Storstädernas ekonomi 1982-1996 underlagsrapport

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

;-50 u Å /9 J70 .;__:;_r_g”

Storstädernas

ekonomi

1982-1996

1990:35

0 Underlagsrapport av storstadsutredningen

Statens offentliga utmdningar

ww 1990:35

@ Statsrådsberedxüngen

Storstädernas ekonomi

1982- 1996

av

Underlagsrapport itorstadsutredningen

Stockholm 1990

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliograñ över SOU och Ds som omfattar aren 1981-1987. Den kan köpas från förlaget, där också fler exemplar av denna publikation kan köpas.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/7 39 96 30 Telefax: 08/7 39 95 48

REGERINGSKANSLIBTS ISBN 91-38- 10554-3 OFFSETCBNTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1990

FÖRORD

Storstadsregionernas ekonomiska situation har blivit allt mer problematisk. Därför har storstadsutredningen tagit initiativ till en studie om storstädernas ekonomi under perioden 1982 till 1996. Studien har utförts av HA Jensevik AB. Local Authority Finance.

. Författaren är ensam ansvarig för innehållet i denna underlagsrapport. Under arbetets gång har vissa av författarens analyser och slutsatser i ifrågasatts av de ansvariga tjänstemännen i Stockholms, Göteborgs och

Malmö kommuner. Trots detta har storstadsutredningen ort be-

dömningen att materialet bör publiceras, inte minst i syfte att stimulera y diskussionen om lösningen av storstadskommunernas ekonomiska problem.

Storstadsutredningens egna bedömningar och analyser av den kommunalekonomiska situationen i storstäderna redovisas i utredningens slutbetänkande Storstadsliv. Rika - hårda (SOU 1990:36) möjligheter villkor.

Jan O. Karlsson

1 INLEDNING

1.1 Uppdraget

skall storstadsutredningen göra en bred belysning av

Enligt direktiven olika villkor för att storstäderna även i fortsättningen skall spela en dynamisk roll i samhällsutvecklingen. Inte minst viktig är de finansiella förutsätmingama, vilka är föremålet för studierna i denna del av utredningsarbetet.

Hur skall Stockholms, Göteborgs och Malmös miljö kunna förbättras? Hur skall deras stora behov av investeringar i infrastruk-

kompletterande turen kunna finansieras? Hur skall upprustning och underhåll av befintliga

tillgångar i form av anläggningar kunna genomföras?

Hur får man de här aktuella kommunerna att intressera sig för dessa ur ett

lite mer långsiktigt perspektiv så viktiga frågorna om de idag inte klarar

sina traditionella inom teknisk försörjning, utbildning löpande uppgifter och omsorg? Det synes vara så att den korta siktens problem alltid slår ut

de mer långsiktiga frågorna.

För storstadsutredningen frågor om finansiering i

gäller dagordningen

anslutning till upprustning av tillgångar och investeringar i nya och kompletterande anläggningar. För storstädemas representanter gäller frågorna svårigheter att finansiera den löpande verksamheten.

För att komma vidare måste således storstadsutredningen även ägna de

kortsiktiga problemen uppmärksamhet för att nå framgång i sina huvud-

uppgifter.

Konkret är frågorna;

Har storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö en tillräcklig finansiell

för att ñnansiera den löpande verksamheten idag och på mellankapacitet

lång sikt?

Om kommunerna har kapacitet att finansiera sin löpande verksamhet gäller frågan, vilken finansiell styrka kommunerna har att upprusta och reinvestera?

Och om man har finansiell kapacitet att både driva verksamhet och reinvestera så gäller frågan, vilken finansiell kapacitet som återstår för nyinvesteringar.

För att svara på dessa frågor behöver den ekonomiska utvecklingen över en längre historisk period analyseras och kalkyler upprättas för en lämpligt avpassad prognosperiod. Detta har också gjorts för var och en av de tre storstadskommunema i denna studie. Det sker i kapitlen l till 4.

I uppdraget har det också ingått att diskutera genomförandet av en framtagen lösning. Ett krav har varit att bedriva utredningsarbetet så att de berörda kommunernas tjänstemän fått inblick i arbetet och det har också skett. Men det förslag till lokal ekonomisk politik, som de tre huvudkal-

kylerna innehåller, måste ändå ses som utredarens förslag även om det

finns en lokal insikt i vad de innebär för respektive kommun.

I kapitel 5 och 6 analyseras olika problem och diskuteras vilka förutsättningar, som bör råda i en kommun för att en implementation av en viss politik skall kunna ske med framgång. Ambitionen är att ge underlag för en debatt, så att inte uppmärksamheten enbart focuseras kring kalkylresultaten och att dessa reduceras till intressanta räkneexempel, utan någon praktisk förankring.

När man klarlagt vad man kan och vill (kapitel 1 till 4) och i någon mån hur det skall ske (kapitel 5 och 6) så återstår frågan vem som skall göra

vad. Vad skall kommunerna göra själva och vad skall staten hjälpa till

med. Det senare finns presenterat i kapitel 7.

Denna utredning är upprättad av Hans Jensevik på storstadsutredningens

uppdrag.

1.2 Uppläggningen

Denna utredning innehåller i princip tre delar. Ansatsen är i detta avseende klassiskt nationalekonomisk och skiljer sig därmed från senare tids ut-

redningstradition där kunskap växer fram i breda utredningsgrupper där

olika intressen tidigt beredes möjlighet att ge synpunkter på och sortera materialet. Det innebär dels att vissa slutsatser kan förefalla ligga vid sidan om den gängse uppfattningen i debatten dels att förslagen på lösningar kan gå stick i stäv med de utvecklingtendenser, som är förhärskande.

Uppläggningen av kalkyldelen är en traditionell finansiell gap-analys

mellan prognostiserade intäkter och kostnader för den löpande verksamheten för att utröna om ett positivt resultat kan erhållas. Om så är fallet finns finansiell kapacitet för kapitalbildande ändamål.

I den händelse att ett negativt resultat uppstår måste åtgärder diskuteras som endera gäller effektiviseringar av verksamheten i syfte att bringa ner kostnaderna eller fmnasiella åtgärder för att öka intäkterna. I en

ñrläng-

ning av den senare diskussionenen kan det bli aktuellt att föreslå nya finansieringskållor.

Skulle ett positivt resultat uppstå måste volymen reinvesteringar uppskat-

tas, ty frågan är då om resultatet räcker för att täcka hela behovet att re-

investera. Skulle så vara fallet är det också möjligt att ange vilken finan-

siell kapacitet som återstår för nyinvesteringar.

Ett sådant kalkylerande, där olika förutsättningar ständigt prövas kan ge vägledning om vilka ingredienser som skall ingå vid utformningen av en

lokal ekonomisk politik. Detta kalkylerande resulterar här i tre huvudkal-

kyler och ett stort antal så kallade känslighetsanalyser (jmf bilagoma).

Då utredaren inte haft tillgång att pröva kalkylresultaten i någon kommu-

nal ledningsgrupp under arbetets gång, vilket heller inte varit meningen, så föreligger det ett resultat utan förankring. Även detta tillhör den klassiska utredningssituationen. Det innebär att förutsättningarna för ett genomförande också kan och bör avhandlas, vilket sker i kapitel 5-7.

1.3 Sammanfattning av resultatet

Ingen av de här aktuella kommunerna har några kommunalekonomiska problem när det gäller att finansiera den löpande verksamheten enligt de kalkyler som föreligger här och presenteras utförligt i bilagoma. Då finns

å ena sidan en icke obetydlig årlig volymökning inräknad under perioden fram till 1996 men å andra sidan också förutsättningen om en aktiv effektiviseringspolitik under denna period, som sänker de årliga kostnaderna.

Som alternativ till en aktiv effektiviseringspolitik är det möjligt att välja en aktiv avgiftspolitik (höja avgifterna).

De ekonomiska kalkylema visar också att storstäderna har en betydande egen potentiell finansiell kapacitet att i den mellanlånga sikten finansiera alla sina reinvesteringar och en betydande volym nyinvesteringar. Stockholm klarar detta med oförändrad skatt 14,20 kr per skattekrona medan Göteborg och Malmö behöver höja skatten något under en övergångsperiod.

Vad som inte finns med i kalkylema och som kanske måste börja åtgärdas omedelbart är det eftersatta underhållet, som idag ger sig till känna i form av ett stort omedelbart reinvesteringsbehov. Kalkylema visar att kommu-

nerna under vissa förutsättningar kan bygga upp en tillräcklig kapacitet

för reinvesteringar successivt under perioden 1991-93. Från och med 1994 torde man kunna klara det löpande reinvesteringsbehovet. Vad som skulle kunna vara aktuellt är att ge kommunerna finansiella möjligheter att tidigarelägga dessa reinvesteringar. Det anses här vara viktigt att denna finansiella hjälp villkoras så att kommunerna själva inte väljer att minska sin egen kapitalbildning då hjälpen utbetalas.

Det är således möjligt att med utgångspunkt från kalkyler påvisa hur de här aktuella kommunerna kan klara sina finansiella svårigheter. Ett annat och viktigare problem är att styra verksamhet och ekonomi dvs utforma en lokal ekonomisk politik enligt och genom-

kalkylemas förutsättningar föra den under perioden. Storstädemas svårigheter idag är således inte främst av ekonomisk art utan mer ett ledarskaps- och styrproblem. Dessa

svårigheter diskuteras också i föreliggande rapport och vilka institutionella reformer som behöver genomföras för att lösa dem.

Man kan anse att de lösningar som presenteras i denna utredning är gene-

rella för alla kommuner. Därmed skulle här föreslagna åtgärder inte lösa

storstädernas så kallade speciella problem. De speciella problemen är t ex

vilka olika merkostnader storstäderna har i sina olika roller. Det sägs att g i storstäderna har sociala merkostnader på grund av bl a brottslighet, stor

social utslagning och en ogynnsam sammansättning av befolkningen. Des-

sa aspekter finns väl belysta i andra utredningar och behandlas inte här.

Varje kommun i Sverige anser sig vara speciell på något sätt och kanske

med all rätt. Många befolkningsmässigt små kommuner med stor glesbygd har exempelvis betydande tekniska merkostnader än andra.

Frågan i denna utredning är om de tre storstadskommunerna har speciella problem när det gäller att klara sin löpande verksamhet. Speciella i den meningen att andra kommuner inte har liknande problem eller inom en

inte alltför avlägsen framtid kommer att uppleva sådana.

Den bild som tonat fram är att det inte rör sig om speciella problem för

eller Malmö. °

Stockholm, Göteborg Det är snarare så att de problem, som

dessa nu upplever relativt snart kan komma att uppträda i andra kommuner. storstäderna ligger först i en utvecklingsfas. Denna kan karaktäriseras av en vikande tillväxt av skattekrañen sannolikt beroende på att den

kvinnliga sysselsättningen (participationen) nått en måttnadsnivå samtidigt

som de ekonomiska styrproblemen blivit mer komplicerade.

Förhållningssättet i denna utredning är således att betrakta de frågor, som

här studeras, som generella för alla kommuner. Det bör framkomma mycket starka argument för att en svårighet skall vara att anse som speciell för en kommun eller någon typ av kommuner. Några argument av sådan vikt har inte hittills påträffats när det gäller frågan om

förutsättningarna

att i framtiden finansiera den löpande verksamheten.

2 KALKYLMODELLEN

För att göra en finansiell gapanalys för en verksamhet krävs en kalkylmodell. Det årliga budgetarbetet i en kommun bygger också på denna ansats. Företrädare för verksamheten på olika nivåer beräknar, vilka kostnader man kommer att ha kommande år medan ñnansfolket utreder vilka intäkter kommunen kan beräknas få disponera. Det gap, som vanligtvis uppträder mellan intäkter och kostnader, sluts genom upprepade förhandlingar. Syftet med dessa är också att förankra budgeten på alla nivåer i organisationen. Detta förfarande är mycket detaljerat och tidsödande. Ett mycket stort antal förespråkare för olika åtgärder kämpar på olika arenor. Arbetsinsatsen kan räknas i IDO-tals manår för stora kommuner.

Den kalkylmodell, som konstruerats här, har stora likheter med en kom-

munal budgetmodell, men det finns också viktiga skillnader. Den är inte

alls så detaljerad utan innehåller ett mer översiktligt perspektiv. Det är

fråga om en kommunal makromodell. Detta torde inte innebära att modellens resultat är mindre tillförlitligt. uppifrån och ner har

Perspektivet

tvärt om den fördelen att man kan genomföra en analys i två steg.

I ett första steg bortses ifrån ledarskaps-, styr- och törankringsaspekter och då studeras bara olika ekonomiska förutsättningar på ett helt objektivt och sakligt sätt. På normativa grunder kan man således genom att ändra olika förutsättningar i kalkylerna leta sig fram till ett alternativ som är bäst i förhållande till de värderingar man har. Nästa steg är att diskutera om detta önskade alternativ är realistiskt och kan genomföras och i så fall hur det skall ske. Finner man att man kan genomföra det så är det en poli-

tisk viljefråga och en tjänstemannamässig kompetensfråga att göra det.

2.1 hån ett redovisnings- till en planeringsperspekäv.

Den nya redovisningsmodellen för kommuner och landsting är förebild

för den PC-baserade kalkylmodell som används i denna studie. Redovis-

ningsmodellen är, som framgår av sitt namn, framtagen utifrån de informationsbehov, som redovisningsfolk har. Från en planerares och resursfördelares perspektiv bör modellen modiñeras i vissa avseenden. Detta

har gjorts här och av denna anledning kommenteras modellen och gjorda

förändringar i kommande avsnitt.

2.2 Den medellånga siktens problem

Modellen börjar med att analysera en historisk period om 7 år dvs från

1982 till 1988. I framtiden är kalkylen på medellång sikt dvs också 7 år och omfattar därmed perioden 1990 till 1996. För att vara en konjuktur-

modell är denna period för lång. Här gäller det att studera och analysera mer strukturella samband. Men detta innebär att konjunkturbilden för de

första åren in i framtiden måste ingå som förutsättningar i kalkylen.

Bryggan mellan den historiska perioden och framtiden utgöres av det aktuella budgetåret, här 1989. Detta beskrivs i form av en prognos för bud-

getutfallet till årets slut. Eller annorlunda uttryckt är det en bokslutsprog-

nos för 1989. Ändras prognosen så påverkar man framtiden genom modellens logik.

2.3 En kommunal cøntroller-nwdell

Modellen kan användas som en s k controllermodell för en kommunstyrelse eller ett forvaltningsutskott. Den är lämplig att använda om man mycket snabbt önskar studera de övergripande och mer långsiktiga konsekvenserna av större händelser s s tex en ny utfallsprognos för budgeten, skattehöjning/sänkning, fastighetsförsäljning, större upplåning, ränteförändring, löne- och inflationsñrändringar etc. Det är också på detta sätt

denna modell har använts för de tre storstäderna och i bilagorna presenteras resultaten av ett antal kalkyler.

2.4 Modellens kärna utgöres av tre delar.

Modellens kärna innehåller tre delar, nämligen;

Historik; Framtid;

1 RESULTATDELEN Resultaträkning Resultatbudget

2 FINANSDELEN Finansanalys Finansbudget

3 BALANSDELEN Balansräkning Balansbudget

Varje sådan del har ett antal moduler (delprogram) kopplade till sig. Dessa moduler är av två slag. Styrmoduler används dels for att mata in värden till modellens olika delar, dels för att förändra olika parametrar, så att man kan styra utvecklingen mot uppsatta mål. Dessa parametrar anger vilka ñrutsättningarna skall vara för att de uppsatta målen skall nås. Därmed ger modellen ñrutsättningar för val av politik. Det finns också moduler som används för analyser av historiska trender och viktiga samband i modellen.

I resultatdelen kan man avläsa det ekonomiska resultatet av den löpande verksamheten - hur det har gått eller förväntas gå under ett år.

Varje verksamhet ger upphov till intäkter och kostnader. Det innebär att det också uppstår en biverksamhet som går ut på att hantera pengar och

finansiella tillgångar och skulder. Penning- och ñnansverksamhet ger

upphov till ränteintäkter och räntekostnader.

Avskrivningama återspeglar den kostnad, som uppstår då anläggningar och inventarier törslits i samband med att verksamhet bedrivs. Genom denna post bygger man upp reserver för återanskaffning.

Extraordinära poster är intäkter och kostnader som av olika anledningar

inte på ett rättvisande sätt kan påföras verksamheten eller tinansverksam-

heten.

Resultat 3 är det årliga över- eller underskott som uppstår då verksamhet bedrives. Detta ökar eller minskar eget kapital i balansdelen. Mer posten om detta nedan.

Därmed kan huvudpostema i resultatdelen presenteras. De år;

Intäkter + kostnader -

Resultat 1 (verksanhetens ekonoaiskaresultat)

Rinteintäkter + Räntekostnadet -

finansnetto (rinanaverksanhetens ekononiska resultat :öre avskrivningar)

Resultat 2 (Hela verksamhetens ekonoaiska resultat)

- Avskrivningar

Ixtraotd poster + (lxtraordinära intäkter och kostnader)

Resultat 3

Då resultat 3 innehåller avskrivningama, som en bokñringspost (består ej

av ett faktiskt flöde av finns också ett annat samband i förhållande

pengar) till ñnansdelen. Värdet av resultat 2 motsvaras av faktiska penningström-

densamma som posten Internt tillförda memar och denna post är därñr del i ñnansdelen.

Finansdelen analyserar penningflöden.

Det finns ett antal olika skolor för hur den bör utformas. En okonventionell är att under rubriken Pengar in räkna upp alla poster som lösning utgör inflöden av pengar och under rubriken Pengar ut på motsvarande

SOU090135

sätt ta upp alla utflöden. Saldot mellan dessa poster är den kassaförändring som sker under ett år.

Pengar in: Internt tilltörda nedel + g : Avyttring av fastigheter nu

Upplåning +0

xinekning av Kort utlåning rordringar Lager och förråd Lång utlåning övrigt +++++

ökning av Korta skulder +

summa pengar in (1)

Pengar ut; Nyinvesteringar Reinveateringar Anorteringar +++

ökning av xort utlåning Fordringar Lager och förråd Lång utlåning övrigt +++++

xinakning av Korta skulder +

summa pengar ut (2)

xaseatörändring (1)-(2)

Vi har nu sett hur resultatdelen är organiserad för att återspegla verksamhetens ekonomiska resultat under ett år och hur fmansdelen på motsvaran-

de sätt beskriver de penningmässiga flödena och kassaförändringen. Vad

som återstår att ange är hur den ekonomiska ställningen förändrats under året och det görs i balansdelen.

Balansdelen berättar vilka tillgångar kommunen har och vad de är värderade till. Balansdelen berättar också hur dessa tillgångar finansierats dvs hur mycket av tillgångarna som motsvaras av skulder och hur mycket skattebetalarna äger. Den senare delen benämns eget kapital. Balansdelen innehåller tre viktiga poster, nämligen; Tillgångar + summa tillgångar skulder + Eget kapital + summa ekulder och eget kapital

Modellen delar in tillgångarna i följande poster; onaättningetillgångar: xaeea Kort utlåning rodringar Lager och förråd ++++ nnläggningetillglngar; reetigheter och inventarier Lang utlåning övrigt +++ Buua tillgångar

Balansdelens finansieringsdel består av;

Skuldlt; Kortfristiga skulder + Lingtrietige skulder +

Sunne ekulder

Eget kapitel; +

Sunne ekulder och eget kapitel

Relationen eget kapital som andel av tillgångarna benämns soliditet. Det är i denna modell ett viktigt begrepp, både i analyser och måldiskussioner. Det anges i procent.

Soliditet = x 100 / Summa Eget kapital tillgångar

Ambitionen här är att hålla nere antalet nyckeltal och helst bara ha en som målvariabel. I denna utredning kommer soliditeten att få vara målvariabel. Men viss uppmärksamhet kommer att ägnas likvideteten, som mäts mycket grov i något som kallas kassadagar. Den anger det maximala antal dagar kommunen kan betala utgifter från och med den dag alla inkomster uteblir. Även detta begrepp kan verka okonventionellt men har den fördelen framför andra nyckeltal för likviditeten att det är begripligt för icke experter.

Alla poster i balansdelen utom eget kapital påverkas genom fmansdelens olika saldo dvs kassaföråndringen avslutas mot till-

poster. Finansdelens

gångsposten kassan. Som redan nämnts förändras det egna kapitalet varje år med resultat 3 dvs slutsaldot på resultatdelen.

2.5 Skillnader jämfört den nya redovisningsmødellen

Modellens logik stämmer i stort överens med den modell som kommunoch landstingsförbunden rekommenderat på den nivå som presenterats

ovan Kommunförbundet 1988). Men det finns en viktig skillnad, som (jmf

nu skall beskrivas.

Genom att betrakta skatter som intäkter jämbördiga med avgifter och statsbidrag så faller (det i kamrerskretsar så populära) begreppet netto-

kostnad bort. Modellen blir enklare genom att den kommer att innehålla en post mindre. Den blir också enklare genom att alla poster av skattenatur kan samlas ihop i en enda skattemodul.

Resultatdelen i den här använda modellen får då följande utseende;

Intäkter; . skatter + (rinna en skatteanalya- ooh prognoanodul)

Avgifter + (rinna en analys- och prog- + noaaodul för avgifter och Bidraq bidrag)

kostnader: Personal + (rinna en analys- ooh progövrigt + noanodul för personalkostrranstereringar + nader, övriga kostnader och transtereringar)

Resultat 1 A (Verkaanhetens ekonoaiska resultat)

Rinteintäkter + Rantekostnader -

rinansnetto (rinansverksaahetens ekonoaiska resultat)

Resultat 2 (Hela verksamhetens ekononiska resultat törs avskrivningar) - Avskrivningar

lztraord poster +

Resultat 3

Den skattepost som uppenbarar sig överst på resultatdelen är således en

i den meningen att den förutom förskott och avräkning också nettopost

innehåller alla skatteutjämningens poster, sjömansskatt, artistskatt, hundskatt, kompensationer för företagsbeskattningen etc, innan olika skatteavgifter s s skatteutjämningsavgift och särskild skatteutjämningsavgift avräknas. Dessa poster, som tidigare uppenbarat sig lite här och där i kommunernas resultatdelar och skymt översiktligheten finns nu samlad i en enda post överst i resultatdelen och benämns skatter.

2.6 Analys- och prognøsmoduler.

Ett centralt begrepp i analysmodulema för intäkter och kostnader är årsarbetare. Personalvolymen i modellen beskrivs i antal årsarbetare. Ex räknas en deltidstjänst motsvarande halvtid som en halv årsarbetare.

Olika intäkts- och kostnadsposter relateras till antalet årsarbetare. Modellen innehåller sådana begrepp som;

Intjäningsgraden avgifter per årsarbetare Intjäningsgraden bidrag per årsarbetare

och

Personalkostnaden per årsarbetare Ovrigkostnaden per årsarbetare

Däremot relateras transfereringama till befolkningstalet.

För en planerare faller det sig naturligt att analysera en historisk period i dylika termer och även använda dessa för en framskrivning. En framtida utbyggnad i volym. mäts i form av en viss ökning av antalet årsarbetare och det är lätt att även beskriva ex framtida kostnadsökningar i form av ökningstal per årsarbetare.

Detta sätt att använda begreppet årsarbetare strider mot gängse föreställningar. Normalt kvantiñerar kommunfolk nedskärningar i termer av årsarbetare. Här i modellen styr antalet årsarbetare per tusen innevånare för-

ändringar i servicevolymen. I den mån ett finansiellt gap således sluts ge-

nom effektiviseringar, som minskar antalet årsanställda så kan inte detta utläsas av modellen. Modellen anger inte och kan inte heller ange hur ef-

fektiviseringar skall genomföras, ty detta är en uppgift för ledarskapet i

varje organisation. Modellen kan ange och anger också de årliga effektiviseringskraven i penningbelopp.

Dessa begrepp är också operativa. Användes modellen som controllermodell sä är detta mätbara och därmed uppföljningsbara begrepp.

2. 7 Studiens uppläggning: Kalkyler med känslighetsanalyser.

Kalkylema presenteras i form av ett huvudaltemativ (jmf bilagoma 1-3) för varje kommun och ett antal känslighetsanalyser (jmf bilagoma 4-12).

Huvudkalkylerna finns i följande bilagor;

Huvudaltemativet för Stockholm Bilaga l Huvudalternativet 2 för Göteborg Bilaga Huvudalternativet för Malmö Bilaga 3

Huvudaltemativen för de tre kommunerna i

bygger på lika förutsättningar

den mån dessa inte är beroende av lokala skillnader. Dessa förutsättningar i nästa kapitel. De gäller sådana faktorer som ex löner och presenteras priser.

En känslighetsanalys innehåller därför normalt sett ett stort antal kalkyler.

Här göres inte samma typ av känslighetsananlyser för de tre kommunerna eftersom resultaten i viss mån är generaliserbara. Känslighetsanalysema

gäller för:

Stoskholm;

contra effektiviseringar Bilaga 4 skattehöjningar

contra effektiviseringar Bilaga 5

Avgiñshöjningar

Passiv contra investeringar Bilaga 6

politik

Förlängd avskrivningstid Bilaga 7 Försäljnings- och återhymingsstrategi med effektiviseringar Bilaga 8 Försäljnings- och äterhymingsstrategi utan

Bilaga 9

effektiviseringar

Malmö: Inflationskris med effektiviseringar Bilaga 10

Inflationskris med avgiftshöjningar Bilaga 11 Återvunnen tillväxt av skattekraften Bilaga 12

SOUE9013!

En känslighetsanalys är en ny kalkyl där en och endast en faktor har varierats jämfört huvudkalkylen. Det är enda sättet att kontrollera exakt vil-

variation i en faktor Denna effekt i

ken effekten har på kalkylresultatet. l 1 sätt. I vissa kalkyler mäts effekten i en fömäts i kalkylerna på två olika i i rändring av soliditeten. Måttet utgöres av skillnaden mellan målsoliditeten 3. 1996 och den som anges i kalkylen för samma år. Målsoliditeten är här

den som gäller för prognosperiodens början dvs för 1989. Soliditeten

skall ej försämras under perioden. Det finns också känslighetskalkyler där en kompenserande förändring sker i en annan förutsättning. Kompensationens storlek avvägs så att soliditetsmålet nås vid prognosperiodens slut. Exempelvis om kravet att effektivisera slopas, så kan i dess ställe en aktiv avgiftspolitik införas och avpassas så att samma soliditetsmål nås, som tidigare för effektiviseringspolitiken.

2.8 Avgränsningar

Denna utredning studerar och analyserar förutsättningarna för att de tre

storstadskommunema skall klara sina traditionella löpande uppgifter inom

teknisk försörjning, utbildning och omsorg. Det har inte varit denna ut-

rednings uppgift att ta upp och analysera och föreslå åtgärder beträffande

de olika merkostnader, som dessa städer säger sig ha i egenskap av storstäder. Och det har heller inte varit utredningens uppgift att studera och belysa de speciella roller, som städerna har som storstäder i sina storstadsregioner.

En arman viktig avgränsning är den mot andra utredningar ex skatteutred-

ningen. De kalkyler och analyser, som presenteras här för åren 1990-96

bygger på oförändrade förhållanden under perioden. Här förutsätts såle-

des att inga reformer stör bilden under kommande sju år och att konjunk-

turen utvecklas normalt. Detta är orealistiska förutsättningar men praktis-

ka av utredningskäl. Skulle exempelvis skatteutredningens olika förutsätt-

ningar också vävas in i den speciella problematik, som analyseras här,

skulle bli för stor. komplexiteten

Skatteutredningen såväl som andra reformer, kommer således att ändra förutsättningarna för de analyser, som göres här. Men hur det sker får studeras särskilt senare eller av speciella utredningar med just dessa avgränsade uppgifter.

2.9 Insamling av underlag.

för åren 1982 till 1988 har hämtats ur kommunernas eget Siffermaterialet av som arbetar med firedovisningrnaterial och har lämnats tjänstemän i kommun. Bokslutsprognosen för 1989 ansvarar nansfrågor respektive att få del av budgetuppföljningar men utredaren för. Det har varit möjligt siffror i kalkyler har varit nödvändig omtolkning av detta till föreliggande för 1990 års budgetmaterial. Den sista att göra. Samma förhållande gäller innebär att kalkylerna inte insamlingen skedde i november 1989, vilket “ helt med de som beslutats senare. stämmer budgetförslag

kommer att finna att det ñnns felaktiga siffror En uppmärksam iakttagare om man med kommunernas årsredovisför vissa år i olika poster jämför anpassningar i modellen. ningar men detta är fel som beror på tekniska skönhetsfläckar ej kalkylens resultat. Dessa påverkar

värden. All kalkylering Siffror inom parentes i kalkylerna betyder negativa

och presentation av resultat sker i löpande priser.

3 KALKYLFÖRUTSÄTTNINGAR

3.1 Målvariabler: Soliditet och skattesats.

Omsättningsmåssigt är Stockholm och Göteborg ungefär lika stora. Stock-

holm är en traditionell kommun medan och Malmö också har ett

Göteborg 4

5 landstingsansvar för hälso- och sjukvården m m. Malmö är ungefär hälften så stor som Göteborg.

I bilagoma 1-3, sidorna l-3 presenteras kommunernas resultaträkningar,

ñnansieringsanalyser och balansräkningar för åren 1982-89. På sidan 3 i varje huvudkalkyl finns soliditetstal och skattesatser för åren 1982-89.

Dessa presenteras också i tabell l, nedan.

1gQg11_11 Soliditetstal och skattesatser för perioden 1982-89.

L; a 3 9 9 7 Soliditet: Stockholm 58,5 60,6 62,5 61,1 58,3 59,5 59,1 57,3 Göteborg 46,4 44,3 42,8 40,1 34,7 35,3 31,9 29,7 Malmö 55,2 54,2 54,0 53,9 51,2 51,6 52,7 52,2

skattesats: 2 Stockholm 14,00 14,70 14,70 14,70 14,40 14,40 14,20 14,20 § 5 Göteborg 29,15 29,15 29,15 29,15 29,15 29,15 29,65 29,65

Målet är att ekonomin i de tre kommunerna inte skall försämras under perioden 1990-96.

Soliditet och skattesats är kalkylemas målvariabler. förutsätt- Kalkylernas

ningar anpassas så att soliditet och skattesats vid prognosperiodens slut når på förhand bestämda mål-värden. Soliditetstalen vid 1996 års utgång

skall vara de samma som för 1989 i samtliga kommuner. Skattesatsen för

Stockholm skall vara 14,20 och för Göteborg och Malmö 30,00 kr per skattekrona (jmf bilaga 1-3, sid ll). En viss kontroll ägnas

kalkylerna

också åt likviditeten, men den är mindre intressant då kommunerna har fri tillgång till kreditmarknaden nu och förväntas ha det även i framtiden.

Modellen är policyskapande. De förutsättningar, som kalkylen anger som

villkor för att dessa mål skall nås är den ekonomiska politik som resp

kommuns ledning (kommunstyrelse) måste föra om de betraktar de upp-

ställda målen som eftersträvansvärda. Med modellens hjälp kan man ock-

så konstruera alternativa handlingsvägar. Det är inte säkert att den policy,

som här väljs i huvudkalkylema for de tre kommunerna dvs en aktiv politik att effektivisera skulle väljas av andra utredare eller kommunledningar. Det finns också möjlighet att komponera mixade lösningar t ex en lätt aktiv avgifts- och effektiviseringspolitik.

3.2 Antal årsarbetare

är antalet årsarbetare i bi- En annan viktig faktor i modellen (i kalkylerna lagorna benämns posten oegentligt för årsanställda). Det är ett mått på totala arbetsinsatsen i en kommun under ett år. Som framgått ovan relateras olika intäkts- och kostnadsposter till detta begrepp. I modellen mäts också

volymökningar i ett ökat antal årsarbetare. Således anges den utbyggnad

kommunerna beräknar göra i ett ökat antal årsarbetare. I tabell 2, nedan antal årsarbetare och antal årsarbetare per 1 000 invånare av presenteras

befolkningen.

25951133_ Antal årsarbetare och antal årsarbetare per 1 000 invånare i stockholm, Göteborg och Malmö 1982, 1985 och 1988.

Stockholm Göteborg Malmö å: 1982 47 100 72,49 52 400 123,04 28 883 125,37 1985 49 730 75,46 55 000 129,26 28 940 125,86 123.8. ölen/år

På förfrågan angav kommunerna mycket blygsamma ökningstal för antalet årsarbetare under prognosperioden. Därför har värdena justerats upp till

de tal som finns i tabell 3, nästa sida. Anledningen är inte ett misstroende mot kommunerna utan en önskan att skall innehålla värden, som

kalkylerna inte underskattar volymtillväxten under perioden 1990-96.

Antagen utveckling för antal årsarbetare och antal årsarbetare per 1 000 invånare i stockholm, Göteborq och Malmö 1990, 1996 och den årliga ökningen under proqnosperioden.

Stockholm Göteborg Malmö A: 1990 51 370 76,29 57 300 132,33 30 950 132,67 .L226 7 0 Ökn/år 300 300 150

Som torde framgå av en jämförelse mellan tabellerna 2 och 3 är det inte fråga om någon trendframskrivning utan om en ren bedömning av utvecklingen gjord av utredaren.

3.3 löner och priser.

I kalkylema används gemensamma ökningstal för löner och inflation för såväl historisk- som prognosperiod för de tre kommunerna. Vilka dessa är framgår av tabell 4, nedan.

Tabg11 4; Använda ökningstal för löner och inflation.

Historisk period:

Inflationen är konsumentprisindex och löneökningen är de tal den kommunala lönesumman ökat med per år med undantag av komponenten för sysselsättningen. Då denna prognos görs (dec 1989) är sannolikt löneökningen för 1989 om 7,0 proc för låg, men detta låga tal väljs medvetet. Syftet är att inte få för höga skatteintäkter två år senare. De lagda skatteprognoserna har således ett något för lågt ingångsvärde för alla tre kommunerna. Kalkylen skall inte kunna beskyllas för att vara för optimistisk.

Som nämnts ñnns ambitionen att anpassa löneutveckling och inflation de första tre åren av prognosperioden till konjunkturen för att de sista fyra

ange ett mer strukturellt förhållande. Här antages således att löneökningen 1990 blir väldigt hög eller 10 proc medan inflationen bara ökar 8 proc. De höga löneökningama 1990 köps till priset av lägre för 1991. Lönema ökar

endast 5,5 proc 1991 medan inflationen det året pressats upp på grund av

tidigare års starka lönekostnadsstegringar. I lågkonjunkturens inledningsår

1992 är igen löneökningama högre än prisökningama och för periodens

sista år ligger lönerna 1 proc över inflationen.

Är denna konjunkturbedömning bra? Med hjälp av känslighetskalkyler (jmf bilagoma 9 och 10) kan visas att den kommunalekonomiska utveck-

lingen under en aktiv effektiviseringsregim och speciellt under en aktiv

avgiftsregim inte påverkas så mycket av drastiska förändringar i dessa förutsättningar. Det är inte alltid så viktigt hur konjunkturen utvecklas ur ett kommunalt perspektiv! Därför är det inte så viktigt att lägga ner tid på att arbeta fram en god konjunkturprognos för denna kalkyl.

3.4 Skada, avgiñs- och bidragsjinansieiñngen.

4 v -

lett antal tabeller analyseras verksamhetens finansiering (sid 4 och 5 i bilagoma 1-3).

En kommun har tre fmansieringskällor; skatter, avgifter och bidrag. Lån ses inte här som en egentlig finansieringskälla. I modellen är dessa tre poster renodlade på så sätt att t ex skatteposten är ett nettobegrepp. Alla

intäkter av skattenatur har summerats ihop och avgiñer så som t ex skat-

teutjämningsavgifter har frånräknats.

En med hjälp av den struktur, som denna modell erbjuder, ger en analys

helt annan bild än den gängse. I debatten diskuteras betydelsen av de nedsom gjorts under perioden som sta-

dragningar av statsbidragen samtidigt ten genom olika åtgärder försvagat kommunernas möjligheter att skattefr-

nansiera sin verksamhet. Här skall inte förnekas att staten åderlåtit korn-

munerna på statsbidrag, berövat kommunerna beskattningsrätten över juridiska personer även om viss kompensation för detta utgår, infört olika

etc. Men om denna debatt skulle ha ett faktiskt

skatteutiämningsavgifter innehåll skulle man kunna förvänta sig tydliga sänkta andelar skatte- och och höjd andel avgiftsñnansiering under perioden 1982bidragsñnasiering

89. Hur det har varit framgår av tabell 5, nästa sida.

Andelar skatten avgifts- och bidragsfinansienbgjLjj_ ring i Stockholm, Göteborg och Malmö åren 1982 och 1989.

Stockho lm Göteborg 14a lmö

Stockholm är primärkommun och har inget ansvar för hälso- och sjukvården, till skillnad från Göteborg och Malmö. Det finns således en större mjuk sektor i de senare kommunerna, vilket bör resultera i en lägre andel avgiftsñnansiering där.

Det kan finnas bokföringsmässiga fel i materialet, som gör att jämförelser

mellan kommunerna kan bli felaktiga. Beträffande skatteposten ovan så är denna kritiskt granskad och helt jämförbar mellan kommunerna. Däremot kan det ñnnas skillnader i boktöringspraxis mellan de olika kommunerna vad avser avgifter och bidrag. Detta är inte särskilt studerat här. Men uppfattningen om vad som är bidrag dvs statsbidrag och liknande torde inte skilja sig mycket ät och vad som inte är skatter och bidrag rymms i avgiftsposten.

Redovisningsmaterialet är justerat för de organisatoriska och redovisnings-

tekniska förändringar, som ägt rum under 1982-89 men inte alltid för om-

periodiseringar mellan åren. Exempelvis tas inte hänsyn till en omperiodi-

sering av statsbidragen (KBT) 1987 som ger en kortsiktig störning men För enstaka år kan således mindre fel finnas

inget fel för hela perioden.

dock ej för perioden som helhet.

. m .v. -v

som andel av den totala finansieringen, ökade i

Avgiftsñnansieringen,

Stockolm från 36,8 proc 1982 till 40,6 proc 1989. Det ñnns skäl att tro

att man i Stockolm noga bevakat andelen avgiftsñnansiering under denna period (jmf, Lane och Back 1989, sid 51-54). Analysen visar att intjä-

minskade 1982 och 1983 med ningsgraden för avgifter per årsarbetare

-10,2 resp -l0,0 proc realt sett men den har sedan dess ökat kraftigt (jmf bilaga l, sid 4). Avgiftsandelen var 1984 nere i endast 32,8 proc.

l Stockholm minskade både skatte- och bidragsfinansieringsdelarna under

perioden 1982 och 1989 från 43,6 proc till 41,2 proc resp 19,6 proc till

18,2 proc. Detta kompenserades av en aktiv avgiftspolitik vare sig denna

varit medveten eller ej. Som kommer att framgå av känslighetsanalysema

är detta en viktig post för den kommunalekonomiska utvecklingen. En an-

ledning till Stockholms starka ekonomi idag är troligtvis en mycket aktiv

avgiftspolitik från 1985 till 1989.

t... Vi... _

För Göteborg är utvecklingen den omvända. I Göteborg minskade avgiftsandelen från 34,4 proc 1982 och till 32,3 proc 1989. Som framgår har minskningen skett de senare åren. Perioden 1982-85 ökade andelen avgifter faktiskt till 36,8 proc för att sedan falla med hela 4,5 proc! Intjånings-

graden avgifter per årsarbetare (jmf bilaga 2, sid 4) styrker bilden av en passiv avgiftsregim de senaste åren.

Frågan är om det finns en medveten styrning eller om denna trend är en

tillfällighet tex resultatet av hårda budgetberedningar i periodens inledning

och en mjukare inställning under senare år? Då skulle förhållandema i Stockholm ha varit omvända. Eller är frågan, om det över huvud finns en finansiell planering innehållande en avgiftspolitik i någon av de tre kommunerna.

Bidragsdelen är i stort oförändrad under perioden eller 17,6 proc både

1982 och 1988, för att beräknas falla till 17,1 proc periodens sista år (89). Skatteñnansieringen växer med 2,6 proc från 48,0 och till 50,6 proc.

Göteborg är den kommun av de tre som synes ha svagast ekonomi. Kan

det vara så att kommuner, som för en aktiv skatteregim (höjer skatten)

och passiv avgiftspolitik får försvagad ekonomi av både långsiktiga strukturella och sociala skäl? Höga avgifter minskar den disponibla inkomsten

för hushållen. Men låga skatter kompenserar och ökar den disponibla inkomsten och möjliggör att hushållet klarar avgiftsbördan. Låga kommu-

nalskatter innebär också lägre marginalskatter för hushållen och möjliggör att man kan kompensera en hög avgiftsfmansiering genom att arbeta mer.

En intressant tes att testa är om låga avgifter och hög skatt minskar för-

värvsfrekvensen i alla inkomstskikt och får en kommun att stagnera. Höga avgifter och speciellt av enhetstyp utan marginaleffekter skulle å andra sidan uppfordra hushållen att arbeta mer och stimulera den allmänna tillväxten.

I Malmö var andelen avgiftsñnansiering 1982 22,0 proc. Den steg till

24,9 proc 1985 för att därefter falla tillbaka till 21,8 proc 1989. Den uppvisar således samma mönster som Göteborg. Denna utveckling kan såle-

des ha med hälso- och sjukvårdsuppgifterna att göra.

Man får intrycket av att Malmö drabbats hårdast av statens indragning av bidrag. Men värdena för 1989 är en bokslutsprognos och den kan vara missvisande. Siffrorna för 1988 (jmf bilaga 3, sid 5) visar en annan bild. Där har bidragsfinansieringen inte minskat utan ökat något till 22,2 proc, vilket skall jämföras med 21,9 proc för 1982. Även avgiftsfmansieringen har ökat till 23,2 proc för 1988, vilket skall jämföras med 22,0 för 1982. Däremot har skattefmansieringen minskat till 54,6 proc 1988 från 1982 års 56,1 proc. Utvecklingen för Malmö liknar, om man bortser från 1989, mer utvecklingen i Stockholm än den i Göteborg. Malmö synes också ha en svagare ekonomi än Stockholm och starkare än Göteborg.

Under prognosperioden antages att de tre kommunerna väljer en fortsatt passiv avgiftspolitik som faktiskt minskar intjäningsgraden för avgifterna

per årsarbetare med realt sett 2 proc per år dvs 2 proc under inflationen

per år. Detta skulle fortsätta att minska andelen avgiftsfmansiering i ex Stockholm från 40,6 proc 1989 och till 37,5 proc 1996. Även i kalkylema rör Göteborg och Malmö göres framskrivningar där intjäningsgraden för

avgifter minskar med 2 proc per år i reala termer.

Varför har andelen avgiftsfinansiering minskat och varför antages här att den kommer att fortsätta minska? En intressant hypotes är att frågor som har med beslut om avgifter och avgiftsnivåer ofta blir föremål för så kallad populistisk politik. En sådan omöjliggör till och med höjningar av av-

så att de utvecklas i takt med den allmänna kostnadsnivån. gifterna

i bilaga 5 presenteras konsekvenserna av en aktiv I en känslighetsanalys dvs att avgifter per årsarbetare ökar med

avgiftspolitik, intjäningsgraden

realt sett 2 proc per år under perioden. Det innebär en ökning på 2 proc

över inflationen per år. Denna känslighetsanalys är intressant, ty den vi-

faktiskt är.

sar hur viktig avgiftsfmasieringen

med dagens kommunallag och övrig

Man kan diskutera om det är möjligt att omedelbart anslå en aktiv om man skulle vil-

lagstiftning avgiftspolitik

förutsätts att bibehålles men definieras

ja det. Här självkostnadsprincipen

för hänvisas till

tydligare (för en bra redogörelse självkostnadsbegreppet

RRV 1979). Det skall bl a vara möjligt att få inräkna kostnader för konso-

vilket innebär avsättning så att en långsiktigt finansiell utveckling

lidering, kan säkerställas. Denna effekt kan man idag nå genom bolagisering. I ett senare kapitel diskuteras en lagöversyn som gör en sådan avgiftspolitik som diskuteras här såväl teknisk som möjlig att hantera även i

politisk Det förutsätts också att avgifter höjs inom områden, där förvaltningsform. självkostnadsprincipen inte lägger hinder i vägen och att verksamheter som idag inte avgiftsbelägges utvärderas i syfte att delvis avgiftsñnansie-

ras.

En aktiv avgiftspolitik är antagligen inte möjlig att tillämpa under progvarför huvudkalkylen i bilagoma l-3 innehåller antaganden nosperioden, om en fortsatt passiv avgiftspolitik.

Beträffande bidragen så förutsätts dessa öka så att intjäningsgraden bidrag

kommer att utvecklas i takt med inflationen. Om så komper årsarbetare mer att ske är osäkert, men ett sätt att minska osäkerheten är att förhandla. Detta är således en mellan kommunerna och staten.

förhandlingsfråga

Skatter bestämmer man över i kommunerna dock inte

och avgifter själva

reglerna för statsbidragen.

3.5 Køstnadsutvecklingen.

kostnaderna. Dessa har indelats i En analys har också gjorts vad beträffar

tre personalkostnader, övriga kostnader och transfereringar. kategorier;

SOUI990:35

De analyseras och skrivs fram i termer av kostnader per årsarbetare vad beträffar personal och övriga kostnader. Transfereringama (huvudsakligen socialbidrag och kommunalt bostadstillägg för pensionärer KBT) relateras till befolkningstalen. Här finns det anledning att varna för redovisningstekniska skillnader mellan kommunerna och man skall vara mycket försiktiga med olika analyser och slutsatser.

Utvecklingen av totala kostnadema med undantag av transfereringarna utslaget per årsarbetare presenteras i tabell 6, nedan (jmf också bilagorna 1-

313:4114; Personal- och övriga kostnader per årsarbetare i Stockholm, Göteborg och Malmö 1982 och 1989.

Stockholm Göteborg Malmö IEI: Pers kost och övr kost /årsarb 188 321 188 316 139 23a 133911511 70.7 68.1 71.0 .

3, sidorna 4 och 5). Kostnadsutvecklingen i Stockholm och Malmö har

varit lika stor under perioden dvs ökat med 70,7 resp 71,0 proc, medan

ökningen varit mindre i Göteborg 68,1 proc. All presentation sker här i löpande priser.

Redovisningstekniskt kan gränsen mellan vad som skall vara transfereringar och övriga kostnader skilja sig åt mellan kommunerna och således vara en källa till fel vid en jämförelse. Vad som skall vara personalkostnader torde däremot vara bättre definierat.

Utvecklingen av personalkostnaden per årsarbetare varierar inte anmärkningsvärt vare sig trend- eller jämförelsemässigt mellan kommunerna, vil-

i ket framgår av tabell 7, nedan (jmf också bilagorna 1-3 sidorna 4 och 5). Det är intressant att notera att utvecklingen av dessa kostnader har varit

1Q_gu_7_;_ Personalkostnaden per årsarbetare i Stockholm, Göteborg och Malmö 1982 och 1989.

Stockholm Göteborg Ma lmö IR: Perkost /årsarb 115 179 108 183 99 164 Brggjxn 55.7 69.4 65.7 .

snabbast i Göteborg och långsammast i Stockholm.

Enligt uppgifter så försöker man i Stockholm vidmakthålla en långsiktig balans mellan personalkostnader och skatteintäkter. Detta har inneburit att

ett stort antal anställda inom främst den tekniska sektorn slutat och nu invid behov som konsulter. Därmed bokförs deras kostnader under öv-

hyrs riga kostnader istället för personal i Stockholm.

Beträffande årskostnaden för övriga kostnader per årsarbetare så uppvisar

den stor ryckighet i utvecklingen (jmf bilagoma 1-3, sid 4 och 5). Man

kan inte se något bestämt mönster. Dock är klart att vissa år släpps stora kostnader igenom och andra hushållas det rigoröst. Hur snabbt dessa kostnader utvecklats framgår av Tabell 8, nedan. För denna komponent har kostnadsutvecklingen varit långsammast i Göteborg och snabbast i Stockholm.

3311.43_ Övriga kostnader per årsarbetare i Stockholm, Göteborg och Malmö 1982 och 1989.

Stockholm Göteborg Malmö i IK: övr-kost / årsarb 74 141 81 127 41 74 k9_ç_ö_kn 90.5 56.§ 80.5 .

Vad som är mest iögonfallande är den stora skillnaden i beloppsvärden

mellankommunerna. En årsarbetare i Stockholm synes omge sig med stödresurser i form av lokaler, material, utrustning mm till ett värde som vida

överstiger kollegan i Malmö. Det är möjligt att det är så men det kan va-

ra snedheter i materialet. Så kallade interna poster

redovisningstekrziska

kan ñnnas med och blåsa upp siffrorna, då t ex olika enheter inom sam-

ma internt köper och säljer tjänster av varandra. De kommuorganisation nala redovisningssystemen klarar inte alltid att hantera detta och liknande företeelser så framgångsrikt som vore önskvärt (koncernredovisningsproblem) och därför måste man vara mycket försiktig vid jämförelser av redovisningssiffror kommuner emellan.

Det finns som man med säkerhet kan använda för rätt-

idag inget material

visande mellankommunala Det viktigaste här är således tren-

jämñrelser.

derna. Detta kan t ex komma att bli ett stort problem om olika kostnader

skall som faktorer vid uträknandet av skatteutjämningsbidrag mellan ingå

kommunerna.

Beträffande transfereringama, så ställs dessa i relation till invånarantalet i respektive kommun. Som framgår av tabell 9, nedan så har transferering-

arna ökat minst i Stockholm och mest i Malmö. Här kan redovisningtekni-

Transfereringarna per innevånare i stockholm, 1ghg11_21 Göteborg och Malmö 1982 och 1989.

Stockholm Göteborg Malmö IEI l2§2___l2§2 l2§2___l2§2 12§2___J2å2 Transfer/ invån 2,97 3,44 1,48 2,20 2,97 5,70 2:gg_§xn 15.8 48.7 91.9 ,n

ken vara mycket bristfällig varför det är vanskligt att dra några som helst slutsatser utan ingående källkritik.

Här återstår hur de olika kostnadsandelarna utvecklats bara att presentera

under perioden. Det framgår av tabell 10, ovan. Siffrorna belyser hur ut-

vecklingen i Göteborg skiljer sig från den i Stockholm och Malmö.

2ghg11_1g; Andelar personal-, övriga kostnader och transfereringar i Stockholm, Göteborg och Malmö åren 1982 och 1989.

Stockholm Göteborg Malmö

1953.1:

av löner och priser har redan presenterats ov- Prognosen för utvecklingen

an i tabell 2, sidan 27. Utvecklingen för de tre här aktuella kostnadspos-

terna relateras till denna prognos för löner och priser. Således antages att;

Ighg11_11; Gjorda antaganden om kostnadernas årliga utveckling under proqnosperioden 1990-96

Personlkostnad per årsarbetare = löneutvecklingen +0,5 proc kostnad per årsarbetare = inflationen -1,0 proc Övrig innevånare - inflationen Transfereringar per

EÖUIEEB

kostnaden per årsarbetare växer 0,5 proc snabbare per år än den antagna löneutvecklingen, övriga kostnader per årsarbetare växer 1 proc långsammare per år än den antagna prisutvecklingen och att transfereringama per innevånare utvecklas i takt med priserna.

således att löneutvecklingen i dessa tre kommuner I prognosen antages

blir genomsnittet för riket. Det är möjligt att det blir svårt

0,5 proc över att leva upp till detta t ex i Göteborg som har en snabb kommunal stegring av lönekostnadema men det får här tas som en förutsättning och medveten

politik att det inte blir mer i någon av de tre kommunerna. Här antages

också en hushållningslinje för övriga kostnader, som innebär att posten tillåts öka l proc under inflationen per år. Även detta är ett fullt rimligt

antagande och kan uttalas som policy.

Hur dessa värden införts i kalkylema framgår av bilagoma l-3, sidorna 12. Beträffande 1990 så tillkommer utöver den 0,5 procent, som återspeen snabbare lönekostnadsstegring i dessa kommuner också en mil-

glar

på 1,5 proc. Den blir omräknad i ökning för personalkostnaderna

jöavgiñ

ca 0,7 proc.

3.6 Skatteintäkterna.

Ett nytt grepp i denna modell är att i en särskild modul samla alla intäkter av skattenatur och där också avräkna alla poster som av olika anledningar

utgör reduceringar. Det vanliga är annars att nämnda poster finns utsprid-

da lite här och där i de kommunala resultaträkningama. Posten skatteintäkter i resultatdelen är således en nettopost. Ur en planerares och resursfördelares perspektiv är det intressant att samla ihop alla poster i ett så

litet antal som möjligt för att skapa helhet, överblick och långsiktighet.

I l-3, sidorna 6 och 7 analyseras skatteintäkterna. Det är rela-

bilagoma tivt besvärliga operationer som skall utföras med ett stort antal poster in-

nan skatteintäktema erhålles. Någon beskrivning av dessa modelltekniska samband Prognosmodellen är ändå av relativt enkel natur göres inte här. utan att ñr den skull vara dålig i något avseende. Genom att framräkna

respektive kommuns egen skattekraft och använda denna post som prog-

nosvariabel så erhålles kopplingen till utvecklingen av löner och befolkningstal på ett konsistent sätt.

Vad är förändringar i hos

som inte kan analyseras sysselsättningsgraden

skattekollektivet. Men här förutsätts att inga större förändringar har skett

och sker i denna faktor under den aktuella perioden. Det finns en medve-

tenhet om den kraftiga ökning av skatteintäktema, som ägde rum de år då den kvinnliga emancipationen var som störst men av allt att döma är denkommunerna. är om inte na period över för de tre här aktuella Frågan förvärvsfrekvensernas mättnadsnivåer nåtts i dessa kommuner och att den av tillväxttakten för skatteintäkterna som inträtt under

tydliga minskning

senare år är ett uttryck för detta.

Kommunernas skattekraft relateras till medelskattekraften för riket. Det framgår att det finns en klar tendens att man förlorar i kraft i förhållande till medelskattekraften. I Malmö har denna utveckling pågått länge och 1987 föll den egna skattekraften under den för Malmö garanterade nivån . och skatteutjämningsbidrag utgick. I Stockholm och Göteborg litar man fortfarande till den egna skattekraften även om utvecklingen i Göteborg § i antyder att det inom några år kan bli aktuellt med skatteutiämningsbidrag.

Medelskattekraften uppräknas med löneutvecklingen under inkomståret dvs med löneökningstalet två år tidigare. Erfarenheterna från tidigare år ger vid handen att medelskattekraften växt snabbare än vad löneökningen varit. För att kompensera för denna differans ökas lönetalet med 1,5 proc

innan uppräkningen sker.

En viktig prognosvariabel är hur kommunens egen skattekraft utvecklas i e

förhållande till medelskattekraften i riket. Gjorda antaganden sammanfat» tas nedan i tabell 12.

1gpg11_1z; Gjorda antaganden om skattekraftens utveckling i Stockholm, Göteborg och Malmö under prognos- 5 perioden i förhållande till medelskattekraften i Riket.

Stockholms skattekraft antages vara 125,9 proc av medelskattekraften 1991 och fortsätter att minska med 1,9 proc per år under perioden. Det är en fortsatt snabb minskning. I Göteborg sker avtrappningen långsamt på den lägre nivå man beñnner sig på medan Malmö fångats upp av den garanterade nivån på 105 proc.

För en mer ingående information av siffermaterialet hänvisas till bilagorna 1-3 och sidorna 14 och 15.

I bilaga 12 presenteras en känslighetsanalys där skattekraften istället för

att avtrappas växer med en procent per år.

3. 7 Investeringarna.

Investeringspolitiken innehåller intressanta frågor. Klarar kommunerna själva att ñnansiera iståndsättning och upprustning av sina anläggningstill-

gångar? Och om man gör det finns det medel kvar för nyinvesteringar?

För att svara på dessa frågor hänvisas till bilagorna 1-3 och sidorna 2 och l 1.

I ñnansieringsanalysen ñnns de två intressanta posterna nyinvesteringar

och reinvesteringar. I historisk period göres ingen skillnad utan alla inve-

steringar betraktas som nyinvesteringar (jmf bilagorna l-3, sid 2). Det är

många gånger svårt att ange vad som tex år underhåll, reinvesteringar och

nyinvesteringar i en kommun. Därför har här bara gjorts mycket grova kalkyler på de bristande historiska erfarenheter som ñmis om hur det faktiskt ser ut. Men huvudsaken är att kalkylen, om den senare skulle visa sig vara missvisande, inte kan beskyllas för att vara för optimistisk.

I modellen har avskrivningstidema kalibrerats fram dvs räknats fram bakvägen från historiska värden. De presenteras i tabell 13, överst nästa sida. Det är nominella avskrivningar som relaterats till bokförda värden för att

få fram avskrivningstidema.

Av tabell 14, också nästa sida, framgår vilka avskrivningstider, som påñrts kalkylen under prognosperioden. Man kan tycka att Stockholms avskrivningstider är långa dvs 30 år, men Stockholm säger sig ha relativt mycket anläggningar av infrastrukturkaraktär jämfört med fastigheter. Men frågan är om Essingeleden och de många broarna skall avskrivas

över så långa tider som 40 å 50 år?

1gpg11_111 Nominella avskrivninqstider 1 Stockholm, Göteborg och Malmö under perioden 1983-89.

Stockholm Göteborg Malmö

k

Frågan år vilket tal Malmö skall påföras med tanke på serien i tabell 13, ovan. 20 år är för lågt och 25 egentligen för högt. De två sista åren har här fått väga tungt.

i

Efter relativt översiktliga diskussioner med kommunerna och ekonomer på kommunförbundet har följande bild växt fram. Värdet idag av anlägg-

ningstillgångama kan beräknas vara minst 2,7 ggr de bokförda tillgångar-

nas värden. Då har hänsyn tagits till deras sammansättning och att statsbi-

drag utgått. För byggfel och långvarigt eftersatt underhåll läggs faktorn

1g§g11_11; Antagna nominella avskrivningstider i Stockholm, Göteborg och Malmö under perioden 1990-96.

Stockholm Göteborg Malmö å:

r

0,8 (min uppskattning) till varvid uppräkningskoefñcienten blir 3,5. Det innebär inte att faktorn 3,5 skulle ge det dagsaktuella marknadsvärdet av tillgångarna utan det värde som de borde haft om det funnits en marknad för dem och att det vore riktigt underhållna. Dessa siffror finns i kalkylen bilagorna 1-3 sidan 10, i analysrutan under finansanalysen. Samma faktor används i samtliga tre kommuner. Den är snarare för låg än för hög.

Reinvesteringsbehovet beräknas genom att de bokförda värdena uppräknas

med denna koefficient (3,5) och divideras med avskrivningstiden. Här fö-

rutsätts således att avskrivningstidema ovan återspeglar en rättvisande I ett snävt redovisningstekniskt och ñrslitningstakt i respektive kommun. historiskt saknar perspektiv kan man tycka att avskrivningstider praktisk Men har man ambitioner att styra framtida händelser mot öns-

betydelse.

kade framtida tillstånd så måste olika data stå för och mäta någonting. I den mån de inte är rättvisande så borde de väl skärpas i detta avseende? Ett sätt att skärpa dem är att börja använda dem!

reinvesteringsbehovet

Blir inte underskattat? I dessa avseenden skulle denna kalkyl kunna följas upp av mer noggranna undersökningar på lokal nivå.

Men vän av ordning måste fråga sig om det inte förekommer underhåll och reinvesteringar idag som bör avräknas. innan ett slutgiltigt värde på reinvesteringsbehovet anges? På frågor om detta, mest liknande stick-

prov för olika kategorier tillgångar, har jag förstått att reinvesteringama

utgör minst 4 proc av värdet av bokförda tillgångar och underhåller minst 2 proc. Dessa värden används också i huvudkalkylema (jmf bilagoma 1- 3, sid 10).

Med hjälp av en fördelningsprocent kan ett mjukt genomslag av reinvesteringarna göras under prognosperioden. Således upptas 25 proc av reinvesteringama i först 1991. Därefter sker en årlig upptrappning med kalkylen

25 proc. Under kalkylens sista tre år sker således ett fullt genomslag för

reinvesteringama. Syftet är att se om det också under dessa tre år kan e-

i

tableras en volym nyinvesteringar.

Stockholm har en betydande reinvesteringsvolym i budget redan 1990 motsv 22,5 proc genomslag, jmf bilaga l, sid 10.

3.8 Räntor och amomringar m m.

Ovan sades att kalibrerats fram dvs räknats fram

avskrivningstidema bakvägen från historiska värden. På samma sätt har de genomsnittliga inlåne- och utlåneräntorna räknats fram. Då omsättningstillgångar och

skulder i poster efter hur de torde vara relaterade till olika inte grupperats dras av räntenivåema hur effektiv en räntenivåer, så kan inga slutsatser

kommun är inom området cash-management. Och några jämförelser mellan kommunerna kan inte göras. Kalibreringen av räntor är till för att få underlag att göra en god skattning av räntenivåema för åren 1990-96.

Under perioden 1990-96 betalas inga amorteringar om man studerar fi-

nansieringsanalysema för den perioden. Men kalkyltekniskt innebär här en amortering att det tas upp ett lika stort lån. I prognosperioden är upplå-

ningsposten egentligen en nettopost.

Övriga värden s s lager och förråd, utlåning m m som, påförts finansie-

ringsanalysema för perioden 1990-96 är uppskattade utan mer ingående analyser och bedömningar.

4 KALKYLRESULTATET

Inledningsvis framhölls att utredningen är av tre delar. Den

uppbyggd

ñrsta delen, som omfattar kapitlen 1 till 4 är av mer teknisk och saklig karaktär medan den andra omfattande 5 till 6 innehåller förslag på hur olika åtgärder skall kunna genomföras. De slutsatser, som således dras här i detta kapitel med utgångspunkt från kalkylema kan i flera avseenden tyckas vara väl tekniska och brista i praktisk förankring. De kan till och med framstå som något övermaga. Det anses att det inte är förslag på lös-

ningar, som är det stora problemet utan idéer om hur de skall genomfö-

ras. Och många anser att vad kommunerna behöver inte är kalkyler och

analyser utan nya fmansieringskällor och mer pengar.

Men de frågor, som kalkylema skall ge svar på är; Har storstäderna Stockoch Malmö för att finanholm, Göteborg en tillräcklig finansiell kapacitet

siera den löpande verksamheten idag och på mellanlång sikt? Om det skul-

le vara så att kommunerna har kapacitet att finansiera sin löpande verk-

samhet gäller frågan, vilken finansiell styrka har kommunerna att upprus-

ta och reinvestera? Och om man har finansiell kapacitet att både driva

verksamhet och reinvestera så gäller frågan, vilken finansiell kapacitet som återstår för nyinvesteringar.

l här bilagoma 1-3 balanseras de finansiella

presenterade huvudkalkyler mellan intäkter och kostnader av årliga effektiviseringar i verksam-

gapen heten, som leder till sänkta kostnader. Transfereringama är således un-

dantagna. Det framgår av bilagoma l-3, sid ll att de årliga effektivise-

måste ligga mellan 0,7 och 2,5 proc för att sluta gapen. Siffrorna

ringarna

avser snitteffektiviteten, vilket menas att samma krav att rationalisera formuleras ñr både och övriga kostnader. På sidan 16

personalkostnader

.

längst ner i bilagstabellen finns kraven att effektivisera uttryckta i miljo-

ner kronor.

Är detta rimliga tal? Det bör det vara i en organisation med en effektiv

decentraliserad ekonomistyrning av verksamheten. För att åstadkomma en

sådan krävs institutionella förändringar. Sådana diskuteras i kapitel 7. Men samtidigt bör man ha i minnet att utvecklingen av produktiviteten i delar av den privata tjänstesektom är mycket låg, vilket bör stämma till eftertanke. Detta kan möjligtvis bero på att man där ännu har det lätt att kompensera fordyringar med prishöjningar.

4.1 Slutsatser av huvudkalkylema.

Den slutsats man kan dra av huvudkalkylema är att med en aktiv effektiviseringspolitik föreligger inga kommunalekonomiska problem i någon av

de tre kommunerna under perioden fram till år 1996. Detta innebär också att det är möjligt att föra en fortsatt passiv finansiell politik för avgifterna. Full kapacitet att reinvestera nås dock först 1994.

Möjligtvis kan man påstå att läget i Göteborg är besvärligt.

Huvudkalkylema visar att det finns realistiska förutsättningar att föra en lokal ekonomisk politik så att soliditetstalen inte sjunker under prognospe-

rioden i någon av de tre kommunerna, samtidigt som skattesatserna ut-

vecklas kontrollerat, dvs är 30 kr per skattekrona år 1996 för Göteborg

och Malmö och 14:20 i Stockholm.

Dessutom kan en skattefinansiering av investeringarna etableras genom att

ett väl tilltaget resultat åstadkommes under perioden (resultat 3). Denna

ökande skatteñnansiering kan balansera en stigande upplåning utan att soliditeten sjunker. Finansiell kapacitet kan därmed skapas som utöver behovet att reinvestera också räcker för en icke obetydlig volym nyinveste-

ringar.

Vad som kan motivera särskilda finansiella stödåtgärder är det behov av

reinvesteringar som finns på grund av eftersatt underhåll. I kalkylen antages att full kapacitet att reinvestera nås först år 1994. Iden mån det redan nu finns ett tvingande behov att börja reinvestera så kan speciella lån utformas som möjliggör att reinvesteringar tidigarelägges. Vilka villkor som

staten bör ställa för sådana lån diskuteras senare.

Av konjunkturskäl skulle det också vara bra om full kapacitet att reinves-

år 1992. En aktuell fråga är tera kunde nås tidigare kanske redan under också om kommunerna inte skall planera och genomföra sina reinvestemot konjunkturen i framtiden. Villkoren för evenringar kontracykliskt tuella statliga stödåtgärder skulle kunna reglera detta.

i 300

Det ligger också volymökningar kalkylerna varje år motsvarande

årsarbetare och Göteborg och 150 i Malmö. Det är såper år i Stockholm ledes om reformstopp under inte kalkyler, som innehåller förutsättningar perioden.

De beskrivningar, som presenteras här, om de tre kommunernas möjligheter till ekonomisk utveckling under perioden 1990-96 kontrasterar utunder åren 1982-89. Ur det förefaller resultatet

vecklingen perspektivet

av de gjorda kalkylerna som helt orealistiska. Men för den, som gått igenom och funnit att de innehåller ekonomis-

kalkylernas alla förutsättningar ka åtgärder på den lokala nivån, som går att genomföra, torde föreliggan-

de kalkyler kunna accepteras av tanken - även om det inte ännu kan ske känslomässigt.

Det sker således ett trendbrott år 1990, som kännetecknas av en övergång till en utveckling än tidigare. Förutsättmed betydligt högre effektivitet ningarna att åstadkomma en sådan utvecklas i kapitel 5-7.

Stockholm stad har den i utgångsläget starkaste ekonomin och torde kunna klara en ñnansiell sanering utan skattehöjningar. I tabell 15, nedan, sam-

sker fortfarande i löpande priser.

Möjligtvis kan man tycka att kravet att effektivisera är väl hårt med årliga krav att sänka kostnadema mellan 2 och 2,5 proc. Snittet är 2,2 proc för perioden. För 1990 utgör miljöavgiften ca 0,7 proc av beräknade 2,5 proc. Kravet att effektivisera är nästan en procent större i Stockholm än vad det är för Göteborg och Malmö. Det finns en potential att höja skatten men den löser på sikt inte problemet. Upplevs kravet att effektivisera för stort kan en mixad strategi vara en möjlighet.

Stockholm börjar med en stor redan år 1990, till

volym reinvesteringar skillnad från Göteborg och Malmö. Kapaciteten att reinvestera byggs upp

under åren 1990-93. Reinvesteringama år 1996 beräknas kunna nå en bruttonivå på l 800 milj kr samtidigt som kapaciteten att nyinvestera anges till 2 500 milj kr detta år.

Den ryckighet, som finns i sifferserien för nyinvesteringar, beror på att nyinvesteringama beräknas som en restpost. Det är den finansiella kapaci-

tet, som finns kvar när utgifterna för den löpande verksamheten och reinvesteringama har betalats.

H S! E. lum.. l

I Malmö stad, som också har ett relativt gott utgångsläge, måste kortsikti-

ga skattehöjningar göras för att redan tidigt under perioden lyfta upp

skatteñnansieringen (resultat 3) av investeringarna till en strukturellt sett

högre nivå jmf tabell 16, nedan. Men redan år 1993 etableras igen en

1g§g11_1§; Huvudkalkylens skattesats, krav att effektivisera, soliditet, reinvesteringar och nyinvesterinqar 1 Malmö under perioden 1990-96.

skattenivå på 30 kr per skattekrona.

För Malmö stad är effektiviseringskravet inte så stort, som för Stockholm.

Det ligger mellan 0,7 och 1,7 proc eller i genomsnitt 1,2 proc för perio-

den. Det år rimliga värden och små tal ger stora effekter på lång sikt om man förmår bedriva en effektiviseringspolitik med uthållighet.

Även i Malmö nås en god kapacitet att reinvestera. Den är ca 750 milj kr

år 1996. Dessutom är det då möjligt att nyinvestera for över l 000 milj kr samma år.

Has] E600! i

Göteborg stad, som inte har ett så gott utgångsläge genom att man ligger

på en låg soliditetsnivå, måste också genomgå en period av skattehöjning-

ar. Denna period är mycket längre än för Malmö. Det är först år 1996,

.som nivån 30 kr per skattekrona nås, som framgår av tabell 17, nedan.

För Göteborg är kravet att effektivisera obetydligt större än för Malmö

men mindre än för Stockholm. Det ligger mellan 1,3 och 1,8 proc eller i snitt 1,4 proc för perioden.

Med Göteborgs korta avskrivningstider (20 år) växer behovet att reinvestera mycket snabbt. Här skiljer sig Göteborg från Stockholm (30 år) och

Malmö (25 år). Göteborg har en kapacitet att reinvestera 1996 som överstiger Stockholms och kommer att reinvestera enligt denna kalkyl dubbelt

så mycket som man nyinvesterar.

Det blir en svacka i nyinvesteringama åren 1994 och 1995 i samtliga kommuner. Det är de år då full kapacitet att reinvestera nås. Denna svacka är speciellt tydlig i Göteborg.

4.2 Künslighetsanalysemaför Stockholm. . För Stockholm göres tre känslighetsanalyser. Iden första (jmf bilaga 4) ersätts kravet att effektivisera av årliga skattehöjningar. Iden andra (jmf bilaga 5) kompenseras effektiviseringama av en aktiv avgiftspolitik. I den

._x.iu-1A-lhf!u-(.

tredje (jmf bilaga 6) presenteras en kalkyl för en helt passiv politik.

Här framhålls också att man egentligen alltid arbetar med kombinationer av olika åtgärder sk mixade strategier. Man bör tänka på att skulle en viss politik väljas innebär det att alla förutsättningar, som kalkylen för denna politik bygger på, måste ingå i åtgärdsprogrammet för genomförandet. iy ê å å ivfri-hkv im

Iden första känslighetsanalysen (jmf bilaga 4, sid 3 och 4) kompenseras ; effektiviseringama fullt ut av årliga skattehöjningar. Som framgår måste å skatten höjas från 14,20 kr per skattekrona år 1989 till 18,00 kr år 1996. Det innebär sammantaget skattehöjningar på 3,80 kr per skattekrona fordelade över 7 år eller i genomsnitt 0,54 kr per år.

På sikt är detta inte en framkomlig politik, ty skattesatsen är en kvot, som når ett absolut tak vid 100 proc (=100 kr per skattekrona). Långt innan

dess uppträder en mängd praktiska begränsningar. Denna politik leder så-

ledes in i en finansiell återvändsgränd.

Detta resultat kan generaliseras till övriga kommuner och landsting. Det

är givet att en kalkyl skulle ge något andra siffror men storleksordningen på skattehöjningen och konsekvenserna blir desamma.

Denna kalkyl innehåller de förutsättningar, som vanligtvis används av andra bedömare av den kommunala utvecklingen. Och denna kalkyl bekräñar att med en passiv politik där skattesatsen används som finansiell sä-

kerhetsventil” så stiger skatten med minst 4 kr fram till år 2000.

Iden andra känslighetsanalysen (jmf bilaga S, sid 3 och 4) kompenseras

effektiviseringarna fullt ut av en aktiv avgiftspolitik. Den innebär att kravet att effektivisera påföres värdet 0 proc och att intjäningsgraden avgifter

per årsarbetare ökar med realt sett 2 proc per år under perioden, dvs en ökning på 2 proc över inflationen per år. För 1990 och 1995 måste denna politik dock kompletteras med mindre krav på effektiviseringar motsvarande 0,7 resp 0,25 proc för att soliditetsmålet skall nås.

Denna känslighetsanalys är intressant, ty den visar hur viktig avgiftsfinasieringen är. Det är också en permanent lösning, ty avgifterna kan följa ett index hur långt som helst. Förespråkama för en fortsatt sänkt avgiftsñnansiering, -2 proc per år under inflationen, måste för att vara seriösa ta på sig uppgiften att övertyga den kommunala personalen om nödvändighetema av att genomföra målmedvetna årlig effektiviseringar.

Slutsatsema av denna kalkyl är generell dvs också tillämpliga för Göteborg och Malmö. Med en aktiv avgiftspolitik motsvarande 2 proc över inflationen, så försämras inte ekonomin samtidigt som den kapacitet till kapitalbildning, som huvudkalkylerna innehåller också säkras. Kalkyler, som bekräftar detta finns tillgängliga men presenteras ej här.

Denna känslighetskalkyl kan vara intressant att ta del av för kommuner där jämvikt råder och ett parti är vågmästare. En politisk strategi i en så-

dan kommun kan vara att man sitter och väntar ut varandra. Detta re-

sulterar inte sällan i en helt passiv politik.

Underlåter man att göra något så framgår av bilaga 6 att vid oförändrad skatt och utan effektiviseringar, så blir resultat 3 negativ inom loppet av

några år (1994) samtidigt som Soliditeten faller från 57,3 och ner till 38,2

proc 1996.

Likviditeten hålls uppe genom att investeringarna i nya anläggningar skärs

ner. Från och med 1994 sker inga nyinvesteringar alls längre (jmf bilaga

6, sid 2). Från och med samma år stryps dessutom kapaciteten att reinvestera.

Frågan är om inte kommuner i grunden skall ses som finansiellt instabila organisationer. Finansiella gap uppträder regelmässigt och dessa måste

hela tiden slutas genom någon form av aktiv lokal ekonomisk politik.

Skulle det vara så kommer perioder av försvagat ledarskap normalt att re-

sultera i ekonomisk nedgång. Demia fråga diskuteras mer i kommande kapitel och även hur kommunallagen skulle kunna förändras för att alltid garantera en lägsta nivå av handlingskraft i ett kommunalt ledarskap.

Kravet för Stockholm att effektivisera ca 2,2 proc per år kan törefalla väl

stort. Men det beror på vilken attityd man har till effektiviseringar. Sker

det genom så kallade fnassningar (små årliga minskningar utan åtgärder i övrigt) på olika anslag så kommer relativt snart en utarmning av verksamheten att ske oberoende av kravets storlek. Är man å andra sidan beredd att styra verksamheten aktivt, vilket innebär kunnande och vilja att löpande ompröva, så är ett krav obetydligt över 2 proc inte orimligt.

Skulle man emellertid uppfatta ett krav på 2,2 proc per år som for stort kan man kombinera olika åtgärder. Exempelvis skulle en halv-aktiv avgiftspolitik motsvarande 1,0 proc över inflationen kunna mixas med ett krav att effektivisera på endast 1,1 proc. Det kan man direkt utläsa av känslighetsanalysema i bilagoma.

Det finns också möjligheter att med mixade strategier gå fram mycket

fort. Önskar man ex öka kapaciteten att både re- och nyinvestera utöver

den nivå som huvudkalkylema innehåller så kan detta ske genom att kombinera en aktiv avgifts- och effektiviseringspolitik. Resultatet blir att kapaciteten att investera i princip fördubblas vid de värden som här används.

Detta resonemang visar att man egentligen alltid arbetar med mixade strategier. Man får inte bara koncentrera sig på enskilda åtgärder. En aktiv

effektiviserings- och passiv avgiftspolitik innebär inte att inga avgifter behöver höjas! Faktum är att de måste höjas precis enligt de förutsättningar, som ñnns i den kalkyl eller budget, som den antagna politiken bygger på.

p o.)

l 2 s E l .E ln n] .allt

Det finns ett antal invändningar mot en aktiv avgiftspolitik. Några bör

kommenteras här eftersom de förutsättningar som invändningarna bygger på kan testas i modellen. En sådan är att den största delen avgiftsñnasierade verksamheter idag har fullständig självkostnadstäckning och att det inte går att höja dessa avgifter mer. Det är den hårda sektorn som avses; vatten, avlopp, renhållning, sophämtning, fjärrvärme, etc.

Avskiljes dessa återstår den mjuka sektom och avgifterna här är upp-

skattningsvis under 1 000 milj kr för Stockholm. Skulle den mjuka sektorn t ex bam- och äldreomsorg, utbildning, kultur och fritid få bära hela bördan av en aktiv avgiftspolitik, så skulle detta bli orimligt höga årliga höjningar. En aktiv avgiftspolitik säges vara en omöjlighet!

Möjligheterna att testa olika resonemang ien controllermodell av den typ som används här är stora och en sådan test skall refereras. Siffrorna är inte rättvisande utan uppskattade värden men det räcker för att se vilken karaktär resultatet har.

Till att börja med bolagiseras hela den hårda avgiftsfinansierade sektorn. Det antages ske fr o m l jan 1990 i Stockholm. Det skulle innebära, eftersom den idag är helt avgiftsfinansierad, att merparten avgifter lyfts ur resultatbudgeten för år 1990. Säg att det överslagsmässigt finns ca 900 milj kr kvar efter detta avlyft i förvaltningsform. Om avgifter motsvarande ca

7 400 milj kr bryts ut så skall kostnaderna också minskas med motsvaran-

de belopp minus den hårda sektorns kapitalkostnader. Kvar finns en nästan halverad förvaltning enbart innehållande mjuk verksamhet.

Antag vidare att bolagiseringen minskar balansomslutningen med 10 000

milj kr och att detta belopp fördelas mellan skulder och eget kapital på så

sätt att soliditeten ej förändras. Vad händer nu med ekonomin för den mjuka sektorn fram till år 1996 när den hårda brutits ut? Måste den aktiva av-

gittspolitiken skärpas dvs justeras upp mer än inflationen plus 2 proc? En överslagskalkyl visar att detta inte är fallet, sålänge den hårda sektorns kapitalkostnader inte överstiger mer än 10 % av totala kostnaderna. Det senare är en viktig förutsättning, som hårda verksamheter sällan uppfyller.

Detta innebär att innan man t ex bolagiserar av den här aktuella anled-

ningen så bör beslutsunderlag i form av kalkyler upprättas.

Vad händer vid en bolagisering? Överskottet från den mjuka verksamhe-

ten utvecklas lika bra, som tidigare fastän avgiftsposten nu utgör en sådan

liten del av hela finansieringen, ty skatteintäktema och statsbidragen är de samma som förut. Tillväxten i dessa intäktsposter räcker väl till för att fi-

nansiera den ökning, som årligen sker i en nästan halverad kostnadspost.

Bolagiseringen innebär en omdeñnition av självkostnadsbegreppet. Bolaget utgör nu en sluten enhet och avgifterna kan bestämmas med utgångspunkt från en faktisk företagskalkyl omfattande hela bolaget (istället för en teoretisk kalkylmodell).

Detta innebär för den kvarvarande delen av förvaltningen att ett, med den hårda sektorns kapitalkostnader, reducerat resultat 1, som växer i samma takt som tidigare, skall finansiera underskottet från ett mycket mindre ñnansnetto. Likaså är den mjuka sektorns kvarvarande avskrivningar mer än halverade jämfört tidigare. Det innebär faktiskt att kapitalbildningen inom förvaltningsdelen också utvecklas som tidigare och målsoliditeten nås.

Detta resonemang gäller sålänge kapitalkostnadema för den hårda verksamheten inte överstiger 10 proc och normalt upptar de en vida större an-

del. Lyfter man ut en större andel blir resultat l så litet att det inte räcker

för att finansiera kvarvarande finansnetto och avskrivningar och soliditeten faller snabbt. Resultat 1 utvecklas således normalt men ligger på en för låg nivå.

Demia kalkyl antyder således att hård verksamhet idag finansierar en icke

andel mjuk verksamhet (med avgifter). Kalkylen visar att om obetydlig

denna strukturella skevhet inte

inte förelåg skulle en aktiv avgiftspolitik

vara svår att genomföra. En bolagisering med en riktig värdering av tillgångar och skulder kan ge ett annat resultat än det här refererade. Det be-

höver inte vara så att de medel, som idag skall konsolidera den hårda verk-

samheten orättfärdigt förs över till mjuk verksamhet.

Detta innebär att en aktiv avgiftspolitik är möjlig i kommuner där denna

finansiella skevhet mellan de två sektorerna inte ñnns eller är ringa. En a:

stor skevhet kan upphävas genom en ökning av nivån på avgiftsfmansie- i

ringen. Då måste icke avgiftsfinansierad mjuk verksamhet beläggas med i

avgifter, ty kalkylen visar att vid en kapitalkostnadsnivå på 30 proc behö-

ver avgifterna från den mjuka sektorn nästan fördubblas eller öka -med ca

700 milj kr (och 50 proc motsvarar l 400 milj kr). Då är inte frågan vad som skall avgiftsbeläggas av utbildning, kultur och fritid utan vilka margi-

nella delar av dessa verksamheter som kan undantas.

Mot denna bakgrund bör självkostnadenför varje kommunal verksamhet kunna anges så objektivt som möjligt. Lagstiftaren bör definiera om eller

förtydliga själkostnadsbegreppet. Detta kan ske genom att man tillämpar

principen om slutenhet även inom förvaltningsområdet. Men detta kräver en utveckling av de ekonomiska dokumenten på lokal nivå och införandet - att diskuteras i 7.

av koncernredovisning något som kommer kapitel

4.3 Käuslighetsanalyserua för Göteborg

För Göteborg förutsätts att verksamheten kommer att styras så effektivt kombinerat med en inledande period av temporära skattehöjningar att ett väl tilltaget resultat 3 etablerats år 1996 jmf tabell 17, ovan. Om så blir fallet kan känslighetsanalyserna för Göteborg få gälla förvaltningen av törmögenheten. Huvudkalkylen för Göteborg är utgångspunkt för här presenterade tre känslighetsanalyser.

Observera att det också ligger volymökningar i kalkylema varje år mots-

varande 300 årsarbetare per år i Stockholm och Göteborg och 150 i Malmö. Det är således inte kalkyler med reformstopp.

HIFF! l.. .I

Iden ñrsta ñnslighetskalkylen ñrlängs avskrivningstiden under prognosperioden från 20 till 25 år (jmf bilaga 7, sid 8). Det innebär inte att det här anses att Göteborg har en för kort avskrivningstid. Det är möjligt att

Stockholms är väl lång! För att tydligt kunna se konsekvenserna, så göres inga kompenserande ändringar i förutsättningama. Följande slutsatser kan

dras, utöver den att avskrivningsbeloppen minskar;

l Soliditeten ökar från 29,7 år 1989 och till 34,7 år 1996 dvs med 5 proc, vilket bl a innebär en ökad kapacitet till upplåning.

2 Likviditeten förbättras vilket betyder ökad kapacitet att skatteñnan-

siera investeringar. När så ej sker förbättras fmansnettot.

3 Reinvesteringsbehovet minskar relativt mycket eller från 2 400 milj

kr 1996 i huvudkalkylen och till l 500 milj kr.

Denna känslighetskalkyl är pedagogiskt intressant, ty den visar att förändringar av avskrivningstiden får direkta konsekvenser för hur man uppfattar det ekonomiska läget. Är Stockholms ekonomi så bra som framställs

och är Göteborgs så ansträngd? Det är viktigt att riktiga avskrivningstider

tillämpas och att de i varje fall inte blir för långa. I en svårare ekonomisk situation är det lockande att dölja utvecklingen genom att förlänga avskrivningstidema.

Det är också viktigt med riktiga avskrivningstider inom avgiftsfinansierade verksamheter. Med nuvarande för

regler beräkning av självkostnaden

utgör avskrivningstidema en viktig bestämningsfaktor. En aktiv avgiftspolitik i Stockholm skulle kunna innehålla en översyn av

avskrivningstidema

innebärande en individuell bedömning för varje tillgång och en förkort-

ning av den beroende på ekonomisk och fysisk status.

En översyn av samtliga tillgångar i detta avseende skulle också kunna ge den finansiella mätvärden planeringen riktiga för planeringen av reinvesteringsverksamheten. En intressant tanke är att i kommunala resultaträkningar inñra ett nytt begrepp i form av ett resultat 4. Skillnaden mellan resultat 3 och 4 är då ett mått på den samlade omvärdering man gör av kommunens anläggningar under det aktuella året.

v r

i

Den andra känslighetskalkylen (bilaga 8) är mycket intressant,

ty här prö-

vas en törsäljnings- och återhymingsstrategi, som bygger på följande för-

utsättningar;

l Under var och ett av åren 1990, 1991 och 1992 säljs för

fastigheter

ett värde av 2 000 milj kr. De har ett boktört värde på 500 milj kr, vilket

ger de försäljningsvärden, som anges i bilaga 8, sid 2 på 200+500=700 milj kr för 1990, 2l0+500=7l0 milj kr för 1991 och 220+500=720 milj kr för 1992 under av

posten, avyttring fastigheter.

2 Marknadsvärdet är 4 ggr det bokförda varför en extraordinär värdet, intäkt tas upp på 1 500 milj kr per år under perioden 1990-92, vilket

framgår av samma bilaga sidan 1. Dessa pengar tillförs kassan och förstärker likviditeten. Tidigare i modellen har faktorn 3,5 används

vid värdering men här antas att man först försäljer fastigheter med de högsta värdena.

3 Det ñrutsätts vidare att den hyra, som kommunen betalar på medel-

lång sikt inte överstiger den som kommunen skulle betalat som internhyra om fastigheterna behållits i kommunal ägo. Och det förutsätts också att kommunen kan återköpa fastigheterna till ett på förhandbes-

tämt pris om hyresnivåerna skulle komma att öka omotiverat mycket.

Konsekvenserna kan utläsas på sidan 3. Det kommer att ske en långsiktig uppgång av soliditeten från 29,7 proc år 1989 till 50,8 år 1996. Behovet att avskriva minskar men den stora effekten bidrar det starkt förbättrade ñnansnettot med. Det är viktigt att de frigjorda pengarna fonderas eller används för amorteringar av långa lån. Vad som åstadkommes genom dessa kortsiktiga åtgärder är faktiskt en möjlighet till en långsiktig sanering av finansverksamheten.

Detta kalkyiresultat ger upphov till frågor. Vad är det som skulle hindra att Göteborg behåller fastigheterna och istället marknadsvärderar dem i

balansräkningen? Det skulle ju innebära en soliditetsökning av samma

storleksordning och en förbättring av ekonomin? Gör man det, så ökar kapitalkostnaden dvs i princip kallhyrorna för fastigheterna ifråga (i princip fyra gånger dagens värde). Detta skulle återspegla ett ökat avkastningskrav på förmögenheten och en hyreshöjning, som de förvaltningar, som idag hyr lokalerna inte har råd att betala. Underlåtenheterna att löpande värdera de kommunala tillgångarna, anpassa hyror och underhålla är ett sätt att omñrdela resurser till ny verksamhet. Vilka krafter och intressen som ligger bakom detta diskuteras i nästa kapitel. Den kommunalekonomiska lönsamheten beror således på vilka man kommer att få

kallhyror

återhyra fastigheterna för i framtiden.

Detta skulle också innebära att Göteborg idag har uppskattningsvis minst

en kronas lägre skatt än vad man eljest skulle haft om man inte ägt sina

tillgångar. Denna vinst skulle här i kalkylen realiseras av nu levande generationer. Det skulle innebära att framtida generationer inte får åtnjuta

den ekonomiska fördel, som ligger i ägande och egenförvaltning av en

kommunal förmögenhet.

. -.. . . _ _

im

Iden tredje känslighetskalkylen (dvs bilaga 9) antages dels att de försäljningar av tillgångar som presenterades ovan och i bilaga 8 vidtages dels att den aktiva effektiviseringspolitiken överges till förmån för en i övrigt

politik.

1383!] gäâiv

Konsekvenserna är närmast förödande. Soliditeten ökar temporärt till 41,4 proc år 1992, som ett resultat av fastighetsaffarema men redan år 1994 är resultatet (resultat 3) negativt dvs -589 milj kr och Soliditeten faller snabbt ner under 29 procent igen, faktiskt till 24,8 proc år 1996. En jämförelse över åren av resultat 1 dvs verksamhetens resultatet berättar tydligt vad som händer. Kostnaderna ökar med 326 milj kr redan år 1990 och skillnaden år 1996 är 2 600 milj kr. En nedgång i verksamhetens resultatet har ännu en gång tärt på det egna kapitalet, tömt fonderna och gjort så att finansnettot återigen utgör en belastning.

slutsatserna av ovanstående känslighetsanalyser är att verksamheten mås-

te effektiviseras så att ett tillräckligt stort överskott genereras och att detta måste ingå som en delstrategi i varje annan ledningsstrategi. En utförsäljning av kommunala tillgångar som en isolerad företeelse löser inga problem på lång sikt. Men det är en mycket lockande kortsiktig åtgärd!

4.4 Känslighetsanalysenta för Malmö.

För Malmö göres också tre känslighetskalkyler (jmf bilagorna 10-12). De första två gäller känslighet för påverkan från omgivningen och den tredje

konsekvenserna av en återvunnen stark skattekraft.

Den första känslighetskalkylen (bilaga 10) gäller påverkan från omgivningen. Här antages att en inflationskris utlöses i den kommande konjunktumedgången. Nedan i tabell 18 framgår vilka inflations- och

löneöknings-

gggg11_1g1 Alternativa inflations- och löneökningstal i huvud- och känslighteskalkyl för åren 1991, 1992 och 1993 (procent).

Proqnosperiod: Huvudkalkylen A; 9 9 o 9 Inflation 6,7 8,0 57e--3-,-s_s-ro 6,0 6,0 5,0 Löneökning 7,0 10,0 5-,5--57-e_s,-e 7,0 7,0 7,0

Proqnosperiod: Känslighetskalkylen Ål: Inflation 6 Löneökning 7 sou 1990:95

tal, som finns i huvudkalkylen och i känslighetsanalysen. lnflationskrisen gäller åren 1991-93.

De förändrade inflations- och löneökningstalen för åren 1991-93, jmf ta-

bell 18 ovan införs i kalkylen (bilaga 10) sidan 3. Som framgår av utvecklingen av soliditeten på samma sida så sker ingen större försämring jämfört huvudkalkylen. Det omedelbara genomslaget av inflationen på kostnaderna drar ner resultatet och minskar soliditeten de närmaste åren men de ökade lönerna ökade skatteintäkter och soliditen ökar ger två år senare

igen. Effekterna av den aktiva effektiviseringspolitiken skall adderas till

denna utveckling och det göres också. Då framgår att vid periodens slut, då stömingen av inflationskrisen också avklingat, så år soliditen 51,8 proc dvs nästan i nivå med målsoliditeten 52,2 proc igen.

Denna analys visar att kommuner är långsiktigt sett relativt okänsliga för

inflationskriser av demia typ. På kort sikt är de första åren med kraftiga

kostnadsgenomslag givetvis mycket besvärande. Rationaliteten i besluts-

fattandet skulle säkert öka om man hade en controllermodell av denna typ för att kunna separera ut och analysera varje effekt för sig. Det är armars exempelvis frestande att de första åren handla kortsiktigt på grund av begränsad tillgång på information och istället för effektiviseringar höja skatten. Konsekvenserna av detta blir att man förfogar över extra mycket penåret efter kostnadskrisen och istället för att sänka gar tredje och fjärde skatten så glider servicenivån upp på ett oplanerat sätt.

Ett sätt för statsmakten att tvinga kommunerna till mer långsiktiga förhåll-

ningssätt i sin ekonomiska planering är att införa kommunala skattestopp omfattande minst 2 år under perioder av snabba löne- och prisstegringar.

Även här antages att en inflationskris utlöses i den kommande konjunkturåren 1991-93 och samma värden används här som i tabellen 18, nedgången

ovan. Men denna gång har en aktiv avgiftspolitik motsvarande +2 proc

över inflationen ersatt effektiviseringama. Som framgår av bilaga 11, sid 3 så finns mindre krav att effektivisera inlagda åren 1990 och 1991 på 0,7 för att bl a kompensera for miljöavgiften år 1990. resp 0,2 proc,

Även här drar det omedelbara genomslaget av inflation och löner ner resultatet och minskar soliditeten de närmaste åren. Men de ökade lönerna

ger två år senare ökade skatteintäkter och soliditeten ökar Här fram-

igen. går att effekterna av den aktiva avgiftspolitiken, som finns adderade till denna utveckling, slår igenom kraftigare än en effektiviseringspolitik. So-

liditeten har återhämtat sig redan år 1996 och är då 52,5 proc dvs över målsoliditeten 52,2 proc.

Slutsatsen blir att en aktiv avgiftspolitik är robustare än en motsvarande

effektiviseringspolitik när det gäller yttre störningar.

HEEIWH., m

Malmö är den kommun som tappat skattekraft

sedan lång tid tillbaka. År

1982 var skattekraften i Malmö ca 115 proc av medelskattekraften i riket. Idag ligger Malmös skattekraft just under den garanterade skattekraften

på 105,2 proc. I huvudkalkylen förutsätts att Malmös skattekraft utveck-

lats i takt med just 105 proc av medelskattekraften för riket under perioden framtill år 1996.

I denna känslighetsanalys beskrivs konsekvenserna av att utvecklingen

vänder och att Malmös växa med egen skattekraft börjar 1 proc per år från 105 proc av medelskattekraften år 1990 till 111 proc år 1996. Som

framgår av sidan 3 (bilaga 12), så skulle soliditeten öka med nästan 9 proc

under prognosperioden från 52,2 till 60,9 proc år 1996. Det innebär att å resultat s 3, för år 1996 är 961 milj kr större än i huvudkalkylen. Med det f soliditetsmål, som är aktuellt detta innebära it här, skulle en ytterligare kai pacitet att investera på l 900 milj kr år 1996. Ett som l

utvecklingsprojekt, 2

ökar skattekraften som andel av medelskattekraften med .i 1 proc per år får ha de maximala

Det är mycket stora investeringsutgifter (i löpande pris) som det rör sig om, utöver de som redan finns för upptagna re- och nyinvesteringar.

Vad kan det bero på att Malmös egen skattekraft har minskat? Men detta

är inte Malmö ensam om. Samma utveckling är på gång i både Stockholm och Göteborg. Utvecklingen i Göteborg började senare än i Malmö och går inte så fort. För Stockholm är tendensen klar med en snabb nedgång från en idag fortfarande hög nivå. Sannolikt kommer övriga kommuner förr eller senare också in i denna fas av dämpad tillväxt av skattekraften av skäl som redan diskuterats. Detta ses i denna utredning inte som något speciellt fenomen för Malmö eller storstäderna.

I Malmö kanske man kan peka på två troliga orsaker. Den ena är att hög-

inkomsttagare flyttar ut till förorterna och låginkomsttagre flyttar in. Den

andra är att kvinnorna nu är ute på arbetsmarknaden, vilket innebär att skatteintåkterna inte längre växer i kraft av en årlig ökning av den kvinn-

liga förvärvsfrekvensen.

Mot denna bakgrund skulle en strategi, som syftar till att öka tillväxten av skatteintäktema kunna ha två inslag. Det ena är att Malmö bör göras attraktiv för höginkomsttagare så att dessa beslutar att bo kvar i kommunen eller väljer att flytta tillbaka. Den andra gäller utvecklingen av inkomsterna då någon ökning av törvärvsfrekvenserna inte längre är möjlig att ås-

tadkomma. Det nya skatteförslaget innehåller olika dynamiska effekter

men av intresse är vad man kan åstadkomma lokalt. I princip bör Malmös arbetsmarknad danas på ett sådant sätt att den kan betala högre löner. Den bör sannolikt integreras bättre. Det senare innebär bl a att den skall utsättas ñr en högre grad av intern konkurrens t ex genom bättre kommunikationer.

För Malmös del skulle ett sådant program troligtvis också sänka antalet

sociala bidragstagare. Malmö har idag väldigt höga sociala kostnader. Var-

je minskning av dessa utgifter skulle också kunna användas för investeringar och förbättra kalkylen ovan.

Eftersom detta är en utveckling, som sannolikt kommer att drabba alla kommuner förr eller senare, skulle ett forsknings- och utvecklingsprojekt

kunna initieras med uppgift att ta fram lokala åtgärder för olika typer av

kommuner med syftet att stimulera tillväxten i den lokala skattekraften. Det ñnns skäl att tro att de dynamiska effekterna av skattereformen kommer att ge kommunerna en extra tillväxt i skattekraft under en övergångs-

period. Denna frist skulle kunna användas för att genomföra en sådan ut-

vecklingsinsats.

4.4 Slutord

Med utgångspunkt från de huvudkalkyler och som känslighetsanalyser, presenterats i detta kapitel är det således möjligt att skapa långsiktiga lo-

kala ekonomiska strategier för kommuner och landsting. Iden

meningen

skulle kapitel 2-4 kunna få utgöra en fristående del under ex rubriken Sökandet efter en lokal ekonomisk politik. l den mån mixade strategier eller nya idéer om ekonomiska lösningar väcks kan dessa utvärderas med

hjälp av den controller-modell, som används här.

Nu är det inte alla politiker och tjänstemän, som kommer att visa intresse för sådana analyser som presenteras här. Och det försvårar givetvis ska-

pandet och genomförandet av långsiktiga lokala policies. Det är nu dags

att ägna denna fråga viss uppmärksamhet.

5 KOMMUNALT LEDARSKAP.

En kommun

styrs inte av en person utan av en ledningsgrupp där politiker

och tjänstemän deltager och är bärare av olika egenskaper. Detta kapitel diskuterar villkoren för ett effektivt ledarskap och därmed

förutsättningar-

na för att kunna fatta beslut om en lokal ekonomisk politik och också att genomföra den. Tesen här är att ekonomin kommer att utvecklas olika be-

ronde på vilken typ av ledarskap en kommun har. Detta har sin grund i att

politiker och tjänstemän år bärare av olika personliga egenskaper och beroende på hur dessa egenskaper kommer att bli dominerande i den kom-

munala ledningsgruppen så försvagas eller förstäks den kommunala eko-

nomm.

5.1 Den finansiella situationen.

Situationen för närvarande är, som framgått av kapitel 4 ovan, att kommu-

nerna har manövrerat sig in i ett läge där det ekonomiska resultatet (resultaträkningens resultat 3) för verksamheten blivit för litet eller negativt. Det innebär att man tar av det egna kapitalet för att klara sina löpande åta-

ganden för driften samtidigt som låneñnansieringen av investeringarna

blivit för stora strukturellt sett. Detta framgår av tabell 19, nästa sida.

Men här presenterade kalkyler visar också att det teoretiskt sett finns flera vägar ur denna situation. Frågan är om kommunerna har förmåga att dels

fatta beslut om en lösning dels genomföra den. Det är således i grunden

en fråga om ett ledarskaps- och styrproblem.

Under hela 1900-talet och fram till i princip 1980 har både löpande verksamhet och en stor del av investeringarna i vara kommuner finansierats med skatter, avgifter och bidrag. Vad har hänt som gjort, att knappt driftkostnaderna nu klaras? Att kommunerna säljer ut sina mest räntabla tillgångar och intecknar framtiden? Att pengarna inte används till konsoliderande åtgärder utan förbrukas i den löpande verksamheten?

I;pg11_121 Resultat 3 eller förändringen av eget kapital i Stockholm, Göteborg och Halmö utfallsperioden 1982-88 och prognosperioden 1989-96.

Tkr Stock- Göte- Malmö

i

År holm borg 3 .l 1982 824 148 225 § 5

Vad har hänt de sista 15 åren, som vänt utvecklingen? Har vi andra typer av politiker idag än tidigare? Har vi tjänstemän med annorlunda kompetens? Är vi felaktigt organiserade? Är det fel på regelverket: dvs kommunallagen, statsbidragsregler etc? Eller saknas en helhetssyn på kommunen som organisation?

5.2 Ger dokument och processer upphov till obalanser?

Av perioden 1982-89 bibringas man intrycket att politikerna tror att pos-

ten resultat 3 skall vara noll för att budgeten skall vara balanserad (jmf Tabell 19, ovan). Iden gamla redovisningsmodellen med en så kallad

överforingspost, som angav hur stor del av investeringarna, som finansie-

rades av driftbudgetens överskott skulle slutsaldot bli noll för att budgeten

skulle vara balanserad (jmf Kapitalredovisningskommittén 1956). Lever

denna föreställning kvar i den nya redovisningsmodellen (jmf Kommunförbundet 1988)?

I politiska modelltermer kan man uppfatta en budgetberedning, som en kamp mellan populister och ideologer. Populistema kännetecknas av en het vilja att tillgodose dagsaktuella behov för de gruppintressen som

uppenbarar sig under budgetberedningens gång och kan utan vidare tänka

sig finansiera detta genom skattehöjningar eller ökad lånefinansiering dvs

försvagningar för skattekollektivet. De är duktiga kortsiktiga politiska pro-

ducenter av goda opinioner i väljarkåren för sitt partis räkning.

Ideologema agerar utifrån partiprogram och långsiktiga ideologiska mål

med en mer kylig distans till dagsaktuella frågor. De är väl medvetna om nödvändigheten av att ha en stark kommunal ekonomi både på kort och lång sikt och föredrar ofta att prioritera i verksamheten hellre än att övervältra de finansiella bördoma på skattebetalarna.

För överskådlighetens skull sammanfattas egenskaperna på följande sätt;

Bcnuliszzn limma:

Kortsiktig Långsiktig

Känsla och het vilja Tanke och distans

kylig Reagerar på aktuella frågor Driver frågor i partiprogram Improviserar utan att välja Planerar och prioriterar öppet

Ekonomisk oansvarig Ekonomiskt medveten

Här bör betonas att detta är modellbegrepp och att det finns både populister och ideologer i alla partier. Det är heller inte finare att vara ideolog eller populist utan båda typerna av personligheter är nödvändiga inslag i

politiken. Enligt den ledarskapsmodell, som presenteras här är en kom-

munal ledningsgrupp stark om politiker med dessa olika egenskap kan

sammarbeta utan konflikt.

I den gamla redovisningsmodellen fanns således överiöringsposten, sorti en måttstock på ideologernas insatser. När populisterna agerade för mer verksamhet och ökade kostnaderna i den korta sikten (årsbudgeten) kun-

de ideologema hålla emot genom att hänvisa till de långsiktiga målen och

av förmögenheten i olika som

den uppbyggnad tillgångar (investeringar),

det var nödvändiga att omedelbart avsätta resurser för. I konkreta termer blev det en förhandling om pengar till anslag i driftbudgeten eller till överföringsposten. Det fanns en balans i systemet, ty den gamla modellen lade upp förhandlingarna mellan populister och ideologer som ett nollsummespel. Driftbudgetens saldo skulle vara noll och förmögenhetsskyddet krävde att övertöringsposten icke fick vara negativ. Med detta lagstöd och den

tydliga förankringen i överföringsposten hade ideologerna en stark arena

och kunde hävda sig väl mot den korta siktens företrädare (För en mer utförlig ñrklaring av de två modellerna hänvisas till Lane och Back 1989, sid 21).

Är det så att i och med den nya redovisningsmodellens införande så sak-

nar formögenhetsskyddet operativ förankring? Har ideologerna därmed

också förlorat möjligheterna att föra en långsiktig ekonomisk politik? Är det detta som utvecklingen av resultat 3 ovan i tabell 19 återspeglar? Eller

är det så att politiken har blivit mer kortsiktig och marknadsinriktad, vilket spelat populisterna i händerna och tvingat ideologerna på reträtt?

Den började tillämpas under 80-talets första nya redovisningsmodellen

hälft men redan tidigare eller år 1977 tonades kravet på ett förmögenhets-

skydd ner i den nya kommunallagen. Dessa aspekter diskuteras i nästa ka-

pitel.

Ovan delades politikerna in i populister och ideologer. Men även tjänstemännen utövar ledarskap och hur de fungerar får givetvis också konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i en kommun. En indelning av tjänstemännen i typer skulle kunna vara mellan normetiker och måleti-

ker.

x Mdletikem vill i förhållande till uppsatta mål och ñr detta skapa resultat syfte är funktionen viktigare än regler och form. Denne är förändringsaksom tar och lever med konflikter. Ändamålen heltören och risktagaren, medlen och framtiden innehåller efterstävansvärda tillstånd, gar inte sällan som man kan förverkliga.

Normetikem är formalisten och regelskrivaren, som undviker konflikter,

Den osäkra framtiden innehåloch styr genom att skapa stabila processer. att pressa eller försätta en ler inga löften som kan utmana en normetiker medarbetare inför ett omedelbart tvång eller obehag. Det är god sed och etikett som alltid gäller.

För överskådlighetens skull sammanfattas egenskaperna på följande sätt;

Aluminium Mdlczikem

Formalist och regelskrivare Funktionalist och entreprenör Undviker konflikter Tar och lever med konflikter Tidsoberoende och nuinriktad Tidsberoende och framtidsinriktad

Stabilitetsproducent Förändringsaktör

Buffert- och reservskapare Risk- och ansvarstagare

bud- Är det inte så att normetikema har byggt upp stela och formaliserade

i våra kommuner, som årligen engagerar ett stort antal poli-

getprocesser tiker och Arbetsinsatsen kan räknas i IOO-tals manår för stora

tjänstemän?

kommuner. Hur denna process, vilka har makten i den och vad fungerar

går den egentligen ut på?

i en kommun där och normetiker har

När en budget upprättas populister

makten ägnas verksamheten (kostnaderna) mer än 80 96 av uppmärksamheten och den finansiella (intäkterna) mindre än 20 76 . Resul-

planeringen

tatet av detta är att minst en av de finansiella posterna kommer att få funnågon gång under processen. Det blir inte gera som en säkerhetsventil inte kommunerna över och sällan avgifterna statsbidragen, ty de förfogar

där populistema har makten, ty det drabbar känsliga grupper. Populister prioriterar inte och normetiker tycker att skattehöjningar är bra, ty de

drabbar och odefinierbart som sällan år konalla på ett likformigt sätt,

Säkerhetsventilen blir därför vanligtvis skattesatsen. Skatfliktskapande. terna under en period i slutet av 60-talet och början på 70höjdes mycket

talet.

Detta faktum diskuterades under 70-talet livligt och i många kommuner där ideologer och måletiker styrde infördes rambudget för att råda bot mot denna obalans. Rambudget har fungerat bra i många kommuner men så som utvecklingen har varit har förfarandet med rambudget förfallit dels av relativt på grund goda ekonomiska förutsättningar för många kommu-

ner, dels på grund av att ideologer och måletiker förlorat sitt inflytande

till populister och normetiker. Idag har återigen de kommunala budgetprocessema samma kännetecken som under skattehöjarperioden 1965-75.

Denna obalans har många orsaker. Det är givetvis av betydelse: vilka egenskaper, som de politiker och tjänstemän har, som utövar infåytandet öv ar processen. Men det finns också anledning att studera instituprocessens tionella

utformning for att se hur styrkeförhållandena är. Det kan vara så

att vissa krafter och andra Här skall gynnas missgynnas. två viktiga orsaker analyseras.

l i en kommun

Verksamhetsplaneringen har många förespråkare och

den finansiella planeringen vanâigtvis bara så ;många som ryms på en hands fingrar.

2 under

Verksamhetsplaneringen pågår ständigt uppmärksamhet medan

den finansiella planeringen sker sporadiskt, och utan störkortsiktigt re uppmärksamhet.

Verksamhetens är framför förespråkare allt avdelningschefer, förvaltningschefer och nämndpolitiker. De ser som sin uppgift att motivera mer och bättre verksamhet, vilket leder till ökande kostnader. Deras är i reattityd gel att ekonomemas uppgift är att hitta på bra sätt att finansiera den verk» samhet som de uppfattar som mer eller mindre självklar.

En medelstor kommun idag kan ha ett 20-tal vilket innebär 100nämnder,

talet avdelningschefer, 20-talet förvaltningschefer och lika många nämnd-

ordföranden. Dessa backas upp av fack och olika

påtryckningsgrupper.

Förespråkarna kan räknas i flera 100-tal.

Mot dessa står ñnanschefen, om denne är måletiker och dennes närmaste medarbetare och i bästa fall kanske också om den-

finanskommunalrådet, ne är ideolog. Inte sällan saknar de helt en finansiell långsiktig planering

där konsekvenserna för hushållen av kommunala avgifts- och skattehöjningar finns med. Obalansen i informationskraft till verksamhetens fördel

är överväldigande särskilt om det centralt inte finns några ideologer och måletiker.

Verksamhetsplaneringen startar under våren i en kommun och sammanställes i början av hösten till en kostnadsbudget som skall finansieras. Detta arbete kan således pågå över ett halvår. Det finansiella gap, som i ett sent skede av processen oftast föreligger och skall slutas (och måste slutas enligt kommunallagen) framtvingar i de flesta fall en finansiell lösning. Möjligheterna att i detta sena skede tillgripa anpassningar av verksamheten anses sällan rimlig. Några få argumenterar mot flera hundra företrädare för verksamheten i ett tidsperspektiv där endast skattesatsen återstår som varierbar handlingsparameter. Hela processen är utformad så att tidsfaktorn spelar verksamhetens företrädare i händerna.

Är inte budgetprocessen utformad så att den skall mobilisera många företrädare att okritiskt slå vakt om den verksamhet som finns och de kostnader den för med sig? Framtvingar den inte i slutskedet finansiella lösningar, vilket i praktiken innebär skattehöjningar eller negativa resultat 3 (jmf tabell 19, ovan)?

. 523m] .H “I En.

Obalansen i budgetprocessen består i att den finansiella styrningen (från beslutsfattarna i kommunstyrelsen och finansfunktionen) är så svag att den

inte utgör någon mothållande kraft mot kostnadshöjningar, vilket i sin tur

leder till att nämnder och förvaltningschefer inte behöver utveckla någon styrning av kostnaderna. En svag finansiell styrning i en organisation gör

att managementkulturen också blir svagt utvecklad och detta ses här som

ett allvarligt problem i svenska kommuner och landsting.

En lösning skulle kunna vara att skattesatsen måste ses som en långsiktig beslutsparameter istället för en finansiell kortsiktig säkerhetsventil i budgetprocessen och fastläggas i god tid och för flera år i taget. Detta skulle kunna formuleras som ett krav i kommunallagen. Detta skulle framtvinga en helt annan status på den finansiella planeringen. Om också kommunstyrelsen göres ansvarig för att detta sker så får den finansiella planeringen

en så stark förespråkare att nämnder och förvaltningschefer måste utveck-

la en managementkultur och börja tillämpa kostnadsstyming (principerna bakom rambudget, jmf Jensevik 1982, sid 22).

En annan obalans är, att i den nya redovisningsmodellen så saknar den långa sikten operativ förankring i de ekonomiska dokumenten. Mot denna bakgrund kan man fråga sig om inte budgeten i den nya redovisningsmodellen borde balanseras med hänsyn taget till en långsiktig dvs flerårig målsättning för den finansiella utvecklingen i kommunen. En sådan finansiell styrning, skulle kunna få sitt konkreta uttryck i ett mål om en viss långsiktig utveckling av tex Soliditeten (jmf överföringspostens roll i den gamla modellen). Först då en sådant mål finns kan man från detta härleda ett årligt mått för resultat 3 och det bör i de flesta fall var tal, som med god marginal överstiger noll. De kalkyler, som presenteras här i kapitel 2-4 och i bilagoma, är goda illustrationer på analyser och diskussioner av denna typ av överväganden.

Dessa förslag på lösningar för att klara obalanserna i budgetprocess och dokument utvecklas senare i kapitel 7 under rubriken finansiell målstyrning .

5.3 Ekonomiska cykler i en kommun

Den ekonomiska utvv-.zcklixigen i en kommun blir enligt denna modell beroende på vilka konstellationer av politiker och tjänstemän, som har makten. Klassificeras den ekonomiska utvecklingen i en kommun i delperioder efter hur skattesats och soliditet utvecklats i termer av ekonomisk uppgång, ekonomisk nedgång och odefinierbar tendens skulle det samband kunna gälla, som matrisen i bild 1, nästa sida återger.

Då ledarparet populisten och normetikem dominerar i den kommunala ledningsgruppen resulterar detta i ekonomisk nedgång oberoende av de ekonomiska förutsättningarna, ty den ekonomiska hållningslösbet, som karaktäriserar detta ledarpar resulterar i s k ekonomisk fortkörning ute i organisationen. Ett ökande antal budgetansvariga redovisar fortlöpande

växande överskridanden vid uppñljningama väl medvetna om att det inte ligger inom ledningens föreställningsvärld att kräva korrigerande åtgär-

der. Då detta tolereras eftersom ledarparet inte kan tänka att det finns sig ett personligt budgetansvar måste i princip alla överskrida för att försvara sina positioner inför förhandlingarna om nya medel i nästa års budget. För

att bromsa överskridanden eller skapa nya medel i budget, så att det finns något att förhandla om används inte sällan olika administrativa trix s s an-

ställnings- och köpstopp. Konsekvenserna av improvisationer blir att styrsystemet succesivt bryter ihop.

ideologer: och mdletikem utgör ett starkt ledarpar i den meningen att

deras agerande oberoende av ekonomska ñrutsättningar leder till en ekonomisk uppgång. Detta beror på att ideologens önskan att skapa en stark

ekonomi och vilja att prioritera och omfördela passar måletikernas inter-

ventionistiska läggning i ekonomiska frågor. Detta ledarpar ger sällan avkall på kravet att all verksamhet skall vara ñnansierad och de åtgärdar varje tendens till överskridanden. De tror på ett personligt ansvarstagande

Tjänstemannatyper

Normetiker Håletiker P Soliditets- odefinierbar ä Populist nedgång och tendens 1 skattehöjt ningar i k 3 Odefinierbar Soliditets- Ideoloq tendens uppgång och : oförändrad Y eller sänkt p skatt e r

Bild 1: Ekonomiska konsekvenser då olika par-relationer dominerar en kommunal ledningsgrupp.

och är därmed öppna för att införa ekonomiska incitament på lokal nivå för att effektivisera och skapa engagemang och kumia styra.

Övriga kombinationer ledarpar har en odeñnierbar tendens.

Under hela 1900-talet och fram till i princip 1980 finansierades både lö-

pande verksamhet och en stor del av investeringarna i våra kommuner med skatter, avgifter och bidrag. Var detta en period med en sådan insti-

tutionell inramning att ideologer och måletiker hade stort inflytande?

Vad har hänt som gjort, att vi nu knappt klarar driftkostnadema? Att kom-

munerna säljer ut sina mest räntabla tillgångar och intecknar framtiden?

inte används konsoliderande utan förbrukas i

Att pengarna till åtgärder

Ar det så att populister och normetiker av den löpande verksamheten?

någon anledning, som vi egentligen inte önskar, fått får stort inflytande?

5.4 Villkoren för ett balanserat starkt kommunalt ledarskap.

Varför har denna modell för kommunalt ledarskap presenterats? Anled-

ningen är att ett starkt kommunalt ledarskap behöver utövas för att dels

fatta beslut om en ekonomisk politik dels för att genomföra politiken.

Med hjälp av ett sådant kalkylunderlag, som presenteras här i de inledande kapitlen kan en lokal ekonomisk politik utformas för var och en av de

tre storstäderna och även andra kommuner. Men svårigheten är inte den-

na planeringstekniska del. svårigheterna börjar när beslutet skall tas om en viss politik. Därefter behöver också ett fast kommunalt ledarskap utövas för att genomföra denna politik. Det är förutsättningarna för ett sådant som denna utredning vill initiera en diskussion omkring genom den skiss till kommunal ledarskapsmodell, som presenterats i detta kapitel.

5l9|

Populister Ideologer

. Normetiker Måletiker G9 ê

xouunal ledningsgrupp

Bild 2: En kommunal ledningsgrupp omgärdad av speciella lagregler om utkrävande av ansvar. syftet är att åstadkomma en grupp av politiker och tjänstemän med egenskaper som kompletterar och balanserar varandra.

De institutionella förändringar, som kommer att föreslås i kapitel 7 under rubriken finansiell målstyming syftar till att genom speciella lagregler om ansvar skapa sådana förutsättningar att alla de egenskaper, som behövs i en kommunal ledningsgrupp, för en framgångsrik ledning och styrning av ekonomin också blir representerade där.

Där behövs de politiska egenskaper som kännetecknar både populister och ideologer och de administrativa egenskaper som bärs av både norm- och måletiker. Problemet är att försäkra sig om att ledningsgruppen innehåller personer så att alla egenskaper är representerade och att de balanserar varandra då ledarskap utövas. Demia balansakt är i sig konfliktskapande mellan personerna i ledningsgruppen och det är lätt att det resulterar i en kamp som slutar med att ett ledarpar tar hela initiativet.

Dessa tendenser till konflikter i negativa ledningsgruppen, vars syfte är att stöta ut varandra bör hanteras genom lagstiftning. Lagar, förordningar, statsbidragsregler etc bör utformas så att ideologer och måletikers ställning i de kommunala ledningsgruppema förstärks något, så som läget är för närvarande. Man kan till och med tänka sig att kommunallagen ändras så att ansvarsregler med sanktioner skapas med syfte att slå ut populister och normetiker, om dessa får så stort inflytande att ekonomin långsiktigt försämras i en kommun.

Det främsta som föreslås syftet med de kommunllagsändringar, i kapitel 7, är således att skapa en sådan institutionell för en kommunal ledinramning ningsgrupp att den blir långsiktig, handlingskraftig och uthållig när det gäller att hantera kommunalekonomiska frågor. Detta synes särskilt angeläget med tanke på resultatet av känslighetsanalysen i bilaga 6, En helt passiv politik, se sidorna 51-52. Där frågas om inte kommuner i grunden skall ses som finansiellt instabila organisationer där finansiella gap regelmässigt uppträder och måste slutas genom en aktiv lokal ekonomisk politik. Ett ñrsvagat ledarskap t ex genom politisk jämvikt eller extrem populistisk dominans i ledningsgruppen borde väl inte få resultera i en snabb försämring av ekonomin?

Kommunala ledningsgrupper har idag en tendens att bli sammansatta av personer, som har egenskaper, som återspeglar just de, som för tillfället är ñrhärskande inom partierna och ñrvaltningen. Skall man inte istället genom lagstiftning söka säkerställa att de kommunala ledningsgruppema sammansätts så att de blir allsidigt kompetenta att ta sig an de utmaningar, som kommunen står inför?

5.5 Några synpunkter på enframtida statsbidragssystem.

Här föreslås att ett statsbidragssystem utformas, som tillgodoser tre aspekter. De två första syftar till att förbättra resursfördelningen och den tredje

är fördelningspolitisk.

Det är medvetet att här diskuteras före fördel-

resursfördelningsfrågoma

ningsfrågorna. Beträffande fördelningsaspektema fungerar det skatteutjämsom nu finns bra och det behöver inte förändras. Nu diskuningssystem, teras konstruktioner där alla statsbidrag fördelas till kommunerna enligt

som skatteutjåmningssystemet innehåller (Sv

sådana generella principer, kommunförbundet 1989) . Till skillnad från dessa förslag ñreslås här att

medel fördelas via skatteutjämningsystemet, som år moti-

bara den volym verat av skäl och resten fördelas enligt två olika re-

fördelningspolitiska sursallokeringsprinciper.

55l1;.l_].”._.l l H

Den mest angelägna frågan vid utformningen av ett statsbidrag torde idag

vara hur man bäst stimulerar kapitalbildningeni en kommun. Den ovan

av resultat 3 (jmf tabell 19, sidan 64) torde vara tillangivna utvecklingen för att förstå och åtgärder, som kan vidtagas, för räcklig att alla förslag att motverka den snedvridning i resursfördelningen mellan löpande drift och sparande, som nu sker, noga måste övervägas.

att åstadkomma starka kommuner är som framgått här beroen- Förmågan de på förmågan att styra verksamhet och skapa överskott (resultat 3). Det i klarar som saknar ideologer och måletiker. För att i

ingen ledningsgrupp,

så- å

stärka deras arena i och öka incitamenten att skapa kommunalpolitiken

i skulle staten kunna efter regler som beror av dana överskott ge statsbidrag é

ett sådant överskotts storlek. Här föreslås mot denna bakgrund att;

1 räntebidrag utgår årligen motsvarande en viss andel (x proc) Statliga av kommunens räntekostnader om kommunens egen kapitalbildning

viss nivå (ex om resultat 2 = internt tillförda medel per

överstiger innevånare överstiger ett visst antal tusen kronor) och om den sammanlagda kommunalskatten understiger 30 kr per skattekrona.

Denna punkt torde behöva förklaras mer ingående. I bild 3 nedan presen-

teras reglerna för ett sådant stimulansbidrag mer utförligt. Två villkor bör

uppfyllas för att det skall betalas ut.

Det första år ett skatte-taks-villkor och säger att ett statsbidrag betalas ut till kommuner och landsting om den sammanlagda skattesatsen inte OH!

OCH OM! Finansnetto

Resultat 2 2 Resultat 2 utslaget per kom- - muninnevånare Avskrivningar överstiger ex Extraord poster + 4 500 kr

Resultat 3 så UTGÅR!

3 Ett statsbidrag motsvarande räntekostnaderna x soliditeten / 100 x 20 proc i form av ett räntebidrag.

Bild 3: Ex på ett statligt stimulansbidrag med syftet att dels ange ett skattetak dels ett kapitalbildningskrav.

överstiger 30 kr per skattekrona. Det andra villkoret, som också måste

uppfyllas, är ett kapitalbildningskrav. Det kan t ex kräva att verksamheten

skall ge ett visst överskott. Detta överskott kan avse resultat 2 och innebära att, om denna post fördelas över antalet innevånare så skall beloppet

överstiga 4 500 kr.

Om en kommun med Soliditeten 50 proc och räntekostrlader på 50 milj kr

uppfyller dessa båda krav utgår ett räntebidrag motsvarande 20 proc eller (50 milj kr x 50/ 100 x 20 /100 =) 5 milj kr. Skulle soliditeten vara 25 proc utgår 2,5 milj kr och vid 75 proc Soliditet utgår 7,5 milj kr. Med denna regel finns det starka incitament för kommunen att också ombesörja att anläggningstillgångama är väl skötta och rätt värderade för att få använda ett så högt soliditetstal som möjligt. Nu kan man tänka sig olika varianter

på detta tema. Detta har valts för illustrera principen för ett stimulansbid-

. . 5521:. _. H11. l l M

Iden mån det anses lämpligt att ge kommuner stöd för av tidigareläggning reinvesteringar, så kan villkoren för detta stöd lämpligtvis utformas enligt

liknande regler som här presenteras i ovanstående avsnitt.

I utgångsläget ges ett reinvesteringslån enligt normala villkor. Vid ränte- .

betalningen varje år reduceras räntekostnaden med en viss procent i vägt med soliditeten i om (l) skattesatsen understiger en viss nivå och (2) kapi-

talbildningen uppfyller angivna krav. Ett sådant krav skulle utgöra mycket starka bevekelsegrunder för en kommun, som får att ockreinvesteringslån

så använda det för avsett ändamål.

Siañml.. _. lr I 11

Den andra principen för utfomning av ett statsbidrag gäller en effektiv re-

sursallokering i den löpande verksamheten. Generella statsbidrag så som

nu föreslås (Sv kommunförbundet 1989) skulle fördelas vidare

på samma

sätt som skatteintäktema i en omfattande årlig budgetprocess. Det finns

ingen anledning att förstärka populisternas och normetikernas redan star-

ka positioner. Statsbidragen bör istället ges målrelaterat dvs ges en institutionell inramning som passar ideologerna och måletikemas sätt att arbeta.

De skall således inte ges fritt och betalas ut i stora till centrala in-

belopp

komstkonton. De bör istället ges Det in-

enligt målstymingens principer.

nebär att skall betalas ut efterhand

statsbidrag som tjänster produceras och

konsumeras av någon brukare. Då vet man att når ef-

bidragen åsyftade fekter. Av den anledningen ñreslås att;

2 Specialdestinerade statsbidrag skall utgå exempelvis till utbildning och omsorg. Dessa specialdestinerade statsbidrag, skall enbart upp

i I d i sou 1990-35

fylla så kallade allokeringsmål dvs ges som uppmuntran för att kom-

munerna vinnlägger sig om en effektiv resursanvändning. De rekvireras av kommunema i takt med att överenskomna mål är verksamheten nås. Vid utbetalning sker kontroll att så harskett som ett utvärderande moment.

Den tredje gäller rättvisan i resursfördelningen mellan kommuner och

landsting och kan sammanfattas i följande punkt;

3 Generella bidrag skall utgå av typ skatteutjämningsbidrag. Dessa ge-

nerella bidrag skall enbart uppfylla fördelningsmål dvs utjämna skat-

tekraften mellan kommunerna och justera för andra liknande orättvisor.

6 KOMMUNALLAGSTIFTNINGEN

Här har tidigare hävdats att hur ledarskapet utövas i en kommun också får konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i kommunen. Hur ledarskapet utövas år i sin tur beroende på vilka egenskaper, som de politiker och tjänstemän har, som ingår och är tongivande i den kommunala ledningsgruppen. Vad är det då för faktorer, som bestämmer ledningsgruppens sammansättning? Kan lagstiftningen vara en sådan fakbetydelsefull tor?

6.1 Dualismen mellan den beslutande och verkställande makten.

Tanken om en dualism mellan den beslutande och verkställande makten har sitt ursprung i 1800-talets grundlagar så som 1809 års regeringsform och 1866 års riksdagsordning. Iden som « kommunallagstiftning, började utformas under 1850-talet och som fortsatte i kommunallagama 1930 och kommunallagen 1953 och även 1977 års lag, fastställdes de representativa respektive de administrativa _organens uppgifter.

Tanken från början var att den kommunala beslutanderätten skulle utövas

av vissa organ medan verkställigheten tillkom andra. Detta dualistiska system var uppbyggt efter statsmaktens distinktion mellan den och

styrande lagstiftande makten. Det sades i kommunallagarna och dess att

förarbeten

fullmäktige eller därmed jämställt representativt icke ñck blanda organ sig i angelägenheter, som ankom på de administrativa organen. Representationen hade och har ñnansmakt, direktiv- och delegationsrätt. Även nämnd och styrelse kan överlåta dvs delegera beslutanderätt. Man kan säga att

kommunallagen i stort fastställer den representativa beslutsgången och det

administrativa verkställighetsförfarandet.

Från tiden för franska revolutionen och fram till 1977 års lag fanns såle-

des en föreställning om en arbetsfördelning mellan beslutande organ (poli-

tiker) och verkställande organ (förvaltningen). Uttryckt i den här tidigare

använda terminologin skulle man kunna säga att politikerna i hög grad be-

stämde vad som skulle göras medan det ankom på förvaltningen att ange hur och sedan skulle man också göra det. Man kan fråga sig om inte denna föreställning, som kan sägas utgjort något av ett administrativt kultu-

rellt arv, underlättade för ideologer och måletiker att verka i kommunerna

under denna långa period. Den måste i varje fall ha fungerat hämmande på populistemas benägenhet att politisera förvaltningen dvs improvisera

och frångå reguljära styrsätt.

I och med 1977 års lag och tillkomsten av kommunalrådsinstitutionen under l960-talet blev denna gränsdragning mellan den beslutande och verk-

ställande makten otydlig. Antalet kommunalråd och politiker, som mot er-

sättning eller i anställningsliknande former deltager i det dagliga arbetet i en kommun har växt sedan 70-talet. Det är också helt naturligt att beslutsfattare måste få tid och resurser för att fatta bra beslut. Kommunerna är idag mycket komplexa organisationer att verka i även för beslutsfattare. Men detta borde inte ha fått upphäva den dualism, som här beskrivits och som givit populistema för stort svängrum. Strävan mot Ökad målstyming och klarare roller mellan politiker och tjänstemän är idag en reaktion på

den politisering, som många upplever att kommuner och landsting är ut-

satta för.

Men såg man ingen fara i detta då 1977 års lag utformades? Ser man tillbaka så tillkom denna lagstiftning i ett skede då ideologer och måletiker hade stort inflytande i våra kommuner och dominerade scenen. Bakgrunden var att under en IO-årsperiod, som slutade 1974 byggdes i Sverige mer än l miljon lägenheter. Det var i högsta grad ett målstyrt och mycket

långsiktigt program med en djup ideologisk förankring. Redan tidigare un-

der 60-talet hade bilismen och köpkraften ökat, vilket hade föranlett stora

investeringar i trafikleder och uppförande av köpcentra. Kommunerna sanerade, investerade i gator, VA-anläggningar och skollagen 1958 medförde en kraftig utbyggnad av skolan under 60-talet.

Planering, beslut och genomförande av allt detta var en kommunal angelä-

genhet och mobiliserade främst ideologer och måletiker på det lokala pla-

net. Det hade i de flesta kommuner utvecklats ett stort kunnande att samordna olika sektorers experter. [början fanns brister i samordningen

mellan den fysiska och ekonomiska planeringen inom kommunerna men

metoder, organisation och kompetens utvecklades och mot slutet av perioden kom även den sociala planeringen med i processen. Man trodde på långsiktig planering och samordning inom alla sektorer och det passade ideologer och måletiker, som dominerade de kommunala ledningsgrupperna.

En av anledningarna till den översyn av kommunallagen, som inleddes under 70-talets första hälft var storkommunreformen. Den var i sin helhet genomförd då översynen av lagen påbörjades. Den innebar en omläggning till storproduktion och ñck därmed också administrativa konsekvenser. Den uppbyggnad av expertfunktioner, som inleddes redan under 60-talet bl a som en följd av miljonprogrammet och de stora investeringarna i inf-

rastruktur m m, fortsatte inom olika områden. Kommunerna uppfattades,

som mycket kompetenta och skulle i framtiden kunna verka i stor autonomi. Kommunallagen utformades också som en ramlag antagligen mot bak-

grund av föreställningen att utvecklingen skulle fortsätta dvs att ideologer

och måletiker skulle befästa sina positioner i de kommunala ledningsgruppema även i framtiden. Deras sätt att arbeta tonade ner behovet av att lag-

stifta om en dual rollfördelning.

Idag vet vi att 80-talet innebar en återgång till en parerande planering i

den korta sikten. Känslan att uppställda mål kan omtolkas eller förklaras bort, efterhand som tiden går, innebär bristande fasthet i styrningen. Det-

ta har lett till att förvaltningama blivit mindre effektiva som verkställare.

Populistema har haft lättare att mobilisera uppmärksamhet till dagsaktuel-

la frågor och ideologema har fått maka på sig. Den ökade politiseringen av förvaltningen har dels vingklippt experterna dels omöjliggjort utkrävan-

i

de av ett ansvar för verkställigheten riktat mot tjänstemärmen. Det senare

-

är omöjligt då man själv har involverat sig i verkställigheten som politiker. Båda dessa företeelser har lett till en ineffektivare förvaltning i ett viktigt avseende. Den har i och mr sig blivit effektivare i meningen att vara pro-

cesstyrd dvs att alla följer regler och former men den har sannolikt inte

blivit effektivare om man skulle mäta relationen kostnad och tjänsteutbyte

för brukarna.

1977 års kommunallag innebar således en nedtoning av dualitetsprincipen och en legitimering av populisternas politisering av förvaltningen. Detta har i sin tur ökat processtyrningen och försvårat utkrävandet av ansvar.

Experterna, som oftast är måletiker har lämnat organisationen, och vid anställning av ny personal underordnas kompetenskraven andra hänsyn, som sällan bidrar att göra organisationen effektivare ur ett brukarperspektiv.

6.2 Fönnögenhetsskyddet

Den så kallade statsuppsikten över kommunerna har haft stor betydelse för att garantera kommunerna grunderna för en god ekonomisk utveckling och uppbyggnad av förmögenhetema fram till 1980-talets början. Redan 1862 års kommunalförordningar innehöll bestämmelser om hur man fick hantera vad kommunen samfällt tillhörde i fastigheter, rörligt kapital eller inkomstgivande rättighet. Ännu fanns inget lagligt hinder för kommunema att förbruka sina kapitaltillgångar till löpande utgifter. Även 1930 års kommunallagar var otydliga i fråga om förmögenhetsskyddet. Först i 1953 års kommunallag skrevs förmögenhetsskyddet in, 4 kapitlet, 50 paragrafen Vad kommunen tillhör i fast egendom bör så förvaltas, att kommunens förmögenhet ej minskas.

Därmed innehöll 1953 års kommunallag ett mål for den kommunala kapitalbildningen. Nu återstod frågan hur detta mål skulle operationaliseras i redovisningstekniska termer. Redan 1950 tillsatte Svenska stadsförbundet en utredningskommitté för att lösa denna fråga. Denna kommitté, benämnd kapitalredovisningskommittén, slutförde sitt arbete 1956. Detta inledde en redovisningsepok i den kommunala ekonomiadministrationen, som bröts i mitten av 60-talet av den planeringsoptimism, som följde i spåren av miljonprogrammet. Från denna tidpunkt och fram till 1975/80 gällde långtidsplanering och det var fint att arbeta på kommunala Unbudgetavdelningar. der 80-talet har återigen redovisningsfolket över beroende dels på tagit återgången till en kortsiktig parerande planering ledd av dels på populister introduktionen av den nya redovisningsmodellen.

Kapitalredovisningskommitténs arbete innebar på sin tid att lagens krav på ett förmögenhetsskydd gavs en praktisk redovisningsteknisk lösning. Tidigare i denna utredning har diskuterats hur denna lösning också gav ideologema en god plattform på vilken man kunde föra en långsiktig och programförankrad politik. I och med 1977 års kommunallag tonades kravet på ñrmögenhetsskydd ner och i den nya redovisningsmodellen, som infördes under 80-talet gavs ingen operativ förankring till detta krav eller

till några andra sådana mål. Vilka förödande konsekvenser detta fått för kapitalbildningen har redan diskuterats.

6.3 Statsuppsikten

Utmärkande för kommunerna var att de fram till 1980-talet byggde upp stora förmögenheter och att detta skedde med en stor andel egen kapitalbildning. Vilken inverkan hade den då gällande kommunallagstifuiingen och den där innefattande statsuppsikten?

Statsuppsikten gällde kommunernas rätt att ta upp lån, ingå borgen och använda fonder. Det var fråga om en ren underställningsskyldighet av kommunfullmäktiges beslut. Ansökan om tillstånd ställdes till Konungen och insändes till länsstyrelsen. Kommunallagen reglerade (t ex 1953 års ? kommunallag 60 paragrafen) till och med hur de kommunala besluten skulle uppställas. Länsstyrelsen beredde ärendet och vid denna beredning granskades kommunens olika handlingar i ärendet, varvid t ex amorteringstider prövades mot ifrågavarande projekts varaktighet och kommunens förmåga att ekonomiskt klara åtagandet innan slutlig prövning underställdes Kungl Majt.

Kungl Majt bestämde slutgiltigt om amorteringstid och i vissa fall om lånebeloppets storlek. Vidare bestämde Kungl Majt om kommunens totala i förhållande till antalet skattekronor. Det fanns alltså ett låneupplåning tak. I detta tak inräknades också borgensåtaganden. Vidare fanns underställningsskyldighet beträffande viss fondbildning och disposition ur fonder. I 1953 års kommunallag 58 paragrafen regleras upplåningen i stort sett efter samma riktlinjer som i 1930 års kommunallagar. Fondbildningen reglerades från och med 1936 och stärktes 1946.

Den statsuppsikt, som fanns i kommunallagarna fram till 1977, och som omfattade lån, borgen och fonder var således mycket omfattande och rigorös. Den bidrog till att kommunerna utvecklade en god ekonomi och det var också syftet. Men den innebar i sin statliga styrning en stor inskränkning i den kommunala autonomin som inte var tidsenlig och som svårligen kunde motiveras. I 1977 års kommunallag togs underställningsskyldigheten bort. Det förutsattes att statsmakten kunde reglera upplåningen med kreditpolitiken. Kommunförbundet framhöll för kommunallagskommitten 1974 att tyngdpunkten “förskjutits från fbrmögenhetsskyddet till kostnadsredovisningen och att den fleråriga ekonomiska planeringen blev allt vikti-

gare i ñrhållande till årsplaneringen. Därñr framhåller kommunförbun-

det, att kommunallagsutredningens förslag om reglerna om drätsel bör

karaktär av rambestämmelser. Och så skedde också.

6.4 Slutsatser

l och med 1977 års kommunallag upphörde den detaljerade statliga styrningen av kommuner och landsting. Tidigare hade lagen innehållit både

mål ñr den kommunalekonomiska utvecklingen och ett regelsystem för

styrning, som garanterat att dessa mål också uppnåddes. I detta avseende

kan man säga att 1.977 års kommunallag lämnade ett vakuum efter sig som varit ödesdigert. Är det för för hårt att säga att det har blivit en frihet utan direkt ansvar?

Målsättningen om en god ekonomisk utveckling delas säkert av alla mer

hur säkerställer man att en sådan sker? Det kan ske endera genom process- eller målstyrning. Före 1977 skedde detta genom en statlig process-

styming. Men den ersattes inte av målstyming i 1977 års kommunallag.

Målstyming innebär att någon måste ta ett ansvar för att uppställda mål

nås. I kommunerna är det de kommunala ledningsgruppema som måste

axla ett sådant ansvar. Men den nya kommunallagen kräver inte att mål skall uppställas for den kommunalekonomiska utvecklingen och därmed finns inte heller regler för utkrävande av ansvar. Det är detta som varit

ödesdigert.

Det ligger heller inte i den traditionen i att förvaltningsråttsliga Sverige

utkråva ansvar av politiker efter ekonomiska spelregler. Av den anled-

ningen bär det förslag på lösning, som presenteras i nästa kapitel drag av

bristande politisk realism. Men även om så skulle vara fallet så bör det vara en ekonoms uppgiñ att ge sin ärliga syn på läget.

Ovan ställdes också frågan om lagstiftning var en betydelsefull faktor för

formeringen av i en kommun. Tesen ledarskapet här är att lagkrav utgör en mycket betydelsefull faktor i detta sammanhang. Genom kommunallagen kan nämligen kvalitetskrav formuleras för det kommunala ledarskapet. Om så sker kommer ledningsgruppema att sammansättas av politiker och tjänstemän, som har de egenskaper som erfordras för att nå just dessa

kvalitetskrav.

Vad behöver kommunerna for hjälp av statsmakterna? Det beror på vad

statsmakterna vill! Om nuvarande lednings- och styrformer skall tillämpas

i kommunerna även i framtiden så behöver årligen finansiella resurser tillföras utifrån. Detta kan ske genom ökade statsbidrag eller att kommunerna får en ny fmansieringskälla. Sannolikheten för att kommunerna dessutom höjer skatterna är stor.

Ett annat alternativ är att ändra kommunallagen så att ideologer får ett

ökat inflytande i de kommunala ledningsgrupperna. Då kan man på lokal nivå utforma ekonomiska lösningar och genomñra dessa utan att extra

resurstillskott behöver tillföras. I nästa kapitel presenteras ett sådant törslag till ändring av kommunallagen. Detta förslag innebär inte en återgång

till tidigare kommunallagar med förmögenhetsskydd och statsuppsikt. Lös-

ningen är istället att tankarna i den nya ramlagstiftningen utvecklas och ges en distinktare form.

7 FINANSIELL MÅLSTYRNING

7.1 Förslagen isammarçfattning

Inledningsvis sammanfattas här nedan i fem punkter utredningens förslag till förändringar av de delar av kommunallagen, som reglerar hur ekonomisk förvaltning skall hanteras. Tanken är att kommunallagen i detta avsnitt inte bara skall ange vad som är god kommunal ekonomi utan också göra det på ett sådant operativt sätt att ideologer och måletiker får tillbaka en naturlig plattform att verka på. Förslaget går så långt att i det fall populister och normetiker föröder en kommuns ekonomi så finns ansvarsregler, som effektivt hindrar dem att fortsätta sin maktutövning.

Det kan ñrefalla paradoxalt att påstå att normetiker inte vill ha hårda sanktioner, ty det är ju de som med stor förtjusning formulerar regler och bevakar att de efterlevs. Men observera att de normer, som formuleras ne- . dan gäller konkreta mål, dvs vad man vill åstadkomma. Normetikernas regler gäller hur man skall bete sig i processer. Normetikernas inställning till utkrävande av ansvar är att hur hårda regler som helst kan formuleras gällande processen men i princip inga regler alls om resultatet.

För måletikem gäller att organisationen är till för brukaren dvs det offentliga företagets kund. Här är inte frågan i första hand hur man gör utan vad och varför producerar vi denna tjänst. Utkrävandet av ansvar gäller huruvida organisationen når sina mål i termer av resultat.

I här efterföljande fem punkter sammanfattas förslaget; I Finansiell målstyming

Den eñer ett val tillträdande majoriteten av politiker i kommunstyrelsen skall med utgångspunkt från en finansiell för den kommande plan mandatperioden presentera ett förslag ñr kommunfullmäktige omfattande (l) skattesatser för hela mandatperioden, (2) soliditetsmål vid mandatperiodens slut och (3) ett i nominella termer angivet målbelopp

för eget kapital vid mandatperiodens slut. Förslaget och fullmäktiges beslut skall föreligga inom i lagen föreskrivna tidpunkter.

I den händelse att kommunstyrelsen inte kan eller underlåter att presentera ett förslag för kommunfullmäktige inom föreskriven tid eller att kommunfullmäktige inte kan eller underlåter att fatta beslut inom angiven tid så gäller för hela mandatperioden (l) att skattesatsen skall vara oförändrad, (2) att soliditeten inte skall minska och (3) att det egna kapitalet i nominella termer skall öka minst i takt med konsumentprisindex.

Ekonomisk planering

En kommun skall tillämpa koncemredovisning varvid hela kommunen och minst varje enhet ner till styrelse, nämnd och bolag skall ha egna kompletta resultat- och balansräkningar.

Budgeten, som skall fastställas av kommunstyrelsen före den första december år får enbart innehålla (1) beslut om prislistor s k

varje

för färdiga kommunala nyttigheter, (2) målvolymer för prisanslag dessa och (3) soliditetsmål för resp styrelse och nämnd.

och nämnds äskanden om prisanslag skall inlämnas till kom- Styrelse

som bestämmer varvid

munstyrelsen vid tidpunkt, kommunstyrelsen prisanslagen skall vara beräknade enligt den firtydligade självkost-

nadsprincipen.

III Ansvar

Kommunrevisionen skall vid revisionsberättelsens presentation i kommunfullmäktige och då frågan om huruvida ansvarsfrihet tillstyrkes eller ej för kommunstyrelsen lägga särskild vikt vid huruvida de fi-

nansiella målen uppnåtts.

Beträffande styrelser och nämnder skall kommunrevisionen också

pröva om ansvarsfrihet ñr dessa. Därvid skall särskild vikt

frågan läggas vid om de soliditetsmål nåtts, som kommunstyrelsen fastställt för respektive styrelse och nämnd.

IV Brukaravgifter

Högsta instans för fastställandet av avgifter mot brukarna är den styrelse, nämnd eller bolag, som producerar tjänsten. Avgiftens högsta nivå skall baseras på självkostnadskalkyler och skall utformas som en enhetsavgift, som bara får variera med hänsyn till utbjuden volym och kvalitet. Vid delvis skattefmansierad verksamhet får summan av

avgifter, statsbidrag och prisanslag inte överstiga självkostnaden.

V Utvärdering av kommunala tjänster

Alla intäkter skall rekvireras av styrelser och nämnder, varvid beställande och betalande instanser har att utvärdera om presterade tjänster

uppfyllt prisanslagens specificerade volym- och kvalitetskrav. Skulle man därvid finna att tjänsten inte uppfyller kravet behöver betalning

ej ske förrän beloppen anpassats till en nivå som bättre motsvara levererad volym och kvalitet.

Tvist om betalning skall kunna prövas av kommunrevisionen inom tre veckor och utslaget skall inte gå att överklaga.

Kritik kan riktas mot dessa regler vad beträffar utkrävande av ansvar. Utöver vad som redan anförts här är erfarenheten att det kommunala revi-

sionstitutet är föga kraftfullt. Med en för svag sanktion riskerar den styrning, som här eftersträvas, att inte bli tillräckligt effektiv. För att påvisa

att det finns system med effektivare ansvarsregler så formuleras ett sådant

i en not längst ner på nästa sida. Som framförts tidigare ligger det inte i den Svenska förvaltningsrättsliga traditionen att utkräva ansvar av politi-

ker efter ekonomiska eller måletiskt formulerade spelregler. Men det kan vara av teoretiskt intresse att formulera sådana mer effektiva ansvarsreg-

ler för att kunna jämföra med den processuella, för att inte säga normeti-

ska syn på ansvarsutkrävande, som idag är förhärskande.

7.2 Motiven.

Det finns i den problembild, som målats upp i kapitel 5 ovan ett antal oba-

lanser i styrningen av finanser .och den löpande verksamheten, som går

ss dokumentutformning och tillbaka på olika institutionella förutsättningar

En viktig utgångspunkt är också att de uppläggning av budgetprocessen. blockerar olika och mer övergripande. kortsiktiga frågorna långsiktiga

som presenterats här år att skapa

Tanken med det forslag till lagändring,

i den ekonomiska genom att dels

en högre grad av rationalitet styrningen

av ansvar lagstifta bort obalansema, dels genom reglerna för utkrävande balansen i ledningsgruppen mellan de olika viktiskapa och vidmakthålla

som krävs för ett framgångsrikt ledarskap.

ga egenskaper,

7 vi

handlar (intäkter) och

Ledning av en organisation om styrning av finanser

man är i demna hantering kan

verksamhet (kostnader). Hur framgångsrik

i termer av intäkter och kostnautläsas av verksamhetens resultaträkning är ett mått på verksamhetens ekder. Saldot mellan intäkter och kostnader

Not)

FORMULERADE REGLER FÖR UTKRÄVANDE AV ANSVAR. MÅLETISKT

Punkterna l, ll och IV âr oförändrade jånnñrt ovan och redovisas inte igen. Ãndringarna är

markerade med fet stil.

lll Ansvar

tre målen för den finansiel- Skulle det visa sig vid mandatperiodens slut att något av de ordinarie ledamöter valbar la målstymingen inte uppfyllts är ingen av kommunstyrelsens till något offentligt uppdrag under de två efterföljande mandatperioden-na.

för soliditeten, som kommun- Skulle det visa sig vid en budgetperiods slut att det mål styrelsen faststållt för en styrelse eller nämnd inte uppfyllts, skall styrelsen eller nämndens verkan ej är valbara till ordinarie ledamöter omedelbart avgå varefter de med omedelbar år. något offentligt uppdrag under sex

och fastslås av en opar- Huruvida de finansiella- resp soliditetsmålen nåtts skall provas tisk instans.

V Utvärdering av kommunala Vänster

bestållande och betalan- Alla intäkter skall rekvireras av styrelser och nämnder, varvid vode instanser har att utvärdera om presterade tjänster uppfyllt prisanslagens specificerade beman därvid ñnna att tjänsten inte uppfyller kravet behöver lym- och kvalitetskrav. Skulle till en nivå som bättre motsvara levererad volym och talning ej ske förrän beloppen anpassats kvalitet.

Tvist om betalning skall kunna prövas av en oberoende instans på den ena panens be-

veckor och utslaget skall inte gå att överklaga. gåtan. Besked skall avges inom tre

onomiska resultat. Är resultatet ett överskott ökar det verksamhetens nettoförmögenhet och vice versa. En lednings förmåga att styra kan på detta sätt mätas på ett objektivt och rationellt sätt om det också finns en målsättning för förmögenhetsbildningen att jämföra med.

Denna rationalitet, som inom privat sektor i bokförings- och aktiebolagslagarna drivits mycket långt, ger beslutsfattarna i företagen ramarna ñr ett långsiktigt agerande mot målet att ständigt uppvisa allt bättre resultat i sina årsredovisningar.

Samtidigt tvingas dåliga ñretag att lämna marknaden och ställa sina resurser till ñrfogande till mer rationellt verksamma vilket innebär företag, tillväxt.

Problemet är att de institutionella ramarna för en högre grad av rationalitet, som sätter in kommunalpolitikens beslutsfattare på motsvarande sätt i ett mer långsiktigt sammanhang, saknas idag. Men sådana ramar kan relativt lätt tillskapas.

“zu 1.13. ü

Under senare år har resultaträkningar, och balansfinansieringsanalyser räkningar införts i många kommuner och Därmed kan det ekolandsting. nomiska resultatet av verksamheten mätas i kvantitativa

termer på ett lika

objektivt sätt som i privat sektor. Kalkylema i denna utredning för storstäderna visar att detta är möjligt.

Den finansiella hur skatter, problematiken gäller statsbidrag och avgifter, skall tas ut för att en kommuns intäkter skall bli för att betala tillräckliga dess kostnader. Problemet på kostnadssidan gäller hur verksamheten skall styras så att kostnadema kan anpassas till gällande finansiella förutsättningar. Även i kommuner salderas intäkter och kostnader till ett resultat som påverkar det egna kapitalet på Därmed finns också balansräkningen. här en koppling mellan kort och lång sikt.

De tekniska möjligheterna att omgärda den kommunala beslutsfattaren med en referensram, som gör denne långsiktig i sitt beslutsfattande ñnns idag. Vad som saknas är (1) beslutskriterier och (2) ansvarsregler.

I ett privat företag är det långsiktiga beslutskriteriet räntabiliteten. Det är WU 1990:35

relation till ägarnas en gång satsade kapital. Ägarna

den årliga vinstens om denna relation sett inte motsvarar avkastutkräver ansvar objektivt

ningen på alternativ användning av satsade pengar.

måste beslutskriterier och ansvar definieras på nå- I ett offentligt företag

med privat verksätt. Och därmed upphör jämforelsema

got motsvarande

samhet.

4 Kapitel om ekono- En bättre ansats är vad som står i kommunallagens

skall förvaltas så att förmö-

misk förvaltning, l paragrafen att tillgångarna genheten ej minskas. Det nyckeltal, som på något sätt kan konkretisera

mellan och eget kapital. Dendetta år Soliditeten dvs relationen tillgångar

na relation hur många procent av formögenheten, som tidigare geanger vilket och

nerationer har finansierat, samtidigt speglar vad som är belånat kvar for framtida att betala. Eftersom resultatet av l

som ñnns generationer

i. det

den löpande verksamheten påverkar det egna kapitalet varje år så blir i hanterar denna problematik. 5 ett mått på hur dagens politiker

l i drivit ii Under 1982-89 har kommunalpolitikerna i ex Göteborg i

perioden

i stort

verksamheten med underskott varför det egna kapitalet har minskat i

för Stockholm och Malmö är tydliga och de står i i

sett varje år. Trendema 4 l av en av nominella underskott. Enligt denna utrednings upp-

början period

kommuner komma att hamna i samma situation relafattning torde övriga

tivt snart.

har förskingrat delar av den net- Betyder inte detta att dagens politiker som tidigare generationers politiker har skapat och därmed toförmögenhet lämnar en konsolideringsuppgift till kommande generationers politiker? är inte alltid sann! Under vissa perioder kan det vara ra-

En sådan slutsats och vice versa. Om så är fallet, skall

tionellt att minska det egna kapitalet

utifrån finansiella

då inte kommunalpolitiker i förväg för en längre period om det egna kapitalet skall A_andra överväganden ange och motivera

Med andra 0rd om Soliditeten under en

få disponeras?

byggas upp eller

öka eller minska vissa Det innebär att man

mandatperiod skall procenttal? i ett konkret mått anger hur man anser att väljare från olika generationer

av kommunens verksamhet och

skall bidraga till finansieringen löpande

Gör en norm sikt mot vil-

investeringar? man det tillskapas på medellång

Och kommer att utvärderas om klara ansken alla beslut kan utvärderas.

varsregler också utformas.

betal-

Slutsatsen här är att god ekonomi måste kopplas till den långsiktiga

ningsförmágan. Ett relationstal som används för att beskriva långsiktig betalningsñrmåga och finansiell styrka är soliditet. Soliditet uttrycker mr-

hållandet mellan eget kapital och totala tillgångar. Utvecklingen av soliditet är således beroende av dels hur det egna kapitalet förändras dels av hur tillgångarnas värde utvecklas.

Förändringen av eget kapital är saldot på resultaträkningen (resultat 3)

och här finns kopplingen till den löpande verksamheten dvs intäkter och

kostnader. Om man gör stora investeringar eller kraftigt ökar andra till-

gångsposter fordras för att soliditeten skall bibehållas ett bra resultat dvs

överskott från verksamheten. Det motsatta gäller när investeringsvolymen

är begränsad eller om t ex likviditeten faller kraftigt.

Väljs soliditeten som måttstocken vid en finansiell målstyming ger man ideologema en arena att verka på. De har personliga egenskaper som gör dem särskilt lämpliga för totalvärderingar av den typ som just beskrivits.

Men dessa bedömningar kräver ett underlag och de analyserna kan normoch måletikema upprätta tillsammans. Ett lagkrav utformat som ovan kommer att tillse att kommunema dels gör beräkningar av soliditeten och dess utvecklingen, dels i analyser klargör orsakerna och ñrutsättningarna för denna utveckling. Det krävs att utvecklingen av skatter, avgifter, bidrag,

kostnader, finansnetto, tillgångs- och skuldförändringar studeras och ana-

lyseras. Det kan ex ske i en sådan modell som denna utredning använder för att analysera storstädernas utveckling.

r 1 l l

Poängen i att utifrån en totalbedömning av de finansiella förutsättningarna

tvingas konkretisera sina ambitioner i en och endast en norm är att man måste ta ansvar för den. Skulle man ha två eller flera normer blir målet diffusare samtidigt som sannolikheten ökar att man når ett av målen av en

ren tillfällighet. Det blir svårare att utkräva ansvar och lättare att slingra

sig ur.

I delen, som gäller finansiell målstyrning, framförs tre normer, som avser (1) skattesatser för hela mandatperioden, (2) soliditetsmål vid mandatperiodens slut och (3) ett i nominella termer angivet målbelopp för eget kapital vid mandatperiodens slut.

Skulle staten konstruera ett statsbidrag som ett incitament att öka den kom-

munala självfinansieringsgraden (jmf ovan 5.5, sid 74) och också koppla

detta till kravet att skattesatsen inte får överskrida ett visst värde t ex 30 kr per skattekrona, så behöver inte lagen innehålla något krav på att skattesatser för hela mandatperioden skall fastställas och inte heller något krav på en viss utvecklingen av eget kapital. Då skulle det räcka med en norm för den finansiella målstyrningen, nämligen soliditeten.

Eftersom ändringar av kommunallagen och statsbidragsreglema är två olika beslut föreslås här att alla tre normerna skrivs in i kommunallagen.

. Zznvul. E .H H

Normetiker och populister kan anföra en rad invändningar mot dessa tankar. Förmodligen vill de ha en oprecis och lös formulering iden nya kommunallagen om vad god kommunal ekonomi är, som inte är mätbar eller har någon annan operativ förankring i några ekonomiska dokument. Man

vill troligtvis ha en ramlagsformulering. Men ingen skulle idag drömma

om att ge aktiebolagslagen karaktären av ramlag? Är det så att vi skall ha en offentlig sektor med ramlagar befolkade av populister och normetiker och en privat sektor med hårdare lagstiftning för ideologer och måletiker?

En invändning är också att det i praktiken är omöjligt att ha en mätbar norm med tanke på alla oplanerade händelser som kan inträffa. Men tanken här är att ifrågasätta den inställning som säger att skattekollektivet alltid skall bära alla kostnader vid oväntade händelser. Därmed inför man risk och osäkerhet i det kommunala beslutsfattandet och det är faktorer som främst ideologer och måletiker kan hantera. Varför skall kommunalt beslutsfattande vara undantaget från bedömningar av risk och osäkerhet?

En annan invändning är att man inte kan ange i lagstiftningen vad solidi-

teten skall vara för att en god kommunal hushållning skall råda. Men observera att kommunallagen inte skall föreslå vilka mål eller normvärden

som skall gälla långsiktigt utan bara att kommunfullmäktige har att fastställa rnål inom minst dessa tre områden för en längre tidsperiod. Därmed tvingas man själv deklarera vad man anser vara en god ekonomisk utveck-

ling för sin kommun. För att inte detta skall ske i för oprecisa ordalag, så

tvingas man konkretisera bedömningen i operativa termer.

Nu kan det hända att populister blockerar eller förhalar ett beslut om en

finansiell norm för att behålla den handlingsfrihet i ekonomiska frågor, som man anser sig behöva. Sanktionen för att förhindra detta är den regel ovan, som säger att ekonomin under kommande treårsperiod inte får försämras. Det är endast i det läget, som lagen anger bestämda värden för utvecklingen av skattesatser, soliditet och eget kapital för en treårsperiod.

En invändning är också att det kommer att bli svårt att rekrytera politiker

till kommunala uppdrag med dylika regler. Det bli svårare att rekrytera populister, eftersom deras handlingsutrymme beskäres men i gengäld torde det bli lättare att rekrytera ideologer. Och frågan är väl vilka egenska-

per vi vill att våra politiker skall ha? Detta problem torde innehålla avväg-

ningen volym och kvalitet. Det kan väl betraktas som en kvalitetshöjning

om antalet politiker i kommunala styrelser och nämnder minskar något samtidigt som ideologema åter igen gör sitt intåg?

7.3 Beslutskrüeñer och

ansvarsreglerjör kommunstyrelsen.

Här föreslås således en långsiktig finansiell målstyming, för vilken kommunstyrelsen göres ansvarig. Den innehåller (1) beslutskriterier (mål/ norm) och (2) ansvarsregler. Låt oss börja med beslutskriterierna.

På samma sätt som den efter ett val pågående majoriteten av politiker i

kommunstyrelsen skall upprätta ett förslag till nästa års budget så skall kommunallagen kräva av dem, som första åtgärd;

att de upprättar ett ñrslag till skattesatser ñr hela mandatperioden

och

an; de upprättar ett förslag, som anger med hur många procent soliditeten skall öka eller minska under mandatperioden och

att de upprättar ett ñrslag, som anger i nominella termer hur myc-

ket det egna kapitalet skall öka eller minska under mandatperio-

den.

Varför också skattesatsen skall fastställas har redan diskuterats i

kapitel

5.2.3. Det beror på att det finns en obalans i den kommunala budgetprocessen, som gör att skattesatsen får funktionen av finansiell säkerhetsventil i processens slutskede.

Soliditeten om- En pressad kommunledning kan givetvis manipulera genom värderingar av tillgångar och skulder under perioden. Det kan man göra några år och meningen med denna modell är också att tillgångar och skulder skall bli rått värderade. Däremot skall det inte vara tillåtet att byta värderingsregler för tillgångar och skulder under en period utan att detta också påverkar målsoliditeten.

Det måste finnas en sanktion - en ansvarsutkrävande mekanism - för att få en majoritet i en kommunstyrelse att underkasta sig de etiska krav och den mycket höga kvalitet på beslutsfattandet som dylika långsiktiga och bindande mål innebär.

Om kommunens årsredovisning vid mandatperiodens slut är komplett och upprättad enligt god redovisningssed så är det inte svårt att avläsa hur det gått. Målen är nämligen kvantiñerbara, tidsbestämda, lätt avläsbara för gemene man, få till antalet, kan marknadsföras och förstås av varje kommu-

nanställd. Frågan är vilken instans som skall uttrycka vad varje enskild

människa själv kan konstatera.

Kravet på en väl avvägd sanktion skulle vara;

1 att kommunstyrelsen får ett tydligt finansiellt ansvar för hela kommunens verksamhet på medellång sikt (något som helt saknas idag) och

2 att kommunstyrelsen får ett mycket starkt incitament att agera kraftfullt och snabbt i alla lägen där det finns anledning att befara att de

långsiktiga finansiella målen äventyras (och detta skall jämñras med den försiktiga vänta och se-strategi som är så utbredd idag). Detta

innebär också

3 att kommunstyrelsen tvingas agera starkt och samlat även i kommu-

ner dår ett eller flera småpartier är vågmästare (jmf avsnitt 4.2.3,

sid 51 och 5.4, sid 73).

Man kan tänka sig en skala av ansvarsutkrävande där nuvarande förfarande med kommunrevision utgör en nollpunkt. Kommunrevisionen är den instans, som skall värdera huruvida målen nåtts och sanktionen utgöres av dess bedömning huruvida ansvarsfrihet skall ges eller ej för kommunstyrelsen.

Kommunrevisionen skall således inte i ñrsta hand bete sig processuellt el-

ler normetiskt och undersöka om kommunstyrelsen följt alla detaljerade regler. Detta får man i så fall göra i andra hand. I första hand gäller det att utröna om de ñnansiella målen nåtts och ansvarsfriheten knyts till detta.

En bit ut på skalan är det möjligt att tänka sig någon förstärkt form av re-

visionsmakt där revisorernas utslag ges extra tyngd. Men man kommer

ändå inte ifrån att det är politiker som värderar politikers insatser och att även om målen är konkreta och objektivt mätbara så kan de diskuteras

bort i värderingamas töcken. Revisionsförfarandet har sina möjligheter

och begränsningar.

Hur formuleras ensanktion så långt ut på skalan att det säkerstålles att

sanktionen är effektiv? Då kan exempelvis föreslås att en från kommunen

och politikerna fristående instans av typen förvaltningsdomstol efter var-

je mandatperiods slut prövar om de uppsatta målen nåtts (jmf noten sid 88).

Sanktionen är att kommunstyrelsen som grupp solidariskt skall vara bun-

den av de fastställda målen. Detta skall även gälla de som röstat emot och

som reserverat sig i kommunfullmäktige då beslutet om de finansiella må-

len togs, ty ingen skall i denna fråga få agera taktiskt. En sådan sanktion

tvingar populister och ideologer att hålla ihop och ta sådana hänsyn i alla

ekonomiska frågor att de finansiella målen nås.

Syftet med dessa (1) beslutskriterier och (2) ansvarsregler är således att omgärda beslutsprocessen i kommunstyrelsen med sådana förutsättningar

att det sker ett beslutsfattande med en högre grad av rationalitet än vad

fallet är idag.

7.4 Beslutskriterier och och nämnder.

ansvarsreglerför styrelser

Hur får man politiker och tjänstemän på styrelse- och nämndnivå att ändra beteende och börja utveckla den rationella managementkultur som beskrivits ovan? Det måste naturligtvis även här ske genom ansvarsutkrävande regler, som står i samklang med den kultur som önskas.

Ovan i kapitel 5.2.3 diskuterades obalansen i Den

planeringsprocessen.

består i att den finansiella

styrningen är så svag att den inte utgör någon

mothållande kraft mot kostnadshöjningar, vilket i sin tur leder till att nämnder och törvaltningschefer inte behöver utveckla någon styrning av

kostnaderna.

I kapitel 5 sades också att en lösning skulle kunna vara att om skattesatsen med lagens hjälp måste ses som en långsiktig beslutsparameter och fasti god tid för en längre period skulle detta framtvinga en helt annan läggas

status på den finansiella planeringen. Om kommunstyrelsen göres ansva-

rig för denna, så får den finansiella planeringen en så stark förespråkare att nämnder och förvaltningschefer måste utveckla en managementkultur och börja tillämpa kostnadsstyming. Detta skulle innebära att även om organisationen var befolkad av populister och normetiker så skulle dessa bli tvungna av den institutionella utformningen att ta de hänsyn och utveckla de talanger som ideologer och måletiker normalt besitter.

Första åtgärden är att ta steget från en processtyming av styrelser och

nämnder och införa mer av resultatstyming. Det sker genom kravet i punkten II ovan om ekonomisk planering där det sägs att varje styrelse och nämnd skall ha egna kompletta resultat- och balansräkningar. Där sägs också att styrelser och nämnder bara får styras genom prisanslag för färdiga kommunala nyttigheter och ett soliditetsmål.

När en sådan styrning etablerats kan utkrävandet av ansvar övergå till att målen för verksamheten och ekonomin nåtts istället för «

gälla huruvida at;

gälla om man följt alla regler i processen. // Här föreslås således för utkrävandet av ansvar att kommunrevisionen först skall huruvida varje styrelse eller nämnd har klarat sitt soliditetsmål pröva Detta skall vara av särskild vikt för kommunrevisioför varje budgetår. nens bedömning huruvida nämnden skall beviljas ansvarsfrihet eller ej. Om kommunens årsredovisning vid mandatperiodens slut är komplett och

upprättad enligt god redovisningssed så är detta ingen svår uppgift. Kommunrevisionen skall uttrycka vad varje enskild märmiska själv kan konsta-

tera. 2

i

Även sanktioner och här kan man tänka sig en skala av successivt skärpta

den teoretiska ytterligheten finns i noten på sid 88. Frågan är igen om förfarandet med revision är starkt nog för att nå åsyftad effekt. Frågan är hur

man kan skärpa den kommunala revisionens effektivitet och status?

Revisionen har under senare årtionden utvecklats från siffergranskning till

så kallad förvaltningsrevision. Men erfarenheterna från den senare är att villkor och förstärker Det är den sker på normetikemas processtymingen.

också logiskt att en enhet, som som saknar mål och processtyrs granskas utifrån dessa villkor dvs hur man följer regler, normer etc. Ett bättre grepp

vore om revisionsrapporten klarlade att enheten i fråga saknar mål, pro-

duktionsstatistik, kvalitetsvärderingar etc och att detta betraktas som en allvarlig brist och föranleder anmärkning. Finns det klara mål för en verksamhet så förenklas revisionsförfarandet och det blir sällan konfliktfullt. l det läget är revisionen stark, ty man framstår som ombud för tydliga brukarintressen.

Revision av processtyrd verksamhet leder ofta till något som kan liknas vid ett ñrhandlingsspel mellan revisorerna å ena sidan och cheferna för verksamheten i fråga å den andra. Brukarintressena är sällan med. Revi-

sionsrapporter upprättas, presenteras första gången som törsöksballonger

och omarbetas, ty reglerna för en processtyrd verksamhet kan tolkas på många olika sätt. Man når sällan klarhet och utgången stärker sällan revisionens anseende. I en processtyrd och politiserad organisation utan klara mål är revisionsinstitutet mycket svagt.

Iden teoretiska och mer distinkta varianten (jmf not sid 88) finns därför en från kommunen och politikerna fristående instans, som ansvarar för

prövningen. Sanktionen i detta fall är att även nämndpolitikema som grupp

solidariskt skall vara bunden av det fastställda soliditetsmålet för nämnden.

7.5 Sambandet kømmunledning och styrelse/nämnd.

Ansvaret är inte odelat så som det skisseras här. Om en styrelse eller

nämnd av något skäl misslyckas med sitt ekonomiska mål dvs nå sitt soli-

ditetsmål kanske konsekvenserna blir att inte heller kommunledningen kla-

rar sitt eget soliditetsmål för mandatperioden ifråga (eftersom ett koncernförhållande redovisningsmässigt sett gäller mellan ledningen och styrelse

och nämnder i denna modell).

Det innebär att inte bara ledamöterna i nämnden ifråga riskerar att ej be-

viljas ansvarsfrihet utan samma öde drabbar ledamöterna i kommunstyrel-

sen fastän felet ligger på nämndnivån. Tanken är att om ansvaret formule-

ras odelat måste partierna hålla ihop sina politiker och det finns ett ömsesidigt starkt incitament ñr politiker inom samma partier att också hålla ihop av ren självbevarelsedrift. Även om ansvaret således indelas funktionellt inom kommunen så kommer det att hänga ihop genom politiken.

omfattar således ett stort antal politiker i

Ett skärpt ansvarsutkrävande varje kommun. Detta torde på ett sätt underlätta arbetet i partigruppema där har ett mycket starkt intresse av genom att de tongivande politikerna att man dels kommer till stor klarhet i olika ekonomiska frågor dels blir

överens om en konsekvent handlingslinje.

Ett annat samband är processerna. Kommunallagen idag kräver att kommunen fattar beslut om skattesatsen och årligen planerar sin ekonomi. Här föreslås krav på den finansiella planeringen. Den sker som första skärpta ett val och skall ligga till grund för beslut om skattesatser, soåtgärd efter liditet och utveckling av eget kapital för en hel mandatperiod.

När detta är klart sker ett budgetarbete i vanlig ordning med enda undandokumenten inte är budgetavräkningar med kosttagen att de ekonomiska utan resultat- och balansbudgets där prisanslag definierar innadsanslag täkterna och där kostnaderna måste anpassas så att soliditetsmålet nås _ vid dessa aktuella prisanslag. Styrelser och nämnder lämnar förslag till ” och kommunledningen bereder dessa och fattar beslut om prisanbudget slag och soliditetsmål för resp styrelse och nämnd.

Observera att denna ñnansiella målstyming innehåller decentraliserande

moment. Fullmäktige fattar alla beslut, som har med den finansiella mål-

att göra. Kommunstyrelsen fattar beslut om årsbudget. Styrelstymingen

och bolag beslutar i princip om allt inom sitt område inkluser, nämnder sive avgifter.

sker en budgetuppföljning under året så att kommunledningen Naturligtvis löpande kan utvärdera om styrelser och nämnder når sina mål vad gäller verksamhet och ekonomi och att målen för den övergripande finansiella styrningen också nås. Vid året slut upprättas bokslut i vanlig ordning.

Även i denna modell finns de samband som behövs för att kommunled- = ningen skall kunna styra och handla kraftfullt.

7.6 Av vem och hur sätts avgifter?

I huvudkalkylerna för de tre storstäderna balanseras perioden 1990-96 ge-

nom en aktiv effektiviseringspolitik. En i det längre perspektivet kanske

är en aktiv av-

intressantare men på kort sikt mindre trolig politisk lösning

giftspolitik. En sådan kan också utgöra en del i en mixad strategi. Hur gör

man en aktiv avgiftspolitik möjlig?

Avgiftsbeslut har stort agitatoriskt värde och ñrslag om avgiftshöjningar

resulterar inte sällan efter behandlingar i kommunfullmäktige i motsatsen. Kommunerna har idag så svårt att höja sina avgifter på grund av detta att avgiftsfinansieringen släpar efter. De höjningar som sker kompenserar sällan ens för inflationen. Ett sätt att neutralisera denna effekt vore att varje styrelse och nämnd fick besluta om sina egna avgifter.

l förslaget till kommunallagsändring punkt IV, Brukaravgifter föreslås att

beslut om avgifter inte längre skall fattas av fullmäktige utan av respekti-

ve styrelse, nämnd och bolag. Det finns flera skäl till att decentralisera beslut om avgifter från fullmäktige. Det viktigaste är att det skulle förstärka en måletisk managementkultur på lokal nivå. Har fältet ansvaret ñr beslut och uttag av avgifter så finns alltid starka bevekelsegrunder att på denna nivå dels anpassa avgiftens nivå med hänsyn till brukamas köp-

kraft, inflationsutveckling m m dels effektivisera dvs anpassa tjänsteutbu-

det efter brukamas behov och anpassa verksamheten så att kostnaderna pressas ner.

Ett av de viktigaste skälen till att kommunallagen idag föreskriver att kommunfullmäktige skall fastställa avgifter är att avgifter ibland utformas som taxekonstruktioner t ex utformas inkomstgraderande. Man får som bruka-

re betala högre avgifter ju högre inkomst man har.

Det har ibland förts en debatt mot att kommuner tillåts fastställa inkomstgraderade taxor av främst två skäl, nämligen;

l att de samlade marginaleffektema för vissa hushåll blir okontrollerbart höga eftersom den finansiella planeringen i de flesta kommuner är så dåligt utvecklad att politikerna sällan får riktigt bra beslutsun-

derlag så att de vet vad de beslutar om och

2 att det inte torde ligga i statens intresse att kommunerna i landet har

möjligheter att syssla med lokal inkomstpolitik.

Enskilda hushåll borde inte ha kommunal inkomstpolitik som beslutsfaktor för val av bostadsort. Det finns skäl att tro att barnfamiljer, där föräldrarna är låginkomsttagare, väljer att bosätta sig i kommuner med inkomstgraderade bamomsorgstaxor framför kommuner med enhetsavgifter, i de SOU09055

fall man har valmöjlighet . Av samma skäl kan antas att motsvarande hö-

ginkomsttagarfamilj väljer en kommun med enhetsavgifter framför en som

har inkomstgraderade avgifter. Landet kan således på sikt segregeras i

dels högskattekommuner med inkomstgraderade avgifts- och bidragssystem och med stor andel låginkomsttagare, dels lågskattekommuner med enhetstaxor där höginkomsttagare finner det attraktivt

att välja att bo.

Här föreslås således att

kommunallagen klarlägger att styrelser och nämn-

der är högsta instans för fastställandet av alla avgifter inom sina respektive områden och att de skall vara utformade som

enhetsavgifter och enbart

få variera med nyttighetens och

volym- kvalitetsegenskaper enligt principen bakom bambidragen - lika för alla.

Detta är ett exempel på en

lagändring, som på sikt kan göra en aktivare á

avgiftspolitik möjlig. l

7. 7 av resurser å

Rekvirering innebär utvärdering. ›

i

Idag är de flesta större kommuner så decentraliserade att varje styrelse och nämnd och ibland ännu lägre dvs den enskilda institutionen eller ar-

betslaget administrerar alla sina kostnadskonton Detta är en förut-

själva.

sättning fir eu effektiv kostnadsstyming. En annan viktig förutsättning är att befogenhetema att besluta om förbrukningen av resursinsatsema också

delegerats ut.

Var läggs intäktskontona och att administrera befogenhetema dessa?

I förslaget till V kommunallagsândring punkt Utvärdering av kommunala

tjänster så föreslås att varje styrelse och nämnd själva har att rekvirera och fakturera;

l prisanslagen från kommunledningen (den skattefinansierade delen av verksamheten),

statsbidragen från staten (och dessa ges här som ett bestämt bidrag

per producerad och avsatt tjänst jmf kap 5.5.3, sid 76) och

3 avgifterna från brukarna.

Dessa rekvireras resp faktureras under året eller

löpande enligt någon

överenskommelse. Det åligger kommunledningen, staten och brukarna att kontrollera att tjänstema utförts enligt överenskommelse. Om så ej skett betalas ej för tjänsten.

Därmed införes, på ett naturligt sätt, ett utvärderande moment av all verk-

samhet. Det bör observeras att dethär gäller en utvärdering huruvida resultatet nåtts och inte om man följt reglerna i processen. Det är ingen normetisk utvärdering utan en måletisk. Idag fimis pengarna som anslag bundna i organisationens budget och utdelas om reglerna för produktionen ñljts även om inte målen med verksamheten nåtts. Enligt denna nya styrmodell betalas bara pengar ut till verksamheter i den takt de når sina produktionsmål.

Det torde bli ett antal tvister om betalningar med detta förfarande, som behöver redas ut smidigt och snabbt. För detta ändamål bör det finnas en instans som med kraft och sanktionsmöjligheter kan lösa tvister mellan olika parter. Det är speciellt viktigt att en sådan instans finns så att små kommunala enheter inte diskrimineras av större.

Här föreslås att kommunrevisionen Men det kan ålägges denna uppgift. ifrågasättas om det är lämpligt att kommunrevisionen skall få en sådan roll. Frågan är om det inte är lämpligare med en från kommunen fristående instans, som med kraft och nödvändig snabbhet kan lösa tvister mellan olika parter.

s FRÅGOR r NY BELYSNING.

Storstadskommunema klarar sina traditionella verksamheter inom teknisk

försörjning, utbildning och omsorg om man kan leda och styra så att de

finansiella gap, som årligen uppstår i framtiden kan slutas. Det år fråga om att utveckla ledarskap och styrformer.

Finansiellt gap innebär att saldot mellan intäkter och kostnader dvs överskottet från verksamheten inte år stort för att finansiera

tillräckligt reinvesteringar och nyinvesteringar.

Denna utredning diskuterar således vilka olika möjligheter det finns att sluta dessa finansiella gap och samtidigt säkra en re-

tillräckligt volym och nyinvesteringar.

Vill man inte ändra nuvarande

lednings- och styrformer, så måste intäkts-

utvecklingen stärkas på något sätt. I detta fall finns fyra möjligheter;

Kommunalskattehöjningar

2 Ökade statsbidrag varje år

3 En aktiv avgiñspolitik dvs

höjningar av avgifterna

4 Nya finansieringskällor

Utredningens kalkyler visar att det finansiella gapet kostar i storleksordningen 0,50 kr per skattekrona i skattehöjning per år. På sikt är detta ingen framkomlig politik, ty skattesatsen är en kvot, som når ett absolut

tak vid 100 proc (l kr per skattekrona är 1 proc). Långt innan dess upp-

träder praktiska begränsningar. .

Kommunerna kan komma att snabbt

mycket ta i anspråk det utrymme som

skattereformen skapar. Detta är erfarenheterna från de så kallade Hagarundoma Om staten sänker

på 70-talet. den progressiva statliga skatten

och kommunerna höjer den kommunala, som är proportionell, så innebär detta i teorin en av skattebördoma

långsiktig omfördelning från hög- till

låginkomsttagare. Denna utredning ger forslag på hur ett statsbidrag skall utformas för att dels utgöra ett skattetak, dels garantera ett tillräckligt stort överskott ñr kapitalbildande ändamål.

Beträffande statsbidragen så antar utredningen att dessa kommer att utgå

till oförändrad nivå i framtiden.

Utredningen diskuterar olika förutsättningar för en aktiv avgiftspolitik.

Privat tjånstesektor uppvisar ofta inte bättre produktivitetstal än offentlig men detta anses här bero på att man inom den privata tillämpar en aktiv

prispolitik. Man höjer priserna istället för att effektivisera. En aktiv av-

giñspolitik skulle kumia tillämpas även inom den kommunala sektorn och

här presenterade kalkyler visar att om avgifterna räknat per årsarbetare tillåts öka snabbare än inflationen med ca 2 proc per år så sluts de finansiella gapen.

I utredningens huvudkalkyler antages en fortsatt passiv avgiftspolitik äga

rum fram till 1996. På längre sikt kan en aktiv avgiftspolitik komma att framstå som en mer attraktiv politik.

Beträffande nya finansieringskållor så diskuterar denna utredning inga

sådana.

En lösning av de finansiella gapen genom en ökad intåktstillväxt innebär att nuvarande lednings- och styrformer inte behöver ändras. Det kommer samtidigt att innebära att den kommunala andelen av landets totala ekono-

mi kommer att fortsätta växa.

En arman möjlighet att sluta de finansiella gapen är att pressa ner kostnaderna varje år genom effektiviseringar dvs genom vad som här benämns

för en aktiv effektiviseringspolitik.

Huvudkalkylema i denna utredning bygger således på att de finansiella gapen sluts genom en aktiv effektiviseringspolitik. En sådan innebär årliga effektiviseringar mellan 0,7 och 2,5 proc.

Men en aktiv effektiviseringspolitik kräver en förnyelse av lednings- och

styrformerna i en kommun.

En aktiv effektiviseringspolitik måste bedrivas långsiktigt och målmedve-

tet och kompetens för detta måste utvecklas i de kommunala ledningsgrup-

är det viktigt att utveckla styrformerna så att kostnadsan-

perna. Samtidigt

kan ske utan att tjänsteutbudet utarmas. passningar

Kan kommunerna att inom nuvarande institutionella ramar själva klara

etc) utveckla ledarskap och styrformer så att en aktiv

(lagar, organisation, kan Här är svaret nej och därför före-

effektiviseringspolitik genomföras?

slås också lagändringar.

Dessa lagändringar innebär att kommunerna måste ange för varje mandatvilken ekonomisk man skall föra för att sluta de finansiella

period, politik Denna skall formuleras mycket konkgapen under mandatperioden. politik

ret i vissa mål eller normtal (skattesats, soliditet, eget kapital). För att des-

sa mål skall upplevas som förpliktande kräver de förslagna lagändringama

att ansvar utkrävs. Sanktionerna vid detta utkrävande av ansvar föreslås drabba som individer och bör utformas mycket strängt. Här politikerna

föreslås således att ñr en finansiell målstyrning skrivs in i principerna

kommunallagen.

Utredningen anser således inte att storstadskommunema behöver nya fi- Möjligen behövs lån för att tidigarelägga en del reinvesnansieringskällor. av starkt eftersatt underhåll. Dessa lån bör villkoras, så teringar på grund att de inte används till annat än vad de är avsedda för.

Utredningen anser vidare att de årliga ñnansiella gapen kan slutas genom en aktiv För att åstadkomma en sådan ute i kom-

effektiviseringspolitik. munerna så måste en ändring av kommunallagen ske. I denna bör principerna för en ñnansiell målstyming skrivas in. Om så sker kommer kommunerna att utveckla ledarskaps- och styrformer så att en aktiv effektivise-

ringspolitik också kan bli en praktisk verklighet.

Referenser

Jensevik H, 1982, Från behovsplanering till resursallokering: Ändrade förutsättningar ñr integrationen mellan fysisk och ekonomisk planering, Rapport R101:l982, Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm.

Kapitalredovisningskommittén, 1956, Kommunernas kapitalredovisning,

Kommunñrbundets förlag.

Kommunförbundet, 1988, Redovisning för kommuner, Kommunförbun- Stockholm.

det,

Kommunñrbundet, 1989, Bestämma i eget hus: Statsbidragssystem för bättre utjämning och större kommunal frihet, Lägesrapport juni 1989, Kommunförbundet, Stockholm.

Lane J-E, Back S, 1989, Kommunal förmögenhetsförvaltning i förändring: Citykommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö, Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1989:56, Stockholm.

Riksrevisionsverket (RRV), 1979, Handledning i kostnadskalkylering för statlig avgiftsbelagd verksamhet, SEA skrifter Riksrevisionsverket, Liber- Förlag, Vällingby.

BEGREPP I KALKYLMODELLEN (Jmf Bilagoma) Sjslmi Skatter skatteintäkter obs ett nettobegrepp. Kommunala avgifter, taxor, hyror, arrenden

Avgifter

etc. statsbidrag och andra liknande bidrag. Bidrag INTÄKTER Skatter + Avgifter + Bidrag

Personalkostnader inkl socialtörsäkringsavgif-

Personal ter etc.

Alla övriga kostnader, som inte är personal-

Övrigt

kostnader eller transfereringar.

Transfereringar, huvudsakligen bostadsbidrag Transfereringar och KBT.

KOSTNADER Personal + Övrigt+ Transfereringar.

RESULTAT l INTÄKTER-KOSTNADER. Ränteintäkter, kommunens externa intäkter för Ränteintåkter tinansverksamheten. Räntekostnader, kommunens externa kostna- Räntekostnader der för ñnansverksamheten. Finansnetto Ränteintäkter-Räntekostnader. RESULTAT 2 RESULTAT l-Finansnetto.

Avskrivningar Nominella avskrivningar. Ext 0rd net fas Extra ordinära intäkter netto fastigheter. Pås

verkar värdet av anläggningstillgångarna.

Ext 0rd net kur Extra ordinära intäkter netto kursvinster. Påverkar korta skulder. Ext ord net kas Extra ordinära inñkter netto. Påverkar kassabehållningen.

RESULTAT 3 RESULTAT 2-Avskrivningar+Ext 0rd net fas

+Ext ord net kur+Ext ord net kas.

Sidanl

PENGAR IN PENGAR IN =Alla poster som ökar kassabehållningen. Int tillf medel Internt tilltörda medel=RESULTAT 2.

Ext ord net kas Se ovan.

Avytr fastgh mm Avyttring av fastigheter. Inkomster från avyt-

av olika

_tring anläggningstillgångar.

Upplåning lång Lång upplåning. Externt.

Kort utlåning Kort utlåning. Externt.

Fordringar Utestående fordringar.

Lager o ñrråd Lager och förråd. Utlåning Lång utlåning. Externt.

Övrigt Restpost ñr alla transaktioner, som inte kan

hänföras till någon annan här uppräknad post. Korta skulder Korta skulder. Externt. SOUI990:35

SUMMA PENGAR IN Summan av alla poster under PENGAR IN: PENGAR UT: PENGAR UT=Alla poster som minskar kassabehållningen. Nyinv fastgh mm Investeringar dvs anskaffning av nya anlägg-

ningstillgångar.

Reinv fastgh mm Reinvesteringar dvs investeringar i befintliga

anläggningstillgångar.

Amorteringar Amorteringar av långa lån. SUMMA PENGAR UT Summan av alla poster under PENGAR UT: KASSAFÖRÃNDRING SUMMA PENGAR IN-SUMMA PENGAR UT. Int t mlbefolkn Internt tillförda medel utslaget över befolkningen 31 dec. Lång utslaget över befolkningen den

Upplånlbefolkn upplåning

31 dec.

Inv i f/befolkn Summan re- och nyinvesteringama utslaget

över befolkningen den 31 dec. Amort/befolkn Amorteringama på långa lån utslaget över

befolkningen den 31 dec.

Sidanl

OMSÄTTNINGS- OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR. TILLGÅNGAR Kassan Likvida tillgångar.

Kort utlåning Se ovan.

SOU1911:35

Fordringar Se ovan. Lager o förråd Se ovan. ANLÄGGNINGS- ANLÄGGNINGSTELGÅNGAR. TILLGÅNGAR Fastigheter mm Fastigheter, maskiner, inventarier mm. Utlåning Se ovan.

Övrigt Se ovan.

SUM TILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR=summan av alla

poster under OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR + ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR. SKULDER SKULDER. Kortfristiga Kortfristiga skulder=korta skulder.

Långfristiga Långfristiga skulder=långa skulder.

SUM SKULDER SUMMA SKULDER=korta+långa skulder.

EGET KAPITAL EGET KAPITAL SK OCH EGET KAP SKULDER OCH EGET KAPITAL

Avstämningar t-se Modellteknisk avstämning. Skall vara noll då

modellen räknat färdigt. Soliditet i 96 Soliditeten i procent.

Kassadagar Kassadagar. Förenklat likviditetsmått för att smidigt bevaka betalningsñrmågan vid kalky-

lering.

Ökn/min =

eg kap Ökning alternativt minskning av eget kapital

RESULTAT 3.

Skattesats Skattesatsen.

Inflation Inflationen enligt index årsmedeltal.

Löneökning Löneökningen enligt lönesummeindex sysselsättningskomponenten utskild.

Lön-infl Löneökning-intlation. f

Avgifter/årsan Avgifterna (se ovan) utslagna över antalet årsarbetare dvs hur mycket i avgifter en årsarbe-

tare tjänar in i snitt. l

l

Bidrag/årsan Bidragen (se ovan) utslagna över antalet årsaren ärsarbe-

i

betare dvs hur mycket statsbidrag

tare tjänar in i snitt. ,

Sum avg o bidr Avgifter/årsan+Bidrag/årsan.

Utv avg - int] Ökningen i Avgifter/årsan i procent under ett å

är minus inflationen. Dvs en jämförelse, som testar om posten växer snabbare eller långsammare än inflationen.

Utv bidr - infl Ökningen i Bidrag/årsan i procent under ett år

minus inflationen. Dvs en jämförelse, som tes-

tar om posten växer snabbare eller långsammare än inflationen.

Utv sum - infl Ökningen i Avgifterlårsan+Bidraglärsani pro-

cent under ett år minus inflationen. Dvs en

jämförelse, som testar om posten växer- snab-

_ “i

bare eller långsammare än inflationen.

,§51.

Perskostn/årsan Personalkostnaderna (se ovan) utslagna över

antalet årsarbetare dvs hur mycket en årsarbe-

tare kostar i snitt.

lll

Övrkostn/årsan Övriga kostnader (se ovan) utslagna över anta-

let årsarbetare dvs hur myc-ket en årsarbetare kostar i kringkostnader i snitt.

Sum kostn/årsan Perskostn/årsan +Övrkostn/årsan.

Utv pers - lön Ökningen av Perskostn/årsan i procent under

ett år minus löneindex. Dvs en jämförelse,

som testar om posten växer snabbare eller

långsammare än löneindex. i

Utv övr - int] Ökningen av Övrkostn/årsan

i procent under ett år minus inflationen. Dvs en jämförelse, som testar om posten växer snabbare eller långsammare än inflationen.

Utv sum - intl Ökningen i Perskostn/årsan+Övrkostn/årsan i

procent under ett år minus inflationen. Dvs en jämförelse, som testar om posten växer snabbare eller långsammare än inflationen.

SidmLS

Tot skatteint mkr Skatter Här sker av

(se ovan). kalibreringen skatteredovisning och skatteprognosmodell.

Lång inlåneränta Kalibrerad genomsnittlig inlåneränta.

Lång utlåneränta Kalibrerad genomsnittlig utlåneränta.

Kommenteras ej.

Sidan!

Inlåneränta medl Samma som; Lång inlåneränta (se ovan).

Utlåneränta medl Samma som; Lång utlåneränta (se ovan).

SOUE9055

Befolkning 31/12 Mantalskriven befolkning den 31 dec.

Årsan/bef p 1000 Antalet årsarbetare per 1000 av befolkningen.

Utv av befolkn Förändringen i procent under ett år av mantalskriven befolkning.

Utv av årsan/bef Förändringen i procent under ett år av antalet

g

årsarbetare per 1000 av befolkningen.

Just av års/bef Utv av årsan/bef-Utv av befolkn.

Ant produktivit Av utredaren antagen produktivitetsutveckling per årsarbetare.

i tjänsteutbudet i

Volymen Volymförändring härledd från

antalet årsarbetare och antagen

g

produktivitets-

utveckling. ; å Sidan) Jämför sidan l.

514mm Jämför sidan 2.

Und hål i % tillg Underhållet i procent av tillgångarna egentligen i procent av Fastigheter mm.

Reinv 96 tillg Upprustningar och reinvesteringar i procent av tillgångarna egentligen i procent av Fastigheter mm.

Upprkoefñcient Uppräkningskoefñcient. Anger hur många

gånger bokförda värden skall uppräknas för att få ett riktigt dagsvärde.

Fördelningsproc Fördelningsprocent. Anger hur stor andel av

beräknade reinvesteringar, som man önskar

påföra kalkylen resp år.

511121111 Jämför sidan 3.

Effektivis pers Anger den procentsats man åsätter som effekti-

viseringskrav för personalkostnaderna. Effektivis övr Anger den procentsats man åsätter som effektiviseringskrav för övriga kostnader. Snitteffektiv Anger den procentsats man åsätter som ge-

nomsnittligt effektiviseringskrav för både per-

sonal- och övriga kostnader. Jämför sidan 4. Jämför sidan 5. Kommenteras ej. Jämför sidan 8.

Årlig effektivis Det årliga effektiviseringskravet omräknat i

mkr för resp år. Personal Den del av det årliga

effektiviseringskravet

omräknat i mkr för resp år, som faller på personalkostnadema.

Övrigt Den del av det årliga effektiviseringskravet

omräknat i mkr för resp år, som faller på övriga kostnaderna.

1-3 Huvudkalkylema 4-12 Känslighetsanalyserrm

Sid 1

STHMOD48 RESULTATRÄKNI NG Behöver ej orgjustetas M11:) kr för 1982-1988 och budgetutfallsprognos för 1989. l I i l I l Skatter I Avgifter i I I l I i I

______________ --I rxumsnswro E ( 254 ) (308) (1 207) I RESULTAT 2 E 1 420 1 050 I

Avskrivningar i 477,6 503,6 510,0 642,0

l

Sid 2

KOMMUN: Stockholm FINANSANALYS Bilaga

Milj kr Utfall för 1982-1988 och budgetutfallsprognos för 1989. ______________ __I____-_----_-_----_-____-____--______-----_-----_----_--_- AR E 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 _ . _. __ __ _ _ __ _ _ __I_--__-_----_----_---_-_-____-___________________-____--_- PENGAR IN E Int tillf medel: 1 239 1 420 1 172 958 1 050 709 1 112 1 293 Ext ord net kas: 0 41 O 0 0 (96) 0 (840) Avytr fastgh mm: 63 432 84 711 80 724 416 422 Uppláning lang 169 564 445 392 1 837 l 478 5 1 300

MINSKNING AV:

OKNING AV: Korta skulder 790 0 0 780 1 034 O 0 0

PENGAR UT Nylnv fastgh mm Reinv fastgh mm O O O O O O O O Amorteringar 272 400 405 414 1 477 1 086 320 386

OKNING AV:

MINSKNING AV: Korta skulder 0 145 189 0 0 796 213 250

KASSAFORÅNDRING 148 (263) (264) 1 209 (831) 651 (680) 403

Kronor Analys ______________ __l_--_-_-____-___________-_________________________________l

Int t m/befolkn 5 1 907 2 182 1 794 1 453 1 583 l 064 1 661 1 932

Upplán/befolkn : 260 866 681 595 2 769 2 217 7 1 942 Inv 1 f/befolkn : 1 929 2 920 2 809 2 126 2 349 2 820 2 278 1 948 Amort/befolkn : 418 614 620 628 2 227 1 629 478 577 I 0

89-12-24

KOMMUN: Stockholm BALANSRÅKNING Bilaga

Milj kr Utfall för 1982-1988 och budgetutfallsprognos för 1989. n u n | 3 OMSÅTTNINGS- I TILLGÅNGAR I Kassan l 411 148 1 093 261 912 232 635 a (116) Kort n 1 316 1 183 967 1 100 889 1 232 782 782 utlåning | Fordringar 3 1 998 2 272 2 607 2 653 3 154 3 334 3 285 3 385 Lager o förråd |I 273 261 258 208 206 212 214 219

3 ANLÅGGNINGS- |n

TILLGÅNGAR 5 Fastigheter mm |I 12 402 13 393 14 675 14 897 15 871 16 518 15 508 15 941

Utláning 5 1 079 1 331 968 899 919 1 060 944 671 Övrigt I 771 653 445 202 1 691 (577) 190 190 |

SUH TILLGÅNGAR i 1 .

1 1 : SKULDER | I : ; Kortfristiga I 2 493 2 348 2 159 2 939 3 972 3 176 2 963 2 713 : ä Långfrlstiga l 5 074 5 238 5 278 5 256 5 615 6 007 5 691 6 605 I i _______________________________________________________________________ 5 _-- X j

SUM SKULDER 1 7 567 7 585 7 436 8 194 9 587 9 183 8 655 9 318 f u n EGET KAPITAL u I I u I 5

Avstämning t-se Soliditet 1 % Kassadagar h*U) oh ø-\ h)§4 N NI D bW N

Ökn/min eg kap

I

skattesats E 14,00 14,70 14,70 14,70 14,40 14,40 14,20 14,20 :

Inflation : 8,60 8,90 8,00 7,40 4,20 4,20 5,80 6,70 : s Löneökning : 6,80 6.60 5,20 5,30 10,20 6,30 6,90 7,00 2 _-- ---u _____________________________________ __

Lön-infl E (1,80) (2,30) (2.80) (2.10) 6,00 2,10 1,10 0,30

I I I l

_119

KOMMUN: Stockholm INTJÅNINGSGRAD PER ÅRSANST

ANALYSER AV INTÄKTER

Avgifter/arean 90,4 59,2 57,4 104,3 122,2 142,4 153,7 152,9: Bidrag/årsan 43,1 52,3 55,2 57,9 62,8 57,0 57,9 73,1: _ _ __ . _ _ _. . . __ _ __ . __ . __. . _ . _ __ _ __ _. . _ __ . . __ . __ . _. . __. __ . _ __ . . _ _- _. _ _-_a___| å” na ID O Uh»a.H 0-5 u G u i-IbN h! l-IAN 0 H 0 N N l-D mu O I 209,5 221,5 235,0 I I Utv - infl

avg (10,18)(10,04) 11,91 12,96 12,38 2.10 (0.70))

Utv bidr - infl I 0,96 (3.48) (2,55) 4,24 ;,54 (4,45) 0,98 C I

(6.31) (7.60) 6,31 9.85 9.04 0.00 (0.18))

KOMMUN: Stockholm KOSTNADER PER ÅRSANSTÃLLD

ANALYSER AV KOSTNADER

Tkr resp proc Utfall för 1982-1988 och budgetutfallsprognos för 1989.

AR 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 : _______________________________________________________________________ __|

Perskostn/ársan 115 124 130 139 151 160 165 179 E

Ovrkostn/ársan 74 69 72 91 109 118 136 141 : _. _ __ _ _ _ __ _ _ _ _ . . _ __ _. _. . . . _ __ . __ _. _ . _ . _ . _ .._ __-- l

Sum kostn/arsan 188 193 202 231 260 278 301 321 E

l l Utv pers - lön 1,01 0,06 1,68 (1,56) (0,53) (3.99) 2,03 3 Utv övr - infl (15.04) (3.31) 18.98 14,62 4,47 9,80 (3.31):

Transf/befolkn 1 969 2 312 2 548 2 750 2 835 3 110 3 256 3 435 5

Utv tran - infl 8,56 2,19 0,52 (1,10) 5,52 (1.11) (1.19): l I

KOMMUN: Stockholm FORÅNDRINGAR I PROCENT Proc förändring Utfall för 1982-1988 och budgetutfallsprognos för 1989. Skatter Avgifter Personal 10,24 8,10 7,37 8,07 8,12 3,73 9,24 :

_______________________________________________________________________ °8T33§75§I3T§2"I8T§§"°5T2å"'å7E2"'3T§Z'§ _-_

KOMMUN: Stockholm ANDELSFÖRÅNDRINGAR I PROCENT 3

Proc andelar för 1982-1988 och budgetutfallsprognos för 1989. å

"""" .Utfall

lä

" §I5å5"I§§S"I5å2"'I5å§'"'ISäE°"'I5å§"“I§åå'"I§§§'E

éiâêêêl

g25T§8Z§T6§"2ET25"2ZT5ä"Z5TIQ'"ZIT§I"2IT8ä"2ITIZ'g

33:33 ?§93 33:22 33:38 iåzåâ iååâ

giâåâ

Sååå?”

''' ?Sååå

iâêiâêåå

'' gI85T86I88T88i68T88I8öT66'I85T66°'I66T68'I66T66'166786'g

SQZQSQSI

g§5TE§§§T5I“3§TIE"§5TI5"36T§§'"§8TI2"Z§Öå§"2§T5§'g

iååâ ?§33 33:22 33:33 23:32 33:33

?Iâåêemmgarg ååfååg

?Såå

"

Eöêêiäååä

-§I65T56I68T86'188786166768'188:55°'I66T68'I66T68'I66766'E .

KOHUN: Stockholm INTÄKTER AV SKATTENATUR Här nedan bokföringsvärden från skatteprognosen.

-ÅR 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 2 Lång inlåneräntal 7,85 8,29 8,33 8,74 17,25 8,07 8,00 1 Lång utlaneränta: 12,48 12,67 9,54 18,18 15,64 7,16 10,00 2 I I

Sid 6

KOMMUN: INTÄKTER AV SKATTENATUR Utfall |

auncawm i

| | | Skatteunderlag försk.

048 208 748 443 426 340 362 136 241 Skatteunderlag tax 320 257 131 360 166 963 375 147 097 385 833 343 Skatteunderlag ink 0 0 307 048 208 321 748 443 Underlag 74 ars ref 9 297 733 10 465 783 10 466 783 10 465 783 Utdebitering 14,00 14,70 14,70 14,70 Skatteutjämning 0,00 0,00 0,00 0,00 Sår skatteutjämming 0,00 0,00 0,00 0,00

5 026 695 5 616 151 6 133 493 6 595 158 ANALYS OCH PROGNOS

89-12-24

Sid 7

KOMMUN: INTÄKTER AV SKATTENATUR Utfall

206 271 360 066 422 933 134 910 E tax : 421 760 603 433 463 050 475 019 263 513 295 642 : _Skatteunder1ag Skatteunderlag ink : 353 426 340 362 136 241 395 206 271 435 360 066 : 10 465 783 10 465 783 5 Underlag 74 ars ref : 10 465 783 10 465 783 :

Utdebitering : 14,40 14,40 14,20 14,20 : i

Skatteutjámning : 0,14 0,37 0,47 0,47 : i Sår skatteutjämning : 0,00 0,00 0,00 0.15 __ . _ _ _ __ __ ___ _ . _ _ __-|_..,_____________-_-______..--_____________..______._____ :|

i

Avr W133?? n ng ti t r + å §33 ååi 2 å?? å?? 2 å?? 333 7;§31 :§3

tkr - E (5 195 367) (5 323 403) (5 692 122) (6 269 196)!

Avräkning Taxermgsjusteringar: (7 207) (11 422) (7 598) (15 673): Skatbortfsbidr färsk: O 0 0 0 : åts reform: 0 0 0 0 : Komp 1974 __ . _ _ __.|___ _ ____.-______-__--_________.-___-______| Skatteintåkt tkr E 6 609 429 7 306 290 7 045 203 0 470 303 E __ __ _ . _ __ __ _. __ __ _ _-I__-________-__._______-__-_____..__________--___-__..__|

__ __ _ _ _. __ . _ _ _. _ __ _-I__-__-____._______-_____________._--.._-______..___-_---|

avgift E 55 340 161 004 221 569 243 993 E

Skatteutj Sür skatteutj avgift: 0 0 0 77 870 : __ __ _ __ _ __ __ __ __ _ ___I___________-_______________________-_____________-__|

Tot skattint tkr E 6 946 520 7 457 363 7 077 043 0 420 472 3

.- |--- - - _ - - - - - - - - - - - --p - _ __ - . . - u - - - - _ _ ___ - - - - - - - --| ANALYS ocu pnocnos _ _ __ _ _ _ . __ __ _ __ __ _ _._ | _____________-____________-______-__________________|

AR E 1906 1907 1900 1909 E

_ __ |_ __ __ _ _ _ _ __ _ _ __ _ _ _ _ __ _ _ __|

Hedelskattekraft r1x§ 460,57 505,61 542,36 599,04 E

1 - Proc ökn 10,19 9,70 7,27 10,60

Proc ökn-lön ökn-Zåri 4,99 4,40 (2,93) 4,30 E

_____ ___.| __ _ _. _ __ __ _ _ _. __ _ _ __ _ _ ___ _ _ _ _ _. _ __|

Skattekraft försk E 596,03 652.91 704,14 775,42 E

Andel av riket 1 0 : 129,41 129,13 129,03 129,27 : __ __ _ __ _ ____ _ __ _ __ __|.____ ____ _ __ _-______________-___I Skattekraft tax E 635,95 650,07 710,71 766,70 E Andel av riket 1 *i 3 138,08 128,57 131,04 127,82 2 Å __ __ __ _ . _ _ __ __ * __ _ _ _ _. _ _ _ _ __ __ *t|

Skil tax-:aren E 0,67 (0.56) 1,21 (1.45):

__________________ -- |____-__-_---__--_--__________-______..______-________i Löneökningen 10,20 6,30 6,90 7,00

9.4.4,

89-12-24 1.5...

Kallibreringsparametrar skillnad: 0,00 ______________ _-I___---___-_-_-____---____-_--_----____-_--_____-_--__--_-

Avskrivningstid Eavst 1 25,97 28,46 31,39 29,58 31,12 25,73 34,50 :

Inláneränta med1:tkst 2 7,85 8,29 8,33 8.74 17,25 8,07 8,00 : Utláneränta med1:r1nt 3 12,48 12,67 9,54 18,18 15,64 7,16 10 00 : I

lunderlagsdata

Befolkning 31/125649700 651000 653500 659000 663200 666800 669500 669485 l

I : Atsanställda 247 100 48 250 49 550 49 730 49 470 50 570 50 970 51 070 l I ; Arsan/bef p 1000: 72,49 74,12 75,82 75,46 74,59 75,84 76,13 76,28 3 = Utv av befolkn : 0,20 0,38 0,84 0,64 0,54 0,40 (0,00) I Utv av ársan/bef: 2,24 2,30 (0,47) (1,15) 1,67 0,38 0,20 2 Just utv års/bef: 2,04 1,92 (1,32) (1.79) 1,13 (0.02) 0,20 Ant produktivit l 2,00 2,00 E 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 l volymen : 4,04 3,92 0,68 0,21 3,13 1,98 2,20 l| II 2

89-12-24

Sid 9

STHMOD48 RESULTATPROGNOS kr Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996. Milj

Skatter Avgifter

Personal Övrigt Transfereringar KOSTNADER RESULTAT 1 Ränteintäkter Räntekostnader FINANSNETTO RESULTAT 2 2 346 2 423 2 046 2 361 Avskrivningar Ext ord net fas: Ext ord net kur: Ext ord net kas: RESULTAT 3

89-12-24

KOMMUN: Stockholm FINANSPROGNOS Bilaga 1

Milj kr Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.

PENGAR IN Int tillf medel: 1 293 1 376 1 543 2 346 2 423 2 045 2 361 2 352 Ext ord net kas: (840) 0 0 0 0 0 0 0 Avytr fastgh mm: 422 200 210 220 230 240 250 260 Uppláning lång II 1 300 650 1 000 1 350 1 400 1 000 1 200 1 600 l I MINSKNING AV: I l Kort utlåning 3

Fordringar 2 Lager o förråd 2 Utláning l Övrigt II

OKNING Av: 2 Korta skulder I I I 2 2 I Nyinv fastgh mm: Reinv fastgh mm: 0 218 264 606 027 485 617 1 792 Amorteringar 386 25 25 0 0 0 0 0

l OKNING AV: II Kort l 0 utlåning i 50 50 50 50 50 50 50 I 100 100 Fordringar 0 100 100 100 100 100 100 Lager o förråd I 20 20 l 20 20 20 20 20 I Utláning lång I I övrigt I 5 5 5 5 5 5 5 MINSKNING AV: II Korta skulder I 250 0 240 I 75 130 50 80 230 I I 2 I KASSAFORANDRING lI 403 102 44 55 13 (28) 83 20

E

Kronor Analys

Int t m/befolkn 1 932 2 043 2 287 3 462 3 567 3 001 3 455 4 180 Upplán/befolkn 1 942 965 1 482 1 992 2 061 1 467 1 756 2 336 Inv 1 f/befolkn 1 948 2 849 3 355 5 321 5 485 4 524 5 075 6 268 Amort/befolkn 577 37 37 0 0 0 0 0

KOMMUN: Stockholm BALANSPROGNOS Bilaga 1 kr Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996. Milj AR 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 : OMSÅTTNINGS- TILLGÅNGAR

Lager

ANLÅGGNINGS- TILLGÅNGAR Fastigheter 15 941 17 128 18 610 21 376 24 160 26 199 28 544 31 624

Utláning ø-I soO wu)UI NOO NOUI Nr-a O NwU! NNO NNU! övrigt

SUN TILLGÅNGAR

SKULDER 2 713 2 713 2 473 2 398 2 268 2 218 2 138 I 908 Kortfristiga 6 605 7 230 8 205 9 555 10 955 11 955 13 155 14 755 Lángfristiga

SUM SKULDER

EGET KAPITAL

t-se 0 0 0 0 O 0 O 0 Avståmning Soliditet 1 % Ul4 h) U1 x!4(a) U1 xl4b) U!NI4(a) U1 sl4h! U1 sl4h.) U1 N! 4U U1 NI4(AJ 1 * Kassadagar Okn/min eg kap

I skattesats 14,20 14,20 14,20 14,20 14,20 14,20 14,20 14,20 I I Inflation 6,70 8,00 5,80 3,50 5,00 6,00 6,00 6,00

Löneökning 7,00 10,00 5,50 5,00 6,00 7,00 7,00 7,00 i

0,00 I Effektivis pers 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Effektivis övr 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 .I I Snitteffektiv I II

89-12-24

KOMMUN: Stockholm INTJÄNINGSGRAD PER ARSANST

PROGNOSER FOR INTÄKTER

Tkr resp proc Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.

Avgifter/ársan _IEETSIGZTIQET57513iåäflTêITiöåTv E383 :

Bidrag/årsan 73,1 79,0 83,6 86,5 90,8 96,3 102,0 108.2 l l I

______________________________________________________ _- Utv avg - infl

(0.70) (2.00) (2.00) (2.00) (2.00) (2.00) (2.00) (2.00))

Utv bidr - infl 0,98 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 : l

KOMMUN: Stockholm KOSTNADER PER ÄRSANSTÄLLD

PROGNOSER FÖR KOSTNADER

Tkr resp proc Budgetutfallsprognos för 1989 och för 1990-1996. prognos

AR 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 : ______________________________________________________________________ --I Perskostn/årsan 179 195 203 209 219 231 242 255 Övrkostn/ársan

Utv pers - lön 2,03 1,20 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 : Utv övr - infl (3.31) (1.00) (1.00) (1.00) (1.00) (1.00) (1.00) (1,00): I

Transf/befolkn 3 435 3 710 3 926 4 063 4 266 4 522 4 793 5 081 E Utv tran - infl (1,19) 0,00 0,00 0.00 0,00 0,00 0,00 0,00 1 I l

89-12-24

KOMMUN: Stockholm PROGNOSVÄRDEN I PROCENT

Proc förändring Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996. l I 1

I | 5

: Skatter 5 6,97 7,94 4,70 11,20 4,56 1,05 6,39 8,36 E

: Avgifter : 6,21 6,62 4,41 2,09 3,59 4,60 4,59 4,59 : : Bidrag : 7,89 8,64 6,42 4,10 5,61 6,61 6,61 6,60

| . __ . _ __ _ ___ __ _ -_I _ __ __ _ __ __ _ . _ _ _ _ __ __ _ _ __ _ _ __ _ __ _ ___ ___ _ _ . . . . _ . __ _ _ __ _ . -_

åxnwxxrsn E 6,83 7,53 4,90 6,22 4,38 3,44 5,74 6,58 1""""" g """""""""""""""""""""""""""" 5 I

1 Personal 1 9,24 9,34 4,61 3,80 5,10 6,11 5,60 5,90 E Övrigt E 3,60 5,11 3,40 0,78 2,59 3,59 3,09 3,38 E : Transfereringar: 5,50 8,63 6,00 3,94 5,28 6,37 6,23 6,23 : I _. __ _ __ __ __ _ __ __I _ __ _ __ _ __ _ __ _ _ __ __ _ __ _ _ __ _ _ __ _ __ ___ __ __ _ __ ___ _ __ __ _ _ . _ __|

Exosrnnnnn 3 6,54 7,62 4,33 2,69 4,20 5,23 4,79 5,06

: -------------- ------------------------------------------------------ å --: --.

xouuuu: Stockholm ANDELSFORÅNDR1NGAR 1 pnocauw

Proc andelar Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.: | _ __ __ _ __ __ __ __ __I __ _ __ _ __ _ __ __ _ _ __ _ . _ _ _ _ _ _ __ _ _ ___ _ ___ __ _ __ _ ___ __ _ _ __ _ __ __|

?AR 5 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 E

| _ __ __ _ __ __ _ _ _. *_| _ _ __ _. _ _ __ _ __ _ __ _ _ __ _ _ç __ _ _ _ : * __ __ ___ _ _ _ __ _ __ . _ _ _ * __ : _ __| E Skatter E 41,14 41,29 41,21 43,15 43,22 42,22 42,49 43,19 E : Avgifter : 40,63 40,28 40,09 38,53 38,24 38,67 38,26 37,54 : : Bidrag : 18,24 18,42 18,69 18,32 18,53 19,10 19,26 19,26 : -------------- ------------------------------------------------------ --: --: xnrnxrs 1 , , 1 1 1 - , , .00 , ,00 100,00

5 _____ -f ______ __ g-99_99_f99_99--99_99_f99_99_§99_-__-99_99__99 _________ __;

1 Personal - 49,09 49,87 50,01 50,55 50,98 51,41 51,80 52,22 I E Övrigt E 38,59 37,69 37,36 36,66 36,10 35,53 34,95 34,40 E : Transfereringar: 12,32 12,43 12,63 12,79 12,92 13,06 13,24 13,39 : | __ _ __ _ __ __ __ _ ___| __ _ _ _ _t _ _ __ _ __ _ _ __ _ _. _ _ __ _ __ _ _ __ __ ___ __ __ . __ __ _ ____: ______|

Exoswnanan

:100,00

100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 E

|

KOMMUN: Stockholm INTÄKTER AV SKATTENATUR

F-------------- --I ------------------------------------------------------ -- :Tot skattint mkr: 8 425 9 094 9 521 10 587 11 070 11 187 11 901 12 896 : _ __ _. _ __ __ _ _ _ . -_I________________________________________________________

Här summeras skatteprognosen på modellen nerifrån och upp

I ______________ _-I ______________________________________________________ __

;Tot skattint mkr; 8 428 9 094 9 521 10 587 11 070 11 187 11 901 12 896 l

______________________________________________________ -_n

:AR E 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 E

:Lång inláneränta: 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 : :Lång utláneräntai 10,00 10,00 10,00 10,00 10,00 10,00 10,00 10.00 : I ______________ n __ n __ ______________________________________________________ I

Sid 14

KOMMUN: Stockholm INTÄKTER AV SKATTENATUR Prognos:

Skatteunderlag försk: 563 728 487 603 715 316 665 833 594 703 389 053 Tilläg f befolkn ökn: 0 0 0 0

Skatteunderlag f 1 bi 563 728 487 603 715 316 665 833 594 703 389 053

Skatteunderlag tax : 573 432 733 614 264 750 677 646 771 716 062 730 Skatteunderlag ink : 471 422 933 519 134 910 563 728 487 603 715 316

__________________ __I___________________-____-__--___________________-___

Förskott tkr E 8 004 945 8 572 757 9 454 837 9 988

125 Avråknlng tkr + : 8 142 745 8 722 559 9 622 584 10 168 091

0 __________________ __I__-____-__--___-__--__--___-________--_---___--___--

Skatteintåkt tkr 5 9 453 484 9 923 601 11 072 477 11 583 458

__________________ -_I___-___--__--___-___-___--___-___-__--___-_____--___

Komp gar och företag; 258 732 258 732 258 732 258

732 Sjömansskatt : 0 0 0 0

__________________ __I____-___-___--______-______-____-___-_____-_--______

Tot skattint tkr E 9 093 712 9 520 672

10 586 975 11 069 894

ANALYS OCH PROGNOS __________________ __I-__--___--__-__--__-_____-________-__-________-_____

AR E 1990 1991

1992 1993 __________________ __I-__--__-___-___-__-__-________-___-___________-____-

__________________ __I___-___-________-___________________________________

__________________ --V__---_--__--_---__-_____-______-_-___-_---___-______

Skattekraft tax E 851,55 910,43 1 000,07 1 053,96

Andel av riket 1 % : 130,00 128.10 126,20 124,30

-_I__-___--__-_--_--_---_-___-___--_---_-___-________-_

Skil tax-försk E 2,20

2,20 2,20 2,20 __________________ -_l_-__--_---_-_---_-___-__-___---___-_-___________-___

Löneökningen 10, oo s, 50 5, oo 6. oo

89-12-24

Sid 15

KOMUN: Stockholm INTÄKTER AV SKATTENATUR Prognos:

Skatteunderlag försk: 740 057 512 784 709 004 839 573 923 Tilläg f befolkn ökn: 0 0 0 __________________ __I___-__-_____________________________-__ I Skatteunderlag f 1 b: 740 057 512 784 709 004 839 573 923 Skatteunderlag tax 753 602 657 799 302 071 855 442 158 Skatteunderlag ink 665 833 594 703 389 053 740 057 512 Underlag 74 ars ref 0 0 0 Utdebitering 14,20 14,20 14,20 Skatteutjämning 0,69 0,69 0,69 Sår skatteutjämning 0,43 0,43 0,43

I l 11 755 137 12 504 833 13 560 412 i

__________________ -_I

Skatteutj avgift 3 510 640 541 449 579 306

Sår skatteutj avgift: 318 225 337 425 361 017 I I ä 11 186 605 11 901 191 12 895 821 I I ANALYS OCH PROGNOS l l 1994 1995 1996 3 Medelskattekraft rik l 903,03 970,76 1 053,28

2 Skattektaft försk 2 1 085,45 1 148,41 1 226,01 Andel av riket 1 % I 120.20 118,30 116.40

i

l I Löneökningen 7,00 7,00 7,00

89-12-24

Kallibteringsparametrar U __ I :Avskr1vningstid S 34,50 30,00 30,00 30,00 30,00 30,00 30,00 30,00 E :1n1aneranta medl: 3,00 3,00 3,00 3,00 3,00 3,00 3,00 3,00 : 1 i 10,00 10,00 10,00 10,00 10,00 10.00 10.00 10,00 3 | I I | (u) och prognoadata (p).

Utfa11s- ;Befolkning p 2669435 673400 674700 677600 679400 6818004600300 634300 :

670 51

52zsans::ê1aa13o°55å6070 5163305; 970så 230527570527332537122 E

iu§3°2C hefglkn E (oiâg) 70,5: 3,13 7g4g 3:2; 0:35 0:22 0:22 E

:Utv av ársan/bef: 0,20 0,00 0,39 0,15 0,31 0,22 0,35 0,35 :

:Just utv Ars/bef: 0,20 (0.53) 0,20 (0,23) 0,04 (0.13) 0,13 0,13

:Ant I 5

produktivit 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00

:volymen E 2,20 1,42 2,20 1,72 2,04 1,37 2,13 2,13 E

| __ . _ _ __ __ _ _ _ _ ___I __ _ _ _ _ _ __ __ __ __ _ __ __ _ __ __ _ _ _ __ ___________ _____ _ _________ l

§Ar11g ettext1v1sEumr 412 354 424 373 393 516 475 :

_ __ _ _. __ __ _ _. . __ I __________________-__-_______________-_____-____________I S Personal E 230 202 242 219 230 305 234 E : övrigt : 131 152 131 159 133 211 191 : | | I

89-12-24 H A Jensevik AB Tel: 018-355477 3

Sid 1

GBGMOD48 Bilaga KOMMUN: Göteborg RESULTATRÄKNING Modellen är otgjusterad (Hamnen och Dagmar) kr Utfall för 1982-1988 och budgetutfallsprognos för 1989. Milj | AR E 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 . . __ __ _ _ ___ _ _ _ _ __ l __________________________________-_____________________|

Skatter E 5 526 6 044 6 423 6 963 7 591 8 370 9 044 9 805 1

Avgifter : 3 958 4 439 4 990 5 610 5 956 5 953 6 076 6 264 : Bidrag : 2 026 2 274 2 477 2 656 2 735 3 098 3 218 3 307 : _ __ __ _ _ . __ _ _ _ _ __ | ________________________________________________________|

xnrxxwnn E11 510 12 757 13 890 15 229 16 282 17 421 18 338 19 376 E

I U --------------

--5--------------------------------------------------------3

Personal : 5 636 6 400 6 901 7 426 8 173 8 890 9 509 10 423 : Övrigt : 4 226 5 001 5 503 6 458 6 947 6 858 7 191 7 594 : 628 697 748 806 847 883 933 947 : Txansfereringar: __ _ __ __ _. _ . _ _ _ __ | _________________________________________________________|

xosrnnnsn §10 489 12 098 13 152 14 690 15 967 16 631 17 633 18 964 E

__| 0 1 torg _______________

RESULTAT 1 E 1 021 659 738 539 315 790 705 412 E

| | n Rånteintäkter 88,6 151,2 104,0 E Z

5 200,0 192,5 149,7 83,8 82,3

Räntekostnader : 487,0 521,0 501,6 485,8 550,4 562,1 600,7 746,2 : ; . . __ _ __ __ _ _ _ _ _ __ | _________--_________________-________________________-__i rxnansuzrro (468) (474) (450)

(642)§

(287) (328) (352) (402)

E

RESULTAT 2 E 734 331 386 137 (153) 316 255 (230)§

I I

Avskrivningar E 309,0 335,0 343,0 344,0 389,0 397,0 445,0 478,2 E

| I

Ext ord net rasi (36) 3 (50) (11) 6 175 151 388 E

Ext ord net kur: (241) (44) (47) 46 (39) 35 16 0 : Ext ord net kas: 0 (1) 0 0 0 O 0 115 : I | | RESULTAT 3 148 (47) (54) (172) (575) 129 (22) (205) å

E I |

KOMMUN: Göteborg FINANSANALYS Bilaga 2

å Milj kr Utfall för 1982-1988 och i __ budgetutfallsprognos för 1989. ___| _ _ __ _ ___ __ _ __ _ __ __ _ __ _ __ __ . . . _ _ _ _ _ _ _ . _ . . ___-I

AR E 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 _ __ _ _ __ _ __ _ _ _ ___

PENGAR IN E

Int tillf uedeli 734 331 386 137 (153) 316 255 (230) Ext ord net kas: 0 (1) 0 0 0 O 0 115

3“§§..f°“?2..“5 PP såå såå ;§8 759 D9 9 u I Såå §3? åâi 338

MINSKNING AV: E

Övrigt i 34 1 7 104 346 46 2 0

OKNING AV:

Korta skulder 5 384 O 0 344 161

0 618 107 ______________ __ I _______ _ ____ _. _ __- SUMMA PENGAR IN E 1 786 1 196 966 2 016 1 151 1 627 _ _ . _ __ I 1 888 1 548 ___- -__- ---______----__---__..__---

PENGAR m :

Nyinv fastgh mm: 600 725 785 813 587 765 1 070 1 197 Reinv fastgh mm: 0 0 0 0 0 0 0 0 Amorteringar : 179 163 166 171 207 243 226 l 300 I ÖKNING AV:

Kort utlåning E 328 0 46 0 337

0 268 0 Fordringar : 421 103 272 374 0 383 338 0

21 MINSKNING AV: 2

Korta skulder : O 99 11 0 0 ______ 185 0 0 I_____ ___ _________________________________ __I

SUMMA PENGAR UT 5 1 677 1 128 1 294 2 059 1 138

1 601 1 929 1 548

_-

KASSAFORÅNDRING 5 109 68 (328) (43) 13 26

__-__ _ (41) (0) -z _ _ ---.. __-.. _-

frgnor _

:fna1ys___ _ -_ _;_____

Int t m/befolkn : 1 724 779 910 322 (357) 733 593 Upplán/befolkn 1 570 (534) : 1 275 1 082 931 1 763 1 175 1 929 1 625 Inv 1 f/befolkn : l 409 1 709 1 851 1 911 1 367 1 773 2 484 2 778 Amort/befolkn : 420 384 391 402 482 I 563 525 696 l

89-12-24

Sid 3 134 KOMMUN: Göteborg BALANSRÅKNING Bilaga Milj kr Utfall för 1982-1988 och budgetutfallsprognos för 1989. 1982 1983 1984 OMSÄTTNINGS- TILLGÅNGAR Kassan 305 373 45 2 15 42 1 O

ANLÅGGNINGS- TILLGÅNGAR Fastigheter mm 7 615 7 980 8 332 Utláning 184 184 184 Övrigt 67 104 111

SUN TILLGÅNGAR 10 756 11 157 11 432

SKULDER

10 756 11 157 11 432

Analys avstämning t-se 0 0 (0) (0) (0) (0) (0) (0) Soliditet i % 46,4 44,3 42,8 40,1 34,7 35,3 31,9 29,7 Kassadagar 10 11 1 0 0 1 0 0

(1,80) (2.30) (2.80) (2,10) 6,00 89-12-24

KOMMUN: Göteborg INTJÃNINGSGRAD PER ARSANST

ANALYSER AV INTÄKTER

Tkr resp proc Utfall för 1982-1988 och budgetutfallsprognos för 1989.

ÅR i 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 5

_ . n _ _ __ __ __ _ - ___ __ _ _. _ _ _ . . _ _ . _ _ _ R _ _ _ -- ou_ -n--l l Avgifter/Arsan I 75,5 82,2 91,1 102,0 107,3 107,6 107,3 109, 9 E Bidrag/arsan 38,7 42,1 45,2 48,3 49,3 56,0 56,9 58,0 i

a I

I Sum avg o bidr E 114,2 124,3 136,3 9 I 150,3 156,6 163,7 164,2 167, l I I l Utv avg - infl E (0,06) 2,76 4,62 1,01 (3.89) (6,08)

Utv bidr - infl I 0,02 (0,66) (O,56) (2.15) 9,48 (4,33)E

(4,31) (4,66

s *=

3 (0,04) 1,60 2,90 (0.01) 0,32 (5.47) (4,44)(

KOMMUN: Göteborg, KOSTNADER PER ÅRSANSTÅLLD

ANALYSER AV KOSTNADER

Tkr resp proc Utfall för 1982-1988 och budgetutfallsprognos för 1989. 2 I AR I 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989

-_ S

2 - _______ __ l I 108

Perskostn/Arzon I 119 126 135 147 161 168 183 E

ovrkostn/arsan |I 81 93 100 117 125 124 127 133 E ___.__ I _ _I

Sum koatn/årsan 2 188 211 226 252 272 285 295 316 5

--- 2 -----: Utv pers - lön 2 3,60 1,05 1,92 (1.13) 2,87 (2,39) 1,84 Utv övr - infl I 5,95 0,42 9,53 2,40 (5,12) (3,35) (1,84)

i

Utv sun - 1nf1

3 3,30_ (0,80) 4,12 3,72 0,33 (2.19) 0,43

I Transf/befolkn 2 1 475 1 643 1 764 1 894 1 973 2 046 2 166 2 198 I Utv tran - infl 2 2,53 (0.66) (0.00) (0,05) (0.48) 0,05

2 (5,22)E I

KOMMUN: Göteborg FORÃNDRINGAR I PROCENT

Proc förändring Utfall för 1982-1988 och budgetutfallsprognos för 1989.

Skatter Avgifter

Personal Övrigt 18,36 10,03 17,35 7,57 (1,28) 4,86 5,60 Transfereringar 10,99 7,32 7,75 5,09 4,25 5,66 1,50 . - - _. _. _ _- - . _ - _- __ __ _ _ __ _ __ . _. . . . . __ . _ . _ _ __ _ __ _ - . - . . - - _ ç - - - - _ - - - - - - - c - -- KOSTNADER 15,34 8,71 11,69 8,69 4,16 6,02 7,55 E --_----_---__-_- --________-_--__------______---_---_______1 ___________ --;

KOMMUN: Göteborg ANDELSFORÅNDRINGAR I PROCENT

Prcc andelar Utfall för 1982-1988 och budgetutfallsprognos för 1989. _ ___ _ __ __ __ __ ___I_________________________,______________..__________--______l AR : 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 E ______________ __I________________________________________________________-___l

Skatter S 48,01 47,38 46,24 45,72 46,62 48.05 49,32 50,60 E

Avgifter : 34,39 34,80 35,93 36,84 36,58 34,17 33,13 32.33 : Bidrag : 17,60 17,82 17,83 17,44 16,80 17,78 17,55 17,07 3 _ __ ___ _ __ _ __ _ ___i_________________________________________________________I

INTÄKTER ;100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100.00 E

__. . _ _. _ __ __ _ ___I____u_______________________________________________-____-I

Personal 553,73 52,90 52,47 50,55 51,19 53,45 53,93 54,963

Övrigt 40,29 41,34 41,84 43,96 43,51 41,24 40,78 40,04

Ttansfereringari 5,99 5,76 5,69 5,49 5,30 5,31 5,29 4,99 E

_ __ __ __ _ ___ __ ___ I __._________________-_____________________________________I

KOSTNADER ;100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 E

l I

KOHUN: Göteborg INTÄKTER AV SKATTENATUR Här nedan bokföringsvärden från skatteprognosen.

ih ouN F O O0bcb O 0-N U| O! OO!h) NI U1 WD 0-4 W h!Ul Gi 5DOahh) 0 D OG1

AR 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 Lång inláneräntai 8,71 7,87 7,15 7,40 7,18 7,10 8,01 Lång utláneräntai 15,03 13,64 11,42 12,00 14,84 33,90 22.40 I

Sid 6

KOMMUN: Göteborg INTÄKTER AV SKATTENATUR Utfall U l BUDGETAR E 1932 2 . _ _ __ _._ -_- | - __--_---_---__----_..__----..___--_-----__ 2

Skatteunderlag röran! 169 475 529 169 475 529 185 492 559 196 383 793 I

I 0 0 0 0 2

Skatteunderlag f 1 bi 169 475 529 169 475 529 185 492 558 196 383 793 3

Skatteunderlag tax 3 182 121 192 182 121 192 191 922 159 204 001 316 l ink | 150 000 000 Skatteunderlag U 155 000 000 169 475 529 169 475 529 2 Underlag 74 Ars ref 0 5 458 243 0 0 l

5 Utdebitering 29,15 29,15 29,15 29,15 skatteutja-m1ng E 0,00 0,00 0,00 0,00 å Sär U skatteutjånning 0,00 0,00 0,00 0,00 l

5 2

Förskott tkr 1 4 940 212 4 940 212 407 108 5 724 588 l Avråkning tkr + : 4 880 848 5 308 833 594 531 5 946 638 I I tkr - | 4 999 Avråkning U 999) (4 126 611) (4 940 212) (4 940 212) 3 Taxeringsjusteringar: 0 3 686 (948) (10 604): Skatbortfsbidr färsk: 0 0 0 0 I

E

I R Skatteintäkt tkr I 4 821 061 5 967 012 6 060 480 6 720 410 2 ----- --

I . . . _ _ __ . _ _ _ _ . _ _ _ _ _ _- I ___.___-_-__.___________-_________-______________-____ I

Skatteutj avgift E 0 0 0 0 2

Sär skatteutj avgift: 0 0 0 0 R __________________ --| _______ _ _-________ 2 Tot skattint tkr : 4 821 061 6 043 812 6 125 480 6 962 648 2 __________________ --| ___ ___________________ : ANALYS OCH PROGNOS . . . __.. _ _...- I _ _ ____ I

AR 9 1982 1983 1984 1985

_-.. E

__l __-_ _______________________________ _-l

Medelskattekratt riki 330,18 357,13 390,47 417,97 E

Prcc ökn 8,16 9,34 7,04

Proc ökn-lön oun-2arE 2,54 0,44 E

...--- __ -I -__ l

Skattekraft försk E 397,95 399,53 437,39 461,54 E

Andel av riket i % { 120,52 111,87 112,02 _. . _. _ _ . _ _ __ _ _ _ _ _ _ __I 110,42 : __ _____ _______|

skattekraft tax E 427,64 429,34 452,56 479,44 E

Andel av riket 1 % R 129,52 120,22 115,90 ________ 114,71 E _- _I_- _--_ ______ _____i

89-12-24

Sid 7

KOMMUN: Göteborg INTÄKTER RV SKATTENATUR Utfall

182 159 666 344 523 038 tax : 766 019 953 192 420 580 Skatteunderlag Skatteunderlag ink : 492 558 383 793 666 344

Fötskott tkr : Avräkning tkr + : Avräkning tkr - : Taxeringsjusteringar: Skatbortfsbidr försk: Komp 1974 ars reform:

_Komp gar och företag Sjömansskatt Hund- o artistskatt Skatteutj Ext skatteutj prövn Ext skatteutj s komp

Skatteutj avgift Sår skatteutj avgift

Medelskattekraft rik Proc ökn Prcc ökn-lön ökn-Zár

Skattekraft försk Andel av riket i %

Skattekraft tax Andel av riket 1 %

Löneökningen

89-12-24

Kallibreringaparametrar skillnad: l

Avskrivningstid iavst 1 22,73 23,27 24,22

:maneranca manus: 2 3,71 7,37 7,15 utzaneranta nedlirint 3 15,03 13,64 11,42 12,00 14,34 33,90 - l - -- ________ ___--_..--..-__- _______ --_-

z iunderlagsdata

v ______________ 1 -..l ______________________________________________________ __ n 5 Befolkning 31/122425876 424185 424085 425495 429339 431521 430763 430831 Arsanstållda :52 400 54 000 54 800 55 000 55 500 55 300 56 600 57 000 Arsan/bef p 1000{123.04 127,30 129,22 129,26 129,27 128,15 131.39 132.30

Sid 9

Bilaga 2 GBGMOD48 KOMMUN: Göteborg RESULTATPROGNOS

kr för 1989 och prognos för 1990-1996. Milj Budgetutfallsprognos I lI

I l I l Skatter I l Avgifter |I

II

I I l l Ia

l a I Personal I I Övrigt I I Transfereringar I I l KOSTNADER il

I l RESULTAT 1 l I I I I Ränteintäkter I Råntekostnader I I II

l (805) (921)(1 044)(1 123)(1 FINANSNETTO I (642) (712) (738) I l RESULTAT 2 I 93 841 1 726 1 734 1 223 1 346 1 l (230) I I I 478 491 482 538 636 791 858 Avskrivningar l l I

Ext ord net fas: 388

Ext ord net kur: 0

Ext ord net kas: 115

RESULTAT 3 (205) (398) 359 1 188 1 098

KOMMUN: Göteborg FINANSPROGNOS Bilaga 2

Milj kr Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.

Int tlllf medel: (230) 93 841 1 726 1 734 1 223 1 346 1 730 Ext ord net kas 115 0 0 0 0 0 0 0

Avytr fastgh mig 576 200 210 220 230 240 250 260

Upplåning lång Å 700 1 500 1 000 1 500 2 300 1 100 1 150 1 900 3 HINSKNING AV: u u

5 SUMMA PENGAR IN n in PENGÅR UT

NYIDV fastgh mm; 1 197 500 1 50° 2 OOO 2 600 400 350 1 20°

Relnv mm | 0 0 fastgh 309 732 1 365 1 974 2 132 2 411

Amorteringar i 300 0 0 0 0 0 0 0

I OKNING AV: 1 Kort utlåning 1 0 50 50 50 50 50 50 50 Fordringar I 0 100 100 100 100 100 100 100 Lager o förråd 5 20 20 20 20 20 20 20 20

MINSKNING AV: I Korta skulder n 0 400 v 0 500 50 75 0 20 |I

3 | 4 |

KASSAFORÅNDRING I ____(0) 713 62 34 66 (67) 83 79 .

Kronor Analys

Int t m/befolkn (534) 217 1 945 3 982 3 993 2 809 3 085 3 960

Upplán/befolkn 1 625 3 478 2 313 3 461 5 295 2 527 2 636 4 348 Inv 1 f/befolkn 2 778 l 159 4 184 6 303 9 128 5 454 5 691 8 265

Amort/befolkn 696 0 0 0 0 0 0 0

KOMMUN: Göteborg BALANSPROGNOS Bilaga 2 Milj kr Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.

OMSÄTTNINGS- TILLGÅNGAR

ANLÅGGNINGS- TILLGÅNGAR Fastigheter 9 827 9 636 10 753 12 727 15 826 17 169 18 543 20 967 Utláning 194 199 204 209 217 222 227 232 Övrigt N lb F N OO! U OH h) OGi h) F F* (ul U-l O* h! N I-i (AJ N O!

SUM TILLGÅNGAR I l l SKULDER l Kortfristiga 2 909 2 509 2 509 2 009 1 959 1 884 1 884 1 864 R Lángfristiga 6 660 8 160 9 160 10 660 12 960 14 060 15 210 17 110 2

SUM SKULDER

EGET KAPITAL Oah\O U O! U1 F ab OF O U! D-i Oao O N 5D O Gi NI N G »I N h Ul O OI-l O

Analys ______________ __ : _____________________________-.._-_..-___________________._: Avstämning t-se: (0) (0) (0) 0 0 (0) (0) 0 I Soliditet 1 % I 29,7 25,5 25,6 29,1 29,7 29,7 29,7 29,7 : Kassadagar : 0 12 12 12 12 12 12 12 2 Okn/min I I (205) (398) 359 1 188 1 098 432 487 803 | I eg kap

Effektivis övr snitteffektiv

KOMMUN: Göteborg INTJÃNINGSGRAD PER ÅRSANST

PROGNOSER FOR INTÄKTER

ikr för 1989 och prognos för 1990-1996.

resp ptoc Budgetutfallsprognos 31m o-ø v0wO\

Avgifter/arean Bidrag/ársan FONI 0 D*sl\D I-l h*ONI N 9-0 h U F1D u: UI

Utv - infl (4.33) (2.00) (2.00) (2.00) (2.00) (2.00) (2.00) (2.00);

avg Utv bidr - infl (4.66) 0.00 0,00 0,00 0.00 0.00 0,00 0.00 5

KOMMUN: Göteborg KOSTNADER PER ÅRSANSTÅLLD

PROGNOSER FÖR KOSTNADER Tkr resp proc Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996. --------------- 2

;Q I -1909-_-1990 1991 1992 1993-- 1994 1995 1996

-;;;;;65;;/ársan I I 183 --200 209_-_-218 229-- 243- 258 274-

Ovrkostn/ársan I 133 140 145 147 150 156 162 167 l

§6;-;6;;;;;;;;;_ I ---316 340 354 365 380 399 419 441

I

- lön_ u-;zo 5, ?IG-pers B 1.84 o, 50 50 o. 50 o. so 0, 50 0.50

Utv övr - infl I (1.84) (1.00) (1.00) (1.00) (1.00) (1.00) (1.00) (1.00) 1 Utv sun - infl 2 0,43 (0.37) (1.69) (0.53)-(0.91) (0.89) (0.88) (0.81) 3 Transf/befolkn 2 2 198 2 374 2 512 2 600 2 729 2 893 3 067 3 251 Utv tran - infl I (5.22) 0,00 0,00 0.00 0.00 0.00 0.00 0,00 O i

89-12-24

KOMMUN: Göteborg PROGNOSVÄRDEN I PROCENT

Proc förändring Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.

: Skatter : Avgifter : Bidrag

: Personal : Övrigt : Transfereringar

KOMMUN: Göteborg ANDELSFÖRÅNDRINGAR I PROCENT

Proc andelar Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.:

: Skatter : Avgifter 31,30 : Bidrag I

: Personal : Övrigt : Transfereringar I

1992 1993 1994 1995 1996 | I :Lång inláneränta: 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 l I I :Lång 13,00 13,00 13,00 13,00 13,00 I

utlåneräntai I l

Sid 14

KOMMUN: Göteborg INTÄKTER AV SKATTENATUR

1 Skatteundetlag färsk: 309 758 396 334 936 700 372 645 843 397 785 524 Tilläg f befolkn ökn: 0 0 0 0 __________________ __1______________--____----_---________-__---_________-

Skatteunderlag f 1 bi 309 758 396 334 936 700 372 645 843 397 785 524

Skatteunderlag tax : 315 402 077 341 082 328 379 514 891 405 151 923 Skatteunderlag ink : 258 021 254 284 523 038 309 758 396 334 936 700

__________________ __I_____-__________-__________--__-----____________---_ Förskott tkr E 9 339 216 10 600 747 11 607 918 12 192 126 Avräkning tkr + : 9 351 672 10 113 091 11 442 374 12 823 058

__________________ __I__________-----_-___-_-____--_-------_________---__-

Skatteintåkt tkr E 11 040 557 12 277 730 13 711 076 14 414 438

_ _ _ _ __ . _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ ____I______-__-_..-__--__._.___--___-_-_-___-_________...---__

__________________ __I_______________________-___-_-______________________ skatteutj avgift E 213 733 231 106 257 126 274 472 Sår skatteutj avgift: 0 0 O 0 __________________ __I____________________________________________________

Tot skattint tkr E 11 057 188 12 281 987 13 694 315 14 385 330

__________________ -_I_ _ __ __- ANALYS ocn pnocnos __________________ __I_--_---_--_--______________-__-_-_______________-__-

__________________ __l_____________________________________________-______

sxn t -f k 2, , 00 , 2 ,

____ 00-- -2 2-00_ 00_

__af__0f§_______;____

Löneökningen 10,00 5,50 5,00 6,00

89-12-24

Sid 15 KOMMUN: Göteborg INTÄKTER AV SKATTENATUR Prognos:

__________________ __I I Förskott tkr : 774 581 14 704 349 Avråkning tkr + : 13 408 457 147 445 15 305 064 tkr - : 192 126) (12 952 261) Avräkning Taxeringsjusteringar: 0 0 Taxerlngsjusteringar: 0 0 0 0

729 899 17 057 153

Komp gar och företag 157 364 157 364 Sjömansskatt 95 000 100 000 Hundskatt mm 3 000 3 000 Skatteutj 0 0 Ext skatteutj prövn 0 0 Ext skatteutj s komp 0 0

Skatteutj avgift 312 647 338 200 Sår skatteutj avgift 0 0

672 617 16 979 317

1995 1996

Medelskattekraft rik 970,76 1 053,28 Ptoc ökn 7,50 8,50 Proc ökn-lön ökn-Zár 1,50 1,50

Löneökningen

sxa 16

5 Kallibreringsparanetrar l _ - - - _ _ __ _. __ __ __

. 19,44 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 E :Avskrivn1ngst1d ilnlåneränta medl: 8,01 8,00 8.00 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 l

Rütlåneränta nedl: 22,40 13,00 13,00 13,00 13,00 13,00 13,00 13,00 2 l I I

(u) och prognosdata (p).

l :Utfa11s- l 3

i3°f°“33a” rsansta a u E§3°333 331333332333433333434333335333336333333333 57 5

p 1000E132,30 132,03 133,23 133,59 133,90 134,39

ånrsan/bet U 134,73135,23 E

åiååfååesi 333 333 333 333 333 333 330 334 i E333 §3

:Just utv ars/besi 0:68 0:34 (0:00) 0:03 0:07 0:09 0:09 0:13 :

:Ant produktivit 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 : I

3 I

3 | I I |

3 31 u:f? 3 | I

89-12-24 H A Jensevik AB Tel: 018-355477

Sid 1

MOEMOD48 Bilaga KOMUN: Malmö RESULTATRÄKNING Modellen är orgjusterad (Energiverken och Dagmar) Utfall för 1982-1988 och budgetutfallsprognos för 1989.

2 1 7 475 0 110 0 302 i r

Personal 4 201 4 551 5 055 Övrigt 1 703 2 214 2 272 Transfereringar 1 252 1 285 1 325

KOSTNADER 7 236 a 050 0 662 RESULTAT 1 JUST 239 -- : ----------- RESULTAT 1 OJUST 401 60 140

Ränteintäkter 100,0 179,0 170,0 Räntekostnader 279,0 250.0 255.0

RESULTAT 3

KOMMUN: Malmö FINANSANALYS Bilaga 3

E Milj kr Utfall för 1982-1988 och budgetutfallsprognos för 1989.

D N 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 E

PENGAR IN l Int tlllf medel: 444 376 493 263 174 230 (11) 45 : Ext ord net kas: 0 0 0 62 3 (11) 1 46 : Avytr fastgh mm: 71 89 12 91 363 285 1 902 251 : Upplaning lang 261 294 406 201 443 258 345 218 : l I

I I SUMMA PENGAR IN

I l

I

KÅSSAFORÅNDRING

I O l I Int t m/befolkn : 1 927 1 640 2 152 1 144 756 996 (48) 194 2 Upplån/befolkn : 1 133 1 282 1 772 874 1 926 1 118 1 489 938 l Inv 1 f/befolkn : 2 040 2 018 2 911 2 014 1 743 3 375 3 751 2 289 I Amort/befolkn : 625 715 1 113 726 830 1 456 1 : l I I

KOMMUN: Malmö BALANSRAKNING Bilaga 3 Utfall för 1982-1988 och budgetutfallsprognos för 1989.

OMSÅTTNINGS- TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGS- TILLGÅNGAR Fastigheter mm 4 180 4 444 4 895 5 055 4 973 5 202 4 200 4 384 Utláning 140 171 239 261 314 326 856 750 Övrigt O O O ø-s ON s; r-x wh)§4 \DO H 1D O H 1D G

SUN TILLGÅNGAR

SKULDER

SK OCH EGET KAP 5 500 6 093 6 643 6 869 7 364 7 308 7 212 7 270 E ______________________________________________________________________ --:

Analys ______________ __I-_______________________________________________________I

Avstämning t-sei 0 0 0 (0) (0) (0) (0) 0 E

Soliditet 1 % 2 55,2 54,2 54,0 53,9 51,2 51,6 52,7 52,2 : Kassadagar : 17 29 24 22 15 11 27 25 : Okn/min eg kap 225 266 289 113 65 2 30 (6):

_ _ __ _ _. _ __ _ __ __. _ . _ _ _ __ _ _ _. _ _ __ _ _ _ __ __ _ _ _ _ _ _ _ __ _ __ _ __ _ _ _ _ _ _ _ . . . _ _ __ __ _ __I 5

ütfallsvariabler

| skattesats E 29,20 29,20 29,20 29,20 28,45 28,45 28,45 30,20 E Inflation : 8,60 8,90 8,00 7,40 4,20 4,20 5,80 5,70 : Löneökning : 6.80 6,60 5,20 5,30 10,20 5,30 6,90 7,00 : _. _ __ _. . . . . . _. __|_-_____--_______________________________________________|

Lön-infl S (1.80) (2,3o› (2,80) (2,10) 6.00 2,10 1,10 0,30

|I |I

INTJÃNINGSGRAD KOMMUN: Malmö PER ARSANST

ANALYSER AV INTÄKTER

Tkr resp proc Utfall för 1982-1988 och budgetutfallsprognos för 1989. | I

AR E 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 5

_. _ __. _ . __ _. . . _-I_________________-__________________________-__-________|

Avgifter/ársan 5 40,0 45,4 52,2 58.3 53,5 55,9 62.1 62,2 E

Bidrag/ársan : 39,8 43,0 47,8 50,2 53,3 54.9 59,5 56,9 : _ __ __. _. __ _ _. _ __ | ________________________________-___________________,____|

Sum avg 0 bidr 3 79,8 88,4 100,0 108,5 106,8 110,8 121,5 119,1 E

_. . ___ _ _ _ __ __ ___ | ____,___________-_____-_________________-________________|

Utv avg - infl E 4,81 6,82 4.41 (12.49) 0,26 5,26 (6,46)§

Utv bidr - (0.98) 3,30 (2.50) 2,08 (1.23) 2,55

"""""" 1nt15 (11.02))

| “""°"""""""""""""""""""""°"""""'"'| Utv sum - infl 1,92 5,11 1,11 (5.76) (0.49) 3,92

"""""" 5 (8,69)§

l "“"""'""""°"""""""'""'"""""'"""a

KOMMUN: Malmö KOSTNÅDER PER ÅRSÅNSTÅLLD

ANALYSER AV KOSTNADER

Tkr resp proc Utfall för 1982-1988 och budgetutfallsprognos för 1989. | AR E 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 : . _ _. . _ __ _ __ _. _ __ I -________________________________________________________ I

perskostn/arsani 99 106 112 124 133 141 150 164 E

ovrkostn/årsan : 41 52 62 68 61 60 73 74 : ___ _ __ _ __ _ _ . . __- | __________________________________________________________ I

Sum kostn/ársan E 139 158 174 192 194 201 223 238 E

. _. . ___ _. . _ - _ __- | __-______________________________________________________I Utv pers - lön E 0,69 0,79 4.91 (2.90) (0.08) (0.40) 2,52 § Utv övr - 16:1 : 18,94 11,03 2,59 (14.40) (6.41) 16,28 (5.71): __ _ __. _ _ . _ _ _ ____ I ___-_____________________________________________________ I

Utv sum - 1nf1 5 4,39 2,29 2,73 (3.12) (0.64) 5.34 0.03 E

w_ _ . _ __ __ _ _ _ _- _- | ___-___,_______________________________-___________________|

Transf/befolkn 5 2 965 3 797 3 898 4 166 4 573 5 424 5 547 5 700 E

Utv tran - 19,18 (5.35) (0.51) 5,55 14,41 (3.54) (3.93):

infli i

89-12-24

KOMMUN: Malmö FORÄNDRINGAR I PROCENT

Proc Utfall för 1982-1988 och budgetuttallsprognos för 1989. förändring

skatter Avgifter

Personal 7,19 5,82 10,70 10,28 6,41 8,33 11,29 : ; 27,72 18,84 10,48 (7.71) (2,03) 24,17 2,62 : g övrigt 27,53 2,53 7,28 9,81 19,01 2,64 3,11 : 5 Transfereringar -__ _ __ _ __ _ _ _ _ __ __ __ _ __ __ _ _ __ _ __ _ __ _ _ __ _ __ _ _ __ _ _ _ _ __ _ _ __ __ _ _ _ _ ______________l KOSTNADER 15,27 8,90 10,12 4,76 6,10 11,25 7,60 E § ---------------------------------------------------------------------- --:

ANDELSFORÅNDRINGAR I PROCENT 3 KOMUN: Malmö

Proc andelar Utfall för 1982-1988 och budgetutfallsprognøs för 1989. ______________ __I_______________________________________________.__________-__I

AR E 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 E

______________ __I___________________________._____________.._.____-..____--__l

Skatter 356,06 56,09 54,95 53,60 54,67 55,84 54,57 5e,32E

: 22,01 22,57 23,50 24,94 22,70 22,27 23,19 21,77 : Avgifter : 21,93 21,35 21,55 21,46 22.63 21,89 22,23 19,92 : Bidrag ______________ __I______________________________________________,_________._I

INTÄKTER ;100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 E

-------------- --1--------------------------------------------------------2 Personal 60,53 56,29 54,70 54,99 57,89 58,06 56,53 58,47

E 24,97 27,67 30,19 30,29 26,69 24,64 27,50 26,23 5

övrigt Transfereringar: 14,50 16,04 15,10 14,72 15,43 17,30 15,96 15,30 : _ __ _ . __ _ _ _ . _ __ __I_____-______,_,______________________________________________I

KOSTNADER ;100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 E

I I I

KOMMUN: Malmö INTÄKTER AV SKATTENATUR Här nedan bokföringsvärden frán skatteprognosen.

h]OI? M 74ll f?f?F-:i f? H N 0 ahO U N U1 G U UIFb U O!N O h! aoU0- Ab l-lNIah ab :h:N O\ UI 0-Uab-

AR 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 Lång inláneräntal 8,80 8,01 8,27 8,08 7,82 7,20 7,70 Lång utlåneräntai 14,88 14,02 13,21 12,35 13,42 15,14 11,35 I

89-12-24

Sid 6

KOMMUN: Malmö INTÄKTER AV SKATTENATUR Utfall

Skatteunderlag färsk: 86 261 761 91 144 167 99 427 842 103 078 384 Tllläg f befolkn ökn: 0 0 0 O __________________ __I______-__-_-______-__---_-__________---_____--__--__ I

Skatteunderlag f 1 bi 86 261 761 91 144 167 99 427 842 103 078 384 I

Avräkniug tkr + : 2 395 804 2 884 459 3 043 860 3 121 816 Avräkning tkr - : (1 916 073) (2 264 482) (2 518 843) (2 661 410)

I l |

- - _ __ _. _. _ __ _ . . _ _ _ -_|__-______--_-______-_____________-_________-________I

sx11 tax-försk E 4,12 9,32 5,38 3,99 E

| I I Löneökningen

Sid 7

KOMMUN: INTÄKTER AV SXATTENATUR Utfall

I I Skatteunderlag försk: 111 989 842 121 836 308 131 462 985 144 919 408 å f befolkn ökn: 0 0 0 0 : Tilläg _ __ __ _ _ __ _ _ __ _ __ _ ___I____________________________________________________I

Skatteunderlag f i bi 111 989 842 121 836 308 131 462 985 144 919 408 E

Skatteunderlag tax : 117 322 788 122 862 921 134 494 791 144 174 769 : Skatteunderlag ink : 99 427 842 103 078 384 111 989 842 121 836 308 :

tkr + : 3 425 825 3 587 597 3 826 377 4 101 772 : Avräkning tkr - : (2 903 293) (3 009 889) (3 186 111) (3 466 243): Avräkning Taxeringsjusteringar: 2 414 (1 056) (5 764) (542): Skatbortfsbidr försk: 0 0 0 0 : Komp 1974 års reform: 0 0 0 0 : _ __ _ __ _ _ __ _ _ __ _ __ _ __I____________________________________________________I

Skatteintäkt tkr E 3 711 057 4 042 895 4 374 624 5 011 553 E

_ _ __ _ _ __ _ __ _ _ _ __ __ _-l____________________________________________________l

_ __ _. _ _ . _ _ _ __ _ _ __ _ __I_______-____________________________________________| Skatteutj avgift E 15 679 45 079 61 788 68 112 E Sår skatteutj avgift: 0 0 0 0 : _ _ _ __ _ _ _ __ _ _ __ _ _ __ __l_______________-____________________________________l

Tot skattint tkr E 3 831 177 4 174 320 4 425 857 5 133 544 E

------------------ --2----------------------------------------------------l ANALYS OCH PROGNOS """"""" "" """ "" ""

RI: I E588 §53 1 E383 E5857 l

- __ _ _ _ __ _ _ __ _ _ __ _ _ _ __I_______________________________________________-____I

__________________ _-I__________________________________________________-_|

Skattekraft försk E 486,79 527,80 567,45 623,45 E

Andel av riket 1 % : 105,69 104,39 104.63 103,94 : __________________ __I_______..._-___.___________________..___________________l

Skattekraft tax i 509,97 532,25 550,53 520,25 i

Andel av riket 1 % { 110,73 105,27 107,04 103,40 : __________________ __l___-_-___________________________________-__________| sun tax-färsk 5,03 0,88 2,41 (0,53›

E

Löneökningen 10, 20 5, 30 5, 90 7 , 00

89-12-24

Sid a 155

Kallibreringsparametrar skillnad: 0,00 ______________ __ I _-.._-__-_-___.---____--_-__-----__--__-____--------_-----

Avsktivningstid Eavst 1 22,85 21,47 22,05 21,24 19,50 26,40 24,42

Inlaneränta ned1:rkat 2 8,80 8,01 8,27 8,08 7,82 7,20 7,70 Utlanerånta ued1:r1nt 3 14,88 14,02 13,21 12,35 13,42 15,14 11,35 ----, Underlagsdata -------------- ---- -- 3 --:------------------------ Befolkning 31/122230381 229380 229107 229936 230056 230838 231675 232448 : Arsanstållda :28 883 28 857 28 812 28 940 29 744 29 798 30 310 30 800 2 Arsan/bef p 1000:125,37 125,80 125,76 125,86 129,29 129,09 130,83 132,50 : Utv av befolkn : (0.43) (0,12) 0,36 0,05 0,34 0,36 0,33 : Utv av arsan/bet: 0,35 (0,04) 0,08 2,72 (0.16) 1,35 1,28 : Just utv Ars/bet: 0,78 0,08 (0,28) 2,67 (0,50) 0,99 0,95 : Ant produktivit : 2.00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 : volymen : 2,78 2,08 1,72 4,67 1,50 2,99 2,95 : l l l I

89-12-24

sm 9

MOEHOD48 Bilaga 3 KOMMUN: Malmö RESULTATPROGNOS

.M11J kr Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996. I I I l E Skatter I I Avgifter II I I I I I l i Personal E 5 065 5 573 5 858 6 169 6 527 6 971 7 459 7 982 : övrigt : 2 272 2 404 2 498 2 555 2 639 2 753 2 876 3 006 : Transfereringar: 1 325 1 436 1 525 1 583 1 668 1 774 1 887 2 007 : _ _ _ _ _ _ _ _ ________ I ______,____________________________________________--_.___ I

KOSTNADER E 8 662 9 413 9 880 10 307 10 834 11 498 12 223 12 995 E

I I RESULTAT 1 E 140 256 671 1 027 1 060 850 990 1 338 E I I Ränteintäkter E 170 192 203 215 227 237 245 259 E Råntekostnader : 265 331 353 374 418 459 492 541 : -------------- --5--------------------------------------------------------2 FINANSNETTO (95) (139) (150) (160) (191) (222) (247)

E (282))

RESULTAT 2 E 45 117 520 867 870 628 743 1 056 E I I

Avskrivningar E 172 175 182 193 227 269 291 319 E

I I

Ext ord net fas; 75 E

Ext ord net kur: 0 : Ext ord net kas: 46 : I I RESULTAT 3 (6) (58) 338 675 643 359 452 738 E å l I I

89-12-24

KOHUN: Malmö FINANSPROGNOS Bilaga 3

Milj kr Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.

Int tillf medel: 45 117 520 867 870 628 743 1 056 Ext ord net kas: 46 0 0 0 0 0 0 0 Avytr fastgh mm: 251 200 210 220 230 240 250 280 Upplánlng lang

MINSKNING Av: Kort utlåning Fordringar Lager o förråd Utlåning ovrigt OKNING Av: Korta skulder

I l l I I I l l I l l I I I I I l I I I I I I I I I I l I l | I PENGAR UT Nyinv fastgh mm Reinv fastgh mm O O WO O! N N NI b Oh) UI O N Gih) NI s!(a) N Amorteringar 200 0 0 25 0 0 20 30

OKNING AV:

MINSKNING AV: Korta skulder 0 100 0 10- 0 0 20 0

733 783 779 1 445 1 636 1 190 1 410 1 935

(20) 34 51 42 63 3 32 101

l I

Int t m/befolkn E 194 502 2 222 3 691 3 690 2 655 3 129 4 436 E

- 933 2 143 427 1 703 2 546 1 374 1 896 2 940 1 Upplån/befolkn

Inv 1 f/hefolkn E 2 239 2 353 2 761 5 437 6 379 4 463 5 215 7 434 E

Amort/befolkn : 360 0 0 106 0 0 34 126 : _ __ __ _-_ __|_ __-|

Und na1 4 tlllg E 4,00 132 193 227 269 291 319 366 3

Reinv 4 11119 : 2,00 91 96 114 134 145 159 133 : - Upprkoeficient 3,50 3,50 3,50 3,50 3,50 3,50 3,50

Fördelningsproc E 0,00 25,00 50,00 75.00 100,00 100,00 100,00 E

| I I U

89-12-24

KOMUN: Malmö BALANSPROGNOS Bilaga 3 Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996. l AR S 1989 1990 1991

OMSÅTTNINGS- 5

ANLÅGGNINGS- E TILLGÅNGAR : Fastigheter : 4 384 4 559 4 813 Utláning : 750 754 758 Övrigt : 198 202 206 ______________ --I sun TILLGÅNGAR E 7 270 7 512 e 049 I SKULDER E Kortfristiga : 1 526 1 426 1 426 Lángfrlstiga : 1 950 2 450 2 550

sun SKULDER E 3 476 3 876 3 975 I

sex-r KAPITAL E 3 794 3 73e 4 073

- - . _ _- - _ _ - - - - - --

sx ocu EGET u? i 7 270 7 512 a 049

______________ --:

Analys ______________ __|

avstämning t-se; 0 0 0

Soliditet 1 % I 52,2 49.1 50.6 Kassadagar : 25 25 25 Okn/min eg kap : (6) (58) 338

Prognosvariabler

skattesats i 30,20 30,20 31,20

I I 89-12-24

KOMMUN: Ha lmö INTJÅNINGSGRAD PER ARSANST

PROGNOSER FOR INTÄKTER

Tkr Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996. resp proc | E 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 I ______________________________________________________ -_ E 62,2 65,9 68,4 69.5 71,6 74.4 77.4 80.5 Avgifter/årsan Bidrag/ársan B 56,9 61,5 65.0 67,3 70.7 74,9 79.4 84,2 u______________________________________________________ __

E 119,1 127,4 133,5 136,8 142,2 149,3 156,8 164,7

| ______________________________________________________ __ Utv avg - inf] E (6.46) (2,00) (2,00) (2,00) (2,00) (2,00) (2,00) (2,00) Utv bidr - infl :(11.02) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 I ______________________________________________________ -_ (8,69) (1.04) (1,04) (1,03) (1,02) (1,01) (1.00) (0.99)

E

l """""""""""""""""""""""""

KOMMUN: Malmö KOSTNADER PER ÅRSANSTÅLLD

PROGNOSER FOR KOSTNADER

Tkr resp Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996. proc I AR E 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

Perskostn/arsan; 164 180 188 197 208 221 235 251

Ovrkostn/ársan : 74 78 80 82 84 87 91 94

Sum kosta/ársan 238 258 269 279 292 308 326 345

E __

Utv pers - lön E 2,52 1,20 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50

Utv övr - 1nf1 (5,71) (1.00) (1,00) (1.00) (1.00) (1.00) (1.00) (1.00)

E

Utv sun - infl 5 0,03 0,20 (1,56) 0,40 (0.43) (0.42) (0,21) (0,20)

E 5 700 6 156 6 513 6 741 7 078 7 503 7 953 8 430

Transf/befolkn l Utv tran - infl B (3,93) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0.00 l

89-12-24

KOMMUN:› Malmö PROGNOSVÅRDEN I PROCENT

Proc förändring Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996. I

: Skatter 15,97 11,56 11,76 10,31 5,23 2,80 7,93 10,27 I : Avgifter 1,86 6,52 4,30 1,99 3,49 4,50 4,49 4,49 1 2 Bidrag (2,77) 8,53 6,31 4,00 5,50 6,51 6,50 6,50 : I I I

Personal 11,29 10,03 5,11 5,30 5,80 6,81 7,01 7,00

3 E

2:22 §12? åzåå “åzåå 2:33

Egzåtizgêereringar 2:32;

å?? Såå g

""

giååâäâååå | - ° GTEBETES'ZTSE"'ZTSEMQTII"'ETIS'"ETSI""ETSI'g ° ° ° ° “ ° ° ° n

KOMMUN: Malmö ANDELSFÖRÅNDRINGAR I PROCENT S

andelar för 1989 och prognos för

Prcc laudgetutfallsprognos """""""""""""""""""""""""""""" 1990-1996.5 A

I """""""" °| 1991 1994

E55 ____________ __ê__i2§° 99° 133§___{333__ I°“I§___E?EE_E Eskatter ismá-_ÃÃÅÃ Ãötgguååzs 62,45 61:8;--62:38 63,41;

: Avgifter l 21,77 21,11 20,18 19,16 18,89 19,01 18,57 17,89 : § 19,67 19,17 18,56 18,66 19,14 19,05 18,71

:lBidrag " 519,92 :nå

giââlêââå '' g 1687887667667667887683678676656676878538756756 fâêêååååi E529§53I"E335"E575?"887527878572178371725g

fâåå 3:32 12:32 iååâ 52533 få?? ååråâ

gâåâââäerermgar;

åâåå "

16676876636786788iööTöFiööföcTiööTöö1658676376??

.i

gäååâäâååá .

sxa 14 161

KOMMUN: Malmö INTÄKTER AV SKATTENATUR Prognos: __________________ -_I______________________________________________-_____I

BUDGETAR s 1990 1991 1992 1993 E

I I Skatteunderlag färsk: 160 449 608 174 681 846 195 430 096 209 830 474 Tillåg f befolkn ökn: 0 0 0 0 . _. _ _. . _. . . _ __ _ _ _ _ __I-_--_______________-_______-_-______-__-___-_--__---

Skatteunderlag f 1 bi 160 449 608 174 681 846 195 430 096 209 830 474

Skatteunderlag tax 160 449 608 174 681 846 195 430 096 209 830 474 Skatteunderlag ink 131 462 985 144 919 408 160 449 608 174 681 846

_ __ _ . _ _ __ _ __ __ _ _ _ _ __I______________________-_____________________________I

Skatteutj avgift E 75 411 02 100 91 352 90 520 E

sar skatteutj avgift: 0 0 0 0 : E E E E I I

AR E 1990 1991 1992 1993 E

_ _ __ - _ _ _. _ _ _ _ _ . . _ _ _-|______-_-___--_-__________-______________-_____-____|

Medelskattektaft rxxi 555,04 710,72 792,45 947,93 å

Proc ökn : 9,20 8,50 11,50 7,00 : Prcc ökn-lön ökn-2 : 2,30 1,50 1,50 1,50 : _ _ __ . _ _ _. _ __ __ _ _ _ _ __|-__ _____ _____ I

Skattekraft försk E 537,50 745,25 032,00 090,32 E

Andel av riket 1 3 : 105,00 105,00 105,00 105,00 : __ . _ . _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __|_________________ _ _____ _ I

Skattekraft tax E 687,80 745,25 832,08 890.32 E

Andel av riket 1 0 : 105,00 105,00 105,00 105,00 : _ __ _ __ I..- _ _.-___ -___ I

sx11 tax-försk E 0,00 0,00 0,00 0.00 S

_ _ _. - _ _ __ _ _ _ . . . . _ _ -- U-.._-_-_..-_ I Löneökning 10,00 5,50 5,00 . 5,00

89-12-24

Sid 15 162

KOMMUN: INTÄKTER AV SKATTENATUR Prognos:

Skatteunderlag försk 224 232 751 241 884 002 263 335 538 Tilläg f befolkn ökn

Skatteunderlag f 1 b _55Z5559§IEZTQQTBBTEESÃSas 538

Skatteunderlag tax 224 232 751 241 884 002 263 335 538 Skatteunderlag ink 195 430 096 209 830 474 224 232 751

7 636 444 8 242 010 9 088 152 ANALYS OCH PROGNOS

Löneökning

Kallibreringsparanetrar I

EAvskr1vningst1d E 24,42 25,00 25,00 25,00 25,00 25,00 25,00 25,00

:lnláneränta medl: 7,70 9,00 9,00 9,00 9,00 9,00 9.00 9,00 : 11,35 13,00 13,00 13,00 13,00 13,00 13,00 13,00 II (u) och prognosdata (p).

.Utfa11s- :Befolkning p 3232448 233281 234077 234870 235679 236484 237302 238108

trsanställda u 30 800 30 950 31 100 31 250 31 400 31 550 31 700 31 850

;Arsan/bef p 1000§132,50 132,67 132,86 133,05 133,23 133,41 133,59 133,76

I I

eäåäâzâåâåâäâere ?zâå 8:32 332 Si: 8:23 3:32 3:?? 8:3

:Just utv års/bef: 0,95 (0.23) (0.20) (0.20) (0,21) (0,20) (0.22) (0,21) | 2,00 2,00 :Ant produktivit 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 :volymen E 2,95 1,77 1,00 1,00 1,79 1,30 1,70 1,79 | _ __ __ _ __ ____ _ ___I _ __ __ __ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ____ _ _ __ _ _ _ __ _ __ __ __ __ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

Earug ettexuvasimr 125 112 59 105 111 9a 104

| . . _ __ _ -..I _ _ __ __ __ _. __ ___ _ __ __ __ __ _ _ _ __ __ __ _ _ _ _ _ _-

: Personal i 87 7a 41 74 79 70 75

: övrigt : 39 34 1a 31 32 2a 29 l | I

89-12-24 H A Jensevik AB Tel: 018-355477

Sid 1

STHM0148 Bilaga 4 KOMMUN: Stockholm RESULTATPROGNOS Aktiv skattepolitik och passiv effektiviseringspolitik. ; Milj kr Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996. 3 . _ _ __ _ __ _ __ __ _ ___ __ _ __ _ __ _. _ _ __ __ _ _ __ _ __ _ _ __ _ _ _ _ _ __ ___ __ _ __ __ _ _ _ _ _ __ __ . __| ||

AR 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 E f 5

Skatter E 8 425 9 488 10 336 11 832 12 769 13 486 14 780 16 421 E

Avgifter : 8 320 8 871 9 262 9 455 9 795 10 246 10 716 11 208 : Bidrag : 3 735 4 058 4 318 4 495 4 747 5 061 5 395 5 751 : _. . . _ _ __ __ _ _ _ ___ I __________________________________________,_____-___,__-_|

xnrxxrsn E20 480 22 417 23 915 25 782 27 311 28 793 30 891 33 380 3

| | I I __ __. _ _ __ __ __ _ __ i _______-_______________---__-____-___,_,_,_______,_____-____|

Personal S 9 165 10 251 10 930 11 598 12 423 13 432 14 521 15 699 3

Övrigt : 7 205 7 755 8 174 8 427 8 815 9 309 9 830 10 380 : Transfereringar: 2 300 2 499 2 649 2 753 2 898 3 083 3 275 3 479

xosrnnnsa §18 670 20 505 21 753 22 778 24 136 25 824 27 627 29 559 E

I I

RESULTAT 1 E 1 810 1 912 2 163 3 004 3 175 2 969 3 265 3 821 E

I |

Ränteintäkter E 202 216 229 240 250 26: 273 283 E

Räntekostnader : 719 770 825 905 1 008 1 098 1 131 1 282 : __ _ __ _ _ __ __ __ _ __ | _-______-_________________________-_________________-___l rxunnsuarro (517) (555) (596) (665) (758) (838) (908) (999) å RESULTAT 2 E 1 293 1 358 1 567 2 339 2 417 2 131 2 356 2 822 | Avskrivningar E 450 531 571 620 713 805 873 951 |

Ext ord net fas? 0

Ext ord net kur: 0 Ext ord net kas: (840) . RESULTAT 3 E 4 826 996 1 719 1 704 1 326 1 483 1 871 I I

Sid 2

KOMMUN: Stockholm FINANSPROGNOS Bilaga 4

Milj kr Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996. __._ I _ _. _ _ . . . __ _ __ . . . . _ _. _. . . . __ __ _ _. . _ . _ __ _. . _- AR S 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

PENGAR m 5

Int tlllf medel: 1 293 l 358 1 567 2 339 2 417 2 131 2 356 2 822 Ext ord net kas: (840) 0 0 0 0 0 0 0 Avytr fastgh mm: 422 200 210 220 230 240 250 260 lång 3 1 300 650 1 000 1 350 1 400 1 000 1 200 1 600 Upplânlng 8 MINSKNING AV: | I Kort c utlåning n u Fordrlngar I Lager o förråd E | Utlánlng o Övrigt l OKNING Av: | | Korta skulder l 1 I I | 2

PENGAR UT 2 E

Nyinv fastgh mm: l 304 l 700 2 000 3 000 2 700 1 600 1 850 2 500 : Reinv fastgh mm 0 218 264 606 1 027 1 485 1 617 1 792 : E 386 25 25 0 0 0 0 0 : Amorteringar I I I

OKNING AV: 3 E

Kort utlåning l 0 50 50 50 50 50 50 50 2 Fordringar 2 100 100 100 100 100 100 100 100 : Lager o förråd 2 5 20 20 20 20 20 20 20 : n O 5 5 5 8 5 5 5 : utlåning lang I övrigt 3 0 5 5 5 5 5 5 5 : MINSKNING AV: E 2 Korta skulder l 250 0 240 75 100 50 80 200 : l l : l l 2 I 10 I KASSAFÖRÅNDRING 2 403 84 68 48 37 57 79 I 2 I

Kronor Analys

Int t m/befolkn 1 932 2 016 2 322 3 452 3 557 3 126 3 448 4 121 Upplán/befolkn 1 942 965 1 482 1 992 2 061 1 467 1 756 2 336 Inv 1 f/befolkn 1 948 2 849 3 355 5 321 5 485 4 524 5 075 6 268 Amort/befolkn 577 37 37 0 0 0 0 0

Und hål % tlllg Relnv % tillg Upprkoefticient 3,50 3,50 3.50 3,50 3.50 3.50 3 50 Fördelningproc

89-12-25

KOMMUN: Stockholm BALANSPROGNOS Bilaga 4 Milj kr Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.

OMSATTNINGS- TILLGÅNGAR

SUM SKULDER

EGET KAPITAL

Analys _ _ __ __ _ _ _ __ _ _ _ __ I _____-,____________________________________________-_____ I

Avstämning t-se; O 0 0 0 0 0 0 0 E

Soliditet 1 % : 57,3 57,3 57,3 57,3 57,3 57,3 57,3 57,3 : Kassadagar : 12 12 12 12 12 12 12 12 : Okn/min eg kap I I : 1 I l

I l Skattesats : 14,20 14,90 15,55 15,95 16,40 17,10 17,60 18,00 : Inflation 6,70 8,00 5,80 3,50 5,00 6,00 6,00 6,00

E 7,00 10,00 5,50 5,00 6,00 7,00 7,00 7,00 i

Löneökning

Effektivis persi 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 E

Effektivis övr I I 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Snitteffektiv : : I 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 I I I l l

89-12-25

KOMMUN: Stockholm PROGNOSVÅRDEN I PROCENT

Proc förändring Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996. i | | : : Skatter : 6,97 12,62 3,93 14,43 7.92 5,62 9,59 11,10 : : Avgifter : 6,21 6,62 4,41 2,09 3,59 4,60 4,59 4,59 : : Bidrag : 7,39 3,64 6,42 4,10 5,61 6,61 6,61 6,60 : l _ __ _ __ _ __ __ __ _ __| _ __ _ __ _ __ __ __ __ __ _ __ __ _ __ _ __ _ _ _. _ __ _ ___ _ _ __ __ _ _ __. _ _ _ _ __Ö E 6,83 9,46 6,63 7,31 5,93 5,42 7,29 3,06

êznrnxwan __ _ __ __ __ __ _ _ __-|___...__--..-..--_-__________-__-__-______________--p---q-.u- §

E Personal E 9,24 11,35 6,62 6,11 7,11 3,12 3,11 3,11 E : Ovrigt : 3,60 7,63 5,41 3,10 4,60 5,60 5,60 5,59 : : Transfereringar: 5,50 8,63 6,00 3,94 5,28 6,37 6,23 6,23 : U_ _» . _ _ _ _ __ _ __ ___| _ _ __ _ __ __ __ _ __ __ _ _ __ _ _ _ _ __ __ _ _ _ ___ _ _ _ __ _ _ _ ___ _ ___ __ __ _ __|

Exoswnansn E 6,54 9,33 6,09 4,71 5,96 6,99 6,93. 6,99

: """""""" """"""""""""""""""""""""""""" i E

KOMUNZ Stockholm ÅNDELSFÖRÅNDRiNGÅR I PROCENT

Proc andelar Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.:!

| __ _ __ __ _ __ __ _ ___| _ __ __ _ _ __ __ __ _ __ _ _ __ __ _ _ __ __ _ _ ___ _ __ __ _ _ _ _ __ _ _ __ _ _ _ _ _ _ __|

E 1939 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 E0

E Skatter E 41,14 42,33 43,22 45.39 46,75 46,34 47,35 49,19 E;

1 Avgifter = 40,63 39,57 33,73 36,67 35,37 35,53 34,69 33,53 15

E Bidrag E 13,24 13,10 13,05 17,43 17,33 17,53 17,46 17,23 5%

| __ _ __ _ __ ___ _ __ ___|_ __ __ _ _ __ __ _ __ _ _ __ __ _ __ _ __ _ _ __ _ __ __ _ ___ _ _ _ __ _ _ ____ _ _ _ _ __|1

gxnwnxwsn §100,0o 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 E

| _ __ __ __ _ _. __ __ -_| _ _ __ __ _ _ ___ _ __ _ _ __ __ _ _ __ _ __ _ __ _ __ _ __ _ __ _ _ ___ _ _ __. __ _ _ _ __|

59°: 39:2 am: §24: 22%; 27115

vr › ä°åå ° gt 3,5 7, 7,5 7, ,5 , , 5,1

Transfereringari 12.32 12,19 12,13 12,09 12,01 11,94 11,86 11,77 E

å . _ _ __ __ _ ___ _ _ ___|__,______,__-__,__________,___________________________________l

i100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100.00 E

åxosrnansn . -------------- --: ------------------------------------------------------ --:

KOHUNZ Stockholm INTÄKTER ÄV SKÅTTENÅTUR

I ___ _ __ _ __ _ __ __ ___I______________________________________________________ __

;Tot skattint mkr; 8 425 9 488 10 336 11 832 12 769 13 486 14 780 16 421 :”

I ______________ __I ______________________________________________________ __ i

Här summeras skatteprognosen pá modellen nerifrån och upp*

:Tot skattint mkr G ahN W 0 IbW00 0-O OJ UO F0- D h)N 0-N x]O!5D 0-5 b) Ab 00Gi 0-1b NIGO 0-O! IBN II

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 :Lång inláneränta: 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00

:Lång utláneräntaâ 10,00 10,00 10,00 10,00 10,00 10,00 10,00 10,00 1

I å

89-12-25

Sid 6

KOMMUN: Stockholm INTÄKTER ÄV SKÅTTENÅTUR Prognos: __ __ ___ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ __ |_______________-____________-_____-____-____________|

auncswnn 5 1990 1991 1992 1993 E

| I

Skatteunderlag f 1 bi 563 728 487 603 715 316 665 B33 594 703 389 053 :

Skatteunderlag tax 573 432 733 614 264 750 677 646 771 716 062 730 : Skatteunderlag ink 471 422 933 519 134 910 563 728 487 603 715 316 :

l I

l I

__ _ _ __ _. _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _. _. . . . _ . . _ . . ___ __ __ _ ___ __ __ _ __ __ _. _ __. _ __ _ __ __ _ ___: Skatteutj avgift 388 973 416 564 459 425 485 338 : Sär skatteutj avgift 243 531 259 598 286 308 302 457 :

|

Sid 7

KOMMUN: Stockholm INTÄKTER AV SKATTENATUR Prognos:

Skatteunderlag försk: 740 057 512 784 709 004 839 573 923 Tilläg f befolkn ökn: 0 0 0 __________________ __I-_______________-________-______--____-

Skatteunderlag f 1 be 740 057 512 784 709 004 839 573 923

Skatteunderlag tax : 753 602 657 799 302 071 855 442 158 Skatteunderlag ink : 665 833 594 703 389 053 740 057 512

__________________ -_l______-_____________________________--_ Förskott tkr E 12 654 983 13 810 878 15 112 331 avräkning tkr + : 12 019 962 13 108 554 14 628 061 Avräkning tkr - : (10 620 046) (11 535 580) (12 654 983)

__________________ __I_-_______-_---_-_-____-________-_______ skatteintäkt tkr E 14 054 900 15 383 852 17 085 408 __________________ __I-____________________________________--

__________________ -_I_________________________-____-______-- Skatteutj avgift E 510 640 541 449 579 306 Sår skatteutj avgift: 318 225 337 425 361 017 __________________ __I----_________--_____________________--_ Tot skattint tkr E 13 486 368 14 780 210 16 420 817 __________________ __I_______-____-______-___------_-_____--- ANALYS OCH PROGNOS __________________ _-I---__-_______----________-__________-_-

AR i 1994 1995 1996

Skattekraft försk E 1 085,45 1 148,41 1 226,01 Andel av riket i % 5 120,20 118,30 116,40

Skattekraft tax 5 1 105,31 1 169,77 1 249,19

Andel av riket 1 % : 122,40 120,50 118,60 __________________ __I-__-___-_-_-___-___---------_-__-_----- Skil tax-försk E 2,20 2,20 2,20 I 1 Löneökningen

Kallibreringsparanetrar I | 2 Avskrivningstid 34,50 30.00 30,00 30,00 30,00 :lnlaneränta med 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 10.00 10.00 10,00 10,00 10,00

Utfalls- (u) och prognosdata (p). I __ __ _ _ _ __ __ _. ___ I ...________-___-________-____.._--_--.._-___..._-_-__---______

:Befolkning p 5669485 673400 674700 677600 679400 681800 683300 684800

:hrsanställda u :51 070 51 370 51 670 51 970 52 270 52 570 52 870 53 170 :Arsan/bef p 1000: 76,28 76,29 76,58 76.70 76,94 77,11 77,38 77,64 :Utv av befolkn : (0,00) 0.58 0,19 0,43 0,27 0,35 0,22 0,22 :Utv av ársan/bef: 0,20 0,00 0,39 0,15 0,31 0,22 0,35 0,35 :Just utv års/bet: 0,20 (O,58) 0.20 (0.28) 0,04 (0,13) 0,13 0,13 I 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 :Ant produktivit I l 2,04 2,13 0 2,20 1,42 2,20 O I I Mkr 0 0 l _ . . __ - . _ _ __ _ _ ___| l Personal I 0 0 I Övrigt iO 0 0 | I

H A Jensevik AB Tel: 018-355477

Sid 1

sTMo248 Bilaga 5

KOMMUN: Stockholm RESULTATPROGNOS

Aktiv avgiftspolitik och passiv effektivlserlngspolitik.

Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.

l I l | I |

Skatter Il

I Avgifter | I Bidrag I I I I l I | l I Personal I I I Övrigt l I Transfereringar I l I KOSTNADER I I I l RESULTAT 1 I I | I Ränteintåkter lI

Räntekostnader I l I |

PINANSNETTO I (758) (841) (914)(1 001)

I (517) (553) (594) (654) l I RESULTAT 2 I 1 293 1 381 1 561 2 323 2 418 2 068 2 372 2 873 I I I l 450 531 571 620 713 805 951 Avskrivningar I |I

Ext ord net fas:

Ext ord net kur:

Ext ord net kas:

RESULTAT 3 850 990 1 703 1 706 1 263

sid 2

KOMMUN: Stockholm FINANSPROGNOS Bilaga 5

Hilj kr Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996. ______________ __a____-__________.-__.,___________-________-________.._-______I

AR g 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

PENGAR IN 3

Int tillf -adel: 1 293 1 381 1 561 2 323 2 418 2 068 2 372 2 873 Ext ord net kas: (840) 0 0 0 0 0 0 0 Avytr fastgh mm: 422 200 210 220 230 240 250 260 Upplåning lång 3 1 300 650 1 000 1 350 1 400 1 000 1 200 1 600 3 HINSKNING Av: 3 Kort | utlåning I 1 Fordringar 1 Lager o förråd 3 Utlåning 3 | Övrigt t OKNING AV: 1 I Korta skulder 3 I I l I 3 PENGAR UT 3 : Nyinv fastgh mm 2 1 304 1 700 2 000 3 000 2 700 1 600 1 B50 2 500 : Reinv tastgh mm: 0 218 264 606 1 027 1 485 1 617 1 792 : Amorteringar || 386 25 25 0 0 0 0 0 : 3 lI

OKNING AV: 3 : Kort utlåning 3 0 50 50 50 50 50 50 50 : Fordringar 3 100 100 100 100 100 100 100 100 : Lager 0 förråd 3 5 20 20 20 20 20 20 20 :

| I 3 KASSAFORANDRING 3 403 108 62 32 8 18 74 71 : _. _ __ _ _ . . . _ _ . _ _ _ . . . _ __ . _ . _ _ _ _ _. _ __ ___ _ __ _ . _ . ___ _ __ _ ___ _ __ ___ _ __ _ _. _ _ . . __: 3

Kronor Analys __ _ _. _. _ _ . _ _ __ . _ . . _ . _ _ _ _ . __ __ _ _. __ _ _. _ __ _ _ __ __ _ ___ _ __ __ _ _ _ __ __ _ __ _ __ _ _ __I l Int t m/befolkn 1 932 2 051 2 314 3 428 3 559 3 033 3 471 4 196 Upplån/befolkn 1 942 965 1 482 1 992 2 061 1 467 1 756 2 336 Inv 1 f/befolkn 1 948 2 849 3 355 5 321 S 485 4 524 5 075 6 268 Anort/befolkn 577 37 37 0 0 0 0 0

Und hål % tillg Reinv % t111g Upprkosfficient 3,50 3,50 3,50 3,50 3,50 3,50 3,50 Fördelningproc 22,50 25.00 50.00 75.00 100.00 100500 100.00

89-12-25

Sid 3 174

KOMMUN: Stockholm BALANSPROGNOS Bilaga 5

kr Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996. M11] - _ - - - - _ - - - - - - - c--l AR E 1989 1990 ______________ -_| OMSÄTTNINGS- E TILLGANGAR

Kassan 3 635 743 806 838 847 865 939 011

032 1 082

IÖD-*V-i

Kort utlåning : 782 832 882 932 982 132

Fordringar : 3 385 3 485 3 585 3 685 3 785 bli-i 885 3 985 085

o förråd : 219 239 259 279 299 319 339 359 Laget I

ANLÄGGNINGS- E TILLGÅNGAR

Fastigheter E15 941 17 128 18

Utláning : 671 676 ,. . Övrigt : 190 195 ______________ -..I

SUN TILLGANGAR E21 823 23 298 25

l SKULDER E Kortfristiga : 2 713 2 713 2 Lángfristiga : 6 605 7 230 8 ______________ -..I

sun sxumsn i 9 31e 9 943 10

I

acn- KAPITAL §12 505 13 355 14

l

SK OCH EGET KAP E21 823 23 298 25

______________ __:

.Analys Avstämning t-se; 0 0

Soliditet 1 % : 57,3 57,3 Kassadagar : 12 12 Ökn/min eg kap : 4 850

Prognosvariabler

______________ --|

l I

m..

.Jømøvn

4-. 89-12-25

KOHUN: Stockholm INTJININGSGRÅD PER ARSANST

PROGNOSER FOR INTÄKTER

Tkr resp för 1989 proc Budgetutfallsprognos och prognos för 1990-1996.

AR 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 : ______________________________________________________________________ -_I Avgifter/átsan 162,9 179,2 193,2 203,8 218,1 235,5 254,4 274,7 E Bidrag/ársan 73,1 79,0 83,6 86,5 90,8 96,3 102,0 108,2 2

I I ______________________________________________________ -_I Utv avg - infl (0,70) 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 E Utv bidr - infl 0,98 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2 l

i

II

KOMMUN: Stockholm KOSTNADER PER ARSANSTÅLLD

PROGNOSER FOR KOSTNADER

Tkr resp proc Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996. I 5 AR II 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 :

Perskostn/arsan 3 179 199 211 222 237 254 273 293 | 141 Ovrkostn/ársan | 150 157 161 168 176 185 194 2 2 1 Utv pers - lön : 2,03 1,20 0.50 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 Utv övr - infl : I

i

2 Transf/befolkn 2 3 435 3 710 3 926 4 063 4 266 4 522 4 793 5 081 2 Utv tran - infl i (1,19) 0,00 0.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 l 3 I

89-12-25

KOMMUN: Stockholm PROGNOSVÅRDEN I PROCENT

Proc förändring Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.

Skatter Avgifter

: Personal : Övrigt : Transfereringar

. E xomaun: Stockholm ANDELSFORÅNDRINGAR 1 PROCENT å

Proc andelar Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.

:ÅR S 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 I _ __ __ _ _ _ _ __ _ _ _ __I _ __ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ ___ ____________ _________. _. . __ ______

1 Skatter S 41,14 40,67 39,97 41,24 40,67 39,07 38,71 38,78

: Avgifter : 40,63 41,18 41,90 41,26 41,88 43,25 43,74 43,92 l Bidrag I 18,24 18,15 18,13 17.51 17,44 17,68 17,55 17,29 I _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ___| _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ___ ________ ___. ________. ______. ____..

:INTÄKTER ;100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100.00 100,00 100,00

l _ __ _ _ __ _ _ __ __ _ __I __ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ __ _____ _____ __ ________________ . _______ E Personal E 49,09 49,97 50,22 50,89 51,45 51,99 52,52 53,07 Övrigt “ 38,59 37,79 37,55 36,97 36,50 36,02 35,55 35,08

E Transfereringari 12,32 12,23 12,22 12.13 12,06 11,99 11,93 11,84

I _ _ _ __ _ _ __ _ __ __ -_l _ ___ __ _ _ __ _ _ _ _ _ _ . _ _ _ _ _ _ __ _ _ _____ __ __. _____________ ___. __

;KOSTNADER ;100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00

: -------------- --:

l

:Tot skattint mkr; 8 425 9 094 9 521 10 587 11 070 11 187 11 901 12 896

I l

:Tot skattint mkr

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 :Lång inláneräntai 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 :Lång utláneräntai 10,00 10,00 10,00 10,00 10,00 10,00 10.00 10,00 I

Sid 6

KOMUN: INTÄKTER AV SKATTENATUR Prognos:

I I 728 487 715 316 833 594 389 053 å Skatteunderlag tax 573 432 733 614 264 750 677 646 771 716 062 730 : Skatteunderlag ink 471 422 933 519 134 910 563 728 487 603 715 316 l

2 Förskott tkr 3 Avräkning tkr + : avräkning tkr - : Taxeringsjusteringar: 0 0 O. 0 : Taxeringsjusteringarä 0 0 0 0

5 I l | l 2 l 3 Komp gar och företag: 258 732 258 732 258 732 258 732 : Sjömansskatt : 0 0 0 0 : mm 14 14 1 15

Hrndskaêå

E

__ _ __ ___ _ . _ __ . __ __ __I______-_______________________--__________________-_I

Skatteutj avgift E 388 973 416 564 459 425 485 338 5

Sår skatteutj avgift: 243 531 259 598 286 308 302 457 I : I I E I ANALYS OCH PROGNOS I

AR E 1990 1991 1992 1993 .

_ _ _ __ __ _ _ _ _ __ _ . _. _ __|--_-_________-_______________________-______-_______I

Medelskattekraft rik; 655,04 710,72 792,45 847,92 5

Proc ökn : 9,20 8,50 11,50 7,00 :

§f9f_?5?If??-?5?I3?f§ -3L39 _f:§9 _§:§9

_______ ________ ________

_i:§9_§

Löneökningen

Sid 7

KOMUN: Stockholm INTÄKTER AV SKATTENATUR Prognos: I i i 3 I u |1 057 512 709 004 573 923 |u Skatteunderlag tax 753 602 657 799 302 071 855 442 158 1 o Skatteunderlag ink 665 833 594 703 389 053 740 057 512 i

0,43 I | u

I I | u I

I

: l I I

| I

AR E 1994 1995 1996 E _ __ __ _ _ __ _ __ __ _ _ _ ___I________________________________________|

.nedelskattekraft riks 903,03 970,76 1 053,28 E

Proc ökn : 6,50 7,50 3,50 : Proc ökn - lön ökn : 1,50 1,50 1,50 : _ __ _. _ _ _ __ __ __ _ _ _ ___I________________________________________|

Skattekraft försk E 1 085,45 1 148,41 1 226,01

E

Andel av riket 1 a; : 120,20 118,30 116,40 : _ _ __ _ _ __ _ _ _ __ __ _ _ _ _-|_-____________,.____________-___________|

Skattekraft tax i 1 105,31 1 169,77 1 249,19 å

Andel av riket 1 s : 122,40 120,50 118,60 : _ __ __ _ _ _ __ _ __ _ _ _ __ __|________________________________________|

Skil tax-torsk 5 2,20 2,20

2,20 : | | Löneökningen

Kallibreringsparamettar I ______________ -- I __: ______________________________________________________ 30,00 30,00 30,00 30,00 30,00

Ehvskrivningstid l 34.50 30,00 30,00 E

uedl: 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 I :Inláneränta I medl: 10,00 10,00 10,00 10,00 10,00 10,00 10,00 10,00 I :utlánerånta -- ------------------------------------------------------ --. : -------------- Utfa11s- (u) och prognosdata (p). | I ______________ --I-_--___--____-_--___-____-___---_-___-__-__----___---___

674700 677600 679400 681800 683300 684800 E

?Befolkning p E669485 673400

u :51 070 51 370 51 670 51 970 52 270 52 570 52 870 53 170 : ,:Arsansta11aa 76,28 76,29 76,58 76,70 76,94 77,11 77,38 77,64 : %:Arsan/ber p 1000: ,:u:v av befolkn : (0,00) 0,58 0,19 0,43 0,27 0,35 0,22 0,22 :

av arean/bet: 0.20 0,00 0,39 0,15 0,31 0,22 0,35 0,35 : .:Utv utv ars/ber: 0,20 (0,58) 0,20 (0.28) 0,04 (0,13) 0,13 0,13 : :Just I 2,00 2.00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 : Vgnnc produktivit I

:volymen i 2,20 1,42 2,20 1,72 2,04 1,87 2,13 2,13

| _ _ _ _ __ . _ _ . __ _ _ __l _ _. _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ __ _ _ ___ _ __ _ __ __ ___ _ _ __ _ _ __ __ _ __ 5

0 0 57 0 :

;Årlig effektivisiukr 82 0 0 I

I _ _ _ _ _. _ _ _ __ _ _ ___| _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ __ __ _ _ __ __ _ _ _ _ _ __ _ _ __ _ _ _ ___ __ _ _ __ __ _ _ _- | E Personal E 46 0 0 0 0 34 0 |I

: 36 0 0 o 0 23 0 || : Övrigt I I i I I

89-12-25 H A Jensevlk AB Tel: 018-355477 a

Sid 1_

STWMO348 Bilaga 6 KOMMUN: Stockholm RESULTATPROGNOS

Helt passiv politik Milj kr för 1989 _ _ __ _ _ _ __ _ _ _ _ ___ Budgetutfallsprognos och prognos för 1990-1996 I_____________________________________________________________ I AR E 1999 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ __ __ I 5*

_____,___,_______________________________,_______________,__-__ l Skatter E 8 425 9 094 9 521 10 587 11 070 11 187 11 901 12 896 E Avgifter l 8 320 8 871 9 262 9 455 9 795 10 246 10 716 11 208 l Bidrag : 3 735 4 058 4 318 4 495 4 747 5 061 5 395 5 751 _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ __ _ ___I 2 _______,______-_________________________________________.___- I INTÄKTER :20 480 22 022 23 100 24 537 25 612 26 493 28 012 29 855 E

=

z

Personal

E 9 165 10 251 10 930 11 598 12 423 13 432 14 521 15 699 E

Övrigt : 7 205 7 755 8 174 8 427 8 815 9 309 9 830 10 380 : Ttansfereringar: 2 300 2 499 2 649 2 753 2 898 3 083 _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ __ __ I 3 275 3 479 : ______________________________-,_________________-________ l

KOSTNADER E18 670

l 20 505 21 753 22 778 24 136 25 824 27 627 29 559

å RESULTAT 1 E 1 810 1 518 1 348 1 759 1 476 669 386 296

I 3

I Ränteintäkter S 202 216 228 237 248 255 265 278 E Råntekostnader 2 719 770 825 905 1 007 1 097 _ _ __ _ _ _ _ _ __ _ __ ___I 1 180 1 280 : _____,_____________________________________________________ l FINANSNETTO E (517) (554) (597) l

I (668) (759) (842) (914)(1 002) I

I RESULTAT 2 l 1 293 964 750 1 091 716 I å (172) (529) (706) I II Avskrivningar E 450 531 557 582 633 671 669 657 II :

Ext ord net 0 * 2 fas: Ext ord net 0 : kur: I Ext ord net kas: (840) . I

RESULTAT 3 1A ! b OJ M D-l \O(n) UI OID Wh) aWsåDJhap.l-l F\Oa)§4rshd (u)O!(a)v : l I

KOMMUN: Stockholm FINANSPROGNOS Bilaga 6

kr Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996. Hilj

PENGAR IN Int tillf medel: 1 293 964 750 1 091 716 (172) (529) (705) Ext ord net (840) 0 0 0 0 0 0 0 kas: 422 200 210 220 230 240 250 260 Avytr fastgh mm: lang 1 300 650 1 000 1 350 1 400 1 000 1 200 1 600 Upplaning

MINSKNING AV: Kort 0 0 0 0 0 0 0 0 utlåning 0 0 0 0 0 0 0 0 Fordringar o förråd 0 0 0 0 0 0 0 0 Lager Utláning 273 0 0 0 0 0 0 0 Övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0

OKNING AV: Korta skulder 0 0 0 0 0 0 0

2 448 1 814 1 960 2 661 2 346 1 068 921 1 155

PENGAR UT Nyinv fastgh mm 1 304 1 300 1 250 1 800 1 150 0 0 0 , - Reinv mm 0 213 247 538 856 853 559 719 fastgh 386 25 25 0 0 0 0 0 Amorteringar

OKNING AV: Kort utlåning 0 50 50 50 50 50 50 50 Fordringar 100 100 100 100 100 100 100 100 0 förråd 5 20 20 20 20 20 20 20 Lager lång 0 5 5 5 8 5 5 5 Utláning 0 5 5 5 5 5 5 5 Övrigt MINSKNING AV: Korta skulder 250 0 240 75 130 25 100 190

2 045 1 718 1 942 2 593 2 319 1 058 839 1 089

403 95 18 68 28 10 83 66

Analys

Int t m/befolkn 1 932 1 431 1 112 1 610 1 055 (253) (774)(1 030) Upplån/befolkn 1 942 965 1 482 1 992 2 061 1 467 1 756 2 336 Inv i f/hefolkn 1 948 2 247 2 219 3 450 2 952 1 251 817 1 050 Amort/befolkn 577 37 37 0 0 0 0 0

Und hål % t111g 4.00 669 698 760 805 803 789 781 Reinv % ti11g 2,00 334 349 380 403 401 394 390 Upprkoefticient 3,50 3,50 3,50 3,50 3,50 3,50 3,50 Fördelningproc 22,50 25,00 50,00 75,00 75,00 50,00 65.00

89-12-25

KOMUN: Stockholm BALANSPROGNOS 6 Bilaga

14111 kr Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996. ______________ __I ______________________________________________________ __|

AR f 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

_ . _ _ . _ _ __ _ . _ . ___:

OMSÅTTNINGS- TILLGÅNGAR E Kassan : 635 731 749 845 855 Kort utlåning : 782 832 982 1 032

Fordringar : 3 385 3 485 3 885 (dl-d ND mUI ah

Lager o förråd : 219 239 299 I 319 O.) U|LO

ANLÄGGNINGS- E

TILLGÅNGAR : Fastigheter :15 941 16 723 Utláning : 671 676 Övrigt : 190 195 _ _ - _ _ . _- - a _- - - --|

sun TILLGÅNGAR §21 823 22 881

I l SKULDER

Kortfristiga i 2 713 2 713

Lángfristiga : 6 605 7 230 ______________ ..-ll SUH SKULDER : 9 318 9 943 l

EGET KAPITAL E12 505 12 937

- _ _ - _. - - - _ - - - - --l

SK ocu som KAP E21 823 22 881

______________ ..._:

An 1 a ys ______________ u: Avstämning t-se: 0 0 Soliditet 1 % 2 57,3 56,5 47,6 43,3 38,2 Kassadagar : 12 12 12 12 12 Okn/min eg kap : 4 432 l (843)(1 198)(1 362) I

II

I

KOMMUN: Stockholm INTJÅNINGSGRAD PER ARSANST

PROGNOSER FÖR INTÄKTER

kr resp proc Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996. l I I | I l Avgifter/ársan I : 3 73,1 79,0 83,6 86,5 90,8 96,3 102,0 108,2 2 _____________________________________________________________________ l ..-g

êBidrag/ársan

um avg 0 bidr 2 236,0 251,7 262,8 268,4 278,2 291,2 304,7 319,0 : I - infl

?Utv avg E (0.70) (2,00) (2,00) (2,00) (2,00) (2,00) (2,00) (2,00):

bidr - infl 0,98 0,00 0,00 2 :Utv l 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 |a I I l

KOMUN: Stockholm KOSTNADER PER ÅRSANSTÄLLD

Å PROGNOSER FÖR KOSTNADER

resp proc Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.

?kr

;R 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 l h - - - - - _ G - . - - _ - - _ - - - - - - __ . _ - _. _ _ o m_ . _ nno ø__ _- . u - . _ø. . _ o __ _- _ - - - - - - - - - _ - --|

_Perskostn/ársan 179 200 212 223 238 255 275 295 E Ovrkostn/ársan 141 151 158 162 169 177 186 195 : I I

Utv pers - lön 2,03 1,20 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 Utv övr - infl

Transf/befolkn 3 435 3 710 3 926 4 063 4 266 4 522 4 793 5 081 l Utv tran - infl (1.19) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 :

KOMMUN: Stockholm PROGNOSVÄRDEN I PROCENT

n n a |r : Skatter l | : Avgifter | 6,21 6,62 4,41 2,09 3,59 4,60 4,59 4,59 u : Bidrag u 7,89 8,64 6,42 4,10 5,61 6,61 6.61 6,60 || :INTÄKTER l I

: Personal i

I 2 Ovrigt I 3,60 7,63 5,41 3,10 4,60 5.60 5,60 5,59 2 Transfetetingar i 5,50 8,63 6,00 3,94 5,28 6,37 6,23 6,23 l __ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ __ __ _ _ ___ _ __ _ __ __ _ __ _ __ __ __ __ _ ___ _ __ _ _ _ __ ____ _ _ _ __ _ _ _ _ __ u u ;KOSTNADER I 6,54 u 9,83 6,09 4,71 5,96 6,99 6,98 6,99 I u

KOMMUN: Stockholm ANDELSFÖRÅNDR1NGAR I PROCENT

Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

iAR " å 5:32.22; 5“zitirzitgrziisi257zg"zgtgrzzsrzzz;zgtig

: Avgifter : 40,63 40,28 40,09 38,53 38,24 38,67 38,26 37,54 Bidrag 18,24 18,42 18,69 18,32 18,53 19,10 19,26 19,26

E " i

g;;.;;.:;;; '' g166361663675636166786'I66786'I68766'I56T66'I85T65' g;;;;;;;: g2578326785E6753267851111;"§578I"§5T§ä"§§TIi'

33:33 33:33 33:33 33:33 33:33 33:23 33:22 33:33

gäâáâêemnnqarg "

ggagazgsg; I """"" g16636756361663618565186758'EBSTGEJISBTBFISGTSB' u """""""""""""""""""""""""""""

KOMMUN: Stockholm INTÄKTER AV SKATTENATUR

______________ __n__-___-_______-_______________-____-_____________-______

;Tot skattint mkr.: 8 425 9 094 9 521 10 587 11 070 11 187 11 901 12 896

Här summeras skatteprognosen pá modellen nerifrån och upp

:Tot skattint mkr

IAR 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 :Lång inláneräntaâ 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 :Lång utláneräntal 10,00 10,00 10,00 10,00 10,00 10.00 10,00 10,00 I

INTÄKTER AV SKATTENATUR

ikatteunderlag försk: 715 316 665 833 594 703 389 053 Illläg f befolkn ökn:

728 487 715 316 665 833 594 703 389 053 ikatteunderlag tax 573 432 733 264 750 677 646 771 716 062 730 Bkatteunderlag ink 471 422 933 134 910 563 728 487 603 715 316 Underlag 74 ars ref 0 0 0 0 Itdebitering 14,20 14,20 14,20 14,20 Skatteutjåmning 0,69 0,69 0,69 0,69 Sår skatteutjåmning 0,43 0,43 0,43

3 äkattemtákt tkr l 923 601 11 072 477 11 583 458 3

__________________ __|

I Il

I __

E 1991 1563 zsêå

__________________ -_0 ikattekraft försk E 894,79 982,64 1 035.31 kndel av riket 1 % 2 125.90 124,00 122,10 __________________ -..I lkattekraft tax å 910.43 1 000,07 1 053.96 Lndel av riket i % : 128,10 126,20 124,30

l 2,20 2,20 2,20 I I .öneökningen

Sid 7 l 86

KOMMUN: Stockholm INTÄKTER AV SKATTENATUR Prognos:

Skatteunderlag försk: 740 057 512 784 709 004 839 573 923 Tillåg f befolkn ökn: 0 0 0 __________________ __I-_---_________________-----_--_--___--_

Skatteunderlag f 1 bi 740 057 512 784 709 004 839 573 923

Skatteunderlag tax : 753 602 657 799 302 071 855 442 158 Skatteunderlag ink : 665 833 594 703 389 053 740 057 512

__________________ __I______----__--_-_________________-_____ Förskott tkr E 10 508 817 11 142 868 11 921 950 Avräkning tkr + : 10 701 158 11 350 089 12 147 279 Avräkning tkr - : (9 454 837) (9 988 125) (10 508 817)

Skatteintäkt tkr E 11 755 137 12 504 833 13 560 412

__________________ __I_-__------------_-______--_-__--__-----

Skatteutj avgift i 510 540 541 449 579 306

Sår skatteutj avgift: 318 225 337 425 361 017

Tot skattint tkr E 11 186 605 11 901 191 12 895 821

ANALYS OCH PROGNOS __________________ --I-_-___-_-__-__-----____-_-______--_-___

AR E 1994 1995 1995

Skattekraft färsk 5 1 085,45 1 148,41 226,01

Andel av riket 1 % 2 120,20 118,30 116,40

Skattekraft tax å 1 105,31 1 169,77 249,19 Andel av riket 1 % : 122,40 120,50 118,60

Skil tax-försk E 2,20 2,20 2,20

__________________ -_l---___-_-__-__-_-_-----__---_-__------- Löneökningan 7 , 00 7 , 00 7 , oo

89-12-25

Kallibreringsparametrar __ __ ___ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __| l _ _ __ _ __. _ _ _ __ _ __I _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ . _. _ __ __ _ __ _ _ _ __ __ __ __ __ _ 30,00 30,00 30,00 30.00 30,00 E

§Avsur1vn1ngst1a E 34,50 30,00 30,00

0,00 3.00 0,00 0,00 3,00 0,00 : :lnláneränta medl: 8,00 8,00 10,00 10,00 10,00 10,00 10,00 10,00 10,00 : :ut1aneranta medl: 10,00 I I I

Utfa11s- (u) och prognosdata (p).

677600 679400 681800 1

51 970 52 270 52 570 52 870 53 170 : :Arsanstållda u 251 070 51 370 51 670 76,58 76,70 76,94 77,11 77,38 77,64 : :Arsan/bef p 1000: 76,28 76,29 0,43 0,27 0,35 0,22 0,22 2 :Utv av befolkn : (0,00) 0,58 0,19 0,39 0,15 0,31 0,22 0,35 0,35

av ársan/bef: 0,20 0,00 i

,:Utv 0,20 (0,28) 0,04 (0,13) 0,13 0,13 I

:Just utv års/bef: 0,20 (0,58) I 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 l 2,00 2,20 1,72 2,04 1,87 2,13 2,13 II

«:vo1ymen E 2,20 1,42 I -------------- ------------------------------------------------------ --.

1: --: 0 0 :

0 0 0 0 0 !:Ar11g effektivisinkr __| ;i ______________ __| ______________________________________________________ 0 0 0 0 0- 0 0 E

?E Personal E

0 0 ›0 0 0 0 : 1 : 0 I l I I

89-12-25 H A Jensevik AB Tel: 018-355477

Sid 1

GBGM0148 KOMMUN: Bilaga Göteborg RESULTATPROGNOS Förlängd avskrivningstid + 5 är konsekvenser soliditeten Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.

Personal Övrigt Transfereringar

KOSTNADER

RESULTAT 1

Ränteintäkter Råntekostnader

FINANSNETTO (712) (732) (775) (842) (B78) (834) (782) RESULTAT 2 93 847 1 755 1 813 1 390 1 635 2 174

Avskrivningar 393 389 434 508 620 654 687 Ext ord net fas: Ext ord net kur: Ext ord net kas:

RESULTAT 3 (300) 458 1 321 1 305

KOMMUN: Göteborg FINANSPROGNOS Bilaga

Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.

i PENGAR IN › Int tillf medel: (230) 93 847 1 755 1 813 1 390 1 635 2 174 Ext ord net kas: 115 0 0 0 0 0 0 0 mm: 576 200 210 220 230 240 250 260 Avytr fastgh 700 1 500 1 000 1 500 2 300 1 100 1 150 1 900 Uppláning lang

MINSKNING AV: Kort 200 0 0 0 0 0 0 0 utlåning 80 0 0 0 0 0 0 0 Fordringar 0 förråd 0 0 0 0 0 0 0 0 Lager 0 0 0 0 0 0 0 0 Utláning 0 0 0 0 0 0 0 0 Övrigt OKNING Av: Korta skulder 107 0 0 0 0 0 0 0

l iI

PENGAR UT I Nyinv fastgh mm 1 197 500 1 500 2 000 2 600 400 350 200 :

Reinv fastgh mm O O N l-lsl U1 Oco 0 h)O I-FLU OO F MJ 4 h) l-IH U|i-lUl :

Amorteringar 300 0 0 0 0 0 0 0 : ll

ÖKNING AV: g Kort utlåning 0 50 50 50 50 50 50 50 : Fordringar 0 100 100 100 100 100 100 100 : o förråd 20 20 20 20 20 20 20 20 : Lager

I

i

Int t m/befolkn (534) 217 1 960 4 049 4 175 3 192 3 748 4 976 : Upplán/befolkn 1 625 3 478 2 313 3 461 5 295 2 527 2 636 4 348 2 Inv i f/befolkn 2 778 1 159 3 971 5 787 8 126 3 923 3 950 6 213 : Amort/befolkn 696 0 0 0 0 0 0 O : I Und hål % tillg |I I Reinv % tillg

Upprkoeficient 3,50 3,50 3,50 3,50 3,50 3,50 3,5o§

100,00 I Fördelningsproc 0 00 25 00 50 00 75,00 100,00 100.00 I I

KOMMUN: Göteborg BALANSPROGNOS Bilaga 7 Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.

OMSÅTTNINGS- TILLGÅNGAR

ANLÅGGNINGS- TILLGÅNGAR

SUM TILLGÅNGAR 13 618 14 419 15 877 SKULDER

13 618 14 419 15 877

Analys ______________

.mildra-AW

__.: avstämning t-se: (0) (0) (0) (O) (O) 0 (0) (0) Soliditet i % : 29,7 26,0 26,5 30,4 31,4 32,3 33,4 34,7 Kassadagar : 0 12 14 17 25 37 Okn/min eg kap (205) (300) 458 1 321 1 305 770 E I Prognosvariabler II skattesats : 29,65 30,15 31.65 3 1,15 30.65

I I 89-12-26

sm 4 191

, KOMMUN: Göteborg INTJÄNINGSGRAD PER ÅRSANST PROGNOSER FOR INTÄKTER Tkr resp proc Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996. AR

-Ä;Q1;ter/åtnan 109,9 116,5 120,9 122,7 126,4 131,5 136,7 142,2 :

Bidrag/ársan 58,0 62,7 66,3 68,6 72,0 76,4 80,9 85,8 : å m to o O»n.H F0 4 m Id4u bd FG4 N l-lw D-l . u O-i w m M N o 4 G N U-i 4 4 ma aoao O

Utv - int] (4,33) (2.00) (2.00) (2.00) (2.00) (2.00) (2,00) (2.00))

avg Utv bid: - infl (4.66) 0,00 0,00 0,00 0.00 0,00 0,00 0,00 : I

KOMMUN: Göteborg KOSTNADER PER ARSANSTÅLLD PROGNOSER FOR KOSTNADER Tkr resp proc Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.

Perskostn/arean 183 200 209 218 229 243 258 274 : Ovrkostn/Arsan 133 140 145 147 150 156 162 167 : ll . . . _ _. . . . . . . . . . . . . . . . _ . . . . . . . . . -- --- ---- ---n Utv pers - lön 1,84 1,20 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 E Utv övr - infl (1.84) (1.00) (1.00) (1.00) (1,00) (1.00) (1.00) (1.00): I

Transf/befolkn 2 198 2 374 2 512 2 600 2 729 2 893 3 067 3 251 2

Utv tran - infl: (5,22) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2 ----- -- - :

89-12-26

i

ä F :s 9 5,66 10,04 8,17 7,40 4.69 3,60 5.96 6196

3 Personal 9,61 9,98 5,15 4,74 5.64 6,65 6,64 6,69

: Övrigt 5,60 5,75 3.94 1,73 3,13 4,13 4,13 4.18 : Ttansfereringar 1,50 8,10 6,08 3,75 5.24 6,23 6,22 6,18

:KOSTNADER 7,55 8,19 4,72 3,52 4,66 5,68 5,69 5,75

KOMMUN: Göteborg ANDELSFORÅNDR1NGAR I PROCENT

Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos for 1990-1996. |

:an E 1909 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1995

| . . __ _ __ __ _ _. _ _ __| _ __ _. _ __ _ _ __ _ __ _ _ _ __ ___ _ _. _ . _ ___ _ __ _ _. _ . __ __ __ _ _. _ . __ _ _- E Skatter E 50.50 51,05 53.25 55,20 55,47 54,75 55,05 55,75 : Avgifter : 32,33 31,30 30,20 20,50 20,37 20,52 20.24 27.59 : Bidrag : 17,07 15,04 15,55 15,04 15,17 15,53 15.72 15.55 |_ __-_| ___ _ __ _ _ _ ___ _ _ __ ___ _ __ _. __ _ _ ___ _ _. _. _ _ _ __ _ __

| __ . _ _ _ _. _ __ __ _ -..I __ _ __ _ _ _ _ __ __ _ _ _ _ _. _ __. _ __ _ __ __ _ _ ___ _ _ _ __ __ _ _ _ _ __ _ _ __ _ _-

:KOSTNADER E100,0o 100.00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00

: ------ -- --:- --- --- ---- -----

KOMMUN: Göteborg INTÅKTER AV SKATTENATUR

I 7

;Tot skattint mkr; 9 805 11 057 12 282 13 694 14 385 14 712 15 673 16 979 J I w

I ______________ __| ______________________________________________________ __ I 1

Hår summeras skatteprognosen på modellen nerifrån och up

5!

:Tot skattint mkr -9 806 11 057 12 282 13 694 14 385-14-712-15-673-16_979-

:AR 1993 1994 1995 .:Láng inlaneräntaå 8.00 8,00 8,00 8,00 utláneränta: 13.00 13,00 13.00 13,00

iLáng

89-12-26

KOMMUN: Göteborg INTÄKTER AV SKATTENATUR Prognos: __________________ _-|-----_-----__---__-__-_----_-_______-_---_-__--_-___

super-zman i 1990 1991 1992 1993

_ __ ___ ---I _-_-_ ______--_-----_-__-_____-______-_

skatteunderlag förski 309 758 396 334 936 700 372 645 843 397 785 524

Tilläg f befolkn ökn: 0 . _. _ _ _ _ _ . _-l- --________-_-___-----__-____________

skatteunderlag f 1 bi 309 758 396 334 936 700 372 645 843 397 785 524

skatteunderlag tax : 315 402 077 341 082 328 379 514 891 405 151 923 Skatteunderla 9 ink : 258 021 254 284 523 038 309 758 396 334 936 700 Underlag 74 ars ref : 0 0 0 0 Utdebitering 30,15 31,65 31,15 30,65 Skatteutjånning E o, 59 o, 59 o. 59 o. 59 Sår skattautjänning : 0,43 0,43 0,43 0,43 __________________ --|-_--___--_-_----_________-___--_-_--____________-___ Förskott tkr E 9 339 216 10 600 747 11 607 918 12 192 126 Avräkning tkr + : 9 351 672 10 113 091 11 442 374 12 823 058 tkr - 650 436 339 600

__________________ __I-__-_-________---_-_____--_-_-_____-________________ Skatteintåkt tkr E 11 040 557 12 277 730 13 711 076 14 414 438 __________________ __I-__-_-_--____-----_______-_-----__________-_-__---_-

__________________ -_I_______-_____________________________-__________-__-

skatteutj avgift 5 213 733 231 106 257 126 274 472

Sår skatteutj avgift: 0 0 0 0 __________________ -_I_-________-__---__-_-__-______--____--______--______ Tot skattint tkr E 11 057 188 12 281 987 13 694 315 14 385 330

mums ocn PROGNOS

___- : __ --_ _ . . _ _ . . _ _ . . . . . _. . _ . . __ AR 1990 1 1 1992 1993

__________________ __I____________________________________________________

Skattekraft färsk E 713,33 774,68 859,81 915,75

Andel av riket 1 % : 109,66 109,00 108,50 108,00 __________________ __ I _--________________-________-__________________--___

Skattekraft tax E 731,41 788,89 875,65 932,71

Andel av riket 1 % : 111,66 111,00 110,50 110,00

Skil - 2, , , 2,

Löneökningen 10,00 5,50 5,00 6,00

89-12-26

Sid 7

KOMMUN: Göteborg INTÄKTER AV SKATTENATUR Prognos: BUDGETA 1994 1995 1996 Skatteunderlag försk: 422 586 000 453 111 212 490 144 975 Tllläg f befolkn ökn: 0

Skatteunderlag f 1 bi 422 586 000 453 111 212 490 144 975

Skatteunderlag tax 2 430 448 065 461 580 580 499 349 575 Skatteunderlag ink : 372 645 843 397 785 524 422 586 000

Förskott tkr E 12 952 261 13 774 581 14 704 349 Avräkning tkr + 13 408 457 14 147 445 15 305 064 tkr - E (11 607 918) (12 192 126) (12 952 261) Avråkning

__________________ -_I-___--___-_-_-____-_-_-_-_-__-_____--__

Skatteintäkt tkr E 14 752 800 15 729 B99 17 057 153

__________________ -_I-------_--___-_---_--_---_--____--_-___

Skatteutj avgift E 291 584 312 647 338 200

Sår skatteutj avgift: 0 0 0 __________________ _-I_---_----___--__------_-_--__--____-_-- Tot skattint tkr E 14 711 580 15 672 617 16 979 317 __________________ _-0____--_-__--__-_--___------______-__-_- ANALYS OCH PROGNOS

AR E 1994 1995 1996

Hedelskattekraft rik; 903,03 970,76 1 053,28

Proc ökn : 6,50 7,50 8.50 Proc ökn-lön ökn-Zar: 1,50 1.50 1,50

sx11 tax-försk E 2,00 2,00 2.00

I I Löneokningen

89-12-26

Kallibreringsparametrar

:Avskrivningstid 19,44 25,00 25,00 25.00 25.00 25.00 25.00 :lnláneränta ned] 8,01 8,00 8.00 8.00 8,00 8,00 8,00 22,40 13.00 13.00 13.00 13,00 13,00 13.00

Utfalls- (u) och prognosdata (p). I __ _ _ __ ___ __ _ __ __I__-_______________________-___--_-__________-______-_-__

Eaefolkning p ;430831 431222 432355 433407 434381 435314 436223 436951

:Arsanställda u 57 000 57 300 57 600 57 900 58 200 58 500 58 800 59 100

:Arsan/bef p lO00E132,30 132,88 133,23 133,59 133,98 134,39 134,79 135.26

av befolkn O 0,02 0,09 0,26 0,24 0,22 0,21 0,21 0,17 :Utv I :Utv av ársan/bef 0,69 0.44 0,26 0,28 0,29 0,30 0.30 0,34 :Just utv års/bet 0,68 0,34 (0,00) 0,03 0,07 0,09 0,09 0,18 :Ant produktivit 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,07 2,09 2,09

297 311 328

Personal 178 188 200 Ovrigt 119 123 128

H A Jensevik AB Tel: 018-355477

Sid 1

GBGMO248 8 Bilaga KOMMUN: Göteborg RESULTATPROGNOS Försäljning av tillgångar och hyra tillbaka. Hilj kr Budgetutfa11sprognos för 1989 och för 1990-1996. prognos _ _ __ __ __ _ __ _ __ ___I _________________________,___________-___________________I

AR 5 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

E

skatter E 9 805 11 057 12 282 13 694 14 385 14 712 15 673 16 979 : Avgifter : 6 264 6 675 6 965 7 106 7 357 7 691 8 039 8 404 : Bidrag : 3 307 3 590 3 819 3 973 4 193 4 467 4 760 5 071 : ______________ __ I_____________,________________________________________.___I

INTAKTER 319 376 21 322 23 065 24 773 25 935 26 870 28 472 30 454 E

1 " :J

51512557178575(3331525715'SSTIZEEYIEIIEsTIE'§82'å

SQLQQQQI å

Övrigt : 7 594 8 031 8 348 8 492 8 758 9 120 9 496 9 893 Transfereringar: 947 1 024 1 086 1 127 1 186 :ä 1 259 1 338 1 420 : ______________ -_ I _________________________________________________________ I i

KOSTNADER S18 964 20 517 21 486 22 243 23 280 24 603 26 003 27 497

I E

I RESULTAT 1 412 805 1 579 2 530 2 655 2 267 2 469 2 957

å E

Ranteintäktet E 104 237 594 955 1 232 1 409 1 615 1 861 E

Räntekostnader 2 746 810 894 974 1 104 1 235 1 322 1 443 : ______________ __ I_________________,___________,__,_________.________________-_ l

rmmsmzu--ro (542) (573) (300) (19) 129 175 294 418 I ä I I I RESULTAT 2 E (230) 232 1 279 2 511 2 784 2 442 2 763 3 375 I 2

Avskrivningar E 478 491 457 487 559 711 772 835 E

I I 5 Ext ord net fas: 388 : Ext ord net kur: 0

Ext ord net kas: 115 1 500 1 500 1 500 i

iI RESULTAT 3 (205) 1 241 2 323 3 524 2 225 1 731 1 991 2 540 I l l l

89-12-26

KOMMUN: Göteborg FINANSPROGNOS Bilaga 8

Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.

Int tillf medel: 1 Ext ord net kas: 115 1 500 1 500 500 O 0 0 0 Avytr fastgh mm: 576 700 710 720 230 240 250 260 I 700 1 500 1 000 1 500 2 300 1 100 1 150 1 900 Uppláning lang I I l MINSKNING AV: 3 Kort utlåning Il 200 0 0 0 0 0 0 0 l 80 0 0 0 0 0 0 0 Fordringar

I l I

l

PENGAR UT :

Nyinv fastgh mm:

Reinv fastgh mm: Amorteringar : 300 0 0 0 0 0 0 0 l

OKNING AV: i

Kort I 0 50 50 50 50 50 50 50 utlåning I I 0 100 100 100 100 100 100 100 Fordringar I 0 förråd I Lager l l 10 5 5 5 8 5 5 5 Utláning lång l l 21 5 5 5 5 5 5 5 Övrigt I MINSKNING AV: I I Korta skulder : 0 400 0 500 50 75 0 20

:

2 I I

2 l I

Int t m/befolkn (534) 539 2 959 5 794 6 409 5 609 6 334 7 723 :

Upplán/befolkn 1 625 3 478 2 313 3 461 5 295 2 527 2 636 4 348 t

Inv i f/befolkn 2 778 1 159 4 118 6 098 8 809 5 000 5 204 7 743 3

Amort/befolkn 696 0 0 0 0 0 0 0 : I l und hal % ti11g ||

U Reinv % tillg

Upprkoeficient 3,50 3,50 3,50 3,50 3,50 3,50 350%

I Fördelningsproc I Ö |

KOMMUN: Göteborg BALANSPROGNOS 8 Bilaga

Milj kr Budgetutfallsprognos för 1989 och för 1990-1996. prognos |u

I|

n n OHSÅTTNINGS- | I TILLGÅNGAR 1

Kassan I 0 2 853 5 382 8 290 9 544 10 895 12 608 14 559

Kort utlåning 2 175 225 275 325 375 425 475 525 | 2 935 Fordringar u 3 035 3 135 3 235 3 335 3 435 3 535 3 635 Lager o förråd 2 196 216 236 256 276 296 316 336 u u ANLÅGGNINGS- I u 2 TILLGÅNGAR 3 ; Fastigheter 2 9 827 9 136 9 749 11 185 14 222 15 448 16 695 18 984 I ; Utláning 194 199 204 209 217 222 227 232

Övrigt E 291 296 301 306 311 316 321 326

I

SUM TILLGÅNGAR E 13 618 15 959 19 282 23 806 28 281 31 036 34 177 38 597

1 SKULDER l § Kortfristiga 2 2 909 2 509 2 509 2 009 1 959 1 884 1 884 1 864 a

Lángfristiga I 6 660 8 160 9 160 10 660 12 960 14 060 15 210 17 110

5 sun sxunnan 1 u

I .EGET KAPITAL | u u 1

6 1 I

Analys 1

Avstämning t-sei (0) 0 0 0 0 0 0 0 E

§ Soliditet i % : 29,7 33,1 39,5 46,8 47,2 48,6 50,0 50,8 E 3 Kassadagar : 0 50 85 125 135 159 175 185 : Okn/min l 1 241 l eg kap | (205) 2 323 3 524 2 225 1 731 1 991 2 540 I I I I I

: : skattesats | 29,65 I

30,15 31,65 31,15 30,65 30,65 30,40 30,00

Inflation 5 5 6,70 8,00 5,80 3,50 5,00 6,00 6,00 6,00

Löneökning E 7,00 10,00 5,50 5,00 6,00 7,00 7,00 7,00 S

Effektivis pers: 0,00 0,00 0,00 0,00 0.00 0,00 0,00 I : Effektivis övr 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0.00 0,00 I

Snitteffektiv 5 1,80 1.40 1,30 l 1,40 1,40 1,40 1,35 5

I

89-12-26

KOHUN: Göteborg INTJÅNINGSGRAD PER ARSANST PROGNOSER FOR INTÄKTER Tkr resp proc Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.

Avgifter/Atsan 109,9 116,5 120,9 122,7 126,4 131,5 136,7 142,2 Bidrag/ársan 58,0 62,7 66,3 68,6 72,0 76,4 80,9 85,8 å” m In o :r D* n.N O-I o4 w r-l4m h I-lm4 N b-I 0 D-lu r-Iwm U N c 4 G mb-I 4 N N m C

Utv - 1nf1 (4.33) (2.00) (2.00) (2.00) (2.00) (2.00) (2.00) (2.00))

avg Utv bid: - infl (4.66) 0,00 0,00 0,00 0.00 0,00 0.00 0.00 : I

xommn: Göteborg KOSTNADER PER ARSANSTÅLLD 5 PROGNOSER roa xoswnansn

Il

Utv pers - lön 1,84, 1.20 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 Utv övr - infl (1.84) (1.00) (1.00) (1.00) (1.00) (1.00) (1.00) (1.00)

Transf/befolkn 2 198 2 374 2 512 2 600 2 729 2 893 3 067 3 251 : Utv tran - infl (5,22) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0.00 0.00 2 l

KOMMUN: Göteborg PROGNOSVÅRDEN I PROCENT

Proc förändring Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996. l

: Avgifter 3,09 6,56 4,34 2,03 3,53 4,54 4,53 4,53 I I

| : Personal 9,61 9,98 5,15 4,74 5,64 6,65 6,64 6,69 5 ÖVT19t 5.60 5.75 3,94 1,73 3,13 4,13 4,13 4,18

:KOSTNADER 7,55 8,19 4,72 3,52 4,66 5,68 5,69 5,75 : l ---------------------------------------------------------------------- -72

KOHUN: Göteborg ANDELSFORÅNDR1NGAR I PROCENTT

Proc andelar Budgetutfallsprognos för 1989 och prognos för 1990-1996.H

I __ _ _ __ _ _ __ __ _ _ _ _ _ __ _ _ __ _ __ _ _ _ __ _ _ __ _ _ __ _ __ _ __ _ __ _ _ _ _ __ __ _ _ _ __ . _ _ _ _ _ _ _ _ __I :

Enn 3 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 E

I I

: Skatter E 50,60 51,86 53,25 55,28 55,47 54,75 55,05 55,75 5

: Avgifter : 32,33 31,30 30,20 2e;68 28,37 28.62 28,24 27,59 : : Bidrag : 17,07 16,84 16.56 16,04 16,17 16,63 16.72 16,65 : __ _ __ _ _ __ _ __ _ _ __| _ __ __ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ __ _ _ _ __ _ __ _ _ _ _ __ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __|

:xnmxxwsn 5100.00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 E

| _ ___ _ _ _ _ _ _ __ _ _ __| __ _ __ __ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ __ _ _ __ _ __ _ _ __ _ __ _ _ _ _ __ __ __ __ _ __ _ _ _ _ _ ___I E 54,96 55,87 56,10 56,76 57,29 57,81 50,33 58,86 L

Eå:r:ona1 r gt - 40 04 39,14 38,85 38,18 37,62 37,07 36,52 35,98 I

Transfereringarå 4:99 4,99 5,05 5,07 5,09 5,12 5,14 5,17 E

å __ _ . _. _ _. . __ _ _ __ | ________________________________________________________ I

Ãxosrnanzn ?100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 E

Ö |

KOHUN: Göteborg INTÄKTER AV SKATTENATUR I ______________ --| _ _ __ _ . _ _ _ _. . _ . __ _ __ _ _ _ _ __|

skattint mkri 9 805 11 057 12 282 13 694 14 385 14 712 15 673 16 979 3

året l - - - - - - - - - - - - - - --| _ - - _ _ . _ _ . - . . _ _ _. . _ _. - _ _. . . _ _. . __ _. . _ _ _ __ . _ __ . _ _ _ _ _ _ _ _ _ .__.

Här summeras skatteprognosen pá modellen nerifrån och upp

I _ _ __ _ _ __ _ __ _ _ __ _ _ __ _ __ _ _ _ __ _ _ __ I _ __ _ __ _ _ _ _ _ _ _ ___

åTot

skattint mkr; 9 806 11 057 12 282 13 694 14 385 14 712 15 673 16 979 2

I . . . . -_ ..- ____ . _ _ _. . . . _ . _. . . . . _ _ _. _ _. . . I

I 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

I 2 :Lång inláneränta: 8,01 8,00 8,00 8.00 8,00 8,00 8.00 8,00 l :Lång utláneränta: 22,40 13,00 13,00 13,00 13,00 13,00 13,00 13,00 : I I I I

89-12-26

Sid 6

KOMUN: Göteborg INTÄKTER AV SKATTENATUR

758 396 936 700 645 843 785 524 I I tax 315 402 077 341 082 328 379 514 891 405 151 923 I Skatteunderlag l Skatteunderlag ink 258 021 254 284 523 038 309 758 396 334 936 700 Il

Hundskatt mm å . Skatteutj o o 0 0 Ext skatteutj prövn O O O O Ext skatteutj s komp 0 0 0 0 . _ _. . _ . _ __ _ . __ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ __ . _ __ _ _ _ _ . . _ _ __ . . _. _ _ . . _ _ _ __ _ _ __ _ _ __ __ _ _ _ __ _ __I Skatteutj avgift 213 733 231 106 257 126 274 472 E Sår skatteutj avgift 0 0 0 0 2 I I

| ÅR E 1990 1991 1992 1993 : __ . . _ _ _. _. . _ _ _ _ _ _ _ _-|_____________-__-________________-___________--_____|