Vägtrafikregistrering

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

vägtrafikregistrering

Betänkande Trafi av re isterutredningen SOU 1 2162

/CE

Em

Occ 50a

21+

Statens offentliga utredningar

199 1 62

Kommunikationsdepartementet

Vägtrañkregistrering

Betänkande Trañlcregisterutredningen

av

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remjssutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvalmingsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Order-fax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: ñitzes.order@liber.se Internet: www.ñ°itzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsbercdningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

NORSTEDTS TRYCKER AB ISBN 91-38-21094-0 Stockholm 1993 ISSN 0375-250X

Till för

statsrådet och chefen Kommunikationsdepartementet

Genom beslut den 19 december 1996 bemyndigade regeringen chefen för Kommunikationsdepartementet att tillkalla särskild utredare med en

uppgift att göra översyn gällande författningar inom trafik-

en av

registerområdet och utarbeta förslag till de författningsregleringar som bedömdes nödvändiga. Med stöd detta bemyndigande förordnades den 20 december

av 1996 kammarrättslagmannen Valter Nilsson att vara särskild utredare. Som experter förordnades den 24 januari 1997 numera

avdelningschefen Bengt Dahlman, Vägverket, rättsenhetschefen Inger

Eriksson, Länsstyrelsen i Dalarnas län, hovrättsassessom Björn Hansson, Kommunikationsdepartementet, numera enhetschefen Solweig Höög-Persson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, juristen

Bengt Magnusson, Vägverket samt numera departementsrådet Lennart

Renbjer, Kommunikationsdepartementet.

Den 20 oktober 1997 entledigades Inger Eriksson som expert.

Samma dag förordnades enhetschefen Ann-Marie Nilsson, numera

Länsstyrelsen i Västra Götalands län att vara expert i utredningen. Till sekreterare förordnades fr.o.m. den 13 januari 1997 kammar-

rättsassessom Ewa Hagard Linander.

Utredningen har antagit namnet Trafrkregisterutredningen. Utredningen får härmed överlämna betänkandet Vägtrañkregistrering SOU 1998: 162. Uppdraget är därmed slutfört.

Göteborg i december 1998

Valter Nilsson

/Ewa Hagard Linander

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 15

Bilaga: Kommittédirektiv 1996:117 573

Förkortningar

ADB automatisk databehandling ASB AB Svensk Bilprovning bet. betänkande BR belastningsregistret BrB brottsbalken BRK bilregisterkungörelsen 1972:599 BUF förordningen 1998:780 om biluthyrning BUL lagen 1998:492 om biluthyrning CEMT Den europeiska transportministerkonferensen CKR Centrala körkortsregistret DI Datainspektionen dir. kommittédirektiv Ds departementsserien EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EG Europeiska gemenskapema EU Europeiska unionen EVK exportvagnskungörelsen l964:39 FAD Fordonsanalysdatabasen FK fordonskungörelsen 1972:595 FSF fordonsskatteförordningen 1993 : 1028 FSL fordonsskattelagen 1988:327 FöU Försvarsutskottet

18 Förkortningar

GTS Generaltullstyrelsen

ILK kungörelsen 1973:766 om interimslicens for

fordon IT informationsteknik J ustitiekanslem JO Justitieombudsmannen JoU Jordbruksutskottet JuU Justitieutskottet

KKBEL körkortsregistrets belastningsdel

körkortsförordningen 1998:980 körkortslagen 1998:488 KU Konstitutionsutskottet

LAKY Länsstyrelsemas samarbetsgrupp för körkorts-

frågor och yrkesmässig trafik

LOB lagen 1976:511 om omhändertagande av

berusade personer LU Lagutskottet misstankeregistret Motorbranschens Riksförbund

MV TK militära vägtrañkkungörelsen 1974:97

PBR person- och belastningsregistret

prop. regeringens proposition

PRV Patent- och registreringsverket personuppgiftslagen 1998:204 Riksarkivet Riksarkivets författningssamling

rättegångsbalken

regeringsformen

Förkortningar 19

RPS Rikspolisstyrelsen RRV Riksrevisionsverket rskr. riksdagens skrivelse RSV Riksskatteverket Regeringsrättens årsbok SFS svensk författningssamling SkU Skatteutskottet SO successionsordningen SOU statens offentliga utredningar SPAR det statliga person- och adressregistret SÖ Sveriges överenskommelser med främmande makter trafikbrottslagen 195 l :649 tryckfrihetsförordningen TFF Trañkförsälcringsföreningen TSL trañkskadelagen 1975: 1410 TSV Trañksäkerhetsverket TSVFS Trafiksäkerhetsverkets författningssamling terrängtrafikkungörelsen 1972:594 Trafikutskottet turistvagnskungörelsen 1972:601 VTK vägtrafrkkungörelsen 1972:603 Vägverket VVFS Vägverkets författningssamling

YGL yttrandefrihetsgrundlagen

YTF yrkestrafikförordningen 1998:779 YTL yrkestrafiklagen 1998:490 ÖVL lagen 1972:43 5 om överlastavgift

Sammanfattning

Utredningsuppdraget går ut på att göra en översyn av gällande författningar inom vägtrafikregisterområdet och utarbeta förslag till de författningsregleringar bedöms nödvändiga. Huvudsyftet är att

som förenkla, modernisera och effektivisera regelsystemet. Vi har under utredningsarbetet gått igenom författningsmaterian och gjort bild hur den tillämpas i praktiken. Vi har analyserat oss en av luckor i regelverket och de problem dessa och föråldrade och som

otidsenliga bestämmelser upphov till. I samråd med de tillämpande

ger myndigheterna har vi tagit fram förslag till lösningar inom varje

verksamhetsdel.

Genomgången författningsomrâdet och den redaktionella över-

av

har mynnat ut i lag och en förordning om vägtrafikregister.

synen en Våra förslag innehåller också lag och förordning om en en

vägtrafikdeñnitioner samt skiss till förordning avgifter inom

en om

vägtrafikområdet.

De sakliga ändringar föreslås inom de olika delområdena som innebär i huvudsak följande.

F örfattningsregleringen i stort

För tillgodose regeringsformens krav på lagfonn anges de

att

kriterierna för fordonsregistreringen och därmed bl.a. grundläggande för uttaget fordonsskatt, dvs. registreringsplikten, i lagen om

av

vägtrafikregister. Även de från integritetssynpunkt viktiga ändamålen och avgränsningama för personregistreringen får lagform, liksom övergripande registerfrågor i anslutning till personuppgiftslagens reglering. Ett samlat vägtrajikregister föreslås för att tillgodose de behov som samhället har kontroll, identifiering och information på vägtrafik-

av området utifrån de krav trafiksäkerheten, miljön och andra för som

vägtrafiken betydelsefulla omständigheter ställer. De registrerade

uppgifterna får för det första fordon och fordonsägare, bl.a. avse uppgifter behövs för trafikförsäkring, uttag fordonsskatt och som av

22 Sammanfattning SOU 1998: 162

kontroll av felparkeringsavgifter. Uppgifterna får för det andra avse den som ansöker om, har eller har haft behörighet att föra fordon eller någon annan person registreras, det behövs för att underlätta som om

handläggningen av körkortsärenden. Uppgifterna får för det tredje avse den som ansöker har eller har haft tillstånd att bedriva yrkesmässig

om, trafik eller biluthyrning.

Övriga bestämmelser på området samlas i förordningen

om vägtrafikregister. Uttryckliga bestämmelser finns där för prövningsförfarandet beträffande frågor som rör registrering i vägtrafikregistret.

Beslut får fattas genom automatiserad behandling uppgifter i

av registret. Sådana beslut f°ar omprövas av beslutsmyndigheten, såväl på begäran av den som beslutet angår som ex officio av myndigheten. I den materiellt innehållsrika förordningen om vägtrafikregister har

vi, för att göra författningstexten mindre kompakt, samlat vissa gemen-

samma bestämmelser i ett inledande avsnitt och därefter kapitelindelat

författningen efter bestämmelsernas art. Vi har genomgående försökt

att förenkla bestämmelserna och göra dem lättillgängliga både för den enskilde och för de myndigheter som har att tillämpa dem.

Överklagande av beslut enligt de författningar som reglerar

vägtrafikregistret får i regel ske hos Länsrätten i Örebro län. Prövnings-

tillstånd krävs vid överklagande från länsrätten till kammarrätten.

Definitioner

De centrala definitionema på vägtrafikområdet, dvs. främst fordons-

och viktbegreppen, lagfasts. Övriga definitioner samlas i en förordning.

De nu gällande definitionema har, med endast mindre redaktionella

justeringar, förts över från gällande rätt. De i deñnitionsförfattningama

upptagna definitionerna äger allmän giltighet. I vad mån man sedan på

varje särskilt område väljer att hänvisa till lagen eller helt enkelt

förutsätter att lagens begreppskatalog skall gälla får avgöras från fall till fall.

Tillgång till registeruppgiflerna integritetsfrågor

-

Integritets- och sekretessfrågor behandlas utförligt. Den för registret

huvudansvariga myndigheten Vägverket, VV, skall ansvara för

avvägningen mellan effektivitet, uppgiftsbehov och integritetsaspekter i

samband med verksamheten. Regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer, dvs. i praktiken VV, bemyndigas att meddela föreskrifter utlämnande uppgifter registret. Häri ingår bl.a.

om av ur

SOU 1998: 162 Sammanfattning 23

befogenhet att besluta s.k. direktåtkomst till registret i enlighet med om

vad följer personuppgiftslagens generella bestämmelser om

som av

behandling av uppgifter. Som sökbegrepp i vägtrafikregistret f°ar användas de uppgifter som

får ingå i registret. Regeringen får föreskriva begränsningar av rätten använda sökbegrepp. Därvid måste avvägning ske mellan att en

effektivitetskraven och risken för integritetsintrång. För vägtrafikregistrets del finns det behov samkörning i den

av

utsträckning gäller i dag, dvs. med polisen, skattemyndighetema,

som

bilprovningen, försäkringsbolagen och ytterligare någon eller några myndigheter. Varje sådan åtgärd kräver att integritetsaspektema

beaktas. Regeringen rätt att föreskriva de begränsningar som kan ges

anses påkallade. Vi föreslår att det i sekretesslagstiftningen införs ett omvänt skaderekvisit för uppgifter i vägtrafikregistret personnummer och

om

för uppgifter bild och namnteckning i det s.k. bildregister som VV

om

för, dvs. nämnda uppgifter skall få lämnas ut endast om det står klart att utlämnandet inte kan vålla för den registrerade eller någon honom

men

närstående. Samma regler bör också gälla i fråga underlag för

om

taxifcirarlegitimation. Med hänsyn till den förestående översynen av sekretesslagstiftningen i bl.a. redaktionellt hänseende lämnas inte något

förslag till utformningen de föreslagna ändringarna främst 7 kap. av 15 § sekretesslagen.

F ordonsregistrering

Samtliga bestämmelser rör fordonsregistreringen i vid mening ges som

i förordningen vägtrafikregister, som innehåller särskilda kapitel för

om

olika delar fordonsregistreringen. Förfarandet förenklas och

av bestämmelsemas materiella innehåll till VV:s tekniska anpassas

utvecklingsarbete och till den verklighet råder. Vi har vinnlagt oss

som utforma bestämmelserna så att de inte skall hämmande för om att vara

teknikens utveckling. VV föreslås få ett generellt bemyndigande, som kan väntas få särskild betydelse när det gäller fordonsregistreringen, att föreskriva uppgifter i anslutning till anmälan eller ansökan får

att en en lämnas datakommunicering i stället för skriftligen. VV genom bestämmer vilken informationsteknik som får användas.

Registrering i vägtrafikregistret är enligt den huvudregel som uttrycks i lagen vägtrafikregister förutsättning för att bruka ett

om en

fordon i trafik i landet. Förordningen vägtrafikregister innehåller

om vissa undantag från den regeln.

24 Sammanfattning SOU 1998: 162

Nya bestämmelser om registreringsbevis knyter till ett an

föreliggande förslag till EG-direktiv om registreringsbevis för motorfordon och deras släpfordon, som reglerar vilka uppgifter ett EGanpassat registreringsbevis skall innehålla respektive kan innehålla.

I avvaktan på resultatet pågående översyn skatteav en av bestämmelsema för fordon föreslås endast sådana ändringar nu av regleringen av avställningsinstitutet som behövs för att öka förståelsen

av själva bestämmelserna eller som hänger samman med teknikutvecklingen. Bestämmelserna direktregistrering, eller direktanmälan enligt

om

den nya term som vi använder, förs över till förordningen

om vägtrañkregister. Även bestämmelserna skyltar för beskickningsom

fordon och personliga fordonsskyltar, föreslås innefattas i

som definitionen av registreringsskylt, förs dit.

F ordonsanalysdatabasen, FAD, som är under uppbyggnad hos VV,

skall innehålla uppgifter avseende enskilda fordon från bilprovningens

kontrollbesiktningar och från polisens flygande inspektioner. FAD knyts i författningshänseende till vägtrafikregistret och blir därmed, rättsligt sett, en del av fordonsregistreringsdelen i vägtrafikregistret. Den bestämmelse som ger VV rätt att bevilja undantag från bl.a.

registreringsplikten mjukas upp, så att särskilda skäl skall vara

tillräckligt för att medge undantag. Därtill krävs att det kan ske utan

fara för trafiksäkerheten. I fråga undantag påverkar ett fordons om som

beskattningsfcârhållanden bör dock även i fortsättningen krävas att synnerliga skäl skall föreligga. Krav behålls på samråd med

Riksskatteverket om fordonets beskattningsförhållanden påverkas. Bestämmelserna om VVzsföreskriftsrätt förs utan större ändringar i

sak över till förordningen vägtrafikregister.

om VV ges en generell rätt att, om det behövs för att fastställa ett fordons identifikationsuppgifter i samband med registreringen ett av

fordon i vägtrafikregistret, besluta registreringsbesiktning.

om Bestämmelsen tas in i fordonskungörelsen och terrängtrañk-

kungörelsen, som komplement till övriga bestämmelser som reglerar förutsättningarna för besiktning av fordon m.m.

Saluvagnsregistrering

Reglerna om saluvagnslicens, som vi kallar saluvagnsregistrering,

reforrneras i viss omfattning. Registreringen skall meddelas en bilhandlare eller tillverkare, om det inte föreligger särskilda skäl att avslå en ansökan. Tyngdpunkten i prövningen förläggs till ansökningstillfället och hanteringen av själva

SOU 1998: 162 Sammanfattning 25

saluvagnsskyltama får en underordnad betydelse i den bemärkelsen att

förutsättningarna för registrering i varje skede skall vara uppfyllda i

stället för att knytas till utlämnandet av skyltar. Möjligheten att återkalla meddelad registrering finns kvar och en

bestämmelserna görs tydligare. Utebliven betalning av saluvagnsskatt

för återkallelse. skall utgöra en uttrycklig grund

Dagens ansvarsbestämmelser förs över till det nya regelverket och

kompletteras med ett straffansvar för den innehavare av saluvagnsregistering låter någon annan obehörigen bruka en saluvagnsskylt. som

överträdelser bestämmelserna saluvagnsregistrering skall

av om

rapporteras av polisen till prövningsmyndigheten, dvs. VV, för att läggas till grund för en bedömning av fortsatt rätt till registrering.

Tillfällig registrering

De skilda formerna av interimistisk registrering av fordon -

exportvagnslicens, interimslicens och turistvagnslicens förs samman

-

till ett enhetligt regelsystem, tillfällig registrering. Bestämmelserna omfattar såväl EU/EES-fordon som s.k. tredjelandsfordon och differentieras beroende på om fordonet efter en viss tid slutligen skall registreras i vägtrafikregistret eller Förfarandet omfattar även begagnade fordon som skall exporteras.

Ett fordon, förs in från ett annat EU-land och därvid har en som giltig registrering i det landet, får även innan fordonet har godkänts vid

registreringsbesiktning brukas utan inskränkning. För andra fordon

en än de nämnda från andra EU-länder kommande fordon som saknar nu -

giltig registrering samt tredjelandsfordon blir däremot brukandet med

-

stöd den tillfälliga registreringen inskränkt innan fordonet har

av

godkänts vid en registreringsbesiktning. Samtliga myndighetsuppgifter som rör tillfällig registrering läggs

VV.

Giltighetstiden för tillfällig registrering differentieras mellan en

månad och ett år beroende på fordonet skall registreras slutligt i om

vägtrañkregistret eller

26 Sammanfattning SOU 1998: 162

Tillfälligt brukande i Sverige av utländska fordon

Ett utkast till reglering av rätten att i Sverige bruka utlandsregistrerade fordon lämnas. Det har utformats i nära anslutning till ett föreliggande förslag till EG-direktiv rörande beskattning av fordon för privat bruk.

Reglerna kan närmast ses som undantag från den generella

registreringsplikten i Sverige. Ett i ett annat land registrerat privatfordon skall i enlighet härmed få användas tillfälligt i Sverige i

högst månader under tolvmånadersperiod. Detta bör gälla under sex en

förutsättning bl.a. av att den som använder fordonet har sitt normala hemvist utomlands och att fordonet används endast för privat bruk. Sexmånadersperioden kan i vissa fall, t.ex. för den som studerar här i

landet, förlängas till nio månader. Även ett i ett annat land registrerat kommersiellt fordon, ägs som av en fysisk person som har sitt normala hemvist utomlands eller av en

juridisk person som har sin ledning utomlands, skall få användas tillfälligt i Sverige i högst sex månader under en tolvmånadersperiod.

Avbetalningsspärr m. m.

En möjlighet införs att vid fordonsöverlåtelse i vägtrafikregistret en anteckna att en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har

överlåtit fordonet genom kreditköp med förbehåll om återtaganderätt.

Registrering av övergång äganderätten f°ar ske sedan den som har av

âtertaganderätten eller har upplätit nyttjanderätt vid leasing haft

möjlighet att yttra sig över en anmälan om ny ägare. Datum för slutbetalning av avbetalningsköpet registreras och när den tiden har gått ut faller anteckningen automatiskt bort. Det läggs ett ansvar både köparen och säljaren att anmäla ändringar de uppgifter förts in i

av som registret.

Registerinnehållet

Huvuddragen av registerinnehållet, med en specificering differentierad

främst efter uppgifternas integritetskänslighet och efter praktiska behov, framgår av bilagor till förordningen om vägtrafikregister. I fordonsregisterdelen tas uppgifter om fordons utrustning och beskaffenhet m.m. Den närmare specificeringen överlåts VV. För körkortsregistreringens del behålls den nuvarande beskrivningen registerinnehållet i sina huvuddrag. Eftersom av

brottsbelastningsuppgifter inte längre skall finnas i vägtrafikregistret bortfaller regleringen av rutinen avseende nuvarande registerblad.

Sammanfattning 27

Någon särskild bestämmelse registrering av utländska körkort om

utöver dagens reglering föreslås inte. Däremot föreslår vi att

Rikspolisstyrelsens och domstolarnas skyldighet att underrätta körkortsmyndigheterna brott i fortsättningen skall omfatta om innehavare ett utländskt körkort oavsett om han är permanent bosatt av i landet eller Frågan registrering av utländska körkort i ett om nationellt register får föras vidare i det gemensamma arbetet inom EU.

De bestämmelser som reglerar registreringen av yrkestrafikuppgifter i möjligaste mån till den registrering föreslås

anpassas som

för körkort. Förutom att uppgifter rör taxiförarlegitimation regleras

som

inom ramen för yrkestrañkdelen registreras där också vissa uppgifter som i dag ingår i bilregistret fordonsregisterdelen. Uppgifter avser felparkeringsavgifter, dvs. uppgifter som har

som

samband med hanteringen av utfärdade parkeringsanmärkningar, utgör den fjärde delen i det samlade vägtrafrkregistret. Indelningen av uppgifterna följer den som gäller för fordonsregistreringen och den

närmare specifrceringen överlåts åt VV.

I författningen vilken myndighet som för in uppgifterna, dvs.

anges VV eller länsstyrelse.

Tillgången till brottsbelastningsuppgijter i körkorts- och yrkestrafikärenden

Behörig myndighet, dvs. VV eller länsstyrelse, får en rätt att i angivna ärendetyper rör körkort och yrkestrafik och beträffande

- som -

angivna begära uppgifter direkt ur de av Rikspolisstyrelsen

personer förda belastnings- och misstankeregistren. Rikspolisstyrelsen åläggs en

underrättelseskyldighet som rör ett angivet registerinnehåll och som går med dataöverföring via VV till berörd länsstyrelse. Bestämmelserna innehåller brottskatalog över vilka brott och förseelser

en underrättelseskyldigheten omfattar. De anger vidare den krets av registeruppgiftema i underrättelsefallen skall och får personer som Rutinema förbättras avsevärt, vilket bl.a. medför att avse. länsstyrelserna mycket smidigare och snabbare än i dag skall få tillgång till relevanta brottsbelastningar.

28 Sammanfattning

Bevarande och gallring av uppgijter utdrag ur registret - Uppgifter som inte längre behövs för sitt ändamål skall gallras. De bestämmelser om gallring som gäller i dag görs heltäckande för olika typer uppgifter i det samlade vägtrafikregistret, med särskilt angivna av

gallringstider från ett till fem år. I vissa fall anges hur länge en uppgift

skall bevaras och i vissa fall när gallring skall ske. Bestämmelserna har

här anpassats till vilken typ av uppgifter det är fråga om och vad som har visat sig nödvändigt och praktiskt. Bestämmelserna samlas i ett

särskilt kapitel i förordningen om vägtrañkregister. Ett utdrag vägtrafikregistret får i princip omfatta de uppgifter ur

som finns registrerade, om uppgifterna inte skyddas av sekretess. Uppgifter om personnummer, körkortsbild och namnteckning skall med

hänsyn till föreslagna sekretessbestämmelser normalt inte tas med i ett

registerutdrag. Vissa registeruppgifter körkorts- och yrkestrafik-

som avser registreringen skall inte tas med i ett utdrag efter en viss tid, s.k. rehabilitering. Om den i tjänsten har tagit befattning med sådana uppgifter som har lämnats ut misstänker att uppgifterna är oriktiga skall han som genast anmäla det till VV.

Strafbestämmelser m. m.

Det skall genomgående krävas subjektivt rekvisit uppsåt eller

oaktsamhet i fråga om brott mot bestämmelserna vägtrafikregister-

området.

En vidare straffskala än i dag föreslås vid brott mot de

grundläggande bestämmelserna registreringsplikten. Med hänsyn om till de allvarligare överträdelsema exempelvis fall där någon systematiskt med ett eller flera fordon åsidosätter bestämmelserna området, kanske i yrkesmässig verksamhet föreslås därför fängelse i högst månader ingå i straffskalan. För övriga överträdelser föreslår sex

vi böter eller penningböter. Polisman får möjlighet att vid överträdelse av bestämmelserna om

saluvagnsregistrering omhänderta saluvagnsskyltama. Underlåtenhet att anmäla ägarbyte beträffande fordon avkriminaliseras.

Vitesinstitutets tillämpning vägtrafikregisterområdet mönstras ut.

Sammanfattning 29

Avgifter

De allmänna principer som finns i fråga om avgifter för

infonnationsuttag ur register skall gälla även i fråga om avgifter för

uttag av uppgifter ur vägtrañkregistret. VV får i den s.k. uppdragsverksamheten, genom vilken VV till myndigheter och enskilda säljer uppgifter i bilregistret uppgifter om

fordon och fordonsägare i vägtrafikregistret anpassa grunderna för prissättningen till dessa principer.

Avgiftsuttaget vägtrafikområdet renodlas så att enklare rutiner

skapas och olika avgifter för likartade tjänster och för samme betalare slås En ansökningsavgift skall betalas oavsett om ansökan samman. leder till bifall eller ej. Samtliga regler avgifter som tas ut på området samlas i en om

särskild förordning avgifter inom vägtrafikområdet.

om Avgiftssystemet blir därmed mera överskådligt än det är i dag då bestämmelserna är splittrade på ett stort antal författningar.

Registerjiågor rör militära fordon

som

Vid registreringen i vägtrafikregistret ett fordon tidigare har

av som

varit registrerat i det militära fordonsregistret skall vid registreringen, i

stället för ett typintyg, liksom i dag företes ett utdrag ur det militära registret. VV kan därutöver, om det behövs för att fastställa tekniska uppgifter fordonet, besluta registreringsbesiktning enligt m.m. om om de bestämmelser föreslås i fordonskungörelsen och nya som

terrängtrafrkkungörelsen. Förordningen 1945:625 registrering m.m. vid försäljning av

om vissa fordon är införda i det militära fordonsregistret kan som upphävas.

Konsekvenser av förslagen

De förslag vi lämnar innebär en rad förändringar av som författningsstrukturen. Dessa kommer på flera viktiga delområden att

leda till effektiviseringar, vilket i sig kommer att medföra förenklade

rutiner för de tillämpande myndigheterna och i förlängningen också för allmänheten.

I ett övergångsskede kommer vissa investeringskosmader av engångsnatur för den centrala myndigheten VV att uppstå. Vi bedömer

dock att dessa kan tas ut inom för VV:s ordinarie anslag för ramen

30 Sammanfattning SOU 1998: l 62

utveckling och systemarbete. Förslagen kan därför som helhet inte väntas få några nämnvärda statsfinanisella konsekvenser. Förslagen kan i stort bedömas som regionalpolitiskt neutrala. Förslagen kan inte heller, till följd av utredningsuppdragets och

ämnesområdets karaktär, väntas få några effekter jämställdheten. De nya underrättelserutiner för körkorts- och yrkestrafikfrågor som

vi föreslår kan förväntas få positiva effekter för brottsbekämpningen och det brottsförebyggande arbetet i stort. Detsamma kan förväntas bli fallet av förslagen om att införa ett omvänt skaderekvisit vid

tillämpningen av sekretesslagens bestämmelser för uppgift om

personnummer och körkortsbild jämte namnteckning.

Ikraftträdande m. m. Förslagen är i viss utsträckning beroende av tillkomsten av och

ändringar i andra författningar inom närliggande områden, liksom av

pågående EG-anpassningar av det svenska regelverket. Frågan om tidpunkten för ikraftträdande de författningar som vi föreslår får av därför i nuläget lämnas öppen. Samordningen med den nya författningsstrukturen för polisens register kan kräva vissa Övergångsbestämmelser, som får övervägas under beredningen.

Författningsförslag

1 Förslag till lag om Vägtrañkregister

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller registrering av uppgifter om personer samt motordrivna fordon och släpfordon vägtrafikuppgifter i ett vägtrafik-

register. Lagen gäller dock inte fordon, tillhör staten och är tillverkade för särskilda militära som ändamål,

motordrivna fordon är avsedda att föras av gående eller

som släpfordon har kopplats till något sådant fordon, eller som

mopeder klass II.

2§ I personuppgiftslagen 1998:204 finns bestämmelser som tillämpas på vägtrafikuppgifter utgör personuppgifter i den mån

som det inte finns några avvikande bestämmelser i denna lag eller i en förordning har beslutats med stöd av den. som

Definitioner

3 § Fordonsbegreppen i denna lag har samma betydelse som i lagen 0000:000 vägtrañkdeñnitioner. om

32 Författningsförslag SOU 1998: 162

4 § Bestämmelserna i denna lag ägaren av ett fordon tillämpas på om innehavaren, när det är fråga om fordon som innehas på grund kreditköp med förbehåll om återtaganderätt, av eller innehas med nyttjanderätt för bestämd tid minst ett år. en om

Vägtrafikregistrets ändamål och innehåll

5 § Vägtrafikregistret förs för att tillgodose de behov av kontroll, identifiering och information trafiksäkerhet, miljö och andra för som

vägtrafiken betydelsefulla omständigheter föranleder i fråga om

fordon och fordonsägare, den ansöker har eller har haft behörighet att föra

a som om,

fordon enligt körkortslagen 1998:488, yrkestrafiklagen 1998:490 eller någon annan författning,

b det behövs för att underlätta hand-

annan person, om läggningen körkortsärenden, samt av den ansöker har eller har haft tillstånd att bedriva som om, yrkesmässig trafik enligt yrkestrafiklagen eller någon arman författning eller biluthyrning enligt lagen 1998:492 om biluthyrning. Av trafikskadelagen 1975: 1410 och fordonsskattelagen 1988:327

framgår att uppgifter i vägtrafikregistret ligger till grund för trafik-

försäkringsplikt och beskattning av fordon.

6 § I vägtrafikregistret förs i enlighet med de i 5 § angivna ändamålen

in uppgifter som avser

motordrivna fordon och släpfordon samt ägare till dessa,

behörigheten enligt körkortslagen 1998:488 att föra fordon,

a

b förarutbildning och förarprov,

det i övrigt behövs för tillämpningen körkortslagen

c som av

och i anslutning därtill meddelade föreskrifter,

behörigheten föra fordon i yrkesmässig trafik och rätten

a att

att bedriva yrkesmässig trafik och biluthyrning,

b det i övrigt behövs för tillämpningen av yrkestrafik-

som lagen 1998:490 och lagen 1998:492 biluthyrning samt i om anslutning därtill meddelade föreskrifter och för tillämpningen av bestämmelser tillstånd till internationella person- eller godsom transporter, 4. innehav i andra fall än som avses ovan av särskilda behörig-

hetshandlingar krävs för att föra ett visst slag motordrivna

som av fordon.

SOU 1998: 162 F örfattningyörslag 33

Dessutom förs i registret in uppgifter behövs för kontroll av att

som

felparkeringsavgifter enligt lagen 1976:206 om felparkeringsavgift

betalas och att influtna medel redovisas.

I registret får inte föras in uppgifter sådana domar och beslut

om

beträffande påföljder för brott som avses i lagen 1998:620 om

m.m. belastningsregister eller sådana misstankar brott avses i om om som lagen 1998:621 misstankeregister. om

Registrering förutsättning för rätt att bruka fordon

som

7 § Ett motordrivet fordon skall vara registrerat i vägtrafikregistret för att få brukas. Detsamma gäller i fråga ett släpfordon som dras av ett

om motordrivet fordon.

Ansvaret för behandlingen av vägtrafikuppgifter

8§ Den myndighet som regeringen bestämmer for vägtrafikregistret och har det övergripande ansvaret för behandlingen av vägtrafik-

uppgifter.

Samkörning

9§ En myndighet ansvarar för behandlingen av uppgifter i

som

vägtrafikregistret får för de ändamål som anges i 5 § hämta uppgifter

till registret genom samköming.

Sökbegrepp

10 § Som sökbegrepp får användas uppgifter enligt 6 § får ingå i

som vägtrañkregistret.

Gallring

11 § Uppgifter inte längre behövs för sitt ändamål skall gallras.

som

2 18-6121 Vågtrañkregistraring

34 F ärfattningyörslag SOU 1998: 162

Rättelse och skadestånd

l2§ Bestämmelserna i personuppgiftslagen 1998:204 rättelse

om

och skadestånd gäller även vid behandling personuppgifter enligt

av

denna lag eller enligt föreskrifter har meddelats med stöd lagen.

som av

Straffbestämmelser

13 § Den som uppsåtligen eller oaktsamhet brukar ett fordon i strid av mot 7 § döms till böter eller fängelse i högst månader. sex Till samma straff döms ägaren, han uppsåtligen eller oaktom av samhet har underlåtit att göra vad skäligen har kunnat krävas som av honom för att hindra att fordonet brukades.

Den som innehar fordonet med nyttjanderätt för obestämd tid eller för en bestämd tid understiger ett år och har befogenhet som att bestämma om förare fordonet eller anlitar någon förare än den av annan

som ägaren har utsett döms i ägarens ställe enligt andra stycket.

14§ I fråga om ett fordon som ägs eller brukas staten eller av en kommun tillämpas bestämmelserna i denna lag eller med stöd därav

meddelade föreskrifter om ansvar för ägare eller brukare fordon på av förarens närmaste förman. Om denne har gjort vad skäligen har som

kunnat krävas honom för att förebygga förseelse och sker ändå

av en en

sådan på grund överordnads åtgärd eller vållande, tillämpas

av en bestämmelserna för ägare eller brukare den överordnade. om ansvar

I fråga om ett fordon ägs eller brukas ett oskiftat dödsbo

som av

eller ett konkursbo tillämpas de bestämmelser i

om ansvar som anges första stycket på den eller dem har rätt att företräda boet. som I fråga om ett fordon ägs eller brukas ett bolag, förening, som av en

en stiftelse eller någon annan juridisk tillämpas de bestämmelser

person om ansvar som anges i första stycket på den eller dem har rätt att som företräda den juridiska eller på den begäran har personen som godtagits som ansvarig företrädare för denne.

Hindrande av fortsatt färd

15§ Om ett fordon brukas i strid mot 7 § eller föreskrift har en som meddelats med stöd lagen skall polisman hindra fortsatt färd, av en om den medför påtaglig fara för trafiksäkerheten eller utgör en annars en väsentlig olägenhet.

F örfattningsförslag 35

Bemyndiganden

den regeringen bestämmer får 16§ Regeringen eller myndighet som

föreskrifter i de avseenden i denna lag,

meddela ytterligare som anges

samt meddela föreskrifter om

utlämnande uppgifter ur vägtrañkregistret,

av i Sverige bruka fordon hör hemma i något annat rätten att som land,

registrering fordon i ett militärt fordonsregister,

av fordon används räddningskåren under

4. registrering av som av utbildning och höjd beredskap, avgifter för registrering enligt denna lag.

föreskriva begränsningar rätten till samkörning

17 § Regeringen får av

§ och att använda sökbegrepp enligt 10 enligt 9 av rätten

den regeringen bestämmer får

18§ Regeringen eller myndighet som eller i enskilda fall medge undantag från registreringsplikten

föreskriva enligt 7 Undantag får förenas med villkor.

krig eller krigsfara eller det råder sådana

l9§ Om riket är i om förhållanden är föranledda krig eller av utomordentliga som av befunnit sig får regeringen föreskriva att lagen krigsfara vari riket har helt eller delvis inte skall tillämpas.

Denna lag träder i kraft den Vad i lag eller någon författning sägs om 2. som en annan

körkortsregistret, yrkestrafikregistret eller registret över

bilregistret,

skall i stället vägtrafikregistret.

felparkeringsavgifter avse

36 Författningsfärslag SOU 1998: 162

2 till

Förslag förordning om vägtrafikregister

Härigenom föreskrivs följande.

l kap. Inledande bestämmelser

l§ Denna förordning innehåller föreskrifter i anslutning till lagen

0000:000 om vägtrafikregister.

I militära vägtrafikkungörelsen 1974:97 och vägtrafikförordningen 1995:137 för räddningskåren under utbildning och höjd beredskap finns i fråga om fordon särskilda bestämmelser registrering

om som

gäller i stället för bestämmelserna i denna förordning. Bestämmelser om avgifter i vissa avseenden enligt denna förordning finns i förordningen 0000:000 avgifter inom vägtrafikområdet.

om

2 § Vägtrafikregistret törs med hjälp automatiserad behandling av av uppgifter.

Vägverket är central registreringsmyndighet för registret

och svarar för det system- och programmeringsarbete behövs. som

3 § Länsstyrelserna är regionala registreringsmyndigheter i fråga

om

körkortsregistrering och yrkestrafikregistrering. De för uppgifter i vägtrafikregistret i den utsträckning som anges i denna förordning.

Definitioner

4 § De begrepp som används i denna förordning har den betydelse

som

anges i lagen 0000:000 om vägtrafikdefinitioner och i förordningen

0000:000 om vägtrañkdefinitioner.

Med datakommunicering förstås i denna förordning att uppgifter

överförs elektroniskt med utnyttjande datateknik. av

5 § Bestämmelserna i denna förordning ägaren ett fordon

om av

tillämpas på innehavaren, när det är fråga om fordon

som

innehas på grund kreditköp med förbehåll återtaganderätt,

av om eller innehas med nyttjanderätt för bestämd tid minst ett år. en om

Färfattningsförslag 37

2 kap. Registerinnehåll

fordonsregistrering förs i vägtrafikregistret in de 1 § I fråga om uppgifter framgår av bilaga som Vägverket för att uppgifterna förs in. svarar

förs i vägtrafikregistret in de 2§ I fråga om körkortsregistrering uppgifter framgår av bilaga som också vilken myndighet för att Av bilagan framgår som svarar respektive uppgift förs in i registret.

förs i vägtrafikregistret in de

3§ I fråga om yrkestrafikregistrering

uppgifter framgår av bilaga som också vilken myndighet för att Av bilagan framgår som svarar respektive uppgift förs in i registret.

felparkeringsavgifter förs i vägtrafik-

4 § I fråga om registrering av in de uppgifter framgår bilaga registret som av Vägverket för att uppgifterna förs in. svarar

3 kap. Bevarande och gallring av uppgifter

Uppgifter om fordonsregistreringen

chassinummer, färg, modellkod, 1 § Uppgifter om motomummer, årsmodell skall bevaras i vägtrafikregistret i registreringsnummer och fem år efter det att ett fordon har avregistrerats. fordon och fordonsägare skall bevaras i ett år

Övriga uppgifter om

efter det att ett fordon har avregistrerats.

Uppgifter körkortsregistreringen om

innehavare körkortstillstånd 2§ Uppgifter om någon som inte är av traktorkort skall bevaras i eller körkort eller innehavare av efter det den senaste uppgiften fördes in i vägtrañkregistret i fem år att finns registrerad har avlidit, skall uppgifterna registret. När någon som honom dock snarast föras ur registret. om för återkallelse enligt 5 kap. 3 § körkortslagen En uppgift om grund enligt lO kap. 2 § körkortslagen eller 1998:488 eller en anmälan körkortsförordningen 1998:980 skall föras ur 7 kap. 9 eller 10 § registret fem år efter det att den fördes in.

38 F örfattninggörslag SOU 1998: l 62

Uppgifter om utländska avgöranden i 5 kap. 1 § som avses körkortslagen skall föras registret fem år från dagen för den dom ur eller motsvarande som har föranlett registreringen.

Uppgifter om yrkestrafikregistreringen

3 § Uppgifter någon inte längre är innehavare om som av ett trafiktillstånd, en taxiförarlegitimation eller ett tillstånd till biluthyrning

och uppgifter om någon har prövats enligt 2 kap. 6 eller 7 § som yrkestrafiklagen 1998:490 eller 8 § lagen 1998:492 biluthyrning om skall bevaras i vägtrafikregistret i fem år efter det tillstånd eller att ett en legitimation har upphört att gälla.

En uppgift om grund för återkallelse enligt 5 kap. 2 eller 6 § yrkestrafiklagen eller en anmälan enligt 3 kap. 5 § yrkestrafiklagen skall föras registret fem år efter det att den fördes in. ur

Uppgifter om registreringen felparkeringsavgifter av

4 § Uppgifter om en parkeringsanmärkning skall bevaras i vägtrafikregistret i tre år efter det att betalning har kommit till Vägverket.

4 kap. Utdrag vägtrafikregistret ur

Allmänna bestämmelser

1 § Med registerutdrag i särskild ordning framtagen avses en sammanställning av uppgifter om fordonsregistreringen, körkorts-

registreringen, yrkestrafikregistreringen eller registreringen av felparkeringsavgifter.

Ett sådant utdrag begärs hos Vägverket det fordonsom avser registrering eller registrering av felparkeringsavgifter och i övrigt hos en länsstyrelse.

2 § I ett registerutdrag får inte tas med uppgifter om personnummer, körkortsbild eller namnteckning eller sådana belastningsuppgifter som avses i bilaga 2 eller 3 till denna förordning, om inte något annat följer av bestämmelserna i 3 eller 5

I sekretesslagen 1980:100 finns bestämmelser utlämnande om av uppgifter efter särskild prövning.

Författningsförslag 39

Uppgifter körkortsregistreringen om

körkortsregistrering får innehålla de 3 § Ett registerutdrag som avser kap. 2 § förs i registret, utdraget har uppgifter som enligt 2 om begärts den registrerade själv eller av av

ombudsmän, Regeringskansliet, allmän domstol,

Riksdagens Justitiekanslern, åklagannyndighet, Riksallmän förvaltningsdomstol, frivårdsmyndighet, övervaknings-

polisstyrelsen, polismyndighet,

Luftfartsinspektionen inom Luftfartsverket, nämnd, Datainspektionen,

eller denna behöver uppgifter för någon annan myndighet, om därmed jämförlig undersökning och uppgifterna inte vetenskaplig eller röjs så skada uppkommer för den enskilde. att förflutit från beslutet eller underrättelsen skall i Sedan fem år har utdraget inte tas med uppgifter om

återkallelse, beslut att ett utländskt körkort inte är giltigt i Sverige, utländskt körkort med stöd 6 kap. 6 § beslut om utbyte av ett av körkortslagen 1998:488,

spärrtid, omhändertagande,

varning. andra stycket gäller inte den registrerade själv Begränsningen enligt heller Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Rikspolisoch inte om eller Datainspektionen har begärt fullständiga uppgifter för ett styrelsen särskilt fall.

handlägger körkortsärende och i 4 § En myndighet som ett som myndighet får lämna denna ärendet begär ett yttrande från en annan belastningsuppgifter behövs för att yttrandet myndighet sådana som

skall kunna avges. . belastningsuppgifter till Kriminal- Frivårdsmyndigheter f°ar lämna kriminalvårdsdirektör, särskild personutredare eller vårdsstyrelsen, behövs for frågor behandling eller övervakare, om det prövning av om för tillsyn verksamheten inom kriminalvården. av

Uppgifter om yrkestrafikregistreringen

yrkestrañkregistrering f°ar innehålla de

5 § Ett registerutdrag som avser 3 § förs i registret, utdraget har uppgifter enligt 2 kap. om som eller myndighet i 3 § begärts den registrerade själv av en som avses av första stycket.

40 Författningsförslag SOU 1998: 162

Sedan fem år har förflutit från beslutet eller underrättelsen skall i utdraget inte tas med följande uppgifter.

Beträffande en innehavare tillstånd till yrkesmässig trafik eller

av

tillstånd till biluthyrning eller har prövats enligt 2 kap.

en person som 6 eller 7 § yrkestrafiklagen 1998:490 eller 8 § lagen 1998:492 om

biluthyrning:

a återkallelse,

b ogiltighetstid,

c varning.

Beträffande en innehavare taxiförarlegitimation:

av

a återkallelse,

b ogiltighetstid,

c omhändertagande,

d varning.

Begränsningen enligt andra stycket gäller inte den registrerade själv

och inte heller myndighet i 3 § tredje stycket har om en som avses

begärt fullständiga uppgifter för ett särskilt fall.

6 § Bestämmelserna i 4 § första stycket tillämpas motsvarande sätt

om en myndighet som handlägger ett yrkestrafikärende, ett ärende

om

taxiförarlegitimation eller ett ärende biluthyrning i ärendet begär

om ett yttrande från en annan myndighet.

Övriga bestämmelser

7 § Om den som i tjänsten har tagit befattning med uppgifter som

enligt denna förordning har lämnats ut i fråga vägtrafik-

om

registreringen misstänker att uppgifterna är oriktiga, skall han genast

anmäla det till Vägverket.

8 § En myndighet i 3 § första stycket 1 och för som avses som

datakommunicering är ansluten till vägtrañkregistret kan därigenom få besked om någon belastningsuppgift finns eller inte finns i registret.

Författningsförslag 41

5 kap. Länsstyrelsers och Vägverkets tillgång till brottsbelastningsuppgifter

Rätt att på begäran erhålla uppgifter

f°ar i ärenden rör körkort, traktorkort, 1 § En länsstyrelse som tillstånd till yrkesmässig trafik och biluthyrning taxiförarlegitimation, register i lagen 1998:620 om begära uppgifter ur som avses och lagen 1998:621 misstankeregister. belastningsregister om Även Vägverket får i sådana ärenden och i ärenden om transporttillstånd begära uppgifter nämnda register. ur

Underrättelseskyldighet

skall underrätta Vägverket dom, beslut, 2 § Rikspolisstyrelsen om ordningsbot har antecknats strafföreläggande eller föreläggande av som belastningsregister, den i register avses i lagen 1998:620 om om som brott följande bestämmelser. registrerade har gjort sig skyldig till mot 8 eller 9 § brottsbalken eller mot någon av 3 kap. dessa paragrafer och 3 kap. ll § brottsbalken, 4 kap. brottsbalken, brottsbalken eller mot någon dessa 6 kap. 2 eller 3 § av paragrafer och 6 kap. 12 § brottsbalken, § brottsbalken eller mot någon av dessa 4. 8 kap. 6 eller 7 paragrafer och 8 kap. 12 § brottsbalken, § brottsbalken eller mot någon av dessa 9 kap. 4 eller 5 paragrafer och 9 kap. 11 § brottsbalken, brottsbalken eller mot någon dessa 10 kap. 3 eller 5§ av paragrafer och 10 kap. 9 § brottsbalken, 11 kap. brottsbalken. brottsbalken eller 12 kap. 3 och 5 brottsbalken, 12 kap. 3 § 13 kap. brottsbalken, § brottsbalken eller 17 kap. 1 och 16 10. 17 kap. 4 eller 5 brottsbalken, lagen 1951:649 straff för vissa trafikbrott, 11. om 12. 13 kap. 1 § luftfartslagen 1957:297, 13. lagen 1960:418 straff för varusmuggling, om 14. narkotikastrafflagen 196 8:64, 15. skattebrottslagen l971:69, straff för trañkbrott har begåtts 16. lagen 1971:965 om som utomlands, förelägganden eller förbud enligt lagen 1982:821 17. föreskrifter, transport av farligt gods, om

42 F örfattningsförslag

SOU 1998: 162

18. 30 § första, andra eller tredje stycket jämvägssäkerhetslagen 1990:1157, 19. 3 eller 4§ lagen 1991:1969 förbud mot vissa dopnings-

om medel, 20. 20 kap. 5 eller 7 § sjölagen 1994:1009,

21 yrkestrañklagen 1998:490,

.

22. lagen 1998:492 om biluthyrning,

23. lagen 0000:000 om vägtrafikregister,

24. fordonskungörelsen 1972:595, 25. förordningen 1987:27 fordon i internationell vägtrafik i

om Sverige,

26. förordningen 1993:185 arbetsförhållanden vid vissa

om internationella vägtransporter,

27. förordningen 1994:1297 vilotider vid vissa vägtransporter

om inom landet,

28. förordningen 1995:521 behöriga myndigheter, i fråga

om m.m. om kör- och vilotider samt färdskrivare vid vägtransporter,

29. yrkestrafikförordningen 1998:779, 30. förordningen 1998:780 biluthyrning,

om

31. förordningen 1998:786 behöriga myndigheter, i fråga

om m.m. om internationella transporter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES,

32. trafikförordningen 1998: 1276, 33. denna förordning, 34. föreskrifter har meddelats med stöd författningama

som av under 24-33.

3 § Underrättelse dom eller ett beslut får överklagas skall om en som

lämnas först sedan Rikspolisstyrelsen har fått besked avgörandet

om har vunnit laga kraft eller överklagats. Underrättelse enligt 2§ skall lämnas även i fråga beslut om om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. 7 § rättegångsbalken eller motsvarande bestämmelse i någon författning. annan

4§ När en underrättelse enligt 2§ lämnas skall även dom, beslut,

strafföreläggande och föreläggande ordningsbot, tidigare har

av som antecknats i registret och vilka underrättelse enligt 2 § skall lämnas, om tas med i underrättelsen under fem år från det domen eller beslutet

meddelades eller föreläggandet godkändes. Om den dom eller det beslut eller föreläggande har föranlett

som underrättelsen till Vägverket har ändrats, upphävts eller undanröjts,

skall Rikspolisstyrelsen underrätta Vägverket det.

om

Författningsförslag 43

Underrättelse enligt 2§ skall lämnas även en begäran som 5§ verket har tagit emot anmälan om att någon som

Vägverket gör när en

första stycket 1-4 har omhändertagits enligt lagen i 6 § avses omhändertagande berusade personer m.m.

1976:511 om av

underrättelse från Rikspolisstyrelsen enligt

6 § När Vägverket f°ar en

4 § andra stycket eller 5 § skall verket, med de begränsningar som

och lämna uppgifterna till berörd framgår av tredje stycket 7 länsstyrelse om uppgifterna avser gällande körkortstillstånd, körkort eller

innehavare av en traktorkort,

återkallelse tills vidare eller spärrtid enligt

2. den för vilken tid for har beslutats ännu inte löpt ut,

körkortslagen 1998:488 men innehavare gällande taxiförarlegitimation,

en av tid för återkallelse tills vidare taxiförarden för vilken av

yrkestrafiklagen 1998:490 har beslutats men ännu legitimation enligt

inte löpt ut,

tillstånd driva yrkesmässig trafik eller har gällande att

den som

prövad i 2 kap. 6 eller 7 § yrkestrafiklagen,

någon annan som avses tillstånd driva biluthyrning eller någon

den som har gällande att prövad i 8 § lagen 1998:492 om biluthyrning.

annan som avses

Till uppgifterna skall fogas de uppgifter i vägtrañkregistret om

länsstyrelsen behöver för prövningen.

personen som

inte lämnas till länsstyrelse under- Uppgifterna skall dock om endast brott sammanlagt har föranlett penningböter

rättelsen avser som understiger 800 kronor. Detta gäller dock inte om till ett belopp som under de senaste fem åren har befunnits

den som uppgiften avser

till något brott i 2

skyldig annat som avses

till länsstyrelse skall såvitt

7 § De uppgifter som Vägverket lämnar en

i 6 § första stycket l-2 begränsas till att avse

gäller personer som anges

i 2 § l-4, 8-14, 16-20, 23-29 och 32 och 33, brotten brott själva författningen skall 2. brotten i 2 § 34 i de fall ett mot

rapporteras enligt

ärenden i 1 § ta del

8 § Vägverket får för handläggningen av som avses

de verket skall underrättas enligt 2

av uppgifter som om

44 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

6 kap. Registrering av fordon

Registrering som förutsättning för rätt att bruka fordon

1 § Registreringsplikten enligt 7 § lagen 0000:000 vägtrafik-

om register omfattar med de undantag i 2 § eller följer som anges av

bestämmelserna i 16 kap. eller 21 kap. 2 § följande slag fordon.

av

Bilar, motorcyklar, mopeder klass traktorer, motorredskap

klass I och terrängmotorfordon, motorredskap klass när de används

a för persontransport väg inte är enskild, dock inte det

som om sker vid över vägen, vid färd kortaste sträcka till eller från ett passage arbetsställe för fordonet eller liknande eller undantagsvis för färd kortare sträcka i andra fall än som nu har nämnts,

b för transport av gods på väg inte är enskild i andra fall än

en som

som avses i 22 § fordonsskattelagen 1988:327, släpfordon som dras av bilar,

släpvagnar som dras av trañktraktorer, motorredskap klass I eller tunga terrängvagnar,

släpvagnar som dras av ett sådant motorredskap klass som

används på det sätt som anges i om motorredskapets tjänstevikt är över två ton eller om motorredskapet är ombyggd bil. en

Undantag från registreringsplikten vid viss användning fordon av

2 § Bestämmelsemai 1 § gäller inte i fråga om fordon som används uteslutande inom inhägnade jämvägs- eller fabriksområden eller inom inhägnade tävlingsområden eller andra

sådana inhägnade områden, släpvagnar som dras av traktorer, motorredskap klass eller

tunga terrängvagnar som är konstruerade för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen och fordonet i det enskilda fallet används endast på motsvarande sätt som en jordbmkstraktor enligt fordonsskattelagen 1988:327, fordon som brukas kortaste lämpliga väg till och från ett

besiktningsorgan enligt lagen 1994:2043 om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet för sådan registreringsbesiktning i 37 §

som avses

första stycket fordonskungörelsen 1972:595.

I fall som avses i 3 skall handlingar som visar avtalad tid hos

besiktningsorganet medföras och på tillsägelse visas upp för en polisman eller en bilinspektör.

Författningsförslag 45

Prövningen frågor om registrering av

3 § Frågor registrering prövas efter ansökan, om de avser

om

fordon har tillverkats i Sverige yrkesmässiga fordons-

som av tillverkare,

fordon har förts in till Sverige av registrerade importörer,

som

tidigare har varit registrerade i det militära fordons-

fordon som registret,

4. fordon är motorredskap, dock inte sådana som är ombyggda

som bilar.

registrering fordon som har förts in till Sverige av

4§ Frågor om av

i syfte stadigvarande brukas här andra än registrerade importörer att och skall förtullas prövas efter anmälan av en tullmyndighet sedan

som förtullning har skett.

andra fordon sådana i 3 och 4 prövas frågor 5 § För än som anges efter anmälan från ett besiktningsorgan enligt lagen

om registrering

vissa besiktningsorgan fordonsområdet sedan 1994:2043 om

vederbörande fordon har godkänts vid en registreringsbesiktning.

Ansökan

ansökan registrering skall göras skriftligen fordonets

6§ En om av

ägare hos Vägverket. Den skall innehålla identitetsuppgifter beträffande ägaren,

fordonet behövs för att detta skall kunna

2. de uppgifter om som

säkert identifieras.

7 § Vid ansökan skall bifogas

för ett fordon, stämmer överens med ett typfordon, ett

som typintyg, för motordrivet fordon, ett bevis trafikförsäkring för 2. ett om

det inte vägtrafikregistret framgår att det finns en

fordonet, om av

gällande trafikförsäkring för fordonet, för traktor, sådan skriftlig uppgift användningen att det

en en om

traktorn skall jordbrukstraktor eller en

framgår om anses som en trafiktraktor, för trañktraktor skall dra en påhängsvagn, som inte är en som

registrerad här i landet, skriftlig uppgift detta,

en om

46 Föifattningsförslag

för ett motorredskap med tjänstevikt över två ton, sådan en en skriftlig uppgift om användningen att det framgår om fordonet skall beskattas som en trafiktraktor,

för en tung terrängvagn, sådan skriftlig uppgift använd-

en om ningen att det framgår hur fordonet skall beskattas, för ett motorfordon, släpfordon eller terrängfordon skall som användas på ett sätt medför skyldighet att ställa fordonet till som kontrollbesiktning enligt 30 § terrängtrañkkungörelsen 1972:594 eller 75 § fordonskungörelsen 1972:595, en skriftlig uppgift detta, om för ett fordon som omfattas av ett typgodkännande enligt något av rådets direktiv 70/ A

a 156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av

medlemsstaternas lagstiftning typgodkännande motorfordon och om av släpvagnar till dessa fordon,

b 74/150/EEG av den 4 mars 1974 om tillnärmning av

medlemsstaternas lagstiftning typgodkännande jordbruks- eller om av skogsbrukstraktorer med hjul, eller

c 92/61/EEG av den 30 juni 1992 om typgodkärmande av två-

och trehjuliga motorfordon, ett intyg om att det stämmer överens med ett EG-typgodkännandeintyg samt för en traktor ett registreringsintyg, för en släpvagn, som skall dras endast traktor, ett av en motorredskap eller en tung terrängvagn eller för en släpvagn med en skattevikt över tre ton, skall dras uteslutande ett motorfordon som av som inte kan drivas med dieselolja, en skriftlig uppgift detta, samt om 10. för ett fordon som fors över från det militära fordonsregistret, i stället för typintyg, ett utdrag ur detta register.

Anmälan

8 § I fråga om ett fordon som någon annan än en registrerad importör för in till Sverige för stadigvarande bruk här i landet skall den för som fordonet till den tullmyndighet hos vilken fordonet skall förtullas lämna följande uppgifter. Identitetsuppgifter beträffande ägaren, de uppgifter som behövs fordonet för att detta skall kunna om säkert identifieras.

SOU 1998: l 62 F örfattningsförslag 47

Förutsättning för registrering

9§ När sådana uppgifter ägaren och fordonet behövs för

om som identifieringen har lämnats, skall fordonet registreras.

Om avställning fordon vid registreringen finns bestämmelser i

av 8 kap. 1

Utryckningsfordon

10§ Ett sådant motorfordon nedan skall antecknas som som anges

utryckningsfordon, det vid registreringsbesiktning enligt 37 § första

om

stycket fordonskungörelsen 1972:595 har godkänts eller i typintyg har

betecknats som utryckningsfordon. Ett motorfordon har godkänts vid lämplighetsbesiktning

som

enligt 70 § första stycket 4 fordonskungörelsen och är inrättat för

som sjuka eller skadade och avsett att användas uteslutande för transport av

detta ändamål den ingår i sådan organisation som avses i 6 §

av som en

hälso- och sjukvårdslagen 1982:763, eller

motorfordon är avsett att användas endast av en statlig ett som brandkår eller kommunal räddningskår eller ett spån/ägs- eller en av

bereda hjälp vid eller förhindra olycksfall eller järnvägsföretag för att for undanröja trañkhinder, eller polis- eller tullpersonal eller

att av

personal vid Kustbevakningen i brådskande tjänsteutövning.

7 kap. Följder av registreringen

Registreringsnummer och registreringsbevis

samband med registreringen ett fordon skall Vägverket tilldela

1 § I av består tre bokstäver och tre siffror.

det ett registreringsnummer, som av Verket skall också utfärda ett registreringsbevis.

registreringsbevis består två delar och innehåller de

2 § Ett av uppgifter fordonet och dess ägare behövs vid användning eller om som kontroll fordonet. Det innehåller också for handlingen unik av en

behörighetskod.

beviset innehåller fordonets tekniska data och används för Del l av

anmälan än sådan avser ägarbyte eller avregistrering.

annan som

Del 2 används för anmälan ägarbyte och avregistrering.

om

m

48 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

3§ Ett registreringsbevis skall helt eller delvis utfärdas på nytt när någon uppgift i beviset har ändrats eller när det har använts för en

anmälan eller ansökan enligt denna förordning.

Ett nytt registreringsbevis skall utfärdas även efter ansökan av fordonets ägare.

4 § Vid färd med lastbil eller med bil och släpvagn eller med en en ett terrängfordon skall föraren för varje fordon medföra det senast ut-

färdade registreringsbeviset eller bestyrkt kopia det. Handlingen

en av skall på tillsägelse visas upp för en polisman eller en bilinspektör. Om ytterligare uppgifter har tagits in i särskild handling en som registreringsbeviset hänvisar till gäller bestämmelserna i första stycket även den handlingen.

Registreringsskyltar allmänna bestämmelser -

5 § När ett fordon har registrerats, tillhandahåller Vägverket för varje

bil två registreringsskyltar och för varje motorcykel, moped klass traktor, motorredskap, terrängfordon eller släpfordon registrerings-

en skylt.

6§ Ett registrerat fordon får brukas endast det är försett med om

registreringsskyltar i föreskriven ordning.

Detta gäller dock inte fordonet brukas vid färd kortaste lämpliga om

väg till en polismyndighet för erhållande provisorisk

av en

registreringsskylt.

7§ En registreringsskylt skall placeras på bil såväl framtill

en som baktill, på en traktor, ett motorredskap och ett terrängmotorfordon framtill samt på en motorcykel, moped klass I och ett släpfordon baktill. Om det medför en avsevärd olägenhet att ha skylten framtill på en traktor, ett motorredskap eller terrängskoter eller baktill på ett en släpfordon, som dras traktor eller ett motorredskap, får den av en placeras på någon arman lämplig plats.

8§ Registreringsskyltama skall vara väl synliga och hållas i sådant

skick att de kan avläsas lätt. Under färd får last eller annat inte placeras så att skyltarna inte går att avläsa. Vad som sägs i första stycket gäller inte när bil används i en

väghâllningsarbete eller liknande arbete och den ena skylten skyms

av ett redskap som används i arbetet.

Författningsförslag 49

får, förutom kontrollmärke, inte sättas något

På en registreringsskylt

annat tecken eller märke än ett sådant har satts skylten vid som tillverkningen.

Registreringsskyltar för taxi

9§ På registreringsskylt för ett fordon som har anmälts för

en

användning i taxitrafik enligt yrkestrafiklagen 1998:490 och som inte har undantagits från skyldigheten enligt 7 kap. 1 § yrkestrafikförordningen 1998:779 att ha taxameter skall bokstaven T anges till

höger registreringsnumret taxiskylt. Detta gäller dock inte om om

fordonet enligt 17 kap. denna förordning är försett med personliga

fordonsskyltar.

10 § Den innehar registreringsskyltar som avses i 9 § är skyldig

som lämna in skyltarna till länsstyrelsen eller till Vägverket när fordonet att inte längre skall vara försett med sådana.

Ersättningsskyltar och provisoriska registreringsskyltar

registreringsskylt har förstörts, förkommit eller förändrats

11 § Om en så att den inte lämpligen kan användas eller den har lämnats vid om

begäran avställning, får en ansökan om en ersättningsskylt göras

en om

hos Vägverket fordonsägaren eller hos en polismyndighet av

av fordonsägaren eller fordonets förare.

12 § I samband med att ansökan ersättningsskylt görs hos en

en om en

polismyndighet lämnar denna på begäran ut en provisorisk registre-

i

ringsskylt. Ersättningsskyltar lämnas ut av Vägverket.

13 § Ersättningsskyltar eller provisoriska registreringsskyltar får dock

inte lämnas ut för ett fordon, om brukandeförbud råder för det enligt

64§ fordonsskattelagen 1988:327 eller enligt l8§ lagen l978:69

försäljningsskatt på motorfordon. Detsamma gäller om fordonets

om

registreringsskyltar har tagits hand enligt 6 kap. 7 § yrkestrafik-

om lagen 1998:490 och fordonet är anmält för användning i taxitrafik enligt den lagen.

Om fordonet är avställt f°ar ersättningsskyltar eller provisoriska

skyltar lämnas endast det hade fått ske fordonet hade varit ut om om

skattepliktigt enligt fordonsskattelagen.

50 F örfattningsförslag

Om ett fordons registreringsskyltar har tagits hand enligt 78 § om

fordonsskattelagen, får efter ansökan ersättningsskyltar eller proviso-

riska registreringsskyltar lämnas ut till fordonets ägare när det inte längre finns något hinder mot det enligt den lagen.

14§ När ett fordons registreringsskyltar i något fall som avses i 13 § har tagits om hand skall polismyndigheten anmäla detta till Vägverket.

Polismyndigheten skall genast lämna uppgift till Vägverket om att

en ansökan om ersättningsskyltar har gjorts och att provisoriska skyltar har lämnats ut.

15 § Ett fordon som har försetts med provisoriska registreringsskyltar

får brukas med sådana skyltar endast till dess att ersättningsskyltar har lämnats ut.

16§ Det som sägs om registreringsskyltar gäller i tillämpliga delar

även ersättningsskyltar och provisoriska skyltar.

8 kap. Avställning fordon

av

Förfarandet

l § I samband med registreringen ställs ett fordon av om ägaren inte begär något annat.

I följande fall skall fordonet alltid ställas av.

Föreskrivna handlingar och uppgifter enligt 6 kap. 7 § lämnas inte för fordonet. Fordonet skall registreringsbesiktigas.

2 § I andra fall än som i 1 § skall ett fordon ställas av efter

avses en anmälan som ägaren gör hos Vägverket genom datakommunicering eller skriftligen på fordonets registreringsbevis.

3 § Om det finns ett giltigt kontrollmärke för fordonet är en anmälan

om avställning inte fullständig förrän Vägverket har fått in uppgift om den kod som framträder om märkets ytskikt skrapas bort, och

registreringsbevisets unika behörighetskod.

4 § Om en anmälan om avställning är ofullständig, skall Vägverket

upplysa fordonsägaren om vad som krävs för att fordonet skall kunna ställas av.

Författningsförslag 51

5 § Om det finns särskilda skäl får ett fordon ställas av även genom att

Vägverket på något annat sätt än som anges i 2 § får sådana uppgifter

att avställning kan ske.

6 § Avställningstiden räknas från och med den dag då en fullständig anmälan avställning kom till Vägverket. om Om anmälan avställning görs samtidigt med en anmälan om en om ägarbyte räknas dock avställningen från och med den dag då äganderätten gick över, detta i anmälan och denna ges in till om anges Vägverket inom vecka från det att äganderätten gick över. en

7 § Om ett fordon har ställts av i samband med registreringen får

Vägverket besluta att avställningen skall upphöra när föreskrivna

handlingar och uppgifter enligt 6 kap. 7 § lämnas.

8§ Om ett fordon skall registreringsbesiktigas får Vägverket, om

något annat hinder inte föreligger mot att avställningen upphör, besluta

avställningen skall upphöra när fordonet har godkänts vid en

att

registreringsbesiktning.

9 § I andra fall än i 7 eller 8 § upphör avställningen efter en

som avses anmälan fordonsägaren gör datakommunicering eller som genom

skriftligen på fordonets registreringsbevis.

I fråga ett motordrivet fordon är anmälan fullständig först när om en

det finns gällande trafikförsäkring för fordonet.

en I samband med ägarbyte upphör avställningen först sedan den nye ägaren har antecknats i registret.

l0§ När avställning har upphört i fall avses i 8§ lämnar det

som besiktningsorgan har godkänt fordonet ut ett kontrollmärke. som

ll § När avställning har upphört meddelar Vägverket ett bevis om

detta med uppgift den tid som fordonet får brukas utan att om

fordonsskatt eller registerhållningsavgift har betalats. Beviset skall medföras vid färd med fordonet och på tillsägelse visas

för polisman eller en bilinspektör. upp en

l

52 F Örfattningsförslag SOU 1998: 162

Brukande

12 § Ett avställt fordon får brukas endast i den omfattning som enligt 6 kap. l § 2-5 och 2 § får ske i fråga om ett fordon som inte är registrerat, under tid då fordonet är taget i anspråk med nyttjanderätt enligt

förfogandelagen 1978:262 eller då fordonet brukas för att avlämnas enligt den lagen eller föras hem efter förfogande eller då det brukas i samband med besiktning enligt förordningen 1992:391 uttagning

om av egendom för totalförsvarets behov, under tid då fordonet innehas Försvarsmakten enligt ett av skriftligt avtal eller brukas för att avlämnas eller föras hem enligt ett sådant avtal, under förutsättning att fordonet har godkänts vid en registreringsbesiktning eller tagits upp i ett typintyg, om det har ställts av på ägarens begäran, för färd kortaste

lämpliga väg till och från närmaste besiktningsorgan enligt 2 § lagen l994:2043 om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet för besiktning, dock inte om brukandeförbud enligt 64§ fordonsskattelagen 1988:327 eller enligt 18 § lagen 1978:69 om försäljningsskatt

motorfordon skulle ha gällt för fordonet om det hade varit

skattepliktigt.

9 kap. Kontrollmärken m.m.

Utfárdande av kontrollmärke

l § Ett kontrollmärke utfärdas för ett registrerat fordon, om fordonet inte är avställt,

det finns en föreskriven trafikförsäkring,

det inte gäller något förbud att bruka fordonet enligt 64§

fordonsskattelagen 1988:327 eller 18§ lagen 1978:69 om försälj-

ningsskatt på motorfordon, och körförbud enligt fordonskungörelsen 1972:595 inte gäller för fordonet. Något kontrollmärke utfärdas dock inte för moped klass I och en inte heller för ett fordon som avses i 7 kap. 9 § eller för en lätt terrängvagn eller en terrängskoter, om inte något annat följer av 30 a §

terrängtrafikkungörelsen 1972:594.

2§ På kontrollmärket finns en sifferkod som kan avläsas endast om märket förstörs genom att dess ytskikt skrapas bort. Kontrollmärken delas in i ordinarie märken och tillfälliga märken. De utfärdas av Vägverket.

Författningsförslag 53

3§ En fråga utfárdande ett ordinarie kontrollmärke för ett om av

fordon prövas när föreskriven fordonsskatt och registerhållningsavgift

har betalats.

Om det för fordonet har meddelats ett föreläggande enligt 84, 87, 90

eller 93 § fordonskungörelsen 1972:595, kan prövningen ske även efter det att fordonet har godkänts vid besiktning.

4§ En fråga utfárdande ett ordinarie kontrollmärke för ett om av fordon inte är skattepliktigt enligt fordonsskattelagen 1988:327 som inte skall kontrollbesiktigas skall prövas i den kalendermånad och som motsvaras den sista siffran i fordonets registreringsnummer som av

enligt följande tabell.

Sista siffran Prövning Sista siffran Prövning av av

i registrerings- utfardande i registrerings- utfárdande av

av kontrollmärke numret kontrollmärke numret

1 april 6 november

2 maj 7 december

3 juni 8 januari

4 augusti 9 februari

5 september 0 mars

5§ När avställning ett fordon har upphört prövas frågan om av utfardande ett tillfälligt kontrollmärke. av

Kontrollmärkets giltighet

Ett ordinarie kontrollmärke gäller till och med den kalendermånad

6 § då fordonsskatt nästa gång skall betalas enligt 3 § fordonsskatteförordningen 1993:1028, något annat inte följer av 7 eller 8 om

7 § Ett ordinarie kontrollmärke för ett fordon som inte är skattepliktigt

enligt fordonsskattelagen 1988:327 och inte skall kontrollsom besiktigas gäller till och med den kalendermånad då fråga om utfárdande sådant kontrollmärke för fordonet närmast skall av ett prövas.

54 Författningsförslag

8 § För fordon som avses i 85 § andra stycket fordonskungörelsen

1972:595 gäller ett ordinarie kontrollmärke endast till och med den

månad då fordonet skall ställas in för kontrollbesiktning. För fordon, för vilket ett föreläggande kontrollbesiktning,

om

registreringsbesiktning eller provning har meddelats enligt 84, 87, 90 eller 93 § fordonskungörelsen, gäller kontrollmärket endast till och med den kalendermånad då tiden för föreläggandet går ut.

9 § Ett tillfälligt kontrollmärke gäller till och med den kalendermånad då fordonsskatten senast skall betalas.

10 § En fordonsägare som har erhållit ett kontrollmärke skall snarast

sätta det på fordonets registreringsskylt eller, fordonet har två om

skyltar, den bakre av dessa.

11 § Om ett kontrollmärke har förstörts eller förkommit, skall

fordonets ägare snarast hos Vägverket ansöka ett nytt märke. En

om sådan ansökan får fordonets förare. göras även av

Nationalitetsmärke

12 § Ett registrerat fordon, används utomlands, skall baktill som vara försett med ett nationalitetsmärke. Märket f°ar inte fästas så att det kan förväxlas med registreringsnumret eller kan minska läsbarheten av detta.

Miljöklassmärkning

13 § För sådana nya tunga lastfordon som avses i 2 § bilavgasförordningen 1991:1481 och som enligt samma förordning har

hänförts till en miljöklass skall ett särskilt märke den som anger aktuella miljöklassen tillhandahållas på begäran. Märket skall visa

fordonets registreringsnummer. Det lämnas ut av AB Svensk Bilprovning om fordonets miljöklass har fastställts vid registrerings-

en

besiktning och i annat fall av Vägverket.

Märket skall vara fastsatt på vindrutan och väl synligt utifrån vara vid färd inom ett område tätort, där det sådan lokal av en genom en

trafikföreskrift som avses i 10 kap. 2 § andra stycket trafikförordningen

1998:1276 i fråga om dieseldrivna bussar eller tunga lastbilar har

föreskrivits att endast fordon som tillhör en viss miljöklass får brukas.

SOU 1998: l 62 F örfattningyörslag 55

10 kap. Ändrade förhållanden beträffande fordon

Ägare

1 § Om äganderätten till ett registrerat fordon går över till en ny ägare skall denne inom vecka från förvärvet anmäla övergången till en Vägverket.

2§ Övergången äganderätten räknas från den dag som anges i

av anmälan. Om äganderätten har gått över bodelning eller genom arv, testamente, räknas dock tiden från det arvskifte hölls eller bodelning skedde. Om det inte fordras arvskifte eller bodelning, räknas tiden, vid testamente från det att detta blev ståndande och i annat fall från det att bouppteckningen avslutades.

3 § Om äganderätten till ett registrerat fordon går över något annat

sätt än bodelning eller testamente, är även den förre ägaren genom arv, skyldig att inom vecka från den ägarens förvärv anmäla detta till en nye Vägverket. Om endast den ägaren har anmält övergång av äganderätten, nye skall den förre tillfälle sig över anmälan innan den ägaren ges att yttra ägaren får registreras. nye

4§ En anmälan övergång äganderätten till ett fordon skall, i om av andra fall än när anmälan sker enligt 13 kap., göras skriftligen på

fordonets registreringsbevis. Den skall innehålla

den förre ägarens namn, den nye ägarens identitetsuppgifter, registreringsnumret, de uppgifter i övrigt fordonet behövs för att detta skall om som kunna säkert identifieras,

dagen för äganderättens övergång.

5§ Om utryckningsfordon överlåts skall det stå kvar i vägtrafik-

ett registret ett sådant fordon endast förutsättningarna i 6 kap. som om 10 § är uppfyllda.

56 Färfatmingsförslag

6 § Om äganderätten till ett fordon har anmälts för användning i

som

taxitrañk enligt yrkestrafiklagen 1998:490 har gått över till någon

annan och övergången innebär att fordonet inte längre skall ha sådan en skylt som avses i 7 kap. 9 § taxiskylt, skall den ägaren registreras nye först när det finns uppgift i registret att registreringsskylten i en om enlighet med 7 kap. 10 § har getts in till länsstyrelsen eller Vägverket.

Kreditköp och leasingavtal

7 § I en anmälan om ägarbyte skall i förekommande fall anges att en

näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har överlåtit fordonet genom kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller att fordonet innehas med nyttjanderätt för bestämd tid minst år. I det

en om ett förstnämnda fallet Skall besked också lämnas Slutdatum för om

återtaganderätten.

8 § Om ett fordon på det sätt sägs i 7 § har förvärvats som genom ett

kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller det innehas med

om nyttjanderätt för en bestämd tid minst ett år, Skall den har rätt om som att återta fordonet respektive den har upplåtit nyttjanderätten som

beredas tillfälle att yttra sig över anmälan innan den ägaren får

nye registreras. s

9 § Om återtaganderätten enligt ett avtal om kreditköp upphör eller

om Slutdatum för återtaganderätten ändras skall den har återta som rätt att fordonet genast anmäla ändringen till Vägverket. Detsamma gäller om

återtaganderätten överlåts. I båda fallen skall identitetsuppgifter lämnas

för den som förvärvar rätten. Även den innehar fordon

som ett på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt är skyldig att snarast till Vägverket anmäla

att återtaganderätten har upphört eller att Slutdatum för den rätten har ändrats.

Namn och adress

l0§ Om en Sådan ägare ett registrerat fordon inte är av som folkbokförd eller har tilldelats ett särskilt identifikationsnummer som av Vägverket ändrar eller adress skall han inom vecka efter namn en

ändringen skriftligen anmäla detta till Vägverket

SOU 1998: 162 F örfattningsförslag 57

Fordons användning

ll § Om ägaren i nedanstående fall avser att ändra användningen av ett registrerat fordon skall han fore ändringen anmäla det nya användningssättet till Vägverket. I anmälan skall anges när ändringen avses ske. Anmälan enligt första stycket skall ske om, fordonet användas så att det skall ställas till avses

kontrollbesiktning enligt 30 § terrängtrañkkungörelsen 1972:594 eller

75 § fordonskungörelsen 1972:595, eller fordonet tidigare har anmälts för sådan användning som anges i punkt 1 inte längre användas så. men avses Anmälan behöver dock inte ske, sådan skall göras till en om en

prövningsmyndighet enligt yrkestrafikförordningen 1998:779 eller

förordningen 1998:780 om biluthyrning.

12 § Om ägaren i nedanstående fall avser att ändra användningen av fordonet skall han före ändringen skriftligen anmäla det nya användningssättet till Vägverket. I anmälan skall anges när ändringen avses ske. Anmälan enligt första stycket skall ske innan

jordbrukstraktor används så att den skall anses som en

en trafiktraktor, trañktraktor används så att den skall anses som en en jordbrukstraktor, ett motorredskap med tjänstevikt över två ton används så att en det skall beskattas som en trañktraktor,

ett motorredskap med tjänstevikt över två ton, som beskattas

en trañktraktor, används så att det inte längre skall beskattas som en som trañktraktor,

tung terrängvagn, som beskattas som en jordbrukstraktor,

en används så att fordonsskatten ändras,

tung terrängvagn, som inte beskattas som en jordbrukstraktor,

en används så att den skall beskattas som en jordbrukstraktor, trañktraktor används till att dra påhängsvagn som inte är en en registrerad här i landet, eller släpvagn dras endast traktor, ett motorredskap eller en som av en tung terrängvagn eller släpvagn med en skattevikt över tre ton en en skall dras uteslutande ett motorfordon inte kan drivas med av som dieselolja.

58 Författningsförslag

11 kap. Avregistrering fordon

av

1 § Ett fordon avregistreras efter skriftlig anmälan ägaren gör en som till Vägverket på fordonets registreringsbevis om, ägaren visar att fordonet har förstörts eller att någon åtgärd annan har vidtagits, som gör det sannolikt att fordonet inte längre kommer att användas i trafik, fordonet har ändrats så att det inte längre kan hänföras till ett

registreringspliktigt fordonsslag,

fordonet har registrerats i det militära fordonsregistret enligt

militära vägtrañkkungörelsen 1974 297,

4. en ansökan om tillfällig registrering enligt 15 kap. 3 § 1 b

beviljas eller det visas att fordonet på något annat sätt varaktigt har

förts ut ur landet, eller ägaren har förlorat fordonet brott och det inte har genom anträffats inom två år därefter. En bil med totalvikt högst 3,5 ton får, det inte finns särskilda om om skäl för annat, avregistreras på grund någon omständighet av som avses

i första stycket 1 endast ett skrotningsintyg enligt bilskrotnings-

om

lagen 1975:343 har lämnats in tillsammans med anmälan

en om avregistrering.

2 § Ett ärende som avser avregistrering efter anmälan fordonets en av ägare får avgöras först när fordonets registreringsskyltar har lämnats in till Vägverket, eller

det av skrotningsintyget enligt bilskrotningslagen 1975:343

framgår att även registreringsskyltama har tagits hand för om

skrotning.

Om en skylt har förstörts något annat sätt än i första som anges

stycket eller den har förkommit, fordras i stället skriftlig

om en anmälan om detta.

3 § Om en anmälan om avregistrering är ofullständig skall Vägverket upplysa fordonsägaren vad krävs för att fordonet skall kunna

om som avregistreras.

4 § Ett fordon får även utan att någon anmälan har gjorts avregistreras om Vägverket

f°ar veta att någon omständighet som avses i 1 § första stycket har

inträffat, eller annars finner anledning anta att fordonet inte längre finns i behåll eller kommer att användas i trafik.

Fötfattningvörslag 59

5 § Avregistrering räknas från den dag då uppgiften fördes in i

vägtrafikregistret.

12 kap. Underrättelser beträffande fordon

1 § Vägverket skall underrätta fordonsägaren i följande fall.

Om det finns något hinder mot att bruka ett fordon när skatt

påförs för detta, det i vägtrafikregistret förs in uppgift ett förhållande

om en om innebär att ett fordon inte får brukas, som

körförbud eller föreläggande kontrollbesiktning meddelas

om om i fråga ett avställt fordon, om

4. det i vägtrafikregistret förs in uppgift ägarbyte i fråga

om en om icke avställt fordon, enligt uppgift i registret inte får brukas, om ett som ett fordon har avregistrerats. om

Vid underrättelse enligt första stycket skall fordonsägaren i

en

förekommande fall erinras skyldigheten att lämna fordonets

om

registreringsskyltar eller att anmäla att skyltarna har förstörts eller

i förkommit.

2 § När ett fordon registreras skall Vägverket lämna uppgift till Försvarsmakten registreringen, och

om

vederbörande försäkringsanstalt uppgiven försäkring och

om

fordonets registreringsnummer.

3 § Om uppgift har förts in i vägtrafikregistret för ett fordon

en som

ingår i totalförsvarets fordonsregister ändras, skall Vägverket

som underrätta Försvarsmakten om ändringen.

Om trafikförsäkring vid något annat tillfälle än

4 § en uppgift om en registrering lämnas någon än en försäkringsanstalt, skall

av annan

Vägverket lämna uppgift till vederbörande försäkringsanstalt om

försäkringen och, beviset ett visst fordon, fordonets om avser

registreringsnummer. Uppgift skall också lämnas om att ett fordon

omfattas trafikförsäkring enligt ett tidigare ingivet bevis. av

Om det saknas uppgift i vägtrafikregistret gällande trafikför-

om

för motordrivet fordon är registrerat och inte är avställt,

säkring ett som

skall Vägverket underrätta Trafikförsäkringsföreningen om detta.

5 § En försäkringsanstalt skall underrätta Vägverket om att en

trafikförsäkring har tecknats för ett registrerat fordon och för den som

har meddelats saluvagnsregistrering enligt 14 kap.

60 Författningsförslag SOU 1998: 162

6§ Riksskatteverket skall underrätta Vägverket de ändringar i om aviseringsregistret enligt lagen 1995:743 om aviseringsregister eller

det centrala skatteregistret enligt skatteregisterlagen 1980:343 är

som av betydelse för vägtrafikregistreringen.

7§ En tullmyndighet hos vilken ett registreringspliktigt fordon har förtullats för stadigvarande bruk i Sverige skall anmäla detta och lämna de uppgifter som behövs till Vägverket. En anmälan skall också göras när tullmyndigheten har fått kännedom om att ett fordon som är registrerat i Sverige varaktigt har förts ut ur landet.

8§ Ett besiktningsorgan enligt lagen 1994:2043 vissa

om

besiktningsorgan på fordonsområdet, hos vilket ett fordon har registreringsbesiktigats enligt 37§ första stycket fordonskungörelsen

1972:595, skall anmäla detta och lämna de uppgifter som behövs till Vägverket.

9§ I de fall en uppgift i vägtrafikregistret beteckning på avser en en

skylt för beskickningsfordon eller skattebefrielse enligt lagen

1976:661 om immunitet och privilegier i vissa fall svarar

Utrikesdepartementet inom Regeringskansliet för att Vägverket

underrättas om en sådan uppgift.

13 kap. Direktanmälan beträffande fordon

l § Efter särskilt medgivande av Vägverket får följande uppgifter för

registrering i vägtrañkregistret lämnas till verket data-

genom

kommunicering direktanmälan.

Ägarbyte,

avregistrering, avställning,

upphörande av sådan avställning som har skett på ägarens begäran,

återtaganderätt vid kreditköp, nyttjanderätt för en bestämd tid om minst ett år, användning av fordon med en totalvikt av högst 3,5 ton i uthymingsrörelse, trafikförsäkring.

SOU 1998: 162 Författningsförslag 61

2 § Medgivande enligt l § får lämnas till försäkringsanstalt och till en

den i sin yrkesmässiga verksamhet innehar fordon och som

som

bedöms ha förutsättningar att lämna uppgifter på ett tillförlitligt sätt.

Ett medgivande får återtas förutsättningarna för det inte längre om föreligger eller det finns någon särskild anledning att återta om annan det.

3 § Anmälningar upphörande avställning får endast sådana

om av avse

fordon uppgiftslämnaren är registrerad ägare till.

som

Andra anmälningar än upphörande av avställning får avse även sådana fordon uppgiftslämnaren har förvärvat eller, i fråga om

som

försäkringsanstalt, har tagit hand i samband med skadefall.

om

4§ Om fordonet är försett med ett giltigt kontrollmärke, skall uppgiftslämnaren förstöra märket innan anmälan avställning

en om görs.

§ Avställningstiden räknas från och med den dag då uppgiften fördes

in i vägtrafikregistret.

Bestämmelserna i 8 kap. 11 § bevis om att avställning har om

upphört gäller inte när anmälan upphörande avställning görs

en om av genom en direktanmälan.

6 § På det tillfälliga kontrollmärket skall uppgiftslämnarens organisationsnummer Uppgiftslämnaren för att kontrollmärket anges. svarar

fast på fordonets registreringsskylt eller, fordonet har

snarast sätts om två skyltar, på den bakre av dessa.

§ Något registreringsbevis utfärdas inte efter direktanmälan,

7 nytt en

har betydelse endast för uppgiftslämnaren. om den nya uppgiften

14 kap. Saluvagnsregistrering

Förutsättningar för registrering

1 § Saluvagnsregistrering för rätt att bruka fordon som inte är

enligt 6 kap. eller fordon är avställda enligt 8 kap. kan

registrerade som meddelas den yrkesmässigt driver tillverkning eller transport av

som

eller handel med motordrivna fordon eller släpfordon.

Registrering får dock inte meddelas det skäligen kan antas att om missbrukas eller det föreligger något annat särskilt den kommer att om skäl mot att den meddelas.

62 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

Med tillverkning avses i första stycket även sådan påbyggnad eller lackering som ingår som ett led i arbetet med att färdigställa fordonen.

Rätt att bruka fordon med stöd av saluvagnsregistrering

2§ Med stöd saluvagnsregistrering får sådana fordon av som innehavaren yrkesmässigt tillverkar, transporterar eller handlar med brukas endast för

provkörning i samband med tillverkning eller reparation, färd kortaste lämpliga väg från hamn, järnvägsstation, fabrik, reparationsverkstad, förvaringslokal eller liknande till sådan plats

en eller lokal,

färd kortaste lämpliga väg till och från ett besiktningsorgan enligt

2§ lagen 1994:2043 om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet

för besiktning, eller körning i den omfattning som behövs för demonstration eller försäljning.

Prövningen av en ansökan

3§ En ansökan saluvagnsregistrering skall skriftlig och

om vara innehålla uppgifter om rörelsens finna, omfattningen rörelsen och de av förhållanden under vilka rörelsen bedrivs. I ansökan skall också anges det antal motordrivna fordon eller släpfordon som sökanden önskar använda samtidigt med stöd av registreringen.

4 § Bevis om trafikförsäkring, samtliga motordrivna fordon

som avser som skall användas med saluvagnsskylt, skall ges in tillsammans med ansökan, om det inte av vägtrafikregistret framgår att det finns gällande

trafikförsäkring för fordonen.

Saluvagnsskyltar

5 § Ett fordon som brukas med stöd saluvagnsregistrering skall

av vara försett med saluvagnsskylt. En sådan skylt skall placerad baktill en vara på en bil, en motorcykel, moped klass I och ett släpfordon samt en

framtill på en traktor, ett motorredskap och ett terrängmotorfordon.

Saluvagnsskyltar får lämnas ut först sedan påförd saluvagnsskatt

enligt lagen 1976:339 saluvagnsskatt har betalats.

om

Författningjörslag 63

När registreringsskylt har tillhandahållits för ett fordon skall

en fordonet genast förses även med denna skylt.

6 § Saluvagnsskyltar tillhandahålls av Vägverket.

Om saluvagnsskylten har förstörts eller förkommit kan innehavaren efter skriftlig anmälan få ut skylt med en annan beteckning än en en ny fanns på den tidigare skylten. den som

7 § En saluvagnsskylt har lämnats ut under ett visst kalenderår får

som

användas även efter årets utgång, så länge saluvagnsregistreringen

gäller, innehavaren årligen under december månad för det följande om

året betalar registerhållningsavgift enligt förordningen 0000:000 om avgifter inom vägtrañkområdet samt betalar saluvagnsskatt och håller

fordonen trafikförsäkrade.

8§ Bestämmelserna i 7 kap. 6 och 8 gäller i tillämpliga delar för

saluvagnsskyltar. Om rätt för polisman att i vissa fall ta om hand en saluvagnsskylt

en finns bestämmelser i 18 kap. 5

Återkallelse saluvagnsregistrering

av en

9 § En saluvagnsregistrering skall återkallas om registreringen inte har utnyttjats under de senaste tolv månaderna

saluvagnsskatten inte har betalats, registreringen har utnyttjats i strid mot bestämmelserna om sådan

registrering, eller

4. innehavaren på något annat sätt har visat sig olämplig eller det

finns någon anledning att återkalla registreringen. annars Återkallelse enligt 3 eller 4 skall dock inte ske i ringa fall.

10 § Om saluvagnsregistrering har återkallats eller om rätten att

en använda saluvagnsskylt har upphört någon annan anledning, skall en av utlämnad skylt omedelbart lämnas till Vägverket. Om en skylt har en

förstörts eller förkommit skall detta skriftligen anmälas till Vägverket.

64 F örfattningsförslag

Underrättelseskyldighet

1l§ Om en myndighet timer anledning anta att överträdelser av

bestämmelserna saluvagnsregistrering har skett eller att det

om annars

finns anledning att återkalla saluvagnsregistrering, skall detta

en anmälas till Vägverket.

15 kap. Tillfällig registrering

Förutsättningar för registrering

l§ Tillfällig registrering kan meddelas för motordrivna fordon och släpfordon.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel med ett avses nytt fordon: ett fordon inte är, har varit eller bort registrerat som vara här i landet annat än i förening med avställning, begagnat fordon: ett annat fordon än ett nytt.

2 § Tillfällig registrering får meddelas för ett fordon skall

som registreras för att brukas stadigvarande här i landet, om fordonet inte är registrerat här, 2. fordonets ägare har sitt egentliga hemvist här i landet, och fordonets ägare inte yrkesmässigt driver tillverkning eller av handel med motordrivna fordon eller släpfordon.

3 § Tillfällig registrering får meddelas för ett fordon även om det inte skall registreras för att stadigvarande brukas här i landet, om sökanden inte har sitt egentliga hemvist i Sverige här men förvärvar

a ett nytt fordon, eller

b ett begagnat fordon,

sökanden har sitt egentliga hemvist här och här förvärvar ett nytt

fordon men avser att flytta från landet inom tre månader från den dag

då den tillfälliga registreringen meddelas,

sökanden är en svensk utlandsmyndighet som här förvärvar ett nytt fordon som skall brukas utanför landet, eller sökanden inte har sitt egentliga hemvist eller, i fråga om en juridisk person, inte har sin ledning i Sverige och sökanden eller den som representerar den juridiska personen endast tillfälligt skall vistas i landet samt fordonet har förts in för enskilt bruk eller för testkörning

eller annat liknande ändamål och fordonet endast tillfälligt skall

användas i Sverige.

Fötfattningsförslag 65

4 § Tillfällig registrering för ett visst fordon får meddelas nytt först

sedan tolv månader har förflutit från närmast föregående period av en

sådan registrering.

Inskränkningar i och villkor för rätten att bruka ett tillfälligt registrerat fordon

5 § Ett enligt 2 § tillfälligt registrerat fordon, har förts in från ett

som

land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES och

annat

har giltig registrering i det landet innebär att det får brukas

en som obegränsat enligt det landets bestämmelser, f°ar brukas utan någon annan inskränkning än enligt 8 Den giltiga registreringen enligt första stycket skall framgå av ett

registreringsbevis har utfärdats i det andra landet. Registrerings-

som beviset skall visa

registreringsnumret, datum for den första registreringen eller fordonets tillverkningsår,

och adress beträffande den beviset har utfärdats namn person som för, tillverkarens namn eller varumärke, fordonets tillverknings- eller serienummer, totalvikt, i fordonets fordonet är avsett för godstransporter, och om

bevisets giltighetstid, denna är begränsad.

om

Det utländska registreringsbeviset eller bestyrkt kopia av det

en

skall medföras vid färd med fordonet. Handlingen skall tillsägelse visas för polisman eller bilinspektör.

upp en en

6 § Ett enligt 2 § tillfälligt registrerat fordon har förts in i något som annat fall än som avses i 5 § får brukas

för färd kortaste lämpliga väg från en hamn, järnvägsstation, plats för tullklarering, reparationsverkstad, förvaringslokal eller liknande till

sådan plats eller lokal, eller en

för färd kortaste lämpliga väg till och från ett besiktningsorgan

enligt 2 § lagen 1994:2043 vissa besiktningsorgan fordonsom

området för besiktning samt för provkörning vid besiktning. Sedan fordonet har godkänts vid registreringsbesiktning får det

en dock brukas här för andra ändamål än avses i första stycket l och som

Detta gäller dock inte fordonet efter besiktningen har ändrats på

om ett sådant sätt i 38 § fordonskungörelsen 1972:595. som avses

3 18-6121 Vägtrañkregistrering

66 F öifattningsförslag SOU 1998: 162

Protokollet från registreringsbesiktningen skall medföras vid färd

med fordonet. Det skall på tillsägelse visas för polisman eller upp en en

bilinspektör.

7§ I fall som avses i 6 § kan Vägverket, trots att fordonet inte har

godkänts vid registreringsbesiktning, medge att det får brukas för

en andra ändamål än som avses i 6 § första stycket 1 och det om genom ett registreringsbevis kan styrkas att fordonet tidigare har varit registrerat i ett land inom Ekonomiska europeiska samarbetsområdet EES. För ett sådant registreringsbevis tillämpas 5 § andra och tredje styckena på motsvarande sätt.

8 § Ett enligt 2 eller 3 § tillfälligt registrerat fordon får inte användas i

yrkesmässig trafik.

Brukande utan stöd av registrering

9 § Den som har förvärvat ett fordon som avses i 2 § f°ar utan stöd av någon registrering under en vecka från det att fordonet fördes in i

Sverige bruka fordonet här med stöd giltig utländsk registrering,

av en

trots att han har sitt egentliga hemvist här.

Ansökan

10§ En ansökan om tillfällig registrering skall göras skriftligen av fordonets ägare eller, i fall i 3 § 1-3, den att som avses av som avser förvärva fordonet. Den skall innehålla

identitetsuppgifter beträffande sökanden,

de uppgifter som behövs om fordonet för att detta skall kunna säkert identifieras.

Vid ansökan skall bifogas ett bevis om trafikförsäkring för fordonet.

11 § Om en ansökan avser ett fordon som sökanden ämnar föra ut ur landet skall bifogas en försäkran av denne att han inte har sitt egentliga hemvist i Sverige och inte heller avser att vistas här eller avser att vistas här endast tillfälligt, eller om han har sitt egentliga hemvist i Sverige, att han avser att flytta från landet inom tre månader från den dag då fordonet registreras

tillfälligt och att fordonet kommer att anmälas till förtullning om så inte sker och det är fråga ett fordon utgör icke-gemenskapsvara

om som en

Författningsfärslag 67

enligt rådets förordning EEG 2913/92 den 12 oktober 1992 om nr av

inrättandet en tullkodex för gemenskapen.

av Om sökanden är svensk utlandsmyndighet skall en behörig en

företrädare för myndigheten försäkran i tillämpliga delar

avge en som

motsvarar vad som sägs i första stycket.

12 § I fråga fordon i 3 § l 2 eller 3 skall bifogas

om som avses

ett intyg i original eller bestyrkt kopia om att fordonet stämmer med ett sådant EG-typgodkärmande anges i 6 kap. 7 §

överens som

ett typintyg, eller

fordonet inte omfattas typgodkärmande, ett bevis om att det

om av

inom år före ingivandet ansökan har registreringsbesiktigats och

ett av det därefter inte har ändrats på ett sådant sätt avses i 38§ att som fordonskungörelsen 1972:595.

13 § I fall i 3 § l b eller 4 skall bifogas en uppgift om att

som avses

fordonet har godkänts vid kontrollbesiktning eller motsvarande

en

kontroll inom 12 månader före ansökan, om uppgift om godkärmande

inte redan framgår av vägtrañkregistret.

Giltighetstid

14 § En tillfällig registrering gäller

ifall i 2 § under tre månader, som avses

i fall i 3 § 1 b under en månad,

som avses i övriga fall under tolv månader,

i samtliga fall räknat från den dag registreringen meddelades.

15 § I fall i 2 § upphör registreringen att gälla två veckor

som avses

efter det att fordonet har godkänts vid en registreringsbesiktning.

Registreringen upphör alltid att gälla de i 2 och 3 angivna

om

förutsättningarna för registrering inte längre är uppfyllda.

16 § Fordon i 3 § 1-3 skall föras landet inom den tid som som avses ur

den registreringen gäller. Om så inte sker och det är fråga tillfälliga om fordon utgör icke-gemenskapsvara enligt rådets förordning

ett som en EEG 2913/92 den 12 oktober 1992 inrättandet av en nr av om

tullkodex för gemenskapen skall det anmälas till förtullning.

68 F örfattningsförslag

SOU 1998: 162

Följder av registreringen

17 § När tillfällig registrering har meddelats tillhandahåller

en

Vägverket registreringsskyltar interimsskyltar. Bestämmelserna i 7 kap. 6-8 gäller i tillämpliga

delar i fråga om

interimsskyltar.

18 § Vägverket skall underrätta den försäkringsanstalt i vilken

fordonet är trañkförsäkrat registreringen. om

16 kap. Tillfälligt brukande i Sverige fordon är

av som

hemmahörande i något annat land

Definitioner

1 § Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel är normalt

hemvist den plats där en person vistas stadigvarande, det vill säga minst

185 dygn under ett kalenderår på grund personlig och yrkesmässig

av anknytning eller, om yrkesmässig anknytning saknas, till följd av personlig anknytning som visar ett nära samband mellan en person och den plats där han bor. Trots vad som sägs i första stycket skall det normala hemvistet för

en person, som har yrkesmässig anknytning till plats än den

en annan

han har personlig anknytning till och följaktligen omväxlande bor

som på olika platser, belägna i två eller flera länder, den plats där antas vara han har sin personliga anknytning, förutsatt att han regelbundet återvänder dit. När en person bor i ett land för att där genomföra uppgift en av

bestämd varaktighet och därför har sin yrkesmässiga anknytning till

en annan plats än den personliga anknytningen, antas hans hemvist vara

den plats där han har sin personliga anknytning, oberoende av om han

regelbundet återvänder dit eller inte. Studier vid ett universitet eller

någon annan utbildningsanstalt i medlemsstat eller

en annan en

förändring av en persons civilstånd medför inte att det normala

hemvistet ändras.

2 § I detta kapitel avses med kommersiellt fordon:

ett fordon som genom sin konstruktion eller utrustning är lämpat och avsett för att, med eller utan betalning, transportera än nio

mer personer, inräknat föraren, eller gods,

2. ett fordon lämpat och avsett för något annat särskilt ändamål än

transport,

Författningsförslag 69

fordon, inklusive eventuellt släpfordon, inte är

privatfordon: ett som

ett kommersiellt fordon,

bruk motorfordon: användning fordonet i affärsmässigt av ett av

verksamhet utförs mot betalning eller för utövning av en som ekonomisk vinning, bruk: användning än affärsmässigt bruk. privat annan

Allmän bestämmelse

land registrerat privatfordon får användas tillfälligt i

3 § Ett i ett annat

Sverige i högst månader under tolvmånadersperiod, om följande

sex en förutsättningar är uppfyllda. använder fordonet har sitt normala hemvist utomlands, Den som

2. fordonet används endast för privat bruk,

fordonet används tillfälligt här, får det inte hyras eller lånas ut 3. när har sitt hemvist här annat än i enlighet med vad som till någon som framgår av 4

sexmånadersperiod i första stycket är i stället nio

Den som anges har sitt normala hemvist utomlands men sin månader för den som

anknytning i Sverige och här använder ett fordon som är yrkesmässiga

registrerat i det land där han har sitt normala hemvist.

Vissa fall privat bruk av

§ Utöver vad framgår 3 § får ett motorfordon, som är 4 som av

utomlands, med stöd den registreringen användas

registrerat av tillfälligt i Sverige i följande fall.

tillhör ett biluthymingsföretag, befinner När ett privatfordon, som i Sverige, där det tillfälligt används till följd av ett hyresavtal som

sig har löpt ut här och fordonet

hyrs till någon inte är bosatt i Sverige; detta gäller

a på nytt ut som

under förutsättning antingen att det avtalet löper ut dock endast nya

efter upphörandet det ursprungliga avtal enligt

inom två månader av

fordonet återlämnades till biluthymingsföretaget eller att

vilket på till någon, inte är bosatt här, för att föras ut fordonet hyrs ut nytt som

inom 30 dagar efter det att den hyresperioden har inletts,

härifrån nya

till någon, inte är bosatt i Sverige för att föras

b på nytt hyrs ut som

dagar efter det att den hyresperioden har

ut härifrån inom 15 nya inletts, eller

anställd hos biluthymingsföretaget återlämnas till det land

c av en

hyrdes, den anställde är bosatt i Sverige,

där det ursprungligen även om

70 Författningyörslag

när ett privatfordon, är registrerat i ett annat land, som genom ett

hyresavtal som ingås i det landet, för bruk i högst åtta dagar hyrs

av någon som är bosatt i Sverige,

när ett privatfordon inom de tidsramar i 3 § används

som anges av

familjen till den som ansvarade för införseln till Sverige, så länge denna befinner sig här och oavsett familjemedlemmama har sitt

om normala hemvist här,

när ett privatfordon inom de tidsramar i 3 § används

som anges

av någon arman än den som ansvarade för införseln och denne också

finns i fordonet under färden,

när ett privatfordon används i Sverige av någon är bosatt här

som

och detta skeritill följd att dennes bil tillfälligt är funktion på

av ur

grund av ett haveri eller en olycka i det land där den är registrerad;

en

förutsättning är dock att ett sådant bruk begränsas till den period under vilken det fordonet och i vart fall till period högst

egna repareras en om två månader,

när ett privatfordon, som är registrerat i ett annat land, tillhör eller hyrs av ett företag med säte i det land där det är registrerat och används av en anställd i det företaget, eller medlem i dennes familj,

av en om användaren har sitt normala hemvist i Sverige i dessa fall gäller inte -

någon tidsbegränsning

-,

när ett privatfordon, som är registrerat i ett land där användaren

har sitt normala hemvist, används för mellan bostaden i det landet resor

och arbetsplatsen i Sverige, i dessa fall gäller inte någon

-

tidsbegränsning

- ,

när ett privatfordon är registrerat i ett annat land, där

en person som studerar i Sverige har sitt normala hemvist.

Affärsmässigt bruk

5§ Ett i ett annat land registrerat privatfordon får användas tillfälligt i

Sverigeav affärsmässigaskäl om följande förutsättningar uppfyllda.

Den som använder fordonet har sitt normala hemvist i ett annat

land än Sverige. Detta villkor gäller inte har sitt

om en person, som

normala hemvist i Sverige, är anställd ett företag med säte i

av ett annat

land och han använder ett fordon, ägs eller hyrs detta företag

som av

och fordonet är registrerat i det land där företaget har sitt säte. För denna bestämmelse gäller inte någon tidsbegränsning.

Fordonet används inte i Sverige för att transportera passagerare

mot hyra eller vederlag av något slag eller för industriell och/eller kommersiell transport gods, sig det sker mot betalning eller

av vare

Fordonet hyrs inte ut och lånas inte ut i Sverige.

Författningsförslag 71

registrerat i det land där användaren har sitt normala 4. Fordonet är hemvist. har förvärvats i enlighet med de allmänna Fordonet i det land där användaren har sitt nonnala beskattningsvillkoren och det inte föreligger rätt till återbetalning av skatt genom att hemvist

fordonet används i ett annat land. Detta villkor antas vara uppfyllt om

standardregistreringsskylt i det land där det är

fordonet har en

dock med undantag för alla typer av tillfälliga skyltar.

registrerat, fordonsskatter normalt betalas i det land där

De periodiska som

fordonet är registrerat är betalda.

i land registrerat kommersiellt fordon, som ägs av en

6 § Ett ett annat har sitt normala hemvist utomlands eller av en fysisk person som sin ledning utomlands, f°ar användas tillfälligt i

juridisk person som har Sverige i högst månader under tolvmånadersperiod.

sex en

bestämmelser släpfordon, mopeder klass I och lätta

Särskilda om motorcyklar

bestämmelserna i 3-6 gäller det föreskrivs i 7 § Oberoende av som andra och tredje styckena. inte registrerat det får användas i

Ett släpfordon behöver vara om sitt hemland utan registrering. klass I eller lätt motorcykel behöver inte vara En moped en registrerad, om

förts in och används som är bosatt den har av en person utomlands tillfälligt vistas här, men som

de villkor gäller för ett sådant fordon i 2. den uppfyller som

brukarens hemland, inte överstiger 50 kubikcentimeter,

motorn har en Slagvolym som

och

fört mopeden eller motorcykeln f°ar använda den i

4. den som har

hemland körkort eller därmed jämförlig handling.

sitt utan

Handlingar skall medföras vid färd som

utländskt registreringsbevis tillämpas 15 kap. 5 §

8§ I fråga om ett

andra och tredje styckena. med oregistrerat släpfordon skall dragbilens förare

Vid färd ett

släpfordonet får användas i trafik i sitt

medföra ett bevis om att

72 Författningsförslag

SOU 1998: 162

hemland. Beviset skall innehålla de uppgifter i första som avses stycket.

Registreringsskyltar

9§ Ett registrerat fordon skall försett med registreringsskyltar,

vara

som utvisar fordonets registreringsnummer. Ett släpfordon som inte är registrerat skall baktill försett med

vara

en skylt som utvisar dragbilens registreringsnummer. Om flera

oregistrerade släpfordon dras, skall skylten placerad på det sista vara släpfordonet.

Bestämmelserna i 7 kap. 6-8 gäller i tillämpliga delar i fråga

om

skyltar.

Nationalitetsmärke

10 § Ett registrerat fordon skall baktill försett med vara ett nationalitetsmärke, visar i vilket land fordonet är registrerat. som

Ett släpfordon inte är registrerat skall baktill försett med

som vara ett nationalitetsmärke för det land där dragbilen är registrerad. Detta

gäller dock inte om dragbilen är registrerad i Sverige.

17 kap. Särskilda fordonsskyltar

Skyltar för beskickningsfordon

1 § Om ett fordon enligt lagen 1976:661 immunitet och

om

privilegier i vissa fall är undantaget från skatt skall fordonet tilldelas skyltar för beskickningsfordon.

2 § sammansättningen tecken skyltar for beskickningsfordon

av

bestäms Utrikesdepartementet inom Regeringskansliet med hänsyn

av

till berört land och den ställning ägaren eller brukaren fordonet

som av har. Om dessa förhållanden ändras, skall fordonet tilldelas skyltar. nya

3 § Utrikesdepartementet inom Regeringskansliet prövar frågor

om

tilldelning av skyltarna och svarar även för att dessa tillhandahålls. När skyltar för beskickningsfordon har tilldelats ett fordon prövar

Vägverket frågan utfalrdande kontrollmärke. om av

F örfattningsförslag 73

inträder för fordonet, skall Vägverket tillhandahålla

4 § Om skatteplikt

för fordonet. För tiden intill dess att sådana

vanliga registreringsskyltar skyltar har lämnats tillhandahåller polismyndigheten provisoriska

ut Under den tiden får fordonet brukas med dessa

registreringsskyltar. skyltar.

Bestämmelserna i 7 kap. 6-8 gäller i tillämpliga delar i fråga om

5 §

skyltar för beskickningsfordon.

Personliga fordonsskyltar

fordonsskyltar skyltar med särskild

6§ Med personliga avses en

bestämmer den närmare utformningen

teckenkombination. Vägverket

av skyltarna.

för ett registrerat fordon använda personliga

7 § Rätten att

för vanliga registreringsskyltar samt förlängning

fordonsskyltar i stället Vägverket för ett pris verket en sådan rätt upplåts av som

av bestämmer.

tillhandahåller personliga fordonsskyltar och prövar 8§ Vägverket frågan utfärdande kontrollmärke när uppgift har lämnats om

om av vilket fordon skyltarna skall användas för.

Vägverket prövar också frågan utfárdande av nya personliga

om fordonsskyltar.

fordonsskyltar får efter anmälan till Vägverket flyttas

9 § Personliga fordon ägs den har rätt att använda dem. I över till ett annat som av som

övrigt bestämmer Vägverket hur de får användas. med möjlighet till förlängning med Användningsrätten gäller i tio år

eller tio år och f°ar överlåtas på någon annan endast

perioder om fem

det finns särskilda skäl för det. om

Bestämmelserna i 7 kap. 6-8 gäller i tillämpliga delar i fråga 10 §

personliga fordonsskyltar.

om

74 F örfattningvörslag

18 kap. Straffbestämmelser

m.m. Ansvar

l § Till penningböter döms den uppsåtligen eller oaktsamhet som av

brukar ett fordon i strid mot följande bestämmelser.

7 kap. 6 8 § första eller tredje stycket, 15 16 §jämförd med

7 kap 6 § eller 8 § första eller tredje stycket, 8 kap. 12 14 kap. 5 § första stycket, 8 § första stycket jämfört med 7 kap. 6 § eller 8 § första eller tredje stycket, 15 kap. 6 § första och andra styckena, 8 17 § andra stycket jämfört med 7 kap. 6 § eller 8 § första eller tredje stycket,

16 kap. 9 i förekommande fall jämförd med 7 kap. 6 § eller 8 §

första eller tredje stycket,

17 kap. 10 § jämförd med 7 kap. 6 § eller 8 § första eller tredje

stycket. Till samma straff döms ägaren, han uppsåtligen eller om av

oaktsamhet har underlåtit att göra vad skäligen har kunnat krävas

som av honom för att hindra att fordonet brukades. Den som innehar fordonet med nyttjanderätt för obestämd tid eller

för en bestämd tid understiger år och har befogenhet

som ett att bestämma om förare fordonet eller anlitar någon förare den av annan än som ägaren har utsett döms i ägarens ställe enligt andra stycket.

2 § Till penningböter döms den uppsåtligen eller oaktsamhet som av bryter mot följande bestämmelser.

6 kap. 2 § andra stycket,

7 kap. 4 eller 10 § eller 16 §jämförd med 10

8 kap. 11 § andra stycket,

9 kap. 10 eller 11 § eller 13 § andra stycket, 10 kap. 11 eller 12 6.14 kap. 10

15 kap. 5 § tredje stycket, 6 § tredje stycket eller 7 § andra stycket

jämfört med 5 § tredje stycket,

16 kap. 8 i förekommande fall jämförd med 15 kap. 5 § tredje

stycket, eller 10 5 § tredje stycket andra meningen nedan. Till straff döms den uppsåtligen eller oaktsamhet samma som av bryter mot föreskrifter har meddelats med stöd 21 kap. l som av

Författningsförslag 75

3 § Till böter döms innehavare av saluvagnsregistrering som en eller oaktsamhet låter någon obehörigen bruka en uppsåtligen av annan saluvagnsskylt.

döms den vid ansökan eller anmälan enligt 4§ Till böter som en en förordning uppsåtligen eller oaktsamhet lämnar en oriktig denna av det inte föreskrivs straff för gärningen i brottsbalken. uppgiñ, om

Omhändertagande av saluvagnsskyltar

hand polisman, skylten 5§ En saluvagnsskylt får tas om av en om används i strid mot bestämmelserna i denna förordning. När sådan skylt hand skall Vägverket underrättas. en tas om har hand fordonets saluvagnsskyltar f°ar Den polisman som tagit om fordonet förs till närmaste lämpliga uppställnings- eller medge att Vid färd med fordonet skall i sådant fall medföras ett avlastningsplats. bevis om medgivandet.

19 kap. Prövningsfirfarandet

Prövningsmyndigheter

denna förordning prövas i den ordning anges i 1 § Frågor enligt som 2-4 §§. Beträffande frågor föranleds av bemyndigande enligt som 21 kap. gäller vad sägs där. som Bestämmelser handläggning frågor avser utlämnande av om av som allmänna handlingar och sekretess finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och i sekretesslagen 1980:100.

frågor i 6-15 kap. och 17 kap., om 2 § Vägverket prövar som avses inte något annat framgår bestämmelserna där. av också frågor i 14 § tredje stycket lagen Vägverket prövar som avses 0000:000 om vägtrafikregister.

enligt bestämmelserna i denna förordning i 3§ Den myndighet som skall föra uppgifter körkortsvägtrafikregistret som avser

eller yrkestrafikregistreringen fattar de beslut som

registreringen behövs med anledning av handläggningen. i övrigt frågor körkortsregistreringen Vägverket prövar som avser Verket får dock överlämna läns-

eller yrkestrafikregistreringen. en

i särskild fråga rör länsstyrelsens verksamhet styrelse att besluta en som på vägtrafikområdet.

76 F örfattningsförslag

SOU 1998: 162

4 § Vägverket prövar frågor registreringen felparkerings-

som avser av avgifter.

Beslut automatiserad behandling uppgifter genom av

5§ Beslut får fattas automatiserad behandling uppgifter i

genom av

vägtrafikregistret.

Omprövning och ändring av beslut

6§ Ett beslut enligt denna förordning skall omprövas, det begärs

om

av någon som beslutet angår eller beslutsmyndigheten finner

om annars skäl för det.

Om synnerliga skäl föreligger för det får omprövning

ske även om

frågan har avgjorts av en allmän förvaltningsdomstol.

Ett beslut som omprövas får ändras även till den enskildes nackdel. Detta får dock inte ske senare än tre år från beslutets dag.

7 § En begäran omprövning skall göras skriftligen.

om

8 § Beslutsmyndigheten får bestämma att ett beslut skall

som omprövas tills vidare inte skall gälla.

20 kap. Överklagande

l § Beslut i följande avseenden får inte överklagas.

Utformningen av registreringsskyltar skall tillhandahållas för

som ett visst fordon,

en polismyndighets beslut som rör provisoriska registrerings-

skyltar,

skyltar för beskickningsfordon, personliga fordonsskyltar. Ett beslut som har meddelats enligt denna förordning får inte överklagas innan det har omprövats enligt 19 kap. 6 Ett överklagan-

de ett sådant beslut innan det har omprövats skall av anses som en begäran om omprövning enligt nämnda bestämmelse.

2 § Vägverkets beslut enligt 21 kap. 2 eller 4 § f°ar överklagas hos regeringen.

Författningsförslag 77

i l eller 2 § f°ar Vägverkets beslut, som 3 § I andra fall än som avses

meddelande föreskrifter, eller en länsstyrelses beslut

inte avser av Länsrätten i Örebro län. enligt denna förordning överklagas hos

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

beslut, vilket uppgift skall föras in i vägtrañkregistret,

4 § Om ett om har fattat beslutet underrättas

har överklagats, skall den myndighet som

utgången i ärendet. om

21 kap. Bemyndiganden

föreskrifter för verkställigheten av denna

1 § Vägverket f°ar meddela

föreskrifter förfarandet i de avseenden

förordning samt ytterligare om

i

regleras i förordningen.

l som

i Föreskrifterna meddelas efter samråd med

Rikspolisstyrelsen i frågor avser polismyndigheters

som

verksamhet, Riksskatteverket i frågor avser beskattningen, som

Generaltullstyrelsen i frågor avser tullmyndigheters

som

verksamhet,

i frågor registrering av fordon som

Försvarsmakten som avser

från det militära fordonsregistret. förs över eller ansökan enligt denna förordning skall I de fall anmälan en en

föreskriva uppgifterna även får lämnas skriftlig, f°ar Vägverket att

vara datakommunicering. Verket bestämmer därvid vilken genom informationsteknik f°ar användas. som

undantag från bestämmelserna i denna

2 § Vägverket får medge

förordning för

ett visst fordon,

viss fordonstyp, en

viss eller viss kategori av fordon.

en grupp en Undantag får förenas med villkor.

§ får meddelas endast det föreligger 3 § Undantag som avses i 2 om

och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. särskilda skäl

krävs synnerliga skäl för Om ett fordons skatteplikt påverkas

skall beslutet fattas efter samråd med undantag. I sådant fall

Riksskatteverket.

betydelse eller det

Om fråga undantag är av principiell om

en om

särskild anledning till det skall ärendet med yttrande av i finns

annars

78 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

Vägverket respektive Riksskatteverket överlämnas till regeringen for avgörande.

4§ Vägverket får föreskriva eller i enskilda fall medge att

bestämmelserna i denna förordning registrerade importörer skall

om gälla även andra som bedriver yrkesmässig import fordon. Beslut i av sådana ärenden fattas efter samråd med Generaltullstyrelsen. Vägverket får också föreskriva eller i enskilda fall medge att

bestämmelserna i denna förordning yrkesmässiga fordonstillverkare

om skall gälla även andra än de som har tillstånd till typbesiktning. Vägverket får besluta om anslutning till vägtrañkregistret för

datakommunicering och meddela de villkor härom som behövs med

hänsyn till de registrerades integritet och andra förhållanden av

betydelse för uppgiftslämnandet.

5§ Riksskatteverket får efter samråd med Vägverket meddela föreskrifter om anmälan enligt 10 kap. 12 § ändrad användning om av fordon.

6§ Försvarsmakten får föreskriva begränsningar av Vägverkets uppgiftsskyldighet enligt 12 kap. 2 §

7 § Rikspolisstyrelsen får, om det finns särskilda skäl av

säkerhetsmässig art, efter samråd med Utrikesdepartementet inom

Regeringskansliet i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i

17 kap. 1

8 § Rikspolisstyrelsen får efter samråd med Vägverket meddela föreskrifter om förfarandet vid omhändertagande saluvagnsskyltar

av enligt 18 kap. 5

Denna förordning träder i kraft den då följande författningar

skall upphöra att gälla.

a Exportvagnskungörelsen 1964239,

b bilregisterkungörelsen 1972:599,

c turistvagnskungörelsen 1972:601,

d kungörelsen 1973:766 om interimslicens för fordon,

e förordningen 1979:785 om yrkestrafikregister,

t förordningen 1988:964 om skyltar för beskickningsfordon, g förordningen 1988:965 om personliga fordonsskyltar, h förordningen 1988:1108 om direktregistrering i bilregistret.

F örfattningsförslag 79

eller någon författning hänvisas till en Om det i en lag annan med bestämmelse i denna förordning, skall föreskrift som har ersatts en hänvisningen i stället den bestämmelsen. avse nya Vad i lag eller någon författning sägs om som en annan

i stället saluvagnsregistrering och vad som

saluvagnslicens skall avse

interimslicens eller turistvagnslicens skall i sägs om exportvagnslicens, stället avse tillfällig registrering.

interimslicens eller

En saluvagnslicens, exportvagnslicens,

har beviljats enligt de gamla bestämmelserna turistvagnslicens som skall fortfarande gälla i enlighet med sitt innehåll. ansökan saluvagnslicens, exportvagnslicens,

En om har gjorts före ikraftträdandet

interimslicens eller turistvagnslicens som

inte har slutbehandlats då skall prövas enligt denna förordning men av de gamla bestämmelserna.

har utfärdats enligt de gamla

Ett registreringsbevis som

till dess det har bytts ut mot ett sådant bevis

bestämmelserna gäller

enligt denna förordning.

80 F örfattningsförslag

SOU 1998: 162

Bilaga l

I vägtrañkregistret skall i fråga fordonsregistreringen följande

om uppgifter föras in.

l Fordonsuppgifter

Sådana uppgifter om ett registrerat fordons beskaffenhet och utrustning som är av betydelse för fordonskontrollen.

Dessutom antecknas följande uppgifter.

Drivmedel

EG-typgodkännande Fabrikat /typ

Färg .

Identiñeringsmärkning

chassinummer motomummer - Miljöklass Modellkod

Registreringsnummer samt beteckning på skylt för beskickningsfordon

respektive personlig skylt

Släpvagnsvikt

Tankvolym

Tjänstevikt

Totalvikt Årsmodell

Modellkod, tankvolym och årsmodell antecknas inte för EG-typgodkända fordon.

2 Ägaruppgifter

Nuvarande ägare Föregående ägare under de närmaste tre åren

Författningsförslag 81

fråga som. antecknas följande uppgifter.

I om ägare avses ovan

Namn eller firma

Personnummer, organisationsnummer eller motsvarande

Adress Hemortsförsamling Hemortskommun Hemortslän

3 Allmänna uppgifter

Avgifter enligt förordningen 0000:000 avgifter inom vägtrafik-

om omrâdet

Avregistrering

Avställning

Avställnings upphörande Besiktningsskyldighet

Efterlysning Försäkring bolag datum för tecknande försäkring saknas -

totalvikten på släpfordon för att det skall få dras av en bil som

Högsta ett framförs förare med körkortsbehörighet B av Innehav fordon på grund kreditköp med förbehåll om av av

återtaganderätt fordon med nyttjanderätt för bestämd tid minst ett år

Innehav av en om Kontrollmärke Körförbud

Registrering Registreringsbevis Registreringsskylt ersättningsskylt

stulen skylt omhändertagen skylt - Skatter fordonsskatt -

skattebefrielse enligt lagen 1976:661om immunitet och privilegier i

vissa fall

1978:69 försäljningsskatt på försäljningsskatt enligt lagen om

motorfordon tillverkare eller importör enligt 5 § lagen om

skattepliktig

-

82 F örfattningsförslag

SOU 1998: l 62

törsäljningsskatt på motorfordon Uttagning för användning inom totalförsvaret

4 Uppgifter från besiktning i hall respektive

flygande

inspektion

Bedömningskod för respektive brist Detalj-, positions-, läges- och bristkod Föreläggande om besiktning med angivande senaste datum för av föreläggandet Godkänt besiktningsresultat Myndighetskod Mätvärden bromskraftsvärde retardationsvärde avgasvärde - Underkänt besiktningsresultat Vägmätarställning

5 Uppgifter saluvagnsregistrering

om I fråga om registreringen antecknas följande uppgifter.

Fordonsslag som registreringen avser Registreringsnummer Datum för registreringen Försäkringsbolag Försäkringstyp Avregistrering med angivande av datum

I fråga om innehavaren antecknas följande uppgifter.

Namn eller firma

Personnummer, organisationsnummer eller motsvarande

Adress Hemortsförsamling Hemortskommun Hemortslän

SOU 1998: 162 F örfattningsförslag 83

6 Uppgifter om tillfällig registrering

I fråga fordonet antecknas följande uppgifter.

om

tidigare utländsk registrering begränsat brukande eller ej Typ av

Tidigare utländskt registreringsnummer Tillfälligt registreringsnummer Chassinummer eller annan identifieringsmärkning

Fabrikat/typ

I fråga ägaren antecknas följande uppgifter.

om

Namn eller firma

Personnummer, organisationsnummer eller motsvarande

Adress Hemortsförsamling Hemortskommun Hemortslän

I fråga allmänna uppgifter antecknas följande uppgifter.

om

Efterlysning

Försäkring bolag datum för tecknande försäkring saknas -

Registreringsbevis Datum för registrering Giltighetstid Registreringsskylt ersättningsskylt

stulen skylt omhändertagen skylt -

7 Övriga uppgifter

Uppgifter behövs administrativa skäl vid handläggningen av

som av

frågor om fordonsregistrering.

84 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

Bilaga 2

I vägtrafikregistret skall i fråga körkortsregistreringen följande

om uppgifter föras in.

Uppgifter Myndighet för som svarar att uppgift förs in i registret

1 Identitetsuppgifter

Fullständigt namn, personnummer Vägverket eller, i fråga

om

och adress för den som avses med uppgifter länsstyrelse har

som

registreringen tagit emot, länsstyrelsen

2 Körkortsuppgifter

Begäran om förhandsbesked och Länsstyrelsen

beslut med anledning begäran

av

Ansökan om körkortstillstånd och Länsstyrelsen

beslut med anledning ansökan

av

Ansökan om godkännande Länsstyrelsen som handledare och beslut med anled-

ning av ansökan

Sökanden skall avlägga förarprov Länsstyrelsen

hos Vägverket

Sökanden skall avlägga förarprov Länsstyrelsen hos annan än Vägverket

Beslut om förarprov vid beslut Vägverket

om utfardande körkort av

Körkortsbehörighet Vägverket

Beslut om traktorkort Vägverket

F örfattningsförslag 85

Dag för godkänt förarprov, eller Vägverket

behörighet erhållits utan

om förarprov, dag då behörighet erhölls

Giltighetstid för bevis körkort Vägverket

om

Prövotid Vägverket i fall som avser

förarprov, länsstyrelsen i

andra fall

Villkor och begränsningar för Länsstyrelsen

körkort, körkortstillstånd eller traktorkort samt beslutande

myndighet

automatväxlat fordon Vägverket i fall då villkoret

Villkor om

inte har medicinsk grund, länsstyrelsen i andra fall

Dag då giltighetstid för körkorts- Vägverket

behörighet enligt 3 kap. l2§ körkortslagen 1998:488 går ut

med anledning för- Länsstyrelsen Ansökan av längning giltighet för körkortsav

behörighet enligt 3 kap. l2§

körkortslagen

Beslut med anledning sådan Länsstyrelsen

av ansökan

förnya körkort Vägverket

Föreläggande att

Beslut med anledning förnyelse Vägverket av

Ogiltighet körkort enligt 3 kap. Länsstyrelsen

av 13 § första stycket 4 och 5 och

13 § andra stycket körkortslagen

86 F örfattningyörslag SOU 1998: 162

Innehav utländskt körkort, den Vägverket, uppgiften av stat som har utfärdat körkortet, lämnas i samband med under-

utfärdandedag och körkorts- rättelse enligt 5 kap., läns-

nummer eller motsvarande styrelsen i andra fall

Ansökan om utbyte ett utländskt Länsstyrelsen av körkort mot ett svenskt

Beslut som rör utbyte ett Länsstyrelsen av utländskt körkort mot ett svenskt

Utredning av villkor Länsstyrelsen

Omprövning av körkortsinnehav Länsstyrelsen

Körkortsingripande övervägs Länsstyrelsen

Beslut med anledning över- Länsstyrelsen

av

vägande om körkortsingripande

Giltighetstid för beslut interi- Länsstyrelsen om

mistiskt körkortsingripande

Spämid Länsstyrelsen

Medgivande enligt 2 kap. 11§ Länsstyrelsen körkortslagen

Omhändertagande enligt 5 kap. 7 § Länsstyrelsen

körkortslagen

Delgivning av sådant omhänder- Länsstyrelsen

tagande

Delgivning av beslut om körkorts- Länsstyrelsen ingripande

Överlämnande behörighetsav Länsstyrelsen, eller Vägverket

handling handlingen lämnats över

om dit först

F örfattningsförslag 87

SOU 1998: 162

Förlust behörighetshandling Länsstyrelsen i fall som avser

av utbyte utländskt körkort, av

Vägverket i andra fall

Krav på personutredning, prövotid, Länsstyrelsen

läkarintyg, körkortstillstånd, förareller del därav prov

Överprövning beslut Länsstyrelsen

av

undantag och beslut Länsstyrelsen, eller Vägverket

Ansökan om ansökan i fall medicinska med anledning av som avser krav

Innehav intyg förar- Vägverket

av om utbildning för transport av farligt

gods enligt lagen 1982:821 om

farligt gods och transport av

uppgifter rör ett sådant intyg

som

Innehav bevis om yrkes- Vägverket

av kompetens enligt 10§ förord-

ningen 1993:184 kör- och

om vilotider samt färdskrivare, 3§

förordningen 1995:521 om behöriga myndigheter, m.m. i fråga

kör- och vilotider samt färdom skrivare vid transporter eller 7§

förordningen 1993:185 om

arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter

till Den länsstyrelse lämnar

Överflyttning av ärende annan som

över ärendet

länsstyrelse

Den länsstyrelse har

Överflyttning av ärende till annan som

meddelat det överklagade domstol beslutet

88 F örfattningyörslag SOU 1998: 162

3 Belastningsuppgifter

Anmälan enligt 7 kap. 9 § körkorts- Länsstyrelsen förordningen 1998:980

Anmälan enligt 7 kap. lO § Vägverket körkortsförordningen

Utländsk dom eller annat likvärdigt Länsstyrelsen avgörande som avses i 5 kap. 1 § körkortslagen

Anmälan enligt 10 kap. 2§ Länsstyrelsen körkortslagen

Återkallelsegrund Länsstyrelsen

4 Övriga uppgifter

Uppgifter behövs Vägverket eller, efter verkets som av administrativa skäl vid hand- bestämmande, i fråga visst om läggningen av körkortsärenden slag uppgifter länsstyrelsen av

F örfattningsförslag 89

Bilaga 3

vägtrafikregistret skall i fråga yrkestrañkregistreringen följande

I om

uppgifter föras in.

Uppgifter Myndighet som svarar för att

uppgift törs in i registret

1 Identitetsuppgifter

Fullständigt Länsstyrelsen eller, i fråga om

namn, person-

eller organisations- uppgifter som Vägverket har

nummeroch adress för den tagit emot, Vägverket nummer som

avses med registreringen

2 Tillståndsuppgifter

Ansökan Den länsstyrelse som är om

trañktillstånd, prövningsmyndighet enligt

-

tillstånd till biluthyrning, yrkestrafiklagen 1998:490,

enligt lagen 1998:492 bil-

gemenskapstillstånd om

-

rådets förordning EEG uthyrning eller förordningen

nr 684/92 den 16 1992 1998:786 behöriga mynav mars om om regler för inter- digheter i fråga om intergemensamma m.m. med nationella transporter inom nationell persontransport

ändrad rådets Europeiska ekonomiska sam-

buss, genom förordning EG 11/98, eller arbetsområdet EES, eller nr

rådets förordning EEG Vägverket i egenskap av

nr

den 26 1992 prövningsmyndighet eller central

881/92 av mars om

marknaden för gods- registreringsmyndighet i fråga

tillträde till på inom sådana åtgärder som verket transporter väg gemen- om skapen till eller från har vidtagit en medlemsstats territorium eller

eller flera medlemsgenom en staters territorier,

90 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

transporttillstånd enligt 4 kap. -

3 § yrkestrafiklagen avseende

persontransporter, samt

beslut med anledning

av ansökan som avses ovan

Olämplighetstid vid avslag Länsstyrelsen eller Vägverket

Slag av tillstånd Länsstyrelsen eller Vägverket

Villkor och begränsningar i till- Länsstyrelsen eller Vägverket

ståndet

Den som är ansvarig för Länsstyrelsen eller Vägverket

trafikutövningen eller uthyrningsverksamheten och övriga

personer som har prövats enligt

yrkestrañklagen eller lagen om biluthyrning

Antal utfärdade kopior Länsstyrelsen

av gemenskapstillstând enligt rådets förordning EEG 881/92 och nr

rådets förordning EG 11/98

nr

Begäran om omprövning av Länsstyrelsen eller Vägverket

tillstånd till linjetrañk enligt

2 kap. 17 § yrkestrañklagen och

beslut med anledning av omprövningen

Anmälan om utbyte m.m. enligt Länsstyrelsen eller Vägverket

2 kap. 9 § yrkestrañkförord-

ningen 1998:779 eller 5§

förordningen 1998:780 om biluthyrning samt beslut med

anledning av anmälan

Datum för konkursbeslut Länsstyrelsen eller Vägverket

Datum för tillståndshavarens Länsstyrelsen eller Vägverket dödsfall

F örfattningyörslag 91

Anmälan föreståndare enligt Länsstyrelsen eller Vägverket

om

2 kap. 15 § yrkestrafiklagen eller

10 § lagen om biluthyrning, beslut med anledning av anmälan samt beslutets giltighetstid

Omprövning tillståndsinne- Länsstyrelsen eller Vägverket

av hav och beslut i ärendet

Beslut varning eller åter- Länsstyrelsen eller Vägverket

om kallelse

Olämplighetstid vid återkallelse Länsstyrelsen eller Vägverket

och eller vilka personer vem som avses

Delgivning beslut Varning Länsstyrelsen eller Vägverket

av om eller återkallelse

Överprövning beslut Länsstyrelsen eller Vägverket

av

Upphörande tillstånd Länsstyrelsen eller Vägverket

av

Den myndighet har med- Länsstyrelsen eller Vägverket

som delat ett tillstånd eller ett beslut

Överflyttning ärende till Den länsstyrelse som lämnar

av

länsstyrelse över ärendet

annan

länsstyrelse har

Överflyttning av ärende till Den som

domstol meddelat det överklagade annan beslutet

3 Fordonsuppgifter

Fordon har anmälts att Länsstyrelsen eller Vägverket

som användas med stöd av ett tillstånd

Uppgift yrkestrafikmärken Vägverket

om

92 F författningsförslag SOU 1998: 162

Beträffande taxameter typ, till- Vägverket verkningsnummer och besiktningsförhållanden

Ansökan om undantag från krav Länsstyrelsen eller Vägverket på anmälan av fordon eller på taxameter och beslut med an-

ledning av ansökan

4 Uppgifter om taxiförarlegitimation

Begäran om förhandsbesked och Länsstyrelsen

beslut med anledning av begäran

Ansökan om taxiförarlegiti- Länsstyrelsen

mation och beslut med anledning av begäran

Olämplighetstid vid avslag Länsstyrelsen

Giltighetstid för taxiförarlegiti- Vägverket

mationen

Villkor och begränsningar för Länsstyrelsen taxiförarlegitimationen

Föreläggande att förnya taxi- Vägverket

förarlegitimationen

Beslut med anledning av för- Vägverket

nyelse

Utredning av villkor Länsstyrelsen

Omhändertagande enligt 5 kap. Länsstyrelsen

9 § yrkestrañklagen

Delgivning av sådant beslut Länsstyrelsen

Omprövning av innehav taxi- Länsstyrelsen av

förarlegitimation

Författningvörslag 93

Beslut varning eller åter- Länsstyrelsen

om kallelse

Delgivning sådant beslut Länsstyrelsen av

Olämplighetstid vid återkallelse Länsstyrelsen

Giltighetstid för beslut om Länsstyrelsen

interimistisk återkallelse

Legitimationen ogiltig enligt Länsstyrelsen

3 kap. 3 § tredje stycket yrkes-

trafiklagen

Överlämnande legitimations- Vägverket

av handling

Förlust legitimationshandling Vägverket

av

Krav på läkarintyg Länsstyrelsen

Ansökan undantag enligt Vägverket

om

ll kap. 5 § 2 yrkestrafik-

förordningen och beslut med anledning ansökan av

Den myndighet har Länsstyrelsen

som meddelat ett beslut

länsstyrelse lämnar

Överflyttning av ärende till Den som

länsstyrelse över ärendet

annan

till Den länsstyrelse har

Överflyttning av ärende som

domstol meddelat det överklagade

annan beslutet

5 Belastningsuppgifter tillstånd till

som avser

yrkesmässig trafik eller biluthyrning

Utländsk dom eller annat Länsstyrelsen eller Vägverket

likvärdigt avgörande som avses i

5 kap. 15 § yrkestrafiklagen

94 F örfattningyörslag SOU 1998: 162

Beslut, anmälan eller rapport Länsstyrelsen eller Vägverket enligt 8 kap. 2 eller 4 §

yrkestrafikförordningen eller

10 eller 12 § förordningen

om

biluthyrning från andra myndig-

heter som rör tillståndshavaren

Återkallelsegrund enligt 5 kap. Länsstyrelsen eller Vägverket

4 eller 5 § yrkestrañklagen

eller 11-14 lagen om biluthyrning

6 Belastningsuppgifter taxiförarlegitimation

som avser

Anmälan av läkare enligt 3 kap. Länsstyrelsen

5 § yrkestrafiklagen

Utländsk dom eller annat Länsstyrelsen

likvärdigt avgörande som avses i

5 kap. 15 § yrkestrafiklagen

Beslut, anmälan eller rapport Länsstyrelsen enligt 8 kap. 2 § yrkestrafik-

förordningen från andra myndig-

heter avseende innehavare av

taxiförarlegitimation

Återkallelsegrund enligt 5 kap. Länsstyrelsen

6 § första stycket yrkestrafik-

lagen

7 Övriga uppgifter

Uppgifter som behövs admi- Vägverket eller, efter verkets av nistrativa skäl vid handläggning- bestämmande, i fråga visst om en av yrkestrafikärenden slag uppgifter länsstyrelsen av

Författningsförslag 95

Bilaga

I vägtraflkregistret skall i fråga om registreringen av felparkerings-

avgifter följande uppgifter föras in.

1 Fordonsuppgifter

Sådana uppgifter ett registrerat fordons beskaffenhet och utrustning

om betydelse för fordonskontrollen. som är av

Dessutom antecknas följande uppgifter.

Modellbeteckning

Registreringsnummer

Årsmodell

I förekommande fall antecknas följande uppgifter.

Beteckning skylt för beskickningsfordon Beteckning på personlig skylt

2 Ägaruppgifter

Registrerad ägare vid tidpunkten för utfärdandet av

parkeringsanmärkningen

I fråga ägare avses ovan antecknas följande uppgifter.

om som

Namn eller firma Personnummer, organisationsnummer eller motsvarande Adress

3 Allmänna uppgifter

Ärendenummer Den kommun inom vilken anmärkningen har utfärdats Datum för utfárdande

Belopp

Erinran

96 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

Påminnelse Datum för påminnelse

Åläggande

Datum för åläggande

Uppgift om att ett ärende har lämnats över till kronofogdemyndigheten

Datum för överlämnandet

Kod för ansvarig kronofogdemyndighet

Återbetalningsdatum

Undanröjande Rättelsemeddelande

4 Övriga uppgifter

Uppgifter som behövs av administrativa skäl vid handläggningen av ärenden om felparkeringsavgifter.

kap.

3 kap. Bevarande och gallring av uppgifter fordonsregistreringen 1 § Uppgifter om Uppgifter körkortsregistreringen 2 § om Uppgifter yrkestrafikregistreringen 3 § om Uppgifter registreringen felparkeringsavgifter 4 § om av

4 kap. Utdrag ur vägtrafikregistret

4 18-6121 Vâgtrafakregistrering

98 Författningsförslag

5 kap. Länsstyrelsers och Vägverkets tillgång till

brottsbelastningsuppgifter

Rätt att på begäran erhålla uppgifter 1 § Underrättelseskyldighet 2-8

6 kap. Registrering fordon

av Registrering som förutsättning för rätt att bruka 1 § fordon Undantag från registreringsplikten vid viss 2 § användning av fordon Prövningen frågor registrering 3-5 av om Ansökan 6-7 Anmälan 8 § Förutsättning för registrering 9 § Utryckningsfordon 10 §

7 kap. Följder av registreringen

registreringsskyltar

Författningsförslag 99

8 kap. Avställning av fordon

Förfarandet 1-11 Brukande 12 §

9 kap. Kontrollmärken m.m. Utfárdande kontrollmärke 1-5 av Kontrollmärkets giltighet 6-11 Nationalitetsmärke 12 § 13 §

Miljöklassmärkning

10 kap. Ändrade förhållanden

1-6

Ägare

och leasingavtal 7-9

Kreditköp och adress 10 § Namn användning 11-12 §§ Fordons fordon 1-5

11 kap. Avregistrering av

Underrättelser beträffande fordon 1-9

12 kap.

Direktanmälan beträffande fordon 1-7

13 kap.

100 Förfatzninggörslag

14 kap. Saluvagnsregistrering

Förutsättningar för registrering 1 §

Rätt att bruka fordon med stöd 2 § av

saluvagnsregistrering

Prövningen av en ansökan 3-4 Saluvagnsskyltar 5-8 §§ Återkallelse

av en saluvagnsregistrering 9-10

Underrättelseskyldighet 11 §

15 kap. Tillfällig registrering

Förutsättningar för registrering 1-4 §§ Inskränkningar i och villkor för rätten att bruka ett 5-8 tillfälligt registrerat fordon

16 kap. Tillfälligt brukande i Sverige fordon

av

som är hemmahörande i något annat land

Definitioner 1-2 Allmän bestämmelse 3 § Vissa fall av privat bruk 4 § Affársmässigt bruk 5-6

162 Författningsförslag 101

SOU 1998:

Särskilda bestämmelser släpfordon, mopeder 7 § om klass I och lätta motorcyklar Handlingar skall medföras vid färd 8 § som 9 §

Registreringsskyltar

Nationalitetsmärke 10 §

17 kap. Särskilda fordonsskyltar

för beskickningsfordon 1-5

Skyltar fordonsskyltar 6-10 §§ Personliga

18 kap. Straffbestämmelser m.m.

1-4 Ansvar Omhändertagande saluvagnsskyltar 5 § av

19 kap. Prövningsförfarandet

Prövningsmyndigheter 1-4 automatiserad behandling 5 § Beslut genom av uppgifter ändring beslut 6-8

Omprövning och av

1-4

20 kap. Överklagande

1-8

21 kap. Bemyndiganden

102 Författningsförslag SOU 1998: 162

Bilaga 1

1 Fordonsuppgifter

2 Ägaruppgifter

3 Allmänna uppgifter 4 Uppgifter från besiktning i hall respektive flygande inspektion 5 Uppgifter saluvagnsregistrering om 6 Uppgifter om tillfällig registrering

7 Övriga uppgifter

Bilaga 2

l Identitetsuppgifter 2 Körkortsuppgifter 3 Belastningsuppgifter

4 Övriga uppgifter

Bilaga 3

1 Identitetsuppgifter 2 Tillståndsuppgifter 3 Fordonsuppgifter 4 Uppgifter om taxifdrarlegitimation 5 Belastningsuppgifter tillstånd till yrkesmässig trafik eller som avser biluthyrning

Författningsförslag 103

6 Belastningsuppgifter taxifdrarlegitimatiou som avser

7 Övriga uppgifter

Bilaga

l Fordonsuppgifter

2 Ägaruppgifter

3 Allmänna uppgifter

4 Övriga uppgifter

104 Författningsförslag

SOU 1998: l 62

3 till

Förslag lag om vägtrafikdeñnitioner

Härigenom föreskrivs följande.

1§ De beteckningar finns i 2§ med där angiven betydelse

som är

avsedda att användas i andra författningar i den utsträckning som

föreskrivs i dessa.

Det som i denna lag eller i någon författning i första

som avses stycket sägs i fråga ett visst slag fordon tillämpas även chassi om av till ett sådant fordon. Detta gäller dock inte i fall då något särskilt annat föreskrivs.

2 §

Beteckning Betydelse

Axeltryck Den sammanlagda statiska vikt hjulen på som en hjulaxel för över till vägbanan

Bil Ett motorfordon är försett med eller som tre flera hjul eller medar eller med band och som inte är att motorcykel eller anse som en en moped. Bilar delas i personbilar, lastbilar och bussar

Boggi Två hjulaxlar på ett fordon med inbördes ett avstånd som är mindre än 2,0 meter

Boggitryck Den sammanlagda statiska vikt hjulen i som en boggi för över till vägbanan

Bruttovikt på for- Den sammanlagda statiska vikt samtliga som don fordon på hjul, band eller medar på fordon ett vid ett visst tillfälle för över till vägbanan

Buss En bil är inrättad för flera som transport av än åtta personer utöver föraren, även bilen om dessutom är inrättad för något annat ändamål

Författningsförslag 105

fordon är avsett att drivas med Cykel Ett som eller vevanordning och inte är ett lektrampfordon. eldriven rullstol förs den åkande En som av och konstruerad för hastighet av högst är en 15 kilometer i timmen

Ett fordon är avsett att dras av en moped Cykelkärra som klass eller cykel och inte är en sidvagn.

en

tillkopplad cykelkärra dock inte som

En anses ett särskilt fordon

En släpkärra är avsedd att vara styraxel

Dolly som 1

i

och är utrustad med

för en påhängsvagn som vändskiva för

i

en kopplingsanordning en

påhängsvagn

fordon är kopplat till en bil, en

Efterfordon Ett som traktor, ett motorredskap eller ett terräng-

motorfordon och inte är ett släpfordon

som eller ett terrängsläp

anordning på hjul, band, medar eller Fordon En

liknande är inrättad för färd på marken

som och inte löper på skenor. Fordon delas i motordrivna fordon, terrängsläp, efterfordon, sid-

släpfordon,

cyklar, hästfordon och övriga fordon vagnar,

motordrivet fordon med ett eller flera Fordonståg Ett

tillkopplade fordon

fordon är förspänt med dragare Hästfordon Ett som

traktor enligt fordonsskattelagen Jordbrukstraktor En som

1988:327 hänförs till klass

bil inte är att som en personbil

Lastbil En som anse eller en buss. delas in i lätta och tunga lastbilar Lastbilar

uteslutande för lek Lekfordon Ett fordon som är avsett

106 Författningsförslag

Lätt lastbil En lastbil med totalvikt av högst 3,5 ton

Lätt motorcykel En motorcykel vars motor har en Slagvolym av högst 125 kubikcentimeter och en effekt av högst 11 kilowatt

Lätt släpfordon Ett släpfordon med totalvikt av högst 750 kilogram Ett släpfordon med totalvikt över 750 kilogram under förutsättning att den inte överstiger dragfordonets tjänstevikt och att dragfordonets och släpfordonets sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5 ton

Lätt terrängvagn En terrängvagn vars tjänstevikt är högst 2 ton

Maximilast för ett Skillnaden mellan fordonets totalvikt och motorfordon, en tjänstevikt traktor, ett motorredskap, ett terrängfordon, ett släpfordon eller en sidvagn

Moped Ett motorfordon som är konstruerat för en hastighet högst 45 kilometer i timmen och av som har två eller tre hjul samt, om det drivs av en forbränningsmotor, denna har en slagvolym högst 50 kubikcentimeter, eller av fyra hjul och massa utan last som en understiger 350 kilogram samt det drivs förbränningsmotor,

a om av en

denna har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter, eller

b det är försett med någon annan typ av

om motor, denna har maximal nyttoeffekt av en högst 4 kilowatt. Vid beräkningen mopeds massa skall i av en fråga om ett eldrivet fordon batterierna inte räknas in. Mopeder delas in i klass I och klass

I

J SOU 1998: 162 Författningvörslag 107

Moped klass I En moped som inte hör till klass

En moped med pedaler är konstruerad för Moped klass som

hastighet högst 25 kilometer i timmen en av och har motor effekt inte som en vars överstiger l kilowatt

Motorcykel Ett motorfordon på två hjul eller tre

syrnmetriskt placerade hjul som är konstruerat för hastighet överstigande 45 kilometer i

en timmen samt, det drivs av en om förbränningsmotor, denna har slagvolym en överstigande 50 kubikcentimeter. Ett motorfordon på fyra hjul och en massa last understiger 400 kilogram eller utan som

550 kilogram för transportfordon och vars

maximala nettomotoreffekt inte överstiger 15 kilowatt, dock moped. Vid beräkningen motorcykels vikt skall av en i fråga ett eldrivet fordon batterierna inte om räknas in.

Motorcyklar delas i lätta och tunga

motorcyklar

fordon Ett fordon för framdrivande är försett Motordrivet som

med motor, dock inte ett flygplan eller en

sådan eldriven rullstol är att hänföra till som cykel. Motordrivna fordon delas in i motorfordon, traktorer, motorredskap och terrängmotorfordon

Motorfordon Ett motordrivet fordon som inte är ett

terrängmotorfordon och är inrättat

som

huvudsakligen för att självständigt användas till person- eller godsbefordran,

eller för något annat ändamål än som anges under om fordonet inte är att anse som en traktor eller ett motorredskap. Motorfordon delas i bilar, motorcyklar och

mopeder

108 F örfattningsförslag

Motorredskap Ett motordrivet fordon är inrättat huvudsom

sakligen ett arbetsredskap eller för

som

kortare förflyttningar av gods.

Motorredskap delas i klass I och klass

Motorredskap Ett motorredskap är konstruerat för som en

klass I högsta hastighet överstiger 30 kilometer i

som timmen

Motorredskap Ett motorredskap som är konstruerat för

en

klass hastighet högst 30 kilometer i timmen

av

Personbil En bil är inrättad huvudsakligen för som befordran av personer, dock högst förare och åtta passagerare

Påhängsvagn En släpvagn som är inrättad för att

genom tapp med vändskiva eller liknande anordning förenas med bil, traktor eller ett motoren en redskap och som är så utförd att chassiet eller karosseriet vilar direkt på det dragande fordonet

Sidvagn Ett fordon som är inrättat för att kopplas vid

sidan tvåhjulig motorcykel eller av en en cykel. En tillkopplad sidvagn anses dock inte som ett särskilt fordon

Släpfordon Ett fordon som är inrättat för koppling till

en bil, motorcykel, moped klass en en en

traktor eller ett motorredskap och avsett för

person- eller godsbefordran eller för att bära

en anordning för att driva dessa fordon.

Släpfordon delas in i släpvagnar och

släpslädar

Släpsläde Ett släpfordon på medar

Släpkärra En släpvagn med oledad dragstång där den statiskt vertikala last förs över till som dragfordonet inte överskrider 10 procent av

släpvagnens totalvikt eller 1 ton

Författningsförslag 109

Ett släpfordon hjul eller band

Släpvagn

Den sammanlagda vikten släpvagns

Släpvagnsvikt av en

egenvikt och last

Ett terrängmotorfordon eller ett terrängsläp Terrängfordon

Ett motordrivet fordon som är inrättat Terrängmotor-

huvudsakligen för att självständigt användas

fordon

till eller godsbefordran i terräng.

person-

Terrängmotorfordon delas in i terrängvagnar

och terrängskotrar

Terrängskoter Ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt av

högst 400 kilogram

Ett fordon är inrättat for att dras av ett

Terrängsläp som terrängmotorfordon och inte är något

släpfordon

Ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt

Terrängvagn över 400 kilogram. Terrängvagnar delas in i lätta och tunga

terrängvagnar

på Den sammanlagda vikten av

Tjänstevikt en

i normalt, fullt driftfárdigt skick bil, traktor, ett fordonet en det karosseri hör till motorredskap eller med tyngsta som

tung terräng- fordonet, en

verktyg och reservhjul hör till fordonet,

som vagn bränsle, smörj olja och vatten, samt föraren -

på Den sammanlagda vikten av

Tjänstevikt en

i nonnalt, fullt driftfärdigt skick motorcykel eller fordonet en -

moped utan sidvagn,

verktyg hör till fordonet, som bränsle, smörjolja och vatten -

Vikten fordonet i normalt, fullt driftfárdigt

Tjänstevikt på ett av

skick med det tyngsta karosseri hör till

släpfordon, ett ter- som

rängsläp eller fordonet en sidvagn

l 10 Författningsförslag

Tjänstevikt på ett Den sammanlagda vikten av terrängmotorfordon fordonet i normalt, fullt driftfárdigt skick en terrängskoter med det tyngsta karosseri hör till som eller en lätt terräng- fordonet,

vagn verktyg som hör till fordonet, samt

bränsle, smörjolja och vatten. - För en tung terrängvagn räknas även vikten av föraren och reservhjul med

Totalvikt på en bil, Summan fordonets tjänstevikt och den av en traktor, ett beräknade vikten det största antal av personer

motorredskap eller utom föraren och den största mängd gods

som en tung terräng- fordonet är inrättat för

vagn

Totalvikt på Summan fordonets tjänstevikt och den en av motorcykel, ett beräknade vikten det största antal av personer terrängfordon utom och den största mängd gods fordonet är som en tung terräng- inrättat för. I totalvikten för motorcykel en vagn, ett släp- ingår inte sidvagnens totalvikt. fordon eller en sidvagn

Trafiktraktor En traktor enligt fordonsskattelagen

som 1988:327 hänförs till klass I

Traktor Ett motordrivet fordon med minst två

hjulaxlar som är inrättat huvudsakligen for att dra ett annat fordon eller ett arbetsredskap och som är konstruerat för hastighet högst

en av 40 kilometer i timmen och endast med

svårighet kan ändras till högre hastighet. En

traktor får vara utrustad för transport gods av och för befordran av passagerare

Traktortåg En traktor med ett eller flera tillkopplade

släpfordon

Trippelaxel Tre hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes

avstånd mellan den första och den tredje axeln som är mindre än 5,0 meter

SOU 1998: 162 Författningsförslag 111

sammanlagda statiska vikt hjulen i Trippelaxeltiyck Den som trippelaxel för över till vägbanan

en

lastbil En lastbil med totalvikt över 3,5 ton Tung

motorcykel En motorcykel vars motor har en slagvolym

Tung överstiger 125 kubikcentimeter eller en som effekt överstiger ll kilowatt som

En terrängvagn med tjänstevikt över 2 ton

Tung terrängvagn en

Tungt släpfordon Ett annat släpfordon än ett lätt släpfordon

visst fordon eller viss fordonstyp inte med 3 § Om det i fråga om ett en bestämmas till vilket slag fordon fordonet ledning av 2 § kan av som

eller fordonstypen skall höra, beslutar den myndighet som regeringen

bestämmer i frågan.

eller den myndighet regeringen bestämmer f°ar 4§ Regeringen som

eller i enskilda fall medge undantag från denna lag. föreskriva

får meddela ytterligare föreskrifter om vägtrafik- 5§ Regeringen

definitioner.

Denna lag träder i kraft den

l 12 F örfattningsförslag

4 Förslag till förordning om vägtrafikdefmitioner

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna förordning gäller i anslutning till lagen 0000:000

om vägtrafikdefmitioner och innehåller definitioner utöver de finns i den. som Defmitionema med den betydelse i 2§ är avsedda som anges att

användas i andra författningar i den utsträckning föreskrivs i

som dessa.

2§

Beteckning Betydelse

Accelerationsfält Ett sådant körfält är avsett endast för som anslutande trafik

Behörighetshand- Körkort, traktorkort och bevis körkort

om ling

Besiktningsinstru- Ett bevis att fordonet har godkänts vid en

ment mopedbesiktning

Bärighetsklass Indelning vägar efter tillåtet axel-, boggiav

och trippelaxeltryck samt tillåten bruttovikt.

Bärighetsklasserna är bärighetsklass 1 BKl, bärighetsklass 2 BK2 och bärighetsklasss 3 BK3

Cirkulationsplats En plats som enligt en lokal trafikföreskrift skall cirkulationsplats och är ut-

vara som

märkt med ett vägmärke för cirkulationsplats

Cykelbana En väg eller del väg är avsedd för av en som cykeltrafik och trafik med moped klass

Cykelfált Ett särskilt körfält vägmarkering

som genom anvisats för cyklande och förare moped av klass

Författningyörslag 113

Cykelöverfart En del väg är avsedd att användas av en som

cyklande eller förare moped klass för

av av

korsa körbana eller cykelbana och

att en en

som anges med vägmarkering. En cykelöverfart är bevakad trafiken

om

regleras med trafiksignaler eller av en

polisman och i annat fall obevakad

Färdled En sådan led eller plats i terrängen som

allmänt används för samfärdsel men inte är en

väg

Grundhandling En handling är avsedd för färdigställande

som av körkort

Gågata En väg eller vägsträcka enligt en lokal

en som trafikföreskrift skall gågata och som är vara

utmärkt med vägmärke för gågata

Gårdsgata En väg eller vägsträcka enligt en lokal en som

trafikföreskrift skall gårdsgata och som

vara

är utmärkt med vägmärke för gårdsgata

Halvljus Avbländat färdljus

Helljus Inte avbländat färdljus

Huvudled En väg eller vägsträcka enligt en lokal

en som trafikföreskrift skall huvudled och som är vara

utmärkt med vägmärke för huvudled

Internationellt En handling är avsedd att användas i som körkort andra länder och visar att innehavaren är som

behörig att föra bil, motorcykel eller

terrängvagn

Kopplingsintyg Ett intyg att släpvagn vid kopplings-

en

besiktning har godkänts för koppling till en

viss bil

En del väg är avsedd för trafik med Körbana av en som

fordon, dock inte en cykelbana eller en vägren

1 14 F örfattningsförslag

Körfält Ett sådant längsgående fält av en körbana som anges med vägmarkering eller, någon om

vägmarkering inte finns, är tillräckligt brett

för trafik i fil med fyrhjuliga fordon en

Körförbud Förbud att använda ett fordon

Körträning Träning i att föra ett körkorts- eller traktorkortspliktigt motordrivet fordon utan

avsikt att avlägga förarprov

Lastlängd Avståndet från lastutrymmets främsta yttersta

punkt till dess bakersta yttersta punkt

Lämplighetsbevis Ett bevis att ett fordon har godkänts vid

lämplighetsbesiktning

Motortrafikled En väg eller en vägsträcka som enligt en lokal trafikföreskrift skall vara motortrafikled och

som är utmärkt med vägmärke för

motortrafikled

Motorväg En väg eller en vägsträcka som enligt en lokal trafikföreskrift skall vara motorväg och som är utmärkt med vägmärke för motorväg

Odelbar last Last som inte utan risk för onödiga kostnader eller skador kan delas i två eller flera dellaster

Parkering En uppställning av ett fordon med eller utan förare av någon annan anledning än som föranleds av trafikförhållandena, sker för att undvika fara, eller sker för på- eller avstigning eller på- eller

avlastning av gods

Plankorsning En korsning i samma plan mellan en väg och en sådan järnväg eller spårväg som är anlagd särskild banvall på en

Registrerad En importör som har registrerats som importör skattskyldig enligt lagen 1978:69 om försäljningsskatt på motorfordon

Författningsförslag 115

Registrerat fordon Ett fordon som är upptaget i vägtrafikregistret

Registreringsintyg Ett intyg är utfärdat av den som har som tillstånd till typbesiktning enligt 57 § fordonskungörelsen 1972:595 och som innehåller de uppgifter skall föras in i som vägtrañkregistret

Det under vilket ett fordon är Registreringsnum- nummer registrerat i vägtrafikregistret mer

En Vägverket tillhandahållen skylt, i Registreringsskylt av som enlighet med bestämmelserna i förordningen 0000:000 om vägtrafikregister upptar fordonets registreringsnummer, är avsedd för beskickningsfordon, eller personlig fordonsskylt utgör en

Retardationsfált Ett sådant körfält är avsett endast för som avfart

En längsgående heldragen linje på en Spärrlinje annan väg än avses i 51 4.1.9.2 vägmärkessom förordningen 1978: 1001

Ett vägområde markerats med snedställda Spärrområde som parallella streck och som begränsas av en heldragen eller streckad linje

Stannande Annat stillastående med ett fordon än som sker för att undvika fara, föranleds trafikförhållandena, eller av utgör parkering

Ett fordon med fast eller avtagbar Temperaturkonfordon överbyggnad är särskilt utrustat för trollerat som godsbefordran vid kontrollerad temperatur och sidoväggar inklusive isolering är vars minst 45 millimeter tjocka

Terräng Ett område som inte är väg

1 16 Författningsförslag SOU 1998: 162

Trafikant Den färdas eller uppehåller sig på som annars en väg eller i ett fordon på en väg eller i terräng samt den som färdas i terräng

Trafikskola Yrkesmässig utbildning av bil- eller motorcykelförare

Trafiksyn Synorganets funktion i sådana avseenden som

har betydelse från trañksäkerhetssynpunkt

Trafikövningsplats En plats för genomförande av obligatoriska

moment vid övningskörning inte bör som utföras på väg

Typbesiktnings- Ett bevis om att ett fordon har godkänts som

instrument typfordon vid typbesiktning

Typfordon Ett fordon som har godkänts vid typbesiktning

Typintyg Ett intyg om att ett fordon stämmer överens

med ett typfordon eller endast företer sådana avvikelser från typfordonet som kan hänföras

till fordonets utstyrsel och inte förändrar fordonets beskattningsförhållanden

Tättbebyggt Ett visst område enligt lokal som en område trafikföreskrift skall vara tättbebyggt område

Väg En sådan väg, gata, torg och annan led eller

plats som allmänt används för trafik med

motorfordon, en led som är anordnad för cykeltrafik, och en gång- eller ridbana invid en väg enligt 1 eller 2

Vägren En del av en väg som är avsedd för trafik med

fordon, dock inte körbana eller cykelbana

Yrkesmässig En fordonstillverkare med tillstånd till

fordonstillverkare typbesiktning

Författningsförslag 117

avsedd användas

övergångsställe En del av en väg som är att

gående för att korsa körbana eller en

av en

cykelbana och som anges med vägmarkering eller vägmärke. Ett övergångsställe är bevakat trafiken regleras med trañksignaler eller

om

polisman och i annat fall obevakat

av en

3 § Vägverket beslutar i frågor som avses i 3 § lagen 0000:000 om

vägtrañkdeñnitioner.

Vägverket får i enskilda fall medge undantag i 4 § lagen 4 § som avses

0000:000 om vägtrafikdeñnitioner.

Beslut undantag f°ar fattas endast det föreligger särskilda skäl om om och det kan ske fara för trafiksäkerheten. Om ett fordons utan

skatteplikt påverkas krävs dock synnerliga skäl för undantag.

Undantag f°ar förenas med villkor.

meddela föreskrifter för verkställigheten denna 5§ Vägverket får av

förordning.

6 § Ett beslut enligt 3-5 skall fattas efter samråd med Riksskatte-

verket, något fordons beskattningsförhållande påverkas av beslutet.

om

Om fråga i 3 eller 4 § är principiell betydelse eller

en som avses av finns särskild anledning till det skall ärendet med om det annars

Vägverket respektive Riksskatteverket överlämnas till yttrande av

regeringen för avgörande.

§ Beslut Vägverket enligt denna förordning överklagas hos

7 av regeringen.

Denna förordning träder i kraft den

118 Författningsförslag

5 Förslag till förordning om avgifter inom vägtrañkområdet

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § De avgifter som i denna förordning tas ut statliga

avses av

myndigheter vid tillämpningen av olika författningar inom vägtrafikområdet samt vid förrättningar och åtgärder i övrigt Vägverket

som utför. Bestämmelser om en kommuns rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningar finns i lagen 1978:234 nämnder för vissa om trafikfrågor.

2 § Om inget annat följer denna förordning tillämpas avgifts-

av

förordningen 1992: 191.

Om det finns särskilda föreskrifter avgift gäller i stället dessa. om

3 § Vägverket bestämmer avgifter för

verksamhet som avses i 7 § förordningen 1997:652 med instruktion för Vägverket och sättet för hur de skall tas ut, utdrag ur vägtrafikregistret. Avgifter enligt första stycket 2 beslutas efter samråd med

Ekonomistyrningsverket.

2 kap. Avgifter som rör fordon

Ansökningsavgifter

1 § Vägverket tar ut avgift för prövningen ansökan i de fall och

av en med de belopp som anges i avsnitt 1 i bilagan till denna förordning.

Författningsförslag 119

2 § Avgift tas ut för prövningen en ansökan enligt terrängtrañk-

av

kungörelsen 1972:594 i följande fall.

Ärendeslag Avgiftsklass

Godkännande viss som bärare av 1 av en person ägares eller brukares 76§ tredje stycket ansvar andra meningen

3§ Avgift för prövningen ansökan enligt fordons-

tas ut av en

kungörelsen 1972:595 i följande fall.

Ärendeslag Avgiftsklass

Godkännande viss person som bärare av 1 av en ägares eller brukares 112 § tredje stycket ansvar andra meningen

för prövningen ansökan enligt trafikförord- 4§ Avgift tas ut av en ningen 1998: 1276 i följande fall.

Ärendeslag Avgiftsklass

Tävlingar går flera län 3 kap. 84 § 6 som genom

Tävlingar går ett och samma län 4 som genom 3 kap. 84 §

Undantag för tunga transporter 13 kap. 3 § 3

Undantag för breda transporter 13 kap. 3 § bredden är högst 450 centimeter 2 om bredden överstiger 450 centimeter b om

Undantag för långa transporter 13 kap. 3 §

längden är högst 35 meter 2

om

längden överstiger 35 meter b

om

120 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

I ärenden om undantag för tunga, breda eller långa transporter som kräver skyndsam behandling tas

dubbel avgift ut.

Ärenden undantag för visst ändamål avseende l om fordon som används for transport av

rörelsehindrade 13 kap. 3 §

Övriga undantag 13 kap. 3 § 4

Godkännande av en viss person bärare l som av

ägares eller brukares 14 kap. 3 § tredje

ansvar stycket andra meningen

5 § Avgift tas ut för prövningen av en ansökan tillfällig registrering

om

enligt förordningen 0000:000 vägtrañkregister i följande fall.

om

Ärendeslag Belopp

Registrering enligt 15 kap. 2 §

Registrering enligt 15 kap. 3 § 1 a och 2-4

6 § Utöver vad framgår 5 § tas avgift ut för prövningen

som av av en

ansökan enligt förordningen 0000:000 vägtrañkregister i följande

om fall.

Ärendeslag Avgiftsklass

Saluvagnsregistrering enligt 14 kap. 1 §

Prövning enligt 19 kap. 2 § andra stycket

Undantag enligt 21 kap. 2 §

Författningsförslag 121

Registerhållningsavgift

7 § För ett enligt 6 kap. förordningen 0000:000 om vägtrafikregister

registrerat fordon som inte är avställt tas ut en registerhållningsavgift

35 kronor år för varje bil, motorcykel, traktor, motorredskap, om per terrängvagn och släpvagn. För moped klass I och ett annat tung en

terrängfordon än tung terrängvagn tas ut en engångsavgift för

en

registerhållningen 80 kronor.

om

Registerhållningsavgiften för moped klass I och för ett terräng-

en fordon inte är tung terrängvagn tas ut i samband med som en

för fordonet. Registerhållningsavgiften för andra fordon skyltavgiften

i samband med att frågan utfärdande kontrollmärke för tas ut om av respektive fordon prövas första gången för ett skatteår eller del en därav.

8 § Skyldig att betala avgift enligt 7 § är den som i vägtrafikregistret är antecknad ägare till fordonet när avgiften skall tas ut. I fråga om

som sådan avgift tillämpas 10 § andra stycket, 36-39, 41-43, 51, 53-55, 61,

63-66, 79, 81, 82, 84 och 85 fordonsskattelagen 1988:327 och

bestämmelserna i fordonsskatteförordningen 1993:1028 om påföring

och uppbörd fordonsskatt.

av Någon avgift inte ut för fordon i 9 § första stycket tas som avses fordonsskattelagen eller för fordon ägare har medgetts befrielse vars från skatteplikt enligt 89 § nämnda lag. Avgift tas inte heller ut för

fordon i 14 § fordonsskattelagen under den tid som som avses a fordonet är befriat från fordonsskatt.

Skyltavgifter

§ För registrerat fordon tas, utom vid tillfällig registrering enligt

9 ett

15 kap. § förordningen 0000:000 vägtrafikregister, ut en skylt-

om avgift 60 kronor för varje skylt. Avgiften tas ut när fordonet om

registreras. Om fordonet ställs vid registreringen, tas dock avgiften

av avställningen upphör eller, detta inte sker, när fordonet ut när om avregistreras.

För taxiskylt i 7 kap. 9 § förordningen om vägtrafik-

en som avses

avgiften fordonet har anmälts för användning i register tas ut när taxitrañk enligt yrkestrafiklagen 1998:490.

fråga avgift enligt 9 § tillämpas 8 § med däri angivna

10 § I om bestämmelser motsvarande sätt.

122 Författningsjörslag

11 § För en ersättningsskylt och för provisorisk skylt tas ut avgift en en om 60 kronor. Avgiften tas ut i den ordning Vägverket bestämmer. som

l2§ För särskilda fordonssskyltar enligt 17 kap. förordningen 0000:000 om vägtrafikregister tas ut en särskild skyltavgift. Avgiften skall motsvara tillverkningskostnadema för skyltarna och i förekommande fall sådana skyltar samt kostnaderna för det nya särskilda förfarandet med dem. Skyltavgift enligt första stycket fastställs av Vägverket. Såvitt gäller skyltar för beskickningsfordon skall beslutet fattas efter samråd med Utrikesdepartementet inom Regeringskansliet. Avgiften tas ut i den ordning som Vägverket bestämmer.

13 § För varje saluvagnsskylt tas ut en avgift om 60 kronor. Innehavaren saluvagnsregistrering skall årligen under december av månad för det följande året erlägga en registerhållningsavgift om 35 kronor för varje fordon är anmält att samtidigt användas med som stöd av registreringen. Avgiften tas ut i samband med att saluvagnsskatt uppbärs enligt lagen 1976:339 om saluvagnsskatt. Därvid skall 6 § lagen om saluvagnsskatt och förordningen 1976:767 uppbörd saluvagnsskatt, om av m.m. tillämpas. Om saluvagnsskatt inte skall betalas, tas avgiften ut i den ordning Vägverket bestämmer. som

Avställningsavgift

l4§ För ett registrerat fordon som är avställt tas ut avställningsen avgift om 35 kronor, om avställningen har varat mer än tolv kalendermånader i följd. Någon avställningsavgift tas dock inte avställut om ningen beror på att ägaren har förlorat fordonet genom brott och det inte har anträffats därefter. Avgiften skall betalas under den kalendermånad följer närmast som efter utgången av varje period om tolv kalendermånader fordonet i som en följd har varit avställt. Den som i vägtrafikregistret är antecknad som ägare vid ingången av den kalendermånad under vilken avgiften skall betalas är skyldig att betala avställningsavgiften. Om ett fordon har flera ägare de svarar solidariskt för att avgiften betalas.

Författningyörslag 123

15 § Vägverket påför avställningsavgift genom automatiserad behandling uppgifter i vägtrañkregistret och tar ut den i den ordning

av som verket bestämmer.

En dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen 1997:484 om dröjsmåls-

avgift avställningsavgiften inte har betalats inom föreskriven tid. om

3 kap. Avgifter som rör körkort m.m.

Ansökningsavgifter

1 § Vägverket tar ut avgift för prövningen ansökan i de fall som

av en i avsnitt 2 i bilagan till denna förordning. anges

2§ Avgift tas ut för prövningen ansökan enligt körkortsav en förordningen 1998:980 i följande fall.

Ärende Avgiftsklass

Förhandsbesked körkort

Körkortstillstånd körkort

Utbyte utländskt körkort av

Ansökan förlängd giltighet av körkort enligt om 3 kap. 12 § körkortslagen 1998:488

Förhandsbesked traktorkort

Körkortstillstånd traktorkort

Undantag enligt 8 kap. 9 §

Undantag enligt 8 kap. 10 §

Prov m.m.

3 § Vägverket tar i den ordning som verket bestämmer ut avgifter för förrättningar eller åtgärder i de fall i avsnitt 3 i bilagan

som anges till denna förordning,

färdigställande av körkortsunderlag.

124 Författningsförslag

4§ En erlagd förarprovsavgift återbetalas till den som inte har

genomgått förarprov inom giltighetstiden för ett meddelat körkortstillstånd. Vägverket prövar frågan om återbetalning.

5§ Utrikesdepartementet inom Regeringskansliet får i fråga om en

utländsk medborgare som tillhör en främmande stats diplomatiska eller

konsulära representation i Sverige eller dennes familjemedlem medge att avgift inte skall betalas för utfárdande av körkort eller för förarprov. Utrikesdepartementet skall fortlöpande till Vägverket lämna uppgifter om beskickningar och konsulat och övriga förhållanden som behövs för tillämpningen av första stycket.

6 § Om det föreligger synnerliga skäl för det får Vägverket i andra fall

än som avses i 5 § medge nedsättning av eller befrielse från avgift enligt avsnitt 3 i bilagan till denna förordning.

4 kap. Avgifter som rör yrkesmässig trafik och biluthyrning

Ansökningsavgifter

1 § Vägverket tar ut avgift för prövningen av en ansökan i de fall som anges i avsnitt 4 i bilagan till denna förordning.

2 § Avgift tas ut för prövningen av en ansökan om tillstånd, undantag och behörighet enligt yrkestrañklagen 1998:490, lagen 1998:492 om biluthyrning och yrkestrañkförordningen 1998:779 i följande fall.

2 kap. 4 § andra stycket a yrkestrafiklagen

Undantag från skyldighet att ha taxameter 3

Annat undantag enligt yrkestrafikförordningen 2

Transporttillstånd

tur- och returresa eller enkel resa minst 10 månader annat fall 2 -

SOU 1998: 162 F örfattningsförslag 125

Intyg lämplighet l om

Ansökan tillstånd till biluthyrning 3 om

Förhandsbesked taxiförarlegitimation 1

i fråga om

3 § Avgift tas ut för prövningen ansökan enligt förordningen

av en

behöriga myndigheter i fråga internationella 1998:786 om m.m. om inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES i

transporter följande fall.

Ärendeslag Avgiftsklass

Tillstånd Generaltullstyrelsen 2 av

Beslut Generaltullstyrelsen i ett ärende om 1 av miljöpoäng

Tillstånd länsstyrelse 2

av en

Kontrolldokument waybill utfärdat av en 1 länsstyrelse

Intyg utfärdat länsstyrelse l

certifikat av en

Övrigt

4 § Vägverket bestämmer avgift för yrkestrafikmärken enligt 6 kap.

yrkestrafikförordningen 1998:779 och sättet för hur den skall tas ut.

5 kap. Övriga bestämmelser

Verkställighetsföreskrifter

Riksskatteverket meddelar efter samråd med Vägverket föreskrifter

1 §

uppbörd registerhållningsavgift i samband uttag av

om av saluvagnsskatt. I andra fall än i 3 kap. 5 § eller i första stycket beslutas som avses

föreskrifter för verkställigheten denna förordning av Vägverket. I

av

frågor uppbörd eller redovisning av avgifter skall

som avser

föreskrifterna meddelas efter samråd med Ekonomistyrningsverket.

126 Färfattningsförslag SOU 1998: 162

Omprövning

2 § Den som har påförts en avgift får begära omprövning och ändring

av beslutet samma sätt som föreskrivs i 19 kap. 6-8 förordningen 0000:000 om vägtrafikregister. Detta gäller dock inte avgifter som

avses i 2 kap. 9 och 13 §§.

Överklagande

3 § Ett beslut om ansökningsavgift f°ar överklagas i samma ordning som gäller för det ärende som ansökan avser.

4 § Ett beslut enligt 3 kap. 6 § får överklagas hos regeringen.

5 § I andra fall än som avses i 3 och 4 får ett beslut i ett enskilt fall

om avgift enligt denna förordning eller enligt en föreskrift som har

meddelats med stöd den överklagas hos Länsrätten i Örebro län. av Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Ett beslut som avses i första stycket och som skall omprövas enligt

2 § får inte överklagas förrän omprövning har skett. Ett överklagande av ett sådant beslut innan det har omprövats skall anses som en begäran om omprövning.

Denna förordning träder i kraft den då förordningen 1972:648 med taxa för Vägverket skall upphöra att gälla. Om det i lag eller någon annan författning hänvisas till en en

föreskrift som har ersatts med en bestämmelse i denna förordning, skall hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.

I ärenden som har påbörjats men inte slutbehandlats före ikraftträdandet av denna förordning tillämpas de gamla bestämmelserna.

SOU 1998: 162 F örfatmingsförslag 127

Bilaga

Avgiftslista

Avsnitt 1 Auktorisation av fordonstillverkare, -

typ godkännande m.m.

Avsnitt 2 Körkort/Trañkskola - Avsnitt 3 Körkort/Utfärdande, prov m.m. - Avsnitt 4 Auktorisation av -

yrkesförare/taxiförarlegitimation m. m.

128 F örfattningsförslag

6 Förslag till lag ändring i lagen 1972:435

om om

överlastavgift

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1972:435 om överlastavgift dels att 8 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 a § Fordons- och viktbegreppen i denna lag har samma betydelse som i lagen 0000:000 om vägtrajikdefinitioner.

8§l I fråga om motordrivet I fråga om ett motordrivet fordon, som är registrerat här i fordon, som är registrerat här i landet, eller släpvagn, som dras landet, eller släpvagn, som en

av sådant fordon, påförs dras av ett sådant fordon, påförs

överlastavgift genom beslut av överlastavgift genom beslut av

länsstyrelsen i det län där den i länsstyrelsen i det län där den i bilregistret antecknade ägaren vägtrafikregistret antecknade

av det motordrivna fordonet har ägaren av det motordrivna sin adress enligt registret. I fråga fordonet har sin adress enligt

om andra fordon påförs avgiften registret. I fråga om andra

av Länsstyrelsen i Stockholms fordon påförs avgiften av län. Länsstyrelsen i Stockholms län.

Överlastavgift får nedsättas eller efterges om särskilda

omständigheter föreligger. Detta får ske såväl i samband med prövning

av ärendet om påföring av överlastavgift som efter särskild ansökan

hos länsstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den

Senaste lydelse 1990:1 197.

SOU 1998: 162 Författningsförslag 129

7 Förslag till lag om ändring i lagen l975:88 med

föreskrifter trafik,

bemyndigande att meddela om

transporter och kommunikationer

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen l975:88 med bemyndigande att

meddela föreskrifter trafik, transporter och kommunikationer skall om ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l § Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3 § eller 5 § regeringsfonnen, om föreskrifterna gäller befordran i spårbunden trafik som är avsedd för allmänheten,

2. sådan befordran i vägtrafik som ombesörjes av jämvägsföretag till komplettering av eller som ersättning för jämvägsbefordran som

avses under

4. postbefordran, rätt att driva sjöfart inom Sveriges sjöterritorium med utländskt

fartyg,

trafikregler, sjövägmärken eller säkerhetsanordningar för sjötrafiken inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon eller för sjötrafiken med svenska fartyg, sjöflygplan och svävare utanför dessa

områden,

skeppsmätriing,

trafik på väg eller i terräng, fordons beskaffenhet och utrustning, 10. registrering eller annan 10. besiktning eller annan kontroll fordon, kontroll av fordon, av 11. skyldighet för kommunerna att tillhandahålla föreskrifter och

andra uppgifter rör förhållandena i trafiken,

som 12. riksfärdtjänst, 13. tillstånd att bruka svävare, 14. kör- och vilotider vid vägtranspoiter samt förbud mot vissa typer beräkningar av lön till förare vid sådana transporter, av 15. användning vattenskotrar eller liknande vattenfarkost. av annan Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter avgifter för om

granskning eller kontroll enligt bestämmelse som avses i första stycket

10 eller 13. Regeringen bemyndigas också att besluta om föreskrifter

avgifter för farledsverksamheten samt om avgifter för skepps-

om mätning och avgifter för tillstånd enligt första stycket

Senaste lydelse 1996:525.

5 18-6121 Vågtrafikregistreñng

130 F örfattningsförslag SOU 1998: 162 Denna lag träder i kraft den

Fözfattningsförslag 131

8 Förslag till lag om ändring i lagen 1976:339 om

saluvagnsskatt

Härigenom föreskrivs att 1-3 lagen 1976:339 om saluvagnsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§ Saluvagnsskatt skall betalas Saluvagnsskatt skall betalas

till staten enligt denna lag för bil, till staten enligt denna lag för bil,

motorcykel, traktor, motorred- motorcykel, traktor, motorred-

skap eller släpvagn, f°ar skap eller släpvagn, som får som

brukas med stöd saluvagns- brukas med stöd av saluvagns-

av

licens enligt 38 § bilregister- registrering enligt 14 kap. kungörelsen 1972:599. förordningen 0000:000 om vägtrafikregister.

När saluvagnslicens har När saluvagnsregistrering

meddelats påförs saluvagnsskatt. har meddelats påförs saluvagns- Beskattningsmyndighet är skatt. Beskattningsmyndighet är

i Örebro län. Skattemyndigheten i Örebro län. Skattemyndigheten

2§ skattskyldig är den för vilken Skattskyldig är innehavaren

saluvagnslicensen gäller. saluvagnsregistreringen.

av

3§2 Saluvagnsskatt utgår for helt kalenderår räknat med 715 kronor för bil, 125 kronor för motorcykel, 200 kronor för traktor, motorredskap eller släpvagn. Saluvagnsskatt erlägges för Saluvagnsskatt erläggs för det antal fordon varje slag det antal fordon av varje slag av den skattskyldige önskar den skattskyldige önskar som som använda med stöd licensen. använda med stöd av av registreringen. Skatt i helt krontal, så att öretal bortfaller. anges

Senaste lydelse 1998:241. 2 Senaste lydelse 1984:258.

132 F örfattningsförslag SOU 1998: 162 Denna lag träder i kraft den

Författningsförslag 133

9 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen

1988:327

Härigenom föreskrivsi fråga fordonsskattelagen 1988:327 om dels att i 10, 14, 36 och 41 ordet bilregistret skall bytas ut

mot vägtrafikregistret,

dels att 6 och 66 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§1 Fordonsskatt skall betalas till staten enligt denna lag. Beteckningar i denna lag har Fordons- och viktbegreppen i betydelse i denna lag har samma betydelse samma som

fordonskungörelsen 1972:595 i lagen 0000:000 om väg-

som

och i bilregisterkungörelsen trafikdejinitioner, om inte annat

1972:599, om inte annat sägs. sägs.

Med dieselolja i denna lag de produkter för vilka skatt skall

avses betalas enligt 2 kap. l § första stycket 3 lagen 1994:1776 om skatt på

energi.

6§2

Följande fordon är skatte- Följande fordon är skattepliktiga, de är eller bör pliktiga, de är eller bör vara

om vara om

i bilregistret och inte upptagna i vägtrafikregistret och

upptagna är avställda, nämligen inte är avställda eller tillfälligt

registrerade, nämligen

motorcyklar, .

personbilar,

. lastbilar, . bussar, . traktorer, . tunga terrängvagnar, . motorredskap, . släpvagnar. .

Senaste lydelse 1994:1777. 2 Senaste lydelse 1994:1777.

134 F örfattningsförslag

Dock är släpvagnar som dras av motorredskap eller tung

terrängvagn skattepliktiga endast om motorredskapet beskattas som

trafiktraktor och terrängvagnen beskattas enligt bilaga E4.

66 §

Om skatten inte betalas i rätt tid skall den lämnas för indrivning.

Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett

ringa belopp. Bestämmelser indrivning finns i lagen 1993:891 om om indrivning av statliga fordringar m. m. Vid indrivning f°ar verkställighet enligt utsökningsbalken ske. Fordonsskatt som skulle ha Fordonsskatt som skulle ha betalats men inte har betalats får betalats men inte har betalats får sättas ned genom automatisk sättas ned genom automatisk

databehandling på grundval av databehandling på grundval av uppgifter i bilregistret. Vid uppgifter i vägtrajikregistret. återbetalning av fordonsskatt Vid återbetalning av fordons-

skall räknas av endast sådan skatt skall räknas av endast fordonsskatt som är förfallen till sådan fordonsskatt som är

betalning och som inte har förfallen till betalning och som

betalats samt dröjsmålsavgift inte har betalats samt dröjsmålsoch skattetillägg som belöper på avgift och skattetillägg som

sådan skatt och sådana avgifter belöper på sådan skatt och

enligt bilregisterkungörelsen sådana avgifter enligt förord- 1972:599 som uppbärs i ningen 0000:000 om avgifter samband med uppbörd av inom vägtrafikomrâdet som uppfordonsskatt. I fråga om bärs i samband med uppbörd av avräkningen skall 37, 38, 45 och fordonsskatt. I fråga om avräk- 84 tillämpas. ningen skall 37, 38, 45 och 84 tillämpas. Begäran om omprövning eller överklagande inverkar inte på skyldigheten att betala skatt.

Denna lag träder i kraft den

Senaste lydelse 1993:913.

Författningsförslag 135

10 Förslag till lag om ändring i lagen 1988:328 om

fordonsskatt utländska fordon

på

Härigenom föreskrivs att 1§ lagen 1988:328 om fordonsskatt på

utländska fordon skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För lastbilar, bussar och andra släpvagnar än påhängsvagnar, som

lastbilar eller bussar, skall betalas fordonsskatt enligt denna lag, dras av

fordonen har förts in till Sverige for tillfälligt brukande här och inte

om är registrerade här.

Skatt tas ut endast för fordon med totalvikt över 6 000 kilogram.

en Beteckningar i denna lag har Fordons- och viktbegreppen i

betydelse i fordons- denna lag har samma betydelse

samma som skattelagen 1988:327. i fordonsskattelagen som 1998:327 och i lagen

0000:000 om vägtrafikdefini-

tioner.

Denna lag träder i kraft den

Senaste lydelse 1992:1442.

136 Författningsförslag

1 l Förslag till i körkortslagen lag om ändring

1998:488

Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen 1998:488 dels att rubriken till 1 kap. skall ha följande lydelse, dels att 1 kap. 1 2kap. 1 § och 10 kap. 1 § skall ha följande

lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, l kap. 2 och

3 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

Inledande bestämmelse Inledande bestämmelser

1§

Denna lag innehåller bestäm- Denna lag innehåller bestäm-

melser om behörighet att köra melser om motorfordon, terrängmotorfor- behörighet att köra

don, traktor och motorredskap motorfordon, terrängmotorforsamt om handlingar som ger don, traktor och motorredskap,

sådan behörighet körkort och handlingar som ger sådan traktorkort. behörighet, nämligen körkort och traktorkort, körkortstillstånd varmed avses ett meddelat tillstånd om att sökanden uppjj/ller medicinska och personliga krav för att körkort skall få utfärdas, körkortshavare, varmed avses den som har körkortstillstånd eller körkort. Bestämmelser om behörighet att köra vissa fordon i yrkesmässig trafik finns i yrkestrañklagen 1998:490.

Författningsförslag 137

sou 1998:162

2 § Fordons- och viktbegreppen i

denna lag har samma betydelse

i lagen 0000:000 om som

vägtrafikdefinitioner.

3 § Med begreppet permanent bosättning i denna lag avses bosättning på ort under minst en

185 dagar varje kalenderår till följd personlig och

av yrkesmässig anknytning eller yrkesmässig anknytom

ning saknas, till följd av personlig anknytning som präglas av

nära band mellan person och

den plats där han bor. För en som har yrkesmässig

person

respektive personlig anknytning till olika platser och som därför

omväxlande bor på olika platser

i två eller flera stater skall dock

den permanenta bosättningsorten den plats till anses vara

vilken han har personlig anknyt-

ning under förutsättning att han

med regelbundna mellanrum

återvänder dit. Detta villkor

behöver dock inte uppb/llas om

bor i en stat för att personen

genomföra en tidsbegränsad

uppgift-

Studier vid universitet eller

utbildningsanstalt medför

annan inte att den permanenta bosättningen ändras.

138 Författningsförslag SOU 1998: 162

2 kap. 1§ Personbil, lastbil, buss, Personbil, lastbil, buss, motorcykel, terrängvagn och motorcykel, terrängvagn och

motorredskap klass I får köras motorredskap klass I får köras

endast av den som har ett endast den har ett av som gällande körkort för fordonet. gällande körkort för fordonet.

Har släpfordon kopplats till Har släpfordon kopplats till

en en bil skall föraren ha körkorts- bil skall föraren, ifråga utom om

behörighet även för släp- dolly, ha körkortsbehörighet

fordonet. även för släpfordonet.

För övningskörning gäller bestämmelserna i 4 kap.

10 kap.

1 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter i de avseenden i denna lag

som anges samt meddela föreskrifter om

lagens tillämpning på andra i utlandet utfärdade behörighetshandlingar som ger rätt att köra motordrivna fordon,

länsstyrelsens prövning andra körkortsärenden än i av som anges 7 kap. registrering som behövs

för tillämpningen lagen.

av Regeringen får meddela föreskrifter undantag från lagen. om

Regeringen f°ar låta postbefordringsföretag lämna ut körkort.

Denna lag träder i kraft den

F örfatlningsförslag 139

SOU 1998: 162

12 Förslag till lag om ändring i yrkestrañklagen

1998 :490

Härigenom föreskrivs att lkap. 2§ och 6 kap. 7§ yrkestrafrklagen

1998:490 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 2 § Fordonsbegreppen i denna Fordonsbegreppen i denna

lag har betydelse i lag har samma betydelse som i

samma som

fordonskungörelsen 1972:595 lagen 0000:000 om vägtrafik-

definitioner.

Med trañkhuvudman i denna lag detsamma som i lagen avses

1997:734 för viss kollektiv persontrafik.

om ansvar

6 kap. 7 §

En registreringsskylt En registreringsskylt som

som

i 18 § tredje stycket bil- avses i 7kap. 9 § förordningen

avses

registerkungörelsen 1972:599 0000:000 om vägtrajikregister får hand polisman får tas hand av polisman

tas om av om fordonet tillstånd används i taxitrafik eller om det av om utan anledning inte längre finns förutsättningar för att fordonet skall annan sådan skylt, ha en

fordonet är belagt med körförbud enligt fordonskungörelsen

om

1972:595,

det för fordonet gäller det för fordonet gäller om om

brukandeförbud enligt bilregis- brukandeförbud enligt förordeller fordons- ningen 0000:000 vägtrafikterkungörelsen om

eller register eller fordonsskattelagen

skattelagen 1988:327, 1988:327, eller

fordonet saknar föreskriven trafikförsäkring. om

registreringsskyltar tillämpas 6 § andra Vid ett omhändertagande av

meningen på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den

140 F örfattningsförslag SOU 1998: l 62

Förslag till lag om ändring i lagen 1998:492 om biluthyrning

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen 1998:492 biluthyrning skall ha

om

följande lydelse. i

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Fordonsbegreppen i denna Fordonsbegreppen i denna lag har samma betydelse som i lag har betydelse i

samma som

fordonskungörelsen 1972:595. lagen 0000:000 vägtrafik-

om definitioner.

Denna lag träder i kraft den

Författningsförslag 141

14 Förslag till förordning om ändring i terrängtrañk-

kungörelsen 1972:594

föreskrivs i fråga terrängtrañkkungörelsen 1972:594

Härigenom om dels 4 och 5 skall upphöra att gälla, att

dels 16-19, 23 och 79 skall ha följande lydelse,

att a

dels det i kungörelsen skall införas ny paragraf, 17 a av

att en

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I militära vägtrañkkungörelsen 1974:97 och vägtrañkförordningen

räddningskåren under utbildning och höjd beredskap 1995:137 för

bestämmelser undantag från denna kungörelse. Det finns även finns om

undantag från kungörelsen med anledning

särskilda bestämmelser om överenskommelser med främmande makter. av i bil- Det finns bestämmelser i Det finns bestämmelser

1972:599 förordningen 0000:000 om

registerkungörelsen

bilregistret vägtrajikregister kontroll

kontroll genom om om

vägtrafikregistret samt i

samt i vägtrafikkungörelsen genom

trafik med trafikförordningen 1998:1276 1972:603 om

trafik på väg och i terräng. terrängfordon på väg. om

1978:594 finns bestämmelser om

I terrängkörningsförordningen

allmän skoterled.

Senaste lydelse 1997:717.

142 Förfatiningsförslag SOU 1998: 162

Nuvarande lydelse

3§ I denna kungörelse används följande beteckningar med nedan angiven betydelse.

Beteckning Betydelse

Föreslagen lydelse

De beteckningar som används i denna kungörelse har samma betydelse som i lagen 0000:0000 vägtrafikdefinitioner och om förordningen 0000:000 om vägtrafikdefinitiøner.

16 § Polisman, besiktningsorgan Polisman, besiktningsorgan enligt 2 § lagen 1994:2043 om enligt 2 § lagen 1994:2043 om vissa besiktningsorgan på vissa besiktningsorgan på fordonsområdet och bilinspektör fordonsområdet och bilinspektör får vid besiktning eller får vid besiktning eller inspektion av fordon enligt inspektion fordon enligt av denna kungörelse undersöka denna kungörelse undersöka fordonets beskaffenhet och fordonets beskaffenhet och utrustning. Fordonet får utrustning. Fordonet får provprovköras i den utsträckning köras i den utsträckning som som behövs för att förrättningen behövs för att förrättningen skall skall kunna genomföras. Sådan kunna genomföras. Sådan provprovkörning får ske även om körning får ske även hinder om hinder mot fordonets brukande mot fordonets brukande föreföreligger enligt denna ligger enligt denna kungörelse kungörelse eller bilregister- eller förordningen 0000:000 kungörelsen 1972:599. vägtrafikregister. om Finner polisman anledning antaga att fordon han anträffar i som trafik är i föreskrivet skick äger första stycket motsvarande tillämpning.

l Senaste lydelse 1994:2056.

162 Författningsförslag 143 SOU 1998:

17§

Registreringsbesiktning av Registreringsbesiktning av

sker för under- terrängfordon sker för underterrängfordon beskaffen- sökning fordonets beskaffensökning av fordonets av utrustning och för het och utrustning och för fasthet och ställande uppgifter fordofastställande av uppgifter om av om enligt bilregister- net enligt förordningen fordonet som som 1972:599 skall 0000:000 vägtrafikregister kungörelsen om i bilregistret. skall föras in i vägtrajikregistret. föras in

1 7 a § Om det saknas tillräckliga

uppgifter ett fordon för att

om det säkert skall kunna och beskrivas i de

identifieras

avseenden följer av förordsom ningen 0000:000 om vägtrafikregister får Vägverket besluta att

det skall registreringsbesiktigas.

18§

fordon Med undantag de fordon

Endast registrerade av i 6 kap. 5 § förord-

får registreringsbesiktigas. som avses

ningen 0000:000 om vägtrafikregister f°ar endast registrerade

fordon registreringsbesiktigas. Registreringsbesiktning Registreringsbesiktning som

som avställning förutsättning för att avställning förutsättning för att i bil- skall upphöra regleras i förordskall upphöra regleras 1972:599. ningen 0000:000 om vägtrafikregisterkungörelsen register.

Senaste lydelse 1979:642.

144 F örfattningyörslag

19§ Typbesiktning av terräng- Typbesiktning terrängav

fordon sker för undersökning fordon sker för undersökning

av av fordonets beskaffenhet och fordonets beskaffenhet och utrustning och för fastställande utrustning och för fastställande

av uppgifter som enligt bil- av uppgifter enligt förord-

som registerkungörelsen 1972:599 ningen 0000:000 vägtrafikom

skall föras in i bilregistret vid register skall föras in ivägtrafikregisterföring av fordon av registret vid registerföring

av

samma typ som det besiktigade. fordon typ det

av samma som besiktigade.

I fråga om typbesiktning av terrängfordon äger bestämmelserna i

fordonskungörelsen 1972:595 typbesiktning motordrivet om av annat fordon än moped och släpfordon motsvarande tillämpning. av

23§

Om typintyg som förut- Om typintyg förut-

som

sättning för att fordon skall sättning för att fordon skall avställas vid registrering eller avställas vid registrering eller för att avställning skall upphöra för att avställning skall upphöra

finns bestämmelser i finns bestämmelser i förord-

bilregisterkungörelsen ningen 0000:000 vägtrafik-

om 1972:599. register.

79a§ En avgift skall tas ut för Avgift för godkännande av prövning av en ansökan viss bärare om en person som av godkännande av viss ägares eller brukares person som ansvar

bärare av ägares eller brukares enligt 76 § tredje stycket andra

ansvar enligt 76 § tredje stycket meningen tas ut enligt bestäm-

andra meningen. För ansök- melserna i förordningen ningsavgiftens storlek m.m. 0000:000 avgifter inom

om gäller bestämmelserna i 9-14 §§ vägtrajikområdet.

avgijisförordningen 1992: 191,

varvid avgiftsklass 1 tillämpas.

Denna förordning träder i kraft den

Senaste lydelse 1998: 1278.

F örfattningsförslag 145

15 Förslag till förordning om ändring i fordons-

kungörelsen 1972:595

Härigenom föreskrivs i fråga om fordonskungörelsen 1972:595

dels att i 43, 60, 77 och 96 ordet bilregistret skall bytas ut a

mot vägtrafikregistret,

dels att 5 och 65 skall upphöra att gälla, dels att 35-37, 47, 55, 64, 66, 70, 89, 93 och 101 a skall ha följande lydelse,

dels att det i kungörelsen skall införas en ny paragraf, 36 a av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§I

l militära vägtrañkkun- I militära vägtrafikkungörelsen 1974:97, vägtrafik- görelsen 1974:97, vägtrafik-

förordningen 1995:137 för förordningen 1995:137 för räddningskåren under utbildning räddningskåren under utbildning och höjd beredskap, turistvagns- och höjd beredskap och

kungörelsen 1972:601 och förordningen 1987:27 om förordningen 1987:27 fordon i internationell vägtrafik i

om

fordon i internationell vägtrañk i Sverige finns bestämmelser om Sverige finns bestämmelser undantag från denna förordning.

om undantag från denna förordning.

I bilregisterkungörelsen I förordningen 0000:000 1972:599 finns bestämmelser vägtrafikregister finns

om kontroll bilregistret. bestämmelser kontroll om genom om

genom vägtrafikregistret.

Senaste lydelse 1995:144.

146 F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse

3§ I denna kungörelse används följande beteckningar med nedan angiven betydelse.

Beteckning Betydelse

Föreslagen lydelse

De beteckningar används i denna kungörelse har som samma

betydelse som i lagen 0000:0000 om vägtrafikdefinitioner.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§I

Fordon får brukas i trafik endast om fordonet är tillförlitligt från

säkerhetssynpunkt och i övrigt lämpligt för trafik. I dessa hänseenden

gäller nedan.

för vissa slag av fordon vad som föreskrives Utan hinder av 8-33 får Utan hinder av 8-33 §§ får fordon brukas det behövs för fordon brukas om det behövs för om provkörning eller bogsering provkörning eller bogsering av av fordonet eller liknande ändamål fordonet eller liknande ändamål och det kan ske utan fara för och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Vad har trafiksäkerheten. Vad nu har nu

sagts gäller även i fall som avses sagts gäller även i fall som avses i 40 § första stycket 2 bil- i 14 kap. 2 § 2 förordningen registerkungörelsen 1972:599. 0000:000 vägtrajikregister.

om

35 Polisman, besiktningsorgan Polisman, besiktningsorgan enligt 2 § lagen 1994:2043 om enligt 2 § lagen 1994:2043 om vissa besiktningsorgan på vissa besiktningsorgan på fordonsområdet, bilinspektör fordonsområdet, bilinspektör och tekniskt biträde får vid och tekniskt biträde får vid besiktning eller inspektion av besiktning eller inspektion av

fordon enligt denna kungörelse fordon enligt denna kungörelse

Senaste lydelse 1976:778. 2 Senaste lydelse 1996:712.

F örfattningsförslag 1 47

undersöka fordonets beskaffen- undersöka fordonets beskaffenhet och utrustning. Fordonet f°ar het och utrustning. Fordonet får

provköras i den utsträckning provköras i den utsträckning

behövs för att förrättningen behövs för att förrättningen som som

skall kunna genomföras. Sådan skall kunna genomföras. Sådan provkörning får ske även provkörning får ske även om

om hinder mot fordonets brukande hinder mot fordonets brukande

föreligger enligt denna föreligger enligt denna kungörelkungörelse, bilregisterkungörel- se, förordningen 0000:000 om 1972:599 eller bilavgasfor- vägtrajikregister eller bilavgas-

sen ordningen 1991:1481. förordningen 1991:1481. Finner polisman anledning antaga att fordon som han anträffar i trafik inte är i föreskrivet skick äger första stycket motsvarande tillämp-

ning.

Vad sägs i första stycket provkörning gäller även vid sådan

som om

provning fordon utförs SMP Svensk Maskinprovning

av som av

Aktiebolag i dess egenskap besiktningsorgan enligt 2§ lagen om

av vissa besiktningsorgan på fordonsområdet.

36 §

Registreringsbesiktning motordrivna fordon eller släpfordon görs

av för att identifiera fordonet, identifiera fordonet, - -

fastställa de uppgifter fastställa de uppgifter om

- om -

fordonet enligt bilregister- fordonet som enligt förord-

som

kungörelsen 1972:599 skall ningen 0000:000 om vägtrafikföras in i bilregistret och register skall föras in i vägtrafik-

registret och undersöka fordonets beskaffenhet och utrustning. För nya -

personbilar, motorcyklar, mopeder klass I och traktorer som överensstämmer med EG-typgodkännandeintyg, skall det dock inte

göras någon undersökning fordonets beskaffenhet och utrustning. av

En bil, inte är EG-typgodkänd, får inte godkännas vid

som

registreringsbesiktningen den inte uppfyller kraven i bil-

om

avgasförordningen 1991 : 1481. Ett sådant motordrivet fordon eller släpfordon som avses i 4§

förordningen 1986:683 förbud mot asbesthaltiga friktionsbelägg i om

fordon och inte är EG-typgodkänt Far inte godkännas vid

som

registreringsbesiktrningen det är utrustat med sådana asbesthaltiga

om friktionsbelägg som anges i förordningen.

1 Senaste lydelse 1998: 1263.

148 F örfattningsförslag

Ett fordon, som inte är EG-typgodkänt, får inte godkännas vid registreringsbesiktningen om det inte uppfyller kraven i förordningen

1988:1145 om brandfarliga och explosiva varor. För fordon som avses i 10 § För fordon som avses i 6 kap. tredje stycket bilregisterkun- 5 § förordningen 0000:000 om

görelsen får registrerings- vägtrafikregister får registre-

besiktningen, utan att slutlig ringsbesiktningen, utan att prövning sker, begränsas till slutlig prövning sker, begränsas undersökning för att identifiera till undersökning för att fordonet och för att fastställa identifiera fordonet och för att

övriga uppgifter om fordonets fastställa övriga uppgifter om

ursprung. fordonets ursprung.

Registreringsbesiktning kan, i den omfattning som Vägverket

bestämmer, begränsas till att avse viss del av fordonet eller fastställande av viss uppgift om fordonet. Registreringsbesiktning utförs av besiktningsorgan enligt lagen 1994:2043 vissa besiktningsorgan på fordonsområdet. om

36a §

Om det saknas tillräckliga

uppgifter om ett fordon för att

det säkert skall kunna

identifieras och beskrivas i de

avseenden som följer av förordningen 0000:000 om vägtrafikregister får Vägverket besluta att

det skall registreringsbesiktigas.

37§ Med undantag av de fordon Med undantag av de fordon

som avses i 10 § tredje stycket som avses i 6 kap. 5 § förordbilregisterkungörelsen ningen 0000:000 om vägtrafik-

1972:599 f°ar endast registre- register får endast registrerade

rade fordon registreringsbesikti- fordon registreringsbesiktigas.

gas. Registreringsbesiktning som Registreringsbesiktning som

förutsättning för att avställning förutsättning för att avställning

skall upphöra regleras i bil- skall upphöra regleras i förord-

registerkungörelsen. ningen om vägtrajikregister.

F örfattningyörslag 149

47 § Godkänns fordonet vid Om fordonet godkänns vid

registreringsbesiktningen, skall registreringsbesiktningen, skall

besiktningsorgan enligt lagen besiktningsorgan enligt lagen

1994:2043 vissa besikt- 1994:2043 vissa besikt-

om om ningsorgan fordonsområdet ningsorgan fordonsområdet

till Vägverket eller till läns- till Vägverket lämna de uppstyrelse lämna de uppgifter gifter fordonet som skall

om om

fordonet skall föras in i föras in i vägtrafikregistret. Om

som bilregistret. Om fordonet inte fordonet inte godkänns, skall godkänns, skall besiktnings- besiktningsorgan enligt lagen enligt lagen 1994:2043 1994:2043 vissa besiktorgan om vissa besiktningsorgan på ningsorgan på fordonsområdet om

fordonsområdet till Vägverket till Vägverket lämna uppgift om lämna uppgift körförbud körförbud som har meddelats

om

har meddelats enligt 83 § enligt 83 § första stycket eller

som

första stycket eller före- föreläggande som har ut-

om om

läggande har utfärdats färdats enligt 84 § första stycket.

som

enligt 84 § första stycket.

Typbesiktning annat Typbesiktning av annat

av

fordon än motorcykel, moped fordon än motorcykel, moped och släpfordon görs för och släpfordon görs för

av av undersökning fordonets undersökning av fordonets av beskaffenhet och utrustning och beskaffenhet och utrustning och

för fastställande uppgifter för fastställande av uppgifter

av

enligt bilregisterkungörel- som enligt förordningen

som

1972:599 skall föras i 0000:000 om vägtrafikregister

sen

bilregistret vid registerföring skall föras in i vägtrajikregistret

av

fordon det vid registerföring fordon av

av samma typ som av besiktigade. det besiktigade. samma typ som

En bil får inte godkännas vid typbesiktningen om den inte uppfyller

kraven i bilavgasförordningen 1991 21481.

Senaste lydelse 1994:2055. 2 Senaste lydelse 1998:1263.

150 Författningsförslag

Ett sådant motordrivet fordon eller släpfordon som avses i 4§ förordningen 1986:683 förbud mot asbesthaltiga friktionsbelägg i om fordon f°ar inte godkännas vid typbesiktningen om det är utrustat med sådana asbesthaltiga friktionsbelägg i förordningen. Ett som anges fordon får inte godkännas vid typbesiktningen om det inte uppfyller kraven i förordningen 1988:1145 om brandfarliga och explosiva varor. Typbesiktning utförs av besiktningsorgan enligt lagen 1994:2043 om vissa besiktningsorgan pâ fordonsområdet.

64§ Om typintyg som förut- Om typintyg som förutsättning för att fordon skall sättning för att ett fordon inte avställas vid registrering eller skall ställas vid registreav för att avställning skall upphöra ringen eller för att avställning finns bestämmelser i bilregister- skall upphöra finns bestämmelkungörelsen 1972:599. ser i förordningen 0000:000 om vägtrafikregister.

66 Kopplingsbesiktning sker för fastställande av att kopplingsanordning mellan bil och släpvagn är i föreskrivet skick. Kopplingsbesiktning utföres av besiktningsorgan enligt 2 § lagen 1994:2043 om vissa besiktningsorgan fordonsområdet. Släpvagn med en totalvikt En släpvagn med en totalvikt över tre ton f°ar dras av bil endast över tre ton får dras av en bil om släpvagnen vid kopplings- endast om släpvagnen vid besiktning godkänts för koppling kopplingsbesiktning har godtill bilen om inte Vägverket känts för koppling till bilen om föreskriver annat. Detta gäller inte Vägverket föreskriver något dock påhängsvagn och annat. Detta gäller dock inte heller släpvagn som drages till påhängsvagn och inte heller besiktningsorgan enligt 2 § lagen släpvagn som dras till ett 1994:2043 om vissa besikt- besiktningsorgan enligt 2 § lagen ningsorgan på fordonsområdet 1994:2043 om vissa besiktför kopplingsbesiktning eller ningsorgan på fordonsområdet olastad släpvagn som brukas för kopplingsbesiktning eller enligt 40 § första stycket 2 olastad släpvagn som brukas bilregisterkungörelsen enligt 14 kap. 2 § 2 förordningen 1972:599. 0000:000 om vägtrajikregister.

Senaste lydelse 1994:2055.

SOU 1998: 162 F örfattningsförslag 15 1

70 §

Godkännande vid lämplighetsbesiktning krävs för att buss, lastbil eller släpfordon skall få användas i yrkes-

mässig trafik för personbefordran, personbil skall få användas vid övningskörning i trafik-

för att skola,

för att fordon kopplats till motordrivet fordon skall få använ-

som

das för personbefordran, för att bil skall fä registre- för att bil skall få registreutryckningsfordon enligt utryckningsfordon enligt

ras som ras som

15 § 1 bilregisterkungörelsen 6 kap. 10 § förordningen 1972:599. 0000:000 om vägtrafikregister.

Utan hinder första stycket 3 får fordon vid räddningstjänst av

tillfälligt användas statlig brandkår eller kommunal räddningskår.

av Likaså får fordon kopplats till traktor användas för kortare färd till som eller från arbetsplats eller mellan gårds ägor eller för liknande en ändamål.

Om lämplighetsbesiktning fordon är avsett för transport av

av som

farligt gods finns särskilda bestämmelser.

89 Besiktningsorgan enligt 2 § Besiktningsorgan enligt 2 § lagen 1994:2043 vissa lagen 1994:2043 om vissa om besiktningsorgan på fordons- besiktningsorgan på fordons-

området skall lämna uppgift området skall lämna uppgift om

om kontrollbesiktning och kontrollbesiktning och om om

föreläggande enligt 87 § som föreläggande enligt 87 § som

utfärdats i samband med utfärdats i samband med kontrollbesiktning, i fråga kontrollbesiktning, i fråga om om

fordon är registrerade i fordon är registrerade i

som som

bilregistret till Vägverket och i vägtrafikregistret till Vägverket

fråga fordon är och i fråga om fordon som är om som

registrerade i det militära registrerade i det militära

fordonsregistret till Försvars- fordonsregistret till Försvarsmakten. Om kontrollbesiktning makten.

fordon som brukas enligt

av

turistvagnslicens skall uppgift

lämnas till vederbörande

tullmyndighet.

Senaste lydelse 1989:93 2 Senaste lydelse 1998:1018.

152 Fwfattningsförslag

Om kontrollbesiktning av andra fordon än som avses i första stycket skall besiktningsorgan lämna uppgift till Vägverket.

93 § Är bristerna hos ett inspekterat fordon så stora att fordonet inte kan användas utan uppenbar fara för trafiksäkerheten skall körförbud meddelas för fordonet. I fråga om sådant förbud gäller bestämmelserna i 83 Om fordonet endast har enkla brister som inte har förekommit vid den senaste kontrollbesiktningen eller flygande inspektionen, skall

förrättningsmannen förelägga fordonets ägare att avhjälpa bristerna.

Vägverket föreskriver när bristerna skall anses vara enkla. Har fordonet andra brister som inte är så stora som avses i första stycket, skall

förrättningsmarmen förelägga fordonets ägare att avhjälpa bristerna och

inom viss tid

inställa fordonet för kontrollbesiktning, eller

2. låta prova fordonet hos en sådan verkstad som avses i 84 a § eller

för besiktningsorgan enligt lagen 1994:2043 om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet visa att bristerna har avhjälpts,

eller beträffande fordon som beträffande fordon som inte är registreringspliktiga inte är registreringspliktiga

enligt bilregisterkungörelsen enligt förordningen 0000:000

1972:599; genom intyg eller på om vägtrafikregister, genom

annat tillförlitligt sätt styrka för intyg eller på annat tillförlitligt polismyndighet eller bilinspektör sätt styrka för polismyndighet

att bristerna har avhjälpts. eller bilinspektör att bristerna har avhjälpts.

Om ett föreläggande enligt andra stycket inte har följts inom förelagd tid, inträder körförbud för fordonet. Körförbudet gäller till

dess att föreläggandet har följts. Trots att körförbud inträtt får fordonet användas vid provkörning i omedelbart samband med reparation och för färd kortaste lämpliga väg till verkstad för reparation eller provning

och till besiktningsorgan enligt 2§ lagen 1994:2043 om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet.

1 Senaste lydelse 1998: 1018.

SOU 1998: 162 Författningsförslag 153

101 a§

Avgift för godkännande Avgift för godkännande av

av viss bärare viss som bärare av en person som av en person ägares eller brukares ägares eller brukares ansvar ansvar

12 § tredje stycket andra 112§ tredje stycket andra

l

meningen utgår enligt meningen tas ut enligt bestämmelserna i 9-14 §§ bestämmelserna i förordningen avgiftsförordn ingen 1992: 1 91, 0000:000 om avgifter inom varvid avgiftsklass 1 tillämpas. vägtrafikområdet.

Denna förordning träder i kraft den

Senaste lydelse 1998:781.

154 Författningsförslag

Förslag till förordning om ändring i förordningen 1976:767 om uppbörd av saluvagnsskatt, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 förordningen 1976:767 om uppbörd av saluvagnsskatt, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§I

När saluvagnslicens enligt När saluvagnsregistrering 38 § bilregisterkungörelsen enligt 14 kap. förordningen 1972:599 har utfärdats uppbär 0000:000 vägirafikregister om Vägverket saluvagnsskatt från har beslutats uppbär Vägverket den skattskyldige. Ett inbetal- saluvagnsskatt från den skattningskort avseende skatten sänds skyldige. Ett inbetalningskort till den skattskyldige snarast avseende skatten sänds till den möjligt. skattskyldige snarast möjligt.

3§ Skatt som avses i 1§ skall Skatt som avses i l§ skall erläggas senast tre veckor efter erläggas senast tre veckor efter det att saluvagnslicens har det att saluvagnsregistering har utfärdats. I fall som avses i 2 § beslutats. I fall som avses i 2§ skall skatten erläggas före skall skatten erläggas före ingången av det kalenderår som ingången av det kalenderår som skatten avser. skatten avser.

Denna förordning träder i kraft den

Senaste lydelse 1992:1725.

SOU 1998: 162 Författningsförslag 155

17 Förslag till förordning om ändring i fordonsskatteförordningen 1993 : 1028

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 fordonsskatteförordningen

1993:1028 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§ Beteckningar används i Beteckningar används i som som denna förordning har denna förordning har samma samma betydelse i fordonsskatte- betydelse i fordonsskattesom som lagen 1988:327 och i fordons- lagen 1988:327 och i lagen

kungörelsen 1972:595. 0000:000 om vägtrafikdefini-

tioner.

4§I

Om inte annat följer av bil- Vägverket svarar för att registerkungörelsen 1972:599 uppgifter behövs för

som

Vägverket för att beräkning skattevikt förs in i

svarar av uppgifter behövs för vägtrafikregistret. som beräkning av skattevikt förs in i bilregistret.

Vägverket beräknar skatte- Vägverket beräknar skattevikt och för in denna uppgift i vikt och för denna uppgift i

bilregistret. vägtrafikregistret. Riksskatteverket får efter Riksskatteverket får efter

samråd med Vägverket före- samråd med Vägverket föreskriva att Vägverket i skriva att Vägverket i bilregistret skall föra in de vägtrajikregistret skall föra de särskilda uppgifter behövs särskilda uppgifter som behövs

som

för påföring eller uppbörd av för påföring eller uppbörd av

skatt. skatt.

Senaste lydelse 1995:1204.

156 Författningjörslag

5 § För beskattningsmyndighetens räkning beslutar Vägverket om fordonsskatt och dröjsmålsavgift samt verkställer uppbörd av sådan skatt och avgift, skattetillägg och ränta. Saknas i bilregistret någon Om det i vägtrafikregistret

uppgift som behövs för bestäm- saknas någon uppgift som

mande av skatt, får Riksskatte- behövs för bestämmande av

verket föreskriva att ,skatten skatt, får Riksskatteverket

skall påföras enligt grunder som föreskriva att skatten skall

verket bestämmer. påföras enligt grunder som verket bestämmer.

Denna förordning träder i kraft den

Författningsförslag 157

18 Förslag till förordning om ändring i yrkestrañkförordningen 1998 z779

Härigenom föreskrivs att lkap. 1§, 5 kap. 2 och 3 §§, 6kap. 2 8 kap. 4 § samt ll kap. 4 och 7 yrkestrafikförordningen 1998:779 skall ha följ ande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l kap. 1 § Denna förordning innehåller föreskrifter för tillämpningen av yrkestrafiklagen 1998:490. Fordonsbegreppen i denna förordning har samma betydelse som i lagen 0000:000 om vägtrajikdefinitioner. Bestämmelser registre- Bestämmelser om registreom ring tillståndsinnehav enligt ring tillstândsinnehav enligt av av yrkestrafiklagen m.m. finns i yrkestrafiklagen m.m. samt om förordningen 1979:785 tillgång till brottsbelastningsom yrkestrafikregister. uppgifter finns i förordningen 0000:000 om vägtrafikregister.

5 kap. 2 § En anmälan enligt 1§ skall innehålla uppgifter om fordonets registreringsnummer. Till anmälningshandlingarna skall i förekommande fall följande fogas: för ett fordon innehas med nyttjanderätt, en kopia av som kontraktet, för fordon är för ett fordon som är registrerat ett som registrerat i utlandet, ett registre- i utlandet, ett registreringsbevis § förordning- enligt 16 kap. 8 § förordningen ringsbevis enligt 5

1987:27 fordon i 0000:000 om vägtrafikregisten

en om internationell vägtrafik i Sverige, när antalet fordon skall användas enligt trafiktillståndet som utökas, kompletterande utredning att de ekonomiska förutom sättningarna enligt 2 kap. 9 § yrkestrafiklagen 1998:490 är uppfyllda.

158 Författningsförslag

3§

Prövningsmyndigheten skall i Prövningsmyndigheten skall i

bilregistret kontrollera att ett vägtrafikregistret kontrollera att fordon har anmälts enligt ett fordon som har anmälts enligt som

1§ uppfyller de villkor om l § uppfyller de villkor om

registrering och beskaffenhet registrering och om beskaffenhet om och utrustning som föreskrivs i och utrustning som föreskrivs i

bilregisterkungörelsen förordningen 0000:000 om

1972:599, fordonskungörelsen vägtrafikregister, fordonskun- 1972:595 och förordningen görelsen 1972:595 och förord- 1987:27 fordon i interna- ningen 1987:27 om fordon i om tionell vägtrafik i Sverige för internationell vägtrafik i Sverige den fordonstyp och det trafikslag för den fordonstyp och det trafiktillständet samt trafikslag trafiktillstândet som avser som att tillståndshavaren äger eller avser samt att tillståndshavaren

har nyttjanderätt till fordonet. äger eller har nyttjanderätt till

fordonet.

6 kap. 2 § Yrkestrafikmärken utfärdas för fordon som enligt 5 kap. 1 § har anmälts för att användas i yrkesmässig trafik.

Ett yrkestrafikmärke får inte utfärdas

om fordonet enligt uppgift om fordonet enligt uppgift i bilregistret är belagt med i vägtrafikregistret är belagt med körförbud enligt fordonskun- körförbud enligt fordonskungörelsen 1972:595, görelsen 1972:595,

brukandeförbud enligt om brukandeförbud enligt

om

bilregisterkungörelsen förordningen 0000:000 om

1972:599 eller fordonsskatte- vägtrafikregister eller fordons-

lagen 1988:327 enligt uppgift i skattelagen 1988:327 enligt bilregistret gäller för fordonet, uppgift i vägtrafikregistret gäller

för fordonet,

om fordonet enligt uppgift om fordonet enligt uppgift i bilregistret saknar föreskriven i vägtrafkregistret saknar

trafikförsäkring, eller föreskriven trafikförsäkring, eller om fordonet inte har godkänts vid lämplighetsbesiktning enligt 69 § fordonskungörelsen 1972:595.

Om ett yrkestrafikmärke inte har kunnat utfärdas, skall Vägverket

meddela detta till prövningsmyndigheten.

Författningsförslag 159

8 kap. 4 § När domstol har dömt När en allmän domstol har en någon har trafiktillstånd dömt någon som har taxiförarsom

eller transporttillstånd eller legitimation, trañktillstând eller

någon prövad i transporttillstånd eller någon annan som avses

2 kap. 6 eller 7§ yrkes- arman prövad som avses i 2 kap. trañklagen 1998:490 för brott 6 eller 7 § yrkestrafiklagen mot yrkestrafiklagen, denna 1998:490 för något brott som förordning, 9-11 kap. brotts- i 5 kap. 2 § förordningen

anges

balken eller skattebrottslagen 0000:000 om vägtrajikregister

1971 369 eller när högre rätt eller när högre rätt har avgjort

en en har avgjort ett mål där sådan ett mål där en sådan fråga har en fråga har prövats, skall kopia prövats, skall kopia av domen en en domen eller beslutet genast eller beslutet omedelbart sändas av

sändas till prövningsmyndig- till prövningsmyndigheten.

heten. För trafik i 1 kap. 3 § första stycket skall i de fall som som avses

i första stycket kopia domen eller beslutet sändas till

anges en av Vägverket och Generaltullstyrelsen.

ll kap. 4§

Rikspolisstyrelsen får efter Rikspolisstyrelsen får efter

samråd med Vägverket meddela samråd med Vägverket meddela

föreskrifter möjligheten för föreskrifter om personutredning

om

prövningsmyndigheten att in- behövs för tilllämpningen

som

hämta uppgifter Rikspolis- yrkestrañklagen 1998:490

ur av styrelsens polisregister och och denna förordning. om

personutredning som behövs för tilllämpningen av yrkestrafik-

lagen 1998:490 och denna förordning.

Rikspolisstyrelsen får också efter samråd med Vägverket meddela föreskrifter omhändertagande taxiförarlegitimation och

om av

registreringsskylt för taxi.

160 Författningsförslag SOU 1998: 162

Nuvarande lydelse

7 §

I förordningen 1972:648 med taxa för Vägverket finns föreskrifter

om avgifter för verkets prövning i vissa fall. Vägverket bestämmer avgiften för yrkestrajikmärken och hur en sådan avgift skall betalas. Avgift skall betalas för Generaltullstyrelsens och länsstyrelsers

prövning av en ansökan i de fall som framgår nedan. För

ansökningsavgiñens storlek gäller bestämmelserna i 9-14 §§ m.m. avgiftsförordningen 1992:191, varvid följande avgiftsklasser tillämpas:

Ärendeslag Avgiftsklass

T rafiktillstånd 3

Ärende enligt 2 kap. 4 § andra stycket

a

yrkestrafiklagen 1998:490 om godkännande

T ransporttillstånd

tur- och returresa eller en enkel resa 1 minst 10 månader 4 -

annat fall 2

-

Intyg om lämplighet 1

Föreslagen lydelse

Avgift för prövning av en ansökan enligt denna förordning tas ut enligt bestämmelserna i förordningen 0000:000 om avgi er inom vägtrafikområdet.

Författningjörslag 161

Denna förordning träder i kraft den 6 18-6121 Vågtrañkregistrering

162 Författningsförslag

19 till

Förslag förordning om ändring i förordningen 1998:780 om biluthyrning

Härigenom föreskrivs att 12, 13 och 16 förordningen

1998:780 om biluthyrning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna förordning innehåller föreskrifter för tillämpningen av lagen

1998:492 om biluthyrning. Bestämmelser om registrering av tillståndsinnehav enligt lagen om biluthyrning m. m. samt

om tillgång till brottsbelast-

ningsuppgzfer finns i förord-

ningen 0000:000 om vägtrafikregister.

7 § En tillståndshavare är skyldig att till prövningsmyndigheten anmäla fordon med en totalvikt över 3,5 ton som avses att användas i rörelsen. En anmälan skall innehålla uppgifter om fordonets registreringsnummer. För ett fordon som innehas med nyttjanderätt skall en kopia av kontraktet bifogas. Om tillståndshavaren avser att inte längre använda ett fordon i

rörelsen är han skyldig att anmäla detta till prövningsmyndigheten.

Om skyldighet att i andra fall Om skyldighet att i andra fall anmäla fordon används i anmäla fordon som används i en som en uthymingsrörelse finns det uthymingsrörelse finns det bestämmelser i 57 § bilregister- bestämmelser i 10 kap. 11 § förordningen 1972:599. förordningen 0000:000 om vägtrafikregister.

F örfattningsförslag 163

12§ När domstol har dömt När en allmän domstol har en någon har tillstånd till dömt någon som har tillstånd till som

uthymingsrörelse för brott mot uthymingsrörelse for något brott

lagen 1998:492 i 5 kap. 2 § om som avses

biluthyrning, denna förordning, förordningen 0000:000 om 9-11 kap. brottsbalken eller vägtrafikregister eller när en

skattebrottslagen 1971 .69 eller högre rätt har avgjort ett mål där när högre rätt har avgjort ett sådan fråga har prövats, skall en en mål där sådan fråga har kopia domen eller beslutet en en av prövats, skall kopia domen omedelbart sändas till pröven av eller beslutet genast sändas till ningsmyndigheten.

prövningsmyndigheten.

13§ En avgift skall tas ut för Avgift for prövning av en

prövning ansökan ansökan enligt denna förordning

av en om tillstånd till biluthyrning. För tas ut enligt bestämmelserna i

ansökningsavgiftens storlek m. m. förordningen 0000:000 om gäller bestämmelserna i 9-14 §§ avgifter inom vägtrafikområdet.

avgiñsförordningen 1992: 191, varvid avgijtsklass 3 tillämpas.

l6§

Rikspolisstyrelsen får efter Rikspolisstyrelsen får efter

samråd med Vägverket meddela samråd med Vägverket meddela

föreskrifter möjligheten för föreskrifter om personutredning

om

prövningsmyndigheten att in- behövs för tilllämpningen

som

hämta uppgifter Rikspolis- lagen 1998:492 om bil-

ur av

styrelsens polisregister och uthyrning och denna förordning.

om

personutredning behövs för

som

tilllämpningen av lagen

1998:492 biluthyrning och om denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den

164 Författningsförslag

20 Förslag till förordning om ändring i förordningen 1998:786 om behöriga myndigheter m.m. i fråga om internationella transporter inom Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet EES

Härigenom föreskrivs att 10§ förordningen 1998:786 om behöriga

myndigheter i fråga om internationella transporter inom

m.m.

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

10 §

Förordningen 1972:648 med taxa för Vägverket gäller för verkets

prövning enligt denna förordning.

Avgift skall betalas för Generaltullstyrelsens och länsstyrelsers

prövning i de fall som framgår nedan. För ansökningsavgiftens storlek

gäller bestämmelserna i 9-14 §§ avgiftsförordningen 1992:191,

m.m.

varvid följande avgijisklasser tillämpas:

Årendeslag Avgiftsklass

Tillstånd Generaltullstyrelsen 2 av Beslut Generaltullstyrelsen i av ärende miljöpoäng 1 om Tillstånd länsstyrelse 2 av

Kontrolldokument Waybill utfärdat

länsstyrelse 1 av

Intyg certifikat utfärdat av

länsstyrelse 1

Föreslagen lydelse

Avgift för prövning ansökan enligt denna förordning tas ut

av en enligt bestämmelserna i förordningen 0000:000 om avgifter inom

vägtrafikområdet.

Denna förordning träder i kraft den

SOU 1998: 162 Författningsförslag 165

till i körkorts-

21 Förslag förordning om ändring

förordningen 1998:980

Härigenom föreskrivs i fråga körkortsförordningen 1998:980 om

dels 1 kap. 4 7 kap. 5-7 och 11-16 samt 8 kap. 7§ skall

att

upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 2 och 5 §§, 3 kap. 7 7 kap. 4 och 8 §§, 8 kap. 2

och 13 samt 9 kap. 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 § I denna förordning meddelas I denna förordning meddelas föreskrifter i de avseenden föreskrifter i de avseenden som som i körkortslagen i körkortslagen 1998:488 anges anges 1998:488, föreskrifter och föreskrifter om undantag om undantag från lagen och den från lagen. om registrering behövs för som tillämpningen av lagen

2§

Vägverket är central körkortsmyndighet. Länsstyrelserna är regionala körkortsmyndigheter.

För registrering som avses i

1 § finns ett för landet gemen-

samt körkortsregister.

166 Författningsförslag

Nuvarande lydelse

5 §

Vid tillämpningen av körkortslagen 1998:488 och denna förordning har följande beteckningar den betydelse nedan.

som anges

Beteckning Betydelse

Föreslagen lydelse

De beteckningar används i denna förordning har samma som betydelse som i körkortslagen 1998:488, lagen 0000:000 om

vägtrafikdejinitioner och förordningen 0000:000 om vägtrafik-

definitioner.

3 kap. 7§

Länsstyrelsen behöver inte utreda sökandens personliga

förhållanden, sökanden har körkort eller traktorkort och ansökan om avser körkortstillstând för annan behörighet än D eller DE. Om länsstyrelsen vid pröv- Om länsstyrelsen vid prövning ansökan om ning av en ansökan om av en körkortstillstând finner att körkortstillstând finner att sökanden inte förekommer i sökanden inte förekommer i

Rikspolisstyrelsens polisregister Rikspolisstyrelsens brottsbelastoch att uppgift omhänder- ningsregister eller misstanke-

om

tagande enligt lagen 1976:511 register och att uppgift om omhändertagande av berusa- omhändertagande enligt lagen

om de inte förekom- 1976:511 om omhänderpersoner m.m. i körkortsregistret, behöver tagande av berusade personer mer någon ytterligare utredning m.m. inte förekommer i om

sökandens personliga förhållan- vägtrafikregistret, behöver

den inte göras. någon ytterligare utredning om

sökandens personliga förhållan-

den inte göras.

Författningyörslag 167

7 kap. 4 §

Rikspolisstyrelsen skall I förordningen 0000:000

underrätta Vägverket dom, om vägtrafikregister finns

om

beslut, strafföreläggande eller bestämmelser om länsstyrelsers föreläggande ordningsbot och Vägverkets tillgång till

av varigenom körkortshavare, inne- brottsbelastningsuppgi er för havare traktorkort, inne- tillämpningen av körkortslagen av

havare utländskt körkort, 1998:488 och denna förord-

av eller någon för vilken spärrtid ning.

eller ogiltighetstid beslutats men

ännu inte löpt ut, har funnits

skyldig till

brott mot lagen 1951:649

strof för vissa trafikbrott

om eller 6 kap. 2 § första, andra eller tredje stycket järnvägstrafiklagen 1985:192, om

brottet har begåtts vid förande

motordrivet fordon eller

av spårvagn eller maskindrivet av

spårfordon på järnväg eller

tunnelbana,

annat brott vid förande av

motordrivet fordon eller spår-

utom brott mot 3 § lagen

vagn

1971:965 straff för trafik-

om brott som har begåtts utomlands, överträdelse 72 § 6 eller 74 § av första stycket 3 vägtrafik-

kungörelsen 1972:603,

brott mot narkotikastrajflagen 1968364 eller brott mot

lagen 1960:418 om straf för

varusmuggling i fråga om narkotika, olovligt tillgrepp av motor-

drivet fordon,

brott mot 3 kap. 5-8 eller 9 § brottsbalken eller

någon dessa paragrafer

av jämte 3 kap. 11 § brottsbalken,

168 Författningsförslag

brott mot 4 kap. brottsbalken, brott mot 6 kap. 2 eller 3 § brottsbalken eller 6 kap. 1 och 12 §§ brottsbalken, brott mot 8 kap. 5 eller 6 § brottsbalken eller någon av dessa paragrafer jämte 8 kap. 12 § brottsbalken, brott mot 13 kap. brottsbalken, 10. brott mot 17kap. 4 eller 5 § brottsbalken, 11. brott mot 20 kap. 3-5 eller 7 § sjölagen 1994:1009

eller 13 kap. 1 § luftfartslagen

1957:297.

Rikspolisstyrelsen skall också

underrätta Vägverket om en dom, ett beslut eller ett före-

läggande som har föranlett en underrättelse till Vägverket har

ändrats, upphävts eller undanrojts genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft. Första och andra styckena

gäller även i fråga om åtals-

underlåtelse enligt 20 kap. 7 §

rättegångsbalken eller motsva-

rande bestämmelse föri annan

fattning. Om beslutet gäller ett

brott i första stycket som avses 5-10 skall en underrättelse lämnas endast om brottet enligt åklagarens bedömning skulle ha lett till en annan påföljd än böter.

Författningsförslag 169

8§ En domstol skall med de En allmän domstol skall

begränsningar följer 5 § omedelbart sända kopia av

som av en

första stycket och 6 § sista domen eller beslutet till länsstycket omedelbart sända styrelsen i de fall som avses i

en

kopia domen eller beslutet till 5 kap. 7 § förordningen

av

länsstyrelsen i de fall som avses i 0000:000 om vägtrafikregister.

4 § första stycket 3-10. Har någon åtalats for ett brott

Har någon åtalats för ett brott i första stycket och

som avses i 4 § och har beslut har beslut meddelats om som avses meddelats återkallelse tills återkallelse tills vidare eller om

vidare eller omhändertagande, omhändertagande, skall tings-

skall tingsrätten, åtalet läggs rätten, åtalet läggs ned eller om om ned eller rätten frikänner den rätten frikänner den tilltalade,

tilltalade, omedelbart underrätta omedelbart underrätta länsstyrellänsstyrelsen det. Har det det. Har det efter

om sen om efter återkallelse eller omhänder- återkallelse eller omhänder-

tagande beslutats att förunder- tagande beslutats att förunder-

sökning skall läggas ned eller att sökning skall läggas ned eller att åtal inte skall väckas, skall den åtal inte skall väckas, skall den meddelat beslutet omedel- meddelat beslutet omedelsom som

bart underrätta länsstyrelsen bart underrätta länsstyrelsen om

om det. det. Kopior och underrättelser enligt första och andra styckena skall

sändas till länsstyrelsen. Underrättelsema skall innehålla uppgifter om

PCTSOIIIIIIITIIIICF.

170 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

8 kap. 2 §

Föreskrifter länsstyrel- Föreskrifter polismyndig-

om om sens inhämtande av uppgifter ur hetens och frivårdsmyndighetens register som sägs i 3 kap. 7 § yttrande enligt 3 kap. 8§ rf°ar

andra stycket och polis- beslutas Rikspolisstyrelsen

om av myndighetens och frivårdsmyn- respektive Kriminalvårdsstyrel-

dighetens yttrande enligt 8§ sen efter samråd med Vägverket. samma kapitel får beslutas av Rikspolisstyrelsen får efter Rikspolisstyrelsen respektive samråd med Vägverket besluta Kriminalvårdsstyrelsen efter om föreskrifter om omhänder-

samråd med Vägverket. Riks- tagande körkort och medav polisstyrelsen får också efter givande enligt Skap. 7§ samråd med verket besluta om körkortslagen 1998:488. föreskrifter om omhändertagande av körkort och medgivande

enligt 5 kap. 7§ körkortslagen

1998:488.

13§ Avgift skall tas ut för Bestämmelser att avgift om

prövning av ansökan enligt skall tas ut för prövning

av en

körkortslagen 1998:488 eller ansökan enligt körkortslagen

denna förordning i de fall 1998:488 eller denna förord-

som jramgår andra stycket. Är ning

av finns i förordningen

särskilt föreskrivet avgift 0000:000 avgijier inom om om gäller istället de föreskrifterna. vägtrafikområdet. För ansökningar om

undantag enligt 9 och 10 §§ hos

länsstyrelsen gäller bestämmelserna i 9-14 §§ avgiftsförordningen 1992: 191, varvid avgiftsklass 2 skall tillämpas

SOU 1998: 162 Författningdörslag 171

9 kap. 1 §

I 22 a§ förvaltningslagen I 22 a§ förvaltningslagen

1986:223 finns bestämmelser 1986:223 finns bestämmelser

överklagande hos allmän överklagande hos allmän

om om

förvaltningsdomstol. Länsstyrel- förvaltningsdomstol. Länsstyrelbeslut enligt 8 kap. 9 och beslut enligt 8 kap. 9 och

sens sens 10 f°ar överklagas hos 10 får överklagas hos

Vägverket. Vägverkets beslut Vägverket. Vägverkets beslut

enligt 8 kap. 8 och ll och i enligt 8kap. 8 och ll och i ärenden överklagats dit f°ar ärenden överklagats dit f°ar som som inte överklagas. inte överklagas.

Denna förordning träder i kraft den

172 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

Förslag till förordning om ändring i trafikförordningen 1 998: 1 276

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 och 4 §§, 3 kap. 78 § samt 13 kap.

10 § trafikförordningen 1998:1276 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

lkap. 3 §

I denna förordning används följande beteckningar med den betydelse som anges nedan. Andra beteckningar i denna förordning

används i samma betydelse som motsvarande beteckning i fordonskungörelsen 1972:595.

Beteckning Betydelse

Föreslagen lydelse

De beteckningar som används i denna förordning har samma betydelse som i lagen 0000:000 om vägtrafikdefinitioner och i förordningen 0000:000 om vägtrafikdefinitioner.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § Bestämmelserna om trafik med fordon gäller i tillämpliga delar även den som rider och den som leder eller driver kreatur. Bestämmelserna om gående gäller även den som åker skidor, rullskidor, skridskor, rullskridskor eller liknande och den som för, leder, skjuter eller drar sparkstötting, lekfordon eller liknande fordon. Bestämmelserna om gående gäller även den leder, skjuter eller som drar cykel, moped, motorcykel, barnvagn eller rullstol, den som för ett

motordrivet fordon avsett att föras av gående samt den som själv för

rullstol om han eller hon färdas med gångfart. Bestämmelser för ett visst

slag av fordon gäller även

chassi till sådant fordon.

Författningsförslag 173

3 kap. 78 §

Ett fordon får inte lastas på sådant sätt att förarens sikt eller möjlig- förarens sikt eller möjlig-

till manövrering hindras, heter till manövrering hindras, heter 2. föreskrivna körriktnings- eller lyktor eller föreskrivna körriktnings-

tecken, stopptecken, skyms, eller tecken, stopptecken, lyktor eller

strålkastare

föreskrivna registrerings- strålkastare skyms.

skyltar eller motsvarande skyltar inte går att läsa.

13 kap. 10 §

Nuvarande lydelse

Statliga myndigheter skall ta ut avgift för prövning av ansökningar förordning de framgår andra stycket. Om det

enligt denna i fall som av

särskilda föreskrijter avgift gäller i stället dessa.

finns om

ansökningsavgiftens storlek gäller bestämmelserna i 9-

För m.m.

14 §§ avgiftsförordningen 1992:191. Följande avgiftsklasser

tillämpas.

Bestämmelser kommuns rätt att ta ut avgifter för prövning av

om en

finns i lagen 1978:234 nämnder för vissa trafik-

ansökningar om frågor.

Ärendeslag Avgiftsklass

Föreslagen lydelse

Bestämmelser statliga myndigheter skall ta ut avgifter för

om att

ansökningar enligt denna förordning finns i förordningen

prövning av 0000:000 avgifter inom vägtrafikområdet.

om

Bestämmelser kommuns rätt att ta ut avgifter för prövning av

om en

finns i lagen 1978:234 nämnder för vissa trafik-

ansökningar om frågor.

Denna förordning träder i kraft den

174 F örfattningyärslag SOU 1998: 162

Förslag till förordning om upphävande av förordningen 1945 :625 om registrering m.m. vid försäljning av vissa fordon som är införda i det militära fordonsregistret

Härigenom föreskrivs att förordningen 1945:625 registrering om m.m. vid försäljning av vissa fordon är införda i det militära som fordonsregistret skall upphöra att gälla vid utgången av

1998:162 175 SOU

1 Utredningsuppdraget och utredningsarbetet

Enligt direktiven för utredningsarbetet, bifogas som bilaga, går

som

uppdraget göra översyn gällande författningar inom

ut att en av och utarbeta förslag till de författnings-

vägtrafikregisterområdet att

regleringar bedöms nödvändiga. som

I direktiven pekas särskilt på vissa frågor som bör lösas inom ramen Detta gäller exempelvis nonngivningsfrågor och för uppdraget. olika rättsverkningar till registrering i registren. knytandet av

Vidare uttryckligen behovet att anpassa det svenska nämns av på det trañkadministrativa området till EG-rätten. I det

regelverket

sammanhanget aktualiseras frågor i vilket land ett fordon skall vara om och hur länge ett utlandsregistrerat fordon får användas i registrerat

Sverige.

inleddes i mitten januari månad 1997. Under Utredningsarbetet av

1997 lämnade Datalagskommittén Ju 1995:08 i betänkandet

våren Offentlighet Informationsteknik SOU 1997:39 förslag Integritet - -

till lag skulle ersätta den föråldrade datalagen 1973:289,

en ny som

nämligen personuppgiftslagen 1998:204. Översynen av

på trañkregisterområdet har skett parallellt med

författningarna framväxande och dess innehåll och utformning

personuppgiftslagens

har i hög grad påverkat utredningens arbete. delfrågor har i många stycken visat sig Utredningsuppdragets olika ha detaljeringsgrad, vilket bidragit till att författningsförslagen

en stor kommit bli omfattande. Samtidigt har vissa frågor av mera att inte minst det internationella samarbetet i olika

allmängiltig karaktär

såväl inom EU mellan de nordiska länderna- konstaterats frågor, som

föremål för pågående utvecklings- och samarbete

redan vara ett och verksnivå. Som exempel på sådana frågor kan departements-

och möjligheterna till informationsutbyte mellan

nämnas behovet av

olika länders fordons-, körkorts- och yrkestrafikregister samt och hållbarhetskontroller fordon jfr Vissa miljöklassning av

Ds 1997:19. Dessa frågor har därför inte krävt några avgasfrågor,

ingående analyser i betänkandet.

176 Utredningsuppdraget och utredningsarbete SOU 1998: 162

Samråd har i olika frågor skett med Vägverket, Rikspolisstyrelsen, Generaltullstyrelsen, länsstyrelser, Länsstyrelsemas samarbetsgrupp för körkortsfrågor och yrkesmässig trafik LAKY och polismyndigheter.

Några frågor har diskuterats även med andra myndigheter än de nu nämnda.

För att få inblick i regelsystemet hos andra länder har utredningen

varit representerad vid två de årliga träffarna med de nordiska av

grannländemas registreringsmyndigheter på området. Utredaren och

sekreteraren deltog i det nordiska trafikregistermöte år 1997 hölls i som

Svartå, Finland. En av experterna och sekreteraren har därefter deltagit i 1998 års nordiska trafikregistermöte i Köpenhamn och Korsör,

Danmark. Några av experterna och sekreteraren har i syfte att studera den

norska ordningen med tillfälliga registreringar fordon besökt Toll-

av

och avgiftsdirektoratet i Oslo och där även sammanträffat med

företrädare för Vegdirektoratet. I frågor som rör förutsättningar för att bruka utlandsregistrerade fordon i landet har utredningen samarbetat med bl.a. företrädare för

Finansdepartementet. I frågor som rör den s.k. avbetalningsspärren i bilregistret

vägtrafikregistret har utredningen sammanträffat med Bilbrottsgruppen inom Rikspolisstyrelsen.

I frågor som rör de nya polisregistrens struktur har utredningen haft fortlöpande kontakter med bl.a. Justitiedepartementet, Rikspolis-

styrelsen och Domstolsverket. Utredningen har i sitt arbete även samrått med eller inhämtat upplysningar från några andra pågående och nu avslutade utredningar, såsom Datalagskommittén Ju 1995:08, Lufträttsutredningen

K 1996:4, Grunddatabasutredningen Fi 1996:6, och Trafikbeskattningsutredningen Fi 1996: 1 l.

Utredningen har haft ett tjugotal sammanträden, varvid flertalet experter har deltagit.

Utredningens arbete har resulterat i förslag till en ramlagstiftning på

det trafikadministrativa området som omfattar en lag och en förordning

om vägtrafikregister, en lag respektive förordning om definitioner på vägtrafikområdet samt en förordning om avgifter inom området. Förslagen föranleder också upphävande vissa författningar samt

av ändringar i ett stort antal författningar.

2 Allmänt om trafikregistren

1 Inledning

I detta avsnitt allmän översikt vägtrafikregistren. På andra

ges en av ställen i betänkandet finns beskrivningar är inriktade på ett som mera

visst avgränsat område registreringen. Författningsregleringen på

av

fordonsområdet är omfattande. Bestämmelser registrering fordon

om av

och därmed sammanhängande frågor finns i bilregisterkungörelsen 1972:599, BRK. Fordonskungörelsen 1972:595, FK, innehåller

regler utformning, utrustning och kontroll fordon och har ett om av nära samband med frågor registrering av fordon. om Bestämmelser särskilda förfaranden rörande registrering av om

fordon finns även i rad andra författningar, exempelvis exportvagns-

en

kungörelsen 1964:39, turistvagnskungörelsen 1972:601, kungörel-

1973:766 interimslicens för fordon, förordningen 1987:27 sen om

fordon i internationell vägtrafik i Sverige, förordningen 1988:964

om

skyltar för beskickningsfordon, förordningen 1988:965 om

om

personliga fordonsskyltar och förordningen 1988:1108 om direkt-

registrering i bilregistret.

finns särskilda regler i olika författningar anknyter till Det som

bilregistret, t.ex. i bilskrotningslagen 1975:343, bilavgaslagen 1986: 1386, bilavgasförordningen 1991:1481 och fordonsskattelagen

1988:327.

För fordon tillhör Försvarsmakten finns regler registrering i

som om

militära vägtrafikkungörelsen 1974:97 och i förordningen 1945:625

registrering vid försäljning vissa fordon är införda i om m.m. av som

det militära fordonsregistret. Körkortsområdet författningsregleras i huvudsak genom körkortslagen 1998:488 och körkortsförordningen 1998:980. Yrkestrafiken regleras yrkestrafiklagen 1998:490, yrkestrañkförordningen

genom

1998:779 och förordningen 1998:786 behöriga myndigheter

om

i fråga internationella transporter inom Europeiska

m.m. om

ekonomiska samarbetsområdet EES. Frågor om registrering

178 Allmänt trafikregisterområdet SOU 1998: 162 om

behandlas i förordningen 1979:785 om yrkestrafikregister. Dessutom finns bestämmelser om biluthyrning i lagen 1998:492 biluthyrning om respektive förordningen 1998:780 biluthyrning. om

Myndighetsorganisationen m. m.

Vägverket, VV, har som statens företrädare central nivå ett samlat ansvar, s.k. sektorsansvar, för hela vägtransportsystemet. VV är vidare central förvaltningsmyndighet för frågor bl.a. körkort, förarom utbildning och förarprov, prov för blivande taxiförare, fordons beskaffenhet och utrustning, yrkestrafikfrågor och bilregisterfrågor. VV, avdelningen för Trafikregistret, svarar för registerhållningen i fråga om de trafikadministrativa registren, dvs. bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren. Registren förs med hjälp ADB-teknik. av Fordonskontrollen utförs i dag av tre olika besiktningsorgan med var sitt besiktningsområde. AB Svensk Bilprovning, ASB, utför kontrollen av motorfordon, terrängfordon och släpfordon till motorfordon. Svensk Maskinprovning AB, SMP, är besiktningsorgan i fråga om traktorer, motorredskap, tunga terrängvagnar samt släpvagnar som dras av sådana fordon. SAQ Kontroll AB slutligen utför kontrollbesiktning av mobilkranar motorredskap klass Riksskatteverket, RSV, är central förvaltningsmyndighet i fråga om bl.a. beskattning och uppbörd skatt samt för exekutionsväsendet hos av landets kronofogdemyndigheter, som driver in obetalda skatter och avgifter. I fråga fordonsskatt är Skattemyndigheten i Örebro län om förvaltningsmyndighet för hela landet. Länsstyrelserna är regionala myndigheter för körkorts- och yrkestrafikfrågor och för den regionala registerföringen i fråga om körkorts- och yrkestrafikregistren. Länsstyrelserna är också användare av dessa register exempelvis vid prövningen av frågor om återkallelse av körkort, körkortstillstând eller traktorkort och vid prövningen av ansökningar om trañktillstånd samt vid tillsynen av innehavare av tillstånd till yrkesmässig trafik. Bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren är s.k. statsmaktsregister, dvs. de är inrättade med stöd av författningar och förs också i enlighet med författningsreglering. Regleringen är uppdelad på olika författningar för respektive register, nämligen bilregisterkungörelsen 1972:599, förordningen 1988:1108 om direktregistrering i bilregistret, körkortsförordningen 1998:980 och förordningen 1979:785 om yrkestrafikregister. För registerföringen gäller även särskilda föreskrifter, Datainspektionen, DI, tidigare meddelat med som

Allmänt om trafikregisterområdet 179

stöd datalagen 1973:289. Den lagen har numera ersatts av av personuppgiftslagen 1998:204. Trafikregistren har i hög grad samband med myndighetsutövning och återspeglar innehållet i olika myndighetsbeslut med anknytning till respektive register. Uppgifterna i bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren är offentliga. Allmänheten har alltså enligt offentlighetsprincipen, i den mån sekretesslagens 1980:100 bestämmelser inte hindrar detta, rätt att ta del uppgifterna i respektive register. av I förordningen 1988:1108 direktregistrering i bilregistret om regleras möjligheten att lämna uppgifter till det registret via terminal. Antalet användare bilregistret, såväl uppgiftslämnare användare av som registrerade uppgifter, är mycket stort. Körkorts- och yrkesav trafikregistren används däremot i huvudsak VV, länsstyrelserna och av polisen. Bilregistret är ett öppet register och dess uppgifter får enligt

författningsbestämmelser nedan säljas till företag,

uttryckliga se

organisationer och allmänheten, medan uppgifterna i främst körkortsregistret till viss del är integritetskänsliga och inte omfattar någon rätt till försäljning. Inte heller uppgifterna iyrkestrafikregistret är föremål för någon författningsreglerad försäljningsverksamhet. Vilka uppgifter skall gallras registren och när gallring skall som ur ske framgår respektive författning och i vissa fall särskilda av av gallringsföreskrifter från DI. Förutom de nämnda registren för VV även ett direktregistrerings-

register, ett register över felparkeringsavgifter felparkeringsregistret

och förarprovsregister. De två sistnämnda är inte författningsett reglerade, utan förs efter tillstånd från DI. Direktregistreringsregistret används för att administrera anmälningar direkt till VV på medium för automatisk datasom ges behandling datakommunicering. eller genom Parkeringsanmärkningsregistret används för att följa upp att sådana anmärkningar betalas samt för redovisning influtna medel. av Förarprovsregistret används stöd för VV:s administration av som förarprovsverksamheten i vid bemärkelse.

Uppgifter bild foto och namnteckning anses som

om en persons uppgifter i körkortsregistret är offentliga och kan begäras som utlämnade. Foto och namnteckning digitaliseras i databas, som finns en hos VV. Uppgifterna bildar det s.k. bildregistret eller tillverkningsregistret. Själva fotot och namnteckningen i original förstörs efter användningen bevaras alltså i digitaliserad form. men Den formella registerstrukturen utgörs bilregistret, körkortsav registret och yrkestrafikregistret. Den logiska registerstrukturen omfattar samtliga uppgifter i dessa register, medan den tekniska

180 Allmänt om trafikregisterområdet

registerstrukturen utgörs av de maskiner där själva databehandlingen av uppgifterna sker. Trots att det talas om olika register utgör uppgifterna en "massa som är gemensam för hela registerområdet.

2.2 Bilregistret

Bilregistret har till ändamål att utgöra underlag för den information om fordon och ägarförhållandena för dessa behövs för kontrollen och

som administrationen av fordonsbestândet samt for uppbörden av fordonsskatt och bevakningen av att fordonsägama fullgör sina

förpliktelser. I registret finns uppgifter om fordons ägar-, besiktnings-,

trañkförsäkrings- och skatteförhållanden. Kontrollmärkessystemet

spelar här en central roll.

Bilregistret innehåller också mängd tekniska data och registret en används för prognoser t.ex. över utveckling av fordonsbestånd,

bilförsäljning m.m. Bilregisterkungörelsen 1972:599, BRK, reglerar registreringen av

fordon och frågor som hänger samman med denna. Fr.o.m. den 1 januari 1996 gäller delvis nya regler för bilregistreringen. VV har nu

ett samlat ansvar för alla frågor som rör fordonsregistrering i rollen som registreringsmyndighet och prövar, med vissa smärre undantag,

frågor som rör bestämmelserna i kungörelsen.

I bilregistret fors in data från AB Svensk Bilprovning som hämtas

i samband med registrerings-, typ- eller kontrollbesiktning. Registret tillförs också automatiskt från skattemyndighetema adressuppgifter om ägarna. Beträffande indelningen av bilar i miljöklasser enligt

bilavgaslagen 1986:1386 och bilavgasförordningen 1991:1481 förs uppgift om miljöklass in i bilregistret via bilprovningen i samband med registrerings- eller typbesiktning. I bilregistret förs de uppgifter in som anges i bilaga till kungörelsen. VV svarar för att uppgifterna förs i registret. I de fall en uppgift avser en beteckning på en skylt för beskickningsfordon eller skattebefrielse enligt lagen 1976:661 om immunitet och privilegier i vissa fall svarar Utrikesdepartementet för att VV underrättas om

uppgiften. I de fall en uppgift avser en anmälan enligt yrkestrafik-

förordningen 1998:779 eller en anmälan enligt förordningen

1998:780 om biluthyrning svarar länsstyrelsen for att VV underrättas om uppgiften. Ett år efter det att ett fordon har avregistrerats får VV föra ur

registret alla uppgifter som rör fordonet utom uppgifterna om chassinummer, motomummer, färg, modellkod, registreringsnummer

SOU 1998: 162 Allmänt trafikregisterområdet 181 om

och årsmodell. De sistnämnda uppgifterna f°ar föras ur registret sedan fem år har förflutit från avregistreringen 71 §. Beslut VV i fråga registrering får överklagas hos Länsrätten i av om Örebro län. Vid överklagande till kammarrätten krävs prövnings-

tillstånd. Information registret väsentlig betydelse för polisen i dess ur är av trañkövervaknings- och spaningsarbete. Registerinnehållet tjänar också underlag för beredskapsplanläggningen fordons- och som Det vidare bl.a. underlag för debitering och transportområdet. utgör fordonsskatt och för kontroll att trafikförsäkringsuppbörd av av skyldigheten fullgörs. Registret ligger slutligen till grund för viss

fordonsstatistik. Vem äger ett fordon är central betydelse i registreringssom av sammanhang. Ett fordon omfattas registreringsplikt får brukas som av endast fordonet är registrerat och ägare till fordonet därmed förts om en in i registret. Registreringen har även direkt rättslig verkan när det en för fel och brister i fordonets trafiksäkerhets- och miljögäller ansvar skyldighet göra föreskrivna besiktningar, egenskaper samt att betala fordonsskatt samt skyldighet att betala felskyldighet att parkeringsavgift. Vid registreringen sker dock inte någon kontroll av fordonet och registreringen har alltså inte vem som egentligen äger någon civilrättslig rättsverkan. Särskilda bestämmelser reglerar VV:s rätt att sälja uppgifter ur registret till myndigheter och enskilda. Enligt 8 § förordningen 1997:652 med instruktion för Vägverket får verket, med de följer personuppgiftslagen 1998:204 och begränsningar som av sekretesslagen, sälja uppgifter till myndigheter och enskilda ur bilregistret. Uppgifterna får lämnas ut via något medium för automatisk databehandling eller annat sätt. Grunderna för prissättningen

bestäms av VV. den registrerades personliga förhållanden får Uppgifter som avser inte säljas, de kan antas utgöra ett hot mot den registrerades om integritet. Om den registrerade har anmält till VV att han personliga eller hon önskar uppgifterna inte används för direktreklam, får de att inte säljas för något sådant ändamål.

Direktregistrering

Förordningen 1988:1108 direktregistrering i bilregistret reglerar om låta utomstående få direktåtkomst till registret och att få VV:s rätt att anmäla uppgifter för registrering i bilregistret. rätt att

182 Allmänt trafilaegisterområdet SOU 1998: l 62 om

Direktregistreringen används alltså för att tillföra registret uppgifter som skall bearbetas och lagras i detta. VV får enligt förordningen medge att vissa uppgifter för registrering i bilregistret får lämnas på medium för automatisk databehandling eller

genom datakommunicering l §. Detta gäller uppgifter om ägarbyten,

avregistreringar,-avställningar och upphörande av sådana avställningar som sker på ägarens begäran samt användning av bil i uthymingsrörelse. Ett sådant medgivande får lämnas till den som i sin yrkesmässiga verksamhet innehar fordon och som bedöms ha förutsättningar att lämna uppgifter på ett tillförlitligt sätt. Medgivandet kan återtas 2 §. Anmälningar om upphörande av avställningar får avse endast fordon som uppgiftslämnaren är registrerad ägare till. Anmälningar i övrigt får avse även fordon som uppgiftslämnaren har förvärvat eller, i fråga om en försäkringsanstalt, har tagit hand om i samband med skadefall 3 §. Om fordonet är försett med ett giltigt kontrollmärke, skalluppgiftslämnaren förstöra märket innan en anmälan om avställning görs 5 §. VV prövar frågor om ägarbyte, avregistrering, avställning, upphörande av avställning och utfárdande av ett tillfälligt kontrollmärke. Verket för att uppgifterna förs in i bilregistret. svarar Avställningstiden och tiden för upphörande av avställning skall räknas från och med den dag då uppgiften fördes in i registret. Avregistrering skall anses vara gjord den dag då uppgiften fördes in i registret. VV skall bevara underlaget för registreringen under två år 7 §. Vid annan registrering skall ett nytt registreringsbevis utfärdas när någon uppgift i beviset har ändrats eller när det har använts för någon anmälan eller ansökan 75§ BRK. Detta gäller dock inte efter en anmälan enligt direktregistreringsförordningen, om den nya uppgiften har betydelse enbart för uppgiftslämnaren 8 §. VV får besluta tillämpningsföreskrifter direktregistrering om om 9 §. Beträffande de frågor som inte regleras särskilt i förordningen tillämpas BRK 10 §. Om någon som berörs av frågan anser att en registrering i bilregistret enligt förordningen inte borde ha skett eller är felaktig får han begära beslut hos VV. VV:s beslut överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. VV:s beslut i vissa frågor 2 och 9 § överklagas hos regeringen 11 §.

SOU 1998: 162 Allmänt trafihegisterområdet 183 om

2.3 Körkortsregistret

Körkortsförordningen 1998:980, KKF, reglerar den registrering av körkortsinnehav m.fl. uppgifter behövs för tillämpningen av som körkortslagen 1998:488 i ett för landet gemensamt körkortsregister. Registret förs VV automatisk databehandling. I fråga om av genom uppgifter brott, dvs. brottsbelastningsuppgiñer, förs dock registret om Rikspolisstyrelsen, vidare avsnitt 15. av RPS, se Körkortsregistret ingår i ett integrerat, rikstäckande ADB-system för körkortskontroll och administration körkorten. VV för av svarar systemets centrala funktioner, såsom systemering, programmering, underhåll och drift maskiner och system, produktion och distribution av handlingar, utveckling av rutiner m.m. av Körkortsregistret har utpräglad karaktär av besluts- och en ärendediarium. Uppgifterna i registret är integritetskänsliga och vissa uppgifter är sekretessbelagda enligt sekretesslagen. Tillgången är för allmänhetens del begränsad till vad kan begäras med stöd av som offentlighetsprincipen, dvs. personuppgifter namn, personnummer och och körkortsuppgifter såsom körkortsbehörighet, eventuella adress villkor förknippade med innehavet m.m. medan det för belastningsuppgifter uppgifter om vissa brott, återkallelsegrund m.m. råder s.k. absolut sekretess. RPS för i sitt ADB-system sådana uppgifter brott, som enligt om 7 kap. 4 § körkortsförordningen skall ingå i körkortsregistrets belastningsdel, KKBEL, och alltså ingår i rättsväsendets som infonnationssystem, RI-systemet. Det författningsmässiga stödet för att föra brottsbelastningsdelen med hjälp ADB finns i 21 § kungörelsen av rättsväsendets informationssystem, den s.k. RI- 1970:517 om förordningen. Magnetband med uppgifter KKBEL sänds veckovis ur till VV och utgör underlag för verkets produktion av registerblad. sänds till länsstyrelserna för bedömning eventuellt Dessa av körkortsingripande. Körkortsregistrets belastningsuppgifter dels nämnda uppgifter avser brott, dels vissa andra uppgifter, t.ex. anmälan till länsstyrelse om om körkortshavare inte längre uppfyller förutsättningarna för att få att en ha körkort eller återkallelsegrund. Belastningsdelen fyller huvudsakligen två syften, den skall lämna underlag för prövningen i körkortsmål och den skall information till polis, åklagare och ge domstolar i trafikmål tidigare trañkbrottslighet. om kap. 16 § KKF regleras vilka uppgifter skall föras in i I 7 som registret och vilken myndighet för att uppgiften förs in. I som svarar fråga identitetsuppgifter VV eller, beträffande uppgifter som om svarar länsstyrelse har tagit emot, vederbörande länsstyrelse för att uppgiften

184 Allmänt om trafikregisterområdet SOU 1998: 162

förs in i registret. Det är också fråga olika typer om av

körkortsuppgifter, beträffande vilka den länsstyrelse som skall besluta

eller har beslutat i ärendet för uppgiften. Det är vidare fråga om uppgifter om innehav av ett utländskt körkort eller ett sådant om som

bytts ut mot ett svenskt, anmaning att förnya ett körkort eller

om uppgift om villkor i fråga körkortshavare eller innehavare om av traktorkort och krav på nytt förarprov efter återkallelse. Ett beslut om

taxiforarlegitimation enligt yrkestrafiklagen 1998:490 eller om

återkallelse av en sådan legitimation samt vissa andra uppgifter enligt

yrkestrafikförfattningama förs in av beslutande länsstyrelse. Brottsbelastningsuppgifterna förs som nämnts av RPS, medan uppgiften att

ett registerblad har framställts förs in VV. av Från körkortsregistret går en automatisk avisering till olika register, t.ex. Totalförsvarets pliktregister.

Uppgifter i körkortsregistret om någon som inte är körkortshavare

skall bevaras i registret under fem år från det att den senaste uppgiften fördes in i registret eller, i fråga om uppgift brott, under fem år från om

dagen för den dom eller motsvarande som har föranlett registreringen. Om uppgiften gäller en anmälan enligt lagen 1976:511

om omhändertagande av berusade får den dock bevaras i personer m.m. högst tvâ år från det att den fördes i registret.

När någon som finns registrerad har avlidit, skall uppgifterna om honom snarast utgå. Uppgift i körkortsregistret att ett registerblad har

framställts skall gallras ut när fem år har förflutit från dagen för den dom eller motsvarande som har föranlett registreringen. Detsamma gäller uppgifter om utländska avgöranden i 5 kap. l § KKL som avses 7 kap. 12 § KKF. Begäran om utdrag ur körkortsregistret görs hos RPS om

belastningsuppgifter som avser brott skall tas med i utdraget. I annat fall görs en begäran om utdrag hos länsstyrelse 7 kap. 13 § KKF. I utdraget skall i fråga om belastningsuppgifter som avser brott endast tas med de registeruppgifter som föranleder underrättelse enligt 7 kap. 4 § KKF jämförd med 14 § första stycket, såvida inte utdraget har begärts

av den enskilde själv. I utdraget får belastningsuppgifter tas med endast

om utdraget har begärts av den enskilde själv eller av vissa

myndigheter.

2.4 Yrkestrafikregistret

Förordningen 1979:785 om yrkestrafikregister gäller registrering av

tillståndsinnehav enligt yrkestrafikförfattningama i ett för landet gemensamt yrkestrafikregister. Det rör sig om tillståndsinnehav enligt

SOU 1998: 162 Allmänt om trafikregisterområdet 185

yrkestrafiklagen 1998:490, lagen 1998:492 biluthyrning och om förordningen 1998:786 behöriga myndigheter m.m. i fråga om om internationella transporter inom Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet EES. VV är central registreringsmyndighet och för registret genom automatisk databehandling. Länsstyrelserna är regionala registreringsmyndigheter 2 §. Den länsstyrelse som är prövningsmyndighet svarar för det i yrkestrañkregistret förs in uppgifter. VV dock för att att svarar åtgärder har vidtagits verket förs i registret 4 §. som av I yrkestrafikregistret förs in uppgifter tillståndshavaren, den om myndighet har meddelat tillståndet, slag tillstånd samt i som av förekommande fall uppgift den eller dem har ansvaret för om som trañkutövningen eller uthymingsverksamheten, de övriga personer vars lämplighet har prövats, villkor och begränsningar i tillståndet, varning och återkallelse eller annat upphörande tillståndet 3 §. av Uppgifter vilka fordon enligt anmälan används i den om som finns i bilregistret. Genom att samköra bil- och yrkesmässiga trafiken kan fullständiga uppgifter erhållas meddelade yrkestrafikregistren om tillstånd och de fordon används enligt dessa. om som Utdrag yrkestrafikregistret får innehålla de uppgifter om ur tillståndshavaren och fordonet finns i registret. Ett sådant utdrag som begärs hos prövningsmyndigheten 6 §. Uppgifterna i registret ett tillstånd skall gallras ut fem år efter om det att tillståndet har upphört att gälla 8 §.

2.5 Övriga register

Utöver de behandlade registren för VV också ett antal andra register nu eller delregister med stöd av tillstånd från DI. Identitetsuppgifter som behöver för övrig registerföring läggs in i och VV namnadressregistret. Uppgifter om utfärdade parkeringsanmärkningar m.m. förs in i registret över felparkeringsavgifter. Uppgifter som har relevans för förarprov i körkortshanteringen samt vissa andra prov som VV administrerar fors i forarprovsregistret.

3 Internationella jämförelser

3.1 Inledning

Kraven och förutsättningarna vad gäller förandet av de administrativa

trafikregistren har följd EU-medlemskapet förändrats. Det som en av

svenska regelverket på området måste anpassas till de krav som

nu

följer EG:s regler och Sveriges internationella åtaganden, t.ex.

av den s.k. Wienkonventionen vägtrafik. Frågan om behovet av genom om

och möjligheterna till ett informationsutbyte med andra länders bil-, körkorts- och yrkestrafikregister har följd härav aktualiserats.

som en

få bakgrund till våra ställningstaganden i stort har vi skaffat

För att en

översikt över förhållandena i övriga Norden och inom EU

oss en

avseende förandet register och regleringen dem samt beträffande

av av vissa materiella regler rörande fordonsregistreringen.

förhållanden

3.2 Nordiska på trafikregisterområdet

3.2. l Inledning

Nedan lämnar vi översiktlig redovisning nordiska förhållanden på en av i anslutning därtill.

trañkregisterområdet och av författningsstrukturen Beskrivningen den norska regeluppbyggnaden har kommit att bli

av utförlig än beträffande övriga länder. Detta har sin förklaring i att mera vi funnit det värt att fördjupa i just de norska bestämmelserna oss

främst när det gäller systemet för tillfälliga registreringar av fordon.

Utredningens sekreterare och några experterna har vid ett besök hos av

Toll- och avgiftsdirektoratet i Oslo närmare studerat vissa delar av den

norska ordningen.

När det gäller beskrivningen danska och finska förhållanden kan

av

information dessa länders regelstruktur och praktiska

nämnas att om

188 Internationella jämförelser SOU 1998: 162

förhållanden återkommer på flera ställen i framställningen nedan. Detta har att göra med dessa länders EU-status och att de i den egenskapen har deltagit i den nedan redovisade EU-enkäten medlemsländemas om förhållanden på fordonsregistreringsområdet. Det har etablerats ett samarbete om de trafikadministrativa

registerfrågoma på nordisk basis. Samarbetet har varit i gång under de

senaste sju-åtta åren, trots att myndighetsorganisationen och ansvars-

fördelningen vad gäller dessa frågor är olika i de nordiska länderna.

Man är överens om att arbeta för att registerinfonnation skall kunna lämnas mellan länderna. Danmark, som har stränga regler för utlämnande av uppgifter, intar dock en avvaktande hållning i detta hänseende.

Årligen hålls ett möte mellan företrädare för de nordiska

trafikadministrativa registren. Utredaren och sekreteraren deltog i 1997

års möte som hölls i Finland. Inför mötet hade deltagarna fått ett antal

frågor med anknytning till denna utrednings direktiv. Frågorna var följande.

Vilka är de huvudsakliga lagama/förordningarna på trafikregisterområdet författningstext och eventuella myndighetsföreskrifteo

2.. Hur regleras själva registreringsförfarandet lag, förordning, myndighetsföreskrifter

Finns det en särskild författning med de definitioner som

förekommer i författningsregleringen för vägtrafiken

Stämmer definitionerna överens med motsvarande definitioner i EG:s regelverk

När skall ett fordon vara registrerat i landet för att få brukas där

Vilka bestämmelser reglerar hur ett fordon får brukas i landet utan

att vara registrerat där

Finns det bestämmelser tillfälligt brukande fordon om av motsvarande de svenska bestämmelserna om

saluvagnslicens bilhandelns bruk av fordon i lager för provkörning

- 0. dyl.

interimslicens tillfällig registrering vid privatimport inför slutlig

-

registrering

exportvagnslicens fordon som förvärvas för att föras ut ur landet

-

Internationella jämförelser 189

turistvagnslicens fordon ägs utländsk medborgare och

som av en -

brukas tillfälligt i landet

som

körtillstånd tillfälligt brukande av ett avställt fordon

brukande fordon för körning till besiktningsorgan - av

Vilka tidsgränser gäller för tillfälligt brukande

9. Skulle olika former interimistisk registrering av fordon kunna

av sammanföras till ett system

10. Finns det bestämmelser registrering av vissa uppgifter av

om

civilrättslig natur och liknande i trafikregistren, såsom uppgift om

inskränkt förfoganderätt, leasing, avbetalningsköp, att ett fordon är

utmätt

11. Finns det bestämmelser att olika rättsverkningar är knutna till om

registrering i trañkregistren, exempelvis betalningsansvar för

felparkeringsavgift, överlastavgift, vägtull eller miljöavgift och

väganvändaravgift

12. Hur ingående prövning skall göras av äganderättsfrågan vid

registreringen

13. Kan det i körkortsregistret registreras uppgifter om utländska

körkort för dem förlägger sitt permanenta hemvist till det nordiska som landet

Om registrering skall ske, vid vilken tidpunkt i så fall

-

Vilka uppgifter skall då registreras

-

Hur får myndigheten kännedom att ett utländskt körkort

om existerar

Hur får myndigheten tag i körkortet rent praktiskt

-

14. Hur regleras frågan belastningsuppgifter, dvs. uppgifter om

om

begångna brott, i körkorts- och yrkestrañkregistren

15. Får körkorts- och yrkestrafikmyndighetema kännedom om dessa

uppgifter via terminal eller på något annat sätt

16. Vem har tillgång till olika uppgifter i registren Begränsad eller obegränsad tillgång för myndigheter

-

Begränsad eller obegränsad tillgång för allmänheten

-

190 Internationella jämförelser SOU 1998: 162

17. Hur regleras frågor samköming sambearbetning om av

registeruppgifter Från vilka andra register hämtas uppgifter till trafikregistren

- Till vilka andra register lämnas uppgifter -

18. Hur finansieras registerverksamheten

19. Finns det ett behov av och möjligheter till ett informationsutbyte mellan de nordiska ländernas trafrkregister

20. För vilka ändamål används de nordiska trafikregistren, t.ex. som en resurs i trañksäkerhets- och miljöarbetet

21. Är några större reformer området på gång

I framställningen nedan refereras kort förhållandena i de nordiska länderna med utgångspunkt bl.a. i de vi erhöll på våra frågor.

svar

Texten har därefter kompletterats, sedan utredningens sekreterare våren

1998 deltagit i det möte som då hölls i Danmark.

3.2.2 Danmark

Allmänt

I Danmark är det Rigspolitichefen som för den ansvarar trafikadministrativa registerverksarnheten bil- och körkortsregistren

och står som registeransvarig myndighet. Rigspolitichefen lyder i detta hänseende under Faerdselsstyrelsen, i sin tur lyder under Trafik-

som

ministeriet. Rigspolitichefen är också ansvarig myndighet för kriminal-

registret men lyder i den egenskapen direkt under Justitieministeriet. Fordon registreras i Centralregisteret for Motorköretöjer. Löpande

registrering sker vid politiets motorkontorer. Statens Bilinspektion står

för fordonskontrollen och Inspektionen står under tillsyn av Faerdselsstyrelsen. Faerdselsloven är den grundläggande författningen på vägtrafikområdet. Den innehåller även tekniska regler beträffande fordon, körkort m.m. Cirkulär eller instruktioner utfärdas ministeriemaav Trafrkministeriet eller Justitieministeriet eller den underlydande - av myndigheten. I faerdselsloven finns också definitioner på de begrepp används som i lovbekendtgörelse nr. 654 av den 20 september 1991 om offentliga

myndigheters register, som är den övergripande författningen på

Internationella jämförelser 191

registerområdet. Enligt dess bestämmelser skall det för olika myndig-

heters register finnas myndighetsföreskrifter.

I bekendtgörelse registrering af köretöjer mv. nr 916 af om og syn

m.m.

också medge undantag från registreringsbestämmelsema. Danmark har gammal EU-medlem efter hand implementerat

som

EG-definitioner i sin lagstiftning. Det finns dock fortfarande

egen deñntioner inte stämmer överens med dem används inom EGsom som rätten.

Tillfällig registrering m. m.

Registretingsbekendtgörelsen behandlar förhållanden som rör bruket av utländska fordon 114-118 §§. Enligt huvudregeln får den som är bosatt i Danmark inte inom landet köra ett fordon är registrerat i en

som stat 115 §. Vissa undantag finns dock. annan För den är bosatt utomlands och tillfälligt brukar ett utomlands som

registrerat fordon i Danmark, dvs. vanlig turisttrafik, gäller att fordonet

kan brukas utan dansk registrering så länge vederbörande inte folkbokförs i landet. Sådana bestämmelser finns i 76 § faerdselsloven med bestämmelser i

och 108 § registreringsbekendtgörelsen, närmare

bekendtgörelse 171 af april 1993 udenlandske köretöjers

nr. om

adgang til Danmark. Vid privatimport kan ett i utlandet inköpt fordon inte köras i Danmark på utländska skyltar, utan i stället används s.k. pröveskilter, finns i två varianter. Lösa pröveskilter används bl.a. för begränsad

som

körning till besiktningsorgan och fasta pröveskilter motsvarar svenska saluvagnsskyltar. Några tidsgränser finns inte för användningen.

Det finns också särskilda bestämmelser om s.k. graensenummer-

svenska exportvagnsskyltar 119 § plader, som närmast motsvarar avgiftsfria. Sådana kan i

registreringsbekendtgörelsen men som är ges

följande fall. När fordonet säljs till utlandet och skall köras över gränsen,

utländsk ägare att använda fordonet under en när en avser

tillfällig vistelse i Danmark och i anslutning härtill eventuellt i utlandet,

eller bor i Danmark i samband med utvandring eller när en person som utflyttning från landet under längre tid att ta med fordonet till en avser utlandet.

192 Internationella jämförelser SOU 1998: l 62

I de fall beskrivs under punkt 3 får fordonet brukas i Danmark som under maximalt 21 dagar i direkt anslutning till att vederbörande lämnar landet.

Civilrättsliga förhållanden i bilregistret

I det danska Centralregisteret for Motorköretöjer registreras inte några civilrättsliga inskränkningar i äganderätten till ett fordon. Det finns i

stället ett särskilt register, den s.k. Bilbogen, förs rätten som av

dommeren i Aarhus. Detta register bygger på frivillighet och där

registreras inskränkningar i förfoganderätten, panträtt till fordon. m.m. För att få registrera fordon i Centralregisteret for Motorköretöjer

krävs inte någon egentlig äganderättsutredning. Registreringsbevis för fordonet skall dock företes. Beviset värdehandling utan

anses som en vilket ett ägarbyte inte kan registreras. Det kontrolleras också att fordonet är ansvarsförsäkrat och att det inte belastas med vägavgift eller motsvarande.

Körkortsregistret

Enligt den nämnda lovbekendtgörelse 654 den ovan nr. av 20 september 1991 om offentliga myndigheters register skall det för

olika myndigheters register finnas myndighetsföreskrifter. För det

danska körkortsregistret, Det centrale Körekortregister, finns sådana

föreskrifter, som utfärdats av Justitieministeriet. Rigspolitichefen är registeransvarig myndighet för detta.

I registret antecknas uppgifter om körkort utfärdade dansk av

myndighet. Utländska körkort registeras alltså inte. Det finns dock

utrymme för att särskilt anmärka om det danska körkortet har utfärdats

efter utbyte ett utländskt.

av Körkortsregistret innehåller uppgift om, förutom personuppgifter,

bl.a. körkortsnummer, utfärdandedag respektive sista giltighetsdag för

körkortet, utfärdande myndighet, körkortsbehörigheter och datum när

dessa erhållits samt tidpunkt för eventuell återkallelse av körkortet och myndighet som beslutat om denna. Belastningsuppgifter finns i ett särskilt kriminalregister. Eftersom

det är samma myndighet för samtliga register på som ansvarar

trafikområdet, såväl körkortsregistret som bilregistret och kriminalregistret, kan polisen Rigspolitichefen på ett enkelt sätt få relevanta belastningsuppgifter i exempelvis ett körkortsärende.

Internationella jämförelser 193

Tillgängligheten till registren m. m.

Som nämnts regleras förandet av danska register i lovbekendtovan görelsen offentliga myndigheters register. En särskild författning, om bygger på EU:s dataskyddsdirektiv, dvs. dansk motsvarighet till som en personuppgiftslagen 1998:204, antas dock inom kort i Danmark. Den närmare tillgången till de olika registren regleras i myndigheternas föreskrifter. Utgångspunkten är att registeruppgiftema inte är allmänt tillgängliga. Undantag görs för myndigheter som behöver uppgifterna för sin myndighetsutövning. Detta gäller både uppgifterna i körkortsregistret och i bilregistret. Faerdselsstyrelsen är tillståndsmyndighet för yrkesmässig trafik och för också ett register över tillståndshavare. Styrelsen får dock inte automatiskt underrättelser från Rigspolitichefen om belastningsuppgifter beträffande innehavare av trañktillstånd. En förutsättning för att allmänheten skall få ut registrerade uppgifter är att den registrerade sitt samtycke till att uppgiften personen ger lämnas ut. Undantag kan göras den som begär att få ut uppgiften om bedöms ha ett intresse som väger tyngre än den registrerades intresse uppgiften inte lämnas ut. Det innebär att den som begär att få ut av att registeruppgifter alltid måste ett syfte med sin begäran. ange Direktåtkomst till registren förekommer endast i vissa fall. har försäkringsbolagen direktåtkomst till vissa uppgifter i Exempelvis bilregistret. Detsamma gäller några andra myndigheter, såsom den myndighet, dommeren i Aarhus, för Bilbogen. Någon som direktregistreringsrutin för bilhandeln, motsvarande den svenska ordningen, finns inte. Utlämnande körkortsbilden och namnteckningen utgör i av Danmark inte något problem, eftersom underlagen förstörs kort tid, cirka fem veckor, efter det körkortet har utfärdats. Samtidigt raderas att dataunderlaget ut. Detsamma gäller för övrigt underlagen till de danska liksom körkorten utfärdas av Rigspolitichefen. passen, som Den danska trañkregisterverksamheten skattefmansieras. I vissa fall dock avgifter när uppgifter lämnas ut, t.ex. vid större tas ut uppgiftsuttag begärs andra myndigheter. som av Trañkregistren används för statistik och forskningsändamål och på tid i mindre skala även i miljöarbetet. senare

7 18-6121 Vägtrafikregistrering

194 Internationella jämförelser SOU 1998: l 62

3.2.3 Finland

Allmänt

Inom Trafikministeriets forvalmingsområde finns bl.a. Vägverket och Fordonsförvaltningscentralen. Den tidigare Bilregistercentralen har år 1996 ombildats och delats upp i Fordonsförvaltningscentralen, är som

ett ämbetsverk, och Finlands Bilbesiktning AB Suomen Autokatsastus, som är ett s.k. statsbolag. Förändringen motiverades av

konkurrensneutralitetsskäl.

Fordonsförvaltningscentralen svarar såsom registerförare för själva

registerverksamheten avseende vägtrafiken, dvs. förandet av

fordonsregistret och körkortsregistret. Vidare ansvarar Fordons-

förvaltningscentralen för myndighetsutövningen i samband med registreringen av fordon samt svarar for tillsynen över bilbesiktningen och bilskoloma. Fordonsförvaltningscentralen har också ytterligare

myndighetsuppgifter av forvaltningskaraktär och har hand om vissa

beskattningsuppgifter, nämligen fordonsskatt som motsvarar den

svenska fordonsskatten, dieselskatt och bilskatt en försäljningsskatt

eller accis, dvs. en engångsskatt.

Fordonsförvaltningscentralen har befogenhet att stå för viss nomigivning, dvs. ge ut föreskrifter.

De huvudsakliga författningarna på trafikregisteromrâdet är vägtrafiklagen, registreringsförordningen, besiktningsförordningen, körkortsförordningen, förordningen om fordons konstruktion och utrustning, lagen om vägtrafikens datasystem, lagen om koncession för

besiktning och registrering av fordon, lagen och förordningen om trafkförsälcring samt de olika skattelagama, nämligen fordonsskattelagen, dieselskattelagen och bilskattelagen. Vägtrafiklagen och registreringsförordningen reglerar själva registreringsförfarandet. Enligt bestämmelserna är importören och

tillverkaren av ett fordon samt dettas ägare och innehavare skyldiga att till den som för fordonsregistret eller som har koncession för besiktning

och registrering av fordon anmäla registeruppgiftema samt ändringar i

dessa. Lagen om vägtrafikens datasystem innehåller de grundläggande registerbestämmelsema. Datasystemet för vägtrafiken handhas av Fordonsförvaltningscentralen registeransvarig. I datasystemet för

vägtrafiken får registreras personuppgifter och uppgifter om juridiska

personer.

Det finns inte någon särskild författning med de definitioner som förekommer i författningsregleringen för vägtrafiken, utan de flesta

Internationellajämförelser 195

aktuella förordningarna baseras vägtrafiklagen med dess

terminologi.

När det gäller förhållandet till EG:s regelverk är harmonisering genomförd närmast beträffande fordonens tekniska bestämmelser och

körkortsförordningen.

Tillfällig registrering m. m.

Det finns i Finland bestämmelser tillfälligt brukande av fordon i om

registreringsförordningen 3 8-41 och 46-56 §§ och i bilskattelagen

2 § och 32 §. Den är fast bosatt utomlands, dvs. turister m.fl., får som i Finland tillfälligt använda ett utländskt fordon under högst ett år. Distriktstullkammare kan ansökan förlänga denna tid med högst ett

ar. En är fast bosatt i Finland får inte där använda ett person som

utländskt fordon. Det innebär t.ex. att finsk medborgare inte får hyra

en fordon i Sverige och använda det i sin rörelse i Finland. Med fast ett bosättning enligt definitionen ibilskattelagen vistelse i landet i avses minst 185 dagar per år. Den att bosätta sig i Finland och föra in ett fordon dit för som avser bruk skall anmäla fordonet för registrering i Finland inom 30 eget dagar.

De svenska bestämmelserna saluvagnslicens bilhandelns bruk

om

fordon i lager för provkörning o.d. motsvaras av reglerna om

av

Provnummerskyltama beviljas ett företag och provnummerskyltar.

följer alltså inte fordonet. fordon förvärvas för att föras ut landet utfärdas s.k. För som ur

och. exportregistreringsintyg, förut har gällt under

exportskyltar som

60 dagar. Den tiden har den l juni 1997 sträckts ut till att gälla ett år. Något system motsvarande interimslicensen tillfällig registrering vid

inför slutlig registrering finns inte liksom inte heller

privatimport turistvagnslicens för fordon utländsk medborgare och

som ägs av en brukas tillfälligt i landet. Såväl bestämmelserna körtillstånd om

tillfälligt brukande ett avställt fordon brukande av ett fordon

av som för körning till besiktningsorgan faller under ordningen med s.k. ett

förflyttningsskyltar eller transportskyltar. Även i Finland har privatimporten EU-fordon ökat och vissa

av

ändringar, gäller sedan den 1 januari 1997, har gjorts i

som

bestämmelserna import begagnade bilar. Fordonet tas in i

om av

Finland med utländska exportskyltar eller finska förflyttningsskyltar, kan erhållas hos tullmyndigheten efter ansökan.

som

196 Internationella jämförelser SOU 1998: 162

Ett finskt fordon måste vara trañkförsäkrat för att få registreras. Det finns ett antal fordon som av den anledningen är oregistrerade. Vid

avregistrering lämnas skyltarna in till registreringsmyndigheten.

Civilrättsliga förhållanden i bilregistret

När det gäller registrering av vissa uppgifter av civilrättslig natur och liknande i trafikregistren såsom uppgifter om inskränkt

-

förfoganderätt, leasing eller avbetalningsköp kan nämnas att sådana

uppgifter saknas i finska trafikregister. Uppgiften att ett fordon är utmätt antecknas dock efter underrättelse från utmätningsmyndigheten. Anteckningen har inte någon rättsverkan.

Följande rättsverkningar är knutna till registrering i fordonsregistret, nämligen betalningsansvar för felparkeringsavgift, överlastavgift,

dieselskatt, bilskatt och fordonsskatt. Betalningsansvaret omfattar även den obligatoriska trafikförsäkringen och den frivilliga bilförsäkringen. Båda faktureras av försäkringsbolagen grundval av uppgifterna i fordonsregistret.

När det gäller prövningen äganderättsfrågan vid registreringen

av gäller att ägaren måste ha en tillbörlig utredning beträffande äganderätten 12 § registreringsförordningen. I praktiken betyder det

att ägaren måste ha en skriftlig utredning som visar äganderätten från

den siste ägare som är antecknad i fordonsregistret eller från den siste

utländske ägaren. Det är då tillräckligt att vid en fordonsöverlåtelse kontrollera mot fordonsregistret för att ett godtrosförvärv skall föreligga.

I registret är endast den verklige ägaren antecknad såsom ägare. Leasetagaren eller avbetalningsköparen är endast registrerad såsom innehavare av fordonet. Detta framgår av registreringsförordningen.

Det finns ett system med s.k. bilinteckning, som kan meddelas i tunga fordon.

Körkortsregistret

Polisen, som sorterar under Inrikesministeriet, beviljar tillstånd för erhållande körkort vägtrafiklagens 70 § l mom.. Registeransvarig av

för körkortsregistret är Fordonsförvaltningscentralen. Körkorts-

registrets innehåll behandlas i 9 kap. 48§ körkortsförordningen 7.9.l990/845. Där registreras den som ansöker om körkortstillstånd, de som innehar körrätt samt körrättslösa misstänks för eller har personer som

SOU 1998: 162 Internationella jämförelser 197

gjort sig skyldiga till trafikbrott. Straff och andra påföljder för vissa

brott registreras också. Uppgift ordningsböter registreras i fråga om

om

överträdelse hastighetsbegränsning. I registret förekommer alltså

av

personuppgifter, körkortsuppgifter och vissa belastningsuppgifter. I körkortsregistret förs också in uppgifter dem som utan att ha

om

körrätt har gjort sig skyldiga till vissa brott, främst trafikbrott. I registret förs in uppgifter innehavaren ett utländskt körkort

om av endast han i Finland har dömts för vissa brott. Det antecknas i om vilken körkortet har beviljats och körförbud har meddelats i stat om någon EU:s medlemsstater eller i en EES-stat. annan av

Det finns i Finland inte något yrkestrafikregister över

tillståndshavare inom yrkestrafiken.

Tillgängligheten till registren m. m.

Körkortsregistret är i princip inte offentligt. I fråga om personer som finns registrerade i körkortsregistret skall uppgifter om brott eller

misstänkt brott, körförbud, tillfälligt körförbud eller om att körrätten

har upphört hållas hemliga. Ur registret får dock lämnas ut uppgifter till

vissa myndigheter, nämligen bl.a. till

polisen tull- och gränsbevakningsmyndigheterna för

samt behandling ärenden gäller körrätt och trañktillstånd samt för av som

kontroll av personuppgifter,

till åklagarmyndighetema och domstolarna för behandling av

ärenden ansluter till körrätt, som

till trafiktillståndsmyndighetema för behandling av ärenden som

-

hänför sig till beviljande och återkallande trañktillstånd,

av

till de på Åland, i Europeiska unionens medlemsmyndigheter

-

eller i till avtalet Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

stater om EES anslutna behandlar körkortsärenden såvitt det behövs stater som

för behandlingen körkortsärenden eller för enstaka kontrollåtgärder,

av

till vissa myndigheter för vetenskaplig forskning eller

statistikföring.

Ingen myndighet har obegränsad tillgång till belastningsuppgifter varje myndighet har tillgång endast till de uppgifter som den

utan

behöver för sin verksamhet. De lämnas ut av Rättsregistercentralen på

elektronisk väg, 13 § lagen vägtrañkens datasystem. om

En privatperson kan dessutom ett utdrag körkortsregistret

genom ur

få sådana uppgifter från registret gäller honom själv och som

som behövs för utbildning ansluter till framförande fordon, för som av inledande yrkesverksamhet eller för något annat ärende som gäller av

198 Internationella jämförelser SOU 1998: 162

körkort eller körrätt. När uppgifter begärs ut skall det ändamål för vilket uppgifterna behövs och antecknas i utdraget. uppges Frågor som gäller samköming register regleras i lagen av om vägtrafikens datasystem. Till trafikregistren hämtas uppgifter från en rad olika register, såsom polisens register, befolkningsregistret, rättsregistret, trafikförsäkringscentralen, trafikförsäkringsbolagen och tullen. Fordonsregistret är offentligt och uppgifter från registret lämnas till en rad olika myndigheter. Det gäller t.ex. polisen, besiktningsföretagen,

bilåterförsäljarna genom en direktregistreringsrutin, trafikförsäkrings-

föreningen, trafikförsäkringsbolagen, tullen, åklagama och domstolarna, bilimportörema, den myndighet har hand som om parkeringsövervakningen 57§ registreringsforordningen. Uppgifter lämnas med vissa restriktioner även till privata företag. Uppgift om personbeteckning, dvs. personnummer, lämnas dock inte ut. En rad olika sökbegrepp och -kombinationer tillåts i fordonsregistret, exempelvis chassinummer och registreringsnummer. Sökning på en viss persons fordonsinnehav får dock inte ske.

Övriga frågor

Registerverksamheten finansieras med avgifter enligt självkostnadsprincipen. Det har i praktiken inneburit att avgifterna för rad tjänster en på senare tid har kunnat sänkas. Trafikregistren i Finland används även för främjande av trafiksäkerheten. Registeruppgiftema används också för att minska de miljöskador som fordonen orsakar. Beskattningen av fordon baserar sig huvudsakligen bilskattelagen 1482/94, som alltså reglerar försäljningsskatt, accis. Bilskatten en en måste betalas innan eller paketbil eller någon bil en person- annan

under l 875 kg kan registreras. Årligen uppbärs också dieselskatt för

en dieseldrivna fordon och för de flesta övriga fordonsslag årlig en fordonsskatt, dvs. bruksskatt. En lag fordonsskatt trädde i en ny om kraft den 31 januari 1997. Ledningen och övervakningen fordonsbeskattningen ankommer av på Skattestyrelsen, medan Fordonsförvaltningscentralen sköter debitering och indrivning och beslutar skattebefrielse för om handikappade. Skatt erläggs för i fordonsregistret antecknade fordon och för fordon som borde ha registrerats. Fordon för temporärt bruk är obeskattade, nämligen fordon med tullskyltar, med tillfälliga skyltar och med transferskyltar.

Internationella jämförelser 199

På vägtrafikområdet pågår ett utvecklingsarbete med fordonsskatten. Därutöver utreds körkortsregistrets ställning, och diskuteras registret skall föras av en civil myndighet eller av om polisen. Inrikesministeriet vill föra över körkortsregistret från Fordonsförvaltningscentralen till polisen, eftersom polisen är den

största användaren registret cirka 96 procent av förfrågningama.

av Fordonsförvaltningscentralen vill behålla körkortsregistret och hänvisar till sin sakkunskap registerförare och att den därvid för även andra som register.

3.2.4 Island

Allmänt

Island har bolagiserat registerverksamheten och fört över den till Skráningarstofan, dvs. Registreringskontoret, för närvarande drivs som i aktiebolagsform och är registerorgan för det isländska som bilregistret. Det föreligger dock våren 1998 ett förslag om att staten skall ta över det fulla ägandet av myndigheten. Registreringskontoret lyder under Justitieministeriet. Registreringskontoret har efter bemyndigande från ministeriet rätt att ut s.k. arbetsregler för sitt ge verksamhetsområde. År 1995 infördes fri konkurrens inom fordonsbesiktningsområdet och det finns i dag tre privata besiktningsföretag. Polisen, också underställd Justitieministeriet, är körkortsmyndighet. Det finns dock planer på att Registreringskontoret skall ta över även det registret i samband med datasystem tas i bruk och registren blir att nya tillgängliga via Internet. En rad ytterligare förhållanden kommer vidare att registreras, såsom uppgift skadade fordon. Uppgift årsmodell kommer dock inte om om längre registreras. Automatisk avregistrering införs för fordon som att inte har besiktigats under tre år. I den isländska trafiklagen och ett antal förordningar regleras registrering, besiktning fordon. Beskattningen av fordon m.m. av regleras i författningar på skatteområdet. De definitioner används på vägtrafikområdet är inte i full som överensstämmelse med de definitioner gäller för skatteområdet. som Deñnitionema inte heller fullt ut anpassade till dem används är som inom EG-rätten.

200 Internationella jämförelser SOU 1998: 62 l

Tillfällig registrering m. m.

Utlänningar har rätt att föra fordon är registrerade i andra länder, som dvs. i vanlig turisttrañk, med stöd ett temporärt körtillstånd. Ett av sådant utfärdas tullmyndigheten och gäller månad. Giltighetstiden av en kan efter särskild ansökan förlängas med månader i dock en tre taget, högst tolv månader. Körtillstånd till den fordonsägare ges eller

innehavare som har varit bosatt utomlands under minst tolv månader

och det krävs vidare att fordonet är registrerat i land och har ett annat en giltig försäkring. Förordningen om tillfälligt bruk reglerar rätten att föra tillfälligt registrerade fordon på Island. Giltighetstiden är månad med en möjlighet till förlängning efter ansökan, dock med högst tolv månader. Detta gäller endast för fordon, aldrig har varit registrerade. En nya som ytterligare förutsättning är att ägaren har varit bosatt utomlands under minst tolv månader. Vid denna form tillfällig registrering tilldelas av fordonet s.k. exportskyltar. Dessa bestämmelser tillämpas mycket sällan. En annan form tillfällig registrering används vid privatimport av av fordon. Därvid tilldelas fordonet s.k. pröveskyltar, avsedda som är att användas för körning från tullen till besiktningsorganet och för s.k. provkörning. Importören kan flytta pröveskyltama mellan olika fordon och försäkringen gäller då för det fordon vid viss tidpunkt har som en skyltarna. Pröveskyltama används också saluvagnsskyltar. som Sedan importen begagnade fordon ökat har missbruket av av pröveskyltama blivit ett problem, eftersom skyltarna används i trafik på fordon som inte har registreringsbesiktigats. Något institut motsvarande det svenska körtillståndet finns inte. Ett avställt fordon får köras de tidigare registreringsskyltama under förutsättning att ägaren skriver en förbindelse att fordonet endast om körs till besiktningsorganet.

Civilrättsliga förhållanden i bilregistret

I det isländska bilregistret registreras såväl ägare innehavare och som båda anges på registerutdraget. Det finns kopplingar mellan bilregistret och andra register. typer av Fordonsinnehav registreras dock endast i bilregistret, men informationen är åtkomlig från ett antal andra offentliga register. Detta gäller t.ex. försäkringsregistret, förs efter överenskommelse mellan som försäkringsbolagen, och som utvisar att, fordonet är försäkrat. Av fordonsskatteregistret framgår om fordonsskatten är betald. Ett

Internationella jämförelser 201

ägarbyte kan inte registreras i bilregistret det finns obetald skatt om belastar fordonet. som Både säljare och köpare har skyldighet att anmäla ett ägarbyte. Vid

registreringen kontrolleras alltid de rätta ägarförhållandena beträffande fordonet. Vid nyregistrering importerade begagnade fordon

av

kontrolleras däremot inte ägarförhållandena. Importören är dock

skyldig att förete det utländska registreringsbeviset.

Körkortsregistret

Det har tills helt nyligen inte förts något körkortsregister. En förordning körkort har dock beslutats och ett register över körkortshavare har om

byggts upp hos polisen. Någon registrering utländska körkort förekommer inte. av

Tillgängligheten till register m. m.

Både myndigheter och allmänhet har hittills haft obegränsad tillgång till

i bilregistret. Detta har gällt även direktåtkomst via

uppgifterna terminal. Registerutskrift på har också lämnats till myndigheter

papper och allmänhet bl.a. för kommersiella ändamål. Under år 1997 har Datanämnden gett ut nya föreskrifter om

utlämnande registeruppgifter. Det är inte tillåtet att lämna ut

av numera

uppgifter via den registrerades personnummer, exempelvis uppgift om viss fordonsinnehav. Även möjligheterna till försäljning av

en persons för reklamändamål har stramats åt. Bilhandeln har dock

uppgifter

fortfarande direktåtkomst till bilregistret.

Tillgången till det nyinrättade körkortsregistret är förbehållet alltså den myndighet för registret. Någon tillgång polisen, som är som för andra myndigheter eller privatpersoner ges inte. Registerfrågoma regleras i den allmänna datalagen. Till bilregistret hämtas uppgifter från andra myndigheters register, såsom befolkningsregistret, andra register hos Skattemyndigheten och hos

tullmyndigheten.

Enligt särskild lag personuppgifter f°ar registrering av

en om

känsliga uppgifter inte ske utan tillstånd Datanämnden.

av

Registerverksamheten finansieras med avgifter, storlek bestäms

vars

Justitieministeriet och bygger på självkostnadsprincipen. Avgifterna

av

stannar hos Registreringskontoret.

Bilregistrets ändamål är främst att fungera som ett register över fordon och deras Det används dock även bas för befintliga ägare. som

202 Internationella jämförelser

tullklarering och beskattning av fordon samt för registrering

av

fordonsförsäkring. De besiktningsuppgifter finns används också

som för att rent allmänt höja trafiksäkerheten.

3.2.5 Norge

Allmänt

Den grundläggande norska författningen på området är vegtrafikloven av den 18 juni 1965 innehåller bestämmelser trafikregler,

nr som om

fordon, förares behörighet Därutöver regleras vissa förhållanden i

m.m. bilansvarsloven och avgiftsloven. Föreskrifter meddelas av

Samferdselsdepartementet eller Vegdirektoratet. Vegdirektoratet är registermyndighet för motorvognregistret. Det finns inte någon särskild författning behandlar

som

registerfrågoma och inte heller någon separat förordning

som

innehåller de definitioner används i vägtrafiksammanhang. Toll-

som

og avgiftsdirektoratet, under Finansdepartementet, föreskrifter

ger ut

som rör beskattningsförhållanden. Under år 1995 genomfördes förändringar främst tekniska

av definitioner för att nå överensstämmelse med motsvarande definitioner

i EG:s regelverk. Detta har medfört att ett registerutdrag från bilregistret utvisar både gamla och nya definitioner parallellt.

Tillfällig registrering m. m.

Vegtrafikloven föreskriver registreringsplikt för motorfordon. I

Forskrift om bruk av kjöretöy den 25 januari 1990 92, utfärdad av nr.

av Samferdselsdepartementet, regleras de närmare villkoren för

registrering m.m. Registreringsplikten gäller motorfordon och

släpvagnar kap. 2 § 2-1. Fordon registreras ägaren. För ett fordon som är sålt med förbehåll om återtaganderätt för säljaren köparen

anses

som ägare och vid leasing leasegivaren ägare § 2-2. Det

anses som

innebär att avbetalningssäljaren för att skydda sin återtaganderätt måste anmäla köpet till det särskilda lösöreregistret, nedan.

se Vid anmälan registrering skall fordonet godkänt - om vara av biltilsynet eller typgodkänt Vegdirektoratet. Bevis tull och av om att

avgifter i förekommande fall har betalats, bevis trafikförsäkring

om

samt identitetshandling för ägaren krävs. I Norge finns två huvudtyper registrering, ordinaer registrering

av

och saerskilt registrering. Ordinaer registrering sker först och främst

med de vanliga vita skyltarna med svarta bokstavs- och

Internationella jämförelser 203

sifferkombinationer. Varebiler har gröna skyltar. För att få registrera ett

varebil skall vissa tekniska krav uppfyllda. Fordonet

fordon som vara med högst rad säten och lastutrymmet skall vara f°ar vara utrustat en från med fast skiljevägg. Varebiler har väsentligt avskilt sätena en

mycket lägre importavgift engångsavgift är oberoende av typ av

som

registrering än personbilar.

skyltar får användas på fordon inte skall

Annleggskilter svarta som

allmän väg endast inom särskilda områden, såsom brukas utan

flygplatser. Huvuddelen de fordon är registrerade på

av som

lastbilar 3 500 kg eller mer. Samtliga

anleggskilter är totalvikt

lastbilar befriade från importavgiften. För andra fordonstyper än

är

betalas importavgift. Alla fordon registreras på anleggskilt

lastbil som

är befriade från årsavgift.

för tillfälligt bruk i landet kan

Saerskilt registrering av motorvogn ske beträffande fordon inte tidigare har varit registrerade och

nya som

köpts i Norge. Politiet administrerar sådan Saerskilt registrering

som

i Norge. Saerskilt registrering kan ske som turistvogn

sju olika orter år för utländska medborgare inte har vistats

som är giltig under ett som

månader under de senaste två åren och för norska i landet mer än sex har vistats utomlands de senaste två åren. Saerskilt medborgare som

kan ske eksportvogn för giltighetstid registrering även som en

utomlands år oavsett tidigare vistelseort for sökande som avser av ett

landet. Registreringen gäller i Norge endast

att föra ut fordonet ur

under 14 dagar. har föreskrifter rör s.k. Finansdepartementet gett ut som brukande fordon inom landet. För att i Norge få bruk, dvs. tillfälligt av med utländska skyltar sådant bruk omfattar köra ett fordon all turisttrafik- krävs att vederbörande är bosatt utomlands.

exempelvis för sådant bruk är enligt huvudregeln ett år.

Tidsgränsen

Ett registreringspliktigt fordon kan flyttas, provköras, demonstreras

besiktning registrerat skall då vara eller köras till utan att vara men enligt§ 2-6. Forskrift bruk

försett med s.k. prövekjennemerke om av

den 25 jan. 1990 92. Det är alltså endast särskilt angivna kjöretöy av nr

tillåts. Vegdirektoratet utfärdar de närmare

kömingar som

bestämmelserna om prövekjennemerke. antingen dagsprövekjennemerke eller

Prövekjennemerke kan vara

används vid tillfällig

årsprövekjennemerke. Dagsprövekjennemerke

inom Norge under till tre dagar mot en

registrering som gäller en

för närvarande 60 kronor giltighetsdag. Efter en

särskild avgift, per kan ansökan göras för ytterligare perioder. Det tredagarsperiod en ny finns alltså inte någon bortre gräns for antalet dagsprövekjenneanvändas i begränsningen ligger i att endast merker som kan följd, utan

tillåts. En särskild fordonsförsäkring ingår i vissa angivna kömingar

204 Internationella jämförelser SOU 1998: 162

avgiften. Ansökan görs hos Biltilsynet lyder under Statens som vegvesen och som har ett rikstäckande nät lokala stationer, cirka 70 i av

hela landet. Vid ansökan fylls i särskild kjöreseddel, skall

en som medföras vid färd och som skall innehålla uppgifter körsträcka och om

syfte med körningen.

Dagsprövekjennemerke kan användas vid t.ex. privatimport av

fordon. Registreringen beviljas efter ansökan före inresan till Norge och fordonsägaren erhåller tillfälliga skyltar utförda i röd plastfolie med svart text klistras på fordonet vid in i landet.

som passagen

Skyltama gäller då för färd till besiktning och intill dess att fordonet

har registrerats. Prövekjennemerke kan med stöd av den nordiska överens-

kommelsen från 1985 se avsnitt ll användas för färd i övriga

nordiska länder, t.ex. från tysk-danska gränsen och för färd genom

Sverige till Norge vid privatimport av ett fordon från Tyskland.

Årsprövekjennemerke kan användas av bilfinnor vid sådana

särskilda körningar nämnts och motsvarar alltså den svenska

som ovan

saluvagnslicensen. Bestämmelserna om årsprövekjennemerke begränsar inte antalet sådana kjennemerker per bilfirma, utan

en bedömning görs av biltilsynet vid ansökan ytterligare en ny om

kjennemerker. För varje körning skall en körsedel fyllas i och medföras vid färd. Skyltama utförs i röd plåt med vit text och hängs på fordonet vid användningen.

Rätten att få ut ett prövekjennemerke är inte absolut utan kan vid överträdelse av bestämmelserna dras in för viss tid eller för alltid. Biltilsynet kan också avslå ansökan för den tidigare har gjort en som

sig skyldig till en överträdelse.

Det finns också särskilda typer registrering särskilda regiav streringsskyltar för militära fordon, för fordon är äldre än 30 år som

samt för diplomatfordon. Provisoriska registreringsskyltar finns inte. Om skylt har förstörts

en eller förkommit beställer fordonsägaren nya skyltar hos biltilsynet och han får under den tiden normalt cirka 48 timmar det tar att - som framställa nya skyltar och skicka dem till ägaren inte bruka fordonet. -

Det norska Stortinget fattar årligen i december beslut

om fordonsrelaterade avgifter, tas ut i stället för mervärdesskatt. Tollsom och avgiftsdirektoratet administrerar avgifterna. Dessa är av olika slag

och generellt gäller att avgifterna är mycket höga i jämförelse med t.ex. svenska förhållanden. Försöken att komma undan fordonsavgiftema

och köra på andra länders skyltar, t.ex. i gränstraktema till Sverige, är därför många.

För de flesta fordonsgrupper, med undantag lastbilar, skall det,

av

såsom framgått ovan, vid införsel till Norge betalas engångsavgift.

en

Internationella jämförelser 205

SOU 1998: 162

registreras utan att engångsavgiften betalas För att hindra att fordon

för fordon

finns oppbyggingsavgift garderingsavgift som tas ut

en byggts begagnade eller uppstått i landet, dvs. samman av som

importerade delar.

betalas omregistreringsavgift, beräknas

Vid ägaröverlåtelse en som

och vikt. Avgiften vid ägarbyte är hög; den uppgår efter fordonets ålder

till drygt 10 000 kronor för relativt ny personbil. en

fordon med tillåten totalvikt

Årligen tas ut en årsavgift för de en

den l januari varje år. under 12 ton finns registrerade per som

betalas den 15 utgår för helt år oavsett Avgiften, som skall senast mars,

och någon återbetalning sker inte sedan eventuell överlåtelsetidpunkt

Enda undantaget gäller fordon har skrotats. ett fordon har sålts. som

sänds två kontrollmärken ut, ett för varje När avgiften betalas

1997 uppgick avgiften till 1 705 norska kronor.

registreringsskylt. För

tillåten totalvikt över 12 ton betalas i stället För tunga fordon med en

vektårsavgift, jämte ett tillägg för släp. Avgiften, två gånger om året en

EES-avtalet och skall uppgå till viss miniminivå, är bygger en som

differentierad efter vikt.

skrotningspremie, för närvarande En vrakpantavgift, dvs. en som

till ägaren när ett äldre uppgår till 1000 kronor, betalas av staten

fordon skrotas.

Civilrättsliga förhållanden i bilregistret

förhållanden registreras inte i de trafikadministrativa Civilrättsliga

i register andra områden. registren utan

fordonets ägare. Ileasing- I motorvognregistret bilregistret anges

registreras. En anmärkning görs i fallen är det leasegivaren som

denne inte på registreregistret vem som är leasetagare, men syns om endast för polisen och vissa ringsbeviset, utan uppgiften är tillgänglig

Avbetalningsköp registeras över huvud taget inte. andra myndigheter.

har ingen rättslig verkan. En Registreringen i motorvognregistret

till fordon får därför avgöras tvist mellan två parter om äganderätten ett

har rättsverkan endast i fråga om på civilrättslig väg. Registreringen en

fordonsskatt och bilavgifter, däremot inte betalningsansvaret för rena

motsvarande. Avskyltning och brukande-

för felparkeringsavgift eller

förbud blir följden bilavgifterna inte betalas. om det s.k. lösöreregistret är del av Det finns ett särskilt register, som en

Brönnöysund är den ort i norra Norge, de s.k. Brönnöysundregistrene

fysiskt förs. I lösöreregistret registreras där registren rent

inskränkningar i äganderätten till ett fordon avbetalningsköp och andra

särskild avgift gebyr. Sökning i registret eller annan lös sak mot en

206 Internationella jämförelser SOU 1998: 62 l

kan ske med hjälp registreringsnummer eller

av person- eller

organisationsnummer. Det innebär att den presumtive köparen måste

kontrollera i två olika register för att säker på det fordon vara att han

avser att köpa inte är belastat med någon inskränkning. Ett intyg eller en s.k. attest förekomsten belastningar kan utfärdas

om av av registret

på begäran och mot särskild avgift. Registreringen i lösöreregistret

en

har civilrättslig verkan.

Säljare och köpare är solidariskt ansvariga för bilavgiftema. Såväl

säljaren som köparen är skyldiga att anmäla äganderättsövergång

en

inom tre dagar. När säljaren gjort anmälan går han fri från vidare

en ägaransvar som rör fordonet.

Körkortsregistret

Beträffande det norska förerkortregisteret finns inte några specificerade

bestämmelser utöver brukarhandledning för

en registennyndighetens interna bruk. I förerkortregisteret registreras personuppgifter, när och var körkortet är utställt, giltighetstid, särskilda villkor t.ex. glasögon, om dupletter förerkortet har tillverkats och i så fall hur

av

många, om utbyte har skett till eller från ett utländskt körkort

samt

ytterligare ett antal uppgifter. Den l januari 1998 har i Norge

som en

EU-anpassning införts ett nytt förerkort i bankkortsformat,

som

accepteras av samtliga EES-länder. Förerkortet används for att utvisa forarbehörigheter men också som legitimationshandling. I och med införandet av det förerkortet förs ytterligare antal uppgifter in i

nya ett

forerkortregisteret. När det gäller belastningsuppgifter rör norska körkortshavare

som

anmäler polisen till körkortsmyndigheten att inskränkning eller

en

anmärkning finns beträffande ett körkort och vilken bestämmelse

som har överträtts.

I det norska körkortsregistret tas inte några uppgifter

om utländska körkort annat än innehavaren utländskt körkort om av ett

byter ut det mot ett norskt. Belastningsuppgifter rör utländska

som körkortshavare registreras därmed inte heller.

Något centralt yrkestrañkregister finns ännu inte i Norge,

även om

det pågår en diskussion att lägga ett sådant register. Varje

om upp

fylke, dvs. närmast ett landsting eller ett län enligt svenska

förhållanden, för ett eget register över de tillståndshavare finns i som fylket.

SOU 1998: 162 Internationella jämförelser 207

Tillgängligheten till registren m. m.

särskilda lagen register krävs tillstånd från Datatillsynet Enligt den om för få föra register över körkortshavare. Registeruppgiftema är inte att offentliga, uppgift lämnas endast vederbörande är körkortshavare om eller inte. s.k. för körkortstillverkningen förstörs tre månader Det grundkortet efter det att själva körkortet har framställts. Utlämnande av uppgift i grundkortet medges inte under lagringstiden. Uppgifterna i motorvognregistret lämnas ut till vissa myndigheter har nytta registeruppgiftema, exempelvis vägtullmyndigheten. som av Vissa lämnas också till försäkringsbolagen och i enskilda fall uppgifter Den registrerades lämnas dock inte till privatpersoner. personnummer Inte heller lämnas massutskrifter ut för kommersiellt bruk, ut. exempelvis för reklamändamål. När det gäller frågan sambearbetning av registeruppgifter om tullmyndigheten uppgifter från sina register till lämnar exempelvis motorvognregistret. Personuppgifter hämtas från folkeregistret. Statens lämnar i sin tur uppgifter från motorvognregistret vegvesen till rad olika myndigheter har bruk för uppgifterna, exempelvis en som skattemyndighetema och de militära myndigheterna. Den finns uppgifter inte f°ar lämnas ut för kommersiella begränsningen att ändamål, till bilbranschen för att användas vid försäljningst.ex. kampanjer eller motsvarande. skattefinansieras. De avgifter tas ut går Registerverksamheten som in i statskassan. Det har dock skett svängning mot att i följaktligen en högre grad ta ut gebyr avgifter för att finansiera konkreta projekt.

3.3 Internationella överenskommelser m.m.

finns rad multilaterala överenskommelser, dvs. som är gällande Det en mellan flera stater, och bilaterala överenskommelser, dvs. gällande

mellan två stater. Multilaterala överenskommelser har i allmänhet dignitet av konventioner, dvs. regelsystem staterna åtar sig att tillämpa inom som visst område. Konventionerna beslutas inom internationella organ. ett Bland dessa kan ECE, FN:s kommission för Europa, CEMT nämnas

Europeiska Transportministerkonferensen och ILO Inter- Den

nationella arbetsorganisationen. Sedan Sverige anslutit sig till Europeiska unionen, EU, den l januari har EG-rätten företräde framför de bilaterala avtal som Sverige 1995, andra medlemsstater. Sådana avtal Sverige träffat med ingått med som

208 Internationella jämförelser

ett tredje land, dvs. sådana länder inte är

som gemenskapsmedlemmar,

gäller fullt ut de avtalsslutande länderna emellan. Om ett sådant avtal strider mot EG-rätten kan Sverige dock förpliktat vara att få till stånd

en omförhandling av avtalet.

1949 års Genévekonvention rörande vägtrafik SÖ 1952:66 trädde

för Sveriges del i kraft 1952. Konventionen innehåller

regler om hur fordon tekniskt skall konstruerade för få framföras vara att i de till konventionen anslutna staterna, internationella

trafikregler, bestämmelser registreringsbevis, internationella körkort

om om samt andra bestämmelser för att staterna skall upplåta sina territorier for internationell vägtrafik.

1968 års Wienkonvention vägtrañk SÖ 1989:1, trädde om som i kraft år 1977 och Wienkonventionen år samma om vägmärken och signaler SÖ 1989:2, med ikraftträdande år 1978, ersätter till stor del Genevekonventionen. Wienkonventionen vägtrafik innehåller om

förutom vägtrafikregler även krav på registrering och teknisk

standard som de till konventionen anslutna länderna bör ställa på fordon som används i internationell trafik. Konventionen innehåller också bestämmelser internationella körkort. Syftet med konventionen om är att underlätta den internationella vägtrafiken och förbättra vägsäker-

heten genom antagandet enhetliga trafikregler.

av

Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Luxemburg,

Sverige, Tyskland och Österrike avtalsslutande är parter, medan Italien,

Portugal, Spanien och ,

Storbritannien har skrivit under inte l

men ratificerat konventionen. EU är inte avtalsslutande en part. Mellan de nordiska länderna, Danmark, Finland, Norge och Sverige, finns en överenskommelse rör ömsesidigt godkännande körkort som av

och registrering fordon SÖ 1985:91. Se vidare avsnitt 11.2.

av

3.4 Något om registreringsbevis och registreringsbestämmelser för fordon

m.m. i EU:s medlemsländer

Registreringsbevis

De nuvarande registreringsbevisen för motorfordon och deras släpfordon utarbetas varje medlemsstat inom EU för sig och av skiljer

sig för närvarande mycket från stat till Dessa skillnader en en annan. rör framför allt antalet dokument utfärdas, deras utseende och som deras innehåll.

Internationella jämförelser 209

enda befintliga internationella bestämmelserna om registrerings-

De

bevis finns i Wienkonventionen vägtrafik. De registreringsbevis

om

medlemsstaterna innehåller huvuddelen av de uppgifter

som utfärdas av

minimikraven för internationell trafik enligt

krävs för att fylla

som

konvention, betydande majoritet medlemsstaterna

denna men en av

bestämmelsen uppgifterna skall identifieras genom

tillämpar inte om att

alfabetisk kod. en

används förutom vid vägtrafik också när ett Registreringsbeviset

medlemsstat. Vidare används det för att fordon registreras i en annan

rättmätig till ett fordon registreras i kontrollera vem som är ägare som

annan medlemsstat. en EG-kommissionen pågår med att införa Det arbete inom som

bestämmelser för registreringsbevis för motorfordon och

gemensamma

förslag till rådsdirektiv föreligger, daterat den 30 maj släpvagnar ett på EU:s medlemsländer skall ha 1997 går i korthet ut att -

vilka uppgifter skall finnas med i

bestämmelser om som gemensamma

och övriga länder skall godta de bevis som har

registreringsbevisen att

utfärdats i ett visst EU-land.

3.4.2 Registreringsbestämmelser m.m.

EG-kommissionen enkätundersökning

I augusti 1995 genomförde en medlemsländernas bilregistreringssystem, fordonsdokument

rörande

del sammanställningen de som lämnades Vi har tagit av av svar m.m. och redovisar nedan relevanta delar innehållet.

från respektive land av

Sverige deltog i enkäten redovisas inte här. men svaren

kan att många EU-ländema har ett

Inledningsvis nämnas av informationssystem på bilregisterområdet. I några länder

centraliserat

fordonsregistreringen uppdelad i regioner, där varje region har

är dock

fråga registreringsdokumentens utförande och

sitt eget register. I om

utvecklingsarbete pågå i de flesta informationsinnehåll tycks ett och inom EU pågår parallellt diskussioner om

länderna. Nationellt även

eller smart card med ett chip eller

att införa ett magnetkort ett i stället för pappersdokument. Detta utvecklingsarbete

microprocessor

ligga relativt långt framåt i tiden. Inom EU koncentreras tycks dock

enhetliga dokument med likartat innehåll, arbetet i stället på att få fram

gångbara information och registreringsdär uppgifterna är som som

underlag i övriga länder.

handlingar eller dokument åtföljer ett fordon

När det gäller de som

fortfarande starkt mellan länderna. I flertalet varierar förhållandena

olika dokument. Nederländerna använder ett länder används två

delar, för information själva fordonet dokument med två olika ett om

2 0 l Internationella jämförelser SOU 1998: l 62

och ett innehållande uppgifter beträffande ägaren. I de flesta länderna

är det ett nationellt utfärdar registreringsbeviset.

organ som I bl.a. Frankrike och Spanien sker det dock på lokal nivå.

Med innehavet registreringshandlingar följer i vissa länder

av en

presumtion att innehavaren är liktydig med ägaren fordonet.

av Detta är

förhållandet, liksom för övrigt i Sverige, i Belgien, Finland, Frankrike, Luxemburg och Spanien, medan i övriga länder inte lägger någon

man

värdering i själva innehavet fordonshandlingama.

av Många av EU:s medlemsländer har redan bilaterala avtal genom

etablerat ett informationsutbyte och kontrollsystem det

ett när gäller fordon som efter införsel från ett land registreras i land. ett annat Belgien har exempelvis ett sådant utbyte med Nederländerna och

Luxemburg. Även Danmark, Finland, Storbritannien

och Tyskland har träffat sådana avtal med ett antal andra stater.

I fråga om vilka uppgifter registreringshandlingama innehåller

som finns det stora nationella variationer. I Finland, Frankrike, Irland,

Luxemburg och Nederländerna finns det utrymme för att lägga till ytterligare data om innehavaren eller fordonet. Denna möjlighet

om saknas exempelvis för svenska registreringsbevis.

Även i fråga

om själva registerinnehållet uppvisar ländernas register

stora olikheter. De flesta medlemsländerna registeruppgiftema i

anger

klartext okodad form. I Frankrike, Nederländerna och Österrike

används, liksom i Sverige, förkortningar, medan tyska register innehåller såväl koder och förkortningar klartext.

som

Som första tidsangivelse i registret antecknas i Belgien datum för köpet av ett nytt fordon. I det danska registret fordonets

anges

tillverkningsår, medan man i Nederländerna tillverkningsdatum.

anger

Storbritannien anger, liksom Sverige, damm för den första registreringen. I Tyskland anges det datum då fordonet första gången

sattes i trafik. Säljaren av ett fordon är i ett antal länder skyldig aktiv i att vara

registreringshänseende. Fristen för anmälan från säljarens sida

en om

att ett ägarbyte har skett är i Finland 30 dagar, i Frankrike 15 dagar, i Italien 60 dagar och i Spanien 10 dagar, medan det i Tyskland krävs

att

säljaren omgående anmäler försäljningen.

När ett fordon skrotas eller på annat sätt förstörs måste

registreringshandlingama i de flesta länderna återställas till registreringsmyndigheten. Endast i Danmark och Tyskland saknas det

kravet fordonsägaren. En skyldighet att i situation återlämna

samma

registreringsskyltama gäller dock endast i Danmark, Finland, Italien

och Österrike.

Ett nytt och därmed oregistrerat fordon kan i vissa länder användas

med stöd av en tillfällig registrering i avvaktan på slutlig registrering.

Internationella jämförelser 21 l

SOU 1998: 162

förhållandet i Finland, Frankrike, Nederländerna, Spanien och Detta är Österrike. fall förses fordonet därvid med tillfälliga I samtliga

och tillfälligt registreringsnummer. I

registreringshandlingar ett

Nederländerna sådan tillfällig registrering giltig under exempelvis är en dagar. För företagsfordon gäller den i stället tre månader.

sju Irland och Storbritannien får ett fordon användas i trafik I Belgien, medan Luxemburg tillåter bruk med

endast efter ordinarie registrering,

under maximalt två månader, förutsatt att fordonet tillfälliga handlingar

har erhållit det slutliga registreringsnumret. I Tyskland tillåts ett

särskilda interimistiska registreringsskyltar för fordon

brukande med

provkörs eller är föremål för transfer.

som Danmark, Finland, Frankrike, Irland och Italien ställs I Belgien, i fordonsägarens Om ägaren och

registreringshandlingarna ut namn.

fordonet inte är densamme registeras även brukaren. Detta

brukaren av Danmark och Finland, medan det i Frankrike gäller

gäller generellt i

vid leasing.

Storbritannien och Tyskland är det alltid ett fordons brukare som

I för avtal brukande. I

registeras oavsett giltighetstiden ett om Nederländerna registreras brukaren endast i leasingsituationer.

till fordon sker i flertalet länder en Om det finns flera ägare ett

Så sker dock inte i Belgien, Irland och registrering av samtliga.

Flera brukare till ett och fordon registreras Nederländerna. samma endast i Danmark och Finland.

mellan medlemsländerna även när det gäller

Variationema är stora fordonsägare har flera adresser.

möjligheten att registrera om en

bl.a. Frankrike, Nederländerna och

Liksom Sverige registrerar Belgien, Storbritannien endast en adressuppgift.

med hemvist i EU-land flyttar till ett annat land Om en person ett vissa länder bevis byte hemvist för

inom gemenskapen kräver ett om av

skall få sitt fordon i det landet. Detta

att vederbörande registrera nya

i bl.a. Danmark, Italien, Irland och Nederländerna. krävs medborgare i EU-land att i ett annat EU- Förutsättningarna för en ett registrerat i hemlandet lite olika ut. land bruka ett fordon som är ser området finns i Belgien, Danmark, Mest liberala bestämmelser på Österrike. kan EU-medborgare bruka ett fordon Irland och Där en EU-land under ett år. I Frankrike, Luxemburg, registrerat i ett annat och Storbritannien är tidsgränsen månader.

Portugal sex

i stället företag står ägare till Om det i fallet ovan är ett som som

flesta fall registrering fordonet i brukarens

fordonet, krävs i de av än det där företaget har sitt säte, för hemland, om det landet är ett annat skall få bruka fordonet. Danmark kräver att fordonet att vederbörande i Danmark det skall brukas där. För

omgående registreras om

krav efter månader, dvs. ett fordon

Storbritanniens del gäller detta sex

2 l 2 Internationella jämförelser SOU 1998: 162

kan brukas under månader på utländska skyltar. Till undantagen, sex där sådan registrering över huvud taget inte krävs, hör Belgien, en Frankrike, Nederländerna och Österrike. Flertalet länder kräver inte något synligt bevis på fordonet det om att

har klarat en kontrollbesiktning. Krav på kontrollmärke finns, liksom i Sverige, i Portugal, Spanien och Tyskland. I Frankrike och Österrike

krävs kontrollmärke endast för vissa fordon. typer av

Belgien, Frankrike och Luxemburg kräver att vissa eller alla fordon kontrollbesiktigas vid ägarbyte. I Belgien gäller kravet främst

personbilar och minibussar. Det franska kravet omfattar endast vissa

särskilda fordonstyper och vissa mindre lastfordon camionettes. När det gäller fordon används i yrkesmässig persontrafik ställs i

som det övervägande antalet medlemsländer strängare krav kontroll-

besiktning. Bestämmelserna varierar något för taxifordon respektive hyrverksfordon. Belgien kräver kontrollbesiktning sjätte månad,

var

medan det i de flesta övriga länder krävs årlig kontrollbesiktning för

yrkestrafikfordon. I Spanien finns differentierade regler beroende fordonets ålder. Endast Grekland, Island och Polen saknar särbestämmelser för fordon används i yrkesmässig trafik. som

Ett typintyg för nya fordon utfärdas inför registreringen i de flesta

länder. Endast i Nederländerna och Tyskland saknas sådana bestämmelser. När ett fordon överlåts mellan privatpersoner kan köparen från ett annat land köra fordonet till sitt hemland transitskyltar köpet om Österrike. i sker i Belgien, Finland eller

När ett fordon förs in i ett land utan originalskyltama får fordonet f

brukas med provisoriska skyltar i vissa länderna. I Finland tillåts av

detta under sju dagar, i Frankrike under tre veckor, i Spanien under 30 dagar och i Tyskland normalt under tre-fem dagar. I Storbritannien tillåts brukande under obestämd tid under förutsättning särskild

att en

Q-registrering sker. I Belgien, Danmark, Italien, Luxemburg och

Portugal tillåts inte bruk ett sådant fordon innan det har registrerats i av mottagarlandet.

Det finns på många håll möjlighet för t.ex. den yrkesmässigt

som

handlar med fordon att använda saluvagnsskyltar eller motsvarande för

fordon som inte tidigare har varit registrerade. I Belgien, Danmark,

Luxemburg, Nederländerna och Tyskland tillåts sådant bruk utan någon

tidsgräns. Skyltama kan användas även vid brukande i andra medlemsländer. I Frankrike, Spanien och Storbritannien kan särskilda skyltar användas under maximalt ett år. När det gäller fordonsöverlåtelser tillåts normalt inte bruk av fordonet före slutlig registrering. Detta är möjligt endast i Frankrike

Internationella jämförelser 213

tid, i Nederländerna under högst två månader under viss icke angiven

och i Spanien under högst 30 dagar.

veteranbilar och liknande fordon finns det Beträffande sarnlarbilar,

bestämmelser skiljer sig åt mellan EU:s ett brett spektrum av som

medlemsländer. Det gäller såväl särskilda former för registrering som

förutsättningarna för brukande sådana fordon. av

3.5 Några andra samarbetsorgan

EUCARIS

länderna pågår ett samarbete, EUCARIS Mellan vissa av de europeiska Informations System för utbyte fordonsuppgifter,

European Car - av -

fordons tekniska status, uppgifter om dvs. uppgifter som rör

EUCARIS skall göra det möjligt för varje körkortsinnehav m.m.

från bil- och körkortsregistren i varje europeiskt land att få information land. Därigenom skall förhindras att oegentligheter annat europeiskt

fordon i annat land och det utbyte av

sker vid t.ex. omregistrering av ett

därvid förekommer. Avsikten är att skapa en fordonsdokument som utbyte information mellan ländernas standard för av gemensam

bilregistrerings- och körkortsmyndigheter.

EUCARIS-samarbetet vilar på bilaterala avtal mellan länderna samt

samarbetet, dvs. utan särskild EU-

ett särskilt anslutningsavtal för

1990 och administrerades till början från

anknytning. Det inleddes år en år 1996 sköts samarbetet från Tyskland.

Belgien. Sedan mitten av har varit med sedan år 1994 och Nederländerna och Luxemburg

Deltagarna i samarbetet är de nationella Storbritannien sedan år 1995.

land för bil- och körkortsregistren. organ i respektive som ansvarar

länder har förklarat sitt

Såväl europeiska som icke-europeiska Detta gäller Estland, Finland, Irland,

intresse att gå i samarbetet. av

Sverige, Tjeckien, och Ungern Island, Norge, Polen, Portugal, Spanien, och USA. För Sveriges del pågår för

inom Europa samt Nya Zeeland

närvarande förhandlingar anslutning. om en så, det är möjligt att identifiera

Rent praktiskt fungerar systemet att eller körkort i ursprungslandet och få en upplysning om

ett fordon ett fordon är stulet eller att ett körkort är vissa förhållanden, såsom att ett

information i enlighet med sitt lands ogiltigt. Varje enskilt land lämnar

normer. kontrolleras i datasystemet fordon från andra I de anslutna länderna

vid registrering o.d. När ett stulet fordon påträffas

anslutna länder en

i fordonets hemland omgående och informeras den nationella polisen

214 Internationella jämförelser

information också till det internationella polisorganet Europol

ges eller Interpol.

I systemet används vid förfrågan ett särskilt identifikationsnummer för ett fordon eller registreringsnummer. I vissa specifika

svaret ges

fordonsuppgiñer för att fordonet skall kunna identifieras. I fråga

om

körkort i svaret alla relevanta uppgifter ges när en fråga ställs med

användande av namn och personnummer. T.o.m. september 1995 hade det i EUCARIS-administrationen ställts

cirka 20 000 frågor, 200 stulna fordon

hade spårats och 1 000 andra

brott/oegentligheter i samband med fordon och/eller körkort upptäckts.

Interpol

När det gäller internationellt samarbete för att förhindra fordons-

relaterade brott och strävan att spåra stulna fordon

som sprids över ett stort geografiskt område bör nämnas det världsomspännande Interpol. Interpol är en oberoende organisation som har bildats polisen och

av som för närvarande har 169 medlemsländer. Det har sitt säte i Lyon. I mitten av 90-talet beslöts inom Interpol skapa internationell att en

databas med uppgifter stulna fordon, The Automated

om Search Facility System, ASF. Informationen sprids i form datafiler till av

anslutna länder. För närvarande maj 1998 finns 17 europeiska, 10

afrikanska samt 4 sydamerikanska länder anslutna. Antalet fordon som

har lagts in i systemet uppgår till 500 000.

ca

3.6 Några avslutande anmärkningar

I och med Sveriges anslutning till EU har det svenska regelverket måst anpassas till gemenskapsreglema på olika samhällsområden. I takt med

den allmänna internationaliseringen har också möjligheterna till

infonnationsutbyte mellan länderna inom EU även gentemot

- men

tredje land ökat. Detta gäller inte minst inom vägtrafikområdet. Vi har

-

under arbetets bedrivande stärkts i vår uppfattning att dessa frågor har ett nära samband med utvecklingen i stort trafikregister-

av

verksamheten på det nationella planet.

Vi har gjort del jämförelser med förhållandena på olika ovan en

delområden för trafikregistren. Vi redovisar där också vad som gäller i

materiellt hänseende på fordonsregistreringsomrâdet i olika länder

inom EU.

Internationella jämförelser 2 l 5

SOU 1998: 162

kan nämnas den övergripande fråge-

I det här sammanhanget

internationellt- bilateralt

ställningen om integritetshänsyn gör att ett

multilateralt utbyte information, främst av personrelaterade

eller av -

ske. I det sammanhanget kan pekas den EUuppgifter, inte bör

anpassning skett att Sverige antagit personuppgiftslagen

som genom

personliga integriteten vid bearbetning av 1998:204 till skydd för den

personuppgifter vidare avsnitt 6.

se

det förhållandet att det för närvarande finns stora

Till detta kommer

tekniska och att det därför finns sådana nationella skillnader i system

för informationsutbyte och samkörning, som det kan ta

begränsningar

tid att överbrygga.

har vi kunnat konstatera att det inom

Under utredningsarbetets gång

arbete på kommunikationsområdet i stort på

EU pågår ett aktivt

verksnivå. Vidare finns det i Norden ett sedan länge departements- och

väl fungerande samarbete mellan ländernas respektive

etablerat och

Även olika samarbetsorgan och

myndigheter på vägtrafikomrâdet.

mellan andra konstellationer länder har funnit sammanslutningar av

nämnda frågorna informationsutbyte m.m. sina fonner. De ovan om

trafikregister är den arten att de bör ses i ett mellan olika länders av

och får drivas framåt i nämnda sammanhang.

helhetsperspektiv nu

har vi försökt få till stånd författnings-

I författningsarbetet en

utvecklingen i något hänseende utan som- låt struktur som inte binder

i detaljerna- skall motsvara de krav som

med vissa anpassningar

vara

ställs i exempelvis internationellt avseende.

i 217

för hela

4 En registerramlag vägtrafikområdet -

en översiktlig beskrivning av författningsstrukturen

m.m.

huvuddrag: De grundläggande kriterierna för

Utredningens förslag i och därmed för uttaget fordonsskatt, dvs. fordonsregistreringen t.ex. av i lag vägtrafikregister. Därmed

registreringsplikten, anges en om

krav på att regleringen beskattningsuppfylls regeringsformens av förhållanden skall ske genom lag. Även de från integritetssynpunkt viktiga gränserna för personfå lagfonn, liksom regler registrens ändamål registreringen föreslås om

och de övergripande registerfrågoma i anslutning till personuppgifts-

lagens reglering. skall vägtrafikregistret föras för att tillgodose de Enligt lagförslaget i har kontroll, identifiering och behov som samhället stort av avseenden med beaktande vad krävs för information i olika av som trafiksäkerheten, miljön och andra för vägtrafiken betydelsefulla registrerade uppgifterna får för det första avse omständigheter. De fordonsägare, bl.a. uppgifter behövs för trafikfordon och som

försäkring, fordonsskatt och kontroll av felparkeringsavgifter.

uttag av andra den ansöker har eller har Uppgifterna får för det avse som om, haft behörighet att föra fordon eller någon annan person som registreras, det behövs för att underlätta handläggningen av om får för det tredje den ansöker körkortsärenden. Uppgifterna avse som haft tillstånd bedriva yrkesmässig trafik eller har eller har att om, biluthyrning. området samlas i förordning

Övriga bestämmelser på en om

vägtrafikregister.

Uttryckliga bestämmelser föreslås för själva prövningsförfarandet

i vägtrafikregistret. Beslut bör beträffande frågor som rör registrering automatiserad behandling uppgifter i registret. få fattas genom av

2 l 8 En registerramlag för hela vägtrafikomrâdet SOU 1998: 162

Besluten kan omprövas beslutsmyndigheten, såväl på begäran

av av den som beslutet angår officio myndigheten. som ex av

Överklagande av beslut enligt de författningar reglerar

som

vägtrafikregistret får ske hos Länsrätten i Örebro län. Prövningstillstånd bör krävas vid överklagande från länsrätten till kammarrätten. I ett fåtal fall överklagas besluten hos regeringen.

4.1 Utredningens uppdrag

Vårt övergripande uppdrag är enligt direktiven för utredningen

att göra

en samlad översyn av bestämmelserna inom trafikregisterområdet med

syfte att förenkla, modernisera och effektivisera regelsystemet. Vi skall därvid särskilt pröva behovet bryta av att ut gemensamma

frågor till en registerramlag för hela trafikregisterområdet. I utredningsdirektiven anges särskilt s. 6 att sådan lag bör innehålla regler

en om

registrens ändamål och innehåll samt vilka bearbetningar får ske.

som

Vidare sägs att frågor bevarande och gallring uppgifter i

om av

registren bör behandlas. I allt fall skall undersökas lagreglering

om en

av de grundläggande kriterierna för fordonsregistreringen

är

erforderlig.

4.2 Våra

utgångspunkter för en ny författningsstruktur

4.2.1 Om

normgivningsmakten

Sveriges grundlagar är regeringsforrnen, RF, successionsordningen, SO, tryckfrihetsförordningen, TF och yttrandefrihetsgrundlagen, YGL l kap. 3§ RF. RF omtryckt i SFS 1994:1483 innehåller bl.a.

bestämmelser lagar och andra föreskrifter och finansmakten. om om Av 8 kap. 3 och 7 RF följer att föreskrifter förhållandet om mellan enskilda och det allmänna, gäller åligganden för enskilda som

eller i övrigt ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska

avser

förhållanden, endast kan meddelas lag. Riksdagen kan alltså inte

genom

delegera normgivningsmakten i fråga om t.ex. skatt. Grunden för skattskyldighet för ett fordon är knuten till fordonets registrering, vilken regleras regeringen beslutad

genom en av

förordning bilregisterkungörelsen 1972:599, BRK. Detta får till

-

följd att skattskyldighetens omfattning kommer att bestämmas

av

regeringsbeslut. Denna ordning har i olika sammanhang ansetts

som mindre lämplig. Jämför direktiven - s.

SOU 1998: 162 En registerramlag för hela vägtrafikområdet 219

Vid behandlingen den lagrådsremiss som föregick prop. av 1994/95:55 Försäljningsskatten motorfordon anförde Lagrådet om detta förhållande följande a. prop. s. 41.

Vissa för skattskyldigheten uppställs i den aktuella ramar lagen, bl.a. bestämmelserna i 4 och 8 §§. Lagrådet anser genom emellertid att anknytningen i 4 och 7 av skattskyldigheten till bilregistreringen ändå lämnar ett utrymme för regeringen att bestämma beskattningens omfattning inte står iöverenssom stämmelse med RF:s regler om normgivningsmakten. Denna brist bör kunna avhjälpas genom att de grundläggande reglerna registreringen tas in i lag, så att den normgivning på om området regeringen kan behöva utfärda kan få karaktären som av verkställighetsföreskrifter.

4.2.2 Om ramlagstiftning i allmänhet

olika författningsområden har tid Vid översyn av senare aktualiserats frågan lämpligheten samlad författningsom av en I våra utredningsdirektiv konstateras s. 3-4 att en reglering. sammanhållen och modemiserad författningsreglering bör leda till och enhetliga regler, vilket i sin tur kan medföra högre enklare mer effektivitet och minskade kostnader for registreringsförfarandet. En sådan reglering skulle kunna ta sig uttryck i särskild registerramlag en för hela trañkregisterområdet. kommissionen har diskuterat för- och nack- Förvaltningspolitiska delar med ramlagstiftning. I betänkandet I medborgarnas tjänst- En förvaltningspolitik för staten SOU 1997:57, 92-94 uttalar samlad s. kommissionen bl.a. intresse för våra överväganden i det här följande av avseendet.

Ramlagstiftningen ökat utrymme för myndigheterna att ger

komplettera lagarna med tillämpningsföreskrifter. Myndig-

heternas regelgivning har också ökat under de senaste decennierna. Flera studier visar att den ökade regelmassan kan upphov till problem olika slag. Företag och kommuner ge av har i detta sammanhang varit särskilt kritiska. Man menar att regleringen blivit svåröverskådlig och att politiska avvägningar överförts till förvaltningen. Man även att myndigmenar heternas regleringar är kostnadskrävande. Bland annat mot har riksdag och regering under år denna bakgrund senare försökt förenkla och minska antalet regler i samhället. Vi har

220 En registerramlag för hela vägtrafikomrâdet SOU 1998: 162

bland våra huvudsakliga iakttagelser redovisat att dessa ambitioner kommit på skam. Problemet har två sidor. Å sidan kan statsmaktemas ambition ha varit lämna ena att

fler områden oreglerade. Om förvaltningsmyndighetema då

svarar med att fylla ut lagarna med detaljerade föreskrifter kan

det ses som ett allvarligt förvaltnings- och styrproblem. Undersökningar som kommissionen tagit del kan svårligen

av

tolkas på annat sätt än att detta förekommer i stor utsträckning

-trots ansträngningarna att avreglera och förenkla. - - - Å andra sidan kan statsmaktemas avsikt med den mindre

preciserade lagstiftningen ha varit att myndigheterna ett

ge

bredare utrymme för tolkning och tillämpning. Väljer

myndigheterna att genom föreskrifter precisera lagarna kan det

vara i ett vällovligt försök att i rättssäkerhetens intresse göra tillämpningen mer förutsebar för allmänheten. En sådan precisering kan emellertid bli onödigt långtgående. Mycket

talar för att rättssäkerheten generellt inte äventyras att av

myndigheterna direkt tillämpar en ramlag. Det är svårt att förutse alla situationer kan uppstå vid tillämpningen.

som

Myndigheterna har i allmänhet god kunskap i sakfrågoma och förmåga att finna lösningar som ligger nära syftet med lagregleringen. Om ramlagar tillämpas direkt, vilket ofta sker med stöd utvecklad praxis, kan tillämpningen bli

av en mer I

träffsäker; en precis tillämpningsföreskrift riskerar i given

en

situation att tvinga myndigheten att fatta ett olämpligt beslut. Är det frågan rättighetslagstiftning och för enskild

om annan

ingripande lagstiftning är dock precisa regler att

mer rekommendera. - - - Kommissionen anser att tillväxten myndighetsav

föreskrifter är ett centralt förvaltningspolitiskt problem bör

som hanteras på ett övergripande plan. Utgångspunkten bör att vara de av statsmakterna utfärdade reglerna i största möjliga

utsträckning skall kunna tillämpas av myndigheterna utan tillämpningsföreskrifter. Detta kan ske genom tydligare lagstiftning och förarbeten. Kompetenta myndigheter och

tjänstemän får sedan för enhetlig och konsekvent ansvara

rättstillämpning och verkställighet inom givna ramar.

Bemyndiganden att utfärda föreskrifter bör bara efter ges

noggrann prövning.

SOU 1998: 162 En registerramlag för hela vägtrafikområdet 221

4.3 överväganden och förslag

konsekvenser för

4.3.1 Normgivningsmaktens författningsregleringen

Vägtrañkregistreringen är till sin natur tämligen vittomfattande och

detaljrik. Den kräver därför ganska komplex reglering. en Huvuddragen regleringen bör bl.a. konstitutionella skäl och av av av

hänsyn till integritetsaspekter tas upp i en lag. Om så sker blir författnings-materian också överskådlig, särskilt som lagen enligt

mera våra tankegångar i linje med vad i direktiven- bör omfatta - som anges

all vägtrafikregistrering. De detaljerade bestämmelserna bör tas in

mera

vägtrafikregister. Åt i en av regeringen utfärdad förordning om förvaltningsmyndigheter främst VV bör överlåtas att meddela verkställighetsföreskrifter till lagstiftningen eller andra därmed

likställda föreskrifter. Dessutom är det enligt vår mening nödvändigt att

överlåta förvaltningsmyndigheter att i vissa fall medge undantag från vad lag och förordning föreskriver. I enlighet med dessa riktlinjer föreslår vi samlad författningsstruktur för hela vägtrafikområdet.

en Några huvudpunkter i denna kan framhållas här.

För att nå överensstämmelse mellan vad regeringsformen anvisar för beskattningsfunktionen och de grundläggande kriterierna för fordonsregistreringen och därmed för uttaget fordonsskatt, bör

av

registreringsplikten i lagforrn. Nuvarande bestämmelser om

anges

registreringsplikten finns i 8 och 9 BRK. Dessa bestämmelser förs

enligt vårt förslag över till lagen om vägtrafikregister. I BRK m.fl. författningar på vägtrafikområdet definieras bl.a. olika fordonsbegrepp, i sin tur utgör grundstenama för fordonssom en av beskattningen. Sambandet mellan fordonsbegreppen och beskattningen föranleder, i linje med vad har sagts, att begreppen som nyss

lagregleras. Det kan också nämnas att Lagrådet vid granskningen av förslaget till yrkestrafiklag l997/98:63 respektive

ny se prop.

förslaget till körkortslag 1997/98: 124 har uttalat sig för att

ny se prop.

de centrala definitionerna på kommunikationsområdet tas in i en lag till

vilken kan hänvisas i övriga lagar Vi behandlar i ett särskilt

m.m. -

avsnitt med anknytning till frågan normgivningsmakten de på

om området förekommande defmitionema, dvs. fordonsdefinitioner och andra allmänna definitioner samt redovisar vår uppfattning om hur mer

dessa skall författningsregleras. Beträffande våra förslag härom

hänvisas till avsnitt 5 nedan.

När det gäller den författningsmässiga behandlingen av de övriga bestämmelser registerförfattning lags natur bör innehålla-

som en av

utredningsdirektiven pekar särskilt registerändamål, registerinnehåll,

222 En registerramlag för hela vägtrafikområdet

bevarande och gallring styrs dessa de förhållanden regleras i - av som den personuppgiftslagen 1998:204, PUL, efter EGnya som anpassning ersatt den tidigare datalagen 1973:289. Det finns rad en förhållanden beträffande registreringen uppgifter rör av som personer och som kan behöva prövas utifrån integritetsaspekt. Vi har därför en valt att i lagform de från integritetssynpunkt viktiga gränserna för ange personuppgiftsregistreringen. Vi behandlar bakgrunden till PUL:s tillkomst och dess innehåll i belysning främst integritetsaspekter i av avsnitt 6 nedan. Vårt förslag till lag vägtrafikregister innehåller förutom om bestämmelser om registreringsplikten främst regler registrens om ändamål och de övergripande registerfrågoma i anslutning till PUL:s reglering. Enligt vårt upplägg får regeringen därefter inom de i lagen angivna gränserna närmare bestämma vilken handläggning ett register får inrättas för och vilka uppgifter det får innehålla. I lagen 1975 :88 med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer, regeringen mandat att ges föreskiva i frågor som rör bl.a. trafik på väg punkt 8, fordons beskaffenhet och utrustning punkt 9 samt registrering eller annan kontroll av fordon punkt 10. Bemyndigandet omfattar även föreskrifter om avgifter för granskning och kontroll enligt punkterna 9 och lO. Till följd av särskilda bemyndiganden i lagen respektive förordningen om vägtrafikregister kan de ovan redovisade allmänt hållna bemyndigandena upphävas. Vi har upprättat ett sådant lagförslag.

Något om den språkliga översynen

De författningar som behandlar är tillkomna för lång tid sedan och har sedan dess undergått större eller mindre förändringar i materiellt hänseende. Den språkliga utformningen har dock inte ändrats över tiden. I samband med vårt arbete med de materiella nyordningama har vi därför försökt att genomgående förenkla författningarna och göra dem lättillgängliga både för den enskilde och för de myndigheter som har att tillämpa dem. Vi har haft som mål att öka förståelsen bestämmelserna. Därvid av har vi så långt möjligt förenklat meningsbyggnaden, använt korta meningar med rak ordföljd och har genomgående försökt använda moderna och allmänspråkliga ord och uttryck. I fråga om valet av termen vägtrajikregister har vi noterat att tidigare synpunkter på terrninologin när det gäller behandlingen av författningarna inom trafikregisterområdet gått ut på att trafikregister endast delvis det verkliga området för regleringen. Bl.a. tidigare anger

SOU 1998: 162 En registerramlag för hela vägtrafikområdet 223

uttalanden i riksdagens Trafikutskott har utmynnat i att vägtrafikregistreringen adekvat författningarnas räckvidd.

på ett mer sätt anger Den terminologi vi använder ansluter härtill.

Vi har vidare valt att genomgående välja termen fordonsregistrering i stället för bilregistrering för att på ett heltäckande sätt beskriva

mera

föremålet för den registrering faktiskt sker. Valet av den termen

som

utgör samtidigt anpassning till språkbruket inom EU och

en

internationellt i ett vidare perspektiv. Den redaktionella översynen har mynnat ut i kort och överskådlig

en

lag vägtrafikregister. Det begränsade antalet bestämmelser som

om lagform motiverar utformning med mellanrubriker, men utan getts en

kapitelindelning.

När det gäller den materiellt innehållsrika förordningen om

vägtrañkregister har vi, för att göra författningstexten mindre kompakt,

samlat vissa bestämmelser i ett inledande avsnitt och gemensamma

därefter kapitelindelat författningen efter bestämmelsernas art. Vi har också i stor utsträckning valt att använda punktuppställningar,

numrerade led etc. I den gällande författningsmaterian används maskulina former. nu För inte onödigt tynga författningstexten har vi behållit dessa former att i stället för använda både han och hon eller byta till feminin form. att

Maskulina former han, honom, fordonsägaren, denne används alltså genomgående beteckning för fysiska personer av båda

som gemensam

könen och juridiska personer.

Vi har vidare försökt att undvika hänvisningar till andra bestämmelser, där så har kunnat ske utan att minska förståelsen av

bestämmelserna.

4.3.3 Författningarnas förhållande till

personuppgiftslagen

Den personuppgiftslagen 1998:204, PUL, som har ersatt

nya

1973:289, bygger på det s.k. dataskyddsdirektivet, dvs.

datalagen

Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda med avseende på behandling personuppgifter och

personer av

det fria flödet sådana uppgifter. Direktivet gäller för behandling

om av helt eller delvis företas på automatisk väg,

av personuppgifter som oavsett uppgifterna ingår i ett register eller

om

Författningsregleringen vägtrafikregistret ansluter, i den mån det

av

fråga behandling personuppgifter, till PUL. Den terminologi

är om av vi använder har anpassats till den används i den lagen. Vi bedömer som

vägtrafikregister därmed endast behöver innehålla de

att lagen om

224 En registerramlag för hela vägtrafikområdet

bestämmelser som krävs i stället för eller utöver reglerna i PUL.

-

Lagen om vägtrafikregister innehåller hänvisning till PUL

en av innebörd att dess regler gäller i den mån den lagen inte reglerar något förhållande särskilt, 2 § PUL. Vår lag bör, liksom PUL, gälla endast se sådan behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatisk

samt annan behandling av personuppgifter som ingår i eller är avsedda att ingå i ett register. Såvitt vi kan se innehåller inte PUL någon reglering som inte bör gälla även vägtrafikregistreringen. För våra överväganden om integritetsfrågor i anslutning till PUL:s reglering,

se vidare avsnitt

4.3.4 Närmare

om författningsstrukturen

Nu gällande bestämmelser i de författningar reglerar registreringen

som

i olika avseenden inom vägtrafikområdet fördelas nivåmässigt mellan

förordningar och myndighetsföreskrifter. Det administrativa trafik-

registerområdet är ett rättsområde ändras ständigt. En fullständig

som

reglering av förfarandet för registreringen i lag skulle behöva undergå fortlöpande förändringar. Det är därför lämpligt att iförordningsform

behålla flertalet bestämmelser rör själva registreringsförfarandet i som

ordets mer teknisk-praktiska betydelse. Vår utgångspunkt vid överförandet av dessa bestämmelser till författningsstruktur är att

en ny inte låta bestämmelserna få högre dignitet än vad som svarar mot

kraven på norrngivningsmaktens fördelning och vi redovisat i det

som föregående. Detta sker efter avvägning rättssäkerhetsaspekter mot en av vad som är praktiskt motiverat och kan förväntas väl

utgöra en

fungerande ordning för såväl tillämpande enskilda organ som som berörs bestämmelserna. av

I förordningen vägtrafikregister närmare föreskrifter för

om ges

tillämpningen av lagen. Detta innebär att de närmare bestämmelser

som behövs för att föra de olika registerdelama vägtrafikregistrets -

fordons-, körkorts- och yrkestrafikregisterdelar samlas i

-

förordningen. De separata författningar som arbetas i den författnings-

nya

strukturen och behandlas i respektive sakavsnitt nedan är följ

som

Exportvagnskungörelsen l964:39,

-

bilregisterkungörelsen 1972:599,

-

turistvagnskungörelsen 1972:601,

-

kungörelsen 1973:766 om interimslicens för fordon,

-

de bestämmelser i körkortsförordningen 1998:980 rör

- som

körkortsregistret, förordningen 1979:785 om yrkestrafikregister,

-

SOU 1998: 162 En registerramlag för hela vägtrafikområdet 225

förordningen 1988:964 om skyltar för beskickningsfordon, förordningen 1988:965 om personliga fordonsskyltar, förordningen 1988:1108 direktregistrering i bilregistret. - om I linje med vad vi sagt ovan har vi, särskilt i fråga om de bestämmelser rör fordonsregisneringen, förutsatt att vissa som detaljerade hanteringsfrågor förs ned till myndighetsnivâ verkställighetsföreskrifter. För den närmare utformningen av författningama i detta hänseende har vi bl.a. jämfört med den uppbyggnad tidigare valts för fordonskungörelsen 1972:595, FK. som Denna reglerar fordons beskaffenhet och utrustning. När det gäller exempelvis fordons konstruktion finns ett fåtal regler i FK, medan myndighetsföreskrifter innehåller den närmare detaljregleringen och därmed gör systemet enklare att tillämpa. Att i för hög utsträckning föra ned bestämmelser till myndighetsnivå kan dock medföra en större rättsosäkerhet för den enskilde och vi har därför bemödat oss om att få rimlig detaljeringsgrad. Regeringsförordningen kommer därmed att en innehålla kontentan regleringen. Till bilden hör också att en del av av den nuvarande detaljregleringen är obsolet eller att den av andra skäl över huvud taget inte behövs. Sådana regler har vi inte tagit med. Denna aspekt bör beaktas även av förvaltningsmyndighet som meddelar verkställighetsföreskrifter. En viktig utgångspunkt för regeluppbyggnaden för själva registerbestämmelsema har också varit förutsättningar för att att ge datautvecklingen i tekniskt hänseende inte hämmas av att de styrande bestämmelserna ligger på för hög nivå.

4.3.5 Myndighetsorganisationen och

registeransvaret

Vi har beskrivit den registerstruktur efter hand har byggts ovan som för den insamling och behandling uppgifter behövs för upp av som fordons-, körkorts- respektive yrkestrafikregistreringen. VV är enligt 2§ BRK registreringsmyndighet och prövar frågor som rör kungörelsen, dvs. frågor rör det nuvarande bilregistret. VV är som därmed registeransvarig och svarar för all registrering i registret. VV är vidare, enligt 1 kap. 2§ körkortsförordningen 1998:980, KKF, central körkortsmyndighet och länsstyrelserna regionala körkortsmyndigheter. För den registrering som behövs för tillämpningen körkortslagen 1998:488, KKL, för VV körkortsregistret, av utom vad gäller uppgifter brott, där Rikspolisstyrelsen är ansvarig om myndighet 7 kap. 10 § KKF. Både VV och länsstyrelserna är behöriga att föra in uppgifter i registret 7 kap. 16 § KKF.

8 18-6121 Vägtrafikregistrering

226 En registerramlag för hela vägtrafikfområdet SOU 1998: 162

I 2 § andra stycket förordningen 1979:785 yrkestrañkregister

om

anges VV som central registreringsmyndighet och länsstyrelserna

som

regionala registreringsmyndigheter i fråga yrkestrañkregistret.

om

Ansvarsfördelningen är här densamma som beträffande körkortsregistret. Enligt vårt förslag skall all registrering inom vägtrañkområdet samlas i ett enda vägtrafikregister. Det förhållandet att myndighetsorganisationen på vägtrafikområdet alltså inte är homogen medför att bestämmelserna registeransvar och myndigheternas

om åligganden i olika avseenden får byggas i flera steg. upp

Regeringen bemyndigas i vårt förslag att bestämma vilken

myndighet som skall ha det övergripande ansvaret för behandlingen av

vägtrafikuppgifter. VV:s ansvar att föra vägtrafikregistret kommer till uttryck i förordningen om vägtrañkregister, i vilken det att VV

anges för registret och ansvarar för det system- och programmeringsarbete som behövs. VV blir därmed också personuppgiftsansvarig enligt PUL:s tenninologi.

När det gäller fordonsregistreringen är det dock i praktiken så att

flera andra intressenter exempelvis bilprovningen, bilhandeln, -

generalagentema och försäkringsbolagen lämnar uppgifter för

registrering. VV får gentemot dessa intressenter försäkra sig att om uppgifterna förs in på ett korrekt sätt och ta för detta. ansvar

i

å

4.3.6 Föremålet för

registreringsåtgärderna

Inom vägtrañkregistreringen sker olika typer registrering, såsom

av

fordonsregistrering, körkortsregistrering osv. Den samlade registreringen kan i Överförd bemärkelse ses som ett enda register bestående

av

flera delar med olika objekt för registreringen. De olika objekten är fordon, behörighetshandlingar för att föra fordon respektive tillstånd

att

bedriva en viss näring samt utfärdade parkeringsanmärkningar. I begreppet behörighetshandlingar innefattas förutom körkort och traktorkort även taxiförarlegitimationen. Jämför t.ex. l kap. 1 § andra

stycket KKL prop.l997/98:124, bet. 1997/98:TU1l, rskr.

1997/982260. Bestämmelser behörighet att föra vissa fordon i

om

yrkesmässig trafik finns i yrkestrañklagen 1998:490, YTL.

Registreringen av fordon och förhållanden hänger med som samman

den skiljer sig från övrig registrering i vägtrafikregistret på det sättet att den får en rättsverkan när fordonsuppgiften förs in. De författningar som rör fordonsregistreringen innehåller bestämmelser såväl för själva törtecknandet, dvs. registreringen uppgiften, de materiella

av som

bestämmelser rör de förhållanden hänger med

som som samman

SOU 1998: 162 En registerramlag för hela väglrafikområdet 227

och följd den. Registreringen utgör såsom registreringen som är en av tidigare förutsättning för vissa andra förhållanden, däribland nämnts en fordonsskatt Själva skatteförutsättningarna regleras uttaget av m.m. dock uteslutande i fordonsskattelagstiftningen. behörighetshandling respektive ett tillstånd Registreringen av en däremot endast förteckning och registreringen saknar egen utgör en fall det huvudsakliga själva registreringen, dvs. att rättsföljd. I dessa är förteckning uppgifterna. För de materiella bestämmelser föra en över rättsverkan hänvisas till de författningar som reglerar som har en egen körkort respektive trañktillstånd eller tillstånd till biluthyrning. Motsvarande beskrivits beträffande behörighetssynsätt som

handlingar och tillstånd kan anläggas parkeringsanmärkningar, som

utfärdas bevis på skyldigheten att betala en felparkeringsavgift. som

4.4 De administrativa trafrkregistrens

ändamål

4.4.1 Inledning

moderna fordonsregistreringen tog form diskuterades dess När den syfte i vidare perspektiv. I propositionen till riksdagen angående ett riktlinjer för den fortsatta utformningen av fordonsregistreringen, m.m. anfördes, under rubriken Krav på ett effektivt bilregister, l969:30 Observera vissa här omtalade myndigheter m.m. inte följande s. 7 att finns i dag.

Bilregistreringen tjänar i första hand ett trañksäkerhetssyfte. En individuell och fullständig registrering av vissa fordonskategorier är grundläggande för möjligheterna att utöva i trafiksäkerhetsarbete. Med utgångspunkt från ett effektivt

i

information i registret skall kunna utöva kontroll eller man beträffande alla eller viss del de vidta andra åtgärder en av fordonen. Från trañksäkerhetssynpunkt har de registrerade kontrollåtgärder, anknyter till fordonet och dess tillstånd, som särskild betydelse. En effektiv övervakning möjliggörs, om innehåller fullständiga uppgifter de där intagna bilregistret om fordonens besiktningsförhållanden. Från kontrollsynpunkt är det givetvis särskilt angeläget att den registrerade

informationen är aktuell. fall föreligger krav på att ha snabb tillgång till I åtskilliga information i registret. Detta gäller exempelvis i fråga om trafrkövervakning också för polisens allmänna polisens men

228 En registerramlag för hela vägtrafikområdet SOU 1998: 162

spaningsarbete. Av stor betydelse är härvidlag möjligheterna

att utifrån begränsade uppgifter om ett fordon kunna finna det i registret och där få en mera fyllig information. Registret bör

därför utformas på ett sådant sätt att sökning efter fordon kan ske enligt flera olika identiñkationsdata. Beaktas bör även registrets värde som underlag för beredskapsplanläggning. Säker och aktuell information från registret krävs sålunda bl.a. för den verksamhet, som bedrivs av biluttagningsmyndigheten, samt för den krigstransport-

planläggning och planläggning av viss drivmedelsransonering,

handhas av länsstyrelserna och transportnämnden. som Bilregistret bildar underlag för olika ñskaliska åtgärder. Fordonsskatten debiteras på grundval av noteringarna i registret. Genom detta sker även kontroll över att skatten betalas. Tillgång till noteringarna krävs även vid avgöranden i andra skatteärenden. Kontrollstyrelsen behöver för vissa

övervakningsändamål uppgifter angående särskilda typer av

fordon. Genom registret skall skyldigheten att ta och vidmakthålla trafikförsäkring kunna kontrolleras. Registret måste därför innehålla uppgifter de trafikförsäkringar som gäller för om registrerade fordon. Bilregistret bildar underlag för åtskillig statistik. På

grundval av uppgifter i centrala bilregistret utarbetar statistiska

centralbyrån officiell fordonsstatistik för kvartal och för år. en Statistiken har stor betydelse för allmän samhällsplanering och trafikpolitik. Registreringen måste därför organiseras så att statistikbehovet kan tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt.

Registret är i princip offentligt. Det är med hänsyn härtill

viktigt, att det utformas så att allmänhetens rätt att ta del av

materialet i registret såvitt möjligt tillgodoses.

Utkast till ändamålsbeskrivningar har utifrån detta uttalade syfte tidigare ställts beträffande de register förs VV och som samman som av

verket är registeransvarig myndighet för. De register som avses är i första hand bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren, men även de register eller registerdelar, används som s.k. stödsystem för de

som förstnämnda registren. Dessa register innehåller vad man kan senare

kalla kringuppgifter till de förstnämnda, och de har inte någon

fristående funktion, utan är på olika sätt knutna till huvudregistren.

I hos VV omkring år 1988 sammanställd ändamålsbeskrivning

en

de administrativa trafikregistrens ändamål på följande sätt.

angavs

SOU 1998: l 62 En registerramlag för hela vägtrafikområdet 229

Terminologin är på några punkter anpassad till dagens begreppsapparat förhållanden.

Bilregistrets huvuduppgift är att utgöra en förteckning över fordon och fordonsägare. Dessutom skall bilregistret utgöra underlag för kontrollen ordning och säkerhet i trafiken, av

kontrollen av fordonen, uppbörden av vägtrafikskatt, tillämpningen bestämmelserna trafikförsäkring, utredningar och

av om

beslut rör skatter, avgifter och indrivningar, försvars- och

som

beredskapsplaneringen, drivmedelsransoneringen, brottsspaning och brottsutredning. Registret används också för att

tillgodose samhällets behov av uppgifter om fordon och fordonsägare. Körkortsregistrets ändamål är att underlag för beslut om ge åtgärder rör rätten att framföra fordon, ordning och säkersom het i trafiken kontroll körkortsbehörighet, underrätgenom av telser till berörda myndigheter och enskilda sådana förom seelser kan utgöra grund för körkortsingripande samt som

ifrågasättande innehav luftfartscertifikat, försvars- och

av av

beredskapsplanering. Registret används också för att tillgodose samhällets behov uppgifter körkort och körkortshavare.

av om Yrkestrafikregistrets ändamål är att utgöra ett administrativt

hjälpmedel vid handläggning av frågor som rör yrkesmässig

trafik, dvs. hjälpmedel för att förteckna trafiktillstånd och innehavare sådana tillstånd, för kontroll av att trafiken av bedrivs i överensstämmelse med tillståndet samt för att tillgodose samhällets behov information i dessa avseenden. av

De övriga registren eller, rättare sagt, registerdelama beskrevs då på

följande sätt.

Namn- och adressregistret ägarregistret används för att samla de uppgifter fysiska och juridiska personer som behövs för om de register VV är registeransvarig myndighet för eller som som VV för på uppdrag av andra myndigheter.

Direktregistreringsregistret används för att administrera

anmälningar in direkt till VV medium för autosom ges matisk databehandling eller datakommunicering. genom

Registret över parkeringsanmärkningar används för att följa att felparkeringsavgifter betalas samt för redovisning av

upp

influtna medel. Registret är inte författningsreglerat, utan förs

DI.

med stöd av tillstånd från Datainspektionen,

230 En registerramlag för hela vägtrafikområdet SOU 1998: 162

Förarprovsregistret används som ett administrativt stödsystem för VV:s administration av förarprovsverksamheten. Registret innehåller även uppgifter om dispenser och uppgifter

om resultat från genomgånget prov i yrkeskurmande enligt

yrkestrañkförfattningarna. Även detta register

förs med stöd av ett tillstånd från DI.

4.4.2 Närmare om registerändamålet m.m.

De ovan beskrivna registren utgör ett samlat trafikadministrativt system är sarnhällsresurs for hela vägtrafiksektom. De har karaktären som en riksomfattande informationssystem och fungerar som administrativt av

stöd för samhällets styrning, kontroll och finansiering av vägtrafiken samt i andra samhälleliga funktioner där det är lämpligt och ekonomiskt

möjligt. Systemet, eller så vill de olika delsystemen, administrerar om man ett ändamålsstyrt flöde av information och därav beroende åtgärder.

Åtgärderna kan ha fonnen av förvaltningsåtgärder eller ren

infonnationsförmedling för andras behov. Kommuniceringen av uppgifter blir verksamhetens främsta föremål.

Innehållet i registren utnyttjas av en mängd externa användare, såväl

för olika slag trañksäkerhetsinsatser inom andra delar av av som

samhälle och näringsliv. Till de traditionella områden för vilka trañkregisterinformationen är väsentlig kan i dag läggas även miljö-

och konsumentintressena. Ett stort antal märmiskor, företag och offentliga är i sin dagliga verksamhet beroende av åtkomst till organ registerinfonnationen.

I takt med att registren har utvecklats i tekniskt avseende och mängden insamlade, registrerade och bearbetade uppgifter ökat, har forfattningsregleringen av verksamheten kommit att alltmer släpa efter.

De bestämmelser gäller för förandet av registren beskriver som nu

endast till en del uppbyggnaden av systemen och den i dag faktiskt bedrivna registerverksamheten på området. Verkligheten kan i korthet beskrivas så, att de uppgifter som samlas

in fors i eller registreras i en enda massa och de olika typerna av uppgifter kan sedan kombineras på olika sätt och därigenom sägas

utgöra det eller andra registret. I själva verket är det dock fråga

ena ett enda register. Detta består av olika delar, nämligen om

fordonsregistrering, körkortsregistrering, yrkestrafikregistrering och

-

nyreglerat registrering felparkeringsavgifter. De olika

- av stödsystemen bakas in i detta system av ett enhetligt register.

SOU 1998: 162 En registerramlag för hela vägtrafikområdet 231

Mot bakgrund den tekniska verkligheten, som den har av

presenterats för är bärande tanke att låta samtliga registrerade

oss, en

uppgifter utgöra ett enda register även författiiingsmässigt. Olika sammanställningar av den totala uppgiftsmängden kan i sin tur konstituera olika register eller registerdelar såväl tekniskt som utifrån författningamas innehåll. Ytterst är TF:s regler styrande, medan det i fråga personuppgifter, beskrivits, är den nya PUL:s

om som ovan bestämmelser lägger fast de yttre ramarna för som författriingsregleringen.

PUL är i det här avseendet uppbyggd så, att personuppgifter får

samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade

ändamål och att behandling av dessa uppgifter inte f°ar ske för något

ändamål är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in som 9 §. Av detta följer att det ändamål beskrivs i författning för som

registreringen vägtrafikområdet blir av avgörande betydelse för

registerföringen i stort.

Vi har mot angivna bakgrund strävat efter att i nu

ändamålsbestämmelsen, utifrån vad vi i det föregående redovisat om

tidigare försök till ändamålsbeskrivningar och med beaktande av de

faktorer som tillkommit, täcka hela objektsbeskrivningen för

registreringen. Ändamålet vidsträckt, med angivande av vilka anges

uppgifter skall eller får registreras. Den mängd uppgifter som förs

som i registret kan sedan sammanställas för olika deländamål, beroende

hur uppgifterna kombineras med varandra. Med dessa utgångspunkter har vi gjort följande överväganden. Vägtrafikregistret skall föras för att tillgodose de behov som samhället i stort har av kontroll, identifiering och information i olika

avseenden och med beaktande vad krävs för trafiksäkerheten, av som

miljön och andra för vägtrafiken betydelsefulla omständigheter. De registrerade uppgifterna får för det första avse fordon och fordonsägare fordonsregistreringen. Häri ingår även de uppgifter som

behövs för trafikförsäkring och uttag fordonsskatt m.m. Vidare av

omfattas uppgifter som rör kontrollen av felparkeringsavgifter. Uppgifterna får för det andra den som ansöker om, har eller

avse har haft behörighet att föra fordon eller någon annan person, som

registreras, om det behövs för att underlätta handläggningen av

körkortsärenden körkortsregistreringen. -

Uppgifterna får för det tredje den som ansöker om, har eller

avse har haft tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik eller biluthyrning yrkestrafikregistreringen.

Registrets ändamål är, vi sagt i det föregående, nära förbundet

som

med de uppgifter som förs in i det. I enlighet med det beskrivna

ändamålet förs vissa särskilt angivna uppgifter avseende likaledes

232 En registerramlag för hela vägtrafikområdet SOU 1998: 162

särskilt angivna personkategorier in. Det beskrivna ändamålet omfattar vidare alla skeden av de olika personkategoriemas anknytning till registret, exempelvis beträffande körkortsregistreringsdelen den som ansöker om, har eller har hañ körkort. Enligt vårt synsätt omfattar ändamålet även andra intressen som är nära förbundna med registerverksamheten och kan benämnas som som positiva biintressen. Vi har övervägt att uttryckligen ange dessa särskilda samhällsintressen, som på olika sätt har beröring med vägtrañkområdet. De gäller exempelvis beredskapsplaneringen och det ovan nämnda konsumentintresset, legitimerar angivandet i som fordonsregistreringsdelen av de s.k. leasing- och avbetalningsspärrama

se vidare avsnitt 12. Detsamma gäller de abstrakta ändamålen

mera tillgänglighet och regional balans. Vi menar emellertid att den detaljeringsgrad vi valt för ändamålsbeskrivningen är väl ägnad att betjäna verksamheten och vi avstår därför från att nämna ytterligare faktorer särskilt. Vårt ställningstagande i den här frågan har också påverkats att möjligen av helt andra krav skulle behöva ställas förandet av ett register i rent tekniskt hänseende om registerändamålet vidgades till att uttryckligen

omfatta andra intressen än det eller de som är de primära vad avser

fordonsregistreringen. Vi vill i det här avseendet särskilt anmärka att ren försäljningsverksamhet inte faller in under det ovan beskrivna registerändamålet. Det krävs därför även i fortsättningen att VV:s rätt att sälja uppgifter som rör fordonsregistreringen regleras särskilt jämför 8 § förordningen 1997:652 med instruktion för Vägverket, som behandlas

vidare i det följande. l

4.5 Prövningsförfarandet

Klargörande bestämmelser behövs i detta avseende dels om vilken myndighet som skall pröva ett visst registreringsärende, dels om hur själva beslutsförfarandet skall vara utformat, dels om omprövning av fattade beslut.

Beslutsmyndighet i

Frågor om bilregistrering handläggs i dag av VV. Skäl att ändra denna ordning finns inte. Som huvudregel bör således gälla att VV i det nya systemet skall pröva frågor om fordonsregistrering inklusive saluvagnsregistrering och tillfällig registrering. Detsamma gäller

1998: 162 En registerramlag för hela vägtrafikområdet 233 SOU

beträffande frågor registrering utfärdade parkeringsom av

anmärkningar.

När det gäller körkortsregistreringen och yrkestrañkregistreringen

bestämmelserna vilken myndighet- VV eller anges i de nu gällande skall föra in uppgift. Därutöver finns det inte länsstyrelsen som en -

några bestämmelser prövningsmyndighet avseende en uppkommen

om

fråga. Även i det systemet kommer att anges den myndighet som nya för införandet uppgift. Därutöver bör uttryckligen anges att svarar av en

prövningsmyndighet. För det fall att det skulle

denna myndighet är registreringsfråga inte kan knytas till införande uppkomma någon som frågan VV är den centrala myndighet bör den prövas av som bör dock ha befogenhet att i viss

registreringsmyndigheten. VV

utsträckning överlåta prövningen i ett enskilt fall till en länsstyrelse.

Beslutsförfarandet

vägtrafikregistreringsfrågor är i hög grad

Handläggningen av databaserad. i 70 § BRK att bilregistret förs av VV genom Det anges databehandling. I 99 § BRK föreskrivs att någon i vissa automatisk om handläggningen har lidit förf°ang får han fall anser att han genom förutsätts således att något egentligt beslut begära beslut hos VV. Det vid ADB-behandlingen. En sådan ordning gällde tidigare inte fattas I 36 § fordonsskattelagen 1988:327

även på vägtrafikskatteområdet. normalfallet beslutas

anges emellertid uttryckligen att fordonsskatt i

databehandling på grundval uppgifter i automatisk av genom Denna ordning infördes inrådan av Lagrådet, som bilregistret. rättsläget på området och hänvisade till Högsta ingående analyserade referatet NJA 1986 105. Lagrådet fann det domstolens avgörande i s. bestämmelserna klart framgick att beslut fattas angeläget att det av databehandling. Se härom 1987/88:159 automatisk prop. genom s. 110 motsvarande synsätt har kommit till uttryck i Det kan nämnas att I dess 42 § föreskrivs nämligen att rättshjälpslagen 1996:1619. får fatta vissa beslut automatisk Rättshjälpsmyndigheten genom databehandling uppgifter i myndigheten fört register. av ett av föreslår bakgrund det anförda att det i förordningen om Vi mot av uttryckligen föreskrivs att beslut får fattas genom vägtrafikregister automatiserad behandling uppgifter i vägtrafikregistret. av

234 En registerramlag för hela vägtrafikområdet SOU 1998: 162

Omprövning

I departementspromemorian Effektivare omprövning av

förvaltningsbeslut Ds 1998:42 föreslås i samband med en översyn av

förvaltningslagen ändringar som skall effektivisera det nuvarande omprövningsförfarandet. Bl.a. skall en myndighet, enligt promemorian, vara skyldig att ompröva ett beslut, som den har meddelat som första instans, om det begärs av någon enskild som berörs av beslutet. Dvs. en utvidgning av omprövningsskyldigheten föreslås. Omprövningen skall vara fullständig i de avseenden som den enskilde anger och beslutet får inte ändras till nackdel för den enskilde. Beslut som har fattats genom automatiserad behandling eller på annat sätt inom vägtrafikregisterområdet måste kunna omprövas av beslutsmyndigheten. Detta bör kunna ske såväl på begäran av den som beslutet angår som ex ofñcio av myndigheten. Omprövningsbestämmelser av denna innebörd bör träda i stället för de som finns respektive föreslås i 27 § förvaltningslagen 1986:223.

Överklagande

4.6 Enligt 94 och 99 BRK överklagas merparten av frågor enligt kungörelsen hos Länsrätten i Örebro län. I dessa paragrafer anges också att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Enligt 95 § BRK överklagas vissa beslut hos regeringen, bl.a. rörande dispenser. Beträffande körkortsregistreringen och yrkestrafikregistreringen finns inte några bestämmelser som speciellt tar sikte på överklagande av registreringsfrågor. I det nya systemet bör finnas ett heltäckande system för hur registreringsfrâgorna överklagas. När det gäller valet av överklagandeinstans regeringen eller allmän förvaltningsdomstol har under senare år skett en successiv utveckling mot att domstolsprövning skall ske. Efter förslag i prop.

l997/98zl0l Översyn av förvaltningsprocessen; en allmän regel om

domstolsprövning av förvaltningsbeslut m.m. har i förvaltningslagen förts in en regel att beslut förvaltningsmyndigheter får om av överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om något annat inte är särskilt föreskrivet bet. 1997/98:JuUl7, rskr. l997/98:226, SFS 1998:386. Därmed överges den tidigare huvudregeln om att statliga myndigheters beslut i avsaknad av särskilda bestämmelser om överklagande får överklagas hos närmast högre myndighet och i sista hand hos regeringen. Reformen beskrivs i propositionen som en -

SOU 1998: 162 En registerramlag för hela vägtrafikområdet 235

författningsteknisk ändring innebär lagreglering av en som en

huvudregel domstolsprövning i praktiken redan gäller. Den

om som

huvudregeln föranleder att särskilda överklagandebestämmelser

nya krävs i de fall överklagande skall ske hos regeringen eller någon annan

avvikelse från huvudregeln skall göras.

När det gäller området för vägtrafikregistreringen vi att det

anser endast i några få ärenden är motiverat att överklagande skall typer av

ske hos regeringen. Främst sådan överklagandeordning motiverad

är en

i fråga dispenser från författningsbestämmelser. I nämnda prop.

om s. 64 att det i allmänhet finns särskilda bestämmelser om att anges sådana beslut kan överklagas hos regeringen.

I propositionen förutsätts också 63 och 112 att nonngivnings-

ärenden dvs. ärenden meddelande föreskrifter som avses i om av - 8 kap. RF skall överklagas hos regeringen. -

En fråga att ta ställning till är överklagande hos allmän

om

förvaltningsdomstol skall följa huvudregeln i 14 § lagen 1971:289 om allmänna förvaltningsdomstolar eller särordning skall gälla för

om en

vägtrafikregistreringen. Det förstnämnda alternativet innebär att ett

beslut överklagas till den länsrätt inom län ärendet först har vars VV:s beslut fattas centralt i Borlänge skulle därvid prövats. som komma prövas Länsrätten i Dalarnas län och VV:s beslut som att av vid avdelningen för trafikregistret i Örebro prövas Länsrätten i fattas av Örebro län. Vissa beslut fattas enheter inom trafikregistret som är av

förlagda till Visby och Arjeplog. Överklaganden av dessa beslut skulle

Länsrätten i Gotlands län respektive Länsrätten i Norrbottens

prövas av

län. Beslut länsstyrelse skulle prövas av respektive länsrätt.

av En särordning kan till skillnad mot den beskrivna ordningen

innebära alla mål aktuellt slag förs till enda länsrätt. att av nu en

För närvarande gäller, såsom framgått, att VV:s beslut i fordons-

överklagas hos Länsrätten i Örebro län. Denna

registreringsfrågor ordning infördes den l januari 1996 när hela bilregisterverksamheten fördes från länsstyrelserna till VV prop. 1994/952126, bet.

över 1994/95:TU23, rskr. 1994/95:356, SFS 1995:1358. Samtidigt fördes

länsstyrelsernas uppgifter beskattningsmyndigheter på fordons-

som beskattningens område över till skatteförvaltningen och det bestämdes

dessa frågor för hela landet skulle has om hand av att Skattemyndigheten i Örebro län. Som skäl för att samla fordonsskatteden i Örebro län anförde

frågorna hos en enda skattemyndighet -

-

i propositionen till riksdagen prop. 1995/96:24, bet. regeringen

1995/96:SkU4, rskr. 1995/96:12 bl.a. vikten att underlätta av trañkregister finns i Örebro. Även samarbetet med VVzs som Skattemyndighetens i Örebro län beslut överklagas hos Länsrätten i

Örebro län.

236 En registerramlag för hela vägtrafikområdet SOU 1998: 162

Frågor om fordonsregistrering och fordonsbeskattning har ett

mycket nära samband registreringen ligger till grund för uttaget av

fordonsskatt. I många fall gäller ett ärende såväl frågan registrering om som den om skatteuttag. I de fall begäran omprövning gäller en om både registrerings- och skattefrågan prövar VV först registreringen och

lämnar därefter över ärendet till Skattemyndigheten för prövning

av skattefrågan. VV är också uppbördsmyndighet för fordonsskatt. De härmed nära förbundna ärendena om fordonsbeskattning handläggs framgått Skattemyndigheten i Örebro län och överklagas som ovan av också hos länsrätten där.

Enligt vår mening är det angeläget att undvika en splittrad besvärsordning och att samma besvärsväg gäller för samtliga ärenden om vägtrafikregistrering. Det finns nämligen nära beröringspunkter

mellan de olika ärendeslagen. Särskilt gäller detta i fråga om fordonsregistrering å ena sidan och yrkestrañkregistrering å andra sidan samt

mellan körkortsregistrrering och den del av yrkestrafikregistreringen

som avser taxiförarlegitimationen. Detta talar för att nuvarande ordning

avseende överklagande i ärenden om fordonsregistrering skulle

sträckas ut att gälla vägtrafikregistreringen i dess helhet. Vi föreslår mot bakgrund härav att alla sådana ärenden skall överklagas hos

Länsrätten i Örebro län. Det kan tilläggas att den helt övervägande

delen av de mål som kan förväntas, liksom i dag, kommer att avse fordonsregistrering, ofta med anknytning till fordonsbeskattningen.

Det anförda medför att en särskild överklaganderegel på samma sätt som för närvarande i BRK bör gälla. Krav prövningstillstånd bör gälla vid överklagande från länsrätten till kammarrätten. Även detta skall framgå av en särskild bestämmelse, jfr prop. 1997/982101

s. 113 ö. De berörda reglerna bör tas in i förordningen

om

vägtrañkregister, se 14 § lagen 1971:289 om allmänna förvaltnings-

domstolar. Den ovan behandlade nya principen för överklagande i

förvaltningslagen innebär inte att fullföljdsrätten vidgas i fall av bristande överklagbarhet. Det finns i dag inom författningsområdet

vissa beslut som inte får överklagas, främst frågor om utformningen av

vissa registreringsskyltar. Någon utökning av fullföljdsrätten till att

omfatta även sådana beslut bör inte ske. Nu gällande bestämmelser

härom återfinns i dag i flera olika författningar och förs över till förordningen om vägtrafikregister.

5 Definitioner i

Vägtrafikförfattningarna

Utredningens förslag i huvuddrag: De centrala definitionerna främst fordons- och viktbegreppen, lagfästs.

vägtrafikområdet, dvs.

Övriga definitioner samlas i en förordning.

definitionerna förs, med endast mindre redaktionella

De nu gällande från gällande rätt. Förslaget bygger att de i justeringar, över nu definitionsförfattningama upptagna definitionerna äger allmän giltighet vad mån sedan på varje särskilt inom vägtrafikområdet. I man

delområde väljer hänvisa till lagen eller helt enkelt förutsätter att att

begreppskatalog skall gälla får avgöras från fall till fall.

lagens

5.1 Utredningens uppdrag

trafikförfatmingar finns förhållandevis omfattande I ett flertal

sammanställningar definitioner. I utredningsuppdraget ingår att

av inte ökad klarhet och översiktlighet kan vinnas genom överväga om en definitionerna till särskild författning. Vidare skall att föra samman en definitionemas överensstämmelse med motsvarande vi se över

definitioner i EG:s regelverk.

5.2 Allmänt

flera de författningar med dignitet förordning som utgör en I av av

viktig del trafikförfattningsstrukturen definieras de grundläggande

av

används i författningsmaterian. Detta gäller begrepp som genomgående fordonskungörelsen 1972:595, FK, bilregisterkungörelsen

främst

BRK, körkortsförordningen 1998:980, KKF, samt 1972:599, trafikförordningen 1998:1276. I övriga författningar, i såväl lag- som

hänvisas i vissa fall till dessa definitioner. I andra fall

förordningsform, den aktuella frågeställningen behandlats enbart i lagförarbetena.

har

238 Definitioner i vägtrafiljörfatmingama SOU 1998: 162

I lagen 1951:649 straff för vissa trafikbrott, TBL, förekommer om

på flera ställen olika begrepp definieras i trafikförordningen

som

tidigare VTK och andra trafikförfattningar. När TBL ändrades i

samband med att bl.a. VTK tillkom år 1972 uttalade sig Lagrådet om det förhållandet att det i en lag tagits begrepp, för vilkas tolkning upp

man är hänvisad till författningar lägre dignitet prop. 1972:137.

av

Lagrådet yttrade följande prop. 29.

s.

Det föreligger helt naturligt ett mycket nära samband mellan trafikbrottslagen samt de författningar reglerar trafiken

som och därmed sammanhängande förhållanden. Ett önskemål är att uttryck och begrepp har innebörd i TBL och samma

trafikförfattningama. De grundläggande och mest detaljerade bestämmelserna finns i trafikförfattningama och det framstår

som naturligt om TBL anknyter till och faller tillbaka på dessa.

En komplikation uppstår emellertid att TBL är lags

genom av natur medan bestämmelserna i övrigt i stort sett har annan

karaktär. Detta vållar dock nämnvärda svårigheter när de i

administrativ ordning tillkomna reglerna finns vid antagandet av bestämmelserna som är lags natur. Om inte annat framgår av av vad som förekommer vid tillskapandet lagreglema, får av dessa som regel antagas ansluta sig till de därvid existerande

stadgandena av annan natur. Vanskligare blir förhållandet närsåsom i förevarande lagstiftningsärende lagbestämmelsema

utformas först, medan de från saklig synpunkt mera grundläggande bestämmelserna då ännu fått sin slutliga

avfattning. I det remitterade förslaget upptages mestadels begrepp och uttryck som sedan länge förekommit på förevarande lagstiftningsområde. Vad som anföres i remissen

ger anledning antaga att dessa framdeles skall sådant ändrat ges

innehåll att de längre kan mot vad lagförslaget

anses svara

åsyftar. Förslaget innehåller emellertid också vissa nyheter. Så

har exempelvis upptagits den kategorien terrängmotornya fordon. Departementschefen har angivit vad därmed åsyftas.

Om riksdagen gillar uttalandena, får dessa på sätt antytts

nyss vara bestämmande för vad TBL med terrängmotormenar fordon.

Samma lagstiftningsteknik den redovisade har använts andra

som nu

gånger. I lagen 1972:435 överlastavgift, ÖVL, används rad

om en

definitioner utan att betydelsen De definitioner och begrepp

anges. som

används i trafikskadelagen 1975: 1410, TSL, förklaras inte heller i den

1998:162 Definitioner i vägtrafildörfattningarna 239

SOU

lagen. Även i förarbetena till TSL diskuterade Lagrådet defmitionernas

prop. 1975/76:15. I det till Lagrådet remitterade tillämplighet m.m.

förslaget löd inledningen 1 § prop. s. 230: av

Vid tillämpning denna lag med motordrivet fordon

av avses

detsamma i fordonskungörelsen 1972:595. Lagen gäller

som dock ej...

föranledde Lagrådet att uttala följande prop. 251-252.

Detta s.

det gäller närmare vad skall förstås med När att ange som

motordrivet fordon och annat motorredskap än gaffeltruck, har

valts den tekniken hänvisning görs till de definitioner av att

dessa begrepp finns i fordonskungörelsen 1972:595 och

som

1952:45 angående klassificeringen vissa kungörelsen av gaffeltruckar. Med denna teknik blir lagens tillämpningsområde helt beroende administrativ reglering, i det att det

av

bestäms vad regeringen eller, efter regeringens bemyndigan-

av

myndighet kan komma besluta. Lagrådet vill

de, annan att

ifrågasätta detta är förenligt med regeringsformen.

om Trafikskadelagen ett ämne torde att hänföra till avser som vara

det i 8 kap. 2§ RF angivna lagområdet. Inom detta område, hör till det s.k. obligatoriska lagområdet, är delegation av

som

lagstiftning inte tillåten. Regeringens normgivningskompetens

omfattar här bortsett från föreskrifter anstånd med att om -

fullgöra förpliktelser endast verkställighetsföreskrifter. En

-

förutsättning för regeringen skall få meddela verkställig-

att en

hetsföreskrift är emellertid att den lagbestämmelse som en sådan föreskrift skall komplettera är så detaljerad att

tillförs något väsentligt nytt den

regleringen inte genom av

regeringen beslutade föreskriften prop. 1973:90 s. 211. Det

kravet måste därför ställas att trafikskadelagens tillämpnings-

område bestäms regel i själva lagen.

genom en

Det tydligt sådana allmänt brukade ord som

är att motordrivet fordon och motorredskap är fullt användbara när

det gäller att ange lagens tillämpningsområde.

lydelse ändrades och hänvisningen till FK ströks utan Bestämmelsens begreppet motordrivet fordon etc. förklarades i författningstexten. att

Lagrådet intagit den motsatta ståndpunkten och

Senare har

lag i fråga betydelsen använda förespråkat att man i en om av definitioner hänvisar till förordning. Se härom exempelvis prop.

en

240 Definitioner i vägtrafildörfattningarna

1987/882159 vägtrafikskattelagstiftning och 1994/95:55

om ny prop. Försäljningsskatten på motorfordon.

Vid behandlingen regelverk på körkorts- och yrkestrafik-

av nya områdena har frågan om vägtrafikdefinitionema nyligen åter aktualiserats. Vid behandlingen lagrådsremissen föregick av som prop.

1997/98:63 En refonnerad yrkestrafiklagstiftning uttalade Lagrådet i det här avseendet följande a. 203-204.

prop. s.

I vissa bestämmelser i lagförslagen 1 kap. 2§ yrkestrafiklagen, 2 och 18 lagen om biluthyrning förekommer hänvisningar till fordonskungörelsen 1972:595, främst med

avseende på olika definitioner fordon. Detta är teknik av en

som i princip inte bör komma till användning, eftersom riksdagen blir bunden av regeringens föreskrifter och lagändringar behövs om regeringsförfattningen ersätts av en ny

sådan. Eftersom lagstiftningen på kommunikationsområdet i

stor utsträckning bygger och måste bygga på de definitioner som finns i bl.a. fordonskungörelsen och det störande att

vore behöva upprepa definitionema i varje lag på området får

visserligen tekniken accepteras tills vidare. Härtill bidrar även att det när det gäller just yrkestrafiklagstiftningen

synes vara Lagrådet som har initierat tekniken vid tillkomsten den av

nuvarande yrkestrafiklagen 1987/88:78

se prop. s. 87 och

104. Lagrådet förordar dock att de centrala definitionerna på kommunikationsområdet på sikt tas i lag, vartill kan en hänvisas i övriga lagar. Däremot bör det inte komma i fråga att i en lag hänvisas direkt till kommande regeringsföreskrifter i

anledning av lagen. De hänvisningar till blivande

en

yrkestrafikförordning som förekommer i vissa paragrafer bör därför ersättas allmänt hållna hänvisningar till

av mer föreskrifter meddelade med stöd lagen. av

Även vid behandlingen lagrådsremissen i av anslutning till prop. 1997/982124 Ny körkortslag underströk Lagrådet sin

m.m. ovan redovisade ståndpunkt och anförde därvid följande a. 152. prop. s.

Några definitioner de olika fordonstypema innehåller inte av lagen. Avsikten är att dessa definitioner skall återfinnas i de ytterligare föreskrifter för tillämpningen lagen av som

regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att utfärda, dvs. främst i körkortsförordningen.

Mot denna teknik finns inte anledning till erinran från konstitutionell synpunkt. I det Lagrådet nyligen granskade av

SOU 1998: 162 Definitioner i vägtrajflçförfattningarna 241

förslaget till yrkestrafiklag användes emellertid en annan

teknik, nämligen att i lagen gavs en hänvisning till fordonskungörelsen 1972:595, metod som visserligen en kunde möta konstitutionella betänkligheter men som dock Lagrådet ansåg tillsvidare kunna godtas. Det framstår som

angeläget att inom det omfattande lagstiftningsomrâdet som

trafiken teknik används över hela fältet. Som avser samma

Lagrådet framhöll i nyssnämnda lagstiftningsärende bör de

centrala definitionerna på kommunikationsområdet sikt tas in i lag, vartill kan hänvisas i övriga lagar. Även sådana en om definitioner ofta ändras torde området ha sådan betydelse för allmänheten och i följd därav också tillvinna sig sådant intresse i riksdagen att lagfonnen bör användas eller i vart fall allmänna riktlinjer dras upp i en lag.

Vid utskottsbehandlingen av de båda propositionema uppmärk-

sammades frågan ytterligare. I motion 1997/98:T7 fp framhöll

motionärerna Lagrådets uppfattning rörande den författningstekniska

behandlingen definitionerna och menade att de centrala av definitionerna inom kommunikationsområdet bör tas in i lag. Trafikutskottet avstyrkte motionen och hänvisade i sitt betänkande 1997/98:TU9 till denna utrednings arbete och förutsatte att

utredningens överväganden även omfattar frågan huruvida en sådan

författning bör ha lagform 28-29.

Ändringar i definitionerna

I de aktuella trafikförfattningarna förekommer alltså en stor mängd

begrepp definieras i de grundläggande förordningarna

som

kungörelsema. Dessa begrepp används genomgående i författnings-

materian, vilket redovisas i det följande. I 3§ FK, 4§ BRK och 2§ VTK finns uppställningar där de i

respektive författning använda begreppen definieras.

Körkortsförordningen 1998:980, KKF, innehåller i l kap. 5 § de i

körkortslagen och i förordningen använda definitionerna.

I yrkestrafiklagen 1998:490 definieras däremot i 1 kap. 1 § första stycket begreppet traktortåg traktorer med tillkopplade

som

släpfordon. I 1 kap. 2 § hänvisas beträffande fordonsbeteckningama i

övrigt i lagen till fordonskungörelsen. I 1 § andra stycket fordonsskattelagen 1988:327, FSL, anges att

beteckningama i lagen har betydelse som i FK och BRK, om samma inte annat sägs.

242 Definitioner i vägtrafilçförfattningama SOU 1998: 162

I 1 § fordonsskatteförordningen 1993:1028 hänvisas i fråga

om

beteckningar till FSL och FK.

Efter en genomgång av de paragrafer innehåller definitioner som kan konstateras följande i fråga ändringsfrekvensen. Under om en

tioårsperiod, åren 1987-1996, har någon eller flera av definitionerna i

3 § FK ändrats fyra gånger, 4§ BRK ändrats sju gånger, 4§ KKF ändrats fyra gånger, 2 § VTK ändrats fem gånger och någon eller flera av definitionerna i 3 § terrängtrafikkungörelsen 1972:594, TTK, ändrats tre gånger. De större ändringarna följande. var

År 1989 genomfördes rad ändringar ett flertal definitioner i

en av

samtliga de aktuella förordningarna SFS 19892938-942

genom axeltryck, boggi, boggitiyck, bruttovikt på fordon, jordbrukstraktor, lätt terrängvagn m.fl. definitioner. År 1992 ändrades i FK definitionerna på registreringsskylt, totalvikt på bil, traktor och motorredskap samt definitionen på traktor SFS 1992:1758, i BRK definitionen på registreringsskylt och traktor SFS 1992: 1767 och i KKF definitionerna på körkort, traktor och traktorkort SFS 1992:1765. Under år 1994 gjordes vissa ändringar i TTK, FK och BRK som

rörde definitionerna av begreppen registreringsskylt och släpfordon, registreringsskylt och sidvagn respektive registreringsskylt och

saluvagnslicens SFS 1994:2056, 2055 och 2054. Vidare ändrades i FK, VTK och gamla KKF under år 1996

definitionerna lätt respektive tung motorcykel SFS

av genom 19961321-323. BRK, FK och VTK justerades under år 1997 ett tillägg genom av

fordonsbegreppen dolly och släpkärra SFS 1997:694-696 för att nå

överensstämmelse med vissa EG-regler på området rådets direktiv

96/53/EG; i VTK ändrades då ytterligare ett antal definitioner

- av mindre intresse här. Slutligen skedde år i VTK, gamla KKF, BRK och FK samma en

justering av definitionen av traktor genom SFS 1997: 1299-1302.

Ny trafilçförordning

Vägverket överlämnade den 21 december 1995 ett förslag till ändringar av nuvarande regler om trafik på väg och i terräng. Förslaget byggde på

ett underlag som tagits fram i samarbete med Rikspolisstyrelsen och

Svenska kommunförbundet.

I enlighet med förslaget har nyligen en ny författning trafik-

förordningen ersatt dels VTK, dels de avsnitt i TTK innehåller - som

trafikregler. Dessutom har vissa bestämmelser i vägmärkes-

Definitioner i vägtrafiljörfattningama 243

förordningen 1978:1001 tagits in i den nya förordningen, se SFS 1998: 1276. I 3 § trafikförordningen definieras centrala begrepp.

Närmare vilka definitioner som förekommer i vissa lagar

om

Definitioner används i TBL utan förklaring i lagen:

som

vägtrafikant

motordrivet fordon traktor motorredskap

Definitioner används i TSL utan förklaring i lagen: som motordrivet fordon motorredskap

Definitioner används i KKL och förklaras i KKF: som som motorfordon

terrängmotorfordon

traktor motorredskap motorredskap klass I motorredskap klass

motorcykel

lätt motorcykel

personbil

lastbil lätt lastbil

släpfordon lätt släpfordon

terrängvagn tung lastbil buss bil

moped terrängskoter

körkort körkortshavare körkortstillstånd körkortsunderlag

244 Definitioner i vägtrafi/çförfattningama

Definitioner används i ÖVL förklaring i lagen:

som utan axel axeltryck bil

boggi boggitryck

bruttovikt buss fordon

fordonståg

lastbil motorredskap klass I

släpvagn

trippelaxel trippelaxeltryck tung terrängvagn

Definitioner som används i FSL med hänvisning till BRK: personbil motorcykel traktor motorredskap buss lastbil tung terrängvagn släpvagn påhängsvagn trafiktraktor tjänstevikt totalvikt

Definitioner som används i YTL med hänvisning till FK:

personbil lastbil buss terrängmotorfordon traktor släpfordon

Därutöver kan nämnas ett antal lagar, innehåller ett mindre antal som

definitioner främst rörande fordon utan närmare förklaring. Hit hör

- -

exempelvis lagen 1976:1090 om alkoholutandningsprov, lagen

1971:965 straff för trafikbrott begåtts utomlands, om som

i vägtrafildörfattningama 245

SOU 1998: 162 Definitioner

terrängkömingslagen 1975:1313, bilskrotningslagen 1975:343,

felparkeringsavgift, lagen 1976:339 om

lagen 1976:206 om bilavgaslagen 1986:1386, lagen 1990:1079 om saluvagnsskatt, bilförbud lagen 1994:2043 vissa besiktningsorgan

tillfälliga samt om

på fordonsområdet.

129 flyttning fordon i vissa fall innehåller egna

Lagen 1982: om av

medan lagen 1998:492 om biluthyrning

begreppsförklaringar,

i FK. I lagen 1988:328 fordons-

hänvisar till fordonsbegreppen om hänvisas i fråga begreppens innebörd till skatt på utländska fordon om

FSL.

5.3 Definitioner i EG:s regelverk

ingår över de svenska definitionemas

I utredningens uppdrag att se överensstämmelse med motsvarande definitioner i EG:s regelverk. När

så, EG-dokument inom vissa områden

det gäller EG-rätten är det att

de i aktuellt dokument använda

inledningsvis innehåller definitioner av

områden används teknik med

begreppen, medan det på andra en annan

andra fall används begreppen utan vidare

hänvisningar. I ytterligare

den framgår textens sammanhang. förklaring än som av antagits några regler för Inom EU har ännu inte gemensamma BRK mil. författningar, utan varje medlems-

trafikregisterområdet nationella lagstiftning. I ett förslag till rådets

land tillämpar där sin

för motorfordon och deras släpfordon

direktiv om registreringsbevis

lagts fram kommissionen den 30 maj 1997,

97/C 202/10, som har av

fråga definitioner motorfordon, släpfordon,

hänvisas dock i om av till redan direktiv.

registrering och registreringsbevis antagna

på området rör fordon,

Ett grundläggande dokument som

rådets direktiv 70/156/EEG den

registrering fordon, m.m. är av

av

tillnärmning medlemsstaternas lagstiftning om

6 februari 1970 om av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon. Detta

typgodkännande av

rådets direktiv 92/53/EEG den direktiv har därefter ändrats genom av

18 juni 1992.

rad begrepp, kring vilka bestämmelserna är I direktivet definieras en de begrepp förekommer i de av oss ovan

uppbyggda. Av som

definieras dock endast begreppet fordon.

genomgångna författningama

med "motorfordon är

Enligt artikel 2 i direktivet menas fordon som

fárdigbyggt eller med att användas på väg, oavsett om det är

avsett för maximihastighet över 25 km/h

minst fyra hjul och konstruerat en till sådana fordon, med undantag av spårbundna

samt släpvagnar samtliga rörliga

fordon, jordbruks- och skogsbrukstraktorer samt

motorredskap.

246 Definitioner i vägtrafilçförfattningarna

Fordon definieras exempelvis i 3 § FK

som anordning på hjul,

band, medar eller liknande är inrättat för färd som marken och

löper på skenor. Fordon indelas i motordrivna fordon,

släpfordon,

terrängsläp, efterfordon, sidvagnar, cyklar, hästfordon

och övriga fordon.

Vi kan konstatera att de olika definitionerna i direktivet respektive

FK m.fl. svenska författningar skiljer sig något i omfattning,

men utan att direkt strida mot varandra. Vissa definitionerna av i direktivet,

huvudsakligen tekniska termer, är den de

av arten att saknar

begreppsförklaring i de svenska trafikförfattningama.

Rådets direktiv 77/143/EEG den 29 av december 1976 om

tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet, med ändringar

i direktiv 88/449/EEG och 9l/328/EEG,

behandlar, som framgår

av

titeln, frågor besiktningsskyldighet. I direktiven

om används vissa

fordonsbegrepp m.m. utan att närmare definieras. Bestämmelserna

i grunddirektivet jämte ändringsdirektiv har ersatts av rådets direktiv 96/96/EG den 20 december 1996 med av samma titel. Det antagna

direktivet innehåller inte några definitioner av där använda begrepp. I det s.k. maskindirektivet, dvs. rådets direktiv

89/392/EEG av den

14 juni 1989 tillnärmning medlemsstaternas om av lagstiftning

om maskiner, slås fast de för maskiner

grundläggande hälso- och

säkerhetskraven. Utanför dess räckvidd ligger transportmedel, dvs.

fordon och släpvagnar till dessa, avsedda enbart för

transport av passagerare bl.a. på väg. Det undantar också fordon används som på väg till skydd för liv och hälsa.

Maskindirektivet omfattar vissa

motorredskap och arbetsmaskiner

som för närvarande definieras vägtrafikfordon som enligt FK. Direktivet gäller främst

klassificeringsfrågor, vad som är vägfordon

m.m., men där finns vissa beröringspunkter med BRK, såsom frågor

om när de aktuella fordonen skall registreras.

I rådets direktiv 92/6l/EEG den 30 juni av 1992 om

typgodkännande två- och trehjuliga motorfordon

av slås i preambeln

inledningen fast att det för att uppnå syftet med EU-tanken

är

nödvändigt att upprätta exakta och enhetliga definitioner fordon.

av Direktivet avser att harmonisera medlemsstaternas definitioner av dessa

fordon i syfte att undanröja de handelshinder medlemsstaterna

emellan som har att göra med nuvarande skillnader i tekniska krav för fordonen.

Direktivet skall tillämpas på samtliga två- och trehjuliga motorfordon

som är avsedda för vägtrafik.

Den hittillsvarande svenska definitionen på moped skiljer sig från

direktivets lydelse. I den

nya körkortslagstiftningen har därför en viss

anpassning skett. De två- och trehjuliga motorfordonen delas i bl.a.

vägtrajilçförfattningarna 247

SOU 1998: 162 Definitioner i

Som moped definieras i enlighet mopeder och motorcyklar.

motorfordon är konstruerat för en

typgodkännandedirektivet ett som

hastighet högst 45 kilometer i timmen och som har av det drivs förbränningsmotor, har en

två eller tre hjul samt, om av en Slagvolym högst 50 kubikcentimeter, eller

av

och utan last understiger 350 kilogram samt fyra hjul en massa som

det drivs förbränningsmotor, denna har en slagvolym av

a om av en

högst 50 kubikcentimeter, eller

med någon typ motor, denna har en

b det är försett annan av

om

maximal nyttoeffekt högst 4 kilowatt.

av

mopeds vikt skall i fråga ett eldrivet

Vid beräkningen av en om

fordon batterierna inte räknas in.

terminologin med moped klass I en moped som Enligt den nya avses

och med moped klass II moped med pedaler som

inte hör till klass en

hastighet högst 25 kilometer i timmen och som är konstruerad för en av

effekt inte överstiger l kilowatt. Se KKF 1998:980

har en motor vars

och författningsändringar SFS 1998: 1257 och följande.

efter hand antas i arbetet inom unionen I vissa av de dokument som

betydelsen använda begrepp till de

hänvisas numera i fråga om av

tidigare antagits och vi nämnt ovan. Som grunddokument som som

detta kan Kommissionens tolkningsmeddelande om

exempel på nämnas registrering motorfordon

förfaranden för typgodkärmande och av som medlemsstat 96/C 143/04.

tidigare har varit registrerade i en annan

Även förslaget till rådets direktiv om

i det nu föreliggande

motorfordon och deras släpfordon 97/C 202/ 10, registreringsbevis för

den 30 maj 1997, hänvisas exempelvis i

framlagt Kommissionen av

motorfordon, släpfordon, registrering och

fråga definitionen av om

direktiven 70/l56/EEG och 92/6l/EEG.

registreringsbevis till

det s.k. körkortsdirektivet 91/439/EEG av På körkortsområdet finns

med ändringar intagna i rådets direktiv

den 29 juli 1991 körkort,

om Körkortsdirektivet innehåller bl.a.

97/26/EG den 2 juni 1997.

av

fordonskategoriema i körkortsbehörigheter samt

indelning av

medan ändringsdirektivet innehåller

definitioner vissa fordonstyper, av

bl.a. ändrad definition begreppet motorcykel.

en av

finns det stort antal förordningar och

På yrkestrafikområdet ett

olika trafik inom och mellan direktiv reglerar de typerna av som till och från tredje land. De i EG-dokumenten medlemsländerna samt

förklaras genomgående i inledningen till varje

använda begreppen

dokument.

med författningsområde kan nämnas Som en jämförelse ett annat och där använda begrepp. I 2 § tullagen 1994:1550 tullagstiftningen vissa uttryck används i den lagen. Därutöver

definieras nämligen som

innebörden använda uttryck till rådets

hänvisas beträffande av

248 Definitioner i vägtrafilçföifattningarna

förordning EEG nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 inrättandet

om av

en tullkodex för gemenskapen. l 2§ tullförordningen 1994:1558

definieras på motsvarande sätt vissa uttryck används i som

förordningen och i övrigt hänvisas till förordningen EEG 2913/92

nr och till tullagen. Begreppen har dock inte någon angiven allmän

giltighet i all författningsreglering för tullområdet eller delar det.

av

VV fick i regleringsbrev för år 1997 regeringens uppdrag

att se över

FK:s tillämpningsområde m.m. i förhållande till det tidigare nämnda

maskindirektivet. Utredningen skulle ske i samråd med Arbetarskyddsstyrelsen och RSV. VV skulle föreslå de ändringar krävs i FK, som

lagen 1994:2043 om vissa besiktningsorgan fordonsområdet, BRK, FSL m.fl. författningar.

Uppdraget har redovisats i promemoria den 18 december 1997. en

VV föreslår att fordonskategoriema motorredskap och terrängmotorfordon ersätts med ett nytt begrepp, mobil maskin, för att skapa

ett

begrepp som lättare kan identifiera fordonskategoriema vid kontakterna

med övriga Europa. VV föreslår också att mobila maskiner som

används på väg skall registreras i bilregistret vägtrafikregistret.

Förslaget har remissbehandlats och bereds för närvarande i

Kommunikationsdepartementet.

överväganden

5.4 och

förslag

Överväganden rörande definitioner i de nationella författningarna

I vårt uppdrag ingår att överväga definitionerna i de olika

om

vägtrafikförfattningama bör föras samman till en särskild författning. Därvid uppkommer frågan i vad mån regleringen skall ske i lag eller förordning. Vi har i denna fråga diskuterat olika alternativ vi

som redovisar närmare i det följande. Vi har bl.a. prövat att använda metodik beskrivits samma som ovan beträffande TBL och TSL. Ett sådant system skulle innebära i att man

den lag vägtrafikregister, vi föreslår, i fråga

om som om

begreppsförklaringar inte skulle hänvisa till någon förordning, utan att

man i förarbetena skulle förklara grunden till och innebörden av

tillvägagångssättet på samma sätt som skedde åren 1972 och 1975 vid

tillkomsten av de nämnda lagarna. Samma system skulle då också användas i andra lagar med anknytning till vägtrafiken. I förordningar på vägtrafikområdet skulle enligt det alternativet hänvisas till en

särskild förordning, vari samtliga definitioner skulle samlas.

Ett annat alternativ är att i varje lag för sig definiera de i

författningen använda begreppen. Det är ett tydligt sätt att redovisa dem

Definitioner i vägtrafilçförfattningarwa 249

det kräver ändringar sker i mängd författningar vid ett och men att en tillfälle. Tillvägagångssättet har också, framgår ovan, i samma som vissa fall ansetts för omständligt och har menat att det skulle göra man

lagtexten alltför vidlyftig. Vår utgångspunkt är att det är fördel

egen en

ha begreppsförklaringama samlade oavsett det sker i lag- eller

att om

förordningsfomi. Ett sådant system är dels överskådligt, dels praktiskt

vid författningsändringar.

I anslutning till det sistnämnda har vi diskuterat att stifta en fristående lag med de definitioner, som kan betecknas gemensamma och behövs främst för de lagar berörs.

som övergripande som som

Samtliga övriga definitioner förekommer i författningama skulle som då samlas i förordning. en gemensam

Övergripande främst olika fordons- och viktbegrepp. I en rad

är

författningar på vägtrafikomrâdet lags natur finns anknytning till

av en de olika fordonsdefinitionerna, dvs. i FSL, KKL, TBL, TSL, YTL samt ÖVL. För täcka in samtliga definitioner används i någon av de att som nämnda lagarna krävs det att i särskild lag innebörden av man en anger

samtliga fordonsbegrepp. Genomgången de bestämmelser definierar nu åsyftade

av som

begrepp visar på relativt måttlig ändringsfrekvens under den senaste

en

tioårsperioden. Vid vårt slutliga ställningstagande har vi gjort följande

överväganden. Vägtrafiklagstiftningen är föremål för ett kontinuerligt utvecklings-

förändringsarbete. Området är också stort till sitt omfång. Det torde och inom sina skilda sektorer efter hand få allt större anknytning till

motsvarande regler inom EG-rätten. Ett inte obetydligt antal förändringar och justeringar kan bli följden det refomiarbete som

av

förutses. Ett exempel på förändringar bl.a. ett antal

kan av

fordonsanknutna begrepp är det pågående arbete på anpassning till

EG:s maskindirektiv som nämnts ovan. det ökande kravet på snabbhet i förändrings- och EG-anknytningen,

m.fl. praktiska förhållanden talar för att regeringen anpassningsarbetet bemyndigande definiera begrepp är avsedda att

skulle ges ett att som användas i andra författningar i den utsträckning särskilt föreskrivs som författning och de olika definitionerna skulle då kunna

i respektive samlas regeringsförordning.

i en

Såsom i de helt nyligen gjorda uttalandena framhållit talar Lagrådet

konstitutionella och andra skäl för att de centrala emellertid

definitionerna lagfonn. Dessa synpunkter bedömer vi vara

ges

överordnade de praktiska problem lagreglering onekligen kan

som en

medföra i vissa situationer. De praktiska problemen minskar för övrigt

inskränks till omfatta endast de centrala

om lagregleringen att

250 Definitioner i vägtrafilgörfattningama SOU 1998: 162

begreppen. Det nu sagda leder oss till att välja lösningen att lagfästa de

begrepp som enligt vår bedömning kan betecknas centrala. Övriga

som

definitioner samlas då i förordning.

en

I sistnämnda hänseenden har vi gjort följande överväganden. Flertalet fordonsbegrepp återfinns i de centrala författningarna på

vägtrafikområdet. De har stor betydelse för avgränsning rättigheter av

och skyldigheter inom vägtrafiken. De flesta dem är utifrån detta

av betraktelsesätt av sådan karaktär att de bör tas i lag. Några upp en av

fordonsbegreppen kan tyckas vara mer perifera, såsom cykelkärra

och lekfordon. Vi har emellertid stannat för att inte splittra gruppen

av aktuella beteckningar i detta sammanhang. Grundläggande fordonsbegrepp bör alltså enligt vår mening regleras i lag. Nära förbundna med fordonsbegreppen är de begrepp reglerar

som fordons Vikt. Framför allt gäller detta begreppen tjänstevikt och

totalvikt, som återfinns i ett flertal författningar- däribland FSL. Andra

viktbestämmelser är de tar sikte den vikt ett fordon för som som över till vägbanan, t.ex. boggitryck och bruttovikt. Sistnämnda viktbestämmelser och andra närstående karaktär finns bl.a. i ÖVL. av Vi menar att alla viktbegreppen for överskådlighetens skull bör finnas i

en lag tillsammans med fordonsbegreppen.

Även i fråga tredje kategori om en har vi diskuterat var aktuella definitioner skall beskrivas. Det gäller definitionerna på körkortsomrâdet. Dessa definitioner är tämligen få och används inom ett relativt

väl avgränsat författningsområde. Vissa där använda begrepp är

av

enligt vår mening till sin innebörd relativt givna. Det gäller t.ex. i fråga om det grundläggande begreppet körkort och andra begrepp

ett par

som mer eller mindre knyter an till det begreppet. Det kan i det här

sammanhanget framhållas att begreppet körkoitshavare, enligt som

dagens terminologi även innefattar den som har körkortstillstånd, borde

omarbetas så att det endast innehavare körkort. avser av

I och med anpassningen de svenska körkortsförfattningama till

av

gällande EG-bestämmelser, har i KKL utöver de redan befintliga körkortsbegreppen tagits ytterligare ett begrepp, permanent bosättning, vars innebörd kräver en uttrycklig definition.

Nu redovisade omständigheter har sammantaget resulterat i att vi

valt att i KKL behandla de grundläggande körkortsbegrepp

som används i den lagen körkort, körkortstillstånd och körkortshavare - -

samt därutöver begreppet permanent bosättning. Övriga

körkortsbegrepp tas upp i deñnitionsförordningen.

Den nu skisserade lösningen innebär att lagen om

vägtrafikdefinitioner renodlas och i princip kommer att innehålla endast de grundläggande fordons- och viktbegreppen.

SOU 1998: 162 Definitioner i vägtrajildörfattningama 25 l

Vi vill också betona att vi inte har övervägt själva formuleringar-na begreppen utan har med mindre redaktionella justeringar fört av - -

över dem från gällande rätt. En genomgång i materiellt hänseende av

begreppen får ske i anslutning till översyn på respektive

författningsområde. En del definitioner har vi emellertid uteslutit, eftersom vi har funnit att de är överflödiga av en eller annan anledning,

direkt författriingstexten. Över huvud

t.ex. att betydelsen framgår av

vill vi rekommendera större återhållsamhet med definitioner än taget en hittills har varit fallet och det bör i varje enskilt fall undersökas om som definition verkligen behövs och inte författningstexten kan en om utformas så viss definition kan undvaras. att en Vårt förslag bygger således på att de i definitionslagen upptagna

definitionerna äger allmän giltighet. I vad mån sedan på varje

man särskilt område väljer att hänvisa till lagen eller helt enkelt förutsätter

lagens begreppskatalog skall gälla får avgöras från fall till fall.

att Tillvägagångssättet att hänvisa bör enligt vår mening användas i nu

de lagar i dag innehåller hänvisningar till trafikförordningamas

som

begreppsdefinitioner t.ex. FSL och YTL och i de förordningar som i dag innehåller begreppsdefmitioner dvs. FK, trafikförordningen m.fl.. Fråga uppstår då hur läget blir beträffande de lagar som i dag inte

TSL och ÖVL. Det är

innehåller några begreppsdefrnitioner, t.ex. TBL,

givetvis önskvärt i varje författning klart anger huruvida att man definitionerna i den särskilda lagen skall användas vid tillämpningen av

respektive lag. Vi har emellertid inte tillräcklig överblick för att kunna

det fullt ut är ett möjligt och lämpligt tillvägagångssätt. Om avgöra om det i TBL och TSL inte någon hänvisning till

exempelvis ges

deñnitionsförfattningama torde tolkningen detta faktum inte bli av definitionerna i dessa båda författningar har den innebörd annan än att

de har fått vid lagamas tillkomst och således har i dag; jämför

som

återgivna yttranden. Vi lämnar därför frågan öppen hur Lagrådets ovan författningstekniskt skall förfara med dessa båda lagar. I fråga om

man ÖVL vi i den bör ta hänvisning till definitionslagen. anser att man en VV har, till regeringen lämnat ett förslag rörande en som nämnts, FK m.fl. författningar. Detta går ut att anpassa de översyn av svenska författningarna till EU:s maskindirektiv. Förutom FK berörs vissa bestämmelser i lagen 1994:2043 vissa besiktningsorgan på om

fordonsområdet, i BRK, i FSL samt i ytterligare några författningar. Det innehåller också ändringar de gällande definitionerna på

av fordonsområdet.

Vi har så långt det varit möjligt anpassat vårt författningsförslag till

slutliga lydelsen författningarna kan, med

dessa justeringar. Den av

hänsyn till faktorer vi inte har kunnat beakta, komma att få en som något annorlunda utformning än den vi föreslår.

252 Definitioner i vägtrajildörfattningarna

Definitionernas överensstämmelse med EGss regelverk

I utredningsuppdraget ingår såsom tidigare nämnts att över

se deñnitionemas överensstämmelse med motsvarande definitioner i EG:s regelverk. Vi kan i det avseendet till början konstatera att entydiga en definitioner inte används inom EU för hela det behandlade av oss

författningsområdet.

Det är VV, i egenskap statens företrädare central nivå för hela av vägtransportsystemet, som för Sveriges del bl.a. för det ansvarar europeiska samarbetet på vägtrafikområdet. Detta behandlas för ansvar övrigt närmare i prop. 1995/96:13l Vägverkets sektorsansvar inom vägtransportsystemet mm., som antagits av riksdagen bet. 1995/96:TU18 rskr. 1995/96:231. I VV:s uppgifter ingår i det

avseendet bl.a. att föreslå anpassningar de svenska författningama

av till EG:s regelverk, så att nationella begrepp och definitioner inte strider mot de i gemenskapen använda begreppen.

Efter hand de aktuella EG-dokumenten antagits och ändringar

som genomförts i nationella författningar har det, enligt vad vi under hand har inhämtat från VV, från svensk sida kunnat konstateras att de i de svenska författningama använda begreppen i allmänhet inte strider mot de i EG-dokumenten använda deñnitionema. I den mån skiljaktigheter

förelegat eller åtgärder i övrigt varit påkallade har initiativ tagits till

ändringar och kompletteringar i den svenska författningsmaterian på

området. Detta gäller, såsom framgått ovan, i fråga om t.ex. mopeder och de fordonsslag är aktuella i maskindirektivet. Vår slutsats är

som därför, att det från vår sida inte behöver vidtas några speciella åtgärder eller lämnas några förslag för att anpassa de i svenska författningar använda begreppen till EG:s regelverk.

1998: 162 253 SOU

6 Tillgång till registeruppgifterna -

integritetsfrågor

Utredningens förslag i huvuddrag: Mot bakgrund av vägtrafikregistrets ändamål och innehåll saknas det skäl att förbjuda direktåtkomst eller att

kriterier för direktåtkomst än de följer av

ange ytterligare som generella krav på behandling. Däremot vilar ett

personuppgiftslagens

den för registret huvudansvariga myndigheten VV att göra en

ansvar

avvägning mellan effektivitet, uppgiftsbehov och integritets-

noggrann

samband med datorer ansluts. I lagen vägtrafikregister aspekter i att om inte in några regler möjligheterna till direktåtkomst till

tas därför om

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer

registret. som dock meddela föreskrifter utlämnande av uppgifter bemyndigas att om Häri ingår bl.a. besluta direktåtkomst i enlighet med ur registret. att om

följer personuppgiftslagens generella bestämmelser om

vad som av behandling av uppgifter.

Som sökbegrepp i vägtrafikregistret får användas de uppgifter som får ingå i registret. Regeringen får föreskriva begränsningar av rätten använda sökbegrepp. Därvid måste avvägning ske mellan

att en

effektivitetskraven och risken för integritetsintrång.

del finns det behov samkörning i den

För vägtrañkregistrets av

utsträckning gäller i dag, dvs. med polisen, RSV, skattemynsom

bilprovningen, försäkringsbolagen och ytterligare någon

dighetema,

eller några myndigheter. Varje sådan åtgärd kräver att integritets-

beaktas. En rimlig avvägning att tillåta sådan aspekterna synes vara behandling inom för registrets ändamål. Regeringen ges rätt att ramen

föreskriva de begränsningar kan anses nödvändiga.

som bör införas omvänt skaderekvisit för

I sekretesslagstiftningen ett vägtrafikregistret och för uppgifter om uppgifter i om personnummer

namnteckning det" s.k. bildregister VV för. Samma bild och ur som

bör också gälla i fråga underlag för taxiförarlegitimation.

regler om

förestående sekretesslagstiftningen i

Med hänsyn till den översynen av redaktionellt hänseende lämnar vi inte något förslag till bl.a. ändringarna. Den bestämmelse i sekretesslagen

utfonnningen av själva

främst berörs är 7 kap. l5 som

254 Tillgång till registeruppgi Integritetsfiügor erna-

6.1 Utredningens uppdrag

Den snabba utvecklingen och ökade användningen informations-

av

teknik, IT, har skapat förutsättningar för förenklade rutiner vid

hanteringen av de uppgifter finns i olika register. Utvecklingen har som emellertid även medfört stora möjligheter för den enskilde de att ur offentliga registren med enkla åtgärder hämta in och ställa samman information.

Inom ramen för utredningens uppdrag faller att särskilt belysa de problem som tillgången till registeruppgifter kan medföra från integritets- och sekretessynpunkt. Utredningen skall därvid fästa stor vikt vid att upprätthålla ett starkt skydd för den personliga integriteten

dir. s. 5 och 7.

6.2 Offentlighetsprincipen m.m.

6.2. l

Tryckfrihetsförordningen

Enligt tryckfrihetsförordningens, TF, bestämmelser har rätt att ta

envar

del av allmänna handlingar, den s.k. ofentlighetsprinczpen. Därmed skall främjas ett fritt meningsutbyte och allsidig upplysning. Den

en

rätten f°ar, såsom framgår nedan, begränsas endast det är påkallat

om av hänsyn till vissa i TF särskilt angivna intressen.

Offentlighetsprincipen kan alltså inte gälla utan inskränkningar. Det

finns en betydande mängd undantag som kan sägas vara en avvägning

mellan motstående intressen. Rätten att ta del allmänna handlingar

av får därför begränsas genom sekretess bl.a. det är påkallat - - om av

hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Begränsningama regleras uteslutande i sekretesslagen

1980:100 eller annan lag som sekretesslagen hänvisar till. Man kan,

särskilt i IT-sammanhang, säga att offentlighetsprincipen ställs mot önskemålet att skydda den enskilde mot otillbörligt integritetsintrång. Av det sagda framgår att offentlighetsprincipens reella omfattning är

primärt styrd av vad med allmän handling och sekundärt som menas

styrd av begränsningarna i sekretesslagen. Vad som förstås med allmän handling är inte alltid helt lätt att reda ut, särskilt inte när informationen

finns lagrad på ADB-medium. I 2 kap. 3 § TF sägs att med handling

förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.

Med upptagning avses själva informationsinnehållet och inte den fysiska databäraren magnetband, skivminne e.d.. Huruvida det är fråga om en eller flera upptagningar ett dataregister kan innehålla - en

Tillgång till registeruppgi Integritetsfrågor 255

ema-

överväldigande stor mängd uppgifter och det orimligt att se dessa vore data upptagning är resonemanget i förarbetena, att varje som en -

konstellation av sakligt sammanhängande uppgifter är en upptagning för sig, 1987/88:57 om grundlagsfást integritetsskydd s. 89

se prop. och 1990/9l:60 offentlighet, integritet och ADB, s. 21 ff. prop. om

Vidare sägs beträffande upptagning.

Upptagning anses förvarad hos myndighet om

- - -

upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel myndigheten själv utnyttjar för överföring i

som

sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller annat sätt uppfattas. Detta gäller dock upptagning som ingår i personregister, myndigheten enligt lag eller förordning eller

om

särskilt beslut, grundar sig på lag, saknar befogenhet att

som göra överföringen.

I fråga upptagningar har således förvaringskriteriet getts en speciell

om

innebörd och är i första hand uppfyllt myndigheten har faktisk

om en

och omedelbar tillgång till upptagningen. Detsamma gäller dock även upptagningar myndigheten med rutinbetonade åtgärder kan ta fram

som eller sammanställningar data vidare nedan.

om urval av se

En handling är allmän, den förvaras hos myndighet och är att

om en

inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Inkommen

anse som

handlingen när den har anlänt till myndigheten eller kommit

anses

befattningshavare till handa. Upprättad den när den har behörig anses

expedierats.

En viktig princip i sammanhanget är den likställighet mellan

om

allmänheten och myndigheten i fråga tillgång till handling eller

om en

upptagning detta betyder att det är tillgängligt för en myndighet

som skall tillgängligt för allmänheten i den mån sekretess inte gäller. vara

Det spelar ingen roll myndigheten faktiskt har tagit fram den

om

informationen eller inte. Inte heller huruvida myndigheten har begärda någon anledning att ta fram informationen i sin verksamhet. Avgörande

informationen de facto är tillgänglig enligt vad tidigare är om som

sagts.

Regeringen har i ett beslut maj 1984 beträffande Datainspektionens, DI, föreskrifter rörande ett länsstyrelse fört

av en

personregister slagit fast, att allmänheten enligt TF i princip har tillgång

till allmänna handlingar hos myndighet i utsträckning som en samma

myndigheten själv har tillgång till handlingarna. Inspektionen hade därför inte något lagligt stöd att föreskriva begränsningar rörande söknycklar enbart avsåg utlämnande allmänna handlingar. I

som av den nämnda bestämmelsen i 2 kap. 3 § TF definieras ovan

256 Tillgång till registeruppgzjiterna- Integritetsjfågor

personregister som ett register, förteckning eller andra anteckningar som innehåller uppgift enskild och kan som avser en person som hänföras till denne.

En allmän handling förvaras hos myndigheten och får

som som

lämnas ut- dvs. förutsatt att handlingen eller någon uppgift i den inte

omfattas av sekretess skall på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den, önskar ta del som av den. Myndigheten är dock inte skyldig att tillhandahålla handlingen på stället, om betydande hinder möter, 2 kap. 12 § TF.

Rätten att ta del av allmänna handlingar utgör också grunden för det offentliga arkivväsendet. I arkivlagen 1980:782 finns bestämmelser

om vad som ingår i en myndighets arkiv samt om vård och gallring av arkiv.

Vid en begäran om att få ta del av en allmän handling får

en myndighet inte efterforska identitet eller i vilket syfte personens begäran görs, i vidare mån än vad som behövs för att myndigheten

skall kunna pröva om hinder föreligger mot att handlingen lämnas ut.

Detta utgör det s.k. anonymitetsskyddet i 2 kap. 14 § tredje stycket TF.

Utredning om offentlighetsprincipens tillämpning i IT-samhället m.m.

Regeringen beslutade under våren 1998 att tillkalla kommitté med en

uppgift att se över bestämmelserna allmänna handlingars

om

offentlighet i syfte att vidga möjligheterna för offentlighetsprincipens

tillämpning i IT-samhället dir. 1998:32. Kommittén skall föreslå möjligheter för myndigheterna att inte

lämna ut allmän handling när det är uppenbart att handlings-

en

offentligheten utnyttjas i syfte att kringgå reglerna om upphovsrätt. Kommittén skall kartlägga de faktorer som har varit avgörande för i vilken utsträckning insyn råder i kommunala respektive statliga företag,

överväga om det är lämpligt med en enhetlig syn på offentlig-

hetsprincipens tillämplighet när det gäller sådana företag samt

ange vilka kriterier bör gälla för insyn i dessa och i andra som organ som avses i 1 kap. 8 § sekretesslagen. Kommittén skall göra allmän översyn sekretesslagen. I denna en av

översyn ingår att undersöka i vilken utsträckning lagen kan förbättras, t.ex. genom att onödiga bestämmelser upphävs och att lagen görs mer

överskådlig, med bibehållen balans mellan intresset av offentlighet och

insyn å ena sidan och integritets- och andra sekretesskyddsintressen å

den andra.

SOU 1998: 162 Tillgång till registeruppgzfierna- Integritetsfiågor 257

Kommittén skall vidare särskilt uppmärksamma några frågor som rör sekretess och myndigheternas möjligheter att samverka samt se över de meddelarfrihetsbrytande tystnadspliktema. Kommittén skall slutligen försöka hitta en ändamålsenlig och öppenhetsvänlig lösning för att genomföra Sveriges åtaganden när det

gäller offentlighet och sekretess på området för internationellt inforrnationsutbyte samt följa upp utvecklingen i utrikessekretessfrågor mot bakgrund av bl.a. Sveriges inträde i EU och utvärdera tillämpningen av

bestämmelsen om utrikessekretess.

6.3 Integritetsskyddslagstiftningen

6.3.1 Författningsregleringen av integritetsskyddet

Om man ser på integritetsskyddslagstiftningen i allmänhet finns ett

antal lagar som har ett mer eller mindre direkt syfte att skydda den

personliga integriteten, med utgångspunkt i grundlagsskyddet i regeringsformen.

I vanlig lag finns rad bestämmelser ger skydd för den en som enskildes personliga integritet. Av generell betydelse integritetsskyddsområdet är föreskrifterna i brottsbalken och sekretesslagen. Av särskild betydelse i detta sammanhang är de bestämmelser till skydd för den personliga integriteten som finns ipersonuppgiftslagen 1998:204, PUL, tidigare datalagen 1973:289. De bestämmelser som har betydelse för registeruppgiftema inom vägtrañkområdet behandlas i det följande.

6.3.2 Regeringsformen

Den grundläggande bestämmelsen om skyddet för den enskildes personliga integritet återfinns i 1 kap. 2§ tredje stycket

regeringsformen, RF, vari bl.a. sägs att det allmänna skall värna den

enskildes privatliv och familjeliv. Bestämmelsen har inte karaktär av en rättsligt bindande föreskrift utan anger ett mål för den samhälleliga

verksamheten. Av förarbetena framgår att integritetsskyddet vid

dataregistrering var i blickpunkten vid bestämmelsens tillkomst. Det finns inte någon rättsligt bindande föreskrift ger ett allmänt som integritetsskydd. I stället regleras skyddet för den personliga integriteten genom ett flertal bestämmelser olika konstitutionella nivåer: grundlag, vanlig lag, regeringsförfattningar och myndighetsföreskrifter.

9 18-6121 Vägtralikregistrering

258 Tillgång till registeruppgifterna- Integritetsjiågor SOU 1998: 162

Den så kallade fri- och rättighetskatalogen i 2 kap. RF innehåller sedan den 1 januari 1989 en grundregel om skydd för den enskildes

personliga integritet vid dataregistrering. Innebörden är att varje

medborgare, i den utsträckning som närmare anges i lag, skyddas mot att hans personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling. I propositionen 1987/88:57 om grundlagsfäst integritetsskydd uttalas att lagstiftaren i detta avseende till skillnad mot flertalet fri- och rättighetsregler i - 2 kap. RF åläggs att vara aktiv genom att stifta och vidmakthålla en datalagstiftning. Såtillvida får grundlagsbestämmelsen rättslig betydelse; den bör uppfattas så att lagstiftningen skall utgöra en verklig och allvarligt menad skyddslagstiftning. Regeringen kan efter bemyndigande i lag meddela föreskrifter om bl.a. skydd för personlig integritet vid registrering av uppgifter med hjälp av automatisk databehandling, 8 kap. 7 § RF.

6.3.3 Sekretesslagen

I sekretesslagen finns regler om sekretess m.m., som utgör ett skydd för den personliga integriteten. Begreppet sekretess förklarat i lagen och innebär förbud att röja uppgifter, vare sig det sker muntligen eller att allmän handling lämnas ut eller på annat sätt. Därmed gäller genom förbudet varje fonn av röjande och omfattar såväl handlingssekretess

som tystnadsplikt.

Det är i första hand det allmännas verksamhet som berörs av

sekretesslagen. En enskild medborgare eller ett enskilt organ har ingen

automatisk skyldighet att iaktta sekretesslagen. Vissa undantag härifrån

finns i l kap. 8 och 9 sekretesslagen. Sekretess gäller i förhållande

till enskilda men också mellan myndigheter och mellan självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet. Bestämmelser som skyddar den enskildes integritet finns i första hand i 7-9 kap. sekretesslagen sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden.

Sekretessbestämmelserna är genomgående uppbyggda av tre

element: räckvidden, omfattningen och styrkan. Räckvidden avser den verksamhet som bestämmelsen reglerar, exempelvis hos en viss

myndighet eller för en viss ärendekategori. Omfattningen avser vilka

uppgifter, inom räckvidden, är föremål för sekretess, exempelvis som uppgifter enskilds hälsotillstånd. Styrkan kallas också skaderekvisit om och förekommer i tre nivåer. Vid ett rakt skaderekvisit gäller sekretess om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om

Tillgång till registeruppgüierna- Integritetsfâgor 259

uppgiften röjs. Ett starkare skydd ger ett omvänt skaderekvisit, då

uppgifter får lämnas ut bara om det står klart att utlämnandet inte kan

vålla för den registrerade eller någon honom närstående. Vid men absolut sekretess får utlämnande över huvud taget inte ske, dvs.

sekretessen är utan undantag. Detta är rätteligen att betrakta som

frånvaro av skaderekvisit. De allmänna sekretessbestämmelser som närmast är av intresse i

fråga registeruppgifter inom vägtrafikområdet är följande. Se

om vidare de olika registren nedan. om

Enligt den s.k. folkbokföringssekretessen, 7 kap. 15 § första stycket 1 sekretesslagen, gäller sekretess i verksamhet som avser

folkbokföring eller liknande registrering av befolkningen och, i annan

den utsträckning regeringen föreskriver det, i verksamhet som

annan

registrering av betydande del av befolkningen, för uppgift om

avser

enskilds personliga förhållanden, det särskild anledning kan

om av antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om

uppgiften röjs.

I sekretessförordningen l980:657, omtryckt 1998: 1333 förtydligas att sådan sekretess gäller i verksamhet VV:s bil-, körkortssom avser och felparkeringsregister 1 b § 6.. Det kan noteras att denna bestämmelse alltså inte omfattar yrkestrafikregistrets uppgifter. Normalt sett torde någon egentlig sekretessprövning inte komma till stånd hos VV vid begäran att få ut uppgifter, med mindre det finns

någon form spärrmarkering i registret handläggaren en

av som ger signal att vaksam vid begäran utlämnande av uppgifter. om vara en om

Teoretiskt kan tänka sig att någon begär uppgifter från sådana

man utgångspunkter att det kan befaras vara fråga om förberedelse till

aktioner eller trakasserier mot någon speciell grupp registrerade. Sekretess gäller vidare för personuppgift om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med PUL,

7kap. 16 § sekretesslagen. Bestämmelsen tillämpas bl.a. vid s.k. massuttag, kan tusentals uppgifter begärs utlämnade i ett som avse som enda sammanhang. Detta kan VV anledning anta att ett utlämnande ge skulle medföra att uppgiften behandlas på ett otillåtet sätt, exempelvis överföring till tredje land i strid med 33 § PUL. genom

För körkortsregistrets del finns specifika sekretessbestämmelser. Enligt 7 kap. 18 § sekretesslagen gäller sekretess för belastningsuppgift

har tillförts körkortsregistret. Sekretessen är där absolut. Någon som

motsvarighet till detta finns inte i fråga bil- eller yrkestrafik-

om registren.

Sekretess gäller vidare i ärende prövning någons lämplighet

om av att ha körkort, traktorkort, luftfartscertiñkat eller sådant behörighetsbevis i luftfartslagen 1957:297 för uppgift om den som avses

260 Tillgång till registeruppgifterna- Integritetsjfågor SOU 1998: 162

enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet, 7 kap. 31 Sekretess gäller också i verksamhet som avser förande av eller uttag ur körkortsregistret för uppgift om körkorts referensnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att kontrollen av körkorts äkthet motverkas om uppgiften röjs 5 kap. 3 § andra stycket. För de uppgifter som förvaras hos Riksarkivet, RA, gäller samma bestämmelser i TF utlämnande av allmän handling osv. som när om uppgifterna finns hos en myndighet. I sekretesslagen finns särskilda bestämmelser som rör sekretess när uppgifter förs till en arkivmyndighet. Sekretessen gäller därvid också hos arkivmyndigheten, i de fall en uppgift är sekretessbelagd hos registermyndigheten 13 kap. 4 §. I samband med att folkbokföringen år 1991 datoriserades och fördes över till skattemyndigheterna övervägdes att stärka sekretesskyddet för folkbokföringsuppgiftema. Organisationskommittén bedömde dock att det inte farms skäl att skärpa den sekretessen SOU 1990:18 s. 159 ff. I lagstiftningsärendet delade Konstitutionsutskottet utredningens överväganden och någon ändring kom inte till stånd. Regeringen har i propositionen 1997/98:9 Skydd för förföljda samordningsnummer, återigen behandlat frågan om personer, m.m. folkbokföringssekretessen och om det finns något skäl att skärpa det allmänna sekretesskyddet för uppgifter om namn, personnummer, adress eller andra grundläggande förhållanden som registreras inom folkbokföringen. Regeringen framhåller att Utredningen om vissa folkbokföringsfrågor i betänkandet SOU 1996:68 hade funnit att det med hänsyn till myndigheters och andras behov uppgifter från av folkbokföringen inte finns skäl att ändra sekretessen för uppgifterna inom folkbokföringen. Regeringen fortsätter 37.

Folkbokföringsuppgifter överförs i stor utsträckning från skattemyndigheterna till andra myndigheter också till men banker, försäkringsbolag och andra företag. Användningen av folkbokföringsuppgifter i samhället har också kommit att bli avgörande för att den enskilde på ett enkelt sätt skall kunna utöva sina rättigheter, bl.a. komma i åtnjutande av ekonomiska förmåner olika slag. Särskilt betydelsefullt är det att av myndigheter och företag kan få tillgång till aktuella och korrekta adressuppgifter. Om folkbokföringssekretessen skulle förändras på ett påtagligt sätt, exempelvis att ett s.k. genom omvänt skaderekvisit införs och presumtionen ändras från

SOU 1998: 162 Tillgång till registeruppgzfterna- Integritetsfrågor 261

offentlighet till hemlighållande, skulle den omfattande överföringen folkbokföringsuppgifter från skattemyndig-

av heterna till andra myndigheter, företag och enskilda inte kunna fortgå. Myndigheternas och företagens verksamhet skulle därmed försvåras och enskilda skulle förorsakas olägenheter

och riskera rättsförluster. Regeringen därför i likhet med

anser utredningen att det inte finns skäl att skärpa sekretessen för

folkbokföringsuppgiftema.

Propositionen har antagits av riksdagen, bet. l997/98:SkU5, rskr. 1997/98:76.

6.3.4 Begränsningar i sekretessen

Som tidigare nämnts gäller bestämmelserna i sekretesslagen mellan

myndigheter och mellan olika verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet. Från denna huvudregel kan undantag föreskrivas i

sekretesslagen eller någon författning som den lagen hänvisar annan till. I 14 kap. 1-3 sekretesslagen finns generella begränsningar i sekretessen mellan myndigheter och verksamhetsgrenar inom myndigheter. Således hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas till

regeringen eller riksdagen och inte heller att uppgift lämnas till någon myndighet, uppgiftsskyldighet följer av lag eller

annan om en förordning 14 kap. 1 §.

Den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen gäller uppgiftslämnande mellan myndigheter. Enligt den bestämmelsen får en sekretessbelagd uppgift lämnas till myndighet, om det är uppenbart

en

intresset att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse

att av sekretessen skall skydda. som

Ett exempel kan illustrera tillämpningen bestämmelsen. En

av länsstyrelse hade hos Skattemyndigheten begärt att få del av vissa

uppgifter i revisionspromemorior rörde personer verksamma inom

som

yrkestrafiksektorn. Skattemyndigheten avslog länsstyrelsens begäran

med hänvisning till att uppgifterna omfattades sekretess enligt 9 kap. av 1 § sekretesslagen, dvs. sekretess avseende bestämmande av skatt m.m.

Regeringen konstaterade att de begärda uppgifterna omfattades av sekretess hos Skattemyndigheten, att länsstyrelsen behövde

men

uppgifterna för att kunna utöva kontroll och tillsyn enligt yrkestrafiklagstiftningen och för att därvid kunna bedöma det förelåg brister i

om den skattskyldiges bokföring och inkomster undanhållits. om Regeringen förordnade därför att materialet skulle lämnas ut regeringsbeslut 961 128.

262 Tillgång till registeruppgmerna- Integritetsfrågor SOU 1998: 162

6.3.5 Datalagen

Datalagen 1973:289, som i huvudsak trädde i kraft den 1 juli 1973 reglerade förandet av personregister och ställde upp villkor för bl.a. insamling av uppgifter, databehandling och användning av personregister. Lagen hade till syfte att hindra att hantering av ADB-förda personregister medför ett otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Med personlig integritet avsågs integritet hos fysiska personer, medan juridiska personer föll utanför skyddet. Datalagen innehöll dock ingen definition av vad som är ett otillbörligt integritetsintrång. Datalagen var inriktad på att reglera själva hanteringen av personuppgifter såsom ändamålet med hanteringen, att inte fler uppgifter än nödvändigt hanteras, att uppgifterna är korrekta och

relevanta och att uppgifterna inte läcker ut.

Enligt 7§ fick registrering av personnummer ske endast när det klart var motiverat med hänsyn till registrets ändamål, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl. Vidare gällde av att personnummer fick återges datautskrifter endast när det fanns särskilda skäl. DI hade som central förvaltningsmyndighet till uppgift att utfärda

licens enligt datalagen samt att pröva frågor om tillstånd och utöva

tillsyn. Inspektionen skulle också, i den mån det behövdes för att

förebygga risk för otillbörligt intrång i personlig integritet, meddela

föreskrifter t.ex. insamling uppgifter för registret, vilka uppgifter om av som fick ingå i registret, de bearbetningar som fick göras med ADB, underrättelse till berörda personer, utlämnande och annan användning personuppgifter, bevarande och gallring samt kontroll och säkerhet. av

Föreskrifter rörande utlämnande av personuppgift fick dock inte

inskränka en myndighets skyldigheter enligt TF:s bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar. När det gäller s.k. statsmaktsregister register som inrättas genom beslut av riksdagen eller regeringen krävdes inte tillstånd enligt datalagen. Däremot måste myndigheten ha licens och registret stod under DI:s tillsyn. Inspektionen kunde således meddela föreskrifter

enligt ovan i den mån riksdagen eller regeringen inte hade meddelat

föreskrifter i samma hänseende. Den registeransvarige skulle på begäran någon enskild så snart av det kunde ske underrätta denne antingen om innehållet i en

personuppgift ingick i ett personregister och innefattade

som

upplysning om honom eller om att sådan uppgift inte förekommer i

registret, 10 § datalagen.

SOU 1998: 162 Tillgång till registeruppgifterna- Integritetsjiågor 263

Detta gällde dock inte uppgifter i personregister som hade tagits

emot för förvaring av en arkivmyndighet och inte heller uppgifter som enligt lag eller författning eller enligt myndighets beslut som arman meddelats med stöd författning inte får lämnas ut till den av

registrerade.

Datalagen är alltjämt tillämplig i fråga om behandling av

personuppgifter har påbörjats före ikraftträdandet av den nya

som

personuppgiftslagen 1998:204 till och med den 30 september 2001, se

vidare nedan.

6.3.6 EG-direktivet personuppgifter

om

Inom EU antogs den 24 oktober 1995 det s.k. dataskyddsdirektivet, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda med avseende på behandling av personuppgifter och

personer

det fria flödet av sådana uppgifter. Direktivet utgör en precisering

om

och förstärkning av Europarådets dataskyddskonvention.

Ett direktiv är bindande endast i fråga det resultat som skall om uppnås och överlämnar medlemsstaterna att själva välja form och

metod för detta. Dataskyddsdirektivet utgör därför en ram inom vilken

medlemsländerna nationell lagstiftning skall införliva de genom principer som fastställs i direktivet.

Direktivet gäller för behandling personuppgifter som helt eller

av

delvis företas på automatisk väg, oavsett uppgifterna ingår i ett

om register eller Direktivet omfattar också icke-automatisk behandling

personuppgifter, då endast uppgifterna ingår i eller är

av men om avsedda att ingå i ett register. Det gäller dock inte behandling av

personuppgifter utgör led i verksamhet inte omfattas av

som en som

gemenskapsrätten. Med behandling av personuppgifter avses varje

åtgärd eller serie åtgärder vidtas beträffande uppgifterna, av som oavsett det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, om registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, sammanställning, förstöring eller utlämnande. Med registrering personuppgifter varje strukturerad av avses

samling personuppgifter är tillgänglig enligt särskilda kriterier.

av som Personuppgifter får samlas in endast för särskilda, uttryckligt angivna

och berättigade ändamål och uppgifterna får inte senare användas på ett

oförenligt med ursprungsändamålet.

sätt som är Personuppgifter får behandlas endast när samtycke lämnats, när det är nödvändigt för att fullgöra ett avtal i vilket den registrerade är part, när det finns i författning reglerad förpliktelse att behandling av en uppgifterna skall ske, när det är nödvändigt för att skydda den enskildes

264 Tillgång till registeruppgifierna- Integritetsfrågor SOU 1998: 162

grundläggande intressen, när det är nödvändigt för att utföra en

arbetsuppgift i det allmännas intresse eller det i övrigt har skett

om en intresseavvägning som resulterat i att behandling av personuppgifter

skall få ske. Känsliga uppgifter får i princip inte behandlas. Dock gäller

vissa undantag.

All behandling personuppgifter skall enligt huvudregeln anmälas

av till en tillsynsmyndighet. Denna skall vara ett oberoende organ och ha

befogenheter att undersöka och att effektivt ingripa mot otillåten

behandling av personuppgifter.

När de enskilda medlemsländemas lagstiftning på området har

harmoniserats skall staterna inte längre kunna hindra det fria flödet av

personuppgifter inom gemenskapen med hänvisning till skyddet för

enskilda personers fri- och rättigheter. Överföring av personuppgifter

till ett tredje land får i princip endast ske om det mottagande landet har

en acceptabel skyddsnivå.

EG-direktivet är inte ett minimidirektiv och det är därför inte tillåtet att föreskriva eller behålla sig ett bättre eller sämre skydd för den vare

personliga integriteten vid behandling av personuppgifter eller för det

fria flödet sådana uppgifter än vad som följer av direktivet. av

Medlemsstaterna ges dock ett visst spelrum vid införandet av direktivet

i nationell rätt, bl.a. när det gäller att ta hänsyn till principen om allmänhetens rätt att ta del allmänna handlingar. Medlemsstaterna av skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast tre år efter det att det antogs, vilket innebär senast den 24 oktober 1998. För sådan behandling som redan pågår när de nationella bestämmelserna antas, gäller en ytterligare övergångstid av tre år, dvs. senast till den 24 oktober 2001.

i

6.3.7 En ny datalag personuppgiftslagen

- Allmänt

I regeringens proposition 1997/98:44 Personuppgiftslag föreslås en helt lag, till största delen bygger på Europaparlamentets och rådets

ny som beskrivna direktiv 95/46/EG skydd för enskilda personer med ovan om

avseende på behandling personuppgifter och det fria flödet av

av om

sådana uppgifter. Till grund för propositionen ligger Datalagskommitténs betänkande Integritet Offentlighet Informationsteknik

-

SOU 1997:39. Personuppgiftslagen l998:204, bet. 1997/98:KUl8,

rskr. l997/98zl80, PUL i likhet med EG-direktivet och den - som hittills gällande datalagen bygger att själva hanteringen av

personuppgifter regleras är avsedd att vara en ramlag som ger

-

SOU 1998: 162 Tillgång till registeruppgzferna- Integritetsfrågor 265

generella riktlinjer för all behandling personuppgifter. Regeringen

av och DI skall inom den lagen drar upp närmare precisera ram som

regleringen. Kommittén har inte behandlat de särskilda registerförfattningarna föreslagit att Särregler i registerförfattningar skall

men

gälla framför den nya lagen. I personuppgiftsförordningen 1998:1191 ges kompletterande föreskrifter beträffande sådan behandling av personuppgifter som

omfattas PUL. DI har därtill meddelat föreskrifter DIFS 1998:1-3 av

som rör lagens tillämpningsområde.

PUL har trätt i kraft den 24 oktober 1998. Lagen definierar

inledningsvis vissa begrepp. Med behandling av personuppgifter

exempelvis varje åtgärd eller serie åtgärder som vidtas i fråga

avses av

personuppgifter, sig det sker på automatisk väg eller inte,

om vare

såsom insamling eller registrering uppgifter. Med personuppgift

av all slags information direkt eller indirekt kan hänföras till menas som

fysisk person som är i livet.

en

PUL är generell och gäller i princip för all behandling av personuppgifter, med undantag för rent privat hantering. Särregler i lag

eller förordning gäller framför PUL:s bestämmelser de inte strider om

EG-direktivet. Inte heller i propositionen behandlas de särskilda

mot

registerförfattningama. PUL omfattar all automatiserad behandling av personuppgifter och behandling personuppgifterna ingår i eller är avsedda

även annan om ingå i register. Med behandling varje åtgärd vidtas att ett avses som

med uppgiften. Lagens tillämpningsområde blir därmed vidare än datalagens, i princip gällde vid registrering av personuppgifter

som med ADB. Vad med automatiserad definieras inte vare sig i som avses EG-direktivet eller i PUL.

PUL skall inte tillämpas det skulle inskränka en myndighets

om

skyldighet enligt 2 kap. TF att lämna ut personuppgifter 8§ första

stycket PUL.

Licens eller formellt tillstånd för behandling inkl. registrering av personuppgifter krävs inte. Lagen i stället när behandling av

anger

personuppgifter är tillåten och vad den som behandlar uppgifterna skall

iaktta. Den att behandla personuppgifter har enligt

som avser

huvudregeln ändamål för sina åtgärder och att vid

att ange ett

behandlingen hålla sig inom de lagen och anknytande

ramar som författningar och föreskrifter anvisar. Ändamålet anmäls till DI, som

utövar tillsyn av att lagen efterlevs. Den eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen som ensam

med och medlen för behandlingen av personuppgifter är

personuppgifisansvarig.

266 Tillgång till registeruppgifierna- Integritetsfrågor SOU 1998: 162

Behandling av personuppgifter får ske endast med den enskildes samtycke eller när behandlingen är nödvändig för vissa uppräknade ändamål, t.ex. för att arbetsuppgift allmänt intresse skall kunna

en av utföras, 10 §.

Behandling av känsliga personuppgifter är i princip inte tillåten

13 §. Det finns dock rad undantag, såsom den enskildes samtycke, en

behandling som är nödvändig for hälso- och sjukvård eller för forsknings- och statistikändamål.

Enligt 22 § får uppgifter utan samtycke om personnummer

behandlas bara när det är klart motiverat med hänsyn till

a ändamålet

med behandlingen, b vikten säker identifiering, eller

av en c något

annat beaktansvärt skäl.

En sådan behandling kan innebära uppgift

att en om personnummer fästs på en utskrift eller visas upp en datorskärm. Den uttryckliga bestämmelse förut har gällt 7 § andra stycket datalagen som om att personnummer får återges på datautskrifter endast när det finns

särskilda skäl har inte förts över, innebörden följer huvudregeln

men av under a-c i 22§ PUL. Om någon har lämnat sitt samtycke det är självklart att uppgift skall få behandlas

en om personnummer se

specialmotiveringen till bestämmelsen, prop. 1997/98:44 131. Det

s.

kan här nämnas att VV:s tillämpning i aktuellt hänseende innebär

nu att

uppgift om personnummer inte lämnas när utskrift bilregistret

en ur

begärs, medan efterfrågad uppgift på begäran

en om personnummer lämnas telefon. ut per Det finns också bestämmelser att uppgifter lagöverträdelser om om

eller om domar och säkerhetsåtgärder i brottmål får behandlas endast

av myndigheter, om inte regeringen eller myndighet regeringen som bestämmer föreskriver annat.

Enligt 50 § a får regeringen eller den myndighet regeringen

som bestämmer meddela närmare föreskrifter i vilka fall användning om av personnummer är tillåten. När uppgifter behandlas får detta alltså i princip ske endast för de ändamål som angavs när uppgifterna samlades och endast den

behandling som är nödvändig är tillåten. Exempelvis att den

anges

ansvarige är skyldig att till att inte fler uppgifter behandlas än vad

se

som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen och att uppgifterna inte heller bevaras längre än nödvändigt med hänsyn till detta ändamål. En behandling för historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål skall inte oförenlig med de ändamål for vilka uppgifterna

anses samlades in. För sådana ändamål får uppgifter också bevaras under längre tid än vad är nödvändigt för de ändamål för vilka de som ursprungligen samlades in.

SOU 1998: 162 Tillgång till registeruppgifierna- Integritetsjfågor 267

Ett register är en samling av personuppgifter. Det måste finnas uppgifter samlade fler än en person för att det skall kunna vara om fråga om ett register. Uppgiftssamlingen måste vidare vara strukturerad, dvs. uppgifterna måste vara sorterade enligt något slags system. Det krävs dessutom att uppgifterna i samlingen är tillgängliga enligt särskilda kriterier. Man måste alltså kunna söka bland uppgifterna i samlingen för att det skall fråga om ett register. vara Kriterierna, måste vara fler än ett, skall avse enskilda personer. som Begreppet register har enligt PUL betydelse endast när personuppgifter behandlas manuellt. Automatiserad behandling av personuppgifter omfattas nämligen direktivet och lagen oavsett om av uppgifterna finns i ett register. Däremot omfattas manuell behandling personuppgifter bara uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå av om i ett register. Enligt PUL skall information från den personuppgiftsansvarige, dvs. normalt registerförande myndighet, under vissa förutsättningar lämnas till den registrerade. Undantag från den skyldigheten föreskrivs i 27 I den utsträckning det är särskilt föreskrivet i lag eller författning annan eller i beslut har meddelats med stöd författning att uppgifter som av inte f°ar lämnas ut till den registrerade gäller nämligen inte bestämmelserna om information till den registrerade.

Skadestånd

PUL innehåller också bestämmelser om skadestånd, 48 Den personuppgiftsansvarige skall ersätta den registrerade för den skada och kränkning av den personliga integriteten som en behandling av personuppgifter i strid med lagen har orsakat. Ersättningsskyldigheten kan i den utsträckning det är skäligt jämkas, om den som personuppgiftsansvarige visar att felet inte berodde på honom. Bestämmelsen bygger ett strikt dvs. det krävs inte ansvar, vållande för att skadeståndsskyldighet skall föreligga under förutsättning att övriga rekvisit är uppfyllda. I det sammanhanget kan då uppkomma frågan medvållande. Ett exempel som rör om registrering i bilregistret kan illustrera problemet. En fordonsägare är

skyldig att betala in en viss avgift. Han betalar in själva beloppet, men

utan att eller något identiñkationsnummer som kan spåra ange namn inbetalningen till rätt krav. VV vet då inte till vilket fordon betalningen hör och kan därför inte föra in någon uppgift i registret om att betalning har skett. Registret innehåller dänned den felaktiga uppgiften att vederbörande inte har betalat. Felaktigheten beror i det här fallet på

268 Tillgång till registeruppgiferna- Integritetsfâgor SOU 1998: 162

honom själv och ett skadestånd byggt på strikt ansvar jämkas till

0 kronor. I många fall kan skadestånd uteslutas att ingen skada genom

uppkommer eller därför att den skada som uppstår inte drabbar ett

skyddat intresse.

6.4 Nuvarande bil-, körkorts- och

yrkestrafikregister

6.4.1 Allmänt

De nuvarande bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren är s.k. statsmakts-

register, dvs. inrättade genom beslut av riksdag och regering. De uppgifter som skall föras i respektive register regleras ibilregisterkungörelsen 1972:599, BRK bilaga, körkortsförordningen 1998:98, KKF respektive förordningen 1979:785 om yrkestrafik-

register. Därtill finns DI:s föreskrifter, som rör förandet av registren.

Katalogerna med uppgifter som skall registreras är detaljerade och i

princip uttömmande såvitt avser bil- och körkortsregistren. VV har

således ingen generell rätt att tillföra registren ytterligare uppgifter. Det

måste dock anses möjligt, inom ramen för administrationen av registren

och handläggningen av de materiella frågorna, att tillföra registren och

komplettera dem med uppgifter av verkställighetskaralctär. Därutöver sägs i BRK att registret får tillföras andra uppgifter som behövs för kontroll genom bilregistret. Det torde ankomma på VV att besluta om sådana uppgifter men det mandatet har sällan utnyttjats, eftersom det har ansetts vara en bättre lösning i den mån uppgifterna inte varit av mer tillfälligt natur att komplettera bilagan genom ändring i kungörelsen.

När det gäller yrkestrafikregistret saknas motsvarande explicita och strukturerade uppräkning av uppgifter som skall registreras. I stället innehåller förordningen om yrkestrafikregister en mer allmänt hållen uppräkning av vissa grundläggande förhållanden som skall registreras.

Bilregistret

Uppgifterna i bilregistret avser initialt själva registreringen av fordonsom en förutsättning för fordonets brukande och ligger därutöver till

-

grund för den kontroll som behövs med avseende de skyldigheter som följer av ett fordonsinnehav. Fordonsuppgiftema avser i huvudsak besiktnings-, trafikförsäkrings- och skatteförhållanden och det sker

SOU 1998: 162 Tillgång till registeruppgiflerna- Integritetsfrågor 269

alltså och uppbörd fordonsskatt med utgångspunkt i

uttag av

uppgifterna från bilregistret, liksom kontroll i form av periodisk

besiktning. Innehållet i bilregistret är i allt väsentligt av teknisk natur. PUL

talar, såsom framgått i stället personuppgifter. De uppgifter

ovan, om direkt eller indirekt kan knytas till person, såsom ägarens namn, som en adress och liknande, är intresse från personnummer, av

integritetssynpunkt, medan så inte är fallet beträffande uppgifter som primärt är kopplade till fordonet sådant. Därmed avses i princip

som

samtliga de uppgifter fastställs ett fordon i samband med typ-

som om

eller registreringsbesiktning, exempelvis fabrikat/modell, årsmodell,

vikt, färg och liknande.

De sökbegrepp används är personnummer, registrerings-

som och chassinummer. nummer Bilregistret innehåller mycket stor mängd fordonsdata som kan en

ställas och bearbetas olika sätt och med olika syften.

samman Innehållet i bilregistret har ett betydande allmänintresse och det ligger i

sakens natur att registret skall vara öppet och lättillgängligt. Det är mot den bakgrunden VV:s rätt att sälja uppgifter bilregistret skall ses.

ur Enligt 8 § förordningen 1997:652 med instruktion för Vägverket får

VV med de begränsningar följer PUL och sekretesslagen

som av - -

sälja uppgifter till myndigheter och enskilda ur bilregistret. Uppgifterna

får lämnas på tenninal, på medium för automatisk databehandling ut eller på annat sätt. Inforrnationsuttagen är stora.

den nämnda uppdragsverksamheten har VV rätt att sälja

I vad följer utlämnande enligt offentlig-

registeruppgifter utöver som av hetsprincipen. Uppgifter den registrerades personliga förhållanden får

som avser

dock inte säljas, de kan antas utgöra ett hot mot den registrerades

om

Om den registrerade har anmält till VV att han personliga integritet. önskar uppgifterna inte används för direktreklam, f°ar de

eller hon att inte säljas för något sådant ändamål.

En försäljningsverksamhet har ofta byggts upp på det sättet att

myndigheterna mot ersättning erbjuder sig att t.ex. göra sammanställningar med för ändamålet framtagna program eller genom

på etiketter, magnetband, disketter eller terminal att lämna ut uppgifter hos mottagaren. Ibland finns det ett uttryckligt författningsstöd för verksamheten. I andra fall stöder sig myndigheten på något uttalande i

proposition eller ett regleringsbrev.

t.ex. en

Intäkterna från denna verksamhet uppgår till cirka 30 miljoner år. Som följd den PUL och den tekniska utveck-

kronor per en av nya

lingen kan försäljningsverksamheten komma att drastiskt minska.

270 Tillgång till registeruppgzjüernan Integritetmågor

Förutom det informationsuttag sker inom för verkets som ramen

uppdragsverksamhet bör observeras att såväl myndigheter enskilda

som

har tillgång till bilregistret direkt via datakommunicering.

I fråga om sekretess för uppgifter i bilregistret gäller, såsom

beskrivits den s.k. folkbokföringssekretessen i 7 kap. 15 §

ovan,

sekretesslagen se avsnitt 6.3.3.

Vi vill i detta sammanhang återknyta något till det vi har sagt som

om sekretess Som framgår det föregående är rätten för

m.m. - av allmänheten att ta del allmänna handlingar långtgående, eftersom av insynen i myndigheters verksamhet befrämja rättssäkerheten. anses

Offentlighetsprincipen omfattar även rätten att ta del av ADBupptagningar. En upptagning allmän handling när den

anses som genom befintliga program är tillgänglig för myndigheten. Detta innebär

att alla sammanställningar uppgifter i bilregistret myndigheten

av som

har tillgång till anses som allmänna handlingar. Tillgängligheten är

alltså beroende av registrets uppbyggnad.

Tillgängligheten har utsträckts till att omfatta begreppet

rutinbetonade åtgärder, dvs. myndigheten är skyldig att utöver de rutiner som den i vanliga fall använder, det kan göras med om en begränsad arbetsinsats och utan alltför höga kostnader jfr prop. 1975/762160 om nya grundlagsbestämmelser angående allmänna

handlingars offentlighet s. 90 f.. Det är alltså inte möjligt för myndigheten att neka en begäran om uttag under åberopande av att det vid tillfället för begäran inte finns för att ta fram begärda

program

uppgifter. Myndighetens prövning måste alltså omfatta frågan det

om är möjligt att med rutinbetonade åtgärder sammanställa uppgifterna. Se också Regeringsrättens avgöranden RÅ 1976 ref. 122, RÅ81 Ab 455 och RÅ 1988 ref. 84.

Den beskrivna ordningen riskerar dock att i takt med teknikens

snabba utveckling innebära en utökning offentlighetsprincipen. Det av är i dag ofta fråga om uttag som ligger utanför myndighetens normala

behandlingsåtgärder och den tekniska potentialen att göra

sammanställningar med sådana åtgärder är så stor, att det i praktiken

inte ligger någon egentlig begränsning i benämningen rutinbetonade. I dag ligger den enda begränsningen i kostnadsaspekten. Innan en uppgift lämnas ut skall myndigheten i princip pröva

om

någon grund för sekretess föreligger men endast det finns anledning

om

till detta. Bilregistret får fortlöpande aktuella folkbokföringsuppgifter

från RSV:s register. Skattemyndigheten kan föra in sekretessen

markering i folkbokföringsregistren, s.k. skyddad adress. En uppgift

om skyddad adress innebär alltså i realiteten att det iVV:s register har

förts in en intern spärrmarkering, som ger en indikation till VV att göra en sekretessprövning innan en begärd uppgift kan lämnas ut.

SOU 1998: 162 Tillgång till registeruppgzjflerna- Integritetsfrågor 271

När det gäller försäkringsbolagens rätt att få ut uppgifter har VV gjort generell sekretessprövning och gett rått för vissa behöriga en att få ut uppgifter även i fråga med skyddad personer om personer adress. Det generella utlämnandebeslutet grundar sig på bedömningen att försäkringsbolaget vid varje enskild begäran om uppgifter skulle klara sekretessprövning att få ut uppgifter om en en om försäkringstagare. Det är alltså förhållandet mellan försäkringsbolaget och dess kund, försäkringstagaren, är styrande vid prövningen. som

6.4.3 Körkortsregistret

Medan bilregistret kan beskrivas ett i grunden öppet register och som för många intressenter och samhällsfunktioner viktig en infonnationskälla, är körkortsregistret ett utpräglat personregister med betydande integritetsaspekter och färre naturliga användare. Därmed inte sagt att körkortsregistret är slutet eller i övrigt föremål för någon sekretess betydelse, registret som helhet är i princip tillgängligt av men endast för VV och länsstyrelserna och det är också inom denna krets tenninalanslutningar finns. I övrigt har i första hand polisen som möjlighet att direkt via datakommunicering ställa frågor till registret och därmed erhålla vissa grundläggande uppgifter om en persons körkortsbehörighet. Körkortsregistret innehåller i dag personuppgifter namn, och adress, körkortsuppgifter körkortsbehörighet, personnummer eventuella villkor förknippade med innehavet m.m. och belastningsuppgifter vissa brott, anmälan från polismyndighet och uppgifter om läkare, återkallelsegrund m.m.. Registret innehåller även uppgifter om innehav traktorkort, taxiförarlegitimation och andra behörighetsav handlingar med anknytning till körkortsinnehavet. Bland uppgifterna i körkortsregistret kan även nämnas uppgift persons bild och om en namnteckning, dvs. det s.k. bildregistret, vidare nedan. se När det gäller sökbegrepp är det primära. Vidare kan personnummer körkortets referensnummer användas för att kontrollera en körkorts-

handlings äkthet. I fråga sekretess för uppgifter i körkortsregistret gäller, liksom i om fråga bilregistret, 7 kap. 15 § sekretesslagen folkbokföringsom sekretessen. Vidare gäller sekretess enligt 7 kap. 18 § för de belastningsuppgifter har tillförts registret. Se härom nedan avsnitt 15. som Någon försäljningsverksamhet avseende uppgifterna i körkorts-

registret kan inte lagligen ske.

272 Tillgång till registeruppgi erna- Integritetsfrågor

6.4.4 Det s.k.

bildregistret

Uppgifter om bild foto och namnteckning ingår i

en persons körkortsregistret. De utgör allmänna handlingar är offentliga och som

kan begäras utlämnade. Registret över dessa uppgifter utgör det s.k. tillverknings- eller bildregistret. Själva fotot och ansökningshandlingen med namnteckningen i original förstörs efter att ha använts vid framställningen av ett körkort. Bild- och textuppgiften digitaliseras

därefter i en databas hos VV, är den myndighet samlar in som som

uppgifterna och därmed är registeransvarig.

Körkortsregistrets ändamål går ut på att registret skall innehålla de

uppgifter som behövs för tillämpningen av körkortslagen 1998:488,

dvs. de bestämmelser som reglerar rätten att föra motorfordon.

Registret tillgodoser därmed också samhällets behov uppgifter

av om körkort och körkortshavare. Något uttalat syfte med körkortsregistret och därmed bildregistret att hålla ett allmänt medborgarregister finns inte. Trots detta har

bevarandet av foto och körkortshandling med namnteckning ikörkortsregistret en särskild funktion för polisen, i huvudsak Rikspolisstyrelsen,

RPS, som använder sig av registrets uppgifter för spaningsändamâl eller för att identifiera vid större olyckor Även personer m.m.

Räddningsverket medverkar i sådana situationer men använder inte

självständigt bildregistrets uppgifter om personers och bild. namn

Uppgifter från bildregistret begärs också utlämnade av privat-

personer i ett mycket stort antal fall och uppgifterna lämnas därvid

regelmässigt ut. Enligt avgiftsförordningen 1992: 191 tas avgift ut i de

fall fler än tio uppgifter begärs utlämnade vid ett och samma tillfälle.

I ett antal fall årligen begärs uppgifter ut på beträffande

personer,

vilka Skattemyndigheten har fört sekretessmarkering ifolkbok-

en

föringsregistren, s.k. skyddad adress se även ovan. Markeringen

anger att särskild försiktighet bör iakttas när det gäller att lämna ut uppgifter om personen i fråga. Det innebär alltså signal till en vederbörande myndighet att göra sekretessprövning innan ett en utlämnande kan ske av de begärda uppgifterna.

Det förekommer vidare att samma typ av uppgifter begärs vid flera

tillfällen av samma person eller vid samma tillfälle men olika av personer med samma adress osv., där begäran ger VV anledning att misstänka att samma person avser att få ut ett stort antal uppgifter.

En begäran om uttag av uppgifter ur bildregistret görs i de flesta fall till avdelningen för körkortsregistret. För handläggningen begäran

av om uttag har VV med stöd av TF:s och sekretesslagens bestämmelser utarbetat en arbetsordning, enligt vilken en begäran om utlämnande av

allmänna handlingar/uppgifter skall handläggas.

SOU 1998: 162 Tillgång till registeruppgifierna- Integritetsfiâgor 273

Begäran utlämnande uppgifter från bildregistret görs

om av

emellanåt avseende exempelvis samtliga anställda

en grupp personer,

på viss arbetsplats. Uppgifterna kan misstänkas ha samband med

en eller användas i brottslig verksamhet. I dom den 14 oktober 1996 avslog Kammarrätten i Sundsvall en en begäran från privatperson att få ta del körkortsunderlaget för en av

samtliga poliser i Göteborgs polisdistrikt med hänvisning till att det fanns särskild anledning anta att enskilda polismän eller deras anhöriga

kunde lida uppgifterna röjdes 7 kap. 15 § första stycket första men om punkten sekretesslagen och 1 b § sekretessförordningen. Vederbörande hade stöd för sin begäran uppgett att han önskade identifiera de som

polismän han uppfattade hade förföljt och trakasserat honom.

som I de fall begäran beträffande vilken skatteen avser en person,

myndigheten har gjort sekretessmarkering skyddad adress eller

en - begäran någon anledning upphov till misstanke förs en av arman ger

den vidare för bedömning VV:s jurister. Om en begäran om uttag av

av

uppgiften vägras kan vederbörande begära ett överklagbart

avslagsbeslut, fattas av VV centralt.

som De ärenden där reell prövning utlämnandet sker diarieförs. en av Det förs dock inte något register över samtliga de fall då en begäran om uttag görs och det förs inte heller någon statistik över frekvensen av utlämnande av uppgifter. VV får emellanåt framställningar från privatpersoner som inte vill förekomma med sin bild i något register och därför vill att deras körkortsbild skall förstöras. En sådan begäran avslås genom ett särskilt beslut, eftersom bilden utgör allmän handling som skall bevaras en enligt arkivbestärnmelserna.

DI lämnade i ett delbeslut den 15 december 1992 dnr 9198-92

dåvarande Trafiksäkerhetsverket, TSV, tillstånd att inrätta och föra

bildregistret. Registeruppgiftema skulle enligt beslutet gallras efter 11

ar.

I slutligt beslut den 25 januari 1993 fastställdes en

ett senare

föreskrift, innebär gallringsfrist på 11 år för själva

som en

pappershandlingen. Ansökningshandlingar och foto förvaras enligt dessa bestämmelser i ett särskilt arkiv. Beträffande äldre uppgifter kan VV vissa behöriga handläggare därifrån begära ut uppgifter.

genom

samband med hela trafikregisterverksamheten fördes över från

I att TSV till VV fördes även registeransvaret över RA:s beslut den 12

ansåg då de registeruppgifter avsåg bild och januari 1994. RA att som borde bevaras för framtida forskningsändamål. VV gjorde i

namn samband med detta under år 1993 framställning till RA om att få en lagra körkortsunderlagen på optisk skiva CD-rom. Detta kunde ske en under förutsättning ändrade föreskrifter från DI. av

274 Tillgång till registeruppgzjierna- Integritetsfågor

Enligt Dlzs beslut den 29 december 1994, omprövning av

gallringsföreskrift för personregistret Tillverkningsregistret för körkort dnr 9198-92 och 10795-92, skall dessa personuppgifter föras

över på optisk skiva. När uppgifterna inte längre behövs hos VV för registrets ändamål skall de lämnas över till Riksarkivet, RA, för

förvaring. Beslutet innebär alltså att någon gallring förstöring

av

uppgifterna över huvud taget inte sker. Överföring

av

körkortsuppgiftema till optisk skiva skedde retroaktivt fr.o.m. den

l januari 1993. De optiska skivorna skall förvaras hos verket under

körkortshandlingens giltighetstid, dvs. 10 år, och skall därefter föras

över till RA. Något material har alltså ännu inte hunnit föras över för

arkivering. RA och VV har träffat ett avtal, enligt vilket VV vid behov

får begära ut uppgifter förs över från RA. som Det bör också nämnas, att några EG-bestämmelser tvingar som

Sverige, exempelvis genom EG:s s.k. körkortsdirektiv, att

spara

körkortsunderlaget inte finns.

Några andra bildregister

Det s.k. passregistret, RPS för, innehåller de uppgifter lämnas som som i en ansökan om pass. Registret förs för närvarande delvis manuellt och

delvis med automatisk databehandling. Den sekretessprövning görs RPS vid begäran

som av en om utlämnande uppgifter från passregistret motsvarar prövningen vid av en

begäran om uppgifter från VV:s bildregister, 1 b§ punkten

se

sekretessförordningen. I Pliktverkets register över totalförsvarspliktiga ingår i dag fotografier, som används för utfärdande av legitimations- och

resehandlingar för värnpliktiga. Pliktverket har DI:s tillstånd att registrera fotografiema. Registreringen ligger dock utanför Pliktverkets

ordinarie arbetsuppgifter och has hand verket enbart praktiska

om av av skäl och av kostnadsskäl.

Pliktregisterutredningen FÖ 1996:03 konstaterade i betänkandet Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga SOU

1997:101, att fotografiema inte behövs för de ändamål som

utredningen ansett motivera verkets behandling personuppgifter.

av Med hänsyn till att det i det aktuella ADB-registret finns ett stort antal personuppgifter, varav många är av mycket känsligt slag, är det

olämpligt att dessa uppgifter kompletteras med ett foto den

av registrerade. Utredningen föreslog därför att registret inte skall få omfatta fotografier.

SOU 1998: 162 Tillgång till registeruppgifterna- Integritetsfâgor 275

6.4.6 Yrkestrañkregistret

l yrkestrafrkregistret, regleras i SFS 1979:785, finns en rad

som

uppgifter rör tillstånd till yrkesmässig trafik och biluthyrning. Det

som

är här fråga såväl uppgifter innehavaren m.fl. personer med

om om

anknytning till tillståndet uppgifter själva tillståndet. Uppgifter

som om de fordon används i enlighet med ett tillstånd finns rent om som formellt i bilregistret.

Användare uppgifterna i yrkestrafikregistret är, förutom VV och

av

länsstyrelserna prövningsmyndigheter, främst polisen och i någon

som

inom den yrkesmässiga trafiken. Uppgifterna omfattas i

mån utövama

princip sekretess.

inte av någon

Uppgifter t.ex. ekonomiska förhållanden som rör ett tillstånd

om

registreras inte. Sådana uppgifter kan i stället förekomma i själva ärendet hos prövningsmyndigheten, dvs. uppgifterna finns i myndighetens akt rör ett visst tillstånd.

som Det kan i det här sammanhanget nämnas att Branschsanerings-

utredningen i betänkandet Branschsanering och andra metoder mot

ekobrott SOU 1997:1 l 1 har föreslagit utökad sekretess-

en

bestämmelse rör uppgifterna hos prövningsmyndigheten i ärenden

som

yrkesmässig trafik. Utredningen föreslår att sekretess skall gälla hos

om

tillstånds- eller tillsynsmyndighet enligtyrkestrafiklagen 1998:490

en

för uppgift enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om

om det kan den enskilde eller någon honom närstående lider skada antas att eller uppgiften röjs. Sekretess skall dock inte gälla beslut i men om tillstånd, 9 kap. 24 § sekretesslagen. ärende om

Inte heller de uppgifter ingår iyrkestrañkregistret omfattas av

som

någon försäljningsverksamhet.

6.4.7 Registret över felparkeringsavgifter

Registret över felparkeringsavgifter är i dag inte författningsreglerat, förs med stöd DI:s tillstånd. I registret förs uppgifter över

utan av

utfärdade parkeringsanmärkningar, såsom ärendenummer, datum för

utfärdande anmärkningen, beloppet I förekommande fall läggs av m.m.

in uppgift datum för påminnelse, erinran och åläggande att betala

om anmärkningen. När betalning sker registreras detta. Till registret hämtas

personuppgifter och vissa fordonsuppgifter från bilregistret.

Folkbokföringssekretessen enligt 7 kap. 15 § första stycket sekretesslagen gäller i verksamhet VV:s bil-, körkorts- och som avser

felparkeringsregister, 1 b § 6 sekretessförordningen 1980:657. Uppgifterna i registret över felparkeringsavgifter är dock av föga

276 Tillgång till registeruppgzyfterna- Integritetwågor

SOU 1998: 162

integritetskänslig natur och omfattas därför i praktiken inte någon

av sekretess.

6.4.8 Bruk och missbruk

av registrerade uppgifter

VV har i en skrivelse den 19 december 1996 till Kommunikations-

departementet föreslagit att översyn sekretessreglema vad

en av avser

uppgifter i trafikregistren hög prioritet så skärpt ges att en lagstiftning kan tillämpas snarast möjligt. Bakgrunden

är att enskilda i vissa fall

begärt, och med stöd offentlighetsprincipen erhållit,

av uppgifter av personlig natur, såsom adress och och därefter personnummer, nyttjat uppgifterna på ett sådant sätt integritetskränkande och - eventuellt

brottsligt som varit till skada för den registrerade.

-

Av särskilt intresse i det här sammanhanget är, enligt VV, från

uttag

bildregistret. Som nämnts görs begäran utlämnande

ovan en om av

sådana uppgifter emellanåt avseende

en grupp personer, exempelvis

samtliga anställda på en arbetsplats. Det kan misstänkas, eller i fall

vart befaras, att uppgifterna kommer att användas på kränker ett sätt som de

registrerades personliga integritet.

6.4.9 Särskilt

om personnummer

Av det ovan sagda framgår att uppgift

om personnummer enligt den nya PUL utan samtycke får behandlas bara när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet

a med behandlingen, b vikten av en säker identifiering, eller c något annat beaktansvärt skäl 22 §.

Bestämmelsen i princip densamma i datalagen. Enligt

var 50 § PUL får

regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela

som närmare föreskrifter bl.a. i vilka fall användning om av personnummer är tillåten. Personnumret används framför allt

som ett hjälpmedel vid identifiering av personer. Det används i mycket stor utsträckning som sökbegrepp i databaserade personregister, inte minst i de administrativa trafikregistren och som koppling vid samkörningar olika register.

- av Förutom att utnyttjas i

personnumren folkbokföringen används de också av hela samhället i övrigt. i Frågan om bruket och behandlingen har

av personnummer

diskuterats i olika sammanhang, jämför under 6.3.3. I direktiven

ovan

till Personnummerutredningen dir. 1993:7 framhöll

regeringen att

personnumrets största fördel består i att det är ett enhetligt och för varje

person unikt identifikationsbegrepp. Det är därmed effektivt

ett

SOU 1998: l 62 Tillgång till registeruppgwerna- Integritetsfrågor 277

hjälpmedel mot personförväxlingar, vilket är av betydelse bl.a. från

rättssäkerhetssynpunkt. När det gäller forskning och framtagning av statistik samt annat underlag för beslut menade regeringen att användningen av i allmänhet bidrar till att öka möjligheterna och minska

personnummer kostnaderna. Användningen torde vidare, enligt av personnummer bidra till effektivisera administrationen och minska

regeringen, att kostnaderna för personregistrering.

I direktiven till Personnummerutredningen framhöll regeringen även

nackdelar med personnummeranvändningen, av vilka den största

risken för otillbörligt integritetsintrâng.

ansågs vara Personnummerutredningen lämnade i betänkandet Personnummer-

Integritet och effektivitet SOU 1994:63 förslag till en ramlag som det skulle tillåtet att använda personnummer. Enligt

angav när vara skulle få användas bara när användningen lagen personnummer

medgetts i lag eller användningen erforderlig för att uppfylla

om var krav beträffande föreskrivs i lag. personnummer som

Utlärnnande uppgift till behörig användare

av om personnummer

skulle i princip ske skattemyndighetens försorg.

genom Utredningen föreslog också att det skulle införas bestämmelse en ny

i sekretesslagen innebörd att sekretess skulle gälla för uppgift om

av Sekretessen föreslogs bli absolut. Utan hinder av personnummer. skulle få lämnas till den

sekretessen uppgift om personnummer som

enligt den föreslagna lagen användning av personnummer hade rätt om att använda detta.

Utredningens förslag har inte lett till lagstiftning. därefter i propositionen l997/98:9 Skydd för Regeringen har

samordningsnummer, utifrån en sekretessförföljda personer, m.m., behandlat frågan bl.a. Regeringen

aspekt återigen om personnummer. det inte finns skäl att skärpa sekretessen för uppgift om

framhåller att

Riksdagen har antagit propositionen, bet.

personnummer. l997/98:SkU5, rskr. 1997/98:76.

Även vid behandlingen av förslaget till personuppgiftslag

särskilt. Regeringen hänvisade i behandlades frågan om personnummer 1997/98:44 Personuppgiftslag till det tidigare propositionen inte föreslå någon förändrad författningsreglering ställningstagandet att

slog fast det inte finns anledning att inta personnummer och att nu av hållning s. 77. någon annan

278 Tillgång till registeruppgijierna- Integritetsyiågor SOU 1998: 162

6.4.1O Särskilt

om sökbegrepp

En databas är samling personuppgifter,

en av som är tillgängliga för

helt eller delvis automatisk sökning eller

sammanställning enligt

särskilda kriterier. Typiskt för databas uppgifter en är att kan sökas och

sammanställas med hjälp sökbegrepp. Användaren bestämmer

av

utfallet av sökningen de sökbegrepp han eller hon

genom väljer att använda.

Olika ord och beteckningar används som sökbegrepp för att ta fram enstaka uppgifter eller sammanställningar uppgifter

av ur ADBregister.

Vilka sökbegrepp får användas för fram uppgifter

som att ta ur ett

personregister hos en myndighet har betydelse för frågan vad

om som

är att anse som allmänna handlingar i registret och vad därmed kan

som

bli tillgängligt för utomstående.

Om det finns ett förbud för myndigheten använda att vissa

sökbegrepp för egen räkning innebär detta att sammanställningar

som

grundas på sådana sökbegrepp inte utgör allmärma handlingar, eftersom

sådana upptagningar inte förvarade hos myndigheten anses enligt

tryckfrihetslagstiftningens terminologi, 2 kap. 3 § andra stycket TF.

Begränsningar av sökbegrepp utgör ett skydd for den registrerades personliga integritet på så sätt, sig den

att vare registerförande myndigheten eller utomstående tillåts ta del

av uppgiftssamman-

g

ställningar som det i och för sig är tekniskt möjligt utföra, att men som i

inte är motiverade for myndighetens verksamhet. l egen Information ett personregister tas fram de ur genom att uppgifter som ingår i registret, t.ex. ett används

personnummer, som sökbegrepp vid bearbetningen registret.

av

Användningen av sökbegrepp i ett personregister hos en myndighet har betydelse för vilka sammanställningar uppgifter myndigheten

av

skall göra i anledning begäran få allmänna av en om att ut handlingar. Datorlagrad information skall på begäran lämnas informationen

ut, om

inte är sekretessbelagd. Ett utlämnande uppgifter skall dock

av alltid

föregås av en sekretessprövning. Myndigheten måste använda

sig av

alla tillåtna sökbegrepp och tekniska möjligheter står till buds för

som myndigheten när någon begär uppgifter dess ADB-register. ur Denna

skyldighet begränsas enbart av att uppgifterna skall kunna tas fram med

det som i dag kallas rutinbetonade åtgärder, avsnitt se ovan 6.4.2. Att

myndigheten inte själv behöver begärd sammanställning saknar

en

betydelse i sammanhanget. Användningen av registeruppgifter sökbegrepp kan dock ibland

som

få oönskade konsekvenser. Från början harmlösa uppgifter kan just

genom sammanställningen framstå integritetskränkande. som

Tillgång till registeruppgiftema- Integritetsfrågor 279

SOU 1998: 162

sökbegrepp kan därför i någon mån öka risken Förekomsten av många

för integritetsintrång. personregister följer 2 kap. 3§ andra stycket TF att en För av bestämmelser i lag, förordning eller särskilt beslut myndighet genom rättsligt förhindrad att använda vissa grundar sig på lag kan vara som sökbegrepp, jämför Konsekvensen av en

registeruppgifter som ovan.

varken myndigheten själv eller enskild kan sådan begränsning är att en information den Härigenom uppnås ett ökat integritetsta fram vägen. samtidigt begränsning registrets användbarhet. skydd men en av i olika registerförfattningar att användningen av Det förekommer sökbegrepp begränsas. Vanligen omfattar en

registeruppgifter som

uppgifter särskilt känsliga. Exempel sådan begränsning som anses

detta finns i 14 § lagen 1998:938 om behandling av personuppgifter

prop. 1997/98:80, bet. 1997/98:FöU9, rskr. om totalförsvarspliktiga 1997/982239. Detsamma gäller enligt 7 § lagen 1998:544 om

bestämmelse personuppgifter i 13

vårdregister, enligt vilken som avses f°ar användas sökbegrepp i ett vårdregister. eller 21 § PUL inte som hälsodataregister gäller i stället att som Enligt lagen 1998:543 om i sådant register alltså inte innehåller samma typ sökbegrepp ett - som de två förstnämnda registren- får användas känsliga uppgifter som av får ingå i registret beträffande

de uppgifter som enligt den lagen se

hälsodataregister 1997/982108, bet. vårdregister och prop. l997/98:SoU23, rskr. 1997/982291.

Sökbegrepp i bilregistret

fordon och dess ägare. Sökning i Bilregistret innehåller uppgifter om tekniskt uppbyggd i ett antal transaktioner dagens bilregister är rent uppgifterna. Ingången i transaktionerna är som ger de efterfrågade registreringsnummer även eller förutom ett fordons person- VV har standardprogram för informationsorganisationsnummer. utifrån vilka uppgifter med någon sökning, som är uppbyggda som kan speciella sökningar ske efter ett frekvens efterfrågas. Dessutom

visst programmeringsarbete, t.ex. vid försäljningsverksamheten

8§ förordningen 1997:652 med avseende uppgifter ur registret

instruktion för Vägverket. inte i författning eller föreskrifter och begränsas Sökningen regleras endast den tekniska utvecklingen. Utgångspunkten är för närvarande av uppgifterna, i bilaga 1 till BRK. dock de registrerade som anges

280 Tillgång till registeruppgijierna- Integritetsfrågor

Sökbegrepp i körkortsregistret

I körkortsregistret förs i princip uppgifter körkortshavare om och innehavare traktorkort. Uppgifterna kan av grovt delas in i identitetsuppgifrer, körkortsuppgifter och belastningsuppgifter. I det

nuvarande körkortsregistret finns ett enda sökbegrepp, nämligen personnummer. Förklaringen till begränsningen för sökningen är dels rent teknisk, dels att det vid registrets tillkomst i början av 70-talet saknades behov ytterligare sökbegrepp och sådan av att en ordning då bestämdes i samråd med DI. Att söka

fram uppgifter via en

körkortshavares går alltså inte i själva körkortsregistret. namn I det nya system för körkortsregistreringen VV har arbetat som fram, det s.k. LINK-systemet, skall sättas i drift i som januari 1999, kommer ytterligare sökmöjligheter finnas. Exempelvis att kommer sökning att kunna ske på ett utländskt körkortsnummer. Huvudsök-

möjligheten kommer dock fortfarande att vara personnummer. För att ytterligare utöka sökmöjligheterna krävs vissa programmeringsinsatser.

Den personliga integriteten skyddas på annat sätt än genom begränsningar i sökmöjligheterna. Detta sker främst rad genom att en

uppgifter i körkortssammanhang omfattas sekretess, främst

av 7 kap. 15, 18 och 31 sekretesslagen. VV får inte heller sälja uppgifter ur

körkortsregistret. Jämför l b § sekretessförordningen, punkten

-

Sökbegrepp i yrkestrajikregistret

I yrkestrafikregistret förs uppgifter tillståndshavaren, om den myndighet som har meddelat tillståndet, slag tillstånd, i av förekommande fall uppgift den eller de har om som ansvaret för trafikutövningen eller uthymingsverksamheten, de övriga personer vars

lämplighet har prövats i samband med tillståndsgivningen eller

senare, villkor och begränsningar i tillståndet, vaming, återkallelse eller annat upphörande tillståndet. I princip omfattas uppgifterna av i yrkestrafikregistret inte sekretess. av I registret förs också in ett sökord, består de första som av tre bokstäverna i tillståndshavarens I sökningen tillståndsnamn. anges myndighet, dvs. VV eller länsstyrelse, länsbokstav, sökordet och en trañkslag.

Det finns i dag rent tekniskt inte någon begränsning i möjligheten att registrera uppgifter i registret. Det finns såväl sökbara sökbara som registeruppgifter. Huvuddelen de registrerade uppgifterna kan av användas sökbegrepp. Ett befintligt trafiktillstånd kan som t.ex. sökas

Tillgång till registeruppgifierna- Integritetsfiügor 281

SOU 1998: 162

eller på det inlagda

fram på person- eller organisationsnummer

sökordet.

förknippade med ett tillstånd eller

Olika villkor som är

prövningsmyndigheten väljer att tillföra registret

kringuppgifter som

bedömning kan dock inte användas sökord.

efter en självständig som på sådana uppgifter är linjesträckning, beslut om taxameter- Exempel och grund för återkallelse. Ett ärendes

dispens, omprövningsbeslut

diarienummer är inte heller sökbart.

kontinuerligt med teknisk utveckling av registret

VV arbetar en

dvs. länsstyrelserna, har.

utifrån de önskemål prövningsmyndighetema,

vilka uppgifter kan hämtas Det finns ett frågepaket, som anger som

fram.

används i dag nästan uteslutande av Yrkestrafikregistret

och I viss utsträckning efterfrågas uppgifterna länsstyrelserna polisen.

andra användare. dock även av

Sökbegrepp i registret för felparkeringsavgifter

in uppgifter över utfärdade

I registret över felparkeringsavgifter förs

Sökning i registret sker enligt vissa särskilda

parkeringsanmärkningar.

fordons registreringsnummer, liksom

Sökvägar. Sökord är ett

den vid tidpunkten för utfärdandet av

personnumret för

parkeringsanmärkningen registrerade ägaren.

6.5 överväganden och förslag

6.5.1 Inledning

skydda människor mot

Syftet med den nya personuppgiftslagen är att

integritet kränks behandling av

att deras personliga genom grundläggande kraven behandling av

personuppgifter 1 §. De

sådana uppgifter skall få samlas in bara för

personuppgifter är bl.a. att

och berättigade ändamål. Uppgifterna särskilda, uttryckligen angivna

för något ändamål är oförenligt med det f°ar sedan inte behandlas som

behandlas i vidare omfattning än vad för vilket de samlades in och inte

till ändamålen med behandlingen 9 §. är nödvändigt med hänsyn som de överväganden måste göras i fråga Därmed finns bas för som en beträffande såväl omfång innehåll- som över

vilka uppgifter som

om register. Nästa steg med avseende på huvud taget skall ingå i ett

vad mån någon särskild reglering behövs

integriteten är att överväga i

skydda uppgifterna. Ett sådant skydd kan uppnås genom

för att

282 Tillgång till registeruppgifierna- Integritetsjiügor SOU 1998: 162

sekretessbestämmelser också exempelvis men genom att begränsa en myndighets möjligheter att använda speciella sökbegrepp.

Ingregritetsfrågan har sitt i de uppgifter ursprung som registreras. Med andra ord färre uppgifter registreras - som desto mindre är generellt sett problemet att hantera dem. Ett register bör därför inte innehålla andra uppgifter än de kan motiveras utifrån som syftet eller ändamålet med registret, dvs. det blir fråga om ett urval av uppgifter.

För att kunna öka antalet uppgifter får registreras som utan att dessa med nödvändighet lämnas ut vid en begäran kan det krävas att

offentlighetsprincipen i någon mån inskränks. I det sammanhanget kan

det, såsom antytts bli aktuellt undersöka ovan, att om gällande sekretessbestämmelser bör justeras i skärpande riktning, antingen

genom att de bestämmelser finns skärps eller som genom att ytterligare uppgifter omfattas sekretess. av

Några utgångspunkter

Utgångspunkten för vårt resonemang är att uppgifterna i de administrativa trafikregistren i dag till största delen är offentliga.

Offentlighetsprincipens reella omfattning styrs, såsom framgått

ovan,

primärt tryckfrihetslagstiftningens bestämmelser

av om vad som ryms inom begreppet allmänna handlingar och sekundärt av begränsningar i sekretesslagen. Vidare kan, när det gäller elektroniska handlingar och databaser, sökbegränsningar påverka den faktiska uttagsmöjligheten.

Den grundlagsfästa offentlighetsprincipen medför

att registrens öppenhet inte kan begränsas, det inte finns om några skäl för att sekretessbelägga uppgifterna. För att åstadkomma detta skulle krävas

nya sekretessgrunder och ytterligare inskränkningar i öppenheten

genom bestämmelser i sekretesslagen. Därutöver måste beaktas andra möjligheter att åstadkomma rimliga avvägningar, t.ex. genom begränsning av sökmöjligheter i registren. Även frågor om direktåtkomst och samköming aktualiseras. I själva verket är det så att det ter sig naturligt att först behandla frågorna direktåtkomst, om sökbegrepp och samköming och därefter mot bl.a. denna bakgrund - ta ställning till själva sekretessfrågoma.

6.5.3 Direktåtkomst

Med direktåtkomst terminalåtkomst enligt äldre terminologi; numera bör begreppet direktåtkomst användas, bl.a. se prop. 1997/98:97 Polisens register 88 och

s. Fastighetsdatautredningens betänkande

Tillgång till registeruppgi erna- Integritetsfågor 283

Fastighetsdataregister, SOU 1997:3 154 förstås möjligheten att ta

s.

del registerinnehållet till fullo eller del det- med hjälp av en

av av -

bildskärm. Åtkomsten i sig dock ingen möjlighet att påverka

ger

innehållet i registret.

Från effektivitetssynpunkt är det motiverat att vissa användare har denna möjlighet, samtidigt ökar riskerna för spridning av

men Allmänt bör därför frågan direktåtkomst belysas

uppgiftema. sett om registrerades personliga integritet. Samtidigt med utgångspunkt i den betonas eventuella sekretessbestämmelser äger full tillämpning

skall att

även i dessa fall.

sådant tillhandahållande uppgifter i Utgångspunkten är att av

sker via terminal är att behandling enligt PUL registret som anse som

därmed regleras såvitt gäller personuppgifter genom de

3 § och e i den lagen. Ett alternativ är således att låta

grundläggande kraven

helt den personuppgiftsansvariges tillämpning av dessa

frågan styras av

klartext innebär detta att VV självständigt skulle få bedöma om

krav. I

direktåtkomst skall medges den begär att få sådan. Direktåtkomst som

följer alltså inte direkt offentlighetsprincipen.

av

alternativ särskilt reglera denna form behandling

Ett annat är att av

uttryckligen vilka externa användare f°ar ha genom att ange som

eller närmare de kriterier som skall vara direktåtkomst att ange

uppfyllda för sådant åtkomst.

en

kommer inte innehålla några påtagligt känsliga Vägtrafrkregistret att

personuppgifter, vissa körkorts- och yrkestrañkuppgifter kan

även om

betecknas särskilt betydelsefulla från integritetssynpunkt. Dessa är

som mån föremål för sekretess och kan redan det skälet sållas dock i viss av

bort i fråga direktåtkomst utanför myndighetssfáren.

om bör därför bedömas utifrån det förhållandet

Integritetsaspekten närmast och för sig vardagliga personuppgifter kan ges stor spridning och

att i

därmed också upphov till kartläggning eller, i sin förlängning, annat

ge

nyttjande uppgifterna. Samtidigt måste beaktas integritetskränkande av

och den enskilde också kan ha fördel- direkt effektivitetsskälen att

indirekt uppgifter i registret finns tillgängliga via dator.

eller av att -

vägtrafrkregistrets ändamål och innehåll bedömer Mot bakgrund av

skäl huvudregel uttrycka ett förbud mot vi att det inte finns att som

direktåtkomst. Inte heller torde det finnas skäl att ange ytterligare kriterier för direktåtkomst än de följer PUL:s generella krav på

som av

behandling. Detta utesluter inte att den personuppgiftsansvarige styr

detta avseende olika sätt. Det är snarare tvärtom så, behandlingen i

den personuppgiftsansvarige VV måste göra en noggrann

att

effektivitet, uppgiftsbehov och integritetsaspekter i

avvägning mellan

samband med datorer ansluts. Därvid förutsätts att behörighets- och

att

284 Tillgång till registeruppgiftema- Integritetsfrågor SOU 1998: 162

säkerhetsfrågor löses på ett tillfredsställande sätt innan behandlingen godtas. Dessa överväganden har lett fram till att vi i vårt förslag till lag om Vägtrañkregister inte har tagit in några regler möjligheterna till om direktåtkomst till registret. Däremot föreslår vi 16 § bemyndigande ett för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer som att meddela föreskrifter utlämnande uppgifter vägtrafikregistret. om av ur Om det uppkommer behov därav kan således med stöd härav beslutas nödvändiga begränsningar och regler i övrigt direktåtkomst och om annat utlämnande av uppgifter registret. I 21 kap. 4 § förslaget till ur förordning om vägtrafikregister har tagits ett bemyndigande för VV att besluta anslutning till vägtrañkregistret för datakommunicering. om

sökbegrepp

Med sökbegrepp förstås ord eller beteckningar används för som att ta fram enstaka uppgifter eller göra sammanställningar uppgifter av i ett ADB-register. Tekniskt sett kan samtliga uppgifter användas som sökbegrepp och därmed blir registerinnehållet rättsligt sett allmän handling i alla upptänkliga konstellationer uppgifter. Om av myndigheten däremot är förbjuden att för räkning använda vissa egen sökbegrepp begränsas på motsvarande sätt vad är att som anse som allmän handling, eftersom .upptagningen inte förvarad hos anses myndigheten. Sådana sökbegränsningar är nödvändiga i vissa sammanhang för att förhindra att det uppstår intrång i enskildas personliga integritet. Liksom i fråga direktåtkomst omfattas användandet om av sökbegrepp av PUL:s bestämmelser behandling personuppgifter. om av Det kan dock i vissa fall lämpligt att sökbegrepp kan vara som ge upphov till integritetsintrång och samtidigt inte är motiverade för som myndighetens verksamhet uttryckligen förbjuds. Därvid måste en avvägning ske mellan effektivitetskraven och risken för integritetsintrång. Vilka sökbegrepp mot denna bakgrund skulle förbjudas bör som lämpligen regleras på förordningsnivå. En sådan ordning sörjer för att eventuella förändringar kan vidtas utan den tidsutdrältt följer som av en lagändring, samtidigt som statsmakterna behåller kontrollen över de avvägningar som därvid måste ske. I sammanhanget skall betonas att behovet av sökbegrepp kan skifta såväl över tiden i fråga syftet som om med att ta fram vissa uppgifter. Det kan t.ex. motiverat att medge vara att vissa sökbegrepp används endast inom för statistiska ramen bearbetningar eller för vetenskapliga undersökningar.

Tillgång till registeruppgzñerna- Integritetsfrågor 285 SOU 1998: l 62

förtjänar strykas under att begränsning av användningen Det att en

automatiskt kommer att gälla både den vissa sökbegrepp av

registeransvariga myndigheten och allmänheten.

det sagda har vi stannat för att föreslå att det i Mot bakgrund av nu

in huvudregel 10 § medger att lagen om vägtrafikregister tas en som

f°ar användas uppgifter får ingå i registret. Vidare som sökbegrepp som

§ regeringen får föreskriva begränsningar av den så föreslår vi 17 att

använda sökbegrepp. Anledning att för närvarande uttryckta rätten att

har vi inte funnit. Den föreslagna göra några sådana begränsningar

möjlighet begränsningar skall som en gardering regeln om att göra ses

missförhållanden uppkommer i aktuellt avseende. mot att eventuella

6.5.5 Samkörning

sambearbetning, uppgifter från två register krävde Samkörning, eller av

datalagen i princip tillstånd eller författningsstöd, enligt den tidigare

bearbetningen i praktiken skapas ett nytt register. PUL eftersom det vid

från tillståndslöst systern och samköming är därför utgår emellertid ett

behandling ligger i att två register körs inte särskilt reglerat. Den som

utgångspunkt tillåten så länge den håller sig mot varandra är från PUL:s

bl.a. med avseende på registrens ändamål. Detta inom lagens ramar,

skyddet för den personliga integriteten kan utesluter dock inte att

samköming förbjuds eller på något annat sätt regleras motivera att

explicit.

del finns det behov samköming i den För vägtrafikregistrets av

gäller i dag, dvs. med polisen, RSV, skattemynutsträckning som

försäkringsbolagen mil. Till denna digheter, bilprovningen,

någon eller några myndigheter, som har uppräkning kan fogas

för vägtrafikområdet. Såvitt kan överblickas i uppgifter av betydelse

och registreringsverket, PRV, bolags-

dag gäller det främst Patent-

förberedelser för ett system med utbyte av registren. Härvid noteras att

pågår mellan PRV och VV för yrkestrafikregisterinforrnation redan

registreringens vidkommande jfr 1995 års yrkestrafikutrednings

SOU 1996:93 394.

förslag i betänkandet Ny yrkestrafiklagstiftning, s.

samköming är enligt vår mening inte Något generellt förbud mot

detta slag kräver- liksom i fråga om motiverat, men varje åtgärd av

integritetsaspekterna beaktas och noga övervägs direktåtkomst att samköming är svårt att förutse och en innan beslut fattas. Behovet av

tillåta sådan behandling inom för rimlig avvägning vara att ramen synes att i förordning registrets ändamål. Samtidigt bör regeringen ges rätt

kan påkallade. I enlighet föreskriva de begränsningar som anses -

bestämmelse i lagen vägtrafikregister 9 § att härmed föreslår vi en om

286 Tillgång till registeruppgi Integritetsfâgor

erna-

den som är personuppgiftsanvarig för behandlingen uppgifter

av i

vägtrafikregistret får för vad som ändamål med registret

anges som

inhämta uppgifter till detta samköming. Som komplement härtill

genom

föreslår vi ett bemyndigande för regeringen 17 § föreskriva

att

begränsningar m.m. av rätten till samköming. Det bör i det här sammanhanget påpekas att samkömingen med en

annan myndighets register givetvis förutsätter att denna inte hindras

eller omöjliggörs att författningsregleringen det registret

av av senare

inte tillåter samköming, exempelvis därför registerändamålet

att inte

omfattar sådana bearbetningar. Vi har inom för vårt ramen uppdrag av

naturliga skäl inte haft möjlighet att närmare gå på den

författningsreglering och de ändamålsbestämmelser omfattar

som t.ex.

de ovan nämnda bolagsregistren, PRV för. Vi förutsätter dock

som att

den regleringen vid behov till de behov anpassas av samköming som

nämnts ovan.

6.5.6 Sekretess

En registerförfattning måste till den nationella datalagstiftning

anpassas som har sin utgångspunkt i EG-direktivet på området. Därmed uppnås

det skydd för den personliga integriteten följer direktivet. Ett

som av

utökat skydd, tar sikte begränsning som en av offentlighetsprincipen, kan endast ske inom ramen för TF och det skydd

som

sekretesslagen ger. Som en allmän utgångspunkt vill vi först framhålla att det

är en praktisk erfarenhet den trafikadministrativa registerverksamheten, av

dvs. av bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren, uppgifter i vissa fall

att

begärs i syften som mer eller mindre uttalade kan hänföras till

en

kartläggning av ett urval registrerade eller till och skär

av ren nyfikenhet andras personliga förhållanden. I mindre antal fall om ett

kan det t.o.m. antas att uppgifterna används för rent brottsliga syften. Detta är vad man kan kalla offentlighetsprincipens baksida.

Uppgifter om enskilda och adress används i personers namn

dagsläget hos ett stort antal myndigheter ett led i deras

som verksamhet. Uppgifterna är, sedda separat, i nonnala fall helt harmlösa och de är sådana, i allra högsta grad behövs för kontrollfunktionen som hos registren, dvs. för att säkerställa huvudändamålet med registren,

som beskrivits i det föregående.

Det har emellertid visat sig att användandet de utlämnade av

uppgifterna i vissa fall har varit nödvändig förutsättning

en för eller ett

led i en brottslig verksamhet. Det här tillvägagångssättet kan tänkas användas av grupper med brottsliga avsikter, på det sättet

som

SOU 1998: 162 Tillgång till registeruppgzâema- Integritetsfågor 287

kartlägger målgrupper för sin verksamhet, exempelvis i olika former av organiserad brottslighet riktas mot enskilda eller grupper som personer anställda inom vissa samhället, inte minst rättsväsendet. av grenar av Detsamma kan gälla vid planering inbrott, för att trakassera kvinnor av En tillgång till mängden registeruppgifter medför en osv. obegränsad risk för i detta sammanhang. Jämför avsnitt 6.4.8. ökande brottslighet - Möjligheten att minska utrymmet för missbruk av en grundläggande det slag är begränsad och det finns uppenbara rättighet av som sagts risker med punktvisa insatser i sekretesslagstiftningen. Begräns-

ningarna i offentlighetsprincipen måste följa de syften som är upptagna i TF och det måste också finnas övergripande balans i jämförelse en med övriga sekretessbestämmelser. I fråga bilregistret kan tilläggas att det svenska regelsystemet är om fordonsägare är skyldig att känna till de bestämmelser byggt på att en rör fordonsinnehavet och de skyldigheter som följer på detta. som underlättar för den enskilde att få kontroll över Bilregistrets uppgifter han har fordonsägare. Registret underlättar vilka skyldigheter som enskildes kontroll sina möjligheter att ta till vara sina också den av konsument, för att värja sig mot godtrosförvärv. Det intressen som t.ex. vidare kontrollen ett specifikt fordons defekter och underlättar av kontrollen betalningsskyldighet har fullgjorts, såsom om obetald av om skatt eller felparkeringsavgifter åvilar fordonsägaren. knuten till registrets ändamål jämför

Öppenheten är alltså direkt -

härom, avsnitt 4.4. Med hänsyn till detta ändamål ovan vad som sagts inte önskvärt bilregistrets uppgifter inte skulle vara är det kanske ens att Ett register skapar tilltro till själva allmänt tillgängliga. öppet dessa korrekta. Den aktuella frågan skulle registeruppgiftema och att är med detta i stället ha sin primära aktualitet när det gäller synsätt

utformningen av själva registerförfattningama.

sagda gäller i viss utsträckning även för de uppgifter som rör Det nu dessa registers ändamål körkorts- och yrkestrafikregistren, även om i fråga bilregistret är knutet eller riktat till inte på samma sätt som om den enskilde, utan har karaktären av ärendehanteringsregister, mera

betjäna prövningsmyndighet. När det

uppbyggda för att primärt en körkortsregistret kan till detta läggas det faktum att ett stort antal gäller uppgifter i registret redan omfattas av sekretesskydd.

288 Tillgång till registeruppgiflerna- Integritetsfrågor

Generell skärpning av folkboldöringssekretessen i vägtrajikregistret

I det föregående har vi konstaterat att ett ökat skydd för register-

uppgifterna kräver ytterligare eller stramare sekretessbestämmelser och att en uppstramning kräver noggranna överväganden. Vi vill med utgångspunkt i vad därvid har sagts diskutera möjligheterna att åstadkomma ett bättre integritetsskydd för vissa registeruppgifter genom att skärpa de nuvarande sekretessbestämmelsema.

Nu gällande bestämmelser, främst folkbokföringssekretessen enligt

7 kap. 15 och 16 sekretesslagen, den svagaste graden skydd ger av genom ett rakt skaderekvisit, dvs. sekretess gäller det kan antas att om den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om

uppgiften röjs. Detta innebär reell sekretessprövning sker i endast

att en

mycket begränsad omfattning och att de begärda uppgifterna regelmässigt lämnas ut.

För att stärka skyddet för de uppgifter kan antas användas för som

obehöriga syften skulle kunna generellt föreskrivas en starkare grad

av skydd genom ett omvänt skaderekvisit. Uppgifter får då lämnas ut

endast om det vid sekretessprövning står klart att utlämnandet inte

en kan vålla men för den registrerade eller någon honom närstående.

Som framgår det föregående har regeringen i propositionen

av

1997/98:9 Skydd för förföljda samordningsnummer,

personer, m.m.

nyligen behandlat frågan folkbokföringssekretessen. Diskussionen

om tog sin utgångspunkt i perspektivet att skärpa det allmänna sekretess/guider för uppgifter adress eller om namn, personnummer, andra grundläggande förhållanden registreras inom folkboksom

föringen genom att ett omvänt skaderekvisit införs och presumtionen

ändras från offentlighet till hemlighållande. Regeringen slog därvid fast

att det inte finns skäl att skärpa sekretessen för folkbokförings-

uppgifterna bet. 1997/98:SkU5, rskr. 1997/98:76.

Som regeringen också framhöll skulle sådan ordning för de

en

tillämpande myndigheterna medföra stora komplikationer rent handläggningsmässigt. När det gäller trafikregisterverksamheten kan nämnas att det hos VV förekommer omfattande daglig verksamhet

en

som består i att vid sidan handläggningen bilregistreringsärenden

av av lämna uppgifter främst bilregistret. Det skulle praktiska skäl ur av knappast vara möjligt att vid begäran utlämnande en om av en

registeruppgift bilregistret göra sekretessprövning det slag

ur en av som skulle krävas med ett omvänt skaderekvisit. Till detta kommer de

konsekvenser en sådan skärpning skulle få för andra myndigheter

som

är beroende av trafikregisteruppgiftema, liksom för bilhandeln, försäkringsbolagen och den enskilde.

SOU 1998: l 62 Tillgång till registeruppgwema- Integritetsyrågor 289

inte beröva länsstyrelserna tillgång till de hos VV förda För att helt avgörande betydelse för dessa registeruppgiftema, som är av handläggning körkorts- och yrkestrafikärenden, skulle myndigheters av det också krävas särskilda bestämmelser för att säkerställa

prövningsmyndighetemas registertillgång.

Begäran att få ut uppgifter från körkorts- och yrkestrafikregistren

i allmänhet till länsstyrelsen. Omfattningen är dock förhållanderiktas vis Även för länsstyrelserna skulle dock ett sådant system bli blygsam. tungrott och svårhanterligt och sekretessprövningen betungande.

Beträffande och adressuppgifter förs de sekretessmarkenamnringar, görs hos skatteförvaltningen, över till de myndigheter som som uppdaterar sina register med skatteregistrens uppgifter. Detta

förfarande enligt vår uppfattning, i de allra flesta fall ett tillräckligt ger, sagda skall mot bakgrund skälen skydd för uppgifterna. Det nu ses av registrens kontrollfunktion och garant för för öppenhet och rättssäkerheten, vi redovisat i det föregående. som skälen för skärpning de redan Vid en sammanvägning av en av sekretessbestämmelsema de nämnda skälen för befintliga mot nu i registren och för offentlighetsprincipens huvudsyften, som öppenhet hittills ha särskild tyngd, stannar vi för att inte föreslå någon ansetts skärpning de bestämmelser reglerar sekretessen i generell av som fråga vägtrafikregistrets personuppgifter. om

Särskilt om personnummer

Med i registeruppgiftemas natur kan vi konstatera att det utgångspunkt särskilt försiktighet skall iakttas vid i skyddslagstiftningen anges att behandlingen PUL medger behandling av uppgift av personnummer. i bara det klart motiverat med

i personnummer utan samtycke när är

om ändamålet med behandlingen, vikten säker hänsyn till av en identifiering eller något annat beaktansvärt skäl 22 §.

I propositionen till den lagen diskuterades frågan om nya behandling särskilt prop. l997/98:44 s. 76-77. Nu personnumrens datalagen fördes i princip oförändrade över till den gällande regler i lagen. Regeringen framhöll i propositionen att frågan om nya användningen nyligen utretts och att av personnummer Personnummerutredningen våren 1994 lämnat förslag till lagstiftning

den då nytillträdda regeringen i om personnummer, som för budgetåret 1995/96 inte ansåg skulle ligga till budgetpropositionen för någon förändrad lagstiftning Regeringen grund om personnummer. i angående PUL inte funnit anledning att göra något har propositionen annat ställningstagande s. 77.

10 18-6121 Vâgtrafikregistrering

290 Tillgång till registeruppgijiema- Integritetsjrågor SOU 1998: 162

Detta kommer för övrigt också till uttryck i propositionen 1997/98:9 Skydd för förföljda samordningsnummer, där personer, m.m., regeringen framhöll att det inte finns skäl att skärpa sekretessen för uppgift om personnummer, jämför ovan avsnitt 6.4.9. För trafikregistrens del kan samtliga i PUL nämnda rekvisit anses uppfyllda för själva behandlingen Uppgifterna kan av personnummer. därmed också med sekretesslagens nuvarande bestämmelser - som begränsning begäras utlämnade, även om det finns begränsningar när det gäller utlämnande i utskrift. En uppgift om personnummer separat uppgift eller i som en kombination med andra registrerade uppgifter kan utnyttjas på ett icke önskvärt sätt. Detta gäller, som framgått redogörelsen inte av ovan, minst förhållandena i bilregistret. Genom ett fordons registreringsnummer kan med lätthet uppgifter fås fordonsägarens och om namn adress samt även personnummer. om När det gäller utlämnande uppgifter de olika av ur trafikadministrativa registren har vi konstaterat att det bland ovan registrens ändamål återfinns rekvisit har att göra med den som allmänna tillgängligheten och allmänhetens intresse att kontrollera av uppgifter i registren för att undvika rättsförluster. Detta gäller inte minst de uppgifter hör till själva fordonsregistreringen. De som uppgifter som den som begär ut uppgifterna kan ha ett legitimt och berättigat intresse av gäller t.ex. namn- och adressuppgifter i kombination med ett fordons eget identifikationsnummer, dvs.

registreringsnummer mindre sällan uppgift om chassinummer. Detta

gäller däremot i allmänhet inte i fråga om personnummer. De olika trafikregistren är uppbyggda med förutom registreringsnummer för fordonsregistreringens del - personnummer som ingång, dvs. det är främst med hjälp av personnumret sökning och sammanställning av uppgifter sker. Användningen av personnummer har onekligen underlättat och förbilligat administrationen vid uppbyggnaden av registren. Detta gäller för flertalet register inom den offentliga sektom, som byggts upp under den förutsättningen att personnummer kan användas som gemensam nämnare. Genom att ett

och samma identifikationsbegrepp- kopplingsnyckel används

samma i samtliga register har dock också riskerna för integritetsintrâng ökat. Att minska den obegränsade tillgången till någons personnummer skulle få omedelbar effekt för den personliga integriteten. Skälen för en skärpning i fråga om tillgången till är främst just att personnummer detta är ingången till andra register med varierande sökmöjligheter och att det genomgående används kopplingsbegrepp. Personnumret som blir en självklar länk att komma vidare i kartläggning en av en person.

1998: 162 Tillgång till registeruppgijiema- Integritetsjrågor 291

SOU

skall för trafikregistrens del i kombination med hur lätt det är Detta ses

dessa, särskilt bilregistret, få tillgång till personnummer.

att ur

uppfylla ändamålet med det nuvarande bilregistret såsom det

För att har beskrivits bedömer vi att personnumret är för den enskilde ovan en

icke nödvändig uppgift och att registrets kontrollfunktion kan uppfyllas relevanta uppgifter lämnas ut, dvs. i första hand

genom att övriga

och adress. Detta gäller i ännu högre grad registreringsnummer, namn förda och därvid främst uppgifter och övriga hos VV register om namn

adress.

till slutsatsen skärpt sekretess bör gälla för Det sagda leder oss att uppgift i det framtida vägtrafikregistret om någons personnummer.

bör därvid få lämnas ut- ensamt eller i

Uppgift om personnummer kombination med andra uppgifter endast om det står klart att

-

utlämnandet inte kan vålla för den registrerade eller någon honom

men

närstående, dvs. ett omvänt skaderekvisit bör gälla.

Särskilt det s.k. bildregistret rörande körkort om

in uppgifter bild och identitet jämte

VV begär om en persons

namnteckning underlag för tillverkningen körkort. Uppgifterna

som av

form i bildregistret. VV är registeransvarig för i digitaliserad

sparas enligt TF:s bestämmelser utgör allmänna handlingar.

uppgifterna, som

offentliga det inte föreligger något hinder mot att lämna ut Dessa är om

handlingarna. Vid begäran om att få ut en uppgift/handling sker en

en enligt sekretesslagens bestämmelser. Vid utlämnandet

skadeprövning

körkortshandlingen, dvs. både identitets-

görs en kopia av själva uppgifter och själva körkortsfotot. under utredningsarbetet gett uttryck för djupt känd olust

VV har en

det från bildregistret begärs ut uppgifter som kan

inför det faktum att p användas på obehörigt sätt. Verket har med l misstänkas komma att ett

bestämdhet hävdat utlämnandet bild i sig är i hög grad

att av en

integritetskränkande. Jämför avsnitt 6.4.8.

rutiner VV tillämpar vid begäran om att få ut De interna som en och relaterats medger endast en

uppgifter ur bildregistret, som ovan,

för verkets handläggare att göra några

mycket begränsad möjlighet

med begäran utlämnande. Om det

efterforskningar om syftet en om

utlämnande skulle komma att medföra att enskilda finns skäl anta att ett

får befattningshavaren i varje enskilt fall bedöma

lider men,

möjligheten att vägra ett uttag.

Körkortsunderlaget i original bevaras hos VV för att under en

möjliggöra äkthetskontroll en utfärdad kortare tid en av

Vi har under utredningsarbetet haft kontakt med

körkortshandling.

292 Tillgång till registeruppgiftema- Integritetsfrågor

Svenska Bankföreningen, som hävdar att körkortsunderlaget måste

bevaras i tio år eller under körkortets hela giltighetstid för att körkortet

skall kunna godtas som en identitetshandling. Man menar nämligen att handlingens äkthet måste kunna fortlöpande kontrolleras. Detsamma gäller för övrigt enligt uppgift för samtliga godkända identitetshandlingar. I mitten av 1970-talet beslutade regeringen Kommunikationsdepartementet också att godta Bankföreningens önskemål om sådan äkthetskontroll. Det är AB ID-kort tillverkar själva körkortshandlingama. som Bankföreningen har slutit avtal med AB ID-kort om en kontrollmöjlighet för andra identitetshandlingar än körkorten. Eftersom underlagen till ID-korten förvaras hos ett bolag och inte en myndighet,

utgör dessa inte allmänna handlingar. Följaktligen uppkommer då inte

heller några motsvarande avvägningar mellan offentlighet och sekretess

för uppgiftema. Det kan här nämnas att VV något år kommer att

- om ta över tillverkningen körkortshandlingama från AB ID-kort. av Vi kan konstatera att VV för egen del i princip inte behöver körkortsunderlagen sedan själva körkortet väl är framställt. Det kan därför sättas i fråga det är rimligt att VV för ett register med om

uppgifter saknar betydelse för myndighetens eget verksamhets-

som område.

Vi har övervägt möjligheten att helt enkelt låta dessa uppgifter gallras ut förstöras efter relativt kort tid, exempelvis någon månad.

en

VV ställer sig dock självt tveksamt till en så kort gallringstid, inte minst

därför att reklamationer vid körkortstillverkningen måste kunna prövas.

Med så kort gallringstid skulle också de eventuella framtida

en möjligheterna att rationalisera körkortstillverkningen gå om intet. I dag används ett nytt underlag så snart ett nytt körkort skall utfärdas. Vid

förnyelse ett körkort efter återkallelse eller när ett körkort förkommit

av skulle dock det redan befintliga underlaget kunna användas, på samma sätt varit rutin tidigare, ändrats relativt nyligen. Registersom men

uppgifterna skulle därvid tjäna som nytt tillverkningsunderlag.

En något längre gallringstid, låt säga sex månader, skulle ge VV oss möjlighet att utreda reklamationer. Efter denna tid skulle då gallring möjligen kunna ske.

Som konstaterats ovan används bildregistrets uppgifter i dag,

förutom vid begäran utlämnande till massmedia och till om

privatpersoner, nästan uteslutande polisen för dess spanings- och

av

utredningsarbete. Mot bakgrund av bl.a. polisens behov av uppgifterna vi att det inte är rimligt att föreslå att uppgifterna helt enkelt

anser förstörs efter det att VV använt dem för sin egna syften.

Däremot har vi diskuterat möjligheten att, sedan VV använt

uppgifterna för det ändamål de samlats in för, föra över

Tillgång till registeruppgifierna- Integritetsfiågor 293

RPS för förvaring. RPS har emellertid principiella registerinnehållet till registeruppgiftema. Detta hänger samman

invändningar mot att ta över

för register över begångna brott och med att RPS är den myndighet som Samma myndighet bör därför, enligt RPS, inte

kriminell belastning.

innehar körkort, eftersom ett sådant föra ett register över personer som

har karaktären ett allmänt medborgarregister. register egentligen av -

något behov

Det har för övrigt i tidigare lagstiftningsarbete ansetts att

finns. Mot bakgrund redovisade ett sådant register inte av nu

av -

vi det inte är möjligt att föreslå att omständigheter menar att

bildregistret förs över från VV till RPS.

lagligen förhindra att foto- och För att göra det möjligt att

används obehörigen skulle det emellertid, det sätt

namnuppgiftema

i fråga övriga registeruppgifter i

vi redogjort för ovan om

som införas skärpta sekretessbestämmelser som trañkregistren, kunna

omfattar de aktuella uppgifterna. slutsatsen det inte generellt bör införas ett

Vi har ovan dragit att

skaderekvisit enligt de bestämmelser i sekretesslagen som omvänt

i vägtrafikregistret. Denna bedömning omfattar skyddar uppgifterna

bild foto och namnteckning.

även uppgifterna om en persons bör det enligt vår uppfattning vara möjligt att, samma

Däremot

grunder anförts för hanteringen av personnummer, genom en

som ovan

sekretessbestämmelse skydd för själva körkortsbilden

särskild ge ett

namnteckningen. Bilden och namnteckningen

och möjligen också

endast det står klart att utlämnandet inte kan skall då få lämnas ut om

registrerade eller någon honom närstående, dvs. ett

vålla men för den

omvänt skaderekvisit skulle gälla.

vi det särskilt

En persons bild är generellt sett som ser av

del fall kan begäran utlämnande

integritetskänslig natur. I en en om

eller någon anhörig till honom eller

tänkas ske den registrerade själv

av fall där någons hela fotosamling har förstörts eller

henne. Det kan gälla

anhörig har gått bort utan att lämna något förkommit eller när en nära

efter sig. I andra fall är det massmedia som för publicering begär

foto

begäran utlämnande körkortsbilden att få bild utlämnad. En om av en skäl och utlämnande bör då kunna

görs i nämnda fall av legitima ett

nu övriga fall kan det, med sådan

ske efter en sekretessprövning. I en bestämmelsen vi föreslår, förväntas att myndigheten

utformning av som

i regel vägrar lämna ut bilden.

294 Tillgång till registeruppgijtema- Integritetsjtâgor

Särskilt om taxiförarlegitimationens bild och namnteckning

När det den 1 januari 1995 infördes krav på taxiförarlegitimation för taxiförare påbörjades hos VV hantering med ytterligare med foto en en försedd handling. Inför utfärdandet taxiförarlegitimation lämnar sökanden till av en VV in ett foto tillsammans med sina identitetsuppgifter. Innehav av körkort är en nödvändig förutsättning för att beviljas legitimation. Någon samordning med vederbörandes körkortsunderlag sker dock inte vid verkets hantering ansökan. av När själva handlingen har utfärdats bevaras underlaget hos VV med stöd av ett särskilt tillstånd från DI, rör rätten att föra register som över grundhandlingar till taxiförarlegitimationen. Detta innebär att det hos samma myndighet i dag finns två olika bildregister. Underlaget till legitimationshandlingen i original bevaras hos VV för att, på samma sätt beträffande körkortsunderlaget, under som en kortare tid göra det möjligt att pröva reklamationer vid tillverkningen av legitimationema och för att kontrollera äktheten utfärdad av en handling. Det finns dock i fråga taxiförarlegitimationshandlingen om ett särskilt behov att bevara underlaget. Om originalhandlingen har av förstörts eller förkommit och taxiföraren ansöker om en ny legitimationshandling använder VV nämligen grundhandlingen för att snabbt utfärda en tillfällig handling, kopia legitimationen. Denna en av kopia ger föraren rätt att, till dess att en ny legitimationshandling har hunnit utfärdas, få köra taxitrafik VVFS 1994:30 punkt 3. Grundhandlingen kan därmed inte gallras under legitimationens hela giltighetstid. Innehavarens bild och namnteckning finns alltså i behåll hos VV och kan begäras utlämnade. En fara för integritetsintrång vid utlämnandet kan, liksom i fråga körkortsbilden, därvid uppkomma. om För att ett förstärkt skydd för legitimationsbilden

ge och

namnteckningen skulle dessa uppgifter därför, liksom beträffande körkortsunderlaget, kunna omfattas skärpta sekretessbestämmelser av enligt den modell vi föreslagit ovan. Ett omvänt skaderekvisit skulle då gälla för uppgifterna. Sammanfattningsvis föreslår vi alltså att det i sekretesslagstiftningen införs ett omvänt skaderekvisit för uppgifter i med den - nya terminologin vägtrañkregistret om personnummer och för uppgifter om bild och namnteckning det s.k. bildregister VV för. Samma ur som regler i nu aktuellt avseende bör också gälla i fråga underlag för om taxiförarlegitimation. Med hänsyn till den förestående översynen - av sekretesslagstiftningen i bl.a. redaktionellt hänseende lämnar vi inte

SOU 1998: 162 Tillgång till registeruppgiflerna- Integritetwågor 295

något förslag till utformningen själva ändringarna. Den bestämmelse av i sekretesslagen som främst berörs är 7 kap. 15

Myndigheters rätt att begära uppgifter

De förslag till skärpning sekretessbestämmelsema som vi lämnat

av

kommer inte att i den praktiska tillämpningen inskränka

ovan

myndigheters möjligheter att få ut uppgifter dessa behöver för sin

som verksamhet. Polisen skulle liksom hittills, men med stöd av

bestämmelserna i 14 kap. sekretesslagen generalklausulen, få ut de och bilduppgifter som behövs för att fullgöra ålagda

personnummer-

arbetsuppgifter. Vi dock att polisen genom ett uttryckligt

menar

författningsstöd bör få rätt att få ut uppgifter utan prövning enligt

generalklausulen, jämför 14 kap. 1 § sekretesslagen.

En särskild underrättelserutin

Oberoende sekretesslagstiftningens utformning och räckvidd med

av avseende på och bildregister har vi övervägt att föreslå, personnummer

att den uppgifter har begärts ut från körkorts- eller

person, vars bildregistret, underrättas att ett särskilt meddelande sänds ut, genom

enligt de rutiner kreditupplysningsföretagen tillämpar. Enligt ll §

som

kreditupplysningslagen 1973:1173 gäller, att när en kreditupplysning fysisk lämnas ut, skall till den som avses med

om en person upplysningen samtidigt och kostnadsfritt sändas ett skriftligt

meddelande de uppgifter omdömen och råd som upplysningen

om innehåller honom och vem som har begärt upplysningen. om om Vi förmodar att detta förfarande skulle ha viss avskräckande en effekt t.ex. för den med dunkla motiv från bildregistret begär ut en som

bild- och/eller namnuppgift. Vi har dock inom ramen för utredningsarbetet inte hañ möjlighet att närmare utforma en sådan

underrättelseskyldighet, utan nöjer med att här förorda att en sådan oss ordning undersöks närmare.

7 nuvarande förfarandet vid

Det

fordonsregistreringen

7.1 Registreringsbestämmelser

7.1.1 Inledande bestämmelser

reglerna för fordonsregistreringen finns i bilregister-

De materiella

BRK. Kungörelsen omfattar registrering av kungörelsen 1972:599, fordon och släpfordon i ett för landet gemensamt

motordrivna

kontroll sådana fordon registret. Vissa fordon bilregister och av genom Det gäller fordon

är dock undantagna från tillämpningsområdet. som

tillverkade för särskilt militärt ändamål, tillhör staten och är

fordon, är avsedda att föras av gående eller

motordrivna som

kopplats till något sådant fordon 1 §. släpfordon, som

andra författningar innehåller bestämmelser I 3 § hänvisas till som

undantag från kungörelsen. Det gäller militära vägtrafikkungörelsen

om

1995:137 för räddningskåren under

l974:97, vägtrañkförordningen

beredskap, kungörelsen 1973:766 om interims-

utbildning och höjd

för fordon, exportvagnskungörelsen 1964:39, turistvagns-

licens

förordningen 1987:27 fordon i kungörelsen 1972:601 och om internationell vägtrafik i Sverige.

rad definitioner används i bestämmelserna, se I 4 § förklaras en som

närmare avsnitt

visst fordon eller viss fordonstyp inte med Om det i fråga om ett en i 4 § kan bestämmas till vilket ledning de definitioner som anges av eller fordonstypen skall höra, är det VV slag fordon som fordonet av också det finns skäl att hänföra ett

beslutar om det. Det gäller om

som eller viss fordon till ett visst fordon, en viss fordonstyp en grupp av

fordon skulle bli fallet om 4 § tillämpades. Om

annat slag av än som beslutet är samråd med RSV

fordonets beskattning påverkas av olika uppfattning i frågan, hänskjuts föreskrivet. Har myndigheterna den till regeringen, 5

298 Det nuvarande förfarandet vid fordonsregistreringen SOU 1998: 162

Bestämmelserna i BRK för ett visst slag av fordon gäller även chassi till ett sådant fordon 6 §. Bestämmelserna om ägare av fordon gäller i fråga om ett fordon

som innehas på grund av kreditköp med förbehåll återtaganderätt

om

eller som innehas med nyttjanderätt för bestämd tid minst ett år

om innehavaren 7 §.

7.1.2 Registreringspliktens omfattning

Enligt huvudregeln skall ett fordon vara registrerat för att få brukas.

Undantag från registreringsbestämmelserna finns i 40 och 47 a §§. Registreringsplikten gäller enligt 8 § bil, motorcykel, traktor, motorredskap klass moped klass I och

terrängmotorfordon, motorredskap klass när det används

a. för persontransport på väg, inte är enskild, annat än det som om sker vid passage över vägen, vid färd kortaste sträcka till eller från

arbetsställe för fordonet eller liknande eller undantagsvis för färd

kortare sträcka i andra än nu avsedda fall, för transport gods på väg inte är enskild i andra fall än av som som avses i 22 § fordonsskattelagen 1988:327, FSL, släpfordon som dras av bil,

släpvagn som dras av trañktraktor, motorredskap klass I eller

tung terrängvagn,

släpvagn som dras av motorredskap klass II, som används på sätt som anges i om motorredskapets tjänstevikt är över 2 ton eller om motorredskapet är en till motorredskap ombyggd bil. Undantag från registreringsplikten avser enligt 9 § fordon som används uteslutande inom inhägnat järnvägs- eller fabriksområde eller inhägnat tävlingsområde eller annat dylikt inhägnat

område, släpvagn som dras av traktor, motorredskap klass eller tung terrängvagn som är konstruerad för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen och fordonet används endast på motsvarande sätt som en

jordbrukstraktor. Registreringsfrågan prövas efter ansökan av fordonsägaren i vissa fall och efter anmälan från en annan myndighet i andra fall. Detta

beskrivs i 10 Frågor om registrering prövas efter ansökan för

fordon som har tillverkats i Sverige yrkesmässiga

av fordonstillverkare, fordon som har förts in till Sverige registrerade importörer, av

Det nuvarande förfarandet vid fordonsregistreringen 299 SOU 1998: l 62

tidigare har varit registrerade i det militära fordon som fordonsregistret, motorredskap, dock inte bilar är ombyggda till fordon som är som motorredskap.

Frågor registrering prövas efter anmälan från tullmyndighet

om sedan fordonet har förtullats för

fordon är eller har varit införda i exportvagnsförteckning,

a som

fordon EG-typgodkänt fordon andra än b annat än som av har förts in till Sverige för stadigvarande bruk registrerade importörer här i landet. andra fordon än de nämnda prövas frågor om registrering För nu anmälan från besiktningsorgan enligt lagen 1994:2043 om vissa efter fordonsområdet sedan fordonet har godkänts vid besiktningsorgan på registreringsbesiktning. Bestämmelserna i 10 § tillämpas i praktiken följande sätt. det vanligast att tillverkaren eller

För fabriksnya fordon är

importören svarar för registreringen. förtullas dvs. sådana fordon

För direktimporterade fordon som som

anmäler tullmyndigheten fordonet till

förs in från tredje land

registrering i samband med förtullningen. fordon, dvs. hopsatta och amatörbyggda fordon,

För egentillverkade

fordon tidigare varit registrerade, anmäler ASB fordonet och för som

till registrering efter ursprungskontroll och registreringsbesiktning.

sker för fordon överensstämmer med ett S.k. förregistrering som modellfordon och för vilket tillverkaren eller generaltypbesiktigat till vilka återförsäljare fordonen har agenten sänder uppgift till VV om innebär VV registrerar fordonet och det ställs då levererats. Detta att fordonet sedan säljs och avställningen upphör i automatiskt av. När trafikförsäkring har tecknats kunden, kan fordonet samband med att av i bruk. Fordonsskatt påförs då ägaren av VV. tas lastbilar och bussar vanligen individuell utformning Tunga ges en

utrustning. Dessa registreringsbesiktigas i stället för att

och Sådana fordon skall i princip registrerade innan de typbesiktigas. vara registreringsbesiktigas. förs in från EU-land, egentillverkade fordon och Fordon som ett

tidigare avregistrerade fordon får registreringsbesiktigas utan att vara