Invandrare i storstad : underlagsrapport

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

INVANDRARE I STORSTAD.

Statens

offentliga utredningar

EEE? 1989:111

Eg Statsrådsberedningen

Invandrare i storstad

Underlagsrapport av s_tgrstadsutredr1ingen

Stockholm 1989

över SOU och Ds som om- Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi Kundtjänst, 106 47 fattar åren 1981 - 1987. Den kan köpas från förlagets STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078-X.

eller friexemplar kan Beställare som är berättigade till remissexemplar beställa sådana under adress:

Regeringskansliets förvaltningskontor

SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/ 763 23 20 Telefontid 8 °- 12 °° (externt och internt) °° 08/763 10 05 12 °°- 16 (endast internt)

Produktion Libergraf Omslag Libergraf/ Design ISBN 91-38-10472-5 ISSN 0375-250X Svenskt Tryck Stockholm 1990 030924

Förord

Storstadsutredningen har i up att utarbeta förslag till

drag

livsmifjön

för att förbättra Utrednin -

åtgärder 1 storstäderna.

en har i en serie levnadsvillkoren i e

undersökningar klarlagt

svenska storstäderna. Det har också varit att särskilt

naturligt uppmärksamma invandrarnas levnadsvillkor, eftersom invand-

f rarna är rikt i storstadsområdena.

representerade

i Storstadsutrednin

en har och trafikkontoret

givit regionplane-

i läns i att en studie

3 Stockholms andsting uppdrag genomföra

av invandrarna i storstaden.

g

i Del

Rapporten består av två delar. 1 innehåller en översiktlig

å och sammanfattande av invandrarnas levnadsvill-

beskrivning

kor i storstäderna. Denna del har utarbetats av Bernow

Roger

och Åke Boalt. Del 2 innehåller bidrag av olika författare som

presenterades i samband med en hearing om invandrarnas levnadsvillkor som storstadsutredningen arrangerade i sep-

tember 1989.

é Rapporten kommer att vara ett underlag för storstadsutred-

å mngens fortsatta arbete.

Jan O Karlsson

Del l

Innehållsförteckning

Sid 1

Sammanfattning 9

2 Inledning 11 2.1 1984 års i Stor-Stockholm

invandrarundersökning 11

2.2

3.5 Det

nya flyktingmottagandet 22

3.6 Vistelsetiden i

Sverige 25

4 Invandrare arbetsmarknaden

på 27

4.1 En förändrad arbetsmarknad 27 4.2 En förändrad

Innehållsförteckning (forts)

Sid

4.6 Yrkesstrukturen bland invandrare och infödda svenskar 34 4.7 Yrke och vistelsetid 35 4.8 De första 36

vanligaste yrkena

4.9 Invandrares 38

yrkeskarriärer

5 Invandrares ekonomiska resurser 42 5.1 Kvarstående ivissa 44

socialhjälpsberoende grupper

6 Invandrare bostadsmarknaden 45

på

6.1 De materiella boendevillkoren 45 6.2 och vistelsetid 47

Hustyp, upplåtelseform

6.3 48

Bostadsområdesegenskaper

6.4 Den etniska boendesegregationen 49

6.5 Den etniska och vistelsetiden 50

boendesegregationen

6.6 Etnisk och socioekonomisk segregation 51

6.7 Diskussion 53

7 Invandrare och hälsa 56

7.1 56

Långa sjukskrivningar

7.2 58

Förtidspensionerade

7.3 59

Dödlighet

7.4 hälsa 63

Upplevd

Innehållsförteckning (forts)

Sid 7.5 Särskilda 63 riskgrupper 7.6 Diskussion 64 Referenser 67

l

Sammanfattning

Sverige har sedan haft efterkrigstiden en nettoinvandring som iväxande riktats grad mot storstadsområdena, nära hälften av alla utrikesfödda bor i de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö.

Bland de utomnordiska invandrarna har arbetskraftsinvandringen nästan helt upphört och förbytts till

flyktinginvandring.

Den stora koncentrationen mot storstadsområdena och vissa kommuner i dessa, ligger bakom det förändrade för system

flyktingmottagning som infördes 1986, den s k hela Sverige-

strategin. Sedan 1986 har också storstädernas andel av invandringen minskat i förhållande till

något övriga riket.

Under de senaste 20 åren har arbetsmarknaden omvandlats

kraftigt mot en allt mer kunskapsintensiv inriktning, samtidigt som det har försvunnit inom

många arbetstillfällen tillverk-

ningsindustrin. Parallellt med denna har invandutveckling ringens karaktär förändrats från att ha dominerats av arbetstill domineras

kraftsinvandring att nu av flyktingar och anknytningsfall. Invandringen har också förändrats så att

dagens invandrare kommer från länder som kulturellt är mera annorlunda och invandrare i allt dagens består högre utsträckning av mycket välutbildade personer.

De invandrarna har

nyanlända svårigheter att snabbt etablera

sig den svenska

på arbetsmarknaden. Ju längre de stammar i

landet desto mer väletablerade blir de

på arbetsmarknaden.

Men denna bli

etableringsfas tenderar_ att lång och många gånger tar det cirka tio år innan de funnit ett som

yrke

någorlunda motsvarar deras yrkes- och utbildningsbakgrund.

Detta är en med

misshushållning resurser sett både ur ett

mänskligt och ur ett samhällsekonomiskt Det finns perspektiv. därför all att anledning se över möjligheterna att förkorta denna

etableringsfas.

Inte minst är det med viktigt förstärkt svenskundervisning, särskilt med tanke de

på många välutbildade som söker yrken

där det ställs stora krav i det svenska på goda kunskaper

språket.

Den arbetsmarknaden

långsamma etableringen på syns också

i invandrarnas ekonomiska situation, i deras etablering på

bostadsmarknaden. De invandrarna ansamlas i ett nyanlända antal bostadsområden och dessa områden tillhör i begränsat de allra flesta fall minst attraktiva bostorstadsregionemas stadsområden. Särskilt är detta förhållande för bekymmersamt barnen och un domarna. Ju invandrarna bott i storlängre stadsregionen esto mindre blir sannolikheten att de skall bo i ett invandrartätt bostadsområde. innebär detta Sammantaget cirka utlandsfödda inte bor i

att tre av fyra personer något

invandrartätt bostadsområde.

Aven om och bostadsmarknaden

etableringen på arbets- på-

verkas starkt av vistelstiden i så att vissa invand- Sverige, gäller blir kvar i de segment av arbets- och bostadsmark-

rarcgrupper na en som är minst attraktiva för den infödda befolkningen.

som varit särskilt

Strukturomvandlingen på arbetsmarknaden,

snabb och i har inneburit stora

gått längst storstadsregionerna,

för de arbetskraftsinvandrare som kom till

problem många av

1960-talet. Bland dessa invandrare, som alltså länge

Sverige på

arbetat inom främst tillverkningsindustrin, är det oroväckande som avslutar sitt liv som

många yrkesverksamma förtidspensio-

närer. Det förefaller finnas ett stort behov av förstärkta insatser för och Våra tyder

omskolning rehabilitering. uppgifter

också de utländska har en sämre

på att förtidspenslonärerna

hälsa än de infödda förtidspensionärerna och vissa invandrarsärskilt de arbetskraftsinvandrarna uppvisar grupper, typiska

en sämre hälsa. Det finns dock indikatorer på att genomgående

även yngre flyktinginvandrare från vissa länder hade markant sämre hälsa än genomsnittsbefolkningen i motsvarande åldrar.

Det finns ett stort behov av om

idag fördjupade kunskaper

invandrares levnadsvillkor. För att sådana kunskaper skall bli tillgängliga krävs att befintliga register av intresse kompletteras med om t ex födelseland, m m och

uppgifter invandringsår

att stora i

kontinuerliga frågeundersökningar kompletteras

sina urval med ett tillräckligt antal utlandsfödda. Båda dessa torde relativt enkla och och skulle

åtgärder vara billiga möjlig-

göra en mera och bild av invandrarnas nyanserad detaljerad levnadsvillkor.

Inledning

En ft för viktig upp storstadsutredningen är att belysa lev-

nadsvillkoren ?år olika befolkningsgrupper i storstadsområde-

na. En stor, och växande, av som är grupp utgörs personer födda i andra delar av världen och det har sedan en tid längre förts en diskussion om hur levnadsvillkoren för invandrarna 3 skall kunna förbättras.

För att få en invandrarnas Översiktlig beskrivning av levnadsvillkor i storstadsregionerna vände till sig storstadsutredningen regionplane- och trafikkontoret vid Stockholms läns landsting där man har en stor med

gjort invandrarutredning syfte att

beskriva invandrarnas levnadsvillkor.

Hitintills har en om invandrarnas situation hearing genomförts i storstadsområdena. Den presenteras i del 2 av denna bok.

Föreliggande skall ses som ett underrapport kompletterande lag till en av invandrarnas levnadsvillkor.

beskrivning I rapporten försöker vi ange några av huvudresultaten och huvuddra-

geni regionplane- och trafikkontorets stora invandrarundersökmng. I har vi koncentrerat

framställningen uppmärksamheten på invandrarnas resurser att hävda sig främst arbets- och på

bostadsmarknaden, samt ange hur deras hälsotillstånd ter sig vid en jämförelse med den infödda Detta befolkningen. är naturligtvis ett smalt utsnitt ur den totala bilden av invandrarnas levnadsvillkor, men dessa förhållanden är centrala och har en nära till andra centrala

anknytning många levnadsvillkor.

Dessutom de är

utgör exempel på områden som möjliga att

direkt med olika

påverka samhällsåtgärder.

2.1 1984 års i Stor-Stockholm invandrarundersökmng

Eftersom materialet i denna till stor del

rapport bygger på

regionplane- och trafikkontorets re-

invandrarundersökmng

senteras den kortfattat nedan. Avsnittet avslutas med n gra reflexioner om varför det är så med relevanta knap händigt uppgifter kring invandrarnas levnads örhållanden.

För att kunna ge en någorlunda bred av invandra-

beskrivning

res levnadsförhållanden är det inte att enbart anatillräckligt lysera beñntli a då dessa innehåller uppgifter om t ex register födelseland ett sätt och i fall

p mycket fragmentariskt många

saknas relevanta uppgifter om nationalitet helt. Regionplaneoch trañkkontoret lät därför genomföra en brett upplagd intervjuundersökning som komplement till analyserna av folkoch bostadsräkningarna, arbetskraftsundersölcningarna, (AKU), slutenvårdskonsumtionen m m. Redan dessa sjukskrivnin ar, registerbear en del ej tidigare redovisade fakta,

etningar gav

bland annat om de oroväckande antalet uppgifterna höga bland vissa beskrivning-

förtidspensionärer invandrargrupper,

av invandrarnas individuella under 1970yrkeskarnärer

aä t et etc.

Det använda bestod av två delar. Ett mera

frågeformuläret

konventionellt formulär som var m cket omfattande och innehöll boen-

frågor kring familjeförhållan en, umgänge, språk,

de, utbildning, arbete, ekonomi, hälsa, barnomsorg. Naturligtvis konstruerades fonnuläret via en rad av

mycket lång komp-

romisser mellan bredd och dju . Den andra delen av forrnulä-

frågeomrgdena

ret var till arbete, utbildnin familj begränsat , och boende. De svarande fick redogöra för varje g ng det inträffat en i av dessa avseenden under hela förändring något vistelsetiden i Stockholms län. en skett

Varje gång förändring anges varför den skett och hur den nya situationen såg ut.

Aven beslutet om vilka som skulle är resultatet av en intervjuas Dilemmat var att vi dels ville kunna kompromiss. nämligen uttala oss om hela och dels om invandrare

invandrargruppen

från skilda länder. blev ett urval där folk födda Kompromissen i Finland, Polen och Chile represente- Jugoslavien, Grekland, rades ordentligt. De fem länderna representerar ett brett av kulturell

spektrum invandringsmotiv, invandringstidpunkt, bakgrund m m. Trots detta är det självklart att dessa grupper på

intet sätt representerar alla de olika invandrargrupper som finns i Invandrare från alla länder in ick i en Sverige. övriga i de

utorde

samma som 1 befolk-

övrigkategori proportion

mngen.

Som utvaldes svenskfödda som bor jämförelsegrupp personer i Stockholms län, men som sin huvudsakliga tillbringat uppväxttid inom Sverige, men utanför länet.

Svarsfrekvensen varierar mellan

något de olika grupperna och

är över 80 vilket

genomsnittligt procent, är ett oväntat gott

resultat.

Idag är tio rapporter ublicerade och de behandlar

frågeområ-

utgildning,

dena boende (2), arbete (3), hälsa, invandrarnas

syn å och svenskarna och

Sverige en om landstingsan-

rapport

st da invandrare. Den här

föreliggan e rapporten försöker

sammanfatta nå a av de vikti aste resultaten vad avser främst

förhållanden p bostads- oc arbetsmarknaden och

frågor kring invandrarnas hälsa.

2.2

Rapportens uppläggning

Rapporten är så disponerad att kapitel 3 ger en bred och

översiktli beskrivnin av invandrarnas livssituation i stor-

stadsomr dena. Här diskuteras också hur invandra-

begreppet

re skall avgränsas.

I 4 beskrivs hur

kapitel arbetsmarknaden förändrats och hur

invandringens karaktär förändrats. Mot denna bakgrund redo-

visas olika

invandrargruppers etablering på arbetsmarknaden

och vi försöker visa att

etableringsprocessen på arbetsmarkna-

den

många gånger är mycket lång och att vissa invandrargru -

per är

kraftigt överrepresenterade bland de som slås ut fr

arbetsmarknaden. Men vi visar också hur vissa

invandrargrup-

per klarar bra den svenska

sig på arbetsmarknaden.

Därefter behandlas

mycket översiktligt olika invandrargrup-

pers ekonomiska situation i 5 och vi kan visa hur

kapitel där denna är mycket nära ko till

plad etableringen å arbetsmark-

naden och hur de iblan

mycket långa etablenngsperioderna gör att många invandrare i början av sin vistelse lever under

mycket små ekonomiska omständigheter.

I kapitel 6 beskrivs invandrarnas situation

bostadsmarkna-

på

den. Där visas bland annat att de allra flesta invandrare inte bor

i invandrartäta bostadsområden vissa bostads-

samtidigt som

områden är

mycket invandrartäta. Där visas också att de flesta

av dessa invandrartäta bostadsområden kan betraktas som

storstadsregionernas minst attraktiva bostadsområden och de

i fall inne i Här visas också

tycks många vara negativa spiraler.

att med ökad vistelsetid i så minskar sannolikheten Sverige starkt att man skall bo i ett invandrartätt bostadsområ-

ånycket e.

invandrarnas hälsosituation som i I kapitel 7 redogörs för ju

och en sammanfattande och övergripande

mångt mycket utgör

indikator en levnadsförhållanden. Här visas att

på persons

har en hälsa och att

många invandrargrupper dålig sjukvårdens

inte är särskilt väl för att ta emot kraftigt

organisation planerad

växande av t ex äldre invandrare. Inte heller har det grupper särskilt försök att matcha efterfrå-

gjorts några framgångsrika

och utbud inom vårdsektom så att man utnyttjar att gan

har landsmän som arbetar inom sjukvården.

patienterna

En huvudslutsats som år i alla avsnitten ovan är att igen

så

är sammansatt att det är invandrargruppen heterogent nästan att relevanta uttalanden som är

meningslöst göra några

för hela invandrar som vi måste giltiga ruppen, samtidigt

konstatera att det många g ger saknas data som kan ge en

rättvisande bild av alla de olika Denna invandrargruppema.

situation skulle väsentligt kunna förbättras om befintliga regis-

ter av intresse kom letterades med relevanta uppgifter om t ex

invan m m. kan en stor mängd

födelseland, ringsår Härigenom

data för På motsvarande sätt är göras tillgängliga inspektion.

det att man ser till att stora och befintliga frågeun-

angeläget i sina urval så att ett tillräckligt antal dersökningar utvidgas från om

utlandsfödda skilda länder inbegri s. Kunskaperna

invandrarnas levnadsförhållanden kan å närma kunskasig

om den infödda levnadsförhållanden. perna

Detta kan enkelt ske genom befolkningens en förh. llandevis ringa ekonomisk

och personell satsning.

I del 2 resenteras från en om invandrares uppsatserna hearing levna svillkor i Här skriver Roger storstadsregionema. Bemow om olika som skulle det möjligt att förstrategier göra bättra villkoren för och för invandrarnas invandrarforskningen

att komma till tals. möjligheter själva

I den andra redovisar Jan data om invandrauppsatsen Ekberg

res att följa dessa under en femtonårspe-

yrkeskarnärer genom riod med av data. Därefter analyserar

hjälp longitudinella

Anders Harkman invandrarnas situation arbetsmarknaden

på

utifrån offentlig statistik och från Stockholms läns uppgifter landstngs intervjuundersökning. I den redofjärde uppsatsen visar e Boalt data om invandrares hälsa.

Därefter ger eneraldirektören vid invandrarverket, Christina Rogestam oc Sven en aktuell av situa- Hjälmskog beskrivning tionen med det nya

flyktingmottagandet.

Danuta Biterman beskriver invandrarnas situation bostads-

på

marknaden med särskild tonvikt vid var i Stockholmsregionen invandrare tenderar att bosätta sig.

Åke Daun utvecklar sina resonemang om invandrares integration som politiskt mål och kulturell verklighet.

Erland

Bergman er sin syn på var kunskapsluckorna om

invandrares levna svillkor är som mest besvärande.

I den avslutande skriver invandrarforskaren Markku uppsatsen Peura om etnisk som mobilisering förändringsfaktor.

3 Invandrare och invandring

Under tid har stora av invandrare bott och

mycket lång grupper

verkat i Under 1800-talet och ända fram till 1930-talet Sverige. från större än Efter

var utvandringen Sverige invandringen.

kom antal från andra världskriget .ett betydande flyktingar Under 1950- och 1960-talen blev arbetskraftsinvand- Europa. omfattande. Vid sidan av från de nordiska ringen invandringen har blivit helt dominerande

länderna, flyktinginvandringen

under 1970- och 1980-talen.

är vilka uppfattar själva som

Begre pet invandrare oklart, sig

invan rare och vilka som invandrare? uppfattar omgivningen i den officiella statistiken för att invandrares Underlaget belysa har under senare men är fortfaranförhållanden förbättrats år,

och de onyanserat ofullständigt.

3.1 i det svenska samhället Integration

invandrare är knutet till att en person brutit upp

Begreppet

från hemland och mer eller mindre kommit att sitt varaktigt i Men i de flesta avses bosätta sig ett annat land. sammanhang etniska även en ytterligare dimension, nämligen personers Det finns och grad av integration i det nya landet.

tillhörighet

dessa som till de

anledmng att belysa frågor bakgrund

något

definitioner av invandrare som vi varit tämligen otymphga hänvisade till i denna rapport.

under fram Den förhärskande u pfattningen efterkrigstiden till mitten 1970-ta et var att invandrare skulle assimilieras i

på

det svenska samhället. Sedan slutet av 1970-talet har i stället

värdet av och beroendet av den kommit att ursprungskulturen dominera synsättet.

om som redovisas i del 2

I en uppsats integration

invangråtres

i denna anför e Daun. Det ändå som om rapport tycks mig vi i Sveri e ännu inte nått därhän, att vi dragit konsekvenserna

Vi

av vårt s ljudliga tal om det mångkulturella Sverige. påstår är men i vårt ordval någon

att Sverige mångkulturellt, ligger annan tanke än att vårt land bebos av inte bara svenskar, utan

andel vilka växt i andra delar av av en stor människor, upp

världen, att det nu finns en där det förut fanns

mångfald en

enhetlighet?

En inte verklig slutsats, bara klassiñkatoriskt, är att Sverige inom olika

sig rymmer många befolkningsgrupper, varibland

en - den numerärt största - har svenska som modersmål och Sverige som den enda basen för sin nationella identitet. Andra känner t ex som både svenskar och eller i sig turkar, stort sett bara som turkar. kallar kanske en Somliga sig sverigeturkar, beteckning bildad på samma sätt som ñnlandssvenskar och med en liknande avsikt att som fortsätta att leva som en grupp minoritet. En del talar svenska -

etnisk-språklig någorlunda

väl, förutom andra bara Vissa modersmålet, nästan turkiska. talar flera

språk, men dålig svenska.

Många invandrare har sitt e uteslutande inom den

umgän egna etniska även efter m gruppen, ga år i Sverige. Somliga har nära kontakt med eller svensk eller ganska en annan svenska i den egna genom ingifte eller i familjen bekantskapskretsen. är också mellan invandrare Vanligt äktenskap från olika andra länder. Man förenas bland annat av utanförskapet och av liknande erfarenheter av mötet med svensk kultur.

Den situationen

mångkulturella ger oss anledning att uppfatta

och till och med definiera dessa invandrare som välintegrerade. De är integrerade i sin egen kulturella miljö, t ex i sin sverige-

grekiska omgivning, men det är ett annat än det som de

Sverige etniska svenskarna identifierar med. De sig förfogar över sina och

känslomässiga hållpunkter har genom minnen en bindning till platser och hus. De har sina väl etablerade sociala

nätverk, lojaliteter och kontakter. De har sina strategiska favoritställen, butiker och sin livsform

utflyktsmål, som model-

lerats med den svenska som en del sin förut-

omgivningen av

sättning, men bara en del. Vad vi talar om här är en

fullständig

miljö och en total ändå de livsform, men ett annat Sverige än etniska svenskarnas och ett annat liv än det för dem typiska.

Om dessa invandrare i sina sociala fungerar väl sammanhang och är fullt i dessa fimis det de delaktiga grund för att säga, att är välinte erade, rentav assimilerade i sin delkulturella ja miljö. På iknande sätt de etniska svenskarnas begränsar sig integration till dessa En svensk egna avgränsade sammanhang.

är inte eller assimilerad i alla svenska sammanhang, integrerad även om den förhållandevis svenska kulturen en homogena ger eller åtminstone kännedom om andra svensförtrogenhet ytlig ka än den miljöer egna.

3.2 Begreppet invandrare i statistiken

I den oäciella statistiken förekommer ofta begreppen

Utrikes födda eller första generationens inpersoner vandrare. Av dessa är nu hälften svenska medbordrygt gare.

Utländska medborgare, huvuddelen är födda utomlands, men 10 är födda i Sverige. procent

Andra generationens invandrare, till denna grupp räknas de utländska som fötts i men också medborgarna Sverige, de som har den ena eller båda sina föräldrar födda utomlands. är så att det är mycket

Folkbokföringen uppbyggd

invandrare svårt att följa andra generationens när personerna blir äldre än 18 år.

I ort kommer vi att i mån använda föreliggande rap möjligaste utrikes ödda i Eftersom invandrare redovisningen.

begreppet

från vissa länder ansöker om svenskt medborgarskap så snart de får är statistiken om utländska svår

möjlighet,

att använda vid jämförelser mellan invandrare medboråare fr n skilda

länder. Här är utrikesfödda bättre, å andra sidan begreppet kommer då som är utländska medborgare, men ej personer födda i med. Denna utgörs främst av ungdomar. Sverige grupp

Invandrare har i stor utsträckning bosatt sig i storstadsområdena. mot storstäderna har ett nära samband med Inriktningen arbets- och där. Av Sveriges befolk-

utbildningsmöjligheterna

nin födda utomlands Nära är 715 000 personer (8,5 procent). häl ten av alla utrikesfödda i landet bor i de tre (48 procent) storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö jämfört med att mindre än en (31 av hela befolk-

tredjedel procent)

ningen bor i storstadsområdena.

Figur l: Utrikesfödda i storstadslänen och län 1988 övriga

800000 700000

600000

500000 400000

300000 200000

100000

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

För att tiden kan vi inte

belysa utvecklingen över gå längre

tillbaka än 1976 och får då

göra jämförelserna på länsnivå,

vilket skil°er sig från av storstadsområ-

något avgränsningen

den. Av 2 antalet utrikesfödda ökar

gur framgår att

såväl i storstadslänen som i övriga län. Andelen utrikesföd stadigt a

ligger ungefär dubbelt så i storstadslänen som i län. högt övriga

och Bohuslän samt Malmöhus län

Göteborg- ligger något över

á genomsmttet för riket, medan Stockholms län under hela

perioden 1976-1988 nivå.

ligger på en betydligt högre

Figur 2: Andel utrikesfödda av totalbefolkningen 1976-1988

% 16 14 - Riket 12 El Stockholms län 1 0 Ö Göteborgs-och Bohus Ian A Malmöhus Ian summa storstadslán

övriga lan

0 7e777a79a0a1a2a3a4a5asa7ea Årtal

3.3 Invandrare från skilda länder

I storstadsområdena finns invandrare från ett mycket stort

antal länder. I Stockholms län finns invandrare från 150 olika

nationer resenterade av minst fem personer). På en rela- (re

har

tivt grov niv kan man urskilja ett antal som

en tydlig överrepresentation i storstäderna. ländergruåper T dessa hör

främst de latinamerikanska länderna,_,afrika11ska länder, Po-

len, Italien, Grekland och Turkiet. Over 60 av de procent

utlandsfödda från dessa länder bor i de tre storstadsornrådena

med 48 av de utlandsfödda i

jämfört procent genomsnitt. Under för landet ligger nästan bara de övriga genomsnittet

nordiska länderna med 40 procent.

Figur 3: Andel av utrikesfödda från respektive land i stor-

stadsornråden 1988

Totalt Uruguay Argentina Grekland Chile Italien Polen

_ p U övr riket

âtorbrrtlâannien vnga uropa . SW Malmö _

Övriga Sydamerika Estland Oceanm E Stor-Göteborg Sovietunionen I Stor-Stockholm Jugoslavien

Övriga nordamerika Väst-Tyskland Övriga Asien Okänt Iran Indien Norden

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100%

3.4 Invandrare i storstadskommunema

Det finns skillnader mellan de tre storstadsområde-

betydande

na vad invandarnas I Stockholmsområdet

gäller bosättning.

med sina 22 kommuner utgör de utlandsfödda över 10 procent

av i 18 kommuner med Stockholm i

befolkningen ungefär

mitten med 14 av de större förortskommunema

procent. Några

be i ligger ° dligt högre, själva Stockholm bor endast 44 procent av de ut esfödda i hela Stor-Stockholm. I Göteborgsområdet är det bara som

Göteborg ligger över 10 procent och hela 75

procent av de utrikesfödda bor i stad. I Malmöom- Göteborgs rådet Lund och ligger Malmö, Burlöv över 10 procent, 64 procent av de utrikesfödda bor i Malmö stad. Koncentrationen till centralkommunema själva är alltså mycket mer markerad i och Malmöområdena

Göteborgs- än i Stockholmsområdet.

I Tabell 1: Utrikesfödda i antal och storstadskommunerna, procent av totala 1988 Inbefolkningen (Källa:

vandrarverket)

6,4 I

Lidingö 4522 11,6 Mölndal 4290 8,4

g Nacka 9544 15,4 Partille 2906 9,7

Salem 1491 12,1 Öckerö 335 3,2

.i Sigtuna 4835

16,0

i

*i

Stor-Stockholm 215105

I Stor-Stockholm finns nära hälften av i boende utri- Sverige från Turkiet, Chile, och de kesfödda Grekland, Argentina afrikanska I och finns länderna. Göteborgs- Malmöregionerna andel av invandrarna från och Uruen betydande Jugoslavien Invandrare från Polen är markant i gua . överrepresenterade

Maflrnö.

Av de länder som statistik

går att särskiljai tillgänglig

fram år att invandrare från Iran, Indien och övriga Asien är

relativt väl utanför storstadsområdena. spridda

3.5 Det nya flyktingmottagandet

Sedan 1985 är statens invandrarverk huvudman för mottagan-

det och Genom

av flyktingar (asylsökande kvotflyktingar).

avtal med invandrarverket åtar huvuddelen av landets sig kommuner sedan ett motta som innebär att de arprogram, får får bostad, i som undervisning

flyktingar uppehållstillstånd

fördelas kommunerna de

svenska m m. Flyktingarna på enligt

kvoter man avtalat med invandrarverket.

Sedan 1986 har Stor-Stockholm emot 20 av de tagit procent som invandrarverket. Stor-Göteflyktingar placerats genom

8 och Stor-Malmö 6 Av tabellen på

borg procent procent. fördelar

följande sida framgår hur de mottagna flyktingarna sig

kommuner i storstadsområdena.

på

Tabell 2: i

Mottagna flyktingar 1986-1988 storstadskommu-

nerna

(Källa: Invandrarverket)

(exkl Trelleborg) Stor-Stockholm 10596 20,69

Ett av målen för det är att nya flyktingmottagandet sprida flyktingar till kommuner i hela landet och minska

trycket på

redan invandrartäta kommuner i mycket storstadsområdena, den s k hela Det dra

Sverige-strategin. är ännu för tidigt att

säkra slutsatser detta har Ser hur

några

om lyckats. man

på

imigrationen från de icke nordiska länderna fördelar

sig på

storstadsområdena och man en övriga riket, finner tydlig ök-

i län av andelen som blivit som

ning övriga kyrkobokförda

inflyttade från utlandet (se figur 4).

med icke nordiskt

Årlig

Figur 4: immigration av personer medborgarskap

35000

30000

25000

20000

15000

1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988

Det dock inte att utläsa och i så fall i vilken utsträck-

går om,

som först ut i landet sedan till

ning, flyktingar placeras flyttar

större städer och Om man den

storstadsregioner. analyserar

antalet utrikesfödda i de tre storstadslä-

årliga förändringen av

och har i län varit

nen övriga län, ökningstakten övriga påta lig

sedan 1986. Det ñmis en tendens att är snab a-

ökningen något

re i Malmöhus län än i län. Stockholms län samt

övriga

och Bohuslän har en som under

Göteborgs- ökningstakt ligger län (se figur 5). övriga

Figur Årlig

5: rocentuell av antalet förändring utrikesfödda 19 7-1988

107 -

106

105 «› - Malmöhus Ian

- Göteborgs-och Bohus Ián ° Stockholms lan

- övr Ian

99 :::4:::.#-r.: 777879808182838485868788

3.6 Vistelsetiden i Sverige

Studier av invandrares förhållanden visar klart att mycket individernas förhållanden förändras över tiden. Detta mycket kommer att i flera av de kommande

belysas avsnitten. Många

av de invandrare som kommer till har för avsikt Sverige att bosätta

sig permanent, men många planerar för att återvända efter några år i Bland det Sverige. flyktingar är naturligtvis så

att huvuddelen ho att situationen i

pas hemlandet skall för-

ändras så att det bhr för dem möjligt att återvända. Aven bland de som att återvända det planerar är vanligt att man av skilda skäl senare beslutar att stanna i Sverige.

Av de 280 000 utrikesfödda i 1988 hade hälften Sverige kommit till redan före Sverige 1971, de har vistats här i minst 18 år. Invandrare från de

nordiska

länderna och

flyktingar ,efter

andra dominerar denna världskriget se figur 6). Aven

grupp

bland jugoslaverna har hälften varit i tminstone sedan Sverige 1971, bara var sjätte har kommit under 1980-talet. Bland grekerna är andelen som kom under 1970-talet

något större,

men 40 korn före drygt rocent 1971 och två tredjedelar kom före 1975. Fr n Polen kom efter och

många flyktingar kriget

sedan har stora kommit efter 1975. Från grupper Turkiet var under andra delen

invandringen kraftig av 1970-talet och första

halvan av 1980-talet. av länderna i

Grupperingen Sydamerika,

Asien och Afrika huvuddelen invandrarna från

är grov, men av

dessa länder har kommit efter 1976.

Figur 6: Utrikesfödda efter vistelsetid i Sverige

Totalt Väst-Tyskland Okänt Sovietuniouen Ovr Norden Ovr Europa Ungern D 3851985 ñntand 1931-1935 USA Jugoslavien E 19764930 emma” E 1971-1975 Storbritannien ÖV ”WWW” I 1963-1970 Polen ocean.” I -1967 Turkiet Mrüa Ovr Sydamerika Ovr Asien Iran Chile

4 Invandrare arbetsmarknaden

på

I detta skall kort beskrivas hur arbetsmarknaden kapitel omvandlats under de senaste 20 åren mot en allt mer kimska sintensiv inriktnin och hur det har försvunnit m samtidigt ga arbetstillfällen inom främst tillverkningsindustrin.

Parallellt med denna har också kautveckling invandringens raktär förändrats från att ha dominerats av arbetskraftigt till att vid sidan de

kraftsinvandring nu, av invandringen från

övriga nordiska länderna, nästan enbart bestå av och flyktingar anknytningsfall. Invandrin en har också förändrats så att dagens invandrare kommer fr länder som kulturellt är mera annorlunda och invandrare består i allt dagens högre utsträckning av mycket välutbildade personer.

Därefter för hur invandrarna etablerar

redogörs sig på den

svenska arbetsmarknaden att vi betraktar hur förvärvsgenom frekvenserna utvecklats, hur arbetslösheten och förtidspensioneringen utvecklats och hur invandrarnas ser ut yrkesstruktur jämfört med den infödda Här visas bland befolkningens. annat hur invandrarnas arbetsmarknaden

etablering på påverkas av

vistelsetiden i Sverige.

4.1 En förändrad arbetsmarknad

Under hela har allt andel efterkrigstiden en större personer inträtt arbetsmarknaden.

på Förvärvsintensiteten för män i

åldrarna 16 år och däröver har sedan d_0ck sjunkit 1945.

markant är nedgången för de yngre (alltfler studerar

Speciellt a lt längre) och för de äldsta. I den senare gruppen är förkla-

ringen de växande andelama Bland förtidspensionärer. kvin-

norna har i stället förvärvsintensiteten ökat främst kraftigt en

genom ökning av deltidsarbetet.

som allt fler har

Samtidigt är förvärvsarbetande yrkesstruktu-

ren den svenska

på arbetsmarknaden i allmänhet och stor-

stadsregionernas arbetsmarknad i synnerhet förändrats dramatiskt under de senaste 20 åren.

4.2 En förändrad yrkesstruktur

I hela och särskilt i storstadsregionerna och andra Sverige, universitetsorter, minskar andelen personer sysselsatta inom tillverknin sindustrin och andelen inom fänsteseksysselsatta torn ökar. essa tendenser är utomordentligt enty ga.

Nära med detta har det skett en kunskapssammanhängande fördjupning inom stora delar av arbetsmarknaden. Betydelsen av denna bäst en av arbetsmarknaden belyses genom indelning efter de och Vi

sysselsattas utbildningsnivå.

börjar med att dela in alla yr arbetsuppgifter en i fem grupper:

1 Kunskapsyrken inom tekniskt, områ-

naturvetenskapliga

den som bland annat omfattar fysiker, kemisingenjörer, ter, läkare och arkitekter

bland omfattar

Övriga

annat lärare,

_kunskapsyrken som

artister, junster och journalister, programmerare

Informationsyrken som bland annat omfattar företagsledare, karnrerer, revisorer, bokhållare och sekreterare

där bland annat Serviceyrken sjuksköterskor, poliser, busschaufförer och frisörer

ingår

Varuhanteringsyrken som i huvudsak omfattar jordbrumanuellt arbete inom industrin.

kare, fiskare och

I både riket och storstadsregionerna sker den kraftigaste tillväxten i de och en

kunskapshanterande yrkena betydligt långsammare tillväxt i de informationshanterande yrkena och en

för de .

tillbakagång varuproducerande yrkena.

sett detta har i

Strukturomvandlingen, på sätt, gått längst

och då särskilt i Denna storstadsregionerna Stockholmsregionen. mot en större andel av de inom kunsomvandling sysselsatta shanterande yrken gäller också för de industrisysselsatta

§33 för servicesektorn. Aven här är andelen större i storstads-

och snabbast i storstadsre o-

regionerna omvandlingen går

nema. Aven de formella har sysselsattas skolutbildning öljt

samma allmänna dvs en allt mönster, större andel av de sysselsatta har en akademisk

idag lång utbildning bakom sig.

Denna omvandling innebär också att i en allt större andel av yrkena så ställs krav kvalificerad det

på

av svenska användning

språket i tal och skrift. Dessutom ökar kraven på kompetens

ytterligare eller internationellt

något några gångbara

inoånk spr .

Figur 7: Tätortsstorlek och kunska

syrken, varuhanterings-

yrken. H-regioner 1960-1 85

4 Varuhanteringsyrken KunskapsYWen 50 .. JL 1960 25 1985

40- 20

1985

1960

J,

Laádsbyrggâ

Å Landsbygd

c 9: c 9= c å GJ G3 O.) O) GJ G) å:

så :äs 5.5 .äs

å å” 8 å å 3 å? 897 §52”

Den av arbetsmarknaden beskrivits

omvandling som ovan har

fått stora konsekvenser för invandrarnas den

etablering på

svenska arbetsmarknaden

och den har gynnat vissa invandrar-

grupper och andra.

missgynnat

4.3 ändrade karaktär Invandringens

Under 1960-talet och dominerades invandringen av tidigare men under 1970-talet förändrades bilden arbetskraftsinvandrare, och och kom

flyktinginvandringen anknytningsinvandringen

att bli dominerande.

har också ändrat karaktär vad avser invandrar- Invandringen nas och Bland de tidiga arbetsutbildnings- yrkesbakgrund. kraftsinvandrarna var det att de hade en yrkesmycket vanligt som väl överensstämde med den som efterbakgrund mycket den svenska arbetsmarknaden, vilket medförde en

frågades på

etablering inom främst tillverkningsindustganska problemfri rin i invandrare har inte denna välavpassade Sverige. Dagens men här är de välutbildade kraftigt överrepreyrkesbakgrund, senterade och som en illustrativ siffra kan närrmas att 35 av invandrarna som vid till procent invandringstidpunkten var mellan 26 och 35 år har en akademisk examen från Sverige

hemlandet vid ankomsten till Detta beror inte bara på

Sverige. det är andra länder som dominerar till att idag invandringen Samma allmänna tendens är även när vi ser till Sverige. tydlig invandrin en från länder som tidigare dominerades av typiska arbetskr tsinvandrare. invandrare har såle-

Många av dagens

des en fonnell utbildningsbakgrund som väl överensstämmer

med den svenska arbetsmarknadens allt större efterfrågan på

med en kvalificerad formell skolutbildning.

personal

Mot den som ovan av hur den

bakgrund av beskrivning orts

svenska arbetsmarknaden omvandlats och hur invandringen

ändrat karaktär, skall vi nu se hur invandrarnas etablering på

arbetsmarknaden och försöka skäl till

fungerat ange några

varför den ibland fungerat mindre väl.

4.4 invandrarnas förvärvsfrekvenser

Ovan har vi beskrivit hur antalet minskat tillverkningsyrken som vi konstaterat att de invandrare som kom främst samtidigt 1960-talet dominerades av som arbetade inom

på personer just

Mot denna kan vi förvänta oss

tillverkningsindustrin. bakgrund

att dessa ställs inför stora och svåra omställningsjust grupper den svenska arbetsmarknaden. Vi har också visat

problem på

att bland relativt invandrare nytillkomna så är andelen mycket välutbildade arbetsmarknaden i allt hög samtidigt som större kommit att

utsträckning efterfråga välutbildad personal.

Hur har då denna den svenska

potential utnyttjats på arbets-

marknaden?

På 1950- och 1960-talen var de utländska medbor arnas ålförvärvsintensiteter den i

dersspeciñka

högre än ödda befolkmngens. Detta för invandrare från Finland gällde speciellt och Detta är också vad ktmde ju som förväntas

mot Jtâioslavien. b grund av att dessa grupper särskilt rekryterades hit på

1 grund av bristen inhemsk Vid

på arbetskraft. början av 1980-

talet var de förvärvsintensiteterna de

âldersspecifika för ut-

ländska klart den infödda medborgarna lägre än för befolkningen. Namraliserade invandrare hade dock fortfarande ungefär

i samma förvärvsintensiter som den infödda befolkningen.

Figur 8: Invandringsår och avslutad från högsta utbildning uppväxtlandet (invandrare 18 år och äldre när de kom till Sverige)

50 .. Ingen avslutad utbildning och grundutbildning 40 -

30 - . . . . . - i p Ö ø

i 20 - , o

. . n Universitet _ _ 10-

O

Före 1 964 196551974 197511984 år

Figur 9: Andel förvärvsarbetande bland svenska respektive i Stockholms län (män 20-64 medborgare

åländska

Invandrare

700 - - - Svenskar

60-

1937 19.78 1959 1980 1931 19a2 1983 191m Ar

Källa: AKU

i relativa förvärvsintensiteter ñnns således i Förändringarna

huvudsak bland de utländska Detta återspeglar

medborgarna.

med största sannolikhet de ovan beskrivna förändringarna på

arbetsmarknadens efterfrå e- och utbudssida. Resultatet ter i det närmaste som en självklarhet eftersom invandringen sig kommit att förskjutas från en typisk arbetskraftsinvandring mot en För den senare bör det ju flyktinginvandring. gruppen vara svårare att etablera sig den svenska arbetsmarknaden.

på

De förvärvsfrekvensema bland i lägre invandrargruppen ge-

nomsnitt beror tre förhållanden. De har genomsnittligt sett på

en arbetslöshet och en större andel studerande i högre högre åldrar. Detta främst för relativt invandrare. gäller nytillkomna

Det tredje skälet till att invandrargruppen genomsnittligt sett har en lägre förvärvsfrekvens är de mycket höga förtidspensio-

neringsandelarna som vi främst återfinner bland arbetskraftsinvandrare från Finland, Jugoslavien och Grekland.

Sammanfattningsvis kan vi alltså att invandrarna har

säga en lä e andel och att detta beror

sysselsatta huvudsakligen på de

u ändska dvs de medborgarna, som genomsmttligt sett varit här kortast tid. Bland de invandrare som varit här är längre skillnaderna i förväivsfrekvenser mindre och kan då huvudsakli en hänföras till de talen mycket höga förtidspensionerin b and främst de arbetskraftsinvandrare som kommit fr Finland, Jugoslavien och Grekland.

Den största skillnaden i förvärvsfrekvens finns mellan de utländska och de svenskfödda kvinnorna. Dessa skillnader har också ökat över tiden. Det beror dock i första hand att de

på

svenska kvinnorna så krafti ökat sina förvärvsfrekvenser, snarare än att de utländska orna förvärvsarbetar i idag lägre utsträckning än tidigare.

Figur 10: Andel förvärvsarbetande svenska res ektive utländska i Stockholms län nnor medborgare 20- 64 år)

90 4.

so -- e

70-- -_ Invandrare

- -- Svenskar 60?

”z

1977 1978 1979 19330 1931 1982 1983 19h: Ar

Källa: AKU

Ett specialfall av de invandrare utgörs nytillkomna som

väntar

på uppehållstillstånd som med dagens regelsystem är förhind-

rade att arbeta. Dessa omfattas dock i de redovisaej tidigare de siffrorna.

4.5 Invandrares yrkesstrukturer

Ovan har en ov beskrivning av invandrarnas etablering givits den svenska ar etsmarknaden förvärvsfrekvenser-

på genom

nas Vi kan närma oss en intressantare bild av utveckling. arbetsmarknaden att belysa hur yrkes-

etableringen på genom

strukturen ser ut bland olika invandrargrupper.

4.6 Yrkesstrukturen bland invandrare och infödda svenskar

beskrivs invandrarnas så som

Här översiktligt yrkesfördelning

den ser ut vid en med svenskarnas. För att kunna jämförelse dessa används ett index som kan göra jämförelser överskådliga variera mellan 0 och 100”. Omvärdet är 0 så är järnförelsegrupexakt lika och om värdet är 100 så är det pernas fördelning maximalt olika varandra. För att få en viss känsla för vad ett indexvärde står för kan en mellan män och kvinnor jämförelse i hela Stockholms län och ger då ett indexvärde om 36,0. göras En mellan Stockholms län och

jämförelse totalbefolkningeni

hela ett värde Kvinnor och män

invandrargrupper ger på 20,4.

i har alltså mera i

Stockholmsregionen specialiserade yrken

förhållanden till varandra än vad hela har i invandrargruppen förhållande till totalbefolkningen.

Yrkesstrukturen ser olika uti olika invand-

naturligtvis mycket

rargrupper och vi redovisar också nedan hur yrkesstrukturen förändras med vistelsetiden och hur den ser ut då vi tar hänsyn

till och utbildningsbakgrunden från hemlandet.

yrkes-

och Y -andel inom samma yrke

1)J-1å- Zl Xj-Yjl där Xj är gruppens X -andel inom yrke j

i

4.7 Yrke och vistelstid

Bland de invandrare som kom hit för mer än 15 år

sedan fick en

betydligt större del arbete inom och - tillverkningsindustrin en

klart mindre andel inom servicesektom. Under år senare har l andelen inom

tillverkningsarbete minskat kraftigt och andelen

inom servicesektom har ökat

kraftigt. Detta är en direkt speglin av den allmänna av arbetsmarknaden

omvandlingen

som vi eskrivit ovan och av

invandrmgens ändrade karaktär

bort från

typiska arbetskraftsinvandrare.

I tabellen nedan visas hur

yrkesfördelnin en bland invandrar-

z na förändras med vistelsetiden. Yrkess ren blir med tiden alltmer lik den infödda de

i i befolkningens, men blir aldrig helt

lika. Vi ser också att det

tycks ta mer än tio år innan de båda

fördelningama någorlunda börjar likna varandra. De invand-

rare som korn hit när de var äldre

uppvisar en krafti awikan-

de

yrkesfördelning jämfört med motsvarande svens gruppers.

För de som kom hit som är skillnaderna unga gentemot svenskarna relativt liten.

Figur 11: Jämförelse mellan hela och invand-

befolkningens

rarnas efter

yrkesfördelning vistelsetid. Stockholms

län 1984

Index 100

50-

40 -

30 -

- 2,0

10

, . , vistelsetid år

21 -

De här erna alltså att invandrare som kommer

upp tyder på

ofta hänvisas till en

hit i medel dem eller senare speciell

arbetsmarknad och att de tenderar att stanna i denna del av arbetsmarknadeni resten av sitt liv. En annan

yrkesverksamma

som tenderar att hamna i en m cket snäv del av arbetsgrupp marknaden är de lå tbildade invan arkvinnorna som också awiker från de

har en yrkesfördelnmg som kraftigt lågutbilda-

de svenskfödda kvinnornas. Det förefaller med andra ord som de invandrarkvinnoma hamnar bakom dubbla lås

lågutbildade

- de till den del arbetsmarknaden där de allra blir hänvisade av

minst attraktiva skall utföras och med myck-

arbetsuppgifterna

et små att lämna denna del av arbetsmarknaden.

möjligheter

4.8 De vanligaste första yrkena

inte mera omfattande i

De yrken som kräver några kunskaper

svenska torde i huvudsak återfinnas inom tillverknmgs-

språket

och servicesektorn och iviss mån inom och kommu-

transport-

tre av invandrarnas förs-

nikationsarbete. Ungefär tjärdedelar

faller i dessa Denna andel förefal-

tayrken någon av kategorier.

ler inte ha förändrats över tiden, vilket är anmärkningsvärt

förändrade karaktär. Men såsom

med tanke på invandringens

invandrare att hamna i

vi skall se nedan tenderar speciella

som de sedan lämnar till förmån för andra yrken

ingångsyrken

som mer stämmer med den svenskfödda befolkningens yrkesfördelning.

Av de invandrare som var förvärvsarbetande i hemlandet och

är det i hade endast 14 samma

Stockholmsregionen procent

i Två ha till

förstayrke här som hemlandet. av tre anser sig bytt

Det vill arbetsmarkna-

ett sämre yrke. säga ingångsyrkena på

den här är av en helt annan karaktär än invandrarnas senare Den för de som för-

yrken. genomsnittliga yrkeserfarenheten

i hemlandet och sedan i sam-

värvsarbetat tvingats byta yrke

till är sex år.

band med invandringen Stockholmsregionen

Detta är sarmolikt till de resultat som säger

huvudförklaringen

i inte har av sin utländska

att man allmänhet någon nytta Invandrare som kommer hit som något äldre yrkeserfarenhet.

kan alltså vara en som behöver särskilt stöd och särskild grup att etablera den svenska arbetsmarknaden.

hjälp sig p

Som ett kriterium invandrares

ytterligare att bedöma etablering arbetsmarknad har vi

på Stockholmsregionens använt

deras egen bedömning av huruvida deras nuvarande yrke i stort

sett stämmer med den de har. En

utbildning majoritet (64

procent) anser ha ett som 1 stort sett stämmer överens sig yrke

med den utbildnin de har. Andelen som har ett som inte

yrke

stämmer med är cirka tre större bland

utbildningen gånger

invandrarna än bland svenskarna 5

(14 respektive procent).

Tabell 3: överensstämmelse med

Utbildningens yrket

Svar Samtliga Invandrare Svensk jäminvandrare med vistelse- förelsegrupp tid 5 år

Stämmer eller lägre utbildning 64 53 86

Stämmer ej, högre

är nästan dubbelt så stor bland de med kort vistelsetid här i landet. Det kan också konstateras att andelen som har ett

sämre yrke än utbildningen är betydligt större bland invandra-

re än bland svenskar även bland de som vistats här i mer än tio år. Att det framför allt är de med kort vistelsetid som anser

sig

ha ett som inte stämmer med har två huvudor-

yrke utbildning

saker. Dels det faktum att det tar tid att få ett ke som stämmer med och dels att detta är särskilt uttalat bland de

utbildningen

många mycket välutbildade som kommit under senare tid.

De nyanlända invandrarna har således en i bör-

yrkesstmktur

jan av sin yrkesverksarnhet i avviker från

Sverige som kraftigt

den infödda och också avviker från den

befolkningens som

yrkes- och utbildnin som invandrarna har från sitt sbakgrund

hemland. Denna bil förändras dock med vistelsetidens

längd.

4.9 Invandrares yrkeskarriär-er

Som en sista as ekt invandrarnas den svenska

på etablering på

arbetsmarkna en redovisas hur olika invandrargruppers yrkeskarriärer ter sig vid jämförelser med en svensk tvillingpp. Jan Ekberg har gjort två studier som är relevanta för oss 1 detta I den ena undersöktes den socioekonosammanhang. miska karriären hos 1968 års invandrare till Stockholms län. Dessa folk- och bostadsräkningama 1970, 1975 följdes genom och 1980. Därvid jämfördes med en svensk gmpp som bestod av inrikes svenska till Stockholms län. inflyttade medborgare Jämförelsen den så kallade

ordes enligt tvillingmetoden.

Denna innebär att en och dess svenska tvillinginvandrargrupp har samma antal och vidare samma ålders- och könssamgrupp samt vid startåret också samma yrkesfördelning. mansättning

Betraktas hela gruppen utrikes inflyttade utländska medborgare så har den yrkesmässiga och socioekonomiska rörligheten än för den svenska

uppåt gått långsammare järnförelsegrup-

pen. Skillnaden är dock liten och knappast anmärkningsvärd. Skillnaden är större mellan de olika invandrargrupperna. Den

finska och den ugoslaviska gruppen visar en väsentligt lång-

sammare rörlig et än den svenska

uppåt tvillinggruppen. Spe-

ciellt detta för männen som också en stor andel gäller uppvisar som till fram till För

övergått förtidspension 1980. t ex polackerna är bilden helt annorlunda. Här har rörligheten uppått gått

snabbare än för den svenska jämförelsegmppen.

Tabell 4: Socioekonomisk

fördelning i procent. Män

?hetare jan: eman oreta are De somvar 16-49 lr 1970

skona U9 WHOM ordbr. EJ somvar pensionärer 1980.

skona] MVI F59 ordbr. l procent.

m food: 33.4 32.2 5 6 6.5 12.5 mo 5.3 1 0.9 . a 4 .

.bara tvillingar 33,4 32,2 5,5 12,3 5,3 o_9 7_5 _ §1_

lies födda 29.3 29.0 3 7, , 2 3 ”ao

maa tvilltngar 9.?

ii

23.2 27.9 å.:

,ms födda 27,5 23,3 5 _ _ 61 Bs

vaskatvillingar 26.6 27,1 ä 2,; I)

:å

h iflnland . 404 u 335 a 70 45 n az 0 31159 07 54 7 l . 19 0 7 0 . . nska tvillingar

40.4 36.6 m 4.5 3,2 3,1 0,7 5,4 m _

Ia 1 n 1 a 35_ , , m

s.: 15:: a: 2;: 3;: ä 2::

u 1 n 1 u 3, , 26 a m; 1985

tvçllçniar gl.: › ä å: (Ing ?å ° 34% I)

_a.

ia 1 övriga Nordiska

I 31,7 29.0 o 7 7, , 29 ° . 19”

nl

m- §47 tvminocr 31.7 29.0 | ;å I 1: I §7 I -

i övriga Nordiska

2 r 29.5 24.0 35 , , W

_

s; I :s: I s: 0 2-2 r 1:-: e s.: .

la 1 övriga Nordiska

kr 27.3 23,3 1 1 1985 . 3a 1

rasta tvillingar 25.9 23.8 låå _ä_g_|å U

E 1 J go l u 3 4 H °

:um 4:3 7:: 1:: 3-: 1-: 2 2-1 2+

. . §5 . _,_ .

ll 1 Jvqoslmen 42.6 38.0 o 6 z 9 s 5 2 5 10 9 o a 4 a 4 4 7 ”m MI tvillingar 36 o 36 1 v 7o r 101 o 37 a o 7 u s4 e 7T _|_ 1.7

h i Jumslmçn 39.3 37.7 7 o 3.7 7.5 3.1 14 e o m5

iska tvillingar 34.0 35.3 7,3 12,5 5,1 0,7 :få I)

ä

a 1 Grekland 55.5 29.9 s 7 2.1 2.3 2.0 6 9 o 0.4 s 4 - 197° o u. mmngu» 55.3 29.9 2.1 2.0 2.0 Q 6.4 E

a 1 ireklanu 61.1 16.0 7 1 3.5 4.9 3.3 11 7 o 11.2 11 2 5.5 “°° m tvillingar 45.5 25.3 a.: 9.6 3.2 1.0 5.5 CJ 2.5

a 1 Grekland 55.3 19.5 s a 4.4 5.4 3.5 13 e o 11 o 11 o 1995 4:e “ m tvillingar 42.3 27.3 8.6 11.2 4.5 0,5 j_

6 o 10.4 10 2 - ?TW sleurcpa ,m 19.7 R.: 21.1 12.3 43 a 0.9 9.3 m 26.3 10.4 21.1 12.3 -

tvillingar 19.7 131, 0.9 9.3 m?

a 1 mn 14.0 22.5 s s 10.1 25 3 15.0 so 4 0,7 12.4 1a 1 1.4 *m

m :vanm: 17.0 21.9 11.4 2330 14.5 m, 1.2 10.3 g 2.1

a 1 Västeuropa 13.3 21.5 5 s 10.5 24.2 19.1 sa e 0.6 10.0 10 s 1955 “

m tvillingar 17.4 22.0 11.5 21.3 17,4 :T7 1.4 0.4 15_,_

L °" a” ° °

Im ål §3? 3% å? H -

ska tvHHnqar 23.0 28,4 å? , 1 . . °,° . . _,_

a s Polen 23.0 25.7 a 7 3.4 13.2 14.1 407 o.: 10.4 10 5 5.5 n” 4.1

ska tvillingar 20.0 24.5 9.6 1a.: 13.3 11I, 0.5 7.9 1I_,_

a 1 Polen 20.4 23.9 4 a 9.1 20.5 16.6 46 s 0.2 9.0 9 2 1935 1)

m tvHHngar 23.2 22.2 10.9 19.0 17.9 771, 0.5 6.2 §3

i i TJeckoslovahen mo 22.9 55.6 1 5 TJ 20.0 13.0 41 s o 5.9 s 9 -

ska tvillingar 22.9 28.6 3.5 20.0 13.0 TI6, o 0.9 Ej

a e Tjeclo 1 u m 15.3 23.6 3a 9 9.0 24.3 19.3 53 1 o 3.0 a 0 2.3 m *m

mmâål 19.4 22.9 10.5 22.3 15.3 tft, 0.5 3.4 ;g 2.0

a 1 Tjeckoslo akien 13.2 22.4 5 6 9.3 25.0 23.4 57 7 0 6.7 6 7 m5 1)

m tvillingar 18.6 21.4 11.7 22.7 19,3 Sh, 0.6 5.4 tjg

0B 1985 innenaller inga uppgifter ompensionärer.

Tabell 5: Socioekonomisk i procent. Kvinnor

fördelning

Arbetare ] T ins n Greta art De son var 16-

L gr! an- ra Jordbr. E] somvar pansio . Oskolade Slolada ! n. ord”,

ma. sa.9 9.0 r 11.5 7.3 2.7 :IT 0.7 . 3 a umm mo Svenska tvillingar 58.9 9.0 17.8 7.8 2.7 25 5 0.7 3.1 _J_

so.: 9.0 9 s 20.5 11.0 4.5 as o o.s 9.4 4 2 5.2 Utrikes :saa 19 f! n 4a .Z 8.9 22.4 11.3 4.4 1.3 3.5 _J_ 3.4 Svenska tvi ingar

födda 45.5 n.: s s :o.s x9.7 5.9 40 1 o.s 2.9 3 4 umm m5 n

Svenskatvillingar 45.2 10.2 22.2 19.2 5.7 o.s 2.7 §5

3 o 1s.s s.4 1.5 23 s 0.7 2.7 . 3 4 adda 1 Finland s2.s 10.2 mo 15.6 6.4 1.5 0.7 2.7 Ej Svenska tvillingar 62.5 10.2

52.9 11.9 2 19.0 10.4 2.9 2 9 0.9 2.6 a 5 4,7 Födda s Finland mo 3.0

Svenska tvillingar 49.9 10.2 21.3 10.3 3.1 x.4 9.9 f;

47.s 12.9 o s 19.7 19.0 4.2 as 9 o.s 2.2 2 7 :som s Finland 1935 “

Svenska tvillingar 4s.7 n.s 21.2 12.9 4.9 1.0 2.5 g

onda 1 ovriga Nordiska 4 s um: 61.7 a.9 o s 1s.o 7.0 1.9 24 a o.s 9.a mo 16.0 7.0 1.3 o.s 3.9 ü Svenska tvillingar 61.7 3.9

Födda i 5 riga Nordiska 5.4 a 9 19.5 9.4 3.0 90 9 0.9 4.3

g

lander ss.2 a.7 mo 21.0 10.0 3.0 1.4 4.0 ä _J_ 4.7 Svenska tvallingar 52.2 8.5 1

Födda i övriga nordiska s o lindar 50.8 10.2 10 1a.: 11.6 4.2 341 o.s 4.4 I)

m5 21.7 12.3 4.2 , o.s 3.5 1;:

Svenska tvillingar 45.0 9.5

81.2 9.2 3.8 2.7 0.7 7 2 0 2.2 2 2 odda 1 J goslavicn 1°7° o 2.2 -

Svenska Jnnngn 91.2 9.2 3.a 2.7 0.7 z: gi

72.4 11.2 9 s s.9 4,9 1.5 1a 3 o 3.1 9 1 a.: ram 1 Jugoslavien mo 2.9 68.1 9.7 12.2 s.s 1.4 19? o.s 2.9 Q Svenska tvillingar 65.6 12.9 a 4 3.9 6.9 2.1 17 9 o 3.7 a 7 Födda s Jugoslavien m5 n s4.s 10.7 12.9 7.1 2.1 o.s 2.2 Q Svenska tvillingar

a es.a a.a s s x 1 1.0 o s z s o 1.5 ma 1 a u c *m o -

små. 9.9 111 1.0 oIs 1.: 1.a ü

.änlâw as.: «

9 3 2.4 3.6 1.9 7 9 o 3.5 9 s 3.0 * roa iG n ø 34.1 5.2 ”°° 4.0 1.4 o.s 2.5 Q 2.9

sgenåu .Sfnllgu 72.3 a.: 10.9 _xfg

6 2 3.4 5.9 0.9 O 3.5 3 5 Födda 1 Grekland 60.0 6.2 1)

1985 11.1 4.9 1.6 0.4 1.5 2:9

Svenska tvillingar 68.6 __J_ 11.8

12 0.7 9.3 4 o aa 1 v z 47.0 7.9 4 a 24.a 11.5 4.9 - ”m 21.5 4.9 0.7 3.3 ü

sseniu 23:13:35: 47.0 7.3 Q 24.3 t

- 4a z 25.s 14.0 6.9 4s s 1.0 4.3 s 3 9.4 Född vu n 40.1 a.: 2.9 › ”°° 6.4 1.3 9.9 Q

sunhl 29:13:32: 39.2 7.7 Li 27.5 14.2 3

4s 7 24 s xs s a.7 49 a o.s 3.0 a s race. 1 Viste ropa 37.9 9.4 1) 4

m5 zslz 0.9 2.9 Q

Svenska tvilllngar as.: 9.3 g 1527 9.7

4 m* - 1 s*

2-2 2-2 2-3 av: H -

nu 7: 1:-:

. . . . . . . _,_ Svenska tvi ngar J s.9 1 1 22.0 :o.s 9.9 42 4 0.2 s.: s s 11.6 :un: s Polen 44,2 7

im 51.5 6.6 19.6 10.3 7.7 0.8 3.5 Ej: 5.

Svenska tvillingar * s 9 21.0 14.5 n.: 4a s o 6.0 s o * :ana: s om 97.0 7.7 1)

1) F0! 1985 innehåller inga uppgifter ompensionärer.

har också

Ekberg

genomfört en motsvarande studie natiopå nell mvå och kunde då visa att samma allmänna mönster upprepades. Hela utrikes födda gruppen uppvisar en yrkeskarriär som den svenska ligger mycket nära jämförelse ppens. Mellan olika fanns dock

invandrargrupper stora s 1lnader. Exempel på pper med relativt lån am socioekonomisk

rörlighet up män födda i Gre and, Ju oslavien och

Finland, dvs änder med förhållandevis stor ande arbetskrafts-

invandrare. Bland dessa är det också mån a som

grupper övergått till att bli Invandrare förtidspensionärer. från jecko-

Slovakien och har snabbare

Västeuropa rört sig uppåt än sina

svenska tvillingar.

Ekbergs data alltså arbetskraftsinvandrare

pekar på att från

sådana länder som Finland, Grekland och har en Jugoslavien

svagare utveckling på arbetsmarknaden än motsvarande

grupp bland den infödda Däremot invandrare

befolkningen. tycks

från Polen, och

Tjeckoslovakien Västeuropa göra snabbare

karriärer än sina svenska Dessa tvillingar. senare resultat är inte alldeles lättolkade därfÖr-attvi inte känner gruppemas ut- Vi

bildning. vet att en mycket stor andel av alla invandrare

hanmar i med tiden i

typiska ingångsyrken för att stor utsträck-

ning lämna dessa yrken. Det är därför att möjligt välutbildade personer från t ex Polen under sina första år i har ett Sverige yrke som inte alls stämmer med vederbörandes och

utbildning

att den svenska har

yrkestvillingen däremot en utbildning som

ganska väl stämmer överens med det han då har. Om yrke sedan vår tänkte så att det

polack byter yrke

bättre stämmer överens med och svensken

utbildningen fortsätter att ha ett

arbete som stämmer med hans kommer resultatet

utbildning,

att bli att polacken har en snabbare gjort mycket yrkeskarriär, trots att han kanske ändå inte har ett yrke som stämmer med hans

utbildning.

Vi måste därför vara med

försiktiga alltför långtgående slutsat-

ser om vissa snabba

invandrargruppers yrkeskarriärer.

5 Invandrares ekonomiska resurser

Etableringen på arbetsmarknaden får naturligtvis effekter på

invandrarnas ekonomi. Nu har vi inte nå on fullständi sådan information, men vi kan betrakta soci et som jälpsberoen en effektiv ekonomiska

indikator

ganska på ett hushålls situation. Som en andra och korn letterande indikator använder vi

svaren på frågan om huruvi a man kan skaffa fram en mindre

summa pengar vid en akut situation.

Eftersom invandrarnas åldersspeciñka förvärvsfrekvenser ått

ned med 1960- och 1970-talen förväntarvi oss ocks att jämfört beroendet av bland invandrarna skall ha ökat. socialhjälp Under 1970 till 1987 har i t ex perioden socialbidragstagandet Stockholms kommun varierat krafti , men legat högt i en nationell jämförelse. Detta förhållan e för alla tre storgäller städerna i Sverige, där särskilt Malmö uppvisar mycket höga siffror. I Stockholms kommun har hela tiden d utländska andel i ökat. 1987 medborgarnas socialbidragstagandet gick nästan hälften av de utbetalda bidragen i Stockholms kommun till utländska med cirka 16

bidragshushåll jämfört procent

1970. Ökningen faller helt de utomnordiska

på medborgarna.

Nu denna starka tendens av det

dämpas naturligtvis något

enkla faktum att de utländska ökat sin andel av medborgarna men denna har ändå varit endast totalbefolkningen, ökning från 6 till 9 i drygt procent procent. socialbidragsbe-

roendet kan således endast till ringa Ökningen de föras tillbaka å att

deras andel av totalbefolkningen ökat. Förklaringen till det ökande bland de utländska kraftigt socialbidragsberoendet medborgarna är att gruppen idag till mycket större andel

består av som har att etablera på personer svårigheter sig arbetsmarknaden. Bland de asylsökande som väntar på uppe-

hålls- och arbetstillstånd i Sverige är

ju socialbidragsberoendet

i det närmaste hundraprocentigt.

Materialet antyder också starkt att ju längre man vistats här desto mindre är sarmolikheten att man är beroende av socialför sin Detta kan illustreras med hjälp dagliga försörjning. siffror från landstingets intervjuundersökning, där de svarande ombads att om det under det senaste året hänt

ange någon gång

att de alternativt låtit bli att betala tvingats begära socialhjälp räkningarna. Ju längre man vistas här desto färre är det som harrmat i sådana ekonomiska

trångmål.

Figur 13: Andel utrikes födda som under det gångna året tvingats begära socialhjälp och/eller ej betalat räkningarna. Efter vistelsetid och hushållsstruktur. Stockholms län 1984

Ensamboende

40 - 20 0, 11,0” 00 Gifta samboende "».., 10

O x

Visserligen minskar de ekonomiska besvären med vistelsetiden, men det är värt att lä a märke till att den påtagliga minskningen sker först efter cirka tio år, dvs samma allmänna tendens som vi kunde det iakttaga när gällde invandrares etablering på den svenska arbetsmarknaden.

Aven när vi ser till den andra indikatom en på persons ekonomiska situation, huruvida de kan skaffa fram

nämligen 6 000

kronor i en akut situation framträder samma allmänna mönster ju längre man vistas här desto färre är det som inte kan skaffa fram denna summa i en akut situation. Men pengar även här ser vi att det är först efter cirka tio år som siñrorna blir i paritet med den infödda befolkningens.

utrikes födda som inte kan skaffa fram 6 000 Figur 14: Andel kronor vid behov. Stockholms län 1984

%

I u I _ 0 11-15 16- vustelseår 1-5 6-10

Kvarstående i vissa

5.1 socialhjälpsberoende grupper

Det ñnns dock vissa invandrargrupper, som huvudsakligen

kom till Sverige för många år sedan, där bidragsberoendet

Det bland ar1nat den turkis-

fortfarande är mycket högt. gäller

ka och delvis den ñnska I dessa två grupper gruppen gruppen. från arbetsmark-

återfinner vi också en ganska hög

naden främst i form av mycket hö utslagning a örtidspensioneringstal

land de med långa sjukoch en kraftig överrepresentation

skrivningar.

6 Invandrare på bostadsmarknaden

I detta skall vi kortfattat för invandrarnas

kapitel redogöra

situation å bostadsmarknaden i de tre I

storstadsregionema.

f har vi endast data från och vi

många Stockholmsregionen

försöker då bedöma om dessa resultat också är a för de två

gilti övriga storstadsregionerna. Texten är disponerad s att vi först

betraktar hur invandrarnas situation utvecklats med avseende

på trångboddhet, hustyp och Hypotesen är att

upplåtelseform.

dessa blir alltmer hka den infödda

5 fördelningar befolkningens

1 med ökad vistelsetid i landet. Därefter försöker vi z beskriva . b invandrarnas boendesituation med avseende bostadsområ-

i på

denas kvalitet och Här beaktas också hur

egenskaper. explicit

invandrarna själva bedömer dessa egenskaper och kvaliteter.

Vi försöker en bild av den hittills varande utvecklin en och ge

av de processer som lett fram till denna situation. S utligen

försöker vi samman invandrarnas situation bostads-

koppla på

marknaden med deras arbetsmarknaden och

etablering på

undersöker om det finns emensamma driv-

bakomliggande

krafter för invandrarnas es- och boendemönster i storstadsyr

regionerna.

6.1 De materiella boendevillkoren

Det är få svenskar

idag mycket som är trångbodda enligt

definitionen att det då måste bo fler än två er personer rum,

kök och ett rum oräknat (den s k norm I t ex Stoc olmsre- 2). gionen räknar man med att cirka 4-5 procent av de infödda

svenskarna är I vissa siffror-

trångbodda. invandrargrupper är

na Så t ex är 15-20 av

väsentligt högre. procent personerna födda i Jugoslavien, Grekland och Chile

trångbodda enligt

nänmda definition. I andra. invandrargrupper som t ex nyss en

och den finska är

polska gruppen trångboddheten betydligt

mera och till 10 Skillnaden

sällsynt uppgår högst procent.

mellan svenskar och invandrares var

trångboddhet tidigare

betydligt större. 1969 var t ex 50 procent av finländarna och

69 av i

procent jugoslaverna Sverige trångbodda. Samtidigt var

16 procent av svenskarna i samma situation. Skillnaderna minskade sedan fram till då 15

kraftigt 1977/1978 procent av

de finska och 33 av de

medborgarna procent sydeuropeiska medborgarna bosatta i Sverige var

trångbodda.

De ovan redovisade siffrorna är och är inte fragmentariska heller direkt men den lån trenden är helt jämförbara, siktiga - minskat hela

entydig trångboddheten har aftigt för befolk-

ningen och särskilt för invandrarna och bland dessa i särskilt hog bland de grupper som tidigare hade mycket stora

ande grad ar trångbodda.

För att kom lettera den ovan redovisade tidsutvecklingen nedan ur varierar med vistelsetiden i

anges trångboddheten

Data från Stockholms län visar ett mycket entydigt Sverige. mönster och det finns att anta att är anledning processerna desamma även i andra delar av riket.

15: Andel 1984 i Stockholms län

Figur trångbodda (norm 2)

efter vistelsetid

°/. 100 -

80

60

40

äâêäêé:

2

Polen

e å

Sverige

Grekland

O E

Jugoslavien

iI

över10 ar sedan 10-6ár sedan Sår sedan el. sen. I

Ju man vistas i desto färre är det längre Stockholmsregionen som är Denna tendens för alla de studerade

trångbodda. gäller

grupperna och är starkast uttalad för de grupper, som i början

av sin vistelsetid här uppvisade mycket höga andelar trångbod-

da. Vidare att etableringsfasen, sett ur detta tycks gälla pers-

knappt tio år. Därefter minskar inte andelen

pektiv,

trång-

odda. Aven sedan vi detta på sätt kontrollerat för vistelsetiden

i kvarstår regionen stora skillnader mellan olika invandrar-

gru per så att de typiska arbetskraftsinvandrarna fortfarande

är e som har andelar högst trångbodda.

Denna kraftiga av andelen minskning trångbodda hänger mycket

nära samman med den nivån exceptionellt höga på bostadsbyg-

gandet som under gällde perioden 1965 till 1975, då det

byggdes cirka en miljon lägenheter i hela landet. Dessa lägen-

heter kom bland annat stora till del och detta

invandrargrupper

faktum kan iakttas också på dagens ostadsmarknad och vi

återkommer till denna i en senare process del av detta kapitel.

6.2 Hustyp, upplåtelseform och vistelsetid

Aven sådana indikatorer på materiella boendevillkor som

hustyp och upplåtelsefonn visar att de flesta invandrargrupper

har en från den infödda befolkningen avvikande så fördelning

att invandrarna är överrepresenterade i och i flerfamiljshus

hyreslägenheter. Skillnaderna mellan de olika invandrargrup-

pema är dock det som främst falleri ögonen. Men även här ser

vi att dessa förhållanden varierar med vistelsetiden kraftigt så

att ju längre man varit bosatt i desto Stockholmsregionen

större andelar är det som bor i villa eller radhus och desto

större andelar är det som disponerar bostadsrättslägenheter

snarare än och hyreslägenheter desto färre är det som är

bosatta i lä enheter under producerade miljonprogrammet.

Men dessa ördelningar tycks aldrig bli lika svenskarnas och

stora skillnader kvarstår mellan olika

invandrargrupper.

16: Andel utlandsfödda boende i efter

Figur flerfamiljshus

vistelsetid. Stockholms län 1984

°/.

-ii:§37N'i*3*C'-3i'i'16?i'-i?ÃZ'5:?Ã?5i2'C'5§'51'-TT-iT-IT-ZFTS*?itä-iii a\\\\\\\\\\\\\\*

n\\.\\\\\\\\\\\ t-lz-ii:-lzizâititâå-â:“iriz-li:-Tlz-it-?Zrå-iiätâ-i:423?

K\\\\\\\\\\Y

& & &

Polen

Finland Sverige

Grekland

Jugoslavien

aV

I 0-5 ár 6-10 a: 10 ar ü °P°°°9°

vlstelsetud

Tendenserna är och vi känner igen dem från mycket entydiga

avsnittet invandrarnas arbetsmarknaden.

om etablering på

Det är också en kanske trivial, hypotes att ju ju mycket rimlig,

olika situation arbetsmarknaden

mera invandrargruppers på g

liknar svenskarnas desto mera kommer också invandrarnas ; materiella boendestandard att likna svenskarnas. Den emensamma bakomli ande faktorn är helt enkelt vistelseti en här. att

I detta igger också invandrarhushållens planer på

begrepp 1

i och etablera här.

stanna Sverige långsiktigt sig

I det skall vi beskriva de kvaliteter och egenskaper . följande

olika bostadsområden i har och rela-

som storstadsregionerna

tera dessa till invandrarnas boende samt ange hur invandrarna ser dessa förhållanden.

själva på

6.3 Bostadsområdesegenskaper

Det hävdas ofta att invandrarna i våra storstadsregioner är

hänvisade till ett antal bostadsområden mycket begränsat som således kommer att utmärkas av bland annat en invandrarhög täthet. Det hävdas vidare att i dessa bostadsområden så är de resurssvaga svenskarna Här skall kraftigt överrepresenterade. empirisk grund försöka och utveckla dessa nyansera

viüåaå b er.

I bor cirka alla storstadsregionerna hälften av utlandsfödda bara i cirka Detta

Stockholmsregionen 40 procent. innebär att

cirka 15 rocent av invånare är födda Stockholmsregionens utornlan s. I både och de Göteborgs- Malmöregionen utgör utlandsfödda cirka 10 Att invandrarna tenderar att procent. ansamlas i är ett mönster återfinns i de storstadsregioner som flesta länder. Det också internationellt västeuropeiska är ett mönster att det i storstadsområdena finns ett antal begränsat bostadsområden med en invandrartäthet. Så är mycket hög också fallet i tre

Sveriges storstadsregioner. Knappast någon

seriös bedömare hävdar att detta helt är ett av invandrarutslag nas Snarare det bristande

boendepreferenser. är en fråga om

resurser att hävda Att fallet

sig på bostadsmarknaden. så är

skall vi försöka visa nedan.

6.4 Den etniska boendesegregationen

Begreppet segregation har använts i en rad olika i betydelser olika Här sammanhang. används termen segregation för att beskriva var invandrarna har sina bostäder. Med en sådan

ansats är det att använda be lämpligt eppet boendesegre ation. Vi undersöker alltså om de som or 1 ett bostadsornr de

u en från avvikande pvisar genomsnittet sammansättning i n eller

några avseenden. I ett första steg uppmärksarmnar

vi got efollcningens sammansättning i etniskt avseende. Dessa

bilder sedan med information

kompletteras om befolkningens

socioekonomiska sammansättning.

Om vi delar in bostadsområden efter storstadsregionernas deras invandrartäthet och t ex för anser Stockholmsregionen ett område som invandrartätt om det till mer än 20 rocent består av födda utomlands ör hela personer (genomsnittet regionen är 15 Då kan vi konstatera cirka 70 procent). att procent av alla utlandsfödda bor i andra bostadsområden än

dessa invandrartäta. Samma förhållande äller i Götejust och De exakta talen av hur borgs- Malmöregionen. p verkas delas in men slutsatsen är helt storstadsregionema geografiskt, klar. Det ñnns dessutom en tendens till att andelen utlandsfödda som inte bor i invandrartäta bostadsområden tenderar att

öka över tiden.

Detta hindrar inte att det i alla tre finns storstadsregionerna bostadsområden som är invandrartäta och där överrepmycket resentationen av utlandsfödda tenderar att öka. I Göteborgsoch är dessa områden kraftigt koncentrerade Malmöregionen till centralkommunerna, och i är dessa Stockholmsregionen bostadsområden icentralkommunen. På

underrlâpresenterade

vilket eller vilka sätt s er då de invandrare som bor i J sig invandrartäta bostadsområden från de som inte det? gör

6.5 Den etniska och vistelsetiden boendesegregationen

Mot av de data vi i tidigare avsnitt och bakgrund presenterat som visat att invandrarnas blir mera lik svens-

yrkesfördelning

karnas med ökad vistelsetid och att invandrarnas materiella boendevillkor blir mera lika svenskarnas de varit här, ju längre förväntar vi oss att de invandrare som bor i de mest invandrartäta bostadsområdena i första hand skall vara sådana som

anlänt hit. nyligen

av sambanden mellan vistelsetiden i Stockholms- Analyserna och sannolikheten att bo i ett invandrartätt bostadsregionen område visar att en utlandsfödd vistats i

entydigt ju längre

desto mindre är sannolikheten att han Stockholmsregionen

bor i ett invandrartätt bostadsområde. Sambanden är något

« olika för olika men tendensen är densamma

invandrargrupper,

för alla studerade 1 och trañkkontorets grupper regionplaneinvandrarundersökning.

Figur 17: Andel utlandsfödda i de mest invandrartäta bostadsområdena i Stockholms län 1984 eftervistelse-

tid

andelen av alla i -

invondrorgruppen med Viste se | fd d

en viss vastelsend Vld 1:1 ål;

y ing senaste flyttning

%

7

/ 2 á / A . _

Chile Finland Grekland JUQOSlOVIGD Polen

Födda i;

Källa: invandrare i Stockholms lärt. RTK

Sammanfattningsvis kan alltså att en allt större

sägas majoritet

av de utlandsfödda tenderar att bo i områden som inte är

invandrartäta, vissa invandrartäta bostadsområden i alla tre storstadsregionerna tenderar att bli allt mera invandrartäta

och att de invandrare som bor i de invandrartäta bostadsornrå-

dena i första hand är sådana som relativt anlänt hit. Det

nyligen

förefaller som om de

många av invandrartäta bostadsområde-

na som för

fungerar genomgångsområden nyanlända invand-

och att de från dessa områden efter en tids vistelse

flyttar

gare ar.

6.6 Etnisk och socioekonomisk

segregation

I föregående avsnitt har vi visat att det finns ett antal

begränsat bostadsområden i storstadsre onerna som har en mycket hög

frågar

andel utlandsfödda och vi oss nu vad som

ytterligare

utmärker dessa bostadsområden.

Andelen utlandsfödda i bostadsområden storstadsregionemas uppvisar en stark till andelen socialhjälpstamycket koppling gare i området. Uttrycks sambanden med av korrela-

hjälp

tionskoefñcienter blir de i mom intervallet respektive region 0,84-O,88. Detta att omvi vet att ett område har en betyder hög andel utlandsfödda så kan vi med mycket stor precision

hur stor andelen socialhjälpstagare är i motsvarande områ andge e.

Det år vidare att visa att andelen utlandsfödda i ett bostadsomr de och samband med inuppvisar systematiska

komstnivån, andelen höga örtidspensionärer, andelen kvarboende

samt andelen och andelen av befolkningen högre tjänstemän som en dålig hälsa. Sambandsmönstren är

uppvisar påfallande

lika i alla tre och visar att det finns storstadsregionerna tydli ett antal bostadsområden som har en oncentration

samtidigt

av socioekonomiskt svaga grupper, av utlandsfödda, och då företrädesvis relativt nyanlända, och där befolkningens hälsa är dålig. Det finns följdriktigt också ett antal bostadsområden i alla tre där det finns en stark storstadsregionerna samtidigt överrepresentation av socioekonomiskt resursstarka personer, födda i och där hälsotillståndet är där personer Sverige gott och omflyttningen är

låg.

De bostadsområden som utmärks av en av

överrepresentation

socioekonomiskt resurssvaga personer, utlandsfödda och där invånarnas hälsa är har en stor andel av bostäder-

dålig mycket

na under och förvaltas näsbyggda miljonprogrammets dagar tan alla av allmännyttiga bostadsföretag.

Från studier vid och trafikkontoret vet vi tidigare regionplane-

att just andelen utlandsfödda och låginsocialhjälpstagare,

komsttagare effektiva indikatorer hur de boende

utgör på

själva bedömer sina bostadsområden. Det vill där dessa säga andelar är tenderar de boende att vara med

höga missnöjda

sina bostadsområden. Detta förhållande oavsett vil-

går igen

ken befolkrlin vi Det är alltså inte så att t ex ut-

sgrupp frågar.

landsfödda i n är mera med gon avgörande utsträckning nöjda invandrartäta bostadsområden än vad den infödda befolkningen är, det är inte så att personer som själva lever under små ekonomiska trivs bättre i dessa områden än de omständigheter som har det ekonomiskt bättre. Detta indikerar starkt att det boendemönstret inte är med de boendes iakttagna förenligt preferenser, utan boendemönstret är snarare uttryck för olika resurser att hävda bostadsmarknaden.

sig på

I studier har vi klassificerat de bostadsområden tidigare i storstadsregionerna som 1980 hade en minst dubbelt så hög andel som i

socialhjälpstagare genomsnitt. Andelen

socialhjälpstagare är nämligen redgionen en effektivaste rediktorn till

de boendes av sina bostadsomr den. Utifrån

bedömningar

detta lcriterium kan vi identifiera de bostadsområden i storstadsregionerna som vi har att förvänta har de anledning oss största andelarna boende som är kritiska till sina egna bostadsområden. Vi kan detta identifiera

på sätt 21 områden i Stock-

holmsregionen, 20 områden i och 10 områden Malmöregionen i Dessa

Göteborgsregionen. bostadsområden klassiñcerades

som minst attraktiva bostadsområden. storstadsregionernas Det ñnns i

knappast något bostadsområde någon av storstads-

regionerna som en invandrartäthet inte hög som

samtidigt ñnns med uppvisar land de minst attraktiva bostadsområde-

na.

i dessa bostadsområden under 1980-talet har

Utvecklingen

varit i den

huvudsakligen negativ meningen att överrepresen-

tationen av socioekonomiskt förstärkts. resurssvaga personer Samma förhållande när vi till andelen gäller ser personer med

dålig hälsa och när vi ser till andelen utlandsfödda. I alla tre storstadsregionernas minst attraktiva bostadsområden är ock-

så enheten

flyttningsbenä mycket stor. Genomsnittligt sett

finns inte ens hälläen av hyresgästerna från 1980 kvar 1985.

Det är svårt att hitta bostadsområde bland

något storstadsre-

gionernas minst attraktiva områden som är inne i entydigt en i den koncentrationen

spiral meningen att av lågresurs-

positiv ushåll och utlandsfödda minskar.

6.7 Diskussion

Sammanfattningsvis har vi i detta avsnitt försökt visa att den

stora majoriteten av alla utlandsfödda inte bor i invandrartäta bostadsområden som ett antal bostadsområden i alla samtidigt tre är och tenderar storstadsregionerna mycket invandrartäta att öka sin invandrartäthet. Vi har vidare visat att det i första hand är under invandrarnas första år i som de tenderar Sverige att bosätta i de invandrartäta sig bostadsområdena. Dessa bostadsområden återfimis i bland mycket hög utsträckning

minst attraktiva bostadsområden som

storstadsregionemas

förutom att de har en stor andel relativt invandrare

nyanlända

också har en av socioekonomiskt

överrepresentation svaga

bland den infödda Vi har dessutom visat

grupper befolkningen.

att en stor andel av dessa minst attraktiva

storstadsregionemas

områden tenderar att få en allt starkare koncentration av

som har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden.

personer

Om det skall vara att de ovan beskrivna

möjligt bryta proces-

serna behövs samordnade insatser på tre nivåer:

1 insatser för att förhindra från

Allrnänpolitiska utslagning

arbetsmarknaden och underlätta inträdet på arbetsmark-

naden

2 i bostadsområdena

Vitaliseringsåtgärder

3 Infrastrukturella insatser makronivå

på

De insatserna måste inriktas på att förhindra

utslagning allmänåolitiska ån arbetsmarknaden och på att underlätta insteget

i förvärvslivet bland debutanter. Särskilt bör insatserna inriktas att och underlätta för invandrare

på påskynda nytillkomna

vinna arbetsmarknaden nivå som

att insteg på på en någorlun-

da motsvarar vederbörandes och utbildningsbakkompetens Här är det inte minst med en kraftigt förstärkt grund. viktigt

Det är ett stort samhällsekonomiskt och

svenskundervisning.

slöseri att så invandrare har så svårt att

mänskligt många etablera sig på rätt nivå å den svenska arbetsmarknaden. På

motsvarande sätt måste vidtas så att inte så stora delar

tgärder

av de äldre arbetskraftsinvandrama drabbas av ohälsa som

leder till förtidspensionering. Att vidta åtgärder för att under-

lätta för att etablera den svenska arbets-

asylsökande sig på marknaden torde idag vara en alltmer uppenbar åtgärd som

stöds av allt fler. Det kan inte vara att denna skall

rimligt grupp

till att leva under så tid som

vara på socialhjälp lång

nu är hfääI/isad et.

i bostadsområdena bör inriktas att

Vitaliseringsinsatsema på

hur skall kunna förändras i mot

se över förvaltningen riktning lokalt ansvar och tidig upptäckt av missförhålbefogenheter,

landen, snabba och effektiva kontinuitet och åtgärder samt uthållighet. En sådan mindre revolution på förvaltningssidan kan sedan till för sociala och

ligga grund nödvändiga fysiska

åtgärder. Vitaliseringsinsatserna måste 1 förändra de grunden boendes möjligheter att sitt boende. själva påverka

Det behövs också infrastrukturella insatser makronivå. De på enskilda bostadsområdenas attraktivitet inte bara av påverkas husen och den omedelbara sträcker miljön. Boendemiljön sig än så. Det behövs insatser som förstärker utbudet av

längre

utbildning, av möjligheter till ett rikt och varierat fritidsliv och ett ökat utbud av goda kommunikationer. Det behövs också en förstärkning av det lokala utbudet av kommersiell och offentlig service för att det bättre skall motsvara de krav och önskemål som där har. befolkningen

7 Invandrare och hälsa

Hälsa och ohälsa är som är starkt knutna till sociala begrepp och kulturella förhållanden. i detta avsnitt Redovisningen dels individers sitt

på egen subjektiva uppfattning om

bågger h sotillstånd, dels på uppgifter om sjukskrivning och förtids-

pensionärer från riksförsäkringsverkets register. Det är alltså två helt skilda sätt att mäta hälsan, men de ger mycket likartade resultat. Invandrare (utrikesfödda har sämre hälsa personer) än svenskar. Men skillnaden mellan olika är invandrargrupper och att ta fasta

betydande viktigare på.

Den i Stockholm enomför-

intervjuundersökning landstinget

de 1984 omfattade födda 1 Finland, avien och personer Jugos Grekland Dessa ñck länder varifrån kommit

representera många

som arbetskraftsinvandrare. Polen och Chile representerar länder varifrån kommit Som

många som politiska flyktingar.

jämförelse ingick också ett slumpmässi urval personer födda i länder samt en svenskar ödda utanför Mälardaövriga grupp len. Vi kunde inte ta med av de

tyvärr några flyktin pper

som kommit under de senaste åren, men resultaten fr undersökningen har brutits ner så att man kan studera av betydelsen olika bakgrundsfaktorer som social bak d och utbildning i hemlandet, skälen för emigrationen osv. ndersökningen avser visserligen Stockholmsregionen, men torde i grad även hög vara representativ för Göteborgs- och Malmöregionerna.

7.1 Långa sjukskrivningar

För att beskriva har riksförsäkringsverkets regis-

sjukligheten

ter över och 1988 i Stock-

sjukpenmngförsäkrade sjukskrivning

holms län specialbearbetats. För en har grov presentation länderna förts samman till en med nordvästeuropeiska grupp länder och en med invandrare från mycket heterogen grupp övriga länder.

Andelen med är hö e bland kvinnor

långa sjukskrivningar än

(gSre

bland män, särskilt i åldrarna 20-34 år. 18 och figur 19.) Kvinnorna från har andel med 30

nordvästeuropa något högre

fler än svenska medan kvinnor från

geller sjukdagar kvinnor,

gruppen övriga länder ligger väsentligt över, framför allt i

åldrarna 20-50 år. För märmen andelarna

ligger lägre, men

skillnadema mellan svenska män och utrikesfödda män är större än mellan svenska kvinnor och utrikesfödda kvinnor. Skillnaden mellan svenska män och männen från nordvästeuropa är större än bland kvinnorna. Män från länder

övriga

liksom bland kvinnorna har

ytterligare högre andelar.

Figur 18: Sjukpenningförsälcrade mäni Stockholms län med

30-w ersatta 1988

sjukdagar (procent)

- Samtliga lande:- --- Sverige - NV-Europa -- Ovriga landet-

_ r i i , u . u . . . u 20-24 25-29 30-34 35-39 40- 45-49 50-54 55-59 60-64 Ålder

Figur 19: kvinnor i Stockholms

Sjukpenningförsäkrade län

med 30-w ersatta 1988

sjukdagar (procent)

- Samtliga 150GB! --- SVEPiQE -- NV-EUPODÖ -- Övriga landet-

o . . . L A x . . v u I *i 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Ålder

7.2 Förtidspensionerade

bland och kvinnor andelarna Både utrikesfödda män sjunker med eller fler i den äldsta 60-64 år, 30 sukdagar åldersgruppen vilket blir i

kan bero p att förtidspensionering mycket vanligt

visas andelen med dessa åldrar. I figur 20 och 21 personer Andelen föd-

sjukbidrag/förtidspension. förtidspensionerade

da i de länderna både bland män nordvästeuropeiska ligger och kvinnor nära värdena för ersoner föddai Sverige, mycket under ör att därefter till 25 5 procent u p till SO-årsåldern stiga i den äl sta 60-64 år. För födda i procent gruppen personer bli redan i

övriga länder börjar förtidspensioneringen vanlig 40-årsåldem för att sedan ligga cirka 10 procentenheter över genomsnittsvärdena.

20: Män i Stockholms län med sjukbidrag/förtidspen-

Figur sion 1988

(procent)

- samtliga landar-

--- Sverige

- NV-Eur-opa

- Ovr-iga länder-

2 : : : . : . 05 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 50-64 Ålder 20-24

Figur 21: Kvinnor i Stockholms län med sjukbidrag/förtidspension 1988 (procent)

- Samtliga länder

--- Sver- ige

-- NV-Eurona

- Övriga Janner-

0 1 . . . . - 9 - 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 50-54 Ålder-

Både statistiken över och

sjukskrivning förtidspensionering

innehåller stora variationer inom dessa grova pper. Som

exempel på grupper med extremt andelar

höga örtidspensionerade kan nämnas födda i Grekland, personer Jugoslavien och Turkiet.

I tabell 6 och 7 finns för utrikes födda från de uppgifter 18 länder som har flest invandrare boende i Stockholms län.

Förtidspensioneringen av invandrare diskuteras relativt ofta,

men om man studerar ñnner

sjukskrivningen man att förtidsensioneringar bara är ett toppen på isberg. Förebyggande

hälsofrämjande åtgärder

är Av tabellerna fram-

nödvändiga. går att långa sjukskrivnin ar är mycket vanliga bland yngre (23-

êhile,

39 år) från t ex Irak och andelen Etiopien, Syrien utan att

förtidspensionerade från dessa länder ännu ligger på någon

anmärkningsvärt hög nivå. Detta måste uppfattas som en allvarlig varningssignal.

73 Dödlighet

Skillnader i hälsa mellan olika

befolkningsgrupper återspeglas

även i skillnader i Statistiken bland dödlighet. över dödlighet

Tabell 6: Personer med i Stock-

sjukbidrag/förtidspension

holms län 1988 efter födelseland

Min Ålder 20-24 25-29 30-34 3539 40-44 45-49 50-54 55-59 5054 . Samtliga 0,7 0,9 1.5 2,4 2,9 4,3 7,5 14,1 25,9 Sverige 0,7 1,0 1,5 2,4 2,5 3,5 5,1 11,9 24,0 3.3 5.4 5,0 14,5 25,1 45,4

l

Tyska förb rep

1 Ungern 0,0 0,0 1.3 2,5 5,2 5,2 14,3 21,4 35,3

1 1,4 0,0 0,0 1,4 1,5 4,7 10,9 15,1 31 ,9 Spanien

3,5 0,5 3,7 2,5 3.5 12,1 14,9 15,7 31,4 Syrien

Kvinnor Ålder 20-24 25-29 3034 35-39 40-44 4549 50-54 55-59 50-54

0,5 0,5 1,4 2,3 3.5 5,4 9.9 15,1 25,7 Samtliga 0,5 0,5 1,5 2,1 3,1 4,4 7,9 13,7 24.5 Sverige Finland 0,5 0,5 1,5 2,9 5,0 5,5 15,7 25,5 41,4 Danmark 0,9 0.0 0,0 1,2 4,0 3,2 9.7 12,7 24,1 0,0 0,9 1,4 2,5 4,7 5,3 10,9 19,5 33,4 Norge Storbritannien 0,9 0,5 0,9 0,9 1,9 1,5 3,7 11,5 25,5

0,0 0,0 0.5 0,5 3,2 3,5 7,5 13,9 25,3 Tyska förb rep Österrike 0,0 0,0 3.3 3,5 2,2 5.0 10,5 14,9 32.5 Polen 0,0 0,0 1,2 3,1 3,5 7,4 19,2 33,2 45,5 1,8 0,0 1,3 1,0 1,0 7,3 9,1 20,5 48,4 Tieckslovalien 0,0 0.0 1,0 1,5 7,0 9,7 22,2 37,2 55.9 ungem 1,5 0.0 0,0 1,3 5,7 5,4 15,5 24,1 35,2 Spanien Italien 0,0 1,9 2,2 1,9 15,3 9,1 17,5 34,4 50,7 Grekland 1,3 1,1 4,0 12,3 29,5 49,2 71,0 52,1 75,9 0,3 1,7 4,7 10,7 18,9 34,1 55.9 62,7 59,0 Jugoslavien Turkiet 0,3 1.1 2,0 5.5 10,7 27,5 33,5 37,7 30,1 Chile 0,4 0,5 0,4 0,7 1,5 4,5 5,7 12,1 15,0 0,4 0,0 0,4 1,0 2,7 13.3 5,3 0.0 0,0 Etiopien lrak 0,0 0,0 0,5 0.0 5,7 0,0 5,3 23,5 20,0 lran 0,0 0,0 0.2 0,7 0,7 1,3 2.2 3,1 4,4

Synen

Sjukpenningförsälcrade med 30-w ersatta sjukdagar

1988 i Stockholms län efter födelseland

Mån Ålder

i

i 20-24 25-29 3034 3539 4044 45-49 50-54 55-59 60-64

i Samtliga 5,1 6.6 7,6 7,6 7.5 7.9 9.2 10,7 11,2

i Sverige 4,4 5,1 5,6 5.7 6,0 6,4 8.1 10,1 10.9

i Finland 9,6 12,8 13,8 15,4 14,5 15.0 13,5 15,9 13,8

j Danmark 6,3 5,9 5,3 8,4 6,6 9.0 11,1 14,8 14,9 , Norge 7,9 6,7 5.5 6,5 12.3 9.1 10,8 8,1 11,3

l Storbritannien 3,0 4,8 3,0 3,2 6.3 6,2 9,2 10,8 13,8

Tyska törb rep 5.4 4,9 6,3 7.6 6.8 7,5 8.9 8.6 8.9 Österrike 0,0 0.0 6.9 7.6 9,5 9.0 4.7 9,8 8.9 Polen 14,4 21,0 19,9 16.2 18.6 18,9 21,4 18,2 20.0 Tjeckslovalien 10,0 5.9 5.9 18,3 13,7 11,0 14,3 1 1,8 9.5 Ungern 4,2 7,0 12.7 10,8 11,8 17,3 12,0 11,3 11,9 Spanien 3,7 10.4 9.2 8.2 14.0 12,4 16,1 19,0 11,4 Italien 5,3 6,1 12,5 5,0 10,0 11,5 15.9 15,1 16.0 , Grekland 16,6 21,6 18,7 19,0 24,5 23,5 18,7 21,9 11,5

behäftad med en som torde invandrare är mängd problem,

särskilt detta innebära att dödligheten underskattas, gäller

varför dessa med i spädbarn och ålders ensionärer ej tagits

Itabe en nedan redovisas dödli heteni Stockredovisningen.

erna 5-65 för ersoner holms län 1983-1987 för åldersgru

i och ar man hänsyn till) skillna-

utrikes

födda födda. Sverige

överrisken för död der i ålderssarnmansättningen så är förtidig

de utrikes födda med 65 års ålder) 18 för jämfört (före procent de som är födda i hela i motsvarande åldrar. För befolkningen

ñnns en underrisk på 3 procent.

Sverige

finns i 5-9 år, där död- Särskilt stora skillnader åldersgruppen

bland invandrarbarn mer än dubbelt så högt ligheten ligger

i Bland litet äldre barn och som bland barn födda Sverige.

Sedan döds-

är skillnaderna något mindre. sjunker

ungdomar

och hamnar för över 65 riskerna för de utlandsfödda personer

hela i motsvarande

år under genomsnittet för befolkningen

i bero brister i

åldrar, detta torde dock stor utsträckning på

statistiken.

Tabell 8: Döda 1983-1987 i Stockholms län

Observerat antal döda Ålder Döda per 10 000 individer / förväntat

födda i Index 100 = totala befolkningen bland personer

bland personer födda i

Utlandet Sverige Utlandet Sverige

7.4 Upplevd hälsa

I 1984 års

invandrarundersökning användes bland annat upp-

om hur personerna själva bedömer sitt allmänna hälso-

gifter age.

Hälsovariablema ställdes mot ett stort antal bakgrundsförhållanden och de som i till

någon väsentlig utsträckning bidrog att

förklara skillnader i hälsa kön, socioekonomisk var; ålder, uppväxtland, vistelsetid i Sverige, motiv för

grupp,

flyttning

ån uppväxtlandet samt Därtill inkluderas

utbildning. tv

beskrev

faktorer

som hälsorisker som och alkoholkonrökning sumtion.

Kvinnorna bedömer sitt hälsotillstånd enomsnittligt som sämre än männen, hälso lståndet försämras med stigande ålder, arbetare bedömer sitt hälsotillstånd som sämre än företagare och tjänstemän. Förtidspensionerade uppvisar mycket sämre hälsotillstånd än andra med utbildgrupper. Grupper högre ning har bättre hälsa. genomsnittligt

De som vistats i har de länge Sverige sämre hälsa än som varit här kortare tid. Detta beror bland annat

på att genomsnittsål-

dem bland de som varit här är Om länge högre. man tar hänsyn till skillnader i köns- och andra

ålderssammansättning

samt bakgrundsfaktorer framkommer däremot, att de som vistats i Sverige under relativt kort tid har sämre hälsa än de som varit här länge.

7.5 Särskilda riskgrupper

Bakgrundsfaktorer varierar starkt mellan invandrare från skilda länder och det ñnns all att ta fasta den enskilda

anledning på

individens förhållanden och beskriva särskilda

riskgrupper,

dels utifrån arbetsförhållanden dels utifrån hälsorelaterade

riskbeteenden.

Arbetsförhållanden har ett samband med individens

tydligt

hälsa. Man kan arbetare i tydligt urskilja att yrken med hög sjukvårdskonsumtion har en sämre hälsa. Vi fann att ju längre man i sådana desto jobbat yrken sämre är det genom-

hälsotillståndet. Till sådana högkonsumtionsyrken snittliga hör för män t ex Svetsare, städare, järn- och metallverksarbetare, diversearbetare, för kvinnor hör till denna grupp t ex yrken som livsmedelsarbetare, städa-

sjukvårdsbiträde, köksbiträde,

re.

Bland som er vara med sitt nuvapersoner upp sig

rande arbete, bedömer rygt dubbelt missnöäga så m ga sitt allmänna

med de som är med sitt

hälsotillstånd som dåligt jämfört nöjda

arbete.

En kan är i annan grupp man utskilja personer yrken

tydligt

som har en kv ationsnivå än den som individen lägre eller som iandra än de anser besitter, jobbar yrken personerna att de kan bäst. Denna i stor utsträckning av grupp utgörs invandrare som inte kan få i som högutbildade jobb yrken motsvarar deras De finns från alla utbildning. representerade de fem studerade länderna. sådana förhållanden

Långvariga ger tydliga negativa effekter på hälsan.

har varit stor under 1970- och 1980- Flyktinginvandringen talen. är relativt och välutbildade,

Många flyktingar unga

faktorer som talar för att deras hälsotillstånd skulle vara relativt är inte fallet och det sämre

gott. Men så genomsnittliga

hälsotillståndet kvarstår även när man standardiserat för ålder och har också kvarstående häl-

utbildning. Många flyktingar

under tid efter ankomsten till Sverige.

soproblem mycket lång

Sambandet mellan och ohälsa är klart och tobakskonrökning sumtionen hos t ex grekiska män är anmärkningsvärt hög.

7.6 Diskussion

Oavsett hur man mäter hälsotillståndet har invandrare från de flesta större invandrarländerna sämre hälsa än den infödda svenska Särskilt utsatta är invandrare från Grekbefolkningen. och Turkiet. Men även invandrare från land, Jugoslavien yngre t ex Irak och har andel med långa

Syrien påtagligt högre sjukskrivningar än genomsnittsbefolkningen.

Det finns en tydlig kop ling mellan arbetsförhållanden och ohälsa. Dels tyder data p att många invandrare under lång tid arbetat i inom Sverige yrken som utmärks av hög sjukvårdskonsumtion, dels har många invandrare som yrken ger dem litet arbetet inflytande över och dåligt motsvarar deras kunskaper. Båda dessa faktorer bidrar till en försämrad hälsa.

De mycket påtagliga hälsoproblem som finns bland vissa inöver SO-årsåldern

vandrargrupper

och som ofta resulterar i förtidspensionerin kräver aktiva insatser. och Utbildning arbetsmarknadspo tiska insatser för att stimulera och underlätta för invandrare att söka vidare från arbeten med sig dålig fysisk eller psykosocial arbetsmilö behövs. Sannolikt behöver detta med kompletteras stöd ersonalpolitiska åtgärder

argetsgivarna.

inom och de företagen offentliga Föreb ggande hälsovård, anpassad till olika förh landen invandrargruppers behöver utvecklas och arbetas in i landstingens hälsopolitiska program.

Underlaget för att beskriva hälsoläget bland äldre invandrare är bristfälligt, men uppenbarligen kommer de stora skillnader som finns bland invandrare och den svenska i befolkningen åldrarna före pensionsåldem att följa med upp i åldrarna. Det relativt goda finns bland hälsoläge som ålderspensionärer upp till 80 års ålder kommer att varefter de splittras stora kohorterna arbetskraftsinvandrare från t ex Grekland, Jugoslavien och Turkiet som nu är mellan 50 och 60 åldras.

Referenser

Andersson, Å E m 11 (1985), Kreativitet storstadens framtid, Stockholm Bemow, R (1989), SOU 1989:67 Levnadsvillkor i storstadsregioner Dahlgren, Regen, Spetz, C-L SOU 1981:2 G, A-M, (1981), Ohälsa och

vårdutnyttjande

De Geer, E (1989), Göteborgs de utländska invandrargeografi, medborgarnas regionala fördelning, Göteborg Invandrarforvaltningen i Invandrare och utländska Göteborg, medborgare i Göteborg 1987 i Fortsatt koncentration Statistikbyrån Malmö, mot storstadsregionerna? 1982 nr 2 Malmöläget

Öhlund, B (1989), Med utländsk bakgrund, Regionplane- och

trafikkontoret 1989:3

Rapporter från och trafikkontorets invandrarutregionplane- Invandrare i Stockholms län redning,

Öhlund,

B Invandrare i sifEror (1984), Harkman, A (1984), Sysselsättning och arbetslöshet. En översikt Ekberg, J (1985), Yrkeskarriärer under 1970-talet Harkman, A (1985), Arbete och löner

Redelius, I (1985), Landstingsanställda invandrare

Daun, Å (1985), Bra och i

dåligt Sverige

Kemen , J (1985), Housing conditions Boalt, (1985), Hälsa och vård Biterman, D (1985), Bostäder och boende Axelsson, S

(1985), Utbildning

Del 2

Innehållsförteckning

Gå inte över ån etter vatten 73 Tankar efter ett

Socioekonomisk

Några sammanfattande slutsatser

Innehållsförteckning (forts)

Sid

Invandrare och hälsa 125

Hur fungerar det nya flyktingmottagandet idag? 137

Invandrarnas i Stockholms län 151

boendesegregation

Varför dras invandrarna till storstäder? 151 152

Boendesegregation

Etnisk identitet 153

Etnisk i Stockholmsregionen 157 boendesegregation

verklighetens yttre 187 sammanfattning Referenser 189

Innehållsförteckning (forts)

Invandramas levnadsvillkor - Vad borde vi veta

Etnisk som mobilisering förändringsfaktor

Skolfrågan som väckarklocka

Sammanfattning Referenser

Bilaga

Gå inte över ån efter vatten

Roger Bernow

Tankar efter ett projekt

Landstinget har t och trafikkontoret det regionplane- mycket spännande upp a et att en bred av invandgöra kartläggning rarnas levnadsförh anden i länet att tjäna som underlag för beslut inom i och

samhällsplaneringen allmänhet landstingets

i

egen planering synnerhet.

En sådan motiverad det bor cirka

kartläggning ansågs av att

220 000 utlandsfödda i Stockholms personer län, vilket är detsamma som 14 procent av länets befolknin . Och det saknas

helt någon tidigare bred dan karaktär. kartläggning av en s

Landstinget har en unik gjort satsning som är mycket ambitiös till sin

uppläggning.

Målsättnin en är att en bred och nå orlunda ge samtidigt väl sammanh en bild av hur invandrarnas levnads örhållanden ser ut och hur de utvecklats under idag personernas vistelsetid i Sverige.

av är unik i åtminstone

undersökningen tre

Uppläggningen avseenc en:

1 Det har inte orts bred

tidigare någon kartläggning av

invandrarnas levnads örhållanden varken

på regional

eller nationell nivå.

2 dvs de individuella Förloppsansatsen, att följa förändringarna av skilda levnadsförhållanden från

invandrings-

tidpunkten fram till idag.

3 Den liberala till andras

inställningen utnyttjande av käll-

materialet på mycket gynnsamma villkor.

Vid av hade vi ett stort uppläggningen undersökningen mycket antal kontakter och diskussioner med forskare, statliga mynpolitiska refedigheter, kommuner, landstingsförvaltningar, m fl. rensgrupper, invandrarorganisationer

En slutsats av dessa diskussioner var att det inte var tillfyllest att enbart bearbeta register då dessa innehåller befintliga om t ex födelseland ett sätt

up gifter på mycket fragmentariskt

1 fall saknas relevanta helt. Vi det

oc många uppgifter ansåg

därför att genomföra en mycket brett upplagd nödvändigt som komplement till re sterbearbet-

intervjuundersökning

av t ex Folk- och bostadsräkningama, AK förtidspenningar , slutenvårdskonsumtionen. sioneringar, sjukskrivningar,

Redan dessa en del aldrig tidigare

registerbearbetningar gav

redovisade fakta, bland annat om de oroväckande

höga talen av förtidspensionera uppgifterna e bland vissa invandrargrup-

av invandrarnas individuella yrkeskarriärer per, beskrivningar hela 1970-talet, flera aspekter av boenuppgifter kring

ränder et.

Det använda består av två delar:

frågeformuläret

1 Ett mera konventionellt formulär som är omfatmycket

tande och innehåller frågor kring familjeförhållanden, umgänge, språk, boende, utbildning, arbete, ekonomi,

hälsa, Ambitionen är att kunna barnomsorg. kartlägga såväl hur dessa levnadsförhållanden faktiskt ser ut idag samt att kartlägga hur invandrarna själva utvärderar dessa faktiska förhållanden. Naturligtvis är formuläret

konstruerat via en mycket lång rad kompromisser mellan framför allt bredd och Detta är ofrånkomligt.

djup. tyvärr

Den ramen 1 första hand av de

yttre utgörs naturligtvis

svarandes tålamod.

2 Ett förloppsformulär som är begränsat till frågeområde-

na arbete, utbildning, familj och boende. Poängen är här

att de svarande får för gång det inträffat redogöra varje

en i av dessa avseenden under hela

förändring någon

vistelsetiden 1 en inträffat

Sverige. Varje gång förändring

anges varför denna skett och hur den nya situationen ser ut. Denna ansats oavsett

ligger på forskningsfronten

är invandrare eller

populationen någon annan befolk-

DIDSSSTUPP-

Aven beslutet om vilka som skulle resultatet

intervjuas är av kompromisser. Dilemmat är att man dels vill kunna nämligen

uttala om hela invandrarkollektivet och dels

sig göra uttalan-

den om skilda nationaliteter. Vår kom romiss av ett utgörs urval där vi ordentli 01k födda i representerar Finland,

Jugoslavien, Greklan , Polen och Chile. Alla nationaliövriga

teter i i

ingår en övri -grupp samma proportion som de utgör

i De nationaliteter

befolkningen. em vi särskilt valt ut repre-

senterar ett brett spektrum av

invandringsmotiv, invandrings-

tidpunkt, kulturell bakgrund m m.

Att vi inte valt mer än fem nationaliteter motiveras i stort av

ekonomiska skäl.

Som har urval

j ämförelsegrupp ett gjorts av svenskfödda perso-

ner som nu bor i Stockholms har

län, men som tillbringat sin

huvudsakliga uppväxttid utanför länet.

Svarsfrekvensen varierar mellan de

något olika grupperna och

är över 80 vilket

genomsnittligt procent, är ett oväntat gott

resultat.

tio rapporter

Idag är ublicerade och de behandlar

frågeområ-

dena boende (2), ut arbete

ildning, (3), hälsa, landstingsan-

ställda invandrare samt en rörande skilda invandrarrapport syn å vad som varit det bästa med

respektive sämsta

gruppers att omma Sverige.

Förutom dessa tio harvi i samverkan med andra eller rapporter

på direkt av andra

uppdrag ort ett antal specialbearbetningar

rörande t ex

invandrarna och den framtida

långtidssjukvården

invandrarna och behovet av

socialhjälp

-

invandrarkvinnorna den svenska

på arbetsmarknaden.

Fortfarande återstår ett antal arbetsuppgifter.

Fler av s ar som emanerar

1 analyser ecialfrågeställnin

från i första hand s dana som har det irekta ansvaret för skilda eller har till att sådana

frågeområden uppgift göra

analyser.

2 av hur invandrarna själva utvärderar Ytterligare analyser skilda levnadsomständigheter

av för att få ett säkrare 3 Fördjupade analyser förloppsdata fakta- och teoriunderla för att förstå vilka faktorer som underlättar örsvårar invandrarnas etablering respektive i det svenska samhället.

till För att dessa skall kunna bli verk-

4 Förslag åtgärder.

måste utarbetas i samråd med de organ ningsfulla förslag Sådant kontaktar-

som har ansvaret för respektive fråga.

bete för närvarande som bäst.

pågår

Trots det ambitiösa arbetet med detta projekt som mycket och är det att förstå att redan genomförts som planeras viktigt

kontorets arbete endast i bästa fall givit många goda byggste-

nar till de som vill fortsätta bygget.

Lärdomar

arbetet med vårt har det fallit sig naturligt I invandrarprojekt

reflektera över hur det skulle vara att

att också något möjligt

förbättra villkoren för invandrarforsknin en och för mvandrarnas att komma till t s.

egna möjligheter

Min avsikt är inte att försöka ange alla intressanta forskningsfast komma med

invandrare utan mer att några frågor kring

unkter hur informationen

handfasta och praktiska s på

invandrarnas levnads ör ållanden, beteenden och attitykring der skall kunna vidgas.

saknas i stor om in- Grundläggande kunskaper utsträckning vandrares levnadsförhållanden och särskilt om olika gruppers förhållanden. Vårt projekt utgör endast en startpunkt.

Den här typen av är sannolikt för och undersökningar dyra svåradministrerade för att kunna breddas och kontinuerligt Och man bör över huvud restriktiv med att tagetvara

p upprepas. örja nya stora datainsamlingar utan att först noggrannt ha

övervägt möjligheterna att ytterligare bearbeta befintliga data.

Uppgiften måste därför bli:

- att se till att befintliga register av intresse kompletteras med relevanta om t ex födelseland, invand-

uppgifter

ringsår m m. Härigenom kan en stor relevanta

mängd data göras för tillgängliga inspektion.

- att se till att stora och

befintliga kontinuerliga frågeun-

dersöknin ar som anses vara av så vitalt intresse att samhället li en ned kronor bör utvid-

lägger miljontals

gas i sina urvaf så att ett tillräckligt antal utlandsfödda av

skilda nationaliteter inbegripes. Kunskaperna om invandrarnas förhållanden kan här närma si kunskaperna om svenskarnas förhållanden en örhållandevis genom ringa ekonomisk och personell satsning.

att koncentrera att sekundär-

ansträngningarna på göra

analyser redan insamlat

på material.

Om man detta relevant material

på sätt gör tillgängligt med en

förhållandevis ekonomisk så har sedan blygsam satsning forskarna ordentligt med material att från.

utgå

Vilken typ av forskare är det då som bör aktiveras? Det behövs

knappast någon invandrarforskare, vad det nu är, för att kartlägga och beskriva data insamlade detta Det på sätt.

behövs inte heller invandrarforskare

någon för att avgöra om invandraregenskapen kvarstår som en viktig förklaringsfak-

tor även sedan till andra relevanta hänsyn tagits variabler. Det är först om i

invandrarkunskapen sig kvarstår som en viktig

förklaringsfaktor som det är av särskilt intresse att in en

koppla invandrarforskare.

blir

Slutsatsen

att det är att intressera

viktigt änmesspecialister

att 1 sitt ordinarie arbete beakta invandrare och att detta bör

ske i samråd detta område. På motsvarande

med experter på

sätt bör invandrarforskare ha ett nära samarbete med de som är inom det sakområde som skall belysas. experter

Om inte ett sådant samarbete riskerar invandrarforsfungerar karen bli skall behärska ett mycket

att en diversehandlare som

brett av sakområden och dessutom vara expert

invan âpektrum rare i allmänhet eller någon s eciell invandrargrupp. på å

leva upp till forskare torde kunna s ställda krav. högt

Å andra sidan tenderar ofta inom olika sakområden experter att glömma bort invandrarna.

krävs också mer om invandrarnas Idag mycket kunskap egen av skilda levnadsomständigheter. Som det nu är utvärdering måste man åtminstone anta att det man tror att implicit svenskarna vill ha det vill också invandrarna ha. Det som är för svenskarna det är också för invandrarna. Det viktigt viktigt är sannolikt fel.

kunna förstå och hur situation För att bättre analysera dagens fram krävs mer av longituväxt ur årdagens mycket analyser dinella område som är eftersatt. data. etta är ett kraftigt

Om är att försöka identifiera skilda förslag till åtgärder

syftet är det ibland ineffektivt att starta med att öra stora och breda skilda förhållanden. I éer och till undersökningar av uppslag åt ärder finns sannolikt väl fältet. Upp-

representerade på

gügten

blir initiera forum där idéer och kan då att ett förslag och att Kanske ges förutsättningar

gresenteras ehöver det skapas en utvecklingsfond, i dgenomföras. ébank eller vad man

vill kalla det med förebilder från t ex utveck-

glesbygdsfonden,

etc.

lingsfonden, miljövårdsfonden

De idéer och till som man där finner värda att

förslag åtgärder

å bör sedan till föremål för seriösa

satsa naturligtvis göras

utvär En sådan här ansats är sannolikt ett effektivt eringar.

sätt att kanalisera olika idéer och förslag till åtgärder samt att

få en korrekt bild av de effekter som åstadkommits.

Socioekonomisk karriär bland invandrare

Jan Ekberg

Inledning

Under senare år har det förekommit en diskussion om invand-

rarnas villkor på svensk arbetsmarknad. I debatten har det

ibland målats u p en mörk bild. Det har förekommit hypotesen att främst de s arbetarinvandrarna även tenderar

långsiktigt

att stanna kvar i med

yrken låga löner, höga arbetslöshetsrisker

och Denna

dåliga arbetsmiljöer. tendens skulle också finnas

för invandrarbamen. Invandramas bort ifrån sådana rörlighet yrken skulle således,

enligt hypotesen, vara låg. Samtidigt

saknas i stor utsträckning empiriska kunskaper om detta.

Det finns en

visserligen hel__del uppgifter om invandrarnas yrkestillhörighet, inkomster och förvärvsintensiteter vid enviss tidpunkt (tvärsnittsdatay). Sådana data avslöjar att på 1950-

och 1960-talen var invandrarnas ålderss eciñka förvärvsinten-

befolimn

siteter högre än för den infödda Detta ällde gen. speciellt invandrare från Finland och Wa Jugoslavien, se ensjö (1973), Ohlsson och Men denna

(1975) Ekberg (1983). bild

förändrades under 1970-talet. Vid av 1980-talet de början var

åldersspecifika förvärvsintensitetema för de utländska med-

borgarna klart lägre än i den infödda befolkningen. Naturaliserade invandrare hade dock fortfarande ungefär samma förvärvsintensiteter som den infödda

befolkningen.

Förändringar i relativa förvärvsintensiteter finns således i

huvudsak bland de utländska Detta

medborgarna. återspeglar

både arbetsmarknadens

på efterfråge- och ut-

förändringar budssida. å utbudssidan har vi invandringens ändrade karak-

1) Sådana kan erhållas från Folk- och bostadsräk-

ningama. uppgifter 1ssa ñnns också i exempelvis Wadensjö ( 1972), i SC ulggifter :s undersökning av levnadsförhållan-

den, i SOFI:s i

levnadsnivåundersökningar

samt Ekberg (1983). Men sådana data karriärutvecksäger inget om lingen.

tär med sannolikt arbetsutbud än bland de tidigare lägre

arbetskraftsinvandrarna. invandra- Speciellt utomeuropeiska re -innefattande av de som anlänt under de många flyktingar - lå förvärvsintensiteter och sista 10-15 åren har mycket a låga

(l9å9).

På var de inkomster, se Gustavsson efterfrågesidan

utländska troligen hårt drabbade av 1970-talets medborgarna

arbetsmarknaden med krympande sysselsättning utveckling på inom De är i tillverkningsindustrin.

uttlnändskláanmedgorgarnzli)

sselsatta inom ver ustrin. essstor utsträcknin s gsin

utom faller deêi ändska medborgarnas förvärvsintensiteter

relativt den svenska av den efterhand befolkningens på grund

allt bland svenska kvinnor. högre sysselsättningen

Andrade förvärvsintensiteter den årliga arbetsinpåverkar

komsten. Det är sannolikt en till den mycket viktig förklaring

i de utländska medborgarnas årliga långsiktiga nergången

arbetsinkomster relativt arbetsinkomster i svenskbeårliga

Vid slutet av 1960-talet var den relativa årliga folkningen.

arbetsinkomsten för de utländska medborgarna väsentligt högre

än i början 1980-talet, se Ekberg (1983). på

Men tvärsnittsdata information om invandger inte så mycket rarnas arbetsmarknaden. Genom in- och karriärförlopp på

förändras sam-

utvandring ständigt invandrarbefollcningens

I stället behövs studier där samma individer kan mansättning. tids eriod Det följas över en län e (longitudinella studier).

(två)

finns endast ett f tal sådana studier i Sverige och då

enbart avseende vissa invandrargrupper.

En studie har inom ramen för SOFI:s levnadsnivåundergjorts

där man kunnat en finländare över sökningar följa upp grup

(l984g.

flera se Lemiö Undersökning-

arna undersökningstillfällen, är urvalsunc ersöknin ar och den finska urvalsgruppen

varit bosatt i landet vid era tillfällen är liten, vilket att som gör

Den tendens som finns är att den resultaten är något osäkra.

har förlorat finska gruppen vad gäller position iyrkeshierarkin,

den svenska Rörligheterrän gentemot jämförelse ppen. fr till en är större i den ten arbetaryrken tjänstemannayr

svenska jämförelsegmppen.

En annan undersökning gjordes inom ramen för ett större

som av och trafikinvandrarprojekt genomförts regionplane-

kontoret vid Stockholms läns Den socioekonomiska

landsting.

karriären undersöktes hos 1969 års invandrare till Stockholms

län, se Dessa földes Folk- och

Ekberg (1985). genom bostads-

räkningama 1970, 1975 och 1980. Därvid jämfördes också med

en svensk som består av inrikes svenska

gru p inflyttade medborgare Stockholms län 1969. Jämförelsen gjordes

den k Denna

enligt s tvillingmetoden. innebär att en invandrar-

grupp och dess svenska har samma antal och

tvillinggrupp

vidare samma ålders- och samt vid start-

könssammansättning

året (1970) också samma och socioekonomiska yrkes- fördelning. Jämförelsen fram till 1980 innebär att man undersöker i

- vad mån grupperna har olika

karriärförlopp.

Betraktar vi

hela gruppen utrikes inflyttade utländska medbor-

gare till Stockholms län 1969 så har den och

yrkesmässiga

i socioekonomiska lån

rörligheten uppåt gått ammare än för

den svenska Det kan ock

jämförelse ppen. påpekas att

andelen som blivit är större i invandrar-

egna öretagare något

gruppen.

Den ñnska visar en lån ammare rörli et

gruppen väsentligt

uppåt än den svenska ån tvillinggruppen. erströmning

arbetar- till förhållandevis i den

tjänstemannayrken

är

låg

finska gruppen. Speciellt gäller att få blir högre

åiänstemän.

Aven andelen som startat är blan finländar-

egna företag låg

na.

En närmare vårt material visar den

analys av att oförmånliga utvecklingen främst de finska männen. Det gäller framgår

också att en förhållandevis stor andel av de finska männen

lämnat arbetsmarknaden och till

övergått förtidspensionering

fram till 1980. Däremot de finska kvinnorna ha klarat

tycks sig

väsentligt bättre. De under socioekonoperioden uppkomna miska skillnaderna är små mellan finska och svenska kvinnor.

En till

bidragande omständighet detta kan vara att även svens-

ka kvinnor mer sällan hamnar i

karriäryrken.

Aven jugoslaver och som anlände till Stockholms län polacker

1969 undersöktes. För var bilden den-

jugoslavema ungefär

samma som för med

ñnländama, men undantaget att jugosla-

vema i relativt stor utsträcknin startade För

egna företag.

polackema var bilden helt annor unda. Den socioekonomiska

har snabbare än för den svenska jämfö-

rörligheten uppåt gått

Aven andelen som startade egna företag är hög

relsegrulppaen.

Viss bör dock iakttagas inför i den po sta gruppen. försiktighet Den var liten. Men resultaresultatet. polska gruppen ganska ten indikerar att det ñnns stora skillnader mellan olika invandvad ekonomisk i Sverige.

rargrupper gäller framgång

De nämnda studierna är, som framgått, mycket fragmentaris-

studie är ett ganska litet

ka. Leiniös av finländare grundad på

innehåller antal individer. Min egen Stockholmsundersökning antal men är endast en lokal visserligen ett större individer, och enbart avseende ett års Dessutom sådan invandring. ger studierna endast den karriären bland inbåda kesmässiga vandrarna och inte deras re ativa inkomstutveckling.

Syfte

Nedan kommer att resultat från en på-

jag presentera några

om och

större longitudinell undersökning yrkeskarriär

gående

bland invandrare i En sådan mkomstutveckling Sverige”. kräver en observationstid och endast de

undersökning lång

har vistats i under tid in år.

invandrare som Sverige lång

består av utrikes födda vid 0B Invandrargruppen personer 1970 utom de som invandrade just 1970”. Detta utgör samtliga dittillsvarande första invandrare. Bland

årgångar generationen

dessa studeras karriärförlo inkomstutveckling för de p och som var bosatta i riket ocks vid FoB 1975, FoB 1980 och FoB

1985. Observationstiden blir således 15 år.

Det datamaterial hittills kommit fram i är

som projektet omfattande och här endast några av de

mycket presenteras resultat som fram. För med svenskbefolk-

tagits jämförelser

har den s k Till varje utrikes

ningen använts tvillingmetoden.

vald infödd svensk (svensk med

född person är en tvilling)

kön och och samma

samma ålder, yrke (på tre-siffemivå) vid startåret 1970. Frågan är sedan om bosättningsort (län)

Studien finansieras av Riksbankens Jubileumsfond 1)

Skälet till att utesluta 1970 års invandrarårgång är att

2) just

en del av dessa kanske ännu inte fått fast fot på arbets-

marknaden vid FoB 1970

invandrarnas karriär och inkomstutvecklin skiljer sig från för de svenska när in viderna till tvillingarna följs

fiágrågppet 1 .

En viss således inte med hela den

invandrargrupp jämförs

infödda befolkningen utan endast med sina svenska tvillingar. Syftet med tvillingmetoden är att eliminera vissa grundläggande skillnader och dess svenska

mellan en invandrargrupp

Aven om tvillingmetoden underlättar jämförel-

kontrolågrupp. ser är en inte utan problem. En är för hur många

variabler standardiseringen skall öras. frå? tt problem ärutbild-

nin ariabeln. I de senaste Fo finns er om

inga upp utbildning. Visserligen finns vissa sådana 1 0B 1970.

uppgifter

Men från SCB kvalitén d för enligt , speciellt

invandrarna. uplpfgtifter ersom det inte finns utbildningsdata i FoB

efter 1970 vet vi inte hur för en invandrar-

utbildningsnivån

eller dess svenska jämförelsegrupp förändrats under

gru7pp 19 0-1985.

Emellertid visar studier att det finns ett nära samband

många

med och Johnsson Att vi

utbildningsnivå yrke, se (1984).

standardiserat för skulle således kunna tolkas yrkesvariabeln

som en indirekt standardiserin också för utbildningsvaria-

beln. Dessutom fann Dobric vid en

1986) att jämförelse

mellan invandrare från Ju oslavien och svenskar med samma ålder, kön och yrke var s aderna i genomsnittlig utbildnin tid små. Individernas tre breda

mycket fördelning på ut-

bil gsmvåer var densamma i invandrar- som i ungefär

På mer detaljerade utbildningsnivåer fanns

svenskgruppñjrä

dock vissa s vilka delvis ktmde till kodnin ader, hänföras

problem beroende på skillnader i skolsystemet mellan Jugos a-

vien och Om vi har information i

Sverige. om yrkestillhörighet

kan vi antaga detta en också

befolkningsgrupp

att säger

ganska mycket om gruppens utbildningsnivå.

Det är dock att sambandet mellan och

möjligt yrke utbildnings-

nivå var svagare 1970 beträffande välutbildade som

hade anlänt strax före detta år. Exempelvis kan detta flyktingar a varit

fallet med invandrare från Tjeckoslovakien. När de anlänt till Sverige kan de ha in som under deras

gått på yrken låg

kompetens (de yrken de hade i hemlandet).

Vid FoB 1980 och 1985 var i socioekobefolkningen uppdelad nomiska sådan emellertid pper. Någon uppdelning gjordes inte vid 0B 1970 och FoB 1975.

Vi har därför konstruerat en sådan fördelning 1970 och 1975

med hjälp av det nära samband som finns mellan yrkesfördel-

och socioekonomisk SCB har bildat ett sådant ning fördelning. samband för den totala 1980. Detta har sedan befolkningen fördelats å åren 1970 och 1975. Metoden kan fel, ge mindre men et att vi får en till den

myc tyder på god approximation

socioekonomiska fördelningen 1970 och 1975. Konverkliga visar också detta, se Ekberg (1985). trollberälcningar

under 1970-1985. N

Följande invandrargrupper följs perioden

= antal individer i varje grupp”.

1 Utrikes födda n = 199 411 2 Födda i Finland n = 82 364 3 Föddai övriga nordiska länder n = 34 715 4 Födda i n = 11 522 Jugoslavien 5 Födda i Grekland n = 2 792 6 Födda i n = 23 116 Västeuropa 7 Födda i Polen n = 4 214 8 Födda i n = 3 093

Tjeckoslovakien

Samtliga individer i respektive förvärvsarbetade 1970.

För varje grupp finns en svens lgrupp jämförelsegrupp enligt-den

ovan beskrivna metoden.

olika typer av Invand-

Grupperna representerar invandring.

från de nordiska länderna, från och Västeu-

ringen Jugoslavien

har i huvudsak varit en arbetskraftsinvandrin medan ropa från Polen och i huvu ak varit

invandringen Tjeckoslovakien

en Invandnn en från Grekland har varit en

flyktinginvandring.

flyåtinginvandring.

kombinerad arbetskrafts- och Mellan gruperna finns också stora yrkesmässi a skillnader. Invandrama ån Finland och Sydeuro a åte __ oftast i arbetaryrken medan invandrarna från äst- och i relativt stor Osteuropa finns i utsträckning tjänstemannayrken.

Till räknas: Schweiz, Benelux- 1) Västeuropa Västtyskland, länderna, Frankrike, Storbritannien och Irland

Resultat

Socioekonomisk

ställning

Av tabell 1 och 2 alla

framgår att grupper rörde sig up åt

socioekonomiskt under perioden 1970-1985. Andelen ar etare minskade och andelen tjänstemän ökade. Detta är också

vad man kan förvänta beroende å att gruppemas genomsnittsålder förändrats. Den yngsta örvärvsarbetande var 16 år

1970 och därmed 31 år 1985. Over ett sker

livsförlopp vanligen

en viss Men det intressanta

uppåtgående rörlighet. är om några

skillnader kan observeras mellan en och dess

invandrargrupp

svenska

tvillinggrupp.

Betraktar vi hela gruppen utrikes födda är skillnaderna små

gentemot den svenska Det finns dock en ten-

dens att rörligheten tvillinggmppen. är n ot långsammare bland de

uppåt

utrikes födda. Mellan olika invan finns dock stora argruppper

skillnader. med ativt

Exempel på pper re långsam socio-

ekonomisk rörligiet t är män födda i Grekland,

upp Jugosla-

vien och i mån Finland medan invandrare

någon från exempel-

vis Tjeckoslovakien och rört snabbare

Västeuropa sig uppåt än

sina svenska N ämnas kan också andelen

tvillingar. att företaga-

re varierar mellan olika finns

kraftigt grupper. Låg andel- bland

finska invandrare medan flertalet Övri a har

invandrargrupper

jordbmlgcare)

högre andel

företagare (utom 1980 än respektive

svenska tvülingar.

Av intresse är också de stora skillnaderna i till

övergång

pensionerin fram till 1980

(FoB 1985 innehåller inga data om

pensionärer bland de som förvärvsarbetade 1970. Betraktarvi

de som var 16-49 år 1970 och som klassiñcerades som

pensio-

närer 1980 kan merparten anta as vara

förtidspensionärer.

Bland kvinnorna återfinns också änke ensionärer. Flertalet

invandrargrupper har högre andel som assificeras som

pensionärer än svenska

respektive tvillinggrupp. Speciellt gäller

detta invandrare från Grekland. och

Finland, Jugoslavien samt

kvinnor från Polen. I de båda

sydeuropeiska är

andelen grupperna

nästan tre i den svenska in

gånger högre än

pen. Aven Reinans och Swedner fann andel förti -

(1987) hög J)-

pensionärer bland vissa invandra-

invandrargrupper, speciellt

och kan man också

re från Grekland Jugoslavien. Samtidigt

där andelen är

peka på en stor invandrargrupp pensionärer

till de observerade skillnaderna är

mycket låg. Förklaringen

förmodligen mycket komplex.

Inkomster

inkomstskillnadema i minskat Flera studier visar att Sverige

sedan tid. Under 1980-talet förefaller dock denna process

lång

förändras kan ha

att ha Att inkomstfördelningen

stagnerat. orsaker. i lönestruktur, arbetsinsats och

många Förändringar

arbetsinkomsten. Dessutom

yrkesstruktur påverkar påverkar

av disponibla och transfereringssystemet fördelningen

slliitte- omster.

avser mel-

De inkomsttmdersökningar som gjorts jämförelser

eller mellan män och

lan olika socioekonomiska pper

har det hittills saknats studier

kvinnor. Däremot longitudinella

för invandrare

som kan säga något om inkomstutveckling

relativt svenskbefolkningen.

tabell och 4 visas arbetsinkomst och årlig disponibel

I 3 årlig inkomst. På d av att inkomstbegreppen defmierades an-

norlunda 19 0 har detta år uteslutits. Arbetsinkomsterna är

beräknade två sätt. I det ena fallet är dessa beräknade

på

de förvärvsarbetade vid samtli a PoE-tillfällen. enbart för som

I det andra fallet är arbetsinkomsterna förde ade på samtliga

individer i dvs inklusive de som har lämnat

respektive grupp,

arbetsmarknaden. Aven den inkomsten är beräk-

disponibla

individer. Praktiskt hade nad taget alla individer

på

samtliga arbetsinkomsten

för

någon dispom :el inkomst. Som synes är

kvinnorna i allmänhet än för de svenska

invandrar något högre

är bland

kvinnorna. Förklaringen troligen längre arbetstider

invandrarkvinnoma. Arbetsinkomsten bland invandrarmän-

är däremot än för de svenska tvillingarna.

nen något lägre

födda är i Beträffande hela ppen utrikes fdrändringama 1975 och 1985 små relativt de svenska arbetsinkomst me an En mindre ñnns dock för de utrikesfödda

tvillingarna. nergång

individer. För

om arbetsinkomsterna fördelas på samtliga

männen är de utrikes föddas relativa arbetsinkomst 97 procent

1975 och 94 procent 1985. För kvinnorna är motsvarande tal 106 procent och 101 rocent. En är sannolikt att en

förklaring

andel b and de utrikes har

något högre födda lämnat arbets-

marknaden.

Det mest slående är i stället de stora skillnaderna mellan olika

Speciellt invandrarkvinnoma från Grek-

invandrargrupper. land och ugoslavien hade vid mitten av 1970-talet mycket

höga inkomster relativt sina svenska Sannolikt förtvillingar.

klaras detta av årsarbetstid bland dessa kvinnor.

lång Därefter

har den relativa arbetsinkomsten utvecklats

mycket ogynnsamt

för både män och kvinnor i dessa Som

invandrargrupper.

nämnts har en relativt stor andel lämnat arbetsmarknaden. Men även för de som förvärvsarbetade vid FoB-

samtliga

tillfällen har varit relativt de svenska

inkomstutvecklingen svag

tvillingarna. Bakom detta den

ligger troligen långsamma so-

cioekonomiska rörligheten Bland kvinnorna från Grek-

uppåt.

land och har sannolikt också årsarbetstiden

Jugoslavien mins-

kat som årsarbetstiden ökat för svenska

samtidigt kivnnor,

Aven bland finländarna finns en relativt stor andel som lämnat arbetsmarknaden och till Bland de

övergått pensionering. som

förvärvsarbetat hela tiden är dock

inkomstutvecklingen unge-

fär densamma som för de svenska

tvillingarna.

Samtidigt finns det andra haft

invandrargrupper som en god

och haft tendens sina inkomster

inkomstutveckling en att öka

relativt de svenska Detta den

tvillingarna. gäller männeni stora

västeuropeiska och män från gruppen Tjeckoslovakien.

Så långt den arbetsinkomsten. Beträffande genomsnittliga inkomstfördelningen bland de förvärvsarbetande finns det inte några större skillnader mellan en och dess invandrargrupp

svenska Variationskoefñcienten i

tvillinggrupp. ligger allmän-

het i intervallet 35-40. Detta är också nivån för motsvarande svenska Det är endast för män födda i Grekland

tvillinggrupp.

som inkomstfördelmn en

på något mer påtagligt sätt skiljer sig

tviilingar.

från deras svenska 1980 är Variations-

Exempelvis

koefñcienten för förvärvsarbetande män från Grekland 49 mot

35 vad gäller deras svenska tvillingar.

om ñnns i tabell

Uppgifter disponibel inkomst/person 4.

Uppgifter om dis onibel hushåll har inte varit möjligt

inkomst]

att erhålla från 0B. Eftersom v1 inte har några hushållsdata vet vi inte heller i vad mån familjestorlek och därmed försörjär annorlunda i än i de svensningsbörda invandrargmppema ka Det den relativa

tvillinggrupperna. framgår att minskning-

en över tiden 1 dis onibel inkomst/person bland invandrare

från Grekland och är mindre än den relativa

ugoslavien något minskningen av arbetsinkomst/person.

Bland män har den relativa arbetsinexempelvis jugoslaviska

komsten/person minskat från 95,0 procent 1975 till 81,9 rocent 1985. Motsvarande minsknin idisponibel inkomst per-

son var från 98,9 1975 till 0,8 rocent 1985 . Aven om procent således en viss erh skatte- och utjämningseffekt genom så framträder ändå en klar minskning i transfereringssystemet relativ disponibel inkomst.

För är i relativ disponiövriga invandrargrupper förändringen bel inkomst liten. En mindre finns dock för invandminskning rare från Finland och en för invandrarmän från svag ökning Tjeckoslovakien och invandrare från Västeuropa.

Analys

Som framkommit är det små skillnader i kaniärförlopp mycket och mellan en som helhet inkomstutveckling invandrargrup och dess svenska Slående är 1 stället de stora

jämförelsegrupp.

skillnaderna i ekonomisk mellan olika invandrar-

framgång

Den bilden det svårt att utan närmare

grupper. splittrade gör

studier komma med uttömmande förklarin gar. Den följande

framställningen blir därför i hög grad spe eativ.

En är att det bland vissa er kan ha

möjlighet

funnits en negativ selektion redan från invandrargruFp början. r human-

borde selektion främst

utgångspunkt negativ

kåHitalteoretisk a invandring från närliggande länder. Exempelvis torde

å esvären vara relativt små av en flyttning; till Sverige från övriga

nordiska länder. Närheten att tlyttnn en inte heller behögör ver uppfattas som särskilt definitivt. En flyttning till

något

Sverige kan i så fall vara ett alternativ för konkurrenssvaga grupper i dessa länder. Ytterligare en omständighet som kan

ha är att de finska

betydelse invandrarna i slutet av 1960-talet

ofta kom från Man kan de ofta saknade

landsbygden. anta att

industriell vilket kan

erfarenhet, negativt påverka de långsikti-

möjli eterna till

framgång. Något speciellt stöd för denna

ga ypotes amkommer dock inte ivårt material. Invandrare från

Danmark och

Norge uppvisar ungefär samma

karriärförlåpp

både och inkomstmássi -

yrkesmässigt som sina svenska

lingar. Finska män har dock ett

något ångsammare karriärför-

lopp än sina svenska

tvillingar.

Men en fram har främst varit för handeln svag ekonomisk

för invandrare från Greklanf åtrå oc Jugoslavien. Detta trots att

man skulle kunna ha om en

hypotesen positiv selektionsmeka-

nism bland dessa. Besvär och - och

omställning därmed krav å

initiativ kan antagas vara större vid till fr

flyttning Sverige

Grekland och från

Jugoslavien än exempelvis Finland. Troligen främst bland ju oslaver förekom också

direktrekrytering av svenska företag efter en förmodad

urvalsprocess).

Bland invandrare från och Grekland har

Jugoslavien benägen-

heten varit att söka svenskt

låg medborgarskap. Detta kan vara

ett för att de emotionella banden

uttryck med hemlandet

fortfarande är starka och att har eller

många planerat planerar

att återvända. Inför detta ñnner man det inte lönande att

göra

de i som kan

Sverige behövas för

utbildningsinvesterinåar framgång på ar etsmarknaden. Detta kan förstärkas långsiktig om ocks arbets varna förväntar sig att en

invandrargrupp

inom kort skall tervända till hemlandet. Benä enheten att

utvälja dessa invandrare till internut kan

företagens ildning

därför bli

låg.

Sådana kan också

omständigheter betyda en ökad benägenhet

att nå ekonomisk

framgång genom att starta eget företag. Som framgått är andelen bland hån immigranter

Grekand och Jugoslavien. företag/are id en höâ terutvandring kan företa-

get säljas medan värdet av en svensk är osäker. utbildning

Samtidigt kan också en till

planerad återutvandring en början

stimulera fram ett stort arbetsutbud. Detta för att kunna

realisera det vilket kan nden

sparande, lä a för en ny

framtid efter återvändandet till hemlan et. kan detta

öjligen

förklara den årsarbetstiden vid

långa observationstidens bör-

bland invandrarkvinnoma från och Grekland. jan Jugoslavien Skulle däremot en realiseras reduplanerad återutvandring ej ceras efterhand motivet för ett stort arbetsutbud.

Av Drobnic att även om invandrare från J ugos-

(1986) framgår

lavien med en svenskar med samma yrke så utför

jämförs grupp

Skiftarbete 1 större utsträcknin Detta tillsamjugoslavema ;. mans med arbetstider kan antas soproblem som

långa ge h

bidrar till den i Att stora inströmningen förtidspensionering. hälsotillståndet är sämre bland invandrarkvinnor från Ju oslavien och Finland än bland svenskar med samma ålder oc ke av Leiniö gäller detta ocks för (1983). Förmodligen

frarlngår gre er.

Kanske blev det inte att trots en stor arbetsinsats skapa

möjligt

det behövdes. Man börjar ana att man komsparkapital som mer att stanna i trots att de emotionella banden med Sverige hemlandet fortfarande är starka. Man har kvar sitt invandrarmed konflikter mellan värderingar och omgivningskap egna ens som det ñnns en osäkerhet om framtiden. Detta samtidigt innebär en hälsotillståndet. Sanno-

ytterligare påfrestning på

likt är den situationen som invandrare då

sykosociala många i för att förklara den frekvensen pensione-

hamnar viktig höga

ringar.

Aven andra kan finnas. Finns det skillnader mel-

förklaringar lan olika i benägenheten att acceptera en förtidspen-

sionering. gnâpåer a alternativ till förtidspensionering erbjuds

invandrarna? I vilken deltar de i rehabiliterin sutsträckning för att återvända till arbetslivet och därmed und a pper

örtidspensionering?

En är att söka förklaringarna den svenska

annan möjlighet på

arbetsmarknaden. 1970-talet har utmärkts av att antalet sysselsatta inom tillverkningsarbete har minskat och antalet sysselsatta inom har ökat. Man kan anta att en

tjänsteproduktion

arbetsmarknad ställer krav och erfa-

föränderlig på kunskaper renheter om svenska förhållanden för att man framgångsrikt

skall kunna ta över från arbetsmarknader till

sig krympande

e anderande. Det förefaller att anta att de svenska

tvxglin arna har en större sådan e arenhetsbakgrund för att

klara nänmda De svenska tvilling-

framg gsrikt förändringar.

arna kan också antas ha lättare - än en invandarare med kanske

bristande kunskaper i svenska - att förvärva den vidareutbild-

ning som kan behövas för att komma in arbetsmarknapå nya

der. Möjligen har också om belagen svensktmdervisning på

tald arbetstid vissa mindre attraktiva gjort invandrargrupper

å arbetsmarknaden. kan inte heller Diskriminering uteslutas.

änkbart är också att det finns invandrare som varit tillfälpå

li a vistelser i hemlandet mellan observationstidpunkterna.

ar fallet förkortas erfarenhetstiden av svensk arbets-

mar låt a Vålrit .

Invandrare från och har varit Västeuropa Tjeckoslovakien

framgångsrika. Bilden är dock beträffande splittrad polska

invandrare. De sistnämnda har en snabb socioekonomisk rör-

lighet men bland kvinnorna finns relativt uppåt, ändå en stor

övergång till förtids Inkomstnivån bland ensionering. polska

män också deltidsarbete bland de svenska tyder p mer än

tvillingarna. Dessa befann si redan invandrargrupper från

bö an i stor inom Den utsträckning tjänstemannayr en. ut-

bil och kom etens som krävs för att in i sådana gå yrken

är kans e tillräc

g

för att sedan också klara av en föränderlig

arbetsmarknad. För invandrare från T°eckoslovakien kan det

också vara av att man anlän i slutet betydelse e av 1960-talet,

dvs strax innan den första Strax efter observationstidpunkten.

ankomsten till Sverige kan en social nedåt ha inträffat rörlighet - i jämförelse med den man hade i hemlandet. De position

svenska kan jämförelse pema ha blivit valda när denna

sociala rörli et ne åt inträffat. fanns bland de Uppenbarligen

östeuropeis a invandrarna i slutet av 1960-talet välutmånga

bildade personer vars till kanske inte kunde

förmåga

en början

utnyttjas fullt ut svensk på arbetsmarknad.

Efterhand som tiden blev det dock gick möjligt att utnyttja

dessa I så fall skulle kunna kunskaper. man också säga att det

ñnns större potentiell och i den svenska förmåga kapacitet än

j ämförelsegruppen. Möjligen var dessa invandrare också starkt

selekterade. Eftersom kan

motivationsmässigt

man knappast

ha några förväntningar om att återvända så måste flyttningsbe-

slutet som definitivt och en framtid måste ny grundas

ucppfattas

i invan ringslandet.

Av betydelse för kan också likhet i framgång vara graden av

ekonomisk-industriell struktur och allmän kulturell milö mellan in- och utvandrarlandet. Detta kan vara e till att bidragan invandrare från och de nordiska länderna (utom Västeuropa haft så lika socioekonomisk sina Finland) utveckling gentemot svenska tvillingar.

En i mitt fortsatta forskningsarbete är att mer

viktig uppgift

studera vissa av dessa ar. Exempelvis

ingående frågeställnin

bör betraktas mer om nämnts kan utbildningsfaktorn explicit. vissa sådana data erhållas från FoB 1970. En annan mölighet är att 1975 till startår för m de

göra tvillingjåmförelsen.

östeuro eiska invandrare som anlände 1 slutet av 1960-talet initialt ade en social rörlighet så bör en åter-

nedåtgående

ha skett tiH 1975. Den fördelning som

hämtning yrkesmässiga

dessa invandrare hade 1975 skulle i så fall bättre svara mot deras formella utbildning.

För som anlänt under 1970- och 1980-

många flyktinggrupper

talet kan man misstänka att är ett annat. Förutom att läget arbetsmarknaden under 1970-talet blev svårare än tidigare för så har den kulturella bakgrunden och därmed nytillträdande

i vid för dessa flyktingar oftavarit mer

kunskapsmassan mening än för Aven välutbildade avlägsen tidigare flyktingar. persointe vara direkt svensk

ners kunskaper behöver efterfrågade på

arbetsmarknad. Dessutom kan osäkerhet föreligga bland svenska om den reella innebörden av de formella arbetsgivare som förvärvats i en avlägsen kultur. kunskaper

Jämförelse med utländska studier

Mig finns endast ett fåtal motsvarande utländska

veterligt

studier. Ett är Chiswick Men hans

exempel (1978, 1980).

undersöknin om bland invandrare i USA mkomstutveckling är baserad ett tvärsnittsmaterial data från 1970 års cencus). Härvid ersöktes inkomsten för invandrare med olika

un lång vistelsetid i USA. Vidare gör Chiswick en longitudinell analys

över för invandrare mellan 1965 och 1970. De

yrkesrörligheten

som finns hos Chiswick är således begrän-

longitudinella inslag sat till en kort period och avser endast yrkesrörlighet.

Den teoretiska hos Chiswick vilar två

analysen på utgångs-

punkter. Den ena är i vilken den och utsträckning utbildning arbetslivserfarenhet som förvärvats i hemlandet är intematio-

nellt överförbar. Den andra är om det sker en självselektion så att de som migrerar har och arbetsmotivation högre kapacitet än de som stannar kvar.

Ju mindre den internationella överförbarheten är av förvärvat

i hemlandet desto

humankapital lägre inkomst och yrkesställ-

ning har man strax efter

invandringen. I ett inledningsskede

kan vi få en social nedåt i förhållande till den rörlighet position man hade i hemlandet. Men efterhand skaffar man sig skolning och erfarenheter som behövs i invandrarlandet. Detta tillsam-

mans med den selektionen Chisvrick positiva ör att formulerar att främst arbe tskraftsmvandrarna hypotesen efterhand rör sig socialt och i en sådan efterhand

uppåt grad att man passerar

jämförbara inhemska grupper.

I stort bekräftas dessa vid hypoteser prövning. Jäm-

eâifpirisk

förs arbetskraftsinvandrarna med en ödd av samma gru p rasetniska ñnner Chiswick att invan till ursprung rama en början har inkomster än den infödda

lägre gruppen, men efter

11-15 år har invandrarna samma inkomster som den infödda Därefter har invandrarna inkomster. gruppen. högre För exempelvis vita arbetskraftsinvandrare är den relativa inkomsten 10

procent lägre efter fem års vistelse, men 6 efter

procent högre 20 års vistelse.

Mönstret var ungefär detsamma för andra arbetskrafts-

många

invandrare. Däremot nådde inte från Cuba och Kina

flyktingar upp till respektive infödd järnförelsegrupps inkomstnivå.

Den s

yrkesmässiga rörligheten uppvisar naturli ett nära

samband med Chiswick

inkomstutvecklingen. ann stöd för

hypotesen att de flesta

invandrargrupper uppvisar en U-for-

mad Efter initial

yrkesrörlighet. en yrkesrörlighet nedåt inträf-

fade ofta en snabbare än för den

yrkesrörlighet uppåt infödda

jämförelsegruppen. Den initiala nedåt

yrkesrörligheten var

starkast för de invandrare som hade och erfarenhet

utbildning

som inte direkt var för amerikansk anpassad arbetsmarknad.

bör komma

Samtidigt man att det ñnns skillnader i

ihåg

strukturen mellan Chiswicks studier och min En skillnad egen.

är att Chiswicks inkomststudier baserades å tvärnaturligtvis snittsdata medan min egen är baserad å longitudine a data.

En annan skillnad li er i urvalet av infödda kontrollgrupper.

skapade en mfödd kontrollgru p

Ehiswick alwgnaänma rasetnås-

aursrun somimmi ant en. an esäaatt e

bildadIe, ansgats

tviåingar Chisårvickgsrågâersökning.

i Vår inne-

att utvaldes från den ursprungliga svenskbefolk-

bar tvillingar

mngen.

In ligen publicerade undersöknin ar av Bo as (1985, 1987)

ifrågasätts

de resultat som Chiswic erhållit. orjas menar att de tvärsnittsdata som Chiswick använder ger en alltför positiv

bild av invandrarnas inkomstutveckling. Detta beroende på att

invandrarkohorter var mer välutbildade än senare intidiga vandrarkohorter.

Dessutom är Borjas kritisk till Chiswiclös hypotes att framför allt arbetskraftsinvandrare alltid skulle vara selektera-

positivt

de. menar att negativ selektion också är möjlig. Vilket- Borjas dera inträffar är beroende av flera ekonomiska och

poli-

som tiska i både och

omständigheter utvandringslandet invandrmgs-

landet. detta är att inkomstfördelningen i både m-

Exempel på

och utvandringslandet är av betydelse.

sina med av data från 1970 och Borjas hypoteser hjälp

i Brövade Dels orde han

1980 SA:s census av en tvärpopulation. snittsstudie av den som finns hos C swick Dessutom typ orde han en mellan 1970 och 1980 av de invandjämförelse som anlände 1950- och 1960-talen. En sådan

nngskohorter på

får en lon tudinell karaktär även om individerna

jämförelse

inte är desamma vid e båda observationstillfällena”.

nämner flera skäl till att de kohorter som

1) Borjas jämförs

1970 och 1980 inte av samma individer. Ett utgörs grupp skäl är att ett urval 1970 och ett annat urval Borjas gör 1980 från res ektive invandrarkohort. Ytterligare faktorer av se är att skett mellan 1970 betyde återutvandring och 1980. Dessutom har en del individer avlidit under På dessa finns således skillnader perioden. punkter gentemot min som dels är en talundersökning undersökning och dels avser samma individer under hela perioden 1970-1985.

Borjas fann stöd för att tvärsnittsdata en klar ger överskattning av inkomsttillväxten bland invandrarna. Dessutom fann han en mycket mer bild än Chiswick vad gäller invand-

komplicerad

rarnas 1 USA i ämförelse med den inhemska befolk-

framgång

ningen. Borjas undersökte invandrin en från 41 länder och

fann mycket stora skillnader i invandrarna

framg g mellan

från olika länder.

Resultaten från min forskning skiljer si i avseenden

många

från Chiswicks. Svenska data ger inte n got speciellt stöd för tanken att arbetskraftsinvandrare i allmänhet är

framgångsri-

ka. Slående är i stället de stora skillnaderna i mellan

olika grupper av invandrare både bland arbetskr framaång invandra-

re och bland fl Det förefaller som om mina resultat ktingar. ligger mer i linje med de resultat som nådde. Borjas

Socioekonomisk i procent_

Tabell 1: Män

fördelning

ma Fdreta are De somvar 16-49 år 19 73505 ?män __, UNF! NOQFE Jordbr. E_J var pensionärer 19a

oskoiad. 5901M13 :sum- J db r som °°°°°

Utrikes fodda 33.4 32.2 55 5 5 lm

5,5 :I: 255 Ä

Fvenska

tvilhngar 33.4 32.2 E555, ä

Utrikes födda 29,3 29_o 3 9 4

19m §1

svenska tviHingar 28,2 27,9 32% ;Så 12:2 2:2

Utrike född 27, a”

se

n

3:1 321 I 1:-: n :H v 1-2 n 2-1 y 15 _._

Frodo r 1 a 4 15 9 -

1970 gå gl 34% -

Svenzk; twlwngar 43% i 7;% | ä.: v | ?å . , å: , _i_

Född F 1 a 22 9

1980 gl; Svenåke: tlçlwnqar 163.? 2.3 H ?å ° 4 ;å

Född F 1 a 8

1985 ;få 1) Svengk; tiarzyåçngar . §4; ._|_ 5.5 v å.: I _L_ §6 ?i u ?ä e _,_

i övriga Nordiska _

figdga an er ”m 31.7 29,0

svenska tvillingar 1 7 29,0 §37] å” å? ,g

i övriga Nordiska

üdga an er . . 1990 29,5 24.0 53 5 s 7 . 15 7 . 9 o 34 4 10 . . 11.1 121 3,7

Svenskatvillingar 27.3 24.9 52? 9,0 17.4 8.9 W ,I 2.0 9,7 1147, 3.5

1 övriga Nordiska

ñdga i _ 1985 27.8 23.3 511 9.2 17,2 11.7 33 1)

Svenskatvillingar 25,9 23,8 19,7 10,1 17_5 11 7 ä å-å

“ ?Uddai J go] 44_3 7 2 1970

svenska tviHingar 77 1 4.9 3,3 11 7 o 11.2 11 2 5,5 Födda 1 Grekland 51,1 15,0 3,5

1°8° 9,5 3,2 NLU, 1.0 5.5 6“§_,_ 2.5 svenska tvillingar 45.5 25.3 72; 9,2

75 3 4,4 5.4 3,3 13 5 o 11,0 11 0 “ Födda 1 Grekland 55,8 19.5

1935 5.5 11,2 4,3 215, 0,5 4.5 54_,_ Svenskatvillingar 42,3 27.3 70I,

9 3 10 2 - Woaaa-Fivszeuropa 19 7 55,3 45 0 10 4 21.1 12.3 43 a 0,9 -

197° 10:4 2 ,1 12,3 131, 0,9 9:3 TELE, Svenska cvmingar 19:7 25,3 W575,

25.3 15,0 50 4 0,7 12,4 13 1 1.4 Födda i väsceuropa 14.0 22,5 35 s 10.1

*m 14.5 IW, 1,2 10,3 1775, 2.1 Svenskatvillingar 17.0 21,9 3E9, 11,4 23.0

10.5 24,2 19.1 53 a 0.5 10,0 10 5 I) Födda 1 Västeuropa 13,9 21.3 35.5

1935 21.0 17,4 SUV, 1,4 3.4 §g_,_

svenska tviHingar 17,4 22.0 3-49, 11.5

9 3 9 5 - 73,0 ET 55 4 3.5 15.1 10.3 34 0 0.3 -

odda 1 Po1en 197° 0.3 9:3 §3

20.0 29.4 55%, 0.5 15,1 10,3 TSTLG,

svenska tviHingar 14,1 40 7 0.1 10.4 10 5 5.5 Födda i Polen 23,0 25,7 4a 7 9,4 10.2 19°° 13.3 Z1 1 0.5 7,9 §7 _L. 4.1 svenska tvillingar 25,0 24,5 _-1_ 9.5 18,2 _Q_

44 3 9.1 20,3 15,5 45 5 0,2 9.0 9 2 Födda i Polen 20,4 23.9 1) 1935 10.9 19,0 17,9 , 0,5 5,2 ü

svenska tviHingar 23,2 22,2 457,

20.0 13,0 41 6 0 6.9 6 9 födda 1 Tjeckoslovakien 22.9 28, 51 5 8.6 - 19” 28,6 5,5 20.0 13.0 71,5 o 5,9 ü svenska tviHingar 22,9 F15

3B 9 9.0 24.8 19.3 53 1 0 8.0 8 0 2,3 Födda 1 Tjeckoslovakien 15.3 23.6

I) F08 1985 innehaHer inga uppgifter ompensionärer.

n

Tabell 2: Socioekonomisk

fordelning i procent. K OI

. Å m M n. a De somvar 16-49 år 1976*

i- u.

»UU ni Fi» um

mmm

HW. SE m . _uM 9 r. E 00 WN PF. ei. somvar pensionärer 1980.

0 s k .a n... S .K 0 .N d n. .

.Inn

EMBG

jordbr. X

l 9 7 0

S... di di. .41 i n 9 a r 55 99

citftft 0V.OV.0V

S! .di d.l ai i n O. a r

1 9 8 5

S.: .di .di ai i n a.. a r 4 5 1)

i... ni ii ai. ni 9 a r

FtFtFt iViViV dndndn

1 9 8 0

i.: ni iii ai ni 9 .o r

1 9 8 5

i... ni .I.I ai ni O. a r 4 6 o 1)

i NO V r .1 9 a N o r d .10 k a

I i .I i. i n a r

i ...Ö V.V r .1 O. a ?N O r d .11 k .u

... i i i n a r

.i tÖ VV r 1.1 9 a 9N 0 r d .1 k a

al. 9 8 5

a. t. V i .i .i i n O. a r 54 08 500 1)

n

i... UV 9.1 0.! S1 iii an ia er

n

JtJtJt V9V9v9

i... UV 9.1 Oi Si. .Ii .un ia er

n

i... UV 9.1 0.! S1 .Ii an ia er

u 6 1 9 7 0

.. Go.. rv ei .Kii .ii ai nn a r 85 88

Emm

a. ..

3

d9d9d9

.H1 9 8 O

ii nn

GC ei k] ai i

i TV a r D. .s 1.3 .saa .. ZZ .lm ou 49 34 nu 60 1.1 av 34 71:_ 3h 00 o 5 ?m2 n “ü 82 09

. 9 5

i Goa. TV ei kii .Ii ai nn a r I 3 n.. 05

un_

1 9 7 0 v

i Si ...i ei Ui Fn Da ar 00

n 6

.aväväv

v a

VCVEVI 090909

i Si t] ei Ui rn Pa ar 1 9 8 0 43 09 1.2 87 I) 17 ?ü oo 65 NN. nu 02 56 u» 94 44 1.1 . 03 43 nä 37. 49

...E84

4 6 4 9 › n I 9 8 5

i Si ti» ei. Ui .rn Pa ar 33 76 38 98 u: 48 7B .MZ 5 1.7 62 M1 5 nu 57 88 u» 77 OO u 69 37. n nä 1)

i OV iii ei nsi i n O. .a r

PtPñPt

1 9 8 0

i OV .Ii Ei n.| i n 9 a r

9 8 5

i OV li e.l n... i n 9 a r i 34 74 67.

a k e n 6 1 9 7 0

i e.1 C.I k.l Oi Sn 0a vr 44 1.1

TtTtTt

a k e n a 8 5 5

.lb O o

.JV.JV.JV

ei Ci 9 8

k

SEÅW_

.a e n a 4 6 7. a 1 9 8 5

. ei Ei ki 0.1 Sn 0a vr 7.3 66 .Bain 77 o. 71 .Hg 27. 54 u.. 75 21 35 .u 13 UU .u 58 00 u 5 33 nä; 1)

1985 inneháiier inga uppgifter ompensionärer.

arbetsinkomst för invandrare i

Tabell 3: Genomsnittlig årlig

till arbetsinkomst

förhållande genomsnittlig årlig

för deras svenska tvillingar

Alla Sysselsattaperâr

1975 1980 1985 1975 1980 1985

Utrikes födda: Män 0,97 0,96 0,94 0,98 0,98 0,98 Kvinnor 1,06 1,04 1,01 1,04 1,03 1,02

FöddaiFinland: Män 0,98 0,96 0,94 1,00 0,99 1,00 Kvinnor 1,09 1,07 1,03 1,06 1,05 1,04

Män 0,98 0,99 0,99 0,99 0,99 1,00

Föddaiövriga

Nordiska länder: Kvinnor 0,99 0,99 1,00 0,99 1,00 1,01

Män 0,95 0,88 0,82 0,97 0,93 0,93

Föddailugo-

slavien: Kvinnor 1,33 1,14 0,98 1,20 1,14 1,07

FöddaiGrek- Män 0,94 0,87 0,71 0,97 0,94 0,88 land: Kvinnor 1,53 1,22 0,80 1,36 1,23 1,02

FöddaiVäst- Män 0,99 0,98 1,01 0,98 0,98 1,01 Kvinnor 0,98 0,97 1,00 0,99 1,00 1,00 europa:

FöddaiPolen: Män 0,87 0,88 0,84 0,88 0,90 0,89 Kvinnor 1,01 0,97 0,92 1,01 1,00 0,97

Män 0,97 0,97 0,98 0,96 0,97 0,99

FöddaiTjecko-

Slovakien: Kvinnor 1,04 1,04 1,02 1,04 1,03 1,02

Tabell 4: inkomst erson för invandrare i

Disponibel per

förhållande till inkomst för

disponibe per person

deras svenska tvillingar

7-4 xo q LII 1980 D-i \O %UI

Utrikes födda: Män 0,98

oxo mao

va

Kvinnor HO 0 88 1,05 .HP

Födda i Finland: Män .. 0,99

Kvinnor ›-d›-› .. 88 1,07 HO .. 88

Födda i övriga Nordiska Män

rr S8

Kvinnor §§

Födda i Män

Jugoslavien:

ooxo

u

Kvinnor :39 Nxo p.: Öp.: \° _g-*Ö :B

Födda i Grekland: Män »o

Kvinnor 745-* -4 å8 . NO (04 HO .. 8%

Födda i Män

Västeuropa: »a

Kvinnor .OP 88 f!” 88 ›-=›-A u 88

Födda i Polen: Män

sa

»o

Kvinnor ?P ?B r-*P 23 v-AO u

Födda i Tjeckoslovakien: Män

rp 98 88 3-50 2%

Kvinnor ä?

Referenser

Bain, T. och Pauge, A. (1972) Foreign Workers and The Structure in west Vol intraindustry Wage Germany. Kyklos. XXV. No 4

Borjas, GJ. Assimilation, in Cohort (1985) Changes Quality and the of Journal of Labor Economics Earnings Immigrants.

Borjas, GJ. (1987) Self-Selection and the Eaming of Immigrants. The American Economic Review

Chiswick, BR. The Effect of Americanization on the (1978)

Earnings of Foreign-Born Men. Journal of Political Economy

Chiswick, BR. (1980) Analysis of the Economic Progress and of of Economic and Impact Imrnigrants. Department Survey Research, Laboratory of Economics and Survey Research, Laboratory, University of Illinois

Drobnic, S. Conditions of (1986) Living Yugoslaw Immigrants in Sweden. The Swedish Institute for Social Research. Paper. Stockholm

Ekberg, J. (1983) Inkomsteffekter av invandring. ACT A Wexionensia. Ser 2. Economy and 1. Växjö politics

Ekberg, J. (1985) Yrkeskarriärer under 1970-talet. Invandrare i Stockholms län nr 3. och trafikkontoret. Stock-

Regionplane-

holms läns

landsting

B. ( 1989) Public sector transfers income taxes and

Gustavsson,

economic Well-bein among immigrants and natives in Sweden. of conomics. Department Göteborg

J. (1984) Utbildnin sresurser. Ingår i: Eriksson, R.

Jonsåon, och ber ,R. (red.) Välfärdi örändring. Prisma. The Swedish

Institute or Social Research. Stockholm

Leiniö, T. (1983) Invandrarkvinnornas ekonomi och välfärd.

Ingår i: Kvinnan i ekonomin (red.) Lundahl, M. och Persson-

Toninuera, I. Samhällsekonomi. Malmö Tillämpad

Leiniö, T. (1984) Inte lika men Om finländska invand-

jämlika?

rares levnadsförhållanden

enhgt levnadsnivåundersökningar-

na 1968, 1974 och 1981. The Swedish Institute for Social Research. Stockholm

Ohlsson, R. (1975) Invandrarna arbetsmarknaden. Ekono-

på

misk-historiska föreningen i Lund. Vol XVI

Wadensjö, E. och

(1972) Immigration Samhällsekonomi. Lund

Wadensjö, E. Renumeration

of Migrant

(1975) Workers in

Sweden. International Labour Review

Åberg, R. Selen, J. och am, H. (1984) Ekonomiska resurser.

i: och

Ingår Eriksson, R. R. (red.) Välfärd i

berg, förändring.

The Swedish Institute for Social Research. Stockholm

Invandrarna och arbetsmarknaden

Anders Harlcman

Inledning

Med mellanrum nås vi av uppgifter om de svårigheter

jämna invandrarna har arbetsmarknanden. arbe-

på Civilingenjörer tar som städare och andra arbetslösa trots skriande brist på går

arbetskraft. Hur är de exempel som tas fram och representativa hur skall man förklara de som finns? satsen skall problem Iup vi dels en bild av invandrarnas situation ar etsmarkna-

ge på

den som den framträder i de statistiska undersökningar som orts inom och trañkkontorets invandrarprojekt regionplaneoch dels diskutera vilka faktorer som bakom de skillnaligger der som finns jämfört med den inhemska befolkningen. Resultaten kommer i första hand att avse Stockholms län, men- det finns ast de inte till stora delar

knap någon anledning tro att

också sku e gälla övriga Sverige.

Innanvi till redovisa resultaten skall vi dels

övergår att klargöra

vilka som kommer att avses med invandrare och dels kortfattat för den som i första hand ligger redogöra intervjuundersökning till grund för resultaten.

Det finns ett flertal av av et in-

möjliga änsningar begrep

vandrare som alla används i o a Det anske sammanhang. vidaste är med utländsk och som begreppet personer bakgrund omfattar svenska medborgare födda utomlands, utländska födda utomlands, utländska födda i medborgare medborgare och svenska födda i Sverige, men med Sverige medborgare minst en utrikesfödd förälder.

Den sistnämnda gruppen brukar benärrmas andra generationens invandrare. Första invandrare omfattar generationens dem som är födda utomlands, men som senare till flyttat Första invandrare omfattar dels sådana Sverige. generationens som har kvar sitt utländska dels sådana som

medborgarskap

erhållit svenskt medborgarskap, de naturahserade.

Utländska medbor are kan vara födda men en utomlands, mindre grupp blan dessa är födda i Sverige.

Här kommer vi i huvudsak att studera de utrikes födda (första generationens invandrare). Mycket av den statistik om invandrare som finns utländska Av

tillgänglig gäller medborgare.

skäl har vi i fall den

detta

v1ssa 1 stället fått använda avgränsmngen.

Undersökningen dels å den intervjuundersökning som

bygger

varit en central del 1 ane- och trañkkontorets invandregionp

rarprojekt dels på u pgifter från Folk- och bostadsräkningen

Statistiska arbetskraftsundersök-

1_980 centralbyräns

mngar ocllåtåå ( U).

Intervjuundersöknin en baseras urval bland utrikes

på ett

födda i Stoc olms län. Detta material omfattar cirka

personer

1 500 intervjuer. Urvalet är gjort så att det dels skall ge god kunskap om hela invandrarkollektivet dels skall möjliggöra jämförelser mellan skilda Det

invandrargrupper. senare u p-

särskilt, ad

fem_

åârâtgântârxxli e g ag ar o iäsvalda av urv länge: e. såtderas essa grupper äå es kår av

âlersoner

vardera 200-300 födda i Chile, Finland, Grekland, och Polen. Invandrare från alla andra länder finns

Julgåslavien oc å med bland dem som För att kunna jämföra

intervjuats.

med svenskar har orts med 250 som intervjuer personer

bor i Stockholms län, men äräödda på annat håll i riket.

Svarsfrekvensen för hela 82 och

invandrargruppen är procent

för svenskarna 86 procent.

Invandramas arbetsmarknaden ställning på

sysselsättningsgrad

Vi skall börja med att invandrarnas jämföra sysselsättningsad med svenskarnas. Därefter diskuterar vi faktorer som igger bakom den skillnad som finns.

Andelen arbetsmarknaden klart bland

sysselsatta på är lägre

de vuxna invandrarna än bland svenskarna. De mest aktuella

siffrorna finns i SCB:s I arbetskraftsundersökningar (AKU). den

undersökningen finns upp om utländska medborgare.

Siffran omfattar alltså inte he a Den invandrargruppen. genomsnittli a andelen var under 1988 i

sysselsatta åldersgrup-

pen 25-54 78 bland utländska ämfört procent medborgare med 93 bland svenska Skillnaden alltså

medborgare. uppg

till hela 15 v1lket i procentenheter, sammanhanget måste betecknas som en mycket stor skillnad. En up

delning på män

och kvinnor visar att skillnaden är störst blan men kvinnorna, att skillnaden är stor också bland männen (18 respektive 13 procentenheter).

En jämförelse över tiden försvåras av att vissa förändrin a.r i mätmetoder 1987 i gjordes AKU, men tyder ändå p att skillnaden mellan svenska och utländska medborgares sysselsättningsgrad ökat år. Medan andelen

på senare sysselsatta

svenska har ökat har andelen medborgare sysselsatta utländska minskat. medborgare

Figur 1: Andel bland svenska utländsrespektive

ka med sässelsatta orgare. Riket

°/o

85

Svenska

80 med

17

75 *

70 Utländska medborgare

65 i

I Il I I I I l I Il

77 7879 8081 82838485 868788

Källa: AKU

hittills refererat har hela En De siffror som vi avsett Sverige. mellan Stockholms län och visar att jämförelse övriga Sverige andel de utländska bosatta i Stocken större av medborgarna de är bosatta i landet. holms län är sysselsatta än som övriga Skillnaden år till 3 bland 25-44-

upp drygt procentenheter

och n bland och äldre. För hela

åringama got mer ungdomar

skillanden till 7

åldersgruppen 20-64 år uppgår procentenhe-

Aven bland svenska är emellertid andelen ter. medborgare i Stockholms län och förhållandet mellan sysselsatta högre svenskar invandrare i detsamma som i övriga och är stort sett landet. Dessa för år 1985. För senare år ñnns

uppgifter gäller

u i AKU (1986 års AKU

inga regionala pgifter publicerade

innehåller visser men dessa är av låg

gen regionala uppgifter,

då av urvals-

kvalitet på grund av de förändringar som ordes storlek och uppräkningsförfarande).

siffrorna alltså utländska medbor- De hittills refererade gäller Genom ar av dels Folk- och bostads-

gare. specialbearbetnin

1980 dels AKU 19 3 har vi för dessa tillfällen räkningen också om utrikes födda svenska medborgares sysseluppgift ad. visar att dessa har en sysselsätt-

sättnings Uppgifterna

som är endast än i Sverige födda ningsgra obetydligt lägre

svenska medborgares.

har alltså en mind-

Bland de utländska medborgarna betydligt

andel arbete bland svenska Totalt sett re än medborgare. innebär skillnaden att 45 000 fler är arbetslösa eller personer har utanför arbetsmarknaden bland

någon annan sysselsättning

de utländska än i en lika stor svenska medborgarna grupp var i

medborgare (antalet utländska medborgare genomsnitt

1988 300 000 i åldern 16-64 Bland de invandrare som blivit

år).

svenska är skillnaden svenskarna betydmedborgare gentemot

mindre. ligt

Hur skillnaden dels mellan svenskar och skall man då förklara dels mellan olika invandrar För att få

invandrare och pper?

en om detta och rätt värdera ski lnaden måste man uppfattning undersöka vad de Den som inte är sysselsatt ej sysselsatta gör. kan söka arbete eller firmas utanför antingen (vara arbetslös) arbetsmarknaden. Den senare omfattar bland annat kategorin hemarbetande och Den läg-

studerande, förtidspensionerade.

re bland invandrare måste alltså innebä-

sysselsättningsgraden

ra att eller av dessa är bland

någon några kategorier vanligare

invandrarna.

när dominerades av arbetskraftsin- Tidigare, invandringen vandrare, kärmetecknades arbetslösheten framför allt av en stark Vid var invandrar-

konjunkturkänslighet. lågkonjunktur

nas arbetslöshet än svenskarnas, men vid lägre högkonjunkturer var det tvärtom. Detta förklarades av att invandrarna i stor fanns inom den mest delen av utsträckning konjunkturkänsliga Fortfarande att invandrarnas arbetslöshet näringslivet. gäller är men även under de senaste mycket konjunkturkänslig, har arbetslösheten bland invandrare varit högkonjunkturerna betydligt än bland svenskarna. Under 1988, som var ett högre var arbetslösheten bland utländs-

utpräglat högkonjunkturår,

ka medbor are betydligt högre än bland svenska medborgare

i samtliga dersgrupper. Störst var skillnaden i åldersgruppen

25-44 år där de utländska medborgarnas arbetslöshet var mer än tre så som de svenska (3,9

gånger hög medborgarnas

respektive 1,2 procent).

En arbetslöshet bland invandrare är alltså en faktor högre bakom skillnaden i mellan svenskar och sysselsättningsgrad invandrare.

1980 var andelen studerande totalt sett densamma ungefär bland utrikes födda och bland födda i Emelpersoner Sverige. lertid var andelen studerande bland vuxna invandrare högre och särskilt bland utländska Det rör si här medborgare. troli s om ett högre deltagande i arbetsmarknadsutbil ning.

Det nns också anledning tro att andelen studerande har ökat

senare år bland invandrarna i takt med att andra än

på typer

har inte De nya invandrarna har ökat.

arbetskraftsinvandring

alltid och erfarenheter som är direkt användbara kunskaper eller den svenska arbetsmarknaden. En

och/ efterfrågade på

andel studerande är alltså en faktor bakom högre ytterligare skillnaden i sysselsättningsgrad.

Ett som blivit alltmer å senare tid

problem uppmärksammat

är det ökade antalet Den andelen

förtidspensioneringar. åga sysselsatta bland äldre i vissa invandrargru pekade på att per

Ejälp

detta kunde vara ett Med av en specialviktigt problem. av statistik för 1981 kunde bearbetning riksförsäkringsverkets

vi också konstatera att andelen förtids ensionerade var mycket i vissa invandrar pper. Blan utländska medborgare

hög andelen

från Gre and och Finland var förtidsugoslavien, och i så

pensionerade långvarigt sjukskrivna betydligt högre

ott som än bland svenskarna. Bland

samtliga åldersgrupper

kvinnor i åldern 35-44 år var cirka 15

jugoslaviska procent

antingen förtids ensionerade eller långtidssjukskrivna Jämfört med 2 land svenska kvinnor i samma ålder. Bland procent kvinnor 45-54 år hade andelen ökat till 35 procent jämfört med 8 bland svenska kvinnor.

De nämnda är i stor utsträckning sådana som grupperna invandrat av arbetsmarknadsskäl och har i stor utsträckning varit koncentrerade till som också bland arbetaryrken, yrken svenskarna medför stora andelar Hårt förtidspensionerade. arbete i är därför en trolig orsak till den

dåliga arbetsmiljöer

andelen i dessa Det här höga förtidspensionerade grupper. fenomenet är emellertid värt en närmare innan man analys i kan uttala om de mekanismer som ligger detalj sig

?år om.

Yrkesfördelning

Invandrarnas avviker i viss från yrkesfördelnin utsträckning svenskarnas. Andelen invan rare är större inom tillverkningsoch servicearbete och mindre inom övriga områden. Skillnaden bland bland Det allt

är större kvinnor än män. är framför

bland utbildade kvinnor som skillnaden är stor.

förgymnasialt

Totalt sett är skillnaden mellan svenskar och invandrare minst bland utbildade. Bland männen finns inga eftergymnasialt skillnader mellan utbildningskategoriema.

Vilka är det då som invandrarna har? Invandrarna är yrken inom och servicearbete och överrepresenterade tillverkningsinom kommersiellt, kameralt och konunderrepresenterade och kommunikationsarbete samt iviss torstekniskt, transportinom tekniskt, naturvetenskapligt, samhällsveutsträckning tenskapligt, humanistiskt och konstnärligt arbete (yrkesgrupp 0 enligt NYK).

Inom vissa är mer än hälften av utövarna invandrare. Det yrken

gäller t ex det stora yrkesområdet städare där 1980 52 procent

av dessa var invandrare i Stockholms län. I rör det

övrigt sig

främst om olika inom

yrken tillverkningsindustrin.

Varför är då invandrarna inom

överrepresenterade tillverk-

och servlcearbete, men inom ovn-

mngs- underrepresenterade

ga områden?

En kan de

möjlig förklaring vara att här yrkesornrådena skiljer sig när det kravet

gäller på språkkunskaper (svenska) samtidigt

som detta är en faktor som svenskar från invandrare.

skiljer

De allra flesta kräver att man

yrken på något sätt använder

i Man

språket arbetet. behöver kommunicera med arbetskam-

rater eller kunder olika

på sätt. Språket används emellertid

olika i olika vissa arbeten det

mycket yrken. I räcker med att

man kan förstå vissa enkla instruktioner medan andra kräver att man mer eller mindre behärskar både

fullständigt att läsa,

skriva och tala svenska. den första arbeten

Exempel på typen av

kan vara

städning. Exempel på yrken som kräver mycket goda språkkunskaper är skådespelare, författare eller journalist.

Mycket få invandrare behärskar svenska vid ankomsten och mycket få lär sig tillräckli svenska för kunna bli mycket att

tex eller

skådespelare fö attare.

Man borde därför vänta till finna invandrarna

sig att en början

inom sådana där behovet i svenska

yrken av kunskaper är litet.

Man skulle sedan successivt kunna vänta en viss

sig övergång

till yrken som kräver mer svenskkunskaper.

Eftersom så gott som alla arbeten kräver vissa i

kunskaper

svenska man måste kunna instruera och informera arbetsta-

garen) s kommer i en konkurrenssituation svenskar med i övrigt samma kvalifikationer i allmänhet att föredras. Svens-

karnas framför invandrarna

försteg är större ju större behovet

av att kunna använda och förstå svenska

I vilken svenskar till behovet

utsträckning söker sig yrken där

av litet i

språkkunskaper

är beror stor de

utsträckning på

förmåneri form av lön m m som dessa Invand-

yrken erbjuder. rarnas möjligheter att få arbete borde därför vara större om

dessa sämre förmåner. Ett ökat utbud av inyrken erbjuder vandrare inom ett antal tenderar att lägre begränsat yrken ge löner och eventuellt sämre arbetsvillkor i inom dessa

övrigt

än man annars skulle ha fått. Detta leder 1 sin tur till att yrken svenskar tenderar att söka till andra vilket ytterligare sig yrken, förstärker den i invandraryrken och svenskyr-

uppdelning

ken som finns.

i svenska är normalt endast ett kom lement till Kunskaper Vissa inte kräver i andra kunska er. yrken som kaper ha omfattande av svenska kan givetvis ganska kunskapskrav annan kan därför inte utan vidare vänta sig att ñnna typ. Man

invandrare inom alla de som har små eller inga krav på

yrken Ivilken detta är fallet beror helt svenskkunskaper. utsträckning inon1 dessa och i vilken utsträckning

efterfrågan yrken på

på

invandrarna har eller förvärvar de som behövs. kunskaper

Invandrare med inom område med stora

goda kunskaper något

krav av internationellt

på grundläggande yrkeskunskaper

som t ex inom medicin och teknik kan också

gångbart slag väntas få arbete inom sitt område trots att kompletterande

behov av finns. Om utbudet av svensk arbetssvenskkunskaper litet kan avkall kravet kunska er

kraft är alltför man ge på på

i Att utbilda svensk arbetskraft skulle 1 detta f ta svenska.

tid.

mycket lång

Invandrama har alltså allmänt lättast att få arbeten där kvali-

är både när det i svenska

ñkationskraven låga gäller kunskaper och andra Invandrare med yrkeskunskaper

yrkeskunskaper. i svenska

inom sådana där avet är små

yrken på kunskaper

borde också ha att få arbete inom dessa yrken

goda möjligheter

är stor i förhållande till

förutsatt att efterfrågan någorlunda

utbudet. Vid stor brist kvalificerad arbetskraft kan

på mycket

ett förhållandevis stort behov av färdi heter i att man, trots ändå vänta att invandrare får ar eten inom kommunicera, sig

sådana yrken.

Löner

Hur klarar invandrarna med svenskarsig lönemässigt jämfört na? I 1 har vi ritat kurvor som visar sambandet mellan lön figur

och ålder dels för invandrare dels för svenskar. Kurvorna

Iönefunktioner som skattats på av inter-

bygger på grundval

vjuundersökningen.

Figur 2: Beräknat samband mellan lön och ålder för svensinvandrare. Män med nio års utbild-

kar respektive

111118 tooo-tal kronor

svenskar

20 ZU 28 32 36 HO au M8 52 S6 60 År

Exemplet avser män med nio års och som arbetat

utan avbrott sedan ZO-årsåldern i Sverige. utbildning nda skillnaden är

att i ena fallet det en infödd svensk och i det andra en gäller invandrare. Den streckade kurvan en invandrare som gäller har tillräckligt kunska er i svenska för att klara ett arbete goda där det i erna att tala bra svenska och den

ingår arbetsuppgi

understa heldragna avser en invandrare som inte har

linjen

sådana kunskaper.

Som av är skillnaden stor i kurvornas

ñamgår figuren läge.

Svenskarna har i stort sett hela 20-25 högre vägen procent löner än invandrarna. Aven om med exemplet gäller personer vissa speciella egenskaper så gäller i stort sett samma relation mellan svenskar och invandrare oberoende av i egenskaper övrigt.

Jämför man effekterna lönen av arbetserfarenhet och ut-

på

bildning hittar man inte några större skillnader. Ålder har en för vilket att de ör

något större betydelse svenskarna, tyder på

en snabbare karu-iär.” än invandrarna. I föref er

något övrigt

utbildning och arbetserfarenhet ge ungefär samma procentuella för båda avkastning grupperna.

En skillnad mellan svenskar och invandrare är också att skillnaden i lön mellan män och kvinnor är mindre bland invandrarna. Bland dessa skillnaden till cirka 9

uppgår procent jäm-

fört med 18 bland svenskarna. Det innebär naturli s också att skillnaden i lön mellan svenska män och invan armän är än skillnaden mellan svenska kvinnor och invandrar-

större

kvinnor.

Skillnaden mellan svenskar och invandrare består alltså i den nivåskillnad som finns mellan grupperna Lönefunktionens utseende inte heller invandrarna skulle

tyder på att starta på en

nivå än svenskarna, men sedan hämta in I

lägre försprånget.

stället består skillnaden över tiden.

Vad kan den här nivåskillnaden bero Den närmast till

på?

hands liggande förklaringen är kanske Skillnaden

språket.

mellan invandrare och svenskar är också närmast identisk med skillnaden mellan övriga invandrare och ñnlandssvenskar. Man kan inte heller utesluta att en del av skillnaden kan naturligtvis hänföras till i eller att man har

diskriminering någon mening

andra preferenser när det valet av arbete. gäller

Skillnaden i lön kan bero att invandrarna

på huvudsakligen

finns inom yrken med lägre löner. Man kan också tänka sig att löneslcillnaden beror att invandrarna har löner inom

på lägre

de olika yrkena t ex för att de i större utsträckning får de lägsta inom ett visst

befattningarna yrke.

Tabell l: Medellön inom olika

några yrkesområden för in-

vandrare respektive svenska inflyttare (timlön)

Medellön Yrke Invand- Svensrare kar

0 exklusive 04. tek-

Naturvetenskapligt

niskt samt

samhällsvetenskapligt,

humanistiskt och arbete 51,90

konstnärligt 54,93

04 Vårdarbete 47,61 49,69

2 Kameralt och kontorstekniskt arbete 45,98 46,25

3 Kommersiellt arbete 59,27 66,29

6 och kommunikations-

Transport-

arbete 47,71 49,73

7-8

Tillverkningsarbete 43,60 39,3 1

9 Servicearbete 39,08 43,85

Samtliga yrken 45,25 51,25

I tabell 1 har inom olika kesområden dels

genomsnittslöner

för invandrarna finlandssvenskar och dels

(exklusive för svens-

karna i vår Invandrarna är

intervjuundersökning angivits.

överrepresenterade inom tillverknin och

yrkesområdena s-

servicearbete (NYK 7,8,9). Lönerna inom dessa omr den är

också än inom områden. Detta både

lägre övriga gäller för

invandrare och den svenska Olikheten i

jämförelsegruppen.

är därför en tlll löneskillnaden

bakgrund to-

yäcesfördelning t t.

Aven inom de olika har invandrarna i

yrkesorr1rådena allmän-

het Enda

lägre löner än svenskarna. undantaget är tillverk-

ningsarbete. Aven skillnader inom de olika yrkesområdena ser

alltså ut att förklara en del av skillnaden. Nu är den använda

yrkesindelningen ganska och en finare skulle

grov indelning

medföra att en ännu större del av skillnaden kimde troligen hänföras till skillnader Vårt material tillåter iyrkesfördelning. emellertid inte den

någon ytterligare yrkesu pdehxing (redan

som medför ör svenskarnas del att

uppdelning gjorts speciellt

antalet observationer inom olika yrkesområden blir ganska

litet och enskilda lönesiffror skall därför inte tas alltför bok- Det är emellertid att tendensen är tydlig. stavligt). viktiga

Ser ivårt material och man till hela grup en löntagare jämför åverkan lönen de s för arbetserfarenhet i Sverige och dels

på

ör arbetserfarenhet utomlands finner man att arbetserfarenhet i lönen med cirka 0,7 arbete. Sverige höjer procent per år i arbetserfarenhet har däremot inte

Utländsk någon positiv

effekt lönen. Det här alltså att man i allmänhet inte

på antyder

har lönemässigt av sin utländska arbetserfarenhet.

någon nytta

Nu finns det anta att effekten skiljer sig givetvis anledning mellan sådana som arbetar i samma som före invandringyrke en och dem som har De man förvärvar i bytt yrke. kunskaper arbetslivet är ofta för ett visst och sällan direkt

specifika yrke

användbara andra områden.

på

Olika är också mer eller mindre internationella till sin yrken karaktär. Vissa ken är starkt knutna till förhållanspeciella den i ett visst and som kan från skilja sig ganska mycket

förhållanden i andra länder. Det här gäller t ex för jurister.

Andra mera en internationellt

yrken bygger på gemensam

som t ex tekniker, ingenjörer eller läkare. kunskapsgrund

Vi har därför testat arbetserfarenhetens betydelse speciellt för

dem som har samma både före och efter invandringen till yrke Man får då i stort sett samma effekt av utländsk som Sverige. av svensk erfarenhet, dvs en ökad lön med omkring 0,5 procent för varje års erfarenhet.

Resultaten alltså att man i allmänhet inte har någon tyder på

nytta av sin utländska arbetserfarenhet om man får ett annat i Skulle man däremot få arbete inom samma yrke yrke Sverige. så finns ingen signifikant skillnad mellan svensk och utländsk erfarenhet. Båda har då en viss effekt lönen.

positiv på

Det här innebär bland annat att invandrare som kommer hit när de är relativt och redan har arbetsår bakom

gamla många

i hemlandet och i samband med måste sig invandringen byta yrke hamnar i en klart sämre position lönemässigt än de invandrare som kommer hit i relativt unga år.

Invandrare som kommer hit när de är äldre kan alltså

något

vara en som behöver särskilt stöd. En fördel vore om de gru kunde beh a samma som i förutsatt att

yrke ursprungslandet

detta inte är ett extremt 1 eller ett som

låglöneyrke Sverige yrke

är starkt knutet till den institutionella i miljön ursprungslandet.

Det kan i vara intressant att se hur

sammanhanget många som

i har samma som de hade före Av de yrke invandringen.

invan Sveráge rare som arbetade både före och efter invandringen

hade endast 14 samma som före De procent yrke invandringen. allra flesta har alltså har för de flesta bytt yrke. Emigrationen också betytt att de börjat en ny arbetskarriär.

Det i särklass enskilda skälet till att man i vanligaste bytt yrke samband med invandringen till Sverige är

språkhinder (se

tabell Nästan hälften av alla har skett av den orsaken. 2). byten I är det relativt att man velat för att få bättre övrigt vanligt byta arbete och lön. F ormella krav eller att man

högre på utbildning

inte haft tillräcklig utbildning eller erfarenhet förefaller spela ganska liten roll. Endast 6 procent anger detta som skäl.

Tabell 2: Skäl till i samband med invandringen till yrkesbyte Sverige

Skäl Andel av yrkesbytare (70)

Yrket fanns i 2,2 ej Sverige Hade inte formellt i Sverige 3,9 godkänd utbildning Hade inte erfarenhet

tillräcklig utbildning/ 2,3

45,1

Språkhinder

Summa

Bland dem som anser ha till ett sämre yrke i samband sig bytt med de allra flesta, 64 procent) är

invandringen (vilket gäller

andelen som som skäl för ännu större

anger språkhmder bytet

(54 procent).

De här resultaten alltså den stora understryker ytterligare som har för Bristande

betydelse språkkunskaper yrkesvalet.

i svenska inskränker i stor utsträckning den del av kunskaper arbetsmarknaden dit man kan vända sig.

En annan faktor som i allmänhet spelar stor roll för den lön man får är är också en faktor som utbildningen. Utbildning

man på olika sätt själv kan påverka och utbudet av utbildning

kan användas som ett politiskt instrument. Det är därför av stort intresse att se vilken i allmänhet och betydelse utbildning även olika av har. intressant är att se typer utbildning Speciellt om det finns skillnad mellan svensk och utländsk utbildning.

De variabler vi har undersökt är dels antalet skolår dels dvs ef-

utbildningsnivåer, förgymnasial, gymnasial respektive

tergymnasial utbildning. V1 har även undersökt betydelsen av svensk respektive utländsk utbildning och betydelsen av utbildningens ursprung.

Ett ytterligare skolår ökar lönen med i 2-3

genomsnitt procent.

Ett svenskt och ett utländskt skolår ger un efär samma avkast-

ning. De gymnasialt utbildade (med 3- g gyrnnasieutbild-

har cirka 7 hö re lön än de förgymnasialt utbilning) procent dade och de t utbildade har nära 20 eftergymnasi procent

lön. Alla dessa skillnader är statistiskt signifikanta.

högre

Däremot kan man inte hitta några signifikanta skillnader

mellan svensk respektive utländsk eller eftergymna-

gymnasial sial Ur förefaller det inte spela någon

utbildning. lönesynpunkt

roll om en viss utbildning är svensk eller utländsk. Svensk utbildning förmår alltså inte heller föra upp invandrarnas löner i nivå med motsvarande svenskars.

Den viktigaste slutsatsen av vår undersökning av utbildningens är alltså att svensk och utländsk har betydelse utbildning

ungefär samma effekt å lönen. Ett svenskt utbildningsår

värderas lika med ett ut ändskt den svenska

utbildningsår på

arbetsmarknaden. Resultaten talar alltså emot att ökad information om» utländska nänmvärt skulle kunna utbildningar förbättra invandrarnas möjligheter.

Kunskaper i svenska kan antas stor roll för spela möjligheterna arbetsmarknaden. förutsätter att man behärsyrken

på ar svenska tämligen väl. Mågga an måste kunna kommunicera med

och arbetskamrater och i fall med kun-

arbetsledning många

der. Dels kan lönen mellan olika och dels kan skilja sig yrken man få skillnader inom samma yrke så att de som behärskar svenska får de hö e medan de som inte behärsbefattningarna kar svenska lika ra får de lägre.

Som indikator har vi använt invandrarnas

på språkkunskaper

svar de bedömer sin tala svenska så

på frågan om förmåga att

bra att de kan ha ett arbete där det i att

ingår arbetsuppgifterna

tala bra svenska. De som anser kunna bra svenska har cirka sig 7 lön än procent högre övriga.

Det här antyder att kunskaper i svenska spelar ganska stor roll för lönen. Att väl behärska svenska lika

någorlunda är ungefär

mycket värt som en med enbart gymnasial utbildning jämfört grundskola.

Att i svenska stor roll också kunskaper spelar antyds av att ñnlandssvenskarna har väsentligt löner än övriga in-

högre

vandrare. Finlandssvenskarnas löner samma

ligger på ungefär

nivå som de infödda svenskarnas sedan utbildhänsyn tagits till

ning, arbetserfarenhet osv.

Etableringsprocessen

Det vi hittills har redovisat är i första hand genomsnittssiffror för invandrarnas arbetsmarknaden. Att kom-

position på ma in på den svenska arbetsmarknaden sker i allmänhet inte i

enda steg ett utan man får räkna med en successiv etablering som kan ta år. I det här avsnittet skall vi rikta intresset

åtskilliga

just mot denna Vi skall undersöka hur tid

process. lång proces-

sen tar från ett inledande stadium tills man ett mer

uppnår

stabilt läge. Vi skall också undersöka hur nära svenskarna man kommer.

Vi konstaterade att invandrarnas sysselsättningsgrad

tidigare och skillnaden har ökat

svenskarnas på

är än att betydligt lägre till detta är en ökad flyktingmsenare år. En bakgrund troligen En invandrarna har betydvandring. orsak till skillnaden är att

arbetslöshet än svenskarna. ligt högre

kan inträffa i

En stor del av arbetslösheten tänkas övergången

I fall flyktingarna till den svenska arbetsmarknaden. varje

arbete de kommer till och måste någon gång

saknar när Sverige Flertalet svenska har sig åt att söka arbete. medborgare ägna arbetsmarknaden sedan tid tillbaka.

redan etablerat sig på lång

Invandrarnas situation liknar i det här avseendet ungdomar-

är också än nas. Ungdomarnas arbetslöshet ju betydligt högre I

de vuxnas och, liksom invandrarnas, mera konjunkturkänslig.

allmänhet befinner de invandrarna i en svårare sig nyanlända De har ofta bristande i situation än ungdomarna. kunskaper kanske inte så orienterade om det svenska svenska och är

samhället i största allmänhet.

Arbetslösheten när blir äldre och har haft sjunker ungdomarna hitta arbete som väl motsvarar

tid på sig att ett någorlunda

deras och hunnit prövas av några arbetsgivare. förväntningar borde med invandrarna som dessa Detsamma hända samtidigt också lär mer svenska och hur den svenska arbetsmarknasig den fungerar.

Våra resultat visar också att det finns ett relativt starkt sam-

band mellan arbetslöshet och vistelsetid. I 2 visas t ex figur sambandet mellan andelen arbetslösa 1981 bland invandrare

från olika länder och andelen invandrade efter 1975 i dessa

Den är en skattad regressionslinje

grupper. heldragna linjen

som ett samband mellan de båda va-

anger genomsnittligt

riablema. Ju större andel desto högre är arbetslös-

nyinflyttade

mellan vistelsetid och arbetslöshet bekräfheten. Sambandet där man hittar ett

tas också av analyser på intervjumaterialet

samband mellan chansen att man är arbetslös och signifikant Resultaten också att de som vistats här

vistelsetiden. tyder på

i stort sett har samma arbetslöshet som svenskarna. länge

resultat alltså å att den arbetslösheten bland Våra tyder höga invandrarna är ett i samband med etableöverg ngsfenomen arbetsmarknaden. Den reservation man kan göra

ringen på mot den är att resultatet grundas på en jämförelse

tolkningen

mellan som i vissa avseenden är olika. De som vistats grupper

här domineras av arbetskraftsinvandrare från

länge Europa

medan de domineras av från utomeuro-

nyanlända flyktingar peiska länder.

Figur 3: Samband mellan andelen arbetssökande (kat. 1) och andelen nyinflyttade bland utländska medbor-

gare 16-64 år

Mån 16-65 år Arbetslöshet m» Ett

Andelinfl. 0 0.1 0.2 0.3 BJJ 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1.0 efter -75

Kvinnor is-su år Arbetslöshet \ 10 -

9 . Syo g.. Lio 7 s

s Et Th Ir Chi S1 , Ar P00 n _ Tn Un lno 3* Un Dao Ma

2 N.. Jag: a ISO

h N Spl Use 1. JY SI Gr It Andel infl. ( 0.! 0.1 0.3 0.5 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1.0 efter -75

En annan faktor som bidrar till en

lägre sysselsättningsgrad

bland invandrare är en större andel studerande. Dessa studier i förberedelse för inträdet den

är rätt stor utsträckning en på

svenska arbetsmarknaden och bör alltså inträffa i

rimligen

av vistelsetiden utom bland kvinnor där man i

början möligen

vissa fall u inträ e arbetsmarknaden. Våra

skjuter p sitt på

resultat visar ocks här ett starkt samband mellan vistelsetid och andelen studerande. Ju vistelsetid desto mindre

längre

andel studerande. Först efter cirka tio års vistelsetid stabiliseras andelen studerande.

Våra resultat att den skillnad i sysselsättningsgrad som tyder på

finns mellan svenskar och invandrare i första hand är ett inträffar under en i

övergångsproblem som etableringsfas

det nya landet.

Framför allt bristande i svenska språket ör att

kunskaper invandrarna till en är hänvisade till en begränsa del av början arbetsmarknaden. I tabell 3 redovisas förstayrket för invand-

rarna i efter vistelsetid och därmed

intervjuundersökningen

efter De finns inom

ankomsttidpunkt. vanligaste ingångsyrkena

områdena servicearbete, tillverkningsarbete samt inom tek-

m m arbete.

niskt, naturvetenskapligt, samhällsvetenskaplig

Tabell 3: i för invandrare efter vistelse-

Sverige

Fgrstayrket ti

Yrkesområde Vistelsetid 0 1 2 3 4 6 7-8 9 Summa

0- 5 år 14 0 4 5 O 2 18 56 100 6-10 år 17 0 6 3 0 5 17 54 100 11-20 år 16 0 7 3 3 2 34 34 100 21- år 13 0 8 5 7 5 33 28 100

) 0 naturvetenskapligt, tekniskt samt samhällsvetenskapliga humanistiskt och konstnärligt arbete 1 - administrativt arbete 2 - kameralt och kontorstekniskt arbete 3 - kommersiellt arbete 4 - Iantbruky, skogs- och fskeriarbete 6 transport- och kommunikationsarbete 7, 8 tillverkninçarbete 9 - servicearbete

Som av tabellen har

framgår ganska kraftiga förändringar ägt

rum när det gäller yrkesfördelningen. De största

förändringar-

na gäller fördelningen mellan tillverknings- respektive service-

arbete. Bland de invandrare som kom för mer än tio år sedan

ñck en betydligt större andel arbete inom tillverkningsarbete

och en klart mindre andel inom servicearbete. Under senare år

har andelen inom tillverkningsarbete minskat ganska kraftigt

och andelen inom servicearbete har ökat.

En annan andelen inom

förändring är att som börjat jordbruk,

sko sbruk m m också har minskat från en inte helt obetydlig

niv 7 till under

på procent 0 senare år.

Dessa s dels strukturella

förändringar eglar förändringar på

arbetsmarknaden de s en ändrad sammansättning bland m-

vandrama. samt och är

Tillverknings- jordbruks- skogsarbete yrkesområden som minskat under senare år. Före 1970-talet

var en viktig del av invandringen ett direkt svar bristen å

på

arbetskraft inom industrin. Detta ändrades under 1970-t et

och en allt större del av har bestått av

invandringen flykting-

och

anknytningsinvandring.

De som inte kräver mer omfattande i yrken några kunskaper svenska torde i huvudsak återfinnas inom till-

yrkesområdena

service- och samt i viss mån inom verknings- , jordbruksarbete och kommunikationsarbete. Om man tar dessa transportindikator områden som inte

yrkesområden som en grov på

kräver omfattande i svenska så hamnar

några mer kunskaper

avinvandrarnas i den kateungefär tre fjärdedelar förstayrken Den andelen förefaller inte heller ha förändrats över

gtârin. t1 en.

I takt med att man kommer in arbetsmarknaden, lär sig

på

bättre svenska och eventuellt skaffar kompletterande utbildökar att komma in delar av arbets-

ning förutsättningarna på

marknaden som inte var Det bör alltså tidigare tillgän ga. finnas att invandrarna s får en

förutsättningar småningom

som mer liknar svenskarnas. yrkesfördelning

För att få ett mått hur förändras har vi

på yrkesfördelningen

beräknat ett index som talar om hur stor andel bland invandrare med olika vistelsetid i som skulle behöva byta yrke Sverige för att få som i sin helhet.

samma yrkesfördelning befolkningen

Ett stort tal alltså att invandrarnas yrkesfördelning är betyder mer olik svenskarnas än ett litet tal. Resultatet redovisas i

tabell 4. N anlända invandrare har en som

yrkesfördelning

kr från svenskarnas. Skillnaden nunskar ganska igt skiljer sig dock snabbt under de första åren och efter tio års vistelsetid är

skillnaden relativt liten. Efter tio år sker ingen ytterli are

En viss skillnad i kvarstår tså utjämning. kesfördelning

yrlzåsfördelning

över tiden och invandrarnas blir aldrig helt lik

svenskarnas.

Mot dessa slutsatser kan man ha samma invändningar när

som

det

det

att är en tvärsnittsstudie som

j gäller ör grupper sysselsättningsgrad, med 0 ika sammansättning.

När det lön finns direkt samband mellan gäller slutligen inget den variabeln och vistelsetid. Med ökad vistelsetid ökar arbetserfarenheten och därmed lönen. Om man samtidigt lär sig bra svenska finns att närma svenskarnas löneniförutsättningar sig vå, men våra resultat tyder å att invandrarnas genomsnittliga lönenivå aldrig når upp till en som svenskar med motsvarande karaktäristika har.

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att det finns ganska stora skillnader mellan invandrarnas situation i av början vistelsen i Sverige och situationen efter ett antal år i

Sverige.

Man kommer dock e helt i nivå med svenskarna lönemässigt och vissa skillnader 1 kvarstår.

yrkesfördelning Anpassnings-

processen mot en relativt stabil tar i stor-

position någonting

leksordningen tio år.

Några sammanfattande slutsatser

Invandrama har i mån a avseenden en sämre

position

arbetsmarknaden än ödda svenskar. Man har en lägre an (på el

förvärvsarbetande och lägre inkomster. Skillnaden i andelen förvärvsarbetande har också vidgats å senare år och måste nu

utveckling

betecknas som mycket stor, en som i och för sig kan förklaras med att har ändrat

invandringen sammansättning

senare år. En från i efterfrå-

på övergång en stor utsträckning

gestyrd till en som domine-

arbetskraftsinvandring invandring

ras av flyktingar och anknytningsfall kan normalt förväntas resultera i en ökad arbetslöshet och en ökad omskolningsverksamhet. erfarenheter emellertid

Tidigare tyder på att

sysselsättningsgraden ökar rätt med vistelsetiden och kraftigt så i till den

småningom stort sett utjämnas. Overgångstiden

svenska arbetsmarknaden kan i fall bli och det

många lång

finns all finna snabba upp anledning att man försöker att vägar

etableringsprocessen.

Ett annat problem som det är värt att särskilt uppmärksamma är den stora andelen i vissa äldre införtidspensionerade

vandrargrupper, särskilt och Det måste vara greker jugoslaver. att närmare undersöka vilka mekanismer som ligger

b aårgeläget om framför allt för att nya invandrargrupper får liknande

problem i framtiden.

En invandrare som kommer till som re el i Sverige skiljer sig viktiga avseenden från en infödd svensk. Man kommer ån samhällen med andra och där ofta andra beteenregelsystem den premieras än i det svenska samhället, vilket kan leda till

många missförstånd och misstänksamhet mot olika invandrar-

grup er. En annan vikti skillnad är att de flesta invandrare

lgcunskaper

som ommer hit saknar i svenska

språket.

Imånga yrken spelar att kommunicera förmågan muntligt och/

eller skriftligt å svenska stor roll. På denna del av

språket

arbetsmarkna en befinner de invandrarsig särskilt nyanlända na i ett klart ämfört med svenskarna. av våra

underläge Många

resultat der också att roll

just språkproblem spelar stor

som för till m av de vi kan observera aring ga mönster å arbetsmarknaden när det äller invandrarnas situation. är finns också stort ör Inte minst

utrymme fördjupade analyser.

är att man utvärderar de försök med svenskim-

viktigt noggrant

dervrsning som finns och att kanske det pröva nya vägar på

området.

Invandrare och hälsa

Åke Boalt

Hälsa och ohälsa är som är starkt knutna till sociala begrepp och kulturella förhållanden. Denna er dels

redovisning by på

individers u sitt h egen subjektiva pfattning om sotillstånd, dels mer och

på objektiva

upp er om sjukskrivning förtids-

pensionärer 1988, hämtade från

riksförsälcringsverkets regis-

ter. Det är alltså två helt skilda sätt att mäta hälsan, men de ger

mycket likartade resultat. Invandrare (utrikesfödda personer) har sämre hälsa än svenskar. Men skillnaden mellan olika

invandrargrupper är betydande och att ta fasta viktigare på.

Hälsotillståndet varierar mellan skilda mycket kraftigt invand-

rargrupper, antingen man utgår från födelseländer eller om

man från socioekonomisk

utgår t ex status, ålder och kön.

Den i Stockholm

intervjuundersökning landstinget enomför-

de 1984 omfattade födda i avien och personer Finland, Jugos Grekland. Dessa ñck länder varifrån kommit

representera många

som arbetskraftsinvandrare. Polen och Chile representerar länder varifrån kommit Som

många som politiska flyktingar.

jämförelse ingick också ett urval ersoner födda

slumpmässigt

i länder svenskar övriga samt en grupp utanför älardalen. Vi kunde inte ta med de

tyvärr några av som

tlyktinfgäupper

kommit under de senaste åren, men resultaten undersök-

ningen har brutits ner så att man kan studera betydelsen av olika bakgrundsfaktorer som social och i bakgrund utbildning hemlandet, skälen för emigrationen osv.

Vi har specialbearbetat över

riksförsäkringsverkets register

sju enningförsäkrade och 1988 i Stockholms sjukskrivnm län. ör att göra överskåd har

redovisningen ig länderna förts

samman till en med grupp nordvästeuropeiska länder (de nordiska länderna Storbritannien, och Osterri- Väst-Tyskland ke) och en från mycket heterogen grupp med invandrare övriga länder. Andelen med bland

långa sjukskrivnm ar är hö e

än bland män, särskilt i åldrarna 0-34 år. Se 1 figur

kvjlnrzicär

oc .

1: män med 30-w ersatta sjuk-

Figur Sjukpenningförsäluade

1988 (procent) dagar

- Saatliga under --- Sverige - Nv-Eurooa - üvriga 13m:-

o m 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Ålder

kvinnor med 30-w ersatta

Figur 2: Sjukpenningförsäkrade

1988

sjukdagar (procent)

20 . -Santliga under is --- Sverige - NV-Eurooa m _ - Övriga länder-

0 : . r . r . . . 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 80-64 Ålder

Kvinnorna från nordvästeuro a har andel med 30

något högre

eller fler än Svens a kvinnor, medan kvinnor från

sjukdagar

länder över, framför allt i

gruppen övriga ligger väsentligt

åldrarna 20-50 år. För männen andelarna men ligger lägre, skillnaderna mellan svenska män och utrikesfödda män är större än mellan svenska kvinnor och utrikesfödda kvinnor. Skillnaden mellan svenska män och männen från nordvästeuropa är större än bland kvinnorna. Män från länder övriga liksom bland kvinnorna har andelar. ytterligare högre

Både bland utrikesfödda män och kvinnor andelama sjunker med 30 eller fler den äldsta 60-64 år,

sukdagari åldersgruppen

vilket kan bero p blir att i förtidspensionering mycket vanligt dessa åldrar. I figur 3 och 4 visas andelen med personer

sjukbidrag/förtidspension. Andelen förtidspensionerade föd-

da i de länderna både bland män nordvästeuropeiska ligger och kvinnor nära värdena för födda i mycket ersoner Sverige,

under 5 procent u p till SO-årsåldern får att därefter stiga till 25

procent i den äl sta gruppen 60-64 år. För födda i personer övriga länder bli redan i börjar förtidspensioneringen vanlig 40-årsåldern för att sedan ligga cirka 10 över procentenheter genornsnittsvärdena.

Figur 3: Män med 1988

sjukbidrag/förtidspension (procent)

- Santliga landar

--- Sverige

- riv-Europa

- Ovriga landar

° - . . . . . a 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 50-64

med 1988 (pro-

sjukbidrag/ förtidspension

Kvin)nor

cent

- samtliga lamm --- Sverige - NV-EMWD! -- Ovviga unnar

0 . . r . . . 20-24 ä-ZS 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 5-59 60-64 “all”

Både statistiken och

över sjukskrivning förtidspensionering

innehåller stora variationer inom dessa Som grova pper.

med extremt andelar Örtidspensioexempel på grupper höga

kan nämnas födda i Grekland och Jugosla-

nerade personer

v1en.

Män Kvinnor

Ålder

50-54 55-59 60-64 50-54 55-59 60-64

Jugoslavien

I tabell 1 och 2 finns för utrikes födda från ibilagan uppgifter de 18 länder som har flest invandrare boende i Stockholms län.

I 1984 års arbetade vi med ett flertal invandramndersökning mått ohälsa. De likartade resultat varför jag här

på gav mycket

valt att redovisa ett enkelt mått som omfattar hela undersök- De hälsomått som var relaterad till arbete som ningsgruppen. kan inte för att beskriva hälsoläget

sjukfrånvaro etc utnyttjas

bland de förvärvsarbetande. ej I det följande utnyttjas uppgifterna hur personerna om bedömer sitt själva allmänna hälsolä-

ge, som gott, dåligt eller något däremellan.

Vi ställde hälsovariablerna mot ett stort antal bakgrundsförhållanden och de som i till

någon väsentlig utsträckning bidrog

att förklara skillnader i hälsa kön, socioekonomisk var; ålder, uppväxtland, vistelsetid i motiv för Sverige, flyttnin

gupp, ån uppväxtlandet samt Därtill inkluderade vi

utbildning. tv faktorer som beskrev hälsorisker som och alkoholkonrökning sumtion.

I tabellen sida visas

på följande hur personer födda i Grekland

bedömer sitt allmänna hälsotillstånd när man delar dem

läpp

efter dessa bakgrundsfaktorer. I tabellen har hälsot ståndet

gott givits värdet 1, dåligt värdet 3 och något däremellan

värdet 2. Som

jämförelse finns gruppen svenskar som flyttar till

Stockholms län. Kvinnorna bedömer sitt hälsogenomsnittligt tillstånd som sämre än hälsotillståndet märmen, försämras med arbetare stigande ålder, bedömer sitt hälsotillstånd som sämre än och

företagare tjänstemän. Förtidspensionerade har

extremt högt värde. med Grupper högre utbildning har genomsnittligt bättre hälsa.

Tabell: hälsotillstånd bland invandrare från Genomsnittligt Grekland och inflyttade svenskar

Grekland Sverige

Kön Män 1,52 1,13 Kvinnor 1,93 1,28

Ålder

Socioekonomisk grupp 1,29 1,10

Iföretagare/högre tjänstemän

Förtidspensionerade

Högsta utbildning Högskola 1,56 1,17 1,41 1,10 Gymnasium Grundskola 1,79 1,29

Vistelsetid i Sverige

Motiv för emigration

flykting 1,95 lfolitisk/ religiös

Ovrigt 1,65

Dessa resultat stämmer väl med vad man visati andra samman-

hang. Intressantare är att de som vistats i Sveri e har länge sämre hälsa än de som varit här kortare tid, dem genomsnitts bland de som varit här är och därför länge naturligtvis högre har man sämre hälsa. Om man tar till skillnader i könshänsyn och de andra

ålderssammansättning samt bakgrundsfaktorer-

na framkommer att de som vistats i Sverige under relativt kort tid har sämre hälsa än de som varit här Personer länge. som lämnat sina hemländer av eller skäl har religiösa politiska genomsnittligt sämre hälsa än de som kommit av familjeskäl, arbetsmarknadsskäl etc. Denna tendens kvarstår när man tar till hänsyn övriga bakgrundsfaktorer.

varierar starkt mellan invandrare från skil- Bakgrundsfaktorer da länder och det finns all att ta fasta den enskilda

anledning på

individens förhållanden och beskriva särskilda

riskgrupper.

Dels utifrån arbetsförhållanden dels utifrån hälsorelaterade riskbeteenden.

Arbetsförhållanden har ett samband med individens

hälsa. Det finns skäl tydligt att ortsätta bakom den

goda grova

uppdelning på socioekonomiska grupper som visades tidigare.

Vi kan att arbetare som i med

tydligt urskilja jobbar yrken hög

”sjukvårdskonsumtiod” har en sämre hälsa. Socialstyrelsen har

i en studie efter hur i som yrken personer yrket

vårdats på sju giiupperat us, man har då också tagit hänsyn till ålders-

sammansättningenires ektive yrkesgrup . I invandrarunder-

llångre

sökningen fann vi att man obbat 1 sådana desto ju yrken

sämre är det genomsnittliga hällsotillståndet. Till sådana

högkonsumtionsyrken hör för män t ex Svetsare, städare, och för kvinnor järn- metallverksarbetare, diversearbetare, hör till denna t ex yrken som köksbiträ-

grupp sjukvårdsbiträde,

de, livsmedelsarbetare, städare.

Bland som vara missnö°da med sitt nuvapersoner sig

rande arbete, bedömer uppger rygt dubbelt så m ga sitt allmänna

hälsotillstånd som med de med sitt

dåligt jämfört som är nöjda

arbete.

En annan man kan är som

grupp tydligt urskilja personer

jobbar i yrken som har en lä e kvalifikationsnivå än den som individen besitter, eller som Jobbar i andra yrken än de perso-

nerna anser att de kan bäst. Denna utgörs i stor utsträckgrupp av invandrare som inte kan få i ning högutbildade jobb yrken som motsvarar deras De finns från

utbildning. representerade

alla de fem studerade länderna. Lån sådana förhållanariga

den ger tydliga negativa effekter på älsan.

Fl har varit stor under 1970- och 1980ktinginvandringen t en. är relativt och välutbildade, Många flyktingar unga faktorer som talar för att deras hälsotillstånd skulle vara relativt så är inte fallet och det sämre

gott. Men genomsnittliga

hälsotillståndet kvarstår även när man standardiserar för ålder och har också kvarstående häl-

utbildning. Många flyktingar

under tid efter ankomsten till Sverige. soproblem mycket lång

Andra faktorer och alkoholvanor i under-

som rökning ingår

Sambandet mellan rökning och ohälsa är klart och sökningen. tobakskonsumtionen hos t ex grekiska män är anmärkningsvärt Vad alkoholkonsumtionen finns ett internt hög. gäller bortfall i undersökningen och vi har en överrepresentation av alkoholmissbrukare i det externa bortfallet.

av invandrare diskuteras relativt ofta,

Förtidspensioneringen

om man studerar finner man att den är sjukskrivningen toppen ande är nöd-

på ett isberg. Föreby hälsofrämjande åtgärder vändiga. Av tabelleni ila. an framgår att lån a sjukskrivningar är bland (25-39 år) fr t ex Etiopien,

mycket vanliga yngre Irak och utan att andelen förtidspensionerade Chile, Syrien

från dessa länder ärmu inte ligger på någon

nivå. Detta måste uppfattas som en allvarlig varningssig-

håg n .

De utrikesfödda 14 av Stock-

utgör idag procent befolkningeni

holms län. I 5 visas ålderssarnmansättningen i länets figur

samt bland invandrare med olika avgränsningar av

befolkning be Utländska har en

e pet. medborgare låg genomsnittlig

ål er med Genomsnittsåldern bland Jämfört totalbefolkningen. de utrikesfödda då innefattar även som blivit (som personer svenska är än de utländska

medborgare) högre medborgarna.

Som visats har invandrare en sämre hälsa än genomsmttsbe-

i motsvarande åldrar. I av vården har folkningen laneringen man i liten be at att invandrarnas vårdmycket utsträckning behov kommer att inträffa i ålder. Vilken ..som gamla yngre

_.__.____.-.

vård kommer de och kvinnorna som nu är

grekiska jugoslaviska

förtidspensionerade att behöva nä: de blir gamla?

Ålderssammansättningen

Figur: i Stockholms län

1987-12-31

å ä MH! Sv:

az:

igååkmgääå

IITIIITIIIIIII 2 4 6%8 6 4 2 Ullilülmlüuwilüdülüüløo

Killa: Rtk, Omradesdatabasen

Bilaga

med 30-w ersatta sjukdagar Sjukpenningförsäkrade

1988 i Stockholms län, procent av samtliga sjukpen-

min örsäkrade från land och ålders-

respektive

STUPP Män Ålder 20-24 25-29 30x34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 5,1 6,6 7,6 7.6 7,5 7.9 9,2 10,7 11,2 Samtliga

Storbritannien 3,0 4,8 3,0 3,2 6.3 6,2 9,2 10.8 13.8 Tyska iörb rep 5,4 4,9 6,3 7.6 6,8 7.5 8.9 8,6 8,9 Österrike 0.0 0,0 6,9 7,6 9,5 9,0 4,7 9,8 8,9 Polen 14,4 21,0 19,9 16.2 18,6 18,9 21,4 18,2 20.0 Tleckslovalien 10,0 5,9 5,9 18,3 13,7 11,0 14,3 11,8 9.5

Jugoslavien 12,9 19.2 25.5 20,1 18,3 21,1 22,3 24.8 15,4

Storbritannien 8,5 13,4 6.9 9.1 3,7 4,7 9.5 14.5 7,0 Tyska förb rep 10,3 7,3 9.6 10.5 10,3 10,6 13.3 15,6 15,1 Österrike 10,0 26.5 3.7 4,0 6,0 12,2 15.7 11,7 11.9 Polen 15,6 24,2 21,8 19.6 18,7 22,2 23.1 30.5 25,5 Tieckslovalien 6.8 16,3 18,3 10.2 15,6 16,8 20.7 17,7 16,0 Ungern 8,9 12,3 16.3 15,8 15,6 18,6 22.2 28,0 28.9 Italien 5.6 14.6 4,9 13,3 14,3 27,9 26,3 17.9 6.3 Spanien 13,5 4,8 16,1 17.8 17,5 16.7 i 2,9 20,3 11.8 Grekland 26,2 33.4 29.8 24,1 37,4 26,4 21,a 15,2 27,8 Jugoslavien 28,4 32,8 27,8 27,5 25.9 24,2 28.7 18,8 18,9

Syrien

Tabell 2: Personer med i Stock-

sjukbidrag/förtidspension

holms län 1988, av befolkningen från res-

procent

land och

pektive åldersgrupp

Min Ålder 20-24 25-29 30-34 35-39 4044 45-49 50-54 55-59 60-64

Storbritannien 0.6 0.7 0.0 0.3 0.8 1.7 1.9 11.3 14.1

Tyska för!) rep 1.2 0.6 0.6 0.4 1.9 2.7 4.4 8.5 23.0

Österrike 5.9 3.2 1.6 2.1 2.1 2.8 4.5 12.4 27.8

Polen 0.5 1.7 1.6 1.5 2.1 5.0 13.7 28.3 35.4 4.7 1.8 0.0 2.2 3.2 5.6 5.6 13.4 31.1 Tjeckslovalien 0.0 0.0 1.3 2.6 5.2 8.2 14.3 21.4 36.3 Ungern 1.4 0.0 0.0 1.4 1.6 4.7 10.9 16.1 31,9 Spanien

3.6 0.5 3.7 2.5 3.5 12.1 14.9 16.7 31.4 Syrien

Storbritannien 0.9 0.6 0.9 0.9 1.9 1,8 3.7 11.6 26.6 Tyska förb rep 0.0 0.0 0.6 0.5 3.2 3.5 7.5 13.9 28.3

0.3 1.7 4.7 10.7 18.9 34.1 55.9 62.7 59.0 Jugoslavien

Hur det

fungerar nya flyktingmottagandet idag?

Anteckningar från anförande av Christina generaldirektör Rogestam och Sven vid Hjelmskog statens invandrarverk.

Christina redovisade den Rogestam nuvarande situationen vad gäller ärendehantering utredningar och beläggning vid invandrarverkets slussar, och i örläggningar utplacering kommuner.

Under våren 1989 noterades en tendens till av minskning antalet nyanlända med cirka flyktingar 10 procent jämfört med motsvarande månader förra året. Men under perioden juliseptember ökade antalet åter till 10-15 över motsvaprocent rande månader året innan.

Vid de invandrarverket har i utredningsslussar Malmö, Mölndal, Flen och Carlslund i fanns Stockholmsregionen den 1 oktober cirka 4 000 som väntar asylsökande på att polisen skall bli sin

färdiga med_ utIedningQAntaIet platser på dessa slussar

är totalt 1 276. och Overbeläggningen anhopningen av ärenden är således för närvarande ett mycket stort problem. Provisoriska anordnas förläggningar måste och trängseln i förläggningarna är de mycket besvärlig för asylsökande.

När olisens är avsikten de

utredning färdig är att asylsökande

ska till de flytta ut förläggningar invandrarverket disponerar. Dessa har totalt 3 600 därutöver har verket platser, tvingats in Den oktober hyra platser. 1 var beläggningen på förläggningarna inklusive de cirka 13 förhyrda 000 personer. Bristen på platser i

förläggningarna gör att mån a asylsökande tvingas

stanna kvar betydligt längre än avsett p slussarna.

De asylsökande som beviljats uppehållstillstånd skall sedan placeras ut i kommuner. Under 1989 och med (till augusti) hade 12 500 som fått sina personer uppehållstillstånd placerats ut i kommuner. Inom ramen för de överenskommelser som finns med finns kommunerna, utrymme för utplacering av ytterligare 3 000-4 000 från förläggnin arna till kommuner. För 1990-1992 pågår förhandlingar me kommunerna med en

mot 23 000 platser inriktning per år.

Ett akut problem är polisens otillräckliga utredningsresurser

beslut och till den stora

som medför lång väntan på bidrag

vid Det andra både

ansamlingen slussarna. viktiga problemet,

kort bristen De kvoter

å och lång sikt, är på kommunplatser.

som invandrarverket och kommuner-

ör kommunplaceringar

kommuner har

na kommit överens om är otillräckliga. Många

svårt att få fram bostäder och invandrarverket befarar stora att tillsammans med kommunerna komma överens

svårigheter

om kvoter för kommande år av samma storlek som 1989 och än större att öka dessa.

problem

Sven vid invandrarverket redovisade de senaste

Hjelmskog

årens i storstadsområdenas kommuner.

flyktingmottagande

- De storstadsområdena Stockholm, Göteborg tre kring

och Malmö omfattar 41 kommuner om man räknar med en av cirka 30 km från storstadsområdets

pendlingsradie

kärna till centralort. 23 i Stockholmsområdet,

respektive

nio i vardera och Malmöområdet.

Göteborgs-

- Andelen 1988-12-31 var i Stock-

utländska-medborgare holmsområdet 93 promille, 1 Göteborgsområdet 67 pro-

mille och i Malmöområdet 66 promille (SCB).

- Andelen utrikes födda var samtidi i de tre områdena

146 107 le och 113 promille. respektive promille, promi

- kommun kan vara landets fjärde storstads-

Uppsala sägas

område i invandraravseende. Där var andelen utländska och andelen utrikes födda vid senaste års-

medborgare

skiftet 67 och 101 promille. respektive promille

- kommunerna delas i efter av

Om de 41 fyra grupper grad

invandrartäthet framträder skillnader mellan

betydande

de tre områdena.

- De elva mest invandrartäta av de 41 kommunerna ingår

alla i Stockholmsområdet.

Av de tio dämäst mest invandrartäta kommunerna ingår

sju i Stockholmsområdet, en i och två

Göteborgsområdet

i .

Malmöområdett.

Av de tio kommunerna i

minst invandrartäta ingår en

Stockholmsområdet, fyra i och fem i

Göteborgsområdet

Malmöområdet. .

Med andra ord: Den invandrartäta

delen

av storstadsområdena utgörs främst av 18 kommuner i Stockholms län samt därutöver av och Malmös kommuner. Göteborgs

Ytterligare fem kommuner i storstadsområdena (tre i

Stockholmsområdet samt Ale, Burlöv och Lund) har landet i

något större invandrartäthet genomsnitt.

Stockholmsområdets invandrarstruktur har ingen likhet

med förhållande i de storstadsområdena. Dessa övriga innefattar invandrarglesa kommuner nära kärnområdena.

Flyktingmottagande på nivåer något över det genom-

för storstadsområdena har skett i 17 kommuner

snittliä i Stoc olrnsområdet, en kommun i Göteborgsområdet

samt fyra kommuner i Malmöområdet.

Då den ökade under år för-

flyktinginvandringen senare

delats tiH alla delar av landet och 80-90 procent av alla kommuner så har detta inneburit att storstadsområdenas av flyktingar blivit väsentligt lägre än under tidiga-

re angel r.

Under 1988 har antalet minskat i 18

mottagna flyktingar

kommuner i Stockholmsområdet, tre i

Göteborgsområ-

det och fem kommuner i Malmöområdet. Okat mottagande skedde i tre två

fyra, respektive kommuner.

Den s k har

hela-Sverige-strategin medfört att mottagan-

det av mellan län och flyktingar jämnats ut kommuner, regioner.

I absoluta tal har nivå

flyktingmottagandet legat på högre

än också i storstadsområdena under tidigare perioden

1986-1988. Tendensen 1988-1989 är dock starkt vikande i Stockholmsområdet samt även i Göteborgs kommun.

I längden måste man räkna med att såväl Stockholmsområdets (flesta) kommuner som Mal-

Uppsala, Göteborg,

mö och Ltmd kommer att vara starkt attraherande för som har att inom

flyktingar/invandrare anledning flytta

landet. Dessa orter är också mål för en del

ju betydande

av svenskarnas omflyttning.

kan ha det med sig att de tre-

goda

fyra Hela-Sverige-strateåin största storsta sområdena e behöver ta emot en

alltför stor del av den inrikes 0 yttningen. Genom att

flyktingar tas emot i alla delar av landet kan också till andra centra, där arbete och

utbildning omflyttningåräfördelas fås.

Tabell 1: Invandrare och i storstadsområdena flyktingar Kommunernas befolkning, andel utländska medborgare 1982 och 1988 samt relativa mottagande av flyktingar 1986-1988

Tabell 2: Invandrare och i storstadsområdena flyktingar Kommunernas andel utländska medbefolkning, 1982 och 1988 samt relativa mottagande av borgare 1986-1988 flyktingar

Befolkning Utländska medborgare Mottagna I promille av 8812 8212/8812 promille flyktingar befolkningen 1986/1988 1986-1988

Uppsala län Malmöhus län 763300 55 58 4394 5,8 Göteborgs och Bohus län 729600 66 67 6.3

Killa: SCB och SIV (Schablonbidragsredovisning)

Tabell 3: 1986-1988 i invandrartäta

Flyktin ottagande

storsta skommuner

Kommuner Utländska i

medborgare Mottagn

promille av befolkningen tin ar 1

av efo

“

Sigtuna 120 102 »o Haninge 123 111 »a

g Värmdö 106 88 4=- v .c-

*

Kommuner med 100 utländska

promille medborgare

1982-12-31

Tabell 4: 1986-1988 i relativt* invand- Plyktingmottagande rartäta storstadskommuner

Kommuner Utländska i flyk-

medborgare Mottagna

av tin ar 1 promille promille befolkningen av efolkningen 1982 1988

sala 61 67 12,5 Ä Up

Göteborg

Stockholm 85 89 7,4 91 96 7,2 Sundbyberg 60 62 5,9 Täby

Lidingö Ale 60 51 4 3 u

* Kommuner med 60-100 promille utländska medborgare

Tabell 5: Flyktingmottagande 1986-1988 i relativt* invandrarglesa storstadskommuner

Kommuner Utländska i medborgare Mottagna flykpromille av befolkningen tin arr romille av efol ngen 1982 1988

s

l

Vallentuna 51 57 v0 Lund 57 59 »a

i

_UIUI\I\I\O ø-röobww

_wppxs ANA-sn

i

Mölndal 40 42 45

Danderyd 52

8

Kommuner med 35-60 promille utländska medborgare

1982- 12-31

Tabell 6: 1986-1988 i invandrarglesa* Flyktin ottagande storsta

kommuner

Kommuner Utländska medborgare flyk-

Mottagna

av befolk- tin arr romille

ipromille

av efol gen mngen

1982 1988

31 33 6,6 Kävlinge

Kungälv

Lerum 26 30 2,7 24 27 2,4

Staffanstorp

19 20 1,5

Kungsbacka

20 21 0,0

Yelhnge

Ockerö 12 12 0,0

Kommuner med 35 promille utländska.medborgare

- 1982-12-31

Tabell 7: Storstadskommuner vars andel utländska medbor-

minst 5 1982-1988

gare ökat/minskat promille

Kommuner i

Ökning/

Utländska

medborgare promille av befolkningen Minskning

1982 1988

g

i

Botkyrka 239 205 -34

45 52 + 7

Danderyd

123 111 . -12

Haninge

Sundbyberg

utgjorde ringen av andelen utländska medborgare högst i 4 promille 1982-1988.

StockhoIms-områdçtv A _ __

Invcndrortöthet i kommunerna

Utländska 7;

medborgar_e

Elyktingmottogande

I Z av

totolbefolkningen

Göteborgs-området lnvondrortöthet i kommunerna

Utländska medborgare 72

Flyktingmottogande i 7. av totalbefolkningen

Malmö-området

Invondrortöthet i kommunerna

Utländska

medborgare %

Flyktingmottagande

i 7. av

totclbefolkningen

Invandrarnas i Stockholms län

boendesegregation

Danuta Biterman

Invandrare - födda utomlands som har personer emigrerat eller invandrat till - brukar slå ner i tätorter. 1988 Sverige sig bodde cirka 50 av alla men bara procent Sveriges invandrare, cirka 30 av rikets invånare i de tre svenska storstadsprocent områdena. I Stockholmsområdet bodde cirka 33 procent av landets invandrare med cirka 19 av jämfört procent Sveriges totalbefolkning. Invandrare är alltså kraftigt överrepresenterade i storstadsområdena, i Stockholm. speciellt

Varför dras invandrarna till storstäder?

I en storstad bor en i förhållande till antalet invånare liten

på

en relativt stor Ett välutvecklat kommunikayta, befolkning. tionssystem både inom staden och med omvärlden är en förut-

sättning för stadens existens. Det bor så ass många människor

i staden att det är en omö lighet att lära änna alla, eller ens att

komma i kontakt med alla. En stadsinvånare träffar ett stort

antal personer och de flesta av dem möter han under utövande av en yrkesroll vaktmästare

(byråkrat, bussförare, expedit, osv). Personer som han eller hon umgås med på fritiden,

vänner, släkt och bekanta behöver inte sinsemellan känna varandra väl. Relationer mellan människor är mer opersonliga, iga, ensidi a, rationella, uträknade och kortvariga. En

sta sbefolkning lgxukar vara heterogen med avseende på so-

ciala, kulturella och etniska karaktäristika, vilket är

liktydigt

med att det finns en etniska

mångfald av subkulturer, grupper

och livsstilar. Detta medför att det snarare finns en variation av normer och olika beteendekoder än enhetli a och normsystem beteendemönster och att det reses krav individuella

på rättig-

heter. Staden kännetecknas oftast av stor social och geografisk mobilitet som har sin orsaki dess storlek, täthet och heterogenitet. Staden utmärks således av flexibilitet och förändlighet. En arman karaktäristisk är en av egenskap mycket hög grad

arbetsdelning. (Slattery, 1985.)

Det är inte att storstadsförhållandena är särskilt underligt lockande för skilda I Stockholm kan invand-

invandrargrugåâr.

raren - ibland avvikande den mycket genomsnittlige svensken till utseende eller beteende - lättare både försvinna i folkmängden och hitta sina likar. Det är också lättare att hitta arbete, eftersom utbudet av brukar vara passande lediga jobb större i Stockholm än andra håll i landet och är mer

på jobben varierande än någon annanstans.

Boendesegregation

Ett annat storstadsfenomen är ation, dvs avviboendesegre kande rumslig fördelning av två eller flera be olkningskate orier bostadsområden. Oftast beskrivs segregationen e er

på

tre dimensioner, nämligen efter socioekonomisk, demograñsk eller etnisk status.

Staden kan ses som en mosaik av sociala världar: ”The urban is neither an undifferentiated mass nor a community haphazard collection of buildings and In the residential people. differentiation of the city the urban fabric comes to resemble a mosaic of social worlds”. Similar cluster populations together

and come to characterize their areas. (Times 1971.)

Det är konstaterat i olika att människor är undersökningar

benägna att söka bostad i närheten av sina likar (Michelson

Om det var att

1977). möjligt üytta som man vill, oberoende av

bostadsmarlmadssituationen eller sin egen ekonomi, så skulle det vissa forskare leda till en ökad

enligt förmodligen grad av

kategonboende, dvs en ökad segregation (Rombach 1980).

Duncan and Duncan konstaterade att so- (1955) exempelvis cioekonomisk i i

stratifiering avspeglas boendesegregationen

Chicago 1950.

Vilka är då dessa likar”, som vill bo i samma grannskap? Oftast det med samma

gäller personer demografiska egenskaper

såsom ålder, civilstånd, om de har eller inte har barn, eller tillhörande sociala - - och samma grupp eller bådadera som därmed antas ha att ha en viss värde- eller

förutsättningar och/

En annan enande kan vara samma intressegemenskap. egenskap etniska

tillhörighet.

Etnisk identitet

Vad innebär det - att tillhöra en etnisk att ha en viss grupp, etnisk identitet?

Invandrare skiljer sig i flera avseenden från majoritetsbefolkningen i landet dit de kommer och de också från sina skiljer sig landsmän som har från det Det aldrig emigrerat gamla landet. mest utmärkande är kanske att i och med har de utvandringen blivit medvetna om sin etniska och identitet. tillhörighet

Den etniska definierad känslan identiteten, som av ett gemensamt ursprung och en blir

gemensam bakgrund utgångspunk-

ten för människor då de klassiñcerar och då de sig själva klassificeras av andra såsom tillhörande samma kategori

(Björklund, 1982).

De flesta av oss som inte tillhör en etnisk minoritet, är nämligen inte medvetna om vad _etniciteten innebär. Först efter konfrontation med andra etniska blir det grupper uppenbart för oss vad det svensk eller betyder att vara turk, amerikan. Konfrontationen måste också vara av en allvarli are art än en vanlig semesterresa exempelvis en längre viste e utomlands under vilken man arbetar.

Migration är inte enbart en mellan två

långväga

med av ar ör flesta

byte

bostadslprter männis or inne kogibinerad är migrationen dessutom ete.f en örän :lie ring av

alla sociala relationer. Gamla sociala relationer förloras och lunda

måste byggas

nya inför en anno

Migranten ställs

upp. materiell”, juridisk och social

verklighet (Aleksandra und,

1978). Bland annat innebär detta en förlust av den hittills

självklara kommunikationsförmågan med omgivningen.

Varje större homogen grup människor har genom tiderna

format sin gemensamma ku turella kod. Den bland

yttrar sig

annati det verbala kro

språket, psspråket, sedvänjoma, livssti-

len etc. Inom ett lands an de olika kulturella koderna gränser variera mellan olika men oftast fimis det grupper, tillräckligt

många gemensamma element för att man skall kunna tala om

en nationell eller etnisk kultur. Kulturella skillnader mellan olika länder kan vara stora eller små, beroende hur

på pass

de om livsstil och

mycket skiljer sig ifråga språk, religion,

historisk utveckling.

Om människor växer i sitt hemland så tar de den kulturella upp koden för De kan meddela med utan att

given. sig omgivningen

ens behöva fundera å hur man När de utvandrar blir de

gör. berövade denna fär °ghet. I bästa fall är invandraren en utbil-

dad och kan ett främmande som också är känt i

person språk

besitter kanske också om landets

det nya landet och kunskap

och ekonomiska struktur. Men även i

historia, styrelseskick

dessa det finns bättre för att

fall, när förutsättningar överbryg-

den kulturella är kommunikationen till en början ga klyftan,

I mötet med det annorlunda och främ-

mycket bristfällig. nya,

mande föds insikten om allt det emensamma invandraren har med de andra som kommer fr samma land. Det är bara i denna som det sedan barndomen invanda sättet att med grupp

ord och beteende kommunicera fortfarande funge-

ömsesidigt -

rar. Skillnader som förut 1 hemlandet verkade vara stora

beroende exempelvis på om man kom från olika städer, tillhör-

- verkar

de olika ålders- eller socialgrupper nu vara mycket

mindre än den kulturella skillnaden mellan utvandrarlandet

.och invandrarlandet.

Den infödda motsvarande sätt

befolkningen reagerar på gen-

temot en etnisk eller att ta fasta å

invandrargrupp: genom

skillnader. Man det annorlunda i beteen e-

uppmärksammar

mönster som ofta är för andra och normer,

uttryck värderingar

annorlunda uttal av avvi-

främmande språk, majontetsspråk,

kande utseende m ett

m. Maoritetsbefolkningen

etniskt avståndstagande fr invandrargruppen. upplever et är ett

för känsla av kulturella och värderingsmässiga olikhe-

uttryck ter. Ju större den kulturella skillnaden mellan en immigrant-

och invandrarlandet är, desto större är det av ps hemland

upplevda etniska avståndet (Westin,

majoritetsbefollcningen 1984). I denna käns a av etniskt avstånd kan källan till etnisk

intolerans och fördomar sökas.

diskriminering,

En annan faktor i de invandrarnas

gemensam nytillkomna

livssituation förlust av social status Från att

är en ochprestige.

varit ha haft av andra

ha någon i hemlandet, från att en

social - som lantarbetare, bonde, skomaka-

igenkänd position

tekniker, civilingenjör eller universitetspro-

re, gruvarbetare,

fessor - blir man med ett sätt att och ett

utlänning konstigt prata

underligt sätt att bete och som dessutom har ett

sig dåligt

arbete. Majoriteten av invandrarna arbetar under den första

i det nya landet, innan de lär sig språket, i lågstatusyr-

perioden en. Det är oftast manuella arbeten som landets befolkning

inte vill ha exempelvis monotona industrijobb, disk- och

städjobb. Det beror vilka arbeten

på arbetsmarknadsläget,

som är En del fortsätteri manuella

tillgängliga. lågstatusyrken.

Andra, speciellt de med högre utbildning, lyckas kanske skaffa

icke manuella som ofta ändå inte deras arbeten, motsvarar utbildning från eller en

hemlandet, genomgår ny utbildning

med den leder till

förhoppning att bättre arbeten. Att behärska

svenska

språket

är en för att få till

förutsättning tillgång mer

kvalificerade arbeten. Bara ytterst sällan när det t ex gäller eftertraktade specialister, räcker det med

knapphändig svens-

ka och eller Invandrare har dessutom små / engelska. materiella resurser till att de brukade ha i börja med, ofta mindre än hemlandet och mindre än den inhemska till Stockflyttaren holm. Detta gäller s eciellt då det är relativt få av

flyktingar,

dem unnat att ta me sina lösöre och sig hvsbesparingar, dylikt, även om den som svenska har visat generositet staten gentemot dem under de sista 20 åren ör att skillnaden blir mindre här än

i andra

många länder. M ga arbetskraftsinvandrare börjar

också bygga upp sin levnadsstandard från litet. Detta väldigt bör rimligtvis bidra till den känsla av förlust av social status och

prestige.

Många invandrare som slår sig ner i Stockholm kommer från

landsb sådana kom hit gden, speciellt som av arbetsmarknads-

skäl, såom 67 procent av den grekiska ppen, 61 rocent av

den och de flesta invan jugoslaviska av rama från urkiet. De kommer från en värld med annorlunda och

omgivningar rela-

tionsmönster och det är att anta att deras till

rimligt anpassnin

storstadsliv ser armorlunda ut än som kommer rån personers samma land, men från t ex storstadsmiljö (se beskrivning av den turkiska gruppen, Alpa 1980). Landsbygdsboma är för-

mer h la modligen inom gruppen att

benägna samman genom

att relationer och genom

upprätthålla täta att bo i närheten av

varandra. De kanske den nära kontakten med hemlan-

släpper

det deras

långsamrnare än landsmän som kommer från stora

städer. Det avspeglar sig i att deras

integrationspro-

rimligtvis

cess d de har inte bara

förlöper långsarmnare, att överbrygga

den kulturella mellan två olika länder, men också den klyftan kulturella mellan storstad och klyftan landsbygd.

Då en människa migrerar från ett land till ett annat, börjar hon

i det nya landet genom å den process som Aleksandra

gtså den sociala under

und kallar för örändnn vilsprocessen, sker från den identiteten till den nya förändringen gamla

kÃili ( und, 1978).

vistelsen den etniska i det nya landet I av förstärks

början

identiteten och detta innebär att också känslan av samhörighet i fall kan bli starkare än med den egna etniska gruppen många känslan av till andra (t ex sociala eller tillhörighet grupperingar desto mer som de inom sin etniska åldersmässiga), just grupp kan och finna förståelse för sina ge varandra ömsesidig hjälp

problem.

En invandrare kan räknas till minst tre olika med grupperingar de erande tre olika egenskaper som traditionellt anses segre stadium av socioekonomisk status och etnisk tillhölivscykeln, ri et. De två identiteterna, klass och etnicitet kan ibland iviss konkurrerande med varandra

m vara (Hechter 1978). Enligt

Hechter är den etniska identiteten starkare ju lägre gruppens inom det sociala är och större position stratifieringssystemet ju ens Invandraren väljer således

grup kesspecialisering

inte tt vilken han kommer att tillhöra. Det är gruppering rimli att anta att hos invandrare blir den etniska nytillkomna identiteten starkare i av deras vistelse i Sverige också början därför att de då intar en i landets sociala

mycket låg position

i beteende - de brukar struktur. Det avspeglas deras vara benägna att söka sig till andra landsmän och bilda etniska koncentrationer inom vissa bostadsområden. Efter hand, när de etableras, kan klassmedvetandet mer gällanbörjar göra

de hos dem. De börjar bete sig mer i enlighet me sijg sin klasstill-

hörighet än med sin etniska tillhöri et genom att t ex flytta hån etniska koncentrationer till me elklassornråden med lägre andel invandrare.

Etnisk dvs invandrarnas avvikande boen-

boendesegregation,

demönster från befolkningen i övrigt har u pmärksammats under längre period. Tidigare, i de flesta, såvä europeiska som amerikanska undersökningar inriktade man sig nästan enbart

på socioekonomiska orsaker till etnisk ation.

boendesegre

Numera även kulturella

uppmärksammas

faktorer. et är

exempelvis inte enbart högre inkomst som om en in-

avgör komstta are vill bära hans

högre boendekostnader, utan även

beredvi investera

ighet att mer pengar i boendet som spelar

roll i detta I

sammanhang. invandrarundersökningen konstate-

rades att invandrare kan ha andra vad

prioriteringar gäller

boende än svenskar.

Etnisk i

boendesegregation Stockholmsregionen

På senare tid har den etniska se diskuterats i

egationen

pågliö

samband med den och ade

planerade upprustningen av

miljonprogrammets bostadsområden. et är där de största

etniska koncentrationerna finns.

i

Undersökningar gamla invandrarländer som USA, Eng-

land och visar

Västtyskland att etniska minoriteter oftast bor

koncentrerade till förslummade och

gamla fattiga områden i

städernas centrum. Så var det även i innan

Sverige miljonpro-

grarnmets områden 1965-1975. Sahlin

byggdes Alpay skriver exempelvis i sin bok om turkar de

(Alpay 1980) att flesta

turkiska invandrare som kom till Sveri e under

1960-talet

lgbö

bodde i i centrala

rivningshus Stockholm. an av 1970-talet

flyttade de ut till de da stadsdelarna:

nyby ensta, Rinkeby, Skärholmen, Fittja m fl. rån andra vet skildringar man att

även andra

invandrargruppers

t ex och finländares

grekers

flyttningar uppvisar samma mönster.

1979 fanns i Stockholms län nio bostadsområden där över 30

procent av invånarna bestod av födda utomlands. personer 1983 ökade antalet sådana områden till till 11, och 1988 13. Den andelen invandrare procentuella ökade under samma tid

från 13,0 år 1979 till 14,5 procent år 1988. Alla dessa

områden procent yggdes under rniljonprogrammets tid.

l: Invandrartäta områden i Stockholms län. 1988 Figur

- Andel invandrare av totalbefolknungen 5

U

Af

O mellan 20% och 30 °/. I .. 30% _ O ü 4 Ö: oc)

Källa: Områdedotobas “TK ° n §åá .G o..

bostadsområden snabbt Att en del av miljonprogrammets

med invandrare hade flera orsaker, bland annat att det fylldes fler vakanta här än nå on annanstans och att fanns lägenheter

anvisade dit bostads än övrig de oftare blev av örmedlingen

dessutom inte vara attrakti- Dessa områden anses befolkning. brist i va. De har oftast dålig yttre miljö, på arbetsplatser

andel med sociala problem, hög omnärheten, hög personer

och en ensidrg lägenhetssammansättning (Invandring

flyttning och trafikkontooch kommunalekonomi, 1982; regionplane-

De har dessutom blivit ganska förslumrets områdesdatabas).

de redan år är i behov made under tiden så att nu 15-20 senare,

flera av dessa områden har av en omfattande upprustning. I

redan arbete

påbörjats antingen med ombyggnad och

förnyelse

eller med planering av En annan karaktänstisk upprustningen. egenskap av de invandrartäta bostadsområdena i Stockholm är

närvaron av olika Det

väldigt många invandrargru per. är en

omständighet som kan e tiH 1 skolan och till upphov problem

bristande social kontro i Detta

grannskapet. gäller speciellt

om det finns

många nya grupper.

Etnisk som tiden

boendesegregation process över

På vilket sätt förändras de etniska koncentrationerna inom bostadsområden över tiden? Det finns två modeller för hur denna kan fortlö a den

utveckling (Woods, 1981). Enligt ena, tipping point-modellen, s lle den etniska koncentrationen

inom ett visst bostadsområde efter att ha en viss kritisk passerat tröskel växa allt snabbare i Detta sker därför

fortsättningen. att

toleransnivån för med överskrids till

samspelet omgivningen följd av det snabba er inom området.

av etniska grup

Den andra, spatial utbätet iof-modellen, g ut på att efter en

tid av monoton tillväxt av minoriteternas andel av totalbefolk-

ningen inom ett område, stabiliseras andelen en viss nivå.

på

Vilken av dessa modeller som är bäst till förhållande-

anpassad

na i Stockholm, finns det svar En

inget entydigt å. analys av

utvecklingen i invandrartäta bostadsområden 1 Stockholms län

under visar det finns

perioden 1979-1988, att områden med

starkt växande andel utlandsfödda invånare med

(Figur 4), en

mer eller mindre stabil andel invandrare men också

(Figur 2),

där andelen utlandsfödda minskade

personer (Figur

gâmåden

med huvud-

Figur 2: Invandrartäta områden (MI-områden)

sakligen stabil andel invandrare 1979-1988

ønde/

ufnles/Ãdø/o

ar oroade/s befo/knzng

Å/:a

.

w

___ 8413:62: -Aáa -0- ... u-...ac-u-...gi-u--o-i u. .uu- --" Vø/.sfa ...-a_. _-_- ° __.aa-o _nø - - 50 u ._- : t i 1 1 1 å _ § á 1 _ t* i än x -

_____

loge/and

Åker/hyste? å/arñááê

. .i z L I | I dr

iøwxuâzåzéuzlcâceåâz

Andelen invandrare minskar främst i områden där det

çågår

Bollmora där

upprustning (västra Flemingsber , Saltskog, har Roslagstulls sjukhus, Hagalandstinget personalbostäder Karolinska) eller där det finns studentbostäder (Frescati).

Figur 3: Invandrartäta områden med huvud- (MI-områden) sakligen minskande andel invandrare 1979-1988

/z

andel u/r/Lêestâäøø ,pe/ramar av o/nrøê/e/.s

áeâ/Åø/øy

. 50

HG* .

Ersta/g

M

- åxå/xp.:-

ho

u-..--:.._

\.$ .

m

^ Rar/agJá//Ãr

_ _ .yet/bas

25 i

.\.§* s. ä_ _ s ä * - -

_.____.-.__T.:::_: ___ _ _ _Zm-/f/;âløm/

w

*mb* -Bo//møm

is | | I [ l I j I l I

H 20 SI X2 ZS U1 K 86 K?- f?

Den etniska koncentrationen ökar i de flesta fall mest där den redan har varit - i ñnns länets största

mycket hög Rinkeby (där invandrarkoncentration, såväl antals- som

Tensta, Norsborg, Fittja-Hallunda, Alby och glrocentmässaifli), årby. Den a

snabbaste utvecklingen noteras i Husby där andelen invandra-

re ökade från cirka 15 1979 till cirka 33 1988. procent procent

Det är främst de invandrarna - både i meningen nytillkomna

individer och etniska - som

nytillkomna nytillkomna grupper

bakom denna

ligger ökning (Tabell 1).

4: Invandrartäta områden med starkt

Figur (MI-områden)

växande andel invandrare 1979-1988

%

T0 øe/m lesfäøeb pers

-

a: arørøgê/.s

áe/ø/êø/â

5B P/øfeây

5b..

75/75/4

lg -

+0

Tabell 1: Största i och

Rinkeby Husby

Utvecklingen invandrargrugger 197 -1 8

Områ- Å: Total- Samtliga Föddai dc befolk- utrikes- Fin- Tur- Tysk- Grek- Jugo- Polen Chile Iran ning födda land kick land land slavicn % % % % % % % % %

Hela 1979 1515421 13,0 5,7 0,50 0,79 0,47 0,45 0,40 0,23 länet 1983 1539585 13,6 5,4 0,66 0,75 0,45 0,46 0,55 0,38 - 1986 1582168 14,0 5,1 0,73 0,71 0,40 0,46 0,62 0,52 0,28 1988 1607427 14,5 4,9 0,78 0,69 0,41 0,48 0,65 0,66 0,45

Rinkc- 1979 13901 45,7 12,7 6,05 0,48 7,83 1,72 1,40 2,22 by 1983 13619 50,6 11,1 8,33 0,40 8,45 1,72 1,61 2,92 - 1986 14003 53,8 9,1 9,20 0,37 7,55 1,61 1,58 4,06 3,90 1988 13970 54,7 7,6 9,81 0,37 7,63 1,58 1,31 4,22 4,68

Husby 1979 9339 15,1 7,7 0,27 0,52 0,32 0,29 0,86 0,37 - 1983 9336 22,3 8,2 1,15 0,59 0,61 0,46 1,78 1,03 - 1986 9271 28,8 7,6 1,59 0,51 0,66 0,52 2,33 1,86 3,30 1988 9470 33,1 7,4 1,60 0,49 0,73 0,71 22A 2,19 5,69

Oftast kan man två av

skönja typer flyttningar som ligger

bakom de ökade koncentrationerna. Invandrama in

flyttar

medan svensk Invandrare beter

befolkning flyttar ut. sig såle-

des annorlunda än den svenskfödda

befolkningen.

Boendesegregation, såväl social som etnisk är statisk

ingen företeelse. Den förändras från år till år, i takt med att

pper-

na koncentreras eller bostadsmarknaden. m man

sprids på

betraktar etniska koncentrationer, är det slående att vissa

är mer att ansamlas

grupper benägna än andra, exempelvis

oftare med kortare vistelsetid än de med

personer längre,

med

personer lägre statusyrken än personer ur medelklassen,

personer med härkomst från snarare än de som

landsbygden

kommer från städer osv. bo i invandrar-

Benägenheten att ett

tätt område kan till den aktuella livssituationen och

kopplas

kan alltså tänkas förändras med tiden.

Varför koncentreras de invandrarna till vissa nytillkomna

bostadsområden

Det är inte enbart känslan av med andra landssamhörighet män som får invandrare att till invandrartäta bostadsomflytta Det dessutom där deras eller vänner råden. är släktingar redan bor. data från Invandrarundersökförmodligen Enligt har av invandrare släkt eller vänner som ningen majoriteten hade bott i innan de korn hit - 59 av Sverige själva procent 74 av 64 chilenare, 67 procent av finländare, procent greker, och 58 rocent av Det är hos procent av jugoslaver polacker. sina och vänner de an få den som de behöver släktingar hjäl - fr i det nya samhället för att tips om bostad, börja fungera arbete eller till i konsten att hittai svensk tolkhjälp orientering Att en som av de mer vana landsmännen är

byråkrati. hjäl ges

ör de bekräftas av att cirka 44 av stor betydelse nytillkomna av alla invandrare fick första arbetet eller första

grocent

ostaden i tack vare kontakter med sina landsmän. Sverige Denna andel varierar kraftigt inom de olika invandrargrup er-

- cirka 40 bland och chilenare, gt

na procent polacker

hälften av finländarna och och till 66 procent jugoslaverna upp av fick av sina landsmän. Den information som de greker hjälp får vid kontakten med den egna etniska mottagarnytillkomna så stor roll för dem därför att den gruppen spelar förmodligen en i

ges på ett sätt som de kan förstå av människor som gång

tiden befann i samma situation och vet av egen erfarenhet sig vad man behöver.

Detta med kontakternas är för inget stora betydelse övrigt eller för invandrare. Ola Siksjö och Lars-

märkvärdigt specifikt

Erik som har undersökt å vilket sätt folk skaffar

Borgegård

lä enheter r i Stoc olms innerstad på 1980privata hyreshus

Släktband således varit för 30 rocenten-

åtkomstvägama drygt

heter av hushålleni innerstan. Detta... illustrerar ten av det

vi kallat sociala resurser när det att få bostad på

som gäller Detta kan

attraktiv delmarknad: (Siksjö, Borgegård, 1989.)

öka vår förståelse inte bara för varför invandrare samlas i

etniska bostadsområden, utan också för varför de med tiden

kan ha svårt därifrån - de flesta saknar de att flytta förmodligen som leder till andra attraktiva bostadsområ-

läontaktvägar en.

En annan av för invandrarnas benäomständighet betydelse att söka sig till varandra kan vara önskan att undvika

genhet onflikter. Genom att bo i närheten av varandra söker de att

minimera kontakterna med storsamhället och därmed undñy konflikter och våld (Percival, Percival, 1980). Invandrarna möts ofta med intolerans och fördomar från diskriminering, sida. Som det redan har nämnts är majoritetsbefolkningens dessa attityder olika starka i förhållande till olika invandrargrupper beroende å hur pass stora de kulturella skillnadema

Aven om man gortser från individemas attityder återstår

konstaterade fall av etnisk diskriminering både på arbets- och på bostadsmarknaden.

När det arbetsmarknaden som redan

gäller är, nämnts, språk-

kunskap krav för att få ett mer kvalificerat arbete. Men, med eller utan är än så län

erkärmande flytande] för ut än svcelnlskañ s a ö felt o eexamina Seo såårtg 1 821:? :1 f8å ;

de

Bergman/Swedin 1982). Följ gen

av hög-

tvinñjaçsnflera

°

skoleutbildade invandrarna att genomgå ande svensk ut-

bildning helt eller delvis. Det inte bara sådana gäller utbildningar som är eller

direkt beroende av språk .samhällsforrrn

typ eller

skådispelar- som rukar vara oberoen Junstutgildmrêgaáäüitarâ e av ör an en aven i an utånldnägar et, s om

arkitekt- eller I den situationen är det kemistutbildningar. som av att fortsätta i i yrke

rfnånlga öre ommer inteklçslârar oc att även de invan âlitt are som Silrlerige. ar svens Del:

examina har svårare än svenskar att få adekvata Denna jobb. attityd slår olika hårt mot olika invandrargmpper.

På bostadsmarknaden har det förekommit att h esvärdar avvisat medlemmar i vissa och el er minoriinvandrargrupper / teter. På 1960- och 1970-talet anvisades invandrare ofta till vissa bostadsområden medan det 1980-talet hände att de

på

hindrades från att flytta till samma bostadsområden.

Hur ser då den sammanfattade bilden av de nytillkomna

invandrarnas boende ut? Det finns många orsaker till varför

invandrare visar sig vara benägna att söka sig till varandra under i det nya Det samverkan första landet. är en

perioden -

mellan pull och ush och ade -faktorer

frivilliga påtvin

som gör att en stor el av de nytillkomna invan rarna hamnar i de invandrartäta områdena, Denna tendens gagnar upprätt-

eller till och den redan existerande ökning

hållaåde, räed an

finns el etnis a segregationen. et en av pulP-faktorer sådana som härrör från eller - som grupp- personegenskaper

kan relevanta i t ex av den vara sammanhanget, förstärkning

etniska och förståelse, liknande identiteten, ömsesidig

i Närheten hjåp likasinnade landsmän är problenäl nödvän g ;arbetslivet ör de grupper avpolitiska flyktingar somiexilenvill

fortsätta sin och arbeta för samma politiska politiska kamp

mål. människor kommer från länder där folk ärvana att Många med sina vänner eller och dagligen umgås släktingar, grannar

till en känna

utaln ISO era mgjlightet e oc ensamma. sådaêi n s koâiåaktêkulåüie an ont ut ör oc siisgåvêildigt örut-

för att och etnis a institutioner. sättningen skapa upprätthålla

Å andra sidan sådana etniska koncentrationer i mindre uppstår

attraktiva bostadsområden, som mer etablerade grupper ofta

undviker eller ifrån. Husen ägs där oftast av allmännytflyttar Invandrare brukar inte avvisas av dessa tiga bostadsföretag. till skillnad vad som förekommer annat håll. värdar, mot på

Där finns också ofta tomma Bostäderna är således lägenheter.

lättare för också därför att de till största delen åtkomliga dem,

med i t ex det mest invandrartäta upplåts hyresrätt, Rinkeby,

bostadsområdet i Stockholm är samtliga lägenheter hyresrät-

- eller sådana faktorer ter. Andra push-faktorer som uppstår

till av och som samverkar i följd majoritetssamhällets attityd

denna segregationsprocess är bostadsförmedlingens policy

till invandrartäta och

(bostadsanvisningar områden) upplevd

känsla från sida. av diskriminering majoritetsbefolkningens

Orsaker till de invandrarnas koncentration till nytillkomna de invandrartäta bostadsområdena. En modell

* Frivilliga (pull) orsakskomponenter:

känsla av etnisk identitet och etnisk samhörighet; att kommunicera med sina landsmän;

möjhzfhet f rst else från andra i samma livssituation;

stöd och från etnisk hjälp mottagargru p med första ute i samhället annat bostad och steg (bland att or a

arbete)

*

Påtvingade (push) orsakskomponenter:

- känsla av eller faktisk

diskriminering diskriminering

från

majoritetsbefolkningens sida, t ex:

-

vissa hyresvärdars vägran att acceptera invandrare

som hyresgäster

till

bostadsfönnedlingens olicy (bostadsanvisningar

områdeng;

invandrartäta

- situationen

på bostadsmarknaden, t ex:

- eller få bostäder

inga lediga någon annanstans

-

mycket högre bostadskostnader någon annanstans.

Inslussningsområden och spridningsprocessen

I början av vistelsen skulle alltså invandrarna vara att benägna ansamlas i bostadsområden, där det redan finns etniska kon-

centrationer. I det dagens Sverige är vanligtvis förorter byggda under 1960- och 1970-talet, ofta med social Det

låg status. är

ingen ny företeelse. Harald Swedner har beskrivit en sådan

i Malmö

process (Swedner 1973). Karaktäristiskt för processen

är att områdena såsom såväl fungerar inslussningsområden för individer som Med tiden har invandrarnas resurser grupper.

och samhällskännedom ökat och deras behov och beroende av den minskat. och

egna gruppen Grupperna börjar spridas

takten i kan relateras till hur fort de i spridningen integreras samhället. Det är således en där etniska grupper

process

avlöser varandra i ett eller med andra

inslussmngsområde

ord individer (eller pper) avancerar socialt och ekonomiskt och områ ena och lämnar plats för individer eller överger med lä e Denna process

äililpper e spåras vi den socioekonomiska-position. preliminära an ysen av Invandrarunder-

sökningens data. För alla de undersökta grupperna konstaterades det att bostadsområdenas invandrartäthet har signiñkant samband med den invandrade vistelsetid i Svebefolkningens - det är främst med kortare som rige vistelsetider,

personer

tenderar att bosätta i de mera invandrartäta områdena. Det sig visar sig också att de som har vistats längre tid i landet (vid i mindre till de mest invandrarflyttningstillfället) flyttar grad täta områdena (där över 30 procent av totalbefolkningen är född utomlands) än de med kortare vistelsetider (Figur 5).

5: en i de mest invandrartäta områden och Figur Inflyttnin vistelseti i Sverige vid senaste flyttning

andelen av alla i invandrargruppen med en viss vtstelsettd vid Vistelsetid *nd senaste flyttning senaste flyttning

°/o

75

50

otvtøiøtøiøåøfptøtøh

25

O Födda i; Chile

Källa: Invandrare i Stockholms lön. RTK

Spridningstakten är också olikai olika grupper. I vissa grupper

handlar det om år och i andra - om Det

generationer. som är av

störst intresse i det fallet är att den ovan beskrivna

spridningen,

som är en beskrivnin den

grov och preliminär av dynamiska

processen som en annan ild

ligger bakom, ger av verkligheten

än den statistiska som man får man beräknar

beskrivning när

hur stor andel i de som bodde i de mest

respektive grupperna

invandrartäta områdena 1984

(Figur 6).

Figur 6: Vilka bor i de mest invandrartäta områdena?

%

50-

25-

0 2 Föddo l: Chile Finland Grek- Jugo- Polen Sv sko land slovien flyltore tilllönet Källa: lnvondrore i Stockholms lön. RTK

Det är slående att både och chilenare i

greker mycket stor utsträcknin bor i sådana områden, men medan chilenare

sprids ans a fort uti regionen, sprids grekerna mycket lång-

samt. n tänkbar är att både i den Chilenska och i

förklaring

den grekiska ñnns förhållandevis

andel personer stor

som tänker flytta gruppen ån Sverige (Figur 7 - 36 procent respektive

och dessa personer 30 har lättare hamna i

procent)

att stora etmska koncentrationer.

Figur 7: Invandrare i Stockholms län. Urspnmgsort

Andel från mindre

o /o

Aorl/landsbyggd

80-

604

40-

- Polen

Födda i: Chile Finland Grek- .Jugo

land slavien

8: Invandrare i Stockholms län

Figur Flyttningsplaner från Sverige

med

Andel_

°/o flytlnlngsplaner

u

60-

40-

20-

O

Födda i: Chile Finland Grek- Jugo- Polen

land slavien

Kalla: invandrare i Stockholms lön. RTK

Orsaker till de olika kan i annorlunda spridnin tempona ligga utbildningsnivå (Figur 9 och och storstadserfarenhet 10) 8). En andel chilenare än var hö

(Figur mycket högre greker

utbildade vid ankomsten 75 chilenare ha e (cirka procent

utbildning motsvarande studentexamen eller mot 25

högre procent greker) och kom från stora städer (80 procent respektive 25 . Bland dem som bestämde för att stanna i procent sig Sverige har chilenare bättre när det

utgångspunkt

i samhället. gäller etablering

Figur 9: Invandrare i Stockholms län

Utbildningsnivå vid invandringen till Sverige

°/o i. Andel a* koriuibildade 80-

60-

40-

20-

O

Födda i: Chile Finland Grek- Jugo- Polen land slavien

*kortutbildadez med högst grund- eller oovslutad gymnasieskola eller annan utbildning.

Källa: Invandrare i Stockholms lön. RTK

10: Invandrare i Stockholms län

Figur

Den sammanlagda utbildningsnivån 1984

°/o Andel 4,_ ^ kortutbildade

80-

60-

40-

20-

O

Födda i: Chile Finland Grek- Jugo- Polen land slavlen

*kortutbildadez med grund- oavslutad gymnasie-

högst eller

skola eller annan utbildning.

Källa: invandrare i Stockholms lön. RTK

av i invandrartäta bostadsområden i Stock-

Analys utvecklingen

holms län styrker att de mer etablerade invand-

uppfattningen

med tiden ut i re onen. Alla de omskriv-

rargruppema sprids

i gemen na är relativt amla. enare, som har gmppema vistats här kortast tid, ha e till cirka 60 bott i

procent Sverige

i över fem år. En mellan åren 1979 och 1984 visar att

jämförelse

koncentrationen av de fem undersökta till de mest

grupperna

invandrartäta områdena i minskat avsevärt under

regionen medan koncentrationen av hela den utrikesfödda

erioden, till dessa områden minskat i mindre

efolkningen betydligt

Skillnaden beror å att det hela tiden kom-

grad. förmodligen

mer nya invandrare till dessa områ en.

har här försökt en beskrivning av vad som kan tänkas Jag ge

uppkomsten av etniska koncentrationer i Stock-

liggäsbakom ho förorter. Denna problematik är relativt välkänd, eller

åtminstone ofta diskuterad. har även försökt att en Jag ge kortfattad och bild av det som diskuteras eller

beskrivs i betyd Hreliminär gt mindre grad, nämligen vad som händer i

senare skeden med invandrarna som hamnat i de invandrartäta områdena, om deras benägenhet att fl ta därifrån samt vilka är flyttarna. En annan är et sätt de tar sig ifrån

fråga på

dessa områden och vilka de måste övervinna.

svårigheter

Referenser

Alpay, Sahlin. Turkar i Stockholm. En studie av invandrare, och samhälle. Stockholm 1980. politik LiberFörlag

Erland Bo. Vittnesmâl. Invandrares

Bergman, / Swedin, syn på

diskriminerin i Sverige. En från Diskrimineringsut-

redningen. Li erFörlag Stockho rapärt 1982.

Björklund, Ulf. Etnicitet. En översikt ur antropologisk synvinkel. PIL-rapport nr 9. Stockholm 1982.

Duncan, Otis D, Duncan, Beverly. Residential Distribution and Stratiñcation. American Journal of Sociolo- Occupational gy, pp 493-503, 1955.

Hechter, Michael. Group Formation and Cultural Division of Labor. American Journal of Sociology, September 1978, vol 84 Nr 72.

Invandrare i Stockholms län. Bostäder och boende. Danuta Biterman. Stockholms läns landsting. Regionplane- och trañkkontoret. 1985:9. Rapport

Michelson, William. Environmental Choice, Human Behavior, and Residential satisfaction. Oxford University Press, New York, 1977.

Park, E. Robert, Bur The The University

City.

ess, W. Ernest. of Press. Pu lished 1925. Fifth Edition 1968.

Chicago

Percivall, Birgitta, Percivall, Martin. Isolering eller gemenskap? 1980.

Socialstyrelsen, Stockholm,

Boendekarriärer - av och Rombach, Björn. typer flyttningar drivkrafter. Litteraturstudie. EFI Research 6194 Juni Paper 1980.

Siksjö, Ola, Borgegård, Lars-Erik. Privat hyresrätt i Storstad. Att skaffa lägenhet i Stockholms innerstad.

Byggforskningsrå-

det, Rapport R36:1989.

Slattery, Martin. Urban Press

Sociology. Causeway Ltd, 1985.

Swedner, Harald. Invandrare i Malmö. Stockholm 1973.

Statens offentliga utredningar 1983:18 Arbetsmarknadsdepartementet. Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet. Delbetänkande av Stockholm 1983.

Diskrimineringsutredningen.

Timms, Duncan. The Urban Mosaic. Cambridge University Press, 1971.

Westin, Charles. om minoritet. En studie i etnisk Majoritet tolerans i En rapport 80-talets från

Sverige. Diskrimineringsut-

redningen. Kapitel 8. LiberFörlag, Stockholm, 1984.

Woods, R I. oral Models of Ethnic and Spatiotem segregation their Implications for Environment and Planousing Policy. ning A, 1981, vol 13, PP 1415-1433.

Ålund, Aleksandra. Migration och sociala förändrings roces-

ser. Om samtida arbetsmi Research jugoslaviska anter. orts the of of Umeå. Department Sociology. niversity o 44

fr9o7m 1 8.

Ålund,

Aleksandra. - Etnicitet och klass i invand- Skyddsmurar rarsammanhang. Research Reports from the of Department

Sociology. University of Umeå. RR No 75 1984.

Invandramas - mål och

integration som politiskt

kulturell

verklighet

Åke Daun

I och trafikkontorets

Regionplane- i

intervjuundersöknindg

Stockholms län rörande invandrarnas levnadsförhållan en ställdes två -

öppna frågor. Intervfupersonerna polacker, chile-

och finländare -

nare, greker, Jugoslaver ombads tala om vad de

vara det det dem

ansåg bästa respektive sämsta för personligen

med att komma till

Sverige (Daun 1985).

Sammanfattningsvis kan sägas att invandrarna olika

upplevde

sidor av det svenska samhället som det medan relatiobästa, nerna till svenskarna var det sämsta - eller ännu kortare: det bästa var det svenska det samhället, sämsta var svenskarna.

Intervjusvaren visade att man kände sig utanförstående och

nedvärderad. Det vara svårt eller komma

ansågs omöjligt att

svenskarna nära livet eller komma i

inpå att 111 ett svenskt

umgängesliv. Liksom alla andra som lämnat sitt hemland

saknade de släkt och värmer vilka de nu levde skilda

från, men

mötet med svenskarna förstärkte känslan av rotlöshet. Polackema och finländarna hade lättast att chilenarna

anpassa sig,

svårast. Det var chilenama som mest över diskrimine-

klagade ring och rasism (25 procent). De nämnde i arbets-

degardering

livet, de led av den sociala bland svenskarna och isoleringen av vad de uppfattade som bland erfarenheter

känslokyla dessa,

som de i och för delade med de andra Som

sig nationaliteterna.

helhet visar de att det är mentalt svårt

negativa intervjusvaren

att leva i Sverige.

Däremot var svårigheterna i liten utsträckning materiella eller

av pratisk natur. Tvärtom var det i dessa avseenden som just

flyttningen till medfört en vinst. Det var det Sverige åtaglig

svenska eller de

samhällssystemet väl ärdsstaten, som inter-

vjuade utpekade som det bästa med att komma till Sveri e,

alltså de -

goda bostäderna, utbildningsmöjligheterna, sjukv

den och även det också förekom kritiska

mycket annat, om

röster.

skall i den här mera allmänt diskutera invand- Jag uppsatsen rarnas att i det svenska samhället, förutsättningar integreras mot av i svensk kultur och mentalitet.

speciellt bakgrund

Därefter skall jag gå in på dråg s lnaden mellan storstadsmiljöer

vad att och och småsamhällen gäller möjligheterna integreras finna sig tillrätta.

i det svenska samhället Integration

Invandrama bör assirnileras! Det var den förhärskande upp-

i auktoritativa kretsar i efterkrigsinvandringens

fattningen t ex då de första italienska kom tidigare skede, grupperna

1950-talet. Det ansågs vara både önskvärt och möjligt på ör

invandrare att smälta in i sin och bli svenskar. nya miljö nya

Sedan de väl lärt och bott i några år

sig språket Sverige

svenska och i fall det

förutsattes de tillägna sig vanor varje på

och bete svenskt. hela taget uppträda sig

Kritik 1960-talet riktas mot denna assimilerings-

började på

tanke och dessutom alltså

ifrågasattes själva grundantagandet,

att tids vistelse i en främmande kultur leder till assimile-

lång

Termen avskrevs som inade-

ring. assimilering vetenskapligt

kvat och ersattes av integrering. Integrering (eller integration)

som ett eller mera ytligt inlemmande, som

uttyddes partiellt

innebar att invandraren i huvudsak bevarade sina kulturella band till det landet. Det blev efter hand en allmän gamla stånd unkt att den som lämnar sitt land i vuxen ålder har en av ndlä ande värderingar och

färdigutvecklad profil

som under det ortsatta ivet endast modifieras,

livsperspektiv oavsett hur annorlunda den nya omgivningen

som invand-

inrättandet av hemspråksundervisning, erbjöds

för denna ändrade Nu rarnas barn, var ett uttryck inställning. det tvärtom som önskvärt att vårda det kulturella arvet, sågs

inte minst för att motverka de roblem som kunde följa av att

barnen en för öräldrama främmande kultur, tillägnade sig som i avseenden kunde stå i strid med deras egna viktiga och Under senare år har den dominerande värderingar synsätt.

i allt betonat ursprungskulturen, ståndpunkten högre grad

värdet av denna och den ofrånkontliga bundenheten till

lååde enna.

Det mig ändå som om vi i ännu inte nått

tycks Sverige därhän,

att v1 dragit konsekvenserna av vårt så ljudliga tal om det mångkulturella Vi att Sveri e är mån

Sverige. påstår tu-

rellt, men ordval land

liggerivårt någon annan e änattv

bebos av inte bara svenskar, utan av en stor andel människor, vilka växt delar av att det nu finns en upp i andra världen,

mångfald där det förut fanns en

enhetlighet?

En inte bara är att verklig slutsats, klassifikatoriskt, Sverige inom olika varibland

sig rymmer många befolkningsgrupper,

en - den numerärt största - har svenska som och modersmål Sverige som den enda basen för sin nationella identitet. Andra känner t ex som både svenskar och eller i sig turkar, stort sett bara som turkar. kallar kanske en Somliga sig sverigeturkar, beteckning bildad ñnlandssvenskar och

på samma sätt som

med en liknande avsikt att som fortsätta att leva som en grupp En del talar svenska -

etnisk-språklig minoritet. någorlunda

väl, förutom modersmålet, andra nästan bara turkiska. Vissa talar flera

språk, men dålig svenska.

Många invandrare har sitt uteslutande inom den

egna etniska gruppen, även efter umgänge; m: a år i Sverige. Somliga

har kontakt med svensk eller ganska nära en e er annan svenska genom ingifte i den egna familjen eller i bekantskapskretsen. är också mellan invandrare Vanligt äktenskap från olika andra länder. Man förenas bland annat av

utanförskapet

och av liknande erfarenheter av mötet med svensk kultur.

Den situationen oss ger anledning att uppfatta

och till mångkulturella oc med definiera dessa invandrare som välintegrerade.

De är integrerade i sin egen kulturella miljö, t ex i sin sverige-

grekiska omgivning, men det är ett annat Sverige än det som de

etniska svenskarna identifierar med. De över

sig förfogar

sina och har minnen

känslomässiga hållpunkter genom en

till och De har sina etablerade sociala

bindning platser hus. väl

nätverk, lojaliteter och kontakter. De har sina strategiska favoritställen, butiker och utflyktsmål, sin livsform som modellerats med den svenska som en del av sin förutomgivningen sättning, men bara en del. Vad vi talar om här är en fullständig miljö och en total livsforrn, men ändå ett annat än de Sverige etniska svenskarnas och ett annat liv än det för dem

typiska.

Om dessa invandrare väl i sina sociala sammanhang fungerar och är fullt i dessa finns det för att att de delaktiga grund säga, är välinte erade, rentav assimilerade i sin delkulturella ja På ilcnande sätt sig de etniska svenskarnas miljö. begränsar till dessa av änsade En svensk integration egna sammanhang. är inte eller assirmlerad i alla svenska sammanhang, integrerad även om den förhållandevis svenska kulturen en homogena ger eller åtminstone kännedom om andra svensförtrogenhet ytlig ka än den miljöer egna.

Men så harvi ännu inte kommit i sättet att förhålla oss till

långt

det mån turella Det är också ett som är svårt Sverige. steg att vi et beror ust denna Vi har begrepps-

ta, på homogenitet.

svårt att t a oss flera Vi med

mässigt Sverige. uppfattar

närmast en Sverige som en

slags kognitiv tvångsmässighet

enhet, till vilken hör svenska värderin ar, en svensk livsstil, svenska seder och bruk. Andra natione a kulturer ser vi som främmande och utanförstående som inte

mönster, egentligen

hör även om de funnit sin i Inte desto mindre hit, plats Sverige. får de fäste bland svenskarna arbete och och genom grannskap De når och

medborgarskap. oss ivardagsrummet genomTV på

tusen andra sätt. Vi förklarar till och med att de främmande

kulturerna berikar Sveri e och nämner som de många

exempel olika brödsorter som vi ått i våra butiker.

Den positiva som är ett kännetecknande drag

grundhålhiing,

för svensk invandrarpolitik, i en sådan vilja tycks mig uttryckas att hitta belä för att berikas. Det är när invandrar- Sverige na e er bidrar till att rafñniera den svenska kulturen förhöjer som de ges legitimitet. Deras värde i sig synes vara otillräckligt, i ännu deras blotta existens. högre grad

Dock är det denna - den blotta existensen - som ñnns

verklighet

bakom det multi-lculturella, den situation där människor av kultur lever sitt eller mindre olika de andras. Det varje liv, mer är ett samhällstillstånd där de olika människorna allde-

många les och utan att behöva motiveras med politiska

självklart

slogans, griper in ivarandras liv, påverkar, inspirerar, utmanar,

- men alltså inte outtalad

även förargar enligt någon slags

moral behöver berika den dominerande kultur. gruppens tror att vi har att tolka den programmatiska Jag anledning som invandrarna till föremål för i det officiella välvilja, görs

Sverige, som ett socialpsykologiskt nödvändigt värn mot en genuin misstänksamhet och mot Utax: avoghet främlingar. denna föreskrivna vä1vila skulle animositeten fram i stiga dagsljuset även i kretsar är den tabu. Detta skriver idag är jag inte med nå on kritisk innebörd, utan som ett konstaterande eller - - som rättehgen en tolkning, en hypotes.

Det utländska har nu i slutet av seklet kommit oss nära,

på gott

och nära huden

ont, inpå så att äga, men omedelbart innanför

en viss de flesta av oss den svenska gräns uppelver antagligen kulturen som intakt, hörande bara till okränkbar - som oss, ej får kränkas. Föreställ er en svart man från i solen vid Gambia, dikesrenen, med en bukett i handen! Frammana en tussilago bild av i polska zigenare sina dräkter, under en gul kräftmåne! Anakronismer! Andå finns de svenska ocknyckelsymbolezna så i svenska lika

främlingens värld, väl som trottoaicaféet i

Paris tillhör den svenska konstnären, den libanesiska affärsmannen eller den amerikanske turisten.

Det finns ännu ett steg att ta. När vi det omtalat vi kurder gjort i som dem inte svenska Sverige svenskar, även som är medbor- Då är vi alla svenskar gare. enligt domicilprincipen, säkerligen också röstberättigade till om vi är mantalsskrivna i riksdagen Sverige. Alla vi som bor i är då fast olika

Sverige svenskar, på

sätt, med sinsemellan vitt skilda och seder och Det

språk bruk. officiella språket kallar vi svenska rätt och slätt, då som nu.

Stad och land

Sverige tar emot förhållandevis i fall

många flyktingar, varje

jämfört med våra nordiska Samtidi har vi sedan

grannländer. flera år en svår bostadsbrist. Detta är ett av sk en till att det bedrivs mellan Statens Invandrarverk och

förhandlingar lan-

dets kommuner om av vüka

placering flyktingar, beviljats uppehållstillstånd. Dessa berör förhandlingar även mycket

små kommuner och orter. är kontroversiell emedan de

Frågan

flesta föredra bo i Alla har

flyktingar synes att storstadsrniljö.

full frihet att den initiala med flytta vart som helst, men hjälpen bostad som staten till en

ger syftar någorlunda jänm utsprid-

ning över landet.

J tar denna annat sätt än att

ag här_inte ställning fråga på jag

diskuterar 1 v1ssa avseenden för invandrarna

innebörden själva

av att bosätta storstad i ett litet samhälle. sig 1 en respektive

Först vilken har en orsak. storstadspreferensen, flerfaldig Viktigast att inse är att invandrare (inklusive flyktingar) i

allmänhet inte äger någon större önskan att integreras i den

svenska dvs inte

omgivnin en, på annat sätt än att man tillägnar

de och kontakter som behövs för att sig kunskaper, ärdigheter man skall klara bra i Det betyder information om sig Sverige. myndigheter, hur man söker arbete, bostad, hur man då gör man är sjuk, när man blir gravid, behöver daghemsplats osv. Allt sådant är för men få invandrare betydelsefullt alla, ganska torde ha större önskan att bli som svenskarna. Man

någon

avser tvärtom alldeles bestämt att fortsätta att vara fransman, amerikan eller serb. En helt annan sak är att man efter

några

års i för eller i

bosättning Sverige steg steg tillägnar sig, varje

fall närmar sig, svenska beteendemönster, vanor och till och med till ett och annat. Det är t ex inte ovanligt att man attityder säger sig ha blivit mera

lågmäld.

I i är det det hela

storstaden, speciellt Stockholm, på taget

att fortsätta att leva som eller även oproblematiskt grek tysk, om villkoren varierar. Det finns grekiska och tyska matvaruaffärer bor inom räckhåll. och restauranger och landsmän

många

I storstaden är den sociala kontrollen obetydlig, främmande utseenden väcker liten uppmärksamhet låt vara att en svensk ppanimositet märks även här. Dock hör just blandningen och brokigheten till storstadens speciella egenskaper.

Många invandrare i Stockholm vill leva med största möjliga mentala liksom en svensk bosatt i Paris eller bekvämlighet, Man fortsätter att vara svensk, samtidigt som man Tokyo. av den främmande och även kan finna det njuter omgivningen

intressant om man kan etablera också något lokalt umgänge.

Men i förhållande till det främmande landet har man först och främst ambitionen att livet skall förmås utan alltför flyta

vardagliga hinder. Annars lever mani sin huvudsakliga svens många a

eller svensk-internationella delkultur.

Låt mig att denna delkultur inte skall betraktas som

påpeka

substitut för Livet i den svenska kolonin är

något något annat.

ett fullständi liv, lika väl som turkarnas och kurdernas liv i stadsdelen Fittja i Botkyrka kommun är ett liv fullständigt (Prip 1989). Dessa tycks helt sakna bland umgängeskontakter svens arna.

Det finns ännu ett skäl att bo i storstaden framför den vilja

mindre orten. Mångfalden av nya intryck och sevärdheter hör

till det med att utomlands. Det och positiva flytta spännande intressanta med att lära kärma ett n t land omtalades av en stor del av de i

onp och

re ane- trañkkontorets intervjuade undersökning. Det lilla samh et har för i gemen främlingen mindre att än vilket företräde erbjuda storstaden, är samma som motiverar svenska turister i Sverige att snarare besöka

huvudstaden än att besöka Allingsås.

Småsamhällets villkor

De invandrare som eller bosätter i ett frivilligt motvilligt sig litet samhälle förs in i en verklighet av helt annat slag. Rent allmänt kan sägas att möjligheterna att där få ett svenskt är större. Det beror å det lilla samhällets umgänge mycket tätare nätverk, som bara sällan lämnar n gon invånare utanför, svensk som invandrare. Arbetskamrater är ofta grannar och allehanda lokala aktiviteter och funktioner in i varandgriper ra.

I sin avhandling om ju oslaverna i pappersbrukssamh et

âilly

Åsen i Dalsland Ehn dessa en belyser sammanhang: var vid jugoslavemas ankomst ett samhälle där de flesta vuxna arbetade å samma ställe, där bostadsbebyggelsen var tätt sammanh len, där en hel del av de ärendena utfördes

dagliga

där förenade med

på orten, släktband många av familjerna

varandra och där ens olika bekanta högst sannolikt kände varandra. En sådan miljö kanaliserar folks aktiviteter så att de ade stöter varandra och får och kanske

uppre gånger på ögon-

samt skontakt i en män d olika situationer. Inte heller nykomlingar kan helt undvi a att bli delaktiga i dessa sammanträffanden. (...) En del av dessa sammanträffanden ledde till förbindelser mellan svenskar och medan jugoslaver

djxåpare an ra passerade utan vidare.

Dusan Bozic bodde med sin mllmaskinsförare, granne liksom flera andra bodde med sina jugoslaver grannar arbetskamrater.

Branimir och Frans Zu anik fotboll i Zganjer spelade samma 1a som ett par andra abriksarbetare och de handlade 1 ortens ICA-butik där lagledaren för fotbollsvar charkuterist.

föreningen

De flesta av jugoslaverna försäkrade sina hem, bilar och liv i ett vars lokalombud, Kurt Nilsson, var förman bolag, bruket.

på

Elektrikem Nisse Jansson hade som för den representant kommunala bostadsstiftelsen varit hemma hos de flesta av invandrarna och lärt känna dem vid namn och utseende. dem lärde han känna sitt

Några av ytterligare genom

i musikkåren, fester

engagemang på vars Eugen Kovac, Mihailo och V ra Gomjak samt Ernest Resnik gått.

Herrfrisören i en var tillika en av ledarna för denna musikkår och undervisade dessutom i jugoslaver svenska, liksom hans hustru som också kom i kontakt med ju osla-

som kontorist (Ehn 19 5:99-

på avlöningskontoret

vââga

1 .

Ehn ger ytterligare exempel och påpekar att han skulle kunna

fortsätta Just denna beskrivning av det sam-

up räkningen.

manflätade ontaktnät, somjugoslavema drogs in i, ger ett harmoniskt och Men att det lilla samhällets

sympatiskt intryck. på villkor dras in i en svensk verklighet för också med sig konflik-

ter, missförstånd och bemötanden som förstärker känslorna av Man in i såväl relationer som värme utanförskap. tvingas ger och som i relationer av det rakt motsatta Jugosglädje slaget. lavema i gemen svenskarna som och svåra att få

såg kallsinniga

kontakt med, skriver Ehn. De flesta kunde dessutom e egna exem el hur svenskar undvikit dem, vänt bort vi möten sig

och l tit gå li att besvara en hälsning (Ehn 1975:118).

Svenskar som litet reflekterar över hur det kan kännas att ytligt vara invandrare i Sverige kan nog vara böjda att föreställa sig att det bemötande, som ändå svenskar

vänliga ganska många

visar, underlättar för dem som vill finna sig tillrätta här. Denna

artighet medför verkli en att turister fått många ett positivt intryck av landet. De b r bemötta i affärer och vänligt av busschaufförer, även av rivatpersoner som de hejdar å gatan

ibvordar

för att fråga om vä en. ranska turister, till exempel, detta bemötande, om besökare från östblocket.

De som däremot utvandrar till ser i

Sverige småningom denna upprepade vänlighet en svårbemästrad otillgänglighet. Många

svenskar är men

artiga, på ungefär samma oengagerade sätt

som en

Servitör, säger aldrig emot, håller gärna med och blir

aldrig privat, kommenterar möjligen motpartens privata

berättelser, men utan att sedan säga något om

sig själv.

Få svenskar är medvetna om denna kommunikativa stil, som invandrare i allmänhet kunnavittna även om beskrivom,

ningen inte passar in p grcks alla (Daun 1989). De flesta svenskar

tror att och -

hänsynsfullheten oviljan att såra uppfattas eller

tycker åtminstone att den fattas - som den

bordeup just goda karaktärsegenskap som de själva se den som. Men icke så

få kommer efter hand

utlänningar att snarare betrakta detta

beteendemönster som tecken å falskhet - faktiskt liknande vår egen svenska stereo a ild av ja aner, vars verkliga känslor man inte ens förm ana till. I här avseendet sig et gör vi skäl för

verkligen epiteten Nordens japaner (Daun 1986).

Finländare, som har en rakare och mycket aggressiv kommunikativ stil Alanen (Daun, Mattlar, 1988), betecknar det svenska sättet att samtala som och och

slingrigt kringelkrokigt uttryck-

ande en stor ville

försiktighet, som om man gardera sig.

Ett intryck som

många främlin ar har är att svenskarna aldrig

talar om vad de och t i

tycker er viktiga frågor. Svenskarna

säger snarare vad de avser att t ex ta eller göra, semester, kommenterar yttre förhållanden, t ex priser. Därmed berättar de om

föga sig själva, vilket tolkas som slutenhet, att inte

släppa

andra in på livet, eller om andli tomhet - ett

vanligt omdöme om svenskar bland invandrare Swedin Bergman & 1982).

Svenskar uppfattas också som ointresserade av invandrarnas

bakgrund, även om frånvaron av frågor i själva verket kan bero på osäkerhet om vad som är passande att om och fråga rädsla

att i klaveret

trampa på grund av okunskap.

Känsla av närhet och kontakt svenskar sinsemellan uppnås

genom att man kommunicerar likhet, gemensam tillhörighet till en grupp, stor eller liten, även till svenskarna, utan att man alls är medveten om detta förhållande. Likheten kommunicemed subtila vilka kan härmas av ras hjälp av signaler, knappast utomstående om de alls t ex sättet att utväxla uppfattas,

kommentarer till eller något på kvällstidning-

väderprognosen Det är inte icke-svenskar som kan säga

ens löpsedel. många

Det ser ut som om det skulle kunna klarna upp till imorgon,

så att det verkar komma naturligt.

Det svenskar saknar till small talk (Phillips-

sägs att förmåga

Martinsson delvis adekvat men det exis- 1981), en iakttagelse, dock en svensk som likaledes innebär terar samtalsgenre oengaav a kommentarer om ditt och datt. Dess utbyte

lglerat svenska kontakten

uvudfunktion är i en att ge en ömsesidig känsla av likhet. Den som däremot avslöjar högst person erfarenheter och bör först förvissa sig om privata funderingar att mo arten åtminstone varit med om liknande händelser omfattar samma åsikt. Kontrasterande erfarenherespektive och som i värsta fall som

ter värderingar upplevs separerande, direkt avståndstagande.

svensk alltså att på en ta

Vad man skall kunna som är gång

till om och att hänsyn motpartens önskan personlig integritet etablera en känsla av närhet genom att, med små medel, kommunicera likhet eller invandgruppgemenskap.

Åtskilliga

kan svenskar som alltför och

rare av u pfattas närg gna

som e med starka medel kommunicerar privata, samtidigt andra reaktionsmönster

olikhet, värderingar, erspektiv,

annorlunda kultur. Emedan känsla av likhet och ömsesidig

är så vikti bland svenskar försvåras i hög

grupptillhörighet

invandrarnas försök att omma närmare svenskarna. I ett grad litet samhälle bidrar den lokala kulturen till att bland den och alltså

svenska befolkningen förstärka gruppkänslan utgör

ännu en försvårande faktor för invandrarens kontaktförsök. eller i stor- Detta hinder är naturligt nog mindre obefintligt

stadsmiljön.

Tvärt emot vad invandrare i allmänhet tror existerar det alltså

en bland svenskarna, trots att uttrycken sarnhörighetskänsla eller för icke-svens-

för denna är svårtydda osynliga många

kar. I och trafikkontorets regionplane-

intervjuundersökning

omtalades t ex en och kall egocentrisk mentalitet, isoleringeni själva samhället och människomas mentalitet som det

sämsta med att komma till Andra kommentarer Sverige. var livet står still här, individen förföljelse av och brist på spontanitet, vet var man har folk. ej

För invandrare som bosatt små samhällen är sigi möjligheterna för att undan eller den svenska fly värja sig mot mentaliteten mycket mindre än för de storstadsboende. Eftersom svens-

karnas mentalitet i grova är föga känd, annat än inte ens drag, känd bland svenskarna invandrarna åt själva, lämnas sina egna tolkningar och I ett brev till mi funderingar. berättar en man hur han under 18 år i där han bor i Sverige, nu se an länge ett litet samhälle, burit inom en av mig klump skuldkänslor, därför att misstanken att det måste vara fel

något på mig aldrig

släppt. Trots att blivit under misstagen jag gjort färre årens

gång hamnar jag i situationer och känsotillstånd, som har

pinat mig mycket: tron att det är har fel eller

något jag sagt fel, gjort

förväntat mi fel. och vemod har (--) Krockar, förvirringar ständigt anf t och anfaller än Under mina mig mig idag. 18 år i samlade inom mina Sverige jag mig om svenska

folkets vägar och vanor, men jämnt pl gades upgfattningar jag av oklarhet

och misstro.

Den kulturella - en verklighetens yttre villkor sammanfattning

Storstaden erbjuder invandrarna att leva större möjligheter utifrån sina egna kulturella parametrar, en frihet som även

andra t ex sexuella i minoriteter, högre grad

minoritetsâru

per,

åtnjuteristorsta en. Det mångkulturella lever mera ostörti

storstadens anonymitet.

I det lilla samhället slussas invånarna in i en

mångfald korsan-

de möten och både svenskar och ofta aktiviteter, invandrare, oavsett vad de Detta

själva tycker om saken. öppnar större

chanser i det lilla samhället för invandrare att bli närmare

bekant med svenskar, men det mindre frihet

samtidigt medger

att värja mot den svenska om sig vmngen. Känslorna av kan bli

utanförskap mycket starkare, åde på grund av de täta

mötena med svenskar att

ochgdärför bekantskapsrelationerna

i så fall utvecklas till och närhet. Den

många aldrig vänskap

svenska kulturen kommer en nära bara i fysisk bemärkelse, blir åskådlig och detaljerad, men man förstår den inte.

I storstaden möter många invandrare svenskar i mera begrän-

sade och hos

kortvariga sammanhang, på arbetsförmedlingen,

doktorn, vid närbutikens kassa - om det nu inte är invandrare arbetar där. Den svenska kulturen helt visst

som uttrycks på

andra sätt också i storstaden, men mötena med svens-

många karna blir inte en lika levande vardaglig problematik som är

fallet i det lilla samhället.

Referenser

Bergman, Erland och Bo Swedin, 1982. Vittnesmål. Invandrares i

syn på diskriminering Sverige. En rapport från Diskrimineringsutredningen. Publica.

Daun, Åke, 1985. Bra och dåligt i Sverige. (Invandrare i Stock-

holms län. Stockholms läns och trafiklandsting. Regionplanekontoret. Rapport 1985:6.)

Åke,

1986. The of the North - The Swedes of Daun, Ja anese

Asia? (Ethnologia Scan inavia, s 5-15.)

Daun, Åke, 1989. Svensk mentalitet. Ett jämförande perspek-

tiv. Rabén &

Sjögren Bokförlag.

Daun,Åke, Carl-Erik Mattlar s; Erkki Alanen, 1988. Finsk och

svensk

personli et. (Åke Daun & Billy Ehn / red. / : Blandsve-

rige. Carlssons okförlag, s 266-294.)

Ehn, Billy, 1975. Sötebrödet. En etnologisk skildring av jugos-

Iaver i ett dalsländskt Tidens pappersbrukssamhälle. Förlag.

Phillips-Martinsson, Jean, 1981. Swedes - as others see them.

Affärsförlaget.

Pripp, Oscar, 1989. Kulturbundna attityder och anpassningar till En bland

bostadsmiljön. boendeundersökning turkar och

kurder i för

Fittja. (Uppsats Etnologi. Vårter-

minen Institutet för pållâlggnadskurs. ol ivsforskning. Stockholms uni-

1)989.

versitet.

Invandramas levnadsvillkor Vad borde vi veta

Erland Bergman

för är ett s k

Delegationen invandrarforskning (DEIFO) depar-

med särskilda

tementsorgan (Inom rege-

finns ett sådana, forsknmgsuppgifter. b

ringskanslret flertal and andra delegationen

och for social

for

delegationen forsk-

mng. jaämstalldhetsforskmng

DEIFO:s roll är att vara sektorsorgan för forskning å området invandrare och etniska minoriteter, internatione migration och etniska relationer. Det innebär att DEIFO bereder beslut som fattas av regeringeni om till

fråga anslag forskningsprojekt

inom området.

DEIFO är dock ett eller - annorlunda fattigt__sektorsorgan - det står inte särskilt medel till uttryckt mycket regeringens förfogande för detta vikti a forsknin sområde. För projekt under innevarande har det de ats ut cirka 1,5 budget miljoner kronor. De som man hade att bland hade en ansökningar välja sammanlagd 15

omslutning på miljoner kronor.

Delegationen försöker i mån att samarbeta med görligaste andra och för att det den

forskningsråd sektorsorgan vägen

skall ställas medel till för området.

förfogande forskningen på

Detta är dock inte utan en måste till av tillräckligt förändring villkoren för DEIFO:s egen verksamhet.

I till inom ramen för förbere-

anslagsfranrställning regeringen

delserna av nästa års olitiska framför

forsknings proposition

uppräknin

DEIFO argument för en av medelsramen till 5 miljoner kronor för nästa föreslår också

budgetår. en att en

sker stödet till ordentlig förstärkning av kompetensuppbyggnaden vid universitet och högskolor.

När det ämnesområden har kunsgäller som man otillräcklig om kan listan hur helst. DEIFO:s

kap göras nästan lång som

Invandrare och etniska minoriteter -

forskningsprogram många angelägna forskningsområden som korn för några år sedan

innehåller ett stort antal uppslag.

I det här är det dock några specifika områden

sammanhanget

som känns angeläget att peka på.

Ett sådant är en av den förda invandringspolitiken, utvärdering däribland tillämpning. invandringsbestämmelsemas

Ett område den s k andra invandra-

annat gäller generationen

re. Det finns att av den tillgängliga möjligheter göra analyser statistiken när det denna andra generation ur en mängd gäller olika synpunkter.

En när det de etniska relationerna är i vilken viktig fråga gäller

som det kommer att ñnnas några etniska minori-

utsträckning teter i Sveri e över tid. Vad vet man om etniska gruppers överlevnad. är är storstaden som arena särskilt Ett viktig. närliggande område är den etniska segregationen i bostadsområdena. I vilken grad är den en funktion av den socioekonomiska och vad är faktiskt att beteckna som en etnisk segregationen faktor i är en central i

sammanhanget, fråga sammanhanget.

Over huvud finns ett stort behov av inom taget utvärderingar detta Både inom ramen för sådana utvärde-

politikområde.

och inom i allmänhet är det viktigt att

ringar forskningsprojekt

ett samarbete kan komma till stånd mellan tvärvetenskapligt i företrädare för olika slag av kompetens.

En är att alla undersökningar,

närliggande aspekt egentligen

etc som rörande invånare i storstadsregioutvärderingar görs nerna annorstädes bör särskilt redovisa data rörande (och invandrare, de nierade som utrikes födda eller som antingen utländska medborgare.

Etnisk

mobilisering

som förändringsfaktor

Markku Peura

Den 26 1988 skakades Eskilstima april av

lokaltidningamas

löpsedelnyhet: Besvikna invandrare bildar nytt parti inför

kommunvalet. De etablerade var partiernas representanter

bekymrade i sina uttalanden. De menade att eventuella brister

i måste till i demokratisk invandrarpolitiken rättas ordning

och att en röst det skulle på nya partiet vara bortkastad.

Kommentarerna var sina håH och det på hätska var tydligt att

makthavarna kände hotade. Bakom denna invandrarlista i sig

kommunvalet låg sverigefinnarnas 15 år långa kamp för

hemspråksklasser i grundskolan.

Den etniska mobiliserin som i sedan

pågår Västeuropa ett par

årtionden, och som har eskrivits som en etnisk nyväckelse

& Starck 1981) ofta om bevarandet av språk

(Allllät oc tur. Framför allt är handlaå det s i de länder där man inte med

öppet våld försöker förinta etniska minoriteter utan assirnile-

av

?älgelá åstadkçinis med tillhsyánes demålçcratlilslliaümuedfâlr,

x a mmon e erna o ereras oc eras oc r spr

finnas till i hemmet inågot reservat; som hemspråk. Idag kan

man med all önskvärd het hur etnicitet och etnisk tydli se

är en universie mobilisering företeelse. Om det var en över-

raskning såsom Allardt har beskrivit att det, gamla regionala

minoriteter som man trott vara för sedan länge assimilerade,

vaknade till liv då har det också varit på 1960-talet, en Överrask-

ning att olika etniska gru inom har mobiliper Sovjetunionen

lâamp

serats såsom estema till för sitt och sin kultur. språk

I detta behandlar den svenska situationen inlägg ja från ett

minoritetsperspektiv. Det nns någon märklig klyfta mellan

det som av för statsmakten i form sägs representanter av

riksdags- och deklarationer och regeringsbeslut,

högtidliga

festtal och det som skeri det llVCt där människornas vardagliga

villkor på olika institutioner, i arbetsplatser, bostadsområden,

och i relationer formas till helt vad borde något annat än som

gälla de auktoriteterna i enligt högsta samhället. Värderingar-

na av andra och kulturer i den språk är praktiska verkligheten

helt annorlunda än det som samhällets högsta beslutsfattare

ger uttryck för. Klyftan handlar om det mångkulturella Sverige

som 1975 av hödes till ett riksdagen up nytt idealtillstånd för att i st et ör det det homogena gälla gamla,

Sveri Sveriâe e. et tycks på mån a håll finnas en nostalgisk längtan

tillb a till den som ofñcieñt alltid betecknats som det homo-

Det lätt att ena Sverige, vilket dock aldrig existerat. är alltför örklara av det som som ont och hotfullt mycket idag upplevs resultat av och till ett som ett invandring Sveriges omvandling samhälle bostadsbrist, sänkt levmångkulturellt (kriminalitet, nadsstandard osv).

Den som riktats mot tomedalsñnnar och

tvångsassimilering

samer sedan 1800-talet är svårförståelig om landet var så Nationalismen och ideerna om nationalstaten gjorhomogent. in i det nya de etniska minoriteter inte mera tänk-

att passade andet. I det här också att avskaffa de skillnader, språk-

ingick och kulturella som fanns inom den svenska befolkningliga skillnaderna mellan stad och mellan olika soen, landsbygd, ciala mellan olika delar av landet och mellan dialekgrupper, ter osv. Man kan se att det finns en konsekvent linje från förbudet av finska i slutet av 1800-talet i skolorna i

språket

till de estniska arnas krav

Tornedalen ogillande av flyktin på

1945 och vidare till cirkulärbrev från Skolöversty-

egna skolor relsen imitten av 1960-talet som att rektorer skulle inte

gällde

finsktalande elever eftersom dom då skulle prata klumpa ihop ñnska med varandra. Det var väl också därför, som det fram till åren inte varit tillåtet att använda dialekt i radio och

_devsenaste

svarade detta krav på ledarsidan på 1) Dagens Nyheter på

sätt: De balter som vill stanna här får finna sig följande i att av deras barn ordnas så att assimileundervisningen

underlättas, och om den baltiska intelligentsian är

ringen land.

missnöjd med det får den väl söka sig ett nytt (De

första

båtflyktingarna, ej daterat)

och den dess

Invandrarutredningen på förslag grundade nya

politiken 1975 avstånd från Det

tog assimileringstankarna.

samförstånd som då en ställde bakom denna enig riksdag s1g politik, har visat med sig vara en chimär. När politiken jämlikhet, valfrihet och samverkan som mål skall förverkligas ñnns inte mycket kvar av sarnförståndet. De har politiska partierna mycket olika om t ex

uppfattningar hemspråksundervisningen

allt ifrån att man inte vill ha det alls i till att man grundskolan vill göra det till ett skolämne. Annu svårare blir obligatoriskt det om etniska minoriteter sälva kommer med om hur

förslag

de ville att olika för dem skall lösas. Om

viktiga frågor samerna

i Jokkmokk vill ha ett samiskt för sina nekar de daghem barn, kommunala beslutsfattarna dem detta med det hänvisning att skulle vara otillåten av samiska barn.

segregation Samtidigt

sitter en i Stockholm och arbetar fram statlig utredning riktlinför en kulturautonomi och jer ett sameparlament (SOU 1989:41).

Under de 15 år som den nya politiken har varit ällande, har det inte skett

några egentliga förändringar som s 11e möjliggöra uppnåendet av målsättningarna för den nya politiken. Det

finns få om ens strukturella

några förändringar och konkreta

lagstadgade kollektiva faktiskt

minoritetsrättigheter som skul-

le leda till ett Sveri Verksamheten

mångkulturellt e. de

på

flesta sektorerna i samhället arbetar ortfarande assimileidag rande, som om den n a inte skulle älla. Man kan politiken ställa om hur menad den tid

frågan varligt var. nder den då Invandrarutredningen arbetade skedde mycket av den etniska

i rubbade

mobiliseringen Västeuropa som både samhällsve-

tenskapliga och nationalstaternas

politiska uppfattningar om

fönnåga att assirnilera etniska minoriteter och om det moder-

na samhällets inverkan människans identitet. Anta andena

på

var att den urbaniserade arbetaren,

tjänstemarmen/- nnan,

företagaren osv skulle vara klassmedveten, identifiera med

sig

sin samhällsklass och denna eller andra med den moderna livsstilen identiteter skulle ersätta den sammanhängande etniska identiteten. Kanske mycket av den nya politiken var ett för välfärdsstaten sätt att försöka

typiskt förebygga konflikter,

i detta fall a etnisk Tanken den

föreby mobilisering. att nya

politiken var ett s ags taktisk manöver förstärks att genom 1980-talets utrednin ar och iviss mån har propositioner börjat vrida utvecklingen ti baka och satt för utvecldandet av gränser nya etniska minoriteter bland Bara

invandrargrupperna. ge-

nom ett ytterst formalistiskt synsätt lyckades invandrarministern 1985 / emot användandet av argumentera (Prop 86:98) begreppet minoritet om invandrargmpper i Sverige. Enligt ministern gäller att det skydd som olika internationella kon-

ventioner ger åt etniska minoriteter enbart gäller grup er som

sedan är bosatta i ett land. Andå finns det era de gammalt

facto etniska minoriteter i som kategorisera:

Sverige, själva

som sådana och som också aktivt sin verksamsig orgamserar het som sådana I (sverigefinnar, ester, assyrier, syrianer osv). samhällen bör rätten att själv få bestämma

mångkulturella

och etniska vara en av sin egen identitet över tillhörighet anses de mänskliga rättigheterna.

som väckarklocka Skolfrågan

Exemplet från Eskilstuna gäller sverigefinnarnas mobilisering

och är ett som kan återfinnas runt om i världen exempel eftersom skolan för etniska minoriteters fortlevnad är ett Om tittar minoritetss råkens i

livsvillkor. man på ställning

skolan kan det variera från totalt förbud ti aktivt skydd för att existens. Under den tidigare

trygga språkets assimileringspe-

rioden var finska och naturligtvis andra minoritets-

språket

s råk också i skolan. Mellan dessa motsatta poler förbjudna

olika av tolerans av minoritetsspråk och stöd för

grader dem. Vi kan utvecklin en inom den svenska skolan med följa av detta kontinuum oc med sverigefinska elevers under-

hjälp

vismng som exempel.

om finsktalande barns har lett till konflikter

skolgång

Frågan mel an skolmyndigheter och föräldrar lokalt, och nationellt

mellan den minoriteten och staten. Konflikten

sverigeñnska har uppstått att och deras organisatiosverigefinnarna

ner har ställt ämm av på att de sverigeñnska barnen som alternativ

till svenska klasser skall kunna välja modersmålsklasser där bedrivs både finska och svenska och i finska

undervisningen på

och i svenska andra Om denna under-

som språk. tvåspråkiga visningsmodell råder stor enighet bland sverigefinnarna om

ser hur deras olika har uttalat eller man organisationer sig framställt för krav. Att detta sätt att organisera minoritetselevernas möter motstånd inte bara inom skolan

skolgång kraftigt

utan även bland beslutsfattare olika nivåer i samhället visar

på

återigen på klyftan mellan de deklarationerprogrammatiska na och verkligheten. Skolan har för enligt länsplan

grundskolan som mål: aktiv tvåspr uttråcêlkligen ghet för invandrar- och

minoritetsbam. När skolans är såsom

undervisning enspråkig

den är i de svenska klasserna med en eller två veckotimmars undervisningi hemspråket leder det inte till aktiv tvåspråkighet. Denna modell som av invandrar- och gäller majoriteten minoritetseleverna medför att det under sker skolgången ett språkbyte från modersmålet till svenska. För att uppnå tvåspråkighet utbildning, måste undervisnin en vara genom tvåspråki eller på ett annat sätt, såsom sverige arnas krav är

uäormat. Skolan åstadkommer språklig och kulturell assimile-

ring på samma sätt som förut, metoden ä.r dock mjukare och hemsprålcsundervisnin en er en illusion om det motsatta. Hemspråksreformen fr 19 6 kan också ses som ett sätt att och kontrollera den som hade olika utveckling börjat på

stâolppa h lokalt med förberedelseklasser, språkkliniker eller hem-

språksklasser. Samma konsekvens ñck beslutet i riksdagen 1985 om att tillåta hemspråksklasser som organisationsmodell å och med låg- mellanstadiet, men en ramtimplan som lok t ledde till en av finska minskning undervisningen på (Munico 1987, 1989).

Skolan att med in en till ñnsktalantog till börja annan hänsyn de elever än det som citatet fr SO:s cirkulär visar. De första specialåtgärder, som sattes in i mitten av 1960-talet efter lcritik mot och kritik avsaknaden klara assimileringspolitiken mot av målsättnin ar för invandrar- och Sveriges minoritetspolitik, var statsbi till skolorna för att kunna rag ge stödundervisning i svenska. Finska invandrare var en isolerad i länge grupp, tidiga beskrevs de som stigmatiserade och

marginaliseracle forskninysrzâpporter ( oiranen 1966) eller som en tyst delkultur

aakkola 1973). Finska till skillnad

invandrare

(J ställde från de estniska fanns utbredd flyktingarna inga krav. Andå en oro för de egna barnens skolgång som följande intervju visar. Berättelsen handlar om 1950-talet:

Barnen var i skolåldern och var att till den svenska tvungna gå skolan utan att kunna svenska alls. kommer någon Kyllikki Vi hade bott veckor ihåg: vi tog kontakt här tre när med rektorn i St Olovsskolan. Jag kommer händelsen det skulle ihåg som varit igår. Barnen var rädda, vi grät Rektorn tröstade allihopa.

oss och sade att allt kommer att det får inte hända gå bra, något för barnen. Han studerade barnens och konstaterade att betyg de var bra. Sade att barnen var men kunde de duktiga tyvärr inte svenska. Våren kom och skolan slut: Taisto klarade si tog till nästa årskurs, men Eila måste om samma årskurs gå p av i

grund språket. (Finländare Köping 1981).

Att den etniska medvetenheten bland vuxit så sverigeñnnar sakta kan delvis förklaras av att de i Finland levde som majo-

ritet utan att behöva fundera över sitt språk och kultur. Det var

givet att finskan gällde över allt. Först efter invandringen till Sverige har och och att vara en finne blivit

språk kultur,

Situationen är annorlunda det beror

problematiskt. idag och

flera saker: majoriteten av den sverigeñnska befolkningen

på ar bott länge i Sverige, över 20 år. Majoriteten av dem har

också blivit svenska medborgare och bestämt sig för att stanna kvar här. Erfarenheterna av livet i har strate-

Sverige klargjort

vilka förutsättningarna är för att minonteten skall

âiåmör a behålla sitt språk och sin kultur och förmedla dem till

barnen. Kampen för att få finska till ett

språket undervisnings-

i skolan har som en väckarklocka och

språk fungerat katalysa-

Den intensiva perioden tor. med att bilda nya finska föreningar och med aktiviteterna att organisationer sammanhänger kring skolan. Ett tiotal har skolstrejker genomförts (J aakko-

påverka a 1989). Det kan beskrivas som ett ställningskrig, staten har

efter bit för bit, men samtidigt ett sätt hela tiden

på som

givit örsöker sätta stopp och vända utvecklingen tillbaka. Man

använder olika former av försöksverksamhet och utvecklingsarbete för att vinna tid och trötta ut motståndaren. Professor

Henning Johansson som utvärderat det senaste av dessa försö-

ken: för elever i

edagogiskt utvecklingsarbete finskspråkiga

skolan (PUFF) har kunnat konstatera att bland skolche-

grun er och skolstyrelseordföranden fanns på flera håll beredska

för bevaka finska -

att att språket inte skall ha någon särstäl

ning (Johansson 1989).

Sammanfattning

Det finns en litteratur om etniska överlevnad mängd gruppers och om den etniska identitetens också grundläggande betydelse för de moderna människorna. Man kan konstatera detta

också i det i radio och TV. I dagliga nyhetsstoffet tidningar, Sverige trevande framåt. Samema verkar nu

går utvecklingen

efter decennier av ha få till stånd form av

kamp lyckats någon

kulturell autonomi och ett omnämnande i Grängrundlagen.

serna är dock noga markerade och någon rätt att besluta får de

egentligen inte, dock goda möjligheter att förhandla med staten.

Vad beror tveksamheten Varför är hotande?

på? mångfalden

Varför de och

upplevs riktigt mångkulturella mångspråkiga

miljöerna l Sveri e av svenskarna som hotfulla och som man flyr ifrån t ex Att hotbilder kan eby? by upp och sprids förstås med hjäl av en etnocentrisk för aringsmodell, exemelvis att invan arnas och minoritetemas annorlunda kultur otar den svenska kulturen. Kanske blir svenskarna minoriteter i sitt land och den svenska rationella, och eget förnuftiga demokratiska kulturen försvinner. Eller invandrarungdomens i form av kriminalitet eller att de är allmänt problem busiga beror deras kultur och inte motsvarande för

på som problem

svenska ungdomar

på familjeförhållandena som skilsmässor,

föräldrarnas sociala problem osv. Denna etnocentrism har till

en del präglat också som varit fokuserad på olika forskningen problem som invandrarna har. Tillväga ångssättet i att

undersöka dessa har varit att stu era invandrarna problem och försöka hitta orsaken till hos dem Sällan problemen själva. har studier om hur olika samhällsinstitutioner skapar

problem tgjorts ör invandrarna. Rasism och diskriminering har

man studerat individnivå, men inte vilken av institutiotyp

nell rasism oc gå diskriminering som förekommer. Till exem el

kan del den nya invandrarfient man misstänka att en stor av gheten som under de senaste åren kan ha sin

uppstått förklaring

i

det nya systemet för flyktingmottagande. Flyktingar skickas

till orter där det inte finns bostäder och lediga arbeten och där de blir att leva vilket förstärker fördomar-

tvungna på bidrag,

na i omgivmngen.

Historikem och diplomaten Wahlbäck har gjort en träffande En tänkbar är att den svenska invand-

iakttagelse: förklaring

rarpolitiken från begynnelsen har byggt

på några outsagda

allmänt omfattade men betraktade som så

förutsättningar,

självklara att de inte medvetet formulerats. Kanske kan de

sammanfattas så här: Sverige är och bör förbli en enspråkig

stat, som visserligen bör de enskilda invandrarna

ge möjlighet

att bevara sitt och kan med

språk sin kultur, men som räkna att

dessa invandrare av drift kommer att låta i egen sig integreras den svenska och inte i första

språk- kulturmiljön, om generatio-

nen så i andra eller Det är bäst för och bäst för oss tredje. dem, (Wahlbäck 1989).

Det Sverige har tänkts existera under en över-

mångkulturella

gångsperiod, inte som något framtida idealtillstånd. Det märks

också i diskussionen om invandrarnas och minoriteternas integration. Det uppfattas som en ensidig process: invandrarna skall integrera det svenska samhället. Förändringen gäller

bara dem. En m sig; gkulturell integration måste vara en ömsesi-

dig process, där alla invånare förändras. I ett etniskt heterogent Sverige skapas nya för alla invånare gemensamma drag.

Referenser

Allardt, E & Starck, C och samhällsstruk-

(1981). Språkgränser

tur. Finlandssvenskarna i ett Jämförande perspektiv. AWE/ GEBERS, Lund.

De första båtflyktingarna - en antologi om baltema i Sverige.

SIV-pocket, ej daterat.

Finländare i Köping 1950-1980. (1981).

J aakkola, M ruotsinsuomalaiset. Kanava. (1973). Hiljaisat

Jaakkola, M i Centrum för (1989). Skolstrejken Rinkeby. Stockholm.

invandrarforskning,

Johansson, H (1989). Har kaosforslmin och undervisning av finsktalande elever isvensk n att grundskola got med varandra Högskolan i Luleå, lârarutbildningarna, arbetsrapport

göra?

Koiranen, V (1966). Suomalaisten sürtolaisten sulautuminen Ruotsissa. WSOY, Helsinki.

Municio, I (1987). Från lag till bruk. Hemsprâksreformens genomförande, Centrum för invandrarforskning, Stockholm.

Municio, I (1989). och i minoritetsut-

Lagtexter lokalpolitik

Centrum för Stockholm.

bildning. mvandrarforskning,

Regeringens proposition 1985

/86:98. Invandrarpolitiken.

Statens offentliga utredningar 1989:41. Samerätt och sameting, Stockholm.

Wahlbäck, K (1989). Sveri es och Finland, i

invandrarpolitik

Finland-Sverige bilden oc verkli heten. Delegationen för nr tockholm.

invandrarforslcning, rapport 12,

Bilaga

Program för den 21 1989

invandrarhearing september

08.30-09.00 Kaffe och samling 09.00-09.15 Inledning Sören Håggroth 09.15-09.40 Landstingets invandrarprojekt. Någ- Roger Bernow ra huvudresultat och reflexioner 09.40-10.25 Socioekonomisk karriär bland Jan Ekberg invandrare 10.25-11.10 Invandrarna och arbetsmarknaden Anders Harkman 11.10-11.30 Diskussion om invandrare och arbetsmarknad 11.30-12.30 Lunch 12.30-13.00 Invandrare och hälsa Åke Boalt 13.00-13.45 Det nya llyktingmottagandet Christina Rogestam 13.45- 14.15 Kaffe

14.15-15.00 Invandrarnas bosättningsmöjligheter Danuta Biterman

15.00- 15.45 Invandrarnas som poli- Sven Reinans

integration

tiskt mål och kulturell verklighet Åke Daun 15.45-16.15 Vad vet vi och vad borde vi veta om Erland Bergman invandrarnas levnadsvillkor 16.15-16.40 Etnisk mobilisering som förånd- Markku Peura ringsfaktorer 16.40-17.00 Diskussion om förändringens drivkrafter

för den 21

Deltagarförteckning invandrar-hearing

1989

september

Erland Bergman Roger Bernow Danuta Biterman Åke Boalt Åke Daun J usef Dilumen Jan Ekberg Kristina Gynnå Anders Harkman Britta Havâsen Sören Håggroth Susanne Ingo Mats Johansson J an-Ove J ärestâhl Melinko Mejatovic Markku Peura Christina Rogestam Eva Sjöstedt Mustafa Tümtück Gunilla Örtmark

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l. Rapport av den särskilda utredaren for granskning 34. Reformerad foretagsbeakamting av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring stats- - Motiv och lagförslag. Del l. minister Olof Palme. C. - Expertrapportu. Del 2. Fi. 2. Beskattning av mmansforetag. Pi. 35. Reformaad mervärdeskan m.m. 3. integriteten vid statistikprodukriou. 1 - Motiv. Del 1. 4. Fasta Öresundsförbindelser. K. - lagtext och bilagor. Del 2. Fi. 5. Samordnad lllnsfbrvalming. Del l: Förslag. C. 36. Inflationskmigead inkomstheskanning. Fi. 6. Samordnad lllnsförvalming. Del 2: Bilagor. C. 37. Utllndska fbrvtlrv av Svenska företag - en studie av 7. Vidgad etableringsâihct m: nya medier. U. utvecklingen. L 8. UD:s presstjâlnst. UD. 38. Det nya skatteförslaget - sammanfattning av skatte- 9. Särskild inkomstskatt for utländska artist: mn. Fi. utredningarna: betankanden. Fi. l0. Två nya treåriga linjer. U. 39. Hjälpmedelsverkaamhetens utveckling - kartlägglLI-Iushallssparandet- Huvudrapportfrünspartlelega- ningochbedøtuning. S. tionen: spartmdusokrting. Fi. 40. Dataisaing av mllrutinerna - slutrapport. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 41. Sarneriltt och sameting. Ju. 13. Mångfald motenfald. Del LA. 42.Detcivilaftlrsvaret.Del l. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. lagstiftning och Det civila farsvaret. Del 2. Forfatmingstext F6. rattsfrágor. A. 43.Storstadstrañk 3 - Bilavgifter. K. 15. Storstadsuañk 2 - Bakgrundsrnaterial. K. 44.Övasyn av Ju. 16. Kostnadsutveckling och konktnrerls ibanksehorn. 45. Standardiseringens roll i EFTA/EG - samarbetet. L Fi. 46.Annens utveckling och försvarets planeringssystem. 17. Risker och skydd for befolkningen. P6. FO. 18. SÄPO - Säkerhetspolisen arbetsmetoder. C. 47.Hjnlpm utveckling - Bilagor. S. 19. Regionalpolitikens förutsättningar. A. 48.Energiforskning för framtiden. MF. 20. Tullregisterlag nun. Fi. 49.Energifaskning m: framtiden. Bilagor. ME. 21. san värde på miljön - miljoavgifter på svavel och 50. Stiftelser fa samverkan. U. klor.ME. SLDengravidakVinnanoch fostret- tvaindividnzom 22. Censurlagert - en modemisaing av hiogtamkoul- fostadiagnowk. Om sena aborter. Ju. ningen. U. inne: statliga energiforskningsprogrammet - aktürer 23.Parkeringsköp. Bo. inom energisektorn. ME. 2A. Statligt finansiellt stöd? I. 53.Arbetstid och vlllñrd. ZS. Rapporter till futansieringsuuedningcn. I. Arbctstid och välürd. Bilagedel A. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjoover- Arbetstid och välfärd. Büagedel B. A. vakningen. Fi. 54.211: till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade 27. Forskning vid de mindre och medelstora hogskolor- ungdomar. S. na. U. 55. Fungerande regioner i samspel. A. 28. Utbildningar for framtidens tandvård U. S6. Ftskptisregleringen och Jo. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning 57.DO och Nämnden mot etnisk diskriminering inför 90-talet. U. - de tre Eksta aren. A. 30. Profcssorstillsämting. En översyn av proceduren vid 58. Undantagandepensionllremas ekonomi. S. tillsättning av professor-stjärna. U. 59. Nominering av redovisningskonsulter. C. 31. Statens måt- och provstyrelse. I. 60. Huvudbetánkande från 32. Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. ME. altemativmedicinkomntitten. S. 33. Reformerad inkomstbeskattning SLI-Ekonom. S. - Skattereformens huvudlinjer. Del l. 62. Alternativa terapier i Sverige. S. - Inkomst av kapital. Del 2. 63. Värdering av alternativmedicinska teknologi: S. - Inkomst av tjänst. lagtext och kommentarer. Del 3. otxommunalbot. C. - Bilagor. expertrapporter. Del 4. Fi. 65. Staten i geografin. A.

Statens

offentliga

utredningar

Kronologisk förteckning

66. Begreppet krigsmateriel. UD. 100. Adoptionsâaga. Ju. 67. Levnadsvillkor i storstadsregiona. SB. 101. Fortidspension och rnrlig pensionsålder. S. 68. Storstadens partier och valdeltagande 194801988. 102. Utlandsaamvukan på krigsmataiebmráda. UD SB. 103. Hypoteksinstimrm i framtiden Fr. 69. Storstadsregioner i förändring. SB. 104. Terroriarlagstifmingen. A. 70. Storstadernas arbetsmarknad. SB. 105. Provning av industrilokaliserirrg enligt natur- 71.Ny bostadsñnansiering. Bo. resurslagen. Bo. 72. Vardepappersmarlmadm i framtiden. Fi. 106. 6000platseroch looooplarserfdrforsoki 73.IV - politiken. U. gymnasieskolan Hur. var och varför? U. 74. Forskningsetisk prövning. Organisatim. 107. Svensk utrikeshandel i krislllgen. UD. information och utbildning. U. 108. Förtroendevald på 90 - talet: Utmaningar och 75. Etisk granskning av medicinsk forskning. De möjligheten C. fnrskningsetiska kommitrearm verksamhet. U. 109. Valdeltagandeti storstaden 1988. SB. 76. An förebygga ALLERGI / överkllnslighet. S. 110. Storstadskriminalitet. SB. 77. Expenbilaga. Beskrivningar av ALLEIGI / över- 111. Invandrare i stastad. SB. känslighet. S. 112. storstäderna: infrastruktur idéaom tinansierin 78. Statistikbilaga. Omfattning av ALLERGl/over: och styrning. SB. känslighet. S. 79. Storstadstrañk 4 - Ytterligare bakgrundsmaterial. K. 80. Förenklad handläggning hos HSAN m.m. S. 81.Ny generalklausul mot skatreflykt. Fi. 82. Nedsllnning av enagiskatta. ME. 83. Eronomiska styrmedel i miljopolitiken. Energi och trafik. ME. 84. Ekonomiska styrmedel i Energi och trafik. Bilagedel. ME. 85. Civil personal i försvaret. Uppgifter och kompetens i freds- och krigsorganisationar. RS. 86. Samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor. F6. 87. Skördeskadeskydd för uadgårdsrüringeu. JO. 88. Skadeforsahirxgslag. Ju. 89. Översyn av lagen om pliktexemplar. U. 90. Utvärdering av mrsoksverksamhetm med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. Forsta âret. U. 91. Statligt mrhandlingsarbete. Pi. 92. Prospekteringspolitik. I. 93. Prospekreringspolitik. Rapportdel. I. 94. Särskild redovisningsmetod för enskild näringsverksamhet. Fi. 95. Riksgaldskontoret - en ñnanstorvalming i staten. Fi. 96. Förenklad handläggning av ansökningar om bostadslån m.m. Bo. 97. Vad händer med folkhögskolan? U. 98. Transplantation - etiska. medicinska och rättsliga aspekter. S. 99. Organdonation och uansplantarion - psykologiska aspekter. S.

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Värdering av teknologier. [63]

Statsrådsberedningen

An mrehygga ALLERGI / överkänslighet. [76] Levnadsvillkor i storstadsregioner. [67] Expenbilaga. Beskrivningar av ALLERGI / Överkänslig- Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988. [68] het. [77] Storstadsnegioner i förändring. [69] Statistikhilaga. Omfattning av ALLERGI / överkänslig- Storstäder-nasarbetsmarknad. [70] het. [78] Valdeltagandet i storstäderna 1988. [109] Rlraiklad handläggning hos HSAN man. [80] Storstadskriminalitet. [110] Ihnsplantation - etiska. medicinska och rättsliga Invandrare i storstad. [1 l l] aspekter. [98] Storstädemas inñasuukntr - ideer om finansiering och Organdrmation och transplantation - psykologiska Styrning- [112] apelner. [99] Rrtidspension och rörlig pensionsålder. [101]

Justitiedepartementet

Samerän och sameting. [41] Kommunikationsdepartementet

Översyn av vapenlagstiñningen. [44] Den gravida kvinnan och fostret - två Om fosterdiagnostik. Om sena aborter. [51] Sustadstrañk 3 - Bilavgiñer. [43] Skadeforsäkringslag. [88] Stmsmdstrañk 4 - Ytterligare [79] Adoptionsñágor. [100]

Utrikesdepartementet Finansdepartementet

UD:s presstjänst. [8] i Beskattning av ñmansforetag. [2] Begreppet krigsmateriel. [66] Särskild inkomstskatt m: utländska artister mn. [9] Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet. [102] - Huvudrappon från Spardelega- Svensk utrikeshandel i krislägen. [107] tionats sparundersdkrting. [l 1] Kostnadsutveckling och konkurrms i banksektorn. [16] Tullresistelas mm. [20]

Försvarsdepartementet Kustbevakningen: roll i den framtida sjoovervakningea.

Risker och skydd för befolkningen. [17] [26] Det civila försvaret. Del l. [42] Reformerad inkomstbeskattrting Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. [42] - Skanereformens huvudlinjer. Del 1. [33] Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. - Inkomst av kapital. Del 2. [33] [46] - Inkomst avtjänat. lagtext och kommentarer. Del 3.

Civil personal i försvaret. Uppgifter och kompetens i [33]

freds- och lcrigsorganisationert. [85] - Bilagor. expertrapporter. Del 4. [33] Samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor. [86] Reformerad foretagsbeskamting - Motiv och lagförslag. Del 1. [34]

Socialdepartementet - Expertrapporta. Del 2. [34]

Reformerad mervärdeskan m.m. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartläggning och bedömning. [39] - Motiv. Del 1. [35] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. [47] - Lagtext och bilagor. Del 2. [35] Ran till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade Inflationskorrigerad inkomstbeskaurting. [36] ungdomar. [54] Det nya skatteförslaget - sammanfattning av skatte- Undantagandepensionäremas ekonomi. [58] utredningarnas betänkanden. [38] Huvudbetänkande frán alternativmedicinkommitten. Datorisering av uillrutinerrta - slutrapport. [40] [60] värdepappersmarknaden i framtiden. [72] Hälsohem. [61] Ny gmaalklattsul mot skatreflykt. [81] Alternativa terapier i Sverige. [62] Statligt fdrhandlingsarbete. [91]

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Särskild redovisningsmetod m: enskild näringsverksam- Terroristlagstiftningen. [104] het. [94]

Bostadsdepartementet

Riksgäldskontoret - en ñnanamrvaltning i staten. [95] Partuingskbp. [23] Hypoteksinstimten i framtiden. [103] Ny g. [71] Brenklad handläggning av ansökningar om

Utbildningsdepartementet bostadslån mm. [96]

Prüvning av industrilokaliaering enligt natur- Vidgad etableringsüihet for nya medier. [7] . lamslagen] 105] rva nya treåriga ninja. [10]

Censnrlagen - en modernisering av b [22]

Industridepartementet

Forskning vid de mindre och medelstrn högskolorna. Statligt finansiellt stod? [24] [27] Rapporter till ñnansieringsuuedningen. [75] Utbildningar m: framtidens tandvård. [28] Staterna mllt- och provstyrelse. [3 1] Samarbete kring klinisk utbildning och faxkmn g infor 90-talet. [29] UtlIndskafdrvarvavsvenskafdretag-ensmdieav utvecklingen.[37] Professomillsauning. En översyn av procedrnen vid Standardisa-ingens roll i EFrA/EG tillsatming av professorstjánsu. [30] samarbetet. [45] Stiftelser för samverkan. [50] Promhøriusspoliüln [92] TV - politiken. [73] Rapportdel. [93] Forskningsetisk prövning. Organisation. information och utbildning. [74]

Etisk granskning av medicinsk forskning. Civildepartementet

De forskningsetiska kommitreanas verksamhet. [75] Rapponavdensarüildeutredarventbrgranskningav Översyn av lagen om pliktexernplar. [89] hothilden mot och sakerhemkyddet kring statsminisu Utvärdering av försöksverksamhet: med treårig yrkes- Olof Palme. [I] rnnktad utbildning i gymnasresko lan. Första âret. [90] integriteten vid statisdkproduktion. [3] Vad händer med folkhögskolan? [97] Samordnad lansforvalming. Del 1: Förslag. [5] 6000platseroch looooplatsafkfdrsøkigymnasie- Samordnad llnstarvalming. Del 2: Bilagor. [6] skolan. Hur. var och varför? [106] SÄPO - Säkerhetspolisen: arbetsmetoder. [18]

Nominering av redovisningskonsulta. [59] Kommunalbot. [64]

Jordbruksdepartementet Förtroendevald på 90 - talet: Utmaningar och

Fiskprismgleringen och frskeriadministmtionen. [56] mdjligheter. [108] Skördeskadeskydd to: trädgârdsnlringaa. [87]

Miljö- och energidepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

Den regionala problembilden. [12] Sin värde på miljön - miljöavgifter på qvavel och °° Mångfald mot enfald. Del 1. [13] klor.[2l] Mångfald mot enfald. Del 2. Miljüprojdrt Goteborg - för ett renare [32] Lagstiftning och rätrsfrågor. [14] Energiforskning för framtiden. [48] Regionalpolitikens förutsättningar. [19] Energiforskning fdr framtiden. Bilagor. [49] Arbetstid och välfärd. Det statliga energiforxkningsprogrammet - aktörer Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. inom enagisektorn. [52]

Arbetsud och váltärd. Bilagedel B. [53] Nedsattning av energiskaner. [82] Ekonomiska styrmedel i miljdpolitiken. Energi och Fungerande regioner i samspel. [55] antik. [83] DO och Nämnden mot emisk diskriminering - de tre forsta åren. [57] Ekonomiska styrmedel i miljopolitiken. Energi och

Staten i geografin. [65] trafik. Bilagedel. [84]

Kuna. BIBL.

-

1990 02- 1 2

STOCKHOLM

i

i

. mo.. v

S I 2110901..

5411014300735 .

n

Q m a..

x.. iv

ä? :z o

.

. . . å W ;w 5.:. u?? än.. f, 3 .

si. än

åuáhm.

z

s.:

”KR

. t.

ewñá.

c

...nwâwwh

a ...y .a

.

...än . ma,

z.