Storstadsregioner i förändring : underlagsrapport från Storstadsutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

STORQTAJJSREGIONER IFORANDRIN .

UNDERLAGSRAPPORT FRÅN

TD RSTAD

UTR DN INGEN

was

9?

Statens offentliga utredningar

@3@@

1989:69 Statsrådsberedningen

i

Storstadsregioner

förändring

Underlagsrapport från stlorstadsutredningen

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar áren 1981- 1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefon 81°- 12°° (externt och internt) 08/763 10 05 12°°- l6°° (endast internt)

Produktion Allmänna Förlaget Omslag ALLF/AD Göran Durgé ISBN 91-38-10401-6 ISSN O375-250X Svenskt Tryck Stockholm 1989 933119

FÖRORD

direktiven till bör den nationella politiken Enligt storstadsutredningen även ta vara storstädernas roll i samhällsfortsättningsvis på dynamiska Men det betonas också att storstäderna måste utvecklas utvecklingen. i överensstämmelse med målet om en regional balans. En balansegod rad befolkningstillväxt i storstadsområdena är enligt direktiven en viktig förutsättning både för att storstäderna skall kunna behålla och utveckla en och för att landet som helhet skall kunna gynnsam livsmiljö utvecklas.

Föreliggande rapport, som utarbetats inom Expertgruppen för forskning om på storstadsutredningens uppdrag, regional utveckling (ERU) innehåller en av i storstäderna. analys strukturomvandlingen

Rapporten bildar ett för storstadsutredningens fortsatta arbete. underlag

Jan O Karlsson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid

1. SVERIGES OMVANDLING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Produktionslivets . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

omvandling

i livsstil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Förändringar

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Framtidsperspektiv

omvandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Storstadsregionernas

2. STORSTADSREGIONERNAS NATIONELLA ROLL . . . 23 Från städer till . . . . . . . . . . . . . 23

sammanhängande regioner

Från nationella servicecentra till . . . . . . . . 24

kompetenscentra

Ett . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

splittrat utvecklingsmönster

storstadsregion

Framväxten av en dominerande . . . . . . . . . . 31

3. STOCKHOLMSREGIONENS UTVECKLING . . . . . . . . 33 och . . . . . . . . 34

Stockholmsregionens utvidgning omvandling

Femtiotalet - Stockholms expansion . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

Sextiotalet - framväxten av en Arlandakorridor . . . . . . . . . . 38

- och . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

Sjuttiotalet stagnation expansion

Åttiotalet - Stockholms revitalisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Nittiotalet - till en . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

början stagnation

4. GÖTEBORGSREGIONENS UTVECKLING . . . . . . . . . . . 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

Göteborgsregionens omvandling

Femtiotalet - Omlandets . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 expansion Sextiotalet - som centrum . . . . . . . . . . . Göteborg expansivt 57 Sjuttiotalet - Omlandets . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 expansion Ãttiotalet - i förnyad expansion Göteborg . . . . . . . . . . . . . . 63 Nittiotalet - och industriell tillbakagång förnyelse . . . . . . . . 66

5. MALMÖREGIONENS UTVECKLING . . . . . . . . . . . . . . 71 Från stor stad till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 storstadsregion Femtiotalet - Malmös guldålder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 sextiotalet - Lund som centrum . . . . . . . . . . . . . . 77 expansivt - årtionde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjuttiotalet periferins 80 Åttiotalet - balanserad inomregional . . . . . . . . . . 84 utveckling Nittiotalet - och stagnation expansion . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

6. STORSTADSREGIONERNAS OMVANDLING . . . . . . . . . 93 Den nationella roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 omvandlingens Storstadsregionernas försteg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Politikens effekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Politiska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 styrningsmöjligheter LITTERATUR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 TABELLBILAGA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107

FÖRORD

tillkallade 1988 en särskild utredare med att Regeringen uppdrag utarbeta till för att förbättra i storstäderna. förslag åtgärder livsmiljön direktiven till har storstadsområdena en viktig roll Enligt utredningen i det svenska samhällets I dessa områden utvecklas ofta utveckling. idéer och företeelser som sedan till landet som helhet. Därför är sprids det att den nationella även tar vara på viktigt politiken fortsättningsvis storstädernas roll samtidigt som dessa dynamiska isamhällsutvecklingen, utvecklas i överensstämmelse med målet om en god mellanregioner regional balans.

särskilda utredare har ERU i uppgift att genomföra Regeringens givit en av den i storstadsanalys näringsmässiga strukturomvandlingen områdena. Den historiska delen av fokuserar på omvandlingen analysen sedan 1950-talet. Denna sedan till för en problematisering ligger grund av tänkbara under 1990-talet i de tre storstadsutvecklingsmönster områdena. diskuteras att politiskt Avslutningsvis möjligheterna styra storstadsområdenas omvandling.

har utarbetats av en arbetsgrupp inom ERUs kansli. Rapporten har bestått av Jan-Evert Nilsson, kanslichef, Caroline Arbetsgruppen Dickson, Mats Johansson och Ewa Utkast till har Sjögren. rapporten diskuterats i ERUs styrelse.

Stockholm den 11 september 1989

Bertil Löfberg Ordförande i ERU

. aa@aâa

*Alfnåâåüäáå

m) “ âbiâäâêâåü . j

1. SVERIGES OMVANDLING

Under 1800-talet inleddes en som fortfarande urbaniseringsprocess År 1950 bodde hälften av rikets befolkning i tätorter med pågår. drygt fler än 2000 invånare. I har motsvarande andel ökat till tre dag Under denna ökade i tätorterna med fjärdedelar. period befolkningen 2 som i minskade drygt miljoner, samtidigt befolkningen glesbygden med en miljon invånare. drygt

återspeglar naturligtvis den omvandling som Urbaniseringsprocessen skett i Andelen i de areella har produktionslivet. sysselsatta näringarna sålunda under detta århundrade. Ännu 1950 var mer sjunkit fortgående än var femte verksam inom dessa näringar. I dag är motsvasysselsatt rande andel endast var Under hela detta århundrade har tjugonde. i huvudsak skett inom industri- och servicesysselsättningsökningen vilka utmärks av att de är I dag är näringarna, typiska tätortsnäringar. dominerande ur Ungefär två servicenäringarna sysselsättningsynpunkt. av är verksamma inom dessa näringar. tredjedelar befolkningen

Produktionslivets omvandling

Under den första hälften av 1900-talet gick urbaniseringsprocessen med en Andelen inom parallellt fortgående industrialisering. sysselsatta industrin ökade under denna och nådde sitt maximum i mitten period av 1960-talet. Vid denna återfanns hälften av landets tidpunkt drygt inom industri och Därefter har andelen sysselsatta byggnadsverksamhet. reducerats så att den i till cirka en tredjedel. I fortgående dag uppgår absoluta termer innebär detta att antalet anställda inom industrin minskade mellan till med 30 procent 1965 och 1986 - från 1,1 miljoner 770 000.

Industrins sedan 1950 har av en genomgripande utveckling präglats Den kan beskrivas som en i flera omvandling. omvandling steg. Under 1950-talet var det i huvudsak den konkurrensutsatta konsumtionsvaruindustrin som utsattes för ett i samband kraftigt omvandlingstryck med att konkurrensen från utlandet ökade. Textilindustrin, konfektionsindustrin samt sko- och läderindustrin drabbades särskilt hårt av detta. Dessa branscher var arbetskraftsintensiva - med en stor andel okvalificerad arbetskraft - varför företagen var känsliga för förändringar i det relativa Framväxten av produktion för exportmarknader kostnadsläget. i medförde en av de svenska låglöneländer påtaglig förändring pro-

sou 1989:69 10

ducenternas relativa i kostnadsläge. Försämringen kostnadsläget resulterade i av i Under nedläggningar produktionsenheter Sverige. 1950-talet gällde detta i första hand textilindustrin, medan konfektionsindustrin på allvar hamnade i motsvarande situation först under 1960talet. I några fall innebar detta att överfördes till länder produktionen med arbetskraftskostnader som och Finland

lägre Portugal (Erlandsson

1985). Effekten blev att minskade i sysselsättningen kraftigt Sverige. Mellan 1950 och 1986 reducerades sålunda antalet inom sysselsatta teko-industrin, inklusive sko-och läderindustrin - med 110 000 personer, vilket motsvarar en med nedgång 80 procent.

Denna inom den konkurrensutsatta kraftiga sysselsättningsminskning delen av konsumtionsvaruindustrin är huvudorsaken till att sysselsättningen inom konsumtionsvaruindustrin har minskat med drygt 200 000 personer sedan 1950. Den skyddade delen av konsumtionsvaruindustrin - i första hand delar av livsmedelsindustrin - har genom frånvaron av utländsk konkurrens inte varit utsatt för motsvarande omvandlingstryck. Resultatet har blivit att inom denna sysselsättningen del av konsumtionsvaruindustrin i stort sett varit konstant sedan 1950talet. har i detta fall i huvudsak i form av att Omvandlingen yttrat sig förädlingsgraden hos industrins produkter har ökat.

inom konsumtionsvaruindustrin sedan 1950-talet har Utvecklingen sålunda inneburit att dess ur redubetydelse sysselsättningssynpunkt cerats. Medan drygt 10 procent av de sysselsatta 1950 återfanns inom konsumtionsvaruindustrin så var motsvarande andel 1985 endast 3 procent. Bilden blir likartad om

konsumtionsvaruindpstrins utveckling

jämförs med som helhet. Ar 1950 svarade tillverkningsindustrin konsumtionsvaruindustrin en tredjedel av den totala

föra sysselsättningen

inom Ar 1985 hade denna andel halverats. tillverkningsindustrin.

Expansionen inom industrin har i huvudsak skett inom investeringsvaruindustrin. Dess andel av den totala var lika stor 1985 sysselsättningen 10 procent - som andelen år 1950. Detta innebär att investeringsvaruindustrin att bli allt mer dominerande inom

køommit tillverknings-

industrin. Ar 1950 svarade denna del av industrin för en av tredjedel antalet inom Trettiofem år senare hade sysselsatta tillverkningsindustrin. andelen ökat till nästan 50 procent. Denna att utveckling återspeglar verkstadsindustrins relativa betydelse ökat under efterkrigstiden.

sou 1989:69 11

Svensk industri har sålunda på investeringsvaror, vilka specialiserat sig tillverkas i förhållandevis korta serier och till andra eller säljs företag Det för företag som säljer offentliga myndigheter. gemensamma är sålunda att deras kunder i huvudsak utgörs av investeringsvaror andra Däremot råder det stora variationer vad avser vilka företag. som företag producerar och säljer. Detta att investeringsprodukter gör varuindustrin är förhållandevis heterogen såväl vad gäller typer av som de produktionsprocesser som används. Vissa företag produkter tillverkar små elektroniska instrument, medan andra bygger stora stålkonstruktioner som Vissa tillverkar oljeplattformar. företag i små som av helautomatiserade produkter mycket serier, producenter medan lastbilstillverkare tillverkar sina i förhållandevis lager, produkter serier. Inom återfinns också flera av de långa investeringsvaruindustrin mest utvecklingsintensiva branscherna som instrumentvaru-, elektro-, transportmedels- och maskinindustrin. Investeringsvaruindustrin rymmer emellertid också branscher som tillverkar som är förhållandeprodukter vis lite tekniskt avancerade. Metallvaru- och varvsindustrin är två exempel på detta.

Den stabila av under 1950- och 1960ökningen investeringsvolymen talen för en inom gav gynnsamma förutsättningar expansiv utveckling Med en växande investeringsvolym följde att investeringsvaruindustrin. ökade. Denna industri växte efterfrågan på investeringsvaror fortgående också snabbt under 1950-talet, vilket bl a tog sig uttryck i att mycket ökade med 40 Under 1960-talet mötte sysselsättningen procent. industrin en accentuerad brist på arbetskraft trots en betydande arbetskraftsinvandring. Arbetsmarknadssituationen tvingade företagen till omfattande Dessa till en snabb rationaliseringar. bidrog pro- Då inte ökade i motsvarande grad blev duktivitetsökning. produktionen en effekt av detta att minskade inom hela industrin. sysselsättningen Detta drabbade även Sålunda reducerades investeringsvaruindustrin. antalet inom denna med nästan 10 procent under 1960-talet. sysselsatta

Femtiotalet awiker från senare årtionden genom att under denna alla delar av en snabb period uppvisade investeringsvaruindustrin tillväxt. Detta var ett resultat av att den stigande investeringsnivån medförde en snabb marknadstillväxt för alla typer investeringsvaror. Under sextiotalet emellertid situationen förändras i samband började med att inom vissa delar av investeringsvaruomvandlingstrycket industrin ökade. Detta i första hand metallvaruindustrin och gällde maskinindustrin. Det ökade var dels ett av att omvandlingstrycket utslag

arbetsmarknadssituationen förändrades. Den orsaken var viktigaste emellertid att den internationella konkurrensen blev hårdare. Den ekonomiska situationen för förändrades investeringsvaruindustrin dramatiskt under andra hälften av 1970-talet. Då sjönk investeringsnivån kraftigt till följd av den svagare internationella ekonomiska tillväxten. En betydande överkapacitet växte fram de internationella inpå och

vesteringsvarumarknaderna (Carlsson Dahmén 1985). Företagen

tvingades reducera produktionskapaciteten och därmed också minska sysselsättningen, något som drabbade företag i hela den industrialiserade världen.

I förstärktes denna av att arbetskraftskostnaderna i Sverige utveckling mitten av mer än i omvärlden. Mellan 1974 sjuttiotalet steg betydligt och 1978 steg sålunda arbetskraftskostnaden per producerad enhet med 19 mer än arbetskraftskostnaden för ett av procent genomsnitt konkurrentländerna. För svensk investeringsvaruindustri kombinerades sålunda en minskad med en försämrad internationell efterfrågan konkurrensförmåga. blev därmed stort för Omvandlingstrycket speciellt svenska företag. Enskilda branscher som varvsindustrin utplånades nästan fram till mitten av åttiotalet. Maskinindustrin var också hårt utsatt. Stora delar av denna industri en omfattande genomgick omstrukturering och nedbantning (Jagrén 1985).

Det kraftiga fallet i investeringsvolymen drabbade också råvarubaserad produktion, då denna producerar insatsvaror till investeringsvaruproduktion. Järn-och stålindustrin var den bransch som drabbades hårdast av detta. inom och stålindustrin Sysselsättningutvecklingen järnföljer samma mönster som inom utvecklingen investeringsvaruindustrin. Den ökar fram till mitten av 1960-talet, minskar därefter fram till något mitten av 1970-talet, varefter det sker en kraftig sysselsättningsminskning som bromsats upp först under högkonjunkturen mot slutet av

åttiotalet (Ruist 1985).

De mest delarna av har varit expansiva investeringsvaruindustrin transportmedelsindustrin och den elektrotekniska industrin. I den förstnämnda har sysselsättningen mer än tredubblats sedan 1950. Inte minst under 1980-talet har som en transportindustrin fungerat viktig motor inom industrin. Under sedan 1983 har konjunkturuppgången transportmedelsindustrin svarat för huvuddelen av den begränsade sysselsättningsökningen inom industrin. Mellan 1950 och 1980 ökade sysselsättningen i elektroteknisk industri med 70 procent. Den inter-

sou 1989:69 13

nationella har emellertid medfört att sysselsättningen överkapaciteten minskat under 1980-talet.

Som kännetecknas utvecklingen sedan 1950 av en fortgående påpekats av andelen inom Betraktat ur ett ökning sysselsatta tjänstenäringarna. är att omvandlas från ett arbetskraftsperspektiv Sverige på väg till ett samhälle. I dag

varuproducerande tjänsteproducerande återfinns

en av inom Ar 1950 tredjedel sysselsättningen privat tjänsteproduktion. var endast var femte i Detta ungefär sysselsatt privat tjänsteproduktion. innebär att antalet inom denna sektor har ökat med nästan sysselsatta 60 sedan 1950. Denna har i huvudsak skett inom procent ökning - bank och annan företagsinriktad tjänsteproduktion partihandel, och uppdragsverksamhet samt finansieringsverksamhet, försäkringsinom denna del av tjänstesektorn maskinuthyrning. sysselsättningen har sålunda mer än tredubblats sedan 1950. Detta gör att de företagsinriktade i lika som den tjänsterna dag sysselsätter många personinriktade delen av inom vilken varuhandeln står för tjänstesektorn, huvuddelen av sysselsättningen.

inom de i första Expansionen företagsinriktade tjänsterna återspeglar hand en snabb tillväxt inom finansierings-, försäkrings- samt upphar ökat i dessa verksamheter under dragsverksamhet. sysselsättningen hela men tillväxten har varit särskilt markant sedan efterkrigstiden, mitten av 1970-talet. av kreditmarknaden samt om- Avregleringen inom industrin är två förklaringar till denna expansion. struktureringen inom industrin bl a i att delade Omstruktureringen yttrade sig företagen i ett antal I många fall innebar upp sin verksamhet självständiga bolag. detta att som utförts inom ramen för ett tjänsteproduktion tidigare nu kom att utföras av ett juridiskt sjävständigt tjänsteindustriföretag omvandlades till ett finansföretag, företag. Företagets finansavdelning ombildades till ett fristående konsultföretag osv. På dataavdelningen detta sätt skedde det en statistisk omfördelning av sysselsättning från industrin till t ex SIND 1987:1, Elsässer 1985, tjänstesektorn (se Pousette och Lindberg 1986).

Den kännetecknas av att en hög företagsorienterade tjänstesektorn andel av arbetskraften är välutbildad. Var tionde anställd har minst en Detta innebär att andelen av arbetskraften treårig högskoleutbildning. med en sådan är mer än dubbelt så stor som inom industrin. utbildning är den mest verksamheten Uppdragsverksamhet utbildningsintensiva

sou 1989:69 14

inom Andelen med tjänstesektorn. personer treårig högskoleutbildning är där fyra gånger så stor som inom industrin.

inom de har vuxit med sysselsättningen personinriktade tjänsterna knappt 20 procent sedan 1950. Bakom denna förhållandevis svaga ökning döljer det emellertid en omfattande sig omvandling. Husligt arbete var 1950 den verksamhet som - bortsett från varuhandel sysselsatte flest kvinnor. I finns det hembiträden dag knappast några

och pigor kvar Ökningen inom andra av har

längre. typer tjänster emellertid kompenserat för inom arbete. minskningen husligt

Den största bland de sysselsättningsökningen personinriktade tjänsterna uppvisar fritids- och rekreationsverksamhet. Sedan 1960 har sålunda antalet personer som är sysselsatta med rekreations- och kulturverksamhet fyrdubblats. Trots detta svarade dessa typer av verksamhet år 1985 endast för drygt 5 procent av inom den sysselsättningen privata tj änstesektorn. sysselsättningen i intresseorganisationer samt ideella och kulturella har mer än fördubblats under samma organisationer I absoluta tal innebär detta emellertid endast en i tidsperiod. ökning riket ca 30 000 personer. på

De stora verksamheterna inom den sysselsättningsmässigt personinriktade privata tjänsteproduktionen är varuhandel samt hotell- och restaurangnäringen. inom dessa två svarar för Sysselsättningen näringar nästan 70 av den totala i procent sysselsättningen personinriktade tjänster. sysselsättningen inom varuhandeln har varit oförändrad sedan 1960, medan sysselsättningen inom hotell- och restaurangnäringen under samma period ökat med nästan 50 Denna tillväxt är till stor del procent. ett storstadsfenomen. Sålunda ökade sysselsättningen i storstadsregionerna med 50 procent, medan ökningen i övriga delar av landet endast var hälften så stor. Båda dessa näringar har emellertid genomgått betydande strukturella förändringar. En påtaglig förändring är, att har omvandlats från att ha varit små till att företagen fåpersonsföretag bli delar av större enheter. Denna omvandling har bl a yttrat sig i form av att nationella - Hennes & kedjeföretag Domus, ICA, Mauritz, IKEA, Guldfynd, SARA hotell, Scandic Hotel, McDonalds osv - vuxit och blivit allt mer dominerande. Såväl varuhandeln som hotell- och restaurangnäringen kännetecknas av att omsättningen på arbetskraft är stor, förekomsten av deltidsarbete utbrett och arbetskraften är förhållandevis Inom den sistnämnda är mer än hälften av de ung. näringen sysselsatta under 30 år.

sou 1989:69 15

Den i särklass snabbaste sedan 1950 uppvisar sysselsättningsökningen den sektorn. Denna tillväxt är i huvudsak betingad av vårdoffentliga och expansion, där antalet sysselsatta femdubblats

omsorgscsektorns

sedan 1950. Ar 1985 uppgick antalet sysselsatta inom denna del av den till 760 000 dvs lika många som

offentliga sektorn personer, ungefär

inom industrin. inom detta område var särskilt under Okningen kraftig 1960- och 1970-talen. Under denna ökade med period sysselsättningen nästan 15 procent i genomsnitt per år. Under 1980-talet har ökningstakten dramatiskt. i antalet under år-

sjunkit Ökningen sysselsatta

tiondets första fem år uppgick till endast ca 15 procent.

Även utbildningssektorn en stor sysselsättningsökning. År 1985 uppvisar antalet inom utbildningssektorn till 280 000 uppgick sysselsatta personer. Detta var tre gånger fler än 1950. Denna expansion återspeglar såväl utbildningssystemets utbyggnad som förändringarna i ungdomskullarnas storlek. att nästan alla

Utbildningsexpansionenoinnebär

i 11-12 år i skolan. Ar 1950 genomgick det ungdomar dag tillbringar stora flertalet av endast 7 år i skolan. Vid denna tidpunkt ungdomarna Till var det endast fem procent av ungdomarna som tog studentexamen. detta skall att antalet anställda inom vuxit i läggas utbildningsområdet samband med att stora vandrat fyrtiotalets ungdomskullar igenom Denna har inte motsvarats av någon motsvarande skolsystemet. ökning av antalet när 1950-talets mindre årskullar vuxit minskning sysselsatta, Resultatet har blivit att antalet lärare per elev ökat under perioder upp. med små årskullar. Till detta skall läggas att det dessutom skett en av den icke undervisande i skolan. betydande ökning personalen

Produktionslivets sedan 1950 utmärks sålunda av två omvandling För det första har svensk ekonomi - betraktad ur ett förändringar. sysselsättningsperspektiv - omvandlats från en varuproducerande till en tjänsteproducerande ekonomi. År 1950 svarade de varuproducerande för 60 av sysselsättningen. Trettiofem år näringarna drygt procent senare hade andelen reducerats till 35 procent. Medan sysselsättningen i under denna ökade med cirka tjänsteproducerande näringar period 1,5 - vilket innebar mer än en fördubbling - minskade miljoner personer i de med ca 400 000 sysselsättningen varuproducerande näringarna - dvs med 20 procent. personer drygt

Med denna omvandling följer -för det andra - att en växande andel av arbetskraften är verksam med att och varor för den producera tjänster och lokala marknaden. Den del av arbetskraften som arbetar reigonala

sou 1989:69 16

i verksamheter vilka är direkt internationell konkurrens har

utsattoför

med andra 0rd minskat över tiden. Ar 1950 arbetade uppskattningsvis något mer än hälften i verksamheter som var direkt utsatta för internationell konkurrens. I dag kan motsvarande andel uppskattas till mindre än en tredjedel. I genomsnitt två tredjedelar av arbetskraften är sålunda sysselsatta inom verksamheter som bearbetar lokala och marknader. Detta innebär att i regionala förändringar befolkningens storlek i dag har betydligt större effekter på sysselsättningsutvecklingen i olika regioner än vad som tidigare var fallet. Ett inflyttningsöverskott till en bidrar detta sätt till att för ökad region på skapa förutsättningar i sysselsättning regionen.

Förändringar i livsstil

Förändringarna i produktionslivet är inte den enda drivkraften bakom urbaniseringsprocessen. Förändringar i människors val av livsform spelar också en betydelsefull roll (jfr. SOU 1989:12). Efterkrigstiden har i detta avseende kännetecknats av en fortgående utbredning av lönearbetarlivsformen. Livsformen präglas av att lönearbete betraktas som ett medel för den enskilde att förvärva de ekonomiska resurser som krävs för att kunna realisera sina drömmar under fritiden. Lönearbetet blir något man lever av men för. Med livsformens ökade utbredknappast att lön och arbetstid blir centrala frågor. ning följer politiska

Lönelivsformens ökade under efterkrigstiden återspeglar bl a utbredning att kvinnor i ökande utsträckning har anmält sig på arbetsmarknaden. Sålunda steg den kvinnliga förvärvsfrekvensen från 33 procent 1950 till 82 procent 1985. Utvecklingsförloppet har varit identiskt i hela landet, även om delar har efter Fortfarande övriga släpat storstadsregionerna. är kvinnornas förvärvsfrekvens i än i högre storstadsregionerna övriga delar av landet. i den

Ökningen kvinnliga förvärvsfrekvensen återspeg-

lar en i kvinnornas livsform som har underlättats av utbyggförändring naden av och den offentliga vård- och utbildningssystemet omsorgssektorn, av det samt av rätten till utvidgade socialförsäkringssystemet Den drivkraften bakom denna utveckling särbeskattning. grundläggande har emellertid varit kvinnors önskan om ett eget värde utanför familjen.

Lönearbetarlivsformens ökade har till att urutbredning bidragit då tätorter kunnat ett bredare baniseringsprocessen fortsatt, erbjuda spektrum av arbetsplatser än landsbygden. I takt med att kraven

på

arbetskraftens utbildning ökat har denna tendens förstärkts. En

sou 1989:69 17

segmenterad arbetsmarknad innebär att enskilda personer kan konkurrera om arbeten endast inom av arbetsavgränsade segment marknaden. Lärarna har sin arbetsmarknad, socionomer sin, sin jurister osv. Möjligheterna att finna arbeten för två makar med speciell kompetens växer därmed med arbetsmarknadens storlek. På detta sätt har den ökade inom arbetslivet till att öka specialiseringen bidragit Storstadsregionernas dragningskraft.

Storstadsregionernas har ökat i samband med dragningskraft ytterligare karriärlivsformens ökade Karriärlivsformen kännetecknas utbredning. av att arbetet betraktas som ett medel för självrealisering. Möjligheterna till och i arbetslivet blir därmed inlärning personlig utveckling viktiga. Arbetet blir något man i och lever varför det tillåts engarerar sig för, breda ut sig på bekostnad av fritiden. I karriärlivsformen blir således arbetet ett mål i Bärare av denna livsform återfinns inom sig. många yrkesgrupper. Sedan lång tid tillbaka har s k fria yrken som skådespelare, musiker, advokater, arkitekter, journalister, art directors, forskare, m fl levt i en sådan livsform.

Den ökade i samhället innebär att allt fler utbildningen personer genomgår en utbildning som ger dem en professionell identitet. Personen formas av och söker att utbildningen han/hon möjligheter vidareutveckla sin kompetens i arbetslivet. Arbetsuppgifternas karaktär blir för dessa personer än lön och formell status. Den ökade viktigare inslaget av verksamheter inom har kunskapsintensiva näringslivet skapat nya möjligheter för att realisera sådana önskemål. Inte minst den stora ökningen av sysselsättningen inom har stimulerat uppdragsverksamhet utbredningen av karriärlivsformen. Koncentrationen av uppdragsverksamheter samt av verksamheter till näringslivets kunskapsintensiva storstadsregionerna medför att valmöjligheterna för de som önskar leva i en karriärlivsform är avsevärt större i storstadsregionerna än i övriga delar av landet. så är antalet som valt att leva i en Samtidigt personer karriärlivsform betydligt större i storstadsregionerna - i första hand då Stockholmsregionen - än i övriga typer av regioner, vilket bidrar till att en av till storstads-

lokalisering kunskapsintensiva verksamheter

regionerna framstår som det mest av antalet fördelaktiga. Okningen ungdomar som en karriärlivsform och koncentrationen av väljer kunskapsintensiva verksamheter bidrar till att skapa en självförstärkande i På detta sätt har val av en expansion storstadsregionerna. ungdomars karriärlivsform och expansionen inom verksamheter kunskapsintensiva

sou 1989:69 18

till att öka attraktivitet för välutbildad bidragit storstadsregionernas arbetskraft.

Framtidsperspektiv

Två förväntas en avgörande roll för den utvecklingsprocesser spela framtida i För det första förväntas omvandlingen produktionslivet. av och av kunskapsintensiva verksaminslaget informationshantering heter öka i framtiden. Denna manifesterar sig dels i form av utveckling en växande med en stor andel högutbildade uppdragssektor personer. Under 1960 - 1985 ökade sålunda sysselsättningen inom detta perioden område med mer än 300 har det konstaterats att procent. Tidigare andelen med högskoleutbildning var fyra gånger så stor personer treårig inom som inom industrin. uppdragsverksamheten

sker det en inom industrin som yttrar sig i att Samtidigt omstrukturering andelen som med i företagen personer sysslar informationshantering växer. Ett för är att den svenska industrin blivit allt mer

uttryck detta

Ar 1950 sålunda 18.5 tjänstemannaintensiv. utgjorde tjänstemännen av arbetskraften inom industrin. 1986 hade andelen ökat till procent 30.6 Detta innebär att den sysselsättningsminskning som procent. inträffat inom industrin sedan mitten av 1960-talet uteslutande har drabbat arbetarna. Antalet arbetare i industrin minskade sålunda med 200 000 personer - vilket innebär att något mer än var fjärde industriförsvann - mellan 1965 och 1985. arbetsplats

i andelen inom industrin en utveckling

Ökningen tjänstemän återspeglar

som inom alla delar av Under 1950- och

pågår tillverkningsindustrin.

1960-talet denna utveckling av att strukturomvandlingen påskyndades inom industrin i att branscher med en låg tjänstemannaandel yttrade sig en Trävaruindustrin, textilindustrin och uppvisade svag utveckling. konfektionsindustrin är sådana branscher. Sedan 1970 har

exempel på

varit det motsatta. Strukturomvandlingen har utvecklingsmönstret den fortsatta av att dämpat ökningen tjänstemannaandelen, genom branscher med en i förhållande till låg andel tjänstemän genomsnittet utvecklats gynnsammast. Detta mönster återspeglar den svaga utvecksom har kännetecknat delar av - vilka lingen investeringsvaruindustrin har en - sedan mitten av 1970-talet. Sålunda hög tjänstemannaandel minskade inom instrumentsysselsättningen datamaskintillverkning, och elektro-

tillverkning, flygplanstillverkning, teleproduktindustri

vilka kännetecknas av att deras är hög, med industri, tjänstemannaandel

sou 1989:69 19

7 000 personer under perioden 1975 - 1986. Tillsammans sysselsatte dessa branscher 1986 endast 90 000 personer, vilket motsvarade endast 12 procent av sysselsättningen inom svensk industri. En snabb framtida tillväxt inom dessa branscher förutsätter därför att de svenska företagens konkurrensförmåga förbättras.

Tillväxten i informationshanteringens betydelse inom industrin - som yttrar sig i att andelen personer som sysslar med informationshantering inom tillverkningsindustrin blir större - förväntas accentueras i framtiden. En framtida inom industrin kommer sålunda sysselsättningsökning att ta i att antalet ökar. Detta behöver emellertid sig uttryck tjänstemän inte ses som ett för att industrin omvandlas i en mer kunskapsuttryck intensiv kan i stället betraktas som ett resultat av riktning. Utvecklingen att till rationaliseringar varierar möjligheterna arbetskraftsbesparande mellan varuhanterande och informationshanterande moment. Den ökade tjänstemannaandelen inom industrin är sålunda i huvudsak ett resultat av att inom tillverkningen varit betydligt produktivitetsökningen än i administrationen. högre ökningen

Ovanstående innebär kommer att takten i den att två processer avgöra fortsatta av inom industrin. För det ökningen tjänstemannaandelen första bestäms den av storleken på den produktivitetsökning som industrin förmår En bidrar till en snabb skapa. hög produktivitetsökning ökning av tjänstemannaandelen, medan en låg ökningstakt på motsvarande sätt medför att omvandlingsprocessen sker långsammare. Industrins i sin tur en rad faktorer. En produktivitetsökning återspeglar faktor i är till arbetskraft. I en situation viktig sammanhanget tillgången med brist industriarbetare ökar incitamentet att på vidtaga produkåtgärder. Utvecklingen under andra hälften av 1960-talet tivitetshöjande illustrerar detta. Mellan 1964 och 1969 ökade produktiviteten i industrin med i genomsnitt 7.7 procent per år, vilket gjorde det möjligt att reducera antalet arbetare med 11 procent under samma period, trots att produktionen ökade med 29 Samtidigt ökade antalet procent. tjänstemän i industrin med 1 procent. Resultatet blev att tjänstemannaandelen ökade från 24.3 procent 1964 till 26.6 procent 1969. Ju svårare svensk industri får det i framtiden att rekrytera arbetskraft desto snabbare förväntas tjänstemannaintensiteten i företagen öka. Industriarbetets attraktivitet detta sätt sikt efter påverkar på på lång efterfrågan industriarbetare.

För det andra bestäms av av utvecklingen tjänstemannaandelen storleken i industrin. En produktionspå produktionsökningen svag innebär en förhållandevis stor minskning av antalet arbetare. I ökning detta fall är en stigande tjänstemannaandel endast ett utryck för att antalet arbetare minskar. Utvecklingen sedan mitten av 1970-talet är ett på ett sådant utvecklingsmönster. Mellan 1975 och 1985 ökade exempel sålunda andelen tjänstemän inom industrin från 27.6 till 30.3 procent som ett resultat denna tid Ökade av en svag produktionsökning. Under med i endast 0.5 procent år, varför industriproduktionen genomsnitt per antalet anställda inom industrin minskade med 17 procent. Minskningen drabbade arbetarna hårdast. Antalet arbetare inom industrin minskade med 20 procent, medan antalet tjänstemän endast minskade hälften så Den ökning av tjänstemannaandelen som skett sedan mitten av mycket. 1970-talet är sålunda primärt en återspegling av att produktionsökningen inom industrin har varit svag. Följdriktigt har den konjunkturuppgång som tog fart 1983, och som innebar en ökad tillväxttakt inom industrin, medfört att ökningen av tjänstemannaandelen upphört.

tolkar den som behandlats ovan som ett Många omvandlingsprocess för att det svenska samhället en transformation från uttryck genomgår ett industrisamhälle till ett informations- eller kunskapssamhälle (jfr. Andersson och 1988). Samtidigt pågår det en annan Strömquist som kännetecknas av att arbetskraften överföres omvandlingsprocess från konkurrensutsatta verksamheter till avskärmade som i näringar huvudsak erbjuder tjänster för lokala och regionala marknader. Den stora sysselsättningsökningen inom den offentliga tjänsteproduktionen är en huvuddrivkraft bakom denna utveckling. Den andra utvecklingssom förväntas i framtiden är sålunda en processen prägla utvecklingen fortsatt i den lokalt och inriktade sysselsättningsökning regionalt tjänsteproduktionen.

Tillväxten inom denna dels den

typ av tjänsteproduktion återspeglar

i från varor till som sker i takt med att det

vridning efterfrågan tjänster

materiella välståndet ökar. Tillväxten inom området får ett starkt att få till stånd fortgående genomslag på sysselsättningen. Möjligheterna inom denna av tjänsteproduktion är produktivitetsökningar typ I många omsorgstjänster är närvaron av personal avgörande begränsade. för kvaliteten i den aktuella tjänsten. Produktivitetsförbättringar innebär i dessa fall att kvaliteten försämras. Inom industrin har på tjänsten förhållandet hittills ofta varit det motsatta. Förbättringar i produktiviteten har samtidigt inneburit att produktens kvalitet förbättrats.

sou 1989:69 21

Kombinationen av en förväntad ökad efterfrågan och begränsat för att öka innebär att en fortsatt sysselsättutrymme produktiviteten kan förväntas. 27 procent av arbetskraften ningsökning Uppskattningsvis var 1985 verksamma inom och med offentlig privat tjänsteproduktion omvårdnad - samt inriktning på socialvård, sjukvård, utbildning rekreation och fritidsverksamhet. Motsvarande andel 1970 var endast 17 Mot den finns det anledning att tala om att det procent. bakgrunden svenska samhället är på väg att omvandlas till ett omvårdnadssamhälle.

Kombineras de två processer som diskuterats ovan kan morgondagens svenska samhälle betraktas som ett informations- och kunskapssamhälle, där omvårdnadsverksamheterna svarar för en ökad sysselsättning. Tillväxttakten för den utlandskonkurrerande delen av näringslivet bestämmer den takt med vilken den lokalt och regionalt inriktade omsorgsverksamheten kan expandera. En allt för snabb tillväxt inom omsorgssektorn kan ge utslag i ett växande underskott i landets bytesbalans. Det förhållandet att den svenska bytesbalansen visat överskott endast under två år sedan 1974 på att den utlandskontyder kurrerande delen av redan i utgångsläget är för liten. Detta näringslivet kan innebära att den reduceras ekonomisk-politiska handlingsfriheten i kommande lågkonjunkturer. att den Möjligheterna expandera inhemska efterfrågan för att upprätthålla efterfrågan på arbetskraft I en sådan situation kan en strukturbegränsas. genomgripande rationalisering framstå som nödvändig. Det mellan näringslivets anpassning till ett informakomplexa samspel tionssamhälle, en växande privat och offentlig omvårdnadsverksamhet samt ett ökat hänsynstagande till bytesbalansen bildar ramen för den framtida utvecklingen i storstadsregionerna.

storstadsregionernas omvandling

Den nationella i har såväl påverkat som omvandlingen Sverige påverkats av Syftet med denna storstadsregionernas omvandling. rapport är att studera tre svenska storstadsregioners Stockholms-, Göteborgsoch tillväxt och näringsmässiga omvandling under Malmöregionensandra hälften av 1900-talet. ovan av den nationella Beskrivningen de nationella inom vilken denna omvandlingen återger sammanhang har skett samt förväntas ske under det kommande omvandling årtiondet.

Rapporten avser sålunda inte att heltäckande bild av ge någon storstadsregionernas sedan 1950. Fokuseringen mot utveckling produktionsstrukturens omvandling, gör att frågor om livsmiljön i storstäderna, ekonomisk och social segmentering, bostadsmarknaden, transportsystemet m m inte behandlas. Anledningen till denna avgränsning är att syftet med studien primärt är att förstå drivkrafterna bakom storstadsregionernas tillväxt under efterkrigstiden.

Intresset för drivkrafterna bakom storstadsregionernas tillväxt gör att blir central i används besysselsättningsvariabeln analysen. Visserligen folkningsutvecklingen som indikator på om storstadsregionerna växer eller ej. Under har emellertid befolkningstillväxten efterkrigstiden återspeglat i Arbetskraft har systesysselsättningstillväxten regioner. matiskt överförts till med stor efterfrågan på arbetskraft från regioner med ett överskott arbetskraft. En snabb regioner på befolkningsökning istorstadsregionerna - som ett resultat avett nettoinflyttningsöverskott är därför ett uttryck för att storstadsregionernas arbetsmarknad expanderar snabbare än Övriga riket. Är syftet att förstå drivkrafterna bakom storstadsregionernas tillväxt fokuseras därför intresset mot sysselsättningsutvecklingen.

Uppmärksamheten inriktas mot förändringsprocesser inom storstadstillväxt måste förstås i ett regionerna. Storstadsregionernas dynamiskt De processer som för tillväxten bidrar perspektiv. skapar förutsättningar till att att möta framtida församtidigt regionernas förutsättningar ändras. En av tillväxt i kan ändringar lång period storstadsregionerna därför vara ett resultat av att ett flertal olika processer har avlöst varandra som dominerande process. Under 1950-talet spelade exempelvis industrins expansion en avgörande roll. Under 1960-talet övertog de företagsinriktade tjänsterna denna roll, för att under 1970-talet avlösas av den offentliga sektorn. För att förstå storstadsregionernas tillväxt måste därför över tiden studeras. förändringarna

I denna studie analyseras förändringarna sedan 1950. Det långa tidsperspektivet förklaras av att de förändringar som är föremål för vårt intresse är strukturella förändringar. Sådana förändringar sker förhållandevis långsamt. För att fånga dynamiken krävs det därför ett förhållandevis långt tidsperspektiv. Målet är också att den förståelse av som det historiska perspektivet förändringsprocesserna ger skall göra det att föra en insiktsfull diskussion om förväntade utvecklingsmöjligt mönster under nittiotalet.

2. STORSTADSREGIONERNAS NATIONELLA ROLL

i har sedan 1950. Befolkningen Storstadsregionerna Sverige expanderat i Stockholms-, och Malmöregionerna har ökat med 48 Göteborgsunder 1950-1985. Andelen av den svenska befolkprocent perioden som bor i de tre storstadsregionerna har ökat från 27 till 34 ningen procent under motsvarande period. Med denna expansion har också följt att regionerna har ändrat karaktär.

Från städer till sammanhängande regioner.

år 1950 betraktades varken Stockholm, Göteborg eller Malmö Omkring som De var i stället rikets tre största städer, där storstadsregioner. kommunerna närmast centrum var helt dominerande ur befolkningssynpunkt. Sålunda återfanns vid denna 83 procent av de som tidpunkt bodde i i Stockholm, Solna, Sundbyberg, Nacka, Stockholmsregionen och Centrums andel av sysselsättningen i regionen Lidingö Danderyd. var men till centrum något högre (85 procent), arbetskraftspendlingen var fortfarande liten. Situationen var likartad Göteborg. 80 procent av i bodde i Mölndal och befolkningen Göteborgsregionen Göteborg, Partille kommuner, där 88 procent av arbetplatserna fanns. Malmö awek från de städerna att Malmös dominans i övriga genom sydvästra Skåne inte var lika stor. Endast 55 procent av och 53 befolkningen av återfanns i Malmö (inklusive Burlövs procent regionens arbetsplatser Detta var en konsekvens av att Malmö var mindre än kommun). Stockholm och samt att staden att några andra Göteborg omgavs förhållandevis stora städer som Lund, Trelleborg och Eslöv.

sedan 1950 har yttrat sig i att bebyggelsemönstret Befolkningstillväxten över en allt större har på detta sätt omvandlats till spritts yta. Städerna Bilismens utveckling samt utbyggnaden av kollektivstorstadsregioner. trafiken har varit två viktiga förutsättningar för denna utveckling. Resultatet har blivit att befolkningen har vuxit snabbast utanför centra. andel av har därmed

regionens çentrums regionens befolkning

minskat. Ar 1985 bodde sålunda endast 56 procent av Stockgradvis i de sex kommunerna i centrum som holmsregionens befolkning nämndes ovan. Motsvarande andelar för Göteborg respektive Malmö var 70 samt 45 I är sålunda den procent. dag Göteborgsregionen storstadsregion som uppvisar det mest koncentrerade befolkningsmönstret.

sou 1989:69 24

Parallellt med denna inomregionala av spridning bosättningsmönstret har det skett en motsvarande av i storstadsspridning arbetsplatser regionerna. av arbetplatser har emellertid

Spridningen gått betydligt

långsammare. Ar 1985 återfanns fortfarande 73 procent av arbetsplatserna i i centrumkommunerna. Dessa kom- Stockholmsregionen muners andel av i hade sålunda minskat med arbetsplatserna regionen 12 procentenheter. den snabbaste Göteborgsregionen uppvisar spridningen av arbetsplatser. Under perioden 1950-1985 minskade centrums andel av i med 17 arbetsplatserna Göteborgsregionen till procentenheter 71 procent. Omvandlingen har i huvudsak inträffat efter 1970 och är till stor del ett resultat av av den utbyggnaden petrokemiska industrin i i Malmö- Stenungsund. Utvecklingsmönstret regionen avviker från de i det att re ionens övriga storstadsregionerna centrum har upprätthållit sin andel av Ar 1985 regionens arbetsplatser. återfanns 54 procent av i vilket var arbetsplatserna regionens centrum, en procentenhet mer än år 1950.

Från nationella servicecentra till kompetenscentra

Den utmärkande hos de tre storstadsgemensamma egenskapen regionerna under 1950-talet var, att de som nationella fungerade servicecentra. Mer än hälften - 54 procent - av de sysselsatta i storstadsregionerna arbetade 1950 inom verksamheter. tjänsteproducerande Motsvarande andel för delar av landet var endast en övriga tredjedel. Vid denna tidpunkt dominerade den storprivata tjänstesektorn Sålunda arbetade nästan leksmässigt. 40 procent av arbetskraften i storstadsregionerna inom denna sektor, medan den sektorn offentliga ännu var liten. Endast 14 procent av de sysselsatta i storstadsregionerna var verksamma inom den offentliga tjänsteproduktionen.

Såväl den privata som den offentliga var övertjänstesektorn representerad i storstadsregionerna. Andelen inom komsysselsatta munikationer, företagsinriktade och personinriktade samt inom tjänster den offentliga och var i omsorgen förvaltningen betydligt högre storstadsregionerna än i delar av landet. Andelen övriga sysselsatta inom företagsinriktade och var tjänster offentlig förvaltning exempelvis mer än dubbelt så stor i Dessa två av storstadsregionerna. typer verksamhet sysselsatte emellertid en förhållandevis liten andel av arbetskraften. Storleksmässigt dominerade i stället de personinriktade tjänsterna. En femtedel av arbetskraften var inom sådan sysselsatt verksamhet i storstadsregionerna.

sou 1989:69 25

Trettiofem år senare hade blivit ännu mer dominerande. tjänstesektorn År 1985 var tre fjärdedelar av arbetskraften i verkstorstadsregionerna samma inom denna sektor. Tillväxten inom tjänstesektorn återspeglade som framgår av 1 - ett nationellt fenomen. Sålunda ökade sekkapitel torns andel av i landets till 60 sysselsättningen övriga regioner drygt Bakom denna i första hand en stor procent. utveckling döljde sig sysselsättningsökning inom den sektorn. Andelen offentliga sysselsatta inom denna sektor ökade sålunda från 14.6 till 32.5 procent i storstadsregionerna. Det som 1985 var emellersärpräglade storstadsregionerna tid inte en stor Andelen i denna offentlig tjänstesektor. sysselsatta sektor var faktiskt något högre i delar av 33.7 procent, än Övriga landet, i storstadsregionerna. utmärktes i stället av att Storstadsregionerna företagsinriktade tjänster var starkt Var överrepresenterade. sjätte sysselsatt i var verksamma inom detta område. storstadsregionerna Motsvarande andel i riket var mindre än hälften så stor. övriga

Företagsinriktad tjänsteverksamhet kännetecknas av en hög utbildningsintensitet. Andelen av arbetskraften som har minst en treårig högskoleutbildning är mer än dubbelt så stor som inom industrin. Var tionde anställd har minst tre års utbildning vid en högskola. Andelen fördubblades under 1970-1985. I är andelen perioden storstadsregionerna

ytterligare något högre. Tillväxten inom företagstjänster kan därför

betraktas som ett uttryck för att storstadsregionerna har omvandlats till nationella kompetenscentra.

Detta förstärks av att i storstadsintryck utbildningsintensiteten regionerna ligger högre för alla typer av verksamheter. Arbetskraft med minst en 12.1 procent av arbetskraften treårig högskoleutbildning utgör i Motsvarande andel för landet är endast storstadsregionerna. övriga 7.4 procent. Att skillnaden inte är större beror på att skillnaden inom den sektorn är förhållandevis liten. Medan andelen offentliga personer med minst tre års inom det i högskoleutbildning privata näringslivet

storstadsregionerna ligger 260 procent över resten av landet, så uppgår

motsvarande skillnad inom den offentliga sektorn endast till 11 procent. Samtidigt är andelen med minst tre års personer högskoleutbildning mer än dubbelt så stor inom den offentliga sektorn som inom det privata näringslivet. Detta är ett uttryck för att det inom den offentliga sektorn ställs stränga krav att arbetskraften bestämda på uppfyller formella krav. För att komma ifråga på tjänst måste de sökande kunna uppvisa bestämda certifikat. En läkare måste ha läkarexamen, en socialarbetare måste ha en lärare genomgått socionomutbildning,

sou 1989:69 26

en måste vara utbildad jurist, för lärarhögskolan, domare/åklagare arbete på daghem krävs förskollärarutbildning, osv.

Inom industrin är andelen personer med högre utbildning i storstadsnästan dubbelt så stor som i övriga riket. Detta återspeglar regionerna det faktum att ledande verksamheter till stor del är koncentrerade till Nästan hälften av tjänstemännen inom industri storstadsregionerna. och handel i storstadsregionerna är verksamma med marknadsbearoch medan endast var femte betning utvecklingsarbete, tjänsteman sysslar med arbetsuppgifter knutna till direkt produktion. Sysselsättinom de marknadsbearbetande funktionerna uppvisar också den ningen största i storstadsregionerna under perioden sysselsättningsökningen 1975-1985. I ökade exempelvis antalet tjänstemän Stockholmsregionen i dessa funktioner med 20 procent under den aktuella perioden.

De kvalificerade uppgifterna inom den företagsinriktade tjänstesektorn samt de ledande funktionerna inom industri och handel är sålunda koncentrerade till Detta innebär att dessa regioner storstadsregionerna. fungerar som nationella kompetenscentra som kontinuerligt samspelar med produktionsenheter i övriga landet. Den utvecklings- och marksom Ericsson har koncentrerat till Stocknadskompetens exempelvis också av andra enheter inom och holmsregionen utnyttjas förtagets utanför Bara i verksamhet 71

Sverige. Sverige har; företaget på platser.

Detsamma för Volvo och Akerlund & med sin kvaligäller Rausing ficerade verksamhet koncentrerad till Göteborgs- respektive Malmö- På detta sätt får den som enheterna i storstadsregionen. kompetens besitter stor också för i omgivande regionen betydelse utvecklingen regioner.

Ett splittrat utvecklingsmönster

Omdömet att omvandlats från servicecentra till storstadsregionerna kompetenscentra avser storstadsregionerna som helhet. Fördjupas framträder det emellertid klara skillnader mellan de tre analysen storstadsregionernas utvecklingsmönster.

År 1950 spelade industrin en viktig roll för sysselsättningen i samtliga I såväl Göteborg som Malmö andelen storstadsregioner. översteg i industrin var i första hand ett sysselsatta riksgenomsnittet. Göteborg centrum för Verkstadsindustri och textil- och konfektionsindustrin. Staden var vid denna tillsammans med och tidpunkt, Norrköping

sou 1989:69 27

rikets textila centrum. Textil- och konfektions- Sjuhäradsbygden, industrins produktion baserade sig på importerade råvaror som omvandlades till produkter, vilka i första hand avsattes på den svenska marknaden. av var däremot inom Inslaget exportförsäljning betydande verkstadsindustrin. Göteborgs hamn utgjorde en viktig tillgång för båda typerna av industri. Hamnen hade emellertid inte bara en lokal betydelse. Genom denna skedde också en omfattande import av varor som spreds över landet. På motsvarande sätt exporterades produkter från stora delar av via hamn. Industristaden Sverige Göteborgs var därför vid denna landets ledande och Göteborg tidpunkt importsom bl a i att andelen inom exportnod, något avspeglade sig sysselsatta kommunikation och samfärdsel var mer än 50 procent högre än genomsnittet för riket.

Industrin i Malmö dominerades av livsmedelsindustri samt av textiloch konfektionsindustri. Knappt hälften av de inom industrin sysselsatta återfanns 1950 inom dessa delar av industrin. Textil- och konfektionsindustrin hämtade, liksom motsvarande industri i Göteborg, sina råvaror från utlandet, varför Malmö i begränsad omfattning fungerade som en Ur ett nationellt var emellertid Malmö i detta importnod. perspektiv avseende långt mindre betydelsefull än Göteborg. Malmöregionens särprägel var i stället att den fungerade som ett nationellt centrum för Förutom en omfattande livsmedelsindustri livsmedelsproduktion. 1950 fortfarande en roll i spelade jordbruket betydelsefull regionen. en av arbetskraften var verksamma inom jordbruket Ungefär tredjedel och konsumtionsvaruindustrin tillsammans. I av 1950-talet var början Malmö sålunda ett industriellt centrum för inriktad mot den produktion nationella marknaden.

År 1950 var andelen sysselsatta inom industrin i Stockholmsregionen än motsvarande andelar för och Malmö och betydligt lägre Göteborg än Inom industrin dominerade verkstadsnågot lägre riksgenomsnittet. industrin. hälften av de industrisysselsatta återfanns inom Ungefär denna. Verkstadsindustrins dominans återspeglade att många av landets största verkstadsföretag en gång hade etablerats i Stockholm. Till stor del var detta ett resultat av det livliga nyföretagande som kännetecknade Stockholm under slutet av 1800-talet. Därmed kom företag som Aga, Alfa Laval, Atlas Electrolux, L.M. Ericsson och Scania Copco, Vabis att utgöra industriella kärna. Det mest huvustadsregionens med i av 1950-talet var särpräglade Stockholmsregionen början emellertid inte industriella struktur. regionens

sou 1989:69 28

Stockholms mest särpräglade egenskap var i stället den stora offentliga förvaltningen. År 1950 var andelen sysselsatta i offentlig förvaltning dubbelt så hög som andelen för riket. Visserligen uppgick andelen endast till 7.9 procent, men denna verksamhet satte trots detta sin på Stockholm. Staden var sedan den centrala nationelprägel gammalt la noden i Under 1950-talet utvecklades den till att också järnvägsnätet. bli en central nod inom flygtrafiken. Huvudstadsfunktionen bidrog sålunda till att Stockholm utvecklades till navet i det nationella kommunikationsnätet. Med detta att följde regionen samtidigt uppnådde en som nationellt servicecentrum. Mer position än 40 procent av arbetskraften var 1950 sysselsatt inom den privata tjänstesektorn.

Omkring 1950 var sålunda Stockholm i första hand en nationellt inriktad huvudstadsregion, Göteborg en internationellt orienterad och medan Malmö var ett industriellt import- exportnod, primärt centrum för produktion inriktad mot den nationella marknaden. I dag är bilden en annan.

I samtliga storstadsregioner har andelen sysselsatta inom industrin reducerats kraftigt. Andelen har mer än halverats i Stockholms- och Göteborgsregionen, vilket innebär en betydligt större reduktion än i riket som helhet. Även minskningen i Malmö - som uppgår till drygt - 40 procent I alla överstiger riksgenomsnittet. storstadsregionerna ligger därför andelen sysselsatta inom industrin betydligt under riksgenomsnittet.

Trots detta har Göteborgsregionen bibehållit sin roll som industriellt centrum och ledande exportnod. Det som har skett sedan 1950 är att den nationellt inriktade konsumtionsvaruindustrin i stort sett försvunnit från regionen, medan däremot den internationellt inriktade verkstadsindustrin har fortsatt att Denna inte expandera. expansion återspeglar minst bilindustrins i Verkstadsindustrins expansion regionen. expansion i har till att förmått sin regionen bidragit Göteborg upprätthålla som ledande Industrins ökade i ställning exportnod. specialisering regionen har emellertid också till att bilar kommit att en bidragit spela allt mer dominerande roll i Denna utveckling har regionens export. förstärkts av förändringar inom transportområdet. Det faktum att sjöfrakt har tappat mark till bilfrakt och flygfrakt har inneburit att Göteborgs ställning som exportnod gradvis försvagats sedan 1950-talet. I slutet av 1980-talet sålunda endast en femtedel av Sveriges passerade export Göteborgs hamn.

sou 1989:69 29

Malmöregionen har däremot omvandlats från ett centrum för nationellt orienterad till ett servicecentrum. Industrin industriproduktion regionalt i har utvecklats som den och Malmöregionen svagt samtidigt privata Antalet anställda inom konsumoffentliga tjänstesektorn expanderat. tionsvaruindustrin har mer än halverats medan sysselsättningen inom investeringsvaruindustrin förblivit konstant. Samtidigt har sysselsättningen inom företagsinriktade tjänster nästan tredubblats. Sysselsättningen inom detta område är i lika stor som sysselsättningen i dag regionens konsumtionsvaru- och investeringsvaruindustri tillsammans. Den största ökningen i har emellertid skett inom den

sysselsättningen

offentliga tjänstesektorn. Ar 1985 var sålunda en fjärdedel av arbetskraften verksam inom undervisning och sjukvård. Den svaga i konsumtionsvaru - och utvecklingen Malmöregionens investeringsvaruindustri har på detta sätt medfört att omvandlats från ett regionen industriellt centrum till att bli ett servicecentrum för södra Sverige.

Även Stockholmsregionen har omvandlats till ett servicecentrum, med en stor andel personer verksamma i kunskapsyrken. År 1985 hade var fjärde sysselsatt i ett en andel som Stockholmsregionen kunskapsyrke,

hade ökat med tio sedan 1960 (Bernow 1989). Denna

procentenheter ökning återspeglade bl a att tjänstesektorn under denna period hade vuxit i betydelse. Sålunda har andelen av arbetskraften som är verksam inom i ökat från 67 procent 1960 till 75 tjänstesektorn regionen drygt I är i procent. Stockholmsregionen sysselsättningen företagsinriktad nästan inom tjänsteproduktion 40 procent större än sysselsättningen tillverkningsindustrin. I de två andra är antalet storstadsregionerna inom fortfarande 40-60 större sysselsatta tillverkningsindustrin procent än antalet sysselsatta inom företagsinriktad tjänsteverksamhet. Den stora företagsinriktade tjänstesektorn i Stockholmsregionen återspeglar två förhållanden.

För det första är den ett för att Stockholm har blivit ett allt uttryck mer dominerande nationellt centrum. Inom det privata näringslivet har Stockholms roll som beslutscentrum gradvis förstärkts. Av de 100 största koncernerna i Sverige 1985 hade 65 sitt huvudkontor i Stockholmsregionen. Bland de största svenska företagen, företag med minst 10 000 anställda, var 75 procent stockholmsbaserade. Undantagen var Volvo och SKF i Göteborg, Saab-Scania i Linköping, Stora i Falun, SCA i Sundsvall samt Sandvik i Sandviken. En motsvarande koncentration har skett inom bank- och finansvärlden. Uppskattningsvis 40 procent av antalet sysselsatta inom den finansiella sektorn i riket finns i Stock-

sou 1989:69 30

holmsregionen. Koncentrationen av näringslivets beslutsfunktioner innebär att en stor regional marknad för företagsinriktade tjänster skapas. Kommunikationssystemens struktur gör det dessutom möjligt att bearbeta marknader i övriga delar av landet med utgångspunkt från Stockholm.

För det andra är den stora företagsinriktade tjänstesektorn ett uttryck för att Stockholmsregionen utvecklats till landets ledande importhamn. Det faktum att nästan 40 procent av rikets partihandel samt att mer än antalet i finns i 50 procent av anställda utlandsägda handelsföretag regionen återspeglar Stockholmsregionens roll som importhamn för ny teknik (Törnqvist 1986). Delar av partihandeln spelar en viktig roll för av ny teknik. Uppskattningsvis en tredjedel av landets spridningen teknikhandelsföretag - vilka svarar för över hälften av sysselsättningen i riket inom området - återfinns i Stockholmsregionen (Johansson och 1986). en av teknikhandelsföretagen i Strömquist Knappt tredjedel i utländska koncerner. regionen ingår

Med Stockholms har att utvecklats till en omvandling följt regionen Det har skett en snabb i antalet som viktig mötesplats. ökning personer kommer till Stockholm under kortare eller tid för att möta andra längre En indikator denna är utvecklingen i flygpersoner. på utveckling trafiken. Sedan 1968 har antalet personer som anländer till Arlanda, exklusive mer än femdubblats. Särskilt markant har hansitpassagerare tillväxten varit under 1980-talet. Mellan 1978 och 1988 ökade sålunda antalet passagerare som ankom till Arlanda med nästan 140 procent. 6.4 anlände med Arlanda som slutmål under 1988. Till miljoner passagerare detta kan till Stockholm med läggas de personer som kommer tåg bil. Stockholmsregionens växande popularitet som mötesplats respektive har bidragit till att hotell- och resturangverksamheter expanderat kraftigt, därför är denna typ av verksamheter starkt överrepresenterad i regionen.

Stockholms till servicecentrum återspeglar således att omvandling nationella roll förändrats. Regionen är inte längre primärt regionens en nationellt orienterad Stockholm har i stället huvudstadsregion. utvecklats till en central i de nationella och internationella knutpunkt nätverken. Stockholm har utvecklats till en central teknik mötesplats. Ny förs in till via svensk- och i Sverige utlandsägda partihandelsföretag Stockholm. och överförs till svenska stor- Nya produkter ny teknik koncerner initiativ från huvudkontoren i Stockholm. Intergenom

nationella ekonomiska transaktioner görs med av stockupp hjälp holmsbaserade banker och finansföretag. Nya organisationsmodeller, etc. hämtade från utlandet produktionsfilosofier, marknadskoncept förmedlas till svenska via stockholmsbaserade konsultföretag. företag

Framväxten av en dominerande storstadsregion

Storstadsregionernas utveckling under efterkrigstiden har sålunda medfört en Ökad olikhet mellan de tre regionerna. Stockholm har utvecklats till en central i nationella och internationella knutpunkt nätverk. Antalet som 1988 Arlanda var mer än tre personer passerade så stor som det antalet vid gånger sammanlagda passagerare flygplatserna i Göteborg och Malmö. Samtidigt har Stockholm utvecklats till en dominerande Nästan hälften av det totala importhamn. importvärdet 1984 lokaliserade i gick genom företag Stockholmsregionen. var särskilt dominerande inom serviceimporten. Stockholmsföretagen Mindre än 20 procent av företag i importvärdet gick genom Göteborg och har upprätthållit sin position som Malmöregionen. Göteborg industricentra och samtidigt som denna roll i ökad exporthamn, utsträckning kommit att bäras upp av en enda industri - bilindustrin. Nästan en femtedel av den svenska exporten, uttryckt i värde, kom från företag i Göteborgsregionen. Malmö däremot har omvandlats till ett servicecentrum för omgivande regioner i södra Sverige.

Med denna har också att Stockholm fått en allt mer utveckling följt dominerande roll i det nationella Varken eller systemet. Göteborg Malmö har den bredd som krävs för att de skall kan näringsmässiga kunna konkurrera med Stockholm. Det kan därför finnas skäl att ifrågasätta om Malmöregionen i dag förtjänar beteckningen storstads- Med avses i detta fall inte endast att region. begreppet storstadsregion en förutsätts en viss storlek. En storstadsregions befolkning överstiga förutsätts dessutom en nationell roll i något avseende. region spela förmår ännu - tack vare bilindustri - Göteborg mycket regionens sin som en nationell Sjöfraktens upprätthålla position exporthamn. minskade i förhållande till och flygbetydelse landsvägstransporter transporter bidrar emellertid till att gradvis försvaga även Göteborgs nationella roll. Resultatet kan sikt bli att endast Stockholmsregionen på framstår som en med en speciell nationell funktion, storstadsregion medan och kan komma att reduceras till Göteborgs- Malmöregionen befolkningsstora regionala servicecentra.

å :Awran-é -aasmá um

m a

i “

w 1

.

i-rxwâiw_ mrzmrsmxeagzgia^ .gsm 5 å

%

3$.XTI-*.«Så›3§§?fc!“a›§-å“.:á..

:samtala-anv iasxyasLigámmáxfa

láw

-Qa-:naixzi :s:- çäwz ?Elzm *zêâatâxáe re in

:gäeaaxiøsmk

= i

zäzsmma» L

åwáüáxáwf

if:

Ö

*m*

I

ghd :säga:

*

. sem

3. STOCKHOLMSREGIONENS UTVECKLING

Stockholmsregionen omfattar i denna studie kommunerna i Stockholms län med undantag för Norrtälje. Dessutom i Håbo ingår regionen kommun i län, vilket innebär att totalt 25 kommuner i Uppsala ingår regionen. Dessa kommuner omfattar km en yta på 6 630 och hade vid utgången av 1988 en som till befolkning uppgick 1 588 112 personer.

Mälarens i

utlopp Östersjön gör att regionen på ett karakteristiskt sätt

uppdelas i en södra och en norra del. I denna därför analys uppdelas i tre - Stockholmsregionen delregioner Stockholm, Södertörn samt Stockholm - omfattar i detta Arlandaregionen. sammanhang kommunerna Stockholm, Nacka, och Sundbyberg, Solna, Danderyd Lidingö. Denna är vald därför att dessa kommuner under avgränsning mycket tid har som en lång fungerat sammanhängande stadsbildning. Södertörn omfattar åtta kommuner öster och söder om Nacka och Stockholm - Värmdö, Tyresö, Haninge, Huddinge, Botkyrka, Salem, Södertälje och Nynäshamn, medan Arlandakorridoren innefattar elva kommuner väster och norr om Stockholm - Ekerö, Järfälla, Sollentuna, Upplands Väsby,

Täby, Vaxholm, Österåker, Vallentuna, Sigtuna, Upplands Bro samt

Håbo (jfr figur 1).

Figur 1: Stockholmsregionens i indelning delregioner.

sou 1989:69 34

Stockholmsregionens utvidgning och omvandling

År 1950 fanns det totalt drygt en miljon invånare i Stockholmsregionen. 850 000 av dessa bodde i Stockholm - dvs de sex kommuner Omkring som i denna studie räknas till Stockholm. Något över 100 000 personer bodde medan i Arlandakorridoren endast på Södertörn, befolkningen uppgick till 73 000 personer.

Stockholm kännetecknades vid denna av en stor privat tidpunkt tjänstesektor. 45 procent av arbetskraften - dvs ca 100 000 personer

arbetade inom denna. De dominerade personinriktade tjänsterna Nästan var i Stockholm arbetade inom storleksmässigt. fjärde sysselsatt detta område. Antalet inom industrin var cirka 20000 sysselsatta fler. hälften av de var verksamma personer Ungefär industrisysselsatta inom Verkstadsindustrin.

Södertörn var vid den aktuella tidpunkten en utpräglad industriregion. - eller 49 - Nästan hälften av de sysselsatta 24 000 personer procent arbetade inom tillverkningsindustri och byggnadsverksamhet. Verkstadsindustrin - maskinindustrin samt transportmedelsindustrin, elektroindustrin - var med sina 9000 anställda den dominerande

branschen.

Arlandakorridoren 1950 den i särklass minsta arrepresenterade betsmarknaden i Endast 26000 var Stockholmsregionen. personer i denna del av vilket var lite mer än sysselsatta Stockholmsregionen hälften av antalet i Södertörn. Denna del av Stockholmssysselsatta hade 1950 klar Andelen sysselsatta regionen ingen näringsmässig profil. inom var i förhållande till Stockholmsregionens primärnäringarna hög - medan - 15 procent delar industrin en mindre roll än övriga spelade i de delarna. Trots detta var en av arbetskraften övriga fjärdedel verksam inom företrädesvis inom verkstadstillverkningsindustrin, industrin. En av arbetskraften återfanns inom den privata tredjedel vilket var än i Stockholm men högre än i Södertjänstesektorn, lägre törn.

sedan 1950 har inneburit att Stockholmsregionen ändrat Utvecklingen För det första har i vuxit från 1 miljon skepnad. befolkningen regionen 1950 till drygt 1,5 1985. Detta innebar att Stockholmsregionens miljoner andel av landets ökade från 15 procent 1950 till 19 procent befolkning 1985. Med att i regionen befolkningsökningen följer bosättningsmönstret

sou 1989:69 35

förändrats radikalt, då hela ökningen skett utanför Stockholm. Stockholms var således endast större 1985 än den befolkning obetydligt var 1950 - 864 000 mot 850 000. Hela tillväxten har således tillfallit Södertörn och Arlandakorridoren vars under sammanlagda befolkning den aktuella ökat från 174 000 personer till 686 000 personer. perioden Detta innebär att Stockholms andel av Stockholmsregionens befolkning minskat från 83 procent till 56 procent. 23 procent av regionens befolkning bodde 1985 på Södertörn, medan de resterande 21 procenten bodde i Arlandakorridoren.

För det andra har det skett en omfattande i strukturomvandling samtliga delar av Stockholmsregionen. Stockholms karaktär av ett centrum för tjänsteproduktion har visserligen förstärkts, men inriktningen på tjänsteproduktionen har förändrats. Antalet sysselsatta inom den har sålunda inte personinriktade privata tjänsteproduktionen ökat sedan 1950. har i stället skett inom den Sysselsättningsökningen företagsinriktade samt inom den tjänsteproduktionen offentliga omsorgssektorn. Antalet som är inom den förstpersoner sysselsatta nämda typen av tjänsteproduktion har ökat med 100 000 personer sedan 1950 och 1985 till 140 000 personer. Därmed är uppgick företagstjänster den klart dominerande verksamheten i Stockholm. sysselsättningsmässigt Sysselsättningen har under samma period ökat med 60 000 personer inom den medan minskat offentliga omsorgssektorn, sysselsättningen med 37 000 personer inom tillverkningsindustrin.

På motsvarande sätt har antalet inom vuxit sysselsatta tj änsteproduktion i såväl Södertörn som Arlandakorridoren. I av dessa delar kraftigt ingen av Stockholmsregionen spelar emellertid de företagsinriktade tjänsterna en så dominerande roll som i Stockholm. Detta är ett resultat av att dessa delar av till skillnad från Stockholm, Stockholmsregionen, en inom alla av verksamheter uppvisar sysselsättningsökning typer med undantag för primärnäringarna inom vilka sysselsättningen minskar med 5 000 personer - under perioden 1950-1985. Sysselsättningen inom industri och byggnadsverksamhet ökade exempelvis med tillsammans 32 000 personer de två delregionerna. En procentuellt stor sysselsättningsökning inom tjänstesektorn har inneburit att industrins relativa betydelse för sysselsättningen har reducerats. Såväl Södertörn som Arlandakorridoren framstår i dag som expansiva regioner med ett differentierat näringsliv och en stor sektor. offentlig

sou 1989:69 36

Femtiotalet - Stockholms expansion

Under 1950-talet växte i Stockholmsregionen med 196 000 befolkningen personer, vilket motsvarade en ökning på 19 procent. Bevar särskilt markant på Södertörn och i Arlandafolkningsökningen korridoren, vars befolkning ökade med 48 procent, medan ökningen i Stockholm endast uppgick till 13 procent.

Stockholmsregionens snabba under 1950-talet befolkningsökning en snabb i regionens centrum. återspeglade sysselsättningstillväxt Sålunda ökade antalet sysselsatta i Stockholm med 18 procent, vilket innebar att 79 000 tillkom under detta årtionde. nya arbetsplatser Motsvarande tillväxttakt i Arlandakorridoren var 17 procent, vilket innebar 4 500 medan sysselsättningen i Södertörn nya arbetsplatser, minskade med 7.5 Detta innebar att i procent. sysselsättningen ökade tre så som i riket. Industrin - Stockholmsregionen gånger mycket inklusive byggnadsverksamhet - svarade för mer än hälften av sysseli De uppvisade sättningsökningen regionen. företagsinriktade tjänsterna emellertid - med en 62 procent - den största procentuella ökning på Den snabba tillväxten inom denna del av sysselsättningsökningen. medförde att andelen i företagsinriktade tjänstesektorn sysselsatta mellan 1950 och 1960 ökade från omkring 10 till 13 procent. tjänster

inom industri och byggnadsverksamhet var Sysselsättningsökningen starkt koncentrerad till Stockholm d v s Stockholm, Nacka, Sundbyberg, Solna, Danderyd och Lidingö kommun. Drygt 90 procent av sysselinom dessa verksamheter kom i Stockholm. Denna sättningstillskottet koncentration bl a dominerande roll i

återspeglade Stockholms

Stockholmsregionen under 1950-talet. Ar 1950 fanns sålunda drygt 80 av inom industri och i procent arbetsplatserna byggnadsverksamhet Stockholm. Koncentrationen emellertid också att industrin återspeglade i Stockholm 1950 hade en struktur som var väl anpassad till det efterfrågemönster och den konkurrenssituation som kännetecknade 1950-talet.

Konsumtionsvaruindustrin var Den exempelvis underrepresenterad. svarade endast för cirka 30 procent av industrisysselsättningen, varav huvuddelen återfanns inom livsmedelsindustrin. Livsmedelsindustrins kännetecknades av att de i huvudsak avsattes på den lokala produkter marknaden. Mindre än 10 av de var procent industrisysselsatta verksamma inom textil- och konfektionsindustrin. Detta innebar att

sou 1989:69 37

sysselsättningen i Stockholm endast drabbades av det ökade marginellt omvandlingstryck som svensk textilindustri utsattes för under 1950-talet. Trots detta så minskade inom konsumtionsvaruindustrin sysselsättningen med 18 procent, en som med minskning översteg riksgenomsnittet några procentenheter. Detta motsvarade emellertid endast 7 000 knappt personer. Minskningen inom konsumtionsvaruindustrin motsvarade endast en femtedel av inom delar av ökningen övriga tillverkningsindustrin.

Industristrukturen i Stockholm dominerades av maskin- och elektroindustri. Antalet anställda inom dessa branscher hade fördubblats sedan mitten av 1930-talet. Stockholm var 1950 centrum för landets elektroindustri. Hälften av i inom denna industri arbetsplatserna Sverige återfanns i Stockholm. Särskilt stark var Stockholms inom ställning svagströmsindustrin. Vid denna fanns det fortfarande ett tidpunkt betydande inslag av tillverkning av konsumtionsvaror inom svagströmsindustrin. Sålunda hade Stockholm varav den fyra glödlampsfabriker, största - - hade 1 000 anställda. Den konsum- Lumalampan omkring tionsvaruinriktade delen av minskade under svagströmsindustrin gradvis 1950-talet, medan den del av industrin som tillverkade investeringsvaror expanderade. Antalet anställda inom ökade investeringsvaruindustrin sålunda med 20 000 personer - vilket motsvarade 35 procent - under 1950-talet. i Stockholms ökade Sysselsättningen investeringsvaruindustri därmed något mer än i landet som helhet.

Till detta skall läggas att sysselsättningen inom övrig industri - i första hand industri och kemisk industri -

grafisk ökademed 15 000 personer,

vilket motsvarade en ökningstakt på 62 procent. Okningen återspeglade i första hand en snabb inom den industrin. expansion grafiska

Utvecklingen under 1950-talet innebar att industri Stockholmsregionens ytterligare koncentrerades till Stockholm. Sålunda ökade Stockholms andel av regionens industrisysselsättning från 83 till 86 procent. En motsvarande koncentration skedde inom den företagsinriktade. tjänstesektorn, där Stockholms andel av regionens sysselsättning ökade från 91 till 92 procent. Denna geografiska koncentrationsprocess inom det var bl a ett för att det privata näringslivet naturligtvis uttryck fortfarande fanns i de sex centrumskommunerna. expansionsutrymme Samtidigt var utvecklingsmönstret ett utslag av att Stockholmsregionen under 1950-talet ännu inte som en fungerade integrerad region.

sou 1989:69 33

1950-talet av att på allvar började sprida sig från präglades bosättningen Stockholm till Södertörn och Arlandakorridoren. I dessa delar av ökade sålunda med 43 respektive 53 Stockholmsregionen befolkningen under 1950-talet. I norra delar var denna befolkprocent regionens huvuddrivkraften bakom med 4 500 ningsökning sysselsättningsökningen under femtiotalet. hälften av denna ökning inträffade personer Ungefär innom den offentliga vilket motsvarade en ökning på 64 tjänstesektorn, procent. Till detta skall läggas att antalet anställda inom byggnadsverksamhet under samma period ökade med 38 procent.

Industrin i Arlandakorridoren däremot en splittrad bild. uppvisade inom konsumtionsvaruindustrin minskade kraftigt - 35 sysselsättningen procent - medan investeringsvaruindustrin ökade sin sysselsättning med 39 procent. Resultatet blev att fick en allt mer investeringsvaruindustrin dominerande roll inom industrin. Över 60 procent av arbetskraften inom industrin arbetade inom denna i slutet av femtiotalet.

Trots den minskade sysselsättningen med kraftiga befolkningsökningen 7.5 procent i Södertörn under 1950-talet. Detta var ett resultat av att såväl industrin som den privata tjänstesektorn minskade sin sysselsättning. Inom industrin halverades inom konsumsysselsättningen tionsvaruindustrin som inom insamtidigt sysselsättningsökningen vesteringsvaruindustrin endast uppgick till 15 procent. Sysselsättningsinom den dessutom endast ökningen offentliga tjänstesektorn uppgick till 22 procent.

Den i Stockholmsregionens södra svaga sysselsättningsutvecklingen delar innebar att från Södertörn till Stockholm successivt inpendlingen ökade under årtiondet. Söder kom därför allt mer att få karaktären av en en som kom att ytterligare förortsregion, utvecklingstendens förstärkas under 1960-talet.

Sextiotalet - framväxten av en Arlandakorridor

fortsatte att öka under 1960- Stockholmsregionens befolkning kraftigt talet, även om tillväxttakten i med 1950-talet. avtog något jämförelse

1960-talets befolkningsökning på 226 000 personer motsvarar en ökning

på 18 procent. I absoluta tal var befolkningsökningen dock något större på 1960-talet än den var under 1950-talet, vilket fick till följd att även sysselsättningen ökade något mer på 1960-talet. Sysselsättningsökningen framför allt i snabba expansion. Inom den tog sig uttryck tjänstesektorns

sou 1989:69 39

privata och offentliga tjänstesektorn ökade sysselsättningen med 132 000 minskade antalet i inom personer. Samtidigt sysselsatta regionen tillverkningsindustrin med 45 500 personer.

Under 1960-talet flyttades tyngdpunkten i regionens tillväxt från Stockholm till Södertörn och Arlandakorridoren. Något som bl a tog sig uttryck i att befolkningen började minska i centrum och att hela regionens befolkningsökning ägde rum i de norra och södra delarna, vars befolkning ökade med 246 000 personer, eller med hela 95 procent. Under samma period minskade Stockholms befolkning med 2 procent. i naturligtvis delvis Befolkningstillväxten regionens periferi återspeglade att från denna till Stockholm fortsatte att öka. En del av pendlingen Södertörn och i Arlandakorridoren återbefolkningsökningen på speglade därför att dessa delar av Stockholmsregionen under 1960-talet på allvar började tas i anspråk för bostadsområden. Detta förklarar emellertid endast en mindre del av tillväxten. Under det aktuella årtiondet också arbetsmarknaden i dessa två delar av började nämligen allvar växa. Nästan två av syssel- Stockholmsregionen på tredjedelar i skedde i Södertörn och sättningsökningen Stockholmsregionen Arlandakorridoren.

Arlandakorridoren var centrum under Stockholmsregionens expansiva sextiotalet - såväl befolkningen som sysselsättningen fördubblades. Detta innebar att 30 procent av Stockholmsregionens sysselsättningsinträffade i en del där 10 procent av dess befolkning ökning knappt bodde vid årtiondets början. Korridorens befolkningsökning återspeglade till stor del dess näringsmässiga utveckling.

Den i Arlandakorridoren utmärktes av att näringsmässiga utvecklingen av verksamheter utom växte. Delar av samtliga typer primärnäringarna tjänstesektorn växte mycket snabbt. inom företagssysselsättningen inriktade ökade med 530 procent, vilket innebar 4 100 personer. tjänster En orsak till denna snabba ökning var utbyggnaden av Arlanda viktig Arlanda hade också direkta effekter i flygplats. på sysselsättningen Arlandakorridoren, då den medförde att sysselsättningen inom kommunikationsområdet ökade med 171 procent - dvs 3 300 personer. var också en orsak till att antalet anställda inom Flygplatsen bidragande fördubblades under detta årtionde. byggnadsverksamheten

Totalt ökade den sin med 13 000 privata tjänstesektorn sysselsättning personer. Detta innebar att denna sektor svarade för 42 procent av

sou 1989:69 40

Arlandakorridorens inom den sysselsättningsökning. Expansionen offentliga sektorn svarade för 36 procent av ökningen, vilket innebar att 11 000 nya offentliga tjänster tillskapades. Antalet anställda inom vård och omsorg ökade med 246 procent, inom utbildning med 200 procent samt inom offentlig förvaltning med 107 procent. Denna tillväxttakt låg mer än dubbelt så högt som tillväxten i riket, vilket får tillskrivas den snabba befolkningsökningen.

Även inom industrin ökade sysselsättningen om än i mindre omfattning. Industrisysselsättningen ökade med 3 500 personer, vilket motsvarade endast i riket 46 procent. Då industrisysselsättningen under samma årtionde minskade med 9 procent framstod Arlandakorridoren under 1960-talet också som ett expansivt industriellt centrum. Tillväxten var vid denna koncentrerad till elektroteknisk industri samt tidpunkt plastvaruindustri.

Den snabba tillväxten i Arlandakorridoren under sextiotalet var sålunda ett resultat av en expansion på bred front. Såväl industri, privata tjänster samt offentliga tjänster expanderade. Utvecklingen inom tjänstesektorn följde det nationella mönstret, även om utbyggnaden av Arlanda flygplats samt den snabba befolkningsökningen gjorde att tillväxttakten markant inom översteg riksgenomsnittet. Expansionen tillverkningsindustrin avvek däremot från det nationella utvecklingsmönstret. I detta fall får till stor del ses som sysselsättningsökningen ett resultat av att omlokaliserade verksamheter inom industriföretag från Stockholm till Arlandakorridoren och Stockholmsregionen Södertörn.

Industrins inom Stockholmsregionen innebar att omlokalisering industrisysselsättningen också ökade på Södertörn. Sysselsättningsökningen på 7 000 personer motsvarade 40 procent. Maskinindustri, elektroteknisk industri samt läkemedelsindustri svarade den största

_för

inom Aven i övrigt sysselsättningsökningen tillverkningsindustrin. överensstämde i Södertörn med motsvarande utvecklingsmönstret mönster i Arlandakorridoren. inom kommunikasysselsättningen tionsomrädet ökade men bara med 55 procent. sysselsättningen inom den ökade med 3 000 personer, vilket företagsinriktade tjänstesektorn dock endast motsvarade Inom den 258 procent. privata tjänstesektorn var med andra ord tillväxttakten hög, men samtidigt markant lägre än i Arlandakorridoren. Det är att Arlanda är en till möjligt förklaring denna nivåskillnad.

sou 1989:69 41

Mer anmärkningsvärt är att inom den sysselsättningsökningen offentliga sektorn endast var större Södertörn än i Arlandaobetydligt på korridoren. Antalet anställda inom denna sektor ökade med 13 400 personer i den förstnämnda delen av vilket Stockholmsregionen, motsvarade 38 procent av den totala sysselsättningsökningen. Utvecklingen innebar att antalet sysselsatta inom den sektorn ökade offentliga med 192 procent, vilket kan med motsvarande 171 jämföras ökning på procent i Arlandakorridoren. Liksom vad gäller Arlandakorridoren var den kraftiga inom den sektorn sysselsättningsökningen offentliga betingad av den stora Södertörn. befolkningsökningen på

Ovanstående siffror illustrerar en skillnad i avgörande utvecklingsmönstret mellan Södertörn och Arlandakorridoren. Befolkningsi söder var till stor del ett resultat av att ökningen förorterna på Södertörn byggdes ut och att pendlingen till Stockholm ökade. Sålunda översteg befolkningsökningen i absoluta tal med Sysselsättningsökningen tre och en halv I Arlandakorridoren ökade gång. sysselsättningen samtidigt nästan lika mycket i absoluta tal befolkningsökningen. Expansionen i Arlandakorridoren var därför i första hand ett för uttryck produktionslivets utveckling.

Sextiotalet innebar för Stockholms vidkommande en omstrukkraftig turering. Sysselsättningen inom industrin minskade med 56 000 personer, vilket motsvarade 37 procent. Investeringsvaruindustrin - inom vilken sysselsättningen minskade med 42 procent - svarade för 60 procent av minskningen. Även kommunikationssektorn en uppvisade - 4 procent - vilket mindre reduktion sannolikt kan tillskrivas utrikesflygets flyttning från Bromma till Arlanda.

Byggnadsverksamhet och övriga delar av tjänstesektorn uppvisade sysselsättningsökningar. Inom företagsinriktade ökade tjänster sysselsättningen med 40 OOO personer eller 57 Hälften av denna procent. ökning skedde inom partihandel, 15 000 i nya arbetsplatser skapades uppdragsverksamhet medan 5 000 tillkom inom bank- och finansverksamhet. inom vård sysselsättningen utbildning, och omsorg ökade med 36 000 vilket innebar att tillväxttakten inom detta personer, område var lägre än för riket som genomsnitt.

Sysselsättningsökningen i Stockholm - 7 procent - bars sålunda upp av en fortsatt expansion inom de samt av den företagsinriktade tjänsterna

sou 1989:69 42

inom den offentliga offentliga tjänsteproduktionen. Expansionen sektorn en nationell medan tillväxttakten inom återspeglade utveckling, var ett uttryck för en fortgående regional företagsinriktade tjänster specialisering.

- och Sjuttiotalet stagnation expansion

innebar en markant reduktion i befolkningstillväxten i Sjuttiotalet Såväl inflytning till som utflyttning från regionen Stockholmsregionen. minskade - den förstnämnda kraftigare än den sistnämnda till följd av och av att blev mindre. en svag konjunkturutveckling ungdomskullarna Resultatet blev att befolkning endast ökade med Stockholmsregionens 55 000 eller 3.8 procent under 1970-talet. Trots detta ökade personer i endast obetydligt mindre än under 1960sysselsättningen regionen talet - 14 procent jämfört med 17 procent.

Detta var tack vare att arbetskraftsresurser inom möjligt outnyttjade mobiliserades i stor skala. Under skedde det regionen sjuttiotalet sålunda en dramatisk av kvinnors förvärvsfrekvens i Stockhöjning - från 60 procent 1970 till 80 procent 1980. Samma holmsregionen kunde iakttas i riket, men här var ökningen långsammare utveckling och i Stockholms län 1988). Den (Regionplanekontoret länsstyrelsen snabba i kvinnors förvärvsfrekvens möjliggjordes av en ökningen omfattande inom den tjänsteproduktionen. Sålunda expansion offentliga ökade antalet anställda inom denna med 78 000 personer i Stockvilket innebar att den sektorn stod för 80 holmsregionen, offentliga av i Enbart sysselsättningsprocent sysselsättningsökningen regionen. tillväxten inom vård och motsvarade 59 procent av den omsorgssektorn totala Trots den snabba tillväxten inom den sysselsättningsökningen. så minskade andel av de offentliga sektorn, Stockholmsregionens i landet inom detta område under 1970-talet. Detta var ett sysselsatta för att tillväxttakten inom den sektorn var ännu högre uttryck offentliga i rikets övriga delar.

inom industrin fortsatte, även om takten i Strukturomvandlingen under 1970-talet. inom omvandlingen reducerades, sysselsättningen minskade med 12 900 personer, vilket tillverkningsindustrin ytterligare emellertid var mindre än en av under 1960-talet. tredjedel minskningen Den största inträffade i maskinindustrin,

sysselsättningsminskningen

elektroteknisk industri samt Stagnationen i

transportmedelsindustrin.

innebar dessutom att minskade befolkningsökningen bostadsbyggandet

sou 1989:69 43

under andra hälften av Resultatet blev att kraftigt sjuttiotalet. sysselsättningen inom byggnadsverksamheten halverades under detta årtionde.

Det inomregionala utvecklingsmönstret var detsamma under 1970-talet som under 1960-talet. Södertörn och i Arlandasysselsättningen på korridoren ökade markant mer än i Stockholm. En skillnad i förhållande till 1960-talet kunde dock märkas. Medan sysselsättningsökningen i Stockholm var lika stor under de två åriondena, så ungefär nästan halverades tillväxttakten i de två andra delarna av regionen. Detta resulterade också i att skillnaden i tillväxttakt mellan Arlandakorridoren och Södertörn minskade. Den tillväxten var en dämpade konsekvens av att inom sysselsättningen byggnadsverksamheten minskade samt att ökade inom företrädessysselsättningen långsammare vis samt förvalttillverkningsindustri, personinriktade tjänster offentlig ning.

Den stor likhet mellan Södertörn näringsmässiga utvecklingen uppvisade och Arlandakorridoren. inom industrin ökade med sysselsättningen 1 300 4 100 personer. I båda dessa två delar av Stockholmsrespektive var det som svarade för huvuddelen regionen investeringsvaruindustrin av ökningen. På Södertörn spelade transportmedelsindustrin en viktig roll i detta inom denna bransch ökade sammanhang. Sysselsättningen med 2 500 personer. I Arlandakorridoren ökade inom sysselsättningen och telekommunikation tillsammans med lika mycket.

clatorproduktion

Ar 1980 uppgick antalet sysselsatta inom dator och kontorsi Arlandakorridoren till 1 300 medan maskinproduktion personer, endast 25 personer var verksamma inom denna typ av produktion på i Södertörn.

På såväl Södertörn som i Arlandakorridoren ökade antalet anställda inom vård och omsorg med omkring 200 procent. På Södertörn fördubblades dessutom antalet anställda inom utbildning samtidigt som antalet personer verksamma inom offentlig förvaltning ökade med 46 procent. Sysselsättningen inom den offentliga sektorn ökade sålunda med nästan 25 000 personer, vilket motsvarade nästan tre fjärdedelar av den totala Detta innebar att andelen sysselsättningsökningen. sysselsatta inom den sektorn under 1970-talet ökade från 25 offentliga till 39 procent. inom den offentliga sektorn var sålunda Expansionen huvuddrivkraften bakom på Södertörn under sysselsättningsökningen 1970-talet.

sou 1989:69 44

var om än inte lika i Arlanda- Utvecklingen likartad, utpräglad, korridoren. Här motsvarade inom den sysselsättningsökningen offentliga sektorn endast en tredjedel av den totala sysselsättningsökningen. Den en förhållandevis viktigare roll i Arlandaprivata tjänstesektorn spelade korridoren. inom de tjänsterna ökade sysselsättningen företagsinriktade med eller Inom 5 900 personer 120 procent. samfärdsel ökade sysselmed 3 300 vilket motsvarar en ökning på 63 sättningen personer, procent.

i Stockholm ett särpräglat mönster. För det Utvecklingen uppvisade första fortsatte sysselsättningen inom industrin att minska, även om takten i minskningen var lägre än under 1960-talet. 18 000 arbetsplatser försvann inom tillverkningsindustrin i Stockholm under 1970-talet. Endast inom instrumenttillverkning och läkemedelsframställning ökade inom läkemedelsindustrin fördubbsysselsättningen. sysselsättningen lades, medan inom instrumenttillverkning uppgick till 55 ökningen Då antalet anställda i dessa båda branscher var litet i utprocent. innebar den tillväxten endast ett tillskott på gångspunkten kraftiga tillsammans 2 500 nya arbetstillfällen.

För det andra reducerades tillväxttakten inom den företagsinriktade ökade i denna tjänstesektorn. Visserligen sysselsättningen typ av verksamhet med 14 500 Detta var endast en tredjedel av personer. drygt under 1960-talet. 1960-talets sysselsättningsökning på 57 ökningen reducerades under 1970-talet till en ökning på 13 Trots procent procent. denna reduktion av tillväxttakten var de tjänsterna den företagsinriktade verksamhet som - efter de vård- och offentliga omsorgstjänsterna med det största tillskottet av arbetsplatser under 1970-talet. bidrog

För det tredje utmärktes den offentliga förvaltningen av en mycket svag Antalet anställda inom den offentliga försysselsättningsökning. - i Stockholm valtningen ökade endast med 2 700 personer - 5 procent under 1970-talet. Denna i förhållande till riket ökning mycket svaga förklaras av att 10 000 inom den statliga förungefär arbetsplatser utlokaliserades från Stockholm under 1973-1980 valtningen perioden 1989:8

(Statskontoret A).

Den i Stockholm under 1970-talet, komsvaga befolkningsökningen binerat med en innebar i första hand fortgående sysselsättningsökning, en av kvinnors förvärvsfrekvens. Den befolkkraftig ökning svaga

också till att en stram arbetsmarknad i

ningsökningen bidrog skapa

regionen. Ar 1972 var sålunda bland män i Stockholm

arbetslösheten

ca 10 procent lägre än i riket. Ar 1980 hade skillnaden ökat så att arbetslösheten endast var hälften så i En hög Stockholmsregionen. liknande kunde iakttas för kvinnor. Den arutveckling kvinnliga betslösheten låg 1970 40 procent än arbetslösheten i riket. lägre Ett gap som 1980 hade ökat till 60 procent och läns- (Regionplanekontoret styrelsen i Stockholms län 1988). Den gynnsamma arbetsmarknadsutvecklingen i Stockholmsregionen förklaras - förutom av den svaga befolkningsökningen - av att regionen endast drabbades av marginellt de strukturproblem som svensk industri fick i kölvattnet av oljekrisen 1974. Visserligen minskade i Stockholmsreindustrisysselsättningen gionen något mer än i riket. Denna minskning var emellertid kopplad till den långsiktiga omvandlingsprocessen i och inte ett resultat regionen av oljekrisen. Det förhållande att i stor Stockholmsregionen utsträckning saknade Verkstadsindustri, stora varv, och en tung metallframställning omfattande av kemiska råvaror till att produktion bidrog oljekrisens direkta effekter på regionens industri blev små.

Ättiotalet - Stockholms revitalisering

Under 1970-talet ökade antalet sysselsatta i nästan Stockholmsregionen dubbelt så mycket som Detta mönster förstärktes under befolkningen. första hälften av 1980-talet. Under 1980-1985 ökade sålunda perioden sysselsättningen i Stockholmsregionen med 98 000 personer, samtidigt som endast ökade befolkningen med 34 000 personer. Detta innebar att såväl takten i som i sysselsättningsökningen befolkningsökningen steg.

Utvecklingen under 1980-talet har också inneburit ett brott i det gamla utvecklingsmönstret. Stockholmsdelen av regionen föreföll ha revitaliserats. För första gången sedan 1960-talet ökade åter i befolkningen Stockholm. Sysselsättningstillväxten var nästan lika hög som under 1950talet, vilket innebar att den var mer än dubbelt så som under 1960hög och 1970-talet. Tre förhållanden förklarar den ökade sysselsättningen i Stockholm.

För det första skedde det en dramatisk i industrins omsvängning utveckling. Medan inom industrin i Stockholm sysselsättningen minskade med 19 procent under 1970-talet, så ökade sysselsättningen med drygt 2 procent under 1980-talets fem första år. En sysselsättningsminskning på 18 300 personer omvandlades på detta sätt till en ökning

sou 1989:69 45

1 600 personer. Den i absoluta tal största sysselsättningsökningen har på inträffat inom av elektriska där sysselsättningen tillverkning produkter, ökat med 2 000 personer. Läkemedelsindustrin (26 procent) och av datorer var de delar av industrin som tillverkning (22 procent) den snabbaste Då dessa två delar av uppvisade sysselsättningstillväxten. industrin 1985 endast svarade för 7 procent av den totala industrii Stockholm deras snabba tillväxt dock än så sysselsättningen betyder länge förhållandevis lite totalt sett.

Det andra utmärkande i Stockholms utveckling under 1980-talets draget var den ökade tillväxttakten inom de företagsinriktade inledning Under 1980-talets första fem år var tjänsterna (Reitberger 1986). inom denna endast betydligt sysselsättningsökningen typ av verksamhet mindre än motsvarande under hela 1970-talet. Det innebar att ökning i Stockholm var antalet sysselsatta inom den företagsinriktade tjänstesektorn 1985 nästan dubbelt så stort som antalet sysselsatta inom industrin. Accelerationen i tillväxten inom den företagsinriktade var till stor del ett resultat av som

tjänstesektorn konjunkturuppgången

inleddes 1983. De förbättringar i den ekonomiska situationen som den medförde för den svenska bl a i en tillverkningsindustrin tog sig uttryck ökad efterfrågan på företagsinriktade tjänster.

Den drivkraften bakom i Stockholm är tredje sysselsättningsökningen den sektorns tillväxt. Under 1980-1985 ökade offentliga perioden inom denna med 14 vilket innebar samma sysselsättningen procent, som under 1970-talet. Detta är med tanke ökningstakt anmärkningsvärt att tillväxttakten inom den sektorn i riket halverades under på offentliga första hälften av 1980-talet.

Trots Stockholms Södertörn och Arlandarevitalisering expanderade korridoren fortfarande snabbare än Stockholm. Medan befolkningen med Stockholm mellan 1980 och ökade den ökade 2.1 procent i 1985, med 7.3 2.8 i Arlandakorridoren och på Södertörn. respektive procent Medan med 8 i Stockholm var motsysselsättningen steg procent svarande 24 20 procent i Arlandakorridoren och på ökning respektive Södertörn.

Också under 1980-talets första hälft framstod Arlandakorridoren som den mest delen av Stockholmsregionen, även om tillväxtgapet expansiva till Södertörn hade reducerats avsevärt sedan 1960-talet. Tillväxten längs Arlandakorridoren baserades tillväxt inom samtliga näringsgrenar på

sou 1989:69 47

med undantag för betydelse för primärnäringarna. Primärnäringarnas var emellertid varför effekten av minskningen sysselsättningen marginell inom primärnäringarna var negligerbar.

Den största skedde inom den offentliga sektorn. sysselsättningsökningen Inom denna ökade med 7 600 vilket sysselsättningen personer, motsvarade 22 procent. sysselsättningen inom den företagsinriktade

ökade med 36 procent, vilket innebar 3 900 tjänsteverksamheten nya ökade inom industrin med 2 000 arbetsplatser. Slutligen sysselsättningen eller Denna tillväxt skedde i första hand inom personer 13 procent. av där Ökade med 2 700 tillverkning maskiner, sysselsättningen Huvuddelen av denna ökning inom datorpersoner. avsåg sysselsättning industrin. Detta innebar bl a att antalet sysselsatta inom dator-

nästan fördubblades under 1980-talets första hälft. Expanproduktion sionen inom sektor och innebar i sin tur att även offentlig näringsliv i Arlandakorridoren utvidgades. byggnadsverksamheten

var i stora drag identiskt på Södertörn. Den Utvecklingsmönstret sektorn svarade den största offentliga för sysselsättningsökningen 10 600 De uppvisade däremot

personer. företagsinriktade tjänsterna

- 46 procent. den snabbaste Aven sysselsättningen inom ökningstakten ökade. I ett avseende awek emellertid utbyggnadsverksamheten - Södertörn från i Arlandakorridoren vecklingen på utvecklingen minskade. Även om minskningen var marginell industrisysselsättningen illustrerar den att Södertörn stod svagt inom de mest expansiva delarna

av industrin. Med en på vardera 400 personer var

sysselsättningsökning

livsmedelsindustrin och Södertörns mest transportmedelsindustrin industribranscher under första hälften av 1980-talet. expansiva

Nittiotalet - till en början stagnation

sedan och fram till i dag har

Stockholmsregionens utveckling 1959

av en Ar 1950 var alla av präglats fortgående specialisering. typer med av samt råvarubaserad produktion, undantag primärnäringarna industri och konsumtionsvaruindustri, överrepresenterad i Stock-

och företagsinriktade

holmsregionen. Offentlig förvaltning tjänster

den största koncentrationen till Stockholmsregionen. Aven uppvisade vård och omsorgstjänster samt investeringspersoninriktade tjänster, varuindustri var överrepresenterade i Stockholmsregionen. kraftigt

sou 1989:69 43

Inom de flesta områden har koncentrationen till Stockholmsregionen sedan 1950. Detta innebar att tillväxten inom dessa varit försvagats i delar av landet än i Stockholmsregionen. Ett utslag av högre övriga detta är den som kännetecknat utvecklingen i avindustrialisering sedan 1960-talet. Med avindustrialiseringen har Stockholmsregionen bl a att förlorat sin numerärt starka ställning inom inföljt regionen av den och vesteringsvaruindustrin. Utbyggnaden högre utbildningen utanför har på motsvarande högskoleforskningen Stockholmsregionen sätt inneburit att har förlorat sin särpräglade Stockholmsregionen inom detta område. Endast inom företagsinriktade tjänster ställning samt inom kommunikationsområdet har Stockholmsregionen en relativt sett lika stark ställning idag som 1950.

har sålunda en som är anpassad Stockholmsregionen näringsstruktur till en fortsatt av det svenska samhället mot ett informaomvandling tions- och En sådan förväntas medföra kunskapssamhälle. utveckling en fortsatt tillväxt inom samt inom komföretagsinriktade tjänster munikationsområdet. Dessa två områden svarade 1985 för 27 procent av i en siffra som kan jämföras sysselsättningen Stockholmsregionen, med i riket. En fortsatt tillväxt inom detta område skulle 18 procent därför få en i absoluta termer stor i regionen. betydelse

Det framtida nationella som skisserades i kapitel 1 utvecklingsmönster att en sådan är sannolik. Därmed skapas det antyder utveckling för att en tjänstesektor och förutsättningar expansiv företagsinriktad kommunikationssektor kan säkra en fortsatt kort sikt i expansion på På sikt är bilden oklarare. Tillväxten inom Stockholmsregionen. lång den är till stor del ett utslag av företagsinriktade tjänsteverksamheten tillförs i via Stockholm B och Strömatt ny teknik Sverige (Johansson U Denna verksamhets snabba tillväxt under 1970- och 1980qvist 1986). talen kan därför ses som ett för att svenskt i en första uttryck näringsliv inom Resultatet har

omgång misslyckats informationsteknologiområdet.

att dessa införs till via svenska eller blivit, produkter Sverige importörer till utländska tillverkare lokaliserade i Stockholmsregionen. dotterbolag Den snabba inom informationsteknologiområdet har utvecklingen för en snabb tillväxt av denna typ av verksamskapat förutsättningar heter i Två förhållanden talar emellertid för att expansionen regionen. sikt kommer att avta. på

För det första kommer dessa intresse för att etablera verkföretags samhet utanför att öka i takt med att deras Stockholmsregionen

sou 1989:69 49

försäljningsvolym ökar. Under 1990-talet är det därför sannolikt att många av de företag som etablerade i under sig Stockholmsregionen 1970- och 1980-talen kommer att etablera verksamhet i centra som Göteborg, Malmö, Jönköping, Norrköping, Linköping, Västerås, Sundsvall, Umeå och Luleå. Därmed kommer deras tillväxt i Stockholmsregionen att mattas.

För det andra kan det förväntas att

informationsteknologiområdet på

sikt kommer att Detta innebär mogna teknologiskt. att nyskapningen inom området minskar i Flödet omfattning. av nya produkter reduceras, samtidigt som FoU-insatserna koncentreras att förbättra på befintliga produkter. En sådan kommer att bidra till att utveckling sänka tillväxttakten inom importverksamheten i Den Stockholmsregionen. snabba inom denna verksamhet har expansionen bl a återspeglat en fortgående utvidgning av produktsortiment. När teknologin mognar kommer av sortimentet att ske utvidgningen långsammare, vilket innebär att importverksamheten kommer att växa långsammare.

Ovanstående diskussion har kretsat och kring informationsteknologin importen av produkter som denna En bygger på teknologi. möjlighet är att en fortsatt snabb inom expansion företagsinriktade tjänster möjliggörs genom en snabb inom ett annat teknologisk utveckling grund- läggande teknologiområde exempelvis bioteknologi. Det är sannolikt att något sådant kommer att inträffa. Hur detta kommer att påverka Stockholms utveckling bestäms av två faktorer.

För det första av hur svensk industri påverkas utvecklingen lyckas inom detta område. Ju svenskt

framgångsrikare näringsliv är, när det gäller

att industriellt kommersiella utnyttja bioteknologins möjligheter desto mindre betydelsefull blir importfunktionen. För det andra kommer det att ta mycket lång tid innan den industrin får en sådan bioteknologiska omfattning, att den kan för en inom kompensera stagnation infor-

mationsteknologiområdet. Medan det är att

möjligt importfunktionens växtkraft avtar redan under andra hälften av 1990-talet är det osannolikt att bioteknologin till denna ger upphov något påtaglig expansion på sidan sekelskiftet.

En reducerad tillväxttakt inom den företagsinriktade tjänsteverksamheten, baserad på en kommer i stagnerande importaktivitet, första hand att drabba Arlandakorridoren och Stockholm. En eventuell framtida växande importverksamhet baserad skulle på bioteknologi på

sou 1989:69 5g

motsvarande sätt i första hand stimulera i dessa delar av utvecklingen Skulle däremot svensk industri bli framgångsrikare Stockholmsregionen. inom än vad som varit fallet inom informationsbioteknologiområdet, är det att detta kommer att gynna Södertörn. teknologin, möjligt i till Huddinge sjukhus Dagens bioteknologiska forskning anslutning i så fall ha som en för den svenska måste tjänat viktig grogrund industrin området. En tillväxt i Stockholmsregionens på försvagad skulle detta sätt sikt kunna bidra till ökad importverksamhet på på lång balans mellan norra och södra delar. Ifall denna förbättrade regionens balans är önskvärd och för är däremot en annan fördelaktig regionen

fråga.

I att det svenska samhället utvecklas mot en informaföreställningen och också en att den tions- kunskapssamhälle ligger övertygelse om, delen av industrin förväntas En sådan utvecklingsintensiva expandera. kan förväntas skapa tillväxt i Stockholmsregionen. Visserligen utveckling har avindustrialiserats sedan 1960-talet. Andelen Stockholmsregionen inom 1985 till drygt hälften av sysselsatta tillverkningsindustrin uppgick har sålunda en förhållandevis riksgenomsnittet. Stockholmsregionen liten industrisektor. industrier som läkemedels- Utvecklingsintensiva elektroindustri och maskinindustri är industri, instrumentindustri, emellertid i 61 av alla överrepresenterade Stockholmsregionen. procent anställda inom svensk läkemedelsindustri fanns 1985 i Stockholmsmotsvarande sätt fanns 36 28 av de regionen. På respektive procent inom instrumentindustrin elektroindustrin också sysselsatta respektive är med andra ord

i Stockholmsregionen. Stockholmsregionen speciali-

branscherna L och Vinell

serad inom de utvecklingsintensiva (Ohlsson

L En fortsatt inom dessa branscher kan därför 1987). expansion medföra en inom industrin i regionen.

fortgående sysselsättningsökning

kommer inte Stockholm och Arlanda- En sådan utveckling att gynna korridoren lika som den växande har gjort. ensidigt importverksamheten En bred inom den utvecklingsintensiva industriproduktionen expansion kan därför också bidra till en ökad balans. inomregional

Ovanstående innebär att Stockholmsregionens utvecklingsmönster verkamheter fortsätter. Efterfråspecialisering på utvecklingsintensiva arbetskraft förväntas öka. Redan är andelen av gan på välutbildad idag med minst 50 högre i

arbetskraften treårig högskoleutbildning procent

än i riket. Inom är mot-

Stockholmsregionen tillverkningsindustrin

relation och inom tjänster är svarande 100 procent företagsinriktade En ökad arbetskraft

den 40 procent. efterfrågan på högskoleutbildad

sou 1989:69 51

skall ställas i relation till en förhållandevis svag utbyggnad av den högre i I finns i Stockutbildningen Stockholmsregionen. dag exempelvis holmsregionen omkring en tredjedel av landets arbetstillfällen inom ekonomiska och samhällsadministration, men endast omkring en yrken sjättedel av utbildningskapaciteten på högskolenivå. Regionens behov av högskoleutbildad personal tillfredsställs därför genom inflyttning (Johansson M 1987). Sker det ingen utbyggnad av högskoleutbildning i regioner är därför en Ökad inflyttning av utbildad arbetskraft en förutsättning för att näringslivet i regionen skall kunna fortsätta att expandera. En sådan utbyggnad av högskoleutbildningen förefaller osannolik. Vid av kan istället en utbyggnaden högskolesystemet av mindre universitet och högskolor förväntas ske. Detta prioritering innebär att delvis bestäms av regionens Stockholmsregionens expansion förmåga att attrahera välutbildad arbetskraft. Stockholmsregionen kan denna en stor och mångsidig arbetsmarknad erbjuda typ av arbetskraft med stimulerande och attraktiva karriärmånga arbetsuppgifter Detta är som lockar åtminstone de som önskar möjligheter. egenskaper leva i en karriärlivsform. Om de att realisera sin önskan bestäms väljer till en del av att få bostad och av kvaliteten servicen möjligheten på osv. - i Utsjukhus, skolor, trafiksystem, barnomsorg, regionen. i kan bildningssystemets underdimensionering Stockholmsregionen därför bidra till att brist kvalificerad bromsar tillväxten i på personal under 1990-talet Handelskammare

regionen (Stockholms 1989).

Tre förhållanden förefaller sålunda få en roll för Stockavgörande under nittiotalet. Tillväxttakten inom den holmsregionens utveckling förväntas i takt med att företagsinriktade tjänstesektorn försvagas och och konsulter informationsteknologin mognar importföretag etablerar verksamhet i medelstora städer i landet. Stockholmsregionens industri innebär att det finns goda specialisering på utvecklingsintensiv för att industrisysselsättningen skall fortsätta att öka. förutsättningar Den underdimensionerade högskoleutbildningen i regionen gör att behov av kvalificerad arbetskraft till stor del måste näringslivets tillfredsställas från andra Detta att genom inflyttning regioner. gör bostadssituationen i kan komma att en avgörande roll regionen spela för hur snabbt kan Därmed blir bostadspolitiken näringslivet expandera. sannolikt det som utveckpolitikområde avgör Stockholmsregionens under nittiotalet. lingstakt

sou 1989:69 53

4. GÖTEBORGSREGIONENS UTVECKLING

omfattar i denna studie de tolv kommuner som Göteborgsregionen ut orde pendlingsområde 1970. Regionen omfattar 3 578 Göteborgs km och hade vid utgången av 1987 en befolkning på 732 855 personer. har delats - och Omlandet. I Regionen upp i två delregioner Göteborg ingår kommunerna Göteborg, Mölndal och Partille, vilka har Göteborg bildat en under hela Till integrerad bebyggelse efterkrigstiden. Omlandet kommunerna Härryda, Ale, Lerum, Kungälv,

räknas

Ockerö, Orust och Stenungsund (jfr. figur 2). Kungsbacka, Tjörn,

Figur 2: Göteborgsregionens avgränsning.

sou 1989:69 54

Göteborgsregionens omvandling

År 19501 uppgick befolkningen i Göteborgsregionen till 507 000 Koncentrationen till var utpräglad. Endast 19 personer. Göteborg av bodde i Omlandet. mellan procent befolkningen Kopplingen Omlandet och Göteborg var svag. Endast 7 procent av befolkningen arbetade utanför sin hemkommun. Huvuddelen av denna ägde pendling rum mellan de tre kommunerna som utgör Göteborg.

var 1950 en industri och handelsstad. 44 procent av Göteborg utpräglad arbetskraften arbetade inom och tillverkningsindustri byggnadsverksamhet. hälften av de inom industrin arbetade Ungefär sysselsatta i metallindustrin. av stora var SKF och Inslaget företag påfallande. Götaverken var störst med ca 5 700 anställda vardera. Eriksberg 3 500 Volvo och Lindholmens varv vardera ca sysselsatte personer, var det endast

1 700 personer (Jonasson 1957). Inom övriga branscher

Gamlestadens fabriker med ca 1 000 anställda som tillhörde de stora Andelen inom tillverkningsindustrin i Göteborg företagen. sysselsatta andelen i riket. översteg något

inom handel var emellertid ännu mer Göteborgs specialisering markerad. Andelen inom kommunikationer uppgick till 13 sysselsatta en andel som 5 än i riket. Till detta procent, låg procentenheter högre skall att också var i läggas partihandeln överrepresenterad Göteborg. handel ledande roll som Specialiseringen på återspeglade Göteborgs vid denna Staden var hemvisten för många av sjöfartsstad tidpunkt. landets största rederier, var en stor och för varor import- exporthamn samt ett nationellt centrum för den transoceana sjöfarten.

i Omlandet var 1950 mindre än näringslivet i Näringslivet betydligt Räknat i antalet motsvarade antalet i Omlandet Göteborg. sysselsatta endast 13 av Fiske och jordbruk dominerade procent Göteborgs. Omlandets - var verksam näringsstruktur 38 procent av arbetskraften inom Till detta kan att livsmedelsindustrin primärnäringarna. läggas den största branschen inom tillverkningsindustrin. Tillsammans utgjorde sysselsatte primärnäringarna och livsmedelsindustrin ungefär halva arbetskraften.

sedan 1950 har medfört stora i Göteborgs- Utvecklingen förändringar För det första har i vuxit från 507 000 regionen. befolkningen regionen 1950 till 717 000 personer 1985. Detta innebär att Göteborgsregionens

sou 1989:69 55

andel av landets ökade från 7.3 1950 till 8.6 procent befolkning procent Denna har till största delen skett i Omlandet. 1985. befolkningsökning Omlandets med 116 000 (117 Sålunda ökade befolkning personer som ökade med endast 95 000 procent) samtidigt Göteborgs befolkning

personer (23 procent).

det skett en omfattande i För det andra har strukturomvandling inom industrin i har sålunda regionen. Antalet sysselsatta Göteborg sedan 1950. har ökat

minskat med tio procent Samtidigt sysselsättningen

har varit markant inom

kraftigt inom tjänstesektorn. Ökningen speciellt

och inom offentliga tjänster företagsinriktade tjänster. sysselsättningen har ökat med 76 000 vilket den förstnämnda gruppen personer motsvarar 328 inom företagsinriktade procent. Okningen gruppen till 29 000 eller 177 Resultatet har tjänster uppgick personer procent. andelen av arbetskraften som är verksamma med tjänsteblivit att produktion har stigit från 54 procent till 72 procent.

till var ännu mer

Omvandlingen från varuproduktion tjänsteproduktion

markerad i Omlandet. Medan 72 av arbetskraften 1950 var procent verksamma inom så var motsvarande andel endast 37 varuproduktion 1985. Denna radikala var i första hand ett resultat procent omvandling inom tillbaka från

av att sysselsättningen primärnäringarna gick kraftigt

38 av de 1950 till 5 procent 1985. procent sysselsatta

Femtiotalet - Omlandets expansion

en förhållandevis stark

Under femtiotalet uppvisade Göteborgsregionen

och 1960 ökade med befolkningstillväxt. Mellan 1950 befolkningen vilket motsvarade en 13 Befolk- 68 000 personer, ökning på procent. var dubbelt så som i riket, varför regionens ningstillväxten ungefär hög andel av rikets 7 procent till 8 procent. Samtidigt befolkning steg från tillväxt 20 - 30 än

var emellertid Göteborgsregionens procent lägre

tillväxten i Stockholms- och Malmöregionen.

i snabbare än befolkningen under 1950-

sysselsättningen regionen steg

arbetskraft tillfredsställdes därför delvis talet. Den ökade efterfrågan på förvärvsintensiteten ökade bland kvinnorna. I Göteborgsgenom att liksom i de två förvärvsregionen, övriga storstadsregionerna, översteg

intensiteten bland kvinnor riksgenomsnittet.

sou 1989:69 56

Göteborgsregionens utveckling under 1950-talet utmärktes av att centrum utvecklades än i de svagare övriga storstadsregionerna. inträffade tre av i Visserligen fjärdedelar sysselsättningsökningen i Detta skall relateras till att 88 procent Göteborgsregionen Göteborg. av i 1950 återfanns i Medan arbetsplatserna regionen Göteborg. i ökade med 16 ökade sysselsättningen Göteborg procent, sysselmed 41 procent i Omlandet. I de sättningen övriga storstadsregionerna Stockholm och Malmö den största sysselsättningstillväxten. uppvisade

Under 1950-talet industrin i Göteborg snabbt. Sysselexpanderade sättningen inom tillverkningsindustrin ökade med 21 vilket procent, innebar att 14 500 nya arbetsplatser tillkom inom industrin. Ar 1960 uppgick andelen sysselsatta inom industrin till nästan 40 procent. Tillväxten var ett resultat av Verkstadsindustrins kraftiga expansion. sysselsättningen inom Göteborgs Verkstadsindustri Ökade sålunda med minskade 44 procent. Inom andra delar av tillverkningsindustrin sysselsättningen. I början av 1950-talet hade Göteborg en betydande textiloch konfektionsindustri samt en förhållandevis stor livsmedelsindustri vilket innebar att staden kände av det växande omvandlingstryck som dessa näringar utsattes för.

År 1950 svarade konsumtionsvaruindustrin sålunda för 38 procent av inom Tio år senare hade andelen sysselsättningen tillverkningsindustrin. reducerats till 27 Bakom denna dels den procent. nedgång ligger inom och dels kraftiga sysselsättningsökningen investeringsvaruindustrin en märkbar sysselsättningsminskning inom konsumtionsvaruindustrin. sysselsättningen inom den sistnämnda industrin minskade sålunda med 12 procent. Trots tillbakagången inom konsumtionsvaruindustrin så klarade Göteborgs konsumtionsvaruindustri sig bättre än rikets. Sysseli rikets konsumtionsvaruindustri sålunda med 16 sättningen sjönk procent under femtiotalet, medan tillbakagången i Stockholms konsumtionsvaruindustri minskade med 18 procent.

Verkstadsindustrins expansion under 1950-talet medförde att denna industri allt mer kom att dominera Göteborgs industristruktur. Medan investeringsvaruindustrins andel av industrisysselsättningen 1950 uppgick till 46 procent så var andelen 1960 55 procent. Denna ökning återspeglade i första hand tillväxten inom transportmedelsindustrin. År 1960 arbetade 23 000 personer inom varvs- och bilindustrin, ett ungefär antal som var mindre än antalet inom kommunikaobetydligt sysselsatta tionssektorn.

sou 1989:69 57

och den av verkstads- Befolkningsökningen kraftiga utbyggnaden industrin i till en ökad aktivitet inom byggnadssektorn. Göteborg bidrog sysselsättningen inom byggnadsverksamhet ökade med 3 600 personer, vilket motsvarade inom 22 procent. Andelen sysselsatta tillverkningsindustri och ökade därför under 1950-talet så att byggnadsverksamheten den 1960 uppgick till 47 procent.

Den stora i Omlandet möjliggjordes av att alla sysselsättningsökningen av verksamhet ökade sin sysselsättning under 1950-talet. Industrityper Ökade med med sysselsättningen 3 500 personer, byggnadsverksamhet 2 000 personer, privata tjänster med 2 200 personer, offentliga tjänster med 1 500 personer samt primärnäringarna med 700 personer. Expansionen i omlandet var sålunda en bred front som inte var expansion på till tillväxt. Omlandet hade ännu inte omvandlats till kopplad Göteborgs där folk bodde och in till arbeten i Göteborg. region pendlade

Vid till 1960-talet hade Omlandet fortfarande en produktionsingången struktur som var för Nästan 30 av de typisk landsbygden. procent arbetade inom en andel som var dubbelt sysselsatta primärnäringarna, så som i riket. Lika var verksamma inom tillverkningshög många industrin, där konsumtionsvaruindustrin stod för 41 procent av Omlandet var underförsörjt på tjänster. Endast 31 sysselsättningen. procent av arbetskraften var verksamma inom tjänstesektorn, en andel som kan med 41 i riket. Särskilt den offentliga jämföras procent tjänstesektorn var svagt utvecklad.

Sextiotalet - som centrum Göteborg expansivt

befolkning fortsatte att öka under 1960-talet. År Göteborgsregionens 1970 574 000 vilket innebar att uppgick befolkningen personer, befolkningen Ökade med 13 procent under 1960-talet.

Under sextiotalet Omlandet allvar att integreras med

började på

Göteborg, något som tog sig uttryck i att 40 procent av regionens befolkningsökning skedde i Omlandet, samtidigt som endast 17 procent av skedde där. Medan i Omlandet sysselsättningsökningen befolkningen endast med 8 400 ökade med 40 000 personer så ökade sysselsättningen från Omlandet till Göteborg ökade därför personer. Pendlingen påtagligt under 1960-talet.

Mot av ovanstående är det inte förvånande att byggnadsbakgrund verksamheten var den mest verksamheten i Omlandet under expansiva 1960-talet. En stor förutsatte ett omfattande befolkningsökning Resultatet blev att inom byggnadsbostadsbyggande. sysselsättningen verksamheten ökade med 2 800 Den ökade befolkningen personer. innebar att och samtidigt efterfrågan på privata personinriktade tjänster ökade. inom dessa båda områden offentliga tjänster sysselsättningen ökade också med 1 900 5 000 personer. Den stora ökningen respektive inom den sektorn - 166 procent - var inte enbart ett uttryck offentliga för den stora Tillväxten återspeglade samtidigt den befolkningsökningen. stora av den sektorn som skedde i Sverige under utbyggnad offentliga 1960-talet.

inom totalt till 8 000 personer sysselsättningen tjänstesektorn uppgick under 1960-talet. Till detta kom att inom industri och sysselsättningen ökade med tillsammans 5 000 Inom byggnadsverksamhet personer. var det två branscher som svarade för hela tillverkningsindustrin Inom den kemiska industrin och metallvarusysselsättningsökningen. industrin ökade sålunda med tillsammans 2 100 sysselsättningen inom den kemiska industrin var i huvudsak ett personer. Expansionen resultat av den industrins utveckling i Stenungsund.

petrokemiska

Orsaken till att trots inom såväl industri som sysselsättningen, ökningen inte ökade mer berodde att nästan tjänstesektorn, på sysselsättningen halverades inom Det innebar att 4 500 arbetsplatser primärnäringarna. i Omlandet försvann. Under 1960-talet inleddes omvandlingen av Omlandet från en som av och region präglades primärnäringar livsmedelsindustri till en region präglad av en stor tjänstesektor.

Med en 18 i Göteborg under 1960-

sysselsättningsökning på procent

talet var större än under 1950-talet. Detta var ett ökningstakten något resultat av änstesektorns snabba inom den tj expansion. sysselsättningen sektorn ökade med 86 procent, vilket innebar att 25 000 nya offentliga Antalet anställda inom vård och omsorg ökade arbetsplatser skapades. med 118 inom med 88 samt inom offentlig procent, utbildning procent inom den

förvaltning med 44 procent. Sysselsättningsökningen offentliga

i i överkant av Före-

tjänstesektorn Göteborg låg riksgenomsnittet.

komsten av ett universitet samt ett var huvudföruniversitetssjukhus till detta. Den snabba inom den

klaringen sysselsättningsökningen

sektorn innebar att denna sektors andel av sysselsättningen offentliga ökade från 13.7 till 21.5 mellan 1960 och 1970. procent procent

sou 1989:69 59

ökade 19 000

Inom den privata tjänstesektorn sysselsättningen med_

vilket motsvarade en ökningstakt på 23 procent. Okningspersoner, takten var än i Malmö men något högre än i Stockholm. betydligt lägre inträffade i företagsinriktade

Den största sysselsättningsökningen

ökade med 13 000 Detta mot-

vars sysselsättning personer.

tjänster, svarade en 59 en tillväxttakt som var obetydligt ökning på procent, än motsvarande tillväxttakt i Stockholm. Den höga tillväxttakten högre innebar att andelen som var

inom företagsinriktade tjänster personer

inom detta område ökade från 9.8 1960 till 13.6 verksamma procent 1970. andel 1970 motsvarade därmed Stockholms procent Göteborgs

andel tio år tidigare.

inom i ökade med Medan antalet sysselsatta tjänstesektorn Göteborg

så minskade inom de varuproducerade 44 000 personer sysselsättningen med 5 000. Huvudorsaken till denna minskning var att näringarna inom industrin reducerades med 16 eller 13 000 sysselsättningen procent

Denna det nationella utvecklingsmönstret, personer. minskning följde även om i - liksom i Stockholm och Malmö minskningen Göteborg Det mest är att Göteborgs gick snabbare än i riket. anmärkningsvärda

bättre än industrin i Stockholm och industri utvecklades betydligt

Malmö.

Ett var orsaken till den förhållandevis gynnsamma utvecklingen företag med vilket i Göteborg. Volvo ökade antalet anställda 3 500 personer,

motsvarade en 36 Till detta skall läggas sysselökning på procent. underleverantörer i I början av sättningsökningen hos Volvos Göteborg.

hade Volvo 300 underleverantörer där (Törnqvist sextiotalet knappt var ett för att Volvo under 1960-talet var på

1986). Expansionen uttryck att etablera som ett internationellt bilföretag. Sysselsättnings-

väg sig i Volvo lika

ökningen i Volvo innebar att år 1970 var sysselsättningen

- och Götaverken stor som i de tre storvarven Eriksberg, Lindholmen

i Göteborg.

Under 1960-talet förblev inom varvsindustrin konstant.

sysselsättningen

inom varvsindustrin inte ökade kan förvåna med

Att sysselsättningen

internationella som varvsindustrin tanke på den gynnsamma konjunktur

i världen arbetade under. Sålunda fördubblades efterfrågan på fartyg

varvsindustri manifesterade denna under 1960-talet. För svensk sig

i att storleken orderböckerna internationella högkonjunktur på

Då var centrum för landets

tredubblades (Kuuse 1983). Göteborg

denna till en betydande varvsindustri borde utveckling bidragit

sou 1989:69 60

sysselsättningsökning inom varvsindustrin. Att så inte skedde berodde på två förhållanden.

För det första tvingade den ökade konkurrensen från varv japanska fram omfattande för att reducera kostnadsnivån vid rationaliseringar svenska varv. De svenska storvarven satsade särskilt av på tillverkning stora tank- och lastfartyg i långa serier för att kostnader uppnå lägre per fartyg. Götaverkens nybyggda Arendalsfabrik utformades speciellt för produktion i långa serier. För det andra satsade varven under 1960talet på att i ökad underleverantörer. Genom att utsträckning utnyttja överföra arbetsmoment från varven till underleverantörer kunde varven hantera den brist på arbetskraft som rådde i under 1960-talet. Göteborg Varvens strategi, att i ökad utsträckning utnyttja underleverantörer, innebar att den som den sysselsättningsökning stigande efterfrågan på fartyg till inträffade i andra branscher än varvsindustrin. gav upphov Detta innebar också att en del av betydande sysselsättningsökningen inom detta skedde utanför produktionsområde Göteborg.

Sysselsättningsökningen inom bilindustrin var inte för att tillräcklig kompenseras för halveringen av inom konsumtionssysselsättningen varuindustrin. Minskningen var i första hand ett av att textil- och utslag konfektionsindustrin utsattes för en hård internationell konkurrens. Antalet inom textil- och konfektionsindustrin i sysselsatta Göteborg minskade från 13 700 personer 1960 till 5 700 personer 1970. Till detta kom att inom livsmedelsindustrin minskade med 2 500 sysselsättningen personer.

Industrins i under 1960-talet innebar att utveckling Göteborg exportberoendet ökade och därmed också sårbarheten. skedde Expansionen inom den medan exportinriktade bilindustrin, sysselsättningsminskningen i första hand inträffade inom den hemmamarknadsinriktade konsumtionsvaruindustrin.

Sjuttiotalet - Omlandets expansion

Under 1970-talet ökade i med 32 000 befolkningen Göteborgsregionen vilket motsvarade en fem personer, ökning på procent. Befolkningstillväxten bromsades sålunda Trots detta ökade upp under sjuttiotalet. sysselsättningen i endast mindre än under 1960regionen obetydligt talet- 13 procent med 19 procent. ökade jämfört sysselsättningen således mer än befolkningen.

SOU 1989.69

Precis som i detta av att förvärvs- Stockholmsregionen möjliggjordes intensiteten bland kvinnor ökade. Bara inom vård och omsorg ökade sålunda antalet kvinnor med 23 vilket motsvarade en sysselsatta 000, ökning på nästan 85 procent. Totalt ökade inom vård sysselsättningen och omsorgssektorn med 27 000 personer, vilket innebar att vårdsektorn svarade för nästan 70 procent av i sysselsättningsökningen Göteborgsregionen. Även inom utbildning skedde det en omfattande sysselsättningsökning.

Inom den sektorn var det endast samt privata företagsinriktade tjänster kommunikationsområdet som uppvisade ökad sysselsättning. Sysselsättningen i den förstnämnda av ökade med typen tjänsteproduktion 9 400 personer. Detta innebar att tillväxttakten halverades jämfört med 1960-talet.

Utmärkande för under 1970-talet var Göteborgsregionens utveckling expansionen i Omlandet. Befolkningen i Omlandet ökade med 55 000 personer eller 38 procent, samtidigt som ökade med sysselsättningen 17 000 personer eller 39 procent. Befolkningstillväxten i Omlandet var sålunda lika stor under 1970-talet som under 1960-talet. Denna befolkningstillväxt var en viktig orsak till sysselsättningsökningen i denna del av Huvuddelen av Göteborgsregionen. sysselsättningsökningen skedde inom d.v.s. inom verksamheter som nämligen tjänstesektorn, betjänar den lokala innebar att befolkningen. Befolkningsökningen marknaden för sådana ökade. inom den tjänster sysselsättningen privata tjänstesektorn ökade således med 6 400 personer, medan ökningen inom den offentliga tjänstesektorn till nästan 10 000 personer. uppgick Totalt svarade tjänstesektorn för nästan hela i sysselsättningsökningen Omlandet, 94 procent av ökningen kan hänföras till tjänstesektorns expansion.

Inom ökade

varuproducerade verksamheter_ samtidigt sysselsättningen

med 1 100 i Omlandet. var ett resultat av att personer Okningen sysselsättningen inom industrin ökade med 2300 personer. Den kemiska industrin, maskinindustrin och transportmedelsindustrin den största 1970-talet innebar sålunda en fortsatt uppvisade ökningen. bred front i Omlandet. i Omlandet

expansion på Utvecklingen

påverkades endast indirekt av det internationella ekonomiska bakslaget i mitten av 1970-talet.

sou 1989:69 52

avseende var situationen radikalt annorlunda i I detta Göteborg. Industrins stora utlandsberoende i innebar att den drabbades Göteborg hårt av den internationella ekonomiska utvecklingen. försvagade Sålunda minskade inom industrin med 9 100 personer. sysselsättningen

Situationen för varvsindustrin förändrades radikalt i samband med 1974. och ekonomisk tillväxt oljekrisen Stigande oljepriser försvagad Andelen innebar att efterfrågan på tanktonnage sjönk kraftigt. som ökade som redarna inte tanktonnage låg upplagt raskt, samtidigt behov För svensk varvsindustri, med längre upplevde av nytt tonnage. sin innebar detta ett kraftigt bakslag. specialisering på tanktonnage,

Under andra hälften av 1970-talet minskade produktionskapaciteten

inom varvsindustrin trots att staten genom speciella industripolitiska försökte industrin. I manifesterade sig åtgärder stödja Göteborg i att vid varven minskade med varvsindustrins problem sysselsättningen 5 400 mellan 1975 och 1979. Två varv - Lindholmen och personer Eriksberg - awecklades samtidigt som sysselsättningen i Götaverken

reducerades.

konfektionsindustrin utsattes för omfattande ned- Även textil- och som Gamlestaden Gårda läggningar. Företag (700 kollektivanställda), och (400), Göteborgs Kamgarn (300), Wettergrens (158), Pingvin (150) försvann. Trots detta blev resultatet att sysselsättningen Bokaj (130) inom textil- och konfektionsindustrin i bara minskade med Göteborg 2 900 under vilket endast var en tredjedel av personer 1970-talet, under 1960-talet. minskningen

inom industrin var koncentrerad till ett fåtal branscher. Expansionen Tillväxten inom bilindustrin fortsatte. Under 1970-talet ökade sysselmed Volvo var 1980 den i särklass största sättningen 5 800 personer. industrin i med 20 000 anställda, vilket var nästan fem gånger Göteborg så som antalet anställda vid SKF. För övrigt var tillväxten många till antal små branscher. inom den

koncentrerad ett sysselsättningen

elektro-tekniska industrin ökade med 43 inom metallvaruprocent, industrin med och inom instrumentvaruindustrin med 20 25 procent i dessa branscher var emellertid mätt i absoluta procent. Expansionen tal liten i med inom varvsindustri,

jämförelse sysselsättningsminskningen

tekoindustri och maskinindustri.

inom industri och

Sysselsättningsnedgången byggnadsverksamhet

mer än väl av en inom tjänste-

kompenserades sysselsättningsökning

sou 1989:69 63

sektorn. inom den sektorn. Inom

Ökningen var speciellt stor offentliga

vård- och omsorgssektorn ökade sysselsättningen med över 21 000 personer eller 78 procent. Inom utbildningssystemet ökade sysselsättningen med 6 500 personer eller 46 procent. Enbart sysselsättningsinom och utbildningssektorn var sålunda ungefär tre ökningen omsorgsgånger så stor som inom tillverkningsindustrin. minskningen

Inom den fortsatte tillväxten inom de företagsprivata tjänstesektorn inriktade var endast omkring hälften tjänsterna. Visserligen ökningen så stor som under sextiotalet, men ökningen uppgick trots detta till nästan 7 000 personer. Även inom kommunikationssektorn ökade sysselsättningen, medan den minskade med drygt 2000 personer inom En effekt av inom personinriktade tjänster. sysselsättningsökningen var att de ökade sin tjänstesektorn tjänsteproducerande näringarna andel av från 61 procent till 69 procent mellan 1970 sysselsättningen och 1980 därmed var andelen inom tjänstesektorn nio sysselsatta än i Stockholm. procentenheter lägre

Totalt ökade i med 22 000 personer under sysselsättningen Göteborg Torts detta minskade med 23 000 sjuttiotalet. befolkningen personer. Minskningen var en konsekvens av att Göteborg redovisade ett utflyttningsnetto i förhållande till Omlandet.

Ãttiotalet - i förnyad expansion Göteborg

Första hälften av 1980-talet innebar en tillväxt i förnyad Göteborgs- Under de första fem åren av årtiondet ökade sysselsättningen regionen. i med 35 000 Denna 10 procent var regionen personer. ökning på mindre än tillväxten i men större än obetydligt Stockholmsregionen motsvarande i riket. under första hälften ökning Sysselsättningsökningen av åttiotalet var sålunda endast mindre än under obetydligt ökningen hela sjuttiotalet.

Den tillväxten i var en följd av en förnyad förnyade Göteborgsregionen i Under åttiotalets första hälft ökade sålunda expansion Göteborg. i mer än under hela sjuttiotalet. Denna sysselsättningen Göteborg var i huvudsak ett resultat av att industriella ökning sjuttiotalets avlöstes av en industriell Den internationella tillbakagång expansion. konjunkturuppgång som inleddes 1982 innebar en dramatisk förbättring av Göteborgsindustrins expansionsmöjligheter. De stora exportföretagen gick åter in i en period präglad av stark expansion. Expansionen

underlättades av att som SKF och ESAB under slutet av företag Volvo, en omfattande med avseende på sjuttiotalet genomgick förnyelse affärsstrategi samt organisationsstruktur (Göteborgs produkter, kommunstyrelse 1988).

inom den inte mot- Utvecklingen privata tjänstesektorn uppvisade svarande i tillväxttakten. sysselsättningen fortsatte sålunda att ökning minska inom de personinriktade privata tjänsterna. Sysselsättnings- 1400 var i huvudsak ett resultat av en minskningen på personer minskad inom varuhandel. inom de sysselsättning sysselsättningen ökade med 3 300 personer vilket innebar en företagsinriktade tjänsterna än under 1970-talet. I detta avseende skiljde sig något lägre ökningstakt sålunda Göteborgs radikalt från Stockholm (jfr Murro och utveckling Antoni Som var den ökade tillväxttakten inom 1986). tidigare påpekats den en av huvuddrivkrafterna bakom företagsinriktade tjänstesektorn den ökade i Stockholm under 1980-talet. I sysselsättningstillväxten fall en i tillväxten inom denna del av Göteborgs bidrog försvagning i stället till att tillväxten i regionen. tjänstesektorn dämpa

Under första hälften av 1980-talet tillväxttakten markant inom sjönk den sektorn. Trots detta svarade denna sektor för det i offentliga särklass största tillskottet i Den svarade av nya arbetsplatser Göteborg. för mer än hälften av Det innebar att nästan sysselsättningsökningen. en av arbetskraften arbetade inom den offentliga sektorn, tredjedel medan endast arbetade inom industrin. 20 procent Trots den tillväxten i fortsatte befolkningen att förnyade Göteborg minska där fram till 1985. Efter denna har emellertid tidpunkt vänt. i har befolkningsutvecklingen Befolkningstillväxten Göteborg emellertid av att ett lågt bostadsbyggande medfört en begränsats påtaglig bostadsbrist.

Under första hälften av åttiotalet fortsatte befolkningen att växa i Omlandet, även om tillväxttakten Under denna femårsavtog något. period ökade sålunda befolkningen med 13 000 personer, samtidigt som ökade med 10000 eller 17 För sysselsättningen personer procent. Omlandets vidkommande har sålunda utvecklingen under 1980-talet kännetecknats av att möjliggjorts av ökad befolkningsökningen inom den Under 1960- och 1970-talet produktion egna regionen. i Omlandet i huvudsak befolkningens återspeglade befolkningstillväxten prioriteringar beträffande val av bostadsort. Befolkningsökningen förutsatte därför en i sysselsättningstillväxt Göteborg.

sou 1989:69 55

Den snabba i Omlandet under sysselsättningsökningen första hälften av 1980-talet var ett resultat av att alla av verksamheter, utom typer primärnäringarna, ökade sin Inom sysselsättning. primärnäringarna minskade med sysselsättningen 16 procent, men då primärnäringarna 1980 endast sysselsatte 1.6 procent av arbetskraften innebar denna procentuellt stora nedgång endast att något över 700 arbetsplatser försvann. Minskningen inom primärnäringarna kompenserades mer än väl av inom Inom sysselsättningsökningen industrin. industrin var det i första hand verkstadsindustrin som var Sålunda ökade expansiv. sysselsättningen inom denna med nästan 1 000 eller 18 personer procent. Den snabbaste tillväxttakten emellertid de uppvisade företagsinriktade inom dessa ökade tjänsterna. sysselsättningen med 35 procent, vilket dock var än tillväxttakten under något lägre sjuttiotalet. Tillväxten under 1980-talet i första hand en återspeglade stor tillväxt i produktionsinriktad partihandel. Den snabba tillväxten i företagsinriktade tjänster sedan 1960-talet har inneburit att denna sektors andel av i Omlandet ökat från sysselsättningen 1.8 procent 1960 till 8.0 procent 1985. Under samma har motsvarande andel period för riket ökat från 5.0 procent till 10.3 procent.

Den största sysselsättningsökningen i Omlandet skedde - liksom i Göteborg - inom den där offentliga sektorn, sysselsättningen ökade med 4 300 personer. Det innebar att antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn i Omlandet 1985 var nästan lika stort som det totala antalet sysselsatta i denna del av år 1950. Under denna Göteborgsregionen ökade det totala antalet i Omlandet

trettiofemårsperiod sysselsatta med

200 procent, en ökning som var mer än tre gånger så stor som ökningen i Detta innebar att Omlandets andel av Göteborg. Göteborgsregionen ökade från 12 procent till 19 procent. Göteborg var sålunda fortfarande mer dominerande 1985 i än vad Stockholm var i Göteborgsregionen Stockholmsregionen. Detta var en konsekvens av att i sysselsättningen vuxit 50 mer än i Göteborg procent sysselsättningen Stockholm, samtidigt som sysselsättningen i Arlandakorridoren och Södertörn växte snabbare än i Omlandet. Sålunda var i Arlanda-

antalet sysselsatta

korridoren och i Omlandet lika stort 1950. Ar 1985 antalet uppgick sysselsatta i Omlandet endast till 60 procent av antalet i Arlandakorridoren. Då i och sysselsättningen Göteborgs- Stockholmsregionen vuxit lika mycket under den aktuella illustrerar trettiofemårsperioden ovanstående siffror en viktig skillnad i mellan de utvecklingsmönstret två regionerna. har istor Stockholmsregionens expansion utsträckning sig i form av en yttrat gradvis geografisk utvidgning av regionen. I

sou 1989:69 56

har däremot tillväxtkraften i Göteborg varit Göteborgsregionen betydligt större än i Stockholm.

Nittiotalet - och industriell förnyelse tillbakagång

under har återspeglat den Göteborgsregionens utveckling efterkrigstiden internationella ekonomiska Under 1950- och 1960-talens utvecklingen. stabila internationella ekonomiska tillväxt ökade sysselsättningen höga, och snabbt i tillväxt befolkningen regionen. Göteborgsregionens under dessa årtionden tillväxttakten i Stockholmsregionen. översteg Skillnaden i skillnader i industrins utveckling utvecklingstakt återspeglar i de två Medan antalet inom industrin i regionerna. sysselsatta ökade med under dessa årtionden så Göteborgsregionen 10 procent med 11 procent i Stockholmsregionen. industrisysselsättningen

minskade

Ar 1970 svarade sålunda industrin i Göteborgsregionen för 27.3 procent av medan motsvarande andel i Stockholmsregionen sysselsättningen, var 18.9 procent.

i den internationella ekonomiska situationen i mitten av Förändringen 1970-talet drabbade i första hand industrin. För Göteborgsregionens att inom industrin vidkommande innebär förändringen sysselsättningen minskade. Med sin förhållandevis stora industrisektor drabbades hårdare av det internationella ekonomiska bakslaget Göteborgsregionen än Den långvariga internationella konjunktur- Stockholmsregionen. under andra hälften av åttiotalet har samma sätt uppgången på inneburit en av tillväxt i Göteborgsregionen. period förnyad

Fortsätter 1980-talets förhållandevis tillväxt kan höga internationella förväntas få en stark tillväxt också under Göteborgsregionen uppleva Mattas däremot tillväxten och den internationella ekonomin 1990-talet. och återgår till sjuttiotalets utvecklingsmönster stagnerar på nytt regionen.

Takten i den internationella ekonomiska tillväxten är sålunda den har störst för i Göteborgsenskilda faktor som betydelse utvecklingen Denna faktor om nittiotalet skall bli ett årtionde som regionen. avgör av eller Hur stark expansionen kännetecknas expansion tillbakagång. blir bestäms emellertid av konkurrensrespektive tillbakagången hos industrin i Göteborg. förmågan

sou 1989:69 57

Konkurrensförmågan är ett uttryck för hur enskilda förmår företag anpassa sig till förändringar i Ur en är omgivningen. regions synpunkt det därför önskvärt att industrin i består av storregionen många leksmässigt jämbördiga företag inom olika branscher. Med en sådan mångfald i strukturen reduceras risken för att en konkurrensförsvagad förmåga hos ett företag eller en bransch skall få konseavgörande kvenser för den industristruktur regionala utvecklingen. Göteborgs kännetecknades under 1960-talet av en sådan Det var detta mångfald. som gjorde att regionen trots allt klarade av av två varv nedläggningen och fem stora textil- och under 1970-talet utan att konfektionsföretag minskade

industrisysselsättningen med mer än 6 800 personer. Nedlägg-

ningarna av dessa företag kompenserades delvis av tillväxt inom andra företag vars konkurrensförmåga förbättrades.

I dag är situationen en annan. Medan de fem största svarade företagen för 29 procent av motsvarande industrisysselsättningen 1960, uppgick andel till 59 procent 1987. Denna Volvos dominans utveckling speglar i dagens industristruktur. Volvo hade 1988 fler anställda 000 (25 personer) i än vad de fem största hade tillsammans Göteborg företagen år 1960, då SKF hade 6 500 anställda, Götaverken 5 900 anställda, Volvo 5 600 anställda, 4 400 anställda och 1 850 Eriksberg Mölnlycke anställda. Det innebar att Volvo 1987 ensam svarade för 38 procent av i Inkluderas SAABs verksamhet i

industrisysselsättningen Göteborg.

Göteborg finner man att 41 procent av de anställda inom industrin arbetade inom bilindustrin. Till detta skall de anställda hos olika läggas underleverantörer till bilindustrin.

Den svenska bilindustrins får detta sätt en konkurrensförmåga på avgörande roll för i under nittiotalet. En kris utvecklingen Göteborg inom bilindustrin skulle drabba hårdare än Göteborgsregionen betydligt varvskrisen under sjuttiotalet. Göteborg saknar stora idag expansiva företag som sin skulle kunna en genom expansion kompensera kraftig inom bilindustrin motsvarande sätt som

sysselsättningsminskning på

bilindustrins expansion under sjuttiotalet motverkade tillbakagången inom varvsindustrin. har det vuxit fram ett antal Visserligen betydande företag som är mot och specialiserade produktions- materialhanteringsutrustning. Företag som ACS, Adtec, Carrago, Autocad, NDC, VBB Process Automation, SPINE Robotics, SELCOM, HANDK OCH IMN tillverkar tekniskt avancerad med en stor produktionsutrustning marknadspotential. Dessa verksamheter är dock allt för små för att på något påtagligt sätt påverka utvecklingen i under Göteborgsregionen

sou 1989:69 63

nittiotalet. av dem är det att dessa kan bidra till Lyckas några möjligt en i under det första årtiondet expansiv utveckling Göteborgsregionen av nästa sekel.

Skall industri bevara sin konkurrensförmåga och fortsätta Göteborgs förutsätts en En sådan kan manifestera expandera fortgående förnyelse. i framväxten tillverkar för sig av nya företag som produkter expanderande marknader. Framväxten av sådana nya företag skulle också bidra till att stimulera tillväxten inom företagsinriktade tjänster. Utbudet av sådana är i avsevärt mindre än utbudet i tjänster nuläget som bl a att Volvos förmåga att Stockholmsregionen. Något återspeglar stimulera framväxten av sådan hittills har varit tjänsteproduktion

begränsad.

att få till stånd en sådan industriell förnyelse beror på Möjligheterna i hur resurser utnyttjas. Storföretagen regionen Volvo, SKF, regionens Ericsson och SAAB - en resurs. De representerar viktig representerar i vilka kan utvecklas och testas för att sedan miljöer nya produktidéer kommersialiseras i företag. Volvo fungerade exempelvis nyetablerade som en sådan kuvös för ACS. Chalmers tekniska högskola och Institutet för Verkstadsteknisk i har spelat motsvarande roll forskning Göteborg i ett antal andra fall. Under 1970-talet etablerades det 28 nya företag i som en teknisk idé som utvecklats vid Chalmers Göteborg byggde på o Wallmark

(McQueen 1982).

Uteblir den industriella kommer sikt att förlora

förnyelsen Göteborg på

sin som industriellt centrum och ledande I stället position exporthamn. kommer att omvandlas till ett centrum som förser regionen regionalt med och avancerad Västsverige företagstjänster, högre utbildning Sannolikt kommer en sådan omvandling att inledningsvis sjukvård. manifestera i en Hur det långsiktiga sig stagnerande sysselsättning. kommer att se ut bestäms då av hur övriga delar av utvecklingsmönstret Västsverige som kommer att utvecklas.

under nittiotalet bestäms i första hand Göteborgsregionens utveckling av den internationella ekonomiska Bilindustrins dominans utvecklingen. att dess får stor En gör konkurrensförmåga betydelse. gynnsam internationell ekonomisk i kombination med att bilindustrin utveckling förmår bevara sin internationella konkurrensförmåga borgar för en fortsatt i En internationell utexpansion Göteborgsregionen. svag

sou 1989:69 69

i kombination med inom veckling försvagad konkurrensförmåga bilindustrin kommer däremot att drabba hårt. Göteborg mycket

På längre sikt bestäms av Göteborgsregionens utveckling regionens förmåga att försvara sin som ett industriellt centrum i riket. Ett position framgångsrikt försvar av denna förutsätter att en position fortgående industriell förnyelse - som manifesterar sig i form av ett omfattande nyföretagande - kommer till stånd.

sou 1989:69 71

5. MALMÖREGIONENS UTVECKLING

Malmöregionen omfattar i detta fjorton kommuner, vilka sammanhang täcker en yta på 3 450 km* (se figur 3) vilka tillsammans utgör en lokal arbetsmarknad. Regionen hade i slutet av 1987 en befolkning på 545 834 personer. Ett karakteristiskt drag i regionen är att den har två centra, Malmö, vilket i detta fall omfattar Malmö och Burlövs kommuner samt Lund. Avståndet mellan dessa uppgår endast till 13 km, men trots detta korta avstånd så har det inte funnits några tendenser till att dessa två centra skall växa samman. Studeras bebyggelsemönstrets utveckling får man närmast ett intryck av att Malmö och Lund repellerar varandra. Malmös har åt söder och bebyggelse expanderat sydost, medan Lunds tillväxt i huvudsak skett i norr och väster. omfattar kommunerna Eslöv, Höör, Malmöregionens periferi Kävlinge, Sjöbo, Skurup, Trelleborg, Svedala, Staffanstorp och Hörby, Vellinge, Lomma.

Figur 3: Malmöregionens avgränsning.

sou 1989:69 72

Från stor stad till storstadsregion

Vid det andra slut dominerades Malmöregionen av världskrigets Malmö. Av 367 500 år 1950 bodde mer än regionens befolkning på hälften i Malmö. I samtidens av regionen talas det inget beskrivningar om All riktades i stället mot Malmö, Malmöregionen. uppmärksamhet rikets största stad. bestod vid denna tidpunkt av tre tredje Regionen separata delar med sin egen särprägel och med liten interaktion mellan dem. kollektiva kommunikationsmedel i kombination med ett Dåliga litet bestånd av privatbilar gjorde att möjligheterna till arbetspendling mellan de olika delarna av Malmöregionen var små.

Malmö var vid denna en industri- och arbetarstad. tidpunkt utpräglad Nästan hälften - 48 procent- av de sysselsatta återfanns vid denna tidpunkt inom tillverkningsindustri och byggnadsverksamhet. Konsumtionsvaruindustrin - textil - och konfektionsindustri, livsmedelsindustri, skoindustri m m - dominerade inom industrin. 46 procent av de som var sysselsatta inom arbetade inom konsumtionstillverkningsindustrin varuindustrin. Bland de som hade mer än 500 anställda sju företag tillverkade fem konsumtionsvaror. Det största i Malmö vid företaget denna tidpunkt var Kockums Mekaniska Verkstad med över 1 000 anställda.

Lund vid denna av en stor sektor. Var präglades tidpunkt offentlig återfanns inom den sektorn. I riket var fjärde sysselsatt offentliga motsvarande andel var tionde. Den stora offentliga sektorn i ungefär Lund stadens karaktär av lärdomsstad. Antalet sysselsatta återspeglade inom och till ca 4 500 vilket motsvarade 20 utbildning sjukvård uppgick av antalet i kommunen. Motsvarande andel för riket procent sysselsatta i uppgick till 7 procent.

Malmöregionens periferi var en utpräglad lantbruksregion. 36 procent av de var verksamma inom Till detta skall sysselsatta primärnäringen. att av arbetskraften var verksamma inom konsumläggas 15 procent varav huvuddelen återfanns inom livsmedels-

tionsvaruindustrin,

industrin. Ar 1950 var sålunda hälften av de sysselsatta ungefär verksamma inom och livsmedelsindustri. Ungefär en tredjedel jordbruk av levde 1950 i periferi. Malmöregionens befolkning regionens

I har en helt annan karaktär. Under perioden dag Malmöregionen 1950 - 1985 växte befolkningen i regionen med 45 procent från 368 000

sou 1989:69 73

till 535 000. Denna tillväxt innebar att Malmöregionens andel av rikets befolkning ökade från 5.3 procent 1950 till 6.4 procent 1985. Parallellt med denna befolkningsökning har det skett en betydande intern omvandling i regionen. Malmö är inte längre dominerande ur befolkningssynpunkt. Dess andelav regionens befolkning har sjunkit till 45 procent, samtidigt som periferins andel stigit till nästan 40 procent. Förbättrade kommunikationer har resulterat i att den lokala arbetsmarknaden kontinuerligt I därför utvidgats geografiskt. dag utgör Malmöregionen en integrerad lokal arbetsmarknad. Inom har regionen strukturen i de tre delregionerna förändrats i grunden.

Malmö kan inte längre betraktas som en industri- och arbetarstad. Sålunda är antalet anställda inom och tillverkningsindustri byggnadsverksamhet ca 14 000 färre än 1950. Detta motsvarar en minskning på 25 procent. Endast 28 procent av de sysselsatta var 1985 verksamma inom industri och I stället har den byggnadsverksamhet. privata tjänstesektorn företagsorienteradeochpersonorienteradetjänstersamt samfärdsel -övertagit industrins sysselsättningsmässigt dominerande roll. Nästan 40 procent av de sysselsatta återfanns 1985 inom denna sektor. De vid denna företagsorienterade tjänsterna sysselsatte tidpunkt nästan lika många personer som hela industrin. I mitten av 1980-talet framstod sålunda Malmö som ett servicecentrum.

På motsvarande sätt har omvandlats från en Malmöregionens periferi till en med ett differentierat utpräglad lantbruksregion region näringsliv. I mitten av 1980-talet var endast ca 10 procent av arbetskraften verksamma inom jordbruket. Samtidigt var ungefär dubbelt så många sysselsatta inom såväl tillverkningsindustrin som den privata tjänstesektorn. Den offentliga tjänstesektorn, som sysselsatte 32 procent av arbetskraften, utgjorde den sysselsättningsmässigt dominerande sektorn i

periferin.

Lund har behållit och förstärkt sin prägel av en stad dominerad av en stor offentlig sektor. Andelen sysselsatta inom den offentliga sektorn har fördubblats sedan 1950. Mer än hälften av de arbetade sysselsatta 1985 inom den offentliga sektorn. Antalet sysselsatta inom utbildning och sjukvård uppgick nu till ca 21 000 personer, vilket motsvarade 43 procent av antalet i kommunen. Motsvarande andel för riket sysselsatta uppgick samtidigt till 24 procent.

Femtiotalet - Malmös guldålder

Under 1950-talet en snabb uppvisade Malmöregionen befolkningsökning. Befolkningen ökade med 66 000 personer, vilket innebar en ökning med 18 procent. Denna tillväxttakt översteg befolkningsökningen i riket, varför Malmöregionens andel av rikets befolkning ökade från 5.3 till 5.8 procent mellan 1950 och 1960.

Ovanstående snabba befolkningsökning möjliggjordes i första hand av en snabb sysselsättningsökning i Malmö. Under 1950-talet ökade i Malmö med 21 000 vilket motsvarde en sysselsättningen personer, ökning på 21 procent. Motsvarande tillvåxttakt i Lund uppgick till 16 procent, medan sysselsättningen i periferin minskade med 9 procent. Industrin - inklusive - den i särklass byggnadsverksamhet uppvisade största Sysselsättningsökningen i regionen följt av den offentliga sektorn och inom industri och privata tjänster. Sysselsättningsökningen byggnadsverksamhet var sålunda större än summan av ökningen inom tjänstesektorn.

Sysselsättningsökningen inom industri och var byggnadsverksamhet starkt koncentrerad till Malmö. 85 procent av sysselsättningstillskottet inom dessa sektorer kom i Malmö. Tillväxtens koncentration till Malmö speglar bl a att industrin och byggnadsverksamheten redan i utgångspunkten var starkt koncentrerad till Malmö. 1950 återfanns sålunda 60 procent av antalet arbetstillfällen inom industri och byggnadsverksamhet. Malmö genomgick under första hälften av 1950-talet en omfattande mer än förindustrialisering. Industrisysselsättningen dubblades under 1930 till 1950. Under denna doperioden period minerades industristrukturen av som tillverkade konsumföretag tionsvaror. 1930 denna del av industrin mer än hälften av alla sysselsatte anställda inom industrin. år senare hade andelen minskat till 46 Tjugo “ procent.

Konsumtionsvaruindustrin av att den var hemmapräglades marknadsorienterad med endast en obetydlig export. Industrins tillväxt under första hälften av 1900-talet återspeglade därför den ökade levnadsstandarden i landet. Textil- och beklädnadsindustrin vid utgjorde denna tid den största branschen inom konsumtionsvaruindustrin. Mellan 1920 och 1950 mer än fördubblades sysselsättningen inom branschen i Malmö. Malmö var 1950 ett viktigt centrum för svensk textil- och beklädnadsindustri.

sou 1989:69 75

Bland de sju företag i staden som hade mer än 500 anställda återfanns sålunda fyra textil- och beklädnadsföretag - Fr. Kürzel AB (ylle- och bomullsfabrik), Malmö Yllefabrik AB, Malmö Strumpfabrik AB och Manufaktur i Malmö AB (bomulls- och trikåfabrik).

Femtiotalet kom emellertid att representera inledningen till en lång period av för svensk konsumtionsvaruindustri, däribland

tillbakagång

också för textil- och beklädnadsindustrin. Två faktorer låg bakom denna förändring. För det första reducerades tillväxttakten i efterfrågan på de konsumtionsvaror som den svenska industrin tillverkade. Detta var en konsekvens av att av de inhemska marknader som de svenska många bli mättade. En fortsatt tillväxt företagen betjänade började hög förutsatte därför i ökad att utvecklades. För det grad nya produkter andra så ökade gradvis konkurrensen från utländska tillverkare som bearbeta den svenska marknaden Carlsson

började (Erlandsson 1985,

och Dahmén 1985). Det är mot denna bakgrund sysselsättningspå 16 procent under 1950-talet inom svensk konsumminskningen tionsvaruindustri skall förstås. Även i Malmö minskade sysselsättningen inom konsumtionsvaruindustrin. Antalet sysselsatta inom denna industri minskade med ca 2 500 personer, vilket innebar att många kvinnoarbetsplatser inom industrin försvann.

inom konsumtionsvaruindustrin kom- Sysselsättningsminskningen mer än väl av inom andra delar av penserades sysselsättningsökningar industrin. Särskilt investeringsvaruindustrin - dvs i huvudsak verkstadsindustrin - en snabb tillväxt. Delvis denna uppvisade återspeglade tillväxt den nationella ekonomiska utvecklingen. Femtiotalets stabila ekonomiska tillväxt av en skapade en genererad hög investeringsnivå ökad efterfrågan på investeringsvaror. Sålunda ökade sysselsättningen inom den svenska investeringsvaruindustrin med 31 procent. Motsvarande ökning i Malmö var emellertid 10 procentenheter högre. Resultatet blev att investeringsvaruindustrin övertog

konsumtionsvaruin-

dustrins dominerande roll inom industristrukturen i Malmö. Ar 1960 var 43 procent av de sysselsatta inom industrin verksamma inom investeringsvaruindustrin.

Den i kombination med den starka behöga investeringsnivån i Malmö till en i folkningsökningen bidrog kraftig ökning byggnadsverksamheten. Sålunda var bostadsbyggandet 64 procent exempelvis större under första hälften av 1960-talet än under motsvarande period 1950-talet. Med den ökade följde att på byggnadsverksamheten

sou 1989:69 75

ökade under Den växande sysselsättningen med 56 procent 1950-talet. under 1950-talet kom på detta sätt att bidra till byggnadsverksamheten att expansionen i Malmö upprätthölls.

Den snabba tillväxten inom industri och byggnadsverksamhet medförde att dessa samlade andel av i Malmö ökade näringars sysselsättningen innebar från 48 procent till 49 procent. Malmös tillväxt under 1950-talet sålunda inte att Malmö förlorade sin karaktär av industri och arbetarstad. Den som inträffade skedde i huvudsak inom strukturomvandling industrisektorn. Den lätta konsumtionsvaruindustrin - med sitt stora av - medan den mansinslag kvinnoarbetsplatser gick tillbaka, dominerande växte fram som dominerande investeringsvaruindustrin inom industrin.

Femtiotalet var också det årtionde när på allvar Malmöregionen utvecklas till en Sålunda var befolkningsbörjade storstadsregion. i Malmö i förhållande till sysselsättningsökningen, ökningen långsam som i var långt större samtidigt befolkningsökningen regionens periferi än vad i denna del av Malmöregionen sysselsättningsutvecklingen gav rum för. i ökade med knappt 25 000 personer Befolkningen periferin under 1950-talet trots att sysselsättningen under samma period minskade med 6 000 Detta att den ekonomiska personer. antyder i Malmö till i expansionen bidrog befolkningsökningen periferin.

till den i var

Anledningen svaga sysselsättningsutvecklingen periferin

starka beroende av och livsmedelsindustri. Ar 1950 regionens jordbruk återfanns nästan hälften av de sysselsatta i dessa två typer av verksamheter. inom under 1950-talet av Utvecklingen jordbruket präglades kombinerat med en förhållandevis snabb en svag efterfrågeökning vilket, resulterade i att antalet sysselsatta i näringen produktivitetsökning, minskade. l minskade sålunda antalet Malmöregionens periferi inom med nästan 6 000 - vilket motsysselsatta jordbruket personer svarade 24 procent - under 1950-talet. Till detta kom att sysselsättinom konsumtionsvaruindustrin under samma minskade ningen period med 3 000 dvs med 30 Tillbakagången inom personer, procent. och konsumtionsvaruindustrin innebar att 14 procent av det jordbruket totala antalet i försvann under 1950-talet. arbetsplatser periferin

Periferin saknade inte verksamheter. Sysselsättningen inom expansiva den råvarubaserade industrin ökade med 90 procent. Antalet anställda i ökade med 37 procent. Tillsammans sysselsatte utbildningsverksamhet

sou 1989:69 77

emellertid dessa två typer av verksamheter endast ca 10 procent av arbetskraften, varför deras tillväxt inte förmådde att för kompensera nedgången inom det livsmedelsindustriella komplexet.

I Lund ökade under sysselsättningen 1950-talet med 16 prooent. Denna ökning var i första hand ett resultat av en utbyggnad inom utbildningsoch vårdområdet. Dessa två områden svarade för 60 procent av den totala sysselsättningsökningen, en andel som kan med deras jämföras till i Malmö som bidrag sysselsättningsökningen uppgick till 14 procent. Sysselsättningsökningen inom industrin i Lund motsvarade 30 procent av den totala en siffra som kan med

sysselsättningsökningen, jämföras

55 procent i Malmö. Mönstret var emellertid identiskt. Åven i Lund minskade sysselsättningen inom den lätta konsumtionsvaruindustrin, medan den ökade inom investeringsvaruindustrin. Den största sysselsättningsökningen inom industrin skedde emellertid inom den råvarubaserade industrin. Detta i första hand tillväxten inom återspeglade förpackningsindustrin i Lund. inom för- Sysselsättningsökningen packningsindustrin var ungefär lika stor - 900 personer - som ökningen inom undervisningssektorn.

i Lund innebar sålunda att stadens karaktär av utbild- Utvecklingen nings- och vårdstad förstärktes. Andelen sysselsatta inom den offentliga sektorn ökade från 24 till 29 procent under 1950-talet, som samtidigt andelen inom industrin minskade från 27 till sysselsatta 25 procent.

sextiotalet - Lund som expansivt centrum

Malmöregionens befolkningsökning fortsatte under 1960-talet. Regionens befolkning ökade med 75 000 personer, vilket motsvarade 17 procent. Även under 1960-talet ökade regionens andel av rikets med 0.5

befolkning procentenheter till 6.3 procent.

Sysselsättningsökningen i regionen under 1960-talet översteg ökningen under 1950-talet med nästan 90 procent. Denna stora var i första ökning hand ett resultat av Inom denna ökade tjänstesektorns expansion. sysselsättningen med 45 000 Samtidigt minskade personer. sysselsättningen inom jordbruk och industri med 18 000 personer.

Under 1960-talet framstod Lund som centrum. regionens expansiva i Lund med sysselsättningen ökade 44 procent, medan befolkningen ökade med 28 procent. Detta innebar att 35 procent av sysselsättnings-

sou 1989:69 73

i var lokaliserad till Lund. Det finns två ökningen Malmöregionen orsaker till denna i Lund. För det första det expansiva utveckling faktum att och hade stor betydelse i staden. utbildningen sjukvården kom den snabba som skedde inom dessa Därigenom utbyggnad områden under 1960-talet att få ett stort i Lund. Under det genomslag aktuella årtiondet ökade inom och sjukvård sysselsättningen utbildning

med 104 procent. Ökningen i Lund låg i överkant av riksgenomsnittet.

och svarade för 62 av den totala Utbildning sjukvård procent Den sektorns andel av sysselsysselsättningsökningen. offentliga i Lund 29 procent till 42 procent. sättningen steg från

För det andra drabbades Lund inte av någon sysselsättningsminskning

inom industrin. l riket minskade sysselsättningen med 9 procent mellan 1960 och 1970. I Lund ökade däremot industrisysselsättningen under denna med tack vare att Lund i period 5.5 procent. Detta var möjligt hade en liten industrisektor som var inriktad mot utgångspunkten marknader. inom industrin återexpansiva Sysselsättningsökningen tillväxten inom och den grafiska speglade förpackningsindustrin industrin. Inom dessa två branscher ökade med 1 500 sysselsättningen fortsatte emellertid inom

personer. Samtidigt sysselsättningsminskningen

textil- och beklädnadsindustrin samt livsmedelsindustrin. För Lunds vidkommande innebar detta en på 900

sysselsättningsminskning

personer.

Malmö hade i av 1960-talet en ekonomisk struktur som gjorde början att stadens för tillväxt var radikalt annorlunda

förutsättningar änoLunds.

En skillnad Malmös stora industrisektor. Ar 1960 avgörande utgjorde återfanns 40 procent av de i industrin. Under 1960-talet sysselsatta minskade inom industrin med knappt 11 000 personer, sysselsättningen vilket motsvarade minskade alltså 22 procent. Industrisysselsättningen dubbelt så som i riket som helhet. var särskilt mycket Tillbakagången stor inom konsumtionsvaruindustrin och investerings-

(28 procent)

varuindustrin En orsak till att blev så stark (27 procent). tillbakagången i Malmö att den lokala arbetsmarknaden av akut

var, kännetecknades

brist arbetskraft. Arbetsmarknadssituationén en stark på utgjorde restriktion för industrins Ohlsson 1975 och utvecklingsmöjligheter (jfr Ohlsson 1978).

inom industrin kompenserades av en stark Sysselsättningsminskningen inom Särskilt markantvar tillväxten sysselsättningsökning tjänstesektorn. inom den där ökade med ca privata tjänstesektorn, sysselsättningen

15 000 personer eller 36 procent. Detta kan jämföras med riksgenomsnittets 21 procent. Tjänstesektorns stora expansion i Malmö förklaras av att de företagsorienterade tjänsterna var de mest - bank- och samt expansiva partihandel, försäkringsverksamhet uppdragsverksamhet. De svarade för ungefär hälften av sysseli Malmö. Dessa verksamheter lokaliserades till en sättningsökningen till med närhet till en stor marknad början storstadsregionerna och gott utbud av kommunikationstjänster.

Sextiotalet sålunda att Malmö förlora sin karaktär som

innebar började

industristad. Ar 1970 hade andelen inom industrin minskat sysselsatta till 26 procent, medan andelen som var inom den sysselsatta privata tjänstesektorn ökat till 42 procent. Därmed var den privata tjänstesektorn också större än och tillsammans industri- byggnadssektorn vilka tillsammans stod för 36 procent av sysselsättningen. Inkluderas den offentliga tjänstesektorn uppgick andelen av arbetskraften som var verksamma med tjänsteproduktion till 62 procent. Malmö hade på allvar börjat anta karaktären av ett servicecentra.

Periferins under 1960-talet stora likheter med utveckling uppvisade 1950-talets utveckling. Sysselsättningsutvecklingen var svag även om till skillnad från 1950-talet, ökade Trots den sysselsättningen, något. marginella sysselsättningsökningen ökade befolkningen med 19 procent. Den förhållandevis stora befolkningsökningen var ett för att den uttryck ekonomiska tillväxten i Lund och Malmö i växande manifesterade grad sig i form av ökad i bosättning periferin. Bostadsproduktionens utveckling detta. Under andra hälften av 1960-talet var understryker bostadsproduktionen i nästan tre så stor som under periferin gånger andra hälften av 1950-talet. Med detta att andel av följde periferins bostadsproduktionen i 18 till 28 procent. Malmöregionen steg från

Det faktum att 1950-talets omvandlades till en sysselsättningsminskning mindre under 1960-talet var i huvudsak ett resultat av tillväxten ökning inom den sektorn. inom denna ökade med offentliga sysselsättningen 5 000 vilket innebar en 116 Den drygt personer, ökning på procent. ökade bostadsproduktionen i periferin innebar att sysselsättningen inom byggnadssektorn under samma period ökade med 38 procent. Mot dessa expansiva sektorer kan ställas utvecklingen inom jordbruket och industrin. sysselsättningen inom jordbruket minskade också under 1960talet med ca 5 800 personer, vilket innebar att nästan en av de tredjedel som 1960 var verksamma inom lämnade detta. Under samma jordbruket

sou 1989:69 gg

minskade inom industrin med 1 000 period sysselsättningen drygt personer.

Periferins under 1960-talet innebar att området började utveckling förlora sin karaktär av lantbruksregion. År 1970 hade andelen sysselsatta inom reducerats till 20 procent. Totalt det jordbruket sysselsatte livsmedelsindustriella inte mer än 27 procent av arbetskomplexet kraften i Periferin var sålunda att från sitt periferin. på väg frigöra sig ensidiga ekonomiska beroende av livsmedelsproduktion.

- årtionde Sjuttiotalet periferins

innebar en reduktion i i Sjuttiotalet kraftig befolkningstillväxten ökade endast med 22 000 Malmöregionen. Regionens befolkning vilket motsvarade en av personer ökning på 4 procent. Försvagningen befolkningstillväxten återspeglade en långsammare sysselsättningsökning. Under 1970-talet denna endast till 60 procent av ökningen uppgick under 1960-talet. Det är att notera att nästan hela sysanmärkningsvärt skedde inom den offentliga sektorn, där selsättningstillväxten sysökade med 23 000. Inom och industrin selsättningen primärnäringarna inklusive -fortsatte sysselsättningsminskningen, byggnadsverksamhet medan den en svag tillväxt. Tillväxtprivata tjänstesektorn uppvisade takten inom den till endast 30 procent av privata tjänstesektorn uppgick sysselsättningsökningen under 1960-talet.

Sjuttiotalet innebar också att det inomregionala utvecklingsmönstret förändrades. Ur framstod som regionens befolkningssynpunkt periferin tillväxtcentra. ökade i Befolkningen med 23 procent periferin samtidigt som den minskade med nästan 10 procent i Malmö. Denna utveckling delvis i preferenser när det gällde speglade förändringar befolkningens boendet. Ett växande antal personer valde att bosätta sig i periferin, medan de fortsatte arbeta i Malmö. Trots befolkningsminskningen fortsatte sålunda antalet sysselsatta att öka i Malmö.

För var situationen den omvända. fortsatte periferin länge Befolkningen att öka trots Ett för detta var en svag sysselsättningsutveckling. uttryck att kvoten mellan i och befolkningens

antalet sysselsatta periferin

storlek Ar 1960 motsvarade i periferin 42 gradvis sjönk. sysselsättningen av år senare hade kvoten sjunkit till 34 procent befolkningen. Tjugo en om man betänker att detta var procent, anmärkningsvärd utveckling en som kännetecknades av en markant höjning av kvinnornas period

SOU I989:69 81

förvärvsintensitet. Utvecklingen var för att i uttryck expansionen periferin primärt var ett utslag av i förändringar boendepreferenser.

Sjuttiotalet innebar emellertid en förändring även i detta avseende. Medan i under femtio- och sextiotalen sysselsättningen periferin minskade med tillsammans 5 000 personer, så ökade i sysselsättningen periferin med ungefär 9 500 personer under 1970-talet. Detta innebar att nästan hälften av i skedde sysselsättningsökningen Malmöregionen i periferin. Huvudorsaken till denna var den utveckling kraftiga ökningen av sysselsättningen inom den sektorn. offentliga Sysselinom denna sektor ökade sättningen med mer än 9 000 personer, vilket innebar att antalet sysselsatta inom sektorn mer än fördubblades under en inom

tioårsperiod. Expansionen den offentliga sektorn under 1970-

talet återspeglade ett nationellt fenomen. I riket ökade sålunda sysselsättningen inom den sektorn med mer offentliga än 50 procent. Tillväxttakten i var sålunda dubbelt Malmöregionens periferi så hög som rikets och än tillväxttakten i fyrtio procent högre Malmöregionen. Den offentliga sektorns tillväxt i kraftiga Malmöregionens periferi återspeglade i första hand den snabba tillväxt i som kännebefolkning tecknat periferin sedan slutet av 1950-talet. Under 1960-1980 perioden växte sålunda i befolkningen periferin med 46 procent. En ökning som kan med hela jämföras Malmöregionens befolkningsökning på 22 eller rikets procent 11 procent.

Den arbetskraft inom den höga efterfrågan på offentliga sektorn bidrog till att öka attraktivitet ur ytterligare periferins

boengesynpunkt,

eftersom en lokal arbetsmarknad för kvinnor Ar 1980 var skapades. sålunda 80 procent av de inom den sektorn i sysselsatta offentliga periferin kvinnor. Pendlingen in till Malmös och Lunds differentierade arbetsmarknad kunde därmed till att omfatta i begränsas en person familjen.

Vid sidan om den offentliga sektorn ökade också inom sysselsättningen den privata tjänstesektorn. inom denna sektor Sysselsättningsökningen var ungefär hälften så stor som inom den sektorn. Särskilt offentliga markant var tillväxten inom inom vilka företagsorienterade tjänster, sysselsättningen ökade med drygt 60 procent. Noterbart är att antalet kvinnor som arbetade inom detta område fördubblades under 1970talet. Detta återspeglade i första hand en av antalet betydande ökning kvinnor verksamma inom uppdragsverksamhet samt bank och försäkringsverksamhet. Sysselsättningsökningen inom de företags-

sou 1989:69 82

orienterade detta sätt till att öka bredden i lokala tjänsterna bidrog på arbetsmarknader för kvinnor i Malmöregionens periferi.

i Malmö var i första hand ett uttryck för att Befolkningsminskningen folks när det bostadsort förändrades. Folk valde att preferenser gällde bosätta utanför Malmö. Trots den kraftiga befolkningsminskningen sig ökade sålunda Resultatet blev att kvoten mellan sysselsättningen. antalet förvärvsarbetande och 0.51 1970 till 0.58 befolkning steg från 1980. mot sålunda av en ökad

Befolkningsomflyttningen periferin följdes

till Malmö. Att denna medförde att befolkningen inpendling utveckling i Malmö kom att minska var emellertid också ett uttryck för att i Malmö bromsade 1970-talet. Medan sysselsättningstillväxten upp under ökade med 17 under 1960-talet sjönk motsysselsättningen procent siffra till endast under 1970-talet. Detta innebar att svarande 2 procent endast svarade för av i hela

Malmö 12 procent sysselsättningsökningen

Malmöregionen.

sektorn svarade för hela i

Den offentliga sysselsättningsökningen

Inom denna sektor ökade med 11 000 Malmö. sysselsättningen 80 av denna tillväxt skedde inom hälso- och sjukvård personer. procent inom Tillväxten inom dessa sektorer var samt socialtjänsten. expansiva lika stor som inom tillverkningsin-

ungefär sysselsättningsnedgången

dustrin och

byggnadsverksamheten.

Medan 1960-talets inom industrin var

sysselsättningsminskning

koncentrerad till tekoindustrin och varvsindustrin så innebar 1970-talet en inom nästan alla de stora branscherna. Inom tekominskning industrin halverades åter. Inom den kemiska industrin sysselsättningen och minskade med 25 inom

plastvaruindustrin sysselsättningen procent,

maskinindustrin med 29 inom livsmedelsindustrin med 8 procent, och inom kontorsmaskinsindustrin med 50 procent. Endast en procent bransch en Inom läkemedels-

uppvisade påtaglig sysselsättningsökning.

industrin ökade med 230 under 1970-talet. Då

sysselsättningen procent

läkemedelsindustrin 1980 mindre än 2 procent av antalet sysselsatte inom industrin hade denna en effekt sysselsatta expansion negligerbar på arbetsmarknaden.

i Malmö till stor del den

Sysselsättningsutvecklingen återspeglade

nationella I riket minskade sålunda inom utvecklingen. sysselsättningen såväl konsumtionsvaruindustrin som inom den råvarubaserade industrin. Konsumtionsvaruindustrins fortsatta innebar att det

tillbakagång

sou 1989:69 33

utvecklingsmönster som inleddes efter det andra fortsatte. världskriget Malmö - med sin förhållandevis stora andel inom konsumsysselsatta tionsvaruindustrin - drabbades hårt av denna Ännu år 1970 nedgång. svarade konsumtionsvaruindustrin för nästan en av industritredjedel sysselsättningen i Malmö, vilket kan med en femtedel i riket. jämföras Den i förhållande till riket stora inom sysselsättningsminskningen industrin under 1970-talet, 18 procent med rikets 5 procent, jämfört förklaras sålunda till stor del av i Malmö. I av näringsstrukturen början 1970-talet var Malmös industri överrepresenterat i branscher med en svag utveckling. Detta intryck förstärkes om utvecklingen inom investeringsvaruindustrin studeras. Under 1970-talet ökade sysselsättningen inom investeringsvaruindustrin i Sverige med 5 procent, en som till största delen inträffade under första hälften av ökning årtiondet och som var koncentrerad till enstaka branscher några metallvaruindustrin, tillverkning av elektriska produkter, bilindustrin samt av instrument. Inom två av dessa tillverkning branscher, av elektriska och var Malmö tillverkning produkter bilindustrin, svagt företrädd.

I någon mån var ett för att industrin sysselsättningsminskningen uttryck utvecklades i Malmö än i resten av landet. inom svagare Tillbakagången tekoindustrin var sålunda större i Malmö än i riket. sysselsättningen inom den kemiska industrin minskade i Malmö, medan den ökade i landet. Motsvarande gällde för metallvaruindustrin. De relativt sett mest framgångsrika branschernavar instrumenttillverkning och varvsindustrin. Sysselsättningsökningen inom instrumentindustrin i Malmö var nästan fem så stor som i riket. Inom varvsindustrin antalet

gånger ökningen var

anställda 1980 ungefär lika stort som tio år tidigare. Under samma minskade antalet varvsanställda i riket med period 25 procent.

Under 1970-talet upphörde samtidigt tillväxten inom den privata i Malmö. Det var i första hand ett resultat av att de tjänstesektorn personorienterade tjänsterna minskade. Sålunda reducerades sysselinom hotellverksamhet och

sättningen detaljhandeln, resturang- och

reperationsverksamhet med 4 000 personer. Åven inom vissa företagsorienterade tjänster Inom stagnerade expansionen. partihandeln minskade sysselsättningen med ca 1 500 personer, vilket motsvarade 10 Däremot skedde det en snabb tillväxt inom procent. uppdragsverksamhet samt bank- och vars försäkringsverksamhet, sysselsättning ökade med 4 500 personer d v s en 34 procent. ökning på Expansionen inom återspeglade sannolikt uppdragsverksamheten

inom industrin i Malmö, då denna medförde att strukturomvandlingen verksamheter som utförts inom industrin omvandlades till tidigare fristående verksamheter. omklassificerades på Industrisysselsättningen detta sätt till tjänstesysselsättning.

1970-talet innebar en snabb i Lund. minskade expansion Visserligen med 1960-talet. Detta trots en befolkningstillväxten något jämfört fortsatt av i staden. Sysselsättningskraftig ökning sysselsättningen i Lund samma sätt som tillväxten i Malmö, ökningen bidrog därför, på till den stora i Under befolkningsökningen Malmöregionens periferi. ökade sålunda även till Lund. sjuttiotalet inpendlingen

var i första hand ett resultat av tillväxten inom Sysselsättningsökningen den sektorn. inom denna ökade med nästan offentliga sysselsättningen vilket innebar en 57 procent. Denna 8 500 personer, ökning på ökning neutraliserades inte - som i Malmös fall - av en kraftig

inom industrin. Industrisysselsättningen ökade sysselsättningsminskning i stället med 300 personer. drygt

Industrins tillväxt inom två branscher. Sysselåterspeglade utvecklingen inom instrumentindustrin ökade med drygt 600 sättningen personer, vilket innebar en med mer än 600 procent. Gambros expansion ökning svarade huvuddelen av denna ökade för sysselsättningsökning. Samtidigt inom maskinindustrin med knappt 300 personer, vilket sysselsättningen motsvarade en 14 procent. Att maskinindustrin växte i Lund, ökning på när i samma bransch med 5 i riket,

sysselsättningen minskade procent

förklaras av Tetra Paks Okningen av industriframgångar. i Lund sålunda av att staden hade en sysselsättningen möjliggjordes liten industrisektor som dominerades av ett fåtal expansiva företag. Detta innebar att staden förblev förhållandevis av den opåverkad som orsakade en minskad i strukturomvandling industrisysselsättning under 1970-talet. Trots detta minskade industrins andel av Sverige från 18.4 till 15.6 till av den stora sysselsättningen procent följd inom den offentliga sektorn. sysselsättningsökningen

Åttiotalet - balanserad inomregional utveckling

Under första hälften av 1980-talet 1970-talets utveckupprätthölls i fortsatte att minska i lingsmönster Malmöregionen. Befolkningen Malmö som den ökade i Lund samt i periferi. samtidigt regionens Särskilt i var emellertid markant periferin befolkningsökningen svagare

sou 1989:69 3 5

än under 1970-talet. som sköt fart Konjunkturuppgången 1983 bidrog emellertid till att sysselsättningssituationen förbättrades påtagligt i regionen. Konjunkturuppgången genererades i första hand av en stark tillväxt inom den medan inom privata tjänstesektorn, sysselsättningen den sektorn och inom industrin offentliga ökade svagare.

För Malmös vidkommande innebar 1980-talet i första hand en revitalisering av industrin (jfr Olander fortsatte 1989). Visserligen strukturrationaliseringen inom branscher. Sålunda fortsatte några sysselsättningsnedgången inom livsmedelsindustrin och tekoindustrin. Nedläggningen av Kockums Varv innebar en minsksamtidigt kraftig ning av antalet anställda inom varvsindustrin. Den största inom industrin

sysselsättningsökningen ägde rum inom

industri och kemisk

instrumenttillverkning, grafisk industri. Dessutom

uppvisade bilproduktionen en procentuell sett hög tillväxt. Då nedläggningen av Kockums varv av beslut om att etablera en följdes bilfabrik varvsområdet kan en fortsatt antalet

på ökning av sysselsatta

inom bilindustrin förväntas åtminstone under 1990-talets första år.

Det med Malmös under anmärkningsvärda utveckling 1980-talet var den svaga utvecklingen inom den Under första privata tjänstesektorn. hälften av 1980-talet minskade inom denna med 2 000 sysselsättningen personer. Detta var i första hand ett för en

uttryck betydande syssel-

sättningsminskning inom Aven inom detaljhandeln. sysselsättningen uppdragsverksamhet minskade något, medan bank- och finansverksamhet samt ökade. restaurangverksamhet Sysselsättningsökningen inom den sistnämnda av var sett den största typen tjänster procentuellt (jfr Karlsson 1988 och Olander 1989).

Åttiotalets utveckling i Lund har i stora samma mönster som drag följt 1970-talets. Sysselsättningen inom industrin har fortsatt att öka. Detta

återspeglade i första hand en tillväxt inom

förnyad förpackningsindustrin. Antalet sysselsatta inom har fortsatt att

instrumenttillverkning

växa även om tillväxttakten varit inom betydligt lägre. Försvagningen instrumentindustrin är ett för de Gambro fick i uttryck problem början av 1980-talet. illustrerar sålunda Utvecklingen industriutvecklingens sårbarhet i Lund för händelser i enskilda Noterbart är också att företag. antalet personer verksamma inom fördubblades under datortillverkning första hälften av åttiotalet. Antalet som var verksamma i personer denna produktion motsvarade 1985 endast 3 procent av de sysselsatta

sou 1989:69 35

inom men det är att denna verksamhet har en stor industrin, möjligt utvecklingspotential.

Även har vuxit under 1980-talet. Liksom i Malmö tjänstesektorn minskade inom detaljhandeln. Denna visserligen sysselsättningen mer än väl av en stark inom minskning kompenserades ökning Särskilt markant var tillväxten i företagsorienterade tjänster. uppdragsverksamhet. Under första hälften av 1980-talet ökade sysselsättningen verksamheter i Lund awek inom sådana med 50 procent. Utvecklingen i detta avseende markant från i Malmö. utvecklingen

För innebar 1980-talet en påtaglig försvagning Malmöregionens periferi i En till detta var den sysselsättningstillväxten. förklaring svagare tillväxten inom Denna förstärktes offentlig tjänsteproduktion. utveckling av att tillväxten inom den samtidigt stagnerade. privata tjänstesektorn inom minskade samtidigt som syssel- Sysselsättningen detaljhandeln inom samfärdsel och tjänster var sättningsökningen företagsorienterade mindre än under 1970-talet. Bank- och finansverksamhet samt restuden största inom den rangverksamhet uppvisade sysselsättningsökningen vi till att inom såväl privata tjänstesektorn. Lägger sysselsättningen som industri fortsatte att minska skapas ett intryck av att jordbruk i under 1980-talet har sysselsättningsökningen Malmöregionens periferi av en fortsatt av den lokalt inriktade offentliga möjliggjorts utbyggnad servicen. under 1980-talet var detta sätt en Sysselsättningsökningen på av den i under 1970-talet. följd kraftiga befolkningsökningen periferin

Nittiotalet - och stagnation expansion

för de olika delarna av Malmöregionen Utvecklingsförutsättningarna varierar. Lund förefaller vara den del av som har bäst regionen för en under 1990-talet. Stadens förutsättningar expansiv utveckling ekonomiska bas av en stor sektor, med en stark utgörs offentlig mot och Visserligen kommer denna

inriktning utbildning sjukvård.

som under 1960- och 1970-talen, att som en stark knappast, fungera motor i stadens under 1990-talet. Det ekonomiska läget torde utveckling inte för en fortsatt snabb av den offentliga ge utrymme utbyggnad sektorn. Om en fortsatt kommer till stånd kommer den utbyggnad sannolikt En fortsatt av den att anta ett nytt mönster. utbyggnad högre förväntas ske vid regionala högskolor. På utbildningen nämligen motsvarande sätt kommer att öka, när det gäller att ansträngningarna vrida från till vård. Realiseras utbyggnaden reparerande förebyggande

sou 1989:69 37

ovanstående utveckling innebär det att Lund kan förvänta knappast sig någon expansion inom sjukvård och Å andra sidan, eftersom utbildning. såväl sjukvård som utbildning är politiskt kan det inte väntas ske styrda, några dramatiska i Lund riskerar förändringar lokaliseringsmönstret. därför inte någon markant i antalet anställda. minskning offentligt Sannolikheten är större att inte förmår nog politikerna styra utvecklingen utan att denna inom den offentliga sektorn fortsätter i invanda spår. Isåfall kommer den retoriken att av tal politiska präglas om av och ökad utbyggnad regionala högskolor satsning på förebyggande vård, samtidigt som också 1990-talets verklighet kommer att av en fortsatt i centra för präglas utbyggnad gamla offentlig tjänsteproduktion vilket kommer gynna Lund.

Fortsatt svag tillväxt eller inom den stagnation offentliga tjänstesektorn framstår sålunda som möjlig under 1990-talet. Tillväxten inom sektorn mjuklandar. En fortsatt i Lund måste därför basera expansion sig på andra typer av verksamheter. Industrin en representerar möjlig expansiv drivkraft. Sedan 1950-talet har industrisysselsättningen kontinuerligt ökat i Lund. Sålunda ökade antalet inom industrin med sysselsatta nästan 70 procent mellan 1950 och 1985. Denna tillväxt har till stor del skett tekniskt som etablerats under

inom nyskapande företag efterkrigs-

tiden - Akerlund & Tetra m fl. En förhållande- Rausing, Pak, Gambro, vis stor del av Lunds industri är därför teknikbaserade och verksamma inom expansiva områden. Detta bl a i att en förhållandevis yttrar sig stor andel arbetskraften i industrin arbetar med och

av forskning

utveckling. Ar 1985 var nästan en av inom tredjedel tjänstemännen industrin verksamma inom detta område, en andel som är mer än dubbelt så som andelen i Malmö och som också är hög betydligt högre än motsvarande andelar för Stockholm och Industrins Göteborg. forskningsintensitet också i att andelen med avspeglar sig personer forskarutbildning inom industrin är tio i Lund än i riket gånger högre som helhet.

Förutsättningarna för en fortsatt tillväxt under 1990-talet är därför goda. Två förhållanden kan emellertid förändra denna bild. För det första är det troligt att några av de framgångsrika vid Lundaföretagen denna tidpunkt har nått en sådan storlek att deras fortsatta tillväxt i växande utsträckning kommer att ske i utlandet. Företagens fortsatta tillväxt får i såfall gradvis mindre effekter på Lunds utveckling. För det andra dominerar fortfarande några enstaka företag industristrukturen i Lund. Resultatet blir att stora i enstaka situation förändringar företags

sou 1989:69 33

kan få en märkbar effekt i staden. Stadens på industriutvecklingen industriella bas är fortfarande så smal, att industrins utveckling är sårbar för i för enskilda företag. förändringar utvecklingsbetingelserna

Ovanstående utsagor baserar sig på en bedömning av utvecklingsför de större i Lund. Industrins förutsättningarna befintliga företagen under 1990-talet emellertid också av storleken på utveckling påverkas de industriella i staden. I detta avseende nyetableringarna representerar universitetet en resurs i Lund. För det första så kan universitetet viktig som ett drivhus, i vilket människor har att utveckla fungera möjligheter idéer som de sedan realiserar genom att starta företag. På kort sikt är av sådana små. Många av dessa sysselsättningseffekterna avknoppningar kommer att efter ett tag, andra kommer att överleva företag upphöra men förbli små. I blir framgångsrikt och undantagsfall företaget en stabil tillväxt under en tid. Dessa undantag kommer på uppvisar lång till inom Lunds industri. sikt att ge ett märkbart bidrag sysselsättningen Tetra Pak, etablerat 1951, och Gambro, etablerat 1965, illustrerar detta. Under sina första tio levnadsår dessa 400 arbetsplatser skapade nya vardera i Lund. I dag sysselsätter de ca 2 200 respektive 750 personer i Lund. Dessa siffror emellertid lite om den sysselsättning som har säger sina rötter i dessa två För att få en uppfattning om detta måste företag. hos underleverantörer samt i sysselsättningen sysselsättningen företag som från också att beaktas. I Tetra Paks fall avknoppats moderföretaget räknar man med att bortåt 1 500 personer är i tillverkning engagerade för Tetra Paks räkning hos underleverantörer samt att bortåt 500 är verksamma i till Tetra Pak. En personer avknoppningsföretag del av dessa företag finns i Malmöregionen (Reitberger 1984 betydande b).

Medvetenheten om den utvecklingspotential som avknoppningsförehar ökat under senare år. Etableringen av forskartagen representerar Ideon är ett försök att stimulera till ökat forskningsbaserat byn Blir framgångsrik i detta avseende resulterar företagande. forskarbyn den i ett ökat antal företagsetableringar. Därmed skapas det förutsättför en av Lunds vilket i sin ningar fortgående modernisering näringsliv tur till en stabil tillväxt i stadens öppnar möjligheter långsiktig näringsliv.

Även i ett annat avseende utgör universitetet en viktig resurs. Tilltill välutbildade att verksamheter som kräver gången personer gör kvalificerad arbetskraft attraheras till staden. I många fall är det fråga

om att placera en utvecklingsenhet i Lund. Denna utveckling bidrog till att antalet människor som är verksamma med utvecklingsarbete inom industrin mer än fördubblades mellan 1975 och 1985. Ideon kan bidra till att ytterligare förstärka en sådan utveckling.

Slutsatsen blir att 1990-talets expansion i Lund i första hand kommer att möjliggöras av tillväxt inom industri- och uppdragsverksamhet, en tillväxt som är nära knuten till den kompetens som finns vid universitet.

Utvecklingsförutsättningarna för Malmö under 1990-talet är radikalt annorlunda. Industrin i Malmö domineras fortfarande av mogna branscher med År 1985 återfanns begränsade tillväxtmöjligheter. sålunda 60 procent av de i industrin i sådana branscher. sysselsatta Dominansen av mogna branscher är huvudorsaken till att sysselsättningen inom industrin i Malmö minskat med nästan 40 procent sedan 1960. Den svaga utvecklingen har permanentats som ett resultat av att inom områden varit denna etableringarna expansiva svag, varför typ av industri vuxit i Malmö än i riket. Instrumentindustrins långsammare snabba sysselsättningsökning under första hälften av 1980-talet - 142 - en awikelse från detta mönster. Då instrumentprocent representerar tillverkning ännu i mitten 1980-talet endast 3 procent av på sysselsatte arbetskraften inom Malmös industri krävs det ett årtionde ytterligare med snabb tillväxt innan effekterna på den lokala arbetsmarknaden blir

påtagliga. Situationen är likartad för läkemedelsindustrin som också

uppvisar en snabb tillväxt.

Också under första hälften av 1990-talet kommer därför sysselsättningsutvecklingen inom industrin i Malmö att av de mogna branschpräglas ernas utveckling. Konsumtionsvaruindustrin, som 1985 svarade för 26 procent av industrisysselsättningen, förväntas krympa ytterligare. Framtidsutsikterna inom investeringsvaruindustrin är annorlunda. SAABs nya bilfabrik kan innebära ett sysselsättningstillskott på kort sikt. De långsiktiga effekterna av denna fabrik är nära knutna till i vilken SAAB kommer att öka vid I grad produktionen anläggningen. detta fall kan av det som diskuterades ovan spridningseffekter slag utifrån Tetra Paks förväntas förbli Den utveckling marginella. nya fabriken kommer att en som redan tillverkas vid producera produkt andra SAAB har därför redan ett anläggningar. byggt upp underleverantörssystem av kvalificerade som kommer att företag utnyttjas också i den nya fabriken. Fabriken kommer därför knappast

sou 1989:69 90

att bidra till att ett ökat antal växer fram i bildelsproducenter Malmöregionen.

En ökad i Malmö förutsätter sålunda antingen att industrisysselsättning fabriker lokaliseras dit eller att det sker en i ytterligare kraftig ökning antalet nyetableringar för att på så sätt öka sannolikheten för att nya expansiva företag utvecklas. Som är ökad

påpekats nyetablerings-

verksamhet i första hand något som påverkar sysselsättningen

på lång

sikt. Därför är det mest sannolika framtidsperspektivet att strukturinom Malmös industri kommer att följa invanda mönster.

omvandlingen

Aven under 1990-talet förväntas inom industrin minska. sysselsättningen Mot slutet av årtiondet kan tillväxten i branscher som instrumenttillverkning och läkemedelsproduktion bidra till att sysselsättningsnedgängen upphör.

av Malmö förväntas sålunda fortsätta. Malmös Avindustrialiseringen karaktär av administrativt centrum för skånskt näringsliv förstärks. Sedan mitten av 1970-talet har antalet inom industrin i tjänstemän Malmö ökat. Särskilt markant har varit när det gäller högre ökningen Sålunda ökade antalet med 6 procent befattningshavare. tjänstemän under första hälften av 1980-talet. Under samma period minskade antalet industriarbetare med 12 procent. Avindustrialiseringen innebär att försvinner, som antalet primärt varuproduktionen samtidigt personer som arbetar med marknadsbearbetning och utvecklingsarbete ökar.

Malmö är i första hand ett centrum för administration och marknads- En av inom industrin är verkbearbetning. tredjedel tjänstemännen samma inom en andel som i nivå med marknadsbearbetning, ligger Stockholms. 18 procent av tjänstemännen har administrativa funktioner, en siffra som är i nivå med Göteborgs men som är fem procentenheter lägre än Stockholms.

Malmö är ohotad i rollen som centrum för skånskt näringsliv. En fortsatt av antalet inom industrin kan därför ökning tjänstemän förväntas. Då industrin i - som påpekats ovan - förväntas att övrigt utvecklas i antalet att vara för liten svagt kommer ökningen tjänstemän för att förhindra en fortsatt inom industrin. sysselsättningsminskning

En eventuell i Malmö måste därför en fortsatt expansion skapas genom tillväxt inom inom industrin i det tjänstesektorn. Omvandlingen ger avseendet vissa Koncentrationen av administrativa möjligheter.

sou 1989:69 91

funktioner till Malmö skapar förutsättningar för en expansiv utveckling inom företagsorienterade tjänster. Bank och finansverksamhet är ett exempel på tjänster med goda förutsättningar för fortsatt tillväxt. Partihandel och uppdragsverksamhet är andra verksamheter som dras till av Malmös för näringslivscentra typ. I takt med att marknaden uppdragsverksamhet växer i Sverige, kan det antas att svenska och utländska företags intresse att etablera sig i Malmö ökar. På detta sätt kommer inom i Malmö att i första utvecklingen uppdragsverksamheten hand återspegla marknadens tillväxt.

Slutsatsen blir att Malmös under 1990-talet kommer att utveckling den nationella ekonomiska En snabb eko-

återspegla utvecklingen.

nomisk tillväxt i innebär att inom Sverige sysselsättningsminskningen industrin i Malmö som tillväxten i begränsas, samtidigt företagsorienterade tjänster stimuleras. En tillväxt förväntas dessutom hög ge för en tillväxt i Under dessa utrymme högre offentlig tjänsteproduktion. omständigheter kommer i Malmö att öka. Blir den sysselsättningen nationella ekonomiska tillväxten däremot blir en svag utvecklingen annan. Sysselsättningsminskningen i industrin kommer i detta fall att förstärkas av en sysselsättningsminskning inom företagsorienterade tjänster. En svag nationell ekonomisk tillväxt kommer därför att leda till stagnation i Malmö.

Ovanstående innebär att den nationella ekonomiska tillväxten får en avgörande betydelse för Malmöregionens utveckling under 1990-talet. En nationell ekonomisk tillväxt innebär att såväl Malmö som Lund hög kommer att en Därmed det också uppvisa expansiv utveckling. skapas förutsättningar för en fortsatt expansion i Malmöregionens periferi, en expansion som kommer att basera sig på en fortsatt tillväxt inom lokalt inriktad tjänsteproduktion.

Blir däremot den nationella ekonomiska tillväxten svag finns det förutsättningar för en endast i Lund. En fortsatt expansiv utveckling snabb expansion i Lund är för att upprätthålla knappast tillräckligt expansionen i hela då Lund svarar för mindre än 20 Malmöregionen, av regionens sysselsättning. från Lund berör procent Tillväxtimpulserna därför endast en mindre del av periferin. En svag nationell ekonomisk tillväxt innebär därför att även tillväxten i periferi Malmöregionens försvagas.

sou 1989:69 92

Det förhållande att Malmö omvandlats från en kombinerad och importexportnod till ett tjänste- och administrationscentra gör att regionen förlorat sin roll som drivande kraft bakom den nationella utvecklingen. i stället den nationella Endast Malmöregionen återspeglar utvecklingen. Lund, med sitt teknikbaserade awiker från detta mönster. näringsliv, till industriellt i Lund kommer Upprätthålles förmågan nyskapande staden att utvecklas till en allt kraftfullare utvecklingsmotor för hela Malmöregionen.

sou 1989:69 93

6. STORSTADSREGIONERNAS OMVANDLING

Den genomförda analysen visar att i storstadsregionerna Sverige genomgått en betydande sedan 1950. I fall har de omvandling samtliga omvandlats från att ha varit stora städer till att bli storstadsregioner. Samtidigt har deras roller i den nationella ekonomin förändrats. Stockholm har utvecklats från att ha varit en huvudstad, av präglad offentlig förvaltning, till att bli landets ledande importhamn för ny teknologi präglad av en stor och växande partihandelsaktivitet. Göteborg har utvecklats från ett diversifierat industriellt centrum till en exporthamn, dominerad av en stor Malmö har sammansättningsfabrik. omvandlats från ett industriellt centrum för inriktad mot produktion den nationella marknaden till ett centrum för regionalt tjänsteproduktion.

Storstadsregionernas omvandling återspeglar såväl särpräglade egen-

skaper hos de tre regionerna som den nationella omvandlingen.

Den nationella omvandlingens roll

Den mest i sedan 1950 är

påtagliga förändringen (storstadsregionerna

tjänstesektorns ökade betydelse. Ar 1950 arbetade 54 procent av arbetskraften i storstadsregionerna inom tjänstesektorn. År 1985 hade andelen ökat till 72 Denna en nationell procent. utveckling speglar

förändringsprocess.

Utbyggnaden av välfärdsstaten har i en stor av tagit sig uttryck ökning antalet personer som är verksamma i I riket offentlig tjänsteproduktion. tredubblades detta antal mellan 1960 och 1987. Samtidigt växte antalet sysselsatta i de som i första hand var företagsinriktade tjänsterna. Något ett resultat av tillväxten inom och partihandel uppdragsverksamhet. Denna expansion skall förstås i termer av en snabb teknologisk utveckling som har bidragit till att öka den bredden och teknologiska samtidigt har ökat till att möjligheterna kundanpassa produkterna.

Den ökade teknologiska bredden gör det allt svårare för enskilt land att utveckla inom alla områden. Med den konkurrenskraftig produktion teknologiska utvecklingen följer därför att utrikeshandelns relativa betydelse ökar. Sålunda har utrikeshandelns andel av BNP mer än fördubblats sedan 1950. Importvolymen ökade med 542 procent mellan 1950 och 1988, medan BNP under samma endast ökade med 208 period

sov 1989:69 94

Denna har stimulerat tillväxten inom procent. utveckling naturligtvis som kan avläsas i expansion (jfr importverksamhet, något partihandelns Johansson och Strömqvist 1986).

De ökade tekniska att kundanpassa har möjligheterna produkterna gjort i ökat och

att tjänsteinnehållet industriproduktionen gradvis (Pousette

som investerar i ny

Lindberg 1987). Företag produktionsutrustning

inte i huvudsak maskiner. Deras intresse riktas i stället köper längre mot att få ett som till det behov. system är anpassat egna företagets Med denna av ökar kraven på köparens individualisering produkterna Kunden måste kunna utarbeta en kravupphandlingskompetens. samt ha att utvärdera de förslag som leveranspecifikation kompetens törerna kommer med. att denna kompetens Många köpare väljer hyra i samband med Den ökade flexibilitet som den investeringsbeslut. tekniska har resulterat i att marknaden för utvecklingen möjliggjort snabbt ökat. Uppdragsverksamhetens snabba uppdragsverksamhet tillväxt sedan 1960-talet skall förstås mot denna bakgrund.

har av en under Primärnäringarna präglats fortgående tillbakagång medan inom industrin växte fram till efterkrigstiden, sysselsättningen mitten av sextiotalet. Därefter den för att sedan minska stagnerade under andra hälften av innan en ökning kraftigt sjuttiotalet, svag inträffade i samband med den internationella i

konjunkturuppgången

början av åttiotalet.

Ovanstående förändringsprocess har också präglat storstadsregionernas Därmed har i i utveckling. strukturomvandlingen storstadsregionerna sina samma mönster som i övriga delar av landet. huvuddrag följt var sålunda inte en konsekvens av att Storstadsregionernas expansion dessa en radikalt annorlunda utveckling än övriga regioner uppvisade delar av landet.

Storstadsregionernas forsteg

Att trots detta växte förhållandevis snabbt under storstadsregionerna sextio- och var ett för att dessa regioner hade vissa sjuttiotalen uttryck Av skäl svarade för en liten andel försteg. naturliga primärnäringarna av i Detta innebar att dessa sysselsättningen storstadsregionerna.

regioner endast drabbades marginellt av primärnäringarnas tillbakagång.

hade en förhållandevis stor företags- Samtidigt storstadsregionerna - Stockholm - och en stor Verkstadsindustri inriktad tjänstesektor

sou 1989:69 95

och Malmö. Den snabba i dessa Göteborg expansionen näringar bidrog därför till en snabb tillväxt i Det faktum att de storstadsregionerna. retarderande var små som primärnäringarna samtidigt expansiva tjänstenäringar och industribranscher var förhållandevis stora medförde sålunda att tillväxten i blev stark under sextiotalet. storstadsregionerna

Under sjuttiotalet förändrades den nationella situationen. Den ekonomiska tillväxttakten reducerades och den offentliga tjänstesektorn växte fram som huvuddrivkraft bakom sysselsättningsökningen. inom denna sektor ökade sysselsättningen med 430 000 personer i riket eller 56 procent under det aktuella årtiondet. Ett utmärkande drag i denna var att den inte var koncentrerad till bestämda utveckling typer av regioner. Den växte i alla av offentliga tjänsteproduktionen typer regioner. Tillväxttakten var störst i små, befolkade och glest regioner minst i av välfärdsstaten under storstadsregionerna. Utbyggnaden sjuttiotalet kom sålunda att bidra till en ökad balans. Storstadsregional regionerna spelade inte rollen av nationella tillväxtcentra längre baserade en fortsatte på fördelaktig näringsstruktur. Visserligen storstadsregionernas arbetsmarknader att växa men nu i samma ungefär takt som det landet. övriga

Under åttiotalet förändrades bilden Den internationella ekoigen. nomiska tillväxten sköt på nytt fart och storstäderna framstod åter som expansiva centra. Huvudorsaken till detta var att de företagsinriktade tjänsterna utgjorde huvuddrivkraften bakom den ekonomiska förnyade tillväxten. Stockholmsregionen ett nationellt centrum för denna utgjorde typ av tjänster. Följdriktigt innebar den storstadstillväxten förnyade under åttiotalet i första hand en stark tillväxt i Stockholmsregionen.

En slutsats som kan dras av ovanstående är att storstadsförlopp regionernas snabba tillväxt återspeglar dessa att bli regioners förmåga centrum för nya expansiva verksamheter. Tre förhållanden förklarar att denna förmåga är förhållandevis stor hos storstadsregionerna.

För det första representerar storstäderna de största lokala marknaderna i landet. Den lokala marknadens som har betydelse lokaliseringsfaktor sannolikt minskat över tiden. När L M Ericsson i slutet av 1800-talet lokaliserade sin till Stockholm så var den lokala marknadens produktion storlek ett När största IBM avgörande argument. Sveriges dataföretag under 1960-talet etablerade i Stockholm var produktionsanläggningar

sou 1989:69 95

storleken den lokala marknaden av underordnad betydelse. Trots det på fortfarande marknaden en roll för val av lokaliseringsort. spelar viktig

I är emellertid den intressanta inte hur stor den lokala dag frågan marknaden är utan hur stor del av den nationella marknaden som kan bearbetas effektivt från den valda I detta avseende lokaliseringsorten. har fördelar framför andra regioner. Stockholmsstorstadsregionerna centrum i en större som omfattar ca regionen utgör geografiskt region 3 människor. sålunda en naturlig miljoner Stockholmsregionen utgör för av den svenska marklokalisering bearbetning av ca 40 procent naden. blir att Stockholmsregionen framstår som ett naturligt Följden val för som ämnar slå sig in på den svenska marknaden. företag är i detta avseende ett sämre alternativ, medan Göteborgsregionen med sin - i förhållande till den svenska marknaden - Malmöregionen har de sämsta i detta avseende. perifera lokalisering förutsättningarna Den av i Stockholmstidiga utvecklingen företagsinriktade tjänster är ett för denna när det den regionen uttryck regions försteg gäller marknadens storlek. omgivande

För det andra är i det internationella och storstadsregionernas plats nationella kommunikationsnätverket en viktig resurs. Under de senaste årtiondena har till ett välutvecklat blivit allt tillgången flygnät viktigare. Detta är en tendens som har storstadsregionerna i allmänhet gynnat och i Under 1970 till 1988 Stockholmsregionen synnerhet. perioden ökade sålunda antalet som i de tre passagerare passerade flygplatserna med nästan 300 I detta avseende har storstadsregionerna procent. Stockholmsregionen en avgörande fördel framför Göteborgs-och Arlanda navet i det svenska inrikes- Malmöregionen. utgör nämligen som är till det interflyget samtidigt flygplatsen Sveriges inkörsport nationella Nästan 80 av den reguljära flygtrafiken flygnätet. procent mellan Sverige och utlandet utgår från Arlanda. Stockholmsregionen har detta sätt en unik i när det att effektivt på position Sverige gäller nå inhemska och utländska destinationer. Stockholms överlägsenhet ur bidrar till att förklara såväl koncentrationen kommunikationssynpunkt av huvudkontorsfunktioner till som koncentrationen dit av regionen utlandsägda dotterbolag.

ökade har sålunda inneburit att Stockholmsregionens Flygets betydelse framför de andra två storstadsregionerna har ökat. Visserligen försteg har såväl som som är

Göteborgs- Malmöregionen flygkommunikationer

andra orters i Båda har direktflyg till överlägsna Sverige. regionerna

sou 1989:69 97

några destinationer i utlandet samt täta förbindelser till Stockholm. Icke desto mindre är dock utländska och svenska regioners tillgänglighet betydligt sämre från och Malmö än från Stockholm. Göteborg

För det tredje har utbudet av högre ett utbildning representerat viktig försteg för storstadsregionerna. har sedan Samtliga storstadsregioner länge tekniska och till 1970-talet högskolor handelsehögskolor. Fram var sålunda utbudet av civilingenjörer och civilekonomer större i storstadsregionerna än i övriga delar av landet. Detta att förutgjorde sättningarna för att tekniska i industriella utnyttja nya möjligheter sammanhang var bättre i än i resten av I storstadsregionerna Sverige. dag har när det utbud storstadsregionernas försteg gäller av utbildningsplatser i stort sett eliminerats. är t.o.m. under- Utbildningssektorn representerad i Kanske kommer den Stockholmsregionen. decentralisering av den som skett sedan högre utbildningen sjuttiotalet att på lång sikt ändra på storstadsregionernas föurtsättning att industriellt utnyttja nya tekniska möjligheter. Frågan är emellertid om utbudet av civilingenjörer och civilekonomer endast en stor återspeglar utbildningsi Till del kapacitet storstadsregionerna. en återspeglar utbudet också att storstadsregionernas differentierade arbetsmarknader med intressanta karriärmöjligheter attraherar som har valt en karriärlivsform. ungdomar Det faktum att nästan hälften av de som utbildat inom datateknik sig eller industriell ekonomi arbetar i trots att dessa Stockholmsregionen, utbildningar saknas där, hur attraktiva är. antyder storstadsregionerna

Koncentrationen av sådan arbetskraft till förklarar storstadsregionerna varför huvuddelen av alla teknikbaserade återfinns i nyetableringar storstadsregionerna. I en empirisk studie av var mindre svenska

elektronikföretag var lokaliserade konstaterades att

ca 70 procent av företagen 1983 var lokaliserade till de tre storstadsregionerna (Reit- 1984 Dessa var små och

berger a). företag sysselsatte ett förhållandevis

litet antal människor. Det intressanta med dem är emellertid den tillväxtpotential de besitter. En region med ett stort antal teknikbaserade av denna har

småföretag typ goda förutsättningar att få

uppleva en långsiktig tillväxt av inom åtminstone delar sysselsättningen av industrin.

Stora regionala marknader, goda samt till flygförbindelser tillgången arbetskraft med högre teknisk och ekonomisk är sålunda utbildning orsaken till att varit centra för storstadsregionerna ny produktion (jfr. Johansson 1988). Då denna i fall har haft en stor produktion många

sou 1989:69 93

har detta för en långsiktig utvecklingspotential skapat förutsättningar tillväxt i som överstigit riksgenomsnittet. storstadsregionerna

har sedan tid tillbaka haft en fördel, när det Stockholmsregionen lång marknadens storlek. ökade har gäller den regionala Flygets betydelse accentuerat i förhållande till de Stockholmsregionens överlägsenhet Resultatet har blivit, att det uppstått en övriga storstadsregionerna. kvalitativ skillnad mellan och Göteborgs - och Stockholmsregionen I avseenden kan de sistnämnda inte längre Malmöregionen. många konkurrera med Stockholm. En radikal förändring av det framgångsrikt svenska struktur skulle kunna bidra till att förbättra Göteflygnätets är att det inrikes flygnätet borgsregionens position. Förutsättningen konkurrerande nav i stället för ett som i byggs upp kring två kring dag. Utvecklas ett konkurrerande nav i skapas det Göteborgsregionen nya för att utveckla från Landvetter. För förutsättningar utrikesflyget vidkommande skulle en förbättrad åtkomst till Kastrup Malmöregionens få en liknande effekt. En fast förbindelse mellan Malmö och Köpen-

hamn kan vara ett sätt att uppnå detta.

Politikens effekter

i ett perspektiv är Studeras storstadsregionernas utveckling långsiktigt att effekter av Kanske är det svårt spåra speciella politiska åtgärder. detta ett resultat av att statsmakterna drivit en medveten aldrig Därmed har i kommit att präglas storstadspolitik. utvecklingen hög grad av marknadskrafternas spel.

kan betraktas som ett i detta avseende. Sjuttiotalets utveckling undantag av kom att

Den omfattande utbyggnaden offentlig tjänsteproduktion

Det mönstret i innebar prägla detta årtionde. geografiska utbyggnaden än i resten av landet. att tillväxttakten var svagare i storstadsregionerna av den motverkade på

Utbyggnaden offentliga tjänsteproduktionen

den koncentrationstendens som kännetecknat den detta sätt tidigare Att så blev fallet berodde emellertid inte enbart regionala utvecklingen. den förda Minst lika var att denna utbyggnad på politiken. viktigt under en med en historiskt sett låg tillväxttakt. genomfördes period Resultatet blev att den sektorn svarade för hela sysseloffentliga under De stora effekterna den sättningsökningen sjuttiotalet. på balansen av av välfårdsstaten var sålunda mellanregionala utbyggnaden en konsekvens av att genomfördes under en period med svag politiken ekonomisk tillväxt. Den sannolika kombinationen med svag ekonomisk

sou 1989:69 99

tillväxt och stor av den sektorn att utbyggnad offentliga gör sjuttiotalet framstår som en i parentes storstadsregionernas utveckling (jfr. Mønnesland 1988).

När det gäller politiska insatser i är det endast två storstadsregionerna beslut som givit resultat. av det synbara Omlokaliseringen statliga verken under 1970-talet innebar att ca 10 000 ut arbetsplatser flyttades från Stockholm. Trots detta Ökade antalet sysselsatta i statlig förvaltning i med

regionen knappt 10 000 personer (Statskontoret 1989). Huvud-

delen av denna tillväxt skedde emellertid inte i Stockholm utan i Arlandakorridoren och Södertörn. På kort sikt sålunda ompå bidrog lokaliseringen av de statliga verken till att dämpa sysselsättningstillväxten i Stockholm. Däremot är det tveksamt om omlokaliseringen också påverkat den i Stockholm.

långsiktiga utvecklingen

Utbyggnaden av Arlanda flygplats bidrog till en snabb tillväxt i Arlandakorridoren under 1960-talet. Tillväxten var ett resultat av en expansion på bred front. Industrin växte, kommunikationssektorn växte, de företagsinriktade och den sektorn växte. tjänsterna offentliga Utvecklingsmönstret var med andra ord detsamma som i riket som helhet, men tillväxttakten var Det är sannolikt att den betydligt högre. höga tillväxttakten till en del, men inte enbart, förklaras av den nya Arlandaflygplatsen. Hur stor som för betydelse flygplatsen spelade Arlandakorridorens tillväxt är det att Motsvarande omöjligt avgöra. svårigheter uppstår när man skall avgöra huruvida Arlandakorridorens tillväxt bidrog till att öka tillväxttakten i hela eller Stockholmsregionen om korridorens tillväxt i första hand var resultat av en inomregional omfördelning av tillväxten.

Politiska styrningsmöjligheter

Erfarenheterna under för att efterkrigstiden ger inget underlag empiriskt pröva vilka det finns att styra storstadspolitiska möjligheter regionernas utveckling. Trots detta leder av de tre storstadsanalysen regionernas utveckling till två relevanta slutsatser. politiskt

För det första är det lättare att tillväxten än att stimulera den. begränsa Orsaken till detta är att effekterna av åtgärder som tillväxten begränsar direkt i av påverkar utvecklingsmöjligheterna regionen. Omlokalisering statliga verk, brist på arbetskraft och återhållsamhet när det ingäller vesteringar i infrastruktur bidrar under alla till att omständigheter

sou 1989:69 100

tillväxten Tillväxtstimulerande som förbättrade begränsas. åtgärder kommunikationer, ökad utbildningskapacitet samt en ökad offentlig FoU-insats kan bidra till att tillväxten i stimuleras. För att regionerna så skall ske förutsätts emellertid att ett antal andra förutsamtidigt Om detta sker uppnås positiva effekter - men först sättningar uppfylles. efter tid. åtgärder leder däremot med stor lång Tillväxtdämpande säkerhet och efter förhållandevis kort tid till att storstadsregionernas tillväxttakt dämpas.

För det andra är sambanden så att har ett stort komplexa varje åtgärd utfallsrum. Därmed blir det att förutse effekterna av vidtagna omöjligt Vi vet att dämpar tillväxten i åtgärder. tillväxtdämpande åtgärder men vi kan veta vilka konsekvenser detta får storstadsregionen, aldrig för andra regioner. Eftersätts investeringar i nya bostäder kan det resultera i vilket medför en ökad brist arbetskraft i bostadsbrist, på Därmed hämmas tillväxten. Hur detta kommer att maniregionen. festera är däremot en Det kan tänkas att en sådan sig öppen fråga. i första hand det svårare för okvalificerad personal i utveckling gör att etablera bostadsmarknad. I så fall servicenäringarna sig på regionens blir resultatet att utbudet av privata och offentliga tjänster försämras. Alternativt kan bostadsbristen ta i att storstadsregionerna sig uttryck Kommuner i utkant kan kanske erbjuda expanderar ytmässigt. regionens bostäder. Effekten blir att blir fler och Därmed pendlingsresorna längre. kan också den sociala i öka. Bristen på segregeringen regionen arbetskraft kan också medföra att i väljer att interföretag regionen nationalisera sin verksamhet än vad som annars skulle varit tidigare fallet. I fall kanske utländska avstår från att etablera några företag verksamhet i med tanke arbetskraftsbristen. En bostadsbrist regionen på som accentuerar arbetskraftsbristen i kommer sannolikt att regionen pressa upp lönenivån i regionen. Detta kan i sin tur bidra till att höja kvalificerade och Effekten blir att priserna på tjänster importvaror. sådana och varor utvecklas långsammare än vad efterfrågan på tjänster som annars skulle varit fallet. Får denna effekt en stor omfattning kan det innebära att näringslivets konkurrensförmåga försvagas. Slutligen kan det tänkas att arbetskraftsbristen medför att verksamheter omlokaliseras från till delar av landet. storstadsregionerna övriga

Sannolikt kommer en situation med stor bostadsbrist, till av små följd initiera alla de typer av investeringar i nya bostäder, att förändringar som ovan. i de olika kommer påtalats Styrkan förändringsprocesserna emellertid att vara olika beroende på de omständigheter som råder.

sou 1989:69 101

Hur en bestämd åtgärd kommer att i en storstadspåverka utvecklingen region är därmed att a veta om. En omöjligt priori något politik med

målsättningen att styra storstadsutvecklingen måste därför bli en politik

baserad snarare på övertygelse än en politik baserad på kunskap.

sou 1989:69 103

LITTERATUR

Andersson, Å E och Strömquist, U. (1988), K-samhällets framtid, Stockholm.

Bernow, R. (1989), Levnadsvillkoren i storstadsregionerna, SOU 1989:67. Stockholm.

Byggforskningsrådets storstadsgrupp (1988), Storstaden som arbetsområde. Stockholm.

Carlsson, B. och Dahmén, E. (1985), Den industriella utvecklingen efter andra världskriget, i Sveriges industri. Stockholm.

Elsässer, B. (1985) Industribegreppets i industri. förändring Sveriges Stockholm.

Erlandsson, K. (1985), Textil-, konfektions- och läderindustri, i Sveriges industri. Stockholm. Göteborgs kommunstyrelse, (1988), Göteborg - nu och inför 1990-talet. Göteborg. Jagrén, L. (1985), Mekanisk industri, i Sveriges industri, Stockholm.

Johansson, B. och Strömquist, U. (1986); Teknikspridning och importsubstitution. Stockholmsregionens teknikfornyelse. Länsstyrelsen i Stockholms län 1986 nr. 7:2.

Johansson, B. (1988), Exportcykler och regionala innovationsnät i Norden, i NordREFO, De nordiska huvudstäderna, Helsingfors. Johansson, M. (1987), De nya stockholmsborna, Länsstyrelsen i Stockholms län, 1987.

Jonasson, O. (1957), Industriutveckling och industrilokalisering i Göteborg, Göteborg. Karlsson, T. (1988), Den privata tjänstesektorns omvandling. En undersökning av tre kommuner och sju län. Lund. (Stencil).

sou 1989:69 104

Kuuse, J. (1983), Varven och underleverantörerna, Göteborg.

Mc Queen D.H. och Wallmark, J.T. (1982), Spin-off companies from Chalmers of Technovation, 1, sid. 305 - 315. University Technology

Murro L och Antoni B Från industrisamhälle till (1986), tjänsteindustrisamhälle. Göteborgs kommun, näringslivssekretariatet.

Mønnesland, J. 70-talet en I. NordREFO, De (1988) parentes? nordiska huvudstäderna, Helsingfors.

Olander, L-O. Skånskt i 57, (1989), näringsliv förändring. ERU-rapport 1989.

Ohlsson, L och Vinell L Tillväxtens drivkrafter, Stockholm 1987. (1987),

Ohlsson, R Invandrarna arbetsmarknaden, Lund 1975. (1975), på

Ohlsson, R. Ekonomisk och invandring. (1978), strukturförändring Lund 1978.

Pousette, T. och Lindberg, T (1986), Tjänster i produktionen och av i industriföretag, i Eliasson G m fl, Kunskap, produktionen tjänster information och tjänster-en studie av svenska industriföretag, Stockholm.

och Länsstyrelsen i Stockholms län (1988), Regionplanekontoret Dämpad tillväxt? Stockholm.

G. och Reitberger, (1984 a), Lokalisering, inriktning tillväxtpotential bland svenska elektronikföretag, i DsI 1984:22 Regional utunga veckling och mellanregional utjämning.

G. Rötter och drivkrafter i unga snabbväxande Reitberger, (1984 b), teknikintensiva i DsI 1984:22 och företag, Regional utveckling mellanregional utjämning.

G. i omdaning. Perspektiv på ut- Reitberger, (1986), Näringsliv vecklingen i Stockholms län med internationella och nationella utblickar. i Stockholms län, 1986 nr 7:3. Länsstyrelsen

sou 1989:69 105

SIND 1987:1, Lånad tillväxt i tjänstesektorn?

Statskontoret av

(1989), Omlokalisering statlig verksamhet, Stockholm.

Stockholms Handelskammare, 2000 - kommittén (1989), Stockholm mot

2000-talet. Näringslivet om Stockholms läns framtid.

Törnqvist, G. (red) (1986) Svenskt näringsliv i

geografiskt perspektiv,

Malmö.

sou 1989:69 107 TABELLBILAGA I texten och i tabellbilagan och gäller följande benämningar indelningar. Huvudindelningen bygger på 1970 års pendlingszoner.

Stockholmsregionen. Stockholm: Danderyd, Lidingö, Nacka, Solna, Stockholm, Sundbyberg. : Ekerö, Håbo, Järfälla,

Sigtuna, Sollentuna, Täby,

Upplands Bro, Upplands-Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Osteråker. : Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö, Värmdö. Göteborgsregionen. Göteborg: Göteborg, Mölndal, Partille.

: Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Orust,

Stenungsund, Tjörn, Ockerö. Malmöregionen. Malmö: Malmö, Burlöv. Lund: Lund. : Eslöv, Hörby, Höör, Kävlinge, Lomma, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge.

sou 1989:69 103 Tabell 1. Befolkningsutvecklingen i de tre storstadsregionerna och i riket 1950 - 1985 (tusentals invånare),

1950 1960 1970 1980 1985

1950 - 1985 (tusental). Riket 1950 1960 1970 1980 1985

SOUIWMÖ9 109 Tabell 2. forts. Storstadsregionerna 1950 1960 1970 1980 1985

Stockholmsregionen 1950 1960 1970 1980 1985

Tabell 2 forts.

Stockholm

1950 1960 1970 1980 1985

Primärnáringarna 2.9 3.5 2.9 1.9 2.0 Konsumtionsvaruind 37.5 30.7 15.7 10.9 10.3 Rávarubaserad ind 25.0 á0.6 32.8 28.8 29.5 59.0 79.9 46.7 37.2 38.7 Investeringsvaruind 35.2 44.0 49.8 ü5.3 39.6 Byggnadsverksamhet Kommunikationer 4á.7 h9.0 51.0 55.0 56.2 Företagstjänster á3.7 71.5 112.0 126.4 139.7 102.8 99.6 100.0 99.8 99.5 Persontjänster Utbildning 14.1 21.1 32.7 35.9 34.1 Vård och omsorg 27.4 30.0 54.â 85.3 89.6 förvaltning 35.1 40.6 50.8 53.5 74.6 Offentlig 6.0 12.3 0.7 1.h 13.3 Ospecificerat

Totalt 43h.0 512.9 5h9.4 581.3 627.1

Arlandakorridoren

1950 1960 1970 1980 1985

Byggnadsverksamhet Kommunikationer 2.4 1.9 5.3 8.6 11.4

1.6 0.8 4.9 10.8 14.8 Företagstjänster 4.5 4.5 10.0 13.3 14.5 Persontjänster 1.0 2.0 6.1 10.9 10.5 Utbildning

111 Tabell 2 forts.

Södertörn 1950 1960 1970 1980 1985

Göteborgsregionen 1950 1960 1970 1980 1985

112 Tabell 2 forts.

Göteborg 1950 1960 1970 1980 1985

15.9 19.4 28.5 23.7 22.7 Byggnadsverksamhet

Offentlig Ospecificerat 0.5 0.5 0.2 0.3 6.h Totalt 189.9 220.6 260.1 281.9 307.1 Omlandet 1950 1960 1970 1980 1985

1.5 2.9 3.7 5.h 6.4 Investeringsvaruind

Offentlig Ospecificerat 0.1 0.1 0.1 0.1 3.5 Totalt 25.1 35.5 43.8 61.3 71.4

1 13 Tabell 2 forts.

Malmöregionen 1950 1960 1970 1980 1985

272.8 Malmö 1950 1960 1970 1980 1985

sou 1989:69 114

Tabell 2 forts.

Lund

1950 1960 1970 1980 1985

3.0 2.6 1.8 1.6 1.3 Primärnäringarna 2.5 1.6 0.8 0.7 0.4 Konsumtionsvaruind ind 1.9 2.8 3.5 3.0 4.1 Råvarubaserad 1.5 2.0 2.5 3.á 3.1 Investeringsvaruind 1.6 2.3 3.7 2.7 2.9 Byggnadsverksamhet 1.1 0.9 1.1 1.4 1.6 Kommunikationer 1.3 1.1 2.4 3.2 4.0 Företagstjänster 3.5 4.4 5.5 5.7 5.3 Persontjänster 1.3 2.2 5.0 7.2 7.3 Utbildning 3.0 4.4 8.6 14.5 13.7 Vård och omsorg 0.9 0.9 1.7 2.1 4.6 Offentlig förvaltning 0.2 0.1 0.9 0.0 1.0 Ospecificerat

Totalt 21 8 25 3 36.7 45 4 49 4

Periferin

1950 1960 1970 1980 1985

24.0 18.1 l2.á 9.9 8.2 Primärnäringarna 10.0 7.0 5.4 5.4 5.0 Konsumtionsvaruind ind 3.8 7.2 8.1 6.3 5.7 Råvarubaserad 4.8 4.6 4.2 5.1 5.0 Investeringsvaruind 5.0 4.6 6.4 5.8 6.1 Byggnadsverksamhet b.1 3.3 3.0 4.4 4.8 Kommunikationer 2.7 1.9 3.0 4.9 5.5 Företagstjänster 7.9 8.0 8.3 9.3 8.4 Persontjänster 1.3 1.7 3.0 5.6 5.7 Utbildning 1.6 1.7 4.8 10.4 13.2 Vård och omsorg 1.3 1.1 1.9 2.8 5.4 Offentlig förvaltning 1.0 0.1 0.0 0.0 3.0 Ospecificerat

65.5 59.4 60.4 69.9 75 8 Totalt

1985 för offentlig förvaltning är inte Anmärkning: Sysselsättningstalen år omklassificeringar i helt jämförbara med tidigare p g a vissa innebär att för offentlig förstatistiken. Detta sysselsättningstalen för med tidigare år. valtning har blivit höga 1985 jämfört

sou 1989:69 1 15

Tabell 3. Andelen med mer än tvåårig i storstadshögskoleutbildning regionerna och i riket 1970 - 1985.

Riket

Stockholmsregionen

116 Tabell 3 forts, Stockholm 1970 1980 1985 6.9 6.5 10.7 Primärnäringarna

Investeringsvaruind 1.5 3.9 5.1 Byggnadsverksamhet Kommunikationer 2.5 4.0 5.2

7.8 ll.3 1á.5 Företagstjänster 5.0 7.8 8.7 Persontjänster 39.0 38.5 50.1 Utbildning Vård och 8.6 10.1 11.â omsorg 16.6 21.8 22.1 Offentlig förvaltning

Totalt 8.3 11.3 14.2

Arlandakorrioren

1970 1980 1985

0.6 1.8 3.4 Primärnäringarna

Investeringsvaruind 0.4 1.3 2.2 Byggnadsverksamhet Kommunikationer 3.1 2.8 4.8

4.6 6.4 9.8 Företagstjänster 2.8 3.9 4.2 Persontjänster 39.2 36.5 55.0 Utbildning Vård och 6.8 6.8 8.3 omsorg förvaltning 8.8 8.3 12.7 Offentlig

Totalt 7.0 8.6 11.4

S0 U 1989:69 117 Tabell. 3 forts . Södertörn

Göteborgsregionen

118 Tabell 3 forts. Göteborg 1970 1980 1985 0.8 1. 5 6 . 4 Primärnäringarna

Investeringsvaruind 1 . 1 2 . 3 3 . 3 Byggnadsverksamhet Kommunikationer 2 . 0 3.2 3.8

5.8 9.4 12.8 Företagstjänster 2.5 4.2 5.2 Persontjänster 46 . 2 41 . 6 52.3 Utbildning Vård och 7.0 9.1 10.4 omsorg 7.7 10.1 15.5 Offentlig förvaltning

Totalt 5.8 8.7 11.1;

Omlandet

1970 1980 1985

0. 2 0. 3 1. 5 Primärnäringarna

Investeringsvaruind 0 . 3 0 . 8 1.1» Byggnadsverksamhet Kommunikationer 1 . 1 2 . 2 2 . 2

2.9 4.0 6.5 Företagstjänster 2.0 3.6 3.5 Persontjänster 46.1 37.0 58.9 Utbildning Vård och 5.1 5.3 6.6 omsorg 14.6 6.9 9.7 Offentlig förvaltning

Totalt ANLÖ 6.7 9.1

Tabell 3 forts.

Malmöregionen

1970 1980 1985

Primärnäringarna Konsumtionsvaruind Råvarubaserad ind Investeringsvaruind

Nthknfübi-*Fb-*i-*IAC bükflbåbâbåi-*OWDFUW r-®I\b®D4|\>LaJL›)l\>i- GGLnbQwoHxoow

Byggnadsverksamhet Kommunikationer

NJDHIQJ-*UJNQOGOIOUJ

Företagstjänster Persontjänster Utbildning b b Vård och omsorg Offentlig förvaltning H

Totalt U1U1 (X7 h) 7-4 O U1

Malmö

1970 1980 1985

Primärnäringarna Konsumtionsvaruind Rávarubaserad ind Investeringsvaruind

\lO\bf\ibr-l-r-'l-'v-'C U1\.DN›d|dO\U\\D\Dr4\O r-NOLJNP-*Løåbâl-*NJNJ N®\I\D®\OCYQLQU1\I ®\O\O\I®\OO\\Dbww

Byggnadsverksamhet Kommunikationer Företagstjänster Persontjänster Utbildning b b Vård och omsorg Offentlig förvaltning 0-

Totalt L* x: \I h) \D i-

120 Tabell 3 forts Lund

Periferin

sou 1989:69 121

Tabell 4 Storstadsregionernasöver-ellerunderrepresentationinomolika Verksamheter 1950 - 1985 i förhållande till sysselsättningsstrukturen i riket. Rikets nivå - 100.

Stockholmsregionen

1950 1960 1970 1980 1985

Göteborgsregionen 1950 1960 .1970 1980 1985

man»

masa mmm i]

O W: 9891 i

å

u,cc=s›-éxwgz-__ma

nu» .

Tabell 4 forts,

Malmöregionen

1950 1960 1970 1980 1985

76 78 81 81 73 Primärnäringarna Konsumtionsvaruind 155 140 138 160 162

ind 65 88 84 7A 85 Rávarubaserad 107 95 78 77 74 Investeringsvaruind 91 92 97 93 104 Byggnadsverksamhet Kommunikationer 93 98 95 102 101

121 126 132 121 118 Företagstjänster 114 106 107 106 102 Persontjänster 106 104 108 110 111 Utbildning Vård och 123 127 118 113 98 omsorg 88 78 81 86 105 Offentlig förvaltning

KUNGL. BIBL.

1989-10- 2 0

STOCKHOLM

LA-IQM

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l. Rapport av den särskilde utredaren för granskning 34. Refonnerad företagsbeskattning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring stats- - Motiv och lagförslag. Del 1. minister Olof Palme. C. - Expertrapporter. Del 2. Fi. . Beskattning av fåmansföretag. Fi. 35. Reformerad mervärdeskatt m.m. . integriteten vid statistikproduktion. C. - Motiv. Del 1. . Fasta Öresundsförbindelser. K. - Lagtext och bilagor. Del 2. Fi.

Ooøxlmyibbâlx)

Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. C. 36. inüationskorrigerad inkomstbeskattning. Fi. . Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. C. 37. Utländska förvärv av Svenska företag - en studie av . Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. utvecklingen. I. . UD:s presstjänst. UD. 38. Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte- . Särskild inkomstskatt för utländska artister m.tl. Fi. utredningamas betänkanden. Fi. 10. Två nya treåriga linjer. U. 39. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartlägg- 1 1. Hushallssparandet - Huvudrapport från Spardelega- ning och bedömning. S. tionens sparundersökning. Fi. 40. Datorisering av tullrutinema - slutrapport. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 41. Samerätt och sameting. Ju. 13. Mångfald mot enfald. Del 1. A. 42. Det civila försvaret. Del l. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. Fo. rättsfrágor. A. 43. Storstadstrafik 3 - Bilavgifter. K. 15. Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmaterial. K. 44.Översyn av vapenlagstiftningen. Ju. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. 45. Standardiseringens roll i EFTA/EG - samarbetet. I. Fi. 46. Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fö. Fö. 18. SÄPO - Säkerhctspolisens arbetsmetoder. C. 47. Hjälpmedelsverksamhctens utveckling - Bilagor. S. 19.Regiona1po1itikens förutsättningar. A. 48. Energiforskning för framtiden. ME. 20.Tullregister1ag m.m. Fi. 49. Energiforskning för framtiden. Bilagor. ME. 21. Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och 50. Stiftelser för samverkan. U. klor. ME. 51.Den gravida kvinnan och fostret - tvâ individer. Om 22. Ccnsurlagcn - en modernisering av biografförord- fosterdiagnostik. Om sena aborter. Ju. ningen. U. 52. Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer 23. Parkeringsköp. Bo. inom energisektorn. ME. 24.Statligt finansiellt stöd? I. 53. Arbetstid och välfärd. 25. Rapporter till finansieringsutredningen. I. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjööver- Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. A. vakningen. Fi. 54. Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade 27. Forskning vid de mindre och medelstora högskolor- ungdomar. S. na. U. 55. Fungerande regioner i samspel. A. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 56. Fiskprisregleringen och ñskeriadministrationen. JO. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning 57. DO och Nämnden mot etnisk diskriminering inför 90-talet. U. - de tre första åren. 30. Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid 58. Undantagandepensionäremas ekonomi. S. tillsättning av professorstjanster. U. 59. Nominering av redovisningskonsulter. C. 31. Statens mät- och provstyrelse. I. 60. Huvudbetänkande från 32. Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. ME. altemativmedicinkommittén. S. 33. Reformerad inkomstbeskattning 61. Hälsohem. S. - Skatterefonnens huvudlinjer. Del 1. 62. Alternativa terapier i Sverige. S. - Inkomst av kapital. Del 2. 63. Värdering av altcmativmedicinska teknologier. S. Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. 64. Kommunalbot. C. Bilagor, cxpertrapporter. Del 4. Fi. 65. Staten i geografin. A.

;rg L;

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

66. Begreppet krigsmateriel. UD. 67. Levnadsvillkor i storstadsregioner. SB. 68. Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988. SB. 69. Storstadsrcgioncr i förändring. SB. 70. Storstädcmas arbetsmarknad. SB.

Statens

offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen

Hushållsparandet - Huvudrapport frân Spardelega- Levnadsvillkor i storstadsregioner. [67] tionens sparundersökning. [l 1] Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988. [68] Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16] Storstadsregioneri förändring. [69] Tullregisterlag m.m. [20] Storstädcrnas arbetsmarknad. [70] Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen. [26]

Justitiedepartementet Reformerad inkomstbeskattning

Samcrätt och sameting. [41] - Skattereformens huvudlinjer. Del 1. [33] - Inkomst av kapital. Del 2. [33] Översyn av vapenlagstiftningen. [44] Den gravida kvinnan och fostret- två individer. Om - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3.

[33] fosterdiagnostik. Om sena aborter. [51] - Bilagor, expertrapporter. Del 4. [33]

Reformerad företagsbeskattning

Utrikesdepartementet - Motiv och lagförslag. Del l. [34]

UD:s presstjänst. [8] - Expertrapporter. Del 2. [34]

Begreppet krigsmateriel. [66] Reformerad mervärdeskatt m.m. - Motiv. Del 1. [35] - Lagtext och bilagor. Del 2. [35]

Försvarsdepartementet

Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. [36] Risker och skydd för befolkningen. [17] Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte- Det civila försvaret. Del 1. [42] utredningarnas betänkanden. [38] Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. [42] Datorisering av tullrutinema - slutrapport. [40] Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. [46]

Utbildningsdepartementet Socialdepartementet Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7]

Två nya treåriga linjer. [10] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartläggning och bedömning. [39] Censurlagen - en modernisering av biografförordningen. [22] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. [47] Rätt till gymnasieutbildning för svárt rörelsehindrade Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. [27] ungdomar. [54] Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Undantagandepensionäremas ekonomi. [58] Huvudbctänkande från altcmativmedicinkommittén. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför 90-talet. [29] [60] Hälsohcm. [61] Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid tillsättning av professorstjänst. [30] Alternativa terapicr i Sverige. [62] Stiftelser för samverkan. [50] Värdering av altemativmedicinska teknologier. [63]

Jordbruksdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Fiskprisregleringen och tiskeriadministrationen. [56] Fasta Öresundsförbindelser. [4] Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmaterial. [15]

Arbetsmarknadsdepartementet

Storstadstrafik 3 - Bilavgifter. [43] Den regionala problembilden. [12]

Mångfald mot enfald. Del 1. [13] ...en _ ^ d. Del 2. Lagstiftning och

Finansdepartementet

...lâlêiäléiâiiâmttlülåi Beskattning av fâmansföretag. [2]

Särskild inkomstskatt för utländska artister m.t1 i; E89?

-d-iøhøuw an. tuttuaxgçg von-amd» om...

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Regionalpolitikcns förutsättningar. [19] Arbetstid och välfärd. Arbctstid och välfärd. Bilagedel A. Arbctstid och välfärd. Bilagedel B. [53] Fungerande regioner i samspel. [55] DO och Nämnden mot etnisk diskriminering - de tre första åren. [57] Staten i geografin. [65]

Industridepartementet

Statligt finansiellt stöd. [24] Rapporter till finansicringsutredningen. [25] Statens mät- och provstyrclse. [31] Utländska förvärv av svenska företag - en studie av utvecklingen. [37] Standardiscringcns roll i EFTA/EG - samarbetet. [45]

Civildepartementet

Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [1] Integritetcn vid statistikproduktion. [3] Samordnad länsförvaltning. Del l: Förslag. [5] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6] SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. [18] Nominering av rcdovisningskonsulter. [59] Kommunalbot. [64]

Bostadsdepartementet

Parkcringsköp. [23]

Miljö- och energidepartementet

Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. [21] Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. [32] Energiforskning för framtiden. [48] Energiforskning för framtiden. Bilagor. [49] Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer inom energisektorn. [52]

KUNGL man.. - O

1989 10- 2