Växa i lärande förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

VÄXA I

LÄRANDE

Förslag till för barn och 6-16 år

läroplan unga

, ,,.,v:w.Ju"L§ÃTvHruøøv.

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET i f a ü :L .

//hx

Statens offentliga utredningar

1997 1

Utbildningsdepartementet

Växa i lärande

till för barn

Förslag läroplan

och 6-16 år

unga

Delbetänkande och skolakommittén

av Barnomsorg

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets törvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Illustration: Uggla och Lasse Åberg

mus,

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20514-9 Stockholm 1997 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet Ylva Johansson

Genom beslut 22 augusti 1996 bemyndigade regeringen skolminister Ylva Johansson att tillsätta en kommitté med uppdrag att lämna förslag till ett nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom 6 16 år. Direktiven bilägges.

-

Kommittén antog namnet Barnomsorg och skolakommittén, BOSK. Generaldirektören för Statens skolverk Ulf P. Lundgren utsågs att leda arbetet. Som ledamöter har överdirektör Arm-Marie Begler Socialstyrelsen och biträdande professor Gunilla Dahlberg Lärarhögskolan i Stockholm deltagit. Sekreterare och biträdande sekreterare har varit Margareta Nuder och Ing-Britt Melin. Dessutom har experterna Lars Andersson, Agneta Hellström och Pia Åkerlund anlitats. Vidare har kommittén hört forskare och yrkesverksamma synpunkter och erfa-

om renheter med anledning av uppdraget. Ansvarig for produktionen av heloriginal är Rauni Westin.

Enligt direktiven ska det samlade måldokumentet ersätta Läropla-

för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94 och omfatta förutom nen den obligatoriska skolan, förskolans s.k. sexårsverksamhet och skolbamsomsorgen. I direktiven sägs att "Måldokumentet skall syfta till att höja kvaliteten såväl i förskola som skola och inom skolbarnsomsor-

Förskolans roll för barns lärande skall stärkas att den gen. genom kognitiva ges ökad tyngd samtidigt som barnomsorgens er-

processen

farenheter och förskolepedagogiken ökat inslag i skolan. "

ges

En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har avlämnat ett förslag till förändring skollagen "Samverkan för utveckling, om för-

av skolan, skolan och skolbarnsomsorgen" DS 1997:10, där tillämpliga delar bestämmelserna i socialtjänstlagen förskoleverksamhet

av om och skolbarnsomsorg har förts in i skollagen. Kommittén har lämnat synpunkter på förslaget.

En referensgrupp bestående av de fackliga organisationerna och Kommunförbundet har informerats kommitténs arbete vid två till-

om fällen. Kommittén har också haft samråd med Skolkømmittén, Läs- och skrivkommittén samt Utredningen funktionshindrade elever i skolan

om

Funkis. -

Stockholm 14 februari 1997

Ulf P. Lundgren

Anne-Marie Begler Gunilla Dahlberg

/Margareta Nuder

Ing-Britt Melin

Vid alla åtgärder som berör barn, vare

sig de vidtas av offentliga eller privata

sociala välfärdsinrättningar, domstolar,

administrativa myndigheter eller

lagstiftande skall barnets bästa

organ, komma i främsta rummet.

Artikel 3

Barnkonventionen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Uppdrag ..7 1.1 Direktiv 7 1.2 Bakgrund 8 l Läsanvisning ll 2 Samhället förändras 13 3 Skola och barnomsorg 15 3.1 Skolans utveckling och läroplaner 15 3.2 Bamomsorgens utveckling och pedagogiska program 20 3.2.1 Bamomsorgens utbyggnad 22 3.2.2 Pedagogiska för förskola och fritidshem 25

program 3.2.3 Bamomsorgen i dag 28

4.1 Spanien ett exempel 40

- 5 Utvärdering av samverkan 43 5.1 Socialstyrelsens utvärdering 59 samverkansprojekt 43

av 5.2 Skola-skolbarnsomsorg i samverkan Skolbom 45

- 5.3 Mellanstadiebarnen vart tar de vägen på sin fritid 46 5.4 Samarbete för utveckling Gävle 47

- 5.5 Pedagogisk utveckling för sexåringar i Stockholm

Puss-proj ektet 48

- 5.6 Att börja skolan som sexåring 50 5.7 Kommentar 52

6 Två traditioner en skola 53 6.1 Traditioner som sociala konstruktioner 55 6.2 Traditioner i praktiken 59 6.3 Avslutande diskussion 60

7 Några centrala begrepp 63 7.1 Om bildning 64 7.2 Om kunskap och kunskapsformer 69 7.3 Om undervisning och om lärande 72

8 Motiveringar till förslag till ny läroplan 77

1 Uppdraget 77 8.2 Obligatoriskt att i skolan frivilligt att delta i förskolan

-

och skolbarnsomsorg 78 8.3 Pedagogiska verksamheter och arbetslag 79 8.4 Internationella överenskommelser 81 8.5 Läroplanens grundläggande principer 82 8.6 Samma mål för sexåringamas förskola, den obligatoriska

skolan och fritidshem 82 8.7 Definitioner och termer 83 8.8 Kvalitetsfrågor 84 8.9 Tillsyn, uppföljning, utvärdering och kvalitetsutveckling 86 9 Förslag till ny läroplan med kommentarer 89 10 Konsekvenser 123

11 Viktiga utvecklingsfrågor 125

1 1.1 Arbetslaget förankring 125

- 1 1.1.1 Olika yrkesroller mötets möjligheter 126

- 11.1.2 Gemensamt förändringsarbete de positiva effekterna för

-

Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 133 Bilaga 2 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet

Lpo 94 139 Bilaga 3 Förslag till läroplan för barn och unga 6 16 år 153

1 Uppdraget

l l Direktiv

. Kommitténs uppdrag har varit att utforma ett nytt samlat måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom 6 16 år.

- Detta samlade måldokument ska innesluta den nuvarande Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94 och ersätta denna.

I regeringsförklaringen i 1996 slogs fast att förskolan, skolan

mars och skolbarnsomsorgen ska integreras för att förbättra grundskolans första viktiga år. Ett första steg i detta integrationsarbete är att ta fram ett samlat måldokument för den del förskolan som rör sexåringarna,

av den obligatoriska skolan och skolbarnsomsorgen. Ett nationellt måldokument för barn från ett till fem år kommer att utredas och beslutas därefter.

I direktiven till kommittén diskuteras barns tidiga lärande som en del det livslånga lärandet. Både förskola, skola och fritidshem har

av viktiga uppgifter, när det gäller att skapa likvärdiga livsvillkor. De olika delarna i barns lärande måste harmoniera med varandra. Därför måste förskola, skola och skolbarnsomsorg förstås och verka i ett sammanhang.

Vidare påpekas att det under de senaste åren har utvecklats olika former sexårsverksamhet i kommunerna. Erfarenheterna från många

av kommuner verksamhetsmässigt samordnat skola, förskola och

som skolbarnsomsorg har varit övervägande positiva. Dessa erfarenheter ska tas tillvara i det fortsatta integrationsarbetet.

Sexårsverksamhetens innehåll och kvalitet varierar dock betydligt mellan kommunerna. Alla har inte kommit lika långt med integratio-

Ett samlat måldokument och tydlig motivtext ska ge en förutnen. en sättning för den fortsatta utvecklingen.

Kommitténs uppdrag är dock inte att göra helt ny läroplan för

en grundskolan. I direktiven sägs att "Läroplanens grundläggande principer och utformning bör bestå... När måldokumentet utformas bör kommittén hänsyn till att det är obligatoriskt för barn att gå i skolan

ta medan det är frivilligt att delta i barnomsorgens verksamhet. "

Utgångspunkten för arbetet ska förskolan, skolan och

vara att ge fritidshemmen ett måldokument är förutsättningen för att skapa en

som helhet i den pedagogiska verksamheten för barns utveckling och läran-

8 Kapitel 1

de. I detta ingår att varje barn ska bli bemött på sin individuella utvecklingsnivå. Måldokumentet ska syfta till höjd kvalitet såväl i förskolan som i skolan och fritidshemmet. Ett genomförande sådan

av en läroplan ställer som villkor att arbetet i de samlade verksamheterna bedrivs i arbetslag, där skilda personalkategorier med olika pedagogiska uppgifter kompletterar varandra i det dagliga arbetet.

Kommittén ska bedöma om förslaget i det samlade måldokumentet medför några särskilda konsekvenser för framtida revideringar av skolans kursplaner.

1 Bakgrund

Samverkan mellan barnomsorg och skola, övergången från förskola till skola och en sänkning av skolplikten till sex års ålder har diskuterats och utretts flera gånger. Redan 1940 års Skolutredning tog upp tanken att sexåringama skulle börja i skolan. Argumenten mot en sådan utveckling framfördes från bl.a. styrelsen för Sveriges Bamträdgårdslärarinnors riksförbund. "Frågan huruvida sexåringarna liksom hittills ska tas hand

om av barnträdgården eller om deras fostran i stället ska skötas skolan

av har under våren och stått i brännpunkten för den pedago-

sommaren giska diskussionen... Skolans miljö torde inte vara den lämpligaste för 6 7 åringarna, som

i stället bör fostras i hemliknande miljö. Skulle förskoleåret anförtros åt lärarkrafter utan tillräcklig specialutbildning är det risk för att direkt undervisning skulle införas redan på detta tidiga stadium...

Det man då, liksom i dag, har en gemensam uppfattning om, är behovet av en nära samverkan mellan förskola och skola, och att övergången från förskola till skola måste utvecklas och bli bättre. kontro-

Det mer versiella har varit att ta ställning till om skolplikten ska börja vid sex eller sju års ålder. Under åren sedan 40-talet har flera utredningar studerat förskola, skola, och skolbarnsomsorg i syfte att finna ett på

svar frågan tidpunkten för skolstarten och närmare samverkan mellan

om en dessa.

1 SOU 1944:2: Skolan isamhällets tjänst. Stockholm, Ecklesiastikdepartementet. 2 Aktuell diskussion I tidningen Barnträdgården 1944, nr Sid 74 76.

-

Kapitel I 9

1970 tillsattes SIA-utredningen3 förordade skola som tog ett

som en

samlat för skolbamens hela dag. För att få en sådan skola mer ansvar föreslog utredningen b1.a. åtgärder för skolans inre arbete. För det

sex första, att skolans möjligheter till "omsorg" på främst låg- och mellanstadiet borde förbättras. Som motiv anges b1.a. föräldrars arbete, långa skoldagar med håltimmar och väntan på skolskjuts. För det and-

att till skolan knyta en friare sektor" med en allmän öppen ra, genom fritidsverksamhet där barn kan delta i såväl fasta som fria aktiviteter kan samhället bättre leva till jämlikhetskravet" menade SIA-

upp utredningen.

För det tredje ansåg utredningen att skolans program borde utökas

tid till andra aktiviteter än lektioner, exempelvis för att förbättför mer

möjligheterna till träning basfärdigheter och stödundervisning. ra av För det fjärde ansåg SIA att skolans centrala uppgifter är att ge

en av eleverna "social träning "till samverkan och eget ansvar. Under-

en visningen möjlighet till detta, beroende på stoff och stadium. Inom

ger

för de fria aktiviteterna ökas betydligt dessa möjligheter. " ramen

För det femte ansåg SIA-utredningen att det skulle vara en angelä-

uppgift för skolan att stödja de ideella organisationerna och det gen

ungdomen själv organiserar, likaväl som skolan själv får

friluftsliv som

stöd från dessa Som exempel på detta nämns lägerskolor och fritt dramatiskt skapande. Som punkt föreslogs, för att kunna genomfö-

sex

ovanstående, att lärarrollen inte behöver knuten till enbart lekra vara tioner. Det skulle bli "mer varierande arbetsbetingelser för skolans

personal

Skolbarnsomsorgskommittén4föreslog redan 1991 många av de

tankar återkommer i denna utredning. Uppdraget var att följa,

som nu stimulera och påskynda utveckling i riktning mot samlad verk-

en en samhet för skola och skolbarnsomsorg. Skolbamsomsorgskommittén föreslog bl. att den utvidgade verksamheten skulle benämnas hel-

a. dagsskola. Heldagsskolan, menade utredningen, kan fylla funktioner för både lärande och Dessa funktioner samverkar och komplet-

omsorg.

varandra. och kan barnen beredskap att möta ett samhälle som terar ge ständigt förändras och förse dem med redskap för ett livslångt lärande.

Kommittén ansåg att ett samlat måldokument för skolaskolbamsomsorg bör omfatta all den verksamhet som samhället bedri-

utbildning, och rekreation som syftar till att fostra och ver omsorg, -

stödja barn och ungdom i deras utveckling. Omsorg och pedagogik

3 SOU 1974:53: Skolans arbetsmiljö. Stockholm, Utbildningsdepartementet. 4 SOU 1991:54: Skola-skolbarnsomsorg, helhet. Stockholm, Utbildningsdepar-

en tementet. Sid 9

10 Kapitel 1

förenas i verksamheten och blir nödvändig förutsättning för inlär-

en ning och utveckling ansåg utredningen.

Arbetssättet i heldagsskolan föreslogs temainriktat med beto-

vara ning på sammanhang och helhet. Vidare föreslogs att arbetsenheter/arbetslag med personal från de olika verksamheterna inom skolaskolbamomsorg skulle bildas för att planera, genomföra, följa och

upp utvärdera verksamheten. Utredningen tog också utbildningsfrågor

upp som t.ex. förslag på att öka möjligheter för barnskötare att vidareutbilda sig till fritidspedagoger, samt en breddning fritidspedagogernas

av kompetens för undervisning inom praktiskt-estetiska ärrmen.

Utredningen "Grunden För livslångt lärande En barnmogen

skola "5 hade

som uppdrag att göra konsekvensanalyser av en tidigareläggning av skolstarten och/eller förlängning den obligatoriska

av skolan. Sammanfattningsvis sägs bl.a. om skolstarten att det är

snarare utformningen av skolan, än barnets ålder bör avgöra när skolstar-

som ten kan ske. "Om man utvecklar och förändrar skolans verksamhet, kan den också ta emot mycket små barn på ett meningsfullt sätt. Ordet skola får då

en annan innebörd än vad vi är vid. I sammanhängande pedago-

vana en gisk verksamhet anpassad till individen stimuleras barnets nyfikenhet och önskan att lära, så att det själv söker sig till alltmer systematiserat lärande...

...från pedagogisk synpunkt kan skolstarten tidigareläggas under förutsättningen att skolgången förlängs och verksamhetsformerna utvecklas. Detta skulle öka förutsättningarna för alla barn att nå grundskolans mål. En tidigare skolstart kan sannolikt ha motsatt mål... "

Inte heller denna utredning innebar några beslut om att sänka skolplikten till sex års ålder och/eller förlänga grundskolan. Det innebär att skolplikten fortfarande inträder från hösttenninen det år barnet fyller sju år.

Sedan 1975 har inget ändrats i reglerna för allmän förskola

avseende alla sexåringars rätt till plats i denna. Deltagandet är frivilligt.

Försöket med tidigareläggning av skolstarten, s.k. flexibel skolstart. som nu pågår, innebär att de föräldrar som så önskar kan anhålla om att barnet får börja i skolan ett år tidigare, dvs. från hösttermin det år

som barnet fyller år. Försöket ska pågå till den första juli 1997.

sex

5 SOU 1994:5: Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola. Stockholm, Utbildningsdepartementet. Sid 9 10

-

Kapitel 1 ll

propositionen Vissa skolfrågor m.m.6 skriver regeringen det

I att med tanke på dels de stora elevkullama, dels mycket olika bedömning-

kostnadskonsekvenserna, är nödvändigt att ytterligare bereda ar om frågan eventuell förlängning skolplikten. Det beslut som då

om en av togs ligger bl.a. till grund för kommitténs uppdrag.

"Som ett led i det livslånga lärandet skall förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen integreras. I ett första steg bör ett måldokument utarbetas för den allmänna förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen. Måldokumentet bör, utifrån en gemensam syn på utveckling och lärande, ta tillvara de olika verksamheternas särdrag och kvaliteter... "

1 Läsanvisning

Samhällets förändring är det inledande anslaget i betänkandet. Därefter

beskrivning barnomsorgen och skolans historiska utveckling, ges en av

jämförelse mellan hur barnomsorgen och skolans styrs, kapitel samt en tre. En internationell utblick görs också i kapitel fyra.

I det femte kapitlet redovisas utvärderingar pedagogisk verk-

av samhet där barnomsorg, skolbarnsomsorg och skola integrerats.

I sjätte kapitlet analyseras traditioner inom skolan och barnomsor-

Tonvikten läggs här på barnomsorgens pedagogiska tradition. I gen. det sjunde kapitlet presenteras centrala begrepp som är grundläggande för förslaget till ny läroplan.

Med analysen i kapitel och sju grund i kapitlet åtta

sex som ges motiveringama till förslag till läroplan. Själva förslaget ges i kapitel

ny mo.

Betänkandet avslutas med två kapitel konsekvenser av förslaget,

om och hur den integrerade verksamheten kan utvecklas.

6Prop. 1995/96:206: Vissa skolfrågor Sid 16.

m.m.

Kapitel 2 13

2 Samhället förändras

Samhället är i ständig förändring. Under det senaste århundradet har uppväxtbetingelsema för varje generation märkbart skilt sig från ny den föregående. Genomgripande förändringar på alla livsområden, utbildning, yrkesliv, familjemönster, sociala och ekonomiska villkor, löper från förra sekelskiftet och fortsätter med all sannolikhet in i det kommande 2000-talet. Att förhålla sig till värld med hög förändringstakt ställer stora en och vuxna.7 Rollen vägledare för barn in i krav på både barn som vuxenvärlden inte längre enbart förbehållen föräldern, utan delas med är samhällsinstitutioner barnomsorg, skola och fritidsverksamheter. som Barns uppväxt är alltmer institutionaliserad, och förlagd utanför hem- De yrkesliv har också flyttat ut från det hemmet, elmet. vuxnas egna ler närmiljön. Tekniken möjliggör insyn i händelser och skeende långt bort, en samtidigt bakomliggande förklaringar till det sker blir alltmer som som fragmentariskt, detta tillsammans med att avståndet mellan generatiotill viss del ökar, ställer allt högre krav på barnomsorg och skola i ner dess uppgift barn och möjligheter till orientering i en komatt ge unga plex tillvaro. Pedagogik idag handlar att synliggöra det osynliga om och att integrera nästa generation i samhället. Grundläggande begrepp fostran, kunskap, undervisning och utveckling måste hela som omsorg, tiden och värderas utifrån både sin historiska och nutida funkprövas tion. En viktig kärna i all pedagogik är att öppna upp för varje barns inneboende möjligheter till kreativitet och skapande. Barnomsorgen och skolan måste skapa situationer och öppningar för ständigt nya uppge täckter, stimulerar barns vilja att ställa frågor och söka egna som egna tillvara barns naturliga sinnlighet och nyfikenhet i alla assvar. Att ta pekter lärande Ökar barns upptäckarlust och tillit till egen fönnåga. av medverka och utveckla ett framtida sammansatt och infor- Att möta, mationsintensivt samhälle kommer att kräva med tilltro till egen vuxna skaparkraft.

7Ds 1996:57: Barn idag. Stockholm, Socialdepartementet.

114 Kapitel 2

Det samhälle som växer fram med den snabba utvecklingen in-

av formationsteknologi kan vi idag bara konturerna av.8 Vad vi dock

ana redan kan är ett informationssamhälle där media har stor betydel-

se en se för barn och vuxna Till det varuproducerande samhället kommer

ett kommunikationssamhälle med koder, symboler och tolknings-

nya möjligheter, där kommunikativ kompetens har stor betydelse. Att utveckla barns och ungas kommunikativa förmåga innebär läropro-

nya cesser där ett interaktivt tänkande har central betydelse.

Internationalisering och globalt tänkande ökar kraven på social kompetens. Alternativ till traditionella könsroller och familjemönster förändrar samhällstraditioner och invanda synsätt. Möjligheterna att kunna integrera skilda erfarenheter, kulturer och bakgrunder, ökar förståelse och respekt för mångfald och för olika livsbetingelser. Att kunna röra sig på olika arenor, träffa egna val och hantera olika möten,

ger tryggare förutsättningar i skapandet av en egen identitet.

Att vara i fas med omvärlden och möta kraven på olika kompetenser är skolans uppgift. I de flesta länder har en påbyggnad skolsys-

av temet skett uppåt, skoltiden har förlängts med flera år. En förändring mot att utbildningssystemet nu är på väg neråt i åldrarna, mot de

yngre barnen, är en tydlig tendens i industrivärlden. Att möta föränderlig

en omvärlds krav på växlande och kompetenser, och samtidigt ha alla

nya barnets inneboende utvecklingsmöjligheter och behov utgångs-

som punkt, är den stora pedagogiska utmaningen för den moderna förskolan, skolan och fritidshemmet.

8 SOU 1996:81: Mega-byte, Stockholm, Kommunikationsdepartementet. Ungdomens IT-råd. 9 vidare Se Holmberg. O 1994: Ungdom och media Lund, Studentlitteratur.

Kapitel 3 15

3 Skola och

barnomsorg

3.1 Skolans och

utveckling läroplaner

Skolplikten infördes 1842, tidigare fanns undervisningsplikt. Redan en i 1686 års kyrkolag ålades klockaren att undervisa församlingens ungdom i katekesen. I kyrkolagen sägs nämligen att klockaren genom kyrkoherdens enskilda tjänst fick hindras från sin plikt att driva bamaläran. Vidare sägs i 1686 års kyrkolag att prästen skulle hålla längder på sina åhörare och dänned kontrollera deras kunskaper i kristendom. Därigenom stadfästes husförhören. Husfadem hade att till att alla i se hushållet klarade de krav som ställdes i husförhören. Det fanns således

innan skolplikten en undervisningsplikt.

I de stadgar om folkundervisning kronprins Carl Johan undersom tecknade den 18 juni 1842 ingen läroplan för folkskolan. Vad angavs som däremot anges är, att det som fordrades av den skulle antas som som lärare, också var målet för undervisningen. Dessa krav kom alltså att bli folkskolans läroplan. Under 1800-talet utvecklades det svenska skolsystemet utifrån två parallella linjer; å sidan folkskolan och å andra sidan lärdomsskoena lan. Folkskolan var en kommunal skola och lärdomsskolan statlig en skola. Med tiden kom dock staten att alltmer reglera folkskolan. Kritiken mot folkskolans standard ledde fram till inrättandet inspektörer. av Kyrkan hade kontrollen över skolan men under l800-talet kom genom rad statliga initiativ kyrkans makt att försvagas. År 1856 utgavs en normalritningar för skolbyggnader. Småskolan blev underlag för folkskolan, 1858 och 1889 tillkom den första normalplanen. I detta sammanhang är det lämpligt att erinra inrättandet om av småskolor, vilka under namnet mindre skolor sanktionerades genom kungörelse den 23 april 1858. Inrättandet småskolan haft flera av synes orsaker. Dels var de ett arv från Torsten Rudenschölds 1798 1859 samhällsreforrnistiska idé om ett nyskapande samhällsliv genom ståndscirkulation och vilande på äkta kristen grund. Hans tankar om skolan byggde på att läroverken inte bara skulle syssla med intellektuella övningar utan också med kroppsarbete och att folkskolan skulle vara en bottenskola, där lärarens personliga undervisning skulle dominera. Den allmänna skolan skulle organiseras mindre småskogenom lor, folkskolan och den högre folkskolan. Inrättandet småskolan av

gjordes på ett underlag från Rudenschöldm Dels småskolans till-

var komst föranledd att barnen när de kom till folkskolan inte hade fått

av den hemundervisning folkskolan skulle utgå från. "Småskolans uppgift

där hemmen icke förmår uppjñ/lla sin heliga förbindelse till

vare, att, barnen rörande den första undervisningen, meddela dessa de insikter

och färdigheter, att, de kunna inta as i den egentliga folkskola, " sägs

1873. I Med den växande industrialismen

Sundsvalls småskolor det om tvingades mödrama arbeta och kunde inte sörja for barnens hemundervisning. I 1882 års folkskolestadga står: "För meddelande av det

första förberedande kunskapsmåttet åt nybörjare böra, där förhållan-

den sådant påkalla och medgiva, småskolor inrättas till det antal, som

behövligt ".12 Småskola för förskola for sexåring har finnes som namn en viss historisk poäng.

Samhällsförändringama under seklets slut hade konsekvenser för skolan. Det parallella skolsystemet började ifrågasättas och tanken på

folkskolan skulle bottenskola väcktes på nytt. Nya pedagoatt vara en giska tankar började formuleras och påverkade undervisningen och inte minst lärarnas professionella utveckling. I korthet innebar denna nya pedagogik där elevens lärande kom att sättas i centrum. Psyko-

en syn, logins landvinningar förde fram ett nytt tänkande kring inlärning och därmed undervisning. Krav på att skolan skulle nyttig ledde till

vara krav på förnyelse styrdokument och krav på läroplaner. En av de

av ledande företrädarna för den progressiva pedagogiken var John

nya Dewey. År 1897 publicerade han i tidskriften The School Journal sitt pedagogiska credo My Pedagogic Creed. Han skriver där: "Jag tror

-

verklig utbildning endast kan uppnås genom barnets begåvning stiatt muleras de krav ställs i den sociala situation där det befinner

av som sig".l3 Vad Dewey i sitt pedagogiska credo uttrycker är en radikalt ny tanke. Det är från barnets intresse utbildningen ska ta sin utgångspunkt. Att lära är att göra, Dewey Learning by doing. Vid sekelskiftet

menar -

w Se vidare Fredriksson, V. 1942: "Svenska folkskolans historia. Del II: Det svenska folkundervisningsväsendet 1809 1860". Stockholm, Albert Bonniers

forlag. Sid 349 388.

n Fredriksson, V. 1942: Svenska folkskolans historia. Del III: Det svenska folkundervisningsväsendet 1860 1900". Stockholm, Albert Bonniers förlag. Sid

- 93. 12Fredriksson, V. 1942: Svenska folkskolans historia. Del III: Det svenska folkundervisningsväsendet 1860 l 900". Stockhohn, Albert Bonniers forlag. Sid

- 96. 3 Citat från Hartman, s. Lundgren up. 1980: Individ skola och samhälle I Pedagogiska John Dewey. Stockhohn, Natur och Kultur. Sid 39.

texter av

Kapitel 3 17

publicerar Ellen Key boken Barnets århundrade. I Keys drömda skola som institution finns "ett stort mål: att göra sig själv umbärlig, att låta livet och lyckan det vill bl.a. säga självverksamheten härs-

- ka och schemats ställe. "15

i systemets

Denna nya pedagogik speglade samhällsförändringama. Det handlade om att fonna den nya moderna människan. Den människa som inte längre behövde bli vald till sitt liv, utan själv kunde välja sitt liv. Omvandlingen från ett agrart samhälle till ett industrialiserat innebar att lönearbete blev dominerande. På arbetsmarknaden kom utbildning att få ett värde och nya yrkesinriktade utbildningar växte fram. Tanken på att samhället inte var givet utan kunde formas innebar att frågor kring fostran blev centrala. Genom vetenskapema skulle ny kunskap frambringas och utbildning och fostran skulle kunna planeras, genomföras och värderas. I det moderna samhället är arbete inte bara ett levebröd, arbetet anger vad människan är och genom att utbildning och arbete knöts alltmer samman korn också utbildning att definiera vem man var och vilken position man hade i samhället. I de nya pedagogiska tankarna framträder två mycket tydliga teman. Det ena har att göra med förändringen av utbildningens innehåll i riktning mot det moderna samhället och nyttan. Det andra temat handlar om formandet av en ny personlighet.

Med utbildningens allt större betydelse och inte minst genom demokratins genomförande korn det parallella skolsystemet att framstå

allt orättvist. År 1905 delades läroverken i latinfri del som mer en realskolan inriktad på kunskap av direkt nytta och allmän medborgerlig utbildning och gymnasiet som blev realskolans påbyggnad. Med real-

skolan infördes en mellanexamen realexamen. Redan 1894 fastställ-

des att för inträde i läroverkets första årskurs skulle krävas kunskaper motsvarande folkskolans tredje årskurs. Detta innebar inte att alla barn började i folkskolan. Många fick under de första åren privatundervisning. År 1909 tillkom den kommunala mellanskolan, vilken 4-

var en årig realskola byggd på folkskolans sjätte årskurs. År 1927 beslöt riksdagen om en refonnering av skolan, där realskolan skulle vara 4-årig byggd på 6-årig folkskola eller 5-årig knuten till folkskolans fjärde årskurs.

Med denna dubbla anknytning hade folkskolan och lärdomsskolan fogats till varandra. Vid sidan läroverken och folkskolan kom under

av 1900-talets första del en rad nya utbildningsfonner till. Under 1940-

Key, E. 1996: "Barnets århundrade". Stockholm, Informationsförlaget. Omarbetad nyutgåva. 5 Sid 155.

talet fanns, vid sidan av den sjuåriga folkskolan, sju andra skolformer

ä bl.a. fyra och femårig realskola, praktisk realskola, sex- och sjuårig flickskola. Med den dubbla anknytningen måste valet till fortsatt utbildning göras vid 11 12 års ålder.

-

Under 40-talet kom skolfrågoma att koncentreras till frågan om skolan skulle vara ett differentierat eller ett odifferentierat system.

Den första stora utredningen tillsattes 1940 1940-års skolutredning. Motiven till behovet av en reformering framträder i huvudbetänkandet på följande vis: "Med samhällets fortskridande demokratisering framträder allt medvetnare viljan att så organisera skolväsendet, att varje art och varje grad av bildning göres utan hänsyn till kön,

tillgänglig,

hemort, stånd och ekonomiska villkor Men 1940-års Skolutredning

kunde inte, efter sju års utredande och ett arbete redovisat i 20 tryckta volymer, klara ut hur den skolan skulle ut. Oenigheten gällde

nya se när eleverna skulle differentieras, dvs. välja fortsatt studieväg. 1946års skolkommission, parlamentariskt sammansatt tillsattes.

som var Med skolkommissionen lades den idémässiga grunden för efterkrigstiden skolutveckling. En skolberedning tillsattes 1957 for att utforma en grundskola och 1962 fattades beslut om en allmän nioårig grundskola. Med de stora skolreforrnema på 60- och 70-talen grundskolan, gym-

nasieskolan och vuxenutbildningen kom skolsystemet att bli alltmer

centraliserat och reglerat.

För denna grundskola utformades en läroplan Lgr 62. Begreppet läroplan kom att täcka övergripande mål, riktlinjer, kursplaner och timplaner och blev volymmässigt ett ganska omfattande dokument. Skolöverstyrelsen ålades också att följa och utvärdera skolan, och vid behov förslag till förändringar av läroplanema den rullande läro-

ge plansreformen. År 1969 fastställdes läroplan Lgr 69 på förslag

en ny från Skolöverstyrelsen. Framförallt innebar denna läroplan föränd-

en ring tillval och linjesystem på högstadiet. Tio år senare fastställdes

av

läroplan Lgr 80. Denna läroplan bygger på arbetslagsprincipen en ny och ett ökat utrymme för skolor att forma egna lokala arbetsplaner.

gav ILgr 80 finns således ett första steg till decentralisering av skolan.

en

Den politiska styrningen skolan skedde genom en ekonomisk

av styrning över statsbidrag, där statsbidraget var knutet till lärarlöner. Det fanns ett regelsystem med omfattande bestämmelser för skolans organisation, vilket i sin tur befogat att statsbidragen täckte lä-

var av

6 Se Dahllöf, U. 1971: "Svensk utbildningsplanering under 25 år". Lund, Studentlitteratur. n SOU 1944:20: "Skolan isamhällets gänst". Stockholm, Ecklesiastikdepartementet. Sid 41.

Kapitel 3 19

rarlönema. Därmed var det viktigt att få optimal organisation. Styr-

en ningen skedde därtill genom läroplaner kom att styra innehållet,

som dvs. stoffet. Prov knutna till betygssättning kom också att styran-

en de funktion.

Med skolans allt större volym blir central styrning detta slag

en av otymplig. Den förutsätter en stabil omvärld, där förändringar går att avläsa, utreda och åtgärda. Under det senaste årtiondet har rad

en samhällsförändringar kommit att påverka skolan. Arbetsmarknaden och arbetsplatser har radikalt förändrats. Kraven på utbildning har ökat samtidigt som möjligheterna att förutse ett bestämt innehåll blivit större. Informationsflödet och tillgången information har ökat. Skolan har inte längre monopol på kunskap, utan måste alltmer utgå från kunskaper som eleverna skaffar utanför skolan. Ny teknik ändrar möjligheterna att skaffa infonnation, vilket gör att problemet att utnyttja information för att skapa kunskap blir allt tydligare. Kunskapsbegreppet blir inte ett entydigt och statiskt begrepp utan mer ett begrepp handlar

som om processer kunskapande.

-

Under 80-talet kom allt starkare krav att ställas på skolans decentralisering. Det handlade om en politisk vilja att lägga beslut verk-

om samheter så nära dessa möjligt. Till viss del handlade det att

som om effektivisera verksamheten och om att utrymme för större flexi-

ge en bilitet och förändringskraft.

Utifrån den s.k. ansvarspropositionenlsfattade riksdagen beslut

om en förändring den statliga styrningen skolan. Från den 1juli 1991

av av ändrades statsbidraget och utgår inte längre sektorsbidrag. Med

som denna förändring fick kommunerna primärkommuner och landsting ansvaret för genomförandet av skolverksamheten. Därmed kom också de centrala skolmyndigheterna att få roll riktad mot tillsyn,

en ny uppföljning och utvärdering grund för nationell skolutveckling. Skol-

som överstyrelsen och länsskolnämndema och Statens Institut för Läromedelsinfonnation lades ned och i stället tillkom Statens Skolverk och Statens institut för handikappfrågor i skolan samt Statens överklagandenämnd.

Med denna förändring blir statens styrinstrument mål, förordningar och resultatvärdering. Som konsekvens den förändrade styrning-

en av en tillsattes en kommitté för att utforma läroplan. Det förslag

en ny kommittén gav och den läroplan regeringen föreslog innebar

en läroplan med en helt annan struktur än tidigare. Vad är mål,

som anges

18 1990/91

Prop. :18: Ansvaret för skolan. Stockholm, Utbildningsdepartementet. 9 SOU 1992:94: Skola för bildning. Stockholm, Utbildningsdepartementet. 20Prop. 1992/93: läroplan. Stockholm, Utbildningsdepartementet.

En ny

20 Kapitel 3

dels att sträva mot, och dels mål att uppnå. Målen uttrycks i termer av kunskaper, inte i termer stoff. Därtill i riktlinjer vad lärare och

av anges skolledare ska göra. Som grund för målen anges grundläggande värden för skolans arbete. Timplaner anges i särskild förordning och kurspla-

likaså. De tidigare volymmässigt mycket omfattande läroplanema ner är ett dokument på ett tiotal sidor.

nu

Läroplanens mål den enskilda skolan och det enskilda arbetsla-

ger get stort utrymme att forma vilket innehåll och vilka metoder som ska användas för att nå målen. Varje skola ska också fastställa en lokal arbetsplan och ha ett system för uppföljning och utvärdering.

Huvudmannen ska fastställa kommunal skolplan i vilken kom-

en

specificerar sina mål och hur resurser ska användas. Huvudmunen

är skyldig att ha egenkontroll och följa skolan och utvärdemannen en ra dess resultat.

Existerande styrmodell har en tydlighet; det finns en tydlig åtskillnad mellan politiskt och professionellt ansvar å ena sidan och statligt och lokalt ansvar å andra sidan.

Under 90-talet har inte bara den politiska styrningen av skolsystemet förändrats med läroplaner för såväl grundskolan som gymna-

nya sieskolan. Betygssystemet har reformerats från ett relativt betygssys-

till ett absolut betygssystem. Gymnasieskolan har genomgått en tem omfattande förändring. Den är program- och kursuppbyggd, och

nu samtliga är treåriga. Vid sidan av det offentliga skolväsendet

program finns också ett fristående skolsystem. Läroplanema gäller även för de

fristående skolorna.

3.2 Barnomsorgens utveckling och

pedagogiska program

Under förra sekelskiftet övergick Sverige i likhet med många andra länder från ett agrart samhälle till ett industrisamhälle. Det innebar en rörligare befolkning med koncentration till städerna allt för-

som mer sörjde sig med lönearbete. Nya idéer familjeliv och kvinnans ställ-

om ning blev aktuella debattärnnen och engagerade författare som Strindberg och Ibsen. Andra debattörer som tidigare nämnts, Ellen Key

var,

brinnande intresse barnens uppfostran och framtid. En av vår vars var tids stora samhällsskildrare den här tiden är Per-Anders Fogelström

av

har beskrivit sekelskiftet i Stockholm och hur många barnfamiljer som led nöd under industrisamhällets framväxt.

Kapitel 3 21

"Utkantens fattiga trasiga ungar. Närmare hälften av stadens barn föddes oäkta. Och av dessa som kallades så dog mer än hälften innan de nått tre års ålder. Deras mödrar kunde inte stanna hemma längre än nödvändigt från fabriken, butiker, krogar och herrskapskök. De fick snabbt avvänja barnen och be någon grannfru de små litet

ge av magasinets mjölk när de skrek av hunger. Och i magasinet slog ihop

man surnande skvättar och hällde vatten i mjölken man sålde till mödrarna. Så bedrogs barnen redan från födseln ".21

Den uppenbara nöd som härskade bland många barnfamiljer innebar att både privatpersoner och olika organisationer, som exempelvis kyrkan, startade inrättningar för att hjälpa nödställda bam. 1854 öppnades den första bamkrubban på Kungsholmen i Stockholm. Utöver ren barnpassning, som bamkrubboma då bedrev, fanns också mer pedagogiskt inriktade institutioner för barns fostran. Det var den tyske pedagogen Friedrich Fröbels idéer 1782 1852 som inspirerade bl.a. Anna Ek-

lund 1892 1942 att starta kindergarten, eller bamträdgård, som det

senare kallades, i Stockholm 1896. Om bamlcrubban kan anses vara föregångaren till våra dagars daghem, kan bamträdgården liknas

mer vid dagens deltidsgnipp ibland kallad sexårsverksamhet, O-klass, skolförberedande m.m..

Det torftiga storstadslivet var grogrund för snatteri och lösdriveri. Därför blev det också nödvändigt att anordna daginstitutioner för de äldre barnen. Det blev de s.k. arbetsstugorna som hade till uppgift att ge äldre barn social och ändamålsenlig verksamhet i stället för ett

en löst lcringflackande. Fridtjuv Berg avvisade de sk förbättringshemmen som riktade sig till redan kriminellt belastade ungdomar. I stället sökte han ett "mellanting" en verksamhet som tidigt kunde förebygga barns och

ungdomars fall".22

Berg var folkskollärare, liberal riksdagsman och ecklesiastikminister. Han var tillsammans med lärarinnan Anna Hierta-Retzius en av idégivarna till arbetsstugorna och den som i slutet av 1800-talet väckte frågan om folkskolan som en bottenskola. Arbetsstugoma liksom barnkrubborna och bamträdgårdama drevs till en början av välgörenhetsorganisationer och privatpersoner.

2 Fogelström, P-A. 1962: "Barn sin tid". Stockholm, Bonniers. Sid 155.

av 22Rohlin, M. 1996: "Skolbarns samhällsfråga Stockholm, HLS

omsorg - en Förlag.

22 Kapitel 3

Under 1930 40-talet blev barnens omsorg och fostran en angelä-

genhet för statsmakterna och så småningom gick verksamheterna mer och över till kommunernas ansvarsområde. Olika privata och of-

mer fentliga initiativ togs för att börja utbilda bamomsorgspersonalen. Bakgrunden till att man nu satsade på högre utbildning av personalen

att bamkrubboma drevs med usla lokaler, mycket dåligt material var och att personal inte hade någon som helst utbildning. 1930 fanns det

förskoleseminarier i landet bl.a. i Norrköping 1902, Örebro sex 1903 och Uppsala 1912. Under 20-talet hade också kortare bamskötarkurser av varierande slag kommit igång.

1936 startade Alva Myrdal Socialpedagogiska institutet i Stockholm. Hon intresserade sig for barn och familjefrågor och betonade behovet god pedagogisk utbildning och ett s.k. uppfostringspro-

av en

i storbamkammare. Hon skriver bl.a. om utbildningen i uppfostgram ringsprogrammet, att "småbarnsseminariet är lika viktigt som folkskoleseminariet och mångdubbelt viktigare än småskoleseminariet...

Social fostran och individuell behandling, fasta och fri aktivi-

vanor tet i dessa paradoxer kunna kraven på en god barnkammarfostran

-

sammanfattasm

Det social- och utbildningspolitiska reformarbetet som började under 1930-talet utgick ifrån övertygelse att samhället måste ha ett

en om

för att utjämna skillnaderna i barns och ungdomars uppväxtvillansvar kor. Innan Alva Myrdal hade startat seminariet gav hon och maken Gunnar ut boken Kris i befolkningsfrågan" som föranleddes av att Sverige hade världens lägsta födelsetal. Förutom att bamomsor-

ett av

sattes i fokus började staten också att reglera mödravården och gen arbetares rätt till semester. Arbetsgivare fick inte heller längre avskeda kvinnor gifte sig eller blev gravida.

som

3.2.1 Bamomsorgens utbyggnad

På grund kriget avstannade den statliga styrningen av bamomsor-

av

Inte förrän i mitten 40-talet infördes de första statsbidragen. gen. av Utbyggnaden gick till början mycket trögt. Daghemmen ifrågasattes

en starkt medan lekskoloma, bamträdgårdama nu hette, kunde anses

som giltiga för alla bam. Innehållet i verksamheterna styrdes genom

bamträdgårdslärarinnomas utbildning.

23Myrdal, A. 1935: "Stadsbarn En bok deras fostran i storbamkammare".

om Stockholm, Koperativa förbundet.

Kapitel 3 23

Bamomsorgens utbyggnad har ett nära samband med arbetsmarknadens konjunkturer och kvinnornas möjlighet att förvärvsarbeta och studera. Tillgången på platser och en god barnomsorg har varit

en av de viktigaste förutsättningarna för att utjämna levnadsvillkoren mellan könen. Att det till början, innan utbyggnaden tog fart på allvar,

en var de ensamstående mödrama som hade sina barn i daghem kan i dag tyckas helt naturligt.

Men även om en familj under 1950 och 60-talet behövde bamomsorg sågs inte daghem som något alternativ. Den allmänna värderingen av daghemmen var mycket nedsättande. Daghem uppfattades mera som hjälpinrättningar för socialt utsatta familjer.

Det fanns t.o.m. de som hävdade att barnens utveckling hämmades av daghemsvistelsen. Den uppfattningen kom emellertid så småningom att vända. I samband med att kvinnorna började söka sig ut på arbetsmarknaden ökade behovet av barnomsorg explosionsartat i början på 70-talet. Efterfrågan möttes av förstärkta statsbidrag till utbyggnad. 100 000 platser i daghem var målet för en uppgörelse mellan kommunförbundet och regeringen under en femårsperiod åren 1977 1981.

- Resultatet blev 60 000 platser. Den kvantitativa utbyggnaden under

var den här perioden en av de mest uppmärksammade frågorna för statsmakterna. År 1995 361 000 barn inskrivna i daghem.

var

1975 är ett viktigt årtal i den svenska förskolans historia. Då kom Förskolelagen" som innebar att barn fick rätt att gå i förskola från det år de fyllde sex år. Bakom beslutet låg Bamstugeutredningenszsförslag om en s.k. avgiftsfri allmän förskola för alla sexåringar om minst 525 timmar per år. Ett starkt motiv för införandet var att skapa förutsättningar for att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor före skolstarten.

Andra ambitioner i 1975 års förskolelag, av mer social karaktär, var att barn med behov av särskilt stöd fick rätt till plats med förtur i förskola. Denna möjlighet utvidgades senare till att också gälla förtur till fritidshem.

Bamstugeutredningen hade förutom förslaget om förskolelagen en omfattande och grundlig genomgång förskolans inre arbete. Mycket

av av det som utredningen då tog fram är fortfarande intressant och användbart.

Bamstugeutredningen fick också i uppdrag att utreda skolbamsomsorgen.26Utredningen föreslog bl.a. en snabb utbyggnad av fritidshem

24Socialstyrelsen 1996: Social vård och

service, omsorg i Sverige 1996. 25SOU 1972:26 och 27: Förskolan. Stockholm, Socialdepartementet. 26sou 1974:42: Barns fritid. Stockholm, Socialdepartementet. Sid 13

24 Kapitel 3

i olika former. För 50 procent täckning bedömdes behov av en utbyggnad till 80 000 platser till 1980. År 1995 210 000 barn inskrivna i

var fritidshem. Mot bakgrund det behovet föreslogs

av stora att man skulle pröva olika former av s.k. utvidgade fritidshem, som kunde ta emot både inskrivna och icke inskrivna bam. Fritidshemsverksamheten föreslogs drivas av "social centralnämnd eller liknande och kommu-

skulle bilda särskilda programgrupper för barn och ungdom med nerna rådgivande karaktär i fråga om planering av fritidsresurser.

I början på 70-talet tillsattes SIA-utredningen med uppdrag att utreda bl.a. av integration, fritidshem och skola.

I slutet på 70-talet började kommunerna bygga ut öppna förskolor för den s.k. uppsökande verksamheten. Denna kommunala skyldighet kom i och med Bamomsorgslagens införande 1977.

De öppna förskolorna utformades till en början som lekrådgivning och stöd för barn till hemarbetande föräldrar. De samarbetade med mödra- och bamavårdscentralema om t.ex. föräldrautbildning, lånade ut leksaker och information i sociala frågor. Under 80-talet blev de

gav öppna förskolorna allt mer inriktade på den pedagogiska gruppverksamheten för barnen. Kommuner med långa köer till daghemsplatser hade höga besökssiffror i sina öppna förskolor. De blev också centrum

för familj dagbarnvårdare.

I dag har de öppna förskolorna åter en mer uppmärksammad social roll. hel del kommuner har samarbetet med socialtjänstens individ-

I en och familjeomsorg ökat avsevärt. Detta beror dels på att fler barn är utanför den ordinarie barnomsorgen arbetslösheten, dels på att de

p g a har kommit att fungera kontakt- och stöd för ensamstående föräld-

som rar.

Samverkan mellan förskola och skola och förändringar skolplikt-

av såldem har diskuterats rad utredningar sedan 40-talet. Under tiden

i en

Bamstugeutredningen pågick arbetade också SIA-utredningen som

bl.a. föreslog lokala samarbetsgrupper mellan förskola och grundsom skola och allmän fritidsverksamhet knuten till skolan.

en öppen

Förskola-skolakommitténzg fick i uppdrag förutsättningslöst

att pröva för- och nackdelar med sänkt skolpliktsålder. Kommitténs förslag ledde inte till någon sänkt skolpliktsålder. Hösten 1990 innehöll regeringens "lcrispaket ett förslag flexibel skolstart. Förslaget

om mottogs mycket kritiskt av så gott som alla instanser eftersom det bl.a.

27Socialstyrelsen 1996: Social service, vård och i Sverige 1996. Sid 49.

omsorg 28SOU 1974:53: Skolans arbetsmiljö, Utredningen Skolans inre arbete SIA.

om - Stockholm, Utbildningsdepartementet. Sid 231 29SOU 1985:22: Förskola skola betänkande. Stockholm, Socialdepartementet.

-

Kapitel 3 25

ansågs ha sexåringamas barnomsorg som motiv för besparingarna. Beslutet blev att föräldrarna själva avgör om barnen ska börja i skolan från sex eller sju års ålder. Kommunerna fördelar nu platser utifrån tillgång. Från första juli 1997 ska plats ges till alla som så önskar. Skolbarnsomsorgskommitténmföreslog samordning av skola och fritidshem såväl organisatoriskt som innehållsmässigt. Utredningen hade konkreta idéer om genomförandet av samverkan. Ett av förslagen var att bilda "Arbetsenheter/arbetslag med personal från de olika verksamheterna inom skola-barnomsorg som skall planera, genomföra, följa upp och utvärdera verksamheten Som grund för arbetet föreslogs också att ett samlat måldokument för skola-barnomsorg utvecklas.

I och med regimskiftet hösten 1991 ledde dock inte kommitténs förslag till någon riksdagsbehandling om skolbamsomsorgen. Det som hände var emellertid att många kommuner började omorganisationen

skolbamsomsorgen genom att överföra denna till skolhuvudmannen. av "Den paradoxala situationen uppstod, att omsorgen om skolbarnen underställdes den lokala skolan, medan tillsynen utövades av Socialstyrelsen ".31

3.2.2 för förskola och

Pedagogiska program

fritidshem

I regeringens proposition från 198532 diskuteras "en uppstramning

av innehållet i förskolan och ansats, än försiktig, till den utveck-

en om lingsperiod vi nu går in inom förskolans område. "Debatten om förskolans innehåll har under senare tid mera rört hur de något äldre barnens sociala och intellektuella kapacitet kan tas tillvara och utvecklas i förskolan. Hela förskoleåldern är en intensiv period utveckling. Barns behov vuxenkontakter, och peda-

av av omsorg gogisk handledning ändrar dock karaktär varefter barnet blir äldre och självständigare. Därför är det väsentligt att barnen får möta nya utmaningar och vidgade perspektiv och att de successivt får utveckla självständighet, initiativ och eget ansvar...

30SOU 1991:54: Skola-skolbarnsomsorg helhet. Stockholm, Utbildningsde-

- en partementet. Sid 12. 3 Rohlin, M. 1996: Skolbarns samhällsfråga Stockholm, HLS

omsorg - en förlag. Sid 14. 32Prop. 1984/85:209: Förskola för alla barn. Sid 12

26 Kapitel 3

Det pedagogiska ramprogrammet för förskolan som korn 1987 utgår ifrån tre nivåer: staten dvs. Socialstyrelsen som ger ut det pedagogiska programmet, kommunen som beslutar om kommunala riktlinjer för förskolan, och förskolan som gör sin egen lokala planering. Något år

korn det pedagogiska programmet för fritidshem. I det följande senare ges en kort beskrivning av de pedagogiska programmen.

De pedagogiska programmens uppläggning består av förutom, inledande målformuleringar, ramar och avsnitt om barns utveckling och uppväxtvillkor, innehållet i verksamheten, arbetssätt och planering. I det pedagogiska programmet för förskolan och fritidshemmen ut-

trycks målen enligt följande;

Målen för förskolans pedagogiska verksamhet baseras på bl.a. de grundvärderingar uttrycks i socialtjänstlagen, Förskolans mål

som baseras också på den pedagogiska traditionen som vuxit fram inom

den svenska förskoleverksamheten.

Förskolan bör sträva efter att i samarbete med föräldrarna ge varje barn bästa möjliga betingelser att rikt och mångsidigt utveckla sina känslo- och tankemässiga tillgångar.

Förskolan kan därigenom lägga grunden till att barnet utvecklas till -

öppen, hänsynsfull människa med förmåga till inlevelse och till en samverkan med andra i stånd att komma fram med omdömen och

egna problemlösningar.

Förskolan bör hos barnet lägga grunden till vilja att söka och an- - en vända kunskap för att förbättra såväl andras levnadsvill-

egna som kor n

.

Barns uppväxtvillkor, barns utveckling och socialisation är grundläggande avsnitt för och motiveringen till den pedagogiska

resonemangen verksamhetens innehåll och arbetssätt.

I det pedagogiska programmet för fritidshem beskrivs fritidshemmets uppgifter. Bl.a. sägs att "verksamheten ska förmedla ett kulturarv och bidra till att barnen kan finna sig väl tillrätta i samhället och stimulera dem att delta i samhällsutvecklingen...

33Socialstyrelsen 198723: Pedagogiskt för förskolan. Allmänna råd.

program Sid 15 16.

- 34Socialstyrelsen 1988:7: Pedagogiskt för fritidshem. Allmänna råd.

program Sid 21 22.

-

Kapitel 3 27

Fritidshemmet ska vidare tillsammans med hemmen stödja barnens individuella utveckling i fysiskt, socialt, emotionellt och intellektuellt

avseende genom en allsidig personlighetsutveckling... "

Ämnesornrådena i de programmen är samma för både förskola och fritidshem och byggs utifrån principen att utveckling och inlärning upp ständigt sker i omvårdnadssituationer, i lek och temainriktat arbetssätt och i grupp med andra barn. Förskolans och fritidshemmens ämnesområden delas in i tre kategorier/tema. Natur Kultur Samhälle

I fgirskolans pedagogiska omfattar ämnesområdet progam naturen människan, livsloppet, växter och djur, klimat och miljö, naturfenomen, krafter och processer, teknik och matematik. Kultur omfattar levnadssätt och traditioner, språk och litteratur, bild och form, sång och musik, rörelse och drama. Området samhälle närsamhälle, vardagsliv och övriga samhällsfrågor, fostran till demolqati, jämlikhet, solidaritet och ansvar.

Fritidshemmçns pedagogiska har innehåll med progam samma men en annan betoning på ärnnesornrådena. Barnens fritid utgör grunden för innehållsvalet. Lek, skapande och utforskning omvärlden betonas. av Naturområdet behandlar t.ex. friluftsliv, miljövård och tekniska experiment. Kultur tar traditioner, samlevnads- och trosfrågor, stöd i upp språkutveckling, eget skapande i alla fonner. Samhället framhålls mycket. Samhälle ämnesområde har betoning på demokratifrågor som som inflytande och medansvar.

Arbetssätt ;Lmbetslag Det temainriktade arbetet och arbetslaget är två hörnstenar i förskolans och fritidshemmens pedagogik.

"T emainriktat arbetssätt helhet och sammanhang. " ger "Personalen och deras kunskaper är verksamhetens viktigaste till-

gång... "

"Fritidshemmens personal ska samarbeta i arbetslag. Det innebär att man i det pedagogiska arbetet ska ta tillvara på de finns i resurser som personalgruppen och sträva efter att utnyttja de erfarenheter och specialintressen finns hos och Arbetet ska fördelas med hänsom var en. syn till kompetens, förmåga och intresse... "

28 Kapitel 3

Om samverkan mellan förskola-skola-fritidshem sägs att

"Förskolan har tillsammans med skolans ledning och fritidshemmens för att barnen och föräldrarna i god tid före skolstar-

personal ansvar

och eventuell övergång till fritidshem får kontakt med den blivande ten skolan och det blivande fritidshemmet... " "Föräldrarna är den viktilänken mellan förskola, skola och fritidshem... " gaste

De pedagogiska avslutas med ingående diskussion om programmen en det kommunala ansvaret för att utforma riktlinjer för det pedagogiska

arbetet och uppföljning.

3.2.3 Bamomsorgen i dag

I dag går två tredjedelar alla barn mellan ett och fem år i barnomav Praktiskt taget alla sexåringar går i förskola och skolbamsomsorsorg. omfattar häften alla yngre skolbarn. gen av Förskoleverksamhet drivs i form förskola daghem eller deltidsav familjedaghem eller öppen förskola. I öppen förskola är barnen

grupp

normalt inte inskrivna. I slutet 1995 över halv miljon förskoav var en lebarn inskrivna i någon form barnomsorg 520 000 bam. av - ca 490 000 barn i daghem, familjedaghem eller deltidsgrupp. Dessvar 34 000 sexåringar inskrivna i fritidshem. Det stora flertalet, utom var utan att vara inskrivna i grundskolan. Det innebär 72 procent alla barn mellan 1 6 år var inskrivna att av i barnomsorgen.

400 000

K

Daghem 300 000

X

250 000 4 200000

100000 Deltidsgrupp Fritidshem 50 000

Socialstyrelsen 1996: Social service, vård och omsorg i Sverige, 1996. Sid 46

Kapitel 3 29

Det är en lagstadgad rätt för alla sexåringar att delta i förskola om minst 525 timmar per år. För barn i glesbygd kan förskolan delas upp på två år och omfatta minst 700 timmar. Det är frivilligt att delta i verksamheten. I princip utnyttjar alla sexåringar inte har börjat i som skolan den rätten i daghem eller deltidsgrupp. Det finns i dag ett stort antal former förskola för sexåringar. I av många kommuner drivs sexårsgmpper i skolans regi. För barn besom höver heldagsomsorg kombineras verksamheten med antingen fritidshem eller familjedaghem. Kommunerna anordnar även sexårsgiupper i daghem eller i deltidsförskola.

Den sista december 1995 var ca 39 500 sexåringar i daghem 34 500 sexåringar i deltidsgrupp sexårsverksamhet/ fritidshem

33 900 sexåringar i deltidsgrupp/familjedaghem

27 100 sexåringar i enbart deltidsgrupp.

Skolbamsomsorgen har byggts ut mycket snabbt sedan 1970-talet. 1995 var närmare 210 000 barn i fritidshem. Våren 1996 kunde närmare 90 procent av alla kommuner tillhandahålla plats i daghem eller familjedaghem inom tre till fyra månader efter anmält behov. En något högre andel kunde plats på motsvarande sätt i fritidshem eller fages milj för skolbarn. Antalet fritidshemsplatser har ökat markant. Det är framför allt sexåringama har blivit fler i fritidshemmen, som vilket speglar den förändring ägt i många kommuner. En del som rum av ökningen beror också på att de stora bamkullarna födda under senare hälften av 80-talet nu nått skolåldem. Den flexibla skolstarten har inte inneburit så stora förändringar av Av nybörjare i

bamgrupyerna.

skolan läsåret 1995/96 var 7 procent sexåringar.

3.3 av och skola en

Styrning barnomsorg jämförelse

Bamomsorgen regleras i socialtjänstlagen. Socialstyrelsen är central tillsynsmyndighet över barnomsorgen. Styrelsens uppdrag är att vara regeringens expertorgan samt att utöva uppföljning, utvärdering och

35Socialstyrelsens statistik 1995: Socialtjänst 1996:6, Barnomsorg 1995. 36Socialstyrelsen 1996: Social service, vård och omsorg i Sverige 1996. S 41 37Med barnomsorg avses här all verksamhet dvs. förskoleverksamhet 1 6 år och skolbarnsomsorg 7 12 år. -

30 Kapitel 3

stödja kommunernas utvecklingsarbete. Den direkta tillsynen över socialtjänsten Länsstyrelserna för. Vad gäller tillsyn, uppföljning svarar och utvärdering över skolans område är Skolverket ansvarig på statlig nivå. Skolverket har central och regional organisation för att fullen en följa sitt uppdrag. För skolan är tillsynsorganisationen således mer samlad.

3.3.1 Styrdokument

Bamomsorgen socialtjänstlagen styrs av I dess första paragraf sägs: "Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans för ansvar och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla sin enskildas och gruppers resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. " Skolan regleras i skollagen. Skollagens portalparagraf återfinns i skollagens första kapitel, andra paragrafen. "Alla barn och ungdomar skall, oberoende kön, geografisk hemvist av sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildsamt ning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall varje likvärdig, varhelst den anordnas i lan-

inom skolform vara

det. Utbildningen skall eleverna kunskaper och färdigheter samt i samge arbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilda behov. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och verkar inom skoen som lan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår miljö. Särskilt skall den verkar inom skolan gemensamma som främja jämställdhet mellan könen samt bemöda sig hindra varje försök från elever att utsätta andra om att för kränkande behandling SFS 1995:884

Kapitel 3 31

Utöver skollagen finns läroplanen, kursplaner och timplaner som utgör de centrala styrdokumenten för skolans mål. Dessa har beslutats av regering och riksdag, vilket innebär att målen är nationellt likvärdiga. Skolans läroplan riktar sig till huvudmännen men också direkt till den enskilda skolan och läraren. I kursplanen anges hur läroplanens mål kommer till uttryck i enskilda ämnen och ämnesområden. Den lokala kursplanen utgör en konlcretisering för den enskilda skolenheten av läroplan och kursplan och den kommunala skolplanen. Till stöd för den lokala skolenhetens planering, arbete med den lokala arbetsplanen, uppföljning och utvärdering finns kommentarer och referensmaterial.

Barnomsorgens mål formuleras i allmänna råd som utarbetas av Socialstyrelsen. Råden är rekommendationer till huvudmännen. Råden kompletteras därefter med specifika mål av kommunen och den enskilda bamstugan. Socialstyrelsens allmänna råd riktar sig primärt till kommunernas och bamomsorgens ledning.

Barnomsorgen har inga individuella kunskapsmål och det ges heller inga betyg eller omdömen. Skolans kunskapsmål är individuella och skolan ska betyg respektive omdömen.

ge

Den obligatoriska skolan ska enligt skollagens fjärde kapitlet fjärde paragraf tillhandahålla fria läromedel. Barnomsorgens behov av pedagogiskt material och läromedel regleras inte centralt.

Kommunen ska ta fram en skolplan. Något motsvarande krav finns inte för barnomsorgen.

Vid en jämförelse framgår att de grundläggande värderingarna som de båda verksamheterna vilar på är lika i sina ideologiska utgångspunkter.

Då det gäller formerna för styrning av barnomsorg och skola finns det avgörande skillnader. Statens styrning av barnomsorgen utgörs förutom lagstiftningen främst av rekommendationer allmänna råd

av samt tillsyn, uppföljning, utvärdering och kunskapsåterföring. Kommunerna har en stor frihet att själva besluta över bamomsorgens innehåll. Skolan har däremot högre grad av styrning. Det gäller såväl

en innehållet i de centrala måldokumenten som dess status. Det kan även noteras att skolans styrdokument är mer målorienterat medan bamomsorgens rekommendationer i större omfattning diskuterar frågor kring innehåll och arbetsmetoder.

2 17-0280

32 Kapitel 3

3.3.2 Verksamhetsformer m.m.

Enskild barnomsorg drivs av enskilda fysiska eller juridiska personer och Länsstyrelsen prövar tillståndsgivningen. Tillstånd kan även ges av kommunen.

Skolforrnema inom det obligatoriska skolväsendet består av grundskola, sameskola, specialskola för blinda, döva, hörselskadade och talskadade samt särskola.

Bamomsorgsfonnema består av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Förskoleverksamhet daghem och deltidsgrupp familjedaghem och öppen förskola. Skolbarnsomsorg är fritidshem, integrerad skolbarnsomsorg, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet samt särskild lovverksamhet.

Kommunerna är huvudmän för barnomsorgen och för det offentliga skolväsendet. Landstinget och staten kan vara huvudmän för särskilda skolfonner.

Fristående skolor drivs av enskilda fysiska eller juridiska personer. Skolplikt får fullgöras i fristående skola om den är godkänd för ändamålet. Statens skolverk prövar sådana ärenden.

Såväl privata som kommunala verksamheter finns således inom båda områdena. Skillnaden finns såväl vad gäller tillståndsgivning som formerna för finansiering av de privata verksamheterna. Kommunen kan lämna bidrag till enkild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg,

verksamheten uppfyller de krav anges i l3b § socialtjänstlaom som

och avgifterna inte är oskäligt höga. Bidraget per barn bör gen, om lämnas med ett belopp inte oskäligt avviker från kommunens

som kostnad barn i motsvarande verksamhet.

per

Bamomsorgen är frivillig för den enskilde dvs. det är vårdnadshavarna som avgör om de vill ha barnomsorg eller ej. Kommunen är skyldig plats, inom 3 4 månader efter anmält behov, för barn

att ge från ett till tolv års ålder, under förutsättning att vårdnadshavaren arbetar eller studerar. Barn med behov av särskilt stöd har rätt till plats. Från och med den hösttermin det år barnet fyller sex år har alla barn rätt till plats i allmän förskola.

Skolan är obligatorisk vilket innebär att alla barn ska börja i skolan den hösttermin de fyller sju år. Tillgången till utbildning ska vara lika för alla. Skolplikten är 9 år.

Bamomsorgens öppethållande är inte reglerat med undantag for den allmänna förskolan för sexåringar som ska omfatta minst 525 timmar

året alternativt 700 timmar uppdelat på två år. Skolans öppethålom lande regleras i skollagen.

Kapitel 3 33

Utbildningen i grundskolan ska vara avgiftsfri. Avgift får inte tas ut för den allmänna förskolan för sexåringar. Avgifter får däremot tas ut för övrig kommunal och enskild barnomsorg. Avgifterna får inte överstiga älvkostnaden och fastställs av varje kommun.

Utgångspunktema i dessa avseenden skiljer sig väsentligt. Den stora strukturella skillnaden mellan barnomsorg och skola är, att det är obligatoriskt att gå i skolan, medan det är frivilligt att delta i bamomsorg. Barnomsorgen som organisation har en servicefunktion i förhållande till föräldrarnas arbetsmöjligheter och studier. Reglerna kring barnomsorgen innebär att tillgängligheten inte är lika för alla barn. Kommunerna har intagningsregler och kan exempelvis välja att

egna inte erbjuda plats till barn vars föräldrar är arbetslösa, med undantag för sexåringarnas rätt att delta i allmän förskola samt barn med behov av särskilt stöd. Skollagens utgångspunkt är helt och hållet individens behov utbildning och kunskap.

av

3.3.3 Personal

Om bamomsorgens personal sägs i socialtjänstlagen 13 b § att "det skall finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barns behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses... "

Om skolans lärare sägs i Skollagens andra kapitel, tredje paragrafen, att "kommunen är skyldig att för undervisning använda lärare som har utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva" Lärare ska behärska svenska språket och ha genomgått svensk lärarutbildning för att få anställning utan tidsbegränsning.

Det ställs således från statsmaktemas sida högre krav på formell kompetens hos personalen inom skolan än inom barnomsorgen. Bestämmelserna för bamomsorgens del är också förhållandevis ny. De infördes i socialstjänstlagen 1januari 1995.

Det kan dock bli vissa ändrade förutsättningar för förskollärare och fritidspedagoger i denna fråga. I Utbildningsdepartementets förslag till förändring skollagen föreslås att termen lärare byts mot tennen pe-

av dagog. Arbetsgruppen motiverar sitt förslag med: "I en integrerad verksamhet där samtliga personalkategorier tar ansvaret för det pedagogiska innehållet, bör begreppet undervisning också kunna omfatta de aktiviteter leds fritidspedagogen och förskolläraren när det

som av är fråga organiserad situation där processen syftar till inlär-

om en ning. Vi föreslår därför att 2 kap. 3 § skollagen ändras så att kommu-

och landsting blir skyldiga att för undervisning använda pedagoner

har utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ger som en

34 Kapitel 3

skall bedriva. Med pedagoger avses lärare, förskollärare och fri-

38 tidspedagoger

3.3.4 Diskussion

Det finns olikheter i skolans och bamomsorgens historia, tradition och kultur. Skolans utveckling och uppbyggnad är främst utbildningspolitisk. Bamomsorgen har byggts upp från delvis olika utgångspunkter. Den har både en socialpolitisk, familjepolitisk och utbildningspolitisk viljeinriktning. Detta har givit andra förutsättningar för både utbyggnad, tillgänglighet och innehåll. Bamomsorgen har traditionellt arbetat utifrån helhetssyn på barns utveckling som utgår ifrån att tillgodose

en barns trygghet och kontinuitet i ett socialpedagogiskt perspektiv.

"Som följd detta kan man i dag se att förskolan i många fall på-

en av tagit sig roll ställföreträdande hem och pedagogen påtagit sig

en som rollen ställföreträdande mor. Därigenom har den svenska försko-

som lan i motsats till sin ambition att vara ett komplement, i många avse-

, enden kommit att bli en ersättning ..Det Myrdalska tänkandet inne-

... . fattade också idé att i förskolan återskapa något hemlikt, som

en om innebär grundtrygghet god kost, värme och omtanke, kort sagt

en av

omsorg

Bamomsorgen har från början betraktats som en social resurs för att förbättra barns livsvillkor. Integrationen för barn med handikapp och problem har starkt betonats. Ett något annat synsätt har av naturliga skäl präglat skolan.

De mest centrala skillnaderna är sammanfattningsvis att

det är obligatoriskt att gå i skolan medan barnomsorgen är frivillig barnomsorgen har servicefunktion till föräldrar som skolan - en saknar samt en tydligare inriktning på omvårdnad än skolan ansvarsfördelningen mellan stat och kommun skiljer sig åt innehållet i de centrala styrdokumenten dvs. de pedagogiska pro- grammen och läroplanen.

38DS 1997: 10: Samverkan för utbildning. Stockholm, Utbildningsdepartementet. Sid 19. 39Dahlberg G. Lenz Taguchi, H 1994: Förskola och skola två skilda

- om traditioner och om visionen om en mötesplats Stockholm, HLS forlag. Sid 17.

Kapitel 3 35

Detta resulterar i vissa problem som delvis kan lösas genom närmare samarbete mellan ansvariga och praktiker inom de båda verksamheterna, men som i vissa fall kräver lagändringar och regleringar. Den statliga styrningen av skolan syftar till att skapa grundläggande förutsättningar för likvärdig skola. Bamomsorgen för närvarande saknar

en som samma grad av statlig styrning och dessutom inte är tillgänglig för alla barn riskerar att utveckla lokala och regionala variationer ifråga om tillgång och kvalitet. Genom en gemensam läroplanen ges en ökad nationell styrning av barnomsorgen i Vissa grundläggande avseenden. I många kommuner har barnomsorgen och skolan närmat sig till varandra och fler kommuner har verksamhet for barn och inom en och

unga samma nämndorganisation. Därmed kan förutsättningarna för likhetvärdighet öka. Det beslut som tagits av regering och riksdag att det ska vara ett gemensamt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och unga 6 16 år är banbrytande för den svenska barnomsor-

gens erkännande avseende kvalitet och organisation.

Enligt kommitténs uppfattning behöver effekterna av de olika utgångspunktema vad gäller tillgång till barnomsorg respektive skola ytterligare analyseras.

Kapitel 4 37

4 Internationell utblick

De flesta barn som är inskrivna i offentlig barnomsorg i Sverige har heldagsomsorg, vilket innebär tillgång till en verksamhet öppen från sex eller sju på morgonen, till klockan sjutton eller arton på eftenniddagen. En så hög servicegrad som offentlig heldagsomsorg innebär, är ovanligt utanför Skandinavien, det kan förekomma vissa lik-

även om nande regionala lösningar i andra europeiska länder.

De skandinaviska länderna har vid en internationell jämförelse både väl utbyggd platstillgång och högt antal barn inskrivna i den offentligt organiserade barnomsorgen. Danmark erbjuder offentlig heldagsomsorg ända upp till 14 års ålder, vilket är unikt i världen. De barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar som befinner sig utanför offentlig barnomsorg gör det ofta på grund av bristande tillgång, föräldrarnas oregelbundna arbetstider, länga geografiska avstånd eller som på senare tid i Sverige, beroende på föräldrarnas abetslöshet. Lösningar inom familjen, andra anhöriga eller privata dagmammor blir då alternativet.

Den verksamhet bedrivs i de skandinaviska ländernas bamom-

som sorg har en delvis annorlunda utformning än andra länder i t.ex. EU. Personaltätheten och utbildningsnivån är relativt hög i Norden. Dessutom är en pedagogisk högskoleutbildning med inriktning på bamomsorg, förskollärare och fritidspedagogutbildningar vanligare i Norden än övriga Europa.

De länder som har en mer skolinriktad verksamhet för barn under sex år under vissa timmar per dag, som franska école martenelle, och engelska Nurserey schools, har personal med längre utbildning än de skandinaviska förskollärar- och fritidspedagogutbildningama. Utbildningen är då i huvudsak inriktad på traditionellt kunskapsförmedlande, och mindre den sociala omsorgen som finns i förskollärar- och fritidspedagogutbildningama.

I en heldagsomsorg, som i Skandinavien, utvecklas en delvis annan verksamhet än i de länder där den offentligt drivna verksamheten för barn endast innefattar några timmar per dag. Det enskilda barnet får t.ex. större möjlighet att bygga upp kamrat- och vuxenkontakter under

längre period, delta på ett annat sätt i vardagssysslor, i högre grad en själv avgöra påbörjande och avslutande av lek eller annat. Stor vikt läggs vid att barnen får en möjlighet att utveckla sina känslomässiga och intellektuella behov, både som individer och i grupp. Socialisering

38 Kapitel 4

och omvärldsorientering är centralt i verksamheten. Föräldraengage-

och föräldrainflytande också viktiga delar i förskolan. mang är

I Tyskland, Frankrike, Nederländerna, och Storbritannien ansvarar skolan för möjlighet till läxläsning och avkoppling viss tid innan och efter skoldagen, men något motsvarande t.ex. svenska fritidshem finns inte utanför Norden. Behovet av en kompletterande skolbarnsomsorg diskuteras på många håll i Europa. I vissa länder är skoldagen kort Tyskland, andra har hel eller halv ledig dag i veckan Frankrike

en och Nederländerna och några har viss undervisningstid förlagd till kvällstid, många sydeuropeiska länder. Bristen på skolbarnsomsorg försvårar eller omöjliggör många gånger föräldrars möjlighet till förvärvsarbete.

Tillgången till offentlig barnomsorg styrs i många länder av föräld-

ekonomiska villkor. I Frankrike och Storbritannien är det t.ex. rarnas mycket få arbetarfamiljer har möjlighet att betala för barnomsorg

som utöver école martenelle och Nurserey school, vilka är gratis. Dessa två verksamheter omfattar då ett visst antal timmar per dag. I Sverige har olika utvärderingar visat att det i perioder är en större del av barn till välutbildade medelinkomsttagare än barn från arbetarfamiljer som uttnyttjar offentlig barnomsorg, medan det i andra perioder är tvärtom. Från svenska samhällets sida finns det ingen medveten inriktning mot någon utan det är snarast den enskilda familjens prioritering

grupp,

avgör. Detta kan dock successivt förändras i takt med höjda avgifsom

och ökad arbetslöshet. Barn till arbetslösa riskerar att i ökad ter omfattning glida barnomsorgen och därmed ökar klyftan mellan oli-

ut ur ka samhällsgrupper.

Sammanfattningsvis kan sägas att den skandinaviska barnomsorgen har delvis annorlunda utformning vid jämförelse med många

en en andra länder i Europa. Med sin huvudsakliga inriktning på heldagsom-

och stora täckning, håller den till både innehåll och servicenivå sorg hög kvalité. Dock har de senaste årens ekonomiska nedskärningar, och arbetslösheten i framförallt Sverige, lett fram till att bamomsorgens villkor förändrats. De allt knappare ställer krav på priorite-

resurserna ringar och hög kompetens hos personalen. Det finns i dag i Sverige en

40Kärrby, G. 1996: "Sweden". IA review of Services for children in the

young European Union 1990 1995. Bryssel, European Comission Network on Childca-

re. Sid 107 41DS 1996:49: Samhällets stöd till barnfamiljerna iEuropa. Stockholm, Finansdepartementet. Sid 44. 42DS 1996:49: Samhällets stöd till barnfamiljerna i Europa. Stockholm, Finansdepartementet. Sid 40.

Kapitel 4 39

tendens till ökade lokala och regionala variationer. Besparingar och minskade resurser gör att verksamhetens kvalitet, och vilka instrument som kan används för att värdera kvaliteten, har blivit föremål för diskussion i många länder.

De ökade avgifterna för all offentlig service i Sverige har lett till höjda avgifter i barnomsorgen, vilket framförallt påverkat familj er med låg inkomst. Situationen eftersom barnomsorgen i de skandi-

är ny, naviska länderna under lång tid befunnit sig i ett uppbyggnadsskede och resurserna varit relativt goda. Bamomsorgen har, och har haft, en stark position i den generella välfárdspolitiken. I sin formella utformning har barnomsorgens ambition alltid varit att vara likvärdig för alla barn. Oavsett föräldrars ojämlika ekonomiska möjligheter eller sociala och kulturella bakgrund har denna ambition varit central.

De skandinaviska länderna bedriver också en aktiv jämställdhetspolitik där barnomsorgen är en av grunderna för kvinnors och mäns jämställdare villkor i utbildning och arbetsliv.

I de flesta av EUs nuvarande medlemsländer är ansvaret för verksamheter för barn upp till obligatorisk skolstart uppdelat mellan landets socialtjänst och utbildningsväsendet. Det är främst under året just före skolstart 6 eller 7 år som de flesta länder väljer att låta utbildningsväsendet överta ansvaret. Undantagen är länder med mycket tidig obligatorisk skolstart, t.ex. Nordirland 4 år, Nederländerna och Storbritannien 5 år, där den sociala sektorn och utbildningssektom överlappar varandra redan från åldrarna 3 6 år, och Frankrike, där barn erbjuds

en frivillig, renodlad skolform redan vid 2 års ålder, medan den mer traditionella barnomsorgen fortfarande finns kvar inom den sociala

sektorn

Uppdelningen mellan ett socialtjänstbaserat och ett utbildningsväsende baserat styrsystem riskerar att leda till en brist på kontinuitet och samsyn på barns möjligheter till kunskapsutveckling. Den riskerar också att befästa ett tänkande som begränsar båda verksamheterna, där omsorg är en uppgift för den socialtjänsstyrda verksamheten, och lärande i traditionell form är en uppgift för den verksamhet som styrs av utbildningsväsendet. Parallella verksamheter är inte ovanligt men integrerade och samverkande verksamheter där både barnomsorg och

-

43Kärrby, G. 1996: "Sweden. Assessment of the current situation. IA review of Services for young children in the European Union 1990 1995. Bryssel, Europe-

an Comission Network on Childcare 1996. Sid 113 44"Sweden" Summary of the mainpoints. IA review of Services for young children in the European Union 1990 1995. Bryssel, European Commission on Network

- Childcare 1996. Sid 2

skola utgör gemensam pedagogisk kraft är ännu ganska sällsynt.

en - Ett sammanhängande och integrerat system mellan olika verksamhetsformer, erbjuder flexibilitet och allsidighet i både omsorg och pe-

som dagogik, kommer bättre att kunna möta både barns behov, och föräld-

krav, i framtiden.

rars

Den tydligaste skiljelinjen inom EU länderna har gått mellan de

- Skandinaviska länderna, där tidigare all verksamhet för barn upp till obligatorisk skolstart har styrts socialtjänsten, och Spanien, där all

av verksamhet för barn och ungdom, 0 18 år, sedan 1990 styrts av ut-

bildningsväsendet. I Skandinavien är det främst i Norge och Sverige

det skett förändringar de senaste åren. En tidigarelagd skolstart, som från 6-årsålder istället för har diskuterats i Sverige, och genomförts i Norge, vilket inneburit 10-årig skolgång i Norge. I Sverige har för-

en skola och skolbarnsomsorg sedan l juli 1996 förts över på statlig nivå till utbildningsväsendet. Ett nännande till den spanska modellen håller på att ske i de skandinaviska länderna.

4.1 Spanien ett exempel

-

Några EU-länder, såsom Belgien, Frankrike och Italien, tillhandahåller redan eller planerar att tillhandahålla inom snar framtid, en form av skola för barn i åldrarna mellan 3 och 6 år. De flesta bedömer det som

både opraktisk och feltänkt modell att integrera utbildningssystemet en inom socialtjänsten, istället för tvärtom. Att föra över barnomsorgen till skolan har därför blivit den vanligaste formen för integration. Detta synsätt låg bakom att Spanien 1990 blev först med att helintegrera barnomsorgen i utbildningsväsendet. En ny utbildningslag Ley de Ordenaciön General del Sistema Educativo LOGSE fastlade 1990 ra-

-

för hela det spanska utbildningssystemet, där åldersgruppen 0 marna - 6 år räknas det första stadiet i barns och ungdomars skolgång. An-

som svaret för verksamheten ligger hos de nationella och regionala utbild-

ningsmyndigheternafw

Den huvudsakliga utbildningen för personal arbetar i verksam-

som heten är lärarutbildning med inriktning på åldersgruppen O 6 år, dessa

lärare kan också arbeta med barn i åldrarna 7 9 år. Lärare med ut-

bildning för äldre barn, exempelvis motsvarande svensk lågstadielära-

45I A rewiew Services for children in the European Union 1990 1995.

of young - Bryssel, European Commission Network on Childcare. Sid 46Moss, P Penn, H 1996: "It has been done abroad I Transforming Nursery Education, London, P. Chapman Publishing Ltd. Sid 127

Kapitel 4 41

re, kan däremot inte arbeta med den lägre åldersgruppen. Under övergångsperioden till utbildningsväsendet bamomsorgspersonal, via

gavs intemutbildning, möjlighet till lärarutbildning för 0 6 årsgmppen,

- en kvalitetshöjning skedde därmed i personalstatusen.

LOGSE slår fast att verksamheten för barn i 0 6 år är det första

stadiet i ett barns skolgång, och ska ha klar undervisningsprägel.

en Den slår också fast att Verksamhetens syfte är att främja barns fysiska och sociala utveckling, samt moraliska fostran. I samarbete med hemmen ska Verksamheten utformas så att bästa tänkbara möjligheter för barns lärande, utveckling, samspel med vuxna och kamrater, ges. Denna tidiga skolform är viktig i kraft av eget innehåll, och har inte som primäruppgift att fungera som en skolförberedande verksamhet av traditionell karaktär. Alla spanska barn har rätt till denna tidiga skolform, men det är frivilligt att delta.

Den verksamhet som idag finns i Spanien och faller under LOGSE är dock inte ännu enhetlig. Det finns tre huvudvarianterz

Escuela infantil 3 6 år är ofta lokalmässigt placerad eller i när-

heten av en lågstadieskola. Verksamheten är mer präglad av traditionell skola, och har skolförberedande karaktär, bygger på

en som en äldre spansk utbildningslagstiftning.

Det är i escuela infantil 0 3 år och i escuela infantil 0 6 år

- - som LOGSE är mest genomfört. I dessa två verksamheter arbetar man med en öppnare och mer flexibel inställning till inlämingsprocesser, barns individuella utveckling, och förhåller sig friare till den traditionella skolan och skolförberedande verksamheten. Dessa verksamheter ligger ofta fristående i förhållande till lågstadieskolor och har ett längre öppethållande än escuela infantil 3 6 år.

-

I EU-rapporten European Comission Network Childcare48 på-

on pekas att LOGSE påverkat den spanska barnomsorgen för åldrarna 0

- 6 år i riktning mot en mer genomtänkt och strukturerad verksamhet än tidigare, utan att för den skull bara verka som skolförberedande träning. En bättre utbildad personal och ett större samarbete med familjer och anpassning till dessas behov, har lett till en kvalitetshöjning för barn i verksamheterna. En allmän förbättring av både tillgång och kvalité i barnomsorgen har positiva följdverkningar på andra områden. Det ökar möjligheten för spanska kvinnor att förvärvsarbeta eller utbil-

47Sweden" I A rewiew of Services for young children in the European Union 1990 1995. Bryssel, European Commission Network on Childcare. Sid 54.

- 48Balaguer, I 1996: "Spain" I Assesment of the current situation. IA review of Services for young children in the European Union 1990 1995 Bryssel,

- European Commission network on childcare. Sid 55.

42 Kapitel 4

da sig, detta ökar i sin tur förutsättningarna för en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Här bör poängteras att skillnaden mellan svensk och spansk barn-

för barn i åldrarna 0 6 år, före LOGSE, var stor. Den svenska omsorg barnomsorgen har lång tradition av pedagogiskt innehåll i förhål-

en lande till barns ålder och utveckling, som saknats i Spanien.

Rapporten påpekar dock att det fortfarande finns ett glapp mellan de nationella direktiv LOGSE uttrycker, och genomförandet på regi-

som onal och lokal nivå. Behovet av barnomsorg och verklig tillgång är inte i fas, trots att LOGSE alla barn rätt till plats. En tillbakagång i

ger en den spanska ekonomin har påverkat all reforrnutveckling de senaste åren med ökande arbetslöshet och låg löneutveckling för spanska familjer.

En ökad politisk vilja till utbyggnad och kvalitetshöjning av verksamheten för barn 0 6 år, trots ansträngt ekonomisk läge kommer att

påskynda genomförandet fullt ut. Ett bättre reformarbete avseende all spansk familjepolitik, t.ex. utredning föräldraledigheten och

en av jämställdhetsaspekter i förhållande till barnomsorgen, samt en allmän statushöjning i på arbetet med barn i dessa åldrar är en del av

synen vad rapporten sammanfattningsvis efterlyser.

Kapitel 5 43

5 av samverkan

Utvärdering

I en rad kommuner har barnomsorg, skolbarnsomsorg och skola integrerats och ett betydelsefullt samarbete pågår, mellan dessa kommuner. Inte minst gäller samarbetet uppföljning och utvärdering verksam-

av heterna. Kommittén har tagit del utvärderingar verksamheterna.

av av Det är relativt entydiga bild träder fram. Vi har valt redo-

en som att visa några av de studier som genomförts de senaste 2 åren.

5.1 av 59

Socialstyrelsens utvärdering

samverkansprojekt

Samverkan skola skolbarnsomsorg är en utvärdering av 59 olika

projekt i totalt 50 kommuner som genomförts av Socialstyrelsen. Projekten är av olika karaktär och omfattning. De kan dock enligt rapporten inte anses vara representativa i förhållande till senaste årens besparingsbehov eftersom de startade före denna period.

"Skolans huvudinriktning gäller inlärning och undervisning. För skolan finns mål, läroplaner och kursplaner som anger att barnen ska tillägna sig vissa bestämda kunskaper och färdigheter. För skolbarnsomsorgen finns inga krav på inlärning i denna bemärkelse, utan en inriktning på att ge ett brett stöd för barnens fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling och barnen utrymme och stöd och

ge resurser för egna aktiviteter, att leka och skapa, umgås med kamrater, upptäcka världen. Dessa skillnader innebär inte att skolan enbart har den ena inriktning-

eller att skolbarnomsorgen har den andra. Även i skolbarnsomsoren gen lär sig barn mycket som är viktigt både här och och för framti-

nu den men det kanske handlar mera om "vardagskompetens" är

som svårt specifika kunskaper och färdigheter. Även i skolan

att ange som pågår ett viktigt vardagsliv med stor betydelse för barnens allmänna

49Se också Gunnesson, M., Flising, B., Qvarsell,

B Wener I-L. 1992: Samverkan för utveckling skola-barnomsorg". Stockholm, Allmänna förlaget. 50Socialstyrelsen 1995:12: Samverkan Skola skolbarnsomsorg". En utvärde-

ring, Stockhohn.

44 Kapitel 5

välbefinnande och utveckling. Hur viktigt det är märks framför allt när det inte fungerar bra, ex. när barn upplever att de inte klarar prestationskraven eller när det uppstår mobbningsproblem. Sådana situationer och problem kan vara förödande för barnets självkänsla och utveckling identitet och sociala förmåga... "

av

I rapporten beskrivs likheterna i de grundläggande målen för fritidshem och skola och det viktiga i att skolan och fritidshemmet har hand om

bam. För barnen handlar det om många år då de samtidigt kan samma gå i skola och fritidshem. I båda verksamheterna finns personal med pedagogisk utbildning. Genom dessa likheter finns det en plattform att samverka och samarbeta ifrån. Det finns skillnader, men de behöver inte vara hinder för utvecklingen utan det är just skillnaderna som gör att man kompletterar varandra och skapar variation och helhet for barnens utveckling.

Sammanfattningsvis avslutas utvärderingen med avsnittet viktiga punkter för lyckad samverkan. Gemensam ledning, med förståelse, kompetens, intresse och stöd för de olika verksamheterna och gemen-

fortbildning i förberedelsearbetet är mycket betydelsefullt. Den sam viktigaste funktionen är kanske att lära känna varandra och diskutera sig fram till hur kan komplettera varandra och finna en gemensam

man linje.

Det behövs också bra användbara lokaler. Det finns många verksamheter brottas med lokaler som inte riktigt fungerar för dem.

som Det gäller särskilt fritidshem som flyttat in i skollokaler. Fritidshem-

lokaler kan ett bra alternativ för skolverksamhet eftersom de mens vara är avsedda för pedagogiska aktiviteter och social samvaro.

Gemensam planering både för terminen och veckan behövs. Samtidigt måste de vuxna vara observanta på att det inte blir överplanering så att hamnar i strikta strukturer, schemaläggningar m.m., som

man rutar in och minskar barnens dag allt for mycket.

Även vällovliga pedagogiska ambitioner, att till att barnen får del

se

allt det man gemensamt har att erbjuda, kan resultera i att situatioav

blir allt för strukturerad och vuxenstyrd. Rapporten avslutas med nen

markering att det finns all anledning att då och då uppmärken om samma att det är barnen som ska vara huvudaktörema. Att planeringen och genomförandet verksamheten också måste ta utgångspunkt i

av barnens perspektiv och intressen.

Kapitel 5 45

5.2 i samverkan

Skola-skolbarnsomsorg

Skolbom

- Projektet Skola skolbamsomsorgslär en longitudinell studie av den process som pågår i samband med integration av fritidshem inom skolan i Stockholm. Skolorna har studerats på uppdrag Stockholms stad

av och Skolverket med avseende på hur barnen, föräldrarna och de anställda upplever integrationen samt hur barnens kunskaper i svenska och matematik har utvecklats under de fyra år som projektet pågått. Vidare har man försökt belysa de olika organisationsforrnernas betydelse för intressegruppema och elvemas kunskapsutveckling.

I Stockholm övertog Skolstyrelsen huvudmannaskapet för stadens då 600 fritidshem från den l januari 1991. De organisationsformer som studerats är totalintegrerade former, verksamhetsintegrerade och s.k. blandade former.

Utvärderingen visar att de anställda inom totalintegrerade verksamheter var den mest nöjda personalen. slutsatserna som forskarna drar av detta är, att den formen av verksamhet uppmanar till samarbete som i sin tur påverkar arbetssätt och innehåll. Däremot menar de att i verksamhetsintegrerade skolor eller skolor med blandade former blir samarbetet mer sporadiskt. T.ex. blir skolbarnsomsorgen en resurs att ta till snarare än en samarbetspartner.

Av betydelse för hur organisationen fungerar är infonnationen, planeringen, arbetssättet och attitydema. Planeringstiden har varierat avsevärt mellan skolorna under de 4 åren som utvärderingen pågått, men stannat vid 1 2 timmar per vecka. Det är för knappt med tid anser de

anställda. Däremot har samarbetstiden ökat. Den faller oftast ut i ternaarbete eller projekt under skoldagens undervisningstid.

Attityderna till varandras kompetensområde har förändrats över tid främst när det gäller de som arbetat integrerat. Några absoluta gränser för vilka som ska förmedla teori respektive praktik beskriver varken lärare eller anställda i fritidshem. Nästan alla betonar utgångspunkten för sitt uppdrag dvs. lärande respektive social utveckling. Tydligare riktlinjer eller ramar för hur samarbetet ska utvecklas, gemensam planering och målsättning efterfrågas.

Ett gemensamt måldokument efterfrågas av de anställda. Det bör emellertid inte stanna vid det anser forskarna som menar att det inte

51Andersson, B-E., Rohlin, M. Söderlund, A.. 1996:3: "Skolaskolbarnsomsorg i samverkan Skolbom, nr 3 Institutionen for Barn och

ungdomsvetenskap, Lärarhögskolan i Stockholm.

46 Kapitel 5

finns någon patentlösning för hur samarbetsforrncma eller organisationen kan gestaltas. Måldokument och handlingsplan bör utvecklas lokalt för ett integrerat arbetssätt.

Föräldrarna i projektet väljer i första hand den skola som ligger närmast hemmet. De tycker att karnratkontakten är mycket viktig. De vill att lärarna och fritidshemspersonalen ska samarbeta. De som har barn i totalintegrerade former ger den mest positiva bilden av verksamheten. Föräldrarna har bättre kontakt med verksamheten och har varit mer medvetna i sitt val av skola och omsorg.

Barnens svar visar inte något entydigt på att en Organisationsform skapar trivsel Det gäller både skola och fritidshem.

mer än en annan. Studiens resultat visar inte heller några större skillnader mellan olika former när det gäller kunskaper i svenska. Däremot är det skillnad i matematikkunskaper. Det visar sig både i jämförelse mellan regioner i staden och mellan organisationsformer.

Forskarna drar slutsatsen att det inte finns något som pekar på att den ena organistationsformen är bättre eller sämre än den andra. Skolor och fritidshem utvecklas över tid, samverkan ökar och minskar beroende på personalkonstellationer och Ändå de att det är

resurser. anser mycket talar för totalintegration mellan skola och skolbamsom-

som sorg, eftersom det är den formen som föräldrarna tycker bäst om. Det verkar också samverkan mellan personalgruppema där blir

som om större. De att ett gemensamt måldokument och klara riktlinjer

anser behövs för vad de olika personalrollema ska innehålla.

5.3 Mellanstadiebamen vart tar de vägen på

sin fritid

I denna rapport har bl.a. en enkätundersökning genomförts bland mellanstadiebam 10 12 år i Stockholm, för att ta reda om de har

tillfredsställande kamrat- och vuxenkontakter, sysslar med vettiga saker och har en god självbild och hälsa.

75 procent barnen uttryckte att de ville ha ett ställe att till ef-

av ter skolan där de kan träffa jämnåriga och vuxna. Nästan alla barn i undersökningen svarade att de tyckte illa om att vara ensamma hemma på morgonen. En fjärdedel tyckte illa om att vara ensamma på eftermiddagen. En femtedel har svårt att nå föräldrarna under dagen. Vart

52Socialstyrelsen 1995: 13: Mellanstadiebarnen de på sin fritid

vart tar vägen

Kapitel 5 47

tredje barn får vänta tre timmar eller längre tills någon vuxen kommer hem på efterrniddagen/kvällen.

När det gäller samverkan mellan skola-fritidshem sägs det i undersökningen att det kan ett sätt att arbeta socialt förebyggande. De

vara barn som inte trivs så väl i skolan kan lyckas bättre i fritidshemmen,

i sin verksamhet inte har några bindande krav på att barnen ska som lära sig bestämda kunskaper och färdigheter. Även i den här rapporten talas behovet tydlig ansvarsfördelning och ledning. En god sam-

om av verkan mellan olika instanser i samhället som arbetar med barn kan

fungerande nätverk runt barn i riskzon vara

.

5.4 Samarbete för Gävle

utveckling -

I det följande redovisas utvärdering gjorts av Gävle kommun

en som när organisation och för den pedagogiska verksamheten för barn

ansvar och ungdom 6 16 år gick över till skolan. Först intervjuades fri-

tidspedagoger, lärare och rektorer om samarbetet. Sedan gjordes en utvärdering sammanfattar åren 1993 1996.54

som -

I den första rapporten redovisar rektorerna allmänt att man kommit

god bit på väg i samarbetet i de integrerade verksamheterna. Reken tors roll pedagogisk ledare ville lärarna upprätthålla och förstärka

som inför risken för att i stället få en ledare som drivs tillbaka till en instrumentell roll administratör eller praktisk fixare

som

De intervjuade beskriver hur det gick till när Gävle kommun omorganiserade sina verksamheter. Det handlar mycket om att omorganisationen går för fort, med andra funktioner som kom-

om nya personer

in i verksamheten och nya ledare, gränsöverskridande arbete mer om och funderingar huruvida sexåringama ska eller har börjat i skolan. Så här säger lärare är positiv till omorganisationen.

en som

"Då jag kom till skolan för jâ/ra år sedan det stenhårt mellan verk-

var samheterna, bara sån sak att att skulle gå in till varandras

en som man lokaler något oerhört. Om jag tillbaka i dag så har det hänt

var ser förfärligt mycket på kort tid"

53Johansson, 1996:3: Samarbete för utveckling. Hur fritidspedagoger, lågstadielärare och rektorer i Gävle på samarbete. Gävle, Gävle Skolförvaltning.

ser 54Johansson, 1997: Utvärdering samverkan skola-skolbarnsomsorg under

av gemensamt huvudmannaskap. Gävle, Gävle Skolförvaltning.

48 Kapitel 5

Förskollärama var också ganska positiva medan fritidspedagogema inte upplever samma situation. De tycker att deras arbete har blivit svårare och mer utsatt. Förskollärama tycker att det är bra att det finns flera att prata med och diskutera innehållet i arbetet med. På så sätt har kunnat utman veckla pedagogiken. De tycker det är jobbigt att de ha två roller. nu Först är det skolförberedande på förmiddagen och sedan är det skolbamomsorgen på eftermiddagen.

"Egentligen är inte samarbetet med lärarna på lika villkor. De använder förskollärare vi får inte något tillbaka. Även lärarna oss men om är kvar till kl 16 i skolan skulle det aldrig falla dom in att komma in till oss och erbjuda sig att ta ett hand om en grupp barn för att avlasta vår stressiga situation. "

Den mest drastiska förändringen upplevde lärarna. De skulle börja arbeta i arbetslag vilket de inte gjort förut. För fritidspedagogema innebar omorganisationen vidgade arbetsuppgifter. De förväntades komma in i skolan på allvar, medan förskollärarna hade fri situation. en mer De var inte omorganiserade utan hade frivilligt sökt nya anställningar i den nya verksamheten. Så gott som alla arbetar i arbetslag. Något upplevs mycket som som positivt även om det varit påfrestande, särskilt för, skollärarna. Övergången mellan sexårsverksamheten och första årskursen har blivit mjukare och mer lätthanterlig för barn, föräldrar och lärare. De har som det svårast är fritidspedagogema. De har inget helt eget domän bland barnen och verksamheten. Här behövs något för att stödja fritidspedagogema i syfte att skapa jämbördig position för dem i relation till en lärare och förskollärare.

5.5 Pedagogisk för i utveckling sexåringar Stockholm Puss-projektet

-

Det finns också utvärderingar om hur det gick till när hel årskull en sexåringar ca 6000 barn flyttades över till skolans ansvarsområde. Socialstyrelsen har bidragit med medel för en utvärdering till Pedagogisk utveckling för sexåringar i Stockholm det s.k. Puss projektet Sex- -

Kapitel 5 49

vad det och Mellan förskola och skolasö I den årsverksamheten år första undersökningen gjordes med utvalda förskolor som själva som valde att gå över före alla andra, finner entusiastiska förskollärare man tror på integrationen. Forskarna betonar i den här utvärderingen som vikten att det är förskollärare leder verksamheten. av som I den andra rapporten redovisas vad som hände med verksamhetens innehåll. Mycket tiden går åt att vänja barnen vid skolmiljön, vuxav enstyrda arbetspass, äta i matsalen och ha rast på gården. I undersökningen bekräftar förskollärare och lärare att de tycker att det är viktigt med social träning. Även när det gäller barns intellektuelinlärning tycks förskollärarna vara ganska nöjda med sitt arbete. Det är tveksamt barnen får god hjälp att utveckla sin fönnåga mera om en att inhämta kunskaper. Skoltraditionen är stark och förmedlingspedagogiken framträder ofta.

"Att sitta och arbeta tyst och flitigt med papper och penna, på ner stunder bestäms av andra omständigheter än barnens motivation som och mottaglighet, tycks det rådande mönstret för både lågstadievara lärare och förskollärare när de sitter med barnen

det skolan lite "57 den "Det är så n man kan lära sig hur är i är en som sista rapporten i Puss-proj ektet redovisar intervjuer med sexåringsom och vad de tycker om sexårsverksamheten. ama På frågan, vet du vad sexårsverksamhet är svarar en flicka som en går i förskola är integrerad med en skola och fritidshem ."Ja en som det är barn inte går kvar på dagis går i skola är frisom som en som tids" Sammantaget har barnen en god uppfattning om vad de gör i sexårsverksamheten. Barnens uppfattning om att lära sig tycks vara ganska oreflekterad. Däremot har de mycket bestämd uppfattning om att det är fröken bestämmer. Resultaten tyder på att barnen anser att de som inte har något inflytande. Att de så starkt upplever att de inte kan påverka sin situation är något förskollärare och lågstadielärare måste arbeta med menar forskarna.

"Hos förskollärarna kan spåras ett sug att ta till sig överta delar av lärarnas uppgifter t.ex. läsinlärning. Förskollärarna efterfrågar som

55Jancke H. Johansson: Sexårsverlcsamheten vad är det Erfarenheter från första året i Stockholm. I FOU-rapport 1994:8 Socialtjänsten Stockholm. 56Jancke H. Johansson I.: Mellan förskola och skola, Erfarenheter från sexårsverksamheter i Stockholm. I FOU-rapport 1995:9. Socialtjänsten, Stockholm. 57Jancke, H.: Det ån kan lära sig hur det är i skolan lite" Sexåringar är en s som sexårsverksamhet. I FOU-rapport 1995:15. Socialtjänsten Stockholm. om

50 Kapitel 5

fortbildning i skolans pedagogik. En viktig uppgift för förskollärarna borde att värna förskolepedagogiken, att sexåringarna möjligvara ge het att vara just sexåringar. Barnen ska erbjudas verksamhet en som stöttar dem i deras utveckling och inlärning i stället för att lyfta in ämnespedagogik för tidigt

Undersökningen avslutas bl.a. med att peka på skolledningens i ansvar att ordna fortbildning för de olika yrkesgruppema och att skapa förutsättningar för fruktbara möten.

"Det är orimligt att förvänta sig att utvecklingen samarbete "bara av ska hända En medveten diskussion krävs hur bäst tar tillvaom man ra de olika yrkeskompetenserna. Och tid till detta. Här vilar ett tungt ansvar på skolledningen... "

5.6 Att börja skolan som

sexåring

I en kunskapsöversiktsssom ger en god överblick de senaste forskav ningsrönen i området diskuteras ett antal frågeställningar den fortom satta utvecklingen av synen på barns lärande vid övergången från forskola till skola. Här forskarna att de statliga utredningarna har menar påverkats forskning och kunskapsbildning barns lärande och av om utveckling. Från att lägga ett bedömande mognadsperspektiv på barn talar statliga utredningar idag barns kompetens och förmåga om

"Vi påstår att man inte längre talar mognad i statliga dokument, om likaväl kan man fråga sig detta begrepp har försvunnit från praktiom ken i förskola och skola. Även inte använder sig begreppet om man av mognad så görs det troligen bedömningar och utvärderingar i vardagen som styrs av antaganden vilka bygger på de stegvisa stadieteorier-

na...

En annan utvecklingstrend tas är att förut talade som upp man mera om samverkan på skolans villkor medan tendensen i dag är att det talas om integration av förskolans och skolans pedagogik. Förskjutningen går mot att det är förskolan och dess arbetssätt förespråkas. Det kan som bero på att barn i förskolan har större möjlighet att välja. Det är en

58Pramling, Mauritzon, U. 1996: "Att börja skolan sexåring". En som kunskapsöversikt. Stockholm, Skolverket. Se också Pramling, 1993: Barnomsorg för de yngsta En forskningsöversikt. Stockholm, Fritzes.

viktig motivationsaspekt i lärande menar de. Men det kan också bero på att i skolan numera precis som förskolan, ser utveckling som

man lärande. Det spelar emellertid inte någon roll hur bra metoder man än har inte har bestämt sig for vad det är barn ska lära sig.

om man

"Med utgångspunkt i vad barn förstått och lyckats lära sig i olika sammanhang kan pedagog dra slutsatser vad skulle

man som om som kunna rimligt och adekvat innehåll för barn i den aktuella åldern.

vara Forskning barns lärande borde med andra 0rd alltid utgöra en

om

kunskapsbas för verksamma pedagoger "

Forskarna har också gått igenom olika samverkansprojekt och konsta-

terar att

"det känns förmätet att säga att projekten inte lett till någon bestående förändring iform förändrat synsätt på barns lärande" trots att man

av hållit på i 20 år. Likaväl är det detta olika utvärderingar slår fast,

som med några få undantag. Det har inte medfört någon gemensam samsyn på barns lärande eller integration utgår ifrån barnens värld

en som

och erfarenhet."

Forskningsresultaten har resulterat i att ta fram sådana omständigheter

utebliven handledning under förändringsprocessen yttre ramar som

inte går att påverka, hierarkier mellan lärare och pedagoger, komsom petensutveckling och lokaler hämmar samarbete och utveckling.

som

Vad skulle då pedagogisk synvinkel vara bra för barnen Bl.a.

ur säger forskarna att barn lär det de är med och inte det vi försöker

om att förmedla verbalt till dem. Varje pedagog och varje arbetslag måste fundera över hur den organiserande strukturen förmedlar olika budskap till bam. Rapporten avslutad med

"Mycket lyder på att det är en svår och mödosam process att frigöra utvecklingskrafter i mötet mellan förskola och skola för att skapa nya former för att utveckla barns lärande. Det behövs antagligen ett måldokument styrfaktor men det behövs i såfall en vidare problemati-

som sering och tematisering vad med "varje barn skall bli

av som menas bemött på dess individuella utvecklingsnivå och flera andra "innebegrepp " som vi i dag strör runt oss. "

52 Kapitel 5

5.7 Kommentar

Med utgångspunkt i utvärderingar, intervjuer, studiebesök och diskussioner med forskare och praktiker kan vi konstatera att flertalet delar uppfattningen att det är viktigt att det blir gemensamma mål för integrerade pedagogiska verksamheter. Men det är naturligtvis inte bara målen för verksamheten som är viktiga för fortsatt progressiv verk-

en samhetsutveckling. När olika kulturer och traditioner ska gå i

samman något nytt krävs både tid och tålamod och bra redskap på vägen för att kunna genomföra detta.

Frågor som är viktiga för den fortsatta uppbyggnaden och som i dag för många upplevs som oklarheter och hinder är viktiga att angripa och bearbeta på alla nivåer. En sådan fråga framträder allt tydligare är

som synen på barns kunskap, kunskapsformer och lärande. En annan lika viktig fråga är de professionellas kompetens, liksom ledningsfrågoma. Kommittén menar att det är angeläget att analysera och överväga de professionellas kompetens och utbildning for att arbeta i integrerad verksamhet. I kapitlet "Två traditioner en skola och kapitlet Några

centrala begrepp utvecklas synen på barns kunskap, kunskapsforrner och lärande.

Kapitel 6 53

6 Två traditioner en skola

-

Att integrera verksamheter handlar att vidareutveckla men också

om om att förändra.

Hur traditionerna inom barnomsorgen och skolan ut, hur har de

ser uppstått, förändrats, vad påverkar dem och inte minst hur kan de mötas och utvecklas i framtiden

En konkret illustration hur traditioner möts och verkar ger Haug i

av

omfattande analys den försöksverksamhet med samverkan melen av lan förskola och skola genomförts i Norge. Syftet med den nors-

som ka försöksverksamheten att förändra den existerande organisatio-

var

och den pedagogiska praktiken för 6-åringar genom en samverkan nen mellan förskola och skola. Detta skedde dels genom ett konkret samarbete mellan olika yrkeskategorier i tre försöksmodeller, dels genom framtagandet nationell läroplan, till vilken lokala läroplaner

av en kopplades.

Följ ande modeller prövades

Förskolemodellen: 6-åringama kvar i den vanliga förskolan.

var

Skolmodellen: 6-åringama befann sig grupp inom skolan.

som

Den kombinerade modellen: Försöket skulle till sin helhet vara ett

samarbete mellan förskola och skola, och 6-åringama befann sig an-

tingen i skolan eller i förskolans lokaler.

I alla modeller skulle ett överenskommet och för övrigt valfritt mått av samarbete mellan skola och förskola förekomma utifrån gemensamt uppställda riktlinjer i läroplan för 6-års verksamheten.

en

Av utvärderingens resultat framkommer med stor tydlighet att man under de 3-4 år försöket pågick inte lyckades åstadkomma en

som sammansmältning "det bästa från respektive verksamhet till en ny

av pedagogisk praktik för försökets 6-åringar. Haug konstaterar:

"Förändringar kräver att de arbetar inom för verksam-

som ramarna

heten har förändrat grunden för sin förståelse eller grunden för sina

föreställningar vad arbetet egentligen handlar De måste inter-

om om. nalisera tradition; de måste förvärva den underförstådda

en annan

59 P. 1992: "Educational reform experiment. The Norwegian experi-

Haug, mental educational for 6-years-0lds 1986 1990 and the sub-

programme sequent reform Stockholm, HLS Förlag.

54 Kapitel 6

kunskapen i det ideologiska sammanhang där de skall fungera. De måste kunna tolka signalerna och ge dem mening på ett nytt sätt. De måste göra sig andra föreställningar vad är viktigt och hur om som utbildning kan genomföras. Detta har inte hänt i experimentet med 6åringarna

I det norska försöket fick den ideologiska styrningen, i form för av en de båda verksamheterna upprättad läroplan, inte den effekt i man experimentets inledning hade hoppats på. Däremot blev den föremål för mycket diskussion, det vill säga något att samlas kring och diskutera. Detta visar egentligen på, det vi alla redan vet, att förändringar i utbildningssystemet inte är enkla att genomföra. Analysen visar dock på ett antal faktorer som skapar svårigheter. Det finns ett generellt reformperspektiv som gäller i en rad länder. Utbildningsreformer har vanligtvis planerats utifrån ett uppifrån-och-ned perspektiv; och där en klar arbetsfördelning funnits mellan den politiska arenan, som sysslar med symboliskt och ideologiskt arbete och expert-arenan där exempelvis lärare utför det praktiska arbete följd politiska som en av

besluta

I denna syn på hur förändring kan ske finns tro på intentionalien tet, dvs. att det är möjligt att formulera mål är följda handling, som av och en tro på att det också ska råda konsensus kring fattade beslut och påföljande handlingar. Resultaten av de refonner som planerats utifrån dessa förutsättningar har dock visat sig behäftade med rad problem. Ett avgörande vara en problem är att reformen i realiteten inte utförts utifrån den uttryckta politiska intentionen. Detta beror på att utbildning styrs och påverkas av ett mycket komplext system av sociala, politiska och ekonomiska faktorer. Reformer följer inte heller de rationella principer och steg som det dominerande reformperspektivet förutsätter. De utvecklas enligt helt andra mönster. Enbart det faktum att i stort sett varje politiskt beslut är ett resultat kompromisser, taktik, interna avtal eller strider av gör att det egentligen aldrig kan handla enkelt rationella beslut om bakom en reform. En av dessa svåridentiñerade och komplicerade krafter, alltid som finns närvarande i samband med förändringsarbete, är traditionen. Alla samhälleliga institutioner etableras med ett syfte att utföra uppgift. en De som arbetar i en verksamhet utvecklar mål och metoder, vilket egna

60Ibid .Sid 192, vår översättning från engelskan 61Se t.ex. Lindensjö, B. Lundgren, U.P. 1986: Politisk styrning och utbildningsreformer". Stockholm, Liber.

Kapitel 6 55

innebär att ett specifikt sätt att tänka och förstå omvärlden med tiden blir självklart, medan andra sätt att tänka slås bort. Därigenom formas

institutionell tradition som också medför ett inbyggt motstånd till en förändring. Reformer som innebär en alltför stor konflikt med rådande rutiner och värderingar och därmed med institutionens identitet, kommer därför att ha små chanser att lyckas.

En del forskare brukar i detta sammanhang tala om föreställningar

generell strukturell princip, utgör grunden för vår subjeksom en som tiva förståelse av olika aspekter i tillvaron. Föreställningama ger uttryck för människans sätt att tänka och styr hennes sätt att organisera, förstå och orientera sig i sin omvärld, och inte minst hennes sätt att välja, ta ställning och handla.

För att en förändring mot en integration bamomsorg-skola-skolbamsomsorg ska vara möjlig i praktiken krävs inte bara en medveten uppslutning kring gemensamma idéer och värden i varje tid, utan även mycket medvetna ställningstaganden gällande hur organisatoriska frågor kan och bör kopplas till dessa idéer och värden. Detta betyder att verksamhetens ramar och villkor, dvs. ekonomiska och organisatoriska frågor måste vägas mot idéerna den miljö man vill skapa för

noga om barnens vardagsliv, deras kunskapsskapande arbete och läroprocesser.

6.1 Traditioner som sociala konstruktioner

I bamomsorgens och skolans traditioner finns ett stort och avgörande idéarv är gemensamt, samtidigt träder tydliga skillnader fram

som men som kan beskrivas i form av två sociala, av människan formade, konstruktioner; barnet som natur och barnet som kultur- och kunskapsåterskapare. Genom att få på det är gemensamt och det som

syn som skiljer är det möjligt att öppna för ett samtal kring vilka gemen-

upp

värden och vilken gemensam syn på kunskap och lärande som samma

barns fostran och utbildning. Konstruktionerna barnet ska genomsyra

natur och barnet som kunskaps- och kulturåterskapare måste ses som

läsanvisningar, eller ingångsbegrepp, vilka är till för att fästa som uppmärksamheten på viktiga drag i utvecklingen. Även detta

om är en

62I det följande bearbetning den analys återfinns SOU

presenteras en av som 1994:45: Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola. Expertbilaga Stockhohn, Utbildningsdepartementet. Dahlberg, G. Lenz Taguchi, H. 1994: "Förskola och skola om två skilda traditioner och om visionen om en mötes-

plats Stockhohn, HLS Förlag.

56 Kapitel 6

förenkling kan den tjäna som en utgångspunkt för att diskutera olika traditioner.

Den syn på barnet som vi här kallat Barnet natur förefaller i

som större utsträckning finnas företrädd i förskolan, medan Barnet som kultur- och kunskapsåterskapare i större utsträckning synes vara mer företrädd i skolan. Detta uttrycker också makt och styrkeförhållanden mellan, men även inom, de pedagogiska fält som skolan och förskolan representerar. I detta styrkeförhållande har förskolan positionerat sig gentemot skolans konstruktion av barnet som kultur och kunskapsåterskapare, genom att konstruera och vidmakthålla en syn på barnet som natur.

Under hela bamomsorgens utveckling har frågorna; styrning kontra frihet; relationen till familjen och samhället, samt bamomsorgens starka förankring i bampsykologin, som utgångspunkt för verksamhetens innehåll och utformning, intensivt diskuterats. Helhetssynen har genomsyrat verksamheten, men har under olika tidsperioder tagit sig olika uttryck. Värnandet om hela barnet har varit och är en markering mot skolans ämnesuppdelade och kognitivt inriktade verksamhet, som man från bamomsorgens sida alltid tydligt velat värja sig emot. Bamomsor-

helhetssyn har inneburit en strävan att förmedla en förståelse av gens omvärlden. Helhetstänkandet fanns som en bärande idé hos Fröbel, och utvecklades vidare Elsa Köhler, och återfinns i Barnstugeutredning-

av ens systemtänkande och dagens temabaserade arbetssätt, liksom i de pedagogiska programmen för förskolan och fritidshemmen, med dess inriktning mot natur, kultur och samhälle.

Som en viktig kärna i den svenska barnomsorgen ligger ännu idag den fna leken och det fria skapandet. Denna syn härrör ur upplysningstidens idé om frihetens potentialer; där principen om självreglering att vilja göra det rätta och därigenom bli fri stod i centrum.

- - Denna princip fanns starkt förankrad hos Fröbel och innebar att lek och skapande verksamhet betydelsefullt för utvecklandet av fria

sågs som och självständiga individer. "Leken är det kommande livets hjärtblad,

i leken visar sig människans djupaste anlag, hennes innersta väsen skriver Fröbel.63. Denna frihetens idé, visserligen något omtolkad och med näring från Rousseaus romantiska idé om barndomen som den oskuldsfulla perioden i människans liv den gyllene åldern har ut-

- gjort viktig grund för bamomsorgens pedagogiska praktik. Barn ska

en fritt få uttrycka sig själva, sina tankar och sina känslor. I denna frihet uttrycker barnet sin personlighet. Det handlar om barnets lust och att

63Johansson, G. Åstedt, I-B. 1993: Förskolans utveckling -fakta och funderingar". Stockholm, Nordstedts. Sid 83 87.

-

Kapitel 6 57

det ska vara roligt, i en här-och-nu förankring, som kan ses i motsats till skolans framtidsinriktning. I denna syn finns också en tydlig parallell till idén om, och senare myten om, "det fria skapandet, som blev den pedagogiska motsvarigheten till myten om den frie konstnären. Förenklat kan man säga att i konstruktionen av barnet som natur finns naturligt nedlagt i barnet- "allt finns i barnet", och måste få frihet att uttryckas, bearbetas och utvecklas. Detta har inom barnomsorgen i många fall fått sitt uttryck i en terapeutisk inriktning på skapandeverksamheten, med fokusering mot den känslomässiga bearbetningen.

en Själva upptäckten, lärande- och skapandeprocessen riskerar som en följd av detta att bli sekundärt.

Värnandet av barnet som natur i likhet med vämandet om helhetssynen, är en pedagogisk grundsyn som format barnomsorgen. Samtidigt måste denna pedagogiska grundsyn, uppfattas som en markering mot vad upplevs skolans traditionella pedagogik, med dess

som som kunskapsmål och prestationkrav.

Det händer i barnomsorgen idag måste förstås utifrån detta

som helhetstänkande där tonvikten lagts vid hela barnet och den totala aktiviteten, och där integration och kontinuitet löpt som en röd tråd genom verksamheten. Detta har också betytt att omsorg och daglig omvårdnad, hygien, god kost, värme, vila och avkoppling har haft samma värde som allt annat. Något som blivit ett signum för den svenska barnomsorgsmodellen, och som grundas på barnets behov av trygghet, kontinuitet och sammanhang i sin tillvaro en socialt förankrad peda-

gogisk Det har således handlat omsorg om hela barnet och

syn. om en

alla barn på lika villkor i en verksamhet med jämn kvalitet över om hela landet. Denna tanke gick tillbaka till grundläggande mänskliga rättigheter men framför allt barns rättigheter att lära och utvecklas utifrån förutsättningar. Denna har också varit kopplad till idén

egna syn om att knyta samman individen, familjen och samhället. Med bamstugeutredningenMtydliggjordes detta komplicerade samspel mellan pedagogik, vård och omsorg. Barnomsorgen skulle vara en socialpedagogisk resurs, som kunde verka för att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor. Förtur skulle ges till barn med psykosociala problem. Samtidigt betonades integrationstanken starkt, vilket bl.a. innebar att barn med särskilda behov inte skulle särskilj as, utan att alla barn skulle

möjlighet att leva och lära tillsammans inom ramen för förskolan. Det handlade således en omsorg om hela barnet, och om alla barn

om på lika villkor, i Verksamhet av jämn kvalitet över hela landet. Detta

en ugår ifrån ett tänkande som bygger på grundläggande mänskliga rättig-

64SOU 1972:26 och 27: Förskolan. Stockholm, Socialdepartementet.

58 Kapitel 6

heter, men framför allt utifrån alla barns rättigheter att lära och utvecklas utifrån egna förutsättningar.

Även i skolan finns ett för hela barnet och strävan efter

ansvar en en social fostran och en intellektuell träning och utveckling. Inte minst kommer detta tydligt till uttryck i 1946-års Skolkommissions arbete, vilket gav grunden för efterkrigstidens skolreforrner och som tydligt markerats i övergripande mål i alla läroplaner. Den svenska skolan framstår, och särskilt i ett internationellt perspektiv, som relativt bamcentrerad. Bamcentreringen i skolan yttrar sig dock på ett annat sätt än i förskolan. Om psykologin kan sägas vara utgångspunkt för en mycket stor del av verksamhetens innehåll och arbetssätt i förskolan, så har psykologin i skolan framför allt använts för stoffet och

att anpassa

undervisningsmetodiken till barnets kunskaps- och utvecklingsnivå. Ett

omoget barn ska inte ställas inför lika svåra uppgifter som ett mer moget, och ska få mer handledning av läraren. Läroplanskodenösför skolan handlar i grunden om förmedling och återskapande av den rådande kulturen och det kunskapsstoff som samtiden anser som väsentligt för att samhällets produktion ska fungera och utvecklas. Det finns således

starkt pragmatisk aspekt på skolans arbete, i det att den ska vara till en nytta för samhället. Framtidsinrilctningen är således tydlig i skolans verksamhet. Denna framtidsinriktning innebär att skolan är närmare knuten till det produktiva livet. En följd av detta är att skolan står i centrum för en målrationalitet.

En annan mycket central aspekt av skolan är att den är ämnescentrerad, i den meningen att grunden för aktiviteten är länkad till inlärning

konkret ämneskunskap. Detta sammanhänger med skolans tradition av

ämnescentrering, med överföring av konkret och utvärderingsbar av kunskap som mål. Ämnescentreringen innebär att det blir tydligt vad

ska göra. Vad är rätt eller fel blir också synligare till skillnad man som mot i förskolan.

Utmärkande för skolverksamheten är att ämnena till stor del bestämts och delats in av andra än barnen själva, i kontrast till förskolans tradition av bamcentrering där idealet är att barnet i stor utsträckning bör välja innehåll och uttrycksform själv.

65För definition begreppet läroplanskod Lundgren, U. P. 1995: Att

av se organisera omvärlden Stockholm, Liber 4:e uppl.

Kapitel 6 59

6.2 Traditioner i

praktiken

I avhandlingen "Förskollärare i tanke och handling"66 studerade Henckel förekomsten av gemensamma och mer specifika föreställningar hos förskolepersonal under utbildningstiden och i praktiken, samt hur dessa överensstämde med det praktiska arbetet med barnen. Efter bl.a. ingående intervjuer fann hon att Varje individuell förskollärare hade mycket olika föreställningar om sitt arbete och syftet med detta. Det fanns ingen gemensam grundsyn hos personalen, varken bland dem som arbetat tillsammans många år, eller bland studerande i början respektive i slutet av sin utbildning. Däremot fanns starka gemensamma inslag som hade mer med det praktiska arbetet och förhållningssättet till barnen att göra hos de yrkesverksamma förskollärarna. När Henckel studerade praktiken fann hon nämligen att förskollärarna

agerade mycket mer lika varandra än vad de givit uttryck för i intervjuerna, och att detta gällde i långt högre grad inom den enskilda avdelningen än mellan avdelningarna.

Det intressanta är att förskollärare i sitt praktiska arbete uppvisar ett arbetssätt och förhållningssätt som bär på många fler

gemensamma inslag än vad de givit uttryck för i intervjuerna och samtidigt skiljer sig dessa föreställningar från de mål och intentioner som finns fonnulerade i centrala dokument för förskolan.

Haug kunde med utgångspunkt från det norska försöket konstatera att aktiviterna i förskolan dock är mer vuxenstyrda och kontrollerade, än vad formuleringar i intervjuer och gemensamt upprättade läroplansdokument förleder att tro. Även mycket tid avsätts för "fri lek,

oss om ägnas minst lika mycket tid till rutinaktiviteter och helt vuxenstyrda aktiviteter. På liknande sätt hade förskollärarna i Henckels studie uppgivit att de anser att leken är viktig för det fria uttrycket av personlighet och känslor, samt att leken även är ett viktigt sätt att lära. Trots detta respekterades leken dåligt i det praktiska arbetet. Leken avbröts och personalen meddelade att barnen snart skulle sluta eftersom det

var dags att ut, eller att städerskan skulle komma, eller att det tid för

var åldersindelade gruppaktiviteter, lunch eller någon schemalagd

annan aktivitet. Det finns en konflikt hos förskolepersonalen mellan å

ena sidan kraven på bamcentrering, och det man menar att detta innebär

av fria aktiviteter, och å andra sidan ett system för att hålla ordning på barnen i denna frihet. Det finns en ordning genom regler och utlovade

66Henckel, B. 1990: "Förskollärare i tanke och handling. En studie kring begreppen arbete, lek och inlärning". Umeå, pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

60 Kapitel 6

sanktioner gäller för varje aktivitet. Samtidigt som barnet i försko-

som lan ska ett naturligt och fritt bam", ska det således också vara

vara ett anpassat barn, klarar vuxenstyrda och kontrollerade grup-

som av paktiviteter av olika slag.

Undervisningens fråga-svars-mönstret sitter mycket djupt i utbildningstraditionen. Denna tradition visar sig även i förskolan och framför allt under samlingarna och i sexårsträningen. Haug studerade inom ra-

för det norska försöket hur förskollärama faktiskt bar sig åt när de men ägnar sig skolforberedande arbete. Både i Haugs egna och andras studier framkommer att förskollärare som kommer in i skolan undervi-

instruerar och berättar för barnen än vad lågstadielärare och sar, mer mellanstadielärare gör när de undervisar. Förskolläraren synes överdri-

det de föreställer sig är skolans metoder, med en lärare längst va som fram i klassrummet talar och elever som lyssnar. Fråga-svars-

som mönstret blir alltså tydligare, liksom viljan att hjälpa barnet att finna

rätt svar.

Det är handlandet i den pedagogiska praktiken i skolan el-

som om ler förskolan i stor utsträckning blir vanehandling, en rutin som av-

en lagrar sig i kroppen. Dessa vancbildningar och rutinmönster markerar identitet och tillhörighet samtidigt de skapar trygghet i arbetet och

som i Att lärare i sekel har möblerat klassrummet med sig själv i

gruppen.

måste ett uttryck for tradition, i grund och centrum ses som en som botten handlar möjligheten att upprätthålla social kontroll i klass-

om

mellan lärare och elev. Inbyggd i förskoletraditionen eller rummet skoltraditionen finns även andra mönster för auktoritetsförhållanden

graden tillämplighet Jante-lagen, konfliktlösningsmönster, som av av i vilken utsträckning man eftersträvar minsta gemensamma nämnare och så vidare. Dessa komponenter i traditionerna, handlar om

som människors relationer, och även maktrelationer, är sannolikt av

om avgörande betydelse för den pedagogiska praktiken. Den pedagogiska praktiken också och villkor rent ekonomisk och ma-

styrs av ramar av teriell bidrar till att stötta eller förstärka dessa vanehand-

natur, som lingar och rutiner.

6.3 Avslutande diskussion

I den pågående försöksverksamheten kring samverkan mellan förskola och skola är det tydligt att det handlar två olika kulturer och tradi-

om tioner. Samverkan syftar till att dessa båda kulturer ska komplettera varandra, i den bemärkelsen att förskollärare och lågstadielärare öm-

Kapitel 6 61

sesidigt bidrar med sitt eget professionella kunnande, sin kultur och sin tradition. Denna idé att respektive lärargrupp ska tillföra varandra om det som saknas i respektive institutionsforrn inrymmer många komplikationer. Är det överhuvudtaget möjligt åstadkomma kulturrnöte att ett i reell mening under rådande förutsättningar, eller blir det så att förskolläraren tar hand leken och barns sociala utveckling medan lågom stadieläraren sköter det intellektuella En ännu väsentligare fråga kanske är: Vad betyder det för ett barn att i ett pedagogiskt sammanhang alltid mötas av två eller flera skilda traditioner, och därmed också olika sätt att se på lärande och kunskap I nästa steg kan även fråga: man Hur kan den enskilde pedagogen befästa och utveckla profesen egen sionell hållning i ett arbete som bygger på samverkan och samarbete För att uppnå en långsiktig utveckling av förskolans och skolans pedagogiska arbete måste ett förändringsarbete ta sin utgångspunkt i en gemensam syn på barnet, på kunskap och lärande. Ett sådant förändringsarbete förutsätter medveten strävan efter att nå verklig möen en tesplats. En mötesplats där förskola och skola omfattar liknande en syn på det lärande barnet, pedagogens roll och på det pedagogiska arbetet, och som bygger på en gemensam värdebas. Att på sikt uppnå ett sådant möte är fullt möjligt. Ett gemensamt måldokument till grund för den pedagogiska verksamheten i förskolan, skolan och fritidshemmet kan vara ett första steg i ett sådant utvecklingsarbete. Detta är dock inte nog, måldokumenten kräver ett levande samtal kring grundläggande centrala begrepp för verksamheten och hur dessa ska och kan ta gestalt i praktiken. I samband med reformer och förändringar av förskola och skola uppstår en mängd frågor kring hur verksamheten ska organiseras i kommunerna. Vad som helt klart kan sägas är, att det organisatosom riskt görs alltid måste ha nära koppling till den på barnet och en syn den syn på kunskap och lärande som verksamheten ska verka för. För detta krävs en skola lyckats med att samlas kring levande som en pedagogiskt värdebaserad och praktiskt tillämpad filosofi, också tar som sin näring från den moderna vetenskapen. En filosofi har bred som en uppslutning bland personal, föräldrar, ledningspersonal och politiker i kommunen. För att detta ska kunna ske är det alldeles nödvändigt att initiera ett samtal på ett offentligt torg" där alla kan mötas i fungeen rande offentlighet. Det handlar i grund och botten ett bemyndiganom de, att människan är myndig när hon förmår styra sig själv. Människans förmåga att styra sig själv är nära sammankopplad med hur hon ser på sin egen rätt att tala och påverka sitt liv och sin praktik. egen

Kapitel 7 63

7 centrala

Några begrepp

Industrisamhället förändras mot vad som kommit att kallas ett kunskaps- eller informationssamhälle. Kunskapssamhälle och informationssamhälle är abstrakta och svåra begrepp att fånga och tyda. Begreppet utbildningssamhälle eller det lärande samhället- "the learning society är kanske mer gripbart.

-

Samtidigt för ett sådant ord med sig en rad föreställningar och mentala bilder av utbildning som en institutionell verksamhet. Med begreppet utbildning associeras bestämda institutionella former

som skola och bestämda processer som undervisning med en lärare och en grupp eller klass av elever. Och med begrepp skola följer konkreta

som bilder av lokaler och inte minst framkallas bilder av egna erfarenheter.

Men fonnandet av utbildningssamhället handlar om en förvandling av etablerade fonner för utbildning och etablerade processer för undervisning och lärande. Det är en förvandling som pågår och vars konsekvenser inte är enkla att förutse.

Det finns en rad olika förutsättningar för dessa förändringar. I detta sammanhang är det fyra förutsättningar som är viktiga att peka på.

För det första kommer det offentliga skolväsendet att omfatta alla barn och mellan och nitton år. Även förskolan för sexår-

unga sex om ingar och gymnasieskolan är frivilliga skolformer, kommer med stor sannolikhet en majoritet att i skola i tretton år. Den pedagogiska verksamheten för barn mellan ett och fem år kommer att ges en läroplan. Det offentliga skolväsendet kommer därmed att omfatta all pedagogisk verksamhet från ett till nitton år. Skolan som institution formades i en värld där barn och unga gick i skolan mycket kortare tid. En pedagogisk verksamhet som ska omfatta barn och unga från ett till nitton år kan inte inordnas i traditionella skolformer. Därmed kommer skolan som institution i allt större utsträckning förhålla sig till och bli t en del av barn och ungas hela uppväxttid.

För det andra konstituerades skolan som institution i ett kunskapsfattigt samhälle, där skolan var den väsentliga källan för den enskildes bildning. I dagens samhälle är tillgången på information så omfattande att skolan inte längre har monopolställning över kunskap.

För det tredje har skolväsendets utveckling inneburit att den vuxna generationen har en relativt lång skolutbildning. Föräldrar har utbildning och starka röster och kan formulera krav på utbildningens inrikt-

3 17-0280

ning. En skola med ett allt större ansvar för barns uppväxttid kräver mycket samarbete med föräldrar.

av

För det fjärde är kostnaderna för det offentliga utbildningsväsendet så stora att de modeller för utbildning som vuxit fram under den ekonomiska expansionen måste omprövas.

Sammantaget innebär detta helt nya krav på det offentliga utbildningsväsendet. Det lärande samhället kommer att föra med sig nya sätt att tänka laing utbildning, vilket kommer att innebära nya former för utbildning, metoder och arbetssätt samt nya vägar för att bruka och

nya använda kimskap.

Institutioner skola, förskola och fritidshem är egna samhällen,

som med traditioner, värden, rutiner och tankemönster. Förändring

egna innebär vidareutveckling av traditioner, men även ett nytänkande. Att integrera barnomsorg och skola innebär att låta olika traditioner mötas och utvecklas. Att arbeta med läroplan i den obligatoris-

en gemensam ka skolan, förskolan och fritidshemmen är bara förutsättning för en

en integration. Integration och kvalitetshöjning kommer att ställa nya krav på det pedagogiska arbetet och förutsätter möten mellan olika traditio-

Sådana möten måste frigöra den utvecklingskraft som behövs för ner. att skapa möjligheter för utveckling av barns och ungas lärande

nya och växande och för att utveckla skolan som institution.

I kapitel tre beskrevs kortfattat, dels hur skolan, förskolan och skolbamsomsorgen historiskt växt fram, dels hur verksamheterna styrts och styrs. I kapitel 6 fördjupad analys bamomsorgens och sko-

gavs en av lans traditioner. Tillsammans dessa båda kapitel bakgrunden till

ger följande diskussion av skolans grundläggande begrepp.

Dessa grundläggande begrepp bildning, kunskap, lärande och undervisning kan sägas bilda form av organiserande struktur för det

en förslag till läroplan som kommittén lägger fram.

ny

7.1 Om bildning

Läroplanskommittén, tillsattes 1991, valde titel på slutbetän-

som som kandet Skola för bildning Som motiv för en vitalisering av bild-

ningsbegreppet att de förändringar skett av ansvarsförhål-

anges, som landen ställer krav på lärares arbete med att sätta mål, välja och

nya organisera stoff för undervisningen. Detta, menar kommittén, kommer för den enskilde läraren att fokusera grundläggande bildningsfrågor.

7 SOU 1992:94: Skola för bildning. Stockholm, Utbildningsdepartementet.

Kapitel 7 65

Det sker så stora och omfattande förändringar av kunskapsmassans struktur och omfattning att skolans roll, dess mål och urval av kunska-

i grunden måste diskuteras av varje lärare. Vad bildning innebär i per det nuvarande samhället måste inlemmas i en levande diskussion kring mål, innehåll och arbetsmetoder.

Ordet bildning kommer av tyskans Bildung och har under ett par sekel varit ett centralt begrepp inom pedagogiken och specifikt inom läroplanstänkandetögI modern debatt används ofta bildning i motsats till utbildning. Bildning avser då något bredare, som omfattar människan i sin helhet, mindre en bestämd uppsättning av kunskaper och färdigheter. Till viss del speglar begreppen bildning och utbildning en tidigare brukad uppdelning mellan formell och reell bildning. Distinktionen speglas också i hur begrepp som kunskap och kompetens används.

Begreppet bildning korn att brukas i pedagogiska och filosofiska diskussioner i Tyskland under l700-talet. Till Sverige infördes termen och begreppet under 1790-talet och korn att bli betydelsefullt för upplysningsmän och humanister som Broocman, Geijer, Tegnér och G.A. Silfverstolpe.

Begreppet bildning har dock längre historiska rötter än tyskt 1700tal. För varje utbildningssystem finns ett grundläggande motiv, en grundläggande legitimitet och en uppfattning om vad utbildningen ytterst strävar efter. Så finner vi tidigt i Egypten och Babylonien uppfattningar utbildning ämbetsmän, där utbildningarna strävade

om av efter djupare kunskap än just de praktiska färdigheter ämbetsmän-

en

behövde för sin yrkesutövning. Begreppet vishet korn här att få en nen betydelse inte ligger långt från begreppet bildning. I det antika

som Grekland utvecklades bildningstänkandet paidea som grund för utbildningen. Paidea avsåg allsidig fostran av individen, där olika

en kunskapsområden och färdigheter balanserades mot varandra liksom fysisk och mental skolning. Syftet var att skapa en harmonisk och fri människa kunde delta i det offentliga livet.

som

I romarriket kom det politiska livet att ställa krav på talarkonsten. Paidea, Cicero översattes till humanitas korn att få en tonvikt i

som av retoriken, i talarkonsten.

Även bildningsbegreppet inte hade framträdande roll under

om en medeltiden skapades en föreställning om bildning, som lagt grunden för uppfattningar och även format begreppet bildning. För de

senare medeltida mystikerna bar människan Guds bild i sig. Hon var en fallen

68Se vidare Broady, D. 1992: "Bildningsfrågan ett återupplivningsförsök". I

- Ord Bild, nr Stockholm.

66 Kapitel 7

ängel, vars liv skulle innebära en strävan att återupprätta sig Guds

som avbild.

I renässansens Italien återkom den grekiska föreställningen om den balanserade människan. Idealet blev l uomo universale, den universella människan, för vilken intet var främmande. Eftersom Gud skapat allt, innebar kunskap om världen att skaffa kunskap om Gud. Begreppet bildning fick här också en innebörd av formande, det vill säga av skapande.

Bildningsdiskussionen under 1700- och 1800-talen kom att få olika inriktningar. Det är Kant som formulerar bildningen fråga

som en om att skapa sig som människa till något inte på förhand givet. Kant formulerar tankegången på följande vis:

"Upplysningen är människans utträde ur sin självförvållade omyndighet. Omyndighet är oförmågan att använda sig av sitt förstånd utan någons ledning. Självförvållad är denna omyndighet eftersom dess orsak inte är oförstånd utan bristande beslutsamhet och mod att bruka sitt förstånd utan ledning av någon annan. Sapere aude Våga vara vis Horatius. Ha mod använda ditt förstånd Är således

att eget

upplysningens "69

valspråk.

En bärande idé i upplysningsprojektet var tilltron till det mänskliga fömuftets möjligheter att frigöra människor. Om alla människor fick möjlighet att skapa kunskap och mod att tänka själva, skulle de bli behandlade på ett jämlikt sätt och därmed få samma rättigheten", Samtidigt kan inte bildning bara förstås som den enskildes läroprocess. Det

också knutet till utveckla folket i sin helhet. Upplysningstivar att dens kunskapsideal var inte helt och hållet sunbjektivistisk, i den bemärkelsen att kunskapen är en oupplöslig del av individen, eller helt objektivistisk, i det att kunskapen är ett fast kunskapsgods. Den var både objektiv och subjektiv. Så hävdade t.ex. Pestalozzi ett bildningsbegrepp som omfattade alla och var gemensam men samtidigt också personlig.

69Broady, D. 1992: Bildningstraditioner och läroplaner I SOU 1992:94: Skola för bildning. Bil. Sid 348. Stockholm, Utbildningsdepartementet. 70Se vidare Gustavsson, B. 1992: Bildningens bildningsideal svensk

väg." tre i arbetarrörelse 1880 1930. Stockholm, Wahlström Widstrand. Gustavsson, B.

- 1992: Folkbildning Folkets möjligheter. Ord Bild, nr l/92. Gustavsson, B. 1996. Bildning i vår tid. Om bildningens möjligheter och villkor i det moderna samhället. Stockholm, Wahlström Widstrand. 71Liedman, S-E. 1993: Några anteckningar till bildningsbegreppets historia och dess eventuella livskraft Forskning om utbildning, nr 3 4/93.

-

Kapitel 7 67

Humboldt menade att bildning var något som endast berörde de som skaffade sig högre utbildning. Även Humboldt menade dock att

en bildning syftade till frihet. Det var genom att studera vetenskapema,

eleven kunde frigöra sig, bli myndig och finna sitt eget omdöme. som Det nyhumanistiska gymnasiet, som kom att bli en modell för det svenska gymnasiet, grundades på ett sådant program.

Även bildningsbegreppet fick ett snabbt genomslag i Sverige

om kom det inte att avgränsas till att enbart gälla den högre utbildningen. De kanske mest inflytelserika i den svenska debatten biskopen C.A. Agardh och filosofen Hans Larsson menade att en akademisk bildningstanke måste förenas med en folklig bildningstanke.

Under 1900-talet försvinner mycket av den klassiska bildningsdiskussionen. Bildningsbegreppet stelnar och blir allt mer liktydigt med ett givet bildningsgods. Med sekelskiftet träder en bildningsdiskussion in betonar det nyttiga, det pragmatiska. I USA utvecklades prag-

som matismen filosofi av framförallt filosofen och matematikern

som Charter S. Pierce, filosofen och psykologen William James och filosofen och pedagogen John Dewey. Det är framförallt den senares arbeten som kommit att påverka skolutveckling och pedagogik. Dewey menar att skolan ska kunskaper är nyttiga, men undervisningen måste

ge som

till den enskilde individen, och eleven lär genom att handla. anpassas Deweys tankar kom att forma modemismens bildningsbegrepp; vad som inom pedagogiken kom att kallas den nya eller den progressiva pedagogiken. Med progressivismen kom bildningsbegreppet att länkas mot nytta och mot den enskildes psykologiska förutsättningar.

I progressivismen finns också en interaktionistisk bildningsuppfattning. Aktivitetspedagogiken, som den progressiva

pedagogiken

kom att kallas i Sverige, med företrädare som Elsa Köhler 3 byggde på

handlingsteori, med utgångspunkt i att människan konstruerar och en konstituerar sig själv. Dessa tankegångar finns klart företrädda i barnomsorgens traditioner och därmed dess pedagogik.

I Sverige finns också en bildningstradition knuten till smakbildning. Ellen Key tillhör en av de pionjärer som grundlade denna svenska tradition. Otto Salomon utvecklade redan på 1870-talet skolämnet slöjd för att handens arbete ett bildande och fostrande värde. Carl

ge Malmsten argumenterade för formsinnets fostran. Malmsten grundade också flera skolor för att praktiskt utveckla sin pedagogik.

72Larsson, H. 1922: "Om bildning och självstudier". 73Köhler, 1936: Aktivitetspedagogiki Stockholm, Natur Kultur.

E. 74Key, E. 1897: Bildning". Verdandis småskrifter 67.

Läroplanskommitténs försök att vitalisera bildningsbegreppet var länkat till förändrade krav på kunskaper och därmed förändrade krav på arbetsformer. Vi har knutit till kommitténs diskussion, men ock-

an så något utvidgat den. Det finns i förskolans pedagogiska tradition med rötter i den progressiva bildningstanken en aktivitetspedagogik som bygger på att bildning är aktiv process där barnet genom att aktivt

en bearbeta sin omvärld utvecklar och konstruerar sin kunskap. Inom skolan finns med rötter liknande tradition. Under nitton-

samma en hundratalet har dock inom förskolan på barnet kommit att psyko-

synen logieras, något vi utförligt behandlat i det föregående kapitlet.

som mer Det vetenskapliggjorda barnet kom i centrum. Därmed har relationen till bildning, kunskap och lärande försvagats. Inom skolan har innehållet och kunskapen objekt kommit att få en framträdande roll.

som Därmed har kopplingen till det aktiva lärandet försvagats. Det är två utvecklingslinjer åter kan mötas, för detta krävs att grundläg-

som men gande begrepp på nytt aktualiseras och kopplas till varandra och till en praktik.

Cybemetikem och biologen Gregory Bateson har, med stöd i sina studier, hävdat att lärande inte handlar något enkelt överförandc av

om ett färdigt bildningsgods, utan att inlämingens och evolutionens essens är utforskning och förändring. Han säger:

"I överförandet mänsklig kultur försöker folk alltid avbilda och till

av nästa generation överföra föräldragenerationens färdigheter och värderingar försöken misslyckas alltid och oundvikligen, kultu-

men röverföringen är hopkopplad med lärandet, inte med DNA

I Bamstugeutredningenmåterknyts banden i mening med den klas-

en siska bildningstankens och progressivismens emancipatoriska strävan,

med stor tydlighet slår fast alla barns rätt till förskoleverknär man samhet i jämlik förskola jämn kvalitet över hela landet. Det

en av handlade rätten till "bildning" också rätten till en helhet av

om men vård, och pedagogik, bärande tanke redan i Alva

omsorg som var en Myrdals socialt förankrade pedagogiska under l930-talet. I barn-

syn stugeutredningen fick begrepp helhet och integration i ett sarrhäl-

som leligt gemenskapsbygge sitt tydliga uttryck. Begrepp som sedemera skulle väcka ett stort internationellt intresse och som idag kan sigas ligga idégmnd för internationell diskussion kring koppling-

som en en

mellan "education and care educare. Bamstugeutredniigen en -

75Bateson, G. 1967: "Ande och natur. En nödvändig enhet". Stockholm, Symposion Bokförlag. Sid 77. 76SOU 1972:26 och 27: Förskolan. Stockholm, Socialdepartementet.

SOU 1997221 Kapitel 7 69

bröt också med den traditionella pedagogrollen, och betonade istället lyhördheten för barnet. Det är här det dialogpedagogiska tänkandet kommer in. I Bamstugeutredningen fanns en ambition att kombinera ett tänkande där människan ses som aktiv i sin egen kunskapsproduktion med ett interaktionistiskt synsätt, där dialogen och kommunikationen sattes i fokus.

7.2 Om kunskap och kunskapsformer

Om läroplanema och kursplanerna uttrycker krav i termer av kunskap, vilka begrepp eleverna ska behärska och vilka sammanhang de ska förstå, måste läraren själv göra urvalet av innehåll med hänsyn till målen samt med hänsyn till elevernas förkunskaper, intressen och tidigare erfarenheter. Detta kräver en helhetssyn på lärande, kunskap och växande.

Den nuvarande läroplanen för den obligatoriska skolan Lpo 94 utgör del ett vidare styrsystem. Läroplanen anger de nationella

en av målen. Varje skola ska i lokal arbetsplan uttrycka vad dessa mål

en konkret innebär. Till läroplan och kursplaner finns kommentarrnaterial, där motiv och bakgrund till målen anges och referensmaterial, som kan visa på olika sätt att göra urval av innehåll och hur detta innehåll kan organiseras i relation till målen. Läroplanen, kursplanerna, lokala arbetsplaner, kommentar- och referensmaterial bildar grunden för måloch resultatstyming skolan. Hur väl målen nås måste vara föremål

av för uppföljning och värdering och kunna leda till att målen omprövas. Denna form mål- och resultatstyming handlar om att äga målen i

av bemärkelsen att ha ett inflytande över hur de formas och konkretiseras i det dagliga pedagogiska arbetet. Och denna process, som kan beskri-

form deltagande målstyrning, kräver ett ständigt arbete vas som en av och delaktighet alla ingår i skolans arbetslag.

av som

Vad kunskap är, är de grundläggande filosofiska frågeställ-

en av ningarna kan många olika Vad som räknas som kunskap

som ges svar. varierar också över tid. Utifrån de mål som satts för skolan är det därför viktigt kunskap och kunskapsbegreppet dels utifrån indivi-

att se dens utveckling dels utifrån hur omvärlden gestaltas och förändras och de krav den ställer på kunskap. I den vidgning och integration som nu sker skolväsendet blir kunskapsbegreppet och kunskapens former

av nödvändiga att ständigt levandegöra i den pedagogiska verksamheten, i planeringen, i arbetsplaner, i uppföljning och i utvärdering. Att reflektera kring och problematisera kunskapsbegreppet och kunskapens for-

70 Kapitel 7

mer är grunden för arbetslagets arbete och en förutsättning för skolans framtida utveckling.

I läroplanskommitténs betänkande diskuteras begreppen kunskap och lärande i perspektiv av mål- och resultatstyming och i perspektiv av de förändrade krav på kunskap som samhällsutvecklingen ställer.

Begreppen kunskap och lärande behandlas där med utgångspunkt i senare års forskning. I betänkandet diskuteras särskilt tre aspekter på begreppet kunskap. För det första kunskap som ett sätt att göra världen begriplig och meningsfull och inte bara som en avbild av världen. Detta är den konstruktiva aspekten, där den enskilde individen ses som aktiv i skapandet av kunskap och där kunskap betraktas som ett resultat av det dynamiska samspelet mellan vad man vill nå för kunskap, den kunskap redan äger, de problem som man upplever och de erfa-

man renheter som man gör. För det andra kunskap som är beroende av ett sammanhang och som utgör den tysta grund mot vilken kunskapen blir begriplig. Detta är kunskapens kontextuella aspekt. Och för det tredje kunskap som redskap för att bearbeta och hantera världen. Detta är kunskapens instrumentella aspekt.

Kunskap är dock inte bara en kognitiv process hos en enskild individ, utan ett mellanmänskligt, kommunikativt samspel, där individen är medkonstruktör av kunskap och kultur. Kunskap ständigt pågå-

är en ende konstruktion; social och kulturell till sin natur. Att se kunskap som en aktiv process innebär att sammanhanget, kontextet, ses som en aktivt integrerande grund.

Läroplanskommittén gjorde en åtskillnad mellan fyra olika kunskapsformer: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Det är mot de begreppen som läroplanen och kursplaner byggts upp.

Faktakunskaper handlar information, också om regler och

om men konventioner. Genom fakta Vet vi något, vi vet att något förhåller sig på ett visst sätt. Det är något vi kan formulera genom ord och som vi kan minnas eller glömma. Det är något som vi kan veta; ytligt eller

djupt.

Fakta kan förstås på olika sätt. Att förstå är att begripa och att uppfatta meningen med något. Faktakunskap och förståelsekunskap är intimt förbundna med varandra. "Så ex. avgör förståelsen vilka fakta

77Dahlberg, G. Lenz Taguchi, H. 1994: "Förskola och skola två skilda

- om traditioner och om visionen om en mötesplats Stockhohn, HLS Förlag. 78Jfr Marton, F., Dahlgren, L-O., Svensson, L. Säljö, R. 1977: "Inlärning och omvärldsuppfattning". Stockholm, AW Gebers. Se också SOU 1992:94: Skola för bildning, Stockholm, Utbildningsdepartementet. Sid 59 84.

-

Kapitel 7 71

vi kan se eller uppfatta. Fakta kan därför inte heller sägas

vara en förutsättning för eller av mer grundläggande natur än förståelse. Samtidigt är fakta förståelsens byggstenar. Det är fakta, som vi med förståelse försöker se en mening Det är inte heller så att förståelse är

abstraheras ur fakta eller utgör ett komprimat av fakta. "

gzáigjøtsom

Färdighetskunskap är en praktisk kunskapsfonn. Den är ett mönster motoriskt beteende och målinriktat, som är väl känt for ut-

av

inte enkelt kan uttryckas i ord. Även fárdighetsövaren men som om kunskapen kan sägas vara en praktisk kunskapsfonn kan den vara sammanvävd med mer teoretiska former. Att skriva innebär inte bara att kunna forma 0rd utan också att hålla och föra en penna.

Dessa tre kunskapsformer fakta, förståelse och färdighet kan sägas vara synliga. Den fjärde formen förtrogenhetskunskap är mer

- osynlig. Den svarar mot sinnliga upplevelser; vi kan lukta oss till något. "Genom att delta i praktiska verksamheter lär vi oss reglerna i dessa verksamheter. Förtrogenhetskunskap innebär att man kan tilllämpa dessa regler för t.ex.. hur kan användas på olika sätt

begrepp

beroende på det unika i situationen. Förtrogenhetskunskap är en

bakgrundskunskap.

Ovanstående på kunskapsbegreppet och kunskapens former kan

syn

i perspektiv skollagens första kapitel andra paragrafen och där ses av skolans uppdrag anges:

Utbildningen skall eleverna kunskaper och färdigheter samt, i

ge samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.

Vad betonas i denna paragraf är helhetsperspektivet på elever-

som nas utveckling och lärande. Skolan har inte bara att utveckla elevernas intellektuella och kognitiva förmågor utan också deras fysiska, sociala,

79Marton, 1., Hounsell, B. Entwistle, N. 1986: "Hur vi lär". Stockholm, Norstedts forlag. 80Istället uppstår förståelse tillför Piaget,

genom att man fakta mening, se t.ex. 1977: Epistemology and Psychology of F unctiøns Dordrecht Reidel. 8 SOU 1992:94: Skola för bildning. Stockholm, Utbildningsdepartementet. Sid 65

66. - 82Se Pramling, Mårdsjö, A-C. 1996: Grundläggande färdigheter och färdighetsgrundläggande". Lund, Studentlitteratur. 83Polanyi, M. 1963: "Skills and Connoisseurshzp IC0l1ected Aerticles and apers. Compiled by R. L. Gelwick. Berkley, Carlifomia. 4 SOU 1992:94.: Skola för bildning. Stockholm, Utbildningsdepartementet. Sid 66.

72 Kapitel 7

emotionella, praktiska och estetiska förmågor. Det är i detta perspektiv kunskapsbegreppet måste förstås.

Kunskaper är inte oberoende av tid och sammanhang. Kunskaper är inte bara abstrakta föreställningar, den finns i mänsklig praxis och den finns i kroppen. Kunskaper kan utvecklas och inhämtas i olika sammanhang. A11 konstruktion av kunskap finns i kroppen och dess relation till och kommunikation med omvärlden, eller för att tala med Merleau Ponty: "Erfarenheten är lärd mig i min plats i världen.

genom Jag är åskådare. Jag är involverad, via kroppen blir vi införda i

ingen

6 denna mening form genomlevd innevärlden Kunskap blir i en av börd skapats i dialog och i ett samspel mellan individen och

som en omvärlden. Det innebär att vår på kunskap, lärande, undervisning

syn och miljöer skola, förskola och skolbamsomsorg kan ses som

som förkroppsligade traditioner".

7.3 Om och om lärande

undervisning

Kunskap erövras lärande. Till de fyra aspekter på kunskap och

genom kunskapsforrner Läroplanskommittén pekade på utifrån den mo-

som derna inlärningsforskningen den konstruktiva aspekten, att kunskap

utvecklas i ett växelspel mellan vad vill nå för kunskap, den kun-

man skap redan besitter och de problem upplever och de erfaren-

man man heter gör; den kontextuella aspekten, att kunskap är beroende av

man sitt sammanhang och utgör dess tysta grund mot vilken kunskapen blir begriplig; den instrumentella aspekten, kunskap som redskap för att bearbeta och hantera omvärlden kan i detta sammanhang läggas en

fjärde aspekt, kunskapen effekt lärandetm

som avser som en av

Liksom kunskapen kan inhämtas och utvecklas i olika sammanhang sker lärandet också i olika sammanhang. Lärande kan ske genom muntlig fönnedling; det kan ske texter och bilder, men lärandet

genom finns också i drama, och i lek, i rörelse, i musik och i bildmässigt ge-

85Jmf. också Prarnling, 1994: Kunnandets grunder. Prövning fenome-

av en nologisk ansats till att utveckla barns förståelse för sin omvärld. " Göteborg, Acta Universitatis Gothoburgensis. 86Merleau Ponty, M. 1962: "Phenomenology of Perception London: Routledgre, Kegan and Paul. 87Se vidare SOU 1992:94: Skola för bildning. Stockholm, Utbildningsdepartementet. Sid 68 76. Se också Socialstyrelsen 1990: Lära iförskolan. Stock-

holm. Allmänna råd från Socialstyrelsen 1990:4.

Kapitel 7 73

staltande. Dessa olika språ " och uttrycksformer måste ges utrymme och likvärdig status i skolan.

Fakta måste göras tillgängliga och presenteras. För förståelse och insikt måste eleverna också ges möjlighet att utgå från tidigare erfarenheter och förkunskaper samt ges möjlighet att utforska, bearbeta och reflektera kring fakta. Färdigheter måste också övas, prövas, gestaltas och kommuniceras och möjligheter måste ges för att utveckla en förtrogenhet. Detta innebär att lärandet lika lite som kunskapen kan bindas i form utan måste ske genom individens aktiva deltagande.

en

I detta perspektiv på lärandet ligger också en vidgning av begreppet undervisning från en traditionellt inramad förmedlingspedagogik mot ett pedagogiskt förhållningssätt där barn och unga, men även pedago-

medkonstruktörer" av sin kunskap och sin värld. Dengerna, ses som

på undervisning, bygger också på en syn på barnet som ett akna syn tivt och kompetent bam som från början är fylld av förundran och lust att lära. Det är en syn på lärandet där barn och unga ges möjlighet att skapa förbindelse mellan tidigare erfarenheter, kunskaper, tankar och känslor och på så sätt utveckla kunskap och kreativitet.

I skollagens andra kapitel, tredje paragraf sägs: "Varje kommun och landsting är skyldig att för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva." Begreppet undervisning utgör här en beskrivning av lärarens huvudsakliga arbetsuppgift. Vilken form denna undervisning ska ha finns dock inte angivet, heller i förarbeten till skollagen. I en mer begränsad mening avser undervisning att förmedla kunskaper. Om begreppet

denna begränsade mening, att undervisning innebär att förmedla ges kunskaper, innebär det att lärares huvuduppgift är att förmedla kunska-

i betydelsen att presentera och överföra kunskaper. Förmedling är per

undervisningsform, där elevens roll oftast är förhållandevis passiv. en

Framförallt är förmedlingen begränsad till en förhållandevis snäv

på vad kunskap, kunskapens former och lärande är. Skollagens syn portalparagraf anger en bredare kunskapsuppfattning:

Utbildningen skall eleverna kunskaper och färdigheter samt, i

ge samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.

En harmonisk utveckling kräver att barn och ungas olika förmågor och möjligheter utvecklas. Detta förutsätter en helhetssyn där hela barnet tas utgångspunkt. Ett förhållningssätt där alla barn och unga

som

möjlighet att erövra tilltro till sin egen förmåga och möjlighet att ges begripliggöra och världen mening i relation till tidigare erfaren-

ge en heter och i relation till den kultur som de är en del av. Detta möjliggör

74 Kapitel 7

i sin tur att bam och unga kan fungera som aktiva och delaktiga samhällsmedlemmar.

I syfte att nå ett aktivt lärande handlar undervisning om mer än fönnedling. Det handlar om att skapa förutsättningar för lärande genom att arrangera sammanhang och miljöer där individen aktivt kan tillägna sig kunskap och där kunskap snarare ses som en process än som en produkt. Denna syn, där lärandet och kunskapandet ses som ett aktivt mellanmänskligt samspel, får också konsekvenser för hur skolans miljö och organisation utformas. Det förutsätter tillskapandet av meningsbärande sammanhang och en miljö och organisation som kan stödja barn och ungas utforskande, lärande och delaktighet.

Kommittén vill betona ett helhetsperspektiv på elevernas utveckling. Skolan har inte bara att utveckla elevernas intellektuella anlag utan också deras fysiska, praktiska och konstnärliga möjligheter, och därmed utrymme för skapande, lek och fantasi. I detta perspektiv

ge måste kunskapsbegreppet förstås.

Att leva i ett informations- och kunskapsrikt samhälle innebär att individen måste anpassa sig till en hög grad av dynamik och ständigt pågående och genomgripande förändringar. För den enskilda individen synes detta leda till att den egna identiteten i större utsträckning än tidigare måste upptäckas och konstrueras som en del av en reflexiv process.

Den komplexitet inryms i det moderna samhället rymmer en

som mängd möjligheter, men den rymmer också en mängd problem och motsättningar. De barn och unga som kan svara upp mot det moderna samhällets krav på ett adekvat sätt ges möjligheter till självförverkligande. Men i det moderna sen- eller postmoderna ligger också en risk att de barn och på grund av ekonomiska, kulturella och andra

unga som begränsningar inte kan svara upp mot kraven mycket lätt kan hamna vid sidan av. Att motverka en sådan utslagning är en viktig utmaning för skolan. En stor utmaning blir att ge barn och unga de orienteringsinstrument som kan hjälpa dem att integrera skilda erfarenheter och skapa förståelse för olika sammanhang och därmed skapa mening och meningsfullhet.

Reflektion, kommunikation och handling form av kitt i denna

är en

på kunskap och lärande. syn

Kunskap, kunskapsfonner, lärande och undervisning är begrepp

hänger ekologiskt samman. Förändras innebörden i ett av besom

förändras innebörden i de andra begreppen. greppen

Förändringar i omvärlden, barn och ungas livssituation, förändrar skolan institution. Skolans verksamhet styrs genom mål, där de

som som arbetar i skolan ska konkretisera målen och organisera arbetet för

Kapitel 7 75

att nå målen och följa och värdera uppnådda resultat. Detta kräver att olika kunskapsformer måste göras tillgängliga för lärande, vilket i sin tur innebär att olika undervisningsformer måste utvecklas. Därmed vidgas undervisningsbegreppet. En integration mellan skola och skolbarnsomsorg och förskoleverksamhet, som är en del av skolväsen-

en det, innebär att olika traditioner för lärande och undervisning kan mötas. Möten mellan traditioner är konfliktfyllda. Det handlar inte om att skapa kompromisser för att kunna bibehålla skilda traditioner, språk och förhållningssätt; det handlar om att mot gemensamma mål ta vara på olika kunskaper och erfarenheter och att utveckla nya synsätt och en ny praktik.

En vidgning av begreppet undervisning kräver ett utnyttjande av olika professionella kompetenser i skolan. Den integrerade verksamheten möjliggör att skolan kan utnyttja olika professionell kompetens och olika pedagogiska verksamheter. Vi har tidigare pekat att en integrerad verksamhet kan skapa sådana förutsättningar, men för att detta ska kunna ske måste det för den pedagogiska verksamheten finnas gemen-

mål. Mål pedagogerna kan levandegöra i en gemensam samma som pedagogisk praktik.

En läroplan uttrycker krav på kunskaper och bygger på föreställningar vad kunskap och lärande är. Dessa krav kan uttryckas på

om olika sätt. De kan uttryckas i termer innehåll. Med andra ord, läro-

av planen liksom kursplanerna kan ange vilket innehåll undervisningen ska förmedla och vilket stoff eleverna ska behärska. De kan också uttryckas i termer av vilka kunskaper eleverna ska ha. I båda fallen måste ett urval göras vad gäller innehåll och hur detta innehåll ska organise-

för lärande. De svenska läroplanema och kursplanerna har, som ras tidigare beskrivits, stegvis förskjutits från att ange innehåll och stoff till vilka kunskaper eleverna ska ha. Att avgöra vilket

att ange som stoff skolan ska förmedla blir allt svårare samtidigt som kraven på mer djupgående och övergripande kunskap och förståelse ökar. Denna förändring har förändrat lärarens uppgifter. Om läroplanema och kurspla-

uttrycker krav i termer kunskap, vilka begrepp eleverna ska nerna av behärska och vilka sammanhang de ska förstå, måste läraren själv göra urvalet stoff med hänsyn till mål och elevernas förkunskaper och

av intressen. Den nuvarande läroplanen för den obligatoriska grundskolan Lpo 94 utgör också, tidigare beskrivits, en del av ett system av

som styrdokument. Läroplanen de nationella målen. Varje skola ska i

anger

lokal arbetsplan uttrycka vad dessa mål konkret innebär. Till läroen plan och kursplaner finns kommentarer där motiv och bakgrund till målen anges, och referensmaterial som kan visa på olika sätt att göra, urval, organisera och arbeta med målen. Läroplanen, kursplanerna, lo-

76 Kapitel 7

kala arbetsplaner, kommentarer och referensmaterial innebär en måloch resultatstyming skolan, kräver ett ständigt arbete. Hur väl

av som målen nås måste följas och värderas och därmed måste målen omprö-

Det handlar att äga målen, i bemärkelsen att ha ett inflytande vas. om över hur de formas och konkretiseras. Processen har vi beskrivit som

deltagande målstyming. en

Detta är den fond mot vilken kommitténs förslag till en gemensam läroplan för barn och unga mellan sex och sexton år ska förstås.

Kapitel 8 77

8 Motiveringar till förslag till

ny

läroplan

l Uppdraget

Omarbetningen läroplanen har utgått från regeringens och riksda-

av

uttalande att all pedagogisk verksamhet syftar till att fostra gens som och stödja barns och ungdomars utveckling och lärande ska ses som en helhet. I regeringsförklaringen i 1996 slås fast att förskolan, sko-

mars lan och skolbamomsorgen ska integreras för att förbättra grundskolans första viktiga år.

I kommitténs direktiv att uppdraget är att utforma ett nytt

anges måldokument för den samlade pedagogiska verksamheten för barn och ungdom 6 16 år. Måldokumentet ska innesluta nuvarande läroplan

- Lpo 94 och ersätta denna. Uppdraget att utarbeta ett nytt gemensamt måldokument omfattar enligt direktiven inte en total omarbetning av

gällande läroplan för grundskolan. Läroplanens grundläggande

nu principer bör bestå. Omarbetningen ska ta hänsyn till att Lpo 94 nyli-

utarbetats och tagits i bruk och att lärare och skolor lagt ned stort gen

på kompetensutveckling och implementering. engagemang

Vidare sägs i direktiven att utredningen ska ta hänsyn till att det är obligatoriskt att gå i skolan medan det är frivilligt att delta i bamom-

verksamhet" samt att "kommittén bör i sitt arbete utgå ifrån sorgens

arbetet i de samlade verksamheterna alltmer bedrivs i arbetslag där att olika personalkategorier med skilda pedagogiska uppgifter komplette-

varandra i det dagliga arbetet rar

Måldokumentet ska syfta till högre kvalitet såväl i förskolan som i skolan och fritidshemmet. Kommittén ska bedöma om förslaget i det samlade måldokumentet medför några särskilda konsekvenser för framtida revideringar av kursplaner.

Samtidigt med översynen läroplanen har, som tidigare nämnts,

av Utbildningsdepartementet utarbetat förslag till hur tillämpliga delar av bestämmelserna förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen kan

om

inarbetas i skollagen.

Arbetsgruppen föreslår bl.a. att den sexårsverksamhet som bedrivs enligt 15 § i socialtjänstlagen bildar skolform inom det offent-

en egen

88DS 1997: 10: Samverkan för utveckling. Stockholm, Utbildningsdepartementet.

78 Kapitel 8

liga skolväsendet för barn och ungdom. Denna skolform benämns förskoleklass i förslaget. Det ska obligatoriskt för kommunen att vara anordna förskoleklasser, men frivilligt för barnen att delta i verksamheten. Vidare föreslås att förskollärare och fritidspedagoger får användas i undervisning i det offentliga skolväsendet. Utvecklingen mot en integration av förskola för sexåringar och fritidshem fortgår enligt socialstyrelsen. Det medför att sexåringar som har behov heldagsomsorg allt går i deltidsgrupp eller av mer sexårsverksamhet kombinerad med fritidshem. Det finns också hel del en sexåringar som går i daghem. Den sista december 1995 39 500 var ca sexåringar i daghem. Kommitténs uppdrag är att utforma ett nytt måldokument för den samlade pedagogiska verksamheten för bam och ungdom 6 16 år. Kommittén har uppfattat sitt uppdrag så att alla - sexåringar ska omfattas av läroplanen.

8.2 Obligatoriskt att gå i skolan att - frivilligt

delta i förskola och

skolbarnsomsorg

Omarbetningen av läroplanen ska ta hänsyn till att det är frivilligt att gå barnomsorg och obligatoriskt att gå i skola. Förslaget till läroplan ny innebär inte någon ändring i dessa förutsättningar. Det är kommitténs bedömning att definitionen av sexåringarnas frivilliga pedagogiska förskoleverksamhet tydligt måste i läroanges planen. Det har visat sig att det kan vara problem för föräldrar och andra att förstå skillnaden mellan frivillig och obligatorisk form när det en gäller sexåringarnas deltagande i förskola eller skola. Förskola är ett vedertaget begrepp som under många år använts för pedagogisk verksamhet för barn innan de börjar i den obligatoriska skolan. Läroplanen ska omfattas av sexåringar antingen deltar i som frivillig förskoleverksamhet eller som börjat i den obligatoriska skolan som sexåringar. För en så tydlig definition som möjligt menar kommittén att

läroplanen ska omfattas av alla sexåringar som går i den frivilliga förskolan vi i läroplanen benämner förskola tär sexáringar daghem, som deltidsgrupp, sexårsverksamhet och dylikt eller går i den obligasom toriska skolan.

89Socialstyrelsen 1996: Social service, vård och omsorg i Sverige.

Kapitel 8 79

8.3 Pedagogiska verksamheter och

arbetslag

Måldokumentet ska avse de pedagogiska verksamheterna, för barn och unga 6 16 år. De pedagogiska verksamheterna som ingår i det obliga-

toriska skolväsendet är grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan.

Barnomsorg bedrivs i olika fonner som är indelade i två huvudgrupper, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, vilket framgår ned-

av anstående bild.

Barnomsorg

Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg

i /// I i Integrerad Öppen Särskild

Familje- Öppen Familje- : Förskola Fritidshem skolbarns- fritidsverk- Iowerk-

daghem förskola daghem samhet i omsorg samhet i

i

Daghem Deltids-

grupp

Socialstyrelsen har definierat följ ande former som pedagogiska verksam-

hetengo

"Daghem är pedagogisk verksamhet för grupper av inskrivna barn

en i åldern 0 6 år med öppethållande större delen dagen under hela

- av året. Deltidsgrupp är pedagogisk gruppverksamhet för grupper av

en inskrivna barn i åldrarna 4 6 år. Verksamheten omfattar i allmänhet

tre timmar per dag och följer skolans terminssystem. Alla 6-åringar har lagstadgad rätt till minst 525 timmar under ett år i den allmänna förskolan. För barn i familjedaghem innebär denna rätt en plats i deltidsgrupp. Pedagogisk verksamhet för 6-åringar bedrivs ibland som deltidsgrupp i daghem eller skola och kan kallas för ö-årsverksamhet eller liknande. I den Öppna förskolan får hemmavarande föräldrar och dagbarnvårdare möjlighet att tillsammans med personalen utveckla en pedagogisk gruppverksamhet för barnen. "

90Socialstyrelsens 1995:2: Allmänna råd barnomsorgen.

rapport om

80 Kapitel 8

Skolbarnsomsorg är den samlande övergripande beteckningen på olika former verksamhet under den skolfria dagen för grupper av både

av inskrivna och icke inskrivna barn skolbarn i åldrarna till och med tolv år. Under år har begreppet "skolbarnsomsorg" alltmer kommit

senare att ersätta eller användas parallellt med fritidshem

De olika skolbamsomsorgsforrnerna är fritidshem, integrerad skolbarnsomsorg, familjedaghem öppen fritidsverksamhet samt särskild lovverksamhet. Följande definieras som pedagogiska verksamheter:

"Fritidshem pedagogisk verksamhet för inskrivna skolbarn till

är en och med tolv år under den skolfria delen av dagen. Fritidshem kan bedrivas helt fristående verksamhet i varierande grad sam-

som en som arbetar med skola, förskola eller fritidsgård. Begreppet fritidshem inkluderar även fritidsklubbar, eftermiddagsverksamhet och liknande med inskrivna barn. Integrerad skolbarnsomsorg innebär att skola och fritidshem inom lokaler. Där finns gemensamma ak-

ryms samma tiviteter och personalgrupp tar gemensamt ansvar för hela

en som verksamheten. Integrerad skolbarnomsorg kan erbjudas istället för fritidshem och inriktning och krav på kvalitet gäller

samma

Kommittén anser att

läroplanen för barn och 6 16 år ska gälla de pedagogiska verk-

unga samheter har inskrivna barn dvs. förskola för sexåringar daghem,

som deltidsgrupp, sexårsverksamhet och dylikt grundskola, sameskola,

specialskola, obligatorisk särskola samt fritidshem Med fritidshem

även integrerad skolbarnsomsorg. avses

Motiveringen till att det är Verksamheter med inskrivna barn som omfattas läroplanens mål är att läroplanen ska utgå ifrån de verksamhe-

av ter allt arbetar i arbetslag, dvs. integrerade verksamheter.

som mer

Förutsättningarna för integration där personal i förskola för sexåringar, grundskola och fritidshem kan arbeta i arbetslag är olika. När förskola för sexåringar, fritidshem och grundskola ligger i nära anslutning, eller under tak, finns det goda möjligheter att arbeta in-

samma tegrerat i arbetslag under större delen dagen. Det finns också verk-

av samheter ligger eller mindre separerade från varandra. För att

som mer genomföra integrerade former krävs det omstruktureringar av verksamheterna i kommunema. Många kommuner har redan kommit långt i den andra är på god väg, del har inte börjat. Det kan vara

processen, en många faktorer spelar in hur sådana omstruktureringar kan ge-

som nomföras beroende på exempelvis servicebehov i området, avstånd mellan verksamheter, lokaler, personaltäckning, personalens kompe-

Kapitel 8 81

tens och arbetstider, möjlighet att gemensam tid för planering, uppföljning m.m.

Kommittén att det är mycket viktigt att arbeta med samma

menar mål för den pedagogiska verksamheten i förskola för sexåringar, grundskola och fritidshem, även i de verksamheter som ännu inte är integrerade. nationella målen ska utgöra basen för det

De gemensamma pedagogiska arbetet och bör bidra till snabbare integration för dessa

en åldrar.

Gemensamma mål bidrar till att förena samsyn, kontinuitet och stabilitet. Med gemensamma definitioner och begrepp formas successivt ett gemensamt språk underlättar integrationsarbetet

som

Det finns emellertid barn och unga som inte kommer att i integrerade verksamheter. En del barn går hem när förskolan och skolan är slut, andra går till familjedaghem och allt eftersom barnen blir äldre väljer de själva vad de ska göra på sin fritid. För dem finns inte arbetslag med lärare och fritidspersonal på sätt som för de yngre

samma skolbarnen är i fritidshem på eftermiddagarna. Därför är det vik-

som tigt att inte arbetar i integrerade former samverkar med var-

vuxna som andra: föräldrar, fritidsledare, dagbarnvårdare, lärare, socialarbetare, faltassistenter mil. En samverkan med utvecklas till stabila

vuxna som och varaktiga nätverk i ett bostadsområde kan betyda mycket för barn och uppväxtvillkor. Skolans läroplan är ett måldokument som av

ungas tradition används ledning och personal i skolan. Kommittén menar

av dock att

läroplanen även kan användas arbetar med barn och

av vuxna som

i olika verksamheter och i samverkan kring barns och ungas fostunga

fritid och lärande. ran,

8.4 överenskommelser

Internationella

Till utgångspunktema för läroplaner och kursplaner hör också ett antal gmnddokument Sverige undertecknat i internationella fördrag och

som konventioner. Dels utgör dessa grund för skrivningama i läroplaner

en och kursplaner, dels har Sverige åtagit sig att i utbildningen föra ut kännedom om dokumenten.

Dokument som det åligger lärare och rektor att beakta är:

0 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antagen av FN:s

generalförsamling år 1948

0 Konventionen om barnets rättigheter antagen FN:s generalför-

av

samling år 1989

0 Rekommendation om utbildning för internationell förståelse, sam-

arbete och fred och undervisning om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna antagen av UNESCO:s generalkonferens år 1974 0 Deklaration och rekommendationer om undervisning i miljöfrågor antagen vid UNESCO:s ministerkonferens i Tblisi år 1977.

Kommittén föreslår att till läroplanen anges i en särskild bilaga dessa internationella fördrag och konventioner.

8.5 Läroplanens grundläggande principer

I direktiven anges att det vid omarbetningen av läroplanen bör tas hänsyn till att lärare och skolor lagt ned stort engagemang på kompetensutveckling och implementering av nuvarande läroplan varför läroplanens grundläggande principer bör bestå vid omarbetningen. Motivet för detta är att nuvarande läroplan Lpo 94 nyligen tagits i bruk. Kommittén har i omarbetningen varit angelägen om att läroplanens grundläggande principer och utformning ligger fast. Målen för sexåringamas förskola och fritidshem integreras i de olika kapitlen i Lpo 94. I och med detta, har det varit nödvändigt att ändra vissa definitioner och tenner så att målen kan omsluta hela den samlade verksamheten.

8.6 Samma mål för förskola,

sexåringarnas

den skolan och ñitidshem

obligatoriska

De övergripande målen är riktmärken för en långsiktig utveckling och markerar ett förhållningssätt som omfattar både förskola för sexåringar, den obligatoriska skolan och fritidshemmens uppgifter. Målen ska utgå ifrån en helhetssyn på barns och ungas uppväxt och lärande.

Kapitel 8 83

Mot bakgrund av detta har kommittén funnit att förskolan för sexåringar, den obligatoriska skolan och fritidshemmen bör ha samma mål. Förslaget innebär målförskjutning för förskolan för sexåringar. Det

en innebär också att läroplanen tillförs nya mål så att den kan omsluta alla verksamheter.

För förskolan för sexåringar innebär förslaget att målen sätts längre fram i tiden jämfört med nuvarande pedagogiska program. Målen avser vad verksamheterna ska sträva mot, och vad barn och unga ska klara, när de går ut den obligatoriska grundskolan. Det innebär att målen till stor del handlar om barns kunskapsutveckling och lärande dvs. att förskolans och fritidshemmens uppgifter är att arbeta med barns lärande. likaväl med barns skapande, lek och fritid. Tillägg har

som omsorg, gjorts i läroplanen som lyfter fram förskolans och fritidshemmens pedagogiska värdegrunder, handlar omsorg och om att ge barn

som om möjlighet till lek, skapande, fria aktiviteter och vila.

Ett framtida nytt måldokument för åldrarna 1 5 år kommer själv-

klart också att få betydelse för en möjlig överlappning av målen mellan förskoleverksamheter för yngre barn och för sexåringamas förskola.

Med målformuleringar som utgår från riksdagens och regeringens uttalande helhetssyn och integration av de pedagogiska verksamhe-

om terna, samt med sikte på en kvalitetshöjning för barns fostran och lärande föreslår kommittén att

mål att sträva mot, och mål att uppnå,i läroplanen, ska vara de samma för förskola för sexåringar, grundskola, särskola och fritidshem enligt bilagda förslag.

8.7 Definitioner och termer

Målen i läroplanen Lpo 94 utgår från skolans värdegrund och uppgifter. Läroplanens texter, definitioner och begrepp är till stor del kunskaps- och kunskapsrelaterade eftersom det är ett måldokument avsett för utbildningsväsendet. De pedagogiska programmens texter, definitioner och begrepp är både kunskaps- och omsorgsrelaterade, eftersom de tradition varit associerade till socialtjänsten.

av

För att kunna forma ett gemensamt måldokument, utifrån Lpo 94,

redan är känt för skolan, måste omarbetningen både handla om att som ha kvar gamla, också tillföra texter och begrepp, så att det

men nya, kan bli bärkraftigt läroplan stöd för utvecklingen för den sam-

en som lade verksamheten.

Med utgångspunkt från både socialtjänstlagens och skollagens intentioner har värdegrunden omformulerats i vissa delar. För att målen ska överensstämma med värdegrunden blir det följdaktligen en del nya mål att sträva mot och "mål att uppnå. Begrepp och termer som tidigare fungerat för skolan, blir i den nya läroplanen, for de integrerade verksamheterna allt för snäva. Andra begrepp bibehålls, men utvidgas till sin innebörd. I nästa kapitel som presenterar förslag till ny läroplan, markeras och kommenteras alla ändringar och tillägg. Som exempel på definition behållits är skolan" även när samtliga integrerade

som verksamhetsfonner avses. Ibland har skolan ersatts med verksamhetema." Termen "elev har i de flesta fall ersatts med bam och unga 71

.

8.8 Kvalitetsfrågor

I uppdraget sägs att "måldokumentet ska syfta till högre kvalitet såväl i förskolan i skolan och inom skolbamsomsorgen. Vid omarbet-

som ningen läroplanen har omdisponering gjorts av målen som beskrivs

av

"Förskolans roll för barns lärande skall stärkas genom att den ovan. kognitiva processen ges ökad tyngd samtidigt som bamomsorgens erfarenheter och förskolepedagogik ges ökat genomslag i skolan".

I och med att förskolan för sexåringar och fritidshemmet arbetar med mål den obligatoriska grundskolan bör det leda till en

samma som kvalitetshöjning för att stärka den kognitiva i förskolan för

processen sexåringar. Likaså kommer förskolans och fritidshemmens pedagogiska arbete och erfarenheter att inflytande i skolan genom de nya mål som lagts in i grundskolans mål i läroplanen.

Vi att det är viktigt att lyfta fram vårt mångkulturella samhäl-

anser le. Det är betydelsefullt att det i barns och ungas lärande ingår att oavsett kulturell, etnisk eller religiös tillhörighet visa respekt och tolerans. Detta har lagts in i läroplanens första kapitel som handlar om skolans värdegrund. Vi också att läroplanens mål för barns och ungas

menar fostran behöver stärkas i fråga om synen på mänskliga värden och om-

och välbefinnande den enskilde. Omsorgsbegreppet är grundsorg om läggande för den pedagogiska verksamheten. Det är i betydelsen av omtanke begreppet ska förstås. Det handlar om att värna trygghet

som och välbefinnande och stödja barn och i alla olika aktiviteter un-

unga der hela dagen. Vidare har ett tillägg gjorts om att skolan ska motverka traditionella könsmönster.

Ovanstående motiveras skolans särskilda ansvar i dessa hänseenden av som b1.a. kommer till uttryck i skollagen kapl 2 , "Särskilt skall den verkar inom skolan som

främja jämställdhet mellan könen samt

bemöda sig att hindra varje försök från elever att utsätta andra för om kränkande behandling SFS 1995:884. "

Kommittén att skolan har ett för att främja lek och kreaanser ansvar tivitet. Lekens betydelse för barns växande och lärande är fundamental i förskolans och fntidshemmens pedagogik. Leken är inkörsporten till barnets orientering i tillvaron och förblir så under många år. Därför törs leken in i läroplanen i flera olika sammanhang. Barns och lärande sker i många olika sammanhang. Ett aktivt ungas lärande och utforskande såväl gemensamt som självständigt är viktigt att stimulera i skola lärandet som en process och inte som en som ser en produkt. I mål att sträva mot poängteras att skolan ska sträva mot att varje individ utvecklar trygghet, samt tillit till sin förmåga och ta hänegen syn och visa respekt för andra.

I mål att uppnå kommer värdegrundens omsorgsdefmition igen, ge-

tillägget att varje individ efter avslutad grundskola kan ta ansvar nom för sig själv och sitt vardagsliv. I skola för barns hela dag är det nödvändigt att ge en som ansvarar möjligheter för barn och och stödja deras sociala utvecklingsiörunga mågor under såväl bundna som fria aktiviteter. En viktig ändring i förslaget är att termen lärare ändrats till pedago- Här ansluter sig kommittén till det förslag lagts av Utbildgen. som ningsdepartementet förslag till ändringar i skollagen som redoviom sats ovan. Målen för individens lärande vad gäller både talat och skrivet språk poängterats i texten, liksom betydelsen att kunna kommunicera i av form så många olika uttrycksformer möjligt såsom språk, bild, av som musik, drama och dans. Skapande verksamheter i olika former har av tradition varit viktig grund för på barns växande och lärande en synen inom barnomsorgen. Även barns och rätt till vila och avkoppling har förts in i läungas roplanen vilket ska mot bakgrund att många barn tillbringar ses av långa och arbetsamma dagar i för det mesta krävande och intensiv en skolmiljö. Målen för barn med behov särskilt stöd är också viktiga tillägg. av Kommittén att bamomsorgens tradition måste förtydligas i läroanser

86 Kapitel 8

planen avseende alla barns lika rätt till en god skola där och ska

var en bli bemött på sin utvecklingsnivå. Mot bakgrund av detta och till de formuleringar som finns i socialtjänstlagen som nu ska lyftas in i skollagen, samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Från 1 januari 1994, har dessa tillägg gjorts i olika avsnitt i läroplanen. Bland annat har rektors ansvar för att individuella handlingsplaner upprättas för barn med behov av särskilt stöd lagts till. LSS-lagen

De avsnitt som handlar om målen för alla som arbetar i skolan har också omarbetats på ett par punkter. Kommittén anser att även här bör kvaliteten kunna höjas genom att betona allas för den enskilde

ansvar individens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. I avsnittet Kunskaper Därtill har alla arbetar i skolan givits

som samma ansvar som pedgogema när det gäller att visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. I avsnittet Normer och värden

Avsnittet om skola-förskola-skolbamsomsorg har omarbetats och betonar nu samverkan mellan alla stadier såväl övergången för femåringama till förskola för sexåringar som övergången från grundskola till gymnasium. Rektors för samarbetet mellan förskola, grund-

ansvar skola och fritidshem är ett viktigt tillägg.

8.9 Tillsyn, uppföljning, utvärdering och

kvalitetsutveckling

Kommittén menar att huvudmannens ansvar för att det finns ett för verksamheterna inom förskolan, grundskolan och fritidshemmen fungerande kvalitetssystem måste tydliggöras.

Den kommunala skolplanen och skolans lokala arbetsplan ska utvärderas. Att denna utvärdering kommer till stånd är nödvändigt för den nationella styrningen. Kommittén föreslår att till läroplanen fogas som bilaga följ ande avsnitt om kvalitetssystem och kvalitetssäkring.

Med kvalitetssystem avses processer, resurser, organisatorisk struktur och rutiner som är nödvändiga för ledning och styrning av verksamheterna med avseende på kvalitet. Med begreppet kvalitet avses egenskaper i verksamheten och dess resultat vad avser förmågan att uppfylla mål. Kvalitetssystemet ska omfatta tillsyn, uppföljning och utvärdering. Tillsyn avser kontroll av att gällande mål, lagar, förordningar och föreskrifter följs.

Kapitel 8 87

Uppföljning avser en verksamhet genom vilken dels fattade beslut

om verksamheten kontrolleras, dels att verksamheten beskrivs vad avser främst omfattning, kostnader och resultat. Uppföljning kan ske genom

statistikinsamling och genom t.ex. indikatorer.

Utvärdering värdering av resultat eller mot mål och

avser en processer uppställda kriterier.

Genom kvalitetssystemen säkerställs att verksamheterna styrs och säkras mot nationella mål.

Kvalitetssystemet ska säkerställa att:

uppställda nationella mål uppfylls -

skollag, läroplan, förordningar och föreskrifter efterföljs -

dokumenterade rutiner för hur kvaliteten i verksamheten styrs och -

säkras mot målen,

-tillgängliga resurser effektivt används,

barn, ungdomar och föräldrar görs delaktiga i verksamheten, -

förslag och klagomål från elever, föräldrar och personal tas om hand, -

och beaktas,

personalen har och underhåller den utbildning, erfarenhet och kompe- -

behövs för att utföra tilldelade arbetsuppgifter.

tens som

Kapitel 9 89

9 till med

Förslag ny läroplan

kommentarer

Förslaget till ny läroplan för den pedagogiska verksamheten för barn och unga 6 16 år har strukturerats enligt följ ande.

-

Först återges avsnitt för avsnitt från nu gällande läroplan Lpo 94

och därefter visas samma text med förslag till ändringar. Ändringama kommenteras under varje avsnitt.

Alla ändrade och nya meningar och 0rd är understruloia. Vidare är alla borttagna ord och meningar markerade enligt följ ande / texter /När meningar har flyttats visas texter //.

Följande tenninologiska ändringar har gjorts.

Tennen elev eleven har på de flesta ställen ändrats till barn och

- Lmga, alternativt individ-individen på grund av att den integrerade verksamheten omfattar både förskola för sexåringar, skola och fritidshem. Elev används i sammanhang med begreppet skolundervisning/utbildning.

Verksamhet har på flera ställen ersatt undervisning. Undervisning används i princip i sammanhang som avser ämnesundervisning. I övrigt hänvisas till den tidigare diskussionen om begrepp.

Skola skolan har också på något enstaka ställe i texten ändrats till

verksamhet när den integrerade formen särskilt betonas.

Termen läraren har ändrats till pedagogen eftersom läroplanen i den integrerade skolan berör alla pedagoger. Detta ansluter till utbildningsdepartementets förslag om införande av bestämmelserna för barnomsorgen i skollagen. DS 1997: 10

I övrigt följer förslaget nuvarande läroplans uppläggning. Avsnittet Normer och värden är dock framflyttat i texten och ligger nu som avsnitt 2.1 i stället för 2.2. Ändringen motiveras strävan att få en paral-

av lellitét med ordningen av målen i läroplanens första del.

Övriga ändringar kommenteras i förslaget.

Målen för sameskolan, specialskolan och särskolan har inte ändrats. I betänkandets kapitel tio Konsekvenser diskuteras sexåringarnas förskola i förhållande till särskolan.

Vidare har kommittén i kapitel åtta föreslagit att i två bilagor till läroplanen fogas dels, förteckning över internationella fördrag och

en konventioner, dels krav på kvalitetssystem och kvalitetssäkring.

1 SKOLANS VÄRDEGRUND

OCH UPPGIFTER

Förslag

Läro lanen äller f "r en ed iska verk amheten för arn

och unga 6-16 år. Den pedagogiska verksamheten, här kallad

skolan, består förskola för sexåringar är frivillig,

av som

gmndskgla, sameskola, specialskola, särskola och fritidshem.

Grundläggande värden

Lpo 94 Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen 1985:1100 slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att

och verkar inom skolan skall främja aktningen för varje var en som människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö 1 kap.2§.

Skolan har viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos ele-

en

förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. verna

Förslag Skolan vilar på demokratins grund. Skollagen 1985:1100 slår fast att verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att och en som verkar inom skolan

var skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för

miljö 1 kap.2§. vår gemensamma

Skolan har viktig uppgift när det gäller att hos barn och unga

en förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på.

Kommentar Läroplanen omfattar barn och i pedagogiska verksamheter 6-16

unga år. Sexåringar går i dag i pedagogiska verksamheter som bedrivs i daghem, deltidsgrupp, fritidshem, sexårsverksamhet och dylikt. I fritidshem går barn från 6-12 års ålder.

I och med integrationen av mål och verksamheter krävs en samlad definition för förskola för sexåringar, grundskola, sameskola, specialskola, den obligatoriska särskolan och fritidshem. "Skola" "skolan"

är den har valts.

term som

Kapitel 9 91

Lpo 94 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor

och män, samt solidaritet mellan svaga och utsatta är de värden skolan skall gestalta

som och förmedla. I överensstämmelse med den etik förvaltats

som av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta indivi-

genom dens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

Förslag Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor

och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden skall gestaltas och

som förmedlas. I överensstämmelse med den etik förvaltats kristen

som av tradition och västerländsk humanism sker detta individens fost-

genom ran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Lika värde är gmndläggande oavsett kulturell, etnisk eller religiös tillhörighet.

Kommentar Avsnittet har ett tillägg. Vårt mångkulturella samhälle måste också avspeglas och lyftas fram i sin viktiga betydelse för individens möjlighet till identifikation, respekt och tolerans. Denna markering

av samhällets mångfald är viktig för utbildningens kvalitet. Den svenska barnomsorgen har traditionellt starkt mångkulturell prägel på sin

en verksamhet bör återspeglas i läroplanen.

som

Lpo 94 Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.

Förslag Verksamheten i skolan skall icke-konfessionell.

vara

Lpo 94 Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet att sitt bästa i

genom ge ansvarig frihet.

Förslag Skolans uppgift är att låta varje enskild individ finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet att sitt bästa i

genom ge ansvarig frihet.

92 9

Kapitel

Förståelse och medmänsklighet

Lpo 94 Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till

inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till

trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans

måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. svenska samhällets internationalisering och den växande rörlig- Det heten nationsgränsema ställer höga krav på människors förmåga över leva med och inse de värden ligger i kulturell mångfald. att som en Medvetenhet det och delaktighet i det gemensamma kulturarom egna identitet är viktig att utveckla, tillsammans med vet ger en trygg som förmågan förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. att Skolan social och kulturell mötesplats både har en möjlighet är en som och för stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. ett ansvar att

Kommentar Texten föreslås den som iLpo 94. vara samma

Saklighet och allsidighet

Lpo 94 Skolan skall öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de vara förs fram. Den skall framhålla betydelsen personliga ställningstaav ganden och möjligheter till sådana. Undervisningen skall vara saklig ge och allsidig. Alla föräldrar skall med förtroende kunna skicka samma sina barn till skolan, förvissade att barnen inte blir ensidigt påverom kade till förmån för den eller andra åskådningen. ena Alla verkar i skolan skall alltid hävda de grundläggande värden som i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som anges strider mot dem. som

Förslag Skolan skall öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de vara förs fram. Den skall framhålla betydelsen personliga ställningstaav ganden och möjligheter till sådana. Verksamheten skall vara saklig ge och allsidig. Alla föräldrar skall med förtroende kunna lämna samma barn till skolan, förvissade att barnen inte blir ensidigt påversina om kade till förmån för den eller andra åskådningen. Alla som verkar i ena skolan skall alltid hävda de grundläggande värden anges i skollasom och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot gen dem.

Kapitel 9 93

En likvärdig utbildning Lpo 94 Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas l kap 2 §.

Normerna för likvärdigheten anges genom de riksgiltiga målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans skall fördelas lika. Hän-

resurser syn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt för de ele-

ansvar ver som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla.

Likvardighet Förslag Normerna för likvärdigheten de natienella målen. / En

anges genom

/ innebär inte att verksamheten skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans skall fördelas

resurser lika. Hänsyn skall tas till barns ech imgas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målen. Skolan har ett särskilt ansvar för dem /elever/ som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan verksamheten aldrig utformas /göras/ lika för alla. kil väl finnande och ut-

ms r m en en e veekling skall prägla verksamheten.

Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas l kap 2 §.

Kommentar De två avsnitten har flyttats om för att göra det tydligt att texten omfattar samtliga verksamheter. Termen "riksgiltiga " är utbytt till "nationella Det är den terminologi som används inom socialtjänsten. Rubriken har ändrats med hänvisning till att läroplanen inte bara

omfattar utbildning. I och med integreringen bör "omsorg" i betydelsen främjandet av mänskliga värden och omsorg varandra, poängteras

om och särskilt göras tydligare. Lpo 94 Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar ställs på dem, bidrar

som

94 Kapitel 9

till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har för att motverka traditionella könsmönster. Den

ett ansvar skall därför utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmå-

ge

och sina intressen oberoende av könstillhörighet. ga

Förslag Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms / i-skolan / och de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras uppfattningar vad som är kvinnligt och

om manligt. Skolan har ett viktigt för att motverka traditionella

ansvar könsmönster och könsroller. Den skall utrymme för barn och unga

ge att pröva och utveckla fönnåga och intressen oberoende av könstillhörighet.

Kommentar Könsroller har lagts tillför att understryka skolans ansvar.

Rättigheter och skyldigheter

Lpo 94 Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter ele-

och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i ver fråga mål, innehåll och arbetsformer är förutsättning för elevers

om en och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt underlag för den enskildes val i skolan.

som

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedri-

i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt vas deltaga i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt Genom att välja kurser och ämnen och genom att

ansvar. delta i planeringen i utvärderingen den dagliga undervisningen, kan

av eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.

Förslag Skolan skall for barn, och föräldrar klargöra målen. Likaså måste

unga

° " " h lihrmfinns. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga mål, innehåll och arbets-

om former är förutsättning för barns, och vårdnadshavares rätt till

en ungas inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

Kapitel 9 95

Det är inte tillräckligt att/ i / förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Verksamhotoma skall bedri-

i demokratiska arbetsformer och förbereda för ett aktivt deltagande vas i samhällslivet. De skall utveckla /deras/ förmåga att ta ett personligt

Gen att elta i lanerin ch värderin den da a ansvar. m av verksamheten och få välja kurser, ämnen och aktiviteter kan, barn och

utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. mga

Kommentar Språkjusteringar har gjorts i avsnittet. Ömsesidighet i fråga om krav och skyldigheter lyfts fram med anledning av att inflytandefrågorna allt ställs i fokus inom alla verksamheter. Aktiviteter har lagts till

mer för att målgruppen för läroplanen har vidgats.

Skolans uppgifter

Lpo 94 Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskaper och i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar 1 kap.2§. Utbildning och fostran är i djupa-

mening fråga att överföra ett kulturarv värden, traditioner, re en om språk, kunskaper från en generation till nästa. Skolan skall därvid

-

ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utvara veckling. Skolans arbete måste därför ske i samarbete med hemmen.

Skolans uppdrag

Förslag

Skolans/huwd/op@gäratt/fênnedla/

individen stimuleras att inhämta kunskaper och i samarbete med hem-

främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och men samhällsmedlemmar. Skolan har att värna omsorgen om individen. Verksamheterna ska gemensamt främja omtanke och gonerositet, motverka utstötning och aggressivitet Utbildning och fostran är i djupare mening fråga att överföra ett kulturarv värden, traditioner,

en om språk, kunskaper från generation till nästa. Skolan skall därvid

- en

ett stöd för familjerna i deras för barnens fostran och utvara ansvar veckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. Skolan har tillika att för individens personliga utveckling främja lek och kreativitet.

4 17-0280

Kommentar Rubriken ändras till "uppdrag" för att betona ömsesidigheten ifråga om ansvar mellan skola och barn/unga/vårdnadshavare. Ordet

förmedla " har ändrats med anledning att undervisningsbegreppet

av

vidgats. I detta avsnitt förtydligas skolans uppdrag. Omsorgsbegreppet

har lagts in för att betona skolans för barn och Genom

ansvar unga. lek och skapande får barn och unga erfarenheter och kunskaper varför detta betonas i detta avsnitt.

Lpo 94 Skolan har uppgiften att dels överföra vissa grundläggande värden och förmedla kunskaper, dels förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefárdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

En viktig uppgift för skolan överblick och sammanhang.

är att ge Eleverna skall få möjligheter att ta initiativ och ansvar. De skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem.

I undervisningen i alla skolans ämnen är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan barn och unga utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin

fönnåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de

möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan för att skapa håll-

anpassas bar utveckling.

Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den

egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.

Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Därför skall undervisningen i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge grund för och främja elvernas förmåga till personliga ställningstaganden.

Kapitel 9 97

Förslag Skolan har uppgiften att / dels / överföra vissa grundläggande värden och / fännedla dels/ främa l"ran fr at äri en m förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmed-

de beständiga kunskaper utgör den gemensamma referens-

mer som

alla i samhället behöver. Barn ooh skall kunna orientera sig i ram unga

komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb en förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda kunskap blir därför viktiga. Särskilt under de tidiga skolåren

ny har lek t f"r att till" a i k n ka r. Det är också

n r nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

En viktig uppgift / /är att ge överblick och sammanhang. Bum ooh skall få möjligheter att ta initiativ och ansvar. De skall

unga

förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och ges lösa problem.

I den pedagogiska verksamheten / / är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan barn ooh unga utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. I verksamheten skall belysas hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.

/ Det etiska / Ett etiskt perspektiv är av betydelse för många av de frågor i skolan. Därför skall /

som tas upp

/ detta perspektiv behandlas och grund för och främja / elevernen ge

/ förmåga till personliga ställningstaganden. nas

Genom ett aktivt ko"ns/gender/-porspektiv skall möligheterna öka fo"r flickor och pokar att påverka och verka utifrån jämlika villkor oberoende könstillhorighet.

av

Kommentar Lekens betydelse för ett aktivt lärande lyfts fram. Satsen undervisningen i alla skolans ämnen har bytts ut mot den pedagogiska verksamheten " för att införliva samtliga verksamheters uppgifter. För förtydligande har "det etiska perspektivet ändrats.

98 Kapitel 9

I enlighet med I kap. skollagen och SFS 1995:884 "Särskilt skall den verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen" samt

som regeringens direktiv till samtliga kommittéer jämställdheten mellan

om könen dir 1994:124. De samhällsövergripande perspektiven i detta avsnitt historiska, miljö, internationella och etiska bör jämställd-

- hetsperspektivet läggas till. I betänkandet utvecklas köns/genderperspektivet i kapitel I1 om jämställdhet.

Lpo 94 Skolans uppdrag att förmedla kunskaper förutsätter aktiv diskussion

en i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion.

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet

- -

förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste insom riktas på att ge utrymme for olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former för den enskilda eleven balanseras och blir till en helhet.

Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas en varierad och balanserad sammansättning av

genom ämnen och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör, skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande, där olika kunskapsformer är delar av en helhet.

Förslag Skolans uppdrag att / förmedla kunskaper / främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker, lik m lär n t h lär n t f nn r sökandçt efter kunskap, lek ggh skapandç. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion.

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet, och förtrogenhet

- -

förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste insom riktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former / / balanseras och blir till en helhet.

Verksamheten skall främja barns ggh ungas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas varierad och balanserad samman-

genom en sättning av innehåll och arbetsfonner. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör, skapar utrymme och

Kapitel 9 99

förutsättningar för ett lärande, där olika kunskapsfonner är delar av en helhet.

Ett centralt mål är ag mötet mellan förskolan for sexåringar, Edk lan "r kolan hfri h mm k " n f"r nm°n fa

er syn på utveckling och lärande.

Kommentar "Färmedla kunskaper" har ersatts med främja lärande" eftersom undervisningsbegreppet vidgats. Barns lärande sker ständigt genom deras egna aktiviteter som ex. i leken och skapandet vilket här beto-

Begreppet "ämnen" byts ut mot "innehåll" i strävan mot ett nas. mer övergripande perspektiv som kan omfatta alla pedagogiska verksamheter. Tillägget betonar målet med att integrera förskola för sexåringar, grundskola och fritidshem.

Lpo 94 Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och att växa med sina uppgifter. I skolarbete skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk bildningsgång omfattar inslag såväl manuellt som intellektuellt arbete. Förmåga till eget ska-

av pande hör till det som eleverna skall tillägna sig.

Förslag Skolan skall stimulera barn och att bilda sig och växa med sina

unga uppgifter. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Envar skall få uppleva olika uttryck för kunskaper; få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans Verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att prova, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. / te./ Förmåga till eget skapande hör till det som bam och unga skall tillägna sig. I samarbetet mellan de olika pedagogiska verksamheterna ges här speciella mo"ligheter till att kgnlqet få pröva och utveckla kunska- IM

100 Kapitel 9

E "rkl nvrmtt f"r rn huname funk-

nhind v°ri h rf° kla tifr°n ina h v ch

r r n r

Kommentar Förslaget lägger särskild betoning på barnomsorgens tradition där skapande och kreativitet bildar grunden för lärandet. Därför har avsnittet omformulerats för en anpassning till integrerade verksamheter, bl. tema och projektarbete. Tillägget betonar det särskilda

a. genom ansvaret för barn och unga oavsett typ av handikapp och svårigheter

olika slag. av

God miljö för utveckling och lärande Lpo 94 Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan skall att söka skapa de bästa samlade be-

vara tingelsema för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs visserligen i hemmet, men skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det att göra framsteg och övervinna svårigheter.

ger

Förslag Varje individ skall möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan skall att /sälea/ i; skapa de bästa

vara samlade betingelsema för barns och ungas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs- / / säs/gu i hemmet som i skolan, men skolan har en viktig roll därvidlag. Varje individ har rätt att / i-skolan / få utvecklas, känna växandets glädje och erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Kommentar Förutom språkjusteringar har termen "aktivt" lagts tillför att betona kvaliteten. I övrigt görs språkjusteringar.

Kapitel 9 101

Den enskilda skolans utveckling

Lpo 94 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den mot uppställda

svarar mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella är

ansvar förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som det omgivande samhället.

Förslag Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och / lärarnas / pedagggernas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att / / målen ständigt prövas, resultaten följs

och utvärderas och att metoder prövas och utvecklas. Ett såupp nya dant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som det omgivande samhället.

102 Kapitel 9

2 MÅL OCH RIKTLINJER

Lpo 94 Mål att sträva mot inriktningen för skolans arbete. De anger

anger därmed önskad kvalitetsutveckling i skolan.

en Mål att uppnå uttrycker vad eleverna minst skall ha uppnått när de lämnar skolan. Det är skolans och skolhuvudmannens ansvar att ele-

möjlighet att uppnå dessa mål. verna ges

Kommentar Inga ändringar föreslås i ovanstående avsnitt. Nedan föreslås att avsnittet 2.2 Normer och värden flyttas fram och byter plats med avsnittet 2.1 Kunskaper. Denna förändring görs för att anknyta till hur kapitlet Skolans värdegrund och uppgifter är disponerat.

2.2 Normer och värden Lpo 94 Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling

A4 Normer och värden Förslag Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barn och unga att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

Kommentar I enlighet med omdispositionen ändras numret på kapitlen. Vidare har begreppet "demokratiska" lagts till med hänvisning till bl. a. social-

tjänstlagens portalparagraf

Lpo 94 Mål Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varj e elev

utvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden 0

grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,

respekterar andra människors egenvärde, 0

tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande

behandling samt medverkar till att bistå andra människor,

Kapitel 9 103

kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar 0 vilja att handla också med deras bästa för ögonen och en visar respekt för och såväl närmiljön som miljön i ett 0 omsorg om vidare perspektiv.

Förslag Mål Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje individ utvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden 0 grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande 0 behandling samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar 0 vilja att handla också med deras bästa för ögonen och en visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett 0 vidare perspektiv.

Lpo 94 Riktlinjer Alla som arbetar i skolan skall: medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, soli- 0 daritet och, för människor också utanför den närmaste grupansvar pen i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan 0 människor och aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. 0

Läraren skall visa respekt för den enskilda eleven och i det vardagliga arbetet ut- 0 gå från ett demokratiskt förhållningssätt, klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värde- 0 grund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar 0 och problem, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron 0 i den egna gruppen och samarbeta med hemmen i elvemas fostran och därvid klargöra sko- 0 lans och regler grund för arbetet och för samarbetet. normer som en

104 Kapitel 9

Förslag Riktlinjer Alla som arbetar i skolan skall: 0 medverka till att utveckla barns och ungas känsla för samhörighet,

solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste

gTuPPen, 0 i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan

människor och aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper

0 visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbe-

tet utgå från ett demokratiskt förhållningssätd/

skall 0 0 klargöra och med barn och unga diskutera det svenska samhällets

värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, 0 öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar

och problem, 0 tillsammans med barn och unga utveckla regler för arbetet och

samvaron i den egna gruppen och 0 samarbeta med hemmen i bmc och ungas fostran och därvid klar-

göra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för

samarbetet.

Kommentar Punkten 1 är uppflyttad eftersom den bör gälla alla som arbetar i skolan.

2.1 Kunskaper Lpo 94

Skolan skall förmedla sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. I alla ämnen skall lärarna sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.

Q Kunskaper Förslag Skolan skall / förmedla / cigg till at: hos bam och Lmga utveckla sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmed-

Kapitel 9 105

lem. Dessa också en grund för fortsatt utbildning. /Skolan/ a ger samhçten skall bidra till / elevernas / barns gch ungas harmoniska utveckling. / / Lltfgrskandç, nyfikenhet och last k l "r f"r d iska v rk mh t n. Den e an n n gggiska verksamhçtçn skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.

Kommentar Rubrikens är ändrat på grund av den ändrade ordningen på nummer avsnitten. Ändring begreppet "förmedla" se tidigare kommentar. av Tillägg har gjorts för att markera barn och ungas motivation och nyfikenhet till lärande grund för den pedagogiska verksamheten. som

Lpo 94 Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, 0 0 utvecklar sitt eget sätt att lära, befäster att självständigt formulera ståndpunkter grundade 0 en vana på såväl kunskaper fömuftsmässiga och etiska överväganden, som tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområ- 0 den, utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstå betydelsen av att 0 vårda sitt språk, lär sig att arbeta både självständigt och tillsammans med andra, 0 lär sig att kommunicera på främmande språk, inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val fortsatt utbildning och yrkesinriktning och av lär sig att använda sina kunskaper redskap för att 0 som formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. -

Förslag Mål att sträva mot Qçn samlad; padagggiska vçrksamhgten för barn QQh unga 6-16 år " r v r in ivi

utvecklar trygghet, nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära gtyggklar tillit till sin egçn fg"nna°ga, i l1"r i ttt h"n hviar ktf"ranr rn

106 Kapitel 9

0 utve kl rett älv "ni °v"1 m m n m utf r k n h

läranda, 0 befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade

på såväl kunskaper som fömuftsmässiga och etiska överväganden, 0 tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ärrmesområ-

den, för att bild i och b r k fr x n1iv

, 0 utvecklar ett rikt och nyanserat talat QCh skrivet språk samt förstår

betydelsen av att vårda sitt språk, 0 lär sig att kommunicera på främmande språk, 0 / 0 lär sig att lyssna, disgnara, argumentera och använda sina kunska-

redskap för att formulera, lcritiskt granska, pröva antagan-

per som

den och lösa problem,

/ --// / 0 ----------

i 1 1 .H i /

utvecklar sina mQligheter till skapande gçh till eget amig fritids- 0

och kulturliv inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter for att kunna träffa

väl underbyggda fortsatt utbildning och yrkesinriktning

val av

Kommentar Under rubriken anges att samtliga pedagogiska verksamheter omfattas

"Mål att sträva mot" för att det inte ska råda någon tveksamhet av därom.

I förslaget har punkt ett fått ett tillägg, för att betona omsorgsansvaret. Punkt 4 och 5 är nya. I och med integrationen av förskola för sexåringar, grundskola, och fritidshem ska mål att sträva mot vid-

utifrån helhetssyn på barns utveckling och lärande som alltid gas en präglat barnomsorgens pedagogiska verksamhet. "Tillit till egen förmåga" har lagts till eftersom barns och ungas självkänsla har central betydelse för lusten och viljan att lära. I den fjärde punkten tas barns behov goda förebilder och stöd i den sociala utvecklingsprocessen

av

Med "gemensamt utforskande" menas ömsesidig läroprocess upp. barn-barn, barn-vuxna. Punkt 7 har ett tillägg som utvecklar satsens innebörd. Punkt 8 har fått ett förtydligande tillägg. Punkt 10 är borttagen med anledning av att punkten 5 tillkommit. Punkt 11 har ett förtydligande tillägg. Punkt 12 är borttagen och har lagts ihop med punkten ovan, nr 11. Punkt 13 är ny och har förts in med anledning av att integrerade verksamheter har att ta för barns hela dag i

ansvar skolan. jämförelse med Lpo 94 har också några punkter bytt plats.

Kapitel 9 107

Lpo 94 Mål att uppnå i grundskolan Skolan för varje elev efter genomgången grundskola

ansvarar behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift, behärskar grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa det i vardagslivet, känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena, har utvecklat sin fönnåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del samhällets kulturutbud,

av har förtrogenhet med centrala delar vårt svenska och nordiska,

en av inklusive det samiska, samt västerländska kulturarv, har utvecklat förståelse för andra kulturer, kan kommunicera i tal och skrift på engelska, känner till grunderna för samhällets lagar och normer och vet om sina rättigheter och skyldigheter i skolan och i samhället, har kunskaper länders och världsdelars ömsesidiga beroende av

om varandra, känner till förutsättningarna för god miljö och förstår grundläg-

en gande ekologiska sammanhang, har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, har kunskaper medier och deras roll och

om har fördjupade kunskaper inom några ämnesområden efter eget val.

Förslag Mål att uppnå i / grund / skolan Den samlad eda iska verk amheten f"r h a år

o am un skall tillse att varje individ långsiktigt uppnår följande mål kan, allt efter utveckling och moggad, för sig s älv och sitt

ta ansvar vardagsliv behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift, behärskar grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa det i vardagslivet, känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och

humanistiska kunskapsområdena,

108 Kapitel 9

0 har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud, 0 har en förtrogenhet med centrala delar vårt svenska och nordiska, av inklusive det samiska, samt västerländska kulturarv, 0 kan kemmunieera lgmskaper eeh erfarenheter i många umgicksfrrnr "li l mik h m rm n har utvecklat förståelse för andra kulturer, kan kommunicera i tal och skrift på engelska, 0 känner till grunderna för samhällets lagar och och vet normer om sina rättigheter och skyldigheter i skolan och i samhället, 0 har kunskaper om länders och världsdelars ömsesidiga beroende av varandra, 0 känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang, 0 har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för god hälsa en samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, har kunskaper om medier och deras roll och har fördjupade kunskaper inom några ämnesområden efter eget val.

Kommentar Begreppet "grundskola" är ändrat till "skola" i rubriken eftersom målen omfattar de samlade pedagogiska verksamheterna vilket också klargörs i läroplanens inledning. Målen har utökats med punkt 1 för att knyta till förskolans och an fritidshemmens pedagogik. Punkt 7 anknyter till att ett barn har många språk som de bör få möjlighet att pröva och utveckla. I det följande anges "mål att uppnå" i sameskolan, specialskolan och Särskolan. Dessa mål har inte ändrats

Lpo 94 Mål att uppnå i sameskolan Dessa mål uttrycker vad eleverna, har gått i sameskolan, skall ha som uppnått utöver grundskolans mål. Sameskolan ansvarar för att varje elev efter genomgången sameskola 0 är förtrogen med det samiska kulturarvet och 0 kan tala, läsa och skriva på samiska.

Mål att uppnå i specialskolan Grundskolans mål gäller även för specialskolan. I stället för grundskolans mål för svenska och engelska gäller dock särskilda mål för döva och hörselskadade elever.

Kapitel 9 109

Specialskolan för att varje döv eller hörselskadad elev efter

ansvarar

genomgången specialskola:

är tvåspråkig, dvs. kan avläsa teckenspråk och läsa svenska samt 0 uttrycka tankar och idéer på teckenspråk och i skrift och kan kommunicera i skrift på engelska 0

Mål att uppnå i särskolan Dessa mål uttrycker vad eleverna, efter sina individuella förutsättningskall ha uppnått när de lämnar Särskolan. ar,

Skolan för att varje elev som lämnar grundsärskolan

ansvarar har ökat medvetenheten om sina egna förutsättningar, 0 efter sin förmåga kan lyssna, läsa och kommunicera, har utvecklat sådana färdigheter i matematik att eleven kan lösa 0 problem i den dagliga livsföringen, känner till och förstår grundläggande sammanhang i sin omvärld 0 och så långt möjligt får insikt i grundskolans kunskapsområden och övergripande perspektiv, har ökat sin förmåga att söka kunskap och veta var man får hjälp att 0 göra det, har ökade kunskaper inom ett eller flera ämnesområden som utveck- 0 lar individen och kan berika fritiden, kulturutbud, känner till grunderna för en god hälsa och 0 har ökat sin förmåga att kompensera verkningarna utvecklings-

av stömingen i det dagliga livet.

Skolan för att varje elev lämnar träningsskolan har ut-

ansvarar som vecklat sin förmåga:

att samspela socialt, att kommunicera språk, symboler, tecken eller signaler,

genom att hantera tid, kvalitet, kvantitet och orsakssammanhang i sin

rum, omvärld, att lära känna sin kropp och dess rörelseförmåga,

fysiskt aktiv för hälsa och välbefinnande, att vara att vara nyfiken och ta initiativ, att på känslor och mottaglig för intryck,

reagera egna vara att använda olika uttrycksmedel i upplevelser och för kreativt skapande, att medverka i och försöka ta ansvar för återkommande aktiviteter i 0 sitt dagliga liv, att använda färdigheter och känna till regler som gör det lättare att 0 fungera i vardagslivet,

l 10 Kapitel 9

0 att uppfatta sig själv som en individ och ha förståelse för andra och 0 att aktivt intressera sig för något område kan berika individen

som

och tillvaron också utanför skolan.

Kommentar I betänkandes kapitel 10 "Konsekvenser" förs diskussion sexår-

en om ingarnas förskola och särskola.

Riktlinjer Lpo 94 Alla som arbetar i skolan skall 0 hjälpa elever som behöver särskilt stöd och 0 samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande

Riktlinjer Förslag Alla som arbetar i skolan skall 0 samverka för/ /en god miljö för utveckling, lek

och lärande samt därvid speciellt uppmärksamma eeh stöda barn

ech unga /gd behov av särskilt stöd 0 //ut ° fr°nv re n kil in ivid h V f"rutsä

ter och tänkande

Kommentar Punkterna har omarbetats och fått en ny inbördes ordning. Punkt 2 är uppflyttad eftersom den bör gälla alla som arbetar i skolan. "Speciellt" och "uppmärksamma" har lagts till i första punkten för att förstärka ansvaret för barn och unga med behov särskilt stöd.

av

Lpo 94 Läraren skall 0 utgå från varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter

och tänkande, stärka elevens vilj a att lära och elevens tillit till den fönnågan,

egna

ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika

uttrycksmedel, 0 stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårighe-

ter,

samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen och

organisera och genomföra arbetet så att eleven

utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att

-

använda och utveckla hela sin förmåga,

Kapitel 9 lll

upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsut- -

vecklingen går framåt, får stöd i sin språk och kommunikationsutveckling,

-

successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat -

eget ansvar, får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang

-

och får möjligheter att arbeta ämnesövergripande

-

Förslag Pedagogen skall sam/ verka / arbeta /- " ° °

/ och genomföra arbetet så att / eleven / barn och un a,

utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att -

använda och utveckla hela sin förmåga, upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsut-

-

vecklingen går framåt, får stöd i sin språk och kommunikationsutveckling,

-

successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat -

eget ansvar,

får möjligheter till / ämnes /fördjupning, överblick och samman- -

hang och att arbeta ämnesövergripande, får möjlighct till avkoppling, lek och vila,

ge utrymme för barn och ungas förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, stimulera, handleda och ge särskilt stöd till de barn och ;inga som har svårigheter, stärka barns cch vilja att lära och gg tillit till den egna

ungas fönnågan

Kommentar Hela avsnittet har omdisponerats och omarbetats. "Får möjlighet till avkoppling, lek och vila" har lagts till för att poängtera det gemensamma ansvaret för barns och ungas omsorg.

2.3 Elevernas ansvar och inflytande

Lpo 94 De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet

och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla arbetar i skolan att

som verka for demokratiska arbetsformer l kap. 2§ .

2.3 Barns och ungas ansvar och inflytande

Förslag De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla barn och unga. Deras kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utfomming. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer 1 kap. 2§ .

Mål Lpo 94 Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varj e elev

tar ett personligt för sina studier och sin arbetsmiljö, 0 ansvar

successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och 0

det inre arbetet i skolan och

har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att 0

arbeta i demokratiska former.

Riktlinjer Alla som arbetar i skolan skall

främja den elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande 0

över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.

Läraren skall

utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin 0

inlärning och for sitt arbete i skolan

till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund 0 se

får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervis-

ningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder

och mognad,

verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och 0

utrymme i undervisningen,

för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer, svara tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och

Kapitel 9 113

0 förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättig-

heter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.

Mål Förslag Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev 0 tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, 0 successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och

det inre arbetet i skolan och 0 har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att

arbeta i demokratiska former.

Riktlinjer Alla som arbetar i skolan skall 0 främja den enskildas förmåga och vilja till ansvar och inflytande

över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.

skall 0 utgå från att varjç / elev / individ kan och vill ta ett personligt an-

svar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan 0 se till att alla / elever / barn Qçh anga oavsett kön, fömiåga, och so-

cial och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt,

ar-

betsformer och / / innehåll i verksamhçten samt att

detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, 0 verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och

utrymme izeüsamhçten, 0 svara för att får pröva olika arbetssätt och arbetsfor-

mer, 0 tillsammans med barn Qgh anga planera och utvärdera vçrksamhe-

Q och, 0 förbereda barn 99h anga för delaktighet och medansvar och för de

rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.

Kommentar punkt 2 har ordet förmåga " lagts tillför att stärka rättigheterna och främja lika villkor för barn och unga med svårigheter.

114 Kapitel 9

2.4 Skola och hem

Lpo 94 Skolans och vårdnadshavarnas gemensammma ansvar för elevernas skolgång skall att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

2.4 Skola och hem

Förslag Skolan och vårdnadshavarna m: ett gemensamt ansvar för / elevernas

/ att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns

utveckling och lärande. ech ungas

Kommentar Språkjusteringar med anledning av att förskola för sexåringar, grundskola och fritidshem integreras.

Riktlinjer Lpo 94 Alla som arbetar i skolan skall

samarbeta med elevernas vårdnadshavare så tillsammans 0 att man

kan utveckla innehåll och verksamhet.

Läraren skall

samverka med och fortlöpande informera föräldrar om elevernas 0

skolsituation och kunskapsutveckling och

hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation 0

och därvid iaktta respekt för elevens integritet.

Riktlinjer Förslag Alla som arbetar i skolan skall

samarbeta med / elevernas/ vårdnadshavare så tillsammans 0 att man

kan utveckla innehåll och verksamhet.

Pedagogen skall

samverka med och fortlöpande informera föräldrar om barns oeh 0

skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling genom bl, a. ut-

angas

vecklingssamtal och

hålla sig informerad om den enskilda individens personliga situa- 0

tion och därvid iaktta respekt för barns eeh ungas integritet

Kapitel 9 115

Kommentar Begreppen "trivsel" och "utvecklingssamtal" har tillförts.

2.5 Skola förskola skolbarnsomsorg

- - Lpo 94 Skolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan och skolbamsomsorgen för att stödja barnens allsidiga utveckling. För de barn ännu inte har börjat i skolan skall samarbetet sär-

som skilt inriktas på att underlätta skolstarten genom ett nära samarbete med den skolforberedande verksamheten. Samarbetet skall utgå från de riksgiltiga och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

2.5 Qvergâ ng och samverkan

Förslag Alla som ar etari k lan kall ut å från in ivi en ch en utveckling. Samarbetet skall ske med förskoleverksamheten for barn 1

aro mtmdklbm m r mineli rinm klan me gymnasiçskolan. Särskild uppmärksamhet skall ägnas de barn ooh unga

har behov särskilt sto"d. Samarbetet skall utgå från de nationella som av och lokala mål och riktlinjer som gäller. /

Kommentar Avsnittet är helt omarbetat med anledning av de förändrade förutsättningarna när förskola för sexåringar, grundskola och fritidshem integreras.

2.6 Skolan och omvärlden Lpo 94 Eleverna skall utbildning hög kvalitet i skolan. De skall också

en av få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de frivilliga skolformer som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också samverkan med arbets-

en livet och närsamhället i övrigt.

116 Kapitel 9

2.6 Skolan och omvärlden

Förslag Eleverna skall få utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också

en få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att / den obligatoriska/ skolan / verkar / arbetar med de frivilliga skol-

nära sam former som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.

Kommentar "Samverkan" ändras till "samarbete" eftersom arbete har en starkare innebörd.

Mål Lpo 94 Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev

inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att 0

kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som

-

rör den egna framtiden,

få inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kul-

- en

turliv och

kännedom möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i

- om

andra länder.

Kommentar I detta avsnitt görs inga justeringar

Riktlinjer Lpo 94 Alla som arbetar i skolan skall:

verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, före- 0

ningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika

lärande miljö och

den som en

bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie och 0

yrkesval om grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund

Läraren skall

.

bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och 0

medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt

med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika

skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.

Kapitel 9 117

Riktlinjer Förslag Alla som arbetar i skolan skall 0 Verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, före-

ningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika

den som en lärande miljö och 0 bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie och

yrkesval om grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund.

skall: 0 bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och 0 medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt

med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika

skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.

Lpo 94 Syopersonalen eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, skall 0 informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och

yrkesvalet och 0 vara till stöd för den övriga personalens studie och yrkesorienteran-

de insatser.

Förslag Studie geh yrkesvägledare/ rande-uppgifteia/ skall 0 informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och

yrkesvalet och 0 till stöd för den övriga personalens studie och yrkesorienteran-

vara

de insatser. 0 "r kil m"rk m ch " l v r m f kti n hinder o h

n r v°ri

Kommentar Ansvaret för barn med behov särskilt stöd har lagts till, för att beto-

av

deras speciella behov när det gäller yrkesval och studiestöd. na "Syopersonalen " är ersatt med "studie- och yrkesvägledare" och resterande text i rubriken har tagits bort.

118 Kapitel 9

2.7 Bedömning och betyg

Lpo 94 Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål

uttrycks i kursplanen för respektive ämne. Som stöd för betygssom sättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier i anslutning till respektive kursplan.

anges

Mål Mål att sträva mot Den obligatoriska skolan skall sträva efter att varje elev:

utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och 0

utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen 0

och andras bedömning i relation till de arbetsprestationema

egna

och förutsättningarna.

Riktlinjer

Läraren skall

utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och 0 genom

sociala utveckling,

utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kun- 0

skapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven

och hemmen samt informera rektorn,

med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera 0

elever studieresultat och utvecklingsbehov och

och hem om

vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens 0

kunskaper och förmåga i förhållande till kraven i kursplanen och

göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.

2.7 Bedömning och betyg

Förslag Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål

uttrycks i kursplanen för respektive ämne. Som stöd för betygssom sättningen finns ämnesspeciñka kriterier for olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier i anslutning till respektive kursplan.

anges

Mål Mål att sträva mot Den obligatoriska skolan skall sträva efter att varje elev:

utvecklar ett allt större for sina studier och 0 ansvar

Kapitel 9 119

utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen 0

och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationema och förutsättningarna.

Riktlinjer Pedagogen skall:

utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och 0 genom

sociala utveckling,

utifrån kursplanemas krav allsidigt utvärdera varje elevs kun- 0

skapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven

och hemmen samt informera rektorn, med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera

elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov och vid

betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens

kunskaper och förmåga i förhållande till kraven i kursplanen och

göra allsidig bedömning av dessa kunskaper

en

Lpo 94 2.8 Rektors ansvar

Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärde-

i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och ras den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för:

Utformningen skolans arbetsmiljö så att eleverna får tillgång till - av

handledning, läromedel god kvalitet och annat stöd för att själva

av

kunna söka och utveckla kunskaper. Sådant stöd kan biblio-

t.ex. vara

tek, datorer och andra hjälpmedel.

Samordningen undervisningen i olika ämnen så att eleverna får - av

möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet.

Ansvaret för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i -

undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exem-

pelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlev-

nad samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.

Utformning undervisningen och elevvårdsverksamheten så att ele- - av

får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de behöver. verna Den kompetensutveckling som krävs för att personalen professionellt

-

skall kunna utföra sina uppgifter.

120 Kapitel 9

Utvecklingen av formerna för samarbetet mellan skolan och hemmen -

och för föräldrarnas information om skolans mål och sätt att arbeta

och olika valaltemativ.

om

Kontakten mellan skolan och hemmet om det uppstår problem och -

svårigheter for eleven i skolan.

Anpassningen av resursfordelningen och stödåtgärdema till den vär- -

dering av elevernas utveckling som lärare gör.

Skolans för att motverka alla former av trakasserier och - program

mobbning eleverna konkreta erfarenheter av betydelse för deras

egna

fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

val av

Organisationen av den studie och yrkesorienterande verksamheten så -

att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och

inför val av fortsatt utbildningsväg.

Utvecklingen av skolans internationella kontakter. -

Skolpersonalens kännedom om de internationella överenskommelser -

som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.

Förslag 2.8 Rektors ansvar

Som pedagogisk ledare och chef för / / skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för:

amar m l nf"r k nd k l hfrii hem. -

Utformningen skolans arbetsmiljö så att eleverna får tillgång till - av

handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd for att själva kunna söka och utveckla kunskaper. Sådant stöd kan t.ex. vara bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.

Samordningen av undervisningen i olika ämnen så att eleverna får -

möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet.

Ansvaret för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i -

undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.

Utformning undervisningen och elevvårdsverksamheten så att - av

varje individ får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de behö-

ver.

Kapitel 9 121

Samorgingen av den kursplançsmda verksamheten och övrig verk- -

samhet så ag eleverna får möjlighet att utveckla fritidsintrçssen och

utöva lek och rörelse, Den kompetensutveckling som krävs för att personalen professionellt

-

skall kunna utföra sina uppgifter.

Utvecklingen av formerna för samarbetet med hemmen och för för- -

äldrarnas information om verksamhetens mål och sätt att arbeta och

om olika valaltemativ.

Kontakten mellan skolan och hemmet om det uppstår problem och -

svårigheter för eleven i skolan.

Anpassningen av resursfördelningen och stödåtgärdema till den vär- -

dering av elevernas utveckling som lärare gör.

Skolans program för att motverka alla former av utstötning, trakas- -

serier och mobbning bland elever och anställda.

med eh "r kil "d f°r n in ivi ell han lin lan - arn v v

rn rättas i samarbete m hemm ch tomst°ende stöd- och

han lin in anser. La en m stöd och service till vi sa funk-

tionshindrade LSS

Samverkan med mottagande skolor och arbetslivet utanför skolan för -

att ge eleverna egna konkreta erfarenheter av betydelse för deras val

av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

Organisationen av den studie och yrkesorienterande verksamheten så -

att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och

inför val av fortsatt utbildningsväg.

Utvecklingen av skolans internationella kontakter. -

Skolpersonalens kännedom om de internationella överenskommelser -

som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.

Kommentar Punkt 1 i förslaget är ett tillägg som betonar rektors ansvar för att samarbetet sker. Särskilt Punkt 6 betonar ansvaret för verksamheter som inte är kursplanestyrda. punkt 12 har begreppet "utstötning" lagts till i och med den nya bestämmelsen om kränkande behandling i skollagen första kapitlet andra paragrafen. SFS 1995:884 Punkt 13

ansvarsfrågan för barn med behov av särskilt stöd med anledtar upp ning av införandet av Lagen om särskilda stödinsatserLSS.

Kapitel 10 123

10 Konsekvenser

I direktiven anges att kommittén ska bedöma det samlade måldo-

om kumentet medför några särskilda konsekvenser vid framtida revideringar av skolans kursplaner. Kommittén anser inte att den läropla-

nya nen erfordrar några revideringar eller tillägg avseende kursplanerna när förskola för sexåringar och fritidshem omfattas läroplanen. Däremot

av är det viktigt att Skolverket får i uppdrag att framställa kompletterande referensmaterial.

Vidare har kommittén funnit att det nya förslaget inte bör medföra några ekonomiska konsekvenser annat än att Skolverket bör i

ges uppdrag och få resurser för att framställa material och informera den

om nya läroplanen till kommunernas ledningsorganisation och skolor.

Andra konsekvenser i och med förslaget som kommit oss till del är hur kommittén ser på läroplanens mål ifråga de sexåringar ska

om som

i särskola. Kommittén ansluter sig till den skrivning finns i

som Utbildningsdepartementets förslag om bl.a. förskoleklasser, där följan-

Särskolan.

de anges om

"Utvecklingsstörda barns behov av förskoleverksamhet och skolbarnomsorg tillgodoses som regel i den reguljära verksamheten i närheten av hemmet. Arbetsgruppen att inrättandet förskoleklasser inte innebär någon

menar av förändring i denna del. Med hänsyn tagen till att gruppen om utvecklingsstörda barn är mycket heterogen, är det emellertid viktigt att det finns ett utrymme för flexibla lösningar där hänsyn tas till barnets individuella förutsättningar och specifika behov. I det individuella fallet kan det exempelvis bra

vara en lösning att låta barnet stanna kvar ytterligare ett år i förskolan. Ett annat alternativ kan vara att förskoleklassen förläggs till särskolan. "

Andra frågor kommittén tagit till del är måldokumentets ut-

som av formning i förhållande till öppen förskola och familjedaghem.

Kommittén har som framgår kapitel åtta Målgrupper samt

av motiveringar till förslag till ny läroplan" inte ansett att familjedaghemmen och den öppna förskolan primärt omfattas läroplanen. Dock

av anser kommittén att läroplanen i de delar som personalen finner den användbar självklart kan använda den. Kommittén dock att det är

anser mycket angeläget att den aviserade utredningen ett nytt måldoku-

om ment för förskolebarn ges i uppdrag att utreda målen för öppen försko-

och familjedaghem.

9 DSl997:l0: Samverkan för utveckling. Omförskolan, skolan och skolbarnsomsorgen. Stockholm Utbildningsdepartementet. Sid 60.

,

Kapitel 11

11 Viktiga utvecklingsfrågor

Personalen är den viktigaste kvalitetsfaktom i den pedagogiska verksamheten. Det är arbetslagets kompetens utgör förutsättningarna för

som en kvalitativt bra verksamhet.

Kommunerna integrerar alltmer förskola för sexåringar, skolbarnomsorg och skola. Inför detta utvecklingsarbete vi att de

anser en av viktigaste frågorna i detta reformarbete är kompetensfrågan. En översyn av lärarutbildningama har aviserats. Denna översyn bör snarast komma till stånd med tanke att det tar många år innan utbild-

en ny ningsreforrn får genomslag i verksamheten.

Vi har lagt ett förslag till läroplan utgår från integrerade

ny som verksamheter där personal med olika yrkesutbildning och erfarenheter delar på ansvaret för det pedagogiska arbetet. I det följande vill vi belysa några de frågeställningar Vi angelägna i utveck-

av som anser vara lingsarbetet i kommunerna. De tar sin utgångspunkt i utvärderingar, samt de intervjuer och diskussioner vi har genomfört med prakti-

som ker och forskare i området. Vidare belyses vikten ett genomförande

av som utgår från ett jämställdhetsperspektiv i alla sammanhang.

1 l

Arbetslaget - förankring

Förankringen av de målen hos de ska utföra det

gemensamma som praktiska arbetet, förskollärare, lärare, fritidspedagoger och bamskötare är drivlcraften i det dagliga arbetet. Övergripande organisatoriska förändringar kan möjliggöras på ledningsnivå, det är i arbetslagets

men vilja och engagemang möjligheterna till nytänkande och förändring i pedagogik och avgörs. Eftersom motiven för integration skif-

omsorg tar, och till stor del varit besparings och effektiviseringskaraktär, är

av upplevelsen av vad arbetslagsmodellen inneburit skiftande. Den

personal som själv valt arbetslagsmodellen, eller har fått möjlighet att i ett tidigt skede mötas och utvecklingsmöjligheter i olika

se gemensamma yrkeskompetenser, känner självfallet ett större förtroende och tillit till varandra, än den personal som upplever sig ålagd" att samverka uppifrån arbetsledningen. Men, även i den sistnämnda har

gruppen, det i många fall utvecklats ett väl fungerande arbetslag, eftersom

personalen efter en tid vågat pröva olika projekt och temaarbete, där de olika yrkeskompetenserna blivit Vägvisare mot utveck-

en gemensam

126 Kapitel

lingsidé. Med ett gemensamt måldokument, och en gemensam tenninologi ökar arbetslagets utvecklingsmöjligheter. Att bygga upp förtroenoch tillit till varandras yrkeskompetenser är gemensam uppgift de en för arbetsledning och olika personalkategorier.

l l.l.l Olika yrkesroller mötets möjligheter

-

Arbetslagsmodellen innebär i första hand ett möte mellan förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare, kan också innefatta andra lärare, men yrkesgrupper knutna till verksamheten. Bamomsorgspersonal är av tradition arbeta i arbetslag, medan läraryrket tidigare varit ett vana att utpräglat ensamarbete. Förskollärare, lärare och barnskötare är mer yrken med lång historia bakom sig, och har därför en relativt uten Fritidspedagog är ett förhållandevis nytt yrke,

mejslad yrkesidentitet.

under sin korta tid också upplevt olika förändrade arbetsuppgifter, som SIA-reforrnen, inriktning mot barn i lägre åldrar i och med många t.ex. nedläggning mellanstadieverksamhet, och nu alltmer kommuners av integration i skolan. I ett inledande skede arbetslagsmodellen är det av förståeligt känna osäkerhet inför hur den yrkesrollen och fullt att egna arbetsuppgifterna kommer att påverkas, vilka nya krav och utmaningar och vilka " bidrag får och till varandman kommer att möta, man ger Arbetslaget genomgår ofta olika faser innan det hittar en egen ra. olika utvärderingar framkommer ofta tre nivåer i arbetsidentitet. I de kan verka både parallellt, gripa in i varandra och

lagsutveckling,

utvecklingsgång. visa en "På den första nivån, eller utvecklingsfasen, betonar man sina etablerade yrkesroller och markerar att och arbetar utifrån sin var en med sådant brukar höra till den egna yrkesprof-

yrkeskompetens som

I denna kan samarbetet ett parallellt arbete. fessionen. fas ses som Man fördelar tiden på något sätt och gör var och en sitt. sen lär känna varandra kan börja hjälpas åt i

Efterhand som man man

arbetet, kanske till det blir "röda trådar" och kontinuitet se att mer av tillsammans genomför något temaarbete eller liknande. eller att man Så småningom kanske man också börjar pröva nya sätt att genomföra arbetet och tillsammans utveckla innehållet. De som har kommit till denna nivå eller utvecklingsfas tycks ofta ha börjat släppa på de tidigare invanda yrkesrollerna och reviren, för att istället se mer till kompetenser och intressen, där dessa i de lyckligare fallen

personliga

kompletterar varandra så det blir dynamisk och mångfacetterad en mer

Kapitel 11 127

verksamhet för barnen än det när och arbetade för sig

var var en själv. "92

Ett möte mellan olika yrkeskompetenser kan inte förväntas

vara friktionsfritt i sin inledning, att lära känna varandra både yrkes-

som människor och på ett mer personligt plan innebär ofta revidering

en av både en begränsad och fördomsfull bild varandra, och kanske också

av motsatsen, alltför uppskruvade förväntningar på omedelbar utdelning" i någon del av verksamheten. För att nå en långsiktig

gemensam arbetsmetod är det viktigt att analysera de gemensamma målen och tillsammans utveckla den gemensamma process som bär dit.

l 1.1.2 Gemensamt de

förändringsarbete positiva

-

effekterna för

varje yrkesgrupp

Utvärderingar av integrerade verksamheter med arbetslagsmodell visar på både negativa och positiva erfarenheter för varje yrkesgrupp. Nedan tas fasta på de positiva konsekvenserna för förskollärare, lärare, fritidspedagoger och barnskötare i arbetslagsmodellen.

Förskollärama upplever det som stimulerande att kunna arbeta

mer tvärgruppsmässigt med åldersblandning och ha större rent lokalmässiga ytor att använda. De upplever också en större nyfikenhet från skolans sida på förskolans pedagogik som stärker deras möjlighet att påverka och utveckla delar skolans traditionella metoder. De upplever ett

av erkännande av sin yrkeskompetens från skolans sida.

Läraren upplever en stor vinst i att få ett större socialt samspel med andra yrkesgrupper och kunna utbyta idéer kring barngruppen i stort, men också kring barn med olika svårigheter. Möjligheten till att arbeta i mindre grupper och med flexiblare tidsramar utvecklar pedagogiken och öppnar nya möjligheter för tema- och projektarbeten. De känner också ett stöd i föräldrakontakter och en ökad öppenhet i diskussioner om undervisning och metodik.

Fritidspedagoger är den yrkesgrupp upplever sig fått ökad

som en arbetsbelastning i och med att deras deltagande i skolans arbetsuppgifter utökats. Eftersom samarbetet oftast sker på skoltid, blir det viss

en skolstruktur på arbetsmetoden, vilket upplevs olika fritidspedago-

av gema. En del trivs med den fastare ramen, medan andra känner sig påtvingade en lärarroll som känns främmande. Trots detta känner de en

92 lising,F B. 1995: "Samverkan skola skolbarnsomsorg. En utvärdering".

- Socialstyrelsensrapport 1995:12. Sid 38-39.

5 17-0280

128 Kapitel 11

stärkt status i sin yrkesroll, eftersom deras konkretiserande metodik alltmer ökar i betydelse och efterfrågas lärarkolleger. De känner

av också styrka i att kunna omfatta heldagsomsorg på ett nytt sätt.

en

De barnskötare ingår i arbetslagen, deltar på olika sätt, beroen-

som de på vilken integrationsnivå arbetslagen nått. Det finns ingen sammanställning specifika skillnader i förhållande till de skillnader fri-

av tidspedagoger och förskollärare upplever. Generellt kan sägas att fritidspedagogutbildningen innehåller mer av de skapande inslag som skolan efterfrågar i samverkan, vilket kan ha viss betydelse for olika

arbetsuppgifter.

l 1.1.3 Sammanfattning

Upplevelsen styrkan i olika infallsvinklar och delat ansvar, bygger

av

ett större förtroende mellan olika kompetenser. Det gör det lättare upp att acceptera förändringar i den yrkesrollen, när den gemensamma

egna verksamheten känns utvecklingsbar i och med ökat samarbete.

mer Tydligast uttrycks de positiva effekterna i de terna- och projektinriktade arbetssituationerna. Både möjlighet till att enskilt fokusera på ett speciellt intresseornråde eller uppgift, och att tillsammans dela på ett övergripande ökar i arbetslag. Att analysera de gemensamma

ansvar målen och hitta den vägen dit ökar arbetsglädjen och

gemensamma motivationen.

11.2 Jämställdhetsarbete i förskola, skola och

fritidshem

Jämställdhet i betydelsen lika rättigheter för kvinnor och män, är fastställd i lagstiftning i Sverige. De värderingar som upprätthåller och återskapar orättvisor mellan könen har emellertid djupa rötter. De sitter så präglade både i samhällsmönster och individer att de ibland framställs naturgivna och därmed opåverkbara. Det är de inte. Att inte

som slentrianmässigt låta dessa värderingar prägla miljö och verksamhet i den allmänna förskolan, skolan och fritidshemmet utan synliggöra orättvisor och arbeta för en förändring, är jämställdhetsarbete.

93Flising, B. 1995: Samverkan skola skolbarnsomsorg. En utvärdering".

- Socialstyrelsensrapport 1995:12. Sid 40

Kapitel 11 129

I Pedagogiskt program för förskolan utgivet Socialstyrelsen

av 1987:3 står:

Förskolan ska verka aktivt för jämlikhet i levnadsvillkor och med-

verka till att barnen tillägnar sig kunskaper och värderingar stö-

som der principer för jämställdhet.

I Lpo 94 framgår:

Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar ställs på dem, bidrar till att

som forma vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett stort ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall utrymme för ele-

ge verna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende

av könstillhörighet.

I Pedagogiskt program för fritidshem utgivet av Socialstyrelsen 1988:7 står:

I barngruppen finns stora möjligheter att bearbeta frågor om jämställdhet mellan könen. I planering och genomförandet fritidshem-

av mens verksamhet gäller det ex. att vara observant på hur stor flickors respektive pojkars utrymme och inflytande är.

Formella mål och riktlinjer finns, och har funnits en längre tid, men att göra praktik av dessa riktlinjer och målsättningar är en uppgift som ännu inte förverkligats fullt ut. De positiva steg som tagits mot ett utjämnande av de ojämlika villkor som finns för flickor och pojkar är viktiga att poängtera och befästa, men långsiktiga förändringar kräver ett fortsatt aktivt jämställdhetsarbete.

Förskolan, skolan och fiitidshemmen är en mötesplats där både flickor och pojkar har rätt att känna lika stor trygghet och

ges samma möjligheter till inflytande och utveckling. Det är också en mötesplats för ifrågasättande, diskussion och påverkan, där barn och ska

unga kunna bilda sig uppfattningar rättvisa och jämställdhet att bära vi-

om dare i livet. Jämställdhetsarbete måste föras utifrån varje barns och ungas förutsättningar och mognadsnivå. Åldersspridningen mellan förskolebarn och unga i grundskolans högstadie är en faktor som givetvis påverkar jämställdhetsarbetets villkor.

l 1.2.1 Könsroller

Utifrån biologiskt kön blir varje barn upptäcktsresande i sin könsroll. I feministisk forskning används det engelska begreppet "gender" för att

påpeka distinktion mellan biologiskt kön, "sex och det mer socialt

en konstruerade gender/könsroll. Denna distinktion har på senare tid kritiserats för att alltför förenklad. Kritikerna menar att det biologiska

vara och sociala oundvikligen är sammanvävt. Termen "gender" används alltmer för ett perspektiv med utgångspunkt från både det bio-

att ange logiska och det socialt konstruerades betydelse för båda könen.

Likheter och olikheter mellan flickor och pojkar förstärks eller to-

ned utifrån de handlingar och roller får bekräftelse i barns och nas som

omvärld. Vuxna förebilder, i familjen, på fritiden, i massmedia ungas och kultur, sänder alla signaler möjligheter och begränsningar, för-

om väntade handlingar och beteenden, och med vilken toleransgrad de tas emot. I förskolan, skolan och fritidshemmen finns möjlighet att stärka de sidor hos flickor och pojkar som de traditionella könsrollema förnekar eller begränsar. Många positiva initiativ har tagits till detta, och olika försök att låta barn och ungdomar pröva sig fram i otraditionella val och arbetsformer har gjorts. Samtidigt finns risken att det stannar vid tillfälliga och avgränsade situationer, bygger på enskilda personalinitiativ och riktas mot de mest könsrollstypiska uttrycken eller situationerna. För att nå långsiktig förändring krävs en ökad medve-

en tenhet hur sammansatta de bakomliggande faktorerna till könsrol-

om lema är.

Att fördjupa kunskaperna dessa faktorer leder ner i många rot-

om system. Det berör sociala, kulturella, ekonomiska, religiösa och politiska och värderingar. Det är också en av de mest laddade och

normer sammansatta frågorna, eftersom det speglar maktförhållanden mellan könen. Att skaffa sig dessa kunskaper är en förutsättning i jämställdhetsarbete, att omsätta dem i pedagogisk verksamhet är uppgiften.

Kunskaper könsrollemas bakgrund, vad som återskapar och

om upprätthåller dem idag, och hur de påverkar allt från övergripande samhällsnivå, till samspelet mellan individer, är ett av många

ner verktyg som ökar möjligheten till förändring.

Förskolan, skolan och fritidshemmens strävan flickor och

är att ge pojkar dessa kunskaper stöd i sökandet efter en trygg roll, där alla

som individens sidor tillåts, bortom typifierade begränsningar.

Att inte dem dessa är att beröva dem utvecklingsmöjligheter, och

ge att uttrycka omedvetenhet varje individs inneboende resurser och

om behov.

Kapitel 11 131

l 1.2.2 och

Arbetslaget arbetsledningen

De barn skolan arbetar med är flickor och pojkar. Det arbetslag som finns runt dem är kvinnor och män. Alla vuxna är bärare sin

av egen könsroll, och blir en del av flickors och pojkars identifikation. Vilka rollmönster och värderingar som överförs från de vuxna till barn och unga i skolans och fritidshemmets vardagsverksamhet ger viktiga signaler, och kräver en medvetenhet ur ett könsrollsperspektiv. Ingen vuxen i arbetsledning eller arbetslag, oavsett om det är kvinna eller man, har rätt att befästa en stereotyp könsroll, och bara verka utifrån denna. Redan 1988 skrevs i Pedagogiska programmet för fritidshem: För att bredda flickors och pojkars traditionella könsrollsmönster behövs en aktiv och medveten hållning hos personalen och återkommande diskussioner om roller, egenskaper makt och inflytande för både pojkar och flickor.

Alla som arbetar i förskolan, skolan och i fritidshemmet behöver ha kunskaper om vilka makt och inflytandeförhållanden som formas och utvecklas utifrån flickors och pojkars/ kvinnors och mäns perspektiv

och hur könsroller är kopplade till dessa. Aktivt jämställdhetsarbete innebär att både organisation, planering, arbetssätt och uppföljning kritiskt granskas utifrån hur det påverkar jämställdheten. Arbetsledningen har ett särskilt ansvar för att jämställdhetsarbetet verkar en

som löpande hela verksamheten.

process genom

l 1.2.3 Material och miljö

Motsägelsefulla och inkonsekventa budskap om könsroller och normer finns i stor mängd i barns och ungas omvärld. Traditionella roller och förväntningar idealiseras, samtidigt som krav på jämställdare förhållande och nya rollmönster växer fram.

Att i sitt eget material utifrån vilka könsroller och maktpers-

sovra pektiv som presenteras är en viktig uppgift för förskolan, skolan och fritidshemmet. De böcker, läromedel, filmer, och övriga material som används i verksamheten del i jämställdhetsmiljön. De kvalitets-

är en krav på icke-diskriminering och etik, som ställs på material och miljö i andra frågor rör människors likaberättigande, ska också omfatta

som ett könsperspektiv.

6 17-0280

132 Kapitel 11

1 1.2.4

Sammanfattning

Förändrade villkor i ett samhälleligt helhetsperspektiv är det enda som kan utveckla lika rättigheter för båda könen. Förskolan, skolan och fritidshemmen kan inte på hand åstadkomma denna förändring, men

egen har stora möjligheter att påverka barns och ungas attityder och uppfattningar. Aktivt jämställdhetsarbete i förskolan, skolan och fritidshemmens verksamhet kan åstadkommas i en kombination av ständigt fördjupade kunskaper om likheter och olikheter i flickors och pojkars villkor och i att omsätta dessa kunskaper i pedagogisk praktik.

- Många goda initiativ på jämställdhetsområdet tas ständigt. För att åstadkomma en mer långsiktig förändring är det viktigt att all verksamhet, organisation, planering, verksamhetsinnehåll, arbetssätt och uppföljning granskas ur ett jämställdhetsperspektiv.

Fördjupade kunskaper könsrollemas bakomliggande drivkrafter,

om både historik och vilka normer och värderingar som formar dem idag, öppnar för diskussion och förändring. Det är också viktigt att se könsrollemas betydelse ett maktperspektiv, och vilka konsekvenser detta

ur har för könen. Med dessa kunskaper kan barn och unga uppmuntras och stödjas i att göra val som ligger utanför begränsade rollrnönster.

Arbetslagets sammansättning och dess rollfördelning skickar vikti-

signaler till barn och Ingen i arbetslaget har rätt att befästa en ga unga. stereotyp könsroll och bara verka utifrån denna. Alla som arbetar i verksamheterna behöver kunskaper om sin egen roll som förebild och identifikationsmöjlighet och har ett ansvar för att inte upprätthålla typifierade rollmönster. Arbetsledningen har ett särskilt för att

ansvar jämställdhetsarbetet har en kontinuitet som genomsyrar verksamheten.

Det material finns och används i förskolan, skolan och fritids-

som hemmet måste granskas utifrån vilka könsrolls- och maktperspektiv det innehåller. Samma kvalitetskrav som ställs på t.ex. läromedel, när det gäller icke-diskriminering utifrån hudfárg, religion och kulturella olikheter, bör gälla även ur ett könsperspektiv. Allt material som finns eller används i verksamheterna del av jämställdhetsmiljön.

är en

Med förändrade och nya kunskaper påverkas ständigt jämställdhetsarbetet. Ett slutgiltigt mål för jämställdhetsarbete i förskolan, skolan och fritidshemmet finns inte, förrän lika rättigheter för kvinnor och män existerar i samhället i övrigt.

Bilaga 1 133

Kommittédirektiv

Dir. 1996:61

Pedagogisk verksamhet för barn och ungdom

6 16 år

-

Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 1996

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté tillkallas med uppdrag att utarbeta förslag till nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom i åldrarna 6 16 år. Det samlade måldokumentet skall omfatta den obliga-

toriska skolan, förskolans s.k. sexårsverksamhet och skolbarnsomsorgen.

Definitioner

Enligt 13a§ socialtjänstlagen 1980:620 bedrivs förskoleverksamheten i form av förskola, organiseras daghem eller deltidsgrupp, i

som som

form av familjedaghem och i form kompletterande förskoleverk-

av samhet öppen förskola. Skolbarnsomsorgen bedrivs i fonn fritids-

av hem, integrerad skolbarnsomsorg eller familjedaghem. För barn mellan tio och tolv år kan skolbamsomsorgen även bedrivas i form öppen

av fritidsverksamhet.

Barnomsorg

Förskoleverksamhet Skolbamsomsorg

Integrerad Öppen Särskild

Fammeg Ö99°" Famme

Förskma Fritidshem skotbams- fritidsverk- lowerk-

daghem förskola

omsorg daghem samhet samhet

Daghem Deltids-

QFUPP

134 Bilaga 1

Enligt 15 § socialtjänstlagen skall barn anvisas plats i förskola från och med höstterminen det år de fyller år. Denna del av förskolans verksex samhet kallas ofta sexårsverksamheten och omfattar i dag praktiskt

taget alla sexåringar.

Bakgrund

Frågan att integrera förskola, skola och skolbarnsomsorg har utretts om flera gånger. År 1985 korn Förskola-skola-kommittén med sitt slutbetänkande Förskola-skola SOU 1985:22. Skolbamsomsorgskommittén lämnade i juni 1991 sitt betänkande Skola-skolbamsomsorg, helhet en SOU 1991:54. Frågan förlängning grundskolan till tio år om en av har och remissbehandlats i betänkandet Grunden för livsäven utretts långt lärande SOU 1994:45. I regeringsförklaringen i 1996 slås fast att förskolan, skolan mars och skolbamsomsorgen skall integreras för att förbättra grundskolans första viktiga år. Frågor förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg om handläggs fr.o.m. l juli 1996 i Utbildningsdepartementet. Regeringen har i proposition 1995/962206 Vissa skolfrågor m.m. tagit frågor rör integration förskoleverksamhet, skola och upp som av skolbarnsomsorg. Regeringen att all pedagogisk verksamhet som anser syftar till att fostra och stödja barn och ungdomar i deras utveckling, bör helhet. En integration förskoleverksamhet, skola och ses som en av skolbarnsomsorg bör därför eftersträvas med syftet att uppnå högre kvalitet i alla dessa verksamheter. första behandlas i dessa direktiv är ett samlat mål- Ett steg som - dokument för den obligatoriska skolan, skolbamsomsorgen och den del förskolan rör sexåringama. Utvecklingen den pedagogiska av som av verksamheten för barn från ett års ålder och uppåt kommer i nästa steg.

Utgångspunkter

Barns lärande

Vi att den sociala miljö och den pedagogiska stimulans som barn vet möter under åren fram till skolstarten på ett avgörande sätt påverkar deras förutsättningar att framgångsrikt lära även senare i skolan. Barns tidiga lärande är viktig del det livslånga lärandet. Den grund som en av läggs i de tidiga åren i barnomsorgen har mycket stor betydelse för hur under skolåren utvecklas och hämtar in kunskap. de senare

Bilaga 1 135

Hur barn utvecklas och vad de lär sig påverkas bl.a. av deras uppväxtförhållanden. Såväl erfarenheter från vardagslivet i familjen och kamratkretsen som den pedagogiska verksamheten i förskolan och skolan påverkar barns lärande. Vidgade klyftor i samhället har ökat skillnaderna mellan människor materiellt, socialt och kulturellt. Både förskola och skola har därför en viktig uppgift när det gäller att skapa likvärdiga villkor och att särskilt uppmärksamma de barn som har behov av särskilt stöd. De olika delarna i barns lärande måste harmoniera. Därför måste också förskola, skola och skolbarnsomsorg ses i ett sammanhang när det gäller barns utveckling och kunskapstillväxt.

Barnverksamheten z kommunerna

Enligt socialtjänstlagen skall barn anvisas plats i förskolan när de fyller sex år. Vidare är kommunerna sedan den 1 januari 1995 skyldiga

- att tillhandahålla barnomsorg för alla barn i åldrarna 1 12 år i den

omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Erbjudande om plats skall ske utan oskäligt dröjsmål. Förskolans uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Verksamheten skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Förskolan omfattar i dag praktiskt taget alla sexåringar. Detta innebär att i princip alla barn och ungdomar i åldrarna 6 16 år i realiteten deltar i en tioårig pedagogisk verksamhet.

-

Skolbamsomsorgen har till uppgift att komplettera skolan och att erbjuda barn både en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Verksamheten ger genom sin stora spännvidd betydelsefulla möjligheter till en anpassning till barnets verklighet och utvecklingsnivâ.

Olika former av sexårsverksamhet har utvecklats i kommunerna under de senaste åren. Samarbetet mellan skolan, förskolan och skolbamsomsorgen har utvecklats snabbt och i delvis olika former. Sexåringar finns nu såväl i åldersblandad verksamhet 6 9 år inom den

obligatoriska skolan som i skolklasser med i huvudsak sjuåringar. Sexåringar finns även i förskolegrupper förlagda till skolans lokaler kombinerade med skolbamsomsorg. Sexårsverksamhet bedrivs också i särskilda daghemsgrupper vid sidan av den traditionellt bedrivna förskolan i daghem och deltidsgrupper.

Erfarenheterna från många kommuner som verksamhetsmässigt samordnat skola, förskola och skolbarnsomsorg under beteckningar

barnskola och liknande har varit positiva. Drivkraftema bakom som

136 Bilaga 1

integreringen av verksamheterna har oftast varit en strävan efter höjd kvalitet och ambition att öka alla barns lärande. Samordningen har

en dessutom i flertalet fall lett till att verksamheterna har kunnat bedrivas mer effektivt. Dessa kommunala erfarenheter är av stort värde och bör tas till i det fortsatta integrationsarbetet.

vara

Sexårsverksamhetens innehåll och kvalitet varierar dock betydligt mellan olika kommuner. Ambitionsnivå och förutsättningar växlar och gör att utvecklingen mot en mer integrerad verksamhet går olika fort. Alla har inte kommit lika långt med att integrera förskolan för sexåringar, skolan och skolbamsomsorgen verksamhetsmässigt. Sammantaget innebär detta att det behövs tydliga signaler om den önskvärda utvecklingen i form av ett samlat måldokument.

Ett gemensamt måldokument

I den utveckling som pågår mot ökad integration av skola och förskolans sexårsverksamhet möts två traditioner. Detta möte kan frigöra pedagogisk utvecklingskraft som stimulerar både förskola och skola och som skapar nya former för barns utveckling och lärande. De senaste årens utveckling av samarbete mellan förskolans sexårsverksamhet, skolan och skolbamsomsorgen har ökat insiktema om de stora möjligheter till höjd kvalitet som en hannonisering av verksamheterna innebär.

Skolans pedagogiska styrdokument återfinns i den av regeringen fastställda läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94 respektive i de regeringen och Statens skolverk fastställda kursplaner-

av

för respektive skolform. För barnomsorgen har Socialstyrelsen, på na uppdrag av regeringen, utarbetat allmänna råd för såväl förskoleverksamheten som skolbamsomsorgen. Betydelsen av samverkan mellan förskola och skola betonas i dessa dokument, liksom betydelsen av samstämmighet mellan de olika verksamheternas sätt att se på och stimulera barnens utveckling och möta deras behov.

Barn bemöts på olika sätt i förskolan och skolan. Skolans sätt att arbeta framför allt under de första viktiga skolåren bör i ökad ut-

- sträckning ta intryck av förskolans arbetssätt. Förskolepedagogiken kan bidra till att höja kvaliteten under skolans första år. Olika kunskaper om barns sociala förutsättningar, utveckling och lärande skall mötas i undervisningen, som skall utgå från det enskilda barnet. Barns tidiga beredskap att lära skall fångas och tas till vara redan i för-

upp skolan. Varje-bam skall bli bemött på dess individuella utvecklingsnivå. Detta är utgångspunkter som bör sätta sin prägel på arbetssättet un-

Bilaga 1 137

der hela förskole- och skoltiden och där skolan har mycket att lära av förskola och skolbarnsomsorg. Samtidigt är det viktigt att förskolan tar tillvara barnets vilja att lära sig och därvid tar intryck skolans av pedagogik exempelvis när det gäller att läsa och skriva. Det är nödvändigt att åstadkomma bättre anpassad helhet den en av tid som har så stor betydelse för barn och människor. En integraunga tion av de verksamheter som har till uppgift att verka för barns bästa förskola, skola och skolbarnsomsorg är därför angelägen. Med - en hög kvalitet på utbildning och under barns tidiga år ökar förutomsorg sättningarna att ta till varje barns inneboende möjligheter och vara ge alla barn en god grund för fortsatt lärande. Detta bör tydligt komma till uttryck i de mål som styr den pedagogiska verksamheten för barn och ungdomar. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94 har nyligen tagits i bruk och lärare och skolor har lagt ned stort på engagemang kompetensutveckling och implementering. Det är därför angeläget att understryka att uppdraget att utarbeta ett nytt gemensamt måldokument inte omfattar en total omarbetning av nu gällande läroplan för grundskolan. Läroplanens grundläggande principer och utformning bör bestå.

Uppdraget

Med utgångspunkt i nuvarande måldokument skall kommittén utarbeta förslag till nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom i åldrarna 6 16 år. Det samlade måldokumentet skall ersätta Lpo 94 och omfatta den obligatoriska skolan, förskolans s.k. sexårsverksamhet och skolbarnsomsorgen. När måldokumentet utformas bör kommittén ta hänsyn till att det är obligatoriskt för barn att gå i skolan medan det är frivilligt att delta i bamomsorgens verksamhet. Måldokumentet skall syfta till höjd kvalitet såväl i förskolan i som skolan och inom skolbarnsomsorgen. Förskolans roll för barns lärande skall stärkas genom att den kognitiva Ökad tyngd samtiprocessen ges digt som bamomsorgens erfarenheter och förskolepedagogiken ges ökat genomslag i skolan. Arbetet bör ske så kommande utveckatt en ling av hela förskolan underlättas. De olika verksamheternas kvaliteter och särart skall tas tillvara. Kommittén bör i sitt arbete utgå från att arbete i de samlade verksamheterna alltmer bedrivs i arbetslag där olika personalkategorier med skilda pedagogiska uppgifter kompletterar varandra i det dagliga arbetet.

138 Bilaga 1

Kommittén skall bedöma innehållet i det samlade måldokumentet

om medför några särskilda konsekvenser vid framtida revideringar av skolans kursplaner.

Utredningen skall bedrivas i samråd med den arbetsgrupp inom regeringskansliet arbetar med över definitioner och föra över

som att se bestämmelserna förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i social-

om tjänstlagen till skollagen.

Arbetet skall vidare bedrivas i nära samråd med berörda organisationer och myndigheter samt med de utredningar, vars uppdrag särskilt berör utredningsarbetet.

För utredningen gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare regionalpolitiska konsekvenser dir.

om 1992:50, att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, om jäm-

om ställdheten mellan könen dir. 1994:124 och om brottsbekämpning dir. 1996:49.

Uppdraget skall slutfört och redovisat senast den 15 februari

vara 1997.

Utbildningsdepartementet

1994 års för det

läroplan obligato-

riska skolväsendet

Lpo 94

1 Skolans värdegrund och

uppgifter

Grundläggande värden

Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen 1985:1100 slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö l kap. 2 §.

Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Förståelse och medmänsklighet

Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränsema ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet det och delaktighet i det gemensamma kulturar-

om egna vet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.

7 17-0280

140 Bilaga 2

Saklighet och allsidighet

Skolan skall öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de vara förs fram. Den skall framhålla betydelsen personliga ställningstaav ganden och möjligheter till sådana. Undervisningen skall vara saklig ge och allsidig. Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna skicka sina bam till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den eller andra åskådningen. ena Alla verkar i skolan skall alltid hävda de grundläggande värden som i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som anges som strider mot dem.

En likvärdig utbildning

Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall likvärdig, oavsett i landet den anordnas l kap. 2 §. vara var Norrnema för likvärdigheten anges genom de riksgiltiga målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas samma lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever olika anledningar har svårigheter att nå målen för som av utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla. Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar ställs på dem, bidrar som till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett för att motverka traditionella könsmönster. Den ansvar skall därför utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåge och sina intressen oberoende könstillhörighet. ga av

Rättigheter och skyldigheter

Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter eleoch deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i ver fråga mål, innehåll och arbetsformer förutsättning för elevers om är en och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt underlag för den enskildes val i skolan. som Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrii demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt vas deltaga i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett per-

Bilaga 2 141

sonligt ansvar. Genom att få välja kurser och ämnen och genom att delta i planeringen och utvärderingen av den dagliga undervisningen, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och

ta ansvar.

Skolans uppgifter

Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskaper och i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar 1 kap. 2 §. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra ett kulturarv värden, traditio-

ner, språk, kunskaper från en generation till nästa. Skolan skall där-

vid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Skolans arbete måste därför ske i samarbete med hemmen.

Skolan har uppgiften att dels överföra vissa grundläggande värden och förmedla kunskaper, dels förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde snabb förändringstakt. Studiefárdigheter och me-

och en toder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenser av olika alternativ.

En viktig uppgift för skolan överblick och sammanhang.

är att ge Eleverna skall få möjligheter att ta initiativ och ansvar. De skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem.

I undervisningen i alla skolans ämnen är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Ett internationellt perspektiv slutligen, är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.

Det etiska perspektivet är betydelse för många av de frågor som

av tas upp i skolan. Därför skall undervisningen i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden.

Skolans uppdrag att förmedla kunskaper förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion.

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet

- -

förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste insom riktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former för den enskilda eleven balanseras och blir till en helhet.

Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas varierad och balanserad sammansättning av

genom en ämnen och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld skolan utgör, skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande, där olika kunskapsfonner är delar av en helhet.

Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och att växa med sina uppgifter. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk bildningsgång omfattar inslag såväl manuellt intellektuellt arbete. Förmåga till eget ska-

av som pande hör till det som eleverna skall tillägna sig.

God miljö för lärande

Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att levande social gemenskap som ger trygg-

vara en het och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan skall vara att söka skapa de bästa samlade betingelsema för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs visserligen i hemmet,

skolan har viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i skolan men en få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse

det att göra framsteg och övervinna svårigheter. som ger

Den enskilda skolans utveckling

Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet för att så sker. Den dagliga

ansvar pedagogiska ledningen skolan och lärarnas professionella ansvar är

av

Bilaga 2 143

förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

2 Mål och

riktlinjer

2.1 Kunskaper

Skolan skall förmedla sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också grund för fortsatt

en utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. I alla ämnen skall lärarna sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika fonner.

Mål

Mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger därmed önskad kvalitetsutveckling i skolan.

en Mål att uppnå uttrycker vad eleverna minst skall ha uppnått när de lämnar skolan. Det är skolans och skolhuvudmannens ansvar att eleverna ges möjlighet att uppnå dessa mål.

Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev:

utvecklar nyfikenhet och lust att lära, 0 0 utvecklar sitt eget sätt att lära, 0 befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade

på såväl kunskaper fömuftsmässiga och etiska överväganden,

som tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområ-

den, 0 utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att

vårda sitt språk, lär sig att arbeta både självständigt och tillsammans med andra, lär sig att kommunicera på främmande språk, inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa

väl underbyggda val fortsatt utbildning och yrkesinriktning och

av

lär sig att använda sina kunskaper som redskap för att 0

formulera och pröva antaganden och lösa problem, -

reflektera över erfarenheter och -

kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. -

144 Bilaga 2

Mål att uppnå i grundskolan Skolan för att varje elev efter genomgången grundskola:

ansvarar

behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och 0

uttrycka idéer och tankar i tal och skrift, 0 behärskar grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa

det i vardagslivet,

känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang 0

inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och

humanistiska kunskapsområdena,

har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat in- 0

tresse för att ta del samhällets kulturutbud,

av

har förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska, 0 en

inklusive det samiska, samt västerländska kulturarv,

har utvecklat förståelse för andra kulturer, 0

kan kommunicera i tal och skrift på engelska,

känner till grunderna för samhällets lagar och normer och vet om 0

sina rättigheter och skyldigheter i skolan och i samhället,

har kunskaper länders och världsdelars ömsesidiga beroende av 0 om

varandra, känner till förutsättningarna för god miljö och förstår grundläg-

0 en

gande ekologiska sammanhang,

har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa 0

samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, har kunskaper medier och deras roll och

om har fördjupade kunskaper inom några ämnesområden efter eget val.

Mål att uppnå i sameskolan Dessa mål uttrycker vad eleverna, som har gått i sameskolan, skall ha uppnått utöver grundskolans mål. Sameskolan ansvarar för att varje elev efter genomgången sameskola:

är förtrogen med det samiska kulturarvet och 0 0 kan tala, läsa och skriva på samiska.

Mål att uppnå i specialskolan Grundskolans mål gäller även för specialskolan. I stället för grundskolans mål för svenska och engelska gäller dock särskilda mål för döva och hörselskadade elever.

Specialskolan för att varje döv eller hörselskadad elev efter

ansvarar genomgången specialskola:

är tvåspråkig, dvs. kan avläsa teckenspråk och läsa svenska samt 0

uttrycka tankar och idéer på teckenspråk och i skrift och kan kommunicera i skrift på engelska.

Bilaga 2 145

Mål att uppnå i Särskolan Dessa mål uttrycker vad eleverna, efter sina individuella förutsättningar, skall ha uppnått när de lämnar särskolan. Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar grundsärskolan: 0 har ökat medvetenheten om sina egna förutsättningar, 0 efter sin förmåga kan lyssna, läsa och kommunicera, 0 har utvecklat sådana färdigheter i matematik att eleven kan lösa

problem i den dagliga livsföringen, 0 känner till och förstår grundläggande sammanhang i sin omvärld

och så långt möjligt får. insikt i grundskolans kunskapsområden och

övergripande perspektiv,

har ökat sin förmåga att söka kunskap och veta var man får hjälp att 0

göra det, 0 har ökade kunskaper inom ett eller flera ämnesområden som utveck-

lar individen och kan berika fritiden, kulturutbud, känner till grunderna för en god hälsa och har ökat sin förmåga att kompensera verkningarna av utvecklingsstömingen i det dagliga livet.

Skolan för att varje elev som lämnar träningsskolan har ut-

ansvarar vecklat sin fönnåga: 0 att samspela socialt,

att kommunicera genom språk, symboler, tecken eller signaler, 0

att hantera tid, rum, kvalitet, kvantitet och orsakssammanhang i sin 0

omvärld, att lära känna sin kropp och dess rörelsefönnåga,

fysiskt aktiv för hälsa och välbefinnande, att vara

nyfiken och ta initiativ, att vara att reagera på egna känslor och vara mottaglig för intryck,

att använda olika uttrycksmedel i upplevelser och för kreativt ska-

pande,

att medverka i och försöka ta ansvar för återkommande aktiviteter i 0

sitt dagliga liv, 0 att använda färdigheter och känna till regler som gör det lättare att

fungera i vardagslivet, att uppfatta sig själv som en individ och ha förståelse för andra och att aktivt intressera sig för något område som kan berika individen och tillvaron också utanför skolan.

Riktlinjer Alla som arbetar i skolan skall:

hjälpa elever behöver särskilt stöd och

som samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande.

Läraren skall:

utgå från varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka elevens vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan,

utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika 0 ge

uttrycksmedel,

stimulera, handleda och särskilt stöd till elever som har svårighe-

ge

ter,

samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen och 0

organisera och genomföra arbetet så att eleven: 0

utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att an vända och utveckla hela sin förmåga, upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang och får möjligheter att arbeta ämnesövergripande.

2.2 Normer och värden

Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

Mål

Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev:

utvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde,

tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande 0

behandling samt medverkar till att bistå andra människor,

Bilaga 2 147

0 kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och 0 visar respekt för och såväl närmiljön miljön i omsorg om som ett vidare perspektiv.

Riktlinjer Alla som arbetar i skolan skall: 0 medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och för människor också utanför den närmaste ansvar gruppen, 0 i sin verksamhet bidra till att skolan präglas solidaritet mellan av människor och 0 aktivt motverka trakasserier och förtryck individer eller av grupper. Läraren skall: 0 visa respekt för den enskilda eleven och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt, 0 klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, 0 öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, 0 tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och 0 samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans och regler grund för arbetet i skolan och för normer som en samarbetet.

2.3 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna attkunna påverka, och delta ansvar vara aktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större för det arbetet ansvar egna och för skolmiljön samt att de fär ett reellt inflytande på utbildningens utfomming. Enligt skollagen åligger det alla arbetar i skolan att som verka för demokratiska arbetsformer l kap. 2§.

Mål Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev: 0 tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,

148 Bilaga 2

successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och 0 det inre arbetet i skolan och har kimskap demokratins principer och utvecklar sin förmåga att 0 om arbeta i demokratiska former.

Riktlinjer

Alla arbetar i skolan skall: som främja elevernas förmåga och vilja till och inflytande över 0 ansvar den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.

Läraren skall: från eleverna kan och vill ta ett personligt för sin 0 utgå att ansvar inlärning och för sitt arbete i skolan, till alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund 0 se att reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisfår ett innehåll detta inflytande ökar med stigande ålder ningens samt att och mognad, verka för flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och 0 att utrymme i undervisningen, för eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer, svara att tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen 0 och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättig- 0 heter och skyldigheter präglar ett demokratiskt samhälle. som

2.4 Skola och hem

Skolans och vårdnadshavamas ansvar för elevernas gemensamma skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och skolgång ungdomars utveckling och lärande.

Riktlinjer

Alla arbetar i skolan skall: som samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att tillsammans 0 man kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren skall: samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens 0 skolsituation och kunskapsutveckling och informerad den enskilda elevens personliga situation 0 hålla sig om och därvid iaktta respekt för elevens integritet.

Bilaga 2 149

2.5 Skola förskola skolbarnsomsorg - - Skolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan och skolbamsomsorgen för att stödja barnens allsidiga utveckling. För de barn som ännu inte har börjat skolan skall samarbetet särskilt inriktas på att underlätta skolstarten ett nära samarbete genom med den skolförberedande verksamheten. Samarbetet skall utgå från de riksgiltiga och lokala mål och riktlinjer gäller för respektive verksom samhet.

Riktlinjer

Läraren skall: 0 tillsammans med personalen inom förskolan och skolbamsomsorgen uppmärksamma varje barns behov stöd och stimulans, av

0 ta del av förskolepersonalens kimskaper och erfarenheter och

samverka med dem och 0 samverka med personalen inom skolbamsomsorgen i syfte att

främja barnets skolgång och allsidiga utveckling.

2.6 Skolan och omvärlden

Eleverna skall få en utbildning hög kvalitet i skolan. De skall också av få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter den att obligatoriska skolan nära samverkar med de frivilliga skolformer som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också samverkan med arbetsen livet och närsamhället i övrigt.

Mål

Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev 0 inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att :

kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor

- som rör den egna framtiden, en inblick i närsamhället och dess arbets förenings och - , kulturliv och få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.

150 Bilaga 2

Riktlinjer

Alla arbetar i skolan skall: som verka för utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, före- 0 att ningsliv andra verksamheter utanför skolan som kan berika samt den lärande miljö och som en till motverka sådana begränsningar i elevens studie och 0 bidra att grundar sig på kön eller social eller kulturell bak-

yrkesval som

grund.

Läraren skall: bidra med underlag för varje elevs val fortsatt utbildning och 0 av medverka till utveckla kontakter med mottagande skolor samt 0 att organisationer, företag och andra kan bidra till att berika med som verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. skolans

eller den personal fullgör motsvarande uppgif-

Syopersonalen, som

ter, skall: informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och 0

yrkesvalet och

till stöd för den övriga personalens studie och yrkesorienteran- 0 vara de insatser.

2.7 Bedömning och betyg

i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål Betyget uttrycker i kursplanen för respektive ämne. Som stöd för betygssom uttrycks finns ämnesspeciñka kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa sättningen i anslutning till respektive kursplan.

betygskriterier anges

Mål

Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev: utvecklar allt större för sina studier och 0 ett ansvar förmågan själv bedöma sina resultat och ställa egen 0 utvecklar att och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna

och törutsättningama.

Bilaga 2 151

Riktlinjer

Läraren skall: 0 genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och

sociala utveckling, 0 utifrån kursplanemas krav allsidigt utvärdera varje elevs kun-

skapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven

och hemmen samt informera rektorn, 0 med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera

elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov och 0 vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information elevens

om

kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och allsidig

göra en

bedömning av dessa kunskaper.

2.8 Rektors ansvar

Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten helhet

som inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Rektorn ansvarar för att lokal

en arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs och utvärde-

upp ras i förhållande till de riksgiltiga målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för:

Utformningen av skolans arbetsmiljö så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kimskaper. Sådant stöd kan biblio-

t.ex. vara tek, datorer och andra hjälpmedel.

Samordningen av undervisningen i olika ämnen så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden helhet.

som en

Ansvaret för att ämnesövergripande kLmskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, och samlevnad samt

sex riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.

Utforrrmingen av undervisningen och elevvårdsverksamheten så att eleverna får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de behöver.

Den kompetensutveckling som krävs för att personalen professionellt skall kunna utföra sina uppgifter.

Utvecklingen av formerna för samarbetet mellan skolan och hemmen och för föräldrarnas information skolans mål och sätt att arbeta och

om om olika valaltemativ.

Kontakten mellan skolan och hemmet om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan.

152 Bilaga 2

Anpassningen resursfördelningen och stödåtgärdema till den vär- - av dering elevernas utveckling som lärare gör. av Skolans för att motverka alla former av trakasserier och program mobbning bland elever och anställda. Samverkan med förskola och skolbarnsomsorg for att skapa förut- sättningar för och ett förtroendefullt samarbete. en samsyn Samverkan med mottagande skolor och arbetslivet utanför skolan för att eleverna konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av ge egna fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Organisationen den studie och yrkesorienterande verksamheten så av eleverna får vägledning inför de olika val skolan erbjuder och att som inför fortsatt utbildningsväg. val av Utvecklingen skolans internationella kontakter. - av Skolpersonalens kännedom de internationella överenskommelser om - Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen. som

Dennaförordningskall kungörasi StatensskolverksförfattningssamlingSKOLFS.

Förordningenträderi kraftden l juli 1995.

Genomförordningenupphävs 1980årsläroplanför grundskolanLgr 80 sådandenhar kungjortsi Skolöverstyrelsenspublia. kationläroplaner, b. dekompletterandeföreskriftertill Lgr 80somSkolöverstyrelsenfastställtför specialskolan, läroplanenför denobligatoriska särskolanLsä 90 somhar kungjortsi Skolöverstyrelsens c. publikation Läroplaner.

I grundskolanskall denupphävdaLgr 80 dock fortfarandetillämpasför årskurserna8 och 9 underläsåret1995/96ochför årskurs9underläsåret1996/97.

4. l specialskolanskall deUpphävdaförfattningamai punkt 2 aoch bdock fortfarandetillämpas för årskurserna8 10underläsåret1995/96,för årskurserna9 och 10underläsåret1996/97och för årskurs10underläsåret1997/98.

särskolanskall denupphävdaLsä90 dock fortfarandetillämpasför årskurserna8 10under I läsåret1995/96och för årskurs9 underläsåret1996/97.Lsä90får äventillämpasm: årskurs10 underläsåren1996/97och 1997/98.

Påregeringensvägnar BEATRICE ASK

EvaStinaHultinger Utbildningsdepartementet

Bilaga 3 153

till för barn och

Förslag läroplan unga

6 16 år

-

1 Skolans värdegrund och uppgifter

Läroplanen gäller för den pedagogiska verksamheten

för barn och unga 6 16 år. Den pedagogiska verksamheten, här kallad skolan, består

- av förskola för sexåringar som är frivillig, grundskola, sameskola, specialskola, särskola och fritidshem.

Grundläggande värden Skolan vilar på demokratins grund. Skollagen 1985:1100 slår fast att verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö l kap. 2§.

Skolan har en viktig uppgift när det gäller att hos barn och

unga förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor

och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skall gestaltas och förmedlas. I överensstämmelse med den etik förvaltas kristen

som av tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Lika värde är grundläggande oavsett kulturell, etnisk eller religiös tillhörighet.

Verksamheten i skolan skall icke-konfessionell.

vara

Skolans uppgift är att låta varje enskild individ finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet att sitt

genom ge bästa i ansvarig frihet.

Förståelse och medmänsklighet Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränsema ställer höga lcrav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald.

154 Bilaga 3

Medvetenhet det och delaktighet i det gemensamma kulturarom egna trygg identitet är viktig att utveckla, tillsammans med vet ger en som förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan social och kulturell mötesplats både har möjlighet är en som en och för stärka denna förmåga hos alla arbetar där. ett ansvar att som

saklighet och allsidighet

Skolan skall öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de vara förs fram. Den skall framhålla betydelsen personliga ställningstaav ganden och möjligheter till sådana. Verksamheten skall vara saklig ge och allsidig. Alla föräldrar skall med förtroende kunna lämna samma sina barn till skolan, förvissade att barnen inte blir ensidigt påverom kade till förmån för den eller andra åskådningen. Alla som verkar i ena skolan skall alltid hävda de grundläggande värden anges i skollasom och i denna läroplan och klart ta avstånd från det strider mot gen som dem.

Likvärdighet

Normerna för likvärdigheten de nationella målen. Likanges genom värdighet innebär inte att verksamheten skall utformas på samma sätt överallt eller skolans skall fördelas lika. Hänsyn skall tas att resurser till barns och olika förutsättningar och behov. Det finns också ungas olika nå målen. Skolan har ett särskilt för dem som av vägar att ansvar anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför olika verksamheten aldrig utformas lika för alla. Omsorg om den enskilkan des välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Undervisningen skall till varje elevs förutsättningar och anpassas behov. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall likvärdig, oavsett i landet den anordnas l kap 2 §. vara var Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms och de krav och förväntningar ställs på dem bidrar till att som forma deras vad är kvinnligt och manligt. Sko-

uppfattningar om som

har viktigt för att motverka traditionella könsmönster och lan ett ansvar könsroller. Den skall utrymme för barn och att pröva och utge unga veckla förmåga och intressen oberoende könstillhörighet. av

Rättigheter och skyldigheter

Skolan skall för barn, och föräldrar klargöra målen. Likaså måste unga tydligt framgå vilka ömsesidiga rättigheter och skyldigheter som finns.

Att den enskilda skolan är tydlig i fråga mål, innehåll och arbets-

om former är förutsättning för barns, och vårdnadshavares rätt till

en ungas inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

Det är inte tillräckligt att förmedla kunskap grundläggande de-

om mokratiska värderingar. Verksamheterna skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda för ett aktivt deltagande i samhällslivet. De skall utveckla förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering den dagliga verksamheten och få välja

av kurser, ämnen och aktiviteter kan, barn och unga utveckla sin fönnåga att utöva inflytande och ta ansvar.

Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att främja läroprocesser där individen stimuleras att inhämta kunskaper och i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Skolan har att värna individen. Verksamheterna ska ge-

omsorgen om mensamt främja omtanke och generositet, motverka utstötning och aggressivitet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra ett kulturarv värden, traditioner, språk, kunskaper från en

- generation till nästa. Skolan skall därvid ett stöd för familjerna i

vara

för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför deras ansvar ske i samarbete med hemmen. Skolan har tillika att för individenspersonliga utveckling främja lek och kreativitet.

Skolan har uppgiften att, överföra vissa grundläggande värden och främja lärande för att därigenom förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de beständiga kunskaper

mer

utgör den referensram alla i samhället behöver. som gemensamma Barn och skall kunna orientera sig i komplex verklighet, med

unga en ett stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Studiefärdig-

en heter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att tillägna sig kunskaper. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

En viktig uppgift överblick och sammanhang. Barn och

är att ge

skall få möjligheter att ta initiativ och De skall förutunga ansvar. ges sättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem.

I den pedagogiska verksamheten är det angeläget att anlägga vissa

övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan barn och

unga utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. I verksamheten skall belysas hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna den

se egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över lcultur- och nationsgränser.

Ett etiskt perspektivet betydelse för många de frågor

är av av som tas upp i skolan. Därför skall detta perspektiv behandlas och ge grund för och främja förmåga till personliga ställningstaganden.

Genom ett aktivt köns/gender-perspektiv skall möjligheterna öka för flickor och pojkar att påverka och verka utifrån jämlika villkor obe-

roende av könstillhörighet.

Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter aktiv diskussion i

en den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, vad är viktig kun-

om som skap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker, liksom lärandet och lärandets former, såsom det aktiva sökandet efter kimskap, lek och skapande. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion.

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet

- som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.

Verksamheten skall främja barns och ungas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas varierad och balanserad

genom en sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör, skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande, där olika kunskapsformer är delar av en helhet.

Ett centralt mål är att mötet mellan förskolan för sexåringar, grundskolan, särskolan och fritidshemmet skall öppna för mångfacetterad

en syn på utveckling och lärande.

Skolan skall stimulera bam och unga att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Envar skall få uppleva olika uttryck för kunskaper; få pröva och utveckla olika uttrycksfonner och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik,

Bilaga 3 157

dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som barn och skall tillägna sig. I samarbetet mellan de olika pedagounga giska verksamheterna här speciella möjligheter till att konkret få ges pröva och utveckla kimskaper. särskilt måste for att barn och med funktions- Ett ansvar tas unga hinder eller andra svårigheter får utvecklas utifrån sina behov och för-

utsättningar.

God miljö for utveckling och lärande

Varje individ skall möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att levande social gemenskap som ger tryggvara en het och vilja och lust att lära. Skolan verkar i omgivning med många en kunskapskällor. Strävan skall att aktivt skapa de bästa samlade vara betingelsema för barns och bildning, tänkande och kunskapsutungas veckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs såväl i hemi skolan, skolan har viktig roll därvidlag. Varje. indimet som men en vid har rätt att få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse det att göra framsteg och övervinna svårighesom ger ter.

Den enskilda skolans utveckling

Skolans verksamhet måste utvecklas så att den mot uppställda svarar mål. Huvudmannen har ett givet för att så sker. Den dagliga ansvar pedagogiska ledningen av skolan och pedagogemas professionella anär förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver svar målen ständigt prövas, resultaten följs och utvärderas och att att upp metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aknya tivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen det omgivande samhället. som

2 Mål och

riktlinjer

Mål att sträva mot inriktningen för skolans arbete. De anger anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Mål att uppnå uttrycker vad eleverna minst skall ha uppnått när de lämnar skolan. Det är skolans och skolhuvudmannens att eleansvar verna ges möjlighet att uppnå dessa mål.

2.1 Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barn och unga att omfatta vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje individ 0 utvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, 0 respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, 0 kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och 0 visar respekt för och omsorg såväl närmiljön miljön i ett om som vidare perspektiv.

Riktlinjer Alla som arbetar i skolan skall 0 medverka till att utveckla barns och känsla för samhörighet, ungas solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste STUPPCR, 0 i sin verksamhet bidra till att skolan präglas solidaritet mellan av människor och 0 aktivt motverka trakasserier och förtryck individer eller av grupper, 0 visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.

Bilaga 3 159

Pedagogen skall klargöra och med barn och diskutera det svenska samhällets 0 unga och dess konsekvenser for det personliga handlandet,

värdegrund

redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar 0 öppet och problem, med barn och utveckla regler för arbetet och 0 tillsammans unga i den och samvaron egna gruppen samarbeta med hemmen i barns och fostran och därvid klar- 0 ungas och regler grund för arbetet och för göra skolans normer som en samarbetet.

2.2 Kunskaper

skall bidra till hos barn och utveckla sådana kunskaper Skolan att unga nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger som är grund för fortsatt utbildning. också en

Verksamheten skall bidra till barns och harmoniska utveckling. ungas Utforskande, nyfikenhet och lust skall utgöra grund för den pedaen gogiska verksamheten. Den pedagogiska verksamheten skall sträva efter att balansera och integrera kunskaper i olika former.

Mål att sträva mot samlade pedagogiska verksamheten för barn och unga 6 16 år Den skall sträva efter att varje individ

utvecklar trygghet, nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära, utvecklar tillit till sin egen förmåga, i samspel lär sig att ta hänsyn och visa respekt för andra, utvecklar självständigt såväl ett gemensamt utforskande och ett som lärande, befäster att självständigt formulera ståndpunkter grundade 0 en vana på såväl kunskaper fömuftsmässiga och etiska överväganden, som sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområ- 0 tillägnar den, tör att bilda sig och få beredskap for vuxenlivet, utvecklar rikt och nyanserat talat och skrivet språk samt förstår 0 ett betydelsen att vårda sitt språk, av lär sig att kommunicera på främmande språk, 0 lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunska- 0 lär sig att redskap för att fonnulera, kritiskt granska, pröva antaganper som den och lösa problem, . utvecklar sina möjligheter till skapande och till eget aktivt fritids- 0 och kulturliv

0 inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

Mål att uppnå i skolan Den samlade pedagogiska verksamheten för barn och 6 16 år unga skall tillse att varje individ långsiktigt uppnår följande mål 0 kan, allt efter utveckling och mognad, ta ansvar för sig själv och sitt

vardagsliv

0 behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift, 0 behärskar grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa det i vardagslivet, 0 känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och

humanistiska kunskapsområdena,

0 har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud, 0 har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska, inklusive det samiska, samt västerländska kulturarv, 0 kan kommunicera kunskaper och erfarenheter i så många uttrycksformer som möjligt såsom språk, bild, musik, drama och dans 0 har utvecklat förståelse för andra kulturer, 0 kan kommunicera i tal och skritt på engelska, 0 känner till grunderna för samhällets lagar och och vet normer om sina rättigheter och skyldigheter i skolan och i samhället, 0 har kunskaper länders och världsdelars ömsesidiga beroende om av varandra,

0 känner till förutsättningarna för god miljö och förstår grundläg-

en

gande ekologiska sammanhang,

0 har grundläggande kunskaper förutsättningarna för god hälsa

om en samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, 0 har kunskaper medier och deras roll och har fördjupade kunskaom per inom några ämnesområden efter eget val.

Mål att uppnå i sameskolan Dessa mål uttrycker vad eleverna, har gått i sameskolan, skall ha som uppnått utöver grundskolans mål. Sameskolan för att varje elev efter genomgången sameskola ansvarar 0 är förtrogen med det samiska kulturarvet och 0 kan tala, läsa och skriva på samiska.

Bilaga 3 161

Mål att uppnå i specialskolan

Grundskolans mål gäller även för specialskolan. I stället for grundskolans mål for svenska och engelska gäller dock särskilda mål för döva och hörselskadade elever.

för att varje döv eller hörselskadad elev efter

Specialskolan ansvarar genomgången specialskola

tvåspråkig, dvs. kan avläsa teckenspråk och läsa svenska samt 0 är uttrycka tankar och idéer på teckenspråk och i skrift och kan kommunicera i skrift på engelska. 0

Mål att uppnå i särskolan mål uttrycker vad eleverna, efter sina individuella förutsättning- Dessa skall ha uppnått när de lämnar Särskolan. ar, Skolan för att varje elev som lämnar grundsärskolan ansvarar har ökat medvetenheten om sina egna förutsättningar, efter sin förmåga kan lyssna, läsa och kommunicera, har utvecklat sådana färdigheter i matematik att eleven kan lösa 0 problem i den dagliga livsföringen, känner till och förstår grundläggande sammanhang i sin omvärld 0 och så långt möjligt får insikt i grundskolans kunskapsområden och övergripande perspektiv, har ökat sin förmåga att söka kunskap och veta var man får hjälp att 0 göra det, har ökade kunskaper inom ett eller flera ämnesområden som utveck- 0 lar individen och kan berika fritiden, kulturutbud, känner till grunderna for god hälsa och 0 en har ökat sin förmåga att kompensera verkningama av utvecklingss 0 stömingen i det dagliga livet.

Skolan för att varje elev lämnar träningsskolan har utansvarar som vecklat sin förmåga

att samspela socialt, kommunicera språk, symboler, tecken eller signaler, 0 att genom hantera tid, kvalitet, kvantitet och orsakssammanhang i sin att rum, omvärld, att lära känna sin kropp och dess rörelsefonnåga, fysiskt aktiv för hälsa och välbefinnande, att vara nyfiken och ta initiativ, att vara att på känslor och mottaglig för intryck, reagera egna vara

0 att använda olika uttrycksmedel i upplevelser och för kreativt skapande, 0 att medverka i och försöka ta för återkommande aktiviteter i ansvar sitt dagliga liv, 0 att använda färdigheter och känna till regler gör det lättare att som fungera i vardagslivet, att uppfatta sig själv som en individ och ha förståelse för andra och att aktivt intressera sig för något område som kan berika individen och tillvaron också utanför skolan.

Riktlinjer Alla som arbetar i skolan skall 0 samverka för en god miljö för utveckling, lek och lärande samt därvid speciellt uppmärksamma och stödja barn och medbeunga hov av särskilt stöd, 0 utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

Pedagogen skall 0 samarbeta och genomföra arbetet så att barn och unga, utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, upplever att kunskap är meningsfull och att den kunskapsut- - egna vecklingen går framåt,

får stöd i sin språk och kommunikationsutveckling,

successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, får möjligheter till fördjupning, överblick och sammanhang och att arbeta ämnesövergripande, får möjlighet till avkoppling, lek och vila, - 0 ge utrymme för barns och ungas förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, 0 stimulera, handleda och ge särskilt stöd till de bam och unga som har svårigheter, 0 stärka barns och ungas vilja att lära och deras tillit till den egna förmågan

2.3 Barns och ungas ansvar och inflytande

De demokratiska principerna att kunna påverka, och delta ansvar vara aktig, skall omfatta alla barn och Deras kunskapsmässiga och unga. sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt för det större ansvar egna

Bilaga 3 163

arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer 1 kap. 2§.

Mål Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev 0 tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, 0 successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och

det inre arbetet i skolan och 0 har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att

arbeta i demokratiska former.

Riktlinjer Alla som arbetar i skolan skall 0 främja den enskildes förmåga och vilja till ansvar och inflytande

över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.

Pedagogen skall 0 utgå från att varje individ kan och vill ta ett personligt ansvar för sin

inlärning och för sitt arbete i skolan, 0 se till att alla barn och unga oavsett kön, fönnåga, och social och

kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsfor-

och innehåll i verksamheten, samt att detta inflytande ökar med

mer

stigande ålder och mognad, 0 verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och

utrymme i verksamheten, 0 svara för att barn och unga får pröva olika arbetssätt och arbetsfor-

mer, i 0 tillsammans med barn och unga planera och utvärdera verksamhe-

ten och 0 förbereda barn och unga för delaktighet och medansvar och för de

rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.

2.4 Skola och hem Skolan och vårdnadshavarna har ett gemensamt ansvar för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungas utveckling och lärande.

164 Bilaga 3

Riktlinjer Alla arbetar i skolan skall

som

samarbeta med vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla 0

innehåll och verksamhet.

Pedagogen skall

samverka med och fortlöpande informera föräldrar om barns och 0

skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling genom bl.a. ut-

ungas

vecklingssamtal, och

hålla sig informerad den enskilda individens personliga situa- 0 om

tion och därvid iaktta respekt för barns och ungas integritet

2.5 Övergång och samverkan

Alla arbetar i skolan skall utgå från individens och gruppens ut-

som veckling. Samarbetet skall ske med Förskoleverksamheten för barn l-5 år, samt med skolbarnsomsorg, inte ligger inom skolan och med

som gymnasieskolan; Särskild uppmärksamhet skall ägnas de barn och unga

har behov särskilt stöd. Samarbetet skall utgå från de nationella som av och lokala mål och riktlinjer som gäller.

2.6 Skolan och omvärlden

Eleverna skall få utbildning hög kvalitet i skolan. De skall också

en av få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att skolan nära samarbetar med de frivilliga skolfonner eleverna fortsätter

som till. Det förutsätter också samverkan med arbetslivet och närsamhäl-

en let i övrigt.

Mål Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev

inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att 0

kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som

-

rör den egna framtiden,

få inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och

- en

kulturliv och

få kännedom möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i

- om

andra länder.

Bilaga 3 165

Riktlinjer Alla som arbetar i skolan skall 0 verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, före-

ningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika

den som en lärande miljö och 0 bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie och

yrkesval om grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund.

Pedagogen skall 0 bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och 0 medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt

med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika

skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.

Studie och yrkesvägledare skall 0 informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och

yrkesvalet och 0 vara till stöd för den övriga personalens studie och yrkesorienteran-

de insatser. 0 särskilt uppmärksamma och stödja elever med funktionshinder och

andra svårigheter.

2.7 Bedömning och betyg

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspeciñka kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan.

Mål Mål att sträva mot Den obligatoriska skolan skall sträva efter att varje elev 0 utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och 0 utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen

och andras bedömning i relation till de arbetsprestationerna

egna

och förutsättningarna.

Riktlinjer Pedagogen skall 0 genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och

sociala utveckling,

166 Bilaga 3

utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektom, med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem studieresultat och utvecklingsbehov och vid om betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper och förmåga i förhållande till kraven i kursplanen och göra allsidig bedömning av dessa kunskaper. en

2.8 Rektors ansvar Som pedagogisk ledare och chef för skolan har rektorn det övergripande för att verksamheten helhet inriktas på att nå de natioansvaret som nella målen. Rektorn för att lokal arbetsplan upprättas samt ansvarar en för skolans resultat följs och utvärderas i förhållande till de naatt upp tionella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ett särskilt ansvar för ramar, Samarbetet mellan förskola, grundskola och fritidshem. Utformningen skolans arbetsmiljö så att eleverna får tillgång till av handledning, läromedel god kvalitet och annat stöd för att älva av kunna söka och utveckla kunskaper. Sådant stöd kan t.ex. vara bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. Samordningen undervisningen i olika ämnen så att eleverna får av möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. Ansvaret för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevriskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger. nad samt Utformning undervisningen och elevvårdsverksamheten så att av varje individ får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de behö-

ver. Samordningen den kursplanestyrda verksamheten och övrig av verksamhet så att eleverna får möjlighet att utveckla fritidsintressen och utöva lek och rörelse. Den kompetensutveckling krävs för att personalen professiosom nellt skall kunna utföra sina uppgifter. Utvecklingen formerna för samarbetet med hemmen och för av föräldrarnas information verksamhetens mål och sätt att arbeta om olika valaltemativ. och om Kontakten mellan skolan och hemmet det uppstår problem och om svårigheter för eleven i skolan.

Anpassningen av resursfördelningen och stödåtgärdema till den

värdering av elevernas utveckling lärare gör.

som Skolans program för att motverka alla former utstötning, trakas- - av serier och mobbning bland elever och anställda.

Att barn med behov av särskilt stöd får individuell handlingsplan - en som upprättas i samarbete med hemmet och utomstående stöd- och

behandlingsinstanser. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Samverkan med mottagande skolor och arbetslivet utanför skolan för att ge eleverna konkreta erfarenheter betydelse for deras

egna av val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

Organisationen av den studie och yrkesorienterande verksamheten så att eleverna får vägledning inför de olika val skolan erbjuder

som och inför val av fortsatt utbildningsväg.

Utvecklingen av skolans internationella kontakter. - Skolpersonalens kännedom de internationella överenskommel- - om ser som Sverige har förbundit sig

VCW

Statens offentliga 1997 utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. . - Inkomstskattelag,del I-III. Fi. . Fastighetsdataregister.Ju. . Förbättradmiljöinformation. M. . Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför . arbetshandikappade.A. O Länsstyrelsernasroll i trañk- och fordonsfrågor.K. . Byråkratin i backspegeln.Femtioår av förändring .

sexförvaltningsområden.Fi. Rösterombarnsoch ungdomarspsykiskahälsa. S. . Flexibel förvaltning. Förändringoch verksam- . hetsanpassning statsförvaltningensav struktur. Fi. 10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Skatter,miljö och sysselsättning.Fi. . 12.IT-problem inför 2000-skiftet.Referatoch slutsatserfrån enhearinganordnadav IT-kommissionenden 18december. IT-kommissionensrapport l/97. K. .Regionpolitik för hela Sverige.N. IT i kulturenstjänst. Ku. Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt och problematik. Fi. Att utvecklaindustriforskningsirtstituten.N.

9 Skatter,tjänsteroch sysselsättning. + Bilagor. Fi. . WGranskningav granskning. Den statligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. .Bättre informationomkonsumentpriser.In. .Konkurrenslagen1993-1996.N. .Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barn och unga6-16 år. U.

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Fastighetsdataregister.3

Socialdepartementet Rösterombarnsoch ungdomarspsykiskahälsa.8

Kommunikationsdepartementet Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrágor.6 IT-probleminför 200-skiftet. Referatoch slutsatser frånenhearinganordnadav IT-kommissionenden 18december.IT-kommissionensrapport1/97. 12

Finansdepartementet Inkomstskattelag,del I-III. 2 Byråkratini backspegeln.Femtioår avförändring sexförvaltningsomraden.7 Flexibelförvaltning.Förändringoch verksamhetsanpassningav statsförvaltningensstniktur. 9 Ansvaretför valutapolitiken.10 Skatter,miljö ochsysselsättning.11 Detsvårasamspelet.Resultatstyrningensframväxt ochproblematik.15 Skatter,tjänsteroch sysselsättning. + Bilagor. 17 Granskningav granskning. Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark. 18

Utbildningsdepartementet Dennyagymnasieskolan stegför steg.1

- Växai lärande.Förslagtill läroplanför barn och unga6-16år. 21 Arbetsmarknadsdepartementet Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför arbetshandikappade.5

Kulturdepartementet IT i kulturenstjänst. 14

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitikför helaSverige.13 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Konkurrenslagen1993-1996.20

Inrikesdepartementet Bättreinformationomkonsumentpriser.19

Miljödepartementet Förbättradmiljöinformation. 4