Skola - skolbarnsomsorg, en helhet : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Skala

-skalbarnsamsørg,

en helhet

Betänkande av skalbarns- . amsørgskømmiltén.

GM n Trgjø

MO

Statens offentliga utredningar

ww 199154

§3

Utbildningsdepartementet

Skola

skolbarnsomsorg

-

- en helhet

slutbetänkande

av sølgolbarnsomsorgskommittén

Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel O8f39 96 30 Telefax 08fl39 95 48

Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

Libergraf 107 l 003 ISBN 91-38-10809-7 Graphic Systems AB, Göteborg 1991 ISSN 0375.250X

SOU 1991 54

statsrådet Göran Persson

Genom beslut den 20 april 1989 bemyndigade regeringen statsrådet Persson att efter samråd med statsrådet Lindqvist tillsätta en kommitté för att följa, stimulera och påskynda en utveckling i riktning mot en organisatoriskt och pedagogiskt samlad verksamhet för skola och skolbarnsomsorg. Med stöd av detta bemyndigande förordnades den l juni 1989 statssekreteraren Sture Korpi, socialdepartementet, som ordförande för kommittén. Vid samma tidpunkt förordnades som ledamöter sektionschefen Bertil Andersson, Svenska kommunförbundet, länsskolinspektören Folke Bergman, länsskolnämnden i Västen bottens län, skolinspektören Lars Blomqvist, Stockholms skolförvaltning, sekreteraren Louise Fernstedt-Landskog, Svenska kommunförbundet, utvecklingschefen Sture Henriksson, Järfälla kommun, skolrådet Lennart Teveborg, skolöverstyrelsen och avdelningsdirektören Sigbrit Wollbrand, socialstyrelsen. Kommittén har antagit namnet Skolbarnsomsorgskommittén. Under det slutliga arbetet med kommitténs betänkande har som sakkunniga medverkat departementsrådet Billy Thorstensson, Socialdepartementet och departementsrådet Sven-Erik Wallin, utbildningsdepartementet och som experter departementssekreteraren Barbara Martin Korpi, Socialdepartementet och departementssekreteraren Catharina Wettergren, utbildningsdepartementet. Under det slutliga arbetet med betänkandet har byråchefen Göran Johansson varit huvudsekreterare. Sekreterare i kommittén

har varit studierektorn Britt-Marie CIevestig-Sundell och områ-

deschefen Hans Forsman.

Avdelningsdirektören Siv Thorsell, socialstyrelsen, har lämnat SOU 1991 54 underlag för kapitel Bilaga 4 till betänkandet, Framväxten av sammanhållen skolbarnsomsorg i Stockholm, har utarbetats en rektorn Lars Hildeberg, Stockholms skolförvaltning. litt tillägg av till denna bilaga, Karlbergsskolan erfarenheter från fem år av integrerad verksamhet, har utarbetats av forskaren Anita Söderlund, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Bilaga Pedzr gogiskt innehåll i skola-skolbarnsomsorg några utgångspunka ter, har utarbetats forskningsledaren lnge Johansson, Stockv av holms socialförvaltning. Kommittén får härmed överlämna sitt betänkande. Kommitténs arbete är härmed avslutat.

Stockholm ijuni 1991

Sture Korpi

Bertil Andersson Folke Bergman

Lars Blomqvist Louise Fernsted-Larzdskog

Sture Henriksson Lennart Teveborg

Sigbrit Wollbrand

Göran Johansson

Britt-Marie Clevestig-Sundell

Hans Forsman

sou 1991 54

Innehåll

Sammanfattning 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kommitténs direktiv 21 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bakgrund 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . Utredningsuppdraget 23 1.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kommitténs arbetssätt 25 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inledning 25 2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konferensverksamhet 25 2.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tidningen Samverkan 26 2.3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Projektansökningar 27 2.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kommitténs sammanträde och arbete i övrigt 27 2.5 . . . .

Några begrepp och definitioner 29 3 . . . . . . . . . . . . . Inledning 29 3.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Begreppet skolbarnsomsorg 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Andra begrepp 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

familjerna och samhällsutvecklingen 33 4 Barnen, . . . Inledning 33 4.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Några fakta barnen och deras familjer 34 4.2 om . . . . . . Familjernas ekonomiska 35 4.3 resurser . . . . . . . . . . . . . Föräldrarnas förvärvsarbete 35 4.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Boendet 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Barns hälsa genomsnittsbild 36 4.6 - en . . . . . . . . . . . . . Barns hälsa mörkare bild 37 4.7 - en . . . . . . . . . . . . . . . 4.8 Ojämlikhet och hälsa 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.9 Samhällsförhållanden och social segregation 38 . . . . . 4.10 Skolans och skolbarnsomsorgens uppgift 39 . . . . . . .

5 Skolbarnsomsorgen dimensionering och personalre- - 41 surser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.l Utbyggnad l97l-l989 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . för utbyggnaden till 1994 43 5.2 Prognos . . . . . . . . . . . . 5.3 Omfattningen skolbarnsomsorgens olika former 43 av

Samlad skoldag 46 5.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.5 Personalen 47 SOU 1991 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6 Sammanfattning 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Om barns utveckling i tidig skolålder 53 . . . . . . . . 6.1 Inledning olika teorier om utveckling 53 - . . . . . . . . 6.2 Några viktiga drag i barns utveckling 53 . . . . . . . . . 6.3 Utvecklingsekologi 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Fysisk och motorisk utveckling 55 . . . . . . . . . . . . . . 6.5 Utveckling språk och tänkande 55 av . . . . . . . . . . . . 6.6 Kamrater och identitet 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7 Moralutveckling 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.8 Sammanfattning 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Mål och riktlinjern för skola-skolbarnsomsorg några utgångspunkter 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Inledning 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Samhällets mål för skola-skolbarnsomsorg i dag 60 . 7.3 Innehåll och arbetssätt i framtida integrerad skolaen

skolbarnsomsorg 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 Från mål och riktlinjer till integrerad verksamhet 63

7.5 Uppföljning och utvärdering 64 . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6 Sammanfattning 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Principer för verksamhetens ledning och

styrning 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Inledning 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Olika kulturer inom skola-skolbarnsomsorg 70 . . . . 8.3 De olika kulturerna i samverkan 70 . . . . . . . . . . . . . 8.4 Ledningens uppgift 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.5 På väg mot kommunal nämndstyrelse för en gemensam

den samlade verksamheten 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.6 Sammanfattning 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Verksamhetens organisation och arbetsformer 75 . . 9.1 Inledning 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2 Forsknings- och utvecklingsarbete 75 . . . . . . . . . . . 9.3 Skolbarnsomsorgen utvecklas 76 . . . . . . . . . . . . . . . 9.4 Trygg miljö och allsidig personlighetsutveckling för yng-

re skolbarn 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.5 Samverkansformer för skolbarn, några yngre

exempel 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.6 Lokala förhållanden avgör hur samverkan

utvecklas 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.7 Tid för planering och samverkan 83 . . . . . . . . . . . . 9.8 Förlängd skoldag 84 9.9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skolbarnsomsorg och samverkan med skolan för barn

och ungdom i mellan- och högstadiet 84 . . . . . . . . . 9.10 Familjedaghem 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.11 Barn-personal-föräldrar 86 SOU 1991 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.12 Mot en heldagsskola 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.13 Sammanfattning 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 Organisation och ekonomi redovisning och analys av åtta exempel 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.1 inledning 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.2 Enkät och beräkningsmetoder 93 . . . . . . . . . . . . . . . 10.3 Kronjuvelen 95 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.4 Hagaskolan 98 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.5 Junibacken 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.6 Skvadronskolan 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.7 Ãngelsta 106

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.8 Sandbacken 110 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.9 Brunnsparksskolan 114 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.10 Mimergården 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.11 Slutsatser 120 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11 Personalfortbildning en del av utvecklings- arbetet 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.1 Inledning 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11.2 Egen och gemensam fortbildning 123 . . . . . . . . . . . . 1 1.3 Utvärdering av den egna verksamheten 124 . . . . . . . 11.4 Förankra fortbildningen i de lokala behoven 124 . . . 11.5 Ledarnas roll i utvecklingsarbete och fortbildning 125

11.6 Dokumentation 125 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.7 Behovet en långsiktig plan för utveckling 126 av . . . 11.8 Olika former av fortbildning 126 . . . . . . . . . . . . . . . 11.9 Kommunledningens ansvar 126 . . . . . . . . . . . . . . . . 11.10 Sammanfattning 127 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12 Grundutbildningen 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.1 Inledning 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.2 Utbildningen och deras styrdokument 129 . . . . . . . . 12.3 Grundskollärarutbildningen 130 . . . . . . . . . . . . . . . . 12.4 Fritidspedagogutbildningen 131 . . . . . . . . . . . . . . . . 12.5 Förskollärarutbildningen 132 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.6 UHÄs förslag till utbildningsplaner 132 nya . . . . . . . 12.7 Fritidsledarutbildningen 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.8 Barnskötarutbildningen 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.9 Linjesamverkan 134 , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.10 Framtida yrkesutbildningar för skola-

skolbarnsomsorg 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13 Lagar om regler om samverkan skola-

skolbarnsomsorg 137 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.1 inledning 137 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 13.2 Sekretesslagstiftning och samverkan 137 . . . . . . . . . .

13.3 Kommunallag, skollag och socialtjänstlag 140 SOU 1991; 54 . . . . . . . 13.4 Statsbidrag 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.5 Sammanfattning 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Bilaga I Kommittédirektiv 147 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 Beskrivning projektet som erhållit utvecklingsmeav del från skolbarnsomsorgskommittén 151 . . . . . . . Bilaga 3 Skolbarnsomsorgskommitténs konferensverk-

samhet 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 4 Framväxten av en sammanhållen skolbarnsomsorg i

Stockholm 179 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 41 Karlbergsskolan erfarenheter från fem år av inte- grerad verksamhet 191 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 5 Sammanställning av skolbarnsomsorgskommitténs en-

kät 197 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 6 Tabellbilaga till kapitel 5 207 . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 7 Pedagogiskt innehåll i skola-skolbarnsomsorg några utgångspunkter 215 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning

SOU 199154 Sammanfattning

Inledning

Skolbarnsomsorgskommittén har haft som uppgift att följa, stimulera och påskynda utveckling i riktning mot organisatoen en riskt och pedagogiskt samlad verksamhet för skola och skolbarnsomsorg. l direktiven betonas att samhället bör ha som mål att behovet av heldagsomsorg för skolbarn så långt som möjligt tillgodoses genom en obligatorisk skolverksamhet kompletterad med skolbarnsomsorg. Om detta mål skall nås inom för de ramen resurser som samhället totalt kan ställa till förfogande, är det nödvändigt att verksamheten i skolan och skolbarnsomsorgen i större utsträckning kan växa samman såväl innehållsligt organisatoriskt. som Därmed kan den också fungera som den helhet föräldrarna är bekanta med sedan förskolan. Utgångspunkten för vårt arbete har varit att nå en samlad lösning för samhällets insatser för barns utbildning och omsorg i främst låg- och mellanstadieåldrarna. Barn och ungdomars egen verklighet, oberoende av existerande organisationsformer, har varit styrande för vårt arbete att nå samlad lösning för skolbarnen somsorgen. Vårt uppdrag att följa, stimulera och påskynda utveckling i en riktning mot en samlad verksamhet för skola och skolbarnsomsorg har med nödvändighet inneburit ett utåtriktat arbetssätt. Konferensverksamhet, tidningsutgivning, försöksverksamhet och möten med kommunala företrädare och intresseorganisationer har tagit en stor del av vår tid i anspråk. Vi har i ordets egentliga mening fungerat som en aktionsgrupp för utveckling innehåll och Älv organisation för samlad skola-skolbarnsomsorg. Även den höen ga aktivitet som finns i landets kommuner kring utvecklingen av samarbetet och samverkan skola-skolbarnsomsorg har motiverat ett utåtriktat arbetssätt. När det gäller den verksamhet som i dag bedrivs i skola och skolbarnsomsorg har valt att ansluta oss till fritidshemskommitténs definition av begreppet skolbarnsomsorg från 1985, med un-

dantag begreppet familjefritidshem. l stället använder vi det SOU 1991 54 av vedertagna begreppet familjedaghem. Sammanfattning Kommitténs definition samhällets skolbarnsomsorg är såleav des att den bedrivs i form av fritidshem, familjedaghem, allmän fritidsverksamhet samt öppet fritidshem. Inom dessa former finns dessutom heltidsverksamheter, deltidsverksamheter, eftermiddagsverksamheter, klubbar m.m. Det kan enklare att beskriva begreppet skola. 1 vårt besynas tänkande använder begreppet synonymt med den traditionella verksamheten i den svenska grundskolan. Även i skolan har det emellertid genom åren funnits verksamheter av omsorgskaraktär, år ofta organiserade i form samlad skoldag. Detta insenare av nebär att också begreppet skola kan inrymma vissa former av skolbarnsomsorg. Den mest utvecklade formen av samverkan sk0la-skolbarnsinnebär integration innehållsligt, lokalmässigt, organiomsorg en satoriskt och ekonomiskt. l andra länder bl.a. Norge, Danmark och Italien kallas sådan verksamhet för heldagsskola. Den står en för utvidgad verksamhet. Utvidgningen är både pedagogisk, en organisatorisk och tidsmässig. Vi introducerar detta begrepp också för svenska integrerade verksamheter.

Bakgrund till våra förslag

År 1971 hade 19000 barn i åldern 7-12 år plats i fritidshem och familjedaghem. Det jämn fördelning mellan de båda forvar en Är 1989 hade fritidshem och familjedaghem för skolbarn merna. vuxit till omfatta 161000 barn. Drygt två tredjedelar av baratt fanns i fritidshem och utvidgade syskongrupper i daghem, nen övriga i familjedaghem. Är 1973 hade 3 samtliga barn i åldern 7-9 år friprocent av tidshemplats och 3 procent plats i familjedaghem. 16 år senare, 1989, hade andelen 7-9-åringar med plats i fritidshem och utvidgade syskongrupper i daghem ökat till 32 procent. Andelen barn i denna åldersgrupp med plats i familjedaghem hade ökat till 16

procent. En mycket liten andel barn i åldern 10-12 år har genom av åren År 1973 hade 1 haft plats i skolbarnsomsorgen. procent av barnen i dessa åldrar plats i fritidshem eller familjedaghem, 1989 det 7 procent. Större delen 10-12-åringarna i skolbarnsvar av utgjordes 1989 tioåringar. 14000 av totalt ca 21 500 omsorgen av barn i dessa åldrar var tioåringar 23.

Om barns utveckling i tidig skolålder SOU 1991 54 Santmanfattning Den översiktliga diskussionen om några framträdande drag i barns utveckling, som förs i betänkandet, visar att åldern 7-12 år innebär en kraftfull ökning av barns förmågor i olika avseenden. Tonvikten i utvecklingen ligger de sociala aspekterna, dvs. barns och ungas kompetens att förstå, handla och orientera sig i omvärlden. Den ökade självständigheten och förmågan till eget ansvarstagande växer ur samspelet med andra, vuxna och jämnåriga kamrater. Synen människan i detta perspektiv betonar utveckling genom socialt samspel och aktiv stimulans från omgivningen. Barns och ungas utveckling äger inte så att alla förmågor rum utvecklas samtidigt hos varje individ. Snarast karaktäriseras utvecklingen av stora individuella variationer. Utvecklingen bildar en helhet. Sker en utveckling i en aspekt kommer den även att ett påtagligt sätt påverka andra delar av individens förmågor. Den som vill påverka den där barn process blir samhällsvarelser måste för att lyckas väl göra detta utifrån en helhetssyn barns utveckling. Detta synsätt utgör grunden för våra pedagogiska ställningstaganden i betänkandet.

Mål och riktlinjer för skola-skolbarnsomsorg några utgångspunkter

I betänkandet lyfter vi fram några utgångspunkter för ett samlat måldokument för integrerad verksamhet skola-skolbarnsomen sorg. Vi ansluter oss i allt väsentligt till synsättet i direktiven för kommittén för frågor mål och riktlinjer för barnomorom m.m. gen och det offentliga skolväsendet, den s.k. läroplanskommittén dir. 19919. Vi anser att ett samlat måldokument för skola-skolbarnsomsorg bör omfatta all den verksamhet som samhället bedriver ut- bildning, omsorg och rekreation som syftar till att fostra och stödja barn och ungdom i deras utveckling. Verksamheten i skola och skolbarnsomsorg bör utgå från det enskilda barnets förutsättningar och behov och präglas av en hele hetssyn barns och ungdomars utveckling. Omsorg och pedagogik förenas i verksamheten och blir en nödvändig förutsättning för inlärning och utveckling. Varje barns särskilda förutsättningar skall tas till vara. Barn och ungdomar skall ha reellt inflytande verksamheten. Arbetssättet i skola-skolbarnsomsorg skall förmedla demokratiska värderingar till barn och ungdomar. Vi anser vidare att den samlade verksamheten skola-skolbarnsomsorg skall gälla alla barn. En viktig grupp är de barn och ungdomar som olika sätt är beroende av särskilt stöd för sin ut-

veckling. Samhällets insatser skall härvid komplettera hemmet. SOU l99 l 54 Föräldrarna har huvudansvaret för barns och ungdomars fostran. Sammanfattning Föräldrarnas rätt och möjlighet att vara delaktiga i verksamheten bör tydliggöras. Skola och skolbarnsomsorg skall bygga vidare den pedagogiska verksamhet och den arbetsform som barn och föräldrar lärt känna i förskolan. Allt arbete i den samlade verksamheten för skolbarn skall utgå från barns och ungdomars egen verklighet. De skall mötas den utvecklings- och kunskapsmässiga nivå de befinner sig. Lokaler och miljö bör utformas så att barn och ungdomar får möjlighet att pröva olika uttrycksformer. Deras behov av tid och för sitt lärande och sin utveckling bör särskilt betonas tid rum och inte alltid fylls av vuxenledd strukturerad verksamrum som möjlighet till lek och fritt skapande. het, utan ger Arbetssättet i skola och skolbarnsomsorg bör präglas av ett aktivt pedagogiskt förhållningssätt där respekt för barnet, omtanke, lyhördhet och inlevelse utgör grunden. Den kunskap och kompetens som grundskollärare, fritidspedaförskollärare och fritidsledare besitter är grunden för en goger, god heldagsomsorg för barn och ungdomar. Tillsammans skall de bedriva bra verksamhet där olika erfarenheter och intressen en ges utrymme. Arbetet med att konkretisera och precisera målen i arbetsplanerutvecklingsplaner lokalt bör göras i gemensamma arbetsenheterarbetslag. Här skall också utvärdering och uppföljning av verksamheten ske. Vårt förslag Ett samlat måldokument för skola-skolbarnsomsorg skall o utvecklas. Arbetet med ett sådant dokument för den samlade verksamheten skall särskilt beakta det enskilda barnets förutsättningar och behov utifrån en helhetssyn barns och ungdomars utveckling att barn och ungdomar får ett reellt inflytande verksam- heten att föräldrar bör ha inflytande och delaktighet i verk- samheten att verksamheten i skola-skolbarnsomsorg skall bygga vida- förskolans pedagogiska verksamhet och arbetsform re att barns lärande och utveckling utgår från deras egen verk- lighet där leken och det fria skapandet får stort utrymme att förhållningssättet i verksamheten skall präglas av respekt för barnet, omtanke, lyhördhet och inlevelse att grunden för god heldagsomsorg är de olika personal- - en gruppernas kompetens i samverkan. Arbetsenheterarbetslag med personal från de olika verko samheterna inom skola-skolbarnsomsorg bör bildas och skall plagenomföra, följa upp och utvärdera verksamheten. nera,

Forskning kring kvalitativ utvärdering av skola och skol- SOU 1991 54 0 barnsomsorg bör prioriteras. Sammanfattning

Principer för verksamhetens ledning och styrning

En samlad verksamhet skola-skolbarnsomsorg förutsätter att de olika yrkes- och verksamhetskulturerna möts och utvecklas till-

Principer för ledning och styrning av den nya verk-

sammans. samheten måste därför grundas kunskaper om hur de olika kulturerna bästa sätt möts och lär av varandra. De måste bygkunskap och erfarenhet av de olika traditioner och kulga om turer i mångt och mycket styr verksamheten inom skolasom skolbarnsomsorg i dag. Yrkes- och sektorskulturer växer fram utan att de berörda alltid är medvetna hur det går till. De kan skapa stadga i verkom samheten, kan också utgöra hinder för samverkan mellan men olika verksamheter och personalgrupper. De olika kulturerna måste göras synliga för personal inom skola-skolbarnsomsorg. Kunskap om de olika verksamheternas historia och kultur blir viktig i arbetet med att utveckla samverkan. Skolan företeelse är välkänd och har självklar plats i som en samhället. Skolbarnsomsorgen finns inte samma sätt i människors allmänna medvetande. De flesta vuxna har inte som barn deltagit i denna verksamhet. Det kommer att ställas stora krav ledaren för den samlade verksamheten. Hanhon måste ha goda ledaregenskaper och pedagogisk insikt. - En viktig uppgift för ledaren blir att samordna olika delar av verksamheten och fördela arbetet ett effektivt sätt utifrån de resurser som finns. l den samlade verksamheten kommer en ny ledarprofil att växa fram. Hanhon bör med kreativitet och nytänkande skapa förutsättningar för positiv utveckling av utbildning och omsorg för en barn och ungdom. Behovet fortbildning blir stort för att bemästra alla de förav väntningar och krav som ställs den nya ledaren. Erfarenheten visar att det är svårt att till stånd en rationell användning de samlade resurserna för skola-skolbarnsomsorg av de olika verksamheterna är organiserade i skilda nämnderstyom relser eller förvaltningar. En utveckling mot en helhetssyn barns och ungdomars utbildning och omsorg som ersätter sektorstänkande många gånger finns i dag, underlättas om den samsom lade verksamheten organiseras i en nämndstyrelse och under en kommunal förvaltning. En nämnd för skola-skolbarnsomsorg har redan gemensam från början möjlighet att markera att personal från olika områden går verksamhet med förändrade förutsättningar. in i en förändrad

Den nya verksamheten kommer att utvecklas en arena där oli- SOU 199 l 54 ka kunskaper, erfarenheter, kulturer och traditioner lär av var- Sammanfattning andra. Vi anser 0 Ledaren för den samlade verksamheten bör ha goda ledaregenskaper och pedagogisk insikt för att skapa förutsättningar för en god utveckling av utbildning och omsorg. Behovet av ledarfortbildning bör beaktas. 0 En gemensam nämnd för skola-skolbarnsomsorg kan bättre än den traditionella nämndorganisationen ta tillvara de förändrade förutsättningar som kommer att gälla i den nya verksamheten.

Verksamhetens organisation och arbetsformer

Samverkan mellan olika verksamheter för barn och ungdom, både avseende innehåll och organisation kommer att bli självklar och nödvändig under 90-talet. Samverkan behövs för att kunna ge varje barn bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Den blir nödvändig om samhällets resurser skall kunna användas ett effektivt sätt. Många goda exempel finns redan. Samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg varierar med barnens ålder. För yngre barn måste trygghet i omsorg och fostran betonas som grund för allt lärande. Barns utveckling i dessa år kräver ett varierat arbetssätt där strukturerade aktiviteter blandas med lek. Den fria leken ger möjlighet att bearbeta upplevelser och erfarenheter. Vi anser att innehåll och arbetssätt i skola och skolbarnsomsorg måste anpassas till barnets verklighet och utvecklingsnivå. En sådan utveckling kan underlättas om verksamheten organiseras i åldersblandade grupper. Äldre barn måste större och delaktighet. ges ett eget ansvar Föreningsaktiviteter får nu allt större betydelse och bör också uppmuntras av personalen. Barnen bör ett naturligt sätt medverka i planering av verksamheten. Fritidsklubb och liknande eftermiddagsverksamheter bör om möjligt organiseras med både inskrivna barn och en öppen del, så att alla barn i åldersgruppen får tillgång till dem. Barn som behöver särskilt stöd för sin utveckling kan uppmärksammas tidigt under skolåren genom den samverkan som utvecklas mellan verksamheterna. Möjligheten att sambruka lokaler är avhängigt av avståndet mellan institutionerna. Det måste också finnas tid för samverkan. Regelbunden gemensam planering och fortbildning är nödvändig för att utveckla innehållet i verksamheten. Schemaläggning av verksamheten måste göras gemensamt av personal inom skolaskolbarnsomsorg.

Vi anser att en fortsatt utveckling och utbyggnad av skolbarns- SOU 1991 54 omsorgen under 90-talet är nödvändig. Formerna kommer att va- Sammanfattning riera. En heldagsskola där obligatorisk skolverksamhet kombineras med frivillig verksamhet bör bli grunden för utbildning och omsorg. Denna verksamhet kommer att vara tillräcklig för många barn. För en del barn kan heldagsskolan behöva kompletteras med andra former av omsorg och tillsyn, t.ex. familjedaghem. För de äldre barnen i lO-l2-årsåldern behöver olika former av eftermiddagsverksamhet utvecklas. lnslagen av öppen verksamhet bör öka. Även samverkan mellan personal från olika verksamheter för ungdomar i högstadiet bör utvecklas. Vårt förslag o Kommunerna bör stimuleras att utveckla olika former av samverkan för skola-skolbarnsomsorg. Heldagsskolan är en sådan verksamhetsform, där fritidshemmets och skolans verksamheter kan växa samman. o Verksamheten i skola-skolbarnsomsorg bör i större utsträckning organiseras i åldersblandade grupper för att bättre kunna anpassas till barns olika utvecklingsnivå. o Arbetssättet i skola-skolbarnsomsorg bör vara temainriktat och betona sammanhang och helhet. o l framtiden krävs en mer programinriktad och strukturerad forskning, bl.a. för att stimulera lokala utvecklingsarbeten.

Organisation och ekonomi redovisning och analys av åtta exempel

Vi redovisar och analyserar i vårt betänkande åtta olika exempel samverkan. Vi visar vilka ekonomiska effekter olika former av samverkan får avseende lokal- och personalanvändning. Exemplen är valda så att de speglar olika varianter samverkan som finns mellan skola och skolbarnsomsorg. let kan handla om några timmars samverkan per vecka mellan fritidshemmet och sko-

lan, som vid Ãngelstaskolan i Uppsala och Skvadronskolan i

Sundbyberg, men det kan också handla om en ökad grad av verksamhetsintegration som i Brunnsparksskolan i Helsingborg och Kungsladugårdsskolan i Göteborg. Bland våra exempel finns helt nybyggda skolor och sådana som är ombyggda för samverkan. Det finns också beskrivningar verksamheter som samverkar i de ursprungliga lokalerna. Exemplen beskrivs utifrån bakgrund, närmiljö, lokaler, organisation, innehåll och ekonomi. De ekonomiska analyserna har gjorts av statskontoret. Till varje exempel har knutits ett jämförelseobjekt. Vi anser detta kapitel vara centralt för våra ställningstaganden i betänkandet.

Samtliga redovisade studieobjekt med två undantag visar SOU 1991 54 - att de samlade kostnaderna för elev går både i skola och i Sammanfattning en som skolbarnsomsorg var lägre i de integrerade lösningarna ån i de traditionella. De besparingar som redovisas berör i första hand personalkostnader. För lokalkostnaderna är bilden inte lika entydig. Kostnaderna är ofta högre i våra exempel än i den traditionella verksamheten, jämförelseobjektet, trots att det genomsnittliga antalet kvadratmeter per barn oftast är lägre. En förklaring till detta är att lokaleri våra exempel i de flesta fall är nyare, vilket ger högre kapina talkostnader. Det lägre antalet kvadratmeter per barn i den integrerade verksamheten pekar att denna vid nyproduktion eller mer omfattande renoveringar är en mer kostnadseffektiv lösning.

Personalfortbildning en del av utvecklingsarbetet -

Fortbildning är kanske det viktigaste medlet för att inom rimlig tid uppnå den utveckling av innehållet i skola-skolbarnsomsorg som skissats i de tidigare kapitlen. När fortbildningen sätts in i sitt rätta sammanhang, i ett utvecklingsarbete, kan den ett kraftfullt sätt bidra till att höja kvaliteten i verksamheten och därmed öka måluppfyllelseneffektiviteten. Fortbildning och utvecklingsarbete har för både skola och skolbarnsomsorg utgjort naturliga inslag i arbetet. Alltför ofta har fortbildningsinsatserna varit slumpartade och styrda av stundens behov. När nu talar om skolans och skolbarnsomsorgens fortbildningsbehov och utvecklingsarbete gäller det en helt ny situation. Det handlar inte längre om skola och skolbarnsomsorg var för sig, utan vad behövs för att dessa två verksamheter skall om som växa samman och sikt bli en gemensam verksamhet för barn och ungdom. l samverkan skola-skolbarnsomsorg t.ex. i form av heldagsskosamarbetar personalkategorier med olika yrkestraditioner från barnomsorg och skola. Skillnader i utbildning och erfarenhet är tillgång i ett gemensamt arbete till stöd för barnens lärande en och utveckling. Olika traditioner och kulturer kan utgöra ett hinder för ett professionellt samspel mellan de olika personalgrupperna. En utveckling skola-skolbarnsomsorg ställer krav att all personal av kan diskutera, planera och utbyta erfarenheter av det pedagogiska arbetet. De måste tillsammans kunna observera barnen och ge varandra återkoppling i arbetet. Ledningen har ett ansvar för att de olika personalgrupperna får utrymme att diskutera, bearbeta

och reflektera över dessa kulturskillnader så att de inte blir be- SOU 1991 54 stående hinder mot en god utveckling. Sammanfattning Inför starten av ett utvecklingsarbete syftar till integresom en rad skola-skolbarnsomsorg är det viktigt att ledningen och all övrig personal får mötas i introduktionsfortbildning. en gemensam Det kommer att ställas stora krav inte bara personalen i verksamheterna utan även ledarna inom framtidens skola och skolbarnsomsorg. Oavsett hur ledningsorganisationen byggs upp kommer det att bli nödvändigt både personal och ledare att ge fortbildning. Vi anser 0 Gemensam fortbildning för personal i skola-skolbarnsomsorg är en viktig del av utvecklingsarbetet och förutsättning en för en god samverkan och bör därför prioriteras.

Grundutbildningen

l betänkandet går vi också igenom de nuvarande utbildningarna inom skola och skolbarnsomsorg. Vi analyserar deras innehåll och ger vår hur framtidens utbildningar bör upplagda. syn vara Skolan skall i framtiden präglas mål- och resultatorienav en terad styrning i stället för regelstyrning. Den skall ha färre regler och tydligare mål. Målen skall kunna utvärderas. Det bör gälla även för högskolan. Riksdag och regering bör sätta målen för upp de olika utbildningarna, som bör betona den särskilda kompetensprofil utbildningen skall ha. Samverkan mellan de olika utbildningarna inom barnomsorg och till grundskollärare bör komma till stånd. När skola och skolbarnsomsorg växer kommer den samman nya verksamheten att ställa sådana krav grundutbildningarna att samverkan mellan de olika utbildningarna måste öka. De erfarenheter som finns från högskolor tidigare hade samläsning som bör därvid tas till vara. De olika yrkeskategorierna bör i utbildningen ges en helhetssyn barnen och den verksamhet de som tillsammans skall verka inom. Under utbildningen till såväl grundskollärare till fritidspesom dagog och förskollärare finns behov av att de studerande får En gemensam syn barns utveckling. - Goda kunskaper i omvärldsorientering för att förstå barns uppväxtvillkor. Beredskap för att kunna ta egna initiativ till samverkan i den kommande yrkesutövningen. Goda kunskaper om andras utbildningar och kommande - yrkesverksamhet. Diskutera och praktisera olika synsätt hur kunskap ut- vecklas och inlärning sker.

Kunskaper och praktiska erfarenheter av åldersblandad SOU 1991 54 - om undervisning och temainriktat arbetssätt. Sammanfattning Det är viktigt att utbildningarna får koppling till det lokala utvecklingsarbete sker i kommunerna så att sambandet mellan som ämnen och metodikpedagogikpraktik blir tydligare. samverkan är det viktigt att olika yrkeskategorier får möj- I en komplettera varandra. Det är också viktigt att uppnå lighet att hög kompetens möjligt hos de olika yrkesgrupperna. som Skolan har i dag vissa svårigheter att lärare i en del av de praktiskt-estetiska ämnena. Det är också svårt att tillräckligt

många sökande till vissa lärarutbildningar i dessa ämnen. Samtidigt kan tjänstgöringsorganisatoriska fördelar i att se arbete förläggs jämnare och sammanhålfritidspedagogernas mera let under skoldagen. Vi därför kommande översyn av de här aktuella anser att en utbildningarna bör inkludera frågan fritidspedagogutbildningom kan breddas så den kompetens att undervisa i praken att ger ämnen. En sådan breddad kompetens skulle också tiskt-estetiska bidra till gränserna mellan de två verksamheterna blir mindre att skarpa och samverkan mera naturlig. Utvecklingen mot ökad integration har lett till att flera komendast anställer fritidspedagogerfritidsledare i fritidshem. muner förslag till ändrad omfattning och nytt innehåll i barn- Med det skötarutbildningen föreslås i gymnasiepropositionen blir som barnskötarnas roll i integrerad skola-skolbarnsomsorg tydligaen bör också uppmuntra barnskötare med lång erre. Kommunerna farenhet inom skolbarnsomsorgen att vidareutbilda sig till fritids-

pedagog. Förutsättningar för detta bör skapas genom ett ökat antal platser i 50-poängsutbildning och genom distansundervisning.

Vårt förslag Målen för yrkesutbildnin-gen skall betona vikten av samvero kan såväl mellan grundskollårarutbildningens linjer l-7 och 4-9

med fritidspedagog- och förskolläraruthildningarna. som De föreliggande förslagen till förändringar av förskolläraro och fritidspedagogutbildningen omprövas. Grundskollärar-, fritidspedagog- och förskollärarutbildo ningarna bör knyta till det lokala utvecklingsarbetet i kommuan nerna. Barnskötare med lång yrkeserfarenhet inom skolbarnsomo bör beredas ökade möjligheter till vidareutbildning till frisorgen tidspedagog. En breddning fritidspedagogernas kompetens för undero av visning inom praktiskt-estetiska ämnen bör övervägas.

Lagar och regler om samverkan skola-skolbarnsomsorg SOU 1991 54 Sammanfattning I betänkandet avhandlas slutligen de lagar och regler berör som samverkan skola-skolbarnsomsorg. Vi har haft till uppgift att bl.a. utreda behovet ändringar i av de regler som gäller för skolan och skolbarnsomsorgen i syfte att skapa förutsättningar för en utveckling i riktning mot god helen dagsomsorg av hög kvalitet i en ekonomiskt rationell organisation. Socialtjänstlagen, skollagen, sekretesslagen och kommunallagen med följdförfattningar har granskats under kommitténs arbete. Dessutom har granskat de olika statsbidragsreglerna för skola och skolbarnsomsorg. När det gäller sekretesslagens regler anser att det går att bedriva en bra samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg även om de är skilda verksamheter. Man bör kunna bygga ett förupp troendefullt samarbete med barnens föräldrar. När det blir nödvändigt att överföra information mellan t.ex. förskola och skola, eller skolbarnsomsorg och skola bör det ske via föräldrarna eller med deras uttryckliga samtycke. Ett arbetssätt där ingen arbetar över huvudet den andre skapar respekt och tilltro till verksamheterna hos föräldrar och barn. Sekretesslagen bygger respekten för den enskildes integritet. Det är myndigheten bör som anpassa sina rutiner efter detta. Vi redovisar dock skäl för att sekretesslagen bör över vad ses gäller reglerna för en integrerad skola-skolbarnsomsorg. Vi anser det vara olämpligt och i praktiken närmast omöjligt att ha olika former av sekretess för personal arbetar i så nära samverkan som som i en integrerad skola-skolbarnsomsorg. Personalen måste omfattas av samma Sekretessregler. Med hänsyn till integreatt en rad verksamhet får närmare kunskap barnen och familjerna om anser att skolan bör samma Sekretessregler som socialtjänsten. Sekretesslagen bör ändras denna punkt att skolans personal inte får röja uppgifter enskilds personliga förhållanden om om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Riksdagen har redan beslutat om förändringar i socialtjänstlagen och skollagen som gör det möjligt för kommunerna att själva besluta om sin nämndorganisation. Skollagens förändring trädde i kraft den l januari 1991. Förändringen i socialtjänstlagen träder i kraft den l januari 1992. Från den tidpunkten är det sålesenare des möjligt att t.ex. organisera skola och barnomsorg i en gemensam kommunal nämnd. Skolan styrs av skollagen och skolbarnsomsorgen av socialtjänstlagen. Det kan synas vara mest naturligt att en integrerad verksamhet styrs av samma lag. Samtidigt finns det i socialtjänstlagen ett särskilt uttryckt ansvar för utsatta barn och familjer. Enligt vår mening är det i och för sig möjligt framtidens integreatt

rade verksamhet kan ha flera lagstiftningar att ta hänsyn till. Vi SOU 1991 54 att frågan om hur lagstiftningen skall organiseras bör avgö- Sammanfattning anser i samband med den pågående översynen av måldokumenten i ras läroplanskommittén och den aviserade översynen av socialtjänstla-

gen. Kommittén har övervägt frågan om statsbidrag till en samlad verksamhet skola-skolbarnsomsorg. Med hänsyn till den omfattande statsbidragsöversyn pågår i kommunalekonomiska som kommittén dir. 199020 föreslår vi inget nytt statsbidragssystem. Vi föreslår i stället att nuvarande statsbidragssystem med oförändrade regler överförs till statsbidragssystemet för grundskolan som en särskild specialresurs. Vårt förslag Sekretesslagen bör ändras så att personal i en integrerad o skola-skolbarnsomsorg får starka sekretess som socialsamma tjänsten. Frågan hur lagstiftningen för en integrerad skola-skolo om barnsomsorg skall organiseras bör övervägas i samband med den pågående översynen måldokumenten i läroplanskommittén och av den aviserade översynen av socialtjänstlagen. Statsbidraget för skolbarnsomsorg bör med oförändrade o regler samordnas med statsbidraget för skolan fr.o.m. budgetåret 199293.

1 Kommitténs direktiv SOU 1991 54

Kapitel I

1.1 Bakgrund

Skolbarnsomsorgskommittén har haft som uppgift att följa, stimulera och påskynda en utveckling i riktning mot en organisatoriskt och pedagogiskt samlad verksamhet för skola och skolbarnsomsorg. Direktiven för arbetet dir. 198916, bilaga 1 behandlar såväl skolans som skolbarnsomsorgens utveckling och utbyggnad. För skolans del har det gällt att också ta ett för omsorgsansvar sidan den direkta undervisningen. Är 1976 beslueleverna vid av tade riksdagen om införandet av en samlad skoldag. Fritidshemmens verksamhet är till skillnad från skolans relativt Den har vuxit snabbt under 1980-talet. Ambitionsnivån och ny. formerna för skolbarnsomsorgen varierar dock starkt mellan landets kommuner. Samarbetet mellan skola och barnomsorg har tidigare behandlats i olika utredningar. Barnstugeutredningens betänkande Barns fritid SOU 197442 föreslog bl.a. att till låg- och mellanstadieskolor lokalmässigt anknyta hemvist för de barn som behövde heldagsomsorg eller särskilt stöd och stimulans för sin utveckling. Samtidigt kunde då skolans lokaler bli centrum för den allmänna fritidsverksamheten, ett öppet hus, för alla barn i bostadsområdet. Utredningen betonade elevvårdskonferensen som samarbetsforum för personal från olika verksamheter. Denna konferens kunde bli ett naturligt forum, där olika personalgrupper fick tillfälle att möta varandras synsätt barns behov och utveckling och möjligheter att planera de insatser som kunde behövas för barnets hela miljö. l betänkandet Skolans arbetsmiljö SOU 197453 från utredningen om skolans inre arbete betonades att skolan bör ses som en del av kommunens och bostadsområdets resurser för arbete med barn och ungdom. Det bör därför vara av intresse även för andra än skolstyrelsen att utnyttja skolmiljön för insatser som syftar till att nå alla barn och ungdomar inom ett område. Utredningen visade flera skäl som talar för att utveckla skolans arbetsdag i riktning mot ett mer mångsidigt och varierat innehåll.

Detta skulle bl.a. bättre omsorg om barnen och ökade möjlig- SOU 1991 54 ge heter för social träning. Man skulle öka elevernas eget ansvar för Kapitel 1 skilda uppgifter i skolmiljön samt kunna barn med svårigheter ge stödundervisning, läxhjälp och utökad tid för samtal med kontaktläraren. l betänkandet uttalades att skoldagen borde utformas så att det blev möjligt att under den tid eleverna är i skolan använda resurför alla de åtgärder som tillsammans kan ge en god och stiserna mulerande miljö. Detta skulle fordra en helhetssyn skoldagen, där fasta aktiviteter i form lektioner kombinerades med fria av aktiviteter varierande slag. Dessa fria och lokalt utformade inav satser måste betraktas mycket viktiga och borde stödja skosom lans arbete. Skolans eleverna måste omfatta hela deras omsorg om tid under skoldagen. Uppdelningen fasta och fria aktiviteter skulle ha två syften, ansåg utredningen. Genom ett bestämt antal fasta aktiviteter skulle skapas förutsättningar för en i alla skolor gemensam referensram för eleverna. Genom fria aktiviteter skulle det ges utrymme för lokala initiativ och lokalanpassad utformning av delar av verksamheten. I betänkandet föreslogs att såväl fasta som fria aktiviteter borde ingå i skoldagen och i skolans verksamhet. Därigenom skulle skoldagen i högre grad än nu bli en samlad skoldag, där alla eleförutom lektioner och tid för måltider och vila skulle ha tillver gång till fria aktiviteter. Den samlade skoldagen borde också ge föräldrarna klar uppfattning om under vilka tider skolan hade en barnen. Beträffande skoldagens omfattning ansåg utomsorg om redningen det inte vara möjligt och inte heller önskvärt att fastställa för alla skolor giltig omfattning av skoldagen. Kommuen och även enskilda rektorsområden inom en kommun har oliner ka struktur. Föräldrarnas arbetstider kan skifta och elevernas reseavstånd till skolorna är olika. Skoldagens omfattning borde där-

för avgöras Skolstyrelsen i kommunen inom ramen för vissa

av maximi- och minimivärden. Den borde ges samma utformning som den vistelsetid vid vilken barn och föräldrar kommer att vara vana från förskolan. Växlande tider för skoldagens början och slut under olika veckodagar borde undvikas. l betänkandet från Fritidshemskommittén Skolbarnsomsor-

gen SOU 198512 framhölls att kostnaderna för arbetet med

barn och ungdom kunde sänkas och verksamheten bli bättre genom att samordna lokaler, verksamheter och personal. En lokalmässig samordning skulle innebära att kommunen sökte utnyttja de lokaler fanns eller vid nybyggnation planerade så att som en lokal kunde användas för verksamheter som pågick vid samma olika tider dagen. En verksamhetsmässig samordning skulle innebära att personalen användes ett bättre sätt och att olika verksamheter kunde stödja varandra. Utredningen betonade vidaatt målen för de båda verksamheterna skola-skolbarnsomsorg i re stort sett är samstämmiga.

Förskola-skolakommittén ansåg i sitt betänkande Förskola- SOU 1991 54 skola SOU198522 att samverkan mellan förskola och skola Kapitel I måste fördjupas och alltmer inriktas att skapa ett innehåll och ett arbetssätt möter barnen sådana som de är. Ett led i detta som blev att utredningen bl.a. föreslog att riksdagen borde fastställa mål för förskola och skola. gemensamma l skolbarnsomsorgskommitténs direktiv framhålls att skolans läroplan och det pedagogiska programmet för fritidshemmen ger uttryck för samma grundläggande syn barn och barns behov ur såväl sociala pedagogiska aspekter. Arbetssätten visar trots som det stora olikheter, sägs det i direktiven. upp l direktiven betonas vidare att samhället bör ha som mål att behovet heldagsomsorg för skolbarn så långt som möjligt tillav godoses obligatorisk skolverksamhet, kompletterad med genom en skolbarnsomsorg. Om detta mål skall nås inom ramen för de resamhället totalt kan ställa till förfogande, är det enligt surser som direktiven nödvändigt att verksamheten i skolan och skolbarni större utsträckning kan växa såväl innehållssomsorgen samman ligt som organisatoriskt. Sedan kommittén inlett sitt arbete har regeringen i propositio- Ansvaret för skolan prop. 19909118, skrivelsen till riksnen dagen Om åtgärder för att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten de offentliga utgifterna reg.skr. 19909151 och i av budgetpropositionen prop. l99091100 avhandlat frågor som berör det område som kommittén har haft att utreda.

1.2 Utredningsuppdraget

1 direktiven framhålls kommitténs arbete skall ha mål att att som från en helhetssyn verksamheten i skolan och skolbarnsomsorpåskynda och stimulera utvecklingen i riktning mot en god gen heldagsomsorg av hög kvalitet i en ekonomiskt rationell organisation. Kommittén skall pröva att förlägga huvudansvaret för verksamheten till skolan och därvid i sitt arbete redovisa för- och nackdelar med en sådan lösning. Kommittén bör följa det pågående utvecklingsarbetet i komoch olika sätt förmedla goda exempel och erfarenhemunerna ter till andra kommuner som står inför en utbyggnad av skolbarnsomsorgen eller ännu inte funnit former för hur en bra helhetslösning kan se ut. Vidare bör kommittén stödja och initiera sådana utvecklingsprojekt som kan tjäna som förebild för kommunerna. Kommittén bör också utreda behovet av ändringar i de regler gäller för skolan och skolbarnsomsorgen för att skapa förutsom sättningar för sådan utveckling redovisats Även fråen som ovan. utbildning av personal bör behandlas. gan om

ámirâm

. vggçestrçmráksáñnxa ..

iåâåtåiäååâi i

y

âráâarâ w; ;gøáxâäâiiê

zsfmástáa ársâeøcábøzâ

L 3132333592233

v..

SOU 1991 54

2 Kommitténs arbetssätt

Kapitel 2

2.1 Inledning

Vårt uppdrag har enligt direktiven varit att följa, stimulera och påskynda utveckling i riktning mot en samlad verksamhet för en skola och skolbarnsomsorg. Utgångspunkten har varit att nå en samlad lösning för samhällets insatser för barns utbildning och i främst Iåg- och mellanstadieåldrarna. Barns och ungdoomsorg verklighet, oberoende existerande organisationsformars egen av har varit styrande för vårt arbete. Vårt arbetssätt har varit mer, utåtriktat. Konferensverksamhet, tidningsutgivning, försöksverksamhet och möten med kommunala företrädare och intresseorganisationer har tagit stor del vår tid i anspråk. Vi har i oren av dets egentliga mening fungerat aktionsgrupp för utvecksom en ling innehåll och organisation för en samlad skoIa-skolbarnsav Även den höga aktivitet finns i landets kommuner omsorg. som kring utvecklingen samarbetet och samverkan skola-skolbarnsav har motiverat ett utåtriktat arbetssätt. omsorg Som framhållit redan i kapitel 1 har situationen kommitténs område förändrats genom regeringsförslag under arbetets gång. Sedan kommittén inlett sitt arbete har regeringen i propositionen Ansvaret för skolan prop. 19909118, i skrivelsen till riksdagen Om åtgärder för att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten de offentliga utgifterna reg.skr. 19909151 och i av budgetpropositionen prop. 199091100 avhandlat frågor som berör det område som har haft att utreda.

2.2 Konferensverksamhet

Konferensverksamheten har utgjort ett viktigt inslag i kommitténs arbete. Vi har arrangerat tvådagarskonferenser i Lycksele i april 1990, i Karlstad i oktober 1990, i Ronneby i november 1990 och i Sollentuna i januari 1991. Dessutom har arrangerat en uppföljningskonferens till den första konferensen i februari 1991 i Umeå. Deltagare i konferenserna har varit kommunpolitiker,

tjänstemän från skola och skolbarnsomsorg samt representanter SOU 1991 54 för utbildningarna och personalorganisationerna. Sammanlagt har Kapitel 2 haft drygt 800 deltagare från än 200 kommuner. mer Syftet med de regionala konferenserna har varit att erbjuda möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan kommuner. Halva tiden har ägnats att diskutera i förväg utsända frågor kring samarbetet mellan skola och skolbarnsomsorg. En sammanställning av gruppdiskussionerna bifogas som bilaga 3 till betänkandet. Den övriga tiden har ägnats åt anföranden och presentation av samverkansprojekt. Uppslutningen kring konferenserna tyder att frågor om skola-skolbarnsomsorg har en mycket stor aktualitet i de flesta kommuner. Kommittén har också varit arrangör eller medarrangör till andra konferenser som redogörs för nedan. Endagskonferens för platschefer i Stockholm för att utbyta erfarenheter av integrerad verksamhet skola-skolbarnsomsorg. En konferens om miljön i morgondagens skola i samarbete med skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och Svenska kommunförbundet. Konferensen hölls i Göteborg i månadsskiftet maj-juni 1990 och samlade ett 60-tal deltagare. Syftet var att belysa betydelsen av att den fysiska miljön är väl utformad och ger stimulans, men också att belysa planeringsprocess där barn är inen blandade och ges möjlighet att delta. l december 1990 anordnade kommittén en konferens om fritidspedagogernas yrkeskompetens. Konferensen hölls i Katrineholm med ca 50 deltagare, varav ett 30-tal aktiva fritidspedago-

ger. Övriga kom från kommunal ledning, utbildning, forskning

och fackliga organisationer. Genom konferensverksamheten har fått erfarenheter och synpunkter samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg. Många kommuner har kommit långt, andra är bit våg och en några inleder just sitt arbete i syfte att de båda verksamheterna skall närma sig varandra.

2.3 Tidningen Samverkan

Kommittén har under utredningstiden givit ut en egen tidning SAMVERKAN en helhetssyn barn. Fyra nummer har hit- tills utgivits. Det femte och sista numret ges ut i samband med detta betänkande. l det första numret presenterades kommittén, dess direktiv, ledamöter, sakkunniga, experter och sekretariat. Reportage från olika samverkansprojekt mellan skola och skolbarnsomsorg fanns i nummer två. Nummer tre var ett dubbelnummer utrymsom gav me för sex separata debattartiklar om olika delar av arbetet med samverkan skola-skolbarnsomsorg. Mellanstadieverksamheten och de äldre barnens fritidsgårdsverksamhet behandlades i det fjärde

numret tidningen. Det innehöll också intervjuer med personer SOU 1I 54 av deltagit i skolbarnsomsorgskommitténs konferens i Karlstad. Kapitel 2 som Ett sista tidningen Samverkan kommer ut samtidigt nummer av detta betänkande. Det innehåller en sammanfattning av be som tänkandet och våra förslag.

2.4 Projektansökningzir

Kommittén har haft i uppdrag att lämna förslag till regeringen fördelning särskilda anslagsmedel från socialdepartementet av och utbildningsdepartementet till utvecklingsarbete om samverkan skola-skolbarnsomsorg. Under utredningstiden har 65 ansökningar om projektmedel inkommit, varav regeringen beviljat 35 till ett sammanlagt belopp av 6 042 000 kr. l bilaga 2 beskrivs kort de projekt som fått medel.

2.5 Kommitténs sammanträden och arbete i övrigt

Kommittén har haft ett trettiotal sammanträden. De har vid några tillfällen förlagts till orter där utvecklingsarbete pågått, t.ex. Lund, Sundbyberg och Katrineholm. Då har sammanträdena kombinerats med besök och diskussioner med lokalt ansvariga. Vi har genomfört en enkätundersökning till samtliga kommuners skolchefer om skolplanen, lokal samverkan med skolbarns omsorgen och åldersblandad undervisning. l bilaga 5 redovisas resultatet av undersökningen. Medel har beviljats till socialstyrelsens produktion av en undervisningsfilm om samverkan skoIa-skolbarnsomsorg. Den beräknas premiärvisas Barnomsorgsmässan i Sollentuna i oktober 1991. Under arbetet har haft överläggningar med de fackliga organisationerna och Riksförbundet Hem och Skola. Vi har haft diskussioner med motsvarande utredning i Norge, Fellessekretzien riatet för skolefritidsordninger. Kommittén har gjort studieresor till Danmark, Italien och Norge.

SOU 1991 S4

och definitioner

3 Några begrepp Kapitel 3

3.1 Inledning

benämningar inom skolbarnsomsorgsområdet har

Begrepp och tiderna. Vi har i kommittén prövat att finna bevarierat genom entydigt sätt beskriver skolbarnsomsorgens och grepp som ett verksamheter. Skolbarnsomsorg som begrepp föreskolans olika Fritidshemskommittén i dess betänkande Skolbarnsomslogs av 198512. Fritidshemskommittén avsåg med skol-

sorgen SOU

all verksamhet för 7-l2-åringar som beskrivs i sobarnsomsorg omsorger barn och ungdom 13, cialtjänstlagens avsnitt om om §§. Skolbarnsomsorg bedrivs enligt fritidshemskommit- 15 och 17 fritidshem, familjefritidshem, allmän fritidsverksamtén i form av

het och Öppet fritidshem.

3.2 Begreppet skolbarnsomsorg

Kommittén har även prövat bredare innebörd i begreppet en skolan inbegripits. Vi har dock funnit skolbarnsomsorg, där även det svårt praktiskt beskriva skolans och skolbarnsomsorgens att skolbarnsomsorg. Vi har också en olika former samlat i begreppet pessimistisk bedömning möjligheten att inom rimlig tid uppav relativt välkänt begrepp, skolbarnsomsorg slutning kring att ett

ett nytt innehåll. ges verksamhet i dag bedrivs i skola och När det gäller den som valt ansluta till fritidshemskommitskolbarnsomsorg har att oss från 1985 med undantag begreppet familjefriténs definition av använder det vedertagna begreppet familjetidshem. l stället

daghem. samhällets skolbarnsomsorg är såle- Kommitténs definition av bedrivs i form fritidshem, familjedaghem, allmän des att den av öppet fritidshem. lnom dessa former finns fritidsverksamhet samt heltidsverksamheter, deltidsverksamheter, eftermiddagsdessutom

verksamheter, klubbar m.m. enklare beskriva begreppet skola. l vårt be- Det kan synas att vi begreppet synonymt med den traditionella tänkade använder

verksamheten i den svenska grundskolan. Även i skolan har det SOU 1991 54 emellertid genom åren funnits verksamheter omsorgskaraktär, av Kapitel 3 senare år ofta organiserade i form av samlad skoldag. Detta innebär att också begreppet skola kan inrymma vissa former av skolbarnsomsorg. l flera avsnitt beskrivs nuvarande samverkansamarbete mellan skola och skolbarnsomsorg. Då verksamheter enligt avses ovannämnda definition. Under vårt arbete har prövat flera olika begrepp skulle som kunna beskriva den utveckling skola och skolbarnsomsorg av som pågår i landets kommuner. l den utvecklade formen finns mest det en integration innehållsligt, lokalmässigt, organisatoriskt och

ekonomiskt. l andra länder bl.a. Norge, Danmark och Italien

kallas sådan verksamhet för heldagsskola. Den står för en en utvidgad verksamhet. Utvidgningen är både pedagogisk, organisatorisk och tidsmässig. Kommittén har haft som sin huvuduppgift att följa, stimulera och påskynda utveckling mot ökad samverkan mellan skola en en och skolbarnsomsorg. Denna samverkan kan ta olika form till följd av skilda lokala förhållanden. Benämningarna de olika verksamheterna skiftar också. Samlad skoldag, integrerad verksamhet, samverkan, heldagsskola är några exempel mött. som För att inte onödigtvis skymma en mycket dynamisk utveckling, har valt att tona ner diskussionen begrepp till förmån om nya för mångfalden lokala exempel. av

3.3 Andra begrepp

Barn med behov av särskilt stöd

Begreppet barn med behov av särskilt stöd definierades först av barnstugeutredningen i betänkandet Förskolan del l, till de barn vars svårigheter kan ha sin grund i fysisk, psykisk, social eller emotionell skada eller ha uppstått bristsituation i genom en uppväxtmiljön SOU 197226. I 15 § socialtjänstlagen att anges de barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd för sin utveckling skall anvisas plats i förskola tidigare än som anges i 14 § första stycket eller med förtur anvisas plats i fritidshem, om inte barnets behov sådant stöd tillgodoses av annat sätt. l vårt betänkande har undvikit att beskriva den här gruppen för sig. De verksamheter beskriver är till för alla barn och skall anpassas därefter. Detta synsätt uttrycks klart i såväl socialtjänstlagen, skollagen som i grundskolans och särskolans läroplaner. l den svenska välfärdspolitiken är huvudtanken generella att genom åtgärder skapa ett samhälle tillgängligt för alla medborgare. Det är därför viktigt att undvika segregering och särlösningar och i

stället höja normalverksamhetens kvalitet att alla kan sina SOU 1991 54 behov tillgodosedda där. Kapitel 3

Helhetssyn

Begreppet helhetssyn är den kanske mest grundläggande utgångspunkten för samlad pedagogisk verksamhet inom skola en och skolbarnsomsorg, så även för samverkan inom hela sektorn barnomsorg skola. Begreppet har i sig självt en positiv inne- börd. Det är viktigt att ta ställning till vad som skall rymmas inom helhetssynen. Kommittén menar att helhetssyn innebär att de som arbetar i verksamheten i skola, skolbarnsomsorg och barnomsorg skall främja allsidig personlighetsutveckling hos barnet och ta hänen till barnets hela situation, dess sociala miljö, utvecklingsnivå syn och förutsättningar att påverkas av den verksamhet de vistas Helhetssynen innebär också att verksamheten så långt som möjligt knyts till närmiljön, de resurser och karakteristiska drag finns där, t.ex. kulturella yttringar, historiska traditioner och som levnadsmönster. Helhetssynen innebär vidare att samtliga resurser i skola-skolbarnsomsorg såväl fysiska och organisatoriska re- - personer som är till för att fylla verksamhetens mål och kan användas surser flexibelt och gärna varvat till en samlad enhet. Med denna definition helhetssyn som grund för verksamheten i skola-skolbarnsomsorg skapas förutsättningar för en dynamisk kunskapstillväxt i ett aktivt samspel mellan individ och omgivning.

SOU 1991 54

4 Barnen, familjerna och

Kapitel 4

samhällsutvecklingen

4.1 Inledning

Vi skall här översiktlig bild barnens och familjernas sige en av tuation i Sverige under år. Vi har valt att koncentrera oss senare på områden är relevanta bakgrund för planering av som som verksamheten i skola och skolbarnsomsorg. l några avseenden jämför vi också med situationen i andra nordiska länder. De pedagogiska för fritidshem och förskola prägprogrammen las förhållningssätt tar utgångspunkt i barnens livsvillav ett som medvetet pedagogiskt arbete med barn bör utgå från den kor. Ett miljö och de samhällsförhållanden barnen lever Grundskosom lans läroplan betonar att skolans insatser skall planeras och utforutifrån varje barns aktuella förutsättningar. Ett särskilt anmas har både skola och barnomsorg för barn med svårigheter och svar barn som tillhör olika minoriteter. Barnens villkor varierar mellan olika samhällsgrupper och inolika delar vårt land. För att åstadkomma ett bra underlag om av för den pedagogiska planeringen måste därför generella beskrivningar barnens villkor kompletteras med kunskap om lokala av förhållanden. Beskrivningar samhällsförhållanden kan göras många av sätt. Om väljer att redovisa genomsnittstal för olika grupper man eller samhällsklasser framträder ljus bild av de svenska barnens en och familjernas situation socialt, kulturellt och ekonomiskt. l ett internationellt perspektiv tillhör utan tvekan jordens överklass. även i den industrialiserade västvärlden och i vårt land finns Men och familjer. De barnen i Sverige är bedet utsatta barn utsatta tydligt färre än i många andra länder, deras situation uppvimen drag med barns situation i andra sar vissa gemensamma utsatta länder. Det behövs kunskap i skola-skolbarnsomsorg om barnens situation för att kunna adekvat stöd även utsatta barn. ge

b

4.2 Några fakta om barnen och deras familjer

SOU 1991 54 Kapitel 4 I jämförelse med tidigare generationer svenska barn är det främst förbättringarna i de materiella villkoren som framträder. Men samhällsförändringarna gäller betydligt fler områden än familjernas ekonomi. I dag växer barn upp i ett samhälle som i många avseenden är annorlunda än när deras föräldrar var barn. Vuxnas erfarenheter av den egna barndomen kan därför inte tillräcklige ga insikter om barnens verklighet. Familjeliv, yrkesliv och övrigt samhällsliv är åtskilda. De flesta barn får sällan direkta och konkreta upplevelser av vägen från produktion till konsumtion eller hur olika delar av samhällslivet hör ihop. Variationen är nu större än tidigare vad gäller språk, traditioner, normer och värderingar i samhällets sociala och kulturella liv. I slutet av 1987 fanns det t.ex. 310000 barn med utländsk bakgrund. Av dessa var 75 000 födda utomlands. Antalet barn och ungdomar var i slutet av 1990 ca l 880 000. Det innebär dryg femtedel landets invånare 0-17 år att en av var gamla i slutet av 1990. 1 åldern 7-12 år fanns 583000 barn ca 1990. De flesta barn, ca 80 procent, levde 198485 tillsammans med bägge sina ursprungliga föräldrar. De allra flesta nyfödda barn tillhör en familj med både mamma och Under det första pappa. levnadsåret hade ungefär 5 procent barnen ensamstående av en mor. Under barndomens lopp kommer ett antal barn att skiljas från en av föräldrarna. 198485 beräknades 28 16-17procent av åringarna ha levt skilda från föräldrarna. separationen från en av en av föräldrarna hade för ca en tredjedel dessa skett i förskoav leåldern, för en tredjedel i 7-12-årsåldern och för ytterligare en tredjedel i tonåren. Den ensamstående modern eller fadern förblir inte alltid ensamstående. Många barn får styvmor eller styvfar. en 11 procent av alla barn i åldrarna 0-17 år levde under 198485 med en ensamstående och 5 procent med och styvfar. 2 mor mor procent levde med ensamstående far och l procent med far och styvmor. Någon procent hade adoptiv- eller fosterföräldrar. Sammanlagt knappt 170000 barn, 9 procent samtliga, inav gick 1985 i s.k. ombildade familjer, dvs. familjer där eller bägen ge föräldrarna har med barn från ett tidigare förhållande. l s.k. traditionella kärnfamiljer, familjer med sammanboende och par endast gemensamma barn eller adoptivbarnfosterbarn, ingick 1,45 miljoner barn, ca 80 procent samtliga. Barn till ensamav föräldersfamiljen utgjorde 13 procent alla barn vilka av av 200000 levde med mor och 35000 med far. Materialet är hämtat från ULF, undersökningen levnadsförhållanden, frågor om vars återkommer vart åttonde år. Den senaste undersökningen faom miljeförhållanden gjordes 198485. m.m.

4.3 Familjernas ekonomiska

resurser SOU 1991 54 Kapitel 4 Barnfamiljernas ekonomiska situation varierar beroende deras sammansättning. Den ombildade familjen har det genomsnittligt bra ställt. lnkomststandarden är högre än i den traditionella kärnfamiljen men man har mindre buffert i form av t.ex. förmögenhet, bankmedel, egen villa eller fritidshus. Barn till faktiskt ensamboende föräldrar lever under knappare ekonomiska förhållanden än de sammanboendes barn. lnkomststandarden är lägre och det finns sällan en nettoförmögenhet över 100 000 kronor. Över femtedel de ensamståendes barn hade en av under 1986 en förälder som någon gång under året mottagit socialbidrag mot 5 procent av de sammanboendes barn.

4.4 Föräldrars förvärvsarbete

l en nordisk studie vid Hälsovårdshögskolan i Göteborg framkommer att omkring 80 procent av alla kvinnor i Norden förvärvsarbetar Köhler, 1990. Förvärvsintensiteten var högst bland svenska kvinnor, eller närmare 90 procent. Av de förvärvsarbetande nordiska kvinnorna arbetar hälften heltid och hälften deltid. Av de finska kvinnorna arbetar närmare 70 procent heltid. Förvärvsarbete var ovanligast i Norge. internationellt sett är detta höga siffror, men villkoren år ändå ganska olika i de nordiska länderna. Danmark och speciellt Sverige har en liten andel icke-förvärvsarbetande kvinnor prak- tiskt taget enbart de som har mycket små barn. I de övriga länderna är minst en femtedel av mödrarna hemma. Finska kvinnors heltidsarbete sätter sin speciella prägel barnfamiljernas villkor i Finland. Mödrarna landsbygden är i högre grad hemarbetande, liksom unga, arbetare och låginkomsttagare. Antalet barn påverkar mest kvinnors förvärvsfrekvens. Sammantaget konstaterar forskarna att de nordiska familjerna lever under olika typer av tidspress. De danska familjerna har hög förvärvsintensitet, de finska heltidsarbetar och de isländska har obekväm arbetstid. De svenska familjerna har hög förvärvsintensitet och långa restider. l SCBs statistik framkommer att i januari 1988 hade över 80 procent av barnen i Sverige en mor som hade ett förvärvsarbete. Enligt arbetskraftsundersökningarna hade 82 procent av förskolebarnen, 88 procent av de yngre skolbarnen och 90 procent av lll6-åringarna sysselsatt i arbetskraftsundersöken mor som var ningarnas mening. Till de sysselsatta räknas alla som en viss mätvecka hade ett förvärvsarbete, också de tillfälligt frånvasom var rande från arbetet, t.ex. föräldralediga.

4.5 Boendet SOU 1991 54 Kapitel 4 En enkätundersökning 198687 visar att tre fjärdedelar av alla barn i Sverige bodde i småhus. ULF-studien 60 procent bodde i friliggande villa och 14 procent i radhus eller kedjehus. En fjärdedel barnen bodde således i hyreslägenhet och då oftast i hus av högst tre våningar. Bara i storstäderna var det rätt vanligt att barn bodde i högre hus. l den ovannämnda nordiska studien framkom att socialgruppsskillnaderna i boendet är störst i Danmark och Sverige. Över hälften alla barnfamiljer i Norden bor i 4-5 rum och av kök. Finland skiljer sig från de andra länderna genom att större bostäder än 4-5 och kök knappt existerar, medan 20-30 prorum cent familjerna i de övriga länderna har större bostäder. av Trångboddhet är i första hand ett storstadsproblem. Unga, lågutbildade arbetare och låginkomsttagare är genomgående oftare trångbodda än andra i alla länder.

4.6 Barns hälsa en genomsnittsbild

-

l projektet Skolbarns hälsovanor jämför forskare data från Sve- Schweiz, Spanien, Ungern, Wales och Österrige, Finland, Norge, rike. En rapport sammanställd av Ulla Marklund och Annika Strandell visar resultaten från den andra datainsamlingen som genomfördes 1985-86 i elva Iänder. Projektet har status av WHO Collaborative study. Det övergripande syftet med projektet är att öka förståelsen för och kunskapen unga människors livsstil. l denna inkludeom såväl hälsovanor som attityder och värderingar. Undersökras ningen görs barn från tre åldersgrupper. Genomsnittsåldern skall 11,5, 13,5 och 15,5 år. Undersökningsgruppen skall vavara representativ för samtliga elever i landet i respektive åldersra EVUPP- En intressant del i undersökningen redovisar hur barn och ungdomar trivs med livet. Resultatet av den grundläggande trivselfrågan är för Sveriges del glädjande. De svenska eleverna, både pojkar och flickor i samtliga åldersgrupper, svarar mycket oftare än några andra att de i stort sett trivs mycket bra med livet. De svenska barnen följer det gemensamma internationella mönstret att den allmänna trivseln avtar med stigande ålder. Könsskillnaderna dock olika ut i de olika länderna. l Sverige, Wales och ser Österrike trivs pojkarna bättre än flickorna, medan det i Övriga länder är tvärtom. Forskarna ställde också frågor om hur lätt barnen har att prata med olika personer om sådant, som verkligen oroar dem. Resultaten ger en bild av att de svenska barnen har jämförelsevis mycket öppna familjerelationer. De har mycket lättare än alla andra att

med sin problem och nästan lättast av alla att SOU 1991 54 prata mamma om med sin De har även lättast att prata med sina brö- Kapitel 4 prata pappa. der och Det är enbart de spanska barnen, som har det systrar. bättre i detta avseende än de svenska vad gäller pappa och sys-

kon. 1 Sverige är det däremot förhållandevis ovanligt att ha andra vuxna att vända sig till med problem. När det gäller vänner befinner sig de svenska barnen ungefär i mitten.

4.7 Barns hälsa mörkare bild - en

Ovanstående rapporter hälsa i allt väsentligt ljus bild om ger en den genomsnittliga hälsan bland barn i Sverige. Men det av finns också mörkare bild. Folkhälsogruppen har sammanställt en antal studier kring ohälsa bland barn. Flera resultat är viktiga ett för vårt arbete med den samlade skolbarnsomsorgen. Bland 4-åringar har funnit att 15-30 procent har hälsoman problem och frekvensen ligger mellan 25 och 35 procent i skolåldern. Kroppsliga avvikelser förefaller genomgående vara vanligare

bland pojkar än bland flickor, med undantag fetma. Ögon-

av och öronsjukdomar, andningsorganens sjukdomar, motoriska svårigheter, övervikt, hudsjukdomar och barnkirurgiska problem dominerar i förskoleåldern. 1 skolåldern ökar allergier, ryggdeformi-

teter och psykosociala problem. Allergiutredningen SOU 198976, 77, 78 konstaterar att nå-

form allergi och andra överkänslighetsbesvär drabbar vart gon av tredje skolbarn. Studier visar att 4-6 procent av skolbarnen har astma, 10-20 procent hösnuva och lika många besväras av eksem.

Speciellt luftvägsallergierna ökar. Barns höga frekvenser av överkänslighetsbesvär förklaras av känslighet i immunsystem och luftvägar. Barn kan också deras ses biologiska indikatorer, dvs. de före andra dålig som reagerar miljö. Allergiutredningen pekar att undermålig luftkvalitet i barnens miljöer, bl.a. skolor och bostäder bidrar till den höga al-

lergifrekvensen bland barn. l den tidigare nämnda rapporten från folkhälsogruppen framgår i slutet 1988 12000 barn eller 6,3 promille av alla att av var barn i åldern 0-17 år föremål för någon form social vårdinsats av från samhället. Alkohol, bråk, misshandel, incest, skilsmässor och fängelsevistelser i familjen är vanliga orsaker till att barn under 15 år hand samhället. Misshandel och sexuella övertas om av mot barn förekommer. Studier tyder att ca 9 procent av grepp flickorna och 3 procent pojkarna någon gång utsatts för sexuav ella övergrepp före 18 års ålder. 1988 polisanmäldes 1 979 fall av sexuella övergrepp mot barn och 1 772 fall av barnmisshandel.

4.8 Ojämlikhet och hälsa

SOU 1991 54 Kapitel Att det finns ett samband mellan ohälsa och livsvillkor är känt sedan länge. l de flesta länder i världen kan man visa att spädbarnsdödligheten avspeglar olikheter i livsvillkor inom nation. Prelien minära resultat av studier i Stockholm och Göteborg tyder att socioekonomiskt underpriviligierade barn och barn från s.k. lågstatusområden har högre tidig dödlighet än andra barn.

En studie av olycksfall i Göteborg Nathorst 1982 visar

att olycksfallsfrekvensen är högre i områden med stor andel socioekonomiskt svaga grupper. Man finner också lägre födelsevikt hos barn till föräldrar med lägre socioekonomisk status. Dessa grupper har samtidigt en överrepresentation överviktiga barn, i av synnerhet flickor i skolåldern.

l en studie över 6000 barns utveckling Sundelin 1990 visade

sig socialgruppstillhörighet betydande indikator vid 10-års vara en ålder. l fråga inlärning fanns det inte enda variabel om en som var oberoende av socialgrupp. Skrivsvårigheter och allmän tung belastning av beteendeproblem är vanligare i låg socialgrupp.

4.9 Samhällsförhållanden och social

segregation

Olika studier visar att det finns social snedfördelning i boenen det. Den svenska barnomsorgen är belägen i förhållandevis små anläggningar knutna till bostadsområdena enligt närhetsprincipen. Socialstyrelsens rapport Den sociala snedfördelningen inom barnomsorgen visar hur segregation i boendet ofta följs en av en segregerad barnomsorg. l socialstyrelsens rapport Växa i välfärdsland 199013 redovisas undersökningar som visar segregationen inom skolan. l lågstatusklasser kommer det till flera elever under lågstadiet, nya fler lärarbyten och mindre erfarna lärare. Skolforskarna Arnman och Jönsson har följt enskilda skolklassers öden. Nästan 20 procent av dagens grundskolebarn befinner sig i s.k. lågstatusklasser. Under 1970- och 1980-talen har skolsegregeringen ökat och elevgrupperna med skolmisslyckanden har vidgats. Barn och ungdomar från arbetarhem eller lägre medelklasshem är inte lika framgångsrika i skolan. De har inte självuppsamma fattning, stöd från och samstämmighet med skolan som medeloch överklassbarnen. Skolforskning visar att arbetsklimatet är viktigt i en skola. Det påverkar elevernas uppförande och betyg oberoende av vilken social bakgrund eleverna har. Självmedvetna skolor med entusiastiska lärare har visat sig viktigare än vilken vara arbetsmetod man

använder Grosin 1989.

1 den tidigare nämnda Växa rapporten i välfärdsland visas klara skillnader mellan barns levnadsstandard. Att leva i segrege-

rade områden innebär att man hänvisas till en segregerad försko- SOU 1991 54 la, skola och skolbarnsomsorg. 1 rapporten nämns också att be- Kapitel 4 faras väg mot ett ZS-samhälle. Begreppet används frevara kvent i den västeuropeiska debatten och avser att levnadsförhållandena för merparten av befolkningen 23 fortlöpande förbättmedan 13 alltmer släpar efter. Även i ras, en grupp rapporten från Nordiska hälsovårdshögskolan används begreppet 23-samhälle. 30 procent av barnfamiljerna lever under vad man kallar basnivån för god livskvalitet. Situationen illustrerar det s.k. 23samhället, skriver författarna. Eva-Lis Bjurman har jämfört barnens liv i ett äldre burget villaområde Stockholm med cirka 15-årig förort norr om en med flerfamiljshus söder om staden. Avsikten med undersökningatt hur segregationen i storstad Stockholm påen var se en som verkar barns fritidsvanor Bjurman 1981. l undersökningen framkommer en nyanserad bild av barnen i olika segregerade områden. Resultaten visar att arbetarbarnen i söder leker ute i större eller mindre grupper. Deras lekar är rikt varierade. Räkneramsorna är många. Barnen bär upp och för vidare folklore och lektraditioner. De har en egen barnkultur. Omflyttningar, vuxeninblandning, vuxna förbud och kommunal planering hotar att spränga barngruppen gården, förutsättningen för en levande barnkultur. Barnen till de bättre situerade familjerna i norra Stockholm leker helst två och två. De leker både ute och inne. Deras innelekar är mer utvecklade än arbetarbarnens. De regellekar som förekommer leks mest skolgården. Efter skolan är det ovanligt att barnen samlas i större grupper. Bjurman visar att dessa barn lever ett tryggt liv. De växer upp i en omgivning de känner väl och med vuxna de känt länge. De har hela familjer, släkt och kontakter utanför familjen. Men de är också instängda, framför allt socialt. De lever ett hårt inrutat liv med höga krav från föräldrarna prestationer och duktighet. Barngruppen på gården utgör arbetarbarnens skydd och trygghet. Här utvecklas styrka och solidaritet, här lär de sig en sorts saklig distans till sig själva. Här får de kollektiv träning i stället för individuell prestationsinlärning. Här finns en frihet att utvecken egen kultur i stället för att hela tiden, som de ekonomiskt priviligierade barnen, matas med kultur.

4.10 Skolans och skolbarnsomsorgens uppgift

Skolan och barnomsorgen skall vara öppna för alla. Skolan är dessutom obligatorisk för alla barn. Att skola och barnomsorg omfattar alla barn och skall ta ett särskilt ansvar för dem som har utsatta livssituationer ligger i linje med de demokrati-, solidaritets- och jämlikhetsmål vårt samhälle bygger på. Dessa mål som

uttrycks också i socialtjänstlagens första paragraf, den s.k. portal- SOU 1991 54 paragrafen. Kapitel 4 Samma synsätt finns i officiella dokument om skolan allt sedan 1946 års skolkommission och 1962 års riksdagsbeslut om att införa obligatorisk och sammanhållen nioårig grundskola. l skoen lans läroplan sägs att skolan är till för alla barn och att den skall sin verksamhet till de olika förutsättningar som barn har. anpassa Det är fortfarande en ojämlik fördelning av resurser och möjligheter för barn i vårt land. Folkhälsogruppen, som tidigare hänvisat till, konstaterar att samhällets verksamheter för barn och ungdom BVC, barnomsorg, skola, PBU, socialtjänst, m.m. når inte till sin stödjande roll så att utsatta barn kompenseras upp för brister i familjesituationen. Nedskärningar i de kommunala verksamheterna riskerar att drabba barn särskilt hårt. Om den allmänna kvalitetsnivån utsatta sänks i skola och skolbarnsomsorg riskerar man att vidta särlösningar för bl.a. barn med behov av särskilt stöd. Regeringen betonar i propositionen Ansvaret för skolan prop. 19909118 nödvändigheten av att utvärdera effekterna av ett decentraliserat ansvar för skolan. Skolans och skolbarnsomsorgens uppgift, att motverka effekterna social segregation, förhindra social utslagning och av en medverka till en god start i livet för barnen, är högaktuell även i 1990-talets Sverige.

SOU 1991 54

5 Skolbarnsomsorgen

- Kapitel 5

dimensionering och personalresurser

5.1 Utbyggnad 1971-1989

Är 1971 hade 19000 barn i åldern 7-12 år plats i fritidshem och familjedaghem. jämn fördelning mellan de båda former- Det var År 1989 hade fritidshem och familjedaghem för skolbarn na. vuxtill att omfatta 161000 barn. Drygt två tredjedelar av barnen fanns i fritidshem och utvidgade syskongrupper i daghem, övriga i familjedaghem diagram l. Ãr 1973 hade 3 samtliga barn i åldern 7-9 år friprocent av tidshemsplats och 3 procent plats i familjedaghem. 16 år senare, 1989, hade andelen 7-9-åringar med plats i fritidshem och utvidgade syskongrupper i daghem ökat till 32 procent. Andelen barn i denna åldersgrupp med plats i familjedaghem hade ökat till 16 procent. 48 procent av 7-9-åringarna fanns 1989 i skolbarnsomsorg. Det är lika stor andel som det finns O-Ö-åringar i barnomsoren det är lägre andel än 3-6-åringarna. 64 procent av gen, men en hade plats i daghem eller familjedaghem. den senare gruppen En mycket liten andel barn i åldern 10-12 år har genom av åren Är 1973 hade l haft plats i skolbarnsomsorgen. procent av barnen i dessa åldrar plats i fritidshem eller familjedaghem, 1989 var det 7 procent. Större 10-12-åringarna i skolbarnsomsorgen utgjordes delen av 1989 tioåringar. 14000 totalt 21 500 barn i dessa åldrar av av ca var tioåringar 23.

Diagram 1 Barn 7-12 år i skolbarnsomsorg 1971-1989 SOU 1991 54 Källa S 10 SM 9001 Kapitel 5

r N

100000 inom arma 70000 como soooo mm V Funlljø- WXX §1. XIII ggn 10000 morom o mi ms m1 1 im um man im nu man ma J L

Hirvärvsarbelc

80 procent mödrar med harn i åldern 7-9 år var förvärvsarbeav 1988 ÃRSYS, SCB. 4l hade mödrar arbetade tande procent som heltid, ungefär lika många hade mödrar som arbetade deltid, övri- 4 procent hade mödrar som arbetade mindre än lb timmar per ga vecka. Över 87 lfl-IZ-åringarnzi hade mödrar förprocent av som värvsarhetatle diagram 2. Utbyggnaden av den kommunala skolharnsnmsorgen bör ha medfört att det är färre barn i de lägre skoläldrarna som iir hänvisade till att klara sig egen hand eller som har en osäker form av omsorg när skoldagen är slut. När den senaste harnomsorgsundersökningen för skolbarn 7-l0 år i undersökningen gjordes av SCB 198283 var det 15 procent av barnen som fick klara sig egen hand när de kom från skolan.

Diagram 2 Barn i olika åldersgrupper med förvärvsarbetande mödrar Källa ARSYS 1968

f W

å Is-m pannan 10-64 Im.

1-15Im. Qvint 7-05 10-12 i J

Sammanfattningsvis hade skolbarnsomsorgen 1989 kapacitet SOU 1991 54 en i form av platser för över 160 000 barn, vilket innebar att knappt Kapitel 5 hälften av 7-9-åringarna och 7 procent IO-IZ-åringarna hade av plats i barnomsorgen.

5.2 Prognos för utbyggnaden till 1994

Kommunernas barnomsorgsplaner tyder att det skulle finnas minst 121000 platser i fritidshem 1994 för barn i åldern 7-9-år. Familjedaghemsplatserna skulle räcka till 49000 barn i dessa ca åldrar. Vår bygger kommunernas planer för åren prognos 1990-1994. Detta är något av en minimiprognos eftersom ett trettiotal kommuner inte har skickat in sina planer till socialstyrelsen. Vid mitten av 90-talet börjar de ökade barnkullarna att göra sig gällande i skola och skolbarnsomsorg samtidigt behovet som av skolbarnsomsorg för sexåringar kommer att Öka. Vi har gjort följande prognos Utbyggnaden skolbarnsomav sorgen fortsätter att vara något lite högre än kommunernas barnomsorgsplaner till 1994. Då skulle det kunna finnas totalt 175000 platser i fritidshem och familjedaghem. Om man räknar med att enbart 50 procent av sexåringarna börjar skolan vid denna tidpunkt skulle 48 procent av barnen i åldern 6-9 år kunna plats i skolbarnsomsorgen. En prognos som i stället baseras direkt de senare årens utbyggnadstakt av fritidshemsplatser 9000 platser årligen, men minskning av familjedaghemsplatser 1000 platser årligen skulle resultera i plats för 201 000 barn i skolbarnsomsorg år 1994. Med den utbyggnadstakten skulle det bli plats för 55 procent barav nen i åldern 6-9 år. Under de åren har utbyggnaden Översenare stigit kommunernas egna planer.

5.3 Omfattning av skolbarnsomsorgens olika

former

Utbyggnaden av skolbarnsomsorgen varierar mycket i olika kommuner. Delar man in kommunerna i grupper efter tåtortsgrad, invånarantal och näringsstruktur finner i storstäderna 77 man procent av barnen 7-9 år i fritidshem eller familjedaghem 1989. Lägsta andelen 7-9-åringar i skolbarnsomsorg hade landsbygdskommunerna med knappt 36 procent diagram 3.

Andel barn 7-9 år i skolbarnsomsorg 1989 SOU 1991 S4 Diagram 3 Källa Barnomsorgsplanerna 1990-1994 Kapitel 5

____ . . _..._

skolältlern finns i dag huvudsakligen tre olika forl-ör barn i fritidshem, utvidgad syskongrupp i daghem mer av barnomsorg För främst barnen i åldern 10-12 år finns och familjedaghem. i del kommuner olika former öppen fritidsverksamhet. även en av Fritidshem är den form barnomsorg för skolbarn som exav från mitten 1980-talet diagram 1. Antalet panderzit mest av har minskat i både familjedaghem och utvidgade sysskolbarn i daghem sedan slutet 1980-talet. Det är en utkongrupper av

veckling ser ut att fortsätta. som Är fanns 52 sjuåringzirnzi med plats i skol- 1989 procent av i fritidshem, 10 procent i daghem och 38 procent barnsomsorgen

i familjedaghem.

Föraallting fritids-hem-fzznziljcdzrghaxnz

mellan olika kommuner när det gäller för- Variationerna är stora skolbarn mellan fritidshem och familjedaghem. Detdelningen av slår också igenom vid jämförelser mellan länen. 1 Stockholms ta län fanns 80 procent barnen i fritidshem och Norrbottens ca av 20 i familjedaghem. I flertalet län i övrigt och övriga ca procent i fritidshem mellan 40 och 60 procent diagram 4. var andelen utgör liten del barnomsorgen i Sve- Enskild barnomsorg en av Är 3,5 alla daghems- och fritidshemsrige. 1989 drevs procent av regi. 54 enskilda fritidshem och 118 kombinerade platser i enskild 1800 skolbarn. Antalet enskilda daghem-fritidshem tog emot ca uppgick samma år till ca förskolebarn i enskild barnomsorg

10000. SCB-statistiken för 1989 fanns totalt 12922 förskolor linligt zinlåiggningar i hela landet. 12306 dessa hade och fritidshem av huvudman, 2 skolstyrelse och 28 annan primärsocialnâimnd som

kommunal styrelsenåimnd. 8 anläggningar drevs landsting, 3|7 sou 1991 54 av löråiIdrakuuperaliv och 2l av annan enskild huvudman. Kapitel 5 av Diagram 4 Barn 7-l2 år i skolbarnsomsorgen fördelade på fritidshemdaighcm och lhmiljedaghem i de olika länen 1989 Källa S l0 SM 9001

oioaoaoaosoaomaoaoioo J

Av det totala antalet anläggningar I2922 utgjordes 26l6 av renodlade fritidshem, 6149 enbart daghem 1898 var envar hart deltidsgrupper och 2259 innehöll flera verksamhetsformer. Av de 2l6 renodlade fritidshemmen bestod 2040 av endast en avdelning, 458 hade två avdelningar och 69 tre avdelningar. Resterande 49 fritidshem hade således fyra eller fler avdelningar.

Öppen fritids verksamhet SOU 1991 54

Kapitel 5 Socialstyrelsen har i en enkät till barnomsorgsplaneringen 1990- 94 frågat kommunernas planer för öppen fritidsverksamhet om för barn i åldern 10-12 år ocheller kommunen hade planer om någon sådan verksamhet. 101 kommuner de totalt 251 av som besvarat enkäten före juli 1990 uppgav att de hade någon sådan form av verksamhet. 145 besvarade frågan nekande och 5 kommuner besvarade inte frågan om de hade Öppen fritidsverksamhet. 106 kommuner hade planer att starta eller utveckla öppen fritidsverksamhet under planperioden, 138 kommuner hade inga planer och 7 besvarade inte frågan de hade några planer. om Slår båda frågorna visar det sig 57 man samman svaren att kommuner både hade Öppen fritidsverksamhet för barn 10-12 år och fortsatta planer utbyggnad. 41 kommuner svarat att som de hade öppen verksamhet planerade inte någon ytterligare. l 50 kommuner som inte hade någon verksamhet fanns planer eller pågick diskussioner start för olika former öppen verksamom av het. 95 kommuner har svarat att de inte hade någon sådan verksamhet och att de inte heller hade planer igångsättning inom de närmaste åren. Av de former för fritidsverksamhet som nämns i svaren enkäten är de vanligaste någon form verksamhet i fritidsgårdar, av fritidsklubbar ofta integrerade i fritidsgårdar och skolor och eftermiddagshem. Ofta bedrivs eller planerar socialnämnderna att bedriva sådana verksamheter i samarbete med skolan, fritidsnämnden och i några fall även kulturnämnden. 1 flera fall talas om överförande av skolbarnsverksamheten till skolan. 1 hel del en kommuner svarar redan fritidsnämnden eller skolan för hela eller delar av den öppna verksamheten för barn i skolåldern, ofta som också vänder sig till barn under tio års ålder.

5.4 Samlad skoldag

Samlad skoldag innebär att alla elever i en skola förutom lektio ner och tid för måltider och vila skall ha tillgång till fria aktiviteter. SlA-utredningen SOU 197453 och 1968 års barnstugeutredning, som gemensamt förde fram förslaget samlad skoldag, om ville att man skulle samla och samordna för barn och resurser ungdom, skapa regelbundenhet i skolgången och att skolan skulle ta ett större ansvar för skolbarnens omsorg och fritid. Skolöverstyrelsens uppföljning samlad skoldag, omfatav som tar läsåren 198485, 198586 och 198687, visar att ungefär hälften av landets elever i låg-, mellan- och högstadierna omfattas såav dan verksamhet. Skolan och föreningslivet. Kommentarmaterial. Läroplaner 1987105 samt tabellmaterial från SÖ, O-avdelningen 1987-07-17

l huvudsak är det kommunalt anställda fritidsledarefritidspe- SOU l99l 54 dagoger som svarar för den icke schemabundna tiden. Därnäst Kapitel 5 kommer ledare från föreningar främst idrottsföreningar och religiösa organisationer Skolvärdar, lärarassistenter och vaktmästare arbetar också inom verksamheten. Lärare, föräldrar och elever utnyttjas sällan som ledare under icke schemabunden del skoldaav gen, enligt skolöverstyrelsens uppföljning. En viktig orsak till den relativt långsamma utvecklingen av samlad skoldag anges vara kommunernas minskade ekonomiska resurser. De knappa resurserna innebär att det är svårt att engaföreningsledare under dagtid. Även lokalfrågan kan svår gera vara att lösa där man inte har fritids- och föreningsgårdar i skolans närhet. Andra förklaringar som inte kommer fram i enkäten är att det funnits ett ideologiskt motstånd mot den samlade skoldagen som begrepp och företeelse i vissa kommuner. Antalet kommuner som hade samlad skoldag minskade från läsåret 198586 till l98687 medan antalet elever omfattades som av samlad skoldag ökade från 47 till Sl procent. Andelen elever som hade samlad skoldag Ökade i sexton län, minskade i tre län och var i stort sett oförändrad i fem län. Största omfattningen hade samlad skoldag högstadiet, 64 procent. Av lågstadiets elever omfattades 41 procent och melav lanstadieeleverna 46 procent. Skolbarnsomsorgskommittén gjorde under 1990 enkät till en landets samtliga skolchefer om samverkan mellan skola och skolv barnsomsorg. En fråga gällde samlad skoldag för låg- och mellan stadiet. 33 procent av kommunerna uppgav att hade samlad man skoldag för dessa stadier. Det finns endast ett mycket svagt stöd för hypotesen att samlad skoldag har mindre omfattning i län där skolbarnsomsorgen är väl utbyggd och vice versa. l några fall har båda typerna av verksamheter en relativt sett stor omfattning. Det torde snarare vara så att fritidshemsverksamheten och dess personal i många fall utgör en viktig komponent i den samlade skoldagen. Som senare framgår de i kapitel 10 redovisade exemplen av samverkan skola-skolbarnsomsorg är det vanligt att man bygger verk samheten från en grund som utgörs samlad skoldag. av en

5.5 Personalen

l förskolor och fritidshem fanns totalt 95 600 anställda 1989 76 455 årsarbetare. Det totala antalet dagbarnvårdare 31 000. var 8 500 av de anställda i förskolor och fritidshem år 1989 hade fritidspedagogutbildning och nära 800 fritidsleclzirutbildning. Personal med förskollärarutbildning uppgick till över 40 000 och drygt 38000 hade barnskötarutbildning. 197273 fanns 742 anställda i

barnomsorgen med fritidspedagogutbildning. Personal med fri- SOU 1991 54 tidsledarutbildning specificeras i statistiken från år 1981. Kapitel 5 Personaltätheten antalet barn per anställd i fritidshem och - daghem har förändrats följande sätt sedan 1975. För jämförelskull har vi också tagit med personal i grundskolan och delsens tidsförskolan.

Antal barn per anställd i

I Anger det totala antalet barn per anställd. Personal i tleltidsförskola har oftast två barngrupper per dag. 2 Endast lärarpersonal.

Materialet går inte utan vidare bearbetning att jämföra mellan förskola, skola och fritidshem. Det bör betonas att öppethållandet eller tiden för verksamheten varierar. Därför skall begreppet personaltäthet inte tolkas som den faktiskt närvarande personalen vid en viss tidpunkt. Daghem och fritidshem har i allmänhet öppet 10-12 timmar dag och tiden i skolan är för årskurs 3 i per genomsnitt 6 timmar per dag. Verksamheten i deltidsförskolan pågår 3 timmar per dag och grupp. Personaltätheten har enligt dessa siffror minskat i fritidshem och ökat i daghem. Man kan också konstatera att under 1980-ta- Är 1981 let har antalet barn per fritidspedagogfritidsledare ökat. År fanns i verksamheten 9,4 barn per fritidspedagogfritidsledare. 1989 fanns det 11,8 barn varje fritidspedagogfritidsledare. Minskningen av personaltätheten i denna bemärkelse kan till viss del bero en lägre allmän personaltäthet och till en viss del att det finns förskollärare som arbetar med skolbarn, t.ex. i daghemmens utvidgade syskongrupper. Av tabellerna 8-11 i bilaga 6 framgår fördelningen av personal

antal anställda respektive årsarbetare med olika utbildning inom

barnomsorgen 1980 och 1989 inom de olika verksamhetsformerinkl. fritidshemsavdelningar. Där visas också fördelningen av na, anställda i fritidshemsavdelningar olika utbildningar åren 1980 och 1989. Andelen personal i fritidshemsavdelningar med fritidspedagogutbildning har minskat något. Andelen med förskollärar-, barnskötar, eller annan barnavårdsutbildning om man inkluderar personal med fritidsledarutbildning har ökat. Samtidigt har an- delen personal utan formell barnavårdsutbildning minskat mellan de båda åren. Med tanke att antalet barn i skolåldern i daghem ökat mellan de båda åren skulle man kunna anta att andelen fritidspedagoger hade Ökat där, vilket den inte gjort. Andelen fritidspedagoger i daghemsavdelningar har i stället minskat något.

Diagram 5 Fritidshemsavd 1980 och 1989. Anställda fördelade eller SOU 1991 54 utbildning Kapitel 5 Källa S 1981 128 och S 10 SM 9001

77 1

i

§-

E

máz

g

m

m

iaumaiaaiaaomsiosuuzoi J k

År 1989 fanns 4 300 anställda med barnskötarutbildning och ca 97 80 barn i åldern 7-12 år i fritidshemsavdelningar. För de ca omkring 12000 skolbarnen i daghemsavdelningar skulle det beräkningsmässigt ha funnits 530 barnskötare 1989. Antalet barnskötare inbegripna i skolbarnsomsorg detta år skulle därsom var med uppgå till 4830. Med ytterligare 10000 skolbarn i fritidshem och daghem år skulle det behövas ytterligare 440 barnskötare. per Totalt kan alltså barnskötarutbildad personal i skolbarnsomsorgen Är 1992 skulle år 1990 beräknas ha utgjort drygt 5200 personer. denna personal komma att omfatta över 6000 anställda.

5.6 Sammanfattning

Sedan 1971 har antalet barn med plats i skolbarnsomsorgen ökat från 19 000 till 161 000. Är 1973 fanns 6 alla barn 7-9 procent av år Är 1989 omfattades 48 alla i skolbarnsomsorgen. procent av barn i denna ålder av någon form av skolbarnsomsorg, fritidshem, utvidgad syskongrupp i daghem eller familjedaghem. Av barnen i åldern 10-12 år har genom åren en mycket liten andel haft plats i skolbarnsomsorg 1973 rörde det sig om I pro- cent och 1989 7 procent. Detta gäller inskrivna barn. Dessutom finns öppen verksamhet i flera kommuner. om en Är 1988 hade 86 7-9-åringarna och 87 procent procent av av 10-12-åringarna mödrar förvåirvsarbetade, varav flertalet 16 som timmar vecka eller let innebär att fortfarande en stor per mer. del skolbarnen med förvärvsarbetande mödrar har av de yngre form under skolfri tid. 198283, då den senaste annan av omsorg barnomsorgsundersökningen gjordes avseende barn i skolåldern, fick 15 procent barnen i åldern 7-10 år klara sig helt egen av hand när de kom från skolan.

En baserad de senaste årens utbyggnad visar att det SOU 1991 54 prognos skulle komma att finnas plats för 55 procent barn i åldern 6-9 Kapitel 5 av år i skolbarnsomsorgen antar att 50 procent av 6-åringom man arna börjar skolan 1994. Utbyggnaden av skolbarnsomsorgen varierar avsevärt i kommunerna. Högst är andelen 7-9-åringar i skolbarnsomsorgen i storstäderna 77 procent. Lägsta andelen 36 procent har lands- - bygdskommunerna. Fritidshem år den form av barnomsorg som har ökat mest under 1980-talet. Är 1980 hade 13 landets alla 7-9-årprocent av ingar plats i fritidshem och 9 procent hade plats i familjedaghem. År 1989 hade 32 plats i fritidshem och 16 i faprocent procent miljedaghem. Även i detta avseende finns stora skillnader mellan olika typer av kommuner. l Stockholms och Norrbottens län hade ca 80 procent av barn 7-9 år i skolbarnsomsorgen plats i fritidshem. l flertalet övriga län var fritidshemsbarnens andel mellan 40 och 60 procent. Är 1989 fanns 54 enskilda fritidshem och 118 kombinerade daghemfritidshem. l dessa fanns plats för ca 1800 barn i skolåldern. Svaren en enkät som socialstyrelsen gjorde i början av 1990 visade att relativt kommuner har satsat öppen fritidsverksamhet speciellt riktad till barn i åldern 10-12 år. För sådan verksamhet utgår automatiskt ett statsbidrag till kommuner med vanlig fritidshemsverksamhet. Samlad skoldag omfattade läsåren 198485, 198586 och 198687 ungefär hälften av landets elever i grundskolan. 198687 var 471 700 av landets totalt 928 400 elever inbegripna i samlad skoldag. Högsta andelen elever i sådan verksamhet av länen hade Norrbotten med 82 procent och den lägsta Västmanland med endast 10 procent. Största omfattningen hade samlad skoldag högstadiet där 64 procent eleverna erbjöds sådan verksamhet. Av lågstadiets eleav ver omfattades 41 procent och av mellanstadiets 46 procent. Är 1989 utgjordes personalen i förskolor och fritidshem av totalt 96 600 varav 8500 hade fritidspedagogutbildning och nära 800 fritidsledarutbildning. Personaltätheten i fritidshem har minsdå År 1989 kat sedan 1975, det fanns 7,4 barn per anställd. var det 8,5 barn varje anställd. Samtidigt har antalet barn varje anställd med fritidspedagog- eller fritidsledarutbildning ökat, dvs. även i det avseendet har personaltätheten i fritidshemsverksamheten minskat. Sådana uppgifter ger inte några besked om kvalitetsutvecklingen i verksamheten men borde ge anledning att närmare studera hur verksamheten fungerar. Samtidigt som andelen personal med fritidspedagogutbildning har minskat i fritidshemmen mellan åren 1980 och 1989 har det skett en ökning av andelen personal med förskollärar- och barn-

skötarutbildning samt annan barnavårdsutbildning inkluderande

fritidsledarutbiIdade. l fritidshemmen har under denna tid perso SOU 1991 54 nal utan formell utbildning minskat. Kapitel 5 [in beräkning visar att ca 4800 med barnskötarutbildning var Ãr sysselsatta med skolbarnsomsorg exkl. familjedaghem 1989. 1992 skulle sådan personal kunna komma att uppgå till 6000 anställda.

i tidig

SOU 1991 54

6 Om barns utveckling

Kapitel 6

skolålder

6.1 Inledning olika teorier om utveckling

-

Detta kapitel handlar vad det är som karakteriserar barns utom veckling, främst i 7-l2-årsåldern. Med utveckling menas här den gör barn allt i stånd att förstå och orientera sig i process som mer omvärlden. Genom utveckling ökar gradvis barnets förmåga att individ i förhållande till andra. För detta behöver agera som egen barn tillägna sig vissa kunskaper och färdigheter samt tillfälle att tillämpa dessa i praktiken. Det finns flera olika sätt att se och bedöma hur utvecklingsker och stimuleras. Ett synsätt innebär att barn utvecklas av en vad sker inom varje individ ett naturligt och förutbesom stämt sätt. Barnet mognar, som när en blomma först blir knopp för sedan slå ut i full blom. Detta synsätt brukar kallas för att mognadsteori. Ett annat synsätt lägger tonvikten vid att utvecklingen sker geaktiv stimulans. Barnet utvecklas genom att det huvudsaklinom får impulser utifrån. Detta synsätt kallas inlärningsteori. gen En tredje teoribildning lägger tonvikten just vid själva samspelet. Interaktionen mellan barnet och omgivningen är källan till utveckling. Utvecklingen äger ständigt rum i och styrs av växelspelet individ-omgivning. Denna inzeraktionistzlska utvecklingstcori har vunnit stort gehör i dagens skola och skolbarnsomsorg.

6.2 Några viktiga drag i barns utveckling

Barns utveckling kan delas upp i fysisk, motorisk, emotionell, kognitiv och social. Dessa aspekter av utvecklingen är nära sammanflätade med varandra och bildar en helhet. Den sociala aspekten är mest framträdande under den period i barns liv som skolaskolbarnsomsorg arbetar med. Mycket intresset och kunskapsutvecklingen har tidigare inav riktats barns utveckling under småbarnsåren. Det är först under de senaste åren som medvetenheten ökat om vad som karakteriserar barns och ungdomars utveckling under skolåren. l dag

vet att 7-12-årsåldern i högsta grad är för barnet intensiv SOU 1991 54 en utvecklingsperiod. Barnet måste samspelet med omgiv- Kapitel 6 genom ningen lära sig handlingsmönster och förhållningssätt till omvärlden. Barnet formas till samhällsmedlem av föräldrar, syskon, släktingar, kamrater, pedagoger och andra personer de kan tänsom kas ha som förebilder. Alla dessa har inflytande, medvetet eller omedvetet, barns socialisation. Begreppet socialisation står för hela den process varigenom individen lär sig utveckla beteenden som är brukliga och allmänt accepterade enligt de rådande värderingarna i samhället. Utvecklingen sker alltid i relation till omgivningen. Barns uppväxtmiljöer har därför stor betydelse.

6.3 Utvecklingsekologi

De olika miljöer som barn ingår i hänger ett ekolosamman giskt sätt. En amerikansk forskare, Urie Bronfenbrenner, har skapat en modell för hur dessa sammanhang ser ut. Eftersom den utvecklingsekologiska modellen fått stor spridning och betydelse för förståelsen av sambandet mellan individen och miljön väljer att kortfattat återge den. Som framgår av själva namnet lägger den utvecklingsekologiska modellen huvudvikten vid miljöns inflytande i samspelet individ-omgivning. Barn utvecklar ett nätverk av relationer till sin närmaste miljö. Denna närmiljö består flera mindre system, s.k. mikrosyav stem. Efter hand som barnet orienterar sig allt vidare i omvärlden kommer det att ingå i allt fler mikrosystem, t.ex. förskola, skola, skolbarnsomsorg, grannskap och kamratgrupp. Nätverken i dessa system hänger samman med varandra och bildar mönster som mycket konkret påverkar utvecklingen. Relationerna mellan olika mikrosystem, närmiljöer, bildar i sig en särskild nivå, som kallas för mesosystem. Vi kan ta ett exempel från skolans område. Barns möjligheter till inlärning är nära beroende av en god miljö, väl fungerande under andra en omsorg delar av dagen och samarbetet mellan hemmet och skolan. Nästa nivå i det utvecklingsekologiska är sociala försystemet hållanden. Barn har inte direkta möjligheter påverka att dessa, men som sett tidigare i kapitel 4 påverkar de sociala villkoren i stor utsträckning barnens utveckling. l Bronfenbrenners system kallas sociala förhållanden för exosystem. Exempel ett exosystem är föräldrarnas utbildning och deras positioner i arbetslivet. Samhället bildar helhet för barns utveckling. Här som en ram spelar sådana förhållanden in den tongivande kulturen, ideosom logiska, politiska, ekonomiska och historiska värderingar styr som

samhällets utveckling ett långsiktigt sätt. Det kan t.ex. gälla sy- SOU 1991 54 på barndom, uppfostran, undervisning i relation till omsorg, Kapitel 6 nen barns betydelse i samhället etc. Detta system kallas makrosystem. Den utvecklingsekologiska modellen har givit forskare och praktiker redskap för att förstå barns utveckling i ett socialt perspektiv. Poängen är att samtliga delar barns utveckling sker i av samspel med varandra och i förhållande till miljön. Det räcker alltså inte att enbart inrikta sig en aspekt av barnets utveckling i undervisning eller Det krävs en helhetssyn för att stödja omsorg. utveckling hela barnets kompetens och förmågor. en av

6.4 Fysisk och motorisk utveckling

Från det barnet är cirka 7 år fram till lö-årsåldern sker en avsevärd fysisk och motorisk utveckling. De flesta ungdomar är i stort sett fysiskt fullvuxna vid 16 års ålder. Takten i den fysiska utvecklingen skiljer sig mellan flickor och pojkar. Flickornas utveckling går generellt i snabbare takt i mitten åldersperiosett en av den, dvs. vid 10-12 år. Efter l5-l6-årsåldern hämtar dock pojkarna in flickornas försprång. Barnets förmåga att samordna sina rörelser ökar. Motoriken utvecklas särskilt under den första delen av perioden fram till tonåren. Detta gör att skickligheten i sådant att fånga en som boll, cykla, balansera, spela fotboll eller hoppa rep Ökar. Finmotoriken utvecklas också. Då barnet utvecklas fysiskt, motoriskt och övergår från att vabarn till att bli ungdom märks de individuella variationerna allt ra tydligare.

6.5 Utveckling av språk och tänkande

Även i barns förmåga att tänka och uppfatta sin omvärld sker avgörande framsteg i de aktuella åldrarna. Någonstans i åldern 6-8 år utvecklas barns tänkande från att enbart ha förmågan till att utgå från den till att kunna sätta sig in i någon anegna personen position. Man brukar säga att barnet lämnar det egocentrisnans ka stadiet och förmår tänka reversibelt. Denna förmåga att kunna ta någon annans utgångspunkt blir avgörande för barnet för att förstå omvärlden mer fullständigt och fördjupat än tidigare. Barns verbala förmåga år grunden för tankeutveckling och kommunikation även det finns olika uppfattningar om i vilom ken mån detta har direkt med själva läs- och skrivutvecklingen att göra. Barnets språktillägnande är i hög grad en aktiv skapande pro- Den börjar redan hos det nyfödda barnet för att sedan pågå cess.

till vuxen ålder. Processen är beroende näring från omgivning- SOU 1991 54 av en, återkoppling, samtal, positivt intresse Förutom stimu- Kapitel 6 m.m. lans måste barnet tid för stillhet, vila och eftertanke. Språkutvecklingen sker hela tiden i interaktion med omgivningen. Barnet utvecklar samtidigt med språket sitt logiska tänkande, förmågan att hantera symboler och tänka abstrakt. Under senare delen av barn- och ungdomsperioden kan den unge tänka det sätt som vuxna normalt behärskar. Förmågan att tänka abstrakt och att hantera symboler kan förbättras genom aktiv stimulans. Tänkandets utveckling innebär att den unge allt mera kan utveckla generaliserbar kunskap. Man förstår t.ex. att en regel eller ett förhållningssätt gäller i flera olika situationer. Förmågan till jämförelser och att värdera sig själv i förhållande till andra utvecklas. Det är grundläggande för att kunna utveckla en egen identitet och en individuell social roll. l dag tycks pedagoger vara överens om att det fordras miljöer runt barnet som är stödjande och som uppmuntrar många uttrycksmedel. Även kreativitet utvecklas i socialt samspel med ett omgivningen. Ett lagom kaos och en tillåtande attityd till vad barnet skapar självt eller i samarbete med andra är viktiga förutsättningar för en kreativ miljö. Men det behövs också vuxna som vågar söka det ovanliga, har ett öppet förhållningssätt mot det som utmanar det etablerade och som hjälper barnet att vidga perspektivet.

6.6 Kamrater och identitet

Barn behöver andra barn för att kunna pröva ut och etablera mellanmänskliga normer, värderingar och umgängessätt. Kamraterna blir viktiga förebilder att identifiera sig med. Gemensamma regler och sätt att vara mot varandra skänker trygghet. Det ger också förståelse för sociala regler och förhållningssätt i omvärlden. Barnets utveckling i kamratgruppen gör det möjligt att värdera de normer och attityder det möter hos föräldrar och andra vuxna. Kamraterna blir viktiga i frigörelseprocessen från vuxna och i skapandet av en egen identitet. Barnet och den unge prövar ofta tillhörighet i flera grupper som ger erfarenhet av olika sociala mönster. Kamratgruppens relationer och dess betydelse för barnet kulminerar strax före tonåren. Föräldrarnas påverkan betyder trots det mycket för barnen även i dessa åldrar. Det avgörande i formandet av en egen identitet sker i vår aktuella åldersgrupp. Grunden läggs visserligen under den tidiga barndomen, men det är först under skolåldern som barnet blir medvetet om och reflekterar över bilden av sig själv. Barnet blir då känsligt för påverkan. Det sociala samspelet inom kamratgruppen ger gruppmedlemmarna och hela gruppen upplevelsen av ge-

mensam tillhörighet och vi-känsla. Sådan yvi-känsla är viktig SOU 1991 54 för att barnet skall uppleva trygghet och samhörighet med andra. Kapitel 6 Ur detta utvecklas identiteten, dvs. den självbild som individen formar; hans eller hennes svar frågan vem är jag Utveckling av identitet och hur man uppfattar sig själv är mycket beroende av det sociala sammanhang där ingår. Det man kan t.ex. vara förhållanden som familjens sammansättning, relationen till föräldrarna, vilka ekonomiska och sociala resurser som finns i den närmaste omgivningen och inte minst de erfarenheter barnet gör inom skola och skolbarnsomsorg. Det sociala arvet i form av föräldrarnas egen självkänsla och sociala position är viktigt för den bild barnet själv utvecklar av sig och sina möjligheter i samhället.

6.7 Moralutveckling

Barn utvecklar i 7-l2-årsåldern förmåga att kunna förstå och resonera kring etiskamoraliska frågor ett mer fördjupat och komplext sätt. Då utvecklas uppfattningar om vad som är rätt och fel, sant och falskt samt över huvud taget barnets sätt att värdera sin omvärld. Grunden för utvecklingen av en medveten moral och rättskänsla är kopplad till den tidigare utvecklingen av barnet som beskrivit. Det gäller t.ex. förmågan att sätta sig in i roll, en annan utveckla en klar identitet och självuppfattning. Det lilla barnet ser regler som absoluta. Reglerna är ofta kopplade till en viss välbekant auktoritet. Man får t.ex. inte över gatan därför att föräldrarna säger att det är förbjudet. Genom barnets utveckling blir moraliska bedömningar allt mer komplexa. Barnet bedömer själv reglers innehåll i förhållande till avsikt och handling. Denna förmåga utvecklas i hög grad genom samspelet med kamrater och andra viktiga personer i omgivningen. Barns intresse för s.k. regellekar under denna period kan ses som ett sätt att träna sig själv och andra jämnåriga för vilka regler i samvaron som skall gälla och hur de skall tillämpas. Barn i den här åldern intresserar sig ofta för större livs- och samhällsfrågor. Barn vill diskutera etiska frågor med för att vuxna få deras uppfattningar klargiorda. Detta intresse kvarstår och utvecklas även under de första tonåren och leder inte sällan till aktivt engagemang i idémässiga föreningar aktionsgrupper etc. Exakt hur barn lär sig resonera och vilka regler för bedömningar av moralfrägor som de utvecklar beror i grunden den sociala miljö och den kulturella tradition som finns där de växer upp.

6.8 Sammanfattning SOU 1991 54

Kapitel 6 Den här översiktliga diskussionen om några framträdande drag i barns utveckling visar att åldern 7-l2 år innebär en kraftfull ökning barns förmågor i olika avseenden. Tonvikten i utvecklingav ligger de sociala aspekterna, dvs. barns och ungas kompeen tens att förstå, handla och orientera sig i omvärlden. Den ökade självständigheten och förmågan till eget ansvarstagande växer ur samspelet med andra, och jämnåriga kamrater. Synen vuxna människan i detta perspektiv betonar utveckling genom socialt samspel och aktiv stimulans från omgivningen. Barns och utveckling äger inte så att alla förmågor ungas rum utvecklas samtidigt hos varje individ. Snarast karakteriseras utvecklingen av stora individuella variationer. Utvecklingen bildar en helhet. Sker en utveckling i en aspekt kommer den även att ett påtagligt sätt påverka andra delar av individens förmågor. Den vill påverka den process där barn som blir samhällsvarelser måste för att lyckas väl göra detta utifrån en helhetssyn barns utveckling. Senare i vårt betänkande kapitel 7 och 9 utvecklar vi de pedagogiska konsekvenserna av denna helhetssyn barns utveckling.

7 Mål och för skola-

riktlinjer

SOU 1991 54 Kapitel 7

skolbarnsomsorg - några utgångspunkter

7.1 Inledning

l detta kapitel lyfter fram några utgångspunkter för ett samlat måldokument för en integrerad verksamhet skola-skolbarnsomsorg. Vi ansluter oss i allt väsentligt till synsättet i direktiven för kommittén för frågor om mål och riktlinjer m.m. för barnomsorgen och det offentliga skolväsendet, den s.k. läroplanskommittén dir. 19919. Verksamheten i skola och skolbarnsomsorg bör utgå från det enskilda barnets förutsättningar och behov. Den bör präglas av en helhetssyn barns och ungdomars utveckling och sätta barnet i centrum. Trygghet är en nödvändig förutsättning för barns inlärning och utveckling. De samlade målen bör därför betona vikten av att alla barn får sina behov av omsorg och stimulans tillgodosedda. Mål och riktlinjer för skola och skolbarnsomsorg bör omfatta all den verksamhet som samhället bedriver utbildning, omsorg och rekreation som syftar till att fostra och stödja barn och ungdom i deras utveckling. Samhällets insatser skall komplettera hemmet och kan därför komma att variera i omfång och inriktning för de enskilda barnen. Samhällets omsorg för barn och ungdom gäller alla barn. En viktig grupp är de som olika sätt är beroende av särskilt stöd för sin utveckling. Hit hör barn och ungdomar med någon form av psykisk utvecklingsstörning samt de som av fysiska, sociala eller medicinska skäl behöver extra insatser för sin utveckling. Utgångspunkten för allt arbete inom skola-skolbarnsomsorg bör vara att varje barns särskilda förutsättningar tas till vara. Barnen skall mötas den nivå, utvecklingsmässigt och kunskapsmässigt, där de befinner sig. Personalen skall i sitt arbetssätt knyta an till de kunskaper och erfarenheter som barnen redan tillägnat sig. Då bygger skolan och skolbarnsomsorgen vidare det pedagogiska förhållningssätt som barn och föräldrar lärt känna sedan förskolan.

l måldokumenten bör framgå vilket åvilar olika ni- SOU 1991 54 ansvar som våer, statlig, kommunal och verksamhetsnivån skola-skolbarns- Kapitel 7 omsorg.

7.2 Samhällets mål för skola-skolbarnsomsorg i dag

Ett samlat måldokument för skola-skolbarnsomsorg bör utgå från de mål i dag finns för de skilda verksamheterna för barn och som ungdom. Mål och riktlinjer finns i olika dokument. De grundläggande värderingar kommer till uttryck i dessa måldokument som är djupt förankrade i vårt samhälle. För skolan finns mål och riktlinjer reglerade i skollag och läroplaner. Lokala skolplaner beskriver hur skolverksamheten skall utvecklas. För fritidshemmen, familjedaghemmen och den öppna fritidsverksamheten finns mål och riktlinjer i socialtjänstlag, pedagogiskt program för fritidshem, allmänna råd för familjedaghem och i av kommunerna utarbetade riktlinjer. Regeringen har också lagt fram ett kulturprogram för barn och ungdom riktar sig till all verksamhet för barn i grundskoleålsom dern. Programmet har utarbetats i samverkan med kommunförbundet. Skollagens och socialtjänstlagens grundläggande paragrafer betonar en allsidighet vad gäller barns och ungdomars utveckling och lärande. lnte enbart den personliga utvecklingen och lärandet utan även utvecklingen till dugliga samhällsmedlemmar framhålls

samt att denna skall främjas i nära samarbete med hemmen l §

skollagen och 12 § socialtjänstlagen. . l läroplanen och det pedagogiska programmet för fritidshem beskrivs en helhetssyn för all verksamhet med barn och ungdom. Utbildning och bör utgå från barns och ungdomars behov omsorg och verklighet. Helhetssynen bör också innebära att personalen ser samband mellan barns och ungdomars utveckling och lärande

och dessutom förstår betydelsen av socialt samspel interaktion i

allt växande. Barns och ungdomars behov varierar beroende ålder, utveckling och uppväxtvillkor. Varje barn måste i omsorg och utbildning mötas utifrån sina speciella förutsättningar och det stöd och den stimulans krävs för att utveckla sin förmåga som och sina intressen. Personal i skola och fritidshem måste ha kunskap om barns och ungdomars situation, miljö och vardag. Barn utvecklas och lär sig ständigt. Helhetssynen som den beskrivs i läroplan och pedagogiskt utgår från ett nära program samband mellan utveckling och lärande. Både i skolan och fritiden är det därför viktigt att barn och ungdom kan delta i aktivi-

teter som tillgodoser deras intressen och behov av att undersöka SOU 1991 54 och pröva sin omvärld. Kapitel 7 Både läroplanen och det pedagogiska programmet betonar att det sociala samspelet människor emellan är avgörande för all utveckling och lärande. Det handlar om den anda som präglar arbetsgemenskapen i skola och skolbarnsomsorg. Det vardagliga livet med dess växelspel mellan människor, ting och företeelser är det viktigaste fältet för barns och ungdomars inlärning och utveckling. l skolans och fritidshemmens måldokument uttrycks detta sätt en gemensam syn arbetssätt och inriktning. De värderingar, den människosyn och kunskapssyn som ligger bakom de här refererade måldokumenten når i dag inte alltid fram i utbildning och omsorg för barn och ungdom. Det kan bero att målskrivningarna är för oklara och abstrakta för att kunna konkretiseras av de yrkesverksamma. Det kan också vara så att personalen inte uppfattar dessa mål och riktlinjer som styrande för hur utbildning och omsorg skall utformas. Grundutbildningarna för lärare, fritidspedagoger och förskollärare tar inte heller i tillräcklig utsträckning upp de värderingar och den gemensamma syn som präglar samhällets mål för barn- och ungdomsverksamheten.

7.3 Innehåll och arbetssätt i framtida en

integrerad skola-skolbarnsomsorg

Barns utveckling i den tidiga skolåldern förutsätter verksamhet en där omsorg och pedagogik förenas. Det möjliggörs genom ett nära samarbete mellan grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare. Den pedagogiska verksamhet och den arbetsform som föräldrar och barn lärt känna i förskolan får då ett naturligt sätt sin

fortsättning i skola-skolbarnsomsorg. Övergången från förskola

till skola underlättas om verksamheten än mer anpassas till det enskilda barnets utveckling. Arbetet bör alltså bedrivas så att barnens individuella utveckling avgör omsorgs- och utbildningsnivå, inte deras fysiska ålder. Detta åldersblankan bl.a. ske genom dade grupper. Samarbetet med skolbarnsomsorgen underlättas också. Den har sedan länge organiserats i åldersblzmdade grupper. l mål och riktlinjer bör barns och ungdomars delaktighet i planering och genomförande av verksamheten i skola-skolbarnsomsorg framhållas. Arbetsformerna skall vara sådana att barn och ungdom får ett verkligt inflytande och medansvar, utformat efter ålder och utveckling. Genom ett sådant arbetssätt i skola och skolbarnsomsorg förmedlas demokratiska värderingar till barn och ungdom.

Öl

l regeringens proposition 1990912115 vissa skollagsfrågor SOU 1991 54 om m.m., framhåller skolministern att klassen är ett naturligt forum Kapitel 7 för planering. Klassrådet är därför basen i skolans demokratiska system där eleverna får möjlighet att delta i demokratisk en process och utöva ett reellt inflytande över sin arbetssituation. Därmed läggs grunden för elevernas delaktighet i skolans beslutsprocesser prop. l9909ll 15. Frågan om vilka baskunskaper och basfärdigheter samt vilken social kompetens som barn och ungdom i första hand skall tillägna sig bör bli föremål för fortsatt översyn i arbetet med samlade mål och riktlinjer. l detta sammanhang kan det värdefullt att vara konstatera att kunskaper förändras hela tiden. Barn och ungdom måste lära sig att aktivt söka kunskap och bygga vidare den kunskap som redan är känd för dem. De måste också lära sig att hantera kunskap olika sätt och förstå sammanhang i tillvaron. Ett temainriktat arbetssätt i skola-skolbarnsomsorg är att föredra. Barns och ungdomars möjligheter att förstå helheten och se samband mellan olika kunskapsområden underlättas. Arbetssättet bör utgå från barns förutsättningar, intressen och egen verklighet. Det förutsätter ett aktivt pedagogiskt förhållningssätt där respekt för barnet omtanke, Iyhördhet och inlevelse är grunden. Tillägnandet av kunskap sker i ett samspel mellan den vuxne och barnet. Det sker också i samspelet barn emellan. Personal i skola-skolbarnsomsorg skall ta vara barns nyfikenhet och stimulera deras eget skapande. Den vuxnes roll blir att skapa förutsättningar för barns eget sökande efter kunskap. Arbetssättet skall också utmärkas glädje och Det av engagemang. skall vara roligt att lära sig. Barn måste tid och möjlighet att pröva sina kunskaper och färdigheter i praktiken. Tillsammans med och kamrater i vuxna sin nära omgivning bearbetar barn sina upplevelser och erfarenheter. l skapande aktiviteter tillsammans med andra, där barn får använda olika uttrycksformer eller i stillhet och avskildhet där barn kan reflektera och utveckla sitt tänkande blir kunskaper, färdigheter och social kompetens en integrerad del barnet. av Ovanstående gäller barn och ungdomar i allmänhet, får men än större betydelse för barn och ungdomar med behov särskilt av stöd för sin utveckling och sitt lärande. Samhället har ett särskilt ansvar för dessa barn. Genom uppsökande verksamhet skall kommunerna se till att dessa barn får sina behov tillgodosedda socialtjänstlagen 15 §. De skall stöd och hjälp för sin utveckling och sitt lärande utifrån sina särskilda förutsättningar. l mål och riktlinjer för den samlade verksamheten bör klart framgå vilket ansvar kommunen har för barns och ungdomars uppväxtmiljö. Genom förebyggande arbete och samhällsinriktade insatser skall barns och ungdomars uppväxtförhållanden förbättras. De anställda i barn- och ungdomsverksamhet skall medverka till insatser och åtgärder främjar sådan utveckling. som en

Huvudansvaret för barns och ungdomars fostran vilar hem- SOU 1991 54 men skola-skolbarnsomsorg skall komplettera dem. Sam- Kapitel 7 men, hällsutvecklingen har lett till att de flesta föräldrar har arbete utanför hemmet. Verksamheten i skola-skolbarnsomsorg får därmed ett stort ansvar för barns och ungdomars fostran och utveckling till harmoniska och goda samhällsmedborgare. Det är viktigt att föräldrar är delaktiga i sina barns och ungdovardag utanför hemmet. Mål och riktlinjer måste lägga fast mars föräldrars rätt till inflytande verksamheten. Det är endast tillsammans med föräldrarna som en bra verksamhet i skola-skolbarnsomsorg kan skapas. Personalen inom skola-skolbarnsomsorg skall aktivt bidra till att barnen lär känna sin närmiljö och får kontakt med andra verksamheter där. Efter hand skall barnen ta ett Ökat ansvar för sin utbildning och fritid och därmed ges stöd i sin frigörelse från det nära beroendet av vuxna.

7.4 Från mål och riktlinjer till integrerad

verksamhet

Skola-skolbarnsomsorg skall styras av regering och riksdag genom övergripande mål och riktlinjer. Kommunerna skall inom dessa ramar ha stor lokal frihet att forma verksamheten. Utvärdering blir nödvändigt alla nivåer i verksamheten. Genom den kan verksamheten stämmas av mot mål och riktlinjer, korrigeras och utvecklas vidare. Mål, riktlinjer och kommentarmaterial skall tillsammans med utvärderingar verksamheten säkerställa en likvärdig utbildning av och omsorg av hög kvalitet i hela landet. samlade målen för skola-skolbarnsomsorg bör betona De nya samspelet mellan lärande och fostrande moment i all utbildning och Detta kan i sig inte tyckas innebära någon förändomsorg. ring tidigare måldokument. Den avgörande skillnaden är att av målen nu skall rikta sig till en samlad verksamhet där skilda yrkesgrupper kommer att ha sin professionella hemvist. Kommunerna har ansvaret för verksamheten i skola-skolbarns- De skall konkretisera målen i skolplaner ocheller komomsorg. munala riktlinjer. Där skall framgå hur kommunen tänker utveckla verksamheten skola-skolbarnsomsorg för att uppfylla de samlade målen. Målen skall förverkligas av de anställda i den integrerade verksamheten. Deras verksamhetens innehåll och inriktning syn måste i allt väsentligt överensstämma med vad samlade mål och riktlinjer anger. Det ställer krav kunskap, kompetens och utvecklingsvilja hos de anställda i skola-skolbarnsomsorg. Fortbildning, personalutveckling, ledning, organisation och lokal resurstilldelning blir viktiga instrument för att nå målen.

Yrkesgrupperna har olika historia, tradition och kultur. Det SOU 1991 54 påverkar innehåll och arbetssätt i verksamheten. Ett Kapitel 7 synen stort värde ligger i att göra kulturerna synliga och att lära känna varandras bakgrund och historia. Det bör ske redan i grundutbildningarna, men kommunerna måste också ansvara för att tid och möjligheter ges för gemensam fortbildning kring dessa frågor. Ledaren för den integrerade verksamheten skola-skolbarnsomsorg måste vara väl förtrogen med och förstå betydelsen av de olika verksamhetsdelarnas kultur och tradition. Förändringsarbetet måste ledas och drivas i riktning mot de samlade målen. Den atmosfär och samarbetsanda som ledaren har förmåga att skapa blir avgörande för verksamhetens utveckling. En integrerad skola-skolbarnsomsorg måste formas gemensamt av all personal i samarbete med barn och föräldrar. Målen skall konkretiseras och preciseras av arbetsenheterarbetslag till lokala arbetsplanerutvecklingsplaner för verksamhetsområdet. Samspelet mellan de olika yrkeskategorierna har stor betydelse för hur de samlade målen kommer att uppfyllas. De olika kulturerna, traditionerna och yrkesrollerna blir en förutsättning, inte ett hinder, för att de samlade målen skall bli verkningsfulla i utbildning och omsorg. l det spänningsfält som uppstår i mötet mellan personal från barnomsorg, skola och skolbarnsomsorg bör samarbetet utvecklas i den riktning de samlade målen anger. Grundutbildningen skall ge den särskilda kunskap och kompetens som erfordras i rollen som lärare. fritidspedagog. förskollärare eller fritidsledare. Den skall även lägga grunden för ett närmare samarbete mellan pedagoger i skola-skolbarnsomsorg. Den kunskap och kompetens och det förhållningssätt som de anställda genom utbildning och erfarenhet tillägnar sig avgör samhällets möjligheter att säkerställa en likvärdig och god utbildning och trygg social omsorg för barn och ungdom. Till stöd och hjälp för arbetet i skola och skolbarnsomsorg utarbetas särskilda kommentarer. De skall förklara syfte och motiv med de samlade målen och ge exempel hur dessa kan konkretiseras. Det är viktigt att information om mål och motiv för verksamhetens inriktning ökar och att kunskaperna om den samlade verksamheten förbättras.

7.5 Uppföljning och utvärdering

Uppföljning och utvärdering är viktiga instrument i målstyrd en verksamhet. Verksamheten i skola-skolbarnsomsorg skall kunna följas upp och utvärderas alla nivåer. På nationell nivå behövs utvärderingen för att säkerställa en likvärdig utbildning och omsorg av hög kvalitet i hela landet. Lokalt är utvärdering nödvändigt för att kontrollera och utveckla verksamheten.

Uppföljning och utvärdering skall kontinuerligt göras av perso- SOU l991 54 nal i skola och skolbarnsomsorg. Den vardagliga utvärderingen av Kapitel 7 det egna arbetet skall stimuleras. l dag saknar många kommuner kunskaper för att systematiskt utvärdera verksamheten. Olika utvecklingsarbeten kan ge kunskap och erfarenhet sådan utvärdering. Att utvärdera varandom och varandras verksamhet är metod prövas i några ra en som kommuner. Varje utvärdering innebär i sig en värdering av vad som skall mätas. Redan här sker styrning genom att utvärderingen maren kerar vad viktigt i verksamheten. En samlad utvärdesom anses ring skola-skolbarnsomsorg kräver flera olika utvärderingar av med skilda modeller och metoder. l dag saknas tillräcklig kunskap för att genomföra kvalitativt inriktad utvärdering. Ytterlien mer forskningsinsatser behövs kring metodutvecklingen inom gare detta område. Hösten 1988 Socialdepartementet grupp forskare vid gav en Högskolan för lärarutbildning i Stockholm i uppdrag att systematisera grundläggande frågor kring utvärdering av barnomsorgen. Gruppens rapport, författad av docent Gunilla Dahlberg, profes-

Ulf P. Lundgren och fil.dr. Gunnar Äsén, har nyligen presen-

sor Den heter Att utvärdera barnomsorg. Om decentraliseterats. ring, målstyrning och utvärdering av barnomsorgen och dess pedagogiska verksamhet. Rapporten är stort intresse eftersom av den bör utgöra viktig utgångspunkt för arbetet med ett gemenen samt måldokument för skola-barnomsorg. l uzbildningsdepartementet har inom det s.k. skolprojektet uppföljning och utvärdering särskilt studerats mot bakgrund av

det styrsystemet för skolan. Den styrfilosofin kräver en

nya nya genomarbetad och sammanhängande uppföljning och utvärdering. För närvarande pågår ett arbete med att utarbeta ett system för dels resultatorienterad uppföljning, dels en målorienterad uter värdering. Den resultatorienterade uppföljningen skall ge besked om de organisatoriska, personella och ekonomiska villkor under vilka skolartetet bedrivs i kommunerna samt skolverksamhetens kvantitativa prestationer. Der målorienterade utvärderingen skall ge besked om vilka effekter utbildningsinsatserna ger upphov till hos de personer som deltar i utbildning, dvs. verksamhetens pedagogiska resultat och måluppfyllelse. graden av

7.6 Sammanfattning

Vi att ett samlat måldokument för skola-skolbarnsomsorg anser bör onfatta all den verksamhet samhället bedriver utbildsom -

ning, omsorg och rekreation som syftar till att fostra och stödja SOU l99l 54 barn och ungdom i deras utveckling. Kapitel 7 Verksamheten i skola och skolbarnsomsorg bör utgå från det enskilda barnets förutsättningar och behov och präglas av en helhetssyn barns och ungdomars utveckling. Omsorg och pedagogik förenas i verksamheten och blir en nödvändig förutsättning för inlärning och utveckling. Varje barns särskilda förutsättningar skall tas till vara. Barn och ungdomar skall ha reellt inflytande verksamheten. Arbetssättet i skola-skolbarnsomsorg skall förmedla demokratiska värderingar till barn och ungdomar. Vi anser vidare att den samlade verksamheten skola-skolbarnsomsorg skall gälla alla barn. En viktig grupp är de barn och ungdomar som olika sätt är beroende av särskilt stöd för sin utveckling. Samhällets insatser skall härvid komplettera hemmet. Föräldrarna har huvudansvaret för barns och ungdomars fostran. Föräldrarnas roll som medansvariga och delaktiga i verksamheten bör tydliggöras. Skola och skolbarnsomsorg skall bygga vidare den pedagogiska verksamhet och den arbetsform som barn och föräldrar lärt känna i förskolan. Allt arbete i den samlade verksamheten för skolbarn skall utgå från barns och ungdomars egen verklighet. De skall mötas den utvecklings- och kunskapsmässiga nivå de befinner sig. Lokaler och miljö bör utformas så att barn och ungdomar får möjlighet att pröva olika uttrycksformer. Deras behov av tid och rum för sitt lärande och sin utveckling bör särskilt betonas tid och rum som inte alltid fylls av vuxenledd strukturerad verksamhet, utan ger möjlighet till lek och fritt skapande. Arbetssättet i skola och skolbarnsomsorg bör präglas av ett aktivt pedagogiskt förhållningssätt där respekt för barnet, omtanke, lyhördhet och inlevelse utgör grunden. Den kunskap och kompetens som grundskollärare, fritidspedagoger, förskollärare och fritidsledare besitter är grunden för en god heldagsomsorg för barn och ungdomar. Tillsammans skall de bedriva en bra verksamhet där olika erfarenheter och intressen ges utrymme. Arbetet med att konkretisera och precisera målen i arbetsplanerutvecklingsplaner lokalt bör göras i gemensamma arbetsenheterarbetslag. Här skall också utvärdering och uppföljning av verksamheten ske.

SOU 1991 54 Skolbarnsomsorgskommitténs förslag Kapitel 7

O litt samlat måldokument för skola-skolbarnsomsorg skall utvecklas. Arbetet med ett sådant dokument för den samlade verksamheten skall särskilt beakta det enskilda barnets förutsättningar och behov utifrån en helhetssyn barns och ungdomars utveckling att barn och ungdomar får ett reellt inflytande verksamheten att föräldrar bör ha inflytande och delaktighet i verksamheten att verksamheten i skola-skolbarnsomsorg skall bygga vidare förskolans pedagogiska verksamhet och arbetsform att barns lärande och utveckling utgår från deras egen verklighet där leken och det fria skapandet får stort utrymme att förhållningssättet i verksamheten skall präglas av respekt för barnet, omtanke, lyhördhet och inlevelse att grunden för en god heldagsomsorg är de olika personalgruppernas kompetens i samverkan. O Arbetsenheterarbetslag med personal från de olika verksamheterna inom skola-skolbarnsomsorg bildas och att dessa har att planera, genomföra, följa upp och utvärdera verksamheten. O Forskning kring kvalitativ utvärdering av skola och skolbarnsomsorg bör prioriteras.

8 för verksamhetens SOU 1991 54

Principer

Kapitel 8

ledning och styrning

8.1 Inledning

Skola och skolbarnsomsorg har av tradition organiserats i skilda sektorer inom den offentliga verksamheten. l många kommuner har skolstyrelse ansvar för skolverksamheten, socialnâmnd för fritidshem och familjedaghem och fritidsnämnd för den öppna barn- och ungdomsverksamheten. De olika sektorerna har skilda lagar, förordningar och regler som styr verksamheten. Ledning och styrning har formats utifrån dessa regler och förordningar, också utifrån den kultur och men den tradition som vuxit fram inom sektorn. Tradition och kultur har starkt bidragit till att förskola, skola, fritidshem och allmän fritidsverksamhet inom sina resp. sektorer utvecklat professionell kompetens. För skolans del har denna kompetens varit av stor betydelse under grundskolans uppbyggnad och konsolidering. För fritidshem och allmän fritidsverksamhet har yrkeskompetensen utvecklats successivt i takt med att de olika erksamheterna byggts ut. Kommunerna har fr.o.m. 1991 hela verksamhetsansvaret för såväl skola skolbarnsomsorg. Allt fler kommuner vill nu se som en uteckling i riktning mot en pedagogiskt och organisatoriskt samlad verksamhet för barn och ungdom. Samverkan måste då utvecklas mellan de olika sektorerna inom den kommunala barnoch uugdomsverksamheten. En samlad verksamhet skola-skolbarnsomsorg förutsätter att de ol ka yrkes- och verksamhetskulturerna möts och utvecklas

tillsammans. Principer för ledning och styrning av den nya

verksamheten måste därför grundas kunskaper om hur de olika kulturerna bästa sätt möts och lär varandra. De måste av bygga kunskap om och erfarenhet av de olika traditioner och kulturer i mångt och mycket styr verksamheten inom skolasom skolbzrnsomsorg i dag.

8.2 Olika kulturer inom skola-skolbarnsomsorg SOU 1991 54

Kapitel 8 Yrkes- och sektorskulturer växer fram utan att de berörda alltid är medvetna om hur det går till. Med kultur då alla de menas regler synliga och osynliga och överenskommelser som styr per- - sonalens handlande i verksamheten. De kan förstärka känslan av kompetens i en personalgrupp och bidra till ökad samhörighet i det vardagliga arbetet. Yrkeskulturen skapar stadga i verksamheten, men kan också utgöra hinder för ett professionellt samspel mellan olika verksamheter och personalgrupper. Det är värdefullt att göra de olika kulturerna synliga för personal inom skola-skolbarnsomsorg. Då kan lärare, fritidspedagoger m.fl. känna igen sig och bli medvetna om hur deras yrkes- och sektorskultur påverkar andra personalkategorier. Kunskap de om olika verksamheternas historia och kultur blir viktiga inslag i arbetet med att utveckla samverkan. Skola och skolbarnsomsorg har olika tradition och har ursprungligen tillkommit för att tillgodose skilda samhälleliga intressen. Skolan har under hela vårt sekel varit bärare den kunskap, av de normer och värderingar som samhället velat överföra till barn och ungdom. Skolan som företeelse är välkänd och har sedan länge själven klar plats i samhället. Skolans kultur har formats under lång en följd av år. Som medborgare har varit delaktiga i denna process. För skolbarnsomsorgen har förhållandena varit annorlunda. Den har inte en lika stark förankring skolan. Fritidshem och som andra former av skolbarnsomsorg har relativt kort tradition. en Men det finns rötter i sekelskiftets arbetsstugor. De hade en socialt fostrande uppgift, med inslag av pedagogisk verksamhet. Den allmänna fritidsverksamheten har utvecklats i nära kontakt med föreningar och organisationer, många gånger ideell grund. Den har också fått starka influenser från samhällets sociala barn- och ungdomsarbete. De flesta vuxna har inte barn deltagit i skolbarnsomsorsom gen. Den finns därför inte sätt skolan i deras allsamma som männa medvetande. Dagens samarbete skola-skolbarnsomsorg måste bakses mot grund av verksamheternas olika kultur och tradition. Det är också med förståelse för det spänningsfält finns mellan de olika som sektorskulturerna som den samlade verksamheten skall utvecklas.

8.3 De olika kulturerna i samverkan

En utveckling i riktning mot en organisatoriskt och pedagogiskt samlad verksamhet för skola och skolbarnsomsorg innebär att de

olika kulturerna sikt växer samman och bildar en helhet för SOU 1991 54 barn och föräldrar. Denna process möjliggörs genom tydliga poli- Kapitel 8 tiska beslut, en ledning som stimulerar verksamheten i beslutad riktning och tid för utvecklingsprocessen att verka. Samverkan mellan olika personalgrupper måste grundas i tilltro till varandras vilja och kompetens att skapa en bra och sammanhållen barn- och ungdomsverksamhet. Verksamheten utsom vecklas ur skolans och skolbarnsomsorgens tradition blir en ny verksamhet av hög kvalitet med det bästa från skola och skolbarnsomsorg. De olika personalkategorierna är i dag var och en i sin yrkesroll bärare av delar av de samlade målen. l framtidens verksamhet för barn och ungdom kommer personalen gemensamt att tolka och konkretisera målen.

8.4 Ledningens uppgift

När vi i detta avsnitt diskuterar ledaren för den samlade verksamheten avser platschefrektor, dvs. den som är ansvarig för den dagliga verksamheten. Det ställs stora Krav ledaren för verksamheten skola-skolbarnsomsorg. Hanhon måste vara aktiv i sin ledarroll och kunna driva och utveckla en verksamhet, där olika kulturer möts och bryts mot varandra. Tidigare har ledarna inom de olika verksamheterna oftast rekryterats ur de egna leden. De har själva haft den yrkes- och kulturkompetens som den personal de varit satta att leda. Framtidens chefer inom skola-skolbarnsomsorg kommer att rekryteras utifrån andra kriterier. Ledarens funktion i en samlad verksamhet avgör vilken kompetens som kommer att krävas. Ett grundläggande krav är att ledaren skall ha goda ledaregenskaper och dessutom pedagogisk insikt. En viktig uppgift för ledaren blir att tydliggöra verksamhetens mål, till att de konkretiseras och att de utvärderas ett tillse fredsställande sätt. En samlad skola-skolbarnsomsorg kommer att skapa en verksamhet med annat innehåll, annan kompetens och större bredd jämfört med hur det är i dag. De olika yrkesgrupperna kommer att arbeta nära tillsammans för att lösa sina vardagliga uppgifter. Ledaren måste kunna ha överblick och insikt i en mer komplex verksamhet än den som finns i dagens skola och skolbarnsomsorg. En viktig uppgift blir att samordna olika delar av verksamheten ett effektivt sätt. Utvecklingen går snabbt mot att offentliga verksamheter organiseras med självförvaltning i resultatenheter. Varje enhet tar då egen hand huvudansvaret för uppläggning av sin verksamhet

och bestämmer resursfördelning för att tillgodose de olika behov SOU l99l 54 som finns. Tillgången resurser kommer att bli styrande för vil- Kapitel 8 ka insatser som tillåts. Den som skall leda sådana enheter behöver kunna agera självständigt, vara väl insatt i verksamhetens olika delar och fördela arbetet utifrån finns till hands. de resurser som Det kommer att behövas en ledare med bakgrund i den professionella kompetens som utgör basen för verksamheten, pedagogisk insikt. Oavsett om ledaren rekryteras från skolans eller skolbarnsomsorgens område eller från annat område med pedagogisk verksamhet kan man förvänta sig en avvaktande hållning från den personalgrupp som ledaren inte hämtats från. Ledaren bör olika sätt knyta till sig den kompetens som hanhon själv saknar. Det är en ny ledarprofil som växer fram i den samlade verksamheten. Ledaren bör med kreativitet och nytänkande skapa förutsättningar för en positiv utveckling av utbildning och omsorg för barn och ungdom. Hanhon har ingen given tradition och kultur att falla tillbaka och ta lärdom av. Behovet av fortbildning blir därför stort för att bemästra alla de förväntningar och krav som ställs den nya ledaren.

8.5 På väg mot kommunal

en gemensam

nämndstyrelse för den samlade verksamheten

Kommunen har möjlighet att organisera skola-skolbarnsomsorg under en nämndstyrelse. Skolstyrelse och socialnämnd upphör att vara obligatoriska nämnder. Erfarenheten visar att det är svårt att till stånd en rationell användning av de samlade resurserna för skola-skolbarnsomsorg om de olika verksamheterna är organiserade i skilda nämnderstyrelser. Både personal och lokaler kan brukas effektivt ett mer sätt under en ansvarig nämndstyrelse. Personalutveckling och fortbildning kan hanteras ett smidigare sätt än när flera nämnderförvaltningar skall samarbeta kring dessa frågor. Det finns ett revirtänkande inom de olika sektorerna. Det finns alla nivåer i organisationen och försvårar många gånger samarbetet mellan personal i skola-skolbarnsomsorg. Utvecklingen mot en helhetssyn barns och ungdomars utbildning och omsorg underlättas om den samlade verksamheten organiseras i en nämndstyrelse. Många kommuner står i begrepp förändra sin nämndorgaatt nisation i riktning nämndstyrelse för skola-skolbarnsommot en sorg. Man tycker sig se både kvalitativa fördelar och ekonomiska vinster i en sådan förändring. En del kommuner vill skolan huvudansvarig för verkse som samheten. Andra vill ta tillfället i akt och skapa nämnd, en ny barn- och ungdomsutbildningsnämnd, och utbildomsorgsningsnämnd etc. Ytterligare andra organiserar barn- och ung-

domsverksamheten i lokala organ, kommundelsnämnder och SOU 1991 54 stadsdelsnämnder. Kapitel 8 Kommunerna måste utifrån lokala behov och förutsättningar avgöra vilken nämndorganisation som bäst gagnar deras intressen. Vi vill emellertid framföra några synpunkter, som visat sig ha stor betydelse för utvecklings- och förändringsarbetet inom skolaskolbarnsomsorg. De olika kulturer som finns i skola och skolbarnsomsorg kommer att påverka den nya verksamheten. Det är därför viktigt att den nämndenstyrelsen öppnar möjligheter för sådan ömnya en sesidig påverkan. Verksamheterna har utvecklat olika kompetens inom sina skilda områden. En nämndstyrelse bör ta till de kunskaper ny vara och erfarenheter utvecklats alla nivåer i kommunens som barn- och ungdomsverksamhet. Om kommunen väljer att organisera skola-skolbarnsomsorg i en gemensam nämnd eller i olika lokala organ finns möjligheten att redan från början markera förändrad verksamhet med fören ändrade förutsättningar. Den nya verksamheten kan då utvecklas en arena där olika kunskaper, erfarenheter, kulturer och traditioner lär av varandra.

8.6 Sammanfattning

Yrkes- och sektorskulturer växer fram utan att de berörda alltid är medvetna om hur det går till. De kan skapa stadga i verksamheten, men kan också utgöra hinder för samverkan mellan olika verksamheter och personalgrupper. De olika kulturerna måste göras synliga för personal inom skola-skolbarnsomsorg. Kunskap om de olika verksamheternas historia och kultur blir viktig i arbetet med att utveckla samverkan. Skolan som företeelse är välkänd och har en självklar plats i samhället. Skolbarnsomsorgen finns inte samma sätt i människors allmänna medvetande. De flesta vuxna har inte som barn deltagit i denna verksamhet. Det kommer att ställas stora krav ledaren för den samlade verksamheten. Hanhon måste ha goda ledaregenskaper och pedagogisk insikt. En viktig uppgift för ledaren blir att samordna olika delar av verksamheten och fördela arbetet ett effektivt sätt utifrån de resurser som finns. l den samlade verksamheten kommer en ny ledarprofil att växa fram. Hanhon bör med kreativitet och nytänkande skapa förutsättningar för en positiv utveckling av utbildning och omsorg för barn och ungdom.

å

Det är stora förväntningar och krav som ställs ledaren för SOU 1991; 54 skola-skolbarnsomsorg. Behovet av fortbildning måste därför un- Kapitel 8 derstrykas. Erfarenheten visar att det är svårt att till stånd en rationell användning av de samlade resurserna för skola-skolbarnsomsorg om de olika verksamheterna är organiserade i skilda nämnderstyrelser eller förvaltningar. En utveckling mot en helhetssyn barns och ungdomars utbildning och omsorg som ersätter det sektorstänkande som många gånger finns i dag, underlättas om den samlade verksamheten organiseras i en nämndstyrelse och under en kommunal förvaltning. En gemensam nämnd för skola-skolbarnsomsorg har redan från början möjlighet att markera att personal från olika områden går in i en förändrad verksamhet med förändrade förutsättningar. Den nya verksamheten kommer att utvecklas en arena där olika kunskaper, erfarenheter, kulturer och traditioner lär av varandra.

Skolbarnsomsorgskommittén anser

o Ledaren för den samlade verksamheten bör ha goda ledaregenskaper och pedagogisk insikt för att skapa förutsättningar för en god utveckling av utbildning och omsorg. Behovet av ledarfortbildning bör beaktas. o En gemensam nämnd för skola-skolbarnsomsorg kan bättre än den traditionella nämndorganisationen ta till vara de förändrade förutsättningar som kommer att gälla i den nya verksamheten.

9 Verksamhetens organisation SOU 1991 54

Kapitel 9

och arbetsformer

9.1 Inledning

Samarbete mellan olika verksamheter för barn och ungdom som skola, fritidshem, förskola och allmän fritidsverksamhet, har pågått i olika omfattning och med olika inriktning under de senaste tjugo åren. Flera statliga utredningar har, alltsedan barnstugeutredningen i början av 70-talet, betonat vikten av samarbete. Det är först mot slutet av 80-talet, som det tycks ha skett ett genombrott för samarbetssträvandena i stor skala i landets kommuner. Samarbete kan begränsas till sambruk av lokaler, lokalintegration, men det kan också innebära att personal samplanerar verksamheten och arbetar mer eller mindre tillsammans, verksamhetsintegrering. Många av de verksamheter som utvecklat samarbete i form av sambruk av lokaler eller samverkan mellan olika personalkategorier, blir nu goda exempel för andra. Formerna varierar, men gemensamt är en uttalad strävan att de samlade resurserna brukas utifrån en helhetssyn barns och ungdomars behov och utveckling. Barns och ungdomars behov av omsorg förändras med stigande ålder. Familjernas efterfrågan skiftar mellan storstad och landsbygd. Förutsättningarna för sambruk och samarbete är avhängigt av verksamheternas närhet till varandra och de olika personalkategoriernas möjligheter att mötas i vardagen. Skoldagens längd blir också avgörande för hur samarbetet kan utformas.

9.2 Forsknings- och utvecklingsarbete

Kommittén har gjort en grundlig genomgång av det forskningsoch utvecklingsarbete som förekommit vad gäller samverkan skola-skolbarnsomsorg. Genomgången visar att forskningsverksamheten inte varit särskilt omfattande medan det lokala utvecklingsarbetet haft en större omfattning. Flera av dessa utvecklingsarbeten redovisas ingående andra ställen i betänkandet, bl.a. i mer kapitel 10. l framtiden behövs en strukturerad och mer program-

inriktad forskning kan vidareutveckla de frågeställningar och SOU 1991 54 som kunskaper som identifierats i det lokala utvecklingarbetet. Kapitel 9 En första utvärdering av integrerad verksamhet gjordes i början av 80-talet och gällde Ekensbergsskolan i en av Stockholms närförorter Björklid 1983. Verksamhetens mål utformades av skol- och socialförvaltningarna gemensamt. Studien inriktades den tid för förberedelser och planering som personalen fick innan verksamheten startade. Det främsta syftet med förberedelsetiden att diskutera och följa målsättningen med skolans och frivar upp tidshemmets verksamhet samt att utveckla tankar kring arbetssätt och arbetsformer. Personalen upplevde svårigheter med att det fanns två olika huvudmän, skola och socialförvaltning. Ansvaret i förvaltningarna placerat olika nivåer och det svårt att koordinera nivåvar var med till varandra då man träffades. Mycket av er samma ansvar förberedelsediskussionerna kom att gälla praktiska detaljfrågor och fokuserades problemen att lösa dessa. Följden blev att den ursprungligen tänkta pedagogiska diskussionen korn i bakgrunden. Den hittills mest omfattande utvärderingen av integrerad verksamhet som genomförts rör en totalintegrerad skola-fritidshem i Stockholms innerstad, Karlbergsskolan. Utvärderingen görs av en forskare från högskolan. Skolan innehåller tre åldersintegrerade lågstadieklasser samt fritidshem. 1 varje hemvist finns 25 barn, en lärare, en fritidspedagog och en barnskötare. Utvärderingen pågår fortfarande och kommer att slutdokumenteras hösten 1991 Söderlund. 1 många de försök med integrerad verksamhet pågår av som bygger det pedagogiska arbetet principen om åldersintegration, vilken innebär att den traditionella årskursindelningen i undervisningen av barnen tagits bort. Viss positiv erfarenhet finns redan från olika rapporter. En systematisk sammanställning om efmer fekterna åldersblandad undervisning utarbetas skolöverav nu av styrelsen. Denna rapport kommer i juni 1991.

9.3 Skolbarnsomsorgen utvecklas

Efterfrågan platser inom skolbarnsomsorg har under de senaste tjugo åren varit större än tillgången. Många kommunpolitiker har fått uppleva hur bristen platser ökat trots att verksamheten byggts ut. l många kommuner visar sig den stora efterfrågan platser först när fritidshemsutbyggnaden kommit igång. Nya former av skolbarnsomsorg har vuxit fram. Det är former som har anpassats till en alltmer ansträngd ekonomi men också till barnens och familjernas skiftande behov av skolbarnsomsorg. Fritidshem, med verksamhet enbart eftermiddagen s.k. fritidsklubb, mellanstadieverksamhet, eftermiddagsfritidshem eller

liknande, är form började bli vanlig i många kommuner SOU 1991 54 en som från mitten 80-talet. Vi väljer att fortsättningsvis kalla verk- Kapitel 9 av samheten fritidsklubb. Fritidsklubben vänder sig i första hand till de äldre skolbarnen, l0-l2 år. Barnens skoltider är då mer regelbundna med tidig start varje dag, vilket underlättar verksamhetsplaneringen. l lågstadiet, särskilt årskurs l och är det vanligt att klassen under delar skoldagen är delad i För barnen medför av grupper. detta bl.a. oregelbundna skoltider morgonen. Skolbarnsomsorkan för dessa barn inte lösas enbart med eftermiddagsverkgen samhet. En del kommuner försöker kombinera heldagsöppna fritidshem med verksamhet, antingen genom sambruk av loannan kaler med deltidsförskola eller öppen förskola, eller genom en direkt verksamhetsintegrering i utvidgade syskongrupper daghem. Lokaler och personal används då ett mer effektivt sätt under den skolbundna delen av dagen. Däremot minskar möjligheterna för samarbete mellan skola och skolbarnsomsorg i såen dan verksamhet. Det är oftast samma barn i fritidshemmet och skolans låg- och mellanstadium. För allt fler verksamma inom området har det därför med tiden framstått som naturligt att knyta skolans och fritidshemmets verksamhet närmare varandra. Barnens trygghet och allsidiga utveckling gynnas av ett närmare samarbete. Personalen är i första hand utbildad för barn i skolåldern. Dessutom kan skolans och fritidshemmets lokaler sambrukas långt mer, eftersom verksamheterna i stort inte sammanfaller i tid.

Skola

0°0°0°0000'0'0;0'4 4 . 000 90°0°0°0°0°0°00°0°0 000 0

Integrerad verksamhet SOU 1991; 54 Kapitel 9

s

6330 mao

300 1000 1245 mo

När i fortsättningen beskriver detta samarbete använder ibland begreppet fria aktiviteter. Det står då för den verksamhet som fritidspedagoger m.fl. bedriver med barn i årskurs ett och två under den icke timplanebundna delen av skoldagen. Det finns ett par ytterligare benämningar denna verksamhet. l t.ex. Göteborg kallar man motsvarande verksamhet praktiskt arbete och i Norrköping icke timplanebundna aktiviteter. För de allra flesta fritidspedagoger och lärare är emellertid fria aktiviteter, ett väl inarbetat begrepp. Det bör dock inte blandas ihop med fria aktiviteter som det definieras för mellan- och högstadiet. De senare regleras i skolans läroplan och är något annat än fria aktiviteter för årskurs ett och två. l många kommuner pågår nu olika projekt för att öka samarbetet mellan skola och fritidshem. Ofta har det utvecklats inom en förlängd skoldag, obligatorisk eller frivillig samlad skoldag, men även andra former av samarbete förekommer. En fortsatt utveckling och utbyggnad av skolbarnsomsorgen under 90-talet kommer att bli nödvändig l takt med att förskolans heldagsverksamhet byggs ut, kommer motsvarande förväntningar att ställas verksamheten för skolbarn. En flexibel skolstart från 6 års ålder som regeringen har föreslagit, kräver ökade insatser. En hel årskull barn kan sikt förväntas efterfråga plats inom skola och skolbarnsomsorg. De ökade barnkullarna från senare delen av 80-talet kommer dessutom att påverka behovet av skolbarnsomsorg mot mitten och slutet av 90-talet.

9.4 Trygg miljö och allsidig

personlighetsutveckling för yngre skolbarn

Samverkan mellan den obligatoriska skolverksamheten och den frivilliga skolbarnsomsorgen påverkas av ett flertal faktorer.

De yngre skolbarnen har ett stort behov av omsorg och tillsyn SOU l99l 54 under sin dag. De behöver nära kontakter med vuxna och en Kapitel 9 trygg miljö i vardagen. Föräldrarna förvärvsarbetar i stor utsträckning, vilket medför att barn under stor del av vardagen är hänvisade till andra vuxna. Fritidspedagoger, förskollärare, lärare, dagbarnvårdare m.fl. blir viktiga personer för skolbarnen. Skolan, fritidshemmet och familjedaghemmet måste kunna erbjuda en trygg miljö, som barnet behöver för sin utveckling. De flesta barn är vana vid att vara åtskilda från sina föräldrar under dagtid. En dag sex till åtta timmar i förskolan eller familjedaghemmet är vanlig för förskolebarn. De första åren är barnen i skolan fyra till timmar dasex om gen. Skolverksamheten pågår inte under alla årets vardagar. Ungefär 70 dagar går bort för ferier, enstaka lov och studiedagar. En mycket stor andel av barnen behöver därför omsorg utöver den tid de tillbringar i skolan. Det innebär att barn med behov av omsorg utöver skoltid kommer att vistas i skilda miljöer, där olika vuxna har ansvaret under olika delar av dagen eller året. Barnens trygghet i omsorg och fostran bildar grunden för allt lärande. Barns trygghet i vardagen ökar om de vuxna omkring dem samarbetar. Det är därför en viktig uppgift för kommunerna att knyta de olika verksamheterna i skola och skolbarnsomsorg närmare varandra. Barns utveckling och sociala fostran i den tidiga skolåldern förutsätter ett arbetssätt där mer strukturerade inslag blandas med barnens egna aktiviteter. Genom leken kan barnen pröva olika kunskaper och färdigheter. Den fria, skapande leken är nödvändig för att bearbeta upplevelser och utveckla insikter. Barn utvecklas i olika takt. All utbildning och omsorg måste möta barnet den nivå det befinner sig. Erfarenheten visar att verksamhet i åldersblandade grupper inom skola och skolbarnsomsorg stimulerar ett arbetssätt anpassat till barns utvecklingsnivå oberoende av ålder. En föreslagen flexibel skolstart sätter skolans och skolbarnsomsorgens miljö och arbetssätt i fokus. Det blir nödvändigt att skola och skolbarnsomsorg anpassas till o-åringars behov. En god grund för ö-åringarnas skolstart skapas genom att förskolans pedagogiska förhållningssätt får genomslag i skolans verksamhet. Skolans arbetssätt har främst utvecklats för kunskapsinlärning hos barn genom lärarledda aktiviteter och lektioner med bestämt innehåll. Skolbarnsomsorgen har socialt orienterad pedaen mer gogik, där den vuxnes förhållningssätt gentemot barnet betonas. Arbetet är temainriktat och utgår från barnets egen verklighet, där leken blir ett naturligt inslag. Det enskilda barnet måste bästa möjliga förutsättningar för en allsidig personlighetsutveckling. När verksamheterna i skola, fritidshem och förskola alltmer kompletterar varandra och sikt växer samman, kan omsorg och fostran, utveckling och lärande

ingå som naturliga och sammanhängande delar i barns och ung- SOU 1991 54 domars vardag. Kapitel 9

9.5 Samverkansformer för yngre skolbarn, några

exempel

Förutsättningarna för samverkan varierar i landets kommuner. Det är inte vår avsikt att förespråka någon viss särskild samverkansform, utan snarare betona värdet av att en samverkan sker och att den utgår från barnens behov och samhällets lokala förutsättningar. I de större städerna, där nästan alla barn har behov av omsorg och tillsyn finns det flera exempel där fritidshem och skolor är totalintegrerade. Mariaskolan i Stockholm har ett av sina våningsplan en integrerad verksamhet med 50 lågstadiebarn i två åldersblandade klasser. Klasserna bildar var sitt hemvist. Varje hemvist består av klassrum, kök och grupprum, totalt ca 100 kvadratmeter. Tillsammans disponerar hemvistena utrymmen i den renoverade och trivsamt möblerade korridoren samt i expedition och vilrum. Den totala ytan för skola och fritidshem är 325 kvadratmeter. Samtliga 50 barn ingår i verksamheten, som har öppet från ca 07.00 till 18.00 varje dag. De flesta barn är kvar till åtminstone 16.00. Lärare och fritidspedagoger har ett nära samarbete. Under skoltid ansvarar fritidspedagoger för fria aktiviteter och medverkar i arbetet i klassrummet. Fria aktiviteter innehåller mycket skapande verksamhet. En dag i veckan har alla barn och vuxna en gemensam utflyktsdag. Under eftermiddagarna leker barnen oftast fritt och har då tillgång till samtliga lokaler. Två eftermiddagar har s.k. verkstad, där barnen kan man välja olika inriktning som t.ex. teater, keramik eller trä.

l Karlbergsskolan i Stockholm har man sedan flera år tillbaka en totalintegrerad verksamhet med skola och fritidshem. Skolan ligger i de nedre planen i ett nybyggt bostadshus och omfattar tre åldersblandade lågstadieklasser, med sammanlagt 75 barn. Varje klass bildar även här ett hemvist, som disponerar klassrum, kök och två grupprum, Till detta kommer vissa utrymmen för gemensamma aktiviteter som textilslöjd samt träoch metallverkstad. Samtliga barn är inskrivna i fritidshemsverksamheten och är kvar i skolan efter skoltid. Verksamheten har öppet från 07.00 till 18.00 varje dag. Lärare, fritidspedagog och barnskötare utgör hemvistets arbetslag. Arbetssättet är utformat så att det lämnas stort utrymme för barnens egna initiativ. Utvecklingen

av social kompetens betonas och personalen medverkar aktivt SOU 1991 54 till att lära barn lösa konflikter och fungera tillsammans med Kapitel 9 andra. Lärare ansvarar för skolverksamheten, fritidspedagog och barnskötare för verksamheten i fritidshemmet. De samarbetar både under och efter skoltid. Fritidspedagogerna och barnskötarna deltar i skolverksamheten och lärarna år kvar eftermiddagstid i fritidshemsverksamheten. Erfarenheten har visat att lärarna tycks ha svårare att komma in i fritidshemsverksamheten än vad fritidshemspersonalen har att komma in i skolarbetet. En verksamhet som den i Karlbergsskolan fordrar ett annat sätt att tänka kring skolarbete och schema jämfört med i en traditionell skola.

Både i Mariaskolan och Karlbergsskolan samarbetar personalen kring föräldramöten och föräldrasamtal.

Vid kommitténs studieresa till Danmark och Italien besökte flera intressanta skolor med en samlad heldagsverksamhet. l Danmark har flera kommuner byggt upp ett nära samarbete mellan skolan och det man kallar skolefritidsordning. Alla barn kan bli inskrivna i skolefritidsordningar, som har lokaler i skolan. Tre klasser, børnehaveklass deltidsförskola, årskurs ett och årskurs två, bildar tillsammans med skolefritidsordningen en arbetsenhet. Personalen i de olika verksamheterna arbetar mycket tillsammans under skoldagen. Efter skoldagens slut är de flesta barn kvar i fritidsverksamheten. De olika skolefritidsordningarna har skilda profiler sin verksamhet. Miljö och natur, idrott, musik och teater är vanliga profileringar.

l Italien genomförs i många kommuner heldagsskola för barn i 6-11-årsåldern, Scoula elementare. Skolan kan öpvara pen dagligen mellan 08.00 och 16.00. Det är 20-25 barn i varje klass. Två lärare delar klass. Traditionell ämnesundervisning en varvas med laborativt arbete och studiebesök, t.ex. teaterbesök. Personalen använder sig av samhället runt omkring i undervisningen. Olika miljöer blir klassrum utanför skolan. Barnen fostras att använda sin fritid ett meningsfullt sätt.

9.6 Lokala förhållanden avgör hur samverkan

utvecklas

De lokala förutsättningarna för barns fritid och skola i vårt land varierar stort. Alla barn är inte i behov av samhällets omsorg och tillsyn utöver skoltid. Många barn, som finns i skolbarnsomsorgen i dag, är inskrivna i familjedaghem. Även fritidshem byggs ut och utom

vecklas i alltmer integrerade former med skolan, kommer familje- SOU 1991 54 daghem att behövas. Det handlar t.ex. om familjernas egna val Kapitel 9 . men också om kommunernas möjlighet att lösa skolbarnsomsorg i glesbygd eller obekväma och oregelbundna tider. De lokala förhållandena kommer att avgöra hur samverkan utvecklas i de enskilda kommunerna. Vi har tidigare behandlat det som enligt vår mening är grunderna för god samverkan mellan en skola och skolbarnsomsorg kap. 9.4. Hur kan då samverkan utvecklas i kommuner, där omsorgen om skolbarnen skiftar stort till omfattning, innehåll och form Även det inte alltid kan bli aktuellt med total integraom en tion som Mariaskolan och Karlbergsskolan, kan man integrera verksamheterna långt mer än vad görs i dag. Vid all kommusom nal planering av skola och skolbarnsomsorg måste integrering en av verksamheterna eftersträvas. Lokaler måste sambrukas i allt högre grad. Genom ökad samverkan kommer de olika verksamheterna också att integreras innehållsmässigt. Ökad samverkan i skola och skolbarnsomsorg förutsätter att verksamheterna finns nära varandra. Redan ett par kvarters avstånd försvårar ett bra vardagligt samarbete. l dag är många gånger fritidshem och skolor skilda åt. Barn från samma fritidshem kan i olika skolor och omvänt kan klasskamrater inskrivvara na olika fritidshem. Under sådana förhållanden blir det svårt för fritidspedagoger och lärare att samarbeta. Om fritidshem och skola finns i nära anslutning till varandra, i samma hus eller samma avgränsade område, kan samverkan ta form både sambruk lokaler och samarbete i verksamhesom av ten. l Sverkerskolan i Uppsala hade fritidshemmet haft viss kontakt med skolan i flera år, det först när fritidshemmet men var flyttade de tre kvarteren till skolområdet som samarbetet mellan lärare och fritidspedagoger tog fart. Nu har skolan och fritidshemmet en väl utvecklad samverkan inom den samlade skoldagen. Fritidspedagoger arbetar med drama och dans, bild och form samt bibliotek under skoldagens fria aktiviteter. Samtliga barn har en skoldag som börjar och slutar vid samma tid.

Det finns många lokaler och miljöer i skolan eller dess nära omgivning som kan sambrukas. Dit hör t.ex. gymnastiksal, olika slöjdsalar, matsal, bibliotek, musiksal, grupparbetsrum, elevuppehållsrum, personalrum och naturligtvis skolgården. Erfarenheten visar att när man planerar och schemalägger för sambruk bör man ha med barnen eller åtminstone försöka med se barnens ögon. Barn behöver nära tillgång till olika slags aktivitetsrum. Är det förenat med alltför mycket krångel tillatt gång till ett visst aktivitetsrum, kommer antingen den aktiviteten

att utgå eller också görs den i något annat är mindre rum, som SOU 1991 54 lämpligt för detta. Kapitel 9 Den yttre miljön, skolgården, samt material och redskap för utomhusbruk är viktiga. Miljön måste vara utformad så att den stimulerar till olika lekar och aktiviteter. Träd och kullar för äventyrslek och fria grönområden för olika slags aktiviteter bör finnas lika väl som asfaltsplanen, är nödvändig för del som en bollekar. Möjligheten att sambruka skolans klassrum och Mariasom skolan och Karlbergsskolan låta klassrum och fritidshemmets hemvist bli ett, år avhängigt de olika yrkeskategoriernas kunav skap om varandra och varandras verksamhet. Det bör också finnas vilja och mod till de förändringar som samverkan medför. Ett sambruk liknande det Mariaskolan och Karlbergsskolan innebär långtgående samverkan i vardagen och bör förberedas noga. Personal i de beskrivna integrerade anläggningarna har själva sökt sig dit och varit motiverade både att pröva nya arbetsformer och att förändra sitt arbetssätt. Så är inte alltid fallet. Risken finns att ett alltför högt krav på lokalsambruk kan påverka den fortsatta utvecklingen av samverkan negativt. Om fritidshemmet är lokal- eller verksamhetsintegrerat i daghem eller annan förskoleverksamhet kan det försvåra samverkan med skolans personal. Skolbarnsomsorgen är till för skolbarn och måste därför i första hand söka samverkan med skolan.

9.7 Tid för planering och samarbete

För att utveckla samverkan mellan personal i skola och skolbarnsomsorg behövs gemensam planering och fortbildning. Den gemensamma planeringen bör vara regelbunden. Innehållet i verksamheten utvecklas i en process med nödvändighet kommer som att ta tid. Ledningen för verksamheten måste skapa goda förutsättningar för denna process. En viktig förutsättning för god samverkan är en en gemensam schemaläggning. De yngre barnens oregelbundna skoltider har för de flesta föräldrar och barnomsorgsansvariga skapat svårigheter. Skolan har ofta schemalagt sin verksamhet hänsyn till konseutan kvenserna för föräldrar, barn och barnomsorg. Skolbarnens startoch sluttider varierar under skolveckan, vilket påverkar fritidshemmets och familjedaghemmets verksamhet. Dagbarnvårdare och fritidshemspersonal får olika tider för sina inskrivna att passa barn och verksamheten blir splittrad.

9.8 Förlängd skoldag SOU l99l 54

Kapitel 9 Många skolor har infört förlängd skoldag, antingen som frivilen lig eller obligatorisk samlad skoldag. Under skoldagen blandas lektioner med fria aktiviteter. Fria aktiviteter genomförs oftast i halvklass klassens grupptimmar. Fritidshemmets personal, som ansvarar för verksamheten med inskrivna barn fritidshemmet, får nu också ansvar för fria aktiviteter vänder sig till alla skolbarn. Detta kan göras möjsom ligt bl.a. regelbundet skolschema och tillgång till genom ett mer fritidshemmets lokaler för fria aktiviteter. Erfarenheten visar att fria aktiviteter kan ges ett varierat innehåll, där barns behov av lek, skapande verksamhet, vila och avkoppling blir styrande. Det temainriktade arbetssättet fritidshem blir vägledande även för fria aktiviteter. Stundtals bygger arbetet vidare skolarbetet, men så behöver inte alltid vara fallet. Fria aktiviteter kan även innebära att barnen tar initiativ till egna aktiviteter. En del fritidshem har valt vissa verksamheter för fria aktiviteter. Då förekommer färg och form, teater och drama, musik och dans, natur och miljö, högläsning och bibliotekskunskap. Det är inte så vanligt att lärare och fritidshemspersonal har fria aktiviteter tillsammans. Vanligare är att man har verkstad ihop vid något tillfälle i veckan. Då arbetar hela klassen med läraoch fritidspedagog i olika aktiviteter. Det finns skolor som har re verkstad för hela lågstadiet samtidigt, en förmiddag i veckan. Fritidspedagoger och lärare arbetar med olika intresseområden, video, musik och dans. Barnen får själva välja område som teater, veckor gången. för en tid av fem-sex

9.9 Skolbarnsomsorg och samverkan med skolan

för barn och ungdom i mellan- och högstadiet

l tioårsåldern både kan och vill barn ta ett större ansvar för sin utbildning och fritid. Kamratgruppen får allt större betydelse för barns utveckling och socialisation. Samtidigt förändras barnens skoldag till eller inga grupptimmar med fasta starttider varje dag. Samarbetet mellan personal i skola och skolbarnsomsorg får därför prägel när det gäller verksamhet för l0-l2-åren annan ingar. Skolbarnsomsorg i traditionell mening är inte utbyggd i nämnvärd omfattning för barn i denna åldersgrupp. Som tidigare viendast sju procent inskrivna i fritidshem eller familjedagsat var hem 1989. Till detta kommer emellertid att många IO-IZ-åringar har tillgång till kommunernas öppna verksamhet. Barn i 10-l2-årsåldern behöver fortfarande en fast punkt i vardagen, vid sidan av hem och skola. Det är ofta tillräckligt med verksamhet under eftermiddagstid, s.k. fritidsklubb. Fritidsklub-

ben bör ha öppet under skolans lovdagar och ferier. En fritids SOU 1991 54 klubb kan lokaliserad till skolan, fritidsgården eller hos en Kapitel 9 vara förening.

Övergången från heldagsomsorg till enbart eftermiddagsom-

fritidsklubb, är inte knuten till viss bestämd ålder. Avgösorg, en rande bör i stället barnens utvecklingsnivå, självständighet vara och den vardagsmiljö de lever Barn blir snart medvetna om att det krävs större och självständighet i fritidsklubb än i ett ansvar traditionellt fritidshem. De känner ofta själva när de är mogna för detta steg. l Lll-årsåldern bör en övergång till fritidsklubb vara möjlig för de flesta barn. l utvärdering från Eskilstuna, där har lång erfarenhet en man fritidsklubbar, betonades just att barnen själva känner att de av byter nivå och blir större när de börjar i klubben.

Barn behöver gränsen till ungdomsåren, lära sig att nu, ta större för sin fritid. Aktiviteter utanför fritidsklubeget ansvar ben blir viktigare. Personalen skall stödja och uppmuntra barnen i deras sjålvständighetsutveckling. Fritidsklubben skall vara en god miljö med en verksamhet som utgår från barnens behov och intressen. Genom delaktighet i planering och medansvar för verksamheten skall barnen tränas att ta ansvar och lära sig demokrati i vardagen. På fritidsklubben skall det alltid finnas möjligheter att träffa kamrater. Verksamheten bör inte begränsas till inskrivna barn. För barnen år kamrater under dessa år i det närmaste oersättliga. Det är tillsammans med kamrater som barnet utvecklas socialt och formar sin identitet och könsroll. Personalen, fritidspedagooch fritidsledare, blir viktiga vuxenkamrater, som barnen har ger behov av att samtala med och ha som föredöme. Samverkan kring skolbarn i mellanstadiet får en annan inriktning än den för yngre barn. Barnen har nu en längre skoldag med undervisning huvudsakligen i helklass. Personal i fritidsklubb kan ha sin arbetstid förlagd till eftermiddagstid och kvällstid, vilket försvårar samverkan. lnom flera områden kan och bör samarbetet mellan de olika personalkategorierna utvecklas. Fria aktiviteter är ett sånt område, betonas både lärare, fritidspedagoger och fritidsledasom av re. l flera kommuner ansvarar personal inom fritidsverksamheten för dessa, antingen att själva leda aktiviteter med barn elgenom ler också att organisera verksamhet, som leds av föreninggenom ar och andra. Fritidsledare med föreningskännedom har här en viktig funktion. På flera mellanstadier arbetar personal från skola och skolbarnsomsorg tillsammans kring olika teman. Det kan vara temaarbeten kring miljö, musik, teater, video, växtfärgning och olika kulturer.

Ibland delar en fritidsklubb lokal med fritidsgård för tonåren SOU 1991 54 ingar. Fritidsledare kan då arbeta i båda verksamheterna. En för- Kapitel 9 del med detta är att det blir kontinuitet i kontakten mellan vuxna och barnungdom. Denna kontakt har visat sig mycket värdevara

full i det fortsatta arbetet med tonåringar. Det har också visat sig

vara positivt för samverkan med skolan. Fritidsledarna med sin kunskap om och nära kontakt med barnen kan medverka till att övergången från mellanstadiet till högstadiet underlättas. Vi har i detta kapitel i huvudsak uppehållit vid samverkan oss mellan personal som arbetar med barn i låg- och mellanstadiet. Det resonemang för kan emellertid även tillämpas högstadi-

et. l några kommuner har prövat förlägga fritidsklubbfriman att tidsgård i eller i nära anslutning till högstadieskola. Personalen från de olika verksamheterna har där påbörjat samarbete. Detett ta har visat sig ge positiva resultat, bl.a. har elevrådsarbetet stimulerats och ungdomarnas intresse för skolans miljö ökat.

9.10 Familjedaghem

En del föräldrar föredrar familjedaghem för sina barn. l vissa glesbygder är familjedaghem dessutom den mest praktiska möjligheten att lösa skolbarnsomsorgen. För barn med oregelbundna tillsynstider och barn med behov i mindre är faav omsorg grupp miljedaghem en nödvändig verksamhetsform och kommer även fortsättningsvis att ha stor betydelse. Dagbarnvårdare bör därför också omfattas samarbetet kring av skolbarnen. En väg som har prövats många kommuner är av att dagbarnvårdare träffas i skolbarnsomsorgens lokaler. Det finns då möjlighet att utveckla samarbetet mellan personal i de olika verksamhetsformerna.

9.11 Barn-personal-föräldrar

Personal i skola och skolbarnsomsorg arbetar oftast för sig var med barnen under dagen. Även när de arbetar tillsammans i temaverksamhet, raster eller friluftsdagar kommer lärare, fritidspedagoger, förskollärare och fritidsledare att uppleva barnen olika sätt. Genom ett ökat samarbete mellan olika personalkategorier växer en helhetsbild av barnet fram. Fler ögon ser mer än två. Barn olika skäl behöver särsom av skilt stöd för sin utveckling och sitt lärande kan det tiett digt stadium. Det är viktigt att föräldrar erbjuds delta i allt sarnarbete som rör det egna barnet. Föräldrasamarbete underlättas när skola och skolbarnsomsorg samverkar. På flera platser erbjuds föräldrar samtal, gemensamma

där både fritidspedagog och lärare finns med. Det förekommer SOU 1991 54 också att skola och skolbarnsomsorg, klass och fritidshem, har ge- Kapitel 9 mensamma föräldramöten.

9.12 Mot en heldagsskola

Den erfarenhet som i dag har av samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg visar vinster för såväl barn och föräldrar som för personal och verksamhet. En sådan samverkan kan och bör utvecklas mot verksamhet både lokal- och innehållsmäsen som sigt bedrivs i en sammanhållen form. Genom att utveckla skoldagen till en heldagsskola kan fritidshemmets och skolans verksamhet växa samman pedagogiskt och organisatoriskt. Heldagsskolan förenar den obligatoriska skolan med den frivilliga skolbarnsomsorgen. l en heldagsskola kan barnen erbjudas en varierad verksamhet som inte samma sätt som tidigare är bunden av en ämnes- och tidsmässig uppdelning. Genom att de obligatoriska inslagen kan kombineras med fria aktiviteter undanröjs den risk för tidspress barnen i dag får känna av redan lågstadiet. som Dagens barn växer upp i ett samhälle som förändras snabbt. Teknisk utveckling, miljöförändringar, en omfattande invandring, den ändrade situationen i Europa etc. gör att det i dag är omöjligt att skapa en bild av hur barnens liv som vuxna kommer att gestalta sig. Förändringarna ger nya möjligheter men kan också komma att ställa nya krav livsmönster och påverka levnadsstandarden. l en tid då kunskapsstoffet ständigt ökar är det dessutom svårt att avgöra vilka kunskaper som skall prioriteras framför andra. En viktig uppgift för den generella verksamhet, i form av skooch skolbarnsomsorg, samhället för blir då att ge som ansvarar barnen beredskap att möta ett samhälle som ständigt förändras, dvs. förse dem med redskap för ett livslångt lärande. l en heldagsskola där grundskollärare, förskollärare och fritidspedagoger kommer att lösa arbetsuppgifterna tillsammans finns goda möjligheter att svara mot dessa behov. Där finns det flera vuxna att relatera till och arbetet kan omväxlande bedrivas i större eller mindre grupper inom skolans ram eller i det omgivande samhället. Heldagsskolan skall fungera som ett laboratorium där barnen kan utlopp för sin lust att utforska, experimentera och söka sig fram till sin egen kunskap. Barnens nyfikenhet, upptäckarglädje, skaparlust och lust att lära sig måste tas tillvara i en generös mildär de kan känna tryggheten att också göra fel och lära av sina misstag. En framtida heldagsskola bör vara mer öppen mot livet utanför skolan och använda samhället som en naturlig arena för att

samla kunskaper och erfarenheter. En viktig uppgift för de vuxna SOU 1991 54 i heldagsskolan är att ge barnen stöd och vägledning att sovra och Kapitel 9 tolka det stora informationsflöde som de är utsatta för. l ett internationaliserat samhälle är det viktigt att barnen får stöd och hjälp att både utveckla sin kulturella identitet och egen att tillägna sig en nyanserad bild av och respekt för andra kulturer. Miljö- och naturvård bör ett konkret sätt inlemmas i den dagliga verksamheten. Odling i anslutning till skolan kan vara ett påtagligt och praktiskt sätt att bli förtrogen med behovet av ett ekologiskt synsätt. l en heldagsskola bör estetisk och praktisk kunskap utvecklas hand i hand med intellektuell kunskap. Det måste finnas stort utrymme för lek och idrott, skapande verksamhet och praktiskt arbete. Barn får då möjlighet att utveckla sitt språk och sina andra uttrycksmedel i bild och form, sång och musik samt rörelse och drama. Personal som arbetar tillsammans i en verksamhet där barns olika uttrycksmedel används och arbetssättet i övrigt till anpassas barnen, kommer med nödvändighet att utveckla sin yrkeskompetens. l åldersblandade finns ofta större möjligheter att möta grupper och stödja de enskilda barnens behov och utveckling. Barn utvecklas i olika takt och de upptäcker sin omvärld utifrån sina egna behov och erfarenheter. Tillfällen att arbeta och leka tillsammans med såväl jämnåriga som yngre och äldre kamrater ockger så rikare utvecklingsmiljö för både den intellektuella och den en sociala utvecklingen. Heldagsskolans verksamhet bör präglas av det temainriktade arbetssättet som betonar helhet och sammanhang. För barnen är livet helt och odelbart. De vuxnas behov att administrativt dela av upp kunskaper i olika ämnen stämmer inte alltid med barnens sätt att undersöka och organisera sin tillvaro. Temainriktningen skall innebära att nya kunskaper kommer in och används i begripliga sammanhang samt att barnen får använda alla sinnen för att upptäcka och tillägna sig nya kunskaper. Vid val teman av skall hänsyn tas till såväl barnens behov och intressen arbetssom lagets bedömning vad är viktigt för det enskilda barnet av som och barngruppen. Barnens behov att utveckla sin kompetens och handlingsav förmåga för att i ökande grad kunna för sig själv behöta ansvar ver också uppmärksammas. Kompetens är ett bredare begrepp än kunskap och färdigheter. Det handlar kunna använda desom att sa i meningsfulla sammanhang. Kompetensen utvecklas att genom barnen använder sina kunskaper, färdigheter och tidigare erfarenheter för att tolka, förstå och själva aktiva i konkreta situavara tioner. Härigenom får barnen erfarenheter i sin tur kan nya som leda kompetensutvecklingen vidare.

Heldagsskolan med sin mångfasetterade verksamhet ställer SOU 1991 54 andra krav miljön än den traditionella skolan. Om heldagssko- Kapitel 9 lan skall kunna bedriva sin verksamhet inom en befintlig skola måste miljön förändras. Lokaler, inredning och material måste anpassas till ett annorlunda arbetssätt och till barnens växlande behov och intressen. Den fysiska miljön skall utformas så att såväl den organiserade gruppverksamheten som barnens egna aktiviteter kan fungera bra. Barnens behov av avskildhet och vila bör också uppmärksammas. En heldagsskola kombinerad med verksamhet under skolans ferier och lovdagar många kan vara tillräcklig omsorg för barn. Det bör också finnas ett erbjudande om kompletterande verksamhet för de barn som behöver detta. Heldagsskolan med fasta tider morgon och eftermiddag för alla barn underlättar inte bara för deras omsorg och tillsyn, utan också för kommuner och skolor med många skolskjutsar. Enligt nuvarande regler får skoldagen för barnen omfatta 5 timmar och 20 minuter i årskurserna l och 2 och 8 timmar för barnen i årskurserna däröver. Undervisningen i grundskolan omfattar 20 lektioner per vecka för barnen i åk 24 i åk 30 i 3 och 34 i åk 4-6. Skoldagen kan organiseras som samlad skoldag. Det betyder att verksamheten anordnas även den del av skoldagen som inte omfattas av undervisning. Denna verksamhet kan efter kommunens val antingen vara frivillig eller obligatorisk för barnen. Den tid som högst står till buds för sådan verksamhet, inkl. raster, uppgår till 2 timmar och 40 minuter i årskurs l 2 timmar och 8 minuter i årskurs 2 4 timmar i årskurs 3 och 3 timmar och 28 minuter i årskurserna 4-6. Den enkät genomfört bland kommunerna visar att 14 procent av dem använder sig av en obligatorisk samlad skoldag. Från en del som verkar inom skola-skolbarnsomsorg har det framförts att den obligatoriska verksamheten borde omfatta en längre tid i årskurserna l och Därmed skulle utrymmet för att varva verksamheterna bli större och pedagogiska vinster göras. För närvarande pågår en dynamisk utveckling av samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg. Detta visas av de exempel redovisar senare i betänkandet. Vår bedömning är, bl.a. med utgångspunkt i de omfattande kontakter haft med de verksamhetsansvariga, att denna utveckling kommer att fortsätta och intensifieras. inte minst de såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska fördelar pekar talar ytterligare för en utveckling i den riktningen. Det gör också de möjligheter som öppnas att samorganisera den lokala politiska ledningen och därmed förvaltningen, liksom vårt förslag rörande statsbidragsgivningen.

Vi befinner oss alltså i ett läge där stora förändringar av verk- SOU 1991 54 samheten förestår, samtidigt innehållet i den samlade verk- Kapitel 9 som samheten ses över av läroplanskommittén. Prövningen av frågan om den obligatoriska verksamhetens omfattning i tiden bör enligt vår uppfattning anstå till dess att säkrare slutsatser kan dras om behoven och förutsättningarna.

9.13 Sammanfattning

Samverkan mellan olika verksamheter för barn och ungdom, både avseende innehåll och organisation, kommer att bli självklar och nödvändig under 90-talet. Den blir självklar för att kunna ge varbarn bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Den blir nödvändig om samhällets resurser skall kunna användas ett effektivt sätt. Många goda exempel finns redan. Samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg varierar med barnens ålder. För yngre barn måste trygghet i och fostran betonas omsorg som grund för allt lärande. Barns utveckling i dessa år kräver ett varierat arbetssätt där strukturerade aktiviteter blandas med lek. Den fria leken ger möjlighet att bearbeta upplevelser och erfarenheter. Vi anser att innehåll och arbetssätt i skola och skolbarnsomsorg måste anpassas till barnets verklighet och utvecklingsnivå. En sådan utveckling kan underlättas verksamheten organiseom ras i åldersblandade grupper. Äldre barn måste större och delaktighet. ges ett eget ansvar Föreningsaktiviteter får nu allt större betydelse och bör också uppmuntras av personalen. Barnen bör ett naturligt sätt medverka i planering av verksamheten. Fritidsklubb och liknande eftermiddagsverksamheter bör om möjligt organiseras med både inskrivna barn och en öppen del, så att alla barn i åldersgruppen får tillgång till dem. Barn som behöver särskilt stöd för sin utveckling kan uppmärksammas tidigt under skolåren genom det samarbete som utvecklas mellan verksamheterna. Möjligheten att sambruka lokaler är avhängigt av avståndet mellan institutionerna. Det måste också finnas tid för samverkan. Regelbunden gemensam planering och fortbildning är nödvändig för att utveckla innehållet i verksamheten. Schemaläggning av verksamheten måste göras gemensamt personal inom skolaav skolbarnsomsorg. Vi anser att en fortsatt utveckling och utbyggnad av skolbarnsomsorgen under 90-talet är nödvändig. Formerna kommer att variera. En heldagsskola där obligatorisk skolverksamhet kombineras med frivillig verksamhet blir grunden för utbildning och omsorg. Denna verksamhet kommer att vara tillräcklig för många

barn. För en del barn kan heldagsskolan behöva kompletteras SOU 1991 54 med andra former av omsorg och tillsyn, t.ex. familjedaghem. För Kapitel 9 de äldre barnen i 10-12-årsåldern behöver olika former efterav middagsverksamhet utvecklas. inslagen öppen verksamhet bör av öka. Även samverkan mellan personal från olika verksamheter för ungdomar i högstadiet bör utvecklas.

Skolbarnsomsorgskommitténs förslag

o Kommunerna bör stimuleras att utveckla olika former av samverkan för skola-skolbarnsomsorg. Heldagsskolan såär en dan verksamhetsform, där fritidshemmets och skolans verksamheter kan växa samman. o Verksamheten i skola-skolbarnsomsorg bör i större utsträckning organiseras i åldersblandade för att bättre grupper kunna anpassas till barns olika utvecklingsnivå. o Arbetssättet i skola-skolbarnsomsorg bör temainrikvara tat och betona sammanhang och helhet. o l framtiden krävs en mer programinriktad och strukturerad forskning, bl.a. för att stimulera lokala utvecklingsarbeten.

10 Organisation och ekonomi

- 2391119131154

o p le . .

redovisning och analys av atta exempel

10.1 Inledning

l detta kapitel beskriver åtta olika exempel samverkan. Vi visar vilka ekonomiska effekter olika former samverkan får avav seende lokal- och personalanvändning. Exemplen är valda så att de speglar olika varianter samverkan som finns mellan skola och skolbarnsomsorg. Det kan handla om några timmars samver-

kan vecka mellan fritidshemmet och skolan vid Ãngelsta-

per som skolan i Uppsala och Skvadronskolan i Sundbyberg, men det kan också handla ökad grad av verksamhetsintegration som i om en Brunnsparksskolan i Helsingborg och Kungsladugårdsskolan i Göteborg. Bland våra exempel finns helt nybyggda skolor och sådana är ombyggda för samverkan. Det finns också beskrivningar som verksamheter som samverkar i de ursprungliga lokalerna. Exemplen beskrivs utifrån bakgrund, närmiljö, lokaler, organisation, innehåll och ekonomi. De ekonomiska analyserna har gjorts statskontoret. Till varje exempel har knutits ett jämförelav seobjekt. Dessa objekt har kommunerna själva valt. Uppgifterna har inhämtats via enkät som kommittén har utarbetat i samaren bete med statskontoret. Beräkningarna har baserats detta enkätunderlag samt kompletteringar som Statskontoret inhämtat i direktkontakt med enskilda kommuner.

10.2 Enkät och beräkningsmetoder

Allmänt kan sägas att mätningar av detta slag är behäftade med viss osäkerhet. Den kommunala redovisningen är för sådana här syften mycket svårgenomtränglig. Samtliga kostnader för en verksamhet, t.ex. skola, redovisas vanligtvis inte samlat utan uppgiftermåste hämtas från olika delar förvaltningen. Vissa kostnana av der, främst för lokaler, kan ibland vara svåra att härleda till en enskild verksamhet. Schabloniserade beräkningar har då använts. Uppgifterna i huvudsak läsåret 198990. Redovisningen avser gör inte anspråk att någon fullständig bild av de totala kostge naderna i de olika exemplen. l stället har en fokusering gjorts

de för skolbarnsomsorgskommittén viktiga kostnaderna, dvs. SOU 1991 54 främst kostnader för lokaler, personal samt vissa övriga kostna- Kapitel 10 der. Kostnaderna redovisas per barn som går i såväl skola frisom tidshem samt i förekommande fall deltar i samlad skoldag. l något fall redovisas kostnaderna för mellanstadiebarn går i såsom väl skola som fritidsklubbsverksamhet. Kostnaderna redovisas för skola och skolbarnsomsorg sammanslaget, vilket innebär de att genomsnittliga kostnaderna för ett barn i skolan summerats med de genomsnittliga kostnaderna för ett barn i skolbarnsomsorg. Kostnader för samlad skoldag har slagits ut det antal barn som deltagit i verksamheten. Redovisningen av kostnaderna är uppdelad lokalkostnader, personalkostnader samt övriga kostnader. Lokalkostnaderna omfattar driftskostnader, inkl. lokalvård och i vissa fall vaktmästare samt kapitalkostnader. I förekommande fall redovisas rena hyreskostnader. Skolans personalkostnader omfattar lönekostnader för skolledning, lärare och annan pedagogisk personal, skolmåltidspersonal samt i vissa fall vaktmästare. För fritidshemspersonalmotsvarande innefattas samtliga kostnader utom för lokalvård och i enstaka fall personal i köket. Personalkostnader för Skolhälsovård, bibliotekarier skolkanslister, personliga elevassistenter m.fl. ingår i redovisningen.

Övriga kostnader består främst kostnader för livsmedel, lä-

av romedel och förbrukningsmateriel. Utöver kostnadsuppgifter redovisas det samlade genomsnittliga

antalet kvadratmeter kvm barn samt det genomsnittliga

per antalet årsarbetskrafter åak barn. Dessa uppgifter är per summeringar av det genomsnittliga antalet barn i skolan samt det per genomsnittliga antalet per barn i skolbarnsomsorgen. Följande exempel, skola och fritidshem, beskrivs och analyseras i detta kapitel Kronjuvelen, som är en lokal- och innehållsmässigt integrerad verksamhet med tre lågstadieklasser och tre fritidshemsavdelningar. Den hör till Kungsladugårdsskolan i Göteborg. 10.3

Hagaskolan i Göteborg, innehållsmässigt integrerad verk-

en samhet med förskola, skola och fritidshem i lokaler. Persamma sonalen arbetar i åldersblandade både låg- och melgrupper lanstadiet. 10.4 Junibacken i Ludvika, en nystartad totalintegrerad anläggning med lågstadieskola, förskola, fritidshem och kvartersgård i samma lokaler. Fritidspedagoger och lärare tillsammans för ansvarar samlad skoldag. Verksamheten bedrivs i åldersblandade grupper. l0.5 Skvadronskolan och Tellus fritidshem i Sundbyberg ligger i samma byggnad men är inte lokalintegrerade. Personalen har ut-

vecklat en nära samverkan kring olika aktiviteter. Verksamheten SOU 1991 54 bedrivs i åldersblandade grupper. 10.6 Kapitel 10

Ãngelsta fritidshem och skola i Uppsala, som har viss samver-

kan inom samlad skoldag och begränsat sambruk av lokaler. 10.7 Sandbäcken i Katrineholm, som är en delvis lokalintegrerad verksamhet med viss samverkan mellan fritidshem, skola och fritidsklubb och med frivillig samlad skoldag för årskurs 1 och l0.8 Brunnsparksskolan i Helsingborg, som är ett både lokal- och verksamhetsintegrerat fritidshem och lågstadium med samlad skoldag och med en nära samverkan med parkleken. l0.9 Mimergården i Östersund, är lokal- och verksamhetssom en integration mellan fritidshem och skola med samlad skoldag. Även fritidsklubb och särskola ingår i Mimergården. 10.10 Vi avslutar kapitlet med slutsatser där kommenterar och analyserar lokalanvändning, personaltäthet samt ekonomi i verksamheterna.

10.3 Kronjuvelen

Kronjuvelen är namnet en lokal- och innehållsmässigt integrerad verksamhet med tre lågstadieklasser och tre fritidshemsavdelningar. Den hör till Kungsladugårdsskolan i Göteborg.

Bakgrund

Är 1981 beslutade Göteborgs kommunfullmäktige införa att samlad skoldag i årskurserna 1 och Ett väsentligt inslag i den samlade skoldagen är att en del av fritidshemspersonalens arbetstid förläggs i skolan för genomförande av fria aktiviteter. Kungsladugårdsskolan började med samlad skoldag 1983. Där finns fleråen rig erfarenhet av samverkan mellan lärare och fritidshemspersonal. Kronjuvelen har vuxit fram ur personalens speciella intressen och de förutsättningar som fanns skolan och i stadsdelen. Ut-

gångspunkten är den modell av samlad skoldag som har etablerats

i Göteborg.

Närmiljö

Kungsladugårdsskolan tronar en liten höjd i anslutning till ganska tät bebyggelse med trevånings bostadshus och ett villa radhusområde. Bostadsområdet byggdes under 1900-talets första decennier. Under 1980-talet har det skett en successiv renovering

av bostadshusen och en generationsväxling som medfört att ande- SOU 1991 54 len barnfamiljer har ökat. Kapitel 10 Skolan gränsar hållet mot ett stort grönområde. l övrigt ena är barnens lekytor i närmiljön mycket begränsade.

Lokaler

Kungsladugårdsskolan byggdes 1932 och är stor, gul, fyravåen nings tegelbyggnad. Hela skolan skall successivt renoveras. Kronjuvelens lokaler byggdes 1989 och ligger andra våningen. om Förutom dessa lokaler utnyttjas matsal och gymnastiksal i verksamheten. I resten av skolbyggnaden finns det låg- och mellanstadieklasser, gymnasiesärskolan och två fritidshemsavdelningar. Skolgården är liten för att höra till sådan stor skola och består huen vudsakligen av en asfalterad gård. Kronjuvelen har byggts in i en korridor med tillhörande klassrum andra våningen. Den består tre enheter för skola och av fritidshem, som var och en disponerar tre rum samt tambur. Ett bibliotek, två smårum och ett snickarrum är lokagemensamma ler. Det finns ett kök för tillredning av mellanmål och lovdagar även frukost och lunch. Skoldagar äter barn och personal lunch i skolans matsal bottenplanet. Det finns också expedien tions- och personaldel, med kontor, arbetsrum och personalrum.

Organisation

Fr.o.m. 1990 har i Göteborg uppdelningen i olika facknämnder och förvaltningar ersatts av stadsdelsnämnder och stadsdelsförvaltningar med samlat ansvar för skola, barnomsorg, fritid, kultur m.fl. verksamheter inom ett geografiskt område. Denna verksamhet leds av en stadsdelschef med några områdeschefer närmast under sig i organisationen. Kungsladugårdsskolans verksamhet hör till stadsdelsnämnd Majorna och ingår där i Pedagogisk enhet l omfattar all som verksamhet för barn och ungdom till l6 års ålder. Denna enupp het leds av en områdeschef. För verksamheten i Kungsladugårdsskolan finns en skolhuschef med ledningsansvar för sammanlagt femton låg- och mellanstadieklasser, samt en områdesföreståndare med ledningsansvar för sju fritidshemsavdelningar. l var och en av Kronjuvelens tre enheter har man integrerat en skolklass och en fritidshemsavdelning i gemensamma lokaler. Sammanlagt finns i Kronjuvelens verksamhet 68 barn i tre åldersblandade klasser. Alla barnen medverkar i samlad skoldag. Den totala skoltiden för barnen är från 08.00-13.20. 48 av barnen från Kronjuvelen plus 12 andra barn är inskrivna de tre fritidshem-

De har öppet till 18.00 under hela året. Skoldelen och fri- SOU 1991 54 men. tidshemsdelen har förutom gemensamma lokalkostnader också ge- Kapitel 10 mensamt förbrukningsmateriel men i övrigt skilda budgetar. Lärarna ingår i arbetsenheter tillsammans med Övriga lärare i Kungsladugårdsskolan medan fritidspedagogerna har kategorimöten m.m. med övriga fritidshem i området.

Verksamheten

Målen för verksamheten finns formulerade olika nivåer. lnom

Stadsdelsnämnden och -förvaltningen i Majorna pågår arbete med

ett gemensamt måldokument för stadsdelens barn- och ungdomsverksamhet. lnom personalgruppen vid Kronjuvelen arbetar man med en målbeskrivning av verksamheten. l måldiskussionerna har personalen blivit alltmer överens om att man strävar efter någon form av helhetsskola som innebär att fritidspedagoger och lärare tillsammans ansvarar för en utvecklad pedagogisk verksamhet, där olika innehåll och arbetsformer varvas under hela dagen. Innehållet i verksamheten i de tre avdelningarna skiljer sig en del åt. I en avdelning arbetar man mycket temainriktat där varje barn efter sin förmåga inhämtar kunskaper, tränar färdigheter och utvecklar sin kreativitet. l en annan avdelning arbetar man mera med skapande ämnen för att barnen skall arbeta med alla sina sinnen. Man lämnar stort utrymme dans, musik och rytmik vilket ger barnen självkänsla och skapar goda relationer. Den tredje avdelningen är i sitt arbete inspirerad av den s.k. Montessoripedagogiken. Arbetssättet bygger individuell inlärning, temainriktad arbetsform samt att barnen ges frihet i sitt arbete och möjlighet att arbeta i sin egen takt.

Jämförelseobjekz

De tre jämförelseobjekten är Karl .lohansskolam Chapman och Djurgårdsskolan med tillhörande fritidshem. Karl Johansskolan är en skola med både låg-, mellan- och högstadium. Chapman är en lågstadieskola och Djurgårdsskolan en mellanstadieskola. Skolledning och skolmåltidsverksamhet är gemensam. Karl Johansskolan har 637 barn varav 297 är högstadiebarn. De 102 mellanstadiebarär fördelade fyra klasser och de 238 lågstadiebarnen är nen fördelade tolv klasser. Chapmanskolan har 75 barn fyra klasser. Djurgårdsskolans 98 barn är också fördelade fyra klasser. Till de tre skolorna hör fem fritidshem med sammanlagt 152 barn.

Ekonomisk analys SOU 1991 54 Kapitel 10 De totala kostnaderna för Kronjuvelen var drygt 8500 kr. lägre per barn och år ån för jämförelseobjekten enligt tabellen nedan. Detta innebär 212500 kr. lägre kostnad per år för en grupp med 25 barn.

Tabell Jämförelse mellan Kronjuvelen inkl. skolbarnsomsorg samt samlad skoldag och Karl Johansskolan, Chapmanskolan, Djurgårdsskolan och fem fritidshem

Kronjuvelen Karl Johan m.fl. Differens

Totala kostnaderbarnår S5 066 63 859 8 523 därav

- I Matsal och gymnastiksal ingår ej.

Kostnadsskillnaderna låg till övervägande delen personalsidan, nästan 4800 kr. barn och år. På lokalsidan framgår att per den helintegrerade verksamheten vid Kronjuvelen medförde att ytan per barn var knappt hälften av jämförelseobjektets. boka]ytan är dock i beskrivningen något underskattad då matsal och gymnastiksal ingår i Kronjuvelens lokalyta. Kvadratmeterpriset för Kronjuvelen var ca 1400 kr. medan kvadratmeterpriset i genomsnitt för jämförelseskolornas och fritidshemmens lokaler låg drygt 500 kr. Jämförelseobjektets lokalkostnader kommer dock, i takt med en mer realistisk prissättning samt renoveringar som i flera fall är planerade, att öka och därmed tenderar skillnaden i lokalkostnad mellan de alternativa anläggningarna att öka ytterligare. l lokalkostnaderna ingår lokalvårdskostnader men vaktmästare som ligger under personalkostnaderna.

10.4 Hagaskolan

Hagaskolan i Göteborg innehållsmässigt integrerad verkär en samhet med förskola, skola och fritidshem i samma lokaler. Personalen arbetar i åldersblandade grupper både låg- och mel- Ianstadiet.

Bakgrund SOU 1991 54 Kapitel 10 Under 1980-talet påbörjades en mycket omfattande sanering av hela Hagaområdet. Man bevarade det som var av kulturhistoriskt intresse, resten revs för nybyggnation.

Närmiljö

Haga är numera en stadsdel i Göteborgs centrum med allt vad det innebär. Haga är också en stadsdel under uppbyggnad. Den tunga trafiken har dominerat under många år och än återstår mycket innan stadsdelen år klar. Trots att Haga ligger mitt i en storstad finns det grönområden inom gångavstånd, bl.a. en stor park, Slottsparken, med djur och hembygdsgårdar. Trafiken gör dock att barnen inte kan ta sig dit själva.

Lokaler

Varje enhet lågstadiet har till sitt förfogande en skolsal, ett fritidshems- resp. fritidsförskolerum med kök och ett mellanrum mellan de båda större rummen. Dessutom har man ett kapprum, toaletter och två avdelningar ett mycket litet rum som används som verkstad. Skolsalarna har inga bänkar utan bord och stolar. l alla klassrum finns hörnor med soffor, fåtöljer, kuddar och liknande, dit barnen kan dra sig tillbaka för att läsa, och där personalen kan ha samlingar med barnen. De tre klasserna mellanstadiet har ett klassrum och ett grupprum var. Slöjdsalar, rörelserum, matsal och bibliotek finns gemensamt för hela skolan. För personalen finns det ett personalrum med kök, ett litet personalrum för ekonomipersonalen och ett rökrum.

Organisation

Hagaskolan tillhör Stadsdelsnämnden Linnéstaden. Hagaskolan har en chef som kommer att kallas skolhuschef, platschef eller rektor. Närmast däröver finns en skolbarnsomsorgschef som i sin tur är underordnad stadsdelschefen. l Hagaskolan går 145 barn fördelade sju klasser. Lågstadiet består fyra klasserlågstadieenheter med tillsammans 84 barn. av Av dessa är 80 barn inskrivna fritidshemmet. Mellanstadiet består av tre klasser med totalt 61 barn. Undervisningen är åldersblandad, både låg- och mellanstadiet. Lågstadiebarnen har samlad skoldag mellan 08.00 och 13.20.

Årskurs 1-2 har veckotimmar praktiskt då fritidspeda-

sex arbete SOU 1991; 54

gogerna har verksamhet med en del av klassen. Arskurs 3 har fy- Kapitel [0 ra veckotimmar praktiskt arbete. Fritidshemsverksamheten är öppen varje vardag under året.

Verksamheten

I Hagaskolans integrerade verksamhet arbetar förskollärare, lärare och fritidspedagoger tillsammans i arbetslag. l praktiken går verksamhetsintegreringen till så att förskolebarn och skolbarn har gemensam samling varje morgon. Dessutom arbetar förskole- och skolbarn tillsammans i olika temaarbeten, både i skolan och under praktiskt arbete. Vid planeringen av temaarbete diskuterar man vilket sätt olika yrkeskategorier kan bidra med en allsidig belysning och bearbetning, samt vad de olika åldersgrupperna har behov av och kan klara av.

Jâmförelseobjekt

Jämförelseobjektet Nordhemsskolan består av såväl låg-, mellanhögstadium men uppgifterna har besvarats utifrån låg- och som mellanstadiebarnens andel av personal, lokaler och övrigt. Vid Nordhem går 95 barn i sex lågstadieklasser och 80 mellanstadiebarn i tre klasser. Det finns fyra fritidshem i anslutning till skolan ett är inbyggt i skolans lokaler. l fritidshemmen går varav sammanlagt 70 lågstadiebarn och 20 mellanstadiebarn, vilket är 74 % av lågstadiebarnen och 25 % av mellanstadiebarnen.

Ekonomisk analys

Tabell 2. Jämförelse mellan Hagaskolan inkl. skolbarnsomsorg samt samlad skoldag och Nordhemsskolan med tillhörande fritidshem

Haga Nordhem Differens Totala kostnaderbarnår 85 746 69 997 15 749 därav lokalerl 30 583 19 755 10 828 personal 47 402 46 282 1 120 övrigt 7 761 3 960 3 801 - Totalt antal kvmbarn I 20,3 14,7 5,6 Totalt antal åakbarn 0,21 0,21 +- 0 l Gymnastiksal medräknad för någon av skolorna. För Nordhem finns heller matsal och div. allmänna utrymmen med.

Jämförelse mellan alternativen visar att kostnadsskillnaden helt SOU 1991 54 ligger till jämförelseobjektets favör. Skillnaden beror till övervä- Kapitel 10 gande del att Hagaskolan har en större lokalyta. Lokalytan och lokalkostnaderna är dock svåra att jämföra mellan alternativen då Nordhemsskolan endast uppgivit ytan för låg- och mellanstadiebyggnaden och de gemensamma ytorna är med. Personaltätheten är lika stor för de olika skolornalfritidshemmen. En förklaring till att Hagaskolan i det här fallet inte har en lägre personaltäthet kan att där ingår 20 förskolebarn i vara ca verksamheten. Detta kan kräva något ytterligare personalresurser jämfört med de 20 mellanstadiebarn som är inskrivna fritidshem vid jämförelseobjektet. Den höga kostnaden per barn under övrigt vid Hagaskolan betill stor del deras höga skolmåltidskostnader. Man köper ror färdiglagad mat restaurang i närheten vilket i det här fallet av en är en dyrare lösning än för andra skolor och fritidshem i stadsdelen. Detta exempel skiljer sig således från de övriga genom att den integrerade verksamheten har högre kostnader än jämförelseobjektet.

10.5 Junibacken

Junibacken i Ludvika nystartad totalintegrerad anläggning är en med lågstadieskola, förskola, fritidshem och kvartersgård i samma lokaler. Fritidspedagoger och lärare ansvarar tillsammans för samlad skoldag. Verksamheten bedrivs i åldersblandade grupper.

Bakgrund

Ludvika har till följd av strukturomvandlingen inom näringslivet fått en minskad befolkning och en kärvare ekonomi. Det sker nu omstrukturering den kommunala verksamheten både av en av ekonomiska skäl och grund av att kraven service blivit annorlunda. Projektet Junibacken utgör en viktig del i detta arbete. Junibackens byggnad blev klar hösten 1990. Den är en ny typ av institution i Ludvika kommun.

Närmiljö

Junibacken är högt belägen i ett nytt område med villor och radhus, delvis med bostadsrätt. Det finns en mycket fin utemiljö i

den nära omgivningen. Till skolans upptagningsområde hör ock-

så ett hyreshusområde av något äldre karaktär.

Lokaler SOU 1991 54 Kapitel 10 Skolbarnsverksamheten upptar ungefär halva byggnaden och förskolan den andra halvan. Lokalerna för skola-skolbarnsomsorg är dimensionerade för ungefär 75 barn. Alla barn i Junibacken vars föräldrar så önskar kan plats i fritidshemmet. Fritidshem och skola använder samma lokaler. Kvartersgårdsverksamheten sambrukar dessa lokaler och drivs med delvis personal samma som fritidshemmet. Köket hör till hela huset. Maten lagas till både skola, fritidshem och förskola.

Organisation

Junibacken är en självständig enhet där de fyra Verksamhetsgrenarna förskola, skola, fritidshem och fritidsgård, samverkar under ledning av en platschef. Närmast överordnad är skolchefen. De tre förvaltningarna skola, socialtjänst och fritid, har skjutit till medel i proportion till omfattningen den verksamhet traav som ditionellt skulle höra till dem. För närvarande går endast 37 barn i årskurserna 1 och 2 i skolan. Undervisningen sker i åldersblandade Fritidspedagogrupper. ger och lärare ansvarar gemensamt för den samlade skoldagen, vad gäller planering, genomförande och utvärdering.

Verksamhet

Verksamheten vid Junibacken är nystartad och har ännu inte kommit igång fullt ut. De grundläggande principerna vid Junibacken är både lokal- och verksamhetsintegration mellan förskola, skola, fritidshem och kvartersgård. Detta skall ske inom en skoldag åldersblandad

sarnolad och med undervisning.

Aldersblandat innebär långtgående samverkan mellan olika åldersgrupper, både inom skola-skolbarnsomsorg och mellan skola och förskola, såväl när det gäller planering genomförande som och utvärdering av aktiviteter. Härigenom vill personalen framför allt uppnå att varje barn får möjlighet utvecklas utifrån sin att egen nivå. Barnen möts i skolåldern förhållningssätt av samma och arbetssätt som de känner från förskolan. Förskolan och skolan samverkar med temaarbeten, verksamheten. som genomsyrar

Jämförelseobjekt

Knutsboskolan är en lågstadieskola. Läsåret 199091 går där 58 barn. 25 av dessa är inskrivna fritidshem.

Ekonomisk analys SOU 1991; 54 Kapitel 10 Kostnaderna för Junibacken har beräknats två olika sätt. l alternativ 1 har kostnaderna per barn beräknats med det antal barn deltar i verksamheten i dag som bas. Detta ger mycket höga som kostnader till följd att lokaler och delvis också personal i skoav lan är dimensionerad för 75 barn, alltså en fullt utbyggd verksamhet. I alternativ 2 har beräkningarna gjorts som om verksamheten, både skola och fritidshemsverksamhet, omfattade 75 barn. Det innebär att lokalkostnaderna har slagits ut fler barn samt att lärarkostnaderna anpassats till en fullt utbyggd verksamhet. Personalkostnaderna per barn i fritidsverksamheten samt de övriga kostnaderna per barn påverkas inte. Kostnaden barn deltar i både skola och fritidshemsper som verksamheten är i dag mycket hög i Junibackens integrerade

verksamhet, nästan 48 000 kr. högre än i Knutsboexemplet se al-

ternativ l i tabell 3 nedan. Tar man däremot hänsyn till att verksamheten till del är dimensionerad för 75 barn så har Junien backens verksamhet 3 800 kr. lägre kostnader per barn jämfört ca

med Knutsbo se alternativ 2 i tabell 3 nedan.

Tabell 3. Jämförelse mellan Junibackens integrerade verksamhet skola och fritidshem och Knutsbo skola och fritidshem

Junibacken Knutsbo Differens

Totala kostnaderbarnår alt 1 124 925 76 955 47 970 alt 2 73 153 3 802 därav lokaler alt l 68 559 21 657 46 902 alt 2 28 538 6 881 personal alt 1 50 058 50 028 30 alt 2 38 307 11 721 övrigt 6 308 5 270 1 038 - Totalt antal kvmbarn alt l 3l,5 19,1 12,4 alt 2 15,5 3,6 -

Totalt antal åakbarn alt 1 0,21 0,19 0,02 alt 2 0,16 0,03 -

10.6 Skvadronskolan

Skvadronskolan har skola och fritidshem i samma byggnad men de är inte lokalintegrerade. Personalen har utvecklat en nära samverkan kring olika aktiviteter. Verksamheten bedrivs i åldersblandade grupper.

i Bakgrund SOU 1991 54 Kapitel 10 Skvadronskolan ligger i Rissne är ett nytt bostadsområde i som Sundbybergs kommun. Skvadronskolan är en enparallellig låg- och mellanstadieskola som i dag har 151 barn. Den startade höstterminen 1982 med 37 barn. Samtidigt med skolan och i byggnad startade ett frisamma tidshem, Tellus, med plats för 40 inskrivna barn. l grannhuset finns i dag också fritidshemmet Merkurius med plats för 50 barn.

Närmiljö

Skvadronskolan är högt belägen Rissnes många kullar, en av Skvadronen. Ett par minuters promenad från skolan finns både ängar och skog. Nedanför skolgården och kullen finns liten en fotbollsplan som vintrarna spolas till skridskobana.

Lokaler

Skvadronskolan och fritidshemmet Tellus lokaler ligger i ett hyreshus. Fritidshem, gymnastiksal, matsal och skolsköterskans lokaler finns entréplanet och övriga skollokaler trappa Frien upp. tidshemmet Merkurius ligger i huset bredvid Skvadronskolan.

Organisation

Skolan och fritidshemmen tillhör två olika förvaltningar, skola och socialtjänst. Skolan leds rektor finns av en som en annan skola. 1 skolan finns tillsynslärare med för lokaler, en ansvar material och samverkan med fritidshemmen. Skolan har två arbetsenheter, en för lågstadiet och för mellanstadiet. Dessa leds en av varsin studieledare som har ansvaret för det pedagogiska innehållet i verksamheten. Fritidshemmen leds föreståndare för av en som ansvarar personal, ekonomi, lokaler och samverkan med skolan. Varje fritidshem har också hemvistansvarig huvuduppgifter är leda en vars att det dagliga arbetet i hemvisten både vad gäller det pedagogiska innehållet och vardagliga rutiner. Vid Skvadronskolan går 151 barn fördelade 78 lågstadiebarn och 73 mellanstadiebarn. Alla klasser är åldersintegrerade per stadium. Alla barn i skolan deltar i den utvidgade verksamheten. 70 av skolans lågstadiebarn dvs. 90 är inskrivna vid procent de två fritidshemmen är knutna till skolan. Ytterligare 20 som lågstadiebarn från andra skolor är inskrivna vid dessa fritidshem.

Fr.o.m. den 1 juli 1991 kommer fritidshemmen i Sundbyberg SOU 1991 54 att höra till skolförvaltningen. En helintegrering av skola och fri- Kapitel 10 tidshem påbörjas hösten 1992.

Verksamhet

Samverkan mellan skolan och fritidshemmen bygger tre delar, allpersonalkonferens, kontaktperson och verkstad. l början och slutet varje termin har skolan och fritidshemmen en allpersonalkonferens. Terminens första konferens används till att grovplanera terminens arbete. Konferensen i slutet terminen används till att utvärdera arbetet. Varje klass har kontaktperson från varje fritidshem. Den en personen finns med i klassens arbete tre till fyra lektioner i veckan. Läraren och kontaktpersonen planerar dessa lektioner tillsammans. Om föräldrarna önskar är kontaktpersonen med vid skolans föräldrasamtal. Kontaktpersonen är alltid med föräldramötena. På lågstadiet har barnen gång i veckan under två en och en halv lektion skapande verkstad. Alla barn är indelade i fasta åldersblandade grupper, cirka 15 barn i varje grupp. En lärare och en anställd i fritidshemmet ansvarar för varje grupp. Gruppledarna har samma ämne hela läsåret. Verkstaden är indelad i femveckorsperioder. Barnen byter ämne och ledare var femte vecka. Under ett läsår kommer samtliga lågstadiebarn att delta i följande ämnen vår hembygd, enkla experiment, natur och miljö, idrott och bad, drama och fornnordiska gudasagor. På mellanstadiet är verkstaden upplagd lite annorlunda. Här bygger aktiviteten i verkstaden barnets eget val. Barnen får välja mellan ett antal verkstäder och får så vis möjlighet att syssla med ett för dem intressant område under en fyraveckorsperiod. Verkstaden omfattar ett lektionspass om tre lektioner per vecka och avslutas sista veckan med utvärdering och redovisning. Därefter följer ett nytt val inför nästa verkstadsperiod.

Jämförelseobjekt

Jämförelseobjekt är Albyskolan. Vid skolan går sammanlagt 102 barn låg- och mellanstadiet i tre vanliga lågstadieklasser och två åldersintegrerade mellanstadieklasser. 46 av de 51 lågstadiebarnen dvs. 90 procent går fritidshemmen. Skolan är byggd 1969 och renoverad 198889. Den var från början avsedd för ca 300 barn och har en stor gymnastikhall som även hyrs ut. Lokalerna ägs av kommunen. Drifts- och kapitalkostnaderna för mätåret var låga.

Ekonomisk analys SOU 1991 54

Tabell 4. Jämförelse mellan Skvadronskolan inkl. skolbarnsomsorg och Albyskolan med tillhörande fritidshem

Skvadron Alby Differens

Totala kostnaderbarnår 93 386 80 344 13 042 därav lokaler 37 371 18 498 18 873 -

- Totalt antal kvmbarn 21 32 11 - Totalt antal åakbarn 0.28 0.30 0.02 -

Jämförelseobjektet hade mätåret en självkostnadsprissättning medan Skvadronskolan med fritidshemmen hyrs av ett fastighetsbolag. Fr.0.m. 1991 kommer dock Albyskolan och dess fritidshem att åsättas högre lokalkostnader motsvarande ca 8000-10000 kr. per barn och år. Skvadronskolan är byggd 1982 men kommer trots detta även fortsättningsvis att ha en betydligt högre kostnad per kvadratmeter. Besparingen med den integrerade verksamheten ligger helt lägre personalkostnader med nästan 6000 kr.barn och år.

10.7 Ãngelsta

Mellan Ãngelsta fritidshem och skola finns en viss samverkan in-

om samlad skoldag och begränsat sambruk av lokaler.

Bakgrund

Uppsala kommun delades 1986 i 14 kommundelar med var sin kommundelsnämnd. Kommundelsnämnderna ansvarar för bibliotek, kultur- och fritidsfrågor, fritidsgårdar, parker, grundskolor, barnomsorg, äldreomsorg och övrig socialtjänst i kommundelen.

l Ãngelsta samverkar skola och fritidshem kring barnen i års-

kurs 1 och Det sker i form samlad skoldag, som påbörjades av 1985. Från början var verksamheten frivillig. Föräldrarna kunde välja att låta sina barn delta två timmar, fyra timmar eller inte alls. Numera är samlad skoldag obligatorisk. All skolbarnsomsorg skall in i skolans lokaler fr.o.m. höstterminen 1991, där inte omfattande tillbyggnader krävs.

Närmiljö SOU 1991 54 Kapitel 10 Skolan och fritidshemmet ligger i ett villaområde. Området omgärdas på ena sidan av bostadshus och den andra av landsbygd. Det finns många gång- och cykelvägar i området, men ingen biltrafik. Barnen kan röra sig tryggt och fritt mellan hem, skola och fritidshem.

Lokaler

Skolan är tvåparallellig låg- och mellanstadieskola. Byggnaden en är långsmal och i ett plan. Genom hela skolbyggnaden löper en studiehall, som även används som skolbibliotek. Längs med studiehallen är klassrummen grupperade. På sidan ligger lågstaena dieklasserna och den andra sidan mellanstadieklasserna. Två klassrum delar en hall och har egen ingång. Fritidshemmet består av två avdelningar. Den ena avdelningen är integrerad i skolbyggnaden. Två klassrum och mellanliggande hall har blivit fritidshem. Under icke-skoltid kan även Övriga skolans lokaler användas. Det kan gälla slöjdsal, musiksal, studiehall, matsal m.m.

Den andra avdelningen finns i Ãngelsta förskola. Där dispone-

rar fritidshemmet två normalstora och två mindre rum. Avdelningen har också egen hall och ingång. Förskolebyggnaden är i ett plan och omges av en stor gård, där fritidshemmet har en egen del. Förskolans och skolans gårdar gränsar till varandra och skiljs bara av en cykelväg. Avståndet mellan de olika byggnaderna är ett par hundra meter.

Organisation

Kommundelsnämnderna har ett samlat ansvar för bl.a. barn- och ungdomsverksamheten i ett geografiskt område. Kommundelschefen har det övergripande ansvaret för både skola och fritidshem. Underställd denne är rektor, ansvarig för all skolverksamhet i området och barnomsorgsinspektören, ansvarig för all barnom-

sorg och skolbarnsomsorg.

Angelstaskolan, totalt 247 barn, är en låg- och mellanstadieskola med integrerad skolbarnsomsorg för barnen i årskurserna 1 och Dessa, totalt 74 barn, omfattades också av samlad skoldag. Det innebär att varje barn två förmiddagar i veckan deltar i verksamhet om 85 minuter per gång. Den samlade skoldagen omfattar alltså 2 timmar och 50 minuter per barn och vecka. Fritidshemspersonalen ansvarar för den samlade skoldagen. Fritidshemmet har två avdelningar med vardera 18 inskrivna barn från årskurs l och Det öppnar 07.30 och stänger 17.30 dagligen.

lntegreringen i Ãngelstaskolan är bara delvis genomförd. Detta SOU 1991 54

innebär att skola respektive fritidshemsverksamheten har separat Kapitel 10 budget samt att Iedaransvaret är delat mellan platschef för skola och föreståndare för fritidshemmen. Utöver den samlade skoldagen innebär samverkan främst ett samutnyttjande av lokaler.

Verksamhet

Verksamheten inom samlad skoldag bygger praktiskt arbete och arbetssättet är temainriktat. Fritidspedagogerna, som leder

verksamheten definierar samlad skoldag i Ãngelsta som skolar-

bete förlagt fritidshemmet. Man arbetar med bild och form, drama, lek och gör dessutom en hel del studiebesök. lnom vissa områden har fritidspedagogerna tagit hand om undervisningen helt t.ex. i trafik- och bibliotekskunskap. Fritidspedagogerna är inte med i undervisningen i klassrummet annat än mycket sporadiskt. Samverkan med lärarna sker mest i form av gemensam planering. Varje termin inleds med att fritidshemspersonalen och berörda klasslärare gör en grovplanering för samlad skoldagsundervisningen. Under terminens gång träffas sedan gång i måman en naden och gör en gemensam avstämning.

Jämförelseobjckz

.lohannesbäcksskolan är jämförelseobjekt, består 82 barn som av fördelade årskurserna 1-5. Av dessa tillhör 47 lågstadiet. 35 av dessa går på Johannesbäcks fritidshem.

Ekonomisk analys

Kostnaderna per barn totalt för skola och skolbarnsomsorg skilde sig mellan de båda alternativen. De totala kostnaderna var ca 4 200 kr. högre barn och år i det traditionella alternativet än i per

Ãngelstaskolan.

Jämförelse mellan Ångelstaskolan inkl. skolbarnsomsorg och 54 Tabell 5. SOU 1991 samlad skoldag för åk l och 2 och Johannesbäcks skola och fritidshem

Ångelsta Johanneshäck Differens

Totala kostnaderbarnår 64 745 68 934 4 189 därav lokaler 19 968 14 589 5 379 -

-

1 Exkl. vaktmästare.

De högre kostnaderna per barn i Johannesbäcksalternativet förklaras främst de avsevärt högre personalkostnaderna, närav 8900 kr. barn och år. Denna skillnad förklaras i sin tur mare per till 70 procent att man där, totalt för skolan och fritidshemca av

met, hade högre antal årsarbetskrafter än i Ãngelstazilternativet.

Kostnadsskillnaden kan vara något överskattad grund av att

lärarkostnaderna barn i Ãngelstaskolan är beräknade endast

per för barnen i årskurserna l och medan samma kostnader för Johannesbäcksskolan är beräknade för samtliga barn i årskurserna 1-5. Det är troligt att lärarkostnaderna är högre i mellanstadiet än i lågstadiet bl.a. beroende att man där har fler lektioner per vecka. Detta gör att lärarkostnaderna i .lohannesbäcksalternativet

antagligen är något överskattade jämfört med Ãngelstzialternziti-

vet. Detta ändrar dock inte resultatet i stort. Även de övriga kostnaderna, här livsmedel, materiel och läromedel, var något högre per barn i alternativskolan. Skillnaden var dock inte så stor, 700 kr. per barn och år. ca

Lokalkostnaderna slog i andra riktningen. Kostnaderna var

närmare 5 400 kr. högre per barn och år i Angelstaskolans samlade verksamhet än i Johannesbäcksalternativet. Det beror att

Ãngelstaskolans verksamhet totalt disponerade avsevärt större

ytor, hela 21 kvm mot 16 kvm sammanlagt i Johanesbäckszllternativet, 10 kvm i skolan och 6 kvm fritidshemmet. Kvadratca meterpriset skilde sig inte särskilt mycket mellan alternativen.

är viktigt observera i de totala kostnaderna för Ång-

Det att att elsta skola och fritidshem också ingick kostnader för den samlade skoldagen för årskurserna 1 och Detta utöver kostnaderna för den skolverksamheten och den rena fritidsverksamheten. rena Jämförelsen visar att man fick ut mer för de insatta resurserna

i Ångelsaalternativet än i jämförelseobjektet. För en lägre kostnad

klarade bredare verksamhet med samlad skoldag störman en - lokaler, hade i stället något lägre personaltäthet. re men

108 Sandbäcken SOU 1991 54 Kapitel I0 l Sandbäcken i Katrineholm bedrivs en delvis Iokalintegrerad verksamhet med viss samverkan mellan fritidshem, skola och fritidsklubb och med frivillig samlad skoldag för årskurs 1 och

Bakgrund

Ansvaret för barn- och ungdomsverksamhet är i Katrineholm uppdelat tre nämnderstyrelser Skolstyrelsen, socialnämnden och fritidsnämnden. l Sandbäcksområdet pågår sedan tre år tillbaka en integrerad verksamhet för 7-12-åringar. Sandbäcksskolan, som länge varit kommunens största låg- och mellanstadieskola, är nu bara tvåparallellig. Lokaler har därmed kunnat frigöras för annan verksamhet. Fritidshemmet har utökats från en till tre avdelningar. Fritidsgården har kunnat flytta från tidigare förhyrda lokaler ett par kvarter bort till lokaler skolans område. l dessa lokaler har man även påbörjat en ny verksamhet, fritidsklubb, för mellanstadiebarn. lnom den frivilliga samlade skoldagen samverkar lärare och fritidshemspersonalen kring barnen i årskurs 1 och Fritidsklubben är en ny verksamhet, som vänder sig till alla barn i årskurs 4 till Fritidsklubben är öppen under eftermiddagstid med förlängt öppethållande under skolans lovdagar och ferier. Under skoltid används även lokalerna till uppehållsrum för barnen. Här bedrivs även tonårsverksamhet kvällstid. Fritidsledare ansvarar för all denna verksamhet. De samverkar både med skolans och fritidshemmets personal.

Närmiljö

Sandbäcksskolan med fritidshem, fritidsklubb och fritidsgård ligger nära centrum i den östra delen av Katrineholm. Bebyggelsen i området består både flerfamiljshus och enfamiljshus. Skolomav rådet rymmer stora öppna grönområden, en trädbevuxen kulle för äventyrslek samt den traditionella asfalterade skolgården. Hela området kringgärdas gator, stundtals hårt trafikerade. av

Lokaler

På skolområdet finns åtta byggnader för olika verksamheter. Huår grupperade så att det är nära mellan dem. Huvudbyggnasen den är i två plan. Där finns mellanstadieklasserna och rektorsexpeditionen. Lågstadiet och deltidsförskolan delar två av en-

planshusen i området. Två av fritidshemmets avdelningar ryms i SOU 1991 54 ett annat de låga husen. Kapitel 10 av Det finns vidare två fristående gymnastikbyggnader, den ena för lågstadiet och den andra för mellanstadiet. Skolans matsal, rum för textilslöjd och träslöjd samt en tredje fritidshemsavdelning delar ett hus, byggt i både och tvåplan. Slutligen har enfritidsgården och fritidsklubben ett eget hus för sig.

Organisation

Sandbäcksskolan, med totalt 330 barn, är en låg- och mellanstadieskola med integrerad skolbarnsomsorg för barnen i årskurserna 1-3. Fritidshemmet som tar emot 49 barn har Öppet mellan 06.30 och 17.30. 84 barnen i årskurserna l och 2 deltar i frivillig av samlad skoldag. För mellanstadiebarnen finns en fritidsklubb som bedriver verksamhet med 29 inskrivna barn och i genomsnitt 35 icke inskrivna barn dag. Fritidsklubbens lokaler används också som per uppehållsrum för skolans barn under skoltid. lntegreringen i Sandbäcksskolan är bara delvis genomförd. Den är ganska långt driven vad gäller samutnyttjande av personal och lokaler. Däremot är organisationen fortfarande separerad vad gäller budget, ledning och nämndorganisation. För skolan ansvarektor, för fritidshemsverksamheten ansvarar en områdeschef rar samt för fritidsklubbsverksamheten fritidsgårdchef alla svarar en underställda sina resp. förvaltningar. För planering, utveckling och genomförande av lokalsambruk och den integrerade verksamheten i övrigt ansvarar rektor, områdeschef och fritidsgårdschef tillsammans. De träffas i en planeringsgrupp ungefär månad. l denna grupp ingår även varannan personalrepresentanter från de olika verksamheterna.

Verksamhet

Vid sidan av den traditionella fritidshemsverksamheten är fritidspedagoger och barnskötare ansvariga för fria aktiviteter FA i den frivilliga samlade skoldagen. Varje barn i årskurs l och 2 erbjuds FA, omfattande ett visst lektionstimmar i veckan. Årskurs l har nio FA lektionstimantal vecka och årskurs 2 har fem. Det innebär för båda årsmar per kurserna att den samlade skoldagen sträcker sig från 08.l0-l3.30 måndag till torsdag och 08.10-12.50 fredagar. Fritidshemspersonal och lärare träffas en gång i veckan för att utveckla den samlade verksamheten. Det konkreta planerandet och genomförandet av fria aktiviteter står fritidspedagogenbarnskötaren för.

lll

FA kan innehålla högläsning och fritt berättande, lek och roll- SOU 1991 54 spel, sång och rörelse, bakning, natur och miljö, studiebesök och Kapitel I 0 mycket mer. Fritidsklubben riktar sig både till barn som är inskrivna och barn i den öppna verksamheten. Den utgör ett viktigt socialt inslag i området, då alla barn kan nås av verksamheten. Fritidsledarna samverkar både med fritidshemmets personal och med lärarna. Fritidshemmet och fritidsklubben planerar stundtals en hel del aktiviteter tillsammans. Särskilt blir detta aktuellt vid skolans lovdagar och ferier.

Jämförelseobjekt

.lämförelseobjekt är i det här fallet två låg- och mellanstadieskolor, Öster och Väster, med tillsammans 252 barn. Av dessa går 49 Iågstadiebarn två olika fritidshem. Av mellanstadiebarnen är 12 inskrivna i fritidsklubb. Ca 20 barn per dag deltar i den öppna verksamheten.

Ekonomisk analys

De totala kostnaderna för ett barn utöver skolan också går som fritidshem, är enligt nedanstående tabell l 500 kr. högre per ca barn och år i det traditionella alternativet än i Sandbäcksskolan.

Tabell 6a.Jämñrelse mellan Sandbäcksskolan inkl. fritidshem får lågstadiebarn och samlad skoldag för åk l och 2 och jämñrelsealternativet skola + fritidshem

Sandbäcken Ö + V Differens

Totala kostnaderbarnår 54 887 56 438 l 551 därav lokaler 12 167 8 693 3 474 -

-

De högre kostnaderna per barn i det tradionella alternativet förklaras av högre personalkostnader. Skillnaden var ca 5000 kr. Kostnadsskillnaden överensstämmer väl med skillnaden i det totaantalet årsarbetskrafter per barn som var ca 60 procent högre i det traditionella alternativet än i det integrerade. De övriga kostnaderna, främst livsmedel och läromedel, var i stort sett likvärdiga mellan de olika alternativen.

Lokalkostnaderna per barn var däremot högre i Sandbäckssko- SOU 1991 54 lans integrerade verksamhet. Detta trots att det totala antalet kvm Kapitel 10 per barn var något lägre i detta alternativ. Förklaringen är att Sandbäcksalternativet, till följd av nyare lokaler, hade avsevärt högre kostnad per kvm än det traditionella alternativet. Skolorna Öster och Väster är byggda kring sekelskiftet, vilket förklarar de lägre lokalkostnaderna. De skall under den närmaste framtiden genomgå renovering, vilket kommer att öka lokalkostnaderna även för detta alternativ. Observeras bör att kostnader för den samlade skoldagen för barnen i årskurs 1 och 2 i Sandbäcksskolan ingår i de totala kost naderna för detta alternativ. En jämförelse av kostnaderna för ett mellanstadiebarn som också deltog i fritidsklubbsverksamhet utfaller också till Sand bäcksskolans fördel. Denna verksamhet var där ca 700 kr. billi-

gare per barn och år än i det andra alternativet, enligt tabell 6b

nedan.

Tabell GbJåmEreISe mellan Sandbåcksskolan inkl. fritidsklubbsverksamhet och jämförelsealternativet skola + fritidsklubb

Sandbäcken Ö + V Differens

Totala kostnaderbarnår 37 290 38 027 737 därav lokaler 9 470 8 014 l 456 -

-

Skillnaden var här betydligt mindre än för alternativet med lågstadiebarn i fritidshem Kostnaderna för klubbverksamheovan. ten var också avsevärt lägre än för själva fritidsverksamheten, mindre än hälften så höga. Även när det gäller kombinationen skola och klubbverksamhet så det främst för personalkostnaderna besparingarna var som var tydliga, medan lokalkostnaderna, till följd av de nyare skollokalerna, var högre för det integrerade alternativet. Slutsatsen är att den integrerade verksamheten i Sandbäcksskolan var kostnadseffektivare än motsvarande verksamhet i jämförelseobjekten. För en något lägre kostnad klarade man där för lågstadiebarnen en verksamhet med inte bara skola och fritidshemsverksamhet, utan även samlad skoldag för barnen i årskurserna l och För mellanstadiebarnen var kostnaderna för skola och klubbverksamhet också något lägre i detta alternativ. Till en del kan dock den högre kostnaden ijämförelsealternativet förklaras av att detta består av två skolor Detta kan dock inte förklara mer än en mindre del av kostnadsskillnaden.

De kostnadsskillnader som redovisats uppstod främst i fritids- SOU 1991 54 hems- samt klubbverksamheten medan skolans kostnader inte Kapitel 10 skilde sig särskilt mellan alternativen.

10.9 Brunnsparksskolan

Brunnsparksskolan i Helsingborg har ett både lokal- och verksamhetsintegrerat fritidshem och lågstadium med samlad skoldag och med nära samverkan med parkleken.

Bakgrund

Brunnsparksskolan tillhör Ramlösa kommundel några kilometer söder om Helsingborgs centrum. Fritidshemsverksamhet och skolverksamhet integreras i gemensamma lokaler. Verksamheten i Brunnsparksskolan startade hösten 1988. Efter tre år skulle den i sin helhet utvärderas. Detta arbete skall vara slutfört till sommaren l99l. Alla barn lågstadiet har samlad skoldag. Lärare och fritidspedagoger från fritidshemmet och parkleken samverkar inom den samlade skoldagen. Brunnsparksskolan har en platschef med ansvar för verksamheten utom skolenheten. Denna leds rektor områdets av en högstadieskola, men med biträde av platschefen.

Närmiljö

Brunnsparksskolan finns i ett nybyggt bostadsområde. Området är i det närmaste bilfritt med enbart gång- och cykelleder. l Öster och gränsar området mot parkområdet vid Ramlönorr Brunn. Här finns stora grönområden att leka på, en bäckravin sa med underbar bokskog. Vid parkleken, 50 meter från skolan, finns även en äventyrslekplats.

Lokaler

Brunnsparksskolan med integrerat fritidshem är inrymt i bottenplanet ett höghus. Från entréhallen leder lokalerna i tre riktningar. Rakt fram ligger först personalrum och kök varsin sida av korridoren. Den slutar sedan i en studiehall med fyra klassrum grupperade runtom. Klassrummen ligger parvis med gemensam

hall och ingång. Detta har också kommit att utgöra grunden för SOU 1991 54 organiserandet av arbetsenheter. Kapitel 10 Till vänster kommer man direkt in i en studiehall. Också runt denna finns det fyra klassrum samt speciallärarens arbetsrum. Till höger slutligen kommer man rakt in i fritidshemmet. Det består av ett stort allrum i mitten. Runt detta ligger ett antal rum av olika storlek. Ett litet smalt studierum, ett lekrum fyllt med kuddar, ett dramarum med skjutvägg, en snickarverkstad och ett målarrum. Till detta kommer en hemkunskapssal som gränsar direkt till entréhallen. Fritidshemmets verksamhet har redan utökats och därför dis ponerar man även lokaler i grannhuset. En hall och ett stort allrum används där för fritidshemsverksamhet. Alldeles intill Brunnsparksskolan ligger parkleken. Den består ett större planerat lekområde där barnen tillbringar sina raster. av Parkleken har också ett eget hus med hall och fyra normalstora rum.

Organisation

Helsingborgs kommun har nyligen ändrat sin nämndorganisation från facknämnder med sektorsansvar till kommundelsnämnder med för ett geografiskt område. Kommundelschefen är ansvar som förvaltningschef ansvarig för verksamheten inom skola, kultur, fritid och socialtjänst i kommundelen. Brunnsparksskolan har sedan starten 1988 haft en något annorlunda organisation. Skolstyrelsen har haft ansvaret för både skolverksamheten och fritidshemsverksamheten. Rektor har haft det övergripande ledningsansvaret för skolverksamheten. Till sin hjälp har han haft en studieledare som pedagogisk ledare för arbetet i skolan. Platschefen har biträtt med ledningen av övrig skolverksamhet. Platschefen har också haft budgetansvar och allt övrigt verksamhetsansvar Brunnsparksskolan och dessutom varit pedagogisk ledare för fritidshcmsverksamheten. Parkleken har varit en egen resultatenhet med självständigt ansvar under fritidsnämnden.

Verksamhet

Brunnsparksskolan lågstadieskola med integrerat fritidshem. är en Skolenheten består åtta åldersblandade klasser med sammanav lagt 184 barn. Av dessa är 66 inskrivna fritidshemmet. Parkleken med sin öppna verksamhet besöks dagligen av 30-35 barn. Skolan har ingen matsal utan barnen äter tillsammans med sin lärare i klassrummet. På skoldagar lagar skolmåltidspersonalen

1l5

mat även fritidshemsbarnen. Under loven köper fritidshemmet SOU 1991 54 färdiglagad mat. Kapitel l 0 Fritidshemsverksamheten är uppdelad tre olika hemvist i huset, för att bättre struktur verksamheten och mindre barngrupper att arbeta med. Man använder även studiehallarna, för pingis, lek eller som Iäsrum. Grunden för den integrerade verksamheten Brunnsparksskolan är samlad skoldag. Alla barn börjar skolan klockan 08.00 och slutar 13.20. Fria aktiviteter och lektioner varvas under skoldagen. En lärare och en fritidspedagog är knuten till varje åldersblandad klass. Fria aktiviteter planeras av fritidspedagoger och lärare tillsammans. De båda verksamheterna kompletterar varandra. Undervisningen kan följas upp av praktiska aktiviteter och skapande verksamhet. Studiebesök och utflykter genomför man tillsammans. Fritidspedagogen arbetar både med läraren i klassrummet och enskilt med en grupp barn fritidshemmet. Det finns stort utrymme för flexibilitet i de fria aktiviteterna. Att bara vara tillsammans, ha roligt eller fri lek betonas av fritidspedagogerna. Två åldersblandade klasser bildar arbetsenhet. Detta en ger stora möjligheter att gruppera om klassen i olika ämnen eller använda den dubbla klassen vid vissa tillfällen. Det betyder också att två lärare och två fritidspedagoger bildar ett gemensamt arbetslag för planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. En gång per vecka har hela skolan verkstad. Barnen får välja bland åtta olika temagrupper, som de sedan följer under sex veckor. De vuxna delar in sig i grupper om två och två efter intresse. Videofilmning, dans, levande verkstad m.m. har stått programmet. Vid dessa tillfällen är även fritidspedagogerna som arbetar med parkleken med. Parkleken har öppet mellan 11.00 och 17.00. Den är en öppen verksamhet och tar emot barn i åldrarna fem till tolv år. Två kvällar i veckan har man öppet till 20.00 för de lite äldre ungdomarna.

Jämförelseobjekt

Jämförelseobjektet Västra Ramlösa består av tre byggnader och fritidshemmet av en byggnad. Lokalerna hyrs kommunens fasav tighetsbolag och debiteras med en internhyra som ligger långt under hyreskostnaderna för Brunnsparksskolan. Vid Västra Ramlösa går 354 barn, 155 Iågstadiebarn fördelade sju klasser och 199 mellanstadiebarn fördelade åtta klassser. 40 Iågstadiebarn är inskrivna fritidshemmen, dvs. fjärdeca en del.

Ekonomisk analys SOU 1991 54

Kostnaderna per barn i Brunnsparksskolan var drygt 7600 kr. läbarn och år än i jämförelseobjektet, vilket framgår nedan. gre per

Tabell 7. Jämförelse mellan Brunnsparksskolan inkl. skolbarnsomsorg samt samlad skoldag och Västra Ramlösa med tillhörande fritidshem

Brunnspark Västra Ramlösa Differens

Totala kostnaderbarnår 62 266 69 891 7 625 därav lokaler 19 198 18 263 935 personal 40 307 48 410 8 103

-

l kostnaderna för skolorna ingår skolmat och då dessa kostnader låg centralt i kommunen under mätperioden. Av de totala kostnadskillnaderna var skillnaden i personalkostnader överlägset störst. När det gäller lokalkostnader beror de högre kostnaderna vid Brunnsparksskolan ett kvadratmeterpris 1 936 kr. mot jämförelseobjektets 710 kr. Den lokalmâssigt integrerade verksamheten i vårt exempel samt det faktum att barnen äter i klassrummen gör att lokalytan per barn är mycket lägre än i jämförelseobjektet.

10.10 Mimergården

På Mimergården i Östersund har lokal- och verksamhetsintegra-

tion genomförts mellan fritidshem och skola med samlad skoldag.

Aven fritidsklubb och särskola ingår.

Bakgrund

Östersunds kommun har traditionell nämndorganisation, där en Skolstyrelsen ansvarar för skolverksamheten och socialnämnden för förskole- och fritidshemsverksamheten. Våren 1985 påbörjades planeringen av ny låg- och mellanstadieskola och fritidshem i Torvalla i Östersund. På tidigt stadiett um togs även landstingets särskola med i planeringen. Under 1986 antog Socialnämnd och skolstyrelse ett principprogram för verksamheten. Senare under året antog även kommunfullmäktige och landstingets förvaltningsutskott detsamma.

Verksamheten vid Mimergården startade höstterminen 1989. SOU 1991 54 Den består av fyra hemavdelningar med i dag totalt tolv ålders- Kapitel 10 blandade klasser, fritidshem med 85 inskrivna barn, fritidsklubb med 50 inskrivna barn samt tre träningsskolklasser.

Närmiljö

Bostadsområdet runt Mimergården är nytt. Bebyggelsen är blandad med flerfamiljshus, villor och radhus. Området ligger högt med en fin utsikt över Storsjön. De boende är till största delen unga barnfamiljer och yngre ensamstående. I området bor också de flesta flyktingar som kommit till Östersund de senaste åren. Rörligheten i boendet är mycket stor.

Lokaler

Mimergården är inte en skola i traditionell mening, inte heller ett fritidshem. Det är något helt nytt. En huvudbyggnad är sammanbyggd med två flyglar vardera sidan. Huset är i två plan. l huvudbyggnaden finns lokaler för musik, trä- och metallslöjd, bibliotek och textilslöjd. Där ligger även kök, personalrum och expeditionslokaler. I flyglarna ligger klassrummen. Varje plan i flyglarna består av fyra klassrum med tillhörande grupprum. Parvis delar klasserna kapprum och groventré. Träningsskolans plan något annorlunda ut. Den består av ser tre klassrum samt en ABL-lägenhet. Där finns också rum för hygien, sand- och vattenlek, specialundervisning m.m. I passagen mellan huvudbyggnaden och flyglarna ligger fritidshemmets lokaler. Tre identiska avdelningar med allrum, verkstad och studio. l den fjärde passagedelen ligger lokaler för gymnastik och rörelselek. Fritidsklubben, som enbart har eftermiddagsverksamhet, disponerar bl.a. särskolans lokaler. Tillsammans bildar fritidshem och skola en hemavdelning. Det finns fyra hemavdelningar Mimergården.

Organisation

I Mimergården går 260 barn uppdelat tolv åldersblandade klasåtta lågstadieklasser med 171 barn och fyra mellanstadieklasser, ser med 89 barn. Alla 171 barnen i lågstadiet medverkar i de fria aktiviteterna vid skolan. 85 lågstadiebarn går fritidshem och 50 mellanstadiebarn fritidsklubb, dvs. totalt drygt hälften av alla barn.

Under tvåårig försöksperiod ansvarar Skolstyrelsen för verk- SOU 1991 54 en samheten Mimergården. Socialnämnden har ansvaret för plats- Kapitel 10 fördelningen till fritidshem och fritidsklubb samt beslut om förtuenligt socialtjänstlagen. Särskolans trâningsskola hör till landsrer tingets sociala nämnd och leds av landstingets särskolerektor. En platschef har lednings-, samordnings- och budgetansvar för Mimergårdens verksamhet förutom skolverksamheten som rektor i Torvalla rektorsområde har huvudansvaret för. En särskild samrådsgrupp har inrättats Mimergården. Den består områdets rektor, särskolans rektor, socialdistriktets av barnomsorgsinspektör och platschefen. Samrådsgruppen tar upp frågor, för frågor till och från resp. nämndstyrelse gemensamma samt utgör stöd för platschefen i samordningen av verksamheten. Skolenheten inom varje hemavdelning har en studieledare. Hanhon har ansvaret för den pedagogiska ledningen i skolan.

Verksamheten

De inskrivna barnens behov av omsorg och tillsyn bestämmer öppethållandet Mimergården. Fritidshemmet har öppet mellan 06.30-18.30. Den samlade skoldagen startar 08.20 för alla barn. Sluttiden varierar för barnen beroende vilken årskurs de tillhör. Både skola och fritidshem arbetar med åldersblandade barngrupper. Lärare och fritidspedagoger samverkar kring fria aktiviteter, en temadag varje vecka och friluftsdag gång i månagemensam en den. Man har dessutom gemensamt rast- och lunchansvar. Barnen äter sin skollunch i klassrummen. Föräldrasamtal och föräldramöten samt elevvårdssamtal genomför personalen tillsammans. Inom samlad skoldag ansvarar fritidspedagogerna för fria aktiviteter. Innehållet planeras tillsammans med klassläraren och utgår mycket från skolarbetet. Under försöksperioden har en allt större samordning och fördjupning skett av temaarbete och fria aktiviteter.

Jämförelseobjekt

Jämförelseobjektet är Torvalla som har 262 barn fördelade 177 lågstadiebarn i nio klasser och 91 mellanstadiebarn i fyra klasser ej årskurs ö. 120 lågstadiebarn går fritidshem och 25 barn i eftermiddagsverksamhet. l jämförelsen nedan är dock de sistnämnda medtagna. Uppgifterna från Torvallaskolan är ofullständiga speciellt vad gäller personalkostnader och har kunnat kompletteras.

Ekonomisk analys SOU 1991 S4 Tabell 8. Jämñrelse mellan Mimergården inkl. skolbarnsomsorg samt samlad skoldag och Torvallaskolan med fem fritidshem Mimergården Torvalla Differens Totala kostnaderbarnår 66 981 därav

- Totalt antal kvmbarn ca 15 21 6 - Totalt antal åakbarn 0,20 0,25 0,05 - I Endast skolans kostnader för läromedel o.likn. ingår.

På grund av ofullständigheter i materialet år det vanskligt att göra jämförelser. Men man kan dock konstatera att lokalytan och personaltätheten var lägre för den integrerade Mimergården jämfört med Torvallaskolan med tillhörande fritidshem.

10.11 Slutsatser

Det går inte att dra några säkra generella slutsatser så beav ett gränsat material som det här år fråga och med de osäkerheter om i redovisningen som kommenterats inledningsvis. Samtliga redovisade studieobjekt med två undantag visar dock att de samlade - kostnaderna för ett barn som går både i skola och i skolbarnomsorg var lägre i de integrerade lösningarna än i de traditionella. Intressant âr också att multiplicera kostnaden barn och år per med antalet barn i gruppenklassen för att en tydligare bild av storleken besparingen alternativt fördyringen. De besparingar som redovisas berör i första hand personalkostnader. För lokalkostnaderna är bilden otydligare. Kostnaderna är ofta högre i våra exempel ån i den traditionella verksamheten, jämförelseobjektet, trots att det genomsnittliga antalet kvadratmeter per barn oftast år lägre. En förklaring till detta är att lokalerna i våra exempel i de flesta fall är nyare, vilket ger högre kapitalkostnader. Det lägre antalet kvadratmeter per barn i den integrerade verksamheten pekar att denna vid nyproduktion eller mer omfattande renoveringar är en mer kostnadseffektiv lösning. Skillnaderna mellan alternativen för övriga kostnader livsme- del, läromedel och förbrukningsmateriel är i sammanhanget inte särskilt stora. En jämförelse mellan de olika kommunernas samlade kostnader ger inte en rättvis bild. Skillnader särskilt i lokalkostnader varierar stort. Som jämförelse bör i stället användas barn per kva-

dratmeter och årsarbetskraft per barn oberoende av det kommu- SOU 1991 54 nala kostnadsläget, se tabell

Tabell 9. Jämförelse mellan de olika exemplen med jämlörelseobjekten inom parantes avseende antal kvmbarn och antal åakbarn

l Exkl. vaktmästare. 2Gymnastiksal medräknad för någon av skolorna. För Nordhem finns heller matsal och div. allmänna utrymmen med. 3 Matsal och gymnastiksal ingår ej.

Av föreliggande material framkommer att graden av integrering påverkar kostnadsbilden. Mycket tyder att det finns ett positivt samband mellan ökad integrering och lägre kostnader både avseende personal och lokaler. Av tabell 9 framgår att de totalintegrerade anläggningarna, Kronjuvelen, Junibacken, Brunnsparken och Mimergården, har lägre antal kvmbarn än de övriga. Hagaskolan avviker emellertid från de andra integrerade anläggningarna. Bilden är inte lika tydlig när det gäller åakbarn, men man kan ändå tendens till lägre personaltäthet med ökad integese en ring.

11 del

Personalfortbildning

SOU 1991 54

- en av

utvecklingsarbetet

11.1 Inledning

Fortbildning är kanske det viktigaste medlet för att inom rimlig tid uppnå den utveckling av innehållet i skola-skolbarnsomsorg som skissats i de tidigare kapitlen. När fortbildningen sätts in i sitt rätta sammanhang, i ett utvecklingsarbete, kan den ett kraftfullt sätt bidra till att höja kvaliteten i verksamheten och därmed öka måluppfyllelseneffektiviteten. Fortbildning och utvecklingsarbete har för både skola och skolbarnsomsorg utgjort naturliga inslag i arbetet. Alltför ofta har dock fortbildningslnsatserna varit slumpartade och styrda av stundens behov. När nu talar om skolans och skolbarnsomsorgens fortbildningsbehov och utvecklingsarbete gäller det en helt ny situation. Det handlar inte längre om skola och skolbarnsomsorg var för sig, utan vad behövs för att dessa två verksamheter skall om som växa samman och sikt bli en gemensam verksamhet för barn och ungdom.

11.2 Egen och gemensam fortbildning

Det krävs kännedom om den lokala verksamheten, dess människor och organisation, för att fortbildningen skall kunna utveckla skola-skolbarnsomsorgen. Ju personalen själv får formulera mer sina fortbildningsbehov och gemensamt genomföra fortbildningen, mer personalen äger sin fortbildning, desto större effekt förefaller den att kunna ha. Men det räcker inte. Många studier visar att den ansvariga kommunala nämnden och ledningen behöver ställa tydliga krav och stödja de lokala ansträngningarna för att verksamheten skall utvecklas. Personalgrupperna måste också känna att utvecklingsarbete indetta område är viktigt. Erfarenheterna pekar entydigt att om fortbildningen blir mest framgångsrik när berörd personal uppfattar att det är deras egen fortbildning. Men här finns också ett problem. Det går att som personal undvika att se utvecklingsbe-

hoven därför att behövliga utvecklingsinsatser kanske utmanar SOU 1991 54 bekväma och ibland funktionella arbetsmönster. Kapitel II Det finns således risk att berörd personal inom skola och en skolbarnsomsorg inte alltid ser vad som krävs då de kommer i ett skede av ökad samverkan eller integration.

11.3 Utvärdering av den verksamheten

egna

Diskussionen om vilken fortbildning som behövs måste baseras en vidare grund än enbart samtal mellan berörd personal. Den bör grundas personalens och ledningens utvärdering av verksamheten. Utvärderingen bör utgå från de mål återfinns i det som framtida gemensamma måldokumentet för skola-barnomsorg och i de kommunala riktlinjerna för verksamheten. Förändringsbehov kan ibland svåra att upptäcka. De vara som arbetar i skola och skolbarnsomsorg kan så upptagna den vara av dagliga verksamheten att de ser vare sig kvaliteter eller brister i arbetet med barnen. När två olika verksamheter med ansvar för en viss grupp barn skall närma sig varandra blir det ännu svårare för den enskilde att se vad som behövs. Det krävs då systematisk utvärdering. Osystematiska samtal en räcker inte som grund för en planering av utvecklingsarbete där personalfortbildning ingår naturlig del. som en För att fortbildnings- och utvecklingsbehoven skall klargöras krävs således att både de arbete och verksamheten vuxnas granskas. Om man utvärderar de egna arbetsinsatserna kan fortbildningen också bli mer ekonomisk.

11.4 Förankra fortbildningen i de lokala behoven

Det är naturligt att personal med olika bakgrund, ålder och erfarenhet har skilda utbildningsbehov och därför behöver olika fortbildningsinsatser. Genom att kartlägga utbildningsbehov kan rätt insatser nå fram till rätt grupp. Det är viktigt att från början klargöra och förankra målet med utvecklingsarbetet hos alla dem som något sätt berörs. Att engagera alla parter i planeringen kan underlätta förändringsarbetet. Om en grupp deltagare från samma verksamhet deltar i en fortbildning ökar sannolikheten att den senare skall effekter i ge den dagliga verksamheten. Man kan då stödja varandra. Eftersom detta av praktiska och ekonomiska skäl inte alltid är möjligt, bör man sträva efter att hela personalgruppen åtminstone indirekt blir berörd. En pilotutbildning, där helst några från samma arbetsplats deltar och sedan efter avslutad utbildning, eller mellan utbildningsperioderna, arbetar med utbildningsinnehållet tillsammans med de andra, är då ett alternativ. inför starten ett utav

vecklin g sarbete som s Y ftar till en inte 8 rerad skola-skolbarnsom- SOU 1991 54 sorg är det viktigt att ledningen och all övrig personal får mötas i en gemensam introduktionsfortbildning.

11.5 Ledarnas roll i utvecklingsarbete och

fortbildning

Ledningen spelar en viktig roll för verksamhetens utveckling. Forskning och erfarenhet visar att där ledare gått före med gott exempel har personalen engagerats och inspirerats till utvecklingsinsatser. Om ledarna däremot sätter sig tvären eller inte stöder utvecklingsansträngningarna utgör det ett kraftfullt hinder mot förnyelse. Ledningen för en integrerad eller samverkande skola-skolbarnsomsorg behöver vara med i planeringen fortbildning och av utvecklingsarbete. Den måste också ta aktivt för utvärdeansvar ring och uppföljning av verksamheten. Finns det olika ledningar för skolbarnsomsorg resp. skola är det helt avgörande för utvecklingsarbetets resultat att dessa har goda kunskaper varandras om verksamheter och att de samordnar utvecklings- och fortbildningsinsatserna.

11.6 Dokumentation

Ett gemensamt utvecklingsarbete av två verksamheter, skola och skolbarnsomsorg, är liksom ett gemensamt utvecklingsarbete inom en samlad heldagsskola något nytt. Utvecklingsarbetet är en över tiden fortlöpande process. Personal kan komma att lämna verksamheten under de år som utvecklingsarbetet pågår. Med tanke allt detta bör utvecklings- och fortbildningsinsatserna dokumenteras. En dokumentation underlättar för ny personal att vad se som hänt. Den möjliggör en analys som kan ge lärdomar inför framtida utvecklingsinsatser. När det egna utvecklingsarbetet dokumenteras ges ett stöd för personalen som kan se vilka framsteg som gjorts. Genom dokumentationen kan erfarenheterna bli tillgängliga även för andra. Erfarenhetsutbyte är synnerligen viktigt då skola och skolbarnsomsorg nu söker nya vägar. När man för utomstående kan beskriva sin verksamhet egen stärks sammanhållningen. [et är vår skola-skolbarnsomsorg som eller vår samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg blir tydligt när det beskrivs för omvärlden.

11.7 Behovet av en långsiktig plan för utveckling SOU 1991 54

Kapitel ll Både forskning och beprövad erfarenhet visar att för att en varaktig effekt ett utvecklingsarbete krävs flera års ansträngav ningar. Ett utvecklings- och fortbildningsarbete inom skola-skolbarnsomsorg måste därför baseras en långsiktig plan. Det är viktigt att med integrerad verksamhet som mål karten lägga de olika verksamhetsgrenarnas önskemål och utgå från des- Personalen inom förskola, skola och skolbarnsomsorg har olisa. ka kultur och erfarenhet med sig i bagaget. Den bör tas till vara, samtidigt som tid bör ges till att lära av varandra. Den långsiktiga plan för utvecklingsarbetet som görs upp behöver inte stel. Med stor sannolikhet måste då och då vara man ifrån sin plan. Trots det kan planen vara till hjälp som en färdriktning och en anledning till uppföljningsdiskussioner i samband med att man avviker från planen.

11.8 Olika former av fortbildning

God fortbildning som engagerar ger kunskap och kompetens som kan användas i den vardagen. Ofta får inte sådana kunegna man skaper, de behöver erövras. Arbetsformer där personalen är delaktig, där de undersöker och experimenterar och själva producerar kunskap, hjälper dem att erövra kunskaperna. Föreläsningar i stora samlingssalar kan ha ett stort underhållningsvärde är mestadels ringa värde från utvecklingssynmen av punkt. Att i samband med en föreläsning bearbeta och värdera vad sagts eller att läsa litteratur och sedan tillsammans i som reflektera över denna, ger mer behållning. grupper För att personal inom skola och skolbarnsomsorg skall kunna utveckla det gemensamma arbetet behöver man möta varandras arbetsuppgifter i praktiken. Som ett exempel kan arbetet med ett gemensamt måldokument vara en del av en fortbildning. Att under fortbildningstid besöka varandra, iaktta hur andra gör och sedan reflektera tillsammans är ofta värdefullt. De ekonomiska medel för utvecklingsarbete och fortbildning måste finnas för att utveckla skola och skolbarnsomsorg bör som inte bindas till speciella fortbildnings- eller utvecklingsformer. l stället bör det ställas krav berörd personal att själva ange hur de vill till väga.

11.9 Kommunledningens ansvar

Kommunledningen bör ge den lokala verksamheten möjligheter och medel att utvärdera det egna arbetet. Vanligtvis saknar personal i skola och skolbarnsomsorg vana att utvärdera verksamheten

ett systematiskt sätt och behöver därför mycket stöd men sam- SOU 1991 S4 tidigt också krav att utvärderingen kommer till stånd. Kapitel II Kommunledningen behöver ge de egna verksamheterna möjlighet att presentera sitt arbete och sina utvecklingsinsatser i de olika sammanhang där erfarenhetsutbyte kan ske. Olika forum, tidningar, nätverk, videoprodukter och besök hos varandra är tänkbara kommunikationskanaler. Genom att ta olika initiativ och genom att ställa medel till förfogande visar kommunledningen sitt stöd. Stödet visas dock inte bara genom att skolan och skolbarnsomsorgen får medel för utvecklingsarbete. Det visas också att verksamheten ställs ingenom för sådana krav utveckling som grundas god sakkunskap och ingående kännedom, exempelvis förvärvad genom utvärdering av skolan och skolbarnsomsorgen. För att kunna formulera realistiska mål för och krav verksamheten behöver ledningen i form politiker och chefer också av erbjudas tillfälle till fortbildning och erfarenhetsutbyte.

11.10 Sammanfattning

l samverkan skola-skolbarnsomsorg t.ex. i form av heldagsskola samarbetar personalkategorier med olika yrkestraditioner från barnomsorg och skola. Skillnader i utbildning och erfarenhet är en tillgång i ett gemensamt arbete till stöd för barnens lärande och utveckling. Olika traditioner och kulturer kan utgöra ett hinder för ett professionellt samspel mellan de olika personalgrupperna. En utveckling av skola-skolbarnsomsorg ställer krav att all personal kan diskutera, planera och utbyta erfarenheter av det pedagogiska arbetet. De måste tillsammans kunna observera barnen och ge varandra återkoppling i arbetet. Ledningen har ett ansvar för att de olika personalgrupperna får utrymme att diskutera, bearbeta och reflektera över dessa kulturskillnader så att de inte blir ett bestående hinder mot en god utveckling. Det kommer att ställas stora krav inte bara personalen i verksamheterna utan även ledarna inom framtidens skola och skolbarnsomsorg. Oavsett hur ledningsorganisationen byggs upp kommer det att bli nödvändigt både personal och ledare att ge fortbildning.

Skolbarnsomsorgskommittén anser

Gemensam fortbildning för personal i skola-skolbarnsomo är viktig del utvecklingsarbetet och en förutsättning sorg en av för en god samverkan och bör därför prioriteras.

12 199154

509 Grundutbildningen

Kapitel 12

12.1 Inledning

Kommittén skall enligt direktiven även behandla frågan om utbildning personal. Den frågan i detta kapitel och då av tas upp främst med avseende samverkan skola-skolbarnsomsorg.

12.2 Utbildningarna och deras styrdokument

Det finns fem olika utbildningar för arbete inom förskola, skola och skolbarnsomsorg. Tre av dessa är högskoleutbildningar grundskollårarutbildningen, fritidspedagogutbildningen och förskollärarutbildningen. Fritidsledarutbildningen finns i folkhögskolorna och barnskötarutbildningen inom gymnasieskolan. För högskoleutbildningarna finns följande styrdokument för studierna Utbildningsplan, fastställs UHÃ universitets- och 0 som av högskoleämbetet. Den anger syfte, arbetsformer och tidsramar i stort för utbildningen. o Högskoleförordning, som bl.a. reglerar lokala planer, kursplaner och betygssättning. 0 Lokal plan för lärar-, förskollärar- och fritidspedagogutbildningen som utarbetas vid berörd institution. Den anger vilka kurser utbildningen innehåller samt hur många poäng som som varje kurs skall ha. Lokala planer fastställs av linjenåmnden vid högskolan. Kursplan, bl.a. syfte, huvudsakligt innehåll, ämo som anger och förslag läromedel. Efter remiss och revidering fastnen ställs de linjenämnden vid varje enskild högskola. Kursplanen av vida Innan kursen börjar måste den detaljplaneras av ger ramar. lärare och elever. Utgångspunkt är då kursplanen och de resurser som står till förfogande i budgeten. Högskolorna, liksom övriga verksamheter inom den offentliga sektorn, står i dag inför förändringar. l regeringens tillväxtproposition prop. l9909l87 kap. 4.22 om effektivisering av högsko-

Iorna sägs följande En fortsatt utveckling av högskolans organi- SOU 1991 54 sation och arbetsformer är nödvändig. Resurserna måste utnyttjas Kapitel [2 så effektivt som möjligt. Förändringsarbetet skall ske inom ramen för de allmänna riktlinjerna för förnyelse av den offentliga sektorn t.ex. vad gäller mål- och resultatorienterad styrning.

12.3 Grundskollärarutbildningen

För behörig att undervisa grundskolans låg- och melatt vara lanstadium krävs grundskollärarutbildning omfattande lägst 140 poäng. 198485 beslutade riksdagen att fr.o.m. höstterminen 1988 inrätta en allmän utbildningslinje, grundskollärarlinjen. Linjen omfattar 140-180 poäng. De första studerandena från denna nya utbildning slutför utbildningen höstterminen 1991. Syftet med utbildningen sammanhållen yrkesutär att ge en bildning för lärare i grundskolan och i grundläggande utbildning för vuxna. Grundskollärarlinjen har två inriktningar. En inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7 omfattande 140 poäng och en inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 omfattande 140-180 poäng. lnom inriktningen mot undervisning i årskurserna 1-7 finns två fördjupningsalternativ, ett i svenska och Samhällsorienterande ämnen samt ett i matematik och naturorienterande ämnen. Inom inriktningen mot undervisning i årskurserna 4-9 finns fem specialiseringsalternativ. Huvuddelarna i lärarutbildningen för grundskolan är för inriktning mot årskurs 1-7

svso mano

svenska 25p 15p so-ämnen 35p 10p matematik Sp 15p no-teknik 10p 35p prakt.est.åmn. 10p 10p tillval 15p 15p prakt.pedag.utb. 40p 40p

praktik om 20 poäng ingår

Merparten lärarutbildningen för grundskolan består ämav av nesstudier, pedagogik, metodik och praktik. Tillsammans skall det utgöra en helhet. Utbildningen skall organiseras i kurser som hämtar sitt innehåll dessa delar. Utbildningens innehåll och ur uppläggning skall under hela utbildningen sättas i relation till den kommande yrkesfunktionen. l utbildningsplanen från UHÄ står bl.a. följande mål, kaom raktär och allmän inriktning utbildningen.

Utbildningen skall utveckla de studerandes förmåga att delta i SOU 1991 54 lagarbete samt i övrigt samarbete med lärare och annan personal i Kapitel l2 skolan. Sådan samverkan skall också finnas med personal inom barnomsorg, skolbarnsomsorg och gymnasieskola. Det är därför viktigt att lärarutbildningen för grundskolan framför allt för dess tidigare årskurser, kunskaper om målen och verksamhetsforger merna för samhällets barnomsorg. Enligt UHÄs uppfattning skall utbildningen så långt möjsom ligt i samverkan med utbildningarna för barnomsorg, skolges barnsomsorg och gymnasieskola.

12.4 Fritidspedagogutbildningen

Utbildning till fritidspedagog sker inom fritidspedagoglinjen. Denna omfattar 100 poäng och utgör en allmän utbildningslinje inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken. Utbildningen kan även omfatta 80 och 50 poäng. Syftet med fritidspedagogutbildningen är att de studerande skall förvärva kunskaper, färdigheter och kritisk skolning för att i sin kommande yrkesutövning aktivt kunna medverka till att förverkliga målen för barnomsorg och fritidsverksamheter för barn, ungdomar och vuxna. lnom linjen finns följande alternativ Fritidspedagogutbildning om 100 poäng. Behörig att söka o har slutförd kurs i svenska årskurs 2 lintill denna är den som i gymnasieskola. Fritidspedagogutbildning om 80 poäng. Behörig sökande är 0 den har slutförd tvåårig vårdlinje gren för barn- och ungsom domsvård, barnskötarutbildning, 20 eller 40 veckor eller motsvarande äldre utbildning. Fritidspedagogutbildning om 50 poäng. Behörig är den som o har minst fyra års yrkeserfarenhet inom fritidsverksamhet för barn och ungdom eller har yrkesutbildning till exempel annan barnavårdslärar-, förskollärar-, klasslärar- eller socialpedagogutbildning eller minst tvåårig fritids- eller ungdomsledarutbildning. Slutförd fritidspedagogutbildning inom något av dessa alternativ ger samma kompetens. Innehållet i utbildningen omfattar studier från olika ämnesoch arbetsområden med i huvudsak följande uppdelning.

100p 80p 50p

Kommunikation 22p 20p l5p Omvärldsorientering l7p l5p l0p Pedagogik-Metodik 25p 20p 20p Praktik 36p 25p Sp

UHÃ lade i december 1990 fram ett förslag till utbildnings- sou 1991; 54 ny plan för fritidspedagog- och förskollärarutbildningarna. Förslaget Kapitel 12 redovisas senare i detta kapitel.

12.5 Förskollärarutbildningen

Utbildning av förskollärare sker inom förskollärarlinjen. Denna omfattar 100 poäng och utgör en allmän utbildningslinje inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken. Utbildningen kan även omfatta 80 och 50 poäng för sökande med viss utbildning och erfarenhetsbakgrund. Behörighetskrav och linjealternativ år i stort sett de samma som för fritidspedagoglinjen. Syftet med förskollärarutbildningen är att de studerande skall förvärva kunskaper, färdigheter och kritisk skolning för att i sin kommande yrkesutövning aktivt kunna medverka till att förverkliga förskolans mål. Inom linjen finns följande alternativ 0 Förskollärarutbildning om 100 poäng. Behörig att söka denutbildning är den som har slutförd kurs i svenska 2 årskurs na linje i gymnasieskola. 0 Förskollärarutbildning om 80 poäng. Behörig sökande är den har slutförd tvåårig vårdlinje för barn- och ungsom gren domsvård eller barnskötarutbildning 20 eller 40 veckor eller motsvarande äldre utbildning. 0 Förskollärarutbildning om 50 poäng. Behörig sökande år den som har barnskötarutbildning och fyra års yrkeserfarenhet inom förskoleverksamhet. o Förskollårarutbildning om 40 poäng. Behörig sökande är den som har utomnordisk förskollärarutbildning. Slutförd förskollårarutbildning inom något av alternativen ger samma formella kompetens. Innehållet i utbildningen omfattar studier med barnpedagogisk inriktning och hämtar sitt innehåll från olika ämnes- och arbetsområden med i huvudsak följande uppdelning

lande planer vad gäller poängtal för olika kurser, innehåll och inriktning. Det är främst praktiken minskat till förmån för omsom

världsorientering och kommunikation. Samverkan med grund- SOU 1991 54 skollärarutbildningarna finns inte omnämnd i de nya utbildnings- Kapitel 12 planerna. Däremot framhålls samverkan mellan fritidspedagogutbildningen och förskollärarlinjen. Skälet till detta anges vara att de båda arbetar inom områden styrs socialgrupperna som av tjänstlagen. UHÄ föreslår utbildningarna bör innehålla att en gemensam del om 40-50 poäng, med undantag för 50-poängsutbildningarna. Innehållet i den gemensamma delen får varje högskola besluta om.

12.7 Fritidsledarutbildningen

Fritidsledare organiserar och leder fritidsverksamhet inom kommuner, landsting, föreningar, organisationer och företag. De arbetar t.ex. på fritidshem, fritidsklubbar, fritidsgårdar, skolor, fritidsförvaltningar och föreningskanslier. Fritids- och kvartersgårdar leds fritidsgårdsföreståndare, av som har hel- eller deltidsanställda fritidsledare som medhjälpare. I många skolor arbetar fritidsassistenter med rastverksamhet och andra aktiviteter som inte är lektionsbundna. Fritidsledare utbildas i folkhögskolor. Utbildningen år tvåårig. 1990 fanns 600-700 intagningsplatser fördelade 38 folkhögskolor. Dessutom finns ett- eller tvååriga utbildningar för gymnastik-, idrotts-, frilufts- och fjålledare i ett antal folkhögskolor. Utbildningarna varierar mellan de olika folkhögskolorna. De är inte bundna till centralt fastställda kursplaner. SÖ har dock, i nära samarbete med de berörda skolorna, utarbetat vägledande studieplaner. Fritidsledarutbildningarna följer i allmänhet dessa studieplaner. Fritidsledarutbildningen är en yrkesutbildning med en bred och olikartad arbetsmarknad. För att vara behörig sökande skall de studerande ha genomgått tvåårig gymnasieskola och därmed ha allmän behörighet för högskolestudier. l regeringens proposition 19909182 om folkbildningen föreslås att grundutbildningen för fritidsledare även i fortsättningen skall bedrivas vid folkhögskolorna.

12.8 Barnskötarutbildningen

Barnskötare utbildas inom gymnasieskolan. Utbildningen är för närvarande 2-3-årig och har i dag ca 4 000 elever. Det finns också ettårig utbildning för studerande är över 18 år. Denna en som utbildning har 1500 platser. Även den kommunala ca vuxenutbildningen har barnskötarutbildning. Där går i dag ca 6000 elever. En del kommuner utbildar dagbarnvårdare till barnskötare.

Lokalt förekommer också att barnskötare vidareutbildas till fri- SOU 1991 54 tidspedagoger. Kapitel 12 l regeringens proposition om gymnasieskolan och vuxenutbildningen prop. 199091285 föreslås att ett av de nationellt fastställda treåriga utbildningsprogrammen skall avse utbildning som kan leda till verksamheter bland barn och ungdomar inom fritidssektorn barn- och fritidsprogrammet. Programmet ersätter de tidigare 2-3-åriga utbildningarna. Tonvikten i utbildningen skall ligga barns, ungdomars och vuxnas utveckling. l utbildningen skall stort utrymme ges åt kunskaper och färdigheter av pedagogisk natur.

12.9 Linjesamverkan

Under 1980-talet utvecklades ett gott samarbete mellan de olika utbildningarna för förskollärare, fritidspedagoger, låg- och mellanstadielärare. Många kommuner hade infört samlad skoldag och även utvecklat samarbetet mellan förskola och skola. Högskolorna ansåg därför att det var viktigt att följa utvecklingen och göra de studerande beredda det kommande yrkets arbetsuppgifter. Elever från de olika utbildningarna läste tillsammans under hela den första terminen i några högskolor. Man fick också kunskap om de andras utbildningar och kommande yrkesverksamhet. Praktiken gjordes delvis tillsammans, både i förskolan, skolan och fritidshemmet. Från hösten 1988 infördes en ny utbildning för lärare i grundskolan, grundskollârarutbildningen. l och med att denna utbildning genomfördes försvann det mesta av 80-talets samläsning. Vid skolbarnsomsorgskommitténs samtal med utbildningsledare från grundskollärarutbildningen har det framkommit att man har fått lägga ner så mycket tid att finna samverkansformer mellan de olika linjerna, l-7 och 4-9, grundskollärarlinjen att tid och kraft inte har räckt till för att hålla samläsningen mellan övriga linjer vid liv. Mycket tid och planering går till att samordna ämnesstudierna med de olika kurserna universitetet. Ytterligare skål till svårigheter med samläsning UHÄ föreslog är att en gemensam barn- och ungdomspedagogisk linje för förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna. Detta förslag kom ungefär samtidigt med grundskollärarutbildningens införande. l hela landet är bristen behöriga lärare och utbildade fritidspedagoger kännbar.

12.10 Framtida yrkesutbildningar för skola- SOU 1991 54

skolbarnsomsorg Kapitel 12

Skolan skall i framtiden präglas mål- och resultatorienterad av en styrning i stället för regelstyrning. Den skall ha färre regler och tydligare mål. Målen skall kunna utvärderas. Det bör gälla även för högskolan. Riksdag och regering bör sätta upp målen för de olika utbildningarna, som bör betona den särskilda kompetensprofil utbildningen skall ha. Samverkan mellan de olika utbildningarna inom barnomsorgen och till grundskollärare bör komma till stånd. När skola och skolbarnsomsorg växer samman kommer den verksamheten att ställa sådana krav grundutbildningarna nya att samverkan mellan de olika utbildningarna måste öka. De erfarenheter finns från högskolor som tidigare hade samläsning som bör därvid tas till De olika yrkeskategorierna bör i utbildvara. ningen helhetssyn barnen och den verksamhet som de ges en tillsammans skall verka inom. Vid skolbarnsomsorgskommitténs konferenser har det framkommit att det är mycket viktigt med samläsning. Under utbildningen till såväl grundskollärare som till fritidspedagog och förskollärare finns behov att de studerande får av o En gemensam syn barns utveckling. Goda kunskaper i omvärldsorientering för att förstå barns o uppväxtvillkor. Beredskap för att kunna ta egna initiativ till samverkan i 0 den kommande yrkesutövningen. Goda kunskaper om andras utbildningar och kommande yr- 0 kesverksamhet. Diskutera och praktisera olika synsätt hur kunskap ut- 0 vecklas och inlärning sker. Kunskaper och praktiska erfarenheter åldersblandad 0 om av undervisning och temainriktat arbetssätt. Det är viktigt att utbildningarna får koppling till det lokala utvecklingsarbete sker i kommunerna så att sambandet mellan som ämnen och metodikpedagogikpraktik blir tydligare. l samverkan är det viktigt att olika yrkeskategorier får möjen lighet komplettera varandra. Det är också viktigt att uppnå så att hög kompetens som möjligt hos de olika yrkesgrupperna. Skolan har i dag vissa svårigheter att lärare i en del av de praktiskt-estetiska ämnena. Det är också svårt att tillräckligt många sökande till vissa lärarutbildningar i dessa ämnen. Samtidigt kan tjänstgöringsorganisatoriska fördelar i att se fritidspedagogernas arbete förläggs jämnare och sammanhålmera let under skoldagen. Vi därför att kommande översyn av de här aktuella anser en utbildningarna bör inkludera frågan om fritidspedagogutbildningkan breddas så att den ger kompetens att undervisa i praken

tiskt-estetiska ämnen. En sådan breddad kompetens skulle också SOU 1991 54 bidra till att gränserna mellan de två verksamheterna blir mindre Kapitel 12 skarpa och samverkan mera naturlig. Utvecklingen mot ökad integration har lett till att flera kommuner endast anställer fritidspedagogerfritidsledare i fritidshem. Med det förslag till ändrad omfattning och nytt innehåll i barnskötarutbildningen som föreslås i gymnasiepropositionen blir barnskötarnas roll i en integrerad skola-skolbarnsomsorg tydligare. Kommunerna bör också uppmuntra barnskötare med lång erfarenhet inom skolbarnsomsorgen att vidareutbilda sig till fritidspedagog. Förutsättningar för detta bör skapas genom ett ökat antal platser i SO-poängsutbildning och genom distansundervisning.

Skolbarnsomsorgskommitténs förslag

0 Målen för yrkesutbildningen skall betona vikten av samverkan såväl mellan grundskollärarutbildningens linjer 1-7 och 4-9 som med fritidspedagog- och förskollärarutbildningarna. o De föreliggande förslagen till förändringar av förskollärar- och fritidspedagogutbildningen omprövas. o Grundskollärar-, fritidspedagog- och förskollärarutbildningarna bör knyta an till det lokala utvecklingsarbetet i kommunerna. o Barnskötare med lång yrkeserfarenhet inom skolbarnsomsorgen bör beredas ökade möjligheter till vidareutbildning till fritidspedagog. o En breddning av fritidspedagogernas kompetens för undervisning inom praktiskt-estetiska ämnen bör övervägas.

13 Lagar och regler samverkan

igplåtelff;

om

skola-skolbarnsomsorg

13.1 inledning

l direktiven framhålls att bör utreda behovet av ändringar i de regler som gäller för skolan och skolbarnsomsorgen i syfte att skapa förutsättningar för en utveckling i riktning mot en heldagsomsorg av god kvalitet i en ekonomiskt rationell organisation. Skolbarnsomsorgen regleras av bestämmelser i socialtjänstlagen, socialtjänstförordningen och förordningen om statsbidrag med tillhörande tillämpningsföreskrifter. Dessutom har socialstyrelsen utfärdat s.k. allmänna råd. Kommunerna utarbetar riktlinjer för verksamheten. Skolan styrs av skollagen, skolförordningen och läroplanen. Kommunerna utarbetar lokala skolplaner och arbetsplaner. Gemensamt för de båda offentliga verksamheterna är att de omfattas av tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. Det finns också bestämmelser i gemensam lagstiftning för arbetsmarknaden, t.ex. arbetsmiljölagstiftning, lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL och livsmedelslagstiftning. Vi har inte uppehållit oss vid dessa lagar. Kommunallagen gäller för båda verksamheterna. Regeringen har föreslagit en ny kommunallag. prop. l9909lzl 17 Den avses träda i kraft den l januari 1992.

13.2 Sekretesslagstiftning och samverkan

Sekretessregler för traditionell verksamhet i skola och skolbarnsomsorg

Barnets och familjernas rätt till skydd för sin integritet har starkt stöd i socialtjänstlagen, men också i det skydd för den enskildes integritet som sekretesslagstiftningen ger. Att den enskilde själv disponerar över information som gäller personliga förhållanden är ett uttryck för respekten för denna integritet. l olika sammanhang som rör samverkan mellan myndigheter, i vårt fall mellan skola

och socialtjänst, framhävs dock sekretesslagens regler ibland som SOU 1991 54 ett hinder för samverkan. Kapitel 13 Hela socialtjänsten har en stark sekretess med s.k. omvänt skaderekvisit, medan skolans sekretess varierar beroende verksamhet. Socialtjänstsekretessen innebär att uppgifter om enskilds personliga förhållanden inte får röjas det inte står klart att uppom giften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstå-

ende lider men. SekrL 7 kap. 4 §.

Det finns tre principer enligt vilka sekretessen är uppbyggd för att skydda den personliga integriteten. Inget skaderekvisit alls innebär att det råder sekretess oav- 0 sett vilka följder ett röjande skulle få. Sekretessen är således mycket stark i dessa fall. Sådan sekretess har t.ex. kommunala familjerådgivare. o Omvänt skaderekvisit innebär att sekretess är huvudregel. Uppgiften får endast röjas det står klart att uppgiften kan om lämnas ut utan att det medför för den uppgiften rör. En såmen dan stark sekretess har t.ex. hela socialtjänsten och i skolan uppgifter hos psykolog, kurator och skolhälsovård. o Rakt skaderekvisit innebär att sekretess endast föreligger om det kan antas att uppgiftens röjande medför men för den berörde. Huvudregeln blir således att uppgiften är offentlig, men att den kan hemlighållas om det finns skäl att anta att ett röjande leder till En sådan sekretess har t.ex. skolans elevvårmen. svagare dande verksamhet i övrigt. För Skolhälsovården gäller sekretess för uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon

honom närstående lider men. SekrL 7 kap. 1 §

Inom skolan i övrigt gäller sekretess för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift hos psykolog eller kurator enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som om

uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. SekrL 7

kap. 9 § första stycket Dessutom gäller sekretess inom skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift enskilds personliga förhållanden, men om också för uppgift hänför sig till ärende om tillrättaförande som elev eller skiljande elev från vidare studier. Denna sekav om av retess gäller dock endast om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften

röjs. SekrL 7 kap. 9 § andra stycket

Förutsättningar för samverkan och integrerad verksamhet

Samverkan mellan skola och socialtjänstskolbarnsomsorg om enskilda barn och familjer, påverkas ur sekretesslagens synpunkt av

två omständigheter. För det första är skola och skolbarnsomsorg SOU 1991 54 två olika verksamhetermyndigheter. För det andra har persona- Kapitel 13 len inom de olika verksamheterna skilda Sekretessregler eller ingsekretess alls. Det senare illustreras t.ex. av att fritidspedagoger en i skolbarnsomsorgen har stark sekretess med omvänt skadereken visit, medan lärare i skolan inte har någon sekretess i större delen av sin verksamhet. Skola och skolbarnsomsorg är i dag två olika verksamheter myndigheter. Skolan kan lämna uppgifter till socialtjänsten om enskildas personliga förhållanden inom merparten av verksamheundantagen gäller skolhälsovård, elevvård etc., ovan. Soten se cialtjänstens sekretessregel gör det nästan omöjligt att till skolan direkt lämna uppgifter enskildas personliga förhållanden. Det om krävs föräldrarnas och när barnen blivit äldre, även barnens samtycke. Uppgifter kan dock lämnas ut efter en prövning om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Uppgifter som kan lämut efter prövning är t.ex. harmlösa sakuppgifter som nas en namn, adress, uppgift om barnomsorgsplats etc. I detta sammanhang berör inte närmare den s.k. anmälnings- och uppgiftskyldigheten till socialtjänsten när det kan befaras att barn far illa i hemmet. Den bryter sekretessen i vissa situationer även för verksamheter i skolan med stark sekretess. lnte heller berör den rätt en myndighet har att i vissa fall bryta sekretessen med stöd av SekrL 1 kap. 5

Kommitténs överväganden om sekretesslagen och samverkan skolaskolbarnsomsorg

l vårt arbete med samverkan skola-skolbarnsomsorg har sekretessfrågorna aktualiserats. Vi anser att det med nuvarande regler bör att bedriva en god samverkan mellan de två olika verksamheterna. Det uppstår emellertid komplikationer ur sekretessynpunkt när skola och skolbarnsomsorg blir en gemensam verksamhet. Vi redovisar här nedan synpunkter hur en god samverkan kan organiseras bygger sekretesslagens regler, men också som skäl för förändringar av sekretesslagen. Med dagens regler som grund bör skola och skolbarnsomsorg för sig kunna bygga upp ett förtroendefullt samarbete med var barnens föräldrar. När det blir nödvändigt att överföra information mellan t.ex. förskola och skola, eller skolbarnsomsorg och skola bör det ske via föräldrarna eller med deras uttryckliga samtycke. Ett arbetssätt där ingen arbetar över huvudet den andre skapar respekt och tilltro till verksamheterna hos föräldrar och barn. Sekretesslagen bygger respekten för den enskildes integritet. Därför är det myndighetenverksamheten som bör anpassa sina rutiner efter detta.

Vi har förutsatt att skola-skolbarnsomsorg utvecklas i riktning sou 1991 54 mot en heldagsskola med en långt gången verksamhetsintegration. Kapitel 13 l en sådan verksamhet utvecklas en närmare kontakt med barnet och familjen än i en traditionell skola. Heldagsskolans uppgifter om barnet och familjen kommer då att likna den information dagens skolbarnsomsorg får. Vi anser det vara olämpligt och i praktiken närmast omöjligt att ha olika former av sekretess för personal som arbetar i så nära samverkan som i en integrerad skola-skolbarnsomsorg. l det dagliga arbetet i en integrerad skola-skolbarnsomsorg är det svårt att skilja vilken information olika personalgrupper får byta med varandra om barnet eller familjens förhållanden. Framför allt skiljer inte barnet personalen i verksamheten efter den gräns sekretesslagen sätter. l dag har lärare i huvuddelen av sin verksamhet ingen sekretess, elevvårdspersonal sekretess i vissa fall medan alla anställda inom skolbarnsomsorgen har stark sekretess. Redan i dagens skola får personalen uppgifter om barnen och föräldrarna som är integritetskänsliga. l en samlad verksamhet där skola och skolbarnsomsorg integreras kommer personalen att ännu mer kunskap om barnen och deras familjer. Föräldrarnas förtroende för verksamheten skulle Öka om de förvissade var om att såväl skola som skolbarnsomsorg omfattades av samma starka sekretess för uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden. Förutsättningarna för ett gott och förtroendefullt samarbete med barnens familjer skulle förbättras. Om det inte föreligger samma skydd för integritetskänsliga uppgifter i verksamheten oberoende av hos vem uppgiften finns går det inte att ha ett bra samverkan mellan personalgrupperna. Vi anser att personalen i en integrerad verksamhet skola-skolbarnsomsorg måste omfattas av samma sekretessregler. Det innebär att sekretesslagen bör ändras så att skolans personal får samma starka sekretess som socialtjänsten för uppgifter som rör enskilds personliga förhållanden. Kommittén föreslår att sekretesslagen ändras i syfte att åstadkomma stark och enhetlig sekretess en för personal inom en integrerad skola-skolbarnsomsorg.

13.3 Kommunallag, skollag och socialtjänstlag

Nämndregleringen

Riksdagens beslut om en förändrad styrning skolan innebar av en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna. Beslutet innehöll också en förändring vad nämndregleringen avser skolans område. Skolstyrelsen är inte längre obligatorisk en nämnd. Av skollagens 2 kap. 1 § framgår att varje kommun skall som styrelse för sitt offentliga skolväsende utse eller flera en

nämnder. Förändringen av skollagen trädde i kraft den 1 januari SOU 1991 54 1991. Kapitel 13 Fr.0.m. den l januari 1992 är inte heller socialnämnden en obligatorisk kommunal nämnd utan en fakultativ specialreglerad nämnd. Enligt 4 § socialtjänstlagen fullgörs kommunens uppgifter inom socialtjänsten av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer. Kommunerna kan således välja den nämndorganisation som bäst passar de lokala förutsättningarna. Den fria nämndorganisationen inom socialtjänsten och skolan innebär också att ansvaret för barnomsorg och skola kan sammanföras till en gemensam nämnd. Den av regeringen nyligen föreslagna förändringen av kommunallagen kan för skolans och socialtjänstens del sägas bekräfta de tidigare förändringarna.

Lagstiftning för den integrerade verksamheten skolaskolbarnsomsorg

Verksamheten i skola och skolbarnsomsorg styrs fortfarande av olika lagar, i första hand skollagen och socialtjänstlagen. Men även flera andra lagar finns framgår det föregående - som av som olika sätt styr verksamheten. Det kan synas vara mest naturligt att minska antalet lagar som styr en integrerad verksamhet, främst gäller det de grundläggande lagarna skollagen och socialtjânstlagen. Samtidigt skall man hålla i minnet att det i socialtjänstlagen finns ett särskilt uttryckt ansvar för utsatta barn och familjer. Skolbarnsomsorgen omfattas dessutom av verksamheter i t.ex. familjedaghem, som i dag regleras i socialtjänstlagen och inte utan vidare kan överföras till t.ex. skollagen, bl.a. grund av de organisatoriska konsekvenser detta skulle få. Enligt vår mening är det dessutom i och för sig fullt möjligt att framtidens integrerade verksamhet styrs av flera lagar. Skollagen har nyligen setts över och förändrats. En översyn av socialtjänstlagen påbörjas inom kort. Vi anser att frågan om hur lagstiftningen skall organiseras bör avgöras i samband med den pågående översynen måldokumenten i läroplanskommittén och av den aviserade översynen av socialtjänstlagen.

13.4 Statsbidrag

Statsbidrag för skolbarnsomsorg lämnas enligt förordningen 1987860 om statsbidrag till kommunerna för barnomsorg ändrad senast 19901188 för inskrivna barn i följande omsorgsformer med följande belopp

varav för barn med behov av särskilt stöd 20 000 varav för fortbildning av anställda i 10 000 fritidshemÖppet fritidshem

Familjedaghem För barn inskrivna minst 7 tim.dag 18 000 För barn inskrivna mindre ån 7 tim.dag 8 000 För barn i skolåldern utgår dock alltid det mindre bidraget.

Statsbidragen till fritidshem med annan huvudman än komberäknas enligt regler som för kommunalt driven mun samma verksamhet. De delar som avser insatser för barn med behov av särskilt stöd resp. fortbildning förmedlas av kommunen till den driver barnomsorgen endast i den mån denne har kostnader som för den verksamhet som avses. Det sammanlagda antalet barn i årskurserna 1-3 i grundskolan är f.n. 302 000. Av dessa har 165000 eller 55 procent någon ca form skolbarnsomsorg. Av dessa får drygt 47 000 skolbarnsomav i familjedaghem. Den totala statsbidragskostnaden uppgår sorg f.n. till ca 2040 milj. kr. Statsbidraget för grundskolan har nyligen förändrats prop. 19909118. träder i kraft den l juli 1991. De nya reglerna Samtliga kommuner skall in i det nya systemet med oförändrad bidragsnivå. De delar som i nuvarande bidragssystem i huvudsak är kopplade till volym ca 88 procent av totalbidraget i -

riket omvandlas till s.k. grundresurs. Övriga bidrag som i dag är

kopplade till särskilda stödinsatser, 12 procent, omvandlas till spe-

cialresurser. Grundresurserna beräknas i tre steg Genomsnittsbelopp Plår elev basåret.

Kommunerna indelas i fyra strukturella grupper antal elekvadratkilometer från glesbygd till storstad. Vid posi-

ver per tiv elevutveckling ökas glesbygdskommunens bidrag för varje

tillkommande elev med grupp 1 95 procent föregående

av års bidrag per elev, vid elevminskning minskas bidraget för varje försvinnande elev med 75 procent av bidraget per elev i

kommunen. Motsvarande för tätort grupp 4 är vid ökning 80

procent och vid minskning 90 procent av bidraget. Bidraget räknas från föregående år med skolindex. upp Specialresurs l kopplas till andel invånare med enbart grundskoleutbildning andel barn till familjer i hushåll med socialbidrag andel skolpliktiga barn med en förälder. - Specialresurs 2 kopplas till andel barn med utländska föräldrar aktivitetsgrad för hemspråksundervisning och svenska som främmande språk.

Vi har övervägt olika lösningar för ett framtida statsbidrag för SOU 1991 54 skolbarnsomsorgen. Gemensamt har varit en strävan att finna ett Kapitel 13 system som både är enkelt att administrera och som stimulerar en uppbyggnad av en integrerad skola-skolbarnsomsorg. Uppbyggnaden av skolans statsbidrag med en generell grundresurs som tar hänsyn till strukturella skillnader mellan kommunerna och därtill kopplade specialresurser har särskilt studerats. Skolbarnsomsorgen omfattar i dag inte alla barn. Vid förändringar av statsbidragssystemet för skolbarnsomsorgen i en generell riktning, bidrag per samtliga barn eller liknande former, riskerar kommuner med en god utbyggnad av skolbarnsomsorgen att försämrade bidrag, medan kommuner med dålig utbyggnad blir vinnare. Enligt kommitténs uppfattning hade det varit en fördel om en statsbidragsförändring hade kunnat medverka och stimulera till en ökad samverkan mellan skola-skolbarnsomsorg. Kommittén har dock valt att i avvaktan de förändringar av statens bidrag till kommunerna som kan bli en följd av kommunalekonomiska kommitténs dir. 199020 arbete föreslå att det nuvarande statsbidragssystemet för skolbarnsomsorg med oförändrade regler överförs till det statsbidragssystem som gäller för grundskolan. Enligt vår uppfattning bör statsbidragsmedlen, f.n. ca 2000 milj.kr., bilda en ny specialresurs, specialresurs som fördelas till kommunerna i enlighet med nu gällande regler för statsbidrag till fritidshem och familjedaghem för skolbarn som redovisats tidigare.

Överföringen bör ske fr.o.m. budgetåret 199293.

Förslaget har den fördelen att det inte innebär några omfördelningar mellan kommunerna. Däremot kommer kommunerna framledes att göra en särskild ansökan om statsbidrag till skolbarnsomsorg.

13.5 Sammanfattning

Vi har haft till uppgift att bl.a. utreda behovet av ändringar i de regler som gäller för skolan och skolbarnsomsorgen i syfte att skapa förutsättningar för en utveckling i riktning mot en god heldagsomsorg av hög kvalitet i en ekonomiskt rationell organisation. Socialtjänstlagen, skollagen, sekretesslagen och kommunallagen med följdförfattningar har granskats under kommitténs arbete. Dessutom har granskat de olika statsbidragsreglerna för skola och skolbarnsomsorg. När det gäller sekretesslagens regler anser att det går att bedriva en bra samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg även om de är skilda verksamheter. Man bör kunna bygga upp ett förtroendefullt samarbete med barnens föräldrar. När det blir nödvändigt att överföra information mellan t.ex. förskola och skola,

eller skolbarnsomsorg och skola bör det ske via föräldrarna eller SOU 1991 54 med deras uttryckliga samtycke. Ett arbetssätt där ingen arbetar Kapitel 13 över huvudet den andre skapar respekt och tilltro till verksamheterna hos föräldrar och barn. Sekretesslagen bygger respekten för den enskildes integritet. Det är myndigheten som bör anpassa sina rutiner efter detta. Vi redovisar dock skäl för att sekretesslagen bör ses över vad gäller reglerna för en integrerad skola-skolbarnsomsorg. Vi anser det vara olämpligt och i praktiken närmast omöjligt att ha olika former av sekretess för personal som arbetar i så nära samverkan som i en integrerad skola-skolbarnsomsorg. Personalen måste omfattas av samma sekretessregler. Med hänsyn till att en integrerad verksamhet får närmare kunskap om barnen och familjerna anser att skolan bör samma sekretessregler som socialtjänsten. Sekretesslagen bör ändras denna punkt så att skolans personal inte får röja uppgifter om enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Riksdagen har redan beslutat om förändringar i socialtjänstlagen och skollagen som gör det möjligt för kommunerna att själva besluta om sin nämndorganisation. Skollagens förändring trädde i kraft den 1 januari l99l. Förändringen i socialtjänstlagen träder i kraft den l januari 1992. Från den senare tidpunkten är det således möjligt att t.ex. organisera skola och barnomsorg i en gemensam kommunal nämnd. Skolan styrs fortfarande av skollagen och skolbarnsomsorgen av socialtjänstlagen. Det kan synas vara mest naturligt att en integrerad verksamhet styrs av samma lag. Samtidigt finns det i socialtjänstlagen ett särskilt uttryckt ansvar för utsatta barn och familjer. Enligt vår mening är det i och för sig möjligt att framtidens integrerade verksamhet kan styras av flera lagar. Vi anser att frågan om hur lagstiftningen skall organiseras bör avgöras i samband med den pågående översynen av måldokumenten i läroplanskommittén och den aviserade översynen av socialtjänstlagen. Kommittén har övervägt frågan om statsbidrag till en samlad verksamhet skola-skolbarnsomsorg. Med hänsyn till den omfattande statsbidragsöversyn som pågår i kommunalekonomiska kommittén föreslår inget nytt statsbidragssystem. Vi föreslår i stället att nuvarande statsbidragssystem med oförändrade regler överförs till statsbidragssystemet för grundskolan som en särskild specialresurs.

SOU 1991 54 Skolbarnsomsorgskommitténs förslag Kapitel 13

0 Sekretesslagen bör ändras så att personalen i en integrerad skola-skolbarnsomsorg får samma starka sekretess som socialtjänsten. Frågan hur lagstiftningen för integrerad skola-skoI- 0 om en barnsomsorg skall organiseras bör övervägas i samband med den pågående översynen måldokumenten i läroplanskommittén av och den aviserade översynen av socialtjänstlagen. 0 Statsbidraget för skolbarnsomsorg bör med oförändrade regler samordnas med Statsbidraget för skolan fr.o.m. budgetåret 199293.

a asmng .

k xik-giçâåzz .§.f::,. .

SOU 1991 54

Bilaga I

®

Kommittédirektiv

EE

ä

Dir. l989l6

Kommitté för frågor skola skolbarnsomsorg

om -

Dir. 198916

Beslut vid regeringssammanträde 1989-04-20.

Statsrådet Persson anför.

Mltt förslag

Jag föreslår, efter samråd med statsrådet Lindqvist, att en kommitté till-

för främja närmande mellan skola och skolbarnsomsorg. Komkallas att ett skall därvid följa, stimulera och påskynda utveckling i riktning mot mittén en organisatoriskt och pedagogiskt samlad verksamhet för skola och skolen barnsomsorg.

Bakgrund

såväl skolan skolbarnsomsorgen finns sedan länge höga ambitio- För som utveckling och utbyggnad. För skolans del har därvid gällt att kunna ner om för eleverna vid sidan den direkta undervista också ett omsorgsansvar av syfte beslutade riksdagen år 1976 införande av en samlad ningen. l detta om Nuvarande bestämmelser statsbidrag för sådan verksamhet har skoldag. om förslag framfördes i 1987 års budgetproposition kommit till efter som 10 99. En hel och sammanhållen skoldag finns i prop.198687l00, bil. s. dag i ungefär fjärdedel av landets kommuner. en verksamhet är till skillnad från skolans en relativt ny Fritidshemmens snabbt grund ett ökat barnomsorgsbehov. vuxit fram av verksamhet som innehåll och kvalitet har de senaste åren kommit fritidshemmens Frågor om med inom barnomsorgen mer och mer betonar alltmer i fokus. l takt att man viktigare skolan finns med som samarbetskvalitetsaspekten blir det allt att

partner. successivt byggts ut och omfattar f.n. Den kommunala barnomsorgen har l0-l2-åringarna. Ambitionsnivån och 42 % 7-9-åringarna och ca 6 % av av varierar starkt kommuner emellan. formerna för skolbarnsomsorgen

SOU I99I 54 Bilaga l

Som framhålls i propositionen 19888924 om skolans utveckling och styrning kan skolans läroplan och det pedagogiska programmet för fritidshemsägas uttryck för samma grundläggande syn barn och barns behov men ge pedagogiska aspekter. Arbetssätten i skolan respektive ur såväl sociala som fritidshemmen visar trots detta upp stora olikheter.

Behov av utredning Samhället bör ha mål att behovet heldagsomsorg för skolbarn så som av långt möjligt tillgodoses genom den obligatoriska skolverksamheten kompletterad med skolbarnsomsorg. Om detta mål skall kunna nås inom ramen för de resurser som samhället totalt kan ställa till förfogande, är det nödvändigt att verksamheten i skolan och skolbarnsomsorgen i större utsträckning kan växa samman såväl innehållsligt organisatoriskt. Därmed kan den också fungera som den helhet som föräldrarna är bekanta med sedan förskolan. Kravet hög kvalitet och en helhetssyn kan därmed bättre tillgodoses ett kostnadseffektivt sätt. Härigenom blir det möjligt att inom en samlad verksamhet komplettera den obligatoriska undervisningen med annan för barnen angelägen verksamhet. Det gäller kulturell verksamhet och kontakter med föreningslivet. ex. l vissa kommuner har prövat olika former för en integrering eller närman samverkan i annan form mellan skola och skolbarnsomsorg i syfte att mare till stånd pedagogiskt bättre och ekonomiskt billigare verksamhet. en På många håll är man i kommunerna dock osäker om hur ett sådant närmande mellan skolan och skolbarnsomsorgen som jag nu förordat skall kunna ske.

Utredningxuppdraget

Mot bakgrund av vad jag nu framfört finns det skäl att utreda hur en samlad skolverksamhet och skolbarnsomsorg skall kunna utvecklas. Kommitténs arbete skall ha som mål att utifrån en helhetssyn verksamheten i skolan och skolbarnsomsorgen påskynda och stimulera utvecklingen i riktning mot god heldagsomsorg av hög kvalitet i en ekonomiskt rationell en organisation. Häri ligger bl. a. att de resurser som finns inom skolan i form lokaler bör utnyttjas även för omsorgsverksamheten. Det gör det av ex. naturligt att kommittén prövar att förläggahuvudansvaret för verksamheten till skolan och därvid i sitt arbete redovisar för- och nackdelar med en sådan lösning. l några kommuner har man som nämnts påbörjat en intressant utveckling av organisatoriska helhetslösningar som inkluderar såväl skola med samlad

SOU 1991 54 Bilaga l

skoldag frivillig skolbarnsomsorg. Kommittén bör följa det pågående som utvecklingsarbetet i kommunerna och olika sätt förmedla goda exempel och erfarenheter till andra kommuner står inför en utbyggnad av skolsom barnsomsorgen eller ännu inte funnit former för hur en bra helhetslösning kan se ut. Vidare bör kommittén ta initiativ till att med hjälp av befintliga resurser för utvecklingsarbete motsvarande stödja och initiera sådana utveckling projekt kan tjäna förebild för kommunerna. Regeringen kommer som som få förslag att kommittén skall disponera en viss del av de resursenare att står till förfogande för utvecklingsarbete inom området. ser som Kommittén bör också utreda behovet ändringar i de regler som gäller av för skolan och skolbarnsomsorgen för att skapa förutsättningar för en sådan utveckling jag har redovisat. Kommittén bör därvid kartlägga och som nu analysera orsakerna till de svårigheter visat sig finnas när det gäller ett som narmande mellan skolan och skolbarnsomsorgen. Även frågan om utbildning av personal bör behandlas. Under sitt arbete bör kommittén samråda med berörda myndigheter och utredningar och Svenska kommunförbundet samt inhämta synpunkter från berörda personal- och intresseorganisationer. Utredningsarbetet bör slutföras senast den l april 1991. För kommittén gäller regeringens direktiv dir. 19845 till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen benu myndigar statsrådet Persson tillkalla kommitté omfattad av kommittéförordningen att en - 1976 l l9 med högst nio ledamöter med uppdrag att följa, stimulera och påskynda utveckling organisatoriskt och pedagogiskt samlad verken mot en samhet för skola och barnomsorg. besluta sakkunniga, experter. sekreterare och annat biträde att om kommittén. Vidare hemställer jag regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta att åttonde femte huvudtitlarnas anslag A2. Utredningar m. m. resp.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. Utbildningsdepartementet

LM u m rj; ,3214

erhållit SOU 1991 54

Beskrivning av projekt som

från

utvecklingsmedel skolbarnsomsorgskommittén

Enligt direktiven skall skolbarnsomsorgskommittén stödja och initiera utvecklingsprojekt som kan tjäna som förebild för kommu- För detta har kommittén fått disponera en viss del av de nerna. har funnits social- och utbildningsdepartementet resurser som utvecklingsarbete. Under utredningstiden har kommittén fått för 65 projektansökningar, 35 har tillstyrkts. Nedan följer innevarav hållsbeskrivning för de projekt som social- och utbildningsdepartementet har beviljat medel.

Utvärdering av existerande verksamhet

GÖTEBORGS KOMMUN Stadsdelsnämnden Linnéstaden Hagaskolan

På Hagaskolan bedrivs årskurslös undervisning i integrerade förskole- och lågstadiegrupper sedan 1986. Man utnyttjar gemenlokaler för skola och fritidshem. Personalen samverkar insamma för samlad skoldag. Hagaskolan drivs i samverkan melom ramen lan skol- och fritidsförvaltningen. Skolan är dimensionerad för fyra lågstadieklasser med integrerade förskolebarn samt tre mellanstadieklasser. Undervisningen är åldersintegrerad. Varje förskole- lågstadiegrupp har 10 5-6-åringoch 21 barn i åk 1-3 med sin förskole- och lågstadielärare. ar var Förskolläraren arbetar 4,5 timmardag. Lågstadiebarnen har samlad skoldag där åk 1 och 2 får sex veckotimmar praktiskt arbete, åk 3 får 4 veckotimmar PA. Lokalerna är utformade så PA och de kan användas fritidshem morgonen och eftermiddaatt som gen samt under lov. utvärdering Hagaskolan gjordes under första halvåret En av 1990 i samarbete med Björn och Lisbeth Flising, institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet. Utvärderingens huvudsyfte är ett underlag för framtida planering och utveckling av att vara verksamheter i stadsdelen. Utvärderingen är också av intresse för

andra kommuner som planerar samverkan mellan förskola-skola- SOU 1991 54 fritidshem. Kontaktperson är studierektor Eva Nilsson, tel. 031-11 09 50.

GÖTEBORGS KOMMUN Stadsdelsnämnden Majorna Kronjuvelen

I Kronjuvelen, som är en del Kungsladugårdsskolan, prövas loav kalintegration mellan skola-fritidshem i form självständigt av en organisatorisk enhet där all personal har ett gemensamt ansvar. De organisatoriska utgångspunkterna är Att Kronjuvelens lågstadium .och fritidshem skall för- - vara enade. Att formella skillnader i yrkesroller - skall ses som en tillgång för arbetet och utvecklingen. Att en förenad verksamhet förutsätter att olika former - av självförvaltning prövas. Kronjuvelen består tre åldersblandade enheter med samlad av verksamhet skola-fritidshem. De har sina lokaler i renoverad en del av Kungsladugårdsskolan. Samarbetet mellan skola-fritidshem bygger principerna för samlad skoldag, Projektet startade i januari 1990 och beräknas pågå i två år. En utvärdering kommer efter det första året. Kontaktperson är samordnare Inga-May Hagman, tel. 031- 14 12 75.

HELSINGBORGS KOMMUN Brunnsparksskolan

På Brunnsparksskolan finns fritidshem och åtta åldersblandade klasser. Verksamheten i skola och fritidshem är sammanvävd så att personalen tillsammans för dagens innehåll. Föräldrasvarar

samverkan är god. Lunch i skolsalarna. Årskurs 2

serveras l och har samlad skoldag. Det finns samarbete med parkleken.

Platschefsbefattningen är en föreståndartjänst. Tillsynslärarens

uppgifter överförs till föreståndaren är verksamhetsansvarig som och biträder rektor med ledning verksamheten vid skolenheav ten. Studieledarna biträder rektor med ledningen det pedagoav giska arbetet i arbetsenheterna. Verksamheten startade ht 1988 och har utvärderats efter första och andra året. Slututvârderingen är klar under våren 1991. Kontaktperson är föreståndare Nils Assargård, tel. 042- 10 75 45.

HELSINGBORGS KOMMUN SOU 1991 54 Husensjö kommundel Bilaga 2

l denna del av Helsingborg har skolan och fritidshemmen samarbetat under flera år. Detta projekt skall bidra till att starta diskussioner kring målsättning och arbetsformer. Man skall studera de förändringarna som integration medför ur barnens, personalens och organisationens perspektiv. Man skall också se i vilken grad förväntningarna inför förändringarna överensstämmer med upplevelsen av dessa när de har blivit genomförda. Projektet kommer att omfatta Dokumentation av barns dag vid fyra skolor med fritids- hemsavdelningar. intervjuer med berörd personal. - Diskussion av målsättningsfrågor och arbetsformer. - Projektet pågår under 1990-1992. Dokumentationen kommer under 1992.

Kontaktpersoner är projektledare Ingegerd Ãgårdh, tel. 042-

10 77 19 och verksamhetschef Bengt Avedal, tel. 042-10 64 52.

LUNDS KOMMUN Linero

Lund har haft samlad skoldag i tio år, och skall nu dokumentera denna verksamhet ur fritidshemsperspektiv. Dokumentationen skall beskriva verksamhetens organisation, innehåll och arbete med utgångspunkt från följande punkter Fritidspedagogiken i den samlade skoldagen skapar en bättre skola. Barns socialisation i den samlade skoldagen. - Samverkan ger en helhetssyn barnet och dess utveckling. - Samverkan ger en ökad förståelse för barn och en större möjlighet att åtgärda eventuella problem. Samarbete barnvuxen barnbarn vuxenvuxen skapar - - tillit och framtidstro. Temainriktat arbetssätt i den samlade skoldagen och i fri- tidshemmet. Kultur, natur och samhälle; exempel planering, genom- förande och utvärdering. Skolans läroplan och fritidshemmens pedagogiska program är en grundförutsättning för helhetsbilden. Fritidshemmets verksamhet efter den samlade skoldagen. - Hur man utformar ett fritidshem mitt i skolan. - Riktlinjer för fritidshemmets medverkan i samlad skoldag. Kompetensutveckling en röd tråd. - Dokumentationen, i form av en handledarbok kommer sommaren 1991.

Kontaktpersoner är fritidspedagogerna Agneta Wendel och SOU 1991 54 Sheila Harmer-Landgren, tel. 046-15 50 00. Bilaga 2

NORRKÖPINGS KOMMUN Eneby kommundelsförvaltning

Kvartersgården i Eneby är en byggnad som inrymmer flera verksamheter. Där finns fritidshem för 7-10-åringar, öppen verksamhet för mellanstadiebarn och kvällsverksamhet för äldre barn. 1 Norrköping vill man nu kartlägga och pedagogiskt värdera hur barnen påverkas av denna organisation och av samarbetet skolaskolbarnsomsorg. Vid utvärderingen skall man i första hand utgå från barnens uppfattning. Följande frågeställningar skall ligga till grund för utvärderingen Bidrar innehållet i den samlade skoldagen och innehållet i fritidsverksamheten till att utveckla barns behov och intressen Hur arbetar de vuxna för att ta vara barns erfarenheter och förmåga att söka kunskap Hur samverkar lärare och fritidspedagoger för att ge barnen trygghet, omsorg och stöd för deras utveckling Barnen har under dagen tillgång till olika slags lokaler, mil- jöer och material för lek och skapande aktiviteter. Hur väl kompletterar dessa varandra Hur påverkas barnen av miljön, lokalerna, personalen, be- sökare, utbudet m.m. Kvartersgården Vid utvärderingen kommer man att använda sig av deltagande observation och intervju. Projektet under hösten 1990 och våren 1991. Dokumenvarar tationen är klar 1992. Kontaktperson är föreståndare Agneta Larsson, tel. 011- 15 28 66.

STOCKHOLMS KOMMUN Karlbergsskolan

Karlbergsskolan är en totalintegrerad skola och fritidshem med 75 barn 7-9 år fördelade tre hemvister. Man har arbetat totalintegrerat sedan 1986 och skall nu utvärdera verksamheten. Utvärderingen skall behandla Hur fungerar ett lokal- och verksamhetsintegrerat lågstadi- och fritidshem i förhållande till målen för skola och fritidsum hemsverksamhet Vilken typ av samarbete leder en helintegrering till - Hur utvecklas verksamheten under en längre tidsperiod -

Leder samarbete till att personalen får större förståelse för SOU 1991 54 varandras arbete Bilaga 2 Gör ett sambruk av lokaler det ekonomiskt försvarbart med mindre skolenheter än vad som är normalt i dag Utvärderingen görs av Anita Söderlund, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, och bildar slutrapport för hela Karlbergsskolans försöksverksamhet. Den är klar hösten 1991. Tidigare rapporter finns institutionen för pedagogik i Stockholm. Kontaktperson Karlbergsskolan år lärare Kerstin Jörgensen, tel. 08-31 90 60.

UPPSALA KOMMUN Luthagens komm u ndelsnämnd Sverkerskolan

Sverkerskolan är en tvåparallellig låg- och mellanstadieskola. l skolans lokaler finns i dag ett fritidshem, Nypan, med tre avdelningar för åk 1-2. Ett kvarter från skolan ligger Klyftans fritidshem för åk 3-4 insprängt i ett servicehus. De båda fritidshemmen hör ihop och har samma föreståndare. l Uppsala kommun finns vanligtvis endast fritidshemsplatser för åk l-2. För barn i åk 3-4 finns i stort sett ingen verksamhet. Fritidshemmet och skolan har var och en sina egna lokaler. Den lokala integration som finns gäller sambruk av gymnastiksal, slöjdsal och liknande. Man skall under 19901991 dokumentera Sverkerskolans och Nypans modell av samverkan skola-skolbarnsomsorg. Dokumentationen kommer att bestå av ett bildspel med ljud och en skrift skall visa arbetet under ett läsår. Målet är att dokumentatiosom nen skall kunna användas som läromedel fritidspedagog- och lärarutbildningar samt som material för politiker och personalgrupper som samverkar skola-skolbarnsomsorg. Dokumentationen skall vara klar sommaren 1991. Kontaktperson föreståndare Åsa Wiberg, tel. 018-18 86 56. är

UPPSALA KOMMUN kommundelsförvaltning

Vaksala

Angelsta skola och fritidshem

På Ångelsta har begreppet samlad skoldag fått betydelsen skolar-

bete förlagt fritidshemmet. Den samlade skoldagen startade 1985 och från början frivillig, och är obligatorisk var numera verksamhet. Genom diskussioner har lärarna och personalen fritidshemmet bestämt sig för att dela undervisningen i Oä. Lärarna skall lägga den största tonvikten den teoretiska delen medan fritids-

hemspersonalen till större delen skall ta sig an den praktiska un- SOU 1991 54 dervisningen. Bilaga 2 Man skall nu dokumentera erfarenheterna av samverkan mel-

lan fritidshem och skola i Ängelsta, samt utreda möjligheterna till

en vidareutveckling. Projektet varade under 1990. Dokumentationen blev klar i januari 1991. Kontaktperson är föreståndare Birgitta Gisterå, tel. 0l8- 18 87 79.

ÖSTERSUNDS KOMMUN Mimergården

Mimergården är en nybyggd anläggning som rymmer fritidshem, klubbverksamhet för l0-l2-åringar, tvåparallelligt låg- och mellanstadium samt särskolans träningsskola. Drygt 50 ingår personer i de 4 arbetslag som arbetar där. Rektorn ansvarar för de delar av skolverksamheten som regleras i lagar och förordningar, medan en platschef ansvarar för den dagliga ledningen. Platschefen har stöd av en ledningsgrupp som består av skolans rektor, särskolans rektor och en barnomsorgsinspektör. l ledningsgruppen diskuteras samverkansfrågorna. Mimergårdens platschef har fritidspedagogutbildning. På Mimergården är samverkan ett medel för att skapa en verksamhet utgår från helhetssyn barnen och deras behov. som en Genom att ge all personal en introduktionsutbildning vill man lägga grunden för större förståelse för och respekt för varandras specifika arbetsuppgifter och kompetens. Detta skall också främja organisationsutvecklingen. Projektet pågår 1989-1991. Dokumentation och utvärdering av introduktionsutbildningen och organisationen kommer till sommaren 1991. Kontaktperson är föreståndare Inger Färnlöf, tel. 063-1441 42.

Nya verksamheter

BENGTSFORS KOMMUN

l Bengtsfors vill man utveckla samarbetsformerna mellan förskola, skola, fritidshem och allmän fritidsverksamhet. Man skall skapa en resultatenhet med en platschef som är ansvarig för hela verksamheten. Anläggningen där detta prövas kommer att ha plats för ca 300 barn, med deltidsförskola, låg- och mellanstadium samt fritidshem och fritidsgård.

Man har utarbetat målsättning för verksamheten. SOU 1991 54 en gemensam Denna innehåller bl.a. Bilaga 2 En huvudman för verksamheten. - Egen resultatenhet med platschef. - Egen profil, ex. konst, hantverk, hemslöjd. - Äldersblandad undervisning. - Samlad skoldag lågstadiet. - Utbildning för personalen. - Samverkan lika villkor. - En helhetssyn barnet. l framtiden även ett högstadium. - Allt skall förankras i nära samarbete med barn, föräldrar, personal och berörda politiker. Projektet skall pågå under läsåret 199091 och skall dokumenteras och utvärderas. Kontaktperson är projektledare Roger Bogren, tel. arb. 0531- 126 90, bost. 0531-124 78.

FÄRGELANDA KOMMUN Höjdens lågstadiumdaghem

Färgelanda kommun startar hösten 1991 ett projekt Höjdens lågstadiumfritidshem. Man vill kunna erbjuda barn i den lägre skolåldern kontinuitet i skol- och skolbarnsomsorgsverksamheten. Även förskolebarn kommer in i verksamheten med ett åldersblandat arbetssätt. Projektet omfattar 65 elever i åk 1-3 varav 12-15 barn i dag har daghemsplacering, samt 4-8 förskolebarn som finns daghemmet i samma byggnad som skolan. Personalen skall arbeta i arbetslag bestående av förskollärare, lågstadielärare och fritidspedagog. De vill bilda en egen resultatenhet med ansvar för egen budget. Projektet pågår under ht 1991-vt 1992. Kontaktperson är projektledare Lena Ficher, tel. 0528-191 89.

KARLSKRONA KOMMUN

1 Karlskrona har man bildat en arbetsgrupp bestående av en barnomsorgsinspektör, fritidspedagog, studierektor och lågen en en stadielärare. Arbetsgruppen skall initiera och främja samarbetet mellan skola och skolbarnsomsorg i kommunen. Målet är att till stånd en totalintegrerad verksamhet frivillig grund i samverkan med föräldrarna. Man vill utveckla samarbetsformer som stöder och hjälper barnet i dess utveckling. Genom att komplettera skoldagen med en gemensamt planerad verksamhet inom skolbarnsomsorgen ger man barnen fördjupade

och breddade kunskaper. Även personalen får fördjupade och SOU 1991 54 breddade kunskaper som leder till en gemensam helhetssyn Bilaga 2 barnen. Det nya samarbetssättet bör också leda till att barnen ökar sin förmåga till socialt samarbete samt får bättre självkänsla. Man skall starta en försöksverksamhet i Backabo, som består av två avdelningar med sammanlagt 50 barn som alla har behov av heldagsomsorg. På varje avdelning skall en lågstadielärare och två fritidspedagoger arbeta. Personalens fortbildning samt utvärderingen sker i samarbete med högskolan i Växjö. Projektet pågår 1991-1992. Kontaktperson är Pia Blixt, samverkansgruppen, tel. 0455- 83000.

LUDVIKA KOMMUN Junibacken

På Junibacken i Ludvika arbetar man efter nyckelbegreppen integration och årskurslöst. Med integration menas ett mycket nära samarbete skola-förskola, skola-fritidshem och verksamheten-föräldrarna. På Junibacken finns 75 lågstadieelever 70 barn 0-6 år. samt ca Anläggningen är en självständig enhet där de fyra verksamhetsgrenarna samverkar under ledning av en platschef som kommer från socialförvaltningen. Platschefens närmaste överordnade är skolchefen. Till platschefens ansvarsområde hör all arbetsledning, budget, resursfördelning, lönerapportering, lokaluthyrning, uppläggning av inskolningsprogram och fortbildning, pedagogisk ledning, föräldrasamverkan, elevvård, utvecklingssamtal m.m. Projektet pågår under 1990 och 1991 och utvärdering sker kontinuerligt. Kontaktperson är platschef Brita Ekstam, tel. 0240-861 79.

LUNDS KOMMUN Kommundelsnämnd Norr Ladugårdsmarken

Detta projekt har som mål att inom ramen för ett nytt bostadsområde skapa bästa möjliga förutsättningar för väl fungerande en barnomsorg för barn l-9 år. Tanken är att en avdelning av vardera daghem 3-6 år, åldersblandat lågstadium åk 1-3 samt fritidshem skall bilda en lokalmässigt sammanhållen enhet. Verksamheten skall bygga ett intimt samarbete mellan skola och fritidshem under hela dagen. Även de äldre förskolebarnen skall integreras i detta samarbete.

Ledstjärnan för verksamheten skall att utgå från barns behov SOU 1991 54 vara och mognad. Bilaga 2 Utvärderingen genomförs kontinuerligt under hela planeringsprocessen och det första verksamhetsåret. Dokumentationen kommer att bestå av två delar. Den första kommer att ta upp erfarenheter från projektets tekniska genomförande medan den andra kommer att behandla erfarenheter från projektets pedagogiska genomförande. Dessa båda dokumentationer kommer att resultera i en praktiskt handbok. Kontaktperson är föreståndare Yvonne Jarl, tel. 046-35 50 00.

MJÖLBY KOMMUN Skänninge

Mjölby kommun vill med detta projekt hitta en modell för samverkan mellan de båda huvudmännen skol- och socialförvaltning som gör att skolbarnsomsorgens behov kan lösas. Man vill också finna modeller för samlad skoldag med bibehållande fritidsen av hemmets kvaliteter men till en lägre kostnad. Man har därför startat ett projekt i Skänninge som omfattar 24 av Lindbladsskolans elever. Projektet skall kunna stå modell som för ett utvidgat samarbete i flera rektorsområden och sikt i samtliga lågstadieskolor i kommunen. 1 projektet prövas formerna för samarbete mellan lärare och fritidspedagoger. Samtidigt prövas och utvärderas förhållandet med skolan som huvudman och entreprenör barnomsorgen. Projektet pågår under läsåret 198990 och utvärderas efter projekttidens slut. En delrapport blev klar i november 1990. Kontaktperson är Urban Lundén, Tröjemborgsskolan, tel. 0142-402 28.

NORSJÖ KOMMUN

1 Norsjö har man startat ett projekt som syftar till att till stånd en samverkan mellan personalen från skol-, social- och fritidsförvaltningen samt starta ett åldersblandat lågstadium. Projektet omfattar följande delar Utredning av Iokalmässiga, personella samt ekonomiska för- utsättningar och konsekvenser. Information till, planering med samt utbildning av berörd personal. Ombyggnader och utrustning av lokaler. - Viss personell förstärkning under en försöksperiod. - Verksamheten skall vara i gång hösten 1992. Kontaktpersoner är skolchef Dan Nordenstam och barnomsorgsinspektör Mona Lundgren, tel. 0918-106 00.

STOCKHOLMS KOMMUN SOU 1991 54 Socialdistrikt Vantör Bilaga 2 Rågsveds skola

l Vantör finns många barn från splittrade familjer. För dessa barn är det särskilt viktigt med en fast grupptillhörighet i skoIa-fritidshem. Genom ett nära samarbete mellan skola och fritidshem vill man skapa en större trygghet och kontinuitet. Två nybörjarklasser skolan får sammanhållen skol- och en fritidshemsverksamhet där lärare och fritidspersonal arbetar tillsammans. Det är meningen att denna barngrupp skall följas genom hela låg och mellanstadiet. För de arbetsmetoder som skall gälla i verksamheten gäller att Barn lär sig bäst med ett arbetssätt där teori och praktik varvas och barnen får undersöka och erfara. Detta arbetssätt kan användas och utvecklas i en personalgrupp där både fritidspedagoger och lärare ingår. Barnen skall ett stabilt socialt skyddsnät i nära samarbete med hemmen. Samarbetet sträcker sig med kontinuitet över lång tid, så att ett ömsesidigt förtroende kan växa fram. Projektet startar hösten 1990 och pågår i läsår. Verksamhesex ten skall utvärderas en gång per år. Kontaktperson är barnstugechef Anette Stormdahl, tel. 08- 86 51 50.

SVEDALA KOMMUN Roslättsskolan

Roslättsskolan är en enparallellig låg- och mellanstadieskola med integrerat fritidshem och en förskola med två avdelningar. Här prövar ett nytt arbetssätt med mål att ett gemensamt arman betssätt för förskola-skola-fritidshem. Man koncentrerar sig att utveckla ledarskapet samt att vidga synen barns lärande som en aktiv och kreativ process. Denna syn vill man befästa och fördjupa hos samtlig personal. Ledarskapet utvecklas flera sätt. Dels utökar man tiden för den pedagogiska ledningsfunktionen, dels utökar man budgetansvaret. Man har också försök med parallelledningsansvar för platschef och föreståndare, och vidareutvecklar arbetslagen som består av representanter från samtliga verksamheter. Projektet pågår från januari 1991 till januari 1993. Utvärdering görs kontinuerligt. Kontaktperson är platschef Gun-Britt Wiberg, tel. 040- 40 54 90, och föreståndare Lotta Dagerklint, tel. 040-40 S4 91.

Förvalmingssanz verkan-rzämndsorgarzisation SOU 1991 54 Bilaga 2 GÖTEBORGS KOMMUN Lärjedalens stadsdelsförvaltning

Lärjedalens stadsdelsförvaltnings projekt gäller samtliga barn 7-12 år i stadsdelens tre rektorsområden samt berörd personal från all verksamhet för dessa barn. Projektet syftar till att inom skola, socialtjänst, fritid och kultur arbeta tillsammans med mål och visio- Man skall utgå från barnens perspektiv och den verklighet de ner. lever Man skall försöka hitta bra former för föräldraarbetets inriktning samt för organisationen av samarbeteintegrationen och metodiken. Projektet startades våren 1990 och beräknas avslutas 199192. Det kommer att utvärderas Björn Flising från Göteborgs uniav versitet. En första delrapport kom i oktober 1990. Kontaktperson ar projektledare lngrid Hallendorf, tel. 031- 31 83 69.

HAPARANDA KOMMUN

l Haparanda prövar man gemensam ledningsfunktion vid skolenheterna Eden och Närsta. Den gemensamma platschefext har det organisatoriska ansvaret vad gäller budget och personal, medan det pedagogiska ledaransvaret ligger respektive verksamhetsområde. Man vill pröva om två organisationer med olika huvudmän kan sammansmälta samt undersöka om det finns förutsättningar för en gemensam verksamhetsansvarig för all skolbarnsomsorg. ledningsgruppen består av en representant för vardera socialnämnd och skolstyrelse samt social- och skolchefen. De har knutit till sig referensgrupp bestående av representanter från alla en facken samt de bägge enheternas ledningsfunktioner. Arbetet pågår under ett år från och med hösten 1990. Kontaktperson är projektledare Eva Rytty, tel. 0922-150 75, vx 0922-150 00.

NACKA KOMMUN Områdesförvaltning Boo

Detta projekt syftar till att öka helhetssynen barnens vardag genom samverkan mellan fritidshem och skola samt genom att skapa organisation som skall ansvara för att verksamheten en fortsätter att utvecklas efter projekttidens slut. 20 fritidshem i två rektorsområden och låg- och mellanstasex dieenheter omfattas.

Projektet leds av en projektledaren vars uppgift är att tillsam- SOU 1991 54 mans med alla berörda stimulera det sociala ansvar all personal Bilaga 2 har samt att göra alla medvetna om behovet av samverkan. Målet med denna del av arbete är att den pedagogiska debatten, och därigenom verksamheten, berikas. Projektet påbörjades i januari 1990. Utvärdering sker kontinuerligt. Kontaktperson är avdelningschef Monica Abrahamsson, tel. 08-718 87 74.

SKURUPS KOMMUN

Med detta projekt vill man i Skurup skapa en barn- och utbildningsnämnd som skall svara för all barnomsorg utbildning i kommunen. Målen för projektet är Att en helhetssyn barn och ungdomar-barnomsorg och skola. Att uppnå en helhet av skoldagen för barnen och samtidigt skapa en trygghet för föräldrarna. Att tre bra verksamheter, barnomsorg fritidsklubbar och skola, tillsammans bildar en bättre verksamhet. Att en gemensam ledning för hela verksamheten. - Att arbeta utifrån ett gemensamt synsätt rörande pedagogik, fostran, omsorg och tillsyn. Att personalen skall komplettera varandras kompetenser och arbeta utifrån naturlig personalsamverkan. en Att ett bättre resurs- och lokalutnyttjande. - Att få en högre kvalitet verksamheten utan ökade kost- nader. Utredningsarbetet delas upp i ett antal etapper. De första etapperna berör i huvudsak de delar som erfordras för en förändring av nämndsorganisationen. En ny nämnd bör kunna starta vid den nya mandatperioden, januari 1992. Följande etapper berör ett ur verksamhets- och ledningssynpunkt successivt utvecklingsarbete där målet är en helt genomförd sammanläggning omkring årsskiftet 199293. Den första utvärderingen beräknas vara klar i december 1992. Den andra utvärderingen skall vara klar i december 1993 och kommer att behandla ett års arbete inom den nya nämnden. Kontaktpersoner är skolchef Rolf Christersson och barnomsorgsinspektör Birgitta Jönsson, tel. 0411-424 OO.

SORSELE KOMMUN SOU 1991 54 Bilaga 2 Skol- och socialförvaltningarna skall tillsammans stegvis utarbeta en gemensam plan för skola och skolbarnsomsorg. Enligt denna skall varje ort utarbeta en arbetsplan. Den lokala arbetsplanen skall vara tydligt förankrad i kulturtraditioner och arbetsliv samt inriktas mot att ge eleverna insikt om sin plats i det ekologiska systemet. Kulturinriktningen för verksamheten i centralorten Sorsele skall vara inriktad mot bild-musikrörelse och miljödelen skall främst behandla älven och skogens betydelse för människan. 1 Gargnäs inriktas kulturen mot drama och musik medan miljön inriktas mot vattnets och vattenledernas betydelse för orten. l Blattnicksele behandlar kulturen främst bild och rörelse medan miljön handlar om skogens betydelse för byns utveckling. Ammarnäs är en fjällby i Europas största naturreservat. Här vill man med kulturen öka förståelsen mellan samer och nybyggare, och i miljön se högfjällets nisch i det ekologiska systemet. Mellan dessa orter skall det ske ett schemalagt utbyte. På så sätt lär sig barnen om de olika Ievnadsbetingelser och kulturer som finns i kommunen. Detta ökar förståelsen för olika etniska grupper. Projektet startade vårterminen 1991. Utvärdering av det första året kommer till sommaren 1992. Kontaktperson är skolchef Barbro Adolfsson, tel. 0952-107 60.

STORUMANS KOMMUN Tärnaby

Genom en integrerad verksamhet mellan skola-social- och kulturfritidsförvaltningarna vill man i Storuman skapa en heldagsomsorg med hög kvalitet för Iåg- och mellanstadiebarn, där kulturella aktiviteter skall ges en hög prioritet. Från och med hösten 1990 startar kommunen försöksverken samhet där 25 skolbarn 7-12 år skrivs in fritidshem i fritidsgårdens lokaler i skolhuset i Tärnaby. Det kommer också att finnas en öppen verksamhet för barn 12-16 år. Innehållet i verksamheten kommer att bygga en heltäckande verksamhet för skolbarnen, där personal från de olika förvaltningarna kommer att samverka. Lärare kommer att finnas med även i morgonverksamheten före skolstart. Kulturella aktiviteter kommer att prioriteras och schemaläggas i skoldagen. Man kommer att prioritera aktiviteter som riktar sig speciellt till flickor. Man kommer också att knyta nära kontakter med föreningar och kyrkans verksamhet. En projektledare kommer att hålla ihop verksamheten och lägga upp introduktionsutbildning för personal både i Tärnaby och

Storuman. Försöksverksamheten kommer att följas av en projekt- SOU 1991 54 grupp med politiker och en arbetsgrupp med tjänstemän. Bilaga 2 Verksamheten startade vårterminen 1991. Kontaktperson år projektledare Barbro Karlsson, tel. 0954- 104 10.

TRELLEBORGS KOMMUN

Bakgrunden till detta projekt är att man vill utreda möjligheterna till en starkare samverkan och koppling mellan kommunens fritidshem och lågstadium. Socialnämnden har sedan länge lagt fast principen att skolbarnsomsorgen skall knytas till skolan lokalmässigt. Skolstyrelsen har startat ett decentraliseringsarbete där skolledarna får ett större ansvar för verksamheten vid sin skola. Några fritidshem är knutna till lågstadieskolan väljs ut för som att bilda pilotprojekt för en naturlig samverkan. Om projektet visar positiva utvecklingsmöjligheter bör ett formellt huvudmannaskapsskifte diskuteras. Projektet startade i augusti l990 och pågår i två år. För att få en allsidig och objektiv utvärdering kommer man att samarbeta med Socialhögskolan i Lund. Genom att ge ut en projekttidning med två nummerår sprider man erfarenheterna ett lätt och informativt sätt. Kontaktperson är projektledare Marianne Assarsson, tel. 0410- 273 67.

TÄBY KOMMUN

Genom samarbete mellan skol- och socialförvaltningarnas yrkesgrupper vill man i Täby kommun skapa en bättre verksamhet för barn, föräldrar och personal. Man har bildat en projektgrupp vars huvuduppgift är att studera vilka konsekvenserna kan bli om skolan tar över ansvaret för skolbarnsomsorgen samt att kunskap om hur man överför erfarenheter och omvandlar arbetsmodeller från ett område till ett annat Några viktiga frågeställningar som gruppen skall granska Skall det enbart vara fritidspedagoger och lärare i den nya verksamheten Ledningsfunktion Platschef Vad skall vara utslagsgivande om det redan finns en duglig tillsynslärare som är intresserad och en dito föreståndare Skall det finnas någon med fritidshemskompetens skol- förvaltningen

Vilken skolledarutbildning behövs inför de nya arbetsupp- SOU 1991 54 gifterna Bilaga 2 Vilket innehåll och syfte skall personalens fortbildning ha - Vilka rutiner skall gälla för fritidshemsplacering - Gruppen skall lägga en plan för hur man skall sprida information till berörda i kommunen. Projektet pågår under 1990 och 1991. Utvärdering sker kontinuerligt. Kontaktpersoner är föreståndare Mary Lindgren tel. 08- 768 91 26, fortbildningsansvarig Agneta Sjöholm tel. 08-768 95 86, kontaktlärare förskolaskola Anita Gaverud tel. 08-768 96 59.

VÄSTERVIKS KOMMUN

Detta projekt syftar till att samordna all verksamhet för barn i åldrarna 7-12 år. Från och med höstterminen 1990 pågår en gemensam fortbildning för berörd personal inom skolan och fritidshemmen. Under fortbildningen skall man arbeta fram en gemensam verksamhetsplan som skall vara klar hösten 1991. Följande mål är vägledande för kommunens verksamhet för barn och ungdom Effektivt utnyttjande av befintliga resurser landsbygden genom samordnad verksamhet för skola, barnomsorg, bibliotek och fritid. Ökad samordning med geografiska upptag- - gemensamma ningsområden i staden för förskola och skola. Samordnad verksamhet speciellt för åldrarna 5-9 år avseen- de barnomsorg och skola. Projektet påbörjades i juni 1990 och verksamheten skall överföras till Skolstyrelsen i januari 1992. Utvärdering kommer att göras i samarbete med Linköpings universitet. Kontaktperson är skoldirektör Nils Westberg, tel. 0490-168 20.

VÄSTERÅS KOMMUN Skultuna kommundel

l Skultuna kommundel är avsikten att till stånd en organisatorisk, innehållsmässig och lokalmässig samordning och integration mellan skola, skolbarnsomsorg och övrig kommunal fritidsverksamhet för barn och ungdom i åldrarna 7-15 år. Arbetsgrupper med personal från de olika verksamheterna skall diskutera och planera former för samarbete och Iokalutnyttjande utifrån angivna och övergripande mål. I arbetsgrupperna finns representanter från följande grupper 0 skolans lågstadium-fritidshemmet-föräldrarna

0 skolans mellanstadium-fritidsklubben-föräldrarna SOU 1991 54 0 skolans högstadium-fritidsgården-eleverna-föräldrarna. Bilaga 2 Högskolan i EskilstunaVästerås utvärderar projektet. Det första projektåret ligger tyngdpunkten i utvärderingen att följa arbetsprocessen. Under det andra projektåret sker analys och utvärdering uten ifrån följande frågeställningar I vilken grad och vilket sätt har man närmat sig målet - I vilken grad och vilket sätt påverkas personalens yrkes- roll i en samordnad och integrerad verksamhet Projektet startade i april 1990 och avslutas i december 1991. Kontaktperson är projektledare Karin Hjärpe, tel. 021- 16 12 15.

Utbildning-fortbildning

EMMABODA KOMMUN

l Emmaboda kommun har fritidsförvaltningen ansvaret för fritidshemsverksamheten. Samarbetet med skolförvaltningen är bra och man skall nu tillsammans skapa förutsättningar för en gemensam syn vad gäller mål och medel i skolbarnsomsorgen. Skol- och fritidshemspersonal skall tillsammans utveckla metoder för samarbete och lämpliga verksamheter att samarbeta kring. Den praktiska betydelsen för samarbete kommer att ta sig uttryck i en konkretisering teoretisk undervisning, stöd behövande av elever, bättre utnyttjande personal-, lokal- och matrielresurser av samt mer vuxenkontakter för barnen. Särskild uppmärksamhet riktas mot mellanstadiebarnens fritid. För detta har gjort i man ordning lokaler i skolan för fritidsverksamhet. Projektet skall starta upp med en gemensam fortbildning för skol- och fritidshems personal. Projektet beräknas pågå mellan den l 1990 och den 20 mars juni 1991. Kontaktperson är fritidskonsult Christer Augustinsson, tel. 0471- 182 89.

HÖGSKOLAN 1 LULEÅ

Högskolan i Luleå har startat projekt syftar till öka ett som att samarbetet mellan det lokala utvecklingsarbetet och högskolan. Detta gäller främst de orter där högskolan är belägen, Luleå och Kiruna, och projektet genomförs i samarbete med dessa kommuner. Syftet med projektet är

Att med ett aktivt aktionsforskningsinriktat arbetssätt dels SOU 1991 54 stödja, dels utvärdera utvecklingsarbete avseende organisatorisk Bilaga 2 och pedagogisk integration i skola och fritidshem i dessa två kommuner. Att stödja praktikhandledare i anslutning till utvecklingsar- betet. Att involvera studerande både inom grundskollärarutbild- ningen och fritidspedagogutbildningen i detta utvecklingsarbete. Som ett första led i utvecklingsarbetet avser man att utveckla praktikerhandledarutbildning för både grundskolläen gemensam rare och fritidspedagoger. Dessa kommer sedan att kopplas till några arbetslag som tas ut i samarbete med kommunen. Projektet påbörjas 1990 och beräknas pågå i tre år. sommaren Kontaktpersoner högskolan är Henning Johansson, tel. 0920-917 55 och Ulla-Britt Eriksson, tel. 0920-915 04.

LÄRARHÖGSKOLAN 1 MALMÖ Samverkan i Lunds kommun

Lärarhögskolan i Malmö skall studera samverkan i Lunds kommun. Man vill ge en helhetsbild av skola-skolbarnsomsorgsverksamheten i Lunds kommun. Man skall också följa nystartade projekt med inriktning mot samverkan samt närmare studera några skolor med samlad skoldag. Även personalens utbildningsbehov och upplevelse kompetens i förhållande till ovanstående verkav samheter kommer att undersökas. Studien är uppdelad flera delar.

I slutet av 1990 sammanställdes ett planerings-PM med detalj-

planering av projektet, tidsplan och metodval. Projektet kommer att genomföras arbetsgrupp bestående av personer från läav en rarhögskolan i Malmö. Projektet startade i augusti 1990. En delrapport färdigställs under april 1991. Slutrapporten kommer till hösten 1991. Kontaktperson âr projektledare Harriet Gotfridsson, tel. 040- 3201 25.

STOCK HOLMS KOMM UN

l Stockholms kommun har man sökt en modell för fortbildningsprogram som skall kunna användas av andra kommuner som skall starta integrerade anläggningar. Utbildningsprogrammet kommer att prövas i de åtta rektorsområden som skall starta integrerad verksamhet läsåret 9091. Utbildningen vänder sig till två olika målgrupper. Den programdel vänder sig till ledarna innehåller bland som annat

Studiebesök integrerade skolor. SOU 1991 54 - Vilken roll har rektordistriktschef i utvecklingsarbetet i en Bilaga 2 integrerad skola

Kunskap om de andra förvaltningarna. -

Lågstadiepedagogik-fritidshemsprogram.

- Ekonomi; budget, sjålvförvaltning. - Fortbildning av personal. - Arbetstider-planeringstid. - Ledningsfrågor. - Information och utbildning lo personalen består bland annat

av Studiebesök. - Bokcirklar-diskussionscirklar. - Genomgång av Lgr-80-soc. arbetsplan-fritidshemsprogram- -

Målsåttningsdiskussioner. - Samarbete Hur Olika kompetenser. - ArbetsfördeIning-vem gör vad - Barns utvecklingsschema 0-12 år. - Planering-schema-konferenstid. - Utvârdering-dokumentation. - Projektet startade våren 1990 och beräknas avslutas våren 1991. En dokumentation över innehållet och en utvärdering kommer under senare delen av 1991. Kontaktperson år rektor Lars Hildeberg, Skolförvaltningen, tel. 08-657 05 50.

UMEÅ UNIVERSITET

Umeå universitet skall med detta projekt följa de försök görs som i Västerbottens lån beträffande fritidshemmens samordning med skolan.

Arbetet, som i sig är mycket stort, kommer att delas i delupp rapporter. Den första utgår ifrån olika verksamhetsformer, t.ex. samlad skoldag, eftermiddagshem, klubbar, hemvist etc. Senare rapporter kommer att behandla de olika ämnesområden, t.ex. kultur, idrott, teater m.m., som har gestaltat sig i de olika verksamheterna. Först skall man inventera de projekt kring samverkan som redan startat i länet. Man kommer att koncentrera sig de olika organisations- och verksamhetsformerna som finns för mellanstadiebarn inom Umeå kommun, t.ex. eftermiddagshem, klubbar och

hemvist. Dessa ställen kom under hösten 1990 att fungera som praktikinstitutioner för studerande i termin tre vid fritidspedagoglinjen i Umeå. Projektet påbörjas hösten 1990 och beräknas pågå i minst ett år. Den första delrapporten kommer till 1991. sommaren

Kontaktperson är metodiklärare Elisabeth Oscarsson, tel. 090- SOU 1991 54 11 03 77. Bilaga 2

UMEÅ UNIVERSITET

Med detta projekt vill Umeå universitet medverka till en utveckling av innehållet i profilerad och integrerad skolbarnsomsorg. en Detta skall ske i samverkan mellan kommunens personal och utbildare samt studerande vid fritidspedagog och grundskollärarutbildningar vid universitetet. Man vill också lägga grunden för en helhetssyn vad gäller innehåll och arbetsformer vid utbildning av fritidspedagoger och lärare. Man skall genom en utvärdering formativ karaktär två av av projekt i kommunen Ostkupan och Röbäck studera hur en profilering av innehållet i en integrerad skolbarnsomsorg påverkar verksamheten i olika hänseenden. En utvärdering av formativ karaktär hjälper personalen att utforma verksamheten. Projekttiden är 1991-1995. Kontaktperson är Agneta Hult, barn- och ungdomspedagogiska institutionen, tel. 090-16 50 00.

gin

Skolbarnsomsorgskommitténs

ga

konferensverksam het

De regionala konferenser som kommittén har anordnat har erbjudit en möjlighet att utbyta erfarenheter mellan kommuner. Deltagarna har främst varit kommunalpolitiker och tjänstemän från skola och skolbarnsomsorg. Även utbildningarna och intresseorganisationerna har varit representerade. Sammanlagt har drygt 800 personer från mer än 200 kommuner deltagit. På konferenserna ägnades en stor del av tiden åt deltagarnas diskussioner i grupper. Diskussionerna utgick från i förväg utskickade frågeformulär. Nedan följer en redovisning dessa diskussioner. av

Beskrivning av dagens verksamhet olika organisatoriska alternativ

Skolbarnsomsorg i traditionell mening löses mängd olika en sätt i kommunerna i dag. Vanligast är fritidshem och familjedaghem. Även fritidsklubbar förekommer i många kommuner. l de större tätorterna verkar det vara vanligast med fritidshem, antingfristående eller lokalmässigt ihop med daghem, deltidsförskola, en fritidsgård och skola. Oftast har inskriven verksamhet, man men ibland i kombination med öppen verksamhet för låg- och mellanstadiebarn. På alla orter, utom möjligtvis i de största städerna, har dagbarnvårdare en viktig funktion i den totala skolbarnsomsorgen. De flesta kommuner börjar nu pröva en integrerad verksamhet där daghem, deltidsförskola, fritidshem, öppen förskola ocheller skola lokalintegreras. På många ställen finns även form annan av samverkan mellan skola och fritidshem. Fritidspedagoger kan i vissa klasser, där det tillfälligtvis är extra jobbigt eller ansvara för fria aktiviteter inom den samlade skoldagen. Flera av deltagarna tycker att det är en fördel kan om man organisera samverkan som samlad skoldag. Om den skall frivilvara lig eller obligatorisk är däremot svårare att säga. Ett par kommuner har en speciell skolbarnsomsorg för barn med mindre tillsynsbehov än tio timmar vecka. Föräldrarna per får skriva ett särskilt kontrakt för sina barn. På en del orter finns

det fritidshem för särskilda grupper av barn. Det kan vara fritids- SOU 199154 hem för zigenarbarn, autistiska barn eller barn med sociala svå- Bilaga 3 righeter. Det förekommer även att särskolan är integrerad med fritidshemmet. Parklek och speciell lov-omsorg förekommer några ställen. En högre grad av lokalsambruk bör bli en konsekvens av samverkan. Skolans lokaler gymnastiksal, bibliotek m.m. kompletteredan i dag fritidshemmen. På någon av de mindre skolorna rar används bl.a. matsalen till fritidshem. För glesbygden kan ett Iokalmässigt sambruk daghem, fritidshem, deltidsförskola och skola skapa tillfredsställande verksamhetsunderlag för ortens skola. Alla tycks vara överens om att skola och fritidshem bör integreras lokalmässigt vid en ny- eller ombyggnation och att det är viktigt med stor lokal frihet vid utformningen av samverkan.

Styrning mål och planer för verksamheten -

Det är viktigt att klargöra de olika begreppen, så att terminologin blir densamma för alla. Samverkan är gång i de flesta kommuner, och det är viktigt att alla medverkande informeras om förutsättningar, inriktning m.m. så att inga missförstånd uppstår. Statsledningen, regering och riksdag, måste först ange de övergripande ramarna för samverkan. Skall t.ex. förskolepedagogiken med sexåringarna in i skolan behövs förskollärarna i arbetsenheternalagen. Förutsättningarna för en god samverkan är att politiker ger tydliga direktiv för verksamheten. Målen bör så långt som möjligt vara gemensamma för den samlade verksamheten. Det är viktigt att konkretisera och klarlägga målen för den integrerade verksamheten. En del av deltagarna tycker att samverkan släpar efter politisk nivå i kommunerna. l en fungerande samverkan med ett demokratiskt och solidariskt arbetssätt, där också föräldrar tillåts deltaga, blir vuxna goda förebilder för barn och ungdom. Barn lär också av varandra och är förebilder för varandra. Det är därför viktigt att stödja och uppmuntra barn att ta aktiv del i den samlade barn- och ungdomsverksamheten. Det är betydelsefullt att lokala behov får styra organisation och innehåll i samverkan och inte bara centrala direktiv från riksdag och regering. Målen för den samlade verksamheten lokalt måste klargöras i kommunala beslut. Det lokala måldokumentet för barn- och ungdomsverksamhet bör utgå ifrån läroplanen, pedagogiskt program för förskola och fritidshem m.m., men lämna stort utrymme för lokala variationer. l detta övergripande måldokumentet kan politikerna ange riktningen i ett principprogram och anvisa medel för genomförandet. Det bör också innehålla ledning

och organisation, ansvar och befogenheter, pedagogiska riktlinjer, SOU 1991 54 fortbildning m.m. Bilaga 3 Områdesvis bryts sedan måldokumentet ner till lokala arbetsplanerutvecklingsplaner. l dessa bör ingå en beskrivning av området och barns villkor och behov där, hur man tänker arbeta för att uppnå målen eller utveckla verksamheten i riktning mot målen, vad som kan krävas av gemensam fortbildning m.m. Det är viktigt att de lokala utvecklingsplanerna blir konkreta och utgår ifrån områdets förutsättningar samt att de förankras hos de olika yrkeskategorierna. Hår kan principerna för det gemensamma arbetet, föräldrakontakter, planering och fortbildning, Schemaläggning m.m. tas upp. Utvecklingsplanerna skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. Samverkan är ett lagarbete där arbetsIagetarbetsenheten bildar kärnan i den samlade verksamheten. Det krävs en styrning av verksamheten utgår ifrån mål och prioriteringsom gemensamma På alla nivåer i organisationen måste tjänstemän och politiker ar. väl känna till de olika verksamheterna som ingår, för att kunna formulera övergripande mål. gemensamma

Organisation

Det är viktigt att verksamheten organiseras att det blir en gemensam huvudman för all barn- och ungdomsverksamhet. Många kommuner för fram idén om en barn- och ungdomsnämnd utbildningsnämnd. Det kan också vara kommundel- eller stadsdelsnämnd. Flera grupper betonar vikten av att det sociala stödetkompetensen ingår i den organisationens olika led. l kommunya en av nerna ansvarar fritidsförvaltningen för fritidshemmen. Fritidsledarna som arbetar fritidshemmen i denna kommun har bra samarbete med skolan och ingår också i skolans arbetslag. En gemensam ledningchef för den samlade barn- och ungdomsverksamheten anses av många som en förutsättning för samverkan. Chefen skall vara en god ledare med förmåga att skapa ett gott arbetsklimat, men behöver vara utbildad pedagog. Pedagogiska ledare kommer ändå att finnas i organisationen. Däremot skall ledaren vara inspiratör, administratör, ekonom, samordnare, kompetenstillvaratagare, ansvarsfull, tydlig, lyhörd, förtroendeingivande, igångsättare, motor, se möjligheterna, föra samverkansbudskapet både uppåt och nedåt i hierarkin, påverka attityder m.m. Hanhon måste ha helhetssyn verksamheten en och kunna samordna de olika delarna. Hanhon skall också ha förmåga att leda verksamheten i riktning mot uppställda mål. Det som i sista hand avgör valet av ledare är hanshennes grundsyn barn och ungdom, tycker en av grupperna.

Flera av konferensdeltagarna menar att samverkan underlättas SOU 1991 54 om man arbetar med åldersblandade både inom skola Bilaga 3 grupper och skolbarnsomsorg.

Innehåll

Samverkan är en nödvändighet för att kunna förena och omsorg pedagogik i barn- och ungdomsverksamheten. Barnens behov måste bli avgörande för hur samverkan utvecklas. Barns fundamentala behov av trygghet, omvårdnad, identitet och tillhörighet är en förutsättning för god inlärning. För att tillgodose barns behov av omsorg, lärande och social utveckling måste lärare, fritidspedagoger, fritidsledare m.fI. samverka utifrån en samsyn barn och ungdom. Skolbarnen kan då del av en samlad och breddad kompetens. Den speciella pedagogik utsom vecklats inom barnomsorgen kan komma att tillföra skolan positiva värden. Barnens mognad blir avgörande för verksamheten, inte deras ålder. Genom ett varierat arbetssätt där teori och praktik varvas, erövrar barnen kunskaper och införlivar dem i sin värld. En samlad verksamhet kan mer komma att formas utifrån barnens individuella förutsättningar. Detta borde redan nu vara en självklarhet och kommer att bli en nödvändighet om ö-åringarna skall in i skolan, tycker flera av konferensdeltagarna. En högre grad av individualisering kan också hjälp för barn vara en som olika sätt har det svårt psykiskt eller socialt. l en samverkan finns det fler vuxna som tar för barnen och deras utansvar veckling och lärande. Samverkan kan också bidra till en utveckling mot ett akmer tivt demokratiskt arbetssätt i barn och ungdomsverksamheten, både för barn och föräldrar. På många ställen byggs samverkan upp frivilligt kring olika tema, projekt m.m. Så förekommer i våra kommuner tema kring natur, teknik, video och litteratur. Rastverksamhet, utflykter, skolluncher blir för många också naturliga tillfällen för samarbete. Skapande verksamhet, rörelse och drama kan utvecklas vidare i en samverkan. Många av barnens fritidsintressen kan detta sätt komma att utövas under dagtid i den samlade verksamheten.

Utveckling av samverkan

Utvecklingen av samverkan är en varsam till allra process, som största delen handlar om de olika yrkesgruppernas vilja och förmåga att samarbeta. Några hävdar att vuxenproblematiken är 80 procent i samverkansprocessen. Samverkan ger möjligheter att ta till de olika personalvara kategoriernas kunskaper ett bättre sätt än i dag. Den kan ge en

bredare kompetens var och en och samtidigt öka kunskapen SOU 1991 54 om varandras professionalitet. Helhetssynen i barnv och ung- Bilaga 3 domsverksamheten möjliggörs bl.a. genom de olika personalkategoriernas medverkan. Samverkan måste bygga att de olika yrkesrollerna kompletterar varandra. Fritidspedagoger skall inte bli lärare eller tvärtom. Arbete i arbetslagenhet tvingar fram en förståelse för och ett ansvarstagande för hela verksamheten. På så sätt lämnar man revirtänkandet och är beredd att släppa in nya idéer i sin verksamhet. Förtroende och lojalitet liksom respekt för varandras kompetens är därför en förutsättning. Det kan handla om att ömsesidigt komma att förändra synen kunskap. De personliga relationerna är i detta sammanhang inte oviktiga. Yrkesrollerna förändras och förstärks i takt med att de anställda utvecklas i mötet med andra yrkeskategorier. På sätt kan en större professionell säkerhet byggas upp. En osäkerhet i yrkesrollen kan föra med sig att man missar barns verkliga behov. Man är nämligen fullt upptagen med att försöka vara en duktig peda- 808- Personalens olika kunskaper måste användas. Skillnaden i yrkesroller är en tillgång. l arbetsenheternalagen bör all personal, som finns kring barnens dag samlas. Där kan man planera verksamheten utifrån vars och ens personliga kompetens. Så kan fritidspedagogen ha elevassistenttimmar, lokalvårdaren extratimmar i morgonomsorgen m.m. De anställda blir en samlad resurs för barn och ungdoms sociala och intellektuella utveckling. Samverkan breddar kompetensen i arbetslagenarbetsenheterna med större möjlighet att se helheten hos barn och ungdom Man kan använda de olika yrkeskategoriernas speciella kompetens ett mer ändamålsenligt sätt och samsyn i verksamheten. En föruten sättning för god samverkan är att de olika yrkesgrupperna har jämbördig status och respekt för varandras åsikter. Elevvården förutsätter många ställen redan idag samverkan mellan olika yrkeskategorier utifrån helhetssyn barn och en ungdom. l en kommande samlad verksamhet kan elevvården förbättras genom att problem och svårigheter upptäcks tidigare, det finns fler vuxna för barnen att vända sig till, olika yrkeskategorier deltar i föräldrasamtal, olika yrkeskompetenser kompletterar varandra i elevvårdsarbetet m.m. Föräldrars kunskaper om barnen är viktiga för helhetssynen. Samverkan kan därför komma att innebära ökat föräldrainflytande med tätare kontakter och tydligare kontaktytor skolaskolbarnsomsorg och hem. Föräldrarnas kunskaper om barnen blir viktiga inslag i vardagen. Föräldrakontakten lyfts fram liknande sätt som inom förskolan. Fritidspedagoger, som har stor erfarenhet av förtroendeskapande föräldrakontakter, blir en viktig brygga i detta arbete. Barnen syns, faller inte mellan olika verk-

samheter, blir tagna allvar och får signaler och regler sou 1991 54 samma från alla vuxna. Bilaga 3 Gemensam planering och fortbildning är en nödvändighet för att samverkan skall kunna utvecklas. Det är bra om förutsättningar skapas för mer arbetsplatsförlagd tid. Det kräver gemensam planering vid minst ett tillfälle per vecka, dag- eller kvällstid. Det kan också bli nödvändigt att stänga fritidshemmet några dagar per år för att skapa utrymme för gemensam fortbildning för de olika yrkeskategorierna. Någon tycker att skall inföav grupperna man ra arbetsbyten vid olika tillfällen för att bättre lära känna varandra och varandras verksamheter. Dagen blir mindre splittrad för barnen om de vuxna planerar den gemensamt. Samarbete i arbetslagenheter med gemensamma regler ger också de anställda ett vidare synsätt barn, vilket kan medföra att olika yrkeskategorier inte längre arbetar enbart sektorsinriktat. De olika grupperna måste lära känna varandra redan under utbildningen. Därför betonar många vikten av gemensamma inslag i grundutbildning och fortbildning. UHÄ bör utarbeta en ny utbildningsplan. Samverkan högskolorna har i dag mer eller mindre försvunnit i samband med införandet av den nya grundskollärarutbildningen. Även samverkansfortbildning högskolenivå bör startas. Verksamheten fältet och högskolorna måste närma sig varandra. En bra samverkan förutsätter tydliga yrkesroller. Det är viktigt att man först lär känna sin egen framtida yrkesroll. Därför bör samverkan och samläsning i grundutbildningen komma mer mot slutet av utbildningstiden. Då bör man ha allmänna diskussioner om kunskapssyn, arbetssätt m.m.

Hur går man vidare

De flesta menar att det är viktigt att man lokal nivå börjar med att se över,lista, vilka resurser som finns i dag. Analysera hur personal, lokaler, statsbidrag, kommunala medel m.m. används i verksamheten. Används resurserna effektivaste sätt utifrån de gemensamma behov finns för barn och ungdom i som området Utgår ifrån de planer och finns för man prognoser som området Det är också nödvändigt att inventera behov och loresurser, kaler, personal, material lokalt och områdesvis. Behovet är m.m. oftast större än vad kön barnomsorgsavdelningen visar. Det kan därför vara nödvändigt att komplettera behovsinventeringen med en enkät till låg- och mellanstadiebarnens föräldrar. Flera av deltagarna menar att man också, det här stadiet, behöver ge föräldrar information om vad den samlade verksamheten kan innehålla.

Vid inventeringen kan det vara värdefullt att bredda kompe- SOU 1991 54 tensen i att vidga den till att omfatta även tjäns- Bilaga 3 gruppen genom temän från kulturförvaltningen, fastighetsförvaltningen m.fl. De olika yrkeskategorierna måste precisera sitt lokalbehov och vilka tider gäller för resp. verksamhet. Schemalåggning av losom kalsambruket blir nödvändighet. Lokalernas utformning är en också avgörande betydelse. Man måste värna om fritidshemav mets hemvist, tycker flera av deltagarna. Många att det är ekonomiskt rationellt att investera i menar ändamålsenliga lokaler för samverkan i dag, även om detta initialt högre lokalkostnad. På sikt är det att föredra framför stånger en diga ombyggnationer, föranledda av föräldrars ökade krav skolbarnsomsorg. Vid ny- eller ombyggnationer bör skola och fritidshem integreras lokalmässigt. Personalens delaktighet i samverkansprocessen är oerhört betydelsefull. Det konkreta planeringsarbetet bör därför göras i geplanerings- eller arbetsgrupper lokalt. Det kan vara mensamma värde att börja med att prata sig samman till en gemensam av helhetssyn. Någon form av fortbildning helhetssynen kan härvid bli nödvändig. l detta sammanhang är det viktigt att konkretisera och klarlägga målen för den integrerade verksamheten.

Framväxten av en sammanhållen SOU 1991 54

Bilaga 4

skolbarnsomsorg i Stockholm

Lars Hildeberg

Några fakta vid ingången till 1990-talet

Barn i åldern 7-9 årl 17 970 14058 80 % varav ca tar i anspråk plats i fritidshem

Barn i åldern 10-12 årl 16 103 2819 26 % varav omfattas av någon sorts s.k. mellan stadieverksamhet

Antalet sk0lhus3 100 där låg- och mellanstadiebarn undervisas 800 klasser låg- och 682

mellanstadiet

Frltidshemmens antal ca 600 omfattande hemvist eller ca 900 avdelningar med platser 18 360 för barn varav för 10-12ca 3 800 åringar

Anställningar

vid fritidshem ca 3 300 heltid med en budget-

omslutning om netto 450 Mkr. därtill kommer s.k. överheadkostnader

Stadens totalkostnad fritidsplats 53 927 per lågstadiebarn inkl. statsbidrag 31 440 per mellanstadiebarn

Stadens totalkostnad skolbarn i 1990 års

löneläge4 40 316 per lågstadiebarn

inkl. statsbidrag 42 496 per mellanstadiebarn

I Ur socialtjänstens verksamhetsberättelse 1989 2 Ur socialtjänstens bokslut 1989

3 Ur skolförvaltningens klasstablå läsåret 1990-91 SOU 1991 54 4 Ur skolförvaltningens statistiska serier 1990 Bilaga 4

Förnyelse och utveckling gror bäst i rara lokaler

Möjligheterna att samordna skolans, socialtjänstens och fritidssekinsatser för skolbarnen uppmärksammades tidigt både torns riksplanet i utredningssammanhang och lokalt praktiskt i Stockholm. Det första fröet till utveckling mot samverkan såddes, mera en händelse, i Engelbrektsskolan år 1967. Man hade svårt att av en hitta lämpliga lokaler för ett fritidshem. Skolan erbjöd då provisoriska utrymmen inne i den vackra palatsskolan från sekelskiftet. Personalen och barnen i fritidshemmet flyttade in och ganska upplevde alla inblandade hur bra barnen mådde och att snart verksamheterna berikades av den fysiska närheten. De positiva erfarenheterna i Engelbrektsskolan förde bl.a. med sig att skolförvaltningen från början av 1970-talet konsekvent arbetade för att nytillkomna fritidshem i första hand skulle anordi skolor eller skoltomt. l dag finns drygt 150 skolanknutna nas fritidshem. Idén att gemensamt använda lokaler för fritidshem och skola föddes 1977, då den nybyggda Smedhagsskolan i Hässelby togs i bruk. På skoltomten skulle ett separat fritidshem uppföras. Men byggnaden försenades i ett helt år, och fritidshemmet fick provisoriskt plats inne i skolhuset. Det blev ett mycket lyckligt år Skol- och fritidshemspersonalen kom varandra nära, man delade arbetslokaler och personalrum. Det blev enkelt och helt naturligt att samplanera gemensam verksamhet fritidshem-skola. en Ekensbergsskolan i Gröndal tillkom 1980. Ett nytt bostadsområde växte där båtvarvet i Mälaren gång låg. l skolhuset upp, en by des för första gången in ett fritidshem. Ar 1981 började planera för skolor och barnomsorg i man Hansta, ny stadsdel, som skulle uppföras i norra delen av en

Stockholm. Planerna har ännu inte förverkligats och den vackra

kulturmiljön ligger alltjämt orörd. Arbetet styrdes direktiv bostadsnära kommunal service. av om Efter hand och med Smedshagen i gott minne fann planerarna att samordning lokaler och personal för skola, barnman genom av och fritid skulle kunna bygga mindre enheter, där också omsorg de relativt kostsamma facksalarna genom sambruk kunde utnyttjas i försvarbar omfattning. Lokalprogram och verksamhetsproför hanstaskolorna togs fram. Detta arbetsmaterial hamnade gram inte alls i någon skrivbordslåda Det kom tvärtom att ligga som grund för den fortsatta och accelererande utveckling som alltjämt pågår inom staden och i landet som helhet. I den centrala stadsdelen Vasastan skedde under l980-talet en dramatisk generationsväxling. Den gamla arbetargenerationen er-

sattes av unga, oftast välbärgade familjer. Hyreshusen modernise- SOU 1991 54 rades och förskönades. Antalet barn i området ökade snabbt, sär- Bilaga 4 skilt i väster, i Birkastan. Behovet lågstadieenhet med av en ny fritidshem framstod tydligt. Karlbergsskolan uppfördes och togs i bruk vid höstterminsstarten 1986. Verksamhets- och lokalprogram från Hansta utnyttjades som underlag. Med sina 75 barn fördelade tre åldersblandade lågstadieklasserhemvist och sin på frivillig grund rekryterade personal utgör skolan ett av de mest intressanta och välbekanta exemplen förnyelse och utveckling inom skolbarnsomsorgen. Enheten har tjänat och tjänar alltjämt inspirationskälla för politiker, pedagoger och administrasom en törer inom och utom landet. Två år senare, 1988, invigdes den liksom Karlbergsskolan starkt exponerade Tätorpsskolan det nybyggda Skarpnâcksområdet i Söderort. Anläggningen omfattar också mellanstadiebarn. Sambruket lokalerna och samarbetet i verksamheten vidgades av därtill att omfatta också fritidsförvaltningens insatser inom barnomsorgen liksom en förskoleavdelning. De här redovisade pilotanläggningarna har fått många efterföljare. Integrerade verksamheter är igång i gamla skolor, som anpassats till skolbarnsomsorgens behov, och i förhyrda lägenheter i hyreshus. Inga anläggningar projekteras för separat skolverknya samhet eller för endast fritidshemsverksamhet. Under perioden 1991-93 kommer integrerad skolbarnsomsorg att starta i ett trettiotal anläggningar i staden.

Politikerna kräver nya lösningar

De ekonomiska realiteterna ett kärvare framtida klimat för väl- färden blev under 1980-talet allt tydligare för både politiker och chefsadministratörer i landet och staden. Alltfler beslutsfattare förde fram signaler om övergång till mål- och ramstyrning också den offentliga sektorn kopplad till långtgående decentraav lisering. Dessa politiska ambitioner har ett överordnat syfte att finna billigare lösningar eller, finare uttryckt, att hushålla bättre med de offentliga resurserna inom stat och kommun. Men politikerna gör ett mycket viktigt tillägg kvaliteten verksamheten skall bibehållas eller helst höjas Nyckeln till en bättre hushållning utgörs termen BÄTTRE RESURSUTNYTTJANDE. Objekten är av lokaler och dess användning, personalen och dess disponering och slutligen samordning och samverkan.

Viktiga steg inom stockholms skolor och barnomsorg SOU 1991 54

under 1983-1989 Bilaga 4

Kommunfullmäktige påbörjar decentraltlseringen att inrätta genom regionala distriktsnâmnder. Först ut plan kom socialtjänsten som organiserades i 18 distrikt år 1983. Fritidssektorn och skolan följde efter fr.o.m. 1985, fritiden med 14 och skolan med 18 distrikt. För skolans del blev distriktens saga kort. De avlivades under hösten 1986 genom politiskt lappkast och upphörde att existera efter bara två år. Socialdistrikten har naturligtvis gjort de mest betydelsefulla erfarenheterna och också de mest dyrköpta Inför den framtida utveckling av en samlad skolbarnsomsorg finns mycket att hämta därifrån, både vad gäller förvaltningssystem och verksamhet. En reflexion i sammanhanget trots decentralise- ringen av nämndorganisationen är ett socialdistrikt i Stockholm dubbelt så stort mediankommun i landet som en MIA står för Mål, Innehåll och Arbetssätt och utgör Stockholms riktlinjer för det pedagogiska arbetet i barnomsorgen, bl.a. i fritidshemmen. De antogs av socialnämnden 1986. Först under våren 1987 beslutade riksdagen mål, innehåll och former för om den framtida fritidshemsverksamheten och socialstyrelsen publicerade det slutliga programmet under 1988. Stockholm låg alltså långt framme med sina lokala riktlinjer.

A vgörande ställningstaganden kom I 98 7-1 988

Samverkan mellan skola, socialtjänst och fritid vid stadens omsorg om barn och ungdom anbefalldes i samband med kommunfullmäktiges behandling av femårsprogram 1986-1990 och budget för 1986 och avsåg den stora och omsorgskrävande låggruppen av stadiebarn. Resultatet, rapporten Samverkan mellan skola, socialtjänst och fritid för lågstadiebarn, presenterades under hösten 1986. Nära 200 remissvarsynpunkter inkom. Socialnämnden påpekade bl.a. Det finns skäl att inte tvinga fram en samverkan kort sikt över hela staden. Genom att låta redan påbörjade projekt vidareutvecklas samtidigt som nya lokala initiativ startar blir det möjligt att för framtiden hitta fungerande former.

Skoldistriktsnämnden i Centrala stan distrikt 1 framhöll

Barnomsorgens och skolans personal måste börja tala med varandra och tala samma språk Det föredragande finansborgarrådet tog inför kommunstyrelsens handläggning i oktober 1988 påtagligt intryckt av den bakomliggande processen utredningsförslag-remissbehandling-facknämndsförankrat slutligt förslag och skrev bl.a.

Samverkan bör utvecklas inom en treårsperiod. inom varje SOU 1991 54 distrikt får förutsättningarna för detta bedömas. Bilaga 4 Varje anställd måste inse sin viktiga roll i arbetet med att utveckla samverkan. Frågan om förändrat huvudmannaskap för fritidshemmen från socialtjänsten till skolan skall utredas vad gäller konsekvenser för barn, personal och resursutnyttjande. Kommunstyrelsen beslöt sedan i enlighet med föredragande

borgarrådets förslag bl.a. att uppmana skolstyrelsen, socialnämn-

den och fritidsnämnden att intensifiera arbetet med att utveckla samverkan mellan skola, barnomsorg och fritid för lågstadiebarnen n .

Chefstjänstemännen tydliggör sin policy i början avl989

Socialdirektören och skoldirektören gav så sin samlade syn uppdraget om intensifierad samverkan. Det skedde i en trycksak Barnen och VÃGA FÖRSÖKAP. med titeln - Under rubriken Vi har samma synsätt formulerade de två cheferna sin vilja o Vi är därför beredda att stödja försök med arbetslag inom barnomsorg och skola. Vi är beredda att stödja varje försök att bättre utnyttja våra o lokaler och andra resurser i ett kreativt utvecklingsarbete. För att ytterligare stimulera till utvecklingsarbete inbjöd de båda direktörerna till ett seminarium i ärendet. Seminariet genomfördes under året och rönte stort intresse över hela landet. senare

Socialnämnden inför Stockholmskontraktet i barnomsorgen

Det skedde genom beslut i oktober 1989 och innebär att stadens barnstugor och fritidshem erbjuds möjlighet att från 1 januari 1990 bli i hög grad självförvaltande. Formen för detta föreslås bli att distriktsnämnden tecknar kontrakt med varje barnstuga Syftet skall vara att pröva och utveckla än mer långtgående arbetsmodeller för decentraliserat ansvar och befogenheter

ur tjänstutlåtande från socialtjänsten.

Skolans tidskrift för utveckling SKOLTEMA ägnade ett av

- årets 4-89 åt samarbetet skola-barnomsorg. nummer Läraren vid fritidspedagoglinjen i Stockholm Lars Andersson, som engagerat sig i utvecklingsarbetet i staden, säger bl.a. i en intervju med rubriken Syftet är barnens bästa Något helt nytt händer, nämligen att integreringen bryter upp skolans struktur. Det finns förutsättningar för förbättringar, men jag är rädd för att man kan slarva bort alltihop

genom att sätt igång och sedan bara hålla tummarna för att SOU 1991 54 det skall bra. Det finns motstånd och tveksamhet, Bilaga 4 som kan skjuta alltihop i sank. Starka impulser från departement och riksdag ökade trycket utveckling mot samverkan. I propositionen Skolans utveckling och styrning som riksdagen behandlade våren 1989, anför statsrådet att skolbarnsomsorgen bör växa att det i samman, praktiken fungerar som den helhet som hem och föräldrar är bekanta med sedan förskolan. Propositionen födde också Skolbarnsomsorgskommittén, vars direktiv presenterades i april 1989. För Stockholms vidkommande har kommitténs pågående arbete tjänat stark motor i flera som en avseenden. Dess tidning Samverkan har förmedlat både ideologiskt stoff och praktiska exempel av vikt i förnyelsearbetet. Kommittén har också lämnat ansenligt ekonomiskt stöd till utbildnings- och fortbildningsprojekt, för vilka redogörs i det följande. En organisationsplan för genomförandet av det intensifierade samarbete, som politikerna med otålighet efterlyst, lades fast under våren 1989. Under de tre förvaltningsledningarna tillsattes en central samverkansgrupp med 2-3 företrädare från varje sektor. Samverkansgruppen hade en samlad bild över i staden förvar utsättningarna var bäst för utveckling av samverkan kort och lång sikt. Långt framskrivna planer, skisser och byggnadsritningar fanns för ett 30-tal anläggningar för integrerad skolbarnsomsorg. De skulle alla åtgärdas enligt tidtabell 5 år. Gruppens en om uppgifter var att initiera en s.k. lokal genomförandegrupp för varje aktuellt nytt objekt. l de lokala grupperna skulle, utöver ledningen för skolan och barnomsorgen, ingå företrädare för den personalgrupp som skulle komma att arbeta i de planerade anläggningarna. Samverkansgruppen skulle kontinuerligt ge de lokala grupperna stöd i form av rådgivning, tid och medel för planering och fortbildning.

Finansavdelningen. otålighet ökar

Finansavdelningen i Stadshuset intresserade sig alltmer för utvecklingen. Ett par tjänstemän i Stadshuset bevakade och bevakar alltjämt noga alla projekt. l social- och skolförvaltningen upplevde man dem som kvm-jägare. l rättvisans letade de efnamn mer ter möjligheter till största möjliga samutnyttjande stadens lokaav ler. Ett klassrum, som endast används av skolan, utnyttjas 6 % av årets timmar I kommunfullmäktiges budgetbeslut för år 1990 skärps den politiska tonen ytterligare. Satsen Staden bör flera skäl inte driav va två parallella verksamheter samtidigt skall ta hand som om samma barn har alla förutsättningar att bli klassisk finansborgarrådet Mats Hulth.

Det är nödvändigt att skolan och socialtjänsten samt fritids- SOU 1991 54 förvaltningen snabbt löser dessa samarbetsfrågår. Gemen- Bilaga 4 samma direktiv för arbetet skall redovisas av Skolstyrelsen, sociala distriktsnämnder och lokala fritidsdistriktsnämnder i resp. verksamhetsprogram för 1990. Det innebär att varje rektorsområde skall före den l mars 1990 tillsammans med berörda fritidshemsföreståndare presentera en gemensam lösning.

Regeringen anvisar medel för förändringsarbete i Stockholm

Arbetsgruppen för integrerade verksamheter i Stockholm ansökte i slutet av 1989 om medel till information och utbildning för berörd personal i integrerade anläggningar. Åtta rektorsområden kommer att starta integrerad verksamhet under läsåret 199091. Under våren och hösten 1990 kommer ett förslag till informations- och utbildningsprogram att prövas i dessa skolor i syfte att komma fram till en konkret modell som även kan användas i andra kommuner. Regeringen anvisade genom beslut i mars 1990 det önskade bidraget. Skolförvaltningen och socialtjänsten reserverade också ansenliga belopp ur egna fortbildningsresurser under 1990 och 1991 för det planerade projektarbetet. Projektarbetet utvecklades under året 1990 till ett fruktbart teamwork mellan projektledaren, rektor Lars Hildeberg, som knöts till grundskolebyrån skolförvaltningen, berörda chefer och tjänstemän hos barnomsorgen och skoladministrationen, både centralt och i rektorsområdena. Barn, personal och föräldrar vid de sju pilotenheterna var och är de mest betydelsefulla ingångsvärdena i processen. Förnyelse och utveckling gror bäst genom lokala och goda exempel Under resans gång intitierades ytterligare förändringsinsatser. Länsskolnämnden anvisade sålunda under våren 1990 för resurser två fortbildningsinsatser. Personalen i de redan verksamma anläggningarna, omfattande bl.a. totalt 25 lärare, efterlyste och fick under fyra dagar våren 1991 fortbildning vad gäller o samverkan i grupp, särskilt med inriktning konflikthantering o barns behov av lek och lekens betydelse i arbetet o barn med psykosociala problem. I seminarieform fick under våren 1991 30 lågstadielärare som anmält intresse en grundläggande informationfortbildning avseende en eventuell framtida verksamhet i integrerad anläggning. Dokumentation från seminariet tillvaratas för framtida fortbildningsändamål.

Fortbildningen av personalen vid de nystartade integrerade an- SOU 1991 54 läggningarna genomfördes under hösten 1990. Totalt deltog ett Bilaga 4 åttiotal pedagoger, utöver litteraturstudier avsatte ett veckosom slut i internatform för sin förkovran. Skolöverstyrelsen har nyss i en av sina sista skälvande stunder lovat finansiera produktionen av två Videofilmer med studiehandlingar för fortbildning av lärare och barnomsorgspersonal i integrerad verksamhet. Materialet hämtas från Karlberg- och Tomteboskolan.

Skolminister Göran Persson presenterar sig och

skriver skolhistoria

Riksdagen behandlade sent under hösten 1989 det historiska förslaget om avreglering av skolan och om kommunalisering av skolans samtliga befattningshavare lärare, skolledare och syo-kon- sulenter. För utvecklingen av en samlad skolbarnsomsorg innebär kommunaliseringen påtagligt positiva möjligheter. Flexiblare tjänstekonstruktioner kan tillskapas. Lärarna låg- och mellanstadiet får mer tid för planering arbetsplatsen, bl.a. tillsammans med fritidshemmens personal. Feriearbetsdagarna möjliggör gemensam fortbildning kring skolbarnsomsorgsbegreppet och ger tid för utvärdering och planering för framtiden.

Skoldirektören beträder pulten och tar taktpinnen

Stockholms skolor leds Sven-Åke lång av Johansson. Han har en och välkänd yrkeskarriär bakom sig. Det är i detta sammanhang viktigt att påminna hans arbete huvudsekreterare i SlAom som utredningen och vid pennan, då det gäller grundskolans läroplan, Lgr 80. För tjugo år sedan presenterade hans utredning SlAs samlade skoldag det första realistiska initiativet till en hel skol- barnsomsorg. På många håll i landet, t.ex. i Stockholm sköts den samlade skoldagen dock i sank eller saboterades. Men med fullmäktigebesluten från 1988 och 1989 - i ryggen fattade skoldirektören vid årskiftet 1989-90 taktpinnen och en lustiger dans i polkatakt begynte Efter tjugo år utveckling tar tid Jakten på samverkansobjekt börjar i februari 1990 och pågår alltjämt. Då uppmanade i skrivelse förvaltningschefergemensam na för skola, socialtjänst och fritid samtliga rektorer och distrikt att tillsammans områdesvis arbeta fram en lösning. gemensam Vad som menas med en gemensam lösning förtydligades längre fram i skrivelsen Tala om vilka lokaler i fritidshem och skolor -

som kan sambrukas inom en utvecklad skolbarnsomsorg Redo- SOU 1991 54 visningen skulle ske senast i september 1990. Bilaga 4 Den gemensamma jakten samverkansobjekt blev inte så lätt och gav mindre tillfredsställande resultat. Men skoldircktören tar ny sats hämtat ur en arbets-PM janua- 1991 Skolförvaltningens planeringsenhet skall omgående, med en första delredovisning senast i maj 1991, så behövs med anliom tande av tillfällig expertresurs som sambruksjägare, utreda lokalbehovet för skola och fritidshem. Uppdraget omfattar bl.a. Genom vilka åtgärder kan den sammanlagda förhyrda ytan för lågstadium och fritidsverksamhet minskas med

a lO % och b

15 % i genomsnitt i staden

Åtgärderna skall gälla befintligt lokalbestånd och beakta bå-

de möjligheten att förlägga fritids till skollokaler och skolklass till fritidslokaler. Hittills tillämpade normer för lokalbehov bör kunna ifrågasåttas. Både förväntad skolstart vid 6-års ålder för många barn och

neddragning av hemspråksundervisning skall beaktas i arbetet.

Genomgången bör startas i den del staden, där de största av rationaliseringsvinsterna kan förväntas.

Folkan går överförande fritids snabbutreds

- av

Kommunfullmäktige beslöt i april 1990, att Skolstyrelsen inför 1991 skulle pröva att föra över ansvaret för fritidshemmen till skolan. Dirigenten Sven-Åke Johansson och socialdirektören Ulf Andersson kom strax före midsommar överens att tillsamom mans utreda vad det skulle innebära och vilka konsekvenser ett överförande för med sig. Skoldirektören skisserade redan före sin sommarsemester vad utredningen om skolans Övertagande borde klarlägga. Arbetet skulle ske gemensamt skola-socialtjänst och helst vara klart i mitten av oktober samma år.

Men följande har hänt redan

Alla skolintressenter i huvudstaden visste inför sommarlovet 1990, att Skolstyrelsen initiativ chefstjänstemannen beslutat av att samtliga Stockholms skolor före ingången av 1992 skall införa s.k. förvaltningsråd. Det innebär ett steg mot ökat brukarinflytande och ger i kombination med administrationekonomisk decentralisering i övrigt en långtgående självförvaltning. l förvaltningsrådet skall ingå representanter för elever, föräldrar och personal.

Rektor är ordförande i rådet och fattar där beslut som är av stör- SOU 1991 54 re betydelse för verksamheten. Bilaga 4

Hela skolorganisationen bryts ner

Skolstyrelsen i Stockholm kommer under våren 1991 att fatta revolutionerande beslut. Den centrala förvaltningen bantas till en mindre stab med endast servicefunktion riktat till skolpolitikerna. Alla hittillsvarande enheter vad gäller drift riktad mot skolorna släpps och skall som självständiga konkurrera den öppna marknaden. Den enskilda skolan bestämmer själv om vem som skall städa skolan ocn vem som skall laga lunchen. De hittillsvarande 51 rektorsområdena i grundskolan bryts ner och blir 117 skolenheter, var och en med egen rektor, precis som kontinenten. En rektor i varje skolhus, som brukarna kan tag i och prata med Rektor och förvaltningsrådet får ett uppdrag att bedriva en given verksamhet och en total penningpåse; alla anställdas löner, alla pengar för att hyra lokaler av ett nybildat skolfastighetsbolag och i övrigt den totala driftsbudgeten. Organisationen blir platt skolstyrelse stab skolenhet. Ut- - - värdering av skolornas sätt att sköta jobbet skall främst göras av fem kommunala skolinspektörer, som skall följa skolornas arbete i sitt område för att granska och ge Skolstyrelsen underlag för var vidareutveckling.

Fritidshemmen i stockholm överförs till skolan

Kommunfullmäktige bestämde sig i november 1990 i samband med budgetbehandlingen för 1991 för att dels uppdra till kommunstyrelsen att framlägga förslag att fr.o.m. 1991-07-01 överföra ansvaret för fritidshemmen till Skolstyrelsen, dels för att uppdra socialnämnden och skolstyrelsen att återkomma till kommunalstyrelsen senast 1991-04-01 med förslag till beslut om det praktiska genomförandet av huvudmannaskapsförändringen. Slutligen uttalade kommunfullmäktige att fritidshemmen skall representerade i skolans ledningsfunktion. Man måste uppvara fatta politikernas markering så, att barnomsorgspersonalen under inga omständigheter får hamna i underläge. Gemensamt tjänsteutlåtande innehåller redovisning av det praktiska genomförandet av huvudmannaskapsförändringen för fritidshemmen i Stockholm. Det förelades skolstyrelsen och socialnämnden i slutet av mars 1991. De båda nämnderna beslöt att till kommunstyrelsen överlämna i det gemensamma tjänsteut-

Förutsättningarna är följande SOU 1991 54 Bilaga 4 Stockholm är sedan hösten 1990 en s.k. frikommun. Det innebär, att Skolstyrelsen kan sköta sådant som socialnämnden an nars sköter. Skolstyrelsen måste snarast anta ett verksamhets- och lokalprogram för totalintegrerade anläggningar skola-fritidshem. Ett bordlagt förslag finns. Dessutom finns behov av program för mindre långtgående samverkansenheter och för skolbarnsomsorg för mellanstadiebarn.

Beslutet innebär att skolstyrelsen övertar hela ansvaret för skolbarnens omsorg, dvs. såväl planering av verksamheten som drift och myndighetsutövning. Rektor får ansvaret för de fritidshem som hör till rektorns

skola. Rektor får biträde av en funktion finansierad av s.k. overheadmedel för ledningen och administrationen av fritidshemmen.

Fritidshemmens föreståndare blir tills vidare kvar med hittillsvarande delegation och ansvar. Skolans Övertagande startar med 40 enheter 1991-07-01 och avslutas senast ett år Drygt 30 rektorstjänster för de första senare. enheterna har ledigkungjorts i januari för sökande, som har utbildning, erfarenhet och insikt. Tillträde skall ske 91-07-01. NOG ÄR DETTA EN LUSTIGER DANS det finns många omtumlade och andfådda PUH

Några erfarenheter

Barnens behov är viktigast. Skulle barns och vuxnas intressen ligga kollisionskurs är alltid barnens överordnade. Politikerna och förvaltningsledningarna måste vara tydliga. Deras budskap måste vara tilltro till samverkanintegration och att den skall genomföras. En integrerad enhet för skolbarnsomsorg bör, eller helst

skall, ha en chef och ett tydligt verksamhetsuppdrag. Chefen skall

ha totalt ansvar för sin personal och ekonomi. Självklart är integrationen av skola och fritids en ekonomisk reform Men det kan inte vara fel att driva en verksamhet billigare, om man kan höja kvaliteten i arbetet Vid alla förändringar uppstår bland människor. Att inoro tegrera skola och fritids är en sådan förändring som skrämmer. Rädsla kan bara mötas framgångsrikt med ärlighet. Det är viktigt att söka möjligheterna och nyttan, då två kulturer skall mötas och växa samman. 6. l den samlade skolbarnsomsorgen mäste de olika personalupprätthålla sin specialisering och arbeta med sådant grupperna

man är bra och har utbildning för. Skolans folk måste respek- SOU 1991 54 tera barnomsorgens folk för deras professionalitet och för deras Bilaga 4

yrkeskunnande. En svag struktur fritids riskerar alltid att förlo-

ra mot en stark skolan. Förnyelse och utveckling gror bäst genom goda exempel, som sprungit fram genom lokala initiativ. De måste styras av de egna förutsättningarna. Alla skall inte stöpas i form. Ingen samma medarbetare bör åläggas att in i integrerad verksamhet i - varfall inte i början av processen. Men sen Utveckling kostar pengar och tar tid Alla åtgärder som handlar om förnyelse måste stödjas och stimuleras. Samverkansprocessen i skolbarnsomsorgen rör sig i flera år. Därför är det viktigt med konkret och idogt stöd och intresse från ledningsnivån. 9. Alla, som skall delta i utvecklingen måste med så tivara digt som möjligt. Utan deltagande görs ofta motstånd och reses hinder. Vi måste tillräckligt med tid för planering och fortbildge ning. 10.0mgivningen, t.ex. barnomsorgens och skolans folk i traditionella enheter, föräldrar och politiker måste informeras ordentligt, öppet och kontinuerligt.

från

Karlbergsskolan erfarenheter

ågåülflk

-

fem år

av integrerad verksamhet

Anita Söderlund

Inledning

Karlbergsskolan, som ligger i Birkastan i Stockholm, är inrymd i de nedre våningarna i ett nybyggt hyreshus. Skolan är specialritad för samverkan skola-fritidshem. Den kom ursprungligen till av ekonomiska skäl, då man ville spara pengar genom att ha ett gemensamt lokalutnyttjande. Till dessa besparingsambitioner knöt man, från förvaltningshåll, sedan pedagogiska idéer att erbjuom da barnen en heldagsomsorg med kontinuitet i verksamheten. Man ville från ansvarigt håll att verksamheten skulle bilda en enhet och ge barnen en meningsfull skol- och fritid. Karlbergsskolan började sin verksamhet höstterminen 1986. Skolan skulle bedriva försöksverksamhet i fem år med slut en vårterminen 1991. Denna försöksverksamhet följs och utvärderas kontinuerligt av Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, pedagogiska institutionen.

Barn och personal

Karlbergsskolan har tre hemvister, åldersintegrerade klasser, som också är integrerade med fritidshem. Plats finns för 75 barn. Alla barn som går Karlbergsskolan är inskrivna i barnomsorgen. Vill föräldrarna inte ha barnomsorgsplats blir barnet erbjuden plats i någon skola i närheten. annan Till varje hemvist är knutet ett arbetslag som består av en lärare, en fritidspedagog och en barnskötare. Arbetslaget har gemensamt ansvar för den dagliga verksamheten, elevvård och föräldrasamverkan. Det finns också kombinationstjänster som är personbundna dvs. slöjdlärartimmar+fritidspedagogtimmar, samt gym nastiklärartimmar + fritidspedagogtimmar. Vaktmästartjänsten och ekonomitjänsten i köket är också kombinationstjänster som till en del består av barnskötartimmar. Fritidshemspersonalen går schema och lärarna har valt att förlägga sin arbetstid till skolan och finns vanligen där mellan kl. 8-16.

All personal förutom lärarna är anställda av socialförvaltning- SOU 1991 54 en. Skolförvaltningen betalar för skolmåltidsverksamhet, vaktmäs- Bilaga 41 teri och städning. Föreståndartjânsten har till våren 1991 besatts av en fritidspedagog, dvs. platschef och föreståndare har varit en fritidspedagog. Tidigare var en studierektor förbindelselänk mellan rektor och lärarna Karlbergsskolan. Sedan ett par år tillbaka har man avskaffat studierektorn och rektor är i direktkontakt med verksamheten. På skolan finns en studieledare medan tillsynslärarverksamheten har lagts över föreståndaren. En motsvarande pedagogisk ledare fritidshemssidan finns också. Man har gemensam driftsbuget där skol- och socialförvaltning bidrar med de anslag ett fristående fritidshem och friståsom en ende skola av motsvarande storlek skulle ha. Personalgruppen väljer själva hur pengarna skall användas. Hittills har det inte varit några konflikter om pengar mellan de olika verksamhetsgrenarna.

Verksamheten

Varje yrkesgrupp svarar för sitt verksamhetsområde men man försöker att göra en helhet av innehållet. Det man läser om teoretiskt i skolan kan man sedan arbeta med praktiskt i verkstan eller skriva dikter sånger Varje dag skriver barnen i sin dagom, m.m. bok om vad man har gjort. När man är alldeles ny får man hjälp med att skriva av något av de äldre barnen de mindre barmen nen själva illustrerar det som hänt genom att rita och måla. Barnen arbetar både med teman, projekt och eget arbete. En eftermiddag varje vecka åker hela skolan utflykt. Man har gjort en gemensam målsättning för hela verksamheten

med utgångpunkt från lgr 80 och MIA Stockholms stads riktlin-

jer för det pedagogiska arbetet i förskolor och frititidshem.

Vilka är de främsta vinnarna på Karlbergsskolan

Barnen är de främsta vinnarna. De får varierad tillvaro där båen de socialkompetens och baskunskaper premieras. Genom att ha personalgrupp med olika kompetensområden får barnen vistas en i en kreativ och stimulansrik miljö med vuxna som är kunniga och intresserade av sitt arbete. Barnen får lära sig att tala för sig, tala i grupp, framträda att ta hänsyn till varandra, vänta sin tur, organisera sitt arbete, samarbeta, vårda sin miljö och odla m.m. De får lära sig hur saker hänger ihop. När man t.ex. har temarbete om vatten behandlar man det under en längre period ur en mängd aspekter, liksom människokroppen, planeter, natur med ett fåglelprojekt där studier av skator blev huvudnumret.

Barnen läste om skator, ritade skator, tillverkade skator och skat- SOU 1991 54 bon i verkstan, var ute och fågelskådade samt avslutade hela Bilaga 4 projektarbetet med att åta tårta i form skata i svart och vit en av en marsipan. I och med att det finns en avancerad verkstad med en person som har en kombinationstjänst som slöjdlärare och fritidspedagog kan man göra många projekt där läser det teoretisman ka skolsidan och sedan gör något praktiskt tillämpat i verkstan.

Lärarna

Lärarna får vinster i sitt arbete att ha tillgång till flera genom vuxna att arbetskamrater med annan kompetens. Fritidspersonal är ofta bättre den sociala sidan, att lösa konflikter, att barn att samarbeta och arbeta med kreativa och skapande inslag. Samtliga lärare som var med från början, ville göra något nytt. Man hade arbetat så länge inom den traditionella skolan att man ville pröva något annat. Lärarna får också möjligheter att se barnen under en längre del av dagen under friare former. Man tycker att man känner barnen bättre när dem i flera oliman ser ka situationer.

Fritidspersonalen

Fritidspersonalen får fördelar att även de får möjlighet genom att se barnen i andra situationer än under fritiden. Man får bättre en uppfattning om hela barnet. På minussidan finns risken att dras in för mycket i skolarbetet så att det inte finns några krafter kvar eftermiddagarna när den obligatoriska skolan är slut.

Erfarenheter från försöksverksamheten

Planeringsåret

Verksamhetsstarten Karlbergsskolan föregicks ett förbereav dande år där lärare och fritidspedagoger kontinuerligt träffades och planerade. Detta planeringsår avslutades med några utbildningsdagar internat. Ekonomipersonalen och barnskötarna var ännu inte anställda. De var således inte heller med internatet, vilket visade sig vara en brist när man sedan började verksamheten. Det tog lång tid innan de kom i personalgruppen och detta berodde förmodligen att de inte var med från början. Det har givetvis funnits en mängd problem genom åren både skolan och vid övergången till mellanstadiet. De lärare som kom nya till Karlbergsskolan skulle både lära sig att arbeta med

åldersintegrerade och samarbeta med fritidshemsperso- SOU 1991 54 grupper nal. Fritidshemspersonalen skulle in i skolan och lära sig att sam- Bilaga 41 arbeta med lärare. De flesta i personalgruppen hade tidigare erfarenhet att samarbeta med andra yrkesgrupper men då hade av lokaler, budget l början provade att låman egna egen m.m. man ta fritidspersonalen vikarera för lärarna när dessa var sjuka. Men fritidshemsverksamheten i stort blev lidande av detta arrangeeftersom det inte gick att vikarier för fritidshemspersomang nalen. Man har således övergått till att skaffa lärarvikarier för lärarna och inte använda sig av andra lösningar. i arbetslag uppstår lätt konflikter. Samarbetet Når man arbetar försvåras att det inte har funnits någon tydlig ledning utanför av skolan. Rektor och barnomsorgschef har haft ledningsansvaret och skolans organisation har erbjudit en klarare ledning och mer stöd än vad som har funnits barnomsorgssidan. Det har funnits problem i personalgruppen både av ideologisk art och att har haft olika syn barn, kunskap och pep.g.a. man dagogik. En del samarbetsproblem har orsakats av bristande koni personkemin. Rykten katastofer Karlbergsskolan gruens om har florerat stan. l ett fall sig föräldrarna in i en konflikt gav och tog lärarens parti gentemot fritidshemmets personal. Föräldtycks prioritera skolan framför fritiden. rar

Personalrekrytering

Det har varit svårt att nyanställa personal och tillräckligt tydligt informera verksamhetens mål och uppläggning och samtidigt om bedöma den söker tjänst kan tänkas passa skolan om som en och i personalgruppen. Man måste vara intresserad av att samarbeta skall arbeta Karlbergsskolan. De som vill vara om man soloartister passar inte i en verksamhet av denna typ.

Personalomättning

Personalen har höga ambitioner och det är lätt att slita ut sig. Sedan skolan startade för fem år sedan finns det nu, vt -9l, tre perkvar. Två lärare och fritidspedagog. Av dessa är två soner en verksamma i arbetet bland barnen. En del av dem, som har slutat, har gjort det för att verksamheten inte motsvarade vad de hade tänkt sig. Andra slutade personliga skäl såsom flyttning, av mer fick barn, hade arbetat färdigt inom barnomsorgen. Några, som slutade, är också besvikna stödet från barnomsorgens ledning liksom över den brist och ideliga hot om besparingar resurser

drabbat barnomsorgsområdet. Alla personer passar inte hel-

som ler att arbeta i arbetslag.

Konsekvenser av samverkan SOU 1991 54 Bilaga 4 Vid återblick de fem åren av försöksverksamheten, kan en hur både skola och fritidshemsverksamheten har förändman se rats och utvecklats. Personalgruppen strävar mot att göra en ny verksamhet där båda verksamhetsgrenarna ingår och bildar en helhet. Skolverksamheten har blivit mindre traditionell. Barnen arbetar både med ett undersökande arbetsâtt i projektarbete, individuellt eget arbete och med traditionellt skolarbete. Man har stormöten där hela skolan fattar gemensamma beslut, teaterverksamhet och sång och musik har kommit de senaste åren. Personal med specialkompetens konstnärliga områden har anställts. l socialdistrikt 1 har man fokuserat arbete kring naturen. Karlbergsskolan har egen kolonilott Stora Skuggan och växthus gården.

Övergången till mellanstadiet

Rykten har florerat om Karlbergsskolan. När den första kullen barn lämnade Karlbergsskolan blev de Omhändertagna av en lärare som hade en helt annan syn barn, kunskap och pedagogik än lärare och övrig personal hade Karlbergsskolan. Denna nya lärare var mest inriktad att barnen skulle lära sig enligt traditionella metoder. De fick mycket klassundervisning där läraren talar och barnen lyssnar. Karlbergsbarnen som var mer vana vid att arbeta ett undersökande sätt i projekt, fungerade inte speciellt bra när de i en åldershomogen klass blev utsatta för traditionell undervisning. Denna klass har nu fått en ny lärare som bedömer barnen som kreativa, hänsynsfulla mot varandra, duktiga att arbeta med projektarbete. Barnen vill dock inte gärna arbeta ensamma utan det mesta vill man göra tillsammans med någon klasskamrat.

A vsluming

En de viktigaste frågorna är ledningsfrågan som måste lösas av en för alla parter acceptabelt sätt. En annan är gemensam utbildningfortbildning för personalen. En tredje är övergången till mellanstadiet. Man kan inte ha försöksverksamhet av denna typ ett isolerat experiment utan det måste sättas i ett större samsom manhang. Barnen har det bra under sin tid Karlbergsskolan det kommer också en fortsättning skolgången och det är men då viktigt att man är beredd att ta emot den typ av elever som gått Karlbergsskolan.

SOU 54

Sammanställning

av

enkät

skolbarnsomsorgskommitténs

l maj 1990 gjorde skolbarnsomsorgskommittén en enkätundersökning till alla skolcheferskoldirektörer i landets kommuner och kommundelar, sammanlagt 306 stycken. Vi såg det som viktigt att få bild hur skolcheferna bedömde samverkan mellan skola en av och skolbarnsomsorg. Några frågor handlade specifikt om skolbarnsomsorg. De säkert svåra att besvara ansvaret låg var om en annan förvaltning. lfyllandet av frågeformuläret blev därför i många fall en anledning till kontakt med ansvariga för skolbarnsomsorgen. Frågeformuläret finns redovisat i slutet av denna bilaga. En del enkäten bestod frågor åldersblandad undervisav av om ning. Hur stor del landets låg- och mellanstadieklasser hade ålav dersblandad undervisning svarsalternativen delades in i organisa-

toriska som t.ex. B-form, i vissa fall enda möjligheten i glesbygd

resp. pedagogiska skål. Det hade tidigt i vårt arbete framskymtat att åldersblandad undervisning i lågstadiet befrämjade ett bra samarbete med skolbarnsomsorgen.

Svarsfrek vens

När denna sammanställning görs har drygt 80 procent av skolchefernuskoldirektörerna besvarat frågeformuläret. Det har skett utan påminnelse. Vi bedömer det som ett gott resultat som också visar att frågor om samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg har hög prioritet i kommunerna eller kommundelarna.

Bedömning av samverkan

Frågan om hur bedömer samverkan mellan skola och skolman barnsomsorg i kommunen, gav möjlighet att välja ett av fyra svarsalternativ. Ett par skolchefer har kryssat för två alternativ, vanligen tillfredsställande och mindre tillfredsställande. Antagligen har de gjort bedömningen att det varierar lokalt mellan olika områden. Detta innebär att har fått sammanlagt 101 procent i stället för 100 procent i vår redovisning.

8 procent anser samverkan vara mycket tillfredsställande, 58 SOU 1991 54

Sammanställning av mindre tillfredsställande och

procent tillfredsställande, 29 procent Bilaga 5

enkät

skolbarnsomsorgskommitténs slutligen 6 procent anser att samverkan är otillfredsställande. Det

går att tolka materialet att det är skolchefernas personliga bedömning, men också att det skulle kunna vara kommunen allmänna bedömning. Att samverkan bedöms som mindre tillfredsställande kan t.ex. bero att man har mycket höga ambitioner och att det görs i kommunen inte är Det kan också vara som nog. tvärtom för den har svarat tillfredsställande. Frågan upplevs som inte speciellt viktig, vilket förhållangör att man är nöjd med en devis outvecklad samverkan. l maj 1990 gjorde en enkätundersökning till alla skolcheferskoldirektörer landets kommuner och kommundelar, sammanlagt 306 stycken. såg det viktigt att

Sam vcrkansformer

få hur skolcheferna bedömde samverkan mellan skola en av och skolbarnsomsorg. Några frågor specifikt om skol- På frågan vilka olika samverkansformer man hade i kommuom barnsomsorg. De säkert svåra att har 33 procent var svarat samlad skoldag, antingen frivilnen som lig form eller obligatorisk. Uppdelningen mellan dessa båda som former är ungefär hälften av varje. 73 procent uppger att man samutnyttjar lokaler mellan skolan och skolbarnsomsorgen. 70 procent uppger att de planerar tillförskola-skola-fritidshem. Här har en del påpekat att sammans det endast gäller förskola-skola, vilket skulle kunna gälla för fler

än de som har gjort kommentarer i frågeformuläret.

Ãldersblandad undervisning

Drygt 7 procent landets lågstadieklasser har åldersblandad unav dervisning av pedagogiska skäl. Om lägger till dem som har svarat att de har det av enbart organisatoriska skäl ocheller Bform, Ökar siffran för åldersblandad undervisning till cirka 16 procent. l mellanstadiet är det endast drygt 3 procent har ålderssom blandad undervisning av pedagogiska skäl. Tillsammans med organisatoriska skäl ocheller B-form är det cirka 14 procent som har åldersblandad undervisning.

Övrigt

Många skolchefer har påpekat vikten av att ett samarbete komtill stånd mellan skola och skolbarnsomsorg samt att man mer planerar för detta. Några skriver också att det är viktigt att i detta läge också se över nämndorganisationen. En lämplig väg som anges för att underlätta samverkan är att bilda barn- och ungdomsnämnder eller barn- och utbildningsnämnden

SOU 1991 S4 Bilaga 5

Tilllvedsslallanda suv. Bedömning av samverkan

| Mindre lilllvedsslållande + 29% ä

- Mycke tilllredsstâllande otillfredsställande 8%

SOU 1991 54 Bilaga 5 Samverkanstormer

1 2 3 4 5 s 7 a Lokaler samladskoldao Frivillig Obllqal. Temaarb. Planering Fonbildn. Annat

SOU 1991 54 Bilaga 5 Åldersblandade klasser lågstadiet 7,37%

92,63%

SOU l99l 54 Bilaga 5 Åldersblandade klasser mellanstadiet 3,15%

96,65%

SOU 1991 54 Bilaga 5

Arbetet med skotplaner Arbetet pagar 47 °.

År Inlodnlngsskede I 33 36

Skolplan utford 15 96 Har startat 10 96

SOU l99l 54 Bilaga 5

FRÅGEFORMULÄR

TILL DIG SOM

ARBETAR SOM SKOLCHEFSKOLDIREKTÖR

En kommitte för frågor om skola-skolbarnsomsorg.skolbamsomsorgskommittén tillkalludes av regeringenvaren 1989. Kommitténs främstauppgift är att följa. stimulera och påskynda en organisatorisktoch pedagogiskt samladverksamhet för skolaoch skolbarnsomsorgså att det skapas en god heldagsomsorg av hög kvalitét för skolbarnen. Kommitténs direktiv bifogas. Det vore av ston värdeför kommittén om Du ville hjälpa oss i dettaarbete genom att svara de frågor vi ställer till Dig sotn chef for skolansverksamhet. Tack förhand för Din hjälp

Skolbarnsomsorgskommittén

Bilaga 5 FRÅGEFORMULÄR TILL DIG SOM ÄR SKOLCHEFSKOLDIREKTÖR l KOMMUN.

l l Din kommun finns antalbarn lågstadiet antal bam mellanstadiet 2 eller hos dagbamvardare Hur mangaav skolbarnenhar plats fritidshem antal lågstadiebarn antal mellanstadiebarn Med fritidshem jlmstllls hl inskriven verksamhet i fritidsklubb. eftermiddagshem. utvidgade syskongrupper fa skolbarn mm. 3 Hur många fritidshemsavdelningarfinns i kommunen

4 Hur bedömerDu samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg i Din kommun idag Kryssa ett for alternativ U Mycket tillfredsställande U Tillfredsstllllande U Mindre tillfredsställande U Oüllfredsställartde

5 I vilka former sker samverkan Fler alternativ får anges. U Samutnyttjartde av lokaler ex. slöjd- ocheller gy-salar U samlad skoldag U Frivillig eller U Obligatorisk El Temaarbeten U Planeringoch placeringskonferens förskola-skola-fritidshem U Gemensam fortbildning U Andra former av samverkan 6 l regeringens proposition skolans utveckling och styrning star att kommunerna skall upprätta om skolplaner. Där ocksåexempelpå vad som kan tänkas ingå. Lex samverkanmellan anges förskola. skola och skolbarnsomsorg. Hur är läget i Din kommun U Har ännu startat arbetet med skolplaner. U Är i inledningsskedetav dettaarbete. U Arbetet medskolplaner pågår U En första Skolplan är utförd

5 Fabcllbilaga till kapitel

SOU °°54 Iiiluga 6

Tabell 1 Antal bam I skolbomsomsorgen 1971-1909. Killa S 10 SM 9001

7-9 01 1012011 Summa 7-12071 817-12 7-12071 1010111 1r1lidshem fritidshem lritids- daghem lr 1M- hml|t skolbarnhem 1100110111 daghem omsorg ochdoghem

1977 22901 3171 20072 020 20700 23549 50249 1979 34307 4173 30540 4103 42723 --29420 72149 1960 37704 4905 42009 0145 40034 35303 04137 1981 40911 5010 40521 0419 54940 39940 94000 1982 43327 0441 49700 10093 00001 44309 104970 1983 40000 7479 53479 11197 04070 40001 111337 1984 40500 0477 57003 11503 00500 40977 117543 1985 52002 9501 02403 11340 73003 40942 122745 1986 57727 10400 00195 11075 00070 51595 131005 1987 04951 11121 70072 12172 00244 53424 141000 1988 73030 12493 00329 12094 90423 53013 151430 1989 02001 14907 97700 11930 109700 51755 101401

31 12 Konstruerad siffra. Uppgiftsaknasdetta år,

Tabell 2 Andel inskrivna barn7-9 och 10-12 Ir I procent av samtliga 1913-1999 Killa S 10 SM 9001

Andel7-9 åringar1 141 Andel10.12 011mm 14 1

Fritidshem Familje- Summa Frilldshem.

3112 Växling av slanslikperiodicitel

SOU 1991 54 Bilaga 6

T0 boll 3 Barn med lörvirvurbeundo mödrarenligt ÅRSVS 1088 Ålder SummaMedlorvarvsar- Därav med arbetstidllmrmrvoclu

10 92219 00140 00,9 3505 3,9 30003 39,7 39913 43,3 11 94000 03090 07,0 3573 3,0 37121 39,1 42404 44,7 12 97137 05511 00,0 3577 3,7 37339 30,4 44000 45,9

0-6 097707 500590 04,1 33349 4,0 290149 41,0 203093 37,7 7-9 200200 245745 05,0 11420 4,0 110050 40,7 117001 41,1 10-12 264156 246747 67,5 10726 3,6 111101 39,1 126921 65,6 13-15 316362 262016 89,1 11037 3,5 117036 37,0 153931 56,6

Tabell 4 Skolbarn barnomsorgen 1989eller l år tödelselr lördelado pl fritidshem, daghem och tamiljedlghem. KällaS 10 SM 9001

Summa 02001 59,2 11007 7,9 40029 32,9 139977 100,0

Summa 14907 09,4 051 4,0 5720 20,0 21404 100,0 Totalt summa 97700 00,5 11930 7,4 51755 32,1 101401 100,0

SOU 1991 54 Bilaga 6

linan aamladskoldag Euron 108485 188687. Killa SO. O-avdclnlngon Tabell 5 Omlallnlng l av - 1887-07-17

SOU l99l 54 Bilaga 6

Tabell 5 Omfattning l linan av samlad altoldag lialrat 195687 samt andelbam 7-9 lr och 10-12 Ir l lrltldaham Inkl. daghem och lamlljadagham dan 31 december 1906. un. SO0-avdalnlngan 1957-07-1 och S 10 SM 0701 Totalt antalelever Elever som omfattas av samladskoldag Andelbaml % L M H L M H skolbarnsomsorg antal 35 antal ä antal 95 7-9 år 10-12 Ar Stockholm 50117 53595 55029 14990 30 17723 33 25902 45 51 12 Uppsala 9203 10092 10543 5225 57 7057 70 9595 55 34 2 Södermanland 5725 9757 10597 5111 59 7479 77 9145 55 35 5 Östergötland 13507 15331 15159 10355 75 11240 73 13525 54 43 7

Västernorrland 5901 9554 10375 3554 41 5492 57 5325 51 27 1

SOU 1991 54 Bilaga 6

med lrltldapedagog- och lritidslednrmblldnlnq I bamomoorgon Tabell 7 Antal anställda 197273-1989. Killa SM n 8197419 S 10 SM9001 -

År Antal anställda med

Frltidspe- Fritldsle- Summa 0090901- darutbüdbildning ning

lanns är 197273 och specificerat år 1980 Frnidsledarmbildning

utbildning lördolade verkumhelslormer 1980 och 1989. Tabell a Anställdal barnomsorgen mer

Killa 81981328 och 10 S SM9001

Dolllds- Elavdbund. Fbrestån- Summa Ulbildning Daghemsav- Frltidshemsavdelning grupp personal dare delning

10 anl ant 90 ant 90 anl 10 am 90 an

Forskollára- 50,0 354 10,0 3555 73,0 23079 42,9 rmbildning 14743 43,4 100 3,0 5045

Frll1dspeda 44 0,5 31 1,0 104121,5 4470 0,0 gogutbildnlng 717 2,1 2043 43,0

Barnskölarul- 33,9 900 49,0 47 1,0 22532 40,4 bildning 14017 40,9 1000 31,0 3000

Annanbarna- 107 1,2 31 1,0 100 3,3 709 1,4 várdsulbildn. 250 0,0 233 3,0

Utanbarna- 7,0 570 29,2 30 0,0 4041 7,3 várdsmbildn. 1030 4,0 112010,0 079

romol

55717 100,0

100,0]

0003 100,0 1974 100,0 4033 100,0 Summa 33905 0002

Förskollärar- 1000 27,0 0034 75,1 40709 42,0 utbildning 20221 44,0 909 7,1 3005 57,0

Fritidspeda- 0,7 144 3,0 1040 20,9 0505 0,9 gogmbildning 1111 1,0 5300 42,1 44

0,0 51 1,3 91 1.0 várdsutbildn 512 0,0 152 1,2 43

Ulanbarna- 0531 0,0 247 3,7 79019,7 55 0,0 várdsmbrldn 3940 0,2 149311,7

l 95007 100,0

100,0

0030 100,0

lomot

12742 4700 100,0 4001 100,0 Summa 03320

SOU I99l S4 Bilaga 6

1 ê 1 1 i Tabell 9 Andel anställda I barnomsorgen med olllu utbildning I olika vorkumhotuormor 1900 och å 1999.pvocon1. 1011015 190120 och 10 S SM 9001

Utbildning Dag- Frmas. Dellids- ma. som Summa hems- herns- grupp nings- undan avdel- avdel- bunden ning ning personal

1980 Forskollararutblldnlng 01,7 0,0 21,1 1,5 14,9 100,0 Frltidspedagogmbâldnlng 10,0 59,0 1,0 0,7 23, 2 100,0 Barnskötarutbildning 73,0 0,3 13,3 4,4 0,2 100,0 Annan barnavárdsutblldn. 32,7 29, 5 13,0 3,9 20,3 100,0 Utan barnavárdsmblldn. 40,3 27,9 10,0 14,3 0,7 100,0

Totalt 01,0 15,9 3,5 0,7 100,0

I Förskollärarutbildning 09,3 2,2 9,5 2,7 10,3 100,0

Fritidspedagogulbildning 13,1 03,0 0,5 7 21,7 100,0 Frltidsledarutblldning 12,2 00,0 1,0 3,0 13,4 100,0 Barnskötarutbildning 77,0 11,2 0,5 5,0 0,3 100,0 Annan barnavårdsmbildn. 00,3 17,9 5,1 0,0 10,7 100,0 Utan barnavårdsmblldn. 00,4 22,9 3 0 12,1 0,0 100, 0 ,

E

Totalt 00,2 13,3 7,0 4,2 9,2 100,0

l l Tabell 10 Årsarbetaro I barnomsorgen 01107 utbildning fördelade pt vorltumhctulormer 1900 och 1909. Killa S 190120 och s 10 SM 9001 z 1 Daghemsav- Fmidshems- Deltldsgrupp Summa

i Utbildning

delning avdelning l ant 90 ant i ant 9b am 10 i 1 1900 ; 3 Förskollâlarulbildning 14010 45,4 221 3,0 3430 50,4 10275 41,4 i Fmidspedagogmbildning 741 2,3 3019 51,9 27 0,4 3707 0,0 Barnskötarutbildnlng 14900 40,5 1505 25,9 2110 34, 7 10009 42,2 Annan barnavardsmbildn, 255 0,0 225 3,9 77 1,3 557 1,3 Utan bamavárdsmbildn. 1001 5,0 040 14,5 435 7,1 2002 0, 5

Summa 32203 100,0 5010 100,0 0091 99,9 44110 100,0

Förskollårarmbáldning 27040 40,5 939 7 2022 50, 0 31401 41,1 Frnidspedagogmbildning 1120 1,9 5029 40, 5 39 0,9 0794 0,9 Fmldsledarmbêldning 94 0,2 492 4,1 0 2 594 0,0 Barnskötarmbildning 20795 44,0 3091 30,5 1055 30,0 32141 42,0 Annan barnavárdsulbildn. 451 7 150 1,2 35 0,0 030 0,0 Utan barnavârdsulblldn. 3517 5,9 1207 10,0 103 3,0 4007 0,4

summa 59023 100,0 12100 100,0 4522 100,1 70453 100,0

SOU 1991 54 Bilaga 6

Tabell 11 Årurbelnro i barnomsorgen mod olika utbildning l olika vorturnncmormor 1000 och 1909. procent. Killa S 193128 och S 10 SM 9001

Utbildning Oag- Frllds- Dei- Summa noms- horns- tidsavdel- avdei- grupp ning ning

1980 Förskoiiararutbildninq 00,0 1,2 10,0 100 0 , Fritidspedagogmbildning 19,4 79, 7 7 100,0 Barnskötarmbildning 00, 5 0,1 11,4 100, o Annan barnavårdsmbiidn. 45,0 40,4 15,0 100,0 Utan barnavárdsmbiidn, 55,5 29,4 15,1 100,0

Totalt 73,0] ugl 15,0 100,0

19,09 Förskollárarutblldning 00, 7 5,0 3 1000 , Frilidspedagogutbildning 10,0 02,0 0,0 100,0 Friiidsledarutbildning 15,0 02,0 1,4 100,0 Barnskötarutbildning 03,4 11,5 5 100,0 Annan barnavärdsmbildn. 70,9 25,0 0,5 100,0 Utan barnavárdsmbiidn. 72,0 24,7 1,3 100,0

Totalt 70,4 15,0 5,9 100,0

SOU 1991 54

innehåll i skola-

Pedagogiskt

Bilaga 7

skolbarnsomsorg - några utgångspunkter

Inge Johansson

kombinerad skola-skolbarnsomsorg sträcker sig verksamhel en över större delen barns vardag, från morgon till och med ten av eftermiddag. Vad barn möter under denna tid varierar väsom från miljö till Dels beror detta barnets ålsentligt en en annan. der och behov, dels hänger det hur avvägningen av resurser organisatoriska lösningar gjorts lokalt. Gemensamt för alla och barn är dock de skall i skolan under en viss del av denna att vara tid. l anslutning till den obligatoriska skoltiden kan barn befinna sig i verksamheter varierar till sin inriktning, grad av struksom tillsyn, vuxenkontakter etc. Då barn finns i sådana verksamtur, heter ingår de i sociala sammanhang, får intryck och upplevelser fortlöpande påverkar dem. Tillsammans med familjen och som skolan blir skolbarnsomsorgen viktig påverkansfär för barn, en kommer att ha betydelse för deras utveckling i en mängd avsom seenden. avgörande för den pedagogiska kvaliteten är emellertid att Det barn skall kunna uppleva skolan och skolbarnsomsorgen som en helhet, där olika aktiviteter och verksamhetsinslag sammansmälts på sådant barnet upplever sammanhang under hela daett sätt att och mellan olika tider året. gen Vilka organisatoriska och resursmässiga lösningar som görs för uppnå sådan helhet påverkar självfallet det pedagogiska arbeatt Tillgången i kombination med politiskaidémässiga tet. resurser avvägningar utgör i detta sammanhang viktiga ramar för det pedagogiska innehållet. Men det motsatta förhållandet bör enligt min uppfattning minst lika viktigt, dvs. att det är de pedagovara giska målen och inriktningen det pedagogiska arbetet som skall av vägledande för hur satsas och vilka prioriteringar vara resurser som görs. skall jag fortsättningsvis främst uppehålla l detta sammanhang vid principer bör vägledande för det pedagogiska mig som vara inom skolan och skolbarnsomsorgen med det övergripanarbetet syftet utgöra helhet för barn. De utgångspunkter som de att en här diskuteras bör också intresse för att forma gemensamvara av mål för skola-barnomsorg. ma

Pedagogik SOU 1991 54

Bilaga 7 Pedagogik handlar om medvetna påverkansprocesser mellan människor, individuellt eller i grupp. Sedan flera hundra år tillbaka har filosofer och vetenskapsmän ägnat sig att bygga användbara pedagogiska teorier för att därmed bidra till samhällets utveckling. Syftet med pedagogiskt arbete är att i någon bemärkelse öka individens kompetens och förmåga till förståelse omvärlden. av Detta inbegriper också ökning av kunskaper i olika hänseenden. Pedagogiken grundas i synen hur människan utvecklar sina förmågor och hur hon bäst kan stimuleras i denna utveckling. Denna pedagogiska grundsyn omvandlas sedan till praktiskt handlande i syfte att påverka. Då detta sker i offentlig regi utförs det praktiska pedagogiska arbetet i de flesta fall pedagoger. Geav mensamt för dem är att de har viss föreskriven utbildning som syftar till att skapa medvetenhet om yrkesrollen och målen för arbetet samt skicklighet att tillämpa pedagogisk metod. Denna kompetens skapas dels under den grundläggande utbildningen, dels genom det praktiska arbetet i verksamheten, där pedagogen identifierar sig med dess kultur. Pedagogiken är inte fri från värderingar, tvärtom inbegriper den i hög grad sådana, till exempel vad gäller syn barn och hur deras utveckling bäst kan stimuleras. Dessa värderingar, t.ex. kunskaps- och människosyn, är i sin tur produkter av bredare samhälleligaorganisatoriska kulturella mönster som utvecklats över tid. l det närmast följande avsnittet skall några sådana grunder i de pedagogiska idéerna tas upp. Slutligen vill jag peka att det kan värdefullt att skilja vara mellan pedagogiska mål och metoder. Vad här diskuteras är som pedagogiska mål och principer. ldealt sett skall de pedagogiska målen omvandlas till praktiskt handlande den pedagogiska genom metodiken. Själva handlandet kan dock aldrig ett värde i sig utan kan först bedömas då det ställs i relation till målen. Det vill säga då frågor diskuteras, till exempel; ledde det gjordes som som fram till önskvärt resultat Hur hjälper de förändringar iaktsom togs till att uppnå de uppställda målen

Pedagogik och målstyrning

Dagens utveckling inom både barnomsorgs- och utbildningsområdet innebär ökat lokalt ansvarstagande och möjlighet att själv förfoga över egna resurser. Samhällets, i bemärkelsen statens, styrning skall ske genom övergripande mål. Dessa mål ska utformade så att de kan vara utvärderas. Genom fortlöpande utvärdering skall verksamhetens kvalitativa nivå kunna . , garanteras ett likvärdigt sätt i hela lan- ,

det. Samtidigt skall den centrala styrningen i form av regler för SOU 1991 54 verksamheten, som särskilt vad gäller skolan funnits tidigare, Bilaga 7 avskaffas. l det lokala ansvaret innefattas även tanken om att de som har nytta av verksamheten, brukarna, också skall kunna utöva stort mått av inflytande hur den bedrivs. Konsekvensen av en sådan här utveckling blir att ansvaret mellan den centrala och lokala nivån blir klart markerat. En sådan här situation som innebär långtgående lokal frihet och ansvarstagande har självfallet också konsekvenser för det pedagogiska arbetet. Då styrning via regler tas bort blir den pedagogiska kompetensen bland var och en som arbetar inom skolaskolbarnsomsorg i stället det som är avgörande för verksamhetens kvalitet. Det blir de professionellas skicklighet att använda pedagogisk teori och metod i vardagsarbetet kommer att fälla utsom slaget. Som ovan nämndes blir det i detta sammanhang viktigt att skilja mellan mål och pedagogisk metod. Målen är politiskt formulerade och innehåller i sig förutsägesler hur den pedagogisom ka inriktningen skall vara. Pedagogens uppgift är att överföra mål till pedagogiskt arbete ett sådant sätt att ökad grad måluppav fyllelse kan avläsas. Det är här som den professionelles pedagogiska insikt i teori och metod blir tydlig. För målstyrd verkatt en samhet skall kunna fungera önskvärt sätt måste den professionelle pedagogens skicklighet i sitt yrke upprätthållas och utvecklas. Konsekvenserna av en fungerande målstyrning blir att ansvarsfördelningen mellan politiker, brukare och professionella blir klart uttalat. Den lokala utvecklingen bygger också att det finns ett förtroende mellan dem, så att fruktbar samverkan en kan ske grundval av medvetenhet om ansvars- och kompetensområdet för respektive God samverkan bygger förtrogrupp. ende mellan brukare och professionella där barnets hela utveckling sätts i centrum.

Människosyn

Människosynen formuleras i tre sammanhang. De officella måldokumenten för grundskolan och barnomsorgen uttrycker i sina allmänna delar den politiskt fastslagna människan i synen samhället. Människosynen finns också i den pedagogiska teori som pedagogens insatser grundas på. För det tredje inverkar också vilken personlig syn människan och hennes egenskaper den som enskilde pedagogen har. Ofta framhålls att grundsynen i det pedagogiska programmet för fritidshem respektive i läroplanen för grundskolan LGR 80 är samma. Denna grund kan sammanfattas i begreppen demokrasolidaritet, jämställdhet och jämlikhet i levnadsvillkor för alla i

samhället. Både skolan och skolbarnsomsorgen skall eftersträva SOU 1991 54 att tillgodose barns behov av stöd och utveckling. Barns kvalifika- Bilaga 7 tion till att bli aktiva i bemärkelse att kunna ta ansvar och ha medinflytande i samhället framhålls. Vidare betonas i båda dokumenten samverkan med föräldrarna och att de skall ha inflytande över verksamhetens uppläggning och genomförande. Slutligen ut-

sågs också klart att såväl skolan som fritidshem och övriga delar

skolbarnsomsorgen aktivt skall sträva efter att ge barn social av kompetens. l de måldokument här nämns finns inte något innehåll i som verksamheten angivet som bygger någon viss specifik pedagogisk riktning eller teori. Det pedagogiska arbetet beskrivs i konsekvens med den allmänna samhälls- och människosyn som nyss nämndes. Om grundsynen i flera av de pedagogiska strömningser arteorier varit tongivande för skola och fritidshem under de som senaste årtiondena stämmer de väl överens med de som här uttrycks. Jag tänker då sådana framträdande pedagoger som De- Fröbel, Piaget, Pluckrose, Freinet och Freire. Dessa teorier wey, människan en helhet, betonar att hon har en fri vilja, är ser som påverkbar och utvecklas i och genom det sociala mönster som hon är del Om frihet och stimulans för utveckling ges, så en av. kommer den också till stånd. Utvecklingen är en naturlig strävan hos individen. Sociala och beteendemässiga mönster i barnets omgivning kan verka förhindrande respektive befrämjande deras utveckling sina förmågor. Genom det pedagogiska arbetet anav tas barn kunna påverkas ett positivt sätt. Den tredje utgångspunkten ligger i varje pedagogs egen människosyn. Denna kan antas variera från till person beroende person en mängd omständigheter, till exempel egna erfarenheter och uppfostran. Genom grundutbildning och den praktiska socialisationen till pedagogyrket och dess kultur, kan dock den profesionelle pedagogens syn människan i stora drag förväntas stämma överens med den som finns i samhälleliga mål och inflytelserika pedagogiska teorier. För målen och det pedagogiska innehållet i sammanhållen en skola och skolbarnsomsorg blir det viktigt att klart artikulera en sådan människosyn som ovan beskrivits. Helhetssyn barn fordrar respekt och lyhördhet i kombination med frihet och förståelse från omgivningen. Människosynen det pedagogiska arbetet grundas i måste vara klart uttalad som och omfattas samtliga de som arbetar professionellt i verksamav heten. inslagen i grundutbildningarna som avser etik, människosyn och förhållningssätt i förhållande till barn, är viktiga för att skapa den människosyn som ett fruktbart pedagogiskt argemensamma bete inom skola-skolbarnsomsorg förutsätter.

Synen på kunskap SOU 1991 54

Bilaga 7 För det pedagogiska arbetets inriktning är synen kunskap avgörande. Exempel frågor man måste ta ställning till för som att utveckla ett gott pedagogiskt innehåll i skola-skolbarnsomsorg är; Vad är kunskap Hur erhålls kunskap Vilken kunskap är värdefull att tillägna sig Hur kan befintlig kunskap bäst utvecklas Vilken är pedagogens roll för barns kunskapsutveckling Synen kunskap och därmed också svaren de frågor som ställdes ovan har förändrats från tid till annan. Skolan respektive barnomsorgen har också utvecklat olika traditioner som gjort att synen kunskap skiljer sig mellan dem. Dessa traditioner är i sin tur beroende samhällelig funktion och det samhällsklimat som styrt deras framväxt historiskt sett. Så är till exempel behovet vissa kunskaper självklart inte de samma i dag, som i mitten av 1800-talet. Helt enkelt för att samhället inte ser likadant ut och att andra krav ställs människor i dag, jämfört med för 150 år sedan. Skolans kunskapstradition har rötter långt tillbaka i historien. Denna tradition betonar den bokliga och teoretiska kunskapens värde. Kopplingen mellan skola och kyrka har funnits långt fram i vår tid. Därför faller det sig naturligt att skolan av tradition även betonat etisk och moralisk fostran av barn till att omfatta vissa värden som genomsyrat vår kultur. Skolans uppgift har varit, och är alltjämt, att kvalificera samtliga barn och ungdomar sä att en viss bestämd allmän kunskapsnivå upprätthålls i samhället. Den offentliga barnomsorgens tradition är väsentligt kortare än skolans. Som själva ordet antyder har dess verksamhet grunden i omsorgen om barn, deras välbefinnande och trygghet. Ser tillbaks i tiden har barnomsorgen också huvudsakligen inriktats mot barn inte uppnått skolåldern. De övergrivissa grupper av som pande målen för barnomsorgen har traditionellt inneburit att upprätthålla barns välbefinnande och ge en god omsorg vid sidan hemmet. Verksamheten har också syftat till att ge en mer eller av mindre uttalad social kvalifikation. För att uppnå detta har det pedagogiska arbetet nära förenats med omsorg. Kopplingen omsorg-pedagogik har varit klar att den inte sällan går att beskriva som en integration. Barnomsorgen har expanderat under de senaste trettio åren och når nu en stor del av barnen innan de börjar den obligatoriska skolan. För skolbarnsomsorgen finns samma tendens för dess kvantitativa utbyggnad. Orsaken til expansionen är familjens ökade behov av stöd och avlastning. Dessa olika traditioner som här skisserats har lett fram till olikheter mellan skola och barnomsorg. Dessa olikheter gäller, bland annat, synen kunskap, pedagogens inriktning av sitt arbete, metodik och organisatorisk struktur.

Traditioner förändras SOU 1991 S4 Bilaga 7 Ordet tradition förknippas i allmänhet med sådant som stabilitet och kontinuitet. Men traditioner kan också förändras, främst att förutsättningarna i omvärlden, ibland i hela genom samhället förändras. Både skola och barnomsorg är sådana verksamheter fortlöpande förändras då betingelserna i samhället som för deras verksamhet skiftar. Dagens samhälle karakteriseras av att det både ställer stora krav god omsorg om barn och av kunskapsmässig kvalifikaen tion. Familjens ställning har utvecklats så att behoven av stöd l form barnomsorg har ökat. Samtidigt har kraven kunskaper av ökat, såväl för barn bland befolkningen som helhet. Man tasom lar i dag ofta att lever i ett kunskapssamhälle. Sammantaget om innebär detta att kraven både omsorg och kvalifikation för barn och ungdom har ökat. Som konsekvens de samhälleliga förändringarna bör också av verksamheten i skolan och barnomsorgen förändras. Särskilt intressant är förändringen i den del där verksamheterna överlap-

par varandra, nämligen inom skolbarnsomsorgen.

En förändrad syn på kunskap

Den kunskap bör ligga till grund för pedagogiken i en syn som sammanhållen skola och skolbarnsomsorg skiljer sig från den traditionella funnits i såväl skola som barnomsorg. som För att åskådliggöra förändringen kan i traditionell verksamhet identifiera en syn kunskap som innebär att den ses som produkt, i kontrast till en annan där kunskapen ses som process. Produktsynen innebär att kunskap något statiskt, anses vara dvs. det finns vissa givna och faställda kunskaper. Det är dessa skall tillägna sig, varken eller mindre. Kunskap är något man mer finns ett ställe eller hos någon given person. Den kan som överföras från denna kunskapskälla till någon annan person. Denna överföring sker bäst i vissa förhand arrangerade situa-

tioner till exempel i skolans klassrum.

Kunskapen överförs skall inte påverkas av själva överfösom ringen utan skall kunna återges ett korrekt sätt av den som mottagit den. Korrektheten skall också kontrolleras och verifieras någon med auktoritet att göra detta. Kunskapen är främst abav straktteoretiskt. Den finns i böcker, eller inom klart avgränsade ämnen.

Överföringen går till så att det är den vuxne som huvudsakli-

Överför kunskaper till barnet och den unge. Läraren ses i sin gen roll förvaltare kunskapen. Lärarens uppgift är också att som av

kontrollera att de uppnådda delmålen av kunskap uppnåtts det SOU 1991 54 sätt som planerats. Bilaga 7 Processynen innebär att kunskap är något som ständigt förändras allteftersom ny kunskap tillkommer och samhället förändras. Kunskaper utvecklas hela tiden i och genom relationerna mellan barnet och omvärlden. Den är inte begränsad till något som enbart uppstår i vissa situationer eller vissa sammanhang. Kunskap är i detta perspektiv något subjektivt i den bemärkelsen att den blir en del av individens egen personlighet och styr hans sätt att handla och förhålla sig. Kunskapen används ett dynamiskt sätt och själva användningen i sig innebär att kunskaperna förändras och växer till. Kunskap är livskunskap som formas i relation till personens hela livsförlopp och kommer också i hög grad att påverka detta. Barn och unga söker själv aktivt efter ny kunskap och strävar att öka sin förståelse av omvärlden. Erhållen kunskap skapar i sin tur behov av ytterligare kunskap. l ett sådant här perspektiv framstår pedagogens roll främst som en aktiv samarbetspartner som hjälper barn att utveckla kunskap i relation till vars och ens förutsättningar och behov. Tonvikten ligger problem- och temaorientering, där kunskap utvecklas i ett komplext och dynamiskt sammanhang. Kunskapskontrollen sker genom att observera hur den unge hanterar sin omvärld och de krav som ställs där att tillämpa kunskaper. Det pedagogiska arbetet i en verksamhet där skolan och skolbarnsomsorgen utgör mer av en helhet bör grundas i en processyn vad kunskap är. Processynen återfinns redan i dagsläget i de centrala måldokumenten och då särskilt i de pedagogiska programmen för förskola respektive fritidshem. Avslutningsvis kommer synen den som ska Öka sitt kunnande att påverkas den grunduppfattning vad gäller kunav syn skap som här tagits upp. l skolan talar man om barnet som elev. Med detta begrepp menas en person som får undervisning. Sättet att se individen är alltså begränsat till en viss bestämd situation för kunskapsöverföring. Barnomsorgen använder sig av begreppet barn för sitt pedagogiska arbete. Begreppet barn innebär att hela individen avses. Barn, den uppväxande personen, är en sammansatt helhet. l enlighet med en helhetssyn det pedagogiska arbetet bör inom en samlad skola-skolbarnsomsorg i framtiden konsekvent tala om barn.

Kunskapens framväxt

l avsnittet ovan har tagit upp olikheter i synsättet kunskap och några konsekvenser det. Intresset för hur kunskap av uppkommer och utvecklas har också lett till vidgad den. en syn

Kunskap är inte bara något fristående och utifrån kommande som SOU 1991 54 barnet tar till sig. Kunskap uppstår även mer subtila sätt och Bilaga 7 visar sig genom handlingar, förhållningssätt, ibland nästan intuitivt. Medvetenhet har under år ökat att kunskaper senare om överförs via traditioner och praktiskt handlande i olika situationer. Begrepp som förtrogenhetskunskap och tyst kunskap har uppmärksammats i allt större utsträckning. För att öka förståelsen om kunskapens framväxt kan det vara intressant att skilja mellan dess uppkomst, innehåll, respektive funktion. Kunskapens uppkomst innebär hur man fått veta något. Sätten att veta något kan vara olika. Kunnandet kan erhållas från träning, via erfarenheter, berättelser eller beskrivningar av något. Kunskapen kan också uppstå i ett mästare-lärlingsförhållande. Detta sistnämnda förhållande innebär att kunskap förs över gepersonlig kontakt med och lärande från någon som i grunnom den behärskar ett visst kunnande till någon annan som skall erhålla detta. Hur erhåller kunskap hänger samman med vad man man ny redan kan. En av de avgörande frågorna blir vilket innehåll som finns i det nya som tillägnats. Här finns några olika innehållsliga dimensioner för kunskap. Dels kan det handla om att kunna i bemärkelsen känna till något. Ett exempel är att känna till årstiderna och i vilken ordning de kommer, sommar kommer efter våren etc. Dels kan kunskapen innebära färdighet, dvs. att kunna behärska något som också utförs genom praktiska handlingar. Exempel sådana klassiska färdigheter är att kunna räkna och skri- Ett tredje sätt att beskriva kunskapens innehåll är i form av va. värderingar och attityder till omvärlden. Till exempel att veta hur någon beter sig som är ens vän, respektive hur man vinner vänskap från någon annan. Det räcker inte bara att konstatera att kunskapen finns och har erhållits visst sätt. Intressant är också att se hur kunskapen används, dvs. vilken funktion den har. Här kan skilja mellan några huvudsakliga sätt att använda kunskap. Dessa är; handla, förstå, förklara och förutsäga. Självfallet har dessa användningsområden samband med varandra. Sättet att lära sig har också koppling till hur kunskapen skall användas. Till exempel måste handlingsinriktad kunskap var sammanflätad med praktiska erfarenheter, ofta också med träning. För att kunna förklara något måste personen vara i stånd att sätta in en företeelse i ett vidare sammanhang och tänka teoretiskt kring hur olika samband ser ut etc. För den professionella pedagogen blir det viktigt att känna till den process som gör att kunskap bildas och utvecklas. Inlärning sett det sätt som ovan diskuterades rymmer således en mängd olika aspekter och ställer krav pedagogen att kunna arbeta ett brett sätt, där teoretiska och praktiska moment sammanvävs.

Förtrogenltetskunskapens betydelse SOU 1991 54 Bilaga 7 Som tidigare nämndes har själva innebörden i ett bredare kunskapsbegrepp börjat uppmärksammas under år. De intryck senare och erfarenheter som individen inhämtar bildar ett komplext mönster av kunskap som integreras med den egna personligheten. Kunskapen kommer detta sätt att bli en del av personligheten och i många situationer inte ens för personens själv att reflekteras som viss kunskap, utan snarare som naturliga mönster för beteende och ställningstagande. l yrkeslivet gäller detta främst arbeten som inriktas mellanmänskliga relationer pedagogyrkena är exempel sådana, samt hantverksmässiga färdigheter. Förtrogenhetskunskap, som denna typ av kunskap vanligen kallas, bildar en viktig grund även för annan, mer avgränsad och artikulerad kunskap. Förtrogenhetskunskap innebär att individen förstår helheten och relaterar sitt handlande till den. All kunskap förutsätter så sätt förtrogenhetskunskap. För den professionelle pedagogen gäller det att vara medveten om förtrogenhetskunskapens betydelse. l den pedagogiska situa-tionen utvecklas förtrogenhetskunskap hos barnet och den unge genom hur de upplever hela situationen, vilka känslor, värderingar och kvaliteter som de förknippar med den. Pedagogens hela sätt att vara och agera i sin roll har här betydelse för hur barnet påverkas och vilka kunskaper det utvecklar. För tydlighetens skull vill jag framhålla att fötrogenhetskunskapen är grunden för all kunskapsutveckling. Den förutsätter även mer handlingsinriktad kunskap och färdigheter. Det avgörande är att just själva samspelet i sig mellan förtrogenhetskunskapen och den andra kunskapen är det som utvecklar helheten. Det vill säga, det är avgörande att barn och unga i framtiden kan lära sig kunskaper och färdigheter som de har nytta av som personer och i samhällslivet, till exempel läsa, skriva, räkna, hantera en dator m.m. Men det är först genom förtrogenhetskunskpen som de till fullo blir rustade att hantera sina färdigheter och kompetenser ett användbart sätt.

Övergripande principer i de nuvarande

måldokumenten

Såväl skolan som skolbarnsomsorgen är samhälleligt inrättade verksamheter som avser fylla behov av fostran och kvalifikation. I första hand gäller detta barn i vissa åldrar. Men den grundläggande uppgiften är också att vara komplement och stöd till familjen. l dagsläget finns olika måldokument för skilda delar av vad som sker under barns samlade dag inom skola-skolbarnsomsorg. Målen för det pedagogiska arbetet i skolan finns framställda i läroplanen för grundskolan LGR 80. För fritidshem och övriga

verksamheter av liknande slag finns ett särskilt pedagogiskt pro- SOU 1991 54 gram för fritidshem. Bilaga 7 Som en naturlig följd av strävan att skapa ett gemensamt pedagogiskt innehåll i skolan och skolbarnsomsorgen bör dessa dokument i sina mål samordnas och integreras. Inför sådan en process är det av intresse att närmare se vad som i nuläget sägs om verksamhetens pedagogiska innehåll i dem. l detta sammanhang är det också viktigt att vara medveten om

skolans respektive fritidshemmens och övriga delar av skolbarnsomsorgen olikheter i traditioner och samhällsuppgifter. Skolan

har en grundläggande tradition att öka barns grundkunskaper och färdigheter genom inlärning. Centrala måldokument för detta har funnits i snart 150 år. För fritidshem har dess tradition inneburit omsorg, rekreation och praktisk kvalifikation grundats i förskolans pedagogiska principer. Det pedagogiska programmet för fritidshem har inte funnits längre än sedan slutet SO-talet.

Läroplanen för grundskolan

Läroplanen är samhällets styrinstrument för skolan och således för de som arbetar där. l ett system med mål- och resultatstyrning blir läroplanens mål och principer avgörande betydelse av för verksamhetens långsiktiga utveckling i relation till vad som karakteriserar samhällsutvecklingen i stort. l läroplanen poängteras i riktlinjerna för arbetet att all verksamhet under skoldagen skall präglas av skolans mål och därför har ett pedagogiskt syfte. De allmänna målen för skolan betonar dess koppling till övriga samhällslivet. Den kunskap barn får i skolan skall bidra till deras kvalifikation i vidare sociala sammanhang. Läroplanen uttrycker detta som att skolan har skyldigheter att ge barn ökat ansvar och medinflytande i takt med deras stigande ålder och mognad. Som främsta uppgift för skolan framhålls att ge kunskap och ökad kompetens till barn. Men undervisningens sociala och fostrande uppgift framhålls också. Denna uppgift skall skolan genomföra i samverkan med hemmet. Det står klart uttryckt i läroplanen att skolan i samarbete med hemmet skall stimulera elevernas verksamhetslust, fostra dem till ansvar, goda arbets- och fritidsvanor. Detta skall göras med hjälp av ett demokratiskt arbetssätt. Genom en sådan här vid målsättning för sitt arbete skall skolan inte enbart återskapa sociala värdemönster från generation en till en annan. Skolan skall också ha till uppgift att bearbeta och vidareutveckla befintliga sociala värdemönster. l skolan skall barns socialisation, normer och värderingar påverkas ett genomgripande sätt. Även denna påverkan får långsiktiga att konsekvenser för hela deras kommande liv.

Den grundläggande uppgiften för den obligatoriska skolan är SOU 1991 54 att ge alla barn möjlighet till likvärdig utbildning utan att för den Bilaga 7 skull stöpa dem i form. Varje barns intresse och förmåga samma skall utvecklas det sätt som passar individen bäst. Kunskapsinhämtande som skall ske i skolan beskrivs i läroplanen som en aktiv process, där kunskpen skall kunna sättas in ett större sammanhang och förstås i förhållande till detta. Läroplanen ger således uttryck för en dynamisk kunskapssyn. Om inte skolans undervisning lyckas sätta in kunskapen i ett sådant här perspektiv finns risk för mekanisk inlärning av kunskaper, vilket i sin tur kan leda till bristande självtillit och motivation hos barnet. l sitt arbete skall skolan också ta utgångspunkt i barnens egna intresse och naturliga vetgirighet. Skolans arbete skall lägga stor vikt vid att påverka barns allsidiga utveckling. Läroplanens mål understryker att vad som sker i skolan skall underlätta barns sociala omvärldsorientering. l läroplanstexten uttrycks detta i form av tekniskt-praktiska vardagsfärdigheter. Med dessa menas sådana färdigheter som alla behöver för att ett bra sätt klara av sin allmänna sociala situation i vuxenlivet. Skolan skall fostra barn till demokratiska värderingar och lära dem att tillämpa demokratins principer i vardagen. Vad gäller förhållandet till hemmet skall skolans undervisning vara ett komplement till den påverkan och fostran som sker inom familjen. l riktlinjerna för arbetet i skolan framhålls verksamheten där som ett centrum med samverkan. Motivet är att skolan är samhällets största och mest omfattande insats för barn och ungdom. Exempel viktiga samverkanspartners för skolan är förskola, fritidshem, fritidsverksamhet, sociala myndigheter, yrkeslivet, föreningar, organisationer samt kulturinstitutioner. Elvernas ansvar för och inflytande i skolans arbete understryks. Enligt sina mål skall skolan inte bara innehålla fast strukturerade aktiviteter som kräver barnens koncentration och anstränger dem. Verksamheten i skolan skall också tid och utrymme för ge vila och avkoppling. Detta motiveras i läroplanen med att alla har behov av att i fria former samtala med varandra om upplevelser och händelser, liksom av att tänka och bearbeta upplevelser i lugn och ro. Gränsen mellan lektioner och fria aktiviteter kan tillåtas att bli mindre skarpa, särskilt i de första årskurserna. Sammanfattningsvis visar läroplanens övergripande mål för skolan att dess verksamhet skall ha en klar social prägel. Inriktningen av undervisningen innebär att kunskapsinhämtande och fostran skall vara nära sammanlänkat med utveckling av barnens medvetenhet om sin omvärld och tillägnande av positiva normer och värderingar för sitt liv i samhället.

Pedagogiskt program för fritidshem SOU 1991 54

Bilaga 7 Det pedagogiska programmet för fritidshem har utformats av socialstyrelsen i form ett så kallat allmänt råd. Inledningsvis av anges att det pedagogiska programmet skall ha en bred inriktning. Verksamheten skall främst rikta sig till barn som har behov av omsorg, stöd och stimulans utöver vad hemmet och skolan kan erbjuda. Detta tyder att fritidshemmets verksamhet ses som komplementär såväl till familjens fostran som till skolan. Programmets första del innehåller beskrivning av barns en uppväxtvillkor i dagens samhälle. l de övriga delarna ligger huvudvikten att ange mål och principer för fritidshemmets pedagogiska arbete. Det står också klart utsagt att principerna för arbetet i fritidshem enligt programmet bör vara vägledande även för andra fritidsverksamheter. Centrala principer för fritidshemmets arbete är att förena tillsyn och omsorg med en pedagogisk inriktning som betonar brett stöd till barnets hela utveckling. Verksamhetens arbetssätt och innehåll skall också utgå från barnens situation och ha en temainriktad karaktär. Hur den pedagogiska verksamheten i varje fritidshem kommer att se ut beror, enligt programmet, personalens sammanvägning några avgörande utgångspunkter och förhållanden. Dessa av är, mål, barns utveckling, innehåll och arbetssätt, verksamhetens ekonomiska och organisatoriska förutsättningar. Vad gäller målen för fritidshemmets verksamhet så har de sin grund i den svenska förskolans pedagogiska tradition, medan själarbetssättet måste till barnens ålderspecifika behov. va avpassas Det pedagogiska programmet för fritidshem och det pedagogiska programmet för förskolan har en identisk lika grundsyn barns utveckling och även vad gäller de idémässiga utgångspunkterna för det pedagogiska arbetet. Så här formuleras i det pedagogiska programmet de mål som innebär att fritidshemmets verksamhet skall skapa bästa möjliga betingelser för att varje barn kan t rikt och mångsidigt utveckla sina känslo- och tankemässiga tillgångar utvecklas till öppen, hänsynsfull människa med förmåga en till inlevelse och till samverkan med andra, i stånd att komma fram till egna omdömen och problemlösningar vk grundlägga en vilja att söka och använda kunskap för att förbättra såväl egna som andras livsvillkor. Dessa mål skall fritidshemmet sträva till att uppfylla i nära samarbete med barnets familj och hem. l det pedagogiska programmets avsnitt om fritidshemmens uppgifter finns följande mål angivna Göra det möjligt för människor att ett fullgott sätt kun- na förena föräldraroll och yrkesroll.

Fritidshemmet skall vara komplement till hemmet och SOU 1991 54 barns sociala och kulturella miljö i övrigt. Bilaga 7 Förena god omsorg och stimulans med pedagogiskt stöd. - Inrikta sin verksamhet till den skolfria delen av dagen, samt under lovdagar och ferier, när föräldrarna förvårvsarbetar ochleller studerar. Stödja barns utveckling och ge dem kunskap om närmiljö och samhälle. Förmedla ett kulturarv och bidra till att barn finner sig väl tillrätta i samhället och stimulera dem att aktivt delta i och påverka samhällsutvecklingen. Förmedla demokratiska värderingar till barnen samt också lära dem den praktiska innebörden av sådana värderingar. Stödja barns utveckling i bred bemärkelse, såsom allsidig personlighetsutveckling, fysiskt emotionellt, socialt och intellektuellt. Verka för att minska skillnader i barns uppväxtvillkor. - Ge barn möjlighet att utveckla sin självkänsla och sina re- surser. Bidra till att barn bättre lär känna sin närmiljö och de vuxna som finns och som arbetar där. Medverka till att barn får möjlighet att utveckla sina egna intressen och att kunna utveckla dem senare i livet genom till exempel kontakt med förenings- och kulturliv. Samverka med skolan och andra verksamheter i närmiljön som påverkar barns fostran och utveckling. Skrivningen i dessa mål betonar fritidshemsverksamheten sociala inriktning och breda pedagogiska innehåll. Fritidshemmets verksamhet är inte indelat i några särskilda ämnen eller ämnesstruktur. Men som stöd för personalens planering, beskrivning och utvärdering av arbetet anges de övergripande aspekterna natur, kultur och samhälle. De aktiviteter som enligt skrivningen i programmet bör dominera barns fritid är; lek, skapande och utforskande omvärlden. Det är alltså dessa av verksamheter skall bilda själva basen, utgångspunkten för som personalens praktiskt pedagogiska arbete. Underliggande förhållningssätt för fritidshemmets arbetssätt skall vara glädje, engagemang och lekfullhet. Arbetssättet skall vara gruppinriktat samt ge utrymme för lek och andra aktiviteter som barn själva spontant tar intiativ till. För fritidshemmets personal sägs att de skall fungera som aktiva och demokratiska ledare, vilket skall leda till att verksamheten präglas av demokratiska ideal, samarbete, värme och ömsesidig respekt. Personalen, deras kunskaper och erfarenheter definieras som fritidshemsverksamhetens viktigaste tillgång. Det pedagogiska programmet skall vara stöd och underlag för kommunerna att utforma sina egna kommunala riktlinjer för fritidshemsverksamheten. l den lokala verksamheten skall persona-

len i sin tur med stöd dessa övergripande målformuleringar SOU 1991 54 av arbeta fram verksamhetplaner för den dagliga verksamhetens inne- Bilaga 7 håll och inriktning.

1 Några jämförelser mellan läroplanen och det pedagogiska programmet

Skolans läroplan och det pedagogiska programmet för fritidshem är båda centrala måldokument för respektive verksamhet. Dokumenten skiljer sig vad gäller innehåll och principiellt innehåll i flera avseenden. Men det finns också intressanta likheter. Jag skall här ta upp några av dessa likheter och skillnader, särskilt sådana som är av intresse för utveckling av samverkan skolbarnsomsorgskola. Skolan har längre tradition och en samhällelig funktion som skiljer sig från skolbarnomsorgens. Detta återspeglas också i beskrivningen av verksamheternas mål och uppgifter. Skolans arbetssätt och pedagogik har främst utvecklats för att befrämja kunskapsinlärning hos barn, medan skolbarnsomsorgen har en bredare och mera socialt orienterad pedagogik med rötter i förskolans tradition. Läroplanen är till sin karaktär mer föreskrivande, detaljerad och strukturerad vad gäller själva arbetets innehåll, jämfört med det pedagogiska programmet. Medan läroplanen är inriktad det kunskapsstoff och kursinnehåll som skall finnas i skolan är det pedagogiska programmet mer inriktat personalens förhållningssätt, principerna för arbetssättet och ett arbete med hög grad av integration mellan omsorg, tillsyn och pedagogik. Skolbarnsomsorgens hela pedagogiska arbete är också i hög grad inriktat relationer, känslor och skapande, samt har ett klart fastlagt gruppinriktat arbetssätt. Det pedagogiska programmet lägger stor vikt vid att det är personalen som genom sin medvetna planering och aktiva förhållningssätt utformar den praktiska verksamheten genom att väga samman övergripande pedagogiska mål och principer med lokala behov och förutsättningar. Läroplanen betonar skolans samverkan med övriga resurser för barns fostran i samhället. Men skolan har ändå jämfört med skolbarnsomsorgen en mer självständig roll i sådan samverkan. l det pedagogiska programmet framhålls fritidshemmets ställning som komplement till hemmet respektive skolan. Som sett gäller detta också principer för själva det inre arbetet i skolbarnsomsorgen. I läroplanens och det pedagogiska programmets övergripande mål finns också intressanta likheter som det kan vara värt att framhålla. Det är som tidigare nämnts samma grundsyn vad gäller barns samhälleliga utveckling och kvalificering som kommer till uttryck i dem. Båda måldokumenten betonar verksamheternas

samhälleliga anknytning och öppenhet. Båda skall stödja familjen SOU 1991; 54 samt också stöd av föräldrarna genom olika former av samver- Bilaga 7 kan med dem. Såväl skola som övrig skolbarnsomsorg skall överföra en positiv samhällsideologi som grundas i demokratiska värderingar till barnen. Denna påverkan barns utveckling skall även ske bred bas som tar i anspråk olika aspekter av deras utveckling, såväl emotionellt intellektuellt etc. l skolan liksom som för fritidshem betonar målen att barnen skall göras delaktiga i och aktivt vara med i planering och genomförande av olika verksamhetsmoment utifrån sina intressen och behov. Såväl lärare som fritidshemmets personal har en aktiv påverkansroll som pedagoger. Sammanfattningsvis kan sägas att ett flertal viktiga likheter finns mellan de övergripande målen i dokumenten. Skillnaderna innebär främst graden av struktur, innehållsmässig betoning samt uppläggning det pedagogiska arbetet. Utifrån pedagogiska utav gångspunkter överväger emellertid likheterna, särskilt i grundsynen verksamheten. Principerna i det pedagogiska programmet för fritidshem knyter an till och fullföljer de som finns i det pedagogiska programmet för förskolan.

Begrepp för helhetssyn det pedagogiska arbetet i skola-skolbarnsomsorg

Principer för det pedagogiska arbetet inom skola-sk0lbarnsomsorg måste ta sin utgångspunkt i beskrivningar om hur verksamheten skall utformas och hur den skall påverka barn. För detta behövs ett antal begrepp som ett koncentrerat och pregnant sätt kan bygga förståelsen den samlade verksamhetens inupp av nehåll och inriktning. Sätten att hantera dessa begrepps innebörd i det praktiska arbetet kommer att bygga upp pedagogernas kompetens. Jag skall här ta upp några sådana grundläggande begrepp till diskussion. Det skall också sägas att vad som här tas upp inte har ambitionen att vara uttömmande utan skall mer ses som underlag för fortsatt diskussion om begreppens innehåll och deras betydelse för att utveckla vardagsarbetet.

Inlärning-utveckling

Relationen mellan inlärning och utveckling är grundläggande i all pedagogik. Av tradition förknippas skolan med ett inlärningsteoretiskt perspektiv. Det är i skolan som barn skall lära sig vissa identifierbara kunskaper, vars innehåll kan kontrolleras och värderas. Barnomsorgen, förskola och fritidshem, har en utvecklingspsykologisk grund. Det är barnets egen utveckling som framhålls.

Som tidigare tagits upp innebär detta sistnämnda synsätt att kun- SOU 1991 54 skap växer fram i växelverkan mellan barnet och dess omgivning. Bilaga 7 Som nyss sett i diskussionen om måldokumenten återfinns dessa synsätt även i dem dock mer klart betonat i det pedagogiska programmet för fritidshem. Utveckling är något som kommer inifrån barnet och som sker ett naturligt och spontant sätt. Drivkraften bakom utveckling är den kapacitet som så att säga finns inom individen själv. Inlärning sker främst genom målinriktad aktivitet och yttre stimulans. Grunden för inlärning är aktiv övning. Då ser barnets faktiska ökning sina förmågor blir det ofav ta svårt att hänföra denna till antingen utveckling eller inlärning. För en del barn behövs inlärning det sätt som här tagits upp. För andra kommer det hela ett icke i förväg förutsett sätt i form av utveckling. För det pedagogiska arbetet i en heldagsverksamhet är det viktigt att utgå från att inlärning och utveckling hänger nära samman med vartannat. Både utveckling och inlärning är varandras förutsättningar. Inlärning och utveckling sker hela tiden i form av en process som kommer att långsiktigt forma barns hela uppväxt. För att utvecklas måste man lära sig nya saker. Denna utveckling skapar i sin tur bättre förutsättningar för ytterligare inlärning. Enligt moderna och inflytelserika utvecklingsteorier ses inlärningen som något vilket föregår utveckling. Men för den praktiskt arbetande pedagogen blir detta bara en strid om påvens skägg. Hur utveckling betonas i förhållande till inlärning kommer emellertid att påverka vilket förhållningssätt pedagogen har till barnet. Ses barns egen utveckling som det mest viktiga blir pedagogens förhållningsätt stödjande och avvaktande. Målet är att skapa öppenhet och frirum för barn så att deras utveckling obehindrat kan fram. Då inlärningen betonas blir det pedagomogna giska förhållningssättet aktivt och syftar till att stimulera barn att nå ökad kunskap. Det är viktigt att framhålla att samtidigt inlärningen från som omgivningen blir förutsättningen för utveckling reduceras inte barnet till något passivt objekt som formas helt efter omgivningens signaler. Tvärtom är barns egen förmåga att bygga kunupp skaper och skapa meningsfull struktur i tillvaron avgörande. Sett detta sätt tar barnet inte självklart över färdiga kunskaper, föreställningar och handlingsmönster. Barnet blir den som ett självständigt sätt, så att säga tar in omgivningen och därmed i egen takt bygger upp sitt tänkande och förståelse omvärlden. av Det är förståelsen av detta samband mellan utveckling och inlärning som bör vara grundläggande för den pedagogiska kompetensen i sammanhållen skola och skolbarnsomsorg omfaten som tar både för- och eftermiddag.

Kompetens SOU 1991 54 Bilaga 7 Resultatet av inlärning och utveckling blir att barnet ökar sina förmågor i olika avseenden. Barnet blir med andra 0rd allt mera kompetent. Kompetens innehåller kunskap. Men denna kunskap är också förknippad med förmåga att aktivt handla utifrån vad man kan. Kunskap kan ha en teoretisk association medan kompetens inkluderar praktisk förmåga. Kompetens handlar om att ett korrekt sätt kunna aktiv i förhållande till omgivningen. vara Kompetens innehåller också till en del personliga karakteristika, till exempel att ha ett visst mått av självförtroende och uppfatta sig själv som kunnig i något visst avseende. lnom kompetensbegreppet sammanfattas alltså ett flertal av barns ökning av sina förmågor. Att kompetent innebär inget absolut tillstånd. Det finns vara olika grader av kompetens, vilka kan utvecklas genom träning och stimulans, kombinerat med ökning av förståelsen om hur man kan använda sin förmåga. På detta sätt kan kompetens sägas vara något ligger bakom barns vilja att fortlöpande sträva efter att som upptäcka omvärlden. Att kunna klara av något blir motiverande för att vidare och förbättra förmågan och pröva nya användningsområden för den erövrade förmågan. Det är roligt att fortsätta att lära sig mera om något man redan kan vissa saker om. Då barns kompetens ökar, förstärks också deras förmåga till självständighet och att påverka sin omgivning. Därmed blir också kompetens förutsättning för ökad frigörelse och frihet, något en som bör karakterisera utvecklingen från att vara barn till att bli vuxen. Utifrån de principer som här kortfattat beskrivs blir det en nyckeluppgift för en samverkande skola-skolbarnsomsorg att utforma sitt pedagogiska innehåll ett sådant sätt att teori och praktik förenas i utvecklingen av barns kompetent. För att kunna genomföra denna uppgift måste pedagogen själv ha motsvarande förmåga kompetens i bemärkelsen att förmå relatera sin att vara mer teoretiska kunskap till praktiskt handlande och tvärtom.

Arbcte-Iek-inlärning

De två viktigaste formerna av barns verksamhet för vad de lär sig, är lek och arbete. Lek rymmer stora pedagogiska resurser. Barn leker under hela sin uppväxt. Till sitt innehåll och också vad gäller själva formen ändrar leken karaktär äldre barnet blir. Under tiden närmast tonåren blir leken alltmera abstrakt och symbolisk till sin karaktär ifrån att tidigare i stor utsträckning ha varit inriktad roller och regler. Genom leken lär sig barn använda sina förmågor ett fritt och lustbetonat sätt. Leken blir också ett sätt att pröva relationerna till andra, såväl jämnårivuxna som

ga kamrater. Genom lek bearbetar barn också upplevelser de haft SOU 1991 54 det känslomässiga planet. l leken övar barnet även sin förmåga Bilaga 7 att tänka. Utan hjälp av leken blir tänkandet ytligt och med största sannolikhet inte socialt utvecklat ett fullvärdigt sätt. Barnet binder i leken samman sin inre värld med den yttre verkligheten, så att båda världarna kan börja integreras ett harmoniskt sätt. Genom att leka kan barn uttrycka även sådant de inte förmår klä i 0rd. Sett detta sätt ställs också krav pedagogen att vara införstådd med hur barnen i gruppen leker samt att vara i stånd att tolka lekens betydelse för individen och gruppen. Leken är spontan kräver också barnets hela koncentration. På detta sätt men blir enastående form för internalisering värderingar och den en av beteendemönster. l sociala lekar, typiskt exempel är rollek, lär sig barn vad det innebär att fungera tillsammans med andra och att ha vissa uppgifter i förhållande till dem, Leken tränar också barn för hur de senare i livet bäst kan gripa sig an inlärningsuppgifter. Till exempel att det krävs uthållighet och envishet för att förverkliga vad vill, eller för att utveckla någon förmåga. man För pedagogen blir det en viktig uppgift att hitta den balans som krävs för att använda leken ett sätt som inte innebär att hans eller hennes agerande leder till lekavbrott och frustration, samtidigt att påverka lekuppgiften kan undersom man genom stödja barns lärande önskat sätt. Det förhållningssätt som barn har till uppgifter i situationer av lek är av stort värde att kunna använda i det övriga pedagogiska arbetet. Arbetet, antinget det utförs av vuxna eller barn, är en viktig grund för inspiration till lek. Detta gäller särskilt för rolleken. Barn behöver komma i kontakt med och lära sig förstå principer bakom arbete. Genom kontakt med autentiska arbetsuppgifter kan barns lärande befrämjas så sätt att de i praktiken tränar sig att klara av moment som de sedan kan ha nytta av i livet. Genom att uppmärksamma arbetet som pedagogisk metod kan också barn göras delaktiga i ansvaret för olika delar av skolbarnsomsorgens vardag, till exempel hålla ordning i lokalerna, sköta växter, göra i ordning mellanmål etc. Gränserna mellan arbete och lek är flytande i många situationer. Leken inspireras av arbete och arbete av leken. På sätt bildar arbete-lek tillsammans en viktig bas för inlärning just grund av att båda verksamheterna finns i samma situation.

Helhetssyn

Begreppet helhetssyn är, som tidigare nämnts, den kanske mest grundläggande utgångspunkten för en samlad pedagogisk verksamhet inom skola och skolbarnsomsorg. För övrigt också för samverkan inom hela sektorn barnomsorg-skola. Begreppet har i

sig själv en positiv innebörd. Men det är viktigt att ta ställning till SOU 1991 54 vad som ska rymmas inom helhetssynen. Dels kan helhetssyn Bilaga 7 innebära att de som arbetar i verksamheten i skola, skolbarnsomsorg, barnomsorg tar hänsyn till barns hela situation, dess sociala miljö, utvecklingsnivå och förutsättningar för att påverkas den av verksamhet de vistas Som framgått av vad som här skrivits ligger begreppet helhetssyn bakom motivet att ha en samlad skolaskolbarnsomsorg och att skapa gemensamma mål för all offentlig socialisation av barn i form av skola-barnomsorg. Helhetsyn kan också syfta hur i form resurser av personer, fysiska och organisatoriska förutsättningar skall i samlad ses en verksamhet. l detta perspektiv innebär helhetssynen att samtliga resurser är till för att fylla verksamhetens övergripande mål och således kan användas samlat och flexibelt. Vad gäller det pedagogiska arbetet skall personalen i konsekvens ett sådant här av synsätt ha gemensamt ansvar för barnen under hela dagen. Verksamheter med olika grad av struktur, som ställer skilda krav barns koncentration och ansträngning skall därmed till samlad varvas en enhet, vilken skapar balans mellan planerat lärande och frihet etc. Helhetssynen innebär också att verksamheten så långt möjligt knyts till närmiljön, de resurser och karakteristika finns där, som till exempel kulturella yttringar, historiska traditioner och levnadsmönster. Självfallet måste målen för en sådan samlad verksamhet utgå från helhetssynen och det ställs också krav de som arbetar proffessionellt där att omfatta en sådan.

Lärande

Till skillnad från inlärning, som ger associationen till att barn tar till sig ett visst faställd stoff och lär sig återge det, innebär lärande en mer dynamisk syn som innehåller kunskapsväxt i aktivt samspel mellan individ och omgivning. Vad barnet lär sig är som lika mycket ett resultat av vad hon eller han skapar för kunskap inom sin person, som vilket stoff som kommer utifrån. Lärande innebär i detta perspektiv barns reflekterade förståelse av fenomen och företeelser i omvårlden. Lärande inbegriper således barns alla sinnen och förmågor. Kunskap hur lärande går till om visar att det är först när individen reflekterar över innehållet i det som skall läras som han eller hon verkligen förstår dess innebörd. Om inte sådan reflektion sker, vilket innebär att det nya som skall läras ställs i relation till den redan befintliga kunskapen, har barnet svårt att förstå det annat sätt än att barnet i bästa nya fall har förmågan att återge det korrekt. Ett fullgott lärande innebär att barn lär sig förstå något ett bättre sätt än tidigare. Lärandet rymmer alltså en processartad syn kunskap, vilken tidigare diskuterats. Kvaliteten i relationen pedagog-barn kommer

också att vara avgörande för barns möjligheter att utveckla kun- SOU 1991 54 skap. Bilaga 7

lnlärningsattityd an lära sig au lära -

Vilken inställning barn har till att lära sig spelar stor roll för vad de i realiteten lär sig. Om barn förstår värdet av att öka sina kunskaper ett systematiskt sätt och upplever glädjen av att se sin förmåga öka, underlättas lärandet. Detta har att göra med hela den situation där den kunskapen formas och då inte minst nya pedagogens förhållningsätt till barnet och det som skall läras. Huvuduppgifter för pedagogen är att öka barns motivation till lärande och skapa situation gör lärande maximalt möjligt. en som Barn måste att det är roligt att lära sig läsa för att till exempel se kunna förstå skyltar och utländska program TV etc. Som se tidigare diskuterats måste barn tillfälle att pröva sin kunskap i vardagen för hur deras förmåga successivt ökar. Ibland måsatt se pedagogen visa vad det är barnet har lärt sig för att te som därmed öka medvetenheten om lärandet. Det gäller att ett konkret sätt visa att systematisk inlärning för barnets del kan vara värdefull för dess mål och motiv. Då kunskapen växer ökar egna också, tidigare nämnts, kompetensen att fritt orientera sig i som och ta ställning till vad som sker i omvärlden. Pedagogens attityd till lärande och det känslomässiga klimat förknippas med det, är av avgörande betydelse för vilken insom lärningsattityd skapas hos barnet. Här blir pedagogen en som praktisk förebild för barn. Detta är särskilt betydelsefull under de första skolåren då barns behov av positiva identifikationsgestalter är stort. Hela det känslomässiga klimatet i en verksamhet har betydelse för hur inlärningsattityden formas.

Utmaningars betydelse

Ett sätt att stimulera barns lärande är att utmana deras kapacitet. Detta innebär att pedagogen medvetet arrangerar situationer där barn ställs inför lösa uppgifter innebär att deras förmåga att som expanderar. Utmaningen för pedagogen blir att visa sin insikt om barnets kompetensnivå genom att göra uppgiften lagom svår. Geatt lyckas med inlärningsuppgiften skall barnet öka sina förnom måga, dvs. lära sig något nytt samt självklart uppleva att det har tillkommit kunskap till vad man redan kunde förut. Samtidigt ny får uppgiften inte så svår att barnet misslyckas helt och därvara med upplever att någon kunskap inte erhölls. Den spänning ny det innebär att lösa uppgift som ligger gränsen till den som en förmågan är också motiverande för att ta itu med den. egna

Att lära sig klara av sådana här utmaningar och bli mer kom- SOU 1991 54 petent är också något som påverkar individens hela bild av sig Bilaga 7 själv och upplevelse av välbefinnande. Genom att behärska ny kunskap och så att säga göra den till sin egen, ökar barnets trygghet. Det finner trygghet i sin kunskap. Lära sig klara av en uppgift och att bemästra situationer som successivt blir mer komplicerade stärker också barns självuppfattningar och skapar ett positivt självförtroende inför kommande uppgifter.

Avslutning

De begrepp och principer som här diskuterats för det gemensampedagogiska innehållet i heldagsverksamhet för barn är inma en te åtskilda. Tvärtom hänger de med varandra och bildar samman mönster kan användas för att forma övergripande mål för som den framtida verksamheten i skola, skolbarnsomsorg och barnomsorg. Vad här tagits upp gör inte anspråk att vara någon som komplett lista begrepp och principer. Säkerligen finns andra nyckelbegrepp med anknytning till de som här förts fram, vilka kan göra bilden av målen för framtidens skola, skolbarnsomsorg och barnomsorg mer komplett. Sammantaget bildar de principer som här tagits upp, enligt min uppfattning viktiga byggstenar för att forma det pedagogiska arbetet i framtida verksamheter.

Några principer för det pedagogiska arbetet

l de föregående avsnitten har några övergripande principer för innehållet i samlad verksamheten inom skola och skolbarnsomen sorg tagits upp. Nästa naturliga steg blir därefter att se närmare hur det inre pedagogiska arbetet i en sådan här samlad verksamhet kan utformas. Det handlar alltså om vilka verksamhetsmässiga avtryck som de pedagogiska principerna avsätter i vardagen. l likhet med de övergripande utgångspunkterna hänger de principer som här tas upp samman med varandra. l stor utsträckning bygger de och förutsätter varandra. Ibland överlappar de varandra til sitt innehåll. Men jag har ändå valt att redovisa dem under separata rubrikter för att underlätta en tydlig presentation och diskussion av dem.

Mål och målstyrning

Styrningen den samlade verksamheten via mål och de princiav per som är förknippade med detta togs upp i ett av de inledande

avsnitten. Jag skall bara här återge grundtankarna bakom den. SOU 1991 54 Målstyrningen bygger att det finns klart formulerade centrala Bilaga 7 mål skall vara möjliga att förverkliga lokalt i verksamheten. som Sätten att göra så kan skilja sig beroende lokala förutsättningar. De centrala målen skall vara möjliga ttt utvärdera. Utvärderingen skall syfta till att belägga och garantera rätten till likvärdig utbildningomsorg med god kvalitet. Utvärderingen skall också värdemätare för hur verksamhetens innehåll förändras vara och utvecklas över tid. Själva innehållet i utvärderingen och något dess funktion i ett målstyrt system återkommer jag till mer om under ett separat avsnitt längre fram. Förutsättningen för att målstyrningen skall fungera avsett sätt är att pedagogerna som ansvarar för det praktiaska arbetet är förtrogna med och delar sin personliga värderingsgrund med den som finns i centrala mål. Pedagogerna skall också förstå värdet av centrala mål och vara i stånd till att bryta dem till lokala verksamhetsmål. Genom ner att formulera operativa mål dvs. sådana skall styra det daglisom

arbetet som grundas i de centrala, bildas den kedja som

ga skall styra arbetet. För att målstyrningen skall komma till stånd krävs aktivt arbete bland alla de som arbetar i verksamheten. Vardagsarbetetes innehåll kortare eller längre sikt måste planeras tydligt och motii förhållande till de mål finns uppsatta. Arbetet med att veras som formulera operativa mål blir därmed också en viktig del av själva planeringen i arbetslaget. Målen kan därmed också stimulera utvecklingen av de professionellas kompetens i den bemärkelsen att denna tydliggörs i planerade och motiverade insatser. På detta sätt blir också målen aktiva arbetsinsturment för pedagogerna och inskränker sig inte till att något ett vara som luddigt sätt finns med i bakgrunden. Detta arbetssätt förutsätter professionell kompetens bland pedagogerna att arbeta med mål, formulering och utvärdering av dem. Pedagogens blir uttolkare och transformatör mål från av den centrala till lokala nivån. Målstyrningen skall innebära stor frihet för de professionella som får ansvar för att lösa arbetsuppgifterna i enlighet med vad planerats. l den bemärkelsen innebär målstyrningen att pedasom gogen får en mer självständig roll, kopplat till större eget ansvar jämfört med hur det ser ut i ett regelstyrt system. På sådan självständig och medveten pedagog ställs stora en krav metodiska insikter och färdighet samt förmåga att arbeta flexibelt med ändå hålla fast vid planerade principer. Ett fritt och målstyrt arbetssätt skall också stimulera till att självständigt utveckla och pröva arbetssätt och nya impulser i vardagen. Principen målstyrning bör således uppmuntra lokalt om utvecklingsarbete och sträva efter att genom detta Öka den profes-

sionelles insikter och kompetens i relation till de behov som verk- SOU 1991 54 samheten skall tillfredställa hos barn och deras familjer. Bilaga 7

Vad utmärker en professionell pedagog

Ansvaret för heldagsverksamheten inom skola-skolbarnsomsorg skall ligga den professionella pedagogen. l ett målstyrt system blir det hon eller han som i praktiken blir garanten för kvaliteten. Men vad är det då som är utmärkande för den professionelle pedagogen En viktigt utgångspunkt är att pedagogen sin genom grundläggande utbildning föreskriven av samhället och gemensam för alla som tillhör en viss yrkeskategori har tillägnat sig praktiska färdigheter och teoretisk insikt i vad det innebär att arbeta inom yrket. Genom sin utbildning och via det dagliga arbetet tillsammans med andra professionella har pedagogen utvecklat en yrkesidentitet. Det vill såga, hon eller han ser sig själv som pedagog. En framträdande utvecklingspsykolog, Erik Homburger Eriksson, har beskrivit identitetens utveckling som en process där tre viktiga förhållanden integreras. Dessa är; tidigare identifikationer, nuvarande kompetens och framtida aspirationer. Detta gäller ursprungligen barns utveckling av sin identitet, men äger enligt min uppfattning, som princip betraktat även bärighet hur utvecklingen yrkesidentitet sker. Pedagogens tidigare ideal, både vad av gäller personer och idémässigt, blir tillsammans med bilden av den nuvarande förmågan, då de ställs i relation till ambitionerna för hur den pedagogiska uppgiften skall lösas, något som kommer att forma bilden av vad det innebär att vara pedagog. Pedagogens arbete innebär att hon eller han gör sin professionella kunskap till en del av sin person. Som tidigare diskuteras ligger detta i linje med synen kunskap som process. identiteten som pedagog blir även en del av den egna personligheten. På gång detta sker blir pedagogens professionella samma som förhållningssätt viktigt. Pedagogen blir utifrån sin den som professionella roll har ansvar för att behandla alla ett likvärdigt sätt och ta hänsyn till olika barns förutsättningar i vardagen. För att kunna göra detta måste pedagogen ha förmågan till reflektion och distans till sitt eget agerande. Förmågan till reflektion och självvärdering blir en grundläggande del av den professionella kompetensen. Reflektionen blir även förutsättningen för att kunna se bakom vad som händer i olika situationer. Se vad som verkligen sker i det som synes ske, blir ett sätt att urskilja mönster och utveckla djupare förståelse av verksamhetens pedagogiska kvaliteter. Den professionella yrkesrollen innebär även en insikt i begränsningarna av den egna kompetensen. Detta innebär förmåga att identifiera sina yrkeskunskaper och kunna avgränsa dem i för-

hållande till andra. Sådan avgränsning och medvetenhet om den SOU 1991 54 förmågan blir viktig förutsättning för att utveckla sam- Bilaga 7 egna en verkan med andra och realistiskt se sin egen del i helheten inom verksamheten. Genom att utveckla en sådan här professionell yrkesroll får pedagogen den trygga bas som tillåter honom eller henne att agera ett sjävständigt och kunnigt sätt i relation till andra.

En vidgad pedagogroll

Förändringarna av den pedagogiska verksamheten i skola, barnomsorg och skolbarnsomsorg innebär också förändringar i arbetssättet för pedagogerna. l framtiden kommer flera olika yrkeskategorier med pedagogisk grundkompetens att arbeta inom ovan nämnda verksamheter. Gemensamt för dessa blir emellertid, enligt min uppfattning att deras yrkesroller kommer att beröras av förändringarna så att konsekvenserna blir påtagliga. Så här kommer, enligt min uppfattning, framtidens yrkesroller som pedagoger inom skola, barnomsorg och skolbarnsomsorg att utvecklas. En av de mest grundläggande beståndsdelarna i framtidens pedagogiska kompetens är medvetenhet om sin egen insats i relation till barns, familjens och samhällets behov. Detta innebär att pedagogen har kunskaper som gör honom eller henne i stånd att tolka barns behov, familjens situation och samhällsförhållanden så att metvetenheten om sambanden mellan dessa förhållanden förstärks. l den här bemärkelsen är pedagogen en person som i bildlig bemärkelse hand leder barnet ut i samhället och hjälper det att tolka de sociala sammanhang och förhållande som man stöter där. Som tidigare nämnts ställer detta krav pedagogens eget aktiva tillägnande av insikt i de förhållande som man skall hjälpa barn att förstå. l det dagliga arbetet skall pedagogen förena teori och praktik. Kunskap kan vara antingen huvudsakligen av det ena eller andra slaget, dvs. antingen teoretisk eller praktikt orienterad. Men teoretiska kunskaper innehåller praktiska inslag och konsekvenser, samma gång som praktiska kunskaper innehåller teoretiska moment och konsekvenser. Det blir en viktig uppgift för pedagogen att i sitt dagliga arbete påvisa sambanden mellan teori och praktik. Självfallet kräver detta att pedagogen själv har sådan förmåga att förstå förhållendet teori-praktik och i sin utbildning samt i den egna professionella utvecklingen inkluderar såväl teoretiska som praktiska kunskaper. Konsekvenserna av ett sådant arbetssätt skisseras blir som ovan att det är vardagskunskpen som ligger till grund för det pedagogiska arbetet. Kunskaperna finns redan i omvärlden, så att säga runt omkring barnen i de sociala mönster de ingår Pedagogens

uppgift blir tydliggöra dessa och stimulera barn till att omfatta SOU 1991 54 att dem. Detta förhållningssätt också något som betonades i den Bilaga 7 var föregående disksuionen kunskap som process. Sett om synen detta sätt är pedagogens arbete inte något skilt från barns övrivardag, blir viktig del i den, som gör att barn ökar sin ga utan en förmåga att förstå helheten. Arbete med med kunskapsutveckling för barn sker enligt ett sådant här synsätt bäst i form att olika slags kunnande sätts i av samband med vartannat och kan utvecklas under en längre tidsperiod, där teoretiska och praktiska moment varvas. För att arbeta så är formen tema nödvändig. l framtiden bör utgångspunkten för pedagogens verksamhet vara temaarbeten av olika slag. För barn kommer framtidens pedagog, enligt de principer som här att framstå förebild och samarbetspartner. Pedatas upp som förhålla sig bildar mönster för hur barn själva gogens eget sätt att är i förhållande till omvärlden och vilken inställning de har till förhållnden i den. Detta gäller i hög utsträckning för att ge barn positivt förhållningsssätt till kunskapsutveckling och nyfikenett het att upptäcka omvärldens möjligheter. arbete är, tidigare nämnts inte avskilt från Pedagogens som vardagen, såsom barn upplever den, tvärtom. För att kunna arbeöppet sätt och integrera kunskap så att barn tillägnar sig ta ett den och utvecklar den vidare så krävs att pedagogen arbetar med helheten. Detta innebär att arbetet inte är fysiskt begränsat till vissa lokaler eller situationer. Tvärtom måste pedagogen arbeta med inriktning hela barns sociala sammanhang. Här är det en fördel att pedagogen kan vara med barnet under de olika stor sammanhang det befinner sig i under dagen, till exempel i skola och skolbarnsomsorg.

Arbete i ett sammanhang som genomgår fortlöpande föränd-

ringar ställer också krav pedagogen att hela tiden utveckla sin förmåga och kunskapsprofil. Här är det viktigt att organisaegen tionen har att stödja sådan professionell utveckling geresurser olika insater i form fortbildning, möjligheter till nom typer av av deltagande i lokalt utvecklingsarbete etc. Sammanfattningvis innebär denna inriktning för arbetet att det ställs krav de är pedagoger. Som tidigare nämndes stora som förutsätts att det finns personal att tillgå med olika inriktning i sin yrkesprofil och arbetar tillsammans för att tillgodose som barns hela kompetsutveckling. Vilka skillnader som skall finnas i sådant arbetslag vad gäller pedagogisk yrkeskompetens skall ett jag inte nämare in här, utan bara konstatera att skillnaderna måste finnas för att tillgodose helheten. Alla kan inte och har heller inte förmåga att göra allt. l framtiden kommer den personliga yrkesskickligheten som pedagog spela allt framträdande roll för att tillgodose de att en mer mål formas för barn och ungdomars inlemmande i samhället. som

Förstå barns behov individen i SOU - gruppen 1991 54 Bilaga 7 Helhetsynen barns behov skall stå i fokus för det pedagogiska arbetet. Alla barn har unika behov hänger med desom samman ras situation och utvecklingsnivå. Dessa behov blir särskilt tydliga i relation till den grupp de ingår Pedagogens uppgift är att arbeta med barnet som individ och långt möjligt ta hänsyn till och utgå från hur hon eller han tolkar barns specifika behov. l

detta sammanhang blir det viktigt att ha kunskap hur barns om behov tar sig uttryck. Vilken balans som skall finnas mellan aktiv stimulans, omsorg, stöd och strukturerad påverkan etc.

I skola, barnomsorg och skolbarnsomsorg finns barn tillsammans med andra i grupp merparten av tiden. Därför måste pedagogen ha förmåga att använda positiv påverkansgruppen som en källa för barn. Ett gott gruppklimat, där barn känner sig trygga och bekräftade är, som tidigare nämnts, avgörande förutsätten ning för kunskapsutveckling. Pedagoger bör medvetna vara om vikten av att se samspelet mellan barnet och och hur gruppen detta påverkar såväl individen hela som gruppen. Vissa barn har behov extra stöd och stimulans. För sådana av barn är det avgörande att arbetslaget diskuterar sig fram till och bestämmer vilka resursförstärkningar, inifrån eller utanför det ordinarie arbetslaget är nödvändiga. som

F öräldrasam verkan

Föräldrarna och familjen är den främsta påverkanskällan för bar-

net. Föräldrarnas förhållningssätt till skola och barnomsorg kommer att påverka hur barn upplever situationen där. Den viktigaste samverkansparten för pedagogen är barnets föräldrar. Samverkan med föräldrarna kan praktiskt utformas mängd olika sätt en beroende föräldrarnas behov och resurser. Den enklaste form av föräldrasamverkan är information om verksamhetens innehåll och inriktning. Därefter följer ett antal gradvis ökande former för föräldrars inflytande och delaktighet i arbetet. Pedagogerna måste regelbundet ta för de ansvar att träffar föräldrar för att diskutera arbetet och hur barnen påverkas av det. l detta sammanhang måste föräldrarna tillfälle akges att tivt påverka verksamhetens utformning kortare eller längre sikt. Dock inom de sätts för uppfylla de ramar som att övergripande målen. Pedagogerna skall även bedöma hur familjens resurser bäst kan tas till för att delta i arbetet vara samt utveckla dess innehåll. Här är det intresse av att se vilka specialkompetenser som finns bland föräldrarna och kan komma verksamsom heten till del, till exempel musik, hantverk, konst, foto etc.

Det är också den professionelle pedagogens uppgift att balan- SOU 1991 54 sera inflytandet från föräldragruppen så att det kan vägas in i den Bilaga 7 planering som görs av arbetslaget.

Tema

Arbete med tema är en följdriktig konsekvens den kunskapsav syn och inriktning av arbetet som hittills här tagits Tema är upp. ett längre sammanhängande moment i det pedagogiska arbetet som är planerat så att det innehåller olika slag kunskap, av teoretiskt och praktiskt. Genom att arbeta temainriktat ökar möjligheterna att sätta in någon del av kunskapen i ett större sammanhang. l temaarbetet kan hela arbetslaget samverka, till exempel i olika aktivitetstationer, göra tidningar och andra publikationer, etc. Teman kan också planeras i samarbete med barn och föräldrar. Pedagogiskt sett är den främsta förtjänsten med tema att det

ger möjlighet för barn och kanske även för de vuxna att integre-

ra kunskap i naturliga sammanhang och därmed öka förutsättningarna för reflektion och djupare förståelse för innehållet i visst stoff. I själva formen tema ligger ett gruppinriktat arbetssätt som är väl avpassat till exempel för åldersblandad verksamhet. Genom teman kan barn samlas under längre tid i funktionella arbetsgrupper vilket också bidrar till att motverka riskerna för splittrad en och fragmentarisk situation i den dagliga verksamheten. Genom att arbeta med terna kan barn öka sin förmåga att koncentrera sig på en större uppgift, bygger deltagande många. Detta som av kan i sin tur bidra till att motverka de svårigheter med att bihålla koncentration inför en större uppgift många barn i dag som uppvisar. l ett sådant arbetssätt finns också rika möjligheter knyta att an till verksamheter och traditioner i närmiljön och därmed verka för att göra arbetet öppet mot omgivningen. mera Genom att arbeta med teman kan arbetslagets samlade egen kreativitet och kompetens komma till sin fulla rätt. Planering, genomförande och utvärdering av teman är en stor och viktig utmaning för de professionella pedagogerna.

Arbetslag

Arbetet i en framtida samlad verksamhet skall, förut tagits som upp, bygga arbetslag. Detta skall bestå pedagoger med olika av yrkesmässig profil och grundutbildning. På detta sätt finns flera vuxna som tillsammans kan ta samlat för hela dagen. Aransvar betslaget är en naturlig plattform för planering, genomförande och utvärdering av det pedagogiska arbetet. Tillsammans kan de som ingår i arbetslaget göra den mest lämpliga ansvarsfördelning efter de behov som finns i verksamhe-

hos barn och familjer. Prinicipen bakom arbetet skall vara att SOU 1991 54 ten, även huvudansvaret för någon del av verksamheten under da- Bilaga 7 om ligger någon enskild person så finns det alltid fler vuxna gen att tillgå. En sådan situation skallpar förutsättningar för en mer dynamisk och flexibel heldagsverksamhet, vilken bygger en mångfald relationer mellan vuxna och barn samt även mellan av dem som ingår i arbetslaget. För den enskilde pedagogen utgör arbetslaget ett grundläggande stöd i arbetet. Det blir basen för att kunna känna trygghet i yrkesrollen och att kommunicera sin yrkeskompetens. Genom att arbeta tillsammans med pedagogerna, vilka har en annan grundutbildning och yrkesprofil blir gruppen också ett forum för pedakommunicera och utveckla sitt yrkeskunnande i förhålgogen att lande till andra. Genom att samarbeta dynamiskt inom laget, samplanera och utbyta information, läggs grunden för att erhålla den helhetssyn barn betonas i de övergripande målen. som För barnens del blir situation med flera vuxna som tar geen mensamt för arbetet också förebild för hur ett gott samaransvar bete kan utvecklas. Sådana modelleffekter är viktiga att uppmärksamma och utvärdera även inom arbetslaget. Samarbetet med andra vuxna blir en framträdande faktor för öka arbetstillfredställelsen och känna personlig utvecklig för att individen. Arbetslaget blir den självklara plattformen för att utveckla verksamheten i form olika slag av lokala försök etc. av

Kultur och internationalisering

samhällsutvecklingen går snabbt mot en allt mera ökad kontakt med andra länder. Många barn i dag lever i miljöer där flera kulfinns representerade. l det pedagogiska arbetet inom en turer samlad skola-skolbarnsomsorg måste pedagogerna utgå från och ta hänsyn till detta förhållande. Förekomsten av barn med olika kulturell bakgrund i är utmärkt pedagogisk utgångsgruppen en punkt för att öka kunskaperna kulturella mönster som finns om olika håll i världen. Genom att medvetet ta upp vad som kännetecknar olika kulturer kan barns medvetenhet om den egna kulturella tillhörigheten ökas. Den svenska kulturen kan också kontrasteras gentemot den finns annat håll. Genom att läsom sig respektera och samtidigt förstärka medvetenheten om vilra ken kulturell bakgrund har, kan ett mer öppet och demokraman tiskt synsätt gentemot andra utvecklas. I detta sammanhang blir samarbetet med föräldrarna av största betydelse. De föräldrar har en annan kulturell bakgrund än som svenska utgör viktiga för att öka förståelsen om andden resurser kulturer bland alla i verksamheten. ra

l en samlad skola-skolbarnsomsorg blir kunskaper om andra SOU 1991 54 länder i Europa och de förhållanden som finns där, grunden för Bilaga 7 att öka barns medvetenhet om att de är en del av ett internationellt sammanhang, där gränserna mellan länder allt mera suddas ut.

Utvecklingsklimat

Betydelsen av det som bildligt talat utgör klimatet i en verksamhet har senare tid allt mera uppmärksammats. Klimatet består i huvudsak av den stämning, innehållet i relationerna bland samtliga finns i verksamheten. För att bibehålla och utveckla som ett gott klimat har ledningen, särskilt då den lokala ledningen, stor betydelse. Nyckelbegrepp för vad som utmärker ett gott klimat är, klarhet i förväntningar varandra, klargjorda och allmänt kända förutsättningar vad gäller resurser, öppenhet, engagemang, entusiasm, strävan efter kompetensutveckling och förnyelse. Ett gott klimat skall även innebära utvecklingsinriktning. Det vill säga, tillåtelse och stimulans att pröva nya lösningar, öka sitt förmåga och kunnande samt ambition att använda detta så att det kommer arbetet till del. Om de som arbetar i verksamheten upplever ett positivt och utvecklingsinriktat klimat kommer detta också att i hög grad påverka relationerna till barnen och det pedagogiska innehållet som helhet. Psykologiskt sett är pedagogens förhållningssätt i det daglig arbetet med barnen A och O. Entusiasm, engagemang och upptâckarlust hos pedagogen skapar samma stämning bland barnen. Det blir ett utvecklingsinriktat klimat också bland dem. Betydelsen av ett gott utvecklingsklimat för att stimulera kunskapsutvecklingen har tidigare diskuterats.

Utvärdering

Förmågan till utvärdering är grundläggande för att utveckla såväl det pedagogiska arbetet, den kompetensen. Enligt målsom egna dokumenten skall arbetet i barnomsorg och skola utvärderas. För barnomsorgen står klart uttalat att utvärderingen skall dokumenteras i en särskild plan. Denna kallas verksamhets- eller utvecklingsplan. Avsikten med denna dokumentation är dels att skapa underlag för att diskutera hur arbetet har fortlöpt under en viss tidsperiod, dels att kommunicera verksamhetsinnehåll och resursbehov utåt. För skolans del ska skolplanen ha motsvarande uppgift. Målet med utvärderingen är främst att förbättra verksamheten. Utvärdering innebär att bli medveten om och identifiera förloppet i vad sker under viss bestämd tidsperiod samt att återsom en koppla dess konsekvenser till de berörda. Utvärderingen ska inne-

bära bedömning arbetet. Sådan bedömning och värdering kan SOU 1991 54 av med fördel göras utifrån några olika perspektiv. Målen, deras be- Bilaga 7 tydelse för det praktiska arbetet, samt relationen mellan centrala och lokala mål, är en sådan viktig aspekt. Bedömningen skall även omfatta arbetssättet och de pedagogiska principerna bakom detta. Inom skolan omfattar utvärderingsarbetet även bedömning barns kunskapsutveckling och basfärdigheter. av Kompetensen att utvärdera det egna arbetet och att använda utvärderingen som aktiv del i verksamhetesutvecklingen är en framträdande fråga för fortbildning och övrig kompetensutveck ling. Dessa aspekter bör fortlöpande diskuteras i anslutning till vardagsarbetet. Ansvaret för utvärderingen skall finnas den lokala ledningsnivån.

Statens offentliga utredningar

1991 Kronologisk förteckning

Flykting- och irnmigrationspolitiken.A. 33.Brandenpå Sally Albatross.Den9-12januari 1990. . Finansielltillsyn. Fi. Fö. . Statensroll vid främjande av export. UD. 34.HIV-smittade ersättningför ideell skada.Ju. . - Miljölagstiftningen i framtiden. M. 35.Någrafrågor i anslutningtill arbetsgivarperiod . en Miljölagstifmingen i framtiden.Bilagedel. inom sjukpenningförsälmngen. S.

Sekretariatetskartläggningoch analys.M. 36.Ny kunskapoch fömyelse.C.

Utvärdering av SBU. StatensBeredningför Ut- 37.Räkna medmiljön Förslagtill och naturvärdering av medicinskmetodik. miljöräkenskaper. Fi.

Sponsligoch ekonomiskutveckling inom trav- 38.Räknamedmiljön Förslagtill natur- och

och galoppsporten.Fi. miljöräkenskaper.Bilagedel.Fi.

Beskattning av lcraftföretag.Fi 39.Säkrare förare.K.

Lokala sjukförsäkringsregister. 40.Marknadsanpassade service-och stabsfunktioner ny l0.Affärstidema. C. organisation stödettill myndigheteroch av regelLAflärstidema. Bilagedel.C. ringskansli.C.

12.Ungdomarnaoch makten.C. 41.Marknadsanpassade service-och stabsfunktioner ny - 13.Spelreglemapå arbetsmarknaden. A. organisation av stödettill myndigheteroch rege- 14.Denregionalabil- och körkortsadministrationen.K. ringskansli.Bilagedel.C.

15.Infonnationensroll som handlingsunderlag 42.Aborteradefoster. - m.m. styrningoch ekonomi. 43. Denframtidalänsbostadsnämnden. Bo.

16.Gemensammaregler lagstiftning. klassifrkationer - 44.Examination som kvalitetskontrolli högskolan.U.

och informationsteknologi. 45. Påföljdsfrågor. Frigivning från anstalt, Ju. m.m. l7.Forskning och utveckling epidemiologi.kvalitets- - 46.Handikapp.Välfärd.Rättvisa.S.

säkringoch Spris utvecklingsprojekt. 47.På väg exempel på förändringsarbeten inom - 18.Informationsstmkturför hälso-ochsjukvården en verksamheterför psykisktstörda.S. utvecklingsprocess. 48.Bistånd genom internationellaorganisationer.UD. 19.Storstadenstrafiksystem. Överenskommelser 49.Bistånd om genom internationellaorganisationer. trafik ochmiljö i Stockholms-Göteborgs-och Annex Det multilateralabiståndetsorganisationer.

Malmöregionerna.K. UD.

20.Kapitalkostnaderinom försvaret Nya fonner för 50.Bistånd genom internationellaorganisationer.

finansiell styrning.Fö. Annex Sverigeoch u-ländemai FN återblick. - en 2l.Personregistreringinom arbetslivs-.forsknings-och UD.

massmedieområdena. m.m. Ju. 51.Bistånd internationella organisationer. genom 22. Översyn av lagstiftningen träfrberråvara. Annex Särstudier. om UD. 23.Ett nytt BFR Byggforskningenpå90-talet. Bo. S2.Alkoholbeskattningen.Fi. - 2A.Visst gårdet an Del 2 och C. S3.Forskningoch teknik för flyget. Fö.

25.Frik0mmunförsöket.Erfarenheter av försökenmed 54. Skola skolbarnsomsorg en helhet. U. - en friare nämndorganisation.C.

26.Kommunalaentreprenader.Vad är möjligt En

analys av rättslägetoch det statligaregelverkets

roll. C.

27.Kapitalavkastningeni bytesbalansen.Tre

expertrapponer. Fi. 28.Konkurrenseni Sverige en kartläggning av konkur- rensförhållandenai 61 branscher.Del 1och C.

29.Periodiskahälsoundersökningarivissastatliga,

kommunalaoch landstingskommunalaanställningar.

C.

30.Särskolan -en primärkommunalskola.U.

31.Statensarkivdepåer.En utvecklingsplantill år 2000.

U.

32.Naturvårdsverketsuppgifter ochorganisation.M.

Statens

offentliga utredningar 1991

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Finansdepartementet

Personregistreringinom arbetslivs-,forsknings-och Finansielltillsyn. [2] massmedieomrâdena, m.m. [21] Sportsligoch ekonomiskutvecklinginom trav- och HIV-sminade ersättningför ideell skada.[34] - zaloppsponen.[7] Påföljdsfrägor.Frigivning från anstalt, m.m. [45] Beskattning av kraftföretag.[8]

Kapitalavkasmingeni bytesbalartsen. Tre expertrapporter. [27]

Utrikesdepartementet

Räknamedmiljön Förslagtill natur- och miljö- Statensroll vid främjande av export. [3] räkenskaper.[37] Bistånd genom internationellaorganisationer.[48] Räkna miljön med Förslagtill natur- och miljö- Bistånd genom internationellaorganisationer.Annex räkenskaper.Bilagedel. [38] Det multilateralabiståndetsorganisationer.[49] Alkoholbeskatmingen.[52] Bistånd genom internationellaorganisationer.Annex

Sverigeoch u-ländemai FN - en återblick. [50] Utbildningsdepartementet

Bistånd genom internationellaorganisationer.Annex Särstudier.[51] Särskolan -en primärkommunalskola.[30] Statensarkivdepâer.En utvecklingsplantill år 200. [31] Försvarsdepartementet Examination som kvalitetskontrolli högskolan.[44] Kapitalkostnaderinom försvaret.Nya former för Skola skolbarnsomsorg en helhet.[54] - finansiellstyrning. [20]

Brandenpå Sally Albatross.Den9-12januari 1990.[33] Arbetsmarknadsdepartementet

Forskningoch teknik för flyget. [53] Flykting- och immigrationspolitiken. [l] Spelreglemapå arbetsmarknaden. [13]

Socialdepartementet

Bostadsdepartemntet Utvärdering av SBU. StatensBeredningför Ut-värde- Ett nytt BFR Byggforskningenpå90-talet.[23] ring medicinskmetodik. [6] av Den framtidalänsbostadsnämnden. [43] Lokala sjukförsäkringsregister [9] lnformationensroll som handlingsunderlag styrning ochekonomi. [15]. Industridepartementet

Gemensammaregler lagstiftning,klassiñkationeroch - Översyn lagstiftningen träñberrävara.[22] av om informationsteknologi.[l6]. Forskningoch utveckling epidemiologi,kvalitetssä- Civildepartementet kring och Spris utvecklingsprojekt.[l7]. Affärstidema [10] lnformationssmikturför hälso-och sjukvården en - Aftärstidema.Bilagedel.[ll] utvecklingsprocess.[l8]. Ungdomarnaoch makten.[l2] Någrafrågor i anslutningtill en arbetsgivarperiodinom Visst gärdet an Del 2 och [24] sjukpenningförsäkringen.[35] Aborteradefoster, [42] Frikommunförsöket.Erfarenheter försökenmed av m.m. en friare nämndorganisation.[25] Handikapp,Välfärd, Rättvisa.[46] Kommunala entreprenader.Vad är möjligt En anrlys Pâ väg exempelpå förändringsarbeteninom av rättsläget och det statligaregelverketsroll. [26] verksamheterför psykisktstörda.[47] Konkurrenseni Sverige en kartläggning av konku- rensförhällandenai61 branscher.Del l och [28j Kommunikationsdepartementet Periodiskahälsoundersökningarivissastatliga. kom- Den regionalabil- och körkortsadministrationen. [14] munalaoch landstingskommunala anställningar.[29] Storstadens traftksystem. Överenskommelser om Ny kunskapoch förnyelse.[36] trafik och miljö i Stockholms-Göteborgs-och Malmöregionema. [19] Säkrareförare [39]

Statens 1991

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner ny organisation av stödet till myndigheteroch regeringskansli. [40] Marknadsanpassade service-och stabsfunktioner ny organisation stödettill myndigheteroch av regeringskansli. Bilagedel.[41]

Miljödepartementet Miljölagstiftningeni framtiden.[4] Miljölagstifmingeni framtiden.Bilagedel. Sekretariatetskartläggningochanalys.[5] Naturvårdsverketsuppgifteroch organisationÄ [32]

KUNGL. BIBL.

1991-07- 1 7

STOCKH