Miljön i västra Skåne : år 2000 i våra händer

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

i Västra Skåne

Miljön

och Diverse underlagsmaterial sammanställningar

som

4% Statens offentliga utredningar

was] 1990:94

Miljödepartementet

då

i Västra Skåne

Miljön

Diverse och

underlagsmaterial

sammanställningar

Underlagsmaterial till slutbetänkandet av

MJiyödelegationen

Västra Skåne Lund 1990

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget

Kundtjänst

106 47 Stockholm Tel 08/739 96 30 Telefax: 08/739 95 48

Publikationerna kan också köpas i Informationsbokhandeln,

Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

Omslagsbild: Förberedelser, Anna Sjödahl, 1986

Produktion: Libergraf AB Grafisk form, omslag, layout, sättning och redigering: Lars Holmberg, Ann-Britt Madsen, Per Wickenberg och Johan Zander Typsnitt: New Century Schoolbook Tryck: Graphic Systems AB, Malmö, 1990 ISBN 91-38-10636-3 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för miliödepartementet

Regeringen bemyndigade den 26 januari 1989 chefen för miljö- och energidepartementet att tillkalla en delegation med uppdrag att initiera och samordna åtgärder som väsentligt kan förbättra miljön i Västra Skåne inom en tioårsperiod.

Med stöd av bemyndigandet förordnades den 26 januari 1989 som ledamöter kommunalrådet Uno Aldegren (s), tillika ordförande, riksdagsledamoten Karl Erik Olsson (c), tillika vice ordförande, tidigare kommunalrådet Annika Annerby Jansson (m), kommunalrådet Guntram Olofsson (s), riksdagsledamoten Ingegerd Wärnersson (s), sektorschefen Gunnar Grankvist, miljöombudsmannen Ulf Lavenius och biologen Stefan Edman.

Som experter att biträda delegationen, förordnades den 28 mars 1989 avdelningsdirektören Bengt Aplander, avdelningschefen Bengt Bucht, avdelningschefen Ronny Ferm, miljö- och hälsoskyddschefen Högni Hansson, miljövárdsdirektören Carl-Ivar Höijer samt miljöskyddschefen Rolf Toft. Avdelningsdirektören Bengt Aplander entledigades den 5 september 1989, och avdelningsdirektören Sten Inge Arnesson utsågs den 4 september 1989 att ersätta honom.

Till huvudsekreterare förordnades den 15 mars 1989 Bodil Jönsson och till sekreterare förordnades samma dag Ann-Britt Madsen.

Delegationen har tagit namnet Miljödelegationen Västra Skåne.

Huvudbetänkandet från Västra Skåne redovisas

Miljödelegationen

som Miljön i Västra Skåne - Ar 2000 i våra händer, SOU 1990:93.

Förutom här presenterat bakgrundsmaterial, finns det bakgrundsmaterial i ytterligare tre separata bilagor: Underlagsmaterial Mark och vattendrag, SOU 1990:95 Underlagsmaterial Energi, SOU 1990:96 Underlagsmaterial Trafik, SOU 1990:97

Det har inte varit möjligt för delegationen att innedetaljgranska

hållet i bakgrundsbilagorna , SOU SOU 1990:96

1990:95, och SOU 1990:97. Delegationen ställer bakom i sig huvudlinjerna dessa, men for detaljerna svarar de enskilda författarna.

Lund i november 1990

áfxiáâe” /á/fw»

øá”

/Bodil Jönsson

Förord

Miljödelegationen Västra Skåne har 4 till sitt

underlagsbilagor

huvuddokument SOU 1990:93 Miljön i Västra Skåne. Ar 2000 i våra händer. Den här föreliggande är en samlingsbilaga (sammanställd av Ann-Britt Madsen), som täcker allt utom de tre största enskilda delarna. Dessa presenteras i fristående bilagor:

Mark och vattendrag, SOU 1990:95 Energi, SOU 1990:96 l*rafik, SOU 1990:97

Samlingsbilagan innehåller dels diverse sammanställningar, dels underlag till vissa projekt. sammanställningar-na består av:

Förteckning över Miljödelegationens rapporter (utanför SOU) Förteckning över Miljödelegationens lagförslag Förteckning över punktutsläpp från verksamheter i Västra Skåne

Underlagen (och de ansvariga för respektive avsnitt):

Miljömål Högni Hansson

Västra Skåne och kemin Lillemor Lewan Lars Holmberg

Västra Skånes kustnära hav Lena Carlsson Berit Gustafsson Anders Johansson Lena Svensson

Avfall Johan Zander Per Wickenberg

Radon Gilbert Jönsson

Informationsstöd för miljövården Peter Schlyter Kent Skoog

Innehållsförteckning

Sid 1 -

Förteckning Rapporter

2 -

Förteckning Lagförslag

8 - från verksamheter

Förteckning Pnmktutsläpp

i Västra Skåne

4 Miljömål

alüååü

5 Västra Skåne och kemin - Underlag kustnära hav -

6 Västra Skånes Underlag

7 Avfall - 105

Underlag

8 Radon -

Underlag

för - 117

9 Informationsstöd miliövården Underlag

å 1 1 . å ;i

varav

:trea

Rapportförteckning

Rapportförteclming

har utöver SOU 1990193-97 tagit fram ett stort

Miljödelegationen

antal skrifter. Atmonstone under tiden 901201-910630 är det möjligt att från Miljödelegationen Västra Skåne, Box 3015, 220 03 Lund, beställa enstaka exemplar av flera av nedanstående dokument.

- Presentation - Grundsyn - Arbetsplan - Arbetsplan (engelsk översättning) - Arbetsplan (polsk översättning) - från en katastrof (Polen) Rapport ekologisk - med Polen Regionalt miljösamarbete - och hälsa - Polen Miljöföroreningar - Trafik och i Västra Skåne miljö - Lätt i Västra Skåne spårtrafik - Pendlarparkering - Alternativa bussdrivsystem - och trafikalstrande verksamhet Vägar - i vissa områden Skärpta avgaskrav - Västkustbanan - och konflikter Syd sträckningar - Godstrafik i Nordvästra Skåne - av fasta förbindelser Miljökonsekvenser - Slamseminarium, rapport - Kurs for - Kursmaterial reningsverkspersonal - av krematorier, Rökgasrening rapport - av från krematoriet vid St.Olofs Mätningar kvicksilverutsläpp kapell i Lund - med knorr norr - Miljö på broschyr - och av våtmarker Anläggning restaurering - rörande naturvårdsintressanta områden Litteraturförteckning i Västra Skåne - Hotade i Västra Skåne ryggradslösa djur - Naturvårdsintressanta områden i Västra Skåne - karta - Öresundsñlm Miljödelegationens - inom bilvårdsbranschen Rostskyddsprodukter - Bilvårdsbranschen i Lunds kommun - Bilvårdsprodukter - Jordbruket och från konferens, 1990 miljön. Rapport maj - for Underlag tillsyn Bilvård, diverse blanketter Jordbruk, blankett och bestämmelser Handla miljövändligt, blankett

Rapportförteckning

- kommuns Helsingborgs energisystem nu och år 2010 - Malmö stads energisystem nu och år 2010 - Affischer som presenterar Miljödelegationens projekt

Miljöräkneboken (Carlstedts Förlag AB, ISBN 7918-015-9) finns att köpa i bokhandeln

SOU 1990 294 Lagförslag

Västra

2 Lagförslagfrân Miljödelegationen

Skåne

Ett antal till på miljöområdet har rests av förslag lagândringar Västra Skåne. Förslagen överlämnas bl. a. till Miljödelegationen sittande för vidare bearbetning. De lagar miljöskyddskommitté som berörs är bl. a. naturvårdslagen, miljöskyddslagen, lagen om kemiska renhållningslagen, vägtrafikkungörelsen och produkter, plan- och bygglagen.

och sidhänvisningama nedan hänför sig till Kapitelbeteckningar huvzuüetänkandet [SOU 1990:93]

2. 1 Lagförslag enligt delegationens åtgärdslista

2.8.6 Försöksverksamhet med ökad medverkan av den lokala skyddsorganisationen i arbetet kring yttre miljö (s. 46) Starta försöksverksamhet inom Västra Skåne med företagens lokala och företagshälsovården gällande den skyddsorganisation bl. a. kapitlen 10 och 11. Försöksverksamheten yttre miljön, jämför syftar bl. a. till att utröna - vilka konkreta resultat, som kan nås i enskilda fall, - vilken det finns att ändra lagstiftningen så att den möjlighet ökar de lokala fackliga organisationernas påverkansmöjligheter i om den yttre miljön i arbetet. Samtidigt bör man frågor dra in Institutionen för miljö- och energisystem och Avdelför vid LTH i arbetet.

ningen arbetsmiljöteknik

och organisationer. Stöd för för- Ansvarig: Arbetsgivare fackliga söksverksamheten bör kunna erhållas från bl. a. Arbetsmiljöfonden och Arbetarskyddsnämnden.

3.8.1 Lagfästa miljömål (s. 65) Inför i och gör de justeringar som behövs miljömål lagstiftningen för att det skall vara möjligt att genomföra dem. Ansvarig: Staten och sittande miljöskyddskommitté

5.3.2 Lagstiftning (s. 93) om Miljö och handikapp till sittande miljöskyddskommitté och handi- Tilläggsdirektiv kapputredning. Ansvarig: Riksdag

Lagförslag

8.3.4 Slopa träñberlagen (s. 128) Ansvarig: Staten

9.3.1 Ändring i 26 § NVL, regeln om av att

ersättning på grund pågående markanvändning avsevärt försvåras (s. 145) Denna bör relateras till hela och inte som i brukningsenheten dag endast till den berörda delen av innebär en fastigheten. Förslaget återgång till rättsläget 1987. Ansvarig: Staten

26 § naturvårdslagen Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Medför föreskrifter enligt 8 Medför föreskrifter enligt 5, eller 9 § att pågående mark- 8, 9 eller 21 eller § användning avsevärt försvå- föreläggande eller förbud ras inom berörd del av en 20 att enligt § pågående fastighet eller att mark tas i avsevärt markanvändning anspråk, är fastighetsägaren försvåras eller att mark tas i och innehavare av särskild är anspråk, fastighetsägaren rätt till fastigheten berättiga- och innehavare av särskild de till ersättning av staten för rätt till fastigheten den skada de härigenom till av berättigade ersättning lider. Har föreskrifterna staten för den skada de härefter förordnande enligt 43 § lider. Har föreskrifigenom tredje stycket beslutats av en terna efter förordnande enligt kommunal myndighet, skall 43 § beslutats av tredje stycket ersättningen i stället betalas en kommunal myndighet, av kommunen. skall i stället ersättningen betalas av kommunen.

Innebär föreskrift enligt 8 § Innebär föreskrift 5 elenligt förbud att vidta viss åtgärd ler 8 § att vidta viss åtgärd utan länsstyrelsens eller en utan eller en länsstyrelsens kommunal myndighets till- kommunal tillmyndighets stånd, utgår ej ersättning i stånd, utgår ej ersättning i anledning av den föreskrif- av den föreskrifanledning ten om inte tillstånd vägrats ten om inte tillstånd vägrats eller förenats med särskilda eller förenats med särskilda villkor. villkor.

Har förbud meddelats enligt 11 § och vägras tillstånd som där avses, äger vad i första stycket stadgas om föreskrifter 8 eller 9 § enligt motsvarande tillämpning.

Lag/örslag

9.3.2 Generellt och artnelaterat biotopskydd (s. 147) Införande av naturvårdslagsutredningens föreslagna 21 § NVL om biotopskydd med tillägget biotoper av stor ekologisk betydelse for landskapet. Detta tillägg innebär att våtmarker kan omfattas av biotopskyddet. Rätt for det allmänna att i sådana biotoper, som omfattas av det föreslagna biotopskyddet, kunna sköta marken utan medav markägaren i de fall skötseln av sådana marker givande upphört. Ansvarig: Staten

Lagtextforslag:

21 § naturvårdslagen Föreslagen lydelse

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före-

skrifter om att arbetsföretag

som kan skada naturmiljön inte får utföras inom sådana mindre mark- eller vattenområden (biotoper) som utgör livsmiljö för hotade djureller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda på grund av ringa förekomst eller sällsynt beskaffenhet, eller är biotoper av stor ekologisk betydelse för landskapet.

Naturvårdslagsutredningen föreslår införandet av ett. särskilt för värdefulla biotoper i form av en paragraf i skydd ny naturvårdslagen (21 §; tidigare upphävd). Naturvårdsverket föreslås att i samråd med lantbruksstyrelsen och Skogsstyrelsen få i uppdrag att ta fram forslag till vilka biotoper som bör omfattas av det föreslagna skyddet. Sedan berörda myndigheter redovisat sitt uppdrag har regeringen därefter möjlighet att i naturvårdsforordningen ange vilka biotoper som ska skyddas.

Tillägget biotoper av stor ekologisk betydelse för landskapet möjliggör ett biotopskydd for våtmarker. Dessutom är det viktigt att de skyddade biotoperna får den hävd som krävs for att bevara naturvârdena. Detta kan åstadkommas genom att samhället får rätt att

Lagförslag

gå in och hävda marken om hävden av skulle någon anledning upphöra. T.ex. att en slátteräng upphör att slås.

9.3.2 Ändring av i 12 §

ansvarsreglerna skötsellagen (s. 148) Straffansvaret ändras från att brott mot eller gälla föreläggande förbud, som meddelats med stöd av 9§ eller 9 a §, till ett direkt straffansvar för brott mot föreskrift som meddelats med stöd av 6 a §. Ansvar: Staten

12 § skötsellagen Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Till böter döms den som upp- Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet såtligen eller av oaktsamhet 1. tar jordbruksmark ur pro- 1. tar jordbruksmark ur produktion i strid mot 4 § duktion i strid mot 4 § första stycket, första stycket, 2. utfört täkt i strid mot 4 § 2. utfört täkt i strid mot 4 § andra stycket, andra stycket, 3. bryter mot föreskrift som 3. mot föreskrift som bryter har meddelats med stöd av har meddelats med stöd av 6b§eller 6a§eller6b§. 4. underlåter att följa ett före- 4. underlåter att ett förefölja läggande eller bryter mot eller mot läggande bryter ett förbud som har medde- ett förbud som har meddelats med stöd av 9 eller lats med stöd av 9 eller 9 a §. 9 a §.

Utbyte av brott som avses i första stycket 2 skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart obilligt. Om ett vitesföreläggande eller vitesförbud har döms inte överträtts, till ansvar enligt första stycket för som omfattas av föregärning läggandet eller förbudet. Lag (1988:637)

Om tillämpning av hänsynsparagrafen, av ansvarsändring reglerna i 12 § skötsellagen Enligt skötsellagen skall naturvårdshänsyn tas vid utnyttjandet av vardagslandskapet. Efterlevnaden av är hänsynsparagrafen emellertid alltför bristfällig. Skärpning av hänsynsparagraferna föreslås därför.

Idag kan ingen fällas till ansvar för brott mot skötsellagen. Straffansvaret är knutet till förbud eller föreläggande som meddelats med stöd av lagen. I dessutom att förbud skötsellagen stadgas eller föreläggande får meddelas först sedan det visat att lantsig bruksnämndens råd och anvisningar inte följts.

Lagförslag

I ansvarsregeln i 12 § skötsellagen bör 6 a § följa samma lydelse som 6 b §. Dvs. till brott döms den som bryter mot föreskrift i stället för nuvarande brott mot förbud eller föreläggande meddelats.

9.3.2 Skyddszoner längs vattendrag (s. 149) Inför en minst fem meter bred skyddszon på vardera sidan om Där får bekämpningsmedel och gödselmedel inte vattendragen. användas. Vidare får inte marken i denna zon plöjas årligen. Denna bestämmelse bör införas i skötsellagen och träda i kraft den 1995. Under 1991 - 1995 kommer markägare, som tvingas ljanuari upphöra med normal jordbruksskötsel längs vattendrag pâ grund av denna lag, att ha möjlighet att med hjälp av omställningsmedel och sin markanvändning till denna nya anläggningsstöd anpassa bestämmelse i skötsellagen. Ansvarig: Staten

9.3.3 Minskad granplantering (s. 152) - i med av naturvårdslagsutred-

Ändring av 20§ NVL, enlighet

ningen framlagt förslag. - i naturvårdsverkets för samråd Komplettering anvisningar vad gäller granplantering i Västra Skåne. enligt 20§ NVL, Arealen av granplantering får ej ökas. Inom vissa känsligare områden införs Se underlagsmaterial Mark och granförbud. vattendrag [SOU 1990:951. Ansvarig: Staten, jordägarna

Lagförslag

Förslag till ändring i naturvårdslagen

20 § naturvårdslagen Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kan arbetsföretag, som om- Kan

ej arbetsföretag, som ej omfattas av en-

tillståndstvång fattas av tillstándstvång en-

ligt 18, 18 c eller 19 § komma 18 18 d eller 19 ligt 18, c, § att väsentligt ändra natur- komma att väsentligt ändra miljön, skall, innan företaget naturmiljön, innan skall, utföres, samråd ske med företaget utföres, samråd ske länsstyrelsen. Regeringen med länsstyrelsen. Regeeller myndighet som eller rege- ringen myndighet som ringen bestämmer kan före- bestämmer regeringen får skriva att inom landet eller meddela föreskrifter om att del därav anmälan för sam- anmälan för samråd alltid råd alltid skall i göras fråga skall göras om särskilda av arbetsslag 1. inom hela eller delar av företag. landet i om särskilfråga da slag av arbetsföretag. 2. inom särskilt skyddsvärda områden i fråga om alla slag av arbetsföretag som kan skada naturmil-

jön

Beträffande arbetsföretag som Beträffande som

arbetsföretag sägs i första stycket får läns- i första eller andra sägs styrelsen förelägga företaga- stycket får länsstyrelsen föreren att vidtaga de åtgärder lägga företagaren att vidtaga som behövs för att begränsa de åtgärder som behövs för att eller motverka skada eller på begränsa motverka skanaturmiljön. da pá naturmiljön eller, om sådana åtgärder inte är tillräckliga frán naturvårdssynpunkt, meddela förbud mot företaget.

Bestämmelserna i denna paragraf omfattar inte till vilka företag tillstånd har lämnats enligt vattenlagen (1983:291) eller miljöskyddslagen (1969:387)

Lagförslag

9.3.5 Lagstiftning om samhällets tillgång till potentiell våtmark (s. 156) Införande av en ny paragraf i expropriationslagen (1972:719) 2 kap. Expropriationsändamålen, innebärande att expropriation får ske för att restaurera eller återskapa våtmark eller för annat miljövárdsändamál som âr av särskild betydelse. Ansvarig: Staten

Förslag till ändring i expropriationslagen (1972:7l9. Paragrafen är ny: 2 kap expropriationsändamålen 5 a §

Expropriation får ske för att restaurera eller återskapa våtmark eller för annat miljövårdsändamål som är av särskild betydelse.

9.3.5 Markawattning och skyddsdikning (s. 156) Införande av den i naturvårdslagsutredningen föreslagna 18d§ NVL. Därmed ges regeringen bemyndigande att utpeka vissa delar av landet där särskilda skäl skall föreligga för tillstånd till markavvattning. Redan i lagen bör det dock framgå att södra Sverige utgör ett sådant område. En anmälningsplikt bör införas vid skyddsdikning, i första hand i enlighet med de i naturvårdslagsutredningen föreslagna ändringarna i skogsvârdslagen och skogsvårdsförordningen. Ansvarig: Staten

Lagförslag

Förslag till ändring av den av naturvårdlagsutredningens föreslagna nya 18 d § i naturvårdslagen

18 d § naturvårdslagen

I södra Sverige eller i annan del av landet där det är särskilt angeläget att våtmarker bevaras, får regeringen i fråga om den delen meddela föreskrifter om vilka särskilda skäl som skall föreligga för tillstånd till markavvattning.

Paragrafen är nästan identisk med naturvárdslagsutredningens förslag. Skillnaden är att södra Sverige särskilt ut. pekas

Förslag till ändring i skogsvårdslagen (1979:429):

17 § Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skogsmarkens ägare är skyl- Skogsmarkens ägare är skyldig att enligt föreskrifter som dig att föreskrifter som enligt meddelas av regeringen eller meddelas av eller regeringen myndighet som regeringen myndighet som regeringen bestämmer underrätta skogs- bestämmer underrätta skogsvårdsstyrelsen om avverk- vårdsstyrelsen om ning som skall äga rum på 1. som skall avverkning äga hans mark. rum på hans mark, 2. åtgärd för att avvattna mark i samband med avverkning, om krav på tillstånd för åtgärden inte gäller enligt naturvårdslagen (1964:822)

Lagförslag

21 § Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen eller myndighet Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om får meddela föreskrifter om den hänsyn som skall tas till den hänsyn som skall tas till naturvårdens intressen vid naturvårdens intressen vid skötseln av skog, såsom i skötseln av skog, såsom i fråga om hyggens storlek och fråga om hyggens storlek och utläggning, beståndsanlägg- utläggning, beståndsanläggning, kvarlämnande av träd- ning, kvarlämnande av trädsamlingar och skogsbil- samlingar, skogsbilvägars vâgars sträckning. sträckning och dikningsátgärder.

Bemyndigandet medför inte befogenhet att meddela föreskrifter som är så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras.

Lagförslag

Förslag till ändring i skogsvårdsförordningen (1979:791): 18 § Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skogsmarkens ägare skall Skogsmarkens ägare skall enligt de föreskrifter som de föreskrifter som enligt efter samråd med statens efter samråd med statens naturvårdsverk meddelas av naturvårdsverk meddelas av Skogsstyrelsen till skogs- Skogsstyrelsen till skogsvårdsstyrelsen anmäla vårdsstyrelsen anmäla 1. avverkning som föranle- 1. som föranleavverkning der skyldighet att der att anlägga skyldighet anlägga ny skog, ny skog, 2. avverkning som är föran- 2. som är föranavverkning ledd av att skogsmark ledd av att skogsmark skall tas i anspråk för skall tas i anspråk för annat ändamål än virkes- annat ändamål än virkesproduktion. produktion. 3. åtgärder för att avvattna

mark efter avverkning av

skog, om åtgärderna inte

omfattas av tillstånds-

skyldighet enligt 18c§ naturvårdslagen (1964:822)

19 § Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skogsvárdsstyrelsen skall Skogsvårdsstyrelsen skall översända en avskrift av översända en avskrift av anmälan enligt 18 § 1 till anmälan 18 § 1 och 3 till enligt länsstyrelsen i de fall anmä- i de fall anmälänsstyrelsen lan avser avverkning inom lan avser en inom omåtgärd områden som länsstyrelsen råden som länsstyrelsen anger. anger.

Lagförslag

9.3.5 80 % höst- och vinterbevuxen mark (s. 157) Föreskrifterna till 6 b § skötsellagen anger att den höst- och vinterbevuxna markens andel skall öka till 60 % i Skåne. Miljödelegationen föreslår en ökning till 80 %. Ansvarig: Staten och jordbruksnäringen

9.3.6 Förbud mot halmbränning (s. 157)

Ändring av 11 § hälsoskyddsförordningen innebärande att

kommunerna får möjlighet att meddela föreskrifter om halmbrânning. Ansvarig: Staten

103.4 Ändring av renhållningslagen (s. 173)

Följ miljöavgiftsutredningens förslag till ändring av renhållningslagen. Ansvarig: Staten

113.1 Ändring i lagen om kemiska produkter (s. 197)

Lagen om kemiska produkter ändras så att: - det klarare hur den hälso- och framgår reglerar miljöfarliga varor, - och och kan miljö- hälsoskyddsnämnderna länsstyrelserna utfärda lokala respektive regionala, generella förbud och foreskrifter för produkter och varor, vars effekter har särskild betydelse för den lokala eller regionala miljön, - om kemiska och hälso- och utredningsskyldigheten produkter miljöfarliga varor tydligare än för närvarande skall omfatta miljökonsekvensbeskrivningar, - mellan dels centrala rollfördelningen tillsynsmyndigheter, dels regionala och lokala tillsynsmyndigheter klargörs. Ansvarig: Staten och sittande miljöskyddskommitté

113.1 Ändring i miljöskyddslagen (s. 197)

Miljöskyddslagen ändras så att olika kemiska produkters och hälso- och miljöfarliga varors hälso- och miljöeffekter beaktas vid produktion och kan beaktas vid tillståndsgivning. Ansvarig: Staten och sittande miljöskyddskommitté

13.3.l Trafik införs under definitionen för miljöfarlig verksamhet i miliöskyddslagen (s. 229) Detta innebär att man kan ställa samma krav på industrier, stormarknader, större bostadsområden och andra anläggningar

Lagförslag

som alstrar trafik som på t. ex. som orsakar företag, miljöstörningar, vad gäller krav på lokalisering till en och lämplig plats skäliga försiktighetsmått i verksamheten. Ansvarig: Staten genom lagändring.

13.3.1 Prövningen av vid miljöhänsyn trañkanläggningar (s. 230) Förs över till

miljöskyddslagen, vars regler i detta avseende är

betydligt mer preciserade än vâglagens. skall Vägar tillståndsprövas, de stora hos koncessionsnämnden och mindre hos länsvägar styrelsen. Detta ger möjlighet att ställa krav på till en lokalisering lämplig plats och ange skäliga försiktighetsmått i verksamheten. Ansvarig: Staten genom lagändring.

133.1 Fordons ska kunna vara för miljöpåverkan grund trafikföreskrift (s. 230) Det ska inom avgränsade områden i tätorter och andra med platser mycket trafik vara möjligt att förbjuda trafik med motorfordon, som ej uppfyller särskilda krav återfinns på rening. (Förslaget mer detaljerat i Storstadstrafikkommitténs slutbetänkande [SOU 1990:161.) Ansvarig: Staten och (för kommunerna tillämpning)

2.2 i -

renhållningslagen idéutkast

Förslag:

Alägg dem som bedriver verksamhet yrkesmässigt som ger upphov till avfall att minska avfallets och så mängd farlighet långt möjligt. Ge kommunerna att föreskriva befogenhet nödvändiga åtgärder för att uppnå detta mål. Ansvarig Staten Kostnad Ingen

Bakgrund:

Enligt den renhållningslag som träder i kraft den 1 1991

januari skall varje kommun upprätta en skall avfallsplan. Avfallsplanen innehålla uppgifter om kommunens för att minska avfalåtgärder lets mängd och farlighet. Kommunen har små ganska möjligheter andra än differentierade taxor att minska avfallets och farmängd lighet. Om

renhållningslagen ändras så att även avfallsproducen-

terna får ett ansvar för att minska avfallets och mängd farlighet och kommunen samtidigt och ges befogenhet skyldighet, att ställa krav på avfallsproducenterna kan kommunen ett helt annat sätt på uppfylla kravet i Det

renhållningslagen. innebär att varje företag

som producerar avfall kan avkrävas en där avfallsplan företaget får redovisa de åtgärder som det tänker vidta för att minska avfal-

Lagförslag

lets och Avfallsproducenterna får även redovisa mängd farlighet. skälen till att vissa åtgärder inte vidtas. Alla åtgärder som är tekniskt med etablerad teknik, ekonomiskt möjliga för ett möjliga normalföretag i branschen och motiverat för att spara råvaror, eller motiverat i övrigt skall vidtas. Detta är energi miljömässigt samma tillåtlighetsregler som gäller idag enligt miljöskyddsoch om kemiska produkter. Enligt förarbetena till lagen lagen om kemiska skall en avvägning ske mellan de lagen produkter risker som är förenade med produkten och de fördelar för samhället som för med måste därvid tas till frågan produkten sig. Ställning huruvida ett socialt och ekonomiskt nyttigt ändaprodukten tjänar (Prop varor). Det är således klart att större hänsyn måste tas till avfall som uppstår vid ett sjukhus där engångsartiklar underlättar hygienen än engångsmaterial på matserveringar där godtagbara alternativ redan fmns, även om det inte innebär att sjukhusen befrias från att redovisa åtgärder för att minska avfallet. skyldigheten

Förslag: Inför avfall. Använd intäkterna från miljöavgift på miljöfarligt till åtgärder att bekosta förmiljöavgifterna förebyggande genom bättrad informationsinsamling, rådgivning och forskning tillsyn, om bättre teknik och för att bekosta införandet av sådan teknik. Ansvarig: Staten genom lagstiftning Kostnad: Ingen

Bakgrund Det samlas in ca 24 000 ton miljöfarligt avfall per år i västra Skåne till en kostnad av ca 40 miljoner kronor. Den övervägande delen av avfallet lämnar och största delen destrueras i SAKABs regionen i Norrtorp. Kostnaden för behandlingen av avfallet anläggning utgör ca 3/4 av kostnaderna medan transportkostnaderna uppgår till ca 10% och administrativa kostnader till ca 15 %.

Om man inom västra Skåne vill ta hand om det avfall som uppstår inom regionen finns endast två alternativ: att bygga en behandför avfall inom regionen eller vidta lingsanläggning miljöfarligt kraftfulla för att att miljöfarligt avfall uppstår. åtgärder förebygga

Vid och destruktion av miljöfarligt avfall uppstår en behandling del Det bästa sättet och på längre sikt det enda hållmiljöproblem. bara är att att miljöfarligt avfall uppstår. Ett sätt att förebygga förebygga avfall är att genom information och rådgivning stimulera företagen att ändra processer och teknik och förmå dem att till avfallssnål teknik. Landskronaprojektet som TEM har övergå bedrivit är ett exempel på detta arbetssätt. För att kunna bedriva

Lagförslag

projekt av detta slag i mera form krävs permanent ett systematiskt insamlande av information om den ur miljösynpunkt bästa tekniken som är tillgänglig i världen. Mindre och medelstora företag har ofta små att möjligheter följa utvecklingen på området. Likaså är det svårt att få fram om ny forskning mera miljöanpassad teknik vid i denna företag storleksklass. Erfarenheterna från

Landskronaprojektet visar att det ofta saknas incitament för fore-

tagen att övergå till avfallssnålare teknik av att det på grund är billigare och enklare att bli av med avfallet att leverera det genom till SAKAB.

Informationsinsamling och i mera

rådgivning permanent form

kan finansieras genom miljöavgifter på miljöfarligt avfall. Om västra Skåne görs till försöksomrâde för miljöavgifter på miljöfarligt avfall kan ett regionalt informationscentrum för miljöanpassad teknik upprättas med att samla information uppgift om bästa tillgängliga teknik och att föra ut denna information till och företag myndigheter. Denna institution bör arbeta intimt med Lunds ihop universitet och Tekniska i Lund och högskolan finansiera tilläm-

pad forskning om miljöanpassad teknik utifrån de beho-

regionala ven.

Miljöavgifterna bör leda till att avfallsproducenterna är mer benägna att minska Om

avfallsmängderna. avgifterna differentie-

ras kan avfallets också farlighet minskas.

En risk med höjda avgifter avfall är att på miljöfarligt avfallet inte lämnas dit det skall lämnas utan hamnar på ställen där det ställer till större olägenheter än om det togs om hand på föreskrivet sätt. Med en skärpt med tillsyn inriktning på kontroll av flödet av farliga ämnen och en av processerna

kartläggning kan det förutses

med viss säkerhet vilket avfall som vid olika uppstår verksamheter. Därmed är risken for att avfall kommer miljöfarligt på avvägar i det dolda mycket liten. Denna kan bekostas skärpta tillsyn med en del av intäkterna oavsett om miljöavgifter införs eller inte. Det kommunala skattestoppet gör det svårare att finansiera denna tillsyn.

En med

finansiering hjälp av miljöavgifter gör att avfallsprodu-

centerna betalar kostnaderna för det avfall

hanteringen av de pro-

ducerar helt i enlighet med att principen förorenaren skall betala (PPP = Polluters Pay Principle). Systemet avvecklar När sig själv. avfallsmängderna är stora och ju farligare avfallet är behövs stora insatser av förebyggande åtgärder, tillsyn, och forskrådgivning ning. Om avfallets mängd och minskar minskar farlighet behovet av tillsyn och rådgivning m. m. och intäkterna från miljöavgif-

Lagförslag

terna minskar. Ett långsiktigt mål är därför att avveckla både avfallet, tillsynen och rådgivningen och därmed även avgifterna.

Fömlagomändñngi2a§ Avfallshantering skall ske på sådan sätt att åtgärder som underlättar återanvändning och återvinning främjas om det behövs för att spara råvaror eller energi eller med hänsyn till miljövården.

Det åligger den som yrkesmässigt bedriver verksamhet som ger

upphov till avfall att bedriva verksamheten på sådant sätt att avfal-

lets mängd och farlighet minskas så långt det är möjligt.

Vid prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen, lagen om kemiska produkter, förordningen om miljöfarligt avfall, vattenlagen, livsmedelslagen och annan lagstiftning skall bestämmelserna i första stycket och föreskrifter i kommunens renhållningsordning beaktas. Bestämmelsen medför inte ändring i tidigare meddelade tillståndsbeslut.

Förslag om ändring i9§ För varje kommun skall finnas en renhållningsordning som skall innehålla kommunens föreskrifter om avfallsplan. Avfallsplanen skall innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och de åtgärder som planeras för att minska avfallets mängd och farlighet. Kommunen får föreskriva att de som yrkesmässigt

bedriver verksamhet som ger upphov till avfall skall vidta skäliga åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om avfallsplanens innehåll.

Förslagomändringi9a§ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att den som yrkesmässigt bedriver verksamhet som ger upphov till avfall skall lämna kommunen de uppgifter och de förslag till åtgärder som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning. Regeringen får överlåta åt kommunerna att föreskriva om uppgiftsskyldighet.

Förslag om ändringi 21 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag med stöd av lagen meddelade föreskrifter utövas inom kommunen av miljö- och hälsoskyddsnämnden, om inte regeringen bestämmer annat. Länsstyrelsen utövar tillsynen inom länet. Statens naturvårdsverk har den centrala tillsynen.

Lagförslag

21 a § Tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som

behövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter som har

meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.

Beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden skall i sin tillsynsverksamhet

särskilt uppmärksamma möjligheterna att minska avfallets

mängd och farlighet i enlighet med 2 a § i denna lag.

22§ För tillsynen har kommunal nämnd som är tillsynsmyndighet rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och områden.

Kommunal nämnd som är tillsynsmyndighet har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.

Det åligger polismyndighet att lämna det biträde som behövs för tillsynen.

2.3 i kemiska -

lagar om produkter

idéutkast

Utöver förslaget i 11.3.1 bör följande idéutkast övervägas:

Ändringar i lagen om kemiska produkter

1 § Denna lag är tillämplig på hantering och import av kemiska ämnen och beredningar (kemiska produkter) och varor som innehåller, har behandlats med eller kan ge upphov till hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter (hälso- och miljöfarliga varor). Lagens syfte är att förebygga att skador på människors hälsa eller i miljön förorsakas av kemiska produkters inneboende egenskaper vid hantering av dessa eller vid hantering av hälso- och miljöfarliga varor.

6§ Det åligger den som tillverkar eller importerar en kemisk produkt eller en hälso- och miljöfarlig vara att genom egna undersökningar eller på annat sätt se till att det finns en tillfredsställande miljökonsekvensbeskrivning och utredning för bedömning av vilka hälso- eller miljöskador som produkten eller varan kan orsaka vid hantering enligt 2 §. Utredningen skall vara gjord i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Uppgifter om

%

Lagförslag

hälso- och miljöeffekterna skall vara tillgängliga för allmänheten genom tillsynsmyndigheterna.

eller den myndighet som regeringen bestämmer får Regeringen meddela ytterligare föreskrifter beträffande miljökonsekvensbeskrivningen och utredningen om kemiska produkter och hälsooch miljöfarliga varor.

Ändring i förordningen om kemiska produkter

30a§ -ny Om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till skyddet av miljön lokalt eller i en region får miljö- och hälsoskyddsnämnden lokalt och länsstyrelsen regionalt meddela föreskrifter som behövs för att skydda människor och miljö. Statens naturvårdsverk utfär-

dar, efter samråd med kemikalieinspektionen, närmare föreskrif-

ter om lokala och regionala föreskrifter.

Ändringar i miljöskyddslagen

2a§-ny Vid ansökan samt anmälan enligt miljöskyddslagen och vid tillsyn enligt denna lag skall lagen om kemiska produkter (1985:426) tillämpas.

5 a § - ny Den som utövar eller ämnar utöva miljöfarlig verksamhet skall vidta de och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som behövs åtgärder att hindra eller motverka skada på människor eller i miljön vid för eller produktion av kemiska produkter och hälso- och hantering varor såsom stadgas i lagen om kemiska produkter. miljöfarliga

13§ Ansökan om tillstånd skall vara skriftlig. Den skall innehålla 1. de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma den miljöfarliga verksamhetens beskaffenhet och omfattning, 2 en av såsom arten, styrkan och beskrivning miljöeffekterna räckvidden av de störningar som verksamheten kan medföra, 3. forslag till de skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som behövs för att eller avhjälpa olägenheter från förebygga verksamheten och till hur kontroll av verksamheten förslag bör ske, 4. en redogörelse för det samråd som har ägt rum enligt 12 a § och vad som därvid har kommit fram, 5. en beskrivning av det kemiska innehållet i produkter som avses produkternas miljöeffekter och de risker för produceras, vid lagerhållning, brukande och miljöeffekter transport,

Lagförslag

destruktion, som föreskrivs i lagen om kemiska produkter (SFS 1985: 426) 6 §.

Ansökningen skall inges i det antal som koncessionsexemplar nämnden anser behövligt.

Uppfyller ansökningen inte vad som föreskrivs i första stycket eller har den inte givits in i antal skall kontillräckligt exemplar cessionsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristen inom viss tid. I föreläggandet får vite sättas ut. Efterkommer sökanden inte ett föreläggande, får nämnden besluta att bristen skall avhjälpas pá sökandens bekostnad eller, om bristen är så att anväsentlig sökningen inte kan ligga till grund för av avprövning ärendet, visa ansökningen.

Har erforderligt samråd 12 a § inte enligt ägt rum, får koncessionsnämnden vid vite förelägga sökanden att vidta de åtgärder som behövs. Lag (1988:924).

Punktutsläpp från verksamheter i Västra Skåne

3 Punktutsläpp från verksamheter i Västra

Skåne

Antalet verksamheter med punktutsläpp i Västra Skåne är stort. Det finns ca 60 verksamheter på A-listan (prövad i koncessionsnämnd) och ca 200 verksamheter på B-listan (prövad av länsstyrelse) och ett stort antal mindre verksamheter på C-listan (med anmälningsplikt till miljö- och hälsoskyddsförvaltning). Utsläppen från samtliga dessa verksamheter är inte utredda. Totalutsläppen från verksamheter med tillstånd är inte alltid utredda, då vilkoren kan vara att koncentrationen i utsläppen av visst ämne inte får överstiga en angiven koncentration. Alla utsläpp är inte alltid villkorsgivna och då finns inga uppgifter på dessa.

I sammanställningen redovisas de större utsläppen från A- och Bverksamheter i Västra Skåne. Inte alla typer av verksamheter som definieras som miljöfarlig verksamhet finns med. Djurhållning, skjutbanor, slamupplag, berg- och torvtäkter tas inte upp. P.g.a stora kvicksilverutsläpp från krematorierna har sammanställningen kompletterats med dessa.

Koldioxid och kväveoxidutsläpp finns med för de större utsläpparna. Under beteckningen kolväten kan dölja sig både utsläpp från förbränning och kolväteutsläpp.

Uppgifterna hör till den typen som snabbt blir inaktuella och felaktigheter kan förekomma. Om aktuell information önskas om viss verksamhet tas därför lämpligen kontakt med berörd länsstyrelse.

De minsta utsläppen redovisas inte. Fler utsläpp kan förekomma som inte redovisas här. För utsläpp till luft redovisas S02 210 ton,

NOx 210 ton, kolväten 25 ton, Hg 20.5 kg och övriga metaller (utom

järn) 25 kg per år. För utsläpp till reningsverk redovisas BOD7 210 ton, P 21 ton, N 25 ton, Cd 20.1 kg och Hg 20.1 kg och övriga metaller (utom järn) 21 kg per år. För utsläpp direkt till recipient redovisas BOD7 21 ton, P 20.1 ton, N 21 ton, Cd 20.1 kg, Hg 20.1 kg och AOX 20.5 ton per år.

Punktutsläpp från verksamheter i Västra Skåne

1. Båstad (1985) [1] Kolväten: 1055 ton/år (1985) [1] varav: Bostäder-

Utsläpp till luft energi-Kolväten: 64, industri-

S02: 65 ton/år (1985) [1] varav: energi: 4, industri-process och bensinhantering: 139, trafik: Bostäder-energi: 41, industri: 7, trafik: 18 ton/år 848 ton/âr (1985) [1] (1985) [1] NOx: 650 ton/år (1988) [1] varav: Bostäder-energi: 20,

industri: 3, trafik: 627 ton/år Verksamheter

(1985) [1] Kolväten: 370 ton/år

(1985) [1] varav: Bostäder- B Ängelholms reningsverk

Utsläpp till Västerhavet energi-Kolväten: 27, industri- BOD7: 30 ton/år (1989) [2] energi: 0, processutsläpp-bensinhante- P: 1.1 ton/ár(1989) [2] ring: 24, trafik: 319 ton/år N: 137 ton/år (1989) [2] (1985)[1] Energiverket

Utsläpp till luft Verksamheter S02: 38 ton/år (1989) [2]

NOx: 83 ton/år (1989) [2] B Torekovs reningsverk Kolväten: 39 ton/år (1989) [2] Utsläpp till Västerhavet C02: 22 700 ton/âr (1987) [4] BOD7: 2.5 ton/år (1989) [2] B Reny TvättAB

B NolatoAB Utsläpp från luft Utsläpp till luft Kolväten: 6 ton/år (1989) [2]

Klor: 300 kg/ár (1989) [2] (perkloretylen) Peroxider: 200 kg/år (1989) [2] Krematoriet

B PlátisoleringAB Utsläpp till luft

Utsläpp till Torekovs re- Hg: 2.5 kg/ár (1988) ningsverk Zn: 1.25 kg/år (1988) [2]

3. Höganäs

2. Ängelholm Utsläpp till luft

Kolväten: 580 ton/år (1985) [1]

Utsläpp till luft varav: Trafik: 605, uppvärm-

S02: 315 ton/år (1985) [1] va- ning hushåll: 55, industri: 60 rav: in- ton/år (1985) [5] S02: 190 ton/ Bostäder-energi: 216, dustri-energi: 53, trafik: 47 år (1985) [5] varav: Trafik: 15, ton/år (1985) [1] NOx: 1745 uppvärmning hushåll: 105, ton/år (1985) [1] varav: Bostä- industri totalt: 170 ton/år der-energi: 97, industri- (1985) [5] NOX; 225 ton/år energi: 14, trafik: 1634 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 605, uppvärmning hushåll: 55, industri: 60 ton/år (1985) [5]

Punktutsläpp från verksamheter i Västra Skåne

NH3: 160 ton (1985) [5] Krematoriet

Utsläpp till luft

djurhållning Hg: 0.9 kg/år (1988)

Verksamheter

4. Helsingborg

B Höganäs reningsverk

till Öresund Utsläpp till luft

Utsläpp 18250 pe Kolväten: 3530 ton/âr (1985) [5] 36 ton (1989) [5] varav: Trafik: 2205, hushåll: BOD7; P: 14 ton (1989) 275, industri: 1050 (verkstads: [5] N: 81 ton/år 240, grafisk: 500, kemisk: 70, (1989) [5] Cu: 140 (1989) [5] trä: 15, bilservice: 185, bageri: kg/ár Zn: 380 5 ton/âr (1985) [5] S02: 7220 kg/ár (1989) [5] 0.7 (1987) [5] ton/år (1985) [5] varav: Hg: kg/år Trafik: 190, uppvärmning hushåll: industri: 4875 A Höganäs AB 2145, till ton/år (1985) [5] Nox: 4475

Utsläpp luft

C02: 33 000 bon/år (1988) [4] ton/år (1985) [5] varav Trafik: Støoft: 30 bon/år (1989) [5] 3330, uppvärmning hushåll: Fe: 5.2 ton/år (1988) [5] 870, industri 275 ton/år (1985) Zn: 2.3ton/år (1989) [5] [5] NH3: 280 ton/år (1985) [5] Ni: 310 kg/år (1988) [5] Djurhållning Cu:180 kg/ár (1989) [5] Cr: 90 kg/år (1989) [5]

Pb: 390 kg/år (1989) [5] Verksamheter

Cd: 1kg/år(1989)[5] Utsläpp till Öresund A Helsingborgs reningsverk Cd: 2 kg/år (1989) [5] Omprövning pågår Cr: 0.5 kg/år (1989) [5] 264000 pe Fe: 320 kg/ár (1988) [5] till Öresund Utsläpp Ni: 3O kg/ár (1989)[5] 530 ton/år ( 1989) [5] BOD7: Cu: 16 kg/ár (1989) [5] P: 100 ton/år [5] (1989) Zn: 35 kg/ár (1989) [5] N: 490 ton/år (1989) [5] Pb: 3 kg/ár (1989) [5] AOX: 2.6 ton/âr (1989) [5] Co: 42 kg/år (1989) [5] Cu: 2.6 ton/år (1989) [5] Hg: 1.5 kg/ár (1989) [5] Cr: 120 kg/âr (1989) [5] Ni: 310 kg/ár (1989) [5] A Tricum AB Zn: 2.4 ton/år (1989) [5] Utsläpp till reningsverk Pb: 40 kg/år (1989) [5] BOD7: 4.5 ton/år (1988) [5] Cd: 4 kg/år (1989) [5] COD: 8.9 ton/år (1988) [5] 2 (1989) [5] Hg: kg/ár P: 0.18 ton/år ( 1988) [5] N: 0.27 ton/år (1988) [5]

Punktutsläpp från verksamheter-i Västra Skåne

Tånga-Rögle reningsverk Oljehamnen Utsläpp till Öresund Tillstånd saknas

BOD7; 2.2 ton/år (1988) [6] Utsläpp till luft

P: 0.31 ton/år (1988) [5] Kolväten: 330 ton/år [7] N: 1.6 ton/år (1988) [5] (bensin)

Utvälinge reningsverk AAlufluorAB

Utsläpp till Öresund Utsläpp till luft

BOD7: 1.2 ton/år (1988) [5] NOK: 11 ton/år (1987) [3] P: 0.28 ton/år (1988) [5] HF: 2.3 ton/år (räknat som F) N: 1.2 ton/år (1988) [5] (1988) [5] u Utsläpp till Oresund B Fredriksdals fjärrvärme- F: 9.4 ton/âr (1988) [5] central Al: 6 ton/år (1988) [5] Tillstånd saknas B Allers tryckeri AB

A Israel ijärrvärmecenual Utsläpp till luft Utsläpp till luft Kolväten: 50 ton/år (1988) [5]

S02: 18 ton/år (1988) [5] (varav 50 ton toluen) C02: 9 000 ton/år ( 1988) [5] AAB Elektrokoppar B Västhamnsverket Prövning pågår

till Utsläpp till luft Utsläpp luft

2.1 Stoft: 2 ton/år [5] Hg: kg/âr (1988) [5] 454 ton/år Cu: 600 kg/år [5] S02: (1988) [5] NOx: 515 ton/år (1988) [5] B Hasslarp sockerbruk AB C02: 295 000 ton/år (1988) [5]

Utsläpp till luft

Kolväten: 43 ton/år (1987) [3] S02: 200 ton/år (1988) [5] HCl: 23 ton/år (1988) [5] N02: 109 ton/år ( 1988) [5] Cr: 9.6 kg/ár (1988) [5] Mn: 8.4 C02: 14 200 ton/år (1987) [4] kg/år (1988) [5] Ni: 7.2 Utsläpp till Hasslarpså/ Vegeå kg/ár (1988) [5] Zn: 10.8 BOD7: 4.8 ton/âr (1988) [5] kg/år (1988) [5] P: 0.33 ton/år (1988) [5] A Filborna avfallsupplag N: 3.3 ton/år (1988) [5] Utsläpp med lakvatten till Helsingborgs B Helsingborgs miölkcentral reningsverk

COD: 141 ton/år (1987) [6] Utsläpp till luft

N: 34 ton/år (1987) [6] S02: 12 ton/år (1987) [5] Fenoler: 4 kg/âr (1987) [6] Utsläpp till reningsverket Fe: 6.4 ton/år (1987) [6] BOD7: 45 ton/år (1988) [5] Mn: 680 kg/år (1987) [6] COD: 80 ton/år (1988) [5] Pb: 7 kg/âr (1987) [6] Zn: 33 kg/år (1987) [6] B Jane List AB CN-tot: 16 kg/ár (1987) [6] Tillstånd saknas

Utsläpp till luft

Kolväten

Punktutsläpp från verksamheter i Västra Skåne

B Scandinavian Silver-eel A Kemira Kemi AB AB a.

Utsläpp till luft Utsläpp till Oresund

S02: 2140 ton/år (1988) [5] P: 1.2 ton/år (1988) [5] NOx: 120 ton/år (1987) [3] N: 10.3 ton/âr (1988) [5] C02: 70 400 ton/år (1987) [4] B Magnhill Produkter AB H2SO4: 95 ton/år (1988) [5] Utsläpp till reningsverket HCl: 83 ton/år (1988) [5] BOD7: 10 ton/år (1988) [5] Stolt: 45 ton/år (1988) [5] Fluor: 4.8 ton/år (1988) [5] B Pharmacia Leo Therapeu- Hg: 6 kg/ár [5]

(1989)

tics AB Utsläpp till Oresund

Utsläpp till luft

Gips: 12 000 ton/år (1988) [5] S02: 20 ton/år (1987) [3] P: 120 ton/år (1989) [5] F: 350 ton/år Kolväten: 31 ton/år (1987) [3] (1989) [5] A1: 21 ton/år (1988) [5]

As: 185 B SlakteripmdukterAB

kg/ár (1989) [5] Cd: 7 Utsläpp till reningsverket kg/ár (1989) [5] 62 ton/år (1988) [5]

Hg: 6 kg/ár (1989) [5] BOD7:

Cr: 50 kg/år enl. tillstånd Fett-olja: 22 ton/år (1988) [5] (1988) Zn: 250 kg/år enl. tillstånd B Skånska Lantmännen ek. Pb: 70 kg/âr enl. tillstånd för.

Cu: 250 kg/år enl. tillstånd Utsläpp till luft

S02: 18 ton/år (1987) [3] A Kemira-Rökille gipsdeponi NOx: 30 ton/âr (1987) [3] Utsläpp till reningsverk P: 260 kg/ár (1987) [6] B AB Thermopanel Pb: 2.4 kg/år (1987) [6] till

Utsläpp luft

Cu: 2.3 kg/år (1987) [6] Kolväten: 29 ton/âr (1988) [7] Cr: 12 kg/år ( 1987) [6] (varav 8 ton trikloretylen) Ni: 7 kg/ár (1987) [6] Cd: 0.4 kg/ár (1987) [6] B AB

Margarinbplaget

CN: 16 kg/ár ( 1987) [6] till Oresund Utsläpp P: 13 ton/år (1988) [5], 2 ton/år A Rexolin Chemicals AB (1990) [5]

Utsläpp till luft 62 ton/år (1988) [5]

BOD7: S02: 60 ton/år [5] Fett: 5.5 ton/år (1988) [5] NOx: 14 ton/år (1987) [3] Utsläpp till reningsverket B Helsingborgs gummifab- Kolväten: 59 ton/år (1988) [5] riks AB (varav toluen: 15.5 ton Tillstånd saknas

metanol: 9.5ton Utsläpp till luft

MIBK: 19.9 ton Kolväten: 5 ton/år (1987) [3] isopropanol: 2.9 ton aceton: 10.9 ton)

Punktutsläpp från verksamheter i Västra Skåne

BABJie Johnson varav 60 ton/år djurhållning:

Utsläpp till luft (1985)[5]

Pb: 11 kg/år (1988) [5],

(1 kg/år fr.o.m. 1990)

Utsläpp till reningsverket Verksamheter

Pb: 25 kg/år (1988) [7]

Cd: 0.2 kg/år (1988) [5] AHetvattencentralen

Omprövning pågår A Klinten Sydferniss AB till

Utsläpp luft

Omprövning pågår S02: 168 ton/år (1987) [3]

Utsläpp till luft

NOx; 78 ton/år ( 1987) [3] Kolvâten: ca 60 ton [5] Kolväten: 50 ton/år ( 1987) [3]

C02: 33 000 ton/år (1987) [5] B AB Transpack

Tillstånd saknas B Landskrona Reningsverk

Utsläpp till luft

37 500 pe Kolvâten: 50 ton/år (1987) [3] Utsläpp till Öresund

BOD7: 40 ton/år (1989) [5] B Viggo AB P: 2.3 ton/år (1989) [5]

Utsläpp till luft

N: 154 ton/år (1989) [5] Kolväten: 27 ton/år (1987) [3] Cu: 230 kg/år (1989) [5]

Zn: 350 kg/år (1989) [5] B Tvättman AB

Tillstånd saknas A Lundákra avfallsupplag

Utsläpp till reningsverket Knematoriet COD: 88.5 ton/år (1987) [6]

Utsläpp till luft

N: 51.1 ton/år (1987) [6] Hg: 5.4 kg/år (1988) P: 3.1 ton/år (1987) [6]

Fenoler: 8.5 ton/år (1987) [6]

Fe: 15 ton/år (1987) [6]

5. Landskrona

Pb: 4.2 kg/år (1987) [6]

Cu: 12 kg/ár (1987) [6]

Utsläpp till luft

Cr: 10 kg/år (1987) [6] Kolvâten: 1385 ton/år (1985) [5] Ni: 3.5 kg/ár (1987) [6] varav: Trafik: 845, hushåll: Zn: 60 kg/ár (1987) [6] 90, industri: 450, verkstads: Cd: 0.2 kg/år (1987) [6] 160, grafisk: 190, kemisk: 25, CN: 8 kyår (1987) [6] trä: 1, bilservice: 55, bageri: As: 30 kg/år (1986/87) [5] 10 ton/år (1985) [5] S02: 715

ton/år (1985) [5] varav: A Boliden-Bergsöe AB Trafik: 40, hushåll: 355,

Utsläpp till luft

industri: 595 ton/âr (1985) [5] S02: 200 ton/år (1987) [3] NOx: 1920 ton/år (1985) [5] NOx: 10-20 ton/år (1988) [7] varav: Trafik: 1170, upp- CO2:10 400 ton/år (1987) [4] värmning hushåll: 165, Stoft: 2.4 ton/år ( 1989) [5] industri: 585 ton/år (1985) [5] Pb: 0.6 ton/år (1989) [5] NH3: 210 ton/år (1985) [5] Cd: 6 kg/år [5]

Punktutsläpp från verksamheter i Västra Skåne

Kolväten: 650 (PAH) [7] ARohm & Haas Nordiska kg/år Utsläpp till Öresund AB

Pb: 6.5 (1989) [5] Utsläpp till luft

kg/år Cd: 0.5 (1989) [5] Kolväten: 30 ton/âr (1987) [3] kg/år Cu: 3.9 (1989) [5] Utsläpp till reningsverket kgár Sb: 35 (1989) [5] Stabila organiska föreningar kg/år Zn: 4.4 kg/ár (1989) [5] [7]

A Bruoes Mekaniska Ab BScandiñexAB

Tillstånd saknas Utsläpp till luft

till Kolväten: 11 ton (1988) [5]

Utsläpp luft

Kolväten: 40 bon/ år (1986/87) (etanol) [7] A ScanDust AB

B Önesimd Utsläpp till luft CityvawetAB

Tillstånd saknas NOX: 104 ton/âr (1987) [3]

Utsläpp till luft Stolt: 1.5 ton (1989) [5]

Kolväten: 40 ton/år (1986/87) Cd: 0.8 kg (1988) [5] [7] As: 0.7 kg (1988) [5] Zn: 74 kg/år (1989) [5] B Galvanoverken AB Pb: 9.6 kg (1989) [5] Tillstånd saknas Cr: 9 kg/ár (1988) [5] Utsläpp till vatten Ni: 6 kg (1988) [5] Cr: 5 kg/år (1986/87) [7] Hg: 6 kg [5]

(198__8)

Zn: 10 kg/år (1986/87) [7] Utsläpp till Oresund F: 380 kg/år (1989) [5] B Haldex Zn: 7.6 kg/år (1989) [5]

Utsläpp till luft Cu: 3.6 kg/âr (1989) [5]

Kolväten: 5 ton/år [7] Pb: 1.7 kg (1989) [5] (varav trikloretylen: 3 ton, Ni: 0.35 kg (1989) [5] 1 ton from 1990) Cr: 9.2 kg (1989) [5] Fe: 50 kg [7] Hg: 0.22 kg/år (1989) [5] CN-fri: 11.1 kg (1989) [5] B Järnkonst

Utsläpp till luft A Supra AB Kolväten: 30 ton/å1-(1990) [7] Utsläpp till luft

Utsläpp till reningsverket NOx: 437 ton/år (1988) [5] Pb: 0.1 kg/år (1986/87) [7] C02: 15 500 bon/år (1987) [4] Cr: 4 kg/ár (9816/87) [7] HCl: 21 ton/år (1988) [5] HF: 16 ton/år (räknat som F) Pilepmdukter (1988) [5] Prövning pågår NH3: 74 ton/år (1988) [5]

Utsläpp till luft till Öresund

Utsläpp Kolväten: 16 ton/år (1986/87) P: 28 ton (1989) [5] [5] N: 108 ton (1989) [5] F: 104 ton/år (1989) [5] Pb: 3 kg/år (1986/87) [5]

Punktutsläpp från verksamheter i Västra Skåne

Hg: 1 kg/ár (1986/87) [5]

Verksamheter

Cr: 6 kg/ár (1986/87) [5]

Zn: 25 kg/ár (1986/87) [5] A Källby reningsverk As: 4 kg/ár (1988) [5] 62 000 pe Cd: lkg/ár (1988) [5] Utsläpp till Hbjeá

BOD7: 79 ton/år (1989) [5] BTrioplast LandskronaAB P: 3 ton/år (1989) [5]

Utsläpp till luft

N: 233 ton/år (1989) [5] Kolväten: 210 ton (1988) [5] AOX: 770 kg/ár (1989) [5] (etanol)

B Södra Sandby reningsverk B AB Landskrona Emballage 6100 pe

Utsläpp till luft

Utsläpp till Kävlingeån Kolväten: 50 ton (1986/87) [5] BOD7: 5.1 ton/år (1988) [5] (etanol) P: 0.8 ton/år (19889 [5]

N: 15.4 ton/år (1988) [5]

B Paraiett Utsläpp till luft

B Dalby reningsverk Kolväten: 28.4 ton/år (1987) [7] 5150pe _

Utsläpp till Öresund A VMB-Industries Sweden BOD7: 1 ton/år (1989) [5] AB P: 0.2 ton/år (1989) [5]

Utsläpp till luft

N : 10 ton/år(1989) [5] Kolväten: 14 ton (1988) [5]

Krematoriet B Genarps reningsverk

Utsläpp till luft

2 500 pe Hg: 2.0 kg/ár (1988) Tillstånd saknas

Utsläpp till Höje á

BOD7: 2 ton/år ( 1988) [5]

6. Lund

P: 0.1 ton/år (1989) [5]

N: 7 ton/år ( 1989) [5]

Utsläpp till luft

Kolväten: 4195 ton/år (1985) B Veberöds reningsverk [5]varav: Trafik: 1520, 4 200 pe hushåll: 195, industri: 2480, Tillstånd saknas (verkstads: 250, grafisk: 2050, Utsläpp till Kävlingeån kemisk: 20, trä: 10, bageri: 30) BOD7: 1 ton/år ( 1989) [5] ton/år (1985) [5] S02: 1295 ton P: 0.1 ton/år (1989) [5] (1985) [5] varav: Trafik: 75, N: 10 ton/år (1988) [5] uppvärmning hushåll: 1080,

industri: 140 ton/år (1985) [5] Värmeverk Klostergárden NOx: 2315 ton (1985) [5] varav:

Utsläpp till luft

Trafik: 1865, uppvärmning S02: 20 ton/år (1987) [3] hushåll: 395, industri: 55 C02: 8 100 ton/år (1988) [5] ton/år (1985) [5] NH3: 406

ton/år (1985) [5] varav

djurhållning 280 ton/år

Punktutsläpp från verksamheter i Västra Skåne

Värmeverk lasarettet 7. Malmö

Utsläpp till luft

S02: 189 ton/år (1987) [3] till

Utsläpp luft

NOx: 102 ton/år (1987) [3] Kolväten: 7645 ton/år (1985) [5] C02; 22 600 ton/år (1988) [5] varav: Trafik: 4005, hushåll: 620, industri: (verkstads: 810, Värmeverk Gunnesbo grafisk: 1200, kemisk: 410

Utsläpp till luft trä: 15, bilservice: 370, bageri:

184 ton/år (1987) [3] 190) ton/âr (1985) [5] S02: 5865 S02: 85 ton/âr ton/år (1985) [5] varav: NOx: (1987) [3] 23 000 ton/år Trafik: 295, uppvärmning C02: (1988) [5] hushåll: 4975, industri: 595 ton/år (1985) [5] NOx; 9025 B Alba Fabriken AB till ton/år (1985) [5] varav: Utsläpp Dalby reningsverk Trafik: 5840, uppvärmning 1.3 ton/år hushåll: 2880, industri: 305 BOD7: [5] ton/år (1985) [5] NH3: 30 COD: 3.0 ton/år [5] ton/âr (1985) [5] Djurhållning B GambroAB

Utsläpp till luft Etylenoxid: 400 kg/år (1988) Verksamheter

[5] B Klagshamns reningsverk B Siporex AB 45 600 pe __ Utsläpp till reningsverket Utsläpp till Oresund Zn: 7.2 kg/âr (1988) [5] BOD7: 40 ton/âr (1989) [5] Cu: 3.6 kg/år (1988) [5] P: 20 ton/år (1989) [5] Cr-tot: 0.5 kg/år (1987) [5] N: 109 ton/år (1989) [5] AOX: 0.5 ton/år (1989) [5] B AB Tetra Pak Cu: 490 kg (1989) [5]

Utsläpp till luft Cr: 10 kgâr (1989) [5]

Kolväten: 300 ton/år (1989) [5] Ni: 20 kg/ár (1989) [5] Pb: 12 kg/âr (1988) [7]

B AB Åkerlund & Rausing Cd: 1 kg/år (1989) [5] Utsläpp till luft

NOx: 10 ton/år (1987) [3] A Sjölunda reningsverk Kolväten: 800 ton/âr (1990) [5] ?A0 800 pe C02: 5 800 ton/år (1987) [4] Utsläpp till Öresund Plaströkutsläpp, ozonutsläpp BOD7: 508 ton/ár(1989) [5] P: 16ton/år (1989) [5]

B Åkermans Verkstad AB N: 742 ton/år (1989) [5] Utsläpp till luft AOX: 3.2 ton/år (1989) [5]

Kolväten: 8.5 ton/år ( 1988) [3] Cu: 3.5 ton/år (1989) [5] Knematoriet Cr: 40 kgår (1989) [5] Utsläpp till luft Ni: 200 kg/år (1989) [5] Hg: 4.0 kgår (1988)

Punktutsläpp ñån verksamheter i Västra Skåne

Pb: 130 kg/år (1988) [7] A Sydkraft AB, Öresunds-

Cd: 4 kg/år (1989) [5] verket

Hg: 4 kg/ár (1989) [5] till

Utsläpp luft

S02: 289 ton/år (1988) [5]

A Spillepengens N 611 ton/år 0x: (1988) [5]

avfallsupplag Kolväten: 37 ton/âr (1987) [3]

Utsläpp med lakvattnet till 134 000 ton/år C02: (1988) [5] Sjölunda reningsverk HCI: 15 ton/år (1988) [5]

COD: 48.8 ton/år (1987) [6] Hg: 2.1 kg/år (1988) [5] N: 24.8 ton/år (1987) [6]

Fenoler: 10 kg/år (1987) [6] A Sysav AB, Spillepengens Fe: 4.9 ton/år (1987) [6] avfallsförbränning Mn: 90 kg/år (1987) [6]

Utsläpp till luft

Pb: s.7 kg/år (1987) [6] S02: 240 bon/år (1988) [5] Cu: 1.9 kg/ár (1987) [6] NOX: 330 ton/år (1988) [5] Cr: 6.7 kg/âr (1987) [6] HCl: 140 ton/år (1988) [5] Ni: 6.7 kg/ár (1987) [6] Stolt: 10 ton/år (1988) [5] Zn: 36 kg/år (1987) [6] Dioxiner: 29 mg TCDD-ekvi- Cd: 0.9 kg/år (19879 [6] valenter/ár ( 1988) [5] Co: 5.8 kgår (1987) [6] Kolväten: 80 ton/år ( 1987) [3] CN: 10 kg/ár (1987) [6] Hg: 4.3 kg/âr (1988) [5]

A Limhamns ñärrvärmecen-

Oliehamnen

tral Tillstånd saknas

Utsläpp till luft Utsläpp till luft

S02: 718 bon/âr (1988) [5] Kolväten: 450 ton/âr (1988) [7] NOX: 286 ton/år (1988) [5] (bensin) C02: 172 000 ton/år (1988) [5]

Kolväten: 26 ton/år (1987) [3] BArbetetAB HCl: 54 ton/år (1988) [5] Tillstånd saknas Hg: 1.3 kg/år (1988) [5]

Utsläpp till luft

Kolväten 10 ton/år [7] A Utklippan värmeverk

Utsläpp till luft

A Bona Kemi AB S02: 12 ton/á: (1988) [5]

Utsläpp till luft

Kolväten 9 ton/år enl. ans. A Heleneholms värmekraft- (1987) [7]

verk till Utsläpp reningsverket

Utsläpp till luft 39 ton/år

BOD7: (1987) [5] S02: 32 ton/år (1988) [5] COD: 31 ton/år (1987) [5] N02: 180 ton/år (1988) [5] Komplicerat avloppsvatten Kolväten: 12 ton/år (1987) [3]

C02: 107 000 ton/år ( 1988) [5] B Brukens Härdverkstäder

AB

Utsläpp till luft

Kolväten: 6 ton/år [7]

(trikloretylen)

från verksamheter i Västra Skåne Punktutsläpp

B Förenade PDI AB

A Cementa AB Utsläpp till luft

till luft Kolväten: håller på att under-

Utsläpp

S02: 90 ton/år [5] sökas, kan vara 20 ton/âr [7] (1988) NOx: 80 ton/år (1988) [5] C02: 33 900 ton/år [4] B Hemmets JournalAB (1987) från samt Tillstånd saknas

energiproduktion

C02: 56 000 ton/år [5] Utsläpp till luft

(1988) från Kolväten: ca 36 ton/år (1988) processen Stoft: 59 ton/år enl. tillstånds [7] (toluen) ansökan (1987) [7] BJohan HaltermannAB B Diamant-CromAB Prövning pågår

Utsläpp till luft

Omprövning pågår till reningsverket Kolväten: ca 17 ton/år (1987) Utsläpp Cu: ca 2 kg/ár (1988) [7] [3] Cr: ca 2 kg/år (1988) [7]

Ni: ca 2 (1988) [7] B ABKemikalia

kg/år

Zn: ca 2 (1988) [7] Tillstånd saknas

kg/år Suspenderade ämnen: 45 kg/

år (1986) [5] B Kemiavfall AB

Utsläpp till Öresund B Dresser Wayne AB Oljehaltigt avloppsvatten, ev

till luft metaller och klorerat orga-

Utsläpp

Kolväten: max. 8 ton/år [7] niskt material [7] Stolt A Kockum Marine AB B Electrolux ElectmnicsAB Tillstånd saknas

Utsläpp till luft

Prövning pågår

till Kolväten: 20 ton/år [7]

Utsläpp luft

Kolväten: 17 ton /år (varav 0.2 ton trikloretylen)

(bl.a. klorerade)

BKungsfotoAB

B Elida Robert Group Utsläpp till Sjölunda renings- Prövning pågår verk Rengöringsmedelstill- Ag: 10 kg/ár [7]

verknin g A Leo Pharmacia AB

Utsläpp till luft AFerringAB

till S02: 15 ton/âr (1987) [7] Utsläpp lu/i! Kolväten: 7 ton/år (varav 2 Kolväten: 19 ton/år reg.beslut

ton klorerade) [7] (1988) [7] (varav 12 ton etanol)

NH3: 6 ton/år [7] Utsläpp till reningsverk

Utsläpp till reningsverket Komplicerat avloppsvatten Komplicerat avloppsvatten [7]

Punktutsläpp från verksamheten Västra Skåne

A LÅ-tvätten AB/Pärs textil- ton/år

BOD7i59 (1988) [7] service AB COD: 94 ton/år (1988) [7] Utsläpp till reningsverket Fett: 19 ton/år (1988) [7] BOD7: 49 ton/år (1988) [5] COD: 65 ton/år (1988) [5] Sonesson AB inredningar

Komplicerat avloppsvatten [7] Utsläpp till luft

Kolväten: 50 ton/år (1989) [7] A Nordisk Carbon Black (xylen), efter 1990 15-20 ton/år Utsläpp till lut? S02: 277 ton/år (1988) [5] B AB Sondex N 02: 240 ton/år ( 1988) [5] Prövning pågår

Stolt: 9 ton/år (1989) [5] Utsläpp till luft

C02: 56 000 ton/år (1988) [5] Kolväten: 10 ton/år [7] (varav ca 2 ton styren) B Nynäs Bitumen Tillstånd saknas B AB Stadex

Olje- och kemikalielagring Prövning pågår

Stärkelsederivatfabrik B PLMPacAB till Swedakemi AB

Utsläpp luft Kolväten: 48 ton/år ( 1988) Utsläpp till luft

[5] till Kolväten: 7 ton/år (1987) [3] Utsläpp Sjölunda reningsverk Fluoriderzca 18 ton/år A Swede Chrome AB

(1987)[7] Utsläpp till luft

ca: 18 ton/år NOx: 22 ton [5] Mineralolja: Stoft: 7.1 ton/år (1989) [5] ASaab-ScaniaAB Kol: 1.45 ton/år (1988) [5]

Utsläpp till luft Cr: 50 kg/år (1989) [5]

Kolväten: 30 ton/år enl Ni: 7 kg/år (1989) [5] regbeslut [7] Zn: 77 kg/år [5]

(_1989)

Utsläpp till Oresund B Samhall Pile, Fosie suspenderat material 6150 Prövning pågår kg/år (1988) [5] varav: till Zn: 104 kg/år ( 1989) [5]

Utsläpp luft

Kolväten: 14.5 ton/år [7] Cr-tot: 10 kg/ár (1988) [5] CN-fri: 34 kg/år (1989) [5]

Skånemejerier-AB (Nu nerlagt)

Utsläpp till Sjölunda reningsverk B Sydsvenska Dagbladet AB 115 ton/år enl. till- Tillstånd saknas BOD7:

stånd Utsläpp till luft

[5] Kolväten: ca 20 ton/år(1989) B. Skånemejerier Ek. före- [7] ning Utsläpp till Sjölunda reningsverk

Punktutsläpp från verksamheter i Västra Skåne

B Timab-Tvätt i Malmö AB 657, trafik: 348 ton/år (1985) [1] Utsläpp till Sjölunda renings- NH3: 216 ton/år (1985) [1] verk djurhållning BOD7: 12 ton/år [7] COD: 30 ton/år [7]

Verksamheter

B Tvättman AB

till luft

Utsläpp B Åstorps reningsverk

Kolväten: 113 ton/år [7] till vatten Utsläpp (freon) BOD7: 9 ton/år (1988) [2] Utsläpp till reningsverk P: 0.22 ton/år [2] (1988) BOD7: 25 ton/år (1988) [5] N: 45 ton/år (1988) [2] COD: 45 bon/år (19889 [5] P-bot: 1.1 bon/år (19889 [5] B Kvidinge reningsverk

Utsläpp

BÄdelmetallAB N: 5.5 ton/âr (1989) [2] Utsläpp till luft

Hg: 0.4 kg/år (1989) [5] B AB Stenqvist

Stoft till luft

Utsläpp Utsläpp till dagvatten Kolväten: 175 ton/år (1989) [2] Hg: 0.15 kg/ár enl. prövotidsreodvisning[5] B Swed00rAB

Till Sjölunda reningsverk till luft

Utsläpp Tungmetaller: ca: 2.4 kg/ár 37 ton/âr (1989) [2] NOx: enl. prövotidsredovisning Kolväten: 375 ton/år ( 1989) [2] (1988) [5] 17 600 ton/år (1987) [4] C02:

Krematorier, Östra och Limhamn

9. Bjuv

Utsläpp till luft

Hg: 11.3 kyâr (1988)

Utsläpp till luft

Kolväten: 535 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 330, uppvärm-

Åstorp

8. industri: 165 ning hushåll: 40, ton/år (1985) [5] S02: 285

Utsläpp till luft

ton/år (1985) [5] varav: Tra- S02: 130 ton/år (1985) [1] vafik: 25, uppvärmning husrav: Bostäder-energi: 80, in- ton/år håll: 75, industri: 185 dustri: 25, trafik: 25 ton/år (1985) [5] NOx: 595 ton/âr (1985) [1] NOx: 660 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 475, (1985) [1] varav: Bostäder- inuppvärmning hushåll: 50, energi: 41, industri: 33, tradustri: 65 ton/år (1985) [5] fik: 587 ton/år (1985) [1] Kol- NH3: 220 ton/år (1985) [5] väten: 1040 ton/år (1985) [1] djurhållning varav: Bostäder-energi-lösningsm: 24, industri-energi: 11, process-bensinhantering:

Punktutsläpp från verksamheter i Västra Skåne

Verksamheter B Partek Höganäs Byggkera-

mik AB B Bjuvs reningsverk Tillstånd saknas 15 000 pe Utsläpp till luñ till NOX: 11 ton/år (1987) [5] Utsläpp Vegeán BOD7: 14 ton/år (1989) [5] C02: 7 060 ton/år (1987) [5]

P: 0.4 ton/år (1989) [5] N: 45 ton/âr (1989) [5]

10.

Klippan

B Skromberga/Ekeby till

Utsläpp luft

reningsverk Kolvâten: 585 ton/år (1985) [1] 2 500 pe varav: Bostäder-energi-kol- Utsläpp till Vegeån vâten: 30, industri-energi: 14, BOD7: 2 ton/år (1989) [5] processutsläpp-bensinhan- P: O. 1 ton/år (1989) [5] tering: 146, trafik: 396 ton/år N: 10 ton/år (1989) [5] (1985) [1] S02: 645 bon/år (1985)

[1] varav: Bostäder-energi: 92, A Gullfiber industri 42 energi: 512, trafik:

Utsläpp till luft ton/år (1985) [1] 1125

NOX: Kolväten: 180 ton/år (1988) [5] ton/år (1985) [1] varav: Fenol: 60 ton/år (1988) [5] Bostäder-energi: 38, industri- Formaldehyd: 12 ton/år (1988) 920 ton/år energi: 167, trafik: [5] (19859 216 ton/år [1] NH3: NH3: 200 ton/år (1988) [5] (1985) [1] djurhållning Stoft: 100 ton/år (1988) [5]

B Svenska Nestlé AB

Verksamheter Utsläpp till luft

C02: 20 000 ton/år (1987) [4] B Klippans reningsverk NOx: 36 ton/år (1987) [3] Utsläpp till Rönneá Utsläpp till Vegeån 4.9 ton/år BOD7: (1989) [2] BOD7: 17 ton/år (1988) [5] P: 0.32 ton/år (1989) [2] P: 1.6 ton/år (1988) [5] N: 76 ton/ár(1989) [2] N: 10 ton/år (1988) [5]

B Liungbyheds reningsverk B Höganäs Bjuf AB Utsläpp Utsläpp till luñ BOD7: 1.2 ton/år (1989) [2] C02: 5 800 ton/år (1988) [5] N : 10 ton/âr (1989) [2]

A Klippans finpappersbruk AB

Utsläpp till luft

S02: 159 ton/år (1989) [2] NOX: 91 ton/år (1989) [2] Kolväten: 9 ton/år (1987) [3]

Punktutsläpp från verksamheter i Västra Skåne

C02: 51 100 ton/år (1987) [4] N: 10 ton/år (1989) [5] Utsläpp till Rönneá 64 ton/år (1988) [7] B Kågeröds reningsverk BOD7: COD: 194 ton/år (1988) [7] 1 450 pe Utsläpp till Vegeán A Extraco AB BOD7: 2 ton/âr (1989) [5] Utsläpp till vatten P: 0.1 ton/år (1989) [5] COD: 41 ton/år (1989) [2] N: 8 ton/år (1989) [5] N: 47 ton/år (1989) [2] P: 0.3 ton/år (1989) [2] B Arla Foods AB

Utsläpp till luft

B Vera AB NOx: 20 ton/år Klippan Utsläpp till luñ C02: 11 100 ton/år (1987) [4] Styren: 2 ton/år [7] Utsläpp till reningsverket BOD7: 110 ton/år (1988) [5] B Skåne List AB Utsläpp till luft BModefaAB Kolväten: ca 10 ton/år [2] till

Utsläpp luft

Kolväten: 70 ton/år (1988) [3] (etanol) 11. Svalöv B seoootorkAB

Utsläpp till luft Utsläpp till luft

Kolväten: 375 ton/år (1985) [5] S02: 14 ton/år (1987) [3] varav: Trafik: 310, hushåll: 30, industri: 35 (verkstads: 10, grafisk: 5, bilservice: 15) 12.

Kävlinge

ton/år [5] S02: 215

(1985)

ton/âr (1985) [5] varav: Tra- till

Utsläpp luft

fik: 15, uppvärmning hus- Kolväten: 680 ton/år (1985) [5] håll: 130, industri: 70 ton/år varav: Trafik: 555, upp- (1985) [5] NOx: 650 ton/år hushåll: indusvärmning 60, (1985) [5] varav: Trafik: 575, tri: 65 (verkstads: 10, kemisk: uppvärmning hushåll: 50, in- 5, bilservice: 40, bageri: 5) dustri: 25 ton/ár (1985) [5] ton/år (1985) [5] S02: 380 NH3: 320 ton/år (1985) [5] ton/år (1985) [5] varav: djurhållning Trafik: 15, uppvärmning hushåll: 295, industri: 70 ton/år (1985) [5] NOx: 915

Verksamheter ton/år (1985) [5] varav: Tra-

fik: 770, uppvärmning hus- Svalövs reningsverk håll: 120, industri: 25 ton/år 3 350 pe (1985) [5] NH3: 100 ton (1985) Tillstånd saknas [5] djurhållning Utsläpp till Saxán. BOD7: 1 ton/år (1989) [5] P: 0.1 ton/år (1989) [5]

Punktutsläpp från verksamheter i Västra Skåne

Verksamheter Utsläpp till Kävlinge re-

ningsverk B P: 38.2 ton (1988) [5] Kävlinge reningsverk Utsläpp till N: 493.2 ton (1988) [5] Kävlingeá BOD7: 11 ton/år (1989) [5] P: 0.3 ton/år (1989) [5]

N: 41.3 ton/år (1988) [5] 13. Lomma

B Kävlinge industrirenings- Utsläpp till luft

verk Kolväten: 675 ton/år (1985) [5] Utsläpp till Kävlingeá varav: Trafik: 600, hushåll: BOD7: 7 ton/år (1989) [5] 40, industri: 35 (verkstads 10, P: 0.4 ton/år (1989) [5] bilservice: 25) S02: 205 ton/år N: 94 ton/år (1989) [5] (1985) [5] varav: Trafik: 40, uppvärmning hushåll: 155, Barsebäcksby reningsverk industri: 40 ton/år (1985) [5] Utsläpp till kustomráden NOX: 845 ton/år (1985) [5] va- P: 0.67 ton/år (1988) [5] rav: Trafik: 770, uppvärm- N: 1.6 ton/år (1988) [5] ning hushåll: 60, industri: 15) ton/år (1985) [5] NH3: 20 AEllooFoodAB ton/år [5] (1985) djurhållning Utsläpp till Kävlinge reningsverk BOD7: 60 bon (1988) [5]

Verksamheter

B Lantmännens försäljnings B Borgeby reningsverk AB 17 000 pe Utsläpp till Kävlingeån till Utsläpp Lödde á BOD7: 17 ton (1988) [5] BOD7: 18 ton/år (1989) [5] P: 0.43 ton (1988) [5] P: 0.6 ton/år (1989) [5] N: 1.9 bon (1988) [5] N: 47 ton/år (1989) [5]

A Krutmöllans foderfabrik AB

14. Staifanstorp

Utsläpp till lu/l! S02: 40 ton/år (1987) [3]

Utsläpp till luft

NOx: 14 ton/år (1987) [3] Kolväten: 650 ton/år (1985) [5] C02: 6 300 bon/år (1987) [4] varav: Trafik: hushåll: 550, 45, industri: 55 (verkstads: 10, B Skanek ek. för. kemisk: 10, trä: 2, bilservice:

Utsläpp till luft 30) ton/år (1985) [5] 165

S02: S02: 50 ton/år (1987) [3] ton/år (1985) [5] varav: NOX: 18 ton/år (1987) [3] Trafik: 20, uppvärmning C02: 8 000 ton/âr (1987) [5] hushåll: 65, industri: 80 ton/år (1985) [5] NOx: 850 ton (1985) [5] varav: Trafik: 785,

Punktutsläpp från verksamheter i Västra Skåne

uppvärmning hushåll: 35, industri: 30 ton/år (1985) [5] B Sockerbolaget AB, Arlövs NH3: 50 ton (1985) [5] djur- sockerfabrik

Utsläpp till luft

hållning S02: 200 ton/år (1988) [5] NOx: 83 ton/år (1988) [5]

Verksamheter Kolväten: 19 ton/år (1987) [3]

C02: 63 000 ton/år (1987) [4] B Staüanstolp reningsverk Till Sjölunda reningsverk 15 000 pe BOD7: 31.9 ton/år (1988) [5] Utsläpp till Höje á BOD7: 3 ton/år (1989) [5] P: 0.3 ton/år (1989) [5] 16.

Vellinge

N: 27 ton/år (1989) [5]

Utsläpp till luft

B Foodia AB Kolväten: 615 ton/år (1985) [5]

Utsläpp till luft varav: Trafik: hushåll:

505, S02: 27 ton/år (1987) [3] 55 (verkstads: 55, industri: 20, NOX: 16 ton/år (1987) [3] trä: 2, bilservice: 35) ton/år C02: 8 000 ton/år [5] ( 1985) [5] S02: 105 ton/âr (1985) Utsläpp till Sjölunda renings- [5] varav: Trafik: 15, uppverk värmning hushåll: 65, * BOD7: 275.9 ton/år (1988) [5] industri: 25 ton/år (1985) [5] NOx: 680 ton/âr (1985) [5] varav: Trafik: 640, uppvärm- 15. Burlöv ning hushåll: 35, industri: 10 ton/år (1985) [5] NH3: 40 till ton/år (1985) [5] djurhållning

Utsläpp luft

Kolväten: 825 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 540, hushåll:

35, industri: 250 ton/år (1985) Verksamheter

[5] S02; 480 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 10, hushåll: B Reningsverket Skanör- 115, industri: 355 ton/år (1985) Falsterbo u [5] NOx; 910 ton/år (1985) [5] Utsläpp till Oresund varav: Trafik: 740, hushåll: BOD7: 4 ton/år (1989) [5] 45, industri: 125 ton/år (1985) P: 0.2 ton/âr (1989) [5] [5] N: 16 ton/år (1989) [5] Cu: 45 kgâr (1986) [5] Cr: 6 kg/år (1986) [5]

Verksamheter Ni: 6 kg/år (1986) [5]

Pb: 40 kg/âr (1986) [5] B Casco Nobel AB Cd: 4 kg/år (1986) [5] Hg: 3 kg/âr (1986) [5] Prövning pågår

Utsläpp till luft

Kolväten: 80 ton/år (35)

Punktutsläpp från verksamheten Västra Skåne

B AB Scania Nickel 18.

Trelleborg

Utsläpp till reningsverket Ni: 0.5 kg/år (1988) [5] till

Utsläpp luft

Cu: 1.3 kg/år (19889 [5] Kolväten: 850 ton/år [5] (1985) Zn: 1.6 kg/år (1988) [5] varav: Trafik: hushåll: 700, Cr: 0.3 kg/år (19889 [5] industri: 665 (verkstads: 85, 50, grafisk: 75, kemisk: 460, trä: 15, bilservice: 50, bageri:

17. Svedala 5) ton/år S02: 500 ton/år (1985)

[5] varav: Trafik: 70. upp-

Utsläpp till luft hushåll:

värmning 270, Kolväten: 620 ton (1985) [5] industri: 160 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 490, uppvärm- 1300 ton/år (1985) [5] va- NOx: ning hushåll: 40, industri: 90 rav: Trafik: 1095, uppvärmton/år (1985) [5] S02: 135 ton/ hushåll: industri: 55 ning 150, år (1985) [5] varav: Trafik: 15, ton/år (1985) [5] 170 NH3: uppvärmning hushåll: 70, ton/år (1985) [5] djurhållning industri: 45 ton/år (1985) [5] NOX: 805 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 750, uppvärm-

Verksamheter

ning hushåll: 35, industri: 20 ton/år (1985) [5] NH3; 110 ton B Trelleborgs reningsverk (1985) [5] djurhållning 31 000 pe

Utsläpp till Östersjön

BOD7: 18 ton/år (1989) [5]

Verksamheter N: 113 ton/år (1989) [5]

P: 0.8 bon/år (1989) [5] B Svedala reningsverk Tillstånd saknas B Snwgehamns reningsverk 11 000 pe 4 400 pe Utsläpp till vatten till

Utsläpp Östersjön

BOD7: 1 ton/år (1989) [5] 6 ton/år (1989) [5] BOD7: P: 0.5 ton/år (1989) [5] N: 36 ton/år (1989) [5] N: 27 ton/år (1989) [5] P: 0.3 ton/âr (1989) [5]

B Svedala-Arbrå AB B Albäck avfallsupplag

Utsläpp till luft med lakvatten till

Utsläpp Stoft: 4 ton/år (1989) [5] reningsverket S02: 13 ton/år (1987) [3] COD: 7.2 ton/år (1987) [6] Kolväten: 10 ton/år (1987) [3] Fenoler: 2 kg/ár (1987) [6] C02: 5 600 ton/år (1987) [4] Fe: 770 kg/år (1987) [6] Mn: 30 kg/år (1987) [6] Pb: 6 kg/ár (1987) [6] Cu: 2.1 kg/år 819879 [6] Cr: 6.9 kg/år (1987) [6]

Punktutsläpp från verksamheter i Västra Skåne

Ni: 4.8 kyår (1987) [6] Pb: 1.1 ton/år (1988) [5] Cd: 1.4 kg/ár (1987) [6] under avveckling Zn: 4.8 kg/ár (1987) [6] Vulkrök: 25 ton (1988) [5] Hg: 0.01 kg/år (1987) [6] Stoft: 6 tonlår (1989) [5] CN: 1.4 kyår (1987) [6] B Trelleborgs pásindustri AB

B Ahlsell Profil AB Utsläpp till luft

Utsläpp till reningsverket Kolväten: 25 ton/år (1987) [3] Cr: 0.17 kg/ár (1986) [5] Olja och fett: 70 kg/år(1986) [5] Krematoriet Suspenderade ämnen: 290

Utsläpp till luft

kg/âr (1986) [5] 2.2 ton/år (1988) Hg: Zn: 5.4 kgår (1986) [5]

B AB G-Man

Utsläpp till luft

Kolväten: 18 ton/år (1988) [5]

BKretsttyckAB

Tillstånd saknas Utsläpp till reningsverket Cu: 1.7 kg/år (1986) [5] Suspenderade ämnen: 110 kg/år (1986) [5]

B SSA/Jordberga

Utsläpp till luft

S02: 155 ton/år (1987) [3] NOx: 41 ton/år (1987) [3] Utsläpp till Tullstorpså BOD7: 4.2 ton/år (1988) [5] P: 0.36 ton/år (1988) [5] N: 4.4 ton/år (1988) [5]

B Söderslätts Andelstorkförening Prövning pågår

Utsläpp till luft

S02: 15 ton/år (1987) [3]

B Trelleborg AB Prövning pågår

Utsläpp till luft

NOX: 12 ton/år (1987) [3] Kolväten: 204 ton/år (1988) [5] (fna. industribensin) C02: 6 700 ton/år (1987) [4]

Punktutsläpp från verksamheter i Västra Skåne

Referenser

1. Luftfororeningari Skåne, emissioner, halter, och effekter, En depositioner lägesrapport mars 1988, Skånes Luftvårdsforbund 1988 2. Information från länsstyrelsen i L-lån 3. Underlag för regional luftspridningsmodell, information från Skånes Luftvårdsförbund 1987 4. Räknat på energiförbrukning enligt referens 3 5. Information från Länsstyrelsen i M-län 6. i Malmöhus län samt till

Avfall-avfallshantering förslag åtgärder, delrapport 3, 1988-09-03, Miljöplanegruppen, Länsstyrelsen i Malmöhus

län 7. Information från miljö- och hälsoskyddsforvaltning

Miljömål i lagsti/lningen

4 Miljömål i lagstiftningen

För genomförandet av de miljömål som Miljödelegationenen föreslår i lagstiftningen krävs effektiva genomförandeplaner.

När regeringen fastställt utsläppsgränser skall länsstyrelsen inom viss tid utarbeta en plan för att dessa skall uppfyllas. Planen bör ha ett visst obligatoriskt innehåll som är fastställt i lagen men skall kunna kompletteras av länsstyrelsen i den mån det anses nödvändigt. Planen skall innehålla en inventering av de främsta utsläppskällorna i området och i vilken mån dessa bidrar med utsläpp. Denna inventering skall bygga på de mest aktuella uppgifterna och får inte innehålla uppifter från äldre tillståndsbeslut.

Även och trafikanläggningar bör enligt

vägar prövas miljöskydds-

lagen så att detta förslag även gäller för sådan verksamhet. Aven sådana belastningskällor som inte regleras i miljöskyddslagen, t.ex. utländska källor, bör finnas med i inventeringen för att ge en heltäckande bild av problemen. Inventeringen skall även ge en prognos av i vilken mån utsläppskällorna beräknas öka eller minska under de närmaste åren. För exempelvis vägnätet måste en beräknad förändring av antalet fordon och dess standard finnas med i planen.

Utgångspunkterna för åtgärderna i planen bör vara att dessa skall vara de samhällsekonomiskt mest kostnadseffektiva åtgärderna. De åtgärder, som ger bäst resultat i förhållande till kostnaden, skall prioriteras. Det skall klart framgå vilken total eventuell utsläppsminskning som krävs av respektive lokal utsläppskälla.

Planen skall även innehålla en tidsplan där olika delmål och tidpunkterna för dessa anges. Denna plan kan jämföras med naturvårdsverkets aktionsplaner och länsstyrelsens i Malmöhus län miljövårdsprogram. Den största skillnaden blir att genomförandeplanen får rättsverkan när den fastställts.

Samråd Föra att planen skall få râttsverkan skall den fastställas av en statlig myndighet. Till denna myndighet kan de parter som känner sig missnöjda med planen klaga. Det är dock viktigt att de som har intresse av planen även har möjlighet att delta i utarbetandet av denna. Detta gäller framför allt kommunerna i området, de företag

Miljömål i lagstiñningen

och enskilda som berörs samt intresseorganisationer. Länsstyrelsen skall alltså bereda dessa möjlighet till samråd. Omfattningen av samrådet begränsas dock av tidsgränsen for utarbetandet planen.

Fastställelse av planen En statlig myndighet skall fastställa den av länsstyrelsen utarbetade planen efter prövning. Prövningen skall syfta till att bedöma om: 1. innehåller det

lflanen lagen föreskriver,

2. är tillräckliga för att skall

åtgärdema utsläppsgränserna nås,

3. Atgärderna är de mest samhällsekonomiskt kostnadseffektiva, 4. Om tidplan for åtgärderna finns i planen, 5. Om samråd skett på föreskrivet sätt.

På samma sätt som vid koncessionsnämndens normala förhandlingar skall vem som helst kunna delta i dessa planforhandlingar. Ett företag, som tycker att planen ställt för stränga krav på dess utsläpp, kan således framföra detta vid denna förhandling. Prövningsmyndigheten skall inte pröva huruvida det är tekniskt och ekonomiskt möjligt för företaget att minska utsläppen på föreskrivet sätt utan endast om utsläppsminskningen är motiverad för att nå ner till utsläppsgränserna enligt de kriterier som lagen föreskriver. Vid den ordinarie kan dock villkotillståndsprövningen ren bli strängare än vad planen kräver, eftersom de nuvarande kravreglerna i miljöskyddslagen skall gälla vid sidan av planen och dessa i vissa fall innebära strängare krav än planen. Ett tillståndsbeslut kan dock aldrig innebära att planens krav sänks. Planen sätter alltså endast ett högsta tak på utsläppen.

Revision Kunskapen om hur naturen och människan påverkas av olika verksamheter och ämnen växer ständigt. Det är därför viktigt att ett system med utsläppsgränser och genomforandeplaner innehåller en återkommande revidering av dessa. Syftet med revideringen är att förhindra att utsläppsgränserna och genomforandeplanerna låses fast vid gammal kunskap. Ny kunskap och nya idéer skall ha möjlighet att komma fram.

Revision av utsläppsgränserna skall ske obligatoriskt vart tredje år. Däremellan skall revision kunna påkallas av länsstyrelsen och av naturvårdsverket om utsläppsgränserna befinns vara otillräckliga för att uppnå sitt syfte, d.v.s. om utsläppsgränserna inte är tillräckliga för att uppnå kvalitetsmålen inom den tid som bestämts. Målen får härigenom rättsverkan. En tidigare revision kan t.ex. vara påkallad då det framkommit ny kunskap om hur

Miljömål i lagstiflfningen

stor vissa tål. Har en revision skett belastning organismer tidigare skall den obligatoriska revisionen ske senast tre år därefter.

skall också revideras vart tredje år. Där- Genomförandeplanen emellan kan naturvårdsverket samt de som saken angår påkalla revision av En sådan revision kan även röra en del av planen. i den mån denna att självständigt. För att undplanen går pröva vika allt for av planen och stabilisera systemånga omprövningar met krävs att den som revision skall ha ett intresse av påkallar sätt beröras av denna. Denna bör möjliplanen och på något grupp eftersom den obligatoriska revisionen gen begränsas ytterligare sker så ofta som vart tredje år.

Vid en revision tar länsstyrelsen upp utregeringen respektive och till prövning på

släppsgränserna genomförandeplanen ny

samma sätt som vid utarbetandet av dessa. En omarbetad ge-

orts

nomforandeplan måste fastställas på nytt.

” .

v_. › Problem v

Det finns så mycket att v tja å! Man känner sig så vi! r

Vad är bra? Vad är dåligt? ur blir det man blanda

när

Västra Skåne och kemin

5 Västra Skåne och Kemin

5.1 Arbetsbeskrivning

Syftet med projektet Västra Skåne och Kemin var flerfaldigt:

- för lokal om kemiska ge utbildning tillsyn enligt lagen produkter i kombination med miljöskyddstillsyn - att undersöka hur av och tillsynen kemikalieanvändning kemikaliehantering i regionen går till - att finna och vid försök till möjligheter svårigheter beräkning av den regionala_ belastningen av kemikalieanvändningen - att initiera arbete och föreslå för bättre och for åtgärder tillsyn beräkningar av kemikaliebelastningen.

Metod:

Kontakter med politiker och tjänstemän Miljö- och hälsoskyddscheferna i området diskuterade projektets utformning och genomförande. Representanter for kommunstyrelser och miljö- och hälsoskyddsnämnder i de 18 kommunerna sammanstrålade för att enas kring inriktningen från projektet och möjligheten att låta en miljö- och hälsoskyddsinspektör från varje kommun arbeta inom projektet och fungera som kontaktperson.

Kontaktpersoner och inriktning mot branscher Beroende på kommunens storlek och arbetets omfattning utsågs en eller tvâ miljö- och hälsoskyddsinpektörer i varje kommun till kontaktpersoner för projektet. Verksamheten fick en branschinriktad uppläggning, med tillsyn eller andra aktiviteter inom bilvârdsbranschen, grafiska branschen, jordbruket och detaljhandel/hushåll.

Information, tillsyn och inventering Arbetet inleddes med en serie möten med allmän information och utbildning om tillsyn av kemikalieanvändning och kemikaliehantering under medverkan bl a av tjänstemän från Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Informationen vände sig till medverkande miljö- och hälsoskyddsinspektörer och i en del fall till regionala skyddsombud inom relevanta fackliga organisationer. De medverkande miljö- och hälsoskyddsinspektörerna inledde parallellt ett arbete med branschvis tillsyn av användning och hantering av kemiska produkter i respektive kommun och

Västra Skåne och kemin

genomförde inom bilvårdsbranschen även en kvantitativ invenav användningen av olika kemiska produkter. Arbetet tering gjordes efterhand allt mer specialinriktat, genom att grupper av inspektörer åtog sig granskning av kemiska produkter med vissa användningsområden eller andra speciella uppgifter, som i ett senare skede avses komma alla inspektörer inom regionen till godo.

Kontakter med andra myndigheter och organisationer Kontakt hölls kontinuerligt med speciellt utsedda personer vid Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Under projektets gång kontaktades bl a Länsstyrelserna, Lantbruksnämnderna, Yrkesinspektionen, LO-distriktet i Skåne (speciellt Transportarbetarförbundet, Metall, Lantarbetarförbundet, Grafiska fackföreningen), Grañska Forskningslaboratoriet, LRF, Lantmännen, Skånes alternativodlare, Hushållningssällskapen, Skånes Jordägarförbund, Svenska Naturskyddsföreningen och Skånes naturvårdsförbund, Handelns organisationer.

För att ytterligare förstärka miljöarbetet i Västra Skåne lade inspektionsenheten vid Statens Naturvårdsverk en tillsynskampanj gällande hamnar, flygplatser och tillverkare av bilvårdskemikalier till regionen under 1989/90. Tillsynen riktades främst mot verksamheternas kemikaliehantering. Kemikalieinspektionen medverkade vid inspektionen av de kemisk-tekniska företagen.

Inspektionsenheten vid Statens naturvårdsverk kommer att ställa samman en särskild rapport om resultatet av tillsynskampanjen.

En databas för registrering och beräkningar En databas byggdes upp för att undersöka möjligheter till och svårigheter vid

1) branschvis registrering av lokal, yrkesmässig användning av kemiska produkter och lokal försäljning av sådana produkter till allmänheten 2) regionala beräkningar av den totala förekomsten av vissa kemiska ämnen i de registrerade produkterna.

Uppgifter från varuinformationsbladen

Varuinformationsblad begärdes från tillverkare/importörer av bilvårdsmedel För granskning av innehållsdeklarationer, uppgifter om hälso- och miljöfarlighet och produkternas märkning med farosymboler för hälsofara och riskfraser enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter.

Västra Skåne och kemin

Ytterligare uppgifter begärdes från tillverkare/ importörer Ett antal av bilvårdsmedel kontaktades för tillverkare/importörer av hur de uppfyller sin lagstadgade plikt att underundersökning söka och informera om sina produkters miljöfarlighet och för att få om produkternas innehåll av vissa ämnen utförligare uppgifter som kan vara miljöfarliga

Ett möjligt tillvägagångssätt vid substitution Ett till hur substitutionsprincipen skulle kunna tillämpas, förslag utarbetades med rostskyddsprodukter som exempel.

Kommunernas medverkan, brunn-kval Alla kommuner var om att projektet skulle komma till angelägna stånd. för små förvaltningar att avdela personal fram- Svårigheter fördes, medan stora kommuner hade motsvarande svårigheter på av många företag. Samtliga kommuner grund tillsynsansvar på kunde låta minst en anställd medverka i projektet. Vissa kommuner lät sin ordinarie personal medverka, andra lät någon mer tillfälligt anställd praktikant medverka.

Valet av branscher bestämdes av kommunernas intressen och det rådde stor om att bilvårdsbranschen borde prioriteras och bli enighet en för alla gemensam fallstudie. För ytterligare insatser erbjöd sig 9 av de 18 kommunerna att arbeta med grafiska branschen, 5 med jordbruksbranschen och 6 med detaljhandel/hushåll.

Inledande diskussioner visade att egentlig regional eller någon lokal tillsyn av kemikalieanvändning och kemikaliehantering inte har länge varit inriktad mot processförekom. Tillsynen och av Endast en kommun hade utsläpp omhändertagande avfall. en över sina industrier och de kemiska fullständig förteckning som användes inom respektive företag, och denne var av produkter, äldre datum. Branschvisa i kommunerna med genomgångar görs några års mellanrum och leder till rapporter som bl a redovisar användning av drivmedel och lösningsmedel.

Bilvårdsbmnschen - en pilotstudie

Listor över produkter inledde med försök att spåra kemiska produkter Projektledningen som används inom bilvårdsbranschen genom Kemikalieinspektionens produktregister, genom det projekt om bilvårdsmedel som Kemikalieinspektionen utvecklat från Ett renare Hisingen d v s miljödelegationen i Göteborg och genom de olika oljebolagen.

användbara produktförteckningar gick inte att få tag på.Vi

Några hade velat underlätta en av användningen av olika inventering kemiska ämnen förtryckta listor med vanligt förekomgenom

Västra Skåne och kemin

förekommande kemiska produkter inom olika produktgrupper inom bilvårdsbranschen. Genom att i en registrera produkterna databas och samtidigt mata in innehållsdeklarationen så vitt känd, hade en beräkning av av olika kemiska ämnen användningen inom branschen underlättats. Med det tidsperspektiv och de syften som Miljödelegationen Västra Skåne hade var det enda realistiska alternativet en undersökning av och av användning försäljning olika produkter direkt på verkstäder och i butiker i de olika kommunerna. Detta innebar att många företag fick besök av en inspektör och att diskussioner om och kemikalieanvändning

miljöskyddsåtgärder initierades. Vid genomgång av företagens

produkter registrerades uppgifter om innehåll av olika kemiska ämnen och produkternas märkning.

Spårning av företag Spárningen av verkstäder och butiker med hantering av bilvårdsmedel byggde dels på miljö- och hälsoskyddsförvaltningarnas kännedom om sådana verksamheter inom komrespektive mun, dels på sökning under koderna (62410) med Detaljhandel bilar, bildelar och bildäck, (62420) och Drivmedelsdetaljhandel (95130) Reparation av motorfordon i SCBs Basunregister. Försök gjordes att komplettera uppgifterna genom de regionala skyddsombudens register, men detta information. gav ingen ytterligare Försök att utnyttja Länsstyrelsens handelsregister visade dels att detta ej är branschorganiserat, dels att det får sina aktuella adresser genom SCB. SCB uppdaterar kontinuerligt sitt företagsregister, men för mindre företag sker detta mer sällan än för och större, registret är därför ingen helt tillförlitlig källa till kategorin

övriga företag (miljöskyddsförordningen) och deras adresser ute

i kommunerna.

Försäljningsuppgifter från företagen, varningsmärkning

Inspektörema mötte vid sina besök ute på företagen ett mycket stort antal olika kemiska produkter. De förtecknade successivt sina fynd, företagens uppgifter om använda/sålda kvantiteter och eventuell av var märkta

hälsofarlighetsmärkning. Många produkterna

på grund av innehåll av hälsofarliga ämnen, brandfara, frätande egenskaper och explosionsrisk enligt de föreskrifter som Kemikalieinspektionen utarbetat. Det var svårt att avgöra om märkningen var riktigt utformad. Det förekom också omärkta produkter och produkter med utländsk information. Det fanns ingen möjlighet att avgöra om en produkt var omärkt på gund av slarv eller därför att den inte innehöll ämnen som kunde medföra fara. Eftersom det var samma produkter som återkom i många olika butiker i alla kommuner var det meningslöst för den enskilde inspektören att undersöka märkningens tillförlitlighet. Någon miljöfarlighetsmärkning eller information förekom inte annat än

Västra Skåne och kemin

som reklam från tillverkare/importör. Företagen hade dålig uppom hur mycket av de olika produkterna som använfattning des/såldes per år. Hos företag med kombinerad verkstad och försäljning, var det i allmänhet samma produkter som såldes och som användes i verkstaden.

Inspektörema kunde ofta kombinera kemikalieundersökningen med miljöskyddstillsyn, d v s tillsyn av utsläpp, funktion av oljeavskiljare och hantering av miljöfarligt avfall.

Datalistor som vid kemikalietillsynen

stöd

För att få en överblick över produktfloran, den sammanlagda kvantiteten av olika kemiska ämnen och vilka som var tillverkare/importörer samt för att få möjlighet till samordnad undersökning av produktmärkningens kvalité, registrerades inspektörernas samlade information i databasen. Lagringen i databasen

orde det möjligt att dra ut förtryckta listor över vanligen fore-

kommande produkter bland drivmedel och drivmedelstillsatser, oljor och Smörjmedel, rengöringsmedel, rostskyddsmedel, etc.

Listorna orde det lättare för inspektörerna att pricka av vilka

produkter som fanns i en butik och anteckna uppgifter om hanterade mängder. Listorna kompletterades efter hand med nya produkter som inspektörerna rapporterade in.

Genomgång av produktgrupper av inspektörer i samarbete De 18 deltagande inspektörerna samarbetade två eller tre för genomgång av varsin produktgrupp inom bilvárdsbranschen. Arbetet innebar bl a att varuinformationsblad begärdes från tillverkare/importör, att innehállsuppgifter och märkning kontrollerades och att eventuellt rapporterade miljöeffektsundersökningar och utförligare innehállsdeklarationer än på förpackningen noterades. För produktgrupp utarbetade inspektörerna basal varje information och grundläggande råd till företag inom bilvårdsbranschen. De diskuterade också möjligheter att arbeta i enlighet med substitutionsprincipen och utformning av information till allmänheten. Arbetet har resulterat i en informationspärm med gemensamma råd och anvisningar från miljö- och hälsoskyddsnämnderna till bilvårdsforetagen i Skåne. Uppgifterna i pärmen skall bl a underlätta tillämpning av substitutionsprincipen.

Arbetssamt men lärorikt Arbetet med att få fram materialet till informationspärmen var tidsödande, men gav en insikt i antalet olika kemiska produkter inom branschen och mängden produkter med miljö- och hälsofarliga kemiska ämnen. Branschen är svår att sanera, och behovet av vägledning för hur substitutionsprincipen skall användas är stort.

Västra Skåne och kemin

Kvantitativa beräkningar av regional användning av miljöstörande kemiska ämnen inom bilvárdsbranschen Kvantitativa beräkningar av användningen av olika kemiska ämnen inom bilvårdsbranschen i Västra Skåne blir osäkra. Det beror bl a på att de inspektörer som medverkar har olika arbetssätt, på svårigheter för en inspektör att hinna besöka alla relevanta företag i en kommun, på osäkra uppgifter från företagen om användning och försäljning samt på att stora intervaller för haltangivelser tillåts i innehâllsdeklarationerna på produkterna.

Substitutionsprincipen 5 § Lagen om kemiska produkter Den som hanterar eller importerar en kemisk produkt skall vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmåtti övrigt som behövs for att hindra eller motverka skador på människor eller i miljön. Därvid ska sådana kemiska produkter undvikas som kan ersättas med mindre farliga produkter.

Kravet på ersättning av olika produkter med sådana som är mindre farliga, dvs. substitutionsprincipen, kommer att innebära olika saker för olika aktörer. Skyldigheten finns både för den som tillverkar, den som säljer och den som använder kemikalier.

I den informationspärm som miljö- och hälsoskyddsinspektörerna ställde samman för bilvårdsföretagen redovisas de farligaste kemiska ämnena i olika produktgrupper. Genom att studera beskrivningen av de olika produktgrupperna skall den inköpsansvarige förhoppningsvis kunna jämföra likvärdiga produkter och välja den produkt som inte innehåller det farliga ämnet. Listor på produkter som inte uppfyller lagens krav på märkning finns med i pärmen, och dessa produkter skall inte få säljas.

Substitution förutsätter kännedom om marknaden Substitutionen ska i första hand ske redan hos tillverkaren. Det innebär för tillverkaren att ett farlig kemiskt ämne ska bytas mot en likvärdig eller nästan likvärdig men mindre farlig substans. Detta är en skyldighet som delvis skulle kunna testas redan vid prövningen av en verksamhet. Men det finns längre gående skyldigheter än så. Substitutionsprincipen kan innebära att en tillverkare måste jämföra sin produkt med de produkter som redan finns på marknaden. Om en likvärdig, men mindre farlig produkt redan finns på marknaden skall inte tillverkning av produkten ske. Substitutionsprincipens tillämpning hos tillverkaren bör kunna leda till att miljöegenskaperna hos kemiska produkter blir en konkurrensfaktor bland andra. Då mängden substitutioner kan bli enorm är det inte möjligt för de lokala myndigheterna att hålla kontroll över den.

Västra Skåne och kemin

Föreskrifter behövs Föreskrifter och behövs för de olika slag av aktörer anvisningar som är skyldiga att medverka till substitutionsprincipens genomförande. Ansvaret för en mellan produkter från olika jämförelse tillverkare och kontroll av att de kravet på substitution bör uppfyller lämpligen ges ät respektive branschorganisation.

Nationella förbud är effektiva

Nationella förbud mot farliga ämnen i enlighet med de nu speciellt 13- och i takt med att ersättframlagda solnedgângs-listorna och utvecklas kommer att bli ett ningsprodukter ersättningsteknik effektivt stöd i substitutionsarbetet.

Exempel: Substitution av rostskyddsprodukter på tillverkningsnivån innebär att en miljöfarlig kemisk Substitutionsprincipen skall mot en som är mindre farlig. Detta innebär produkt bytas att en av marknaden måste göras före tillundersökning eller import av produkter. Om det då visar sig att verkning nya den som är tänkt att tillverkas eller importeras är produkt sämre ur eller hälsosynpunkt än de produkter som miljöredan finns, så får produkten inte tillverkas eller importeras. Om den anses vara bättre ur hälso- eller miljösynpunkt så skall tillverkaren eller importören kunna visa upp dokumentation den är bättre. Är produkten lika bra med på att verkligen till hälsa och som de produkter som finns på hänsyn miljö skall den få tillverkas eller importeras. En marknaden, av det här sättet kräver användning substitutionsprincipen på att undersökningsplikten är uppfylld. naturligtvis

För att kunna tillämpa substitutionsprincipen krävs en enhetav i användningsområden. De lig indelning produkterna som inventerades i bilvårdsprojektet hade rostskyddsprodukter ett flertal olika benämningar: olja, rostlösare, rostskyddsolja,

rostskydd, rostskyddsvax, rostskyddsmedel, rostskyddspri-

kemisk m.m. definitioner av och mer, blandning Enhetliga användningsområden förefaller nödvändiga beteckningar på för att skall kunna tillämpas. Beskrivsubstitutionsprincipen och definitioner av användningsområden utarbetas ningar lämpligen av respektive branschorganisation.

Västra Skåne och kemin

För fem produkter som betecknades underredsmassa deklarerades följande innehåll på varuinformationsbladen:

Produkt 1: petroleumdestillat, bitumen, syntetfibrer Produkt 2: lågaromatisk lacknafta, bitumen, fyllnadsmedel, elastomer Produkt 3: lacknafta med 17-22 % aromater, oxiderad bitumen, Na-tvål, fyllnadsmedel Produkt 4: bensin, toluen, lacknafta, etylalkohol Produkt 5: lacknafta

Varuinformationen var knapphändig och speciellt produkt 4 och 5 innehåller fler ämnen än de deklarerade. Det blir nästan omöjligt att utifrån informationen ovan kunna fundera över

substitutionsmöjligheter. Produkterna har alla samma an-

vändningsområde. För produkterna 3, 4 och 5 uppges inte vilken typ av lacknafta som använts. substitutions- Enligt principen skall högaromatisk lacknafta i produkt 3 och kanske i produkt 4 och 5 bytas mot lågaromatisk, som är mindre skadlig ur miljö- och hälsosynpunkt. Redan förekommande produkter kan alltså göras bättre genom att kemiska skadliga ämnen i dem byts ut mot mindre skadliga.

Men olika produkter måste också kunna med jämföras varandra och det behövs för av någon typ av system jämförelse produkters innehåll och deras funktionsduglighet. Antag att två produkter ser ut så här:

Produkt A: 35 % lágaromatisk lacknafta, 30 % bitumen typ A, 35 % fyllnadsmedel

Produkt B: 35 % högaromatisk lacknafta, 30 % bitumen typ B, 35 % fyllnadsmedel

Antag att bitumen av typ A är bättre ur hälso- eller miljösynpunkt än typ B. Det är tydligt att produkt 1 vinner över produkt 2 vad avser hälso- och miljöaspekter. Produkt 2 skulle alltså inte få tillverkas, importeras eller försäljas om samma syfte kan nås med produkt 1. Men antag nu att produkt 2 ger bättre resultat vid användningen, den kan t.ex. vara mer vattenfrånstötande. Då måste en avvägning göras om nyttan överväger de sämre hälso- och miljöaspekterna.

Ett poängsystem skulle kunna användas, där olika kemiska ämnen ges farlighetspoäng, och där det gäller för tillverkaren att få så låg poäng som möjligt på sin produkt. Poängen på ämnena sätts utifrån något eller några kriterier som har med

Västra Skåne och kemin

hälso- eller miljöfarlighet att göra. Dessutom får produkterna nyttopoäng, som dras ifrån poängsumman, for sin funktionsduglighet. Kriterier för miljö- och hälsofarlighet och vilken poäng de skall ges måste utarbetas av centrala myndigheter, medan nyttopoängen för funktionsduglighet bör sättas av tillverkare och branschorganisationer.

Ett poängsystem skulle kunna se ut så här: (Hänsyn skall tagas till ingående koncentrationer.)

En produkt får nyttopoäng om det kan bevisas att den är bättre än den produkt som den jämförs med. Produkt A skulle i det här fallet få 5+5+3=13 poäng och produkt B 10+10+3=23 poäng. Om produkt B var bevisat bättre från någon synpunkt skulle den få 5 nyttopoäng och då hamna på 23-5=18 poäng. Fortfarande vinner produkt A, eftersom den har den lägsta poängen. Produkt B måste göras hälso- och miljövänligare för att få tillverkas.

Grafiska branschen

Flera av de folktätaste kommunerna med många företag inom grafiska branschen och även små kommuner med enstaka sådana företag var intresserade av tillsyn av deras kemikalieanvändning och kemikaliehantering.

Grafiska branschen skiljer sig i många avseenden från bilvårdsbranschen. Grafikerna har ett eget forskningslaboratorium som sedan länge har kontrollerat och märkt använda produkter med hänsyn till hälsofaran på arbetsplatsen. Ett stort arbete har lagts ner på att öka säkerheten genom förbättrade tekniker och rutiner. De anställda har också en stark facklig organisation.

Inom kemiprojektet hade vi väntat oss att genom Grafiska forskningslaboratoriet kunna få bättre information om de använda produkternas sammansättning än inom bilvårdsbranschen. Men den produktmârkning som används ger en farlighetsklassning men ingen innehållsdeklaration. Grafiska forskningslaboratoriet har god kontakt med sina leverantörer och får uppgifter om produkternas sammansättning från dem, men det sker under sekretess

Västra Skåne och kemin

och uppgifterna kan inte lämnas ut. Det betyder att en granskning av kemikalieanvändningen på de grafiska företagen avseende effekter på yttermiljön kräver samma rutiner som inom bilvårdsbranschen, dvs. först en inventering av vilka produkter som används och vilka kvantiteter och därefter kontakt med importörer/ tillverkare for uppgifter om sammansättning och eventuellt undersökta miljöeffekter.

Många av inspektörerna var tämligen obekanta med den grafiska branschen och dess många olika tekniker. Ett studiebesök på en av gymnasieskolorna med grafisk utbildning gav en grundläggande orientering, som byggdes på med informationsmaterial från Grafiska forskningslaboratoriet och från Naturvårdsverket (nytt material på remiss). Ytterligare information erhölls genom ett av de regionala skyddsombuden, som också har ett gott samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden i sin kommun.

Gruppen av inspektörer beslöt gemensamt om vissa rutiner vid tillsynen och de överväger utarbetande av ett gemensamt underlag. Till en början skaffar sig var och en erfarenheter av de olika tekniker som finns inom respektive kommun. Längre fram planerar man en specialisering, så att var och en åtar sig att samla kunskaper och information om någon speciell teknik eller annat problem. Man hoppas kunna samarbeta om råd och anvisningar både för kemikaliehantering och miljöskyddstillsyn för de grafiska företagen i regionen.

Jonümket Inom regionen Västra Skåne finns Sveriges bästa och mest intensivt odlade jordbruksmarker. Även om enheterna är förhållandevis stora så representerar de en liten del av befolkningen och har en liten del av arbetskraften. Kommunerna och deras miljö- och hälsoskyddsnämnder har framför allt kommit i kontakt med jordbruken genom djurskyddstillsynen och i en del fall genom analyser av dricksvatten. På djurgårdarna har man då också inspekterat förvaringutrymmen för bekämpningsmedel. Enligt den nu genomförda klassindelningen enligt miljöskyddsförordningen tillhör det stora flertalet jordbruk kategorin övriga företag utan anmälningsplikt till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Denna har dock ansvaret för miljöskyddstillsynen och for tillsyn av kemikaliehanteringen - en på grund av det stora antalet jordbruk tidskrävande uppgift.

Miljö- och hälsoskyddsinspektörerna utarbetade tillsammans med Miljödelegationen ett förslag till underlag för kemikalietillsynen som diskuterades med övriga tillsynsmyndigheter och representanter for jordbrukets organisationer.

Västra Skåne och kemin

Hushåll/detaljhandel och hälsoskyddsinspektörerna från de sex kommuner som Miljöanmält intresse för kemikaliehanteringen inom detaljhandel /hushåll inledde sin verksamhet genom studiebesök i Miljöbutiken i Helsingborg, den enda kommun som vid tillfället hade en miljökonsumentrådgivare. Miljöbutiken fungerade både som rådgivarens kontor och som utställningslokal för miljöinformation. Gruppen beslöt att:

- verka for att få till stånd i kommunerna om utställningar eventuellt som en vandringsutställning med miljöfrågarna, möjligheter att låna material av varandra eller genom att samordna beställningar. - både direkt påverka dagligvarubutikerna, och genom information och diskussioner med grossistforetagen. Både ICA och KF har påbörjat en kampanj for genom centralorganisationerna information om bra miljöval, men den behöver följas upp både regionalt och lokalt. - utarbeta ett for att i samband med tillsynsbesök i frågeformulär butikerna undersöka deras miljöprofil. Förslaget gick ut på att man skulle besöka butikerna och diskutera miljöfrågorna med formuläret som underlag en gång före sommaren och en gång efter sommaren for att följa upp förändringar, möjligheter och attityder. Dubbla besök genomfördes av en kommun, som också skapade extra uppmärksamhet for kampanjen genom lokalpressen.

För att få större och genomslagskraft i informationen till tyngd butiker och konsumenter samordnades aktiviteterna med den handla miljövänligt kampanj som Svenska Naturskyddsföreningen drev i samarbete med ICA och KF under en oktobervecka. uppmanades alla kommunerna att stödja och Samtidigt delta i Naturskyddsföreningen upp idén med att kampanjen. tog testa butikernas miljöproñl med en modifikation av kemiprojektets som kom att användas i hela landet. frågeformulär, på så sätt Miljödelegationen bidrog till utställningsverksamheten genom att göra planscher om sina olika projekt och låta kommunerna beställa så många omgångar av planscherna som de ville ha for att sätta upp på bibliotek, i skolor och andra lämpliga lokaler.

Samordning av kommunernas kemikalietillsyn En av miljö- och hälsoskyddsinspektörer har inlett diskusgrupp sioner med länsstyrelserna i Malmö och Kristianstad om hur den framtida kemikalietillsynen ska organiseras i regionen. Eftersom kemikalieanvändningen ligger till grund för miljöproblemen

Västra Skåne och kemin

måste kemikalietillsynen få en egen status, så att den inte försvinner i annan tillsyn. Gruppen föreslår att:

- en samordnare regional för kemikalietillsynen utses vid vardera länsstyrelsen. - att kommun utser en och varje kemikalieansvarig miljöhälsoskyddsinspektör, som också är kontaktperson i det regionala samarbetet. - att den vid är person Kemikalieinspektionen som kontaktperson för kommunernas verksamhet, också håller sig informerad om miljövänliga produkter och bästa tekniker. - att om kemiska tillsyn enligt lagen produkter samordnas med tillsyn enligt miljöskyddslagen. Myndighetsarbetet fördelas så att länsstyrelsen utövar kemikalietillsyn vid de fasta anläggningar där de har tillsyn enligt miljöskyddslagen och miljö- och hälsoskyddsnämnderna över de företag där de har miljöskyddstillsynen. Möjligheter att vidta åtgärder med hjälp av andra lagar beaktas och samordnas med miljö- och kemikalietillsynen. - att att ha en som varje företag åläggs kemikalieansvarig, antingen kan vara samma person som den miljöansvarige eller någon annan, t ex skyddsombudet. - att varuinformationsblad skall finnas hos alla som yrkesmässigt (inklusive detaljhandel) hanterar en produkt eller behandlad vara. - att att lämna en med företagen åläggs kemikalierapport uppgifter om Förbrukning, avfallshantering och vidtagna åtgärder enligt substitutionsprincipen m m. - att information till både och konsumenter helt eller delföretag vis sker inom ramen för det regionala samarbetet. - att av genomförande avecklingsplaner samordnas regionalt. - att för den lokala möjligheten tillsynsmyndigheten att förbjuda försäljning av produkter vars miljöeffekter inte är tillräckligt utredda prövas i en regional försöksverksamhet.

5.2 Speciellt om bilvårdsprodukter

I försöket till totalberäkning av kemikalieanvändningen inom en bransch inventerades totalt har 115 av 250 - 300 bensinstationer i 16 kommuner. Det bör noteras att bilvårdsprodukter säljs på många andra ställen än just bensinstationer. Till exempel så man säljer på Obs i Burlöv ca 3-4 gånger större volym bilvårdsprodukter än man gör totalt på de fyra bensinstationerna i kommunen. Vi har alltså från början varit medvetna om att av de siffror svårigheten som presenteras dra några exakta slutsatser om totalförsäljningen av alla typer av bilvårdsprodukter. var att visa Projektets syfte på

Västra Skåne och kemin

möjligheter och svårigheter vid den lokala kemikalietillsynen och att samtidigt sprida relevanta kunskaper.

De här presenterade resultaten bygger på inventeringen på de 115 stationerna och den uppskattning av försäljning/förbrukning på regionens alla bensinstationer, som kan göras med utgångspunkt från siffrorna.

Bensinstationspersonalens uppgifter om forsålda/använda mängder är ofta skattningar. Ibland är statistiken svårtolkad, och ibland har man inte någon försäljningsstatistik. I några fall har bensinstationspersonalen vägrat att lämna ut uppgifter till inspektörerna. Inspektörerna har måst hänvisa till LKP 15 § som säger att tillsynsmyndigheten har rätt att få de uppgifter som krävs för tillsynen. Ett rationellt genomförande av en inventering av detta slag kräver att de olika aktörerna på ett tidigt stadium får information om projektet och dess syfte.

Inspektörerna fann 1336 olika bilvårdsprodukter på de 115 stationerna. Figuren nedan visar att produktsortimentet varierar. Mest förvånande är att ca 700 av de funna produkterna bara fanns pá ett av de 115 försâljningsställena. antal 800

°1234ss7 09101112131415 antal bensinstationer Diagrammet visar hur många av de 1336 bilvårdsprodukterna som säljs på

någon eller några av de 115 försäljningsställena. 66 produkter återfanns på

fler än 15 försäljningsställen.

Västra Skåne och kemin

Att ett så stort antal produkter säljs på bara ett eller ett par ställen gör att det inte finns något pålitligt statistiskt material att utgå från, om man vill göra totaluppskattningar for regionen.

De 700 produkter, som säljs på bara ett ställe, svarar för endast 6% av den totala försâljningsvolymen (kg eller liter). De 66 produkter, som säljes på mer än 15 ställen, står for ca 25% av försäljningsvolymen. De olika bensinbolagen marknadsför ofta egna märkesvaror av de produkter som säljs i stora kvantiteter (glykol, olja, bilschampo, mm) och därför är de ovanstående siffrorna knutna till hur många av de 115 bensinstationerna som representerar ett visst bolag. Några av de produkter som säljs på bara ett eller ett par ställen kan visserligen vara nya på marknaden och bättre än de gamla, men troligen är det stora flertalet helt onödiga för en god bilvård.

I diagrammet nedan visas volymsfördelningen mellan olika produktgrupper. De stora produktgrupperna Drivmedelstillsatser, Oljor och Smörjmedel, Rengörings- och avfettningsmedel och

Övrigt omfattar också frostskyddsmedel, oljor, spolarvätska

respektive glykol. 400- saa mängdima/âr

0 . , . Drivmedel* Luger, [Agmngi- Oljor, Rengörings- Rosukyddl- (MV Produk u medel tgr pp tillsatser Fürser NM Smön- “h spackel medel Avfettningumedel Diagrammet visar hur stor volym/ år olika produktgrupper representerar. Siffrorna gäller produkter funna pá de 115 inventerade bensinstationerna år 1989.

Västra Skåne och kemin

Märkningen

I samband med inventeringen undersökte inspektörerna varningsför hälsofara på vissa produkter och jämförde med de märkningen föreskrifter som från Kemikalieinspektionen. Av 232 utgått och avfettningsmedel var 131 felmärkta. Detta stöder rengöringsresultaten av de undersökningar av märkningen som Kemikalieinspektionen gjort.

Produkterna innehåll

Alla och bedömningar som inspektörena rapporterat till uppgifter Miljödelegationen är grundade på produkternas hälsofarlighet. Detta beror att det hittills endast finns föreskrifter om hälsopå och att endast de hälsoskadliga ämnena i skadlighetsmärkning behöver förpackningarna. I lagtexten görs det produkterna anges på däremot skillnad mellan undersökningsplikten vad gäller ingen miljöskadlighetsundersökningar och hälsoskadlighetsundersökningar.

T. o. m. för en tillsynsmyndighet som Miljö- och Hälsoskyddsär det omöjligt att på ett rationellt sätt få innehållsförvaltningen uppgifter från Kemikalieinspektionens produktregister. Registret är inte upplagt för sådan information och Kemikalieinspektionen har inte resurser att lämna sådan service. Tillsynsmyndigheten är alltså hänvisad till att fråga tillverkaren/importören om dessa vilket är mycket tidskrävande och ofta omöjligt för en uppgifter inspektör, som arbetar på egen hand i en kommun.

De 1336 innehåller ca 250 olika kemiska bilvårdsprodukterna ämnen. En stor del av dessa är på ett eller annat sätt hälsoskadliga. och varuinformationsblad har Haltangivelserna på förpackningar mycket vida gränser (hur vida beror på ämnets hälsofarlighet).

Intervallerna är oftast (i viktprocent):

1% 1-5% 5-10% 10-30% 30-100%

Västra Skåne och kemin

Totalberäkningar för olika ämnen är därför svåra att göra och for att illustrera svårigheterna visas nedan ett par försök till totalberäkningar.

Exempel 1: Mängden deklarerade lättflyktiga kolväten från de funna bilvårdsprodukterna är cirka 100 ton årligen. Drivmedel är ej inräknade. Intervallmitten har använts när haltangivelsen varit ett intervall. Haltangivelse finns bara på cirka 70% av förpackningarna till de produkter som uppges innehålla lättflyktiga kolväten. Uppskattningsvis är den totala årliga mängden från produkterna på de 115 bensinstationerna 100/0,7 ton = 140 ton. Detta ger totalt från de 200 - 250 bensinstationerna i 280 ton. Om regionen ungefär man tar hänsyn till de mängder som dessutom säljs på stormarknader reservdelsfirmor m. m. kan man förmodligen fördubbla mängden. En extrapolering av denna typ ger en mycket stor osäkerhet - t. o. m. så stor att hela beräkningsresultatet kan ifrågasättas. I detta exempel blir den enda möjliga slutsatsen (560 i 200) ton.

Exempel 2: Av de 1336 innehåller 46 st 1.1.1 produkterna trikloretan. Haltangivelse fanns på 20 av 46 förpackningar. Försäljningen av de 46 produkterna orsakar årligen utsläpp på cirka 130 kg. Utifrån resonemanget i exempel 1 kan man uppskatta att de totala utsläppen är (1000 i 500) kg.

En specialundersökning i Lunds kommun

En mer noggrann av de olika deras genomgång produktgrupperna, försäljningsvolymer och innehållsdeklarationer i Lunds

ordes

kommun. Resultaten ställdes i relation till drivmedelsforsälj-

ningen (50 000 m3) bensin och befolkningens storlek (90 000 in-

vånare, 1 % av Sveriges befolkning).

Genomgången i Lunds kommun visade bl a vilka kemiska ämnen som kommer från olika produktgrupper inom bilvårdsbranschen. Lacknafta kommer t. ex. framför allt från rengöringsmedel. Olika former av petroleumdestillat kommer från rengöringsmedel, drivmedelstillsatser, rostskyddsmedel och lacker och färger. Isopropanol kommer från rengöringsmedel (spolarvätska och fönsterputs), drivmedelstillsatser, oljor och smörjmedel. Toluen, xylen och styren kommer från drivmedelstillsatser, lacker och färger, lagningspasta och spackel. Metylenklorid kommer från rengöringsmedel, lagningspasta och spackel. 1.1.1-trikloretan kommer bl. a. från rengöringsmedel och oljor och Smörjmedel.

Västra Skåne och kemin

Den här typen av information kan underlätta ett substitutionsarbete och visa vilka produkter och användningsområden som är mest effektiva att bearbeta inom en bransch om man vill åstadkomma en Ju mer man vet om förhållandena i olika branscher i förändring. den egna kommunen, desto lättare är det att verka för en bättre miljö genom information till handel och konsumenter, så att marknaden påverkas till bättre miljöval.

Man kan dock ifrågasätta om detaljinventeringar är meningsfyllda på kommunal nivå. Schablonberäkningar på regional nivå kan behövas, och personkontakter mellan miljö- och hälsoskyddsnämnder och olika företag i en kommun är värdefulla. Men en

effektiv tillsyn kräver tydliga centrala föreskrifter och anvis-

så att inspektörerna med dessa i handen kan närma sig ningar, verksamheterna. En av våra mer generella slutsatser är att man bör vara återhållsam med detaljinventeringar och registreringsverksamhet. Arbetsinsatserna måste användas för förändring och substitution för bättre miljö på alla olika nivåer.

Företagens miljökonsekvensanalyser

Enligt Lagen om kemiska produkter, SFS 1985:426, 6 §, har företag, som tillverkar eller importerar kemiska produkter, skyldighet att utföra miljökonsekvensanalyser på sina produkter.

Vi ville undersöka om ett antal företag hade utfört eller kunde utföra bedömningar av de effekter som deras produkter kan göra på miljön. Vi gjorde därför stickprov av produkter och frågade per brev ett antal större företag, som borde ha resurser till att göra dessa bedömningar.

Produkterna utvaldes enligt följande kriterier: - i stor och har ett innehåll med förekommer/försäljs mängd måttlig eller stor miljöfarlighet, - i mindre men innehållet är förekommer/försäljs mängd mycket giftigt eller har stor miljöfarlighet, - eller innehåll är produkten produktens onödigt.

Åtta av femton kontaktade företag svarade. Bara ett av svaren visade att företaget höll på med undersökningar av produkternas miljöeffekter. I stället svarades t. ex. att produkten inte är avsedd att komma ut i naturen; om så sker hanteras den som oljespill. I ett svar framhölls att målsättningen är att ersätta hälsoskadliga och miljöskadliga ämnen med alternativa produkter. Det framhölls också att man saknar klara riktlinjer från myndigheter och saklig debatt i massmedia. I flera svar framhölls, att de små kvantiteter

w

Västra Skåne och kemin

som förbrukas genom produkterna är marginella jämfört med det industriella bruket, och att man därför inte planerar någon ändring av produkterna. Någon säger att deras drivgas, propanl butan, har hög flyktighet och därför medför ringa miljöproblem, en annan att utsläppet av xylen från fálgfärgen i torde vara ringa i jämförelse med t. ex. emission av xylen från bensindrivna fordon. Ett företag påpekar att deras produkt ger ett totalt utsläpp av 1 100 kg metylenklorid i Sverige och att detta ämne lätt bryts ner i atmosfären och inte har några ozonskadande egenskaper, och att miljöskadan bör vara försumbar.

5.3 Beskrivning av datahanteüngen

Vid inventeringen av bilvårdsanläggningar i de 18 komunerna i Västra Skåne behövdes understöd för hanteringen av de uppgifter som kom in. För att klara detta arbete använde vi oss av databashanterare. Vid konstruktionen efterliknades den verklighet som strukturerades. Databasen har därför en fil som motsvarar bensinstationen, en som motsvarar produkterna och en för de ämnen som produkterna innehåller. För att presentera eller mata in innehållet i de olika filerna användes olika layouter. För de olika filerna finns bl. a. de nedan presenterade layouterna.

Ur filerna kan man göra mer eller mindre avancerade sökningar. Till exempel:

- alla i en kommun

bilvârdsanläggningar som säljer en viss

produkt - vilka produkter som innehåller ett visst ämne - vilka som har mängder sålts av en viss produkt - vilka som har mängder sålts av ett visst ämne

Exempel på olika utdrag från databasen återges på följande sidor.

Västra Skåne och kamin

Verksamnat Procumar I Ämnen FNamn A Produktnamn Ämne A AK-_-» Aroetsstaneêen A Procuktgruap A CASnr A Verxsamnetsadr A Tillverkare A Soecziikatron T Versamnetson A Mämnmg A Iäml korv. B Utoalmngsaor A MärKAktsuo läml konvâ B Postnr A Diverse T Mängd R Onnamn A Fdroacxnnng PV°C R Teneron A anmárkntngar T Kommun A KemlAnmáit a Märk/*KWUD Kommunkoa A AntFörsstáilen I Ämni Å PeOrgNr A same: R MaxKonc Fl CFARnr A SoesUnused A Antal anställda A MinKonc R Jur torm A Ägare A KonlFFrágor A KonxMiliöF A SN” Å Föroacxmnc Branschi A ston” g SM? A Enhet A Bransch2 A A WHverkareProu Typ SNl3 A Tillverkare A Branschä A Utdelningsadr A Fastighetsbet A Postnr A XKoordinat I On A YKoordinat I Telefon A Keya mm A F|eld28 A Unused2 A Unuseda A Prodlnköpta Lev uppg Besoksuppg

Lev uoøg Prodlnköota Produktgrupp A Produktnamn A Leverantör A InkdotMângd R Såld Mängd R Förbrukad Mängd R VarulntoBlad 8 Manage R Besöksuoog ,, Unused1 A Besoksdatum D __ Unused2 A Återbesoksdan D Unuseda A Återbesöksdat2 D Förvarning B lnventeringstid R ln$p°kiöf Å Leverantörer T Leverantör A .%5° Utdelningsadr A Postnr A ort Å tele Å

Struktur som byggts inventering av på den databas upp för att understödja bilvårdsprodukter.

Västra Skåne och kemin

m.

mmm_ Eo

:_05

menu.:

&

_8335_

mmuümømñ

X x x .A X x

m.mm5:m_mo:

5.39»

vqoaçxämä:

592:... _moxmv«m ...E299

§3.: møäo:

_mnrwvñvx

533mm...?

:ma:

áqämcmämâac m§ocom_m=a.m

vqoacäo.

.ou

53mm_

_rcâ _rcaa

ms5mu$xm

_mâzo

uämznm

mo.:

mvaå

_

mura? 30.0: 5:a

mm__.mm

O.

m

0:0.

:§2

m2.. .aaaacxmm

39mm

2.395»

353.3...

o .mo o o o o o o o

c=am3am_:_:am_.

0:51?

Bok:

:Elm: :S13 _zolmq 251m. ...013 :S23 :S13 501m.

mas.

.ânoämmcvvmzzoq

.

:u

oom

.una

oo:

u.

_85_

rmäamaâqm.

Presentation av företagsuppgifter Layout

Västra Skåne och kemin

3.5.5.:

:om:

cucc

_Etåvcfm

:a:

:u

comEcxoaato_

:o=c..u_xovo__a:o::_

5.:_:x5E:

an

cmzzoczz.

_Eox

_ _. .m .

8:3

_mumEmmcEzøäm

.F -_

:o:aE.o_:_t_:uo.m

_›:_ m

rmmctomcom_ ogazzcu_

23m_

mztmxmomñ:

zemsxauox_ aaåmizuorn. oaäog.:

. §2

Em

xmcuc :Gxw

Presentation au produktuppgifier - Layout

Västra Skåne och kemin

Möjligheterna att hantera och presentera ett insamlat material är som av det ovanstående i det närmaste obegränsade. Det är framgår insamlandet som tar den mesta tiden. Att inventera en bilvårdsanläggning med avseende på sålda och förbrukade produkter tar ca 2 - 4 timmar plus eventuellt efterarbete. Tillsynsarbetet ute på bensinstationerna i denna undersökning har tagit omkring 300 inspektörstimmar. Inmatningen i databasen har sedan tagit omkring 100 timmar. Att bygga databasen har tagit cirka 6 veckors heltidsarbete - detta är dock ett uppbyggnadsarbete som man bara behöver göra en gång.

5.4 Nödvändiga begränsningar

JAG som sAceA samme Kous-rsauem

NÃeQA HOLEKYLER

Teckning: Hans Nilsson Foiskning och Framsteg 0/90

Oberoende av hur man fram över klarar att bygga upp register och förverkliga substitutionsprincip, bästa teknik m. m. finns det ett begränsningsbehov. Vår hitintillsvarande erfarenhet visar att mänskligheten vida överskattat sin förmåga att hantera komplexa system, och att det inte räcker att eliten är delaktig.

Västra Skånes kustnära hav

6 Västra Skånes kustnära hav

har inriktat sitt arbete med de kustnära haven på Miljödelegationen att - en undervattensñlm som en annan form av dokumentagöra tion av läget under kustvattenytan - kvantitativa Petersenska genomföra mätningar på gamla specialstudera Knähaken - dels vad biomassan hos alger, specialstudera Kullaberg gäller dels vad gäller marin flora och fauna. Samtidigt utvärderades en metod för miljöövervakning på hårdbottnar.

Här resultaten från Knähaken och Kullaberg. återges

6.1 Knähaken

Vid Knähaken utanför Helsingborg utfördes en kvalitativ undersökning av bottenfaunan. Denna lokal har ansetts som en av Skånes västkusts artrikaste. Tillförlitliga anteckningar om faunans finns tillgängliga fram till 1949. Läget vid sammansättning den smalaste passagen genom sundet innebär starka strömmar och Området torde därför drabbas sent i mycket god vattenomsättning. en förändringsprocess. Eventuella skillnader i faunans sammansättning kan tyda på långtgående storskaliga förändringar. med ca 5 km botten.

Provtagning skrapa ordes längs

De allmänna under skrapningarna vid Knähaken var intrycken att numera verkar ha en glesare utbredning och att individdjuren antalet har minskat för ett flertal arter jämfört med tidigare. Observationerna styrker de resultat som tidigare erhölls vid provtagning med bottenhuggare i samma område.

De för Öresund och bälthavet ekologiskt viktiga musselbankarna

av hästmussla, Modiolus modiolus verkar har gått starkt tillbaka. Därmed ändras också livsmiljön för ett flertal andra arter bl. a. Ophiopholis aculeata och andra djur som i sin tur är ormstjärnan födokälla för torsk. Ophiopholis aculeata fanns endast i beviktig omfattning vid Knähaken. En annan art som blivit gränsad mindre vanlig är pelikanfotsnäckan, Apphorhais pes pelicani. Endast få exemplar hittades vid Knähaken. Några arter som några troligen var vanliga i början av seklet och fram till 1940 hittades

Västra Skånes kustnäm hav

över huvud taget ej vid 1990 års Dessa är snäckorna provtagningar. Turritella communis och Nassa reticulata och musslorna Phaxas pellucidus, Pecten septemradiatus och Lima loscombi.

6.2 Kullaberg

6.2.1 Utbredning och biomassa av bentiska alger på Kullen - en jämförelse med situationen på 1970-talet

Introduktion Den ökande eutrofieringen i marin miljö har medfört att det, framför allt i kustvatten, förekommer en stor av annuella i ökning alger förhållande till perenna. De annuella arternas tillväxt favoriseras i förhållande till de perennas när näringstillförseln ökar då dessa alger snabbt kan tillgodogöra sig näringsâmnena och direkt använda dem för tillväxt. Annuellerna bildar ofta kringdrivande algmattor eller ligger uppsköljda i stora mängder på

stränderna

och detta fenomen har observerats på många platser längs Oresund. En annan karakteristisk förändring till följd av eutrofieringen är en minskad utbredning i djupled på grund av sämre ljusförhållanden förorsakat av ökade mängder epifyter och fytoplankton.

Den marina floran i Öresund och omgivande vatten har undersökts i mer än 150 år och resulterat i detaljerade beskrivningar av artsammansättningen [3, 4]. Kvantitativa undersökningar av alger i Öresund är däremot få och endast en lokal, Ransvik på Kullen, är väl dokumenterad [2l. Utvecklingen av dyktekniken har möjlig-

ort bättre metoder för kvantitativ insamling av alger genom att

dykaren känner den exakta positionen för insamlingen och därför kan följa utvecklingen i detalj på olika djup. Dessutom får dykaren en allmän bild av algvegetationen på lokalen.

Kornfeldt [2] undersökte biomassefördelningen av fastsittande makroalger på olika djup vid Ransvik, Kullen, under 1970-talet för att bestämma vilka arter som huvudsakligen bidrog till biomassan. Målet med vår undersökning var att genom återbesök på hennes lokal och med samma insamlingsteknik situation jämföra dagens med den som rådde på 1970-talet.

Västra Skånes kustnära hav

Material och metoder Kullen är en horst, huvudsakligen uppbyggd av gnejs, och en av de få klippbottenomrádena längs Skånes kust. Vid Ransvik på Kullens sydsida (56°17 N, 120° 29 E) sluttar botten av klippor och block ner till ca 13 m djup, ca 70 m från strandlinjen.

Algerna insamlades genom dykning vid Ransvik den 20 och 30 juli 1990. En provruta på 0.25 m2 slumpades ut på 2, 4, 6, 8 och 10 m djup och alla fastsittande alger inom provrutan insamlades. Den 20 juli togs 2 prover per djup och den 30 juli 2 prov per djup. Algerna sorterades, rensades från epifyter (både växter och djur), artbestämdes och vägdes efter torkning vid 65°C.

Biomassan bestämdes för arter och alggrupper enligt Kornfeldt (1984). Resultaten jämfördes med period III, juli-september, i Kornfeldts undersökning.

Resultaten anges som medelvärden av provtagningarna; 3 prover per djup 1990 och 8, 12, 19, 17 och 10 prov på respektive 2, 4, 6, 8 och 10 m djup från 1970-talet.

Resultat och diskussion

Enskildaarterochalggnxpper Ifhodophykz Furcellaria lumbricalis (Huds) Lamour. F. lumbricalis påträffades som enstaka exemplar i 9 av 12 prov frán 4 m till 10 m. Denna art skiljer sig mycket från undersökningen på 70-talet både i total biomassa och procentuellt inslag. På 70-talet dominerade F. lumbricalis algbiomassa på 6 m djup med 57 % och var då i det närmaste bältesbildande medan den i juli 1990 enbart utgjorde 4 % av totala biomassan på samma djup (figur 1).

Bzomassa, g tv/O.25 rr? o 10 20 ao 40 50 so l l L r-

m

Djup,

A 10 .Ö

Figur I. Biomassa @ tv/ 0.25 m2) av F urcellaria lumbricalis

vid Ransvik, A) juli 1990 och B)juli-september 1974-1978 (Kornfeldt) 1984)

Västra Skånes kustnäm hav

Ahnfeltia plicata (Huds) Fries

Denna art förekom främst på 2 m djup. Biomassan var 11 g tv/0.25 m2 motsvarande 13 % av den totala biomassan på 2 m djup. Enstaka exemplar återfanns på 4 m djup, men här var biomassan försumbar. På 70-talet återfanns arten på alla djup men bidrog endast till biomassan på 2 m.

Phyllophora-arter Av Phyllophora arterna dominerade P. truncata (Pall.) Zinova och endast något enstaka exemplar av P. pseudoceranoides (S.G. Gmell) Newr. & A. R. A. Taylor påträffades. Den största biomassan återfanns på 6 och 8 m djup medan den på 70 talet förekom i största mängder på 8 och 10 m djup (figur 2). Biomassan var betydligt större på 70-talet än i uli 1990, 13 och 10 g tv/0.25 m2 jämfört med 3.5 och 0.6 g tv/0.25 m på 8 respektive 10 m djup.

Bxomassa, g tv/OZS m2 5 10 15 TO 1 1 I

å m O)

Djup,

m ›

IE a:

Figur2 Biomassa Q tv/ 0.25 m2 ) av Phyllophora arter vid Ransvik, A) juli 1990 och B)juli-september 1974-1978 (Kornfeldt 1984)

Chondrus crispus Stackh. Förekomsten av denna art har minskat betydligt på 4-10 m djup sedan 1970-talets undersökning. Detta är mest framträdande på 4 och 6 m djup där endast något enstaka exemplar påträffades (figur 3).

Västra Skånes kustnära hav

Baomassa, g tv/O.2S m2 O 5 10 15 l J_ x L A I L

IN cu)›

Figur 3 Biomassa (g tu/0.25 m2) av Chondrus crispus vid Ransvik A) juli

1990 och B) juli-september 1974-1978 (Kornfeldt 1984)

Delesseriaceae

I juli 1990 utordes denna alggrupp i princip enbart av Phycodrys

rubens (L.) Batt. och små, enstaka exemplar av Membranoptera alata (Huds.) Stakh. P. rubens var en av de vanligaste arterna under 70-talet och utgjorde den största delen av biomassan av Delesseriaceae på alla djup. Även Delesseria sanguinea (Huds.) Lamour. förekom under 70-talet, framför allt pá 8 - 10 m djup, men arten återfanns ej i provtagningsrutorna under juli 1990. De största biomassorna uppmättes på 10 m djup under båda undersökningarna (figur 4).

Biomassa, g tv/OQS m? 0 10 20 30 I L | 1

In ›

IN

Ujup_

u:

Figur 4 Biomassa (g tv/ 0.25 m2 ) av Delesseriaceae vid Hansvik, A) juli 1990 och B)juli-september 1974-1978 (Kornfeldt 1984).

Trådfonniga rödalger Denna grupp omfattar ett flertal arter såsom Callithamnion spp, Ceramium rubrum Huds.) C.Ag.S.Lat., C. strictum Harv s. lat.,

Västra Skånes kustnäru hav

Polysiphonia elomgata (Huds.) Spreng., P. nigrescens (Huds.) Grev., P. urceolata (Dillw.) Grev., P. violacea (Roth) och Spreng.

Rhodomela confervoides (Huds.) Silva. En viss skillnad i art-

sammansättningen mellan de två undersökningarna observerades. Brogniartella byssoides (Good. & Woodw.) Schmitz återfanns inte i något av proverna medan den förekom i 24 % av alla proverna och ända upp till 90 % av proverna under sommaren på 70-talet. P. elongata (Huds.) Spreng. förekom däremot rikligt i alla proverna frán 4 till 8 m djup sommaren 1990 mot i bara 20 % av proverna på 70-talet. I 1990 P.

juli utorde elongata 33 % av biomassan av de

trådformi a rödalgerna med den högst uppmätta biomassan 12.1 g tv/O.25 m på 6 m djup medan biomassan av arten var helt försumbar i Kornfeldts undersökning. Biomassan av trådformiga rödalger visade en tydlig ökning på 2-6 m djup och bidrog med 25 % av totala biomassan på 6 m djup jämfört med 13 % på 70-talet (figur 5). Den mest markanta skillnaden observerades på 2 m djup med 18 % i juli 1990 mot 1 % på 70-talet. På 10 m var dock biomassan högre på 70-talet.

B1omas3a,gtw0.2$ m3 o s 10 xs 20 25 30 ,

m

Djup,

Figur 5 Biomassa (tv/ 0.25 m2 ) av trådformiga rödalger vid Hansvik, A) juli 1.990 och B)juli-september 1974-1978 (Kornfeldt 1984)

Phaeophym Laminaria L. saccharina (L.) Lamour.var den enda Laminaria-art som påträffades 1990, medan L. digitata (Huds.) Lamour. dominerade biomassan av Laminaria på 8 och 10 m djup på 70-talet (figur 6).

Den högsta biomassan uppmättes på 10 m djup, 64.9 g tv/0.25 m2,

jämfört med 5.2 g tv/0.25 m2 av de båda arterna sammanlagt på 70talet.

Västra Skånes kustnära hav

Blomassa, g tv/O,25 m2

L. saccnarma A I L. saccnamna B m I L. dtgxtata B

Djup,

Figur 6 Biomassa Q tu/ 0.25 m2 ) av Laminaria saccharina vid Ransvik, A)

juli 1990 och L. saccharina och L. digitata B) juli september 1974-

1978 (Kornfeldt 1984).

Fucus serratus L.

Arten förekom från 2 - 6 m djup i ett prov från 8 m (figur 7). F. serratus dominerade algbiomassan på 2 m och 4 m djup i båda undersökningarna med 57 och 96 % på 2 m och 47 och 71 % på 4 m djup i juli 1990 respektive i Kornfeldts undersökning. Den största skillnaden i biomassa mellan undersökningarna uppmättes pá 2 m djup. Den högsta biomassan som uppmättes i en provtagningsruta i

juli 1990 var 72.4 g tv/0.25 m2 vilket var betydligt lägre än den lägst

uppmätta biomassan under 70-talet (c 130 g tv/0.25 m2 ).

Biomassa, g tv/O25 rr? 0 100 200 300 400 l I l J

rn

Djup,

N )› I a:

Figur 7. Biomassan (g tu/0.25 m2) av Fucus serratus vid Ransvik, A) juli

1990 och B) juli-september 1974-1978 (Kornfeldt 1984).

Västra Skånes kustnäm hav

Trádfonniga brunalger I juli 1990 utgjordes resterande delen av den totala biomassan på 2 och 4 m djup av brunalger, främst av arter som fmtrådiga Pilayella littoralis (L.) Kjellm., Ectocarpus siliculosus (Dillw.) Lyngby,

Desmarestia viridis (O. F. Müll.) Lamour. och Elachista fucicola (Vell.) Aresch. men även Chorda filum (L.) Stackh. och Chordaria

/Zagelliformis (O. F. Müll.) C. Ag. förekom. De trådformiga brunalgerna utgjorde 7 % av totala biomassan pá 2 respektive 4 m djup,

och Chorda filum och Chordaria flagelliformis 1 % vardera på 2 m

djup.

Chlomphym Grönalger förekommer främst i littoralen och endast ett fåtal exemplar av grönalgerna, Cladophora rupestris (L.) Huds., Chaetomorpha melagonium (Web. & Mohr) Küts. och Bryopsis plumosa (Huds.) C. Ag. påträffades. Dessa arter förekom oftare under 70-talets undersökning men även då var deras biomassa försumbar (Komfeldt 1984).

Total biomassa Den totala biomassan skilde inte märkbart frán Kornfeldts sig undersökning utom på 2 m djup där biomassan 1990 utgjorde mindre än 1/3 jämfört med 1974-1978 års resultat (figur 8). Den främsta orsaken till detta är minskningen av F. serratus. Under 1970-talet rapporterades en tillbakagång av Fucus, framför allt F.

uesiculosus, i Östersjön (Kangas et al 1982). Även längs Skånes

kust observerades en markant minskning av F. vesiculosus under första hälften av 1980-talet (egna observationer). Under senare delen av 80-talet har förekomsten av Fucus ökat och återfinns numera även på lokaler där den tidigare helt saknades.

Bnomassa, g [W025 n? 0 100 200 300 400 l l I I

lll O)

mup,

,o

Figur 8 Total biomassa (g tv/ 0.25 m2) vid Ransuik, A) juli 1990 och B) juli-

september 1974-1978 (Kornfeldt 1984).

Västra Skånes kustnära hav

På 4 och 6 m djup uppmättes inga större skillnader i total biomassa (figur 8). Arter som dominerade den totala biomassan skilde sig märkbart på 6 m djup. I juli 1990 dominerade arterna F. serratus

och L. saccharina biomassan och utorde 31 respektive 35 % av den

totala biomassan. Det var dock stora skillnader mellan de tre proverna, i ett dominerade F. serratus (62 %), i ett annat domine-

rade L. saccharina helt (78 %), medan i det tredje provet utorde F.

serratus 25 % och L. saccharina 21 % av totala biomassan. Laminaria-arter dominerade den totala biomassan på 8 m djup. L. saccharina utgjorde 46 % av totala biomassan 1990 och L. digitata 50 % av totala biomassan under 70-talet. På 10 m djup dominerade L. saccharins den totala biomassan med 76 % i juli 1990, medan Delesseriaceae dominerade den totala biomassan under 70-talet (ca 50 %).

Slutsats

Vid återbesöket i Ransvik kunde en viss ökning av trådformiga observeras medan däremot tydlig förändring i algeralger ingen nas djuputbredning noterades. Den totala biomassan skilde sig inte märkbart mellan de båda undersökningarna utom på 2 m djup. Vissa skillnader i artsammansättningen förekom dock. En tydlig ökning av bryozoopåväxt observerades på de flesta algerna (Kornfeldt pers comm).

Ransvik tycks inte vara ett område som får anses vara allt for påverkat av eutroñering och andra miljöförändringar.

6.2.2 En inventering av Kullabergs marina fauna och flora samt en utvärdering av en metod för miljöövervakning på hårdbodnar

Sammanfattning Den 11 februari 1986 beslutades att naturreservatet Kullaberg skulle omfatta området från stranden och 300 meter ut i havet vilket innebar att reservatet kom att omfatta det marina hârdbottenekosystemet. En omfattande marin inventering har aldrig gjorts på Kullaberg.

Västra Skånes kustnäm hav

Målsättningen med inventeringen var: - att samla in med material for att tillräckligt ge en representativ bild av de djur och växter som finns på Kullabergs marina hárdbottnar. - att en for framtida och lägga grund miljöövervakning skapa en kunskapsbas som kan användas som underlag for bestämmelser, åtgärder och tillståndsbeslut inom det marina reservatet.

Inventeringen omfattade 6 profiler runt den yttre delen av Kullaberg. Materialet insamlades av dykare genom skrapning av hårdbottnen. Längs varje profil skrapades 0,5 meter var tredje meter mellan hårdbottnens slut till vattenytan, från ett maximalt djup av 24 meter. Sammanlagt skrapades 63 provytor. I samband med skrapningama insamlades totalt 53 hapterer (vidhäftningsstrukturer) från Laminaria digitata (fingertare). Totalt fann vi 108 djurarter och 31 arter alger. De vanligaste djurartema utgjordes av Mytilus edulis (blåmussla) och Asterias rubens (vanlig sjöstjärna). Kräftdjuren var den djurgrupp som hade flest arter representerade. Näst mest arter fanns inom gruppen havsborstmaskar. De olika havsborstmaskarna uppvisade en tydlig med mera zonering saltvattenkrävande arter under haloklinen. I intervallet närmast ytan fanns både grön-, brun- och rödalger. När djupet ökade dominerade rödalgerna ända ner till hårdbottnens slut. För att kunna registrera eventuella förändringar av arternas sammansättning och utbredningsområde krävs en analys av 4 profiler for djur och 3 profiler for alger. Det rekommenderade antalet profiler baserar sig på att 90 % av de förekommande arterna finns med efter ett antal provrutor motsvarande 4 respektive 3 profiler.

Haptererna ingick i en utvärdering av en metod för miljöövervakning på hárdbottnar presenterad av Jones [6]. I association med haptererna lever ett antal arter med olika fodostrategier. Vi fann 47 arter och samtliga av Jones lö] definierade fodostrategier. Undersökningen visade en viss överensstämmelse med Jones [6] studie beträffande arternas sammansättning vid en ökande haptervolym. Både artantal och individantal ökade med en ökande haptervolym. För att haptermetoden ska kunna tillämpas under de förutsättningar som råder vid vår kust krävs en jämförande studie mellan ett förorenat område och ett område som inte är lika belastat av föroreningar. Hapterfaunans sammansättning tyder på att Kullaberg skulle kunna fungera som referensområde.

mmdmuion

Den 11 februari 1986 beslutades det att naturreservatet på Kullaberg även skulle omfatta området från stranden och 300 meter ut i vattnet, dvs det marina hârdbottenekosystemet. En av den inventering

Västra Skånes kustnära hav

marina bottenfaunan har tidigare inte orts på Kullen. Efter for-

slag från Einar B. Olafsson, Lunds universitet, genomfördes en grundlig inventering av bottenfaunan och bottenfloran under 1989. Detta för att ta fram kunskap som kan användas till augusti att följa eventuella miljöförändringar i området, men också för att ha ett underlag som kan användas i samband med tillståndsbeslut för området. Undersökningen utfördes med medel från Statens Naturvårdsverk och från Krapperupska stiftelsen.

Syñe Målsättningen med inventeringen var: - att samla in med material för att tillräckligt ge en representativ bild av de växter och djur som finns på Kullabergs marina hårdbottnar. - en för en framtida och lägga grund miljöövervakning skapa en kunskapsbas som kan användas som underlag för bestämmelser, åtgärder och tillstándsbeslut i det marina reservatet.

Undersökningen bestod av två delar: - En ren studier av artsamman-

artinventering ordes genom

djup, från vattenytan ner till det område sättningen på olika där hårdbottnen slutar. - För att undersöka om den av Jones [6] utvecklade metoden för miljöövervakning på hårdbottnar är tillämpbar på Kullaberg, genomfördes en pilotstudie avseende den fauna som är associerad med Laminaria digitatas vidhäftningsstruktur, den så kallade hapteren.

Artinventering

Inledning Kullabergs marina hárdbottnar är intressanta ur den

sypvinkeln

att de utgör en av de sista hårdbottnarna på gränsen mot Ostersjön där växt- och djurlivet fortfarande är av utpräglad saltvattenskaraktär. Förhállandevis få undersökningar har gjorts på Kullabergs marina flora och fauna. Levring (1935) studerade Kullabergs marina flora med av skrapning och strandfynd, en metod hjälp som inte är jämförbar med den precision som uppnås genom dykning. Kornfeldt (1982) använde sig av dykning då hon studerade utbredning och biomassa hos makroalger. Studien omfattade inte hela Kullaberg utan var begränsad till Ransvik på Kullabergs södra sida. Dessutom omfattade studien inte alger som växte djupare än 10 meter.

Västra Skånes kustnära hav

Metodik

Undersökningen föregicks av fyra rekognoseringsdyk under två dagar i maj 1989. Fältarbetet utfördes under perioden 890706-0815 på sex olika platser runt Kullaberg (figur 9)

n i.: Å II \\ .H-:Vl x

xx

1 ulløn: 097

Prolilarnas riktning: P - 2o5° W : 270° 9 3oo° P 3os° W 3eo° T 2o0°

. ny... resund Rural

Figur9 Kartan visar de platser pá Kullen som valdes ut för de olika profilerna, A-F. Gradantalet anger i vilken riktning linan lades ut.

Artinventeringen genomfördes genom att hárdbottnen skrapades av dykare i sex profiler mellan mjukbottnen och ytan. Profilerna markerades med ett rep med enmetersmarkeringar. var fast- Repet satt i vattenbrynet och försett med en i den andra änden. En tyngd

simmade ut med repet tills det var sträckt och sedan

dykare släppte

tyngden. Repets riktning togs ut med kompass. Djur och växter insamlades med en konformad skrapa med en mynningsbredd av 20

cm och försedd med en fläns i den smala änden runt vilken en

plastpåse fästes med ett kraftigt gummiband. Skrapningen av varje profil påbörjades alltid vid hårdbottnens slut, dvs där mjukbottnen börjar, därefter skrapades 0,5 m var tredje meter längs linan. Djupet för varje provyta bestämdes med en djupmätare. Provytornas antal/profil var beroende av djupet och profilens lutning. På

laboratorium sorterades och sållades materialet genom ett 1 mm

såll. Algerna frystes ned och djuren konserverades i 70 % alkohol. Djur och alger bestämdes med preparer- och faskontrast mikroskop.

Västra Skånes kustnära hav

Innan skrapningen gjordes videofilmades gradienterna och en del stillbilder togs på enskilda organismer.

Vid resultatberäkningama delades profilerna in i tremeters djupintervaller och totala antalet provytor/djupintervall noterades. Frekvensprocenten för djur och alger i varje djupintervall räknades ut och djur och alger ordnades efter förekomst, där de arter som har högst frekvens på de minsta djupet kommer först i tabellerna. Därpå den art som har högst frekvens på näst minsta djupet osv. Därefter följer de djur och växter som fanns i mer än tre intervall, även dessa ordnade efter förekomst och djup. Hänsyn har inte tagits till arter i djupintervall 18-21 och 21-24 meter eftersom provytorna här var så få.

Resultat och kommentarer

Resultat djur Totalt skrapades 63 provytor och 108 djurarter, fördelade på 14 phyla, identiñerades. Dessutom hittades tre phyla där artbestämning inte gjordes.

Phylum Annelida Totalt hittade vi 18 arter inom klassen polychaeta (havsborstmaskar). Av dessa är en art begränsad till tre djupintervall, sju till två intervall och tre arter hittades i endast ett intervall. Fyra av arterna finns i mer än fyra intervall varav Nereis pelagica hittades på samtliga djup.

Utbredningen av arterna är väl zonerad. Chaetozone setosa, Nicolea zostericola, Lepidonotus squamatus och Pherusa plumosa kan leva i bräckt vatten men prefererar alla mera salt vatten (0.25 %), medan Typosyllis armillaris är en stenohalin art och kan bara leva i salt vatten. Språngskiktet på Kullen ligger vanligen mellan 12-15 meters djup och detta begränsar säkert dessa arters utbredning uppåt. De arter som finns på djup grundare än 15 meter är euryhalina och trivs i det bräckta vattnet över språngskiktet. N. pelagica är mera generalistisk i sin utbredning och finns därför i alla djupintervallen (tabell 1).

Nematoda och oligachaeta är två klasser som är svárbestämda och dessa har inte bestämts längre än till klass i den här inventeringen (tabell 1).

Phylum Sipuncoloidea Inom phylat Sipunculoidea (stjärnmaskar) hittades två släkten som säkert kunde bestämmas till tre arter (tabell 1).

Västra Skånes kustnäm hav

Phylum Arthropoda Under vår inventering hittade vi 31 olika arter tillhörande klassen Crustacea (kräftdjur). Bland dessa var förhållandevis fler arter utspridda över ett större intervall än vad som var fallet bland Polychaeta. 12 arter finns i fler än fyra djupintervall. Sex arter påträffades bara i vardera ett djupintervall. Sex arter förekom i två intervall och av dessa var fyra arter Balanus balanoides, Gammarus locusta, Gamarellus homari och Rivolugammarus duebeni koncentrerade i intervallet 0-3 meter, medan Idotea baltica fanns i störst frekvens i 3-4 meters intervallet och Apherusa bispinosa var jämnt fördelad mellan de två intervallen (tabell 2).

Pantopoderna var ovanliga. Vi hittade två arter, båda på över 12 meters djup (tabell 2).

Phylum Cnidaria Vi hittade tre släkten av klassen Anthozoa fördelade på tre arter (tabell 3).

Åtta arter av hydroider hittades. Fem av dessa fanns bara på djup

större än 12 meter, medan tre arter även fanns på grundare vatten. Dessa hade dock störst frekvens på djup större än 12 meter (tabell 3).

Phylum Bryzoa Av phylat Bryozoa hittade vi 13 arter. En av dessa Membranoptera membranacea fanns i intervallet 12-15 meter medan sju arter hittades på djup större än 15 meter. Två arter Alcyonidium gelatinosum och A. polyoum återfanns i alla utom i det mellan 18 djupintervall och 24 meter, medan Electra pilosa fanns på alla djup utom i 21-24 meters intervallet (tabell 3).

Phylum Mollusca Av de sex arter Bivalvia (musslor) som vi hittade var Mytilus edulis och Hiatella arctica de vanligast förekommande. H. arctica hittade vi i hela djupintervallet medan M. edulis fanns ner till 18 meter. M. edulis var också en av de mest frekventa arterna i hela inventeringen och fanns i alla provytorna i 0-3 intervallet och i 80 %

meters

av provytorna i 3-6 meters intervallet. Övriga fyra arter Bivalvia

förekom mera sporadiskt (tabell 4).

Vi hittade sju olika arter Prosobranchia (framgâlade snäckor). Littorina littorea var vanligast och fanns ner till 18 meters djup och hade högst frekvens i 6-9 meters intervallet (tabell 4).

Västra Skånes kustnära hav

De arterna inom klassen Polyplacophora (ledsnäckor) som vi fyra hittade var sparsamt förekommande och fanns alla under 12 meters djup (tabell 4).

Phylum Brachiopoda Vi hittade en art av Brachiopoda (rankfotingar), Crania anomala, och denna art fanns en gång på 18-21 meters djup (tabell 4).

Phylum Echinodermata Av Echinodermata var Asterias rubens vanligast. Den fanns i alla och var den vanligast förekommande arten. Den djupintervall återfanns i 90-100 % av provytorna från 3-18 meters djup. A. rubens var dessutom den enda art som fanns på 24 meter i den gradient där

hårdbotten gick ner till detta djup. Övriga arter inom phylat fanns

samtliga under 15 meter (tabell 5).

Phylum Tunicata Vi hittade bara en art av Tunicata, Dendrodoa grossularia (tabell 5).

Phylum Spongiaria Av de fyra arterna inom phylat Spongiaria var Halichondria panicea vanligast. Samtliga arter förekom under sex meters djup (tabell 5).

Resultat alger Totalt identifierades 31 olika arter fördelade på tre divisioner. Vilket kan med de 48 arter som Kornfeldt (1982) fann vid jämföras Ransvik. Kornfeldt hade emellertid fördelen av att kunna studera hela säsongsvariationen, något som vi inte hade möjlighet till under de tre veckor fáltarbetet bedrevs.

Klass Clorophyta Grönalgerna förekommer främst i de grundare intervallerna. Vanligast är Spongomorpha aeruginosa medan Enteromorpha intestinalis, Chaetomorpha melagonium, Cladophora serieca och Cladophora glomerata inte är lika vanligt förekommande (tabell 6).

Klass Phaeophyta Brunalgerna uppvisar ett något djupare utbredningsmönster än Undantaget är Fucus serratus som är vanligast i det grönalgerna. intervallet. De mest förekommande brunalgerna är grundaste annars Laminaria saccarina och Laminaria digitata. Chorda filum, Ectocarpus siliculosus och Halidrys siliquosa är mindre vanliga (tabell 6).

Västra Skånes kustnäm hav

Klass Rhodophyta Rödalgerna dominerar samtliga intervall utom det allra grundaste där grön- och brunalgerna förekommer lika ofta. Trádformiga rödalger av slâktena Polysiphonia och Ceramium är mest frekventa på grundare vatten. Rödalger med en mera bladformig bål som Chondrus crispus, Phyllophora pseudoceranoides, Phyllophora truncata, Delesseria sanguinea och Phycodrys rubens är vanligare i de djupare intervallen (tabell 6).

Antalet provrutor på djupare vatten än 18 m är bara fyra stycken, vilket medför att förutsägelser om artförekomster på dessa djup är mer osäkra, dock verkar rödalger med bladformig bål att dominera.

Inventeringen är utformad så att den ger en generell bild av Kullabergs hárdbottnar. Om man skulle ha presenterat varje profil for sig hade detta krävt fler replikat inom varje djupintervall och profil för att kunna återge en rättvisande bild av profilen och komma till rätta med den naturliga variationen. Kurvorna i figur 2 tyder pá att huvuddelen av de hårdbottenorganismer som förekommer på Kullaberg under den aktuella tidsperioden har kommit med i inventeringen. När provytor motsvarande 3 respektive 4 profiler för floran respektive faunan är skrapade, är 90 % av arterna representerade (figur 10). Teoretiskt skulle det vid framtida uppföljningar râcka med 3 profiler for floran och 4 profiler för faunan för att få en representativ bild av omrâdet.

Västra Skånes kustnära hav

Djur Antal arter 1107

100%

90%

80 70 so

soj

40:-

30%

20%

10,* L)

O. 0 51015202530354045505560 Antal provytor

Alger Antal arter 35 - 30 - 25 - 20 -- 15

10--

O 510152025303540455055 Antal provytor med alger

Figur 10 (a och b) Det ackumulerade antalet arter för varje ny provyta. 10a visar hur antalet nya arter för djuren ökar med antalet prouytor medan 10b visar hur antalet alger ökar.

11 visar proñlemas utseende frán ytan och ner till det djup Figur där Proñlerna sträcker sig ner till mellan 15 mjukbotten börjar. och 24 meters djup. Grundast var profil B och C och djupast var profil

A.

Västra Skånes kustnäm hav

ProfilA

(meter)

DJIIIP .20 _

(meter)

Djup

30 I I I 30 I I l I 0 1O 20 3O O 1 0 2O 3 O Avståndfrånland(mens) ÅVSUIIU in lind (HIGH)

0 O pmm C ProfilF -10- -10-

(man)

Djup .gg . .20 .

-30 v I 1 , -30 | v I r 0 1O 2 0 3 O O 1O 2 0 30 Avståndfrånland(meter) Avståndfrånland(EMG)

Figur 11 De olika proñlernas (A-F) utseende från ner till det djup där ytan mjukbottnen börjar.

Västra Skånes kustnära hav

i meter 0-3 1 3-6 6-9 12-152 15-181 18-21. 21-24 Djupintervall Ãntal ll 10 12:9 31 provytor/djupintervall ;f% f% f% f%.f% f%f% ANNELlDA å 1 Phylum Klass Polychaeta granulatus 11.1 8.3 | Spirorbis Harmøthøe Iongisetis 11.1 11.1 Hamnar/we sarsi 22.2 22.2 capilata 11.1 Capitella E umida sanguinea 8.3 H ediste diversicølor 16.7 5 Harmølhøe nodosa 16.7 11.1 1 Spirørbis pagenxteclzeri 8.3 i 11.1 i

5 11.1 33.3% Typøsylüs annillaris Lepidønotus squamatus 11.1 33.3 . Pherusa plumosa 66.7 i Petaløprøctus tennis børealis 20.0 11.1 22.2 8.3 ›

Hannothøe imbricata 9.1 30.0 22.2 22.2 g 11.1 i

Spirørbis xpirørbis 11.1 33.3 F 55.6 33.3 N ereis pelagica 54.5 30.0 66.7 100.0 66.7 77.8 33.3 Klass Nematoda 11.1 Klass Oligochaeta 10.0 11.1 Phylum SlPUNCULOlDEA Phascoløsoma eløngatum 9.1 Phascolion strombi 10.0 Phascoløsøma margaritaiceum 9.1 20.0 Phascøløsoma sp. 10.0 33.3 8.3 66.7

Tabell I Frekvensprocenten för olika taxa inom phyla Annelida och

Sipunculoidea som hittades på Kullen. Profilerna har delats in i tre-

meters djupintervaller och totalantalet provytor i varje intervall har angivits. F rekvensprocenten är uträknad som antalet tillfällen varje taxum har uppträtt i intervallet/antalet provytor per djupinteruall, gånger hundra.

Västra Skånes kustnära hav

Djupintervall i meter i 0-3 3-6 6-9 9-12 . 12-15 i 15-181 18-211 21-24 Antal 10 9 9 i 12 i 9 3 1 provytor/djupintervall j 11 if%:f% f% f%f%:f% f%=f% Phylum ARTHROPODA 2 i l I - Klass Crustacea - i - - - - - 1 - i

Chaetogammmams stoerensis 9.1 j Orchestia platensis 18.2 I Balanus balaniodes 18.2 x 11.1 Gammams Iocusta 27.3 11.1 j Gammarellus hømari 36.4 11.1 i. Rivolugammarus duebeni 45.5 11.1 ldotea baltica 9.1 20.0 Athanas nitescens 11.1 bispinøsa 11.1 11.1 Apherusa l Caprella nwnøcera | 11.1

Cørøphium insidiøsum l I l. 1 8.3 l 1. l

* 8.3 s Gastrøsaccus spinifer crassicorne 11.1 Cørophium l 1.1 Jaera prehirsuta Cørophium bonelli 11.1 22.2 33.3 * Pagurus bcmluzrdus

81.8 40.0 . 11.1 33.3 16.7 11.1 Idoteapelagica

11. l 11.1 25.0 11.1 Ischyrocerus anguipes 10.0 22.2 66.7 33.3 33.3 Caprella linearis 10.0 33.3 22.2 50.0 33.3 Metøpa søelsbergi Jura 45.5 20.0 55.6 33.3 83.3 44.4 albifrons rubricata 40.0 77.8 88.9 91.7 66.7 66.7 Amphitøe Balanus balanus 9.1 10.0 11.1 8.3 22.2 66.7 - - - - - - - - Klass Pantopoda littørale 16.7 11.1 Pycnogønum 33.3 Pantopoda sp. - - - - - - - - Klass Aracnoidea Acarida 11.1 25 50 Ordning

Tabell 2 Frekvensprocenten för olika taxa inom phylum Arthropoda.

Pmfilerna har delats in i tremeters djupintervaller och totalantalet

provytor i varje intervall har angivits. Frekvensprocenten är uträk-

nad som antalet tillfällen varje taxum har uppträtt i interval-

let/ antalet provytor per djupintervall, gånger hundra. *anger att arten plockats för hand i anslutning till profilen.

Västra Skånes kustnära hav

Djupintervall i meter , 0-3 3-6 6-9 9-12 12-15 15-185 18-21 21-24 Antal provytor/djupintervall g 11 E 10 9 9 12 9 _ 3 1

?r%ir%tr%tr%ir% r%lr%r% * 5 * ” Phylum CNIDARIA i 1 - - - - - - * - Klass Anthozoa Metridium senile › 4 8.3 _

Urticinafelina i . z 22.2 f i 25.0 \ 11.1 4 “ Sagartiøgetøn sp IL i 10.0 ; 11.1 i i i 33.3 . 1 - - i - - : - - = - - Klass Hydrozoa i * , 1 Obelia løngissima t å 5 8.3 Clava multicørnis ; 1 1 : 22.2 j v

I 1 11.1 i 33.3 Clara squamata 1 Sertularella i ! i “ 33.3 polyzonias i . = * Sertularia cupressina a

Laømedeaflexuøsa 1 22.2 g 25.0 1 22.2 33.3[ Dynamenapumüa 18.2 i 22.2 i 25.0 J 33.3 33.3 “

i 10.0 “ I 25.0 i 44.4 33.3 Campanulariajohnstoni - - - - - * - - 3 - BRYOZOA i { i ; Phylum Membranipora membranacea 1 | i 8.3 1 i

Callopora aurita i I ; 1 11.1 “ Electra hastingsi 5 i 11.1

Escharella immersa i i 22.2

Crisia eburnea I 11.1 33.3 Cribilina annulata i 11.1 33.3

hyalina 22.2 33.3 Hippothoa Scrupøcellaria scabra 33.3 Alcyonidium gelatiuosum 9.1 20.0 22.2 1l. 1 8.3 22.2 9.1 40.0 100.0 66.7 91.7 77.8 66.7 Electra pilosa hirsutum 10.0 22.2 44.4 41.7 11.1 Alcyonidium 27.3 20.0 22.2 22.2 50.0 44.4 Alcyonidium polyoum l 1. l 44.4 66.7 22.2 * Flustnlla hispida

Tabell 3 Frekvensprocenten för olika taxa inom phyla Cnidaria och Bryozoa

som hittades på Kullen. Profilerna har delats in i tremeters djup-

intervaller och tøtalantalet provytor i varje intervall har angivits.

är uträknad som antalet tillfällen varje taxum

Frelçvensprocenten

har uppträtt i intervallet] antalet provytor per djupintervall, gånger hundra. *anger att arten plockats för hand i anslutning till profilen.

Västra Skånes kustnära hav

.__15:_3.i15:_ 77?_34 ,.97 * L; m, r% r%

Macoma calcarea modiolu: usculus rumidus edulis iatella arctica u. sam

ulvae truncatus turnida undalum Iütørea

marmørea ønicella rubra albus asellus A anømala

Tabell 4 Frekvensprocenten för olika taxa inom phyla Mollusca och

Brachiopoda som fanns på Kullen. Profilerna har delats in i tre-

meters djupintervaller och totalantalet provytor i varje intervall har angivits. Frekvensprocenten är utriiknad som antalet tillfällen varje taxum har uppträtt i intervallet] antalet provytor per djupintervall, gånger hundra. *anger att arten plockats för hand i anslutning till profilen

Västra Skånes kustnära hav

Tabell 5 F rekvensprocenten för olika taxa inom Echinodermata phyla

Tunioata och Spongaria som vi fann på Kullen. Profilerna har delats

in i tremeters djupintervaller och totalantalet i varje interprovytor vall har angivits. Frekvensprocenten är uträknad som antalet tillfällen varje taxum har uppträtt i intervallet] antalet prouytor per djupintervall, gånger hundra. *anger att arten plockats för hand i anslutning till profilen.

Västra Skånes kustnära hav

1 -18 18-21 21-24 Tot. antal med 8 9 10 2 1 1%

Inre: tlnalls

SOIIOCI

Dosmarulla nculuta Chord: Illum slllculosus

denna

Tabell 6 Frekvensprocenten för de olika algarterna inom klasserna Clorophyceae, Phaeophyceae och Rhodophyceae. Proñlerna har delats in i tremeters djupintervaller och totalantalet provytor med alger i varje intervall har angivits. Frekvensprocenten är uträknad som antalet tillfällen varje art har uppträtt i intervallet /antalet provytor med alger per djupintervall, gånger hundra.

Västra Skånes kustnära hav

Haptermetoden, en utvärdering

Inledning På mjukbottnar finns arter som är väldokumenterade som indikatorer på föroreningar [8]. Motsvarande indikatorfauna finns på hárdbottnar.

I början på 70-talet presenterade Jones [6] en metod för att beskriva faunistiska förändringar på hârdbottnar som en effekt av ett ökat föroreningstryck. Jones [6] använde sig av den fauna som är associerad med Laminaria hyperboreas fäste, den s. k. hapteren. Hapteren utgör en väl definierad volym med en miljö som är mer homogen än den omgivande hårdbottnen. Genom att använda sig av hapterer och den associerade faunan eliminerar man en del av den naturliga variation som utgör ett problem vid konventionell

hårdbottenprovtagning [5]. Jones [6] visade att sammansättningen

av faunan, som definierades som födostrategierna filtrerare, omnivorer, herbivorer, karnivorer och depositionsätare, varierade med volymen på hapteren och förekom i något som kunde liknas vid successionsstadier. Hans studie visade att successionsordningen av den hapterassocierade faunan i starkt föroreningsbelastade områden skilde sig från icke belastade områden.

Avsikten med denna studie var att om möjligt visa på en liknande organisation hos den fauna som är associerad med Laminaria digitatas hapterer samt att undersöka förutsättningarna för att använda metoden som en kvantitativ hårdbottensparameter i kontrollprogram. Metoden har aldrig använts i Sverige och denna studie bör ses som ett pilotförsök.

Metodik På ett djup av 9-12 meter insamlades de tio först påträffade haptererna, utom från gradient E och F där sju respektive fem hapterer samlades in.

Haptererna insamlades genom att hapteren skildes från resten av algen med en vass kniv. Därefter träddes en plastpåse över hapteren innan den slutligen lossades från hárdbottnen och påsen förslöts. På laboratorium konserverades haptererna med djur i 70 % alkohol. Djuren bestämdes med preparermikroskop och haptererna mättes med linjal. Den volym som begränsades av hapteren, den s. k. habitatsvolymen defmierades enligt formeln: -

1/12 x T x h x B/L x (Lz + Lxa + az) hapterens vátvikt x 1,30 =

Habitatsvolymen (ml)

Västra Skånes kustnära hav

Där 1: = 3,14 h = hapterens höjd (cm) B = hapterfästets bred (cm) L = hapterfástets längd (cm) a = hapterens största diameter vid snittet (cm) 1,30 = konstant, specifik vikt L. hyperborea

Hapterernas volymer delades in i fyra intervaller, tre 5 ml intervaller och ett 12 ml intervall, 0-0,5 ml, 5-10 ml, 10-15 ml och 15-27 ml.

Resultat Totalt togs 54 hapterer jämnt fördelade på proñlema, 47 arter identifierades som representerade 5 olika födostrategier. Av dessa arter

utorde sex den övervägande delen av det totala antalet individer i

samtliga haptervolymintervall. Vanligast i samtliga intervall var Mytilus edulis. De fem dominerande arterna av

övriga utordes

Jaera albifrons, Nereis pelagica, Asterias rubens, Hiatella arctica

och Urticina felina (tabell 7).

Phylat Arthropoda representerades av klassen Crustacea med 14 arter, därefter kom phylat Bryozoa med 9 arter, phylat Amelida med 8 arter inom klassen Polychaeta, phylat Cnidaria 6 arter, därav 5 hydroider och en anthozo, och phylat Mollusca med 2 arter från klassen Bivalvia. Phylumen Echinodermata, Tunicata och Priapulida representerades samtliga av en art (tabell 7). En regressionsanalys visar att både artantal och individantal ökar med ökande habitatsvolym (p0,05 och p0,05) (figur 4a och b).

Fem fodostrategier fanns bland de 51 arter som identifierades. Den vanligaste födostrategin utav dessa var ñltrerare. Någon trend med ökande habitatsvolym går inte att urskilja. Omnivorerna där-

emot tenderar att öka med ökande habitatsvolym. Övriga fodostra-

tegier, depositions-/sedimentätare, herbivorer och carnivorer varierar oberoende av habitatsvolymen (tabell 8).

Västra Skånes kustnäm hav

Y .BDX + 13.087, R-squnrod: .094 O

lndiv.

Antal

Haptar volym (ml)

Y .149x + 5.006, R-aquarod: .114 16 El D 14.

anar Antal

O 15 20 25 30 Hapter volym (ml)

Figur 12 Artantal (kurva a, p0,05) och individantal (kurva ökar b, 0,05) med ökande

habitatsvolym i hapterena.

Västra Skånes kustnära hav Hapterstorlek I ml. 1.7-4.1 5.2-9.7 10.4-14.3 15.9-27.0

Tabell 8 Sammanfattning av den procentuella andelen av de olika fidostrategierna inom var och en av hapterernas storleksklasser. Uträkningarna är baserade på värdena i tabell 7.

Diskussion Jones [6] använde av olika for att beskriva försig fodostrategier i faunans på hårdbottnar gentemot en ändringar sammansättning berör diskussionen mer kvoter föroreningsgradient. Följaktligen av olika än absoluta siffror av enskilda arter. födostrategier Därmed spelar det mindre roll att de hapterer från L. hyperborea som Jones [6] utgick ifrån har en större volym än L. digitatas hapterer. De fem födostrategier som Jones [6] diskuterar är suspensionsätare, detritusätare, herbivorer, carnivorer och omnivorer. Enligt Jones [6] domineras första successionsstadiet av suspensionsätare och om området är stört fortsätter att suspensionsätare dominera med en diversitet som resultat. Vår studie är inte tilllåg omfattande för att man ska kunna urskilja några succesräckligt sionsstadier. Tendenser finns emellertid till en mer divers samav faunan med en ökande habitats volym. Art- och mansättning individantal ökade med ökande haptervolym och samtliga finns representerade, vilket är en förutsättning för födostrategier att metoden skulle kunna fungera som en kvantitativ hárdbottensparameter i monitoringsyfte.

Jones suspensionsätare i medeltal 48 % i ett icke stört Enligt utgör område och 75 % av individantalet i ett stört område. I området runt antalet suspensionsätare enligt vår betydligt Kullaberg uppgår till 57 %. Denna siffra finner man i intergrövre indelning högst vallet med den habitatsvolymen där suspensionsätare ska lägsta dominera oavsett om området är stört eller ej [6]. För att kunna utvärdera såväl metodens användbarhet som Kullabergs värde som eventuellt referensområde krävs en jämförande studie med ett av föroreningar mer utsatt område.

Vid av volym har en konstant beräkningarna hapterernas L. vikt använts. Trots att L. digitata och hyperb0reas specifika L. är närstående arter kan detta vara en felkälla. Men hyperborea

Västra Skånes kustnära hav

vi hade inte tillgång till material där L.

något digitataCs specifika

vikt förekom. Felet är emellertid av för undersök-

ringa betydelse ningen och är konsekvent genomfört i och samtliga beräkningar påverkar alla haptervolymer i lika stor utsträckning.

Sammanfattningsvis finns förutsättningar fbr att haptermetoden

skulle kunna fungera som ett till de mer komplement traditionella

mjukbottenprovtagningarna i områden som domineras av hård-

bottnar. Kullabergsområdet skulle kunna som ett referensfungera

område för mera belastade områden.

Referenser

1 Kangas, P., H. Autio, G. Hällfors, H. Luther, Å. Niemi 8: H. Salemaa. 1982. A General model of the decline of Fucus vesiculosus at Ivärminne, south of Finland in 1977 - 1981. Acta Bot. Fennica ll8zl-27. Kornfeldt, R-A. 1984. Variation in distribution and biomassa of marine benthic algae off Kullen, S Sweden. Nord. J. Bot. 4563-584, Phycol 035. Levring, T. 1935. Untersuchungen aus dem Öresund XIX Zur Kenntnis der Algenflora von Kullen an der Schwedischen Westküste. Lunds Univ.

Årsskr. N. F. Avd. 2. v01. 31, No. 4:1-64.

von Wachenfeldt. T. 1975. Marine benthic algae and environment in the

Öresund, I-III. Disa. Dept. of Marine Botany, Univ. Lund.

Harnoll, R.G., 8: Hawkins, S.J., 1980 Monitoring rocky-shore communities: a critical look at spatial and variation. temporal Helgoländer wiss. Meeresunters. 33, 484-494. Jones, D.J., 1971. Ecological studies on macroinvertebrate populations associated with polluted kelp forests in the North Sea. Helgoländer wiss. Meeresunters. 22, 417-441. Kornfeldt, R.-A., 1982. Distribution and biomass of sublittoral macroalgae off Kullen, southem Sweden, correlated to some ecological factors. Ph. D. Thesis, Univ. of Lund, Sweden. Pearson, T.H., & Rosenberg, R., 1978. Macrobentic succesion in relation to organic enrichment and pollution of the marine environment. Oceanography Mar. Biol. Ann. Rew. 16.

Avfall och avlopp

7 Avfall och avlopp

I huvudbetänkande [SOU 1990:93] har vi lämnat Miljödelegationens förslag om hur man kan förebygga avfall och avlopp, speciellt sådant. har också genomfört flera miljöfarligt Miljödelegationen kurser och konferenser inom området Avfall och avlopp:

Slamseminarium 900118 Rökgasrening på krematorier 900123 Dagvattenseminarium 900312

Kurs för reningsverkspersonal i reningsteknik, mars-april

1990. Samtliga finns dokumenterade.

Kursen för omfattade 7 eftermiddagar, och reningsverkspersonal var från samtliga reningsverk i Lunds komdeltagare personal mun. Orsaken till att vi arrangerade kursen var insikten att i stor utsträckning är manuellt styrt. Bättre inreningsverksarbete sikter hos personal kan därför ge stora positiva effekter pá reningsverkens genomsnittliga effektivitet.

Följande tema togs upp:

- i största allmänhet och i synnerhet. Miljön stadsmiljön Demonstration av analyser för syreförbrukning, kväve, fosfor och ämnen. Karakterisering av inkommande suspenderade vatten. - Mekanisk rening - Biologisk rening - Kemisk rening - Slamhantering - Diskussion vad vi skall med vårt slam kring göra - kväve- och Biologisk fosforavskiljning.

Vidare har Miljödelegationen tillsammans med kommundelsnämnd Norr i Lund och Renhållningsverket genomfört ett komplett stadsdelsprojekt kring avfall, avlopp och utsläpp:

Vad att omedelbart åstadkomma i befintliga samhällen? Miljögår Norra Fäladen i Lund (ett 60-talsområde delegationens projekt på med industrier och verksamhet och med 8500 invåbostäder, övrig nare i radhus och villor) kan antydan om vad flerfamiljshus, ge en som kan nås relativt enkelt:

Avfall och avlopp

Exempel: Norra Fäladen. i Lund Området är både typiskt och Mer än en av otypiskt. tredjedel invånarna har invandrarbakgrund och mer än hälften av hushållen saknar bil. Rakt genom området en starkt trafigår kerad väg och söder om det går en trañkled med 13000 fordon per dygn. I området finns en gammal den nerlagd soptipp, skånska höjden Monte Composti. Till Norra Fäladen gränsar

också en krematorieanläggning utan rökgasrening.

I ett nära samarbete mellan Renhåll- Miljödelegationen, ningsverket, Kommundelsnämnd Norr (Norra Fäladen är ett av Skånes två första och

kommundelsnämndsområden), Sydvästra Skånes Avfallsaktiebolag, SYSAV, genomfördes ett

avfallsprojekt. Grundtanken var att det skulle gå att nå speciella effekter genom ett antal åtgärder, som nästan samtidigt riktades mot allt som sker på området (hushållen, skolorna, handeln, industrierna, krematoriet och den gamla soptippen). Följande skedde:

I hushållen: till hushållen

informationskampanj och en ny

hushållsriktad insats varje månad. Fem flerfacksbehållare för papper, färgat och ofärgat glas, batterier och metall, lysrör, sattes ut i området. Nya sopkärl. som stimulerar Taxesättning hushållen till att ha gemensamt kärl och därmed lägre sophanteringskostnader. Försök med kompostering av hushållsavfall i två radhusområden. ville inte ha kom- (Renhållningsverket posteringsprojekt också i flerfamiljshus utan först avvakta resultaten från en annan del av Lund). vitvaror Begagnade har samlats in. En miljöstation har bensinstationen öppnats på i området. Där kan man lämna avfall under miljöfarligt mackens öppettider.

I skolorna: samtliga skolklasser har haft lektioner speciella om avfall. Sex klasser på mellanstadiet och som var högstadiet, speciellt intresserade, har utsetts till miljöklasser och

ort

särskilda insatser. Engagemanget från både lärare och elever har varit mycket stort. På kort tid har det blivit konmånga kreta resultat: utställningar, kompostering av skolköksavfall, videofilm, enkäter och intervjuer m. m.

I affärerna: de båda största affärerna har Sortimentet deltagit. har delvis ändrats och det har blivit lite lättare att melskilja lan mer eller mindre miljöanpassade varor. Ett speciellt projekt, som berör avfallet från själva affärerna, har påbörjats.

Avfall och avlopp

I industrierna och andra verksamheter: början bestod i att fackliga Företrädare från de olika verksamheterna inbjöds till idédiskussioner. Nu pågår en genomgång där SYSAV går igenom företagens avfallshantering och visar på alternativ.

På krematoriet: den obefintliga rökgasreningen har länge varit en oroskälla för boende och arbetande på Norra Fäladen. På ett halvår har nu ett samarbete med Kyrkogårdsförvaltningen lett till först ett seminarium kring krematorierökgasrening och sedan beslut om att ta in anbud. Nu pågår en anbudsgranskning och beslut kan väntas under hösten.

På tippen: det eventuella läckaget till omgivningen har studerats och befunnits vara mindre oroande än som kunde befaras. Fortsättning bör följa.

Vad Norra Fäladen-exemplet visar: de ovanstående delarna är vare sig särskilt kostsamma eller märkvärdiga var för sig. Som en helhet har det emellertid lett till ett starkt engagemang kring avfall på Norra Fäladen. När barnen kommer hem från skolan med en ny avfallssyn, när kunderna börjar ställa krav på affärerna, när affärerna ger ny stimulans, när det kommer nya taxor, sopkärl och komposteringsmöjligheter, när man kan läsa i tidningen om att det äntligen är på väg att lossna för rening på krematoriet - då samverkar dessa tydliga signaler om vad som är rätt och möjligt. Egna initiativ växer upp av sig själv, när man inspireras och inte får mothugg. Det genuina miljöintresset får helt enkelt sin chans. Impulserna leder också till tvärkontakter mellan människor. Skriftlig information står sig slätt jämfört med de direktkontakter, som är kärnanxi ovanstående modell - både i det direkta arbetet och i dess indirekta effekter. En återkommande svårighet i projektet var marknadsföretagens bristande beredskap och flexibilitet att möta nya krav. Det gällde storleken på sopkärl, reningsfilter till dieselsopbilen, rökgasreningsutrustning till krematoriet, etc. Detta är problem, som kan förväntas avta snabbt i takt med att företag med miljöinriktad verksamhet växer, blir fler och får ökad konkurrens.

Det som behövdes utifrån till Norra Fäladen var ett tändstift och en inledande acceleration. Dessa krävde i sin tur tillgång till viss extrakompetens och en markerad legitimitet. På Norra Fäladen som annorstädes är det många som tidigare år ut och år in slagits förgäves mot oñast onödiga hinder. Fram över är det, för att uppnå liknande effekter, viktigt främst med kompetensstöd och tydliga signaler från samhället. Ytterst handlar Norra Fäladen-projektet om vart man kan nå i ett samspel mellan samhälle och individer.

Avfall och avlopp

.v

(Tum

igiåênjlü.

r»-

Walås-u

2:5 F:

Kniv

Kommundelsnämnd Norr driver tillsammans med renhållningsverixet och miljödelegationen Västra Skåne ett projekt just här på Norra fâladen och MölIevángen/Soñaparken. Målet ir: mindre avfall och bättre avfallshantering både för hushållen och för affärer och industrier på området. Det år vi själva som avgör hur mycket sopor det blir och hur soporna hanteras. Renhållningsverket och mlljödelegationen erbjuder kunskaper om hur detta med avfall kan bli bättre. Servicen ska också ökas ochförbâttras i kommundel Norr. Fler nåra platser att lämna tidningar. glas, plåt m m. Men förbättringen av sophanteringen måste vi göra själva!

Radon

8 Radon

Inomhusmätningar

En sammanställning redovisas i diagramform nedan av mätutförda i regi av miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna i ningar vissa kommuner i Västra Skåne [1]. Precis som i övriga delar av

landet har många mätningar orts i bostäder under första hälften

av 80-talet och då främst i hus där byggnadsmaterialet (blågrá är radonkälla. Det är ovanligt med lättbetong från lättbetong) Västergötland i denna I redovisningen nedan är det regionen.

endast i Lund som radonkällan i huvudsak är marken. Eftersom

det är ganska vanligt med olika radondotterhalter i olika rum i samma bostad, redovisas i vissa diagram fördelningen av radondotterhalterna från de enskilda detektorerna. Detta gäller för diagrammen från Malmö, Vellinge, Staffanstorp, Bjuv, Höganäs och Svedala. För de övriga, dvs. Kävlinge, Trelleborg och Burlöv, redovisas årsmedelvârden. Av diagrammen framgår att det är

vanligt med halter mellan 100 och 300 Bq/m3.

Kâv 1 inge 261 S1 inomhus Rmal 80 70 60 50 40 30 20 10 0

0 100 200 300 400 S00 600 700 800 900

Radondot ierhalz (Bcz/m3)

Radon

Lund 243 sz xnomhus

0 100 200

300 400 500 E00

Radonoorterhalt (Bq/m3)

BJUV J74 S1 lnomhus

0 100 200 300 400 500 600 Radondotterhalt (Bq/m3)

Staffanstorp 133 st inomhus

soñntal

0 100 200 300 400 500 600 Radondotterhalt (Bq/m3)

Radon Burlöv 112 St Inomhus Rntal 50 40 30

0 100 200 300 400 500 600 Rammbmemah wmmw

Trelleborg 31 sz znomnus Pma 40 30 20 10 0 .. 0 200 400 600 300 1000 100 300 500 700 900 1100 Radondotxerhalt (Bo/m3)

Höganäs J37 st Inomhus

0 100 200 300 400 500 600 700 L000

Radondotterhalt (Bq/m3)

Radon SOII1990S4

Vellinge 44 st inomhus

soñntal

5 o O 100 200 300 400 500 600 Radondotterhalt (Bq/m3)

Svedala 100 s: xnomnus

0 200 400 600 800 1000 12001400

Radondoxterha11 (Ba/m3?

Markmätningar

Från Västra Skáne från

föreligger diagram radonhalter i mark- Iuften frán Lunds kommun, se i Radon figur kapitlet [SOU 1990:93] och Svedala kommun, se nedan 31. [2,

SOLIIQQOQ4 Radon

SVEZFL? TCTELT

CJ 10 20 3D 4D U1 CJ W\ L)

Radcnhel t ( kEc/m3)

Det är ingalunda så att Västra Skåne saknar områden där markluften har förhöjda radonhalter. Det är snarare så att det enligt

Boverkets är företrädesvis normalriskmarker

klassindelning [4]

med radonhalter i marken i intervallet 10 - 50

kBq/m3 som är

förekommande. Detta intryck förstärks av motsvarande diagram

från Kristianstads kommun och Perstorps kommun i Skåne [5].

KRISTIRNSTED .,... .ra S. :återta:

- I_ I_l l___ EC EC :CC 12:

Qadonhal t C kEq/m3)

Radon

Referenser

1 G Jönsson. Radon. Delrapport april 1990, Miljödelegationen Västra Skåne. 2 Markradon i Lunds kommun. Lunds Tekniska Forskningsrapport, Högskola LUTFD2/(TFKF-3063/1-54(1990). 3 Undersökning av markradon i Svedala kommun. Forskningsrapport, Lunds Tekniska Högskola, LUTFDZ/(TFIT-SOGZVI-SGK 1990). Radon - Planläggning, Byggnadslov och skyddsåtgärder. Statens Planverk, rapport 59, 1982.

Radon. Markradonundersökning i Kristianstad.

Forskningsrapport, Lunds Tekniska Högskola, LUTFD2/(TFKF-3061)/1-41/( 1990). G I Johansson, C Samuelsson, H Pettersson: Characterisation of the aerosol and the activity size distribution of radon daughters in indoor air. Radiation Protection dosimetry vol 7 p 133-137, 1984. G I Johansson et al.: A study of indoor areosol size distribution and

attachment of radon daughters. Journal of aerosol Science, vol 14, 9 455-

458, 1983. D L Henshaw, J P Eatough, R B Richardson: Radon as a causative factor in induction of myeloid leukaemia and other cancers. The Lancet, p 1008- 1012, april 1990. I Tell et al.: Radon in dwellings daughter exposure and multiple myeloma. Report at The 1990 Inst. Symp. on Radon and radon Reduction Technology, Febr 19-23, Atlanta, USA, 1990. 10 G Jönsson, P Å Sandberg: i mark och inomhus Radonmätningar i några svenska bostäder. Tidskriften Miljö och Hälsa nr 4, 1988.

11 Åtgärder mot radon i bostäder. från

Broschyr byggforskningsrådet G14:1990. 12 B Clavensjö m. fl.: Radon i bostäder. Rapport från byggforskningsrådet R28:1982.

13 B Clavensjö: Åtgärda radon kräver mer än ventilation. Tidskriften

byggforskning s. 35-37, nr 3, 1988.

Infbrmationsstöd för miljövárden

°

9 Informationsstöd för övåulen

Den inom Miljödelegationen framtagna modellen för informationsstöd beskrivs kort nedan.

Informationsstödet baseras på persondatorer med hög användaroch är tänkt att kunna fungera som ett handläggarstöd. vänlighet Stödet skall kunna fungera integrerat med och förstärka det datorstöd som finns för handläggarens normala arbete.

Kraven enkelhet i handhavande och relativ på användarvänlighet, prisbillighet är viktiga om ett informationsstöd av skisserat slag skall ha förutsättningar att nå bredare praktisk användning i län och kommuner. Härmed inte sagt att mera kraftfulla och specialiserade system för att analysera geografiska data är överflödiga på länsstyrelser eller i kommuner för mera specialiserade analyser. Dessa kräver emellertid tillgång till personal med speciell kompetens liksom goda ekonomiska resurser.

är en databas och medger att sökta data Systemet uppbyggt kring från en databas kan presenteras ett kartunderlag. Databasen har på strukturerats med utgångspunkt från KRUT:s datamodell, utvecklad av Naturvårdsverket. Presentationen kan ske genom av sökta områden/objekt/teman på kartan. Det är även skraffering möjligt att göra rumsliga avgränsningar på kartpresentationen för av en sökning mot databasen. Databasen kan avgränsning utnyttjas utan koppling mot karta för uttag av listningar, självfallet data för grafisk presentation etc. Databasen och dess kartografiska lämpar sig väl för arbetsuppgifter inom tillsynsområden, koppling tillstånds- och samrådsärenden etc. Den ovan beskrivna karthanteringen är vektorbaserad. Karthanteringen för fysisk planering, översiktsplanering, landskapsanalys m. m. sker däremot i rasterform. Detta då rasterhanteringen är mer lämpligare lämpad för överläggsfunktioner liksom olika former av rumslig eller aritmetiska operationer mellan olika kartteman eller analys masker.

Inom projektet har även modeller för lexigrafiska stöd, främst inom miljölagstiftningsområdet, prövats.

Tillgången till digitala data är uppenbart central i varje datorbaserat informationssystem. Informationen i KRUT kan nås

Informationsstöd för miljöuården

genom konventionell terminalkommunikation mot länsstyrelsernas basdator.

Uppbyggnaden av egna databaser (utöver KRUT och andra centrala baser) kommer att vara en tung post i en framtida datoranläggning för den lokala och regionala miljövårdsinformationen. Automa tisk optisk teckenläsning (OCR) är en sett potentiellt mycket intressant teknik for att föra över maskinskriven eller tryckt information till databaser. Tekniken har med god framgång prövats inom projektet men kräver För kartkorrekturläsning. hanteringen krävs digitala kartdata av så väl standardkaraktâr (bl a LMV data) som av mera unikt slag (egenproducerade kartor). Den förra formen kan köpas som från LMV ex färdig produkt (t anpassad till MapInfo), den senare formen kräver till möjlighet

egen digitalisering. För rasterhantering krävs möjlighet att över-

föra vektordata till rasterdata. Sá väl som resteridigitalisering sering kan hanteras inom systemet.

Systemkomponentm

Hårdvara: Mjukvara:

Apple Macintosh IIci, 8 Mb minne, Oracle (databashanterare), 80 Mb hårddisk + 80 Mb extern Forth Dimension (databashårddisk, 13 färgskärm hanterare)

MapInfo (vektor GIS)

Map II (raster GIS)

HyperCard (lexigrañskt

stöd, databasuttag)

Apple Scanner (s/v), OmniPage (OCR program) Mikrotek color/gray scanner

Altek digitaliseringsbord, Roots for

(program Summagraphics II digitalisering och

digitaliseringsbord resterisering)

aiñscher från Miliödelegationen Västra Skåne: Exempel på

:Valw- * “ Mitt problem Mitt . . . är att de flesta problegn är 333 mKQntmS växterna och någonsin forsvixmer. Det bara sprids eller byter form. Naturresurser blir gar - vilken dubbel

0 Nästan alla vill idag hjälpas åt med miljön! 0 Nattuxevz - de flesta hotade arterna går fortfarande att rädda! 0 igansiakaagaezär bördigt och vi kan få både mat och energi. - §32. kan bidra till renare luft och vatten, bättre hälsa, mindre allergier; längre liv. 0 En omställning kostar inte så fruktansvärt mycket som du tror.

x

Exempel på affischer från Miliödelegaüonen Västra Skåne:

Exempel på añischer från Miljödelegationen Västra Skåne:

Problem Det finns så mycket att välja å! Man känner sig så viurâdxg; _ Vad är bra? Vad är dåligt? ur blir det när man blandar? »

Exempel på affischer från Miliödelegationen Västra Skåne:

KUNGL. HBL.

1991 *02-01

STOCKHOLM

Statens offentliga utredningar 1990

Kronologisk förteckning

N . Företagsforvärv isvenskt näringsliv. l. -SLTio är med jämställdhetslagen - utvärdering och 2. Överklagningsräu och ekonomisk behovsprovning förslag. C. inom socialtjänsten. S. 42. lntemationellt ungdomsutbyte. C. 3. En idrottshogskolai Stockholm - struktur. 43. Förenklad statistikreglering; med förslag till lag om organisation och resurser for en självständig den statliga statistikiramställnirtgen. C. högskola på idrottens omrâde. U. 44. Demokrati och makt i Sverige. SB. Transporrrädet. K. 45. Kapitalavkasmingen i bytesbalansen. Fi. Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. F0. 46. Särskild skatt i den ñnansieua sektorn. Fi.

“S999

. Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. UD. 47. Beskattning av stipendier. Fi. Lagstiftning för reklam i svensk TV. U. 48. Samhällsstbd till underhällsbidragsberattigade bam. . Samhällsstbd till underhällsbidragsberättigade barn. del III. S. ldeskisser och bakgrundsmaterial. S. 49. Arbete och hälsa. A. 9. Kostnader för fastighetsbildning m. m. Bo. 50. Ny folkbokföringslag. Fi. 10. Stromgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. SB. 5 l. SÄPO Säkuhetspolisens arbetsmetoder. personalll. Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. U. kontroll och medde frihet. C. 12. Meddelarräu. Ju. 52. Utbyte av utländska körkon. K. 13. Översyn av sjölagen 2. Ju. 53.1 skuggan av de stora - De mindre partiernas villkor i Mlängtidsutredrtingert 1990.Fi. kommunalpolitiken. C. 15. Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. Fb. 54. Arbetslivsforskrting - inriktning, organisation, 16. Storstadstrañk 5 - ett samlat underlag. K. finansiering. A. 17. Organisation och arbetsformer inom bilateralt 55.Flygplats 2000 - De svenska ilygplatsema i utvecklingsbistånd. UD. framtiden. K. 18.Lag om folkbokiöringsregister m.m. Fi. 56. Skatt på lotterier och spel. Fi. 19. Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. S. S7. Personalutbildning inom totalförsvaret. F6. 20. Vällärd och segregation i storstadsregionerrta. SB. 58.Konkurrens i inrikesilyget. C. 21. Den elintensiva industrin under kämkraftsaweck- 59. Sätt värde på miljön! Miljöavgifter och andra lingen. MF. ekonomiska styrmedel. M. 22. Den elimensiva industrin under kärnkraftsavveck- 60. Skada av vilt. Jo. lingen. BilagedeL MF. 61. Skärpt tillsyn - huvuddrag ien reformerad 23.Tomträusavgäld. Bo. damlag. Ju. 24. Ny kommunallag. C. 62. Konkurrensen inom bygg/bosektom. C. 25. Konkurrensen inom livsmedelssektom. C. 63. Svensk lönestatistik. C. 26. Förmanssystemet för värnpliktiga m. il. Fo. 64. Årlig revision i statsförvaltningen. C. 27.Post å Tele - Aftärsverk med regionalt och socialt 65. Folkhögskolan i framtidsperspektiv. U. ansvar. K. 66. Det fria bildningsarbetet. Debattinlägg om 28. Att följa upp kommunal verksamhet - En folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. U. internationell utblick. C. 67.Återbeta.lning av mervärdeskatt till utländska 29.Tobakslag. S. företagare. Fi. 30. Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Ju. 68. Vad kostar ett statsbidrag? C. 3l. Perspektiv pä arbetsfönnedlingen. A. 69. SIPRI 90 - om SIPRls finansiering och arbetsfonner. 32. Staden. SB. UD. 33. Urban challenges. SB. 70. Lokalt ledd nämdio. U. 34.Stadsregi0ner i Europa SB. 71. Sekretess för landskapsinfonnation. Fö. 35. storstäderna: ekonomi 1982-1996. SB. 72. Lokalkontor. C. 36.Storstadsliv. Rika möjligheten hårda villkor. SB. 73.Transportstöd K. 37.Fbrfattrtingsreglering av nya importrutiner m.m. Fi. 74. Skuldsaneringslag. Ju. 38. Översyn av naturvårdslagen m.m. NIF.. 75. Utvärdering av försöksverksamheten med treårig 39.Konstrtarens villkor. U. yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. 40. Kämkraftsavveckling -kompetens och sysselsätt- Andra âret. U. ning. ME.

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

76.A11män pension. S. 77. Allmän pension. Bilagor. S. 78. Allmän pension. Expert rapporter. S. 79. Uuanningsnålnnd. A. 80.Förskola [br alla bam 1991 - hur blir det? S. 81. Vapenñiprovningens effekter. En undersökning av tillsrándslrenden 1980 - 1989. Fo. 82. Vad kom: begravningar .vem betalar? c. 83.Ny budgetproposition. C. 84. Sprákbyte och språkbevarande. Ju. 85. Översyn av skatten på dryckcsförpackningar. M. “finansiering av vlgar och jämvngar. K. 87. Den nya centrala jordbruksmyndigheten. Jo. 88. Nya mal och nya mojügheter. NL 89.En ny vlmpliklslag. F6. 90. Pedagogiska meriter i högskolan. U. 91.Snmermoch samiskt språk. Ju. 92. Vild och brottsoffer. Ju. 93. Miljön i Västra Sune. A: 2000 i våra händer. M. 94.Müjon i Våwa Skåne. Diverse underlagsmalaial och sammanställningar. M. 95.Miljon i Visan Skåne. Underlagsmalerial Mark och vattendrag. M. 96. Miljön i Vasa-a Skane. Underlagsmateüal Energi. M. 97. Miljön i Vlsua Skåne. Underlagsnmaial Tnñk. M.

Statens utredningar 1990 offentliga

Systematisk förteckning

Allmän pension. [76] Statsrådsberedningen Allmän pension. Bilagor. [77] Stromgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. [10] Allmän pension. Expert rapporter. [78] Vallärd och segregation istorstadsregionema. [20] Förskola för alla bam 1991- hur blir det? [80] Staden. [32] Urban challenges. [33] Stadsregioner i Europa. [34] Storstlldemas ekonomi 1982-1996. [35] Kommunikationsdepartementet Storstadsliv. Rika mojligheter- hårda villkor. [36] Transportrádet. [4] Demokrati och makt i Sverige. [44] Storstadsuañk 5 - ett samlat underlag. [16] Post S: Tele - Affärsverk med regionalt och socialt ansvar. [27] Justitiedepartementet Utbyte av utländska körkort [52] Meddelat-än. [12] Flygplats 2000 - De svenska flygplatserna i framtiden. Översyn av sjölagen 2. [13] [S51 Översyn av upphovsrättslagstifmirtgen. [30] Transponstbd. [73] Skarpt tillsyn - huvuddrag i en reformerad datalag. Finansi ing av vågat ochjärnvägar. [86] [61] Skuldsanaingslag. [74] Sprakbyte och sprákbevarande. [84] Finansdepartementet Saruerau och samiskt språk.[91] 1990. [14] Lângtidsutredningen Våld och brottsoffer. [92] Lag om folkboktöringsregister m.m. [18] Förfatmingsreglering av nya importrutirter m.m. [37] Utrikesdepartementet Kapitalavkasmingen i bytesbalansen. [45] Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. [6] Särskild skatt i den tinansiella sektorn. [46] Organisation och arbersfonner inom bilataalt Beskattning av stipendier. [47] utvecklingsbistånd [IT] Ny folkbokföringslag. [50] SIPRI 90 - om SIPRls ñnartsiering och arbetsformer. Skatt pâ lotterier och spel. [56] [69] Återbetalning av mervärdeskan uu utländska företagare. [67]

Försvarsdepartementet Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. [5] Utbildningsdepartementet Beredskapen mot oljeutslapp till sjöss. [15] En idrottshogskolai Stockholm - struktur. organisation Formanssystemet för värnpliktiga m. fl. [26] och resurser för en självständig högskola på idrottens Pasonalutbildning inom totalförsvaret. [57] omrâde. [3] Sekretess för landskapsinformarion. [71] Lagstiftning för reklam i svensk TV. [7] Vapenfriprovningens effekter. En undersökning av Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstbrda. [11] tillstándsärcnden 1980- 1989.[81] Konstnären: villkor. [39] En ny vamplilnslag. [89] Folkhögskolan i üamtidsperspektiv. [65]

Det fria bildningsarbetet. Debattirrlagg om Socialdepartementet folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. [66] Overklagningsrån och ekonomisk behovsprüvning Lokalt ledd narradio. [70] inom socialtjänsten. [2] Utvärdering av försöksverksamhet enmed treårig Samhallsstbd till underhâllsbidragsberäuigade bam. yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. Andra året. ldéskisser och bakgnrndsmaterial. [8] [75] Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. [19] Pedagogiska meriter i högskolan. [90] Tobakslag. [29] Samhällsstöd till underhállsbidragsberättigade barn. del lIl. [48]

Statens 1990

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Miljö- och energidepartementet Skada av vilL [60] Den elintensiva industrin under kamkraftsavveckling- Den nya centrala jordbmksmyndigheten. [87] en.[2l] Den elintertsiva industrin under kämkraftsavvecklingen. Bilagedel. [22] Arbetsmarknadsdepartementet m.m. [38] Översyn av namrvardslagen Perspektiv på arbetsförmedlingen. [3 l] Kllmkraftsavveckling - kompetens och Arbete och hälsa.[49] sysselsättning. [40] Arbetslivsforskrting - Inriktning. organisation. ñrtansiering. [54] Uuanningsnamnd. [79] Miljödepartementet san värde pá miljön! Miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel. [59] Bostadsdepartementet Översyn av skatten på diyckestörpackningar. [85] Kostnader for fastighetsbildning m. m. [9] Nya mål och nya möjligheter. [88] Tomtränsavgäld. [23] Miljön i Västra Skåne. A: 2000i vara händer. (931 Miljön i Västra Skåne. Diverse underlagsmaterial och sammanställningar. [94] Industridepartementet Miljön i Västra Skane. Underlagsmaterial Mark och Företagsförvarv i svenskt näringsliv. [1] vattendrag. [95]

Miljön i Västra Skåne. Underlagsmaterial Energi. [96] Civildepartementet Miljön i Västra Skåne. Underlagsrnaterial Trañk. [97]

Ny kommunallag. [24] Konkurrensen inom livsmedelssektom. [25] An följa upp kommunal verksamhet - En internationell utblick. [28] Tio år med jämställdhetslagen - utvärdering och forslag. (411 Internationellt ungdomsutbyte. [42] Förenklad statistikregiering; med förslag till lag om den statliga statistikframstállningen. [43] SÄPO Sakernetspolisens arbetsmetoder. personalkontroll och meddelaririhet [51] I skuggan av de stora - De mindre partiernas villkor i kommunalpolitiken. [53] Konkurrens i inrikesflyget. [58] Konkurrensen inom bygg/bosektom. [62] Svensk lonestaiistik. [63] Årlig revision i statsförvaltningen. [64] Vad kostar ett statsbidrag? [68] Lokalkontor. [72] Vad kostar begravningar -vem betalar? [82] Ny budgetproposition. [83]