Att erövra omvärlden förslag till läroplan för förskolan : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

till för förskolan l

Förslag läroplan

i

av Barnomsorg och Skolakommittén l

Slutbånde

l sou 1997:157

i

b

än

w Statens offentliga utredningar

WW 1997: 157

g Utbildningsdepartementet

Att erövra omvärlden

Förslag till för förskolan

läroplan

Slutbetänkande

av

Barnomsorg och skolakommittén BOSK

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

Omslag: Gullström Westerberg Arkitektkontor.

Michel Laji

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20739-7 Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

SOUl997:1571

i

Till statsrådet Ylva

Johansson

Genom beslut den 22 augusti 1996 bemyndigade regeringen statsrådet Ylva Johansson att tillsätta kommitté med uppdrag att lämna förslag en till ett nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom 6 16 år dir.1996:61. Direktiven bifogas betänkandet, - se bilaga Kommittén antog namnet Barnomsorg- och skolakommittén, BOSK. Till att leda arbetet utsågs generaldirektören för Statens skolverk Ulf P. Lundgren. Som ledamöter har förordnats överdirektör Ann-Marie Begler, Socialstyrelsen och biträdande professor Gunilla Dahlberg, Lärarhögskolan i Stockholm. Sekreterare och biträdande sekreterare har varit programchefen för barnomsorg i Stockholm Margareta Nuder och fritidspedagog Ing-Britt Melin. Experterna Lars Andersson, Agneta Hellström och Pia Åkerlund har anlitats. En

facklig referensgrupp har

informerats kommitténs arbete. Vidare har kommittén hört forskare om och yrkesverksamma om synpunkter och erfarenheter med anledning av uppdraget. Ansvarig för produktionen för heloriginal har varit var Rauni Westin. Kommittén överlämnade sitt betänkande Växa i lärande. Förslag till läroplan för barn och 6- 16 å SOU 1997:21 till statsrådet Ylva unga Johansson den 14 februari 1997. Samtidigt kommittén arbetade som med förslag till nytt måldokument, utarbetade arbetsgrupp inom Uten

bildningsdepartementet ett förslag till förändring skollagen Samver-

av kan för utveckling, förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen DS om 1997:10, där tillämpliga delar bestämmelserna i socialtjänstlagen av om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt förskoleklassen har förts in i skollagen. Förslaget behandlas i propositionen Förskoleklass och andra skollagsfrågor 1997/98:6 som överlämnades till Riksdagen den 18 september 1997. Förslaget föreslås träda i kraft den l januari 1998. Regeringen beslutade den 13 februari 1997 i tilläggsdirektiv dir. 1997:30 att ge Barnomsorg- och skolakommittén fortsatt uppdrag. Uppdraget är att dels utarbeta förslag till måldokument även för den pedagogiska verksamheten i förskolan, dels göra översyn skollaen av gen utifrån de krav integrationen förskola, skola och skolsom ay barnsomsorg ställer och utifrån förslagen till måldokument för nya verksamhetema. Tilläggsdirektiven bifogas betänkandet, bilaga se I och med att Barnomsorg- och skolakommittén fick tilläggsdirelctiv har antalet deltagare utökats i kommittén med professor

Bengt-Erik

Andersson, lärarhögskolan i Stockholm, förskollärare Birgitta Kenne-

SOU1997: 1572

dy, Kalmar, professor Ingrid Pramling Samuelsson, Göteborgs Universitet samt utbildningschef Dick Samuelson, Kristianstad. Som sakkunniga har medverkat chefsjuristen vid Skolverket, Göte Appelberg kanskansliråden Lars Borg och Barbara Martin Korpi, Utbildningsdepartementet, och experter departementssekreterama Daniel Bäckman,

som Inrikesdepartementet, sektionschefen Louise Femstedt, Kommunförbundet samt departementssekreteraren Lars Svensson, Finansdepartementet, vilken ersattes departementssekreteraren Helene

senare av Ängmo, Finansdepartementet.

Till sekretariatet har anställts som biträdande sekreterare avdelningsdirektören Sigbrit Wollbrand och undervisningsrådet Eva Britt Östblom.

En parlamentarisk referensgrupp har även följt utredningsarbetet. Likaså har den fackliga referensgruppen infomerats om arbetet med detta betänkande, bilaga Som experter har kommittén anlitat bitr

se professor Birgitta Knutsdotter Olofsson Sigtuna, docent Gunni

em Kärrby, Göteborgs Universitet, lektor Jan-Erik Johansson, Göteborgs Universitet, lektor Caroline Liberg, Uppsala Universitet, vice stadsjurist Anette Ottebom, professor Gunnar Åsén samt psykolog Margareta Öhman. Ansvarig för heloriginal har varit kommittéassistent Berit Jigvall.

Kommittén har också haft samråd med Skolkommittén, Läs- och skrivkommittén, Utredningen funktionshindrade elever i skolan,

om

Kommittén för föräldrautbildning samt kommittén för Gymnasieskolans

utveckling. Stockholm den 3 november 1997

Ulf P. Lundgren

Andersson Ann-Marie Begler

Bengt-Erik

Gunilla Dahlberg Birgitta Kennnedy

Ingrid Pramling Samuelsson Dick Samuelson

/Margareta Nuder Ing-Britt Melin Sigbrit Wollbrand Eva Britt Östblom

i

Innehållsförteckning

Inledning

I BAKGRUND OCH MOTIV

1 Förskolan och förskolepedagogikens framväxt l l Sekelskifte

.

1.2 Den tidiga förskolepedagogiken 10

1.3 Pionjärerna och idéerna 12 1.4 Den kvinnliga professionen 15 1.5 Socialpolitiken och barnomsorgen 16 1 Bamstugeutredningen 18 1.7 Den svenska förskolemodellen 23 1.8 Förskola för alla barn 24 1.9 Pedagogiskt program för förskolan 25 1.10 Privatisering, decentralisering och rationalisering 28 l.l l Integration förskola skola skolbarnsomsorg 32

- - 1.12 Barnen utanför förskolan 34 l .13 Sammanfattning 35

2. Att erövra omvärlden 39 2.1 Lärande i förskolan 40 2.2 Kunskap och lärande 49 2.3 Det pedagogiska arbetet och den pedagogiska

miljöns betydelse 52 2.4 Ett gemensamt pedagogiskt synsätt 54

3. Viktiga aspekter som grund för läroplansförslaget 57 3.l Föräldrasamarbete och inflytande 57 3.2 Flickor och pojkar i förskolan 63 3.3 Miljöarbete i förskolan 69 3.4 Förskolan i det mångkulturella samhället- likhet

-

möjlighet- olikhet 73

- 3.5 Barn och kultur 78 3.6 Barn med behov av särskilt stöd 82 3.7 Multimedia i förskolan 85

3.8 Utvärdering och kvalitetsutveckling 87

Bestämmelser om förskoleverksamheten, Skolbamsomsorgen och skolan 101 4.1 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 102 4.2 Skolan 108 4.3 Sammanfattning 114

II FÖRSLAG

Nytt måldokument Läroplan för förskolan 117

- 5.1 Vad är en läroplan 117 5.2 Läroplan för förskolan kommitténs överväganden 121

-

6.6 Ändring av definitioner inom förskoleverksamheten

och skolbamsomsorgen 162

Sammanfattning av kommitténs förslag samt konsekvenser 167 7.1 Måldokument för förskolan 167

7.2 Översyn skollagen 168

av 7.3 Översyn av definitionerna inom

förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen 174 7.4 Kostnader 174 7.5 Förskolan barnen och framtiden 176

Reservationer och särskilda yttranden 179

Bilagor Bilaga Kommittédirektiv 187 Bilaga Kommittédirektiv tilläggsdirelctiv 195

Bilaga Referensgrupper

Inledning 1

Inledning

Växa i lärande. till för barn och

Förslag läroplan

6-16 år.

unga

I regeringsförklaringen i mars 1996 fastslogs att förskolan, skolan och skolbamsomsorgen skall integreras för att förbättra grundskolans första viktiga år. Ett första steg i detta integrationsarbete var att ta fram ett samlat måldokument för den del av förskolan som rör sexåringama, den obligatoriska skolan och skolbarnsomsorgen. Den 14 februari överlämnade Barnomsorg- och skolakommittén betänkandet Växa i lärande. Förslag till läroplan för barn och unga 6-16 âr. I direktivenz sägs att:

Läroplanens grundläggande principer och utformning bör bestå. När måldokumentet utformas bör kommittén ta hänsyn till att det är obligatoriskt för barn att gå i skolan medan det är frivilligt att delta i barnomsorgens verksamhet.

Barns tidiga lärande del det livslång lärandet samt försko-

som en av lans, skolans och fritidshemmmens viktiga uppgifter att skapa likvärdiga livsvillkor för barns lärande framhålls i direktiven. En utgångspunkt för att ta fram det samlade måldokumentet var att arbetet i de samlade verksamheterna alltmer bedrivs i arbetslag med skilda personalkatego-

kompletterar varandra. rier som

I betänkandet genomgång och jämförelse mellan barnom-

görs en sorgens och skolans utveckling och styrfunktioner. Kommittén konstaterar att det finns avgörande skillnader i utfonnandet av styrningen i fråga förskolans pedagogiska program och skolans läroplan.

om

Några av de senaste årens utvärderingar av samverkan mellan förskola-skola-skolbamsomsorg redovisas, liksom en kortare intemationell utblick över hur barnomsorgen utfonnats i Skandinavien och övriga Europa.

Ett utredningens huvudtema är Två traditioner en skola. Ut-

av gångspunkten för resonemangen är att barnomsorgen och skolan har en gemensamma värdegrund men att det ändå finns tydliga skillnader i

l SOU 1997:21: Växa i lärande. Förslag till läroplan för barn och 6-16 år.

unga Stockholm, Utbildningsdepartementet. 2Kommittédirektiv 1996:61: Pedagogisk verksamhet för barn och ungdom 6-16 år. Stockholm, Utbildningsdepartementet.

2 Inledning

synen på barnet. Bamomsorgen värnar om helhetssynen på barnet och tonvikten läggs vid hela barnet. Integration och kontinuitet löper

som en röd tråd genom verksamheten. Det handlar om omsorg om hela barnet, hela dagen för alla barn i förskolan på lika villkor i en jämn kvalitet över hela landet.

Även i skolan finns ett för hela barnet och strävan

ansvar en mot social fostran och utveckling. Bamcentreringen har dock yttrat sig på ett annat sätt i skolan. Verksamheten i skolan handlar i grunden åter-

om skapande av den rådande kulturen och den kunskap samtiden

som anser vara väsentligt.

Framtidsinriktningen är således tydligare i skolans verksamhet. Skolan är ämnescentrerad. Skolämnenas innehåll har till stor del bestämts av andra än barnen och de unga, medan barnen i förskolan har större möjlighet att själva välja innehåll och uttrycksformer.

Kommittén betonar att den pågående integrationen och samverkan mellan förskola och skola handlar om ett möte mellan två olika traditioner och kulturer. Ett samspel som i sig inrymmer många svårigheter. För att få till en utveckling samarbete måste förändringsarbetet

genom ta sin utgångspunkt i en gemensam syn på barnet, på kunskap och på lärande. Ett gemensamt måldokument som ligger till grund för den

pedagogiska verksamheten är ett första steg i ett sådant utvecklingsarbete. Men det är inte tillräckligt. Därtill behövs ett levande samtal kring grundläggande centrala begrepp för verksamheten.

I kapitlet De centrala begreppen behandlas bildning, kunskap, lärande och undervisning vilka ger grunden till förslaget till läroplan. I detta kapitel förs även en diskussion om skolans uppdrag.

Skolan korn till i ett kunskapsfattigt samhälle. Dagens samhälle är infonnations- och kunskapsrikt. Skolan har allt för barns

större ansvar uppväxttid vilket kräver mycket av samarbete med föräldrarna. Kostnaderna for det offentliga skolväsendet har vuxit och behöver ständigt omprövas. Detta innebär sammantaget, menar kommittén, nya krav på det offentliga utbildningsväsendet. En sådan omdaning och utveckling av nya former, metoder, arbetssätt och nya vägar för att bruka och använda kunskap, pågår.

Läroplansförslaget innebär bl a en vidgad syn på undervisning mot ett pedagogiskt förhållningssätt i syfte att nå ett aktivt lärande. En sådan vidgning av begreppet undervisning kommer att kräva ett utnyttjande av olika kompetenser i skolan. Detta innebär i sin tur att arbetet formas i arbetslag som arbetar mot gemensamma mål och har

en gemensam praktik. Hur väl målen nås måste följas och därmed också omprövas. Det handlar om att äga målen i bemärkelsen att ha ett inflytande över hur de formas och konkretiseras. Processen kan beskrivas som en del-

SOU 1997: 157 Inledning 3

tagande målstyming. Kommittén ser också därför arbetslagsmodellen som en viktig förutsättning för utveckling.

Kommittén föreslår att läroplanen skall gälla för den pedagogiska verksamheten för barn och unga 6-16 år.

Samverkan för Om förskolan, skolan

utveckling. och skolbamsomsorgen

Parallellt med Barnomsorg- och skolakommitténs utredning har en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet lagt fram betänkandet Samverkan för utveckling I betänkandet föreslås att bestämmelserna i

socialtjänstlagen 1980:620 om förskoleverksamhet och skolbamsomsorg med undantag för bestämmelserna i 15 § om förskola för

sexåringar så gott som oförändrade förts in i skollagen 1985:1100.

- Arbetsgruppen föreslår vidare att förskolan för sexåringar, skall utgöra en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och att bestämmelserna om detta förs in i ett nytt kapitel i skollagen. I syfte att underlätta den eftersträvade integrationen föreslås vidare att förskollärare och fritidspedagoger skall få undervisa i skolan.

Förskoleklasser och andra

skollagsfrågor

I regeringens proposition Förskoleklass och andra skollagsfrågor 1997/98:6 föreslås att bestämmelserna om förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen i socialtjänstlagen 1980:620 inarbetas i ett nytt kapitel, 2 a kap. Skollagen 1985:1100. Den sexårsverksamhet som bedrivs inom för förskolan, enligt 15§ socialtjänstlagen, skall

ramen bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Skolforrnen skall benämnas förskoleklass. Möjligheten att dela upp verksamheten under två år den s.k. glesbygdsmodellen tas bort. Bestämmelserna om förskoleklass skall återfinnas i ett nytt kapitel, 2 b kap., i skollagen.

En kommun skall på begäran av barnets vårdnadshavare kunna

- besluta att skjuta upp skolplikten till den hösttemiin det år barnet fyller åtta år, om det finns särskilda skäl uppskjuten skolplikt.

I propositionen föreslås vidare att förskollärare och fritidspedagoger får undervisa i det offentliga skolväsendet. Även för dessa yrkeskatego-

3Ds 1997:10: Samverkan för utveckling. Om förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen. Stockholm, Utbildningsdepartementet.

4 Inledning

reier skall det krävas att de har utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva.

Förskoleklassen skall omfattas av samma sekretess som grundskolan och motsvarande skolformer. Detsamma skall i huvudsak gälla beträffande skolbamsomsorgen. För förskoleverksamhet skall sekretess gälla för uppgifter enskilds personliga förhållanden, om det inte

om en står klart att uppgifterna kan röj as utan att den som uppgifterna rör eller någon honom närstående lider men.

Propositionen innehåller även förslag om att kommunerna skall ha hand tillståndsgimingen för enskild förskola, förskoleklass, integ-

om rerad skolbarnsomsorg eller fritidshem. I propositionen föreslås bl.a. skärpningar och förtydligande skollagen som stöd för det lokala ar-

av betet mot mobbning.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1januari 1998. De kommuner

före ikraftträdandet har tillämpat den s.k. glesbygdsmodellen föresom slås få möjlighet att till och med den 30 juni år 2000 dela upp utbildningen i förskoleklass på två år.

och skolakommitténs

Barnomsorg-

tilläggsdirektiv.

Regeringen beslutade den 13 februari 1997 ge tilläggsdirektiv tillBarn-

och skolakommittén. Det nya utredningsuppdraget omfattar omsorgdels att utarbeta ett förslag till måldokument för den pedagogiska verksamheten i förskolan, dels att göra en översyn av skollagen.

I direktiven anförs att förskolan omfattar allt större andel alla

en av barn och spelar viktig roll för deras utveckling och lärande. Försko-

en lans principer och värderingar när det gäller den pedagogiska verksamheten skall fortsatt utgöra utgångspunkten vid utformandet av måldokumentet. Lekens betydelse för barns sätt att tillägna sig kunskaper och erfarenheter och den tidiga språkutvecklingens centrala betydelse för barns läs- och skrivutveckling poängteras i direktiven. Likaså

senare framhålls att omvårdnad och ingår i förskolepedagogiken med

omsorg utgångspunkten att inlärning och utveckling ständigt sker- inte bara, eller huvudsakligen i arrangerade inlämingssituationer. Förank-

ens ringen i närmiljön med anknytning till barns egna erfarenheter och det temainriktade arbetssättet samt föräldrasamarbetet framhålls i direkti-

liksom förskolans betydelse för frågor om demokrati och empati. ven,

Det sägs vidare att måldokumentet bör kunna vara vägledande för andra verksamheter än förskolan, t.ex. familjedaghemmen, den öppna förskolan och barn på sjukhus. I syfte att stärka förskolans pedagogiska

SOU 1997: 157 Inledning 5

roll bör måldokumentets struktur och innehåll underlätta planeringen och göra verksamheten tillgänglig för uppföljning och utvärdering mer mål. Kommittén skall även överväga måldokumentets formella staav tus. Integrationen förskola, skola och skolbarnsomsorg samt nya måldokument för verksamheterna får konsekvenser för lagstiftningen. Socialtjänstlagen och skollagen är två skilda lagkomplex som vuxit fram utifrån delvis olika traditioner och synsätt. Kommittén har därför fått i uppdrag att även göra övergripande översyn skollagen med en mer av utgångspunkt i vad bäst från den lokala bedömningen som anses vara och för att underlätta kommunernas utvecklingsarbete inom bamomoch skola. sorg Begrepp undervisning och skola/skolfonn skall analyseras. Visom dare skall kommittén överväga det finns skäl att ändra definitionerom inom förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen. Likaså skall na utredas det finns skäl att precisera rektors ansvar for barn i förskoom lan på liknande inom det obligatoriska skolväsendet. sätt som Kommittén skall även överväga vilken roll skolplanema skall ha för förskolan. Eventuella organisatoriska konsekvenser kommitténs förav slag skall analyseras. Kommittén skall beakta de förslag som presentei betänkandet Samverkan för utbildning DS 1997:10 Uppdraget ras skall redovisas senast den 1 november. Se bilaga

Kommitténs arbetssätt

Kommittén har haft nio sammanträden. Tre sammanträden har genomförts med den parlamentariska samtliga riksdagspartier, fyra gruppen sammanträden har genomförts med den fackliga referensgruppen Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Skolledama, Svenska Kommunalarbetarförbundet, Svenska Psykologförbundet, TCO, samt sju sammanträden med experterna. Se bilaga Vidare har sekretariatet hört forskare, praktiker och experter i form intervjuer, samtal och texter. Ett heldagsseminarium forskning av om kring förskolpedagogik och förskolans mål har hållits vid Göteborgs Universitet. Deltagare praktiker, experter och forskare. var

6 Inledning

Uppläggning av betänkandet

Betänkandet är indelat i två delar. Del ett inleds med historisk bak-

en grund av Förskolan och förskolepedagogikens framväxt med bl.a.

en jämförelse mellan förskolans och skolans pedagogiska utveckling

samt förskolans framväxt och utveckling inom den social- och familjepolitiska traditionen. Det centrala kapitletAtt erövra omvärlden utgår från barnet och den nödvändiga leken för barns växande och lärande. Vi tar också här upp den tidiga språkutvecklingen i tal, skrift och läsning. Lärandet behandlas även i detta kapitel avslutas med diskussion

som en om ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt.

Kapitel tre Viktiga aspekter grund för läroplansförslaget lyfter

som fram särskilda motivtexter till läroplansförslaget. Dessa är Föräldrasamarbete och inflytande, Flickor och pojkar i förskolan, Miljöarbete i förskolan, Förskolan i det mångkulturella samhället-likhet-olikhetmöjlighet, Barn och kultur, Barn med behov särskilt stöd och Mul-

av timedia i förskolan. Kapitlet avslutas med Utvärdering och kvalitetsutveckling.

Kapitel fyra är det sista kapitlet i andra delen betänkandet och

av behandlar Bestämmelser om förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan.

Betänkandets andra del innehåller kommitténs förslag samt konsekvenser av förslagen. Kapitel fem är Nytt måldokument Läroplan för

förskolan inleds med ett avsnitt begreppet läroplan, läroplanemas

om utveckling inom skolväsendet och motiv till förslag till läroplan för förskolan. Kapitel sex Översyn skollagen och det sista kapitlet tar

av upp Sammanfattning av kommitténs förslag samt konsekvenser.

I

Del

BAKGRUND OCH MOTIV

SOU 1997: 157 Kapitel 1 7

1 Förskolan och

framväxt

förskolepedagogikens

I regeringsförklaringen i 1996 slås fast att förskolan, skolan och mars skolbamsomsorgen skall integreras. Den l juli 1996 överfördes ansvaret för den centrala administrationen för barnomsorgen inom regeringskansliet från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. Bestämmelserna barnomsorgen i socialtjänstlagen överförs den l jaom nuari 1998 till skollagen och samtidigt övertar Skolverket tillsynsansvaret från Socialstyrelsen och Länsstyrelserna. Förändringen har sin grund i den politiska viljeinriktningen att all pedagogisk verksamhet, syftar till att fostra och stödja barn och som ungdomar i deras utveckling och lärande bör ses som en helhet. Ett första steg att ta fram ett samlat måldokument för förskolan för sexvar

åringar, grundskolan och skolbamsomsorgenf

I den socialpolitiska miljö som barnomsorgen, såväl juridiskt som organisatoriskt tillhört, har den varit hömstenama i familjepolitien av ken för förvärvsarbetande och studerande föräldrar. Detta har till stor del präglat utbyggnaden förskolan. En utbyggnad som bidragit till av ökad jämställdhet mellan kvinnor och män men också varit nödvändig för samhällets behov arbetslcraft. Sverige har i dag en förvärvsfreav kvens för kvinnor världens högsta. Under de senaste desom är en av cennierna har också förskolans pedagogiska roll och betydelse för barns utveckling och lärande allt mer uppmärksammats. Förskolan institution och förskolans pedagogik har en lång som historia. En historia till viss del löper med skolans historia som samman och till vissa delar har utvecklats fristående från skolans pedagogiska utveckling. När förskolan och skolan integreras innebär det att två pedagogiska traditioner skall och berika varandra. vävas samman

1.1 Sekelskifte

Under decennierna runt förra sekelskiftet formades nya tankar om en pedagogik och skola skulle skapa det framtida samhället och en som den framtida moderna människan. Den pedagogiken eller den pronya gressiva pedagogiken del modemiteten; del av det modervar en av en

4SOU 1997:21: Växa i lärande. Förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år. Stockholm, Utbildningsdepartementet.

8 Kapitel 1

samhället och det moderna tänkandet. År 1900 Ellen Key na utgav 1849-1926 boken Barnets århundrade Den traditionella fostran i hem och skola var själsdödande och begränsande, hävdade Key. Uppfostrans mål måste vara att "dana nya människor, vandrare på nya vägar, tänkare av nya tankar."

Det samhälle som växte fram ett samhälle i stark omvandling.

var Emigration och demografiska förändringar, industrialiseringen

och urbaniseringen under 1800-talet bildar bakgrunden. Lönearbete och demokratiska styresformer ändrade människans livsvillkor. Ett framtida teknologiskt och rationellt samhälle syntes vara möjligt att forma. I denna nya värld kunde människan välja. Det ett skifte från det giv-

var na till det möjliga. 1900-talet blev ett samhälle där utbildning och

arbete knöts till varandra och inte minst utbildning och arbetsmarknad. Lön kom alltmer att sättas efter utbildningsnivå. Kopplingen mellan utbildning och arbete innebar också att utbildning blev ett politiskt fördelningsinstrument. Med demokratins framväxt blev utbildningen också ett instrument för att skapa den nya demokratiska människan

En av förgrundsgestaltema inom den nya pedagogiken eller progressivismen, som framträdde vid sekelskiftet, John Dewey 1859-

var l952. Dewey menade liksom Key att barnens tidiga verksamhetslust skulle tas tillvara. Dewey pekade på framför allt fyra behov som tar sig uttryck i barns självverksamhet; 1. the interest in conversation

or communication, the interest in making things, or constructions, the interest in inquiry, or finding out things, the interets in attistic

expression.7 Deweys aktivitetspedagogik utgick från att barnen genom sina handlingar och intressen skulle lära genom organiserad handledning; Learning by doing.

5Key, E. 1996: Barnets århundrade. Stockholm, Infonnationsförlaget. Omarbetad nyutgåva. 6 Jfr. Feinberg, W. 1975: Reason and Rethoric, The Intellectual Foundations of the 20th Century Liberal Educational Policy. New York, John Wiley Sons. 7Dewey School and society. New York, MacMillan Company.

Kapitel 1 9

Kärnan i Deweys filosofi koncentreras kring begreppen individ, samhälle och nytta Pedagogikens utgångspunkt är individen Utbildningen skall möjliggöra att individen kan få organiserade erfarenheter. Det moderna samhället, såg Dewey som ett osynligt samhälle, vilket utbildningen måste synliggöra." Grunden för Deweys pedagogik och filosofi låg i pragmatismen. För att förstå grundläggande begrepp måste vi förstå hur de används. Det estetiska tänkandet har en betydande roll i hans ñlosoñ, liksom erfarenhetsbegreppet. Deweys organistiska människouppfattning, med dess bakgrund i hegelianism och darwinism, framträder inte minst i hans i uppfattning konsten och det konstnär-

om liga skapandet, där människans förhållande till sin inre och yttre värld tar gestalt.

Deweys arbeten har stått i fokus for den pedagogiska diskussionen under hela 1900-talet och hans idéer har varit en inspirationskälla i strävandena att förnya pedagogisk verksamhet för barn i olika åldrar. Det just i den nya moderna pedagogiken som skolans och försko-

var lans traditioner löpte för att sedan åtskilj as.

samman

8Jfr Lundgren, U.P 1979, 1981, 1983, 1989: Att organisera omvärlden. Stockhol, Liber, Hartman, S. Lundgren, U.P. 1980: Individ, skola och samhälle. Pedagogiska texter av John Dewey. Stockholm, Natur och Kultur. Lundgren, .P. John Dewey in Sweden. Notes Progressivism in Swedish Education 1900-

on 1945. In Goodson, ed.: International Perspectives in Curriculum History. London: Croom Helm. 1987. Lundgren, U.P. Pedagogik och psykologi. In Thuen, H. Vaage, S 1989, 1995. eds.: Oppdragelse til det moderne. Emile Durkheim, George Herbert Mead, John Dewey, Pierre Bourdieu. Oslo. Universitetsforlaget. 9Samtidigt måste detta påstående också speglas mot hur individens lärande uppfattades inom den herbartianska pedagogiken. Jfr. t.ex. Seguel, M.L. The Curriculum Field. Its formative years. New York: Teachers College Press. Columbia University. 1966:. Se också. Stormbom, J 1986: Pedagogik och didaktik: den herbartianska grunden. Lund. CWK/Gleerup. Liber forlag. 1°Se Dewey, 1938: Experience and Educati0n.New York: MacMillan Company.

Se Dewey, J.l916: Democracy and Education. New York: MacMillan Company. Se också: Feinber, W. Feinberg, E 1979: The Invisble and lost Community of Work and Education. Stockholm, Högskolan för lärarutbildning. Reports on Education and Psychology. No Z Jfr. Pierce, W.S. 1974: Pragmatism. New York: New American Liberary. Första upplaga 1907. 3 Dewey, 1925, 1971: Experience and nature och 1934 1959: Art as an experience, Lasalle Illinois: Open Court. Orginal 1925.

10 Kapitel 1

1.2 Den

tidiga förskolepedagogiken

I förskolans historia är det främst två pedagoger tankar och arbete fått

vars betydelse för småbarnsinstitutionernas utveckling. Det är Owen i England 1771-1858 och Fröbel i Tyskland 1782-1852.

Av dessa två är det förmodligen Fröbel haft det största infly-

som tandet på den svenska förskolepedagogiken. Fröbel liksom Owen tog starkt intryck av de tankar om pedagogik som formats Pestalozzi

av 1746-1827. Det finns ännu spår av Fröbels pedagogik i förskolan. I denna pedagogik har leken en central roll för barnets utveckling. Fröbel menade att Kindergarten, som han kom att kalla sin lek- och sysselsättningsanstalt, skulle dana fria människor." Ordet trädgård indikerar just växandet, men inte det fria växandet utan det ordnade odlandet. Förutom leken var det lärandet om naturen, odling av växter och hemmets fostran som var utmärkande drag i Fröbels pedagogik. Han framställde vad som kom att kallas Fröbelgåvor, ett lekmaterial utformat efter de geometriska grundformema. Fröbelgåvor fanns i svenska daghem och lekskolor ända in på 1950- och l960-talet.

Pestalozzi har en central roll i pedagogikhistorien. Hans arbeten kom att bana vägen för arbetsskolan och är en av grunderna för den nya pedagogiken. Pestalozzi var till viss del influerad Jean Jacques

av Rousseau 1712-1778. Det finns en idémässig relation mellan Rousseau och Fröbel över Pestalozzi. I Pestalozzis pedagogik liksom iFröbels finns också ett nytt bildningsideal den fria människans danande." Tydligast kommer detta bildningsideal till uttryck i en artikel från 1784 i Berliner Monatsschrift, där Kant skriver om människans förmåga att styra sig själv. Upplysning är" skriver han, människans utträde ur sin självförvållade omyndighet. Kant knyter termen bildning till upplysning och till den frihet upplysningen ger.

Bildningsdiskussionen under 1700- och l800-talen kom att få olika inriktningar. Pestalozzi hävdade till exempel ett bildningsbegrepp som omfattade alla, medan Humboldt 1767-1835 menade att bildning

var något som endast berörde de som skaffade sig en högre utbildning. Även Humboldt menade dock att bildning syftade till frihet. Det

var genom att studera vetenskapema, som eleven kunde frigöra sig, bli myndig och finna sitt eget omdöme. Det nyhumanistiska gymnasiet, som kom att bli en modell för det svenska gymnasiet, grundades på ett sådant program.

Se vidare Liedman, S-E. 1997: I skuggan avframtiden, Modernitetens idéhistoria. Stockholm, Bonnier Alba. Sid 24. s Se SOU 1992:94: Skola för bildning. Stockholm, Utbildningsdepartementet.

Kapitel 1 ll

Det intressanta här är att Fröbel knyter an till sitt program för kindergarten till bildningsdiskussionen och därmed till den frambrytande modemiteten. Förskolepedagogiken korn via Fröbel att ha sina rötter i Pestalozzis uppfattning bildning, medan den svenska skolan idéom mässigt kom att ha sina rötter i Humboldts bildningstankar. Fröbel arbetade för att väcka intresse och förståelse hos kvinnorna för sina idéer. Han menade att bamträdgården inte skulle ersätta hemett komplement. Han ordnade också kurser för kvinmet utan ses som och uppmanade till bildandet föreningar för uppfostran. Verknor av samheten stöddes den tyska politiska vänstern. Detta sågs utav tyska av med stöd både den katolska och protestantiska kyrkan, som staten, av den traditionellt patriarkala familjen. När verksamheten påett hot mot gått tiotal år förbjöds Kindergarten i hela Preussen av myndigheterett Till och med Kindergarten uppfattades som så samhällsomstörtande na. revolutionsåret 1848 att den förbjöds. Henriette Schrader-Breymann 1827-1899 kom att bli Fröbels arv- Hon tog initiativ till att utbilda lärare och grunda Volkskindertagare. institution för fattiga barn i Berlin. Hennes pedagogiska progarten, en blev under lång tid modellskapande för förskolan. I Volkskindergram kunde barnen hela eller halva dagen och en lärarinna tog garten vara omhand 15-20 bam. Schrader utvecklade även den så kallade ar-

betsmedelpunkten Monatgegenstande för innehåll och arbetsmetodik

i den pedagogiska verksamheten. Arbetsmedelpunkten innebar att man skulle hålla det pedagogiska arbetet med utgångspunkt i ett samman och ämne under längre tid, ofta till en hel månad. samma upp De pedagogiska idéerna från England och Tyskland fick fäste även i Norden. År 1836 startade den första småbamsskolan i Sverige, bland inspirerad Owens och Wilderspins Infant school, som hade annat av spridits snabbt Europa. I Frankrike kom de att benämnas crêche över eller salle d asile, i Tyskland Bewahranstalt, i Norge Børneasyl, för att några exempel. I Sverige finner vi influenser från flera olika nämna håll, vilket avspeglar sig i de olika benämningama: Småbamsskola, Bamkrubba, Barnasyl och Skyddsskola.

6 Allen, A.T. 1991: Feminism and motherhood in Germany. 1800-1914, New Brunswick, New Jersey: USA, Rutgers University Press. 7 Simmons-Christenson, G. 1977: Förskolepdagogikens historia. Natur och

Kultur. Sid 80. 18Holmlund, K. 1996: Låt barnen komma till Förskollärarna och kampen oss. småbarnsinstitutionerna 1854-1968. Umeå, Umeå Universitet, Pedagogiska om institutionen.

12 Kapitel 1

1.3 Pionjärerna och idéerna

Till förgrundsgestaltema inom den tidiga svenska förskolepedagogiken hör Anna Whitlock 1852-1930 och Anna Eklund 1872-1942. Anna Whitlock drev frågan om kvinnors rösträtt och startade samskola i

en Stockholm, där det fanns en liten Kindergarten lekklass. Anna

- en Eklund anses vara den som startade den första egentliga Kindergarten eller bamträdgården i Stockholm 1896. Hon öppnade i anda

samma en förberedande skola och en högre flickskola, Elementarskolan för unga flickor. Denna skola antog namnet Fröbelseminariet 1897 och tog emot elever för utbildning till bamträdgårdsledarinnor. Fröbelseminariet kom senare att heta Margaretaskolan 1908/1909 och utvecklade den första utbildningen med inriktning på barn i förskoleåldern.

Viktiga pionjärer inom förskolehistorien är också Ellen 1874-1955 och Maria Moberg 1877-1948. Tillsammans bildade systrarna Moberg en förening med vars stöd de 1901 kunde öppna Folkbarnträdgården i Norrköping, som tog emot fattiga föräldrars bam. 1918 bildades Svenska Fröbel-Förbundet. Initiativtagare Anna Wahrburg

var 1881-1967 som med sitt sociala patos drev förändringar de under-

av måliga bamkrubboma i industristädema. Den första bamkrubban startades av Magnus Huss 1854 på Kungsholmen i Stockholm. Kungsholms Västra drivs ännu idag som daghem. Ellen Moberg inventerade 1936 landets bamkmbbor och bamträdgårdar och påvisade oacceptabla förhållanden. Rapporten blev underlag för den första statliga utredningen om förskolan i Sverige. Men det skulle dröja ända till efter andra världskriget innan staten på allvar började engagera sig i förskolans utveckling.

Förutom Margaretaskolan i Stockholm, fanns år 1935 ytterligare fyra förskoleseminarieri landet; Fröbelinsitutet i Norrköping 1902, förskoleseminariet i Örebro 1903, Uppsala 1912 och Södra KFUK Pedagogiska institutet i Stockholm som startades 1934 Carin Ulin

av 1886-197l.2° Hon var tillsammans med Stina Sandelsz 1908-1990 den första som disputerade inom det förskolepedagogiska området. Deras forskning kom under flera decennier att användas inom svensk förskollärarutbildning. Det är dock först under vårt sekel förskolan kom att större

som en omfattning och som förskolepedagogiken utvecklas. Den fröbelska

pedagogiken lade grunden och med den fanns tradition knöt till

en som an

9 SOU 1938:20: Barnkrubbor och barnkolonier. Socialdepartementet, Stockhohn. 2°Ulin, C. 1949: Från spädbarn till skolbarn. Utvecklingspsykologiska studier i barnens egen miljö. Stockholm, Natur och Kultur. 2 Sandels, 1945: Barnträdgården en handbok. Stockhohn, Natur och Kultur.

Kapitel J 13

det pedagogiska idéprogram började formas kring sekelskiftet.

som Progressivismen bygger på en rationell tanke. I detta tänkande var det naturligt att vetenskapen skulle ge en grund för handlandet. Det var väsentligt att erfarenheter systematiskt prövades. För att utveckla utbildningen måste den ständigt prövas och värderas. Dewey startade tillsammans med sin hustru Alice Chipman Dewey 1896 en försöksskola vid universitetet. Försöksskolan konkretiserade tanken på hur pedagogisk kunskap kan utvinnas genom väl upplagda försök och genom utvärdering.

Den progressiva pedagogiken och John Deweys tankar hade introducerats i Sverige i början 1900-talet. Inflytandet inte minst i

av syns 1919 års undervisningsplan för rikets folkskolor. Reformpedagoger

Lighthart 1859-1916 och Kerschensteiner 1854-1932 besökte i som början seklet Sverige. Framförallt kom Kerschensteiners arbetsskola

av att introduceras och mycket den pedagogiska debatten kom att

av handla arbetsskolans idéer. Under 1920- och 1930-talen kom be-

om greppet aktivitetspedagogik att bli centralt i den pedagogiska diskussio-

Ester Hermansson, lärare i Göteborg, och Elsa Köhler från Östernen. rike korn att bli centralfigurer inom aktivitetspedagogiken. Ester Hermansson sakkunnig i 1946 års skolkommission.

blev senare

Inom förskolan kom den pedagogiken att utvecklas vidare,

nya framför allt med bas i den bampsykologi, som under 1920-talet började utvecklas i Europa. Med utgångspunkten att pedagogiken skulle utvecklas med vetenskapen grund var det naturligt att den bampsy-

som kologiska forskningen kom att få en central roll inom förskolepedagogiken. Elsa Köhler och bampsykologen Charlotte Bühler 1893-1974 blev här forgrundsfigurcr. Elsa Köhler 1879-1940 ledde seminarier och fortbildning för svenska och norska lärare. Hon utgav 1936 boken Aktivitetspedagogikf i vilken hon presenterar det aktivitetspedagogiska tänkandet. Hon uvecklade också tankarna kring det "fria skapandet och verkade för att verksamheten inte skulle delas upp i olika ämnen eller utgå från olika ämnesområden enligt arbetsmedelpunktens idé, utan i stället hållas till helheter utifrån ettintressecentrum. El-

samman

Se vidare: Hartman, S. Lundgren, U.P. 1980: Individ, skola och samhälle. Pedagogiska John Dewey. Stockholm, Natur och Kultur.

texter av 23Se Herrnannson, E. 1974: Upplevelser och påverkan. Stockholm, Sveriges lärarförbund. Pedagogiska skrifter 256. 24Köhler, E 1936: Aktivitetspedagogik. Stockholm, Natur och Kultur.

14 Kapitel I

sa Johansson lärarutbildare vid Fröbelseminariet i Norrköping, beskriver arbetssättet så här:

Intressecentmm skall uppstå av sig själv i barngruppen, kanske inom en

oförutsedd händelse eller, där barnen tydligt visar sitt intresse för saken.

Inom aktivitetspedagogiken utgjorde dokumentation och värdering av den pedagogiska processen centrala temata. Temata, som också återkommer i dagens pedagogiska diskussion. Den politiska utvecklingen i Europa innebar dock att de progressiva pedagogiska rörelserna dog ut. Under nazismens terror försvann också Elsa Köhler.

Med refonnverksamheten på 1940- och 1950-ta1en återkommer dock delar av det progressiva pedagogiska tänkandet. Elever till Köhler

1947 ut boken Vårt arbetssätt 26som kom att betyda mycket i lägav rarutbildningen.

Alva Myrdal blev 1935 rektor för det nya Socialpedagogiska institutet i Stockholm. Samma år gav hon ut boken Stadsbarm" som hon skrev på uppdrag HSB-rörelsen i Stockholm. HSB-rörelsen hade

av börjat öppna leksktugor i anslutning till bostadshus. Såväl Dewey som psykologen Arnold Gesell 1880-1961 med sina utvecklingspsykologiska teorier om behavior patterns inspirerade Alva Myrdals tänkande kring förskolans pedagogik. Alva och Gunnar Myrdal gav 1941 ut boken Kontakt med Amerika. I den finns ett omfattande avsnitt med rubriken Uppfostran isamhällets mitt.

Gesell har haft ett utomordentligt stort inflytande över den svenska förskolepedagogiken. Hans teorier och forskningsresultat var bland de mest använda i förskollärarutbildningen ända fram till Bamstugeutredningen i början på 1970-talet. Barns beteende beror på utvecklingen av den inre mognaden, menade Gesell. Fostran bör därför vara avvaktande och invänta mognaden. De typiska beteendemönstren delades in i fyra kategorier; motoriskt, adapativt, språkligt och personligt-socialt beteende. Det sociala barnet ser vi vid omkring fyra årsåldern. Då först har

25Johansson, J-E. 1983: Svensk tillbakablick. Socialstyrelsen. Kompletterande material till pedagogiska program. Stockholm Liber förlag, Sid 15 26Falk, K. Glanzelius, M. Hammarstrand, A. Hermansson, E. Skäringer- Larsson, E. 1947: Vårt arbetssätt. Aktivitetspedagogik i praktisk utformning. Stockholm, Kooperativa förbundets förlag. 27Myrdal, A. 1935: Stadsbarn. En bok deras fostran istorbarnkammare.

om Stockholm, Kooperativa förbundets förlag. 28Gesell, A. 1926 och 1947: The mental growth of the preschool child. New York, Mc Millan. 29Myrdal, A. Myrdal, G. 1941: Kontakt med Amerika. Stockholm, Bonniers.

Kapitel 1 15

barnet utbyte tillsammans med andra barn, menade Gesell, av att vara säkerligen påverkade inställningen till skulle avvakta med som att man låta barn i barngrupper före denna ålder. Även Gesells att vara om arbeten kom att dominera, finns rad andra influenser i förskolepedaen gogiken. Waldorfpedagogiken, utvecklad av Rudolf Steiner 1861l925, där leken, fantasin, den skapande verksamheten och rörelsen eurytrnin, rofylld estetisk miljö betonas, har haft visst inflysamt en tande. Maria Montessoris 1870-1952 idéer barns lärande genom om självvald verksamhet och med hjälp självinstruerande material har av också haft betydelse.

1.4 Den kvinnliga professionen

I Tyskland växte Fröbels Kindergarten fram integrerad del av som en den borgerliga kvinnorörelsen, där Schrader-Breymann var mycket inflytelserik. Fröbelrörelsen och förskolan har även i Sverige nästan uteslutande varit kvinnlig rörelse och utvecklat en pedagogik med en kvinnliga utgångspunkter hämtade från den tid då Kindergarten skapades. Till skillnad mot skolans kunskapsförmedling har det hemlika

med vardagssysselsättningama alltid betonats.

Kvinnorna länge utestängda från det offentliga samhällslivet och var dess förberedande institutioner exempelvis läroverken. En rikt försom grenad alternativ utbildnings- och bildningstradition utvecklades dock parallellt under slutet på 1800-talet och början 1900-talet och för av av kvinnor. I denna hade praktikgrundad kunskap, kreativa och konstnärliga ämnen, ämnesintegrerade studier och helhetsnärmande en mycket framträdande position. Inom det kvinnliga utbildningssystemet prövades refonnpedagogiska idéer och alternativa inlämingsfonner. Dessa icke traditionstyngda skolinstitutioner blev möjliga spelplatser för nya tankar inom pedagogik och lärande. I de alternativa kulturer, växte fram under mitten 1800-talet som av och början 1900-talet med flickskolor och yrkesinriktade utbildningav för flickor hade det manuella arbetet och den praktiska delen av utar bildningen viktig ställning. Kunskap grundad i praktisk utbildning en

3°Tallberg Broman, L. 1995: Perspektiv på förskolans historia. Lund, Studentlitteratur. 3 Allen, A. T. 1991: Feminism and motherhood in Germany 1800-1914. New Brunswick, New Jersey, USA, Rutgers University Press. 32Johansson J-E. 1983: Svensk förskola tillbakablick, Socialstyrelsen, en Kompletterande material till pedagogiskt program för förskolan. 33Ibid

16 Kapitel 1

värdesattes högt i den borgerliga kvinnokulturen. Detta kan ses som en anpassning, men också ett aktivt värdesättande och försvar för som ett eget kulturrevir och de värden utvecklats där. som Vad Schrader-Breymann och andra skapade institution var en som såg ut som ett hem, där förskollärare intog rollen ideala mödrar. som Här fanns ursprungligen en klar medvetenhet skillnaden mellan att om vara mor och att som förskollärare uppträda i moderlig lärarroll. en Förskolläraren kom att få uppdraget att undvika skolans stränga disciplinering och erbjuda en moderlig omvårdnad. Värderingen av husligt arbete måste också förstås utifrån pedaen gogisk aspekt. Det husliga arbetet hade till syfte grundläggande att ge erfarenheter av att arbeta med verklig uppgift, där barnen ofta kom en att göra samma arbetsinsats vuxen. som en Det kvinnliga och moderliga kan även i Alva Myrdals idéer. man se När hon beskrev hur "storbamkammaren skulle gmndtrygghet, ge med god kost, värme och omtanke dvs. och samtidigt omsorg vara en modell för gott föräldraskap, så innebar detta att förskolan tog på sig rollen som ett ställföreträdande hem där pedagogen blev ställföreen trädande mor För att förstå hur förskolans innehåll och arbetssätt har formats är det nödvändigt att se hur olika historiska traditioner, exempelvis som Fröbelrörelsen och den tyska borgerliga kvinnorörelsen, tidigt påverkat och lagt en grund, liksom hur förskolan i ett skede formats senare som en del av den sociala välfärden.

1.5 och

Socialpolitiken barnomsorgen

1930-talet kan betraktas som det social- och familjepolitiska födelsedecenniet. Det då de sociala reformema började ta gestalt. Bovar som stadsförhållanden, hälso- och sjukvård, utbildning och pensioner var viktiga reforrnfrågor. Före andra världskrigets utbrott 1936 hade kvinnor i statlig tjänst fått tre månaders ledighet i samband med förlossning. År 1937 infördes Året därefter

mödrahjälpsbidraget. fattades beslut om

34Liebschner, 1991: Foundations of progressive education. The history of the National Froebel Society. G.B.Cambridge, Lutterworth. 35Se t.ex. Heinson, G Kneiper, B. 1978: Daghem och lekpedagogik. Stockhohn, Wahlström Widstrand. 36Steiger, O. 1976: Till kritiken av den reformistiska modellen för samhällelig småbarnsuppfostran. Stockholm, Ord Bild. Sid 24-41. 37Dahlberg, G. Lenz Taguchi, H. 1994: Förskola och skola- två skilda om traditioner och om visionen mötesplats. Stockholm, HLS Förlag. Sid 17. om en

Kapitel 1 17

två veckors semester och 1939 fick inte längre arbetsgivare avskeda kvinnor gifte sig eller blev gravida. som Först 1944 beslutade dock riksdagen de första statliga bidragen om till daghem och bamträdgårdar. Samtidigt blev Socialstyrelsen central

tillsynsmyndighet för bamtillsynsverksamheten.

Efter 1930-talets befolkningskris hade bamafödandet börjat öka igen och 1946 års befolkningskommision föreslog bl.a höjda statsbidrag till utbyggnad daghem och bamträdgårdar. Något höjt statsbiav drag till daghem och bamträdgårdar blev det emellertid inte, men därinfördes barnbidraget 1947. Tre månaders allmän föräldraförsäkemot

ring och obligatorisk sjukförsäkring genomfördes också 1955 och fyra

1959, korn ATP-reformen. år senare, Parallellt med att dessa sociala reformer genomfördes kom, under 1940-och 1950-talen, skolans och utbildningssektoms ekonomiska och demokratiska betydelse att fokuseras. Ett grundläggande motiv för en reformering skolväsendet att skapa demokratisk skola, inte av var en

bara vad gällde den organisatoriska uppbyggnaden, utan också vad

gällde dess långsiktiga syfte och dänned dess inre arbete. Erfarenheterfrån fascismens framväxt i Europa innebar krav på en utbildning na kunde fostra till demokrati. I ett betänkande från 1940 års skolutsom

redning uttrycks detta motiv på följande vis:

Med samhällets fortskridande demokratisering framträder allt medvetnare viljan så organisera skolväsendet, att varje art och varje grad av bildning att göres tillgänglig för varje uppväxande samhällsmedlem, utan hänsyn till kön, hemort, stånd och ekonomiska villkor.

Under 1950-talet började rad nationalekonomer att studera utbilden ningssektom faktor för tillväxt. De ekonomiska motiven för en som en reformering växte sig allt starkare med kraven på utbildning anpassad till arbetsmarknad alltmer omstrukturerades. Skolans utveckling en som började utredas och ett nytt sammanhållet skolsystem började formas. En parlamentarisk utredning, 1946-års skolkommission, kom i det sammanhanget få avgörande betydelse för den kommande skolatt en lutvecklingen. Till kommissionen knöts expertgrupper, där lärare som tidigare hade arbetat med den progressiva pedagogiken ingick. Alva Myrdal bl.a. fick stor uppgift i 1946-års skolkommission, särskilt en

vad gällde läroplansfrågor och skolans inre arbete. Den progressiva

pedagogiken korn åter till vissa delar. En nioårig sammanhållen grund-

SOU 1944:23: Skolan isamhällets tjänst. Stockholm, Eclesiastikdepartementet. Sid. 4 1 . 39 Blaug, M.l996: Economics of Education. London, Pergamon Press. Se t.ex.

18 Kapitel 1

skola genomfördes 1962 efter över tjugo års utredande. Barnomsorgen och förskolan fick dock inte samma uppmärksamhet skolan och

som uppfattningama om daghemmen var negativa hos många beslutsfattare.

Utredningen om Daghem och förskolor 4° fick inget gehör för sina mycket framsynta förslag om b1.a. införandet bamstugelag. Fa-

av en miljedaghem uppfattades som ett alternativ till daghem och i första hand som en social åtgärd för att tillgodose ensamstående mödrars behov av barntillsyn. De var inte lika kontroversiella daghemmen,

som eftersom fostran i familjedaghem mer kunde likna den barnet fick

som hemma av modern och familjen. Betänkandet kom dock att betyda mycket för de i kommunerna på olika nivåer inom förskoleverksamheten verksamma.

Den negativa inställningen till daghem levde emellertid kvar in på l960-talet. Kommunerna började dock att alltmer ta över de privat drivna institutionerna. Högkonjunkturen gjorde att statsbidragen till daghemmen kunde höjas. Kvinnorna hade börjat utbilda sig och yrkesarbeta. Jämställdhets- och utbildningsfrågorna blev centrala i politiken och i det offentliga samtalet.

1.6 Barnstugeutredningen

Med Barnstugeutredningen, som tillsattes 1968, kom och aktiv

en ny diskussion igång kring bamomsorgens betydelse för såväl familjen

som för barnens utveckling och fostran.

Bamstugeutredningens betänkanden genomsyras av de demokratiska idealen om likvärdiga uppväxtvillkor och en fostran med barnet i centrum.

Förskolans mål skall ge uttryck för samhällets syn på, och

omsorg om,

varje barn i dess rätt till goda utvecklingsmöjligheter. Målet skall ge ut-

tryck för en framtidssyn. En sådan syn skall innebära att vård och fostran

av barnet i hem och i förskola måste relateras till den blivande vuxna män-

niskans utvecklingsmöjligheter i hennes ömsesidiga förhållande

till sam-

hälle och dess utvecklings förändring.

4° SOU 1951: Daghem och förskolor. 1946 års kommitté för den halvöppna bamavården, Stockholm, Socialdepartementet.

Johansson, E. 1983: Svensk förskola En tillbakablick. Kompletterande

material till Pedagogiskt program för förskolan. Stockholm, Socialstyrelsen. Liber Förlag. 42SOU 1972:26: Förskolan dell. Stockholm, Socialdepartementet

Kapitel l 19

I Bamstugeutredningen framträder förskolans tradition och rötter i progressiv pedagogik. Här syns på nytt de grundläggande pedagogiska uppfattningama, där barnet skall sättas i centrum och där den pedagogiska verksamheten skall bygga på ett vetenskapligt förhållningssätt. Gesells utvecklingspsykologi hade utmönstrats. Med Bamstugeutredningen kom en ny psykologi. Utredningen valde att bygga sina förslag på Jean Piagets 1896-1980 utvecklingspsykologi och Erik Homburger Eriksons socialpsykologiska forskning. Erikson menar att barnets utveckling i olika stadier starkt påverkas sin omgivning, vilket i sin förlängning innebär att samhäl-

av let har ett stort för barnets personlighetsutveckling. En känsla av

ansvar "grundläggande tillit är den avgörande faktorn för att utveckla en trygg identitet på sikt. Piaget, i och med utredningen, fick en

som framträdande roll inom den svenska barnpsykologin, arbetade med utförliga bamobservationer och studerade barns sätt att tänka och utvecklas. Piagets teorier kan definieras som en jämviktsteori där den centrala tankegången är att barnet från födelsen inte är i besittning av logiska tankestrukturer. Dessa utvecklas så småningom i ständiga jämviktsförskjutningar Piaget benämner assimilations- och accomo-

som dationsprocesser, förutsätter ett samspel mellan organismens mog-

som

nad och milj öinflytelserf"

Bamstugeutredningen innebar en gedigen genomgång av förskolans mål, organisation, innehåll och arbetssätt. Den medförde en vitalisering

den pedagogiska diskussionen och innebar stora förändringar av det av inre arbetet i förskolan.

Under 1940- och l950-talen, hade centrala mål för barnträdgårdar och daghem formulerats i Socialstyrelsens pedagogiska anvisningar. Med Bamstugeutredningen fick verksamhetens mål en mer ingående

behandling. Bamstugeutredningen lade grunden för de övergripande

pedagogiska målen för förskolan återfinns i det pedagogiska pro-

som grammet för förskolan.

Innehållet i verksamheten behandlas relativt kortfattat i själva betänkandet. Däremot finns rad bilagor språk, lek, bild, musik,

en om naturvetenskaplig begreppsbildning och social omvärldsorientering

43Erikson, H. 1950: Childhood and society. 1954: Barnet och samhället, Stockholm, Ryhdals Boktryckeri AB. 44SOU 1972:27: Förskolan del I .Bamstugeutredningen, Stockholm, Socialdepartementet. Sid 47f. 45Se Socialstyrelsen 1959: Råd och anvisningar 27 1945 respektive Råd och

nr

114. Stockholm. Jfr Johansson, G. Åstedt, I-B. 1996: Förskoanvisningar nr lans utveckling -fakta och funderingar. Stockholm, HLS Förlag, andra rev. upplagan. Sid 64 ff.

20 Kapitel 1

som utförligt tar upp innehållet. Men det utredningens förslag

var om det dialogpedagogiska arbetssättet blev mest uppmärksammat.

som

Dialogpedagogiken

Inspirerade av George Herbert Meads 1863-1931 interaktionistiska teori, samt den brasilianske pedagogen Pablo Freires 1921-1997 tankar om en frigörande pedagogik, förde utredarna fram dialogpedagogiken som modell för förskolan.

Den dialogpedagogiska modellen utgår ifrån att det bör försiggå konti-

en

nuerlig dialog mellan barn och vuxen, både ett inre och ett yttre plan,

som gäller ett ömsesidigt givande och tagande ifråga om känslor, upplevel-

ser och kunskaper. Målet for detta slag av pedagogik kan sägas att in-

vara

dividen succesivt skall arbeta sig fram till de värderingar

och normer som

den så småningom vill hävda och själv uppleva.

Dialogpedagogiken beskrivs som en pedagogik, eller ett för-

snarare hållningssätt som skall stödja barns jagutveckling, kommunikationsförmåga och begreppsbildning. Den dialogpedagogiska modellen beskrivs vidare som ett alternativ till de rådande pedagogiska modellerna såväl skolans förmedlingsmodell med aktiva lärare och passiva elever, som den i förskolan förhärskande utvecklingspsykologiska

modellen med passiva vuxna och aktiva bam. Den dialogpedagogiska modell som fördes fram utredarna innebär att både barn och

av vuxna ömsesidigt är aktiva." Dialogpedagogiken skulle bygga på respekt för barnet. Det handlade att barnet, att ha tilltro till barnets

om se egen förmåga, nyfikenhet och lust att lära. Omvårdnad och skulle

omsorg integreras med det pedagogiska arbetet. Pedagogiken skulle indi-

vara vidorienterad och genomföras i dialog med barnet. Även mycket små barn skulle ha rätt att delta och påverka vad hände under dagen i

som förskolan och därmed möjlighet att utveckla social kompetens.

en

Det visade sig snart att utredningens budskap inte lätta att tolka

var och tillämpa i det pedagogiska arbetet. Personalen hade svårt att sätta kännetecken på vad det var för pedagogik avsågs och tollmingama

som

45SOU 1972:27: Förskolan del Barnstugeutredningen, Stockholm, Socialdepartemenetet. Sid 46. Jfr Selander, S. 1984: Studier den pedagogiska väven.

av Lund, Textum Institutionis, CWK/Gleerup. 47Schyl-Bjurman, S Strömberg-Lind, K. 1976: Dialogpedagogik. Stockhohn, Liber Läromedel.

SOU 1997: 157 Kapitel J 21

var många. Dialogpedagogiken kritiserades av många som menade att den i praktiken blev för tolerant och innebar en alltför passiv lärarroll. Den nya pedagogiken analyserades också utifrån ett klassperspektiv, där den sågs som uttryck för en medelklassideologi och hänfördes till en form av osynlig pedagogik.

Vissa de problem som uppstod på fältet har tillskrivits utredning-

av

bör kanske till stor del snarare ses som orsakade av den snabba en, men expansionen. Bamstugeutredningens förslag skulle genomföras under

period då förskolan och förskollärarutbildningen genomgick en en kraftig expansion. Detta medförde att många förskollärare direkt efter avslutad utbildning fick daghem tillsammans med nyutbilda-

starta nya de eller outbildade kollegor. Inte sällan kunde man direkt från utbildningen till en tjänst som föreståndare. Expansionen ledde också till att förskolans pedagogiska tradition "förtunnades. Så länge som verksamheten hade mer blygsam omfattning fanns det en traditionsöver-

en föring i förskolan, från till mun, från person till person. I och

mun med expansionen inträffade ett traditionsbrott som innebar att många idéer tidigare legat till grund för arbetet kom att falla i glömska.

som

I början 1980-talet inträffade motreaktion, då pedagogiska

av en nya inriktningar ansvarpedagogiken och arbetets pedagogik framhöll

som vikten att göra barnen delaktiga i de vardagliga arbete i

av mer vuxnas förskolan. Begreppen arbete-lek-inlärning", som härstammade från sovjetisk bampsykologi, aktualiserades. Tankarna om det vardagliga arbetet viktig del verksamheten fick genomslagskraft på

som en av många daghem, där barn och personal tillsammans lagade maten, bakade, diskade och städade.

Med Reggio Emilias pedagogiska filosofi, blev en inspirations-

som källa inte bara i Sverige utan också internationellt och som bygger på Loris Malaguzzis 1922-1994 filosofi och pedagogik återkommer de grundläggande dragen i förskoleskolepedagogikens historia; barnet som ett aktivt, kompetent och medforskande barn, det projekt-och temaorienterade arbetssättet, pedagogisk dokumentation kopplad till en reflek-

48Kärrby, G. 1980: Dialogpedagogik vision och verklighet. Pedagogiska

instituionen, Göteborgs Universitet. skriftserie. 49Kallös, D. 1980: Den pedagogiken. ALMA-serien, Wahlström Wid-

nya strand. 5°Engdahl, red. 1990 Barnet, Kallet, Saken. Sveriges Förskollärares Riksförening, Studentlitteratur, Lund. Sid 47. 5 Dahlberg, G. Lundgren, U.P. Åsén, G. 1991: Att utvärdera barnomsorg, Stockholm, HLS Förlag. Sid 54. 52Johansson, G. Åstedt, I-B. 1996: Förskolans utveckling -fakta och fmderingar. Stockholm, HLS förlag. Sid 79

i

22 Kapitel 1

terande och medforskande hållning hos pedagogen, samt det emancipatoriska och demokratiska perspektivet på barns kunskapande och lärande.

På 1980-talet kom också planeringsfrågan i centrum och Socialstyrelsen lyfte fram en medveten pedagogisk planering som en viktig fråga för att ge mer struktur i förskolans verksamhet.

Arbetslag och syskongrupper

Även Bamstugeutredningen knappast fick de konsekvenser

om som utredarna tänkt sig, ledde reformen till en demokratisering av förskolan och till en fokusering av arbetsformernas betydelse, som sedan levt kvar. Dialogens betydelse för det pedagogiska arbetet är också något som idag alltmer diskuteras och lyfts fram i den pedagogiska diskussionen både i förskolan och i skolan. Förskolan har även i andra avseenden fortfarande en stark prägel av utredningens idéer, bl. a i sättet att disponera lokaler och utformningen av den inre miljön. Arbetslagstanken och åldersblandade grupper är andra exempel. Ett av utredningens förslag var att de anställda i förskolan skulle bilda arbetslag och genom sitt demokratiska samarbete utgöra en förebild för barnen. På så sätt ville utredningen också bryta den tidigare arbetsfördelningen i förskolan där bamskötama ofta fungerade som assistenter till förskollärama. Bamstugeutredningen framförde att:

Arbetslagets princip går ut på att personalen gemensamt diskuterar sig fram

till en arbetsfördelning med tanke aktuella arbetsmoment, arbets-tidens

förläggning, och hur barnens aktivitetsutbud skall organiseras.

Försöken att etablera ett mer demokratiskt lagarbete i förskolan har dock inte varit problemfritt. Detta var något som Bamstugeutredningen också förutsåg. Gränserna mellan olika personalkategorier kom delvis att suddas ut och ansvarsfrågan blev otydlig. Ambitionen att uppnå enighet i arbetslagen ledde också ofta till att förskollärama, som hade längst utbildning, inte ville föra fram sina kunskaper och synpunkter i diskussioner. I stället utvecklades det en stark tendens till att enas kring en minsta gemensam nämnare, vilket knappast bidrog positivt till den

pedagogiska utvecklingen.

53SOU 1972:26: Förskolan dell. Bamstugeutredningen. Stockholm, Socialdepartementet. Sid 133. 54Boalt-Boétius, 1984: Arbetslag på daghem. Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet.

SOU 1997: 157 Kapitel 1 23

Men arbetslagsidén har utvecklats och den idag viktig

ses som en grund för att kunna utveckla det pedagogiska förhållningssättet. På

senare år har idén med arbetslag etablerats i skolan.

Ett annat av utredningens förslag som fick genomslag och som levt kvar i förskolan sedan 1970-talet förslaget åldersblandade

var om grupper: småbamsgmpper för barn upp till 2/2 år som efterhand försköts till 3 år och syskongrupper för de äldre hamen. Åldersintegrerad verksamhet, som även under olika perioder funnits inom skolans verksamhet, har framförallt motiverats pedagogiskt. Idag råder fortfarande olika uppfattningar kring dess förtjänster och många förskolor har övergått till homogena barngrupper i samband med de senaste årens ekonomiska nedskärningar.

1.7 Den svenska förskolemodellen

År 1974 tillsattes Familjestödsutredningen för att utreda småbamsföräldrarnas möjlighet till en utvidgad föräldraförsäkring och de pedagogiska förutsättningarna för små barn att vara i daghem. Det handlade om att skapa möjligheter för föräldrarna att kunna försörja sig och samtidigt själva ta hand om sina nyfödda barn under deras första levnadsår och, efter det att föräldraförsäkringstiden gått ut, se till att samhället kunde erbjuda en så god barnomsorg möjligt för de små.

som Resultatet blev ett omfattande utvecklingsarbete om små barn i daghem och en förlängning föräldraförsäkringen från 6 till 9 månader. Där-

av med Vände daghemsdebatten, som tidigare handlat om eventuella risker med att låta små barn vara i daghem, till att i stället handla värdet

om av en hög kvalitet för små barn i daghem.

Året efter 1975 fick förskolan sin första lag efter förslag

- - egna från Bamstugeutredningen den s.k. Förskolelagen. Tidigare hade

barntillsynen reglerats inom Bamavårdslagen. Förskolelagen innebar bland annat att det för första gången i Sverige blev en rättighet för barn

sexåringar att gå i allmän förskola. Kommunerna blev skyldiga att - erbjuda alla sexåringar plats om minst 525 timmar år. Det sociala

per skyddsnätet, som allt sedan 1930-talet ålagts barntillsynen, markerades nu genom en lagstiftning om rätten till förtur för plats i förskola för barn med behov särskilt stöd. Hela reformen innebar även lands-

av en

Se vidare SOU 1997:21: Växa i lärande. Förslag till läroplan

för barn och unga 6-16 år. Stockholm, Utbildningsdepartementet. 56SOU 1972:26: Förskolan del Bamstugeutredningen. Stockholm, Socialdepartementet. 57SOU 1981:25: Bra daghem för små barn. Stockholm, Socialdepartementet.

2 17-1405

24 Kapitel 1 SOU 1997: 157

omfattande fortbildning för förskolans personal. En fortbildning som i dag framstår unik inom detta område.

som

Förskolelagen ersattes två år Bamomsorgslagen som ut-

senare av vidgade förtursrätten till att även gälla fritidshem. 1982 integrerades barnomsorgens bestämmelser i Socialtjänstlagen. Öppen förskola och uppsökande verksamhet blev viktiga uppgifter för kommunerna. Den snäva och negativt laddade termen tillsyn ersattes med termen omsorg. Bamomsorgen integrerades allt i socialtjänsten och utgjorde er. del

mer

samhällets stödfonner som sörjde för omsorgen om individen", av familjen och äldre. Nyckelbegreppen i socialtjänstlagens målparagraf blev demokrati, solidaritet, jämlikhet och ansvar.

Förskolans utbyggnad såväl före efter 1975 utgick från i första

som hand socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska behov. Tillgången på platser har också varit en mycket viktig förutsättning för att utjämna levnadsvillkoren mellan könen.

Den svenska förskolemodell växte fram efter Bamstugeutred-

som ningens förslag innebar att förskolan både skulle erbjuda god förskolepedagogisk verksamhet för barnen och samtidigt göra det möjligt för föräldrarna att förvärvsarbeta eller studera. Den allt vedertagna och

mer utbyggda modellen blev förskola i daghemsform. En form som i

en dag föräldrarna är den mest efterfrågade.

av

Modellen har lyckats förena såväl familjepolitiska och jämställdhetspolitiska, pedagogiska ambitioner. Den har mött föräldrarnas

som och då främst kvinnornas behov av barnomsorg och samtidigt uppfyllt kraven god pedagogisk verksamhet för barnen. Daghemmen

på en kunde ta emot barn hela eller delar av dagen, och inom ramen för sin verksamhet tillgodose sexåringamas rätt till förskola s.k. deliids-

-

Lekskoloma benämns deltidsgrupp blev en annan grupp. - som nu modell förskola, för de sexåringar, föräldrar önskade. Om

av vars föräldrarna behövde för sin barn resterande tid av dagen fanns

omsorg

familjedaghem.

1.8 Förskola för alla barn

Ett decennium efter Förskolelagens införande 1985 kom regering-

- -

proposition Förskola för alla barnf som innebar en markering ens en

barns rätt till förskola, utifrån dess pedagogiska roll och betydelse av för barns utveckling och lärande. Bland annat talas det i propositionen

förskola på ett tydligare sätt än hittills visar på den bet/delom en som

Prop.l984/85: Förskola för alla barn. Sid 13.

Kapitel 1 25

se verksamheten har för det enskilda barnets utveckling i olika

avseenden och nödvändigheten av en "uppstramning innehållet

av

Förslaget innebar att alla barn skulle ha rätt till förskola i någon form efter 1/2 års ålder. Riksdagen beslutade dock att avvakta med den generella rätten för barn att delta, men att senast 1991 återkomma med lagstiftad rätt till plats från ll/z års ålder. Till dess skulle förskolan byggas ut. Alla barn föräldrar så önskade skulle få plats. Principbe-

vars slutet blev att barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar skulle erbjudas plats i daghem eller familjedaghem. Barn i fa-

som var miljedaghem eller vars föräldrar var hemarbetande skulle erbjudas möjlighet att delta i öppen förskola eller plats i deltidsgrupp.

Förutsättningarna för genomförandet 1991 kom emellertid att ändras radikalt. Födelsetalen ökade drastiskt och bland de högsta i väst-

var världen. Därmed hade också efterfrågan på barnomsorg blivit så hög att mer än hälften av landets kommuner inte ansåg sig kunna tillgodose platsbehovet till 1991. Inte heller den ekonomiska situationen sådan

var att föräldraförsäkringen kunde byggas ut till full ersättning för barn under ll/z år.

Samtidigt med att riksdagen fattade beslut propositionen För-

om skola för alla barn beslutades också att ett pedagogiskt skulle

program bilda ramen för förskolans pedagogiska verksamhet. I januari 1986 fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att utarbeta ett pedagogiskt

program för förskolan.

1.9 för förskolan

Pedagogiskt program

Det pedagogiska programmet för förskolan utarbetades Socialstyre-

av sen uppdrag av regeringen och gavs ut våren 1987. Programmet är upplagt som ett ramprogram och vänder sig i första hand till de ledningsansvariga i kommunerna, men även till förskolans personal i övrigt, föräldrar och utbildare personal. Programmet är tänkt att funge-

av ra som ett stöd för kommunerna i deras planerings- och utvecklingsarbete och som stöd för framtagandet av kommunala riktlinjer. Programmet ska kunna underlätta planeringen den pedagogiska verksamhe-

av ten i förskolan samt ligga till grund för den enskilda förskolans lokala planering.

Det pedagogiska programmet består av inledande målformuleringar, som baseras på de grundvärderingar som uttrycks i socialtjänstlagen. Målen uttrycks enligt följande: 59

59Socialstyrelsen 198723: Pedagogiskt för förskolan. Allmänna råd.

program Sid 15- l

26 Kapitel 1 SOU 1997: 157

Förskolan bör sträva efter att i samarbete med föräldrarna ge varje barn bästa möjliga betingelser att rikt och mångsidigt utveckla sina känslo- och tankemässiga tillgångar. Förskolan kan därigenom lägga grunden till att barnet utvecklas till en öppen, hänsynsfull människa med förmåga till inlevelse och till samverkan med andra i stånd att komma fram med egna omdömen och problemlösningar. Förskolan bör hos barnet lägga grunden till en vilja att söka och använda kunskap för att förbättra såväl andras levnadsvillkor. egna som

Utgångspunkten för den pedagogiska verksamheten i förskolan skall enligt programmet omvårdnad, arbete, lek och inlärning vara: omsorg, samt skapande verksamhet. Programmet är uppbyggt enligt följande huvudprinciper till stor del härrör sig från Bamstugeutredningem som inlärning och utveckling sker alltid och överallt, inte bara i tillrätta- 0 lagda inlämingssituationer omvårdnaden barnen är stor pedagogisk betydelse 0 om av lek och temainriktat arbetssätt hjälper barnen att förstå sin omvärld verksamheten skall knyta till barnens erfarenheter och kun- 0 an egna skaper både individerna och gruppen måste uppmärksammas 0

I det pedagogiska programmet organiseras innehållet i områdena natur, kultur och samhälle. Dessa tre områden skall inte ses som en ämnesinriktad uppläggning, utan delarna

skall på ett naturligt sätt integreras i den praktiska verksamheten, bland antemainriktat arbetssätt. Personalen skall välja innehåll utifrån nat genom ett barnens förmåga, de tankar och intressen som de uttrycker samt vad som bedöms viktigt för dem. Temaarbete är viktig del av förskolans pevara en dagogiska verksamhet. Det temainriktade arbetssättet har en låmg tradition i den svenska förskolan, även begreppen växlat och metoderna efter om hand utvecklats. Arbetssättet har vuxit fram utifrån kunskapen om och erfarenheterna hur bäst kan gyrma barns inlärning. av man

°° Johansson G, Åstedt, I-B. 1996: Förskolans utveckling -fakta och funderingar. Stockholm, HLS Förlag. Sid 101. 6 Socialstyrelsen l987:3: Pedagogiskt för förskolan. Allmänna råd. program Sid 26.

Kapitel 1 27

Temaarbetet är således det centrala i förskolan. I programmet framhålls även att det vid valet av innehåll tas hänsyn till barnens utvecklingsnivå, tidigare erfarenheter samt till deras situation utanför förskolan. De upplevelser, erfarenheter och kunskaper barnen skall få ta

som del av måste därför ha sin grund i det som är nära och välbekant för barnen

Området natur skall bidra till att barnen känner ansvar för naturen och får erfarenheter och grundläggande kunskaper människan,

om: livsloppet, växter och djur, klimat och miljö, naturfenomen, krafter och processer, teknik och matematik. Området kultur omfattar levnadssätt och traditioner, språk och litteratur, bild och form, sång och musik, rörelse och drama. Området Samhälle omfattar närsamhälle, vardagsliv och övriga samhällsfrågor, fostran till demokrati, jämlikhet, solidaritet och ansvar.

I anslutning till programmet gav Socialstyrelsen också ut fyra kompletterande skrifter.

Programmet, som fortfarande gäller som Allmänna råd, utvärderades 1993.64 De slutsatser som då drogs var att ledningspersonalen tyckte att programmet var mycket centralt för målstyrning och ledning av verksamheten. F örskolläramas bedömning var i stort densamma. De ansåg också att programmet hade betydelse som stöd för personalens pedagogiska arbete. I analysen framhålls att det pedagogiska programmet skiljer sig från en traditionell läroplan så till vida att det i första hand vänder sig till ledningspersonalen i kommunerna, och att det kan ses som en kompromiss som tillkommit i ett historiskt skede när den offentliga debatten om förskolan till stor del handlade om decentralisering och ledning av förskolan. Vidare menar utvärderama att programmet främst fungerat som ett administrativt dokument som tydliggör innehållet för de personer som fattar beslut om ramar och resurser på kommunal nivå.

62Se Lindquist, G 1989 Från fakta till fantasi. Lund, Studentlitteratur. 63Bruun, U-B. 1983: Det gör vi i Förskolan. Kärrby, G. Pedagogiska i

program andra länder. Johansson J-E. Svensk förskola-En tillbakablick. Norén-Bjöm, E. Arbeta-leka-lära. Socialstyrelsen, Liber. 64Dahlberg, G. Fredricson, A. Åsén,G. 199323: Förskolan och det pedagogiska programmet. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar. Liber.

28 Kapitel 1 SOU 1997: 157

1.10 och

Privatisering, decentralisering rationalisering

Högkonjunkturen under 1980-talets slut, med den stora efterfrågan på daghemsplatser och den därmed sammanhängande personalbristen, innebar ett ökat tryck på att snabbt tillhandahålla platser i kommunerna. Föräldrarna började utöver den kommunala utbyggnaden ta egna initiativ och startade föräldrakooperativ med stöd kommunala bidrag. I

av och med regimskiftet 1991 genomförde den borgerliga regeringen en "etableringsrätt för enskild barnomsorg" vilket innebar att det från 1992 utgick statsbidrag även till av länsstyrelsen/kommunen godkända förskolor och fritidshem som drevs av exempelvis aktiebolag Pysslingen, enskilda firmor eller ekonomiska föreningar såsom t.ex. personalkooperativf Kommunerna avgör behovet av enskilda verksamheter drivs med offentliga medel. De öronmärkta statsbidragen

som togs bort 1993.

Genom ändring i socialtjänstlagen 1995 skärptes och precisera-

en des kommunernas för barnomsorgen. Kommunerna blev skyldi-

ansvar

att tillhandahålla barnomsorg till förvärvsarbetande och studerande ga föräldrars barn och till barn har ett eget behov av barnomsorg. Det

som innebär att plats skall erbjudas utan oskäligt dröjsmål, vilket normalt betyder inom tre till fyra månader efter det att föräldrarna anmält behovet. Platsen skall erbjudas så nära hem och skola som möjligt.

För första gången kom nu också kvalitetskrav på verksamheten att regleras i socialtjänstlagen. Verksamheten skall utgå ifrån varje barns behov och det skall finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov och god pedagogisk verksamhet kan

av omsorg tillgodoses. Bamgruppema skall ha en lämplig sammansättning och storlek och lokalerna skall vara ändamålsenliga.

Den centrala regleringen utgår ifrån bamomsorgslagstiftningen in-

socialtjänstlagen och Socialstyrelsens allmänna råd. Villkoren för om att enskild verksamhet skall kunna erhålla bidrag regleras i socialtjänstlagen och sammanfaller så gott som helt med den kommunalt drivna verksamhetens kvalitetskrav. Socialtjänstlagen §18 De ekonomiska villkoren skall vara desamma för enskild och kommunal barnomsorgsverksamhet.

65Sundell, K. Lindroth, E. Ek- Lundström, U. Ståhle, Y. 199114: Det våras för kooperativenstockholm, FOU-byrån, Stockholms socialtjänst.

Kapitel J 29

År 1996 fanns det närmare 45 600 barn i enskilda daghem eller 12 procent av samtliga barn i daghem. Det är ökning med 6 procent

en jämfört med 1995.55

En genomgripande förändring hela barnomsorgen skedde när be-

av sparingarna inom den offentliga sektorn började få genomslagskraft. Bamomsorgen hör till de sektorer enligt Kommunförbundet gjort

som de största rationaliseringama i början på 1990-talet. Trots de senaste årens kraftiga utbyggnad har de totala kostnaderna för barnomsorgen inte ökat närmre 40 miljarder kronor år 1995. Bamomsorgen kostade i fasta priser t.o.m. något mindre 1995 än 1990, trots att antalet inskrivna barn ökade med närmare 30 procent under denna period.

De åtgärder som vidtogs av kommunerna främst följande: öka

var antalet barn i grupppema och därmed friställa lokaler som kimde läggas ner, rationaliseringar och borttagande tjänster för administativ personal, föreståndare och vikarier. Integreringen av skolbamsomsorgen och sexårsverksamheten med skolan har också inneburit större kostnadseffektivitet.

Rationaliseringarna innebar att det pedagogiska arbetet måste förändras i daghemmen. Dels för att bamgrupperna bestod av betydligt fler barn, dels för att genomsnittsåldem på barnen sjönk. I stället for

ca 15-16 barn kan det numera vara 20-22 barn som är mellan ett och fem år i en syskongrupp.

1995 var det fler än 17 barn i över 40 procent av daghemsgrupperna och var tionde hade 21 eller fler bam. Antalet barn årsarbetare öka-

per de från i genomsnitt fyra anställd till närmare sex. Under 1996

per hade bamgrupperna ökat ytterligare och var i genomsnitt 16,9 barn. Av de yngsta var 61 procent inskrivna i grupper om 16 eller fler barn.

Exempel på vad som har inträffat i och med rationaliseringama är verksamhetens ökade sårbarhet vid personalens sjukdom och ledigheter och färre tillfällen till fortbildning på dagtid, då det inte finns vikarier att tillgå. Eftersom det är svårare att klara stora åldersblandade

grupper har många daghem övergått till åldershomogena grupper i stället för

syskongrupper. Den åldershomogena gruppformen innebär

ofta ett annorlunda pedagogiskt arbetssätt, som i sin tur kräver fortbildning. Tillfällen till att arbeta individuellt med barn blir också färre när det är fler

66Socialstyrelsen, 1996: Social service, vård och omsorgi Sverige. 67Kommunaktuellt 1995-05-16: Mer barnomsorg till lägre kostnad. Tidskrift, Kommunförbundet. 68Socialstyrelsen, 1996: Social service, vård och omsorg i Sverige.

30 Kapitel I

barn i gruppema. Kontakterna med barnens föräldrar vid hämtning och lämning är svårare att få tid för, när en vuxen är ensam med barn-

Likaså har personalens tid för planering och uppföljning av gruppen. verksamheten begränsats jämfört med tidigare.

Det råder relativt stor samstämmighet om vilka faktorer som är

en väsentliga för god kvalitet och vilka områden som är viktiga att bevaka när barnomsorgen skall utvärderas. Socialstyrelsen" anger inom ramen för Aktiv uppföljning följande faktorer:

bamgruppemas storlek och sammansättning samt personaltätheten hög kompetens hos personal och ledning

möjlighet till kompetensutveckling

kontinuitet i barn- och personalgrupper samverkan med andra nivåer och organisationer

Även sådana faktorer lokaler, kost, hygien och bamsäkerhet ses

som som viktiga kvalitetsfaktorer.

Utbildningsnivån bland de anställda har höjts under hela l990-talet. 1996 58 procent alla årsarbetare i förskolor och fritidshem utbil-

var av dade förskollärare eller fritidspedagoger, medan endast 2 procent saknade formell utbildning. År 1996 hade 76 procent dagbamvårdama

av någon form utbildning för arbete med bam."

av

Rationaliseringar och kostnadsminskningar behöver inte nödvändigtvis innebära försämrad kvalitet. Det finns flera studier som också Visar att besparingslcrav inom barnomsorgen fått positiva effekter ge-

att arbetet blivit planerat och målinriktat, menar Socialstyrelnom mer sen.

I sin senaste statistik över barnomsorgen från 1996 anger Socialstyrelsen att antalet barn i daghem har ökat från 267 500 år 1990, till 365 800 barn år 1996, dvs. med 37 procent, medan antalet barn i familjedaghem under tidsperiod har minskat från 155 900 till närmare

samma 110 200 eller med 29 År 1996 ökade antalet barn i deltids-

procent.

från att under första delen 1990-talet legat omkring ca 65 000 grupp av till 74 900. Antalet bam endast går i deltidsgrupp har stadigt mins-

som

69Sjöberg, E. Rapport från barnomsorgens insida. Observationer av barn samt föräldrars synpunkter på barnomsorgens resultatenheter. RES-projektet. FOUbyrån, Stockholms socialtjänst. 7°Johansson, 1995:4: Nya förutsättningar iförskolan. Förskolechefers och jörskollärares erfarenheter arbete i resultatenheter. RES-Projektet. FOU-

av byrån, Stockholms socialtjänst. 7 Socialstyrelsen 1996: Social service, vård och omsorg i Sverige. 72Socialstyrelsen 1997:7: Statistik Barnomsorg. 73Socialstyrelsen 1996: Social service, vård och omsorg i Sverige.

SOU 1997: 157 Kapitel 1 31

kat under första häften av 1990-talet från 42 500 barn år 1991 till 31 100 år 1995. År 1996 fanns det drygt 1100 öppna förskolor, vilket är en minskning med 6 procent jämfört med 1995."

Familjedaghem 0-6 år

Deltidsgrupp 1994 1995 1996 även fritidshem

30 83 86 89 92 95 96 År

Antal inskrivna barn 0-6 år i daghem, familjedaghem, deltisgrupp, och fiitidshem, 1980-1996

100000 Familjedaghem . 5000 0 0 l l l I I I I l l I I I I I I l 80 82 04 se aa 90 92 94 I

Antal inskrivna barn 7-12 år ifritidshem och familjedaghem 1980- 996.1

74Socialstyrelsen 199717: Statistik Barnomsorg.

32 Kapitel 1

1.1 l förskola skola

Integration - skolbarnsomsorg

Integration av förskola och skola aviserades första gången i regeringsförklaringen i mars 1996. Centralt har överförandet av ansvaret för barnomsorgen från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet genomförts från den l juli 1996. Juridiska bestämmelser och överförande av regleringar från socialtjänstlagen till skollagen och överförandet av tillsynsansvaret från Socialstyrelsen till Skolverket avses träda i kraft från och med den l januari 1998.

Den första åtgärd, som regeringen vidtog, var att utreda integrering av förskola för sexåringar, grundskola och skolbarnsomsorg. Utredningens uppdrag var att arbeta fram ett gemensamt måldokument för den pedagogiska verksamheten för bam och ungdom 6-16 år. Syftet var att få fram gemensamma mål och en gemensam syn på barns lärande, men även en utveckling mot arbetsformer där olika kompetenser kan nyttjas. Kommittén redovisade sitt förslag i februari 1997.75 I samma månad fick kommittén genom tilläggsdirektiv dir.1997:30 i uppdrag att utarbeta förslag till måldokument även för den pedagogiska verksamheten i förskolan, samt en översyn av skollagen utifrån de krav integrationen ställer och utifrån förslagen till nya måldokument för verksamhetema.

Regeringen anför att den perspektivförskjutning som nu sker genom att förskole- och skolbamsomsorgsverksamheten övergår från familjepolitik till utbildningspolitik, både är viktig och möjlig att göra, eftersom en så stor andel bam nu omfattas av denna. När det gäller förskolans sägs det 77

att det är nödvändigt att nu vända blickarna mot förskolans inre arbete, dess betydelse för barns utveckling och lärande och hur verksamheten kan

nu ges sin rättmätiga betydelse som den första grtmdstenen i utbildningssystemet.

I dag har redan många kommuner omorganiserat förskolan för sexåringar och integrerat den med grundskolan." Samtidigt har sexåringar

75SOU: 1997:21: Växa i lärande, Förslag till läroplan för barn och 6-16 år.

unga Stockholm, Utbildningsdepartementet. 7°Ibid. Se bilaga 77Regeringens skrivelse l996/97:l 12, Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxen utbildning, Kvalitet och likvärdighet.

- 73Pramling, MauritzomU. 1996: Att börja skolan som sexåring. En kunskapsöversilct. Stockholm, Skolverket.

Kapitel J 33

som behöver heldagsomsorg fått plats i fiitidshem. Detta har inneburit en stor ökning av inskrivna barn i fritidshem i många kommuner.

Omorganisationen har även inneburit förändringar för skolan. Den största förändringen har varit för de skolor som integrerat fritidshem och som tidigare inte arbetat med heldagsverksamhet, är öppen

som även under lov. Det har handlat såväl att sammanjämka verksam-

om heter med helt olika traditioner och förutsättningar som att hantera administrativa system med avgifter och kösystem.

För förskolan har nyordningen också varit omdanande. I många kommuner har de äldsta barnen dvs. sexåringama gått över till skolan. Förskolan har därmed överlämnat hel åldersgrupp bam till skolans

en verksamhet, vilket till viss del upplevts som en förlust för den

egna verksamheten. I vårt första betänkande beskrivs integrationen mellan förskola, skola och skolbarnsomsorg utifrån de senaste årens utvärderingar inom detta område. Den mest avgörande skillnaden för skolans och barnomsorgens professionella möten ligger i att de olika institutionsformema inrymmer två olika traditioner.

Ett möte och en integration kräver gemensamma mål och

en gemensam värdegrund. Förslaget till nytt måldokument som kommittén gav i sitt första betänkande svarar mot dessa lqav. Ett måldokument för förskolan måste, om integrationen skall utvecklas, foga in mot skolans läroplan och i den utveckling som redan kommit igång i många kommuner.

Med detta arbete, att föreslå ett måldokument för förskolan läggs den andra grundstenen för en integration mellan förskola, skola och fritidshemmen. Regeringens avsikt med att stödja integrationen

av förskolan, skolan och fritidshemmen är

att skapa de nödvändiga förutsättningarna för samverkan och gemensamma

synsätt på barns och ungdomars utveckling och lärande. Detta innebär att

lärandet mer ses som en obruten process i vilken både erfarenheter från

vardagslivet i familjen, bostadsområdet, bland kamraterna och den peda-

gogiska verksameheten i förskola, skola och fritidshem tas tillvara. Ett så-

dant synsätt läroprocesser förutsätter ett nära samarbete med alla dem

som har ansvaret för de olika miljöer och verksamheter som barn vistas i

hem, barnomsorg och skolan. -

79SOU 1997:21: Växa i lärande. Förslag till läroplan 6-16 år. Stockholm, Utbildningsdepartementet. 8°Regeringens skrivelse 1996/97: Utvecklingsplan för förskola,

skola och vuxenutbildning Kvalitet och likvärdighet. Sid 53.

-

34 Kapitel 1

1.12 Barnen utanför förskolan

Att från tidig ålder delta i förskolans verksamhet, är för de flesta barn stor tillgång för deras växande och lärande. Redan 1985 framen hölls att förskolan skulle tillgänglig för alla bam. Detta har ännu vara inte realiserats. Nuvarande regler rätten till förskola för sexåringar om härrör från 1975. Regeln att barn i behov särskilt stöd kan få om av plats före sex års ålder är från 1978. Många barn har inte och kan inte få plats i förskolan, på grund av att deras föräldrar är arbetslösa. Antingen har de aldrig fått börja eller så har de fått lämna förskolan på grund av föräldrarnas arbetslöshet. Det är också vanligt att barn får syskon inte heller får vara kvar i dagsom hem under den tid föräldrarna har föräldraledighet. som I september 1996 stod ungefär 15 000 barn i åldrarna 1-5 år mot föräldrarnas vilja helt utanför barnomsorgen beroende på att en förälder är arbetslös. Därutöver fick 10 000 bam med arbetslösa föräldrar kortare tid i daghem eller familljedaghem än föräldrana önskade, vanligtvis tre timmar per dag. Flera studier, däribland FAST-projekten som pågått sedan 1980talet, har kunnat visa att tidig debut i daghem har gynnsam effekt på en barns utveckling och att barn gått i daghem klarar sig bättre i skosom lan, än barn inte gjort det. Denna studie, är unik i sin långsiksom som tiga uppföljning, har på år fått stöd av flera andra svenska unsenare dersökningar, dock ännu inte hunnit lika långt i sina uppföljningar. som Alla pekar dock på att tidig start och många års vistelse i bamompåverkar barns utveckling i gynnsam riktning. sorg

s Socialstyrelsens rapport 1995-1997: Begränsad barnomsorg. Barn till arbetslösa och föräldralediga i barnomsorgen. 82Andersson, B-E.1989: Efects of public day-care: A longitudinal study. Child Development. Nr 60. Sid. 857-866; Andersson, B-E.1992: Effects of day-care cognitive and socioemotional Competence of thirteen-year-old Swedish on schoolchildren. Child Development, Nr 63. Sid. 20-36.; Andersson, B-E.1992: Public policies and early Childhood education. European Early Childhood Education Research Journal. Nr Sid. 19-32. 83Se Lex.: Broberg, A.G., Wessels, H., Lamb, M.E. Hwang, P.C.: Effects of day the development of cognitive abilities in 8-year olds: a longitudinal care on study. development psychology, 1997, 33, 62-69; Bohlin, G. Hagekull, B.: Behavior problems in Swedish 4- year olds: the importance of metemal sensibility and social contact. I P.M. Crittenden ed The organization of attachment relationships: maturation, culture ana context. Cambridge University Press, 1997; Nordberg, L.: Thefirst four of children s mental development: an empirical years study with applications in psychology and pediatrics. Stockholm, Karolinska Institutet, 1994.

SOU 1997: 157 Kapitel 1 35

intervjuundersökning i anslutning till FAST-projektet har 40 en ungdomar i åldern 16-17 år fått beskriva vad de minns från sin daghemstid under 1970-talet. Ungdomarna talar om hela sin barndom, henn och daghem, ett, och inte två separata system. Samtidigt som som gör de existentiell bedömning kring vad som var bra och inte, under en uppväxten. Daghemmet relateras framför allt till kamraterna och den lustfyllda leken. Ingen de intervjuade vill växa upp bara hemma. De av längtade till daghemmet och kamraterna, samtidigt som hemmet var denl värld från vilket livet utgick. Storstadskommittén, undersökt förhållandena för förskolebarn i som storstäderna, redovisar att betydligt färre barn i de utsatta stadsdelarna kommer i åtnjutande barnomsorg jämfört med andra barn i storstäav derna och landet i övrigt. Detta anser Storstadskommittén kommer att:

upphov till allvarliga konsekvenser när barnomsorgen i allt högre utge sträckning skall ha utbildningspolitisk betoning. I vår kartläggning har en vi också kunnat visa att barn som går i förskola har mindre behov av undervisning i svenska språket som andraspråk när de börjar grundskolan, samt att förskolan har goda möjligheter att förbereda barnen för skolans krav och villkor.

Storstadskommittén föreslår att en försöksverksamhet i sju stadsdelar i storstäderna genomförs under fem år. Där skall deltidsgrupp kunna erbjudas till barn i åldern 3-5 år står utanför förskolan. Verksamsom nu heten skall avgiftsfri och finansieras av staten. Vägledande för vara verksamheten är att den skall genomföras i enlighet med de nationella pedagogiska målen för förskolan, utformas i samarbete med föräldrarkännetecknas professionalitet samt ha personal med god komna, av petens inom kulturområdet.

1.13 Sammanfattning

Förskolans utveckling korn att bli del av social- och familjepolitiken. en Den kartläggning Ellen Moberg företog 1936, av bamkmbbomas som och bamträdgårdamas väl och ha inneburit att små barns omve synes och fostran identifierades socialpolitisk fråga. Det var ocksorg som en så under 1930-talet den sociala välfärden började byggas upp. Försom skolans historia handlar pedagogik och ett förhållningssätt till om en

84Stränder, K.1997: Jag är glad att jag gick på dagis. Stockholm, HLS Förlag. 85SOU 1997:61: Att växa bland betong och kajor. Stockhohn, Socialdepartementet.

36 Kapitel 1 SOU 1997: 157

barn och pedagogisk verksamhet med rötter i bildningsideal formade mot den fria människans danande och den pedagogiken eller

nya progressivismen.

Den pedagogiska verksamheten har varit del i större helhet,

en en där omsorgen om barnets utveckling utgjort Från början det

ramen. var många gånger en fråga om skapa goda uppväxtvillkor för barn

som kom ifrån utsatta familjeförhållanden. Denna historia har skapat bestämda perspektiv och sätt att förstå barns villkor och att arbeta med deras utveckling. Och inte minst har det skapat ett bestämt språk; ett bestämt sätt att tala om barn och pedagogisk verksamhet.

Olika former kom att etableras, bamlcrubbor, och daghem,

senare för ensamstående mödrars barn liksom lekskolor för bättre bemedlade familjers bam. Att notera är att det inte blev lekskolemodellen blev

som den mest eftersökta fonnen. Vad blev avgörande för den svenska,

som och även den Skandinaviska förskolan, kan troligtvis förklaras den

av

utveckling som arbetsmarknads- och jämställdhetspolitiken tog under

1960-talet. Vilket inte minst återspeglades i direktiven till Bamstugeutredningen.

När kvinnorna på 1970-talet krävde daghem alla, det inte bara

var de ensamstående mödrarna som visade sina krav och sina barnomsorgsbehov, utan även de välsituerade kvinnliga tjänstemännen och akademikema tog till orda. Daghemmen började status och de

som var också den felande pusselbiten i kvinnornas frigörelse. Där passade inte familj in och därmed inte heller lekskoloma.

Det svenska förskolesystemet blev efterfrågat föräldrarna. De

av flesta föräldrar väljer idag daghem därför att de omfattar både omvårdnad, omsorg, fostran och lärande. Daghemmen har hög kvalitet även

en om de fått vidkännas stora nedskärningar. Personalen har hög kompe-

tens, förskolechefema har pedagogisk utbildning, är budgetktmniga,

ansvarsvana och har arbetat i arbetslag, vilket ökar deras arbetsledarkompetens. Den s.k. svenska förskolemodellen har också visats internationellt intresse. Framförallt lyfter man fram kopplingen mellan vård, omsorg och pedagogik, något som internationellt brukar beskrivas

som edu-care". Även den höga kvalitén omtalas intemationellt

36Karnerman, S.B. 1989: Child care, women, and the family: An international overview of child care services and related policies. Lande, J.S, Scarr, Gunzenhauser, N. eds. Caring for children: Challenge to America. Hillsdale, N.J:Erlbaum.

SOU 1997: 157 Kapitel 1 37

We note that the child care services in Sweden offer the highest quality

can

of out-of-home care available anywhere. Quality slIessed far more ex-

tensively than in most other countries. Standards of group size, stafff/child ratios, care giver qualiñcation are based on extensive research and are rigorously set and enforced.

Förskolan är emellertid ännu inte Förskola för alla bam." En av de

en viktigaste frågorna är hur förskolan skall kunna utgöra den grundsten i utbildningssystemet, regeringen önskar att den skall bli, om inte

som alla barn kan delta.

Kapitel 2 39

2 Att erövra omvärlden

Ett barn växer in i världen genom att erövra den. Med sin kropp och alla sina sinnen griper barnet in i och utforskar sin omvärld. Så snart barnet är fött börjar det sin oupphörliga kommunikation med omvärlden. Till början sker denna kommunikation i första hand genom rö-

en relser, via kroppen. Så småningom vidgas och fördjupas den, bl.a. ge-

att barnet börjar formulera sig i tal. Att bilda begrepp är just att nom gripa något, att omfatta något, att införliva detta i sitt medvetande och benämna det och därmed också börja tala om den omvärld som erövras. Barnet härmar, undersöker och leker för att pröva ut och för att finna sambandet mellan sig själv och sin omvärld. Barnet försöker på så sätt skapa mening i tillvaron. Dessa sökande och meningsskapande aktiviteter är känneteclcnande för människan som en aktiv varelse som ständigt och gradvis, från födelsen i ålder, skapar ökad förståel-

upp vuxen

och kunskap om omvärlden. se Men ett barn kan inte ensamt erövra omvärlden. Först i samspelet, i samexistensen, med andra uppstår gemensam mening, som uttrycks

en

tecken eller uttryck. Tal, skriftspråk, bildspråk, musik i gemensamma

utgör alla sådana tecken vi gemensamt fyller med innebörd osv. som och mening." Det är i kommunikationen, i mötet med andra människor,

vi skapar gemensam relation till världen. Våra olika perspektiv som en smälter och vi existerar tillsammans i gemensam värld av

samman en mening. Det är utifrån detta gemensamma meningsskapande som vi bygger vår kultur. Den värld barnet växer in i och blir delaktig i är

som ett samhälle där människor delar språk, kunskaper, kultur och etiska värden.

Fostran och utbildning syftar till att förbereda barnen för ett samhälle vi endast kan konturerna Ett barn som 1997 börjar

som ana av. förskolan vid tre års ålder kommer förmodligen börja i förskoleklass år 2000, börja skolan året därpå för att år 2010 med all sannolikhet börja gymnasieskolan. Det troliga fortsatt utbildning på sannolikt 3 år,

är en vilket skulle innebära att den i dag börjar förskolan vid treårs ålder

som kommer ut i arbetslivet och därmed vuxenlivet tidigast år 2014. Detta arbets- och vuxenliv kommer troligen att innebära ett fortsatt livslångt lärande. Det är i detta tidsperspektiv inte möjligt att förutse vad som är väsentligt att lära. Innan dagens förskolebarn kommer ut i vuxenlivet

87Merleau-Ponty, M. 1962: Phenomenoløgy of Perception. London, Routledge and Kegan.

40 Kapitel 2 SOU 1997: 157

kommer mycket att ske, teknologi utvecklas och kunskap kom-

ny ny mer till. Det kulturella, sociala och politiska landskapet kommer att ändras. Produktionen kommer att förändras och därmed arbetslivet.

Att vara i fas med omvärlden och möta kraven på olika kompetenser, och samtidigt utgå från alla barns inneboende potentialer, utvecklingsmöjligheter och behov, är den stora utmaningen för dagens förskola och skola. En viktig kärna i all pedagogik är att utveckla varje barns förmågor; förmågan att lösa problem, kommunicera med hjälp

av olika språk och uttrycksformer, initiativ och samarbeta, kunna

ta egna reflektera och tänka kritiskt. Sådana förmågor och färdigheter är viktiga inte bara i arbets- utan också i vardagslivet.

För att kunna fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle måste man kunna läsa och uttrycka sig, måste kunna granska och

man värdera information, hävda sina åsikter och utnyttja sin yttrandefrihet. Eftersom vi lever i ett samhälle präglas snabba och ständiga

som av förändringar är det viktigt att barn känner att de själva kan påverka sin situation och bli delaktiga i förändringar. I ett media- och kommunikationssamhälle med nya koder, symboler och tolkningsmöj ligheter är det viktigt att utveckla barns kommunikativa kompetens. Intemationalisering och globalt tänkande ökar kraven på social kompetens, liksom kraven på att behärska olika språk.

Alternativ till traditionella könsroller och familjemönster förändrar samhällstraditioner och invanda synsätt. Möjligheterna att kunna integrera skilda erfarenheter, kulturer och bakgrunder, kan öka förståelsen för olikheter, mångfald och olika livsbetingenser. Att kunna röra sig i olika sammanhang och hantera olika möten, att kunna göra egna val och prioriteringar, ger tryggare förutsättningar för skapandet

av en egen identitet. Det är inte svårt att hitta flera exempel på kompetenser

som dagens förskolebarn kan behöva utveckla för att kunna möta framtiden. För förskolans del handlar det framför allt att barnen får möjlighet

om att utveckla en bred social och kommunikativ kompetens, om att lägga grunden för ett livslångt lärarande och, inte minst, att barnen utvecklar en lust och tillit till sin egen förmåga att lära.

2.1 Lärande i förskolan

I den tidigare beskrivningen av förskolan och förskolepedagogikens historia lyfts några grundläggande drag fram i det idéarv förskolan inte bara förvaltat utan också byggt vidare på. Fröbels pedagogik kom länge att påverka förskolans utveckling. Med Fröbel finns också anknyt-

en ning till bildningsdiskussionema under förra seldet- att dana den fria människan. Detta tänkande kom att utvecklas med den pedagogi-

nya

Kapitel 2 41

ken, som träder fram kring sekelskiftet med förgrundsgestalter

som John Dewey och med företrädare som Elsa Köhler och Alva Myrdal. Den nya eller progressiva pedagogiken handlade om att utgå från barnet och barnets intressen, inte från en indelning i olika kunskapsområden. Men det var ingen fn och ansvarslös pedagogik som progressivisterna ville praktisera.

Vad framträdde var en pedagogik byggd på ett vetenskapligt

som förhållningssätt till fostran och utbildning. Det var genom att tillämpa psykologin vetenskap, det var genom observationer och doku-

som mentation som kunskap kunde tillämpas och utvinnas ur praktiken. Dessa grundläggande drag har varit utmärkande för den svenska förskolepedagogiken. Det är som en konsekvens av ett sådant förhållningssätt som vissa utvecklingspsykologiska modeller och teorier fått en sådan framträdande plats. Förskolans pedagogik har utgått från barnet och bamets intressen, den har byggt på att tillämpa utvecklingspsykologisk teoribildning. Skolans pedagogik har utgått från skolämnen och vetenskaper och de pedagogiska frågeställningarna har handlat om urval kunskap och didaktik. Därmed har också olika språk utveck-

av lats kring förskola och skola, där gemensamma termer fått täcka inte bara olika begrepp utan också olika begreppsliga sammanhang.

Det pedagogiska arbetet i förskolan skall utgå från att varje barn arbetar med att erövra omvärlden och att detta arbete skall ledas och stödjas i riktning mot de mål som läroplanen anger. I vårt förslag till läroplan kapitel 5 anges förskolans mål och uppdrag samt förskolans och skolans värdegrund. Förskolan har ett ansvarsfullt

gemensamma och betydelsefullt uppdrag. Det handlar om en pedagogisk verksamhet för barn från ett till och med fem års ålder; barn som befinner sig i en av de mest utvecklingsintensiva perioderna i människans liv. Målen i läroplanen anger förskolans viljeinriktning och ambitioner. Det är mål med utgångspunkt i det tidiga lärandet när kroppen, känslolivet, de sociala och kognitiva förmågorna växer och utvecklas som mest. En viktig fråga är därför hur barns växande och lärande i förskolan kan förstås. Målen kvalitet mål kräver också ett klart förhåll-

anger en men ningssätt; perspektiv och kunskaper om och för barn. Detta kapitel syftar till ett sammanhang för den föreslagna läroplanen; ett

att ge sammanhang i vilket mål och riktlinjer skall förstås.

I direktiven till kommitténs arbete framhålls bl.a. lekens och språkets betydelse för barnens lärande i förskolan. Vi har därför valt att särskilt beakta dessa aspekter lärandet i de avsnitt som följer.

av

42 Kapitel 2 SOU 1997: 157

Lek och lärande

I förskolan har leken alltid haft en central plats, även om den inte alltid använts medvetet i pedagogiskt syfte. Förståelsen för barns lek var dock fundamental i Fröbels pedagogik. Barnet skulle leka fritt samtidigt som det skulle lära sig samarbeta med andra. Fröbel byggde sina pedagogiska teorier på antagandet om att utveckling sker utifrån barnets inre drift att vara aktiv och söka erfarenhet och inte enbart genom yttre stöd. Leken sågs som en väg till frihet och självständighet.

Under hela 1900-talet har det inom svensk förskola funnits en ambivalent inställning till barns lek. En bidragande orsak till detta kan vara att förskolepedagogiken vilat på utvecklingspsykologiska teorier, frikopplade från sitt samhälleliga och kulturella sammanhang. En romantisk syn på lek, den fria leken iFröbels anda, har levt kvar i förskolan sida vid sida med ett funktionellt synsätt." Inte sällan har utgått

man dels från en föreställning om lek som en särskild aktivitet, där barnen får leka fritt, dels från en föreställning om pedagogik som en av vuxna styrd och organiserad aktivitet. Denna åtskillnad mellan lek och pedagogik har sannolikt fungerat som ett hinder för törskolepedagogikens utveckling. I stället för att se lek och lelqfullhet som en betydelsefull dimension i allt lärande har leken i hög grad betraktats som barns självverksamhet, som en angelägenhet för barnen och som ett uttryck för barns naturliga utveckling. I förskolan har leken också haft en viktig roll ideologiskt, som en markering mot skolans ofta vuxenstyrda och inlämingsinriktade arbetsformer.

Det senaste decenniet har emellertid inneburit en renässans för leken och dess betydelse, inte bara i pedagogisk verksamhet för barn, utan också inom andra delar samhällslivet. Ett exempel på detta är roll-

av spelen kanske är en av de största ungdomsrörelsema i vår tid. Ett

som annat exempel är att lekforskning börjat utvecklas som ett särskilt forskningsfält inom pedagogiken. Inom detta fält utvecklas olika teorier och tolkningar av hur och vad barn leker, vad den betyder för barnets fysiska och psykiska utveckling, tänkande och lärande och hur leken kan användas i pedagogiskt arbete.

88Lindqvist, G. 1996: Lekens möjligheter. Lund, Studentlitteratur. 89Kärrby, G. 1989: Lek och inlärning barnperspektiv. Del Begreppsan-

ur vändning och lektioner. Institutionen för pedagogik i Mölndal, Göteborgs Universitet. 9° Jämför: Berg, L-E. 1992: Den lekande människan. Lund, Studentlitteratur. 9 Se t.ex.: Om lek på allvar 1990: Rapport från Nordiskt lekforskannöte.

- Stockholm, Barnmiljörådet.

SOU 1997: 157 Kapitel 2 43

Såväl forskning samlade erfarenheter visar att leken är central i som barnens liv och hjälper dem att erövra omvärlden. I leken utforskar barnen sin omvärld, de bearbetar intryck och erfarenheter och kommunicerar med andra. I leken upptäcker barnet sina förmågor och intres- Genom leken utvecklas barnen socialt, känslomässigt, motoriskt sen. och intellektuellt. Lek och lekfullhet viktig dimension ibams lärande. När barär en utforskar och försöker förstå sig själva och sin omvärld sker det nen oftast lek. Det går därför knappast att skilja lek från lärande. genom När barnen ägnar sig rollek, regellek, konstruktionslek eller annan lek utvecklar de tankar och hypoteser de prövar själva och/eller som ihop med andra. När barnen konstruerar med hjälp olika material av eller bygger sina lekmiljöer utvecklar de förståelse för en rad grundläggande funktioner. Att förstå rummets egenskaper är grundläggande för förståelsen matematik och fysik. Närhet, avstånd, tyngd, balans, av längre högre än, plant, snett, fysikaliska lagar tyngdkraft och än, som hävstångsprinciper, allt blir tydligt då handskas med sand, vatten, man klossar, bräder, kuddar för att göra olika konstruktioner eller då stenar, bygger värld att leka I barnens vardag finns många tillman upp en fällen kan användas för att öka deras matematiska förståelse. Gesom på ett lekfullt sätt få barn att uppfatta och uttrycka antal, att nom att ordna, och jämföra efter storlek, vikt volym och längd, att kunsortera skapa olika mönster, och enklare geometriska former, upptäcker na barn matematiken. Genom att göra matematiska begrepp till en del av sin erfarenhetsvärld, utvecklar barn matematiken som språk. I leken utvecklar barnen sin kommunikativa kompetens. I leken kommunicerar ord, rörelser, gester, ljud, speciella tonfall, man genom röstlägen eller andra signaler. Detta gäller såväl när barn leker själva när de leker tillsammans med andra. I samspelet med andra barn som kan leken utveckas på olika sätt. Tillsammans med andra föds idéer och uppslag lekandet dess speciella kännetecken och som gör att som ger leken förändras och förs vidare. Barnen gör hela tiden tolkningar av varandras budskap, förhandlar med varandra och använder olika strate-

92Tragetom, A. 1996: Lek med material. Konstruktionslek och barns utveckling. Stockholm, Runa Förlag. 93Ahlberg, A. 1994: Att möta matematiken iförskolan. Rapporter a och b från instituionen för pedagogik, Göteborgs Universitet. Doverborg, E. 1987: Matematik iförskolan Instituionen för pedagogik, Göteborgs Universitet. Publikation.

Nr 94Se t.ex.: Bateson, G. 1976: A Theory of Play and Fantasy. I Brunner et eds: Play. Its Role in Development and evolution. New York, Oenguin Books.

gier för att pröva sina idéer. I leken kan bam med olika modersegna mål ha ett rikt utbyte av varandra fast de inte talar språk. samma Genom leken utvecklar barnen också social kompetens. När en barn leker med varandra lär de sig att leva med andra människor, skratta med andra, bli utan att slåss, kompromissa, känna sympati arga och empati. Fantasi och inlevelseförmåga påverkar varandra. Barn som fått tillfälle att utveckla sin lekfönnåga har visat sig kunna tänka och känna sig in i karnratemas situation. De utvecklar empati och medkänsla och visar respekt för varandras behov. I samspelet med kamraterna i en engagerande lek lär barnen känna varandra. De vet vad kamraten tycker är roligt och vad hon är rädd för. Man kommer varandra nära när man delar fantasier. Det trygghet och glädje. ger I en lek m.fl. barn dyker det ideligen problem måste lösas upp som och konflikter som måste redas ut. För att leken skall fortgå krävs det att man följer vissa sociala lelcregler. Genom att förstå och följa dessa regler utvecklar barnen social kompetens. Barnen tvingas i leken en också att behärska sin styrka och lära sig gränserna går. I leken får var de tillfälle till varierande rörelsemönster och lär sig att behärska sin

kropp.

Barn med svårigheter har med stöd förskollärarare, använt av som leken som pedagogisk metod, stimulerats i sin utveckling och i sitt lärande. Lek kan ibland ett nästan magiskt kommunikationsmedel vara när det gäller att nå bam. Med hjälp av lek kan nå barn dragit man som sig undan kontakt. Det finns exempel på utagerande barn som genom lek kunnat utveckla sin sociala kompetens. Genom att läraren deltar i leken, avstyr konfrontationer mellan barnen, och visar hur kan ta man sig in och ur olika situationer kan hon också verka förebild som en som barnet kan härma och ta efter. Exemplen på effekter lek pedaav som gogisk och terapeutisk metod är legio: Barn med autism har kunnat få ett gott stöd och kunnat utvecklas socialt att använt leken genom vuxna som ett pedagogisk hjälpmedel Barn med Downs syndrom har ut-

Knutsdotter-Olofsson, B. 1987: Lek för livet. Stockholm, HLS Förlag;. och 1996: De små mästarna. Stockholm, HLS Förlag. 96Garvey, C. 1977: Play. London, Fontana/Open Books; Jämför Hjort, M-L. 1996: Barns tankar om lek. En undersökning hur barn uppfattar leken i av förskolan. Institutionen för pedagogik och specialmetodik. Lärarhögskolan i Malmö. 97Knutsdotter-Olofsson, B. 1996: De små mästarna. Stockholm, HLS Förlag. 98Se Grönlund, E. 1994: Barns känslor bearbetade i dans. Dansterapi för barn med särskilda störningar. Doktorsavhandling. Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet.

SOU 1997: 157 Kapitel 2 45

vecklat sin kognitiva förmåga lek med klossar. Lekterapi är i

genom dag de mest använda behandlingsmetodema för barn på sjuk-

en av hus.°°

I förskolan kan den vuxne ta vara på lekens språk och förstå vad

händer i kommunikationen mellan barnen genom att lyssna, obsersom

och dokumentera olika leksituationer. Den vuxne kan också skaffa vera material och rekvisita samt, tillsammans med barnen, skapa miljöer

inspirerar till lek och utmanar barnens tänkande. Den vuxne kan som ibland också bidra till att stödja och utveckla barnens lek- och läroprocesser genom att älv aktivt delta i leken.

och lärande

Språk

Barns användning språket det skriftliga och muntliga- växer fram

av och utvecklas i sociala situationer, i vardagliga sammanhang, i leken, med kamrater och vuxna. Det är som medlem av ett samhälle, av en kultur, växer till. talande och skrivande människa, där

som man upp en språket blir ett sätt att nyskapa, återskapa, och hålla fast vid det betydelsefulla.° Det förutsätter att barnet möter och omges av vuxna som aktivt stödjer och underlättar barnets språkliga utveckling.

inte kan uttrycka tankar och upplevelser i tal och skrift och

Den som den inte kan läsa är på många sätt utestängd ifrån samhällsgemen-

som skapen. Förskolans pedagogiska verksamhet har en stor betydelse för hur barnens tal stimuleras och utvecklas och för hur läs- och skrivutvecklingen grundläggs och framskriden

Barnet är beroende samspelet med omgivningen för att komma

av igång med och utveckla sitt talspråk. Redan under de första månaderna kommunicerar barnet med sin omgivning med miner och joller, skrik och gråt Genom att föräldrar och andra personer i omgivningen talar med barnet och bemöter barnets uttryck som uttryck för kommunikation grundläggs ett språkligt självförtroende hos barnet i sin tur blir

som

99Muntliga uppgifter från Gun-Marie Wetso, Lärarhögskolan i Stockholm, som samlar material till en doktorsavhandling. °° Lindquist, Y. 1970: Terapi genom lek. Stockholm, Läromedelsförlagen. Leken som läker 1990 Stockholm, Almkvist Wiksell. Se även: Ljungstöm, C. 1985: Lekterapi på sjukhus. Stockholm, Socialstyrelsen. m Liberg, C. 1990: Learning to read and write. Uppsala University, Department of Linguistics. Doktorsavhandling. m Se visare SOU 1997:108: Att lämna skolan med rak rygg. slutbetänkande av Läs- och skrivkommittén Stockholm, Utbildningsdepartementet. °3 Söderbergh, R. 1988: Barnets tidiga språkutveckling. Andra upplagan. Lund: Liber.

46 Kapitel 2 SOU 1997: 157

en drivkraft för ett fortsatt och successivt lärande ett rikligare och

av mer korrekt verbalt tal.

Den verbala fasen inleds ofta när barnet är omkring ett år med ettordsyttranden, där enstaka ord används som en hel fras kan ha oli-

som ka betydelse beroende på hur orden betonas eller i vilket sammanhang de yttras. Yttrandet Mamma kan t.ex. betyda "Mamma, jag är trött, "Mamma, jag vill bada osv. Så småningom används tvåordsyttranden som sedan utökas till alltmer komplexa grammatiska strukturer. Mycket av den språkliga aktivitet barn deltar i handlar att presentera

om en upplevelse av saker, personer, händelser osv. Men mycket liten del

en av detta utgörs av ett mer avancerat berättande av händelsen. De olika formerna av det talade språket är inte bara till för att uttrycka tankar, idéer, önskemål, utan kan också vara till för språkets framväxt. Barnen får förebilder för hur tar sig in i språket att delta i

man genom sammanhang där den vuxne tar initiativ och inbjuder barnen till att delta.

Genom att använda uttrycksformer som är i nivå med eller lig-

som ger strax ovanför bamets egen uttrycksfönnåga samt tala, läsa och skriva om sådant som barnet är intresserat av, skapas situationer som är meningsfulla för barnet.

Förmåga till kommunikation utvecklas också i olika former lek

av på olika nivåer, där barnen lär sig förstå subtila signaler och att behärska det talade ordet. Barnen talar med olika röst och med olika tempus beroende på om de talar om vad de skall leka, om de talar i leken eller utanför leken. De får tillfälle att uttrycka tankar och känslor. Språkträningen blir aktiv i rolleken. När barnen leker låtsaslek tvingas de att använda det talade språket. De måste uttrycka sig så att andra förstår och de måste förstå vad andra säger. Orden knyts inte bara till verklighetens föremål och händelser, utan även till de inre bilderna av dessa.

Redan i tidig ålder tar barnet också egna initiativ bidrar till de-

som ras språkliga utveckling. I en accepterande miljö sker ett sådant initiativtagande oftare och oftare äldre barnen blir. Ett sätt att ta sig i språket är att imitera andra, exempelvis genom att repetera det som andra sagt Detta förekommer framför allt i det tidiga lärandet. Andra exempel är att återge sånger, roliga historier och spökhistorier.

° Vedeler, L. 1989: Barns kommunikasjon i rolleken. Oslo, Universitetsforlaget. m5Liberg, C. m.fl. 1997: Upplevelsepresenterande, händelsetecknande, berättande och språkinlârning. Institutionen för lingvistik. Uppsala Universitet.

Kapitel 2 47

Besläktat med imitation är att lära sig mallar för hur en viss typ av språkanvändning går till och sedan fylla dessa mallar med eget innehåll Barnen skapar ofta varianter av historier utifrån sådana

egna mallar då de leker vardagsrollekar eller bearbetar och utvecklar sådant

de läst eller sett på TV, film eller video. Inom barn- och ungdomssom

blomstrar också med jämna mellanrum olika sätt att språka grupper inom mycket strikt givna ramar i form av effektfulla ramsor som t.ex. Alla barnen pratade rent och fint utom Hjalmar, han var från Kalmar. Barnets talspråkliga utvecklas således i olika sammanhang och

resurser på mängd olika sätt. Genomgående är dock att det är i någon form

en interaktion med andra barnet med stigande ålder tar en alltmer

av som aktiv roll.

Intresset för, och önskan att läsa och skriva grundläggs för

om, många barn i läs- och skrivupplevelser. En del barn har

gemensamma redan innan de fyllt ett år fått uppleva läsandet tillsammans med någon

Så småningom får de också vara med om gemensamma annan. skrivstunder när någon t.ex. skriver deras på teckningar de gjort

narrm

tillsammans författar brev eller vykort. I sådana läs- och eller när man skrivsituationer slussas barnen gradvis in i den skriftspråkliga kulturen. De får mängd förebilder för hur det går till att läsa och skriva, före-

en bilder oftast visar på läsandets och skrivandets möjligheter och

som glädjeämnen.

Det läsandet och skrivandet ger upphov till att många

gemensamma barn redan i tidig ålder, ett och ett halvt till två år, försöker prova på

hand. De första försöken består av att barnen utför en sorts låtegen sasläsning eller låtsasskrivning. Barnen återberättar vad som lästs för dem tidigare eller fantiserar helt fritt medan de samtidigt tittar i en bok. Och de skriver krumelurer, bokstavsliknande former eller bokstäver helt godtyckligt på ett Barnen går in i rollen som läsare och

papper. skrivare och bygger uppfattning sig själva som läsare och

upp en om skrivare de hela tiden blir bemötta kompetenta. Efter hand

om som börjar de inse att vad står skrivet följer bestämda mönster och

som sammanhang. De börjar läsa ord på skyltar, etiketter och liknande. De börjar kopiera ord och texter de finner i sin omgivning. De skriver

som listor: "smör lego karin pappa." De har börjat situationsläsa

mamma och situationsskriva. I samspelet med andra får de snart ögonen för att det inte är sam-

upp manhanget är avgörande för vad kan läsas och skrivas utan

som som

°° French, L. et 1985: 77:e influence of Discourse Content and Context of Prescoolers Use of Language. I Galda, L. Pellegrini, A.D. eds Play, Langua-

and Stories: The Development of Chrildrens Literate Behavior. Norwood, N.j.: ge Ablex Publishing Corporation.

48 Kapitel 2

själva texten. Står det Åsa kan inte läsa "Mamma fastän

man mam-

heter Åsa. En del barn börjar så smått att jämföra ord de inte ma som kan läsa med ord som de är säkra på utifrån ett visst sammanhang. De utökar på så sätt sammanhangen för när de kan läsa och skriva orden. Efter hand kan de frigöra sig i sin läsning av isolerade ord och läsa dem i alla tänkbara sammanhang. Parallellt med det utvecklar del barn

en sin säkerhet i att skriva av 0rd och kan i sinom tid skriva dem utan att ha någon förlaga. De visar nu allt oftare prov på att kunna helhetsläsa och helhetsskriva enstaka 0rd.

De blir så småningom skickliga i att känna igen och särskilja inte bara ord utan också hela textfraser. De börjar så smått läsa och skriva med flyt. Men vägen dit kan se olika ut för olika bam. En del barn lägger ned mycken möda och arbete på att bryta ned orden i sina beståndsdelar och lära sig använda ljudningsteknik. Andra barn behöver inte alls lägga ned lika stort arbete, då de förstår tekniken snabbare. I första hand lär de sig den genom att rimma och ramsa eller genom att ljuda när de skriver. Den kunskap de erövrar på dessa sätt kan de så småningom överföra på läsandet genom ihopljudning. Barnen lär sig de olika momenten som ingår i förmågan att ljuda ut och ljuda ihop steg för steg.

Språkutvecklingen och identitetsutvecklingen går hand i hand.°7 Ju tidigare ett barn har möjlighet att utveckla sitt modersmål, desto större möjligheter och förutsättningar ges för att erövra ytterligare ett språk. Barn som har ett utvecklat modersmål och som är trygga i sin identitet lär det nya språket enklare när de får lyssna, öva och pröva i lekfulla former. Införlivandet av det nya språket blir också mindre konfliktfyllt

yngre barnet är, och när lärandet sker i naturliga, vardagliga sammanhang. Studier visar också att barn som går i förskola har mindre behov undervisning i andraspråk när de börjar skolan

av

Det försprång som en del barn har genom att i tidiga åldrar, tillsammans med kamrater och vuxna, ha fått vara aktiva i språkliga sammanhang tycks vara bestående. Läs- och skrivinläming är inte något som påbörjas vid en speciell fas under uppväxten. Förmågan att läsa och

m7Öhman, M. 1991: Från aggressivt utagerande till konstruktiv lek. Ett utvecklingsarbete kring barn, våld och lek. Botkyrka kommun. I denna rapport beskrivs en grupp med enbart invandrarbarn som lekte sig till språklig och social kompetens tillsammans med sina pedagoger. m8SOU 1997:61: Att växa bland betong och kajor. Stockholm, Socialdepartementet.

Kapitel 2 49

skriva utvecklas under lång tid och är en del i den livslånga språk- och

kunskapsutvecklingen.

Traditionellt har skolan setts som den institution där man skall lära sig läsa och skriva. Hemmet och förskolans roll har betraktats som enbart förberedande och stödjande i denna process. Undersökningar visar att barn som redan i förskoleåldrama vet varför man skriver och har någorlunda klart för sig hur det går till, lyckas bättre med läsningen i skolan än de inte har förstått detta.

som

För att stödja och stimulera barns språkanvändning lcrävs öppenhet inför deras nyfikenhet och lust att lära. När barnets eget intresse för skriftspråket visar sig i tankar, lek och intresse är det lämpligt

att ta upp det på ett konkret och funktionellt sätt. Det viktiga är att det sker i meningsfulla sammanhang. Ibland kan den vuxne planera situationer som syftar till lärande, men oftast handlar det om att försöka fånga tillfället i flykten och möta barns språkliga nyfikenhet varhelst den visar sig. I dessa sammanhang har personalens språkliga medvetenhet och kom-

avgörande betydelse. petens en

2.2 och lärande

Kunskap

Kunskap erövras genom lärande, ett lärande som sker på olika sätt och i olika sammanhang: Det kan ske genom tal, shift, läsande och handlande; det kan ske genom texter och bilder, men lärandet finns också i drama, i lek, i sång och musik. Det är inte bara med hjärnan vi lär, vi lär med hela kroppen. Och allt vi lär kan inte verbaliseras.

Vad kunskap är, är en av de grundläggande filosofiska frågeställningarna som kan ges många olika svar. Vad som räknas som kunskap varierar också över tid. I en pedagogisk verksamhet är det nödvändigt att ständigt problematisera, reflektera kring och levandegöra kunskapsbegreppet.

Läroplanskommitéenm behandlade begreppen kunskap och lärande i ett skolsammanhang med utgångspunkt i senare års forskning. Tre as-

09 Söderberg, R. 1988: Barns tidiga språkutveckling, Andra upplagan, Lund, Liber. Ett intressant exempel på hur tre- och femåringar lär sig läsa genom egen motivation och genom samarbete redovisas i Barsotti, A. 1997: D som Robin

- Hoods pilbåge. Ett kommunikationsprojekt i Reggio Emilia. Stockholm, HLS Förlag. "° Dahlgren, G. Olsson, L.E. 1985: Läsning i ett barnperspektiv, Göteborgs Universitet: Acta Universitatis Gothoburgensis.

SOU 1992:94: Skolan för bildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Se även SOU: 1997:21 Växa i lärande. Stockholm, Utbildningsdepartementet.

:

50 Kapitel 2 SOU 1997: 157

pekter på kunskap lyftes därvid fram. För det första kunskap som ett sätt att göra världen begriplig och meningsfull, där kunskap inte bara är en avbild av världen. Detta är en konstruktiv aspekt på kunskap, där den enskilde ses som aktiv i skapandet av kunskap och där kunskap betraktas som det dynamiska samspelet mellan vad man vill nå för kunskap, den kunskap man redan äger, de problem man upplever och de erfarenheter man gör. För det andra kunskap som är beroende av ett sammanhang och som utgör den tysta grund mot vilken kunskapen blir begriplig. Detta är den kontextuella aspekten. Och för det tredje kunskap är redskap för att bearbeta och hantera världen. Detta är kun-

som skapens instrumentella aspekt.

Kunskap är en ständigt pågående konstruktion såväl social som kulturell till sin natur. Att se kunskap som en aktiv process- kunskapande innebär att sammanhanget ses som en aktivt integrerande

grund och en förutsättning för lärande. Läroplanskommittéen preciserade fyra olika former för kunskap: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.

Faktakunskaper avser information, men också regler och konventioner. Genom fakta vet vi något, vi vet att något förhåller sig på ett visst sätt. Det är något vi kan formulera i ord och kan minnas och glömma. Det är något vi kan veta; ytligt eller djupt.

Att förstå är att begripa och att uppfatta meningen med något. Faktakunskap och förståelsekunskap är intimt bundna till varandra.

Så t.ex. avgör förståelsen vilka "fakta vi kan eller uppfatta. Fakta kan

se

därför inte heller sägas vara en förutsättning för eller av mer grundläggan-

de natur än förståelse. Samtidigt är fakta förståelsens byggstenar. Det är

fakta, vi med förståelse försöker se mening Det är inte heller så att

som

förståelse är något abstraheras "ur" fakta eller utgör ett komprimat

som

fakta.

av

Färdighetskunskap är en praktisk kunskapsformf Denna form av kunskap kommer till uttryck i handlingar och beteendemönster, som är väl-

"2 Marton, F., Hounsell, B. Entwistle, N. 1986: Hur vi lär. Stockholm, Nordstedts förlag. 1 I stället uppstår försåelse att "tillför" fakta mening, t.ex. Piaget.

genom man se

1997: Epistemology and Psychology of F unctions. Dordrecht Reidel. "4 SOU 1992:94: Skola för bildning. Stockholm, Utbildningsdepartementet. Sid.65-66. "s Se vidare Pramling. I Mårdsjö, A-C. 1997: Grundläggande färdigheter och färdigheters grundläggande. Lund, Studentlitteratur.

SOU 1997: 157 Kapitel 2 51

kända för utövaren inte enkelt kan uttryckas i ordf Även men som om fárdighetskunskapen kan sägas vara en praktisk kunskapsform kan den sammanvävd med mer teoretiska former. Att skriva innebär inte vara bara att kunna forma 0rd, utan att också hålla och föra en penna eller

använda ett tangentbord.

Dessa tre kunskapsfonner fakta, förståelse och färdighet kan sägas synliga kunskapsfonner. Den fjärde formen förtrogenhetskunvara skap är osynlig. Den mot sinnliga upplevelser; Vi kan - mer svarar "lukta" oss till något.

Genom att delta i praktiska verksamheter lär vi oss reglerna i dessa verksamheter. Förtrogenhetskunskap innebär att man kan tillämpa dessa regler för hur begrepp kan användas olika sätt beroende det unika i ex. situationen"

Fakta måste göras tillgängliga och presenteras. För förståelse och insikt måste barn också möjligheter att utgå från tidigare erfarenheter och ges förkunskaper och möjligheter att utforska, bearbeta och reflektera. ges Färdigheter måste övas, prövas och gestaltas och kommuniceras. Barn måste också möjligheter att utveckla förtrogenhet. Detta innebär att ges varken lärandet eller kunskapen kan bindas i en form och att lärandet måste individens aktiva deltagande. Detta gäller barn i alla ske genom åldrar likaväl som vuxna. Lärandet handlar att intemalisera något, att göra det till en del av om själv. För att lära och därmed införliva krävs någon form av pröven ning. Jag prövar det jag lär att använda det eller uttrycka det. genom Med andra 0rd är lärandet alltid en del av ett sammanhang. Pedagogisk verksamhet är situationer och där det finns mål för vad som processer skall läras och ett sammanhang för att lära. Det perspektiv på kunskap och lärande som här skisserats innebär att kunskap kan förstås som en process som förutsätter en aktiv interaktion med andra människor och fenomen i omvärlden. Kunskap och lärande blir i detta perspektiv inte endast relaterade till individen, som något enskilda människor har eller besitter, utan något som skapas som och definieras tillsammans med andra. I linje med detta sätt att se på kunskap ligger på barnet som en aktiv medskapare av sin egen en syn kunskap. Denna på barn och barns lärande bygger på respekt för syn en barnet ett resursrikt och nyfiket barn, ett barn med egen kraft och som

"6 Jämför: Polanyi, M. 1963: Skills and Connoisseurshzp. I Collected Articles and papers. Compiled by R.L. Gelwick. Berkley, California. "7 SOU 1992:94. Skola för utbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Sid. 66.

52 Kapitel 2 SOU 1997: 157

lust att lära. I pedagogiskt arbete innebär detta att barnen själva och tillsammans med andra måste ges möjlighet att i ett utforskande och problemlösande arbete skapa mening och sammanhang. I förskolan kan detta ske b1.a. i projekt- och temaarbeten, där barnens eget utforskande och egna frågeställningar bildar utgångspunkter för lärandet.

2.3 Det pedagogiska arbetet och den

pedagogiska miljöns betydelse

Essensen i pedagogiskt arbete handlar om att aktivt arbeta med en pro-

möjliggör lärande i riktning mot givna mål och syften. För cess som detta behövs kunskap om hur barn lär och utvecklas. Det krävs också en medvetenhet om pedagogens roll och den pedagogiska miljöns betydelse for lärandet.

Synen på barnet som medskapare av sin egen kunskap förutsätter en

på den medskapare av kunskap, där den vuxne går i syn vuxne som dialog med barnet och intar en reflekterande hållning till den egna rollen och barnens läroprocesser. I pedagogiskt arbete består den vuxnes arbete till stor del i att kunna lyssna, se och lära sig av det som barnen säger och gör att hålla barnens frågor, hypoteser, teorier och fantasier

vid liv och följa hur de söker svar och skapar mening i sin tillvaro. Det handlar också att vägleda, skapa situationer och utnyttja tillfällen

om

kan utmana barnens tankar och teorier. som

Denna hållning förutsätter att pedagogen blir en reflekterande praktiker° som, tillsammans med sina kolleger, kan skapa utrymme för en kontinuerlig och kritisk diskussion kring den pedagogiska praktiken och dess förutsättningar.

"s Dahlberg, G Lenz Taguchi, H. 1994: Förskola och skola om två skilda

- traditioner och om visionen av en mötesplats. Stockholm, HLS Förlag. "9 Se t.ex. SOU 1997:21: Växa i lärande. Stockholm: Utbildningsdepartementet; Jfr också Pramling Samuelsson, Mårdsjö, A-C. 1997:Grundläggande färdigheter och färdigheters grundläggande. Lund, Studentlitteratur.

m Schön, D. 1983: The reflective practioner How professionals think in

action. New York, USA, Basic Books. Zeichner, K 1995: Research on teacher thinking and different views of reflective practise in teaching and teacher education. Carlgren, I et eds: Teachers minds and actions. Research on teachers thinking and practise. London, The Falrner Press.

Kapitel 2 53

I förskolan finns goda möjligheter för detta i och med att man har lång erfarenhet av att arbeta tillsammans i arbetslag, där personalen gemensamt kan för och bidra till att det pedagogiska arbetet ta ansvar utvecklas och förnyas. På senare år har pedagogisk handledning av arbetslag blivit ett viktigt inslag i förskolans utvecklingsarbete. Denna form handledning innebär att en utomstående person, t.ex. en kolleav söker få medlemmarna i arbetslaget att tillsammans reflektera över ga, det pedagogiska arbetet genom att tillföra nya perspektiv och ställa frågor. I detta sammanhang, liksom i andra former av utvecklingsarbete, kan personalens observationer och dokumentation av det pedagogiska arbetet och barnens läroprocesser användas som utgångspunkt för gereflektion. Pedagogisk dokumentation är inte bara ett värdemensam fullt arbetsverktyg i det dagliga arbetet i förskolan, utan kan också användas underlag för fortbildning, föräldrasamarbete och utvärdesom ringizs Den pedagogiska miljön kan ses som en aktiv part i pedagogiskt arbete. Miljön i förskola och skola bär på traditioner och föreställningar vad pedagogik är och bör Den sänder också budskap om vad om vara. förväntas ske i den pedagogiska verksamheten Förskolan prägsom las inte sällan hemlik miljö. Denna signalerar att verksamheten av en skall likna den som äger rum hemma. En skolsal, där bänkarna står på rad vända mot katedem, signalerar att det handlar om en verksamhet där läraren förmedlar kimskaper till eleverna. Vid förändringar av skolmiljön finns det i dag tendens att göra om skolorna till"kontorsen

m I skolan introducerades arbetslagsidén 1980 i samband med den nya läroplanen för grundskolan Lgr 80, men det är först senare år som den börjat slå igenom på bredare front. Mycket tyder att de flesta lärare, bl.a. genom det nya avtalet på skolområdet, inom några år kommer att ingå i arbetslag. Se vidare SOU 1997: 121: Skolfrågor Om skola i en ny tid. Stockholm, Utbildningsdepartemen- tet. 22 Se t.ex. Alnervik, K. Karlsson, M. 1995:Pedag0gers pedagogik synliggjord kollegial pedagogisk handling. Bankeryd, Q- Communication. Nordström, genom E. 1996: Reflektion ett sätt att utnyttja den pedagogiska kompetensen. Stock- holm, Kommunförbundet i Stockholms län; Liknande handledning förekommer också på skolans område; Se SOU 1997:121: Sid. 215-216. 23 Se Lenz-Taguchi, H. 1997: Varför pedagogisk dokumentation Stockhohn, HLS Förlag; En utförligare beskrivning av dokumentations betydelse för utvärdering och kvalitetsutveckling ges i kapitel 3 i detta betänkande. 24 Dahlberg, G. Göthson, H. 1996: En miljö för det rika barnet. Modern barndom, 1996; I detta temanummer om miljö och material finns även andra nr behandlar den inre miljöns betydelse i förskolan. artiklar som

54 Kapitel2

skolor", i stället för att låta verkstaden, ateljén eller laboratoriet bli förebilderf

Genom att ändra i miljön förändrar man budskapet om sin pedagogik. Detta gör att såväl barn som vuxna ger miljön en annan mening och oftast handlar på ett annat sätt. För att verksamheten i förskolan skall kunna bedrivas i riktning mot läroplanens mål är det viktigt att skapa miljöer, där barnens inspireras till olika typer av verksamheter och handlingar, till utforskande och upptäckande. Det är därför angeläget att den vuxne är medveten om den pedagogiska miljöns möjligheter och betydelse för det pedagogiska arbetet i förskolan.

Den syn på kunskap och lärande som vi tidigare skisserat, ställer krav på ett integrerat arbetssätt, där barns egna erfarenheter, intressen och kunskaper tas som utgångspunkt. Ett sätt att åstadkomma ett sådant arbetssätt är att arbeta temainriktat eller i projektforrn. I förskolans pedagogiska arbete har det temainriktade arbetsättet länge varit en av grundstenama. På många förskolor finns det i dag en strävan att vidareutveckla och fördjupa denna arbetsforrn så att barnen görs mer delaktiga såväl i valet av teman som i hur arbetet fortskrider.

2.4 Ett gemensamt pedagogiskt synsätt

Barnet erövringar sin omvärld varje dag. Genom lek, språk

gör nya av och lärande skaffar de kunskaper och färdigheter som är avgörande för livet. Förskolans och skolans medverkan och inflytande över hur barnets erövringar omvärlden kommer att utveckla sig, har till mycket

av stor del att göra med hur de vuxna bemöter och bejakar barnet, och hur de utmanar barns tankar och teorier. Barn som möts av respekt och får positivt från sin omgivning utvecklar sitt självförtroende. Barn

gensvar som får pröva sina tankar och teorier i ett utforskande arbete och upptäcka att de förstår vill lära sig mer. Genom att barnen får möjlighet att utveckla sitt självförtroende och sin lust att lära kan förskolan lägga en god grund för ett fortsatt livslångt lärande.

25 Skantze, A. 1995: Barns och ungdomars perspektiv: Skolmiljön som utveck- Iingsresurs. KRUT. Kritisk Utbildningstidskrift. Nr 77. Jfr Lindqvist, G. 1996: Lekens möjligheter. Lund, Studentlitteratur.

SOU 1997: 157 Kapitel 2 55

A11 pedagogisk verksamhet syftar till att fostra och stödja bams

som och ungdomars utveckling och lärande skall integreras och ses som en helhet. Det är därför nödvändigt med mellan förskola och

en samsyn skola Förskolans roll och för att göra omvärlden begriplig för

ansvar barn sker under den tid i livet när deras motivation, nyfikenhet och lust att lära är som störst. För att få ett gynnsamt växande och lärande för livet krävs ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt bland alla

som arbetar i förskolan samt en kunskap om hur skolan arbetar. Skolan är mottagare av barn som är vid förskolans sätt att arbeta. Därmed är

vana det angeläget att skolans och förskolans pedagogik utvecklas och närmas till varandra utifrån ett gemensamt pedagogiskt synsätt. Just detta faktum är för närvarande det som driver en stor del av det pedagogiska utvecklings- och fömyelsearbetet inom såväl förskola skola.

som

6 Ett flertal studier och utredningar har visat avsaknaden eller bristen på samsyn. Se t.ex. Prarnling Samuelsson, Mauritzon, U. 1997: Att lära

som sexåring. Stockholm, Skolverket; En analys av förskolans och skolans olika traditioner och en vision om en samsyn återfinns i Dahlberg, G. Lenz-Taguchi, H. 1994: Förskola och skola om två skilda traditioner och visionen

- om om en mötesplats. Stockhohn, HLS Förlag. Se även: SOU: 1994:45: Grunden för livslångt lärande En barnmogen skola. Bilaga Sid. 129.

-

3 17-1405

SOU 1997: 157 Kapitel 3 57

3 som för

Viktiga aspekter grund läroplansförslaget

I detta kapitel lägger kommittén fram motivtexter till förslaget till Läroplan för förskolan. Följande avsnitt har särskilt lyfts fram bety-

som delsefulla områden inom förskolans pedagogiska verksamhet. Det är föräldrasamarbete och föräldrainflytande, jämställdhet mellan könen, miljöarbete med barn i förskoleåldem, det mångkulturella samhällets möjligheter, barns rätt till kultur, barn med behov av särskilt stöd, multimedia och informationsteknikens betydelse, och utvärdering och kvalitetsutveckling.

3.1 Föräldrasamarbete och

inflytande

I Barnomsorg- och skolakommitténs första betänkandem pekades på att en värld med hög förändringstakt ställer stora krav på barn och

vuxna. Under 1900-talet har det skett genomgripande förändringar inom alla livsorr1råden som exempelvis utbildning, yrkesliv och familjemönster. Detta kommer sannolikt att fortsätta in i det kommande 2000talet.

Även samhället förändrats mycket under detta århundrade visar

om det sig att barn fortfarande oftast växer upp med sina biologiska föräldrar. Enligt Socialdepartementetm lever 75 procent av alla barn i tra-

en ditionell familj med bägge sina föräldrar och om de har syskon så är det oftast helsyskon. Det har blivit allt vanligare att föräldrarna lever tillsammans samboende utan att gifta när första barnet föds. Det

som vara har också blivit vanligare att vänta med att skaffa barn till ett senare skede i relation. Separationer förekommer tre gånger så ofta bland

en sambor som bland gifta. Efter en separation är det vanligt att ingå i en ny relation och att nya familj emönster bildas, men antalet ensamföräldrar har också ökat. Det visar sig också att fädema blir alltmer delaktiga i barnens liv.

m SOU 1997:21: Växa i lärande. Förslag till läroplan för barn och 6-16 år.

unga Stockholm, Utbildningsdepartementet. 23 DS 1996:57: Barn i Dag. En undersökning Ulla Björnberg, Göteborgs

av universitet. Stockholm, Socialdepartementet. Sid 36.

58 Kapitel 3 SOU 1997: 157

Övergripande mål för samhällets ansvar för barnen finns angivna i många olika sammanhang. 1993 ratificerade Sverige FN:s Bamkonvention:

Konventionsstatema skall göra sitt bästa for att säkerställa erkännandet av

principen att båda föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets upp-

fostran och utveckling. Föräldrar eller i förekommande fall, vårdnadshava-

re har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa

skall för dem komma i främsta rummet. Artikel 18

I den svenska lagstiftningen inleds Föräldrabalkens bestämmelser med följande:

Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall be-

handlas med aktning for sin person och egenart och får inte utsättas for

kroppslig bestraffning eller annan kränkande handling. 6 kap. 1§ I För-

äldrabalkens regleras även vårdnadshavarens ansvar för barnet. 6 kap. 2§

Om vårdnadens utövande sägs i Föräldradrabalken att:

Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör

barnets personliga angelägenheter.

Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och ut-

veckling ta hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. 6 kap. 11§

I Pedagogiskt program för förskolan anges att förskolan skall vara ett komplement till hemmet och att förskolan skall ta hänsyn till barnens verklighet utanför förskolan. Förskolans arbete med barnen måste därför ske i samarbete med föräldramam Det är personalens

nära ansvar att ta initiativ till och upprätthålla en nära kontakt med föräldrarna. Det åligger också personalen att överbrygga eventuella svårigheter och hinder för kontinuerligt samarbete.

De övergripande målen utgår ifrån föräldrarnas yttersta ansvar för sina barn. I dag är emellertid rollen som vägledare för barn in i vuxenvärlden inte enbart förbehållen föräldrarna utan den delas med förskolan, skolan och skolbamsomsorgen. Själva föräldraskapet har även det blivit allt mer offentligt. Förskolans betydelse som kompletterande funktion till föräldraansvaret blir allt viktigare under barnets tidigaste uppväxtår. Många bam börjar redan när de är ett år i daghem. Förskolan bedriver omfattande verksamhet för l-5 åringar.

en

29 Konventionen barnets rättigheter: 1990:Regeringskansliets offsetcentral,

om Stockholm. m Socialstyrelsen: 1987:3: Pedagogiskt program för förskolan. Allmänna råd. Sid 53

SOU 1997: 157 Kapitel 3 59

Alla föräldrar förväntar sig, och med all rätt, att barnet skall få

en god omsorg och kunna tillägna sig kunskaper och färdigheter i förskolan. Alla familjer är olika och varje familj har sin kultur och tradi-

egen tion. Det krävs mycket av erfarenhet och kunskap hos förskolans

personal för att kunna tolka och förmedla viktig information kring barnet som både familjen och personalen behöver för ett gott samarbete. Föräldrarnas och förskolepersonalens kontakt och samarbete har varit, och är, en viktig källa för forskning och utvecklingsarbete. Föräldrasamarbetet skall regelbundet utvärderas.

Pedagogen skall möta varje förälder med respekt och arbeta för att få deras

förtroende. Föräldrarna skall kunna känna sig säkra på att deras barn tas väl

omhand i förskolan. Barnet behöver känna att de vuxna kan samarbeta, lö-

sa problem och skapa en god stämning tillsammans. Det innebär inte att

man behöver tycka lika, men kravet pedagogen är att möta alla föräldrar

med respekt och en övertygelse om att de vill sina barns bästa även de

om

beter sig ett annat sätt än vad själv skulle önska. 3

man

Förskolan, hemmet och barnet

Föräldrarna har huvudansvaret för sina barns fostran och uppväxt. Därför har alla föräldrar rätt att få veta hur förskolan arbetar. Föräldrarna behöver få så mycket information som är möjligt om verksamheten innan barnet börjar, så att de kan göra sig föreställning vad det

en om innebär att ha sitt barn i förskola. Därefter skall informationen vara fortlöpande under hela tiden som barnet är kvar i verksamheten.

Det är också viktigt att personalen i förskolan känner till barnens vardagstillvaro i hemmet. I en undersökning om barns liv i förskolan och i hemmet m visar det sig att föräldrarna gör stora insatser för

att anpassa sig till vad de upplever som förskolans förväntningar på ett gott föräldraskap. Förskolan anstränger sig också för att till viss del återskapa en hemlik atmosfär runt barnet. Trots att hemmiljön och förskolemiljön i grunden är olika försöker de att anpassa sig till varandra. Utifrån de iakttagelser som forskarna gjort menar de att redan mycket små barn tydligt kan klara att särskilja och förhålla sig adekvat till olika sociala miljöer. I stället för att söka sudda ut skillnaderna mellan hem och skola vore det bättre att ta fram de konkreta olikhetema som råder mellan föräldrarnas och personalens funktionsvillkor och roller visavi

3 Niss, G, Söderström, A-K. 1996: Små barn iförskolan. Stockholm, Studentlitteratur. Sid 14. 32 Bäckström, Dencik, Larsson, E. 1988: Barnens två världar. Stockholm, Esselte studium. Sid 281f.f.

60 Kapitel 3 SOU 1997: 157

barnet. I föräldrarollen ligger att vara mottagare av just det egna barnets känslor, och att möta dessa med egna känslor, normer och värderingar. I pedagogrollen ligger att ha ett empatiskt och professionellt pedagogiskt förhållningssätt gentemot både enskilda barn och barngruppen. Förskolans verksamhet erbjuder ett socialt samspel och pedagogisk stimulans, medan hemmet också erbjuder något annat.

Med en tillspetsad formulering kan man kanske säga att livsvillkoren i det

moderna samhället kräver av människor att de utvecklar radarpsyken: av

det uppväxande släktet kommer tillvaron att kräva stor förmåga till social flexibilitet. Den olikhet som kan råda mellan de olika socialisationsmiljö-

ema barnen färdas i behöver inte vara hotande för barnen olikheterna kan

-

tvärt givande och positiv för deras utveckling

om vara en resurs

Ett synsätt grundat på ett erkännande av de olikheter som finns öppnar för dialog och ökad förståelse för föräldrar och personals olika

en en funktioner i barnets vardag. Barns sociala och kulturella villkor i förskolan har andra förtecken än de råder i hemmet hos föräldrarna.

som Moderna uppväxtvillkor innebär en dubbelsocialisering för barn där förskola och hem måste både samverka och vara olika arenor, där olika roller tillåts och olika förutsättningar finns.

värld

Vidgad

När ett barn börjar i förskola utvidgas inte bara barnets, utan också föräldrarnas värld. Hela familjen påverkas av barnets vistelse i förskolan. Att alla föräldrar ges möjlighet till insyn, medverkan och inflytande i denna värld är förskolans ansvar. Formellt sett har föräldrainflytande i förskolan under lång tid förts fram som en viktig del i förskolans uppdrag.

Verkligheten har dock i varierande grad skilt sig från de formella ambitionerna. I olika undersökningar vittnar föräldrar om bristen på insyn i Verksamheten. De upplever därför svårigheter både i att stödja och ifrågasätta förskolan Andra undersökningar visar att det finns högt ställda ambitioner på samarbete mellan föräldrar och personal, men att osäkerhet råder kring vad och hur, i vilken omfattning och under vilka villkor Många föräldrar upplever att de har ett begränsat

m Ibid. m Kärrby, G. 1975: Daghemmet och familjen Göteborgs Universitet, Pedagogiska institutionen, Lärarhögskolan i Mölndal. Uppsats 37. Stencil. 35 Mehlkvist, B. och Sjögren-Olsson, E. 1976: Vårt och deras dagis Familjestödsutredningens rapport. Nr Stencil.

inflytande, ett inflytande som mest rör trivselfrågor, såsom föräldraorganiserade utflykter, vissa milj öförändringar och erbjudanden att delta i redan uppgjorda aktiviteter. Föräldrainflytande på ett mer genomgripande sätt saknas och anledningarna till detta varierar. Begränsade möjligheter att delta i möten och träffar på grund arbetsvillkor är

av en viktig faktor från föräldrarnas sida, liksom ömsesidig rädsla för konflikter både mellan personal och föräldrar och mellan föräldrar.

Det egentliga syftet med väl utvecklad samverkan föräldrar förskola är

-

att skapa goda uppväxtbetingelser för varje bam. Förskolan skall därvid

vara ett komplement till bostadsmiljön. Eftersom människor har olika för-

måga och olika behov, måste metoderna att åstadkomma samverkan vara

många och skiftande

Samverkan och inflytande

Föräldrasamverkan är all kontakt mellan hemmet och förskolan, både den dagliga kontakten vid lämning och hämtning barnet och den

av organiserade kontakten vid föräldrasamtal, föräldramöten och föräldramedverkan av olika slag i verksamheten. Den grundläggande kontakten mellan förskolan och hemmet byggs upp under barnets invänjningsperiod. Öppenhet och ömsesidig förståelse och respekt lägger grunden för en kontinuitet och utveckling av samverkan mellan hem och förskola. En viktig faktor vid föräldrasamverkan och inflytande är att förskolan och hemmet gemensamt kommit fram till vilka mål man har utifrån barnets bästa. Ett öppet klimat innebär att samtal kontinuerligt förs kring dessa mål och att föräldrar och personal kan identifiera det som försvårar eller fördröjer måluppfyllelse. Gemensamma mål mellan förskola och hem innebär inte en gemensam metod som kan anammas av alla föräldrar och alla bam. Olika barn, olika situationer och olika föräldrar kräver olika förhållningssätt från personalens sida.

Förskolan och skolan varandra

påverkar

Förskolans målsättning har alltid varit hög kring föräldrasamverkan och föräldrainflytande. Arbetet med små barn kräver god föräldrakontakt. Ett öppet arbetssätt och en kontinuerlig kontakt mellan personal och föräldrar är nödvändigt för att skapa trygghet och god

ge omsorg om barnet. Att vidareutveckla förskolans ambitionsnivå kring föräldrainflytande är nästa steg. Olika initiativ tas både på kommunal nivå och

13°SOU 1972:26: Förskolan, del Stockholm, Socialdepartementet.

62 Kapitel 3 SOU 1997: 157

ute på enskilda förskolor för att öka föräldrainflytandet i förskolan. Integrationen mellan förskola och skola i exempelvis förskoleklassen kan ha gynnsamma effekter på föräldrainflytande för båda verksamheterna. De senaste årens ökning antalet föräldradrivna kooperativ avspeglar

av också föräldrars vilja till inflytande och ansvar över sina barns förskolemiljö och verksamhet. Möjligheten att förskolan och skolan kan påverka varandras förhållningssätt kring olika former av utökat .föräldrainflytande stärks närmare förskolan och skolan knyts till varandra

Efter förslag från Skolkommitténm riksdagen på våren 1996

ett tog beslut om att ge kommuner så önskar möjlighet att starta försölG-

som verksamhet i grundskolan med lokala styrelser med föräldramajoritet. Försöksverksamheten regleras i en särskild förordning SFS 1996: 605. Vissa av de uppgifter som enligt gällande förordning åvilar stf/relsen eller rektorn för en skola kan överlåtas till lokal styrelse med

en föräldramajoritet. Nämnden får inte avhända sig det övergripande ansvaret för verksamheten. Den lokala styrelsen får inte besluta i frågor som avser individuella fall. Sen möjligheten infördes har ett fyrtiotal skolor fram till 1997 börjat med försöksverksamheten. Skolverket hari särskilt uppdrag att följa försöksverksamheten. Eftersom försöken inte utvärderats helt ut finns det inga uppgifter som fastslår exakta Ltfall. Konstateras kan dock att föräldrainflytande ställts högt

upp dagordningen i de flesta kommuner och i enskilda skolor runt om i laidet. Både lokala och regionala konferenser kring föräldrainflytande har genomförts på initiativ av olika organisationer. Kommunförbundet oh Riksförbundet Hem och Skola har framställt material och initierat m6ten kring inflytandefrågor. Föräldrainflytande i skolan är en viktig deli en framtida utbildningspolitisk och pedagogisk debatt. Förskolan äri och med sin övergång från socialtjänsten till utbildningssektom en viktig tillgång för skolan i detta arbete.

Sammanfattningsvis menar kommittén att föräldrarna har det yttersa ansvaret för sina barn. Men rollen som vägledare för barn in i

vuxeivärlden delas idag mellan föräldrar, förskola, skola och skolbamsonsorg. Vikten av att förskola och föräldrar samarbetar och att föräldrarra har insyn och inflytande i förskolans verksamhet måste beaktas i alt högre grad. Idag råder en osäkerhet från både personal och föräldrar om hur och under vilka villkor föräldrasamverkan och föräldrainflytade på ett djupare plan kan utvecklas. Föräldrar har olika vardagsvillkor och olika möjligheter att delta i förskolans verksamhet. Insyn och iiflytande är dock en demokratifråga som personalen har skyldighet atti

37 SOU 1995: 103: Föräldrar i självförvaltande skolor. Stockholm, Norstedts. Utbildningsdepartementet.

SOU 1997: 157 Kapitel 3 63

största möjligaste mån främja. De försöksverksamheter påbörjats

som med lokala styrelser bör även omfatta integrerade enheter, inne-

som håller både förskola, förskoleklass och skola.

3.2 Flickor och i förskolan

pojkar

I Sverige används begreppet jämställdhet för att beteckna könens likaställning; kvinnor och män skall ha lika rätt att delta i samhället med samma skyldigheter och rättigheter, med lika värde och på lika villkor dela makt och ansvar på alla områden, både i arbets- och hemliv. Jämställdhet i betydelsen lika rättigheter för kvinnor och män är fastställd i lag i Sverige.

I samspelet med andra människor formas barns upplevelse vad

av det innebär att vara flicka och pojke. I förskolan pågår denna köns- eller genussocialiserande process varje dag och varje stLmd. Pojkar och flickor prövar och utforskar sätt att bete sig, handla och vara på. Utifrån de reaktioner och den respons barnet får från andra människor skapas tysta överenskommelser om vilka positioner barn bägge kön

som av kan inta och vilka positioner är lämpliga bara för flickor eller bara

som för pojkar. För att de jämställdhetspolitiska mål samhället eftersträvar skall kunna uppnås, är det viktig uppgift för förskolan att bortom

en traditionella förväntningar på vad som är pojk- eller flickbeteenden och egenskaper och skapa förutsättningar för varje individ att förverkliga sin unika potential oavsett biologiskt kön. I det pedagogiska programmet för förskolan till exempel följande värden skall

anges som genomsyra förskolans verksamhet när det gäller jämställdhet:

Förskolan skall aktivt verka för jämlikhet i levnadsvillkor och medverka

till att barnen tillägnar sig kunskaper och värderingar som stöder principen

för jämställdhet. Förskolan skall bidra till att flickor och pojkar får samma

möjligheter att utveckla sina inneboende resurser. När det gäller dessa

starkt kulturberoende frågor krävs lyhördhet och medvetenhet från perso-

nalens sida.

Genom att ge barn av bägge könen förutsättningar att pröva ett bredare

register av möjliga roller och positioner påverkas också värderingar av

vad som är manligt respektive "kvinnligt" i riktning mot ett mer jämställt

förhållande.

Förskolebamets uppfattning om sig älv som pojke respektive flicka är flexibel och inte en färdigt formerad könsroll. Barnets öppenhet och

m Socialstyrelsen 198723: Pedagogiskt för förskolan. Allmänna råd.

program

64 Kapitel 3 SOU 1997: 157

stora lärandekapacitet ger gynnsamma förutsättningar för att bedriva medvetet jämställdhetsarbete under förskoleåldem. Principerna om lika värde" och lika ställning är grundläggande värden inom förskolan. Liksom för andra värderingsfrågor är det attitydema hos dem som omger och arbetar tillsammans med barnen som i hög grad avgör vilken medveten och omedveten värdemässig påverkan barnen utsätts för. I förskolans arbete att ge lika möjligheter för pojkar och flickor innebär detta att förhållningssättet hos personalen måste stå i fokus. Det är personalens attityder, värderingar och agerande som formar barnens upplevelse vad är adekvat könsrollsbeteendem

av som

Kön som en social konstruktion

Synen på hur pojkar och flickor "skall vara dvs. vad kön är" varierar. I olika sociala, historiska och kulturella sammanhang skapas värderingar och överenskommelser både hur biologiskt kön skall betraktas, och vad som är lämpligt och användbart som kriterier för manliga respektive kvinnliga uppgifter och egenskaper. Tolkningen och värderingen av biologiska skillnader utgör grunden för utvecklingen "genus-

av system.° Antropologisk forskning har visat hur sådana genussystem varierar mellan olika kulturer. Tvärvetenskaplig forskning bidrar till ökad förståelse och kunskap om genus. Det är dock viktigt att vi är medvetna om att forskning är en produkt av sin tid. Den återspeglar den sociala praxis som råder vid tillfället och får, om eller när den etableras

kunskap, normativ status" I ständig växelverkan med utvecksom en ling och mönster i samhället i övrigt växer således olika diskurser om manligt-kvinnligt eller flickaktigt-pojkaktigt fram. En handling eller ett beteende tillmäts en viss betydelse och blir till ett sätt att tolka verkligheten en kultur skapas. Förskolan är en social arena som på många

sätt organiseras efter kön. Var personal och barn befinner sig, vilka aktiviteter de ägnar sig åt, hur de värderar dessa, liksom hur de bemöter varandra sammanhänger med deras syn på genus. Personalens medvetenhet om sina egna attityder är en av grunderna för att aktivt främja jämställdhetsarbetet i förskolan.

1 Islam, 1995: Könsskillnader i barns lek och val lekar. I Moyles, JR Ed

av Släpp in leken i skolan Stockholm, Runa förlag AB. °Kulick, D. 1995: Hur blir riktig kvinna eller I Kulick, D. Ed

man en man. Från kön till genus. Kvinnligt och manligt i ett kulturellt perspektiv. Stockholm, Carlssons förlag. m Sommer, D. 1997: Bamdomspsykologi. Utveckling förändrad värld.

i en Stockholm, Runa förlag AB.

Kapitel 3 65

Omsorg och pedagogik

Sedan det pedagogiska programmet för förskolan kom har den svenska förskolan vunnit internationellt erkännande för sitt sätt att väva samman omsorg och pedagogik. Denna sammanvävning kan ses som en naturlig följd i den svenska förskolans historia. Under artonhundratalet dominerande två traditioner, bamkrubbans inriktning på tillsyn och vård och bamträdgårdens Fröbelinspirerade inriktning med barns utveckling och bildning i fokus. Ur ett jämställdhetsperspektiv möts två traditionellt könstypiska arenor "manlig pedagogik och "kvinnlig" omsorg

- Kunskapsområdet pedagogik är traditionellt en manlig forsk-

arena ning och teoribildning inom det pedagogiska området domineras av män, folkskolläraryrket var länge reserverat för män. Ett instrumentellt och prestationsinriktat sätt att betrakta inlärning och inhämtning av segmenterat och ämnesindelat kunskapsstoff har funnits inom den pedagogiska traditionen och kan betraktas mycket stereotypt

som "manligt". Den manliga arenans närvaro gör sig också påmind i benämningen av yrkesutövama inom förskolan genom de maskulina ändelsema i förskollärare, barnskötare och föreståndare. Kunskapsom-

a rådet är däremot av tradition en kvinnlig arena. Omsorgsyr-

omsorg ken domineras av kvinnor och präglas av vår kulturs synsätt och värderingar av kvinnliga roller och positioner. Prototypen tycks vara "den goda modem; att sörja för någon annan, tillfredsställa andras behov, ta hand om och vårda. Dessa uttryck stammar till vissa delar ur ett borgerligt kvinnligt ideal etablerat under 1800- talet och än idag förknippas de stereotypt som delar av kvinnlighet. I benämningen daghem lyser den kvinnliga "omsorgens" närvaro igenom. Detta kan ge sig till känna som en alltför hemlik miljö, där den pedagogiska professionaliteten inte är lika tydlig. Men i det fruktbara mötet mellan "omsorgen och pedagogiken skapas en pedagogisk miljö som på ett nyanserat sätt förhåller sig till barnet som ett subjekt.

Aktörema

på arenan

Förskolan är i stort en arbetsplats där majoriteten av personalen är kvinnor. Andelen manlig personal ligger trots stora ansträngningar att rekrytera och behålla fler män inom förskolan fortfarande kvar på en nivå kring knappt 3 procent 1997. I skolbamsomsorgen är andelen män dock högre. Ungefär 17 procent av personalen på fritidshem är manlig. Självklart är det angeläget att verka för en högre andel manliga pedagoger i förskolan. Manliga och kvinnliga pedagoger har samma mål i sitt arbete men formulerar dem ofta på olika sätt och kan ha helt olika

strategier för uppnå dem. 42 Att sak både kan förstås och

att samma göras på olika sätt öppnar för flexibilitet och tolerans, vilket gynnar barns lärande om sitt eget lärande. Dessutom mår både flickor och pojkar bra av att ha närvarande manliga och kvinnliga förebilder och uppleva hur vuxna män och kvinnor samarbetar.

Lika antal kvinnor och män i verksamheten garanterar inte i sig en mindre könsstereotyp miljö. Enbart närvaro av män leder inte självklart till förändring av barns könsrollsmönster. Ett traditionellt könsrollstänkande kan lika gärna bevaras och t.o.m. förstärkas i könsblandade arbetslagm Jämställdhet handlar inte om antal, utan snarare om hur individer av olika kön förhåller sig till varandra och hur de överför

vuxna de värderingar och bärande demokratiska idéer som förändrar traditionella könspositioner.

Förskolan präglas av ett tänkande ur kvinnoperspektiv. Tankemönstren och handlingssätten som ingår i dess kultur kan betraktas som förgivet-tagna eller granskas och göras tydliga. I det pedagogiska programmet för förskolan lyfts detta fram:

Den sneda könsfördelningen bland personalen i förskolan innebär att man

måste vara särskilt uppmärksam på hur man påverkar barnen som förebild

och med egna värderingar.

Barn är aldrig passiva mottagare av vuxnas värderingar och normer. De prövar och utforskar aktivt de positioner som sammanhanget erbjuder. Barn påverkar varandra och är medskapande i processen och i miljön. Särskilt stor är barns påverkan på varandra under självvalda aktiviteter utan inblandning från vuxna, exempelvis i leken.

Könsskillnader varierar med

pedagogisk miljö

Lämnas barnen att klara sig på egen hand, som under fri lek, återskapar och upprepar de ofta roller och positioner som de känner igen från andra sammanhang. Men också i en pedagogisk miljö där de vuxna ger hög grad av struktur och vuxenkontroll kan tydliga stereotypa drag hos pojkar och flickor förstärkas. Pojkarna tar för sig under samling och andra prestationsinriktade, vuxenledda aktiviteter, medan flickorna skapar

42 Birgerstam, Ekberg, M-L, Ericsson, G Larheden, L. 1996: Förskollärares kompetens enjämförelse mellan kvinnor och män. Malmö, Kirsebergs

stadsdelsförvaltning. 3 Wernersson, I Lander, R. 1979: Män och kvinnor i barnomsorgen. Stockholm, Järnställdhetskomittén.

Socialstyrelsen 1987: 3: Pedagogiskt program för förskolan. Allmänna Råd.

SOU 1997: 157 Kapitel 3 67

i relationsinriktade aktiviteter lek.5 Under vuxenstyrda utrymme som aktiviteter som exempelvis samling, skaffar sig flickor och pojkar ut-

i och inflytande över situationen på olika sätt. Pojkar väljer ofta rymme att ta för sig att störa ordningen på olika sätt, medan flickorna

genom väljer att liera sig med den och inta roll "fostrande hjälp-

vuxne en av fröken. Förskolan är på många sätt styrd av de normer och värdesystem som traditionellt betraktas som kvinnliga, som hjälpsamhet, ernpati och omhändertagande, vilket gör att flickorna värdesätts utifrån sitt "kvinnliga" agerande, medan det för pojkarna blir viktigt att sätta grän-

mot detta genom att bryta den "kvinnliga ordningen I vuxenledser da aktiviteter framträder möjligen förskolans grundvärdesystem tydligare och därför finns det viss risk att stereotypa rollbeteenden förstärks. Varken barnen eller de kan förändras utan att skapa nya diskur-

vuxna ser, inom vilka de kan läsa varandras handlingar på ett nytt sätt, ska-

utrymme att pröva andra handlingar, och uppleva sig själv som pojpa ke respektive flicka på flera sätt Förskolans tradition är att sätta barnet i centrum. Genom att betrakta varje barn förutsättningslöst läggs grunden för att främja jämställdhet på många skiftande sätt i barnets liv. Personalens medvetenhet utifrån könsperspektiv förstärker ytterli-

barnens möjligheter att inte begränsas utifrån stereotypa könsgare rollsmönster.

under förskoleåldem

Identitetsutveckling

Förskolan skall bidra till att barnen kan känna stolthet över att vara flicka

respektive pojke, blivande kvinna eller man. Personalen bör vara medveten

vikten att barnen får utveckla trygg könsidentitet.

om av en

Ett traditionellt sätt att beskriva könsidentitet är att sammanfoga en serie stereotypa rollmönster. Om individen sig till denna statiska

anpassar könsbild, talar vi ibland om en stabil könsidentitet, men utgår då ifrån en typifierad uppfattning.

5 Odelfors, B. 1997: Att göra sig hörd och sedd. Om villkoren för flickors och pojkars kommunikation på daghem. Avhandling vid Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet. 6 Hägglund, S Öhrn, B 1992: Kön, utbildningsmiüöer och prosocial utveckling. Instituionen för pedagogik, Göteborgs Universitet. Rapportserie. Rapport nr 1992:02. 7 Walkerdine, V 1990 Schoolgirlfictions. London, Virago. B Socialstyrelsen 198723: Pedagogiskt program för förskolan. Allmänna Råd

68 Kapitel 3 SOU 1997: l 57

Identitet kan ses som en individs upplevelse av sig själv. Den är inte en kärna som utvecklar sig opåverkad den yttre omgivningen. Ut-

av veckling sker genom samhandling med andra föräldrar, pedagoger

eller bam. Detta är giltigt också när det gäller de aspekter identitet

av som har med barnets upplevelse av att vara pojke eller flicka att göra. Den sker alltid i samklang med utveckling av känslor, språk, fantasi och tänkande. Med förskolans helhetssyn och pedagogiska tradition, där fokus ligger på jagutveckling, social kompetens, begreppsutveckling och kommunikation, ges barn rika tillfällen att utveckla sin kompetens och identitet. Det är i samspelet med andra som en individs identitet utvecklas. Individens uppfattning om sig själv som subjekt i olika situationer står i centrum. °Könsrollssocialisationen är avhängig vilka möjligheter barnet tär att uppfatta sig själv som ett subjekt, det vill säga vilken diskursiv praxis de inträder i som subjekt.5° Sett ur det perspektivet kan vi diskutera hur flickor och pojkar kan stärkas i sin självtillit, självbild och självansvar. Hur förskolan som miljö kan bekräfta och hjälpa barnet att komma vidare i sin utveckling att

genom vidga sina möjliga handlingssätt att pröva olika positioner blir en

- central fråga. En positiv upplevelse och utveckling av barnets identitet förutsätter att varje enskilt barn ges möjlighet till identifikation och bekräftelse, oavsett biologiskt kön.

Jämställdhet

som en pedagogisk uppgift

Under många år har utvecklingsarbeten kring jämställdhet varit ett område som prioriterats både lokalt och nationellt. På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen under 1996-1998 fortsatt arbetet med jämställdhet i förskolan. Inriktningen i detta arbete är att lyfta fram jämställdhet som en pedagogisk utmaning och initiera till ett långsiktigt lärande om vad det egentligen innebär att arbeta jämställt med förskolebarn. Fokus inriktas på att öka medvetenheten om de vuxnas egen betydelse som förebild. För att komma bortom kön som organiserande princip är det nödvändigt att analysera verksamheten, inte bara ur ett socialt eller åldersperspektiv, utan också ur ett könsperspektiv. En vilja och förmåga hos de vuxna att reflektera över hur man själv som kulturbärare påverkar barnens könssocialisation krävs. Genom ett enkelt och direkt applicerbart observationsmaterial kan problematisering kring genusfrågan

9 Bae, B. 1996: Det intressante i det alminnelige artikkelsamling. Pedago-

- en gisk Forum, Oslo. 5° Jones, A. 1994: Flickor blir flickor i ett socialt spel betydelser och sätt att

av vara. Kvinnovetenskaplig tidskrift. Nr

Kapitel 3 69

sättas igång, exempelvis kring den vuxnes eget kontaktmönster, hur mycket taltid varje barn ges, hur mycket uppmärksamhet och vilken kvalitet den hard Sådana konkreta observationer kan ligger till grund för analys hur den dagliga verksamheten lever upp till jämställd-

en av hetspolitiska mål och kan också inspirera till nytänkande och utprovande former i val av aktiviteter, utformande av miljö, planering

av nya och förhållningssätt bättre gagnar flickors och pojkars utveckling.

som Genom sådana arbetssätt öppnas möjligheter för att utforska och varie-

olika sätt att handla och vara på, pröva positioner i en mångfald som ra berikar och sätter individ före kön.

Sammanfattningsvis menar kommittén att varje flicka och pojke har rätt att få förverkliga sin potential utan begränsningar utifrån stereotypa könsrollstraditioner. Förskolan har viktig uppgift i att ge barn av

en bägge könen förutsättningar till att utveckla och uttrycka sina inneboende och behov. Hur vuxna i förskolan bedömer och bemöter

resurser barn har stor betydelse för barnens upplevelse av vad det innebär att

pojke eller flicka. Personalens medvetenhet om hur eget agerande vara ,och samspel mellan kvinnor och män påverkar barngruppen är avgörande för att aktivt jämställdhetsarbete skall kunna förverkligas i förskolan.

3.3 i förskolan

Miljöarbete

Under de senaste decennierna har den påverkan på natur och miljö som vårt levnadssätt medför alltmer synliggjorts för oss. Människans sätt att hantera jordens hotar på sikt hennes existens och vår ge-

resurser egen

framtid. Situationen är så allvarlig att genomgripande förmensamma ändringar måste göras och ett ekologiskt helhetsperspektiv anammas i både nationell och global samhällsplanering. Våra kunskaper om de betingelser gjorde liv möjligt och hur skiftande omgivande fakto-

som

påverkar grunden för livets fortbestånd skall tas tillvara i arbetet för rer

hållbar ekologisk utveckling. Miljöfrågan är dock så komplex och en sammanvävd med mängd andra faktorer att en enkel gemensam lös-

en ning inte finns.

s Berg, B. 1997: En jämställd i livet, Ännu publicerat material från

start pågående utvecklingsarbete i Uppsala kommun.

70 Kapitel

Gemensamma problem olika förutsättningar.

-

Ojämlika ekonomiska villkor och orättvis uppdelning jordens natur-

av tillgångar, gör att förändringsarbetet måste ske på en mängd olika nivåer och med stor hänsyn till olika länders förutsättningar. Tjugo

procent av världens befolkning bor i industriländer och förbrukar minst åttio procent av jordens tillgångar. Industriländemas höga materiella standard, överkonsumtion och stora energiförbrukning ett annat

ger oss ansvar för den framtida samhällsutvecklingen, än de fattiga utvecklingsländerna.

De lösningar och förslag till miljöarbete som presenteras måste granskas utifrån ett etiskt och socialt utvecklingsperspektiv. Människors möjligheter till inflytande, försörjning och acceptabla livsvillkor är avgörande för att förändringar skall kunna förankras och få

genomslag. Den orättvisa resursfördelningen mellan världens länder och folkgrupper omöjliggör i längden en hållbar utvecklingsförändring.52

Agenda 21

Under FN:s världskonferans utveckling och miljö, anordnades

om som i Rio 1992, utarbetades olika dokument för fortsatt utvecklingsarbete

Sverige har antagit handlingsprogrammet Agenda 21, målsättning

vars är att skapa en hållbar utveckling, utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön. Agenda 21 är inte juridiskt bindande

men anses vara mora-

liskt och politiskt förpliktigande. Miljövårdsdelegationen

har som en del i sitt arbete sökt påverka landets kommuner att utarbeta Agen-

egna dor där det lokala utvecklings- och miljöarbetet lyfts framm Regeringens och riksdagens krav på lokalt och uppföljning Agenda 21

ansvar av ger en förstärkt status för dokumentet i kommunernas beslutsprocess. I Agenda 21 beskrivs olika grupper och samhällsinstutioner

som anses ha nyckelpositioner inför en kommande positiv utveckling. En de

av viktigaste positionerna i dokumentet har utbildningssektom.

52 Vår gemensamma framtid 1988: Rapport från världskommissionen för miljö och utveckling. Stockhohn, Prisma/T iden. 53 Världskonferansen om miljö och utveckling kallas populärt Rio-konferansen och resulterade i fem olika dokument för fortsatt miljöutvecklingsarbete. För Sveriges del är det i första hand dokumentet Agenda 21 fått genomslag i

som konkret förändringsarbete. 54 SOU 1992: 104: Vår uppgift efter Rio Svensk handlingsplan inför 2000-talet.

- Stockhohn, Miljövårdsberedningen.

Kapitel 3 71

Förskolans hitta det positivt påverkbara nyckelroll -

I förskolans verksamhet har kunskap om natur och miljö, klimat, naturfenomen, människors och djurs livslopp och samspel, alltid varit en viktig del Arbetet med natur och miljö i förskolan innebär till stor del kunskapsprocess kring det ekologiska samspelet, att få att starta en barn att förundras över och ställa frågor kring detta. Ekologin är till viss del osynlig för barn och förblir så, inte vuxna förmår att visa om och vägleda barn i upptäckter kring ekologins sinnrika funktion och betydelse för allt levande. I takt med att förståelsen för sambanden mellan människa, samhälle och natur, både i lokalt och globalt perspektiv ökar, växer också behovet att omsätta de ökade kunskaperna av i förskolans verksamhet fram.5°

Ingen människa kan undandra sig sin del av ansvaret för vad som vuxen händer med miljön. Det betyder inte att alla människor har lika stort an- Ansvaret står i proportion till vilka möjligheter man har att utöva svar. makt och inflytande. Ett miljötänkande måste genomsyra all verksamhet i förskolan, medveten miljöpedagogik ger barn exempel hur vuxna gör en något miljö- och resursproblemen inom för sina möjligheter ramen

Det ökade informationsflödet i samhället gör att upplysningar och rapporter miljöfrågor når fram till barn på ett kraftfullt sätt. Den viktiom gaste byggstenen i förskolans miljöarbete är därför att förmedla att saker och ting är positivt påverkbara. Fördelningsproblem och miljöhot måste erkännas samtidigt som barn ser att vuxna ständigt av vuxna, söker och tror på lösningar. En viktig del i förskolans miljöarbetet är att hitta och förankra det positivt påverkbara i barns vardag och närmiljö.

Vanor och ovanor valmöjligheter och brist på

-

valmöjligheter

Mat, kläder, rekreation och gemenskap med andra, är grundläggande behov hos människan. Olika sociala och ekonomiska villkor har betydelse för hur dessa behov bemöts och formas i olika delar av världen.

55 Socialstyrelsen l987:3: Pedagogiskt program för förskolan. Allmänna råd. Sid 26-29 och Socialstyrelsen 199014: Lära iförskolan. Allmänna råd. Sid 55- 66. Se bl.a Gustafsson, B 1993: Börja bland barn en miljbfostrande pedagogik. - Nya vägar inom barnomsorgen. Socialstyrelsen. Stockholm. Allmänna förlaget. 157Ibid. Sid 46.

72 Kapitel

Miljöarbetet måste innebära att etiska, sociala och ekonomiska aspekter vägs in i en helhetssyn på människan och hennes roll i det ekologiska kretsloppet. Människan i förhållande till sina samlade livsvillkor är grunden i ett utvecklat miljötänkande. Det måste rimligt att få vara mänskliga basbehov tillgodosedda, och samtidigt kunna värna och dela jordens Konsumtionsmönster och fritidsvanor gemensamma resurser. är olika uttryck för möjligheterna att tillfredsställa mänskliga basbehov, samtidigt som de är betydelsefulla faktorer i all miljöpåverkan. Ökade kunskaper kring vilka vanor som formats i olika delar världen och av vilka konsekvenser det får att bryta eller hålla fast vid dem, del är en av utgångspunktema för att belysa vilka valmöjligheter finns som för ett gemensamt miljöansvar. I förskolan är det personalens attityder och kunskaper som är grunden för miljöarbetet. Inköp material och hanav teringen den miljön är viktiga delar milj av gemensamma av Barns inlevelseförmåga i orättvisor och förståelse för andras utsatthet är en viktig aspekt att ta hänsyn till. Det är viktigt att dessa diskussioner förs på ett sådant sätt att barn inte upplever skuld och konflikter i förhållande till sina möjligheter att påverka.

Början i det nära

Barns möjlighet att få vistas i naturen, att börja i det näraliggande och enkla, i den egna omgivningen, är viktig del för att gradvis bli meden veten om hur stort och litet är beroende varandra. Att börja sin av upptäckt av naturen i det lilla utforskandet, i leken, i utevistelse vid olika väderlekar, i funderingar kring mat, kropp och olika sinnesintryck är grundläggande i förståelsen större samband och förlopp. Miljöarbete av måste utgå från att alla barn möjlighet till upptäckter ges egna och utforskande av naturen utifrån sina förutsättningar och att barn tillsammans med får utveckla kunskaper naturens och människans vuxna om ömsesidiga beroende. Förskolans uppgift är att omsätta kunskaperna i praktik på ett för barn begripligt sätt. Att i vardagen hitta lösningar och förankra överensstämmer med ekologisk gemensamma vanor som en helhetssyn är aktivt miljöarbete.

Förskolans kontaktnät

Miljöarbete är till stora delar en fråga ändrade Kunskaper om vanor. om hur vårt levnadssätt inverkar på miljö och det ekologiska kretsloppet finns väl dokumenterade. Viljan och möjligheten att ändra levnadsvanor är beroende av en mängd faktorer. Förskolans centrala roll i när-

Kapitel 3 73

samhället öppnar för rad påverkansmöjligheter som stärker och uten vecklar miljöarbete i ett vidare perspektiv. Att inspirera till ett ökat miljötänkande och konkretisera tillämpad ekologisk helhetssyn i genom verksamheten, gör förskolans miljöarbete till som når långt en resurs utanför dagliga verksamheten. Kontakten mellan förskolan den egna och föräldrar, kontakter med andra verksamheter i närsamhället, utbyte information och kunskap på olika nivåer i den närmaste omgivningav ökar förutsättningen för ett integrerat miljötänkande och ekoloen, en giskt hållbar utveckling. Bams möjlighet att uppleva hur ett aktivt miljötänkande omfattar alla delar deras vardag stärker tilltron till att av vill, kan och tror på positiv miljöutveckling för framtiden. vuxna en

Sammanfattningsvis kommittén att med våra ökade kunskaper menar hur sambanden mellan människan, samhället och naturen påverkar om det ekologiska kretsloppet, både lokalt och globalt, växer behovet fram ett väl genomtänkt miljöarbete i förskolan. Det ökade informationsav flödet i samhället gör att barn tidigt nås olika budskap miljöförav om störing och ekologisk obalans. Barn behöver och uppleva hur vuxna se i deras omgivning på olika sätt uttrycker vilja till förändring, och en tillsammans med få känna att saker och ting är positivt påverkbavuxna Genom i förskolans vardag låta ett miljötänkande genomsyra all ra. att verksamhet och börja göra barn medvetna om ekologins häpnadsväckande finurligheter tar förskolan sitt miljöansvar. Förskolans roll i närsamhället är också för miljöarbete i ett vidare perspektiv, och en resurs för möjligheter till påverkan även utanför den verksamheöppnar egna ten.

3.4 Förskolan i det samhället-

mångkulturella likhet olikhet möjlighet

- -

Sverige är ett mångkulturellt samhälle. Invandringen är ett av de tydliuttrycken för kulturell mångfald. Var femte invånare i Sverige har gaste idag invandrarbakgrund. Likheter och olikheter öppnar nya möjlighedetta sker inte alltid med given automatik. Det finns inte en ter, men utstakad och enkel väg till ett samhälle där allas lika värde och rätt till olikhet är självklar. Förmåga till lyhördhet för varandras argument och uttryck, ömsesidig respekt, empati och inlevelseförrnåga i varandras situation, är grundläggande för att kunna möta och glädjen i kulturell se mångfald. Traditionella roller och värderingar möter nya, omformas och omvärderas i ständigt pågående process. Förskolan är en mötesen plats för både barn och den spelar därför central roll för hur vuxna, en

74 Kapitel 3 SOU 1997: 157

tolerans och solidaritet utvecklas mellan människor och viktig del är en i en levande demokrati.

Demokrati är rätten till olikhet, att låta barn olika och känna sig vara respekterade i sin olikhet sig den är kulturell eller individuell. Vår vare identitet formar vi inte endast av likheter med andra, utan också de olikav heter som gör synliga. Detta är ett arbete på lång sikt, aldrig blir oss som riktigt färdigt utan som vi ständigt måste träna i oss

Över hela landet finns det bostadsområden eller delar av bostadsområden där en majoritet invånarna är arbetslösa, bidragsberoende och av lever under socialt tunga villkor. I dessa bostadsområden andelen är invandrare ofta markant. Eftersom närmare hälften landets invandraav re sökt sig till storstadsornrådena i Stockholm, Göteborg och Malmö är den etniska segregationen tydligast i dessa områden.59 Att söka sig till den grupp känner sig mest hemma hos, i kultur, i religion, i språk, man och i historia, är förståeligt. Det skapar trygghet och gemenskap i en en oftast utsatt situation, samtidigt det kan skapa grogrund som för isolering och utanförskap. Risken finns att bristen på möten och kontakt

mellan olika grupper leder till misstänksamhet och myter, rädsla och oförståelse för varandra. Stereotypa uppfattningar hur viss om en grupp lever eller vilka värderingar styr kan bara brytas som gruppen, genom aktiva insatser. En förskolans viktigaste uppgifter är använda sin av att möjlighet socialt forum för att bekämpa alla fördomar och som sorters diskriminering. Med målinriktat arbete medverkar förskolan till samhällets övergripande insatser mot trakasserier, våld och främlingsfient-

lighet

Det första mötet

Att börja förskolan innebär något nytt för alla barn, för många men barn med invandrarbakgrund kan förskolan också bli det första djupare mötet med svensk kultur. Även för föräldrar med

invandrarbakgrund

kan förskolan bli ett första möte med det svenska språket och den svenska kulturen. Likaledes kan törskolestarten innebära det första

mötet med barn från kulturell bakgrund för svenska barn och en annan deras föräldrar. Personalens medvetenhet sin roll utifrån sin om egen etniska bakgrund, och kulturöverbryggare, samt hur ett mångkultusom

58 Wahlund, C ur Norell Beach, A. 1995: Mångfald och medkänsla iförskolan.

Kristianstad, Rädda Barnens Förlag. Sid. 59 SOU 1997:61: Att växa bland betong och kajor. Storstadskommittén, Stockholm, Socialdepartementet.

SOU 1997: 157 Kapitel 3 75

rellt samhälle återspeglas i förskolans verksamhet och miljö, är alla delar i ett mångkulturellt arbetssätt.

Språket har främmande melodi inte inger samma känsla av trygghet en som modersmål, maten smakar annorlunda, sättet att äta kan vara ett som ens helt annat. Det är mycket som kan vara främmande och svårt. Om personalen med hjälp kroppskontakt, närhet, vänne och omsorg lyckas få av kontakt med invandrarbam blir även svenskarna i förskolan positiva förebilder vid sidan föräldrama.°° av

Etniskt och kulturellt blandade barngrupper har bidragit till att insikten ökat hur barns individuella erfarenheter och sociala relationer inom verkar på deras utveckling. En barn kräver stor inlevelseförmåga och lyhördhet hos grupp som personalen är flyktingbamen. Kunskaper flyktingbamets speciella om trauma och utsatthet är förutsättning för att kunna bedriva en meen ningsfull verksamhet. Barns sociala samspel med andra, kamrater och i större och vuxna, mindre har stor betydelse för alla bam i förskolan. Hos barn i grupper, förskoleåldem finns naturlig fördomsfrihet och nyfikenhet på varen andra. Det är viktigt att ta tillvara och utveckla detta i verksamheten. Socialt samspel bygger på möjligheter till olika sorters kommunikation. En viktig del i kommunikationsarbete är barnets möjlighet till att använda språket. För att kunna förklara känslor, berätta sig själv och om dela upplevelser är språket avgörande betydelse, språgemensamma av ket är stor del ett barns identitet och utveckling. en av

Förskolan har stor betydelse för alla barn, men inte minst för barn i behov särskilt stöd för sin språkutveckling. Det gäller både barn med svenska av modersmål och barn med annat modersmål. En god språkutveckling som grundläggs tidigt. Självklart underlättas den senare skolgången om barnen redan i förskolan får möjlighet att utveckla sina kunskaper både i svenska och i sitt modersmålm

Barn med ett annat modersmål än svenska, tidigt ges möjlighet att som utveckla båda sina språk, har goda förutsättningar att nå en kvalificerad tvåspråkighet längre fram i livet. Förskolebamets vilja till lärande i olika former många möjligheter till att använda och utveckla språket. ger

°° Nauclér, K m.fl 1988: Kulturmöten och språkmöten iförskolan om tvåsprå- kiga arbetssätt iförskolan. Arbeta i barnomsorgen. Skriftserie från Socialstyrel- Kristianstad, Utbildningsförlaget. Sid 17. sen. 6 SOU 1997: 121: Skolfrågor Om skola i tid. Stockholm, Fritzes. Utbild- - en ny ningsdepartementet. Sid 3 l

76 Kapitel 3 SOU 1997: 157

Personalens roll som kulturöverbryggare mellan barnets bakgrund och hemmiljö, och det svenska samhället, är grunden för ett förtroendefullt och öppet förhållningssätt i mötet mellan olika kulturer. För många föräldrar med invandrarbakgrund kan förskolan den enda kontak-

vara ten med det svenska samhället och denna kontakt sker varje dag. Speciella kunskaper om olika nationaliteters historia och nutidsförhållanden är viktiga kunskaper hos personalen. Insikter kulturella, religiösa

om och sociala särdrag kan underlätta förståelsen för barns och föräldrars samlade livsvillkor och vidga verksamheten på ett positivt sätt. Att vidga verksamheten är att låta både det svenska och det mångkulturella i förskolan återspeglas i miljö och verksamhetsinnehåll.

Det skall märkas redan när man kommer innanför dörren när det är för-

en skola där det finns barn från olika kulturer. Barnens ursprung skall vara synliga inslag i form av väggdekorationer, anslag på olika språk och olika

kulturella attribut. Barnen skall redan i miljön känna att de hör hemma i

både sin egen och den svenska kulturen

Men ett mångkulturellt arbetssätt har också många andra innebörder. Att se och lyfta fram andra olikheter än etnicitéet mellan människor ingår också i ett mångkulturellt arbetssätt.

Allas olikhet allas tillgång

- I grupper med barn med många olika etniska bakgrunder fokuseras ofta på likheter och olikheter utifrån etnicitéet Det är lika viktigt

att se båda delarna. Problem uppstår när likhet eller olikhet ensidigt betonas. Vanliga exempel på detta är när barnens och föräldrarnas kulturella bakgrund lyfts fram vid speciella tillfällen, oftast i samband med vissa högtider, kulturevenemang och temadagar. Detta speglar vilja att

en positivt stödja de kulturella särdragen och presentera olika kulturella bakgrunder för varandra. Trots den positiva grundtanken i detta finns det en risk för en exoticiering" där kulturella särdrag betonas vid utvalda tillfällenm För sedan åter spela underordnad roll verk-

att en i samheten.

62 Almkvist. K m fl. 1990: Flyktingbarn. Arbeta i barnomsorgen. Skriftserie från Socialstyrelsen. Kristianstad, Utbildningsförlaget. Sid 97. 63 SOU 1996: 143: Krock eller möte om den mångkulturella skolan. Stockholm.

- Utbildningsdepartementet. Sid 53-56. 64 Derrnan-Sparks, L m 1989: Anti Bias Curriculum. Tools for empowering Young Children. National Association for the education of Young Children. NAEYC. Washington. USA.

SOU 1997: 157 Kapitel 3 77

Den motsatta situationen finns också. Barnens och föräldrarnas kulturella särdrag eller osynliggörs och istället fokuseras på tonas ner, att hitta drag och likheter. Detta speglar oro hos pergemensamma en sonalen. Rädslan för att olikheter leder till svårigheter och en oförmåga att skapa förståelse för varandras och kultur gör att man välj er att vanor släta över det skiljer åt. Risken för att barn och föräldrar upplever som brist på identifikation och avspegling i verksamheten är stor om en olikhet alltför mycket upplevs ett hot som måste begränsas. som Nya kunskaper och personalens ökade erfarenheter av arbete i mångkulturella barngrupper förändrar och stärker personalkompeten- För att skapa förståelse och tolerans är det viktigt att också lyfta sen. fram andra olikheter mellan människor. Längd, vikt, hårfärg, familjeförhållanden, erfarenheter, intressen, eventuella handikapp, boendeförhållanden, är alla exempel på olikheter som kan diskuteras i en barn- Barn tidigt olikheter mellan sig själv och andra som grupp. som ser naturliga och självklara, har bättre beredskap att möta det som är en annorlunda, oavsett det är etnisk bakgrund, hudfårg, fysiskt eller om psykiskt handikapp, utgör olikheten. Att stärka barns inlevelsesom förmåga och medkänsla är viktigt för att skapa ett klimat i förskolan där både likhet och olikhet bejakas. Omsorg varandra, både mellan barn om och barn, barn och och mellan måste ingå på ett självklart vuxen, vuxna sätt i förskolans vardag.

Sammanfattningsvis kommittén att den ökade rörligheten över menar nationsgränsema och den växande internationaliseringen ställer nya krav på alla. Förskolan är mötesplats för både barn och vuxna, oss en den har därför stor möjlighet att fungera positiv kulturöveren som en bryggare mellan människor med etniska, kulturella, sociala och religiöolikheter. Den mångkulturella förskolan skall återspeglas i både sa verksamhet och miljö. Men förskolan har också ett ansvar att inte ensidigt fokusera på enbart etnisk olikhet mellan människor. Ett mångkulturellt arbetssätt kan också innefatta arbete utifrån exempelvis sociala, geografiska, fysiska, och familjemässiga likheter och olikheter. Barn tidigt likheter och olikheter mellan människor som självklara, som ser har större möjligheter att både möta kraven och se tillgången i kulturell mångfald. Det är viktigt att både likheter och olikheter görs till föremål för barns eget funderande och reflekterande. Ömsesidig respekt och lyliördhet för varandra är grundläggande för att de möjligheter som finns i ett mångkulturellt samhälle skall kunna utvecklas. För barns känsla delaktighet och identitetsutveckling är språket av stor betyav delse. Ju tidigare ett barns möjligheter till språklig kommunikation och användandet språket i olika sammanhang börjar, större möjligheav ter finns till god språkutveckling. För barn med annat modersmål än en

78 Kapitel 3 SOU 1997: 157

svenska, som ges möjlighet att utveckla sitt modersmål parallellt med svenskan, ökar möjligheterna till att utveckla två fullgoda språk.

3.5 Barn och kultur

Kultur är ett begrepp väcker mängd olika föreställningar och som en har olika betydelser för olika människor. En tolkning

av begreppet

kultur görs oftast med socialantropologisk och

en samhällsvetenskaplig

innebörd, kultur som ett gemensamt språk, idéer, ritualer, arv av normer och värden, beteendemönster och historia.

Inom antropologin beskrivs kultur i termer samhällets organisation och av rådande beteendemönster, samhällets livsfonn. Inom samhällsvetenskaper-

na talar man gärna om kultur samhällets idéstruktur eller kolsom som ett lektivt medvetande som sprids genom kommunikation

För många är kultur dock förknippat med olika former

av skapande,

konstnärliga och estetiska uttrycksformer kan på olika som anammas sätt. Antingen genom att ta del andras skapande, eller uttrycka sig av att via eget skapande.

Ett annat sätt att definiera "ku1tur är att låta ordet konstnärlig och avse estetisk verksamhet. Det täcker då aktiviteter inom de olika konstarterna musik, dans, teater, bild och fonn, litteratur - ibland sammanfattande son skapande aktiviteter. Det rör sig här både aktivitet och om egen om att del av vad andra skapat. Det här kulturbegreppet är, till skillnad från antropologins kulturbegrepp, laddat med värderingar. Oftast räknas int:

"masskultur" och populärkultur kultur eller tilldelas i varje fall som ert lägre värde

Kulturbegreppet skiftar till sin innebörd beroende på tolkaren vem av begreppet är, och vilka omgivande faktorer tolkaren påverkas Det av. finns också rörlighet och föränderlighet kring

en kulturbegreppet son

utgår ifrån både formella och informella värderingsgrunder, skiftar från

tid till tid och till och berör olika människor olika grupp grupp som starkt. Exempel på relativt kulturformer de uttrycks nya är som sorn ungdomskultur och populärkulturf Begrepp som inte fanns för bara några generationer sedan. Således är kulturbegreppets innebörd en av de mest diskuterade frågorna i samhällsdebatten och någon gemensam slutgiltigt definition på kultur finns inte. Att kultur form är en av prc-

65 Kultur iförskolan. 1982:5: Rapport från kulturrådet. Stockholm, Liber. 66 Ibid.

Kapitel 3 79

där idéer, uttryck, upplevelser, värderingar, attityder och samcess hällspolitiska mål blandas och i olika grad samverkar, är ett sätt att försöka beskriva vad kultur är.

Genom att kulturprocessen väsentligen är en kommunikationsprocess kan

vi urskilja tre huvudkomponenter. I centrum finns dess innehåll diverse

meningsbärare texter, tal, bilder, byggnader, klanger, kläder, osv. vilka

förmedlar begrepp, idéer, värderingar och attityder. Dess budskap har ett

upphov alstrare, skapare, eller sändare som kan vara en enskild per-

- en -

allt oftare är en organisation eller ett företag. De olika vis

son men som kodade budskapen når slutligen ut till och används av ett större eller mind-

antal mottagarna eller användarna, som då utgör det tredje hu-

re personer,

vudledet i kulturprocessen.

Barnen, kulturen och kulturprocessen

Barnens roll i kulturprocessen kan vara både som aktiv skapare, sändare ett "budskap och som mottagare, framförallt då utav

av den kultur riktar sig direkt till barn, bamkulturen. Barnkultur är

som oftast gjord eller och barn tillsammans, och riktar sig

av vuxna, vuxna till barn, eller barn och Barnkultur utgör en egen plattform i

vuxna. kulturprocessen. Olika barnböcker, barnvisor, sagor, rim och ramsor, och berättelser, är exempel på en del av ett gemensamt kulturarv som överförs från generation till generation. Det finns anledning att särskilja begreppen barnkultur, och barnens kultur. Barnens kultur har större

betoning på det barn skapar själva, i egen lek, i egna samtal, i egna teckningar och andra uttryck, där den eller mindre, eller inte

vuxne mer alls deltar. Barnens kultur kan ha för dolda budskap och inne-

vuxna börder och också ha som primärt syfte att vara en barnens egna vuxenfria Barnens roll i kulturprocessen omfattar således tre positio-

arena. kultur barn, kultur med barn och kultur för bam.

ner, av

157Andrén, G Feilitzen, C. 1988: Barnen i kulturprocessen. Den förförda

von bamkulturen Om den kommersiella masskulturen, Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet. Skriftserie. Nr 13. ÖBDanbolt, G Enerstvedt, Å. 1995: Når voksenkultur barns kultur mötes.

og Norsk kulturråd utredning. Oslo, Lobo Grafisk. Rapport nr Sid 32.

-

80 Kapitel 3 SOU 1997: 157

Barnen, kulturen och förskolans roll

viktiga

Barns rätt till såväl eget skapande, vikten att få möta olika typer som av av kulturella uttryck och ta del samhällets kulturutbud är fastlagt i av Förenta Nationernas barnkonvention. Sverige undertecknade denna 1990.

Konventionsstatema skall respektera och främja barnens rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.°°

I Förskolans pedagogiska program° betonas kulturens centrala roll i verksamheten. Både i ett samhällsstrukturellt och antropologiskt perspektiv, som ett uttryck för livsåskådningar, traditioner, levnadsmönster, och som ett sätt att uttrycka känslor, kommunicera och få estetiska upplevelser.

Förskolan skall bidra till: att barnen får förståelse och respekt för och egen andras sociala och kulturella miljö, att levandegöra kulturarvet, att uppmärksamma och stödja barnens kultur. egen Att barnen utvecklar sitt språk och sina andra uttrycksmedel. Språk och litteratur, Bild och form, Sång och musik, Rörelse samt Drama .

För många barn blir förskolans verksamhet den plats där deras eget skapande och dess olika uttrycksformer tillåts, uppmuntras och synliggörs. Tillgång till material, vägledning och inspiration från personalen, och bamgruppens gemensamma upplevelser, lek och idéer, är faktorer som utvecklar barns inneboende resurser och lustfyllda skapande och lärande. Att främja barnens eget skapande och detta ett viktigt se som sätt för barn att bearbeta intryck, och hitta uttryck för sina uppleegna velser, är en av förskolans viktigaste pedagogiska traditioner och uppdrag. Barns egen kultur, deras lekar och leksaker, måste mötas på ett lyhört sätt av personalen. Personalens värderingar får inte läggas på ett fördömande sätt på barnen. Det är viktigt att ta tillvara barnens egen kultur i ett pedagogiskt sammanhang. Symboler och metaforer för olika bild, sago- och läsupplevelser uttrycks exempelvis ofta i förskolebarnens egna bildskapande. Förskolans grundsyn är att barnen har rätt att utveckla alla sina uttrycksmedel, där bild och form, teknik, konstruktions- och bygglekar, gymnastik och idrottslekar, musik, sång, rytmik,

69 FN:s barnkonvention, artikel 31. Sverige undertecknade denna artikel 1990. ° Socialstyrelsen 1987:3: Pedagogiskt för förskolan. Allmänna råd. program

SOU 1997: 157 Kapitel 3 81

dans, drama, och rörelse utgjort lika viktiga komponenter som kommunikation via språk eller text.

Den estetiska verksamheters betydelse för barns utveckling som vi syn här betonar bör utgöra grunden för den verksamhet som bedrivs i förskolan. Förskolan kan så vis bli en kulturell resurs av stor betydelse, för många barn kanske av avgörande betydelse. Att ta vara barnens spontalust för kultur, att ett lekfullt sätt bevara och förstärka de olika na "språken, bör stå i centrum för innehållet i förskolan.

Det är också via förskolan stor del barnens möte med olika som en av kulturinstitutioner sker. Ungefär två tredjedelar av barnens besök på kulturinstitutioner sker i förskolan eller skolans regim Det är en viktig rättviseaspekt att det oavsett barnens ekonomiska och sociala bakgrund finns möjlighet för barn i förskoleåldern att få möta olika kulturinstitutioner. Geografiska och regionala olikheter spelar givetvis in men en stor del barnen i förskolan får idag stifta bekantskap med kulturutav budet i form teater, bibliotek eller göra konsertbesök under av museer, sin förskoletid. De senaste årens ekonomiska åtstramningar har påverkat vissa delar kulturutbudet och förskolornas möjlighet att delta. av Mycket tyder dock på att kulturverksamhet för förskolebarn fortfarande betraktas viktig i många kommuner. Förskolorna själva uttrycker som också höga ambitioner för kulturarbete i sin verksamhet.

Sammanfattningsvis kommittén att barns rätt till eget skapande menar och rätt att ta del samhällets kulturarv och kulturutbud måste säkav och utvecklas i förskolans verksamhet. Även under tider ras av samhällsekonomiskt knappa bör detta ha hög prioritet. Det är vikresurser tigt att barn tidigt får sig själv skapande och kommunicerande se som individer med möjligheter att tolka och uttrycka egna idéer och upplevelser. Barns skapande är i viss mening också deras lärande, då det är tankeprocess aktiveras när barn uttrycker sig exempelvis i samma som bild eller drama, när barn försöker skapa förståelse och lösa ett som matematiskt problem. Att lära sig förstå något kräver ett skapande i barns tankevärld. Barns möjligheter till skapande är således också i viss mån deras möjligheter till lärande.

17 SOU 1995:84: Kulturpolitikens inriktning. Kulturutredningens slutbetänkande. Stockholm, Fritzes. Kulturdepartementet. Sid l6lf. "Z Ibid.

82 Kapitel 3 SOU 1997: 157

3.6 Barn med behov av särskilt stöd

Alla barn har lika värde men olika uppväxtvillkor. Förskolan har

en unik möjlighet att arbeta för att utjämna barns uppväxtvillkor. För många barn är världen otrygg och svårbegriplig. Många med

växer upp svåra separationer och omflyttningar exempelvis flyktingbarn.

som Andra barn far illa på grund splittrad och kaotisk familjesituation.

av en Barn har också olika slag fysiska och psykiska handikapp. Allt detta

av innebär att omvärlden måste tillföra sitt stöd så att barnet så långt det är möjligt kan fungera och leva som alla andra barn.

Kommunerna har ett särskilt ansvar för att plats i förskola till

ge barn i behov av särskilt stöd. Begreppet "bam i behov särskilt stöd

av syftar inte på någon bestämd och avgränsad eller barn med vissa

grupp, bestämda egenskaper, utan att vissa barn tillfälligt eller

anger snarare varaktigt kan ha behov av mer stöd än andra. Dessa barn har alltid rätt till plats i förskola och fritidshem utifrån sitt eget behov, oavsett föräldrarnas situation. Rätten till plats gäller inte bara tillgången utan även

en verksamhet av en sådan kvalitet att barnet får sina behov särskilt

av stöd tillgodosett. Behovet av stöd kan även efter individuell prövning i vissa fall tillgodoses i kvalificerat familjedaghem eller genombamomsorg i hemmet. Enligt Socialstyrelsenm erbjuder dock förskola och fritidshem de bästa förutsättningarna. Vilka barn det kan handla

om beskrivs på följande sätt.

Barn med funktionshinder av olika svårighetsgrad, t rörelsehinder, ut-

ex

vecklingsstörning, hörsel eller synskador, är förhållandevis liten del

- en

av samtliga bam med behov av särskilt stöd. En betydligt större ut-

grupp

görs av de barn som har mer diffusa och svårtolkade problem. Det kan

gälla barn med olika typer av lättare funktionsstörningar och utvecklingsavvikelser med biologisk bakgrund, exempelvis koncentrationssvårigheter och motorisk- perceptuella svårigheter, eller barn med språk- och talsvårigheter eller inlämingssvårigheter. Det kan också gälla barn med känslomässiga och/eller psykosociala svårigheter samt barn far illa.

som

73 Socialstyrelsens rapport 1995: Barnomsorgen i socialtjänstlagen: Allmänna Råd. Sid 49.

SOU 1997: 157 Kapitel 3 83

för uppväxtvillkor Integration jämlika

Barnomsorgen har sedan den stora uppbyggnaden som började under 70-talet genomgående arbetat med att integrera barn med behov av särskilt stöd i de ordinarie barngrupperna i förskola och fritidshem. Det naturliga förhållningssättet har varit att i stället för att i första hand söka särlösningar och/eller specialgmpper för barn med olika behov av särskilt stöd, alltid utgå ifrån att barnet kan delta i den ordinarie verksamheten och tillföras särskilt stöd när så behövs. För många barn i behov av särskilt stöd är deltagande i verksamhet med en generellt god kvalitet tillräckligt. För vissa barn kan det behövas särskilda insatser

exempelvis personalförstärlcning, konsultation eller handledning som till personalen, eller någon form anpassning av lokalerna. Behovet

av

stöd måste prövas från fall till fall och olika insatser behöver överav vägas så att de svarar mot barnets behov. Om barnet bedöms tillhöra personkretsen för LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade gäller rätten för personlig assistans enligt denna lag.

Den huvudregel som gäller för barn i behov av särskilt stöd är att barnet skall få möjlighet att i en ordinarie förskolegruppf" Det handlar att se barnet och dess resurser i stället för att fixera sig vid

om vad det inte kan. Om inte verksamheten uppfyller det särskilda stöd

barnet behöver, prövas vilken form och hur det särskilda stödet som skall Är bedömningen den att särskilt stöd i ordinarie bamgrupp

ges. en inte uppfyller kraven på barnets behov kan så kallad anpassad förskolegrupp alternativet. Anpassade förskolegrupper kan exempelvis

vara

liten med personal har särskilda kvalifikationer. Svårt vara grupp som fysiskt handikappade barn har även ofta behov av behandlingsinsatser

andra specialister som exempelvis kan ge behandlingen inom ramen av for förskoleverksamheten. Barnstugeutredningenm menade att barn-

skulle socialpedagogisk resurs som bidrar till att om-sorgen vara en utjämna uppväxtvillkoren. I kommitténs första betänkande ges bakgrunden till integrationsmålet:

Detta utgår ifrån ett tänkande som bygger grundläggande mänskliga rättigheter, framför allt för alla barns rättigheter att lära och utvecklas

men

förutsättningar.

utifrån egna

Målen utgår ifrån samma grundsyn när det gäller barn i behov av särskilt stöd och innebär strävan mot så jämlika förutsättningar som

en

74 Socialstyrelsen: l991:1: Barnomsorgen är för alla barn. Allmänna råd. s SOU 1972: 26 och 27 Förskolan del 1 och Stockhohn, Socialdepartementet. 76 SOU 1997:21: Växa i lärande. Förslag till läroplan 6 16 år. Utbildningsde-

partementet. Sid 57.

84 Kapitel 3 SOU 1997: 157

möjligt för alla bam. Därför kan det krävas stöd såväl för den personliga vården som under olika arbetspass i förskola och skola. En del barn behöver också särskilt stöd i hemmet.

De senaste årens nedskärningar inom barnomsorg och skola vittnar allmänt om svårigheterna att uppfylla kraven på så god kvalitet i

en förskolegrupper och klasser att det går att hinna med och alla barn

ge som behöver, särskilt stöd. Tidigare fanns möjlighet att särskilt stöd

ge i ordinarie grupper när antalet barn var färre i förhållande till andelen vuxna. De stora bamgruppema innebär fler relationer och krav på att klara sig själv i större utsträckning. I en ny undersökning visar det sig att för barn i behov av särskilt stöd, är den generella kvalitén på barngruppens villkor särskilt viktig. Dessa bam tenderar att starkare

reagera på förändrade villkor som exempelvis större grupper, minskad

personal, mindre utrymme i den fysiska miljön, än andra barn, alla

även om barn påverkas dessa faktorer"

av

Erfarenheter visar ibland att skolans och förskolans bedömningar

av barns behov av särskilt stöd kan vara mycket olika. Det är olyckligt

om detta påverkar ansvarsfrågor och resursfördelning i respektive verksamhet på ett sådant sätt att den enskildes behov tillgodoses på bästa sätt. Ett gemensamt synsätt och en helhetssyn bör ett oavvisligt

vara krav.

Sammanfattningsvis menar kommittén att rätten till förskola innebär inte endast en plats i verksamheten, utan även en verksamhet sådan

av kvalitet att barnets behov av särskilt stöd tillgodoses på bästa möjliga sätt. För många barn är ett deltagande i en generellt god verksamhet tillräckligt stöd, för vissa barn måste dock särskilda insatser göras. Detta kan vara personalhandledning, lokalanpassning, förstärkning av personalstyrkan, eller annan form insatser. Behovet stöd och dess

av av utformning måste prövas individuellt. Ett gemensamt synsätt i förskola och skola på hur barn i behov av särskilt stöd skall bemötas måste

vara ett oavvisligt krav på verksamhetema.

77 Ännu publicerad FOU-rapport från Socialstyrelsen: Stora barngrupper och barn i behov av särskilt stöd. Går det att förena Ögren-Olsson, E och Piltz- Malik, K. Rapporten kommer att publiceras i november 1997.

Kapitel 3 85

3.7 Multimedia i förskolan

Multimedia är ett samlingsbegrepp för en mängd olika företeelser

vars huvudkomponenter är telekommunikation, datateknik och media.

Multimedia är integrationen av text, ljud och alla slags bilder, stillbild, gra-

fik, video, film i en digital omgivning. Presentationen av materialet är

främst individuellt riktat och huvudsakligen interaktivt.

Multimedia är ett område vars utvecklingshastighet är hög. Ständigt ökade tekniska kunskaper gör att multimedia får ett allt större genomslag på en mängd områden. Framförallt inom kommunikations- och informationssektom förutspås en utveckling som kommer att förändra vardagen på en rad olika sätt.

Informationsteknologi IT en rättvisefråga

- - Med informationsteknikens utbredning kommer tillgången till information att öka. Detta innebär att kunskaper kring hur information skall sökas, tolkas och värderas blir allt viktigare. Förutom tillgången till tekniken, det vill säga datorer, databaser och nätverk, måste kunskaper om hur tekniken skall användas och informationen utnyttjas finnas hos den som skall bruka IT. 9

Internationell samverkan bör finnas för att främja universell tillgänglighet till IT-teknologin som respons den framväxande infonnationsteknologiska infrastrukturen.

Möjligheten att använda infonnationsteknologin är en rättvise- och demokratifråga. För att undvika ämlika villkor och kunskapsklyftor måste IT-telcniken göras tillgänglig på ett sådant sätt att den inte skapar nya skiktningar i samhället utifrån klass, kön, och bostadsort. m

Informationssamhället ger förutsättningar for en fördjupad demokrati och

nya former av medborgerligt deltagande, men det innebär samtidigt risker

för nya klyftor. Skolan och utbildningssystemet har en nyckelroll i arbetet

73 Brattberg, H. 1995: Multimediaexpløsionen. Stockholm, Bäckströms förlag. Sid 10. 79 Salamanca-deklarationen 1996: Punkt 84. Svenska Unescorådets skriftserie. Nr 18°Regeringens skrivelse 1996/97:1l2. Utvecklingsplan för förskola, skola och vurenutbildning. Kvalitet och likvärdighet. Stockholm, Fritzes.

86 Kapitel 3 SOU 1997: l 57

för att skapa likvärdiga förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Som en del i utbildningsväsendet har förskolan ett för hur in-

ansvar fonnationstelmologin görs tillgänglig för bam. De barn saknar till-

som gång till datorer och IT-teknik hemma bör ha extra hög prioritet. Genom att öka personalens kunskaper i användandet datorer, förut-

av ges sättningar för att göra barnen förtrogna med datorer och på så sätt öka möjligheterna för alla barn att gradvis fördjupa sina färdigheter och

se IT-världens möjligheter. Det är viktigt att låta användandet datorns

av olika funktioner bli en naturlig del i förskolans verksamhet.

Ett pedagogiskt hjälpmedel

Informationsteknologin kan användas i verksamheten på en mängd olika sätt. Det första steget är att utveckla en förtrogenhet och lust i att leka med datorns olika möjligheter, från början tillsammans med

en kompetent ledsagare och med tiden både på egen hand och tillsammans med kamrater. Det är viktigt att datorn får användas på lekfulla

samma sätt som annat material i förskolan. De datorprogram som används bör motsvara högt ställda krav på hur barnens kreativa skapande och lust att kommunicera tas tillvara och utvecklas. Utredningar visar att höga kvaliteétskrav måste ställas på de program som exempelvis syftar till att öka barns lust att läsa, skriva och förstå vissa grundläggande egenska-

per inom matematikm

Möjligheten till kommunikation och användandet av datorns olika vägar till information är viktiga resurser för både barn och personal. Att vara förtrogen med datorn som arbetsredskap är dock det första steget. En god datapedagogisk kompetens hos personalen förutsättning

är en när barn introduceras i användandet av datorer, inte minst för de attityder som omedvetet förmedlas om tekniken från de till barnen.

vuxna För alla barn, men speciellt för barn med funktionshinder, kan

nya kommunikations- och uttrycksmöjligheter öppnas, och deras förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhället stärkasm

Sammanfattningsvis menar kommittén att multimedia är ett snabbt växande utvecklingsområde i samhället. Det är framförallt inom den databaserade kommunikations- och informationssektom förändring

som en

18 Gustafsson, B. 1996: Datorn i Förskolan. Slutrapport. Socialstyrelsen. 82 SOU 1997:14: IT i kulturens tjänst. Kultumät Sverige. Stockolm, Kulturdepartementet.

Kapitel 3 87

skett de senaste åren. Tillgång till dator, databaser och nätverk, samt kunskaper om hur dessa skall utnyttjas, är en rättvise och demolcra-

tifråga. För att inte skapa nya ojämlika villkor mellan grupper i samhället måste kunskaper om och utnyttjandet av tekniken göras så tillgänglig som möjligt för alla barn. Barn som saknar tillgång till ITteknik och datorer hemma bör ges extra hög prioritet. För många barn blir förskolans dator en viktig del i mötet med kommunikations- och informationsteknologin. Förskolepersonalens kunskaper och förtrogenhet med datorn som arbetsredskap är tillsammans med deras pedagogiska kompetens en förutsättning för att förskolebamet gradvis kan fördjupa sina färdigheter och lust att använda dessa. För barn med funktionshinder kan datorn och informationsteknikens möjligheter öka förutsättningarna för ett aktivt deltagande i samhället.

3.8 och

Utvärdering kvalitetsutveckling

Begreppet utvärdering avser en värdering av en process gentemot ett mål eller ett kriterium. Utvärdering är en central process i all form av undervisning och lärande. Att lära kräver i sig ingen undervisning, man kan lära på egen hand. Ett självständigt lärande innebär att själv göra en bedömning av det som lärs. I undervisning sker ständiga bedömningar, där den som lär kan få stöd och "feed-back i sitt lärande. En viktig utgångspunkt för att utvärdera kvalitet i en pedagogisk verksamhet är att kvaliteten byggs i själva undervisningsprocessen. Den avgörs av hur mötet mellan lärare och elev gestaltas. Med detta perspektiv handlar utvärdering om att värdera det som sker i undervisningsprocessen.

Ordet utvärdering har kommit att användas först under 1900-talet. Ordet kommer från engelskans evaluation. Utvärdering började användas för att beteckna värdering av utbildningsystem och var en del av det pedagogiska nytänkande som växte fram i början av seklet. Kärnan i den nya eller progressiva pedagogiken var att läroplanen skulle utformas utifrån kunskapens nytta. Individens lärande skulle vara i centrum och undervisningen skulle bygga på psykologin som vetenskap. Utbildningsystemen skulle formas rationellt; genom utvärdering skulle resultaten värderas och mål och metoder förfinas. Det är här begreppet utvärdering vidgas till att också gälla kontrollen och utvecklingen av ut-

bildningen som system.

I samband med decentraliseringen och den ökade målstymingen har frågor kring utvärdering av utbildning fått förnyad aktualitet. 1991 genomfördes en förändring av den politiska styrningen av skolväsendet i Sverige. Den innebar att den statliga ekonomiska styrningen togs bort och en avreglering skedde. I ett nästa steg infördes nya läroplaner och

4 17-1405

88 Kapitel 3 SOU 1997: 157

kursplaner och ett nytt betygssystem. Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna ersattes av Statens Skolverk vars uppdrag är att nationellt utveckla skolan utifrån uppföljning, utvärdering och tillsyn. Skolverket ansvarar för den nationella utvärderingen, kommunerna har att utvärdera det lokala skolväsendet och den enskilda skolan skall utvärdera sin verksamhet. På varje nivå finns måldokument. Läroplaner och kursplaner ger de nationella målen. Varje kommun har att forma en egen kommunal skolplan och målen skall på varje skolenhet uttryckas

i en lokal arbetsplan. Det finns således ett omfattande system för utvärdering, vilket ännu inte tagit tydlig gestalt inom skolväsendet som helhet.

Begreppet utvärdering har i många stycken fått vetenskaplig

en klang som till del har varit kontraproduktiv. Under nittiotalet har termen kvalitetssäkring kommit att alltmer brukas mer eller mindre synonymt med termen utvärdering. I dag används ett brett spektrum av utvärderingsmodeller och metoder där olika perspektiv på utvärdering finns företrädda. Med tanke på utvärderingars styrande effekt finns det en uppenbar risk att de utvärderings- och mätinstrument som används i realiteten kommer att ersätta de mål som ställts upp för en viss verksamhet Samtidigt är utvärdering ett styrinstrument kan fungera

som interaktivt, dvs. inte enbart som styrande, utan som, rätt använt, också kan ge kunskap om hur en verksamhet fungerar och som kan användas för att förändra och utveckla verksamheten i fråga. För att detta skall bli möjligt inom förskola och skola är det viktigt att utvärderingsstrategier och utvärderingsmetoder utformas i samklang med fastlagda mål och med de grundläggande värden som verksamheterna skall vara bärare av. Vidare bör man ta ställning till i vad mån och på vilket sätt olika typer av utvärderingar bör fungera styrande för den verksamhet som utvärderas, vilken kunskap man vill få om verksamheten och hur denna kunskap skall användas samt hur man vill att ansvaret för verksamheten, också ansvaret för utvärderingar, skall utformas

men

83 Popkewitz,T.1990: Some problems and problematics in the production of evaluation. I Granheirn, M, Kogan, M. Lundgren, U.P. Evaluation as Policy Making. London, Jessica Kingsley Publishing. 84 Dahlberg, G, Lundgren, U.P. Åsén, G.l991: Att utvärdera bamomsorg. Stockholm, HLS Förlag.

SOU 1997: 157 Kapitel 3 89

Några utvärderingsansatser förskoleområdet

på

Då förskolan inte har några fastställda kunskapsmål i bemärkel-

samma se som skolan, har begreppet utvärdering något annorlunda idéhisto-

en ria i förskolans tradition. Inom förskolan har utvärdering historiskt sett delvis kommit att kopplas till och användas synonymt med observationer av barns interaktion med varandra och sin omgivning, där det främsta syftet varit att studera och klassificera barnens psykologiska utveckling. Under de senaste decennierna har även andra utvärderingsansatser utvecklats och använts i studier pedagogisk verksamhet för

av barn i förskoleåldem. För att förstå varför vissa ansatser blivit dominerande måste man sätta in olika typer utvärderingar i sitt

av sammanhang. Eftersom det på senare tid internationellt vuxit fram något aven test- och utvärderingsindustri finns det en uppenbar risk att inom

man förskola och skola, precis som på många andra områden, relativt oreflekterat importerar olika utvärderingsmodeller och utvärderingsinstrument utan att klargöra vilket syfte olika utvärderingar haft, vilka frågor sökt besvara och vilka problem strävat efter lösa.85

man man att

Eftersom vi i detta sammanhang inte har möjlighet att närmare in på olika utvärderingsstudiers inriktning och resultat vill vi hänvisa till några de Översikter gjorts inom förskoleområdetm Vi skall här

av som emellertid ge exempel på några av de utvärderingsansatser som utvecklats inom förskoleområdet och använts inom svensk förskola på senare tid

En typ av ansats som blivit allt vanligare under det senaste decenniet är utvärderingar av hur lärare tänker och agerar i sitt arbete. Framväxten av ett sådant utvärderingstänkande kan sättas i samband med decentraliseringen och det ökade professionella ansvaret för verksamhetens utveckling, där lärare fått i uppdrag att själva granska och värdera sina handlingar samt ta ansvar för den egna kompetensutvecklingen.

Sedan början av 1980-talet har man i USA utvecklat metoder för bedömning av kvalitet i förskolans pedagogiska verksamhet I Sverige har en sådan skala, Early Childhood Environment Rating Scale

85 Jämför: Franke-Wikberg, S.1989: red Skolan och utvärderingen. Fem professorer tar ordet. Stockholm, HLS Förlag. 85 Se t ex Kärrby, G.1990: De äldre färskolebamen inlärning och utveck-

ling. Stockholm: Utbildningsförlaget och Dahlberg, G., Lundgren, U.P. Asén, G.1991:Att utvärdera barnomsorg. Stockholm, HLS Förlag. §7 Harms, T. Clifford, R.1980: 77:e Early Childhood Environment Rating Scale. NY: Teachers College, Columbia University. USA.

90 Kapitel 3 SOU 1997: l 57

ECERS, översatts och prövats i flera forskningsprojekt Skalan fokuserar på såväl fysiska som pedagogiska betingelser i barnets inlärningsmiljö. Bedömningen omfattar ett antal typsituationef som anses ha betydelse för barns utveckling och inlärning, t ex pedagogernas medvetenhet om vad hon/han vill uppnå, sätt att planera och organisera arbetet, samspelet med barnen osv. Typsituationerna bedöms med hjälp av kvalitetslcriterier på en sjugradig skala. Skalan har använts i flera olika länder. I detta sammanhang har det diskuterats i vilken grad kulturella olikheter påverkar bedömningen av kvalitet. I Sverige har försök gjorts att anpassa skalan med hänsyn till den svenska förskolans mål och inriktning. ECERS har på senare tid också använts som ett instrument för att kartlägga eventuella variationer i kvalitet och göra jämförelser mellan förskolor i olika kommuner.

Försöken att utvärdera kvalitet utifrån standardiserade bedömningsmetoder har ifrågasätts av andra forskare, dels utifrån en etisk utgångpunkt eftersom de experter och forskare som utformat skalorna inte tydligt klargör vilka värderingar som ligger bakom de olika skalornas utformning, dels utifrån att de kvalitetskriterier som används inte alltid överenstämmer med de mål som gäller för verksamheten i fråga. Ytterligare en svårighet handlar om att bedömningarna i sig alltid utövar makt över och påverkar de som utför arbetet, ofta på ett icke önskvärt 89

sätt.

En modell för utvärdering, °lägesbedömningsmetoden, utvecklades och prövades i början på 90-talet inom förskolan utifrån studier av daghemsklimat och barns beteende. Ett annat sätt utvärdera utveckla-

att des och prövades i den s.k. "Umeå-modellen", en form av kollegieutvärdering som använts inom både förskola och skola. Denna modell har

starkare fokusering på lärarens tänkande och den gemensamma reen

8 Se t ex: Andersson, M. Lofgren, U.Utvärdering i förskolan. ECERSmetoden kvalitetsbedämning av basfiinktioner i förskolemiljö för barn 3-6 år;

- Bjurek, H, Gustafsson, B, Kjulin, U. Kärrby, G 1992: Effektivitet och kvalitet i barnomsorgen. En studie av daghem i Göteborgs kommun. Göteborgs universitet, Instiutionen för pedagogik. Rapport nr 1992:07; Kärrby, G. Giota, J 1985: Parental Conceptions Quality in Daycare Centers in Relation to Quality Measured by the ECERS. Early Childhood Development and Care Vol 110. 39 Brophy, Statham, J.1994: Measure for measure: Values, quality and evaluation. I Moss,P. Pence, A.eds: Valuing Quality in Early Childhood Services. London, Paul Chapman Publishing. Moss, P 1995: Defining Objectives in Early Childhood Services. Paper given at the 5th European Conference on the Quality of Early Childhood Education, Paris, September 1995. l Ekholm, B. Hedin, A.1993: Det sitter i väggarna. Daghemsklimat

barns och vuxnas utveckling. Lund, Studentlitteratur.

SOU 1997:: 157 Kapitel 3 91

flelktionens betydelse. Genom reflektion kring det arbetet, t

egna ex dagboksskrivande, och diskussion med kolleger, skapas grund för

en utvecklingarbete och gemensam utvärdering

Gemensamt för de ovan nämnda utvärderingsmodellerna är att personalen i förskolan, ofta tillsammans med utomstående observatörer, själva deltar i arbetet med att bedöma och värdera verksamhetens kvalitet. Resultaten av dessa bedömingar eller "självvärderingar har sedan använts som utgångspunkt för reflektion över den praktiken och

egna olika typer av fortbildningsinsatser. Ett annat gemensamt drag är att utvärderingsmodellerna till stor del innebär en fokusering på den pedagogiska miljön och/eller läraren och dennes handlingar, inte på barnens meningsskapande strategier och läroprocesser.

En annan typ av studier handlar om de långsiktiga effekterna

av vistelse i daghem och förskola. Sådana longitudinella studier, där man följt barnet genom skolsystemet och i vissa fall även upp i vuxen ålder har a bidragit till att stärka förskolans legitimitet då de olika studierna kunnat visa att barn som genomgått pedagogiskt inriktade träningsprogram klarar sig bättre än andra, inte bara i skolan utan också senare i livet.l2 I Sverige har undersökningar genomförts visar att barn

som som börjat på daghem i tidig ålder ofta klarar sig bättre i skolan än andra bam, såväl socialt som kunskapsmässigt

Utvärdering av förskoleverksamhet har ibland gjorts med utfallsmått på barns färdigheter och kompetens. Internationella erfarenheter tyder på att prestationer i en testsituation är obeständiga och situations-

19 Holmlund, K. Rönnerman, K.1992: Utvärdering och utveckling av förskolans verksamhet en lokal angelägenhet. Umeå universitet, Pedagogiska

institutionen. Pedagogiska rapporter, nr 36. Holmlund, K. Rönnerman, K.l995: Kvalitetssäkra förskolan. Lund, Studentlitteratur. l Schweinhart, L.J. Weikart, D.P.l980: Young Children Grow Up: The Effects of the Perry Preschool Program on Youth Through Age 15. Monographs of the High Scope Educational Research Foundation. Nr 7. Michigan: The High Scope Press. Schweinhart, L.J. Weikart, D.P.1993 A summary significant benefits of the High Scope Perry Pre-school Study through age 27. Ypsilanti, MI: High Scope. 93 Andersson, B-E.1989: Ejfects public day-care: A longitudinal study. Child Development. Nr 60.Skriftserie. Sid 857-866. Andersson, B-E.l992: Ejfects of day-care on cognitive and socioemotional Competence thirteen-yearold Swedish schoolchildren. Child DevelopmenLNr 63. Skriftserie.Sid 20-36. Andersson, B-E.l994: Public policies and early Childhood education. European Early Childhood Education Research Joumal.Skriftserie. Nr Sid 19-32. 94 Se t ex Amqvist, A.1995: Bamskola för femåringar ett möte mellan

förskolan och skolan. Högskolan i Karlstad.

92 Kapitel 3

specifika, speciellt vad gäller bam.95 Detta har medfört att

yngre uppmärksamheten i allt högre grad börjat riktas mot barns motivation och betingelserna för inlärning. Såväl forskningsresultat som lärarerfarenheter visar att barn lär när de vill lära, när de får vara aktiva och delaktiga, känner sig accepterade av lärare och kamrater och mår bra fysiskt och psykiskt. Genom att fokusera betingelserna för barns lärande har det emellertid funnits tendens att uppmärksamheten riktas bort från

en vad som faktiskt sker i den pedagogiska processen, i mötet mellan lära-

och barnet, och den i pedagogiska sammanhang grundläggande fråren gan hur lär bam".

Ett sätt att följa det pedagogiska arbetet i förskola och skola

upp

ligger närmare älva lärandet är att dokumentera det pedagogiska som arbetet med hjälp av s.k. portfolios eller portföljmetodik. Dessa portföljer innehåller viktiga produkter eller annan dokumentation

på ett eller mindre systematiskt sätt ger en uppfattning om som mer varje barns utveckling och lärande på olika områden. Portföljen kan innehålla dokumentation av barnets försök att behärska t ex bokstäver, skrivande, matematiska begrepp, bildframställning osv. från år till år. Innehållet i portfolion kan vara till hjälp inte bara som uppföljning och infonnation till läraren på följande stadium utan även tjäna som information till föräldrar och slutligen utgöra ett minnesdokument för barnet själv när det slutar förskolan eller skolan.

Bland den omfattande forskning som bedrivits kring barns lärande finns också några studier av utvärderingskaraktärlgö.Flera av dessa beskriver hur barns förståelse för sin omvärld utvecklas under förskoletiden. I dessa studier har man följt barn genom förskolan upp i

en av skolan att beskriva och utvärdera barns möte med skolans

genom Världm I denna och andra studier finns också ambition att, utifrån

en erhållna resultat, observationer, videodokumentation m.m. följa upp och utveckla det pedagogiska arbetet i förskola och skola. Genom att Videodokumentera och analysera kommunikation mellan barn och pedagoger har tydligt framträtt hur de vuxnas pedagogiska kompetens

95 Sylva, K.l994: School influences on children s development. Journal of Child Psychology and Psychiatry. Vol 35. Nr l.Pp 135-170. 96 Pramling, 1989: Att lära barn lära. Universitas Gothenburgensis. Göteborg. Acta, se också Mårdsjö. A-C, Pramling, I 1996: Grundläggande färdigheter ochfärdigheters grundläggande. Stockholm, Studentlitteratur. 97 Prarnling, Klerfelt, A. Williams Graneld, P. 1995: Först var det roligt, sen blev det tråkigt och sen vande man sig. Barns möte med skolans värld. Kunnandets grunder. Institutionen för metodik. Göteborgs universitet. Rapport nr

Kapitel 3 93

utvecklas. 198Att utveckla de

vuxnas förmåga att ta barns perspektiv, är en viktig faktor i den pedagogiska kvalitetsutvecklingen.

Enligt den utvidgade Socialtjänstlagen trädde i kraft 1995

som skärptes kraven på kommunerna att utvärdera och följa verksam-

upp heten i de olika formerna barnomsorg vad gäller såväl politiskt

av reglerbara förhållanden organisation och kvalitet i det pedagogiska

som arbetet samt relationer mellan dessad Hur dessa skyldigheter uppfylls i olika kommuner är ännu svårt att få någon uppfattning Det finns

om. en tendens som tyder på att många kommuner har tagit över mark-

en nadsmodell, där verksamheten främst service för föräldrar-

ses som en na, vilka ofta benämns "konsumenter", kunder eller "brukare. Daghemsavgifter får ibland formen timtaxor och vistelsetider skärps och

av anpassas mer efter föräldrars än barns behov. Som ett led i denna utveckling genomför många kommuner enkätundersökningar där föräldrar får ange i vilken grad de är nöjda med barnomsorgen. Vanligtvis finner att de flesta föräldrar är nöjda och många kommuner

man ser detta som en bekräftelse på att kvaliteten i verksamheten är hög. I

utvärderingar utförda oberoende av kommunintressen, finner att de

man flesta visserligen uppger att de är nöjda att variationen är stor när

men det gäller tillfredsställelse med personalkontakten, kunskap

om vad

som händer i arbetet med barnen samt förskolans roll och funktion för olika föräldrar.2°°

grupper av

Frågan om hur kvalitet påverkas ekonomiska besparingar har in-

av om kommunerna medfört ett ökat intresse för utvärdering kvalitet i

av relation till kostnader. Modeller har därvid ofta tagits över från näringslivet. Metoder såsom Total Quality Management och instrument utarbetade av Institutet för kvalitetsutveckling SIQ har använts i syfte att mäta kvalitet i förskola och skola. Dessa metoder fokuserar huvudsakligen på personalens arbetsförhållanden, arbetsmiljön och ledningsaspekter av kvalitet. Gemensamt för dessa och liknande metoder för utvärdering är att de tar sin utgångspunkt i andra aspekter än verksamhetens pedagogiska uppdrag och mål.

I en utredning på uppdrag av Socialdepartementet i början 90-

av talet systematiserades grundläggande frågor kring utvärdering barn-

av omsorg. Arbetet syftade bl.a. till att belysa på vilket sätt utvärdering

93 Palmerus, K, Pramling, I Lindah1, M. 1991: Daghem för småbarn. Göteborgs universitet, Instituionen för metodik i lärarutbildningen. Skriftserie. Nr Socialstyrelsen 1995502: Bamomsargen isocialtjänstlagen. Allmänna råd. 2°°Kärrby, G.l995: Föräldrars uppfattningar om kvalitet i daghem. Socialvetemkaplig tidskrift. Årg. Nr Se även: Persson, S.l994: Föräldrars föreställningar om barn och bamorrtsorg. Stockholm, Almqvist Wiksell International.

94 Kapitel 3

kan fungera styrinstrument i en decentraliserad och målstyrd verk-

som samhet. En viktig slutsats att utvärdering i detta sammanhang inte

var enbart eller i första hand bör användas som ett kontrollinstrument. Rätt använda kan utvärderingar också ge personalen ökad kunskap och kompetens föräldrar ökad insyn i verksamheten. Som ett viktigt

samt ge inslag i utvärderingar, särskilt på lokal nivå, skisserades en idé om kontinuerlig dokumentation av den pedagogiska verksamheten som grund inte bara för utvärdering, utan också som ett redskap för lokal

utveckling.

På år har ett internationellt samarbete kring sätt att arbeta

senare nya med utvärderings- och kvalitetsfrågor inom förskoleornrâdet ägt rum under ledning Peter Moss, ordförande i EU-kommissionens nätverk

av för barnomsorg. I detta sammanhang har från den ovan nämnda utredningen bl.a. associativ modell för styrning och utvärdering skissera-

en ats, där reflektion och dialog kring pedagogisk dokumenta-

gemensam tion ett de mest centrala inslagen.2°2 Grundläggande för

ses som av denna modell till skillnad från t ex en marknadsmodell är att för-

- skola och skola bärare av grundläggande sociala och kulturella

ses som värden, där frågor kvalitet och utvärdering blir en angelägenhet så-

om väl för politiker, ledning, personal och föräldrar för en bredare

som allmänhet. Om förskola och skola skall kunna utvecklas kvalitetsmässigt och upprätthålla eller stärka sin legitimitet, måste den pedagogiska praktiken således bli synlig och bli del i reflexiv diskurs kring

en en verksamheten, där olika kan involveras. Liknande tankar kring

grupper hur kvalitet kan utvärderas och utvecklas har på senare tid förts fram av

rad andra forskare en

m Dahlberg, G, Lundgren, U.P. Åsén, G.l991: Att utvärdera barnomsorg.

Stockholm, HLS Förlag. m Dahlberg, G, Åsén, G.1994:Evaluati0n and Regulation: a Question of Empowerment. I Moss,P. Pence, A.eds: Valuing Quality in Early Childhood Services. London, Paul Chapman Publishing. 2°3Se t ex: Pence, A. Moss, P.1994: Towards an Inclusionary Approach in Defining Quality. I Moss,P. Pence, A.eds: Valuing Quality in Early Childhood Services. London, Paul Chapman Publishing. Se också: Schwandt, T.A.: Evaluation Practical Hermeneutics. Evaluation fortcoming, 1997.

as

Kapitel 3 95

Utvärdering och pedagogisk dokumentation

Idén om att dokumentera och utvärdera det pedagogiska arbetet fanns levande bland företrädare för den pedagogiska progressivismen. Såväl John Dewey Elsa Köhlerm förespråkade reflekterande och

som en problematiserande hållning till den pedagogiska verksamheten och med den sammanhängande frågeställningar. Båda hävdade också ett synsätt på bamet/eleven som utforskare av omvärlden och läraren som medforskare. Det låg i aktivitetspedagogikens arbetssätt, som satte kommunikationen, interaktionen och observationen i centrum, att den självreflekterande läraren utvecklade insikt om jagets forrnbarhet och verklighetens görbarhet i det pedagogiska rummet. IKöhlers pedagogik sågs lärarna som ett slags forskningsassistenter och under Elsa Köhlers verksamma tid innebar detta också att lärare, i sin strävan att närma forskning och praktik till varandra, relativt ofta gick vidare till akademiska studier. Vad som i våra dagar kommit att leva kvar av Köhlers idé om observation av s.k pedagogiska fakta är framför allt bamobservationema, vars syfte i första hand varit att observera och klassificera barnets psykologiska utveckling i relation till redan förutbestämda kategorier hämtade från utvecklingspsykologin. I ett sådant perspektiv ligger inte fokus på barnens läroprocesser i första hand, utan mer på att klassificera och kategorisera de generella utvecklingsnivåer och stadier som barnet uppnått.

Detta vetenskapliggörande av de pedagogiska frågorna, framför allt med hjälp av psykologin, har inneburit att pedagogiken i stor utsträckning blivit liktydig med psykologi, men också att rötterna till pedagogisk filosofi och pedagogikens samhälleliga och värdemässiga förankring har kapats. Det har varit det vetenskapliggjorda barnet som trätt fram.2°5 Denna generella klassifikationer blir i sin också

typ av tur produktiva i den pedagogiska praktiken. I stället för konkreta beskrivningar och reflektioner kring barns lärande och kring deras tankar, teorier och hypoteser omvärlden hamnar man då lätt i klassificeringar av

om barnet, som t ex att barn i femårsåldem är på ett visst sätt", vilket i sin tur kan leda till att man försöker förutbestämma vad barn bör kunna i en viss ålder. Genom att på så sätt upprätta abstrakta och till synes objektiva kartor över barnens liv finns det en uppenbar risk att man som

mKöhler, E. 1934: Aktivitetspedagogik. Stockholm, Natur och Kultur. 2°5Se t ex Hultqvist, K. 1990: Förskolebamet. En konstruktion för gemenskapen och den individuella frigörelsen. Stockholm, Symposion. Se också: Dahlberg, G. Lenz-Taguchi, H.1994: Förskola och skola om två skilda tradi-

tioner och 0m visionen om en mötesplats. Stockholm, HLS Förlag.

96 Kapitel 3 SOU 1997: 157

lärare inte närmare lär känna det enskilda barnet och dess meningsskapande strategier.

En annan risk med sådana generella kartor är att de lätt blir ett redskap för uteslutning och inneslutning för att avgöra vilka barn

- som fungerar bra och vilka som fungerar dåligt enligt ett generellt, objektifierande och normaliserande perspektiv. I förlängningen leder också olika stadie- och nivåbestämningar också lätt till kategoriseringar av vad

normalt och icke normalt. som ses som

Genom dokumentation och analys av barns läroprocesser finns det en möjlighet att tillskapa ett sammanhang som kan synliggöra, men även överskrida dessa klassifikationssystem och konventioner, som graderar barnen och tingen efter förutbestämda värdeskalor. På så sätt finns det också möjligheter att lärare och elever/bam får makt över och rätt att själva värdera sin kunskapsproduktion. Vad det i grunden handlar om är en skillnad i förhållningssätt till pedagogiska processeratt via klassifikationer eller kartor försöka reducera den komplexitet som präglar pedagogiskt arbete, vilket ofta leder till konstateranden av att något är på ett visst sätt, eller att försöka härbärgera komplexiteten, vilket i sin tur kräver kontinuerlig problematisering av och reflektion kring det pedagogiska arbetet. I det senare fallet krävs det mod att granska sina egna handlingar, att ha tilltro till den egna förmågan och inte minst att förstå de rika möjligheter som inryms i den mänskliga erfarenheten. Detta betyder i sin tur att komplexitet och mångfald, mångtydighet, olikhet och ovisshet ses som en tillgång och inte som ett

hinder för utveckling.

I förändrings- och refonnarbete inom skola och förskola har utvecklats ett generellt reformperspektiv som lättast kan beskrivas som ett "uppifrån-och-ned"-perspektiv. I ett sådant perspektiv finns det en klar arbetsfördelning mellan den politiska arenan, där besluten fattas, och de professionella, dvs. pedagogerna, som skall genomföra en viss verksamhet som följd av politiska beslut. Initiativet till och målen för förändringarbete anges på central nivå, av politiker och experter och idéerna skall sedan implementeras och genomföras i en pedagogisk praktik. I den läroplansteoretiska forskningen brukar man skilja mellan formuleringsnivån, där program och läroplaner fonnuleras, och realise-

2°°Se t.ex. Hultqvist, K. 1990: Förskolebamet. Stockholm/Stehag, Symposion, och Lenz-Taguchi, H. 1997: Varför pedagogisk dokumentation Stockholm,. HLS Förlag. 2°7Jämför: Toulmin, S. 1995: Hur det humanistiska arvet förfuskades. Kosmopolis Stockholm, Ordfronts Förlag. Se även: Dahlberg, G. 1997: Barnsyn, kunskapssyn och lärande. Paper presenterat vid BUPLs konferans kring: Kvalitet i barnomsorgen, Århus, Danmark, 1997.

Kapitel 97

ringsnivån, där dessa realiserasm Man har länge utgått från idén att det är möjligt att på högsta nivå i en hierarki formulera mål på

som lägsta nivå får konkret handling till följd. En hel del forskning har dock visat att det är oerhört svårt att genomföra reformer enligt denna modell i statliga och kommunala institutioner Det har också visat sig att det på skolor och förskolor ofta skapats en mycket stark institutionell tradition, byggd på rutiner och handlingsmönster, reglerar och be-

som gränsar handlingsutrymmet och så att säga blir förkroppsligade i peda-

efter tids arbete. Att förändringar initieras uppifrån och utigogen en från, av andra än pedagogerna själva, finns också inbyggt i traditionen och sättet att tänka. Trots decentraliseringen, bl inneburit att

som a ansvaret för att utveckla verksamheten numera i hög grad ligger hos

pedagogerna själva, är många fortfarande fångade i ett tänkande, där man förväntar sig att förändringar skall initieras andra och där inte

av man ser och förmår utnyttja det utrymme som faktiskt finns.

l ett omfattande försök med 6-årsverksamhet i Norge gjordes ett försök att ta tillvara det bästa från förskolan och skolans praktik

enligt ett fastställt program. Försöket medförde emellertid knappast något pedagogiskt nytänkande i praktiken det blev antingen traditionell

skola eller traditionell förskola. I en utvärdering och sammanfattning av projektet drog Peder Haug slutsatsen att:

förändringar kräver att de som arbetar inom ramarna för verksamheten har förändrat grunden för sin förståelse eller grunden för sina föreställningar om vad arbetet egentligen handlar om/.../De måste göra sig andra föreställningar om vad som är viktigt och hur utbildning kan genomföras"

Detta hade inte hänt i experimentet med 6-åringama och detta är förmodligen något av det svåraste i allt förändringsarbete. Inom förskola och skola finns det en tradition där barnen fortfarande i praktiken blir behandlade som objekt, trots att läroplaner och lärares föreställningar om verksamheten speglar ett annat pedagogiskt synsätt. Hur kan man

m Lindensjö, B. Lundgren, U.P.l986: Politisk styrning och utbildningsreformer. Stockholm, Liber. 2°°Brunsson, N.1990: Reformer som rutin. I Brunsson, N. Olsen, J .P. red: Makten att reformera. Stockholm, Carlssons. Haug, P.1992:Educational reform by experiment. The Norwegian experimental educational program for 6year olds 1986-1990 and the subsequent reform. Stockholm, HLS Förlag. m Jämför: Henckel, B: 1990: Förskollärare i tanke och handling. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. 2" Haug, P 1992: Educational reform by experiment. The Norwegian experimental educational program for 6-year olds 1986-1990 and the subsequent reform. Stockholm, HLS Förlag.

98 Kapitel 3 SOU 1997: 157

då förändra grunden för sin förståelse av vad arbetet egentligen handlar om Hur kan man som lärare förstå sina egna handlingar och handlingsmönster För detta räcker det knappast ett ökat ansvar eller en vilja att förändra. Det krävs också redskap för att genomföra de förändringar och den utveckling vill åstadkomma Pedagogisk doku-

som man mentation kan vara ett redskap för att synliggöra och öppna för granskning av den egna praktiken. Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete, där såväl lärare som elever/bam, föräldrar och andra kan delta. För att synliggöra praktiken krävs det dock att dokumentationen blir en naturlig och integrerad del av det dagliga pedagogiska arbetet och inte något som ligger vid sidan av. Detta förutsätter att man i arbetet kan skapa kultur

en av samarbete, reflektion och kommunikation. Att bygga en sådan kultur, där pedagogiskt arbete och teoretisk förståelse integreras och berikar varann och där man kan skapa teori ur den egna praktiken, är ett omfattande arbete som kräver lång tid, en professionell inställning samt en vilja att granska sina egna handlingar och ställa sig i dialog med andra.

Ett intressant exempel på en reflekterande pedagogisk kultur är den kommunala förskoleverksamheten i den norditalienska staden Reggio Emilia. Den pedagogiska filosofi som ligger till grund för verksamheten omfattar hela kommunen, alltifrån föräldrar och pedagoger till kommunpolitiker och stadens invånare och har tillskapats under många år av öppen och reflexiv dialog på olika arenor. Filosofin bygger på en djup respekt för barns rättigheter och potentialer och är starkt kopplad till ett vetenskapligt förhållningssätt och idén om barnet och pedagogerna som medkonstruktörer av kultur och kunskap det medforskande barnet" och "den medforskande pedagogen. En reflekterande pedagogisk kultur förutsätter att det finns ett konkret material i form t

av ex händelser, läroprocesser eller andra pedagogiska processer att reflektera över och som kan synliggöras för alla berörda. Det krävs således någon form av pedagogisk dokumentation som kan bilda utgångspunkt för gemensam reflektion.

I Reggio Emilia har man utvecklat ett sätt att tänka kring dokumentationen som en central och självklar del av det dagliga arbetet. Med hjälp av kamera och videokamera, bandupptagningar, skisser och anteckningar följer man barns och pedagogers arbete och läroprocesser. Dokumentationen synliggör arbetet och lärandet för pedagogerna, barnen, föräldrarna och allmänheten. Genom att på detta sätt göra arbetet

2 Lenz-Taguchi, H. 1997: Varför pedagogisk dokumentation Stockholm: HLS Förlag. Jfr. Alexandersson, M. 1992: Reflekterande utvärdering

kunskapssökande på lärarnas villkor. Forskning om utbildning. Nr

synligt och offentligt, skapar man också förutsättningar för en dialog kring verksamheten, där många olika röster kan komma till tals och där tankar kan tänkas. Dokumentationen blir således ett viktigt redskap nya för att kontinuerligt utveckla och utvärdera verksamheten på varje förskola. Den används också i intern och extern fortbildning samt för mer övergripande diskussioner kring arbetet på daghemmen i kommunen. En dokumentationens viktigaste funktioner är att bilda utgångspunkt av reflektion bland pedagogerna. Dokumentationen och för en gemensam den gemensamma reflektionen öppnar för multipla perspektiv, där egna och andras tankar kommer till uttryck och blir synliga. Dokumentatiokan på så sätt leda fram till att konstruerar gemensam förnen man en ståelse barnens liv och läroprocesser. Genom att ständigt gå tillbaka av och studera, analysera och diskutera det dokumenterats får man som möjlighet att ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra, samtidigt det kan födas tankar och idéer kring hur man kan som nya vidare i arbetet. Detta sätt att tänka kan sammanfattas i uttrycket"man måste gå tillbaka för att kunna vidare, ett uttryck som ofta används i Reggio Emilia. Dokumentation i form texter, video, foton, diabilder och barnens av alster har också betydelse för barnen genom att de får möjligheter egna att minnas, återbesöka, känna igen och reflektera kring sina egna lä- De blir på så sätt också synliga och sedda som subjekt. roprocesser. Föräldrarna får dokumentationen möjligheter att ta del av inte genom bara vad barnen gör, utan också hur barnen gör och vilken innebörd barnen till det görs. På så sätt kan även föräldrarna bli delaktiger som i dialog och erfarenhetsutbyte kring barnens liv och lärande. Gega en att dokumentera barnens tankar och handlingar blir det möjligt att nom få ögonen för barns utforskande arbete, att synliggöra deras förmåupp och låta deras röster komma till uttryck. De dokument som skapas gor kan synliggöra sådant skulle ha förblivit osynligt: kunskasom annars läroprocesser, idéer, relationer och uttryck. Dokumentationen kan per, således också bidra till att barnen, pedagogerna och daghemmen en ge synlig identitet och historia Inom svensk förskola, liksom i övriga nordiska länder, har det på år vuxit fram ett stort intresse för pedagogisk dokumentation senare

2 Edwards, C., Gandini, L. Forman, G. eds 1993: The Se vidare t ex: Hundred Languages Children. The Reggio Emilia Approach to Early Childhood Education. Norwood, New Jersey: Ablex Publishing Corporation. Barsotti, A. 1997: D Robin Hoods pilbáge. Stockholm, HLS Förlag. Dahlberg, - som G. Åsén, G.1997:L0ris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia. I Svedberg, L. Zaar, M. red Boken om pedagogerna. Stockholm. Liber Utbildning.

100 Kapitel 3

som arbetsredskap i det pedagogiska arbetet. I detta sammanhang har verksamheten i Reggio Emilia varit viktig förebild och inspirations-

en källa. Erfarenheterna från projektet Pedagogik i föränderlig

en omvärld, där ett stort antal förskolor i en stadsdel i Stockholm medverkat i ett kombinerat forsknings- och utvecklingsarbete, har bl.a. visat på dokumentationens centrala betydelse för att utveckla och förnya förskolans pedagogik och synliggöra verksamheten och barns lärande för pedagoger, föräldrar, ledning och politiker Genom att bygga nätverk där pedagoger från olika förskolor träffas och kollegial pedago-

genom gisk handledning där dokumentationen bildar utgångspunkt

för gemensam reflektion, kan ett bredare erfarenhetsutbyte etablerats och bli

en kraft i fömyelsen av förskolans pedagogik. En central funktion

annan som dokumentationen kan fylla är att den möjliggör kvalitetsbedö-

en ming av förskolans verksamhet, där såväl pedagoger andra

som grupper kan involveras.

Sammanfattningsvis menar kommittén att utvärdering oftast har sty-

en rande effekt. Det finns därför risk att de utvärderingsinstrument

en som används, i realiteten kommer att ersätta de mål satts för verk-

som upp samheten. Det är därför viktigt att utveckla former för utvärdering

som bidrar till en utveckling arbetet i förskolan i den riktning läro-

av som planen

anger. Utvärdering kan äga rum utifrån olika motiv och syften. För att kunna bidra till den enskilda förskolans utveckling är det angeläget att utveckla perspektiv och metoder för utvärdering och kvalitetsbedömning, där utvecklingsmotivet, snarare än kontrollmotivet är överordnat Det handlar med andra ord om att utveckla ett utvärderingstänkande, där

utvärdering, kvalitetsbedömning och utveckling av pedagogisk verk-

samhet kan gå hand i hand.

Utvärdering bör vara en del förskolans offentlighet. För att möj-

av liggöra insyn diskussion kring och bedömingar verksamhetens

av kvalitet är det angeläget att utveckla former för utvärdering, där det pedagogiska arbetet och barns lärande dokumenteras och synliggörs och där dokumentationen också kan öppna för dialog med föräldrar,

en ledningsansvariga, politiker och andra.

2 Se t ex: Att skärpa ögat om pedagogisk dokumentation. 1995: Modern

- Barndom. Skriftserie. Nr 2. Lenz-Taguchi, H. 1997: Varför pedagogisk dokumentation Stockholm, HLS Förlag.

Kapitel 4 101

4 Bestämmelser om

förskoleverksamheten,

skolbarnsomsorgen och skolan

Bestämmelserna om förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen finns för närvarande i socialtjänstlagen och bestämmelserna om skolan islollagen. I propositionen Förskoleklass och andra skollagsñâgørzls har regeringen föreslagit att reglerna om förskoleverksamhet och skolbamsomförs över så gott som oförändrade till skollagen. Den verksamhet sorg för sexåringar bedrivs enligt 15 § socialtjänstlagen föreslås bilda som skolform inom det offentliga skolväsendet. Denna skolform en egen skaLl benämnas förskoleldass och är obligatorisk för kommunen att erbjuda men frivillig för barnen att delta Förskollärare och fritidspedarätt att undervisa i det offentliga skolväsendet inom ramen goger ges för respektive kompetens. Det är den samlade kompetensen i ett arbetslag med förskollärare, grundskollärare och fritidspedagoger som skall bidra till en varierad dynamisk skola med den enskilda eleven i certrum för den pedagogiska verksamheten. Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag. Lagens syfte är att ange intentionerna och målen för kommunernas verksamhet. Förutom de mål för verksamheten i socialtjänstlagen har Socialstyrelsen utsom anges arbetat allmänna råd för barnomsorgens olika verksamheter. Komhar att i lokala mål utforma barnomsorgen efter de behov som mmema finns.

Central tillsynsmyndighet för barnomsorgen är Socialstyrelsen.

Dess roll har i takt med förändringen statsbidragen förändrats från av noimering till uppföljning och utvärdering av verksamheten. Skollagens bestämmelser gäller såväl obligatorisk som frivillig skdverksamhet. Även styrningen skolan har ändrats från detaljom av styrning till en målinriktad styrning är den mer detaljreglerad än barn- Förutom bestämmelserna i skollagen finns bestämmelser om omsorgen.

skdan i skolformsförordningar samt i läroplaner och kursplaner. Läro-

planerna de nationella målen för utbildningen. Kursplanema ananger dels vilka mål som undervisningen i respektive ämne skall sträva gei

s rop 1997/9826: Förskoleklass och andra skollagsfrâgor. m Socialstyrelsen 1987:3: Pedagogiskt program för förskolan. Allmänna råd. Socialstyrelsen 1988:4: Kommunala familjedaghem. Allmänna Råd. Socialstyrelien l988:7: Pedagogiskt program för fritidshem. Allmänna råd.

102 Kapitel 4

mot och dels vilka mål eleven skall ha uppnått efter det femte respektive nionde skolåret.

Central tillsynsmyndighet för skolan är Skolverket. Skolverket har en central och en regional organisation för att fullfölja sitt uppdrag.

4.1 Förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg

Av socialtjänstlagens 13 a § framgår i vilka fonner förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen skall bedrivas:

Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola, som organiseras

som

daghem eller deltidsgrupp, i form av familjedaghem och i form komp-

av

letterande förskoleverksamhet öppen förskola.

Skolbamsonisorgen bedrivs i form fritidshem, integrerad skol-

av

barnsomsorg eller familjedaghem. För barn mellan tio och tolv kan

skolbamsomsorgen även bedrivas i fonn av öppen fritidsverksamhet.

Skolbamsomsorgen skall ta emot barn for vistelse den del av dagen då bar-

net inte vistas i skolan och under lov.

I Socialstyrelsens allmänna råd redovisas de olika formerna enligt följande:

Daghem är en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i åldrarna 0-6 år. Daghemmen har öppet större delen dagen. Barngrup-

av pema kan organiseras i småbamsgrupper för barn till 3 år och i

upp syskongrupper för barn mellan 3 och 6 år. Även utvidgade syskongrupper förekommer och omfattar såväl förskolebarn skolbarn.

som

Deltidsgrupp är också en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i åldrarna 4-6 år. I allmänhet omfattar verksamheten tre timmar per dag. Alla sexåringar har en lagstadgad rätt till 525 timmar under ett år i den allmänna förskolan. Sexåringama i familjedaghem har rätt till plats i deltidsgrupp.

I familjedaghem tar en dagbarnvårdare emot inskrivna barn i åldrarna 1-12 år. Verksamheten är i allmänhet förlagd till dagbamvårdarens hem. Barn i familjedaghem bör ha tillgång till öppen förskola och öppen fritidsverksamhet.

Den öppna förskolan är en pedagogisk gruppverksamhet som riktar sig till barn och hemmavarande föräldrar och till dagbarnvårdare. Det finns inget inskrivningsförfarande i den öppna förskolan.

2 Socialstyrelsen 199522: Barnomsorgen isocialtjänsten. Allmänna råd. Sid 21

Kapitel 4 103

Fritidshem pedagogisk gmppverksamhet för inskrivna skolär en barn till och med 12 års ålder under den skolfria delen av dagen. Integrerad skolbarnsomsorg är fritidshem som ryms inom samma lokaler som skolan. Familjedaghem fungerar form skolbarnsomsorg se som en av ovan. den erbjuds barn i 10-12 års åldern att

I öppna fritidsverksamheten

aktiviteter tillsammans med andra barn och under den delta i vuxna skolfria delen dagen. Barnen är inte inskrivna i verksamheten. av

mål och principer

Övergripande

Av socialtjänstlagens 1 § framgår att:

Samhällets socialtjänst skall demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och andras och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt for människornas självbestämmanderätt och integritet.

Paragrafen de övergripande målen för socialtjänsten. Målen bör i anger politiska riktmärken och bör vägledande for första hand ses som vara all verksamhet inom socialtjänsten. Dessa mål utgör grunden för konkonretiseringen för de delmål riktar sig till olika målgrupper som och verksamheter i socialtjänstlagen. de delmål skall ligga till grund

I 12 § socialtjänstlagen anges som

för barn och ungdom: omsorger om

Socialnämnden skall barn och ungdom växer under trygga och goda förhållanverka for att upp den, samarbete med hemmen främja allsidig personlighetsutveckling i nära en och fysisk och social utveckling hos barn och ungdom, en gynnsam med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom har visat tecken till ogynnsam utveckling, som en

m Prop. 1979/80:l del A: Om socialtjänsten. Sid 138.

104 Kapitel 4 SOU 1997: 157

i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom riskesom rar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd de behöver och, som om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet, samt i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov stöd av och hjälp som kan föreligga sedan tvist vårdnad eller har en om umgänge avgjorts av en domstol.

Av specialmotiveringen till 12 § socialtjänstlagen framgår syftet

att med bestämmelsen är att i vid mening vilken inriktning kommuange nernas omsorger om barn och ungdomar skall ha. Förutom de i 12 § angivna målen skall förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen genomsyras av de ideologiska och demokratiska mål finns angivna i som 1 § socialtjänstlagen. Tanken med de i lagen angivna målforrnuleringarna är att kommunen i lokala mål skall precisera dessa.

Kommunens ansvar och förskoleverksamhetens och

skolbamsomsorgens uppgift

Av socialtjänstlagens 13 b § första stycket framgår vilka uppgifter förskoleverksamheten respektive skolbamsomsorgen har. Förskoleverksamheten skall pedagogisk verksamhet erbjuda genom barn fostran och omvårdnad. Skolbamsomsorgens uppgift kompär att lettera skolan samt erbjuda barn meningsfull fritid en och stöd i utvecklingen. I andra stycket paragraf verksamheternas allmänna samma anges kvalitetskrav nämligen, personalens kompetens, att barngruppema skall ha en lämplig sammansättning och storlek lokalerna skall samt att vara

ändamålsenliga.

I tredje stycket anges att verksamheten skall utgå från varje barns behov och att de barn behöver särskilt stöd i sin utveckling fysom av siska, psykiska eller andra skäl skall den deras speciges omsorg som ella behov kräver. I olika förarbeten och Socialstyrelsens allmänna rådm gällande förskoleverksamhetens uppgift framgår att det är förskolan, daghem och deltidsgrupp, samt fritidshemmen och den integrerade skolbamsomsorgen som har att svara för målen med den pedagogiska verksamheten.

m Prop. 1979/80 del A: Om socialtjänsten. Sid 530. 22°Prop. 1973:136: Om förskoleverksamhetens utbyggnad och organisation. Sid 73 Prop. 1975/76:92: Om utbyggnad barnomsorgen. Sid 16. Socialstyrelav sen 1995:2: Barnomsorgen isocialüänstlagen. Allmänna råd. Sid 23 ff.

Kapitel 4 105

Familjedaghemmen har till uppgift att tillgodose barnens behov av fysisk omvårdnad och dagliga omsorger. Enligt socialtjänstlagens 14 § är det kommunen är huvudman som för förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen. Kommunen svarar för barnomsorg erbjuds till de barn behöver det. Verksamheten att som kan också anordnas av enskilda. Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla plats i förskoleverksamheten för barn inte har uppnått skolpliktig ålder. Skolsom barnsomsorg skall tillhandahållas för barn till och med 12 års ålder som inskrivna i grundskolan eller någon motsvarande skolform 13 §. är Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. För barn inte har fyllt ett år skall som plats i förskola tillhandahållas barnet behöver särskilt stöd i sin utom veckling. Föräldrar har anmält behov plats skall erbjudas en som av oskäligt dröjsmål 14 och 14 b §§. Plats inom förskolesådan utan a verksamheten och skolbamsomsorgen skall erbjudas så nära barnets hem eller skola möjligt med beaktande vad krävs för eget som av som effektivt uttnyttja lokaler och andra Skälig hänsyn skall tas att resurser. till föräldrarnas önkemål 14 c §. Kommunen kan fullgöra sin skyldighet också genom att utan oskäligt dröjsmål hänvisa barnet till motsvarande plats i enskild förskola en enskilt fritidshem eller enskild integrerad skolbarnsomsorg. Skälig eller hänsyn skall till vårdnadshavarens önskemål omsorgsfonn tas om 14 § b. Kommunen kan lämna bidrag till enskild verksamhet om den uppfyller kvalitetskraven, 13 b §, och avgifterna inte är oskäligt höga.

se

Sådana bidrag bör lämnas med ett belopp barn inte oskäligt per som avviker från kommunens kostnad barn i motsvarande verksamhet per 13 endast plats i allmän förskola 15 § är garanterad alla Det är som sexåringar. I propositionen Förskoleklass och andra skollagsfrågorz" denna sexårsverksamhet bilda skolfonn inom det offöreslås en egen fentliga skolväsendet. Kommunen har ett särskilt för barn som behöver särskilt ansvar stöd Oavsett föräldrarnas situation har dessa barn alltid rätt till förskola, fritidshem eller integrerad skolbarnsomsorg utifrån sitt eget behov. gäller såväl plats rätt till verksamhet sådan kvalitet att Rätten som en av barret får sina särskilda behov tillgodosedda. Socialnämnden har enligt för att bedriva uppsökande verksamhet för att ta reda lagen ett ansvar

2" Pop. 1997/98:6: Förskoleklass och andra skollagsfrågor.

106 Kapitel 4 SOU l997: 157

på vilka barn med behov särskilt stöd behöver av som anvisas plats i

barnomsorgen l 6 §.

Den ansvariga nämnden har också att verka för att barnen höstterminen det år då de fyller sex år och att barn med behov särskilt stöd utnyttjar sina av platser 17 §. Kommunen har också enligt denna paragraf informera att föräldrarna verksamhetens organisation och innehåll om samt syftet med denna.

Personal och ledning

Kommunen ansvarar för att förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen har möjlighet att bedriva målinriktad verksamhet i en överensstämmelse med de övergripande målen. Kommunen skall besluta om konkreta mål och riktlinjer är anpassade efter lokala som behov och

förutsättningar

De mål kommunen utformar skall utgå från

som socialtjänstlagen;

målsättningsstadganden. Målen skall sedan preciseras personalen i av det praktiska arbetet För att uppnå viss kvalitet i verksamheten en har kommunen att för att det inom förskoleverksamheten svara och

skolbamsomsorgen finns fungerande ledningspersonal utbildad

samt och yrkeskunnig personal. Kommunen har för även att svara att perso-

nalen får fortbildning.

Av 13 b § andra stycket socialtjänstlagen framgår följande:

För bedrivande av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.

Bestämmmelsen är allmänt formulerad och överlämnar kommuner. att bestämma vilken kompetens personalen skall ha för barnens att behov och god pedagogisk verksamhet skall kunna av omsorg tillgodoses. Inom förskolan och den öppna förskolan arbetar förskollärare och barnskötare. Inom fritidshemmen och den integrerade

skolbamsomsorgen

arbetar både fritidspedagoger och bamskötare. Socialstyrelsen konstaterade i sin utvecklingsplan för bamomsor-

gen att den uppdelningen i två yrkesgrupper finns

som är en följd av att

m Socialstyrelsen 199522: Barnomsorgen isocialtjänstlagen. Allmänt råd. Sic 4 l . m Johansson, G. Åstedt, I-B. 1996: Förskolans utveckling -fakta och funderingar. Stockholm, HSL Förlag. Sid 84. m Socialstyrelsens rapport till regeringen den 14 maj 1982: Utvecklingsplan för barnomsorgen. Sid 63.

Kapitel 4 107

det inte funnits tillräckligt med personal med förskollärar- och fritidspedagogutbildning. Socialstyrelsen ansåg det önskvärt med en enhetlig Härav följer att alla anställda bör ha en likvärdig

yrkeskår.

vilket innebär att bamskötama bör få vidareutbildning.

grundutbildning

lagmotivz framgår också att personalen är den viktigaste kvali- Av tetsfaktom i förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen. Det innebamomsorgens personal att barnskötare

bär en kompetenshöjning av

vidareutbildar sig till förskollärare och fritidspedagoger. Att succesivt

högskoleutbildad personal och att på sikt ha enhet-

öka andelen en mer lig personalstyrka bör vara en strävan. och fritidshemmens pedagogiska program framhålls I förskolans förskolans och fritidshemmens verksamhet bör ledas av pedagogiskt att utbildad Det är personalens kunskaper och erfarenheter som

personal.

viktigaste tillgång. För att barnen skall utvecklas och är verksamhetens medveten vilket innehåll de skall lära sig måste personalen vara om med och vilket arbetssätt skall tillämpas. Barns lärande sker arbeta som och personalen måste därför i planering och daglig i alla sammanhang medveten att det är den totala situationen och inte verksamhet vara om arrangerade aktiviteter i ett bestämt inlämingssyfte som har beenbart barns inlärning. För att medvetet kunna tillvarata de resurser tydelse för

finns i personalgmppen skall personalen samarbeta i arbetslag

som

arbetar dagbarnvårdare. Dagbamvårdama skall

I familjedaghemmen erfarenhet eller utbildning. Personalen i den öppna fritidsha adekvat verksamheten bör också ha adekvat utbildning eller erfarenhet. i socialtjänstlagen reglerat hur ledningsansvaret, under Det finns inte ledningen för barnomsorgen skall organiseras. Lednings-

den politiska

förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen varierar ansvaret för faktiska verkligheten ut. Förskollärare eller beroende på hur den ser kan ha ledningsansvaret för ett varierande antal förfritidspedagoger fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet. skolor, här kallad föreståndaren, har många olika

Den ledningsansvarige,

ansvarsområden. Dels skall föreståndaren kunna leda vuxna människor för bl.a. administration och i deras yrkesutövning men även ansvara pedagogiskt ledningsansvarig vilket innebär budget Föreståndaren är för att pedagogisk planering och utvärdering genomförs. Det är ansvar

225 1993/94:11: Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet. Sid 39 Prop. 198723: Pedagogiskt för förskolan. Allmänna råd. m Socialstyrelsen program Socialstyrelsen 1988:7: Pedagogiskt för fñtidshem. Sid 69. Sid 72. program 227Socialstyrelsen 198713: Pedagogiskt för förskolan. Allmänna råd. program Sid 52. m Arbetsledning på daghem, Att pröva och öva. Stockholms Mårdh, L. 1987: socialforvalming. Forsknings- och utvecklingsbyrån. Sid

108 Kapitel

också viktigt att föreståndaren är uppmärksam på vilket behov fortav bildning som behövs för såväl den enskilda personalen som för hela

personalgruppen I takt med att Förskoleverksamheten, skolan

och fritidshemsverksamheten alltmer integreras har också

ledningsansvaret

förändrats. Allt fler kommuner har chef samma för förskoleverksamheten, skolan och

skolbarnsomsorgen.

Avgifter

Kommunen får ta ut skäliga avgifter för plats i kommunen av anordnad förskola, fritidshem, integrerad

skolbarnsomsorg och familjedaghem.

Av lagmotivenm framgår att skälighetsrekvisitet

syftar på att avgifterna inom dessa verksamheter

inte får bli så betungande för den enskilde att denne detta skäl avstår av från den verksamhet som barnet erbjuds och det skulle som vara värdefullt for barnet att delta I så fall kan kommunen inte anses ha uppfyllt sitt ansvar enligt lagen.

Avgifter får dock inte överstiga kommunens självkostnader. För barn som är sex år 15 § och för barn har behov särskilt stöd 16 som av § får avgift endast tas ut i den mån verksamheten överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar året 35 §. om

4.2 Skolan

Bestämmelser skolans organisation och innehåll om har funnits sedan länge. Den statliga styrning skolan har varit mycket stark och

av detalj-

reglerad. I samband med omläggning

en av statsbidragssystemet år

1991 kom skollagstiftningen att förändras från

detaljstyming till vad

som kallas mål- och resultatstyming.

skollagstiftningen reglerar ett område stor betydelse dels för den av enskilde individens och för samhällets

utveckling. Skollagen reglerar såväl obligatorisk frivillig verksamhet. Den som obligatoriska skolan är

en nioårig grundskola, jämte vissa motsvarande skolfonner. Den frivilliga skolan är gymnasieskolan, gymmnasiesärskolan och vuxenutbildningen.

2 Socialstyrelsen 198713: Pedagogiskt för förskolan. Allmännt råd. program Sid 52 och 71. 23°Prop. 1993/94:1 Utvidgad lagreglering på bamomsorgsområdet. Sid 50.

SOU 1997: 157 Kapitel 4 109

Skolfonner

skollagen finns bestämmelser gäller för de skolformer som ingår I som i det offentliga skolväsendet samt ett kapitel privata skolor. Det ofom fentliga skolväsendet är beteckning för det offentliga en gemensam skolväsendet för barn och ungdom och det offentliga skolväsendet för Dessutom finns det särskilda utbildningsformer som anordnas vuxna. det allmänna för dem till följd sjukdom eller av annat skäl av som av inte kan delta i skolarbetet inom det offentliga skolväsendet och som komplettering till vuxenutbildningen inom det offentliga skolväsendet

1 kap. 1 och 8 §§. för vuxna Det offentliga skolväsendet för barn och ungdom består av följande

skolformer: Grundskolan och gymnasieskolan samt vissa motsvarande skolfornämligen, Särskolan, specialskolan och sameskolan. mer Det offentliga skolväsendet för består följande skolfonner: vuxna av Kommunal vuxenutbildning komvux, vuxenutbildning for utvecklingsstörda Särvux och svenskundervisning för invandrare sfi. Vissa bestämmelser är för alla skolformer och reglegemensamma därför kapitel i skollagen. Dessutom regleras varje skolras i samma form i ett eget kapitel. Förutom varje skolform är reglerad i ett eget kapitel i skollagen att respektive skolform reglerad förordningar. Av skolfonnsär genom förordningarna for barn- och ungdomsskolan framgår att det är läroplainnehåller de övergripande målen för utbildningen jmf nerna som 2 kap. 1 § grundskoleförordningen. För varje ämne/kurs finns det också kursplaner de mål under-visningen skall sträva mot och som anger den kunskapsnivå eleverna skall ha uppnått. som

mål och riktlinjer

Övergripande

kap. 2 § skollagen viktiga värderingar för hur verksamheten I 1 anges och ungdomsskolan skall utformas. Av paragrafen framgår inom barnatt:

Alla barn och ungdomar skall, oberoende kön, geografiskt hemvist av sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i samt offentliga skolväsendet for barn och ungdom. Utbildningen skall inom det varje skolform likvärdig, varhelst den anordnas i landet. vara Utbildningen skall eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samge marbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn

tas till elever med särskilda behov.

110 Kapitel 4

Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och verkar inom skolan en som skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling.

Av förarbetena framgår att paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna utformningen det offentliga skolväsendet om av för barn och ungdom. Värderingama kommer till uttryck i paragrafen som skall verksamheten för barn och ungdomar i skolan. genomsyra Bestämmelsen skall därför tjäna underlag för tolkningen övriga som av regler som finns gällande skolan, bl.a. de föreskrifter finns i lärosom planerna. En grundläggande princip i den svenska skolpolitiken alla barn är att och ungdomar har lika rätt till utbildning. I portalparagrafen uttrycks att alla barn och ungdomar oberoende kön, geografiskt hemvist, sociala av och ekonomiska förhållanden skall ha lika tillgång till utbildning. Detta innebär att alla barn och ungdomar skall ha formella till samma rätt utbildning och att inte någon får förhindras att delta i utbildningen. Vidare stadgas att utbildningen skall likvärdig den än vara var anordnas i landet. Riksdag och regering har fastställt de nationella målen för skolan. Genom dess mål finns för i skolan lärosom gemensamma planer skall en likvärdig utbildning i hela landet kunna uppnås. Likvärdig utbildning innebär inte att den skall likformig kommunervara utan na har att utifrån de nationella målen utbildningen efter lokala anpassa behov. I portalparagrafen slås även de grundläggande syftena med utlbildningen fast. Dessa skall ligga till grund för konkret utformade bemer stämmelser. De viktigaste uppgifterna för barn- och ungdomsskolan är att ge kunskaper och färdigheter samt tillsammans med hemmen vara fostrande. Det är viktigt att alla elever i skolan

ges förutsättningar att

uppnå goda resultat. Av lagen framgår därför att hänsyn skall till tas elever med behov av särskilt stöd

23 Prop. 1990/91 :18: Om ansvaret för skolan. Sid 43. m Prop. 1990/91:18: Om ansvaret för skolan. Sid 27

Kapitel 4 lll

Förskoleklass och andra skollagsfrågor föreslås

I propositionen

följande ändring punkt 2 i ovanstående paragraf: av aktivt motverka alla former kränkande behandling såsom av mobbning och rasistiska beteenden. Andringen innebär inte enbart skyldighet att ingripa när handlingar en inträffar också krav på ett förebyggande arbete i skolan. Skyldigutan ett heten ingripa gäller även när andra i skolan än elever gör sig att personer skyldiga till sådana kränkningar.

Kommunens ansvar

riktar sig i första hand till kommunerna har att anordna Skollagen som och utbildningen. Av l kap. 4 § skollagen framgår att det är

genomföra

huvudman för grundskolan samt att kommuner och kommunen som är landsting är huvudmän för gymnasieskolan. I 1 kap. 5 § anges att huvudmän för särskolan. Av l kap. 6 och 7 anges kommunerna är huvudman för specialskolan och sameskolan. att staten är kap. 12 § skollagen framgår vilket huvudmännen Av l ansvar som har för utbildningen:

huvudman för del det offentliga skolväsendet ansva- Den som är en av utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna rar för att de bestämmelser kan finnas i lag eller förordning. lag och som annan vad föreskrivs i denna lag kan i författning finnas fö- Utöver som annan reskrifter särskilt om mål och riktlinjer för utbildningen, utbildningens innehåll och utbildningens omfattning i tiden. -

i syftar på de dokument har stor betydel- Andra stycket paragrafen som konkretiseringen de övergripande mål finns i skollagen. se för av som mål framgår läroplaner, kursplaner och timplaner. Läro- och Dessa av kursplanerna riktar sig i huvudsak till lärarna. Läroplanen som är en de övergripande målen och riktlinjerna för skolverkförordning anger Kursplanema finns också i förordning och anger de mål samheten. en skall och de mål eleverna skall ha som undervisningen sträva mot som uppnått efter det femte och det nionde skolåret. kap. 8 § skollagen framgår att det i alla kommuner skall finnas Av 2 kommunfullmäktige skolplan. Planen skall Visa hur en av antagen skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Dessutom skall kommunens

2 Prop.l997/98:6: Förskoleklass och andra skollagsfrågor. Sid 80.

l 12 Kapitel 4

det särskilt framgå vilka åtgärder kommunen vidta för som avser att att uppnå de nationella målen har satts för skolan. som upp Skolplanen skall följas och utvärderas kommunen. Av förarbetena upp av till bestämmelsenm framgår att syftet med skolplanen fungera är att som planeringsunderlag för verksamheten i skolorna även för men att ge kommunens innevånare möjlighet till insyn i skolverksamheten och därmed ökad möjlighet att påverka.

Personal och ledning

Kommunen har, enligt 2 kap. 3 § skollagen, för ansvar att behöriga lärare används. För att staten skall kunna garantera utbildningens kvalitet krävs det att lärarna har utbildning avsedd för den

en undervisning de i

huvudsak skall bedriva. Lärarnas kompetens ansågs ha en avgörande betydelse för utbildningens kvalitet och därför

ansågs det nödvändigt

med ett lagfäst krav behörighet om

Av bestämmelsens första och andra stycket framgår att:

Varje kommun och landsting är skyldig att för undervisningen använda lärare har utbildning avsedd för den undervisning som en de i huvudsak skall bedriva. Undantag får göras endast med sådan utbildning inte om personer finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.

Kommunen huvudman har alltså tillse

som att att behörighetskravet är

uppfyllt vid såväl anställningstillfállet fortsättningsvis som under lärarens tjänstgöringstid. Huvudmannen måste därför vid

fördelning av tjänstgöringstid se till att lärarna har utbildning i

en som stort överenstämmer med undervisningsområdet. I andra stycket möjlighet ges att anställa personal för undervisning saknar

som lärarutbildning.

Av 2 kap. 5 § framgår att vikarier saknar lärarutbildning endast som får anställas ett år i sänder. Detta innebär avvikelse en från regeln i 4 §

lagen 1982:80 anställningsskydd

om om att anställningsavtal gäller tills vidare. Dessutom får undantag från behörighetskravet göras om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Av lagmotivenz framgår att bestämmelsen skall tillämpas restriktivt. Det kan röra sig om fall när lärare direkt olämplig,

en anses t.ex. missbruksproblem.

234Ibid. Sid 40. 235Ibid. Sid 40. 23°Prop. 1990/91:18: om ansvaret för skolan. Sid 48.

Kapitel 4 113

För att få anställas lärare utan tidsbegränsning i det offentliga som skolväsendet ställs i 2 kap. 4 § skollagen vissa krav. Sökanden skall dels behärska svenska språket, dels ha nödvändiga insikter i de föreskrifter gäller beträffande det offentliga skolväsendet, särskilt de som målen för utbildningen. Dessutom skall sökanden antingen som anger ha genomgått svensk lärarutbildning eller därmed jämställd utbilden ning i ett annat nordiskt land eller ett annat land som tillhör EFTA eller EU eller högskoleutbildning Högskoleverket förklaen annan som av rats i huvudsak motsvara sådan lärarutbildning. Av andra stycket framgår att sökande saknar svensk eller utländsk lärarutbildning en som också har möjlighet till tillsvidareanställning om det inte finns behöriga sökanden och det finns särskilda skäl. Detta innebär att en sökande som besitter tillräckliga kunskaper i det ämne skall undervisas samt som visat sig lämplig att bedriva undervisning kan anställas tills vidare vara trots att det formella kravet på lärarutbildning saknas. I 2 kap. 7 § skollagen finns också lagfást att kommun och landsting skall till att fortbildning anordnas för den personal som har hand om se utbildningen. Det föreskrivs också att huvudmännen skall vinnlägga sig planering personalens utbildning. om en av I 2 kap. 2 § skollagen att det för ledningen av utbildningen i anges skolorna skall finnas rektorer. Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och verka för att utbildningen utvecklas. Beträffande vilken kompetens rektor skall ha sägs att:

Som rektor får bara den anställas genom utbildning och erfarenhet som har förvärvat pedagogisk insikt.

Vissa rektorns uppgifter framgår även av skolformsförordningama av och läroplanen. I förarbetena har skälen till att det i lag reglerats vem som har ledningsansvaret i skolorna angetts. Det har ansetts viktigt att det i skolorfinns har ansvaret för att statens krav på utbildningna en person som kvalitet och likvärdighet upprätthålls i skolorna. Det handlar också ens rättssäkerhetsfråga för den enskilde individen. Det ansågs därför om en nödvändigt att det farms rektor i skolorna som under den politiska en ledningen hade att för att bestämmelserna om utbildningen geansvara nomförs. Vidare framgår att rektors för utbildningen inte enbart ansvar omfattar för undervisningen utan också för skolans fostrande ansvar roll. För att garantera utbildningens kvalitet och den enskildes rättssäkerhet måste det framgå har ansvaret. Ansvaret kom därför att vem som läggas på bestämd tjänsteman som fick benämningen rektor. en

237Ibid. Sid 35

l 14 Kapitel 4

4.3 Sammanfattning

Historiskt sett har skolan långt tidigare än barnomsorgen varit styrd av centralt fastställda regler. Styrningen skolan har också varit deav mer taljerad. Barnomsorgen och skolan har vuxit fram olika traditioner ur och har delvis haft olika syften med sin verksamhet. I socialtjänstlagen talas om olika verksamhetsformer och i skollagen om olika skolformer. Bestämmelserna de olika verksamhetsformerom na är inte så detaljreglerade skolfonnema. När verksamhet som om en bildar en egen skolform inom det offentliga skolväsendet omfattas denna av de bestämmelser finns i skollagens första och andra kapitel, som dock med vissa undantag vad gäller andra kapitlet. Första kapitlet innehåller bl.a portalparagrafen för barn och ungdom och det andra kapitlet den kommunala organisationen för skolan.

Av socialtjänstlagen framgår att den pedagogiska verksamheten

skall ha god kvalitet. Ledning för vad detta innebär får sökas i lagmotiv och i de råd som Socialstyrelsen utarbetat. I skollagen talas utbildom ning och vad denna skall syfta till. Målen med utbildningen finns i läroplanerna. Bestämmelserna om personalen inom förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen samt skolan har olika utformning. I socialtjänstlagen är bestämmelsen allmänt utformad och överlämnar kommunen att bestämma vilken personal skall anställas. I pedagogiskt som program för förskolan sägs att förskolans verksamhet bör ledas förskoav lepedagogiskt utbildad personal och i pedagogiskt för fritidsprogram hem att fritidshemmets verksamhet bör ledas pedagogiskt utbildad av personal. I finns även förskolans och fritidshemmens inprogrammen nehåll och arbetssätt beskrivet. Skollagen däremot innehåller tydliga bestämmelser vilka krav om som måste uppfyllas för att anställas lärare. Lärarens behörigsom het är dessutom knuten till rätten att undervisa. I kursplanerna anges målen med undervisningen. Även är pedagogiskt ledningsvem som ansvarig för utbildningen i skolorna är lagfäst bestämmelsen genom om rektor. Denna bestämmelse skiljer sig från socialtjänstlagen inte som innehåller någon betämmelse gällande detta. Även kommunens för anvar fortbildning av den personal som har hand om utbildningen i skolorna är lagfást i skollagen. Någon sådan bestämmelse finns inte heller i socialtjänstlagen.

Kapitel 4 115

att kommunen skall upprätta budget och att denna skall innehålla om en

plan för b1.a verksamheten. en

SOU 1997: 157 Kapitel 5 117

5 måldokument för

Nytt - Läroplan

förskolan

5.1 Vad är en

läroplan

Detta kapitel inleder kommittén med att presentera vad en läroplan är. De aspekter som, enligt kommitténs mening, särskilt skall framhållas i det förslag till måldokument som kommittén redovisar, skildras i kapitel tre, Viktiga aspekter grund för läroplansförslaget. Av direkti-

som ven framgår att kommittén skall överväga frågan måldokumentets

om formella status. I detta sammanhang bör kommittén uppmärksamma att nuvarande måldokument för förskolan har karaktären av råd.

Läroplan avser, som ordet anger, plan för lärande, dvs. form

en en av studieplan. Termen läroplan, som den används i svenskan, är svår att översätta. På engelska är curriculum det 0rd som torde komma närmast. Curriculum kommer från latinet och betyder ursprungligen löparbana. I pedagogisk facklitteratur avser begreppet curriculum utbildnings

en grundläggande mål och inriktning.

Om begreppet läroplan används for att beteckna den pedagogiska inriktningen kan vi under historiens lopp hur rad termer används

se en för olika aspekter på begreppet. Under medeltiden dominerade termerna studium eller ordo och senare användes ratio, fonnula eller institutio for att beteckna ordningsföljden i studierna. Under 1500- och 1600talen användes termen currciculum för att indikera tidsföljd, det

som upprepas, det som återkommer varje år. Under upplysningstiden ersattes curriculum av nya termer som t.ex. lehrplan i Tyskland, från vilket det svenska ordet läroplan härstammar. Det skedde också förändring

en av innehållet i det att det framställdes konkreta dokument som beskrev kursplanen i detalj. Tennen curriculum har åter igen börjat användas i såväl tysk som nordisk litteratur.

Statligt fastställda regler och mål har i stort sett alltid funnits för svensk skola. När folkskolan infördes 1842 i folkskolestadgan

angavs ingen läroplan, men i 7 § anges kunskapsfordringama. Där står, att det som fordrades av den lärare som antogs också målet för undervis-

var ningen. I 6 § sägs att den som söker tjänst som lärare måste visa gudsfruktan och sedlig vandel. Vad gäller kunskaperna specifikt in-

angavs

vilka områden den sökande skulle avlägga År 1878 tillkom om prov. den första normalplanen. I den anges att varje skola skulle utarbeta

en läroplan och läsordning. Normalplanen statens krav, medan

en angav termen läroplan användes för att beteckna en lokal arbetsplan. Normal-

5 17-1405

118 Kapitel 5 SOU 1997: 157

studieplanen från 1878 omarbetades 1889. I den nya normalplanen garanterades viss miniminivå på kunskaperna. År 1900 fastställdes

en en

norrnalplan. Denna kom dock fort att uppfattas omodern. År ny som 1919 fastställdes en ny undervisningsplan för rikets folkskolor. Undervisningsplanen angav stoff som skulle förmedlas i de olika ämnena och skolan skulle också utarbeta sin egen lokala arbetsplan.

Med 1919 års undervisningsplan började en nationell läroplan ta form och ett innehåll som kom att gälla fram till 1994 års läroplan. För lärdomsskolan fanns läroverksstadgan, som med tiden kom att utökas och få karaktären av en undervisningsplan.

Med grundskolereformen och gyrrmasierefomieringen under efterkrigstiden utvecklades den modell som formats med 1919 års undervisningsplan. Ordet läroplan korn nu att användas för att beteckna de av riksdag och regering fastställda nationella målen, kursplaner och timplaner.

Med förändringarna av huvudmannaskapet för skolan, 1991, ändrades också den statliga styrningen av skolan. Den tidigare styrningen via statsbidrag, regler och läroplaner förändrades. En tydlig mål- och resultatstyming infördes.

I de läroplaner som fastställts anges vilka värderingar skolan som institution skall arbeta med och vilket uppdrag skolan har. Målen anges i mål att sträva mot och mål att uppnå. För grundskolan anges vilka krav skall ha uppnåtts efter genomgången skolgång. I riktlinjerna

som sägs vad lärare och rektor skall göra. Timplanema ingår inte i läropla-

De är nu ramtimplaner, där eleven garanteras en viss undervisnen. ningstid under skoltiden. Inte heller kursplanerna ingår i läroplanema.

Målstymingen bygger på en deltagande mål- och resultatstyrning, vilket innebär att målen skall konkretiseras på varje skola i en lokal arbetsplan. Kommunen skall fastställa en kommunal skolplan. Såväl den kommunala skolplanen den lokala arbetsplanen skall utvärde-

som ras. Vidare skall också kommunerna kunna ge en kvalitetsredovisning. Hur denna konkret skall utformas är för närvarande föremål för utredning.

Den lokala arbetsplanen skall utifrån lokala behov och resurser tydliggöra den nationella läroplanen och de nationella kursplanerna. Kursplanerna följer samma modell som läroplanen och anger för varje ämne mål att sträva mot och mål som skall ha uppnåtts.

I barnomsorgen har det aldrig furmits läroplaner. Den första centrala målslcrivningen för barnomsorgen finns i publikationen Pedagogiska anvisningar, Socialstyrelsens Råd och Anvisningar 27 1945. Den

nr

att verksamheten i barnträdgårdar och daghem skulle utveckla anger barnens sinnen, fantasi, skaparglädje, uppfinningsförmåga, samt en sund och självkritisk inställning. I målen angavs också att barnträd-

Kapitel 5 119

gårdarna och daghemmen skulle lägga grunden till demokratisk

samhällsfostran och ge grundläggande samhällskunskaper. Eftersom verksamheten i lekskolor och daghem mycket skiftande karaktär

var av och arbetade utifrån olika förutsättningar valde Socialstyrelsen att inte ge detaljstyrande anvisningar. Istället sammanställdes allmänna riktlinjer för den pedagogiska verksamheten med inriktning

på de som arbetade ute i verksamheterna. År 1959 kom ytterligare anvisningar i publikationen Den halvöppna barnavården, Socialstyrelsens, Råd och Anvisningar nr 114 1959, som lyfte fram att psykologiska kunskaper skulle ligga till grund för synen på barnens utveckling till självständighet och social anpassning". Även barnens behov stöd

av för koncentration, ordning och reda, respekt, språkutveckling

och en allmän skolförberedelse lyftes fram. Vikten av ett gott samarbete med föräldrar nämns också för första gången som en viktig del verksam-

av heten. Arbetsformen intresseccntrum tas fram som ett viktigt pedagogiskt hjälpmedel.

1986 års Bamstugeutredning är den utredning som mest ingående behandlat förskolans mål, innehåll och arbetssätt. Arbetssättet kom dock att behandlas mer ingående än innehållet. Förslagen ett dia-

om logpedagogiskt arbetssätt som kopplades till personalens lagarbete väckte en efterlängtad pedagogisk debatt och kom att innebära stora förändringar av det inre arbetet i förskolan. Regeringen antog utredningens förslag och Socialstyrelsen fick i uppdrag att i en vägledande arbetsplan konkretisera innehåll och arbetssätt för förskolepersonalen. Under 70-talet utarbetades sex olika arbetsplaner

Under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet växte diskus-

en sion fram om en större precisering av förskolans verksamhet. Tydligare innehåll, fastare struktur och en mer medveten planering och ledning

av verksamheten var huvuddragen i diskussionen. I riksdagen väcktes i början av 1980-talet motioner av socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna med krav på tydligare mål och riktlinjer, respektive

en läroplan för förskolan. Förskolläramas intresseförening SFR, stod bakom kravet på en läroplan och hade själv sammanställt ett för

program förskoleverksamheten. Socialstyrelsen påbörjade en satsning på förskolans vidareutveckling och en första åtgärd att ut arbets-

var ge en ny plan; Förskolans pedagogiska verksamhet mål och inriktning 1981.

- Arbetsplanen vände sig till kommunen och ville initiera ett ökat

ansvar

m Socialstyrelsen 1975: Vårförskola. En introduktion till förskolans pedagogiska arbete.l975: Vi lär av varandra. Om samspel och planering iförskolan. 1975: Vi upptäcker och utforskar om naturvetenskap iförskolan. 1975

- Invandrarbarn iförskolan. 1978: Små barn på daghem. 1979: Samtal, samvaro, språk.

120 Kapitel 5

hos de kommunalt ansvariga för förskolans inre verksamhet och dess ekonomiska resurser. Arbetsplanen ledde till ytterligare diskussioner om förskolan i regering, socialutskott och Riksdag. Under våren 1982 lämnade Socialstyrelsen över Utvecklingsplan för barnomsorgen till regeringen, där förslag på insatser för att utveckla förskolans pedagogiska verksamhet presenterades.

1984 fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att sammanställa ett program för förskolan. Detta ledde fram till att Pedagogiskt Program för förskolan utkom 1987. Pedagogiska programmet är uppbyggt i två delar, där del I behandlar förskolans pedagogiska verksamhet och del kommunernas ansvar för genomförandet.

Förskolan regleras idag i socialtjänstlagen. Socialstyrelsen är central och Länsstyrelsen regional tillsynsmyndighet över socialtjänsten.

Socialtjänstlagens portalparagraf anger den ideologi, den människosyn och samhällssyn som skall prägla socialtjänsten och därmed förskolan. För bamomsorgens olika verksamheter formuleras mål i allmänna råd som utarbetats av Socialstyrelsen. De allmänna råden är rekommendationer till huvudmännen. Råden kompletteras därefter med specifika mål på kommun- och enhetsnivå. De allmänna råden riktar sig till kommunernas och bamomsorgens ledning.

I förskolan finns inga individuella kunskapsmål och det förekommer inte heller betyg eller omdömen. Skolans kunskapsmål är individuella och skolan skall ge individuella betyg eller omdömen.

Skollagen reglerar att skolan skall tillhandahålla fria läromedel. Förskolans läromedel och pedagogiska material regleras inte i lagstiftning.

Kommunen har skyldighet att ta fram en lokal skolplan. Något direkt motsvarighet finns inte för förskolan. Det förekommer dock redan nu att gemensamma planer för förskola och skola utarbetas i vissa kommuner.

De grundläggande värderingar som verksamheterna vilar på är vid

jämförelse lika i sina ideologiska utgångspunkter, men då det gäller en styrformer för förskola och skola finns det väsentliga olikheter. Statens styrning av förskolan utgörs förutom av lagstiftning främst av rekommendationer i de allmänna råden, samt tillsyn, uppföljning, utvärdering och kunskapsåterföring. Kommunerna har en stor frihet att själva besluta över förskolans innehåll. En högre grad av styrning gäller för skolan. Det gäller både de centrala måldokumentens innehåll och dess status. Det bör även uppmärksammas att skolans styrdokument är mer orienterat mot individuella mål medan förskolans rekommendationer i större omfattning fokuserar på frågor kring det pedagogiska arbetet.

2 Socialstyrelsen 198723: Pedagogiskt Program för förskolan. Allmänna råd. Stockholm.

SOU 1997: 157 Kapitel 5 121

5.2 för förskolan kommitténs

Läroplan -

överväganden

Enligt direktiven har kommittén i uppdrag att utarbeta ett nytt måldokument för förskolan samt att pröva frågan måldokumentets for-

om mella status. Kommittén har utarbetat ett förslag till läroplan för förskolan och övervägt om läroplanen skall göras förordning eller

som en ett allmänt råd.

Kommittén föreslår att läroplanen skall antas som en förordning. Motivet för detta ställningstagande är att förskolans pedagogiska verksamhet, enligt kommitténs mening, skall tillmätas samma betydelse för barn i förskoleåldem som utbildningen i det offentliga skolväsendet har för barn och ungdom. Detta är viktigt med hänsyn till den perspektivförskjutning som nu sker genom att förskolan kommer att utgöra det första steget i ett sammanhållet utbildningssystem för barn och unga 1-16 år. Ett enhetligt regelsystem kommer också att ha betydelse för den integration som nu skall ske mellan förskola, grundskola och fritidshem. Att läroplanen antas som en förordning främjar dessutom möjligheterna att åstadkomma en verksamhet av jämn och god kvalitet i hela landet, dvs. en likvärdig förskola för alla barn som deltar.

I läroplanen hänvisas i vissa fall till skollagen. Detta skall relateras till det resonemang som förs om förskolan i betänkandets kapitel

sex, Översyn av skollagen.

På flera ställen i läroplanen talas om föräldrar istället för vårdnadshavare. Så är bl.a. fallet när det gäller föreskrifter om information rörande det enskilda barnets utveckling och lärande. Detta markering,

är en som utgår från att båda föräldrarna har intresse för och omsorger om sina barn, även om det bara är den ena av dem som har den rättsliga vårdnaden, t.ex. efter en separation. Brister denna förutsättning helt kan föreskriften komma i konflikt med barnets bästa eller vårdnadshavarens rättigheter. I en sådan situation får förskolans/kommunens för

ansvar barnets bästa ta över.

Kapitel 5 123

5.3 till för förskolan

Förslag läroplan

Läroplanen gäller för förskolans pedagogiska verksamhet för barn i åldrarna l-S år.

Inledning

Denna läroplan är förskolans första läroplan, vilket innebär att förskolan numera ingår i och utgör det första steget i samhällets samlade ut-

bildningssystem för barn och ungdom. Läroplanen för förskolan

har en struktur som i stort överensstämmer med skolans läroplaner.

Skollag och läroplan är de centrala styrdokumenten för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Läroplanen den Värdegrund

anger som verksamheten skall utgå från samt mål och riktlinjer.

I läroplanens första del klargörs värdegrunden. I den andra delen redovisas målen för verksamheten i sin helhet, dvs. förskolans uppdrag. Här anges också vad som speciellt åvilar varje förskola.

I den tredje delen anges två typer av mål för det enskilda barnets utveckling och lärande samt riktlinjer för arbetet att nå målen. Mål att sträva mot anger inriktningen av förskolans pedagogiska verksamhet och uttrycker en önskad kvalitetsutveckling i förskolan. Mål att uppnå skall till det enskilda barnets förutsättningar. Det är förskolans

anpassas och huvudmannens ansvar att barnet möjlighet att uppnå dessa mål.

ges Förskolans verksamhet skall vara så utformad att alla barn, även bam med exempelvis funktionshinder, barn med tillfälliga eller varaktiga utvecklingsavvikelser och barn med psykosociala svårigheter, skall kunna delta. Förskolan är dessutom frivillig pedagogisk verksamhet,

en i vilken barn kan börja vid olika åldrar och delta under olika lång tid. Mål att uppnå kan därför inte fullt ut ha samma funktion i förskolan som i den obligatoriska skolan utan behöver vara mer personrelaterade. Dessa mål skall beskriva förskolans ansvar för en eftersträvad utveckling av det enskilda barnets förmåga inom ett antal områden. Härigenom kan målen inte sägas ge uttryck för viss lägsta nivå alla

en som barn i förskolan skall uppnå. Målen har dessutom betydelse

för hur resurser skall fördelas och användas.

I läroplanens tredje del anges också riktlinjer för de arbetar i för-

som skolan. I det konkreta arbetet i barngruppen kan arbetsdelningen mellan

K

124 Kapitel 5

arbetslagets olika personalgrupper förskollärare och barnskötare

- variera. Förskolläraren har dock ett specifikt ansvar för att läroplanen följs. Även riktlinjerna förskolläraren ett särskilt ansvar är barn-

om ger skötarens kompetens betydelsefull i förskolans verksamhet. Det är av

vikt att alla arbetar i den pedagogiska verksamheten följer stor som

riktlinjerna. Förskolechefens/rektors övergripande ansvar för att verk-

samheten i förskolan helhet inriktas mot att nå det nationella målen

som

särskilt i riktlinjerna. anges

Läroplanen de nationella målen och riktlinjerna för verksamheten

anger i förskolan. I den kommunala skolplanen skall hur verksamheten

anges i kommunens förskolor skall gestaltas och utvecklas. Särskilt skall framgå vilka åtgärder kommunen att vidta för att uppnå de mål

avser

för förskolan. Läroplanen och skolplanen skall fungera som satts upp

planeringsunderlag för verksamheten i kommunens förskolor. Det som

avgörande för ett genomförande läroplanen att alla, som arbetar i är av och/eller för förskolan, är införstådda med läroplanens mål

ansvarar och lqav. Varje förskola skall utforma lokal arbetsplan där konkreta

en mål för den pedagogiska verksamheten skall anges. Såväl den kommunala skolplanen den lokala arbetsplanen skall följas upp, utvärde-

som

och utvecklas. ras

Värdegrunden, målen och riktlinjerna utgör odelbar enhet. Läropla-

en

kan därför inte användas fragmentariskt eller med fokusering på nen vissa delar. Enskilda mål skall förstås utifrån läroplanen i sin helhet.

värden

Grundläggande

Förskolan vilar på demokratins grund. Verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och

och verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje var en som människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.

En viktig uppgift för förskolans verksamhet är att grundlägga och förankra de värden vårt samhällsliv vilar på. Människans lika värde

som oavsett kön, kulturell, etnisk eller religiös tillhörighet är ett grundläg-

gande värde.

Människolivets olcränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden

skall gestaltas och hållas levande i arbetet med barnen. som

SOU l997: 157 Kapitel 5 125

Att hävda grundläggande värden ställer krav på att värderingar levandegörs och tydligt framträder i förskolans dagliga verksamhet.

Förskolans uppgift innebär också att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn fär möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar.

Förskolan skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för deras på sikt aktiva deltagande i samhällslivet.

Värdegrunden uttrycker ett bestämt förhållningssätt till etik och moral. Detta förhållningssätt skall prägla verksamheten. Frågor som berör om-

och hänsyn till andra människor liksom frågor kring rättvisa sorg om

och jämställdhet och andras rättigheter skall lyftas fram och

samt egna synliggöras i verksamheten. Barn införlivar etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser, varför stor vikt måste läggas vid de roll förebilder. Detta ställer krav på att vuxna äger med-

vuxnas som vetenhet om sina egna attityder och värderingar. Vuxnas förhållningssätt till gemensamma regler och normer påverkar barns utveckling av förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.

Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Förskolan skall värna omsorgen om individen och verka för att barnens förmåga till omtanke och omsorg om andra utvecklas. Verksamheten skall präglas av öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barnens uppmärksamhet på likheter och olikheter mellan människor skall tas tillvara på ett konstruktivt sätt. Intresse för och behov av att på olika sätt uttrycka, reflektera över samt dela sina tankar om livsfrågor med andra skall stödjas och uppmuntras i förskolan. Förskolan har en unik möjlighet att ta till och utveckla barnens förmåga till empati, an-

vara svarskänsla och social handlingsberedskap på ett sådant sätt att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Verksamheten skall förebygga och aktivt motverka alla tendenser till kränkande behandling såsom mobbning eller andra former respektlöst eller föraktñillt bemötande.

av

Det sätt på vilket de vuxna i förskolan bemöter pojkar och flickor lik-

vilka krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma som barnens uppfattningar vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan

om har ett viktigt för att motverka traditionella könsmönster och

ansvar könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar uti-

126 Kapitel 5 SOU 1997: 157

från stereotypa könsroller. Detta ställer krav på att personalen i förskolan äger medvetenhet hur attityder och värderingar liksom det

om egna egna agerandet och samspelet mellan kvinnor och män bidrar till att forma barnens upplevelse vad är adekvat könsrollsbeteende.

av som Förskolan skall aktivt medverka i samhällets strävan för jämställdhet.

Förskolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Varje barn skall möjlighet att bilda uppfattningar

ges egna och göra val utifrån de egna förutsättningarna så att delaktighet och tilltro till den egna förmågan grundläggs och växer. Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna lämna sina bam till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den eller

ena andra åskådningen.

Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta mot de uppställda målen för den pedagogiska verksamheten. Omsorg det enskilda barnets

om välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet i förskolan. Hänsyn skall tas till barnens olika förutsättningar och behov, vilket betyder att verksamheten inte kan utformas på sätt över-

samma allt, heller att förskolans skall fördelas lika.

resurser

Alla som verkar i förskolan skall hävda de grundläggande värden

som anges i denna läroplan och klart ta avstånd från det strider mot

som dem.

Förskolans uppdrag

Förskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolan skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förmåga att kunna kommunicera, söka kunskap och att kunna

ny samar-

beta är viktiga kompetenser i ett samhälle präglat förändringar. För-

av skolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den skall inspirera barnen att undersöka och utforska omvärlden. I förskolan skall barnen möta

vuxna som ser barnets möjligheter och som engagerar sig såväl känslomässigt

som tankemässigt i samspelet med det enskilda barnet och barngruppen.

Genom pedagogisk verksamhet skall förskolan erbjuda och

omsorg fostran samt främja barnens lärande. Förskolan skall ta hänsynøtill att barnen lever i olika livsmiljöer och att det är med de erfarenheter-

egna na som grund barnet söker skapa förståelse, sammanhang och mening. De vuxna skall ge barnen stöd i att utveckla tillit och självförtroende,

SSOU 1997:157 Kapitel 5 127

uppmuntra deras nyfikenhet och intressen och stimulera deras vilja och lust att lära. Att bedriva en pedagogisk verksamhet är i djupare mening en fråga om att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv värden, traditioner och histo-

ria, språk och kunskaper från en generation till nästa.

-

Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande.

Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja barnens utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation, och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka känslor, reflektera och bearbeta sina upplevelser, tankar, intryck och erfarenheter. I leken kan motorik och rumsuppfattning tränas. Den pedagogiskt meningsfulla leken häver därför inspiration, ett gott utnyttjande av tid, rum och material samt ett medvetet förhållningssätt från alla i förskolan. Barnet. kan behöva hjälp från de vuxna för att

vuxna delta i lek samt för att genomföra det de tänkt och planerat i sin lek.

Barnen skall kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i

ge mer utmanande naturrniljö. Detta kan bidra till att öka barnens välbefinnande och ha en positiv inverkan på deras motoriska utveckling och koncentrationsförmåga.

Förskolan skall erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö där såväl omvårdnad och omsorg, som vila och andra aktiviteter på ett balanserat sätt vägs samman till ett rikt och varierat innehåll som tillför nya kunskaper och erfarenheter.

Förskolans uppdrag att främja läroprocesser förutsätter en aktiv diskussion och tydlighet om begreppen kunskap och lärande. Det gäller kimskapsbegreppets innebörd och former och vad som är viktig kunskap. Det gäller även frågan om hur barn lär och aktivt söker och erövrar kunskap lek, socialt samspel, utforskande, experimenterande

genom, och skapande också att iaktta, lyssna, samtala och reflekte-

men genom ra.

128 Kapitel 5 SOU 1997: l 57

Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnens nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Förskolan skall bidra till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjligheter att både lära sig svenska och att bibehålla och utveckla sitt modersmål samt att utveckla en dubbel kulturtillhörighet.

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, kunskaper som förutsätter och samspelar med varandra. I förskolan skall innehållet utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barnen skall få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Detta förhållningssätt förutsätter med nödvändighet att olika språk- och kimskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet.

Förskolan skall ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva lärande och skapande individer. De skall få hjälp att

som känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själv, att handla, röra sig och att lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter som intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Genom att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter skall barnen ha möjlighet att ge uttryck för hur de erfar olika saker i sin omvärld. I olika uttrycksformer skall barnen få uppleva känslor och stämningar. Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma och att konstruera samt att nyttja material och teknik inte minst inom de snabbt växande utvecklingsområdena multimedia och informationsteknik, såväl i skapande processer som i tillämpning.

Förskolan skall lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Verksamheten i förskolan skall härvid bygga på barnens intresse, nyfikenhet och lust att lära och utgå från deras egna erfarenheter. Barnen lär främst genom egen aktivitet och i för dem vardagliga sammanhang. Lärandet skall baseras såväl på samspelet mellan

vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen skall ses som en viktig och aktiv del i alla utvecklings- och läroprocesser.

SOU 1997: 157 Kapitel 5 129

Förskolan skall medverka till att barnen utvecklas till ansvarskännande individer. Barnen skall få det stöd och den vägledning som behövs för att kunna orientera sig i verklighet med ett stort informationsflöde

en och snabb förändringstakt. De skall få möjligheter att utveckla sin

en förmåga att iaktta och reflektera över information, intryck och upplevelser för att kunna se sammanhang och skapa förståelse och mening. Förskolan skall levande social miljö som stimulerar barnen att

vara en ta initiativ och utvecklar deras sociala och kommunikativa kom-

som petens. De skall ha möjlighet att fördjupa sig i fråga och söka svar

en och lösningar både enskilt och i samarbete med andra barn och vuxna.

Förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ren luft, rent vatten och giftfri jord är grundförutsättningar för mänskligt

liv. Ett ekologiskt förhållningssätt och positiv framtidstro skall

en prägla förskolans verksamhet. Detta innebär bl.a. en medvetenhet om människans beroende av de samlade ekologiska livsbetingelsema. Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och samhälle och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. De skall uppleva konkreta exempel på hur barn och vuxna kan ta ett gemensamt för den miljö de älva lever i och kan på-

ansvar verka. Verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till bättre miljö både i nutid och

en i framtid.

Den växande rörligheten över nationsgränsema ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet det kulturarvet och delaktig-

om egna het i andras kultur skall bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som både har möjlighet och ansvar att stärka derma förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Vitaliteten imångkulturella barngrupper

skall

på ett naturligt och meningsfullt sätt användas i det pedagogiska arbetet. Genom att barnen får ökade kunskaper och förståelse för kultu-

om rella likheter och olikheter motverkas fördomar och intolerans.

Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn som är inskrivna zförskolan. Ett särskilt ansvar måste då tas för att barn som

olika skäl, tillfälligt eller varaktigt, behöver stöd än andra får av mer detta stöd utformat med hänsyn till behov och förutsättningar.

egna Hänsyn måste tas till att barnet både påverkar och påverkas av förhållandena i förskolan. Verksamheten. skall planeras utifrån klara mål och genomtänkta strategier och metoder. Personalens förmåga att förstå och

samspela med barnet och fä föräldrarnas förtroende är avgörande för

att vistelsen i förskolan skall kunna vara ett positivt stöd för barn med svårigheter. Detta ställer specifika krav på ledning och personal

i fråga om lyhördhet, medvetenhet, engagemang och kunskap också i förmå-

men gan till flexibilitet och beredskap att förändra och verksamhe-

anpassa ten med hänsyn till barnens skiftande behov och villkor. Alla barn skall få känna växandets glädje och erfara den tillfredsställelse det

ger att göra framsteg och övervinna svårigheter och att fä uppleva sig

vara en tillgång i gruppen.

Planering, genomförande, utveckling

Verksamheten i varje förskola skall utvecklas så att den mot

svarar uppställda mål. Huvudmannen har ett givet för att så sker. Av

ansvar den kommunala skolplanen, som också skall omfatta förskolan, skall framgå hur läroplanen för förskolan skall genomföras. Vid varje förskoleenhet skall utformas lokal arbetsplan, där målen för förskolans

en verksamhet anges och konkretiseras. Varje medarbetare skall del-

vara aktig i denna plan. Det är med stöd av observationer, uppföljning och pedagogisk dokumentation och med barngruppens och det enskilda barnets intentioner, behov, intressen, tidigare erfarenheter och kunskaper som grund, som personalen skall planera och genomföra den konkreta verksamheten i varje förskola. Läroplanen för förskolan är utformad så att den kan användas flexibelt med hänsyn till det enskilda barnets förutsättningar. För planering, genomförande och uppföljning

av arbetet när det gäller det enskilda barnets utveckling och lärande skall en individuell planering göras. Den individuella planeringen skall

vara ett stöd för personalen, inte minst i utvecklingssamtalen med barnets föräldrar/vårdnadshavare.

Alla bam skall få sina behov av näring, vila och utevistelse tillgodosedda under den tid de vistas i förskolan.

Den pedagogiska ledningen förskolan, i förening med det för

av ansvar det konkreta arbetet i barngrupperna förskollärare, barnskötare och

som övriga anställda har, utgör förutsättningarna för att förskolans pedagogiska verksamhet utvecklas mot en bra kvalitet. Detta kräver att målen ständigt prövas, att processer och resultat dokumenteras, följs och

upp utvärderas och att metoder för sådant arbete prövas och utvecklas.

nya Detta förutsätter i sin tur ett nära samarbete mellan förskolans personal, föräldrar och barn. Det förutsätter också samverkan med det omgivande samhället. Utvärdering kan ha styrande effekt. Det är därför

en an-

SlOU 1997: 157 Kapitel 5 131

geläget att utveckla och använda perspektiv och metoder för utvärdering är tydligt relaterade till de uppställda målen för verksamheten som och bidrar till utveckling det pedagogiska arbetet. Den pedasom en av gogiska dokumentationen utgör, att den synliggör verksamheten genom i förskolan, ett viktigt underlag i diskussionen kring och bedömningen verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov. av Samverkan mellan samhällets olika verksamheter för barn och ungdom; förskolan, förskoleklassen, grundskolan, jämte motsvarande skolforfritidshemmet, familjedaghemmen och öppna förskolan är nödmer, vändigt. övergripande målen för de olika verksam- De gemensamma heterna har till syfte att förbättra möjligheterna att utveckla en gemenpå barns utveckling och respekt för barns vilja till lärande. sam syn

Mål och riktlinjer

I denna del behandlas dels förskolans mål för det enskilda barnet och för samarbetet med föräldrarna, dels riktlinjer för arbetet att nå målen.Mål och riktlinjer omfattar olika avsnitt: sex

Normer och värden Utveckling och lärande

Barns inflytande

Förskola och hem Samverkan med andra skolformer Förskolechefens/rektors ansvar

I samtliga avsnitt förskolans mål för det enskilda barnet som tar upp Mål att sträva mot. I avsnitten Utveckling och lärande och Barns anges inflytande ñnns dessutom Mål att uppnå. Riktlinjerna för personalen i förskolan dels det för arbetet som åvilar Alla som arbetar anger ansvar iförskolan, dels det specifika Förskolläraren har för att läroplaansvar följs. I praktiken kommer dock arbetslaget dvs. förskollärare och nen barnskötare att tillsammans planera och genomföra det pedagogiska arbetet mot de uppställda målen. AvsnittetFörskola och hem anger Mål sträva mot när det gäller föräldrarnas rätt att påverka och delatt vara aktiga i förskolans verksamhet samt riktlinjer för personalen. Förskolans i anslutning till att barnen lämnar förskolan tas upp i avansvar snittet Samverkan med andra skolformer. Det sista avsnittet beskriver F örskolechefens/rektars övergripande ansvar för att verksamheten i förskolan bedrivs i riktning mot de uppställda målen.

Mål att sträva mot anger inriktningen för förskolans pedagogiska

arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i förskolan.

Mål att uppnå skall anpassas till det enskilda barnets förutsättningar. Det är förskolans och huvudmannens ansvar att barnet ges möjlighet att nå dessa mål. Förskolan är en för barnen frivillig pedagogisk verksamhet. Barnen kan börja vid olika ålder och delta under olika långa perioder och barn med behov av särskilt stöd integreras i förskolans bamgrupper. Detta betyder att alla barn inte har samma möjligheter att nå de uppställda målen. Mål att uppnå kan därför inte fullt ut ha samma funktion i förskolan som i den obligatoriska skolan utan behöver vara mer personrelaterade. Dessa mål skall beskriva förskolans ansvar för en eftersträvad utveckling av det enskilda barnets förmåga på olika områden. Härigenom kan målen inte sägas ge uttryck för en viss lägsta nivå som alla barn i förskolan skall uppnå. De mål som anges har inte någon inbördes rangordning. heller är målen av den karaktären att de är gradvis mätbara.

Normer och värden

Förskolan skall i det vardagliga arbetet aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att med hänsyn till ålder och förutsättningar utveckla förståelse för och efterhand omfatta vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar.

Mål

Mål att sträva mot Förskolan skall sträva efter att varje barn 0 utvecklar medvetenhet om etiska frågor; dvs. vidgar sin förmåga att

upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

0 får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt

eget värde för att kunna utveckla förmåga att ta hänsyn och leva sig

in i och förstå andra människors situation samt vilja att hjälpa och

bistå andra människor, 0 utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende

kön, social eller etnisk bakgrund och att ingen skall behöva ut-

av sättas för respektlöshet, förtryck eller annan kränkande behandling,

0 utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

Kapitel 5 133

Riktlinjer

Alla arbetar i förskolan skall som för den enskilda individen och medverka till att det ska-

0 visa respekt

demokratiskt klimat i barngruppen, där samhörighet och anpas ett utvecklas och där barnen får möjlighet till konkret solidariskt svar handlande, i ord och handling stimulera till samarbete och därigenom förebygga 0 och aktivt motverka våld, trakasserier, utstötning och förtryck av in-

divider eller grupper, konflikter mellan barnen möjliga inlärningstillfállen och 0 se som hjälpa dem reda ut missförstånd, kompromissa och respektera att varandra.

Förskolläraren skall

förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt i vilket 0 ansvara för att barnen är aktivt delaktiga, lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor i var- 0 dagen, barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder 0 göra och värderingar styr deras synpunkter och handlande som för det utvecklas för arbetet och samvaron i den 0 ansvara att normer egna barngruppen.

Utveckling och lärande

Förskolan skall barnen god pedagogisk verksamhet där om-

erbjuda en

vårdnad, fostran och lärande integreras. Den pedagogiska omsorg, verksamheten skall bedrivas mot givna mål och planeras och genomföden stimulerar och barnets intellektuella och sociala ras så att utmanar Miljön skall öppen, innehållsrik och inbjudande. Verkutveckling. vara samheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet till och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya och ta vara erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse for sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust skall utgöra för den pedagogiska verksamheten. Verksamheten skall utgå

grunden

barnens erfarenheter, intressen behov och åsikter. Flödet av barifrån tankar och idéer skall tas till och mångfalden i lärandet skall nens vara

134 Kapitel 5 SOU 1997: 157

utnyttjas. Frågor, problemställningar eller områden som aktualiseras i barngruppen kan belysas och bearbetas i lek och tema/projektarbeten där barnens aktivitet, tankeförmåga, upptäckaregen och skaparlust skall utgöra grunden. Personalgruppens samlade kompetens skall användas i det pedagogiska arbetet.

Mål att sträva mot

Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin identitet och känner trygghet i denna, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust och förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin förmåga, egen känner delaktighet i sin kultur och utvecklar känsla egen och respekt för andra kulturer, 0 utvecklar sin förmåga att lyssna, samtala, berätta, reflektera, ställa

frågor, ifrågasätta och ge uttryck för sina uppfattningar

om ett problem, en fråga eller ett fenomen, 0 utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och ett intresse för den

skriftspråkliga världen,

0 utvecklar förmåga att skapa och kommunicera med olika

hjälp av

uttrycksformer och uttrycksmedel, 0 utvecklar sin förmåga att skapa och konstruera i olika material, och tekniker, 0 tillägnar sig och nyanserat innebörder i begrepp, erfar samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, o utvecklar sin förmåga att upptäcka, använda och kommunicera matematik i meningsfulla situationer, o utvecklar sin egen kulturskapande förmåga och sitt intresse för att ta del av närsamhällets kulturutbud, förstår att värna sin hälsa och sitt välbefinnande, om 0 utvecklar förståelse för sin delaktighet i egen naturens kretslopp och tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till människor, samhälle och natur för att kunna bidra till att ett ekologiskt samhälle

uthålligt på

sikt kan förverkligas.

Mål att uppnå i förskolan

Dessa mål uttrycker vad barnen, med hänsyn till sina individuella förutsättningar, skall ha uppnått när de lämnar förskolan. Förskolan ansvarar

för att varje barn har utvecklat

sin sociala kompetens, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp 0 med goda relationer till barn och fönnåga till inlevelse och vuxna, samarbete med andra och förmåga att hantera konflikter och att förstå och för regler, rättigheter och skyldigta ansvar gemensamma heter, sin motorik, koordinationsfönnåga och looppsuppfattning samt sin 0 kompetens och självständighet när det gäller vardagliga praktiska färdigheter och göromål, påklädning, hygien och måltider och som sin förståelse för vikten att värna sin hälsa och sitt välbefinav om nande, sitt talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att 0 uttrycka idéer och tankar, lyssna koncentrerat och delta aktivt i förstå symboler och deras kommunikativa värde, samtal i grupp, sitt 0rd- och begreppsförråd, förmåga att leka med ord samt en be- 0 förståelse för skriftspråkets konstruktion och dess kom-

gynnande

munikativa funktioner, sin skapande förmåga och sin förmåga att kommunicera upplevel- 0 tankar och erfarenheter i mångfald andra språ och utser, en av såsom lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och

trycksformer

drama, sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika ma- 0 terial och tekniker och sin förmåga att använda enkla verktyg och arbetsredskap liksom vissa tekniska hjälpmedel för vardagsliv och

kommunikation, viss förståelse för matematik och för grundläggande egenskaper i 0 begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i

tid och rum, viss förståelse för naturens kretslopp och för enkla naturvetenskap- 0 liga fenomen, sitt kunnande växter och djur och deras betingelser. 0 om

136 Kapitel 5 åx

Riktlinjer

Alla som arbetar i förskolan skall

0 samverka och samarbeta för att erbjuda god miljö för utveckling, en lek och lärande och särskilt uppmärksamma att de barn olika som av skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling får detta stöd.

Förskolläraren skall

0 ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så barnen att

utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras - att använda och att utveckla hela sin förmåga, upplever att det är meningsfullt och roligt lära sig saker, - att nya ställs inför utmaningar, stimulerar lusten enskilt och - nya som att tillsammans med andra utforska, experimentera, finna pröva, lösningar för att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunska-

per: får stöd och i sin sociala utveckling,

- stimulans

ges goda förutsättningar att bygga varaktiga relationer och - upp känna sig trygga i barngruppen, får stöd och stimulans i sin språk- och kommunikationsutveck- ling och att det enskilda barnets kulturella och språkliga bakgrund härvid respekteras och beaktas, ges rika tillfällen att utveckla sin förmåga att bearbeta intryck och upplevelser, tankar och känslor med hjälp olika uttrycksav medel, får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling, erbjuds en väl avvägd dagsrytm ifråga måltider, lek, vila och - om andra aktiviteter.

0 ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan, 0 ge stimulans och särskilt stöd till de barn befinner sig i svårigsom heter av olika slag, 0 väcka, stimulera och stödja barns nyfikenhet och begynnande förståelse för skriftspråk och matematik, 0 ge barn möjlighet att uppleva praktisk natur-och kulturvård för att förstå hur handlingar kan påverka miljön, egna 0 ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet, komma i kontakt med olika yrkesfunktioner samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet.

SCDU 1997: 157 Kapitel 5 137

Barns inflytande

I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå och införliva de demokratiska principerna att kunna påverka, ta och vara delaktiansvar Personalen skall med stöd kontinuerliga observationer, samtal ga. av och dokumentation såväl enskilda barn barngruppen ta reda på av som vilka intentioner, behov och intressen barnen själva på olika sätt som uttryck för. Detta underlag skall ligga till grund för utformningen ger miljön och planeringen den pedagogiska verksamheten. Barnens av av sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för handlingar och för miljön i förskolan. sina egna

Mål

Mål att sträva mot

Förskolan skall sträva efter att varje barn

har påverka sin situation och får uppleva delaktighet i

0 möjlighet att förändringsarbete,

utvecklar sin förmåga att ta för sina handlingar och för 0 ansvar egna förskolans miljö, utvecklar sin förmåga att förstå demokratiska principer, att handla 0 efter dessa och att arbeta i demokratiska former.

Mål att uppnå

Dessa mål uttrycker vad barnen, med hänsyn till sina individuella förutskall ha uppnått när de lämnar förskolan. Förskolan ansvarar sättningar, för att varje barn har utvecklat sin förmåga

att säga vad de tänker och tycker, 0 delta i olika former samarbete och beslutsfattande. 0 att av

Riktlinjer

Alla arbetar i förskolan skall som verka för det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja till an- 0 att och inflytande över den sociala och fysiska milj ön i förskolan, svar verka för att varje barns uppfattningar och åsikter respekteras. o

138 Kapitel 5

Förskolläraren skall

0 ta till vara varje barns förmåga och vilja att ta ett allt större ansvar för sig själv och för samvaron i barngruppen, 0 se till att alla barn får möjlighet att efter ökande förmåga påverka verksamhetens innehåll och arbetssätt och bli delaktiga i

utvärdering

av verksamheten, 0 verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande och över ut-

rymme i verksamheten,

0 svara för att barnen erbjuds ett varierat arbetssätt där såväl hela barngruppen som organiserade eller spontant bildade smågrupper används i det pedagogiska arbetet, 0 Förbereda barnen för delaktighet och och för ansvar de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.

Förskola och hem

Även föräldrama/vårdnadshavarna har det om yttersta ansvaret för sina barns fostran och utveckling har förskolans betydelse

som komplette-

rande funktion till föräldraansvaret blivit allt viktigare. Förskolan och barnens föräldrar har ett härigenom ett ömsesidigt för ansvar att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall göras medvetna om att de har möjlighet att inom för de nationella ramen målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att varje förskola är tydlig i fråga mål, innehåll, arbetsformer ömsesidiga om samt rättigheter och skyldigheter är förutsättning för barnens och förälden rarnas möjligheter till reellt inflytande och påverkan.

Mål

Mål att sträva mot

Förskolan skall sträva efter att föräldrarna/vårdnadshavarna

0 får reella möjligheter att utöva inflytande på hur målen konkretiseras

i lokala arbetsplaner,

0 tar del i och ges möjlighet att kunna påverka verksamhetens planering och genomförande,

0 blir delaktiga i utvärderingar verksamheten.

av

SCOU 1997:157 Kapitel 5 139

Riktlinjer

Alla som arbetar i förskolan skall

tillsammans för att alla barn får väl anpassad och positiv 0 svara en start i förskolan, Visa respekt och förståelse för föräldrarna och känna för att 0 ansvar det utvecklas nära, och tillitsfull relation mellan förskolans peren sonal och bamets egen familj.

Förskolläraren skall

varje barn tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare 0 ansvara för att individuellt anpassad introduktion i förskolan, får en i samarbetet med barnens föräldrar fortlöpande informera dem om 0 det barnets trivsel, utveckling och lärande, ta upp frågor, synegna punkter och problem rör det dagliga arbetet i förskolan samt som

genomföra planerade utvecklingssamtal med föräldrarregelbundet

na, informera verksamheten i stort, vad strävar efter och hur 0 om man arbetar för att nå målen, man sig informerad det enskilda barnets situation utanför för- 0 hålla om skolan och därvid iaktta respekt för barnets integritet, tillsammans med föräldrarna göra individuell planering för varje 0 en barn: . tillsammans med övrig personal utveckla formerna för en aktiv dag- 0 lig kontakt med barnens föräldrar, och diskutera förskolans och regler med för- 0 informera om normer

äldrama, beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planeringen och utvär- 0 deringen den pedagogiska verksamheten. av

Samverkan med andra skolformer

barnen slutar i förskolan kommer de att vidare till förskoleklas- När eller den obligatoriska skolan och många dem samtidigt också sen av till fritidshem, verksamheter i allt större utsträckning integreras som såväl lokal- verksamhetsmässigt. För att pedagogisk kontinuitet som en skall möjlig och övergången underlättas för barnen krävs att de vara olika verksamheterna har utvecklat en gemensam pedagogisk grundsyn.

140 Kapitel 5 SOU lå997zl57

Förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan har ett gemensamt ansvar för att en samverkan kommer till stånd och att dem omfattar både barnen, föräldramalvårdnadshavarna och personalen.. Förskolan har ansvar för att informera förskoleklassen, den obligatoriska skolan och fritidshemmet sin verksamhet. När övergången till de om nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Förskolan skall ansvara för att vissa praktiska förberedelser är gjorda och baratt nen får en mental förberedelse och beredskap inför den kommande förändringen. Tillsammans med barnens blivande förskollärare, lärare och fritidspedagoger har personalen i förskolan för att barnen och ansvar föräldrarna genom besök och andra i god tid får kontakt arrangemang med den blivande förskoleklassen eller grundskolan och det blivande ñitidshemmet. Vid övergången till verksamheter skall särskild uppmärksamhet nya ägnas de barn har behov särskilt stöd. I samarbete med barnens som av föräldrar är det angeläget att ta ställning till hur kontinuiteten i olika stödinsatser samt hur ett eventuellt samarbete med landstingskommunala insatser skall kunna upprätthållas.

Förskolechefens/Rektors ansvar

Som pedagogisk ledare och chef för förskolan har förskolechef/rektor det övergripande ansvaret för att verksamheten helhet inriktas på som att nå de nationella målen. Förskolechefen/rektom för att ansvarar en lokal arbetsplan upprättas samt för att förskolans verksamhet följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i kommunens skolplan och förskolans arbetsplan. Det åligger föregen skolechefen/rektor att hålla sig väl informerad gällande lagstiftning om och aktuell utveckling inom förskolans verksamhetsområde.

Förskolechefen/rektorn har det yttersta ansvaret för förskolans verksamhet och utveckling och därmed inom givna ett särskilt ramar ansvar för

0 att arbetsmiljön i förskolan utformas så att det finns goda förutsättningar att utveckla en god social gemenskap och att bedriva god en pedagogisk verksamhet för barnen, 0 att det skapas ett klimat där utstötning, trakasserier och mobbning bland barn och anställda inte förekommer, 0 att det finns lämplig utrustning och nödvändigt material för verksamhetens bedrivande såväl inomhus utomhus, som

Kapitel 5 141

SOU 1997: 157

förskolans personal får möjlighet till den kompetensutveckling 0 att och handledning krävs för att de professionellt

pedagogiska som

skall kunna utföra sitt uppdrag, utvecklas former för samarbetet med föräldrar- 0 att det na/vårdnadshavama och för infonnation till föräldrarna om verk-

samhetens mål, det i samarbete med hemmet görs individuell planering för 0 att en varje barn,

regelbundna planerade utvecklingssamtal med att det genomförs

0 föräldrarna, mellan förskolan och hemmet det uppstår problem för 0 kontakten om barnet i förskolan, hälso-, kost- och säkerhetsfrågor i förskolan, 0 resursfördelningen inom förskolan och den förstärkning av resurser 0 behovet stödåtgärder för enskilda krävs för att tillgodose av som barn, vid behov får tillgång till handledning och konsulta-

0 att personalen

tion för arbete med barn i behov särskilt stöd, av förskolan i samarbete med hemmet och, föräldrarna så öns- 0 att om från landstinget och eventuellt andra resurspersoner

kar, personal

utarbetat individuellt handlingsprogram för barn i behov av särett skilt stöd, med socialtjänstens individ- och familjeomsorg, bama- 0 samarbetet vårdscentralen och landstingskommunala insatser, med familjedaghemmen och den öppna förskolan, 0 samarbetet samverkansfonner för övergången från förskola till att det utvecklas 0 förskoleklass, obligatorisk skola och fritidshem, förskolans samverkan med skola, kultur-, arbets- och övrigt sam- 0 hällsliv, förtrogen med de nationella lagar som har nära 0 att all personal är beröring med förskolans verksamhet samt FN:s Barnkonvention.

SOU 1997: 157 Kapitel 6 143

6 Översyn av skollagen

Kommittén har också haft i uppgift att göra översyn skollagen en av utifrån de krav integrationen förskola, skola och skolbarnsomsorg av ställer och utifrån förslagen till måldokument för verksamheterna. nya Kommittén skall därvid överväga och föreslå hur förskolan kan om bilda skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och en egen ungdom. 1997/98:6, Förskoleklass och andra skollagsfrågor, föreslås I prop. bestämmelserna förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen i att om skall flyttas över till skollagen från och med den 1

socialtjänstlagen

januari 1998. Regeringen har vidare föreslagit att nuvarande bestämmelser i socialtjänstlagen förskoleverksamheten, förutom sexårsverksamheten, om skolbamsomsorgen flyttas över till skollagen så gott oförändoch som rade. Förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen tillhör dock enligt regeringens förslag inte det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. För närvarande omfattas alltså inte dessa verksamheter av bestämmelserna i första och andra kapitlet i skollagen. Det är i dessa kabland bestämmelser de övergripande målen för skolpitel annat om verksamheten, kommunens skyldighet att använda utbildade lärare för undervisningen, rektor ansvarig pedagogisk ledare i skolorna, som kommunens skyldighet att upprätta skolplan och bestämmelsen om en fortbildning finns. De förslag kommittén här presenterar kan uttryckas som ett som i bemärkelsen att kommittén grundläggande ställ-

principförslag anger

ningstaganden till hur förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen skall inordnas i skollagen och vilka konsekvenser detta får. Därmed kommittén det i direktiven och hur förskolan kan prövar som anges om bilda skolform inom det offentliga skolväsendet. en egen Kommittén att det är svårt att finna ett lämpligt sätt att inarmenar beta bestämmelserna förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen om i skollagen utifrån de krav på lagstiftning integration av försom en skoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg ställer. Det är därför genomgripande översyn skollagen kommer till önskvärt att en mer av stånd, intill dess bör kommitténs förslag kunna genomföras.

Ett grundläggande skäl för kommitténs ställningstagande till beho-

översyn är att med bestämmelserna förskoleverkvet av en större om samheten och skolbamsomsorgen i skollagen kommer denna att inne-

144 Kapitel 6

hålla bestämmelser rad skilda verksamheter för barn om en och ungdomar inte tidigare funnits i lagen. När Förskoleverksamheten som och skolbarnsomsorgen inordnas måste således anpassning ske skolen av lagen till att också tydligare omfatta verksamheter handlar som om omvårdnad och dvs verksamheter innesluter omsorg, som mer än utbildning i traditionell mening. Detta kräver översyn

en av skollagen i sin

helhet och dess relation till lagstiftning,

annan t.ex. arbetsmiljölagen.

Det förutsätter också analys hur olika

av grundläggande begrepp och

principer skall utformas. Ett sådant omfattande analysarbete har inte varit möjligt att göra inom givna tidsramar.

Kommittén har alltså prövat vad det innebär att förskolan bildar en egen skolform inom det offentliga skolväsendet. Utgångspunkt har varit skollagens nuvarande uppbyggnad. Förskoleverksamheten består inte enbart av förskola utan också öppen förskola och

av av familj

Om förskolan görs till skolform måste också ställning till hur en tas de andra formerna inom nuvarande förskole-verksamhet, dvs öppen förskola och familjedaghem skall regleras i skollagen. Även skolbamsom-

sorgen består olika former nämligen integrerad

av skolbamsomsorg,

fritidshem, familjedaghem och öppen fiitidsverksamhet. Kommittén har även prövat hur dessa olika former inom skolbarnsomsorgen skall regleras i skollagen. I framför allt betänkandets kapitel, 2 och 3 har förskolans roll som en del av ett livslångt lärande, dess betydelse och dess kvalitet diskute-

rats. Förskolan har en betydelsefull roll i samhället. Om det torde enighet råda. Dess pedagogiska verksamhet barnen god grund för ger en fortsatt lärande. Det är därför viktigt att förskolans verksamhet synliggörs och lyfts fram betydelsefull pedagogisk verksamhet. som en Kommittén att förskolan skall behandlas på menar samma sätt som övriga skolformer i skollagen. Med andra ord förskolan skall bilda er. egen skolform inom det offentliga skolväsendet. Härav följer att äver. förskolan kommer att omfattas skollagens första och andra

av kapitel

Att så sker får konsekvenser för hur de centrala begreppen i skollanu gen skall tolkas. Begreppet utbildning, är centralt

som ett begrepp 3

skollagen, kommer att tillämpligt även för förskolans verksamhet vara Målen för denna utbildning i den föreslagna läroplanen anges för förskolan.

Den nuvarande förskoleverksamheten innesluter, som sagts, flera olika former. En konsekvens att förskolan bildar av en egen skolform i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom den är att öppna förskolan och familjedaghemmen också måste få en plats i och regleras i skollagen. Dessa verksamheter skiljer sig dock från förskolans verksamhet såväl organisatoriskt innehållsmässigt. som Kommittén har därför tagit ställning till att dessa verksamheter inte kan, även med viden

SOU 1997: 157 Kapitel 6 145 p

gad tolkning begreppet utbildning, sägas utbildning och skall av vara därför inte bilda skolformer inom det offentliga skolväsendet. egna innebär dessa verksamheter måste regleras särskilt i skollagen. Detta att Vad gäller skolbamsomsorgen finns här parallellitet till fomierna en i nuvarande förskoleverksamheten. Den integrerade skolbamsomsorgen och fritidshemmen verksamhet och skall, menar kommitavser samma tén, därför behandlas lika. Kommittén föreslår benämningen fritidshem.

Fritidshemmen och skolan arbetar med bam. Fritidshemmen samma skall därför del den obligatoriska skolan och ses som en frivara en av villig del grundskolan jämte motsvarande skolformer särskolan, av och sameskolan. Kommittén vill här erinra om det för-

specialskolan

slag 1974 presenterades den så kallade SIA-utredningen som av inre arbete° angående fria aktiviteter och till förslaget från

skolans

skolbarnsomsorgskommittén gällande heldagsskola.

Kommittén föreslår att grundskolan jämte motsvarande skolformer skall innesluta två delar; obligatorisk del och frivillig del. Den får en en därmed ledning, personalen kan arbeta i arbetslag och samma samma den kan följa samma läroplan. fritidshemmen har kommittén i det föregående betänkandet För framlagt förslag till läroplan riktad också mot förskola för sexåringar en och grundskola. På sätt öppen förskola och familjedaghem samma som för förskolebarn inte blir skolformer utan regleras på annat sätt i egna skollagen föreslår kommittén att den öppna fritidsverksamheten inte skolfonn, att verksamheten bör regleras i skolskall bilda en egen men lagen. Detta gäller också familjedaghem för skolbarn. andra alternativ, kommittén övervägt, är att förskolan inte Ett som bildar skolform i det offentliga skolväsendet utan regleras i en egen särskild ordning. Kommittén att detta skulle innebära skollagen i menar någon förändring barnomsorgen den ser ut. Den liten om av som nu skulle därmed inte bli skolform och därmed inte omfattas av en egen bestämmelserna i skollagens första och andra kapitel. Det innebär att

bestämmelser de övergripande målen för skolverksamheten, lärarom undervisa, rektor ansvarig pedagogisk ledare i skolorna, nas rätt att som kommunens skyldighet att upprätta Skolplan och bestämmelsen om en fortbildning skulle regleras i särskild ordning i skollagenl sin tur får

det till konsekvens att förskollärare, vi till det förslag regeringen om ser skulle ha olika reglering beroende verkar i förskolan lagt, av om man

24°SOU 1974: 53: Skolans arbetsmiljö. Stockholm, Utbildningsdepartementet. 24 1991:54: Skola-skolbarnsomsorg, helhet. Stockholm, Utbildningsde- SOU en partementet. 242SOU 1997:21: Växa i lärande. Stockholm. Utbildningsdepartementet.

146 Kapitel 6

eller i förskoleklassen. En sådan lösning, kommittén, skulle menar också försvåra integrationen mellan förskola och skola.

Kommitténs ställningstaganden förtydligas nedan. De förslag

som läggs, menar kommittén, skall gälla till dess skollagen över i sin setts helhet.

6.1 Förskolan

Skola/skolform

Ordet skola kommer av grekiskans schole, betecknade "en ledighet som från kroppsligt arbete" och innebar "lärda sysselsättningar under

ledig-

het från kroppsligt arbete". I princip har betydelsen bibehållits sedan 400-talet före Kristus. Den förskjutning skett i betydelsen som är att ordet skola blivit beteckningen för den institution inom vilken barn lär ett bestämt innehåll mot bestämda mål. I vardagligt tal används också ordet skola om den lokal eller byggnad där undervisning äger rum. Skolform är knutet till den abstrakta betydelsen begreppet skola mer av som institution. Skolform innebär olika former skola institution, av som där olika mål gäller. Grundskola är skolform, gymnasieskolan en en annan skolform. Samlingsbegreppet för de olika skolformema, det som uttrycks i skollagen, är det ofentliga skolväsendet. Ett system skolav former kan också betecknas med termen utbildningssystem.

Utbildning

avser då de övergripande processerna och innesluter begreppet under-

visning. Utbildning åstadkomms genom undervisning.

Begreppet utbildning är naturligtvis central betydelse i skollagen. av Huvudsyftet med de bestämmelser finns på skolområdet som är att ange målen och villkoren för de utbildningar erbjuds. Begreppets som innebörd har analyserats och diskuterats i olika sammanhang. Skolför-

fattningsutredningen föreslog att begreppet utbildning skulle användas

som en samlingsbeteckning för olika verksamhetsformer i skolan Termen utbildning används dock inte enbart i betydelser syftar som på själva verksamheten, utan också i betydelsen viss bestämd av en

utbildning. Även i lagtext måste därför

termen utbildning kunna användas i olika betydelser anknyter till det allmänna språkbruket som I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet sägs att:

m DS 1981:4: Skollagen. Stockholm, Utbildningsdepartementet. Sid 68. 2 Prop. l985/86:l0: Om ny skollag. Sid 30. s Förordning om läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Lpo 94.

Kapitel 6 147

Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskaper och i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar Jfr 1 kap. 2 § skollagen.

Skolan är inte värdeneutral. Läroplanen anger tydligt vilka värden utbildningen vilar på och skall vidareföra.

Förskolans mål utgår dels från de grundläggande värderingarna i socialtjänstlagen och dels från den pedagogiska tradition som vuxit fram inom förskoleverksamhetenw Dessa värden är i grunden desamma

för skolan. Verksamheten i förskolan har inte betecknats som utsom bildning. För att beteckna verksamhetens övergripande mål har i stället termen pedagogisk verksamhet använts.

I socialtjänstlagen sägs, att den pedagogiska verksamheten skall erbjuda bam fostran och omvårdnad. Av Socialstyrelsens allmänna råd framgår att förskoleverksamheten ger barn omsorg, fostran och kunskaper i Att en verksamhet är pedagogisk innebär att den är

grupp. målinriktad, planerad och ledd av högskoleutbildad personal. I förskolan lärande, fostran och omvårdnad som en helhet. Genom

ses omsorg, fostran införlivar barnet samhällets värderingar och hand-

normer, lingsmönster. Barnets utveckling och inlärning sker genom att ta del av och medverka i det vardagliga livet. Det är förskolans uppgift att till-

med hemmet få barnen att förstå samhällets grundvärderingsammans

samt barnen det stöd de behöver för att kunna utveckla sina olika ar, ge fönnågor. För att förskolan skall kunna uppnå detta krävs en målinriktad verksamhet barnet och kunskaper och som stödjer

som ger omsorg dess utveckling. Förskolan har tydlig pedagogisk inriktning. Det är

en denna inriktning än tydligt lyfts fram genom de mål som

som nu mer finns i förslaget till läroplan för förskolan.

Det problem uppstår är dels ett terminologiskt problem, dels är

som det ett juridiskt problem. Förskolan har och skall ha i det förslag kommittén till läroplan, ett omfattande uppdrag som inrymmer såväl

ger

och del omsorgen omvårdnad som fostran och läomsorg som en av rande. Kommittén att det är väsentligt att detta breda uppdrag

menar

förskolan när den förs in skolform i det offentliga skolväges som en sendet. Problemet är att detta i sin tur kräver vidgning av begreppet

en utbildning i skollagen. Det är här två olika språkbruk måste för-

som

i terminologi och i tydliga definitioner av begrepp. I enas en gemensam förslaget till läroplan för förskolan har kommittén arbetat med en definition där utbildning alternativt pedagogisk verksamhet sägs vara att

24°Socialstyrelsen 199512: Barnomsorgen i socialtjänstlagen. Allmänna råd. Sid 24. 247lbid. Sid 23.

148 Kapitel 6

erbjuda omsorg och fostran samt främja barns lärande. Detta är de-

en finition endast kan tjäna under övergångstid. Begreppet utbild-

som en ning måste vid en översyn av skollagen få grundläggande analys och

en bestämning.

Det finns inga motsättningar i de grundläggande syften försko-

som lan haft och har och de skolan haft och har. Förskolan har byggt sitt arbete på en helhetssyn fostran och kunskaper. Skolan

genom omsorg, har haft en helhetssyn i det att den skall fostra barn och ungdomar i betydelsen överföra och utveckla grundläggande demokratiska värden, att

ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen,

främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och

samhällsmedlemmar 1 kap. 2 § skollagen.

Det handlar om olika sätt att uttrycka uppdragen, också olika

men om tonvikt. En vidgning av det offentliga skolväsendet kräver översyn

en av definitioner av centrala begrepp för att inrymma samtliga verksamheter.

Kommitténs förslag

För att ett gemensamt och integrerat utbildningssystem skall kunna uppnås är det nödvändigt att de olika pedagogiska verksamheterna för barn och ungdom har utgångspunkter och grundläggande värde-

samma ringar. Detta skall avspeglas i lagen, måldokumenten och i den lokala utformningen av verksamheterna. Härav följer att förskolan blir del

en av utbildningssystemet. Kommittén föreslår därför att förskolan bildar en egen skolform inom det offentliga skolväsendet. Förskolans verksamhet kommer i lagen att benämnas för utbildning.

Kommittén menar att begreppet utbildning lika lite något annat

som begrepp är statiskt i sin betydelse. Begreppens betydelse varierar från tid till annan och påverkas rådande samhällsutveckling. Likväl

av som förskolans pedagogiska betydelse alltmer har framträtt har skolans

sociala roll betonats. Kommittén därför att begreppet utbildning för

anser skolans del kan utvidgas och användas för den verksamhet bedrivs

som i förskolan. Utbildningsbegreppet kommer därmed, i enlighet med vad som ovan sagts, att omfatta såväl och fostran främjande

omsorg som av barns lärande. Utbildning i bestämd mening, dvs för varje skolform, avser en omsorg och en fostran samt ett främjande barns lärande i

av riktning mot de mål som gäller för skolforrnen i fråga. I förslaget till läroplan för förskolan används ordet pedagogisk verksamhet synonymt med begreppet utbildning.

Kapitel 6 149

för barn och ungdom

Portalparagrafen

När förskolan bildar en egen skolform inom det offentliga skolväsendet innebär det att verksamheten omfattas av portalparagrafen för barn och ungdomar i skollagens l kap Allmänna föreskrifter. Denna portal-

om paragrafen ligger till grund för all verksamhet i barn- och ungdomsskolan inom det offentliga skolväsendet. De målsättningsstadganden

är gällande för förskolan enligt socialtjänstlagen kommer därmed som att ersättas av skollagens portalparagraf för barn och ungdom.

Kommitténs förslag

Portalparagrafen för barn och ungdom i skollagen inleds med att alla barn och ungdomar i det offentliga skolväsendet skall ha lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografiskt hemvist, samt sociala och ekonomiska förhållanden. Därefter finns bestämmelsen om att utbildningen skall likvärdig inom varje skolform. En likvärdig utbild-

vara ning garanteras genom de för skolan gemensamma läroplanerna. Av paragrafens andra stycke framgår syftet med utbildningen och i tredje stycket finns värdegrundema i skolans arbete.

Uttrycket lika tillgång blir problematiskt om det skall tillämpas för förskolan. Av lagmotivenm framgår att lika tillgång innebär att inte något barn och eller någon ungdom i det offentliga skolväsendet, får på grund kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska för-

av hållanden förhindras att delta i utbildningen.

Av socialtjänstlagen framgår att plats i förskoleverksamhet, förskola eller familjedaghem, skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Inom för denna bestämmelse kan kommunen utfor-

ramen

vilka intagnings- och kvargåenderegler som skall gälla. Detta innema bär att en del barn har möjlighet att fortfarande delta i förskolans verksamhet, de får syskon eller föräldrarna blir arbetslösa, medan

även om barn i annan kommun måste sluta i förskolan. Det är inte heller sä-

en kert att barnen erbjuds plats i förskola eftersom plats även kan erbjudas i familjedaghem. Dessa förhållande måste ställas mot skollagens mening att ingen får förhindras att delta i utbildningen på grund av

om bland annat geografiskt hemvist och sociala förhållanden. Härav följer att, utifrån lagstiftarens mening, förskolan för närvarande inte kan sägas ge lika tillgång till utbildning.

m Prop. 1990/91 :18: Om ansvaret för skolan.

6 17-1405

150 Kapitel 6 SOU 1997: l 57

Kommitténs slutsats är således att förskolan inte kan inordnas under nuvarande portalparagraf i skollagen.

Kommittén föreslår att förskolan får portalparagraf.

en egen

Undervisning

Kommittén har att analysera begreppet undervisning. Vi har valt att ta upp begreppet i detta sammanhang då det skall knytas till de bestämmelser som gäller för skolan.

Begreppet undervisning i skolan är knutet dels till de uppställda målen i läroplaner och kursplaner, dels till vilken personal har be-

som hörighet att undervisa och dels till den enskilde individens lärande. I skolan har undervisningens bedrivande sammankopplats med att ett bestämt innehåll lärs ut under en given tidsperiod. Med en förändring av skolans styrning mot mål- och resultatstyming har också grundläggande beslut for undervisningens innehåll och metodik törflyttats. Kommunerna har ansvar för utbildningens genomförande och lärare och skolledare har ansvar för hur innehåll och metoder väljs för att målen skall uppnås.

Inom skolväsendet har under det senaste decenniet skett en omfattande lokal skolutveckling, där inte minst nya undervisningsmetoder prövats och utvecklats. Det handlar om en variation av undervisningsmetoder, där förmedlande undervisning endast del undervis-

är en av ningsprocessen. Tillgång till nya informations- och kunskapskällor genom informationstekniken förändrar också läromedlens roll och styrning av undervisningen. Den utveckling av undervisningen som nu sker inom skolan innebär att begreppet undervisning vidgas och formas utifrån nya förutsättningar. I denna förändring finns också påverkan

en från den integration som pågår såväl mellan förskola och skola som mellan skola och fritidshem.

I regeringens proposition Förskoleklass och andra skollagsfrågorw diskuteras undervisningsbegreppet utifrån förslaget att förskoleklass skall bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet. Där sags:

verksamheten i förskoleklassen skall betraktas som undervisning i samma

formella mening som den verksamhet som bedrivs i övriga skolformer in-

det offentliga skolväsendet

om

249Prop. 1997/98:6: Förskoleklass och andra skollagsfrågor. 25°Ibid. Sid. 50.

SOU 1997: 157 Kapitel 6 151

I förskolan har inte termen undervisning använts. Förskolan har i stället för läroplan och kursplan arbetat efter kommunens riktlinjer och de allmänna råd som Socialstyrelsen utgett, främst pedagogiskt program för förskolan. Förskolans pedagogiska verksamhet beskrivs i pedagogiska programmetz på följ ande vis:

Förskolans pedagogiska verksamhet har den dubbla uppgiften att ge barnen

möjligheter att utvecklas enligt egna förutsättningar, behov och intressen

och samtidigt tillgodose samhällets behov av att överföra värderingar, kun-

skaper och färdigheter till den uppväxande generationen.

Förutsättningen för att den pedagogiska verksamheten skall kunna bygga på den aktuella barngruppens villkor är att förskolans personal får ansvar och frihet att i samarbete med föräldrarna utforma verksamheten, dess innehåll och arbetssätt.

Det pedagogiska programmet vänder sig i första hand till de ansvariga i kommunen. Programmet rekommendation till huvudmän-

är en nen. Kommunerna utformar egna lokala mål för sin verksamhet som personalen vid förskolorna har att genomföra.

I det pedagogiska programmet för förskolan anges vilka områden

är betydelse för barnen, men även vad det pedagogiska arbetet som av skall ges för innehåll. Programmet kan sägas ge uttryck för vilka mål verksamheten skall sträva mot, men anger inte mål att uppnå. Däremot har det pedagogiska programmet för förskolan fyllt samma funktioner och syften skolans läroplaner och kursplaner har.

som

Kommitténs förslag

Förskolan och skolan har, med Visserligen delvis gemensamma rötter, växt fram och utvecklats inom olika pedagogiska traditioner. Dessa skall mötas och berika varandra. Till det krävs ett gemensamt juri-

nu diskt regelverk och nya till varandra fogade måldokument. Att skapa möten som är berikande och möjliggör utveckling kräver ett gemensamt språkbruk; att begrepp ges enhetliga definitioner och betecknas med ord som gör begreppen användbara. Ordet undervisning har inte använts i förskolans verksamhet utan i detta sammanhang har ordet pedagogisk verksamhet eller ordet pedagogiskt arbete använts. Samtidigt har den grundläggande betydelsen varit likartad. Men orden undervisning och pedagogisk verksamhet/arbete har inneburit ett begrepp

handlat att främja lärande mot uppsatta mål. som om

25 Socialstyrelsen 1987:3: Pedagogiskt program för förskolan. Allmänna råd. Sid. 13

152 Kapitel 6

I direktiven ingår att analysera begreppet undervisning. Kommittén menar att begreppet undervisning kan ges följande definition: med-

en veten pedagogisk handling i riktning mot ett mål. Denna definition innebär att begreppet undervisning täcker den verksamhet förutsätt i

som nu gällande läroplaner för skolan och i den föreslagna läroplanen för förskolan. Denna definition måste ändå betraktas som en första approximativ definition. I de bestämmelser som gäller för skolan måste begreppet så definieras att det kan användas för kvalitetskontroll och tillsyn. Undervisning används också i skolbestämmelser i andra sammanhang, bland annat är det knutet till timplaner i form av undervisningstid och behörighet att undervisa. Kommittén har inte haft möjlighet att pröva hur begreppet i dessa avseenden skall definieras. Kommitténs förslag till definition av begreppet undervisning måste därför ses i relation till det tidigare lagda förslaget om en översyn av skollagen och skall i det sammanhanget ses som en utgångspunkt.

I förslaget till läroplan för förskolan har termen undervisning använts synonymt med pedagogiskt arbete för att beteckna det ovan definierade begreppet.

Personal och ledning

I skollagens 2 kap. finns bestämmelser om vilken utbildning som krävs för att få bedriva undervisning i det offentliga skolväsendet. Lärarnas kompetens avgörande betydelse for hur verksamheten i praktiken

är av utformas utifrån gällande styrdokument. Detta är ett av de villkor som skall garantera utbildningens likvärdighet. Med de förändringar som skett genom en allt tydligare ansvarsfördelning, mâl- och resultatstyming och med de förändringar som sker i praktiken har också kravet på lärares kompetens vidgats. Kompetensen kan inte längre definieras i tenner av undervisning allena. Målstyrningen kräver kompetens att utforma lokala kursplaner. Resultatstyrningen ställer krav på kompetens att utvärdera och kvalitetsgranska. Och arbetet som helhet kräver kompetens att arbeta i arbetslag.

I nu gällande socialtjänstlag saknas bestämmelser vem det är som har behörighet att bedriva det pedagogiska arbetet i förskolan. I skolla-

finns det däremot ett lagfäst krav på att viss utbildning krävs för att gen få bedriva undervisning i skolan. I förarbeten till såväl socialtjänstlagen som skollagen framhålls dock personalens kompetens som avgörande för verksamhetens kvalitet.

152Prop. 1993/94:11: Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, Sid

m.m. 39. Prop. 1990/91:18: Om ansvaret skolan. Sid 39.

SOU 1997: 157 Kapitel 6 153

Den personal som tjänstgör i förskolan har varierande bakgrund. Inom förskolan arbetar huvudsakligen förskollärare och barnskötare. Förskollärama har en högskoleutbildning med pedagogisk inriktning och barnskötarna en gymnasial vårdinriktad utbildning. Med en starkare vikt lagd vid förskolans pedagogiska uppgifter framträder förskollärarnas ansvar för det pedagogiska arbetet allt tydligare. Bamskötama med sin vårdinriktade utbildning tillför förskolan en betydelsefull kompetens och bedriver ett viktigt arbete i förskolan. För förskolans kvalitet är just samverkan mellan olika kompetenser av största vikt. I en mål och resultatstyrd verksamhet måste dock ansvaret för olika delar av verksamheten tydligt utsägas. I förslaget till läroplan har också det pedagogiska ansvaret tydligt riktats mot förskolläraren. I praktiken kom-

såväl förskollärare barnskötare att tillsammans utforma det mer som pedagogiska arbetet.

I regeringens proposition Förskoleklass och andra skollagsfrågorz föreslås att förskollärare och fritidspedagoger skall anses behöriga att undervisa i det offentliga skolväsendet. Det är den samlade kompeten-

hos de olika personalkategoriema som möjliggör en varierad och sen dynamisk skola.

För att skapa förutsättningar för ett sådant arbetssätt vill därför rege-

ringen öppna möjligheten för kommunerna att för undervisning i förskoleklass och grundskola förutom grundskollärare även använda förskollärare och fritidspedagoger.

Regeringen vill understryka att förslaget inte är ett avsteg från de kva-

litetskrav ligger bakom införandet nuvarande bestämmelse. Över-

som av

ensstämmelse mellan kompetens och arbetsuppgifter bör liksom hittills va-

ett ovillkorligt krav. Kravet att den som undervisar skall ha utbildning ra för den undervisning de i huvudsak skall bedriva gäller också förskollärare

och fritidspedagoger. Förutom att undervisa i förskoleklassen torde för-

skollärare främst komma att undervisa i grundskolan och motsvarande

skolformer när undervisningen bedrivs tillsammans av flera personer i ett

arbetslag. Även fritidspedagogerna torde i huvudsak ha utbildning för att

undervisa när undervisningen bedrivs i arbetslagsfonn.

I direktiven ingår att utreda rektors ansvar, samt ta ställning till om det finns skäl att precisera rektors ansvar för barn i förskolan på liknande

för barn i det obligatoriska skolväsendet. sätt som

I skollagen regleras rektors ansvar för utbildningen. Dessutom finns i förordning och framför allt då i läroplanen reglerat vad rektor har att utföra. Rektors uppgifter är kopplade till utbildningens kvalitet och lik-

2 Prop. l997/98:6: Förskoleklass och andra skollagsfiågor. Sid 51.

154 Kapitel 6 SOU 1997: l 57

värdighet samt rättssäkerhet. Ansvaret för utbildningen syftar på all verksamhet i skolan och inte enbart på undervisningen. Denna detaljreglering av ansvarig ledning finns inte i socialtjänstlagen. Ledningsansvaret åvilar den kommunala politiska ledningen. Det är den ansvariga nämnden i kommunen som har ansvaret för att ledningen vid förskolorna fungerar.

Kommitténs förslag

Arbetet i förskolan bedrivs för det mesta i arbetslag med förskollärare och bamskötare. Bamskötaren väsentlig resurs i arbetslaget. Det

är en är dock förskolläraren som skall ha det specifika ansvaret för undervisningens innehåll och för att de uppställda målen uppnås. Detta innebär inte att det endast är förskolläraren som skall råda över innehållet i undervisningen. Tvärtom är det viktigt att alla vuxna i arbetslaget och barnen är med, väljer och utformar detta innehåll och därmed också blir delaktiga i hur de uppställda målen skall nås. För att lärandet skall bli meningsfullt måste innehåll och metoder ständigt diskuteras, följas

upp och utvärderas. Detta skall ske i nära växel- och samspel mellan vuxna och bam. I förskolan är det förskolläraren som har ansvaret för att detta sker.

För att den pedagogiska verksamheten och undervisningen skall kunna ses i ett sammanhang inom utbildningssystemet är det viktigt att även förskollärarnas behörighet lagfästs på samma sätt läramas.

som Kommittén föreslår därför att även de förskollärare som arbetar i förskolan skall användas för undervisning i det offentliga skolväsendet. Förändring i kravet på att den som undervisar skall ha en utbildning för den undervisning han eller hon i huvudsak skall bedriva föreslås inte.

I regeringens förslag ges rätten att undervisa i det offentliga skolväsendet till de förskollärare som arbetar i förskoleklassema och grundskolan. Om det förslaget realiseras finns det enligt kommittén ytterligare skäl som talar för att rätten att undervisa skall utvidgas till att omfatta även förskollärare i förskolan.

I skolan är det rektor som har ledningsansvaret och i förskolan är det förskolechefen. Rektors ansvar är till skillnad mot förskolechefens lagfást och preciserat i förordningar. Om förskola och skola skall kunna integreras, om personal skall kunna arbeta samman i arbetslag och om en helhetssyn på barns växande och lärande skall kunna råda är det viktigt att det finns en gemensam ledning för såväl skola som förskola och fritidshem.

25"Ibid. Sid 51.

SOU 1997: 157 Kapitel 6 155

Vad som kan ifrågasättas är om ledningsfunktionen skall regleras på det sätt som sker i skollagen eller på det sätt som nu gäller för förskolan d.v.s. i enlighet med kommunens självbestämmanderätt. Det finns ett tydligt kommunalt ansvar för barnomsorg och skola. I detta lig-

ansvar ger att utforma ledningen av verksamheten på ett funktionellt och effektivt sätt. Den reglering vi i dag har ledningen för skolan d.v.s be-

av stämmelsen om rektor kan ifrågasättas. Mot det skall vägas att dels riktas de nationella målen direkt mot skolan och kräver ett specifikt ledningsansvar och dels förutsätter likvärdig verksamhet liksom

en rättssäkerhet en tydlig ansvarsfördelning.

Kommittén föreslår en reglering av förskolans ledning på sätt

samma som för den kommunala skolan. Alternativet hade varit att låta förskolan som enda skolform sakna reglering av ledningsfunktionen. Motivet för en reglering är att inledningsvis garantera den samordning som är nödvändig för en integration. Om kommittens förslag till översyn av skollagen realiseras bör regleringen av ledningsfunktionen i ett system med mål- och resultatstyming analyseras och prövas. Kommittén har dock inte tagit ställning till benämningen av ledningsfunktionen. I läroplanen för förskolan har kommittén föreslagit riktlinjer riktar sig

som till förskolechefen/rektor.

Skolplanens roll

Syftet med att det för skolan skall finnas en skolplan är att kommunen skall visa vilka mål kommunen har med sin skolverksamhet. Vid utformandet av dessa mål skall kommunen följa vad riksdag och regering har beslutat. Målen skall vara så konkreta att de kan tjäna plane-

som ringsunderlag för verksamheten i skolorna samt att de kan utvärderas. Skolplanen skall också ge kommunens innevånare möjlighet till information om och insyn i skolverksamheten. Skolplanen skall utvärderas. I socialtjänstlagen har det inte funnits någon bestämmelse om att det skall finnas en av kommunen upprättad plan för Förskoleverksamheten. Däremot finns det i kommunallagen en bestämmelse om att budgeten bl.a. skall innehålla en plan för verksamheten. Kommunallagen innehåller dock inga detaljbestämmelser om hur verksamhetsplanen skall vara utformad.

Kommitténs förslag

Om en samordning skall ske för hela skolväsendet är det nödvändigt att

planer utformas. Kommittén föreslår därför att eftersom gemensamma förskolan utgör en del av utbildningsväsendet skall kommunens Skolplan också innesluta förskolan. Vidare föreslår kommittén att

förskola skall utarbeta en lokal arbetsplan. varj e

6.2 förskola

Öppen

Den öppna förskolan vänder sig till barn mellan 0 6 år. Den vänder

sig också till föräldrar och dagbarnvårdare. Det finns inget krav på inskrivning eller anmälan för att delta i verksamheten, men det krävs alltid att en vuxen deltar tillsammans med barnet. Det är i första hand bar-

behov och förhållanden är det centrala i verksamheten och nens som det är därför viktigt med pedagogiska aktiviteter

Syftet med pedagogisk ledning är att stimulera barnen till en positiv utveckling tillsammans med andra. Även föräldrarna, dagbarnvårdama

skall erbjudas möjligheter till kontakt och gemenskap, och andra vuxna utveckla personliga resurser, aktivt ta ansvar för verksamheten samt stärka sin föräldraroll. Den öppna förskolan skall också bistå med soci-

service och information samt individuell rådgivning och andra stödjande insatser. Verksamheten i den öppna förskolan har således flera viktiga funktioner att fylla. Detta ställer stora krav på personalen i den öppna förskolan och det krävs en genomtänkt planering för att kunna utforma såväl ett pedagogiskt som ett socialt innehåll. Som regel arbetar förskollärare i den öppna förskolan, men även barnskötare, fritidspedagoger, socionomer och socialpedagoger arbetar i verksamheten

Den öppna förskolan är viktig för barnen i familjedaghem

en resurs och för dagbamvårdarna. Den bidrar till att barnen får möjlighet till

under ledning förskollärare. gruppsamvaro av

Dagbarnvårdama får också möjlighet till gemenskap med andra

och inte minst ges stimulans, stöd och även fortbildning vuxna

2 Socialstyrelsen 1995:2: Barnomsorgen isocialtjänstlagen. Sid 21. Gustafsson, M. 1983: Öppenförskola. Stochohn, LiberFörlag. 25°Gustafsson, M. 1983: Öppenförskola. Stockholm, LiberFörlag. Sid 23 257Ibid. Sid 92

SOU 1997: 157 Kapitel 6 157

Kommitténs förslag

Den öppna förskolan är till för barn som inte är inskrivna i förskola och är ett komplement till familjedaghemmen. Verksamheten erbjuder bar-

pedagogisk gruppverksamhet och skall även tillgodose de vuxnen en

behov kontakter med andra vuxna samt social service. Det är nas av därför viktigt att verksamheten leds utbildad personal.

av

Verksamheten i den öppna förskolan har en annan utformning och delvis andra mål och förutsättningar än verksamheten i förskolan. Därför kan inte de mål finns i den föreslagna läroplanen för förskolan

som

bindande för verksamheten i den öppna förskolan. Härav följer att vara verksamheten i den öppna förskolan inte kommer att betraktas som utbildning. Kommittén föreslår därför att den öppna förskolan inte skall bilda skolfonn inom det offentliga skolväsendet.

en egen

Kommittén menar att det är viktigt att det i skollagen finns bestämmelser gällande den öppna förskolans verksamhet, även om verksamheten inte betraktas utbildning. Bestämmelserna skall i första hand

som

kommunens och de kvalitetskrav skall gälla för verkange ansvar som samheten. Det bör även övervägas om det i skollagen skall finnas en målparagraf gällande den öppna förskolan, om det bör finnas en plan i likhet med skolplanen samt bestämmelser personal och fortbild-

om n1ng.

Kommittén föreslår att Skolverket får i uppdrag att utforma allmänna råd till den öppna förskolan.

6.3 Familjedaghem

Familjedaghem vänder sig till barn i åldern 1-12 år och bedrivs i dagbamvårdarens hem. Familjedaghemmen skiljer sig från daghemmens verksamhet att dagbarnvårdare arbetar ensam samt många

genom gånger har barn i verksamheten. Även vad gäller personalens

sina egna utbildning skiljer sig verksamheterna åt. I förskolan arbetar personal med förskollärarutbildning och bamskötarutbildning. I familjedaghemmen arbetar personal med olika och varierande kompetens. En del saknar utbildning medan andra har någon form av utbildning. En strä-

i många kommuner är att personalen i familjedaghemmen skall ha van utbildning med inriktning mot arbete med bam

258Socialstyrelsen 198824: Kommunala familjedaghem. Allmänna råd. Socialstyrelsen l995:2: Barnomsorgen isocialqänstlagen. Allmänna råd.

158 Kapitel 6 SOU 1997: 157

Kommitténs förslag

Kommittén menar att det är en strävan att alla barn skall erbjudas förskola. Samtidigt är det viktigt att det finns alternativ till förskolan. Alla barn kan för närvarande inte erbjudas förskola. Familj edaghemmen har en viktig roll och erbjuder andra möjligheter än förskolan. Att förskola och familjedaghem olika valmöjligheter är därför att de erbjuder

ger olika verksamheter. Skillnaderna ligger främst i verksamhetens utformning och personalens kompetens.

Den läroplan som föreslås för förskolan kan inte bindande för

vara familjedaghemmen. Härav följer att den verksamhet bedrivs i fa-

som miljedaghemmen inte kommer att betraktas utbildning. Kommittén

som föreslår därför att familjedaghemmen inte skall bilda skolform

en egen inom det offentliga skolväsendet. Kommittén att eftersom fa-

menar miljedaghemmen erbjuder verksamhet än förskolan bör

en annan kommunens och verksamhetens kvalitet göras tydlig och regle-

ansvar ras i skollagen. Det bör även övervägas det i skollagen skall finnas

om en målparagraf gällande familjedaghemmen och det bör finnas

om en plan i likhet med skolplanen samt bestämmelser personal och fort-

om bildning.

Kommittén föreslår att Skolverket får i uppdrag att utforma all-

männa råd för familjedaghemmen.

Vad kommittén föreslagit gällande familjedaghemmen för barn i åldern 1-5 år skall även gälla för familjedaghemmen för barn i åldern 6- 12 år.

6.4 Skolbamsomsorgen

Kommittén har även att överväga hur skolbamsomsorgen skall hanteras i skollagen. Skolbamsomsorgen består fritidshem, integrerad skol-

av barnsomsorg, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet.

Fritidshem och integrerad skolbarnsomsorg

Fritidshem och integrerad skolbarnsomsorg pedagogisk

är en gruppverksamhet för inskrivna skolbarn till och med tolv års ålder. Verksamheten sker under den skolfria delen dagen. Integrerad skol-

av

SOU 1997: 157 Kapitel 6 159

bamsomsorg innebär att fritidshem och skola ryms inom samma lokaler

Kommitténs förslag

Fritidshemmen och den integrerade skolbarnsomsorgen är en betydelsefull verksamhet för skolbarnen. För att kunna nå integration mellan fritidshemmen, den integrerade skolbarnsomsorgen och skolan är det viktigt att alla dessa verksamheter ingår i ett och samma utbildningssystem.

Kommittén föreslår att fritidshem och integrerad skolbarnsomsorg skall inrymmas inom grundskolan jämte motsvarande skolformer.

Eftersom fritidshem och integrerad skolbarnsomsorg riktar sig till

åldersgrupp barn och arbetar mot samma mål menar komsamma av mittén, i likhet med vad föreslagits i Växa i lärand att beteck-

som ningen fritidshem skall båda dessa verksamhetsformer. Det finns

avse två alternativ. Ett är att fritidshemmen inlemmas och blir en del av grundskolan jämte motsvarande skolformer. Det andra innebär att fntidshemmen bildar skolform. Familjedaghem och öppen fri-

en egen tidsverksamhet föreslår kommittén skall regleras på samma sätt som föreslagits för öppen förskola och familjedaghem för förskolebarn. Motivet till att kommittén föreslår det första alternativet följer den grundprincip strukturerats tidigare i förslaget, nämligen att skapa

som goda förutsättningar för integration och resursutnyttjande. I kommitténs första betänkande redovisades forskning som visat på att en integrerad verksamhet positiva kvalitativa effekter såväl personellt och

ger pedagogiskt ekonomiskt. Till det motivet kan också fogas ett mo-

som tiv relaterat till kön. Skolan starkt kvinnodominerad miljö under

är en skolans första år. Det finns mer män i fritidshemmen än i skolan.

sex Detta bör tillvaratas i den totala miljö barnen vistas Eftersom fritidshemmen och skolan riktar sig till samma barn under skoldagen ter det sig naturligt att fritidshemmen frivillig del av grundskolan

se som en jämte motsvarande skolfonner.

I konsekvens med förslaget att fritidshemmen blir en del av den obligatoriska skolan måste begreppen utbildning och undervisning kunna användas för verksamheten i fritidshemmen. Vidare föreslår kommittén att bestämmelsen i skollagen om rätt att undervisa i det offentliga skol-

259Socialstyrelsen 198827: Pedagogiskt program för fritidshem. Allmänna råd. Socialstyrelsen 1995:2: Barnomsorgen isocialtjänstlagen. Allmänna råd. 25°SOU 1997:21: Växa i lärande. Stockholm, Utbildningsdepartementet. 26 Ibid.

160 Kapitel 6

väsendet skall omfatta även de fritidspedagoger arbetar i fritids-

som hem, dvs. inte enbart i förskoleklass och grundskola. Skollagens krav om att den som undervisar skall ha en utbildning för den undervisning han eller hon bedriver gäller också för de fritidspedagoger arbetar i

som fritidshem.

Kommittén förslår att bestämmelserna i skollagens första och andra kapitel även skall omfatta fritidshemmen.

Öppen fritidsverksamhet

Öppen fritidsverksamhet erbjuds barn i åldern mellan 10-12 år. Det finns inget inskrivningsförfarande och verksamheten skall ett

ses som alternativ till de barn inte har plats i fritidshem eller integrerad

som skolbarnsomsorg. Den öppna fritidsverksamheten fungerar också

som ett komplement till familjedaghemmen. Syftet med den öppna fritidsverksamheten är att barnen skall träffa kamrater och ha tillgång till vuxna, samt möjlighet att delta i aktiviteter som intresserar dem. Utformningen av verksamheten skiftar eftersom antalet barn i verksamheten varierar. I den öppna fritidsverksamheten arbetar personal med

olika kompetens

Kommitténs förslag

Den öppna fritidsverksamheten är viktig för de barn saknar plats

som inom integrerad skolbarnsomsorg och fritidshem och är viktig även som ett komplement till familjedaghemmens verksamhet. Den öppna fritidsverksamheten skiljer sig i från verksamheten i fritidshem och integrerad skolbarnsomsorg dels då barngruppen inte är fast läng-

över en re tid och dels vad gäller personalens utbildning. Därför kan inte de mål som finns i den föreslagna läroplanen för 6 -16 ärm bindande för

vara verksamheten i den öppna fritidsverksamheten. Härav följer att verksamheten i den öppna fritidsverksamheten inte kommer att betraktas som utbildning. Kommittén föreslår därför att den öppna fritidsverksamheten inte skall bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet.

Kommittén föreslår att den öppna fritidsverksamheten skall regleras särskilt i skollagen. Bestämmelserna skall i första hand ange kom-

m Socialstyrelsen 199522: Barnomsorgen isocialyänstlagenAllmänna råd. Socialstyrelsen 1995:13: Mellanstadiebarnen vart tar de vägen på sin fritid 263SOU 1997:21: Växa i lärande. Stockholm, Utbildningsdepartementet.

och de kvalitetskrav skall gälla för Verksamheten. munens ansvar som Det bör övervägas det i skollagen skall finnas målparagraf

även om en gällande den öppna fritidsverksamheten och om det bör finnas en plan i likhet med skolplanen samt bestämmelser personal och fortbild-

om ning.

Kommittén föreslår att Skolverket får i uppdrag att utforma allmänna råd för den öppna fritidsverksamheten.

6.5 Kommitténs övriga överväganden

Ovan har huvudprincipema för omarbetning skollagen redovisats.

av Slutsatsen är att de olika formerna inom nuvarande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg kommer att regleras i olika kapitel i skollagen. Det finns dock bestämmelser i socialtjänstlagen fr.o.m. den 1 januari 1998 i skollagen enligt regeringens förslag som kommittén inte närma-

har berört i ovanstående bl.a barn fysiska, psyre resonemang, som av kiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling och barn på sjukhus 13 14 och 16 §§. Kommittén att dessa bestämmelser

menar så gott oförändrade skall återfinnas i skollagen. Vidare måste

som övervägas hur bestämmelsen reglerar barngruppemas sam-

om som mansättning och att lokalerna skall ändamålsenliga skall regleras i

vara fortsättningen.

Kommittén har dock inte gjort någon närmare genomgång av i vilken omfattning behov kan föreligga att göra ändringar i andra lagar på

kommitténs förslag. grund av

162 Kapitel 6 SOU 1997: 157

6.6 Ändring av definitioner inom

förskoleverksamheten och

skolbamsomsorgen

Kommittén ska enligt direktiven överväga det finns skäl att ändra om definitionerna inom Förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen. Kommittén har föreslagit att förskolan skall bilda skolform en egen inom det offentliga skolväsendet och att fritidshemmen skall vara en frivillig del av grundskolan jämte motsvarande skolformer. Vidare har kommittén föreslagit att öppen förskola, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet inte skall bilda skolformer inom det offentliga egna skolväsendet. Nedanstående bild visar hur verksamheterna definieras i socialtjänstlagen.

Barnomsorg

/

Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg

Förskola Familj Öppen Fritids- Integrerad Familje- Öppen edaghem förskola hem skolbams- daghem fritidsverkomsorg samhet

Daghem Deltids- STOPP

Definitionen Barnomsorg förekommer inte i socialtjänstlagen, däremot

används den i Socialstyrelsens Allmänna råd I socialtjänstlagen

rubriceras de bestämmelser handlar barn och ungdom som om som Omsorger om barn och ungdomar. Enligt kommitténs mening finns det inte någon anledning att införa någon övergripande samlingsdeñnition för förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen i skollagen eftersom kommittén föreslår att de olika

26"Socialstyrelsen 199522: Barnomsorgen isocialyänstlagen. Allmänna råd.

verksamheterna för förskolebarn och skolbarn ska regleras inom olika kapitel i skollagen.

I socialtjänstlagen 13 a § första stycket sägs att:

Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola, som organiseras som daghem eller deltidsgrupp, i form familjedaghem och i form av kompav letterande förskoleverksamhet öppen förskola.

Begreppet förskoleverksamhet används samlingsbeteckning i som en socialtjänstlagen för förskola, familjedaghem och öppen förskola. På det sätt skollagen är uppbyggd och enligt kommitténs förslag om att förskolan respektive familjedaghemmen och den öppna förskolan skall regleras på olika sätt i skollagen kan inte begreppet förskoleverksamhet längre användas samlingsbeteclcning i skollagen. som en

I socialtjänstlagen 13 a § andra stycket sägs att:

Skolbamsornsorgen bedrivs i form fritidshem, integrerad skolav barnsomsorg eller familjedaghem. För barn mellan tio och tolv år kan skolbarnomsorgen bedrivas i form öppen fritidsverksamhet. Skolav bamsomsorgen skall ta emot barn för vistelse den del av dagen då barnet inte vistas i skolan och under lov.

Kommittén har föreslagit att definitionen fritidshem skall inbegripa såväl fritidshem integrerade skolbarnsomsorg och att dessa bildar som frivillig del grundskolan jämte motsvarande skolfonner. Vidare en av har kommittén föreslagit att familjedaghem och öppen fritidsverksamhet inte skall bilda skolformer inom det offentliga skolväsendet. egna Härav följer att begreppet skolbarnsomsorg inte längre fungerar som en samlingsdefmition för fritidshem, integrerad skolbarnsomsorg, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet i skollagen.

Därmed återstår följande definitioner.

Förskola Familje- Öppen Fritids- Familje- Öppen daghem förskola hem daghem fritidsverksamhet

Daghem Deltidsgrupp

164 Kapitel 6 SOU 1997: 157

Verksamheter för förskolebarn

Kommittén har övervägt det finns anledning att daghem och delom tidsgrupp även fortsättningsvis skall utgöra delar förskolan. av Deltidsgrupp är en pedagogisk verksamhet för inskrivna grupper av barn i åldrarna 4-6 år. Verksamheten omfattar i allmänhet minst tre timmar om dagen och följer skolans terminer. Deltidsgrupp bedrivs antingen som fristående verksamhet eller integrerad fonn i skolan. som När deltidsgruppen är fristående kombineras den med familjedaghem för barn behöver heldagsomsorg och föräldrar arbetar eller som vars studerar. Alla 6-åringar har lagstadgad rätt till minst 525 timmars avgiftsfri förskola sexårsverksamhet under året, d.v.s. daghem eller deltidsgrupp. Enligt regeringens förslag skall den sexårsverksamhet i dag som regleras i socialtjänstlagens 15 § bilda skolform inom det ofen egen fentliga skolväsendet för barn och ungdom. Förslaget förskoär att leklassen skall bedrivas minst 525 timmar under året och komom att munema är skyldiga att anvisa plats höstterminen det år barnet fyller sex år. Deltidsgrupp för sexåringar blir därmed förskoleklass Verksamheten är avgiftsfri. Verksamheten kombineras med antingen fritidshem eller familjedaghem för barn behöver heldagsomsorg. Även som yngre barn kan delta i förskoleklass enligt förslaget. För dessa barn har kommunen rätt att ta ut avgift. I och med att förskoleklass införs och integreras med skolans verksamheter och allt fler sexåringar går över till fritidshem, vilket enligt Socialstyrelsen redan har pågått under ett flertal år, kommittén menar att det troligtvis inte kommer att finnas så många fristående deltidsgrupper kvar för 4-5 åringar. Därmed borde dessa barn, föräldrar vars förvärvsarbetar eller studerar på deltid, erbjudas deltidsgrupp i form av daghem eller förskoleklass. Daghem är en pedagogisk verksamhet för inskrivna barn grupper av i åldern 0-6 år med öppethållande större delen dagen under hela året. av Daghemmen tar emot barn på deltid och heltid. Öppethållandet skall i möjligaste mån till föräldrarnas behov barnomsorg under anpassas av de tider de förvärvsarbetar eller studerar. Förskoleverksamhet skall tillhandhållas för barn i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärsarbete eller studier eller barnets eget behov. Förskoleverksamheten tillhandahålls därför i första hand i sådan omfattning att föräldrarna kan sköta sina arbeten eller studier. Härav följer att öppethållandet bör till föräldrarnas anpassas arbetstider.

255Prop. 1997/98:6: Förskoleklass och andra skollagsfrågor.

Enligt socialtjänstlagen skall förskoleverksamhet tillhandahållas för barn har fyllt ett år. För barn inte har fyllt ett år skall förskola

som som tillhandahållas barnet behöver särskilt stöd i sin utveckling 14 a

om och 16 §§.

Kommittén föreslår att definitionen daghem och deltidsgrupp tas bort. Endast begreppet förskola skall finnas i skollagen.

Därmed återstår följande definitioner.

Förskola Familje- Öppen Fritids- Familje- Öppen

daghem förskola hem daghem fritidsverk-

samhet

begreppet deltidsgrupp skall utmönstras betyder enligt kommittén Att inte förskola endast skall erbjudas i form heltidsvistelse. Det är

att av

kommitténs mening fortfarande viktigt att plats tidsmässigt kan enligt erbjudas dels i den omfattning det behövs med hänsyn till barnets be-

dels i förhållande till föräldrarnas behov då de arbetar eller hov och studerar. Dessutom kommittén att 525 timmar år fortfarande

anser per skall gälla avgiftsbefrielse för barn har erhållit plats på grund

som som

de behöver särskilt stöd. Kommittén föreslår vidare att begreppet av att

skall Enligt förslag från komittén skall förskolan daghem utmönstras.

skolform. Att begreppet daghem inte skall införas i skolbilda en egen lagen har sin grund i att förskolan allt tillmäts betydelse för barns

mer utveckling och sitt lärande. Som sådan skall förskolan nu betraktas som

första grundstenen i utbildningssystemet och utgöra en del i samden hällets för det livslånga lärandet. Kommittén anser därför inte att

ansvar definitionen daghem i detta sammanhang är relevant.

Kapitel 7 167

7 av kommitténs

Sammanfattning

samt konsekvenser

förslag

Kommitténs uppdrag består i huvudsak två delar. Dels är uppdraget av utarbeta förslag till måldokument" för den pedagogiska verksamatt heter i förskolan. Ett förslag till läroplan har redovisats i kapitel fem. Dels är uppdraget att "göra översyn skollagen utifrån de krav inen av förskola, skola och skolbarnsomsorg ställer och utifrån

tegrationen av

förslagen till måldokument för verksamhetema." Förslag till förnya ändringar skollagen liksom översyn skollagen i sin helhet har av av lämnats i kapitel I detta kapitel sammanfattas kommitténs förslag sex.

och överväganden kostnader för förslagens genomförande.

av

7.1 Måldokument för förskolan

Kommittén har i sitt arbete dels utgått från nuvarande principer och värderingar inom förskolan och dels de värderingar och den struktur skolans läroplaner har. Kapitel fem inleds med historisk tillbakablick en över olika styrdokument för skola och förskola.

Kommittén föreslår:

förskolans pedagogiska verksamhet, för barn i åldrarna 1-5 år, 0 att den föreslagna läroplanen skall styras av att läroplanen skall förordning 0 vara en

läroplanen i tillämpliga delar skall vägledande för den peda-

0 att vara gogiska verksamheten för barn på sjukhus

Att läroplanen skall förordning motiveras av att den skall ha vara en betydelse skolans läroplaner har för skolan. En förordning samma som innebär garanti för att förskolans verksamhet blir likvärdig. Komen mittén har också givit läroplanen sådan utformning att den kan anen vändas för tillsyn av likvärdigheten. Till sin struktur liknar läroplanen skolans läroplaner. Dock finns det naturligtvis skillnader föranledda att verksamheten i förskolan skall av bedrivas för barn i åldrarna ett till och med fem års ålder. Läroplanen är indelad i tre delar. I den första delen värdegrunden. I den andra deges förskolans uppdrag. I den tredje delen finns mål och riktlinjer len anges för verksamheten. Det är två typer mål som lagts fast. av

168 Kapitel 7

Mål att sträva mot inriktningen förskolans pedagogiska verkanger av samhet och uttrycker önskad kvalitetsutveckling. Mål uppnå en att är mål som skall anpassas till det enskilda barnets förutsättningar. Det är förskolans och huvudmannens att barnet möjligheter ansvar ges att uppnå dessa mål. Dessa mål kan inte fullt ut ha funktion i församma skolan som i skolan. Målen förskolans för eftersträvad anger ansvar en utveckling av det enskilda barnets förmåga inom ett antal områden.

Riktlinjer för de som arbetar i förskolan är tre slag. Det finns riktav linjer för alla arbetar i förskolan, riktlinjer vad gäller förskollärasom rens ansvar och slutligen riktlinjer för förskolechefs/rektors I ansvar. det konkreta arbetet kan arbetsfördelningen mellan arbetslagets olika

personalgrupper förskollärare och barnskötare variera. Förskollära- - ren har dock i läroplanen getts ett specifikt för att läroplanen ansvar följs. Även förskolläraren har särskilt förutsätter om ett ansvar läroplanen att riktlinjerna följs av barnskötaren och att barnskötarens kompetens tillvaratas i verksamheten. Det är alltså stor vikt att riktlinjerna av uppmärksammas och följs av alla arbetar i förskolan. Förskolechesom fens/rektors övergripande för att verksamheten i förskolan inansvar riktas mot de nationella målen har angetts i särskild ordning.

7.2 Översyn av

skollagen

I direktiven anges särskilt att kommittén skall:

överväga om och föreslå hur förskolan kan bilda skolfonn - en egen inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom utreda rektors ansvar och skolplanens roll för verksamheten analysera begrepp skola/skolform och undervisning - som överväga om det finns skäl att ändra definitionerna inom förskole- -

verksamhet och skolbarnsomsorg

Kommittén har valt att framlägga ett förslag för hur kraven på integra-

tion mellan förskola, skola och fritidshem kan ske utifrån nuvarande skollags uppbyggnad och de krav nuvarande skollag ställer.

Kommittén menar att för att önskvärd integration skall kunna ske en är det nödvändigt att de olika verksamheterna kan olika - genom professioners kompetens -tillföra varandra kvaliteter. Detta kräver nya att en gemensam pedagogisk grundsyn och utgångspunkter gemensamma utvecklas i verksamheterna. I sin tur kräver detta framför allt att samarbetet ges möjligheter. En utgångspunkt måste den gemensam vara att legala utfommingen följer grundläggande principer. Kommittén samma

1997:157 Kapitel 7 169 SOU

förskolan kan, likväl den tidigare gymnasieskolan gjormenar att som de, bilda skolform inom det offentliga skolväsendet. en egen

Kommittén föreslår:

förskolan bildar skolform inom det offentliga skolväsen- 0 att en egen det.

Konsekvensen förslaget är att förskolans pedagogiska verksamhet är av utbildning. Utbildningsbegreppet används i dag i mening som inte en helt täcker den verksamhet förskolan bedriver och som läroplanen som föreskriver. Begreppet måste därför vidgas. Kommittén konstaterar

också den pedagogiska utveckling sker genom integrationen att som nu förskola, skola och fritidshem innebär att i praktiken har begreppet av utbildning redan breddats. I läroplanen har begreppet kommit att omfatta såväl fostran främjande lärande. Denna inneomsorg som som av börd i begreppet utbildning, kommittén, kan preciseras så att, menar bestämd mening, dvs. för varje skolform, omsorg och utbildning i avser främja lärande i riktning mot de mål som gäller för

fostran samt att skolformen ifråga.

skolform inom det offentliga skolväsendet Förskolan som en egen förskolan kommer att omfattas skollagens första och andinnebär att av det första kapitlets andra paragraf återfinns den så kallade

ra kapitel. I

i vilken grundläggande värden och mål för barn- och

portalparagrafen,

Här sägs att alla barn och ungdomar skall ha

ungdomsskolan anges.

till utbildningen och att den skall likvärdig. Förslaget lika tillgång vara skall förordning garanti för likvärdighet. att läroplanen vara en ger en förskolan sägas alla barn lika tillgång till verk- Däremot kan inte ge Därmed kan inte förskolan skolform inordnas under samheten. som

skollagens första kapitels andra paragraf.

Kommittén föreslår:

att förskolan ges en egen portalparagraf. 0

Förskolan del det offentliga skolväsendet innebär också att som en av verksamheten kan beskrivas undervisning. Begreppet undervisning som skollagen knutet dels till de uppställda målen i läroplaner och kursär i dels till vilken personal har behörighet att undervisa och

planer, som

dels till den enskildes lärande. Även tennen undervisning inte anom i förskolan kan den pedagogiska verksamheten eller det pedagovänts arbetet beskrivas undervisning. Kommittén har haft till upp-

giska som

gift förutom skola/skolform analysera begreppet undervisning. Så att

170 Kapitel 7

har skett. Begreppet undervisning är dock i många avseenden ett svårt begrepp att inrama och definiera. Det handlar här finna defiom att en nition som dels begreppet innebörd täcker rad olika ger en som en aktiviteter och som, i den förändring pågår, har långsiktigt värde. som ett Dels handlar det att definiera ett begrepp så det empiriskt om att kan användas, dvs. att det vid tillsyn går att konstatera

att undervisning på-

går. I skolans regelverk är undervisning också kopplat till undervisningstid.

Kommittén menar:

0 att undervisning kan definieras medveten pedagogisk handsom en ling i riktning mot ett mål.

Kommittén är medveten att denna definition kan brukas utifrån om de krav den föreslagna läroplanen ställer, den behöver ytterligare men att analyseras och utvecklas för att ha generell innebörd. en mer

För att det pedagogiska arbetet/undervisningen skall kunna ske och

utvecklas i ett sammanhang är det väsentligt att förskollärarens, i förskolan, behörighet att undervisa lagfásts på för lärarna samma sätt som i skolan. I regeringens proposition föreslås att:

utöver lärare skall för undervisning i det offentliga skolväsendet användas förskollärare och fritidspedagoger har utbildning avsedd för den som undervisning de i huvudsak skall bedriva.

Kommittén föreslår:

0 att förskollärare arbetar i förskolan skall användas för undersom visningen i det offentliga skolväsendet jmf. 1997/98:6. prop

Kravet på att de undervisar skall ha utbildning för den undervissom ning de i huvudsak skall bedriva är naturligtvis ovillkorligt krav. ett I skolan har rektor ledningsansvaret och i förskolan det förskoär lechefen. Rektors är till skillnad förskolechefens reglerat. ansvar mot

Denna detaljreglering ansvarig ledning finns inte i socialtjänstlagen.

av Ledningsansvaret åvilar den kommunala politiska ledningen. Det är den ansvariga nämnden i kommunen har ansvaret för ledningen vid som att förskolorna fungerar.

25°Prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skolfrågor.

Forskning har visat att den pedagogiska ledningsfunktionen är viktig för all pedagogisk utveclding. Om integration skall kunna ske är det en väsentligt att ledningen samordnas. Vad kan ifrågasättas ledningsfunktionen skall regleras på som är om sker i skollagen eller det sätt gäller för förskolan i det sätt som som dag. Det finns ett tydligt kommunalt för barnomsorg och skola. I ansvar detta ligger att utforma ledningen verksamheten på ett funkansvar av tionellt och effektivt sätt. Att i särskild ordning i skollagen reglera ledningen förskolans verksamhet kan därför ifrågasättas. Mot detta av skall vägas att dels riktas målen i förskolans läroplan direkt mot förskolan och kräver ett specifikt ledningsansvar och dels förutsätter läroplanen likvärdig verksamhet och rättssäkerheten en tydlig ansvarsen fördelning. Kommittén har valt att föreslå reglering förskolans ledning på en av för skolan och att inte låta förskolan enda skolsamma sätt som som form sakna reglering ledningsftmktionen. Detta är inte minst motiveav inledningsvis garantera den samordning som är nödvändig för rat av att integration. Om kommittens förslag till översyn skollagen realiseen av bör regleringen rektor i ett system med mål- och resultatstyrning ras av analyseras och prövas. Kommittén har dock inte tagit ställning till benämningen ledningsfunktionen. I läroplanen för förskolan har komav mittén föreslagit riktlinjer riktar sig till Förskolechef/rektor. Se 2 som

kap. skollagen.

Kommittén föreslår:

förskolans ledning regleras på sätt för skolan. 0 att samma som

De förslag kommittén här lagt innebär att förskolan skall bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet, att förskollärare ges rätt att

undervisa och att den pedagogiska ledningen förskolechef/rektor får

reglering i skollagen. I den föreslagna läroplanen har också samma som riktlinjer för förskollärare och förskolechef/rektor angetts. Kommittén konstaterar att dessa förslag bör kunna genomföras, men att de i nästa leder till att skollagen helhet bör över. Grundläggande besteg som ses utbildning och undervisning måste inom det offentliga skolgrepp som väsendet breddas och omdeñnieras. Den utveckling som nu pågår såväl inom förskola skola innebär också att det i praktiken sker förändsom ringar måste påverka definitioner grundläggande begrepp i resom av gelsystemet.

172 Kapitel 7

Kommittén föreslår:

0 en översyn av skollagen och förordningar.

Den öppna förskolan är till för barn inte är inskrivna i förskola och som är ett komplement till familjedaghemmen. Verksamheten i den öppna förskolan har utformning och delvis andra mål och förutsätten annan ningar än verksamheten i förskolan. Därför kan inte de mål finns i som den föreslagna läroplanen för förskolan bindande för Verksamhevara ten i den öppna förskolan. Härav följer att verksamheten i den öppna förskolan inte kommer att betraktas utbildning. som

Kommittén föreslår:

0 att den öppna förskolan inte skall bilda skolform inom det en egen offentliga skolväsendet samt och att Skolverket får i uppdrag att utforma allmänna råd för den öppna förskolan.

Kommittén menar att det är en strävan att alla barn skall erbjudas förskola. Alla barn kan dock inte erbjudas förskola och det finns även föräldrar som föredrar verksamhet. Familjedaghem kan i detta fall annan vara en valmöj lighet. Att förskola och familjedaghem olika valmöjger ligheter beror på att de erbjuder olika verksamheter. Skillnaderna ligger främst i verksamhetens utformning och personalens kompetens. Den läroplan som föreslås för förskolan kan därför inte bindande för vara familjedaghemmen.

Kommittén föreslår:

0 att familjedaghem inte skall bilda skolform inom det offenten egen liga skolväsendet samt att Skolverket får i uppdrag att utforma all-

männa råd för familjedaghem.

Fritidshem och integrerad skolbarnsomsorg är betydelsefull verken samhet för skolbarn. För att kunna nå integration mellan skolan och fritidshemmen är det viktigt att dessa verksamheter ingår i och ett samma utbildningssystem.

Kommittén föreslår:

0 att fritidshem skall inrymmas frivillig del inom grundskolan som en jämte motsvarande skolforrner.

1997:157 Kapitel 7 173 SOU

Förslaget följer den grundprincip kommittén lagt i sitt förra betänsom kande, nämligen fritidshem och skola arbetar med samma barn, att att viktigt skapa goda förutsättningar för integration mellan dessa det är att verksamheter för barnens skull och för ett bättre resursutnyttjande. konsekvens med förslaget att fritidshemmen blir del av den ob- I en ligatoriska grundskolan måste begreppen utbildning och undervisning användas för verksamheten i fritidshemmen. Skollagens krav om kunna den undervisar skall ha utbildning för den undervisning han att som en bedriver gäller också för de fritidspedagoger som arbetar i eller hon ñitidshem.

Kommittén föreslår:

fritidspedagoger arbetar i fritidshem skall användas för un- 0 att som dervisningen i det offentliga skolväsendet.

är viktig för de barn saknar plats

Den öppna fritidsverksamheten som

inom fritidshem och även ett komplement till familjedaghemmens som fritidsverksamheten skiljer sig från verksamverksamhet. Den öppna fritidshem dels då barngruppen inte är fast över en längre tid heten i och dels vad gäller personalens utbildning.

Kommittén föreslår:

fritidsverksamheten inte skall bilda skolform att den öppna en egen 0 Skolverket får i uppdrag att utforma allmänna råd för den och att öppna fritidsverksamheten.

förskola och fritidshem föreslås ingå i det offentliga skol- I och med att dessa bestämmelserna gällande skolplan och väsendet omfattas även av

fortbildning i skollagen.

174 Kapitel 7

7.3 av

Översyn definitionerna inom

förskoleverksamheten och

skolbarnsomsorgen

Kommittén har mot bakgrund de förändringar föreslås i skollaav som gen avseende regleringen förskoleverksamheten och skolbamsomav sorgen lagt följande förslag till förändringar definitionerna inom av förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen.

Kommittén föreslår:

0 att begreppen förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg inte skall införas i skollagen 0 att begreppen daghem och deltidsgrupp ersätts med begreppet förskola 0 att begreppet integrerad skolbarnsomsorg ersätts med fritidshem

Härav följer att för förskolebarn finns förskola, familjedaghem och öppen förskola. För skolbarn finns fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet.

7.4 Kostnader

Kommitténs förslag är svåra att kostnadsberäkna. Varje

förändring av det slag som här föreslagits innebär samhällelig investering. Det

en finns forskning övertygande har visat på att kvalitativt god försom en skola har långsiktiga samhälleliga konsekvenser Konsekvenser som inte bara gäller fortsatt lärande och skolgång också konsekvenser utan vad gäller ett bättre liv. Den höga kvaliteten inom svensk förskola har också omtalats intemationellt

We can note that the child care services in Sweden offer the highest quality of out-of-home care available anywhere. Quality stressed far more extensively than in most other countries. Standards of size, staff/child group ratios, care giver qualiñcation based extensive research and rigoare on are rously set and enforced.

257Weikart, D. 1989: Quality Pre-School Programs. A long-terms social investment. Occansional Paper Ford Foundation. m Kamerman, S.B. 1989: Child care, women, ana the family." An international overview of child care services and related policies. Lande, J.S, Scarr, Gunzenhauser, N. eds. Caring for children: Challenge America. to Hillsdale, N.J:Erlbaum.

Kapitel 7 175

De direkta kostnader förslagen innebär kan relateras till tre områden. Läroplanen innebär att ett direkt till förskollärare. Detta föransvar ges utsätter att varje förskola har utbildade förskollärare. Förskollärares fortbildning kommer att regleras förskolan inordnas i det offentliga om skolväsendet. Läroplanen, förslaget förskolans inordnande i skolom planen, den lokala arbetsplanen samt kraven på utvärdering och kvalitetsäkring kommer på kort sikt att innebära merarbete. Det finns ingen tillgänglig statistik över huruvida det finns förskolor saknar utbildade förskollärare och i vilken omfattning förskollärasom fär fortbildning. Att införskaffa dessa uppgifter skulle kräva en sture samtliga kommuner. Kommittén har inte haft någon möjlighet att die av inhämta den informationen. De förfrågningar gjorts visar dock att som det torde finnas få, några förskolor, utan utbildade förskollärare om ens och de flesta kommuner har fortbildning. De kostnadsökningar att en förslagen i detta avseenden kan utgöra torde vara ringa. Läroplanen i sin helhet samt förslagen kring Skolplan, lokal arbetsplan, utvärdering och kvalitetsutveckling kommer att innebära ett merarbete kan kostnadsdrivande. Det torde vara omöjligt att som vara på förtjänstfullt sätt beräkna dessa kostnader. Tydligt är dock att ett kostnader detta slag är kostnader på kort sikt. På lång sikt däremot av kan detta innebära kostnadssänkningar kan betraktas som en insom vestering i kvalitet. Erfarenheter från tidigare skolreformer pekar på att det är väsentligt tillförs verksamheten vid reformens genomdrivande. De att resurser merkostnader handlar också kostnader för implesom anges ovan om mentering.

Kommittén föreslår:

särskilda medel avsätts vid reformens genomförande för imple- 0 att mentering och information.

Detta är ett principiellt ställningstagande. Kommittén har här inte tagit ställning till vilka kostnader genomförandet kommer att innebära, heller till metoderna för medlens fördelning.

176 Kapitel 7

7.5 Förskolan barnen och

framtiden

Kommittén har inte i uppgift att utreda förutsättningarna för barnens tillgång till förskola. Vi vill dock i detta sammanhang framhålla vad som framstår som allt viktigare i vår analys förskolans betydelse för av barns uppväxtvillkor. I det första kapitlet presenterade kommittén historisk framväxt en av förskolans pedagogiska verksamhet och hur den har etablerats. För barn i åldrarna 1-5 år bedriver förskolan i dag omfattande en verksamhet. Nära 70 procent femåringama, 60 procent fyraåringav av arna, 55 procent av treåringama, 50 procent tvååringama och 30 av procent av ettåringama går i förskola. Den helt dominerande verksamhetsforrnen för dessa åldrar är daghem. En mindre andel

av femåring-

arna har plats i deltidsgrupp. Därutöver går 10-15 procent varje ålav dersgrupp i familjedaghem. Hösten 1996 omfattade förskolan praktiskt taget alla sexåringar med undantag av de barn 8 procent utnyttjasom de möjligheten att börja i skolan. Regeringen har föreslagit riksdanu gen att förskoleklass skall införas för sexåringarna. Barnomsorgen har byggts ut till i närmaste full behovstäckning under en period när årskullama ökat i storlek. År 1990 föddes 120 000 barn. Födelsetalen är på väg och under 1997 förväntas drygt 91 000 ner att födas. Detta innebär att det totala antalet förskolebarn stadigt minskar. Enligt SCB:s senaste befollmingsprognos kommer antalet barn i åldrarna 1-5 år att cirka 100 000 färre år 2005 jämfört med år vara 1996.2

Eftersom bamantalet sjunker kommittén att det skulle menar vara möjligt att öka tillgängligheten till förskola för barn inte har plats i som förskolan. Kommittén att det är angeläget att förskolan blir menar en förskola för alla barn, föräldrar så önskar, förslagsvis vars genom att genomföra detta årskull för årskull. Socialstyrelsen föreslår att lagstiftningen ändras så att arbetslösa föräldrars barn jämställs med förvärvsarbetande när det gäller kommunens skyldighet att anordna plats. Socialstyrelsen motiverar sitt ställningstagande med att:

Barnomsorgen har byggts ut under period med höga födelsetal. I dag är en babyboomens barn på väg att lämna förskolan. De lämnar plats gott om efter sig. Kostnaden för barnomsorgen kommer att sjunka. Enligt våra beräkningar kommer personalkostnadema i förskolan i storleksordatt vara ningen två-tre miljarder lägre per år kring sekelskiftet än vad de är i dag.

25°Socialstyrelsens rapport 1995-1997: Begränsad barnomsorg. Barn till arbetslösa och föräldralediga i barnomsorgen.

Kapitel 7 177

En ändrad lagstiftning skulle bromsa minskningen med en halv miljard per år"

Dessa kostnadsberäkningar utgår ifrån antalet anställda i daghem som och familjedaghem och enligt Socialstyrelsens beräkningar motsom kostnad 450 500 milj kr per år torde vara en god investesvarar en om ring, för att barn till arbetslösa föräldrar inte skall behöva vara utanför barnomsorgen. Vidare kommitten att förskolan har mycket viktig betydelmenar en för barns möjlighet till tvåspråkighet. Barn med annat modersmål än se svenska får unika möjligheter till en grundläggande god tvåspråkighet. Tillsammans med andra barn och vuxna får barnen i förskolan på ett naturligt sätt i lek och lärande kontakt med- och träning i sitt andra språk. I förskolans pedagogiska verksamhet får barnen redan från tidig ålder pröva och utforska sin omvärld för ett gott växande och lärande. Vi det är mycket viktigt att barnen, åren före de skall börja i föranser att skola för sexåringar, har möjlighet att delta i organiserad och planeen

rad pedagogisk verksamhet leds professionell personal. Därför

som av bör förskolan bli tillgänglig för alla bam. Detta är en investering för samhället och för det enskilda barnet dess väg in i framtiden. å, d;

C ä

27°Begler, A.M. Nordenstam, U 1997-10-30. DN- debatt Sämre dagis för arbetslösas barn.

SOU 1997: 157 Reservation och särskilda yttranden 179

Reservation från ledamoten Ann-Marie

Begler

Kommittén har haft i uppdrag att utarbeta förslag till måldokument för den pedagogiska verksamheten i förskolan samt att göra en översyn av skollagen.

Kommittén har under arbetets gång konstaterat att det finns ett starkt behov av en total översyn av skollagstiftningen. Det har inte varit möjligt att under kommittén begränsade tid göra en sådan total genomlysning regelverket. Kommittén har stått inför alternativen att antigen

av föra in förskola och fritidshem under samma former av reglering som skolan för närvarande har, eller att avvakta med ytterligare regleringar för förskolans del, utöver de som redan föreslagits i propositionen 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor. Kommittén har tagit ställning för att föra över skolans reglering till förskola och fritidshem.

Min uppfattning är att det hade varit mer lämpligt att avvakta ytterligare reglering av denna verksamhet.

Den detaljreglering som finns i skollagen är inte lämplig för förskola och fritidshem som under en lång tid utvecklat sin verksamhet genom målstyming och ramlagstiftning. Skollagstiftningen innehåller regler bl a om hur kommunen skall organisera sin verksamhet, vilket inte kan betraktas som ett rimligt sätt att styra förskolan. Ett konkret exempel på detta är reglerna om rektorns kompetens och ansvarsområde. Bamomsorgen har kunnat utvecklats och fungerat utan en sådan detaljreglering. Förslaget om en ny läroplan för förskolan är ett stort steg i rätt riktning och kommittén borde därutöver ha avstått från ytterligare reglering av verksamheten.

180 Reservation och särskilda yttranden SOU 1997: 157

Särskilt yttrande Daniel av Bäckman,

Inrikesdepartementet

Frågan om integration mellan förskola, skola och skolbarnsomsorg är viktig ur flera aspekter, bl.a. välfärdspolitiska. Syftet med utredningen är att undanröja eventuella hinder för, samt påskynda och underlätta den integration av verksamheterna redan inletts i landets kommu-

som ner. Till grund för kommitténs arbete ligger ett tilläggsdirektiv

som regeringen beslutade om i februari 1997 och kommittén har sålunda haft ett omfattande uppdrag att utföra på relativt kort tid. Det finns ett antal punkter där jag anser att kommittén inte följt dessa direktiv och att utredningen därmed i vissa avseenden är ofullständig.

Enligt direktiven har kommittén till uppgift attöverväga för-

om... skolan kan bilda en egen skolfonn inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom" samt att utarbeta förslag till måldokument för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Jag menar att kommittén borde ha övervägt, dvs. prövat och analyserat för- och nackdelar med, alternativ till reglering av förskoleverksamheten i skollagen. Kommittén borde tydligare ha visat att den föreslagna regleringen verksamheten

av i skollagen och förslaget till måldokument faktiskt kan bidra till

en ökad kvalitet och ett förbättrat resultat i verksamheten. Flera de

av problem som finns i detta avseende lyfter kommittén själv fram. Som

exempel kan nämnas:

0 att portalparagrafen för barn och ungdom i skollagens l kap till sin

helhet inte kan gälla förskolan kap 6, 0 att kommittén menar att det är svårt att finna ett lämpligt sätt att inar-

beta bestämmelserna om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i

skollagen kap 6, 0 att kommittén på flera punkter anser att en översyn skollagen

av

behöver göras kap 6 samt 0 att kommittén anser att reglering ledningsfunktionen i ett mål- och

av

resultatstyrt system bör analyseras och prövas i samband med den

av

kommittén föreslagna översynen skollagen kap 6.

av

I direktiven står också att en utgångspunkt för kommitténs arbete skall vara att integrationen av förskola, skola och skolbarnsomsorg, hit-

som tills, skall ske utifrån de överväganden och med den utformning

som enligt den lokala bedömningen anses vara bäst. Kommittén har därvidlag inte motiverat Varför den lägger ett förslag till utökad reglering

av

Reservation och särskilda yttranden 181

förskoleverksamheten genom läroplan och förändringar i skollagen i förhållande till dagens bestämmelser.

Enligt kommittédirektiven skall utredningen följa regeringens direktiv till samtliga kommittéer och utredare att pröva offentliga åta-

om ganden. Om förslag lämnas påverkar den kommunala sektorns

som verksamhet och ekonomi skall bedömning de kommunale-

en göras av konomiska effekterna och den s.k. finansieringsprincipen är till-

om lämplig. Kommitténs underlag brister när det gäller bedömning av ekonomiska konsekvenser. Det går inte att avgöra om förslagen innebär ambitionshöjningar för kommunerna och därmed ökade kostnader. Utifrån underlaget går det inte heller att uttala sig om finansieringsprinci-

tillämplighet. Detta gäller exempelvis huvudförslaget om en läropens plan för förskolan 1-5 år kap 5 samt förslagen om skolplan och lokal arbetsplan kap 6.1.5. Eftersom kommittén inte har kostnadsberälmat förslagen har den inte följt det generella direktivet för offentliga åta-

ganden.

I avsnittet förskolan, barnen och framtiden kap 7.5 lämnas vis-

om serligen inte något förslag, kommittén för ett resonemang om

men möjligheterna till ökad tillgänglighet till förskola för barn som idag

en inte har plats i förskolan. Ekonomiska aspekter har inte heller behandlats tillfyllest i denna diskussion. Kommittén vill utnyttja en väntad behovsminskning följer demografiska förändringar och använda

som av det utrymme då uppstår för ett utökat åtagande. Detta är inte för-

som enligt med den nämnda finansieringsprincipen. Demograñskt be-

ovan tingade volymförändringar uppstår i de flesta verksamheter i kommu-

Inom t.ex. äldreomsorgen och grundskolan kommer behovsöknerna. ningen till följd de demografiska förändringarna att vara större de

av närmaste åren än de minskade behov som kommer inom barnomsorgen.

7 17-1405

182 Reservation och särskilda yttranden SOU 1997: 157

Särskilt Helén

yttrande av Ängmo,

Finansdepartementet

De åtgärder kommittén föreslagit i sitt betänkande syftar till att

som från central nivå ytterligare stimulera en integration mellan förskola, skola och skolbarnsomsorg. Åtgärderna kan vara ändamålsenliga men deras kostnadseffektivitet kan inte bedömas i och med att förslagens ekonomiska konsekvenser inte går att överblicka. Jag vill i detta yttrande framhålla att utredningen därmed har väsentliga brister.

Enligt direktiven till samtliga kommittéer att pröva offentliga åtaganden så skall varje kommitté redovisa konsekvenserna av sina förslag. Alla för bedömning viktiga konsekvenser ska identifieras,

en kvantifieras och värderas. Både utgångsläge och förslag till förändring-

skall också beskrivas i finansiella termer. Varje kommitté ska vidare ar visa hur förslag som innebär utgiftsökningar ska finansieras.

Kommittén har i kapitel 7 lyft fram att vissa förslag, kan vara kostnadsdrivande exempelvis införandet av en läroplan som en förordning, reglering fortbildning, krav på utvärdering och kvalitetssäkring etc.

av Förslagen har dock inte kostnadsberäknats och en djupare ekonomisk analys saknas. Kommittén menar att man inom utredningens ram inte haft möjlighet att skaffa fram de uppgifter behövts för en beräk-

som ning. Bedömningar görs ändå att kostnadsökningar kan uppstå men att de är ringa eller kortsiktiga. Kommittén har inte beskrivit annat än i mycket korta ordalag, hur man kommit fram till dessa slutsatser. Bedömningama är därmed svåra att granska och värdera.

I avsnittet om förskolan, barnen och framtiden för kommittén vidare ett om att tillgängligheten till förskolan bör kunna öka ef-

resonemang tersom födelsetalen de senaste åren har sjunkit. Jag menar att denna diskussion blir förenklad och kortsiktig sett ur ett finansieringsperspektiv. En temporär volymminskning i verksamhet kan för det första

en inte vara en fullgod finansiering för en varaktig ambitionshöj-

anses ning. Födelsetalen är för det andra enbart en demografisk faktor som kommunerna har att väga in i planeringen av sina ekonomiska ramar. Lika viktigt är att utgå exempelvis från antalet barn i behov av grundoch gymnasieskola samt behovet av äldreomsorg. Det sistnämnda är ett exempel på behov som framöver kommer att öka.

SOU 1997: 157 Reservation och särskilda yttranden 183

Jag sammantaget att kommitténs ekonomiska analys är otill-

menar räcklig och att den inte följer de krav som anges i direktiven om prövning offentliga åtaganden. Om förslagen innebär en ambitionshöj-

av ning för kommunerna eller går därmed inte att avgöra.

184 Reservation och särskilda yttranden SOU 1997: 157

Särskilt yttrande Louise F emstedt,

av Svenska Kommunförbundet

Kommittén ser det som önskvärt att en mer genomgripande översyn av skollagen genomförs än vad det nu aktuella uppdraget medgivit och menar att den nu aktuella lagregleringen därför bör ses som en övergångslösning i avvaktan på att en sådan översyn kan ske. Jag delar bedömningen att den tid kommittén haft till sitt förfogande varit kort i förhållande till uppdragets omfattning och instämmer i behovet av en fortsatt översyn. Mina uppfattningar avviker emellertid från kommitténs ställningstanden på följande punkter.

Ny central detaljreglering Kommittén föreslår att förskolan ska bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet. Detta innebär att även förskolan kommer att omfattas skollagens första och andra kapitel och därmed bl a omfat-

av tas skollagens bestämmelser skyldighet att upprätta skolplan, om

av om reglering av rektors ansvar och lärares behörighet och fortbildning.

Som Kommunförbundet i skilda sammanhang framfört ser vi den slags detaljreglering som ett steg i fel riktning. Att den pågående integrationsprocessen mellan förskolan och skolan nu ska formellt bekräftas genom en gemensam lagstiftning får inte medföra att förskolan återgår till detaljreglering man lämnat för flera år sedan och som i praktiken

en lett till att förskolan genomgått en mycket positiv utveckling i riktning mot mål- och resultatstyrd verksamhet. Den nu aktuella lagsamord-

en ningen måste ta intryck av förskolans utveckling och i stället inriktas på en motsvarande avreglering av skolan.

Tidigare statliga påbud barnomsorgsplaner ansågs obehövliga

om och övergavs vid den tidpunkt då barnomsorgen blev föremål för en målstyrd lagstiftning. Det blev då målen i lagen i stället för påbud om planer, som blev "styrverktyg för verksamhetens utveckling. För barnomsorgen, liksom för andra kommunala verksamheter, innehåller kommunallagen bestämmelser om att budgeten ska innehålla en plan för verksamheten. Avsaknaden av barnomsorgsplaner har inte lett till

försämrad måluppfyllelse inom förskolan. en

Den centrala regleringen rektors ansvar och uppgifter i skol-

av lagstiftningen och läroplan motiveras bl a med rättssäkerhetsskäl. Det är min uppfattning att en sådan reglering i själva verket kan den rakt motsatta effekten. De befogenheter som en rektor har är med dagens ordning suveräna vilket bl a innebär att de inte kan överklagas. I all

kommunal verksamhet är det kommunens politiska organisation annan

SOU 1997: 157 Reservation och särskilda yttranden 185

har det yttersta ansvaret för verksamheten. Självfallet delegerat som den politiska nämnden beslut till tjänstemän och tillsätter chefer som under nämnden har ett ansvar för ledningen av verksamheten. Med ansvaret entydigt samlat på den politiska nivån vidgas utrymmet för prövning beslut. Det är min uppfattning sådan ordning också av att en stärker den enskildes ställning och rättssäkerhet, något som är särskilt viktigt inom skolans verksamhet inte bara är rättighet utan ocksom en så ett obligatorium. Också på denna punkt vill jag understryka att den utveckling ledarskapet inom förskolan genomgått knappast kan motiveökad reglering. Dagens förskolechefer fullgör generellt en mycket ra en

kvalificerad ledaruppgift.

Kompetensen, engagemanget och förhållningssättet hos de yrkesverksamma lärarna och förskollärarna är avgörande för en framgångsverksamhet i skolan och barnomsorg. Även utbildning förvisso rik om måste tillmätas stor betydelse för det professionella arbetet är det min uppfattning att behörighetsbestämmelser det slag som förekommer av inom skolan är rest ett mycket gammalmodigt sätt att se på proen av fessionell utveckling. Jag att sådana behörighetsbestämmelser menar bidrar till att motverka sitt eget syfte. För det första. Behörigrent av hetsbestämmelser hör ihop med monopolsystem och jag menar att sådana systern förslappar snarare än utvecklar. För det andra. Behörighetsbestämmelser kopplade till "monopolutbildningar begränsar kommunernas möjligheter att anställa personer på annat sätt förvärvat kompetens, och de andra kvasom engagemang lifikationer krävs för att bidra till den utveckling av skolan som nu som alla eniga Att "släppa in" från andra yrkesomsynes vara om. personer råden har ett intresse att bidra till ungdomars lärande och som som av kanske på deltid, kompletterande pedagogisk påfyllning, får ägna men ett personligt lärandet av våra unga, bör vara en utengagemang veckling främjas i stället för förhindras. Inom arbetsmarknaden i som övrigt vidtas åtgärder i syfte att främja rörligheten i arbetslivet. Med vidgad erfarenhet tillåts människor att utvecklas och röra sig mellan arbeten olika slag. Utformningen av behörighetsbestämmelav i skollagen gör det emellertid i det närmaste omöjligt för lärare att serna utbildning få önskvärd vidareutveckling inom skolan själv. utan ny ens

En gång grundskollärare alltid grundskollärare. Detta är i sig ett all-

varligt avsteg från den idag, inom övriga sektorer, så brett omfattande på livslångt lärande. Till sist. Från arbetsgivarsynpunkt förutser synen vi att införandet behörighetsbestämmelser inom förskolan kan leda av till att också andra yrkesgrupper strävar efter att på liknande sätt säkra "monopolställning inom sina yrkesområden. Sådana krav en kan på olika sätt riktas till lagstiftaren men kan också drivas förhandlingsvägen med åtföljande problematik för arbetsmarknadens parter.

186 Reservation och särskilda yttranden SOU 1997: 157

Kommunerna strävar självfallet efter att få kompetens och kvalificerad personal. Förhållandena inom barnomsorgen är ett praktiskt och konkret uttryck för detta.

Kommitténs ställningstaganden kring en ökad detaljreglering av barnomsorgen motiveras bl a med att om de vidtagna regleringama inte införs blir det ingen skillnad jämfört med i dag. Regleringen av rektors ställning motiveras med att "man inledningsvis vill garantera den samordning som är nödvändig för en integration. Jag vill understryka att den integrering som redan i dag pågår i merparten av landets kommuner har utvecklats inom ramen för två helt skilda lagstiftningar. Att ge-

en samordning av lagstiftningama återföra förskolan till ett otidsnom enligt regelsystem utgör ingen garanti för den fortsatta integreringen, kanske snarare tvärtom.

Jag ansluter mig således ii till kommitténs ställningstagande om ökad detaljreglering på ovanstående punkter. Enligt min uppfattning bör en samordning i stället tillvarata det goda som den genomförda avregleringen inom förskolan inneburit.

Konsekvenser av kommitténs överväganden Någon analys av de ekonomiska konsekvenserna av kommitténs överväganden har inte kunnat göras inom den tidsram som stått till förfogande. Detta är brist allvarligt försvårar möjligheten att bedöma

en som förslagen. Utöver de faktorer kommittén älv uttrycker osäkerhet kring finns det andra omständigheter som borde belysts, bl hur efterfrågan

a på bamomsorgens olika verksamhetsformer kan förväntas påverkas av att förskolan nu till skillnad från familjedaghem föreslås bli en skolform. Kan föräldrar komma att hävda att familjedaghem inte är likvärdigt med förskolan. Vilka kostnader kan man förutse om detta blir fallet Osv.

Kommittén menar att förskolan bör bli tillgängligt för alla barn. Med hänvisning till att färre barn föddes 1997 jämfört med 1996 och 1990 menar kommittén att det borde vara möjligt att öka tillgängligheten till förskolan för ytterligare någon eller några årskullar bam. Utöver att denna ekvation bygger på högst kortsiktiga antaganden vill jag understryka att förskolan från kommunalekonomiskt perspektiv inte kan ses som en separat verksamhet. Att babyboomen nu lämnar bamomsorgen innebär t ex att den istället förflyttas till grundskolan för att efter ett antal år nå gymnasiet. Med denna förflyttning följer också kostnaderna för verksamheten.

Till detta ska läggas att kommitténs förslag att införa behörighetsbestämmelser för förskollärare i förlängningen också indirekt kan leda till kostnadsölquingar för både kommunerna och samhället i stort.

Bilaga 1 187

Kommittédirektiv

Pedagogisk verksamhet for barn och Dir.

ungdom 6-16 år 1996:61

Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 1996

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté tillkallas med uppdrag att utarbeta förslag till nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom i åldrarna 6 16 år. Det samlade måldokumentet skall omfatta den obligato-

riska skolan, förskolans s.k. sexårsverksamhet och Skolbamsomsorgen.

Definitioner

Enligt 13a§ socialtjänstlagen 1980:620 bedrivs förskoleverksamheten i form förskola, som organiseras som daghem eller deltidsgmpp, i

av form av familjedaghem och i form av kompletterande förskoleverksamhet öppen förskola. Skolbamsomsorgen bedrivs i form av fritidshem, integrerad skolbarnsomsorg eller familjedaghem. För barn mellan tio och tolv år kan skolbamsomsorgen även bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet.

Barnomsorg

J

Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg

l-S-Slmd1

Famnje- Öppen Familje- 9999"

Förskola Fritids-

33:32: 32:2 22:13: l

daghem förskola hem daghem |

omsorg |

L

Daghem Deltids-

grupp

Enligt 15 § socialtjänstlagen skall barn anvisas plats i förskola från och med höstterminen det år de fyller sex år. Denna del av förskolans verksamhet kallas ofta sexårsverksamheten och omfattar i dag praktiskt taget alla sexåringar.

Bakgrund

Frågan om att integrera förskola, skola och skolbarnsomsorg har utretts flera gånger. År 1985 kom Förskola-skola-kommittén med sitt slutbetänkande Förskola-skola SOU 1985:22. Skolbamsomsorgskommittén lämnade i juni 1991 sitt betänkande Skola-skolbamsomsorg, en helhet SOU 1991:54. Frågan förlängning grundskolan till tio år har

om en av även utretts och remissbehandlats i betänkandet Grunden för livslångt lärande SOU 1994:45.

I regeringsförklaringen i mars 1996 slås fast att förskolan, skolan och skolbamsomsorgen skall integreras för att förbättra grundskolans första viktiga år. Frågor om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg handläggs fr.o.m. 1juli 1996 i Utbildningsdepartementet.

Regeringen har i proposition 1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m. tagit upp frågor som rör integration av förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Regeringen anser att all pedagogisk verksamhet som syftar till att fostra och stödja barn och ungdomar i deras utveckling, bör helhet. En integration av förskoleverksamhet, skola och

ses som en

Bilaga 1 189

skolbarnsomsorg bör därför eftersträvas med syftet att uppnå högre

kvalitet i alla dessa verksamheter.

Ett första behandlas i dessa direktiv är ett samlat måldosteg som - kument för den obligatoriska skolan, skolbamsomsorgen och den del av förskolan rör sexåringama. Utvecklingen av den pedagogiska som verksamheten för barn från ett års ålder och uppåt kommer i nästa steg.

Utgångspunkter

Barns lärande

Vi den sociala miljö och den pedagogiska stimulans som barn vet att under åren fram till skolstarten på ett avgörande sätt påverkar möter deras förutsättningar att framgångsrikt lära även senare i skolan. Barns tidiga lärande viktig del det livslånga lärandet. Den grund som är en av i de tidiga åren i barnomsorgen har mycket stor betydelse för hur läggs under skolåren utvecklas och hämtar in kunskap. de senare

Hur barn utvecklas och vad de lär sig påverkas bl.a. av deras uppväxtförhållanden. Såväl erfarenheter från vardagslivet i familjen och kamden pedagogiska verksamheten i förskolan och skolan ratlcretsen som påverkar barns lärande. Vidgade klyftor i samhället har ökat skillnadermänniskor materiellt, socialt och kulturellt. Både förskola na mellan och skola har därför viktig uppgift när det gäller att skapa likvärdiga en villkor och särskilt uppmärksamma de barn har behov av säratt som skilt stöd. De olika delarna i barns lärande måste harrnoniera. Därför också förskola, skola och skolbarnsomsorg i ett sammanhang måste ses när det gäller barns utveckling och kunskapstillväxt.

Barnverksamheten i kommunerna

Enligt socialtjänstlagen skall barn anvisas plats i förskolan när de fyller år. Vidare kommunerna sedan den l januari 1995 skyldiga att sex är - tillhandahålla barnomsorg för alla barn i åldrarna 1 12 år i den om- fattning behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller som studier eller barnets behov. Erbjudande plats skall ske utan eget om dröjsmål. Förskolans uppgift är att pedagogisk verkoskäligt genom samhet erbjuda bam fostran och omvårdnad. Verksamheten

190 Bilaga 1

skall utgå från varje barns behov. Barn fysiska, psykiska eller

som av andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall den

ges omsorg som deras speciella behov kräver. Förskolan omfattar i dag praktiskt taget alla sexåringar. Detta innebär att i princip alla barn och ungdomar i åldrarna 6

- 16 år i realiteten deltar i en tioårig pedagogisk verksamhet.

Skolbarnsomsorgen har till uppgift att komplettera skolan och

att erbjuda bam både en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Verksamheten ger genom sin stora spännvidd betydelsefulla möjligheter till en anpassning till barnets verklighet och utvecklingsnivå.

Olika former av sexårsverksamhet har utvecklats i kommunerna under de senaste åren. Samarbetet mellan skolan, förskolan och skolbamsomsorgen har utvecklats snabbt och i delvis olika former. Sexåringar finns nu såväl i åldersblandad verksamhet 6 9 år inom den obligatoriska

skolan som i skolklasser med i huvudsak sjuåringar. Sexåringar finns även i förskolegrupper förlagda till skolans lokaler kombinerade med skolbarnsomsorg. Sexårsverksamhet bedrivs också i särskilda daghemsgrupper vid sidan den traditionellt bedrivna förskolan i daghem

av och deltidsgrupper.

Erfarenheterna från många kommuner verksamhetsmässigt

som samordnat skola, förskola och skolbarnsomsorg under beteckningar

som bamskola och liknande har varit positiva. Drivkraftema bakom integreringen av verksamheterna har oftast varit en strävan efter höjd kvalitet och en ambition att öka alla barns lärande. Samordningen har dessutom i flertalet fall lett till att verksamheterna har kunnat bedrivas effek-

mer tivt. Dessa kommunala erfarenheter är stort värde och bör tas till

av vara i det fortsatta integrationsarbetet.

Sexårsverksamhetens innehåll och kvalitet varierar dock betydligt mellan lika kommuner. Ambitionsnivå och förutsättningar växlar och gör att utvecklingen mot en mer integrerad verksamhet går olika fort. Alla har inte kommit lika långt med att integrera förskolan för sexåringar, skolan och skolbamsomsorgen verksamhetsmässigt. Sammantaget innebär detta att det behövs tydliga signaler den önskvärda ut-

om vecklingen i forrn ett samlat måldokument.

av

Bilaga 1 191

Ett gemensamt måldokument

I den utveckling pågår mot ökad integration av skola och förskosom lans sexårsverksamhet möts två traditioner. Detta möte kan frigöra pe-

dagogisk utvecklingskraft stimulerar både förskola och skola och som former för barns utveckling och lärande. De senaste som skapar nya årens utveckling samarbete mellan förskolans sexårsverksamhet, av skolan och skolbamsomsorgen har ökat insiktema om de stora möjligheter till höjd kvalitet harmonisering verksamheterna innesom en av bär.

Skolans pedagogiska styrdokument återfinns i den av regeringen fastställda läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94 respektii de regeringen och Statens skolverk fastställda kursplanerna för ve av respektive skolform. För barnomsorgen har Socialstyrelsen, på uppdrag regeringen, utarbetat allmänna råd för såväl Förskoleverksamheten av skolbamsomsorgen. Betydelsen samverkan mellan förskola och som av skola betonas i dessa dokument, liksom betydelsen samstämmighet av mellan de olika verksamheternas på och stimulera barnens sätt att se utveckling och möta deras behov.

Barn bemöts på olika sätt i förskolan och skolan. Skolans sätt att arbeta framför allt under de första viktiga skolåren bör i ökad utsträckning - intryck förskolans arbetssätt. Förskolepedagogiken kan bidra till ta av höja kvaliteten under skolans första år. Olika kunskaper om barns att sociala förutsättningar, utveckling och lärande skall mötas i undervisningen, skall utgå från det enskilda barnet. Barns tidiga beredskap som lära skall fångas och tas till redan i förskolan. Varje barn att upp vara skall bli bemött på dess individuella utvecklingsnivå. Detta är utgångspunkter bör sätta sin prägel på arbetssättet under hela förskole- och som skoltiden och där skolan har mycket att lära förskola och skolav barnsomsorg. Samtidigt är det viktigt att förskolan tar tillvara barnets

vilja lära sig och därvid tar intryck skolans pedagogik exempelvis att av när det gäller att läsa och skriva.

Det är nödvändigt att åstadkomma bättre anpassad helhet av den tid en har så stor betydelse för barn och unga människor. En integration som de verksamheter har till uppgift att verka för barns bästa förav som skola, skola och skolbarnsomsorg är därför angelägen. Med en hög kvalitet på utbildning och under barns tidiga år ökar förutsättomsorg ningarna att ta till varje barns inneboende möjligheter och ge alla vara god grund för fortsatt lärande. Detta bör tydligt komma till utbarn en

tryck i de mål som styr den pedagogiska verksamheten för barn och

ungdomar.

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94 har nyligen tagits i bruk och lärare och skolor har lagt ned stort engagemang på kompetensutveckling och implementering. Det är därför angeläget

att understryka att uppdraget att utarbeta ett nytt gemensamt måldokument inte omfattar en total omarbetning gällande läroplan för grund-

av nu skolan. Läroplanens grundläggande principer och utfornming bör bestå.

Uppdraget

Med utgångspunkt i nuvarande måldokument skall kommittén utarbeta förslag till nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom i åldrarna 6 16 år. Det samlade måldokumentet skall

ersätta Lpo 94 och omfatta den obligatoriska skolan, förskolans s.k. sexårsverksamhet och skolbarnsomsorgen.

När måldokumentet utformas bör kommittén ta hänsyn till att det är obligatoriskt för barn att gå i skolan medan det är frivilligt att delta i

barnomsorgens verksamhet.

Måldokumentet skall syfta till höjd kvalitet såväl i förskolan i

som skolan och inom skolbarnsomsorgen. Förskolans roll för barns lärande skall stärkas genom att den kognitiva processen ges ökad tyngd samtidigt som barnomsorgens erfarenheter och förskolepedagogiken ges ökat genomslag i skolan. Arbetet bör ske så kommande utveck-

att en ling av hela förskolan underlättas. De olika verksamheternas kvaliteter och särart skall tas tillvara. Kommittén bör i sitt arbete utgå från att arbete i de samlade verksamheterna alltmer bedrivs i arbetslag där olika

personalkategorier med skilda pedagogiska uppgifter kompletterar

varandra i det dagliga arbetet.

Kommittén skall bedöma om innehållet i det samlade måldokumentet medför några särskilda konsekvenser vid framtida revideringar av skolans kursplaner.

Utredningen skall bedrivas i samråd med den arbetsgrupp inom

regeringskansliet som arbetar med att se över definitioner och föra över bestämmelserna om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i social-

tjänstlagen till skollagen.

Bilaga 1 193

skall vidare bedrivas i nära samråd med berörda organisationer Arbetet

myndigheter med de utredningar, uppdrag särskilt berör och samt vars utredningsarbetet.

regeringens direktiv till samtliga kommittéer och För utredningen gäller

regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, särskilda utredare om

offentliga åtaganden dir. 1994:23, om jämställdheten om att pröva

1994: 124 och brottsbekämpning dir. 1996:49. mellan könen dir. om

skall slutfört och redovisat senast den 15 februari 1997.

Uppdraget vara

Bilaga 2 195

Kommittédirektiv

Dnr1997 :30

Tilläggsdirektiv till

Barnomsorg och skola-kommittén 1996:O4

Beslut vid regeringssammanträde den 13 februari 1997.

Sammanfattning av uppdraget

och skola-kommittén U 1996:04, har i uppdrag att Barnomsorg som utarbeta förslag till nytt måldokument för den pedagogiska verksamför barn och ungdom i förskolans s.k. sexårsverksamhet, grundheten skolan och skolbamsomsorgen får i och med dessa direktiv nya arbetsuppgifter. I sitt fortsatta arbete skall kommittén dels utarbeta förslag till måldokument även för den pedagogiska verksamheten i förskolan, dels skollagen utifrån de krav integrationen av förskola, göra en översyn av skola och skolbarnsomsorg ställer och utifrån förslagen till nya måldo-

kument för verksamheterna. Kommittén skall därvid och föreslå hur förskolan kan bilda skolform överväga om en egen inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom, utreda rektors och skolplanens roll för verksamheten, ansvar analysera begrepp skola/skolform och undervisning, som det finns skäl att ändra definitionerna inom förskoleöverväga om verksamhet och skolbarnsomsorg. Kommittén skall utarbeta förslag till sådana ändringar i skollagen föranleds av kommitténs överväganden. som

Bakgrund

Regeringen har vid flera tillfällen under det senaste âret framhållit att förskolan, skolan och skolbamsomsorgen ett led i det livslånga - som lärandet skall integreras för att förbättra grundskolans första viktiga - Vissa skolfrågor 1995/96:206 framhölls att

år. I propositionen m.m.

all pedagogisk verksamhet rör barn och ungdom bör ses som en som helhet med ett gemensamt synsätt på barns utveckling och lärande.

196 Bilaga 2

Som ett första steg mot ökad integration tillkallade regeringen den 22 augusti 1996 kommitté Barnomsorg och skola-kommittén, en BOSK, med uppdrag att utarbeta förslag till ett nytt mâldokument för den pedagogiska verksamheten för bam och ungdom i åldrarna 6-16 år dir. 1996:61. Det samlade måldokumentet skall ersätta läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94 och omfatta den obligatoriska skolan, förskolans s.k. sexårsverksamhet och skolbamsomsorgen. Det framhålls särskilt i direktiven att arbetet med måldokumentet skall ses som det första steget i att integrera förskolan, skolan och skolbamsomsorgen. Kommittén skall ha slutfört och redovisat uppdraget senast den 15 februari 1997. Utvecklingen den pedagogiska verksamheten i av förskolan behandlas i dessa direktiv. Parallellt med BOSK:s arbete har arbetsgrupp inom Utbildningsen departementet utarbetat betänkandet Samverkan för utveckling

DsU

1997:10. I betänkandet föreslås att bestämmelserna i socialtjänstlagen 1980:620 förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg med om un- dantag för bestämmelserna i 15 § förskola för sexåringar- så gott om som oförändrade arbetas in i ett nytt kapitel i skollagen 1985:1100. Arbetsgruppen föreslår vidare att förskolan för sexåringar skall utgöra en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och att bestämmelserna detta förs in i ett särskilt kapitel i om skollagen. I syfte att underlätta den eftersträvade integrationen förslås vidare att förskollärare och fritidspedagoger skall undervisa i skolan. Arbetsgruppens förslag remissbehandlas för närvarande.

Förskolan

Förskolan omfattar en allt större andel alla barn och spelar viktig av en roll för deras utveckling och lärande. De tidiga bamaåren fram till skolstarten är en intensiv period i barnets liv, då mycket identitets- och av kompetensutvecklingen grundläggs, i ett nära samspel mellan barn och

miljö.

Barn utforskar och upptäcker sin omgivning och skapar förståelse och sammanhang i tillvaron utifrån upplevelser och erfarenheter. Från att vara helt beroende av sin omgivning utvecklar de allt större älven ständighet och förmåga att behärska tillvaron. Leken är ett sätt för barn att handgripligen skaffa sig användbara kunskaper och färdigheter. Den tidiga språkutvecklingen är av central betydelse för den senare läs- och skrivutvecklingen. Barn med annat modersmål än svenska har under förskoleåldem unika möjligheter att lägga grunden för god tvåspråkighet. För barn får stimulans att utveckla ett rikt språk under som förskoleåren, underlättas den läs- och skrivutvecklingen. Det är senare

Bilaga 2 197

svårt kompensera vad brustit under de första viktiga att senare som bamaåren. Därför har förskolan stor betydelse för utveckling och en växande och för barnen den nödvändiga grunden för fortsatt läatt ge rande. För barn i åldern 1-5 år bedriver förskolan omfattande verksamen het. Nära 70 procent femåringarna, 60 procent av fyraåringama, 55 av treåringama, 50 procent tvååringama och 30 procent av procent av av omfattas i dag förskolan. Den helt dominerande verkettåringama av samhetsforrnen för dessa åldrar är daghemmen. En mindre andel av

femåringarna har plats i deltidsgrupp. Därutöver går ca 10- 15 procent

barnen i varje åldersgrupp i familjedaghem. av

Måldokument för förskolan

direktiven till BOSK-kommittén, uppdrag är att utarbeta ett nytt I vars måldokument för förskolans s.k. sexårsverksamhet, skola och skol-

barnsomsorg, aviserades tidigare nämnts att detta uppdrag i ett - som skulle följas ett motsvarande uppdrag om att utarbeta ett nästa steg av måldokument för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Det är hela den pedagogiska verksamheten i ett sammanhang viktigt att ses från på individens utveckling och lärande. Tilloch utgår samma syn skall måldokumenten kunna utgöra helhet. sammans en Sedan år 1987 utgörs styrdokumentet för förskolan av ett pedago-

giskt utarbetats inom Socialstyrelsen på uppdrag av regeprogram som

råd från socialstyrelsen 1987:3. Utgångspunkten för ringen Allmänna

regeringens proposition Förskola för alla barn programmet var där principerna för mål och innehåll för förskolans pe-

1984/85:209,

verksamhet lades fast. Det pedagogiska programmet gäller

dagogiska

alla förskolor, såväl daghem deltidsgrupper. Avsikten är att det för som måldokumentet för förskolan skall ersätta det pedagogiska pronya styrdokument motsvarar skolans läroplan. grammet och utgöra ett som Utmärkande för förskolepedagogiken är t.ex. den vida tolkningen av verksamhet där också omvårdnad och ingår, med

pedagogisk omsorg

inlärning och utveckling sker ständigt inte bara

utgångspunkten att

huvudsakligen i arrangerade inlämingssituationer. Förankeller ens i närmiljön med anknytningen till barnens erfarenheter och ringen egna viktig princip, liksom lekens och fantasins betykunskaper är en annan delse för barns tankeutveckling och förståelse omvärlden. Det teav mainriktade arbetssättet, där barns eget utforskande och egna problir medel för kompetens- och identitetsutveckling är blemlösningar ett väsentlig del förskolepedagogiken. Stor vikt läggs vid föräldraen av

198 Bilaga 2

samarbetet som ofta är väl utvecklat. Frågan demokrati och empati

om har under senare år fått förnyad betydelse i förskolan.

Övriga frågor

Integrationen förskola, skola och skolbarnsomsorg och måldoku-

nya ment för verksamheterna får konsekvenser för den lagstiftning

som skall reglera det samlade verksamhetsområdet. Socialtjänstlagen och skollagen är två skilda lagkomplex, som vuxit fram sinsemellan del-

ur vis olika traditioner och synsätt. En övergripande översyn skol-

mer av lagen behöver göras. Integrationen förskola, skola och skolbamsomsorg leder bl.a. till förändringar i sådana grundläggande begrepp

som undervisning och skola/skolform när olika personalkategorier och

pedagogiska synsätt ska mötas. Som en utgångspunkt för kommittén skall gälla att integrationen av förskola, skola och skolbarnsomsorg,

som hittills, skall ske utifrån de överväganden och med den utformning

som enligt den lokala bedömningen anses vara bäst.

Ett annat syfte med översynen av skollagen är att underlätta kommunernas utvecklingsarbete inom barnomsorg och skola, där ansvaret numera i de flesta kommuner ligger i gemensamma nämnder.

Uppdraget

Kommittén skall utarbeta förslag till nytt måldokument för förskolan. Måldokumentet skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten och tydliggöra sambanden för barns utveckling och lärande, från tidig ålder och uppåt. Det skall bidra till bättre samordning mellan förskola och skola när det gäller synsätt. Förskolans prin-

gemensamma ciper och värderingar när det gäller den pedagogiska verksamheten skall också fortsatt utgöra utgångspunkten vid utformningen det

av nya måldokumentet för förskolan. Måldokumentet bör kunna vägle-

vara dande även för andra verksamheter än förskolan, t.ex. familjedaghemmen, den öppna förskolan och barn på sjukhus.

Särskild vikt bör kommittén lägga vid måldokumentets struktur och innehåll i syfte att förstärka förskolans pedagogiska roll, underlätta den långsiktiga planeringen av verksamheten och göra verksamheten

mer tillgänglig för uppföljning och utvärdering mål. Kommittén skall

av överväga frågan om måldokumentets formella status. I detta

sammanhang bör kommittén uppmärksamma att nuvarande måldokument har karaktären av råd.

Bilaga 2 199

Kommittén skall vidare över skollagen och analysera begrepp se undervisning och skola/skolfonn utifrån de nya krav som ställs som integrationen mellan förskola, skola och skolbarnsomsorg samt genom utarbeta förslag till sådana ändringar i skollagen som föranleds av kommitténs överväganden. Några de områden därvid bör beav som handlas är bl.a. följ ande Kommittén bör överväga det finns skäl att ändra definitionerna om inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Vidare skall kommitoch föreslå hur förskolan -i likhet med vad som företén överväga om slagits i betänkandet Samverkan för utbildning den s.k. sexårsverkom kan bilda skolform inom det offentliga skolväsensamheten en egen det för bam och ungdom. I kommitténs arbete skall även ingå att utreda finns skäl precisera rektors för barn i förskolan på om det att ansvar liknande för barn i det obligatoriska skolväsendet. Enligt sätt som skollagen skall det finnas kommunfullmäktige antagen skolplan en av visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. som Kommittén skall överväga vilken roll skolplanen skall ha i ett framtida

skolväsende även innefattar förskolebarn. Eventuella organisatosom riska konsekvenser följer kommitténs förslag skall analyseras. som av sitt arbete skall kommittén beakta de förslag som presenterats i I betänkandet Samverkan för utbildning Ds 1997:10. skall bedrivas i nära samråd med berörda organisationer och Arbetet med de utredningar, uppdrag särskilt berör ut-

myndigheter samt vars

redningsarbetet. utredningen gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer För särskilda utredare regionalpolitiska konsekvenser dir. och om 1992:50, pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, om jämom att ställdheten mellan könen dir. 1994:124 och om brottsbekämpning

dir. 1996:49. skall slutfört och redovisat senast den 1 november Uppdraget vara

1997.

Utbildningsdepartementet

Bilaga 3 201 SOU 1997: 157

Deltagare i den parlamentariska

referensgruppen

Socialdemokraterna

Eva Johansson, Stockholm

Moderata samlingspartiet Tomas Högström

Kristdemokratiska samhällspartiet

Hardy Hedman

Centerpartiet Catharina Håkansson

Folkpartiet liberalerna

Torbjörn Pettersson

Vänsterpartiet Christina Nilson

Miljöpartiet de Gröna

Gurmar Goude

Företrädare för de centrala

intresseorganisationerna

Svenska Kommunalarbetarförbundet

Agneta Hägglund,

Jon Stenbeck, Lärarnas Riksförbund

Ingela Palmér, Sveriges Psykologförbund

Gunilla Söderström, Skolledama Annika Persson, TCO Solweig Eklund, Lärarförbundet

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. . - 32 Följdlagstiftningtill miljöbalken. M. . lnkomstskattelag,del l-lll. Fi. 33.Att läraövergränser.En studie 0ECD:s . av Fastighetsdataregister.Ju. . förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. Förbättradmiljöinformation.M. 34.Övervakning . avmiljön. M. Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför . 35.Ny kurs i trafikpolitiken bilagor. K.+ arbetshandikappade.A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi.av O Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrágor.K. . 37. Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.U. /. Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38. Myndigheteller marknad.

sexförvaltningsomráden.Fi. Statsförvaltningens olika verksamhetsforrner.Fi. Rösterombamsoch ungdomarspsykiskahälsa. 39. Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. . Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40. Ungaocharbete.In.

hetsanpassning statsförvaltningensav 4l. Statenochtrossamfunden

struktur.Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag ll. Skatter,miljö och sysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund - 12.IT-problem inför ZOOO-skiñet.Referatoch Lag Svenskakyrkan.Ku. - om slutsatserfrånenhearinganordnad 42. Statenochtrossamfunden av IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku.

lT-kommissionensrapportl/97. K. 43. Statenochtrossamfunden

13.Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen

14.lT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku.

15.Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Statenochtrossamfunden . ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden

17.Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku. + Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden

Granskningavgranskning. . Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.Ku. Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden

19.Bättreinformationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkliga egendomen.Ku. 20. Konkurrenslagen1993-1996.N. 48. Arbetsgivarpolitiki staten. 2l. Växa lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Förkompetensochresultat.F

unga6-16år. U. 49. Grundlagsskyddför medier.Ju. nya 22. Aktiebolagetskapital.Ju. 50. Alternativautvecklingsvågarför EU:s 23. Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik, jordbrukspolitik.Jo. gemensamma demokratiochdelaktighetden8 november1996 51. Bristeri omsorg

anordnatavFolkomröstningsutredningen,lT- fråga - en ombemötande äldre.av kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52. Omsorgmedkunskapoch inlevelse

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.K. fråga bemötande äldre. - en om av 24. Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte.- 53. Avskaffa reklamskattenFi.

25. Svenskmat- på EU-fat.Jo. 54. Ministem och makten. 26. EUzsjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

försörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav 27. Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån de statligautredningarna.Ku. 28 l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56. Folket rådgivareochbeslutsfattare. . som vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga l och2.Ju. 29. Barnpomograñfrågan. 57. l medborgarnastjänst.

lnnehavskriminaliseringm.m.Ju. En samladförvaltningspolitikför staten.Fi. 30. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58. Personaluthyrning. A. svenskstatsförvaltning.Fi. 59. Svenskhemmet Voksenåsensforvaltningsfonn.Ku. 3 Kristallkulan-tretton rösteromframtiden. 60. Betal-TV inom . SverigesTelevision.Ku. lT-kommissionensrapport3/97.K.

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

blandbetongochkojor. 89.Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N. 6 Att växa . Ändradorganisationför detstatligaplan-,bygg- Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars 90. uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån ochbostadsväsendet.In. Storstadskommittén. 91.Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor. - 62. Rosoravbetong. Jo. antologitill delbetänkandetAtt växabland 92.Medieföretagi Sverige Ägandeoch En ochkojorfrånStorstadskommittén.S. strukturförändringari press,radioochTV. Ku. betong 63.Sverigeinför epokskiñet. 93.Hanteringavfel i utjämningssystemetför

lT-kommissionensrapport5/97.K. kommunerochlandsting.In.

64.Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd 94.Konkurrensneutralttransportbidrag.N.

Bilagedel.A 95. Forumför världskultur + 65.Polisensregister.Ju. enrapportomettrikarekulturliv. Ku. - Statsskuldspolitiken.Fi. 96.Lokalförsörjningochfastighetsägande. 66. Återkallelse uppehållstillstånd.UD. Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation. 67. av 68.Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi. 69.Besparingari ochsmått.U. 97.Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.M. stort Totalförsvaretoch frivilligorganisationema 98.Skydd skogsmark.Behovochkostnader. 70. av uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor. M. - - Politik för 99. Enny vattenadministration.Vatten ärlivet. M. 7 unga. . sarnverkansformerinom denSjöhistoriska + 2 stbilagor. ln. 100.Nya

72. Enlag socialförsåkringar. museiverksamheten.Ku. om 73.Inför svenskpolicy säkerelektronisk 101.Behandlingavpersonuppgifterom en om kommunikation.Referatfrånett seminarium totalförsvarspliktiga.Fö. IT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s anordnatav handelsdepartementetoch SEISden ll december jordbruk i framtiden.Jo.

1996.IT-kommissionensrapport6/97.K. 103.Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku.

74. EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional 104.Polisi fredenstjänst.UD.

utveckling.Jo. 105.Agenda21i Sverige. Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför FemåreñerRio resultatochframtid. M. 75. fysiska Fi. 106.Enfond för ungakonstnärer.Ku. personer. 76.Invandrarei vårdoch 107.Dennyagymnasieskolan omsorg fråga bemötande äldre. problemochmöjligheter.U. - en om av - Uppföljning inkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämnaskolanmedrakrygg Omrättentill 77. av - Medelsförvaltningi kommunerochlandsting.ln. skriftspråketochomförskolansochskolans 78. 79.Försäkringsmäklare.Enlagöversyn möjligheterattförebyggaochmötaläs-och av Försåkringsmåklarutredningen.Fi. skrivsvårigheter.U. Reformeradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaret transportför avfarligt 80. Allmännyttigabostadsföretag. gods.Fö. . obligationer Fi. + Bilaga.In. 110.Säkrare 82.Lika möjligheter.ln. lll. Branschsaneringochandrametodermot - 83.Ommaktochkön i spårenavoffentliga ekobrott.Ju. organisationersomvandling.A. 112.Ensamordnadmilitär skolorganisation.

84.Enhållbarkemikaliepolitik.M. 113.Mothalvamakten elvahistoriskaessäerom - 85.Förmånefter inkomst- Samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A.

begreppför bostadsstödenoch 114.styrsystemochjämställdhet.institutioneri nya kvalifikationsreglerför rätttill förändringochkönsmaktensframtid. A.

sjukpenninggrundandeinkomst. 115.Ljusnandeframtid ellerett långtfarväl

86.Punktskattekontroll alkohol,tobakoch Densvenskavälfärdsstatenijämförande av Fi. belysning.A. mineralolja,m.m. 87.Kvinnor, ochinkomster. 116.Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention män Jämställdhetochoberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.

88.Upphandlingför utveckling.N. 116.Barnetsbästa enantologi.S. -

Statens offentliga 1997 utredningar

Kronologisk förteckning

ll7. Nobelcenteri Stockholm ett infonnations-och 153.Arbetskraftensfria rörlighet trygghetoch - aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och jämställdhet Bilagedel.A.+ samhälle.Ku. 154.Patientenharrätt. 118.Deladestäder.S. 155.Miljösamverkani vattenvården.M. 119.En tydligareroll for hälso-ochsjukvårdeni 156.Ett störreochbättreEuropa EUzsutvidgning: folkhälsoarbetet. Samhällsekonomiskaeffekter. Fi. 120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, 157.Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanfor utveckling.En Kartläggning.U. förskolan.U. 121.Skolfrågor Om skolai ennytid. U. - 122.Rättigheteri luñfartyg. K. 123.Ett effektivarenäringsförbud.N. 124.IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och programvaruindustrin.Andrakammarsalen, Riksdagen,1997-06-16.K. 125 Ett svensktinvesterarskydd.Fi. 126.Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi. 127.Straffansvarforjuridiska personer.Del A+B. Ju. 128.Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden, UD. 129.Kollektivtrafik i tid + Bilaga.K. 130.Effektivarestatlig inköpssamordning.Fi. 131.Lagompremiepension.Fi. 132.Antimicrobial FeedAdditives.Jo. 133.Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. Jo. 134.Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och rättssäkerhet. 135.Ledare,maktochkön.A. 136.Kvinnorsochmänslöner varför såolika A. - 137.GlastakochglasväggarDenkönssegregerade arbetsmarknaden.A. 138.Familj, makt ochjämställdhet.A. 139.Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom arbeteochpengari familjen.A. 140.Fonogramersâttning.Ku. 141.Bokeni tiden. Ku. 142.Högkostnadsskyddmotsjuklönekostnader. 143,StörreEU säkrareEuropa.UD.- 144.Försvaretsfastigheter. Formerförenkostnadseffektivoch verksamhetsinriktadförvaltning.Fi. 145.Förvaltamedmiljöansvar.Statstörvaltningens arbeteför ekologiskhållbarhet.M. 146.Grunddata i samhälletstjänst.Fi.- 147.Barnsbilderavåldrande enfrågaombemötande äldre.av - 148.Utbildningskanalen.U. 149.Miljön i ettutvidgatEU. M. 150.EU:sjordbrukspolitik ochöstutvidgning.Jo. 151.Foodandthe environment,Swedishstrategyfor the futureof EU agriculture.Jo. 152.Uppehållstillstånd grundavanknytning.UD.

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Barnetsbästa enantologi.l 16 - Deladestäder.118 Fastighetsdataregister.3 Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni Aktiebolagetskapital. 22 folkhälsoarbetet.119 Bampomograñfrågan. Förtroendemannaintlytandeökadkvalitetoch 29 lnnehavskriminaliseringm.m. rättssäkerhet.134

Integritet Offentlighet lnfonnationsteknik.39 Högkostnadsskyddmotsjuklönekostnader.142 Grundlagsskyddför nyamedier.49 Barnsbilder avåldrande Folketsområdgivareochbeslutsfattare. enfrågaombemötandeaväldre.147 + Bilaga l och2. 56 - Patientenhar rätt.154 Polisensregister.65 Branschsaneringochandrametodermotekobrott.111 Kommunikationsdepartementet - Straffansvarför juridiskapersoner.Del A+B. 127 Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.6

Utrikesdepartementet lT-probleminfor 2000-skiftet.Referatochslutsatserfrån

enhearinganordnadavIT-kommissionenden Återkallelseavuppehållstillstånd.67 18december.lT-kommissionensrapportl/97. 12 Polis i fredenstjänst.104 Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, Verkställighetochkontroll i utlänningsärenden.128 demokratiochdelaktighetden8november1996 säkrareEuropa.143 StörreEU - anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- Uppehållstillstånd grundavanknytning.152 kommissionenochKornmunikationsforsknings-

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.23 Försvarsdepartementet Kristallkulan trettonrösteromframtiden. och frivilligorganisationema - Totalförsvaret 3/97.31 IT-kommissionensrapport uppdrag,stödochersättning.70 - Ny kursi trafikpolitiken+ bilagor.35 Behandlingavpersonuppgiñerom Sverigeinför epokskiñet. totalforsvarspliktiga.101 63 IT-kommissionensrapport5/97. Myndighetsansvaret transportavför farligt gods.109 Infor ensvenskpolicy omsäkerelektronisk Ensamordnadmilitär skolorganisation.l12 anordnat kommunikation.Referatfrånettseminarium av

lT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet Socialdepartementet ochSEISden 11december1996. barnsochungdomarspsykiskahälsa.8 6/97. 73 Rösterom IT-kommissionensrapport Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte.24 i luñfartyg.122 - Rättigheter Bristeri omsorg IT-kommissionenshearing den medie-och om nya enfrågaombemötandeaväldre.51 programvaruindustrin.Andrakammarsalen, - Omsorgmedkunskapochinlevelse Riksdagen,1997-06-16.124

enfrågaombemötandeaväldre.52 Kollektivtrafik i tid Bilaga.129 - + Att växablandbetongochkojor.

Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars Finansdepartementet

uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån Inkomstskattelag,del l-Ill. 2 Storstadskommittén.61 backspegeln.Femtioår förändringpå Byråkratini av sex Rosoravbetong. törvaltningsområden.7 Enantologitill delbetänkandetAtt växabland Flexibelförvaltning.FörändringochverksambetongochkojorfrånStorstadskommittén.62 hetsanpassningavstatsförvaltningensstruktur.9 Enlagomsocialforsäkringar.72 Ansvaretfor valutapolitiken.10 Invandrarei vårdochomsorg Skatter,miljö ochsysselsättning.11 enfrågaombemötande äldre.av 76 - Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Förmånefterinkomst- Samordnatinkomstbegrepp ochproblematik.15 for bostadsstödenochnyakvalifikationsreglerfor Skatter,tjänsterochsysselsättning. rätt till sjukpenninggrundandeinkomst.85 + Bilagor.17 Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention Granskningav granskning. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.116 Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kontroll ReavinstVärdepapper.27 Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning,

l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och utveckling.En Kartläggning.120

vårt offentligaetos.28 Skolfrågor Om skolai tid. 121

- enny Europaochstaten.Europeiseringensbetydelsefor Utbildningskanalen.148

svenskstatsförvaltning.30 Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför

Att läraövergränser.EnstudieavOECD:s förskolan.157

förvaltningspolitiskasamarbete.33 Bekämpande penningtvätt.36 Jordbruksdepartementet

av Myndigheteller marknad. Svensk EU-fat.25

mat- Statsförvaltningensolika verksamhetsformer.38 EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels-

Arbetsgivarpolitiki staten. försörjningen.26

Förkompetensochresultat.48 Alternativautvecklingsvägarfor EU:s

Avskaffa reklamskattenl53 gemensamma 50

Ministem och makten. EU:sjordbrukspolitik,miljön och regional

l-lurfungerarministerstyrei praktiken 54 utveckling.74

1medborgarnastjänst. Jaktensvillkor utredning vissajaktfrágor. 91

- en om Ensamladförvaltningspolitikför staten.57 Mat Miljö. Svenskstrategifor EU:s

Statsskuldspolitiken.66 jordbruk i framtiden.102

Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför Antimicrobial FeedAdditives.132

fysiskapersoner.75 Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. 133

Uppföljningav inkomstskattelagen.77 EUzsjordbrukspolitikochöstutvidgning.150

Försäkringsmäklare.En lagöversynav Foodandtheenvironment,Swedish for the

strategy Försäkringsmäklarutredningen.79 futureof EU agriculture.151

Reformeradstabsorganisation.80

Punktskattekontroll alkohol,tobakochav Arbetsmarknadsdepartementet

mineralolja,m.m.86

Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför Lokalförsörjningoch fastighetsägande.

arbetshandikappade.5 En utvärderingavstatensfastighetsorganisation.96

Personaluthyrning.58 Säkrareobligationer l 10 Samhall.En arbetsmarknadspolitiskåtgärd

Ett svensktinvesterarskydd.125 Bilagedel.64

+ Bilen, miljön och säkerheten.126 Om maktochkön i spåren offentliga

- av Effektivarestatlig inköpssamordning.130

organisationersomvandling.83 Lagompremiepension.131 Kvinnor,

mänochinkomster. Försvaretsfastigheter.

Jämställdhetoch oberoende.87 Formerfor enkostnadseffektivoch

Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom

verksamhetsinriktadförvaltning. 144 kvinnorsstrategieroch

mänsmotstånd.113 Grunddata i samhälletstjänst.146- styrsystemochjämställdhet.Institutioneri

EttstörreochbättreEuropa EU:sutvidgning:

förändringochkönsmaktensframtid. 114 Samhällsekonomiskaeffekter. 156 Ljusnandeframtid eller

ett långtfarväl

Densvenskavälfärdsstatenijämförande

Utbildningsdepartementet

belysning.115 Dennyagymnasieskolan stegför steg.l Ledare,maktochkön. 135

- Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Kvinnorsochmänslöner varför såolika 136

unga6-16år. 21 GlastakochglasväggarDenkönssegregerade

Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 arbetsmarknaden.137

Besparingaristortochsmått.69 Familj, maktochjämställdhet.138

Dennyagymnasieskolan Hemmet,barnen

ochmakten.Förhandlingarom - problemochmöjligheter.107 arbeteoch i familjen. 139

pengar Att lämnaskolanmedrakrygg Omrättentill Arbetskraftensfria rörlighet trygghetoch

- skriftspråketochomförskolansochskolans jämställdhet Bilagedel.153

+ möjligheterattförebyggaochmötaläs-och

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kultu rdepartementet Inrikesdepartementet

i kulturenstjänst.14 Bättreinformationomkonsumentpriser.19 lT Statenochtrossamfunden Ungaocharbete.40 Rättsligreglering Politikfor unga.

Grundlag + st2 bilagor.71 -

trossamfund Medelsforvaltningi kommunerochlandsting.78 - Lag om

Svenskakyrkan.41 Allmännyttigabostadsföretag. - Lag om Statenochtrossamfunden + Bilaga.81 Begravningsverksamheten.42 Likamöjligheter.82 Statenochtrossamfunden Ändradorganisationför detstatligaplan-,bygg- Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch ochbostadsväsendet.90 de kyrkliga arkiven.43 Hanteringavfel i utjämningssystemetför Statenochtrossamfunden kommunerochlandsting.93 Svenskakyrkanspersonal.44

Miljödepartementet Statenochtrossamfunden Stöd,skatterochfinansiering.45 Förbättradmiljöinforrnation.4 Statenochtrossamfunden Följdlagstiftningtill miljöbalken.32 Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.46 Övervakningavmiljön. 34 Statenochtrossamfunden Enhållbarkemikaliepolitik.84 Denkyrkliga egendomen.47 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.97 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. Förslagenfrån destatligautredningarna.55 Bilagor.98 SvenskhemmetVoksenåsensforvaltningsfonn.59 En vattenadministration.Vattenärlivet.99

ny Betal-TV inomSverigesTelevision.60 Agenda21 i Sverige. Grannlands-TVi kabelnát.68 FemåreñerRio resultatochframtid.105

- Medieforetagi Sverige Ägandeoch Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens

strukturförändringari press,radioochTV. 92 arbeteför ekologiskhållbarhet.145 Forumfor världskultur Miljön i ettutvidgatEU. 149

enrapportomettrikarekulturliv. 95 Miljösamverkani vattenvården.155 - Nya samverkansfonnerinomdenSjöhistoriska museiverksamheten.100 Rapportmedforslagomsändningsorter.103 Enfond för ungakonstnärer.106 Nobelcenteri Stockholm ettinformations-och

aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och samhälle.117 Fonogramersättning.140 Boken itiden. 141

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitikför helaSverige.13 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Konkurrenslagen1993-1996.20 Upphandlingför utveckling.88 Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89 Konkurrensneutralttransportbidrag.94 Etteffektivarenäringsforbud.123