Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet
Hänvisat till av
Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1971 Prop. 1971: 58
Nr 58
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om kommunal fastighetsblldningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet; given Stockholms slott den 5 mars 1971.
Kungl. Maj:t viU härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet över civUärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande tiU riksdagen föredragande departementschefen heraställt.
GUSTAF ADOLF
SVANTE LUNDKVIST
Propositionens huvudsakliga innehåll
På grundval av tidigare beslutade riktlinjer för oraorganisation av lantmäteriverksamheten föreslås i propositionen viss lagstiftning såvitt avser den del av fastighetsbUdningsverksamheten och fastighetsregistreringen som skaU stå under kommunalt huvudmannaskap. Bestämmelser föreslås om kommuns befogenhet att utöva huvudmannaskapet och vUlkoren härför.
Lagstiftningen föreslås träda i Icjafl saratidigt som omorganisationen sker, nämligen den 1 januari 1972.
1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 58
Prop. 1971: 58
Förslag till
Lag om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighets-registermyndighet
Härigenom förordnas sora följer.
1 § Beslutar Konungen eUer myndighet som Konungen besläraraer att fastighetsbildningsmyndighet skaU finnas med behörighet att hand lägga i huvudsak ärenden som rör utvecklingen av tätbebyggelse inora viss komraun, förordnar Konungen, ora komraunen begär det, att kom raunen skaU inrätta fastighelsbUdningsrayndighet och svara för.verksam heten vid myndigheten.
Ora kommunen begär det, förordnar Konungen alt kommunen inle längre skall svara för verksamheten.
2 § Beslutar Konungen eUer myndighet som Konungen bestämmer att fastighelsregislermyndighet skaU finnas för viss kommun eUer del av kommun, skaU kommunen inrätta fastighelsregislermyndighet och svara för verksamheten vid myndigheten.
3 § Tjänsteman hos koraraunal fastighelsbUdningsmyndighet eUer fas-tighetsregislermyndighet får ej tiUdelas uppgifter i annan verksamhet hos kommunen som kan rabba förtroendet för hans tjänsteutövning hos myndigheten.
4 § Konungen raeddelar bestämmelser om tiUsyn över komraunal fastighelsbUdningsmyndighet och fastighelsregislermyndighet och ora kunskapskrav för innehav av tjänst hos sådan myndighet saml de övriga föreskrifter sora behövs för tUlämpningen av denna lag.
Denna lag träder i krafl den 1 januari 1972.
Prop. 1971:58
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 5 mars 1971.
Närvarande: Mmislem för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDQVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler efter gemensam beredning raed statsrådets övriga ledaraöler fråga ora lagstiftning angående kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet och anför.
Inledning
1970 års riksdag har beslutat ora riktlinjer för omorganisation av lantmäteriverksarahelen (prop. 1970:188, SU 1970:208, rskr 1970:423). Med stöd härav har Kungl. Maj:t den 26 febmari 1971 på min föredragning beslutat om organisationen för bl. a. faslighetsbildningsverk-sarahelen på lokalplanet. Della beslut innebär alt del koraraer all finnas-åtskilliga faslighelsbildningsrayndigheter för verksamhet sora rör utveckluigen av tätbebyggelse inora en kommun. Enligt riktiinjema fömtsatts att dessa enheter skall kunna slå under kommunall huvudmannaskap. Del förutsätts också all det kan korama alt finnas kommunala fas-tighetsregistermyndigheter. Tidigare i dag har Kungl. Maj:l, likaledes pä min föredragning, beslutat proposition lUl riksdagen med anslagsäskanden för del statiiga lantmäteriet.
Frågan ora lagstiftning om fastighelsbUdningsrayndighet och fastighelsregislermyndighet har beretts inom civUdepartementet.
Nuvarande ordning
Den del av lantmäteriverksamheten som avser fastighetsbildning -varmed i della sararaanhang förstås inte bara förrättningar genora vilka ändringar i den gäUande fastighetsindelningen genomförs ulan också förrättningar varigenom fastighetsindelningens beskaffenhet avgörs, fastighetsbestämning, - regleras främst genom lagen (1926: 326) ora delning av jord å landet (JDL) och lagen (1917: 269) ora fastighetsbildning i stad (FBLS).
Fastighetsbildningen orabesörjs delvis av statiiga, delvis av kommuna-
1* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 58
la organ. I begränsad utsträckning förekommer också atl vissa faslig-helsbildningsålgärder utförs av särskilt förordnade förrättnmgsmän som inte är i statiig eller kommunal tjänst. FastighetsbUdningsorganens kompetens vilar på bestäraraelser i fastighetsbildningslagsliftningen, främst JDL och FBLS.
Enligt JDL handläggs fastighelsbildningsförrältning av dislriklslant-raätaren, dvs. av statlig rayndighel. Med slöd av instruktionen (1965: 794) för lantraäteristyrelsen och lantmäteristaten (lantraäteriinslmklionen) kan dock lantraäteristyrelsen eller överlanlraälaren förordna alt förrättningsärende i stället skall handläggas av chef för annat distrikt eller av chef för s. k. specialenhet, dvs. stalUg organisationsenhet utanför distriktsorganisationen. Ärende kan också flyttas över på annan lantmätare än enhetschef eller, genom delegation inom enheten, på underställd lantmätare.
Enligt FBLS skaU lomlmätning, avstyckning och vissa gränsbestäm-ningar verkställas av raätningsraan som är anstäUd i koraraunens tjänst, övriga förrättningar enligt FBLS - bl. a. laga skifte och ägoutbyte -verkställs i regel av distriktslanlraälaren eUer - efter berayndigande av Kungl. Maj:l - av mätningsman anstäUd i koraraunens tjänst. I kommun där FBLS är tilläraplig raen koramunen inte har egen mätningsman anstäUd förordnas ofta tjänsleraan i del statliga lantmäteriet - i allmänhet distriktslanlraälaren - sora förrältningsraän.
Del statliga lantraäteriel är organiserat i tre led, närrUigen en central myndighet, lanlmäteristyrelsen, länslantraäterikontoren sora förestås av överlanlraälaren (ett organ i varje län) särat förrätlningsorganisationen (distriktsenheler och specialenheler). Överlanlraälaren är i adrainistra-tivl avseende förman för lanlmäteripersonalen i länet. Han skaU leda och öva tiUsyn över lantmäteriväsendet i länet. Lantmäteristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för bl. a. ärenden om fastighelsbUdning på landet, ora lantmäteriväsendet i övrigl, om raälningsväsendel enligt de för stad gällande föreskrifterna och ora fastighetsregister.
Hos koramun anställda raätningsraan betecknas i allmänhet sladsin-genjörer och är chefer för särskilda organisationsenheter inom kommunen - sladsingenjörskonlor - vilka brakar vara organisatoriskt inordnade under byggnadsnämnden. Verksamheten inom de kommunala organisationsenheterna är praktiskt taget helt inriktad på tälortsutveckling.
I fråga om tiUsynen över komraunala förrältningsraän - både sådana sora är anställda i komraunal tjänst och sådana som anlitas i andra forraer - gäller kungörelsen (1936: 367) raed vissa föreskrifter ora raälningsväsendel och faslighelsregisterväsendet i rikels städer (omtryckt 1966: 101, ändrad senast 1968: 707). EnUgt 1 § 1 och 2 mom. ankoramer det statliga överinseendet över stads (komrauns) raälningsväsen på lantraäteristyrelsen medan den närmare tillsynen utövas av byggnadsnämnden.
Fastighetsregistrering sker antingen i jordregister eUer i fastighetsregister för stad (stadsregister). Bestämraelser om jordregisler finns i förordningen (1908: 74) angående jordregister. Bestäraraelser ora stads-register finns i 7 kap. FBLS och i förordningen (1917: 281) raed närraare föreskrifter om fastighetsregister för stad.
Jordregislrel förs av överlanlraälaren i varje län.
Sladsregislret förs i sådan kommun, som tidigare betecknats stad, av registerförare som förordnals av länsstyrelsen. Vanligtvis utses härtill stadens (koraraunens) raätningsraan eller, ora sådan inte finns, di-striklslantmätaren. För sladsregislerområde inora annan kommun är i allraänhel överlanlraälaren registerförare.
Beslutade reformer
Den 1 januari 1972 träder fastighetsbildningslagen (1970:988) (FBL) (prop. 1969: 128, 3LU 1969: 35, rskr 1969: 189) och lagen (1970:989) om införande av fastighetsbildningslagen (FBLP) (prop. 1970: 144, 3LU 1970: 92, rskr 1970: 464) i kraft. Genora denna lagstiftning, som ersätter JDL och FBLS, införs en enhetiig reglering av faslighetsbUd-ningen för stad och land. FBL innehåller fömtom regler om fastighelsbUdning även grandläggande regler ora fastighetsregister, också dessa enhetliga för stad och land.
Enligt FBL prövas fråga om fastighetsbildning vid förrättning som handläggs av fastighelsbUdningsmyndighet (2: 2). Bestämraelser ora fastighelsbUdningsrayndighet finns i 4 kap. Dessa bestämmelser avser rayndighelens sararaansättning (4: 1), gode män (4: 2-3), jäv (4: 4-6) och foram (4: 7).
Fastighetsbildningsmyndigheten beslår vid fastighelsbildningsförrältning av en förrättningslantmätare och i vissa fall däratöver två gode raän (4: 1). Bestämmelser ora kompetenskrav för förrättningslantmätare och om kompetensfördelning meUan olika tjänstemän hos myndigheten saknas. Dessa frågor har ansetts böra regleras genom bestämmelser av Kungl. Maj:l (prop. 1969: 128 s. B 201, 204 och 212).
Den centrala bestämmelsen om jäv (4: 5) innebär all bestämraelserna ora doraarjäv (4 kap. 13 § rältegångsbalken) är tillämpliga.
I fråga om foram (4: 7) föreskrivs att förrättning skall handläggas av fastighelsbildningsmyndighelen i den ort där raarken är belägen. Ligger raarken under flera faslighelsbildningsrayndigheler handläggs förrättningen av endera rayndighelen. Forurareglerna har utforraats så all de är oberoende av huvudraannaskap och organisationsformer i övrigt inom lantmäteriverksaraheten (prop. s. B 213). En utgångspunkt har eraeUertid varit att det liksom hittiUs skall finnas en distriklsindelning. Huvudregeln raedför atl sökanden aUtid kan vända sig till den distriklsrayndig-het inom vars verksamhetsoraråde raarken är belägen.
Om fastighetsregister finns bara vissa gmndläggande bestämmelser i FBL.
Fastighetsbildning och faslighelsbestämning är fuUbordade när uppgift om åtgärden förts in i fastighetsregistrel (1: 2). Fastighelsregistreringen ankommer på fastighelsregislermyndighet. Del förutsätts i lagen att särskilda bestäraraelser om sådan myndighet skall finnas (19: 5). Finner faslighelsregislerrayndighelen alt uppgift om fastighetsbildning eller faslighelsbestämning inle kan föras in i registret på grand av fel eller oklarhet i förrättningen, kan myndigheten söka rättelse hos fastig-helsdoraslolen. Detsararaa gäller ora rayndighelen finner förrättningen vara behäftad raed vissa andra grövre fel (15: 10). De föreskrifter om fastighetsregistrering sora behövs utöver de grandläggande reglerna i FBL har föratsatts skola ulfärdas i administrativ ordning. Också de gmndläggande reglema om fastighetsregistrering har utformats så all de är oberoende av hur frågan om huvudmannaskapet och organisationen i övrigt av fastighelsregistreringen blir löst. Det har emellertid inle uteslutits atl del kan behövas ändringar i eller tillägg till dessa regler lill följd av beslut i organisationsfrågan (prop. 1969: 128 s. B 935).
Närmare föreskrifter för tillämpningen av FBL meddelas av Kungl. Maj:l eller av myndighet som Kungl. Maj:t besläraraer (1: 5).
Ar 1968 fattades principbeslut ora införande av nytt fastighetsregister (prop. 1968: 1 bU. 4 A 12, 3LU 1968: 5, rskr 1968: 80). Vissa besläramelser om förberedelser för det nya registret finns i kungörelsen (1968: 379) ora uppläggande av nytt fastighetsregister, ra. ra. (registeruppläggningskungörelsen). Principbeslutet innebär bl. a. atl ett enhetligt fastighetsregister skall föras för hela landet. Registret skall föras på en central dalaanläggning. Koraraunerna blir regislerområden i det nya registret.
Det nya faslighetsregislret är inte slutgUtigt utformat. Del fortsatta utredningsarbetet inora området bedrivs av centralnämnden för faslig-hetsdala (CFD). Saratidigt pågår hos landets registerförare förberedelser för övergång till det nya registret.
De inledningsvis nämnda riktlinjerna för organisationen av lantmäteriverksamheten innebär i fråga ora fastighetsbildningen all för denna verksarahet skall finnas dels en statiig basorganisalion byggd på distriklsindelning av hela landet med en förrältningsenhel för varje distrikt, dels specialenheler för vissa särskilda förrättningstyper, bl. a. för jord- och skogsbruksförrätlningar och liknande uppgifter saml för frågor som saramanhänger raed bebyggelseutveckling inom tätorter. För tälbebyggelseenhet skall kommun som så önskar vara huvudman. En förutsättning härför är dock atl enhetens verksamhetsområde faller helt inom en komrauns område.
I samband med övergången lill ny organisation skall denna i sin helhet faststäUas av Kungl. Maj:t. Frågor om ändring av distriktsindelning-
en därefter skall avgöras av Kungl. Maj:l, raedan frågor ora inrättande av specialenheler liksom frågor om den närmare uppgiftsfördelningen mellan distrikt och specialenhel förutsätts kunna avgöras av lantmäteristyrelsen raed rätt för bl. a. kommun all genom besvär under-släUa styrelsens beslut Kungl. Maj:ls prövning (prop. 1970: 188 s. 55).
Beträffande organisationen av kommunal förrältningsenhel uttalas i prop. 1970: 188 i huvudsak följande. Sådan enhet måste inordnas i den kommunala förvaltningen på ell sådani sätt atl dess opartiskhet inle kan sättas i fråga. Della torde bl. a. innebära all enheten inte kan underordnas komraunslyrelsen eller annat fastighelsförvallande organ. Den förrättningsverksamma personalen bör vidare i princip inte sysselsättas i sådana kommunala arbetsuppgifter utanför enhetens verksamhetsområde sora kan raedföra bindningar lill vad sora vid fastighetsbildningen utgör komraunala partsintressen. I frågor ora själva förrält-ningsverksaraheten måste enheten och dess personal vara underkastade föreskrifter och anvisningar av de överordnade statliga lantmäteriorga-nen på sarama sätt som motsvarande statliga enheter och deras personal. I fråga om den förrältningsverksamma personalen bör vidare gälla alt den skall vara skyldig all della i överläggningar raed statliga myndigheter och i fortbildningskurser i den utsträckning sora föreskrivs av överordnade statliga m3Tidigheler.
Riksdagen lämnade vad som sålunda anförts ulan erinran.
I fråga om fastighetsregislreringen innebär de antagna riktiinjema alt fastighetsregister i princip skall föras av länsstyrelsen. Under en övergångstid, innan del nya registret blivit upplagt, avgörs från faU tiU fall om befintligt register - i enlighet med principen om länsstyrelsen som registermyndighet - bör flyttas lill länsstyrelsen genast eller först när del nya registret blivit upplagt. Prövningen härav liksom av frågan i vilken utsträckning äldre förrältningsarkiv skall förvaras hos registermyndigheten ankommer på Kungl. Maj:t eller myndighet sora Kungl. Maj:t besläramer.
För genomförandel av den nya lokalorgansatio-n e n för fastighetsbildningen fömtsattes enligt riktlinjerna fortsalt utredning med utgångspunkt i de lokala förhållandena. Sådan utredning har nu gjorts. På grandval av utredningen har Kungl. Maj:l, som nämnts inledningsvis, med stöd av de antagna riktiinjema faslställl lokalorganisationen. Kungl. Maj:ts beslut innebär bl. a. att landet indelas i 87 lanlmäteridistrikl och atl 42 specialenheter för vilka kommun kan vara huvudman inrättas. Vederbörande korarauner har i fråga om samtliga dessa enheter förklarat sig vilja utöva huvudmannaskapet. I samband med beslutet om lokal förrällnmgsorganisalion har Kungl. Maj:t gett länsstyrelserna uppdrag all i samråd med vederbörande kommuner göra vissa utredningar i frågan om i vilken utsträckning och i vilken takt de nu av koraraunala registerförare handhavda fastighetsregisl-
ren och i anslutning lUl dessa förvarade äldre regislerarkiv skall föras över tiU länsstyrelsema.
Departementschefen
Den 1 januari 1972 sker betydelsefulla förändringar i fråga om lanl-raäleriverksarahelen. Nuvarande lagstiftning om fastighetsbildning, som i princip innehåller skilda regler för land och stad (JDL och FBLS), ersätts av en för land och stad enhetlig reglering (FBL).
För fastighetsbildningen, sora skall orabesörjas av fastighelsbildnings-rayndigheler, skapas en hela landet läckande organisation raed statiiga lantraäteridistrikt sora grand. För varje lantraäleridistrikt skall finnas en faslighelsbUdningsmyndighel med behörighet all ta upp i princip alla fastighetsbildningsärenden inom distriktet. Härutöver skaU finnas specialenheler vilka sora fastighetsbildningsrayndigheler handlägger vissa särskilda typer av fastighelsbildningsärenden med motsvarande befrielse för dislriklsmyndigheten från dessa ärenden. Specialenhel med behörighet alt handlägga i huvudsak ärenden som rör utvecklingen av tätbebyggelse och som har sitt verksamhetsområde inom en enda kommun skall stå under kommunalt huvudmannaskap om kommunen önskar del. Della gäller oavsett om verksarahelsbmrådel raotsvarar hela kommunen eller viss del eUer vissa delar av kommunen.
Också för faslighetsregistreringen skall finnas särskUda myndigheter, fastighetsregistermyndigheter. Sora sådana skall i princip länsstyrelsema fungera. På sikt skall nuvarande skilda fastighetsregister - jordregislrel och sladsregislret - ersättas av ell för hela landet enhetligt fastighetsregister. Intill dess del nya fastighetsregistrel blivit upplagt skall Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:l bestämmer pröva från fall till fall i vad mån stadsregister som f. n. förs av komraunala organ skall överläs av länsstyrelsen. Huvudprincipen all länsstyrelsen skall vara fastighelsregisterrayndighet utesluter inte alt, även efter det atl det nya fastighetsregistrel blivit upplagt, förordnande meddelas alt registret föi vissa oraråden i stället skall föras av koraraunala fastighetsregistermyndigheter. Kungl. Maj:l har nyligen gett länsstyrelserna uppdrag atl göra vissa utredningar i frågan ora i vilken utsträckning och i vilken takt nuvarande kommunala fastighetsregister och därtill hörande arkiv skall föras över tUl länsstyrelsen.
I fråga om koramuns befattning med fastighetsbildningen och fastighelsregistreringen skiljer sig den ordning som kommer all gälla fr. o. m. år 1972 från vad sora gäller f. n. i bl. a. följande forraella avseenden. I dag har koraraun i vissa faU skyldighet och i vissa andra fall, efter förordnande av Kungl. Maj:l eller statlig myndighet, befogenhet all handha fastighetsbildning eller fastighetsregistrering genom egna organ. Skyldigheten resp. befogenheten är fastlagd och närmare reglerad i faslighets-bUdnlngslagstiftningen (FBLS). Sora fraragålt av det förut anförda skaU
vissa korarauner också i fortsättningen ha befogenhet resp. skyldighet atl handha fastighetsbildning och fastighetsregistrering. I fråga ora fastighetsbildning kommer att gälla alt komraun har rätt att handha verksarahelen genora egen fastighelsbUdningsrayndighet under vissa förutsättningar som beror på Kungl. Maj:ls eller statiig myndighels prövning. Fastighetsregistrering hos kommunal fastighelsregislermyndighet skall ske i de faU Kungl. Maj:t eller statiig myndighet bestämmer. Vad sora sagls nu följer av de riktimjer för oraorganisation av lantraäleriverksarahelen sora slalsraaklema beslöt år 1970. Den nya fastighets-bUdningslagsliflningen (FBL) är utforraad på ett sådant sätt all del lämnas öppet i vad mån fastighelsbUdning och fastighetsregistrering skaU handhas av statliga eller kommunala organ. Frågan om kommuns skyldighet eller befogenhet all genom egna organ handha ifrågavarande verksamhet är emellertid av den beskaffenhet att den bör regleras i lag. Det bör lämpligen ske i en särskUd lag om kommunal fastighelsbUdningsmyndighet och fastighelsregislerrayndighel.
I lagen bör till en början anges de fömtsättningar sora enligt de fastlagda riktlinjerna skall föreligga för all koraraunalt huvudraannaskap skall konuna i fråga. När del gäller fastighelsbUdningsmyndighet bör sora förutsättning anges atl enligt beslut av Kungl. Maj:l eller rayndighel sora Kungl. Maj:t besläraraer fastighelsbUdningsmyndighet skall finnas med behörighet att handlägga i huvudsak ärenden som rör utvecklingen av tätbebyggelse inora viss kommun. Som förutsättning för kommunall huvudmannaskap för fastighelsregisterrayndighet bör på raotsvarande sätt anges alt, enligt beslut av Kungl. Maj:t eller rayndighel som Kungl. Maj:t besläraraer, sådan rayndighel skall finnas för viss koramun eller del av komraun. Föreligger resp. föratsättning, skall koraraunen vara huvudman för verksamheten, såvitt avser fastighetsbildning dock bara om kommunen begär del. Delta bör i lagen uttryckas så all kommunen skall inrätta myndighet och svara för verksamheten vid denna.
SkaU koraraun vara skyldig alt inrätta fastighelsbUdningsrayndighet och svara för verksarahelen vid denna, bör Kungl. Maj:t raeddela förordnande därora. Skall fastighelsbUdningsmyndighet av del slag som nu är i fråga eUer faslighetsregislerrayndighel inte längre finnas inora koraraunen, upphör koraraunens huvudraannaskap automatiskt. Vill kommun sora inrättat fastighelsbUdningsrayndighet inte längre vara huvudman för denna och skall myndigheten vara kvar, bör kommunens huvudmannaskap upphöra. Liksom för inrättande av myndigheten bör dock härför krävas förordnande av Kungl. Maj:l, som därvid kan pröva lämplig tidpunkt för upphörandel. Jag förordar all bestämmelser av den innebörd som framgår av del anförda las in i lagen. ViU koraraun inte vara huvudraan för fastighelsregislermyndighet är del givetvis ell särskilt skäl för att sådan myndighet inte skall finnas i koramunen och all således registreringen i stället skall ankomma på länsstyrelsen.
Genom de bestämmelser som jag nu har förordai klargörs att koraraun, sora skall inrätta rayndighel, skall anställa och avlöna personal, anskaffa raaterial och i övrigt vidta de åtgärder och svara för de kostnader sora behövs för all rayndighelen skall kunna på behörigt sätt fullgöra sina uppgifter. I fråga ora verksamhetens bedrivande gäUer givetvis vad som i annat sammanhang, i första hand i FBL och med stöd av denna meddelade lillämpningsförfatlningar, är föreskrivet därora.
Det ankommer alltså på kommunen att organisera myndigheten ellei myndigheterna på sådant sätt all myndigheten kan bedriva sin verksamhet i enlighet raed vad sora är föreskrivet därora. En särskUd organisatorisk fråga bör uppmärksararaas i detla saramanhang. I prop. 1970: 188 (s. 54) har underslmkils att specialenhet under kommunalt huvudmannaskap måste inordnas i den kommunala förvaltningen på sådant sätt all dess opartiskhet inle kan sällas i fråga. Detta torde enligt vad som sägs i propositionen innebära all enhet inte kan underordnas kommunstyrelsen eller annat fastighelsförvallande organ. Den förrältningsverksamma personalen bör vidare enligt propositionen i princip inle sysselsättas i sådana kommunala arbetsuppgifter utanför enhetens verksamhetsoraråde som kan medföra bindningar tiU vad som vid fastighetsbildningen utgör kommunala partsintressen. Enligt min mening är det svårt all i lag generellt ge mer detaljerade föreskrifter för tillgodoseende av nu ifrågavarande intressen. Del synes tillräckligt att föreskriva alt tjänsteman hos komraunal fastighelsbUdningsrayndighet eller fastighelsregisterrayndighet inle får tilldelas uppgifter i annan verksamhet hos koraraunen sora kan mbba förtroendet för hans tjänsteutövning hos myndigheten. En föreskrift härom bör las in i lagen. I fråga ora fastighelsregislermyndighet har i prop. 1970: 188 (s. 49) anförts all, med hänsyn till registermyndighetens uppgift all utöva viss, huvudsakligen formell kontroll av fastighetsbildningsförrällningen, ansvaret för registreringen inte lorde kunna läggas på fastighelsbildningsmyndighelen eller på organ sora är underordnat denna myndighet. Det lorde emellertid under en övergångstid kunna bh nödvändigt att i vissa faU göra avsteg från den princip sora sålunda uttalades i propositionen när fastighelsregistreringen övergångsvis skall handhas av kommun som saknar möjlighet atl särskUja organisationema för fastighetsregistrering och fastighetsbildning. Den förordade föreskriften torde inte hindra en sådan ordning.
Som framhållits i samband med antagandel av riktiinjema för organisationen (prop. 1970: 188 s. 55) bör de kommunala myndigheterna och deras personal vara underkastade föreskrifter och anvisningar av de överordnade statliga lanlmäleriorganen på samraa sätt som motsvarande statliga enheter och deras personal. Detta gäller, enligt vad som i nämnda saramanhang anförts, i fråga om förrätlningsverksamhelen och i fråga ora personalens skyldighet all della i överläggningar raed statliga rayndigheter och i fortbildningskurser. SjälvfaUet gäller det också i fråga om
Prop. 1971: 58 11
fastighelsregistreringen. Del bör ankoraraa på Kungl. Maj:t att utfärda föreskrifter härora. Också andra föreskrifter i syfte att åstadkomma enhetiig tiUämpning kommunala och statliga myndigheter emeUan bör, liksom hittUls skett i kungörelsen (1936: 367) med vissa föreskrifter om mätningsväsendet och fastighetsregisterväsendet i rikets städer, kunna meddelas av Kungl. Maj:1.1 sådan ordning bör t. ex. ges korapelensföreskrifter för personal vid rayndighetema. Ett uttryckligt berayndigande att ge föreskrifter i nu angivet syfte bör tas in i lagen.
Den lag sora jag nu har förordat bör träda i kraft den 1 januari 1972. Under åberopande av det anförda hemstäUer jag att Kimgl. Mai:t föreslår riksdagen
att antaga ett inom civUdepartementet upprättat förslag tiU lag om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet. Med bifaU tiU vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj:t Konungen att tiU riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bUaga tiU detta protokoU utvisar.
Ur protokoUet: Britta Gyllensten