('med förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970 1

Nr 15

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen; given Stockholms slott den 9 januari 1970. Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över justitieärenden, för prövning i grundlagsenlig ordning förelägga riksdagen härvid fogat förslag till ändring i tryckfrihetsförord­ ningen.

GUSTAF ADOLF

Lennart Geijer

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa smärre ändringar i 12 kap. tryckfrihetsför­ ordningen om rättegången i tryckfrihetsmål. Ändringarna är i huvudsak föranledda av tidigare vidtagna ändringar i rättegångsbalken och kommu­ nallagstiftningen. 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 15

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 15 år 1970

Förslag

till

ändring i tryckfrihetsförordningen1

1 §-2

Tryckfrihetsmål upptagas av råd­ Tryckfrihetsmål upptagas av husrätt i stad som är säte för läns­ tingsrätt inom vars domkrets läns­ styrelse eller, om rådhusrätt ej fin­ styrelse har sitt säte. Förekommer nes i staden, av den rådhusrätt inom anledning att även annan tingsrätt länet, som enligt Konungens för­ inom länet skall äga upptaga tryck­ ordnande är behörig att för länet frihetsmål, äger Konungen förord­ upptaga sådana mål. Förekommer na därom. anledning att även annan rådhus­ rätt inom länet skall äga upptaga tryckfrihetsmål, äger Konungen för­ ordna därom. Finnes ej rådhusrätt inom länet, äger Konungen utse rådhusrätt utom länet att för länet upptaga tryckfrihetsmål. Till tryckfrihetsmål — ------- 5 §.

3 §• För varje län skola utses jury­ För varje län skola utses jury­ män, fördelade i två grupper med män, fördelade i två grupper med sexton jurymän i första gruppen sexton jurymän i första gruppen och och åtta jurymän i andra gruppen. åtta jurymän i andra gruppen. Ju­ Jurymännen i andra gruppen skola rymännen i andra gruppen skola vara eller hava varit nämndemän vara eller hava varit nämndemän vid allmän underrätt. För Stock­ vid allmän underrätt. holms stad och län utses jurymän gemensamt. * *

1 Omtryckt 1965:818. * Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970 3

Jurymännen utses------- --------------- -------fyra kalenderår. Valet skall förrättas för Stock­ Valet skall förrättas av lands­ holms stad och län av stadsfull­ tinget i länet eller, då inom länet mäktige i Stockholm och landstinget finnes kommun som ej tillhör lands­ i Stockholms län samt för an­ tingskommun, av landstinget och nat län av landstinget i länet eller, kommunfullmäktige i förstnämnda då inom länet äro flera landsting el­ kommun. I Gotlands län förrättas ler finnes stad, som ej deltager i valet av kommunfullmäktige i Got­ landsting, av landstingen eller av lands kommun. Skola enligt vad nu landsting och stadsfullmäktige i så­ sagts jurymännen väljas av mer än dan stad. Skola enligt vad nu sagts en valmyndighet, fördelar länsstyrel­ jurymännen väljas av mer än en sen antalet jurymän inom vardera valmyndighet, fördelas antalet jury­ gruppen mellan valmyndigheterna män inom vardera gruppen mellan med ledning av folkmängden. valmyndigheterna med ledning av folkmängden, i fråga om jurymän, som skola utses för Stockholms stad och län, av Konungen och i andra fall av länsstyrelsen i länet. Valet skall företagas under året närmast före valperioden av lands­ ting vid lagtima möte samt av stads­ fullmäktige, sedan landstinget för­ rättat sitt val. Då juryman skall väljas, ankom- Då jurynian skall väljas, ankom­ ine på rådhusrätten att göra anmä­ na e på tingsrätten att göra anmälan lan därom till den som har att för­ därom till den som har att föran­ anstalta om valet. stalta om valet.

5 §.«

Till jurymän skola utses inom Till jurymän skola utses myndiga länet boende svenska medborgare, svenska medborgare, som äro bosat­ som uppnått tjugufem års ålder. De ta inom länet. De böra vara kända böra vara kända för omdömesgill­ för omdömesgillhet, självständighet het, självständighet och rättrådig­ och rättrådighet. Bland jurymännen het. Bland jurymännen böra skilda 1 2 böra skilda samhällsgrupper och

1 Ändringen innebär bl. a. att tredje stycket upphävs. 2 Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs. 1* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

samhällsgrupper och meningsrikt- meningsriktningar samt olika delar ningar samt olika delar av länet av länet vara företrädda, vara företrädda. Ej må den vara jury man, som är omyndig eller i konkurstillstånd.

6 §• Juryman, som fyllt sextio år, äge Juryman, som fyllt sextio år, äge avsäga sig uppdraget. Vill juryman avsäga sig uppdraget. Vill juryman eljest avgå, pröve rådhusrätten, om eljest avgå, pröve tingsrätten, om giltigt hinder föreligger för honom giltigt hinder föreligger för honom att utöva uppdraget. Upphör jury­ att utöva uppdraget. Upphör jury­ män att vara valbar, vare uppdraget man att vara valbar, vare uppdraget förfallet. förfallet.

7 Avgår juryman eller upphör han Avgår juryman eller upphör han att vara valbar, skall inom den grupp att vara valbar, skall inom den av jurymän, som den avgångne till­ grupp av jurymän, som den avgång­ hörde, valmyndigheten utse annan ne tillhörde, valmyndigheten utse i hans ställe för återstoden av val­ annan i hans ställe för återstoden av perioden. Valet må i landstingets valperioden. Valet må i landstingets ställe företagas av dess förvaltnings­ ställe företagas av dess förvaltnings­ utskott; dock gälle sådant val alle­ utskott; dock gälle sådant val alle­ nast för tiden intill landstingets nast för tiden intill landstingets näst infallande lagtima möte. nästkommande möte.

8

Klagan över val av juryman skall Klagan över val av juryman skall föras hos rådhusrätten. Ehuru kla­ föras hos tingsrätten. Ehuru klagan gan ej föres, pröve rätten den val­ ej föres, pröve rätten den valdes be­ des behörighet. hörighet. Beträffande fullföljd av talan mot Beträffande fullföljd av talan mot rådhusrätts beslut i fråga, som av­ tingsrätts beslut i fråga, som avses ses i första stycket, gälle vad i lag i första stycket, gälle vad i lag är är stadgat om fullföljd av talan mot stadgat om fullföljd av talan mot underrätts beslut i rättegång. Mot underrätts beslut i rättegång. Mot hovrätts beslut må talan ej föras. hovrätts beslut må talan ej föras. Föres klagan,------------------- - -——- - —- förordnar annat.

Kung!. Maj:ts proposition nr 15 år 19/0 o

Närmare bestämmelser----------------- -----regeringsformen föreskriver. Äro inom samma län flera råd­ Äro inom samma län flera tings­ husrätter, vilka äga upptaga tryck­ rätter, vilka äga upptaga tryckfri­ frihetsmål, skola de uppgifter, som hetsmål, skola de uppgifter, som av­ avses i 4, 6, 8 och 9 §§, fullgöras av ses i 4, 6, 8 och 9 §§, fullgöras av den den rådhusrätt Konungen bestäm­ tingsrätt Konungen bestämmer. mer.

Övergångsbestämmelse Mål, som vid tiden för ikraftträdandet av tryckfrihetsförordningen i dess nya lydelse är anhängigt vid underrätt som är behörig enligt de äldre be­ stämmelserna men ej enligt de nya bestämmelserna, skall dock slutbehand­ las där.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 januari 1970.

Närvarande: Statsministern P alme , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , H olmqvist , A spling , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G eijer , M yrdal , O dhnoff , M oberg , B engtsson , L öfberg , L idbom .

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i tryck­ frihetsförordningen (TF) och anför. Behörighet att ta upp tryckfrihetsmål tillkommer f. n. endast rådhusrätt. Enligt 12 kap. 1 § första stycket TF gäller som huvud­ regel att sådana mål skall handläggas av rådhusrätt i residensstad. Finns inte rådhusrätt i staden, tas målen upp av den rådhusrätt inom länet som Kungl. Maj :t utser. Kungl. Maj :t kan också förordna att även annan rådhusrätt inom länet skall äga sådan behörighet. Förordnande med sådan innebörd har meddelats beträffande rådhusrätterna i Eskilstuna, Norrköping, Häl­ singborg och Borås. Finns inte någon rådhusrätt inom länet, kan Kungl. Maj:t enligt 1 § andra stycket utse rådhusrätt utom länet att ta upp tryck­ frihetsmål för länet. Sådan behörighet har tillagts Stockholms rådhusrätt i fråga om tryckfrihetsmål från Gotlands län, rådhusrätten i Jönköping i fråga om mål från Skaraborgs län, rådhusrätten i Malmö i fråga om mål från Kristianstads län, rådhusrätten i Gävle i fråga om mål från Koppar­ bergs län och rådhusrätten i Sundsvall i fråga om mål från Västernorrlands län. Genom lagen (1969:244) om ändring i rättegångsbalken (RB) har be­ stämmelserna om de allmänna underrätternas organisation undergått eu genomgripande ändring. Reformen innebär att en ny, enhetlig underrättsorganisation skapas. Nuvarande häradsrätter och rådhusrätter ersätts av tingsrätter. Den skillnad som f. n. finns mellan land och stad i fråga om de allmänna underrätternas organisation kommer sålunda att upphöra. Änd­ ringarna i RB träder i kraft den 1 januari 1971. Övergångsbestämmelserna till den nya lagen innehåller under punkt 7 a en regel om att bestämmelse i lag eller annan författning som avser häradsrätt eller rådhusrätt i stället skall gälla tingsrätt. Såvitt angår tryckfrihetsmål föreskrivs dock att be­

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970 7

stämmelse avseende rådhusrätt endast skall gälla tingsrätt som har trätt i stället för rådhusrätt (jfr prop. 1969: 44 s. 247). Införandet av en likformig underrättsorganisation nödvändiggör vissa ändringar i TF:s bestämmelser om vilka domstolar som skall vara behöriga att ta upp tryckfrihetsmål. Den särställning som stadsdomstolarna sedan länge har intagit i detta avseende kommer att upphöra, när nuvarande dua­ lism mellan land och stad försvinner i fråga om underrätternas organisa­ tion. Principiellt sett torde det inte finnas någon anledning att göra skillnad mellan olika tingsrätter i fråga om deras kompetensområde. Som påpekades i prop. 1969: 44 (s. 174) finns det emellertid ett visst behov av att koncen­ trera vissa slag av mål av mer speciell karaktär till ett mindre antal dom­ stolar. Detta gäller bl. a. tryckfrihetsmålen. I likhet med vad som uttalades vid tillkomsten av nuvarande bestämmelser i 12 kap. 1 § TF (prop. 1948: 230 s. 98) anser jag det vara lämpligt att i princip endast en underrätt i varje län ges behörighet att pröva sådana mål. Liksom hittills bör härvid i första band underrätt inom vars domkrets länsstyrelse har sitt säte komma i frå­ ga. Huvudbestämmelsen i 1 § första stycket bör i enlighet härmed utformas så, att där anges att tryckfrihetsmål tas upp av tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelse har sitt säte. Formuleringen medför att nuvarande bestämmelse om behörig domstol för den händelse att rådhusrätt inte finns i residensstad kan utgå. Däremot bör det liksom hittills finnas möjlighet för Kungl. Maj :t att utse även annan domstol inom länet att handlägga tryckfrihetsmål. I 1 § andra stycket tillerkänns Kungl. Maj :t f. n. befogenhet att, om råd­ husrätt saknas i ett län, utse rådhusrätt utom länet att ta upp tryckfrihets­ mål för länet. När bestämmelsen infördes år 1953 (prop. 1952: 183), moti­ verades den av att den pågående indragningen av rådhusrätter i mindre stä­ der väntades leda till att ett län kunde komma att bli helt utan rådhusrätt. Efter genomförandet av den enhetliga underrättsorganisationen finns det inte något behov av att förordna tingsrätt i ett län att handlägga tryckfri­ hetsmål från ett annat län. Jag förordar därför, att andra stycket utgår. En följd härav blir, att de särskilda förordnanden som har meddelats för vissa rådhusrätter med stöd av bestämmelsen i 1 § andra stycket kommer att upphöra att gälla, när ändringen i TF träder i kraft. Behöriga att ta upp tryckfrihetsmål från resp. län blir då i stället den eller de tingsrätter i länet som enligt 1 § första stycket i dess nya lydelse äger sådan behörighet. I mål, som har anhängiggjorts vid rådhusrätt utom länet före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna, bör emellertid handläggningen slutföras av samma domstol. En särskild övergångsbestämmelse om detta bör meddelas. Genomförandet av eu enhetlig benämning på de allmänna underrätterna fr. o. in. den 1 januari 1971 föranleder vidare formella ändringar i 12 kap. 4 § sista stycket, 6 §, 8 § första och andra styckena samt 15 § andra stycket. I samband med de nu föreslagna ändringarna torde också böra vidtas vissa ändringar i bestämmelserna om valbarhetsvillkor för ju­ rymän. För valbarhet till juryman gäller enligt 12 kap. 5 § en nedre

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

åldersgräns om 25 år. Som valbarhetsvillkor är också föreskrivet att jury­ man inte får vara i konkurstillstånd. Samma villkor gäller f. n. i fråga om valbarhet till nämndeman vid allmän underrätt. Genom den förut berörda lagen (1969: 244) om ändring i RB har hithörande regel i RB i berörda av­ seenden bringats i överensstämmelse med de nya bestämmelser om valbar­ het till riksdagsmannauppdrag och kommunala förtroendeuppdrag som ny­ ligen beslutats av statsmakterna. Fr. o. m. år 1971 ersätts sålunda nuvaran­ de åldersgräns för valbarhet till nämndeman med krav på myndighet, var­ jämte konkursvillkoret slopas. De skäl som anförts för ändringen av valbarhetsvillkoren för nämndemän äger enligt min mening motsvarande tillämp­ ning i fråga om valbarhet till juryman (jfr prop. 1969: 44 s. 377—378 och 1LU 38 s. 49). Jag föreslår därför, att den nuvarande åldersgränsen i 12 kap. 5 § ersätts med krav på att den som uppdraget avser är myndig och att det i paragrafen uppställda konkursvillkoret slopas. I samband härmed bör det i bestämmelsen angivna kravet på att juryman skall vara boende inom länet anpassas till den nuvarande lydelsen av folkbokföringsförordningen (1967: 198) där det bl. a. anges att var och en kyrkobokförs på den fastig­ het där han är bosatt, om inte annat följer av särskilda bestämmelser i för­ ordningen. Utöver del nu sagda bör även vissa formella ändringar vidtas i 12 kap. TF med anledning av olika under de senaste åren beslutade änd­ ringar i kommunallagstiftningen och i den landstingskommunala indel­ ningen. Statsmakterna har år 1969 beslutat att nuvarande beteckningar på de borgerliga primärkommunerna — landskommun, köping och stad — fr. o. m. den 1 januari 1971 skall ersättas med den enhetliga beteckningen kommun (prop. 1969: 63, KU 44 och 45, rskr 405 och 406). Med hänsyn härtill bör formella ändringar göras i 4 § andra stycket. Genom ändring i landstingslagen (1954:319) slopades fr. o. in. den 1 januari 1966 den skillnad som dittills bestått mellan lagtima och urtima landstingsmöte (jfr prop. 1965: 61, KU 20, rskr 210, SFS 103). Enligt de nu gällande reglerna i landstingslagen kan landsting i likhet med fullmäktige i kommun sammanträda i den utsträckning som krävs med hänsyn till för­ hållandena inom varje landstingskommun. Detta påkallar en formell ändring i 7 §. I 12 kap. 4 § tredje stycket föreskrivs att val av jurymän skall företas un­ der året närmast före valperioden av landsting vid lagtima möte och av stadsfullmäktige sedan landstinget förrättat sitt val. Med hänsyn till de år 1969 beslutade ändringarna i 13 § fjärde stycket kommunallagen (1953: 753) och 19 § landstingslagen (prop. 1969: 129, KU 44 och 49, rskr 405 och 407) torde bestämmelsen kunna utgå. Med stöd av riksdagens beslut (prop. 1967:77, SU 97, rskr 221) för­ ordnade Kungl. Maj :t den 25 maj 1967 att Stockholms stad och Stockholms

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970 9

län skulle läggas samman till ett nytt län, kallat Stockholms län. Denna ändring trädde i kraft den 1 januari 1968. Kungl. Maj :t förordnade vidare den 13 juni 1969 att Stockholms stad den 1 januari 1971 skall inträda i Stockholms läns landstingskommun (jfr prop. 1969: 112, KU 25, rskr 275, SFS 215). Kungl. Maj :t förordnade dessutom den 30 december 1969 om förening av Kalmar läns norra och Kalmar läns södra landstingskommun till en landstingskommun den 1 januari 1971. De nu nämnda indelningsändringarna föranleder formella ändringar i 3 § och 4 § andra stycket. Chefen för civildepartementet avser att senare denna dag föreslå att pro­ position föreläggs riksdagen med förslag att Kungl. Maj :t genom en sär­ skild lag ges befogenhet att förordna att Gotlands läns landstingskommun skall upplösas i samband med att beslut meddelas om sammanläggning av primärkommunerna i länet till en kommun. Primärkommunerna och lands­ tingskommunen har begärt en sådan indelningsändring den 1 januari 1971 och civilministern avser enligt vad jag har inhämtat att föreslå ett förord­ nande härom under förutsättning att begärt bemyndigande meddelas. Den föreslagna lagen avses träda i kraft snarast möjligt. I propositionen kom­ mer också att föreslås vissa författningsändringar som en konsekvens av en upplösning av landstingskommunen. Författningsändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1971. Den lydelse av TF :s regler om val av jurymän som jag har föreslagit i det föregående förutsätter att det i varje län finns en landstingskommun som valmyndighet. Bestämmelserna i 12 kap. 4 § andra stycket är utformade så, att landstinget i regel skall välja samtliga jurymän. Finns det inom länet primärkommun, som inte tillhör landstingskommun, skall jurymännen väl­ jas av landstinget och kommunfullmäktige i primärkommunen, varvid läns­ styrelsen fördelar antalet jurymän mellan valmyndigheterna. Om landstingskommunen i Gotlands län upplöses kommer länet att, som enda län i landet, sakna landstingskommun. Med hänsyn härtill bör upp­ giften att välja jurymän för länet flyttas över på den nya primärkommu­ nen. Jag förordar därför, att i 4 § andra stycket tas in en föreskrift om att val av jurymän i Gotlands län skall förrättas av kommunfullmäktige i Got­ lands kommun. I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet utarbetats för­ slag till ändring i tryckfrihetsförordningen. Jag hemställer att förslaget genom proposition föreläggs riksdagen för prövning i grund] agsenlig ordning. Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar. Ur protokollet: Britta Gyllensten