('med förslag om införande av enhetlig kommunbeteckning, m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 1

Nr 63

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag om införande av enhetlig kommunbeteckning, m. m.; given Stockholms slott den 21 mars 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riks­ dagen att antaga härvid fogade förslag till 1) lag om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753), 2) lag om ändring i kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50), 3) lag om ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i kom­ munal och ecklesiastik indelning, 4) lag om ändring i lagen den 3 december 1965 (nr 596) om kommunala sammanläggningsdelegerade, 5) lag om ändring i landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319), 6) lag om ändring i lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om kommunalför­ bund, 7) lag med anledning av införande av enhetlig kommunbeteckning, in. m.

GUSTAF ADOLF

Svante Lundkvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att nuvarande beteckningar på de borgerliga pri­ märkommunerna — landskommun, köping och stad -—- mönstras ut ur kommunallagarna och ersätts med den enhetliga beteckningen kommun. De skilda beteckningarna på kommunens fullmäktige och styrelse — kom­ munalfullmäktige och stadsfullmäktige resp. kommunalnämnd, drätsel­ kammare och stadskollegium — skall enligt förslaget bytas ut mot de enhet­ liga beteckningarna kommunfullmäktige resp. kommunstyrelse. Den möj­ lighet som f. n. finns för städer att flytta drätselförvaltningen från styrelsen till ett särskilt organ föreslås bli öppnad för alla kommuner. Vidare föreslås att municipalsamhälle inte längre skall finnas och att städernas auktionsmonopol skall upphävas. Reformerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1971. Auktionsmonopol som utövas skall dock enligt förslaget få bestå intill utgången av år 1972. 1 —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 63

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

1) Förslag

till

Lag

om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753)

Härigenom förordnas, dels att 29 § 1 mom. och 79—82 §§ kommunal­ lagen den 18 december 19531 skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 79 § lagen skall utgå, dels att i 6—8, 10 och 12 §§, 14 § 2 och 3 inom., 16, 19, 28, 30, 32—34 och 37—39 §§, 46 § 1 mom., 54, 63 och 66 §§ samt 76 § 1 mom. lagen ordet »fullmäktig» eller böjningsform därav skall bytas ut mot »kommunfullmäktig» eller motsvarande form därav, dels att i 12, 20, 21, 24, 25, 54, 66, 69 och 72 §§ lagen ordet »fullmäktigsammanträde» skall bytas ut mot »sammanträde med kommunfullmäktige», dels att i 7, 19, 30 och 32—42 §§, 46 § 1 mom., 54, 61, 63 och 70 §§ samt 76 § 2 mom. lagen orden »kommunens styrelse» skall bytas ut mot »kommunstyrelsen», dels att 1, 4, 5, 9, 11 och 13 §§, 14 § 1 mom., 15, 17, 18, 22, 23, 26, 27, 31, 43, 45, 47—49, 58, 62, 65, 74 och 75 §§, 76 § 3 mom. samt rubrikerna närmast före 5 och 47 §§ lagen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att rubriken närmast före 29 § lagen skall lyda »3 kap. Om kommunsty­ relsen och kommunens övriga nämnder m. m.»

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse ) 1 §• Riket är indelat i kommuner. Kom- Riket är indelat i kommuner. munerna åro landskommuner, kö­ pingar och städer. Råder osäkerhet------------------------ rätta sträckning. Om kommunalförbund — —----------------särskilt stadgat. Denna lag äger icke avseende å Denna lag äger icke avseende å Stockholms stad. Stockholms kommun.

4 §•

Kommuns beslutanderätt utövas Kommuns beslutanderätt utövas av kommunens fullmäktige. Full- av kommunfullmäktige, mäktige är o i landskommun och kö- 1 Senaste lydelse av 5 § se 1965: 750, av 6—9 och 33 §§ se 1968:184, av 28 § 1 och 2 mom., 43, 45 och 49 §§ se 1967: 315, av 28 § 3 mom., 46 § 1 mom., 63 och 75 §§ se 1962:154 samt av 79 § se 1962: 92.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 3

Förvaltning och verkställighet till- Förvaltning och verkställighet till­ komma kommunens styrelse och öv- komma kommunstyrelsen och komriga nämnder. Kommunens styrelse munens övriga nämnder. är i landskommun och köping kom­ munalnämnd och i stad drätselkam­ mare eller stadskollegium.

2 kap. Om kommunens fullmäktige 2 kap. Om kommunfullmäktige

5 Fullmäkliges antal bestämmes i Kommunfullmäktiges antal be­ förhållande till folkmängden sålun­ stämmes i förhållande till folk­ da, att mängden sålunda, att kommun med----------- ------------ 60- SO. Fullmäktige besluta, med iaktta­ Kommunfullmäktige besluta, med gande av vad nu är sagt, huru iakttagande av vad nu är sagt, hu­ många fullmäktige skola utses för ru många fullmäktige skola utses kommunen. Om beslutet skall läns­ för kommunen. Om beslutet skall styrelsen ofördröj ligen underrättas. länsstyrelsen ofördröjligen underrät­ tas, Har beslut------------------------ blivit bestämt. Om bestämmande —-------------------- - särskilt stadgat.

9 §• För val av fullmäktige skall kom­ För val av kommunfullmäktige mun med mera än 40 000 invånare skall kommun med mera än 40 000 indelas i valkretsar. Är folkmängden invånare indelas i valkretsar. Är i kommun mindre än nu sagts men folkmängden i kommun mindre än överstiger den 10 000, må valkrets­ nu sagts men överstiger den 10 000, indelning ock företagas, där så bemå valkretsindelning ock företagas; finnes lämpligt. Annan kommun må där så befinnes lämpligt. Annan ej indelas i valkretsar, såframt icke kommun må ej indelas i valkretsar, till följd av kommunens särskilt be­ saframt icke till följd av kommunens tydande utsträckning eller liknande särskilt betydande utsträckning el­ förhållanden synnerliga skäl före­ ler liknande förhållanden synnerli­ ligga därtill. Valbarhet är ej in­ ga skäl föreligga därtill. Valbarhet skränkt inom valkrets. är ej inskränkt inom valkrets. Vid valkretsindelning iakttages, Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kan beräknas komma att varje krets kan beräknas kom­ att utse minst tio fullmäktige med ma att utse minst tio kommunfull-

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

tillämpning av vad i följande styc­ mäktige med tillämpning av vad i ke sägs; att delar av samma by eller följande stycke sägs; att delar av hemman ej utan synnerliga skäl för­ samma by eller hemman ej utan syn­ läggas till olika valkretsar; att var­ nerliga skäl förläggas till olika val­ je valkrets om möjligt utformas så, kretsar; att varje valkrets om möj­ att den kan omslutas med en sam­ ligt utformas så, att den kan om­ manhängande gränslinje; samt att slutas med en sammanhängande antalet fullmäktige för hela kommu­ gränslinje; samt att antalet fullmäk­ nen kan beräknas bliva lika förde­ tige för hela kommunen kan beräk­ lat på de särskilda valkretsarna i nas bliva lika fördelat på de sär­ den mån det utan olägenhet kan ske. skilda valkretsarna i den mån det utan olägenhet kan ske. I varje valkrets väljes, efter kret­ I varje valkrets väljes, efter kret­ sens i mantalslängden upptagna be­ sens i mantalslängden upptagna be­ folkning för året näst före den tre­ folkning för året näst före den tre­ årsperiod, som valet gäller, en full­ årsperiod, som valet gäller, en kom­ mäktig för varje fullt tal, motsva­ munfullmäktig för varje fullt tal, rande det som erhålles, då kommu­ motsvarande det som erhålles, då nens för samma år i mantalslängden kommunens för samma år i mantals­ upptagna folkmängd delas med an­ längden upptagna folkmängd delas talet fullmäktige för hela kommu­ med antalet fullmäktige för hela nen. Därest det antal fullmäktige, kommunen. Därest det antal full­ som med tillämpning av denna regel mäktige, som med tillämpning av skall utses, icke uppgår till det för denna regel skall utses, icke uppgår kommunen bestämda antalet, skola till det för kommunen bestämda an­ för ernående av detta antal de val­ talet, skola för ernående av detta kretsar, vilkas folkmängd mest antal de valkretsar, vilkas folk­ överskjuter de tal, som enligt den mängd mest överskjuter de tal, som angivna regeln äro bestämmande för enligt den angivna regeln äro be­ fullmäktiges antal inom valkretsar­ stämmande för fullmäktiges antal na, vara berättigade att var för sig inom valkretsarna, vara berättigade i ordning efter överskottens storlek att var för sig i ordning efter över­ välja ytterligare en fullmäktig. Äro skottens storlek välja ytterligare en överskottstalen lika för två eller fle­ fullmäktig. Äro överskottstalen lika ra valkretsar, avgöres företrädet ge­ för två eller flera valkretsar, avgö­ nom lottning. res företrädet genom lottning. Om indelning i valkretsar äga, ef­ Om indelning i valkretsar äga, ef­ ter därom av kommunens styrelse ter därom av kommunstyrelsen upp­ uppgjort förslag, fullmäktige göra gjort förslag, kommunfullmäktige framställning hos länsstyrelsen. Utan göra framställning hos länsstyrelsen. föregående framställning må läns­ Utan föregående framställning må styrelsen förordna om sådan indel- länsstyrelsen förordna om sådan in-

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 5

ning, sedan tillfälle beretts fullmäk- delning, sedan tillfälle beretts komtige att avgiva yttrande i ärendet. munfullmäktige att avgiva yttrande i ärendet. Beslut om ---------------- -----— nästa val.

11 §■

Fullmäktige välja varje år för Kommunfullmäktige välja varje nästkommande kalenderår bland sig år för nästkommande kalenderår en ordförande och en vice ordföran­ bland sig en ordförande och en vice de samt, då fullmäktige så besluta, ordförande samt, då fullmäktige så jämväl en andre vice ordförande. besluta, jämväl en andre vice ordfö­ Underrättelse om dessa val, med rande. Underrättelse om dessa val, angivande av de valdas namn och med angivande av de valdas namn postadress, skall ofördröj ligen insän­ och postadress, skall ofördröj ligen das till länsstyrelsen för intagande insändas till länsstyrelsen för inta­ i länskungörelserna. gande i länskungörelserna. För året näst efter det, då val av För året näst efter det, då val fullmäktige ägt rum, skall ordfö­ av kommunfullmäktige ägt rum, randevalet hållas i januari månad skall ordförandevalet hållas i janua­ och ordförandeskapet intill dess ut­ ri månad och ordförandeskapet in­ övas av den som fullmäktige därtill till dess utövas av den som fullmäk­ särskilt utsett. tige därtill särskilt utsett. Äro både ordförande och vice ord­ Äro både ordförande och vice ord­ förande hindrade att inställa sig vid förande hindrade att inställa sig vid fullmäktiges sammanträde, äga full­ kommunfullmäktiges sammanträde, mäktige utse annan ledamot att för äga fullmäktige utse annan ledamot tillfället föra ordet. Intill dess så att för tillfället föra ordet. Intill dess skett, utövas ordförandeskapet av så skett, utövas ordförandeskapet av den till tjänstgöringstiden äldste den till tjänstgöringstiden äldste bland fullmäktige eller, där två el­ bland fullmäktige eller, där två el­ ler flera fullmäktige ha lika lång ler flera fullmäktige ha lika lång tjänstgöringstid, av den bland des­ tjänstgöringstid, av den bland des­ sa, som är till levnadsåldern äldst. sa, som är till levnadsåldern äldst.

13 §• Sammanträden skola av fullmäk­ Sammanträden skola av kommun­ tige hållas enligt ordning, som be­ fullmäktige hållas enligt ordning, stämmes av fullmäktige. Samman­ som bestämmes av fullmäktige. Sam­ träde skall ock hållas, när länssty­ manträde skall ock hållas, när läns­ relsen därom förordnar eller kom­ styrelsen därom förordnar eller kom­ munens styrelse eller de flesta av munstyrelsen eller de flesta av full-

6 Kungl. Majris proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse) fullmäktige det begära eller ordfö- mäktige det begära eller ordföranranden finner det nödigt. den finner det nödigt. Vid sammanträde före------------------------och förvaltning. Vid sammanträde i oktober------- — —--------- och inkomststat. Vid sammanträde i december----------------------- bliva lediga. Skulle beträffande------------------- —- oktober månad.

14 §. 1 m o m. Kungörelse om fullmäk- 1 in o m. Kungörelse om samman­ tigsammanträde innehållande upp­ träde med kommunfullmäktige inne­ gift om tid och ställe för samman­ hållande uppgift om tid och ställe trädet och de ärenden, som därvid för sammanträdet och de ärenden, skola behandlas, utfärdas av ordfö­ som därvid skola behandlas, utfär­ randen eller, vid hinder för honom, das av ordföranden eller, vid hinder av vice ordföranden. för honom, av vice ordföranden. Kungörelsen skall minst en vecka Kungörelsen skall minst en vecka före sammanträdet anslås å en av före sammanträdet anslås å en av kommunen på lämplig plats anord­ kommunen på lämplig plats anord­ nad anslagstavla (kommunens an­ nad anslagstavla (kommunens an­ slagstavla) och, därest fullmäktige slagstavla) och, därest kommunfull­ så beslutat, jämväl annorstädes. mäktige så beslutat, jämväl annor­ Kungörelsen skall ock senast fyra städes. Kungörelsen skall ock senast dagar före sammanträdet delgivas fyra dagar före sammanträdet del­ envar fullmäktig. givas envar fullmäktig. Där j ämte skall tillkännagivande Därjämte skall tillkännagivande om tid och ställe för sammanträde om tid och ställe för sammanträde samt, därest fullmäktige så bestämt, samt, därest kommunfullmäktige så om de ärenden, som skola behand­ bestämt, om de ärenden, som skola las, införas i en eller flera ortstid­ behandlas, införas i en eller flera ningar senast en vecka före sam­ ortstidningar senast en vecka före manträdet. Vid sammanträde före sammanträdet. Vid sammanträde fö­ utgången av december månad avgö- re utgången av december månad avres för nästföljande kalenderår, i göres för nästföljande kalenderår, i vilken eller vilka tidningar tillkän­ vilken eller vilka tidningar tillkän­ nagivande skall införas. Därvid bö­ nagivande skall införas. Därvid bora väljas sådana tidningar, som ge­ ra väljas sådana tidningar, som ge­ nom spridning inom olika grupper nom spridning inom olika grupper av kommunens medlemmar bringa av kommunens medlemmar bringa tillkännagivandet till de flestas kän­ tillkännagivandet till de flestas kän­ nedom. Har vid fattandet av beslut nedom. Har vid fattandet av beslut i ämnet förslag om tillkännagivan­ i ämnet förslag om tillkännagivan­ dets införande i annan ortstidning dets införande i annan ortstidning

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 7

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse ) än sådan, som omfattas av beslutet, än sådan, som omfattas av beslutet, varit under omröstning och därvid varit under omröstning och därvid erhållit minst en tredjedel av de i erhållit minst en tredjedel av de i omröstningen deltagandes röster, omröstningen deltagandes röster, skall tillkännagivandet införas jäm­ skall tillkännagivandet införas jäm­ väl i denna tidning. väl i denna tidning. Den omständigheten----------- ------- - sammanträdets hållande.

15 §• Fullmäktige må ej handlägga Kommunfullmäktige må ej hand­ ärende, såvida icke flera än hälften lägga ärende, såvida icke flera än av dem äro tillstädes. Är tillstädes- hälften av dem äro tillstädes. Är tillvarande fullmäktig enligt vad i 16 § städesvarande fullmäktig enligt vad eller 63 § andra stycket sägs hind­ i 16 § eller 63 § andra stycket sägs rad att deltaga i visst ärende, utgör hindrad att deltaga i visst ärende, ej den omständigheten, att till följd utgör ej den omständigheten, att till därav antalet av de deltagande icke följd därav antalet av de deltagande överstiger hälften av fullmäktiges icke överstiger hälften av fullmäk­ hela antal, hinder för ärendets hand­ tiges hela antal, hinder för ärendets läggande. handläggande.

17 §• Varje fullmäktig äger en röst. Varje kommunfullmäktig äger en röst. Vid fullmäktigsammanträde äger Vid sammanträde med kommun­ ordföranden eller vice ordföranden fullmäktige äger ordföranden eller i kommunens styrelse, ändå att han vice ordföranden i kommunstyrelsen, icke är fullmäktig, ävensom sådan ändå att han icke är fullmäktig, även­ i kommunens tjänst anställd befatt­ som sådan i kommunens tjänst an­ ningshavare, som sägs i 7 § andra ställd befattningshavare, som sägs stycket, att vara tillstädes och del­ i 7 § andra stycket, att vara tillstä­ taga i överläggningarna men ej i be­ des och deltaga i överläggningarna sluten. Sådan rätt tillkommer jäm­ men ej i besluten. Sådan rätt tillkom­ väl ordförande eller vice ordförande mer jämväl ordförande eller vice i annan kommunal nämnd eller be­ ordförande i annan kommunal redning vid behandling av ärende, nämnd eller beredning vid behand­ som bcretts av nämnden eller bered­ ling av ärende, som beretts av nämn­ ningen, ävensom vid besvarande av den eller beredningen, ävensom vid interpellation, som framställts till besvarande av interpellation, som nämndens eller beredningens ordfö­ framställts till nämndens eller be­ rande. Dylik rätt äger ock revisor redningens ordförande. Dylik rätt

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 ar 1969

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse) vid granskning av den av honom av­ äger ock revisor vid granskning av givna revisionsberättelsen. den av honom avgivna revisionsbe­ rättelsen. Efter därom av fullmäktige för Efter därom av kommunfullmäk­ varje fall fattat beslut må annan i tige för varje fall fattat beslut må kommunens tjänst anställd befatt­ annan i kommunens tjänst anställd ningshavare än som avses i andra befattningshavare än som avses i stycket vara tillstädes vid samman­ andra stycket vara tillstädes vid träde för att tillhandagå fullmäktige sammanträde för att tillhandagå med erforderliga upplysningar. fullmäktige med erforderliga upp­ lysningar.

§•

Fullmäktige skola meddela beslut Kommunfullmäktige skola medde­ i ärenden, som hänskjutits till dem la beslut i ärenden, som hänskjutits av högre myndighet, ävensom i frå­ till dem av högre myndighet, även­ ga, som väckts genom framställning som i fråga, som väckts genom av kommunens styrelse eller annan framställning av kommunstyrelsen kommunal nämnd eller genom mo­ eller annan kommunal nämnd eller tion av fullmäktig. genom motion av fullmäktig.

22 §.

Sedan överläggningen----------- eller nej. Ordföranden tillkännagiver — med klubbslag. Begäres omröstning,---------------- vid val. Val av kommunalnämnd, drätsel­ Val av kommunstyrelse och sådan kammare, stadskollegium och sådan kommunal nämnd, som sägs i 44 § kommunal nämnd, som sägs i 44 § andra stycket, samt av revisorer och andra stycket, samt av revisorer och revisorssuppleanter, som avses i 63 revisorssuppleanter, som avses i 63 §, så ock av två eller flera personer §, så ock av två eller flera personer för särskild beredning av ärenden, för särskild beredning av ärenden, som skola företagas till avgörande som skola företagas till avgörande av kommunfullmäktige, skall vara av fullmäktige, skall vara proportio­ proportionellt, därest det begäres av nellt, därest det begäres av minst minst så många väljande, som mot­ så många väljande, som motsvara svara det tal, vilket erhålles, om det tal, vilket erhålles, om samtliga samtliga väljandes antal delas med väljandes antal delas med det antal det antal personer valet avser, ökat personer valet avser, ökat med 1. med 1. Om förfarandet vid sådant Om förfarandet vid sådant propor­ proportionellt val är särskilt stad­ tionellt val är särskilt stadgat. gat.

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1969 9

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse ) 23 §. Vill fullmäktig till ordföranden i Vill kommunfullmäktig till ord­ kommunens styrelse eller annan föranden i kommunstyrelsen eller kommunal nämnd eller beredning annan kommunal nämnd eller be­ framställa interpellation i ämne, som redning framställa interpellation i tillhör fullmäktiges handläggning, ämne, som tillhör fullmäktiges skall interpellationen, skriftligen av­ handläggning, skall interpellationen, fattad, avlämnas till fullmäktiges skriftligen avfattad, avlämnas till ordförande före det sammanträde, fullmäktiges ordförande före det vid vilket den är avsedd att fram­ sammanträde, vid vilket den är av­ ställas. Fullmäktige besluta utan fö­ sedd att framställas. Fullmäktige be­ regående överläggning, huruvida in- sluta utan föregående överläggning, terpellationens framställande skall huruvida interpellationens framstäl­ medgivas. Lämnas sådant medgivan­ lande skall medgivas. Lämnas sådant de, bör interpellationen besvaras se­ medgivande, bör interpellationen be­ nast vid nästa sammanträde. svaras senast vid nästa sammanträ­ de.

26 §• Så snart fullmäktiges protokoll bli­ Så snart kommunfullmäktiges pro­ vit justerat, skall avskrift av proto­ tokoll blivit justerat, skall avskrift kollet överlämnas till kommunens av protokollet överlämnas till kom­ styrelse och utdrag därav tillställas munstyrelsen och utdrag därav de övriga nämnder, åt vilka verk­ tillställas de övriga nämnder, åt vil­ ställighet av fullmäktiges beslut upp- ka verkställighet av fullmäktiges be­ dragits. slut uppdragits. Fullmäktiges protokoll och övri­ Fullmäktiges protokoll och övri­ ga till deras arkiv hörande hand­ ga till deras arkiv hörande handling­ lingar skola på ordförandens ansvar ar skola på ordförandens ansvar vårdas och förtecknas; dock må vårdas och förtecknas; dock må handlingar, som ej erfordras för det handlingar, som ej erfordras för det löpande arbetet, för nyssnämnda än­ löpande arbetet, för nyssnämnda än­ damål överlämnas till kommunens damål överlämnas till kommunsty­ styrelse. relsen. Den som — — —----------- riktighet bestyrkt.

27 §. Fullmäktiges förhandlingar skola Kommunfullmäktiges förhandvara offentliga; dock må fullmäkti- lingar skola vara offentliga; dock ge för visst ärende besluta, att över- må fullmäktige för visst ärende be-

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse ) läggningen skall hållas inom stäng­ sluta, att överläggningen skall hål­ da dörrar. las inom stängda dörrar. Ordföranden vakar —------- —— - upplösa sammanträdet.

31 §. Ledamöter och suppleanter i kom­ Ledamöter och suppleanter i kom­ munens styrelse väljas av fullmäk­ munstyrelsen väljas av kommunfull­ tige till det antal fullmäktige be­ mäktige till det antal fullmäktige be­ stämma. Antalet ledamöter må dock stämma. Antalet ledamöter må dock icke vara under fem. icke vara under fem. Sker ej till tjänstgöring.

43 §. Fullmäktige må antaga reglemen­ Kommunfullmäktige må antaga te för kommunens styrelse. I regle­ reglemente för kommunstyrelsen. I mentet må bestämmas: reglementet må bestämmas: a) att med----------- -—-—-—• nämnder; samt b) att styrelsen äger uppdraga åt b) att styrelsen äger uppdraga åt särskild avdelning, bestående av le­ särskild avdelning, bestående av le­ damöter eller suppleanter i styrel­ damöter eller suppleanter i styrel­ sen, eller åt ledamot eller suppleant sen, eller åt ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman hos kommunen eller åt tjänsteman bos kommunen att å styrelsens vägnar fatta beslut i att å styrelsens vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas be­ vissa grupper av ärenden, vilkas be­ skaffenhet skall i reglementet angi­ skaffenhet skall i reglementet angi­ vas, dock att framställning eller ytt­ vas, dock att framställning eller ytt­ rande till fullmäktige icke må beslu­ rande till kommunfullmäktige icke tas annorledes än av styrelsen sam­ må beslutas annorledes än av sty­ fällt. relsen samfällt. Innan beslut------------------------ nästa sammanträde. I övrigt må, i den mån icke sär­ I övrigt må, i den mån icke sär­ skilda bestämmelser meddelas i den­ skilda bestämmelser meddelas i na lag, genom reglementet bestäm­ denna lag, genom reglementet be­ mas den ordning, i vilken kommu­ stämmas den ordning, i vilken kom­ nens styrelse har att utöva sina be­ munstyrelsen har att utöva sina be­ fogenheter och fullgöra sina ålig­ fogenheter och fullgöra sina åliggan­ ganden. den. Beslut om antagande av reglemen­ te skall underställas länsstyrelsens prövning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 11

Beträffande sådan nämnd, som av­ Beträffande sådan nämnd, som ses i 44 § andra stycket, skall vad avses i 44 § andra stycket, skall vad i 31 § andra stycket, 32 §, 33 § andra i 31 § andra stycket, 32 §, 33 § and­ stycket och 35—42 §§ är föreskrivet ra stycket och 35—42 §§ är före­ med avseende å kommunens styrel­ skrivet med avseende å kommunsty­ se äga motsvarande tillämpning. relsen äga motsvarande tillämpning. Nämnd, varom i denna paragraf Nämnd, varom i denna paragraf stadgas, må: stadgas, må: a) om fullmäktige så besluta, upp­ a) om kommunfullmäktige så be­ draga åt särskild avdelning, bestå­ sluta, uppdraga åt särskild avdel­ ende av ledamöter eller suppleanter ning, bestående av ledamöter eller i nämnden, eller åt ledamot eller suppleanter i nämnden, eller åt le­ suppleant eller åt tjänsteman hos damot eller suppleant eller åt tjäns­ kommunen att å nämndens vägnar teman hos kommunen att å nämn­ fatta beslut i vissa grupper av ären­ dens vägnar fatta beslut i vissa grup­ den, vilkas beskaffenhet skall i full­ per av ärenden, vilkas beskaffenhet mäktiges beslut angivas, dock att skall i fullmäktiges beslut angivas, framställning eller yttrande till full­ dock att framställning eller yttran­ mäktige icke må beslutas annorle- de till fullmäktige icke må beslutas ■des än av nämnden samfällt; samt annorledes än av nämnden sam­ fällt; samt b) för vård och förtecknande över­ b) för vård och förtecknande lämna nämndens protokoll och öv­ överlämna nämndens protokoll och riga till dess arkiv hörande hand­ övriga till dess arkiv hörande hand­ lingar till kommunens styrelse, i den lingar till kommunstyrelsen, i den mån handlingarna icke erfordras för mån handlingarna icke erfordras för det löpande arbetet. det löpande arbetet. Beslut, vilket —--------------------näst l sammanträde.

Bestämmelser för stadskollegium Särskilda bestämmelser om drätseloch drätselkammare i stad med stads- nämnd kollegium

47 §. Stadskollegiet skall i egenskap av Utan hinder av 30 § andra stycket kommunens styrelse leda förvalt­ b) må kommunfullmäktige besluta ningen av stadens angelägenheter att en särskild drätselnämnd skall och hava inseende över övriga nämn­ handhava kommunens drätsel. ders verksamhet. Kollegiet skall med uppmärksamhet följa de frågor, som

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse ) kunna inverka på stadens utveck­ ling och ekonomiska ställning, samt hos stadsfullmäktige och övriga nämnder ävensom hos andra myn­ digheter göra de framställningar, som finnas påkallade. Stadskollegiet har vidare: a) att, såsom i 19 § sägs, bereda ärenden, som skola förekomma till behandling hos stadsfullmäktige; b) att ombesörja verkställighet av stadsfullmäktiges beslut, i den mån ej verkställigheten uppdragits åt an­ nan; c) att självt eller genom ombud föra stadens talan i alla mål och ärenden, där detta icke på grund av lag eller stadsfullmäktiges beslut an­ kommer på annan; d) att vårda och förteckna de kom­ munala arkiven, i den mån sådant ej enligt denna lag ankommer på an­ nan; samt e) att i övrigt fullgöra de uppdrag, som av stadsfullmäktige överlämnas till kollegiet. Stadskollegiet har ock att taga be­ fattning med de ärenden, vilkas handläggning enligt särskilda för­ fattningar ankommer på kommu­ nens styrelse. Stadskollegiet äger att från sta­ dens övriga nämnder samt dess be­ redningar och befattningshavare in­ fordra de yttranden och upplysning­ ar, som erfordras för fullgörande av kollegiets uppgifter. Bestämmelserna i 31 — 40, 42 och 46 §§ skola äga motsvarande tilllämpning med avseende å stadskol­ legiet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 13

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse) 48 §. Det tillkommer drätselkammaren Drätselnämnd skall i stad med stadskollegium: a) att föra stadens räkenskaper a) föra kommunens räkenskaper på sätt i 62 § sägs och taga den be­ på sätt i 62 § sägs och taga den be­ fattning med stadens drätsel i öv­ fattning med kommunens drätsel i rigt, som kan vara föreskriven i det övrigt, som kan vara föreskriven i i 49 § angivna reglementet; samt det i 49 § angivna reglementet; samt b) att i övrigt fullgöra de uppdrag, b) i övrigt fullgöra de uppdrag, som av stadsfullmäktige eller stads- som av kommunfullmäktige eller kollegiet överlämnas till drätselkam­ kommunstyrelsen överlämnas till maren. drätselnämnden. Bestämmelserna i 31—40, 42 och Bestämmelserna i 31—40, 42 och 46 §§ skola äga motsvarande tillämp­ 46 §§ skola äga motsvarande tillämp­ ning med avseende å drätselkamma­ ning med avseende å drätselnämn­ ren. den.

49 §. Stadsfullmäktige skola antaga ett I kommun med drätselnämnd sko­ för stadskollegiet och drätselkamma­ la kommunfullmäktige antaga ett för ren gemensamt reglemente. I kommunstyrelsen och drätselnämn­ den gemensamt reglemente, I reglementet —- — —- —---- motsvarande tillämpning. I övrigt må, i den mån icke sär­ I övrigt må, i den mån icke sär­ skilda bestämmelser meddelas i den­ skilda bestämmelser meddelas i na lag, genom reglementet bestäm­ denna lag, genom reglementet be­ mas den ordning, i vilken stadskol­ stämmas den ordning, i vilken kom­ legiet och drätselkammaren hava att munstyrelsen och drätselnämnden utöva sina befogenheter och fullgöra hava att utöva sina befogenheter och sina åligganden. fullgöra sina åligganden. Beslut om antagande av reglemen­ te skall underställas Konungens prövning.

58 §. Kommun äger upptaga lån intill Ivommun äger upptaga lån intill ett sammanlagt belopp motsvaran­ ett sammanlagt belopp motsvarande de för varje å kommunen belöpande för varje å kommunen belöpande skattekrona enligt den under näst­ skattekrona enligt den under näst­ föregående år fastställda taxeringen föregående år fastställda taxeringen en utdebitering av sju kronor, så- en utdebitering av sju kronor, såvitt

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse) vitt angår i landsting ej deltagande angår kommun som ej tillhör lands­ stad, och en utdebitering av fem kro­ tingskommun, och en utdebitering nor, såvitt angår annan kommun. av fem kronor, såvitt angår annan Lån, som här avses, skall vara ställt kommun. Lån, som här avses, skall att återbetalas inom fem år och, där­ vara ställt att återbetalas inom fem est lånetiden är mer än ett år, att år och, därest lånetiden är mer än årligen avbetalas; dock må kommun ett år, att årligen avbetalas; dock må vid förvärv av intecknad egendom kommun vid förvärv av intecknad övertaga betalningsansvar även för egendom övertaga betalningsansvar sådan i egendomen intecknad gäld, även för sådan i egendomen inteck­ som är ställd att betalas inom läng­ nad gäld, som är ställd att betalas re tid eller i annan ordning. inom längre tid eller i annan ord­ ning. Kommun äger------------------------äldre lånet. Med lån----------- —-------- även borgen.

62 §.

Det åligger kommunens styrelse Det åligger kommunstyrelsen att att föra fortlöpande räkenskaper föra fortlöpande räkenskaper över över de medel den bar om händer. de medel den har om händer. Annan kommunal nämnd, som Annan kommunal nämnd, som omhänder har medel, skall föra rä­ omhänderhar medel, skall föra rä­ kenskaper i enlighet med av kommu­ kenskaper i enlighet med av kom­ nens styrelse givna anvisningar och munstyrelsen givna anvisningar och årligen före den 1 mars, där ej sty­ årligen före den 1 mars, där ej sty­ relsen bestämmer annan tid, till sty­ relsen bestämmer annan tid, till sty­ relsen avlämna redovisning för sin relsen avlämna redovisning för sin förvaltning under nästföregående förvaltning under nästföregående kalenderår. kalenderår. Sedan sådan redovisning skett, Sedan sådan redovisning skett, skall kommunens styrelse inom tid, skall kommunstyrelsen inom tid, som fullmäktige bestämma, dock se­ som kommunfullmäktige bestämma, nast före den 1 april, sammanfatta dock senast före den 1 april, sam­ och avsluta kommunens räkenska­ manfatta och avsluta kommunens per för nämnda kalenderår. I räkenskaper för nämnda kalender­ år. I stad, där stadskollegium finnes, I kommun, där drätselnämnd fin­ skall vad i denna paragraf stadgas nes, skall vad i denna paragraf stad­ om kommunens styrelse äga tillämp­ gas om kommunstyrelsen äga tillning å drätselkammaren. lämpning å drätselnämnden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1969 15

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse ) 65 §. Revisionsberättelse skall inom tid, Revisionsberättelse skall inom tid, som bestämmes av fullmäktiges ord­ som bestämmes av kommunfullmäk­ förande, avlämnas till honom. Be­ tiges ordförande, avlämnas till ho­ rättelsen skall jämte de förklaring­ nom. Berättelsen skall jämte de för­ ar över framställda anmärkningar, klaringar över framställda anmärk­ som ordföranden infordrar, fram­ ningar, som ordföranden infordrar, läggas till granskning och avgöran­ framläggas till granskning och av­ de hos fullmäktige vid sammanträ­ görande hos kommunfullmäktige vid de före utgången av juni månad; sammanträde före utgången av juni dock må, där fullmäktige så bestämt, månad; dock må, där fullmäktige så ärendet företagas vid sammanträde bestämt, ärendet företagas vid sam­ senare under året. manträde senare under året.

74 Fullmäktiges beslut om nya eller Kommunfullmäktiges beslut om förhöjda avgifter å den allmänna nya eller förhöjda avgifter å den all­ rörelsen för begagnande av de plat­ männa rörelsen för begagnande av ser, som anvisats åt densamma, el­ de platser, som anvisats åt densam­ ler de inrättningar, som äro gjorda ma, eller de inrättningar, som äro till dess betjänande, skola för att gjorda till dess betjänande, skola vinna bindande kraft underställas för alt vinna bindande kraft under­ Konungens prövning och fastställel- ställas Konungens prövning och se. fastställelse. Fastställelse av------ - — — — — annat ändamål. Om vissa andra beslut, som skola Om vissa andra beslut, som skola underställas Konungens prövning, underställas Konungens prövning, sägs i 49, 56 och 60 §§. sägs i 56 och 60 §§. Beslut, som--------------------— till Konungen.

75 §. Fullmäktiges beslut om allmän plan för hushållningen med stads donationsjord skall för att erhålla gällande kraft godkännas av läns­ styrelsen. Om vissa andra beslut, som sko- Om beslut, som skola understäl­ la underställas länsstyrelsens prov- las länsstyrelsens prövning, sägs i ning, sägs i 43, 52 och 61 §§ samt 52 och 61 §§ samt 76 § 3 mom. 76 § 3 mom. Underställt beslut------------------------ därför uppgivas. över vägrad----------------— — hos Konungen.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

3 mom. Kommun må utse sär­ 3 mom. Kommun må utse sär­ skild nämnd med uppgift att uppta­ skild nämnd med uppgift att upp­ ga och avgöra besvär över kommu­ taga och avgöra besvär över kom­ nens styrelses eller annan kommu­ munstyrelsens eller annan kommu­ nal nämnds beslut om tillsättande nal nämnds beslut om tillsättande av eller förordnande å kommunal av eller förordnande å kommunal tjänstebefattning eller entledigande tjänstebefattning eller entledigande från sådan befattning eller om dis­ från sådan befattning eller om dis­ ciplinär åtgärd mot befattningsha­ ciplinär åtgärd mot befattningsha­ vare, där klagan över beslutet eljest vare, där klagan över beslutet eljest skolat föras enligt 2 mom. skolat föras enligt 2 mom. Reglemente för sådan besvärs- Reglemente för sådan besvärs­ nämnd antages av fullmäktige. Be­ nämnd antages av kommunfullmäk­ slut om antagande av reglemente tige. Beslut om antagande av regle­ skall underställas länsstyrelsens mente skall underställas länsstyrel­ prövning. Där ej annat föreskrives i sens prövning. Där ej annat före­ reglementet, skall vad i 45 § sägs skrives i reglementet, skall vad i 45 § äga tillämpning å besvärsnämnd. sägs äga tillämpning å besvärs­ nämnd. Finnes besvärsnämnd, stadgas i 1 mom. Beträffande klagan sägs i 1 mom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 17

2) Förslag

till

Lag

om ändring i kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50 )

Härigenom förordnas, dels att i 6, 7, 9, 14 och 20 §§, 29 § 2 mom., 35 §, 46 § 2 mom., 47, 49—52, 54, 55, 57—67, 70—72, 74, 76, 77 och 79 §§ samt 80 § 3 mom. kommunallagen för Stockholm den 1 mars 19571 ordet »stad» eller böjningsform därav skall bytas ut mot »kommun» eller motsvarande form därav, dels att i 5—20, 24, 27—29, 31, 32, 34, 36 och 38—41 §§, 45 § 1 och 3 mom., 46 § 2 mom., 47, 50 och 51 §§, 53 § 1 mom., 58, 66, 67, 69 och 70 §§ samt 80 § 1 och 3 mom. lagen ordet »stadsfullmäktig» eller böjningsform där­ av skall bytas ut mot »kommunfullmäktig» eller motsvarande form därav, dels att i 13 §, 15 § 1 mom., 18, 21, 22, 25, 26, 58 och 70 §§ lagen ordet »stadsfullmäktigsammanträde» skall bytas ut mot »sammanträde med kom­ munfullmäktige», dels att i 9, 14, 19, 20, 27 och 31—44 §§, 45 § 2 mom., 46, 47 och 50 §§, 51 § 1 mom., 52 §, 53 § 1 mom., 58, 65, 67 och 74 §§ samt 80 § 2 och 3 mom. lagen ordet »stadskollegiet» eller böjningsform därav skall bytas ut mot »kommunstyrelsen» eller motsvarande form därav, dels att i 20, 31, 34—37, 41, 42 och 44 §§, 46 § 3 mom. och 58 § lagen ordet »kollegiet» eller böjningsform därav skall bytas ut mot »styrelsen» eller motsvarande form därav, dels att 1, 2, 4, 23, 30, 48 och 78 §§ samt rubriken närmast före 30 § lagen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att rubri­ ken närmast före 5 § lagen skall lyda »2 KAP. Om kommunfullmäktige», dels att rubriken »4 KAP. Om stadens drätsel» före 54 § lagen skall ändras till »4 KAP. Om kommunens drätsel».

Stockholms stad utgör en kom­ Stockholm utgör en kommun. mun.

1 Senaste lydelse av 6—10 §§ och 45 § 1 mom. se 1968 : 185 , av 11 och 14 §§, 15 § 1 mom., 18 , 34 , 65 , 74 och 76—79 §§ samt 80 § 1 och 3 mom. se 1967 : 783 , av 29 § 1 och 2 mom., 48 § och 51 § 2 mom. se 1967 : 316 samt av 29 § 3 mom., 31 och 38 §§, 53 § 1 mom., 63 och 67 §§ se 1962 : 155 . 2 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 63

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse ) Råder osäkerhet — — — rätta sträckning. Om kommunalförbund —------- särskilt stadgat.

2

Medlem av kommunen är envar, Medlem av kommunen är envar, som är där mantalsskriven, ävensom som är där mantalsskriven, ävensom var och en, vilken, utan att vara var och en, vilken, utan alt vara mantalsskriven i kommunen, där­ mantalsskriven i kommunen, där­ städes äger eller brukar fast egen­ städes äger eller brukar fast egen­ dom eller är taxerad till allmän kom­ dom eller är taxerad till allmän kom­ munalskatt att utgå till staden. munalskatt.

4 §• Kommunens beslutanderätt ut­ Kommunens beslutanderätt ut­ övas av stadsfullmäktige. övas av kommunfullmäktige. Förvaltning och verkställighet till­ Förvaltning och verkställighet till­ kommer stadskollegiet i egenskap av kommer kommunstyrelsen och kom­ kommunens styrelse samt stadens munens övriga nämnder. övriga nämnder.

23 8. Sedan överläggningen----------------- — — eller nej. Ordföranden tillkännagiver--------- -------------- med klubbslag. Begäres omröstning, — —----------- — vid val. Val av stadskollegium och drät­ Val av kommunstyrelse och drät­ selnämnd samt av revisorer och re­ selnämnd samt av revisorer och re­ visorssuppleanter, som avses i 67 §, visorssuppleanter, som avses i 67 §, så ock av två eller flera personer så ock av två eller flera personer för för särskild beredning av ärenden, särskild beredning av ärenden, som som skola företagas till avgörande skola företagas till avgörande av av stadsfullmäktige, skall vara pro­ kommunfullmäktige, skall vara pro­ portionellt, därest det begäres av portionellt, därest det begäres av minst så många väljande, som mot­ minst så många väljande, som mot­ svara det tal, vilket erhålles, om svara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt stad­ proportionellt val är särskilt stad­ gat. gat.

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1969 19

Om stadskollegiet och stadens öv- Om kommunstyrelsen och kommuriga nämnder samt om borgarråds- nens övriga nämnder samt om borbered ningen garrådsber ed ningen

30 §. Stadskollegiet skall i egenskap av Kommunslyrelsen skall leda för­ kommunens styrelse leda förvalt­ valtningen av kommunens angelä­ ningen av stadens angelägenheter genheter och hava inseende över öv­ och hava inseende över övriga nämn­ riga nämnders verksamhet. Styrel­ ders verksamhet. Kollegiet skall med sen skall med uppmärksamhet följa uppmärksamhet följa de frågor, som de frågor, som kunna inverka på kunna inverka på stadens utveck­ kommunens utveckling och ekono­ ling och ekonomiska ställning, samt miska ställning, samt hos kommun­ hos stadsfullmäktige och övriga fullmäktige och övriga nämnder nämnder ävensom hos andra myn­ ävensom hos andra myndigheter gö­ digheter göra de framställningar, ra de framställningar, som finnas som finnas påkallade. påkallade. Stadskollegiet har vidare: Styrelsen har vidare: a) att, såsom i 20 § sägs, bereda a) att, såsom i 20 § sägs, bereda ärenden, som skola förekomma till ärenden, som skola förekomma till behandling hos stadsfullmäktige; behandling hos kommunfullmäkti­ ge ; b) att ombesörja verkställighet av b) att ombesörja verkställighet av stadsfullmäktiges beslut, i den mån kommunfullmäktiges beslut, i den ej verkställigheten uppdragits åt an­ mån ej verkställigheten uppdragits nan; åt annan; c) att självt eller genom ombud c) att själv eller genom ombud föra stadens talan i alla mål och föra kommunens talan i alla mål och ärenden, där detta icke på grund av ärenden, där detta icke på grund av lag eller stadsfullmäktiges beslut an­ lag eller kommunfullmäktiges be­ kommer på annan; samt slut ankommer på annan; samt d) att i övrigt fullgöra de upp­ d) att i övrigt fullgöra de upp­ drag, som av stadsfullmäktige över­ drag, som av kommunfullmäktige lämnas till kollegiet. överlämnas till styrelsen. Stadskollegiet har ock att taga Kommunstyrelsen har ock att ta­ befattning med de ärenden, vilkas ga befattning med de ärenden, vil­ handläggning enligt särskilda för­ kas handläggning enligt särskilda fattningar ankommer på kommunens författningar ankommer på styrel­ styrelse. sen. Stadskollegiet äger att från sta- Kommunstyrelsen äger att från

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

dens övriga nämnder samt dess be­ kommunens övriga nämnder samt redningar ocli befattningshavare in­ dess beredningar och befattningsha­ fordra de yttranden och upplysning­ vare infordra de yttranden och upp­ ar, som erfordras för fullgörande av lysningar, som erfordras för fullgö­ kollegiets uppgifter. rande av styrelsens uppgifter.

48 §. Stadsfullmäktige skola antaga reg- Kommunfullmäktige skola antaga lementen för stadskollegiet, borgar- reglementen för kommunstyrelsen, rådsberedningen och drätselnämn- borgarrådsberedningen och drätselden. nämnden. I reglementena för stadskollegiet I reglementena för kommunstyreloch drätselnämnden må bestämmas: sen och drätselnämnden må bestäm­ mas : a) i fråga----------- —--------kommunala nämnder, b) i fråga om stadskollegiet och b) i fråga om kommunstyrelsen drätselnämnden att var och en av och drätselnämnden att var och en dessa nämnder äger uppdraga åt av dessa nämnder äger uppdraga åt särskild avdelning, bestående av le­ särskild avdelning, bestående av le­ damöter eller suppleanter i nämn­ damöter eller suppleanter i nämn­ den, eller åt ledamot eller suppleant den, eller åt ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman hos staden att eller åt tjänsteman hos kommunen å nämndens vägnar fatta beslut i vis­ att å nämndens vägnar fatta beslut i sa grupper av ärenden, vilkas beskaf­ vissa grupper av ärenden, vilkas be­ fenhet skall i reglementet angivas, skaffenhet skall i reglementet an­ dock att framställning eller yttrande givas, dock att framställning eller till stadsfullmäktige icke må beslu­ yttrande till kommunfullmäktige tas annorledes än av nämnden sam­ icke må beslutas annorledes än av fällt. nämnden samfällt, Innan beslut--------------------— nästa sammanträde. I övrigt må, i den män icke sär­ I övrigt må, i den mån icke sär­ skilda bestämmelser meddelas i den­ skilda bestämmelser meddelas i den­ na lag, genom de i första stycket an­ na lag, genom de i första stycket an­ givna reglementen bestämmas den givna reglementen bestämmas den ordning, i vilken stadskollegiet, bor­ ordning, i vilken kommunstyrelsen, garrådsberedningen och drätsel­ borgarrådsberedningen och drätsel­ nämnden hava att utöva sina befo­ nämnden hava att utöva sina befo­ genheter och fullgöra sina åliggan­ genheter och fullgöra sina åliggan­ den. den. Beslut om antagande av reglemen­ te skall underställas Konungens prövning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 21

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse )

78 §. Stadsfullmäktiges beslut om nya Kommunfullmäktiges beslut om eller förhöjda avgifter å den all­ nya eller förhöjda avgifter å den all­ männa rörelsen för begagnande av männa rörelsen för begagnande av de platser, som anvisats åt densam­ de platser, som anvisats åt densam­ ma, eller de inrättningar, som äro ma, eller de inrättningar, som äro gjorda till dess betjänande, skola gjorda till dess betjänande, skola för för att vinna bindande kraft under­ att vinna bindande kraft understäl­ ställas Konungens prövning och las Konungens prövning och faststälfaststäilelse. lelse. Faststäilelse av — — —----------- annat ändamål. Om vissa andra beslut, som sko- Om vissa andra beslut, som skola la underställas Konungens prövning, underställas Konungens prövning, stadgas i 48, 60 och 64 §§. stadgas i 60 och 64 §§. Beslut, som----------- — — — till Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

3) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning

Härigenom förordnas, dels att 1 och 33 §§ lagen den 13 juni 1919 om änd­ ring i kommunal och ecklesiastik indelning1 skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 33 § lagen skall utgå, dels att 14 och 18 §§ lagen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

Fullmäktige i kommun, vars om­ Kommunfullmäktige i kommun, råde genom indelningsändring ökas vars område genom indelningsänd­ eller minskas, skola företräda såväl ring ökas eller minskas, skola före­ den äldre som den ökade eller mins­ träda såväl den äldre som den öka­ kade kommunen, om Konungen ej de eller minskade kommunen, om bestämmer annat enligt 19 §. Konungen ej bestämmer annat en­ ligt 19 §. Vidkommande sådan kommun äge Vidkommande sådan kommun äge Konungen, om förhållandena därtill Konungen, om förhållandena därtill föranleda, förordna, att samtliga föranleda, förordna, att samtliga fullmäktiges uppdrag skola upphöra, kommunfullmäktiges uppdrag skola då den nya indelningen träder i upphöra, då den nya indelningen kraft, samt nytt val till fullmäktige träder i kraft, samt nytt val till kom­ verkställas för tiden till utgången munfullmäktige verkställas för tiden av det år, då allmänna val av full­ till utgången av det år, då allmänna mäktige nästa gång skola äga rum. val av fullmäktige nästa gång skola Där sådant förordnande meddelats äga rum. Där sådant förordnande åligger det länsstyrelsen att snarast meddelats åligger det länsstyrelsen möjligt under året innan indelnings- att snarast möjligt under året innan ändringen träder i kraft och sist fö­ indelningsändringen träder i kraft re den 1 juli, med tillämpning av och sist före den 1 juli, med tillämp­ vad om valdag och fullmäktiges an- ning av vad om valdag och fullmäk-

1 Lagen omtryckt 1957: 282. Senaste lydelse av 14 och 18 §§ se 1965: 595.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 23

tal är särskilt stadgat, bestämma vil­ tiges antal är särskilt stadgat, be­ ken dag valet skall äga rum och hu­ stämma vilken dag valet skall äga ru många fullmäktige skola utses rum och huru många fullmäktige ävensom förordna person att kun­ skola utses ävensom förordna per­ göra första sammanträdet med full­ son att kungöra första sammanträ­ mäktige och där föra ordet, till dess det med fullmäktige och där föra or­ ordförande valts. Länsstyrelsen äger det, till dess ordförande valts. Läns­ i samband därmed förordna om styrelsen äger i samband därmed kommunens indelning i valkretsar förordna om kommunens indelning och valdistrikt oberoende av eljest i valkretsar och valdistrikt oberoen­ gällande bestämmelser om tid för de av eljest gällande bestämmelser meddelande av sådant förordnande. om tid för meddelande av sådant förordnande. Beträffande kommun, som ovan Beträffande kommun, som ovan sägs, äge Konungen, om förhållan­ sägs, äge Konungen, om förhållan­ dena därtill föranleda, ock förordna, dena därtill föranleda, ock förordna, att uppdragen för ledamöter och att uppdragen för ledamöter och suppleanter i kommunens styrelse suppleanter i kommunstyrelsen och och övriga nämnder eller i någon kommunens övriga nämnder eller eller några av dem skola upphöra, i någon eller några av dem skola då den nya indelningen träder i upphöra, då den nya indelningen kraft, samt nytt val dessförinnan träder i kraft, samt nytt val dessför­ verkställas av de nya fullmäktige innan verkställas av de nya fullmäk­ för tiden till utgången av löpande tige för tiden till utgången av löpan­ tj änstgöringstider. de tjänstgöringstider.

18 §. I nybildad kommun skall val av I nybildad kommun skall val av fullmäktige förrättas så fort ske kan kommunfullmäktige förrättas så fort under året innan indelningsändring- ske kan under året innan indelningsen träder i kraft. Om valet icke skall ändringen träder i kraft. Om valet äga rum under år, då allmänna val icke skall äga rum under år, då all­ av fullmäktige förrättas, skall det männa val av fullmäktige förrättas, ej avse längre tid än till utgången skall det ej avse längre tid än till av det år, då sådana allmänna val utgången av det år, då sådana all­ nästa gång skola äga rum. männa val nästa gång skola äga rum. Det åligger----------- sådant förordnande. Länsstyrelsen skall----------- fullmäktige valda. I nybildad kommun skola full- I nybildad kommun skola kommäktige innan indelningsändringen munfullmäktige innan indclningsträder i kraft förrätta val av kom- ändringen träder i kraft förrätta val munens styrelse och nämnder. av kommunstyrelse och nämnder.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse) I fråga------------------------ nästfoljande året. Valnämnd, som ——— —------- av indelningsändringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 25

4) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 3 december 1965 (nr 596) om kommunala sammanlägg ningsdelegerade

Härigenom förordnas, dels att i 11 och 15 §§ lagen den 3 december 1965 om kommunala sammanläggningsdelegerade ordet »fullmäktig» eller böj­ ningsform därav skall bytas ut mot »kommunfullmäktig» eller motsvarande form därav, dels att 2 och 17 §§ lagen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

Delegerade och suppleanter för Delegerade och suppleanter för varje kommun väljas av kommunens varje kommun väljas av kommun­ fullmäktige senast trettio dagar ef­ fullmäktige senast trettio dagar efter ter det kommunen fått del av för­ det kommunen fått del av förord­ ordnandet om indelningsändringen. nandet om indelningsändringen. Val­ Valbar är den som är fullmäktig i bar är den som är fullmäktig i kom­ kommunen. Bestämmelserna i 22 § munen. Bestämmelserna i 22 § fjär­ fjärde stycket kommunallagen den de stycket kommunallagen den 18 18 december 1953 (nr 753) om pro­ december 1953 (nr 753) om propor­ portionellt val äga motsvarande till- tionellt val äga motsvarande tillämp­ lämpning. Sker ej val av supplean­ ning. Sker ej val av suppleanter pro­ ter proportionellt, skall bestämmas portionellt, skall bestämmas den den ordning i vilken suppleanterna ordning i vilken suppleanterna skola skola inkallas till tjänstgöring. inkallas till tjänstgöring. Sedan val----------- ----- -------som möjligt. Avgår delegerad------- — —------- - motsvarande tillämpning.

17 §. Bestämmelserna i 33 § andra styc- Bestämmelserna i 33 § andra styc­ ket, 35—39 §§ och 40 § andra styc- ket, 35—39 §§ och 40 § andra styc­ ket kommunallagen om kommunens ket kommunallagen om kommunstystyrelse äga motsvarande tillämp- relse äga motsvarande tillämpning ning på arbetsutskottet och på kom- på arbetsutskottet och på kommitté.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse) mitté. Tillkännagivande som avses Tillkännagivande som avses i 39 § i 39 § tredje stycket skall ske på tredje stycket skall ske på anslags­ anslagstavlorna i de kommuner som tavlorna i de kommuner som berö­ lieröras av indelningsändringen. ras av indelningsändringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 27

5) Förslag

till

Lag

om ändring i landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319)

Härigenom förordnas, dels att i 1 §, 2 § 2 och 3 mom. samt 15 § landstings­ lagen den 14 maj 19541 ordet »stad» eller böjningsform därav skall bytas ut mot »kommun» eller motsvarande form därav, dels att 7 och 36 §§ lagen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

Rösträtt vid val av landstingsmän Rösträtt vid val av landstingsmän jämte suppleanter tillkommer envar, jämte suppleanter tillkommer envar, som i kommun inom landstings­ som i kommun inom landstingskom­ kommunen är röstberättigad vid val munen är röstberättigad vid val av av kommunal- eller stadsfullmäkti­ kommunfullmäktige. ge- Om upprättande----------------- —- —■ - ----------kommunala vallagen.

36 Landstingets protokoll---------------- ------------------- beslut uppdragits. Det tryckta protokollet och de till Det tryckta protokollet och de till landstinget inkomna handlingar, vil­ landstinget inkomna handlingar, vil­ ka befordras till trycket, skola över­ ka befordras till trycket, skola över­ sändas till länsstyrelsen och samt­ sändas till länsstyrelsen och samtli­ liga landstingsmän samt utdelas till ga landstingsmän samt utdelas till kommunerna för att genom kommu­ kommunerna för att genom kom­ nens styrelses försorg hållas tillgäng­ munstyrelsens försorg hållas till­ liga för kommunens medlemmar. gängliga för kommunens medlem­ mar. Landstingets protokoll---------------- ------- landstinget bestämt. Den som---------------------------- -------- riktighet bestyrkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

1 Senaste lydelse av 15 § se 1965: 103.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

6) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om kommunalförbund

Härigenom förordnas, att 1 och 5 §§, 8 § 1 mom., 12, 21 och 34 §§ lagen den 31 maj 1957 om kommunalförbund1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse )

1 §■ 1 m o m. För handhavande av en 1 mom. För handhavande av en eller flera kommunala angelägenhe­ eller flera kommunala angelägenhe­ ter må städer, landskommuner, kö­ ter må kommuner sammansluta sig pingar och municipalsamhällen sam­ till kommunalförbund i den ordning mansluta sig till kommunalförbund denna lag stadgar. i den ordning denna lag stadgar. Sammanslutning för ändamål, som Sammanslutning för ändamål, som nyss är sagt, må ock kunna ske nyss är sagt, må ock kunna ske mellan landstingskommuner samt mellan landstingskommuner samt mellan landstingskommun och stad, mellan landstingskommun och kom­ som icke tillhör landstingskommun. mun, som icke tillhör landstings­ kommun, Vad i------------------------------------ visst ändamål. 2 mom. Vad i denna lag sägs om kommun skall ock gälla municipalsamhälle.

5 §• Vad i 7 § tredje och fjärde styc­ Vad i 7 § tredje och fjärde styc­ kena, 11 § första och tredje stycke­ kena, 11 § första och tredje stycke­ na, 12 § samt 14—28 §§ kommunal­ na, 12 § samt 14—28 §§ kommunal­ lagen är stadgat om kommuns full­ lagen är stadgat om kommunfull­ mäktige skall äga motsvarande till- mäktige skall äga motsvarande till-

1 Senaste lydelse av 8 § 1 mom. se 1968:187.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 29

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse) lämpning i fråga om kommunalför- lämpning i fråga om kommunalför­ bunds fullmäktige. bunds fullmäktige.

8 §.

1 mom. Förbundsfullmäktige väljas —------------------- — följande året. Val av------- — -—----- —------------------ -----under året. Skall val av förbundsfullmäktige Skall val av förbundsfullmäktige ske i december månad det år all­ ske i december månad det år allmän­ männa kommunalval ägt rum, skola na kommunalval ägt rum, skola för­ förbundsfullmäktige väljas av de vid bundsfullmäktige väljas av de vid kommunalvalet utsedda ledamöter­ kommunalvalet utsedda ledamöterna na av förbundsmedlems fullmäkti­ av förbundsmedlems fullmäktige. ge. Det ankommer på kommuns full­ Det ankommer på kommuns full­ mäktige att utse en av de nyvalda mäktige att utse en av de nyvalda ledamöterna av kommunens full­ ledamöterna av kommunfullmäktige mäktige att utfärda kungörelse om att utfärda kungörelse om samman­ sammanträde för val av förbunds­ träde för val av förbundsfullmäkti­ fullmäktige och att där föra ordet. ge och att där föra ordet.

12 §•

Där ej annat är särskilt föreskri­ Där ej annat är särskilt föreskri­ vet, skall vad i 30 §, 31 § första styc­ vet, skall vad i 30 §, 31 § första styc­ ket första punkten och andra styc­ ket första punkten och andra styc­ ket, 32 §, 33 § första stycket första ket, 32 §, 33 § första stycket första punkten och andra stycket samt 34 punkten och andra stycket samt 34 —46 §§ kommunallagen är stadgat —46 §§ kommunallagen är stadgat om kommuns styrelse och övriga om kommunstyrelse och övriga nämnder in. m. äga motsvarande till- nämnder m. m. äga motsvarande tilllämpning i fråga om kommunalför­ lämpning i fråga om kommunalför­ bunds styrelse och övriga nämnder bunds styrelse och övriga nämnder m. m. m. m.

21 §.

Kommun, som i 1 § sägs, äger Kommun och landstingskommun väcka fråga om bildande av kom­ äga väcka fråga om bildande av kom­ munalförbund. Sådan fråga kan ock munalförbund. Sådan fråga kan väckas av länsstyrelsen. ock väckas av länsstyrelsen. Där kommunalförbund —---------- - —- — förbundsordning upprättas. Hava kommuner enats om anta­ Har enighet uppnåtts om antagan­ gande av förbundsordning och fin­ de av förbundsordning och finner ner länsstyrelsen, att förbundsord- länsstyrelsen, att förbundsordningningens bestämmelser icke strida ens bestämmelser icke strida mot

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse) mot lag eller författning samt att bil­ lag eller författning samt att bildan­ dande av det sålunda föreslagna för­ de av det sålunda föreslagna för­ bundet skulle medföra allmänt gagn, bundet skulle medföra allmänt gagn, fastställer länsstyrelsen förbunds- fastställer länsstyrelsen förbundsordningen och bestämmer den tid, ordningen och bestämmer den tid, då förbundet skall träda i verksam­ då förbundet skall träda i verksam­ het. het.

34 §• Befinnes kommunalförbund---------- ------ —- — prövas skäliga. Yppas skuld, som kommunalför­ Yppas skuld, som kommunalför­ bund ådragit sig, först efter förbun­ bund ådragit sig, först efter förbun­ dets upplösning, äger vad nu är sagt dets upplösning, äger vad nu är sagt motsvarande tillämpning beträffan­ motsvarande tillämpning beträffan­ de de kommuner, som voro medlem­ de de kommuner eller landstings­ mar av förbundet, då det upplöstes. kommuner, som voro medlemmar av förbundet, då det upplöstes.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1969 31

7) Förslag

till

Lag

med anledning av införande av enhetlig kommunbeteckning, m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §• Föreskrift i lag eller annan författning om 1. stad skall i stället avse kommun, som består av område vilket enligt den vid utgången av år 1970 gällande kommunindelningen utgjorde stad, och, i den mån icke Kungl. Maj :t förordnar annat i ärende om ändring i kommunindelningen, kommun, i vilken sådant område ingår, 2. köping skall i stället avse kommun, som består av område vilket enligt den vid utgången av år 1970 gällande kommunindelningen utgjorde kö­ ping, och, i den mån icke Kungl. Maj :t förordnar annat i ärende om änd­ ring i kommunindelningen, kommun, i vilken sådant område ingår till­ sammans med område som enligt samma indelning utgjorde eller ingick i landskommun, 3. landskommun skall i stället avse, utöver vad som följer av förordhande enligt 1. eller 2., kommun, som består av ett eller flera områden vilka enligt den vid utgången av år 1970 gällande kommunindelningen utgjorde eller ingick i landskommun.

2 §•

Föreskrift i lag eller annan författning om 1. kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige skall i stället avse kom­ munfullmäktige, 2. kommunalnämnd, stadskollegium eller, i fråga om stad utan stadskollegium, drätselkammare skall i stället avse kommunstyrelse, 3. drätselkammare i stad med stadskollegium skall i stället avse drät­ selnämnd.

3 §■ Föreskrift i lag eller annan författning om municipalsamhälle skall ej längre gälla.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

4 §• Stads ensamrätt till auktionsverksamhet skall upphöra vid utgången av år 1970. Utövar stad vid denna tidpunkt sådan rätt inom visst område, får kommun som består av detta område, eller kommun, i vilken området in­ går, intill utgången av år 1972 utöva samma rätt inom detta område eller det större område Kungl. Maj :t i ärende om ändring i kommunindelningen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 33

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 21 mars 1969.

Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , H olmqvist , A spling , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , B engtsson .

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmä­ ler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om enhetlig kommunbeteckning m. m. och anför.

Inledning

I samband med att statsmakterna lade fast riktlinjerna för den nu på­ gående kommunindelningsreformen uttalades att en utredning om de med införandet av en enhetlig kommuntyp sammanhängande problemen bor­ de komma till stånd (prop. 1961: 180, KU 1962: 1, rskr 64). Den 18 maj 1962 fick kommunalrättskommittén i uppdrag att göra en sådan utred­ ning. Kommittén har behandlat denna fråga samtidigt med ett den 31 maj 1963 erhållet uppdrag att förutsättningslöst och allsidigt utreda frågan om avveckling av städernas auktionsmonopol. Uppdragen har redovisats den 15 november 1967 i betänkandet Enhetlig kommuntyp — Städernas auktionsmonopol m. m. (SOU 1967: 58).1 Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av justitiekanslern, socialstyrelsen, statens vägverk, statens planverk, samtliga länsstyrelser, kammarkollegiet, skolöverstyrelsen, kommerskollegium, Svenska kommun­ förbundet, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet och Sven­ ska fondhandlareföreningen. Länsstyrelserna har överlämnat yttranden från 121 städer, 54 köpingar, 83 landskommuner och 3 municipalsamhällen. Dessutom har länsstyrelser­ na i Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro, Kopparbergs,

1 Kommittén har därvid bestått av landshövdingen Ingvar Lindell, ordförande, riksdagsman­ nen Carl Albert Andersson, direktörerna Harald Aronsson och Sven-Olof Dahlman, riksdags­ mannen Nils-Eric Gustafsson, kommunalnämndsordföranden Sture Holmkvist, direktören Sven A. Järdler, f. d. riksdagsmannen Axel Mannerskantz samt riksdagsmannen Olof Westberg. 3— -Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 63

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

Gävleborgs samt Västernorrlands län överlämnat yttranden från lands­ tingets förvaltningsutskott, länsstyrelsen i Kronobergs län från länsläkaren, vägförvaltningen och länsarkitektkontoret, länsstyrelsen i Malmöhus län från länsarkitektkontoret samt länsstyrelsen i Värmlands län från överlantmätaren och Svenska kommunförbundets länsavdelning. Kom­ mer skollegium har överlämnat yttranden från handelskamrarna i Stock­ holm, Norrköping, Malmö, Göteborg, Borås, Karlstad, Örebro, Gävle, Sunds­ vall och Luleå.

Kommuntyperna Enligt 1 § kommunallagen (KL) den 18 december 1953 (in- 753) är kom­ munerna — dvs. de borgerliga primärkommunerna — landskommuner, köpingar och städer. Landskommunen har utvecklats ur socknen. Denna var ursprungligen en personlig gemenskap mellan de jordägande sockenborna. Genom förord­ ningen den 21 mars 1862 (nr 13) om kommunalstyrelse på landet erkän­ des socknen som en särskild kommun. Socknen blev därigenom ett från de enskilda kommunmedlemmarna skilt rättssubjekt för tillgodoseende av intressen knutna till ett bestämt område. Ett motsvarande erkännande lämnades städerna genom förordningen samma dag (nr 14) om kommunal­ styrelse i stad. För att främja bosättningen i städerna och därmed en livligare handel och utvecklingen av andra näringar gavs med början troligen under slutet av 1200-talet åt städerna särskilda privilegier. Viktiga rättigheter som till­ kom städerna på grund av sådana privilegier var bl. a. en monopolställ­ ning i fråga om handel och vissa andra näringar och rätten att ta upp avgifter av olika slag. Å andra sidan hade städerna vissa skyldigheter, t. ex. att hålla rådhusrätt. Staten skaffade sig samtidigt ett inflytande över städernas förvaltning som det saknades motsvarighet till på landet. For­ merna för statskontrollen har växlat. Slutligen kom viktiga kontrollfunk­ tioner att utövas av magistraten eller i vissa städer av kommunalborgmäs­ taren. En avveckling av städernas näringsrättsliga särställning påbörjades under senare delen av 1700-talet och slutfördes i stort sett genom näringsfrihetsförordningen den 18 juni 1864 (nr 42 s. 1). Också övriga privilegier har efter hand i allt väsentligt avvecklats. Efter statsmakternas beslut år 1964 (prop. 1964: 157, SU 164, rskr 342) om avveckling av vissa av stä­ dernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten har sålunda städerna bara i ett par mindre väsentliga avseenden en särställning. Också de särskilda formerna för statsuppsikten har efter hand avvecklats. Magistratens eller kommunalborgmästarens återstående statliga förvalt­ ningsuppgifter utskiftades slutligt på andra organ genom statsmakternas

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 35

beslut samma år (prop. 1964: 163, 1LU 36, rskr 325) om avveckling av magi­ strats- och kommunalborgmästarinstitutionerna. Den kommunala organisationen har varit olika utformad i städerna och på landet vilket bl. a. hängt samman med de olika formerna för statsuppsikten. En utjämning har emellertid fortlöpande ägt rum i detta avseende. Viktiga steg i utjämnande riktning togs genom 1862 års kommunalförord­ ningar, som innebar en inbördes anpassning i stora stycken av den kom­ munala organisationen för städerna och för landskommunerna samt — fr. o. m. år 1955 —- genom KL som är den första gemensamma kommunalla­ gen för stad och land. F. n. skiljer sig den kommunala organisationen i landskommuner och städer bara på några få punkter. Inom ett stort antal lagstiftningsområden gäller olika regler för tätort och för landsbygd. I åtskilliga fall när särregler motiverats av tätortsbehov har sådana getts för städer. I den mån andra regler behövts för landsbygd har sådana getts för landskommuner. I takt med den utveckling som in­ neburit att många städer inte längre är enbart tätorter och att många nya tätorter inte fått stadsrättigheter har emellertid inom många av dessa lag­ stiftningsområden särbestämmelserna för stad gjorts tillämpliga på and­ ra tätorter och särregler för landskommun gjorts tillämpliga på delar av städer, varvid den faktiska tätortsgraden fått fälla avgörandet. En sådan utveckling pågår fortfarande. Sedan 1600-talet har vissa samhällen fått köpingsrättigheter. Dessa gav ända in på 1800-talet vissa företräden i förhållande till landsbygden, främst inom det näringsrättsliga området. Några sådana företräden har köpingarna inte längre. Den kommunala organisationen är efter 1862 års kommunallagstiftning densamma som för landskommunerna. I övrigt är köpingarna i stor utsträckning jämställda med städerna i rättsligt av­ seende. Lagstiftningen om ordnings-, byggnads- och brandväsendet samt hälso­ vården avsåg till en början i princip bara städerna. Förordnande kunde emellertid meddelas om att lagstiftningen inom ett eller flera av dessa områden skulle tillämpas också på annan ort. Genom lagen den 27 maj 1898 fnr 54 s. 1) angående tillägg till förordningen om kommunalstyrelse på landet föreskrevs att sådan ort, om den inte utgjorde kommun, skulle anses som ett särskilt samhälle (municipalsamhälle) vars medlemmar fick, oberoende av kommunen i övrigt, vårda sådana för samhället gemen­ samma ordnings- och hushållningsangelägenheter som avsågs i lagstift­ ningen. På sådant samhälle skulle i allt väsentligt bestämmelserna om kommun äga tillämpning. Genom tillkomsten av allmänna ordningsstadgan (AOst) den 14 december 1956 (nr 617), hälsovårdsstadgan den 19 decem­ ber 1958 (nr 663), brandlagen den 30 mars 1962 (nr 90) och brandstadgan den 30 mars 1962 (nr 91) — vilka i huvudsak är tillämpliga på landet

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

i dess helhet — upphörde möjligheten att bilda municipalsamhällen för handhavande av angelägenheter som avses i dessa författningar. Munici­ palsamhällen som uteslutande hade hand om sådana angelägenheter upp­ hörde alltså därmed. Enligt 11 § lagen den 18 december 1953 (nr 754) om införande av kommunallagen (KLP) kan visserligen municipalsamhälle för handhavande av angelägenheter enligt AOst fortfarande bildas, om särskilda skäl föreligger, men denna möjlighet har inte utnyttjats. De municipalsamhällen som finns f. n. är således bara sadana som utgör områden på landet där bestämmelserna för stad i byggnadslagen (BL) den 30 juni 1947 (nr 385) skall äga tillämpning och som skall handha ange­ lägenheter enligt denna lag. Enligt 79 § KL får Kungl. Maj :t förordna att sådant municipalsamhälle skall bildas om särskilda skäl föreligger. Sådant förordnande har inte meddelats. Kvarvarande municipalsamhällen hand­ har också vissa andra uppgifter, bl. a. vissa angelägenheter enligt lagen den 30 juni 1943 (nr 431) om allmänna vägar (LAV), lagen den 3 juni 1955 (nr 314) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar, civilförsvars­ lagen den 22 april 1960 (nr 74) och lagen den 14 december 1956 (nr 619) om skyldighet att renhålla gata m. in.

Skillnader mellan de olika typerna av kommuner i fråga om den kommunala organisationen och i fråga om reglerna rörande ändring i kommunindelningen

Den kommunala organisationen Enligt 4 § KL är kommuns beslutande organ i landskommun och kö­ ping kommunalfullmäktige och i stad stadsfullmäktige. Enligt 4 § kom­ munallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50) (KLS) är det beslu­ tande organet i Stockholm stadsfullmäktige. Kommunens styrelse är en­ ligt 4 § KL i landskommun och köping kommunalnämnd och i stad drät­ selkammare eller — om Kungl. Maj :t pa förslag av stadsfullmäktige med stöd av 29 § KL förordnat det •— stadskollegium. I Stockholm utgörs sta­ dens styrelse av stadskollegiet (4 § KLS). Förordnande enligt 29 § KL har meddelats bara för Göteborg och Hälsingborg. I Stockholm är till stadskollegiet knuten en borgarrådsberedning, som består av det antal borgarråd som fullmäktige bestämmer (45 § KLS). Enligt 30 § KL skall kommunens styrelse, när denna utgörs av kom­ munalnämnd eller drätselkammare, leda förvaltningen av kommunens an­ gelägenheter och ha inseendet över övriga nämnders verksamhet. I paragra­ fen anges vidare särskilt vissa uppgifter som ankommer på styrelsen, bl. a. att ha hand om kommunens drätsel och därvid själv förvalta kom­ munens egendom i den mån inte sådan förvaltning uppdragits åt annan nämnd. För stadskollegium gäller ingen motsvarighet till föreskriften om skyl­ dighet för kommunens styrelse i allmänhet att ha hand om kommunens

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 37

drätsel och därvid själv förvalta kommunens egendom. I stad med stadskollegium skall i stället drätselkammaren föra stadens räkenskaper och ta den befattning med stadens drätsel i övrigt som föreskrivs i reglemente för stadskollegiet och drätselkammaren (48 § KL). I Stockholm fullgörs motsvarande uppgifter av en drätselnämnd. I övrigt gäller detsamma i frå­ ga om stadskollegiums och annan kommunstyrelses uppgifter (47 § KL och 30 § KLS). I kommun utan stadskollegium får fullmäktige enligt 43 § KL anta reglemente för kommunens styrelse. Beslut om antagande av reglemente skall underställas länsstyrelsens prövning. I reglementet får bestämmas dels att med styrelsens medelsförvaltning skall föras samman medelsförvalt­ ning som enligt särskilda författningar ankommer på andra kommunala nämnder, dels att styrelsen får uppdra åt ledamot, avdelning av styrelsen eller tjänsteman hos kommunen att på styrelsens vägnar fatta beslut i vis­ sa grupper av ärenden som anges i reglementet. Vidare får i reglementet bestämmas den ordning i vilken styrelsen skall utöva sina befogenheter och fullgöra sina åligganden i den mån sådana bestämmelser inte finns i KL. I stad med stadskollegium skall fullmäktige enligt 49 § KL anta ett för stadskollegiet och drätselkammaren gemensamt reglemente. I Stock­ holm skall stadsfullmäktige anta reglementen för stadskollegiet och drät­ selnämnden (48 § KLS). I reglemente får tas in samma slag av bestäm­ melser som för styrelsen i kommun utan stadskollegium. Beslut om anta­ gande av reglemente skall underställas Kungl. Maj :ts prövning.

Kommunindelningen Vid ändring i den kommunala indelningen har det viss betydelse om en kommun som berörs av ändringen är en stad eller köping eller om den är en landskommun. I 2 § lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning (KIL) anges vilka former av kommunala indel ningsändringar som kan förekomma. Innebörden av paragrafen är föl­ jande. Nybildning av kommun föreligger bl. a. när två eller flera hela landskommuner läggs samman till eu kommun. Alla kommuner som in­ går i sammanläggningen upplöses. Ett annat fall av indelningsändring fö­ religger när ett område förs över från en kommun till en annan. I sådana fall består båda kommunerna efter ändringen. Läggs stad eller köping samman med en eller flera landskommuner, betecknas detta inte, som vid sammanläggning av enbart landskommuner, som en nybildning. I stället anses staden eller köpingen bestå medan övriga kommuner upplöses. Läggs köping samman med stad anses staden bestå medan köpingen upplöses. I ett fall har två städer (Öregrund och Östhammar) lagts samman. Den ena sta­ den (Östhammar) ansågs bestå och den andra upplöstes. Under tiden mellan förordnandet om indelningsändring och ändringens

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

ikraftträdande utövas enligt 13 § KIL den kommunala beslutanderätten enligt den nya indelningen. I fråga om angelägenhet som avser kommunen enligt den äldre indelningen skall dock denna indelning följas tills den nya indelningen träder i kraft. Beslut som rör bara de gamla kommunerna fattas alltså fram till indelningsändringens ikraftträdande fortfarande av dessa, medan beslut som rör kommunen enligt den nya indelningen fattas av denna. Indelningsändring träder i kraft vid årsskifte. Kungl. Maj :t förord­ nar om ändringen senast åtta månader tidigare. Genom ändring år 1965 i KIL och tillkomsten av lagen den 3 december 1965 (nr 596) om kommunala sammanläggningsdelegerade (prop. 1965: 151, KU 41, rskr 389) tillskapades ett särskilt organ — kommunala sam­ manläggningsdelegerade — som företräder kommunen enligt den nya in­ delningen under tiden mellan förordnandet om indelningsändring och änd­ ringens ikraftträdande. Sammanläggningsdelegerade utses alltid för ny­ bildad kommun och efter Kungl. Maj :ts prövning för annan kommun som består efter indelningsändringen, t. ex. stad eller köping som en eller flera landskommuner lagts samman med. Förordnande om sammanläggnings­ delegerade meddelas i det senare fallet i allmänhet när indelningsändring­ en medför en folkmängdsförskjutning på 15—25 %. Före tillkomsten av denna lagstiftning fanns innan nya val för den nybildade kommunen hade förrättats inget organ som företrädde kommunen före ändringens ikraft­ trädande. I andra indelningsfall företräddes kommunen enligt den nya in­ delningen av någon av de äldre kommunernas organ, vid sammanläggning av en eller flera landskommuner med stad eller köping av stadens eller köpingens. Detsamma gäller fortfarande om sammanläggningsdelegerade inte utses. Vid nybildning av kommun måste alltid förrättas val av fullmäktige samt styrelse och övriga nämnder innan den nya indelningen träder i kraft. I andra indelningsfall, t. ex. när en eller flera landskommuner läggs sam­ man med stad eller köping, beror det på Kungl. Maj :ts prövning om nyval till kommunen enligt den nya indelningen skall ske. Förordnande om nyval av fullmäktige meddelas enligt praxis i allmänhet när indelningsändringen medför en folkmängdsförskjutning på 15—25 %. Träder indelningsänd­ ring i kraft vid årsskifte efter ordinarie kommunalval meddelas dock inget förordnande av nyval. Det ordinarie valet avser då utan särskilt förord­ nande kommunerna enligt den nya indelningen.

Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter

Genom 1984 års reform avvecklades städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten. Av städernas särställning återstår nu­ mera bara det auktionsmonopol som städerna kan få utöva och vissa stä­ ders egenskap av stapelstad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 39

Genom skrivelser från rikets ständer till Kungl. Maj :t den 13 december 1734 och Kungl. brev den 25 februari 1735 till överståthållaren komplette­ rade genom Kungl. Maj :ts beslut den 18 december 1772 om förbud mot auktioner »hardt nära Tullarne utom Stockholms Stad» tillerkändes Stock­ holm ett auktionsmonopol. Monopolet innefattar ensamrätt för staden att genom auktionsverk förrätta auktioner. Genom resolutioner på städernas besvär den 3 december 1680, § 10, den 16 oktober 1723, § 35, och den 12 juli 1731, § 13, medgavs övriga städer rätt att inrätta auktionsverk. Resolutionerna innehåller inget uttryckligt med­ givande till en städernas ensamrätt att hålla auktioner. I doktrin och praxis har resolutionerna dock ansetts innebära att i städer där det finns inrättat ett stadens auktionsverk endast verket har rätt att inom stadens område anställa offentlig auktion på enskild egendom (kommunalrättskommitténs betänkande s. 105). Skyldighet har således ansetts föreligga för den som i sådan stad anställt auktion att till auktionsverket betala den auktionsprovision som skulle ha tillkommit verket om försäljningen skett genom dess försorg (NJA I 1882 s. 519). Vidare torde gälla att, om någon efter sär­ skilt tillstånd får rätt att i stället för staden utöva auktionsverksamhet, staden är berättigad till ersättning för det. Exekutiva auktioner omfattas dock inte av monopolet efter utsökningslagens tillkomst år 1877. Kommunalrättskommittén har lämnat vissa uppgifter om förekomsten av kommunala auktionsverk i städerna (betänkandet s. 105—106). Av Kungl. Maj :t eller länsstyrelse fastställda auktionsreglementen finns för ett 40-tal städer. I reglementena har auktionsverket förklarats ha monopol på att hålla auktioner för försäljning av fast eller lös egendom. I åtskilliga städer har auktionsverk aldrig inrättats, i andra åter har auktionsverk tidigare funnits men blivit nedlagda vilket inneburit att monopolrätten upphört. Det har också förekommit att städer uppgett monopolet men behållit auk­ tionsverket. Kommunen driver alltså i dessa fall auktionsverksamhet genom auktionsverket men hävdar inte någon ensamrätt till verksamheten. Slut­ ligen förekommer att kommuner behållit auktionsmonopolet men mot ve­ derlag avhänt sig ensamrätten till auktionsverksamheten. Sålunda arren­ derar f. n. flera städer ut sina auktionsmonopol till privatpersoner eller en­ skilda företag. I samband med avvecklingen genom 1964 års reform av vissa städers rätt till tolag och vissa städers skyldighet att hålla tullhus behandlades också stapelstadsrätten. Benämningen stapelstad uppkom på 1630-talet. Stapelstäderna var privilegierade på två sätt. Dels var enbart deras hamnar helt öppna för fartyg i utrikes fart, dels hade köpmännen bland stapelstä­ dernas borgerskap ensamrätt till handel med utlänningar. I stort sett alla stapelstäder hade rätt till tolag. Denna utgjorde en sorts tull, som så små­ ningom avlöstes av rätt till tolagsersättning från staten. Rätten till tolag ansågs emellertid inte ingå i stapelstadsrätten. Vad stapelstadsrätten i dag innebär får enligt kommunalrättskommittén anses oklart. Enligt vad som

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

anfördes i prop. 1964:157 (s. 25) innebär den i stort sett endast att stadens hamn är öppen för alla fartyg som kommer från utlandet oavsett om far­ tygslasten är tullfri eller inte. Stapelstäderna har fullständig förtullningsrätt, dvs. alla tullklareringsåtgärder som behövs för utrikes handel skall kunna ske där utan särskild kostnad. Stapelstäderna var med undantag för några städer med s. k. vilande stapelstadsrätt skyldiga att hålla tullhus­ byggnader. Sådan skyldighet ålåg emellertid också vissa andra städer som inte är stapelstäder — de saknar segelbar förbindelse med saltsjön — men som hade och fortfarande har fullständig förtullningsrätt. Tullhusbygg­ nadsskyldigheten avvecklades genom 1964 års reform på så sätt att staten övertog ansvaret för tullverkets administrationslokaler. Det ekonomiska ansvaret för lokaler för godsförvaring och liknande bärs fortfarande av kommunen.

Vissa andra rättsliga skillnader

Enligt 1 kap. 1 § rättegångsbalken utgörs allmän underrätt på landet och i stad som hör till domsaga av häradsrätt och i annan stad av rådhusrätt. Häradsrätts och rådhusrätts organisation skiljer sig i vissa avseenden. Intill utgången av år 1964 var stad som inte hörde till domsaga skyldig att hålla rådhusrätt. Sådan stad är fortfarande skyldig att hålla de lokaler, möbler o. d. som behövs för rådhusrätten och svara för uppvärm­ ning, belysning och städning av lokalerna. Motsvarande skyldighet i fråga om häradsrätt åvilar tingshusbyggnadsskyldige, en specialkommun för detta ändamål med i princip tingslaget som verksamhetsområde och med be­ skattningsrätt inom detta område. Kungl. Maj:t har i prop. 1969: 44 lagt fram förslag till ny enhetlig orga­ nisation för underrätterna. Enligt förslaget blir underrättsorganisationen densamma för stad och land. Tingshusbyggnadsskyldige behålls tills vidare som huvudman för lokalhållningen inom nuvarande verksamhetsområden. Reformen avses träda i kraft senast den 1 januari 1971. Enligt 1 § stadgan den 20 november 1964 (nr 679) om notarius publicus skall i stad finnas notarius publicus. Sådan förordnas av länssty­ relsen. Länsstyrelsen får förordna mer än en notarius publicus i samma stad eller besluta att notarius publicus inte skall finnas i viss stad. Enligt 9 och 10 §§ är notarius publicus skyldig att utföra vissa förrättningar i staden och behörig att utföra vissa utanför staden. Bland förrättningar som notarius publicus är skyldig att utföra är upptagande av protest enligt växellagen den 13 maj 1932 (nr 130) och checklagen den 13 maj 1932 (nr 131). Enligt 88 § växellagen och 66 § checklagen får protest upptas i stad av där anställd notarius publicus och på landet av notarius publicus från närmaste stad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 41

Enligt 1 § förnyade mäklareordningen den 9 juni 1893 (nr 51) får i stad antas mäklare för att biträda allmänheten vid vissa köp, försäljningar och andra avtal. När mäklare utsetts har denne vidare vissa uppgifter enligt förordningen den 23 oktober 1914 (nr 299) om vad vid försäljning av vär­ depapper i vissa fall skall iakttagas. Enligt vad som framgått av kommunalrättskommitténs betänkande och remissyttrandena finns f. n. mäklare bara i Stockholm, Göteborg och Ystad. Mäklare antas av stadens han­ dels- och sj öf artsnämnd men förordnas av länsstyrelsen. Han­ dels- och sjöfartsnämnd handlägger ärenden enligt mäklareordningen. I Stockholm och Göteborg skall nämnderna dessutom enligt 2 § stadgan den 10 november 1911 (nr 113) angående dispaschörsväsendet yttra sig över ansökan till ledig dispaschörsbefattning. Handels- och sjöfartsnämnd finns enligt kommunalrättskommittén f. n. i ett 30-tal städer, däribland Stockholm och Göteborg. Utöver de specialreglerade uppgifter som enligt vad som sagts nu kan förekomma i Stockholm och Göteborg handlägger handels- och sjöfartsnämnderna frågor inom ramen för kommunens all­ männa kompetens. Avgörande för frågan vilka materiella regler för fastighetsbild­ ningen som skall tillämpas är i princip om marken ligger i stad eller på landet. Huvudregeln är att i stad bestämmelserna i lagen den 12 maj 1917 (nr 269) om fastighetsbildning i stad (FBLS) skall tillämpas medan på landet lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet (JDL) och lagen samma dag (nr 336) om sammanläggning av fastigheter å landet (SML) skall gälla. Från denna regel -— som alltså låter kommun­ typen vara avgörande — finns betydelsefulla undantag. Undantagen inne­ bär att de bestämmelser som gäller för stad i vissa fall skall tillämpas för landet. Möjlighet till undantag i motsatt riktning finns enligt lagen den 11 december 1964 (nr 783) med vissa bestämmelser angående fastighetsbild­ ning efter ändring i kommunal indelning m. m. Lagens innebörd är i hu­ vudsak att ändringar i den kommunala indelningen inte skall påverka frå­ gan om tillämplig fastighetsbildningslag. Fastighetsbildningsverksamheten enligt JDL och SML ankommer i stort sett på den statliga lantmäteriorganisationen. I städer och stadsliknande samhällen, där FBLS gäller, sköts fastighetsbildningen i vissa fall av den statliga lantmäteriorganisationen och i övrigt av det kommunala mätningsväsendet. Kommunalanställda mätningsmän finns i flertalet städer, några köpingar och ett fåtal landskom­ muner, medan ett antal mindre städer, en del köpingar och vissa andra samhällen i stället har särskilt förordnade förrättningsmän som sköter fastighetsbildning m. m. Kungl. Maj :t har den 19 april 1968 beslutat att till lagrådet remittera ett förslag till ny fastighetsbildningslag. Enligt förslaget skall enhetliga regler gälla för stad och landsbygd. Kommuntypen skall alltså inte längre vara i princip avgörande för vilka regler som skall gälla för fastighetsbildningen.

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

I lagrådsremisser! föreslås ingen dag för ikraftträdande av den nya lag­ stiftningen. Som riktpunkt för arbetet gäller emellertid den 1 januari 1972. För utredning av fastighetsbildnings- och mätningsväsendets organisation har tillkallats sakkunniga som bl. a. skall undersöka möjligheterna att åstad­ komma en enhetlig fastighetsbildningsorganisation (beträffande de sak­ kunnigas direktiv se 1967 års riksdagsberättelse Jo: 29). Förslaget till fas­ tighetsbildningslag har i de delar den berör fastighetsbildnings- och mätningsväsendet fått ett innehåll som är oberoende av hur denna organisa­ tionsfråga löses. I fråga om fastighetsregistreringen gäller olika regler för stad och land. Huvudregeln är att i stad skall föras stadsregister enligt 7 kap. FBLS och förordningen den 12 maj 1917 (nr 281) med närmare före­ skrifter om fastighetsregister för stad (fastighetsregisterförordningen) och att på landet skall föras jordregister enligt förordningen den 13 juni 1908 (nr 74) angående jordregister (jordregisterförordningen). Kungl. Maj :t får dock förordna dels att jordregister skall föras för stad eller del av stad, dels att stadsregister skall föras för samhälle på landet, dvs. köping eller municipalsamhälle, eller för annan ort på landet. Jordregister förs av tjäns­ temän i lantmäteriet. Stadsregister förs i vissa fall av kommunal tjänste­ man och i andra fall av statstjänsteman. Statsmakterna har år 1968 fattat principbeslut om införande av ett enhetligt fastighetsregister (prop. 1968: 1 bil. 4 punkt A 12, 3LU 5, rskr 80). Arbetet härmed pågår främst inom centralnämnden för fastighetsdata. Också inom inskrivningsväsendet gäller i princip skilda regler för stad och land. Grundläggande bestämmelser om fastighetsböcker finns bl. a. i kungörelsen den 14 september 1875 (nr 70) om huru lagfarts- och inteckningsböcker skola inrättas och föras. Kungörelsen innehåller olika regler för stad och land. Enligt lagen den 3 juni 1932 (nr 169) om uppläg­ gande av nya fastighetsböcker för landet har i stort sett alla fastigheter på landsbygden blivit upplagda i nya fastighetsböcker. Kungl. Maj :t har också i ett stort antal fall medgett att i stad fastighetsbok får föras på samma sätt som för landet. Inskrivningskommittén undersöker de tekniska och ekonomiska möjligheterna att ordna fastighetsbokföringen enligt ett ADB-system (beträffande de sakkunnigas direktiv se 1966 års riksdagsberät­ telse Ju: 69). I ett sådant system torde anledning saknas till skilda regler för stad och land. I övrigt kommer skillnaderna mellan de regler som gäl­ ler för stad och land att falla bort om det förslag till ny jordabalk genom­ förs som i väsentliga delar redan granskats av lagrådet och som är avsett att föreläggas 1970 års riksdag. B L innehåller i skilda kapitel bestämmelser för stad och vissa stadsliknande samhällen samt för landet i övrigt. Bl. a. gäller i princip att detalj­ plan upprättas som stadsplan i stad och som byggnadsplan på landet. Byggnadsstadgan den 30 december 1959 (nr 612) innehåller där­ emot ingen sådan uppdelning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 43

BL:s bestämmelser för stad äger motsvarande tillämpning på köping (88 § BL). Nämnda bestämmelser skall vidare äga tillämpning på annat samhälle där bestämmelser för stad i äldre byggnadslagstiftning var till­ lämpliga när BL trädde i kraft. Kungl. Maj :t får också enligt 90 § förordna att BL:s bestämmelser skall äga motsvarande tillämpning på tätare befol­ kad ort på landet. Tidigare innebar förordnande enligt 90 § att orten auto­ matiskt blev municipalsamhälle. Efter den 1 januari 1964 har emellertid sådant förordnande inte denna verkan. Som tidigare nämnts krävs numera för att orten skall bli municipalsamhälle särskilt förordnande enligt 79 § KL. Behövs för tätare befolkad ort inom kommun på landet stadsplan men bör förordnande enligt 90 § BL inte meddelas, skall enligt 105 § kommunen upprätta stadsplan. Förordnande enligt 90 § medför, som framgår av det följande, att särbestämmelser för stad i vissa andra författningar blir till­ lämpliga på den ort förordnandet avser. Bygglagutredningen som tillsattes i april 1968 skall göra en allmän översyn av byggnadslagstiftningen och därvid bl. a. söka utforma för stad och landsbygd gemensamma plan­ institut (beträffande utredningens direktiv se 1969 års riksdagsberättelse K: 55). I fråga om väghållningsskyldigheten gäller olika bestämmel­ ser för stad och landsbygd. Enligt LAV är väghållare på landet kronan och inom stads område staden. Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyn­ digande, statens vägverk får förordna att kronan skall vara väghållare inom visst område av stad. Kungl. Maj :t får också förordna att kronan skall vara väghållare inom viss stad i dess helhet liksom att köping eller annat sam­ hälle för vilket BL:s bestämmelser för stad äger tillämpning skall vara väg­ hållare inom sitt område eller del av detta. I vägfrågor företräds de lokala vägintressena på landet och i de städer där kronan ensam är väghållare av vägnämnder och länsvägnämnder. Bestämmelser om sådana nämnder finns i lagen den 30 juni 1943 (nr 436) om vägnämnder och länsväg­ nämnder. 1960 års vägsakkunniga har i betänkandet Allmänna vägar (SOU 1968: 17) föreslagit att också landskommun skall kunna vara väghållare inom sitt om­ råde eller del av detta. Vägnämnds funktioner föreslås bli överförda till kommunerna. Enligt 1 § lagen om skyldighet att renhålla gata m. m. är stad slTyldig att svara för renhållningen och, under vissa förutsättningar, snöröj­ ningen inom viss del av stadsplanelagt område av staden. Lagens be­ stämmelser om stad äger enligt 4 § motsvarande tillämpning på köping och annat samhälle där BL:s bestämmelser för stad skall tillämpas. Enligt A O s t och lagen den 14 december 1956 (nr 618) om allmänna sammankomster (LAS) gäller i vissa avseenden särbestämmelser för stad och köping. Skyldighet att söka tillstånd för att använda allmän plats inom stadsplanelagt område för vissa ändamål föreligger sålunda enligt 2 § AOst i stad och köping. För sprängning, fyrverkeri och skjutning med eld­

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

vapen inom sådant område krävs också tillstånd (6 § AOst). Den som ej fyllt 16 år får inom sådant område inte utan tillstånd använda luftbössa o. d. för skjutning (6 § AOst). För vissa offentliga tillställningar och all­ männa sammankomster krävs anmälan i stad och köping (13 § AOst och 4 § LAS). Tillståndsplikt enligt 2 och 6 §§ AOst gäller också i samhälle där BL:s bestämmelser för stad äger tillämpning. Anmälningsplikt enligt 13 § AOst och 4 § LAS kan föreskrivas i annan kommun än stad eller köping eller del av sådan kommun. Enligt 14 § hälsovårdsstadgan den 19 december 1958 (nr 663) skall i stad med minst 40 000 invånare finnas en eller flera stadsläkare för att biträda hälsovårdsnämnden i tillsynen över allmänna hälsovården och i övrigt gå nämnden tillhanda. I annan kommun med minst 15 000 invånare bör också finnas stadsläkare eller motsvarande läkare om det behövs. Enligt 14 § rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521) får utminuteringsställe finnas bara i stad, köping eller municipalsamhälle med minst 5 000 invånare. Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, kontrollstyrelsen får dock medge undantag härifrån om särskilda skäl föreligger. Enligt 1 § lagen den 9 april 1926 (nr 72) angående meddelande av f ö r b u d för barn att idka viss försäljning får meddelas förbud för barn att inom stads, köpings eller municipalsamhälles område bjuda ut till försäljning eller dela ut vissa slag av varor i den mån det inte är förbjudet att använda barn till sådant arbete enligt arbetarskyddslagen den 3 januaiå 1949 (nr 1). Förbud meddelas av kommunens (municipalsamhällets) beslu­ tande organ. Beslut om förbud underställs länsstyrelsens prövning (2 §). Bestämmelser om landstingskommuns indelning i val­ kretsar finns i 10—13 §§ landstingslagen (LL) den 14 maj 1954 (nr 319). Innebörden av bestämmelserna är i huvudsak följande. Valkrets skall bestå av en eller flera kommuner och ha ett sammanlagt invånarantal av i princip mer än 25 000 invånare. Kommuner får inte utan särskilda skäl gemensamt utgöra en valkrets, om deras sammanlagda invånarantal är högre än 60 000. Stad med mer än 20 000 invånare bildar egen valkrets om inte särskilda skäl finns att med staden föra samman en eller flera kom­ muner till en valkrets. Stad med mindre folkmängd än 20 000 förenas med annan stad eller andra städer eller med angränsande landsbygd till en val­ krets. På landsbygden görs valkretsindelningen efter domsaga eller tings­ lag, om det lämpligen kan ske. Annan valkrets än sådan i vilken ingår två eller flera städer skall såvitt möjligt utformas så att den kan omslutas med en sammanhängande gränslinje. I kommunala vallagen (KVL) den 6 juni 1930 (nr 253), lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen (ValL) och lagen den 15 april 1966 (nr 92) med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1967—1970 m.m. nämns val av kommunalfullmäktige och val av stadsfull­

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 45

mäktige som två skilda typer av val. Reglerna för de två typerna av val är emellertid helt och hållet gemensamma.

Kommunernas tätortsgrad Med tätortsgrad avses i den officiella statistiken den andel av befolk­ ningen som bor inom tätort. Som tätort räknas därvid i princip alla hus­ samlingar med minst 200 invånare och med ett inbördes avstånd av högst 200 meter. Tätortsgraden inom de olika kommunerna enligt 1965 års folk- och bo­ stadsräkning framgår av nedanstående tabell.

Därav Tätortsgrad Antal kommuner lands- städer och % kommuner köpingar

65 65 ____ 0— 9,9 195 195 — 10—29,9

Enligt nu gällande planer för länens indelning i kommuner kommer an­ talet kommuner sedan planerna genomförts att uppgå till 280. Med den praxis som hittills tillämpats i fråga om kommuns benämning efter indelningsändring skulle av dessa kommuner 120 komma att vara städer, 69 kö­ pingar och 91 landskommuner.

Kommunalrättskommitténs förslag

Kommuntyperna Kommittén erinrar inledningsvis om 1962 års beslut om kommunindelningsreform och dess syfte att genom förening av tätort och glesbygd få till stånd kommuner som från näringsgeografisk synpunkt utgör samman­ hållna regioner. De nya kommuner som skapats eller skapas med tillämp­ ning av denna princip innehåller således både tätorter och stora områden av ren landsbygd. Enligt hittillsvarande praxis har stad och köping efter sammanläggning med landskommun behållit stads- resp. köpingsbeteckningen. Fortsätter denna praxis kommer efter kommunindelningsreformens genomförande i åtskilliga fall städer och köpingar att omfatta mycket stora glesbygdsområden. Åtskilliga landskommuner kommer å andra sidan att

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

innehålla tätortsbildningar av ansenlig storlek. Kommittén framhåller att det knappast står i samklang med den allmänna uppfattningen av begrep­ pet stad — vare sig utom eller inom landet — att detta avser såväl tätort som väldiga glesbygdsområden. Kommittén erinrar vidare om att genom reformer under 1960-talet vissa särskilda rättigheter och skyldigheter som tillkom städer avvecklats. F. n. pågår också lagstiftningsarbete inom flera rättsområden med syfte bl. a. att avskaffa de formella rättsliga skillnader mellan stad och land som följer av att vissa rättsregler har anknytning till kommuntyperna. Så småningom kan väntas att alla rättsregler blir tillämp­ liga på varje primärkommunal enhet oavsett kommuntyp. Utvecklingen kan alltså sägas leda fram mot allt mindre skillnader mellan landskommu­ ner och städer. Kommitténs arbete bygger på en inventering av författningar med an­ knytning till primär- och specialkommuntyperna. Genomgången omfattar inte alla författningar med sådan anknytning men visar enligt kommittén ändå att ett allmänt införande av en enhetlig kommuntyp i svensk lagstift­ ning måste vara en uppgift på lång sikt. Enligt kommitténs mening har utvecklingen lett fram till att det inte längre är lämpligt att i kommunallagstiftningen upprätthålla skilda primärkommunbegrepp. I stället bör man enligt kommittén införa ett enda arbetsbegrepp, nämligen begreppet kommun. Kommittén föreslår därför att beteckningarna landskommun, köping och stad mönstras ut ur KL, KLS, KIL, lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om kommunalförbund (KFL) och LL samt ersätts med beteckningen kommun i de fall då en ersättningsbeteckning behövs. Detta kommer att medföra att man i fortsättningen inte kan knyta ny rättslig reglering till skilda kom­ muntyper eller till gällande benämningar på de kommunala organen. Enligt förslaget skulle lagändringarna ha trätt i kraft den 1 januari 1969. Vidare föreslår kommittén en bestämmelse, som övergångsvis reglerar verkningarna av att kommuntyperna mönstras ut ur KL. Enligt bestäm­ melsen skall rättslig reglering knuten till beteckningarna landskommun, köping och stad gälla till dess annat föreskrivs i lag eller annan författning. Syftet med den föreslagna bestämmelsen är att bevara möjligheten att fort­ sättningsvis använda den nu gällande, med hänsyn till kommuntyp diffe­ rentierade regleringen, i första hand för de områden där sådan reglering gäl­ ler nu. När man efter framtida kommunsammanläggningar inte längre får kommuner av exempelvis typen stad, bör enligt kommittén i varje särskilt fall bestämmas om regleringen skall ha annat territoriellt giltighetsområde än tidigare. Den dag det samband mellan rättsregel och kommuntyp som nu finns i olika författningar upplösts eller neutraliserats synes enligt kommittén hinder inte möta mot att använda benämningarna stad eller köping på varje tätortsbildning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 47

Införs en enhetlig kommuntyp i kommunallagstiftningen är frågan om möjlighet skall ges att inom varje kommun bilda municipalsamhälle eller om denna möjlighet skall upphöra och municipalsamhällena avvecklas. Kommittén finner att förvaltning genom municipalsamhälle är en mindre lämplig ordning. Moderkommunerna kan utan större olägenhet överta sam­ hällenas förpliktelser och tillgångar. Med hänsyn härtill och mot bakgrun­ den av att Kungl. Maj :t sedan år 1955 inte meddelat något förordnande om municipalsamhälle och att i stället under de senaste åren en inte obetydlig frivillig avveckling av municipalsamhällen ägt rum finner kommittén att municipalsamhällena bör avvecklas. Det bör ske vid utgången av löpande valperiod, dvs. den 31 december 1970.

Den kommunala organisationen. Regler om ändring i kommunindelningen Kommitténs majoritet föreslår att de skilda benämningarna på kommu­ nens fullmäktige och styrelse mönstras ut ur KL och ersätts med begrep­ pen kommunens fullmäktige och kommunens styrelse. Två ledamöter i kommittén har en från majoriteten avvikande mening om benämningarna på kommunens fullmäktige och styrelse och anför att syftet med majoritetens förslag är att man i lagstiftningssammanhang endast skall använda sig av begreppen kommunens fullmäktige och kommunens styrelse men att man inom kommunerna tills vidare skall ha möjlighet att använda de tidigare benämningarna. Reservanterna kan inte ansluta sig till detta förslag utan förordar att i lagtexten sätts ut en benämning på fullmäktige resp. styrelse. På längre sikt måste det nämligen te sig ändamålsenligt att alla kommuner har samma namn på fullmäktige och styrelse. Genom att redan nu införa enhetliga namn i lagtexten underlättar man enligt reservan­ terna en utveckling i denna riktning. Som benämningar föreslår reservan­ terna kommunfullmäktige resp. kommunstyrelse. Kommittén framhåller att en grundläggande utgångspunkt för all kom­ munallagstiftning är att kommunerna inom en av lagstiftaren bestämd yttre ram skall få ordna sin förvaltning och sina verksamhetsformer efter varje kommuns skiftande behov. Med hänsyn härtill föreslår kommittén att varje kommun ges möjlighet att skapa en organisation med en särskild drätselnämnd skild från kommunens styrelse som har hand om drätselför­ valtningen. Organisationsformen stadskollegium-drätselkammare, som f. n. är förbehållen större städer, skulle alltså kunna användas i alla kommu­ ner. Den förut nämnda principen bör enligt kommitténs mening också med­ föra att Kungl. Maj :t inte bör pröva förutsättningarna för denna organisa­ tionsform om kommunen funnit den lämplig. Kommittén föreslår alltså att beslut att inrätta en särskild nämnd för drätselförvaltningen inte skall be­ höva underställas. Enligt kommittén får det anses vara av största vikt att i de fall då drät­ selnämnd inrättas förhållandet mellan styrelsen och drätselnämnden regle­

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

ras. Kommittén föreslår därför att kommunen i sådant fall skall anta ett gemensamt reglemente för styrelsen och drätselnämnden, som närmare be­ stämmer de båda organens behörighet och befogenhet. Frågan om sådant reglemente skall underställas länsstyrelsens prövning behandlar kommittén i sammanhang med frågan huruvida bestämmelsen i 43 § KL om underställning av beslut om antagande av reglemente för styrelsen bör upphävas. Bestämmelsen ter sig enligt kommitténs mening föråldrad. Den synes ha kommit till för att värna om förhållanden som numera får anses tillräckligt skyddade genom kommunalbesvärsinstitutet. Någon motsvarande underställningsregel gäller inte för landstingskommun eller kyrklig kommun. Kommittén föreslår därför att varken gemensamt reglemente för styrelse och drätselnämnd, när sådan nämnd har hand om drätselförvaltningen, eller reglemente för styrelse i andra fall skall under­ ställas. Kommittén finner att förslaget om en enhetlig kommuntyp inte med nödvändighet leder till att varje primärkommunal enhet skall ha samma yttre författningsram för sin organisation. Det kan därför mycket väl fin­ nas en särskild kommunallag för Stockholm vid sidan av kommunalför­ fattningen för övriga enheter. Eftersom det knappast ingått i kommitténs uppdrag att söka utforma en gemensam kommunal författning för Stock­ holm och övriga kommuner, föreslår kommittén endast den ändringen i KLS att beteckningen stad mönstras ut ur lagen. En följd av att beteckningarna på kommuntyperna mönstras ut ur såväl KL som KIL torde enligt kommittén bli att Kungl. Maj :t i varje indelningsärende får pröva frågan om nybildning av kommun skall ske eller inte. Namngivningen av de nya kommunbildningarna skall ske i sammanläggningsärendet. Därvid synes enligt kommittén bl. a. de i kommunindelningskommitténs betänkande SOU 1945: 38 s. 275 redovisade riktlinjerna kunna följas.

Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter Eftersom städernas auktionsmonopol är knutet till begreppet stad kan det enligt kommitténs mening inte behållas annat än övergångsvis i sin nuvarande form, om en enhetlig kommuntyp införs. Det synes kommittén mindre lämpligt att införa kommunalt auktionsmonopol i samtliga kom­ muner. Större delen av befolkningen skulle därigenom berövas möjligheten att fritt ordna med försäljningen av sin lösa och fasta egendom på auktion. Ett monopol kan vidare beröva privat verksamhet av samma eller närlig­ gande slag möjlighet till konkurrens på lika villkor. Ett kommunalt auk­ tionsverk innebär för den enskilde den fördelen, att denne alltid är tillför­ säkrad rätten att få auktion ombesörjd mot fastställd taxa och med redo­ visningsansvar för kommunen. En sådan kommunal verksamhet behöver emellertid inte förbindas med en monopolrätt för kommunen. Där det är

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 49

ett allmänt till kommunen knutet intresse att kommunen för sina medlem­ mar håller auktionsverk blir detta en kommunal angelägenhet enligt den allmänna kompetensregeln i 3 § KL. Kommittén tar också upp frågan om man för att skapa ökad trygghet kring auktionsförfarandet bör införa bestämmelser om auktorisation för enskilda personer och företag som sysslar med auktionsverksamhet. Enligt kommittén torde erfarenheterna av den privata auktionsverksamheten inte vara sådana att några bestämmelser om auktorisation är påkallade. Kommittén föreslår alltså att det auktionsmonopol som vissa städer nu innehar avskaffas. Detta torde enligt kommittén kunna ske genom att Kungl. Maj :t och riksdagen beslutar att upphäva de brev och resolutioner som reglerar auktionsmonopolet. Viss övergångstid behövs dock. Enligt kommitténs uppfattning bör monopolet övergångsvis få stå kvar till år 1973. Offentlig auktion skulle härefter fritt få utövas av enskilda och av kom­ muner med stöd av 3 § KL. Auktionsavgifter som kommunerna i sådant fall tar ut för sina tjänster får bedömas som privaträttsliga och bör därför inte underställas statlig myndighets prövning. Enligt kommitténs mening finns inte längre skäl att behålla begreppet stapelstadsrätten, som alltjämt förekommer i fråga om vissa städer. När de tulluppbörds- och varuinförselfrågor som i dag möjligen kan ha viss an­ knytning till stapelstadsrätten skall lösas, bör enligt kommitténs mening den moderna tidens krav vara mer riktgivande än de bedömningar som en gång låg till grund för meddelande av stapelstadsrätt.

Remissyttrandena Kommuntyperna Remissinstanserna delar nästan undantagslöst kommitténs uppfattning alt det inte längre är lämpligt att i kommunallagstiftningen använda skilda beteckningar på olika typer av primärkommuner. Avvikande uppfattning anmäler stadsfullmäktige i Alingsås, som avstyr­ ker kommitténs förslag, och drätselkammaren i Boden, som inte kan vits­ orda att förekomsten av tre olika kommuntyper medför olägenheter och därför anser att åtminstone kommuntyperna stad och landskommun bör behållas, medan köpingar och municipalsamhällen avskaffas. Också stads­ fullmäktige i Vadstena är tveksamma och menar att kommittén skjutit över målet när den föreslår att benämningarna stad och köping skall tas bort ur kommunallagstiftningen. Drätselkammaren i Hjo tillstyrker i prin­ cip kommitténs förslag om en enhetlig kommuntyp men förordar stad som benämning på den enhetliga kommunbildningen. I vissa remissyttranden berörs frågan om kommunernas benämning i framtiden. Svenska stadsförbundet anmärker att det i betänkandet inte 4 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 63

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1969

närmare har klarlagts, om de enskilda kommunerna skall få framträda under sina nuvarande benämningar. Får de inte det måste kostnadskrävan­ de omställningar företas. Med hänsyn till det sätt på vilket kommittén har redovisat sitt förslag finner förbundet emellertid att förslaget inte kan anses ha en sådan innebörd. Stadsfullmäktige i Djursholm uttalar att det bör vara möjligt att bevara tidigare benämningar trots att i lagstiftningen införs en enhetlig kommuntyp. En förhoppning att städer och köpingar får behålla sina benämningar uttrycks av drätselkammaren i Västerås. Kom­ munalfullmäktige i Hallsberg anser att varje tätortsbildning bör få möjlig­ het att använda benämningen stad eller köping. Drätselkammaren i Karlshamn anser att kommitténs utredning i före­ varande del är alltför knapphändig. Drätselkammaren ifrågasätter om inte stads- och köpingsbegreppen i fortsättningen skulle kunna brukas i sin hävdvunna betydelse som beteckningar på geografiska enheter med på­ taglig tätortskaraktär. Tänkbart är enligt drätselkammaren att begreppen knyts till fastighetsregistreringen och därigenom får en viss rättslig stadga samtidigt som de alltjämt kan användas för sådana kommuner eller kom­ mundelar, som geografiskt sammanfaller med en sådan enhet. En författningsmässig reglering av rätten att använda benämningarna stad och kö­ ping förordas också av stadsfullmäktige i Vadstena, Ulricehamn och Karl­ skoga. Stadsfullmäktige i Vadstena anser sålunda att de tätorter som f. n. är städer bör få behålla benämningen stad och att kommuner av viss stor­ lek i fortsättningen skall få benämnas stad eller köping. En liknande me­ ning företräds av stadsfullmäktige i Karlskoga som föreslår att kommun med stads- eller köpingsrättigheter skall få besluta att den skall behålla benämningen stad resp. köping. Stadsfullmäktige i Ulricehamn vill knyta stadsbegreppet till kommunernas centralorter. Enligt stadsfullmäktiges i Malmö mening borde kommittén ha ägnat större uppmärksamhet åt frågan hur de tätorter, som under alla förhållan­ den kommer att fungera som vad man världen över betecknar som städer, skall benämnas och begränsas. Drätselkammaren anser att frågan bör be­ lysas också från andra än snävt kommunalrättsliga synpunkter. Över hu­ vud taget förtjänar enligt fullmäktiges mening frågan om den framtida användningen av beteckningarna stad och köping mer ingående övervä­ ganden än de som har redovisats av kommittén. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ifrågasätter om inte vissa pri­ märkommuner — förslagsvis huvudstaden, de större städerna och resi­ densstäderna — bör genom lagstiftning ges benämningen stad. Såväl hän­ syn till internationellt språkbruk och betraktelsesätt som traditionella och även i viss mån praktiska synpunkter talar enligt länsstyrelsens mening för detta. Länsstyrelsen erinrar i detta sammanhang om att enligt 31 § riks­ dagsordningen riksdagen skall sammanträda i rikets huvudstad. Behålls

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 51

benämningen stad i enlighet med länsstyrelsens förslag medför detta, tilllägger länsstyrelsen, att man för övriga kommuner måste införa en gemen­ sam benämning, förslagsvis landskommun, varvid förstavelsen lands- inte skulle vara liktydig med landsbygds- utan närmast skulle motsvara för­ stavelsen provins-. Enligt länsstyrelsen i Jönköpings län bör statliga och kommunala myn­ digheter efter genomförandet av en reform inte utan vidare — som kom­ mittén har tänkt sig —- få använda beteckningen stad eller köping på varje tätortsbildning. Det bör knappast överlämnas åt utvecklingen att bestäm­ ma terminologin. I vart fall beteckningen stad innebär internationellt sett en högre utvecklingsgrad hos tätorter. Hänsyn bör också tas till historiska och hävdvunna förhållanden. Länsstyrelsen menar därför att beteckningar­ na stad och köping bör förbehållas i första hand städer och köpingar som fanns vid tiden för lagstiftningens genomförande. Frågan i vilken utsträck­ ning beteckningarna i officiellt språkbruk skall få användas även på andra kommuner eller tätortsbildningar anser länsstyrelsen böra övervägas ytter­ ligare för att få fram riktlinjer. Därvid bör särskilt uppmärksammas frå­ gan om beteckningarna stad eller köping skall få användas på hela den kommunbildning som uppstår genom sammanläggning av stad eller köping med en eller flera andra kommuner. Speciellt intresse, framhåller länssty­ relsen, har denna fråga i de fall då flera sammanhängande tätorter, som nu var för sig utgör kommuner, slås samman. Länsstyrelsen i Gotlands län anser att en reglering av användningen av beteckningen stad bör övervägas. Länsstyrelsen framhåller att stadsbegrep­ pet inte bara är gammalt utan också har internationell förankring. Det är ett onödigt brott mot internationell kulturtradition att utlämna beteckningen stad till fritt merkantilt utnyttjande. Aktningen för den allmänna historiska kontinuiteten kräver enligt länsstyrelsen att beteckningen inte fritt skall kunna annekteras av allehanda mindre tätortsbildningar. Stadsfullmäktige i Djursholm behandlar i detta sammanhang gällande praxis i indelningsärenden enligt vilken man utgår från att nuvarande stä­ der eller köpingar inte vill mista benämningen stad eller köping. Skälen för att i det offentligrättsliga författningsmaterialet införa ett enhetligt kom­ munbegrepp kan enligt stadsfullmäktiges mening uppenbarligen inte moti­ vera en principiell ändring av denna långvariga och välgrundade praxis. Eftersom något uttalande i dessa frågor inte har gjorts av kommittén anser stadsfullmäktige det angeläget med ett klarläggande.

Att municipalsamhällena avvecklas vid utgången av år 1970 tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom två, nämligen municipalfullmäktige i två av de tre municipalsamhällen som har yttrat sig. Sålunda anför municipalfullmäktige i T yringe municipalsamhälle att

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

man vill värna om den kommunala sj älvbestämmanderätten och bevara den framstegstakt som kännetecknar municipalsamhället, där flera betydelse­ fulla frågor lösts genom kollektiva arrangemang, medan municipalfullmäktige i Nylands municipalsamhälle hemställer att municipalsamhällsinstitutionen får äga bestånd så länge som möjligt och att en eventuell upplösning sker efter en sådan tidsfrist att förekommande affärsverksamhet hinner avvecklas. Municipalfullmäktige i Jårpås municipalsamhälle upplyser att municipalsamhället skall upplösas i samband med kommunsammanlägg­ ning den 1 januari 1969. Moderkommunerna till de tre nu nämnda municipalsamhällena tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Av ytt­ randet från kommunalnämnden i Morlanda kommun, moder kommun till Mollösunds municipalsamhälle, framgår att municipalsamhället troligen kommer att avvecklas i samband med sammanläggning av Morlanda och Östra Orusts kommuner. Sammanläggningen planeras till den 1 januari 1971. Kvidinge kommun, moderkommun till Kvidinge municipalsamhälle, har inte yttrat sig.

Den kommunala organisationen. Regler om ändring i kommunindelningen I fråga om kommitténs förslag att de olika benämningarna på fullmäktige och styrelse skall mönstras ut ur lagstiftningen utan att ersättas med nya benämningar är meningarna delade bland remissinstanserna. Av 261 kom­ muner som yttrat sig tillstyrker 78 reservanternas förslag att i lagtexten skall införas enhetliga namn på fullmäktige och styrelse. Tio länsstyrelser har samma inställning. Reservanternas förslag på de benämningar som i sådant fall bör användas — kommunfullmäktige/kommunstyrelse — gillas i allmänhet av de instanser som önskar enhetliga benämningar. Andra namnförslag förekommer emellertid också, exempelvis kommunalfullmäk­ tige/kommunstyrelse, kommunalfullmäktige/kommunalstyrelse, kommunal­ fullmäktige/kommunalnämnd, kommunstämma/kommunstyrelse, kommun­ fullmäktige/drätselkammare, fullmäktige/styrelse. I ett remissyttrande ifrå­ gasätts om de av reservanterna föreslagna benämningarna är språkligt kor­ rekta. Övriga remissinstanser — bl. a. Svenska kommunförbundet och Svens­ ka stadsförbundet — lämnar majoritetsförslaget utan erinran. De remissinstanser som ansluter sig till majoritetsförslaget utgår i all­ mänhet från att detta innebär frihet för kommunerna att använda de nu­ varande benämningarna på fullmäktige och styrelse. På vissa håll yppas emellertid tveksamhet om innebörden. Svenska stadsförbundet framhåller sålunda att det visserligen framgår av reservanternas yttrande att majori­ teten har avsett att kommunerna tills vidare skall ha möjlighet att an­ vända de hittillsvarande benämningarna men att majoriteten inte har gjort något uttalande på denna punkt. Ett klarläggande är enligt stadsför­ bundets mening påkallat. Ett särskilt skäl för att behålla benämningarna stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige är f. ö. att man därmed mins­ kar risken för förväxlingar med styrelsefullmäktige och förbundsfullmäk-

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 53

tige. Stadsfullmäktige i Lidingö antar å sin sida att begreppen kommunal­ nämnd, drätselkammare och stadskollegium enligt kommitténs förslag inte skall förekomma i kommuner där KL är tillämplig. Fullmäktige uttalar i anslutning härtill som sin mening att samtliga städer bör få behålla nuva­ rande benämningar på fullmäktige och styrelse. Svenska kommunförbun­ det anför att avsikten med majoritetsförslaget torde vara att de i lagtexten angivna beteckningarna skall användas även som benämningar på resp. organ. Förslaget synes dock inte lägga hinder i vägen för att kommuner som så önskar använder andra arbetsnamn på fullmäktige och styrelse än de i lagstiftningen angivna beteckningarna. Drätselkammaren i Karlshamn, som önskar enhetliga benämningar på kommunens fullmäktige och styrelse i KL men som förordar benämningar­ na fullmäktige/styrelse, framhåller i detta sammanhang önskvärdheten av att samtliga kommunala nämnder också kallas nämnder. Mot bakgrunden av förslaget om benämningen på kommunens styrelse anser drätselkam­ maren att begreppet styrelse inte bör användas för andra nämnder och att benämningarna brandstyrelse och skolstyrelse alltså bör ersättas med brandnämnd och skolnämnd i författningarna.

Kommitténs förslag att varje kommun utan underställning skall ha möj­ lighet att flytta över drätselförvaltningen till en särskild nämnd, kallad drätselnämnd, tillstyrks eller lämnas utan erinran av nästan alla remiss­ instanserna. En del — omkring 25 kommuner och en länsstyrelse — är emellertid inte övertygade om att en sådan organisation är lämplig i andra kommuner än möjligen de allra största. Det framhålls att den uppdelning av styrelsens funktioner på två olika organ som inrättande av drätsel­ nämnd innebär kan göra det svårt för styrelsen att leda förvaltningen. I några fall anförs på denna grund tvekan om förslaget bör genomföras. Kommunalnämnden i Svalöv stryker under att inrättande av en drätsel­ nämnd inte fråntar kommunens styrelse dess ställning som ledande och samlande förvaltningsorgan också när det gäller ekonomiska frågor. Kom­ munalnämnden anser att detta förhållande bör klargöras av lagstiftaren. Kommunalfullmäktige i Torsbg avstyrker kommitténs nu ifrågavarande förslag. Stadsfullmäktige i Hälsingborg hävdar däremot att en organisation med särskild drätselnämnd bör göras obligatorisk i samtliga kommuner. Länsstyrelsen i Västernorrlands län biträder i princip kommitténs för­ slag rörande möjligheterna att införa särskild drätselförvaltning i kom­ munerna men anser att det i vanligt språkbruk ytterligt sällan förekom­ mande ordet drätsel bör ersättas med någon annan förstavelse, exempelvis fi­ nans- eller ekonomi-. Drätselkammaren i Oskarshamn anser att det sär­ skilda organet för drätselförvaltningen bör benämnas drätselkammare och inte, som kommittén föreslagit, drätselnämnd. Enligt kommunalfullmäk­ tige i Hova står det inte i överensstämmelse med kommitténs förslag i 5— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 63

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

övrigt att i lagtexten sätts ut benämningen på den särskilda nämnd som drätselförvaltningen skall kunna överföras till. Kommitténs förslag om upphävande av föreskriften om underställning av styrelsereglemente möter principiell tveksamhet endast hos länsstyrelsen i Kopparbergs län, som framhåller att det måste anses vara ett angeläget allmänt intresse att de reglementen som ligger till grund för fördelningen av arbetsuppgifterna mellan kommunens styrelse och drätselnämnd blir så distinkta och fullständiga som möjligt. Därtill kommer enligt länsstyrelsen att den prövning som kommunalbesvärsinstitutet innebär förekommer en­ dast tämligen sporadiskt. Länsstyrelsen i Stockholms län finner kommit­ téns skäl för förslaget om slopande av underställningsplikten tillräckligt bärande men tillägger att underställning av styrelsereglementen erfaren­ hetsmässigt fyllt en värdefull funktion för att få fram strikta och enhetligt avfattade reglementsbestämmelser. Kommunalfullmäktige i Täby medger att kommitténs förslag i princip är välmotiverat. I praktiken kan emellertid statsuppsikten genom underställning av reglementen enligt kommunalfull­ mäktige vara fördelaktigare från kommunal synpunkt än besvärsprövning av kommunala beslut om antagande av reglementen, vilken väg visat sig kunna fördröja och försvåra ett besluts genomförande.

I fråga om de av kommittén föreslagna ändringarna i kommunallagen för Stockholm anmärker stadsfullmäktige i Lidingö, Tranås och Göteborg samt kommunalnämnden i Edefors att det är inkonsekvent att inte också ur denna lag mönstra ut begreppen stadsfullmäktige och stadskollegium. Vissa remissinstanser behandlar i detta sammanhang frågan om den sär­ skilda kommunallagen för Stockholm bör bibehållas. Länsstyrelsen i Västernorrlands län samt stadsfullmäktige i Djursholm och Göteborg förordar en utredning om en för Stockholm och övriga kommuner gemensam kom­ munallag. Stadsfullmäktige i Djursholm tillägger att det, sedan Stockholms stad och Stockholms läns landstingskommun gått samman i en sekundär­ kommun, bör vara i de däri ingående kommunernas intresse att i princip överensstämmande författningsbestämmelser gäller för dem alla i fråga om bl. a. valregler och mandatperioder. Också förvaltningsutskottet i Göteborgs och Bohus läns landstingskommun, stadsfullmäktige i Hälsingborg, kom­ munalnämnden i Lerum och Svenska landstingsförbundet anser att en sär­ skild kommunallag för Stockholm inte längre är motiverad. Stadsfullmäk­ tige i Göteborg anser att en särskild kommunallag för de större kommu­ nerna med en för dessa kommuners speciella behov anpassad förvaltningsreglering bör övervägas.

I fråga om den fortsatta praxis i namnfrågor i indelningsärenden anför drätselkammaren i Kristianstad att vid sammanläggning mellan en stad eller större tätort och en eller flera landskommuner den nya kommunen får förutsättas regelmässigt vilja erhålla stadens eller tätortens namn. En­

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 55

ligt drätselkammaren i Oskarshamn bör kommuner som berörs av indelningsändring beredas tillfälle att lägga fram förslag i frågan om nybild­ ning eller utvidgning skall ske och om vilket namn kommunerna skall tå.

Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter Att städernas auktionsmonopol avskaffas i enlighet med kommitténs för­ slag godtas av samtliga remissinstanser utom stadsfullmäktige i Malmö och handelskammaren i Malmö. Stadsfullmäktige anser att kommitténs ut­ redning inte har gjorts så allsidig och förutsättningslös som problemet hade krävt och att med auktionsmonopolets upphävande därför bör anstå i avvaktan på ytterligare utredning. Bl. a. bör frågan om auktorisation för auktionsverksamhet ingående utredas. Det bör också övervägas om med auktorisation kan förknippas skyldighet att ta emot gods för försäljning på auktion. Handelskammaren vill närmast förorda att det i fortsättningen skall stå fritt för de städer som i dag upprätthåller ett auktionsmonopol att besluta i frågan om monopolet skall behållas. Handelskammaren anser det mindre välbetänkt att slopa det hittillsvarande skyddet för butikshandeln mot sådana konkurrensföreteelser som realisation i tillfälliga lokaler. För dylik försäljning bör principiellt krävas tillstånd på samma sätt som hittills och därvid bör tillämpas behovsprövning i enlighet med de princi­ per som gällde innan de senaste årens liberala praxis infördes. De remissinstanser som tillstyrkt eller lämnat utan erinran kommitténs förslag om auktionsmonopolets avskaffande godtar i allmänhet också kom­ mitténs negativa ställningstagande i frågan om auktorisation för auktions­ verksamhet. Till dessa instanser hör bl. a. kommerskollegium. Andra re­ missinstanser förordar däremot någon form av auktorisation, så t. ex. länsstyrelsen i Kalmar län, som påpekar att ett kringgående av föreskrif­ terna om realisation i näringsfrihetsförordningen annars skulle underlät­ tas, länsstyrelsen i Kristanstads län, som samtidigt föreslår en relativt lång övergångstid för att frågan om åtgärder till skydd för allmänheten skall hinna utredas, länsstyrelsen i Gävleborgs län, som anser myndighets auk­ torisation kunna bli till gagn för både säljare och köpare på enskilda auk­ tioner, stadsfullmäktige i Stockholm, Vadstena, Göteborg och Skellefteå samt drätselkamrarna i Norrköping och Växjö. Enligt länsstyrelsen i Kalmar län bör auktorisation av enskild auktionsförrättare meddelas efter prövning av vederbörande handelskammare en­ ligt regler liknande dem som tillämpas vid auktorisation av fastighetsmäk­ lare. Stadsfullmäktige i Göteborg samt drätselkamrarna i Norrköping och Växjö har i princip samma inställning. Länsstyrelsen i Gävleborgs län an­ ser för sin del att auktorisationsuppgiften bör läggas på polismyndigheten som redan meddelar tillstånd till handel enligt förordningen den 29 decem­ ber 1949 (nr 723) angående handel med skrot, lump och begagnat gods. i Stadsfullmäktige i Umeå vill att auktionsmonopolet avvecklas etappvis och tillägger att Umeå efter monopolets slopande knappast har ekonomisk

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

möjlighet att befatta sig med auktionsverksamhet. Stadsfullmäktige för­ ordar att, om monopolet slopas, kommunen får vetorätt beträffande reali­ sationer.

I anslutning till kommitténs synpunkter på stapelstadsrätten säger sig stadsfullmäktige i Linköping förutsätta att i avvaktan på tullagstiftningskommitténs betänkande och därav följande lagstiftning övergångsbestäm­ melser tryggar förtullningsrätten i städer, där sådan finns f. n., även om stapelstadsrätten avvecklas. Kommerskollegium kan för sin del inte finna några hinder för en av­ veckling av institutet stapelstadsrätt. Inte heller i övriga remissyttranden har kommitténs synpunkter mött några invändningar.

Departementschefen Uppdelningen av kommunerna på skilda typer för landsbygd och stadsbygd är lika gammal som den kommunala självstyrelsen. Vad som ursprungligen främst gav städerna deras särprägel var de sär­ skilda privilegier som med början troligen under slutet av 1200-talet gavs åt städerna. I huvudsak innebar dessa privilegier en monopolställning i fråga om handel och vissa andra näringar men också andra särskilda rät­ tigheter var av betydelse, t. ex. rätten att ta upp avgifter av olika slag. Med städernas rättigheter följde vissa skyldigheter. Delvis som en följd av stä­ dernas särställning i dessa avseenden utvecklades för deras del särskilda former för statskontrollen. Den kommunala organisationen var i väsentlig mån olika för kommunerna på landet och för städerna. De första köping­ arna uppstod under 1600-talet. De var från början främst i näringsrättsligt avseende jämställda med städerna. Städernas och köpingarnas näringsrättsliga särställning började avveck­ las redan under senare delen av 1700-talet. En viss utjämning mellan den kommunala organisationen i stad och på landet skedde efter hand. 1862 års kommunallagstiftning innebar i detta avseende en viktig milstolpe. Ännu vid ingången av 1900-talet kan uppdelningen av landets kommu­ ner i städer och landskommuner sägas ha i stort sett sammanfallit med faktiska strukturella olikheter mellan mer betydande tätorter å ena sidan och ren landsbygd eller mindre tätorter med omgivande landsbygd å andra sidan. I den mån lagstiftningen ansågs böra ge en olikartad reglering för skilda typer av bebyggelseområden följde därför denna differentiering uppdelningen i stad och landskommun. Inom några lagstiftningsområden utgjorde köpingen eller municipalsamhället en mellanform. Under de senaste årtiondena har de tidigare relativt stora skillnaderna mellan stadskommun och landskommun i strukturellt avseende minskat eller upphört. Många tätorter har befolkningsmässigt uppnått samma stor­

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 57

lek som t. ex. de mindre residensstäderna utan att stadsrättigheter har aktualiserats. Åtskilliga städer har inte större folkmängd eller rikare nä­ ringsliv än centralorten i större landskommuner. Ett viktigt steg på vägen mot en utjämning av de strukturella skillnaderna mellan kommunerna är den år 1962 beslutade kommunindelningsreformen. En grundläggande prin­ cip för reformen är att de nya kommunerna såvitt möjligt skall utgöras av näringsgeografiskt sammanhängande regioner. Det innebär att kommunerna i allmänhet kommer att utgöras av en centralort — i åtskilliga fall en stad eller en köping — och från näringsgeografisk synpunkt avgränsade lands­ bygdsområden omkring denna. Reformen har redan lett till att stora lands­ bygdsområden sammanlagts med åtskilliga städer. Kungl. Maj :t har tidigare denna dag på min föredragning beslutat proposition till riksdagen med förslag till åtgärder för reformens fullföljande. Jämsides med denna utveckling har skett en långtgående utjämning av de rättsliga skillnaderna mellan stads- och köpingskommuner å ena och landskommuner å andra sidan. Den kommunala organisationen har så­ lunda förenhetligats ytterligare. Genom 1953 års kommunallagstiftning som gäller alla kommuner utom Stockholms stad tillskapades en för alla kom­ muntyper gemensam kommunallag. Magistraten, som ursprungligen var det organ som utövade huvuddelen av den särskilda statsuppsikten över städerna, upphörde vid utgången av år 1964. Den enda organisatoriska skillnad som står kvar är — utom de olika benämningarna på kommu­ nerna och på kommunens fullmäktige och styrelse — den för städerna exklusiva möjligheten att bryta ut handhavandet av stadens drätsel från kommunens styrelses uppgifter och lägga denna uppgift på en drätselkam­ mare, varefter kommunens styrelse benämns stadskollegium. Efter 1964 års beslut om avveckling av vissa städernas rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten kvarstår bara städernas auktionsmonopol och vissa städers ställning som stapelstäder. Inom viktiga lagstiftningsområden hal­ bestämmelserna för stad och land närmats till varandra eller — när i ny lagstiftning en differentiering funnits också i fortsättningen påkallad — denna i allmänhet inte grundats på kommunernas ställning som stad eller landskommun utan på kommunernas eller kommundelarnas faktiska tätortsgrad eller liknande förhållanden. Som exempel härpå kan nämnas hälsovårds-, ordnings- och brandlagstiftningen. Förslag till ny fastighetsbildningslagstiltning och lagstiftning om en enhetlig underrättsorganisation som remitterats till lagrådet resp. genom proposition förelagts riksdagen och som torde träda i kraft under första hälften av 1970-talet är andra ex­ empel. På ett annat viktigt område som innehåller skilda regler för stad och land — byggnadslagstiftningens — har nyligen tillsatts en utredning med uppdrag att lägga fram förslag till en helt ny lagstiftning. Det kan törutses att på detta område liksom på andra lagstiftningsområden, där eu översyn pågår eller framdeles kommer att ske, kvarstående — i allt väsent­

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

ligt formella — rättsliga skillnader mellan kommuntyperna kommer att utmönstras.

Det är mot denna bakgrund naturligt att frågan om en enhetlig kom­ munbeteckning tagits upp. Ett annat skäl härför har varit att markeringen — genom olika kommunbeteckningar — av uppdelningen på skilda kom­ muntyper ansetts i vissa fall utgöra ett hinder för en önskvärd samman­ smältning av kommuner. Som jag förut framhållit har genom ändringar i den kommunala indel­ ningen redan bildats flera kommuner av en gammal stad eller köping och kringliggande vidsträckt landsbygd. När kommunindelningsreformen genomförts kommer antalet sådana kommuner att vara mycket stort. En­ ligt praxis i indelningsärendena blir dessa kommuner städer resp. köping­ ar. Det strider emellertid mot det allmänna språkbruket och den tradi­ tionella uppfattningen av stads- och köpingsbegreppen att benämna en kommun med en sådan struktur stad eller köping. För att få till stånd en bättre överensstämmelse mellan de officiella benämningarna på kommu­ nerna och en sådan uppfattning skulle det vara nödvändigt att i fortsätt­ ningen frångå denna praxis och i stället pröva från fall till fall i indelnings­ ärendena vilken beteckning som skall gälla. Också en översyn av beteck­ ningarna på de kommuner som inte väntas bli föremål för indelningsändringar borde i så fall företas. En sådan prövning från fall till fall av frågan om lämplig kommunbeteckning skulle ändå inte kunna leda till någon full­ ständig överensstämmelse mellan det allmänna språkbruket och de officiella beteckningarna eftersom kommunerna i så stor utsträckning kommer att samtidigt inrymma både en mer betydande tätort och ren landsbygd eller mindre tätorter med kringliggande landsbygd. Det är alltså ofrånkomligt att ett fortsatt bruk av skilda kommunbeteck­ ningar kommer att sakna förankring i det allmänna språkbruket och den traditionella uppfattningen av stads- och köpingsbegreppen. Detta förhål­ lande utgör i och för sig ett starkt motiv för att de nuvarande kommun­ beteckningarna ersätts med en enhetlig beteckning. Härtill kommer att de nuvarande stads- och köpingsbegreppen i allt väsentligt har förlorat sitt tidigare rättsliga innehåll, övervägande skäl talar i detta läge för kommunalrättskommitténs av en i huvudsak enhällig remissopinion understödda förslag om införande av en enhetlig kommunbeteckning. Jag förordar där­ för att förslaget genomförs. Innebörden av den reform som jag sålunda förordar blir att beteckning­ arna landskommun, köping och stad inte längre blir giltiga som beteckning på viss kommun som sådan eller dess administrativa område. Som enhetlig beteckning på den borgerliga primärkommunen bör, som kommittén i stort sett utan invändning från remissinstanserna har föreslagit, användas uttryc­ ket kommun. Bruket av uttrycket stad och köping i andra sammanhang blir

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 59

givetvis liksom hittills beroende av en fri språkutveckling. Motsvarande gäller självfallet i fråga om uttryck som innehåller ett sådant ord som för­ stavelse, t. ex. stadshus, stadspark och stadsteater. Den förordade reformen får vidare vissa konsekvenser för tillämpningen av KIL. Som jag anfört inledningsvis förutsätts i KIL två former av kom­ munsammanläggningar. Ingår stad eller köping jämte en eller flera lands­ kommuner i sammanläggningen är praxis den att landskommunerna upp­ löses medan staden eller köpingen består och utvidgas med landskommu­ nernas områden. Läggs hela landskommuner samman upplöses samtliga dessa och en ny kommun bildas. Skälet till särbehandlingen i indelningssammanhang av städer och köpingar är att dessa med hänsyn till städernas och köpingarnas särställning i vissa avseenden ansetts böra behålla sin identitet. Den vidgade kommunen behåller i regel stadens resp. köpingens namn. Den enda skillnad i rättsverkningar härutöver mellan de två sammanläggningsformerna är att vid nybildning nyval av fullmäktige och nämnder är obligatoriskt medan i utvidgningsfallet Kungl. Maj :t prövar efter omständigheterna — främst med hänsyn till storleken av den be­ folkningsförskjutning som sker — om nyval skall äga rum. Införs en enhetlig kommunbeteckning bör inte längre någon särbehandling ges vissa kom­ muner i indelningsärendena. I stället bör Kungl. Maj:t fritt välja den sammanläggningsform som är den lämpligaste med hänsyn till alla omständig­ heter som bör beaktas i det särskilda fallet. Det är tydligt att införandet av en enhetlig kommunbeteckning kan med­ föra vissa övergångsproblem av praktisk natur. Sålunda måste man t. ex. inom kommunerna anpassa sig till den nya kommunbeteckningen. En mot­ svarande anpassning måste ske inom andra områden, t. ex. i den officiella statistiken. Vad jag nu anfört talar för att med genomförandet får anstå någon tid, förslagsvis till årsskiftet 1970/71. Härför talar vidare dels att det största antalet kommunindelningsändringar hittills inom ramen för den pågående kommunindelningsreformen torde ske den 1 januari 1971, dels att inom flera viktiga rättsområden där skilda regler för stad och land f. n. gäller ny, redan utarbetad lagstiftning med enhetliga regler kan väntas träda i kraft vid eller omkring den tidpunkten eller ny lagstiftning kan hinna förberedas för ikraftträdande till dess. Reformen bör som kommunalrättskommittén föreslagit genomföras så att i de kommunallagar där kommuntyperna presenteras eller omnämns på annat sätt, nämligen i KL, KLS, KIL, LL och KFL, beteckningarna stad, köping och landskommun tas bort eller byts ut mot beteckningen kommun för den borgerliga primärkommunen. Bestämmelserna i LL om valkrets­ indelning, som innebär att städer i sak har en viss särställning i förhållan­ de till köpingar och landskommuner, bör dock lämnas orubbade i avvaktan på den översyn av dessa regler som förbereds av kommunalvalskommittén. Kommitténs arbete är inte avslutat och kan alltså inte leda till nya regler

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

för 1970 års val. För att regler i annan lagstiftning ■— liksom nyssnämnda regler i LL — som alltjämt knyter an till de gamla kommunbeteckningarna inte skall förlora denna anknytning fordras en övergångsbestämmelse att sådana regler i fortsättningen i princip skall avse samma kommuner som tidigare.

Införs en enhetlig kommunbeteckning uppkommer frågan om skilda be­ teckningar i olika kommuner skall användas på kommunens fullmäktige och styrelse. Kommunalrättskommittén har inte varit enig i denna fråga. Kommitténs majoritet förordar att i KL bara talas om kommunernas full­ mäktige och styrelse som begrepp. Syftet härmed torde vara att kommu­ nerna tills vidare skall ha möjlighet att använda de tidigare beteckningarna på dessa organ. I gamla städer skulle sålunda t. ex. beteckningarna stads­ fullmäktige och drätselkammare kunna användas. En minoritet föreslår att i KL införs beteckningar på ifrågavarande kommunala organ varigenom andra beteckningar utesluts. Som sådana beteckningar föreslås kommun­ fullmäktige och kommunstyrelse. Enligt min mening skulle det vara i höggrad ägnat att skapa osäkerhet om innebörden av reformen om de gamla beteckningarna på kommunens fullmäktige och styrelse behölls. Genom användningen av skilda beteckningar på dessa organ skulle skapas före­ ställningen att olika kommunbeteckningar fortfarande var giltiga. Jag för­ ordar därför att enhetliga beteckningar på kommunens fullmäktige och styrelse införs i KL och KLS. Minoritetens förslag till beteckningar har till­ styrkts av nästan alla remissinstanser som biträtt minoritetens förslag i öv­ rigt. Andra förslag har emellertid också förts fram -— kommunalfullmäk­ tige/kommunstyrelse, kommunalstyrelse eller kommunalnämnd; kommun­ stämma/kommunstyrelse ; kommunfullmäktige/drätselkammare; fullmäkti­ ge/styrelse. Jag finner inget av dessa förslag vara bättre än kommittémino­ ritetens. De beteckningar denna föreslagit har den fördelen att de är korta men ändå på ett uttömmande sätt anger organens funktion. Jag förordar alltså som enhetliga beteckningar på kommunens fullmäktige och styrelse kommunfullmäktige resp. kommunstyrelse. Ändringarna föranleder vissa ändringar också i LL, KIL och KFL samt lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade. Kommunalrättskommittén har vidare föreslagit att den enda kvarstående organisatoriska skillnaden mellan de olika typerna av kommuner skall upp­ hävas genom att möjlighet öppnas för alla kommuner att flytta handhavandet av kommunens drätsel från styrelsen till en särskild nämnd. Som framgår av redogörelsen för remissyttrandena är värdet av en sådan särskild drätselförvaltning omstritt. Det föreligger enligt min mening inte skäl att frånta de kommuner som nu — efter Kungl. Maj :ts prövning — har stadskollegium möjligheten att låta ett särskilt organ handha kommu­ nens drätsel. Denna möjlighet bör då inte vara förbehållen endast vissa

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 61

kommuner. Jag förordar därför att kommitténs förslag i denna del genom­ förs. I detta sammanhang förordar jag vidare i enlighet med kommitténs förslag att skyldigheten enligt KL att underställa beslut om inrättande av ett särskilt drätselorgan och om antagande av styrelsereglemente Kungl. Maj :ts resp. länsstyrelsens prövning tas bort. Skäl saknas i det läget att ha kvar motsvarande skyldighet för Stockholm att underställa beslut om anta­ gande av reglemente för stadskollegiet, borgarrådsberedningen och drätsel­ nämnden Kungl. Maj :ts prövning. Jag förordar alltså att också denna skyl­ dighet tas bort. Också i kommun där handhavandet av drätseln flyttas till en särskild nämnd bör styrelsen benämnas kommunstyrelsen. Den nämnd som i en sådan kommun har hand om kommunens drätsel bör benämnas drätsel­ nämnd. Jag förordar att KL och KLS ändras i enlighet härmed.

Municipalsamhället är en specialkommun för handhavande av i första hand ärenden enligt BL för område på landet. Av de fyra municipalsamhällen som finns kvar f. n. har två ställt sig negativa till kommitténs för­ slag att municipalsamhällena skall avskaffas. Dessa två municipalsamhällen ingår emellertid i kommuner som enligt gällande planer för kom­ munindelningen skall läggas samman med stad. De skulle alltså under alla omständigheter enligt nuvarande ordning ha upplösts i samband med sammanläggningen. Beträffande ett av de fyra municipalsamhällena plane­ ras enligt uppgift upplösning den 1 januari 1971. Att något behov av att skapa nya municipalsamhällen inte längre föreligger har länge stått klart. Den särskilda kommuntypen municipalsamhälle bör avskaffas samtidigt som en enhetlig kommunbeteckning införs för landskommuner, köpingar och stä­ der.

Med införandet av en enhetlig kommunbeteckning sammanhänger frå­ gan om städernas auktionsmonopol och stapelstadsrätten skall avvecklas. När avvecklingen av städernas rättigheter och skyldigheter beslöts hade kommunalrättskommittén fått i uppdrag att utreda frågan om auktionsinonopolet och denna fråga behandlades inte i det sammanhanget. Kom­ mittén föreslår nu att monopolet upphör vid utgången av år 1972. Bemissinstanserna är i allmänhet positiva till förslaget. På sina håll ifrågasätts om inte frågan om auktorisation av dem som driver auktionsverksamhet bör tas upp i detta sammanhang. De remissinstanser som avstyrker för­ slaget motiverar auktionsmonopolets behållande med att detta har samma funktion som ett auktorisationsförfarande. Enligt min uppfattning finns det inte någon anledning att på ifrågava­ rande område låta de nuvarande städerna behålla en särställning. Inget har framkommit som ger vid handen att förhållandena i nuvarande landskom­ muner med tätorter med i huvudsak samma struktur som städer i fråga

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

om befolkning, näringsliv o. d. eller i städer som inte utövar auktionsmonopolet skulle motivera någon form av reglering av auktionsverksamheten. Tillräckliga skäl att för tillgodoseende av intresset av allmän insyn i och kontroll av auktionsverksamheten behålla eller utvidga auktionsmonopolet synes därför inte föreligga. Skulle ett behov härav uppkomma får emeller­ tid frågan tas upp i annat sammanhang för landet i dess helhet. Jag före­ slår alltså att kommunerna likställs i ifrågavarande avseende genom att auktionsmonopolet upphävs. Som kommittén föreslagit bör detta ske först vid utgången av år 1972. I fråga om stapelstäderna är bara vissa särregler i tullagstiftningen av intresse. Denna lagstiftning ses f. n. över av tullagstiftningskommittén. I avvaktan härpå bör några åtgärder på detta område inte vidtas. Stapel­ städernas särställning utgör inte något hinder för att genomföra den re­ form i fråga om enhetlig kommunbeteckning som jag förordat.

Inte heller finns anledning att i detta sammanhang behandla några av de särregler som i övrigt gäller för de skilda typerna av kommuner. In­ förandet av en enhetlig kommunbeteckning medför att i ny lagstiftning regler med anknytning till de gamla kommunbeteckningarna inte införs och att vid översyn av äldre lagstiftning regler med sådan anknytning bör ändras.

Specialmotivering

1 § KL och 1 § KIL I 1 § första stycket KL sägs i första meningen att riket är indelat i kommu­ ner och i andra meningen att kommunerna är landskommuner, köpingar och städer. Enligt 1 § KIL förstås i den lagen med kommun landskommun, köping och stad. Kommittén föreslår att andra meningen i 1 § första stycket KL samt hela 1 § KIL upphävs. Kammarkollegiet anser att förslaget innebär att KL kommer att sakna uppgift om vad som avses med kommun. Kollegiet, som finner detta otill­ fredsställande, föreslår att i 1 § KL sägs att kommunerna är borgerliga primärkommuner. En sådan begreppsbestämning behövs enligt kollegiet i sådana författningar i vilka begreppet kommun f. n. används i annan be­ tydelse, t. ex. förordningen den 3 juni 1965 (nr 268) om skatteutjämnings­ bidrag. Enligt 2 § nämnda förordning förstås i förordningen med kommun landskommun, köping, stad, landstingskommun, församling, pastorat och annan kyrklig samfällighet som har beskattningsrätt. Att där byta ut landskommun, köping eller stad mot kommun anser kollegiet inte tänkbart. Enligt kollegiets mening skulle det vidare vara direkt olämpligt att inte i KIL uttryckligen ange på vilka slags kommuner lagen är tillämplig, sär­

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 63

skilt som 2 kap. KIL inleds med en paragraf i vilken anges på vilka slags församlingar lagen är tillämplig. Också i 1 § KIL bör därför enligt kollegiet begreppet kommun definieras som borgerlig primärkommun. Departementschefen. Enligt numera tillämpad lagstiftningspraxis används beteckningen kommun i samma betydelse som borgerlig primärkommun, dvs. som eu sammanfattande beteckning på landskommun, köping och stad när inte annat sägs. Beteckningen borgerlig primärkommun har däremot inte hittills använts i författningsspråket. Jag kan inte finna att något skulle stå att vinna genom att införa denna beteckning. Jag förordar alltså att kommitténs förslag i fråga om 1 § KL och 1 § KIL genomförs. Genom ändringen i KL slås fast att kommun används som enhetlig beteckning på vad som tidigare betecknades som landskommun, köping resp. stad.

75 § KL Enligt första stycket skall fullmäktiges beslut om allmän plan för hus­ hållningen med stads donationsjord för att få gällande kraft godkännas av länsstyrelsen. Kommittén föreslår att denna bestämmelse flyttas till KLP. Departementschefen. Statsmakternas tidigare omnämnda beslut om av­ veckling av vissa av städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i för­ hållande till staten innebar bl. a. att städernas innehav av donationsjord skulle avvecklas. Kammarkollegiet har uppgett att plan som nu är i fråga under senare år fastställts bara för två städer. Dessas innehav har avveck­ lats eller skall inom kort avvecklas. Som kammarkollegiet anfört bör där­ för bestämmelsen upphävas helt.

Lag med anledning av införande av enhetlig kommunbeteckning, m. m.

Som jag redan framhållit måste en särskild bestämmelse ges som fr. o. m. den 1 januari 1971, då beteckningarna landskommun, köping och stad mönstrats ut ur bl. a. KL, reglerar tillämpningsområdet för bestämmelser i annan lagstiftning med anknytning till dessa kommunbeteckningar. En regel härom bör ges i en särskild lag. I denna bör vidare tas upp en bestäm­ melse att föreskrift som anknyter till de genom ändringen i bl. a. KL ut­ mönstrade beteckningarna på kommunens fullmäktige och styrelse samt drätselorganet i stad med stadskollegium skall avse motsvarande organ en­ ligt deras nya beteckningar. I denna lag har också bestämmelser om avskaffande av municipalsamhällena och av städernas auktionsmonopol sin plats. Jag förordar att lagen benämns lag med anledning av införande av enhet­ lig kommunbeteckning, m. m.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

1 §• I princip bör bestämmelse om landskommun, köping och stad avse kom­ mun som enligt den kommunindelning som gällde vid utgången av år 1970 var landskommun, köping resp. stad. För kommun som berörs av ändring i kommunindelningen den 1 januari 1971 eller senare bör gälla detsamma som om hittillsvarande praxis i fråga om kommunbeteckningar fortsatte att tillämpas. Det betyder att stads- resp. köpingsbestämmelser bör avse inte bara kommun som består av en gammal stad resp. köping utan också kommun i vilken en gammal stad resp. köping ingår. I de se­ nare fallen bör emellertid Kungl. Maj :t ha möjlighet att i ärende om änd­ ring i kommunindelningen inskränka en bestämmelses giltighet till viss del av kommunen, närmast till den del som motsvarar den gamla staden resp. köpingen. Bestämmelse om landskommun bör gälla, förutom kommundelar som genom sådant förordnande undantas från stads- och köpingsbestämmelsers giltighet, kommun som består av ett eller flera områden vilka enligt den vid utgången av år 1970 gällande kommunindelningen utgjorde eller ingick i landskommun. Jag förordar att bestämmelsen utformas i enlighet härmed.

3 §. De återstående municipalsamhällena bör upplösas genom beslut i varje särskilt fall. Frågor härom torde få anmälas senast under år 1970 för Kungl. Maj :t. Alla bestämmelser om municipalsamhälle bör upphöra att gälla vid utgången av år 1970. Jag förordar att sådana bestämmelser i KL, KIL och KFL upphävs i samband med de ändringar som jag förordar i övrigt. Som jag redovisat tidigare finns emellertid åtskilliga bestämmelser om municipalsamhälle också i annan lagstiftning. Dessa bör upphävas ge­ nom en generell bestämmelse, som lämpligen tas in i denna paragraf.

4 §. De nuvarande städernas auktionsmonopol bör upphävas i princip vid utgången av år 1970. Därefter kan alltså ingen kommun börja utöva ett sådant monopol. De städer som utövar monopol vid utgången av år 1970 bör dock —- såsom förordats i det föregående — få fortsätta härmed till utgången av år 1972. För det fall att kommun, som motsvarar sådan stad, den 1 januari 1971 eller senare berörs av ändring i kommunindelningen bör föreskrivas att kommun i vilken stadens område ingår får utöva monopolet inom detta område eller det större område som Kungl. Maj :t i ärende om ändring i kommunindelningen bestämmer. Regler härom bör ges i denna paragraf.

Knngl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969 65

Ikraftträdande m. m. Den särskilda lagen bör liksom de förordade lagändringarna träda i kraft den 1 januari 1971. Utan särskild föreskrift skall de nya bestämmel­ serna redan dessförinnan tillämpas i fråga om åtgärder som behövs för eller avser bestämmelsernas framtida tillämpning. Det innbär t. ex. att de nya bestämmelserna skall beaktas i sådana beslut om ändring i den kommu­ nala indelningen som skall träda i kraft den 1 januari 1971. För att åstad­ komma att de allmänna kommunalvalen år 1970 kommer att avse kommu­ nens fullmäktige enligt dessas nya beteckning bör emellertid vissa bestäm­ melser i KVL ändras med verkan redan fr. o. m. nämnda val. Frågan härom torde få anmälas i annat sammanhang.

Hemställan

I enligt med det anförda har inom kommunikationsdepartementet upp­ rättats förslag till 1) lag om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753), 2) lag om ändring i kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50), 3) lag om ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i kom­ munal och ecklesiastik indelning, 4) lag om ändring i lagen den 3 december 1965 (nr 596) om kommunala sammanläggningsdelegerade, 5) lag om ändring i landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319), 6) lag om ändring i lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om kommunalförbund, 7) lag med anledning av införande av enhetlig kommunbeteckning, m. in. Jag hemställer att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att antaga förslagen. Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till det­ ta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Gunnel Anderson