Stöd i föräldraskapet betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Stöd i

föräldraskapet

f Betänkande av

i Utredningen om föräldrautbildning

än

w Statens offentliga utredningar WW 1997: 161

@

Socialdepartementet

Stöd i

föräldraskapet

Betänkande av Utredningen om föräldrautbildning Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Omslagsillustration: Sanna Fried, 9 år Illustrationer: Lisa Nordqvist, 7 år och Axel Nordqvist, 5 år

ISBN 91-38-20743-5 Tryck: Gotab, Stockholm 1997 ISSN O375-250X

Till Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Regeringen bemyndigade den 6 1997 statsrådet Maj-Inger

mars Klingvall att tillkalla särskild utredare S 1997:06 med uppdrag att

en föreslå hur stödet till föräldrar i form föräldrautbildning och andra

av verksamheter för föräldrar med barn i förskoleåldem och skolåldem kan utvecklas och stimuleras. Uppdraget skall slutfört senast den

vara 30 september 1997. Kommitténs direktiv S 1997:45 bifogas som bilaga

Den 20 1997 förordnade statsrådet Klingvall riksdagsman

mars Torgny Danielsson särskild utredare i Utredningen föräldraut-

som om bildning. Som sakkunniga förordnades kanslirådet Sören Kindlund, Socialdepartementet och departementssekreterare Anna Westerholm, utbildningsdepartementet. Som experter förordnades dag docent

samma Lars H. Gustafsson, projektledare Agneta Hellström, leg. psykolog Agneta Samuelsson, journalist Birgitta Sohlman, leg. psykolog Anna Torbiömsson och professor Bengt Starrin. Distriktsskötare Stefan Emanuelsson förordnades som expert den 5 maj 1997.

Som sekreterare i utredningen anställdes kanslichef Gunilla Bodin

1997 och programsekreterare Titti Fränkel den l april 1997. den 6 mars

Betänkandet bygger på den kartläggning genomförts av föräld-

som rautbildningen arbetsgrupp inom Socialdepartementet under år

av en 1996. Kartläggningen redovisas i departementspromemorian Ds 1997:6 Stöd i föräldraskapet. Utredningen har hämtat in ytterligare underlag bl möten med företrädare för olika professioner och

a genom institutioner. Utredningen har träffat barn och ungdomar vid

grupper av flera tillfällen och anordnat möten med representanter för invandrarorganisationer, handikapporganisationer, studieförbund och frivilligorganisationer. Utredningen har haft särskilda överläggningar med företrädare för Barnombudsmannen, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet samt Riksdagens tvärpolitiska bamgrupp.. Kontakter har även tagits under hand med Riksförsäkringsverket, Ungdomsstyrelsen, Brottsförebyggande Rådet och några högskolor. Vidare har utredningens ordförande och kansli genomfört ett tvådagars besök i Norge den 2-3 juni 1997 för att studera den norska regeringens satsning på ett nationellt föräldrahandlednings-

program.

Utredningen har valt att ersätta begreppet föräldrautbildning med begreppet stöd i föräldraskapet. Med stöd i föräldraskapet utred-

avser ningen den kunskap och det stöd som samhället kan förmedla till föräldrar för att utveckla deras kompetens och stärka deras trygghet i föräldrarollen alltifrån det de väntar barn och under barnets hela uppväxttid.

Föreliggande betänkande innehåller utredningens överväganden och förslag angående utformningen av föräldrautbildningen och andra verksamheter kan fungera stöd för föräldrar i deras föräldraskap.

som som

Utredningen om föräldrautbildning överlämnar härmed sitt slutbetänkande Stöd i föräldraskapet. Uppdraget är därmed avslutat.

Stockholm den 5 november 1997

Torgny Danielsson

/Gunilla Bodin

Titti Fränkel

Förord

Behöver föräldrar utbildas Ett svar är att det inte behövs någon utbildning för att bli förälder. Förälder blir varje man och kvinna i det ögonblick får ett barn tillsammans. Alla föräldrar behöver däremot av

man och till information, kunskap, råd stöd och ibland en hjälpande hand för att kunna känna trygghet, självtillit och för att kunna uppleva harmoni i den nya rollen.

Ibland handlar det om att chans att förbereda sig för det som komma skall inför t.ex. förlossningen, skolstarten eller tonåringens

första föräldrafria party. Andra gånger behöver snabba och ytterst

man konkreta svar på raka frågor om t.ex. föräldraförsälqingen, medicinen eller om vilken storlek på fotboll som ska användas i k1ass1ags-tumeringen. Vissa frågor går att besvara med "rätt" eller "fel" utifrån normer och regler som nästan aldrig finns nedskrivna. Till de svårare frågorna hör dock de som inte går att besvara med ett rätt eller fel, utan måste besvaras med mitt rätt eller mitt fel dvs. frågor där mina normer och värderingar, min livsåskådning, min vilja och min ambition blir vägledande för mig, som förälder och mitt agerande.

Kontakten mellan olika generationer de viktigaste stöden i

är ett av föräldraskapet. I dag är dock kontakten med och farföräldrar och

morandra anhöriga mindre vanlig och tillfällena att träffas färre, eftersom dagens äldre är aktiva i karriärer och det är mer vanligt att

mera egna olika generationer bor med längre avstånd från varandra. Det finns därmed ett behov av att hitta andra former och nätverk för hur yngre föräldrar kan kompensera att de inte har tillgång till detta, framförallt känslomässiga stöd, som bidrar till att ge den nya generationen föräldrar trygghet och självtillit.

Samhället har ett intresse av och ett ansvar för att ge föräldrar stöd i sitt föräldraskap inte minst utifrån barnens behov av trygga och utvecklande uppväxtvillkor och bamens rätt till sina föräldrar för vård, omsorg och kärlek. Ansvaret för barnens bästa är allas ansvar och därmed blir tillvaratagande av föräldrars kunskaper, engagemang och förmåga samt deras behov av stöd och ktmskapsinhämtning en viktig angelägenhet för samhället. Staten, kommunerna och landstingen har här var och en för sig, och tillsammans, ett ansvar att stödja föräldrarna, likaväl som föräldrar har skyldigheter både gentemot barnet och sam-

10 Förord

hället. Detta är oftast två sidor mynt. Ett exempel av samma är att en väl fungerande, trygg och lyhörd skola, där barnen trivs och utvecklas, i sig är ett de bästa stöden föräldrar kan och omvänt föräldrar av som är delaktiga och engagerade i skolans utveckling är bland de bästa tillgångar skolan kan ha. Vinnare i dubbel bemärkelse detta fungerar om är barnet. Att barn ges möjlighet till ett livsutrymme de kan som uppleva som en helhet, där vardagens olika sekvenser hänger ihop, är vik-

tigt och ger trygghet. Utredningen föräldrautbildning har haft uppdrag att underom som söka vilka åtgärder behöver vidtas för att utveckla och förbättra som stödet i form föräldrautbildning eller andra verksamheter är av som avsedda för att stärka och stödja föräldrarna. Vi har valt att använda det bredare begreppet Stöd i föräldraskapet den samlade benämsom ningen på det utbud stöd- och utbildningsinsatser samhället av som eller föräldrarna själva står för.

Ett av motiven är att utbildning begrepp kan fel associatiosom ge ner och är för snävt. Ett annat motiv är att lyfta fram betydelsen de av mer informella kontakterna och mötena föräldrar sinsemellan, eller mellan föräldrar och yrkesmänniskor och ledare finns i som verksamheter vänder sig till barn, ungdom och/eller föräldrar. Det som kan tambur-pratstunden" med förskolläraren på daghemmet. Det vara kan vara utvecklingssamtalet tillsammans med barnet och skolans

personal. Det kan vara pratstunden med andra föräldrar och ledare i en paus i Mulleskolan. Detta är möten där föräldrar kan tillfälle att ges lufta sina synpunkter och funderingar tillsammans med andra har som erfarenhet och yrkeskunskap barn och föräldraskap. Här handlar det om också om att ta tillvara och utveckla det nätverk finns kring som många, men långt ifrån alla, föräldrar.

Andra gånger kan det handla det förtroliga samtalet i med om enrum någon som har speciella yrkeskunskaper t.ex. hos psykologen på BVC eller familj eterapeuten på Familjerådgivningen.

Om föräldrar behöver stöd eller inte kan vanligtvis bara föräldrarna själva avgöra. De kan och skall också formulera vilket stöd, vilken hjälp och information de behöver. En del behoven tas hand av om av föräldrar kollektivt med liten eller inget deltagande från samhället. Andra gånger blir kraven och förväntningarna tydligt riktade på mer någon av samhällets serviceinstitutioner.

Målet med föräldrastödjande verksamhet är, i korthet, kunatt ge skap, information, råd och stöd för att utveckla föräldrars kompetens och stärka deras trygghet och självtillit i föräldrarollen, alltifrån de

väntar barn och under barnets hela uppväxttid. En föräldraroll de som skall kunna utveckla utifrån sin övertygelse vad är bra egen om som en förälder. Detta att få utveckla sin föräldraroll viktigt egen är att

Förord 11

markera, eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle, samtidigt som det svenska samhällets krav på föräldrar alltid måste hävdas.

Det är utgångspunkterna för det generella stödet. Som komplement till detta behövs från samhällets sida olika riktade stödinsatser som är anpassade efter barns och föräldrars behov. Här har samhället ett större

för att söka och erbjuda stödinsatser. Det finns redan idag i ansvar upp samhället mängd resurser som det är angeläget att ta tillvara, samti-

en digt det också verkar finnas mycket att göra för att effektivisera

som och samordna de olika expertfunktionema. Ett exempel på detta är när

familj med ett barn med flera funktionshinder upplever negativ en stress att det kan över trettio olika vårdgivare och myndig-

p.g.a. vara hetspersoner eller mindre är inne" i familjen samtidigt. I all

som mer välvilja ställer samhället upp med många resurspersoner utan att alltid

bild av helheten såsom den upplevs i familjen. ha en

Frågan måste kunna besvaras är vad som är bäst för barnet uti-

som från ett helhetsperspektiv. Stödet till familjen här är en bättre fungerande samordning. Även föräldrar till funktionshindrade barn och andra

som har behov av riktade stödinsatser har möjligheter att gegrupper

självhjälpsgrupper utveckla verksamheter. Stödet för dessa nom egna föräldrar måste bestå i att genom en öppen och prestigelös dialog kunna avgöra hur dessa verksamheter skall värderas utifrån deras olika form och innehåll samt inte minst utifrån de resultat som uppnås för respektive barns utveckling. Därefter kan bedömning göras av vilket ytter-

en ligare eventuellt stöd samhället ska erbjuda.

Stöd i föräldraskapet har främsta uppgift att främja det friska,

som det positiva och det naturliga i att vänta, föda, adoptera och växa till-

med bam. Barn och vuxna tillsammans i harmoni är något av sammans de finaste livskvaliteter vi har. Detta måste hävdas i skuggan av alla de diskussioner så lätt vänder bilden till att det alltid är oro, problem

som och otillräcklighet är föräldrars öde. Den bild media ger av barn,

som ungdom och föräldraskap är ofta ytlig, schabloniserad och problemtyngd. Det är därför lovväit och positivt att kunna konstatera att flera av våra större dagstidningar på tid intresserat sig för och lyft

nu senare fram frågor barn och barns uppväxtvillkor i t.ex. artikelserier.

om

De allra flesta barn mår bra och växer upp till goda och trygga

i sin tur så småningom blir föräldrar. Detta förutsätter goda vuxna, som uppväxtvillkor för barn och ungdomar i hem, skola och fritidsliv. All erfarenhet pekar mot att de flesta barn i Sverige har det så. Detta är också min uppfattning, jag vet samtidigt att alltför många ungdo-

men

inte har det bra. Barn till föräldrar lever i konflikt, under mar som social och ekonomisk får ofta dålig start i livet och under

press en uppväxten är det många barn far illa. Om vi skall undvika sådana

som

12 Förord

förhållanden beror detta ytterst på hur insiktsfulla, kärleksfulla, positiva och stimulerande föräldrarna är.

Det duger dock inte att helt överlåta initiativet till föräldrarna när det gäller att söka adekvata råd, service och annat stöd, kanske t.o.m. behandling för sig och sina barn. Samhället kan inte passivt vänta till dess att en lcrissituation är ett faktum, då kan det kosta lidande än nöd-

mer vändigt för den enskilde och förorsaka stora kostnader för samhället. Samhällets företrädare för olika sektorer mödra- och bamhälsovår-

den, barnomsorgen, skolan, individ- och familjeomsorgen, m.fl. har

därför ett oavvisligt att läsa signaler från barn och föräldrar

ansvar om att inte allt står rätt till och agera i förebyggande syfte. Detta har varit en av utgångspunktema för mitt arbete.

Det är inget självändamål att ha världens bästa föräldrar det

om inte kommer barnen till del, dvs. förutsättningarna för att barn, ungdomar och vuxna skall få tid med varandra och uppleva gemenskap präglas av så mycket annat som sker i samhället. Inte minst sker det ständigt

snabba förändringar påverkar förutsättningarna för föräldraskapet.

som Ett sådant exempel är förändringarna i arbetslivets villkor, också

som borde diskuteras i ett barnets bästa"- perspektiv. Både de har

som arbete och de står utan arbete, riskerar att på olika sätt känna otill-

som räcklighet som föräldrar. Här behöver föräldrar och alla arbetar

som med barn ha hjälp av arbetsmarknadens parter för att tillsammans kunna vara med och påverka förutsättningarna för att människor

unga och föräldrar i framtiden inte ska behöva välja mellan endera barn och föräldraskap eller en yrkeskarriär.

Förväntningarna på denna utredning föräldrautbildning är stor

om från många håll. Det känner vi genom alla de kontakter sekretariatet har haft under utredningstiden. Många kommer säkert att bli besvikna då vi nu inte föreslår någon lagstiftning, eller någon central förordning

ny ny om ramkursplan för föräldrautbildning. Vi har idag inte heller utrymme att lägga fram något förslag om nytt statsbidrag. Vad utredningens förslag däremot handlar är att precisera ansvaret för verksamheten

om med stöd i föräldraskapet, hitta arbetsmetoder, andra organisations-

nya former, utvidga samarbetet mellan olika kompetenser, utveckla innehållet i grundutbildning av olika yrkesgrupper och utveckla fortbildning för redan yrkesverksamma. Vi vill också i ökad omfattning kunna stimulera folkrörelsen och ideella organisationer såsom studieförbund, brukarorganisationer, invandrarföreningar att bli ta ansvar för stödverksamheter till föräldrar.

Behövs det utbildning för föräldrar Nej, inte nödvändigtvis,

men föräldrar behöver ändå kunskap, råd och stöd och kontakt med andra föräldrar Barnen tycker i alla fall att föräldrarna behöver utbildning, vilket bl.a. har kommit fram i de intervjuer vi har gjort med barn och

Förord 13

ungdom. Därmed kan vi säga att vi också har barnen viktig som en uppdragsgivare och att vi överlämnar detta betänkande tillsammans med dem.

Sten, Åmotfors den 31 oktober 1997

Torgny Danielsson

Behöver gå på kurs

föräldrar

i alla fall min mamma. Pojke 10

J a, De väntar barn kanske. 10

som Flicka

Vad ska en föräldrakurs handla om Hur ska behandla barnen.

man Föräldrar ska lära bamen.

sig lyssna på

Föräldrar ska ha tid för bamen.

i mellan- och högstadiet

Elever

Vad kan behöva lära sig

föräldrar

Föräldrar behöver veta barnen bråkat med varandra om

i skolan Lex. Min måste hålla och hela tiden och

mamma på fråga

förvandla händelser, det har hänt något.

om

Mellanstadieelever.

Vad är en dålig förälder Om är för sträng

man

så fort frågar om något.

Sådana som säger nej man

årskurs 8

Elever 1

Hur är en bra förälder

det är att föräldrarna kan göra något

Jag tycker viktigt

viktigt med barnen.

det är att titta kläder med min

Jag tycker roligt

mamma eller göra andra saker ihop. Föräldrar ska med i skolan lite mera.

vara

Flickor mellanstadiet

75a

Usa

Betänkandets

uppläggning

Kapitel I Inledning

Kapitel l behandlar utredningens uppdrag och riksdagens uttalanden i olika sammanhang vad gäller föräldrautbildning och föräldrastöd. Här tas även vilka åtaganden regering, riksdag och andra inblan-

upp som dade har gjort vad gäller stöd till föräldrar väntar eller har fått

som barn, under barnets uppväxt och fram till dess att barnet har avslutat skolan samt på vilket sätt olika myndigheter har ansvar för föräldrastödet/föräldrautbildningen. Vidare diskuteras frågan om varför föräldrastöd/ föräldrautbildning behövs, vilka brister och problem som utredningen kan och vilka tänkbara vägar att utveckla föräldrastö-

se det/föräldrautbildningen som finns.

Kapitel 2 Definition begreppet stöd iföräldraskapet

av I kapitel 2 redogör utredningen för sin på begreppen föräldraut-

syn bildning och stöd i föräldraskapet. Utredningen anser att begreppet stöd i föräldraskap bättre klargör vad verksamheten handlar om och att föräldrautbildning del i stödet i föräldraskapet.

ingår som en

Kapitel 3 Allmänna utgångspunkter

I kapitel 3 redogörs för de förändringar som skett i barns och bamfamiljers levnadsvillkor under den hälften 1900-talet. Här dis-

senare av kuteras även arbetslivets krav, att vissa arbetar mycket mer än tidigare, den höga arbetslösheten och dess konsekvenser samt att segregationsproblematiken har blivit tydligare. I kapitlet framhålls även att bamfamiljer lever under mycket olika villkor och att skillnaderna har blivit större mellan fattiga och rika. Dessutom framhålls att besparingar i kommuner och landsting har blivit mer kännbara, främst för familjer och barn redan har svårigheter att klara sig och som inte har möj-

som lighet att kompensera sin livssituation på annat sätt. Därtill kommer att födelsetalsutvecklingen visar föräldrar tvekar att skaffa barn

att unga och föräldrar i dagens samhälle.

att ta ansvar som

I kapitlet understryks föräldrarnas kompetens och förmåga och behovet att föräldrarna måste stärkas i sin föräldraroll. I kapitlet ut-

av

16 Betänkandets uppläggning SOU 1997: 161

vecklas även utredningens på behovet stöd i föräldraskapet utisyn av från barnens, föräldrarnas och samhällets perspektiv.

Kapitel 4 Det övergripande ansvaret

I kapitel 4 har utredningen övervägt hur ansvaret för stödet i föräldraskapet kan stärkas och var huvudansvaret för detta stöd skall ligga. Här poängteras bl.a. att kommunerna har ett övergripande för barns ansvar och ungas uppväxtvillkor i kommunen, liksom att det ligger inom det kommunala ansvaret att utifrån helhetssyn på barns och en ungas uppväxtvillkor initiera förebyggande insatser för att motverka problem på längre sikt. I kapitlet redogörs även för landstingens och den utveckling ansvar som skett inom landstingen i denna fråga efter den överenskommelse som träffades mellan regeringen och Landstingsförbundet år 1979. Utredningen framhåller emellertid att det håller på att ske urholkning en av stödet i föräldraskapet i vissa landstingsområden, bl.a. på grund av de senaste årens besparingar samt att föräldrautbildningen fått lägre status inom vissa landsting. Utredningen framför att de förslag utredningen skisserar som angående stödet i föräldraskapet förutsätter att kommuner och landsting diskuterar ansvarsfördelningen beträffande föräldrastödet för föräldrar till barn i olika åldrar. I detta kapitel framhålls också att det är angeläget att föreningslivet, studieförbunden, idrottsrörelsen, olika ideella organisationer, trossamfunden, bostadsföretag och polisen på olika sätt medverkar i det föräldrastödjande/utbildande arbetet. Utredningen framhåller likaså det angelägna i att medel anslås för dokumentation erfarenheter från olika lokala projekt för bredare av en informationsspridning samt utvärdering av metoder används. som

Kapitel 5 Olika arenor för föräldrautbildning

I kapitel 5 behandlas olika eller mötesplatser där föräldrastödet arenor inom den offentliga verksamheten finns eller där det skulle kunna förekomma. Utredningen redogör för stödet i föräldraskapet inom de arenor som föräldrar kan använda sig och där föräldrar kan nås på olika sätt av och bli stärkta i sin föräldraroll. De utredningen behandlar arenor som är mödra- och barnhälsovården, förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen, den öppna förskolan, skolan, andra verksamheter i kommuner och landsting, bostadsområdet, kyrkliga samfund, frivilligorganisationer och studieförbund samt olika media.

SOU 1997: 161 Betänkandets uppläggning 17

I detta kapitel redogörs för nuvarande Förhållanden vad gäller samarbetet mellan personal inom mödra- och barnhälsovården, förskoleverksamheten, skolbamsomsorgen och föräldrarna. Vidare diskuteras på vilket sätt förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen kan medverka i föräldrastödet och vilken roll personal och föräldrar har i

detta sammanhang.

Kapitel 6-11 Stöd i föräldraskapet för vissa grupper

särskilda kapitel behandlas föräldrautbildning för kapitel 6, I pappor tonårsföräldrar kapitel 7, föräldrar med invandrar- och flyktingbakgrund kapitel 8, föräldrar till barn med funktionshinder kapitel 9, kapitel 10 och stöd till vissa övriga för-

adoptivföräldrar grupper av

äldrar kapitel 11.

Kapitel 12 Särskilda metoder och modeller

Utredningen har haft i uppdrag att belysa och förslag till olika moge deller för föräldrastödet/utbildningen när det gäller alkohol- och drogmissbruk, tonårsproblem, allergiinformation, olika av invandgrupper rarföräldrar och föräldrar till barn med funktionshinder. Ett antal sådana modeller redovisas i kapitel 12. Många dessa modeller ger exav empel på möjliga lösningar. I flera fall utredningen behov ytterligare arbete för att närser av beskriva och utvärdera dessa modeller och ta till erfarenheter mare vara förslag till ytterligare metodutveckling. Det kan till exempel samt ge gälla att hitta modeller leder till faktiska attitydförändringar som som kan låsta beteendemönster. Utredningen föreslår härvid att sär-

påverka

skilda uppdrag med denna inriktning till ansvariga myndigheter ges t.ex. Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. som I kapitlet även exempel på olika material i form av trycksaker, ges videoproduktioner kan användas för föräldrautbildning och m.m. som föräldrastöd. Utredningen föreslår att en samlad kunskapsöversikt över befintligt material upprättas på data och görs tillgängligt för bibliotek, skolor, m.fl. institutioner inom kommuner och landsting samt frivillig-

organisationer.

Kapitel 13 Utbildning Fortbildning -

Utredningen diskuterar i kapitel 13 behov ytterligare fortbildning i av frågor gäller gruppdynamik, parrelationer, barnets tidiga anknytsom ning till sina föräldrar, skolbarns och tonårsbams villkor i dagens samhälle och familjens villkor. I kapitlet ventileras även att utbildning och fortbildning kan handla att utbilda spjutspetsar som i sin tur kan om

18 Betänkandets uppläggning SOU 1997: 161

ge utbildning på det lokala planet. Utredningen pekar i detta

sammanhang också på att det finns angelägna och intressanta utvecklingsmöjligheter i att ordna grundutbildningskurser för flera

gemensamma yrkesinriktade utbildningar, t.ex. förskolläran, lärar-, socionom-,

som sjuksköterska, distriktssköterska, bammorske- och läkarutbildning-

arna.

sammanställningar av utredningens bedömningar och förslag

2 Definition av begrepp

Utredningens bedömning föräldraskapet utredningen den kunskap och det Med stöd i avser 0 samhället förmedlar till föräldrar för att utveckla deras stöd som och stärka deras trygghet i föräldrarollen, alltifrån det de kompetens

väntar bam och under barnets hela uppväxttid.

erbjudande till föräldrar, utformas Stöd i föräldraskapet är ett som 0 deras behov och önskemål kunskap, infonnation, utifrån egna av om med andra föräldrar i frågor rör föräldkontakt och gemenskap som

raskap och barns utveckling och behov.

Utredningens förslag: föräldrautbildning, i den bemärkelse används i Att begreppet som 0 med samlingsbegreppet stöd i föräldutredningens direktiv, ersätts

raskapet.

4 Ansvaret för stödet i föräldraskapet

Mål för stödet iföräldraskapet

för stöd i föräldraskapet under den tid som 0 Landstingen ansvarar barn och fram till barnet fyller ett år samt för föräldrar väntar till föräldrar med barn sökt hjälp inom habiriktade insatser som

literingen och bampsykiatrin.

för utveckling generellt och riktat stöd 0 Kommunerna ansvarar av i föräldraskapet till föräldrar med barn i åldrarna 1-18 år.

med barn i åldrarna 1 år 18 år skall vid flera till- Alla föräldrar 0 fällen under barnets uppväxt erbjudas stöd i föräldraskapet.

skall främja föräldrars möjligheter att själva an- 0 Kommunerna för stödet i föräldraskapet. svara skall för samordning och information 0 Kommunerna ansvara av och planerade föräldrastödj ande verksamheter.

om pågående

20 Sammanställningen utredningens bedömningar

av SOU 1997: 161

0 Kommunerna ansvarar för att grundsyn utvecklas en gemensam bland kommunens anställda vad gäller barns behov och rättighe-

ter samt inriktningen av stödet i föräldraskapet.

0 Kommunerna tillsammans med landstingen utvecklar en gemensam grundsyn på barns behov och rättigheter stödet i samt om föräldraskapet inom de verksamheter möter barn och försom åldrar. 0 De förslag utredningen skisserar angående stödet i föräldrasom skapet förutsätter att kommuner och landsting diskuterar ansvarsfördelningen beträffande föräldrastödet för föräldrar till barn i olika åldrar. 0 Olika samverkansprojekt bör stimuleras särskilda bigenom dragsmöjligheter och fortsatt stöd från t.ex. Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen. 0 Föreningar och andra organisationer bör, gärna i samarbete med kommuner och landsting, stimuleras till att utveckla verksamheter som syftar till stöd i föräldraskapet.

Utredningens förslag 0 Att regeringen tar initiativ till översyn den tidigare överen av enskommelsen mellan regeringen och Landstingsförbundet från år 1979 föräldrautbildning och till att överenskommelse om en ny kommer till stånd. 0 Att regeringen tar initiativ till att överenkommelse träffas en mellan regeringen och Svenska Kommunförbundet kommuom nernas ansvar för stödet i föräldraskapet. 0 Att regeringen lyfter fram stöd i föräldraskapet/föräldrautbildningen som ett prioriterat område för Allmänna arvsfonden.

Att Socialstyrelsen får i uppdrag att 0 i samråd med Folkhälsoinstitutet, Skolverket, kommuner och

landsting genomföra kontinuerliga uppföljningar hur stödet i

av föräldraskapet utvecklas inom landstingens mödra- och bamhälsovård samt inom kommunernas individ- och familjeomsorg och skolhälsovård. 0 i samråd med Folkhälsoinstitutet, Skolverket, kommuner och landsting utveckla och pröva modeller för fortbildning nya av den personal som skall arbeta med frågor gäller stöd i försom äldraskapet inom mödra- och bamhälsovården, barnomsorgen, individ- och familjeomsorgen och skolhälsovården. 0 i samarbete med Folkhälsoinstitutet ordna konferenser kring stödet i föräldraskapet och dess betydelse.

Sammanställningar utredningens bedömningar 21 SOU 1997: 161 av

Att Folkhälsoinstitutet får i uppdrag att i samarbete med kommuner och landsting verka för metodut- 0 veckling, uppföljning och utvärdering olika modeller för stöd i av föräldraskapet inom programområden allergi, alkohol, tosom bak, skador och olycksfall vad gäller barn och ungdom. för i samarbete med Socialstyrelsen, andra myndig- 0 ansvara att heter och organisationer samla in, dokumentera och skapa en överblick sådant material kan användas för att utveckla över som stödet i föräldraskapet för föräldrar med barn i olika åldrar. samarbete med Socialstyrelsen ordna konferenser kring stödet i 0 i föräldraskapet och dess betydelse. i samråd med Socialstyrelsen, Skolverket, kommuner och lands- 0 ting utveckla och pröva modeller för fortbildning av den pernya sonal skall arbeta med frågor gäller stöd i föräldraskasom som inom mödra- och bamhälsovården, barnomsorgen, individpet och familjeomsorgen och skolhälsovården.

Utredningens bedömning angeläget Skolverket följer utvecklingen av föräldra- 0 Det är att och föräldrainflytande inom förskolan, skolan och samarbetet skolbamsomsorgen och sprider exempel på hur föräldrar får stöd föräldraskap samverka med varandra och med i sitt genom att personalen inom respektive verksamhet.

5 Arenor för stöd i föräldraskapet

5.1 Mödra- och bamhälsovården

Utredningens bedömning Föräldrar bör uppmuntras att starta föräldragrupper och att ta an- 0 gruppledare. svar som Föräldragruppemas diskussion bör bl.a. bygga på föräldrarnas 0 egna frågor och intressen. parrelationer är särskilt angelägna att ta upp i föro Frågor om äldragrupper. bör, aktiva åtgärder, uppmuntras att delta i för- 0 Pappor genom äldragrupper. behov Stimulansbidrag för utbildning och 0 Det finns ett av extra fortbildning i landsting och kommun ledare för föräldragrupav

per. Mödra- och bamhälsovården har ett för att följa upp var- 0 ansvar för föräldrar avstår från att delta i föräldrautbildningen och om möjligt öka deltagandet från föräldrarnas sida.

22 Sammanställningar utredningens bedömningar

av

Infonnationsmaterial för föräldragrupper bör finnas lättillgängligt på bibliotek för hemlåning och på internet.

Utredningens förslag

Att den överenskommelse träffades år 1979 mellan som regeringen och Landstingsförbundet föräldrautbildning för tiden om kring barnets födelse och under barnets första levnadsår ses över på nytt i syfte att alla föräldrarna skall erbjudas eller få möjlighet

till stöd i föräldraskapet.

5.2 Förskola, skola och skolbarnsomsorg

Utredningens bedömning

En väl fungerande förskola, skola och skolbarnsomsorg där föräldrar är delaktiga och har inflytande är ett viktigt stöd i föräldraskapet. Förskolans, skolans och skolbamsomsorgens möjligheter funatt gera som mötesplatser för föräldrar och närsamhället bör utvecklas. Föräldrarnas initiativ att träffas i bör stärkas och egna grupp stödjas. Föräldrarnas möjligheter till inflytande bör stärkas. Det är angeläget att Skolverket följer utvecklingen föräldraav samarbete och föräldrainflytandet i förskolan, skolan och skolbamsomsorgen och sprider exempel på hur föräldrar får stöd i sitt föräldraskap genom att samverka med varandra och med personalen inom respektive verksamhet. När föräldrar är arbetslösa är det ett viktigt stöd för barnen och föräldrarna att barnen får ha kvar sin plats inom barnomsorgen eller att de har tillgång till öppen förskoleverksamhet. Föreningar och andra organisationer bör stimuleras att utveckla föräldrasamarbetet och föräldrainflytandet inom förskolan, sko-

lan och skolbamsomsorgen.

Regeringen bör överväga att särskilda medel stimulera till genom försöksverksamheter syftar till att inom barnomsorgen, skosom

lan och skolbamsomsorgen utveckla dels föräldrainflytandet och

föräldrasamarbetet, dels dessa verksamheters roll mötesplatsom ser för föräldrar och närsamhälle.

SOU 1997: 161 Sammanställningar utredningens bedömningar 23 av

Utredningens förslag Att Skolverket får i uppdrag att utarbeta översikt över intres- 0 en santa exempel på föräldrasamverkan. Att barn i förskolan bör omfattas arbetsmiljölagen på samma 0 av sätt som skolbarn.

5.3 Den öppna förskolan

Utredningens bedömning Den öppna förskolan har viktig föräldrastödj ande betydelse och 0 en dess verksamhet bör lyftas fram ett komplement inom barnom- 0 som sorgen. Den öppna förskolan har föräldrastödjande funktion för föräldrar 0 en är arbetslösa och för barn då inte har kvar sin plats inom som som barnomsorgen.

5.4-5.7 Andra anordnare och resurspersoner i kommuner, landsting och i andra organisationer

Utredningens bedömning

Fältassistenter, fritidsgårdsföreståndare, parkleksförestândare samt

0 polisen är exempel på viktiga för uppbyggnad av verksamresurser syftar till stöd i föräldraskapet för föräldrar till skolbarn. heter som kompetens finns inom familjerådgivning, individ- och fa- 0 Den som miljeomsorg och bampsykiatri vad gäller samlevnadsfrågor, och gruppdynamik, bör tas tillvara för fortbildning grupprocesser och utbildning gruppledare för föräldragrupper. av Idrottsrörelsen, föreningar och andra organisationer, fastighetsägare, o lokala hyresgästföreningar och kyrkliga samfund är viktiga samarbetsparter för kommuner och landsting i det föräldrastödjande ar-

betet. Fältassistenter bör medverka till stöd i föräldraskapet att ingå 0 genom i eller föräldragrupper för föräldrar med tonårsbam. arrangera Fritidsgårdar och parklekar bör fungera kontaktpunkter för för- 0 som äldrar och förmedla information föräldrastödjande verksamheter om eller ställa sina lokaler till förfogande för sådan verksamhet. Närpolisen är viktig för ungdomar och föräldrar i det 0 en resurs brottsförebyggande arbetet. Familjerådgivningens särskilda kompetens vad gäller samlevnads- 0 frågor bör tas tillvara för föräldrastöd/föräldrautbildning samt utbildning och fortbildning gruppledare för föräldragrupper. av Barnpsykiatrin bör medverka i utbildning gruppledare till för- 0 av äldragrupper.

24 Sammanställningen av utredningens bedömningar SOU 1997: 161

0 Fastighetsägare är viktiga samarbetsparter för kommuner i utvecklandet av lokala verksamheter för föräldrastöd och för lokalanskaffning för verksamheter som syftar till sådant stöd. 0 Lokala hyresgästforeningar är viktiga samarbetsparter till kommunen för uppbyggnad av olika föräldraverksamheter i bostadsområden. 0 Kyrkliga samfund är viktiga samarbetsparter för kommuner och landsting i utvecklandet lokala verksamheter för föräldrastöd. av 0 Föreningar och andra organisationer är viktiga samarbetsparter till kommuner för utveckling foräldrastödjande verksamheter/förav äldrautbildning. 0 Idrottsrörelsen fyller viktig funktion stöd i föräldraskapet en som och har ett stort ansvar vad gäller frågor etik och moral och för om att motverka alkohol- och narkotika användning bland ungdomar.

5.8 Media som arena för föräldrastödet

Utredningens bedömning 0 Det är angeläget att olika mediekanaler används för att nå föräldrar i föräldrastödjande syfte. 0 För föräldrar till barn med funktionshinder och föräldrar med barn på sjukhus är det angeläget att Videofilmer och diskussionsmaterial finns att tillgå.

Utredningens förslag 0 Att Folkhälsoinstitutet i samarbete med Socialstyrelsen samt andra myndigheter och organisationer får i uppdrag att samla in och skapa en översikt över vad som ges ut barn- och föräldrafrågor om och som kan vara användbart för stödet i föräldraskapet. Översikten med presentationer infonnationsmaterial, bör läggas 0 av upp på data och göras tillgänglig på internet, bibliotek, skolor m.fl. institutioner inom kommuner och landsting.

6 Föräldrastöd för pappor

Utredningens bedömning 0 Olika åtgärder som stimulerar att använda föräldraförpappor säkringen för ledighet med sina barn bör uppmuntras. 0 Särskilda pappautbildare kan vara ett sätt att inspirera och motivera fler män att delta i mödra- och barnhälsovårdens föräldraut-

bildning/föräldragiupper.

0 Det är angeläget med samarbete mellan mödra- och bamhälsovården och försäkringskassorna för att nå män i föräldrautbild-

SOU 1997: 161 Sammanställningar utredningens bedömningar 25 av

ning/föräldragmpper och stimulera dem till uttag av dagar i föräldraförsälq-ingen. Under vämpliktstiden bör ingå tid för diskussion om frågor om 0 föräldraskap, samlevnad, parrelationer, barns utveckling och behov.

Ungdomsmottagningama har viktig roll i att stärka pojkarna i

0 en deras mansroll och förbereda dem i deras roll som pappor.

Utredningens förslag Att regeringen låter tillsätta referensgrupp med uppgift att be- 0 en skriva, belysa och utveckla mäns roll föräldrar och fostrare som och olika perspektiv på barnens, kvinnornas och männens roll. Denna referensgrupp bör följa upp och utvärdera projekt som särskilt vänder sig till pappor. Att begreppet mödravårdscentral ersättas med ett begrepp som 0 t.ex. föräldracentral, tydligare talar att även papporna hör som om till verksamheten.

7 Föräldrar till tonåringar

Utredningens bedömning Kommunerna bör för lokala inventeringar vad gäller be- 0 ansvara stöd i föräldraskap till föräldrar med tonåringar och vad hov av gäller förslag lämplig anordnare av sådant stöd. av Kommuner och landsting bör samordna den personal som har 0 kunskap tonåringar för att utveckla stödet i föräldraskapet. om Ungdomar bör ha inflytande över och delaktiga i verksam- 0 vara syftar till stöd i föräldraskapet. heter som

Ungdomsmottagningar fyller en viktig funktion för ungdomars

0 fysiska och psykiska hälsa och kan resurs i det föräldvara en rastödj ande arbetet.

Utredningens förslag Att Folkhälsoinstitutet får i uppdrag att stimulera till utveckling 0 pojkmottagningar på ungdomsmottagningar. av

8 Föräldrar med invandrarbakgrund

Kapitlets samlade bedömningar Invandrarföreningar och frivilligorganisationer bör stimuleras till 0 att utveckla föräldrastödj ande verksamheter för föräldrar med invandrarbakgrund

26 Sammanställningar utredningens bedömningar

av SOU 1997: 161

0 Folkhälsoinstitutet, i samråd med den planerade myndigheten för integrationsfrågor bör få i uppdrag att stimulera till utveckling, spridning och utvärdering projekt avseende föräldrastöd till av invandrarföräldrar. 0 Invandrarverket bör i uppdrag att över stödet till asylsöse kande föräldrar på mottagningsanläggningar och i kommuner och medverka till att asylsökande föräldrar nås erbjudanden av om

stöd i föräldraskapet.

0 Det är angeläget att kommunen i nära samarbete med föräldrarna upprättar ett introduktionsprogram i samband med beslut om permanent uppehållstillstånd. 0 Information om olika funktionshinder och vart föräldrar kan om vända sig för information och hjälp, bör finnas till hands på olika språk. 0 Personalgrupper i sitt arbete möter barn och föräldrar bör ha som kunskap om synen på handikapp i olika kulturer. 0 Stödet i barnets modersmål innebär ett indirekt stöd i föräldraskapet 0 Stöd i föräldraskapet till föräldrar med invandrarbakgrund i utsatta bostadsområden bör genomföras i nära samarbete med verksamheter som riktar sig till barnen. 0 Föräldrar med invandrarbakgrund bör erbjudas gruppsamtal som bygger på familjens upplevelser och barnens reaktioner. 0 Diskussion om normer och värderingar bl.a. vad gäller könsroller, i den egna kulturen i förhållande till den svenska, är ett viktigt terna för föräldragrupper för föräldrar med tonåringar. 0 Institutioner som arbetar med barn och familjer i invandrartäta områden bör rekrytera personal med invandrarbakgrund. egen

9 Föräldrar till barn med funktionshinder

Utredningens bedömning 0 Föräldrar till barn med funktionshinder, bör utöver erbjudande om generellt föräldrastöd också erbjudas ett kompletterande föräldrastöd avpassat efter deras och barnens behov och önskemål. 0 Informationen till föräldrarna barnets funktionshinder bör utom fonnas efter i vilket skede funktionshindret upptäcks. 0 Det är angeläget att projekt och försöksverksamheter med inriktning på föräldrar till barn med funktionshinder kommer till stånd och att särskilda stimulansmedel avsätts for detta. Projekt berör frågor som om parrelationen bör prioriteras. 0 Högskolorna bör uppmärksammas på att utbildning till distriktssköterska, bamsjuksköterska, barnmorska, läkare, socionom, psy-

SOU 1997: l 61 Sammanställningar av utredningens bedömningar 27

kolog, familjerådgivare, lärare, förskollärare och fritidspedagog även bör innehålla kursmoment som gäller kunskap i mötet och arbetet med familjer med bam som har funktionshinder. Fortbildning bör anordnas för distriktssköterskor, bamsjuksköter- 0 skor, barnmorskor, läkare, kuratorer, PBU-psykologer, familjerådgivare, socialsekreterare, lärare, förskollärare, fritidspedagoger och andra arbetar med familjer som har barn med funktionshinder.

som Det finns behov ett centralt utarbetat informationsmaterial som 0 av kan användas i studiecirklar som anordnas via studieförbund eller handikapporganisationer. En handbok till föräldrar bör framställas med syfte att stärka och 0 stödja föräldrar som har barn med funktionshinder. 0 Handikapporganisationer i samarbete med andra frivilligorganisationer, landsting och kommuner bör stimuleras till metodutveckling, utvärdering och spridning information erfarenheter när det

av om gäller föräldrastöd till familjer som har barn med funktionshinder

Utredningens förslag Att regeringen låter utreda frågan förutsättningar för tillfällig 0 om föräldrapenning för föräldrar till barn med funktionshinder. Att Socialstyrelsen fär i uppdrag att i samråd med kommuner och 0 landsting följa och stödja utvecklingen av modeller för föräldrastöd för föräldrar med barn med funktionshinder samt att utvärdera olika former föräldrastöd.

av

10 Adoptivföräldrar

Utredningens bedömning:

Behovet stöd i föräldraskapet för adoptivföräldrar måste beaktas 0 av och tillgodoses föräldragmpper i kommuners, adoptionsor-

genom ganisationers och studieförbunds regi. Det är angeläget att adoptivföräldrar har aktuell information om det 0 föräldrastöd som finns att tillgå i kommunen. 0 Kommunerna, de auktoriserade adoptionsorganisationema och studieförbunden bör ha möjlighet till stöd för regional och lokal utbildning av ledare till föräldragmpper. Särskilda medel bör avsättas för denna form av cirkelledarutbild- 0 ning.

28 Sammanställningar utredningens bedömningar SOU 1997: 161

av

1 1 Riktat stöd

Utredningens bedömning 0 Stöd till föräldrar som sviktar i sitt Föräldraskap bör nät-

vara verksstärkande och visa praktiskt på barns utveckling och behov. 0 Det är angeläget att socialtjänsten tar initiativ till tvärfackliga konferenser för att utveckla samarbetet mellan dem arbetar

som med barn och familjer i kommunen för att undvika ut-

ogynnsam veckling hos bam. 0 Alla familjehemsföräldrar bör erbjudas föräldrautbildning. Sådan föräldrautbildning bör vara en del av socialtjänstens reguljära verksamhet. 0 Verksamheter som syftar till stöd i föräldraskapet skall till-

vara gängliga för föräldrar med fysiska funktionshinder.

Utredningens förslag 0 Att Folkhälsoinstitutet får i uppdrag att stimulera till utveckling, spridning och utvärdering projekt för att förebygga och infor-

av mera om kvinnlig könsstympning och dess skadeverkningar i berörda invandrargrupper, samt för personal i verksamheter

som möter föräldrar från länder där kvinnlig könsstympning praktiseras. 0 Att Socialstyrelsen får i uppdrag att utveckla och sprida erfarenheter av metoder för verksamheter som syftar till att stödja misshandlade kvinnor i deras föräldraskap. Att BRÅ får i uppdrag att föreslå metoder till regeringen för att få 0 fram en bättre statistisk redovisning över barn växer i

som upp hem där modern utsätts för misshandel. 0 Att Socialstyrelsen får i uppdrag att utveckla metoder för stöd i föräldraskapet till fader som har misshandlat sitt eller sina bam eller barnets mor och som har umgängesrätt med barnet eller barnen. 0 Att Kriminalvårdsstyrelsen får i uppdrag att utarbeta rutiner för att få fram vilka fångar inom kriminalvården som har bam. Att Brottsförebyggande rådet BRÅ får i uppdrag föreslå hur 0 att ett systern för statistik om antalet barn till män och kvinnor på anstalt kan utfonnas. 0 Att Socialstyrelsen får i uppdrag att utveckla metoder för hur

socialtjänsten kan ge stöd i föräldraskapet till föräldrar med placerade barn.

SOU 1997: 161 Sammanställningar av utredningens bedömningar 29

12 Metoder och modeller

Utredningens bedömning Det är angeläget att landsting och kommuner främjar utveck- 0 lingen föräldragrupper leds föräldrar, s.k. självhjälps-

av som av grupper. Familjecentraler är organisatorisk modell kan främja stö- 0 en som det i föräldraskapet. Föräldratelefoner är en viktig form av föräldrastöd. Frivilliga or- 0 ganisationer gör en stor insats i detta sammanhang. Verksamheter syftar till stöd i föräldraskapet skall vara till- 0 som gängliga för föräldrar med fysiska funktionshinder. Ungdomsmottagningar kan viktig för att stödja 0 vara en resurs

föräldrar och för att uppmärksamma unga pappor på deras unga betydelse fäder.

som Det finns goda möjligheter att hitta lokala lösningar för stöd i 0 föräldraskapet att olika yrkesgrupper samverkar över

genom landstings- och kommungränser. Det är angeläget att det finns ett stöd för samverkan från administrativ och politisk ledning. Det är angeläget att utvärdera och sprida erfarenheter av metoder 0 för information till kvinnor om risker med alkohol och droger i samband med graviditet. Det är angeläget att frågor för materialframtagning om 0 om ansvar risker i barns miljö behandlas i samband med att en överenskommelse träffas för stöd i föräldraskapet.

om ansvar Studiehandledningar och studiematerial behöver utvecklas för 0 föräldrar och personal med fakta föräldraskap och barns ut-

om veckling, underlag för diskussioner samlevnad samt underlag

om för erfarenhetsutbyte och fria diskussioner. Det finns behov samlad översikt över befintligt föräld- 0 av en rastödj ande material Det är angeläget att ta tillvara erfarenheter från olika projekt om 0

syftar till att förebygga ohälsa till följd tobak, alkohol och som av droger.

Utredningens förslag Att Folkhälsoinstitutet får ett förstärkt uppdrag att arbeta med 0 metodutveckling för att bättre nå föräldrar i allergiförebyggande syfte. Att Barnombudsmannen i samarbete med Folkhälsoinstitutet får i 0 uppdrag att lägga handlingsplan för information i barnsä-

upp en kerhetsfrågor.

13 Utbildning Fortbildning -

Utredningens bedömning Genom sin grundutbildning och genom fortbildning bör personal som möter föräldrar förberedas i att föräldrar stöd i deras förge äldraskap, individuellt och i grupp. Högskoloma bör uppmärksammas på behovet att över inav se nehåll i utbildningen till distriktssköterska, sjuksköterska, barnmorska, läkare, socionom, psykolog samt barn- och ungdomspedagog vad gäller att få en bättre kompetens i frågor barns utom veckling och behov, parrelationer, samlevnad, gruppmetodik, gruppdynamik. En bredare översyn dessa utbildningar skulle angelägen av vara med hänsyn till behovet kompetensutveckling i frågor av som gäller barns utveckling och behov, parrelationer, samlevnad, gruppmetodik, gruppdynamik. Fortbildningsinsatser behövs för yrkesverksamma inom mödraoch bamhälsovärden, barnomsorgen, skolan, individ- och familjeomsorgen i frågor barns utveckling och behov, parrelatioom ner, samlevnad, gruppmetodik, gruppdynamik.

Utredningens förslag

Att Lärarutbildningsutredningen över behovet kunskap

ser av om barns utveckling inom lärarutbildningen. Att Folkhälsoinstitutet får i uppdrag att i samråd med kommuner,

landsting studieförbund och frivilligorganisationer utveckla

metoder och pröva olika modeller för fortbildning föräldrar och av personal som gruppledare för föräldragrupper. Att Socialstyrelsen i samarbete med Folkhälsoinstitutet, får i uppdrag att ordna konferenser kring stödet i föräldraskapet och dess betydelse. Att Skolverket får i uppdrag över kursplaner med hänsyn att se till barns och behov kunskap i föräldraförberedande teungas av man som barns utveckling och frågor som gäller föräldraskap.

l Inledning

Att bli förälder positiv, berikande och ansvarslcrävande uppgift.

är en Föräldraskapet har förändrats på många sätt under de senaste 20 åren. Ansvaret har förändrats i förhållande till tidigare bl.a. genom att samhället präglas högre komplexitet, snabbare förändringstakt och nya

av förutsättningar för föräldraskapet. Föräldrarna är viktiga förebilder för sina barn, samtidigt vi kan se att föräldrar i dag har mindre tid för

som sina barn. Barn har rätt till goda uppväxtvillkor. Barnens uppväxtförhållanden påverkas föräldrarnas kompetens och förmåga att skapa

av

harmonisk och trygg miljö för barnen och samhällets möjligheter en av att på olika sätt ge föräldrarna stöd i detta.

Kontakten mellan olika generationer tidigare ett viktigt stöd i

var föräldraskapet. Dagens barn har dock i allmänhet färre kontakter med mor- och farföräldrar och andra anhöriga än tidigare generationer. Moroch farföräldrar är mer aktiva i yrkeslivet och föreningslivet, vilket påverkar deras möjligheter att ta hand om och umgås med sina barnbarn. Ett annat hinder kan att den generationen har flyttat

vara unga från sin hemort där de har släkt och andra anhöriga.

Utredningen föräldrautbildning har haft i uppdrag att undersöka

om vilka åtgärder behöver vidtas för att utveckla och förbättra stödet

som till föräldrar i form föräldrautbildning eller andra verksamheter som

av är avsedda att stärka och stödja föräldrarna. Tidigare har föräldrautbildningen vanligtvis omfattat tiden när föräldrar väntar barn och under barnets första levnadsår. Det för utredningen är att det handlar om

nya att lägga förslag innebär att alla föräldrar med barn i förskole- och

som skolåldem skall erbjuda möjligheter till föräldrautbildning eller hitta olika former av föräldrastödj ande verksamheter.

Det handlar inte längre bara att orientera föräldrarna om frågor

om som graviditet, förlossning, amning och liknande, utan även om att skapa förutsättningar för föräldrar att utvecklas och bli stärkta i sin föräldraroll, deras kompetens och förmåga Utredningen

att ta ansvar. har den anledningen ansett att begreppet föräldrautbildning är alltför

av snävt i detta sammanhang och att det kan ge felaktiga associationer. Med stöd i föräldraskapet avser utredningen den kunskap och det stöd

föräldrar behöver för att utveckla sin kompetens och bli trygga i som sin föräldraroll alltifrån det de väntar barn och under barnets hela

uppväxttid. Syftet är att ge ökade möjligheter för föräldrarna att finna och utvecklas i föräldrarollen.

Utredningen har efter överväganden valt att använda det bredare begreppet stöd i föräldraskapet i stället för det i utredningens

som direktiv benämnes föräldrautbildning.

Utredningen anser att stödet i föräldraskapet är något borde

som genomsyra all verksamhet berör barn och föräldrar i stat, landsting

som och kommun. Stödet i föräldraskapet innebär viktig förebyggande

en verksamhet som betyder mycket för föräldrarna, barnet och samhället. I ett längre perspektiv har samhället ekonomiska och andra vinster att hämta i att arbeta förebyggande med föräldrar och bam. Kostnaderna blir betydligt lägre om insatser görs i ett tidigt skede innan problem uppstår och innan akuta ingripande måste göras. Det finns också ett humant och socialt värde i att föräldrar och barn skall bästa möjliga villkor för att undvika onödigt lidande.

De förslag som utredningen lägger handlar om att precisera ansvaret för verksamheten med stöd i föräldraskapet, hitta nya arbetsmetoder, annan organisation, utvidga samarbetet mellan olika kompetenser, utveckla innehållet i grundutbildning olika yrkesgrupper och utveckla

av fortbildningen av yrkesverksamma.

Utredningen har tillsatts i en tid när det sker många förändringar i samhället som påverkar familjernas och föräldrarnas och barnens situation. Vissa förändringar beror på besparingar och rationaliseringar inom verksamheter som barn besöker eller vistas som barnhälsovård, barnomsorg, skola, skolbarnsomsorg och fritidsverksamheter. Andra förändringar beror på ändrade bidragssystem, ekonomiska och sociala förhållanden och förändringar på arbetsmarknaden. Utredningen har, som andra statliga utredningar, inte mandat att föreslå förändringar som innebär nya kostnader, om det inte går att redovisa hur dessa förslag skall finansieras. Detta har givetvis påverkat de förslag utred-

som ningen lägger.

Utredningen har i sitt arbete utgått från den kartläggning som utarbetades av en arbetsgrupp inom Socialdepartementet under år 1996. Denna visade att det pågår många föräldrastödjande verksamheter för föräldrar till barn i olika åldrar och med olika bakgrund. Dessa verksamheter ger i sig ett stöd till föräldrarna i deras föräldraskap. Det finns en god utbyggnad när det gäller barnens första levnadsår. Därefter är det mer avgränsade insatser som görs och insatserna avtar i omfattning alltefter barnen blir äldre.

Utredningen har i sitt uppdrag fler frågor att bedöma än vad som ingick i arbetsgruppens uppdrag. Detta har inneburit att utredningen har sett det nödvändigt att i en del frågor fortsätta det kartläggningsarbete som påbörjades av arbetsgruppen, särskilt vad gäller det riktade stödet

SOU 1997: 161 Inledning 33

till olika grupper föräldrar, samt vad gäller olika modeller och

av metoder för stöd i föräldraskapet.

Läsaren kan fråga sig vad som är nytt i detta betänkande i förhållande till vad Bamomsorgsgruppen förde fram i slutet av 1970-talet. Det som utredningen om föräldrautbildning lyfter fram är att stödet

nya i föräldraskapet måste omfatta föräldrar med barn upp till 18 år. Det måste ett stöd utgår från föräldrarna själva. Om detta stöd

vara som skall kunna förverkligas måste alla tänkbara kanaler i samhället mobiliseras. Utredningen förordar ett förtydligat ansvar hos kommuner och landsting för stödet i föräldraskapet.

Detta betänkande handlar föräldraskapet i dagens samhället, vil-

om ket stöd i föräldraskapet finns och hur detta stöd kan utvecklas.

som om Utredningen redogör bl.a. för hur ansvaret for stödet till föräldrarna kan byggas upp och utformas, hur olika aktörer kan medverka och vad som behövs för att stödet skall kunna utvecklas där föräldrarna finns. Målet är ett stöd som bygger på föräldrarnas behov och intressen och som bidrar till ett allt bättre stöd för barnen. Utredningen förordar ett tydligare hos kommuner och landsting för stödet i föräldra-

ansvar skapet.

Utredningen har inte haft ambitionen att ta fram särskilda kursplaner eller exakta modeller för hur föräldrastödet skall läggas upp och genomföras. Den som letar efter en enda lösning för hela landet, ett landsting eller kommun kommer således att bli besviken. Utred-

en ningen anser i stället att det måste finnas många olika modeller och varierande lösningar. De lösningar som väljs måste utgå från föräldrarnas behov och intressen samt från samhällets behov att föra ut kunskap

av och information i vissa frågor. Utredningen har dessutom olika

genom exempel på verksamheter sökt belysa hur stödet i föräldraskapet kan utvecklas och utformas på olika nivåer och inom olika verksamheter i samhället.

Det är också enligt utredningens uppfattning angeläget att följa upp, utvärdera och bedriva forskning kring den föräldrastödjande verksamheten i samhället. Frågan uppföljning av verksamheten diskuteras

om inom respektive kapitel. Sammantaget finns ett stort behov av att uppföljning och utvärdering av olika former av föräldrastödjande verksamheter kommer till stånd. Det finns också ett behov av forskning inom specifika områden för att bättre kunskap om vad föräldrastödet betyder för föräldrarna och barnen inom olika verksamhetsområden,

mödra- och barnhälsovården, barnomsorgen, skolan, individ- och som familjeomsorgen, olika fritidsverksamheter och föreningslivet.

Det finns vidare ett behov av bättre statistik inom vissa av de områden som utredningen har behandlat. Det gäller data som behövs för att veta hur många föräldrar som anlitar, deltar i eller har behov av

34 Inledning

olika insatser för att kunna planera för föräldrastöd för t.ex. kvinnor som blivit misshandlade, kvinnor och män är intagna på anstalt

som och har bam.

Utredningen har haft i uppdrag att pröva det är möjligt att

om erbjuda alla föräldrar föräldrautbildning. Med den inriktning utred-

som ningen föreslår i detta betänkande anser vi att detta är möjligt. Viktiga förutsättningar är dock att ansvaret för stödet i föräldraskapet preciseras, att den personal som möter föräldrar och barn har god kompetens att ta vara på dessa möten liksom att leda föräldragiupper, att utbildning och fortbildning för olika yrkesgrupper över samt att

ses föräldrar uppmuntras att ta ett ökat ansvar och sig i

engagera föräldraverksamheter. Vidare är det angeläget att det finns ett generellt utbud av verksamheter som ger stöd i föräldraskapet och att det vid behov finns specialinriktade insatser att tillgå. Det är också

mer av betydelse att verksamheten följs och utvärderas för att skall

upp man kunna bedöma i vilken mån föräldrar får ett bättre stöd i föräldraskapet.

1.1 Utredningens uppdrag

Utredningen om föräldrautbildning har i uppdrag att föreslå hur stödet till föräldrar i form föräldrautbildning och andra verksamheter för

av föräldrar med barn i förskole- och skolåldem kan utvecklas och stimuleras. Utredningen skall undersöka vilka åtgärder behöver vidtas

som för att utveckla och förbättra stödet till föräldrar i form föräldraut-

av bildning och andra verksamheter är avsedda att stödja och stärka

som föräldrarna i deras föräldraroll.

I utredningens direktiv bilaga 1 anges att den föräldrautbildning som ges genom mödra- och bamhälsovården för flertalet föräldrar är det viktigaste momentet i föräldrautbildningen och föräldrastödet. Utredningen skall därför pröva det är möjligt att erbjuda alla föräldrar

om föräldrautbildning, framför allt inom mödra- och bamhälsovården,

men även inom barnomsorgen och skolan. Utredningen skall pröva förutsättningarna för försöksverksamhet med föräldrautbildning under hela förskoleperioden och på vilket sätt bamomsorgens föräldrastödjande roll kan utvecklas. Dessutom skall utredningen över möjligheterna

se att förbättra den del den öppna förskolans verksamhet innehål-

av som ler stöd till föräldrar och till barn som inte har plats inom den reguljära barnomsorgen.

I utredningens direktiv anges att vissa medicinska kunskaper förefaller allt viktigare att förmedla till föräldrarna, eftersom astma, allergi och överkänslighet mot vissa ämnen blir allt vanligare och håller på att utvecklas till folksjukdomar. Rätt avvägda och förebyggande insatser kan förhindra uppkomsten framtida behov behandlingsinsatser.

av av

Inledning 35

Utredningens uppdrag är därför att undersöka vilka metoder som är användbara när det gäller att förbättra föräldrarnas kunskaper vad gäller astma, allergi, överkänslighet, bamolycksfall, plötslig spädbamsdöd. Vidare skall utredningen ta fram modeller för information till föräldrarna det skadliga för barnets hälsomässiga utveckling i att bruka om alkohol, droger och tobak under graviditeten. Det framhålls vidare i direktiven att föräldrar som sviktar i sin föräldraroll kan behöva erbjudande stöd och föräldrautbildning. Inte om minst kan de behöva hjälp att lösa sina eventuella konflikter i parrelationen. Modeller för sådant stöd bör därför tas fram. Utredningen skall också belysa vilka inte nås av erbjugrupper som dande den organiserade föräldrautbildningen och föräldrastödet och av vad kan göras för att nå dessa föräldrar. Som exempel på sådana som nämns vissa invandrar- och flyktingföräldrar och föräldrar till grupper barn med vissa funktionshinder. Många föräldrar med skolbarn känner för barnens miljö både oro inom och utom skolans värld. De är oroliga för att barnen skall råka illa ut. Det kan gälla droger, kriminalitet, mobbning och risker för tidig social utslagning. Många föräldrar är särskilt oroliga för sina tonåringars situation. Utredningen skall därför pröva vad som kan göras inom barnomsorgen, skolan och på annat sätt för att hjälpa föräldrarna i deras arbete med att sina barn en positiv inriktning på sina liv. ge I direktiven framhålls dessutom att barnen har behov av och rätt till kontakt med båda sina föräldrar och att det är viktigt att stödja föräldi att ta gemensamt för sina bam. Pappomas medverkan i rarna ansvar föräldrautbildningen behöver öka. I uppdraget ingår därför att föreslå åtgärder syftar till att verksamheten med pappautbildning får en som fast och generell form över hela landet samt att finna former för hur och inte bor tillsammans med sina bam kan mammor pappor som stöd i sitt föräldraskap. Utredningen har också i uppdrag att överväga hur barnets rätt, med beaktande FN:s konvention barnets rättigheter, till skydd, integav om ritet och delaktighet i beslut som berör dem kan behandlas i föräldrautbildningen.

1.2 Riksdagsuttalanden angående föräldrautbildning

Frågan behovet föräldrautbildning diskuterades redan under om av 1960-talet inom landsting, kommuner och folkrörelser. Frågan behandlades i olika riksdagsmotioner. Från början sågs föräldrautbildningen möjlighet att förebygga barnmisshandel. Frågan togs som en

36 Inledning

upp av olika utredningar Bamstugeutredningen SOU 1972:26 och som

27, Familjestödsutredningen SOU 1981:25 och Bamomsorgsgruppen

SOU 1978:5 och 1980:27. Riksdagens socialutskott har under 1990-talet tagit frågan upp i flera sammanhang, 1990/91:SoU 1993/94:SoU 1993/94:SoU 29 och i betänkandet l995/96zSoU 4 Bam och ungdom påtalat vikten - av att föräldrautbildning kommer till stånd. Socialutskottet ansåg i detta senare betänkande att det bör skapas förutsättningar för föräldrauten bildning för föräldrar till barn passerat spädbamstiden. En sådan som föräldrautbildning borde frivillig för föräldrarna, genomföras vara men så att alla föräldrar kunde praktiska möjligheter delta. Utskottet att ansåg vidare att utbildningen borde bedrivas inom för bamhälramen sovården, barnomsorgen och skolan samt kompletteras med insatser från frivilligorganisationer, såsom barn- och ungdomsorganisationer

och studieförbund. Vidare borde föräldrautbildningens syfte dels vara att ge ökade kunskaper barns utveckling, dels skapa möjlighet om att till kontakt och gemenskap med andra föräldrar med bamomsamt sorgs- och skolpersonal. Utskottet ansåg att regeringen borde lägga fram förslag till hur föräldrautbildning under förskole- och skolår en kunde utvecklas och stimuleras, med utgångspunkt dels i vad utskottet

hade framfört i frågan, dels i resultaten från det pågående fömyelsear-

betet med föräldrautbildning.

I utskottsbetänkandet 1995/96:SoU 4 behandlades tre motioner angående föräldrautbildning. I motion 1994/95:SoU 18 framhölls v att

det saknades föräldrautbildning i tillräcklig omfattning och landets

att studieorganisationer borde extra statligt stöd för att få möjlighet ges att prioritera sådan verksamhet. Behovet ökad utbildning för av yrkeskategorier som arbetar med barn i skilsmässosituationer underströks likaså.

Motion 1994/95:SoU 623 kd pekade på behovet tidiga av förebyggande insatser för att stärka och utveckla föräldrars och barns

roll i familjen och familjens roll i samhället. I motion l994/95:A 807

s betonades behovet åtgärder för att stärka papparollen och av

föräldrautbildningens betydelse i detta sammanhang. Motionären ansåg

att föräldrautbildning kunde leda till att tar ännu större del papporna av ansvaret för barnen. Utskottet avstyrkte dessa motioner med

hänvisning

till pågående beredning frågan föräldrautbildning inom av om ramen för mödra- och bamhälsovården. Även under 1996/97 behandlade riksdagen ett antal motioner om föräldrautbildning. I motion 1996/97:636 kd framhålls att olika former av föräldrautbildning har utvecklats med resultat på många gott platser i landet och att dessa goda exempel bör spridas aktivt genom exempelvis seminarieverksamhet. 1 motion 1996/972637 framhålls

v

Inledning 37

att föräldrautbildning och stöd är något kan behövas under barns

som hela uppväxttid. I motionen föreslås att Socialstyrelsen får i uppdrag att avsätta en miljon kronor för projektmedel till studieförbunden för att

bedriva föräldrautbildning.

I motion 1996/972638 c framhålls att föräldrautbildning bör

vara en rättighet för alla vuxna och att den bör starta tidigt och pågå under barnens hela uppväxt. Verksamheten bör vidgas till att omfatta alla bamavårdscentraler. Den bör breddas till att också omfatta psykologi. Vidare bör de särskilda fortsätta och utvidgas. I motion

pappagruppema 1996/97:639 m framförs att familjens och föräldrarnas ställning måste stärkas och att det goda familjeansvaret hållbara och positiva

ger förebilder under hela livet. Socialutskottet hänvisade i utskottsbehandlingen SoU 1996/97:08 till departementspromemorian Ds 1997:6 Stöd i föräldraskapet och till att regeringen hade för avsikt att ge en utredningsman i uppdrag att lägga fram förslag i frågan om föräldrautbildning.

l Bamomsorgs

gruppen

Regeringen bemyndigade den 29 juni 1973 statsrådet Camilla Odhnoff att tillkalla högst sex ledamöter i en arbetsgrupp jämte sekreterare och experter med uppdrag att närmare utreda formerna för den uppsökande verksamheten för förskolebarn samt frågan om ansvaret för de handikappade barnens förskoleverksamhet m.m. Utredningen antog namnet Bamomsorgsgruppen.

I skrivelse 1973:372 hemställde riksdagen därefter om en utredning rörande föräldrautbildning. I tilläggsdirektiv den 20 december 1973 uppdrog regeringen åt Bamomsorgsgruppen att i anslutning till sitt tidigare uppdrag göra en övergripande utredning rörande föräldrautbildningen. Utredningen skulle pröva hur en föräldrautbildning skulle kunna utformas i fråga innehåll och organisation, för att på sikt

om kunna tillgänglig för alla föräldrar med barn i förskoleåldem eller i

vara skolåldern.

I Bamomsorgsgruppens betänkande SOU 1978:5 Föräldrautbildning, Kring barnets födelse, behandlade utredningen de Övergripande målen för en allmän föräldrautbildning. Vidare lämnades förslag beträffande organisation och innehåll i föräldrautbildning inom mödra- och bamhälsovården samt förlossningsvården. Förslagen avsåg tiden kring barnets födelse fas Betänkandet remissbehandlades och på grundval av regeringens proposition I978/79: 168 beslutade riksdagen att den första fasen i en allmän föräldrautbildning i huvudsak byggd på att Bamomsorgsgruppens förslag skulle genomföras successivt med början den ljanuari 1980.

38 Inledning SOU 1997: 161

Bamomsorgsgmppen fortsatte sitt arbete och avlämnade sitt slutbetänkande SOU 1980:27 Barn och vuxna, i maj 1980. I detta behandlades föräldrautbildning under barnens förskole- och skolålder samt frågan om en föräldrautbildning som når alla i samhället. Bamomsorgsgruppen medverkade också till att olika försöksverksamheter med föräldrautbildning initierades och prövades, bl.a. i Luleå, Västerås, Stockholm och Järfälla. Även ABF, Vuxenskolan och TBV startade försöksverksamheter i olika kommuner efter samråd med Bamomsorgs

1.4 av

Utbyggnaden föräldrautbildningen

Riksdagens beslut år 1979 om en föräldrautbildning riktad till alla föräldrar för tiden kring barnets födelse redovisade resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Landstingsförbundet om en utbyggnad av föräldrautbildningen. Denna överenskommelse innebar att sjukvårdshuvudmännen år 1980 utan särskild ekonomisk ersättning skulle genomföra en allmän föräldrautbildning i anslutning till barnets födelse. Detta viktiga milstolpar för utvecklingen föräldraut-

var en av bildningen i Sverige. De innebar utökade satsningar kring föräldrautbildningen för blivande och nyblivna föräldrar och att landstingen vidtog åtgärder för en utbyggnad och utveckling av föräldrautbildningen för tiden kring barnets födelse.

Det skedde också stora satsningar under 1980-talet och början av 1990-talet inom utbildning och fortbildning för att öka kompetensen och intresset för föräldrautbildning bland de anställda inom mödra- och bamhälsovården. Verksamheten byggdes ut successivt och blev i de flesta fall mycket uppskattad bland de föräldrar deltog i föräld-

som rastödjande gmppverksamheter eller som fick ett mer individuellt stöd. Föräldrautbildningen i landstingens regi har företrädesvis inriktats på blivande och nyblivna föräldrar. Det är endast i ett fåtal fall föräld-

som rautbildningen riktas till föräldrar med barn över ett års ålder.

De höga ambitionerna om en föräldrautbildning i samband med barnets födelse och under dess första levnadsår riktad till alla föräldrar har dock inte kunnat infrias i alla landsting. I Socialstyrelsens rapport Skydda skyddsnätet 1992 redovisades bl.a. att alla föräldrar inte nås av föräldrautbildningen i grupp och att den individuella verksamheten inte är tillräckligt omfattande för att nå alla de föräldrar inte deltar

som i grupper. Samtidigt har, enligt rapporten, många av dem som inte deltar ett stort behov stöd.

av

Genom barnomsorgen och skolan erbjuds föräldrarna en viktig föräldrastödjande verksamhet. Kvaliteten i detta stöd bygger mycket personalens kompetens att skapa och upprätthålla en öppen och förtro-

SOU 1997: 161 Inledning 39

endefull föräldrakontakt. Inom barnomsorgen har personalen ansvar för att kontakten fungerar med alla föräldrar. Alla barn omfattas emellertid inte barnomsorgen, vilket innebär att många föräldrar står utanför ett

av stöd som de annars skulle kunna ha behov av.

Inom skolan pågår ett arbete för att förbättra föräldrasamarbetet bl.a.

förändring kvartssamtalen till utvecklingssamtal. Satsninggenom av

är i hög grad inriktade på att öka föräldrarnas kunskaper om skoarna lan och att öka föräldrarnas kontakter med skolan. Ett av de bästa stöd, som kan ges till föräldrar generellt, väl fungerande barnomsorg

är en och skola, där föräldrar känner att deras barn har det bra och blir sedda och bekräftade.

1.5 av föräldrautbildning och

Kartläggning

föräldrastöd

Regeringen beslutade den 22 februari 1996 att inom Socialdepartementet tillsätta arbetsgrupp med uppgift att kartlägga, beskriva och

en analysera verksamheter med föräldrautbildning och föräldrastöd. Bakgrunden att riksdagen bet. 1990/9l:SoU 2 återigen hade påtalat

var vikten av att föräldrautbildning kommer till stånd och behovet av att stärka föräldrarna i deras föräldraroll. Regeringen ansåg, enligt bilaga till regeringsprotokoll 1996-02-22, att det viktigt att återigen lyfta

var fram betydelsen att föräldrarna kunskap och möjligheter till erfa-

av ge renhetsutbyte samt att människors i dessa frågor borde få

engagemang ökade möjligheter att komma till uttryck. Ur samhällets synpunkt framhölls också strävan att minska antalet fall där barn får problem av

en olika slag i livet, skolsvårigheter, missbruk och kriminalitet, etc.

Arbetsgruppen överlämnade i december 1996 rapporten Stöd i foräldraskapet Ds 1997:6, till regeringen. Rapporten innehåller en kartläggning och analys föräldrautbildningen samt synpunkter på olika

av verksamheters betydelse, aktuella problem, tänkbara framtidsperspektiv och utvecklingsmöjligheter. I arbetsgruppens uppdrag ingick inte att lägga fram förslag. Utredningen föräldrautbildning har byggt vidare

om på denna rapport.

1.6 Behov av förebyggande verksamhet

Utredningen föräldrautbildning har utvecklas i nästa avsnitt-

om - som valt att i stället for begreppet föräldrautbildning använda begreppetstöd i föräldraskapet. Med detta den verksamhet förmedlar stöd

menas som och kunskap föräldrar kan behöva i sin roll som föräldrar. I föräld-

som rastödet ingår också att medverka till att föräldrar får möjlighet till

kontakt och gemenskap med andra föräldrar i liknande situation. Föräldrautbildning innebär ett stöd till föräldrarna med respekt för deras integritet, deras förmåga att ta ansvar och deras kompetens.

Samhällets stöd i föräldraskapet vill möta föräldrarnas behov

av kunskap om barns utveckling och behov i olika skeden, liksom behov av att veta hur vård och omsorg fungerar för bam. Stödet i föräldraskapet ger dessutom en möjlighet för föräldrar att diskutera med varandra och med experter om normer och värderingar vad gäller barn och barnuppfostran, bamsäkerhet och barns trygghet. Detta ger varje förälder möjlighet att skapa och utveckla sin egen föräldraroll.

Utredningen om föräldrautbildning anser att det finns behov av olika former stöd i föräldraskapet för föräldrar från det de väntar barn och

av kontinuerligt allt eftersom barnet växer och utvecklas. Stödet i föräldraskapet behöver anpassas dels till de olika skeden som barnets utveckling följer, dels till de behov föräldrar upplever sig ha. Ut-

som redningen betonar att det är föräldrarna själva som har kraft att påverka sin och sina barns situation och att det är föräldrarnas kompetens och förmåga som måste lyftas fram och stärkas. Stödet i föräldraskapet måste därför utgå från föräldrarna själva och de behov av stöd som de har. Samhällets ansvar är därför att ha en beredskap i att stödja föräldrarna på olika sätt. För föräldrarna är det därvid angeläget att känna till vad det finns för kunskap, material och utbud av verksamheter samt vilka möjligheter samhället har att erbjuda stöd i föräldraskapet. Samhällets ansvar kan då sammanfattas i att: 0 precisera statens, kommunernas och landstingens ansvar för stöd i

föräldraskapet, 0 underlätta initiativ som tas av föräldrar att skapa nätverk, organisera

föreningsverksamhet, bilda och hålla i föräldragrupper, anordna

möten, bjuda in experter, utbilda gruppledare m.m., 0 ge stöd till vissa sårbara grupper genom ett mer familjeorienterat

synsätt, sammanställa, förmedla och göra kunskap tillgänglig,

skapa debatt kring och stimulera utvecklingen av olika former av

föräldrastödjande åtgärder inom kommuner, landsting, frivilliga or-

ganisationer m.fl. Utredningens betänkande behandlar statens, kommunernas och landstingens roll och ansvar när det gäller stödet i föräldraskapet. Vidare diskuteras de frivilliga organisationernas betydelse och möjligheter att ge föräldrar stöd i föräldraskapet.

Samhällets roll är att inom olika arenor som mödra- och barnhälsovård, barnomsorg och skola erbjuda stöd i föräldraskapet. Inom mödraoch bamhälsovârden kan detta ske genom särskilda förlossnings- respektive föräldraförberedande inom barnomsorgen och skolan

grupper,

Inledning 41

kan det ske genom att föräldragrupper kan använda daghemmet eller skolan som mötesplats. Bamomsorgen och skolan kan fungera som en startpunkt för föräldragrupper som får stöd att komma igång, men som sedan drivs föräldrarna själva. För föräldrar är det också ett viktigt

av stöd i sig att de har fungerande och trygg barnomsorg eller skola för

en sina barn. Detta innebär att alla arbetar med barn och unga också

som måste ha kompetens att arbeta med föräldrar. Det innebär dessutom att professionella kan behövas som resurspersoner för föräldrarna och fin-

till hands när de efterfrågas föräldrarna. Stöd i föräldraskapet nas av kan ses som en viktig förebyggande och kompensatorisk åtgärd för att öka föräldrarnas kapacitet att fungera goda föräldrar i ett samhälle

som i ständig förändring. Detta motiverar varför det även i dag finns ett generellt behov olika former föräldrastöd.

av av

Det är därför inte bara i samband med barnets födelse som föräldrar har behov stöd i form utbildning och giuppverksamhet med syfte

av av att förberedelse inför något skall hända. Sådant behov kan fm-

ge som

än på olika sätt under barnets hela uppväxttid. Det måste nas - om -

verksamhet som föräldrar upplever som meningsfull, som vara en väcker deras nyfikenhet och intresse och utgår från deras behov av

som kunskap, gemenskap och samvaro med andra föräldrar i liknande situation.

Verksamheter som riktas generellt till stora grupper av föräldrar ge-

mödra- och bamhälsovården, barnomsorgen och skolan ger rätt nom genomförda ett bidrag till och tid för sådant riktat och

att spara resurser krävande individuellt behövs för vissa föräldrar. Den breda

stöd, som inriktningen dessutom möjlighet att, innan problemen har blivit

ger manifesta och svårbearbetade, fånga familjer kan ha större

upp som behov stöd och hjälp från samhällets sida. Vissa grupper av föräldrar

av har behov av föräldrastöd som är mer anpassat efter varje specifik

och individs behov, som t.ex. asylsökande eller andra invandgrupps

föräldrar eller föräldrar till barn med funktionshinder. rargrupper, unga

I tider neddragningar och rationaliseringar visar det sig att det

av finns risk att mjuka verksamheter föräldrastöd/utbildning inte

en som prioriteras på samma sätt som tidigare genom att personalen får mindre tid för gruppträffar och verksamheter som är av förebyggande karaktär. Risken finns också att satsningar på kompetensutveckling, utbildning och fortbildning kommer i andra hand när andra mer bundna eller akuta åtgärder måste prioriteras. Att denna utveckling börjar bli alltmer tydlig beskrivs i kartläggningen föräldrautbildningen år 1996 Ds 1997:6,

av i Bamombudsmannens årsrapport 1997 samt i Socialstyrelsens Sociala rapport för år 1997.

Föräldrastödet har viktig förebyggande betydelse. Med för-

en hållandevis små insatser kan nå många föräldrar via mödra- och

man

42 Inledning SOU 1997: 161

bamhälsovården i ett skede när de är mottagliga för information, intresserade av att diskutera sin blivande eller nyblivna roll som föräldrar och befinner sig i ett omställningsskede i livet. Då har de i allmänhet större intresse av frågor som gäller barnets utveckling och behov, och ger sig tid att delta i grupp för att diskutera dessa frågor, än senare under barnets uppväxttid.

När barnen finns inom i barnomsorgen ges det i allmänhet många tillfällen till spontan kontakt mellan föräldrar och personal. Detta bryts lätt när barnen börjar skolan. Då minskar föräldrarnas dagliga kontakt med barnens vardagstillvaro i skolan. Skolans möten med föräldrarna måste därför bli mer anpassade till föräldrarnas behov och intressen i syfte att fler skall ta del verksamheten. Ökad föräldramedverkan i

av skolan under hela skoltiden, utvecklingssamtal och olika former av samvaro mellan föräldrar, elever, lärare och övrig skolpersonal är viktiga åtgärder för att bygga upp bra miljöer för såväl familjer som för skola och fritid. Olika studiecirklar, föreläsningar och diskussionsträffar är viktiga komplement till samhällets övriga föräldrastöd.

Även det är angeläget att satsa på de tidiga åldrarna är föräld-

om rastöd till föräldrar med skolbarn inte minst tonåringar- motiverat på

många sätt och frågan har behandlats i riksdagen vid flera tillfällen. Forskning visar också att det är de tidiga kontakterna mellan barnet och vårdaren som sätter sin prägel på barnets utveckling, dess trygghet, självtillit och förmåga till inlevelse i andra människors situation och livsvillkor.

1.7 föräldrars

Utredningens syn på kompetens

Det gäller att ta vara på föräldrars initiativ och kompetens, stärka deras förmåga att klara sin situation, att stärka självförtroende och självtillit. Föräldrar måste känna att de kan påverka sina villkor och att de har makt över sina liv, att det inte är andra som bestämmer dem vad de skall göra och hur det skall gå till. Experterna skall finnas till hands när föräldrarna frågar efter deras råd och stöd

Begreppet "empowerment" har blivit alltmer aktuellt i diskussionerna om lokal utveckling, lokalt självstyre och i strategier för prevention och intervention. En utgångspunkt i detta tänkande är individens kraft och tilltro till sin förmåga. Jag-du-relationen måste sättas i centrum i stället för det mer patemalistiska perspektivet där det är experten som avgör vad människor behöver. Kraft och initiativ som kommer underifrån måste uppmuntras och stärkas. I empowerrnentrnodellen är folkrörelser, byalag, kooperativ, självhjälpsgrupper och aktionsgrupper

SOU 1997: l 61 Inledning 43

de naturliga aktörerna, medan stat kommun, landsting och experter är aktörerna i den patemalistiska modellen. Empowerrnentrnodellen bygpå grundsyn att individen har kraft att själv söka den information ger en och kunskap hon eller han behöver. Den bygger på en lojalitet mellan människor och ett solidariskt tänkande om att man delar med sig till andra av sina kunskaper och erfarenheter Det är föräldrarnas behov och rättmätiga krav som skall styra samhällets stöd i föräldraskapet. Samhället ska den information och ge förmedla den kunskap föräldrarna har kommit fram till att de besom höver. Om föräldrarna upplever att de har behov information tar de av också till sig den mycket lättare någon annan bestämmer åt dem än om vad de behöver. Samhällets roll måste att främja de krafter föräldvara har, att stärka deras tillit till sin förmåga och stärka deras självrarna förtroende i rollen som föräldrar. Samhället kan med detta perspektiv också medverka till att föräldrar informeras i de frågor där det finns ett starkt samhälleligt intresse av att föräldrarna hålls informerade. Föräldrar kan t.ex. behöva viss grundkunskap för att kunna efterfråga mer kunskap. Det kan gälla t.ex. kLmskapen risker med alkohol, narkotika, tobak, allergi och olycksom fallsrisker. Det är inte självklart att de själva har eller kan få den kunskapen från andra föräldrar. Alla föräldrar kan inte ta för sig av samhällets utbud på sätt. Samhället har ett att medverka till samma ansvar att alla skall kunna ta del av samhällets utbud av stöd och service. Föräldrar har ett stort behov kunskap när de ställs inför en ny och av situation, t.ex. när de väntar första barnet och vid oväntade hänovan delser under bamets första levnadsår. Då är föräldrarna nyfikna på det skall hända dem, öppna och mottagliga för infonnation. En nya som liknande situation finns när barnet börjar i förskoleverksamheten, sexårsverksamheten och i skolan. När barnet börjar komma in i puberteten händer det också så mycket i barnets utveckling att många föräldrar då börjar känna otillräcklighet i sin föräldraroll och önskar mer kunen skap barns utveckling och behov. om I krissituationer kan vara till men för barnet, kan föräldrar som också extra mottagliga för kunskap från andra föräldrar och olika vara experter. Det är alltså i lägen när det sker genomgripande förändringar i barnens och föräldrarnas liv det finns förutsättningar att nå ut med som kunskap och information till föräldrarna. Detta kan dock vara mycket känsliga situationer förutsätter god kompetens hos dem som har som en till uppgift att fungera informatörer och rådgivare. Kontaktnät som mellan föräldrar kan också bidra till att föräldrarna kan stärka och stödja varandra även i knslägen.

Lisa 7 Ä r

2 Definition av stöd i

begreppet föräldraskapet

Utredningens bedömning

0 Med stöd i föräldraskapet avser utredningen den kunskap och det

stöd som samhället förmedlar till föräldrar för att utveckla deras

kompetens och stärka deras trygghet i föräldrarollen alltifrån det

de väntar barn och under barnets hela uppväxttid.

0 Stöd i föräldraskapet är ett erbjudande till föräldrar som utformas

utifrån deras behov och önskemål om kunskap, informa-

egna av

tion, kontakt och gemenskap med andra föräldrar i frågor som rör

föräldraskap och barns utveckling och behov.

Utredningens förslag:

0 Utredningen anser att begreppet föräldrautbildning, i den bemär-

kelse som används i utredningens direktiv, bör ersättas med sam-

lingsbegreppet stöd i föräldraskapet.

2.1 Motiv för

utredningens förslag

Begreppet föräldrautbildning, som används i utredningens direktiv, står för kimskapsförmedling, kontakt och gemenskap i vid bemärkelse. Det har använts under snart 20 år och har blivit relativt etablerat som ett samlingsnamn för bred verksamhet som handlar om att förstärka

en föräldrarnas kompetens i föräldraskapet. Samtidigt kan begreppet föräldrautbildning uppfattas som en mer anvisande och pekfingerbetonad verksamhet och skrämma bort vissa föräldrar, att de inte vill

som anser bli "utbildade" av samhället. I vissa fall möter t.ex. personalen inom mödra- och barnhälsovården en tveksamhet inför verksamheten därför att begreppet innehåller ordet utbildning. Det kan vara mer vanligt hos den generationen föräldrar och särskilt bland fädema. Andra anser

unga att det är just utbildning som dagens föräldrar behöver för att klara en svår och krävande roll föräldrar i ett komplext samhälle med

som många krav.

Den arbetsgrupp inom Socialdepartementet kartlade föräld-

som rautbildningen under år 1996 hade i uppdrag att överväga alternativa benämningar på verksamheten. Arbetsgruppen ansåg att begreppet för-

46 Definition begreppet stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

av

äldrautbildning fortfarande kunde fungera som ett samlingsnamn för hela verksamheten, att olika inslag i föräldrautbildningen kunde

men benämnas precist efter vad är mest relevant i det enskilda fal-

mer som let. Det kan t.ex. anordnas föräldragnipper, föräldraträffar, föräldramöten inom mödra- och bamhälsovården, barnomsorgen och skolan. Arbetsgruppens rapport fick titeln Stöd i föräldraskapet för att belysa syftet med föräldrautbildningen.

Utredningen föräldrautbildning anser att ordet föräldrautbildning

om i viss mån är föråldrat. Det handlar inte bara att utbilda föräldrarna

om utan även att skapa förutsättningar för föräldrar att utvecklas och bli

om stärkta i sin föräldraroll liksom att stärka föräldrarnas kompetens och förmåga Det innebär att stödja föräldrarna i deras föräld-

att ta ansvar. raskap.

Utredningen har sökt ett begrepp bättre stämmer mot dagens

som vidgade verksamhet och dess bredare funktion i form av att ge service, råd, stöd, uppmuntran samt möjligheter till kontakt. Utredningen har diskuterat ett flertal olika benämningar. Det har varit svårt att få fram ett svenskt ord på ett bra sätt visar vad det handlar om. I engelskan

som finns begreppet Parenting är ett belysande 0rd för verksamheten,

som men det saknas ett motsvarande svenskt begrepp.

Utredningen har kommit fram till att verksamheten bör benämnas stöd i föräldraskapet och att denna term närmast täcker verksamhetens innehåll. Utredningen har haft viss tvekan inför ordet stöd som kan

en uppfattas ett förhållningssätt över- och underordning, men

som av denna risk bedöms liten. Begreppet stöd i föräldraskapet som hel-

som het har föredragits framför begreppet föräldrautbildning.

Som underlag för att diskutera terminologin vad gäller begreppen föräldrastöd och föräldrautbildning har utredningen använt sig av följande modell:

STÖD I FÖRÄLDRASKAPET

FÖRÄLDRASTÖD EKONOMISKT STÖD UTBILDNING ANNAT STÖD generellt | riktat generellt I riktat generellt riktat

l

Denna figur illustrerar att utredningen mer schematiskt ser begreppet föräldrastöd den allmänt omfattande termen som innehåller

som ekonomiskt stöd, stöd utbildning och annat stöd. Utredningen

genom

att föräldrastöd är bredare benämning omfattar alla foranser en som

stöd till föräldrar. De tre formerna av föräldrastöd kan alla vara mer av

generell och förebyggande också vara av mer riktad karaktär. av men Det går också att dela in stödet i formellt och informellt stöd.

SOU 1997: 161 Definition av begreppet stöd iföräldraskapet 47

I Ekonomiskt stöd

Med ekonomiskt föräldraförsäkring, barnbidrag, bostadsbi-

stöd avses drag, osv. Det ekonomiska familjestödet har endast ingått i utredning-

uppdrag vad gäller att behandla åtgärder för att stimulera fader till ens ökat uttag av föräldraförsäkringen.

II Utbildning

Med utbildning avses verksamhet med tydliga utbildningsmål och viss struktur, vari inbegrips att kursplaner eller liknande utarbetas. Utbildning omfattar såväl den allmänna grupporienterade som den riktade utbildningen.

I den generella utbildningen ingår t ex föräldrautbildningen på MVC och BVC, studiecirkelverksamhet för föräldrar i föräldraskap, förebyggande bamolycksfall, alkohol- och droginforrnation riktad

av till föräldrar, föreläsningar i vissa teman för föräldrar via skolan.

Den riktade utbildningen ger en mer individuellt utformad inforrnation och kunskapsförrnedling som rådgivning om risker med tobak och alkohol i samband med graviditet, risker med tobak, alkohol och droger bland ungdomar, utbildning till föräldrar med barn som har vissa funktionshinder, viss diagnos eller föräldrar som sviktar i sina resurser beträffande omvårdnad.

III Annat stöd

I Annat stöd ingår socialt, psykologiskt, juridiskt, tekniskt och medicinskt stöd. Med Annat stöd avses dels det som är generellt för föräldrar i deras föräldraroll, dels det har formen ett mer riktat stöd.

som av

Med Annat stöd avses olika föräldraskapsbefrämjande åtgärder. Det kan vara psykologiskt, socialt och praktiskt stöd i form av barnomsorg, individ- och familjeomsorg, skola, fritidsverksamheter, rådgivning och kontaktskapande verksamhet. Med Annat stöd avses även råd till och kontakt med föräldrarna, gemenskap mellan föräldrar, nätverksbyggande genom självhjälpsgrupper, stimulans, uppmuntran, befrämj ande av en positiv utveckling i föräldrarollen, stödjande miljöer i form av service och genom att andra yrkesverksamma och andra föräldrar och bryr sig barnen.

ser om

Det generella stödet kan finnas i mötet mellan föräldrar och personal på mödra- och barnavårdscentralen, på daghemmet eller den öppna förskolan. Det kan finnas i tamburkontakten på daghemmet, vid föräldramötet i skolan, i mötet med närpolisen i bostadsområdet.

48 Definition begreppet stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

av

Det riktade stödet kan här riktat till föräldrar vara grupper av som har visat sig ha behov särskilt stöd via t.ex. individ- och familjeomav sorgen, den öppna förskolan eller BVC eller direkt stöd t.ex. genom psykolog för att stärka samspelet mellan föräldrar och bam. Det kan också vara stödet till föräldrar via den barn- och ungdomspsykiatriska

mottagningen PBU/BUP och familj

Målen för stödet i föräldraskapet är sammanfattningsvis:

att ge en stödjande miljö som bidrar till att lyfta fram föräldrarna - som resurs och ta vara på deras kompetens, egen att främja kunskap och trygghet hos föräldrarna, att öka kontakten mellan föräldrar, -

att underlätta föräldraskapet,

att garantera föräldrarna stöd i deras föräldraskap, att göra stödet tillgängligt för alla. -

Medlen för foräldrastödet är: föräldrars grupper och nätverk, utbildning och fortbildning personal, - av utbildning av föräldrar och personal till gruppledare, infonnation, råd och stöd, material som finns tillgängligt för föräldrar och personal. - Stöd i föräldraskapet är ett sätt för samhället att möta föräldrars behov av kunskap om barns utveckling och behov i olika skeden, liksom om hur vård och omsorg fungerar för bam. Dessutom stödet i föräldrager skapet en möjlighet att diskutera och värderingar vad gäller normer barn och barnuppfostran, barnsäkerhet och barns trygghet.

Med stöd i föräldraskapet utredningen den kunskap och det avser stöd som förmedlas till föräldrar för att utveckla deras kompetens och stärka deras trygghet i föräldrarollen alltifrån det de väntar barn och under barnets hela uppväxttid. Föräldrastöd är ett erbjudande till föräld-

rar utifrån deras behov kunskap, information, kontakt och - egna av gemenskap med andra föräldrar i frågor rör föräldraskap, barns som utveckling och behov. Föräldrar bör vid behov få riktat stöd ett mer utifrån barnens specifika behov eller sina behov föräldrar. Föräldsom , rastöd bör erbjudas alla familjer för att förebygga sociala problem och för att stödja familjer med särskilda behov. f Stödet i föräldraskapet skall så utformat och erbjudas på sådant i vara sätt att det upplevs som något positivt och utvecklingsbart för föräldrar med barn i åldrarna 0-18 år. Det skall ett erbjudande till alla vara som önskar delta i någon form föräldrastödjande verksamhet. Det ska av ge utrymme för utbyte tankar och idéer mellan föräldrar och mellan av föräldrar och andra i barnets omgivning. Det skall först och vuxna

161 begreppet stöd iföräldraskapet 49 SOU 1997: Definition av

främst utgå från föräldrarnas frågor och reflexioner. Stödet skall egna generellt, dvs. omfatta all i den bemärkelsen att alla skall erbjudas vara stöd eller möjlighet att utforma stödet så att det passar den egna ges situationen. Föräldrastöd innebär ett stöd till föräldrarna med respekt

för deras integritet, kompetens och förmåga att ta Syftet är att ansvar. stärka föräldrarnas och roll fostrare samt att ökade förutansvar som ge sättningar för och att finna och utveckla sin föräldraroll. var en Begreppet barn finns definierat i FN:s konvention om barnets rät-

tigheter. Där att är barn till dess har uppnått 18 års ålanges man man der. Utredningen föräldrautbildning talar dock i vissa sammanhang om och ungdomar, fram till dess de har avslutat sin skolom barn även om gång. För barn förbereds dessutom deras eget föräldraskap i hemmet

barndomen och i skolan och pågår fram till de själva skall bli under

föräldrar.

Skall man ha bestämda regler och tider

förhandla och föräldrar skall

Man skall diskutera,

och ha tid. Pojke, högstadiet lyssna

3 Allmänna utgångspunkter

kapitel Utredningen föräldrautbildning bild av det I detta ger om en föräldrarna lever i idag, vilka strukturella och andra förändsamhälle påverkar föräldrarnas situation och behov av olika ringar i tiden som föräldraskapet. I första hand speglas demografiska forformer av stöd i ändringar, ändrade familje-, boende och arbetslivsförhållanden. Sverige har det i många avseenden bra. Flertalet barn har en Barn i under och stimulerande förhållanden. god hälsa och växer upp trygga alla faktum att den allmänna levnadsstandarden Det är ett för uppenbart flesta, detsamma inte gäller levnadsvillkohar förbättrats för de men att allt krav på individen, påfrestningarna ökar i arren. Det ställs större Samtidigt har arbetslösheten stigit till nivå som var svår att betslivet. en föreställa sig för något decennium sedan. Detta påverkar på många sätt och barnfamiljer och ställer större krav på föräldravillkoren för barn skapet.

Har tia att prata när ni vill

föräldrar

måste diska å så

har inte tid nu, jag först, sen

Jag -

glömmer

3.1 Vad är en familj

moderna samhället är inget entydigt begrepp. Familjere- Familjen i det och inte entydigt knutna till enda huslationema kan vara utspridda en hållsenhetf gäller särskilt tydligt för enförälderfamiljer. Familje- Detta olika för kvinnor och män. Möjligheten till kontakt livet gestaltar sig också varierande i olika familjer. Den primellan olika generationer är familjeenheten kan därför ibland alltför snäv bild för att mära ge en familjeliv. Begreppet familj ekrets är relevant bebelysa dagens en mer inom ett utspritt nätverk skrivning och syftar på hur familjerelationer

kan te sig.

Familj och förvärvsarbete i internationell belysning. Artikel i en Bjömberg, U., symposium i Sigtuna i maj 1992 anordnat Socialvetenskapliga antologi från ett av forskningsrådets beredningsgrupp för barn och familj.

52 Allmänna utgångspunkter

Med familjeförhållanden i den primära familj eenheten under barnets uppväxttid att barnet antingen bor tillsammans med: menas båda sina ursprungliga föräldrar biologiska föräldrar eller adoptiv- föräldrar sin ensamstående mamma eller - pappa sin ursprungliga mamma och partner - annan sin ursprungliga pappa och partner - annan sina fosterföräldrar omväxlande med biologiska föräldrar eller med sina mor- eller farföräldrar, andra släktingar eller andra anhöriga. - Föräldrar är de är barnets biologiska föräldrar eller adoptivförsom äldrar och/eller de har i sin vård dagligen eller under vissa

som barnet

perioder. Föräldrar är regel både vårdnadshavare och förmyndare som för sina barn, dvs. de har ett både för barnets personliga ansvar och ekonomiska förhållanden Dessa förhållanden regleras i föräldrabal-

ken. Föräldrarna kan vara: gifta och bo tillsammans med eller adopterade barn, - egna sammanboende med gemensamma barn, separerade, men barnet bor kvar med föräldrarna och träffar - en av den andre regelbundet eller vid Vissa tillfällen,

sammanboende/gifta med barn från tidigare äktenskap,

samboende med gemensamma barn eller ensamboende med barn, där förälder saknas, inte är närvarande - en eller delaktig i barnets uppväxt.

3.2 Familjen i ett samhälle

föränderligt

Sedan Bamomsorgsgruppen lade fram sitt förslag i slutet 1970-talet av har det skett stora förändringar i samhället också påverkar föräldsom rarnas behov kunskap och samhällets intresse nå föräldrarna. av av att Det har under tid skett stora förändringar i familjestrukturen samma och familjebildningen. Det är också vanligare i dag än tidigare med familjer har komplicerade familj emönster, består som t.ex. av sammanflyttade par med barn från tidigare äktenskap. Totalt finns det i Sverige drygt l miljon bamfamiljer och två nära miljoner barn i åldrarna 0-17 årñ De flesta barn föds i familjer med två föräldrar. Fyra fem barn i åldrarna 0-17 år lever idag tillsammans av

2 Barnets rättigheter och samhällets skyldigheter. Lagar och regler. Wahlström Widstrand, 1991. 3 Undersökningen om levnadsförhållanden 1994/95. SCB. 4 Befolkningsstatistik 1996 del SCB.

Allmänna utgångspunkter 53

med båda sina biologiska föräldrar Bland de yngsta barnen 0-2 år lever 91 % med båda sina föräldrar, medan andelen är 68% för tonåringarna. Åren 1984-1985 det 75 % 13-17-åringama var av som levde med bägge sina biologiska föräldrar. Andelen har således sjunkit från mitten 1980-talet till början 1990-talet. Det gäller särskilt av av tonåringarna, men inte i fullt lika stor utsträckning de yngre barnen. Ju äldre barnet blir desto vanligare är det att de ursprungliga föräldrarna inte längre lever sammanfl År 1990 hade än hälften, 55 %, alla nyfödda barn föräldrar mer av gifta och 36 % hade föräldrar som var samboende. 9 % av de som var nyfödda barnen hade ensamstående mor. Gifta eller samboende med två barn den vanligaste familjetypen 34 % alla familjer och var av gifta/samboende med tre eller flera barn utgjorde 12 % av alla familjer. De flesta barn ingår i en familj med både mamma och pappa, men till skillnad från tidigare är det vanligare att föräldrarna inte är gifta med varandra. I början 1960-talet hade ca 5% av alla nyfödda barn av samboende föräldrar. I slutet 1980-talet hade denna andel ökat till av 40%.7

Barnafödandet har minskat under år senare

Antalet barn föds per år har sedan 1980-talet varierat mellan som som lägst 92 000 födda barn år 1983 till 124 000 barn åren 1990 och ca 1991. Under perioden 1989-1993 föddes ca 120 000 barn per år. Födelsekullama har därefter minskat påtagligt under de senaste åren. 95 000 barn föddes under år 1996 och 91 000 barn beräknas födas under år 1997. Frågan är i vilken utsträckning den unga generationen det möjligt att förena barnafödande med karriär och andra intressen, ser och i vilken mån arbetslöshet och dålig inkomst inverkar på benägenheten att skaffa bam. Det finns stor föräldrar betydligt fler än i slutet av 1970en grupp talet och början 1980-talet får sitt första barn först omkring av - som trettioårsåldern. De är alltså betydligt äldre och när första mer mogna barnet kommer. De har hunnit skaffa sig utbildning och har ett fäste på arbetsmarknaden. Dessa föräldrar är sannolikt mer medvetna än tidigenerationers föräldrar behovet att informerade och gare om av vara förberedda på att bli föräldrar. De är intresserade av att kunskap i

5Uppgift från mätning åren 1992-93. SCB. 6Barn och deras familjer 1992-93. Rapport nr 89 i serien Levnadsförhållanden. SCB. 7Barnens familjeförhållanden år 1985 och Barnens familjeförhållanden år 1990. SCB, Be 13 SM 9201 resp. 9401.

olika bamfrågor och kontakt och dialog med andra föräldrar i av en liknande situation. Gruppen riktigt unga mödrar föder barn redan i tonåren är försom hållandevis liten. Bamafödandet har främst minskat bland kvinunga nor, kvinnor har låg utbildning eller saknar arbetsrelaterad som som inkomst däri ingår både studerande och arbetslösa. Dessa har grupper ökat under år. En viktig fråga är i vilken mån kvinnor saksenare som nar arbetsrelaterad inkomst även på längre sikt avstår från att föda bam. Om denna utveckling fortsätter kan den få långtgående samhälleliga konsekvenser. I Sverige får högutbildade kvinnor barn i utsträckning samma som tidigare. I andra europeiska länder väljer karriären framstora grupper för barnafödandet. Frågan är hur bamafödandet kommer på att se ut längre sikt. Kan ett starkare stöd i föräldraskapet i kombination med en förändrad arbetsmarknadssituation i positiv riktning påverka unga människors benägenhet att bilda familj och barn

Ombildade familjer

I en ombildad familj har den ensamstående modern eller fadern fått en ny partner och barnen har därvid fått styvfar eller styvmor. Närmare en hälften av de barn varit med separation mellan föräldrarna som om en kommer senare att leva i ombildad familj. Ca 4 % alla bam föds i en av en ombildad familj och blir halvsyskon till de barn föräldrarna har som

från tidigare familjebildningar.

Enligt den s.k. ULF-undersökningen levnadsförhållanden åren om 1992-93 levde 3 % av 3-6-åringama och 12 % 16-17 åringama i av ombildade familjer. Av 17-åringama har drygt 30 % upplevt att deras familj esituation har ändrats minst gång. en

Skilsmässor och separationer

Familjestrukturen har förändrats under de senaste femton åren. Allt fler barn får uppleva en separation eller skilsmässa under uppväxten. Varje år upplever 40-50 000 barn och ungdomar att deras föräldrar skiljs. Den senaste mätningen avsåg år 1991 och då gällde det 46 000 barn i åldrarna 0-17 år, vilket är ökning med 17 % sedan år 1986.8 Då en upplevde 39 000 barn att deras föräldrar separerade. Om separationerna skulle vara av samma omfattning år 1991 skulle 42 % alla barn som av före sin l8-årsdag få uppleva att deras föräldrar flyttar isär

8 Barnens familjeförhållanden år 1990. SCB, Be 13 SM 9401 9 Se not

Allmänna utgångspunkter 55

År levde drygt tredjedel l7-åringama skilda från eller 1990 en av en föräldrarna. Av dem har uppskattningsvis 3 % förlorat den ena bägge dödsfall.° Separationsrisken har visat sig mycket föräldern genom vara för föräldrar sammanbor än för gifta föräldrar. Risken för att högre som föräldrar skall är också beroende föräldrarna barnens separera av om barn eller inte. Risken för separation är också något har gemensamma familjer med småbarn än för familjer med äldre bam. Risken högre för minst barnet bor tillsammans med båda sina ursprungliga är om och dessa gifta. Barn bor med sina biologiska föräldrar är som gånger så risk att deras föräldrar skall samboföräldrar löper tre stor jämfört med deras föräldrar hade varit gifta. För barn separera om bor i ombildade familjer, dvs med styvpappa eller styvmamma, är som högre den familjebildningen skall upplösas. risken ytterligare att nya ombildade familjerna gäller sedan att risken för fa- Inom de bland familjer där förälder är sammanboende milj är större en med partner än när föräldern är gift med sin nya partner. en ny

Ensamstående föräldrar

består 200 000 familjer, dvs nära 20 % alla familjer med barn, I dag av ensamstående förälder och barn. 12 % alla barnfamiljer består av av av ensamstående förälder med ett barn. De flesta barn föds dock i faen med båda ursprungliga föräldrar. År 1990 andelen nymiljer sina var ensamstående 6-7 %. Andelen 5 % under födda bam med mor var l970-talen. Enligt uppgifter från arbetskraftsundersölcning- 1960- och ensamstående föräldrar med barn under 17 år ökat med arna har antalet mellan åren 1985 och 1995. Under denna period hade antalet ca 21 000 ensamstående förälder ökat med drygt 30 000 till förskolebarn med en 96 000 barn, ökning med 46 %. en Föräldrar kan ha behov att träffa andra föräldrar i liknande situaav de själva och råd och stöd varandra. För dem kan förtion som av äldragrupper ha betydelse kontaktpunkt i bostadsområdet. För ensom samstående föräldrar har sitt barn boende hos sig eller som är umsom gängesföräldrar, kan behovet kontakt med andra föräldrar vara ännu av större.

Föräldrar till tonåringar

Tonårsbam med förälder bor i fyra fall fem hos sin mamma. Det en av vanligare pojkar bor med sin än att flickor gör det. Bland är att pappa

1° den svenska familjen. Demografiska rapporter 1994:2. SCB. Fakta om Se not 10.

56 Allmänna utgångspunkter

tonåringarna bor 67 % med sina ursprungliga föräldrar. Detta kan jämföras med de yngsta barnen där än 90 % bor tillsammans med sina mer ursprungliga föräldrar. Att vara förälder med för tonårsbam ställer specifika krav på ansvar föräldrarna och många föräldrar skulle ha behov dela sina erfaav att renheter med andra föräldrar i liknande situation. Vissa föräldrar kan lösa detta genom att de har nätverk där de kan jämföra och diskuegna tera frågor som rör tonåringars förhållande till vuxenvärlden, vuxnas påverkan och tydlighet i gränssättning. Andra föräldrar kan känna att de egentligen inte har någon att tala med och de inte heller att får stöd från skolan. Pappor inte bor tillsammans med sina barn löper som stor risk att isolera sig, eller bli isolerade, i sitt föräldraskap. Detta ställer särskilda krav på det föräldrastöd samhället kan erbjuda. som

Invandrarfamiljer

Invandringen till Sverige har förändrats väsentligt sedan 1970-talets

början från arbetskraftsinvandring till invandring flyktingar och

av anhöriga till dessa. Under 1990-talets första hälft dominerade de asylsö-

kande och anhöriginvandringen. Idag är det dock betydligt färre personer som söker asyl i Sverige än under början 1990-talet. Drygt vart av femte barn i Sverige är invandrarbam i första eller andra generationen, vilket påverkar behovet och inriktningen på samhällets föräldav rastödj ande verksamhet. I vissa invandrargrupper är det något vanligare att skiljer sig än man i helsvenska familjer. Det finns dock vissa etniska där inte grupper man accepterar skilsmässa. Av de l3-åringar hade utländska föräldrar som levde 72 % med båda sina föräldrar, medan 79 % 13-åringama med av helsvenska familjer levde med sina ursprungliga föräldrar. Andelen barn som levde tillsammans med båda sina biologiska föräldrar var lägst 61 % bland de 13-åringar hade svensk och utländsk som en en förälder.

Arbetslösheten ökar

Arbetslösheten bland människor och bland barnfamiljer är betydunga ligt högre än tidigare. Alltför många ungdomar har svårt att ett reellt fäste på arbetsmarknaden. Detta påverkar familjens ekonomi, föräld-

ramas och ungdomarnas självkänsla, status och tilltro till framtiden,

dvs. faktorer grundläggande betydelse i föräldraskapet.

av

SOU 1997: 161 Allmänna utgångspunkter 57

Rapporten Ensamföräldrarna utsatt grupp2visar att arbets- - en lösheten bland kvinnor med förskolebarn 0-6 år har ökat sedan slutet 1980-talet. Arbetslösheten har sedan dess varit och är fortfarande av högre för ensamstående kvinnor med förskolebarn än för sammanboende kvinnor med förskolebarn. Bland kvinnor i åldrarna 20-24 år har arbetslösheten ökat från 13 % år 1989 till 33 % år 1995. Bland kvinnor i åldrarna 25-34 år har arbetslösheten ökat från 2 % till 15 % under samma period. År 1995 saknade nämnare 40 % samtliga ensamstående kvinnor av med barn under 7 år förvärvsarbete. Detta är nästan en fördubbling jämfört med år 1988 och innebär dramatisk försämring i möjligheen till försörjning. Även ensamstående mödrar med tema egen grupper av äldre barn och ensamstående har fått avsevärt försämrad förpappor en sörjningssituation till följd den ekonomiska krisen, men utveckav lingen är här inte fullt lika påfallande. För ensamstående kvinnor med barn i åldrarna 7-16 år har arbetslösheten ökat likaså. Bland dessa kvinnor i åldrarna 25-34 år från 4% till 18 %. Arbetslösheten bland de ensamstående mödrama är betydligt högre i glesbygdsornråden än i övriga landsdelar, speciellt bland mödmed förskolebarn, där 25 % undersysselsatta. Tillfällig rar uppges vara sysselsättning är också utbredd i de perifera regionerna- speciellt mera för denna kvinnor. Hög arbetslöshet rapporteras också för grupp av ensamstående mödrar med utländsk bakgrund. Den växande arbetslösheten har fört med sig att antalet barn med arbetslösa föräldrar har ökat kraftigt. År 1990 levde 18 000 barn i eller hade förvärvsarbete. År familjer i Vilka varken pappan mamman 1995 hade denna barn ökat till nära 100 000 och 230 000 barn grupp hade minst förälder arbetslös, ökning med 175 000 sedan en som var en år 1990. Invandrarfamiljer och familjer med ensamstående mamma har drabbats särskilt hårt. Den höga arbetslösheten har i hög grad drabbat småbarnsföräldrar, både män och kvinnor. När det gäller arbetslöshetens utveckling visar arbetskraftsundersökningarna att det är de yngre och särskilt de ensamstående mödrarna, som har haft den mest negativa utvecklingen. På tid har det också kommit larmsignaler som tyder på att senare allt fler barn far illa till följd den växande arbetslösheten och den av

Z Ensamföräldrarna en utsatt grupp Fakta/kunskaper nr 1996. - Välfárdsprojektet, Socialdepartementet. 13Boström, G., Eriksson, C., Pettersson,B., Starrin, B., Svensson, PG. red. Arbetslöshet, folkhälsa och välfärd, Folkhälsoinstitutet 1996:86. "l Social rapport 1997. SoS-rapport 1997:14. Socialstyrelsen. 5 Se not 13.

ekonomiska ojämlikheten i samhället. Två skolundersökningar bland ungdomar i årskurs 4 och 9 visar att ungdomar i årskurs 9 uppvisar psykosomatiska besvär i högre utsträckning när deras föräldrar

är arbetslösa än när de inte är det. Många barn och ungdomar både i årskurs 4 och 9 är oroliga för att föräldrarna skall bli arbetslösa och mår betydligt sämre än andra bam.

Barn och familjer i kris

Antalet anmälda brott mot barn och unga, misshandel och sexuella övergrepp har ökat under den senaste tioårsperioden. Andelen barn som varit föremål för samhällsvård har varit konstant sedan mitten 1980-

av talet. Av en årskull barn placerar socialtjänsten fortfarande drygt 3 % utom hemmet någon gång under uppväxten före 18 års ålder. Det kan gälla allt från en dags omhändertagande till insatser under längre tid, t.ex. på ungdomshem. Omkring en tredjedel av dessa barn och ungdomar omhändertas utan samtycke från vårdnadshavaren.

En aktuell SCB-undersökning om Barn och aga visar att 30 % av högstadieelevema och en något högre andel av de vuxna uppger att de har blivit utsatta för kroppslig bestraffning någon sina föräldrar

av av före tonåren. Elever som är födda utomlands uppger i större utsträckning, än elever som är födda i Sverige, att de har blivit agade. Bland dagens högstadieelever uppger någon procent att de blivit agade regelbundet av sin mor eller far.

Det finns vidare tendenser till ökat drogmissbruk, en grövre brottsutveckling och ett grövre våld bland unga i samhället. De tidiga insatserna i förebyggande syfte blir därför alltmer angelägna. Föräldrar behöver också mer kontakt med varandra för att diskutera sitt förhållningssätt och höra hur andra föräldrar fungerar tillsammans med sina tonåringar.

Förekomst av mobbning i skolorna har också blivit ett mer uppmärksammat problem och mobbningen har fått en oroväckande stor omfattning. När det gäller att motverka mobbning spelar skolpersonalens och inte minst lärarnas inställning och stor roll.

engagemang en Trots att skolorna är skyldiga att ha en handlingsplan mot mobbning saknas sådan på många skolor. Det är inte ovanligt att lärarna är omedvetna om att mobbning förekommer. Mobbning kan vara svår att upp-

6 Barn och En undersökning och högstadieelevers inställning,

aga. om vuxnas erfarenheter och kunskap. Demograñ med barn och familj 1996: SCB. 7 Hagquist, C., Starrin, B., När krisen slår mot de Om uppväxtvillkor i 90-

unga. talets Sverige. Gotab. 1997.

täcka, läraren kan brista i engagemang och förmåga och elever som mobbats berättar inte alltid vad de är utsatta for.

Eleverna själva efterlyser, enligt studie Stanin m.fl.,° mer

en av

från lärarnas sida, att lärarna måste se mobbningen och engagemang våga ingripa. Eleverna anser också att föräldrarna är okunniga om att deras barn är delaktiga i mobbning eller utsatta för mobbning. De efterlyser från föräldrarnas sida för sina barn och för

mer engagemang skolan helhet. Även här finns angelägna frågor behöver

som som uppmärksammas tillsammans med föräldrarna i deras möten med skolan, t.ex. vid föräldraträffar, temadagar och i särskilda grupper.

Effekter av besparingar

Samhällets vård och service har under de senaste åren utsatts för lqaftiga besparingsåtgärder och prioriteringslcrav. Det gäller t.ex. inom barnomsorgen och skolan. Barnombudsmannen framhåller i sin årsrapport 1997 att nedskärningar inom verksamheter som t.ex. bamom-

skolbarnsomsorg och skola under senare år har lett till allt större sorg, barngrupper med lägre personaltäthet. inom dessa sekto-

När grupperna

blir större samtidigt som antalet vuxna blir färre får varje barn rer mindre tid för vuxenkontakt. Barn och måste då i högre grad kon-

unga kurrera om uppmärksamheten från de vuxnas sida. Det kan innebära att känsliga barn drar sig undan, medan andra, mer utagerande, blir störande för att bli sedda. Särskilt allvarligt är det för de minsta barnen,

är mest sårbara." Det finns också stora skillnader mellan komsom

vad gäller service och innehåll i verksamheter, liksom skillnamunerna der i avgifter för olika former service. Vissa kommuner prioriterar

av viss service, t.ex. till barnfamiljer, och ger en bättre service trots besparingar.

Fortsatta besparingar kommer ofrånkomligen att påverka det förebyggande arbetet, möjligheterna till tidiga insatser, det tidsmässiga utrymmet för arbete med vård och omsorg, satsningar på utbildning, fortbildning och andra stödjande insatser. Samtidigt kan krav på besparingar och prioriteringar leda till organisatoriska förbättringar, ökad samverkan, liksom satsningar på anställda med högre kompetens.

8 Blunda inte för mobbningen. BO:s rapport och förslag mot mobbning. Barnombudsmannen 1997. 9 Hagquist, C., Starrin, B., Sundh. M., Ung i Värmland, Centrum för folkhälsoforskning. 1990. 2°Social service, vård och i Sverige 1996. Socialstyrelsen.

omsorg 2 Barndom sätter spår, BO:s årsrapport 1997.

60 Allmänna utgångspunkter SOU 1997: 161

Det finns risk att strukturella förändringar och besparingar inneen bär att personalen inom mödra- och bamhälsovården får mindre tid för att leda det föräldrastödjande arbetet. Samtidigt har antalet nyfödda barn minskat under senare år, vilket borde kunna utrymme för ge mer kontakter med föräldrarna. Bamomsorgen har byggts ut och blivit rättighet för alla bam. Efen terfrågan på barnomsorg har också ökat. Inom barnomsorgen har minskade resurser, parallellt med kraftig utbyggnad, inneburit att en personalen inte alltid kan avsätta lika mycket tid tidigare för den dagliga som kontakten eller för kvällsträffar med föräldrarna. Andra effekter beav sparingar har varit att antalet öppna förskolor minskat och att öppethållandet vid dessa har begränsats. En del den föräldrastödjande av verksamheten till hemmaföräldrar och deras barn har därigenom försvunnit. Inom skolans område har minskade inneburit större klasser, resurser minskade insatser för barn med behov särskilt stöd, minskade elevav Vårdsresurser osv. Det finns många oroväckande tecken på att belastningen hos den psykiatriska barn- och ungdomsvården har ökat i takt med att elevvården reducerats. Samtidigt utsätts bampsykiatrin för besparingar. För lärarna ställs ökade krav på tid för samtal med föräldrama, tid för föräldraträffar och utvecklingssamtal. Tiden för detta måste delas med undervisning, förberedelse för lektioner och andra uppgifter.

Teknisk utveckling

Samhället präglas också allt snabbare teknisk utveckling med av en bl.a. ett medieutbud är helt annorlunda än för femton-tjugo år l som sedan och som påverkar infonnationsspridning och levnadsvanor. Det finns TV och video i de flesta hushåll. TV-utbudet har vuxit och genom tillgång till paraboler och kabel kan hushållen ta del ett av betydligt större programutbud och fler TV-kanaler än tidigare. Det blir också vanligare att videogram, datorer och CD-rom finns att tillgå via bibliotek, skolor, kommunala och statliga förvaltningar, i hemmen, m.m. Många har hemdatorer och det blir allt vanligare att hushållen kopplar in sina datorer på datanätet för att kunna kommunicera med , andra i Sverige och världen. Den datatekniken kan t.ex. användas för utarbeta instruktiva i nya att och informerande program med föräldrastödjande inriktning. Detta ger nya möjligheter att nå större föräldrar med kunskap och ingrupper av formation i olika bam- och föräldrafrågor. Detta också föräldrar ger möjlighet att kontakt med andra föräldrar och intressegmpper för att utväxla information och få stöd och hjälp varandra. Detta av ger nya

möjligheter för föräldrarna att få aktuell information och vägledning, vilket är positivt. Det kan dock bidra till att klyftorna ökar mellan olika grupper i samhället, i det här fallet mellan dem kan ta del av in-

som formationen och dem som inte kan.

3.3 i samhälle

Föräldraskap dagens

Vilka krafter i samhället stöder och vilka undergräver föräldraauktoritet och föräldraansvar Vad får föräldrar för signaler från näringsliv och offentliga arbetsgivare Är det t.ex. positivt att ta ut sin föräldraledighet eller vara hemma med sjuka barn Vilka förutsättningar har barn och föräldraskap i dagens samhälle

Detta är några värdeladdade frågor som speglar splittring i sam-

en hällets förhållningssätt till föräldraskapet och som föräldrar ställs inför när de funderar på att bilda familj och under barnens uppväxttid. Föräldrar förväntas klara av både föräldraskap och förvärvsarbete, samtidigt som tempot i samhället ökar.

Till krafter som stödjer föräldraskapet i dagens samhälle hör de nätverk och sammanhang som de flesta föräldrar och barn ingår familjens möjlighet och förmåga till egen försörjning, förekomsten av goda miljömässiga och andra förhållanden i bostadsområdet, samhällets service och ekonomiska stöd till bamfamiljema. Till sådana positiva "krafter" hör också tillgången till mödra- och barnhälsovård, bamomsorg, skola, föreningsliv, utbud av fritidsveksamheter och kulturella verksamheter och familjens möjligheter att ta del av detta utbud.

Till krafter som undergräver föräldraskapet hör bl.a. arbetslöshet och dålig ekonomi. Barn utsättes dessutom för ett kommersiellt tryck genom reklam i olika medier, utbud av varor i butiker, påverkan från kamrater, m.m. Utbudet våld i media, de förråande action- och

av våldsfilmema, underhållningsvåldet i TV och TV-serier av olika slag hör också till de krafter som tränger in i familjens liv och som påverkar familjens och barnens syn på sin tillvaro, och som kan skapa en känsla av otillräcklighet och otrygghet i den dagliga tillvaron och inför framtiden. Familjen kan ha svårt att mobilisera egen motkraft mot de kommersiella krafter och spekulativa intressen barn och familj

som utsätts för. Trots detta finns allmänt sett en stark medvetenhet och vilja hos dagens barnfamiljer att påverka sin egen situation.

I krissituationer sätts människors självförtroende och värdighet på stora prov. Många människor känner ett socialt tryck över hur man "lyckas" förverkliga sina ideal eller hur man uppfyller mål som omgivningen förväntar sig skall nå. Självrespekten och självförtroen-

att man det kan bli hotat om man inte, åtminstone till en viss nivå, kan leva upp till sina eller andras ideal. Föräldrar kan uppleva stress på grund av att

de har for barn, ekonomi, boende, m.m. Vetenskapliga

ensamma ansvar studier har visat att människor som söker hjälp när de hamnar i utsatta situationer upplever att de har blivit kränkta av den som ger hjälpen. Självrespekt, självförtroende, heder och värdighet sätts ofta på prov i sådana situationer. Samtidigt kan "hjälparen" tro att mottagaren upplevt kontakten positiv. Många skulle behöva hjälp eller stöd avstår

som som eller vågar inte söka hjälp på grund av att de har fördomar om "myndigheten". Denna grundsyn kanske också påverkar vissa föräld-

benägenhet att söka sig till föräldraträffar i barnomsorgen eller rars skolan, möjligen också föräldrautbildningen inom mödra- och barnhälsovården.

En viktig motkraft till detta är föräldrars ökade medvetenhet om sina barns behov stimulans och stöd i sin utveckling, att barn har be-

av om hov att bli sedda och bekräftade som personer i sig. Medvetenheten

av

föräldraskapets betydelse har ökat. Många föräldrar arbetar aktivt om med sitt föräldraskap, söker kunskap, information och kontakt med andra föräldrar.

En positiv förändring är också att jämställdheten mellan män och kvinnor har ökat och att detta har bidragit till att förändra papparollen. De flesta det självklart att de skall ta lika stor del i och lika

män anser stort för sina barns uppfostran och utveckling som barnets mor.

ansvar Något fler män än tidigare tar också ut sin föräldraledighet i samband med barnets födelse och under barnets första levnadsår och fler män är hemma i samband med sina barns sjukdom. Samtidigt kan konstateras att männen skulle kunna höja sitt uttag föräldraförsäkringen betydligt

ur mer än vad som sker i dag.

Familjens och individens upplevelse av trygghet och harmoni påverkas bl.a. att ha ordnad försörjning, av upplevelsen av en me-

av en ningsfull tillvaro, känslan att ingå i ett socialt sammanhang och

av av ha ett stödjande nätverk, upplevelsen av respekt från omgivningen, att kunna påverka sina villkor och vara en del av samhällsgemenska-

egna

Detta påverkar självuppfattning, självförtroende och självtillit. Bepen. hoven stöd kan dock olika ut för olika familjer. Behoven växlar

av se alltefter barnets ålder och utveckling, efter den sociala och ekonomiska situation familjen lever Insatsema för familjerna måste därför vara flexibla och anpassas till familjemas behov.

Andra positiva och viktiga förändringar för bamfamiljema är att i de flesta familjer båda föräldrarna förvärvsarbetande, vilket har

är numera förbättrat tryggheten för familjen i ekonomiskt avseende och minskat sårbarheten t.ex. i de fall den föräldern skulle bli arbetslös eller

ena hamna i andra pressade lägen. Bamomsorgen har byggts ut till en bättre behovstäckning. Samhället har också nått långt vad gäller medicinskt kunnande och hälsoprevention. Det finns en ökad medvetenhet om

SOU 1997: 161 Allmänna utgångspunkter 63

barns uppväxtvillkor, barns hälsa och utveckling och i planeringen av boendemiljön med hänsyn till barns behov. Det finns också en ökad medvetenhet risker i barns miljö och behovet åtgärder för att

om av förebygga bamolycksfall. FN:s konvention om barnets rättigheter har blivit alltmer känd och medverkat till åtgärder för att förbättra barns villkor.

Vad är en riktigt bra förälder

En inte vissa föräldrar.

som tjatar, som

När mina föräldrar till så fortsätter dom att

säger något,

fast är väg att göra det de vill."

tjata jag på

De ska bry sig om en helt enkelt

Det kanske inte är så att föräldrar inte bryr sig, det kanske

är så att de inte bryr eller så att man inte

sig tillräckligt uppfattar att de bryr sig.

Det kan bra att med andra föräldrar. Det vara prata viktigaste, tror jag, är kanske att ha en diskussion med

barnen så att barnen liksom kan säga direkt till

samtidigt,

de vuxna. Man kanske jag skulle bli lite påverkad och inte

så mina föräldrar med. Det är

säga mycket om var viktiga

att tala med det är klart att föräldrar måste få

barnen, men

prata med varandras lO år.

Flicka

Vad är snäll

en förälder

Man måste sträng och visa rätt och fel, men man kan

vara också visa kärlek annat sätt".

på

Föräldem ska fast den är förälder

vara som en kompis

kan saker med en. i

som göra Elever mellanstadiet

3.4 Samhällets och föräldrarnas ansvar för

stödet i

föräldraskapet

Föräldrars behov av stöd i sitt föräldraskap kan ses utifrån två perspektiv eller modeller:

en föräldra- eller individansvarsmodell och -

en samhällsansvarsmodell. -

Dessa modeller hänger egentligen det finns vissa

nära samman, men skillnader i grundsyn mellan dem. Modellerna visar att det kan finnas ett "uppifrånperspektiv och ett "underifrånperspektiv" på stödet i föräldraskapet. Det illustreras av hur föräldrastödet planeras, initieras, anordnas, erbjuds och genomförs. Är det samhället eller föräldrarna

som tar initiativ till föräldragnrpper och andra verksamheter Är det föräldrarna som efterfrågar eller samhället som anser att det finns ett behov Är det experter eller föräldrarna själva som leder verksamheten Hur bjuds föräldrarna in På vems villkor bedrivs eller bör den föräldrastödj ande verksamheten genomföras

F öräldra- eller individansvarsmodellen - Föräldra- eller individansvarsmodellen utgår ifrån grundsynen att dagens föräldrar är mindre benägna än tidigare generationers föräldrar att acceptera anvisningar och direktiv från experter och myndighetsföreträdare. Föräldrar vill i stället själva ta egna initiativ, söka information och kunskap utifrån sina behov och på sina villkor. Föräldrar är kapabla att själva söka den information och den kunskap de behöver. De vill ha inflytande över sin situation och möjlighet att kunna påverka och ha aktivt inflytande över den verksamhet de eller deras barn deltar

Det handlar då om att från samhällets sida erbjuda olika former av möjligheter till föräldrastöd, men att det är föräldrarna väljer. Ex-

som empel som stöder detta är försök i olika skolor som visar att föräldrar vill medverka och ha inflytande i skolan och att de vill vara delaktiga i skolans arbete. Föräldrarna kan också ta initiativ till och driva föräldragrupper och vid behov bjuda in experter som de vill träffa.

I föräldra- eller individansvarsmodellen är det viktigt för föräldrarna att det finns en mångfald i de former av föräldrastöd som samhället och andra erbjuder och att det är föräldrarna själva avgör vad de deltar

som i eller själva organiserar, samt när och hur detta skall ske. När det är föräldrarna talar vad de har behov blir de också mottagliga

som om av för information och kunskap. Det handlar ytterst om den personliga integriteten och möjligheten att kunna påverka sin situation.

Föräldrarnas behov skall enligt föräldra- eller individansvarsmodellen vara utgångspunkten för resurser och erbjudanden. Experternas roll är att finnas till hands som konsulter på föräldrarnas premisser, besvara föräldrarnas frågor, ge dem råd och stöd. De professionella i

grupperna samhället får då en aktiverande och igångsättande roll i stället för en anvisande och föreskrivande roll. De professionella har då

grupperna mer av en främjande och stödjande funktion än de traditionella expertgrupperna. Dessa kan bidra till att det skapas en stödjande miljö för föräldrarna som befrämjar utvecklingen föräldrarnas kraft och

av egen kompetens.

Föräldra- eller individansvarsmodellen bygger på att alla föräldrar är aktiva och handlingskraftiga eller att de som är företagsamma successivt drar med sig andra föräldrar. För föräldrarna är det viktigt att den foräldrastödjande verksamheten svarar mot deras behov. Annars finns det stor risk att föräldrarna inte finner verksamheten meningsfull och att den inte når dem på det sätt som den var tänkt att fungera.

Enligt denna modell kan det vara en felsatsning att utgå från vad man tror att föräldrar behöver och anordna verksamheter utifrån detta. Det är i stället mer angeläget att ta reda på vad föräldrarna önskar. Det ideala är naturligtvis att föräldrarna själva kommer fram till vad de är intresserade av och diskuterar olika alternativ, tar egna initiativ till grupper eller för fram sina förslag till anordnama av föräldrastödet. I linje med detta skulle t.ex. föräldragrupper kunna styras av föräldrarna, som själva sätter dagordningen, bestämmer strukturen för verksamheten samt beställer den verksamhet de behöver från samhället. Som exempel visar ett projekt i stadsdelen Holma i Malmö att det växer fram ett positivt ansvar för boendemiljön och att det växer fram resurser hos de boende, när de får ta ansvar för underhållet i sitt bostadsområde. Detta påverkar också barnens uppväxtmiljö positivt.

Samhällsansvarsmodellen - Denna modell utgår från de förhållanden som allmänt gäller för föräldrautbildningen i dagens samhälle. Enligt samhällsansvarsmodellen strävar samhället efter att föräldrar skall ges adekvat information och kunskap om barns utveckling och behov, olika medicinska frågor, risker med alkohol och droger, Samhället har ett eget intresse att i

osv. av preventivt syfte föra ut infonnation, kunskaper eller uppfattningar i frågor rör barns hälsa och uppväxtvillkor. Föräldrar skall kunna

som möta experter inom olika sakornråden som har en samlad värdefull erfarenhet och kunskap att delge föräldrarna. De skall också ha tillfälle att under spännande och innehållsrika former utbyta erfarenheter i

66 Allmänna utgångspunkter

grupp och få kunskap i olika bamfrågor, om barnuppfostran och föräldraskap.

Samhällsansvarsmodellen utgår från föreställningen att föräldrar inte alltid har tillräcklig information och kunskap för att efterfråga fakta

de faktiskt skulle ha behov av att känna till. Modellen värnar om som de föräldrarna, dvs. föräldrar inte har kraft och kapacitet

svagare som att ta för sig det utbud samhället erbjuder eller som inte kräver något

av nytt utifrån sina egna behov.

De professionella har förvisso en expertroll i denna modell. Samtidigt finns det dock inget som hindrar att de fungerar som främjare, igångsättare och stödjare i syfte att engagera och medvetandegöra föräldrarna och öka deras egen aktivitet.

En kombination av föräldra-, individ- respektive samhäIlsansvarsmodellerna

Risken med samhällsansvarsmodell är att föräldrar passiviseras

en ren och väntar på information och kunskap från experterna i stället för att aktivt söka den själv. Samtidigt visar erfarenheten att alla föräldrar inte är lika aktiva när det gäller att engagera sig och söka information. Det är därför angeläget att det utvecklas blandformer av dessa här redovisade ansvarsmodeller för att åstadkomma effektiv samverkan mellan

en föräldrarna och anordnama föräldrastödet. Föräldrar ingår i någon

av

dessa modeller allt utifrån de olika situationer de befinner sig från av den situation viss en grupp av föräldrar befinner sig till den spe-

som cifika situationen för enskild individ. Föräldrarna skall aktivt kunna

en söka information och kunskap och aktivt efterfråga den verksamhet de önskar, det skall finnas ett tydligt ansvar i samhället för alla för-

men äldrar att få stöd i sitt föräldraskap. Ansvaret skall särskilt gälla föräld-

har svårare att göra sig hörda och som av olika skäl, inte minst rar som för barnens skull, har särskilt behov stöd i sitt föräldraskap.

av

Alla föräldrar med behov av specialinriktat kunskapsstöd, som t.ex. förstagångsföräldrar, föräldrar till barn med funktionshinder, föräldrar

nyligen har kommit till Sverige som flyktingar eller asylsökande som och föräldrar i vissa minoritetsgrupper, kan ha svårare att känna till sina rättigheter och få sina rättigheter beaktade. Det är inte ovanligt att dessa föräldrar måste kämpa för sina rättigheter, samtidigt som de inte alltid har tillräcklig information sina rättigheter. För dessa föräldrar måste

om samhällsansvarsmodellen göras mycket tydligare än för många andra föräldrar.

Allmänna utgångspunkter 67

Hur ska bestämma vilka tider ska

föräldrar som gälla

Man ska bestämma tillsammans. Om man är oense ska

åk. 8

man kompromissa. Elev

Behöver prata barn med andra föräldrar

föräldrarna om

Nej. De ska ha tid att lyssna och prata med bamen.

Elev mellanstadiet

3.5 Behovet av stöd i

föräldraskapet

Behovet av stöd i föräldraskapet kan ses utifrån barnens, föräldrarnas och samhällets perspektiv. Utredningen föräldrautbildning utveck-

om lar några av sina synpunkter kring detta i det följande. Utredningen har sin utgångspunkt i barnets bästa, att föräldrarna är trygga i sin föräldraroll, har kunskap om barns utveckling och behov och att detta får positiva effekter för barnen.

3.5.1 Barnets behov

Utredningen har ordnat särskilda möten med skolbarn i olika åldrar. Dessa möten visade att barn i första hand vill ha mer tid tillsammans med sina föräldrar, att de vill bli bemötta med respekt och tagna på all-

Många barn och ungdomar uttrycker tydligt att de i första hand vill var. att deras föräldrar skall ha tid för dem, tid för att lyssna, samtala

mer och göra saker tillsammans. Det gäller inte minst för unga i förpuberteten och tonåren. De vill att föräldrarna skall vara lyhörda och rättvisa, toleranta och förstående och inte överdrivet stränga, men ändå gränssättande. Föräldrar ska kunna lita på sina barn och barnen skall kunna komma till sina föräldrar när de har problem. Då skall föräldrarna ta sig tid och lyssna.

Många barn att regler är bra och att det är bra att föräldrar be-

anser stämmer tider när skall komma hem. Ett barn sade att Regler är

man bra, så att vet vad bryter emot. Barnen har också fört fram

man man att de anser att deras föräldrar skulle behöva föräldrautbildning. De ansåg att föräldrar behöver lära sig mer om barn och om skolan. Samtidigt kunde barnen se en risk att de själva skulle kunna få det sämre om föräldrar träffas och kommer överens om t.ex. förhållningsregler som

68 Allmänna utgångspunkter

är sämre är dem de redan har. Barnen ansåg att det skulle vara bra om deras föräldrar kunde komma ihåg hur det kändes när de själva var barn för att förstå hur deras egna barn har det i dag.

Rädda Barnen har i undersökning bland barn i grundskolan i fyra

en kommuner visat att barn i första hand önskar mera tid av sina föräldrar. Barnen att materiell välfärd inte är lika viktig tiden med för-

anser som äldrarna. När barn tillfrågas om hur de trivs med sin familj svarar de nästan alltid "Bra. En del barn beskriver dock vardagen som hektisk och att man inte hinner umgås så mycket med varandra."

Bamdomen är en stor del i en människas liv och de tidiga uppväxtåren betyder mycket för barnets utveckling. Förhållanden under barndomen påverkar barnet emotionellt och kunskapsmässigt för hela livet och påverkar barnets framtida möjligheter att klara sig i ett alltmer krävande samhälle. Om barn skall få trygg och stimulerande uppväxt är

en det viktigt att de har föräldrar som är trygga och stabila. Forskning vi-

också att det är de tidiga kontakterna mellan barnet och vårdaren sar

sätter sin prägel på barnets utveckling, dess trygghet, självtillit och som empatiska förmåga.

Barnkonventionen anger vissa grundläggande rättigheter för barnet. En viktig del i dessa rättigheter är att de har föräldrar som får stöd i sitt föräldraskap. Med detta stöd avses enligt utredningen om föräldrautbildning att bidra till att föräldrar det positiva i att ha barn, väcka

ser föräldrars medvetenhet om barnets personlighet och lyfta fram föräld-

viktiga roll för sina barn. Ett väl fungerande stöd kan öka föräldrars rars självförtroende och tillit till sin egen förmåga och ge bam en bra barn- och ungdomstid. De upplevelser och erfarenheter som barn och unga får förbereder dem i deras eget föräldraskap.

Barnhälsovården är viktig för barnen. Här genomgår de en medicinsk och utvecklingsmässig kontroll förebyggande karaktär. Arbe-

av tet med att förebygga spädbamsdödlighet och förbättra barns hälsa har t.ex. varit framgångsrikt. Det är också en trygghet utifrån barnets perspektiv att deras föräldrar får tillfälle att på BVC träffa vuxna med professionell kompetens i frågor som rör det egna barnets hälsa och utveckling. Barnhälsovården möter alla föräldrar och deras barn, särskilt under barnets första levnadsår. Här finns unik möjlighet och kom-

en petens att erbjuda föräldrar kunskap och tillfälle till kontakt med andra föräldrar, att lyssna på föräldrarnas frågor och att medverka till att öka föräldrarnas självförtroende. Barnhälsovården har därför under barnets första levnadsår stor betydelse för barnens uppväxtvillkor.

22Ladberg, G., Torbiömsson, A., Barndom i förändringstider. Rädda Barnen. 1997.

Allmänna utgångspunkter 69

Den tidiga kontakten från samhällets sida med föräldrar och med barn kan också medverka till tidig upptäckt av barn far illa eller

som av barn som har funktionshinder. Detta påverkar också valet fortsatta

av insatser från bamhälsovårdens eller andra samhällsorgans sida.

Bamomsorgen och skolan har likaså en viktig betydelse för barnets fortsatta utveckling. Kvaliteten i dessa verksamheter är viktig och det är angeläget att barns och föräldrars erfarenheter och upplevelser tas till vara i planering, genomförande, uppföljning och utvärdering.

Till skolan går de flesta barn med glädje, nyfikenhet och intresse för att lära sig nya saker. Det finns emellertid risk att skolan inte klarar

en av att hålla barnens intresse och engagemang levande under hela skoltiden. Här måste skolans roll och innehåll ständigt utvecklas. Det är viktigt att barnen har inflytande i och kan påverka det händer i

som skolan. För barnen och skolan är det viktigt att föräldrarna kan engageras i vad som händer i skolan. Därför är det angeläget för skolan att satsa på kontakten och samarbetet med föräldrarna.

3.5.2 Föräldrarnas behov

Att bli förälder är omtumlande, positivt och givande. Föräldraskapet är utvecklande och utmanande genom att det skapar gemenskap

en ny mellan människor i olika åldrar, bidrar till perspektiv och nytt

som nya tänkande. Det innebär att som vuxen få del i en människas utveckling, uppfostran och framtid.

Föräldraskapet innebär att ta ansvar, ha tålamod, räcka till, ha tid och kraft för att hjälpa till rätta, stöd och råd och lösa olika problem.

ge För parrelationen innebär föräldraskapet många möjligheter till utveckling vad gäller samarbete och Föräldraskapet innehåller många

ansvar. positiva upplevelser, men det positiva kan skymmas krav och

av nya oväntade påfrestningar i parrelationen, när två blir tre, när den till-

nya varon med hem och bam ställer krav som föräldrarna inte alltid har kunnat förutse. Skilsmässostatistiken visar också att antalet skilsmässor under denna period har ökat.

Föräldrar har ofta ett uttalat behov kunskap och stöd från

av varandra. De har behov kontakt med släkt och vänner förebilder

av som i sitt föräldraskap. De har behov kontakt med experter för att t.ex. få

av hjälp med ekonomisk rådgivning. Föräldrar behöver stöd, på sina

men egna villkor. De behöver söka sin föräldraroll och känna sig trygga i den rollen.

För föräldrar är det ett viktigt stöd att ha sina barn i förskolan, att barnen har det bra där och att det finns personal sig för

som engagerar deras barn. Det är ofta stort värde att tillhöra med andra

av en grupp föräldrar där kan ta sina frågor innan problemen har hunnit bli

man upp

för stora och där kan få stöd i att diskutera frågor rör parrela-

man som tionen. I kan föräldrarna också se att de inte är så ensamma

en grupp

sina svårigheter och att andra har liknande frågor att brottas om par med. Detta kan Visa på möjligheter att lösa konflikter, utvecklas och växa tillsammans.

För föräldrar med tonåringar finns det likaså behov av att träffas i

med andra föräldrar, diskutera sin roll tonårsföräldrar och grupp som frågor kring tonåringar i allmänhet. Detta kan stöd och infalls-

ge nya vinklar på hur tonåringar fungerar och kanske utveckla relationen mellan föräldrarna och tonåringen. Det kan t.ex. bli lättare för föräldrarna att förstå den naturliga frigörelseprocess som ungdomar går igenom och sitt eget förhållningssätt i ett annat perspektiv.

se

3.5.3 Samhällets behov

För samhällets fortbestånd är kontinuerlig reproduktion en förutsätt-

en ning. Det finns därför ett samhälleligt intresse att familjer bildas och

av barn föds. Det behövs positiva förebilder och ett stöd till bamfamiljema från samhällets sida.

För samhället är det viktigt att föräldrar är väl förberedda i frågor

graviditeten och förlossningen, att de har kunskap om medicinska om frågor, liksom kunskap risker med alkohol och droger under gravi-

om diteten, att de har kunskap hur kan förebygga olycksfall och

om man

hur olycka inträffar. Andra angelägna frågor är om man agerar när en att förebygga allergi och överkänslighet mot vissa ämnen hos barn och

information och kunskapsförmedling till föräldrar i unga genom samband med graviditeten och under barnets uppväxt.

För samhället är det också viktigt att bekämpa vissa negativa livsstilar yttrar sig i mobbning, våld, rasism, missbruk alkohol och

som av droger och brottsligt beteende. Det är därför angeläget för samhället att nå föräldrar med information i dessa frågor. I samhällets intresse ligger också att vidta brottsförebyggande åtgärder riktas till föräldrarna i

som ett tidigt skede och kan minska mänskligt lidande och samhällets

som kostnader.

3.6 Barnkonventionen

Utredningen föräldrautbildning skall beakta FN:s konvention om

om barnets rättigheter Barnkonventionen och i detta sammanhang överväga hur barnets rätt till skydd, integritet och delaktighet kan behandlas i föräldrautbildningen. Likaså att utredningen bör pröva hur man

anges kan hjälpa föräldrarna att utveckla barnets förmåga till empati, dvs inlevelse i andra människors situation.

Allmänna utgångspunkter 71

Sverige har ratificerat Barnkonventionen och därmed åtagit sig att följa denna konvention. För Sveriges del trädde Barnkonventionen i kraft år 1990. Konventionen betonar att barndomen har ett värde i sig och utgår från fyra grundprinciper: principen om barnets bästa, rätten till liv och utveckling, rätten att framföra sina åsikter och få dem respekterade och rätten att skyddas mot övergrepp och diskriminering. Satsningar på stöd i föräldraskapet/föräldrautbildning är ett viktigt led i att genomföra och förverkliga intentionerna i Barnkonventionen i Sverige.

Barnkonventionen utgår från ett bamperspektiv, att barn är kunniga och kompetenta, att det handlar om att se olika frågor med barnens ögon, att lyssna till barnet och respektera vad barnet säger och lyfta fram barnets åsikt som underlag för beslut och åtgärder där barn berörs. Vuxna har ansvaret för barns uppväxtförhållanden och livsvillkor, och ansvaret bygger på att vuxna tar reda på barns önskemål och behov. En sådan kunskap förutsätter att vuxna är intresserade av att lyssna på barnet och öppna för att ta till sig vad barnet för fram. Om vuxna försöker se tillvaron med barnets ögon och hela tiden söker efter barnets perspektiv kan barn och unga på sikt få bättre förutsättningar att komma till tals och beslut fattas kan få en bättre grund.

som

Barnperspektivet i samhället handlar om hur vuxna bemöter barn och unga, om de blir tagna på allvar när de tar sina idéer och för-

upp slag, hur vuxna hanterar konflikter där olika intressen står mot varandra, hur agerar när barnens uppfattningar avviker från den

vuxna kunskap som finns i vuxenvärlden om vad som anses vara bäst för barn.

I artiklarna 3 och 12 i Barnkonventionen framhålls behovet av att se olika samhälleliga åtgärder utifrån barnets eget behov inflytande,

av vård och stöd. Artikel 3 betonar att barnets bästa skall komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barnet och artikel 12 behandlar barnets rätt att framföra sin åsikt och få den respekterad.

Även rättigheterna tillkommer varje barn måste staterna respek-

om tera föräldrarnas ansvar att ge barnet en lämplig vägledning när barnet utövar rättigheterna i konventionen. Denna vägledning skall stå i överensstämmelse med den fortlöpande utvecklingen bamets förmåga.

av Ju äldre barnet blir bör det ges artikel 5.

desto större ansvar

23Tänk om...Rapport från barnens myndighet. Barnombudsmannen 1996, Bamperspektiv. Rasmusson, B., Reflexioner kring ett mångtydigt och föränderligt begrepp, rapport till Barnombudsmannen Lund 1994 samt Hammarberg, T., Barnet och den politiska viljan, för Rädda Barnen 1994. 24Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. UD informerar 1990:6.

Massmedias uppgift tas upp i artikel 17 där det slås fast att barnet skall ha tillgång till information och material från nationella och internationella källor. Där betonas också att barnet skall skyddas mot sådan information som är till skada för dess välfärd.

Flera artiklar i barnkonventionen anknyter till frågan om föräldrautbildning och föräldrastöd liksom till föräldraskapet i sig.Artikel 18 och 19 slår fast föräldrarnas respektive samhällets ansvar för att se till att de rättigheter som tillskrivs barnet enligt konventionen verkligen kommer alla barn till del. Artikel 18 betonar att föräldrarna har det yttersta ansvaret för barnets utveckling, även att samhället olika for-

men genom

bistånd ska skapa möjligheter för föräldrar att leva upp till detta mer av

och stöd i föräldraskapet. Artikel 19 är avsedd att markera ansvar ge samhällets ansvar för att ge barnet skydd mot alla former av övergrepp m.m. när barnet är i förälders eller annan vårdnadshavares omsorg.

Konventionen innehåller särskilda regler när det gäller flyktingbarn artikel 22 och handikappade barn artikel 23. För dessa grupper av barn finns också andra artiklar som har relevans, t ex artikel 2 om diskrimineringsförbud, artikel 24 om hälsovård och artikel 39 om rätten till rehabilitering.

I artikel 24 punkt 3 stadgas att konventionsstaterna skall vidta alla effektiva åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. Med könsstympning, enligt för-

detta menas arbetena till barnkonventionen.

Artikel 24 tar vidare frågor som visar på behovet av att satsa på

upp föräldrautbildning och föräldrastöd. Enligt denna artikel erkänner konventionsstatema barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstatema skall enligt artikel 24 vidta lämpliga åtgärder för att bl.a. punkt d säkerställa tillfredsställande hälsovård för mödrar före och efter förlossningen; punkt säkerställa att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar och

e

barn, får information om och har tillgång till undervisning om barnhälsovård och näringslära, fördelarna med amning, hygien och ren miljö och förebyggande av olycksfall samt får stöd vid användning av sådana grundläggande kunskaper; punkt f utveckla förebyggande hälsovård, föräldrarådgivning samt undervisning om och hjälp i familjeplaneringsfrågor.

Artikel 26 behandlar barnets rätt till social trygghet och artikel 27 behandlar barnets rätt till en skälig levnadsstandard genom att staten under vissa förutsättningar skall bistå föräldrarna, som har huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling.

Allmänna utgångspunkter 73

Artikel 28 rör rätten till utbildning och artikel 29 handlar syftet

om med barnets utbildning.

Barnets kulturella rättigheter behandlas iartikel 31, där det att

anges barnet har rätt till vila, fritid, lek och rekreation.

Artikel 37 förbjuder omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av barn.

Ett led i att förverkliga bamkonventionens intentioner är, enligt utredningen om föräldrautbildning, att samhället på olika sätt medverkar till att barn och kommer till tals sin på föräldrar och för-

unga om syn äldrarnas roll i förhållande till sina barn, föräldrarnas behov föräld-

av rautbildning och föräldrastöd.

Utredningen om föräldrautbildning har tagit del exempel på

av projekt där barns rätt till inflytande sätts i centrum. Det finns exempel där barn deltar aktivt i föräldrasamarbetet och medverkar i möten tillsammans med föräldrar t.ex. i skolan och föreningslivet. Intervjuer med barn och unga bl.a. har genomförts Rädda Bamen, Barn-

som av av ombudsmannen och Ungdomsstyrelsen är också viktiga för att

av ytterligare kunskap om barns och åsikter i olika frågor. Utred-

ungas ningen anser att det är angeläget att resultaten sådana intervjuer och

av undersökningar följs upp med adekvata åtgärder för att visa att barns och ungas åsikter respekteras och blir erkända.

För att barnkonventionen skall få bredare tillämpning i samhället

en är det angeläget att dess anda och det förhållningssätt den präglas

av kommer in i utbildningssammanhang för personal inom mödra- och barnhälsovård, barnomsorg och skola, individ- och familjeomsorg. Utredningen anser att det skulle vara av stort värde detta uppmärk-

om sammades i fortbildningen och utbildningen personal inom kommu-

av ner och landsting. Ett första steg i för att förverkliga bamkonventionens intentioner är enligt utredningens mening att kommunerna tar

upp barnkonventionen i sina kommunala handlingsprogram. Bamombudsmannen har i sin årsrapport till regeringen 1997 föreslagit

att regeringen fastslår nationell strategi för bamkonventionens genomfö-

en rande på kommunal nivå.

25Ladberg, G., Torbiörnsson, A., Barndom i förändringstider. Rädda Barnen 1997. 26Blunda inte för mobbningen, Ungdomars idéer och förslag mot mobbning. BO 1996 samt BO:s årsrapport 1996 och 1997 med citat barn och ungdomar.

av 27Ungdomsrapporten 1996, Ungdomsstyrelsen.

3.7 Utredningens kommentarer

Barns vardag formas i hemmet och i den lokala miljön. Barnets uppväxtvillkor påverkas familjens sociala och ekonomiska situation.

av Detta är i sin tur starkt beroende hur den kommunala verksamheten

av är utbyggd och hur den fungerar. Kommunernas verksamhet för barn och barnfamiljer har stor påverkan på barnets uppväxt och föräldrarnas möjlighet att fungera i sin föräldraroll. Föräldrar som får stöd i sitt en-

för sina barn t.ex. via barnomsorg och skola kan också få en gagemang känsla att deras roll föräldrar respekteras och uppmuntras av

av som samhället.

I det föregående har utredningen försökt belysa sådana förändringar

har skett i samhället under de senaste tjugo åren påverkar försom som äldrarnas situation, barnens uppväxtvillkor och ställer nya krav på

som föräldrarollen och på stödet i föräldraskapet. Det är dock svårt att ge en enhetlig bild hur familjerna och deras barn har det i dag. Mycket har

av blivit bättre och helhetsbilden är för de flesta positiv. Många föräldrar utvecklar sitt föräldraskap, växer tillsammans och samarbetar för sina

barns bästa.

Föräldrar har unik kunskap sina bam. De vill ha inflytande i

en om den miljö där deras barn vistas under dagarna. Föräldrarna är en viktig,

inte tillräckligt utnyttjad i förskolan och skolan, där de kan men resurs tillföra kunskaper sina bam. Föräldrarna har också erfarenheter från

om yrkeslivet, närsamhället och från barnens fritidsverksamheter som de kan tillföra förskolan och skolan.

Samtidigt finns det föräldrar är förlorare i samhället genom

som ohälsa, problem i att orka med föräldraskapet, ekonomiska bekymmer och ökade problem med våld mot bam. Många de förändringar som

av har skett i samhället har i viss mån försvårat och försvagat föräldrarollen. En förändring är den ökade segregationen i boendet. Det finns i jämförelse med för tjugo år sedan större klyfta mellan dem som är

en riktigt fattiga och riktigt rika. Det finns större segregation mellan

en åldersgrupper. Ungdomar hänvisas till ungdomar, äldre till äldre, barnfamiljer till barnfamiljer, Grupptillhörigheten har på så sätt blivit

osv. tydligare och svårare att bryta. För barnen innebär det färre kontakter med andra generationer och med olika människor.

grupper av

Invandringen har förändrat samhällsbilden och inneburit många positiva tillskott. Det finns fler utomeuropeiska invandrare, fler flyktingar och asylsökande. Det är berikande för samhället att människor med olika kulturbakgrund och olika erfarenheter blandas. Samtidigt har segregationen medfört uppdelat boende mellan olika samhälls-

ett mer

och ökat de ekonomiska skillnaderna mellan olika grupper. grupper

SOU 1997: 161 Allmänna utgångspunkter 75

segregationen har satt sina spår även här genom att invandrargrupper dominerar i vissa bostadsområden där det endast bor ett fåtal svenskar. Många föräldrar i invandrargmpper upplever också att deras barn växer in i det svenska samhället snabbare än de själva gör och att deras roll som föräldrar blir hotad. De känner otrygghet och minskad självtillit.

I ett internationellt perspektiv lever barn i Sverige under goda förhållanden. Sverige tillhör ett av de länder i Europa som satsar mest när det gäller breda insatser för barn och unga som barnhälsovård, bamomsorg och skola. De senaste 25 åren kan beskrivas som en period av kraftig expansion där samhället har satsat betydande resurser på utveckling av de olika barn- och ungdomsverksamhetemas kvalitet. Under de senaste åren har emellertid barnomsorgen och skolan blivit föremål för större besparingar än annan kommunal verksamhet. Utredningen föräldrautbildning att detta försämrar dessa verksam-

om anser heters möjlighet att hålla en god och över hela landet likvärdig kvalitet i samarbetet med och stödet till föräldrarna.

Under 1990-talet har dessutom de ekonomiska svårigheterna i Sverige blivit tydligare och arbetslösheten har ökat. Vi har fått en samhällsklass som är fattig och inte har utrymme för några extra kostnader i sin hushållsbudget. Framtidstron har försvagats hos barn till lågutbildade på industriorter samt hos många invandrarungdomar och flyktingfamiljer. Påfrestningama i familjerna blir stora vid arbetslöshet, ökad konkurrens och ekonomiska svårigheter. Detta får konsekvenser på familjebildning och på barns uppväxtvillkor. Vissa föräldrar kapitulerar inför dessa påfrestningar.

Arbetslösheten kan föra med sig hälsomässiga och sociala problem, speciellt den blir långvarig och om den medför ekonomiska be-

om kymmer. I samband med föräldrars arbetslöshet eller vid risk för arbetslöshet påverkas hela familjens situation. Det finns därför anledning att överväga vilket särskilt stöd i föräldraskapet som föräldrar kan behöva, i samband med arbetslöshet, för att klara sin roll föräldrar,

som sina relationer inom familjen för att inte barnen skall fara illa. Att barnen får ha kvar sin plats i barnomsorgen eller att det finns tillgång till en öppen förskola kan t.ex. ha en särskild betydelse som stöd i föräldraskapet för arbetslösa föräldrar och deras bam. Till bilden hör att bidragssystemen har försämrats för vissa Många ensamma möd-

grupper.

har svårigheter att klara sin försörjning. De ekonomiska klyftorna rar mellan olika grupper ökar.

I samhället ställs krav på ökad effektivitet och en snabbare förändringsbenägenhet. Det finns ett ökat konkurrens- och effektivitetstänkande även inom den offentliga verksamheten. Människor som befinner sig i en utsatt situation kan därigenom få svårare att klara sig. Detta kan skapa nya motsättningar mellan olika grupper av människor.

76 Allmänna utgångspunkter

När det gäller familjelivet finns mer blandade familjer och i viss mån mer komplicerade familjemönster än tidigare. De flesta barn växer dock upp i sin kämfamilj. För barn som har föräldrar som är skilda är det inte ovanligt att de bor växelvis hos båda föräldrarna. Föräldrarna är ofta mer aktiva i dag med att ha kontakt med sina barn efter en skilsmässa eller efter ett upplöst samboförhållande, än tidigare generationers föräldrar. Det är inte ovanligt att barn får styvsyskon när deras förälder flyttar ihop med en ny partner och att bamkullama därmed blir mer åldersblandade. Dessa ändrade familjemönster ger många nya möjligheter och innebär en ny föräldraroll, men ställer nya krav på parrelationen, på barnen och på behovet av stöd i föräldraskapet.

Det faktum att många föräldrar, gifta eller sammanboende, separerar under barnets uppväxt innebär ofta behov av någon form av stöd till barnfamiljema i frågor som rör deras parrelation och att detta stöd behöver erbjudas tidigt. Det blir därför alltmer tydligt att det är viktigt att mödra- och bamhälsovården aktualiserar frågor hur parrelationen

om påverkas av att paret skall få barn och av hur relationen kan utsättas för olika påfrestningar under barnets uppväxttid. Familjerådgivningens begränsade möjligheter att nå flera grupper av föräldrar i förebyggande syfte måste därför också diskuteras.

Barnagan ha blivit mindre vanlig, används fortfarande i

synes men uppfostringssyfte hos vissa grupper av föräldrar. Samtidigt har barnmisshandel och annat våld inom familjen ökat. Det finns därför anledning att fundera på i vilka situationer aga eller annat våld inom familjen förekommer, vilken form infonnation, kunskap och stöd som föräld-

av rar behöver eller vilka andra åtgärder som behövs för att motverka dessa oacceptabla företeelser. Det handlar om ett långsiktigt arbete för att medverka till att föräldrar inte tillgriper aga eller annat våld när de ställs inför situationer som de har svårt att hantera.

För barn far illa har problemen ofta börjat tidigt, ibland på

som grund missbruksproblem i familjen eller därför att deras föräldrar av

av olika skäl inte har kraft och ork att se sitt barns behov och ge den kärlek, ömhet och trygghet som barnet så väl behöver. Ett tidigt stöd i föräldraskapet, i vissa fall med riktade insatser, kan bidra till att motverka problem skede för dessa barn och deras föräldrar och på sikt

i ett senare innebära en besparing för samhället

Påverkan från olika håll genom kommersiella krafter, TV, reklam, utbud i butiker, kamrattryck, osv. ställer ökade krav på föräldraskapet i många avseenden. Barnen kan ha svårt att förstå att de inte kan få allt. Många föräldrar kan inte stå emot det yttre trycket och ger efter i tron att det inte finns andra lösningar. Konfliktema kan också förvärras när barnen kommer upp i tonåren. Det har dessutom visat sig att en del föräldrar till tonåringar helt ger upp i sin föräldraroll.

Allmänna utgångspunkter 77

Det finns också en grupp föräldrar är välutbildade, arbetar

av som mycket, stressar i sin karriär och inte riktigt tar sig tid för sina

som barn. Det kan bero på att de måste sig efter de hårdare krav

anpassa

arbetslivet ställer. Även när de har hand sitt spädbarn har de som om sin time-manager och mobiltelefon för att sköta sitt arbete. Dessa föräldrar ställer även stora krav på sig själva sina barn bra

att ge en uppväxt. De ställer också stora krav på adekvat föräldrastöd, modernt

material och vederhäftig information, samtidigt de själva och omgiv-

som ningen kan uppleva att de inte har tillräcklig tid för kontakt med sina barn.

Andra förändringar i samhället påverkar familjernas situation

mer

positivt. Som exempel har familjernas försörjningssituation förändrats

genom att allt fler kvinnor förvärvsarbetar. Familjen är inte längre lika sårbar vid arbetslöshet. Barnomsorgen har byggts ut och ett värde-

ger fullt stöd till föräldrarna i deras föräldraskap. Det finns också ökad

en medvetenhet om barns behov tidig kontakt och nära samspel med

av sina föräldrar för sin utveckling.

För ca 20 år sedan fördes en livlig diskussion att föräldrar skulle

om medvetandegöras, få information och kunskap och att samhället skulle ordna föräldrautbildning föräldrarna. Inriktningen i dag gäller att

mer utgå från föräldrarnas eget behov av kunskap och information och att föräldrarna själva mer aktivt skall ta ansvar för sin situation och föra fram sina behov av t.ex. föräldragrupper och annat föräldrastöd. Med ett datasamhälle gör stora steg in i familjelivet finns också möjlig-

som heter att nå ut med kunskap och information på ett helt annat sätt än tidigare.

En slutsats är att stödet i föräldraskapet måste efter vår tid

anpassas och ta hänsyn till den ökande mångfalden i samhället, den ökande individualiseringen, den ökande segregeringen och informationsteknikens utveckling. Det är med dessa förändringar i minnet en stor utmaning att vara förälder i dagens samhälle. Det finns också stor utmaning för

en samhället när det gäller att förutse hur villkoren för kommande

generationer av föräldrar kommer att se ut.

Stödet i föräldraskapet bör få en viktig roll för att medverka till att ge föräldrar trygghet och tilltro i sin roll föräldrar i ett snabbt för-

som änderligt samhälle. Som förälder handlar det om att mogna som människa, att ha kommit till rätta med sin vuxenroll och att ha bearbetat olika upplevelser under sin barn- och ungdomstid. Förmågan att hantera och komma igenom de kriser som de flesta människor drabbas leder till

av bättre förutsättningar att hantera föräldraskapet. Förberedelsen i föräldraskapet börjar egentligen under den egna barndomen.

Utredningen föräldrautbildning anser att samhällets skall er-

om bjuda dels ett generellt stöd till alla föräldrar, dels ett riktat stöd till föräldrar med särskilda behov. Detta innebär: att erbjuda olika möjligheter till stöd i föräldraska- 0 pet/föräldrautbildning efter vars och ens behov och erbjuda en mångfald av verksamheter, att främja självkänsla och älvtillit hos föräldrarna, att främja och stärka föräldrarnas egen kraft som föräldrar, att väcka medvetenhet hos föräldrar i olika frågor, att stimulera goda idéer och sprida erfarenhet från konkreta exempel, att sprida kunskap och information i specifika frågor, att säkra föräldrastödet/utbildningen inom mödra- och bamhälsovården, att stärka föräldrar har barn inom barnomsorgen och skolan 0 som att utifrån behov och intresse starta och studiecirk-

egna grupper lar, ordna möten och olika aktivitetsdagar, att medverka till att samhälleliga åtaganden, som information om 0 risker med alkohol, droger, våld, mobbning m.m. beaktas i informations- och kunskapsutbytet med föräldrar.

I vilka situationer bör barnen med att bestämma

vara

"Om ska eller börja i skola.

man flytta ny

Om man ska äta korv eller pizza.

i

Elever mellanstadiet

Vad ska med och bestämma om

man vara

De flesta sakerna tycker jag. Aven om man kanske inte

får bestämma är det bra om det inte bara är de vuxna som

bestämmer och inte heller barnen tar över.

allting, som

ll år

Flicka

Hur är drömmamman och drömpappan

"De måste lyssna och förstå hänga med i utvecklingen.

-

De ska i skolan och veta vad håller

vara mera man på med.

4 Ansvaret för i

stödet föräldraskapet

Mål för stödet i föräldraskapet 0 Landstingen ansvarar för stöd i föräldraskapet under den tid som föräldrar väntar barn och fram till barnet fyller ett år samt för riktade insatser till föräldrar med barn som sökt hjälp inom habiliteringen och bampsykiatrin. Kommunerna för utveckling generellt och riktat stöd 0 ansvarar av i föräldraskapet till föräldrar med barn i åldrarna 1-18 år. o Alla föräldrar med barn i åldrarna l år 18 år skall vid flera

tillfällen under barnets uppväxt erbjudas stöd i föräldraskapet. 0 Kommunerna skall främja föräldrars möjligheter att själva ansvara för stödet i föräldraskapet. Kommunerna skall ansvara för samordning av och information o om pågående och planerade föräldrastödj ande verksamheter. Kommunerna ansvarar för att en gemensam grundsyn utvecklas 0 bland kommunens anställda vad gäller barns behov och rättigheter samt inriktningen av stödet i föräldraskapet. 0 Kommunerna tillsammans med landstingen utvecklar en ge-

grundsyn på barns behov och rättigheter samt om stödet mensam i föräldraskapet inom de verksamheter som möter barn och föråldrar. 0 De förslag som utredningen skisserar angående stödet i föräldraskapet förutsätter att kommuner och landsting diskuterar ansvarsfördelningen beträffande föräldrastödet för föräldrar till barn i olika åldrar. 0 Olika samverkansprojekt bör stimuleras genom särskilda bidragsmöjligheter och fortsatt stöd från t.ex. Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen. 0 Föreningar och andra organisationer bör, gärna i samarbete med kommuner och landsting, stimuleras till att utveckla verksamheter som syftar till stöd i föräldraskapet. Utredningens förslag o Att regeringen tar initiativ till en översyn den tidigare överens-

av kommelsen mellan regeringen och Landstingsförbundet från år 1979 om föräldrautbildning och till att en ny överenskommelse kommer till stånd.

80 Ansvaret för stödet iföräldraskapet SOU 1997: 161

0 Att regeringen tar initiativ till att överenkommelse träffas en mellan regeringen och Svenska Kommunförbundet kommunom ernas ansvar för stödet i föräldraskapet. 0 Att regeringen lyfter fram stöd i föräldraskapet/föräldrambildningen som ett prioriterat område för Allmänna arvsfonden.

1 Inledning

Stat, landsting, kommun och inte minst föräldrarna själva har ett ansvar och intresse för barnets bästa och för att barnet får goda uppväxtvillkor. Stödet i föräldraskapet är ett led i att påverka barns uppväxtförhållanden. Om föräldrastöd skall utvecklas krävs och genomföatt ansvarsrandefrågor klaras ut. Utredningen föreslår delvis inriktning för stödet i föräldraskaen ny pet/föräldrautbildningen, som innebär att föräldrarna skall stärkas i sin föräldraroll, olika stimulansåtgärder ta ett större för sin genom ansvar egen situation och gärna själva ta initiativ till att bilda föräldragrupper. Utredningen anser att det är angeläget att det fastställs att samhället bör

ha ett huvudansvar för stödet i föräldraskapet/föräldrautbildningen till

föräldrar under barnets uppväxt, i princip fram till barnet uppnått 18 års ålder enligt den definition för barn i FN:s konvention som anges om barnets rättigheter. Utredningen anser att landstingen även i fortsättningen bör ha ansvar för den föräldrautbildning som hör till de verksamhetsområden som landstinget ansvarar för. Det gäller den redan uppbyggda allmänna föräldrautbildningen inom mödra- och barnhälsovården för tiden kring barnets födelse och barnets första levnadsår, samt sådant föräldrastöd som kan förmedlas till föräldrar har barn och ungdomar i åldrarna som upp till 18 år inom bamsjukvården, den barn- och ungdomspsykiatriska

verksamheten och bamhabiliteringen.

Stöd i föräldraskapet är ett led i att påverka och förbättra barns uppväxtförhållanden. Stödet kan medverka till att förebygga eller tidigt upptäcka föräldrars svårigheter och problem i sitt föräldraskap. Samhällets bidrag till stöd i föräldraskapet bör i första hand ske att genom stödja och underlätta för föräldrar har kraft att tillsammans med som andra ett stöd för varandra. vara Artikel 2 i FN:s barnkonvention handlar barns lika rätt att få sina om behov tillgodosedda. Barn har enligt denna artikel lika rättigheter oavsett bakgrund och hemort. För att barn skall få sina rättigheter tillgodosedda på lika villkor har kommunerna ett särskilt Den kommuansvar. nala servicen kan bidra till att utjämna olikheter mellan och grupper medverkar därigenom till att barn får möjlighet att växa under likupp

SOU 1997: 161 Ansvaret för stödet iföräldraskapet 81

artade förhållanden. Att ge stöd i föräldraskapet är därvid en viktig uppgift för kommunernas individ- och familjeomsorg, barnomsorg och skola.

Alla föräldrar har någon gång under barnens uppväxt behov råd

av och stöd och någon att diskutera med utan att ha direkta problem. Många föräldrar skulle hjälpta ett näraliggande och obyråkra-

vara av tiskt stöd i närmiljön, t.ex. i form av föräldragrupper- i bostadsområdet, på daghemmet eller i skolan där de får möjlighet att utbyta erfa-

renheter med varandra.

Stöd i föräldraskapet syftar till diskussioner, erfarenhets-

att genom utbyte och kunskapsinhämtning öka föräldrars självförtroende och bidra till att ge barn en utvecklande och trygg uppväxttid. Medvetenheten om föräldraskapets betydelse har ökat under de senaste åren. Många föräldrar söker aktivt kunskap, information och kontakt med andra för att få sina behov tillgodosedda. För dem innebär samhällets för

ansvar stöd i föräldraskapet att skapa förutsättningar för att bilda och delta i samtalsgmpper, studiecirklar, vid behov bjuda in till föreläsningar,

erbjuda material och tillgång till kunskapsbanker.

För att motivera föräldrar med sociala problem att delta i eller bidra med egna erfarenheter i verksamheter syftar till stöd i föräldraska-

som pet kan ibland krävas ett mer aktivt förhållningssätt från kommunens sida. Kommunen bör även erbjuda olika former av riktade föräldraverksamheter utifrån föräldrars önskemål och behov, samt bostadsområdets struktur.

Inom kommunen har socialtjänsten vid sidan av föräldrarna det yttersta samhälleliga ansvaret för bams och ungdomars uppväxtvillkor och har ansvar för att föräldrar olika skäl sviktar i sitt

som av föräldraskap får stöd. Socialtjänsten har en skyldighet att bedriva allmänt inriktad, förebyggande och uppsökande verksamhet 5 och 12 §§ i socialtjänstlagen. Stöd i föräldraskapet syftar ytterst till att förebygga problem i föräldraskapet som annars kan drabba barnen. I flera paragrafer i socialtjänstlagen framgår att socialtjänsten skall delta i samarbetet med andra organisationer och myndigheter arbetar

som med barn och familjer. Av lagen framgår däremot inte skall

vem som svara för att initiera och driva samverkan mellan olika aktörer. För att verksamheter som syftar till stöd i föräldraskapet skall få prioritet i kommunerna är det viktigt att, antingen genom lagstiftning eller frivilliga överenskommelser, förtydliga var ansvaret för detta ligger.

En väl fungerande barnomsorg och skolverksamhet har också

en föräldrastödjande funktion. Genom s.k. tamburkontakter med förskolepersonal och genom utvecklingssamtal med lärare i skolan erbjuder barnomsorgen och skolan individuellt stöd i föräldraskapet. Genom konstruktiva föräldramöten inom barnomsorgen och skolan kan föräld-

82 Ansvaret för stödet iföräldraskapet SOU 1997: 161

rar lära känna varandra och utbyta erfarenheter. Den öppna förskolan är av speciell betydelse för att nå hemmavarande föräldrar med barn i förskoleåldem. Förskolan och skolan kan fungera som mötesplatser för föräldrar, upplåta lokaler för möten, underlätta och uppmuntra till möten mellan föräldrarna och ge förslag på hur föräldrarna kan mötas på annat sätt. Även verksamheter bedrivs kommunala

som genom t.ex. bibliotek och annan kultur- och fritidsverksamhet har en indirekt föräldrastödj ande betydelse.

Vid andra former av stöd i föräldraskapet måste kommunernas och landstingens olika ansvars- och genomförandefrågor klaras ut. Stöd i föräldraskapet förutsätter samverkan mellan olika verksamheter som möter barn och deras familjer. Genom samverkan mellan myndigheter och organisationer skulle ett brett utbud av föräldrastödjande verksamheter med hög kvalitet kunna erbjudas föräldrar till en förhållandevis låg kostnad för samhället. Att främja ett gott föräldraskap kan vara ett alternativ och komplement till det förebyggande barnoch ungdomsarbete, som de olika aktörerna ändå bedriver var för sig. Genom ett fungerande samarbete kan föräldrar och barn erbjudas hjälp och stöd i ett tidigt skede, vilket är till gagn för alla parter.

Utredningen anser att det finns behov av samverkan mellan kommuner och landsting. De förslag som utredningen skisserar beträffande ansvaret för stödet i föräldraskapet förutsätter att kommuner och landsting diskuterar ansvarsfördelning för föräldrastödet för föräldrar till barn i olika åldrar och med olika bakgrund. Därmed tryggas föräldrastödet för alla föräldrar, att ingen ställs utanför och att dubbelarbete undviks. Det ger också möjlighet till samutnyttjande av gemensamma resurser. Detta lägger också en grund för regionalt och lokalt samarbete i syfte att stärka genomförandet av verksamheter som syftar till stöd i

föräldraskapet.

Inom kommuner och landsting erbjuds det idag många olika intressanta och bra former föräldrastödjande verksamheter. Allt fler akti-

av viteter sker i samverkan mellan kommuner, landsting och studieförbund. Trots detta känner de olika instansema inte alltid till varandras verksamheter. Utredningen om föräldrautbildning anser därför att det är angeläget att kommunerna bör ha ansvaret för en samlad överblick över det utbud av föräldrastödjande/föräldrautbildande verksamheter som finns att tillgå inom respektive kommun.

Utredningen om föräldrautbildning anser att föräldrastödjande verksamheter i kommunerna bör finnas att tillgå för alla föräldrar med barn från 1-18 år och att sådan verksamhet inom socialtjänstens

ryms ansvarsområde. Ansvaret innebär att kommunerna aktivt bör stimulera och underlätta för föräldrar att starta t.ex. föräldragrupper, studiecirklar och andra stöd- och utbildningsaktiviteter vid olika tillfällen under

SOU 1997: 161 Ansvaret för stödet iföräldraskapet 83

barnens uppväxt. När det gäller riktat stöd till vissa grupper av föräldrar kan det motiverat att anställda "experter" utformar och leder vara föräldrastödet. I vissa avseenden bör detta ansvar delas mellan

landsting och kommun. Från och med den l januari 1995 infördes ett tillägg till social-

tjänstlagen kommunens skyldighet att tillhandahålla familjerådgivom ning till den begär det 12 § SoL. Kommunerna kan fullgöra sin som a skyldighet att älva tillhandahålla rådgivningen, eller genom att genom uppdra ät landstinget eller lämplig rådgivare att handha den fakannan tiska verksamheten. Utredningen att det finns vissa paralleller anser mellan behovet lagstiftning angående familj erådgivning och behovet av lagstadgad skyldighet för kommuner att erbjuda stöd i föräldraav en skapet i olika fonner. Utredningen föräldrautbildning att ansvaret för stöd i om anser föräldraskapet ligger inom socialtjänstens ansvarsområde. En tydligare inom området skulle ha många fördelar. En lag skulle

lagstiftning ny

visa på preciserat den skulle markera ett nationellt intresse ett ansvar, förebyggande barn- och familjearbete och den skulle skapa en av garanti för likvärdigt utbud oavsett i landet föräldrarna bor. En ett var lag skulle verksamheten ökad status inom kommuner och landsting, ge i den kommunala planeringen och stöd för prioritering även i förhålge lande till andra uppgifter akut karaktär. En lag skulle visa på en av mer från samhällets sida och kunna bidra till att stimulera

viljeinriktning

föräldrar, studieförbund, frivilligorganisationer till att utveckla nya

verksamheter. Å andra sidan kan ändrad lagstiftning medföra nackdelar. En lag en kan upplevas förmynderi från samhällets sida och hindra t.ex. som framväxten lokala initiativ till föräldrastyrda grupper. En lag kan av ett trubbigt instrument eftersom utredningen gör den bedömningen vara det i dag inte är möjligt att exakt definiera vad som skall rymatt mer inom begreppet stöd i föräldraskapet. En lag innebär ingen självmas klar garanti för god kvalitet vad gäller innehåll och utfornming av en föräldrastödet. Utredningen föräldrautbildning har funnit att samhällets ansvar om för föräldrastöd, de svårigheter föreligger, ändå bör regleras i trots som viss utsträckning. Utredningen att ansvaret för stödet i anser föräldraskapet bör ske frivilliga överenskommelser mellan genom berörda parter: staten, landstingen och kommunerna. En lagstiftning

kan övervägas det vid uppföljning visar sig att det inte om en senare skett någon direkt förändring eller att utvecklingen går alltför långsamt.

2 Prop. 1993/94:4 om familjerådgivning.

84 Ansvaret för stödet iföräldraskapet SOU 1997: 161

4.2 Kommunernas ansvar

Kommunerna har, vid sidan föräldrarna, det yttersta ansvaret för

av barns och ungas uppväxtvillkor och för barnets bästa. Kommunerna har en viktig roll i att medverka till att Sverige lever till sina åtaganden

upp enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Ett viktigt led i att påverka och förbättra barns och ungas uppväxtvillkor är att de har tillgång till väl fungerande förskola, skola, skolbarnsomsorg och fritidsverksamhet. Därigenom får också föräldrarna stöd i sitt föräldraskap. För utveckling av andra former av föräldrastöd, t.ex. föräldragrupper eller studiecirklar, krävs att ansvaret för behovsbedörrming, samordning, planering och genomförande förtydligas.

Utredningen om föräldrautbildning att kommunernas

anser ansvar för stödet i föräldraskapet i första hand bör gälla från det barnet har fyllt ett år och till dess barnet har uppnått 18 års ålder. Kommunerna har ansvaret för barns och uppväxtvillkor i kommunen, för-

ungas men äldrastöd/föräldrautbildning är ingen fastlagd skyldighet för kommunen. Ansvaret för utveckling, planering och genomförande av föräldrastöd/utbildning till alla föräldrar bör därför, enligt utredningens

uppfattning, klargöras överenskommelse mellan regeringen och

genom Svenska Kommunförbundet. Kommunerna bör även ha ett uppföljande ansvar för att bevaka efterlevnaden mål och intentioner med stödet i

av föräldraskapet.

Utredningen anser att regeringen bör ta initiativ till översyn

en av den tidigare överenskommelsen föräldrautbildning från år 1979

om mellan regeringen och landstingsförbundet och till överens-

att en ny kommelse kommer till stånd.

Skolan, förskolan, fritidshemsverksamheten och den öppna förskolan utgör viktiga mötesplatser där föräldrar kan träffas för att utbyta erfarenheter med varandra. För föräldrar till barn inte har plats i

som daghem eller familjedaghem bidrar den öppna förskolan, deltidsförskolan eller liknande verksamhet till att ett viktigt stöd i föräldraska-

ge pet.

Kommunerna bör ansvara för att stöd i föräldraskap erbjuds till föräldrar med förskole- och skolbarn, med utrymme för stor variation och lokala lösningar. Lokala samverkansgrupper kan t.ex. fördela

ansvar för genomförandet av verksamheter som syftar till stöd i föräldraskapet. Daghemmen, fritidshemmen, de öppna förskolorna och skolorna kan vara de platser arenor där föräldrar kan träffas och bilda för-

- äldragrupper och nätverk samt ta initiativ till möten. Andra anord-

egna nare och initiativtagare kan t.ex. individ- och familjeomsorgen,

vara PBU/BUP, frivilliga organisationer, studieförbund, handikapporganisationer, invandrarorganisationer och älvhjälpsgrupper.

SOU 1997: 161 Ansvaret för stödet iföräldraskapet 85

Olika samverkansprojekt, som t.ex. famiijecentraler är intressanta exempel på hur kan ta på befintliga resurser och en samlad

man vara kompetens i syfte att utveckla stödet till föräldrarna. Närheten och samordningen mellan olika funktioner möjligheter till förbättrad

ger service utifrån föräldrars och barns behov. Möjligheten för olika professioner att samarbeta och lösa gemensamma problem underlättas. Utredningen om föräldrautbildning anser det angeläget att olika samverkansprojekt även fortsättningsvis stimuleras genom särskilda bidragsmöjligheter och fortsatt stöd från t.ex. Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen.

Föräldrastöd inom socialtjänsten

Föräldrarna har huvudansvaret för vård och fostran av sina bam. Barn har enligt 6 kap. l § Föräldrabalken rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Kommunens roll är att vid behov stödja och komplettera föräldrarna i deras uppgift att ge barnen goda uppväxtvillkor. Socialtjänsten är den myndighet som ålagts ett övergripande samhällsansvar för barns uppväxtvillkor. Socialtjänstens skyldighet att bedriva allmänt inriktad och förebyggande verksamhet framgår 5 och 12 §§ i So-

av cialtjänstlagen.

Socialtjänsten skall även verka för att undanröja sådana missförhållanden i barns miljö kan innebära risk för skadlig påverkan på den

som sociala utvecklingen. Detta förutsätter ett nära samarbete med andra institutioner i sina verksamheter möter barn och föräldrar.

som Myndigheter är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom att barn kan fara illa i hemmet. Andra

om myndigheters anmälningsskyldighet regleras i 71 § Socialtjänstlagen. Socialtjänstens arbete kan indelas i strukturinriktade, allmänt inriktade och individuellt inriktade insatser: 0 Strukturinriktade insatser, primärt förebyggande syftar till att

åstadkomma en god samhällsmiljö för att förhindra problemutveck-

ling. Det gäller t.ex. att skapa förutsättningar för mötesplatser för

föräldrar eller att anordna bra verksamheter för ungdomar. 0 Allmänt inriktade insatser primärt och sekundärt förebyggande

gäller t.ex. information om barn och ungdomar vid föräldramöten eller uppsökande arbete på MVC/BVC. Den sekundärt förebyggande verksamheten syftar till att förebygga problem i definierade riskgrupper.

Individuellt inriktade insatser gäller bl.a. att utreda behov av bistånd 0

efter ansökan eller anmälan rörande enskilda personer, anordna adekvata insatser i form t.ex. behandling, stödsamtal, familje-

av

86 Ansvaret för stödet iföräldraskapet SOU 1997: 161

samtal, kontaktperson/familj, placeringar i öppenvård eller utom

hemmet. Stöd i föräldraskapet är enligt utredningens definition förebyggande insatser som kan vara av strukturell allmän och individuell karaktär. Stöd i föräldraskapet kan t.ex. vara tillskapande av mötesplatser som befrämjar en stödjande miljö. Stöd i föräldraskapet kan även vara insatser av generell karaktär för alla föräldrar eller för föräldrar i en definierad riksgrupp med syfte att förebygga problem Det kan också vara individuellt riktade insatser till föräldrar med särskilda behov. Att understödja eller bedriva verksamheter som syftar till stöd i föräldraskapet hör, enligt utredningens bedömning, till socialtjänstens arbetsuppgifter

Tidiga insatser

Regeringen har i sin proposition 1996/972124 ändring i social-

om tjänstlagen ställt sig bakom socialtjänstkommitténs bedömning att socialtjänsten bör beakta behovet tidiga insatser inom sina verksam-

av hetsgrenar. I propositionen anges att:

"Föräldrar är centrala för barnens utveckling av älvkontroll och av

de sociala banden. Bristande kontakt och en otrygg relation till för-

äldrarna kan försvåra en god social utveckling och leda till kriminalitet. Sociala bakgrundsfaktorer och negativa attityder till skolan

samvarierar också med barns och ungdomars brottsliga eller på an-

nat sätt antisociala beteende. Insatser på detta område bör inriktas på

generella åtgärder inriktade på uppväxtmiljöer." Att arbeta förebyggande för att motverka sociala problem och omhändertaganden och att erbjuda insatser så tidigt som möjligt, ingår i en metod för det sociala arbetet som utvecklats sedan 1960-talet. Enligt socialtjänstpropositionen 1996/ 1997:124 talar samlade erfarenheter för att tidigare problem upptäcks och åtgärdas, desto mindre omfattande insatser behövs. Tidiga insatser betyder både insatser tidigt i ett barns liv och insatser tidigt i ogynnsam utveckling. En förutsättning för

en att socialtjänsten ska kunna komma in tidigt är enligt propositionen att verksamhet och personal finns i människors närmilj att verksamheten är flexibel och tillgänglig samt att informationen till allmänheten, samarbetet mellan myndigheter, och mellan myndigheter och allmänheten fLmgerar.

Även i regeringens nationella brottsförebyggande under-

program

stryks behovet av tidiga insatser i syfte att förhindra eller begränsa en ogynnsam utveckling.

29Barn i dag. Ds 1996:57. Socialdepartementet. 3°Allas vårt ansvar. Ds 1996:59. Justitiedepartementet.

SOU 1997: 161 Ansvaret för stödet iföräldraskapet 87

Tidiga insatser i familjer där barn kan fara illa förutsätter att socialtjänsten får kännedom sådant kan innebära att ett barn far illa. om som Anmälningsplikten regleras i 71§ i Socialtjänstlagen och innebär att alla myndigheter verksamhet berör barn och unga, samt andra vars verksamheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att anmäla till socialtjänsten de får kännedom om något som kan om innebära att socialnämnden behöver ingripa till underårigs skydd. en Det förebyggande arbetet inom individ- och familjeomsorgen, till vilket arbete med föräldrastöd/föräldrautbildning hör, riskerar att en lägre prioritet i samband med neddragningar och minskade resurser. Enskilda tjänstemän kan ha svårt att hävda att det förebyggande arbetet skall utföras på bekostnad enskilda ärenden, samtidigt som dessa av ökar i både antal och tyngd. Ett tydliggjort ansvar för stöd i föräldraskapet skulle stärka föräldrarnas och barnens ställning i detta sammanhang.

4.3 Samverkan för stöd i föräldraskapet

För att uppnå effektivitet och allsidiga bedömningar krävs att de verksamheter i samhället möter barn och deras föräldrar samverkar. som Utredningen har bedömt att svårigheterna med att utveckla samverkansforrner ofta hänger samman med oklar ledning, oklara ansvarsgränser, bristande kunskaper varandras yrkesroller, avsaknad av om mötesplatser, för lite tid för samverkan samt oro för gemensamma kostnadsövervältringar. Sekretesslagen framhålls ofta ett hinder i samarbetet. Sekresom tesslagen är till för att skydda människors integritet och är grundläggande för att socialtjänsten skall kunna uppnå ett förtroendefullt samarbete med människor. Sekretesslagen är inget hinder den enskilde om samtycker till att information lämnas ut. Ofta människor att det anser underlättar för dem de inblandade parterna samarbetar med varom andra. De enskilde slipper sig och de olika aktörerna kan ta upprepa hänsyn till varandras planer och bedömningar vid beslut och planering som rör den enskilde. Tre rapporter från FOU-byrån, socialtjänsten i Stockholm visar att barnomsorg och skola inte alltid rapporterar vidare till socialtjänstens individ- och familjeomsorg när de misstänker att barn far illa. Personalen försöker i stället lösa problemet eller göra en egen utredning. Anledningen till att rapportering inte sker är bland annat bristande kun-

3 Sundell, Lundström, Sjöberg, Wettergren. Se till mig som liten är. FOU 1992:9, Sundell, Flodin, Mellan stolarna. FOU 1994:16. Sundell, Collbjömsen, Hand i hand. FOU 1996:14.

88 Ansvaret för stödet iföräldraskapet SOU 1997: 161

skap om anmälningsskyldigheten och om vad social utredning inne-

en bär. I rapporten konstateras även att barnomsorg och skola har bristande förtroende för socialtjänstens individ- och familjeomsorg på grund av dess brister i att återkoppla till och informera sina samarbetspartners.

Gemensamma utbildningsinsatser bidrar till att påverka olika yrkesgruppers respekt och förståelse för varandras yrkesroller och till ökad samverkan. En utvecklad samverkan, både på övergripande nivå och

en i enskilda ärenden leder till att den enskilde snabbare får rätt hjälp, ett bättre resursutnyttjande, en ökad kostnadsmedvetenhet och till kompetenshöjning hos de olika aktörerna. I socialtjänstpropositionen 1996/97:124 betonar regeringen betydelsen lokalt utformade

av samverkanslösningar samt vikten att det finns ett uttalat stöd for

av samverkan på alla nivåer i organisation.

en

På flera ställen i socialtjänstlagen finns bestämmelser social-

om tjänstens skyldighet att samverka med andra myndigheter och verksamheter som arbetar med barn och ungdomar. Syftet är att markera att socialtjänsten tidigt skall uppmärksamma och erbjuda adekvata insatser till familjer där barn riskerar att utvecklas ogynnsamt.

Även andra myndigheter och organisationer barn och

som möter familjer i sin verksamhet har direktiv att arbeta förebyggande t.ex.

om mödra- och barnhälsovård, barn- och ungdomspsykiatri, familjerådgivning och polis. Genom nära samarbete kan insatserna kompletteras och koordineras och erbjudas människor på ett tidigare stadium

än som annars hade varit fallet. Olika yrkesgrupper människor och förhållan-

ser den utifrån sina perspektiv. När man samlas och lägger ihop intryck och bedömningar erhålls en helhetsbild. Detta gäller på såväl individ-, som på grupp- och områdesnivå.

I de flesta kommuner/kommundelar/stadsdelsnämnder har socialtjänstens individ- och familjeomsorg ansvaret för det förebyggande arbetet bland barn och unga. Genom samverkan mellan de olika instanser som arbetar med barn och har på många håll och stimule-

unga nya rande arbetsmetoder utvecklats. Exempel på detta i kapitel 12.

tas upp Ett annat exempel är hämtat från Norge där man i Lörenskogs kommun har konstaterat att föräldrastöd och tvärfackligt samarbete har haft

en förebyggande effekt vad gäller barn far illa. Detta arbetssätt inne-

som bär bl.a. att föräldrar bjuds in till möten för att diskutera med varandra och med experter det rör föräldraskapet och barnen. I samband

om som med att kommunen har utvecklat samarbetet mellan föräldrar och de olika professioner möter barn i kommunen har antalet

som

bamanvårdsutredningar minskat.

Ansvaret för stödet iföräldraskapet 89

Samarbetet med mödra- och barnhälsovården

Den tid som individ- och familjeomsorgen avsätter för det förebyggande och uppsökande arbetet inom mödra- och bamhälsovården varierar i omfattning. På vissa håll i landet finns socialsekreterare utlokaliserade på mödra- och barnavårdscentraler för att arbeta tillsammans med personal på mottagningama som en del ett team. Deras psykosociala

av kunskap utgör ett komplement till den annars mer medicinskt inriktade mödra- och bamhälsovården och fyller en viktig funktion i föräldrastödet/utbildningen. På andra håll har särskilda socialsekreterare avdelats som kontaktpersoner för mödra- eller bamhälsovården. Samverkan sker även genom s.k. famiijecentraler eller öppna förskolor där socialtjänstens individ- och familjeomsorg kan vara integrerad med mödra- och barnhälsovård och öppen förskola. Centrum för samverkan i Flemingsberg och Familjecentret i Hagalund är exempel på verksamheter med positiva erfarenheter av sådan samverkan.

4.4 arbete med föräldrastöd

Landstingens

Ansvarsfrågor

Utredningen föräldrautbildning anser att landstingets ansvar för

om stödet i föräldraskapet/föräldrautbildningen bör gälla som hittills för tiden kring barnets födelse och under barnets första levnadsår, samt för familjer med barn som sökt hjälp inom habilitering och bampsykiatri. Ansvaret för stödet i föräldraskapet/föräldrautbildningen efter barnets första levnadsår föreslås som nämnts tidigare ligga hos kommunen. Landstinget primärvården inklusive barnavårdscentralema

har genom ansvar for frågor som gäller barnets hälsa fram till barnet börjar skolan. När barnet börjar skolan har primärvården och Skolhälsovården detta ansvar. För ett fungerande föräldrastöd för föräldrar med barn i förskoleåldem ser utredningen om föräldrautbildning det angeläget med en nära samverkan mellan kommuner och landsting.

För utvecklingen av föräldrastödet under graviditeten och barnets första levnadsår anser utredningen att det är angeläget med en översyn av den överenskommelse som träffades mellan regeringen Socialdepartementet och sjukvårdshuvudmännen Landstingsförbundet år 1979 om föräldrautbildning för tiden kring barnets födelse. Utredningen anser därför att regeringen bör ta initiativ till översyn av denna överenskommelse och till att en ny överenskommelse kommer tillstånd. Syftet bör vara att klara ut på vilket sätt samhället skall kunna erbjuda alla föräldrar stöd i föräldraskapet och klara ut vilka

90 Ansvaret för stödet iföräldraskapet

förändringar behöver göras i innehåll, organisation och struktur för

som att få en god överensstämmelse med dagens förhållanden och behov.

Nuvarande förhållanden

I landstingens uppgifter ingår att förebygga ohälsa. I denna rapport används landsting som en samlande term för landsting och kommuner

som är sjukvårdshuvudmän. Landstingen har ansvar för primärvården

samt mödra- och bamhälsovården, bamsjukvården, den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten och bamhabiliteringen. Föräldrautbildning riktad till blivande och nyblivna föräldrar bedrivs på mödravårdscentraler MVC och bamavârdscentraler BVC integrerad i den reguljära verksamheten.

I samband med överenskommelsen mellan regeringen och Landstingsförbundet år 1979 åtog sig landstingen att med början i januari 1980 successivt bygga ut föräldrautbildningen kring tiden för barnets födelse enligt prop. 1978/792168 om Föräldrautbildning och förbättringar föräldraförsäkringen Propositionen utgick från förslag i

av m.m. betänkandet SOU 1978:5 Föräldrautbildning kring barnets födelse. I dessa dokument målen och inriktningen för föräldrautbildningen.

anges I prop 1978/79:l68 s 30 anges beträffande ovan nämnd överenskommelse att:

Efter överläggningar mellan representanter för Socialdepartementet och sjukvårdshuvudmäimen har överenskommelse nyligen träffats

bl.a. sjukförsäkringens ersättningar till sjukvårdshuvudmärmen om

under åren 1980-1981. Vid överenskommelsen har förutsätts att

sjukvårdshuvudmärmen år 1980 utan särskild ekonomisk ersättning

genomför allmän föräldrautbildning i anslutning till barnets fö-

en

delse i enlighet med här lämnade förslag. Jag kommer senare denna

dag att föreslå att nämnda överenskommelse redovisas för riksdagen

särskild proposition. i en

Efter riksdagens behandling av propositionen om föräldrautbildning m.m. SoU 1978/79:45 fick Socialstyrelsen år 1979 i uppdrag av regeringen att tillsammans med Landstingsförbundet lämna förslag om fortbildning för personal engagerad i föräldrautbildning. Socialstyrel-

fick också särskilda medel för ett treårigt projekt om föräldrautsen bildning startade den 1 juli 1979. Detta projekt resulterade i skrif-

som ten Föräldrautbildning Kring barnets födelse och första levnadsår.

- Syftet med denna skrift att den skulle fungera ett underlag för

var som planering inom landstingen av föräldrautbildningen kring barnets fö-

Föräldrautbildning Kring barnets födelse och första levnadsår, Socialstyrelsen

redovisar nr 1984: 12.

SOU 1997: l 61 Ansvaret för stödet iföräldraskapet 91

delse. Av skriften framgår vissa allmänna principer för föräldrautbildningen. Därvid anges bl a att: Hälso- och sjukvårdshuvudmännen har ansvar för alla blivande och nyblivna föräldrar inom ramen för förlossningsvården och hälsovården för mödrar och barn i primärvården. Därför måste föräldrautbildning komma alla till godo. Föräldragnipper är en fonn, men de

olika skäl inte deltar i föräldragrupper skall i individuella som av kontakter få motsvarande stöd. Föräldrautbildning till invandrare måste till exempel efter varje önskemål och behov.

avpassas grupps Syftet är likvärdig men inte nödvändigtvis lilçformig föräldraut-

en bildning för alla. Föräldrautbildning innebär att personalen delvis får arbeta på ett nytt sätt, ett arbetssätt som i principprogrammet kallas psykosocialt och

redan tillämpas många i hälsovården för mödrar och bam. som av Föräldrautbildning och samtidigt fortbildning av personalen skapar alltså förutsättningar för fortsatt utveckling det traditionella

av hälso-och sjukvårdsarbetet med ökad uppmärksamhet på psykologiska och sociala förhållanden i barnfamiljer. I skriften redovisas en definition av föräldrautbildning genom att ange de bärande principerna för verksamheten: Föräldrautbildning är till för alla föräldrar. Målen för föräldrautbildning skall vägleda arbetet. Det övergripande målet är att stärka föräldrar i deras föräldraskap, vilket skall åstadkommas genom delmålen: -

Skapa möjlighet till kontakt och gemenskap... -

Skapa möjlighet till medvetenhet om och påverkan av samhälls- förhållanden..."

4.5 Behov av samverkan mellan

landsting

och kommun

Föräldrar kan ha särskilt behov av stöd p.g.a. brister i föräldrakompetensen, oförmåga att lösa vardagsproblem, svårigheter att ta vuxenansvar, allvarliga störningar under den egna uppväxttiden som inneburit otrygghet och osäkerhet i föräldrarollen. Här finns möjligheter till särskilt stöd för att utveckla och stärka föräldrarollen via MVC, BVC, bampsykiatrin och den kommunala socialtjänsten. Ofta förutsätter sådana insatser ett nära samarbete mellan dessa samhällsfunktioner. De förslag om stöd i föräldraskapet som utredningen skisserar förutsätter också ett nära samarbete mellan kommuner och landsting.

92 Ansvaret för stödet iföräldraskapet SOU 1997: 161

4.6 Statliga myndigheter

Ett antal statliga myndigheter arbetar med frågor har bäring på som frågan om stödet i föräldraskapet. Det gäller Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Statens skolverk, Ungdomsstyrelsen, Barnombudsmannen, Statens Invandrarverk, Brottsförebyggande Rådet, Kriminalvârdsstyrelsen och Statens Nämnd för Internationella Adoptionsfrågor NIA. Utredningen anger i detta kapitel förslag vad gäller Socialstyrelsens, Folkhälsoinstitutets och Statens Skolverks för att utveckla och ansvar utvärdera metoder för stödet i föräldraskapet samt dessa myndigheters

roll för uppföljning föräldrastödet/utbildningen i kommuner och

av landsting. Härvid behandlas mer övergripande förslag och bedömningar för dessa myndigheter. Under respektive kapitel har utredningen vidare lagt förslag som berör dessa och andra myndigheter i Viss sakfråga. en

Socialstyrelsen

Utredningens förslag Att Socialstyrelsen får i uppdrag att 0 i samråd med Folkhälsoinstitutet, Skolverket, kommuner och landsting genomföra kontinuerliga uppföljningar av hur stödet i föräldraskapet utvecklas inom landstingens mödra- och barnhälsovård samt inom kommunernas individ- och familjeomsorg och skolhälsovård. 0 i samråd med Folkhälsoinstitutet, Skolverket, kommuner och landsting utveckla och pröva modeller för fortbildning nya av den personal som skall arbeta med frågor gäller stöd i försom äldraskapet inom mödra- och barnhälsovården, barnomsorgen, individ- och familjeomsorgen och skolhälsovården. 0 i samarbete med Folkhälsoinstitutet ordna konferenser kring stödet i föräldraskapet och dess betydelse.

Motiv for utredningens förslag

Socialstyrelsen är statens centrala expert- och tillsynsmyndighet inom socialtjänst, hälso- och sjukvård samt hälsoskydd. Myndigheten har tillsyns- och uppföljningsansvar för individ- och familjeomsorgen i kommunerna samt mödra- och barnhälsovården inom landstingen. Socialstyrelsen har också för barnomsorgen, detta ansvar men ansvar överförs från och med den l januari 1998 till Skolverket, följd som en

SOU 1997: 161 Ansvaret för stödet iföräldraskapet 93

av att frågorna den 1 juli 1996 överfördes till Utbildningsdepartementets ansvarsområde. Socialstyrelsen har emellertid tagit över tillsynsansvaret för skolhälsovården.

En utredning om mödrahälsovården genomfördes Socialstyrelsen

av under år 1995. I denna ingick undersökning läget inom

även en av mödrahälsovården bl.a. vad gäller föräldrautbildning. En rapport överlämnades till regeringen under våren 1996. Denna rapport sändes ut till samtliga mödrahälsovårdsöverläkare och samordnande barnmorskor som en åtgärd för att ge ökad uppmärksamhet kring verksamheten. Socialstyrelsen planerar uppföljning på mödravårdscentralerna för att bl.a. undersöka läget vad gäller föräldrautbildningen.

En studie av kvaliteten inom bamhälsovården genomfördes år 1992 av barnhälsovårdsöverläkare Claes Sundelin. En uppföljningsstudie gjordes ungefär ett år senare.

Utredningen föreslår i det följande särskilda överenskommelser för att förtydliga ansvaret för stödet i föräldraskapet. Därför är det viktigt att successivt följa upp och utvärdera hur verksamheten med stöd i föräldraskapet utvecklas. Utredningen föräldrautbildning att So-

om anser cialstyrelsen bör få i uppdrag att genomföra uppföljningar utveck-

av lingen av stödet i föräldraskapet inom mödra- och bamhälsovården, individ- och familjeomsorgen och skolhälsovården. Sådana uppföljningar bör ske kontinuerligt. Detta kan underlag for att kunna

ge senare bedöma i vad mån lagstiftning skulle behövas för att stärka verksamheten med stöd i föräldraskapet.

Under ett antal år efter det att den nu gällande överenskommelsen hade träffats mellan regeringen och Landstingsförbundet föräld-

om rautbildning i samband med barnets födelse, anordnade Socialstyrelsen, i samarbete med landstingen, konferenser för mödra- och bamhälsovårdens läkare, barnmorskor och bamsjuksköterskor. Konferenserna byggdes upp tillsammans med det landsting för tillfället värd

som var för konferensen. Dessa konferenser satte fokus på mödra- och bamhälsovårdens föräldrautbildning, bidrog till att belysa aktuell forskning och gav tillfälle till utbyte av erfarenheter. Verksamheten rönte stor

uppskattning. Utredningen att konferensverksamhet skulle

anser en ny ge ökad uppmärksamhet frågan stöd i föräldraskapet och öka

om medvetenheten kring behovet stöd till föräldrar med barn i olika

av åldrar.

Utredningen föreslår därför att Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet får i uppdrag att anordna särskilda konferenser kring stödet i föräldraskapet och dess betydelse, för att följa verksamheten och

upp

33Hälsovård före, under och efter graviditet. SoS-rapport 1996:7. Socialstyrelsen. 34Skydda skyddsnätet, Socialstyrelsen, 1992.

94 Ansvaret för stödet iföräldraskapet SOU 1997: 161

ge vidgat utrymme för utbyte av erfarenheter. Verksamhetens status och uppmärksamhet inom landstingen och kommunerna skulle kunna stärkas på detta sätt.

Behovet fortbildning var stort i början på 1980-talet när föräld-

av rautbildningen byggdes upp. Barnmorskor och bamsjuksköterskor var då inte så att arbeta med föräldrar i grupp och behovet metoder

vana och material för att arbeta på ett nytt sätt stort. Socialstyrelsen och

var respektive landsting anordnade då en omfattande fortbildningsverksamhet.

Med satsning på stöd i föräldraskapet med en ökad inriktning

en ny på föräldrars deras intresse för frågor relationer och

engagemang, om parförhållanden, deras eget för sin situation och en medvetenhet

ansvar som måste växa fram underifrån, finns nya behov av fortbildning av personal. Personalen måste ha en god kompetens i att ta vara på mötet med föräldrarna och det som sker i en föräldragrupp. Fortbildningen borde därför inriktas på samtalsmetodik, gruppdynamik och gmppmetodik. Utredningen föräldrautbildning anser därför att Socialstyrel-

om

i samråd med Folkhälsoinstitutet, Statens Skolverk, kommuner och sen lansting bör få i uppdrag att utveckla och pröva nya modeller för fortbildning den personal som skall arbeta med frågor som gäller

av stöd i föräldraskapet.

4.6.2 Folkhälsoinstitutet

Utredningens förslag Att Folkhälsoinstitutet får i uppdrag att 0 i samarbete med kommuner och landsting verka för metodut-

veckling, uppföljning och utvärdering av olika modeller för stöd i

föräldraskapet inom programområden allergi, alkohol, to-

som

bak, skador och olycksfall vad gäller barn och ungdom.

för att i samarbete med Socialstyrelsen, andra

0 ansvara

myndigheter och organisationer samla in, dokumentera och skapa

överblick över sådant material kan användas för att

en som

utveckla stödet i föräldraskapet för föräldrar med barn i olika

åldrar.

0 i samarbete med Socialstyrelsen ordna konferenser kring stödet i

föräldraskapet och dess betydelse.

i samråd med Socialstyrelsen, Skolverket, kommuner och lands-

ting utveckla och pröva modeller för fortbildning av den per-

nya

sonal som skall arbeta med frågor som gäller stöd i föräldraska-

pet inom mödra- och bamhälsovården, barnomsorgen, individ-

och familjeomsorgen och skolhälsovården.

SOU 1997: 161 Ansvaret för stödet iföräldraskapet 95

Motiv för utredningens förslag:

Folkhälsoinstitutet har till uppgift att förebygga sjukdomar och

annan ohälsa samt att främja en god hälsa för alla. Myndigheten skall fästa särskild vikt vid sådana förhållanden som främjar hälsan hos de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna.

Folkhälsoinstitutet har särskilda program för folkhälsoarbetet med inriktning på barn och unga och den vuxna befolkningen. Till myndighetens olika programområden hör barns och hälsa, kvinnors

ungas hälsa, olycksfall, allergier, tobak, alkohol och droger. Myndigheten tar fram aktuella forskningserfarenheter, utvecklar modeller för att nå ut med information inom de olika programområdena, tar fram informationsmaterial i olika folkhälsofrågor och genomför informationskampanjer. Folkhälsoinstitutet inriktar sitt arbete på att nå forskningsansvariga, utbildningsansvariga, statliga myndigheter, kommuner och landsting. Viss uppföljande och utvärderande verksamhet genomförs. Det finns emellertid informationssatsningar och kampanjer, som bl.a. av resursskäl, inte har utvärderats.

Folkhälsoinstitutet ger stöd till lokala projekt som gäller generella insatser för att påverka hälsovillkoren för grupper av kvinnor, de mest utsatta, och för ungdomar som går på gymnasieskolans individuella program, skadeförebyggande insatser, rökavvänjande insatser och utveckling av metoder inom familj ecentraler.

Utredningen om föräldrautbildning anser att Folkhälsoinstitutet har en viktig roll vad gäller utvecklingen av stödet till föräldrar i frågor om hur allergier kan förebyggas och om hur missbruk av tobak, alkohol och droger kan motverkas. Folkhälsoinstitutet bör därför få ett tydligare ansvar för metodutveckling, uppföljning och utvärdering av olika modeller för stöd i föräldraskapet inom de områden som myndigheten svarar för.

Behov av överblick över befintligt föräldramaterial

Informations- och utbildningsmaterial som gäller stöd i föräldraskapet produceras på olika ställen inom statliga myndigheter, landsting, kommuner, frivilliga organisationer och studieförbund. Det saknas dock en samlad överblick över befintligt material och var det finns att tillgå. En systematisk genomgång av befintligt och användbart material skulle kunna bidra till en bättre tillgänglighet och till utvecklingen inom området. Överblick och samordning informationsmaterial anknyter

av som till verksamheten med stöd i föräldraskapet skulle kunna utvecklas av Folkhälsoinstitutet. Tillgängligheten skulle avsevärt kunna förbättras

96 Ansvaret för stödet iföräldraskapet SOU 1997: 161

om uppgifterna kunde läggas in i en databas som t.ex. SPRI-line och finnas på Internet. Utredningen föreslår vilket utvecklas i kapitel 5.8 att Folkhälsoinstitutet i samarbete med Socialstyrelsen bör få i uppdrag att samla in och skapa en översikt över vad som kan användas för att utveckla stödet i föräldraskapet för föräldrar med barn i olika åldrar.

4.6.3 Skolverket

Utredningens bedömning

0 Det är angeläget att Skolverket följer utvecklingen av

föräldrasamarbetet och föräldrainflytande inom förskolan, skolan

och skolbamsomsorgen och sprider exempel på hur föräldrar får

stöd i sitt föräldraskap genom att samverka med varandra och

med personalen inom respektive verksamhet.

Motiv för utredningens förslag

Skolverket är central myndighet för det svenska skolväsendet. Verket

för den nationella uppföljningen och utvärderingen av skolan, svarar samt utövar tillsyn över kommunernas skolverksamhet. Verket skall bidra till utvecklingen av skolan genom läroplans- och kursplanearbete för grundskolan och gymnasiet, forskning och stöd till kompetensutveckling. Skolverket har bl.a. genomfört projekt med olika modeller för utvecklingssamtal utvecklats i vissa skolor under år 1996. Från

som den 1 januari 1998 kommer Skolverket att ha för utveckling,

ansvar utvärdering och tillsyn även för barnomsorgen. Skolverket har särskilda medel för utvecklingsarbete inom skolsektom. Verket har även särskilda medel som får användas för bidrag till elev- och föräldraorganisationer och där åtgärder för att öka elev- och föräldrainflytandet skall prioriteras.under anslaget A Skolutveckling.

Skolan har en viktig roll för stödet i föräldraskapet genom att den kan nå alla föräldrar med information och underlätta och uppmuntra till möten mellan föräldrarna. En öppen skola där föräldrar har inflytande och där skola och föräldrar samverkar med varandra, får som indirekt effekt att föräldrar stärks i sitt föräldraskap. Frivilliga organisationer och studieförbund kan ha en aktiv roll i detta föräldrastödj ande arbete.

Utredningen om föräldrautbildning anser det angeläget att Skolverket följer utvecklingen föräldrasamarbetet i barnomsorgen, skolan

av och skolbamsomsorgen och skaffar sig överblick över goda exempel på detta. Friskolomas arbete med stöd i föräldraskapet bör även ingå i en sådan uppföljning. Utredningen anser det angeläget att Skolverket följa utvecklingen av föräldrasamarbetet och föräldrainflytande i

SOU 1997: 161 Ansvaret för stödet iföräldraskapet 97

barnomsorgen, skolan och skolbamsomsorgen och sprider exempel på hur föräldrar inom dessa verksamheter får stöd i sitt föräldraskap genom att samverka med varandra och med personalen.

4.7 och

Frivilligorganisationer

studieförbund

Utredningens bedömning

0 Studieförbund och frivilliga organisationer bör stimuleras att ut-

veckla metoder för stödet i föräldraskapet/föräldrautbildningen.

Utredningens förslag

0 Regeringen föreslås lyfta fram stöd i föräldraskapet/

föräldrautbildningen som ett prioriterat område för Allmänna

arvsfonden.

Motiv för utredningens bedömning och förslag:

I slutet av1970-talet i samband med Bamomsorgsgruppens arbete och efter riksdagsbeslutet år 1979 om en allmän föräldrautbildning för tiden kring barnets födelse ökade studieförbunden i viss mån sina föräldrautbildande verksamheter.

Genom de frivilliga organisationerna och studieförbunden bedrivs en mängd olika verksamheter för föräldrar och barn centralt, regionalt och lokalt som på olika sätt bidrar till att stöd till föräldrarna i för-

ge äldraskapet. Många verksamheter anordnas frivilliga

som genom organisationer och studieförbund bidrar till att komplettera mödra- och

bamhälsovårdens föräldrastöd/utbildning. I bamomsorgens och skolans

värld är det ofta frivilliga organisationer och studieförbund med-

som verkar till att föräldrar träffas. Det gäller Rädda Barnen, Röda Korset, Riksförbundet Hem och Skola, kyrkliga organisationer, invandrarorga-

nisationer, handikapporganisationer, patientföreningar, idrottsorganisa-

tioner, osv.

.Självhjälpsgrupper som föräldrar startar kan med små medel medverka till att sociala nätverk bildas i bostadsområden. Självhjälpsgrupper kan dock behöva stöd för att bildas och för att inte lösas för

upp tidigt. Grupper som bildas kan dock ha svårt att få låna lokaler för möten och cirklar, samtidigt som det ofta finns lokaler i skolor inte

som används på kvällar och helger.

Utredningen om föräldrautbildning har betonat vikten att föräld-

av rarna engageras för att stärka de sociala nätverken och samlas i grupper

35Stöd i föräldraskapet. Ds 1997:6. Socialdepartementet.

98 Ansvaret för stödet iföräldraskapet SOU 1997: 161

där de kan ta frågor de meningsfulla att diskutera.

upp som ser som Utredningen har föreslagit att kommunerna skall ha det övergripande ansvaret för stödet i föräldraskapet. I detta ansvar ingår också att skaffa sig överblick över vilka organisationer kan tänkas medverka i

en som verksamheter bidrar till stöd i foräldraskapet. Därvid är det

som att ge angeläget med ett nära samarbete mellan kommunerna, studieförbunden och de frivilliga organisationerna för att utveckla det lokala arbetet

med stödet i fÖräldraskapet/foräldrautbildningen.

Studieförbundens, olika föreningars och organisationers verksamhet skulle kunna utvecklas och uppmuntras försöksverksamheter,

genom särskilda projekt och möjligheter till stöd. Stöd Allmänna arvsfonden

ur kan till verksamhet ideell karaktär till fönnån för bl.a. bam. Det

ges av är i första hand nyskapande verksamhet kan stödjas. Stöd lämnas

som till föreningar och andra organisationer bedriver ideell verksamhet.

som Utredningen föräldrautbildning att det är angeläget att före-

om anser ningar och andra organisationer stimuleras att utveckla metoder för

stödet i föräldraskapet/föräldrautbildningen. För att stimulera till detta

föreslår utredningen att regeringen lyfter fram verksamheten med stöd i

föräldraskapet/föräldrautbildningen ett prioriterat område för All-

som männa arvsfonden.

Utredningen vidare praktisk förutsättning för föräld-

anser som en rastödet att bamomsorgens, skolans, fritidsgårdamas eller andra lämpliga lokaler bör kunna tillgängliga för föräldragrupper, själv-

vara hjälpsgrupper, studieförbund och frivilliga organisationer.

Arenor för stöd i

föräldraskapet

Utredningen har gått igenom ett urval av sådana eller kanaler

arenor som föräldrar naturligt använder sig ofta dagligen, och där föräldrar

av, kan nås på olika sätt och bli få stöd i sin föräldraroll. Redovisningen omfattar mödra- och barnhälsovården, barnomsorgen, skolbamsomsorgen och skolan. Vidare behandlas i detta kapitel frivilliga organisationer, studieförbund, bostadsföretag samt media.

5.1 Mödra- och barnhälsovården

Utredningens bedömning Föräldrar bör uppmuntras att starta föräldragrupper och att ta ansvar som gruppledare. Föräldragmppemas diskussion bör bl.a. bygga på föräldrarnas egna frågor och intressen. Frågor om parrelationer är särskilt angelägna att ta i för-

upp äldragmpper. Pappor bör, genom aktiva åtgärder, uppmuntras att delta i föräldragrupper. Det finns ett behov av extra Stimulansbidrag för utbildning och fortbildning i landsting och kommun ledare för föräldragrup-

av per. Mödra- och barnhälsovården har ett för att följa

ansvar upp varför föräldrar avstår från att delta i föräldrautbildningen och

om möjligt öka deltagandet från föräldrarnas sida. Informationsmaterial för föräldragnipper bör finnas lättillgängligt på bibliotek för hemlåning och på internet. Utredningens förslag Att den överenskommelse som träffades år 1979 mellan

regeringen och Landstingsförbundet om föräldrautbildning för tiden kring barnets födelse och under barnets första levnadsår över

ses på nytt i syfte att alla föräldrarna skall erbjudas eller möjlighet till stöd i föräldraskapet.

100 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

l Inledning

Utredningen om föräldrautbildning har i uppdrag att pröva om det är möjligt att erbjuda alla föräldrar föräldrautbildning, framförallt inom mödra- och bamhälsovården. Inom mödra- och bamhälsovården framhålls att det är angeläget att förstagångsföräldrama kan ges plats i gruppverksamhet med inriktning på att föräldrarna skall få kunskaper, kontakt och gemenskap. I uppdraget ingår att pröva förutsättningarna för försöksverksamhet med Föräldrautbildning under hela förskoleperioden.

Mödra- och bamhälsovården har byggts upp i Sverige sedan mitten

1930-talet. Verksamheten är allmänt etablerad och riktar sig till alla av föräldrar och bam. Utredningen om föräldrautbildning ger i detta kapitel exempel på åtgärder behövs för att föräldrastödet/utbildningen

som inom mödra- och bamhälsovården ska stimuleras. Det gäller utbildning och fortbildning av personal, stöd från ledningspersonal, prioritering av föräldrastöd/utbildning viktig kvalitetsindikator i landstingens

som en verksamhet liksom i vad som ingår i de anställdas arbetsuppgifter. Det gäller också att stimulera till föräldragrupper för invandrarföräldrar med olika språklig eller kulturell bakgrund, att stimulera till grupper på kvällstid och att utveckla ett innehåll som bygger på föräldrarnas frågor.

1 Mödrahälsovården

Föräldrastödet/utbildningen inom mödrahälsovården riktar sig till föräldrar väntar barn och erbjuds oftast i mitten eller slutet av gravi-

som diteten. Föräldrautbildning i grupp anordnas vanligen för föräldrar som träffas på mödravårdscentralen under ledning av en barnmorska. Föräldragruppema träffas mellan 5 och 10 gånger under tiden före förlossningen. Varje träff kan ta 1-2 timmar.

Målet för föräldrastödet/utbildningen inom mödrahälsovården är att erbjuda kunskap, möjligheter till kontakt, gemenskap och diskussion föräldrar emellan samt att föräldrar ska kunna påverka sin egen situa-

35Riktlinjer för föräldrautbildningen i Bamomsorgsgruppens betänkande,

anges SOU 1978:5, Föräldrautbildning, Kring barnets födelse, prop. 1978/792168 om föräldrautbildning m.m., socialutskottets betänkande 1978/79:45 med anledning av denna proposition samt i skriften Föräldrautbildning, Socialstyrelsen redovisar 1984: 12. Vidare anges intentionerna för föräldrautbildningen i Mödra- och bamhälsovård, förslag till principprogram, Socialstyrelsen redovisar 1979:4, Hälsovård för mödrar och barn inom primävården, Allmänna råd 1981:4; Socialstyrelsen samt i Hälsovård före, under och efter graviditet, SoS-rapport 1996:7.

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 101

tion. Som teman ingår ofta frågor kring graviditet och förlossning, smärtlindring, kost- och näringsfrågor, amning, risker med tobak och alkohol, första tiden som förälder hemma med barnet samt att se och få

nära relation till barnet. Ofta också information föräldrafören ges om säkringen och andra rättigheter.

Under år har det blivit alltmer vanligt att föräldrastö-

senare det/utbildningen tar upp frågor om hur det väntade barnet kan komma att påverka familjens liv, parrelationen, ansvarstagandet för hem och familj, möjligheter för båda parter att förena ansvaret för hem och barn med förvärvsarbete och studier m.m.

Vid mödravårdscentralen arbetar vanligen sjuksköterska, läkare och psykolog tillsammans med barnmorskan i ett vårdteam. Den psykolog som kan ingå i mödrahälsovårdens vårdteam kan också delta vid någon

träffarna med föräldrarna för att presentera sig och få kontakt med av föräldrarna. På många håll i landet saknas dock numera psykolog som stöd till personalen vid mödravårdscentralerna. I frågor, som intresserar föräldrarna, kan barnmorskan även bjuda in till träffar med personer med särskild sakkunskap. De kan gälla representanter från försäkringskassan, individ- och familjeomsorgen, barnomsorgen, familjerådgivningen och biblioteket.

Föräldragruppen på MVC kan göra studiebesök på en Förlossningsklinik för att förbereda förlossningen. I slutet graviditeten ordnas

av vanligtvis en sammankomst med en sjuksköterska från bamhälsovården och då möjligt den sjuksköterska som sedan skall fortsätta att träffa

om gruppen på bamavårdscentralen.

1 Bamhälsovården

Föräldrastödet/utbildningen inom bamhälsovården riktar sig till föräld-

nyligen har fått barn och erbjuds vanligtvis föräldrarna fram till rar som barnet uppnått ett års ålder. Syftet är att ge kunskap och information, bidra till att förstärka föräldrarna i deras föräldraroll och ge dem möjlighet till kontakt och gemenskap med andra föräldrar, bryta isolering och öka gemenskapen i bostadsområdet. Syftet är också att bidra till att föräldrarna blir bekanta med bamhälsovårdens personal, att föräld-

mer

vågar fråga och att dämpa myten om den perfekta föräldern. rarna mer

En föräldragrupp inom bamhälsovården leds i allmänhet av en barnsjuksköterska eller distriktssköterska. Gruppen består av 4-5 föräldrapar som träffas mellan 4 och 10 gånger under barnets första år. Föräldrarna erbjuds i regel både muntligen och skriftligen att delta i föräldragrupp. Föräldrarna informeras att de kan delta i för-

om en äldragrupp på BVC vid någon av de sista träffarna för föräldragruppen inom mödrahälsovården, vid första besöket på BVC eller när BVC-

102 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

sjuksköterskan gör hembesök hos en familj som nyligen kommit hem från BB med ett nyfött bam.

Vanliga teman i föräldragiupp på BVC är frågor kring det ny-

en födda barnet och dess utveckling, amning, kost, risker med tobak, barnets skötsel, olycksrisker i hemmet, sjukdomar hos barnet. Föräldrarnas roll, relationer i den familjen, att bli förälder och att klara den nya

nya situationen kan också diskuteras.

Många BVC-sjuksköterskor har fått fortbildning i frågor om att leda

ta på gruppdeltagarnas kompetens och att bygga upp grupper, vara tryggheten i Detta kan bidra till att även de svårare frågorna

gruppen. kommer upp till diskussion.

Barnavårdscentralernas arbetslag

Vid bamavårdscentralema bedrivs barnavård som bygger på ett lagarbete mellan sjuksköterska, läkare, undersköterska eller sjukvårdsbiträde. När sjuksköterskan eller läkaren står inför problem eller har be-

förstärkt kompetens i vissa frågor kan andra yrkesgrupper konhov av taktas. Det kan gälla arbetsterapeut, audiometris/hörselassistent, barnmorska, dietist, kurator, logoped, mödra- och bamhälsovårdspsykolog, ortoptist skelningsexpert, sjukgymnast och tandläkare/tandhygienist/tandsköterska. Dessa arbetsinsats kan gälla att handleda

gruppers sjuksköterskan eller läkaren i arbetet med en familj, att vara remissinstans eller att utföra specifik behandling. Dessa yrkesgrupper kan

en också medverka i den regelbundna efterutbildningen. Ansvaret för problemens lösning ligger dock främst på BVC:s arbetslag.

Barnhälsovårdens roll i dag är att befrämja hälsa och utveckling hos alla barn, att tidigt identifiera problem rör barns tillväxt och ut-

som veckling samt att förebygga ohälsa hos bam. Bamhälsovårdsarbetet omfattar hälsoundersökningar och hälsoupplysning. Hälsoundersökningarna görs för att tidigt upptäcka avvikelser och problem. Hälsoupplysningen är information som syftar till att förebygga eller åtgärda problem. Genom stöd och råd vill bygga familjens egna

man upp kunskaper och förmåga sina barn bästa möjliga förutsättningar

att ge för en bra uppväxt.

Bamhälsovården har primärpreventiv funktion, med hälsoupp-

en lysning och vaccinationer som viktiga inslag, och en sekundärpreventiv funktion, med regelbundna hälsoundersökningar för att tidigt upptäcka sjukdomar, avvikelser, utvecklingsförseningar och funktionella rubbningar. Den sekundärpreventiva insatsen bygger på synsättet att tidig upptäckt och tidig diagnos, och därmed behandling, ger bättre möjlig-

37Hagelin, Magnusson, Sundelin, Barnhälsovård. Almqwist Wiksell, 1992.

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 103

heter för drabbade barn att återvinna hälsan. I detta ingår numera också föräldrautbildning och hälsovård i förskolan.

Kvalitetssäkring

Kvalitetssäkring innebär att man fortlöpande studerar i vilken utsträckning hälso- och sjukvården uppfyller de mål som finns för dess verksamhet och vidtar åtgärder för att förbättra vården. Sjukvårdshuvudmännen har frihet att själva organisera hälso- och sjukvården inom ramen för hälso- och sjukvårdslagen. Socialstyrelsen har tillsynsansvar vad gäller hälso- och sjukvårdens innehåll och kvalitet samt personalens kompetens.

Krav på kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling inom hälso- och sjukvården har fastställts i hälso- och sjukvårdslagen 1982:783. Den första januari 1997 trädde nya bestämmelserna i kraft innebär att

som kvaliteten i verksamheten inom hälso- och sjukvården skall utvecklas och säkras systematiskt och fortlöpande. Socialstyrelsen har utarbetat s.k. verkställighetsföreskrifter för att förtydliga och stödja lagens tillämpning i praktiken. Föreskriftema anger att all hälso- och sjukvård skall omfattas av system för planering, utförande, uppföljning och utveckling kvaliteten i verksamheten. All personal skall medverka i

av den systematiska och fortlöpande kvalitetsutvecklingen av verksamheten. Kvalitetsutveckling syftar till att så långt möjligt förebygga skador, avvikelser och felbehandlingar samt identifiera och verka för åtgärder

detta inträffar. Verksamhetens kvalitet och resultat skall tydliggöras om för personal, patienter och omvärld.

Arbetet med ett kvalitetssäkringsprogram för mödrahälsovården har påbörjats inom Socialstyrelsen. En utgångspunkt för detta program är ett underlag som har utarbetats av en grupp mödrahälsovårdsöverläkare och barnmorskor på uppdrag av Medicinska kvalitetsrådet.

Socialstyrelsen har tagit fram en modell för hur kvalitetssäkringsarbete inom bamhälsovården kan ske i praktiken. Denna modell redovisas i skriften Kvalitetssäkring av bamhälsovården Att skydda skydds-

nätet, SoS-rapport 1994: 19. I denna rapport anges inledningsvis:

"I all kvalitetssäkring är det resultaten som är viktigast att mäta, att

fonnulera mål för och ständigt förbättra vårdkvaliteten. Inom barn-

Hälso- och sjukvård före, under och efter graviditet. Socialstyrelsen. SoSrapport 1996:7. 39Kvalitetssystem inom hälso- och sjukvården. SOSFS 1996:24. "° Medicinska kvalitetsrådet är bildat av Läkarforbundet och Svenska Läkaresällskapet for att få till stånd kvalitetssäkringsprogram för olika verksamheter inom hälso- och sjukvården.

104 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

hälsovården kan dock resultaten många gånger avläsas först mycket långt fram i tiden. Det finns därför anledning att även se på faktorer i vårdens struktur och process som man vet har betydelse för ett gott resultat. I rapporten att andelen föräldrar som får hembesök efter hemanges komsten från förlossning och BB respektive deltar i föräldrautbildning kan indikationer på BVC:s inriktning mot stärkt föräldramedses som verkan. I Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, SFS 1982:783 anges att varje landstingskommun eller kommun inte ingår i landstingskommun som skall erbjuda god hälso- och sjukvård dem som är bosatta inom landstingskommunen och att landstingen även i övrigt skall verka för en god hälsa hos hela befolkningen. Det vidare god hälso- och sjukvård särskilt skall: anges att en Vara god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i av vården och behandlingen. Vara lättillgänglig. Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare att vården och behandlingen så långt möjligt skall utforanges och genomföras i samråd med de vårdsökande. Denna bestämmas melse gäller all hälso- och sjukvård oavsett om vårdgivaren är privat eller offentlig Prop. 1993/94:149.

Nationella folkhälsomål

Regeringen har tillkallat parlamentarisk kommitté S 1995: 14, en Hälso- och sjukvården inför 2000-talet HSU 2000, som skall utarbeta förslag till nationella mål för hälsoutvecklingen. Målen skall vara vägledande för samhällets insatser för att främja folkhälsan, förebygga ohälsa, minska hälsorisker samt undvika funktionsnedsättning, sjuklighet och död. Prop. l996/97:l. HSU 2000 kommer under hösten 1997 att lämna ett betänkande hälso-och sjukvårdens resursbehov till reom geringen.

5.1.4 Motiv för utredningens bedömning

Det finns ett tydligt uttalat hos landstingen för stödet i föräldraansvar skapet med inriktning på föräldrautbildningen under graviditeten och under barnets första levnadsår. De flesta, inte alla, mödra- och men bamavårdscentraler erbjuder också det i dagligt tal kallas föräldsom rautbildning. Föräldrautbildningen är dock ojämnt utbyggd och det

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 105

håller på att ske uttunning denna verksamhet i landet. Vad gäller

en av innehållet i föräldrautbildningen tenderar medicinska och fysiska frågor att överbetonas framför de relationsorienterade och psykosociala

mer frågorna. Utredningen föräldrautbildning vill därför att dessa frågor

om skall lyftas fram på ett tydligare sätt inom mödra- och bamhälsovårdens föräldrastödjande verksamhet. Alla föräldrar väntar barn eller har

som barn under ett års ålder bör erbjudande stöd i föräldraskapet

om genom mödra- och barnhälsovården.

Det är snart 20 år sedan överenskommelsen träffades mellan staten och Landstingsförbundet om en allmän föräldrautbildning för tiden kring barnets födelse. Föräldrautbildningen byggdes då ut inom landstingen, personalen fick utbildning och stöd från ledningen för det arbete som skulle utföras. När föräldrautbildningen startades fanns entusi-

en asm och ett engagemang hos ledningsansvariga och hos personalen. Möjligheterna att bedriva föräldrautbildning är i vissa fall betydligt sämre i dag än tidigare. Personal har ansvaret för att leda för-

som äldragrupper uttrycker en viss trötthet och att de har svårt att känna inspiration inför uppgiften att starta föräldragrupper. De att de

nya anser behöver stimulans och vitalisering i detta arbete, idéer och uppslag

nya vad gäller innehåll, material och metodik i föräldrautbildningen liksom ett ökat stöd från ledningen. Personalen upplever ibland att ledningen

inte prioriterar föräldrautbildningen.

Rapporterna Skydda skyddsnätet 1992 liksom Stöd i föräldraskapet 1997 bekräftar att föräldrautbildningen är på tillbakagång och att den inte är lika prioriterad tidigare, särskilt inom barnhälsovården.

som Ett skäl är att det i samband med besparingar inom landstingen i vissa fall har blivit svårt för personalen att hinna med föräldrautbildning framför uppgifter gäller moderns hälsa, fostrets och barnets ut-

som veckling, mätning, Vägning och vaccinationer.

I många landstingsområden har barnhälsovården omorganiserats och integrerats i den öppna distriktsvården. Det innebär ofta dist-

att en riktssköterska har hand alla åldersgrupper, inklusive förskolebar-

om nen, i sitt upptagningsområde. Distriktssköterskan får därmed vid-

en gad kontakt med barnets familj och lär känna både det friska och sjuka barnet. Om distriktssköterskan endast får ett fåtal barn inom sitt

upptagningsområde finns emellertid risk att barnhälsovården tappar sin

en speciella bamkompetens, på grund att erfarenheten att arbeta med

av av bam och se tidiga tecken på problem hos barn blir mindre. Det kan då också finnas en risk att föräldrastödet/utbildningen inte får ut-

samma rymme som tidigare.

Inom mödrahälsovårdens föräldrastöd/utbildning i deltar

grupp nästan alla förstagångsföräldrar. Av alla blivande föräldrar, dvs. även de som har fått barn tidigare, deltar knappt hälften i föräldrautbild-

106 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

ningen. I första hand är det emellertid förstagångsföräldrama som erbjuds föräldrautbildning inom många landsting. Det finns dessutom mödravårdscentraler i vissa landsting resursskäl inte erbjuder

som av föräldrautbildning i grupp till blivande förstagångsföräldrar, även om det än så länge endast är undantagsvis. Det finns också föräldrar som

olika skäl tackar nej till erbjudande föräldrautbildning. Det gäller av om t.ex. flerbarnsföräldrar och föräldrar som anser att de vill klara sig själva. Det kan också gälla föräldrar i sociala riskgrupper.

Inom barnhälsovården deltar i genomsnitt omkring 70 % av förstagångsföräldrama i föräldrautbildningen. Knappt hälften av alla föräld-

fått barn tidigare deltar i föräldrautbildningen. Orsaker till att rar som alla föräldrar inte deltar kan att erbjudandet om föräldrautbildning

vara inte till alla föräldrar, att de erbjuds inte alltid sig ha tid

ges som anser att delta eller att de att de har gått igenom föräldrautbildning tidi-

anser

och inte är intresserade av att delta en gång till. gare

Föräldrar har lärt känna andra föräldrar i en föräldragrupp an-

som ordnad MVC önskar ofta fortsätta i föräldragrupp på BVC.

av samma Detta är ibland möjligt att ordna och bör uppmuntras för att föräldrarna skall det meningsfullt att fortsätta i föräldragrupp även efter

anse en förlossningen. Det är dock inte alltid praktiskt möjligt att ordna efter-

MVC och BVC kan ha olika geografiska upptagningsområden. som Mödra- och bamhälsovårdens upptagningsområden har därför betydelse för kontinuiteten i föräldragrupperna och kan påverka föräldrar-

intresse för att fortsätta att träffas i när de har fått bam. nas grupper Föräldrarna kan emellertid ha valt MVC som ligger nära arbetsplat-

en

under den tid de väntade bam. När de väl fått sitt barn och är sen hemma med barnet är det naturligt för dem att besöka en BVC nära

mer bostaden.

Utredningen föräldrautbildning att mödra- och barnhälso-

om anser vården har ett för att följa varför föräldrar avstår från att

ansvar upp delta i föräldrautbildningen och möjligt öka deltagandet från föräld-

om

sida. Föräldrarna har vanligtvis ett stort utbyte varandras erfararnas av renheter. Flerbamsföräldrar är t.ex. viktig resurs i en föräldragrupp

en för blivande föräldrar.

Pappornas deltagande

Papporna har under år ökat sitt deltagande i föräldragrup-

senare per/utbildning, det är främst förstagångspappor deltar. Delta-

men som gande i föräldragrupper/utbildning betyder ofta mycket för pappomas möjligheter att nära relation till sina barn och delta i barnets fost-

en

och utveckling. Papporna deltar vanligtvis i mödrahälsovårdens ran föräldragrupper/utbildning, sällan i bamhälsovårdens. En or-

men mer

SOU 1997: l 61 Arenor för stöd iföräldraskapet 107

sak till det låga deltagandet knappt 10 % i genomsnitt för i

pappor bamhälsovårdens föräldrautbildning är att många förvärvsar-

pappor betar när deras bam är små och att föräldragrupper i allmänhet hålls på dagtid. Föräldragrupper/utbildning på kvällstid kan extra viktigt

vara för att motivera att delta.

papporna

En annan orsak kan vara att papporna inte känner samhörighet med föräldragrupper som främst omfattar och bam. Språket

mammor som används i gruppen och värderingar diskuteras kan kännas alltför

som kvinnodominerade. Innehållet och formen för föräldrastödet/utbildningen kan också ha betydelse. Därför är det viktigt att också bygga verksamheten kring pappornas frågor. Pappor deltar i för-

som äldragrupper/utbildningen kan få en viktig grund för sitt känslomässiga engagemang och intresse för sina barns utveckling. Det är också

av jämställdhetsskäl viktigt att papporna tidigt deltar i barnets skötsel och omvårdnad. Om pappor deltar i föräldragrupper kan det också påverka deras benägenhet att ta ut fler dagar i föräldraförsäkringen.

Utredningen om föräldrautbildning anser att föräldragrupper inom mödra- och bamhälsovården bör riktas till både och

mamman pappan. Det är viktigt att båda föräldrarna upplever sådana

grupper som angelägna. Samtidigt är det är viktigt med enbart

att grupper mammor respektive pappor kan träffas vid vissa tillfällen.

Att utgå från föräldrarnas frågor och intressen

Föräldrarnas egna frågor, intressen och önskemål är viktig utgångs-

en punkt för den information, kunskapsförmedling och diskussion som växer fram genom föräldragruppema. För föräldrarna är det bety-

av delse att deras frågor blir besvarade samt att deras intressen och önskemål uppmärksammas. Den unga generationen föräldrar har sannolikt andra behov och önskemål än tidigare generationer. De föräld-

unga rarna i dag efterfrågar t.ex. ofta kunskap i många frågor, eftersom

mer de inte alltid har så många i en äldre generation att tillfråga, samtidigt värdesätter de kontakt och gemenskap med andra föräldrar.

Skilsmässostatistiken visar att det är många föräldrar som skiljer sig under barnets första levnadsår, vilket kan bero på att parrelationen utsätts för påfrestningar bl.a. på grund av det ansvar ställs på dem i

som deras nya roll som föräldrar. Föräldrar tenderar också alltmer att sakna ett naturligt stöd från sina egna föräldrar, syskon eller andra närstående vänner. Frågor om parrelationen och föräldrarollen i samband med att man får barn har därför blivit allt viktigare att ta i föräldragrupper

upp

4 Flera undersökningar om föräldrarnas önskemål finns refererade i kartläggningen Stöd i föräldraskapet, Ds 1997:6, Socialdepartementet.

108 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

för att stöd under denna kritiska period och så tidigt som möjligt

ge förebygga eventuella påfrestningar på parrelationen. Många mödraoch bamavårdscentraler har därför utvecklat sitt samarbete med familjerådgivningen, vilket kan vara en viktig åtgärd för att ta vara på befintliga resurser.

Till frågor som föräldrar önskar ta upp i föräldragruppema hör t.ex. barnets hälsomässiga utveckling, barnets behov, föräldraskapets möjligheter och krav, föräldrarnas trygghet och tilltro till sin förmåga

nya

förälder liksom frågor arbetsfördelningen i hemmet och om som om hur parrelationen påverkas när familjen utökas med ett bam. Föräldrar

redan har ett barn kan ha intresse andra frågor än förstagångssom av föräldrarna. För dem gäller frågor om hur syskon reagerar på sitt nya syskon, barnuppfostran och föräldrars förhållningssätt till sina barn, hur andra föräldrar löser frågor ansvar och arbetsfördelning i hemmet

om och påfrestningar i familjen när den utökas. För alla föräldrar är det

nya viktigt att främja det friska och positiva i att ha barn och få uppleva glädjen att med om sitt barns utveckling från en liten och vård-

av vara behövande till och självständig individ.

person en vuxen

Behov av särskilt stöd

Vissa föräldrar kan behöva stöd och mer individuellt anpassad

mer verksamhet än andra under den tid de väntar bam. De kan behöva individuellt stöd, träffa andra föräldrar i liknande situation som de själva och uppmuntras till att delta i föräldragrupp. På många mödra- och barnavårdscentraler förekommer att föräldrar behöver särskilt stöd i

som sitt föräldraskap eller har särskilda problem, t.ex. vad gäller miss-

som bruk alkohol, droger, träffas i särskilda Där kan de få

av m.m. grupper. stöd och känna att de inte är ensamma om sina problem. Det finns även intressanta exempel på samarbete mellan den öppna förskolan och individ- och familjeomsorgen har bidragit till att utveckla stödet till

som föräldrar med svårigheter i sin föräldraroll.

För att nå föräldrar med barn och inte söker sig till

grupper av som den vanliga föräldrautbildningen är det angeläget att vara lyhörd för föräldrarnas önskemål och Vilken lösning som passar bäst i re-

egna se spektive område. Det kan t.ex. behövas särskilda grupper för unga

spädbamsgrupper, föräldrar med olika kultrurbakgmnd och mammor,

för föräldrar till allergikänsliga bam. Sådana kan träfgrupper grupper fas på BVC eller den öppna förskolan.

Behovet individuellt anpassat stöd till föräldrar inom mödra- och

av bamhälsovården ställer krav på den personal möter föräldrarna vad

som gäller förmåga verksamheten efter föräldrarnas situation.

att anpassa

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 109

Det ställer också krav på kompetensen att finna användbara praktiska och tekniska lösningar.

Grupper efter barnets första levnadsår

När barnet fyllt ett år upphör i regel föräldragrupper i bamhälsovårdens regi. Den nu gällande överenskommelsen mellan regeringen och Landstingsförbundet omfattar endast perioden fram till barnet fyllt ett år. Många föräldrar önskar emellertid fortsätta i den de har till-

grupp hört vid BVC. Detta måste i så fall ofta ske på föräldrarnas eget initiativ eftersom landstingen i allmänhet inte anser sig ha resurser för en utvidgning foräldrautbildningen efter barnets första levnadsår. I

av vissa fall bjuder dock bamhälsovården in till ett uppföljande möte. Ibland hålls mötet på öppen förskola eller i samarbete med ett dag-

en hem. I vissa landsting kallas föräldrarna till uppföljningsmöten när barnet är 18 månader, 2,5-3 år och 4-5-år, vilket ofta är uppskattat av foräldrama. Som exempel har Jönköpings, Stockholms och Östergötlands läns landsting modeller för detta.

Genom samverkan mellan bamavårdscentralema och barnomsorgen i kommunerna kan föräldrarna få ett bättre stöd i att bilda föräldragrup-

efter barnets första levnadsår. Här har studieförbunden en stor beper tydelse. Den öppna förskolan också ett viktigt föräldrastöd t.ex. för

ger föräldrar med förskolebarn saknar plats inom barnomsorgen. Den

som öppna förskolan är inte tillräckligt utbyggd över hela landet och når inte alla. Det finns således ett behov av stöd till föräldrar genom satsningar på studiecirkelverksamheter, öppna förskolor och samverkansprojekt som familj ecentra för att åstadkomma ett bättre stöd i föräldraskapet.

Utredningen föräldrautbildning anser att föräldrar som så önskar

om bör få stöd att träffas ofta eller regelbundet även efter barnets första levnadsår. Ett föräldrastöd som utgår från föräldrarnas behov och intressen bör enligt utredningens uppfattning innebära att samhället ger föräldrar stöd i att bilda de vill fortsätta att träffas även ef-

grupper om ter bamets första levnadsår. Det är inte tillräckliga skäl att hänvisa till att det inte går att samla eller att det finns praktiska svårighe-

en grupp ter. Föräldrarna bör i stället få hjälp med lokaler, tips på kontakter med studieförbund och hjälp med att utbilda gruppledare. Det är inte heller tillräckliga skäl att bamunderlaget är för litet. I t.ex. glesbygdsområden eller mindre orter kan det i då vara bättre att i föräldragwppema omfattar föräldrar till barn i flera åldersgrupper.

l 10 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: l 61

Behov av utbildning och fortbildning

Distriktssköterskor, barnmorskor och bamsjuksköterskor som leder den nuvarande föräldrautbildningen har inte alltid utbildning i frågor som rör familjeliv och parrelationer. Enligt uppgift från vissa utbildningsanordnare har innehållet i utbildningen på hälsohögskoloma inte förändrats nämnvärt sedan satsningen efter överenskommelsen år 1979. Det är angeläget att dessa utbildningar inriktas mer på frågan om hur stödet i föräldraskapet kan förbättras genom att utveckla kompetensen att leda grupper i samtalsmetodik och i gruppdynamik, samt att ta vara på föräldrarnas kraft och förmåga, ge kunskap om barns utveckling.

egen Utredningen om föräldrautbildning anser att detta behov bör uppmärksammas av hälsohögskolor och andra utbildningsanordnare.

Fortbildningen av berörd personal inom kommuner och landsting skulle också behöva utvecklas. Ett vidgat samarbete med familjerådgivningen i kommunen skulle därvid vara värde för att utveckla

av kompetensen i frågor som framför allt berör parrelationer. Utredningen anser därför att det finns ett behov av extra Stimulansbidrag för utbildning och fortbildning i landsting och kommun av ledare av föräldragrupper. Nya idéer behövs vad gäller innehåll, material och metodik. Här är möjligheterna till kontinuerlig fortbildning för personalen och handledning stor betydelse.

av

Informations- och kunskapsmaterial

Utredningen föräldrautbildning anser att det finns behov av att ut-

om veckla infonnationsmaterial för föräldragrupper skulle kunna an-

som vändas på intemet och CD-Rom för bibliotek eller hemlåning. Visst informationsmaterial eller utbildningsmaterial skulle behöva modemiseras för nya generationer av föräldrar. Det finns även behov av mer traditionellt, men moderniserat handlednings- och samtalsmaterial för föräldragrupper i t.ex. samlevnadsfrågor, amning och rökning, alkoholoch drogmissbruk i samband med graviditet, barns utveckling och behov och betydelsen det tidiga samspelet mellan föräldrar och barn.

av

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet ll 1

5.2 Förskola, skola och skolbarnsomsorg

Utredningens bedömning 0 En väl fungerande förskola, skola och skolbarnsomsorg där föräldrar är delaktiga och har inflytande är ett viktigt stöd i föräldraskapet. 0 Förskolans, skolans och skolbamsomsorgens möjligheter att fungera som mötesplatser för föräldrar och närsamhället bör ut- Vecklas. 0 Föräldrarnas egna initiativ att träffas i grupp bör stärkas och stödjas. Föräldrarnas möjligheter till inflytande bör stärkas. Det är angeläget att Skolverket följer utvecklingen av föräldrasamarbete och föräldrainflytandet i förskolan, skolan och skolbamsomsorgen och sprider exempel på hur föräldrar får stöd i sitt föräldraskap genom att samverka med varandra och med personalen inom respektive verksamhet. 0 När föräldrar är arbetslösa är det ett viktigt stöd för barnen och föräldrarna att barnen får ha kvar sin plats inom barnomsorgen eller att de har tillgång till öppen förskoleverksamhet. 0 Föreningar och andra organisationer bör stimuleras att utveckla föräldrasamarbetet och föräldrainflytandet inom förskolan, skolan och skolbamsomsorgen. 0 Regeringen bör överväga att genom särskilda medel stimulera till försöksverksamheter som syftar till att inom barnomsorgen, skolan och skolbamsomsorgen utveckla dels föräldrainflytandet och föräldrasamarbetet, dels dessa verksamheters roll som mötesplatser för föräldrar och närsamhälle. Utredningens förslag 0 Att Skolverket får i uppdrag att utarbeta en översikt över intressanta exempel på föräldrasamverkan. o Att barn i förskolan bör omfattas av arbetsmiljölagen på samma sätt som skolbarn.

Inledning

Utredningen föräldrautbildning har till uppdrag att pröva det är

om om möjligt att erbjuda alla föräldrar föräldrautbildning, bl.a. inom bamomsorgen och skolan, samt att pröva förutsättningarna för försöksverksamhet med föräldrautbildning under hela förskoleperioden. Utredningen skall föreslå hur stödet till föräldrar i form av föräldrautbildning

1 12 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

och andra verksamheter för föräldrar med barn i förskole- och skolåldem kan utvecklas och stimuleras.

Utredningens diskussion i det följande gäller även för s.k. privata daghem, Föräldrakooperativ, föräldrastyrda skolor och annan föräldradriven verksamhet.

För föräldrarna är förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen viktiga mötesplatser där de träffar andra föräldrar och har tillfälle till kontakt med personal som möter deras barn dagligen. Utredningen diskuterar i detta kapitel hur dessa möten kan utvecklas och föräldrarna ett stöd i

ge deras föräldraskap.

I förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen handlar det inte om föräldrautbildning i direkt bemärkelse utan om en lyhördhet för föräldrarnas synpunkter och erfarenheter, om föräldrars delaktighet i arbetet och att de ses som en viktig resurs i verksamheten.

Samverkan och samarbete med föräldrarna är ett viktig stöd i föräldraskapet. Samarbetet måste präglas av respekt och ömsesidighet. Förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen har ansvar för att samarbetet med föräldrarna fungerar. Genom fördjupat samarbete och lyhördhet för föräldrarnas synpunkter får personalen i dessa verksamheter bild

en av hur föräldrarna ser på barnens situation och vad som behöver utvecklas. Om lyhördheten finns får också föräldrarna stöd i sin föräldraroll.

Utredningen betonar i flera sammanhang att det är angeläget att föräldrasamarbetet utvecklas underifrån, från föräldrarna själva. För att detta skall ske krävs också att föräldrarna känner ett stöd i de initiativ som de tar och att personalen också ger viss inspiration. Det finns många intressanta exempel där föräldrar tagit initiativ till föräldraverksamheter, studiecirklar och temadagar. Sådana aktiviteter är av stor betydelse och bör främjas från förskolans, skolans och skolbamsomsorgens sida.

5.2.2 Motiv för

utredningens bedömning

Förskola och skolbarnsomsorg

Synen på föräldrasamverkan inom svensk barnomsorg, där förskola och skolbarnsomsorg ingår, kan sammanfattas i begreppen samarbete, medansvar och delaktighet. Av det pedagogiska programmet för förskolan framgår klart att förskolan skall vara ett komplement till hemmet och barnets sociala och kulturella miljö i övrigt samt ge föräldrarna möjlighet att förena föräldraskap och familjeliv med förvärvsarbete eller studier. Verksamheten skall utformas i nära samarbete med hemmet.

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet l 13

Det är förskolans ansvar att ta initiativ till och upprätthålla en aktiv dialog med varje förälder och uppmuntra och underlätta för föräldrarna att bli delaktiga i förskolans verksamhet. Varje förskola måste försöka finna samarbetsformer som passar alla föräldrar. I det pedagogiska programmet för förskolan anges att personalen har ansvar för att utveckla kontakten med alla barns föräldrar, att alla föräldrar har rätt att få veta hur verksamheten bedrivs och hur den kan påverkas.

Skola

Regering och riksdag styr skolan genom att ange mål som är nationellt fastlagda i läroplaner och kursplaner. Styrningen innebär ett tydligare formulerat ansvar för skolans verksamhet hos huvudmän och skolor. Riksdagen beslutade under budgetåret 1993/94 om nya läroplaner, kursplaner och betygssystem för skolan.

Skolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och bildning. Skolans arbete måste därför ske i nära samarbete med hemmen. Läroplanerna för grundskola och gymnasieskola LpO 94 och Lpf 94 anger, jämfört med tidigare läroplaner, ett skärpt informationsansvar i förhållande till föräldrarna och att skolan har ansvar för samarbetet mellan skolan och hemmet. Rektor har ansvar för att utveckla samarbetet. Utformningen av verksamheten i skolan innefattar också krav på lärarna att informera och samarbeta med föräldrarna. Läroplanerna lägger fast tydliga förutsättningar för elev- och föräldrainflytandet.

Integration förskola, skola och skolbarnsomsorg

I regeringsförklaringen i mars 1996 slogs fast att förskolan, skolan och skolbamsomsorgen skall integreras. Barnomsorg- och skolakommittén U 1996:61 har som ett första steg i detta integrationsarbete haft i uppdrag att utarbeta ett samlat måldokument för den del av förskolan som rör sexåringama, den obligatoriska skolan och skolbamsomsorgen dir. 1996:61.

Kommittén har i sitt betänkande Växa i lärande SOU 1997:21 lämnat förslag till vissa omarbetningar av skolans läroplan. I betänkandet föreslås att huvudmannens ansvar för att det finns ett för verksamheten fungerande kvalitetssystem måste tydliggöras. Ett sådant kvalitetssystem skall bl.a. säkerställa att barn, ungdomar och föräldrar görs delaktiga i verksamheten och att förslag och kritik från elever, föräldrar och personal tas om hand och beaktas.

42Prop. 1992/93:220 och l992/93:250 En läroplan, 1993/94 UbU l

ny o

l 14 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

Kommittén har i tilläggsdirektiv dir. 1997:30 fått i uppdrag att dels utarbeta förslag till måldokument för den pedagogiska verksamheten i förskolan, dels göra översyn skollagen utifrån de krav integratio-

en av nen samt nya måldokument ställer på verksamheterna. Uppdraget skall vara slutfört senast den 1 november 1997.

Verksamheternas roll

Utredningen om föräldrautbildning har diskuterat vilken roll förskolan, skolan och skolbamsomsorgen kan när det gäller stöd i föräldra-

ges skapet/föräldrautbildningen. Utredningen konstaterar härvid att det inom de aktuella verksamheterna snarast handlar föräldrasamarbete

om och föräldramedverkan och inte direkt utbildning.

om

Förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen givetvis föräld-

ger rarna stöd i rollen förälder den dagliga kontakten med

som genom personalen, föräldramöten och enskilda samtal. Mål och riktlinjer för skolan lägger också stor tonvikt på ökad delaktighet och ökat inflytande från föräldrar. En väl fungerande barnomsorg och skola med väl

en utvecklad föräldrasamverkan kan således sägas ha indirekt effekt

som att föräldrar får ett viktigt och bra stöd i föräldraskapet. Föräldrasamarbete respektive inflytande bör, enligt utredningens mening, kontinuerligt utvärderas och är också ett angeläget område för fortbildning och

forskning.

Förskola, skola och skolbarnsomsorg mötesplatser

som

Samtidigt som utredningen konstaterar att det faller utanför förskolans, skolans och skolbarnsomsorgens uppdrag att bedriva direkt riktad föräldrautbildning är det viktigt att understryka att dessa verksamheter är viktiga mötesplatser för föräldrar. Utredningen har tagit del flera

av intressanta projekt och exempel på medvetna och framgångsrika satsningar som syftar till att skapa kontakt föräldrarna emellan inom de aktuella verksamheterna.

Förskolan, skolan eller fritidshemmet kan upplåta lokaler för möten, underlätta och uppmuntra till möten mellan föräldrarna och förslag

ge på hur föräldrarna kan mötas på annat sätt. Studieförbund kan också anlitas för föräldrarnas möten inom olika temaornråden. I mötena mellan föräldrar kan behov uppstå att träffas och göra saker till-

av mer sammans med barnen eller att träffas i diskussionsgrupper kring hur

av skolan fungerar, hur det är att förälder till ett barn har börjat

vara som skolan, till tonåring Många möten kan ordnas och ledas för-

en osv. av äldrarna själva, föreläsare och lärare kan bjudas in. Det kan ske i förskolans- eller fritidshemmets lokaler när föräldrarna vill träffas vid

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet l 15

möten på kvällar och helger. Personalen i förskole- och fritidsegna hemsverksamheten och skolan har en viktig roll i att ta vara på föräldintresse och och bistå dem de vill bilda grupper. rarnas engagemang om Skolan har mycket att vinna genom att öppna sig mot verksamheter utanför skolan, det lokala arbetslivet och andra institutioner och av människor i närsamhället. I läroplanen förutsätts att skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället i övrigt. På många håll i landet är t.ex. samverkan mellan skola och närpolis under uppbyggnad. En modell för stöd i föräldraskapet/föräldrautbildningen är att polisen i samarbete med skolan och ett eller flera studieförbund anordnar gruppverksamhet för föräldrar. Temat för mötena kan handla om allt från föräldraskap till att förebygga mobbning och missbruk av droger.

F öräldrasamarbetet inom förskolan

Förskoleverksamheten omfattar förskola, organiseras som daghem som eller deltidsgrupp, familjedaghem eller kompletterande förskoleverksamhet öppen förskola. Alla barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar har rätt till plats inom den kommunala förskole- och fritidshemsverksamheten från och med ett års ålder. Närmare 70 % förskolebamen har i dag av plats inom den kommunala barnomsorgen eller i föräldradriven verksamhet. Förskoleverksamheten är därför mötesplats för många fören äldrar som har förskolebarn. Det finns dock ett stor föräldrar bl.a. på grund av sina argrupp som betslöshet, står utanför denna möjlighet att deras barn inte har genom plats på daghem eller i familjedaghem. Det har samtidigt blivit allt vanligare att barn har plats på daghem mister sin plats när deras som föräldrar blir arbetslösa. Utredningen föräldrautbildning ifrågasätter att detta tillämpas om generell åtgärd, med tanke den påfrestning arbetslöshet som en som oftast innebär. När föräldrar är arbetslösa skulle det vara ett stöd för barnen att få ha kvar sin plats inom barnomsorgen. Detta skulle också ett stöd till föräldrarna. Den öppna förskolan har i annat fall en särge skild betydelse att föräldrar är arbetslösa och deras barn har genom som plats att besöka tillsammans åtminstone någon eller några gånger i en veckan. För dessa föräldrar förekommer ibland att den öppna förskolan, deltidsförskolan eller föräldra-bam-verksamhet som anordnas geannan frivilliga organisationer, kyrkliga samfund och studieförbund nom fyller viktig funktion mötesplatser där de kan träffa andra fören som äldrar och personal arbetar med deras bam. som

l 16 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

Samarbetet med föräldrarna grundläggande del i bamomsor-

är en gens verksamhet. För att detta samarbete skall fungera behöver

personalen ha tillräckligt med tid och en god kompetens. De dagliga kontakterna måste fungera på ett ömsesidigt respektfullt sätt. Personalen har behov av kontakt med föräldrarna för att lära känna barnets bakgrund, få en bild av vad händer runt barnet och få bra kontakt med

som en barnen. Personalen har också behov att belysa för föräldrarna hur

av verksamheten fungerar och är organiserad. Detta kan ha betydelse för föräldrarna skall känna sig delaktiga i verksamheten. Föräldrarna har behov av kontakt med personalen för att diskutera hur barnet fungerar i barngruppen, barnets utveckling och behov.

För föräldrarna är det viktigt att personalen känner och förstår barnen och kan stödja dem alltefter deras utvecklingsnivå. Detta förutsätter ett nära samarbete mellan förskolans personal och föräldrarna. Brister i kontakten kan skapa osäkerhet hos barnet och lägga grunden till felaktiga förväntningar och missförstånd hos både personal och föräldrar. För föräldrarna behöver kunna lita på personalens kompetens och bedömningar.

Arbetet i förskolan måste bygga på grundläggande respekt för

en föräldrarna deras kompetens föräldrar, respekten för och

- som vars ens värderingar och kulturella bakgrund samt rätten och ansvaret att fostra sina barn i en anda som känns riktig enligt familjens traditioner. Samtidigt är det förskolepersonalens att med hänsyn till olika

ansvar barns behov och föräldrarnas önskemål forma förskoleverksamhet

en som bygger på yrkeskunskap och erfarenheter.

Personalens professionella kompetens är viktig för att mötet mellan föräldrar och personal skall fungera på ett bra sätt och att det finns

en respekt för varandras kompetens och integritet. För föräldrarna är det av betydelse att de upplever att deras kompetens föräldrar duger.

som För de yrkesverksamma år det angeläget att de känner föräldrarna värdesätter kunskap och erfarenhet. Personalen kan ha betydelsefull roll

en i att fånga upp det som fungerar bra i relationerna mellan föräldrar och barn och stärka och stimulera detta samspel.

Förskolan måste sträva efter att nå varje förälder och alla föräldrar ska kunna vara med och påverka verksamheten i förskolan. Föräldrarna ska känna att de är välkomna och att deras synpunkter tas till För-

vara. äldrarna ska kunna delta i planeringsmöten och medverka i förskolans arbete. De kan också ha mer omfattande inflytande och delaktighet

genom exempelvis föräldraråd och föräldrakooperativ.

Föräldrarna skall ges möjlighet till inflytande över verksamhetens innehåll och organisation. Detta förutsätter att föräldrarna håller sig orienterade om vad som händer inom förskole- och fritidshemsverksamheten och att de själva deltar med viss kontinuitet. En föräldradri-

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 1 17

verksamhet på daghemmet utvecklar också kontakter mellan förven äldrarna. Den kan också vara en tillgång för personalen och ge nya perspektiv på verksamhetens innehåll och på vad barnen behöver. Föräldrarna kan bjuda in till temagrupper eller tar över ansvaret vid föräldraträffar. Förskollärare, förskolepsykologer, socialarbetare eller familjerådgivare kan medverka resurspersoner vad gäller frågor som barns utveckling och behov, språkutveckling, somatiska utveckling, om hur förebygger allergi och överkänslighet samt frågor kring normman bildning, barnuppfostran och TV-tittande. Ett värdefullt stöd i föräldraskapet är också att föräldrarna känner trygghet angående den miljö där barnen vistas, att de vet att miljön är så riskfri möjligt, så att barnet på bästa sätt skyddas mot olycksfall. som Barn i skolan omfattas arbetsmiljölagen, vilket innebär ett rättsligt av skydd för barn det skulle inträffa olycka i skolan och en trygghet om en för föräldrarna. Det innebär också att åtgärder vidtas i förebyggande syfte. För barn i förskolan gäller inte denna lagstiftning. Utredningen föräldrautbildning såsom också har framom anser, förts Barnombudsmannen i ett förslag till regeringen, att barn i förav skolan, skolbamsomsorgen och sexårsverksamheten bör omfattas av arbetsmiljölagen samma skolbarnen. sätt som

F öräldrasamarbetet inom skolbamsomsorgen

Skolbamsomsorgen omfattar samhällets barn i åldrarna 7omsorg om 12 år den del dagen då barnet inte vistas i skolan och under lov. av Skolbamsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Skolbamsomsorgen omfattar fritidshem i olika former, integrerad barnomsorg, familjedaghem och fritidsverksamhet. Även enskilda fritidshem räknas till skolviss öppen bamsomsorgen. Under år har begreppet skolbarnsomsorg ersatts senare eller använts parallellt med fritidshem. I det pedagogiska programmet för fritidshemmen anges bl.a. att personalen har för att utveckla kontakten med alla barns föräldansvar och att alla föräldrar har rätt att få veta hur verksamheten bedrivs. rar De har också rätt att vara med och påverka verksamheten. Barnet börjar vanligtvis i skolan och fritidshemmet samtidigt. Detta innebär att föräldrarna får två personalgrupper att samarbeta med. nya Föräldrarna kan känna osäkerhet hur de ska förhålla sig till de om kontakterna. För både barn och föräldrar är det viktig att de många nya i god tid får bekanta sig med de verksamheterna och får en succesnya siv förberedelse och introduktion. En förändring är att barnet annan

43 for fritidshem. Allmänna råd från Socialstyrelsen 1988:7. Pedagogiskt program

1 18 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

under tiden i skolbamsomsorgen inte alltid hämtas och lämnas för-

av äldrarna, vilket betyder att andra former regelbundna kontakter och

av informationstillfällen måste utvecklas mellan personalen och föräld-

rama.

Efter hand som barnet blir äldre minskar det omedelbara behovet

av föräldrarnas stöd och omvårdnad och barnet klarar sig på

mer egen hand. Barnet utvecklar sina kontakter med andra och umgänget

vuxna med kamrater blir allt viktigare. Denna begynnande frigörelse innebär ofta att föräldrarnas inblick och insyn i barnets liv minskar. Detta är också en förutsättning för barnets utveckling till ett moget och självständigt liv. Skolbamsomsorgen kan därför vara ett stöd för föräldrarna i denna brytningstid att det där finns andra känner

genom vuxna som barnet, följer och förstår dess utveckling.

Genom ett system med samlad skoldag, utvecklats i många

som kommuner, kan kommunens skolor och skolbamsomsorgen samverka under fasta tider och strukturerade former. Den samlade skoldagen kan innebära att skol- och fritidshemspersonal uppdelning

gör en av ansvaret under delar av skoldagen. En sådan samverkan förutsätter

gemensam planering utifrån barnens behov och önskemål. Den också för-

ger utsättningar för en gemensam och samordnad kontakt med föräld-

mer rarna från skolans och fritidshemmens sida och kan underlätta föräldrarnas kontakter med verksamheten.

F öräldrasamarbetet i skolan

Skolan har ett för att samarbeta med föräldrarna och har därvid

ansvar också ansvar för att utveckla föräldrarnas intresse för skolans verksamhet. Föräldrarna och skolan tar olika initiativ och har olika roller. Skolan har ett ansvar för att både informera föräldrarna och få hjälp från föräldrarna i barnets lärande. Skolan har också ett för att föräld-

ansvar rar och lärare möts.

Utredningen anser att stöd i föräldrarollen för skolbamsföräldrar handlar om: 0 samverkan kring det enskilda barnet, 0 samverkan kring skolan sådan och

som 0 möjligheten att använda skolan som en utgångspunkt för kun-

skapsöverföring till föräldrarna. Samverkan kring det enskilda barnet syftar till att föräldrarna ska känna till vad som händer kring barnet i skolan och hur det fungerar för deras barn, att föräldrarna har bra kontakt med skolan och lärarna och

en känner sig trygga i sin föräldraroll i förhållande till skolan.

Samverkan kring skolan handlar om att föräldrarna känner till skolan som institution, vilka normer och regler gäller, vad händer

som som

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet l 19

i skolan, att föräldrarna har bra kontakt med andra föräldrar, att fören äldrarna kan använda skolan som en mötesplats och få stöd och uppmuntran till föräldrasamarbete. Möjligheten att använda skolan för kunskapsöverfösom en resurs ring handlar skolans sociala uppdrag och samhällets intresse av att om föräldrar skall ha kunskap i vissa frågor är viktiga i deras roll som som föräldrar. Där ingår t.ex. att föräldrar bör orienterade om risker vara med bruk och missbruk tobak, alkohol och droger, hur tecken på av missbruk kan yttra sig och vad man kan göra som förälder vid misstanke missbruk. Det ingår också att föräldrar bör ha tillfälle att disom kutera med andra föräldrar och med skolan förhållningssätt i samom band med mobbning, våld och rasistiska yttringar. För föräldrar kan det angeläget att diskutera uppfostringsfrågor, gränssättning och tonvara årsproblem med andra föräldrar som har barn i skolan. Det finns konkurrenssituation i skolan föräldrarnas tid och en om ork. Föräldrarna skall dels ha tid för barnens läxläsning i hemmet, dels ha tid för att medverka i olika aktiviteter skolan ordnar. Detta insom nebär att de föräldramöten och andra träffar som skolan ordnar måste god kvalitet. För skolan finns mycket att vinna på att föräldvara av har positiv inställning till skolan, eftersom flera undersökrarna en ningar har visat föräldrarna är positiva till skolan och skolarbetet att om påverkas elevernas skolresultat och intresse för skolan. Föräldrar som är väl informerade sina barns skolförhållanden och känner tillom som tro till skolans verksamhet kan sina barn trygghet och stöd i inlärge ningen. För föräldrarna är det angeläget att ha en bra kontakt med skolan under barnets hela skoltid. Föräldrarna är oftast mest aktiva under sina barns första år i skolan. Sedan avtar i många fall deras intresse successivt och de finns sällan med i skolan under barnets gymnasietid. Orsakerna till detta ligger både hos skolan och föräldrarna. Många föräldrar sig varken ha tid eller intresse att delta i aktiviteter som skolan anser av eller andra föräldrar ordnar. Här handlar det också att hitta frågor om föräldrarna anser angelägna att diskutera. som För många föräldrar kan föräldramötena handla mest eller enbart om att läraren infonnerar skolans verksamhet och tar upp förhållandeom vis enkla" frågor. Det finns härvid risk för ett ytligt möte mellan en föräldrar och lärare inte inspirerar föräldrarna att söka ytterligare som kontakt med skolan eller att delta i fler föräldramöten. Andra möten kan däremot tillfälle till ett mer omfattande utbyte av information ge och åsikter som inspirerar till fortsatta träffar. Inom skolbarnsomsorgen och framför allt inom förskoleverksamheten upprätthålls kontakter att personal och föräldrar träffas genom

120 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

dagligen. Inom förskola och skolbarnsomsorg finns tradition en av enskilda samtal kring barnens utveckling.

Utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal i skolan kan ses som ett medel för att öka föräldrarnas kontakter med skolan. Genom utvecklingssamtalet vill skolan främja elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling. Utvecklingssamtal infördes som en ny verksamhet i skolan i samband med den nya läroplanen för grundskolan Lpo 94. Utvecklingssamtal skall hållas minst en gång varje termin mellan elever, lärare och föräldrar. Målet för samtalen är att elever, föräldrar och lärare ska ta ett gemensamt ansvar för elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Utvecklingssamtalen ska del fortlöpande kontakt vara en av en mellan hemmet och skolan. Riksdagsbeslutet utvecklingssamtal om med föräldrar, elever och lärare markerar att sådana samtal är det viktigaste sättet att informera föräldrarna deras barns situation i skolan om och för skolan att bli informerad föräldrarna barnet. Utveckav om lingssamtalet är betydelsefull kanal i skolan där skolpersonal kan en ge generellt eller riktat stöd i frågor rör enskilda föräldrar. Skolan har som en erfarenhet och kompetens ett stöd till föräldrarna och försom ger äldrarna har erfarenheter skolan behöver ta del Utvecklingssom av. samtalen ger således stöd i kontakterna med föräldrarna, utbildmen ning och fortbildning lärare krävs på många håll för att utvecklingsav samtalen skall förbättras. Riksdagsbeslutet utvecklingssamtal i skolan med föräldrar, eleom ver och lärare markerar att sådana samtal är ett viktigt sätt att skapa goda förutsättningar för elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling. De frågor som kommer fram vid utvecklingssamtalen läraren ger en uppfattning om vilka frågor är för flera föräldrar i som gemensamma samma klass. Lärarens roll kan därvid att ta sådana frågor vara upp gemensamt vid föräldramöten eller föräldrarna förslag på teman ge som de kan ta upp vid möten de själva initierar. som Skolan kan uppmuntra föräldrars initiativ att bilda föräldragrupper eller andra gemensamma aktiviteter under hela skoltiden. Detta kan tas upp vid klassmötet, föräldramötet eller vid klassrådets möte. Det är därvid värdefullt med samarbete mellan skolan, den lokala Hern- och skola-föreningen, frivilligorganisationema eller studieförbunden. Detta kan också bidra till att fler föräldrar deltar i skolans temadagar, föräldraträffar och liknande. En förutsättning är att föräldrar känner de att är delaktiga i skolans arbete och att de upplever att de har ett utbyte att av

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 121

delta. Ett stöd till föräldrarna är också att skolan upplåter sina lokaler för föräldrarnas möten och andra aktiviteter.

Klassmötet kan utvecklas som ett forum för diskussion mellan föräldrar frågor som rör skolan och föräldraskap m.m. Klassmötet

om skulle därvid kunna bli öppning för föräldrarnas inflytande i skolan.

en Klassmötet skulle i sin tur kunna generera behov hos föräldrarna av att träffas i andra former. Det s.k. rådslaget för klassföräldrar skulle också kunna utvecklas.

Skolhälsovården når eleverna på ett nära och ofta förtroendefullt sätt. Skolhälsovården har erfarenheter och resurser som är en tillgång för föräldrarna. Skolsköterskan kan bidra både i det generella stödet till föräldrarna och i det riktade stödet. Genom att skolsköterskan del-

mer tar i föräldraträffar kan hon ge underlag till diskussion i frågor som rör elevernas miljö, hälsa, psykiska och fysiska välbefinnande. Skolhälsovårdens elevundersökningar är ett erbjudande till eleverna som de flesta utnyttjar. Även de flesta fristående skolor, inte är skyldiga

som att anordna Skolhälsovård, erbjuder elevundersökningar. För tonåringar

bor i större kommuner finns ungdomsmottagningar som de kan som vända sig till. Samarbete mellan skolan och ungdomsmottagningar törekommer ofta, genom att skolsköterskan ordnar besök på ungdomsmottagningen eller genom att personalen vid ungdomsmottagningen kommer till skolan och deltar i dess sex- och samlevnadsundervis

ning.

Rektor är ansvarig för utformningen av undervisningen och elevvårdsverksamheten så att eleverna får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de behöver Lpo 94. Elevvårdspersonalen skolkuratorer och skolpsykologer har yrkesmässig träning i att möta och samtala

en med eleverna och föräldrarna. Elevvårdspersonalen är en viktig resurs för föräldrar dels i individuella möten, dels i möten med grupper av föräldrar. Det finns dock numera ingen skyldighet för skolorna att ha skolkuratorer och skolpsykologer. Detta har inneburit att denna personal inte finns anställd vid alla skolor, utan anlitas i stället vid behov, vilket i sin tur medför att kunskapen förhållanden på respektive

om skola minskar, liksom möjligheten till kontinuerlig kontakt med föräldrama.

Kontakten mellan föräldrarna och skolan är inte alltid så öppen och fortroendefull. Det förekommer att skolan tar kontakt med föräldrarna först när det finns ett tydligt problem som skolan har svårt att han-

mer

4 Samverkan för utveckling. Om förskolan, skolan och skolbamsomsorgen. Ds 1997: 10. Utbildningsdepartementet. 45Är Pippi Långstrump hälsoupplysare eller hälsorisk En antologi om

en hälsoarbete i skolan sammanställd av Agneta Nilsson. Skolverket 1996.

122 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

tera. Föräldrarna är dock en resurs för skolan om de möts med respekt, får adekvat information och om deras förslag tas till vara. Här handlar det också lärarnas kompetens att ta till vara det som sker i mötet

om med föräldrarna och att medverka till att lyfta fram föräldrarnas frågor.

Föräldrar vill påverka de får möjlighet till det. Det gäller inte

om bara i trivselfrågor utan det handlar om ett reellt inflytande i skolans alla frågor. När föräldrar får ett reellt inflytande kan de också medverka till förbättringar och de blir mer engagerade. Det kan också innebära att fler föräldrar genom aktiva insatser i skolan kan inspireras till att delta i den politiska opinionsbildningen när det gäller att skapa olika slags resurser till skolorna.

Det finns ytterligare ett värde i att föräldrarnas möten i skolan i allmänhet leds av föräldrarna själva. Ett skäl är att många föräldrar känner sig i underläge i förhållande till läraren och skolan. Föräldrarnas

vara intresse för att fortsätta att komma till och delta i möten bygger på att föräldrarna känner att de har initiativet och att mötena är viktiga för dem själva och deras barn.

Skolan omfattar alla barn och skolan utgör stor möjlighet till fö-

en rebyggande arbete. Många föräldrar anser att skolan fungerar bra och har ett relativt stort förtroende för att läraren. Enligt rapporten Föräldraskap i förändringstider kan många föräldrar tänka sig att kontakta läraren och elevvården om barnet har såväl små som stora problem. I denna rapport redovisas resultat intervjuer med föräldrar i fyra

av kommuner. Intervjuerna visar att föräldrarna har behov av att prata med läraren i olika situationer och få råd och stöd, men att skolan inte riktigt kan svara upp mot detta behov. I rapporten anges därvid sid. 85:

"Vi tror att det är viktigt att ta föräldrarnas signaler om att de skulle

kunna prata med läraren i olika situationer på allvar. För att lärarna

skall kunna möta upp mot föräldrarnas behov behöver de delvis en

kompetens. Dessutom vet vi genom våra seminarieserier att

annan skolan många gånger sluten värld vilket försvårar för-

kan vara en

nyelse. Skolan och personalen måste få stöd och

måste öppnas upp

ökad kunskap för att kunna vara ett bättre stöd till barn och föräldrar

i utsatta situationer. Skolan ska inte ta hela ansvaret utan andra

kommunala instanser måste givetvis komplettera med sin kompe-

tens. Därför är det viktigt att personalen i skolan får verktyg att be-

döma när det är deras sak att ingripa och när de ska förmedla sina

insikter vidare till exempelvis individ- och familjeomsorgen." Hembesöki skolbamens familjer har visat värdefulla effekter på

sig ge samarbetet mellan skolan och föräldrarna. Detta har prövats under många år inom projektet "Växa tillsammans", på flera orter i Sverige. I

46Lindström, Å., Föräldraskap i förändringstider, Rädda Barnen, Bamfakta, 1997.

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 123

den modell som använts ingår att läraren gör hembesök hos varje elev och bygger kontakt med föräldrarna, samt gör överenskom-

upp en en melse med föräldrarna om hur det fortsatta samarbetet skall till. Utredningen om föräldrautbildning anser att det finns intressanta erfarenheter att hämta från denna arbetsmodell.

Ett annat sätt att utveckla föräldrasamarbetet finns att hämta från projektet Tujf Parents, som är en samarbetsmodell från USA. Modellen innebär att föräldrar som har utagerande tonåringar träffas tillsammans med sina ungdomar. Bamen/de unga medverkar på samma villkor som de vuxna. Föräldrar diskuterar för sig och tonåringar för sig. Tonåringarna tar upp hur det är att handskas med jobbiga föräldrar. Grupperna träffas och diskuterar tillsammans hur skall vidare. Modellen

man har visat sig vara användbar även för vanliga föräldraträffar i skolan.

Skolan i förhållande till omvärlden

Skolan är en i många avseenden en sluten verksamhet både vad gäller

verksamheten och lokalerna. Samhällsutvecklingen går snabbt och skolan måste ständigt följa med för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Skolan måste öppnas mot det omgivande samhället. Förhållandet mellan skolan och arbetslivet har förändrats. Skolan ger inte längre några säkra inträdesbiljetter till särskilda yrken, som eleverna kan se framför sig och som kan motivera till ansträngningar i skolan. Arbetslivet krä-

dock i ökande utsträckning att människor har bra utbildning med ver en fördjupade och breddade kunskaper.

Skolan har mycket att lära av verksamheter utanför skolan, av det lokala arbetslivet, av institutioner och människor i närsamhället. Ett sätt att öka skolans kontakter med omvärlden är att se skolan som ett rum som kan utnyttjas av lokalsamhället. Om skolan fungerar som ett "kulturellt centrum med omgivande samhälle och med föräldrarna kan möjligheterna till en konstruktiv dialog öka också om skolans verksamhet.

Skolan behöver därför vara känslig för omvärldsförändringar. Ett sätt som utredningen vill peka på och som också tas upp i regeringens skrivelse 1996/972112" är att öka skolans kontakter med omvärlden och se om skolan och skolans lokaler kan utnyttjas av lokalsamhället. Om skolan skall fungera som en skola mitt i byn" eller som ett kulturellt centrum skulle möjligheterna till konstruktiv dialog

en öka om skolan och dess kärnverksamhet.

47Utvecklingsplanen för förskola, skola och vuxenutbildning Kvalitet och

likvärdighet. Regeringens skrivelse 1996/972112, s. 32.

124 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

Föräldrar och barn som behöver mer stöd

Föräldrar som sviktar i sin föräldraroll kan känna sig mindre motiverade att delta i de möten förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen

som ordnar. När föräldrarna inte deltar i möten som ordnas inom dessa verksamheter finns risk att föräldrarna inte heller får del av aktuell

en information och aktuella budskap. För dessa föräldrar kan det därmed bli ännu svårare att bidra till att ge sina barn den trygghet de skulle behöva. Vad gäller skolbarnen kan det bli svårt för föräldrarna att hjälpa barnen med läxläsning och motivera till studier. För dessa föräldrar krävs ofta särskilda insatser och närmare samarbete. Om personalen inom förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen ser att föräldrarna skulle behöva sådant stöd, inte ligger inom verksamheternas korn-

som petensorr1råde bör personalen ändå kunna hänvisa föräldrarna vidare till den instans som kan ge stöd.

Särskilda åtgärder behövs vidare för att erbjuda invandrar- och flykting/föräldrar föräldrastöd/utbildning, lokala grupper i för-

engagera skolans, skolans och skolbamsomsorgens arbete och i frågor kring invandrar- och flyktingbamens skolsituation. Det ställs nya krav på skolan for att kulturer, nya språkgrupper, nya krav i samhället på

passa nya föräldrarna. Denna fråga behandlas närmare i kapitel

Studieförbund och frivilligorganisationer

Studieförbund och frivilligorganisationer har betydelsefull roll i stö-

en det till föräldrarna. Det gäller t.ex. idrottsrörelsen och scoutrörelsen

bygger på att föräldrar involveras i arbetet med verksamheter för som barnen i anslutning till skolan eller på fritiden. Det gäller studieförbund

erbjuder möjligheter för föräldrar att t.ex. ordna tematräffar, stusom diecirklar, kurser, veckoslutsträffar och sommarläger.

Riksförbundet Hem och Skola bygger organisation på att för-

som äldrar skall ha nära samverkan med skolan. Riksförbundet framhål-

en ler att om skolan efterfrågar den vilja och kunskap som finns hos föräldrar förebyggs främlingsskap och utanförkänslor. Föräldrarna blir då aktiva i stället för passiva åhörare och mottagare av information. Riksförbundet har spelat aktiv roll när det gäller såväl studiecirkelverk-

en

materialframställning och projektverksamhet. samhet som

Föräldrar behöver sig för att få inflytande och stödja var-

gruppera andra i att föra fram idéer och förslag. Här kan studieförbunden komma in med erbjudanden cirklar för föräldragrupper. I dessa är det för-

om äldrarna som har det främsta initiativet. Hem och skola-föreningarna kan också medverka i blåsa på" debatten, ge uppbackning

processen, och stöd. Föräldrar som engageras i skolan kan i sig bli en kraft som

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 125

bidrar till att nå andra föräldrar, t.ex. dem inte kommer när för-

som skolan, skolan och skolbamsomsorgen samlar till möten och andra aktiviteter.

5.2.3 Motiv för

utredningens förslag

F öräldrainflytande i skolan

Regeringen har genom propositionen, Lokala styrelser med föräldramajoritet i skolan prop. 1995/962157, rskr. 1995/96:259 öppnat möjligheten i grundskolan och den obligatoriska särskolan att inom ramen för en försöksverksamhet inrätta lokala styrelser med föräldramajoritet. Detta innebär ett stort steg framåt när det gäller frågan om föräldrainflytande i skolan. En viktig princip för försöket är att verksamheten sker på frivillig väg utifrån lokala önskemål.

Utredningen om föräldrautbildning erfar dessutom att reformen har startat en process i kommunerna och att föräldrarna har dragits in i diskussionen hur kan påverka skolan. Ökat i skolan

om man engagemang innebär att fler föräldrar får kontakt med varandra vilket i sin tur kan leda till ytterligare initiativ. Vid sidan om lokala styrelser och andra former för samverkan vill utredningen betona vikten väl fungerande

av vardagskontakter med lärare och arbetslag samt uvecklingssamtalens betydelse.

F öräldrainflytande i förskolan

Den tradition av föräldramedverkan har växt fram inom förskolan

som kan sannolikt utvecklas så att föräldrarna får möjlighet till ett mer direkt inflytande över verksamheterna. Det finns flera goda erfarenheter av olika försöksverksamheter. Som exempel kan nämnas en tvåårig försöksverksamhet med föräldraråd vid förskolor i Sundsvall. Föräldraräden kan i dessa fall närmast betecknas som ett forum för samverkan mellan föräldrar, personal och föreståndare på förskolan.

Projektet visade bl.a. att både föräldrar och personal var positiva till föräldraråd. Föräldrarna kände att de kunde påverka förskolan och visade stort intresse för värderingsfrågor samt målsättning och inriktning på verksamheten. En erfarenhet från Sundsvall är att man börjat prata med varandra om möjligheter till påverkan. Synen på föräldrar

som mottagare av information förändrades dessutom till att också innefatta förväntningar på föräldrarnas engagemang och medverkan. I sammanhanget kan också nämnas ett pilotprojekt initierats Västerås stad

som av och som startade under våren 1996. Det syftade till att finna former för

126 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

samarbete och föräldrainllytande inom skola och barnomsorg. Även här prövas en form av föräldraråd.

Särskilda stimulansmedel

Det kan enligt utredningens mening finnas skäl att på samma sätt som i skolan utveckla formerna för föräldrastyrelser eller föräldraråd inom Förskoleverksamheten. Förskolans, skolans och skolbamsomsorgens möjligheter att fungera mötesplatser för föräldrar och närsamhället

som bör också utvecklas. Utredningen kan vidare behov ökad föräld-

se av rasamverkan och ökat foräldraintlytande i skolan där också olika for-

samarbete med lärare, Skolhälsovård och annan elevvårdspermer av sonal prövas.

Utredningen att det är angeläget att regeringen överväger att

anser

särskilda medel stimulera till försöksverksamheter som syftar genom till att inom barnomsorgen, skolan och skolbamsomosorgen utveckla dels föräldrainflytandet och föräldrasamarbetet, dels dessa verksamheters roll som mötesplatser för föräldrar och närsamhälle.

Utredningen att föreningar och andra organisationer som öns-

anser kar utveckla föräldrasamarbetet och föräldrainflytandet inom förskolan, skolan och skolbamsomsorgen bör stimuleras till att starta projekt.

Vidare utredningen att det är väsentligt att föräldrasamarbetet

anser inom förskole- och fritidshemsverksamheten följs upp och utvärderas successivt Skolverket, för att bild hur stödet i föräldraskapet

av en av utvecklas och få underlag för framtida bedömning av behovet av lagstiftning.

Föräldrasamverkan i förskolan, skolan och skolbamsomsorgen innebär ett stöd i föräldraskapet. Utredningen anser det angeläget att denna samverkan främjas. För att få en överblick över intressanta exempel på föräldrasamverkan vill utredningen föreslå regeringen att Skolverket får i uppdrag att göra en sådan översikt.

Ska föräldrar leka med sina barn

Det tycker jag. De har i alla fall barnasinnet kvar, kanske,

långt inne i alla fall.

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 127

5.3 Den förskolan

öppna

Utredningens bedömning:

0 Den öppna förskolan har en viktig föräldrastödj ande betydelse

och bör lyftas fram som ett komplement inom barnomsorgen.

0 Den öppna förskolan har betydelse för föräldrar är arbetslösa

som

och för barn som då inte har kvar sin plats inom barnomsorgen.

5.3.1 Nuvarande förhållanden

Utredningen om föräldrautbildning skall enligt sina direktiv särskilt

se över möjligheterna att förbättra den öppna förskolans verksamhet som stöd till föräldrar och till barn som inte har plats inom den sedvanliga barnomsorgen, eftersom denna inte når alla föräldrar.

Den öppna förskolan har flera roller och den erbjuder 0 pedagogiskt stimulerande gruppverksamhet till de barn som inte har

plats i förskolan, 0 mötesplats för hemmavarande småbarnsföräldrar, dagbarnvårdare

och andra vuxna med möjlighet till kontakt och gemenskap, 0 social service och information, råd och stöd till familjen.

Pedagogiskt stimulerande verksamhet

Den öppna förskolan ger en form föräldrastöd att de

av genom vuxna involveras i den pedagogiska verksamheten och i barnens lek. Föräldrama kan se hur personalen arbetar pedagogiskt med barnen och vilka lekar de initierar tillsammans med bamen. De kan också se hur egna och andras barn fungerar tillsammans, hur andra föräldrar samtalar med och löser konflikter med sina barn och hur deras eget barn bemöts

av andra vuxna. För barnen betyder den öppna förskolan möjlighet till kontakt med andra barn, träning i att dela med sig till andra och möjlighet att få leka. Syftet är också att barnen skall få utvidgade möjligheter till stimulans och gruppsamvaro under pedagogisk ledning.

Mötesplats för hemmavarande föräldrar och dagbarnvårdare

Dagens barnfamiljer har inte alltid så starka nätverk och så många kontakter med den generationen tidigare. För familjerna är

äldre som

48Gustavsson, M., Öppenförskola. Socialstyrelsen, Liber Förlag. 1983. Den öppna förskolan som ett centrum for barnfamiljer i närområdet. Noskonen Rapport. 1988. Tidskriften Familjedaghem, nr 6/1995 och 1-3/ 1996.

128 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

det ofta viktigt att få nya vänner och att inte känna sig ensamma. Detta gäller inte minst för hemmavarande föräldrar med små bam. I många kommuner utgör den öppna förskolan en viktig informell mötesplats för hemmavarande föräldrar med barn i förskoleåldem samt för dagbarnvårdare och deras bam. Den öppna förskolan betyder också mycket i bostadsområden med föräldrar som är unga, nyinflyttade, arbetslösa, tillhör olika invandrargrupper eller är asylsökande/flyktingar. Den öppna förskolan kan också viktig träffpunkt för barn med funk-

vara en tionshinder och deras föräldrar.

För föräldrar besöker den öppna förskolan betyder den också

som möjlighet till kontakt och gemenskap med andra föräldrar i bostadsområdet och möjlighet för föräldrar, som så önskar, att träffas på annat sätt t.ex. i mindre grupper för mammor med spädbarn. Den kan därmed bli

inkörsport for bättre kontakt mellan de boende och socialt verken en samma i bostadsområdet.

Samverkan med andra funktioner

Samarbetet mellan mödra- och bamhälsovården och individ- och familjeomsorgen har på många håll utvecklats med den öppna förskolan

bas. Ibland ingår även arbetsförmedling och bibliotek i detta samsom arbete. Det finns många exempel på samordnade verksamheter där en öppen förskola fungerar väntrum for mödra- och/eller bama-

som vårdscentralen. Andra öppna förskolor drivs av de boende själva i grannskapslokaler i bostadsområdet. I flera kommuner har en lokalmässig samverkan startats mellan flera dessa verksamheter genom

av att bilda s.k. familjecentraler. Dessa byggs i nära samverkan mellan

upp kommuner och landsting.

Folkhälsoinstitutet har ett brett nätverk för stöd till sådana familjecentraler som är under uppbyggnad på 14 orter i landet. Där skall mödra- och bamhälsovården, den öppna förskolan och individ- och familjeomsorgen samverka och samordna sina insatser. Med stöd från Socialstyrelsen pågår dessutom i ett 10-tal kommuner olika samverkansprojekt där öppna förskolor har en central roll.

Den öppna förskolan kan således lokalmässigt vara fristående eller samordnad med andra anläggningar eller verksamheter. Vissa öppna förskolor har fristående lokaler eller lägenhet centralt i bo-

egna. en stadsområdet, andra är samlokaliserade med deltidsförskola, daghem, fritidshem eller bamavårdscentral. Det förekommer även att de öppna förskolomas lokaler används av kommunens dagbarnvårdare. I samband med att kommuner har lagt ner öppna förskolor har det förekom-

Till exempel i Borås, Gagnef, Göteborg, Leksand, Norrköping, Stockholm.

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 129

mit att föräldragrupper har tagit över verksamheten och startat i

egen

regi som t.ex. ett föräldrakooperativ.

Service, råd och stöd till familjen

Den öppna förskolan har en speciell roll i bostadsområdet dels

som en positiv och inspirerande träffpunkt för föräldrar och deras barn, dels som en plats där personalen i viss mån kan hur föräldrarna har det,

se om föräldrarna inte räcker till i sin förmåga som föräldrar, det finns

om sociala problem eller andra behov hos föräldrarna inte har

som uppmärksammats tillräckligt eller barn far illa på något sätt.

om

Den öppna förskolan kan specialinriktas i sin verksamhet för att möta behov som växer fram i bostadsområdena hos olika

grupper av föräldrar och efter behov kan växla över tiden. Syftet är ofta att nå

som en grupp föräldrar det kan svårt att hålla fortlö-

som annars vara en pande kontakt med inom den reguljära förskolans ram. Det förekommer att den öppna förskolan satsar på att starta verksamheter för möd-

unga rar, ensamstående mödrar, spädbamsföräldrar, olika språk-

pappor, grupper.

Enligt socialtjänstlagen 13 § kan förskoleverksamhet bedrivas i form av förskola, som organiseras daghem eller deltidsgmpp, fa-

som miljedaghem eller som kompletterande förskoleverksamhet öppen förskola. I 14a § anges att förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Kommunerna kan således erbjuda verksamhet i form öppen förskola ett komple-

av som ment till övrig barnomsorg. Kommunerna är däremot inte skyldiga att erbjuda verksamhet i öppen förskola.

Kommunerna skall enligt 12 § i socialtjänstlagen:

" verka för att barn och ungdomar växer under trygga och goda

upp förhållanden samt i nära samarbete med hemmen främja allsidig

en personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling."

Detta ansvar innebär också ett ansvar för de barn som inte har plats inom barnomsorgen. Erbjudande om verksamhet i öppen förskola kan vara ett sätt för kommunerna att leva till detta för de

upp ansvar yngre förskolebarn är hemma med någon sina föräldrar. Detta

som av ger en möjlighet att erbjuda pedagogiskt ledd gruppverksamhet kan

som ge barn stöd och stimulans i deras utveckling, vilket ett mål för

anges som barnomsorgen. Verksamhet i öppen förskola också möjlighet att i

ger vissa fall upptäcka barn med behov särskilt stöd för sin utveckling

av eller barn och föräldrar som har behov riktade insatser. Detta

av mer

130 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

kan medverka till att insatser kan sättas in tidigt innan problemen blir för stora för familjen och för kostsamma för samhället/kommunen.

Tillgänglighet och ejfekter av besparingar

De öppna förskolorna har ojämn spridning över landet och öppet-

en hållandetidema vid respektive enhet varierar. Enligt statistik från Socialstyrelsen fanns vid årsskiftet 1995/96 totalt 1 208 öppna förskolor i landet. Antalet öppna förskolor högst under åren

var som 1990-1991 då det fanns över l 600. Vid slutet av år 1995 saknades öp-

förskola i drygt 70 kommuner och drygt 30 kommuner hade endast pen

öppen förskola. Några få kommuner har flera öppna förskolor, meen dan andra har högst 1-2 i hela kommunen.

Om lokalen ligger för långt ifrån bostadsområdet eller öppethållandet är begränsat kan det förenat med praktiska svårigheter för för-

vara äldrarna att göra spontana besök. Vissa öppna förskolor har öppet en dag i veckan under hela dagen eller endast några få timmar per gång, andra har öppet några dagar vecka, andra åter har öppet hela

per veckan. I vissa kommuner görs mätningar av hur föräldrarna besöker den öppna förskolan, det saknas centralt utarbetade sammanställ-

men ningar.

Målgrupper finns bland förskolebarn med hemmavarande

yngre förälder och där barnen inte är inskrivna i daghem eller deltidsgrupp

bland barn i familjedaghem och deras dagbarnvårdare. Ålderssamt spridningen kan stor beroende på att föräldrar som kommer till

vara lokalen har det yngsta barnets syskon med sig.

I januari 1996 fanns 223 000 barn i åldrarna l-6 år som inte var

ca inskrivna i den offentligt finansierade barnomsorgen. 83 000 av dessa barn hade förälder föräldraledig för att ta hand om ett yngre

en som var syskon. 66 000 hade föräldrar förvärvsarbetade eller studerade och

som 48 000 barn till arbetslösa. En mindre 22 000 hade en för-

var grupp älder som var hemma.

Barn i familedaghem kan också ha behov att kunna besöka en

av öppen förskola tillsammans med sin dagbarnvårdare. I januari 1996 fanns 99 700 förskolebarn som hade plats i familjedaghem.

Föräldrarna kan få information via mödra- och bamhälsovården och individ- och familjeomsorgen att det finns öppen förskola att

om en besöka i området och att de är välkomna dit. Det är inte ovanligt att den öppna förskolan är nära kopplad till bamavårdscentralen och att dessa båda föräldrainriktade verksamheter har ett nära samarbete med varandra. Det finns också exempel på att öppna förskolor samarbetar med

5°Social service, vård och omsorg i Sverige 1996. Socialstyrelsen.

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 13 1

arbetsfönnedlingen, stimulerar föräldrarna till kontakt med arbetsförmedlingen och i vissa fall tar hand barnet under den tid föräl-

om som dern söker arbete eller gör arbetsplatsbesök. Sådana insatser betyder mycket för både föräldrar och bam.

Trots stora fördelar med den öppna förskolan finns tecken tyder

som på att den öppna förskolan är på väg att "försvinna" från den kommunala verksamheten. Neddragningar i verksamheten sker emellertid samtidigt som antalet hemmavarande föräldrar med små barn ökar t.ex. på grund av ökad arbetslöshet. Det har samtidigt blivit allt vanligare att barn som har plats på daghem mister sin plats när deras föräldrar blir arbetslösa. När föräldrar är arbetslösa skulle det ett stöd för

vara barnen att få ha kvar sin plats inom barnomsorgen. Detta skulle också ge ett stöd till föräldrarna. Den öppna förskolan har en särskild betydelse genom att föräldrar är arbetslösa och deras barn har plats

som en att besöka tillsammans åtminstone någon eller några gånger i veckan.

5.3.2 Motiv för

utredningens bedömning

Utredningen om föräldrautbildning anser att den öppna förskolan utgör en viktig resurs i arbetet med att åstadkomma stöd i föräldraskapet/föräldrautbildning för alla föräldrar. En väg till ett förbättrat föräldrastöd går genom den öppna förskolan, kan medverka till

som att ge ett stöd i föräldraskapet för föräldrar som är hemma med sina bam. En förutsättning är därvid att den öppna förskolan finns att tillgå i kommunerna ett komplement till den övriga barnomsorgen. Öppna

som förskolor bör finnas nära till hands för de boende mötesplatser för

som föräldrar och barn i bostadsområdena. Det är också viktigt att där finns personal med pedagogisk kompetens.

l många kommuner har öppna förskolor lagts ned konsek-

som en vens av krav på besparingar. Många de öppna förskolor är kvar

av som har fått ett begränsat öppethållande. Det är också stora variationer mellan olika öppna förskolor vad gäller öppethållandetider: från några timmar en dag per vecka till heltidsöppet varje dag.

Utredningen om föräldrautbildning att det är viktigt att sti-

anser mulera föräldrarnas initiativ till att träffas och bilda nätverk. Det är därför angeläget att föräldragmpper själva har möjlighet att utnyttja den öppna förskolans lokaler på tider när den inte används den kommu-

av nala verksamheten. Det kan underlätta för föräldragrupper att träffas på eget initiativ om de har lokaler att tillgå. Det finns också exempel från kommuner där föräldrarna själva har tagit över den öppna förskolans verksamhet när den har varit hotad nedläggning.

av

Utredningen om föräldrautbildning har i föregående kapitel framfört att regeringen bör överväga att genom särskilda medel stimulera till

132 Arenor för stöd iföräldraskapet

försöksverksamheter syftar till att utveckla föräldrainflytandet som inom barnomsorgen och utveckla förskola, skolan och skolbamsommötesplatser för föräldrar och närsamhälle. sorgen som Utredningen att även de öppna förskolornas betydelse for stöanser det i föräldraskapet och mötesplatser för föräldrar bör belysas i som sådana försöksverksamheter. Det är därvid intresse att pröva hur av samarbetet mellan den öppna förskolan och daghemmen kan utvecklas och stimuleras för att främja föräldrasamarbetet. Det är också intressant att pröva driftsformer t.ex. familjecentraler eller liknande, där nya som den öppna förskolan ingår som en resurs. Föreningar och andra organisationer bör vidare stimuleras till pro-

jekt med inriktning på stöd i föräldraskapet/foräldrautbildning i öppna

förskolor.

Yrkesgrupper i den öppna förskolan

Den öppna förskolan leds vanligen förskollärare i vissa fall av en som har hjälp barnskötare. Förskollärarna kan ha en specialpedagoav en gisk inriktning. Det förekommer också att socialsekreterare eller socialpedagoger tjänstgör på den öppna förskolan. Vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm har prövats en mo-

dell för påbyggnadsutbildning högskolenivå för personal i öppen

förskola. En modell genomförs i form uppdragsutbildning. I denna av utbildning ingår delmoment att utvidga kompetensen i att samarbeta om med föräldrar och andra besöker den öppna förskolan. vuxna som Utredningen föräldrautbildning ser positivt på den öppna förom skolans verksamhet och på att sådan påbyggnadsutbildning följs upp och utvärderas för att vidareutvecklas och möjligt spridas över lanom det.

5 Westermark, Lärarhögskolan i Solna, Konferensmaterialet "Öppen förskola, tre perspektiv". Rikskonferens 10-11 maj 1995. Socialstyrelsen.

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 133

5.4 Andra anordnare och i

resurspersoner

kommuner, landsting

Samlad bedömning

Utredningens bedömning

0 Fältassistenter, fritidsgårdsföreståndare, parkleksföreståndare

samt polisen är exempel på viktiga resurser för uppbyggnad av

verksamheter som syftar till stöd i föräldraskapet till föräldrar

med skolbarn.

0 Den kompetens som finns inom familjerådgivning, individ- och

familjeomsorg och bampsykiatri vad gäller samlevnadsfrågor,

grupprocesser och gruppdynamik, bör tas tillvara för fortbildning

och utbildning gruppledare för föräldragrupper.

av

0 Idrottsrörelsen, fastighetsägare, lokala hyresgästföreningar,

kyrkliga samfund andra föreningar och organisationer är viktiga

,

samarbetsparter till kommuner och landsting i det föräldrastöd-

jande arbetet.

5.4. l Fältassistenter/fáltarbetare

Utredningens bedömning

0 Fältassistenter bör medverka till stöd i föräldraskapet att

genom

ingå i eller arrangera föräldragrupper för föräldrar med tonårs-

barn.

0 Fritidsgårdar och parklekar bör fungera kontaktpunkter för

som

föräldrar och förmedla information föräldrastödjande verk-

om

samheter eller ställa sina lokaler till förfogande för sådan verk-

samhet.

Motiv för utredningens bedömning

Fältassistenter arbetar med att söka ungdomar i deras miljö. Fältas-

upp sistentema håller sig informerade begrepp, riskmiljöer och

om nya känner väl till ungdomars värderingar. Genom personlig kontakt med många ungdomar lär de känna de rådande ungdomskulturema Väl. Fältassistentemas verksamhet är i första hand riktad till tonåringar. Fältassistentema samarbetar ofta med skola, polis och socialtjänst och deltar

52Programförklaring för Riksförbundet för fáltarbetare, 1996.

134 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

på föräldramöten för att informera tonårsföräldrar om ungdomsmiljöer och om alkohol och droger. Fältassistentema kan vara initiativtagare till s.k. föräldravandringar.

Det förekommer att fáltassistenter samlar föräldrar för att informera eller diskutera frågor berör ungdomarna. Många gånger kan detta

som leda till fortsatta spontana föräldragrupper. Ibland hör föräldrar av sig för att få information de miljöer deras ungdomar vistas Om

om som ungdomar påträffas berusade eller drogade tar fáltassistenten kontakt med föräldrarna och följer med den unge hem.

Som exempel på föräldragrupper som initierats av fáltarbetare kan nämnas att i Karlskrona har fáltassistentema i samarbete med socialselcreterarna, anordnat en föräldragmpp med föräldrar till unga nynazister. Gruppen bildades på förfrågan av föräldrar som hade behov av att träffa andra föräldrar i samma situation. Föräldragruppen träffades under ett års tid tillsammans med personalen, därefter fortsatte de att träffas själva.

I Trollhättan startades år 1994 ett projekt för invandrarungdom i riskzon. Under åren 1994-1995 ordnade socialtjänstens fältenhet gruppaktiviteter med invandrarpojkar med destruktivt beteende. Parallellt med arbetet med pojkarna träffade fältarbetama pojkarnas föräldrar genom hembesök. Denna uppsökande verksamhet blev mycket uppskattad bl.a. därför att föräldrarna fick möjlighet att diskutera frågor om sina tonåringar i lugn och ro.

Den kunskap ungdomars vardag fältassistentema har är

om som unik. Det skulle därför värdefullt om kunskaperna kunde tas till-

vara

i stödet i föräldraskapet till tonårsföräldrar. Fältassistenter skulle vara där antingen kunna ingå i en gemensam kommunal pool av gruppledare för tonårsföräldrar eller bistå föräldragrupper med sin specifika kunskap vid särskilda temadiskussioner.

Parklekar

Parkleken startades på 1930-talet verksamhet där barn i Stock-

som en holm kunde komma för att leka utomhus, nära naturen, under ledning erfaren personal. Lekparkema karakteriseras av spännande lek-

av anordningar och leksaker att användas för utomhusbruk. Pedagogiken i parkleken utgår från barns och ungdomars eget skapande. Många parklekar har odlingar och flera har också djur. Parklekama används

egna även av hemmavarande småbarnsföräldrar som kommer till parken för att träffa andra och för att barnen ska få träffa andra bam. Vissa

Vuxna parklekar har öppen förskola, mellanstadieverksamhet eller fritidsgård integrerad i verksamheten.

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 135

Parkleken är en kommunalt organiserad öppen lekverksamhet. Den vänder sig till barn i åldrarna upp till cirka 12 år och var ursprungligen en verksamhet för storstäder. Det finns parklekar i Stockholm och Göteborg, men också på andra orter i landet som t.ex. i Karlstad. Många kommuner har under år lagt parkleken bespa-

senare ner av ringsskäl.

Parklekens personal har vana att träffa både barn och föräldrar. Många parklekar och dess personal skulle kunna användas i föräldrastödjande verksamheter. I städer där det finns parklekar bör deras lokaler kunna lånas ut till föräldraledda föräldragmpper

F tidsgârdar

Som fritidsgård räknas enligt Svenska Kommunförbundet, anlägg-

en ning med fritidsledare är anordnad kommunen för ungdomar på

som av högstadiet. Det förekommer även verksamheter med motsvarande innehåll drivs ideella organisationer och kyrkliga samfund. År 1993,

som av vid den senaste mätningen, fanns l 545 fritidsgårdar i landet. Antalet fritidsgårdar har sannolikt minskat under senare år. Fritidsgårdarnas verksamhet är utformad på olika sätt beroende på ungdomarnas behov och intressen. Ungdomar kan komma dit bara för att träffas eller för att delta i strukturerade aktiviteter. På en fritidsgård arbetar fritidspedagoger eller fritidsledare. Utbildning till fritidsledare sker vanligen

genom folkhögskola och utbildning till fritidspedagog högskolan för

genom lärarutbildning.

Utredningen om föräldrautbildning anser att många fritidsgårdar och parklekar skulle kunna vara anordnare av verksamheter för stöd i föräldraskap eller ställa sina lokaler till förfogande för sådan verksamhet.

5.4.2 Polisen och det arbetet

brottsförebyggande

Utredningens bedömning

0 Närpolisen är viktig för ungdomar och föräldrar i det

en resurs

brottsförebyggande arbetet.

Motiv för utredningens bedömning

I direktiven till utredningen om föräldrautbildning nämns särskilt töräldrars behov kunskap risker för utveckling kriminalitet och

av om av alkohol- och drogmissbruk hos I det nationellt brottsförebyg-

unga. gande programmet Allas vårt ansvar Ds 1996:59, har regeringen slagit fast att brottsligheten måste angripas på bred kriminalpolitisk

136 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

front och att det brottsförebyggande arbetet skall ges hög prioritet. I programmet betonas polisens roll i det brottsförebyggande arbetet på lokal nivå och då särskilt inom närpolisens ansvarsområde.

I det brottsförebyggande programmet framhålls att en väl fungerande samverkan mellan myndigheter och andra organisationer är en förutsättning för att nå framgång i det brottsförebyggande arbetet. Detta arbete borde enligt programmet kunna organiseras i lokala brottsförebyggande råd där polisen, skolan, fritidsförvaltningen, socialtjänsten, företag, föreningar och organisationer som är engagerade bör ingå. Ett sådant råd skulle kunna samordna olika lokala initiativ och förmedla den kunskap finns i det brottsförebyggande ungdomsarbetet.

som

I polisens regleringsbrev för budgetåret 1997 anges som övergripande mål att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Av verksamhetsmålen framgår att ungdomsbrottslighet är ett prioriterat område som skall mötas med tidiga insatser.

Av regeringens brottsförebyggande och polisens regle-

program av ringsbrev framgår att det brottsförebyggande ungdomsarbetet skall prioriteras samverkan mellan dem som berörs av brottslighet, dem

genom

kan förebygga brottslighet och tidiga insatser riktade direkt som genom till föräldrar. Föräldrarna är centrala för barns och ungdomars utveckling sociala band, självkontroll, och värderingar. Bristande

av nomier kontakt eller otrygg relation till föräldrarna är därför faktorer som

en kan leda till brottsligt beteende. Andra bidragande faktorer till kriminalitet är negativa skolförhållanden och kamrater med dåligt inflytande.

Föräldrar behöver insyn i skolan och kunskap om vad ungdomarna gör utanför familjen. Stöd i föräldraskapet till föräldrar med både små barn och tonårsbam kan därför vara ett sätt för samhället att på sikt minska ungdomsbrottsligheten. Inom närpolisens verksamhetsområden utvecklas olika samverkansforrner med syfte att förebygga brott. Alkohol och narkotikamissbruk, mobbning och övrig ungdomskriminalitet är prioriterade områden. Ibland är polisen initiativtagare och ibland ingår polisen samarbetspart tillsammans med någon annan initia-

som tivtagare. I föräldrastödjande verksamheter som bland annat syftar till att föräldrar kunskap lokala riskmiljöer för ungdomar, om alko-

ge om hol och narkotika samt övrig brottsförebyggande ungdomsverksamhet, utgör polisen och i vissa fall de lokala brottsförebyggande råden viktiga resurser.

I stadsdelen Vasastan i Stockholm har polisen bildat en samverkansgrupp där representanter för skola, föräldraföreningar, socialtjänst, fáltverksamhet och kyrkans ungdomsverksamhet ingår. Till stadsdelens skolor finns till två poliser knutna bland annat deltar på föräld-

en som ramöten, träffar skolledning och föräldraföreningar samt undervisar i lag och rätt. Polisens utredningar brott som har begåtts av minder-

om

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 137

åriga sköts av den polis som är knuten till elevens skola. Polisen kallar alla barn begått något brott även mindre snatterier till förhör till-

som

med deras föräldrar. Det finns planer att starta skola" för sammans föräldrar med tonårsbam planeras.

5.4.3 Familj erådgivningen

Utredningens bedömning

Familjerådgivningens särskilda kompetens vad gäller samlev-

nadsfrågor bör tas tillvara för föräldrastöd/föräldrautbildning

samt utbildning och fortbildning gruppledare för för-

av

äldragrupper.

Motiv for utredningens bedömning

Sedan den 1 januari 1995 har kommunerna genom ett tillägg i socialtjänstlagen ansvaret för familj

De bakomliggande faktorerna till denna ändring i socialtjänstlagen var att familj erådgivningen var den enda förebyggande verksamhet som samhället hade att erbjuda till par, att den saknades i stora delar av landet och ojämnt dimensionerad. I proposition 1993/94:4 om fa-

var milj anges att familjerådgivama

"med sina erfarenheter bör kunna vara en viktig tillgång i föräld-

rautbildning och i fortbildningsverksamhet för andra personalgrup-

inom socialtjänsten och liknande.

per Familjerådgivning lämnas genom kommunens egen försorg eller, ge-

att uppdra till landstinget eller annan lämplig vårdgivare att tillnom handahålla sådan rådgivning. Familjerådgivning erbjuds även genom kyrkan. Familjerådgivning tillhör de delar inom socialtjänsten som inte är myndighetsutövning.

Familjerådgivningens har till uppgift att arbeta med som har re-

par lationsproblem. Den arbetar med parbehandling och med utåtriktad verksamhet. Det utåtriktade arbetet innebär oftast att man informerar om samlevnadsfrågor och att man delger annan fackpersonal information och kunskap samlevnadsfrågor. Genom utåtriktat arbete kan

om familjerådgivarnas speciella kompetens, att förmedla kunskap och sprida information om samlevnad till allmänheten och till de myndigheter och organisationer som möter familjerådgivningens klientgrupper, tas till vara.

Familjearbetet kan röra föräldraskapet i samband med en separation eller styvfamiljsproblematik. Vissa familjerådgivningsbyråer arbetar även med t.ex. separerade föräldrar, Styvfamiljer och ny-

grupper av

13 8 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

blivna pappor. Man kan även bedriva familjeterapi i grupp. Många nyblivna föräldrapar söker familjerådgivning för svårigheter i deras inbördes relation i samband med att de har blivit föräldrar. Par med äldre barn härleder ofta sina relationsproblem till den första period då de blev föräldrar.

Många relationsproblem leder till separationer, vilket också bekräftas av att hälften av alla separationer i Sverige 50 000 per år sker i barnfamiljer. Detta understryker vikten av att alla unga par borde ges möjlighet att samtala om sin relation när barnen är riktigt små. Eftersom barnavårdscentralema når de allra flesta föräldrar är det viktigt att det där sker metodutveckling vad gäller föräldragrupper, med inrikt-

en ning på relationer och samlevnad. För föräldrar är det av betydelse att via föräldragrupper få möjlighet att prata om sina svårigheter, innan de har trappats upp till ohanterliga konflikter.

I många kommuner är efterfrågan på familjerådgivning större än det utbud som erbjuds. Detta har medfört långa väntetider för föräldrarna, i vissa fall upp till ett halvt år eller längre. Detta kan få allvarliga konsekvenser i familjer ofta har akuta behov hjälp när de vänder

som av sig till familjerådgivningen. Det drabbar både barnen och föräldrarna.

Som exempel på utåtriktat arbete hos några familjerådgivningsbyråer kan nämnas att i Stockholm och Göteborg samarbetar familjerådgivarna med mödra- och bamhälsovårdens personal, dels genom att delta i föräldragrupper, dels genom att handleda och utbilda personal om t.ex. samlevnad och konfliktlösning. I Göteborg har familjerådgivningen utarbetat ett särskilt program för personalutbildning inom mödra- och bamhälsovården. Programmen omfattar diskussioner om samlevnad, relationer och konfliktlösning samt hur arbetet i föräldragrupper kan läggas upp, genomföras och följ as upp.

I Örebro har familjerådgivningen och mödrahälsovården samarbetat i projektet Leva tillsammans". Projektet omfattar 10 strukturerade samtalstillfällen där grupper av par diskuterar personliga och känsliga frågor som t.ex. närhet, jämställdhet, livsåskådning och sexualitet enligt en särskilt metod.

Familj i Stockholm har i sin utåtriktade verksamhet inriktat sig på att nå förstagångsföräldrar att samarbeta direkt med

genom ett antal bamavårdscentraler. Samarbetet har inneburit att familjerådgivaren tillsammans med bamsjuksköterskan har deltagit i föräldragrupper för nyblivna föräldrar. Samarbetet har syftat till att informera och förbereda nyblivna föräldrar om de svårigheter som kan uppstå i parrelationen när man får bam. Familj vill stimulera par till egna samtal om sin relation, samt underlätta för par att söka hjälp innan svårigheter trappats upp till låsta konflikter där separation till slut är den enda utvägen.

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 139

På grund av begränsade resurser och ökad efterfrågan på insatser från bamavårdscentraler har familjerådgivningen inte kunnat fortsätta att arbeta i denna form. I stället utbildar familjerådgivama personal på bamavårdscentraler i frågor om samlevnad. Vidare produceras underlag för diskussioner i föräldragrupper.

Familjerådgivningen i Stockholm har för avsikt att färdigställa en videofilm om samlevnadsfrågor. Filmen är avsedd som stöd för barnsjuksköterskor i deras arbete med föräldragrupper. Familjerådgivningen i Stockholm samarbetar med Stockholms universitet i en 10-poängsutbildning i "Socialt arbete med inriktning mot parrelationer". Kursen ingår i magisterutbildningen på Socialhögskolan, fri-

men ges även som stående kurs för socionomer eller motsvarande, med minst två års yrkesverksamhet i socialt arbete. Kursens mål är att öka kunskapen om olika parrelationer, att förmedla metoder och öka förmågan att arbeta med parrelationer i det sociala arbetet.

Utredningen om föräldrautbildning anser mot denna bakgrund att det är angeläget att familjerådgivningens särskilda kompetens vad gäller samlevnadsfrågor tas tillvara för stödet i föräldraskapet/föräldrautbildning samt utbildning och fortbildning gruppledare

av for föräldragrupper.

5.4.4 Bampsykiatrisk verksamhet PBU/BUP

Utredningens bedömning

Bampsykiatrin bör medverka i utbildning gruppledare till för-

0 av

äldragmpper.

Motiv för utredningens bedömning

Den barn- och ungdomspsykiatriska vårdorganisationen har tillskapats som en hälso- och sjukvårdsorganisation, enligt riksdagsbeslut åren 1944 och 1957. Under 1950-talet byggde varje landstingsområde upp en sammanhållen klinisk verksamhet med öppen och sluten vård PBU och BUP och med tillgång till behandlingshem. År 1994 fanns det

ca 170 öppna barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar i landet.

Bland dem som arbetar med barn och ungdomar är många oroliga för att barnen tycks må allt sämre. Orsaken antas vara t.ex. arbetslöshet, stressade föräldrar, samhällsklimatet och de kommunala nedskäming-

53Röster barns och ungdomars psykiska hälsa. Delbetänkande av

om Barnpsykiatrikommittén. SOU 1997:8. 5 Ny socialtjånstlag. SOU 1994: 139.

140 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

arna. Patientantalet vid landets barn- och ungdomspsykiatriska kliniker och öppenvårdsmottagningar har samtidigt ökat med i genomsnitt 30% mellan åren 1992-1994. På vissa håll är ökningen nära 70 %. Många föräldrar köar för att få specialisthjälp för bam med bampsykiatriska symptom.

Inom PBU/BUP arbetar psykologer, kuratorer och läkare i team.

Många har psykoterapeutisk påbyggnadsutbildning och yrkesspecifik

fortbildning i neuropsykiatri samt lång erfarenhet av att arbeta inom bampsykiatrin. Genom detta tvärvetenskapliga team finns förutsättningar att genomföra allsidiga utredningar, ställa diagnoser, delta i och ansvara för behandlingsplanering.

Mottagningarnas behandlingsutbud varierar beroende på gruppens storlek och sammansättning. Av tradition har den öppna bampsykiatrin tidigare arbetat efter ett psykodynamiskt, individinriktat förhållningssätt, under de senaste tjugo åren har allt fler inom PBU/BUP

men kommit att omfattas av ett familj eterapeutiskt och systemorienterat synsätt. Med detta avses att familjen alltmer satts i fokus i arbetet med enskilda bam. I så gott som allt terapeutiskt arbete med barn används nu-

familjeterapeutiska metoder, antingen i renodlad form, eller i mera kombination med andra behandlingsformer som t.ex. psykoterapi.

Svenska Föreningen för barn- och ungdomspsykiatri har i en skrift från år 1993 formulerat målen för bampsykiatrins verksamhet. Av denna framgår att bampsykiatrin skall igenkänna, bota, lindra och förebygga psykisk sjukdom och störning hos unga och ta till vara barns intressen i samhället.

Enligt ännu publicerad översyn av bampsykiatrin har Social-

en styrelsen konstaterat att flera landsting i sina målformuleringar betonar vikten att bampsykiatrin samverkar med andra samhällsinstanser, att

av vården präglas helhetssyn och att tvärvetenskapligt synsätt tilläg-

av en

Andra återkommande målformuleringar handlar om att bampsynas. kiatrin bör bidra till förebyggande insatser i form av undervisning, information, utbildning och handledning. Barnpsykiatiikommittén har i sitt delbetänkande Röster barns och ungdomars psykiska hälsa

om SOU 1997:8 angivit att bampsykiatrins är att behandla, utreda

ansvar och diagnosticera, delta i behandlingsplanering och utveckla samarbetsformer med det omgivande samhället.

Förebyggande verksamhet utgör emellertid en liten del av mottagningamas totala arbete. En förklaring till detta kan att den höga

vara arbetsbelastningen på de öppna bampsykiatriska mottagningama medför svårigheter för personalen att prioritera sådan verksamhet. Det förekommer dock att bampsykiatrin ordnar riktade föräldragrupper för att stärka föräldrar har barn med likartade problem. Att på detta sätt

som medverka i förebyggande arbete för särskilda riskgrupper ligger direkt

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 141

inom bampsykiatrins ansvarsområde och kan på sikt leda till ärendeminskning vid mottagningama.

Metodik enligt ett systemorienterat synsätt betonar samspelet mellan individer och betonar vikten av att bemöta föräldrar med respekt och lyhördhet för att stärka föräldrakraften. I föräldragiupper kan systemoch familj metoder användas.

Utredningen om föräldrautbildning anser att den specialistkompetens som finns inom barnpsykiatrin vad gäller barn, föräldrar och relationer borde komma det generella föräldrastödet och föräldrar till barn som är inskrivna i bampsykiatrin tillgodo.

Tillsammans med andra resurspersoner såsom socialsekreterare och familjerådgivare borde bampsykiatrins kompetens kunna användas i lokala utbildningssatsningar av gruppledare för föräldragrupper.

Exempel på förebyggande arbete från ett antal PBU-mottagningar

Vid Österåkers PBU- mottagning träffas samrådsgrupp chefer i

en av kommunen och en samrådsgrupp med representanter från "fältet PBU, polis och socialtjänst regelbundet för att informera varandra om tendenser, behov förändringar och policyutveckling. En kontaktper-

av son från PBU arbetar med att erbjuda barn till nyanlända flyktingfamiljer på flyktingförläggningen möjlighet till samtal. Ett basteam för DAMP Deñcits in Attention Motor control and Perception med en psykolog från PBU har inrättats i kommunen.

Vid Norrtälje PBU-mottagning har PBU deltagit i diskussioner och föreläsningar på skolor om barn och kriser, erbjudit föreläsningar och diskussioner med dagbarnvårdare om barn och skilsmässor och tillsammans med bamläkama, skolan och habiliteringscentret utvecklat ett basteam för barn med MBD Minimal Brain Dysfunction/DAMP. Syftet är att barn med symptom på MBD/DAMP skall utredas, diagnosticeras och erbjudas stöd med de resurser som finns lokalt.

Norrtälje PBU har vidare deltagit i utvecklingen av ett anørexiprojekt i vilket ingår en samarbetsgrupp för ungdomar med ätstörningar. Syftet med samarbetsgruppen är dels att undersöka hur olika vårdenheter inom kommunen kan samarbeta för att kunna erbjuda de lämpligaste behandlingarna för patienter med ätstörningar, dels att utveckla behandlingsmetoder genom utbyte av kliniska erfarenheter och kunskaper.

Under år 1996 har Norrtälje PBU i samarbete med kyrkan och den psykiatriska öppenvårdsmottagningen haft tre barngrupper för barn till missbrukare, enligt en metod och modell som ursprungligen utvecklats

55Omsorgsnämndens verksamhetsberättelse. Stockholms läns landsting. 1996.

142 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

av Ersta Vändpunkten. Bamgruppema har träffats ca 18 gånger. Arbetet i bamgruppema går ut på att ge barnen stöd genom att lära dem att sätta ord på vad det innebär att leva i en missbruksfamilj och att göra dem medvetna om att det finns andra barn som har liknande svårigheter. Vid två tillfällen under året har barnens föräldrar eller familjehems-

föräldrar deltagit.

Sedan fem år tillbaka har Norrtälje PBU en gruppverksamhet för tonårsföräldrar. Olika teman har formulerats utifrån gruppens önskemål. Exempel på teman som behandlats är regler och gränser, tonårsutveckling, sexualitet, egen tonårstid, konfliktlösning, att hantera oro och ilska och att åstadkomma förändringar. Vid utvärdering har föräldrarna framfört att det har varit värdefullt att dela sina erfarenheter med andra och få perspektiv på sin livssituation.

5.5 Bostadsområdet

5.5. 1 Fastighetsägare

Utredningens bedömning

0 Fastighetsägare är viktiga samarbetsparter för kommuner i ut-

vecklandet av lokala verksamheter för föräldrastöd och för lokal-

anskaffning för verksamheter som syftar till sådant stöd.

Motiv för utredningens bedömning

De kommunala bostadsbolagen har ett uttalat intresse av att hyresgästernas sociala nätverk stärks, att de boende trivs och känner ansvar. Samverkan mellan bostadsbolag, föreningar och offentliga förvaltningar kan medverka till att föräldrar träffas och att de stärks i sin föräldraroll. Det ger positiva resultat i form av minskad omflyttning, större ansvar för boendemilj ön och minskad skadegörelse.

En fråga som bör vara av intresse för fastighetsägarna är att samarbeta med föräldrar för att förebygga bamolycksfall i bostadsområden. Detta kan ske genom att föräldrar och fastighetsägare gemensamt genomför s.k. skyddsronder och gemensamt inventerar boende- och lekmiljön för att förutse risker för olycksfall. Ett sådant samarbete får även till effekt att föräldrar lär känna varandra och att den sociala tryggheten därmed ökar.

De kommunala bostadsbolagen har ett intresse av att hyresgästemas sociala nätverk stärks, att de boende trivs och känner ansvar. Flera kommunala bostadsbolag har utvecklat s.k. boskolor. Det finns boskolor i invandrartäta bostadsområden och de riktar sig till människor som

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 143

nyligen kommit till Sverige och är främmande för uttalade och

som outtalade regler som gäller för boendet. Det finns även boskolor för ungdomar som fått sin första bostad. Genom att fastighetsägama utvecklar metoder för boskolor får de bättre kontakt med boende som t.ex. inte talar svenska.

De kommunala bostadsbolagen arbetar aktivt med samverkan över förvaltningsgränsema för att stärka gemenskapen och den sociala tryggheten. I Rosengård i Malmö arbetar t.ex. Malmö Kommunala Bostadsbolag tillsammans med socialtjänsten och skolan vilket bl.a. kan få till följd att främlingsfientlighet och rasism motverkas.

I Huddinge kommun medverkar det kommunala bostadsföretaget Huge i stor ungdomssatsning tillsammans med närpolisen, skolan

en och föräldraföreningen. Genom denna satsning arrangeras t.ex. aktiviteter för ungdomar på skolavslutningen, Lucia och på Valborgsmässoafton. Under år 1998 kommer ett ungdomsråd att bildas där ungdomarna själva kan vara med att påverka beslut som rör dem.

Av tradition majoritet hyresvärdarnas fastighetsskötare och

är en av förvaltare män. Många fastighetsskötare har ett stort socialt engagemang och har kontakter med både vuxna och bam. Genom sitt praktiska och konkreta arbete bland de boende utgör de inte sällan förebilder för barn och ungdomar i bostadsområdet. Många fastighetsskötare skulle kunna vara en viktig resurs i föräldragrupper genom att de kän-

de boende och kan "sitt område". De kan förmedla vad som händer ner i området, var och hur barnen leker och var ungdomar uppehåller sig och därmed stärka förutsättningarna för ett kollektivt ansvarstagande där de vuxna utgör stöd för varandra och för varandras bam.

Inom Riksbyggen och HSB finns ett socialt engagemang och en medvetenhet om vikten av att stärka de sociala nätverken. Inom HSB drivs föräldrakooperativa daghem, vilka får stöd sina föreningar när

av det ex. gäller utbildning. Både Riksbyggen och HSB anger att de har intresse att i någon form medverka till att föräldragrupper bildas om

av behov och önskemål finns från de boende.

En bostadsrättsförening kan sig i andra frågor än sådana

engagera som rör fastighetsförvaltning. Inom HSB finns som exempel förutom kooperativa daghem även fritidsverksamhet för barn och pensionärer och studieverksamhet i form av studiecirklar. I områden där HSB har bostadsrättsföreningar med många barnfamiljer kan HSB bli en samarbetspart för kommunen i arbetet med att erbjuda stöd i föräldraskapet.

I Sverige finns 45 000 privata fastighetsägare som företräds av Sveriges fastighetsägarförbund. Det förekommer att fastighetsägare och boende samlas till möten i olika frågor. Ett exempel är fastighetsägarna i Karlstad som har initierat samarbete med föräldrar, skola, polis och

144 Arenor för stöd i föräldraskapet SOU 1997: l 61

socialtjänst för att stävja klotter. Samarbetet har både haft nätverks-

en stärkande och brottsförebyggande funktion.

Bostaden är en central punkt för familjen. Om det uppstår problem kring boendet påverkas familjen. En förutsättning för att erhålla stabilitet och social trygghet i ett bostadsområde är att människor känner att de lever i ett sammanhang där det finns sociala band med omgivningen. Med minskad omflyttning följer vanligtvis ökad trygghet och minskad förstörelse. Det ligger därför i fastighetsägares och bostadsrättsföreningars intresse att de boende trivs och känner samhörighet med varandra i sina bostadsområden. Det borde även innebära att fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har intresse av att sådana möten underlättas genom att skapa kontaktpunkter och mötesplatser.

Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar kan underlätta för föräldrar att träffas i sina bostadsområden att upplåta lokaler för de

genom boende. Det kan vara en väg att stärka sociala nätverk och uppnå stabilitet i bostadsområden. Det är därför angeläget att kommunerna utvecklar samarbetsfonner med de kommunala bostadsbolagen i frågor som rör lokalanskaffning.

Hyresgästföreningar

Utredningens bedömning

0 Lokala hyresgästföreningar är viktiga samarbetsparter till kom-

munen för uppbyggnad av olika föräldraverksamheter i bostads-

områden.

Motiv för utredningens bedömning

Hyresgäströrelsen är både en folkrörelse där människor arbetar ideellt för att åstadkomma bättre boendevillkor och intresseorganisation

en som samarbetar med förtroendevalda, myndigheter, näringsliv och fastighetsägare. I hyresgäströrelsens målforrnuleringar anges att rörelsen skall verka för att alla hyresgäster garanteras ett boende med trygghet, inflytande och gemenskap. Hyresgästerna skall genom avtal tillförsäkras en meningsfull kultur- och fritidsverksamhet efter deras öns-

egna kemål.

Hyresgäströrelsens verksamhet utgår från att alla människor kan vara aktiva och skapande, har kapacitet och vilja att förändra sin livssituation, har en inneboende vilja att växa och utvecklas, är beredda att ta ansvar och engagera sig för gemensamma mål och samverka med

55Hyresgästprogrammet, Hyresgästemas Riksförbund.

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 145

andra för att nå dessa mål. Det ligger därför i hyresgäströrelsens intresse att människor möts och utvecklar ett kollektivt stöd för varandra och för varandras bam.

Inom de lokala hyresgästföreningama finns åtskilliga bra initiativ från de boende. På många håll har det bildats föräldragrupper som träffas i organiserade former. Det kan ensamstående mammor eller

vara hemmavarande småbamsmammor som träffas i studiecirklar. I Singelbergets bostadsområde i Kisa har som exempel en föräldraförening bildats inom för den lokala hyresgästföreningen. År 1995 startade

ramen socialförvaltningen i samarbete med primärvården och hyresgästföreningen ett projekt för ensamstående s.k. svaga mammor. Projektet resulterade föräldraförening bildades. Föräldraföreningen har tagit

i att en initiativ till studiecirklar, simskola och lägerverksamhet. Verksamheten är sedan år 1997 självgående och drivs helt av föräldraföreningen.

Hyresgästföreningamas bidrag i den föräldrastödjande verksamheten kan att samla till möten i bostadsområdet. Lokala hy-

vara grupper resgästföreningar kan därför vara viktiga samarbetsparter till kommu-

i uppbyggnaden olika föräldraverksamheter. Det borde därför nen av

intressant för kommunerna att undersöka vilken roll de lokala hyvara resgästföreningama kan spela när det gäller att rekrytera föräldrar till föräldragrupper eller när föräldrar vill ordna egna föräldraverksamheter.

5.6 Kyrkliga samfund

Utredningens bedömning

Kyrkliga samfund är viktiga samarbetsparter för kommuner och

landsting i utvecklandet lokala verksamheter för föräldrastöd.

av

Motiv för utredningens bedömning

Olika kyrkliga samfund har av tradition kompletterat det övriga samhällets för enskilda människor och människor i be-

ansvar grupper av hov stöd. Kyrkans diakoni har utvecklat metoder och modeller

av egna för att stärka sociala nätverk, stödja, behandla eller förebygga sociala problem. Ett ekumeniskt initiativ har under våren 1997 tagits till att bilda samverkansgrupp med syfte att diskutera vilken roll svenska

en kyrkan kan spela i arbetet med att ge stöd till barn och föräldrar i dagens samhälle.

146 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

Inom svenska kyrkan finns många församlingar som erbjuder olika former av familjestödjande verksamheter. Liknande verksamheter förekommer inom andra religiösa samfund. Nedan följer några exempel.

Familjerådgivning i olika former: I Stockholm samarbetar några -

församlingar kring en familjerådgivningsbyrå, och i Linköping har

Stadsmissionen ansvar för en familjerådgivning. Själavård i form av personliga samtal med präst eller diakon.

-

Öppen förskola eller föräldra- och barngrupper. -

Samarbete med bamavårdscentraler i föräldrautbildning i livsåskåd- -

ningsfrågor.

Verksamheter planeras för dit umgängespappor - ensamma pappor

kan komma för att få meningsfull samvaro med sina barn.

Grupper för barn till föräldrar med missbruksproblem: Barnen träf- -

fas varje vecka under en termin tillsammans med särskilt utbildade

samtalsledare. Barnen får stöd genom att de får lära sig att sätta ord

på vad det innebär att leva i en missbruksfamilj och blir medvetna om att det finns andra barn som har det på liknande sätt. Vid tre tillfällen, i början, mitten och på slutet deltar någon av barnets föräldrar. Samtalsgrupper för tonåringar och föräldrar i samband med barnens

-

konfirmation.

Seminarier med teman av intresse för föräldrar/familjer. -

Möten med föräldrar till barn som deltar i församlingens bamverk- -

samhet, ibland i form av utbildning och samtal kring ett aktuellt

tema.

Familjeläger under sommaren: Ofta är dagarna strukturerade med -

temadiskussioner kring barn, livsåskådning, normer och värderingar.

Viksjödialogen/Vuxendialog

"Vuxendialog" är en lekmannarörelse som vill skapa olika former av lättillgängliga mötesplatser där närhet, dialog och tillit kan uppstå. Det är en satsning som bygger på en grundsyn från diakoni och folkbildning. Bakom Vuxendialog står Sveriges kyrkliga studieförbund och Stiftelsen Stora Sköndal. På det lokala planet sker samarbete med t.ex. stift, församlingar, föreningar, kommuner eller andra organisatörer. Vuxendialog erbjuder seminarier, utvecklingsprogram för personlig utveckling och ledarutveckling. Programmet betonar självkännedom, personlig utveckling, ledarskap, dialogorienterat förhållningssätt och samtalsmetodik i livs- och trosuppfattning.

Dialogmodellen utgår från tonårsföräldrars behov och har sedan år 1989 utvecklats metodiskt i Viksjö församling i Järfälla. I dag pågår

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 147

cirka i Viksjö enligt Vuxendialog-modellen. I hela landet 30 grupper finns gruppverksamhet på ett femtiotal platser. De första med "Vuxendialog" hade föregåtts av attitydgrupperna undersökningar bland föräldrar i åldrarna 30-50 år. Dessa undersökningar visade att många kände vanmakt och ensamhet i föräldrarollen och hade behov att samtala informellt med människor i motsvarande av situation. Därefter har föräldragrupper till både föräldrar med småbarn och tonårsbam utvecklats enligt dialogmodellen. Oftast bjuder kyrkan i samarbete med kommun, ett företag eller en församling in förälden rama. Svenska kyrkan och andra religiösa rörelser erbjuder ett varierat utbud familjestödjande verksamheter till föräldrar har en kristen av som livssyn eller särskild trosuppfattning. Många föräldrar väljer att annan delta i föräldrastödjande verksamheter anordnade kyrkan framför av andra föräldragrupper. Kyrkans familjestödjande verksamheter är därför ett viktigt komplement till samhällets övriga insatser för att stärka föräldraskapet. Dialogmodellen skulle till en ringa kostnad kunna få en stor spridning bland föräldrar. Den förutsätter sannolikt kostnader för en projektledare, utbildnings- och infonnationsdagar. Ledaren är den som sitt deltagande, lyssnande och sitt empatiska förhållningssätt genom kan föra i framåt. En fördel med modellen är att processen gruppen respektive föräldragrupp för de frågor gruppen arbetar ansvarar som med. Dessa frågor bygger på den behovsundersökning som gruppmedlemmama inledningsvis har deltagit I dialogen är alla är jämbördiga och tar ett gemensamt Grupperna präglas av ett ömsesidigt giansvar. vande och tagande. Alla kan lära varandra. Genom den metodik som av används skapas personliga relationer som kan lägga en grund för att utveckla empati och älvinsikt. Dialogmodellen har visat sig få stor spridningseffekt på de orter en den prövats. För föräldrar tilltalas det kristna förhållningssättet, som av avsaknad experter och avsaknad på förhand given struktur, är av av en dialogmodellen ett alternativ. Modellen bygger på att de föräldrar som deltar också tar för fortbestånd. Den bygger också på ansvar gruppens att föräldrarna vågar ta och vågar använda sina egna erfarenheansvar ter i gruppen.

148 Arenor för stöd i föräldraskapet SOU 1997: 161

5.7 Andra anordnare

5.7.1 Föreningar och studieförbund

Utredningens bedömning

Föreningar och andra organisationer är viktiga samarbetsparter

-

till kommuner för utveckling av föräldrastödjande verksamheter/

föräldrautbildning.

Motiv för utredningens bedömning

De frivilliga organisationerna och studieförbunden har ett varierat utbud av aktiviteter som kan riktas till föräldrar med barn alltefter barnens ålder. De frivilliga organisationerna fyller en viktig roll för att nå ut med stöd i föräldraskapet. Det är organisationer som t.ex. Rädda Barnen, Riksförbundet Hem och Skola, Röda Korset, Verdandi, kyrkliga organisationer, Farsor och Morsor på Stan.

Studieförbunden erbjuder kurser med inriktning på föräldrautbildning och föräldrastöd i kursprogram ut årligen. Studieförbun-

som ges den är också öppna för förslag från föräldrarnas sida. I bamomsorgens och skolans värld är det ofta frivilliga organisationer och studieförbund som medverkar till att föräldrar träffas.

Studieförbunden ökade i viss mån sina föräldrautbildande verksamheter i samband med Bamomsorgsgruppens arbete i slutet av 1970talet efter det att överenskommelsen mellan regeringen och Landstingsförbundet hade träffats om en allmän föräldrautbildning för tiden kring barnets födelse. Många studieförbund fick möjlighet och tog ansvaret för att bygga vidare på den föräldrautbildning startades inom

som mödra- respektive bamhälsovården.

Föräldrautbildning i studiecirkelform ser olika ut i olika delar av landet. Det förekommer stora variationer både vad gäller utbud av kurser och deltagande från föräldrarnas sida. I kartläggningen föräld-

av rautbildningen år 1996 Ds 1997:6 redovisades uppgifter som erhållits angående studieförbundens föräldrautbildande verksamhet samt exempel på några frivilliga organisationers verksamhet med föräldrautbildning och föräldrastöd. Där framgår att studiecirklar efterfrågas i frågor om parrelation och samlevnad, barns och föräldrars situation i dag, främlingsfientlighet, mobbning och våld. Studiecirklar efterfrågas även för föräldrar som har äldre bam. En svårighet för studieförbunden är att få ut information om sin Verksamhet till föräldrar. En annan svårighet är att få tillgång till lokaler i bostadsområden och i skolor för studiecir-

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 149

kelverksamhet. Utredningen påpekar i flera sammanhang i detta betänkande att det är angeläget att studieförbund och föreningar har tillgång till lokaler i bostadsområdet.

5.7.2 Idrottsrörelsen

Utredningens bedömning Idrottsrörelsen fyller viktig funktion som stöd i föräldraskapet 0 en och har ett stort vad gäller frågor etik och moral och ansvar om för att motverka alkohol- och narkotikaanvändning bland unga.

Motiv för utredningens bedömning

Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse. Inom idrottsrörelsen finns 20 000 föreningar för barn och Många föräldrar engageca unga. och närmare 300 000 ledare utbildas varje år. Många av dessa är ras föräldrar sig i sina och andras barns fritidsintressen. Ca. som engagerar ungdomar i högstadiet är aktiva i någon idrottsrörelse och be- 60 % av hovet kompetenta ledare är därför stort. av Sedan 1970-talets början har idrottsrörelsen satsat på omfattande en utbildning för olika ledare. År 1985 bildade idrotten ett eget studieförbund, SISU Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund. Detta idrotgav ten möjlighet att satsa på lokal utbildning utgick från den enskilde som ledarens och föreningens behov och önskemål. Det blev också möjligt både ledare och aktiva utövare teoretisk utbildning inom olika att ge ämnesområden. Studieförbundet har utvecklat speciella studiematerial riktar sig till föräldrar både ledarrollen och rollen idsom om om som rottsförälder. En stor del idrottens ledarutbildning och studiecirkelav verksamhet riktar sig till föräldraledare. För en del barn och ungdoär idrottsledama de få långvariga vuxenkontakter de mar en av vuxna har. Inom idrottsrörelsen finns manliga ledare som på ett konkret sätt kan fungera manliga förebilder för många barn. Det finns en som ökande medvetenhet inom idrottsrörelsen om att vuxna kan verka som stöd för ungdomar med olika svårigheter. Idrottsrörelsen ger också en möjlighet att förmedla värderingar rör etik, moral fair play solisom daritet, medmänsklighet och doping. På initiativ Riksidrottsförbundet och SISU pågår för närvarande av inom idrottsrörelsen etikkampanj Starta vågen-idrotten, som syfen tar till att starta förändringsprocesser gällande attityder och värderingar, stimulera positiva beteenden och motverka negativa. Kampanjens mål-

PM från SISU 1997-09-16.

150 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

sättning är att idrottsrörelsen skall uppfattas samhällsnyttig

som en folkrörelse och förebild i etik, moral och ansvarstagande, och att den

en tydligt skall ta ställning för rent spel och mot fusk, våld, mobbning, rasism och droger. Starta vågen-idrottens etiksatsning riktar sig till barn, ungdomar föräldrar ledare och förtroendevalda inom idrottsrörelsen.

Regeringen har i statsbudgeten årligen avsatt närmare 500 miljoner kronor per år för åren 1995, 1996 och 1997 till Riksidrottsförbundet. Ca 40 % av detta belopp är avsett aktivitetsstöd till barn- och

som ungdomsidrotten.

Kommittén Stöd till idrotten In 1996:03, som överlämnar sitt betänkande till regeringen under våren 1998 skall fastställa de statliga målen för statens stöd till idrotten. Kommittén skall utvärdera det statliga stödet till idrotten och föreslå nya, tydligare mål för statens stöd till idrotten samt en modell för uppföljning och utvärdering verksam-

av heten.

Utredningen om föräldrautbildning anser att idrottsrörelsen har ansvar för att påverka attityder i etik och moralfrågor och för att

ansvar motverka idrottsrelaterade olyckor, skador och sjukdomar samt alkohol- och droganvändning hos unga.

5.8 Media som arena för föräldrastödet

Utredningens bedömning 0 Det är angeläget att olika mediekanaler används för att nå föräldrar

i föräldrastödj ande syfte.

0 För föräldrar till barn med funktionshinder och föräldrar med barn

på sjukhus är det angeläget att Videofilmer och diskussionsmaterial

finns att tillgå. Utredningens förslag 0 Att Folkhälsoinstitutet i samarbete med Socialstyrelsen andra

myndigheter och organisationer får i uppdrag att samla in och skapa en översikt över vad som ges ut om barn- och föräldrafrågor och som kan vara användbart för stödet i föräldraskapet. Översikten med presentationer infonnationsmaterial, bör läggas

0 av

upp på data och göras tillgänglig på internet, bibliotek, skolor m.fl. institutioner inom kommuner och landsting.

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 151

5.8.1 Motiv för utredningens bedömning

De flesta föräldrar är kunskapssökande och för att de ska få det stöd, den stimulans, de råd och den vägledning de behöver bör alla de medier står till buds användas. Föräldrarna behöver ett lättillgängligt masom terial går att använda både enskilt i hemmet eller i en försom äldragrupp, från det väntar barn och fram till den unge är 18 år. man Det finns stora möjligheter att med mediernas hjälp stimulera och ge kunskap till både föräldrar och personal arbetar med barn och som som handleder eller på olika sätt kan ge råd och stöd till föräldrar. Detta gäller främst TV-mediet och videogram. Genom ett nära samarbete mellan föräldrar, experter, forskare och den personal som arbetar med barn kan en erfaren och bamkunnig producent tillsammans med skicklig dokumentärfotograf fånga det som en är väsentligt i bild. En dokumentär scen kan oftast "berätta mer än kan göra med enbart tal eller med skriven text. Det finns många man exempel belyser att dokumentär filmsekvens kan vara både ilsom en lustrativ och informativ. Den kan väcka frågor och funderingar som kan diskuteras i en föräldragrupp. TV-program, videogram och trycksaker har producerats på många håll med syfte att informera och utbilda föräldrar och den personal som arbetar med barn och föräldrar. Det saknas dock överblick över vad en finns och det saknas en klar bild över behovet av ytterligare matesom rial. I detta kapitel diskuteras frågan hur informations- och kunom skapsmaterial lättillgängligt för föräldrar och personal kan göras mer möter barn i sin yrkesutövning. Med några exempel på produktiosom vill utredningen i detta kapitel visa översikt skulle kunna bener att en rika föräldrautbildningen och möjligheter att använda olika material. ge Bamomsorgsgmppen lade förslag i mediefrågor i betänkandet Barn SOU 1980:27. Som mediekanaler behandlades Sveriges och vuxna Radio, Utbildningsradion, Sveriges Television SVT, biblioteken, olika trycksaker och videogram. Bamomsorgsgruppen föreslog ökad en medelstilldelning till Utbildningsradion för att förbättra produktionen av föräldrainriktade program. I rapporten Stöd i föräldraskapet, Ds 1997:6, belyses något av det utbud inom de olika medierna med inriktning på stöd till av program föräldrar och deras föräldraroll. Där hänvisas bl.a. till produktioner inom Utbildningsradion TV och radio. Där framförs att Utbildningsav radion har omfattande radio- och TV-produktion som givit möjligen het för många föräldrar att ta del av pedagogiskt väl genomarbetade barn och barns behov, föräldraskap och familjefrâgor. program om Olika TV-kanaler har också satsat på föräldraprogram där de blandat

152 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: l 61

dokumentärt material med debatt i aktuella frågor. Dessa medier har bidragit till att det blivit möjligt att få in del stödet till föräldrarna

en av i hemmen på ett mer genomarbetat sätt än tidigare.

Utredningen om föräldrautbildning att den bild i

anser som angavs

kartläggningen av föräldrautbildningen under år 1996 redan har föränd-

rats, därför att besparingar och andra policykrav har påverkat det aktuella utbudet och planerna för framtiden.

I det följande belyses något av utbudet av radio-, TV- och videomaterial med inriktning på föräldrar och barns utveckling och behov.

5.8.2 Olika medier

Sveriges Radio

Sveriges Radio sänder ett flertal med föräldrainriktade inslag

program kring i stort sett allt som berör barn och föräldrar. Som exempel tar programmen Vetandets värld" och programblocket Förmiddag med P1 ofta upp ämnen som berör föräldrar, föräldraskap och barns utveckling. Däremot sänds inte längre "Familjespegeln, "Barntillåtet och Slussen, som tidigare återkom varje vecka och direkt vände

som sig till föräldrar och ungdomar. Som en orsak anges ekonomiska krav på verksamheten. Nedskämingar har tvingat fram nedläggning

av många av de program som vände sig till speciell publik, inte minst

en barn och föräldrar. I vissa fall har orsaken varit att den producent eller programledare som ansvarat för programmets särprägel har slutat på redaktionen.

En ovanlig satsning genomfördes av Pl under hösten 1996 med

ambitionen att lyfta fram barnen och deras behov under temaveckan Våra bam. Då speglade all programverksamhet på P 1 på ett eller annat sätt barnens villkor i samhället. Ekoredaktionen sände t.ex. nyheter och

reportage om barn och ungdomar inom ramen för sina ordinarie sändningar. Barnen själva fanns representerade direkt barn- och

via en ungdomspanel som dagligen medverkade från kl. 08.00 till kl. 17.00. Veckan avslutades med en fyra timmar lång direktsändning från Radiohuset.

Det finns i dag även omfattande lokalradioverksamhet sän-

en som der program med inriktning på bam och familj, föräldraskap,

osv.

Sveriges Television SVT

- SVT genomförde våren 1997 en liknande satsning på barnen under

en hel söndag då alla program handlade om barn. Några program var direkt riktade till barn, andra avsedda för föräldrar och andra

var mer

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 153

Barn i olika åldrar, föräldrar, bamkulturarbetare och experter vuxna. medverkade. Våren 1996 sändes programserien Bamtillåtet, vände sig direkt som till föräldrar. Våren 1997 ersattes Bamtillåtet av serien F- som i ...". Då sändes tio halvtimmesprogram där programledaren samtalade med i huvudsak föräldrar och barn i skolåldem från Norrköping vardagsom nära och angelägna frågor berör både föräldrar och barn. De teman som togs bl.a. alkohol, föräldrarollen, etik och moral och skönsom upp var hetsideal. Mottagandet från publiken var positivt därför att programmen tog sådana frågor är angelägna för de flesta föräldrar och bam. upp som

Utbildningsradion UR

Utbildningsradion har under ett flertal år producerat TV- och radioprobarns utveckling och inlärning. De flesta av dessa program är gram om avsedda för personal inom förskola och skola. Ett fåtal program har vänt sig direkt till föräldrar. Några har visat sig fungera även program för föräldrar och har bl.a. använts för att starta diskussioner med föräld-

rama.

Här ges några exempel:

Åren 1989-1990 sändes Barns utveckling, programserie för läraren utbildningen. Det omfattade 20 TV-program och 21 radioprogram med tillhörande tryckt material. De första 6 TV-programmen visade sig ha ett sådant innehåll att de även fungerade för föräldrar. Programmen finns därför i Utbildningsradions programkatalog under rubriken Föräldrakunskap, är de enda finns under denna rubrik. men program som Åren 1991-1992 sändes Barn- och ungdomskunskap" serie för en grundskolan omfattade 8 TV-program och 8 radioprogram med som tillhörande tryckt material. År 1992 sändes Barns rätt" en programserie för lärarfortbildning och vuxenutbildning omfattade 7 TV-prosom och 6 radioprogram om barn och där FN:s barnkonvention är utgram gångspunkt för innehåll. År 1995 sändes Bamdom" programmens en inköpt TV-serie bestående 7 entimmesprogram att användas i psyav kologiundervisningen. I dessa beskrivs barns utveckling från program födseln och fram till tonåren med exempel på barn och deras föräldrar från 12 olika länder. År 1995 sändes Mobbning till döds ett TV-program för högstadiet och vuxenutbildningen, högstadiet och gymnasiet. Programmet är 60 min. lång dramadokumentär, Robert inte orkade med den en om som mobbning han utsattes för. Programmet avslutas med ett samtal i studio.

154 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

Åren 1996-1997 sändes "STOP", uppmärksammad TV-serie

en om och med ungdomar, för vuxenutbildningen och högstadiet.

År 1996 sändes Om Barn", 8 TV-program för föräldrar med föl-

jande teman:

om hjärnans utveckling och miljöns betydelse för barnets utveck- -

lingsmöjligheter.

om barns språkutveckling och språkförståelse, -

om lekens utveckling och betydelse, -

om blinda barns utveckling och möjligheter, -

om den danska Bifrostskolan och dess pedagogik för barn från fem till sexton år,

om läs- och stavsvårigheter, -

om barn med Downs syndrom och deras språkutvecklingsmöjligheter -

del 1.

om barn med Downs syndrom och deras förmåga att lära sig tala, läsa och skriva

del 2.

Programserien Om Barn finns att låna på AV-centralerna och vissa folkbibliotek. De går också att köpa som videogram på samlingskassett.

Videoserie om barns utveckling

En annan satsning för föräldrar som kan nämnas i detta sammanhang är ett samarbete mellan UR och IKEA där 50 min. video beskriver

en barns utveckling, med hjälp dokumentärt material. Syftet med vi-

av deon var från börj an att all personal som skulle arbeta med lKEAzs

nya satsning på barn och föräldrar först skulle få kunskap om barns utveckling och behov. Videon har därför översatts till olika språk och visats i ett flertal länder. Efter att ha fått ett positivt mottagande kommer videon att säljas på de olika varuhusen i världen.

Kommentarer

Video och TV är viktiga media för att nå föräldrarna. Det finns dock tecken som tyder på att program riktas till föräldrar barn och

som om bams utveckling inte får lika hög prioritet tidigare. Exempelvis i

som den projektplan för 1998 där UR presenterar sin kommande produktion saknas än så länge planer på att producera för föräldrar.

program

Utlåning från AV-centralerna gäller endast för personal inom utbildningsväsendet och det är inte möjligt för allmänheten att låna från AV-centralema. Vidare har många AV-centraler i landet lagts

ner. Däremot finns UR:s program att låna på vissa folkbibliotek och det

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 155

finns planer på att UR inom snar framtid ska kunna erbjuda sina en för utlåning via landets folkbibliotek. program

TV- och videoprodukter

Utredningen redovisar här två exempel på videoproduktioner som har

tagits fram för att användas i föräldrastödjande/utbildande syfte.

Människans barn

En större satsning på föräldrautbildning på temat Människans bam har skett videoproduktion av företaget TV-Journalisterna genom en för Folkhälsoinstitutet och Skandia. Det är 5 videokassetter med sammanlagt 15 filmer. Dessa kan köpas både som hel serie eller som enstaka videokassett. Videoserien har filmer barnets första tid, jagutom vecklingen, syskons betydelse, självkänsla och självförtroende., blyga bam, lekens betydelse för barnet, vänskapsrelationer och utanförskap, papparollen, barns behov rörelse, språkutvecklingen, trotsåldem, av gränser och uppfostran, att spåra barn i riskzonen och förebygga om brottslighet hos unga. Till varje kassett finns ett litet häfte med kort faktatext om innehållet och 5 frågor att samtala kring utifrån respektive films innehåll. Videoserien Människans Bam är påkostad och välgjord. Videoserien har rönt stor uppskattning och sålts i nämnare l 000 exemplar till bl.a. mödra- och barnavârdscentraler, förskolor, skolor, utbildningsanordnare, bibliotek. Några av filmerna behandlar förhållandevis många frågeställningar på gång. Exempelvis i film nr 10 Mästare i Memory berättar en barnläkaren Björn Kadesjö barn med DAMP och den verksamhet om bedrivs i Karlstad för att ge dessa barn skall få ett bättre stöd i som skolan. Den finske hjämforskaren Matti Bergström berättar om hjärutveckling och i slutet presenteras den danska Bifrostskolan. Ytnans terligare kunskap inom detta område t.ex. UR:s serie Om Barn med ger programmet "Barnet, hjärnan och möjligheterna" där hjämforskaom Matti Bergström medverkar och hjärnans utveckling presenteras ren med bl.a. tecknade sekvenser och dokumentära scener av bam. I detta belyses också varför miljön är viktig för barns utveckling. program

58UR har dessutom producerat fyra dokumentära Bifrostskolan i program om Danmark. Denna skola omfattar barn i åldrarna 6-16 år och dess arbetsmetoder har fått stor uppmärksamhet. Undervisningen utgår från barnens frågor och intressen. Barnen är delaktiga i planeringen av undervisningen och lär sig ta för sin inlärning. Läroplanen följs, varken schema eller läroböcker ansvar men används. I stället används eget material, tidningsartiklar, m.m.

156 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

"Mästare i Memory" kan också kompletteras med UR:s Möjligheterna skola där hela programmet handlar om den danska Bifrostskolan

Film nr 12 Titta, nalle" tar upp frågor om bams språkutveckling, tidig läsinlärning och barn med läs- och skrivsvårigheter och kan kompletteras med de två programmen från serien Om Barn angående Läs- och stavsvårigheter och Vänta inte och se".

Skolkunskap Livskunskap

Riksförbundet Hem och Skola flera organisationer produ-

är en av som cerar material för föräldrar. Ett sådant material är utbildningspaketet "Skolkunskap Livskunskap. Där ingår videofilm är avsedd

en som att visas för föräldrar såväl infor skolstart som inför valet gymnasie-

av program. Syftet med filmen är att väcka tankar och ge inspiration till samtal om kunskap och lärande, skolans uppgift och vad

om om som hjälper barn att växa och utvecklas. I filmen kommer elever, föräldrar och lärare till tals i frågor om hur de på skolan och vad olika för-

ser ändringar kan leda till.

Till videofilmen hör ett metodhäfte en handledning med förslag på hur man kan arbeta med materialet och med frågor kan

som gruppen diskutera i direkt anslutning till videoñlmens olika inslag.

Dagspressen

Det har stor betydelse om dagstidningama tar upp frågor som rör barn och föräldrar, föräldraskap m.m. och även väcker debatt i dessa frågor. Dagstidningama fungerar som påtryckare i opinionsbildningssammanhang och har stora möjligheter att förmedla kunskap till och väcka intresse hos föräldrar i aktuella frågor. De flesta stora dagstidningar i landet har en sida där man ofta tar upp frågor på ett eller annat sätt

som berör barn och föräldrar. Som exempel kan nämnas att Dagens Nyheter har satsat på skolfrågor under våren och sommaren 1997 och diskuterar en kommande särskild satsning på barn och bamkultur. Svenska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet och Göteborgsposten har ofta artiklar eller artikelserier i frågor som rör barn- och familjefrågor, föräldrarollen, mobbning och skolan.

5.8.3 Den datatekniken

nya

Med den nya datatekniken borde möjligheterna stora att både

vara komplettera och vidareutveckla material för föräldrar. Tekniken

ger nya möjligheter att nå större grupper av föräldrar med kunskap och information i olika bam- och föräldrafrågor. Den också föräldrar

ger

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 157

möjlighet att få kontakt med andra föräldrar och intressegrupper för att utväxla information och få stöd och hjälp av varandra.

Erfarenheterna av kommunikation mellan föräldrar är än så länge begränsade inom IT-området. Via Postens Torget har föräldrar fått en möjlighet att föra dialog med varandra. Där har man bl.a. samtalat om "ensamma pappor" och om att vara förälder". Här skulle dock någon expert kunna komplettera med kommentarer och bidra med ytterligare kunskaper. Ytterligare föräldraadresser är www. mammapappa.se som är under lansering och uppbyggnad genom förlaget Levande böcker och Föräldranätet www.foraldrar.com/ som öppnades under augusti 1997. Föräldranätet har bl.a. en panel som svarar på föräldrarnas frågor, samtals -chat- hörna, nyhetsartiklar med

en kommentarer varje dag i aktuella föräldra- och bamfrågor. Föräldranätet drivs av Bonnierföretaget Bonnier on line.

Inom kort kommer det sannolikt att finnas ett antal svenska föräldrasajter föräldrar successivt kan använda sig av. Inom 2-3 år kan

som detta medium vara en viktig källa för information och kommunikation. På detta sätt utvecklas ett medium som kan användas av alla föräldrar och underlätta för dem som vill vara anonyma och för dem som inte är så verbala att få information och kunskap.

I USA finns redan ett flertal "föräldrasajter som t.ex. Family pla-

net och Parents Soup som föräldrar kan kontakta för att få svar på och

diskutera sådant som berör barnets utveckling och hälsa, föräldraskap,

Där också tips vad kan göra tillsammans med sitt osv. ges om man barn, vart kan gå och roa sig tillsammans med barnen, m.m. Vi-

man dare finns ett 30-tal kommersiella sajter även de med information i föräldrafrågor.

På Nya Zeeland finns sedan många år "Early Childhoods Development Unit ECDU arbetar för att kvaliteten skall hög när det

som vara gäller insatserna för barn under fem år. Där samlas både nationell och internationell kunskap om barns utvecklingsbehov och om möjligheter till kompetensutveckling för personal, m.fl. Planerare, förskolepersonal och föräldrar i samhället förses med information. Informationen presenteras bl.a. via hemsidor på World Wide Web

.

CD-rom är ett annat nytt datamedium. CD-rom kan användas på ungefär samma sätt ett uppslagsverk och visa både i ord och på

som bild, fast på data och mer tekniskt avancerad. CD-rom är lättillgängligt för den har tillgång till tekniken. CD-rom är dock än så länge en

som förhållandevis dyrbar infonnationsmetod. Den kan inte heller ersätta andra media t.ex. tryckt material och Videofilmer.

som

15 8 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

5.8.4 Motiv för

utredningens förslag

Undersökningar och erfarenhet har visat att Föräldrar vill träffas för att utbyta erfarenheter och få möjlighet att ställa frågor. Det gäller kanske främst de yngsta barnens föräldrar, men det gäller även föräldrar med barn upp i tonåren. Därför är det viktigt att det finns material både

som fungerar i grupp och i hemmet. För att nå ut till föräldrar med specialinriktad information har trycksaker, böcker och videogram varit

de medier som erfarenhetsmässigt visat sig fungera bäst. Med hjälp dessa

av medier är det möjligt att skapa ett lättillgängligt material som går att anpassa efter olika behov.

Detta har också varit en utgångspunkt för ett föräldrahandledningsprogram som har utvecklats i Norge och som innebär en omfattande satsning för föräldrar på stöd i föräldraskapet. En utförligare redovisning av hur detta program byggts upp och genomförts i Norge ges i kapitel 12 Särskilda metoder och modeller.

Utredningen om föräldrautbildning anser det angeläget att föräldrar kan få stöd genom de medier som står till förfogande och medierna bör finnas tillgängliga så att flertalet föräldrar har möjlighet att använda dem. Då kan Videofilmer och enskilda ñlm- och TV-sekvenser vara en bra hjälp. Här är dokumentärt inspelat film- och videomaterial ett viktigt redskap, eftersom det ger möjlighet att fånga verkligheten och göra den synlig. Det är också möjligt att använda sådant material gång på gang.

Att hitta bland alla faktaböcker, tidningar och annat som berör barn och föräldrar är svårt liksom att få överblick över aktuellt material

en som skulle kunna vara användbart i föräldrastödet/utbildningen. För att hitta material krävs kunskap om vem som producerar det och

vem som distribuerar och/eller försäljer det. Beskrivningar materialet finns

av främst hos respektive förlag eller "producent" som själv presenterar sitt material. Presentationen kan då alltför positiv och lockande text,

ge en som inte alltid stämmer med verkligheten.

Utredningen anser att det är angeläget att instans får för

en ansvar att samla in vad som ges ut om barn- och föräldrafrågor. Denna instans borde ha till uppgift att presentera materialet exempelvis i form

av en skrift finns tillgängligt på bibliotek, bamavårdscentraler och inter-

som net där föräldrar kan ta del av informationen. Sådana Översikter borde omfatta presentationer av trycksaker, böcker, Videofilmer, TV-program, radioprogram, CD-rom, m.m. Presentationema skulle kunna göras av en expertgrupp på liknande sätt görs för Bibliotekstjänst

som bokutbud.

SOU 1997: 161 Arenor för stöd iföräldraskapet 159

Det är också angeläget att material och informationssatsningar utvärderas. Dessa utvärderingar bör finnas tillgängliga på samma sätt som det övriga materialet. Utvärderingarna ger också hjälp vid nyproduktion av annat material för föräldrar. Utredningen föräldrautbildning anser att uppdraget att lägga upp om databaserad förteckning över informationsmaterial som stöd till fören äldrar i deras föräldraskap bör ges åt Folkhälsoinstitutet i samarbete med Socialstyrelsen. I Sverige skulle också fler föräldrasajteW kunna utvecklas för föräldrarna där de kan få kontakt med andra föräldrar och svar på de vanligast förekommande frågorna från olika experter. Där skulle de även kunna få information vart de kan vända sig inom den egna kommuom för att få hjälp, vilka aktiviteter pågår för barn och föräldrar nen som föräldrar kan träffa andra föräldrar. samt var För föräldrar till barn med funktionshinder och föräldrar med barn på sjukhus utredningen att det är särskilt angeläget att det finns anser Videofilmer och diskussionsmaterial som tar upp den specifika problematiken för respektive och visar barnens möjligheter till utveckgrupp ling. Bildmediet kan också användas för att lyfta fram föräldrarnas beskrivningar vilket kan ge underlag för diskussioner i föräldragrupper och belysa föräldrarnas behov av stöd. Radioprogram vänder sig till föräldrar i allmänhet och som besom handlar frågor kring barn och unga borde kunna få en stor publik." I kunde experter inom olika områden medverka, svara på programmen frågor och belysa olika aspekter av en fråga. Det är önskvärt med radioprogram sänds på tider då småbarnsföräldrar kan ha möjlighet som att lyssna. TV- och radioprogram har goda möjligheter att nå föräldrar och bidra till stödet i föräldraskapet. Utredningen att det finns särskilt anser behov av: radioprogram fördjupar kunskapen barn och föräldraskap, 0 som om TV-program åskådliggör barns utveckling och behov, som debattprogram för tonåringar och deras föräldrar, frågeprogram kring medicinska frågor, diskussionsunderlag, handböcker med material och tips till programmen samt 0 faktaböcker i olika ämnen.

160 Arenor för stöd iföräldraskapet SOU 1997: 161

Ska vilka vill TV

man se på filmer man på

det är bättre får bestämma själv.

Jag tycker om man

-Om hemskt så håller för ögonen på min

jag ser något jag

lillebror så han inte tittar.

Blir avtrubbad våld våld

man från om man ser mycket på

TV Kanske Man fattar att det är TV.

Om min mamma eller frågar om jag verkligen skall

pappa

ñlm med våld då säger att jag faktiskt

se en mycket jag

är femton.

6 Föräldrastöd för

pappor

Utredningens bedömning 0 Olika åtgärder stimulerar att använda för-

som pappor äldraförsäkringen för ledighet med sina barn bör uppmuntras. 0 Särskilda pappautbildare kan ett sätt att inspirera och moti-

vara vera fler män att delta i mödra- och bamhälsovârdens föräldraut-

bildning/föräldragrupper.

0 Det är angeläget med samarbete mellan mödra- och bamhälsovården och försäkringskassoma för att nå män i föräldrautbildning/föräldragrupper och stimulera dem till uttag dagar i för-

av äldraförsälqingen. 0 Under vämpliktstiden bör ingå tid för diskussion frågor

om om föräldraskap, samlevnad, parrelationer, barns utveckling och behov. 0 Ungdomsmottagningama har en viktig roll i att stärka pojkarna i deras mansroll och förbereda dem i deras roll som pappor. Utredningens förslag 0 Att regeringen låter tillsätta en referensgrupp med uppgift att beskriva, belysa och utveckla mäns roll föräldrar och

som fostrare och olika perspektiv på barnens, kvinnornas och männens roll. Denna referensgrupp bör följa och utvärdera

upp projekt som särskilt vänder sig till

pappor. 0 Att begreppet mödravårdscentral ersättas med ett begrepp

som t.ex. föräldracentral, tydligare talar att även hör

som om papporna till verksamheten.

l Inledning

Under 1980- och 1990-talen har tagit allt större del i ansvaret

papporna för hem och barn. Det har blivit mycket vanligare än tidigare att fädema lämnar och hämtar sina barn på daghemmet eller familjedaghemmet, att de aktiva i barnens vård och fostran, inköp till och skötsel av hemmet än för 15-20 år sedan rent generellt. Fortfarande finns det dock en mer traditionell rollfördelning i många hem.

162 Föräldrastöd till pappor

I utredningens direktiv betonas nära och tidig kontakt med att en båda föräldrarna ovärderlig betydelse för barnet och att det därför är av är viktigt att nå både och med föräldrautbildning. mammorna papporna Vidare att särskilda insatser för att uppmuntra att delta anges pappor i föräldrautbildning har visat sig framgångsrika. Bl.a. har fäder vara har deltagit i försöksverksamhet med pappautbildning varit föräldsom ralediga i större utsträckning än fäder som inte deltagit. Därför är det angeläget att utredningen medverkar till att verksamheten med pappautbildning får fast och generell form över hela landet. Dessutom en betonas att det är viktigt att finna former för hur mammor och pappor inte bor tillsammans med sina barn kan få stöd i sitt föräldraskap. som Utredningen förväntas även analysera tillgänglig statistik av pappomas föräldraförsäkringen i samråd med Riksförsäkringsverket. uttag av Utredningens utgångspunkt är att barnen behöver och har rätt till båda sina föräldrar under hela uppväxttiden oavsett föräldrarna bor om ihop eller ej. Föräldrarna har principiell rättighet att vara föräldrar en till sina barn under barnets hela uppväxttid. Erbjudande om föräldrastöd måste därför utgå till alla föräldrar, oavsett kön, och det måste efter behov. Ett erbjudande stöd till båda föräldrarna ökar anpassas om möjligheten till delaktighet på lika villkor, kan förväntas stärka parrelationen och öka båda föräldrarnas delaktighet i barnens vård och fostran. Utredningen föräldrautbildning ifrågasätter i detta sammanhang om begreppet mödravårdscentral definition exkluderar den ene som per föräldern. Ett begrepp t.ex. familjecentral eller föräldracentral svasom bättre mot ambitionen att göra båda föräldrarna och särskilt blirar upp vande fäder mer delaktiga. Genom bildande familjer kommer ibland män att bli fäav nya der/styvfáder till ett eller flera barn i olika åldrar direkt utan att ha nåtidigare erfarenhet bam eller föräldraskap. Denna nyblivna gon av behov stöd i behöver också uppmärksammas. pappas av

6.2 i mödra- och

Pappors deltagande

barnhälsovårdens

föräldragrupper

I enkät till mödra- och barnhälsovården, redovisas i rapporten en som Stöd i föräldraskapet, efterfrågades mödra- och barnhälsovården om gör särskilda ansträngningar för att få att delta i föräldrautpapporna bildningen och det förekommer satsningar på särskilda grupper för om pappor. Inom mödrahâlsovården är det, enligt enkätsvaren, relativt vanligt att i familjer ska få sitt första barn, deltar tillsammans med pappor, som i den föräldrautbildning i Andelen förstamamman som ges grupp.

SOU 1997: 161 Föräldrastöd till pappor 163

bamsföräldrar män och kvinnor som deltagit i mödrahälsovårdens föräldrautbildning de senaste åren anges i genomsnitt uppgå till drygt 90 %. Av deltagarna i dessa föräldragrupper var nära 45 % pappor. När familjen får sitt andra eller tredje barn är det dock relativt ovanligt att papporna deltar. Då är det också en mindre andel föräldrarna som

av

totalt sett deltar i föräldrautbildningen.

Nära 70 % av de svarande mödrahälsovårdsöverläkama uppgav att de vidtar särskilda åtgärder för att få med papporna i föräldrautbildningen. En vanlig åtgärd är att erbjuda separata föräldraträffar för

pappor. Sådana träffar kan ordnas ofta på kvällstid och många grupper leds av manliga ledare. Mödravårdscentraler inte erbjöd separata

som pappagrupper försökte i stället intressera papporna för att delta i de ordinarie föräldraträffama vid MVC personliga inbjudningar och

genom särskild information.

Det är mindre vanligt att papporna deltar i föräldragrupper som ordnas i barnhälsovårdens regi, vilket också bekräftas i enkäten. Enligt de svarande andelen pappori föräldragruppema knappt 10 %. Även

var inom bamhälsovården görs speciella satsningar för att få med papporna och ca 65 % av de svarande att sådana satsningar gjordes inom

uppgav deras distrikt. Som exempel på åtgärder angav nära hälften de

av svarande att det förekommer att man satsar på speciella

pappagrupper inom landstinget och att man riktar sig till papporna med särskilda inbjudningar. Vissa pappagrupper leds män. Grupperna är uppskattade

av av deltagarna. Personalen efterlyser dock mer utbildning för att bättre motsvara pappors behov och önskemål.

6.3 i

Pappautbildning fyra landsting

Regeringskansliets Jämställdhetsenhet och Landstingsförbundet bedrev under åren 1994 och 1995 ett pappautbildningsprojekt för blivande och nyblivna pappor. Projektet var en försöksverksamhet genomför-

som des i Gävleborgs, Jämtlands, Malmöhus och Älvsborgs läns landsting och i Malmö kommun. Syftet att öka männens uttag föräldrale-

var av dighet, förståelsen för en aktiv papparoll, bättre psykosocial miljö

ge och ökad livskvalitet, samt att bidra till att underlätta för både kvinnor och män att förena yrkes- och familjeliv.

Pappautbildning i detta projekt genomfördes vid sammanlagt 44 mödravårdscentraler. 70-80 pappautbildare ledde och utbil-

grupper dade ca 1 200 blivande eller nyblivna Varje hade 8-10

pappor. grupp deltagare och grupperna träffades 3-5 gånger, minst gång före

varav en

59Pappautbildning. Vad kan det vara bra för Skrift från Arbetsmarknadsdepartementet. 1996.

164 F öräldrastöd till SOU 1997: 161 pappor

barnets födelse. Utbildningen fungerade mötesplats där det var som en möjligt för män att samtala känslor och upplevelser, både under om graviditeten och när familjen hade fått ett nyfött bam. SPRI, Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut, har gjort en särskild utvärdering°° visar att erfarenheterna försöksverksamhesom av tema är positiva. Deltagarna i pappautbildningen har främst varit män ska få sitt första barn. Det är också denna grupp som har tillfrågats som i första hand. Pappor redan har barn har inte ansett sig ha behov av som att delta i grupp och inte heller ansett sig ha tid att delta. Andelen högutbildade män är större bland dem har deltagit i som pappautbildningen än bland dem inte har deltagit. De som deltagit som har sannolikt redan tidigare varit medvetna om att pappautbildningen kunde positiv för dem fader och för denna kan utbildvara som grupp ningen ha fungerat som en förstärkning. Sammantaget har inte nått eller lyckats engagera fäder med inman vandrarbakgrund i omfattning fäder med svensk bakgrund, samma som vilket sannolikt beror på språk- och kulturskillnader. Intervjuer genomfördes med pappautbildare och barnmorskor i som samband med utvärderingen visade på ett stort behov av pappautbildning och förslag på hur den skulle kunna organiseras. Pappautgav bildningen fungerade, enligt intervjuerna, ett forum där det var som legitimt för män att tala känslor och upplevelser i samband med om kvinnans graviditet och där det gavs tillfälle att reflektera över papparollen och föräldraskapet. De män som hade varit föräldralediga och själva tagit hand barn och hem hade fått helt annan syn på om en hemarbetet än andra män. Dessa män ansåg också i högre grad att det var viktigt att ha en nära relation till det nyfödda barnet. Utvärderingen visade att den gruppverksamhet ordnas för män som måste väl organiserad och bygga på någon form av bindande vara överenskommelse, finns risk att männen inte fortsätter att delta i annars Majoriteten de män deltog i ansåg att det var gruppen. av som grupper viktigt att grupperna enbart bestod av män. Det framkom inte något tydligt samband mellan gruppdeltagande och uttag föräldraledighet, ett skäl kan dock vara att det inte har gått av tillräckligt lång tid mellan utvärderingen och deltagandet i pappagrupp. Bland dem planerade att ta ut föräldraledigheten såg man emellersom tid att deltagarna i föräldragruppema planerade att ta ut fler dagar.

°°Pappautbildning. Utvärdering ett försök med pappautbildning i fyra landsting av och kommun. Ulla-Liza Blom, SPRI uppdrag av Socialdepartementet och en Landstingsförbundet, 1996.

s

SOU 1997: 161 F öräldrastöd till 165

pappor

6.4 Pappors av

uttag föräldraledighet

Föräldraförsäkringen ger möjlighet för föräldrar att hemma i

vara samband med barns födelse eller adoption med föräldrapenning samt med tillfällig föräldrapenning när barnet är sjukt. Föräldraförsäkringen omfattar föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Föräldraförsäkringen riktar sig till barnets båda föräldrar. Ett syfte med föräldraförsälcringen är att underlätta för mamman och att dela vården

pappan av det nyfödda bametf

År 1995 459 000 föräldrapenning och dessa

tog personer ut av var 28,5 % pappor. Motsvarande andel för 26 % år 1990 och

pappor var 23 % år 1986. Ca 50 miljoner dagar togs ut med föräldrapenning under år 1995. Pappoma tog ut 9,7 % dessa dagar, vilket kan jämföras med

av 11,4 % år 1994, 7,4 år 1990 och 6,2 år 1986. Pappomas andel ut-

av tagna dagar år 1995 hade minskat i förhållande till åren 1993 och 1994, men ökat i förhållande till åren 1986 och 1990.62 Av det totala antalet ersatta dagar med tillfällig föräldrapenning för vård av barn som togs ut under år 1995 utgjorde männens andel 31,6 % vilket minskning

är en med 1,4 procentenheter i förhållande till år 1994. Även männens andel av det antal personer som tagit ut tillfällig föräldrapenning har minskat något från 39,9 % år 1994 till 39,3 % år 1995.63

I stort tar alla mammor ut föräldraledighet. Antingen delar de dagarna med pappan eller också tar de ut hela ledigheten själva. Under de år som föräldraförsäkringen har existerat har en allt större andel de

av nyblivna tagit ut allt större del föräldraledigheten. Ök-

papporna av ningen har ofta beskrivits som successiv, långsam

men

Det finns regionala skillnader och årstidsvariationer vad gäller

användning av föräldrapenningen. Detta framgår särskild studie

av en

6 Föräldrapenning utges i 450 dagar i samband med barns födelse eller adoption. När båda föräldrarna är vårdnadshavare har de rätt till hälften det totala

var av antalet ersättningsdagar. En förälder kan överlåta rätten till föräldrapenningdagar till den andre föräldern med undantag av 30 dagar de s.k. mamma- och pappamånadema. Föräldrapenningsdagama kan tas ut till dess barnet fyllt åtta år. Fadern har särskild rätt till tillfällig föräldrapenning under högst 10 dagar i samband med barns födelse eller adoption. Fr.0.m. år 1996 är ersättningsnivån 75 % av sjukpenninggrundande inkomst för alla dagar med tillfällig föräldrapenning. 52Föräldrapenning 1995. Statistikinfonnation Is-I 1996:8. Riksförsäkringsverket informerar. 53Tillfällig föräldrapenning. Statistikinfonnation Is-I 1996:14. Riksförsäkringsverket informerar. 64Pappaledighet från norr till söder. Riksförsäkringsverket redovisar 1996:5. Studien handlar om de barn föräldrar gifta den 1juli 1991.

vars var

166 Föräldrastöd till

pappor

genomförts av Riksförsäkringsverket vad gäller statistiken för år som 1990. Undersökningen visar andel uttagen föräldra-

att pappomas av ledighet varierade från 9,4 % i Västerbottens till 5,6 % i Kristianstads län. Riksgenomsnittet var 8,1 %.

Pappomas andel den uttagna ledigheten beror på såväl andelen

av föräldralediga det genomsnittliga antalet uttagna dagar.

pappor som Som exempel det relativt föräldralediga i Stockholms län,

var pappor

dessa tog ut lång föräldraledighet, vilket ledde till att papmen pappor

andel för barnen uttagna dagarna blev hög. I Gotland var anpomas av delen föräldralediga bland de högsta i landet, medan medelan-

pappor talet de uttagna dagarna bland de lägsta. Pappomas andel av för-

av var äldraledigheten hamnade där under riksgenomsnittet.

Ungefär hälften och näst intill alla mammor tog ut för-

av papporna äldraledighet under de två första åren efter barnets födelse. I en tredjedel landets 25 försäkringskasseområden var det vanligaste mönstret

av

tog ut föräldrapenningen. I de övriga kassaområatt mamman ensam dena det vanligaste att föräldrarna delade ledigheten mellan sig.

var Andelen föräldralediga pappor varierade mellan 56 % i Västerbottens län till 41 % i Kristianstads län. Riksgenomsnittet var drygt 40 % år 1990, vilket kan jämföras med läget i början 1980-talet då knappt

av 30 % tog del föräldraledigheten.

av papporna en av

Andelen föräldralediga har stigit inom varje kassaområde

pappor vid jämförelse mellan början 1980-talet och år 1990, men ök-

en av ningen varierar mycket mellan olika kassaornråden. Det genomsnittliga antalet uttagna dagar har också ökat för papporna i varje region. I genomsnitt tog 1990 års föräldralediga ut 63 dagar mot 45 dagar i

pappor början l980-talet. Sedan 1980-talets början är det således fler pap-

av

tar ut föräldraledigheten och de tar också ut fler dagar än tidipor som gare.

Årstiden har också betydelse för uttag föräldrapenning. Många

av

tar sin första föräldrapenning antingen under sommaren av papporna eller vid jultid. För de barn som föds under sommaren eller i december tar mammorna sällan ledigt redan före barnets födelse.

Det genomsnittliga antalet uttagna dagar kan beräknas på alla pap-

både de använt dagarna och de inte tagit ut enda dag i por, som som en föräldrapenning. Då blir det genomsnittliga antalet uttagna dagar per

13 dagar år 1980, 31 dagar år 1990, 39 dagar år 1995. Mampappa moma tog i genomsnitt ut 144 dagar år 1995.

F öräldrastöd till 167

pappor

6.5 Pappor som inte bor tillsammans med

sina barn

"Pappis" i Göteborg exempel på hur föräldrar kan få stöd i sitt för-

ger äldraskap när de inte lever tillsammans med sina bam. Pappis startade år 1992 öppen förskola för inte lever tillsammans

som en pappor som med sina bam. Det är riktad verksamhet med speciell satsning på att

en samla fäder som, under sina barns första levnadsår eller innan barnet är fött, har separerat från barnets Ett syfte med Pappis är att

mamma. underlätta umgänget med barnet och stärka i hans roll föräl-

pappan som der, även om relationen till inte alltid fungerar.

mamman

Pappis anordnas i en lokal som på vardagama fungerar öp-

som en pen förskola i centrala Göteborg. Pappis är öppet varje lördag mellan kl 12.00-15.00. Det besöks då vanligen av fyra till åtta med eller

pappor utan barn. Verksamheten är uppskattad de deltar och

av pappor som många fortsätter att komma efter första besöket. Ett betydande problem är enligt de anställda att nå ut med information till den

grupp pappor som man vill attrahera till verksamheten.

En bakgrund till projektet var att det i Göteborg i många

- som andra kommuner är en stor andel barn årligen får uppleva att

- som familjen upplöses. Vanligtvis får modern vårdnaden barnet. En

om erfarenhet är att yngre barnet är och mindre fadern har hunnit etablera en relation med barnet, desto större är risken att barnet förlorar kontakten med sin far.

De pappor som deltar i Pappis verksamhet har i vissa fall tappat kontakten med sina barn eller har inte ork eller kraft att fungera

som förälder. Om enbart har rätt till umgänge med sina barn på hel-

pappan ger och barnet fortfarande är i spädbamsåldern kan han känna sig osäker i uppgiften att klara av att sköta sitt barn. En del verksamheten

av går ut på bättre kunskap hur sköter små barn

att ge papporna om man och ge dem sådan kunskap mödrama får via mödra- och bamhäl-

som sovården. Detta kan göra att bli tryggare i sin relation till sina

papporna bam.

65Lind, A., Klubb Arnold, en verksamhet för pappor och bam. Göteborgs universitet, Institutionen for socialt arbete. C-uppsats våren 1993.

168 Föräldrastöd till pappor

6.6 Motiv för utredningens bedömning och

förslag

För barn och ungdomar är det viktigt att de har nära kontakt med båda föräldrarna, även dessa inte är sammanboende. Ofta är det papom förlorar kontakten med barnen vid skilsmässa och separaporna som tion, även det under senare år har blivit alltmer vanligt att papporna om fungerande relation med barnen efter separationen. En viktig har en grund för fortsatta relation till sina barn läggs under den tid pappomas då föräldraparet väntar barn och under barnets första år. Även under barnets uppväxt är båda föräldrarnas närvaro och engaför sitt barn stor betydelse för barnets utveckling och moggemang av nad. Inte minst under förpuberteten och tonårsperioden är båda föräldviktiga för barnen. Samtidigt är det många barn som växer upp rarna med ensamstående eller har inte har tid eller kraft mor som pappor som att ägna sig åt dem. Utredningen föräldrautbildning anser att det är angeläget att utom budet i föräldrastöd/utbildning erbjuds via mödra- och bamhälav som sovården vänder sig till och attraherar män samt att män uppmuntras i aktiva inom barnomsorgen och skolan. Det är också viktigt att att vara de uppmuntras till att delta i föräldramöten och andra träffar som ord-

nas för eller av föräldrarna. Det behövs därför ökad medvetenhet kring pappans betydelse för en barnens emotionella utveckling och fostrare och nonnbildare för som barnen. Pappans närvaro i barnens liv kan främjas på olika sätt. Ett sätt träffar i föräldragrupper och i individuella samtal väcka är att genom eget behov att leva och utvecklas tillsammans med sina pappans av barn och att ha nära kontakt med barnen även om han inte dagliav en lever tillsammans med dem. Det kan främjas en medvetengen genom het hos den personal möter föräldrarna inom mödra- och bamhälsom sovården, barnomsorgen, skolan, individ- och familjeomsorgen och olika kultur- och fritidsverksamheter. Det finns också ett värde i att ha specifik pappautbildning inom mödra- och bamhälsovården eller i skolan komplement till annat som föräldrastöd eller föräldraverksamhet. Föräldrastödet/utbildannan ningen skulle vinna mycket på att och finns tillsampappor mammor i där de kan dela erfarenheter och kanske lär mans en gemensam grupp, känna varandra på ett nytt sätt. För att få fler engagerade behövs flexibla lösningar som tar pappor hänsyn till att kan ha andra frågor att diskutera än mammor och pappor andra känslor inför sitt föräldraansvar. Särskilda pappautbildare kan

SOU 1997: 161 F öräldrastöd till pappor 169

också bidra till att papporna lockas till att delta i töräldragrupper, som en motvikt i mödra-och bamhälsovårdens och bamomsorgens starkt kvinnodominerade verksamhet. Utredningen anser därför att särskilda pappautbildare kan vara ett sätt att inspirera och motivera fler män att delta i den föräldrastödj ande/utbildande verksamheten.

Utredningen anser att olika åtgärder som stimulerar till att pappor använder sig av ledighet i föräldrarförsäkringen bör stimuleras. Det förekommer på vissa håll t.ex. samarbete mellan försäkringskassa och mödra- och bamhälsovården i syfte att nå fler män med föräldrautbildning och stimulera till uttag av dagar i föräldraförsäkringen. Sådant samarbete bör enligt utredningens uppfattning stimuleras, eftersom det hela tiden är fråga om nya generationer av föräldrar som skall nås av föräldrautbildningen. Utredningen om föräldrautbildning anser därför att det är angeläget med samarbete mellan mödra- och bamhälsovârden och försäkringskassoma för att nå män i föräldrautbildning/föräldragrupper och stimulera dem till uttag av fler dagar i föräldraförsäkringen. I detta arbete bör arbetsmarknadens parter engageras.

Vämpliktstiden är för många unga män den första miljö som har en dominans av manliga relationer. Vämpliktstiden skulle enligt utredningens uppfattning kunna vara möjlig att använda för att diskutera frågor om föräldraskap, samlevnad, parrelationer, barns utveckling och behov. Under denna tid utvecklas den unga pojken till en vuxen person och han kan då också ha behov av att diskutera vuxenvärldens krav och sina egna förväntningar på framtiden.

Många pojkar saknar manliga förebilder i sin uppväxtmiljö och pappagmpper på daghem eller i skolor skulle kunna bidra till att de pappor som har möjlighet också blir "pappor" för andra pojkar.

Pojkgrupper på ungdomsmottagningar har betydelse för att stärka pojkar i deras identitet och självkänsla. Detta är något som lägger en grund för dem inför deras eget framtida föräldraskap. Utredningen om föräldrautbildning anser därför att det är angeläget att ungdomsmottagningamas viktiga roll borde lyftas fram som ett komplement till hemmet och föräldrarna i att stödja barnen i deras utveckling.

Nya medier som internet, CD-rom och video kan vara användbara särskilt för att nå pappor med information och råd i olika frågor t ex kring graviditeten, förlossningen, frågor om barnets hälsa och utveckling, medicinska frågor, kostfrågor. Detta kan komplettera värdet av att träffas i och diskutera sina frågor med andra föräldrar.

grupp egna

Vad gäller föräldrastödet/utbildningen för drar utredningen

pappor följ ande slutsatser mot bakgrund av erfarenheter av olika försöksverksamheter:

170 Föräldrastöd till pappor

Stödet i föräldraskapet/utbildningen bör bidra till att alla föräldrar, både mammor och pappor, får inflytande över sin och sina barns situation. En utveckling för ett jämställt föräldraskap förutsätter ofta en ändrad rollfördelning mellan kvinnor och män.

Undervisning i frågor om samlevnad och föräldraskap för barn och ungdom genom skolans försorg, t.ex. i bamkunskapsundervisningen, medverkar till att förbereda kommande generationer för ett jämställt föräldraskap. Här finns en grund för att väcka intresse och engagemang

hos pojkarna.

de unga

Föräldrastöd/utbildning inom mödra- och bamhälsovården är viktig både för mammor och pappor. Föräldrarna måste få utrymme att diskutera sina frågor och känna att det är roligt att få barn tillsammans.

Pappautbildning bör ingå som en naturlig del i föräldrautbildningen. - En tidig insikt hos mannen om att han skall bli pappa och få ansvar för ett barns uppväxt kan påverka hans framtida relation till sina barn och hur han kommer att ta ansvar för barn och familj. En tidig och nära kontakt mellan pappan och barnet har stor betydelse för de framtida relationerna. De blivande papporna kan ha svårare än mammorna att förutse sitt ansvar och sin betydelse förälder.

Det är angeläget att blivande respektive nyblivna pappor deltar i de föräldragrupper ordnas inom mödra- och barnhälsovården. I

som många fall är det inte tillräckligt med ett erbjudande från barnmorskan eller BVC- sjuksköterskan om att föräldrarna är välkomna att delta i föräldragrupp. Det kan behövas ett erbjudande som verkligen riktas till mannen och som markerar att det är viktigt att också han deltar. Det har också visat sig att det är av betydelse att båda föräldrarna får en skriftlig inbjudan till föräldrautbildningen och att detta påverkar deltagandet.

Mödra- och bamhälsovården är vanligtvis en kvinnodominerad värld. - Det gäller att får en egen plattform i denna miljö för att de

papporna skall känna att det är viktigt för dem att delta i de föräldragrupper som ordnas. Det är därför fördel om det finns en flexibilitet i föräldraträf-

en farna och om det går att varva träffarna med separata grupper för kvinnor och för män. Annars finns en risk att föräldragruppema antingen domineras av de frågor som kvinnorna vill diskutera och diskussionen sker på kvinnornas villkor, eller att gruppen domineras av männens diskussion och kvinnorna sitter tysta.

Särskilda inom mödra- och bamhälsovården kan därför - pappagrupper öka mäns deltagande i föräldrautbildningen och lyfta fram pappornas ansvar genom att grupperna läggs upp mer direkt efter de frågor som pappor vill diskutera.

Det förekommer att män önskar mer organiserade och strukturerade föräldragrupper. De vill i större utsträckning än kvinnor ha en tydligare plan för vilka frågor skall behandlas och vad kommer diskute-

som som

Föräldrastäd till pappor 171

Försöksverksamhet i landstingen har också visat att män, mer än ras. kvinnor, önskar att gruppverksamheten bygger på någon form av bindande överenskommelse med föräldrarna.

Begreppet mödravårdscentral bör ersättas med ett begrepp som t.ex. föräldracentral tydligare talar om att även papporna hör till verk-

som samheten.

Pappors i barnomsorgen och skolan bör uppmuntras och - engagemang stödjas. För att få ökad uppmärksamhet kring männens betydelse för sina

en barn och stödet i föräldraskapet för män, föreslår utredningen att en referensgrupp tillsätts med uppgift att beskriva, belysa och utveckla männens roll föräldrar och fostrare och ge olika perspektiv på

som barnens, kvinnornas och männens roll. Denna referensgrupp bör följa

och utvärdera projekt som särskilt vänder sig till pappor. upp

Är lika delaktiga i barnen som mammor

pappor

Nej. De vet ingenting

Om det har hänt det först till mamma.

något säger jag

Mammor förstår mera än pappor.

Man borde få med när dom är ute och grejar vara pappor

med jordbruket."

Det är att båda föräldrarna med i

viktigt hänger

att de vet vad vi i skolan."

utvecklingen, gör på dagarna i mellan- och högstadiet

Elever

7 Föräldrar till

tonåringar

Utredningens bedömning

Kommunerna bör för lokala inventeringar vad gäller be-

0 ansvara

hov stöd i föräldraskap till föräldrar med tonåringar och vad

av

gäller förslag av lämplig anordnare av sådant stöd.

Kommuner och landsting bör samordna den personal som har

kunskap tonåringar för att utveckla stödet i föräldraskapet.

om

Ungdomar bör ha inflytande över och delaktiga i verksam-

0 vara

syftar till stöd i föräldraskapet.

heter som

Ungdomsmottagningar fyller viktig funktion för ungdomars

0 en

fysiska och psykiska hälsa och kan vara en resurs i det

föräldrastödj ande arbetet.

Utredningens förslag

Att Folkhälsoinstitutet får i uppdrag att stimulera till utveckling

pojlcmottagningar på ungdomsmottagningar.

av

1 Föräldrarollen

Tillit och trygghet

Föräldrarollen är roll som varar hela livet. Den utvecklas och för-

en ändras ständigt. De flesta ungdomar kommer till ett skede i sitt liv då de börjar frigöra sig från sina föräldrar. För många ungdomar handlar det

kris och frigörelse. Allt eftersom barnet växer och klarar mer på om

hand måste det få känna frihet och självförtroende. Med frihet egen följer också Föräldrar måste ställa krav på sina barn för att

ansvar. hjälpa dem och lotsa dem ut i samhället och livet. Kärlek och krav hänger intimt Det är viktigt att barnet känner kärlek framför

samman. krav och känner att föräldrarna bryr sig om dem.

Samspelet mellan föräldrar och deras tonåringar kännetecknas av en kamp mellan rad olika dimensioner så som närhet- avstånd, tillit-

en misstro. Samtidigt ungdomar längtar efter närhet tar de ibland ut

som mycket stora avstånd från andra för att vara säkra på att inte bli beroende. Det kan leda till att föräldrar och deras tonåringar inte har till-

°° Torbjömsson, A., Tid med tonåringar, LTs förlag, 1996.

174 Föräldrar till tonåringar SOU 1997: l 61

räcklig kontakt och att föräldrarna oroar sig för hur de ska förhålla sig i en rad olika situationer som t.ex. för tider, skolarbete alkohol,

m.m.

När barnen är i tonåren är det trots allt inte nödvändigt att föräldrarna vet allt om dem. Barnets integritet måste respekteras. För detta är tillit och trygghet viktigt. Grunden till tillit läggs inom familjen tidigt i en människas liv. Tillit bygger på ömsesidighet och dialog, och att

man litar på varandra. En människa inte känner tillit kan utveckla

ung som misstro. Familjen är den plats där alla har rätt att känna sig trygga och bli sedda.

Familjens betydelse

Familjens funktion har förändrats under l900-talet. Kittet band

som samman familjemedlemmama förr var överlevnad. En viktig uppgift i vår tid har i stället blivit att svara för känslomässig tillfredsställelse. Familjens grund vilar nu på parförhållandet och kittet är kärlek, mer än överlevnad. Skilsmässoma har ökat och det finns en mängd olika familj Separationer mellan föräldrar till tonåringar är vanliga. Det innebär att en människa i ett känsligt livsskede också är med om en livskris. Tonåringar behöver förebilder från såväl män som kvinnor. Fattas den ena förebilden blir det svårare att utveckla positiv identi-

en tet.

Pressen på dagens familj är stor. Samhället präglas av ett allt snabbare tempo Vilket också påverkar familjen. Tempot har lett till att man i många familjer får alldeles för lite tid för samtal och gemensam samvaro. Familjemedlemmarna i en tonårsfamilj möts ofta först sent på kvällen. Dessutom vill de flesta familjemedlemmar ha en privat sfär. Denna sfär ökar i tonåren.

Många aktuella studier kring ungdomar beskriver hur mycket de längtar efter mer tid med föräldrar och andra vuxna. Det är inte saker, pengar och kamrater som är det viktigaste för att tonåringar skall må bra. Har jag det bra hemma så är livet rätt OK" är ett ganska typiskt påstående från en tonåring.

Att ta sig tid för att lyssna och finnas till hands är en viktig uppgift för alla tonårsföräldrar. Det gäller dock att lyssna till tonåringen på dess eget villkor. Många barn och tonåringar har allt för ofta fått höra inte

avstår från att ta ett nytt försök till kontakt.

Samspelet i familjen handlar om känslor, att kunna visa sina egna och respektera andras. Humor är en viktig ingrediens i varje familj. Det är viktigt att ha roligt tillsammans med sina tonåringar, att få positiva minnen och att ha något roligt att se fram emot.

Föräldrar till tonåringar 175

För tonåringen svänger ofta känslorna mycket snabbt och ibland kan det svårt att hinna med som förälder. Ungdomar vänder sig på

vara olika sätt till sin mamma eller pappa för att be om hjälp. Ibland kan de ryta, sätta på musik med hög volym, slå i en dörr eller komma för sent för att få känna att någon bryr sig. De väljer sina sätt för att bli

egna sedda.

Om empati, tydlighet och humor finns med i samspelet mellan foräldrarna och barnen ökar förutsättningarna för att respekt, tolerans och ansvar utvecklas.

7.2 Ungdomsmottagningar

Ungdomsmottagningar fyller viktig funktion för ungdomars fysiska

en och psykiska hälsa. ungdomsmottagning samarbetar personal

På en med social och medicinsk kompetens barnmorska, läkare, socionom och psykolog. Ungdomsmottagningamas arbete består dels av individuell rådgivning, dels av utåtriktad verksamhet. Den individuella kontakten kan omfatta preventivmedelsrådgivning, medicinsk rådgivning, stödsamtal, familjesamtal, undersökning och behandling. Den utåtriktade verksamheten består vanligen av besök i skolor och på fritidsgårdar samt gruppdiskussioner med ungdomar t.ex. sex och sam-

av om levnad, information om alkohol och droger, information om preventivmedel Vissa ungdomsmottagningar har ibland bildat grupper med

m.m. föräldrar eller deltagit på föräldramöten. Detta har skapat en form av stöd i föräldraskapet som visat sig vara uppskattad.

Oftast söker sig ungdomar till en ungdomsmottagning för att den är

neutral plats just för dem. Erfarenheten har visat att det bakom konen kreta frågor den egna kroppen ofta kan finnas olösta psykosociala

om problem. Personalen på ungdomsmottagning ger ett stöd till ungdo-

en

att lyfta fram deras Ungdomsmottagningmarna genom egna resurser.

är verksamhet präglas helhetssyn på ungdomar och arna en som av en deras problemformuleringar ur såväl medicinsk, social och psykologisk karaktär.

Ungdomsmottagningama bedriver ett kvalificerat socialt förebyggande arbete riktat till både flickor och pojkar från de lägre tonåren upp till 20-årsåldem. På allt fler ungdomsmottagningar finns manlig personal och många har i sin verksamhet startat pojkmottagningar. Ungdomsmottagningamas goda rykte i kombination med ungdomarnas förtroende för personalen har lett till att allt fler unga män söker sig till mottagningama. Ofta kommer de själva för att bli undersökta och få

67Sveriges ungdomsmottagningars policyprogram och guide för

nya ungdomsmottagningar, 1995.

176 Föräldrar till tonåringar SOU 1997: 161

bekräftat att de är normala". Många kommer tillsammans med sin flickvän för att prata om sin relation, diskutera preventivmedel eller rådgöra om abort. Flera mottagningar har startat särskilda "killgmpper". I dessa grupper diskuterar unga män tillsammans med personal från ungdomsmottagningen om bl.a. mansroll, papparoll, känslor, sexualitet, och relationer.

7.3 Motiv för

utredningens bedömning

Ungdomar i Sverige klarar sig i allmänhet bra. En ung människa kan vara blyg, osäker, känslig och ha många tankar och funderingar kring hur den egna kroppen fungerar, vad det innebär att bli vuxen, ha problem med föräldrar, i skolan, kompisar, relationer, kärlek, självförtroende, sex och samlevnad, alkohol, droger och mycket annat. Barndomen försvinner samtidigt som tonåringen möter sin egen begynnande sexualitetös. Många ungdomar testar både samhällets och föräldrarnas gränser, medan andra sluter sig inom sig själva. Genom att testa olika roller hittar den unge så småningom fram till en roll som stämmer. Identiteten bygger mycket på den grund av trygghet och självständighet som en ung människa fått tidigare under barndomen.

Att vara tonårsförälder är både roligt och svårt. Det är viktigt att man som förälder försöker lära sig tyda sina barns signaler. För att kunna tillgodose sin tonårings behov av vuxenstöd kan man som förälder behöva jämföra situation med andra tonårsföräldrars, eller

sin egen tillsammans med tonåringen prata med någon utomstående som har erfarenhet av ungdomar. Föräldrarnas auktoritet ifrågasätts ofta av ungdomarna som ibland testar gränser för sitt eget handlingsutrymme. Ibland tar några så stora risker i sin strävan efter att vara självständiga att de kan råka ut för situationer som de inte själva kan hantera. Det lilla barnet har plötsligt förändrats till en nästan vuxen person, men som förälder är det svårt att veta hur vuxen den unge är och hur mycket ansvar den klarar.

För tonåringen är det inte längre föräldrarna som är den största påverkansfaktom utan det är vanligen kamraterna och den rådande ungdomskulturen. Behovet av stöd till tonårsföräldrar gäller därför ofta frågor och information samhällets och kamraternas påverkan och

om frågor som rör den individuella tonåringen och dennes psykosociala utveckling. Då kan personal från t.ex. PBU/BUP, ungdomsmottagningar och socialtjänsten vara resurser i verksamheter som syftar till

stöd i föräldraskap.

63Andersson, L., När barndomen sprängs i bitar, Artikel i DN, 1997-05-09.

SOU 1997: 161 Föräldrar till tonåringar 177

När det handlar att undvika eller känna igen en negativ social

om utveckling är det främst. den lokala socialtjänstens socialsekreterare, fáltassistenter och polis har erfarenhet och kompetens att fungera

som

i föräldrastödj ande verksamheter. Exempel på som resurspersoner verksamheter enligt ovan redovisas i kapitel 12.3.

Enligt Bamkonventionens artikel 12 har barn rätt till inflytande i alla frågor rör dem. Utredningen om föräldrautbildning anser att denna

som princip även gäller för utformning verksamheter syftar till stöd i

av som föräldraskapet till föräldrar med tonåringar. I sådana verksamheter bör ungdomar inbjudas att närvara. Ungdomars på i vilka frågor föräld-

syn

kan tänkas behöva kunskap och stöd är viktiga för föräldrar att ta rar del av. Stöd i föräldraskap till föräldrar med tonåringar bör syfta till att ge:

tillfälle till samtal och rådgivning tillsammans med andra tonåringar

och föräldrar samt med en eventuell resursperson om frågor som rör

tonåringars psykosociala utveckling, normer och värderingar tillfälle till att lära känna andra föräldrar och utbyta erfarenheter med dem, kunskap om droger och nya ungdomskulturer,

4. information om ungdomssituationen i bostadsområdet. Utredningen föräldrautbildning anser att kommunerna bör ansvara

om för lokala inventeringar vad gäller behov stöd i föräldraskap till för-

av äldrar med tonåringar.

Kommuner och landsting bör samordna den personal som har kunskap om tonåringar.

Utredningen vidare att ungdomar bör ha inflytande över och

anser

delaktiga i verksamheter föräldrastöd till föräldrar med vara som avser tonåringar. Ungdomsmottagningar fyller en viktig funktion för ungdomars fysiska och psykiska hälsa och ungdomsmottagningamas pojkmottagningar är viktiga för att påverka män i på mans- och

unga synen papparollen och för att förbereda dem inför kommande föräldraskap. Det är angeläget att verksamheter med pojkmottagningar utvecklas och utredningen föreslår därför att Folkhälsoinstitutet får i uppdrag att vidareutveckla verksamheter med pojkrnottagningar på ungdomsmottagningar.

178 Föräldrar till tonåringar

Vad är en bra förälder

En ställer

som upp.

Om skaffat barn till världen får faktiskt ställa

man man

lite...

upp

Föräldrar ska lita på vad man säger.

i åk 8

Elever

Hur visar föräldrar att de bryr sig

Föräldrar ska inte hålla på och fråga hela tiden. När man

säger de ändå "va du e". svarar sur

Typ vad gjorde du i skolan idag Vad tror dom

Det är klart att de ska inte vill, så ska

fråga, men om man

de sluta att fast kanske ändå vill att de ska

fråga, man

Då ska de fortsätta.

fråga.

"Dom ska Visa intresse.

fråga.

Det är bra de Om inte vill så säger om bryr sig. man prata

det och då behöver dom inte fortsätta. man

Då sitter de där igen vad du e

sur Då är dom inga bra föräldrar

i åk. 8

Flickor

Hur blir det ni vill åka in till stan kvällen och inte

om på

får

Sånt kan bli

man jätte-arg på.

Då finns det att göra. Man kan inte

ingenting halvvägs

8 Föräldrar med

invandrarbakgrund

Kapitlets samlade bedömningar Invandrarföreningar och fiivilligorganisationer bör stimuleras till 0 att utveckla föräldrastödjande verksamheter för föräldrar med invandrarbakgrund Folkhälsoinstitutet, i samråd med den planerade myndigheten för integrationsfrågor bör i uppdrag att stimulera till utveckling, spridning och utvärdering projekt avseende föräldrastöd till

av invandrarföräldrar. Invandrarverket bör få i uppdrag över stödet till asylsö-

att se kande föräldrar på mottagningsanläggningar och i kommuner och medverka till att asylsökande föräldrar nås erbjudanden om

av stöd i föräldraskapet. Det är angeläget att kommunen i nära samarbete med föräldrarna upprättar ett introduktionsprogram i samband med beslut om

permanent uppehållstillstånd.

Information olika funktionshinder och vart föräldrar kan

om om vända sig för information och hjälp, bör finnas till hands på olika språk. Personalgrupper i sitt arbete möter barn och föräldrar bör ha

som kunskap synen på handikapp i olika kulturer.

om Stödet i barnets modersmål innebär ett indirekt stöd i föräldraskapet Stöd i föräldraskapet till föräldrar med invandrarbakgrund i utsatta bostadsområden bör genomföras i nära samarbete med verksamheter som riktar sig till barnen. Föräldrar med invandrarbakgrund bör erbjudas gruppsamtal som bygger på familj ens upplevelser och barnens reaktioner. Diskussion och värderingar bl.a. vad gäller könsroller

om normer i den kulturen i förhållande till den svenska, är ett viktigt

egna terna för föräldragrupper för föräldrar med tonåringar. Institutioner arbetar med barn och familjer i invandrartäta

som områden bör rekrytera personal med egen invandrarbakgrund.

180 Föräldrar med invandrarbakgrund SOU 1997: 161

l Inledning

Utredningens bedömning 0 Invandrarföreningar fyller en viktig funktion för sina landsmän och

har en föräldrastödjande funktion. Invandrarföreningar bör därför

stimuleras till att utveckla föräldrastödjande verksamheter för

föräldrar med invandrarbakgrund. Utredningens förslag 0 Folkhälsoinstitutet och den planerade myndigheten för

integrationsfrågor bör få i uppdrag att stimulera till utveckling spridning och utvärdering av projekt avseende föräldrastöd till föräldrar med invandrarbakgrund.

På några decennier har Sverige förvandlats från ett homogent samhälle till ett samhälle som präglas av kulturell och etnisk mångfald. Mer än 900 000 personer är födda utomlands. Detta motsvarar 10% befolk-

av ningen i sin helhet Av dessa har mer än 40 % varit bosatta i Sverige i 20 år eller mer. Ytterligare 700 000 är födda i Sverige och har åtrninstone genom den ena av sina föräldrar rötter även i ett annat land. Av dem är det cirka 25 procent vars båda föräldrar är utlandsfödda. Dessa två grupper utgör tillsammans den grupp som brukar benämnas personer med invandrarbakgrund i massmedia. År 1995 bestod den gruppen av l 706 000 personer, vilket motsvarar cirka 17 procent

av befolkningen eller sjätte invånare.

var

Fram till 1972 bestod invandringen av efterfrågad arbetskraft. Därefter har den ändrat karaktär och består idag främst flyktingar och

av deras anhöriga. Sverige tar emot ett visst fastställt antal s.k. kvotflyktingar per år. En del har under dramatiska omständigheter, tvingats på flykt och vistats långa tider i flyktingläger innan de tagits emot i Sverige. Andra har tagit sig till Sverige själva och sökt asyl här. I den gruppen finns många välutbildade och politiskt aktiva flyktingar.

Att kategorisera människor i invandrare och invandrarföräldrar är inte möjligt. Hur familjer lever och tänker hänger med

samman ursprung, nationalitet, språk, samhällsklass, personliga egenskaper och erfarenheter. Det som gruppen invandrare har gemensamt är att den består av personer har lämnat sitt hemland för bosättning i ett nytt

som land och att de inte har någon ovillkorlig rätt att stanna i Sverige. Det som skiljer dessa personer är hur invandrings- processen har präglat deras liv.

I regeringens proposition Sverige, framtiden och mångfalden föreslår regeringen mål och inriktning för en framtida integrationspolitik.

SOU 1997: 161 F öräldrar med invandrarbakgrund l 8 l

Säråtgärder som riktar sig till invandrare som grupp bör enligt propositionen begränsas till insatser och åtgärder som kan behövas under den första tiden i Sverige. Enligt propositionen är målen för den framtida integrationspolitiken

lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell

bakgrund, en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som

grund och samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig

en

respekt och tolerans och alla avsett bakgrund skall vara delak-

som

tiga i och medansvariga för". Utredningens huvudsakliga ståndpunkt är att alla föräldrar i första hand skall omfattas erbjudanden generellt föräldrastöd, grunden ut-

av om görs ett ömsesidigt givande och tagande av olika erfarenheter. Det är

av endast när föräldrar av olika skäl inte kan tillgodogöra sig ett generellt föräldrastöd det är motiverat att finna andra vägar. Invandrar-

som föreningar fyller viktig funktion för sina landsmän och har en för-

en äldrastödjande funktion. Invandrarföreningar bör därför stimuleras till att utveckla föräldrastödjande verksamheter för föräldrar med invandrarbakgrund. Detta kan även ske i samarbete med Folkhälsoinstitutet eller i samarbete med den planerade myndigheten för integrationsfrågor.

Folkhälsoinstitutet och den planerade myndigheten för integrationsfrågor bör få i uppdrag att stimulera till utveckling, spridning och utvärdering projekt avseende föräldrastöd till föräldrar med invandrar-

av bakgrund. Med föräldrastöd avses både generella och särskilda program till föräldrar med barn 0-18 år.

8.2 Asylsökande

Utredningens förslag och bedömning

Invandrarverket bör få i uppdrag att se över stödet till asylsö-

kande föräldrar på mottagningsanläggningar och i kommuner

samt medverka till att asylsökande föräldrar nås av erbjudanden

om stöd i att bibehålla föräldraskapet.

Asylsökande i Sverige är personer vid ankomsten till landet eller

som efter inresan ansöker asyl. Enligt statistik från Statens invandrar-

om verk antalet asylsökande år 1996 5753. Av dessa var 1694 barn un-

var der 18 år. Vissa asylsökande har rest in illegalt och andra kan ha rest in med giltiga tillstånd och visslingar innan de ansöker om asyl. Under

59Prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden från invandrarpoliük till

integrationspolitik.

182 Föräldrar med invandrarbakgrund SOU 1997: 161

utredningstiden bor de asylsökande antingen på invandrarverkets

en av mottagningsenheter med anläggningsboende, eller ordnar sitt eget boende t.ex. hos släkt eller vänner i kommunerna. Den bedöms

som uppfylla kraven enligt Genévekonventionen och Utlänningslagen § 3

får flykting.

status som

Asylsökande familjer lever under De har ofrivillig

stor press. en flykt bakom sig och kan ha traumatiska upplevelser. Både barn och föräldrar är starkt påverkade sina uppbrott och den osäkra situa-

av nya tionen. Barnen kan må dåligt och vara extra krävande till följd därav. Föräldrarna reagerar på olika sätt och det kan finnas föräldrar inte

som klarar sitt föräldraskap under rådande situation. För asylsökande

av föräldrar är behovet av stöd i föräldraskapet stort till följd familjens

av upplevelser och barnens reaktioner.

Personal på mottagningsanläggningar i Sverige har i olika sammanhang påtalat behov av föräldrastödjande insatser bland föräldrar i eget

boende och anläggningsboende. Därför har mottagningsanläggningar

där det finns barn och föräldrar sedan några år särskilda verksamheter riktade till barn och föräldrar, s.k. familjebaserade verksamheter. Innehållet varierar mellan olika förläggningar kan bäst liknas vid verk-

men samheten vid en öppen förskola. De familjebaserade verksamheterna sker i nära samarbete med frivilligorganisationer t.ex. Rädda Bar-

som nens- och Röda Korsets lokalavdelningar, kyrkans organisationer och

idrottsorganisationer.

Rädda Barnen har i samarbete med Statens Invandrarverk planerat

ett föräldrastödjande projekt för föräldrar på flyktingförläggningar och

för flyktingar med eget boende. Ett pilotprojekt beräknas starta till årsskiftet 1997/ 1998. Målet är att föräldrar på förläggningar skall

ges möjlighet att diskutera förhållningssätt till barn utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och utbyta erfarenheter med andra föräldrar i samma situation. Rädda Barnen planerar att utbilda och handleda personal som arbetar med flyktingfamiljer och med hjälp sina

av

lokalföreningar bilda fler föräldragrupper.

Utredningen om föräldrautbildning anser att det är angeläget att stödet i föräldraskapet i ett nytt land till asylsökande föräldrar över,

ses och att Invandrarverket får i uppdrag att medverka till att alla sylsökande föräldrar nås erbjudanden föräldrastödj ande insatser.

av om

7° Invandrares hälsa och sociala förhållanden, SoS-rapport 1995:5, Socialstyrelsen.

SOU 1997: 161 Föräldrar med invandrarbakgrund 183

8.3 Introduktionen i Sverige

Utredningens bedömning Det är angeläget att kommunen i nära samarbete med föräldrarna 0 upprättar introduktionsprogram till alla barn i samband med

beslut om permanent uppehållstillstånd.

Alla bor i Sverige har rätt till stöd för att möjliggöra ett aktivt delsom tagande i samhällslivet. För personer som beviljats permanent uppehållstillstånd utgörs sådant stöd bl.a. av den introduktionsplan som kommunen är skyldig att upprätta i samråd med den vuxne. Denna bör bland annat omfatta svenskundervisning, samhällsintroduktion, studieoch arbetslivsorientering, tänkbar anställning och behov eventuell av rehabilitering. Eventuell planering av förberedelser inför barnens skola, barnomsorg, eller bedömning särskilda insatser har hittills ofta ingått av introduktionsplan. I proposition 1997/1998:16, Sverige, i den vuxnes framtiden och mångfalden från invandrarpolitik till integrations- politik, påpekar regeringen att "Introduktionsprogram bör även erbjudas bam och ungdomar. Introduktionen för barn och ungdomar bör inriktad på att barnen får sådant stöd att de kan delta i och vara tillgodogöra sig förskole- och skolverksamhet. Den kan innehålla förberedelser så att barnet kan börja skola eller förskola och förstå de normer som genomsyrar skolan. För många föräldrar medför familjens situation, kraven från nya samhället skola, barnhälsovård, socialvård m.m. svårigheter att om upprätthålla sitt föräldraskap. Många föräldrar behöver mycket stöd för att sätta sig in förstå och sig i barnens skola eller engagera bamomsorg. Även föräldrarna måste förstå de normer som genomsyrar svensk barnomsorg och skola, för att kunna fungera som stöd för sina barn. All planering gäller barnens framtid bör därför ske i nära som samarbete med föräldrarna.

Utredningens kommentar

Mot bakgrund flyktingbarns speciella svårigheter till följd av sina av upplevelser bakåt i tiden, förluster av släkt och värmer samt den nya situationen i ett främmande land är individuell planering för varje en enskilt barn nödvändig. Denna bör utgå från barnets ålder och behov. En sådan introduktionsplan föräldrarna inblick i barnets behov ger en stöd i förhållande till skola och barnomsorg i den nya situationen av

184 Föräldrar med invandrarbakgrund SOU 1997: 161

och i det nya landet, samt stimulerar föräldrar till att aktivt delta i verksamheter som direkt berör barnen.

8.4 Barn med funktionshinder och

invandrarbakgrund

Utredningens bedömning

0 Information om olika funktionshinder och om vart föräldrar kan

vända sig för information och hjälp bör finnas på olika språk och

göras lätt tillgänglig för föräldrar. Personalgrupper i sitt

som

arbete möter barn och föräldrar bör ha kännedom om olika

kulturers syn på funktionshinder.

Hos vissa grupper av invandrare har man en annorlunda syn på barn med funktionshinder än vad man vanligen har i Sverige. Det kan handla om känslor av skam och skuld eller på de insatser eller den be-

synen handling barnet bedömts vara i behov av. För att skapa förtroende för den vård och omsorg det svenska samhället kan erbjuda är det

som viktigt att information om olika handikapp och om vart föräldrar kan vända sig är lättillgänglig.

För att olika personalkategorier i kommuner och landsting som möter barn med funktionshinder skall kunna vara ett stöd för föräldrar med invandrarbakgrund som har barn med funktionshinder bör personalen ha viss kunskap om olika kulturers syn på handikapp.

SIOS, samarbetsorgan för Invandrarorganisationer i Sverige har nyligen avslutat ett projekt för att utveckla stödet till invandrarelever med funktionshinder." I sin rapport pekar SIOS just på dessa behov och att invandrarorganisationerna börjat inta allt aktivare roll i sina

en kontakter med samhället för att stötta sina landsmän.

Utredningen om föräldrautbildning att det är väsentligt att

anser personalkategorier möter barn och föräldrar, har viss kunskap

som om synen på handikapp i olika kulturer. Utredningen anser även att information om funktionshinder bör finnas på olika språk.

7 Delrapport från projektet Samarbete invandrar- och handikapporganisationer i stödet till invandrarelever med funktionshinder. SIOS och SIH. Stockholm maj 1996.

SOU 1997: 161 Föräldrar med invandrarbakgrund 185

8.5 och modersmål

Språk

Utredningens bedömning Samhällets stöd till barn i förskola och skola på deras modersmål innebär ett indirekt stöd i föräldraskapet. Ett levande modersmål hos barn bidrar till att behålla en nära kontakt mellan barn och föräldrar och till den kulturella bakgrunden.

Mer än vart tionde barn i förskolan, cirka 43 000, har annat modersmål än svenska. Antalet barn inte talar svenska hemma har ökat under som år. Den största språkgruppen är arabiska, följt av spanska och senare finska. Bland barn till invandrare betraktar nio tio svenska som sitt av modersmål, och åtta tio att de använder svenska i hemmet. av uppger Två tredjedelar de invandrare bott i Sverige i minst 15 år, och av som har annat modersmål än svenska, har övergått till att tala svenska i som hemmet. De har invandrat under delen 1900-talet som senare av representerar ett stort antal språk, det är ett fåtal språk som är domen minerande. 67 % av samtliga flyktingar som togs emot i kommunerna under perioden 1991-1995 talade antingen serbokroatiska, arabiska eller albanska. 85 % samtliga omfattades sammanlagt sju språk. I av av den återstående med 15 % invandrarna, talades 106 olika gruppen, av språk. De flesta flyktingar kommer således från ett fåtal länder, medan mindre kommer från många olika länder. en grupp Detta innebär att samhället i nära samarbete med invandrarorganisationer dels måste satsa på föräldrastöd till föräldrar från de stora invandrargrupperna, dels måste satsa på särskilda åtgärder för att nå de

övriga grupperna. Inom barnomsorgen skall, enligt Socialstyrelsens Allmänna råd: "kultur och Språkstöd integrerad del av den pedagogiska vara en verksamheten. Alla barn har annat hemspråk än svenska bör som erbjudas hemspråksstöd i förskolan. Ett kontinuerligt stöd i modersmålet är stor betydelse, inte bara för barnens språkliga utan av även för deras sociala och emotionella utveckling. Ett väl utvecklat hemspråk underlättar dessutom inlärningen det svenska av

språket

Sedan några år tillbaka finns det inom barnomsorgen särskilda språkförskolor på olika håll i landet. Målet för dessa är att med tidigt insatta specialresurser främja bams tal- och språkutveckling.

72Krock eller Om den mångkulturella skolan. SOU 1996: 143. möte - 73Barnornsorgen i socialtjänstlagen, Allmänna råd från Socialstyrelsen 1995:2.

186 Föräldrar med invandrarbakgrund SOU 1997: 161

Till den öppna förskolan kommer många barn inte omfattas

som av den ordinarie barnomsorgen. Många dessa barn är barn till arbets-

av lösa invandrare.

Den öppna förskolan fyller ofta viktig språkstödjande funktion

en för dessa barn och föräldrar. Tyvärr har antalet öppna förskolor minskat till följd ekonomiska åtstramningar och nedskärningar.

av Detta drabbar särskilt hårt barn med invandrarbakgrund.

De ekonomiska nedskärningarna i kommunerna i kombination med nya regler för hemspråksstöd har drabbat verksamheten med hemspråksstödet i förskolan hårt. Trots att samhället i olika sammanhang betonar vikten av aktiv tvåspråkighet har andelen barn som erhåller hemspråksstöd inom förskoleverksamheten enligt

en rapport från Socialstyrelsen sjunkit från 50 procent i början 1990-

av talet till 20 procent år 1994."

Genom hemspråksreformen år 1977 ålades kommunerna att anordna

hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråket i skolan. Hemspråksundervisningen regleras huvudsakligen bestämmel-

genom ser i Grundskoleförordningen SFSl994:1194 och Gymnasieförordningen SFS 1992:394. Undervisningen skall utgå från elevens behov och vara frivillig.

I grundskolan har hemspråksundervisningen kursplan. Den

en egen betonar att undervisningen skall syfta till eleverna stark själv-

att ge en känsla och en klar uppfattning sig själva och sin livssituation. Un-

om dervisningen skall främja elevernas utveckling till tvåspråkiga individer med dubbel kulturell identitet. I undervisningen skall eleverna bland annat få kunskaper om sin kulturella bakgrund, traditioner, religion, historia, folk och land. Genom att kunskaper den kulturella

om egna bakgrunden kan eleverna bättre förstå sin situation, vilket kan bidra till att öka förståelsen mellan olika folk och kulturer.

För barn med invandrarbakgrund ger en god kunskap i hemspråket och kunskap om den egna kulturen starkare identitet och bättre

en en självkänsla. Barn som fått hemspråksundervisning i skolan är oftast bättre i svenska än barn som inte tränats i sitt hemspråk. Många hemspråkslärare fyller viktig föräldrastödjande funktion för invand-

en rade föräldrar. Hemspråkslärama är ofta landsmän känner till för-

som hållandena i det svenska samhället och kan råd och stöd i frågor

som ge som rör barnen.

I en översikt över forskningen inom hemspråksområdet redovisar Skolverket att hemspråkselever är harmoniska och att de är tryg-

mer gare och trivs bättre i skolan än andra invandrarelever. De elever

som deltar i hemspråksundervisning lär sig mycket det landet och

om nya

74Barnomsorg 1994-Statistik Socialtjänst. Socialstyrelsen. 1996.

SOU 1997: 161 Föräldrar med invandrarbakgrund 187

hemspråksundervisningen fungerar brygga till integration in i som en den kulturen. Skolbetygen är högre för dem har haft nya som kontinuerlig hemspråksundervisning och som behärskar svenska bättre än andra. Hemspråkselever kan behärska abstrakta begrepp bättre än andra invandrarelever. Hemspråksrefonnen har successivt urholkats. En kommun är inte längre skyldig att anordna hemspråksundervisning om hemspråksundervisningen inte är schemabunden, det saknas lämpliga lärare eller om antalet elever i är mindre än fem. Invandrar- och minoriom en grupp tetsundervisningen har sjunkit från 95 100 veckotimmar år 1991 till 39 500 veckotimmar år 1995 enligt statistik från SCB och Skolverket. I avsnittet modersmål i Skolkommitténs slutbetänkande föreslår om kommittén att modersmålet for den har annat modersmål än som svenska jämställs med svenska i utbildningssammanhang. Enligt kommitténs förslag skall varje elev ha rätt till undervisning i sitt modersmål under hela skoltiden. Enligt nuvarande bestämmelser är denna rätt begränsad till maximalt sju år. Vidare föreslår kommittén att begränsningen i kommunens skyldighet att anordna undervisning i elemodersmål tas bort. Alla elever i skolan skall enligt kommitténs vens förslag ha rätt till studiehandledning på sitt språk och skolan skall upprätta individuell utvecklingsplan för varje elev som har annat moen dersmål än svenska. Denna plan skall omfatta modersmålet och svenska andra språk. Vidare föreslår kommittén att de stora insom vandrarspråken t.ex. arabiska eller turkiska skall erbjudas alla intresserade elever som språkval. Utredningen föräldrautbildning att Skolkommitténs förslag om anser att stärka modersmålet i förskolan och skolan utgör ett viktigt stöd i om föräldraskapet. Ett gemensamt första språk bidrar till att bibehålla en nära kontakt mellan barn och föräldrar och utgör förankring till den en kulturella bakgrunden.

8.6 Utsatta bostadsområden

Utredningens bedömning I utsatta bostadsområden finns ett särskilt stort behov av stöd i 0 föräldraskapet till föräldrar med invandrarbakgrund. Sådant stöd bör genomföras i nära samarbete med verksamheter som riktar sig till barnen.

75Skolfrågor Om skola i ny tid. SOU 1997:121. - en

188 Föräldrar med invandrarbakgrund SOU 1997: 161

En bidragande orsak till den nuvarande boendesegregationen är milj programmets storsatsning på 1960-talet. En miljon bostäder skulle produceras under en period av 10 år för att klara bostadsbristen då

av som var akut.. Resultatet blev bostäder med godtagbar standard i storskaliga bostadsområden och med en bristfällig yttre miljö. För många blev boendet i s.k. miljonprogramsornråden tillfällig karaktär. Unga

av barnfamiljer och andra flyttade därifrån så snart de kunde men kvar blev svagare grupper i samhället. Många dem därefter har

av som flyttat in har saknat möjlighet att fritt välja var de önskar bo.

Från 1980-talet och framåt har det segregerade boendet även fått

en etnisk dimension. Hushåll med minst en vuxen född utomlands är starkt överrepresenterade i miljonprogrammets bostadsområden. Storstadsutredningen identifierade ett femtiotal utsatta bostadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö SOU 1990:36. Alla dessa områden hade minst dubbel så hög andel socialbidragstagare som storstadsregionema i stort. Dessa områden kännetecknas även av hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå, låga inkomster, hög andel socialbidragstagare, höga ohälsotal, svaga politiska resurser, svaga skolprestationer och högre frekvens av våld. Storstadskommittén har även utvecklat begreppet utsatta bostadsområden till att avse relationen mellan antalet hög- och låginkomsttagare.

Av den invandrade befolkningen bor 45 procent, nästa 200 000 personer, i invandrartäta bostadsområden i landets storstäder. Totalt sett bor mer än dubbelt så många invandrare i utsatta bostadsområden i

som stabila medelklassområden.

Koncentration av sociala problem till vissa särskilt utsatta bostadsområden går ofta hand i hand med att områdena själva uppvisar påtagliga miljö- och funktionsbrister. För invandrargrupper som lever i utsatta bostadsområden blir kontaktytan med det omgivande samhället ytterst begränsad och därmed även möjligheten till införlivande och delaktighet i det landet.

nya

När utredningen om föräldrautbildning i använder begreppet "utsatta bostadsområden åsyftas främst till områden där stor del

en av befolkningen lever under sådana livsbetingelser nämnts.

som ovan

Trots att det finns en nära koppling mellan diskriminering och isolering och utsatta bostadsområden, väljer många att bosätta sig och bo kvar i sådana områden. Här finner sina landsmän, släktingar och

man vänner. Lojaliteten bland de boende och särskilt mellan ungdomarna är stark. Oberoende etnisk tillhörighet känner sig i mäng-

av man som en den. Många ungdomar väljer att bo kvar eller flytta tillbaka när de blir vuxna. Personal på bamavårdscentraler, bamstugor, skolor och social-

76Att växa bland betong och kojor. Storstadskommittén. SOU1997:6l.

SOU 1997: 161 Föräldrar med invandrarbakgrund 189

tjänst har ofta arbetat länge, känner befolkningen och kan inte tänka sig att arbeta någon annanstans. Möten med människor från olika delar av världen inspirerar till nytänkande och kreativitet. I syntesen mellan det typiskt svenska och det mångkulturella provas ständigt nya och spännande idéer. I dessa områden finns oftare ett rikare förenings- och kulturliv än på andra håll och här finns eldsjälar, som valt att bo kvar och kämpa för sin stadsdel.

Konsekvenser för barnen

Barns och ungdomars andel av befolkningen är högre lägre medelinkomstema är i de utsatta stadsdelarna. I områden med extremt låga inkomster kan andelen barn uppgå till 40 procent av befolkningen. Besparingar på barn- och ungdomsverksamhet är större i storstäder och förorter än i andra kommuner. Barn i utsatta områden har i allmänhet sämre chanser till bra uppväxtvillkor, än barn bor i andra områ som den. Nästan 40 procent samtliga barn och ungdomar 0-17 år i komav Botkyrka, Göteborg, Haninge, Huddinge, Malmö, Stockholm munerna och Södertälje bor enligt Storstadskommittén, i utsatta stadsdelar. Majoriteten barnen och ungdomarna i dessa stadsdelar har utländsk av bakgrund. Både barn och föräldrar i familjer med invandrarbakgrund är ofta till följd sina upplevelser och sin sociala situation i behov av av särskilt stöd. Föräldrars arbetslöshet, sjuklighet och fattigdom gör att det kan svårare för föräldrar att behålla och vara en tydlig föräldvara raauktoritet. Barn med invandrarbakgrund i utsatta områden är enligt flera undersökningar överrepresenterade inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg I förskolorna ökar antalet barn i behov särskilt stöd och i av . skolan är antalet elever som går ut ur skolan med ofullständiga avgångsbetyg överrepresenterade. I flera skolor upplevs klimatet som rått och hotfullt eleverna. I stadsdelar där andelen elever med utländsk av bakgrund över 60 procent andelen elever år 1994 hade var var som ofullständiga betyg nästan 25 procent. Motsvarande andel för samtliga storstäder vid period drygt 10 procent. När det gäller ungvar samma domar är Omhändertagna för samhällsvård visar de senaste beräksom ningarna från Statens Institutionsstyrelse att i genomsnitt 40 procent av de placerade barnen har invandrarbakgrund. I Stockholm är andelen 60 procent. Under åren 1996 och 1997 har Rädda Barnen drivit ett projekt i samarbete med Dalhagsskolan i Husby för att stödja och stärka föräld-

190 Föräldrar med invandrarbakgrund SOU 1997: 161

rar med invandrarbakgrund i föräldragrupper. Projektet har dokumenterats i rapporten "Samtal som förenar som gavs ut i september år 1997. Erfarenheter från detta projekt visar att barn till de föräldrar som deltog i föräldragrupper uppvisade bättre studieresultat och blev lugnare och mera harmoniska i klassituationen än de varit tidigare.

Enligt en undersökning av bamhälsovårdsöverläkare Sven Bremberg är utvecklingsförseningar hos fyraåringar vanligare i utsatta stadsdelar än i övriga stadsdelar. Han fann i sin undersökning ett mycket starkt samband mellan utfallet vid fyraårs-kontrollema och olika sociala indikationer. Enligt Bremberg skulle allmän förskola

en från tre års ålder och insatser som stödjer föräldrarna ha förutsättningar att utjämna skillnaderna mellan olika grupper.

Enligt §16 socialtjänstlagen ska barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling anvisas plats i förskola, fiitidshem, eller skolbarnsomsorg, om inte barnens behov av sådant stöd tillgodoses på något annat sätt. Socialnämnden skall därför genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn som behöver anvisas plats. För många föräldrar god

ger en barnomsorg stöd i föräldraskapet.

Många barn med invandrarbakgrund i utsatta bostadsområden är barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. Många utsatta bostadsområden erbjuder en öppen förskoleverksamhet som alternativ till en plats i ordinarie förskola.

Utredningens uppfattning är att barnens situation är spegling av

en föräldrarnas behov av stöd i sitt föräldraskap. För de föräldrar som anser att det är otänkbart att överlämna sina barn till svensk barnomsorg kan förslaget om en allmän språkförskola för barn från 3

- 5 år i utsatta områden vara ett alternativ.

I utsatta bostadsområden finns det ett särskilt stort behov av stöd i föräldraskapet till föräldrar med invandrarbakgrund. Erfarenheterna från Rädda Barnens projekt pekar bl.a. på att barnen blir lugnare när föräldrarna involveras i barnens verksamheter. Utredningens bedömning är att stöd i föräldraskapet till föräldrar med invandrarbakgrund bör genomföras i nära samarbete med verksamheter som riktar sig till barnen.

8.7 Familjens anpassning

Utredningens bedömning

0 Föräldrar med invandrarbakgrund bör erbjudas gruppsamtal som

bygger på familjens upplevelser och barnens reaktioner.

SOU 1997: 161 Föräldrar med invandrarbakgrund 191

De negativa konsekvenserna av segregationen och de psykologiska reaktionerna till följd av invandringen förstärker varandra. För föräldrar kan det innebära en känsla av vanmakt. Barnen som känner sig hemmastadda i både sin egen kultur och den svenska kan större makt än vad de kan klara av att handskas med i förhållande till sina föräldrar. Barnen kan i många avseenden ta över föräldraauktoriteten.

Anpassningen till ett nytt land är en dynamisk process med en början som kan ligga långt tillbaka i tiden, flera år före utvandringen. Integrationsprocessen kan ses som ett antal faser som avlöser varandra och kan jämföras med de faser som människor i kris genomgår." Denna process påverkas av en rad faktorer såsom motiv för vistelsen och framtidsplaner, bosättningstid i landet, kulturellt avstånd, socioekonomisk status, segregering och psykiska upplevelser av invandringen.

Vid invandring till ett land vars familjemönster står i konflikt med invandrarfamiljens, kan invandrarfamiljen uppleva att den förlorat det stöd som den tidigare haft från samhället. Ekonomi, lagar, sociala institutioner och vardagslivet är inrättade efter svenska familjers levnadsmönster. lnvandrarfamiljens medlemmar får inte heller sina uppfattningar vad gäller t.ex. makars och faders auktoritet, lydnadsidealen i uppfostran eller kontrollen över sina döttrar bekräftade i umgänget med svenskar. I stället blir de ifrågasatta. När familjen möter modern

en kultur med stor individuell frihet kommer den vanligtvis att drabbas av stora spänningar och konflikter. Pappans beredskap att acceptera förändringar och barnens vilja att behålla en del av familjetraditionen är avgörande. Om familjen kan lösa konflikten genom att kompromissa kan familjen sannolikt behålla sin funktion och vara ett stöd i processen till att så småningom integreras i samhället."

Hur en nyinvandrad familj anpassar sig i sin nya situation hänger

med dess bakgrund, vilka konflikter anpassningsprocessen för samman med sig och hur konflikterna kan lösas. Anpassningsprocessen utlöser ofta stress som kan visa sig i ångest och depressioner, sömn- och koncentrationssvårigheter, psykosomatiska symtom eller känsla av främlingsskap och utanförskap. Den leder ofta till sprickor mellan generationer och mellan makar. Som ett exempel är skilsmässofrekvensen i familjer med invandrarbakgrund större än i svenska familjer.

78Cullberg, J., Kris och utveckling. Natur och Kultur. Stockholm 1979. 79Liljeström, R., Invandrares hälsa och sociala förhållanden. Underlag till folkhälso- och social rapport 1994. Socialstyrelsen. 8°Invandrares hälsa och sociala förhållanden. Underlag till folkhälsorapport och social rapport 1994. SoS-rapport 1995:5.

192 Föräldrar med invandrarbakgrund SOU 1997: 161

Enligt en undersökning som gjorts bland turkiska invandrarfamiljer i Sverige finns tre generella kontliktmönster. I det ena fallet sköter mannen i familjen relationerna mellan hemmet och omvärlden och orienterar sig mot framtiden. Samtidigt blir kvinnan som sköter barnen och kontakten med hemlandet allt mer isolerad i Sverige, och hennes beroende av mannen ökar.

I det andra fallet kan ett liknande förlopp uppstå mellan föräldrar och bam. Om föräldrarnas anpassning till den nya kulturen är långsam, medan barnen snabbt påverkas av det nya samhället, uppstår konflikter mellan generationerna.

Den tredje typen av familjekonflikter har att göra med arbets- och ansvarsfördelning mellan könen, med uppfattningar om vad som anstår

och kvinna. Kvinnors fövärvsarbete stärker självförtroendet en man en hos kvinnan samtidigt som det undergräver mannens position, vilket förvärras om han dessutom är arbetslös.

I en studie av några invandrarfamiljers första tid i Sverige beskrivs hur de i sitt hemland varit vid att leva med föräldrar, svärföräldrar,

vana syskon och andra anhöriga inom räckhåll. I den mån gifta kvinnor i hemlandet studerat eller yrkesarbetat har de kunnat räkna med praktisk hjälp med barn och hushållsarbete från den äldre generationen. Därför har varken mödrama eller fádema tidigare känt det totala föräldra-

av ansvaret där föräldrar och barn är helt utlämnade till varandra. Kvinnor klagade över att de sedan de kommit till Sverige har förlorat sällskap och stöd i barnens uppfostran. För män har hemmet i Sverige blivit en plats att vistas på i stället för utgångspunkt för det sociala livet. I och

en med att mannen och kvinnan har blivit hänvisade till varandra och det oftast saknas anhöriga som delar ansvar för barnen, uppstår det lätt konflikter arbetsfördelning i hemmet. Bland invandrade

om medelklassmän har många haft förhoppningar om att kunna använda sig av sin kompetens och yrkeserfarenhet i Sverige, vilket sällan infrias. Kvinnorna har haft lättare att hitta okvalificerat arbete utanför hemmet vilket har inneburit att arbetslösheten blivit högre bland invandrade män än bland kvinnor. Männens arbetslöshet har medfört att hela familjen förlorat sin status och position. När kvinnorna får arbete undergrävs ställning ytterligare eftersom han inte längre är

mannens den som förbinder familjen med samhället utanför familjen. Dessutom blir han ofta ifrågasatt i sin fadersroll av sina bam. Dessa förhållanden medför att många familjer i exil skiljer sig.

8 Soydan, H., Har krisbegreppet blivit en jargong. Nordisk Sosialt Arbeid 1989. 82Nyberg, E., Ankomsttiden. Omsorgsnänmden, Stockholms läns landsting, Stockholm 1986.

I en undersökning som omfattade fyra städer tillfrågades högstadieungdomar som deltog i hemspråksundervisning i spanska, de bodde

om tillsammans med båda sina föräldrar. 42 % svarade nej. Motsvarande siffra för svenska högstadieungdomar var 20% Skilsmässofrekvensen för t.ex. latinamerikaner i Sverige är i genomsnitt fyra gånger högre än för totalbefolkningen. Även detta kan förklaras med förändrad

ansvarsfördelning mellan kvinnor och män, besvikelse över lågkvalificerade arbetsuppgifter, social degradering samt eventuella tidigare erfarenheter av fángelsevistelser och tortyr i hemlandet.

I rapporten Förebyggande psykosociala arbetsmetoder riktade till invandrade bamfamiljer beskrivs insatser till invandrade barnfamiljer inom PBU, socialtjänsten och flyktingbyrån i Stockholm. Utgångspunkten för rapporten är att invandringsprocessen innebär svår

en social och psykologisk omställning. Av rapporten framgår att primärt förebyggande arbete bland invandrade barnfamiljer i stort sett saknades inom ovan nämnda institutioner. Rapporten pekar på ett behov att

av utforma förebyggande psykosociala program och erbjuda krisstöd i ett tidigt skede samt visar på metod kan användas i gmppsamtal

en som för att hjälpa invandrar- och flyktingfamiljer i deras anpassning och integration i Sverige.

Utredningen om föräldrautbildning att stöd i föräldraskapet till

anser föräldrar med invandrarbakgrund bör erbjudas individuellt

eller i grupp och att sådant stöd bör utgå från familjens upplevelser och barnens reaktioner.

8.8 Föräldrar med och

invandrarbakgrund barn/tonåringar

Utredningens bedömning

0 Ett viktigt tema för för invandrarföräldrar med tonåringar

grupper

är normer och värderingar om t.ex. könsroller och på

synen

tonårsflickor och tonårspojkar i Sverige, i förhållande till i den

egna kulturens synsätt.

Familjen är barnens trygghet, men om föräldrarnas orientering i

egen en ny omvärld brister, om de är i psykisk obalans och deras inbördes relationer präglas av konflikter och svårigheter, får barnen tung

en

83Familj i förändring. SCB 1992. 34Bravo, M., Förebyggande psykosociala arbetsmetoder riktade till invandrade barnfamiljer. Omsorgsnämnden, Socialtjänsten Stockholm FOU-byrån, 1994.

-

194 Föräldrar med invandrarbakgrund SOU l 9972161

börda att bära och föräldrarna får svårt att vägleda sina bam Ungdomskommittén skriver i sitt betänkande:

"I många fall lär sig barnen snabbt behärska det nya språket bättre

än föräldrarna. Barnen får rollen som föräldrarnas guide in i det

svenska samhället. Ibland får de också fungera tolkar i kontak-

som ten med det offentliga livet och myndigheterna. Föräldrarna kommer

därigenom i underläge. Detta kan naturligtvis orsaka svårigheter i

familjerelationema. Föräldrarnas ställning som fostrare och fö-

rebilder försvagas. Barnen fattar tidigare än föräldrarna vad som är

statusmässigt högtstående i det svenska samhället. De gör sina jäm-

förelser och kan tycka att föräldrarna är gammalmodiga. Att föräld-

inte upplevs godtagbara förebilder påverkar båda parter rarna som på ett destruktivt sätt. Förhållandet kompliceras av att föräldrarna ofta tillhör lågstatusgrupperna, vilket barnen kan skämmas över.

En studie familj, uppväxt och brott visade att ungdomar med minst

av

utlandsfödd förälder har svårt att få hjälp med läxor och oftare har en föräldrar med vrede ungdomarna missköter sig.

som reagerar om Ungdomarna har restriktivare tider att hålla än svenska ungdomar. Invandrarföräldrar har ett starkare sätt att reagera på antisocialt beteende hos sina barn än svenska föräldrar. De utövar en starkare känslostyrd yttre social kontroll över sina ungdomar och är mer restriktiva när det gäller ungdomarnas umgänge utanför hemmet om kvällarna.

Enligt ungdomskommitténs betänkande införlivar invandrarungdom i stor utsträckning sina föräldrars etniska identitet, och värde-

normer ringar samtidigt de utvecklar känsla av samhörighet och identi-

som en fikation med människor och förhållanden Sverige. Unga invandrare utvecklar speciell kompetens i att hantera motstridiga budskap, för-

en virrande förhållningssätt och oklara etiska norrner. Genom sina erfarenheter i skolan, familjen och bland kamrater har ungdomarna lärt sig vad olika situationer förutsätter. De kan ställa sig att använda

om genom olika umgängeskoder och spela olika roller, allt efter vad situationen kräver. Ungdomarna kan leda eller missleda föräldrarna efter egna syften och växla mellan tillhörighet och främlingsskap.

Föräldrar med invandrarbakgrund kan behöva annat stöd i sin föräldraroll än svenska föräldrar. Svenska normer och värderingar i uppfostran ter sig ofta skrämmande. Många föräldrar tillåter t.ex. inte att deras döttrar träffar svenska kamrater, pojkvänner eller att de bär korta kjolar rädsla för att de skall bli försvenskade, vilket för föräld-

av

85Olika ändå lika. Om invandrarungdomar i det mångkulturella Sverige.

men SOU 199 1:60. 86Martens, PL., Brottsförebyggande rådet. BRÅ 1992:1.

SOU 1997: 161 Föräldrar med invandrarbakgrund 195

rarna innebär något okänt och skrämmande. Osäkerheten över vad konsekvenserna blir om man ger efter för barnens krav gör att många föräldrar förstärker och överdriver de uppfostringsideal råder i hem-

som landet. Andra föräldrar har inte kunnat hålla fast vid sina gamla regler och saknar nya att ta till. Konsekvensen blir då att föräldrarna "ger upp" och att barnen gör som de vill.

I föräldragrupper för invandrarföräldrar med tonåringar är det därför viktigt att föräldrar möjlighet att få jämföra svenska

ges uppfostringsideal, normer och värderingar med sina vad gäller såväl

egna pojkar som flickor.

8.9 De svenska institutionerna och det

samhället

mångetniska

Utredningens bedömning

0 Institutioner som arbetar med barn och familjer i invandrartäta

områden bör eftersträva att rekrytera personal med invand-

rarbakgrund.

I olika sammanhang beskrivs det svenska samhällets svårigheter att anpassa sig till den nya verklighet som ett mångkulturellt samhälle innebär.

Mauricio Rojas skriver i en rapport att ..denna omvandling har emellertid inte bearbetats mentalt eller institutionellt. Majoritetsbefolkningen tänker fortfarande som om landet etniskt homogent och

vore institutionerna har inte anpassats till Sveriges nya befolkningsmässiga sammansättning.

I en kartläggning av förebyggande psykosociala arbetsmetoder för invandrade barnfamiljer i Stockholms socialförvaltning och motsvarande PBU-mottagningar, kritiserade Marcella Bravo avsaknaden

av en samlad strategi. Hon fann även en brist vad gäller medvetenhet

om behovet av att anställa kulturkompetent personal. Inom socialtjänsten och PBU var andelen anställda med invandrarbakgrund mycket liten.

Samma förhållande märktes inom andra institutioner t bar-

som ex navårdscentral och skola.

Samtidigt som de svenska institutionerna har svårigheter att möta den nya mångkulturella verkligheten har många invandrarföräldrar, på

37Bevelander, Carlsson, Rojas. I krusbärslandets förorter. 1997. 88Bravo, M., Förebyggande psykosociala arbetsmetoder riktade till invandrade barnfamiljer. Omsorgsnämnden Socialtjänsten FOU-byrån, Stockholm. November 1994.

196 Föräldrar med invandrarbakgrund SOU 1997: 161

grund segregation och isolering, ingen kontaktyta med det

av annan svenska samhället än just dessa institutioner. En tjänsteman, inte sällan bamsjuksköterskan på bamavårdscentralen, personalen på daghemmet eller socialsekreterare kan de enda svenska personer som för-

en vara äldrarna har kontakt med.

Personal med erfarenheter integrationsprocessen och dess

egna av olika faser viktig tillgång i arbetet med människor med flykting-

är en eller invandrarbakgrund. Genom aktiv medverkan från tjänstemän med

invandrarbakgrund är det lättare att erbjuda trovärdiga program egen för invandrade föräldrar. Utredningen därför att alla institutioner som arbetar med barn och

anser familjer i invandrartäta områden medvetet bör rekrytera personal med invandrarbakgrund.

9 Föräldrar till barn med

funktionshinder

Utredningens bedömning 0 Föräldrar till barn med funktionshinder, bör utöver erbjudande om generellt föräldrastöd också erbjudas ett kompletterande föräldrastöd avpassat efter deras och barnens behov och önskemål. Informationen till föräldrarna om barnets funktionshinder bör utfonnas efter i vilket skede funktionshindret upptäcks. Det är angeläget att projekt och försöksverksamheter med inriktning på föräldrar till barn med funktionshinder kommer till stånd och att särskilda stimulansmedel avsätts för detta. Projekt som berör frågor om parrelationen bör prioriteras. Högskolorna bör uppmärksammas på att utbildning till distriktssköterska, bamsjuksköterska, barnmorska, läkare, socionom, psykolog, familjerådgivare, lärare, förskollärare och fritidspedagog även bör innehålla kursmoment gäller

som kunskap i mötet och arbetet med familjer med barn har

som funktionshinder. Fortbildning bör anordnas för distriktssköterskor, barnsjuksköterskor, barnmorskor, läkare, kuratorer, PBU-psykologer, familjerådgivare, socialsekreterare, lärare, förskollärare, fritidspedagoger och andra som arbetar med familjer som har barn med funktionshinder. Det finns behov ett centralt utarbetat informationsmaterial

av som kan användas i studiecirklar som anordnas via studieförbund eller handikapporganisationer. En handbok till föräldrar bör framställas med syfte att stärka och stödja föräldrar har barn med funktionshinder.

som Handikapporganisationer i samarbete med andra frivilligorganisationer, landsting och kommuner bör stimuleras till metodutveckling, utvärdering och spridning information

av om erfarenheter när det gäller föräldrastöd till familjer har

som barn med funktionshinder

198 Föräldrar till barn med funktionshinder SOU 1997: 161

Utredningens förslag 0 Att regeringen låter utreda frågan om förutsättningar för tillfällig föräldrapenning för föräldrar till barn med funktionshinder. 0 Att Socialstyrelsen får i uppdrag att i samråd med kommuner och landsting följa och stödja utvecklingen av modeller för föräldrastöd för föräldrar med barn med funktionshinder samt att utvärdera olika former av föräldrastöd.

9.1 Motiv för

utredningens bedömning

Föräldrar till barn med funktionshinder har samma behov som andra föräldrar av att bli sedda och bekräftade och känna att de duger som föräldrar. Föräldraskapet är samtidigt mer krävande såväl praktiskt som psykologiskt. Förutom att det rent praktiska värdansvaret kan vara betungande, ligger ofta ett stort ansvar på föräldrarna att engagera sig i barnets träning och behandling, ex. sjukgymnastik, praktisk anpassning hemmet, språkträning och olika utvecklingsbefrämjande akti-

av viteter. Föräldrar kan känna sig osäkra om de gör rätt och om de gör tillräckligt mycket för sina bam.

Sådant som andra barn lär sig mer eller mindre av sig själva är oftast inte alls lika självklart för barnet med funktionshinder. Frågan om vad

är rimliga krav att ställa på barnet kan väckas och föräldrarna kan som behöva stöd i att se både barnets möjligheter och begränsningar. Att inte alltid skydda barnet från besvikelser kan vara smärtsamt men nödvändigt för att barnet skall kunna utvecklas, mogna och frigöra sig.

Samhället bör ha ett utbud av olika typer av stöd. Föräldrar efterfrågar information och kunskap om barnets funktionshinder och utvecklingsmöjligheter. Vidare behöver de information rättigheter och om

om samhällets olika stödinsatser samt hjälp med samordning och myndighetskontakter. Behovet av råd och stöd i praktiska vardagsangelägenheter är ofta stort. Många föräldrar önskar också få stöd i sin föräldraroll. Detta kan ske genom att de träffar andra föräldrar, föräldrautbildning eller olika typer professionell rådgivning. Vissa föräld-

genom av

behöver också terapeutiskt stöd. Möjligheter till kontakt och erfarar renhetsutbyte med andra föräldrar är det som nästan alltid efterfrågas.

Behovet av föräldra- och familjestöd i olika perioder

Under spädbarnstiden upplever föräldrarna kanske inte så stora skillnader mellan sitt eget föräldraskap och andra föräldrars. Funktionshindret kanske ännu inte är så påtagligt. Barnet utvecklas som andra barn, om än i långsammare takt och det kräver tålamod hos föräldrarna.

mer av

SOU 1997: 161 Föräldrar till barn med funktionshinder 199

Under förskoleåldem kanske skillnaderna blir tydliga och bar-

mer nets svårigheter mer uppenbara. skolstarten blir för många laddad

en situation; då om inte förr konfronteras föräldrarna med barnets funktionshinder och dess konsekvenser. Det blir allt tydligare att barnet är annorlunda. När barnet börjar skolan och senare under skolåren kan därför både barnet och föräldrarna behöva mycket stöd och hjälp. Barnets behov frigörelse ökar med åren och föräldrarna ställs alltmer

av inför avvägningen mellan att stödja barnets eller tonåringens självständighetsutveckling och att samtidigt acceptera hans/hennes beroende av föräldrarna och andra vuxna.

Tonåringen ställer stora krav på att klara sig själv, kanske tillsammans med kamrater. Vissa funktionshinder uppträder dessutom inte förrän i tonåren skolios, epilepsi. Många föräldrar slits då mellan oro för hur barnet ska klara sig på hand och insikten barnets behov

egen om av självständighet och ett eget liv. Detta dilemma har väl alla tonårsföräldrar gemensamt, men för föräldrar till barn med funktionshinder blir dilemmat svårare. De ställs mer än andra föräldrar på inför valet

prov att låta barnet misslyckas eller att ta över och hjälpa barnet till rätta. Ofta känner sig föräldrar i sin situation. Behovet att

ensamma av samtala med andra föräldrar i liknande situation och utbyta erfarenheter är ofta stort.

Barn med olika funktionshinder och deras livs situation

Det finns ca 35 000 barn och ungdomar i landet i åldrarna 0-19 år som har behov av samhällets stödinsatser på grund av funktionshinder. Till barn med funktionshinder brukar räknas barn med psykiska utvecklingsavvikelser, rörelsehindrade, hörselskadade och döva, och

synsvaga blinda barn, barn med autism och autism-liknande tillstånd, barn med DAMP och andra så kallade neurologiska funktionsstörningar, t.ex. ADHD, dyslexi, språk- och talstörningar. Till funktionshinder brukar också räknas olika typer av medicinska handikapp, t.ex. svåra allergier och astma. Funktionshindrets svårighetsgrad kan variera betydligt.

De allra flesta barn med funktionshinder växer numera upp i sina egna familjer och går i reguljära förskolor och skolor nära hemmet. De svårt funktionshindrade barnen som inte kan bo hemma bor i familjehem eller i gruppboende i små enheter under hemlika förhållanden integrerade i bostadsområden. Samhällets stöd har efterhand anpassats till denna utveckling och riktas i dag till familjer och andra finns nära

som barnet i vardagen i t.ex. förskolor och skolor.

89Barn och ungdomar med handikapp. Allmänna råd 1985:9. Socialstyrelsen.

200 Föräldrar till barn med SOU 1997: 161

funktionshinder

Både inom förskolan och skolan finns ett lagreglerat för barn ansvar med funktionshinder och andra barn med behov särskilt stöd. av Landstingen sin habiliteringsverksamhet för det kvalifisvarar genom cerade expertstödet för barn med olika funktionshinder och deras familj För vissa finns också från statens sida. er. grupper ett ansvar

F öräldrastöd

Verksamhet kan betecknas föräldrastöd/utbildning för föräldsom som till barn med funktionshinder bedrivs i dag framför allt inom habirar literingsverksamheten. För de grupper som omfattas av LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade erbjuds råd och stöd enligt denna lag, också bamhälsovården, PBU/BUP, barnomsormen genom och skolan kan familjer har barn med funktionshinder få ett gen som viktigt stöd. Socialtjänsten medverkar med bl. hemtjänst och avlösara. service. Föräldrastödet från habiliteringsverksamhetema kan både bestå av individuella kontakter och gruppverksamheter. Det förekommer verksamheter sommarläger och semesterveckor för barn och föräldrar. som Föräldrakurser förekommer också vid olika regioninstitutioner och Folke Bemadottehemmet i Uppsala, Bräcke Östergård och centra, t.ex. Ågrenska stiftelsen i Göteborg. Vid specialskolor för exempelvis döva barn finns ofta livaktig föräldraföreningsverksamhet. Vissa handien kapporganisationer ordnar veckokurser, veckoslutskurser och familjeläger. Det förekommer också föräldrarådgivning, verksamheter med kontaktpersoner, Omfattningen varierar emellertid beroende bl.a. etc. på vilken typ funktionshinder det gäller och efter var man bor, efterav stödet är mycket ojämnt utbyggt. Insatsema är ofta punktvis som av karaktär. Det finns ett stort behov utbyggnad av Föräldrastödet. av Det finns ett stort behov att utveckla innehåll och metoder i förav äldrastödet. Föräldrar är idag medvetna om sina rättigheter och om mer vad de kan kräva för hjälp och stöd från kommuner och landsting. Samtidigt finns vissa oklarheter när det gäller ansvaret for föräldrastödet. Många aktörer och verksamheter är inblandade och huvudansvaret otydligt. Habiliteringen är visserligen ett lagstadgat för landsär ansvar tingen enligt hälso- och sjukvårdslagen, det är en tolkningsfråga i men vad mån habiliteringsansvaret också omfattar föräldrastöd och i vilka

former. Beroende på funktionshindrets karaktär och svårighetsgrad kan behovet stöd till familjen stödet mycket olika ut. Situationen för en av se familj har gravt utvecklingsstört flerhandikappat barn skiljer sig som ett markant från den för familj har ett barn med lätt rörelset.ex. en som hinder. Innehållet i och omfattningen det stöd som familjen behöver av

SOU 1997: 161 Föräldrar till barn med funktionshinder 201

kan därför variera. Det är således omöjligt att ha fastställd form för

en föräldrastöd och föräldrautbildning kan tillgodose behoven för alla

som föräldrar som har barn med funktionshinder.

Den allmänna föräldrautbildningen skall tillgänglig för alla för-

vara äldrar, även för föräldrar till barn med funktionshinder. För dessa föräldrar måste dessutom erbjudas ett kompletterande särskilt föräldrastöd.

När det gäller deltagandet i det föräldrastöd riktas till alla för-

som äldrar har föräldrar till barn med funktionshinder både rätt till och behov av att delta i föräldrautbildning på mödra- och bamavårdscentralen, liksom i den vanliga föräldraverksamheten i förskolan och skolan. Detta är viktigt bl.a. för att få kontakt med andra föräldrar i bostadsområdet och för att få uppleva det gemensamma i föräldraskapet.

Det föräldrastöd som utgår från föräldrarnas specifika behov av stöd på grund av barnets funktionshinder bör ha inriktning. Den

en annan bör innehålla såväl information funktionshindret och rätten till

om om samhällsstöd, som mer specifikt stöd i föräldrarollen. Erfarenhetsutbytet med andra föräldrar i samma situation är centralt. Föräldrarnas egen kompetens och förmåga och de behov som de själva formulerar bör bilda utgångspunkt för all föräldrastödsverksamhet. Föräldrarna måste vara delaktiga när deras behov av stöd diskuteras och själva kunna påverka insatsema.

Det gäller därför att skapa flexibla möjligheter för föräldrar till barn med funktionshinder att de kunskaper de har behov att bryta iso-

av, lering och att få inflytande över den egna och barnets situation i kontakten med samhällsinstitutioner och experter. Detta förutsätter att det finns en rad olika verksamhetsforrner och att dessa anpassas efter lokala förhållanden.

9.2 Information råd och stöd i samband med

upptäckt

Hur den första informationen till föräldrar med barn med funktionshinder ska utformas är beroende av när funktionshindret upptäcks. När föräldrar får veta att deras barn har ett funktionshinder eller lider

av en svår sjukdom, upplever de sorg och besvikelse. För del föräldrar kan

en det ta lång tid innan de fullt ut kan acceptera och älska sitt barn när det har ett eller flera funktionshinder. De tycker kanske att barnet har berövat dem den glädje de såg fram emot när de väntade barnet. Inställningen till barnet och dess funktionshinder påverkas hur föräldrarna

av upplevt att beskedet om barnets funktionshinder har getts. Beroende på om funktionshindret har upptäckts vid barnets födelse, under

senare

202 Föräldrar till barn med funktionshinder

barnets uppväxt eller speciell händelse/olyckssituation blir

genom en denna upplevelse mycket olikartad för föräldrarna.

När funktionshindret upptäcks i samband med att barnet föds -

Den information till föräldrar när ett barn föds med funktions-

som ges hinder har stor betydelse for föräldrarnas fortsatta upplevelse barnet

av och för deras förtroende för de olika verksamheter de sedan kommer att ha kontakt med. Föräldrarnas självkänsla är mycket sårbar när de fått ett barn med funktionshinder och deras inställning till sitt barn färgas i hög grad det bemötande de har fått på forlossningsavdelningen och

av på BB. Det är viktigt att föräldrarna bemöts med respekt och tilltro och att förmedlar realistiska bilder framtiden. Föräldrarna behöver

man av ofta hjälp med att tro på sin duglighet föräldrar och våga ta till sig

som sitt bam. Föräldrarna får inte heller utsättas för negativ särbehandling på BB. De måste få råd och information alla andra, få ha

samma som barnet hos sig lika mycket andra föräldrar och tillåtas känna glädje

som och lycka över sitt barn, liksom tillåtas sörja och känna förtvivlan. Föräldrarna är mycket lyhörda och sårbara för hur personalen reagerar på barnet. Det är viktigt att personalen visar att de accepterar och tycker

barnet. Informationen till föräldrarna bör på ett lyhört sätt, den om ges bör saklig, i flera steg och vid flera olika tillfällen.

vara ges

När funktionshindret upptäcks senare och kanske gradvis -

Det är i förhållandevis få fall ett funktionshinder konstateras i

som samband med födseln eller strax därefter. Ofta dröjer det en tid innan diagnosen kan ställas. Ofta är det barnläkare inom primärvård eller

en på barnklinik är den ställer diagnos och informerar föräld-

som som

tillsammans med exempelvis psykolog eller kurator. Beroende på rarna, vilket funktionshinder det gäller kan det också vara bampsykiater, audiolog, överläkare, m.fl. medverkar. För de flesta föräldrar har

som beskedet föregåtts tid utredande och ovisshet. Känslan av att

av en av det är något är fel kan ha vuxit fram hos föräldrarna under en

som längre period, har varit fylld och ängslan. Denna oro och

som av oro ängslan måste tas på allvar, det måste finnas tid för att lyssna på föräld-

förklara vilka undersökningar som har gjorts och vad de har givit rarna, för resultat. Föräldrar behöver då ett medmänskligt stöd och någon att tala med.

När föräldrar får ett besked att deras barn har ett funktionshinder

om kan de uppleva lättnad att få bekräftelse på något de flesta känt och

en kanske vetat, också uppleva djup smärta och få en chock. Lättna-

men den kan blandas med och behov information och kun-

ny oro av mer

Föräldrar till barn med funktionshinder 203

skap. Informationen till föräldrarna i detta skede är mycket känslig. Ofta behöver informationen i flera steg, vid flera olika tillfällen.

ges

I anslutning till den utredning så småningom leder fram till

som diagnos bör föräldrarna få utförlig och anpassad information

en om funktionshindrets karaktär och bamets utveckling och funktions-

om fönnåga inom olika områden. Det är angeläget att båda föräldrarna får denna information. Syftet med informationen är att skapa

en gemensam förståelse som kan ligga till grund för planeringen olika insatser och

av åtgärder. En förtroendeingivande och klargörande information kan minska eller avlasta eventuella skuldkänslor. Genom dialog med

en föräldrarna kan också föräldrarnas kunskaper och erfarenheter efterfrågas och tas till vara.

Information om barnets funktionshinder måste ofta ske vid flera olika tillfällen i en pågående Föräldrarna behöver smälta och

process. bearbeta infonnationen för att successivt komma till insikt sitt barns

om funktionshinder. Det kan vara en smärtsam Nya frågor uppstår

process. kring barnet och det är viktigt att föräldrarna har kontaktperson

en som känner barnet som de kan återkomma till.

Föräldrarna behöver inte bara information om barnets funktionshinder utan också fortlöpande råd och stöd i rad angelägenheter rör

en som vardagslivet med barnet. Information samhällets olika stödinsatser,

om hjälp med myndighetskontakter och samordning stödinsatser är

av också viktiga delar av stödet. Hit hör också information hur

om man kan komma i kontakt med andra föräldrar handikapporganisa-

genom tioner eller på annat sätt.

När funktionshindret uppstår efter olycka eller till följd - en av sjukdom

Då ett barn kommer till sjukhus efter olyckshändelse koncentreras

en alla tillgängliga resurser på barnet. Det är sällan det finns möjlighet att observera att även föräldrarna behöver stöd. Om olyckshändelsen leder till att barnet får ett bestående kan beskedet detta upplevas

men om som en chock föräldrarna, även i de fall funktionshindret kan

av synas obetydligt i förhållande till skadans art. Föräldrarnas krisupplevelse i detta sammanhang försvåras av att de oftast upplever sig skyldiga

som till barnets skada och att de skulle ha sett efter barnet bättre.

Många föräldrar tar inte upp dessa skuldkänslor, läkaren kanske inte heller talar om dem. Dessa känslor måste emellertid tas på allvar. Föräldrarna kan ibland även behöva hjälp att i samband med informationen om funktionshindret formulera och bearbeta sina känslor.

204 Föräldrar till barn med funktionshinder

Stöd i föräldrarollen -

Stödet i föräldrarollen kan från samhällets eller handikapporganisatio-

sida i form individuella stödsamtal och rådgivning, genemas ges av

samspelsintervention eller direktintervention i vardagen, nom annan

föräldrastöd/utbildning i grupp samt genom föreläsningar, stugenom diecirklar, samtalsgmpper, veckoslutskurser, familjeveckor och familjeläger. Det är viktigt att komma in tidigt med dessa insatser för att befrämja positiva samspelsmönster och goda relationer mellan föräldrar och bam.

Syftet bör att öka föräldrarnas förståelse för barnets beteende

vara och föräldrarnas förmåga till positivt samspel med barnen, att hjälpa föräldrarna att bättre kunna hantera problematiska vardagssituationer, att möta barnets krävande beteende på ett ändamålsenligt sätt, att få rutiner att fungera och att skapa struktur i tillvaron för barnet. Det handlar därvid att hjälpa föräldrarna att själva hitta sin förmåga till

om samspel med barnet och sina fungerande lösningar på vardags-

egna problem. I detta är det föräldrarnas kompetens och som är vik-

resurser tiga att stärka, liksom att fokusera på barnets starka sidor, i stället för att se till avvikelser och brister.

Föräldrastöd/utbildning i är ofta något som föräldrar till barn

grupp med funktionshinder har glädje och nytta av. Det kan vara viktigt att känna igen sig andra och uppleva att frågorna är gemensamma.

genom Föräldrarna kan få stöd varandra att dela erfarenheter och

av genom upplevelser. Otillåtna tankar barnet kan avdramatiseras när man

om märker att inte är dem. Föräldrastödet/utbildningen

man ensam om skulle kunna utvecklas för föräldrar till barn med funktionshinder ge-

handikapporganisationcma och i samarbete mellan kommuner och nom landsting.

Familjeterapi och individuell psykoterapi -

För vissa föräldrar till bam med funktionshinder kan det vara nödvändigt, kombination olika svårigheter, att få stöd genom fa-

p.g.a. en av miljeterapi och stöd- eller krissamtal. Barnet med funktionshinder påverkar hela familjen och det är inte ovanligt att relationerna mellan familjemedlemmama sätts på hårda prov. Familjens beredskap att hantera denna extra påfrestning beror naturligtvis på hur starka och bärande relationerna mellan familjemedlemmama varit innan. Ett bam med funktionshinder kan innebära den överbelastning får den sköra

som relationen att brista i en familj, eller bli en källa till gemensamt enga-

och kraftsamling, stärker, enar och utvecklar familjen. gemang som

Föräldrar till barn med funktionshinder 205

9.3 för

Tydligare habiliteringsansvar

föräldrastöd och

samordning

Kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen gäller som för andra medborgare och kan när det gäller familjer med barn med funktionshinder innebära exempelvis avlösarservice, hemtjänst och kontaktperson. Barnomsorgen har också varit en viktig del av socialtjänstens insatser, men detta ansvar ingår i skollagen från och med den l januari 1998. Kommunerna är också enligt skollagen huvudansvariga för att barn med funktionshinder får det särskilda stöd de behöver i skolan.

För de grupper som tillhör personkretsen för LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade är insatserna delade mellan kommun och landsting. Kommunen har ett särskilt att erbjuda

ansvar insatser t.ex. personell assistans och avlösarservice medan landstinget svarar för rådgivning och personligt stöd. Barn med funktionshinder har samma rätt som andra till förebyggande hälsovård, barnsjukvård och barnpsykiatrisk vård. Därutöver skall landstingen enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för habilitering och rehabilitering. Detta utgörs av ett kvalificerat expertstöd som kan rymma behandling, rådgivning och stöd av olika yrkeskategorier. Stödet riktar sig både direkt till det funktionshindrade barnet och till dess närmaste omgivning och det kan vara organiserat på olika sätt. Under senare år har utvecklingen gått mot samordning av organisationen för habilitering av olika grupper.

Begreppet stöd i föräldraskapet används här i vid bemärkelse och avser alla de kvalificerade stödinsatser som kommunerna och landstingen till barn med funktionshinder ett komplement till de in-

ger som

inom reguljära verksamheter. satser som ges

I landstingets habiliteringsansvar ingår också att till att föräldrar

se till barn med funktionshinder får tillgång till den kunskap de behöver för att kunna ge barn rätt stöd och hjälp och att de får stöd i sin roll som föräldrar. I de överenskommelser upprättas mellan sjukvårdshu-

som vudmän och kommuner, när det gäller det individuella stödet till barn med funktionshinder bör detta behov uppmärksammas. Uppläggning och genomförande av föräldraverksamhet bör enligt utredningens uppfattning ske i nära samverkan med handikapporganisationema.

°° Lagen 1993:387 stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

om omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autism- liknande tillstånd, med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på nonnalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsforingen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

206 Föräldrar till barn med funktionshinder SOU 1997: 161

Behovet av samordning - Föräldrar till barn med funktionshinder har fler och mer djupgående kontakter med experter och olika samhällsinstitutioner än vad andra föräldrar har. Ofta kan dessa kontakter vara av stor betydelse för barnets utveckling och välbefinnande. Föräldrarna kan uppleva det som svårt att ställa krav och hävda sin uppfattning gentemot experterna. Föräldrarna kan också uppleva att de har en stor mängd av kontakter att administrera och att de själva måste ta ansvaret för att samordna olika insatser.

Flera instanser kan inblandade i att ge expertstöd. Det kan gälla

vara barnsjukvård, bamhabilitering och barn- och ungdomspsykiatri. Även om specialiststödet ges från flera instanser är det viktig att utse någon organisation som huvudansvarig för att garantera familjerna ett långsiktigt stöd. Vilken instans väljer kan beroende av lokala for-

man vara utsättningar.

Det är ytterst kommunens uppgift att samordna insatserna för barn med funktionshinder information till barnens föräldrar. Kom-

och ge munen skall verka för att insatserna samordnas på ett for den enskilde så fördelaktigt möjligt. Det kan finnas handläggare i kom-

sätt som en munen som har ansvaret för dessa frågor. Landstinget har ansvar för att informera Föräldrar till barn med funktionshinder-

om sina resurser.

omfattas LSS kan enligt 10 § begära att kommuner och som av landsting upprättar en individuell plan över beslutade och planerade insatser gäller barnet. Landstinget och kommunen skall underrätta

som varandra om upprättade planer. Planen är till för att klargöra den enskildes behov av insatser samt underlätta samordningen mellan de olika

individen får stöd av. Kommunen har ett särskilt ansvar för organ som samordningen enligt 14 § LSS.

Enligt vad utredningen erfarit fungerar emellertid inte alltid samordningen mellan de insatser riktas till barnet från kommunen och

som landstinget. Utredningen anser att det är angeläget att denna samordning utvecklas i enlighet med de bestämmelser gäller och att för-

som äldrarna fár stöd i sin roll som föräldrar till barn med funktionshinder. Det handlar här inte om ny lagstiftning eller nya resurser utan om att organisera arbetet och utveckla metoder så att detta kan ske inom givna resursramar.

9.4 Tillfällig föräldrapenning

Tillfällig föräldrapenning utges, enligt lagen 1962:381 allmän

om försäkring till förälder behöver stanna hemma för att tillfälligt

en som

SOU 1997: 161 Föräldrar till barn med funktionshinder 207

vårda sjukt barn under 12 år, i vissa fall 16 år. Tillfällig föräldrapenning kan också utges när barnets ordinarie vårdare är sjuk, när förälder behöver följa med barnet till bamavårdscentral, samt vid vårdbe-

m.m. hov som uppkommer när den andra föräldern besöker läkare med annat barn till någon föräldrarna. Tillfällig föräldrapenning kan utges med

av 60 dagar per barn och år.

Enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring 4 kap. 10 § har en förälder, till barn som omfattas av 1 § lagen 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade, rätt till tillfällig föräldrapenning från barnets födelse till dess att det fyller sexton år även när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg i vilken barnet deltar kontaktdagar.

En förälder till ett sjukt eller funktionshindrat barn inte har fyllt

som 12 år har, enligt lagen om allmän försäkring 4 kap. 10 a rätt till tillfällig föräldrapenning när föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

besök på en institution för medverkan i behandling av barnet eller

för att lära sig vårda barnet, deltagande i en kurs som ordnas av sjukvårdshuvudman i samma syfte som anges under punkt läkarbesök på grund av att barnet lider av allvarlig sjukdom,

4. läkarbesök som är en del i behandlingen av barnet,

deltagande i någon behandling som är ordinerad av läkare i samma syfte som anges i punkt Lag 1993:743.

Tillfällig föräldrapenning kan vidare enligt ll § utges för vård av ett barn som fyllt tolv år men inte sexton år i de fall barnet på grund

av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat funktionshinder är i behov av särskild tillsyn eller vård.

Enligt vad utredningen erfarit har bestämmelserna i 10 a § vållat svårigheter för vissa föräldrar som har barn med funktionshinder. Försäkringskassoma tycks göra olika bedömning av vad som är "kurs som ordnas av sjukvårdshuvudman. Det förekommer att föräldrar som deltar i samma kurs har fått olika besked från sina respektive försäkringskassor angående möjligheten att få tillfällig föräldrapenning. Vissa har därvid beviljats tillfällig föräldrapenning, medan andra inte har beviljats detta.

Enligt Riksförsäkringsverkets anvisningar kan tillfällig föräldrapenning betalas ut när kursen/utbildningen anordnas av sjukvårdshuvudman och utbildningen är huvudsakligen inriktad på utbildning

och information om barnets sjukdom eller funktionshinder samt att

ge föräldrarna psykosocialt stöd i deras svåra föräldraroll. Det måste

208 Föräldrar till barn med funktionshinder SOU 1997: 161

göras en enskild prövning i varje enskilt ärende om förutsättningar

för rätt till ersättning finns. Utredningen ser det angeläget att föräldrarna har möjlighet att delta i sådana kurser på lika villkor. Det är också angeläget att sjukvårdshuvudmännen om möjligt samordnar kurser med handikapporganisationema för att få med deras kompetens vad gäller föräldrarnas behov av stöd.

Stöd i föräldraskapet handlar inte enbart om kurser/utbildning utan om grupper där föräldrar till barn med funktionshinder kan träffas för att få råd och stöd av varandra, familjeläger, veckoslutsträffar och seminarier. Utredningen anser därför att det vad gäller 4 kap. 10 a § p. 2 i lagen om allmän försäkring enligt ovan bör förtydligas att med begreppet kurs stöd i föräldraskapet/foräldrautbildning. Det

även avses skulle därvid vara angeläget att anordnaren även kan vara en handikapporganisation.

Utredningen har sett det angeläget att lyfta dessa frågor for att visa på brister som kan drabba föräldrar till barn med funktionshinder. Det är angeläget att föräldrar till barn med funktionshinder får ett gott stöd i sitt föräldraskap för att de skall kunna ge sina barn den trygghet de så väl behöver och för att de skall få adekvat kunskap bidrar till en

som positiv utveckling för barnet.

Utredningen om föräldrautbildning föreslår mot bakgrund av vad som ovan anförts att regeringen låter utreda frågan om förutsättningar för tillfällig föräldrapenning för föräldrar till barn med funktionshinder.

9.5 Utveckling information

- - utbildning

Metodutveckling, uppföljning och utvärdering

Det finns ett stort behov av att utveckla former och innehåll i föräldrastödet/föräldrautbildningen för familjer med funktionshindrade bam. Utredningen om föräldrautbildning anser att särskilda stimulansmedel bör avsättas för försöksverksamhet och projekt syftar till att ut-

som veckla stödet till familjer som har barn med funktionshinder. Det skulle kunna gälla stöd till särskilda grupper som i dag har ett dåligt stöd, exempelvis barn med DAMP/ADHD och andra neurologiska utvecklingsavvikelser. Stöd till uppbyggnad av nätverk där föräldrar kan stödja varandra är ett annat viktigt område. Projekt är inriktade på ton-

som årsproblematiken i familjer där en tonåring har funktionshinder är också angelägna, liksom projekt som är inriktade på pappans roll i familjer med bam med funktionshinder. Syskonens roll i familjer med barn med funktionshinder bör också bli föremål for särskilda projekt. Andra proj bör få stöd är metoder syftar till att bygga

som som

SOU 1997: 161 Föräldrar till barn med funktionshinder 209

och stödja samspelet mellan barn och föräldrar i familjer som har upp barn med funktionshinder. Det finns vidare ett behov att utveckla samverkansarbetet mellan av kommuner, landsting och handikapporganisationer när det gäller föräldrastöd. Projekt innebär samarbete mellan bamhabilitering, som barnhälsovård, barnsjukvård och bampsykiatri bör lyftas fram eftersom det här finns ett stort utvecklingsbehov. Det kan handla om former för ett vidgat erfarenhetsutbyte mellan olika professioner och om att bilda nätverk mellan föräldrar och experter, m.fl. Utredningen föräldrautbildning att det är angeläget att om anser handikapporganisationer och andra ideella organisationer, gärna i samarbete med kommuner och landsting, stimuleras till metodutveckling och erfarenhetsspridning när det gäller föräldrastöd till familjer som har barn med funktionshinder samt till utveckling material för studiecirav kelverksamhet för föräldrar till barn med funktionshinder. Vidare utredningen att Socialstyrelsen i samråd med kommuanser och landsting bör få i uppdrag att följa och stödja utvecklingen av ner metoder och modeller för föräldrastöd för föräldrar till barn med funktionshinder samt att utvärdera av dessa.

Information Materialproduktion - Studieförbunden har viktig roll i att medverka till att föräldrar till en barn med funktionshinder utvecklar kontaktnät med varandra t.ex. geföräldragrupper i studiecirkelfonn. Inför satsningar på föräldnom rastödjande verksamheter för föräldrar till barn med funktionshinder finns behov centralt utarbetat infonnationsmaterial att användas i av studiecirklar som anordnas via studieförbund eller handikapporganisationer. Sådant informationsmaterial kan omfatta såväl trycksaker som Videofilmer och avsett för användning i grupp eller för individuvara ella kontakter. Det skulle också behövas en handbok till föräldrar som information och kunskap men också råd om bemötande och förger hållningssätt i syfte att stärka och stödja föräldrar som har barn med funktionshinder.

Utbildningsinsatser för personal

Personal inom kommuner och landsting som möter föräldrar till barn med funktionshinder behöver kunskap olika former av funkmer om tionshinder liksom bemöter föräldrar i olika situationer, om hur man hur kan arbeta hur kan arbeta individuellt med förman i grupp, man äldrarna och syskonens roll.

210 Föräldrar till barn med funktionshinder SOU 1997: 161

Yrkesverksamma inom barnhälsovården, socialtjänsten och den barnpsykiatriska verksamhetenPBU/BUP har inte alltid

så stor vana att arbeta med familjer där barn med funktionshinder ingår att

p.g.a. dessa familjer ofta hänvisas vidare till landstingens habiliteringsavdelningar eller barnkliniker. Dessa personalgrupper skulle därför behöva lära sig mer om familjer med barn med funktionshinder och sin roll

om i förhållande till dessa familjer. En viktig uppgift för dem skulle kunna vara att mobilisera familjens nätverk. Det gäller också att ha insikt och kunskap om det speciella i familjen funktionshindret och att

p.g.a. kunna anpassa åtgärder efter familjens specifika situation. Vidare är personalen vid familjerådgivningen i kommunen inte alltid att

van arbeta med föräldrar har barn med handikapp, trots att situationen

som för många dessa familjer kan innebära behov stöd i par-relationen

av av och i samarbetet inom familj en.

Utredningen om föräldrautbildning anser det angeläget att personal som t.ex. bamsjuksköterskor, läkare, kuratorer, PBU-psykologer, familjerådgivare, socialsekreterare och andra arbetar med familjer

som som har barn med funktionshinder behöver särskild fortbildning. Denna fortbildning skulle med fördel kunna för flera olika

vara gemensam yrkesgrupper.

Vidare bör Högskoloma uppmärksammas på att utbildning till distriktssköterska, bamsjuksköterska, barnmorska, läkare, socionom,

psykolog, familjerådgivare, lärare, förskollärare och fritidspedagoger även bör innehålla kursmoment gäller kunskap i mötet med familjer

som med barn med funktionshinder.

Referenser

Bamomsorgen är till för alla barn. Allmänna råd från Socialstyrelsen 1991:1. Barn och ungdomar med handikapp. Socialtjänsten. Allmänna råd från Socialstyrelsen 1985:7. Barn och ungdomar med behov särskilt stöd. Underlag till Psykiatri-

av utredningen. Arbetsmaterial. Socialstyrelsen, 1991. Att få ett barn med handikapp. Den första informationen till föräldrar. Statens Handikappråd. Stockholm 1982. Hellström, A. RBU. Nu är det vår tur. Samhällets stöd till barn med MBD/DAMP. Liber 1995.

10 Adoptivföräldrar

Utredningens bedömning Behovet stöd i föräldraskapet för adoptivföräldrar måste be- 0 av aktas och tillgodoses föräldragrupper i kommuners, adopgenom tionsorganisationers och studieförbunds regi. 0 Det är angeläget att adoptivföräldrar har aktuell information om det föräldrastöd finns att tillgå i kommunen. som Kommunerna, de auktoriserade adoptionsorganisationema och 0 studieförbunden bör ha möjlighet till stöd för regional och lokal utbildning av ledare till föräldragiupper. Särskilda medel bör avsättas för denna form cirkelledarutbild- 0 av ning.

10.1 Inledning

Omkring 900 utländska barn kommer till Sverige för adoption varje år. För att få ta emot ett utländskt bam för adoption skall de blivande föräldrarna först ha fått ett medgivande från socialnämnden i sin kommun. De skall också enligt bestämmelse i socialtjänstlagen § 25 ha en ny tillräckliga kunskaper för sin adoption. Ett sätt att förvärva sådana kunskaper är att föräldrarna deltar i de auktoriserade adoptionsorganisationernas föräldrautbildning. Vissa kommuner har förberedande

gruppsamtal.

Samhällets stöd till adoptivfamiljema har successivt byggts ut i takt med att adoptionsverksamheten ökat sedan 1960-talet. Kommunernas socialnämnder har fått ett särskilt ansvar för stöd och råd till föräldrar som önskar genomföra en internationell adoption. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, NIA, som skall verka för att underlätta adoption i Sverige av utländska barn, är en central myndighet för tillsyn, kontroll och information i frågor med ansvar som rör internationella adoptioner. NIA, som sedan år 1980 är egen myndighet, har sedan 1970-talet svarat för information om verksamheten med internationell adoption, råd och stöd till myndigheter, organisationer och enskilda. NIA skall lämna biträde åt myndigheter, organisationer och enskilda i dessa frågor. Myndigheten också för ansvarar

212 Adoptivföräldrar SOU 1997: 161

frågor om auktorisation av organisationer arbeta med inter-

som avser

nationell adoptionsförmedling.

NIA medverkar bl.a. till samordning och uppföljning social-

av nämndernas och socialkonsulentemas arbete med adoptionsfrågor och frågor om stödet till föräldrarna. Myndigheten producerar infonnationsmaterial och anordnar kurser och konferenser för socialsekreterare som gör hemutredningar och handlägger adoptionsärenden. NIA har bl.a. givit ut en handbok riktad till socialsekreterare och förtroendevalda om handläggning internationella adoptionsärenden.

av

Under år 1996 har NIA anordnat särskilda Fördjupningskurser

om hur socialsekreterama kan stöd till adoptivfamiljema. NIA har nyli-

ge gen avslutat ett projekt som resulterat i en bok där man ger röst åt vuxna som själva är adopterade. Målgrupper för denna bok är bl.a. adopterade och deras familjer samt socialsekreterare som gör hemutredningar.

Auktoriserade adoptionsorganisationer

De auktoriserade adoptionsorganisationema har en viktig roll i att informera och stödja adoptivföräldrar. Genom dem får de blivande adoptivföräldrama skriftlig information och möjlighet att tala med någon som har egna erfarenheter internationell adoption direkt eller

av per telefon. De organisationer som har auktorisation för att arbeta med internationell adoptionsförmedling är Förbundet Adoptionscentrum AC, Föreningen Barnen Framförallt Adoptioner BFA, Familj eföreningen

för Internationell Adoption FFIA, Barnens värmer Internationell

-

adoptionsförening 03V, Adoptionsgruppen Skaraborg AGS och

Adoption Child Care Association ACCA.

Adoptionsorganisationema ordnar utbildning och rådgivning för blivande eller nyblivna adoptivföräldrar genom studiecirklar och möten kring adoptionsfrågor. Studiecirklama drivs ofta i samarbete med studieförbund. De omfattar vanligen förberedande kurser inför föräldraskapet, frågeställningar kring förskola, skola, tonåren eller olika kulturer som barnen kommer från.

Studiecirklar som förbereder föräldrar inför en adoption är mycket välbesökta och ca 90 % av dem som adopterar för första gången deltar. Det är främst föräldrar som adopterar via organisationerna som deltar i sådana cirkelverksamheter. De auktoriserade adoptionsorganisationema erbjuder även kontaktpersoner, ordnar möten, föreläsningar, utflykter, fester m.m. för att adoptivföräldrama skall kunna träffas och få veta mer om adoption, barnens sociala och kulturella bakgrund.

SOU 1997: l 61 Adoptivföräldrar 213

Socialnämndens ansvar

Den vill ta emot ett utländskt barn för adoption måste ha ett beslut som medgivande från socialnämnden enligt § 25 socialtjänstlagen om 1989:620. Inför ett sådant beslut skall socialnämnden göra en hemutredning och i samband med denna skall förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet utredas. Familjer som önskar adoptera ett utländskt barn kan vända sig till socialnämnden för att få råd, stöd och vägledning även innan de har bestämt sig för annan att ansöka medgivande att få ta emot ett utländskt barn för adom om option. Från den 1 juli 1997 gäller bestämmelse i socialtjänstlagen, en ny § 25, innebär att socialnämnden skall kontrollera att de tilltänkta som adoptivföräldrarna har tillfredsställande kunskaper om barn och deras behov och har blivit informerade den planerade adoptionens inneom börd Prop. 1996/97:91, SoUl5. Detta skall ske som ett led i bedömningen föräldrarnas lämplighet för att ta emot ett utländskt bam. Den av socialsekreterare gör hemutredningen skall därvid kontrollera att som de blivande föräldrarna har tillräckliga kunskaper inför sin adoption. Om de inte har det bör, enligt propositionen, deltagande i föräldrautbildning före adoptionen förutsättning för att adoptionen skall vara en få genomföras. Propositionen att det får ankomma på NIA att anger närmare beskriva vilka kunskaper behövs. De auktoriserade adopsom tionsorganisationema, studieförbunden, vissa kommuner eller mödraoch barnhälsovården erbjuder föräldrautbildning och regeringen ser inga skäl för statliga initiativ på denna punkt. Blivande adoptivföräldrar har i vissa fall möjlighet att delta i särskilda gruppmöten, leds av en socialsekreterare och ordnas genom som individ- och familjeomsorgen i kommunerna. Föräldrar deltar i som sådana möten behöver inte ha gått igenom en hemutredning. Mötena är inte obligatoriska och inte heller någon förutsättning för att få en utredning gjord eller frågan medgivande prövad. Avsikten är främst att om adoptivföräldrarna ska få möjlighet, att tillsammans med andra i liknande situation och under sakkunnig ledning, diskutera frågor om barnlöshet, motiv för adoption, adoptivbarnens biologiska ursprung och förväntningar. Socialnämnden skall vidare medverka till att barnet får "god Vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden" genom att lämna de blivande adoptivföräldrarna "råd, stöd och hjälp de annan behöver" 26 § SoL. Socialnämnden bör därför genom personliga besök särskilt utsedda representanter för nämnden och på annat sätt av fortlöpande hålla sig väl förtrogen med förhållandena i hemmen 39 §

socialtjänstförordningen.

214 Adoptivfdräldrar

Enligt 12 § i socialtjänstlagen skall socialnämnden verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och

Kommunen har, genom en ändring i denna paragraf, att den också gäller barn har adopterats, ett särskilt att tillgodose det sär-

som ansvar skilda behov av stöd och hjälp som ett barn som är adopterat kan ha när barnet väl har kommit till Sverige. Tillägget tydliggör socialnämndens ansvar för adoptivbamen och för en uppföljning hur det faktiskt går

av för de adopterade barnen i svenska familjer.

Barnhälsovården

Adoptivfamiljer erbjuds liksom andra barnfamiljer möjligheter till stöd via barnhälsovården. De kan delta i förberedande föräldrautbildning, träffa psykologkonsulent, förskolepsykologer är knutna till bam-

som omsorgen samt bampsykiatriker, barnpsykologer och kuratorer som är knutna till barn- och ungdomspsykiatriska kliniker i Stockholm den psykiska barn- och ungdomsvården. Det finns vanligtvis också en möjlighet att anordna särskilda för adoptivföräldrar.

grupper

Tonårsperioden

Alltefter de adopterade barnen med utländsk härkomst växer och

upp närmar sig tonårstiden blir de mer medvetna om sin speciella bakgrund och börjar söka sitt ursprung och förklaringen till att just de kommit till Sverige. Allt fler ungdomar eller Vuxna adopterade vänder sig till de auktoriserade adoptionsorganisationema, socialnämnden eller NIA med frågor om sitt ursprung eller vill ha hjälp med att kontakta sitt barnhem och eventuellt resa tillbaka. NIA har utarbetat särskild broschyr

en som riktar sig till de adopterade ungdomarna. Råd och stöd lämnas även från adoptionsorganisationerna bl jourgruppsverksamhet och

a genom telefonjour.

Adoptivföräldrama behöver också råd och stöd under denna tid. Ett sätt är att ha möjlighet till samtal med andra föräldrar i samma situation genom cirkelverksamhet, föräldraträffar i adoptionsorganisationemas regi eller särskild kontaktverksamhet.

Exempel på verksamheter

Genom studieförbunden och Adoptionscentrum anordnas kurser över hela landet för blivande adoptivföräldrar inför barnets ankomst AC:s

.

9 Enligt en enkät som NIA har genomfört under år 1996.

l

kurser är tillgängliga även för föräldrar från andra organisationer. Det förekommer att gruppsammankomster som startats för blivande adoptivföräldrar fortsätter även efter det att barnet har kommit till familjen. I vissa fall fortsätter dessa cirklar ett antal år framåt.

Inom Adoptionscentrum fungerar de lokala avdelningarna som

centra för lokala nätverk och gruppverksamhet för adoptivfamiljer. De

lokala avdelningarna ordnar möten föreläsningar, utflykter och fester för adoptivfamiljer. På vissa håll ordnas öppna förskolor i samarbete med respektive kommun, stöd till adoptivföräldrar och deras bam.

som Varje lokal avdelning har eller ett kontaktpersoner blivande

en par som adoptivföräldrar kan ringa till för information och råd i samband med adoptionen.

Familjeföreningen för Internationell Adoption FFIA har utvecklat en modell för distansutbildning av blivande adoptivföräldrar som används många föräldrar bor på orter där det är svårt att delta i

av som föräldrautbildning för adoptivföräldrar i grupp. Många socialsekreterare har deltagit i denna distansutbildning.

Det är inte ovanligt att par som börjat fundera på adoption erbjuds gruppsamtal i frågor kring adoption. Det kan vara förberedande gruppmöten enligt den s.k. Stockholmsmodellen som började praktiseras inom socialtjänsten i Stockholm år 1975. Den innebär att en grupp bildas med fyra till fem par och två personer från socialtjänsten. Grup-

samlas vid tre tillfällen och diskuterar barnlöshet, det adopterade pen barnet och de förväntningar inför barnet. Grupperna ger enligt

vuxnas uppföljningar bättre förberedelse för föräldrarna än de annars skulle

en ha fått.

Sundsvall, Östersund och några andra kommuner har anammat

en amerikansk modell benämnd PRIDE egentligen används för att

som rekrytera familjehem. Denna metod bygger på rollspel och syftet är att föräldrarna därigenom skall ställas inför olika frågor, få ökad självinsikt och själva komma fram till om de vill adoptera ett utländskt barn. Inom ett projekt stöds Allmänna Bamhuset används metoder

som av för att utbilda utbildare i Sverige.

Adoptionsrådgivningen i Stockholm och i Göteborg erbjuder adop-

tivföräldrar enskild rådgivning, gruppsamtal och terapi samt handledning, information och utbildning i adoptionsfrågor för personal inom barnomsorgen, barnhälsovården, PBU, skola och socialtjänst. Denna verksamhet drivs privat och är avgiftsfinansierad. Liknande verksamhet finns i Karlstad, men är där stödd av landstinget.

216 Adoptivföräldrar SOU 1997: 161

10.2 Motiv för och

utredningens bedömning förslag

För alla föräldrar ställer föräldraskapet i sig krav mognad

på en som vuxen och medvetenhet barns utveckling och behov oavsett det

om om rör sig om ett biologiskt eller adopterat bam. Föräldrar som överväger att adoptera ett utländskt barn står inför många frågor andra

nya som föräldrar inte har eller inte behöver ta ställning till innan de har fått ett barn. Föräldrar till adoptivbarn upplever också många specifika krav just för att de är adoptivförälder. För de flesta blivande adoptivföräldrar är det inte relevant att delta i den allmänna föräldrautbildningen i form av föräldragmpper inför barnets ankomst. De har andra frågor än biologiska föräldrar, nämligen att knyta an till förälders barn och

en annan att ta emot ett barn som ser annorlunda ut och har annan kulturbakgrund än svenska bam.

Föräldrar som överväger adoption ett utländskt barn ställs inför

av många oförutsedda frågor. Före en eventuell adoption är det därför viktigt att de blivande adoptivföräldrama har tänkt igenom och diskuterat förutsebara komplikationer och konsekvenser som är förknippade med föräldraskap till ett utländskt barn och att de har beredskap att ta emot ett adoptivbarn sitt eget. Adoptivföräldrar kan också ha

som känslor av skuld inför de svårigheter som deras adoptivbarn kan ha upplevt tidigare i sitt liv. De kan blivande föräldrar ha genomgått

som så många undersökningar och diskussioner före adoptionen att de anser att de måste klara av sitt barn bättre än andra föräldrar.

När föräldrarna funderar på att adoptera ett barn börjar de också intressera sig för hur barn utvecklas, barns behov och vad krävs

som av föräldrar. Socialnämnden beslutar medgivande för föräldrarna att ta

om emot ett barn för adoption och skall förvissa sig att föräldrarna får

om den förberedelse som de behöver adoptivföräldrar. Föräldrarnas

som ökade kunskap om barn och adoption bidrar till större trygghet inför såväl mottagandet av barnet som när de har fått barnet.

I samband med att makar överväger att adoptera ett utländskt barn kan de ha behov särskilt stöd och hjälp såväl från samhällets sida

av som från adoptionsorganisationer i form föräldrautbildning i

av grupp och annat föräldrastöd andra blivande föräldrar får. Samhället har

som också ett behov av att medverka till att föräldrarna är väl förberedda inför sitt föräldraskap. Den nya lagstiftningen innebär också ett utökat ansvar från samhällets sida inför adoption ett utländskt barn, liksom

av efter barnets ankomst. När barnet är adopterat och under barnets

uppväxttid i Sverige har adoptivfamiljema ett minst lika stort behov för-

av

SOU 1997: 161 Adoptivföräldrar 217

äldrastöd och hjälp andra familjer, men också utifrån sin specifika som situation adoptivfamilj med ett barn är från ett annat land, en som som annan kultur, ibland okända familjeförhållanden och svåra upplevelser bakom sig. Utredningen föräldrautbildning det angeläget att om anser behovet av stöd i föräldraskapet till blivande adoptivföräldrar måste beaktas och tillgodoses. Kommunerna skall, genom den socialsekreterare som gör hemutredningen, enligt den nya bestämmelsen i socialtjänstlagen, kontrollera de blivande föräldrarna har tillräckliga kunskaper inför sin adopom tion. Socialselcreteraren kan därvid rekommendera föräldrarna att delta i organisationemas eller studieförbundens töräldrastöd/utbildning. Detta ställer ökade krav på tillgänglighet till grupper över hela landet och på resurser för att utbilda ledare. Landstingen kan erbjuda kurser för blivande adoptivföräldrar, men dessa kurser kan i allmänhet inte samordnas med kurser för biologiska föräldrar väntar barn. Bamhälsovården kan genom att ordna särsom skilda för adoptivföräldrar, efter barnets ankomst till Sverige, grupper kunskap om barns utveckling och behov, barns hälsa och ett värdege fullt stöd i föräldraskapet. Studiecirklar och för föräldrar genom de auktoriserade orgrupper ganisationerna har stor betydelse för stödet i föräldraskapet till blivande adoptivföräldrar och för kontakterna mellan föräldrar som har adopterat bam. Gruppen föräldrar som adopterar utländska barn är dock spridd över hela landet och antalet bam adopteras varje år är förhållandesom vis få i varje kommun och landsting. Det finns därför inte anledning att organisera cirkelledarutbildningar i alla kommuner. I stället kan det angeläget utbildningen cirkelledare samordnas och utvara mer av vecklas samarbete mellan kommuner, landsting, studieförbund genom och de auktoriserade adoptionsorganisationema. Utredningen föräldrautbildning att detta samarbete kring om anser ledarutbildningen bör uppmuntras och stödjas. Detta ligger också i linje med det stöd förväntas kommunerna enligt den lagbestämsom av nya melsen i 12 § i socialtjänstlagen, där kommunerna sin omsorg om barn och ungdom skall tillgodose de särskilda behov stöd och hjälp av kan finnas." Utredningen anser att särskilda medel bör avsättas för som denna form av cirkelledarutbildning. Föräldrarna kan också alltefter barnet växer upp ha behov av att öka sina kunskaper skolbams och tonåringars situation. Barnen börjar om då fundera över sin etniska bakgrund och sin identitet i det svenska samhället. Adoptivföräldrar med barn i 7-12-årsåldem och med tonåringar har ofta specifika frågor och behov av stöd individuellt eller i Studiecirklar eller träffar mellan adoptivföräldrar genom adopgrupp.

218 Adoptivföräldrar SOU 1997: 161

tionsorganisationema kan då bidra till att bygga upp och stärka familjemas nätverk.

Utredningen vill också framhålla att det är angeläget att det finns aktuell information om det föräldrastöd/den föräldrautbildning

som finns att tillgå för föräldrarna. Sådan information bör kunna spridas via kommunerna, landstingen, studieförbunden, adoptionsorganisationema, biblioteken och även via internet.

ll Stöd till Vissa övriga grupper -

riktad föräldrautbildning

Utredningens bedömning Stöd till föräldrar som sviktar i sitt föräldraskap bör vara nätverksstärkande och Visa praktiskt på barns utveckling och behov. Det är angeläget att socialtjänsten tar initiativ till tvärfackliga konferenser för att utveckla samarbetet mellan dem som arbetar med barn och familjer i kommunen för att undvika ogynnsam utveckling hos barn. Alla familjehemsföräldrar bör erbjudas föräldrautbildning. Sådan föräldrautbildning bör vara en del av socialtjänstens reguljära verksamhet. Verksamheter som syftar till stöd i föräldraskapet skall vara tillgängliga för föräldrar med fysiska funktionshinder. Utredningens förslag Att Folkhälsoinstitutet får i uppdrag att stimulera till utveckling, spridning och utvärdering av projekt för att förebygga och informera om kvinnlig könsstympning och dess skadeverlmingar i berörda invandrargrupper, samt för personal i verksamheter som möter föräldrar från länder där kvinnlig könsstympning praktiseras. Att Socialstyrelsen får i uppdrag att utveckla och sprida erfarenheter av metoder för verksamheter syftar till att stödja miss-

som handlade kvinnor i deras föräldraskap. Att BRÅ får i uppdrag att föreslå metoder till regeringen för att få fram en bättre statistisk redovisning över barn växer i

som upp hem där modern utsätts för misshandel. Att Socialstyrelsen får i uppdrag att utveckla metoder för stöd i föräldraskapet till fader som har misshandlat sitt eller sina barn eller barnets mor och som har umgängesrätt med barnet eller barnen. Att Kriminalvårdsstyrelsen får i uppdrag att utarbeta rutiner för att få fram vilka fångar inom kriminalvården har bam.

som

220 Stöd till vissa övriga gmpper- riktad föräldrautbildning SOU 1997: 161

Att Brottsförebyggande rådet BRÅ får i uppdrag att föreslå hur 0 ett system för statistik om antalet barn till män och kvinnor på anstalt kan utformas. 0 Att Socialstyrelsen får i uppdrag att utveckla metoder för hur socialtjänsten kan ge stöd i föräldraskapet till föräldrar med placerade bam.

l 1.1

Inledning

Enligt utredningens direktiv skall utredaren ta fram modeller för föräldrautbildning till föräldrar som sviktar i sin föräldraroll. Utredaren skall även belysa vilka grupper som inte nås av erbjudanden om den organiserade föräldrautbildningen och föräldrastödet och vad som kan göras för att nå dessa föräldrar. I detta kapitel ger utredningen exempel på olika former av stöd för föräldragrupper med behov av riktat stöd. Hänvisning görs till socialtjänstens individ- och familjeomsorg för ansvarsområdet dvs. den del av socialtjänstens myndighetsutövande verksamhet som gäller ansvar för och handläggning enskilda ärenden.

av

Grupper som behandlas i detta kapitel är föräldrar som sviktar i sin föräldraroll psykosociala skäl, invandrarföräldrar från länder där

av kvinnlig könsstympning praktiseras, misshandlade mödrar, fäder som har misshandlat, och i fängelse, föräldrar med place-

pappor mammor rade barn, familjehemsföräldrar och föräldrar med fysiska funktionshinder. I särskilda kapitel behandlas stöd i föräldraskap till adoptivföräldrar, till föräldrar med barn med funktionshinder och till invandraroch flyktingföräldrar.

Föräldrar har speciella kunskapsbehov och behov av att diskutera med andra med liknande erfarenheter. En del föräldrar är svåra att nå med erbjudanden om stöd i föräldraskapet. Det gäller särskilt föräldrar vars livssituation skiljer sig från flertalets på grund av t.ex. akut kris, sociala problem, handikapp eller språkliga och kulturella skillnader. Dessa föräldrar kan vara så tyngda av sin situation att samhället inte kan utgå från att de har kraft att kräva eller söka rätt på verksamheter som gäller föräldrastöd t.ex. i föreningslivet eller hos studieförbunden. Samhället bör med tanke på barnens framtid ha ett särskilt ansvar att erbjuda stöd i föräldraskapet till dessa föräldrar.

Enligt vad Utredningen om föräldrautbildning erfarit kommer Barnpsykiatrikommittén i sitt betänkande till årsskiftet 1997/ 1998 att i särskild ordning behandla barns behov av stöd till följd av förälders missbruk, psykisk sjukdom, akut fysisk sjukdom och förståndshandikapp. Utredningen om föräldrautbildning väljer därför att inte nämnare belysa

SOU 1997: 161 Stöd till vissa övriga grupper- riktad föräldrautbildning 221

behovet av föräldrastödjande insatser till dessa grupper. Utredningen vill ändå påtala samhällets ansvar för att uppmärksamma dessa barn och deras föräldrars behov av stöd i sitt föräldraskap.

11.2 Föräldrar som sviktar i sitt

föräldraskap

Utredningens bedömning

0 Stöd till föräldrar som sviktar i sitt föräldraskap bör vara nät-

verksstärkande och visa praktiskt på barns utveckling och behov.

0 För stöd till dessa familjer är det angeläget att socialtjänsten tar

initiativ till tvärfackliga konferenser för att utveckla samarbetet

mellan dem som arbetar med barn och familjer.

Motiv för utredningens bedömning

Trots ett väl utbyggt samhälleligt skyddsnät växer många barn upp under förhållanden som inverkar negativt på deras utveckling. Socialarbetare, sjuksköterskor, förskollärare, lärare, läkare, kuratorer och psykologer möter dagligen familjer där föräldrar sviktar i sin omsorgsförmåga. I dessa familjer finns barn som utsätts för olika grader av försummelse, vanvård och övergrepp och föräldrar med svåra samlevnads- och sociala problem.

Vid kännedom om bristande omsorg och barnmisshandel kan personal inom t.ex. skola, vård och omsorg ställas inför svåra personliga och yrkesmässiga val. Att konfronteras med situationer där föräldrar inte förmår att ge sina barn omsorg och trygghet och att våga reagera på sådana missförhållanden ställer, trots regler och lagar anmälnings-

om skyldighet, stora krav på det omgivande samhället.

Olika yrkesgrupper har ofta olika synsätt på vad kan skad-

som vara ligt i barns uppväxtförhållanden och vad som skall betraktas som omsorgssvikt hos föräldrar. Om föräldrar sviktar i sitt föräldraskap

som skall kunna tillgodogöra sig stöd från samhället kräver det att det professionella nätverket reagerar på signaler om att inte allt står rätt till. Samarbete över yrkes- och verksamhetsgränser ökar förutsättningar för att i ett tidigt skede erbjuda stöd i föräldraskapet till föräldrar som sviktar i sin foräldraroll och för att upptäcka och skydda barn far

som illa.

92Killén, K., Svikna bam, WahlströmWidstrand, 1993.

222 Stöd till vissa övriga grupper- riktad föräldrautbildning SOU 1997: 161

Exempel på tväifacklig utbildning

I Stockholms stad har kommunstyrelsen under år 1997 beslutat att genomföra lokala utbildningsprogram som riktas till samtliga yrkesgrupper som möter barn och familjer. Programmet tar sin utgångspunkt i socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Verksamheten riktas till såväl den egna personalen, som till landstingspersonal och företrädare för intresseorganisationer och föreningar. Delar av programmet är tänkt att genomföras i integrerade och områdesbaserade grupper och syftar till att bilda lokala professionella nätverk. I de lokala nätverken är det tänkt att gemensamt arbeta fram verksamheter avpassade efter de behov som barn och föräldrar har i närmiljön. Programmet skall ge deltagarna en gemensam bild av stadsdelen, ge kunskap om vars och ens verksamhetsområden och förmedla allmän baskunskap om ansvaret för barn som riskerar att fara illa. Det syftar till att förstärka samarbetet för utsatta familj er och att utveckla lokal samverkan för att tidigt uppmärksamma barn och föräldrar som kan behöva skydd och stöd.

Riktade insatser till föräldrar med olika former av psykosociala svårigheter förekommer inom individ- och familjeomsorgen på de flesta håll i landet. Oftast är de riktade till småbarnsföräldrar och sker i samarbete mellan individ- och familjeomsorgen, mödra- och bamhälsovården, bampsykiatrin, ungdomsmottagningar och studieförbund. Det är vanligt att sådana verksamheter äger rum vid öppna förskolor eller familjecentraler. Där har socialsekreterare ett naturligt samarbete med andra personalgrupper som möter föräldrar. Metoder och innehåll varierar utifrån gruppens sammansättning och behov.

Vanligt förekommande är gmppverksamhet för ensamstående mammor med små barn, invandrarkvinnor, blivande föräldrar,

unga föräldrar eller mammor som är mycket unga, och frånskilda pappor med umgängesrätt. Gruppverksamhetema har ofta ett återkommande tema. Det kan t.ex. handla om att laga mat och äta tillsammans, handarbeta, konversera på lätt svenska eller lära sig babymassage. Samtidigt finns det ofta en socialpsykologisk aspekt som går ut på att lära föräldrar att se och bekräfta sina barn, deras framsteg och på att förbättra relationen föräldrar bam.

-

Alla föräldrar kan i något skede under barnens uppväxt svikta i sitt föräldraskap. Detta kan t.ex. bero på att man har ett extremt vårdkrävande barn eller att man tillfälligt hamnat i situation extrem

en av press. Socialtjänstens individ och familjeomsorg har ansvaret för att erbjuda

föräldrar lämpliga stödinsatser och ansvaret för att bedöma pågå-

om ende insatser räcker till i familjer där föräldrar sviktar i sitt föräldraskap. Sådana insatser måste alltid föregås social utred-

av en noggrann ning.

SOU 1997: 161 Stöd till vissa övriga grupper- riktad föräldrautbilzlning 223

Socialtjänstens insatser syftar i första hand till att hjälpa föräldrar att inse att de har ett problem, att kunna formulera sina behov och att motivera dem att ta emot och använda sig av det stöd som erbjuds. Föräldrastärkande verksamheter som anordnats för föräldrar sviktar i sitt

som föräldraskap bör vara att stärka föräldrarollen, skapa möjligheter att praktiskt visa på barns utveckling och behov och att stärka de sociala nätverken. Det skall inte ersätta socialtjänstens insatser såsom individuellt bistånd eller bistånd i grupp, utan i stället utgöra ett komplement till samhällets övriga insatser.

Exempel på verksamheter med riktat föräldrastöd

Det finns framgångsrika behandlingsmodeller för att förbättra föräldrabarnrelationen. Gemensamt för olika metoder är att de stärker föräldrarnas självkänsla och lyfter fram deras betydelse för sina bam. Genom familjebehandling i hemmen kan t.ex. familjeterapeuter/familjebehandlare på uppdrag av socialtjänsten arbeta i enskilda familjers hem med olika vardagssituationer och samspelsmönster.

Ett metodutvecklingsprojekt för att göra familjen delaktig i

mera planeringen av socialtjänstens insatser är Svenska Kommunförbundets projekt med s.k. familjerådslag, som pågår i Kommunförbundets regi sedan hösten 1995. Projektet har även stöd från Socialdepartementet och Socialstyrelsen. F amiljerådslag är en metod för att förmå familjer, vars barn är aktuella för insatser enligt socialtjänstlagen, och deras anhöriga, att bli delaktiga i diskussioner och i planeringen kring barnet.

Det viktigaste inslaget i ett familjerådslag är att familjen bjuder in anhöriga och närstående personer som de vill ha med. Familjerådslaget förbereds och genomförs av en samordnare som är fristående från både socialtjänsten och familjen. Modellen går ut på att det är familjen själv som kommer fram till beslut om hur deras barn skall fostras och växa upp. Om familjens plan godkänns socialtjänsten blir socialtjänstens

av ansvar att stödja och hjälpa familjen att genomföra sin plan. Modellen skall utvärderas vid proj slut.

I Borås har ett förebyggande arbete, "Hela kedjan riktat till gravida kvinnor och familjer med barn i åldrarna 0-6 år utvecklats i samverkan mellan mödra- och barnhälsovården, barnomsorgen, individoch familjeomsorgen, svenska kyrkan, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Syftet är att upprätthålla och utveckla kedja primärt

en av och sekundärt förebyggande arbete för föräldrar med små bam. Verksamheten innefattar en öppen verksamhet, spädbarnsgrupp och familjeförskola.

93Prop. 1996/97: 124. Ändring i socialtjänstlagen.

224 Stöd till vissa övriga riktad föräldrautbildning SOU 1997: 161 grupper-

Den öppna verksamheten är ett generellt erbjudande till föräldrar och barn i åldern 0-7 år där kan utbyta erfarenheter och lära av vuxna varandra och varandras bam. Syftet är att bryta isolering och erbjuda en mötesplats där familjer har behov riktat stöd kan få sådant. som av Spädbarnsgruppen är till för gravida kvinnor med psykosociala problem från åttonde månaden till barnet är ett år. Syftet är att ca ca stärka modern i föräldrarollen, stärka samspelet mor och barn samt skapa kontakter med andra mödrar . Familjeförskolan är till för föräldrar och barn i åldern l-6 år. Syftet är att stärka föräldrar i deras föräldraroll, hjälpa dem att se barnets behov, modeller för vardagsrutiner och gränssättning samt att stödja ge föräldern att komma igång med sysselsättning. I Stockholms kommunfullmäktige beslutades i november årl997 att stadsdelsnämnderna för att organisera och vidareutveckla ge ansvar allmänt och riktat föräldrastöd samt att kommunstyrelsen i uppdrag ge att anordna konferens och ta fram ett utbildningspaket för att sprida en erfarenheter och stimulera till metodutveckling vad gäller stöd i föräldraskapet. Norrmalms stadsdelsförvaltning i Stockholm har erhållit projektmedel från kommunstyrelsen för att starta försöksverksamhet med en öppet och riktat föräldrastöd. Projektets syfte är att utveckla och pröva metoder för att stärka föräldrar behöver allmänt stöd i sitt föräldrasom skap och att utveckla riktat stöd till föräldrar som sviktar i sin omsorgsförmåga. Verksamheten planeras i samarbete med distriktets öppna förskola. Projektet skall ge föräldrar möjlighet att mobilisera sina resurser, ge kunskap barns utveckling och ge möjlighet till kontakt och gemenom skap med andra. Tanken är också att föräldrarna kunskap om samge hällets för barnfamiljer och att de föräldrar som ingår i förresurser äldragrupper skall kunna ett stöd för varandra. I den öppna verkvara samheten ingår dels att telefontid finns på vissa kvällar för föräldrar önskar rådgivning föräldratelefon, dels att bilda samtalsgrupsom för föräldrar som så önskar. För föräldrar med småbarn som är per osäkra i sin föräldraroll kommer Stadsdelsförvaltningen att erbjuda riktade föräldragrupper med praktisk inriktning. Föräldrarna kommer att hänvisas till genom bamavårdscentralema eller genom sogrupperna cialselcreterare.

SOU 1997: 161 Stöd till vissa övriga riktad föräldrautbildning 225

grupper-

1 1.3

Kvinnlig könsstympning

Utredningens förslag

0 Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att stimulera till utveckling,

spridning och utvärdering projekt att förebygga och in-

av om

formera kvinnlig könsstympning.

om

0 informera om kvinnlig könsstympning och dess skadeverkningar

till berörda invandrargmpper samt till yrkesverksamma mö-

som

ter föräldrar från länder där kvinnlig könsstympning praktiseras.

Inledning

Kvinnlig könsstympning är enligt Lagen med förbud mot omskärelse av kvinnor 1982:316 förbjuden i Sverige.

I FN:s barnkonvention, artikel 24 p. 3 stadgas att "konventionsstaterna ska vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa". Enligt förarbetena till konventionen är kvinnlig könsstympning sådan sedvänja.

en

Könsstympning är främmande för den svenska kulturen och den väcker starka emotionella reaktioner. För att bemöta kvinnor och män med respekt som låtit eller önskar att omskära sin döttrar, krävs dju-

en pare förståelse och medvetenhet om den kulturella bakgrunden. För att erbjuda stöd till familjer eller i syfte att förhindra könsstymp-

grupper ning krävs utbildning information och upplysning.

Bakgrund

Kvinnlig könsstympning tretusenårig, djupt rotad tradition

är en som förekommer i afrikansk- muslimska länder i Centralafrika. Traditionen har ingenting med islam att göra. Det finns olika teorier om var traditionen först har uppstått. Kvinnlig könsstympning har tillämpats i det gamla Egypten och traditionen har sannolikt spridit sig därifrån till andra delar av Afrika.

Flickor könsstympas i olika åldrar, från spädbarn till puberteten.

upp Ingreppet görs vanligen när flickorna är mellan 4 och 10 år i hemländema, ofta under primitiva omständigheter. 10-20 procent flickorna

av dör efter ingreppet. För familjer i exil är det vanligt att ingreppet sker högre upp i tonåren, oftast i samband med att dottern får göra

en resa

9 Tjänsteutlåtande till Socialnämnden 1996-10-17, Socialtjänsten i Stockholm. Ärendenummer 18 1996.

226 Stöd till vissa övriga riktad föräldrautbildning SOU 1997: 161 grupperl

till hemlandet. En icke omskuren kvinna betraktas inte som vuxen. Hon och får inte be sina böner eller gå till moskén. En icke könsär oren stympad kvinna kan inte bli gift. Familjer bosatt sig i länder där som traditionen är förbjuden och inte tillämpas konfronteras med nya synsätt. Traditionen är så djupt förknippad med den identiteten att egna människor, trots medvetenhet riskerna med ingreppet och alla beom gränsningar i livskvalité som det medför, väljer att könsstympa sina döttrar. Att riskera att ställas utanför den egna gruppen och att riskera att döttrarna förblir ogifta, är en otänkbar situation för många. Sedvänjan med kvinnlig könsstympning förekommer i ett bälte tvärs över den afrikanska kontinenten i muslimska länder. Det förekommer i huvudsak tre olika former könsstympning där det kvinnliga könsorav ganet skärs bort i olika omfattning. Vid den grövsta fonnen, Infibulation eller Faraonisk omskärelse skärs kvinnornas hela könsorgan bort och endast litet hål lämnas kvar. Denna form av könsstympning praktitill närmare 100 procent i Somalia och Eritrea, dvs. från de länder seras i Afrika står för den största och snabbaste ökningen av flyktingar som till Sverige. Detta innebär att många kvinnor i Sverige lider av de komplikationer ingreppet medför och många små flickor som som riskerar att könsstympas. Vid Faraonisk omskärelse är ingreppet så stort att kvinnorna förlorar sin sexuella förmåga och komplikationerna efter ingreppet är ofta mycket svåra. Sedan några år används i internationella sammanhang begreppet "Femal Genitale Mutilation", på svenska kvinnlig könsstympning, bättre beskriver vad ingreppet innebär. Kvinnlig könssom stympning är inte jämförbar med manlig omskärelse där mannen behåller sitt könsorgan och den sexuella förmågan är intakt. Idag finns en internationell opinion mot kvinnlig könsstympning, som bland annat är stor även i geografiska områden där den praktiseras. Socialstyrelsen har sedan år 1992 arbetat med frågan om kvinnlig könsstympning i Sverige och har föreläsningar och konferenser genom bidragit till att kunskaper könsstympning spridits, framförallt till om personal inom hälso- och sjukvården. För att utveckla metoder med syfte att förhindra könsstympning förlade Socialstyrelsen år 1993 ett treårigt pilotprojekt hos Göteborgs Invandrarförvaltning, Hälsofrämjande åtgärder för kvinnor och bam. I uppdraget ingick att utarbeta förslag till riktlinjer för olika personalgrupper. Det visade sig bl.a. att det medicinsk och religiös upplysning om könsstympning var genom möjligt att förmå familjer att avstå från ingreppet. Projektets erfaren-

Stöd till vissa övriga riktad föräldrautbikining 227

grupper-

heter redovisas i rapporten Den smärtsamma traditionen av Margareta Omsäter.

Projektet fick medel för ytterligare ett år för att sprida kunskap

om erfarenheterna i om kvinnlig könsstympning i landet. En viktig slutsats från projektet är att det finns ett starkt behov ökad kunskap dessa

av om frågor både inom de grupper där könsstympning förekommer och inom personalgrupper som möter familjer och barn från områden där traditionen utövas. Socialstyrelsens har för närvarande inga planer att fortsätta med arbetet med att motverka kvinnlig könsstympning

.

Utredningens bedömning

Genom utbildning och upplysning inom de där kvinnlig köns-

grupper stympning praktiseras och genom utbildning till personalgrupper och stöd till invandrarföreningar som möter familjer från länder där könsstympning förekommer, finns det förutsättningar att sedvänjan på sikt kan upphöra.

l 1.4 Stöd i föräldraskapet för misshandlade

kvinnor

Utredningens förslag 0 Socialstyrelsen bör få i uppdrag att ytterligare utveckla och sprida erfarenheter och metoder för verksamheter som syftar till att stödja misshandlade kvinnor i sitt föräldraskap. BRÅ bör få i uppdrag att föreslå metoder till regeringen för 0 att en bättre statistisk redovisning över barn som växer upp i hem där modern utsätts för misshandel.

Motiv för utredningens förslag

Barn till misshandlade kvinnor får lite uppmärksamhet av myndigheter p.g.a. den akuta situation deras befinner sig Bland den

som mamma personal som möter mammor och barn i dessa situationer saknas ofta kunskap om hur man kan samtala och stöd till barnen vad

ge om som inträffat. Det saknas även rutiner för att medvetandegöra mamman om barnens speciella behov och för att stärka henne i hennes föräldraskap.

Enligt statistik från BRÅ ökade antalet polisanmälningar kvin-

om nomisshandel med ca 20 procent mellan åren 1990-1994. Från år 1994

95Omsäter, M., Den smärtsamma traditionen, Göteborgs Invandrarförvaltning. 1996.

228 Stöd till vissa övriga grupper- riktad föräldrautbildning

har ingen märkbar ökning skett. År 1996 gjordes 18 560 anmälningar. Bland dessa fanns 14 677 misstänkta gärningsmän som var bekanta med offret. Av statistiken framgår tyvärr inte hur många kvinnor som har barn, men man kan anta att en del inte har några och att andra har flera än ett.

Av Statistiska Centralbyråns intervjuundersökning om offer för våldsbrott framgår att endast 25 procent av samtliga våldshändelser har föranlett polisanmälan. En anledning till att våld mot kvinnor inte alltid polisanmäls kan vara att kvinnor som under lång tid lever med män som misshandlar med tiden upplever våldet som normalt, och inte definierar det ett brott.97 Andra kvinnor kan uppleva våldet som en

som privat angelägenhet som ingen utomstående har med att göra. Polisanmälningar våld mot kvinnor är indelade i grov misshandel och

om ringa misshandel. I dessa rubriceringar ryms även psykisk misshandel. När misshandel polisanmäls rör det sig oftast fysisk misshandel.

om Psykisk misshandel mot kvinnor ingår ofta i en total misshandelssituation.

Många kvinnor är rädda för att söka hjälp vid misshandel och tror att deras situation blir värre de gör polisanmälan. Andra tror eller

om en hoppas att misshandeln är en engångsföreteelse. De flesta kvinnor har dock blivit misshandlade många gånger innan de söker skydd eller gör en polisanmälan. Misshandlade kvinnor kan t.ex. få skydd genom landets kvinnoj ourer, genom socialtjänstens individ- och familjeomsorg eller som i Stockholm och Göteborg, genom kommunens mottagning och boende för misshandlade kvinnor. Många de kvinnor som söker

av skydd har bam. I Stockholm uppger Kriscentrum för kvinnor att de flesta som söker skydd hos dem vanligen har ett eller två bam.

Barn har upplevt att deras mödrar har blivit misshandlade lever

som i ett konstant spänningstillstånd. De är rädda för att somna, äter dåligt, bevakar sin mamma och tar ofta på sig skulden för misshandeln. Pojkar

sett sina bli slagna följer ofta samma mönster som sina som mammor pappor. När de är arga på mammorna reagerar de med att slåss i större utsträckning än andra barn. Många föräldrar vill ogärna tro att barnen uppfattat så mycket de faktiskt har gjort misshandeln. De för-

som av klarar t.ex. att barnen har sovit när misshandeln pågick och vill inte

dem i onödan att prata vad har skett. Barn förstår oroa genom om som inte orsaken till våldet. De lägger ofta skulden på sig själva, eftersom bråken ofta kretsar kring något som barnen har gjort eller som har med dem att göra. Barn som upplevt att föräldrarna har blivit slagna har ett

96Olsson M., Våldsbrott. Brottsförebyggande rådet. Gotab 1996 97Lundgren 1989.

SOU 1997: 161 Stöd till vissa övriga riktad föräldrautbildning 229

grupper-

stort behov att få tala det hänt och få det bekräftat

av om som av vuxna i sin närhet.

Katarina Weinehall har i sin doktorsavhandling "Att i vål-

växa upp dets närhet", konstaterat att barn upplevt våld i hemmet saknar

som stöd och saknar förtroende för det omgivande samhället. Socialsekreterare, psykologer, skolsköterskor och skolkuratorer har inte reagerat på barnens signaler hjälp eller förmått att hjälpa dem. Av

om femton ungdomar i åldern 18-19 år djupintervjuats Weinehall i

som av fyra år, har alla utom fruktat för sitt liv under sin uppväxt. En

en tredjedel av ungdomarna har utsatts för sexuella övergrepp i hemmet. Av de pojkar som intervjuats har alla någon gång slagit sina flickvänner och hälften flickorna har någon gång blivit slagna sin pojkvän.

av av Alla ungdomar har upplevt det psykiska våldet i hemmet det

som värsta. Gemensamt för de flesta ungdomarna att de kände stark

var tilltro till sin "som trots sin utsatta situation tagit hand

mamma om allting.

För kvinnor som lever i misshandelssituationer blir våld och kränkningar snabbt en del av vardagen. Av sina män har de inför barnen fått höra att de inte duger till något, att de inte klarar sig själva och att de är dåliga mödrar. Kvinnorna blir isolerade och får ingen motbild till den bild som mannen I familjer där styrt med våld och hot, har

ger. mannen mamman också förlorat sin auktoritet gentemot barnen. Barnen lyder inte och för kvinnan är det svårt att övertyga dem att det är henne

om de skall lyda och att detta kan ske utan att barnen behöver tillgripa hot och våld.°° I den våld kvinnorna genomgår är det till

process av som slut svårt att se barnens behov och att skilja dem från sina

egna.

Bland kvinnor misshandlas finns stor variation vad gäller

som en förmåga att ta hand om sina bam. Många kvinnor sviktar i sin

omsorgsfönnåga till följd av misshandeln och den långvariga Efter

pressen. en kortare tid och omvårdnad visar dessa sig mycket

av ro mammor vara kapabla. Hos en del kvinnor utsätts för upprepad misshandel kan

som det dock finnas svårare problem och insatser djupgående ka-

av mera

raktär är nödvändiga.

Kvinnor som misshandlats söker skydd i akut situation. När de

en kommer till polis, socialsekreterare eller kvinnojourer tas i allmänhet all energi och kraft i anspråk för att lösa det akuta problemet. Kvinnan kan behöva läkarvård, skyddat boende, kläder, mat och Bland

pengar.

9 Eliasson, M., Mäns våld mot kvinnor. Natur och Kultur 1997. 99Weinehall, K., Att växa upp i våldets närhet, Umeå universitet 1997. °° Barn, våld och alkohol. F-serie 13, 1997. Folkhälsoinstitutets konferens

nr om föräldrautbildningen för samordnare och utbildningsansvariga inom mödra- och bamhälsovård.

230 Stöd till vissa övriga riktad föräldrautbildning SOU 1997: 161 grupper-

myndigheter och organisationer arbetar med att stödja misshandsom lade kvinnor håller det på att växa fram insikt om de påfrestningar en det innebär för barn att växa i familj där blir slasom upp en mamman gen. För kvinnor och barn levt i misshandelsmiljöer är det nödvänsom digt att få stöd och från omgivningen för att de skall orka funomsorg För kvinnorna är det viktigt att stödet även omfattar föräldraskagera. pet och barnens särskilda behov av stöd. Flera studier har visat att våldet tenderar att överföras mellan generationer om inte barnen får hjälp med att bearbeta sina upplevelser. Utredningen föräldrautbildning anser att det för att följa utveckom lingen och för att utveckla verksamheter till misshandlade kvinnor med fokus på föräldraskapet, är viktigt att samhället har kunskap om hur många misshandlade kvinnor har barn växer upp i hem där som som våld förekommer. Utredningen därför BRÅ bör få i uppdrag anser att att föreslå metoder till regeringen för att få bättre statistisk redovisen ning över hur många barn växer i hem där modern utsätts för som upp misshandel och att Socialstyrelsen bör i uppdrag att utveckla och sprida metoder syftar till att stödja misshandlade kvinnor i sitt försom äldraskap.

Verksamheter med erfarenhet kvinnor och barn utsatts för våld. av som

Inom den psykiatriska barn och ungdomsverksamheten PBU i Stockholm har funnits specialenhet, Lotsen, specialiserat sig på att en som arbeta med barn till misshandlade mödrar. PBU mottagningen Lotsen är den enda bampsykiatriska mottagning i Sverige inriktat sig på som att arbeta med barn i familjer där blivit utsatt för fysiskt och mamman psykiskt våld eller hot våld. Personalen har träffat barnen och deras om för sig, och tillsammans, för knsbearbetning. Mödrar som mammor var brutit från våldsrelation har erbjudits att delta i mammagrupp på upp en Lotsen, där mammarollen varit i centrum. Mammor som levt i misshandelssituationer har, enligt erfarenheter från Lotsen, svårare att sätta gränser för sina barn än andra mödrar. Pojkar har inom sig en förebild sin och har lärt sig att fysisk styrka kan användas för att av pappa få igenom sin vilja. Barnet lär sig rikta sin ilska och besvikelse mot modern. Barn levt i våldets närhet har ofta fått höra av sin pappa som eller styvpappa att mamman är oduglig. Mammoma har därför svårt att räcka till, de har förlorat sin föräldraauktoritet och kan inte utan hjälp hitta verksamma förhållningssätt att påverka sina barn. Utan stöd är risken stor för att mönstret från den gamla familjen Lotsens arbete med mödrama har handlat om upprepas. att stärka och att återupprätta deras föräldraskap. Ett återkommande

SOU 1997: 161 Stöd till vissa övriga grupper- riktad föräldrautbikining 231

tema i arbetet med mödrarna har handlat om problem i samband med barnens umgänge med fadern. Vid vilken tidpunkt

kan det t.ex. vara lämpligt att barnet, barnets perspektiv skall träffa sin pappa

sett ur

I sitt arbete med barn till misshandlade mödrar har Lotsen träffat pappor. Lotsens erfarenhet visar att det är det möjligt att involvera och motivera fäderna att delta i samtal, utifrån barnets behov hjälp. Lot-

av sen menar att följande förutsättningar bör uppfyllda innan

vara umgänge bör ske med

pappan

barnet skall inte vara oroligt för att våldet upprepas, -

fadern bör ha blivit dömd eller verbalt erkänt sitt brott inför kvinnan och barnet och därmed tagit ansvar för våldet,

barnets uppfattning om vad som har hänt bör ha blivit bekräftat - av båda föräldrarna,

barnet får inte utnyttjas fadern för att kontrollera modem. - av I de utvärderingar som gjorts av Lotsens mammagmpper har framkommit att mödrarna bland annat tycker att de har fått hjälp med att lyssna på barnen samt att de har fått bekräftelse på sina känslor och reaktioner från andra som upplevt liknande situationer.

Lotsens verksamhet är för närvarande föremål för omorganisation. Frågan är om Lotsen skall fortsätta som specialistteam med fortbildnings- och konsultationsverksamhet eller verksamheten beträffande

om våld i familjer ska integreras i olika barn och ungdomspsykiatriska PBUmottagningar inom Omsorgsnämndens verksamhet.

I Danmark har psykologen och forskaren Else Christensen sedan år 1984 forskat kring barn till misshandlade mödrar. I Christensens undersökning framkom det att de flesta barn har erfarenhet och vetskap

om misshandeln, barnen är oftast hänvisade till sig själva när det gäller att förstå och bearbeta vad som skett och många barn har levt i våldsmiljöer under lång tid eller under hela sitt liv.

För att barnens ångest skall kunna minskas Christensen att

menar varje barn måste ges möjlighet att berätta för någon vuxen vad de har varit med om. Barnen måste möjlighet att höra sin berät-

mammas telse eller någon annan vuxens förklaring till vad har hänt och

som varför. Efter detta ska barnet möjlighet att få tala med sin eller

ges mamma med någon annan vuxen sina känslor för Målet är att bar-

om pappan. nen ska känna att det lönar sig att be vuxna hjälp. De ska inte be-

om höva känna sig ensamma och isolerade i sina försök att hålla sin ångest borta Från och med januari 1996 har den danska regeringen anslagit pengar till en barnens person på alla kriscentra. Denna skall

person

° Christensen, E., Undersögelse av omsorgssvikt i relation till barn og unge i familjer med hustrumisshandling. Föredrag. "Överlevnadsstrategier hos bam i familjer med hustrumisshandel". Nordisk Psykologi, 1990. Köpenhamn.

nr

232 Stöd till vissa övriga riktad föräldrautbildning SOU 1997: 161

grupper-

hjälpa barnen att bearbeta vad har hänt att dem att leka,

som genom rita och berätta.

På det "Kriscentrum för kvinnor" i Stockholm finns en öppen

nya rådgivning för misshandlade kvinnor och ett skyddat boende för kvin-

och bam. Kriscentrum är bemannat dygnet runt med profesnor som sionell personal har telefonjour, öppen rådgivning och skyddat boende. Efter den danska modellen har särskild Socialpedagog anställts med

en uppgift att stödja barnen och stöd till mamman i hennes föräldraroll.

ge Socialpedagogens arbete med syftar till att hjälpa henne att få

mamman tillbaka sitt föräldraansvar, och bekräfta sina barn och lära henne

att se tala med barnen om vad som hänt.

Kvinnojourerna i Sverige är ideella organisationer i huvudsak

som drivs lekmän jourkvinnor. De flesta är organiserade i ROKS, riks-

av organisation för kvinnojourerna i Sverige 114 kvinnojourer. ROKS bistår jourkvinnorna med fortbildning. Inom ROKS finns dock olika uppfattningar hur bäst stöder kvinnorna i deras föräldraskap.

om man Många arbetar målmedvetet med att stärka kvinnan, att ge henne en ny bild sig själv, och med att återta makten över sitt liv. Genom att

av stärka kvinnan och henne ökad tilltro till sig själv stärker man indi-

ge rekt barnen. På andra håll arbetar man mer direkt med barnen. Man

att barnen har stora behov att i lek få bearbeta sina upplevelmenar av

Enligt detta synsätt stärker genom att avlasta henne ser. man mamman och att hjälpa henne att åter till barnens behov.

genom se

I Kvinnohuset i Karlskoga har föreningen mot våld i Karlskoga

- Degerfors, i samarbete med Rädda Barnen, Röda Korset och Första Majblomman, avslutat ett treårigt projekt där arbetat med barn till

man misshandlade kvinnor. Även här har inspirationen hämtats från Else Christensen och hur arbetar i Danmark. Utvärderingen av projektet

man visar ett stort behov hos kvinnorna att få hjälp med att ta hand om bar-

För barnen har det varit stort värde att få bearbeta sina upplenen. av velser med utomstående vuxen. Under hösten 1997 har överlägg-

en ningar med kommunen att inrätta särskild befattning för att ar-

om en beta med barnen pågått. Kvinnohuset i Karlskoga har med stöd från ROKS genomfört seminarier och utbildningar med inriktning på barnen och föräldraskapet för andra kvinnoj

Kvinnojouren i Umeå har haft för mammor vars barn utsatts

grupper för sexuella övergrepp. Kvinnojouren i Umeå har även organiserat sommarläger för mammor och barn.

Vid Centrum för väüärdsforskning i Eskilstuna drivs ett utvecklingsprojekt med sikte på kunskapsutveckling i samverkan mellan myndigheter och organisationer Allmänna arvsfonden har gett stöd

m Barn i dag, Ds 1996:57. Socialdepartementet.

SOU 1997: 161 Stöd till vissa övriga riktad föräldrautbikining 233

grupper-

till produktion film, där barn och ungdomar bevittnat våld i

av en som sina hem medverkar. Filmen skall användas i fortbildningssammanhang.

l 1.5 Fäder som har misshandlat

Utredningens förslag Att Socialstyrelsen får i uppdrag att utveckla metoder för stöd i föräldraskapet till fäder som har misshandlat sitt eller sina barn eller barnets mor och som har umgängesrätt med barnet eller barnen.

Motiv för utredningens bedömning

Män som är misstänkta eller dömda för barn- eller kvinnomisshandel, incest eller kidnappning har regel umgängesrätt med sina barn.

som Kvinnor som inte medverkar till att fadern får utöva sitt umgänge med barnen, riskerar att förlora vårdnaden dem. I FN:s barnkonvention,

om artikel finns principen om att sätta barnets bästa i främsta rummet. Nästan alla fäder har umgängesrätt med sina barn. Många barn

som upplevt misshandel är rädda för sina pappor och behöver hjälp att överbrygga denna rädsla för att umgänget skall kunna positivt för dem.

vara

I Tensta, en förort till Stockholm, har individ- och familjeomsorgen i samarbete med barnomsorgen utvecklat verksamhet i den öppna

en förskolans lokaler Pappis", där på grund allvarliga

män som av umgängesproblem, misstanke eller dom incest, kidnappning, eller

om misshandel får umgås med sina barn med barnen.

När barnet och pappan träffas deltar socialsekreterare eller hem-

en vårdare beroende på ärendets svårighetsgrad, och förskollärare.

en Förskollärarens roll är att stöd till barnen och att hjälpa att

ge pappan möta barnets behov. Socialsekreteraren eller hemvårdaren arbetar med att förbereda barn och föräldrar inför mötet. Efter umgängestillfállet finns tid för samtal med hur mötet fungerat, hur barnen

pappan om reagerat, vad som varit svårt och vad känts bra. Personalen försöker

som lyfta fram det gjort bra och barnet verkat tycka

som pappan om, men även situationer som varit mindre bra för barnet under mötet.

Målet med verksamheten är att successivt bygga barnens för-

upp troende för sin pappa. Samtalen syftar även till att göra medve-

pappan ten om hur viktig han är för sina bam, att han inte får svika dem och om att umgänget bör ske regelbundet.

Hittills har föräldrastödet till skett individuellt och kopplat

papporna till situationen när barnet och träffats. I Tensta planerar social-

pappan

234 Stöd till vissa övriga riktad föräldrautbildning grupper-

tjänsten under våren 1998 att erbjuda männen gruppsamtal med utgångspunkt från föräldraskapet, Utredningen föräldrautbildning att det finns många om anser komplikationer att ta hänsyn till när det gäller barn till fäder som har misshandlat inom sin familj. Barnen behöver och längtar efter sin Samtidigt är de rädda för honom och för att misshandeln skall pappa. Oftast behövs omfattande insatser så att barnet kan bygga upprepas. ett förtroende för sin pappa. upp Utredningen ifrågasätter faders umgänge med barn i samband om med misshandel modem är förenligt med bamets bästa. Innan en av får oinskränkt umgängesrätt med sitt barn bör pappan ha ändrat pappa sitt förhållningssätt mot modern och tagit ansvar för det våld han har begått. Enligt utredningens uppfattning behöver misshandlat män som inom sin familj hjälp med att tala med sina barn vad som skett för om att relationen till barnet successivt kan byggas upp. Socialtjänst, polis och kriminalvård är instanser möter dessa som rutiner och metoder saknas för att motivera och erbjuda dem män, men samtal föräldraskapet. Erfarenheter från arbete med föräldrar med om missbruksproblem visar dock att det är möjligt att tala med föräldrarna föräldraskapet, samtalet inte är skuldbeläggande och det uteom om slutande sker ur ett föräldraperspektiv.

11.6 Föräldrar i

fängelse

Utredningens förslag Kriminalvårdsstyrelsen bör få i uppdrag att utarbeta rutiner för att 0 få fram vilka fångar inom kriminalvården har bam. som Brottsförebyggande rådet BRÅ bör få i uppdrag att föreslå hur 0 ett system för statistik antalet barn till män och kvinnor på om anstalt kan utformas.

Motiv för utredningens förslag

I augusti år 1997 uppdrog regeringen Kriminalvårdsstyrelsen och Socialstyrelsen att gemensamt göra översyn förhållandena för en av barn föräldrar är intagna i häkte eller på kriminalvårdsanstalt, samt vars lämna förslag till förändringar gällande författningar och de andra av åtgärder översynen kan ge anledning till. som En förutsättning för att hjälpa barn har föräldrar i fängelse till som kontakt med sina föräldrar och för att erbjuda fångar stöd i föräldraska-

°3 Regeringsbeslut 1997-08-28, Ju97/2934.

SOU 1997: 161 Stöd till vissa övriga riktad föräldrautbikining 235

gmpper-

pet, är att det är känt vilka fångar har bam. Det är även angeläget

som att besöksformema på landets fängelser efter barn

anpassas

.

Det förs inte någon nationell statistik över män och kvinnor i fängelse som har bam. Då omfattningen år okänd försvåras utveckling och planering av föräldrastödj ande insatser.

Utredningen om foräldrautbildning anser att det är angeläget att

undersöka vilka fångar inom kriminalvården har barn och i löpande

som statistik redovisa hur många fångar som är föräldrar.

Pappor i fängelse

Enligt erfarenheter från olika anstalter har många fångar barn och många har fler än ett bam. Få har vårdnaden om sina barn. Oftast är kontakten med barnen bristfällig eller obefintlig. För barn till

pappor som sitter i fängelse är kontakten med pappan lika viktig som för andra bam. Besöksrummen och besöksformerna är sällan anpassade efter barn och barns behov, vilket utgör försvårande omständighet när

en man träffas.

Många intagna skulle behöva särskilt stöd i sitt föräldraskap under fángelsetiden. Trots detta erbjuds endast undantagsvis pappagrupper eller föräldrautbildning på landets fängelser.

Som exempel på anstalter som erbjuder stöd i föräldraskapet kan nämnas att personalen på Österåkersanstalten började arbeta med pappagrupper år 1993.° En anledning att hade börjat

var man uppmärksamma att många fångar hade barn och att de ofta hade dålig eller ingen kontakt med sina bam. Det fanns också en oro för att dessa barn löper större risk att utveckla kriminalitet och missbruk än andra bam.

I samtalsgruppema talades om papparollen och pappors betydelse. En gemensam nämnare bland de män som dömts till långa eller upprepade fängelsestraff avsaknad djup och känslomässig relation

var av en till den egna pappan under uppväxten.

Pappagruppema fick till effekt att de intagna, varav många saknade eller hade bristande kontakt med sina barn, blev medvetna om sin funktion som pappa och om pappans betydelse för barnen. I gruppsamtalen fick de stöd att uttrycka och ta del andras erfarenhe-

egna av ter. Det innebar också att männen började inse nödvändigheten av att utveckla en god relation till sina bam. De kände för sina barn

ansvar oavsett hur kontakten sett ut tidigare och de ville bidra till att barnen utvecklades positivt.

Flera pappor återupptog därigenom kontakten med sina barn under behandlingstiden och fick stöd i att förbättra den. Genom satsningen på

°4 Samtal m. anstaltschef Ann-Britt Grünevald, augusti 1997.

236 Stöd till vissa övriga riktad föräldrautbildning SOU 1997: 161

grupper-

på Österåkersanstalten har flera barn fått kontakt med pappagrupper sina pappor.

På kriminalvårdsanstalten i Mariefred har Rädda Barnen startat ett föräldraprojekt för intagna. Föräldrar med långa fängelsestraff har erbjudits att delta i föräldragrupp. Syftet är att samtala om hur man kan utöva sitt föräldraskap när sitter i fängelse. En återkommande

man fråga är vad de intagna männen själva kan göra för att förhindra att de-

bam ska komma i en liknande situation som de själva. ras

Mammor ifängelse

I rapport från kriminalvårdsstyrelsen som lades fram år 1993 belys-

en tes bl.a. att många kvinnliga intagna har vårdnad bam.°5 En en-

om kätundersökning i anslutning till rapporten visade att 44 procent av de intagna kvinnorna hade bam. Nästan 60 procent kvinnorna hade

av också vårdnaden barnen och de flesta hade bott med sina barn före

om anstaltsvistelsen.

För bara några år sedan många kvinnor i fängelse missbrukare

var

hade begått brott för att finansiera sitt missbruk, ofta med relativt som korta straff. Idag döms kvinnor i större utsträckning för handel med narkotika och våldsbrott. De döms därmed till mycket långa

grova fängelsestraff. Det faktum att de handlar med narkotika behöver inte innebära att de själva missbrukar.

Kvinnor i fängelse har stort behov av stöd i sitt föräldraskap. För att fungera på avstånd behöver de få grundläggande kunska-

som mamma

barns behov och utveckling vare sig de i framtiden kommer att per om ha barnen i sin vård eller De behöver stöttas i att vara mamma på anstalt och att till ett placerat bam.

vara mamma

Spädbarn kan vistas hos sina på anstalt. Genom den am-

mammor bulerande bamhälsovården som kommer till anstalten fär mammorna då ett individuellt stöd i föräldraskapet.

Enligt muntliga uppgifter från Hinseberg är medelåldern bland kvinnorna 37 år. De flesta har barn och minst 50 procent har fortfarande vårdnaden sina bam. Barnen regel placerade i famil-

om är som jehem. När kvinnor avtjänar fängelsestraff finns sällan papporna till barnen med i kvinnornas eller barnens liv. Med anledning av de allt längre strafftidema har vårdinriktningen på Hinseberg förändrats. Den inriktas på kvinnorollen och innehåller gmppverksamhet som belyser och stärker kvinnorna i deras föräldraroll och hjälper dem att se sina barns behov. På Hinseberg finns en lägenhet där kvinnorna kan ta emot besök av sina bam.

°5 Kvinnliga fångar. Kriminalvårdsstyrelsen. Rapport 1993:1.

SOU 1997: 161 Städ till vissa övriga grupper- riktad föräldrautbilcining 237

Utredningen om föräldrautbildning anser att det är nödvändigt att

bygga upp föräldrastödjande på fängelser för kvinnor, med

program hänsyn till att 50 procent de kvinnliga fångarna har barn, många

ca av har bott med sina barn före fängelsestraffet och att strafftidema är långa.

11.7 Stöd i för föräldrar med

föräldraskapet placerade barn

Utredningens förslag

0 Att Socialstyrelsen får i uppdrag att utveckla metoder för hur so-

cialtjänsten kan stöd i föräldraskapet till föräldrar med place-

ge

rade barn.

Motiv för utredningens förslag

I utredningens direktiv framhåller regeringen vikten av barnets nära kontakt med båda föräldrarna. En grupp föräldrar inte nås av gene-

som rella erbjudanden om stöd i föräldraskapet är föräldrar till placerade bam. Cirka 15 000 barn var enligt statistik från Statistiska Centralbyrån placerade utom hemmet år 1996 med stöd av Socialtjänstlagen SoL eller Lagen om värd LVU.

av unga

Enligt socialtjänstlagen, § 26 har socialnämnden skyldighet att främja barnets kontakter med föräldrahemmet. Detta innebär att socialnämnden är skyldig att ge vårdnadshavarna stöd för att upprätthålla kontakt med barnet under placeringstiden.

Enligt vad utredningen erfarit saknar socialtjänster metoder för att arbeta med föräldraskapet till föräldrar vars barn har placerats utom hemmet. Särskilt tydligt är det när det gäller barn placerats på

som grund av brister i hemmiljön. För föräldrar med tonårsbam som placerats på grund av barnets beteende finns det stöd att hos socialtjänsten, på institutioner eller i föreningar och intresseorganisationer.

För föräldrar innebär en placering av barn utom hemmet alltid en känsla av skuld och misslyckande. Det gäller därför samhället att finna former för hur föräldrar skall kunna stöttas i att bibehålla sitt föräldraskap, trots att de inte har den dagliga vården och det dagliga ansvaret för sitt barn. Många föräldrar känner sig övergivna socialtjänsten.

av Socialtjänstens uppgift att samtidigt se till barnets bästa och att ge föräldrarna stöd och hjälp på deras villkor är mycket komplicerat. Det är inte ovanligt att föräldrar flyttar eller helt drar sig undan kontakten med socialtjänsten efter en placering och det krävs betydande insatser från socialtjänsten för att återknyta kontakten med dessa föräldrar.

238 Stöd till vissa övriga riktad föräldrautbildning SOU 1997: 161

grupper-

I januari 1996 beviljade regeringen Statens Institutionsstyrelse medel Allmänna arvsfonden for ett ungdomsprojekt riktat till särskilda

ur ungdomshem för att utveckla metoder för föräldrars och organisatio-

medverkan i vården. Syftet är att motverka institutionsplacerade ners ungdomars återfall att öka föräldrarnas delaktighet och engage-

genom

i rehabiliteringen, med hjälp av ideella organisationer. Projektet mang är treårigt och skall utvärderas efter projekttidens slut. Genom föräldrautbildning förväntas föräldrarna bli stärkta i sin föräldraroll och få kraft och del i behandlingen, trots att deras ungdomar är

att ta ansvar omhändertagna. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan fem ungdomshem och tre föreningar, Sveriges Invandrare mot Narkotika SIMON, Föräldraföreningen Mot NarkotikaFMN och Hassela solidaritet, vari Hasselarörelsens föräldraarbete ingår.

Socialtjänsten för att föräldrar med placerade barn erbjuds

ansvarar stöd i föräldraskapet. Föräldrar till placerade barn behöver råd, stöd och hjälp under den tid barnet är placerat för att upprätthålla en god

som kontakt med barnet och familjehemmet. Utredningen föräldraut-

om bildning vill särskilt betona att socialtjänsten aktivt bör erbjuda vårdnadshavaren sådant stöd.

Utredningen att socialstyrelsen bör få i uppdrag att utveckla

anser metoder för hur socialtjänsten kan stöd i föräldraskapet till föräldrar

ge med placerade barn.

m5Prop. 1996/97: 124, Ändring i socialtjänstlagen.

SOU 1997: 161 Stöd till vissa övriga riktad föräldrautbildning 239

gmpper-

l 1.8 ehemsföräldrar

Familj

Utredningens bedömning

0 Alla familjehemsföräldrar bör erbjudas stöd i sitt föräldraskap.

Sådan föräldrautbildning bör vara en del av socialtjänstens re-

gulj ära verksamhet.

Från den 1 juli 1997 gäller en ny bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär att tilltänkta adoptivföräldrar skall visa att de har tillfredsställande kunskaper om barn och deras behov inför adoptionen. Om de inte har det bör, enligt propositionen 1996/97:91, SOU15, deltagande i föräldrautbildning före adoptionen vara en förutsättning för att adoptionen skall få genomföras. Någon motsvarighet till detta finns inte beträffande blivande familj

Som en del av socialtjänstens reguljära ansvar i arbetet med placerade barn ingår enligt socialtjänstlagen § 26, att lämna dem som vårdar underåriga råd, stöd och annan hjälp som de behöver. Av socialtjänstförordningen framgår att socialnämnden genom personliga besök fortlöpande skall hålla sig väl förtrogen med förhållandena i hemmet och ge dessa behövligt stöd. Däremot framgår inte på vilket sätt sådant stöd skall utformas eller vad det skall innehålla.

För att fungera som stöd för ett familjehemsplacerat barn och dess förälder måste familjehemmet kunna knyta an till ett nytt barn och samtidigt vara inställt på att barnet skall återvända till sitt hem. Det måste samtidigt förstå den process som det innebär för barnet att separera från biologiska föräldrar och knyta till främmande männi-

an nya skor. Familjehemmet behöver även vara medvetet om vad det innebär att vara fosterförälder till barn som upplevt tragedier och varit utsatta för olika typer av övergrepp och förstå vilka konsekvenser det kan innebära för barnen och deras familj er.°7

År 1993 fick Socialstyrelsen i uppdrag regeringen att i enlighet

av med särskilt angivna riktlinjer utveckla och stärka familjehemsvården. Samtliga länsstyrelser genomförde därefter, med stöd av Socialstyrelsen, kartläggningar i syfte att uppmärksamma bristerna i familjehemsvården och vidta åtgärder för att förbättra dessa. I kartläggningarna fann man att utbildning och fortbildning för familjehemmen var för lågt prioriterade. Socialstyrelsens slutsats blev att kommunerna måste satsa mycket mer på utbildning/fortbildning till både familje-

°7 Utredning och utbildning av blivande familjehem, Foster-Pride, Handbok, Allmänna Barnhuset 1996.

240 Stöd till vissa övriga grupper- riktad föräldrautbildning SOU 1997: 161

hemmen och till handläggarna. I Socialstyrelsens redovisning av uppdraget till regeringen konstaterades att positiva resultat uppnåtts i flera län, att de konkreta effekterna inte lika tydliga överallt

men var

I Socialstyrelsens uppdrag ingick även att sammanställa ett utbildningsmaterial för familj Detta arbete resulterade bl.a. i en rapport och sammanställning över material kan användas vid utbildning

en som av familjehem. I rapporten redovisar Socialstyrelsen bl.a. den s.k. PRIDE-metoden, en metod där rekrytering och utbildning av familjehem integrerats i en gemensam process.

Pride Parent Resource Information Development Education. PRIDE-metoden introducerades i Sverige genom ett pilotprojekt våren

Allmänna Barnhuset, med ekonomiskt stöd från Socialstyrel- 1994 av sen. Ansvaret för PRIDE-utbildningen överfördes därefter till kommunförbundets länsavdelning i Örebro län. Kommunförbundets uppgift

att organisera och utveckla denna utbildning så att alla kommuner i var landet har tillgång till den. Projektet är nyligen avslutat och en utvärdering pågår.

Utbildningsprogrammet består två delar. Den första delen om-

av fattar tio utbildningstillfállen och syftar till att utbilda och rekrytera familjehem. Den riktar sig till familjer som är intresserade av att bli familjehem. Ett utbildningsmaterial med olika frågeställningar ligger som grund. Syftet är att tilltänkta familjehem och ledare ansvarar för beslut rörande familjens möjlighet att bli familjehem, se vilket behov av stöd familjen kan komma att ha som familjehem och diskutera hur detta skall kunna tillgodoses. Den andra delen av utbildningsprogrammet riktar sig till verksamma och etablerade familjehem. Den består av kurser med olika inriktning familjehemmen kan välja utifrån in-

som tresse och behov.

Det har länge funnits ett behov av utbildning för fosterföräldrar i Sverige. Någon obligatorisk utbildning finns inte, men trots det har olika metoder att utreda, förbereda och utbilda fosterföräldrar utvecklats på många håll i landet. Många familjehemsföräldrar har aldrig fått någon utbildning alls.

Utredningen föräldrautbildning att behov föräldraut-

om anser av bildning till familjehemsföräldrar kan jämställas med motsvarande behov för adoptivföräldrar. Stöd i föräldraskap till familjehemsföräldrar bör innehålla grundläggande kunskaper om frågor som rör anknytning och separationer. Utredningen anser att föräldrautbildning till familjehem bör erbjudas alla familjehemsföräldrar och att sådan verksamhet bör vara en del av socialtjänstens reguljära verksamhet.

m Socialstyrelsen, 1995-03-07, dnr 221-3538/93.

SOU 1997: 161 Stöd till vissa övriga riktad föräldrautbiklning 241

grupper-

11.9 Föräldrar med varaktiga fysiska

funktionshinder

Utredningens bedömning

0 Verksamheter som syftar till stöd i föräldraskapet skall vara till-

gängliga för föräldrar med fysiska funktionshinder.

Motiv för utredningens bedömning

För föräldrar med varaktiga fysiska funktionshinder måste verksamheter syftar till stödet i föräldraskapet så att det är tillgäng-

som anpassas ligt för dem. Dessa föräldrar kan även ha annat behov av stöd som är kopplat till funktionshindret. De kan socialtjänstlagen söka bi-

genom stånd "för sin livsföring och genom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS har de som tillhör lagens personkrets bl.a. rätt till rådgivning och annat personligt stöd, ledsagarservice och kontaktperson. Utredningen menar att det behov av stöd i föräldraskapet som är en konsekvens av funktionsnedsättningen bör tillgodoses genom socialtjänstlagen och LSS.

12 Särskilda metoder och modeller

Utredningens bedömning Det är angeläget att landsting och kommuner främjar utvecklingen föräldragrupper som leds av föräldrar, s.k. av självhjälpsgrupper. Familjecentraler är organisatorisk modell som kan främja stöen det i föräldraskapet. Föräldratelefoner är viktig form av föräldrastöd. Frivilliga oren ganisationer gör stor insats i detta sammanhang. en Verksamheter syftar till stöd i föräldraskapet skall vara tillsom gängliga för föräldrar med fysiska funktionshinder. Ungdomsmottagningar kan viktig resurs för att stödja vara en föräldrar och för att uppmärksamma på deras unga unga pappor betydelse som fäder. Det finns goda möjligheter att hitta lokala lösningar för stöd i föräldraskapet att olika yrkesgrupper samverkar över genom landstings- och kommungränser. Det är angeläget att det finns ett stöd för samverkan från administrativ och politisk ledning. Det är angeläget att utvärdera och sprida erfarenheter av metoder för information till kvinnor risker med alkohol och droger i om samband med graviditet. Det är angeläget att frågor om ansvar för materialframtagning om risker i barns miljö behandlas i samband med att en överenskommelse träffas om ansvar för stöd i föräldraskapet. Studiehandledningar och studiematerial behöver utvecklas för föräldrar och personal med fakta föräldraskap och barns utom veckling, underlag för diskussioner samlevnad samt underlag om för erfarenhetsutbyte och fria diskussioner. Det finns behov samlad översikt över befintligt av en föräldrastödj ande material Det är angeläget att ta tillvara erfarenheter från olika projekt om syftar till att förebygga ohälsa till följd tobak, alkohol och som av droger.

244 Särskilda metoder och modeller SOU 1997: 161

Utredningens förslag

0 Att Folkhälsoinstitutet får ett förstärkt uppdrag att arbeta med

metodutveckling för att bättre nå föräldrar i allergiförebyggande

syfte.

0 Att frågor om ansvar för framtagning, uppdatering och spridning

av informations- och arbetsmaterial om risker i barns miljö

behandlas i samband med att en överenskommelse träffas

om

ansvaret för stödet i föräldraskapet.

0 Att Barnombudsmannen i samarbete med Folkhälsoinstitutet får i

uppdrag att lägga upp en handlingsplan för information i barnsäkerhetsfrågor för föräldrar och barn i olika åldrar.

12.1 Inledning

Utredningen om föräldrautbildning har i uppdrag att undersöka vilka metoder som är användbara när det gäller att förbättra föräldrarnas kunskaper inom områden som astma, allergi, överkänslighet, barnolycksfall och plötslig spädbamsdöd. Utredningen skall vidare ta fram modeller för information till föräldrar det skadliga för barnets

om hälsomässiga utveckling i att bruka alkohol, narkotika och tobak under graviditeten och modeller för stöd till föräldrar vad gäller äldre barns förhållande till tobak, alkohol och andra droger.

Många av dessa frågor hanteras på den statliga nivån inom Folkhälsoinstitutets och Socialstyrelsens ansvarsområden. Även andra

myndigheter är inblandade. Som exempel arbetar Barnombudsmannen med frågor som rör förebyggande av bamolycksfall. Kommuner och landsting medverkar i arbetet med att nå ut med kunskap och information inom de nämnda sakornrådena och använder därvid centralt utarbetat material från statliga myndigheter, Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet liksom eget material och egna metoder.

Olika arbetsmodeller kan användas för föräldrarna stöd i deras

att ge

föräldraskap/föräldrautbildningen. Dessa kan bestå av grupper som för-

äldrarna tar initiativ till och organiserar, kommunen eller

grupper som landstinget organiserar och stöd i form av jourtelefoner som drivs av fiivilligorganisationer. Genom s.k. familjecentraler där mödra- och barnhälsovården samarbetar med öppen förskola, individ- och familjeomsorg m.fl. funktioner kan föräldrar få stöd i sin föräldraroll och del av information och kunskap som samhället förmedlar, t.ex. vad gäller att förebygga allergier, risker med tobak, alkohol och droger.

I det följande har utredningen om föräldrautbildning valt ut några intressanta projekt och metoder som belyser hur stödet i föräldraskapet har utformats inom kommuner, landsting föreningar och andra

SOU 1997: 161 Särskilda metoder och modeller 245

organisationer. Det finns givetvis många andra intressanta initiativ och projekt utredningen inte har möjlighet att redovisa i detta som sammanhang. Här görs endast ett urval. Vidare finns ett antal exempel i kartläggningen av föräldrautbildningen Ds 1997:6.

12.2 lnfonnationsstrategier

Olika metoder kan användas för att sprida information, ge kunskap och påverka attityder. Det kan i princip ske genom att information uppifrån eller att ett kunskapsbehov växer fram från medborgarna själva. genom Information når fram på olika sätt och benägenheten att ta emot information påverkas av den situation mottagaren befinner sig Behov av kunskap växer fram eller kan väckas efter hand. För att utveckla och förmedla kunskap krävs miljö där mottagaren känner en gynnsam trygghet, vågar ställa frågor och själv reflekterar över den information som lämnas. Den vill nå ut med information måste bestämma sig för vilka som målgrupper skall nås och utveckla informationsstrategier och mesom toder för att nå dessa målgrupper. Det handlar att verka på olika om för att nå de rätta målgruppema och att hitta användbara redskap arenor för att sprida budskap. Val av målgrupp, mötesplatser, utformning av budskap, utbildning professionella, framtagning av kunskapsmateav rial och informationsmaterial, materialets relevans för mottagaren osv., påverkar hur väl informationsinsatsema lyckas. Samhällsinformation är långtifrån alltid något som den enskilde individen efterfrågar. Det finns emellertid ett samhällsintresse i att föräldär väl förberedda inför förlossningen och det kan t.ex. finnas budrar allergiförebyggande åtgärder, risker med rökning och missskap om bruk alkohol samt frågor bamolycksfall och barnmisshandel av som samhället vill föra ut, den enskilde individen inte alltid som men som upplever särskilt intressanta eller angelägna. Detta kan bero på att som den enskilde saknar kunskap barns och ungdomars riskzoner och om behov och därför inte vet vilken information som kan och bör efterfrå- Ibland behövs viss grundkunskap för att kunna efterfråga kungas. mer skap. Som redskap för att nå ut med budskap samhälleligt intresse kan av väljas reklamkampanj spridning trycksaker med basfakta och fråer, av gor att diskutera och fundera över, skrifter med forskningserfarenhet och praktiska exempel. Utbildning yrkesverksamma inom vård och av står i direktkontakt med målgruppen, liksom utbildning av omsorg som utbildare för yrkesverksamma är en strategi för att nå ut med budskap och ny kunskap.

246 Särskilda metoder och modeller SOU 1997: 161

I dialogen mellan den yrkesutövande personalen och föräldrar och barn finns det möjlighet att föra ut strategiska budskap risker

t.ex. om med rökning, alkohol och droger i samband med graviditeten och under amningsperioden. Sådana samtal kan ha en avgörande betydelse för hur budskapet det leder till reflexioner hos föräldrarna och

tas emot, om om de tar del informationsmaterial. Härvid är det betydelse vilken

av av kompetens den professionelle har i att samtala med och lyssna på föråldrarna.

12.3 Föräldragrupper/ älvhj älpsgrupper

Utredningens bedömning Det är angeläget att utvecklingen av föräldragrupper och självhjälpsgrupper främjas inom kommuner och landsting, dels genom att underlätta för de föräldrar som så önskar att bilda självhjälpsgrupper eller andra föräldragmpper, dels genom utbildning gruppledare

av för föräldragnipper.

Självhjälpsgrupperm är benämningen på grupper som bildats av människor likartad livssituation som kommer samman och samtalar

i en om det som är betydelsefullt för dem. En självhjälpsgrupp uppstår ur någons önskan att möta andra i samma situation som kan tänkas ha ett likartat mål eller behov. Varje grupp är unik och det som sker i en grupp kan inte direkt överföras till en annan.

Självhjälpsgrupper har inte professionella ledare. Professionella kan i stället ha som huvudsaklig uppgift att skapa möjligheter för självhjälpsgrupper att etablera sig. I självhjälpsgrupper är deltagarna själva experter med egna upplevelser och egna tankar om en möjlig förändring. Den som leder gruppen är ofta eller har varit i samma situation som de andra i gruppen. Det går att starta självhjälpsgmpper kring nästan vilken fråga som helst, men enligt erfarenheter från Danmark handlar de flesta sjukdom, anhöriga, psykiska problem, fa-

om sorg, miljeproblem, kontaktsökande eller ungdomsproblem. Självhjälpsgrupper har t.ex. startats av föräldrar som förlorat sina barn, föräldrar till svårt sjuka barn, föräldrar till barn med psykiska problem, föräldrar till barn med anorexi och föräldrar som är ensamstående.

m9Självhjälpsgrupper. Självhjälpshuset Solkatten hälsar välkommen till samarbete. Folder. Folkhälsoinstitutet och Självhjälpshuset, Majorsgatan Göteborg. 1997. "° Visst kan vi stötta varann. Folkhälsoinstitutet, 1994:33.

SOU 1997: 161 Särskilda metoder och modeller 247

Deltagarna kan få kontakt med varandra via anslagstavlor eller på andra sätt. Man träffas hemma hos varandra eller i lånade lokaler. Ibland kan behöva professionellt stöd för att komma igång. gruppen Självhjälpsgrupperna bygger på frivillighet, likvärdighet och ömsesidighet. Värdet för deltagarna ligger i att utbyta erfarenheter och personligt stöd. I Danmark, Norge och USA är självhjälpsgrupper ett komplement och alternativ till offentlig vård och social verksamhet. I Danmark finns närmare 100 självhjälpscentraler som samhället stöder och som när- 50 OOO människor deltar I vissa fall finns särskilda mare självhjälpskontor hjälper till att förmedla självhjälpsgrupper för som olika behov. I Göteborg har älvhjälpshuset Solkatten startat under år 1997 med stöd från kommunen, Inrikesdepartementet, Folkhälsoinstitutet, föreningar och enskilda frivilliga. Solkatten hjälper till med lokalanskaffning och erbjuder igångsättarä finns med från bören som gruppen jan, därefter lämnar gruppen. Denne kan vara en professionell men som har erfarenhet föreningsliv eller en som själv har person, en som av deltagit i självhjälpsgrupp och som har engagemang för andra mänen niskor.

Exempel från Rädda Barnen

Rädda Barnens föräldragrupper ingår som en del i projektet "Föräldrar emellan. Sedan år 1995 har Rädda Barnen arbetat med att utöka stödet till föräldrar att erbjuda dem möjlighet att delta i föräldragrupgenom självhjälpskaraktär. En frivilligt engagerad Stödperson utbildas per av av Rädda Barnen som hjälper gruppen att komma igång. På grund att många föräldrar som arbetar har svårt att delta i av på kvällstid har Rädda Barnen på försök startat föräldragrupper grupper på lunchtid på några arbetsplatser. Dessa grupper har blivit mycket uppskattade och får bieffekt att de stärker banden mellan de som anställda. För föräldrar med invandrarbakgrund eller för föräldrar i fängelse har Rädda Barnen anordnat föräldragrupper med hjälp av en professionell stödperson.

Gruppledare för föräldragrupper

Det är viktigt att det finns en ledare i en föräldragrupp. Denne kan vara professionell eller lekman med särskilt intresse för frågan. För att en en föräldragrupp krävs respekt för gruppdeltagamas integritet och leda en kunskap och intresse för de olika frågor som kan uppstå. Genom

248 Särskilda metoder och modeller

gruppdiskussioner och utrymme för reflexioner växer behovet

egna av kunskap fram hos gruppdeltagama. Detta medför att gruppdeltagama blir mer medvetna och aktiva i sitt ktmskapssökande. Gruppledaren bör genom lyhördhet och respekt ha fönnåga att låta finna sina

gruppen egna lösningar. Det är viktigare att gruppledaren kan ställa frågor än att ge svar. En förutsättning för att kunna ställa frågor är ett visst mått

av egen erfarenhet inom området.

Många av de familjeterapeutiska metoderna är överförbara för gruppledare i föräldragrupper eftersom de betonar samspel mellan individer och i familjer. I familjeterapin utgår från det sammanhang

man t.ex. familj, miljö, kultur individen lever Individen påverkar

som och påverkas av sin miljö och det system som omger den. Varje person är unik och ingen kan förutsätta hur de enskilde individen kommer att ta till sig det som sägs.

Utredningen om föräldrautbildning anser att det är angeläget att ut-

vecklingen av föräldragrupper och självhjälpsgrupper främjas inom

kommuner och landsting. I samband med att överenskommelser träffas om ansvaret för stödet i föräldraskapet utredningen att det bör

anser klargöras hur man kan underlätta för de föräldrar, så önskar, att

som

bilda självhjälpsgrupper eller andra föräldragrupper samt hur eventuell

utbildning av gruppledare för föräldragrupper kan genomföras och att gruppledarutbildning kommer till stånd. Denna bör enligt utredningens uppfattning gälla för såväl professionella som lekmän.

12.4 ecentraler

Familj

Utredningens bedömning

0 Familjecentraler är en organisatorisk modell kan främja stö-

som

det i föräldraskapet.

Uppbyggnad och utveckling av familjecentraler kan metod

ses som en för att genom tvärfackligt samarbete ta ökad hänsyn till psykosociala hälsofrågor hos föräldrar och barn och samla för de före-

resurserna byggande och hälsofrämjande insatsema. Samtidigt föräldrar ut-

som nyttjar den vanliga barnhälsovården f°ar de tillgång till mötesplats

en där de kan träffa andra föräldrar och bam. Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen arbetar aktivt med att utveckla och stödja de familjecent-

SOU 1997: 161 Särskilda metoder och modeller 249

raler som är under uppbyggnad i landet och på Göteborgs universitet bedrivs forskning och utvärdering i denna fråga.

Gemensamma satsningar från kommuner och landsting i form av nära samverkan och samordning av resurser kan bidra till förbättrat stöd till föräldrar och till att utveckla kontaktnätet mellan föräldrarna i ett bostadsområde.

Utredningen om föräldrautbildning anser att familjecentraler är en organisatorisk modell som väl lämpar sig för aktiviteter som syftar till stöd i föräldraskapet och att de utgör viktiga kanaler för informationsoch kunskapsspridning. Familjecentralema kan ge möjlighet till ett samlat stöd till föräldrar i deras föräldraskap.

Utredningen ger här ett exempel på hur en familjecentral kan vara uppbyggd och hur dess föräldrastödjande roll kan se ut i olika sammanhang. För övriga exempel hänvisas till kapitel 9 i rapporten Stöd i föräldraskapet Ds 1997:6, Socialdepartementet.

Centrum för Samverkan i Flemingsberg

Centrum för Samverkan CfS är ett treårigt samverkansprojekt mellan kommundelsförvaltningen i Flemingsberg och sydvästra sjukvårdsområdet i Stockholms läns landsting. Projektet startade i september 1995 och finansieras genom en omfördelning av ordinarie resurser och genom projektmedel. Ekonomiska bidrag utgår från det statliga anslaget till kommuner avseende invandrartäta och eftersatta bostadsområden, Socialstyrelsen, Sydvästra sjukvårdsområdets folkhälsogrupp, Länsstyrelsen i Stockholms län och från Allmänna arvsfonden. Verksamheten utvärderas genom Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

I Centrum för Samverkan ingår mödra- och barnhälsovård, öppen förskola, språkförskola, medborgarkontor med syfte att erbjuda kommunal information och enklare kommunala tjänster och socialtjänst. Centret innebär att alla för familjer med barn 0-18 år i behov

resurser av särskilt stöd har samlats till en enhet.

I verksamheten ingår även specialistfunktioner som bampsykolog, socialpsykolog, familjebehandlare och specialpedagog samt Specialförskola och två skoldaghem, ett för låg- och mellanstadiet och ett för högstadiet. som har specialistfunktion arbetar inte enbart

De personer med manifesta problem utan fungerar även konsulter till centrets

som övriga personal och för personal inom barnomsorg och skola samt deltar aktivt i utveckling av det tidigt förebyggande arbetet. Tidig upp-

Farniljecentraler. Nationellt nätverk for lokalt folkhälsoarbete för barnfamiljer. Folkhälsoinstitutet 1997.

250 Särskilda metoder och modeller SOU 1997: 161

täckt, tidig insats i samverkan och tillvaratagande av den samlade erfarenheten och kunskapen såväl hos de professionella som hos besö-

karna är utgångspunkten för centrets arbete.

-

F öräldragrupper

Centrum för Samverkan har många olika former av föräldragrupper med inriktning på gemenskap, erfarenhetsutbyte och ökad kunskap. Grupperna skräddarsys utifrån de behov och önskemål som föräldrarna ger uttryck för. Det tidigt förebyggande arbetet sker främst via MVC, BVC, den öppna förskolan och språkforskolan. Som exempel kan näm-

att närmare 80 % invandrarföräldrama på BVC uppger att de har nas av frågor barnet och kosten. Detta bra utgångspunkt for att

om ger en starta gruppverksamhet sedan kan utvecklas utifrån deltagarnas

som behov. Andra grupper som prövas är babycafé, grupper för tvåbamsföräldrar, till tonåringar är gravida eller är nyblivna för-

grupper som äldrar, praktisk bamavård för osäkra och isolerade mödrar, grupper för babymassage, spädbarnsrytmik och nyinvandrade föräldrar. Grupper-

innehåll varierar och kan t.ex. handla orientering i samhället, nas om kost, inköp och enkel matlagning av barnmat. Som en röd tråd genom all gruppverksamhet går kontaktskapande mellan föräldrarna och med det övriga närsamhället, språkträning och elementär samhällsorientering.

Gruppverksamhetema är ett av centrets viktigaste förebyggande komplement till det individinriktade föräldraarbetet. Om språkkunskapema i svenska är alltför bristfälliga byggs grupper upp för foräldrapar där den föräldern talar bra svenska och kan tolka för den som talar

ena svenska mindre bra. När samlas kring frågor som föräldrarna

gruppen själva har valt inga färdiga program ökar motivationen for aktivt

- deltagande och därmed stimuleras allas språkutveckling. Grupperna har hittills rönt sådan uppskattning att befintliga inte räcker till

en resurser för att tillgodose efterfrågan.

Föräldrar med invandrarbakgrund

I Centrum för Samverkan i Flemingsberg arbetar personal med egna erfarenheter integrationsprocessen och dess olika faser för att stödja

av föräldrar med invandrarbakgrund i sitt föräldraskap. Inom centret pågår en medveten strävan att i samband med nyrekrytering knyta kulturkompetens till området.

Föräldrastödjande grupper för invandrade föräldrar planeras starta inom kort. Verksamheten riktar sig till föräldrar som har barn i alla åld-

och skall ske i nära samarbete med Rädda Barnens foräldraverkrar

SOU 1997: 161 Särskilda metoder och modeller 251

samhet Oss föräldrar emellan". Den bygger på arbetsmetodema för projektet Förebyggande psykosociala arbetsmetoder riktade till invandrade bamfamiljer En planeringsgrupp har tillsatts, bestående av hälften kvinnor och hälften män, samtliga med olika etnisk bakgrund och representerande fem världsdelar. Efter kartläggning av målgruppen och deltagarnas behov samt utformande av ramar för programmet beräknas denna del av projektet kunna starta under våren 1998. I kartläggningen ingår ett särskilt uppdrag beträffande invandrarfäders behov.

Föräldrastödet i detta projekt kommer att utgå från invandrarnas egna berättelser om sina hemländer, om flykten eller annan orsak till att de lämnat sitt land, om livet Sverige och om hur man har format och vill forma sin framtid. En central fråga många undviker att ta ställ-

som ning till är om de önskar återvända eller stanna i Sverige. Grupperna kommer att erbjudas möjlighet att diskutera och få information om förhållanden som är svåra att förstå eller frågor där många har en annan uppfattning, t.ex. svenska levnadsmönster, svenskt samhällsliv, oskrivna regler och koder i umgänges- och arbetslivet.

Vidare kommer olikheter i synsätt och värderingar att diskuteras samt barns villkor och behov i det svenska samhället utifrån bamhälsovårdens, bamomsorgens och skolans sätt att arbeta, på bamupp-

synen fostran och bamets rättigheter. Diskussioner skall varvas med infonnation, i frågor som gäller socialförsäkringssystemet, konsumenträtt, familjeekonomi, familjerätt, preventivmedel, stöd för misshandlade kvinnor, vad som händer vid skilsmässa, kultur- och fritidsutbud i närområdet, olika praktiska frågor allt efter gruppens sammansättning och

intresse.

Syftet är att genom ökad förståelse, säkerhet och trygghet infor det svenska samhället stärka invandrarfamiljemas integration, öka deras förmåga till egna ställningstaganden och därmed möjligheterna att ge barnen bättre stöd. Familjema kommer även att erbjudas kontakt med svenska familjer samt vid behov ges annat stöd i sin föräldraroll. Varje grupp kommer att ledas av en professionell och en volontär, till att börja med från Rädda Barnens lokalförening och IFFI Internationella föreningen för invandrarkvinnor i Flemingsberg. Gästföreläsare/ samtalspartners kommer att bjudas in för olika teman. Förhoppningen är att nätverk av föräldrar skall bildas som har kraft att själva vidare och att gruppledare skall kunna rekryteras bland deltagande föräldrar.

z Bravo, M., Förebyggande psykosociala arbetsmetoder riktade till invandrade barnfamiljer.

252 Särskilda metoder och modeller SOU 1997: 161

Språkförskola inom Centrum för Samverkan i Flemingsberg

Utifrån Storstadskommitténs förslag och med stöd från Allmänna Arvsfonden drivs en språkförskola inom Centrum för Samverkan. Målgruppen är 30 barn mellan 3 och 5 år som står utanför barnomsorgen och som saknar eller har svaga kunskaper i svenska språket. Syftet är att knyta föräldrarna närmare språkförskolan, dels för träning i svenska språket och orientering i samhället- varvad med lustfyllda, skapande och språkfrämjande aktiviteter, dels för kartläggning av resurser och möjligheter till arbete.

De barn och föräldrar verksamheten riktar sig till är de som re-

som dan är knutna till språkförskolan och de föräldrar som studerar på grundvux/SFI. Somliga av dessa har stora svårigheter att ta till sig den ordinarie svenskundervisningen. Barnen till dessa föräldrar har i dag endast rätt till tre timmars plats i ordinarie barnomsorg. Med ett helhetsgrepp och genom nära samverkan kring såväl barnens som föräldrarnas livssituation kan verksamheten förhoppningsvis bidra positivt i integrationsprocessen.

Kulturtolkar för tonåringar och deras familjer

Förutom ovan nämnda verksamheter för generella föräldrastödsgrupper prövar Centrum för Samverkan en modell med resurspersoner/kulturtolkar, främst till utagerande tonårspojkar i riskzonen för

kriminalitet och missbruk- och deras familjer. Arbetet leds av en ungdoms- och kulturkonsulent iransk/kurdisk man och har hittills visat sig mycket framgångsrikt inte minst som stöd till fádema i dessa familjer. Arbetet bedrivs i nära samarbete med fältassistenter och socialsekreterare i centrets ungdomsgrupp.

Erfarenheten visar att det traditionellt svenska, individinriktade arbetet för barn och föräldrar ofta kommer in för sent och att det inte motsvarar invandrarföräldramas generella behov. Istället behöver skyddsnät byggas, förhindrar invandring att bli till psykisk kris

som en och ett permanent livstillstånd. Det handlar om att fokusera på människors förmåga att med kraft och tillsammans med andra söka lös-

egen ningar på sin livssituation. De professionella skall i första hand lyfta fram föräldrars egen kraft och kompetens och fungera som Vägvisare till andra stödjande livsmiljöer släkten, grannskapet, förskolan, skolan och föreningslivet.

Utredningen föräldrautbildning att familjecentraler

om anser innebär att samhällelig service samordnas och svarar upp mot familjers behov av vård och i ett bostadsområde. Familjecentralema är

omsorg också ett sätt att utnyttja befintliga resurser i samhället så att de på ett

SOU 1997: 161 Särskilda metoder och modeller 253

bättre sätt kommer familjerna till del. Gemensamma satsningar från kommuner och landsting på familjecentraler bidrar därför till ett förbättrat stöd och till att utveckla kontaktnätet mellan föräldrar i ett bostadsområde. Utredningen att familjecentraler är

anser en organisatorisk modell som väl lämpar sig för verksamheter syftar

som till stöd i föräldraskapet.

12.5 Föräldratelefon- telefon

rådgivning per

Utredningens bedömning Föräldratelefoner viktig form föräldrastöd. Frivilliga

är en av organisationer gör en stor insats i detta sammanhang.

Genom telefonrådgivning kan föräldrar få möjlighet att samtala med någon Vuxen som har tid och ork att lyssna. Många föräldrar vill inte registreras i en journal utan önskar vara anonyma för att våga tala öppet om sina bekymmer. Andra anser att deras problem är den art att de

av inte önskar hjälp från någon myndighet och andra åter är missnöjda med de myndighetskontakter de har haft. Nedan exempel på två

ges olika former av telefonrådgivning, s.k. föräldratelefoner, drivs på

som ideell basis av Svenska föreningen för psykisk hälsovård Sfph och Rädda Barnens föräldratelefoner.

Sjiihmföräldratelefon

Föräldratelefonen" drivs av Sfph och Ester Bomans stiftelse. Till telefonen ringer föräldrar gratis. Cirka 1 000 har hört sig sedan

personer av starten i november 1996. I samband med olika informationskampanjer ökar antalet samtal kraftigt. Föräldratelefonen har linje öppen mån-

en dag fredag klockan 10-16. Många samtal blir långa dessa blockerar

telefonen för andra som önskar "komma fram". I föräldratelefonen svarar socionomer och psykologer med lång erfarenhet terapeutiskt

av arbete med barn och familjer. Rådgivama arbetar ideellt.

De föräldrar ringer har skiftande problem rör föräldraska-

som som pet för föräldrar till små barn som till tonårsbam. En tredjedel

av samtalen rör frågor omkring föräldrarnas skilsmässa/separation och hur de skall förhålla sig till barnens och frågor. Andra frågor handlar

oro om tonårsproblematik ur olika aspekter. En överväldigande del

av samtalen kommer från Av de ringer har

mammor. pappor som uppskattningsvis 90% separerat från familjen och samtalen rör ofta umgänget med barnen.

254 Särskilda metoder och modeller SOU 1997: 161

De flesta föräldrar utnyttjat telefonrådgivningen är föräldrar som i övrigt lever ett socialt okomplicerat liv, men som behöver stöd i som föräldraskapet. Andra kan ha komplicerade problem som de drar mer sig för att söka hjälp för någon annanstans. Många som ringer befinner sig i lqis, drar sig för att söka hjälp personligen. Möjligheten till men telefonrådgivning gör att de trots allt kan få stöd i sin situation. Verksamheten skall utvärderas Psykologiska institutionen vid Stockav holms universitet.

Rädda Barnens föräldratelefonm

Efter serie uppmärksammade bammisshandelsfall år 1991 startade en Rädda Barnens föräldratelefon "Anonyma föräldrar. Rädda Barnens avsikt att med föräldratelefon erbjuda "säkerhetsventil" för var en en pressade föräldrar. Mellan åren 1995 och 1996 har samtalen till Rädda Barnen ökat med närmare 35 procent. Under år 1996 telefonen bevar mannad minst tre timmar alla dagar utom lördagar. Mellan oktober och december år 1996 uppgick antalet telefonpåringningar till 2 500, medan endast 30 procent samtalen kunde besvaras. Sedan första februari år av 1997 är telefonen öppen veckans alla dagar och mellan den l januari och 30 september år 1997 har 1600 samtal som berörde föräldraskapet besvarats. Detta visar att behovet denna typ föräldrastöd är stort. av av Mammorna utgör 2/3 dem som ringer till föräldratelefonen. Maav joriteten de ringer är separerade. Det är fler frånskilda av pappor som föräldrar än gifta sammanboende som ringer till föräldratelefonen. De flesta samtal handlar att föräldrar känner sig otillräckliga i sitt förom äldraskap. Det rör sig ofta om pressade och slutkörda föräldrar som inte orkar hantera de konflikter uppstår i hemmet. Många upplever att som de inte duger. Andra orsaker är skilsmässo- och relationsproblem, problem hör till barnens utveckling mat, sömn, tonårskonflikter m.m., som problem med gränssättning, våld i familjen, sociala problem och missbruk.

Utredningens kommentar

Föräldratelefoner drivs ideella organisationer och bygger på insatser av ideella krafter. Verksamheten finns så länge organisationerna har av möjlighet att avsätta för den. Den hårda och ökande belastresurser ningen på Föräldratelefoner visar dock att det finns ett behov hos många föräldrar att anonymt kunna få råd och stöd i föräldraskapet. En del av föräldrar saknar nätverk vänner och anhöriga att rådgöra med, andra av

"3 Föräldrar emellan. Årsrapport 1996. Rädda Barnen.

SOU 1997: 161 Särskilda metoder och modeller 255

vill eller kan inte avslöja sina problem för sina anhöriga. Föräldratelefoner/jourtelefoner kan ge råd och stöd i olika situationer. Föräldratelefoner kan för många vara en första kontakt med utomstående och kan fungera som säkerhetsventiler i pressade situationer. Telefonmätningar och utvärderingar visar att föräldratelefoner fyller ett stort behov för många föräldrar.

Utredningen om föräldrautbildning anser att föräldratelefoner utgör en värdefull del av de föräldrastödjande insatserna. Ideella organisationer fyller en viktig funktion i ett sådant stöd. Genom stöd och stimulans till föreningar som önskar driva föräldratelefoner kan samhället ta ett ansvar för att föräldratelefoner finns att tillgå.

12.6 Stöd till föräldrar

unga

Utredningens bedömning

0 Ungdomsmottagningar kan vara en viktig resurs för att stödja

unga föräldrar och för att uppmärksamma på deras

unga pappor

betydelse som fader.

Vid Hässleholms ungdomsmottagning arbetar man aktivt för att få kontakt med unga föräldrar både mammor och är under

- pappor - som 25 år. När paret väntar barn och har bestämt sig för att de skall behålla barnet inbjuds de till föräldragrupper, som sedan träffas var fjortonde dag under ledning av barnmorska och mödravärdspsykolog alternativt bammorska/hemterapeut knuten till ungdomsmottagningen. För närvarande drivs 4-5 sådana grupper vid ungdomsmottagningen. I gruppen diskuteras framför allt frågor om relationer och sexualitet. Man satsar medvetet på att med papporna från början och de fortsätter ofta att delta i grupperna även deras relation med skulle upphöra.

om mamman

När barnet är fött deltar BVC-sjuksköterska i föräldragrup-

även en pen. Grupperna fortsätter att träffas fram till barnen i gruppen är ca 3 månader. Därefter ersätts barnmorskan med BVC-sjuksköterska som i samarbete med en psykolog eller hemterapeut fortsätter att leda

en gruppen till dess barnen är ca 1 år. När barnen är i åldrarna 1-3 år träffas gruppen på eftenniddagstid med hemterapeut ledare. Vid

en som ungdomsmottagningen har man också ordnat grupper för ungdomar som lever i destruktiva förhållanden och som har kunnat bryta sina relationer bl.a. tack vare att de haft en grupp som stöd.

1 Uppgifter från Hässleholms ungdomsmottagning, Sjukhuset, Hässleholm. 1997.

256 Särskilda metoder och modeller SOU 1997: 161

Dessa satsningar på särskilda grupper för unga föräldrar har haft betydelse för gemenskap och mognad hos föräldrarna och har bidragit till att papporna engagerat sig mer i att hålla kontakten med sina barn även de inte längre är sammanboende med barnets mor. om Utredningen föräldrautbildning att intressant strategi om anser en för att motverka kommande svårigheter i parrelationer och i föräldraskap är att inrikta föräldrastödj ande insatser på den blivande generatioföräldrar, dvs. elever i grundskolans högstadium och gymnasiet. nen Utredningen att sådana insatser fyller en lucka i samhällets föranser äldrastöd och därför bör uppmuntras. Ungdomsmottagningama är en viktig för att stötta och förbereda kommande generations resurs föräldrar inför de förändringar föräldraskapet medför och kan som fånga föräldrar väntar eller som har fått barn för att upp unga som stärka dem i deras föräldraskap.

12.7 En modell för samverkan mellan

kommuner och landsting

Utredningens bedömning Det finns många möjligheter att hitta lokala lösningar för stödet i 0 föräldraskapet/föräldrautbildningen att mobilisera befintgenom liga och att olika yrkesgrupper samverkar över resurser genom landstings- och kommungränser.

Inom Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt bedriver folkhälsoråden i Hässleholm, Osby och Perstorp ett utvecklingsarbete som syftar till att inom ordinarie verksamheter skapa modell för ett stöd till förälden i deras föräldraskap från tiden då de väntar barn fram till barnet rarna slutar skolan. Syftet är att få modell för ett föräldrastöd som passar en dagens behov, kan användas i tvärsektoriell samverkan och bedrisom vas inom ordinarie kostnadsram. Distriktsvårdschefen inom primärvården fick under år 1996 i uppdrag att granska möjligheterna till en förbättring av arbetssättet inom nuvarande föräldrautbildning och ge förslag till en sådan arbetsmodell. Förslaget skulle utgå från nuvarande regler och erfarenheter. En arbetsgrupp med representanter från barnomsorgen, bammorskemottagningen, ungdomsmottagningen, socialförvaltningen, svenska kyrkan, Skolhälsovården, distriktssköterskemottagningen, flyktingdaghemmet, polisen och skolan utarbetade ett handlingsprogram för föräldrautbildningen. Arbetet inleddes med ett idéforum där det bl.a. framkom att personalens kunskap relationer inom familjen var otillräckom

l

SOU 1997: 161 Särskilda metoder och modeller 257 l

liga, att personalens informations- och gruppledarteknik inte den

var

bästa och att uppläggningen föräldrautbildningen upplevdes

av som otidsenlig. Det framkom också att det fanns stort intresse och god

en beredskap och kunskap för att utveckla arbetet med föräldrastöd.

Arbetsgruppen har därefter granskat genomförandet av nuvarande föräldrautbildning, kartlagt föräldrars och barns behov, kartlagt tillgängliga resurser och upprättat förslag till program och arbetsformer för en reviderad föräldrautbildning kan användas inom Hässle-

som holm, Osby och Perstorp. Alla diskussioner har utgått från att det är föräldrarna älva som är den främsta och att det är föräldrarna

resursen som skall stödjas i att ta huvudansvaret för sina barns utveckling.

En modell och handlingsplan har upprättats och antagits för det fort-

satta arbetet: "Från föräldrautbildning till föräldrautveckling Mo-

dellen omfattar steg för föräldrautveckling från perioden då föräld-

sex rar väntar barn fram till dess deras barn slutar skolan. I varje steg finns en ansvarig part angiven, liksom uppgifter om antalet träffar och tänkt utformning av sammankomsterna. Vidare möjliga

anges resurspersoner i varje steg. I steg 1 till och med 3 i denna modell är avsikten

att samma grupp skall träffas hela tiden, vilket är relativt ovanligt, ofta önskat

men av föräldrar som deltar i MVC:s och BVC:s föräldragrupper.

Steg 1 för blivande föräldrar omfattar föräldraträffar 6 gånger före förlossningen och en gång efteråt. Vid den sista träffen för i

en grupp steg 1 samverkar barnmorskan med den distriktssköterska som skall ta över gruppen. Samma grupp följs åt, dvs förlösta och ännu förlösta hålls samman för att inte splittra Träffarna förläggs till tidig

gruppen. kvällstid för att även papporna skall ha möjlighet att delta. Som

resurspersoner ingår psykolog och en intresserad I diskuteras

pappa. gruppen förutom förlossning och amning, även föräldraskap, relationer, livsmönster, livsfrågor,

m.m.

Steg 2 för nyblivna föräldrar med barn i åldern 0 3 månader

- omfattar 1 2 träffar per månad, gäng på kvällstid. Grupperna

- varav en från steg ett fortsätter därvid att träffas för att diskutera känslor, mamma- och papparoller och relationer. För träffarna på kvällstid

anges en ambition att få fram pappomas perspektiv på förlossningen.

Steg 3 för spädbarnsföräldrar med barn i åldern 3 månader 18

månader omfattar träffar var sjätte vecka och är inriktade på samtal om barns utveckling, relationer, parrelationen, mamma- papparollen, uppfostran, gränssättning, livsmönster, livsfrågor, Resurspersoner

m.m. föreslås från Folkhälsorådet, nätverksgrupper, förskolan och kyrkan.

5 Från föräldrautbildning till föräldrautveckling. Ett utvecklingsarbete inom Primärvården, Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt och med bamhälsovården i Hässleholm, Osby och Perstorps kommuner. 1996.

258 Särskilda metoder och modeller

Steg 4 för föräldrar till förskolebarn i åldern 1,5 6 år är tänkt för träffar i tidigare om möjligt en gång per månad för samma grupp som samtal barns utveckling, gränssättning, traditioner, nonner, värdeom ringar, människosyn, relationer och livsfrågor. Steg 5jör föräldrar till skolbarn i åldrarna 6 12 år är tänkt för träf- far möjligt månad som en samtalsgiupp, men med ämom varannan nesinriktade kvällar liknande frågor i steg 4 med tillägg för om som frågor regler, attityder, livsmönster, fritid, mobbning, våld, droger, om och samlevnad, Här är det delvis som börjar träfsex m.m. en ny grupp fas när barnen börjar skolan. Steg 6 för föräldrar till tonåringar i åldrarna 13 år-18 år avser diskussionskvällar och ämnesinriktade kvällar i frågor exemplifieras som Som i för skolbamsföräldrar anges t.ex. ovan. resurspersoner grupper representanter för olika samhällsinstitutioner och nätverk, skola, socialförvaltning, fritidsförvaltning, polis, kyrka, gamla" föräldrar. Träffar med föräldrar och tonåringarna föreslås också. Ett led i utvecklingsarbetet för den planerade satsningen på föräldrautbildning är att medverka till fortbildning för gruppledare om relationer, gruppdynamik och pedagogik för Syftet är att de yrgrupper. kesverksamma möter föräldrar skall ha bättre kompetens i samsom talsmetodik och i frågor om relationer. Fortbildningen för personalen inleddes under våren 1997. Som exempel har skolsköterskor, distriktssköterskor och barnmorskor och andra håller i föräldrautbildning och personalfrågor deltagit i en som utbildning letts psykologer. Teman för denna utbildning var som av frågor manligt och kvinnligt, och samlevnad, familjens historia, om sex ledning gruppsamtal och förväntningar på föräldrautbildningen. av Denna utbildning fick ett stort och kommer att följas upp med gensvar utbildning konsultationssamtal till riskföräldrar, t.ex. mödrar en om som är deprimerade. I denna fortbildning ingår: Seminarier för att förmedla kunskap hur på ett naturligt sätt - om man bygger relationssamtal vid varje grupptillfálle för att inte åsidosätta upp föräldrarnas integritet. Träning i samtalsmetodik med de barnmorskor och distriktssköters- kor kommer att ansvara för föräldrautvecklingsgrupper. som Viktiga erfarenheter från utvecklingsarbetet är bl.a. betydelsen av att alla yrkesgrupper involveras från början, utnyttjar befintliga att man inom kommun och landsting och använder det nätverk och de resurser professioner finns i distriktet, att föräldrarna en viktig som man ser som i att sätter föräldrarna i fokus och ser att frågor resurs grupperna, man relationer och hur familjen fungerar är viktiga att diskutera och om om att föräldrar får stöd i sin föräldraroll. Andra erfarenheter är att utveck-

Särskilda metoder och modeller 259

lings- och förändringsarbetet måste växa fram och att planering och genomförande måste få ta tid.

Utredningen om föräldrautbildning anser att ovanstående modell visar att det går att hitta lokala lösningar för stödet i föräldraskapet genom att mobilisera befintliga resurser. En förutsättning är att det finns ett stöd från administrativ och politisk ledning och att det finns ett intresse hos yrkesverksamma inom olika områden att hitta nya former för samarbete och pröva nya metoder. Modellen visar att ansvaret kan läggas ut till en samarbetsgrupp där flera professioner kan samverka över landstings- och kommungränser.

12.8 Information om tobak, alkohol och

till skolbamsföräldrar

droger

Utredningens bedömning

0 Det är angeläget att ta tillvara erfarenheter från olika projekt om

som syftar till att förebygga ohälsa till följd av tobak, alkohol och

droger.

I utredningsdirektiven nämns särskilt tonårsföräldrars behov av stöd vad gäller barnens förhållande till tobak, alkohol och droger. Folkhälsoinstitutet arbetar utifrån två perspektiv, att främja hälsa och förebygga ohälsa. För att förebygga ohälsa till följd tobak, alkohol

av och droger har Folkhälsoinstitutet tagit fram föräldrautbildningsmaterial inom dessa områden.

Utredningen om föräldrautbildning har erfarit att många kommuner och landsting bedriver framgångsrikt ungdomsarbete där föräldrautbildning om alkohol och droger ingår. Utredningen anser att det skulle behövas en överblick på nationell nivå över sådana projekt. Folkhälsoinstitutet sammanställer de projekt som avser drogförebyggande insatser och som har fått ekonomiskt stöd for sin verksamhet i en årligen utkommande projektkatalog. Denna skulle kunna kompletteras med beskrivningar av övriga proj ektan sökningar för att ge en bättre översikt över utvecklingsarbetet på detta område.

Nedan följer ett urval av exempel på några projekt och arbetsmetoder som syftar till att informera och engagera föräldrar för att förebygga att ungdomar börjar röka, använda alkohol eller använda andra droger. STAD-projektet i Stockholm, Värna Fyllinge-projektet i Halmstad, Brottsförebyggande Centrum Värmland, Brottsförebyggande Centrum i Stockholm samt föräldrautbildning i regi av Närpolisen i

260 Särskilda metoder och modeller SOU 1997: 161

Vasastan i Stockholm, är exempel på projekt utredningen har valt

som att beskriva.

STAD-projektet Stockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem är ett lO-årigt forskningsrelaterat alkohol- och drogpreventivt projekt som drivs inom Stockholms läns landsting i samarbete med Stockholms stad och med stöd av Folkhälsoinstitutet. Projektet, startade år 1995, har till syfte att utveckla metodik För att

som förebygga alkohol- och drogproblem, att väcka intresse för förebyggande insatser på alkohol- och drogområdet som på sikt minskar sjukdomar, ungdomsproblem, skador och våld som är relaterade till missbruk av alkohol och droger.

STAD-projektets består tre delprojekt. Det första gäller preven-

av tion alkohol- och tablettproblem inom sjukvården, det andra gäller

av alkohol- och drogförebyggande arbete bland skolungdomar och det tredje gäller alkoholhantering inom resturangmiljöer.

I delprojekt två, ungdomsprojektet, är målsättningen att finna nya former för ANT-undervisningen ANT alkohol, narkotika, tobak i skolorna, föräldraengagemanget och aktiveringen myndigheter och

av organisationer lokalt folkhälsoarbete med inriktning på preven-

genom tion alkohol- och drogproblem bland unga.

av

Närverksutbildningar inom STAD-projektets ungdomsprojekt inriktas former områdesbaserade föräldrautbildningar. Genom

på nya av föräldragrupper och tvärfackliga utbildningar är syftet att stärka föräld-

sociala nätverk, kunskap ungdomssituationen i området, rarnas ge om

kunskap alkohol och droger och därmed påverka tillgängligheten ge om

alkohol samt att medverka till att åldersgränsen för inköp av folköl av upprätthålls. Nätverksarbetet syftar även till att genom diskussioner och föreläsningar om alkohol och narkotika stärka det nätverk av professionella ungdomar i deras vardag. Tanken är att föräldrar och

som omger professionella skall ungdomar budskap vad gäller alkohol

ge samma och droger.

Enligt i stort sett samstämmiga forskningsresultat har ANT-undervisning i den form den hittills bedrivits inte haft någon större effekt på ungdomars drogvanor. Det som är avgörande för ungdomars drogvanor är föräldrars och närmiljöns inställning och förhållningssätt samt tillgänglighet och pris på tobak, alkohol och andra droger. Både svensk och internationell forskning visar att tvärtemot föräldrarnas avsikt, dricker de ungdomar som får smaka alkohol i hemmet mer när de är ute, än de ungdomar möter restriktiv hållning i hemmet

som en STAD-proj ektets verksamhet utvärderas kontinuerligt. Utredningen om föräldrautbildning att STAD-projektets alkohol- och

anser

"6 STAD-projektet.

SOU 1997: 161 Särskilda metoder och modeller 261

drogförebyggande ungdomsarbete är intressant och att det är angeläget att projektets erfarenheter får spridning i landet.

Värna Fyllinge

"Väma Fyllinge"-projektet startade år 1996 och är inriktat på att förebygga alkohol- och narkotikamissbruk bland ungdomar bor i

som Fyllinge, ett nytt och avgränsat bostadsområde i Halmstad. Grundtanken med projektet är att bostadsområdet skall fungera stödjande

som en miljö för att förhindra uppkomsten av sociala problem. Projektet syftar till att lyfta fram och förstärka det positiva i området. Primärvården är initiativtagare och huvudman, men projektet genomförs i samverkan med olika berörda myndigheter och föreningar. Värna Fyllinge-projektet erhåller ekonomiskt stöd från Folkhälsoinstitutet och Landstinget i Hallands län.

Inom bostadsområdet har en resursgrupp bildats med representanter för föreningar, bostadsbolag, skola, kyrka, socialtjänst mil. Wigforssinstitutet vid Högskolan i Halmstad är knutet till projektet, dels för att medverka vid genomförandet, dels för att utvärdera projektet.

Projektets huvudmålsättning innebär att ungdomars drogvanor skall motverkas genom information till föräldrar och andra målgrupper i området, att stödja skolans ANT-undervisning och att främja aktiv fritidsverksamhet för ungdomar. Inom projektets ram har följande insatser provats för att:

påverka ungdomars alkoholdebut, som t.ex. övning i att våga säga

nej till tobak och droger,

påverka tillgängligheten av alkohol, t.ex. samarbete med när-

som

butik om att åldersgränsema upprätthålls för inköp folköl och to-

av

bak,

nå föräldrar, genom t.ex. temakvällar kring ungdomars alkohol- och

narkotikavanor, nå unga och deras kamrater, genom att t.ex. medverka i den ANTgrupp som bildats inom området.

I Fyllinge stannar ungdomarna ofta kvar i bostadsområdet på vardagskvällar och helger. Av en utvärdering framgår att debuten för berusning sker senare bland elever i Fyllinge än bland ungdom i riket i övrigt. Ungdomarna i Fyllinge framstår som skötsammare vad gäller nykterhet än ungdomar i deras ålder i allmänhet. Projektet planeras fortgå till år 1999. Enligt den delutvärdering som gjorts har projektet varit positivt för området på kort sikt. En fråga som ställs i utvärderingen är hur de positiva effekterna skall kunna bibehållas efter projekttidens slut.

7 Svensson, O., Värna Fyllinge, Högskolan i Halmstad, Wigforssinstitutet 1997.

262 Särskilda metoder och modeller

Brottsförebyggande Centrum BF C i Värmland

Brottsförebyggande Centrum BFC är en verksamhet som startade hösten 1995 i Värmland ett treårigt försöksprojekt. En utvärdering som våren 1997 mycket positiv bild av BFC:s verksamhet och utgav en gjorde grund för beslut fortsatt verksamhet efter försöksperiodens om slut. Centret drivs ett samarbetsorgan där 12 kommuner, landsgenom tinget, länsstyrelsen och ett tjugotal företag och organisationer är representerade. Syftet är att bedriva brottsförebyggande verksamhet bl.a. utveckling arbetsmetoder, opinionsbildning och utbildgenom av nya ning. Enligt undersökning BFC har genomfört med stöd av en som Centrum för folkhälsoforslcning i Karlstad sig värrnlänningama oroar främst för droger/alkohol, främlingsfientlighet och neddragningar inom den psykiatriska vården. Inom BFC drivs olika projekt med syfte att öka tryggheten och minska våldet. Som exempel kan nämnas en förening som startats av arbetslösa ungdomar för att aktivera andra ungdomar i kampen mot droger, skadegörelse och våld. Föreningen har bl.a. initierat "nattvandringar. BFC bedriver vidare ett aktivt arbete i kampen mot rasism och nazism att anordna och delta i föreläsningar och genom konferenser BFC har utarbetat två studiehandledningar riktar sig till persosom nal och föräldrar. Syftet med dessa är att få igång diskussioner och samtal i arbets- och föräldragrupper. Den studiehandledningen, ena Samtal bam", vänder sig till föräldrar och personal som möter små om bam. I Samtal bam fokuseras på barn i riskzon och tidig upptäckt om barn far illa. Den andra studiehandledningen, Samtal om Ungav som dom tar sådant rör barn och ungdomar från 11 års ålder. Den upp som handlar hur kan lära sig att uppfatta barns signaler tidigt, om om man mobbning, dyslexi, missbruk samt TV- och videovåld. Samtalsgrupper har bildats kring frågor barnens uppväxt. I samtalsgruppema uppom rättas handlingsplaner för att och skall klar över sin uppgift var en vara och den skall kontakta för att barn, ungdomar och föräldrar veta vem skall få hjälp vid rätt tillfälle. Brottsförebyggande Centrum i Värmland har genom den breda anslutningen från olika organisationer i Värmland stärkt det tvärfackliga samarbetet gäller barn och Föräldrar har involverats och ensom unga. gagerats i det brottsförebyggande arbete särskilt gäller ungdomar. som Utredningen föräldrautbildning anser att den kraftsamling av om myndigheter, föreningar, organisationer och enskilda BFC utgör, som intressant modell i det föräldrastärkande arbetet. är en

SOU 1997: 161 Särskilda metoder och modeller 263

"Föräldrar som bryr sig Brottsförebyggande Centrum, Stockholm

Inom Stockholms stad finns ett centralt Brottsförebyggande Centrum som bland annat har till uppgift att motverka bruk och missbruk al-

av kohol- och narkotika bland unga i Stockholm. Ett led i detta arbete är projektet Föräldrar som bryr sig". Projektet administreras av Brottsförebyggande Centrum i Stockholm, med stöd från Folkhälsoinstitutet. Projektet har som målsättning att förhindra att ungdomar provar alkohol och narkotika genom att informera och engagera ungdomar och föräldrar och stärka nätverken mellan föräldrarna.

Steg ett i projektet är att nå alla föräldrar till elever i årskurs sex för information och diskussion om attityder till folköl, andra alkoholhaltiga drycker och droger i syfte att motverka tidig alkohol- och narkotikadebut. Projektledare har utsetts för att hjälpa till med att engagera föredragshållare och att ta fram lämpligt material. På föräldramöten uppstår även andra angelägna diskussioner om normer och värderingar, ungdomarnas utetider m.m. och på flera håll har projektet varit upptakten till spontana föräldraträffar.

Nästa steg i projektet är att bjuda in föräldrar, närpolis, socialarbetare och fáltassistenter till stormöten stadsdelsvis. Syftet med stormötena är att mobilisera det lokala samhället att informera och

genom skapa en bred debatt.

Inom projektets ram har ett ljudband producerats och distribuerats till alla föräldrar i Stockholm med barn i årskurs Bandet innehåller

sex. 1960-70-talsmusik blandat med information om alkohol och narkotika.

Nästa steg i projektet, för vilket medel ännu inte beviljats, är att ordna diskussionsmöten i skolklassema mellan elever och föräldrar. I dessa möten är tanken att föräldrar och barn från samma familj skall ingå i olika grupper för att de inte skall hämma varandra.

Täby F öräldrakraft

I Täby kommun har arbetet med att förebygga alkohol- och drogmissbruk bland unga organiserats i ett särskilt förebyggande kansli för barnoch ungdomsfrågor. Inom detta kansli verkar Täby Föräldrakraft som

ett samverkansprojekt mellan dem som arbetar professionellt med barn

och ungdomar i Täby. Syftet är att ge föräldrar kunskap om barns utvecklingsfaser och hur man genom gränssättning förebygger drogmissbruk och ungdomskriminalitet.

Under år 1996 har föreläsningar riktade till föräldrar med förskolebarn, låg- och mellanstadiebam hållits med inriktning på små barn och

264 Särskilda metoder och modeller SOU 1997: 161

på tonårsutveckling. Föreläsningarna har varit mycket uppskattade och välbesökta. För högstadietöräldrar har föreläsningarna varit inriktade på frågor gränssättning och droger. De har ofta handlat om egna attityder och om vikten av samarbete föräldrar emellan. I projektet finns sex grupper av föräldrar från olika skolor i Täby gör kvälls- och nattvandringar. som Täby föräldrakraft planerar att starta studiecirklar i föräldragrupper kring studiematerialet "Växa tillsammans

Vasastans närpolisområde

Närpolisen i Vasastan planerar att bjuda in föräldrar till elever i årskurs sju till "Polisens föräldraskola. Polisen planerar tio tematräffar som skall innehålla information och diskussioner enklare juridik, droger, om klotter, ungdomskulturer, risker med att köpa ut alkohol till sin nya tonåring, anabola steroider, fusk, etik och moral, idrottens supporterklubbar och läktarvåld, videovåld, nazism och rasism, socialtjänstens arbete med samt mobbning och skolk. Polisen vill unga härigenom bidra till föräldrar det stöd de behöver under barnens att ge uppväxt. Polisen i Vasastan besöker alla daghem minst en gång per år, undervisar i lag och rätt från första klass, bedriver deckarklubbar bland mellanstadiebam och deltar i föräldramöten på högstadiet. Polisens erfarenhet är att föräldrar, särskilt fäder, i högre utsträckning kommer till möten polisen bjuder in till än möten som enbart skolan anordnar. som

12.9 Alkohol- och drogförebyggande

modeller för kvinnor och gravida unga

Utredningens bedömning Det är angeläget att utvärdera och sprida erfarenheter av metoder 0 för information till kvinnor risker med alkohol och droger i om samband med graviditet.

Utredningen föräldrautbildning har till uppdrag att ta fram modeller om för information till föräldrar det skadliga för barns hälsomässiga om utveckling i att bruka alkohol, narkotika och tobak under graviditeten. Dessa frågor ligger till stor del inom Folkhälsoinstitutets ansvarsområde. De strategier Folkhälsoinstitutet har använt är av förebygsom gande karaktär och omfattar produktion och distribution av inforrna-

"8 Årsredogörelse för föräldrakrafts verksamhet 1996. Täby kommun.

SOU 1997: 161 Särskilda metoder och modeller 265

tionsmaterial, utbildningssatsningar för mödra-och bamhälsovårdspersonal, utbildningar på högskolenivå och fortbildningskurser för skolpersonal samt kampanjer riktade till skolbarn och till allmänheten. Detta arbete belyses kortfattat nedan. Utredningen

om föräldrautbildning anser det angeläget att dessa insatser även fortsättningsvis kan hanteras inom Folkhälsoinstitutet. Som exempel på en modell för arbete med särskilda riskgrupper har utredningen valt att exemplifiera med det arbete som bedrivs vid Familjesociala mottagningen på Huddinge sjukhus.

Folkhälsoinstitutet

Folkhälsoinstitutet har riktat särskilda insatser på att nå yngre kvinnor eftersom alkoholkonsumtionen ökar i denna Folkhälsoinstitutet

grupp. har stött utgivningen av Grus och glitter", är ett arbetsmaterial

som om droger att använda i tjej grupper". I samarbete med Socialstyrelsen har FHI gjort filmen Silversträngen om Fetalt alkoholsyndrom barn som föds med alkoholskador och ett material om alkohol och graviditet. Kampanjer har genomförts för att uppmärksamma kvinnors sämre förmåga att tåla alkohol och informera om gränsvärden för riskabel alkoholkonsumtion för kvinnor.

Folkhälsoinstitutet har anordnat utbildningsverksamhet med inriktning på professionella, ideella och lokala nätverk kring barn och ungdomar Därvid har särskilda samverkanskonferenser anordnats i olika län om ungdomars hälsa och drogvanor för att sprida metoder, stärka ungdomars självkänsla, nå utsatta ungdomar samt för att stärka ungdomars delaktighet och inflytande. Vidare har ingått utbildning kring alkohol-, tobaks- och drogprevention på högskolenivå, fortbildningskurser för skolpersonal kring metoder och material som tidigare tagits fram av FHI. Utbildningskonferenser och längre kurser har anordnats för fältarbetare och anställda vid ungdomsmottagningar.

Ett särskilt projekt på temat Barn-Våld-Alkohol har drivits av Folkhälsoinstitutet på mödra- och barnavårdscentraler i landet under år 1996. En särskild konferens anordnades för att uppmärksamma problemet med barn till missbrukare och initiera tidiga insatser för dem. En viktig målgrupp var därvid den personal som möter föräldrarna inom mödra- och bamhälsovården. De regionalt samordnande och utbildningsansvariga barnmorskoma och sjuksköterskorna bjöds in till en förberedande konferens. I denna ingick gruppdiskussioner kring hur man själv skulle arbeta med temat, vilka hinder och möjligheter man såg i sitt arbete. Ett viktigt inslag i konferensen samtalsmetodik och

var

9 Folkhälsoinstitutets årsredovisning 1995/96 sid 29.

266 Särskilda metoder och modeller SOU 1997: 161

hur utvecklar ett bra sätt att samtala med föräldrarna på MVC och man BVC deras alkoholkonsumtion. Efter en tid skall det lokala arbetet om följ särskilda regionala konferenser. as upp genom

Familjesociala mottagningen vid Huddinge sjukhusm

Inom Stockholms läns landsting har det sedan år 1978 funnits specialistresurser för att förebygga missbruksrelaterade fosterskador. Sedan år 1981 har den Psykiatriska kliniken vid Huddinge sjukhus ett särskilt behandlingsteam för gravida missbrukare. Detta team arbetar med att förebygga missbruksrelaterade fosterskador i riskgrupper. I teamet ingår barnmorska, kurator, gynekolog, barnläkare och psykiater. Gravida kvinnor med missbruksproblem bor inom Stockholms som läns landsting kan remitteras till Familjesociala mottagningen via socialtjänsten eller mödrahälsovården. Familjesociala mottagningen erbjuder kvinnorna ett medicinskt, psykologiskt och socialt omhändertagande. Mottagningen samordnar sjukvårdens, primärvårdens och socialtjänstens efter kvinnans, eller familjens behov resurser mannens samt dokumenterar och informerar i olika utbildningssammanhang fråmissbruk och graviditet. Sedan år 1985 har mottagningen även gor om utvecklat metoder för psykologiskt och medicinskt omhändertagande gravida kvinnor med HIV-diagnos samt HIV-positiva blivande fäav lever ihop med HIV-negativa gravida kvinnor. der som Behandlingsinsatserna innefattar samtal en till tre gånger i veckan, alkoholtest och droganalyser till fem gånger i veckan. Graviditeten en är ofta i sig motivation till att leva drogfritt, utan kontroll kan en men det svårt att nå ett för barn och föräldrar bra resultat. Arbetet med vara att motivera kvinnan till ett drogfritt liv pågår under hela graviditeten. Att bli drogfri, förändra sin livssituation, hjälp att se sina egna resurlära sig barns behov spädbarn och när de blir större, ser, mer om som att försöka lära sig förstå sig själv och sina signaler, att söka hjälp egna i tid är delar ingår i detta arbete. I början av graviditeten arm.m. som teamet tillsammans med paret eller kvinnan ett möte med berangerar rörda myndigheter för att göra ansvarsfördelning och en planering. en Ett kontrakt upprättas täcker graviditeten, förlossningen och tiden som efter förlossningen, som ansvarar för vad och vad som skall om vem någon bryter kontraktet. göras om Samtliga kvinnor besöker den familjesociala mottagningen unsom der graviditeten skrivs in på BB-avdelning med specialistresurser när de skall föda sitt bam. Personalen på denna avdelning hålls informerad vilka patienter skall föda barn och när patienterna beräknas om som

m Ottenblad, C., Artikel i Jordemodem, juli-augusti 1992.

Särskilda metoder och modeller 267

föda. Kontinuitet i personalgruppen och en intensiv kontakt flera gånger i veckan utgör grunden för förtroendefull relation till den

en gravida kvinnan och därmed för att motivera henne att förändra sin livssituation. Tiden efter förlossningen kan se ut på olika sätt beroende på hur kvinnan klarat graviditeten.

Mammagrupp för mammor med missbruksbakgrund

Riksförbundet for hjälp åt läkemedelsmissbrukare RFHL, Stockholmsavdelningen, har i ett projekt med stöd från Socialstyrelsen arbetat fram metoder för att nå och medverka till rehabilitering av kvinnor med långvarigt narkotikamissbruk. Projektet ingår som en del

numera av den ordinarie verksamheten. En del av projektet har särskilt syftat till att utveckla metoder för att stödja gravida kvinnor och kvinnor som nyligen fött bam. Fyra träningslägenheter där kan bo med

mammor sina barn under en begränsad tid är knutna till verksamheten. I sin projektbeskrivning till Socialstyrelsen, juni 1997 skriver RFHLzm

ca 2/3 av kvinnor som kommer i behandling, både inom öppen och

institutionsvård, har fött barn. Även barnen är fosterhemsplace-

om rade, bortadopterade eller vuxna är de av stor betydelse för kvinnan. Barnen kan drivkraften som motiverar kvinnan till behandling.

vara

Hon kämpar ofta för att behålla eller återskapa relationen till barnen.

Ibland kämpar hon för att återta vårdnaden. För barnen är mammans

betydelse odiskutabel. Oavsett vilket skick mamman är i har barnet

behov av att veta. För dem kan det vara avgörande att veta att

mamman är under behandling, att kontakten är regelbunden, att det

finns strävan till återförening eller, i vissa fall, att den inte alls är

en

möjlig." Stödet till kvinnorna kan ges både individuellt och i I RFHL:s

grupp. mammagrupper träffar de nyblivna mammorna varandra en eftermiddag i veckan för att bara samtala eller för att göra saker tillsammans. Samtalen är ostrukturerade och utgår helt från mammomas behov. Under den första tiden behöver de flesta stöd i att vara förälder, att våga vara med sitt barn, att få amning och sömn att fungera m.m. Många har svårt att knyta an till sitt bam. De saknar förebilder och är oroliga och har samtidigt många praktiska och sociala frågor att lösa. Genom grup-

och med hjälp kontaktperson hämtar de kraft och stöd i att pen av en våga vara mamma och i att se det lilla barnet.

RFHL har varje år kunnat erbjuda lägerverksamhet för mammor och barn med syfte att stärka kvinnorna och nätverken mellan dem. Om det

m Nyrén, I-B., Norrnbrottet. Det kvinnliga perspektivet i rnissbrukarvården. FOU 95/

268 Särskilda metoder och modeller SOU 1997: 161

finns närvarande erbjuds paret gemensamt stöd. Samtal om

en pappa arbets- och ansvarsfördelning och föräldrarollen är återkommande

om tema under lägervistelsen.

Erfarenheter från projektet visar att kvinnorna behöver omfattande stöd under lång period för att klara sig själva och sina bam. Om

en adekvat stöd kan erhållas har kvinnor har missbruksbakgrund och

som barn Förutsättningar att klara sin föräldraroll bra. I mamma-bamverksamheten samarbetar RFHL med socialtjänsten och med Familjesociala enheten vid Huddinge sjukhus. Denna enhet har till uppgift att arbeta med gravida kvinnor med missbruksproblem. RFHL har även ett stödboende för mammor och barn.

Utredningen föräldrautbildning att det är angeläget att alla

om anser

arbetar direkt med föräldrar med missbruksproblem har god som kunskap och kompetens i att väcka medvetenhet om risker med att använda alkohol och andra droger under graviditeten. Varje barn som föds med skador till följd moderns missbruk innebär ett humanitärt

av nederlag samhällsekonomisk kostnad. För barnet kan det inne-

och en bära att behöva gå i särskola, att inte fungera som andra, att inte se ut

andra, att kanske behöva utstå operationer och ständigt påminnas som

att annorlunda. För modern innebär det en stor psykisk belastom vara ning att medveten att hon har förorsakat sitt barn bestående

vara om skador. Familjesociala mottagningens samlade erfarenhet av förebyggande arbete bland gravida kvinnor med missbruksproblem är mycket goda. En stor del verksamheten ägnas idag utbildning och kon-

av sultverksamhet inom socialtjänst, primärvård och sjukvård.

12. l O Information risker med tobak

om -

modeller för påverkan

För att förebygga ohälsa till följd tobak har Folkhälsoinstitutet

av utarbetat särskilda metoder för att nå ut till föräldrar via mödra- och bamavårdscentraler med information risker med rökning i samband

om med graviditet och amning. En landsomfattande utbildning i samtalsmetodik kring ett material tobak för barnmorskor på

om mödravårdscentraler genomfördes FHI i samarbete Cancerfonden

av och Hjärt- Lungfonden under budgetåret 1993/94.

Detta projekt följdes år 1995 ett projekt som riktades till

upp av BVC på temat Rökfria barn. Tretton endagsutbildningar genomfördes under året på olika platser i landet. Handledare i samtalsmetodik utbildades i samtliga landsting. För att stödja det pågående arbetet inom MVC och BVC fyra nyhetsbrev ut i serien Rökfria bam. Registre-

gavs ring föräldrarnas rökvanor när barnet är 0-4 veckor gammalt och

av

SOU 1997: 161 Särskilda metoder och modeller 269

vid S-månaderskontrollen har införts vid samtliga BVC i landet. I dessa projekt behandlas tobaken ett problem kvinnoperspektiv,

som ur dvs. både ur ett graviditetsperspektiv och utifrån kvinnans hela livssituation.

Därutöver har programmet initierat och genomfört speciella insatser för att nå unga kvinnor med kort utbildning respektive kvinnor i yrken med låga inkomster och invandrarkvinnorf Som exempel har tid-

en skrift benämnd Ragnarök tagits fram. Den behandlar tobaksfrågan

ur ett kvinnoperspektiv. Vidare har samarbete med fackförbund inletts.

För att nå elever på grundskolans mellanstadium har kandidater

ur Fröken-Sverigetävlingen engagerats som föreläsare i sina landskap för att hålla lektioner om rökning. Vidare har FHI haft ett nära samarbete med veckopressen för att nå den unga, kvinnliga läsekretsen. En utbildningskampanj för mellanstadieelever har genomförts i samarbete med kommuner och landsting och ca 10 000 elever har deltagit.

Borde barn med att bestämma hemma

vara Barn borde få bestämma att föräldrar inte får röka Lex. Man borde få vara med och bestämma sådant rör

om som

hela familjen.

Att inte får gå in i mitt när inte är

mamma rum jag hemma eller att hon röker utomhus." 10 år.

Pojkar ca

Rökning Skall föräldrar lägga sig i

-

Föräldrar skall säga sina åsikter, jag tror inte att

men man

kan förbjuda någon att göra något den vill.

22 Folkhälsoinstitutets årsredovisning 1995/96, sid 42-43.

270 Särskilda metoder och modeller SOU 1997: 161

12.1 l

Allergiprevention

Utredningens bedömning Folkhälsoinstitutet bör ett förstärkt uppdrag att arbeta med 0 metodutveckling för att bättre nå föräldrar i allergiförebyggande syfte.

För att nå föräldrar med information i allergifrågor är mödra- och barnavårdscentraler, vårdcentraler, förskolor, fritidshem, öppna förskolor, familjecentraler och skolor viktiga kanaler. Personalen på mödra- och bamvårdscentralerna har viktig roll i allergifrågor med en att ta upp föräldrarna. Det finns dock än så länge inte någon generell modell som har prövats och utvärderats för denna inforrnationsspridning. Inom allergiområdetm har Folkhälsoinstitutet satsat utbildning av utbildare vid vårdhögskolor, allmänläkarutbildning, företagshälsovård och primärvård. Arbete bedrivs också för att grundutbildningen inom dessa områden skall innehålla fler kursmoment om allergiprevention. Satsningar på olika yrkesgrupper har för avsikt att bilda som allergikommittéer i kommunerna planeras också. Folkhälsoinstitutet har även utvecklat skyddsronder angående allergi både för daghem och skolor. Utvecklingsenheten i Habo kommun har tillsammans med Folkhälsoinstitutet utvecklat lokal modell för MVC- och BVC- personal för en allergifrågor med föräldrar Föräldrarna intervjuas inledatt ta upp ningsvis förekomsten allergi i familjen och bedömning görs om av en behovet ytterligare samtal med familjen. För genomförandet har om av särskild handbok tagits fram med informationsunderlag om tänkbar en ärftlighet för allergi hos barnet, vissa risker i familjen och i bostaden t.ex. förekomst fukt eller mögel, tobaksrök och husdjur. Dessa som av faktorer prickas in i ett diagram profil över hälsosituationen som ger en för familjen. Diagrammet kan sedan användas som underlag för den fortsatta diskussionen med föräldrarna. Denna kartläggning sker genom samtal med varje familj för sig. FHI har utarbetat informationsmaterial om allergier och annan överkänslighet i form broschyrer, handböcker och Videofilmer som - av kan användas för information till föräldrar på mödra- och bama-

23 Folkhälsoinstitutets årsredovisning 1995/96, sid 30. m Allergikurvan metod för bättre information. Folder, allergikurva, - ny enkätfonnulär och handbok. Utvecklingsenheten i Habo i samarbete med Folkhälsoinstitutet. 1995.

SOU 1997: 161 Särskilda metoder och modeller 271

vårdscentraler, daghem och skolor. Vidare har FHI tagit fram allergiboken, som fungerar som en uppslagsbok samt ger en sammanfattning av fakta kring allergier och en redovisning på ett enkelt sätt av framtagna forskningsresultat. I samband med allergiåret 1995 utvärderade Folkhälsoinstitutet kunskapsnivån före och efter allergiåret

I FHI:s fördjupade anslagsframställning för 1997-1999 vad

anges gäller allergiprogrammet en ambition att få fram utvärderingar och nya metoder:

De viktigaste insatserna mot allergi och annan överkänslighet

måste bedrivas i kommuner och landsting. FHI bör under de när-

maste åren stödja metodutveckling och nätverk för att förebygga

allergi och överkänslighet på lokal nivå. Särskilda satsningar bör gö-

ras för att utveckla nätverket Allergianpassad kommun med målet

att alla kommuner skall upprätta handlingsplaner för att förebygga

allergi och överkänslighet samt på att stödja landstingens arbete med

utbildningsplaner och handlingsplaner mot allergi. Miljömedicinska enheten vid Stockholms universitet har utifrån olika avhandlingar sammanställt och bedömt vilka risker olika förhållanden innebär för att allergi skall utvecklas. En populariserad information

mer har tagits fram för föräldrar i syfte att öka deras medvetenhet och kunskap i allergifrågor. Det finns dock ett stort behov

av metodutveckling för att pröva på vilket sätt information kan överföras till föräldrar, vilka stödjande miljöer som behövs för att informationen skall upplevas som meningsfull och på vilket sätt informationen skall kunna föras ut.

Utredningen om föräldrautbildning konstaterar att det inom allergiområdet finns ett behov utveckla kompetensen i samtalsmetodik

av hos personalen inom mödra- och barnhälsovården. Det kan svårt

vara att föra samtal med föräldrar i frågor som de upplever som svåra att påverka och där det till en del handlar om att föräldrarna måste ändra sina vanor och livsstilar. Samtalet måste föras på ett sådant sätt att föräldrarna tar till sig informationen och ser att det är viktigt för barnet att föräldrarna ändrar sina eller att de att miljön i hemmet måste

vanor ser saneras eller hållas fri från husdjur.

Utredningen anser ai Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att ytterligare utveckla sitt arbete med metodutveckling och utvärdering av metoder om hur når föräldrar med information i allergiförebyggande

man syfte, bl.a. genom förälirastödet/föräldrautbildningen inom mödra- och barnhälsovården, barnomsorgen och skolan.

272 Särskilda metoder och modeller SOU 1997: 161

12. 12 Bamolycksfallsförebyggande arbete

Utredningens förslag Att frågor för framtagning, uppdatering och spridning 0 om ansvar

informations- och arbetsmaterial risker i barns miljö av om behandlas i samband med att en överenskommelse träffas om ansvaret för stödet i föräldraskapet. Att Barnombudsmannen i samarbete med Folkhälsoinstitutet får i 0 uppdrag att lägga handlingsplan för information i

upp en bamsäkerhetsfrågor för föräldrar och barn i olika åldrar.

Utredningen föräldrautbildning har till uppdrag att undersöka vilka

om metoder är användbara när det gäller att förbättra föräldrarnas

som

kunskaper inom bl.a. bamolycksfallsområdet. I föräldrastö-

det/föräldrautbildningen är det angeläget att frågan om förebyggande

barnolycksfall ingår. Ökad medvetenhet hos föräldrar risker för av om olycksfall i barns och miljö kan bidra till att föräldrarna blir mer

ungas förutseende och själva vad som kan göras för att förhindra att

ser olycksfall inträffar. Medvetenheten kan väckas direkt infonna-

genom tion risker och diskussion och erfarenhetsutbyte med föräld-

om genom rama individuellt och i grupp.

Inom bamhälsovården tas frågor om barnolycksfall vanligtvis upp med föräldrarna i föräldragrupper eller i det individuella mötet mellan föräldrar och personal. Som motvikt till att enbart lämna information ställer personalen frågor till föräldrarna. De synpunkter och funderingar

föräldrarna ligger grund för fortsatt diskussion. Föräldsom ger som

kan komplement till detta t.ex. få broschyrer och annat materama som rial risker i hemmet och hur kan undvika barnolycksfall. Som

om man exempel finns tre broschyrer om bamsäkerhet, varav vanligtvis en överlämnas på BVC när barnet är nyfött och avser åldern 0-3 månader,

överlämnas när barnet är omkring 4 månader och avser åldern 3 måen nader till 1 år. Ytterligare broschyr överlämnas när barnet är i ettårs-

en åldern och avser åldern l-6 år.

Dessa broschyrer har efter utvärdering kompletterats med ett

en bildmaterial tillsammans med broschyr om brännskador, kan

som, en användas personalen på BVC i den muntliga kontakten med föräld-

av

Dessutom finns ett antal Videofilmer bamsäkerhet. Behov rarna. om finns av en modernisering och uppdatering av broschyrmaterialet samt

att lägga in sådan information på internet eller möjligen CD-rom. av

Barnombudsmannen BO har myndighet det samordnande an-

som svaret för samhällets förebyggande insatser för barns och ungas säker-

SOU 1997: 161 Särskilda metoder och modeller 273

het. BO samarbetar därvid med centrala myndigheter och organisationer för att ge det bamolycksfallsförebyggande arbetet ökad status och uppmärksamhet och få lokala och nationella satsningar inom området prioriterade.

Det tidigare Barnmiljörådet BO har medverkat till att ut-

numera

veckla modeller för bamskyddsronder på daghem och i bostadsområden. Barnskyddsronder i bostadsområden går ut på att föräldrar och personal gör en genomgång av vilka risker finns i barnets miljö

som och vad som behöver åtgärdas t.ex. kommunala förvaltningar, fas-

av tighetsförvaltare och de boende för att barn inte skall skadas när de vistas utomhus, leker, cyklar, m.m. För bamskyddsronder på daghemmen finns särskilda checklistor personalen, ibland tillsammans

som med barn och föräldrar, kan använda för att gå igenom tänkbara risker i barnets lekmiljö och där det skall är ansvarig för att

anges vem som åtgärda de brister upptäcks. Sådana genomgångar ökar medveten-

som heten om vad som måste undvikas och åtgärdas för att barn inte skall utsättas för olycksfall. Checklistoma kan också underlag för diskus-

ge sioner i personalgrupper och vid föräldramöten. Liknande material finns för bamskyddsronder i skolor.

Skyddsronder detta slag sker dock inte i alla daghem, skolor eller

av bostadsområden de skulle ha viktig förebyggande betydelse

även om en och skulle vara ett sätt för föräldrar, personal, förtroendevalda, förvaltningsansvariga, m.fl. att samlas kring gemensamma frågor. Risken är ofta att initiativ tas först när det har inträffat olycka. Frågor barn-

en om olycksfall och modeller för föräldrar och personal för att samarbeta kring dessa frågor behöver därför utvecklas.

Flera instanser har utarbetat skrifter, Videofilmer, affischer och broschyrer riktade till föräldrar och personal möter barn i olika åldrar.

som BO har gjort särskild sammanställning över tillgängligt och aktuellt

en infonnationsmaterial inom bamolycksfallsområdet BUS-katalogen

informationsmaterial om Barns och Ungas Säkerhet, 1996,

som ger exempel på material som kan användas i föräldragrupper eller

av enskilda töräldrar. Sådan information kan också läggas in i olika databaser för att bli lättillgänglig för dem söker information via datanätet.

som Viss information finns redan upplagd på databas t.ex. H-guiden Hälsoguiden och Säkerhetens ABC på SPRILINE.

Sveriges Civilförsvarsförbund har producerat ett material vad

om som måste beaktas om barn försvinner, om hur snabbt ett barn kan komma till skada och samhällets åtgärder, samt hur kan lära barnet

man att hantera en sådan situation. Vuxna saknar ofta kunskap hur små

om marginaler som gäller för barn och inser inte hur snabbt måste

man börja leta efter barnet. Det finns också brister i kunskap vad

om spa-

274 Särskilda metoder och modeller

ningsledning och föräldrar bör tänka på för att eftersökandet skall bli så effektivt som möjligt.

Det material har tagits fram förbundet innehåller en hand-

som av ledning med förslag till uppläggning 5 timmars utbildning för

av en

i föräldragrupper i förebyggande syfte. 1 000 vuxna har hittills vuxna utbildats. Från Civilförsvarsförbundets sida man det angeläget

anser med bred informationsspridning i dessa frågor till föräldrar, polis

en m.fl. yrkesgrupper. l samband med att det inträffar situationer där barn försvinner ökar ofta medvetenheten om behovet av utbildning och information i förebyggande syfte. Med bättre kunskap i tidigare skeden skulle risker för svårare tillbud i samband med barns försvinnande kunna motverkas. Civilförsvarsförbundet satsar också tillsammans med flera myndigheter och organisationer på hemsäkerhet, där särskilt olycksriskema i hemmet för barn och äldre uppmärksammas.

Folkhälsoinstitutet har i samarbete med ett antal kommuner utarbetat modeller för säker och trygg kommun och har i detta arbete ar-

en betat med bamolycksfallsförebyggande åtgärder riktade till föräldrar med barn i olika åldrar. Folkhälsoinstitutet och flera andra myndigheter har medverkat till att informationsfilm har producerats, efter en

en norsk förebild, om ingripande vid akuta olycksfall.

Röda Korset har centralt och genom sina lokalavdelningar en omfattande utbildningsverksamhet i första hjälpen för föräldrar. Denna redovisas i Stöd i föräldraskapet, Ds 1997:6.

I Sverige bedrivs ett framgångsrikt arbete vad gäller förebyggande

bamolycksfall. Dödstalen olycksfall är i ett internationellt perav p. g.a. spektiv mycket låga bland förskolebarn och skolbarn. Här har ett aktivt säkerhetsförebyggande arbete inom bamhälsovården, barnomsorgen och skolan haft stor betydelse. Detta är dock inte en gång för alla givet, eftersom det är ständigt nya generationer av föräldrar och barn som måste informeras. För att även fortsättningsvis hålla nere barnadödligheten på grund olycksfall krävs ett fortsatt aktivt förebyggande ar-

av bete bland föräldrar och barn, genom mödra- och bamhälsovården, barnomsorgen, skolan och olika aktiva organisationer. Varje olycksfall

kan undvikas besparing för samhället och motverkar mänsksom är en ligt lidande.

Bamsäkerhetsfrågoma kan i det personliga mötet mellan

tas upp personal och föräldrar och i föräldragrupper för att föräldrar skall bli medvetna risker i barnens miljö. Alltefter barnen växer är det vik-

om tigt att föräldrarna blir medvetna risker och att barnen själva

om nya blir medvetna hur de kan skydda sig mot olycksfall. Trycksaker är

om viktiga komplement till dessa samtal. Det är dock orationellt och

som dyrbart olika användare och för sig utarbetar egna trycksa-

om var en ker.

Särskilda metoder och modeller 275

Information i första hjälpen kurser, filmer och trycksaker genom borde vara något omfattade alla föräldrar och elever. Det borde som vara en rättighet för alla skolbarn att få första-hjälpenutbildning. Utredningen om föräldrautbildning har erfarit att det finns brister vad gäller möjligheten att nå alla föräldrar och barn med information om bamsäkerhet. Det material t.ex. BO har tagit fram tidigare som måste uppdateras och förnyas på grund att bl.a. säkerhetsbestämmelav ser förändras. BO har inte för tryckning sådant material resurser av eller möjligheter till en sådan omfattande spridning materialet av som skulle behövas för att nå föräldrar och barn. Alla bamavårdscentraler har inte heller möjlighet att köpa in informationsmaterial, trots att de skulle behöva information bamsäkerhet om att dela ut till föräldrarna. De checklistor finns för barnskyddsronsom der är inte tryckta i så stora upplagor att de kan spridas på ett enkelt sätt. Vidare finns ett behov första-hjälpenmaterial kan delas ut av som gratis till eller visas för föräldrar och personal. Utredningen anser det angeläget att dessa frågor löses på ett tillfredsställande sätt, t.ex. i samband med att överenskommelser om ansvaret för stöd i föräldraskapet upprättas mellan regeringen och Landstingsförbundet samt mellan regeringen och Kommunförbundet. Vidare anser utredningen att Barnombudsmannen i samarbete med Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag lägga handlingsplan för upp en information i barnsäkerhetsfrågor för föräldrar och barn i olika åldrar.

12.13 för

Studiehandledningar föräldragrupper

Utredningens bedömning 0 Det är angeläget att det finns modeller för studiehandledning till föräldragmpper som både ger utrymme för kunskapsöverföring, fria diskussioner och diskussioner samlevnad för att användas om i det generellt föräldrastödjande arbetet. 0 Det finns många exempel på studie- och informationsmaterial hos inom studieförbunden. 0 Det finns behov överblick över tillgängligt material för den av som vill starta föräldracirklar.

Det finns exempel på intressanta studiematerial för föräldrar och personal som kan fungera som stöd för föräldragrupper och studiecirklar. Visst material kan också användas individuellt. I följande avsnitt ges exempel på olika studiehandledningar kan tjäna underlag för som som föräldrar och personal i kommuner och landsting, i föräldragrupper

276 Särskilda metoder och modeller SOU 1997: 161

med blivande föräldrar, småbarnsföräldrar, föräldrar till förskolebarn, " skolbarn och tonårsbam. De studiehandledningar för föräldracirklar som utredningen om föräldrautbildning refererar till i detta kapitel riktar sig till väntande och nyblivna föräldrar, förskolebams föräldrar, skolbams föräldrar, personal i mödra- och bamhälsovården, barnomsorgen, skolan, individ- och familjeomsorgen samt ungdomar på gymnasienivå. Utbildningsmaterialet syftar i första hand till föräldrar möjlighet till erfarenhetsutatt ge byte och till att stärka deras nätverk. Utredningen redogör också för

också ett omfattande norskt föräldrahandledningsmaterial. Dessa

material syftar i första hand till att ge föräldrar möjlighet till erfarenhetsutbyte och till att stärka deras nätverk. också värdefullt underlag för diskussioner mellan föräldrar i Det ger frågor föräldrar upplever angelägna. När det gäller studie- och som som informationsmaterial finns det många fler exempel på material att tillgå inom studieförbunden. Även i detta avseende utgör bristen på överblick komplikation för den som vill starta föräldracirklar. en

Så små från

Landstinget i Värmlands län har i samarbete med barnmorskor, bamläkare och andra tagit fram ett föräldrautbildningsmaterial på temat "Så små frön". Materialet består av en skrift som kan fungera som en handledning för hur barnmorskor, barnläkare, psykologer och andra yrkesgrupper kan arbeta med föräldragrupper. Vidare ingår ett studiematerial till blivande föräldrar med temat"Föräldrar för livet". Där presenteras några de vanligaste frågorna blivande föräldrar ställs av som inför. Syftet är att föräldrar på hand och i skall söka sig egen grupp fram till på de frågor de finner viktigast. Som bilaga till svaren som Föräldrar för livet ingår "Livscykelkarta. Syftet med den är även en att föräldrar insikt att det finns hjälp att få på flera håll i ge unga om samhället problem skulle uppstå i föräldraskapet. om Landstinget i Värmlands län har under år 1997 ansökt hos Socialdepartementet medel för tryckning, spridning och utvärdering av maom terialet och har föreslagit nationell satsning från regeringens sida på en detta material.

Utredningen föräldrautbildning att "Så små frön,

om anser "Föräldrar för livet och "Livscykelkartan" är goda exempel på material skulle kunna få bredare användning underlag till försom en som äldragrupper för blivande föräldrar i hela landet. "Så små frön" har en

s Carlsson, K., "Så små från. Mödrahälsovårdens ledningsgrupp. Folkhälsan, Värmland 1997.

SOU 1997: 161 Särskilda metoder och modeller 277

gedigen förankring bland samordnande barnmorskor. Materialet har prövats lokalt och har utvecklats successivt efter möten med föräldrar.

"Leva tillsammans "26

Leva tillsammans är ett material producerat förlaget Verbum.

av Materialet är tänkt för samtal mellan män och kvinnor, mellan föräldrar och personal om sådant som är aktuellt under den tid då lever med

man barn i åldern O-7 år.

Leva tillsammans med barn i åldern 0-3 år vänder sig till

- nyblivna föräldrar och har till syfte att hjälpa män och kvinnor

att vara föräldrar utan att förlora sin parrelation och till att stimulera personal som i olika sammanhang möter föräldrar med bam i dessa åldrar.

Leva tillsammans med barn i åldern 3-7 år inbjuder till samtal

mellan män och kvinnor, föräldrar till förskolebarn och bamomsorgspersonal. Detta material berör frågor barns utveckling,

som samspel, kärlek, gränssättning, familj och samhälle.

I samma serie har ett samlevnadsmaterial för ungdomar tagits fram,

"Levnadskunskap" som nu finns i och väntar på tryckning

manus Materialet har tagits fram projektmedel från Allmänna arvsfon-

genom den i samarbete med ungdomar, familjerådgivare, ungdomsmottagningar och lärare. "Levnadskimskap" är avsett för tonåringar och handlar om tonårstidens utvecklingsfaser i frågor t.ex. rör

som sexualitet och hemmet och samhället. Ett avsnitt handlar att bilda

om par, drömmen om gemenskap, manligt och kvinnligt, tillfälliga eller fasta relationer, att leva med eller utan barn, att bli med barn för tidigt eller göra abort, familjejuridik I de följande avsnitten behandlas vad

m.m. som händer i en relation när två blir tre, utvecklingspsykologi, samlev-

nad och familjens utvecklingsstadier.

Utredningens kommentar

I materialet "Leva tillsammans finns strategi för att motverka

en kommande svårigheter i parrelationer och i föräldraskapet att

genom rikta föräldrastödj ande insatser till den blivande generationen föräldrar. Utredningen anser att tidigt förebyggande insatser är stort värde och

av att det ofta saknas sådana insatser i samhällets nuvarande föräldrastöd. Utveckling av modeller som syftar till att förbereda människor i

unga kommande parrelationer och föräldraskap bör därför uppmuntras. Ungdomsmottagningarna är en viktig resurs för att stötta och förbereda

26 Eenfeldt, M., Leva tillsammans. Verbum, 1992 och 1994. m Eenfeldt ,M., Levnadskunskap, Förlagshuset Gothia.

278 Särskilda metoder och modeller SOU 1997: 161

kommande generations föräldrar inför de förändringar som föräldraskapet medför.

Rötter och Vingar

Rötter och Vingar" är ett material framtaget för föräldracirklar i samarbete med Folkhälsosekretariatiet i Göteborg och Folkhälsoinstitutet. Materialet bygger på det friska i tonårsrevolten och omfattar sju träffar. Till materialet hör studiehandledning för cirkelledare. Målsättningen en är att stärka tonårsföräldrar att möjlighet till träffar och erfagenom ge renhetsutbyten. Den friska tonårsrevolten, gränser-alkohol-tobak, sex och samlevnad, fritid, skolan och utvecklingssamtal, mångkultur och hur växer är områden behandlas i Rötter och man som vuxen, som Vingar.

Växa tillsammans

Växa tillsammans är ett studiematerial producerats Liber som av förlag för skolbarnsföräldrar med syfte att stärka föräldrarna i deras föräldraroll och utveckla deras kontaktnät. Ett diskussionsunderlag har utarbetats för varje stadium i skolan. Detta material används som underlag tör studiecirklar där föräldrar tillsammans med lärare att starta kan diskutera frågeställningar. I Växa tillsammans för gemensamma årskurs 1-3 finns underlag för diskussioner uppfostringsfrågor och om för hur barnen kan få stöd i sin skolgång, frågor om barnen och deras "bästisar", lekens betydelse, den farliga trafiken samt barn och om

normer

I Växa tillsammans för årskurs 46" behandlas frågor som föräldskolans och samhällets påverkan på barns fostran, barn och datorars, skola och föräldrar i samarbete, kost, idrott och hälsa, könsroller rer, och mobbning. I studiehandledningen för årskurs 7-9 ingår frågor om föräldrarnas roll för ungdomarnas utveckling, TV fostrare, alkosom hol, narkotika och tobak, skolan och samarbetet mellan skolan och hemmet Sedan starten år 1985 har över 100 000 lärare och föräldrar använt materialet i studiecirklar. År 1995 böckerna ut i en omarbetad gavs upplaga.

I Jonasson, C., Rommedahl, E., Rötter och Vingar ett studiematerial för tonårsföräldrar. Gothia 1997. 29 Rosslind, E., Sterner, Växa tillsammans. Liber 1995. 13°Lundh, K., Blomqvist, M., Ingelman, R., Växa tillsammans, årskurs 4-6. Liber 1995. 3 Lundh, K., Nilsson, N-E., Växa tillsammans, årskurs 7-9. Liber 1995.

SOU 1997: 161 Särskilda metoder och modeller 279

Föräldrar som frågar

Föräldrar som frågar är ett samtalsmaterial för annorlunda föräldramöten. Det är avsett för tre möten med föräldrar barn nyligen har

vars blivit tonåringar. Det första mötet handlar om föräldrarollen och inkluderar en tillbakablick på den tonårstiden. Det andra mötet tar

egna upp frågor om samspelet mellan den vuxna och tonåringen. Det tredje mötet tar upp frågor om föräldraskapet, värderingar, känslor

m.m.

Utredningen om föräldrautbildning anser att det är angeläget att det finns modeller som både utrymme för kunskapsöverföring, fria dis-

ger kussioner och diskussioner samlevnad för att användas i det

om generellt föräldrastödjande arbetet. Det finns många exempel på studie- och informationsmaterial inom studieförbunden. Bristen på överblick över tillgängligt material utgör komplikation för den vill starta för-

en som äldracirklar. Utredningen föreslår åtgärder beträffande detta i kapitel 5.8.

12.14 Det norska

föräldrahandledningspro grammet

Bame- og familiedepartementet har i samarbete med Sosial- og helsedepartementet och Kirke-, utdannings- forskningsdepartementet i

og Norge byggt upp ett nationellt program för föräldrahandledning för hela landet Detta program initierades år 1995.

Utredningen om foräldrautbildning har besökt Norge och där studerat det norska programmet för föräldrahandledning. Utredningen redovisar några utgångspunkter för programmet, hur det byggdes

upp och hur det har introducerats i landet.

Målet med programmet är att stärka foräldrarollen och stödja föräldrarna i deras roll för sina barn, i ett förebyggande

som omsorgspersoner syfte. Programmet skall bidra till att skapa goda mötesplatser där föräldrarna kan utbyta erfarenheter och frågor bamupp-

ta upp om fostran. Avsikten är att föräldrahandledningen skall ett utbud i

ge som största möjliga utsträckning utformas på föräldrarnas premisser och där kommunernas resurser tas till vara. Det tvärfackliga och sektorsövergripande samarbetet betonas.

I programmet ingår en satsning på pappagrupper. Målsättningen är att bidra till ökat deltagande och visa på betydelse

av pappor pappomas

32 Roth, K., Svensson, L., Föräldrar som frågar. PedEtik 1996. 33 Foreldreveiledning. Rundskriv Q-5/96. 3003.95. BFD, Bame- og familiedepartementet samt SHD, Sosial- helsedepartementet.

og

280 Särskilda metoder och modeller

i sina barn, att stärka det gemensamma föräldraansvaret omsorgen om och främja jämställdheten mellan kvinnor och män. Barne- familiedepartementet har bidragit med utveckling och og stöd till faktamässigt och metodiskt material för föräldrar och personal, samt förmedlat och orienterat detta uppföljning och vägledom genom ning till kommunerna. För utveckling och utvärdering material och av metoder i föräldrahandledningsarbetet har departementet inrättat en rådgivande expertgrupp. I övrigt förutsätts att kommunerna integrerar föräldrahandledningen inom för sin förebyggande verksamhet ramarna och eventuellt omdisponerar medel för särskilda åtgärder inom

området. För att ta reda på vilket vägledningsbehov dagens föräldarageneration har när det gäller barnuppfostran uppdrog Barne- familiedeparog tementet åt Psykologisk Rådgivning og Information i Bergen att genomföra undersökning bland ett representativt urval av föräldrar. en Resultatet undersökningen skulle sedan förmedlas till kommunerna av impulser till arbetet med föräldrahandledningen. Föräldrarnas och ge önskemål och behov skulle bilda underlag för utforrrmingen av det egna centrala föräldrahandledningsmaterialet. Barne- familiedepartementet har i samarbete med landets og landshövdingar, länsläkare och utbildningsdirektörer samt andra centrala förmedlat kunskap intressanta exempel och resurspersoner om utvecklingsprojekt. Särskilda samarbetsgrupper har inrättats. Landshövdingen har fått informerande, koordinerande och uppföljande en funktion i förhållande till kommunerna för att arbetet med samt ansvar föräldrahandledning kommer igång. På länsnivån ligger även ansvaret för att starta länsvisa utbildningar kurs- och seminariegenom verksamhet och rapportering till departementet hur arbetet om framskriden Kommunerna har ansvaret för att starta föräldrahandledningen lokalt. Målet att det skulle finnas ett utbud sådan verksamhet i de var av flesta kommuner före utgången år 1995. Kommunerna skulle lämna av in översikt över vilka åtgärder de vidtagit inom föräldrautbildningsen arbetet till landshövdingen före årsskiftet 1995. Detta har genomförts planerats och sammanställning för hela landet har också utarsom en betats I programmet för föräldrahandledning ingår krav på kompetensutveckling hos olika yrkesgrupper skall handledning och som ge vägledning till föräldrar. Det gäller t.ex. personal på hälsostationer,

34 Oppsummering utvikling i foredreviledningsprogrammet i 1995 og 1996 av - Infonnasjon oppfölgning i 1997. Rundskriv Q-5/97. 24.03.97. BFD, Barneom og familiedepartementet.

SOU 1997: 161 Särskilda metoder och modeller 281

daghem, inom socialtjänst och för pedagogisk- psykologiska tjänster. Utbildningen anses angelägen den kan bidra till bättre

eftersom en

kompetens i att tidigt identifiera risker i samspelet mellan barn och föräldrar och ge hjälp och stöd så tidigt möjligt till föräldrar är

som som i behov av speciellt stöd.

i

Särskilda team har inrättats i kommunerna för handledningen till de tvärfackliga grupper som arbetar med barnfamiljer på det lokala planet.

Departementet har bidragit med utbildnings-, handlednings- och informationsmaterial samt seminarieverksamhet. Departementet har avsatt medel för regionala konferenser och seminarier föräldra-

om handledning/föräldrautbildning. Fyra regionala konferenser anordnades under år 1995. Regionala seminarier ordnades även.

F öräldraenkäf

En landsomfattande enkät genomfördes under år 1995 för

att ge un-

derlag till föräldrahandledningsprogrammets innehåll. Denna enkät

omfattade ca 1 300 föräldrar tillfrågades hälsostationer och

som genom daghem.

Enkätsvaren visar bl.a. att föräldrarna sig ha två huvudbehov

anser som bamuppfostrare. De har behov av information och kunskap som är knuten till avgränsbara frågeställningar och problem. De har också,

särskilt förstagångsföräldrama, behov vägledning i socialiseringen

av till föräldrarollen. De har t.ex. frågor hur de skall få bra

om en arbetsfördelning och ett gott samspel i familjen, hur de skall klara

av vardagstillvaron och förverkliga framtidsförväntningama. Föräldrarna är relativt medvetna om vilken form vägledning de kan få

av av hälsosystem via hälsostationen. Föräldrarna hälsosystem

ser som en "informant med relevanta kunskaper. Nätverket runtomkring föräldrarna ger mer tid och möjligheter att utväxla erfarenheter

egna av

barnuppfostran.

Det finns uppenbara olikheter mellan könen när det gäller vägledningsbehov. Föräldrarna har olika roller. Båda föräldrarna har behov

av att delta i sammanhang där man samtalar och delar erfarenheter på många plan.

Undersökningsresultaten bekräftar utvecklingen delta-

av en mer gande papparoll. Utredarna ökande deltagande i barn-

tror att pappans uppfostran kommer att öka behovet vägledning till föräldrarna. Det

av blir viktigt att få mer detaljerad insikt önskemål och behov

om pappans i denna utveckling. Arbetet måste gå ut på att skall växa och bli

pappan

5 Raundalen, M., Gjestad, R., Foreldreundersökelsen 1995. Foreldres behov for inforrnasjon, råd og veiledning.

282 Särskilda metoder och modeller SOU 1997: 161

trygg i sin och föräldraroll, anser de som har analyserat enpappakätsvaren. Föräldraenkäten visar stor fråga för föräldrarna är barns att en utagerande, barns aggression och Föräldrarna är osäkra på vad som oro. är bagatellartat och tillfälligt och vad kan bli värre och svårare och som kan få långsiktiga konsekvenser. Föräldrarna är också osäkra på som de skall bestraffa barnen och hur stark bestraffning de skall välja. om Föräldragruppen kan utrymme för att diskutera föräldrarnas ge osäkerhet i olika situationer. Föräldrar kan då hjälpa varandra till olika lösningar att de hör hur andra föräldrar har löst liknande genom situationer. Detta kan bidra till ett mer nyanserat kunskapssökande än informationen kommer från specialist. Det framhålls emellertid när en att det är angeläget med sakkunnig personal kan förmedla kunskap som och fakta till föräldrarna och kan möta föräldrarna där deras behov som finns.

Material för föräldrahandledning

Bame- familiedepartemetet har uppdragit experter och forskare og utarbeta rapporter, handledande material för personal och infonnaatt tionsmaterial till föräldrar. De teman tas bygger på önskemål som upp kom fram i föräldraenkäten. Inom programmet har skrifter för som föräldrar tagits fram barnuppfostran, samspel mellan föräldrar och om barn, barns aggression och empati, adoptionsfamiljen, den nya familjen, mobbning bland barn och uppfostringsformer förr och unga, små barns sjuka barn, och bam. Författare till böcker nu, sorg, pappor och handledningsmaterial är kända bamexperter Magne Raundalen som och Henning Rye. Alla länsstyrelser, hälsostationer och kommunkanslier har under år 1996 fått del detta material för att kunna använda underlag i av som kontakterna med föräldrarna.

Utredningens kommentarer

Genom det norska föräldraprogrammet har ett omfattande handlednings- och informationsmaterial utarbetats kvalificerade forskare av och experter inom bamområdet. Detta material innehåller pedagogiskt väl utarbetade och lättillgängliga skrifter och filmer för personal och

föräldrar. Den norska föräldraprogrammet byggdes att det fanns en upp p.g.a. efterfrågan från fältet på stimulans och metoder för att stor ny nya utveckla föräldrautbildningen. Utvecklingsarbetet inleddes med en undersökning bland föräldrar vilka behov de hade förom av

Särskilda metoder och modeller 283

äldrautbildning och bland personal om vad de behövde för att handleda föräldrarna. Det fanns en politisk ambition att satsa på iöräldrahandledning från regeringens sida. I förutsättningarna att det kom-

angavs var munerna själva som avgjorde vilka faktiska insatser skulle kunna

som ske på den lokala nivån. Det ställdes dock krav från regeringens sida på

återrapportering från kommunerna om hur föräldrahandledningen

utvecklades lokalt. Lokala och regionala utvecklingsprojekt har därvid bidragit till ett viktigt idé- och erfarenhetsutbyte.

Även i Sverige skulle det säkert uppskattas på många håll det

om fanns ett informativt och inspirerande material föräldraskap, barns

om utveckling och behov att tillgå för föräldrar och dem vill

m.m. som satsa på att arbeta med frågor som gäller stöd i föräldraskapet. Ett material som blivit efterfrågat är t.ex. videoñlmseien "Människans bam. Ur ett svenskt perspektiv skulle det däremot kanske inte vara möjligt att

ut med centrala direktiv om att föräldrautbildning skall initieras och om att återrapportering om materialets användning skall ske. Uppföljningskravet skulle i sig kunna ha pådrivande funktion,

en eftersom det kan upplevas som ett nederlag för kommuner, som inte har initiativ att redovisa. Det norska arbetssättet visar också på handlingskraft och medveten satsning för att påverka utvecklingen.

13 Utbildning - Fortbildning

Utredningens bedömning Genom sin grundutbildning och fortbildning bör personal

genom som möter föräldrar förberedas i att föräldrar stöd i deras för-

ge äldraskap, individuellt och i grupp. Högskoloma bör uppmärksammas på behovet att över in-

av se nehåll i utbildningen till distriktssköterska, sjuksköterska, barnmorska, läkare, socionom, psykolog samt barn- och ungdomspedagog vad gäller att få en bättre kompetens i frågor om barns utveckling och behov, parrelationer, samlevnad, gruppmetodik, gruppdynamik. En bredare översyn av dessa utbildningar skulle angelägen

vara med hänsyn till behovet av kompetensutveckling i frågor

som gäller barns utveckling och behov, parrelationer, samlevnad, gruppmetodik, gruppdynamik. Fortbildningsinsatser behövs för yrkesverksamma inom mödraoch barnhälsovården, barnomsorgen, skolan, individ- och familjeomsorgen i frågor om barns utveckling och behov, parrelationer, samlevnad, gruppmetodik, gruppdynamik. Utredningens förslag

Att Lärarutbildningsutredningen över behovet kunskap

ser av om barns utveckling inom lärarutbildningen och vid behov lyfter in moment från den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen. Att Folkhälsoinstitutet får i uppdrag att i samråd med kommuner, landsting studieförbund och frivilligorganisationer utveckla metoder och pröva olika modeller för fortbildning föräldrar och

av personal som gruppledare för föräldragrupper. Att Socialstyrelsen i samarbete med Folkhälsoinstitutet,

får i uppdrag att ordna konferenser kring stödet i föräldraskapet och dess betydelse. Att Skolverket får i uppdrag över kursplaner med hänsyn

att se till barns och ungas behov kunskap i föräldraförberedande

av teman som barns utveckling och frågor som gäller föräldraskap.

286 Utbildning Fortbildning

13.1 från olika utbildningar Exempel

Nedan exempel på hur utbildningar för distriktssköterskor, sjukges sköterskor, barnmorskor, lärare, förskollärare och personal i öppna förskolor frågor samarbete med föräldrarna, föräldrasamtal, tar upp om samtalsmetodik och gruppdynamik. Målen för respektive utbildning

framgår generellt högskolelagen och högskoleförordningen

av 1993:100, bilaga 3. Allmänt dessa mål att studenten skall sett anger ha goda och för sin uppgift relevanta kunskaper och färdigheter för yrkesutövningen och för att utveckla verksamheten, god självkännedom och social kompetens. I övrigt mål varierar alltefter vilken anges som Följande redovisning exempel på vad som examen som avses. ger framgår kursplaner och andra dokument angående respektive utbildav ning. Även läkare, socionomer och psykologer kommer i sin yrkesutövning i kontakt med föräldrar och bam. Dessa utbildningar benära handlas dock inte här.

13. 1 1 uksköterskeutbildningen

.

Sjuksköterskeutbildningen 120-poängsutbildning på 6 terminer. I

är en målbeskrivningen för sjuksköterskeexamen SFS 1993: 100, bilaga p. 33 bl.a. att studenten skall ha tillägnat sig kunskaper i professioanges nell omvårdnad, utvecklat sin förmåga till inlevelse och till goda relationer med patienter och deras närstående, förvärvat kännedom om förhållanden i samhället påverkar människors hälsa, fönnåga att som kunna initiera och delta i hälsobefrämjande och förebyggande arbete tillägnat sig kunskaper i sjukvårdens ekonomi och organisation. samt I övrigt gäller de mål respektive högskola bestämmer. som Hälften utbildningen till sjuksköterska omfattar temat omvårdnad av genomgående handlar kommunikation och samtalsmetodik. som om Under den första terminen utbildningen ingår S-poängskurs på av en individ, och samhälle. I denna kurs behandlas frågor om temat grupp arbeta i och individuellt, förhållningssätt Under den att grupp egna osv. sista utbildningsterminen i sjuksköterskeutbildningen hålls kurs om en barn, ungdom och föräldrar med inriktning på öppenvård.

13.1 Bammorskeutbildningen

Bammorskeutbildningen är påbyggnadsutbildning till sjukskö-

en terskeutbildningen. Utbildningen för bammorskeexamen omfattar 60 poäng inom högskolan. Som behörighetskrav till utbildningen gäller, förutom allmän behörighet, legitimation sjuksköterska samt lokala som

SOU 1997161 Utbildning Fortbildning 287

-

antagningskrav. I högskoleförordningen 1993:l0O, bilaga 7.

anges att för att erhålla bammorskeexamen skall studenten bl.a. ha utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och goda relationer med patienter och deras närstående, förvärvat kännedom för-

om hållanden i samhället påverkar människans hälsa samt kunna delta

som i hälsobefrämjande och förebyggande arbete.

Utbildningen är indelad i tre kurser avseende grund-, fortsättningsoch fördjupningskurs och består 30 poäng teoretisk och 30 poäng

av praktisk utbildning. Inom fortsättningskursen samt fördjupningskursen ingår att utveckla yrkeskompetensen vad gäller bammorskans

ansvar och funktion med inriktning på familjehälsovård såväl under graviditeten som efter barnets födelse.

De mål som de studerande skall uppnå utbildningen och

genom som knyter an till föräldrastödet är följ ande 0 psykiska aspekter på föräldraskapet under graviditeten,

den tidiga mor-bam-relationens och amningens betydelse för

samspelet, 0 psykologiska aspekter på föräldraskapet under och efter förloss-

ningen, 0 kvinnans psykologiska omställning efter förlossningen,

föräldrautbildningens mål och innehåll före och kring barnets

födelse, 0 bammorskans medverkan till utveckling hos kvinnan/mannen

genom att stödja och stärka dem i deras anpassning i samband med

graviditet och föräldraskap, 0 kunskap om risker med tobak, alkohol och andra beroendeframkal-

lande medel och påverkan på kvinnan/bamet.

13.1.3 Barn- och

ungdomspedagogisk utbildning

Barn- och ungdomspedagogisk kan utfärdas med inriktning

examen mot arbete som förskollärare som fritidspedagog. För att få

examen skall studenten ha fullgjort handledd praktik eller förvärvat motsvarande praktisk erfarenhet.

Utöver de allmänna målen i högskolelagen skall studenten enligt högskoleförordningen 1993: 100, bilaga p. 8 bl.a. ha förmåga att till lagarbete, förmåga att i samarbete lösa de förekommande arbetsuppgifterna, insikter i pedagogik, Specialpedagogik, didaktik, psykologi och metodik som kärvs för verksamheten, förmåga att belysa allmänmänskliga och övergripande frågor t.ex. existentiella frågor, miljö-

som

36 Studiehandledning. Grundkurs 1-20 poäng. Bammorskeprogrammet, Vårdhögskolan i Göteborg 1996.

288 Utbildning-Fortbildning

frågor, god förmåga att planera, genomföra, utvärdera och utm.m., veckla arbete med barn och ungdomar i samt god kännedom om grupp socialtjänsten och skolan avseende mål, verksamhet och organisation. Härutöver gäller de mål respektive högskola bestämmer. som Den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen ses för närva-

Lärarutbildningsutredningen.

rande över av Förskollärarutbildningen bedrivs vid högskola och omfattar 120 Utbildningen pågår under terminer. 90 poäng är bunden poäng. sex studiegång. 30 utgörs tillval och examensarbete. Varje högpoäng av skola lägger lokala utbildningsplaner och kursplaner för varje kurs upp inriktning. Utbildnings- och kursplaner skiljer och kan ha en speciell alltid så mycket från varandra eftersom det sker ett visst erfasig inte renhetsutbyte mellan högskolorna. samband med kartläggningen föräldrautbildningen Ds 1997:6 I av några högskolors utbildningsprogram när det

gjordes en genomgång av

innehåll i utbildningen till förskollärare. Som exempel kan

gäller

konstateras att Högskolan i Jönköping i sitt barn- och ungdomspedaför förskollärare har moment under hela utbildnings-

gogiska program

inriktade på föräldrasamverkan, föräldramedverkan och tiden som är föräldrastöd. Högskolan i Karlstad har flera kurser i förskollärarutbildningen har inslag frågor gäller samarbete med föräldsom av som föräldrasamverkan, gruppmetodik och gruppdynamik. Dessa frågor rar, behandlas där främst under de första tre tenninema. lärarutbildningen vid Högskolan för Lärarutbildning i Stockholm I HLS ingår temautbildning yrkesrollen för förskollärama. En en om utbildning på 5 poäng sociala omvårdnadsfrågor

kompletterande om

vid Göteborgs universitet. Vidare finns 5-poängskurs om fråfinns en barnet i relation till föräldrarna. Olika teman och uppläggning gor om diskuteras. Förskollärama arbetar vanligen i arbetslag och får därmed också en god förmåga i leda och hantera konflikter. Förskollärama att grupper kan dock känna otrygghet i sin yrkesroll i förhållande till lärarna. De också känna sig osäkra i sin yrkesroll i förhållande till resursstarka kan vilket kan olyckligt i mötet med föräldrarna, t.ex. vid föräldrar, vara föräldramöten eller individuella samtal.

Utbildning för arbete i öppen förskola

förskolan leds vanligen förskollärare ibland har Den öppna av en som hjälp barnskötare. Förskollärama kan ha en specialpedagogisk av en inriktning. Det förekommer också att socialsekreterare eller socialpedagoger tjänstgör på den öppna förskolan.

SOU 1997161 Utbildning- Fortbildning 289

Det finns modeller för en påbyggnadsutbildning, som genomförs i form av uppdragsutbildning på högskolenivå för personal i öppen förskola. En del i denna utbildning avser att utvidga kompetensen i att samarbeta med föräldrar och andra besöker den öppna för-

vuxna som skolan.

Vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm HLS har prövats en sådan modell för påbyggnadsutbildning på högskolenivå för personal i öppen förskola. ,Fem kurser har genomförts för personalen på öppna förskolor både som fristående kurser och som uppdragsutbildning. HLS planerar att fortsätta med 5-poängskurser som uppdragsutbildning. Syftet med dessa kurser är att stärka personalens yrkesroll och att arbeta föräldrastödjande. Under hösten 1997 genomförs sådan kurs i

en långsam takt för att personalen skall hinna med både yrkesarbete och studier. Även vid högskolorna Jönköping och Luleå diskuteras att starta särskilda kurser.

Det finns önskemål om fortbildningskurser och fördjupningskurser från dem som har deltagit i tidigare kurser. Det finns också önskemål

kurser tar samarbetet med mödra- och bamhälsoom som upp mer om vården.

Vidare kan nämnas att ett nätverk, som anordnar kurser för personal

arbetar i öppna förskolor i Stockholm, har fått bidrag från Socialsom styrelsen under sitt uppbyggnadsarbete. Genom högskolan spelades under våren 1997 in video belyser syftet att den öppna försko-

en som lan, arbetsmetoder, arbetsförhållanden, yrkesrollen och verksamhetens betydelse.

Lärarutbildningen

Utbildningsprogrammet för grundskollärarexamen har två inriktningar. Den är inriktad mot undervisning i klasserna 1-7 och omfattar 140

ena poäng. Den andra är inriktad mot undervisning i klasserna 4-9 och uppnås enligt två alternativ minst 180 eller 140-180 poäng.

om

Högskoleförordningen 1993:l00, bilaga 14 vilka lärar-

p. anger examina skall finnas och fastställer målbeskrivningar för dessa,

som gemensamma för alla högskolor. För att erhålla grundskollärarexamen skall studenten ha bl.a. sådana insikter i pedagogik, Specialpedagogik, didaktik, psykologi och metodik krävs för att bedriva den

som undervisning utbildningen är inriktad mot och lösa normala

som elevvårdsproblem i skolan, förmåga att belysa existentiella frågor, m.m. För grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i

37 Westmark, Artikel i konferensmaterial Öppen förskola, tre perspektiv. Rikskonferens 10-11 maj 1995. Socialstyrelsen.

årskurserna 1-7 skall studenten även ha särskild kännedom om grundläggande läs- och skrivinläming och/eller grundläggande matematikinläming. Vidare krävs att studenten har fullgjort handledd praktik. Högskolorna bestämmer i övrigt själva mål, omfattning, innehåll och organisation utbildningarna. Lärarutbildningarnas innehåll och av organisation varierar delvis mellan olika högskolor. Regeringen har i budgetpropositionen för år 1997 framhållit att utvecklingen regionala utvecklingscentra bör stimuleras och att ledav ningen för varje högskola med lärarutbildning bör ta ett samlat ansvar för denna utbildning och garantera att den är väl sammanhållen. Vidare framhålls i linje med de överväganden som utredningen om föräld- rautbildning har framfört i tidigare avsnitt att yrkeserfarenhet från andra områden än skolan bör tas till inom lärarutbildningen. vara En särskild parlamentarisk kommitté har tillsatts för att lämna förslag till förnyelse lärarutbildningen Dir.1997:54. I direktiven av framhålls att den förändrade lärarrollen kräver ett ledarskap med professionella kunskaper hela verksamheten läraren måste kunna ta om för såväl övergripande mål ämnesspecifika- vara både geansvar som neralist och specialist. Vidare att organiseringen av skolarbetet anges ställer stora krav på ledarskap, vilket kräver social kompetens, medvetenhet och insikt i hur individer och grupper fungerar och att kunom skaper t.ex. relationer, kommunikation, barn- och ungdomskultur om skolan mötesplats och kulturmiljö är viktiga. samt om som I Lärarutbildningsutredningens uppdrag ingår vidare att ange mål och principer för styrning lärarutbildningen samt att lämna förslag av innehåll och omfattning de olika lärarutbildningama, liksom om om av organisatoriska frågor. I uppdraget ingår också att lämna ytterligare förslag kring lärarnas fortbildning, vidareutbildning och lärarutbildningens forskningsanknytning. Vidare skall utredningen belysa möjliga vägar för att organisera de regeringen förordade utvecklingscentra. av Dessa förutsätts ha viktig roll för att snabbt initiera fömyelsearbete i en samverkan mellan högskola, förskola, skola och vuxenutbildning. Varje högskola fastställer sin utbildningsplan. Den anger huegen vudinriktningen för utbildningen och är styrande för de mer detaljerade kursplaner fastställs respektive institutions styrelse. Vid Högsom av skolan i Karlstad har lärarutbildningen en gemensam basutbildning på 20 poäng under termin för samtliga studerande inom grundskolläen rarutbildningen och studerande inom de barn- och ungdomspedagogiska utbildningarna utbildas vid högskolan Temat för denna utsom bildning är "Tradition och fömyelse. I den ingår en lO-poängskurs om

38 Program för grundskollärarexamen, Högskolan i Karlstad. Dnr 30/956.

SOU 1997161 Utbildning Fortbildning 291

-

grundläggande perspektiv på didaktik och en IO-poängskurs om Samhälle och kultur.

Syftet är att introducera de blivande lärarna att fungera som kulturförmedlare i sin kommande verksamhet. Det personliga ansvaret betonas för de fortsatta studierna och den kommande yrkesverksamheten. För att öka förståelsen och samarbetet mellan olika lärarkategorier delas de studerande in i s.k. studiegrupper, bestående av 6-8 studerande. Dessa studiegrupper är sammansatta så att blivande förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare med olika inriktningar integreras och studerar tillsammans

Målen för kursen Samhälle och kultur kopplar till de önskemål som utredningen om föräldrautbildning har framfört tidigare i detta betänkande. Det är bl.a. att utveckla förmågan hos de studerande att bearbeta grupprocesser inom den egna studiegruppen, introducera ett problembaserat lärande, grundlägga ett medvetet förhållningssätt till kulturarv och traditionsförmedling. Som särskilda kursmoment ingår bl.a. föräldrautbildning, utvecklingssamtal, den målstyrda skolan, skolkoder och den dolda läroplanen, föräldrar och närsamhället, närsamhällets påverkan på skolan och skolpersonalens arbetssituation, den fysiska och psykiska skolmiljön, m.m.°

Grundskollärarutbildningen är, enligt vad utredningen har erfarit, till största delen inriktad på utbildning i ämneskunskap 85 % enligt

ca

vissa beräkningar. Endast en mindre del denna utbildning tar

av upp frågor om barns utveckling och behov i olika åldrar, förhållningssätt till barn, bemötande av barn osv. Frågor om att hantera konflikter med barn, mellan barn i grupper, mellan barn och eller att hantera

vuxna olika former av mobbning har inte heller ingått i utbildningen som särskilda moment. Frågor om samarbete med föräldrar, föräldrasamtal, gruppmetodik och gruppdynamik har aktualiserats i och med att lärarna numera skall svara för utvecklingssamtal. Hittills har dock lärarutbildningen endast marginellt tagit upp dessa frågor. De blivande lärarna har inte heller fått utbildning i att leda grupper trots att detta egentligen ingår i det dagliga arbetet. Lärarutbildningen har i stället mer handlat om att få en teoretiskt och undervisningsmässigt god kompetens.

Regeringen Utbildningsdepartementet har översyn frå-

genom av gor om ökat inflytande för elever och föräldrar samt i direktiven till Lärarutbildningsutredningen tagit nya initiativ som innebär att läraren

39 Kursplan för Tradition och förnyelse. En introduktionskurs till läraryrket. Samhälle och kultur, 10 poäng. Institutionsstyrelsen för Samhällsvetenskap. Högskolan i Karlstad. 1995-12-15. ° Kursplan. Skolans hela verksamhet. Gnmdskollärarprogrammet. 10 poäng, preliminär version, 1996.

292 Utbildning-Fortbildning

måste få en mer aktiv och verklighetsförankrad roll i kontakten med eleverna och föräldrarna. Föräldrainflytandet har fått högre dignitet i

en skolans värld genom olika centralt fattade beslut. Fortfarande är det dock långt kvar till ett reellt föräldrainflytande i de flesta skolor, trots att detta är en viktig förutsättning för föräldrarnas intresse för skolan och skolans arbete med eleverna.

13.2 Motiv för utredningens bedömning och

förslag

Utredningen om föräldrautbildning konstaterar i flera sammanhang i detta betänkande vikten av att professionella som möter föräldrar i mödra- och bamhälsovården, förskole- och fritidshemsverksamheten, skolan, föreningslivet, har god kompetens i att ta vara på föräld-

m.m. rarnas intresse och engagemang och stärka dem i deras förmåga som föräldrar. Detta ställer nya krav på utbildning och fortbildning av personal.

Utredningen att följande delmål bör ställas upp för stödet i

anser föräldraskapet: 0 Utbildningen personal, som i sitt arbete möter föräldrar, ska syfta

av

till att utveckla lyhördhet för föräldrars frågor, respekt och samspel

samt till att stärka föräldrars kompetens och tilltro till sin egen för-

måga. 0 Personal som skall arbeta med föräldrar ska ha kompetens att ge

föräldrar stöd i sitt föräldraskap individuellt och i grupp. 0 Ledaren för en föräldragrupp bör vara lyhörd, ha respekt för grupp-

deltagarnas kompetens och uppmuntra samspel mellan individer. Behovet fortbildning personal stort i början 1980-talet när

av av var av föräldrautbildningen byggdes upp och det gjordes då stora satsningar på fortbildning. En ny satsning på stöd i föräldraskapet ställer nya krav på utbildning och fortbildning av den personal som möter föräldrar i sin yrkesutövning. Det handlar om en ny syn på föräldrars engagemang, kraft och förmåga att ta ansvar för sin situation, att ta initiativ, att starta

Det handlar också föräldrarnas intresse för frågor om relagrupper. om tioner och parförhållanden och ökad medvetenhet i föräldrarollen.

en Ett föräldrastöd som omfattar föräldrar med barn upp till 18 års ålder innebär också att det blir fler yrkesgrupper som har behov av utbildning och fortbildning.

Den personal som möter föräldrar ställs därmed inför nya utmaningar i att möta föräldrarnas behov stöd, lyhörd för föräldrar-

av vara nas frågor, kunna leda grupper, ha kunskap i samtalsmetodik, gruppdy-

SOU 1997 l 61 Utbildning- Fortbildning 293

namik, förmåga att hantera olika situationer kan komma upp i försom äldragrupper och på de tillfällen när föräldrar träffas. ta vara När det gäller grundutbildningen vid högskolor i Sverige gör varje utbildningsanordnare sina egna utbildningsplaner med utgångsupp punkt i de krav bestäms i högskoleförordningen och de målbesom skrivningar fastställs för de olika yrkesexamina. Utbildningama som kan därför delvis olika ut på varje högskola. Utredningen föräldse om rautbildning har studerat förhållandena vid några högskolor och drar därav slutsatsen att det är angeläget att högskolorna uppmärksammas på att utbildningar den personal, som senare kommer att möta förav äldrar i sin yrkesutövning, måste utvecklas med inriktning på behovet att arbeta för ett ökat stöd i föräldraskapet. av Inom högskolan finns dessutom intressanta utvecklingsmöjligheter

att ordna gemensamma grundutbildningskurser för flera yrkesinriktade

utbildningar t.ex. förskollärare, lärare, socionomer, distriktssom sköterskor, sjuksköterskor och barnmorskor. En modell, som har prövats vid Högskolan i Karlstad med gemensam basterrnin för en förskollärare och lärare, har visat att eleverna har ett stort utbyte av en sådan uppläggning. Utredningen föräldrautbildning anser att det om skulle värde utbildning kunde prövas vid flera vara av om gemensam högskolor. Det skulle även vara av värde om en gemensam utbildningsplattform för fler yrkesgrupper kunde prövas. .Sjuksköterska distriktssköterske- och barnmorskeutbildningen vid hälsohögskoloma innehåller moment om föräldrasamarbete, arbete i grupp och gruppdynamik. Utredningen om föräldrautbildning anser att dessa utbildningar skulle behöva över särskilt vad gäller arbetet ses med att ge stöd i föräldraskapet, föräldrars samarbete, parförhållanden och relationer. Hälsohögskoloma bör uppmärksamma behovet av utveckling i utbildningen i dessa avseenden. Den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen har i förhållande till lärarutbildningen ett bredare innehåll vad gäller frågor om barn, barns utveckling och barns behov, samarbete med föräldrar, gruppdynamik och gmppmetodik. Utredningen dock att förskollärar- och anser fritidspedagogutbildningen skulle kunna fördjupas vad gäller kompetensen i samtalsituationen med föräldrarna och i att ge föräldrarna ökat inflytande över verksamheten. Under år har, i samband med senare ökade besparingskrav inom verksamheten, bamgruppema på många håll blivit större och antalet vuxna som arbetar i bamgruppema har minskats. Detta ställer också krav på yrkesrollen och på möjlighenya terna att hålla god kontakt med föräldrarna. De ändrade villkoren för en arbetet med barn och kontakterna med föräldrarna bör således även tas upp i

294 Utbildning Fortbildning SOU 1997: 161

-

Utbildningenäortbildningen av lärare skulle också kunna utvecklas vad gäller frågor om kunskap om barn, föräldrasamarbete, samtalsmetodik, gruppmetodik och gruppdynamik. Lärarutbildningen kan hämta förslag om metoder och innehåll från förskollärarutbildningen. Utredningen om föräldrautbildning anser att Lärarutbildningsutredningen bör uppmärksammas på detta. Bl.a. bör med hänsyn till kravet på en ökad samordning mellan förskolan och skolan beaktas vad detta får för konsekvenser för stödet i föräldraskapet/föräldrautbildningen.

Fortbildningsbehov

Utredningen om föräldrautbildning anser att det, om samhället skall ge ett förstärkt stöd i föräldraskapet, finns ett behov av fortbildning för yrkesverksamma som möter föräldrar och bam. Ett vidgat samarbete med familjerådgivningen i respektive kommun kan därvid vara av värde för att utveckla kompetensen i frågor gäller föräldrars villkor

som i dagens samhälle och stöd i parrelationen.

Utbildning och fortbildning kan handla om att utbilda "spjutspetsar" som i sin tur kan ge utbildning på det lokala planet. I Norge har t.ex. fylkesmännen motsvarar ungefär landshövding i Sverige haft

ansvar för fortbildning av personal i samband med implementeringen av det

norska föräldrahandledningsprogrammet. Fylkesmannen har där med-

verkat till utbildning av fortbildare från respektive kommun vilka i sin tur har svarat för fortbildningen på sin institution. En liknande modell skulle också kunna tillämpas i Sverige för fortbildningen på central och regional nivå för att lyfta frågan stöd i föräldraskapet/ föräldraut-

om bildningen.

Utredningen om föräldrautbildning vidare att det finns ett be-

anser hov av extra Stimulansbidrag för utbildning och fortbildning ledare

av av föräldragrupper. Nya idéer kan behövas vad gäller innehåll, material och metodik. Här är möjligheterna till kontinuerlig fortbildning för

personalen och handledning av stor betydelse.

Fortbildningen kan utvecklas och bedrivas på olika sätt. Utredningen om föräldrautbildning föreslår att Folkhälsoinstitutet i samråd med kommuner, landsting, studieförbund och frivilligorganisationer får i uppdrag att utveckla metoder och pröva olika modeller för fortbildning av föräldrar och personal som gruppledare för föräldragrupper.

Kurs- och konferensverksamhet

I samband med utbyggnaden av föräldrautbildningen i början 1980-

av talet anordnade Socialstyrelsen kurs- och konferensverksamhet för-

om

SOU 1997161 Utbildning Fortbildning 295

äldrautbildning för mödra- och bamhälsovårdens samordnande personal, läkare, barnmorskor och bamsjuksköterskor. Konferensemas probyggdes tillsammans med det landsting som för tillfället var gram upp värd för konferensen. Dessa konferenser satte fokus på mödra- och bamhälsovårdens föräldrautbildning inom landstingen, bidrog till att belysa aktuell forskning och tillfälle till utbyte erfarenheter. gav av Verksamheten rönte stor uppskattning. Utredningen föräldrautbildning att föräldrastödet/förom anser äldrautbildningen åter måste få en förstärkt status och uppmärksamhet inom landstingen. Det handlar också att nå fler yrkesgrupper och nu om fler föräldrar, eftersom föräldrastödet omfatta grupper av avses föräldrar har barn till 18 års ålder. Det skulle därför vara som upp angeläget med konferensverksamhet kring föräldrastödet/ en ny utbildningen och dess betydelse, för att följa upp verksamheten och ge vidgat utrymme till utbyte erfarenheter. I kapitel 4 i detta betänkande av

föreslår utredningen att Socialstyrelsen/Folkhälsoinstitutet, får i

uppdrag att ordna konferenser kring stödet i föräldraskapet och dess

betydelse.

Förberedelsen i föräldraskapet

Förberedelsen i föräldraskapet börjar i den barndomen och en egna grund läggs den trygghet, kärlek, uppskattning och omtanke genom barnet möter under sin uppväxttid. Förhållanden i hemmiljön har som stor betydelse för det föräldraskapet, men skolan kan också en egna bidra till att förbereda och lägga en grund hos den uppväxande generationen. I skolans undervisning är det därför angeläget att det finns utför att inhämta kunskap och diskutera frågor som gäller barns rymme utveckling och behov, föräldrarollen och stöd i föräldraskapet. Utredningen jöräldrautbildning föreslår därför att Skolverket får i om uppdrag att över kursplaner för att bättre tillgodose bams och ungas se behov kunskap i föräldraförberedande teman. Exempel på sådan av teman är barns utveckling och behov, föräldraskap, familj och relatio-

ner.

Kommittédirektiv

Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 1997

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att Föreslå hur stödet till föräldrar i form föräldrautbildning och andra verksamheter för föräldrar av med barn i förskole- och skolåldem kan utvecklas och stimuleras. Uppdraget skall slutfört den 30 september 1997. vara

Bakgrund

Riksdagens socialutskott har påtalat vikten att föräldrautbildning av kommer till stånd bet. 1990/91 :S0U 2. Utskottet att det bör skaanser förutsättningar för föräldrautbildning för föräldrar till barn som pas en spädbarnstiden. En sådan föräldrautbildning bör frivillig passerat vara för föräldrarna bör genomföras så att alla föräldrar får praktiska men möjligheter delta. Utskottet vidare att utbildningen bör bedriatt anser inom för bamhälsovården, barnomsorgen och skolan samt vas ramen kompletteras med insatser från frivilligorganisationer, såsom barn- och

ungdomsorganisationer och studieförbund.

Enligt utskottet bör föräldrautbildningens syfte att dels ge vara ökade kunskaper barns utveckling, dels skapa möjlighet till kontakt om och gemenskap med andra föräldrar samt med bamomsorgs- och skolpersonal. Enligt utskottet bör regeringen med utgångspunkt både i vad utskottet skisserat och i resultaten från det pågående fömyelsearbetet med föräldrautbildning föreslå hur föräldrautbildning under barnens en förskole- och skolår kan utvecklas och stimuleras. Riksdagen har gett regeringen till känna vad utskottet anfört rskr. 1990/91:5. I sitt betänkande 1995/96:SoU4 Barn och ungdom, har Socialutskottet vidhållit sin tidigare inställning. En särskild arbetsgrupp l996:A inom Socialdepartementet har under år 1996 haft till uppgift att kartlägga, beskriva och analysera verksamheter med föräldrautbildning och föräldrastöd. Denna arbetsgrupp har nyligen lämnat rapport Stöd i föräldraen skapet 1997:6. Rapporten bred beskrivning av hur föräldra- Ds ger en

298 Bilaga SOU 1997: 161

utbildningen och närliggande föräldrastödjande verksamheter bedrivs i dag. Rapporten innehåller dock inte några förslag.

Den föräldrautbildning som ges genom mödra- och bamhälsovården är för flertalet föräldrar det viktigaste momentet i föräldrautbildningen och föräldrastödet. Mödra- och bamhälsovården har betydelsefull

en föräldrastödjande roll. Kunskaper graviditet, förlossning och det

om lilla barnets behov är givetvis grundläggande, även kunskaper

men om parrelationer, relationer och samspel i familjen är angelägna att förmedla.

Barnen har behov av och rätt till kontakt med båda sina föräldrar. Det är viktigt att stödja föräldrarna att ta ett gemensamt för sina

ansvar bam. Särskilda insatser behövs för att öka faders deltagande i föräldrautbildning.

Föräldrar till barn i förskoleåldem behöver kunskap och kontakter med andra föräldrar. Frågor om föräldraskapet, barnuppfostran, gränssättning och tydlighet, barns språkutveckling och TV-tittande

är exempel på frågor som engagerar många föräldrar. Barnomsorgen ut-

ger rymme för sådana diskussioner, bara begränsat.

men

Den genomsnittliga åldern för alkoholdebuten har sänkts och missbruket bland ungdomar har ökat under 1990-talet. Detta trots att det inte är tillåtet att sälja, servera eller överlämna alkohol som gåva till ungdomar under 18 år. Ungdomarna själva föräldrarnas beteende

anger och normer som centrala i förhållande till deras på alkohol.

egen syn

Föräldrar till skolbarn känner allt tidigare en oro för barnens miljö både inom och utom skolans värld. Många föräldrar är i dag oroliga för att deras barn skall råka illa ut. Det kan gälla droger, kriminalitet och risker för tidig social utslagning.

I föräldrautbildningen kan också barnuppfostran diskuteras i ett jämställdhetsperspektiv. Det gäller såväl i förhållande till små barn

som till tonåringar. Vad är berättigade skillnader i uppfostran flickor och

av pojkar och vad har sin grund i myter och fördomar

Uppdrag

En särskild utredare tillkallas för att undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att utveckla och förbättra stödet till föräldrar i form

av föräldrautbildning och andra verksamheter är avsedda att stödja

som och stärka föräldrarna i deras föräldraroll.

Syftet är inte att samhället skall ta över barnets fostran utan tvärtom att ge föräldrarna det stöd de kan behöva för att lättare klara av föräldraskapet. Alla föräldrar behöver dock kunskap för att kunna fungera som föräldrar och många föräldrar behöver stöd i sitt föräldraskap.

Bilaga 299

Utredaren skall pröva det är möjligt att erbjuda alla föräldrar om föräldrautbildning. Det gäller framför allt inom mödra- och bamhälsovården, även inom barnomsorgen och skolan. Inom mödra- och men bamhälsovården är det angeläget att förstagångsföräldrama kan ges plats i gruppverksamhet med inriktning på att föräldrarna skall få kunskaper, kontakt och gemenskap. Intervjuundersökningar visar att föräldrar önskar att bamavårdscentralema skall föräldrautbildning unge der hela förskoleperioden. I uppdraget ingår att pröva förutsättningarna för sådan försöksverksamhet. en Vissa medicinska kunskaper förefaller också allt viktigare att ge föräldrarna. Astma, allergi och överkänslighet håller på att utvecklas till folksjukdomar. Förebyggande arbete inom detta område kan sannolikt besparingar i behandlingsarbetet. Också när det gäller barnolycksfall ge och plötslig spädbamsdöd är det angeläget att öka kunskaper och ge en ökad medvetenhet. Utredaren bör undersöka vilka metoder som är användbara när det gäller att förbättra föräldrarnas kunskaper inom dessa områden. Utredaren bör ta fram modeller för information till föräldrarna om det skadliga för barnets hälsomässiga utveckling i att bruka alkohol, narkotika och tobak under graviditeten. Det är angeläget att föräldrar sviktar i sin föräldraroll nås med som erbjudande stöd och om föräldrautbildning. Inte minst viktigt är att om erbjuda föräldrarna hjälp att lösa och minska eventuella inbördes konflikter. Modeller för föräldrautbildning för stöd till föräldrar som sviktar i sin föräldraroll bör tas fram. Bamomsorgen har viktig föräldrastödjande roll. Utredaren skall en pröva på vilket sätt denna kan utvecklas. Bamomsorgen när dock inte alla barnfamiljer. Utredaren skall därför särskilt se över möjligheterna att förbättra den öppna förskolans verksamhet stöd till föräldrar som och till barn inte har plats inom den sedvanliga barnomsorgen. som Utredaren skall belysa vilka grupper som inte nås av erbjudande om den organiserade föräldrautbildningen och föräldrastödet och vad som kan göras för att nå dessa föräldrar. Det kan bl.a. bli fråga om uppsökande verksamhet riktas mot föräldrar med särskilda behov eller i som särskilda situationer. Som exempel kan nämnas vissa invandrar- och flyktingföräldrar. Det kan också fråga föräldrar till barn med vara om vissa funktionshinder eller barn med behov av annat särskilt stöd. Ett särskilt område där föräldrar kan behöva stöd gäller tonårsbarförhållande till alkohol, droger och tobak. Utredaren skall pröva nens vad kan göras inom barnomsorgen, skolan och på annat sätt för att som hjälpa föräldrarna i deras arbete med att ge sina barn en positiv inriktning på sina liv.

300 Bilaga SOU 1997: 161

För barnet är en nära och tidig kontakt med båda föräldrarna av ovärderlig betydelse. Det är därför viktigt att nå både och

mammorna papporna med föräldrautbildning. Särskilda insatser för att uppmuntra pappor att delta i föräldrautbildning har visat sig framgångsrika.

vara B1.a. har fäder som deltagit i försöksverksamhetmed pappautbildning varit föräldralediga i större utsträckning än fader som inte deltagit. Med hänsyn härtill är det angeläget att utredningen medverkar till att verksamheten med pappautbildning får fast och generell form över hela

en landet. Det är även viktigt att finna former för hur mammor och pappor som inte bor tillsammans med sina barn kan få stöd i sitt föräldraskap.

Utredaren skall beakta FN:s konvention om barnets rättigheter. I sammanhanget bör övervägas hur barnets rätt till skydd, integritet och deltagande kan behandlas i föräldrautbildningen. Likaså bör prövas hur man kan hjälpa föräldrarna att utveckla barnets förmåga till empati, dvs. inlevelse i andra människors situation.

För området föräldrautbildning finns inga specifika lagregler. Utredaren skall vara oförhindrad att fortlöpande under utredningsarbetet föreslå sådana åtgärder av lagteknisk, finansiell och organisatorisk

natur som behövs dels för att uppnå förbättrade möjligheter till samordning och samverkan mellan olika myndigheter och organisationer inom området, dels för att medverka till att föräldrautbildning kan erbjudas föräldrar till barn i olika åldrar.

Samråd

Många av de frågor som kommittén skall behandla ingår bl.a. i Socialstyrelsens, Folkhälsoinstitutets, Bamombudsmannens, Statens skolverks och Ungdomsstyrelsens arbetsfált. Utredaren skall samråda med dessa myndigheter så att kompetens och resurser inom kommittén respektive berörda myndigheter tas till vara på bästa sätt. Utredaren skall även ha kontakter med Barnpsykiatrikommittén S 1995:06.

När det gäller utnyttjande av föräldrapenning bör samråd ske med Riksförsälqingsverket. I detta sammanhang är försäkringskassornas erfarenheter av särskilt intresse.

Utredaren skall även samråda med företrädare för kommuner och landsting.

Ramar för kommitténs arbete

Uppdraget skall vara slutfört senast den 30 september 1997.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare redovisning regionalpolitiska kon-

om av sekvenser dir. 1992:50, prövning offentliga åtaganden dir.

om av

SOU 1997: 161 Bilaga 301

1994:23, redovisning av jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. om 1994: 124 och redovisning konsekvenser för brottsligheten och om av det brottsförebyggande arbetet 1996:49. Kommitténs förslag skall kostnadsneutrala såväl för den statvara liga sektorn för den samlade offentliga sektorn. Utredaren skall som belysa vad detta innebär vad gäller omfördelning av resurser.

Socialdepartementet

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegfor steg.U. 32.Följdlagstiftningtill miljöbalken.M.

lnkomstskattelag,del I-IlI. Fi. 33. Att läraövergränser.Enstudieav0ECD:s Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. Förbättradmiljöinforrnation.M. 34.Övervakningavmiljön. M. Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35.Ny kursi trafikpolitiken bilagor.+ K. arbetshandikappade.A. 36.Bekämpandeavpenningtvätt.Fi. Länsstyrelsemasroll i trañk- ochfordonsfrågor.K. 37. Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U. Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndigheteller marknad.

forvaltningsomráden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsforrner.Fi.

sex Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.S. 39. Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40. Ungaocharbete.ln. hetsanpassningavstatsförvaltningens 41.Statenochtrossamfunden struktur.Fi. Rättsligreglering 10.Ansvaretfor valutapolitiken.Fi. Grundlag

l Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund

- 12.IT-probleminfor ZOOO-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku.

slutsatserfrånenhearinganordnadav 42.Statenochtrossamfunden IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku. IT-kommissionensrapportl/97. K. 43. Statenochtrossamfunden 13.Regionpolitikfor helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen 14.IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkligaarkiven.Ku. 15.Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44.Statenochtrossamfunden ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku. 16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden l7. Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatteroch finansiering.Ku. + Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden 18.Granskningavgranskning. Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.Ku. Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47.Statenochtrossamfunden 19.Bättreinformationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkliga egendomen.Ku. 20.Konkurrenslagen1993-1996.N. 48.Arbetsgivarpolitiki staten. 21. Växai lärande.Förslagtill läroplanfor barnoch Förkompetensochresultat.Fi. unga6-16år.U. 49.Grundlagsskyddfor nyamedier.Ju. 22.Aktiebolagetskapital. Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarför EU:s 23.Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo. demokratiochdelaktighetden8november1996 51. Bristeri omsorg anordnatavFolkomrösmingsutredningen,IT- enfrågaombemötande äldre.av

kommissionenochKommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapoch inlevelse beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötande äldre.av

- 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 53.Avskaffa reklamskattenFi.

- 25.Svenskmat- EU-fat.Jo. 54. Ministemochmakten. 26. EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi. törsörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningarnaav 27.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån de statligautredningarna.Ku. 28. l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56.Folketsområdgivareochbeslutsfattare. vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga l och Ju. 29.Bampomograñfrågan. 57. l medborgarnastjänst. lnnehavskriminalisering Ju. Ensamladforvalmingspolitikfor staten.Fi.

m.m. 30. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelsefor 58.Personaluthyrning.A. svenskstatsforvaltning.Fi. 59.SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn.Ku. 31.Kristallkulan trettonrösteromframtiden. 60.Betal-TV inomSverigesTelevision.Ku.

- IT-kommissionensrapport3/97.K.

fm/n

l S

x

tt-/bcim y

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

61.Att växablandbetongochkojor. 89. Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N. Ett delbetänkandeombamsochungdomars 90.Ändradorganisationför det statligaplan-, bygg-

uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån och bostadsväsendet.ln.

Storstadskommittén. 9. Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor. . - 62. Rosoravbetong. Jo.

En antologitill delbetänkandetAtt växabland 92. Medieföretagi Sverige Ägandeoch betongochkojor från Storstadskommittén. strukturförändringaripress,radio ochTV. Ku.

Sverigeinför epokskiñet. 93. Hanteringavfel i utjämningssystemetför . IT-kommissionensrapport5/97.K. kommunerochlandsting.ln.

Samhall.En arbetsmarknadspolitiskåtgärd 94. Konkurrensneutralttransportbidrag.N. . + Bilagedel.A 95. Forumför världskultur

Polisensregister.Ju. enrapportomettrikarekulturliv. Ku. . - Statsskuldspolitiken.Fi. 96.Lokalförsörjningoch fastighetsägande. .Återkallelseav uppehållstillstånd.UD. En utvärdering statensfastighetsorganisation. av .Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi Besparingari ochsmått.U. 97 Skydd skogsmark.Behovochkostnader. stort av M. . . Totalförsvaretoch frivilligorganisationema 98. Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. . uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor. M. - Politik för unga. 99. Ennyvattenadministration.Vattenärlivet. M. . + 2stbilagor. ln. 100.Nya samverkansformerinom denSjöhistoriska

En lagomsocialförsäkringar.S. museiverksamheten.Ku. . Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk 101.Behandlingavpersonuppgifterom . kommunikation.Referatfrånettseminarium totalförsvarspliktiga.Fö.

anordnatavlT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s

handelsdepanementetoch SElSdenll december jordbruk i framtiden.Jo.

1996.IT-kommissionensrapport6/97.K. 103.Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku.

74 EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional 104.Polis i fredenstjänst.UD. . utveckling.Jo. 105 Agenda21 Sverige.i . 75. Bosätmingsbegreppet.Skatterättsligaregler för Femår efterRio resultatochframtid. M. fysiskapersoner.Fi. 106.Enfond för ungakonstnärer.Ku.

76. Invandrare vårdi ochomsorg l07. Dennyagymnasieskolan

enfrågaombemötande äldre.av problemochmöjligheter.U. - - 77.Uppföljning avinkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämnaskolanmedrak Omrättentill rygg - 78. Medelsförvaltningi kommunerochlandsting.ln. skriftspråketochomförskolansochskolans

79. Försäkringsmäklare.En lagöversynav möjligheterattförebyggaochmötaläs-och

Försäkringsmäklarutredningen.Fi. skrivsvårigheter.U.

80.Reformeradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaretför transportavfarligt

81.Allmännyttiga bostadsföretag. gods.Fö.

+Bilaga.ln. 110.Säkrareobligationer Fi.

82.Lika möjligheter. In. lll .Branschsaneringochandrametodermot- 83.Om makt ochkön i spåren offentligaav ekobrott.Ju. organisationersomvandling.A. 112 En samordnadmilitär skolorganisation. . En hållbar kemikaliepolitik. M. 113.Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom . - 85. Fönnånefter inkomst- Samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A.

begreppför bostadsstödenochnya ll4. Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri

kvalifikationsreglerför rätttill förändringochkönsmaktensframtid.A.

sjukpenninggrundandeinkomst. 115.Ljusnandeframtid ellerettlångt farväl

86. Punktskattekontroll alkohol,tobakochav Den svenskavälfärdsstatenijärnförande

mineralolja,m.m.Fi. belysning.A.

87.Kvinnor, mänoch inkomster. 116.Barnetsbästai främstarummet.l-Nzskonvention

Jämställdhetoch oberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.

88. Upphandlingför utveckling.N. 116.Barnetsbästa enantologi. -

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

117.Nobelcenteri Stockholm ett informations-och 153.Arbetskraftensfria rörlighet trygghetoch

- -

aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och jämställdhet Bilagedel.+ A.

samhälle.Ku. 154.Patientenharrätt. 118.Deladestäder. 155.Miljösamverkani vattenvården.M. l 19.Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni 156.EttstörreochbättreEuropa EU:s utvidgning:

folkhälsoarbetet.S. Samhällsekonomiskaeffekter. Fi. 120.Vuxenpedagogik Sverige.Forskning,i utbildning, 157.Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför

utveckling.EnKartläggning.U. förskolan.U. 121.Skolfrågor Om skolai enny tid.U. 158.Vuxenpedagogiki teori och praktik. U.

- 122.Rättigheteri luñfartyg. K. 159.Ett utvidgateuropeisktområdemedfrihet, 123.Etteffektivarenäringsförbud.N. säkerhetoch rättvisa.Ju. 124.IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och 160.RegionalakonsekvenseravEU:söstutvidgning.N.

programvaruindustrin.Andrakammarsalen, 161.Stödi föräldraskapet.S.

Riksdagen,1997-06-16.K. 125 Ett svensktinvesterarskydd.Fi. 126.Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi. l27. Straffansvartörjuridiska personer.DelA+B. Ju. 128.Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden.

UD. 129.Kollektivtrafik i tid + Bilaga.K. 130.Effektivarestatliginköpssamordning.Fi. 13l. Lag ompremiepension.Fi. 132.Antimicrobial FeedAdditives.Jo. 133.Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. Jo. 134.Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och

-

rättssäkerhet. 135.Ledare,maktochkön.A. 136.Kvinnorsochmänslöner varför såolika A.

- 137.Glastakochglasväggar Denkönssegregerade

arbetsmarknaden.A. 138.Familj,maktochjämställdhet.A. 139.Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom

arbeteochpengari familjen.A. 140.Fonogramersättning.Ku. 141.Bokenitiden. Ku. 142.Högkostnadsskyddmotsjuklönekostnader. 143.StörreEU säkrareEuropa.UD.

- 144.Försvaretsfastigheter.

Formerför enkostnadseffektivoch

verksamhetsinriktadförvaltning. Fi. 145.Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens

arbeteför ekologiskhållbarhet.M. 146.Grunddata-i samhälletstjänst.Fi. 147.Barnsbilderavåldrande

enfrågaombemötandeaväldre.

- 148.Utbildningskanalen.U. 149.Miljön i ettutvidgatEU. M. 150.EU:sjordbrukspolitik och östutvidgning.Jo. 151.Foodandthe environment,Swedishstrategyfor

the futureof EUagriculture.Jo. 152.Uppehållstillstánd grundavanknytning.UD.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention

Fastighetsdataregister.3 ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.116

Barnetsbästa enantologi.116 Aktiebolagetskapital. 22 - Deladestäder.118 Bampomografifrågan. lnnehavskriminalisering Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni m.m.29 folkhälsoarbetet.119 Integritet Offentlighet Informationsteknik.39 Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och Grundlagsskyddförnyamedier.49 rättssäkerhet.134 Folketsområdgivareoch beslutsfattare. Högkostnadsskyddmotsjuklönekosmader.142 + Bilaga 1och2. 56 Barnsbilder avåldrande Polisensregister.65 enfrågaombemötande äldre.147av Branschsanering ochandrametodermotekobrott.111 - - Patientenhar rätt. 154 Straffansvarför juridiskapersoner.DelA+B. 127 Stödi föräldraskapet.161 Ett utvidgateuropeisktområdemedfrihet,

säkerhetochrättvisa.159

Kommunikationsdepartementet

Utrikesdepartementet Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.6

Återkallelse uppehållstillstånd.67 IT-problem inför 2000-skiñet.Referatoch slutsatserfrån av Polis i fredenstjänst.104 enhearinganordnad lT-kommissionendenav

18december.IT-kommissionensrapport1/97.12 Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden.128 Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik, StörreEU säkrareEuropa.143 - demokratiochdelaktighetden8 november1996 Uppehållstillståndpå grundavanknytning.152 anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT-

Försvarsdepartementet kommissionenoch Kommunikationsforsknings-

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. 23 Totalförsvaretoch ñ-ivilligorganisationema Kristallkulan trettonrösteromframtiden. uppdrag,stödochersättning.70 - - IT-kommissionensrapport3/97. 31 Behandlingavpersonuppgifterom Ny kurs i trañkpolitiken bilagor. 35+ totalförsvarspliktiga.101 Sverigeinför epokskiñet. Myndighetsansvaretför transportavfarligt gods.109 IT-kommissionensrapport5/97.63 En samordnadmilitär skolorganisation.112 Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk

Socialdepartementet kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav

lT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8 och SEISden 11december1996. Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24- IT-kommissionensrapport6/97. 73 Bristeri omsorg Rättigheteri luñfartyg. 122

enfrågaombemötande äldre.51av - IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och Omsorgmedkunskapochinlevelse programvaruindusnin.Andrakammarsalen, enfrågaombemötande äldre.52av - Riksdagen,1997-06-16.124 Att växabland betongochkojor. Kollektivtrafik i tid + Bilaga. 129 Ettdelbetänkandeombamsochungdomars

uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån Finansdepartementet

Storstadskommittén.61 Inkomstskattelag,del I-III. 2 Rosoravbetong. Byråkratin i backspegeln.Femtioåravförändring sex En antologitill delbetänkandetAtt växabland förvaltningsområden.7 betongochkojor från Storstadskommittén.62 Flexibel förvaltning. Förändringochverksam- En lagomsocialtörsälcringar.72 hetsanpassning statsförvaltningensav struktur. 9 Invandrare vårdi och omsorg Ansvaretför valutapolitiken.10 enfrågaombemötande äldre.76av - Skatter,miljö och sysselsättning.11 Förmånefter inkomst- samordnatinkomstbegrepp Det svårasamspelet.Resultatstyrningensframväxt för bostadsstödenochnyakvalifikationsreglerför ochproblematik.15 rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Skatter,tjänsterochsysselsättning. Dennyagymnasieskolan + Bilagor.17 problemochmöjligheter.107

- Granskning granskning. Att lämnaskolanmedrakrygg Om rättentill

av - Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 skriftspråketochomförskolansoch skolans Kontroll ReavinstVärdepapper.27 möjligheterattförebyggaochmötaläs-och I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och skrivsvårigheter.108 vårtoffentligaetos.28 Vuxenpedagogik Sverige.Forskning,utbildning,i Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför utveckling.EnKartläggning.120 svenskstatsförvaltning.30 Skolfrågor Om skolai ennytid. 121

- Att läraövergränser.Enstudieav0ECD:s Utbildningskanalen.148 förvaltningspolitiskasamarbete.33 Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför

penningtvätt.36 förskolan.157 Bekämpandeav Myndighetellermarknad. Vuxenpedagogikiteori ochpraktik. 158 Statsförvaltningensolikaverksamhetsforrner.38

Jordbruksdepartementet Arbetsgivarpolitik staten.i Förkompetensochresultat.48 Svenskmat- EU-fat. 25 Avskaffareklamskatten53 EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Ministemochmakten. försörjningen.26 Hur fungerarministerstyrei praktiken 54 Alternativautvecklingsvägarför EU:s I medborgarnastjänst. gemensammajordbrukspolitik. 50 Ensamladförvalmingspolitikför staten.57 EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional Statsskuldspolitiken.66 utveckling. 74 Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor. 91

fysiskapersoner.75 Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s Uppföljningavinkomstskattelagen.77 jordbruk i framtiden.102 Försäkringsmäklare.Enlagöversynav Antimicrobial FeedAdditives. 132 Försäkringsmäklarutredningen.79 Antirnikrobiellafodertillsatsersammandrag. 133 Reformeradstabsorganisation.80 EU:sjordbrukspolitik ochöstutvidgning.150 Punktskattekontrollavalkohol,tobakoch Foodandthe environment,Swedishstrategyfor the mineralolja,m.m.86 future of EUagriculture.151 Lokalförsörjningochfastighetsägande.

utvärdering fastighetsorganisation.96 Arbetsmarknadsdepartementet En avstatens Säkrareobligationer 110 Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför Ettsvensktinvesterarskydd.125 arbetshandikappade.5 Bilen,miljön ochsäkerheten.126 Personaluthyrning.58 Effektivarestatliginköpssamordning.130 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Lagompremiepension.131 + Bilagedel.64 Försvaretsfastigheter. Ommakt ochkön i spåren offentligaav

- Formerför enkostnadseffektivoch organisationersomvandling.83 verksamhetsinriktadförvaltning.144 Kvinnor, mänochinkomster. Grunddata i samhälletstjänst.146 Jämställdhetochoberoende.87

- Ett störreochbättreEuropa EU:sutvidgning: Mot halvamakten elvahistoriska

- essäerom Samhällsekonomiskaeffekter. 156 kvinnors strategierochmänsmotstånd.113

styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Utbildningsdepartementet

förändringochkönsmaktensframtid. 114 Dennyagymnasieskolan stegför steg.l Ljusnandeframtid ellerett långtfarväl

- Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Densvenskavälfärdsstateni jämförande unga6-16år. 21 belysning.115 Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Ledare,maktochkön.135 Besparingaristortochsmått.69 Kvinnorsochmänslöner varför såolika 136

-

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Glastakoch glasväggar Den könssegregerade Närings- och handelsdepartementet

arbetsmarknaden.137

Regionpolitikför helaSverige.13 Familj, maktochjämställdhet.138

Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom

Konkurrenslagen1993-1996.20 arbeteochpengari familjen. 139

Upphandlingför utveckling. 88 Arbetskrañensfria rörlighet trygghetoch

- Handelnmedskrot och begagnadevaror.89 jämställdhet Bilagedel.153+

Konkurrensneutralttransportbidrag.94

Etteffektivarenäringsförbud.123 Kulturdepartementet

Regionalakonsekvenser EU:s östutvidgning.160av IT i kulturenstjänst.14

Statenochtrossamfunden Inrikesdepartementet

Rättsligreglering

Bättreinformationomkonsumentpriser.19

Grundlag - Ungaocharbete.40

Lag omtrossamfund - Politik för unga.

LagomSvenskakyrkan.41 - + 2stbilagor.71 Statenochtrossamfunden

Medelsförvalmingi kommuneroch landsting.78 Begravningsverksamheten.42

Allmännyttiga bostadsföretag. Statenochtrossamfunden

+ Bilaga.81 Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch

Lika möjligheter. 82 de kyrkligaarkiven.43

Ändradorganisationför detstatligaplan-,bygg- Statenochtrossamfunden

ochbostadsväsendet.90 Svenskakyrkanspersonal.44

Hanteringavfel i utjämningssystemetför Statenochtrossamfunden

kommuneroch landsting.93 Stöd,skatteroch finansiering.45

Statenochtrossamfunden Miljödepartementet

Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.46

Förbättradmiljöinformation. 4 Statenoch trossamfunden

Följdlagstiming till miljöbalken. 32 Denkyrkligaegendomen.47

Övervakningavmiljön. 34 Statenoch trossamfunden.Sammanfattningamaav

En hållbarkemikaliepolitik. 84 förslagenfråndestatligautredningarna.55

Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.97 SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn.59

Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. Betel-TVinomSverigesTelevision. 60

Bilagor. 98 Grannlands-TVi kabelnät.68

Ennyvattenadministration.Vattenärlivet. 99 Medietöretagi Sverige Ägandeoch

- Agenda21 i Sverige. strukturförändringaripress,radio och TV. 92

Femår efterRio resultatochframtid. 105 Forumför världskultur -

Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens

enrapportomettrikarekulturliv. 95 - arbeteför ekologiskhållbarhet.145 Nya samverkansfonnerinom den Sjöhistoriska

Miljön i ett utvidgatEU. 149 museiverksamheten.100

Miljösamverkani vattenvården.155 Rapportmedförslagomsändningsorter.103

Enfond för ungakonstnärer.106

Nobelcenteri Stockholm ett infonnations-och

aktivitetscentxumkring namrvetenskap,kultur och

samhälle.117

Fonogramersättning.140

Bokenitiden. 141

POSTADRESS:10647STOCKHOLM

VÅ FAX:08-69091QLTELEFONZ08-6909190