bilaga 5 redovisas tillförselsystemet och dess energiflöden.

5.4.1 Elsystemet

I 5.9 redovisas elanvândningen 1988 och 2010 för de olika figur sektorerna. I figur 5.10 redovisas elanvändningen uppdelad på elvârme och övrig el.

Elanvändnlng fördelad på sektorer

GWh/ål 10000

r // 8000 Illllll ll] Elüllljärrvámie

sooo-m// 7 / Areella när

I: I lndustri

”m E Service I Bostäder 2000

0 u 1988 GAT BST EFT --_ 2010 -{

5.9 Elanuändningen (GWh lår) för de olika sektorerna 1988 och 2010 Figur 60 GWh el till värmepumpar i naturför de tre teknikniváerna. gasalternativet syns ej i figuren.

Energisystem år 2010

Elanvändnlng fördelad på värme och övrig el

GWh/á: 10000

Eruunánvame icon_ I Övriga! I varma

Figur 5.10 Elanvändningen ( GWh/ år) fördelad på värme och övrig el 1988 och 2010 för de tre tekniknivåerna. 60 GWh el till värmepumpar i naturgasalternativet syns ej i figuren.

Figurerna visar att elbehovet ökar med ca 25 % om man inte antar några effektiviseringar och minskar med ca 15 % om effektiviseringar görs. Hänsyn har i scenarierna tagits till Swedechromes nedläggning och Kemiras beslut om minskad produktion. Detta minskar elanvändningen med knappt en halv TWh. Elanvändningen för värme minskar i samtliga scenarier på grund av konvertering av elvärme till fjärrvärme och naturgas. I fjärrvärmesystemen användes 1988 550 GWh el för elpannor och för drift av elvärmepumpar. Ingen el används för fjärrvärmeproduktion i bio-

bränslealtemativet och endast ca 60 GWh till värmepumpar i natur-

gasalternativet.

Elproduktlon 1988 och 2010 GWh/âr 10000

6000 v U Kondensprod

El Vindkraft

4000 Smnprod-indiv an! E Samprod-FV 2000 E Kåmkrah I Vattenkraft O 1988 Gm Bio G5 Bio Ga Bio GAT “s” E” › › › Figur 5.11 Producerad el 1988 och i de olika scenarierna för 2010 fördelat på produktionsfornter.

Energisystem år 2010

Elproduktionen i scenariema och 1988 redovisas i figur 5.11 fordelat på olika produktionsformer 5. enligt bilaga Samproduktionen i fjärrvärmesystemet behandlas i avsnitt 5.4.2.

noggrannare

Figuren visar inte den el som geografiskt produceras inom Västra Skåne förutom för samproduktion och vindkraft. I stället visar den på den elproduktion som används för att tillgodose elanvändningen

i Västra Skåne.

En större i sker

elproduktion fjärrvärmesystemen i naturgasalternativet. Detta beror på att de i naturgasalternativet använda

gaskombianläggningama har ett högre elutbyte än de biobränsle-

baserade anläggningarna. I biobränslealternativet å produceras

andra sidan 1.1-1.2 TWh el i individuella

samproduktionsanläggningar och 0.1 TWh i vindkraftverk. I biobränslealternativet med

hög effektivisering erhålles ett elöverskott på 150 GWh.

5.4.2 Fjärrvärme

I figur 5.12 redovisas fjärrvärmeanvändningen fördelad på de

olika sektorerna 1988 och för de olika scenariema år 2010. I

figur

5.13 redovisas användningen av el och bränsle i fjärrvärme-

systemen år 1988 och i scenariema for år 2010.

Fjärrvärmeleveranser 1988 och 2010

GWh sooo

4000- D Araellanär 3000 Industri I Service ?°°° I Bostäder

1000-

o- 1988 Gas Bio Gas Bio Gas Bio GAT BST EFT

Figur 5.12 Ffiärrvärmeleveranser (GWh/ år) 1988 och 2010 uppdelat på de olika sektorerna. För år 2010 redovisas fjärrvärmeleveranserna för scenarier-na.

Fjärrvärmeleveranserna ökar i samtliga scenarier. Använd-

ningen av bränslen i fjärrvärmesystemen ökar betydligt mer än

Energisystem år 2010

fjârrvârmeleveransema. Detta beror på den kraftigt ökade elproduktionen i fjärrvärmesystemen. Den uppgår till mellan 2.1-3.7 TWh i de olika scenarierna att jämföra med 0.3 TWh år 1988.

Använt bränsle och el I fjárrvärmesystemen

GWh 12000

Övrigt

ä Vännepump am El Biobränsle U Naturgas 4000 I Olja I Kol I Avfall 2°°° I Spillvärme

0 1988 Gas Bio Gas Bio Gas Bio GAT BST EFT

Figur 5.13 Användningen av el och bränsle (GWh/år) för el- och värmepnoduktion i fjärrvärmesystenten år 1988 och 2010. För år 2010 redovisas teknikniváema GAT, BST och EFT.

5.4.8 Naturgas

Naturgassystemet har byggts ut snabbt i Västra Skåne under slutet av 1980-talet. Naturgasanvändningen i individuella pannor antas fortsätta öka. I biobrânslealternativet har fjärrvärme i ökad omfattning valts i stället för naturgas i småhus, och biobränslen har ersatt viss naturgas inom industrin. I figur 5.14 redovisas naturgasanvändningen fördelad på de olika sektorerna 1988 och i

scenarierna för år 2010.

Energisystem år 2010

Naturgasanvändning fördelad på sektorer

GWh/år 5000

3°°° D Areella när Industri 2000 I Service I Bostäder

GAT

Figur 5.14 Användningen av naturgas 1988 och 2010 för de tre tekniknivåerna. Naturgas för el- och ñärrvärmeproduktion ingår ej.

5.4.4 Individuella anläggningar

Till de individuella anläggningarna räknas här olja-, ved- och kolpannor i bostäder, servicelokaler, jordbruk, trädgård och industri. Det är framför allt oljepannor, och inom trädgård och industri dessutom kolpannor som är av betydelse. Dessa pannor konverteras delvis till fjärrvärme, naturgas och biobränslen, se bilaga 5.

Användning av olja, kol, ved i individuella anläggningar

GWh/år 5000

2000 D Ved Kol 1000 I Olla

0 1988 Ga Bio Gas Bio Ga Bio GAT BST EFT ( ñ å

Figur 5.15 Användningen av bränslen i individuella anläggningar år 1988 samt för de olika scenarierna år 2010.

Energisystem år 2010

En relativt stor oljeanvändning blir kvar både i naturgas- och biobränslealternativet. Kolanvändningen inom trädgårdsnäring-

en antas bli konverterad till biobränsle i biobränslealtemativet.

Även inom industrin konverteras kol till biobränsle. Användningen av bränslen i de individuella anläggningarna redovisas i figur 5.15 för år 1988 och scenariema år 2010.

5.4.5 Sammanfattning av energitillñirseln

Den totala energitillförseln omfattning framgår ur figur 5.16.

I biobränslealternativet halveras behovet av fossila bränslen

jämfört med naturgasalternativet medan det totala behovet av energibärare minskar med 3-5 %. I scenarierna med teknikniván BST är energitillförseln 25-3096 lägre än scenarierna utan effektivisering och med tekniknivån EFT 35-40 % lägre.

Energltlllförsal 1988 och 2010 GWh/år :D000 Övrigt Vindkraft Kärnkraft Biobrânslen 20000 - Kol Naturgas 05a Avfall Vattenkraft 10000

19881988 Gas Bio Gas Bio Gas Bio All 1 Alt 2 GAT BST EFI › D

Figur 5.16 Energitill/örseln (GWh) år 1988 och för de olika scenarierna 2010. För 1988 redovisas kärnkraften som fossilbränsle-

ekuivalenter (Alt 1) och som kärnkraftsel (Alt 2). För vattenkraft och vindkrafi redovisas vattenkrafts- respektive vindkrafisel.

5.4.6 Emissioner

I figurerna 5.17-5.18 redovisas utsläppen av svaveloxider,

kväveoxider och koldioxid år 1988 och for de sex scenarierna 2010.

Använda emissionsfaktorer finns redovisade i bilaga 5.

Energisystem år 2010

Emissioner av C02 (kton)

GWh/âr eooo

i o d 1988 GAT BST EFT GAT BST EFT Gas B ° › ›

Figur 5.17 Emissioner av koldioxid år 1988 och för de se: scenarierna år 2010.

Emissioner av SOx och N0x (ton)

I SOx H N0x-med kat U N0x-utan kat

1988 GAT BST EFT GAT BST EFT B“°

e” ›

Figur 5.18 Emissioner av svaveloxider och kväveoxider (ton S02 respektive ton S02 ) 1988 och för de sex scenarierna 2010. Kväveoxiderna

redovisas såväl för fallet då katalytisk rening används (med kat)

som om katalytisk rening inte används (utan kat).

I alla scenariema minskar utsläppen av svaveloxider med 30-60 % jämfört med 1988 beroende på effektiviseringsnivå och typ av energisystem. I biobränslealternativet är emissionerna av svaveloxider 15-20 % lägre än i naturgasaltemativet.

Energisystem år 2010

Kväveoxiderna minskar i scenariema med mellan 35 och 50 % om katalytisk rening används. Om inte katalytisk avgasrening utnyttjas minskar kväveoxidutsläppen endast i naturgasalternativet med teknikniväerna BST och EFT. Minskningen blir då 5 respektive 20 %.

Koldioxidutsläppen ökar i alla scenarier utom i de två biobränslealtemativen där effektivisering skett. Där erhålles en minskning med 30 respektive 45 %.

Mängden kvicksilver minskar på grund av bl. a. stoftreningen for de olika scenariema med mellan 20 och 70%. Kvicksilvret från avfallsforbränningen minskar drastiskt främst på grund av en ökad sortering av avfallet.

Emissionerna av kadmium halveras i naturgasalternativen men ökar något i biobränslealternativen.

5.4.7 Kondensalternativet

Kondensalternativet skiljer sig från naturgasalternativet endast genom att ingen samproduktion av el och värme sker. I stället produceras all el förutom vattenkraftselen i naturgasbaserade kondenskraftverk.

Jämfört med naturgasalternativet ökar emissionema av C02 med

8-15 %, SOx minskar med ca 10 % och NOx ökar med 5-15 %. Att

svaveloxiderna minskar beror på att vi i det kondensbaserade systemet inte har någon samproduktion baserad på olja. Energitillforseln ökar med 10-15 %.

5.4.8 Vindkraftaltemativet

Förutom en utbyggnad av 900 GWh landbaserad vindkraft och 2900 GWh havsbaserad vindkraft överensstämmer alternativet helt med biobränslealtemativet. Den vindkraft som utnyttjas motsvarar den potential som vindkraftsutredningen SOU 1988:32 anger för Västra Skåne. Resultatet blir ett elöverskott på mellan 300 och 3800 GWh beroende på vilken man har i scenariot.

eleffektiviseringsgrad

Detta elöverskott kan tillgodoräknas Västra Skåne på flera sätt när emissionema skall beräknas. Två exempel ges nedan:

a All överskottsel antas ersätta naturgasbaserad kondenskraft nationellt eller internationellt. Västra Skånes utsläpp minskas med de emissioner som den undvikna kondensproduktionen skulle förorsakat.

Energisystem år 2010

b Elöverskottet används inom Västra Skåne i eldrivna värmepumpar och därmed ersätts eldningsolja respektive naturgas. Vid användandet av eldrivna värmepumpar erhålles en hög effektivitet. Det elöverskott som trots allt finns kvar behandlas som under punkt a.

Vindkraftalternativet med tekniknivån EFT är det scenario som ger den största minskningen av emissionerna. Oavsett krediteringssätt (a eller b) minskas koldioxidutsläppen med mer än 90 %. Svaveloxiderna minskar med 65 %, och kväveoxidema med ca 60 % om katalytisk avgasrening används.

5.5 Kostnader för energisystemen

Översiktliga kostnader för energisystemen beräknas i bilaga 5.

Där finns också en noggrann beskrivning av beräkningsförutsättningarna. Vid beräkningen av kostnaderna för de olika scenarierna tas hänsyn till kostnaderna för effektivisering på användarsidan och kostnaderna för energitillförseln.

Kostnaderna beräknas ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Kostnaderna för investeringarna har omräknats till årliga kostnader med annuitetsmetod vid 6 % realränta. Kostnaderna är inte tänkta att ses som absoluta kostnader utan. som en grund för jämförelse mellan de olika energisystemen.

Kostnaderna för energitillförseln utgörs av produktionskostnader inklusive bränsle, distributionskostnader samt miljökostnader. Skillnader i distributionskostnaderna mellan de olika systemen på grund av olika stor konvertering till fjärrvärme beaktas men de totala distributionskostnader beräknas ej.

Byte av elapparater förutsätts ske endast i samband med att de behöver bytas av andra skäl än för energieffektivisering. Effektiviseringskostnaderna omfattar då merkostnaderna för den energieffektiva tekniken jämfört med den genomsnittliga tekniken. Omfattande värmehushållningsåtgärder såsom byte av fönster förutsätts ske endast i samband med övrigt underhållsarbete.

I beräkningarna har förutsatts att en kraftig satsning på energiskogsodling har skett till år 2010.

Indirekta kostnader för t. ex. miljöpåverkan är omöjliga att fullständigt berâkna. Miljöavgifter avspeglar till viss del dessa indirekta kostnader. Indirekta kostnader i form av de miljö-

lfB

Energisystem år 2010

avgifter och punktskatter på bränsle som träder i kraft 1991-01-01 respektive 1992-01-01 beräknas. Redovisning av de indirekta kost-

naderna görs dels för att visa på hur de olika scenarier-

känsliga na är för miljöavgifter, dels for att visa att en enbart jämförelse

mellan direkta kostnader inte den kostnads-

speglar fullständiga

bilden.

I figur 5.20 redovisas kostnaderna for kondensaltemativet, naturgasaltemativet samt biobränslealtemativet. Kostnaderna delas upp på kostnader exklusive skatter och avgifter, indirekta kostnader om elproduktionen befrias från dessa kostnader samt indirekta kostnader även på elproduktionen.

Kostnader för energieyslemet 2010 MSEK 10000

aooo

sooo EJ indirekta kostnader

I indirekta kostnader 2000 (ej på elproduktion) I Kostnader exkl skatter

Kondens Gm Bio Kondens Gas Bio GAT BST

F1gur5.20 Kostnader för jämförelse av de olika energisystemen. Kostnaderna är uppdelade på kostnader exkl. skatter och avgifter indirekta avgifter (ej elproduktion) samt indirekta avgifter (elproduktion).

I figuren ser man att det endast små kostnadsskillnader föreligger mellan tillförselsystemen, exklusive indirekta kostnader. Biobränslealtemativet är här något dyrare än de övriga två. Däremot ser man att de effektiviserade systemen har betydligt lägre kost-

nader än de icke effektiviserade (700-900 MSEK/år). När indirekta

kostnader läggs på värmeproduktion blir biobränslealternativet något billigare än de övriga. Läggs indirekta kostnader även på elproduktionen förstärks denna tendens.

år 2010 Energisystem

5.6 Slutsatser

De olika tillforselscenariema har relativt lika kostnader. Däremot ger en effektivisering av energianvändningen en minskning av kostnaderna för energisystemet med 15-20% om skatter och avgifter inte inberäknas.

5.6.1 Biobränslealternativet

Biobränslealternativet medför minskade utsläpp av kväveoxider, svaveloxider, och kvicksilver jämfört med dagens system medan utsläppen av kadmium ökar något. Kadmiumet har från tagits upp marken i samband med odling av energigrödor. För att kväveoxidutsläppen skall minska krävs katalytisk rening på de större anläggningarna.

Koldioxidutsläppen minskar med 30 % jämfört med 1988 om energianvändningen effektiviseras till nivån bästa sålda teknik. Om effektivitetsförbättrad teknik används minskar koldioxidutsläppen med 45 % jämfört med 1988. Utnyttjas inte potentialen att effektivisera energianvändningen ökar emellertid koldioxidutsläppen trots den omfattande användningen av biobränslen i scenariot.

Den använda mängden fossila bränslen minskar med 20 % om tekniknivån bästa sålda teknik 1988 används och med 40 % om effektivitetsförbättrad teknik utnyttjas jämfört med 1988. Om ingen effektivisering sker ökar i stället användningen av fossila bränslen. I scenariot med eifektivitetsförbättrad teknik erhålles ett elöverskott på 0.15 TWh under de förutsättningar om utnyttjande av Sydkrafts vattenkraftstillgångar som diskuterats i bilaga 5.

I biobränslealternativet kan utsläppen av koldioxid minska genom att man använder förnybara energikällor, och då framför allt biobränslen, i stället för fossila bränslen. Det krävs också kraftfulla effektiviseringar. Behovet av biobränslen minskar dessutom med ungefär 2 TWh om tekniknivån BST används i stället för GAT. Utnyttjandet av samproduktion av värme och el minskar resursbehovet och minskar utsläppen av framför allt koldioxid och kväveoxider.

HIS

Energisystem år 2010

5.6.2 Naturgasaltexmativet

I naturgasalternativet minskar utsläppen av svaveloxider, kväveoxider, kadmium och kvicksilver jämfört med dagens nivå. Utsläppen av svaveloxider och kväveoxider minskar ungefär lika mycket som i biobrânslealternativet medan utsläppen av kvicksilver minskar något mindre.

I naturgasalternativet är det omöjligt att minska utsläppen av koldioxid jämfört med 1988 oavsett om hushållning sker eller inte. Energitillförseln är endast något högre i naturgasaltemativet än i biobränslealternativet men användandet av fossila bränslen är betydligt högre. En något större del av elproduktionen måste ske i kondenskraftverk i naturgasalternativet än i biobränslealtemativet.

5.6.3 Övriga alternativ

I kondensalternativet ökar såväl energitillförseln som emissionerna jämfört med om samproduktion sker. Detta beror på att energisystemet blir mindre effektivt.

I vindkraftalternativet erhålles ett stort elöverskott. Koldioxidutsläppen kan i fallet med hög effektivisering minska med mer än 90 % och kväveoxidutsläppen med ungefär 65 %.

Referenser

[1] Statens Energiverk 1988:7. Elpriser och svensk industri. Struktur, Sysselsättning, styrmedel. Stockholm: Allmänna förlaget, 1988.

1%

Övergång till ett varaktigt hållbart energisystem

Övergång

6 till ett varaktigt hållbart energi-

system

Förverkligandet av ett varaktigt hållbart energisystem i Västra Skåne måste naturligtvis göras av de människor/organisationer som verkar i Västra Skåne. Utbildning och information behövs för att de många olika beslutsfattarna skall ges möjlighet att fatta beslut som leder utvecklingen mot ett varaktigt hållbart energisystem. Kommunerna, t. ex. via de kommunala energiverken, men även Sydkrafc, kan visa vilka möjligheter det finns att ekonomiskt effektivisera energianvändningen och aktivt påverka sina kunder att genomföra olika effektiviseringsåtgärder. Det är också av grundläggande betydelse att prissättningen av olika energibärare inte missgynnar ett varaktigt hållbart energisystem.

Kommunerna påverkar också utvecklingen i sin egenskap av stora energianvändare, ägare till ledningsbundna energisystem, genom byggnadslagstiftningen och genom miljö- och hälsoskyddsstadgan.

Sydkraft har ett avgörande inflytande på utformningen av elav elproduktionen samproduktionen. Företaget äger merparten tidigt som det genom taxesättningen påverkar de ekonomiska förutsättningarna för andra intressenter att producera el.

Statens agerande ger de yttre ramarna för utformandet av energisystem. Utformningen av nationella skatter och avgifter så att ett varaktigt hållbart energisystem gynnas torde vara nödvändig om ett sådant energisystem skall kunna förverkligas såväl i Västra Skåne som i övriga delar av landet.

6. l Energianvändmnas perspektiv

Energianvändningen kan effektiviseras genom energihushållning och genom att utnyttja ny energieffektiv teknik. Ekonomiska incitament är nödvändiga men inte tillräckliga. De samband som påvisats t. ex. mellan elpris och användning av hushållsel har ofta varit svaga [1].

För att åstadkomma en effektivare energianvändning måste många beslut fattas av många olika aktörer. Ofta saknas kunskap om energieffektiva lösningar. Men problemen är flera.

Övergång till ett varaktigt hållbart energisystem

Inom industrin är det ofta driftssäkerheten och inte en låg driftkostnad som är viktigast. Innan en ny, teknik har energieffektiv prövats ordentligt i drift är dess prestanda osäker. Beprövad teknik innebär inga risker. Ett teknikbyte innebär också att personalen kan behöva vidareutbildning, vilket medför extrakostnader för företaget.

Energiproducenter har i regel lägre avkastningskrav än annan industri. Det beror på att deras investeringar ofta är långsiktiga och att avkastningen är relativt säker. Kapitalkostnaden blir därför lägre för en investering hos energiproducenter än hos de företag som använder energin. Följden blir att det investeras mindre i energieffektiviseringar än vad som är samhällsekonomiskt optimalt.

Vid inköp av hushållsapparater t. ex. kylskåp, svarar inköparen i många fall bara för investeringen medan brukaren betalar energikostnaderna. Därför köps den utrustning som har lägst inköpspris trots att mer energieffektiv skulle lägre totala

en utrustning ge

kostnader. Även då brukaren själv väljer utrustning, bryr han sig i många fall inte om energikostnaden. Den är en liten del av hushållskostnaderna. Valet av t. ex. hushållsapparater sker därför ofta efter modell, färg och lägsta investering. Ett normsystem skulle kunna säkerställa att alla modeller uppfyller en viss energieffektivitet. Information till hushållen kan också medverka till att energikostnader får en ökad med andra betydelse jämfört faktorer.

Ett energieffektivt alternativ har ibland inte alla de funktioner som eftersträvas. Duschen ger kanske inte den avslappning ett bad ger. Vid framtagandet av energieffektiva lösningar är det viktigt att även sidofunktionerna beaktas.

I många fall saknas kunskap hos energianvändarna. Man vet inte vart man skall vända sig, hur man skall upphandla produkten, vilken produkt som skall väljas, trots att man vet vad som borde göras. Här har t. ex. kommuner och Sydkraft en stor möjlighet att hjälpa den enskilde användaren att välja relevanta åtgärder och lämplig utrustning.

En faktor som påverkar energianvändningen är människors beteende och livsstil. Vattenfall har visat att hushållens elanvänd-

ning genom beteendeförändringar skulle kunna minska med

minst 10 % med bibehållen komfort [2]. I Malmö visar studier av

elanvändningen-i ett antal småhusområden med nästan identiska

hus stora skillnader i elanvändningen mellan olika hus [31

HB

Övergång till ett varaktigt hållbart energisystem

För att den enskilde skall kunna påverka sin energianvändning behöver han ha möjligheten att kunna styra sin egen energianvändning. Han måste också ha kunskap om hur ett förändrat beteende påverkar hans energianvändning. Vidare behövs incitament för att välja ett energisnålt beteende. För t. ex. hushållen i flerfamiljhus är dessa möjligheter idag mycket begränsade. Så är inte fallet för småhusägare.

Kunskapen om den egna energianvändningen är ofta bristfällig. En norsk undersökning visar att människor trodde att den mesta energin de använder i hemmen gick till belysning och matlagning medan den mesta i verkligheten är till uppvärmning [4]. Vattenfall har också visat att hushållen till övervägande del saknar kunskap om den egna energianvändningen och sina möjligheter att påverka denna. De hushåll som har en hög elanvändning är dock ofta medvetna om det [5].

Det finns olika sätt att öka kunskapen om energianvändningen, t. ex. genom enklare och mer kundanpassade energiräkningar och genom information och reklam via massmedia. I Malmö har ett projekt startats som skall leda till förbättrad och utökad energistatistik. Materialet hämtas från befintliga debiteringssystem och fastighetsstatistiken. Detta får till följd att informationen till kunderna kan förbättras.

Tre olika beteendeförändringar som påverkar energianvändningen kan särskiljas:

- som leder till ändrade utan Beteendeförändringar energivanor att man förändrat något i den tekniska standarden/utrustningen - Beteenden som leder till att ändrar sin tekniska standard man och investerar i ny teknik som kan leda till att energianvändningen ökar eller minskar - Förändrad livsstil

En förändrad livsstil innebär mer genomgripande och radikala lösningar än vad som beskrivs under de två första punkterna, t. ex. ett samhälle med ökad självhushållning och lägre ekonomisk tillväxt. Detta har inte analyserats i denna studie. Betydelsen av ett förändrat beteende, utan att den tekniska utrustningen förändras, beaktas inte heller utan enbart förändringar i den tekniska utrustningen/systemen. Detta leder till att effektiviseringspotentialen har underskattats.

Övergång till ett varaktigt hållbart energisystem

Hur kan då olika energianvändare påverkas så att de effektiviserar sin energianvändning? Vem skall svara för påverkan, vilken målsättning skall påverkan ha och hur organiseras och finansieras den? Den tidigare statsunderstödda energirådgivningen bedrevs i kommunal regi. Kommunerna kan återskapa en sådan rådgivning och den kan spela en viktig roll i framtiden. Det är också möjligt att leverantörerna av ledningsbunden i energi ökad utsträckning medverkar till en effektivisering av energianvändningen. Att tydliga incitament finns för energileverantören att påverka sina kunder till en eñektivisering av energianvändningen är då viktigt. Lokala förutsättningar i olika kommuner medför sannolikt olika lösningar, men några generella drag diskuteras nedan.

6.2.1 Målsättning

Målsättningen kan vara att förmå olika aktörer inom energiområdet att rutinmässigt välja sådana lösningar som medför en effektiv energianvändning inom ramen för tekniska och ekonomiska villkor.

Potentialen att effektivisera energianvändningen i hela den offentliga förvaltningen är stor, se tabell 1. Eftersom miljöproblem måste lösas gemensamt och med hjälp av samhälleliga beslut är det viktigt att offentliga förvaltningar är förebilder.

Uppvärmning Elanvändning ej elvärme Energianvändning 1988 1 060 3 l 0 Etfektiviseringspotential år 2010 12° 30 Undervisninga Sjukvård 60 30 14° 35

Offentlig förvaltningb

Summa 320 95 Energianvändning år 2010 740 2 10

a Undervisningslokaler som tillhör Byggnadsstyrelsen, kommuner och landsting. b Kommunal-, statlig och landstingsförvaltning, regementen, post, tele.

Tabell I Potentialen att effektivisera energianvändningen (GWh lår) inom befintligt byggnadsbestånd för statlig, landstings- och kommunal verksamhet till år 2010 uppdelat på undervisning, sjukvård samt oñentlig förvaltning.

Övergång till ett varaktigt hållbart energisystem

Vad t. ex. kommunerna gör i sin egen verksamhet är därför viktigt. I ett första skede kan kommunerna ändra inköpsrutiner för den kommunala verksamheten så att krav finns på lägsta möjliga energianvändning för nya produkter. Vidare kan program för energieffektivisering upprättas och genomföras. Skolor intar en särställning genom att de kan vara förebild för elever och föräldrar om hur energianvändningen kan effektiviseras.

Ett annat sätt för kommunen att påverka energianvändningen är att ställa krav på extra lågt energibehov i ny bebyggelse i samband med upplåtelse av mark.

6.2.2 Organisation

Genom statligt stöd till energirådgivning i kommunal regi byggdes en omfattande energirådgivningsverksamhet upp. Efter borttagandet av det statliga stödet har denna verksamhet minskat kraftigt. I en del fall har kommunala energiverk övertagit delar av verksamheten.

Flera fördelar kan erhållas om kommunala energiverk svarar för att påverka olika aktörer att effektivisera sin energianvändning. De kommunala energiverken har användbar teknisk kompetens, kontakt med olika energianvändare (via sina leveranser av energibärare), och ekonomiska resurser kan göras tillgängliga via ordinarie verksamhet. En samordning mellan investeringar i effektiviseringsåtgärder och tillförselåtgärder underlättas.

Det som talar emot kommunala energiverk är att inga tydliga incitament finns för dem att bidra till en effektivare energianvändning, utan tvärtom minskar en effektivare energianvändning deras intäkter.

6.2.3 Finansiering

En stabil finansiering är viktig för att säkerställa en långsiktighet i verksamheten. Finansiering genom intäkter från försäljning av energibärare, genom avgiftsbeläggning av erbjudna tjänster och via anslag för att förbättra den yttre miljön är nâgra exempel på hur den kan ordnas.

Övergång till ett varaktigt hållbart energisystem

6.3 noll för

Ny energileverantörer

Sydkrafts roll har varit att bygga ut och förvalta för anläggningar produktion och distribution av el. Elproduktionen har till avgörande delar bestått av och stora vattenkraftanläggningar kondensanläggningar. I verksamhetens natur har att med legat hög tillgänglighet och med lönsamhet för företaget leverera den el som kunderna har efterfrågat. I samband med tillskott av kraftiga produktionskapacitet med låga rörliga kostnader har särskilda

ansträngningar orts att öka elanvändningen främst för upp-

värmning.

Kommunala energiverk har främst ut och distribubyggt ägt tionssystem för el. Deras villkor har ofta varit sådana att ökad

försäljning av el gett möjlighet att fördela de fasta kostnaderna på

en större Successivt har

försäljningsvolym. verksamheten bred-

dats till att i många kommuner även omfatta och fjärrvärme naturgas. Utbyggnaden av de kapitalintensiva fjärrvärmesystemen medförde att man ofta i såg energihushållning fjärrvärmevärmd bebyggelse som ett hinder att effektivt in-

utnyttja orda

vesteringar.

Ett nytänkande har påbörjats där intresset hos energileverantörer vidgas till att omfatta hela kedjan; både tillförsel och användning av har varit att minska energi. Syftet kostnaderna för energitjänster och att minska miljöpåverkan. Men återstår för att mycket leda utvecklingen mot ett hållbart varaktigt energisystem. För att en sådan utveckling skall komma till stånd behöver energileverantörerna bli mera serviceorienterade. Vid sidan om leveranser av energibärare, behöver kunderna med att effektivisera hjälp sin energianvändning och t. ex. lokala uppföra samproduktions-

anläggningar för el och värme. Här kan och de kom-

Sydkraft munala energiverken spela en större roll.

Sydkraft har ett stort kunnande och genomför framgångsrikt projekt som jämnar ut variationer i Detta är förelbelastningen. delaktigt både för samhällsekonomin och Denna verkmiljön. samhet behöver breddas till att också omfatta som effekåtgärder

tiviserar elanvändningen så att den

befintliga elanvändningen minskar. Här kan kortsiktiga ekonomiska intressekonflikter uppkomma vad avser en effektivare och elanvändning utnyttjandet av befintlig produktionskapacitet. Denna bör kunna hanteras fråga med planering och export av el.

Övergång till ett varaktigt hållbart energisystem

6.4 Kommunal

energiplanering

I varje kommun skall en aktuell av kommunenergiplan antagen fullmäktige finnas för tillförsel, distribution och av användning energi. Planen skall omfatta all verksamhet inom hela kommunen och hela energisystemet inklusive transportsektorn. Det är således möjligt för kommun att varje ange tydliga målsättningar för det kommunala och visa dessa kan energisystemet på hur mål näs.

Energiplanen kan fylla en viktig funktion för att visa hur det kommunala energisystemet kan utvecklas i framtiden och visa vilka inom kommunen som har

förvaltningar ansvar för det.

Analyser kan göras som visar möjlig av effektivisering energisystemet och i vilken omfattning förnybara kan energikällor utnyttjas. Med utgångspunkt från sådana kan målanalyser sättningar ställas upp och vem som har ansvar för att de skall uppfyllas, inom vilken tidsram och hur skall ske. finansieringen

Målsättningar får sedan justeras i takt med att erhålls

ny kunskap och att olika inträffar i omvärlden. förändringar

Det är viktigt att den kommunala inte är ett energiplaneringen självändamål utan ett led för att undvika framtida Ett problem. varaktigt hållbart energisystem syftar ju till att på sikt medverka till att en I de fall kommunerna god livsmiljö upprätthålles. inte successivt anpassar de kommunala kan snabba energisystemen

förändringar komma att erfordras. Det kan inte uteslutas att

konsekvenserna av växthuseffekten kan bli mycket stora och att en kraftig reduktion av de s. k. kan komma att växthusgaserna erfordras snabbt, särskilt i industriländerna som har per capita höga utsläpp. Detta skulle leda till höga kostnader för omställningen av de kommunala energisystemen.

6.5 Prissättning el

på

Den nuvarande efter

elprissättningen, pris genomsnittskostnad,

stimulerar en högre elanvändning än vad som är samhällsekonomiskt fördelaktigt i ett längre perspektiv. Detta beror att på elpriset inte avspeglar kostnaderna för elproduktion och ny miljökostnader. Prissättningen av el behöver förändras så att detta beaktas. Prissättningen skulle då ge olika beslutsfattare korrekta signaler om hur de skall agera vid som investeringstillfällen

påverkar elanvändningen. Det är särskilt viktigt att dessa förändringar kommer till stånd med tanke pá de förändringar som

elproduktionen står inför.

Övergång till ett varaktigt hållbart energisystem

Eldistributören saknar för närvarande ofta ekonomiska incitament att arbeta för en effektiv elanvändning. I stället är det ekonomiskt fördelaktigt för distributören att sälja så mycket el som möjligt för att de fasta kostnaderna skall fördelas på en större mängd såld el vilket ökar vinsten för distributören.

En ändrad prissättning av el kan också vara en viktig förutför att elproduktion skall komma till stånd utan råkraftssättning leverantörens medverkan t. ex. i samproduktionsanläggningar. Den elkreditering som tillskrivs samproduktionsanläggningar

motsvarar kostnaden för inköp av råkraft som med befintliga

kostnaden för ny elproduktion. Detta leder till elpriser understiger såväl samhâllsekonomiska förluster som en ökad miljöbelastning jämfört med vad som annars hade erhållits.

En förändring av elprissättningen synes erfordras för att underlätta av ett varaktigt hållbart energisystem i Västra genomförandet Skåne. Detta gäller elpriset i hela kedjan dvs. till både återdistributörer och till slutliga användare av el. En långsiktighet bör eftersträvas med beaktande av miljöaspekter. Detta till skillnad från början av 80-talet då en starkt ökad elanvändning var nödvändig för att möjliggöra ett utnyttjade av den kraftigt utbyggda kärnkraften, som har låga rörliga kostnader. I ett sådant skede var det ekonomiskt att elektriciteten efter den fördelaktigt prissätta kortsiktiga marginalkostnaden för att bidra till att utbyggda produktionsresurser kom till användning.

av el efter den kortsiktiga marginalkostnaden leder Prissättning teoretiskt till en effektiv hushållning med samhällets resurser om hänsyn tas till om kapacitetsbrist uppstår vid ökad elförbrukning [6]. De långa ledtiderna för utbyggnad av stora fossileldade kraftverk i kombination med osäkerheter om hur elanvändningen kommer att utvecklas medför att en utbyggnad måste påbörjas flera år innan reell kapacitetsbrist föreligger. Elanvändningen bör av ekonomiska skäl också effektiviseras successivt i samband med att skall av andra skäl. I praktiken måste investeringar göras i användarledet och tillförselledet göras med en investeringar sådan att redan och sannolikt under hela tidsförskjutning nu, kämkraftsavvecklingen, inget överskott på elproduktionskapacitet torde föreligga som motiverar att investeringar på användarsidan anpassas till ett lägre pris än det elpris som motsvarar kostnaderna för i kärnkraftverken kan alltid ny elproduktion. Elproduktionen successivt minskas i takt med att elanvändningen effektiviseras.

Övergång till ett varaktigt hållbart energisystem

6.5.1 Långsiktig marginalkostnad

Med prissättning av el efter långsiktig marginalkostnad avses prissättning efter kostnaderna för att producera ytterligare el där samtliga kostnader inräknas, även kapitalkostnader. Priset varieras under året, veckan eller dygnet i förhållande till hur elproduktionens kostnader varierar under dessa tidsperioder. Vid denna typ av prissättning kommer abonnentemas kostnad for el att öka kraftigt. Detta leder till kraftigt ökade vinster hos kraftföretagen och att delar av den elintensiva industrin får svårt att bära kostnadsökningarna. Fördelen är att korrekta prissignaler ges till användarna att investera i eleffektiva system/apparater. De ekonomiska incitamenten för kraftföretagen att bidra till att effektivisera energianvändningen skulle dock utebli eftersom de hela tiden skulle få kostnadstäckning för den tillkommande elproduk-

tionen. Återdistributören av el skulle heller inte ha några eko-

nomiska incitament att bidra till en effektiviserad elanvändning.

6.5.2 Tvåprissystem

Ett tvåprissystem innebär att en del av elen köpes till ett lägre och en del till ett högre pris. Det högre priset skall motsvara kostnaden för ny elproduktion. Summan av det högre och det lägre priset kan sedan variera över tiden i överensstämmelse med den kortsiktiga Ett har inte i Sverige marginalkostnaden. tvåprissystem prövats men har tillämpats under lång tid i Kalifornien i USA

Svenska Elverksföreningen har ort en idéskiss på ett tvåprissys-

tem [7]. Deras grundprincip är att eltariffen skall innehålla två separata prisdelar, en grunddel och en tilläggsdel. Tilläggsdelen skall anknyta till kostnaden för ny elproduktion. Grunddelen utformas så att summan av tilläggsdelen och grunddelen motsvarar medelkostnaden for produktion och distribution av el. De anger ett antal huvudregler som bör gälla om ett sådant tariffsystem införs, t. ex. att den relativa andelen el som skall debiteras efter grunddelen bör vara fast. Vid ökad andel nya produktionsresurser minskar således skillnaden mellan grundpris och tilläggspris. De anger också att prissystemet bör tillämpas för både engrosförsâljoch till detaljkunder med undantag för kunder i ning försäljning bostäder utan elvärme och kunder med en elforbrukning understigande 10 MWh. Vidare att storleken av varje kunds del, som debiteras efter grundpriset, fastställs med utgångspunkt från varje kunds elanvändning under de fem åren fore leveransåret. Detta gäller även nya kunder. Deras elpris kommer under det första leveransåret därför att helt baseras på tilläggsdelen.

Övergång till ett varaktigt hållbart energisystem

Elverksföreningens förslag innebär att prissättning under högst fem år premierar en effektivare elanvändning och då i successivt minskande grad. Vid en investering med en förväntad livslängd om 10 år medför elverksföreningens förslag att enbart 30 % av den minskade elanvändningen avräknas till det högre priset. Hade livslängden på investeringen varit 20 år i stället så premieras enbart 15 % av den minskade elanvändningen. När investe-

ord

ring sedan förnyas premieras överhuvudtaget inte att den medför en effektiv från har

elanvändning. Förslaget elverksföreningen

således ett grundläggande fel eftersom den inte mer än till viss del under en övergångsperiod, högst fem en effektiv på år, premierar elanvändning.

Ett tvåprissystem kan utformas på flera olika sätt. Per Kågeson [8] har diskuterat att större kunder får köpa 90 % av 1989 års förbrukning till ett lägre pris och resterande del till kostnaden motsvarande den långsiktiga marginalkostnaden. Hushållen skulle indelas i några storleksklasser och få köpa en del av elen till det förmånliga priset. Elvärmekunder skulle kunna få köpa en andel av den normalårskorrigerade förbrukningen till det I lägre priset. takt med att behovet av ny elproduktion ökar, minskas andelen el som kan köpas till ett fomånligare pris. Nya kunder skulle slussas in i systemet via särskilda bestämmelser.

EL 90 [9] förordar prissättning efter genomsnittskostnad och är medvetna om att det innebär att en effektiv elanvändning missgynnas ekonomiskt. De pekar på att detta kan lösas elprisgenom sättning via tvåprissystem.

Flera invändningar har framförts mot ett För tvåprissystem. industrin skulle systemet kunna konserverande fungera på strukturen och motverka att strukturomvandling genom gammal, ej expanderande industri skulle få lägre elpriser än ny industri eller industri som expanderar. I framtiden skulle som regioner stagnerat i utvecklingen och därmed i elbehov få en fördelaktig situation medan regioner som expanderar skulle få nackdelar. Detta beror på att distributörer i expansiva får högre elregioner priser på grund av ökade elbehov än distributörer i stagnerande regioner. Tvåprissystemet för hushållen skulle fungera så länge hushållets sammansättning är densamma. Däremot uppstår problem hur man ska prissätta elen när hushållets sammansättning ändras.

Hur ett fungerande skulle kunna utformas måste tvåprissystem studeras ytterligare och helst prövas i innan det är pilotförsök möjligt att ta ställning till om ett sådant system skulle kunna införas. För att ett tvåprissystem skulle fungera synes det fordras

Övergång till ett varaktigt hållbart energisystem

att kvantiteten el som kan köpas till måste till lägre pris knytas aktivitetsnivån för den elkrävande verksamheten. För industri skulle kvantiteten som till kunna bero köps lägre pris av förädlingsvärdet och exempelvis branschtillhörighet. För hushållen skulle kvantiteten kunna bero av antalet som är skrivna personer på adressen. För lokaler kan kvantiteten vara knuten till den skattepliktiga byggnadsytan och branschtillhörighet om så erfordras. Det samma skulle kunna gälla för den offentliga förvaltningen.

Ett tvåprissystem skulle ge distributören incitament att arbeta för

effektiv elanvändning. Det skulle också ökade incitament för

ge distributören att satsa på samproduktion av el och värme såväl i egen regi som via inköp av el från kunder med lämpliga

förutsättningar för samproduktion. Vidare skulle inte en effektiv elanvändning missgynnas ekonomiskt. Detta uppnås till en

medelkostnad som motsvarar för den totala genomsnittskostnaden elproduktionen.

6.5.3 Genomsnittskostnad och punktskatter

EL 90 förordar elpriser efter i kombination genomsnittskostnad med åtgärder för De att

eleffektivisering. anger regeringen bör ta

upp överläggningar med industrin för att som en motprestation för ett lågt elpris få till stånd en utökad

industrisatsning på energieffektivisering. De pekar också på att

möjligheten höja punktbe-

skattningen av el för att inte en effektiv skall misselanvändning

gynnas ekonomiskt. Genom differentierade punktskatter kan staten höja elpriset (inkl. skatt) för de som användarkategorier möter små anpassnings- eller vid elomställningsproblem höjda priser [10].

EL 90 anger inte klart hur man skall undvika att en effektiv

elanvändning missgynnas med deras förslag. De pekar dock på att en effektiv elanvändning har en för att hålla

strategisk betydelse tillbaka i

kostnadshöjningarna kraftsystemet.

6.5.4 Slutsatser

Viktiga utgångspunkter för en elprissättning synes vara att den

inte medför av

förändringar grundläggande funktionsätt inom

elmarknaden samtidigt som en effektiv och el-

elanvändning

produktion möjliggörs utan att kraftigt stegrade elpriser leder till svåra anpassningsproblem för t. ex. industrin. Dessutom måste handelspolitiska krav uppfyllas. Dessa utgångspunkter vara synes möjliga att uppfylla med ett tvåprissystem. Hur ett två prissystem kan utformas bör ytterligare och därefter testas. analyseras

Övergång till ett varaktigt hållbart energisystem

6.6 Statliga styrmedel

Stabila och villkor från samhällets sida behövs inom långsiktiga

energisektorn. Nya investeringar i energiförsörjningsanlägg-

har teknisk ofta 20-30 år. Ny bebyggelse har ningar lång livslängd, ännu livslängd. Snabba förändringar av energisystem längre

skulle därför medföra dåligt utnyttjande av orda investeringar.

Det är också att har avsedd funktion både vid inviktigt styrmedlen vesteringstillfället och under den tid som investeringarna utnytt-

jas.

Vid förändringar av energisystem kan Övergångsbestämmelser

vara Ett sådant exempel kan vara utnyttjandet av bionödvändiga. bränslen. Det är möjligt att det under en viss tid, då en produktion av biobränslen successivt är nödvändigt att använda byggs upp, andra bränslen. Styrmedlen måste då utformas så att anläggsom kan biobränslen kommer till stånd trots att ningar utnyttja biobränslen förväntas vara begränsad i början av tillgången på anläggningens användning.

6.6.1 Miljöavgifter

har direkta kostnader än fossila Förnybara energikällor högre bränslen men å andra sidan har fossila bränslen högre indirekta t. ex. för Beslut om att ekonomiskt kostnader, miljöpåverkan. stödja förnybara energikällor behöver därför göras på nationell nivå. Det kan göras t. ex. genom införandet av miljöavgifter. Sådana skulle också öka de ekonomiska incitamenten att avgifter effektivare eftersom kostnaderna per producegöra energisystemen rad energibärare ökar.

olika bränslen var för låga för att i till- Tidigare punktskatter på de förnybara energikällorna konkur-

räcklig utsträckning göra

renskraftiga jämfört med fossila bränslen. De nya punktskatterna fördubblar skatterna/avgifterna för respektive koldioxidavgiften kol de ökar med 20 % för Huruoch naturgas medan knappt olja. vida dessa är tillräckliga för att stimulera användningen avgifter av förnybara energikällor i Västra Skåne har inte analyserats.

av är under omprövning. Den stat- Beskattningen energisektorn har lämnat förslag på införandet av

liga miljöavgiftsutredningen

och förändrade punktskatter på bränslen [11]. miljöavgifter Införandet av skulle kunna medföra en styrning mot miljöavgifter ett hållbart energisystem. Utredningens förslag men varaktigt

Övergång till ett varaktigt hållbart energisystem

även riksdagsbesluten bidrar endast delvis till en sådan styrning. En ökad elanvändning stimuleras genom nedsättning av skatter/avgifter i både produktions- och konsumtionsledet.

Lägre punktskatt och lägre avgift för koldioxidutsläpp vld elproduktion jämfört med värmeproduktlon öre/kWh 30

U Lägre punktskatt I Lägre C02 avgift

Kol Gas Kol Gas Kondens Kraftvämie (

Figur 6.1 Riksdagens beslut om lägre punktskatt och lägre avgift för koldioxidutsläpp vid elproduktion jämfört med värmeproduktion. Koldioxidaugif? och punktskatt på bränslen utgår inte alls vid elproduktion.

I figur 6.1 visas hur elproduktionen gynnas i riksdagsbeslutet jämfört med värmeproduktion. Koldioxidavgift och punktskatter på bränslen utgår inte vid elproduktion. Detta missgynnar en effektiv elanvändning och gynnar elvârme. Dessutom belastas inte huvuddelen av den nuvarande elproduktionen, baserad på vatten- och kärnkraft, med miljöavgifter. Dessa produktionsformer saknar inte miljöproblem. Beskattningen av el i konsumtionsledet, cirka 5-7 öre/kWh, motverkar snedvridningen men bara till en del. Den energiintensiva industrin har dessutom lägre skatt.

Miljöavgifter kommer att leda till högre kostnader för energin. Det är oundvikligt om de skall ha en styrande effekt. Dessa kostnadsökningar kan dämpas om vi utformar energieffektiva energi» system bl. a. genom att effektivisera elanvändningen. Om inkomsterna frán miljöavgiftema återfdrs till energisektorn for att stimulera miljöfrämjande åtgärder fördubblas dess effektivitet.

Övergång till ett varaktigt hållbart energisystem

Genomsnittligt: kostnadsökningar för naturgasbaserad elproduktion om bränsleskatt och koldioxidavgift tillämpas också för elproduktionen

öre/kWh 8

? U Kondens I Kraftvärme 100 130 160 100 130 160 Total elproduktion 50% kärnkraft Ingen kärnkraft › ›

Figur 6.2 Genomsnittliga kostnadsökningar för naturgasbaserad elproduktion om koldioxidavgift och punktskatt pá bränslen tillämpas för elproduktion på samma sätt som för värmeproduktion.

Hur de genomsnittliga elkostnaderna ökar om elproduktionen belastas med samma avgifter/skatter som värmeproduktionen beror på om vi utnyttjar potentialen att effektivisera elanvändningen, hur långt vi har kommit i kärnkraftsavvecklingen (eftersom kärnkraften inte omfattas av miljöavgifter) och hur vi utformar den tillkommande elproduktionen. Den genomsnittliga kostnadsökningen på el blir cirka 2 öre/kWh när 50 % av kärnkraften är avvecklad och cirka 5 öre/kWh när all kärnkraft är avvecklad, se figur 6.2. Men då erfordras att vi utnyttjar potentialen för kraftvärme i industrin och i fjärrvärmesystemen. Detta om naturgas används som bränsle och vid en total elproduktionen om 130 TWh/år, vilket är något lägre än dagens elproduktion. Dessa kostnader kan jämföras med dagens genomsnittliga elproduktionskostnader på cirka 20 öre/kWh. Väljer staten att återföra avgifterna till energisektorn minskar kostnaderna för elproducenten i förhållande till hur mycket fossila bränslen som används. Vid utnyttjandet av biobränslen undviks skatt och avgift.

Det är således fullt möjligt att utforma ett elsystem med låga elkostnadsökningar till följd av att elproduktionen belastas med koldioxidavgift och bränsleskatter. Men om uteslutande kolkondensanläggningar används för tillkommande elproduktion och om elproduktionen är hög, 160 TWh/år, erhålls genomsnittliga kostnadsökningar för elproduktionen på cirka 17 öre/kWh.

12)

Övergång till ett varaktigt hållbart energisystem

Vårmekostnad vid kraftvánneproduktion öre/kWh 40

20 -4

E kol ,o . E naturgas biobränsle r A B A B Elkred 20 öre/kWh Elkred 30 öre/kWh ›

Figur 6.3 Kostnader för värmeproduktion från kraftvärmeanläggningar vid varierad elkreditering med skatter och avgifter enligt riksdagsbeslut (A) samt om dessa skatter/avgifter tillämpas även för elpmduktionen (B).

Riksdagens beslut att inte belägga elproduktionen med koldioxidavgift respektive bränsleskatt kan medföra att naturgaseldade kraftvärmeanläggningar byggs istället för biobränsleanläggningar.

Malmö energi kommer troligen att investera i nya produktionsanläggningar för fjärrvärmeproduktion under 1990-talet. Kraftvärmeanlâggningar baserade på enbart naturgas eller pá kol/biobränslen diskuteras. En naturgasanläggning är mer ekonomiskt fördelaktig än en anläggning för biobränslen, se figur 6.3. Så är inte fallet om samma avgifter och skatter gäller för både el- och värmeproduktion. Beräkningarna baseras på uppgifter från Malmö Energi. Använda bränslepriser, exklusive skatter och avgifter, är 4.6 öre/kWh för kol, 8öre/kWh för naturgas och 10 öre/kWh för biobränslen. Verkningsgraden for anläggningarna är 85 % och drifttiden är antagen till 5000 timmar. Kapitalkostnaderna har beräknats vid en realränta om 5 % och en livslängd om 20 år.

Möjligheterna att använda biobränslen i Malmö kan därför begränsas för lång tid framöver, kanske fram till år 2020 på grund av att naturgasanläggningar kan komma att uppföras i stället för fastbränsleanläggningar. Detta gäller också andra energiverk eller industrier i en likartad situation.

Övergång till ett varaktigt hållbart energisystem

För att främja utvecklingen mot ett varaktigt hållbart energisystem bör staten ändra punktbeskattningen och koldioxidavgiften enligt nedan angivet.

- Punktskatter på fossila bränslen tas bort och ersätts med enbart koldioxidavgift. - Samma vid både el- och koldioxidavgift gäller värmeproduktion. - Inkomsterna från återförs till koldioxidavgiften energisektorn för att stimulera miljöfrämjande åtgärder.

till stånd viss verksamhet bör

Övergångsbestämmelser för att få

För Västra Skånes del bör ett bidrag för utnyttjandet av övervägas. åkermark för energiskogsodling utgå under en kort övergångsperiod t. ex. mellan 1992 och 1995 för högst 20 000 ha. Detta för att introduktionen av energiskogsodling behöver ske snabbt. Stödet bör enbart om kontrakt för avsättning av biobränslet finns och om utgå naturvårdande aspekter som t. ex. placering i landskapet är uppfyllda. Investeringsstöd kan också behövas för nya anläggningar som uppförs för biobränslen. Stödet skall utgå endast om biobränslen inte finns tillgängliga inom regionen och att anläggningen därför inte är ekonomisk under en övergångsperiod.

6.6.2 Tillståndsgivning

Vid tillstándsprövning av nya anläggningar kan tillstånd ges under förutsättning att anläggningen passar in i en strategi som leder mot ett hållbart energisystem. Ett led i utvecklingen varaktigt en sådan är att visa hur förnybara energikällor kan utstrategi nyttjas inom ramen för en effektiviserad energianvändning.

Övergång till ett varaktigt hållbart energisystem

Referenser

[1] Vattenfall. Elhushållnirug- Problem och möjligheter. 1990. [2] Resurskonsult, Oslo. Seminarium, Institutionen för miljö- och energisystem, Lunds Universitet, 19 Oktober 1990. [3] Lange, E., Radhus i Valdemarsro, Malmö - en energi och inne- Iclimatanalys. Rapport R1:1990.

Byggforskningsrådet,

[4] Resurskonsult, Oslo. Seminarium, Institutionen för miljö- och energisystem, Lunds Universitet, 19 Oktober 1990. [5] Vattenfall. Elhushållning- Problem och möjligheter. 1990. [6] Pris på energi. Betänkande av kommittén om Industridepartementet. för taxe och prissättning inom energiområdet, SOU 1981:69, principerna Liber förlag, Allmänna förlaget, Stockholm 1981. [7] Svenska Elverksiöreningen, Framtidens eltari/fer ett tvåprissystem?, Ideskiss, Marknadsrådeti april 1989. [8] P., Chochhöjningen kan undvikas. DN debattartikel 1990-03-13. Kågeson, [9] och energidepartementet. Den elintensiva industrin under kärn- Miljökraftsavvecklingen. Betänkande från EL 90, SOU 1990:21, Graphic Systems, Stockholm 1990. [10] och energidepartementet. Den elintensiva industrin under kärn- Miljö- Betänkande från EL 90, SOU 1990:21, sid 392, kraftsavuecklingen. Graphic Systems, Stockholm 1990. [11] Vattenfall. Elhushållning- Problem och möjligheter. 1990.

Bilaga 1

Bilaga

inom bostadssektorn

Energianvändning

1 1988

Bostadsytor

Bostadssektorn delas upp på småhus, flerbostadshus och fritidshus enligt SCBs nomenklatur. Detta innebär att man till småhus räknar friliggande hus, parhus, radhus samt kedjehus.

Den uppvärmda ytan används vid beräkningarna som ett grundläggande mått på aktivitetsnivån for bostadssektorn. Det finns inte någon enhetlig terminologi för vad den uppvärmda ytan är. För såväl småhus som flerbostadshus erhålles uppgifter om boyta samt lokalyta 1988 från statistiska centralbyrån [1]. Uppgifterna grundar sig på folk och bostadsräkningen (FOB 1985) samt fastighetstaxeringen 1988. Fastigheter som innehåller såväl bostäder som lokaler placeras bland flerbostadshus om ytan for bostäder är större än lokalytan medan den annars placeras bland skattepliktiga lokaler (servicesektorn). Ovan nämnda ytor är emellertid inte lika med den uppvärmda ytan. Enligt Carlsson [2] bör man for småhus lägga till 22 % av boytan och för flerbostadshus 18.5 % av boytan för att erhålla den uppvärmda ytan. Detta beror på att trapphus, hissar och varmgarage inte ingår i boytan. Dessa schablontal används då vi beräknar den uppvärmda ytan ur boytan. För fritidshus uppskattas den uppvärmda ytan att antalet fritidshus

genom multiplicera

angivet av SCB med den medelyta for fritidshus som är 53 kvadratmeter enligt Carlsson [3]. I tabell 1.1 redovisas den uppvärmda ytan för Västra Skåne uppdelad på småhus, flerbostadshus samt fritidshus.

Tabell 1.1 Uppvärmd yta (I000m2) 1988 baserad på SCB [4].

Bilaga 1

Energianvändningen 1988

Leveranser av el, fjärrvärme och har erhållits från eldningsoljor SCB [5]. Med hjälp av dessa beräknas uppgifter nettoenergianvändningen för uppvärmning. för Nettoenergianvändningen uppvärmning innebär den värme som tillföras efter fastigheten panna, värmeväxlare eller värmepump. För att erhålla nettoenergianvändningen ur leveranserna krävs att tas till hänsyn verkningsgraderna i den slutliga användningen. I tabell 2.1 redovisas de

användning enligt PREDECO [6].

Elanvändningen i småhus delas upp på el for och uppvärmning övrig elanvändning. Statistiken över elleveransema är uppdelad på hus med respektive utan

eluppvärmning. Övrig elanvändning i

småhus med elvärme förutsätts vara lika stor som i hus utan eluppvärmning.

För flerbostadshus är elanvändningen i uppdelad på elanvändning lägenheten och fastighetsel. Elanvändningen i lägenheten delas upp på elvärme och övrig el på samma sätt som för småhus. En sådan uppdelning av fastighetselen kan inte göras. Vi antar därför att ingen fastighetsel används för uppvärmning.

Naturgasleveranserna har erhållits från Sydgas för alla kommuner utom Malmö, Lund och Helsingborg där leveranserna erhållits från respektive energiverk. För fasta bränslen baseras bränsleanvändningen pâ skattningar av nettoenergianvändningen och på

erfarenhetsmässiga bedömningar från statens energiverk av bränslefördelningen i kombipannor [7].

Hänsyn till värmepumpar tas genom att den som tillförs energi huset från omgivande värmekällor via värmepumpen till läggs nettoanvändningen. Detta energitillskott grundar en undersig på sökning i Malmö och Burlöv [8]. Resultatet därifrån till anpassas att gälla hela Västra Skåne genom att andelen värmepumpar antas vara lika stor i Västra Skåne som i Malmö och Burlöv. Med dessa antaganden uppskattas den tillförda energin från värmepumparna

Bilaga 1

i till 45 GWh i Västra Skåne. I flerbostadshus är tillskottet

småhus

mindre än 0.5 % av den totala nettoenergianvändningen för uppvärmning och försummas därför.

I tabell 2.2 redovisas nettoenergianvändningen av energi för uppoch varmvatten fördelad på olika energibärare. För värmning har värdena normalårskorrigerats med avseende uppvärmningen

Naturgas Övrigt 7 8 0 15 Summa 2400 3 l 1 0 84 5590 a Inom elvärme ingår direktel, vattenburna elpannor, elanvändningi kombioch värmepumpar samt värme tillförd huset via vännepumpen pannor från omgivande värmekällor Tabell 2.2 Normalårskorrigerad nettoanvändning av energi för byggnadsuppvärmning och tappvarmuatten år 1988 (GWh) fördelad på olika energibärare (Smh=smáhus, Fblwflerbostadshus, F h=fritidshus). Siffrorna bygger pá leveransstatistik beskriven i texten och med hänsyn tagen till verkningsgrader i tabell 2. 1.

Smh Fbh Övrig elanvändning 780 839 Tabell 2.3 Övrig elanvändning (GWh) år 1988 i Västra Skåne.

Övrig elanvändning d v s den som inte användstill uppvärmning

fördelas på ett antal användarområden. Fördelningen bygger på i Malmö samt Vatten-

uppskattningar orda uppskattningar enligt

fall. Vi förutsätter att användningen av övrig el har samma fordelning i hela Västra Skåne som i Malmö.

De ca 14 000 småhus i Malmö som inte har eluppvärmning använder i genomsnitt mellan 5 500 och 6 000 kWh/hus i hushållsel. Tillgängliga undersökningar har inte fördelat elanvändningen med från vad man genomsnittligt använder i ett utgångspunkt större utan inriktar vad de vanligare apparaterna i kollektiv, sig på hushållet använder. Man kommer då normalt inte upp till mer än 4 000 till 4 500 kWh/hus, och då återstår det upp mot 2 000 kWh/hus som är svåra att förklara. Vattenfall [9] anger att man i genomsnitt 6 800 kWh/hus. Man anser att endast 4 850 av dessa kan säljer betecknas som hushållsel. En studie som utförts på en grupp småhus visar också att ett hushåll i småhus normalt inte använder mer än ca 4 000 kWh/år [10]). Vi antar med denna bakgrund att småhusen

Bilaga 1 sou 1990:96

använder 4 250 kWh/hus,år och resterande sannolikt

förbrukning

till stor del beror på av Denna användning smygelvärme. övrigpost kan därför betecknas som elvärme.

De ca 108 000 lägenheterna i Malmö som inte är eluppvärmda använder i genomsnitt ca 1 900 kWh/lgh hushållsel. Utöver detta

använder fastigheten el till gemensamma ändamål tex belysning ute och inne, pumpar och fläktar samt tvätt- och gemensam torkutrustning. Den mängd el som debiteras i fastighetsägarna utgör genomsnitt 1 800 kWh/lgh, eller nästan lika el som mycket används i lägenheterna.

Hushållselen har delats upp på olika med apparatanvändning utgångspunkt från flera relativt

samstämmiga undersökningar.

Denna typ av måste behandlas undersökningar med viss försiktighet då man skall generalisera resultaten. De emellertid ger en sannolik fördelning mellan olika apparater.

Smh Fbh

Lägenhetsel Fastighetsel

Tabell 2.4 Schablonuppskattningar av genomsnittlig elanvändning per lägenhet i Västra Skåne för olika användningskategorier (kWh/år), vilka används vid beräkningarna (Smhumáhus, FbIm/Zerbostadshus)

De ca 1 800 kWh/lgh som debiteras är fastighetsägarna svårare att dela upp på olika

förbrukarkategorier. Lange [11] visar att använd-

ningen av fastighetsel i renoverade fastigheter i genomsnitt ökade från ca 150 till ca 1 500 efter kWh/lgh renoveringen. Ett projekt omfattande drygt 16 000 lägenheter i Malmö [12] med att pågår syfte kartlägga fastighetselen. Inledande studier visar på mycket stora variationer mellan olika allt från hus, knappt 100 kWh till upp mot 5 000 kWh/lgh och år. Mycket pekar också på att alla de 1 800 kWh som debiteras inte är fastighetsägarna att betrakta som fastighetsel. En del utgörs t. ex. av el som bekostas av fastighetsägaren men som inte används gemensamt i fastigheten. Exempel på detta är el till

sou 1990:96 1 Bilaga

kontor o d. En del kan också förklaras av att man installerat elvärme och värmepumpar för och denna värmeåtervinning,

elanvändning är mer att hänföra till

uppvärmning.

Vi antar därför att endast ca 1 400 av de 1 800 av kWh/lgh utgörs fastighetsel och att resten används för uppvärmningsändamål respektive utnyttjas i service och lokaler. De 1 400 kWh delas upp med ledning av det inledande resultatet från det pågående projektet [13]. Vi antar att i hälften till

storleksordningen används tvätt och

tork och hälften till samt och

belysning pumpar fläktar.

Den specifika energianvändningen beräknas såväl för uppvärmning som för övrig elanvändning. Denna redovisas i tabell 2.5.

uppskattas för Västra Skåne.

Finansdepartementets långtidsutredning

[14] anger att antalet nybyggda lägenheter per år kommer att vara 0.5 % av beståndet 1988 för småhus och 1.8 % för flerbostadshus fram till år 2000. Denna prognos vi till år 2010. Statens förlänger energiverk [15] antar en under den kommande genomsnittlig yta 30-års

perioden på 130 m2 för nybyggda småhus och 85 m2 för

nybyggda lägenheter. Vi gör samma antagande för Västra Skåne. För fritidshus finns inga siffror i

angivna långtidsutredningen. SCB [16]

hur stor av antalet fritidshus

anger nettoökningen har varit 1984-

1988 och vi förutsätter att denna fortsätter fram till år utveckling 2010. Detta ger en årlig ökning på 0.2 % av 1988 års bestånd. Osäkerhet finns vad gäller övergång från permanentboende till fritidsboende och vice versa.

Vid en uppskattning av den uppvärmda ytan år 2010 måste hänsyn också tas till rivningen av byggnader. För småhus uppskattar

långtidsutredningen [17], att i hela Sverige kommer 5000

lägenheter per år fram till år 2000 att rivas eller användas för annat ändamål.

1%

Bilaga 1

Vi förutsätter att samma antal lägenheter per år försvinner fram till år 2010. Detta medför att 94 % av dagens bestånd kommer att finnas kvar år 2010. Vi antar att denna procentsiffra också kommer att gälla i Västra Skåne.

I långtidsutredningen finns inga uppgifter om förväntad rivning av flerbostadshus. SCB [18] anger antalet rivna lägenheter per år i flerbostadshus 1984-1988 till i snitt 1000 i hela landet. Vi antar att lika kommer att rivas år fram till år 2010. Detta medför många per att 99 % av dagens lägenhetsbestånd kommer att finnas kvar år 2010. Vi använder denna siffra för Västra Skåne.

3.2 Eleüektiviseringar och förändrad apparaüäthet

Tre olika tekniknivåer studeras. Dessa är:

* eller Använd scenariot Ingen Effektivisering Genomsnittligt Teknik 1988, GAT. Detta scenario innebär oförändrad effektivitet jämfört med 1988.

* scenariot Effektivisering eller Bästa Sålda Teknik 1988, BST. Här antas för elanvändningen att den ur energieffektivitetssynbästa sålda tekniken 1988 blir genomsnittligt använd teknik punkt för slutåret 2010. Denna teknik är kommersiellt tillgänglig.

* eller Effektivitetsförbättrad Scenariot Hög Effektivisering Teknik, EFT. Detta scenario beskriver den energianvändning som skulle bli följden av att utvecklad men ännu ej kommersiellt teknik används 2010. Denna teknik finns idag på prototillgänglig typstadiet.

För de användarkategorier där inga värden för den effektivitetsförbättrade tekniken kan erhållas väljs samma värde som i scenariot bästa sålda teknik 1988. Den effektiviseringspotential som används bygger då inget annat anges på underlaget till of choices motsvarar scenariot efficiency och Challenge [19] (BST EFT scenariot high efficiency). Det förutsätts att potentialen för för de olika användarkategoriema är lika stor eleffektiviseringar i såväl småhus, flerbostadshus som fritidshus.

Den kostnad som en eleffektivisering kommer att orsaka skattas för fallet bästa sålda teknik 1988 (BST). Vi förutsätter hela tiden att av endast sker då dessa är äldre än den tekniska byte apparater eller den ekonomiska livslängden. Det är således merkostnaden vid val av den effektivare tekniken vid ett byte som redovisas.

Bilaga 1

Det förändrade apparatinnehavet till år 2010 redovisas som ett index där apparattätheten år 1988 är index 100. I tabell 3.1 redovisas uppskattningarna av effektiviseringspotential, apparattâthet samt kostnaderna för effektivisering.

Eüektiviseringspotential Kostnader Apparattäthet till år 2010 1999:100 A.- 2010

Belysningb

TV o dyl 70 [22] 70 45 190 190 60 so 45 150 15o° Pump/fläkt 70° 70 45 1506 1506

Övrigt

a Hänsyn tas till att el för tvätt i tvättstuga minskar då egna apparater skaffas. b Kostnaden för besparad MWh antas i challenge of choices vara 110 SEK/MWh och 70 SEK/MWh för lysrörslampor. Vi har valt ett för lysrör medelvärde av dessa kostnader. I Challenge of choices har dessutom förutsatts att lysrörslamporna skulle vara tända 30 % längre tid än dagens lampor då livstiden förkortades kraftigt så länge konventionella driftdon användes. Med dagens elektroniska driftdon krävs inte detta och vi räknar därför inte med att lysrörslamporna är tända längre än ordinära glödlampor. c Uppskattas vara lika med småhus. d Egen uppskattning då undersökningar saknas. Vald som den genomsnittliga ökningen för övriga kategorier.

Tabell 3.1 Effektiviseringsfahtor till 2010 för tekniknivåerna effektivisering (BST) och hög effektivisering (EFT), kostnader SEK /MWh för tekniknivån BST samt apparattäthet. Uppgifterna bygger pá

uppgifter från Challenge of choices [20] och Technical support document for challenge of choices [21] (Smh=smáhus,

Fbh=flerbostadshus).

3.3 Värmehushållning i bebyggelse

Befintlig bebyggelse Det framtida uppskattas. Det förutsätts i uppvärmningsbehovet

att endast som är

grundscenariot energihushållningsåtgârder görs

lönsamma i För vars lönsamhet är bunden till repa-

dag. åtgärder ration och underhåll av fastigheten, förutsätts att dessa energihusi samband med att reparationer och underhállningsåtgârder görs håll genomförs.

Bilaga 1

Den specifika nettoenergianvändningen i framtiden har uppskattas i flera undersökningar av bl. a. och byggforskningsrådet [23] Elmroth m fl [24]. Elmroth m fl anger att det är tekniskt att möjligt minska energianvändningen för värme och varmvatten till 100 kWh/mz och att man sannolikt nått till en nivå i genomsnittlig beståndet på 120-140 kWh/m2 till år 2000. Byggforskningsrådet antar att man kan nå en total (både värme och energianvändning hushållsel) på 10 000-12 000 kWh i ett 110 m 2 småhus, vilket motsvarar en specifik energiförbrukning på 90-110 kWh/m2. I flerbostadshus antar byggforskningsrådet att man kan minska nettoenergianvändningen med 30-50 % från en nivå på 250-300

kWh/mz. Detta medför ett specifikt värmebehov på 125-210

kWh/m2. Gustavsson [25] anger hushållningspotentialen i 1978 års

bestånd till 45 kWh/m2 för småhus och 60-100 kWh/mz för flerbostadshus samt att hälften av är 1987.

hushållningen genomförd

I Västra Skåne är den specifika 128 kWh/m2

värmeanvändningen

for småhus och 150 kWh/mz för flerbostadshus. Värdena har korri-

gerats med antagen verkningsgrad för olika uppvärmningssystem och antagande av en större uppvärmd yta än den yta som SCBs statistik anger som boyta. Görs ingen sådan korrigering av ytorna ökar den antagna specifika för nettoenergianvändningen uppvärmning till 156 kWh/mz för småhus och 178 kWh/m2 för flerbostadshus. Grundat på uppskattningama i ovan nämnda undersökningar antar vi att den specifika år nettoenergianvändningen 2010 i Västra Skåne i scenariot effektivisering (BST) är 110

kWh/m2 för småhus och 120 kWh/mz för flerbostadshus.

I scenariot med effektivitetsförbättrad teknik (EFT) antar vi att man byter fönstren till mera avancerade än konventionella treglasfönster. Enligt Blomsterberg och Gustavsson [26] minskar

den specifika energianvändningen med 5 kWh/m2 om man

byter till avancerade fönster jämfört med till konventionella treglasfönster. I scenariot effektivitetsförbättrad teknik antar vi därför en specifik energianvändning på 105 kWh/m2 för småhus respektive

115 kWh/m2 för flerbostadshus.

En anledning till att man får en högre specifik nettoenergianvändning i flerbostadshus är att bostadsytan per person är mindre i flerbostadshus, vilket ger ett större värmebehov för varmvatten per ytenhet. En annan orsak till högre specifikt värmebehov i flerbostadshus är att man har en inomhushögre genomsnittlig temperatur än i småhus.

sou 1990:96 Bilaga 1

Den framtida i fritidshus är svår energianvändningen att bedöma. Det beror på att till stor del är energianvändningen avhängig av nyttjandegraden eftersom fritidshusen oftast endast värms när upp de utnyttjas. Vi antar att den specifika energianvändningen är densamma år 2010 som 1988 då eventuell effekt av

effektivisering

kan tänkas motverkas av ökat utnyttjande.

Ny bebyggelse För de hus som fr o m 1988 byggs förutsätts att de byggs enligt

nybyggnadsreglerna (NR). Gustavsson [27] anger den specifika

energianvändningen för uppvärmning till 86 kWh/m2 för

friliggande småhus, 78 kWh/mz för radhus, 109 kWh/mz for två våningars flerbostadshus och 80 kWh/m2 for 8 flerbostadshus våningars [28]. Vi uppskattar den specifika energianvändningen för upp-

värmning till 80 kWh/m2 for småhus samt 100 kWh/m2 för fler-

bostadshus. För småhus har att 75 % är radhus och 25 % är antagits friliggande småhus.

3.4 Fördelning på uppvärmningsformer

Fördelningen av bostäderna på olika uppvärmningsformer beror på vilket som vid uppvärmningssätt väljs nybyggnation men också på de som

konverteringar görs. Antaganden om möjliga konverte-

ringar till fjärrvärme och och av naturgas anslutning ny bebyggelse har erhållits från de olika kommunerna och redovisas i bilaga 5. I biobränslealternativet antas alla dessa ske anslutningar men i naturgasaltemativet antas av småhus till ingen anslutning

fjärrvärmesystemen.

Inga direktelvärmda hus antas bli konverterade. De småhus som varken får fjärrvärme eller till 45 naturgas antages % värmas upp med olja, 45 % med eldrivna och 10 % med värmepumpar elpannor. I flerbostadshus antas alla hus som inte värms med fjärrvärme och naturgas använda olja.

8.5 Alternativa antaganden

Betydelsen av osäkerheten i ovanstående och robustheantaganden ten i lösningarna undersöks att vi studerar alternativa scegenom narier och utfor

känslighetsanalyser.

Det finns framtida lokala om

antaganden regionens bostadsbyg-

gande. De omfattar 5 år och är ofta bundna till tillfälliga fluktuationer i konjunkturen. Att dessa inte använts for Västra Skåne beror på att lokala ofta har en tendens antaganden att överskatta den egna kommunens tillväxt.

1 sou 1990:96 Bilaga

Vi undersöker hur påverkas av ett annorenergianvändningen lunda av Vi varierar såväl bostadsantagande bostadsbyggandet. storlek som dess på småhus respektive flerbyggandets fördelning bostadshus enligt följande.

1) Den bostadsytan varieras i 20 %. nybyggda småhus av den varieras från 25 % till 2) Andelen nybyggda ytan

50 % respektive 75 % med bibehållande av den totala nybyggda

bostadsytan.

En annan osäkerhet är hur stort apparatinnehavet kommer att vara i framtiden. T. ex. verkar en uppgiven stor ökning av mängden diskmaskiner i flerbostadshus vara motsägelsefull med prognoserna om allt mindre Vi undersöker i av-

lägenhetsstorlekar.

snittet med alternativa antaganden vad effekten av en konstant apparattäthet skulle bli.

4 Energianvändningen år 2010

I detta avsnitt beskrivs den energianvändning inom bostadssektorn som blir följden av antagandena i föregående avsnitt. Såväl alternativet 1988 års genomsnittligt använda teknik Ingen effektivisering, alternativet med bästa sålda teknik 1988 Effektivisering samt alternativet med effektivitetsforbättrad scenariot effektivisering redovisas. Inverkan av teknik, Hög alternativa antaganden redovisas också.

I tabell 4.1 redovisas nettoenergibehovet for uppvärmning och varmvatten for 1988 samt år 2010 för de tre tekniknivåerna. Ingen av sker mellan BST och EFT efterminskning nettoenergibehovet som effektiviseras så mycket mellan de två alternaelapparatsidan tiven. Detta kräver ett tillskott av värme som är lika stort som den värme som hushållas bort.

Nettoenergibehovet för 1988, år 2010 för de tre tekniknivåerna Ingen effektivisering (GAT), Effektivisering (BST) samt Hög effektivisering (EFT).

I tabell 4.2 redovisas för uppvärmning och nettoenergibehovet varmvatten i småhus och flerbostadshus fördelat på olika energibärare och biobränslealternativet, se bilaga 5 angående i naturgasbeskrivning av olika tillforselsystem.

Naturgas 2010 Småhus 20 15 18 2 22 5 18 Flerbostadshus 87 12 0.5 - 0.5 - -

Biobränsle 2010 Småhus 23 14 17 2 22 4 18 Flerbostadshus 87 12 0.5 - 0.5 - -

Tabell 4.2 Prooentuell fördelning på energibärare 1988 samt 2010 i naturgasalternativet respektive biobränslealtenzativet.

Uppskattningen av övrig elanvändning i Västra Skåne redovisas i

tabell 4.3.

Tabell 4.3 Övrig elanvändning (GWh) 1988, år 2010 för de tre tekniknivåerna Ingen effektiUiseringYGAT), Effektivisering (BST) samt Hög effektivisering (EFT).

Betydelsen av alternativa antaganden studeras. Resultatet jämförs med scenariema som benämns huvudalternativ. Effekten av ett varierat bostadsbyggande undersöks. Fördelningen mellan småhus och flerbostadshus ändras ej. Resultatet redovisas i tabell 4.4. Det visar sig att en förändring av nybyggnationen med 25 % förändrar energianvändningen med 3-4 %.

Uppvärmning Övrig elanvändning

GAT

BST

Tabell 4.4 Energianvändningen (GWh) i Västra Skåne år 2010 för huvudalternativen samt en ökad respektive minskad byggnation med :f: 25 %.

Bilaga 1 sou 1990:96

I tabell 4.5 redovisas hur en förändrad struktur hos bostadssektom påverkar energianvändningen. Vi låter den totala nybyggda ytan vara konstant men låter andelen småhus vara 50 % respektive 75 % till skillnad från huvudalternativets 20 %. Om den uppvärmda ytan hålls konstant minskar antalet lägenheter då andelen småhus ökar eftersom vi antar en större uppvärmd yta per lägenhet i småhus. En förändring av andelen småhus från 20 % till 75 % ger en minskning av elanvândningen med 20 %.

Uppvärmning Övrig elanvändning

GAT

BST

Tabell 4.5 Energianvändningen (GWh) i Västra Skåne år 2010 då 20 %

(huvudalternativet), 50 % respektive 75 % av den nybyggda ytan är småhus.

I tabell 4.6 redovisas effekten av en konstant apparattäthet.

1988 Huvudalternativ 1988 års 20 10 apparattäthet Elanvândning (ej värme) 1620 2900 1944 GAT Elanvändning (ej värme) 1620 1790 1190 BST

Tabell 4.6 Elanvändning (ej värme) i GWh 1988, huvudalternativ 2010 samt 2010 med 1988 års apparattäthet.

Referenser

[1] Statistiska centralbyrån, regionalstatistiska kansliet. Uppgifter beställda från SCBs databas, Örebro 1990. [2] Carlsson, L-G., Energianvändning och strukturomvandling i byggnader 19704985. Byggforskningsrådet, Rapport 1222:1989. [3] Carlsson, L-G., Energianvändning och strukturømvandling i byggnader 1970-1985. Byggforskningsrådet, Rapport R22:1989. [4] Statistiska centralbyrån, regionalstatistiska kansliet. Uppgifter beställda från SCBs databas, Örebro 1990. [5] Statistiska centralbyrån, Enheten for energi och priser. Uppgifter beställda från SCBs databas, Örebro 1990. [6] PREDECO energimarknadskonsult ab. Energimarknaden bostäder och servicelokaler 1970-1988 Malmö. Revidering 1989.

Bilaga 1

[7] Statens Energiverk. Underlag för energiprognoser-eleffektivitet:

Energiförbrukning i småhus vid stigande elpriser. Mars 1988. [8] Värmepumpar i Malmö och Burlöv. Statens råd för Byggnadsforskning- Malmö energiverk, 1985.

[9] Larsson, G. Vattenfall, Muntlig infbrmation 9 / 11 1990.

[10] Lange, E., Radhus i Valdemarsro, Malmö - en energi och inneklimatanalys. Byggforskningsrådet, Rapport R1:1990.

[11] Lange, E., Energiátgdng före och efter ombyggnad av flerbostadshus- En

studie av 11 fastigheter inom Malmö kommun. Malmö stads fastighetskontor, 1987. [12] Lange, E., Information om pågående projekt Eleffektivisering i flerbostadshus, Malmö Energi AB, Delrapport om inledande arbetet forväntasi december 1990. [13] Lange, E., Information om pågående projekt Eleffektivisering i flerbostadshus, Malmö Energi AB, Delrapport om inledande arbetet forväntasi december 1990. [14] Finansdepartementet. Bostadsmarknaden under 1990-talet. Bilaga 15 till långtidsutredningen, Stockholm 1989. [15] Statens energiverk. Scenarier: Framtida energianvändning i bostäder och lokaler. Underlag för prognoser. Oktober 1989. [16] Statistiska centralbyrån. Statistisk årsbok 90. Stockholm 1990.

[17] Finansdepartementet.Bostadsmarknaden under 1990-talet. Bilaga 15 till

långtidsutredningen, Stockholm 1989. [18] Statistiska centralbyrån. Statistisk årsbok 1986-1990. Stockholm 1990. [19] Bodlund B., Mills E., Karlsson T., Johansson T. B., Technical Support

Document the of Choices: for the for Challenge Technology Options

Swedish Electricity Sector. Lund, Institutionen for Miljö- och Energi- Lunds Universitet, 1989. system,

[20] Bodlund B., Mills E., Karlsson T., Johansson T. B., Challenge of Choices: Technology Options for the Swedish Electricity Sector. Lund: Lund

University Press, 1989. [21] Bodlund B., Mills E., Karlsson T., Johansson T. B., Technical Support

Document for the Challenge of Choices: Technology Options for the

Swedish Electricity Sector. Lund, Institutionen för Miljö- och Energisystem, Lunds Universitet, 1989.

[22] Nörgård, J., Low Electricity Appliances-Options for the Future.

End-Use and New Generation and

Electricity: Efficient Technologies,

Their Planning Implications. Lund: Lund University Press, 1989. [23] Byggforskningsrådet G16:1987. Energi i byggd miljö. 90-talets ntojligheter. [24] Byggforskningsrådet G17:1987. Energisvar 87. Frågor och svar om energihushållning i byggnader. [25] Gustavsson, L., Framtida fjärrvärmesystem. En analys av utvecklingsmöjligheter med hänsyn tagen till förändringar i bebyggelsen. Fallen Eslöv och Lund. Institutionen for miljö och energisystem, Lunds Universitet, 1989. [26] Blomsterberg Å., Gustavsson L., Energisnåla fönster, Tekniska möjligheter och deras betydelse för energibalanser i bostadshus. Lunds tekniska högskola, 1990. [27] Gustavsson, L., Framtida fjärrvärmesystem. En analys av utvecklingsmöjligheter med hänsyn tagen till förändringar i bebyggelsen. Fallen

Bilaga 1

Eslöv och Lund. Institutionen för miljö och energisystem, Lunds Universitet, 1989. [28] Gustavsson, L., Framtida fjärrvärmesyatem. En analys av utvecklingsmöjligheter med hänsyn tagen till förändringar i bebyggelsen. Fallen Eslöv och Lund. Institutionen för miljö och energisystem, Lunds Universitet, 1989.

Bilaga 2

Bilaga2

inom servicesektom

Energianvändning

l omfattning och 1988 Struktur,

Servicesektom indelas i de undersektorerna undervisning och fyra samt övriga lokaforskning, sjukvård, övrig offentlig förvaltning ler. och innehåller såväl kommunala Undervisning forskning vårdskolor, särskolor som universitet. skolor, lantbruksskolor, Inom hälso- och landstingets sjukhus, vårdcentrasjukvård ingår och sjukhem. Inom övrig ler, servicehus, tandläkarmottagningar förvaltning ingår dels de kommunala förvaltningarna offentlig men även bl. a. ålderdomshem, regementen samt daghem, I övriga lokaler ingår skattepliktiga landstingets förvaltning. lokaler som banker och försäkringsbolag samt post affärer, hotell, och tele.

Som mått aktiviteternas väljs inom servicesektorn på omfattning som inom bostadssektorn den uppvärmda ytan. Uppgifter om precis för de lokalerna har erhållits från SCB. ytan skattepliktiga i dessa är omfattande. Orsaken till detta

Osäkerhetema ytuppgifter

är att en stor del av har sorterats in under flerbostadslokalytan husen. Detta beror att en förs till kategorin flerbostadspå byggnad hus om mer än 50 % av dess yta är lägenheter. Inga skattepliktiga lokaler har räknats in i den uppvärmda ytan för flerbostadshus denna enbart multiplicerat med ett eftersom bygger på boytan schablontal. Dessa medför att vi undviker att använda svårigheter ytan vid några beräkningar utan uppskattar effektiviseringspotentialen som en av energianvändning såväl för procentandel dagens uppvärmning som för övrig elanvändning.

de de icke kommer all statistik från För skattepliktiga lokalerna, de enskilda Den grundar sig på en enkät om

fastighetsförvaltama.

och En del uppgifter har inte

uppvärmda ytor energianvändning.

kunnat erhållas. De som saknats har uppskattas ur de uppgifterna yta om denna funnits och ur kommuövriga, grundat på uppvärmd nens om om uppvärmd inte har funnits. folkmängd uppgift yta

I tabell 1.1 redovisas den den 1/1 1988 och i tabell 1.2 uppvärmda ytan för 1988 fördelat på olika nettoenergianvändningen uppvärmning samt Nettoenergi innebär den energislag övrig elanvändning. som förbrukar efter värmeväxlare eller energi fastigheten panna,

Bilaga 2

värmepump. Verkningsgraderna hos slutanvândaren har antagits motsvara värdena för flerbostadshus i 1. Vad elanbilaga gäller vändningen i övriga lokaler har ingen uppdelning mellan elanvändning för uppvärmning och annan kunnat

elanvândning

göras. Vi antar därför att ingen el går till uppvärmning för övriga lokaler.

Tabell 1.1 Uppvärmd yta den 1/ I 1988 tusentals kvadratmeter i Västra Skåne.

Iijärr- Natur- Olin Elvärme Övr el- Summa

värme gas användning

Övriga lokaler 476 13 324 - 804 1 615

Summa l 110 120 440 100 l 120 2 890 Tabell 1.2

Nettoenergianvändning 1988 i GWh (Uppvärmningen normal-

árskorrigerad).

Den del av som

elanvändningen användes för annat än uppvärm-

ning uppdelas för alla undersektorer utifrån nationella skatt-

ningar på olika förbrukningskategorier [1], se tabell 1.3.

För gatubelysning erhålles från SCB uppgift på elförbrukningen

1988. Den uppgick för Västra Skåne till 95 GWh.

Belysning Matlagn/ Ventilation Övrigt

förvaring Undervisn, forska 50 % 13 % 15 % 12 % b 45 % 12 9h 32 % 11 % Hälso., sjukvård Offentlig förvaltF 38 % 6 % 14 % 12 977

Övriga lokalerd 36 % 35 % 19 % 10 %

Fördelning för skolbyggnader används.

V!! Fördelning för sjukhus används.

Fördelning för kontor används.

9-5 Fördelning för kontor, varuhus och hotell har viktats

efter deras respektive

elförbrukning. Kontors fördelning av elförbrukning se offentlig förvalt-

ning. I varuhus

går 46 % av övrig elförbrukning till belysning, 34 % matlagn/förvaring 11 % ventilation samt 9 % övrigt. I hotell går 20 % till

belysning, 40 % till 30 % till ventilation

matlagn/förvaring, samt 10 % till

övrigt.

Tabell 1.3 Fördelningen au övrig elförbrukning på olika kategorier

Bilaga 2

Flera osäkerheter finns då servicesektorn undersöks. Jämfört med bostadssektorn är mycket färre undersökningar orda. I de flesta av dessa har man dessutom inte skiljt på de olika underkategorierna utan kallat allt för lokaler. Dessutom är det svårt att uppskatta de uppvärmda ytorna. Detta kan medföra större fel i beräkningarna för denna sektor än för bostadssektorn.

2 fram till år 2010.

Förändringar

2.1 Förändringar i aktivitetsnivån.

Förändringar av de uppvärmda ytorna inom servicesektorn baseras på uppskattningar av Kraftsam [2]. För undervisningslokaler antas den uppvärmda ytan öka med 9 % under åren 1988-2000. Vi antar att yttillväxten fortsätter i samma takt till år 2010 vilket ger en ökning av den uppvärmda ytan med 16.5 % tills dess. För hälsooch sjukvård där Kraftsam inkluderar barn och åldringsvård antas ytan öka med 1.9 % per år. Om man antar att den nybyggda ytan fördelas mellan barn- och åldringsvård respektive sjukvård på samma sätt som under 1980-talet ökar ytorna inom sjukvården årligen med ungefär 1.3 % av 1988 års bestånd. För den offentliga förvaltningen, enligt Kraftsams definition, antas ytorna öka med 13 % mellan 1990 och 2000. Om hänsyn tas till yttillväxten inom barn- och åldringsvården får vi en ökning på ungefär 1.8 % av ytan 1988 per år. Kraftsam uppskattar yttillväxten inom bank- och försäkringsbyggnader till 1.0 % och inom övriga tjänstebyggnader till 2.7 % per år jämfört med ytan 1988. Vi uppskattar därur tillväxten till 1.8 % per år för övriga lokaler.

2.2 och Rirändrad apparattäthet

Uppskattning av effektiviserings-potentialen görs såväl för bästa sålda teknik 1988 (BST) respektive effektivitetsförbättrad teknik (EFT) medan kostnadsuppskattning enbart görs för det förstnämnda alternativet. De två tekniknivåerna betecknas Effektivisering respektive Hög effektivisering och vad de innebär redovisas i bilaga 1, Vi antar att apparattätheten förändras lika mycket i relativa tal för alla servicekategorier. I tabell 2.1 redovisas de antaganden som gjorts.

Enligt Statens energiverks prognoser [3] tycks det inte finnas någon anledning att anta ökat antal ljuspunkter för belysning. Byggnaderna kan i stället anpassas för att t. ex. ta till vara dagsljuset. Vi antar därför konstant apparattäthet vad gäller belysning. För ventilation och matlagning/förvaring förutsätts utvecklingen motsvara

Bilaga 2 sou 1990:96

den som Challenge of choices För ventilationen räknas antagit.

konservativt då det minskade ventilationsbehovet på av

grund

belysningseffektiviseringen inte alls beaktas. Den övrigpost som

är kvar antas öka i samma takt som den mest ökande posten ventilation.

Effektivisering» Effektivisering:- Apparattäthet potential 2010 kostnad (BST) år 2010 (1 00: 1 988) BST EFT SEK/MWh Index 1988:100 Matlagning 60a 60 180 130 förvaring

Tabell 2. I Effektiviseringsfaktør till 2010 för bästa sålda teknik 1988 (BST) respektive effektivitetsförbättrad teknik (EFT). Index=100 motsvarar genomsnittligt använd teknik ár 1988. Effektivisering?kostnaderna (SEK / MWh) för alternativet BST samt apparattäthet redovisas. Uppgifterna om effektiviseringpotential apparattäthet och kostnader bygger på uppgifter från Challenge of choices [4, 5].

För gatu- och vägbelysningen i Malmö» uppskattar Malmö [7] Energi att den genomsnittliga effektiviseringspotentialen är 40%. Man har då tagit hänsyn till att en del redan energisnåla lampor används. I Malmö uppskattar man samtidigt ökningen av antalet ljuspunkter till år 2010 till ca 30 %. Denna ökning skall täcka behovet i nya bostadsområden och för nya vägar. Vi använder dessa uppskattningar även för Västra Skåne.

2.3 Värmehushállning i servicebyggnaderna.

I en del undersökningar anges värmehushâllningspotentialen i befintlig bebyggelse inom servicesektorn i procentsiffror i stället för med specifika åtgångstal. För vára beräkningar är detta forfaringssätt en fördel då den uppvärmda ytan är osäker för övriga lokaler.

Byggforskningsrádet [8] anger värmehushållningspotentialen för

kontorsbyggnader till 40 % även vid en så låg ursprunglig förbruk-

ning som 120 kWh/mz. Vi antar därför att man kan hushålla bort 40 % av energianvändningen för värme och varmvatten i såväl offentlig förvaltning som gruppen övriga lokaler. I samma skrift

Bilaga 2

att är lika stor i undervisnings- och anges hushållningspotentialen För antas att man kan nå ner forskningslokaler. sjukvårdslokaler till 150 kWh/mz vilket stämmer med Statens energiverks (9, 10] antaganden om åtgångstal för lokaler.

Statens energiverk [11] är energiåtgången för uppvärmning Enligt i lokaler 25 % högre än i nybyggda flerbostadshus. nybyggda Emellertid är för varmvatten lägre varför nettoenergiátgången energibehovet totalt sett är lägre. Vi antar samma nettoenergibehov för lokaler som för flerbostadshus d v s 100 kWh/mz. nybyggda

För fallet effektivitetsförbâttrad teknik kan de avancerade fönster som beskrivits i bilaga 2 användas även inom servicesektorn. saknas för att bedöma hur stor effektivisering använ- Underlag dandet av dessa fönster skulle Denna effektige i servicesektorn. skulle emellertid inte energianvändningen med visering påverka mer än ett Detta att vi inte använder dessa i par procent. gör scenariema för servicesektorn. I stället antar vi samma energiför uppvärmning och varmvatten för de två teknikanvändning nivåerna BST och EFT.

2.4 servicesektorn byggnaden fördelning på olika uppvärmningsformer

I både och biobränslealternativet, se bilaga 5, naturgasalternativet antas en av befintliga byggnader och anslutning av konvertering bebyggelse till fjärr-värmesystemet och naturgassystemet enligt ny enkäter från kommunerna, se bilaga 5. De servicebyggnader som konverteras till naturgas och fjärrvärme antas använda lätt ej eldningsolja.

2.5 Alternativa antaganden

En vad aktivitetsnivån i servicesektorn känslighetsanalys gäller görs enligt följande:

1) Aktiviteten inom servicesektorn varieras med i 25 %. 2) Yttillväxten inom den mest respektive minst energiintensiva undersektorn ökas minskas med 25 % med respektive bibehållen total yttillväxt. 3) Apparattätheten bibehålls på 1988 års nivå.

Bikzga 2

Energianvändningen 2010

I detta avsnitt redovisas resultatet av

tidigare orda antaganden.

I tabell 3.1 redovisas för

nettoenergibehovet uppvärmning och

varmvatten såväl for fallet 1988 års använda teknik

genomsnittligt

som för bästa sålda teknik 1988. Tekniknivån effektivitetsfor-

bâttrad teknik antas enligt avsnitt 2.3 samma ge nettoenergibehov

som den bäst sålda tekniken.

l 988 20 l 0 20 1 0 GAT BST/EFT Un dervi aning/forskning 350 380 275 Sjukvård 270 310 250 Offentlig förvaltning 360 450 320

Övriga lokaler 830 960 650

Summa l 810 2 100 l 490

Tabell 3.1 Nettoenergibehovet och varmvatten för uppvärmning (GWh) 1988 och 2010 med olika tekniker.

Uppskattningen av övrig i Västra

elanvändning Skåne redovisas i

tabell 3.2.

för med genomsnittligt använd teknik 1988 (GAT), med bästa sålda teknik 1988 (BST) samt e/fêktivitets/örbättmd teknik (EFT).

Gatubelysningen använder vid tekniknivån GAT år 2010 113 GWh

och med BST 75 GWh.

I tabell 3.3 redovisas effekten på energianvändningen om alla undersektorers yttillväxt är 25% större mindre respektive än scenariernas under perioden 1988-2010. I tabell 3.4 respektive 3.5 redovisas effekten om for den yttillväxten mest energiintensiva sektorn d v s övriga lokaler den respektive minst energiintensiva sektorn d v s undervisning och ökar

forskning respektive minskar

med 25 % med bibehållen total yttillväxt.

Bilaga 2 Energianvändning Prooentuell förändring GAT

BST

Tabell 3.3 Energianvändningen (GWh) i Västra Skåne inom servicesektorn exkl. gatubelysning om yttillväxten blir 25 % större respektive mindre än i huvudalternativet.

Energianvändning Procentuell förändring GAT

BST

Tabell 3.4 Energianvändningen i Västra Skåne inom servicesektorn exkl. gatubelysning då den mest energiintensiva undersektorns yttillväad blir 25 % större respektive mindre med bibehållande av hela servieesektorns tillväxt.

Energianvändning Pmcentuell ñirändring GAT

BST

intensiva undersektorns yttillväxt blir 25 9b större respektive mindre med bibehållande av hela servicesektorns tillväxt.

En 25 % förändring av yttillvâxten i samtliga sektorer ger en förändring av energianvändningen på 5-6 %. En förändring av fördelningen av yttillvâxten med bibehållande av den totala yttillväxten enligt ovanstående antaganden ger en förändring av energianvändningen med mindre än 3 %.

Hur den övriga elanvändningen inom servicesektorn påverkas om vi antar att apparattätheten förblir vid 1988 års nivå redovisas i

Bilaga 2

tabell 3.6. 1988 års apparattäthet ger 30 % lägre övrig elanvändning äna pparattäthet enligt tabell 2.1.

enl tabell 2.1 Apparattäthet 1988 Apparattäthet

Tabell 3.6 Övrig elanvändning (GWh) 1988, 2010 med apparattäthet enligt

tabell 2. 1 samt år 2010 med 1988 års apparattäthet.

Referenser

[1] och Energidepartementet. Elhushållning på 1990-talet. Bilaga, SOU Miljö- 1987:69. [2] Kraftsam. för år 2000. Huvudrapport, Januari 1990. Elprognos [3] Statens Scenarier: Framtida energianvändning i bostäder och energiverk. lokaler. Underlag för prognoser. Oktober 1989.

[4] Bodlund E., Karlsson T., Johansson T. B., Challenge of Choices:

B., Mills

Technology Options for the Swedish Electricity Sector. Lund: Lund

University Press, 1989. [5] Bodlund B., Mills E., Karlsson T., Johansson T. B., Technical Support

Document the Choices: for the for Challenge of Technology Options

Swedish Sector. Lund, Institutionen för Miljö- och Electricity Energisystem, Lunds Universitet, 1989.

[6] J., Low Electricity Appliances-Options for the Future in

Nörgård

Electricity: Efficient End-Use and New Generation Technologies, and

Their Planning Implications. Lund: Lund University Press, 1989.

[7] Muntlig och skriftlig information maj 1990.

Nilsson, L., Malmö Energi, [8] Byggforskningsrådet G16:1987. Energi i byggd miljö-90-talets möjligheter. Stockholm 1987. [9] Statens energiverk. Scenarier: Framtida energianvändning i bostäder och lokaler. Underlag för prognoser. Oktober 1989. [10] Statens Energiverk, Finansdepartementet. Energi-miljö-ekonomi. Bilaga 21 till Långtidsutredningen 1990, Stockholm 1989. [1 1] Statens scenarier: Framtida energianvändning i bostäder och energiverk. lokaler. Underlag för prognoser. Oktober 1989.

Bilaga 3

Bilaga 3

inom industrisektom

Energianvändning

l Aktiviteternas omfattning samt deras energiför-

brukning

Som mått på industriaktiviteternas omfattning väljs forädlingsvärdet. Med förädlingsvärdet avses den värdeökning som kommer till stånd genom bearbetning inom en bransch. Förädlingsvärdet beräknas som ett restvärde där produktionens saluvärde minskas med kostnaderna för råvaror, emballage, bränsle, el, bortlämnade lönearbeten och transporter utförda av utomstående. Uppgifter om förâdlingsvärdet 1988 fördelat på ett antal branscher har erhållits från SCB [1]. I tabell 1.1 redovisas dessa uppgifter. Av sekretesskäl kan inte alla branscher redovisas separat. Gummivaruindustrin

redovisas som kemisk industri. Övriga branscher redovisas under

Småindustri innehåller dels all industri under SNI punkten övrigt. 39 (Guld- och silvervaru-, Musikinstruments-, Sportvaru- samt övdels industri med mindre än 5 rig tillverkningsindustri), anställda. För industrier med mindre än fem anställda skattas förädlingsvärde med utgångspunkt från industrier med 5-10 anställda och där förädlingsvärdet antas proportionellt mot antalet anställda.

Tabell 1.1 Förädlingsvärde (MSEK) 1988 för industrin i Västra Skåne branschvis fördelat.

Från statistiska centralbyrån erhålles dessutom energianvänd-

1988 olika branscher och bränslen. För industri

ningen uppdelad på

med mindre än fem anställda beräknas med

energianvändningen

Bilaga 3

hjälp av nyckeltal framtagna för industri med 5-10 anställda.

industri

bransch

Summa 2 255 1 618 710 mb ass 665 5 920

a För industri med mindre än 5 anställda redovisas energin enbart som el och övrig energianvändning. b Därav ved 25 GWh. c Eftersom den branschvisa statistiken från SCB som är enkätbaserad ej överensstämmer med energiverkens leveranser av fjärrvärme korrigeras SCB statistiken så att fjärrvärmeanvândningen överensstämmer med energiverkens leveranser. Denna extra fjârrvärmeanvändning redovisas under Ospecificerad bransch. Tabell 1.2 Energianvändning (GWh) 1988 uppdelad pá olika branscher.

Drivmedel för arbetsfordon redovisas ej.

Drivmedelanvändningen inom industrin redovisas ej i tabell 1.2. Den uppgår for Västra Skåne till 100 GWh bensin och 116 GWh

diesel.

För att kunna beräkna effektiviseringspotentialen for elanvändningen krävs att elanvändningen delas upp på olika förbrukningskategorier. Vi delar upp elanvändningen i följande kate-

gorier: Elektrolys, smältning, malning, bearbetning, övriga processer, pump och fläkt, tryckluft, kylanläggningar, övriga motorer, belysning, elvärme och övrig el. Skattningar pá nationell

nivå har orts av Statens energiverk [2]. Dessa skattningar ligger

till grund för fördelningen inom Västra Skåne.

Bilaga 3

2 Förändringar till år 2010

2.1 Förändringar av aktiviteternas omfattning

Industrins utveckling förutsätts ske enligt Statens energiverks [3] huvudaltemativ fram till år 2010 och som baseras på konstanta elpriser. Den årliga ekonomiska tillväxten är 2.5 % per år. Hänsyn har för vissa branscher tagits till lokala förhållanden. Det gäller för den kemiska industrin som i huvudsak är inriktad på baskemikalier. Järn- stål och ferroindustrin representeras av två företag med tillverkning som starkt avviker från den handels- och specialståltillverkning som dominerar branschen i Sverige. Ett av dessa företag har dessutom lagts i malpåse. Hänsyn till detta tas då volymindex beräknas.

De volymindex som används redovisas i tabell 2.1. Index från Statens energiverk är korrigerade för basår 1988.

a Värdet för kemikalieindustrin har valts då denna dominerar Västra Skåne. b Hänsyn har tagits till de två företagens avvikelse från den genomsnittliga svenska samt att ett av företagen har lagt ned produktionen. Tabell 2.1 Volyminda för de olika branscherna 2010 (index=1 00 för 1988). Dessa volymindex överensstämmer med Statens energiverks [4] uppskattningar om inget annat sägs.

Vid höjda elpriser kan industriproduktionen bli lägre och därmed

kan industrins elbehov överskattas. I avsnitt 2.4 redovisas hur

energianvändningen påverkas vid varierad industriproduktion. I vilken mån elpriset kommer att förändras i framtiden beror på

Bilaga 3

vilken prissättningsmetod som används, det framtida elbehovet, kostnaderna för ny elproduktion samt kostnaderna för den elproduktion som tas ur drift. Här förutsätter vi en prissättning som medför att intäkterna vid försäljningen av el motsvarar alla kostnaderna för elsystemet, även kapitalkostnadema. Det är troligt att kostnaderna, inklusive kapitalkostnadema, för ny elproduktion överstiger kostnaderna för den elproduktion som tas ur drift. En effektivare elanvändning begränsar därför elprisökningarna. Bodlund m fl [5] har visat att kostnaderna för eltiänstema år 2010 vid en tillväxt enligt långtidsutredningen blir lägre än dagens elproduktionskostnader. Detta gäller för elproduktionssystem som baseras på samproduktionsanläggningar där antingen biobränslen eller fossila bränslen används. Förutsättningar för detta är dock att elanvändningen successivt effektiviseras. I våra scenarier med en effektiviserad elanvändning är det därför möjligt att bibehålla konstanta elpriser och därmed angiven industriproduktion. För scenarierna där ingen effektivisering skett är det troligt att elpriset ökar vilket kan leda till en mindre industriproduktion och därmed överskattat elbehov.

2.2 Effektiviseringar

Uppskattning av effektiviseringspotentialen inom industrin görs för de två tekniknivåerna bästa sålda teknik 1988 (BST) respektive effektivitetsförbättrad teknik (EFT) medan kostnadsuppskattning enbart görs för det förstnämnda alternativet. Dessa alternativ

benämns också Effektivisering respektive Hög effektivise-

ring. De bygger på de beräkningar som gjorts av Bodlund m fl [6] dels för fallet efficiency (motsvarar BST), dels för fallet high efficiency (motsvarar EFT). För ett antal av användningskategorierna redovisas ingen effektiviseringspotential av Bodlund m fl och vi får därför göra egna antaganden enligt nedan. För de kategorier där inga värden för effektivitetsförbättrad teknik kunnat erhållas har värdena för bästa sålda teknik 1988 valts.

Under posten bearbetning återfinns framför allt svarvar och fräsar vilket innebär att den huvudsakliga energianvändningen är för motordrift. Vi antar därför samma effektiviseringspotential som under motordrift.

För övriga processer har en hushållningspotential antagits som är medelvärdet av de tre processerna elektrolys, smältning och värmning. För eluppvärmning antas hushållningspotentialen vara lika stor som för lokaler d v s ca 40 %. el antas ha samma effekti-

Övrig

viseringspotential som den genomsnittliga eleffektiviseringspotentialen.

Bilaga 3

Bränslet används såväl i processer som for uppvärmningsändamål. För att inte underskatta energianvändningen antar vi att effektiviseringspotentialen är lika stor som för övriga processer eftersom denna effektiviseringspotential är mindre än den for uppvärmning.

Dessa enligt tabell 2.2 for

antaganden ger effektiviseringspotential

olika Kostnaderna för effektiviseringarna är enbart kategorier. beräknade for fallet bästa sålda teknik 1988.

Bearbetning Övriga processer 85° 85 2009 Pump/fläkt 70h 60 1oof Tryckluft 70h so 100f Kylanlâggning 70h 60 100f

a Technical support for Challenge of choices. b Challenge of choices. c Antaganden beskrivnaitexten. d Kostnad angiven i Challenge of choices på ett projekt som gav större än 15 %. Kostnaden är därför troligen överskattad här. effektivisering of choices beskrivs ett antal där man inte I Challenge användarkategorier kunnat uppskatta kostnaderna för eñektiviseringen. Man säger att det inte skulle vara dyrare finns något som säger att dessa effektiviseringsåtgärder än övriga. Vi har för de kategorier där vi inte kunnat få fram några

kostnader därför konservativt valt samma effektiviseringskostnad som den

dyraste eifektiviseringsåtgârden har. f Challenge of choices (Motorer, pumpar, kompressorer). 8 Challenge of choices (lysrör).

h Uppvärmningskostnad enligt bilaga 5, avsnitt 3.3.1.

Tabell 2.2 Eñektiviseringspotential till år 2010 (index=I00 är dagens tekniknivå) om bästa sålda teknik 1988 (BST) respektive teknik (EFT) används samt kostnad för

effektivitetsförbättrad

effektivisering till nivån BST (SEK/MWh).

Bilaga 3

2.3 Konverteringar

För beräkning av elbehovet år 2010 måste hänsyn tas till konvertering från bränsle till el och från el till bränsle både i processer och för uppvärmning. Enligt Statens energiverk [7] kan man framför allt konvertera el till naturgas. Vi antar konverteringar till naturgas enligt enkätsvar från kommunerna. Där antas 90 % av naturgasen ersätta olja och 10 % el. Dessutom antas konvertering till fjärrvärme i den omfattning som kommunerna angett vara möjligt i enkätsvar. I biobränslealternativet konverteras dessutom, där så är möjligt, industrins användning av kol till biobränslen.

Industriell samproduktion antas i en omfattning som beskrivs i bilaga 5. Antagandena om val av bränsle i dessa samproduktionsanläggningar medför konvertering till biobränslen och naturgas.

För samproduktionen av värme och el inom industrin krävs ett bränsletillskott jämfört med den rena värmeproduktionen. Detta bränsletillskott redovisas inte nedan i energianvändningen inom industrin utan hänförs till elproduktionen.

2.4 Alternativa antaganden

Stora osäkerheter finns när man försöker uppskatta hur industristrukturen ser ut år 2010. Även aktivitetsnivån är svår att uppskatta. Vi utför känslighetsanalys m a p dessa två faktorer genom att variera dem på följande sätt:

1) Tillväxten av förädlingsvärdet inom industrin varieras med i25 %. 2) Strukturen ändras genom att vi låter de 4 mest respektive 4 minst energiintensiva branscherna variera sitt förädlingsvärde med ;+25 % samtidigt som den totala aktivitetsnivån behålls konstant.

Vi jämför även vad effekten blir av 20 öre/kWh högre elpriser än dagens. Vi antar inte att effektiviseringsmöjligheterna ändras utan studerar enbart den förändring av industristrukturen som kan ske på grund av det högre elpriset. För att uppskatta de olika branschernas förändringar använder vi Statens energiverks [8] prognoser om industrivolymens förändring vid prisökningar med 20 öre/kWh. Deras huvudaltemativ har valts. Korrigering för basår 1988 har gjorts och hänsyn till lokala förhållanden har tagits på samma sätt som i avsnitt 2.1. De volymindex som används redovisas i tabell 2.3.

Tabell 2.3 Volymindex för de olika branscherna 2010 med 20 öre /kWh högre elpriser enligt Statens energiuerk där inget annat nämns. (index=100 1988).

3 Energianvändningen år 2010

I detta avsnitt redovisas den energianvändning år 2010 som blir en följd av antagandena i avsnitt 2. I tabell 3.1 redovisas energianvändningen uppdelat på branscher år 1988, år 2010 med 1988 års använda teknik 1988 års bästa sålda teknik genomsnittligt (GAT), (BST) samt effektivitetsförbättrad teknik (EFT).

Fördelningen på olika energibärare redovisas i tabell 3.2 för hela industrisektom för de tre tekniknivåerna GAT, BST, och EFT vid de två tillförselsystemen naturgas- respektive biobränslealternativet, se bilaga 5. Tekniknivån EFT skiljer sig från BST enbart i att elanvändningen minskar.

Ospec. bransch Totalt 5920 7630 6080 5910

Tabell 3.1 Energianvändningen (GWh) år 1988 och scenarierna för år 2010 med användande av genomsnittligt använda teknik 1988 (GAT), bästa sålda teknik 1988 (BST) samt e/fektivitetsförbättrad teknik (EFT). Användningen av drivmedel redovisas separat.

Bilaga 3

D Natur- Olja Kol Bio- Fjärr- Övrigt

gas bränslen värme 1 988 38 27 12 8 1 4 10 Naturgas

Biobränsle

bärare år 1988 och i scenarierna för är 2010 för tekniknivåerna GAT, BST samt EFT.

Som alternativa antaganden studeras såväl en ändring av industrins omfattning som dess struktur i Västra Skåne. Vi studerar endast tekniknivåerna genomsnittligt använd teknik 1988 (GAT) och bästa sålda teknik 1988 (BST). Vi låter tillväxten av industrins förädlingsvärde variera med i25 %. Energianvändningen för dessa fall redovisas i tabell 3.3. Det visar sig att energianvändningen förändrar sig ungefär 10 %.

GAT BST

jämfört med huvudalternativet inom industrisektorn år 2010 då industrisektorns tillväxt varieras :t 25 70 vid användande av genomsnittligt använd teknik 1988 (GAT) samt bästa sålda teknik 1988 (BST).

Industrins struktur varieras genom att de mest respektive minst energiintensiva branschernas förädlingsvârde varieras i 25 % med bibehållande av den totala industrivolymen. Energianvändningen vid dessa variationer redovisas i tabell 3.4.

Bilaga 3 GAT BST

intensiva + 25 % 4 mest energi- 7190 - 6 % 5530 -9 % intensiva - 25 % 4 minst 6350 -17 % 4930 -19 % energiintensiva + 25 % 4 minst 8940 +17 % 7090 +17 % energiintensiva - 25 %

Tabell 3.4 Energianvändningen (GWh) samt procentuell förändring med huvudalternativet inom industrisektorn år 2010 då jämfört de 4 mest respektive 4 minst energiintensiva branscherna varieras med bibehållande av den totala industriuolymen. Redovisning görs för användande av genomsnittligt använd teknik 1988 (GAT) samt bästa sålda teknik 1988 (BST).

Till sist undersökes av 20 öre/kWh högre elpris än idag. betydelsen Resultatet redovisas i tabell 3.5. Det visar sig att energianvändminskar med 14 % medan förâdlingsvärdet minskar med ningen

7 %.

Huvudalternativ Högre elpriser GAT 7630 6600 BST 6080 5240

Tabell 3.5 Energianvändningen (GWh) i industrisektorn år 2010 för huvudalternativet samt då man har 20 öre / kWh högre elpriser då man använder genomsnittligt använd teknik 1988 (GAT) samt bästa sålda teknik 1988 (BST).

Referenser

[1] Statistiska centralbyrån. Enheten for energi och priser. Uppgifter beställda från SCBs databas. Örebro 1990. [2] Statens 1988:7. Elpriser och svensk industri. Struktur, Energiverk Stockholm: Allmänna förlaget, 1988.

Sysselsättning, StyrmedeL

[3] Statens 1988:7. Elpriser och svensk industri. Struktur, Energiverk styrmedel. Stockholm: Allmänna förlaget, 1988. Sysselsättning, [4] Statens Energiverk 1988:7. Elpriser och svensk industri. Struktur, styrmedel. Stockholm: Allmänna förlaget, 1988. Sysselsättning,

[5] Bodlund, B., Mills, E., Karlsson, T., Johansson, T. B., The Challenge of Choices: Options for the Swedish Electricity Sector. Lund:

Technology Lund University Press, 1989.

Bihga 3

[6] Bodlund, B., Mills, E., Karlsson, T., Johansson, T. B., The Challenge of Choices: Technology Options for the Swedish Electricity Sector. Lund:

Lund University Press, 1989. [7] Statens Energiverk 1988:7. Elpriser och svensk industri. Struktur, Sysselsättning, styrmedel. Stockholm: Allmänna förlaget, 1988. [8] Statens Energiverk 1988:7. Elpriaer och svensk industri. Struktur, Sysselsättning, styrmedel. Stockholm: Allmänna förlaget, 1988.

Bilaga 4

Bilaga

inom den areella sektorn

Energianvändning

Den areella sektorn innehåller trädgårds-, jordbruks-, fiske- och skogsbruksnäringarna. På grund av svårigheterna att erhålla regional statistik som är uppdelad på dessa näringar behandlas dessa i ett sammanhang. Där så är möjligt försöker vi särredovisa trädgårdsnäringen. I Västra Skåne dominerar jordbruks- och trädgårdsnâringarna.

1 Aktivitetsnivån 1988

Det är svårt att hitta ett bra enhetligt mått på aktivitetsnivån för de areella näringarna eftersom de har en skiftande struktur. Ett användbart mått kan vara förädlingsvärdet. Tyvärr saknas regional statistik som redovisar forädlingsvärdet för de areella näringarna. Vi får därför arbeta med aktivitetsindex som sätts till 100 for år 1988.

2 Energianvändningen 1988

Inom energiprojektet behandlas el och vârmesidan. Drivmedel till arbetsfordon behandlas inom trafikprojektet. Detta medför att en stor del av jordbrukets energianvändning inte kommer att behandlas här. Almqvist [1] anger behovet av drivmedel for en gård med 50 kor till 75 MWh/år. Detta kan jämföras med den totala energianvändningen som anges till 214 MWh/år. För jordbruket inom Västra Skåne uppgår drivmedelsanvändningen till 750 GWh. Inom ñskenäringen dominerar drivmedlen helt och redovisas ej här.

Leveranser av olja till den areella sektorn och el till jordbruksfastigheter erhålles från statistiska centralbyrån [2]. Elleveranserna särredovisas for jordbruksfastigheter med respektive utan elvärme. Användningen av träbränslen inom jordbruksfastighetema uppskattas ej. Eftersom vi i scenarierna antar utnyttjande av träbränslen i bostäder i samma grad som i dag inverkar det inte på resultatet. Bränsleanvändning samt el- och fjärrvärmeanvândning inom trädgårdsnäringen uppskattas från trädgårdsräkningen 1987 [3] där energianvändningen redovisas länsvis. I samma skrift redovisas växthusytorna kommunvis. Genom att

anta en specifik användning (kWh/m2) for de olika energislagen i

Bilaga 4

respektive län och multiplicera dessa med de växthusytor som ligger inom Västra Skåne erhålles en grov uppskattning av energianvändningen inom trädgårdsnäringen. För naturgasanvändningen används leveransstatistik från Sydgas och Helsingborgs energiverk.

I tabell 2.1 redovisas energiförbrukningen 1988 inom areella sektorn.

medel.

Ett exempel på fördelningen av energi på en gård med 50 mjölkkor

redovisas av Ehrlemark och Svensson [4]. Den redovisas i tabell 2.2

och kommer att ligga till grund får vår bedömning av potentialen för effektiviseringar inom jordbruk. Hushållselen förutsätts användas på likadant sätt som i småhus. Oljeanvändningen används framför allt till uppvärmning i bostaden.

Pedersen m fl [5] har gjort en grov uppskattning av hur elanvändningen i trädgårdsnäringen i Danmark fördelas. 60 % åtgår till pumpning, 10 % till kylning, 15 % till övriga motorer 15 % till belysning. Vi använder denna uppskattning för att uppskatta effektiviseringen i nästa kapitel.

Användning Använd energibärare MWh/år Bostad Uppvärmning 99 olja Hushållsel 4.8 el Kostall Ventilation 9 el Varmvatten 4 el Belysning 3.5 el Utgödsling 0.8 el Mjölknjng 2 el Mjölkkylning 5 el spannmålstorkning(90 ton) 1.8 el Hötorkning (45 ton) 4 el

Övrig el 5 el

Summa el 40 el Summa totalt 1 40 olja/el

Tabell 2.2 Exempel på energianvändning på en gård med 50 mjölkkor.

Bilaga 4

3 Förändringar till år 2010

Aktivitetsnivån i framtiden är kraftigt beroende av den framtida jordbrukspolitiken. Förändrade subventioner och minskat gränsskydd kan kraftigt påverka de areella nâringarnas omfattning. På grund av dessa osäkerheter antar vi att jordbruksproduktionen kommer att ligga kvar på dagens nivå år 2010.

3.1 Eñektiviseringar

För beräkningen av effektiviseringspotentialen för jordbruk studeras en gård med 50 mjölkkor enligt ovan.

De effektiviseringsmöjligheter som finns inom jordbruket är relativt dåligt undersökta. Vi utnyttjar oss dels av effektiviseringspotentialer uppskattade för Danmark av Pedersen m fl [6], dels av effektiviseringspotentialer för likartade åtgärder i andra sektorer. Den antagna effektiviseringspotentialen redovisas i tabell 3.1.

Följande överväganden har orts vad gäller scenariot effektivi-

sering (BST):

För bostadsuppvärmning antar vi att effektiviseringspotentialen är lika stor som för småhus. Detsamma gäller effektiviseringspotentialen för hushållsel.

I kostallet antas effektiviseringspotentialen for ventilation, belysning, och mjölkkylning motsvara den som Pedersen m fl angett för Danmark. Mjölkning och utgödsling antas ha samma effektiviseringspotential som övriga motorer i samma skrift. Torkning antar vi samma som inom

har effektiviseringspotential torkning

industrin. Övriga poster antas ha en effektiviseringspotential

motsvarande övrig el inom industrin.

Energianvändningen vid torkning är beroende dels av varmluftstorkens effektivitet, dels på torkmetod, fukthalt hos grödan vid inkörning, pressningsgrad av höet samt längden på inläggningsperioden. T. ex. förbrukar torkningen av spannmål enligt Ehrlemark och Svensson 5 gånger mer energi per ton spannmål om varmluftstork används i stället för kalluftstork utan tillsatsvärme.

En ökning av hömängden från 200 kg/mz till 300 kg/m2 ökar enligt

samma källa energianvändningen med drygt 40 % vid en inläggningsperiod på 10 dagar. En förlängning av inläggningsperioden från 7 till 10 dagar vid inläggningsvattenhalt på 40 % och en

hömängd på 300 kg/m2 minskar energianvändningen med ca

Bilaga 4 sou 1990:96

20 %. För att dessa skall kunna energibesparande åtgärder göras krävs att utrymme finns som en förändrad samtidigt behandling av grödan måste passas in med andra göromál på gården.

En ytterligare effektivisering i fallet hög effektivisering (EIT) har endast antagits för de som användningsområden undersökts med hänsyn till detta av Pedersen m fl.

BST EFI Bostad Uppvärmning 85 85 Hushållsel 65 40 Kostall

ingen redovisas i tabell 3.2. Effektiviseringspotentialen begränsas av att en del

energieffektiviseringsåtgärder ger lägre skörd.

Lantbruksnämnden i Malmöhus län [7] uppskattar att man med dagens energipriser bör kunna spara ca 25 % av energin för uppvärmning genom att sätta in energiväv. Med fortsatt utprovning bör man kunna spara 50 % av dagens energianvändning för uppvärmning. Vi använder den första för scenariot uppskattningen BST och det senare for scenariot EFT. Den

uppskattade eleffektiviserings-

potentialen för trâdgárdsnäringen bygger på av uppskattningar Pedersen m fl [8].

Tabell 3.2 Antaganden om

e/fektiuiseringspotential för trädgárdsnäringen

för scenariot bästa sålda teknik. (Indac 100 = 1988).

Bilaga 4

Effektiviseringskostnader inom trädgårdsnäringen har inte kunnat erhållas. Vi antar en eñektiviseringskostnad av 200 SEK/MWh for scenariot BST. Detta är en effektiviseringskostnad som ligger i nivå med de högsta effektiviseringskostnaderna i övriga branscher.

3.2 Konverteringar

Konverteringar antas endast i biobrânslealternativet, se bilaga 5, där kolanvändningen inom trädgårdsnäringen konverteras till biobränslen.

4 år 2010

Energianvändningen

Energianvändningen år 2010 redovisas i tabell 4.1 for de tre tekniknivåerna for naturgasalternativet. Biobränslealtemativet ser likadant ut förutom att kolet i trädgårdsnâringen konverteras till biobränslen.

BST

EFT

Tabell 4. 1 Energianvändningen år 2010 (GWh).

Referenser

[1] Almqvist A., lantbruket och energin. Aktuellt från lantbruksuniversitetet 361, Uppsala 1987. [2] Statistiska centralbyrån. Enheten för energi och priser. Uppgifter beställda från SCB databas. Örebro 1990. [3] Statistiska centralbyrån. Statistiska meddelanden J 10 SM 8803. [4] Ehrlemark A., Svensson L., Energi för jordbrukets byggnader. Aktuellt

från lantbruksuniversitetet 308 Teknik, Uppsala 1982.

Bilaga 4

(51 Pedersen, P. B., Viegand J., Nørgård J. S., Vurdering af elforbrugets

fordelning og besparelse-potentialer i landbrug og gartneri. Danmarks tekniska högskola, Lyngby, Januari 1988.

[6] Pedersen, P. B., Viegand J., Nørgård J. S., Vurdering af elforbrugets

fordelning og besparelse-potentialer i landbrug og gartneri. Danmarks tekniska högskola, Lyngby, Januari 1988.

[7] Olsson L., Lantbruksnämnden i Malmöhus län. Muntlig information

22/ 10 1990.

[8] Pedersen, P. B., Viegand J., Nørgård J. S., Vurdering af elforbrugets

fördelning og besparelse-potentialer i landbrug og gartneri. Danmarks tekniska högskola, Lyngby, Januari 1988.

Bilaga 5

Bilaga

Pillförselsystem nu och framöver

l

et 1988

1 . 1 Ledningsbundna energisystem

De ledningsbundna energisystemen i Västra Skåne är väl utbyggda. Fjärrvärmen har funnits länge i Malmö, Lund och Helsingborg. Under andra hälften av 1980-talet har naturgasnätet expanderat kraftigt. Fjärrvärme finns i följande kommuner: Bjuv, Burlöv, Helsingborg, Klippan, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö,

Staffanstorp, Svalöv, Ängelholm. Naturgas finns i alla kommuner förutom Lomma, Ängelholm och Båstad. I de två senare orterna är

ett naturgasnät under uppbyggnad. Några av de kommuner som har üärrvärme använder naturgas i sina fjärrvärmeanlâggningar. I tabell 1.1 redovisas fjärrvärme- respektive naturgasleveranserna i Västra Skåne för de olika sektorerna.

Tabell 1.1 Fjärrvärme och naturgaslevemnser 1.988 (GWh) i Västra Skåne till de olika sektorerna enligt SCB, [1] Sydgas [2], Malmö Energi [3], Helsingborgs energiuerk [4] samt Lunds energiverk [5]. Värdena är normalårskorrigerade för bostads och serviceaektorn.

Leveranserna av fjärrvärme till industrin är osäker eftersom

uppgifterna från energiverken och SCB inte stämmer överens. Detta beror på att energiverkens statistik är leveransstatistik medan SCB:s industristatistik bygger på redovisning från de enskilda industrierna. Vi har här använt uppgifterna från energiverken.

I orter som varken har naturgas eller fjärrvärme har elvärmen fått en betydande roll för De totala elleveransema till de uppvärmning.

olika sektorerna redovisas i tabell 1.2.

Tabell 1.2 Elleveranser (GWh) till de olika sektorerna enligt SCB [6], Malmö Energi [7] samt enkäter från Västra Skånes kommuner. Elanuändningen för uppvärmning inom boatads- och aeruicesektorn har normalårskorrigerats.

Tillsammans med leveranserna till fjärrvärmesystemen ger det totala elleveranser på 7380 GWh vilket kan jämföras med Sydkrafts totala leveranser som är ca 7 500 GWh.

1 .2 Anläggningar för ñänvärmeproduktion

Genom att gå igenom tillgänglig statistik samt intervjua folk inom energiverken har produktionsanläggningarnas effekt, ålder, producerad fjärrvärme 1988, använt bränsle 1988 samt vilka bränslen som kan användas i systemet erhållits. I appendix A redovisas dessa uppgifter.

Med antagande av 10 % förluster i ledningssystemet for fjärrvärme kan man uppskatta den normalárskorrigerade fjärrvärmeproduktionen i Västra Skåne 1988 till 4 800 GWh. Dessutom producerades 300 GWh el. I tabell 1.3 redovisas användningen av el och bränsle

El och värme till värmepumpar 650

Tabell 1.3 Användandet av energibärare (GWh) i fjärrvärmesystemet för el och fjärruärmeproduktion (ej normalårskorrigerat) 1988 enligt uärmeverksföreningen [8].

Bilaga 5

För att jämföra energitillförseln och utsläppen 1988 med dessa variabler i scenarierna måste fjärrvärmeproduktionen normalårskorrigeras. Vi antar då att den extra värme som skulle produceras ett normalår jämfört med 1988, som var ett ovanligt milt år, skulle produceras med olja. Detta ger en ytterligare användning av olja på 330 GWh i Västra Skåne vilket motsvarar 6.5 % av den totala ñärrvärmeproduktionen 1988.

1 .3 Anläggningar för elproduktion

I regionen producerades el förutom i kraftvärmeverk i kärnkraftverk, Vattenkraftverk, kondenskraftverk och vindkraftverk. I Barsebäcks kärnkraftverk producerades 9 150 GWh el 1988. Vattenkrañzsel produceras i Rönne å och produktionen 1988 uppgick till 11 GWh. Vindkraftverken i regionen producerade tillsammans 5 GWh el och därav svarade verket i Maglarp för ca 4 GWh.

1 .4 Anläggningar för industriell sampmduktion av el och värme

År 1988 fanns industriell samproduktion inom processindustrin och då framför allt inom sockerindustrin. Totalt uppgår produk-

tionskapaciteten till 25 MWe och elproduktionen var 90 GWh.

1.5 Energianvändning i individuella anläggningar

De individuella pannor som finns för uppvärmning i Västra Skåne är framför allt olje- och kolpannor. Bruttoenergianvändningen 1988 i dessa pannor redovisas i tabell 1.4.

a Uppskattning enligt bilaga 1. b Drivmedel ingår inte. c Uppskattningar enligt bilaga 4. Tabell 1.4 Bruttoenergianuändning av olja, kol och ved 1988 (GWh) i individuella pannor. Värdena är normalårskorrigerade för bostads- och servioesektorn. Värdena kärror där inget annat sägs fiån SCB [9].

Bilaga 5

Förutom dessa energimângder finns en övrig brânsleanvändning inom industrin vilken uppgår till 565 GWh. Denna post utgörs till stor del av gasol.

1.6 Energitillförsel

Utgående från redovisningen i tidigare avsnitt i denna bilaga kan den totala energitillförseln exklusive i Västra transportsektorn Skåne beräknas, se tabell 1.5. Fördelningen av råkrañzen på olika elproduktionsformer baseras på den fördelning mellan kärnkraft och vattenkraft som råder inom distributionsområde. Sydkrafts

Kärnkraft som fouil- Kärnkraft som kärn-

Tabell 1.5 Energitillförsel (GWh) i Västra Skåne år 1988. Värdena är normalárskorrigerade för användningen i bostäder, service och värrneverk. För kärnkraft anges i kolumn I fossilbränsleekvivalenter varvid 2.6 enheter bränsle antas ge 1 enhet el enligt IEA [1 OJ. I kolumn 2 räknas primärenetgi för kärnkraft som levererad

el. För vind- resp vattenkraft anges den från anläggningen

avgivna energin.

1 .7 Miliöpåverkan härrör-ande från energisystemet

I detta avsnitt kommer endast utsläppen från i energisystemet Västra Skåne att behandlas. För att beräkna utsläppen måste ett

antal schabloner användas. De schabloner som använts där

inget

annat nämns redovisas i tabell 1.6.

Tabell 1.6 Antagande om emissionsfaktorer 1988 enligt Gustavsson [11] (Kadmium och Kvicksilver) och länsstyrelsen Malmöhus län (Övriga ämnen).

Ett antal undantag från emissionsfaktorerna i tabell 1.6 har orts. I anläggningarna för el- och värmeproduktion och inom industrin antas att stoftrening sker i fastbränsleanläggningarna. Denna förutsätts ta bort 60 % av luftutsläppen av kvicksilver och 95 % av kadmium. För kolanläggningarna i Helsingborg respektive Malmö har uppgifter om utsläpp från respektive energiverk utnyttjats för att beräkna utsläppen. En genomsnittlig emissionsfaktor på 0.3 g SO2/MJ bränsle har därvid erhållits. För koldioxid och svaveloxider i övrigt antas emissionsfaktorer enligt tabell 1.6. Vi har andra emissionsfaktorer för kväveoxider än de som antagit redovisas i tabell 1.6 inom el- och fjärrvärmeanlâggningar och inom industrin. Dessa anges i tabell 1.7.

NO: g NOz/MJ

Tabell 1.7 Antagna genomsnittliga emissionsfaktorer av kväveoxider vid el- och fjärrvärmeproduktion och för industrin enligt länsstyrelsen i Malmöhus län.

För avfallsförbränningen i Malmö har vi använt de emissionsfaktorer som uppskattats av avfallsprojektet inom miljödelegationen Västra Skåne. Dessa uppgår till 0.09 g SO2/MJ, 0.17 g NOç/MJ, 25 g COg/MJ, 9 ;lg Hg/MJ och 0.4 pg Cd/MJ. Koldioxidutsläppen har här beräknats som de utsläpp som kan knytas till förbränning av plastprodukter.

Med hjälp av dessa emissionsfaktorer kan de sammanlagda utsläppen i Västra Skåne uppskattas. Utsläppen redovisas i tabell 1.8.

Bilaga 5

värmeprod Industri* 1935 1620 850 3.3 3.7 Bostäder, 750 605 660 0.9 3.8 service Areella 1 130 397 257 2.4 2.0 näringar* Avfall 204 226 57 20 0.9 Summa 8650 4730 2750 38 l 9 a Ej utsläpp från drivmedel från fordon Tabell 1.8 Emiasioner från energisystemet i Västra Skåne (ej trafik) 1988.

2 inom

Möjliga förändringar üllförselsektom

2.1 Utbyggnad av ledningsbundna system

Genom enkätsvar från kommunerna i Västra Skåne

uppskattas möjligheterna till ökat värmebehov av fjärrvärme och naturgas 1989- 1999. I tabell 2.1 redovisas dessa uppskattningar.

Naturgas Fliänwärme Beñntlig bebyggelse

Ny bebyggelse

Tabell 2.1 Uppskattning av tillkommande värmebehov (GWh/år) för naturgas och fjärrvärme i Västra Skåne 1989-1999. Värdena gäller före energihushållning.

För tiden 2000-2010 antar vi att ny bebyggelse ansluts till ñârrvärme och naturgas med värmebehov som motsvarar perioden 1989-

1999.

Bilaga 5

2.2 Utbyte av pmduktionsanläggningar

Fram till år 2010 är de flesta eller alla i dag befintliga anläggningar inom fjärrvärmesystemet äldre än sin tekniska livslängd. Därför antas att hela beståndet kan vara utbytt till år 2010.

2.8 Sampmduktion i individuella anläggningar

Förutom i fjärr-värmesystem finns det värmeförbrukning inom industrin och andra verksamhetsområden som har förutsättningar för samproduktion av el och värme. I syfte att bedöma potentialen for sådan produktion inom Västra Skåne har vi studerat några olika delområden.

2.3.1 Kriterier får val av teknik. Konventionellt teknikval innebär teknikval vid 1988 års priser. Det har gjorts enligt riktvärden i tabell 2.2.

Ångturbin

Tabell 2.2 Kriterier för val av teknik, verkningsgrader för samproduktion i alternativet konventionellt teknikval.

Befintliga ångturbiner för samproduktion har förutsatts finnas kvar på grund av av sin långa tekniska livslängd. Vid individ-

uellt val av dieselmotoralternativ har ett noggrannare val orts

utifrån Lundberg [12], där skillnader i alfavärde och total verkningsgrad föreligger mellan olika maskinstorlekar.

Några få industrier med brännugnar har bedömts kunna utnyttja gasturbiner men ej dieselmotorer med hänsyn till kravet på lägre temperatur för processvärme.

Vid antagande om bränsleval i det konventionella fallet har för de 10 största industrierna befintligt bränsle bibehållits. De 10-100 största energiförbrukarna har antagits använda naturgas för sin samproduktion.

I biobränslealternativen har bränsle i ångturbiner ersatts med biobränsle där så varit lämpligt med hänsyn till processen.

Bilaga 5

Gasturbiner baserade på förgasade biobränslen har, där storlek och andra förhållanden så medgett, ersatt naturgasdrivna dieselmotorer.

Vid val av gasturbin med förgasat biobränsle har minimigränsen för reaktorns termiska effekt satts till 8 MW med följande fördelning; värme (62 %), el (18 %) och förluster (20 %).

2.3.2 Resultat De tio, från energisynpunkt, största industriema inom området har studerats individuellt med fastställande av värmeunderlag, befintlig elproduktion samt möjlig elproduktion vid två nivåer Konventionellt teknikval och Maximerad elproduktion. Dessutom har möjligheterna att använda biobränslen studerats (alternativet biobränsle/naturgas). Energianvändningen hos flera av de stora energianvändama är intimt knuten till processen, den sker t. ex. vid förbränning direkt ute i en ugn, och i de fallen kan värmeanvändningen ej utnyttjas för elproduktion. För värmeanvändning vid lägre temperaturnivåer, t. ex. torkning eller kokning, används ofta en ångprocess.

De därpå följande 90 största energianvändama inom industrin har behandlats mer schablonmässigt utifrån statistik över årsförbrukning av olika bränslen för företag, indelade efter branschtillhörighet [13]. För respektive bransch har fastställts vilka bränslen som normalt används för uppvärmning inom ett temperaturområde som medger samproduktion. Vidare har bränsle för processändamål identifierats. Efter avdrag för processenergianvändning som ej medger samproduktion har samproduktionspotentialen beräknats efter antaganden om utnyttjandetid och typ av användning. Inom det effektintervall som är aktuellt, 0.5 - 10 MW el, är dieselmotoraltemativet det dominerande, varför det ej, vid en översiktlig uppskattning, blir någon skillnad i resultaten mellan alternativen Konventionellt teknikval respektive Maximerad elproduktion.

För större samlade byggnadsbestånd t. ex. flygfältsanlâggningar och regementen, totalt fem stycken inom området, har en individuell bedömning av värmeunderlag och möjlig elproduktion gjorts.

Övriga möjligheter till samproduktion utöver de ovan redovisade har uppskattats på grundval av en inom Sydkraft ord bedömning

av den tekniska potentialen för samproduktion inom bostäder, lokaler och tillverkningsindustri.

Bilaga 5

Resultaten av de ovan beskrivna bedömningarna redovisas i tabell 2.3 nedan.

ñproduktion

Grupptill- Totalt _ñonventi- Maxime- Biobränsle/Naturgas bärighet vñrmoun- onellt rad elproderlag teknikval duktion Bio NG GWh MW/GWh MW/GWh MW/GWh MW/GWh

Processindustñ 1335 711/350 113/322 uWo 30/180

10 största Övrig energi- 994 275/712 275/7f12 40/115 140/370 krävande indusin (10-100 största) 400 50/200 85/330 - 50/200 Övrig industri, bostäder, lokaler Större so 10/35 10/35 - 10/35 byggnadsbestånd Summa 2790 410/1300 480/1600 80/285 230/785

Tabell 2.3 Möjligheter för samproduktion i individuella anläggningar.

3 lillförselsektom år M10

3.1 Antaganden för soenarierna För energisystemet år 2010 skapas sex huvudscenarier. Två typer av tillförselsystem studeras. Ett system baseras på samproduktion med naturgas. Detta system kommer i fortsättningen att kallas Naturgasalternativet. Det andra systemet baseras på samproduktion med biobränslen. Detta kommer i fortsättningen att kallas för Bi0bränslealtemativet. För båda dessa system studeras tre effektiviseringsnivåer: Genomsnittlig använd teknik 1988 benämns Ingen effektivisering, förkortas GAT, bästa sålda teknik 1988 benämns Effektivisering, förkortas BST samt effektivitetsförbättrad teknik som benämns Hög effektivisering och förkortas EFT. En noggrannare beskrivning av vad de olika tekniknivåerna innebär redovisas i bilaga 1.

Förutom de två huvudtyperna av tillförselsystem studeras ytterligare varianter under avsnittet alternativa antaganden.

Beroende på vilken typ av energisystem som väljs påverkas fördelav olika användarsidan. För bostads- och ningen energibärare på servicesektorn redovisas detta i bilaga 1 och 2. Huvudprinciperna som lett till dessa antaganden redovisas också nedan.

Bilaga 5

3.1.1 Bostads- och serviceaektom I naturgasalternativet antas konvertering enligt tabell 2.1, se sid 168, med det undantaget att befintliga småhus inte konverteras till fjärrvärme.

I biobränslealternativet antas att även befintliga småhus till viss del förutsätts bli inkopplade till fjärrvärmesystemet. De i dag direktelvärmda husen antas förbli elvärmda.

I de småhus som ej värms med naturgas eller fjärrvärme förutsätts i båda alternativen 45 % använda olja, 45 % använda elektriska värmepumpar och 10 % elpannor. I flerbostadshus och i servicelokaler antas alla hus som inte använder naturgas och fjärrvärme använda olja.

Vi antar att användningen av ved inom bostads- och servicesektom är lika stor år 2010 som 1988 för både naturgasalternativet och biobränslealternativet.

3.1.2 Industrisektom och den areella sektorn I såväl naturgas- som biobränslealternativet förutsätts konvertering till fjärrvärme i befintliga och nya industrier och naturgas i befintliga industrier enligt sid 168, tabell 2.1. Fjärrvärmen ersätter då elvärme, medan naturgas till 90 % ersätter olja och till 10 % el. Åren 2000-2010 ansluts nya industrier till fjärrvärme i samma grad som 1989-1999.

För nya industrier antas andelen naturgas vara lika stor som i befintlig industri. Anledningen till dessa antaganden är att kommunernas antaganden om naturgasanslutning är låga. Det finns idag inget som tyder på en minskning av andelen naturgas inom industrin. En möjlig orsak till kommunernas antaganden kan vara att de använder sig av en annan uppskattning av industrins tillväxt.

I biobränslealternativet antas att kolanvändningen inom industrisektorn konverteras till träbränslen om inte kol utnyttjas i processen. Konverteringar till biobränslen respektive naturgas sker dessutom i de industrier där vi antagit att dessa bränslen används för den industriella samproduktionen.

I biobränslealternativet förutsätts att kolanvändningen i växthusen konverteras till biobränslen.

Bilaga 5

3.1.3 Hllfönelaektom I naturgasalternativet antas att naturgasbaserad samproduktion kommer att finnas i kommunerna Malmö, Lund, Landskrona, och I kommuner förutsätts att el-

Helsingborg Ängelholm. övriga

drivna värmepumpar används för baslasten. I Malmö, Lund och antar vi att används och i Lands-

Helsingborg gaskombiteknik

krona och Angelholm gasturbin. Detta beror på att vi inte förutsätter

lönsamhet för gaskombiteknik med mindre effekt än 50 MWV.

I biobränslealternativet används biobränslen för samproduktion av el och värme i samtliga kommuner med fjärrvärme utom i Svalöv. I de större kommunerna, d v s de fem ovan nämnda, antas ångturbiner användas. I mindre kommuner förutsätts att förgasningsanläggningar i kombination med gasturbiner används.

I Malmö används Heleneholmsverket för spetslastproduktion i båda systemen. Bränslet förutsätts här vara lätt eldningsolja. I samtliga andra fall används också lätt eldningsolja för spetslast.

Industriell samproduktion förutsätts i naturgasalternativet finnas i samma utsträckning som 1988 d v s 90 GWh el. I biobränslealternativet på det som angivits i grundar sig samproduktionspotentialen avsnitt 2.3 för fallet naturgas/biobränslen. En anpassning till det som erhålles i scenarierna på grund av tillväxt och värmeunderlag effektivisering görs. I scenarierna utan effektivisering antas därför en elproduktion på 1220 GWh och 1130 GWh med effektivisering.

förutsätts bli i samma omfattning som i dag.

S_pillvärme utnyttjad

Aven kontrakterad men i dag ännu ej utnyttjad spillvärme antas

bli använd. Effektivisering antas minska spillvärmen i samma som energianvändningen minskas. Utnyttjandet antas vara grad 600 GWh i scenarierna utan effektivisering och 520 GWh i scenarierna med effektivisering.

660 GWh avfall antas i båda alternativen utnyttjas för samproduktion av el och värme vid SYSAV. Dessutom utnyttjas 60 GWh deponigas för värmeproduktion.

I antas ingen utbyggnad av vindkraften. I naturgasalternativet biobränslealtemativet antar vi en elproduktion i Västra Skåne från landbaserad vindkraft i områden som tillhör vindklasserna 6 och högre. I dessa områden är kostnaderna i samma storleksklass som för ny elproduktion i naturgaseldade kondenskraftverk inklusive miljöavgifter och punktskatter. Det är därför ekonomiskt rimligt att bygga vindkraft i dessa områden. Den potential för vindkraft

Bilaga 5

som ligger i dessa områden till ca 110 GWh. Denna uppgår elproduktion från vindkraftverk förutsätts i biobränslealtemativet.

Vi förutsätter att Västra Skåne kan delar av tillgodogöra sig elproduktionen i vattenkraftverk. Vi antar samma i elproduktion Vattenkraftverk inom Sydkrafts område år 2010 som den normalårskorrigerade produktionen år 1988. Vi antar dessutom att Västra Skåne kan tillgodogöra samma andel av den sig producerade elen i Sydkrafts år 2010 som man

anläggningar orde år

1988. Detta innebär att Västra Skåne kan 2160 GWh vattenutnyttja kraftsel. Detta synsätt utnyttjas i scenarierna. Alternativt kan man tänka sig att se vattenkraften i ett nationellt där perspektiv Västra Skåne skulle kunna vattenkraftsel i relation till utnyttja regionens andel av den nationella elanvändningen år 1988. I detta fallet skulle Västra Skåne kunna 3500 GWh. Detta vid en utnyttja nationell elproduktion i Vattenkraftverk om 65 TWh.

Kämkraften förutsätts vara awecklad till år 2010.

Erfordras ytterligare elproduktion förutsätts att den sker i naturgasbaserade kondenskraftverk både i naturgas- och biobränslealternativet.

I båda fallen antas förlusterna i till 10 % och i fjärrvärmesystemet elsystemet till 4 %.

8.2 Energisystemet 2010

sammanlüttningavenermhhøwtáwüolø

I de tidigare bilagorna 1-4 redovisas år 2010. För energibehovet bostads- och servicesektorn redovisas nettoenergianvändningen.

Bruttoenergianvändningen beräknas med hänsyn till

verkningsgraden vid den slutliga användningen. De verkningsgrader vi antar redovisas i tabell 3.1.

I tabell 3.2 redovisas för de olika

bruttoenergianvändningen

sektorerna. I kommande avsnitt specificeras ett antal av de viktigaste energibäramas användning.

a Enligt Malmö Energi [14]. b Enligt Vattenfall [15]. c Enligt Johanssonåsteen (161. Tabell 3.1 verkningsgrader för slutlig energianvändning i Antagna bostäder och servicelokaler. Samma antaganden görs för

småhus, flerbostadshus och servicelokaler. Där inget annat nämns har verkningsgrad i flerbostadshus 1988 valts.

näringar Summa 1a 100 22 500 17 900 15 900

Tabell 3.2 Bruttoenergianuändningen (GWh) 1988 och år 2010 fördelad pá sektorer för de tre tekniknivåerna Ingen effektivisering (GAT), Effektivisering (BST) samt Hög effektivisering (EFT).

3.2.2 Elsystentet och dess anläggningar för de olika sektorerna finns beräknade i bila- Elanvändningen 1-4. I tabell 3.3 redovisas elanvändningen år 2010. I tabell 3.4 gorna redovisas den som fordras när hänsyn tagits till förelproduktion luster i I tabell 3.4 redovisas också hur produktionen elsystemet. sker. tas här till den beräknade elproduktionen i fjärr- Hänsyn värmesystem vilka redovisas i avsnitt 3.2.3 och industriell samproduktion samt elproduktion i individuella anläggningar.

Att märke till är att man i biobränslealternativet med bästa lägga sålda teknik 1988 får ett elöverskott år 2010 pá 450 GWh.

näringar Totala 6830 9170 6220 5180 9150 6200 5160 leveranser Därav värme 1510 1030 920 920 1010 900 900 El till värme- 560 70 65 65 0 0 0 prod Tabell 3.3 Elanvändning (GWh) år 1988 och 2010. Elanvändningen redovisas såväl för biobränslealternativet som för naturgasalternativet för de tre tekniknivåerna Ingen effektivisering (GAT), Effektivisering (BST) samt Hög effektivisering (EFT).

1988 Naturgas 2010 Biobränsle 2010 GAT BST EFT GAT BST EFI El från samprod 300 3700 2890 2890 2650 2120 2120 FV Industriell 90 90 90 90 1220 1130 1130 samprod Vindkraft 5 10 10 10 110 110 110 De] av Sydkrafts 2160 2160 2160 2160 2160 2160 2160 vatten kraft Naturgasbaserad 0 3610 1360 240 3410 970 kondenskrañ: Kärnkraft 5000 0 0 0 0 0 0 Summa 7550 9570 6480 5390 9540 6450 5520 produktion Elöverskott Nej Nej Nej Nej Nej 150 Tabell 3.4 Elproduktion (GWh) fördelad på produktionsfbrmer år 1988 och 2010. Elproduktionen redovisas såväl för biobrünslealternativet som naturgasalternativet för de tre teknikniváerna Ingen effektivisering (GAT), Effektivisering (BST) samt Hög ejfektivisering (EFT).

3.2.3 Fjärrvärmesystemen Fjärrvârmeleveranser år 2010 för de olika sektorerna redovisas i tabell 3.5. Produktionsbehovet år 2010 förutsätts vara 10 % högre på grund av distributionsförluster.

5 Bilaga

tekniknivåerna Ingen effektivisering respektive Effektivin sermg.

För de olika fjärrvärmesystemen används ett antal typanläggningar for scenarierna. Prestanda for dessa anläggningar enligt Gustavsson [17] och Statens [18] redovisas i tabell 3.6. energiverk Dessutom används 600 GWh industriell i scenariot med spillvârme Ingen effektivisering och 530 GWh i scenariot Effektivise-

r1ng.

Anläggning Bränsle Storlek Totalvg Elvg a

Ångturbin, CFB Biobränsle 50-100 MWv 0.86 0.30

Gasturbin Biobränsle 5-10 MWv 0.775 0.175 Gasturbin Biobränsle 50-100 MWv 0.805 0.2sb Gasturbin Naturgas 5-10 MWv 0.87 0.23 “ 50-100 MWv 0.85 0.42

a Prestanda enligt Statens energiverk [19]. b tar hänsyn till förluster Verkningsgraden i förgasningssteget.

Tabell 3.6 Typanläggningar som används i scenarierna år 2010. för Prestanda där inget annat nämns enligt Gustavsson [20].

Tabell 3.7 Andel (%) av värmebehovet som antas kunna täckas av samproduktion om kombicykel (CC) med naturgas respektive kraftvärmeverk KVV används. Värden såväl för fjärrvärmesystem där energihushållning utförts som när den inte utförts.

Vid dimensionering av anläggningarna har till att hänsyn tagits endast en del av värmebehovet kan täckas av samproduktion. Gustavsson [21] anger den andel av värmen i Lund respektive Eslöv som är lönsam att producera i samproduktionsanläggningar.

Bilaga 5

Dessa värden redovisas i tabell 3.7. Eventuell spillvärme ersätter samproduktion. Vi antar att siffran för Lund kan appliceras på

Landskrona och medan siffran

Malmö, Helsingborg, Ängelholm

for Eslöv kan antas gälla övriga kommuner i Västra Skåne.

Den producerade elen som erhålles ur samproduktionen i fjärr-

värmesystemen redovisas i tabell 3.8.

1988 Naturgas 2010 Biobränsle 2010 GAT BST GAT BST Elproduktion 300 3700 2890 2650 2120 Tabell 3.8 Elproduktion (GWh) i samproduktionsanläggningar 1988 och 2010 för såväl biobränslealternativet som naturgasalternativet för de två tekniknivåerna Ingen effektivisering (GAT) respektive Eñektiviser-ing (BST).

I tabell 3.9 redovisas energitillforseln för el- och värmeproduktion

år 1988 och år 2010.

1988 Naturgas 2010 Biobränsle 2010

Naturgas

Övrigt

Därav 0 0 0 0 0 for elproduktion Totalt 5740 l 1810 9180 9990 8670 Därav for elproduktion 400 4440 3470 3110 2500 Tabell 3.9 Energitillförsel (GWh) för el- och värmeproduktion i fjärrvärmesystemen år 1988 (normalårskorrigerat) samt år 2010 för såväl biobränslealternativet som naturgasalternativet för de två teknikniváerna Ingen effektivisering (GAT) respektive Effektivisering (BST). I scenariot hög effektivisering antas samma fjärrvärmeproduktion aom i scenariot effektivisering.

Bilaga 5

3.2.4 Naturgasaystenaet För de olika sektorerna erhålles naturgasanvändningen år 2010. till antas ske i den grad som redovisas i Konvertering naturgas tabell Bruttoenergianvändningen redovisas i tabell 2.1, se sid 168.

3.10. används också i el- och fjärrvärmeproduktionen

Naturgas samt för industriell enligt avsnitt 3.2.3 och 3.2.5. samproduktion

Naturgas 2010 Biobränsle 2010 1988 GAT BST GAT BST Leveranser

näringar Totalt 2 1 1 0 4230 3690 3 720 3320

Tabell3.I0 Bruttoanvändningen av naturgas (GWh) förutom i el och ñärrvärmeproduktion år 2010 för såväl biobränslealternativet som naturgasalternativet för de två tekniknivåerna Ingen effektivisering (GAT) respektive Effektivisering (BST). I scenariot hög effektivisering antas samma naturgasanvändning som i scenariot effektivisering.

3.2.5 Individuella anläggningar

De icke individuella består av

ledningsbundna anläggningarna vedpannor och kolpannor. Individuella elanlâggnoljepannor,

och behandlas i 3.2.2 och 3.2.4. I

ingar naturgasanläggningar tabell 3.11 redovisas den uppskattade bruttoanvändningen av olja,

kol och ved år 2010 för de olika scenarierna.

Naturgas 2010 Biobränsle 2010 GAT BST EFT GAT BST EFT Oljeanvändning

Kolanvändning

Bilaga 5 Träbränsleanvändning

elproduktion. De uppgår till 620 GWh i alternativet utan effektivisering och 530 GWh i fallet med effektivisering. Tabell 3.11 Bruttoanvändning av olja, kol och träbränsle (GWh) år 1988 och 2010 såväl för naturgasalternativet som biobränslealternatiuet för de tre tekniknivåerna Ingen effektivisering (GAT), Eñektiuisering (BST) samt Hög effektivisering (EFT).

Förutom dessa bränslen används i alla alternativen 150 GWh

gasol.

3.2.6 Energitillfönel Den totala energitillförseln redovisas i tabell 3.12.

bränslen Sza fossila 10170 25100 17120 14700 13720 7880 5810 bränslen

bränslen Värme till 470 375 355 355 240 210 210 värmepum p Vindkraft 5 10 10 10 110 110 110 Vattenkraft 2160 2160 2160 2160 2160 2160 2160 Summa 267108 28460 20460 18040 27600 19580 17410 a Om kärnkraft räknas som el ut erhålls 5000 GWh från kärnkraften och 18710 GWh totalt Tabell 3.12 Energitillförsel (GWh) i Västra Skånes energisystem år 1988, samt år 2010 såväl för naturgasalternativet som biobränslealternativet för de tre teknikniuáerna Ingen effektivisering (GAT), Effektivisering (BST) samt Hög eñêktivisering (EFT).

Bilaga 5

3.2.7 Miljöpåverkan från energisystemet Utsläppen från energisystemet år 1988 och 2010 redovisas i tabell 3.14. Emissionsfaktorerna antas, då inget annat nämns, vara desamma som i tabell 1.6 och 1.7, se sid 167. Ytterligare reningsutrustning och förändrad förbränning förändrar emissionsfaktorerna i större anläggningar för de flesta ämnena enligt nedan.

Avskiljande av kvicksilver i samband med rökgasrening kan delvis ske m h a textilt spärrfilter eller elektrofilter. Studsvik [22] visar att mer än 60 % av kvicksilvret kan avskiljas. Kadmium kan avskiljas med över 95 % vid rökgasrening med elektroñlter och något bättre med textilt spärrñlter [23]. I fastbränsleanläggningar inom industrin och i el- och fjärrvârmeproduktion antas stoftavskiljning finnas så att emissionsfaktorerna minskar för kvicksilver med 60 % och kadmium med 95 % jämfört med emissionsfaktorerna i tabell 1.6.

Oljepanna Förbränni Naturgas 5.7 1000 ngsmotor a Vi har antagit samma emissionsfaktor för förgasade biobränslen i gasturbin som från gasturbin med naturgas. b Utvecklingen av gasturbiner for att minska utsläppen av kväveoxider går mycket snabbt. För stora anläggningar 50 MW understiger utsläppen enligt fabrikanter 50 mg/MJ bränsle [24]. För mindre gasturbiner har Lunds energiverk erhållit garantier att utsläppen inte skall överstiga 50 mg/MJ bränsle [25].

Tabell 3.13 Emissionsfaktorer för kväveoxider utan katalytisk avgasrening baserade på STEV/SNV [26], Vattenfall [27], samt Värmeverks-

föreningen [28]. För avfallsförbränningen uppskattar avfallsprojektet i miljödelegationen Västra Skåne utsläppen för år 2000. Dessa uppshattningar baseras på uppgifter från SYSAV. Emissionerna antas år 2000 varar 0.04 g SO2/MJ, 0.10 g NOg/MJ, 25g COg/MJ, 3 pg Hg/MJ och 0.4 pg Cd/MJ. Till år 2010 antar man dessutom att emissionerna av kvicksilver och kadmium halveras på grund av dess minskade förekomst i avfallet. I våra scenarier för år 2010 antar vi samma

emissionsfaktorer för svaveloxider, kväveoxider och koldioxider

som avfallsprojektet angett för år 2000 och för kvicksilver och kadmium de halverade utsläppen.

Bilaga 5 sou 1990:96

De emissioner som används för kväveoxider i anläggningar for eloch fjärrvärmeproduktion redovisas i tabell 3.14. Dessa emissionsfaktorer gäller utan selektiv katalytisk avgasrening. Användningen av en sådan rening minskar utsläppen av kväveoxider med minst 85 %. Vi antar i våra scenarier att katalytisk avgasrening eller någon annan metod som minskar kväveoxidutsläppen lika mycket används för baslastsanläggningar för el- och fjärrvärmeproduktion. Inom industrin förutsätts att katalytisk avgasrening används i de stora koleldade anläggningarna och i de fliseldade anläggningarna, som i biobränslealtemativet ersätter dessa kolpannor.

I anläggningar med fluidiserande bädd antas att emissionema av svavel minskar med 90 % jämfört med emissionsfaktorema i tabell 1.6.

I de scenarier där överskott på el erhålles minskas emissionerna i regionen med de utsläpp som skulle erhållits från ett naturgasbaserat kondenskraftverk som vi förutsätter att överskottselen ersätter.

värmeprod

Naturgas 2010

värmeprod

rening

Bilaga 5

Naturgas 2010 BST C02 Cd NO, ton N02 kton ton S02 C02 580 385 2320 2.4 El- och ñârr-

värmeprod service 310 410 450 0.4 2.2 Bostäder,

rening

Naturgas 2010 EFI NO, C02 ton S02 ton N02 kton C02 El- och ñärr- 560 310 1770 värmeprod service 315 410 450 0.4 2.2 Bostäder,

rening Biobränsle 2010

El- och fjärr-

värmeprod service 380 470 515 0.5 2.5 Bostäder,

rening Biobränsle 2010

El- och üärr-

värmeprod service 285 390 430 0.4 2.0 Bostäder,

rening 183

Bilaga 5 sou 1990:96

Biobränsle 2010 EFT S02 N O, C02 Hg Cd ton S02 ton N 02 kton C02 kg kg

teknikniváerna Ingen effektivisering (GAT). Effektivisering (BST) samt Hög effektivisering (EFT).

3.3 Kostnader för energisystemen

För att översiktligt kunna de olika jämföra energisystemens kostnader måste hänsyn tas till kostnaderna för effektivisering på användarsidan och kostnaderna för Kostnaenergitillförseln. derna for tillförseln utgörs av inklusive produktionskostnader bränsle, distributionskostnader samt indirekta kostnader for t e x miljöpåverkan. Skillnader i distributionskostnaderna mellan de olika systemen p g a olika stor till beaktas konvertering fjärrvärme men inga totala distributionskostnader beräknas. De indirekta kostnaderna är omöjliga att fullständigt beräkna. Miljöavgifter speglar till viss del miljökostnaderna. En av vad uppskattning dessa indirekta kostnader har för betydelse visas i avsnitt 3.3.4.

Kostnaderna beräknas ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Kostnaderna för investeringarna har omräknats till kostårliga nader med annuitetsmetod vid 6 % realränta. Kostnaderna är inte tänkta att ses som absoluta kostnader utan som en för grund jämförelse mellan de olika energisystemen.

3.3.1 Kostnadenta av användaraidan för effektivisering Den specifika kostnaden (SEK per kWh) för effektiviseringen på elapparatsidan beräknas genom att den annualiserade merkostnaden för att använda den effektiva tekniken divideras med det uppskattade antalet kWh som apparaten antas spara under sin genomsnittliga livstid. De uppskattade specifika kostnaderna for de olika effektiviseringarna har angivits i bilagoma 1-4.

För tekniknivån EFT kan inte kostnaderna för effektiviseringar uppskattas eftersom denna teknik ännu äri prototypstadiet.

Bilaga 5

Åtgärd Kostnad SEK/MWh Livslängd År

Bostäder Enkla åtgärder

Tunga åtgärder Byte av fönster 0° 40 Tilläggsisolering av vind 225 40

Lokaler (Service) Enkla åtgärder Drifttidsstyming av ventilationssystem 16 10 Iniustering av värmedistributionssystem 200 10 Tunga åtgärder Byte av fönster 0° 40 Tilläggsisolering av vind 215 40

Industri Enkla åtgärder Tätning av fönster 40 10 Tunga åtgärder

a Måste göras för att fördela värmen jämnt i byggnaderna. Lönsamheten i att injustera värmesystemen beror på hur mycket temperaturen kan sänkas efter irrjusteringen på grund av en jämnare värmefördelning i byggnaden. Sänks medeltemperaturen i byggnaden med en halv grad blir kostnaden 300 SEK/MWh. Kan medeltemperaturen i stället sänkas med en grad halveras kostnaden eftersom åtgärden medför att energihushållningen dubbleras b Möjligheten att utföra denna åtgärd är avhängig av att luftmängderna som byts genom ventilationen år för stora. c Antages vara 0 SEK/MWh eñersom det här valda energisnåla alternativet

väljs vid normalt underhålla.

Tabell 3.15 Specifika merkostnader omräknat till 1989 års priser för värmehushållning enligt Gustavsson [29].

lAtt bestämma merkostnaden kan valla vissa bekymmer. Vid ombyggnad med byte av fönster

krävs om byggnadslov söks, att treglasfönster sätta in. Denna regel har medfört att treglasfönswr i dag är billigare än tvåglasfönster. Eftersom vi endast förutsätter byte av fönster når det gamla är uttjänt antar vi inga extrakostnader for den enskilde vid val av treglasfonster. Att treglasfönstret nu är billigare ln ett tvåglasfönster är ett resultat av de regler som gäller, vilka möjliggör stör-re produktionsserier för treglasfönster än tvåglasfdnster. När dessa regler infördes kan man anta att den samhällsekonomiskt: kostnaden för treglasfonster jämfört med tváglasfonster inte översteg kostnaden för den energi som kunde sparas. Vi undersöker därför vilken inverkan på kostnadsbilden ett antagande flr där man antar att kostnaden för treglasfönster jämfört med tvåglasfonsfer motsvarar en kostnad på 200 SEK/MWh. Detta beräkningssätt ger en ökning av kostnaderna med 95 MSEK/år.

Bilaga 5

För värmehushållning i byggnader varierar livslängden för olika investeringar. Kostnaderna kan skilja sig åt beroende på i vilken typ av byggnader som åtgärden görs. Vi skiljer vid kostnadsberäkningarna på åtgärder gjorda i bostäder, lokaler och industri.

I tabell 3.15 redovisas kostnaderna för olika värmehushållningsåtgärder samt den livslängd som antas för de olika investeringarna. Kostnaderna som redovisas är de merkostnader investeringarna innebär jämfört med normalt underhåll. Omfattande energihushållningsåtgärder som byte av fönster förutsätts endast bli utförda vid ombyggnad eller omfattande underhåll.

De genomsnittliga kostnaderna per kWh för en effektivisering av uppvärmningen i befintlig bebyggelse till de nivåer som angivits i bilagoma 1-4 redovisas i tabell 3.16.

Kostnad SEK/MWh

Tabell 3.16 Genomsnittliga specifika kostnader för effektivisering till de nivåer som angivits i bilaga 1-4 för teknikniván BST.

I ny bebyggelse har vi antagit den specifika energianvändning för uppvärmning och varmvatten som blir resultatet om man bygger enligt nybyggnadsreglerna. Vi antar därför inte någon kostnad för effektivisering vid nybyggnation.

När det gäller kostnaderna för effektivisering av bränsleanvändningen inom industrin försvåras uppskattningen av att bränslet både utnyttjas för uppvärmning och för processer. Vi antar att genomsnittskostnaden för effektiviseringen av bränsleanvändningen motsvarar effektiviseringskostnaden för uppvärmning. Detta ger en uppskattad effektiviseringskostnad på 200 SEK/MWh.

3.3.2 Kostnader för energitillförseln När kostnaderna för energitillfcirseln beräknas tas hänsyn till investeringskostnaderna, drifts- och underhållskostnaderna och bränslekostnaderna för produktionsanläggningarna. Skillnader i distributionskostnaderna mellan de olika systemen på grund av olika stor konvertering till fjärrvärme beaktas men inga totala distributionskostnader beräknas. Skatter och avgifter beaktas inte. Effekten av miljöavgifter studeras i avsnitt 3.3.4. Investeringskostnaderna annualiseras.

Bilaga 5

De reala för fossila bränslen antas vara konstanta till år priserna 2010. För och kol används importpriser 1989 enligt IEA [30]. olja priser på är hemliga. Statens energiverk [31] Dagens naturgas menar att en i framtiden torde vara 80 till rimligt pris på naturgas 120 SEK/MWh. Bodlund m fl [32] gaspriset till kolpriset och knyter antar ett 90 SEK/MWh. Vi antar ett naturgaspris exklugaspris på sive skatter och avgifter på 110 SEK/MWh. Vi antar att gasolpriset kommer att vara lika högt som naturgaspriset.

För antas en effektivisering av hanteringen minska energiskog kostnaderna från kostnad på ca 130 SEK/MWh till 90 dagens se 4 i huvudtexten. För halm är dagens kostnad SEK/MWh, kapitel 85 SEK/MWh. Vi antar en kostnad om 90 enligt kapitel 4 i rapporten SEK/MWh eftersom dagens transportkostnader är låga p g a korta

transportavstånd.

För är medelkostnad 115 SEK/MWh fritt skogsavfall dagens värmeverk. Det är teoretiskt och lönsamt att ta ut existemöjligt rande med teknik som redan i dag är i bruk. träbränsletillgångar Vid avstånd till värmeverket ökar transportkostnaderna. längre Om sker antar vi att en viss del skogsavfall ingen effektivisering tas utanför För detta skogsavfall antar vi en kostnad på regionen. 130 SEK/MWh av det transportavståndet. I övrigt på grund längre antas en kostnad för skogsavfall på 115 SEK/MWh.

Kostnaden för är högre än för energiskog. Här förutenergigräs sätts att krediteras energigräset så att kostnaderna miljöfördelar för motsvarar kostnaderna för energiskogen. energigräset

I tabell 3.17 redovisas de bränslekostnader exklusive skatter som

använts vid beräkningarna.

Tabell 3.17 Bränslekostnader i 1989 års penningvärde exklusive skatter som

använts vid beräkningarna.

Kostnaderna MWh exklusive bränslekostnader för

per producerad

de olika som deñnierats i avsnitt

produktionsanläggningarna

3.2.2 redovisas i tabell 3.18. I dessa värden har förutom underhålls-

Bilaga 5

kostnaderna och de fasta kostnaderna även driftskostnaderna medtagits. Katalytisk rening som används i scenarierna ingår ej i kostnaderna nedan.

I scenarierna erhålles från i Malmö. Vi energi avfallsförbränning

utnyttjar de kostnadsuppskattningar som av SYSAV. Kost-

gjorts naden for bränslet uppskattas till skillnaden i hanteringskostnad mellan förbränning av avfallet och deponering. Man kan sålunda erhålla en negativ bränslekostnad för avfall. SYSAV [33] Enligt uppskattas kostnaden för ett ton bränsle år 2010 till -100 SEK/ton.

Investeringa- Fasta drifta- Rörliga driftsutgift och un de r- oc h u n d e r -

(50 MWe) Gasturbin förgasade 3600 220 20 biobránslen(5 MWe) Gasturbin, förgasade 5450 220 20 biobränslen (25-50 MWg) Gasturbin, naturgas 2050 110 10

(25 MWe)

Gaskombi, naturgas 5500 90 30 ( 50 MWe) Dieselmotor naturgas 8000 80 (10 MWg) Ottomotor naturgas 7000 80 (500 kWe)

Pljärrvärmeproduktion Hetvattenpanna natur- 560 20 8aa(50 MWv) Hetvattenpanna olja (50 560 20 Mwv) Hetvattenpanna olja (5 400 20 MWV)

Elvärmepump 2920 130

(5-8 MWV)

Elproduktion SEK/kWe SEK/kWe SEK/MWh.,

N aturgaskondens 41 50 35 (2*300 MWe)

sou 1990:96 Bilaga 5

Totala kostnader SEK/MWhe

vattenkraft 145 Beñntlig

Vindkraft Vindklassb

a Inkluderar statens avkastningskrav på grund av utnyttjande av naturresurs. Enligt Kraftsam uppgår drifts- och underhållskostnader for befintlig vattenkraft till 30-50 SEK/MWh. b Avser områden med olika vindförhållanden.

Tabell 3.18 Genomsnittlig investeringsutgift (SEK / kW), fasta drifts- och

underhållskostnader (SEK / kW) samt rörliga drifts- och underhållskostnader (SEK /MWh) framtagna av miljödelegatiønen Västra Skåne baserade på

Bodlund m fl [34], Gustavsson [35], Lundberg [36], Malmö Energi [37] samt

Statens energiverk [38-42]. Kostnaderna är omräknade till 1989 års pen- (Med MWhv och kWv, menas producerad värmemängd reningvärde.

spektive värmeeffekt). När fasta driñs- och underhållskostnader inte anges innebär det att källan inte särredovisat de fasta respektive rörliga drifts- och underhållskostnaderna. Båda dessa kostnader ingår i dessa fall i de rörliga kostnaderna. För vattenkraft och vindkraft samt för individuella pannor

redovisas kostnaderna som en summa per levererad energimängd. För in-

dividuella pannor inom industrin antas kapital- drift och underhållskostna-

der vara lika stora som mindre hetvattenpannor för fjärrvärmeproduktion.

Man har på SYSAV uppskattat investeringskostnaderna För en framtida samproduktionsanläggning till mellan 300 och 750 MSEK De olika kostnaderna beror på i vilken grad dagens befintliga anläggning utnyttjas. Det dyraste alternativet innebär att en helt ny förbränningsanläggning byggs. Drifts- och underhållskostnaderna uppskattas till 45 MSEK per år. Vi antar for våra

lFör Ijin-värme, olja, naturgas och ved beräknas kostnaderna utifrån en investeringskostnad for

panna i småhus. Pannan respektive värmeväxlaren antas kosta 30 000 SEK, avskrivningstiden antas vara 20 Ar och den genomsnittliga producerade värmen antas uppgå till 15 000 kWh/Ar. Driñ och underhållskmtnaden törsummas. För elpanna antas samma investeringskostnader per levererad mångd värme eftersom vi i de hus där Vattenburen el används förutsätter att det vattenburna systemet redan ñnna. Enligt Statens energiverk (Elvärme i småhus) är investeringskostnsden for vatten/vsttenvhrmepump 45 000 - 65 000 SEK och täcker 80 i: av bostadens värme och varmvattenbehav. lnvesteringskostnaden lör en luR/luftvlnnepump är enligt samma källa 17 000 - 25 000 SEK och täcker energibehovet till 50 1:. Vi antar att värmebehovet är 15 000 kWh/år, att hälften av värmepumparna är av vardera sorten och att avskrivningstiden är 15 Ar.

1%

Bilaga 5

beräkningar det dyraste alternativet vilket ger en genomsnittskostnad per levererad mängd el- och fjärrvärme 170 SEK/MWh. på

I scenarierna utnyttjas katalytisk i större och rening fjärrvärme-

elproduktionsanläggningar. Statens energiverk [43] anger kostna-

derna för katalytisk rökgasrening till 1.5-2.8 öre per MWh levererad värmemängd vid enbart vârmeproduktion omräknat till 1989 års prisnivå. Baserat på denna kostnad antas en kostnad 210 på SEK/MWh bränsle.

För beräkning av skillnader i distributionskostnader mellan de olika systemen uppskattas kostnaderna för konvertering av småhus till naturgas respektive fjärrvärme samt kostnaderna for anslutning av nya småhus till dessa energibärare. Antalet flerbostadshus, lokaler och industrier som är anslutna till fjärrvärme varierar ej mellan alternativen och några kostnader for dessa kategoriers anslutning beräknas ej. Vi utnyttjar i beräkningarna

uppskattningar som Malmö energi ort enligt tabell 3.19. I dessa

kostnader ingår projektering, ledningskostnader, och grävning återställning. Kostnad per hus

Fjärrvärme Exploatering nytt område 25000 Konvertering 50000-70000 Tabell 3.19 Uppskattning av kostnader för anslutning av småhus till naturgas respektive fjärrvärme enligt Malmö energi. Kostnaderna inkluderar projektering, ledningskostnader, grävning och áterställning. Kostnaderna är approximatiua och kan variera kraftigt beroende bl. a. på antalet hus och ledningslängd. Priserna är 1990 års prisnivå.

3.3.3 Totala kostnaderna för energisystemen I tabell 3.20 redovisas kostnaderna för energisystemen enligt ovan. Inga kostnader för effektiviseringar före 1988 finns

orda

medtagna. För att kunna jämföra kostnaderna för de olika scenarierna är dessa kostnader inte nödvändiga att känna till.

Tabell 3.20 Kostnader (MSEK) för energisystemet exkl. skatter och avgifter. 190

Bilaga 5

3.3.4 indirekta kostnader I detta avsnitt redovisas vad indirekta kostnader har for inverkan de totala kostnaderna for Som indirekta på energisystemet. kostnader används de miljöavgifter och punktskatter på bränslen som fr o m 1991-01-01 1992-01-01 . För svavel innegäller respektive bär det en kostnad 30 SEK/kg S och för kväveoxider 40 SEK/kg på Beslutet om för kväveoxider enbart for N02_ miljöavgifter gäller av viss storlek. När vi beräknar de indirekta kostanläggningar naderna räknar vi med kostnaden 40 SEK/NO2 for samtliga kvä- De indirekta kostnaderna for koldioxidutsläpp forveoxidutsläpp. utsätts motsvara och punktbeskattning av bränslen, koldioxidavgift se tabell 3.21. Detta medför att de indirekta kostnaderna for kolblir olika for olika bränslen. Kostnader där de dioxidutsläpp indirekta kostnaderna ingår beräknas på två sätt. a) Indirekta kostnader läggs ej på elproduktion. b) Indirekta kostnader läggs även på elproduktionen.

Bränsle Punktskatt C02-avgift bränsle) 230 020 Kol(SEK/ton 1000 m3) 175 535 Naturgas (SEK/ 1 540 720 Eldningsolja (SEK/m3) 5 (SEK/m3) 540 720 Eldningsolja Tabell 3.21 De koldioxidavgiñer och panktskatter på bränsle som används för att beräkna de indirekta kostnaderna.

2010 GAT BST Naturgas

Kostnader,

för nader (ej på elproduktion).

2010 GAT BST Naturgas tabell 3.22 7200 6050 Kostnader,enl

för energisystemen på elproduktionen). 191

Bilaga 5

3.4 Alternativa antaganden

3.4.1 Kondensaltenzativet Kondensaltemativet överensstämmer i alla delar med naturgasalternativet förutom att samproduktionen av e] och värme ersatts av hetvattenproduktion och kondensproduktion av el.

Resultaten blir enligt nedanstående tabeller. I tabell 3.24 redovisas emissioner från energisystemet, i tabell 3.25 och i energitillförseln tabell 3.26 kostnader för energisystemet.

Kondens 2010 GAT S02 Cd NO, C02 Hg ton S02 ton N02 kton C02 kg kg E1- och ñärr- 400 870 4160 0.5 3.3 värmeprod

rening

Kondens 2010 BST S02 NO, C02 Hg Cd

ton S02 ton N02 kton C02 kg kg

E1- och tjärr- 210 630 2670 0.4 2.2 värmeprod

rening

Kondens 2010 EFT S02 NO, C02 Hg Cd ton S02 ton N02 kton C02 kg kg E1- och ñärr- 280 540 2200 0.3 1.9 vârmeprod

rening Tabell 3.24 Emissianer i kondensalternativet år 2010. 192

1990:96 Bilaga 5 SOU

Kondens 2010 GAT BST EFI 23730 15990 13630 Naturgas 3010 2420 2420 Olja Kol 930 750 650 fossila bränslen 150 150 150

Övriga

Energitillförsel

teknilcnivåerna Ingen effektivisering (GAT), Effektivisering (BST) samt Hög effektivisering (EFT).

2010 GAT BST Kondens 0 550 Effektivisering distribution 6100 4500 Produktion, skatter 6100 5050 Summa exkl. Indirekta kostnader” 1300 1050 (ej på el) inkl. Indinekta kostnader 7400 6 100 Summa på värme 1000 550 Indirekta kostnader på elproduktionen 8400 6650 Totalsumma

Tabell 3.26 Kostnader (IWSEK) för de kondensbaserade energisystemen.

3.4.2 Vindkrañsaltenuativet

från biobränslealternativet genom en

Detta alternativ skiljer sig av vindkraften. Utbyggnad sker i Västra betydligt ökad utbyggnad i den som den utredningen Läge för vind- Skåne grad statliga Det innebär en total utbyggnad av den kraft [44] anser möjligt. landbaserade vindkraften till en elproduktionsnivå på 900 GWh/år och den havsbaserade till en nivå på 2900 GWh/år.

Denna leder till ett elöverskott i samtliga alternativ. förändring Den överskottsel som erhållits redovisas i tabell 3.27.

GAT BST EFT Elöverskott 285 2720 3840

Tabell 3.27 Elöverskott i (GWh/ år) sxnarierna mera vindkraft

från skall beräknas bör hänsyn När emissionerna energisystemet

mer el än vad som behövs i scenariot.

tas till att man producerar

vi antar att överskottselen ersätter natur- Detta kan göras genom att

kondenskrañ: vilket åtminstone i ett internationellt pergasbaserad

Bilaga 5 sou 1990:96

spektiv är rimligt, där export av el är I tabell 3.28 redovisas möjlig.

emissioner från

energisystemet tillsammans med de krediteringar av utsläppen som

görs.

Vindkraft 2010 GAT S02 NO, C02 Hg Cd

ton S02 bon N02 kton C02 kg kg

lysabor ej kreditering Kväveutsläpp utan kata- 6260 lysataor eller kreditering

Vindkraft 2010 BST S02 N 0, C02 Hg Cd ton S02 ton N02 kton C02 kg kg Summa 2890 2430 1550 1 7 20

lysator ej kreditering Kväveutslâpp utan kata- 4090

lysator efter kreditering

Vindkraft 2010 EFT S02 N 0x C02 Hg Cd ton S02 ton N02 kton C02 kg kg Summa 2850 2410 1540 20 25

lysator ej kreditering Kväveutsläpp utan kata- 3700 lysator efter kreditering

Tabell 3.28 Emissioner 2010 i vindkraftalternativet. Under summa står verkliga utsläpp från energisystemet i Västra Skåne utan kreditering av utsläpp på grund av överskottsel.

Ett annat möjligt sätt att behandla överskottselen är att ersätta olja och naturgas i bostäder och servicebyggnader med eldrivna värmepumpar. Vi har undersökt vad som händer i fallet Hög

effektivisering. Trots att vi antar att samtliga bränslevärmda hus

konverteras till eldrivna erhålles ett värmepumpar elöverskott på 2.7 TWh. Vid av

beräkningar emissioner med kreditering för den

överskottsel som fortfarande finns ovan enligt erhålles emissioner enligt tabell 3.29.

Bilaga 5 Vindkraft 2010

skott Totalt efter kreditering 2530 1 8 1 0 60 20 28 Kväveutslåpp utan kata- 4530 lysator ej kreditering Kväveutsläpp utan kata- 3610 lysator efter kreditering

Tabell 3.29 Emissioner 2010 i uindkrafialternativet vid Hög effektivisering

där maximal konvertering till värmepumpar skett.

Bilaga 5

Reibnenser

[1] Statistiska Centralbyrån. Energi och priser. Uppgifter beställda från SCBs databas, Örebro 1990. [2] Sydgas. Leveransstatistik. 1988. [3] Malmö Energi. Leveransstatistik. 1988. [4] Helsingborgs energiverk. leveransstatistik. 1988. [5] Lunds energiverk. Ieveransstatistik. 1988. [6] Statistiska Centralbyrån. Energi och priser. Uppgifter beställda från SCBs databas, Örebro 1990. [7] Malmö Energi. Izveransstatistik. 1988. [8] Värmeverksforeningen. Statistik 1988. Stockholm 1988. [9] Statistiska Centralbyrån. Energi och priser. Uppgñer beställda från SCBs databas, Örebro 1990.

[10] IEA, Energy balances of OECD countries 1987-1988, Paris 1990.

För att beräkna mängden primärenergiekvivalenter vid elproduktion med kärnkraft anger IEA (International Energy Agency) den teoretiska verkningsgraden till 38.5 %. Den antagna verkningsgraden motsvarar den ekvivalenta mängden fossila bränslen, olja, kol och gas, som skulle erfordras för att framställa samma mängd elektricitet i ett konventionellt kondenskraftverk. [11] Gustavsson, L., Framtida fjärrvärmeaystem. En analys av utvecklingsmöjligheter med hänsyn tagen till förändringar i bebyggelsen. Fallen Eslöv och Lund. Institutionen för miljö och energisystem, Lunds Universitet, 1989. [12] Lundberg M., Manuskript till Samproduktion av el- och värme med gasturbiner och dieselmotorer. En analys av hur mycket el som kan produceras i fjärrvärme och blockcentraler med modern kraftvärmeteknik. Institutionen för miljö och energisystem, Lund. [13] Statistiska Centralbyrån. Energi och priser. Uppgifter beställda från SCBs databas, Örebro 1990.

[14] Malmö Energi. Information Februari I 990. [15] Vattenfall. Små värmepumpar, Erfarenheter från Vattenfalls FUD-

insatser 1979-1987. [16] Johansson T. B., Steen P., Perspektiv på energi. Om möjligheter och osäkerheter inför energiomställningen. Stockholm och Lund 1984. [17] Gustavsson, L., Framtida fjärrvärmesystem. En analys av utvecklingsmöjligheter med hänsyn tagen till förändringar i bebyggelsen. Fallen Eslöv och Lund. Institutionen för miljö och energisystem, Lunds Universitet, 1989. [18] Statens energiverk 1989:5. El- och värmeproduktion. Bilaga 2 till statens energiverks och statens naturvårdsverks utredning Ett miljöanpassat energisystem, Stockholm 1989. [19] Statens energiverk 1989:5. El och värmeproduktion. Stockholm 1989. [20] Gustavsson, L., Framtida fjärrvärmesystem. En analys av utvecklingsmöjligheter med hänsyn tagen till förändringar i bebyggelsen. Fallen Eslöv och Lund. Institutionen för miljö och energisystem, Lunds Universitet, 1989. [21] Gustavsson, L., Framtida fjärrvärmesystem. En analys av utvecklingsntöjligheter med hänsyn tagen till förändringar i bebyggelsen. Fallen

Bilaga 5

Eslöv och Lund. Institutionen för miljö och energisystem, Lunds Universitet, 1989. [22] Bergström J. m il., Kvicksilver från kolpulvereldning i Studsvik-avskiljning i elektrøfilter och rökgasavsvavling. Kol-Hälsa-Miljö, teknisk rapport. [23] Vattenfall, Kolets hälso- och miljöeffekter. Slutrapport april 1983, underlagsdel 1, Stockholm 1983.

[24] Nilsson P-A., Sydkrañz. Muntlig information 6/ 11 1990. [25] Rasmusson, N-O., Lunds energiverk. Muntlig information 7/ 11 1990.

[26] Referens för CFB och oliepanna: Statens energiverk och statens naturvårdsverk, Mindre kväveoxider från förbränning. Stockholm 1987. [27] Referens för Låg NOx naturgas: Vattenfall, Kraftvärmeproduktion med naturgas. Vällingby 1987. [28] Referens för iörbränningsmotor: Anläggning i drift, i Uelzen, Västtyskland, dieselmotor, Värmeverksföreningen. Kraftvärmeverk, besök vid anläggningar, Rapport från kraftvärmegruppen. 1988. [29] Gustavsson, L., Framtida fjärrvärmesystem. En analys av utvecklingsmöjligheter med hänsyn tagen till förändringar i bebyggelsen. Fallen Eslöv och Lund. Institutionen för miljö och energisystem, Lunds Universitet, 1989. [30] IEA. Energy prices and taxes, First quarter 1990. Paris 1990. [31] Statens energiverk. Naturgas i mellansverige. Allmänna Förlaget, Stockholm 1987.

[32] Bodlund B., Mills E., Karlsson T., Johansson T. B., Challenge of Choices: Technology Options for the Swedish Electricity Sector. Lund: Lund

University Press, 1989.

[33] Nord E., SYSAV. Muntlig information 18/9 1990. [34] Bodlund B., Mills E., Karlsson T., Johansson T. B., Challenge of Choices: Technology Options for the Swedish Electricity Sector. Lund: Lund

University Press, 1989. [35] Gustavsson, L., Framtida fjärrvärmesystem. En analys av utvecklingsmöjligheter med hänsyn tagen till förändringar i bebyggelsen. Fallen Eslöv och Lund. Institutionen för miljö och energisystem, Lunds Universitet, 1989. [36] Lundberg M., Manuskript till Samproduktion av el- och värme med gasturbiner och dieselmotorer. En analys av hur mycket el som kan produceras i fjärrvärme och blockcentraler med modern kraftvärmeteknik. Institutionen för miljö och energisystem, Lund. [37] Malmö Energi. Bygger på data för planerad ångturbin med biobränsle samt gaskombi. [38] Statens energiverk 1989:5. El och värmeproduktion. Stockholm 1989. [39] Statens energiverk 1989:R7. Värmeproduktion med gasol. Stockholm 1989. [40] Statens energiverk. Småskalig kraftvärme, Teknisk utveckling, Möjlig elproduktion. Allmänna förlaget, Stockholm 1986. [41] Statens energiverk 1987:R5. El och värmeproduktion med naturgas. Stockholm 1987. [42] Statens energiverk. Underlag för energiprognoser-eleffektivitet: Energiförbrukning i småhus vid stigande elpriser. Mars 1988. [43] Statens energiverk och statens naturvårdsverk. Mindre kväveoxider från förbränning. Stockholm 1987.

Bilaga 5 [44] Läge för vindkraft. Betänkande av vindkraftsutredningen. 1988. SOU: 1988:32.

sou 1990:96 Bilaga s

Bilaga 6

Helsingborgs kommuns nu och

energisystem

2010: Sammanfattning

Allmänt

I denna rapport redovisas energiflödena för Helsingborgs kommun 1988. I ett 20 års perspektiv redovisas i form av scenarier hur energisystemet kan komma att utvecklas. Transportsektorn och areella näringar behandlas ej.

Analysen utgår ifrån slutanvändamas behov av energi vid en viss årlig ekonomisk tillväxt. Energibehovet beräknas for olika tekniknivåer, svarande mot teknikval med olika energiprestanda. Utgående från de beräknade energibehoven formuleras olika till: förselsystem.

Användarsidan

Energianvändning fördelad pá sektorer

GWh/år 4000

2000 Industri

1000 5 Service

I Bostad 0 . 19 88 GAT BST EFT s- 2010 :e

Figur 1 Bruttoenergianvändning 1988 och 2010 för de tre teknikniuåema Ingen effektivisering (GAT), Effektivisering (BST) samt Hög effektivisering (EFT).

Bilaga 6

På användarsidan görs tre scenarier motsvarande de tre tekniknivåerna: Ingen effektivisering (GAT), Effektivisering (BST) respektive Hög effektivisering (EFI). Hur energianvändningsnivån påverkas av detta redovisas i figur 1.

Bostadstillväxten bygger på prognoser enligt långtidsutredningen [1]. För servicesektorn bygger tillväxten på prognoser av Kraftsam [2]. För industrisektorn antas en tillväxt för olika branscher enligt STEV [3]. Kemira, som svarar för en stor del av energianvändningen i Helsingborg, har aviserat att produktionen skall minska med en tredjedel. Hänsyn till detta har tagits genom att minska deras energianvändning i motsvarande grad.

procentuella förändring för sektorerna Energianvändningens bostäder, service och industri i de olika scenarierna jämfört med 1988 redovisas i tabell 1. Elanvändningen respektive övrig energianvändning särredovisas. För bostadssektorn där elanvändningen for uppvärmning kunnat uppskattas redovisas elanvändningen exkl. elvärme.

GAT BST EFT Bostäder Uppvârmd yta +25 %, Apparattâthet +70 % Elanvändning (exkl. elvârme) +100 % +20 % -15 % Uppvärmning +10 % -10 % -10 % Service Uppvârmd yta +30 %, Apparattâthet +50 % Elanvändning +70 % :tO % -5 % Övrig energianvändning +10 % -25 70 -25 % Industri Volymindex +? %a Elanvändning +30 % -5 % -15 % Övrig energianvändning +15 % -5 % -5 % a Ökningen av volymindex har ej kunnat skattas eftersom vi förutsatt en av Kemiras produktion med 1/3 och förâdlingsvârdet för neddragning Kemira är okänt. Om vi ej förutsatt någon neddragning av Kemiras produktion hade volymindex ökat med 60 %. Tabell I Procentuella förändringar av energianvändningen år 2010 för bostäder, service- och industrisektorn gentemot 1988 års användning.

för att effektivisera energianvändningen i Målsättningar kan från den specifika t ex

Helsingborg utgå energianvändningen

for tekniknivån (BST). I resultatruta 1 redovisas effektivisering den för detta scenario jämfört med specifika energianvändningen 1988 års nivå. I den specifika energianvändningen ingår en ökad apparattäthet.

sou 1990:96 Bilaga s

Resultatruta l. Jämförelse mellan specifik energianvändning 1988 och 2010 vid eüektivisering (BST)

-

Nettoenergianvändningen för uppvärmning och varmvatten i befintligt

småhusbestånd kan minska från 125 kWh/m? till 110 kWh/m”. - för hushållsel Energianvändningen i befintligt småhusbestånd kan minska från 44 kWh/mi till 37 kWh/m”. (Med konstant apparattäthet kan energianvändningen minska till 27 kWh/mz). - för och varmvatten i fler-

Nettoenergianvändningen uppvärmning

bostadshusen kan minska från 174 kWh/m” till 120 kWh/m? - Den specifika av hushållsanvändningen och fastighetsel i flerbostadshus kan vara oförändrad. (Med konstant apparattäthet kan den minska till 27 kWh/ma). - Den specifika elanvändningen i servioesektorn kan minska med 20 %. - för Energianvändningen uppvärmning i befintliga lokaler inom servioesektom kan minska med 35 %. Specifika värden anges ej på grund av osäkra ytuppgifier för 1988. - Den inom specifika energianvändningen (räknat per förädlingsvärde) industrin kan minska med 40 %.

lillförselsidan

Ett antal olika tillförselscenarier har studerats. Vi kombinerar ett

antal tillförsel- och användningsscenarier och studerar den resulterande energitillfiirseln och utsläppen. En kortfattad beskrivning

av dessa scenarier ges nedan:

A Kondensproduktion av el med naturgas utan effektivisering av

energianvändningen B Kondensproduktion av el med naturgas med effektivisering av

energianvändningen C Samproduktion av el och värme med naturgas med

effektivisering

D Samproduktion av el och värme med biobränslen med effekti-

visering E Samproduktion av el och värme med biobränslen med hög effektivisering

Den resulterande energitillförseln för de studerade scenarierna

redovisas i figur 2. I figur 3 redovisas hur utsläppen av SOx, NOx

och C02 förändras jämfört med 1988 års utsläpp. Kostnaderna för de

olika energisystemen redovisas i figur 4.

Bilaga 6

Energitillförsel 1988 och 2010 GWh/år 6000

5000 B Övrigt E Kämbränsle 4000 I Kol U Biobränslen 3000 B Naturgas I Olja 2000 I Spillvårme I Vattenkraft 1000

1988 A B C D E 9-?- 2010 a;

Figur 2 Energitillfêirsel för de olika scenarierna i jämförelse med 1988 års tillförsel.

Utsläppen av försurande ämnen kan minska i framtiden. Svaveloxidutsläppen kan vid effektivisering minska med cirka 70 % vid såväl kondensproduktion som samproduktion med naturgas (B och C). I scenarierna D och E med biobränslen blir minskningen cirka 50 % jämfört med 1988. Utsläppen av kväveoxider minskar vid effektivisering med cirka 60 % för scenario B-E. Katalytisk avgasrening eller motsvarande fordras dock för större anläggningar så att utsläppen understiger 10 mg/MJ bränsle.

Utsläppen av koldioxid ökar i naturgasscenariema även vid effektivisering. Vid användandet av biobränslen och vid en effektiviserad energianvändning erhålles en minskning på 40 %. En avgörande begränsning for tillgången på biobränslen är arealen för odling av energigrödor. Energianvändningen behöver därför effektiviseras i så stor utsträckning som möjligt så att arealbehoven kan minska.

En effektivare energianvändning leder till lägre kostnader. De direkta kostnaderna for de olika tillfdrselscenarierna skiljer sig endast marginellt åt. De indirekta kostnaderna för utsläpp av svavel- och kväveoxider samt koldioxid är lägre for scenario D och E än for övriga scenarier, se figur 4.

sou 1990:96 Bilaga s

Minskning av svaveioxidutsiäpp till år 2010

(- 1988årsnivá - Nationeiitmái 1995

Naiioneiitmálzooo __

A B C D E Mnskning (36)

av kväveoxidutsiäpp till år 2010 Förändring Ökning (se) “° I Medkataiysator I Utankatalysabr

(_19aaa:sniva

4._ Nationellt mål 1995 40 - Nationell ambition -so 2000

-ao A B C D E Minskning (%)

av koldioxidutsläpp till år 2010 Förändring

Ökning (se) ao so: 40 -

20 n . 1988 ars nivá. o e... nationellt mä -20 pá kort sikt

Nationell ambition °° _ páiängre sikt? _ Mansknmgm) A B C D E

Procentuell förändring av svavel-, kväve- och koldioxidutsläpp Figur3 1988 till scenarier. av kväveoxider från 2010 för olika Utsläppen redovisas med respektive utan selektiv katalytisk rening.

Bilaga 6

Kostnader för energlsystemet 201 O

MSEK 1600

E! indirekta kostnader (pá elproduktion)

I indirekta kostnader (ej pá elproduktion)

I Kostnader exkl avgifter od: skatter

Figur4 Jämförelse av kostnader för de olika energiaystemen år 2010 vid 6 % realränta och 1989 års penningvärde. Kmtnaderna är inte de absoluta kostnaderna för med visar kostnadsenergisystemen difTerenaen mellan dem. För scenario E har ingen kostnadsuppskattning kunnat göras eftersom scenariot delvis bygger på teknik som är under utveckling. Skatter inte. Kostnaderna ingår för att effektivisera energianvändningen och för katalytisk avgasrening ingår. En indikation på indirekta kostnader finns redovisad.

Möjligheter och hinder

Ett från miljösynpunkt hållbart varaktigt energisystem är möjligt att utveckla i kommun.

Helsingborgs För att åstadkomma detta

framstår två saker som viktiga; dels en effektivare energianvändning (även i fjärrvârmd bebyggelse), dels att samproduktions-

anläggningar som utnyttjar biobränslen kommer till stånd.

Utbyggnaden av naturgas bör vara restriktiv för att undvika en låsning till ett fossilt bränsle under tid. En lång satsning på naturgas kan medföra höga kostnader i framtiden om koldioxidutsläppen skall minska och staten sätter in för att styrmedel genomdriva det.

För att åstadkomma en effektivare energianvändning måste många beslut fattas av olika aktörer. Ofta många saknas kunskap om energieffektiva men också om

lösningar, vilken produkt som

skall väljas och hur den skall upphandlas. Energikostnaden är också många i förhållande till de gånger låg totala utgifterna eller betalas inte direkt av kunden. Därför blir inköpspriset utslagsgivande istâllet for de totala kostnaderna när apparater/utrustning

sou 1990:96 Bilaga s

väljs. Helsingborgs energiverk kan bidra till att undanröja sådana hinder.

Ett nytänkande hos de kommunala energiverken har påbörjats. Intresset vidgas nu från att enbart förse kunderna med energi till att även omfatta deras energianvändning. Den befintliga kontakten med kunder via leveranser av el, fjärrvärme och naturgas utgör en strategisk resurs för att kunna påverka kunderna att effektivisera sin energianvändning. Helsingborgs energiverks framtida roll kan vara att erbjuda sina kunder energitjänster till låg kostnad och med liten miljöpåverkan. En sådan utveckling behöver stödjas genom politiska beslut på kommunal nivå. Det kan ske via den kommunala energiplaneringen, där konkreta mål kan ställas upp och förslag ges på hur de ska genomföras.

För att utveckla Helsingborgs energiverk till ett energitjänstföretag, som medverkar till att kunderna kraftigt effektiviserar sin energianvändning, behövs omfattande ekonomiska resurser. Det är viktigt att kostnaderna ses som investeringar för framtiden. Dessa investeringar leder till en bättre miljö och för kunderna sannolikt bättre. totalekonomi för efterfrågade energitjänster.

Om stora biobränsleanläggningar byggs i hela Västra Skåne kommer ett regionalt underskott på biobränslen under en övergångsperiod att uppstå. För att försäkra sig om tillgången till biobränslen bör kontrakt med odlare av energiskog tecknas samtidigt som beslut om biobränsleanläggningen tas. Under en övergångsperiod när odlingar av energiskog byggs upp, kan kostnader för ett biobränslealternativ fördyras. För att få till stånd både odling av energiskog och utbyggnad av biobränsleanläggningar kan ett statligt investeringsstöd vara motiverat, se sammanfattning i huvudtexten.

Staten har inte utformat ett inom som regelverk energiområdet varit långsiktigt stabilt och som givit de ekonomiska förutsättningarna för en utveckling av varaktigt hållbara energisystem. Beslutad punktbeskattning på bränslen och koldioxidavgift enbart på värmeproduktion är ett exempel på detta. En likformighet i energibeskattning är önskvärd för att ge ramar inom vilka man på bästa sätt skall kunna utnyttja tillgängliga naturresurser. Därför bör punktbeskattningen på bränslen ersättas med koldioxidavgift som utformas likformigt för all verksamhet. Helsingborgs kommun/energiverk bör kräva att staten genomför dessa förändringar. Generellt medför både el- och

koldioxidavgift på värmeproduktion

en stärkning av de kommunala energiverkens roll, eftersom utsläppen av koldioxid från kondensproduktion av el blir väsentligt högre än vid samproduktion och därmed blir kostnaden högre.

Bilaga s

I ett längre perspektiv medför dagens elpriser att investeringar i effektiv elanvändning missgynnas. Detsamma gäller för samproduktion utanför Sydkrafts regi. Elprisema behöver därför förändras sá att både Helsingborgs energiverk och kommunens elanvândare får korrekta prissignaler att effektivisera elanvândningen och bygga ut samproduktionsanläggningar. Krav bör omgående resas gentemot Sydkraft angående en ändring av elprissättningen.

Reñenenser

[1] Finansdepartementet. Bostadsmarknaden under 1990-talet. Bilaga 15 till långtidsutredningen. Stockholm 1989. [2] Kraftsam. Elprognos för år 2000. Huvudrapport, Januari 1990. [3] Statens energiverk 1988:7. Elpriser och svensk industri. Struktur, Sysselsättning, Styr-medel. Stockholm: Allmänna förlaget 1988.

Bilaga 7

Bilaga 7

Kostnader år 2010 för olika energislag

överensstämmer med det kondensbaserade

Kämkraftsalternativet

förutom att kondensproduktion ersätts

alternativet naturgasbaserad

kärnkraftsel. Detta motsvarar den mängd som Västra

med 5 TWh

förutsätts 1988. Samproduktion av el och värme Skåne utnyttja förutsätts inte finnas. För de översiktliga kostnadsberäkningama kostnad 10 öre/kWh el använts. Inga andra har en rörlig på

kostnader beaktas.

l alternativet effektivisering krävs en tillkommande elproingen

förutsätts ske i kondens-

duktion om 2.3 TWh som naturgaseldade

I fallet har elanvändningen eñekanläggningar. effektivisering tiviserats så att endast 4.2 TWh kärnkraftsel behöver utnyttjas med 5 TWh 1988. Detta utan någon tillkommande jämfört elproduktion.

I tabell 1 redovisas kostnaderna för de olika scenariema.

Kondensbaserat-Kämkraft GAT BST 4800 4000 Kostnader exkl. skatter och avgifter inkl. indirekta kostn 5650 4550 Kostnader (ej elprod) Kostnader inkl. indirekta kostnader på elprod 5950 4550

Kondensalternativet-Naturgas skatter 6100 5070 Kostnader exkl. och avgifter inkl. indirekta kostn 7400 6100 Kostnader (ej elprod) indirekta kostnader 8400 6650 Kostnader inkl. på elprod

GAT BST

Naturgasaltenmtivet

exkl.. skatter 5850 4950 Kostnader och avgifter inkl. indirekta kostn elprod) 7200 6050 Kostnader (ej indirekta kostnader 8000 6500 Kostnader inkl. på elprod

Biobränslealternativet skatter 6150 5100 Kostnader exkl. och avgifter inkl. indirekta kostn 6900 5650 Kostnader (ej elprod) inkl. indirekta kostnader 7450 5850 Kostnader på elprod

Tabell 1 Kostnader (MSEK) för de olika scenariema.

Exkl. skatter och är kärnkraftsalternativet ca 20 % billi-

avgifter man indirekta kostnader för gare än de övriga. Lägger på

Bilaga 7 sou 1990:96

utsläpp av kväveoxider, svaveloxider och koldioxid försämras konkurrenskraften för for de fossila alternativen, medan kämkraften fortfarande är 20 % än billigare biobränslealternativet.

Det är osäkert om de kostnaderna 10 öre/kWh rörliga på för kämkraftselen verkligen speglar alla kostnader for en fortsatt drift av kärnkraftverken om man tar hänsyn till t. ex. olycksrisker.

Appendix A

AppendixA

Fjärrvärmesystem

Kommun/ Möjliga Bränsle- Bränsle- Effekt Drift- Anl. typ bränslen typ mllngdl Vanna/el tagning - 1988 G W h M W

Huv Naturgaapanna naturgas olja 20 11x4 1989 (konverterad h 1/1-89) Värmepump d el/gruvvatten __- 2.511 1984 Z 20

Budüv Hetvattenlevetans fr Malmö 54 Sjllvllnne i sockabolaget. _16 Z 70

ikünüzorg

Spillvänne b. Boliden Kemi Krañvlirme VHV kol/olja kol ) 621 115/60 1983 Fastbrånalep. kol 28 1983 Vindkrattverk 0.18 1988 gasol __1 2 1072

Klippan

(tillfällig pc. svarar för oljefdlbr. 1988) ___ 2 31

utnämna HVC fastbrünsle kol 44 11: 29 l 20 1984 avfall 9 naturgas 28 20 1988 ”P83 5 1 1985 (mobil elpanna) el 1 1985? övriga 4 Panncentralen, Lasarettet 11.6 75-76 hunaängm l olja 24 27.6 1986 Västra Fäladen 18.8 1985 Spillvlrme Supra 10 Spillvlrme Boliden ) 3 ) 1985 Spillvärme Smndust _$ 10 2 243

Appendix A

Kommun/ Möjliga Bränsle- Bränsle- Effekt Drift- Anl. typ bränslen typ mängdl värme/el tagning - 1988 GW h M W

Lomma Pilängen värmepump 120 0.9 ? lndustrihamnen, värmepump el/ävatten 2xl.5 1984-85 oöepnna olja 8 2x4 1984-85 elpanna d __1 4 1984-85 2 29

Lund Värmepump el/geotermi ) 370 47 1984 Värmepump tal/avloppsvatten 13 1983

Ejlpannor AKN Kol kol _18 50 1964 Z 776

Malmö Heleneholms naturgas/olja naturgas/olja ] 520 100/45 1966 Kraftvärmeverk 200/95 1970 Limhamns FC kol 520 125 1983 Heleneholms elp. d 190 100 1983 ca Värmepumpar el/avloppsvatten 250 40 1981 ca diverse oentraler olja 25 Swedechrome processgss 85 Sydkraft P15 kol 370 125 1958 Sydkrañ. G 16 olja 7 240/120 1964 SYSAV avfall 606 65 1980 ca div. industñlev. spillvärme _E 86 7 E 2788 a Värme ut

S Pharmacia (till -93) spillvänne 2 0.6 7 Kom. PC naturgas/olja naturgas 13 2.5+4 1975? Ind. PC naturgas/olja naturgas __9_ 2 15 7 delleverans till Gärrvännenätet Z 24 leveranssvtal går ut 1993

Svalöv

Elpanna I 24

Im Fastbränsle torv 18 l 2x15 1984 flis 102

X 141

1 Med bränslemängd avses använt bränsle och el till elpannor hos producenten. Vid förbränning av bränslen anges energimängd fore förbränning. För industriell spillvärme anges mottagen värmemängd. För värmepump anges producerad värme, dvs elkrail; plus tillvaratagen värme från omgivande medium.

KUNGL. Bien..

-02-0 1

1991 STOCKHOLM

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l. Företagsförvarv i svensk! näringsliv. l. 4l.Tio a: med jämställdhetslagen - utvärdering och 2. Överklagningsratt och ekonomisk behovsprovning förslag. C. inom socialtjänsten. S. 42. internationellt ungdomsutbyte. C. 3. En idrottshögskolai Stockholm - struktur. -llf-örenklad statistikreglering; med förslag till lag om organisation och resurser for en självständig den statliga statisukframstállningen. C. högskola pa idrottens område. U. 44. Demokrati och makt i Sverige. SB. Transpomadet. K. 45. Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Fi. . Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. Fö. 46. Särskild skatt i den Finansiella sektorn. Fi. . Förbud mot tjanstehandel med Sydafrika m.m. UD. 47. Beskamting av stipendier. Fi.

P°N°W^P

Lagstiftning för reklam i svensk TV. U. 48. Samhallsswd till underhållsbidragsberâlttigade bam. Samhallsstöd till tmderhAllsbidragsber-ánigade bam. del III. S. ldéskisser och bakp-undsmatenal. S. 49. Arbete och hälsa. A. 9. Kostnader for fastighetsbildning m. m. Bo. 50. Ny folkbokforingslag. Fi. 10. Strdmgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. SB. Sl. SÄPO Säkerhetspolisen arbetsmetoder. personalll. Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. U. kontroll och meddelarfrihet. C. 12. Meddelarräu. Ju. S2. Utbyte av utländska körkort. K. 13. Översyn av sjölagen 2. Ju. 53.1 skuggan av de stora - De mindre partiernas villkor i 14. Langtidsutredningen 1990. Fi. kommunalpolitiken. C. 15. Beredskapen mot oljeutslapp till sjöss. Fo. 54. Arbetslivsforskrting - Inriktning. organisation. 16. Storstadstrañk 5 - en samlat underlag. K. finansiering. A. 17.0rganisatiort och arbetsfonner inom bilateralt 55.Flygplats 2000 - De svenska flygplatsema i utvecklingsbistånd. UD. framtiden. K. 18. Lag om folkbokforingsregister m.m. Fi. 56. Skatt på lotterier och spel. Fi. 19. Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. S. 57. Personalutbildning inom totalförsvaret. F0. 20. Välfärd och segregation i storstadsregionerrta. SB. 58. Konkurrens i inrikesflyget. C. ZLDen elintensiva industrin under kärnkraftsavveck- 59. Satt värde på miljon! Miljoavgifter och andra lingen. ME. ekonomiska styrmedel. M. 22.Den elintensiva industrin under kamktaftsavveek- 60.Skada av vilt. Jo. lingen. Bilagedel. ME. 61. Skärpt tillsyn - huvuddrag ien reformerad 23.Tomträttsavgäld. Bo. datalag. Ju. 24. Ny kommunallag. C. 62. Konkurrensen inom bygg/bosektom. C. 2S.Kortkttrrensert inom livsmedelssekmm. C. 63. Svensk ldnestatistik. C. 26. Förrnanssystemet för värnpliktiga m. fl. Fo. 64. Årlig revision i statsförvaltningen. c. 27.Post & Tele - Affársverk med regionalt och socialt 65. Folkhögskolan i framtidsperspektiv. U. attsvar. K. 66. Det fria bildningsarbetet. Debaninlagg om 28. Att följa upp kommunal verksamhet- En folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. U. internationell utblick. C. 67. Återbetalning av mervärdeskatt till utländska 29.Tobakslag. S. företagare. Fi. 30. Översyn av upphovsraaslagstifmingen. Ju. 68. Vad kostar en statsbidrag? C. SLPerSpektiV på arbetsförmedlingen. A. 69. SIPRI90 - om SIPRls finansiering och arbetsformer. 32. Staden. SB. UD. 33. Urban challenges. SB. 70.Lokalt ledd nårradio. U. 34.Stadsregioner i Europa. SB. 71. Sekretess for landskapsinfonnation. FO. Sistorstaderrtas ekonomi 1982-1996. SB. 72. Lokalkontor. C. 36. Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. SB. 73. Transportstod. K. av nya imponrutiner m.m. Fi. 74. Skuldsaneringslag. Ju. Sll-Ysrfattningsreglertng 38. Översyn av naturvårdslagen m.m. MF. 75. Utvärdering av fotsöksvuksamheten med treårig 39. Konstnårens villkor. U. yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. . 40. Karnkraftsavveckling - kompetens och sysselsätt- Andra âret. U. ning. ME.

Statens

offentliga utredningar 1990

Kronologisk förteckning

76. Allmän pension. S. 77. Allmän pension. Bilagor. S. 78. Allmän pension. Expert rapporter. S. 79.Utlånningsnmnna A. 80.Föxskola för alla barn 199l - hur blir det? S. 81. Vapenfriprovningens effekter. En undemolaning av tillstándsazenden 1980 - 1989. Fd. 82. Vad kostar begravningar - vem betalar? C. 83. Ny budgetproposition. C. 84. Spxakbyte och sprákbevamnde. Ju. 85.Översyn av skallen på dryckesförpackningar. M. 86. Finansiering av vägar och järnvägar. K. 87. Den nya cenuala jordbmlcsmyndighelen. Jo. 88. Nya mål och nya möjligheter. M. 89. En ny våmpühslag. F6. 90. Pedagogiska mailet i högskolan. U. 9LSuneräuoch samiskt språk. Ju. 92. Våld och brottsoffer. Ju. 93. Miljön i Vmra Skåne. A: 2000 i vara handa. M. 94. Miljön i Visum Skåne. Diverse underlngsmataial och sammanställningar. M. 95. Miljön i Västra Skane. underlagsmaterial Mark och vattendrag. M. 96. Miljona Västra Skåne. underlagsmaterial Energi. M. 97. Miljön i Västra Skane. Underlagsmaxerial Trañk. M.

Statens 1990

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Allmän pension. [76]

Allmän pension. Bilagor. [77] Strömgatan 18- Sveriges statsmtnisrerbostad. [10] Allmän pension. Expert rapporter. [78] Välfärd och segregation i storstadsregionema [20] Förskola för alla bam 1991- hur blir det? [80] Staden. [32] Urban challenges. [33] Stadsregioner i Europa. [34] Storstadernas ekonomi 1982-1996. [35] Kommunikationsdepartementet Storstadsliv. Rika mojligheter- hårda villkor. [36] Transpomadet. [4] Demokrati och makt i Sverige. [44] Storstadsuafk 5 - ett samlat underlag. [16] Post dcTele - Affarsverk med regionalt och socialt Justitiedepartementet ansvar. [27] Utbyte av utländska körkort. [52] Meddelatrau. [12] Flygplats 2000 - De svenska flygplatserna i framtiden. Översyn av sjolagen 2. [13] [55] Översyn av upphovsrllttslagstifutingen. [30] Transponstbd. [73] Skarpt tillsyn - huvuddrag i en refonnerad damlag. Finansiering av vägar ochjärnvägar. [86] [61] Skuldsaneringslag. [74] Sprakbyte och språkbevarande. [84] Finansdepartementet Sameratt och samiskt språk.[91] ungtidsutredningen 1990.[14] Våld och brottsoffer. [92] Lag om folkbokforingsregister nun. [18] Författningsreglering av nya imponrutiner m.rn. [37] Utrikesdepartementet Kapitalavkastrtingen i bytesbalarsen. [45] Förbud mot tjanstehandel med Sydafrika mm. [6] Särskild skatt i den finansiella sektorn. [46] Organisation och arbetsformer inom bilateralt Beskattning av stipendier. [47] utvecklingsbistånd. [17] Ny folkbokfbringslag. [50] SIPRI 90 - om SlPRIs ünartsiering ocharbetsfonner. Skatt på lotterier ochspel. [56] [69] Återbetalning av mervärdeskau un utländska företagare. [67] Försvarsdepartementet Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld [5] Utbildningsdepartementet Beredskapen mot oljeutslapp till sjöss. [15] En idrottshogskola i Stockholm - suukutr. organisation Formanssystemet for värnpliktiga m. fl. [26] ochresurser for en självständig högskola pa idrottens Pasonalutbildrting inom totalförsvaret. [57] ontrade. [3] A Sekretess för Iandskapsinformation. [71] lagstiftning för reklam i svensk TV. [7] Vapenfñprovrtingens effekten En undersökning av Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstdrda. [1 l] tillståndsarendert 1980- 1989. [81] Konstnären: villkor. [39] En ny vllrnpliktslag. [89] Folkhögskolan i framtidspetspektiv. [65] Det fria bildningsarbetet Dehaninlagg om Socialdepartementet folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. [66] Övaklagningsrán ochekonomisk behovsprovrting Lokalt ledd når-radio. [70] inom socialtjänsten. [2] Utvärdering av försoksvaksamhet enmed treårig Samhallsstod till underhallsbidragsberauigade bam. yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. Andra Året. ldéskisser och bakgrundsmaterial. [s] [75] Handikapp och varma? - En lägesrapport. [19] Pedagogiska meriter i högskolan. [90] Tobakslag. [29] Sarnhallsstbd on underhållsbidragsberattigade bam. del m. [48]

Statens 1990

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Miljö- och energidepartementet Skada av vilt. [60] Den elintensiva industrin under kknkraftsaweckling- Den nya centrala jordbruksmyndigheten. [87] en.[21] Den elintensiva industrin under kämla-afsavvecklingen. Bilagedel. [22] Arbetsmarknadsdepartementet Översyn av namrvárdslagen m.rn. [38] Perspektiv pá arbetsfönnedlingen. [3 l] Kärnkraftsavvecklirtg - kompetens och Arbete och hmm-w] sysselsättning. [40] Arbetslivsforskrting - Inriktning. organisation. finansiering. [54] Utlänningsnamnd. [79] Miljödepartementet sm värde pá miljön! Miljöavgifter ochandra ekonomiska styrmedel. [59] Bostadsdepartementet Översyn av skatten på dryckesförpackrtingar. [85] Kostnader för fastighetsbildning m. m. [9] Nya mAl och nya möjligheter. [88] Tomtrausavgald [23] Miljön i Västra Skane. Å: 2000 i vara händer. [93] Miljön i Västra Skane. Diverse underlagsmaterial och sammanställningar. [94] Industridepartementet Miljön i Vlisua Skane. Underlagsmaterial Mark och Foretagstbrvärv i svenskt näringsliv. [1] vattendrag. [95] Miljön i Västra Skane. underlagsmaterial Energi. [96] Civildepartementet Miljön i Västra Skane. underlagsmaterial Trafik. [97]

Ny komrnunallag. [24] Konkurrensen inom livsmedelssektom. [25] An följa upp kommunal verksamhet -En internationell utblick. [28] Tio Ar med junstnlldhetslagen -utvärdering och förslag. [41] Internationellt ungdomsutbyte. [42] Förenklad statistikreglering; med förslag till lag om den statliga statistikfratnställnirtgen. [43] SÄPO Slkahetspolisens arbetsmetoder. personalkontmll och meddelarüihet. [51] Iskugganavdestnra-Demindrepartiemasvillkori kommunalpolitiken. [53] Konkurrens i inrikesflyget. [58] Konkurrensen inom bygg/boselnnm. [62] Svensk lönestatistik. [63] Årlig revision i statsförvaltningen. [64] Vad kostar ett stambidrag? [68] Lokalkontor. [72] Vad kostar begravningar -vem betalar? [82] Ny budgetproposition. [83]

Denna studie visar på hur Västra Skånes energisystem kan utvecklas i ett tjugoårsperspektiv och pekar på viktiga förändringar som kan leda till ett varaktigt hållbart energisystem. Framtidsbilder är och de kan inte redovisas i detalj. ofullständiga Detsamma in i framtiden. Det är dock möjligt att gäller vägen konsekvenserna av ett antal viktiga vägval med hjälp av belysa Det har vi för att visa på möjligheter och framtidsbilder. gjort

att utforma ett varaktigt hållbart energisystem i

begränsningar Västra Skåne. Ett långt tidsperspektiv är inte till för att skjuta

besluten på framtiden utan tvärtom för att ge underlag och möjlig-

göra beslut om långsiktigt verkande förändringar.

\\\\ \\\

\XÃI\\T L

ä

%

.

å;

w

á

.

å.. l

s ...ä .m

s z...

w ...L

m m ,m W W m .w

i

mm

.mm

m... .mm

M

m”

J .Å Ä .lin

_å_

.W

m

W m. .m m .m _ ...ä

Landskapsavsrübt med ekologiska värden

E

K m

g

l/