Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för bugetåret 1974/75 till byggnadsarbeten m.m.
Hänvisat till av
- Prop. 1974:170: Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75, avsnitt 3
- Prop. 1974:28: Kungl. Maj:ts proposition angående den statliga kulturpolitiken, avsnitt 25
- Prop. 1975:33: Regeringens proposition om anslag för budgetåret 1975/76 till byggnadsarbeten m.m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
- Prop. 1975:85: Regeringens proposition med försIag om tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 1974 Prop. 1974:34
Nr 34
Kungl. Majrts proposition angående anslag för budgetåret 1974/75 till byggnadsarbeten m. m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde; given den 8 mars 1974.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden, föreslå riksdagen all bifalla de förslag om vilkas avlålande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
CARL GUSTAF
BERTIL ZACHRISSON
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ett investeringsanslag av 210 milj. kr. för byggnadsarbeten inom utbUdningsdepartementets område. Medelsförbrukningen för verksamheten under innevarande och nästa budgetår beräknas till sammanlagt ca 430 milj. kr.
Medel tas upp för bl. a. ombyggnad av lokaler i Stockholms slott för livrustkammaren, nybyggnad för högre utbildning i Vä.xjö, nybyggnad för restaurang m. m. inom Chalmersområdet och nybyggnad för kemi, etapp II, i Göteborg samt nybyggnad för högre utbildning, etapp II, i Örebro. Vidare beräknas medel för fortsatt utbyggnad för högskolan i Luleå.
För inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. föreslås en niedelsanvisning av 75 milj. kr.
I propositionen behandlas ett förslag till utbyggnadsplan för Skepps-och Kastellholmarna i Stockholm avgivet av 1969 års Skeppsholmsut-redning. Vidare anges vissa riktlinjer för den fortsatta lokal- och utrustningsplaneringen inom kulturområdet.
1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 34
Prop. 1974: 34
Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i statsrådet den 8 mars 1974.
Närvarande: Slatsministem PALME, minislem för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.
Chefen för UtbUdningsdepartementet statsrådet Zachrisson anmäler efter gemensam berednuig med statsrådets övriga ledamöter fråga om anslag för budgetåret 1974175 till byggnadsarbeten m. m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde och anför.
I prop. 1974: 1 (bU. 10 s. 470 och 354) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1974/75 beräkna
till Byggnadsarbeten inom utbUdningsdepartementets verksamhetsområde ett investeringsanslag av 210 milj. kr.;
tUl Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. ett reservationsanslag av 75 milj. kr.
Jag anhåller all nu få ta upp dessa frågor.
Prop. 1974: 34
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
1972/73 Utgift' 209 719 289 Behålhimgi 20 740 493
1973/74 Anslag2 202 102 000 1974/75 Förslag 210 000000
1 Anslagen Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål, Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. och Byggnadsarbeten vid universiteten m. m.
2 Anslagen Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål och Byggnadsarbeten vid universiteten m. m.
Delta investcringsanslag, som fr. o. m. budgetåret 1974/75 ersätter anslagen Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål. Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. och Byggnadsarbeten vid universiteten m. ra., avser byggnadsarbeten inom de delar av sektorerna utbildning, forskning och kultur —■ med undantag för verksamheten vid Sveriges Radio — som finansieras inom VIII:e huvudtiteln och där byggnadsstyrelsen har ansvar för lokalförsörjningen.
Jag har 1 prop. 1974: 28 anmält mina förslag till Kungl. Maj:t med anledning av vad kulturrådet och 1965 års musei- och utställningssak-kunna (MUS 65) föreslagit i sina betänkanden (SOU 1972: 66) Ny kulturpolitik och (SOU 1973:5) Museerna. Några av de frågor som aktuahscrats av vad utredningarna föreslagit bör anmälas i detta sammanhang.
1965 års musei- och utställningssakkunniga
MUS 65 har i betänkandet Museerna sammanfattat planeringsläget vad gäller lokalförsörjningen för de museer där byggnadsstyrelsen har ansvaret för lokalförsörjningen. MUS 65 konstaterar bl. a. att det föreligger ett uppdämt behov av genomgripande förbättringar i fråga om de statliga museernas lokalförsörjning. Utredningen redovisar att byggnadsstyrelsen har utfört en långtgående planering för hur dessa behov skall tillgodoses. Styrelsen har därvid funnit del nödvändigt att i form av en detaljerad plan för investeringarna lämna underlag för Kungl. Maj:ts prioritering och styrning av resursinsatserna. För de berörda museernas del skulle ett realiserande av museernas nuvarande planer och på grundval av dessa upprättade byggnadsprogram medföra investeringar i Storleksordningen 150 milj. kr. I dessa planer ingår enligt utredningen förslag till åtgärder av två slag, nämligen dels sådana som syftar till alt genom enbart lokalförbättringar effektivisera den nuvarande verksamheten, dels sådana som sammanhänger med en ökad
1* Riksdagen 1974. Isaml. Nr 34
ambitionsnivå som för att realiseras inte endast kräver ökade lokalresurser utan även ökade resurser i form av personal, omkostnadsanslag, etc. Då här föreligger ett heterogent komplex av krav och önskemål konstaterar utredningen att en prioritering som innebär enbart en rangordning mellan de olika museerna inte kan genomföras.
Den långsiktiga planering som efterlysts av byggnadsstyrelsen behöver utföras i samarbete mellan byggnadsstyrelsen och elt organ med samlad översikt över de statliga museemas verksamhet.
Planeringsfrågorna inom den statliga museisektorn har behandlats av några av de remissinstanser som yttrat sig över betänkandet. Byggnadsstyrelsen anför all utredningens skisser till en utbyggnad av museisektorn redovisar snarare ett resursbehov än en genomarbetad utbyggnadsplan. Om ett sammanhållet organ på central nivå skapas kan dock detta inom senare beslutade ramar göra prioriteringar och utarbeta åtgärdsprogram för hur utredningens intentioner skall förverkligas. Statskontoret understryker kravet på en långsiktig och konsekvent lokalplanering och föreslår i likhet med teater- och musikrådet att förutsättningarna prövas för en för museerna samordnad lokalplanering inom ramen för en särskild lokal- och utrustningsprogramkommitté (LUP-kommitté), förslagsvis knuten till det föreslagna statens kulturråd. Kulturrådet menar att det nya kulturrådet bör kunna göra viktiga insatser genom att i samråd med byggnadsstyrelsen utarbeta underlag i frågor som rör de statliga museernas lokalförsörjning. Med hänsyn till de stora anspråk som finns blir prioriteringen mellan projekten särskilt betydelsefull.
1969 års Skeppsholmsutrednlng
1969 års Skeppsholmsutrednlng (Fö 1970: 18) har i april 1972 överlämnat betänkandet (Ds Fö 1972: 1) med samma namn.
Med utgångspunkt i tidigare principskiss — 1959 års Skeppsholms-utrednings betänkande (SOU 1966: 27) Skeppsholmens framtida användning —■ för Skepps- och Kastellhohnarnas användning sedan marinen i huvudsak flyttat från holmarna har utredningen upprättat en utbyggnadsplan för dessa. Holmarna skall enligt utredningens direktiv »användas för i huvudsak kulturella och konstnärliga ändamål samt för turism och fritidsverksamhet».
Syftet med den utbyggnadsplan som utredningen lagt fram är att ge långsiktiga rikthnjer för holmarnas disposition. Dessa riktiinjer har utformats med utgångspunkt i att den kulturmiljö som Skepps- och Kastellholmarna utgör skall tas till vara samtidigt som holmarna bör förvandlas liU en levande stadsdel med kulturell inriktning allt under beaktande av de pietelskrav som holmarnas historia, läge, natur och bebyggelse ställer upp. Planarbetet har i första hand inriktats på att redovisa huvudprinciper för den framtida dispositionen av mark, bygg-
nåder och anläggningar i syfte att ge underlag för bl. a. fortsatt beslutsfattande. Utredningen framhåller särskilt att man därvid inte funnit det vara vare sig möjligt eller eftersträvansvärt att på varje enskild punkt presentera slutliga ställningstaganden. I de fall där olika alternativ enligt utredningen ansetts tänkbara bör del i stäUet finnas utrymme för en kontinuerlig omprövning av planförslagets detaljer.
Målsättningen för utredningen har varit att ge de kulturinstitutioner som vunnit hävd på Skeppsholmen tillräckliga expansionsmöjligheter, att liUföra holmarna sådana verksamheter som genom ett differentierat innehåll kan bidra liU att berika holmamas karaktär av kultur- och rekreationsområde samt all ge vidgat utrymme för spontana aktiviteter utanför de etablerade institutionernas ram.
Vissa förslag har åskådliggjorts av utredningen bl. a. i form av en dispositionsplan för holmarna. Denna är inle alt se som ett förslag lUl slutlig utformning av nybyggnader och nyanläggningar.
Kartor över dels nuvarande, dels av utredningen föreslagen disposition av bebyggelsen på holmarna torde få återges som bilaga 1 till statsrådsprotokollet i detta ärende. Utredningens förslag för de olika verksamheterna på holmarna är i korthet följande.
Museer
Förutom de museer som i dag finns på Skeppsholmen, nämhgen modema museet, östasiatiska museet samt Sveriges arkitekturmuseum föreslår utredningen alt nationalmuseets konslhanlverksavdelning förläggs dit. Utredningen innehåller förslag till utvidgade lokaler för dessa museer.
U tbUdningsinstitutioner
Utbildningsinstitutionerna på Skeppsholmen representeras i dag av konsthögskolan samt av nordiska institutet för samhällsplanering. Utrednmgen förordar att en av konstnärsutbildningssakkunniga föreslagen designhögskola förläggs till ön.
För konst- och designhögskolorna föreslås omfattande nybyggnader på varvsområdet på Skeppsholmens nordöstra sida.
Annan kultureU verksamhet
F. n. pågår en försöksverksamhet i Skeppsholmskyrkan bl. a. med syfte all göra denna till en mötesplats för det kyrkliga och profana kulturlivet. Utredningen förordar alt försöksverksamheten fortsätter. Vidare föreslår utredningen alt regionmusiken i Stockholm förläggs till holmarna.
Inom Stockholms kommun pågår f. n. utredningar om förutsättningarna för att ordna ateljéer och verkstäder för konstnärer på varvsområdel.
Rekreation och fritid
Ulbyggnadsplanen syftar till alt med bevarande av den nuvarande nalurmUjön tillskapa grönytor och uterum som medger en mera varierad användning av holmarnas friylor än f. n.
En ca 10 000 m stor sammanhängande grönyta för olika frilufIs-aktiviteter föreslås bli anordnad på området mellan Långa raden och Södra brobänken på Skeppsholmens sydväslsida. För ulomhusevenemang kommer även en nyanlagd gård saml planen framför moderna museet att slå till förfogande.
Utrednmgen förordar att en av kasernbyggnaderna byggs om till vandrarhem.
Utredningens förslag kommer att medföra en ökad publiktillströmning tiU holmarna. Utrednmgen har redovisat förslag om hur de därigenom ökade kraven på publikservice skall tillgodoses.
Trafik
Utredningen föreslår att trafikförhållandena på holmarna saneras. Skeppsholmen bör tillföras kollektiva kommunikationer för att tiUgäng-lighoten skall ökas och den enskilda biltrafikens rörelsemönster bör samtidigt begränsas radikalt.
I ulbyggnadsplanen föreslås all huvuddelen av holmarnas parkeringsplatser anordnas på varvsområdel. Parkeringen skall kunna nås genom en tunnel under Skeppsholmskyrkan.
Wasamuseet
Stockholms kommun har hos byggnadsstyrelsen föreslagit att Wasamuseet förläggs till Skeppsholmen. Med hänsyn till bl. a. den planerade Wasahallens volym samt till Wasamuseets Irafikalstrande effekter avstyrker utredningen all delta förläggs till Skeppsholmen.
Framtida handläggning av Skeppsholmens utbyggnad
Utredningen har bedrivits i samarbete med en av Stockholms kommun utsedd samarbetsgrapp för Skeppsholmen.
Betänkandet får ses som elt principprogram i översiktlig form för Skepps- och Kastellholmamas framtida disposition. Genomförandel av den föreslagna vilaliseringen av holmarna som ett kultur- och rekrea-lionscentrum bör enligt utredningen ses som en för staten och Stockholms kommun gemensam angelägenhet. Den samordning av planeringsinsatser mellan dessa parter som redan uppnåtts vid arbetet med utbyggnadsplanen bör gälla som riktlinje även för den fortsatta detaljplaneringen. Efter remissbehandling av utbyggnadsplanen bör denna därför överlämnas till byggnadsstyrelsen som har att i samarbete med kommunen fullfölja planeringen av Skepps- och Kastellholmamas framtida disposition.
Prop. 1974: 34 7
Remissyttrandena
Över utredningen har, efter remiss, yttranden avgetts av överbefälhavaren (ÖB), chefen för marinen (CM), fortifikationsförvaltningen (FortF), byggnadsstyrelsen, kammarkollegiet, statskontoret, sjöfartsstyrelsen, riksantikvarieämbetet (RAÄ), universitetskanslersämbetet — som överlämnat yttrande från universitetet i Stockholm — LUP-kommittén fär Stockholm, utrustningsnämnden för universitet och högskolor, nationalmuseum med östasiatiska museet, statens sjöhistoriska museum, Konstakademien, nordiska institutet för samhällsplanering, länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms kommun, Stockholms läns landsting, domkapitlet i Stockholm, organisationskommittén för regionmusiken, organisationskommittén för högre musikutbildning — som överlämnat yttrande från musikhögskolan i Stockholm — konstnärsutbildningssakkunniga (KUS), MUS 65 samt Jacobs församling.
Vidare har yttranden avgetts av Svenska turistföreningen (STF), Stiftelsen Sveriges arkitekturmuseum. Stiftelsen Birkagården, Svenska kyrkans kulturinstitut och Skeppsholmens byalag.
Härutöver har Sveriges arkitekters riksförbund (SAR) ooh Skeppsholmens båtklubb inkommit med skrivelser med anledning av utredningens förslag.
De av remissorganen framförda synpunkterna har varit av två slag, dels sådana som hänför sig tiU av utredningen föreslagna huvudprinciper för dispositionen av holmarna, dels sådana som berör detaljer i utredningens förslag. Jag skall i detta sammanhang endast redovisa sådana synpunkter som berör huvudprinciperna, dvs. utredningens aUmänna målsättning, förslagel till verksamhetsplan och fysisk plan samt den fortsalla handläggningen av Skeppsholmsutredningens förslag. Förslag till åtgärder med anledning av förslaget vad gäller Skeppsholmskyrkan kommer att anmälas för Kungl. Maj:l i annat sammanhang.
AUmän målsättning
KUS, nationalmuseet samt STF ansluter sig till den av utredningen angivna målsättningen. Skeppsholmens byalag anser att förslaget kan läggas till grund för omdaningen av miljön på holmarna. Även Stockholms kommun anser alt förslaget, med vissa undantag, bör kunna ligga tUl grund för den fortsatta planeringen av området. MUS 65 konstaterar all utredningen vall alt låta miljöaspekterna bli bestämmande för graden av utnyttjandet av holmarna och anser att de framlagda förslagen väl motsvarar målet att få till stånd ett levande centmm för kulturverksamhet.
SAR delar utredningens uppfattning men finner det angelägel att undvika en koncentration av en och samma verksamhelstyp till holmarna. Liknande uppfattningar framförs av nordiska institutet för samhällsplanering och Stockholms läns Icmdsting. Institutet pekar på den
segregation och ensidighet i mUjön som en koncentration av institutioner inom miljögestaltningens område innebär och den stimulans som sådana institutioner skulle kunna ge andra områden i Stockholmsregionen och landet i övrigt. Institutet menar att utredningen borde ställt sig mer positiv till andra verksamheter om man önskar ett mera differentierat innehåll i verksamheten på holmarna. Landstinget anser att en viss försiktighet och återhållsamhet bör gälla vad avser en förläggning av utbildning inom kultursektorn och konstnärsateljéer till holmarna. En ensidig inriktning på en viss typ av institutioner kan innebära att Skeppsholmen uvecklas tiU cn kulturell ö i inte enbart positiv bemärkelse. Landstinget finner vidare att åtgärder för att öka verksamheten hos publika inrättningar på holmarna är att föredra framför åtgärder som leder till en ökning av antalet icke-publika institutioner och inrättningar där. Liknande tankegångar framförs av Sveriges arkitekturmuseum som diskuterar konflikten i målsättningen att samtidigt bevara holmarnas miljö och vitalisera verksamheten där. En minskning av' publikunderlaget minskar enligt museet samtidigt underlaget för den koUektiva trafikförsörjningen och därmed även besöksfrekvensen på holmarna.
Enligt RAÄ bör den planering som sker för holmarna i första hand vara en bevarandeplanering där målet är att finna lämphga funktioner för byggnaderna med ett minimum av ombyggnadsålgärder samt att säkerstäUa den yttre miljön. Enligt ämbetet synes utredningens förslag i huvudsak uppfylla kraven på en första etapp i denna bevarandeplanering.
Verksamhetsplan
Flertalet remissinstanser är med dc undantag jag tidigare berört positiva till utredningens förslag till vilka verksamheter som skall beredas plats på holmarna. Ett stort antal detaljerade synpunkter angående dispositionen av olika byggnader samt ordningen för genomförandet av utredningens förslag förs fram. Jag skall i delta sammanhang endast ta upp frågor om den framtida mUitära verksamheten på holmarna och om bostäder där. Enligt utredningens direktiv skall vissa byggnader på holmarna disponeras för försvaret även i framliden. Vissa av de övriga byggnader som i dag disponeras av försvaret skall genom Kungil. Maj:ts beslut den 6 maj 1970 t. v. hyresfritt få disponeras av försvaret. Flertalet av dessa berörs av utredningens förslag. ÖB, CM, och FortF har ett flertal erinringar mot förslagen i dessa delar. Erinringarna berör dels lidplanen för försvarets avflyttning från de övergångsvis disponerade byggnaderna, dels den framlida användningen av f. d. sjökrigsskolan (byggnad nr 32). De mUitära remissorganen föreslår att denna byggnad tas in bland de byggnader som permanent får disponeras för mihtära ändamål. Enligl ÖB och FortF pågår en prövning av möjligheterna att föriägga försvarshögskolan till Skeppsholmen och då i första hand till
amiralitetshuset (byggnad nr 18). En sådan förläggning skuUe kräva ytterhgare lokaler utanför amiralitetshuset varvid f. d. sjökrigsskolan skuHe vara lämplig. CM och FortF motsätter sig att salutbalteriet vid entrén till Skeppsholmen avlägsnas i enlighet med utredningens förslag. CM anför också att marinen även i fortsättningen bör ha en viss hemortsrätt på Skepps- och Kastellholmarna.
Bostäder finns i dag bl. a. på Kastellholmen och i östra boställshusel på Skeppsholmen. Utredningen föreslår alt dessa bibehålls. Vidare finns ett antal enstaka bostadslägenheter i de övriga byggnaderna på Skeppsholmen. Utredningen föreslår alt dessa senare bostäder avvecklas. Länsstyrelsen anser att ett mycket begränsat antal bostäder för t. ex. funktionärer och studerande vid institutioner på holmarna bör upplåtas inom området.
Stockholms domkapitel och Jacobs församling föreslår all det s. k. prästbostället på Skeppsholmen, vilkel i utredningens förslag föreslås bli använt som fotomuseum bibehålls som bostad. Församlingen föreslår att prästboställel i framtiden upplåts åt någon kyrklig befattningshavare i den församling som i framtiden utrustas med huvudmannafunktioner för Skeppsholmskyrkan. Skeppsholmens byalag anser all ev. lediga lägenheter på Kastellholmen bör upplåtas till innehavarna av de bostäder på Skeppsholmen som enligt utredningens förslag skall avvecklas.
Stockholms kommun anför att holmarna erbjuder en utmärkt bostadsmiljö för alla kategorier människor. Kommunen menar därför all frågan om bosläder på Skeppsholmen inte bör bli föremål för beslut enhgt utredningens förslag. Då viss UtbUdningsverksamhet bedrivs i statlig regi anser kommunen att man bör överväga att göra de nu befintliga lägenheterna till elevhem för dem som studerar på Skeppsholmen. En sådan ordning skulle innebära en snabb genomströmning av hyresgäster. Många skulle på del sättet få uppleva privilegiet att bo på Skeppsholmen utan någon risk för att dessa bostadsområden efter hand skulle komma att domineras av vissa privilegierade medborgargrupper.
Fysisk plan
Utredrungen har som utgångspunkt för sitt förslag till fysisk plan angivit alt holmarnas nuvarande karaktär skall beslå saml all vart och ett av de enskilda elementen i denna mUjö skall respekteras och vårdas med varsamt handlag. Denna utgångspunkt har inte föranlett några erinringar från remissorganens sida.
RAÄ framhåller att holmarnas miljökvaliteter är så höga att rivningar i syfte att höja dessa med få undantag måste te sig meningslösa. Ämbetet anser det vara en naturlig och värdefull principlösning att alla nybyggnader är koncentrerade till del gamla varvsområdet. Den i utredningen redovisade nybyggnadsvolymen bör enligl ämbetet betraktas som ett maximiallernativ som helsl inte bör komma till utförande. Lik-
nande synpunkter anförs av SAR och Konstakademien Enligt SAR är en undersökning av möjligheterna att i ökad omfattning använda befintliga byggnader väl motiverad. Även MUS 65 ifrågasätter om inle en långt större återhållsamhet beträffande föreslagna rivningar varit befogad i ett läge där utredningen valt alt låta miljöaspekterna bli bestäm-nande synpunkter anförs av SAR och Konstakademien. Enligt SAR är mande för graden och arten av holmarnas bevarande. Från olika remissinstanser framförs skilda önskemål om bevarande av ett flertal byggnader.
Enligl byggnadsstyrelsen har reduktioner i ett av programmen som legat till grund för uppbyggnadsplanen medfört att de till rivning föreslagna arrestbyggnaden (nr 14) och kasern LV (nr 17) tills vidare kan bibehållas. Vidare biträder byggnadsstyrelsen ett förslag från FortF att krut- och fosforhusen (nr 206 och 207) på Kastellholmen återförs till försvarets fastighetsfond och bevaras. Styrelsen anför vidare all Konstakademien under hand uttalat sig för att en lösning av konsthögskolans lokalfrågor i görligaste mån baseras på en återanvändning av befintliga byggnader på Skeppsholmen varvid tidigare angivna programkrav torde kunna omprövas. Styrelsen anser det väsentligt all i samråd med akademien utreda elt sådant alternativ innan ställning tas till en utbyggnad av konsthögskolans lokaler på Skeppsholmen.
Framtida handläggning av Skeppsholmens utbyggnad
För ett genomförande av utredningens förslag krävs bl. a. ett samarbete mellan staten och Stockholms kommun i ett flertal frågor som t. ex. underhåll av gator och parkområden och upplåtelse av vissa fastigheter. Holmarna är inte heller stadsplanelagda.
Stockholms kommun redovisar att kommunstyrelsen genom beslut den 31 januari 1973 bl. a. beslutat dels att uppdra ät den tidigare tiUsatta arbetsgruppen för planering av Skeppsholmens framtida användning, vilken samarbetat med Skeppsholmsutredningen, att medverka i det fortsatta planeringsarbetet, dels att överlämna sitt remissvar över Skeppsholmsutredningen till förhandlingskommissionen för handläggning av vissa aktuella markuppgörelser mellan kronan och kommunen som underlag för kommande förhandlingar med' kronan.
Anslagsförslag m. m.
Från byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté föreligger framställningar om investeringsanslag för budgetåret 1974/75. Vidare har styrelsen successivt redovisat projekterings-handlingar m. m. för aktuella byggnadsobjekl.
Jag viU först erinra om de principer som gäller för handläggningen av ärenden rörande byggnadsverksamheten under detta anslag.
För varje uiuversitetsort finns en lokal- och ulrustningsprogramkom-mitté (LUP-kommitté) med uppgift all utarbeta lokal- och utrustningsprogram för flertalet högskolor på orten. Kommittéerna för Uppsala, Lund och Göteborg utarbetar motsvarande program även för de tre berörda fUialorterna, dvs. resp. Örebro, Växjö och Karlstad. Genom beslut den 29 juni 1970 tillkallades en LUP-kommitté för Linköping. Organisationskommittéerna för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland saml för högre musikutbildning har motsvarande uppgifter för resp. utbildning och forskning i Luleå samt högre musUcut-bildning utanför Stockholm. Programunderlag för bl. a. lärarhögskolorna och specialskolan utarbetas av skolöverstyrelsen. Den år 1969 tillkallade universitelsreslaurangkommitlén skall bl. a. upprätta lokalprogram för sådana restauranglokaler, i anslutning liU universitet och högskolor m. m., som skall uppföras av staten. För huvuddelen av de myndigheler och institutioner som inle innefattas av verksamheten hos de nämnda kommittéerna utarbetar byggnadsstyrelsen lokalprogram.
När ett lokalprogram färdigställts överlämnas det liU byggnadsstyrelsen som på grundval av lokalprogrammet i samråd med den myndighet som utarbetat detta upprättar ett byggnadsprogram. Detta innehåller bl. a. förslag liU byggnadsobjeklels placering och allmänna utformning saml en uppskattning av kostnadema och en beräknad lid-plan för objektet.
Kungl. Maj:t lämnar efter prövning av byggnadsprogrammet i regel ett uppdrag alt utarbeta förslags- eller huvudhandhngar för objektet. När handlingar har färdigstäUts på vilka en tillförlitlig kostnadsberäkning kan grundas begärs normalt medel av riksdagen för byggnadsobjektet. En närmare redogörelse för denna handläggningsordning lämnas i en tryckt promemoria, benämnd Handläggning av statiiga byggnadsärenden (Finansdepartementet 1968). Kungl. Maj:t har den II april 1969 uppdragit åt byggnadsstyrelsen alt t. v. bedriva försöksverksamhet med lotalentreprenad. Inom ramen för denna försöksverksamhet kan del bli aktuellt all begära medel av riksdagen för vissa byggnadsobjekt på grundval av en kostnadsuppskattning av underlaget för lolalentrepre-naden.
I min följande redogörelse för de byggnadsobjekt som är aktueUa för nästa budgetår tar jag sålunda i regel inle upp sådana objekt för vilka projekteringen ännu inle nått del stadium då — enligl nämnda handläggningsordning — redovisnuig för riksdagen bör ske. Jag kommer inte heller alt särskilt behandla sådana objekt som tidigare redovisats för riksdagen och för vUka kostnadsramama föreslås antingen bh uppförda med oförändrade eller sänkta belopp eller bli höjda endast med hänsyn liU den allmänna byggnadskoslnadsslegrmgen. För liden den 1 april 1972 —den 1 april 1973 beräknar styrelsen denna koslnadsstegring tiU 8,5 %. Kostnaderna redovisas i del följande i prislägel den 1 april 1973 om inle annan prisnivå anges.
1** Riksdagen 1974. Isaml. Nr 34
Prop. 1974: 34 12
Stockholm
Försörjningsåtgärder inom Frescatiområdet. För översiktlig planläggning och för anslutningsavgifter får resp. 1,5 milj. kr. och 1,3 mUj. kr. tas i anspråk.
För övriga åtgärder finns en kostnadsram av 24 095 000 kr. i prisläget den 1 april 1972, vilkel motsvaras av 24 450 000 kr. i prislägel den 1 april 1973. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 av sysselsättningsskäl åt byggnadsstyrelsen att utföra en gångväg mellan södra tunnelbaneuppgången och nybyggnaderna inom Frescatiområdet inom en kostnadsram av 200 000 kr. Nämnda belopp motsvaras av 215 000 kr. i prislägel den 1 april 1973. Styrelsen föreslår att en kostnadsram av (24 450 000 + 215 000 =) 24 665 000 kr. för övriga åtgärder förs upp i investeringsplanen.
Försörjningsåtgärder inom karolinska institutets område. För översiktlig planläggning och för anslutningsavgifter får resp. 690 000 kr. och 700 000 kr. las i anspråk.
För övriga åtgärder finns en kostnadsram av 4 595 000 kr. i prislägel den 1 april 1972, vilket motsvaras av 4 675 000 kr. i prisläget den 1 april 1973. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 av syssel-sällningsskäl åt byggnadsstyrelsen all inom en kostnadsram av 1,5 mUj. kr. utföra arbeten för förstärkning av distributionssystem el för värmeförsörjning vid karolinska institutet. Nämnda belopp motsvaras av 1630 000 kr. i prislägel den 1 april 1973. Styrelsen föreslår all kostnadsramen för övriga åtgärder förs upp med ett belopp av (4 675 000 -I- 1 630 000 =) 6 305 000 kr.
Nybyggnad för elevbostäder vid Tomtebodaskolan. Byggnadsstyrelsen har den 8 oktober 1973 redovisat förslag tiU utbyggnadsplan för elevbostäder vid specialskolan för synskadade elever vid Tomteboda i Solna. Förslagel syftar till att en mer normal bostadsmiljö skall kunna erbjudas eleverna och avser 10 marklägenheter för vardera 5—6 elever i radhus inom norra delen av skolområdet. Skolans elever bor f. n. i rum i skolans huvudbyggnader i direkt anslutning tiU skollokalema. Byggnadsstyrelsen avser alt senare studera den fortsatta användningen av de nuvarande bostadsutrymmena. Styrelsen uppskattar kostnaderna för nybyggnaden till 2,9 milj. kr.
Ombyggnad för livrustkammaren. Byggnadsstyrelsen har den 13 december 1972 redovisat förslagshandlingar för en ombyggnad av lokaler i Stockholms slott för livrustkammaren. Förslaget till ombyggnad innebär all lokaler i slottets södra och östra längor samt södra flygel ställs i ordning för den del av livrustkammaren som f. n. är inrymd i Nordiska museels byggnad på Djurgården i Stockholm.
Kostnaderna för ombyggnaden beräknas till 8 950 000 kr. i prisläget den 1 april 1972. Av dessa kostnader hänför sig 1 000 000 kr. till grund-
förstärkning m. m. av slottet och 600 000 kr. för iordningställande av nya lokaler för husgerådskammaren som f. n. utnyttjar delar av de lokaler som berörs av ombyggnaden.
Uppsala
Nybyggnad för icke-laborativa instUutioner. I investeringsplanen har för nybyggnaden förts upp en preliminärt beräknad kostnadsram av 47 mUj. kr. i prisläget den 1 april 1972 (prop. 1973: 61 s. 6 och 16).
Sedan byggnadsstyrelsen den 23 oktober 1973 överlämnat bygghandlingar för objektet uppdrog Kungl. Maj:t den 23 november 1973 ål styrelsen att utföra nybyggnaden, som omfattar en rumsyla av 16 250 m-. Kostnaderna för nybyggnaden med tUlhörande försörjnings-åtgärder beräknas till 47 milj. kr. Styrelsen räknar med all byggnaden kan vara färdig i januari 1976.
Växjö
Nybyggnad för högre utbildning. Kungl. Maj:t uppdrog den 18 maj 1973 ål byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad för högre utbUdning i Växjö t. o. m. bygghandlingar. Enligl beslutet skulle nybyggnaden omfatta lokaler för verksamheten vid universitetsfilialen i Växjö med en programyla — exkl. kappmm m. m. — av högst 3 300 m saml härutöver lokaler för erforderlig reslaurangservice.
Byggnadsstyrelsen har den 21 januari 1974 redovisat kompletterade förslagshandlingar för nybyggnaden. Av redovisningen framgår all nybyggnaden — inkl. reslauranglokaler om 225 platser — beräknas få en rumsyta av 4 760 m.
I gällande investeringsplan för universiteten m. m. finns uppförd en preliminärt beräknad kostnadsram av 2 mih. kr. i prisläget den 1 aprU 1972 för försörjningsålgärder (jfr prop. 1972: 28 s. 14). Byggnadsstyrelsen beräknar nu kostnaderna för försörjningsålgärder inkl. anslutningsavgifter tiU 2,5 mih. kr. saml kostnaderna för byggnadsarbetena till 12,6 milj. kr. Arbetena beräknas kunna påbörjas i september 1974.
Lund/Malmö
Om- och tUlbyggnad för lärarhögskolan. En redogörelse för objektet har lämnats senast i prop. 1973: 61 (s. 7). I gällande investeringsplan för universiteten m. m. är uppförd en kostnadsram av 33 350 000 kr. i prisläget den 1 april 1972, vilket motsvaras av 35 700 000 kr. i prislägel den 1 april 1973. Ramen avser nybyggnad av fyra av de sammanlagt sex husdelar som enligt tidigare planering skuUe byggas i anslutning lUl lärarhögskolan i Malmö. Denna planering har skett med utgångspunkt i all lärarhögskolan skulle disponera lokaler med en programyta av högst 19 000 m". Med anledning av den minskade intagningen av elever till lärarhögskolorna uppdrog Kungl. Maj:t den 18 maj 1973 åt skol-
överstyrelsen att upprätta ett reviderat lokalprogram för vissa lärarhögskolor. Skolöverstyrelsen har överlämnat ett sådant reviderat lokalprogram för lärarhögskolan i Malmö lUl byggnadsstyrelsen. Med utgångspunkt i det nya lokalprogrammet har byggnadsstyrelsen den II december 1973 redovisat ett förslag liU reviderad kostnadsram för objektet.
Byggnadsstyrelsen föreslår att lärarhögskolan får disponera lokaler i om- och tillbyggnaden med en programyla av 17 745 m Förslaget innebär att två av de planerade sex husdelarna i tillbyggnaden inte behöver ulföras. För de utförda delarna kan kostnadsramen sänkas till 30 500 000 kr. För ombyggnaden av äldre lokaler i lärarhögskolan saml för de omdispositioner av de nybyggda delarna som är betingade av all två husdelar inte kommer alt ulföras beräknar byggnadsstyrelsen kostnaden till resp. 1 600 000 kr. och 700 000 kr., varför en kostnadsram av (30 500 000 -F 1 600 000 -h 700 000 =) 32 800 000 kr. bör föras upp i investeringsplanen.
Giiteborg
Försörjningsåtgärder inom Chalmers tekniska högskola. För översiktlig planläggning och för anslutningsavgifter får resp. 1,3 milj. kr. och 2 milj. kr. las i anspråk.
För övriga åtgärder finns en kostnadsram av 10175 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1972. Härav har byggnadsstyrelsen slutredovisat ett delobjekl till en kostnad av 183 000 kr. Resterande belopp, dvs. (10175 000 — 183 000 =) 9 992 000 kr., motsvaras av 10 250 000 kr. i prislägel den 1 april 1973.
Forskningslaboratorium inom medicinarområdet. I gällande investerings-, inrednings- och utrustningsplaner finns för delta objekt uppförda kostnadsramar enligl följande sammanställning.
Investermgsram (prisläge 1973-04-01) ...... 5 295 000 kr.
Inredningsram ....................................... 800 000 kr.
Utmslningsram.......................................... 750 000 kr.
Summa 6 845 000 kr.
En redogörelse för nybyggnaden har lämnats senast i prop. 1971: 35 (s. 21).
Genom beslut den 11 febmari 1972 medgav Kungl. Maj:l att i gällande investerings-, inrednings- och utrustningsplaner uppförda kostnadsramar för nybyggnaden får belastas med högre belopp än vad som angivils i resp. plan, dock all den sammanlagda belastningen av nämnda kostnadsramar inte får överstiga summan av de tre ramama. Styrelsen, LUP-kommittén och utmstningsnämnden för universitetet och högskolor föreslår nu alt ramarna omfördelas enligt följande sammanställning.
Investeringsram ................................... 6 050 000 kr.:
Inredningsram ....................................... 400 000 kr.
Utrustningsram......................................... .. 495 000 kr.
Summa 6 945 000 kr.
Skillnaden (6 945 000 — 6 845 000 =) 100 000 kr. mellan summan av de tidigare och de nu föreslagna ramama hänför sig tiU de prisökningar på inredning och utrustning som inträffat sedan ramarna uppfördes.
Nybyggnad för lärarhögskolan m. m. För objektet har en kostnadsram av 68 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972 förts upp i gällande investeringsplan för universiteten m. m. (prop. 1973:61 s. 8). Kungl. Maj:t uppdrog den 13 september 1973 åt byggnadsstyrelsen att utföra vissa anläggningar för parkering och ulomhusidroll inom denna ram. Som jag tidigare anfört vid redovisningen av om- och tillbyggnad för lärarhögskolan i Malmö pågår en översyn av lokalprogrammen för vissa lärarhögskolor. Denna översyn kan komma att leda lUl vissa omdispositioner av nybyggnaden.
Byggnadsstyrelsen har funnit all kostnadsramen för nybyggnaden kan sänkas till 65 mUj. kr. exkl. kostnaderna för de omdispositioner som kan bh aktuella med anledning av den pågående översynen av lokalprogrammet. I avvaktan på att detta arbete slutförs föreslår byggnadsstyrelsen att kostnadsramen för objektet förs upp med ett belopp av 65 milj. kr.
Nybyggnad för restaurang inom Chalmersområdet. Genom beslut den 24 september 1971 uppdrog Kungl. Maj:t ål byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad för restauranglokaler m. m. inom Chalmersområdet. Projektet skulle avse dels en av studentkåren — med anlitande av bl. a. lånefonden för studentkåriokaler — i samråd med byggnadsstyrelsen utförd ombyggnad av del nuvarande kårhuset, dels en av staten utförd nybyggnad för restauranglokaler m. m. Lokalema i det befintiiga kårhuset och nybyggnaden borde omfatta studentkårlokaler med en programyta — exkl. kapprum m. m. — av högst 2 000 m" samt restauranglokaler om sammanlagt 1 170 platser. Sedan byggnadsstyrelsen i en promemoria den 22 september 1972 redovisat förslag tUl fördelning av lokaler mellan de båda byggnaderna uppdrog Kungl. Maj:t — med hänsyn till de redovisade kostnaderna för de föreslagna arbetena — den 24 november 1972 åt styrelsen att redovisa möjligheterna all med mer begränsade nyinvesteringar tUlgodose behovet av restaurangplatser inom området. Antalet restaurangplatser i anslutning till kårhuset borde utökas till sammanlagt 700—800, varvid skulle fömtsättas all nu befintliga serveringar utanför kårhuset skulle behållas t. v.
På grundval av del av byggnadsstyrelsen i en promemoria den 19 juni 1973 redovisade arbetet uppdrog Kungl. Maj:t den 13 september 1973
ål styrelsen att t. o. m. bygghandlingar projektera dels nybyggnad för matsal och kök, dels — i samråd med studentkåren — ombyggnad av nuvarande kårhus för kafé och studentkårlokaler. Därvid angavs alt summan av statens utgifter för mark- och nybyggnadsarbeten samt lån till studentkåren ur lånefonden för studentkårlokaler skall begränsas till högst 7,1 milj. kr. enhgt prislägel den 1 april 1972.
Enligl byggnadsstyrelsen motsvaras den angivna kostnadsramen av 7,7 mUj. kr. i prislägel den 1 april 1973. Styrelsen räknar med att byggnadsarbetena skall kunna påbörjas i febmari 1975 och föreslår alt en kostnadsram motsvarande hela del angivna beloppet t. v. förs upp i investeringsplanen. Slutiigt skaU dock endast kostnaderna för nybyggnadsdelen belasta detta anslag.
Karlstad
Nybyggnad för universitetsfilialen och lärarhögskolan. Den kostnadsram av 37 950 000 kr. i prislägel den 1 april 1972 som finns uppförd för objektet i investeringsplanen är beräknad bl. a. med utgångspunkt i att en särskUd byggnad för restaurang- och kårlokaler skall uppföras i anslutning tiU nybyggnaden. Kostnadema för dessa lokaler innefattas i investeringsramen (prop. 1972: 28 s. 9).
Dessa lokaler har mot bakgrund av den minskade lärarutbildningsorganisationen i stället kunnat inrymmas i huvudbyggnaden. Med hänsyn till främst denna ändrade förläggning kan kostnadsramen för objektet sänkas liU 33 mUj. kr.
Örebro
Försörjningsåtgärder. För översiktlig planläggning får 600 000 kr. tas i anspråk. För anslutningsavgifter erfordras enligt byggnadsstyrelsen 1,3 milj. kr.
I gällande investeringsplan är uppförd en kostnadsram av 8,6 milj. kr. för övriga åtgärder (prop. 1973: 61 s. 9 och 14). Av nämnda belopp avsåg 6,6 milj. kr. hittills beslutade åtgärder. Byggnadsstyrelsen beräknar nu kostnadema för beslutade åtgärder. till 5,6 milj. kr. Kostnadema för försörjningsålgärder i samband med andra etappen av nybyggnaden för högre utbildning i Örebro beräknar styrelsen till 4,4 milj. kr. Styrelsen föreslår således en kostnadsram av (5,6 -I- 4,4 =) 10 milj. kr. för övriga åtgärder.
Nybyggnad för högre utbildning, etapp II. I prop. 1973: 61 (s. 9) lämnades redogörelse för detta byggnadsobjekl. Byggnadsstyrelsen har den 4 januari 1974 redovisat kompletterade förslagshandlingar. Nybyggnaden omfattar ca 11 500 m rumsyta, varav ca 1 200 m utgör
reslauranglokaler med 300 mat- och kaféplatser samt ca 10 300 m lokaler för icke-laborativa institutioner vid universitetsfilialen, lokaler för socialhögskolan, teoretiska ämnen vid gymnastik- och idrottshögskolan, bibliotek samt administration. Enhgt byggnadsstyrelsen bör en kostnadsram av 26 milj. kr. föras upp i gällande investeringsplan. Styrelsen räknar med att byggnadsarbetena kan sältas igång under våren 1974.
Umeå
Försörjningsåtgärder. För översiktlig planläggning och för anslutningsavgifter får resp. 1,5 mUj. kr. och 1 milj. kr las i anspråk.
För övriga åtgärder är en kostnadsram av 15 750 000 kr. i prisläget den 1 april 1972 uppförd i gällande investeringsplan. Härav har byggnadsstyrelsen slutredovisat ett delobjekt till en kostnad av 167 000 kr. Resterande belopp, dvs. (15 750 000 — 167 000 =) 15 583 000 kr., motsvaras av 16 200 000 kr. i prislägel den 1 april 1973.
Luleå
Försörjningsåtgärder. I gällande investeringsplan är uppförd en kostnadsram av 175 000 kr. för översiktlig planläggning. I anslutning till den fortsatta utbyggnaden för högskolan har en bearbetning av utbyggnadsplanen varit nödvändig. Styrelsen föreslår därför att ramen höjs till 400 000 kr.
För anslutningsavgifter och övriga åtgärder finns en kostnadsram av 6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972 (prop. 1972: 130 bil. 6 s. 44). Styrelsen föreslår alt ramen höjs till 9 mih. kr. Nämnda belopp avser beräknad medelsförbrukning t. o. m. etapp VII av nybyggnaderna för högskolan.
Nybyggnader för högskolan. Verksamheten vid högskolan i Luleå påbörjades år 1971, då 50 studerande logs in på den maskintekniska utbildningshnjen. Enligt statsmaktemas beslut skall intagningskapaciteten vid derma utbildningslinje successivt öka till 200 läsåret 1975/76 (prop. 1971: 59, UbU 1971: 17, rskr 1971: 174). Den geoteknologiska utbUdningslinjen startade höstterminen 1972 med 50 studerande. Intagnings-kapaciteten skaU successivt byggas ul till 100 nybörjarplatser läsåret 1975/76 (prop. 1972; 37, UbU 1972: 23, rskr 1972: 173).
I prop. 1973:61 (s. 11) och 1973:85 (bU. 6 s. 29) redogjordes för nybyggnaderna för högskolan. Byggnadsstyrelsen har den 21 januari 1974 redovisat reviderad kostnadsberäkning för etapperna I—VI och syslemhandlingar för etapp VII.
De två första etapperna, som omfattar 4 000 m rumsyta, utfördes av Luleå kommun. I ett av Kungl. Maj:t den 31 augusti 1972 godkänt avtal har föreskrivits att särskild överenskommelse skall träffas om er-
sättning — grundad på produktionskostnaden — för nämnda etapper. I avvaktan på slutlig överenskommelse medgav Kungl. Maj:t den 26 januari 1973 alt byggnadsstyrelsen fick utbetala å conto högst 9 milj. kr. Enligt styrelsen har kommunen nu redovisat en slulkostnad av 10 950 000 kr.
Etapp III omfattar 7 500 m mmsyta och togs i bruk hösttermmen 1973. Styrelsen beräknar kostnadema för etappen liU 18,5 milj. kr.
Etapp IV omfattar 2 900 m mmsyta och etapperna V och VI sammanlagt 8 620 m rumsyta. Etappema är under utförande.
Etapperna IV och V kommer all tas i bruk till höstterminen 1974 och etapp VI tiU vårterminen 1975. Styrelsen har kostnadsberäknat etapperna tiU resp. 8 500 000 kr., 13 550 000 kr. och 17 500 000 kr.
Enligt syslemhandlingama omfattar etapp VII 2 120 m programyla — exkl. kapprum etc. — och 2 470 m mmsyta. Styrelsen beräknar kostnadema för etappen till 8,5 milj. kr. Enligt styrelsen är det av produktionstekniska skäl fördelaktigt att påbörja byggnadsarbetena redan under våren 1974.
Styrelsen föreslår att i gällande inveslermgsplan förs upp en kostnadsram av sammanlagt (10 950 000 + 18 500 000 4- 8 500 000 -f 13 550 000 -I- 17 500 000 -t- 8 500 000 =) 77 500 000 kr. för etapperna I—VII av nybyggnaderna.
Departementschefen
Vid min anmälan av proposition angående den statliga kulturpolitiken (prop. 1974: 28) anförde jag bl. a. att ett beredningsorgan för lokalfrågor bör knytas till del föreslagna statens kulturråd. Eftersom investeringsfrågor för bl. a. statiiga museer. Operan och Dramatiska teatern berör detta anslag bör kulurrådels roll vid beredningen av dessa frågor behandlas i detta sammanhang.
MUS 65 har i betänkandet Museerna pekat på behovet av investeringar i lokaler för de statliga museema. Som jag redovisat i det föregående har statskontoret saml teater- och musikrådet föreslagit att förutsättningarna prövas för en för dessa museer samordnad lokalplanering inom ramen för en särskild lokal- och utrustningsprogramkommitté (LUP-kommitté), förslagsvis knuten till det föreslagna statens kulturråd. Enligt mina förslag i propositionen om den statliga kulturpolitiken kommer de statliga museerna att ingå i statens kulturråds ansvarsområde. Jag förordar att rådet också får ansvaret för att upprätta lokal- och utruslningsprogram för de statliga museerna, Opran och Dramatiska teatern och de övriga institutioner som Kungl. Maj:l beslutar saml för all dessa program och förslag till åtgärder med anledning därav överlämnas lUl resp. byggnadsstyrelsen och utrustnings-nämnden för vidare handläggning. Dessa uppgifter bör inom rådet handhas av en särskild lokal- och utrustningsprogramdelegalion som i
rådets stäUe beslutar i dessa frågor. I den mån andra kulturinslitutioner skaU samlokähseras med museerna och de teatrar som jag här berört bör delegationen vara oförhindrad alt även behandla lokal- och utrustningsfrågor för dessa institutioner. Delegationen bör löpande följa de statliga museernas lokalförsörjning. Delegationen bör särskilt beakta de möjligheter tUl samordning av resurserna som betingas av dels all de berörda museerna är förlagda i huvudsak liU en och samma ort, dels de riktlinjer för omorganisation av vissa av museerna som jag föreslagit i annat sammanhang. Delegationen bör också till kulturrådets styrelse överlämna förslag om i viUien ordning de olika museernas lokalfrågor skall lösas.
Delegationen bör även kunna medverka i beredningen av andra lokal-och utruslningsfrågor som kan komma att aktuahsras hos kulturrådet. Som jag redovisat inledningsvis finns inom högskolesektorn sedan år 1964 särskilda LUP-kommittéer för varje större högskoleort. För samordning av kommittéernas arbete finns en samarbetsnämnd samt elt gemensamt sekretariat. Den nu förordade delegationen bör ha en sammansättning liknande LUP-kommittéernas. En ledamot av kulturrådets styrelse bör vara ordförande. I delegationen bör förutom särskilda sakkunniga inom de områden som kommittén har att bevaka byggnadsstyrelsen och ulrustningsnämnden för universitet och högskolor vara representerade. I detta sammanhang bör nämnas att utmstningsnämnden enligt Kungl. Maj:ls beslut den 15 februari 1974 har all utrusta de statliga kulturinstitutionerna inom utbildningsdepartmentets verksamhels-område samt Operan och Dramatiska teatern. Med hänsyn tUl behovet av samverkan med den existerande LUP-organisationen för universitet och högskolor bör en ledamot i delegationen utses efter förslag av den för högskolesektorns LUP-kommittéerna gemensamma samarbetsnämnden (LUP-nämnden). Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta i dessa frågor. Till LUP-nämnden är knutna ett antal expertgrupper med uppgift att utreda vissa speciella lokal- och utrustnings-programfrågor av generell karaktär. Den nu föreslagna delegationen bör i förekommande fall kunna anlita dessa expertgrupper. Delegationen bör vidare i frågor som har anknytning till universitetsreslau-rangkommitténs arbetsområde kunna överlåta till denna alt utföra uppgifter som annars ankommer på delegationen.
Jag övergår tiU att behandla Skeppsholmsutredningens förslag. Det förslag till utbyggnadsplan för Skepps- och Kastellholmarna som utredningen lagl fram har mötts av en övervägande positiv remissopinion. Som utredningen själv framhåUer bör det finnas utrymme för en kontinuerlig omprövning av förslagen i takt med en naturlig förändring av i dag gäUande förutsättningar. Vissa av de verksamheter som utredningen föreslår skaU förläggas till holmarna är eller har varit föremål för utredningar till vilka Kungl. Maj:t ännu inle tagit ställning. I ett
1*** Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 34
par fall innebär av Kungl. Maj:t fattade beslut vissa avsteg från utredningens förslag. Kungl. Maj:l har den 13 september 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen alt utföra en — jämfört med utredningens förslag — begränsad om- och tiUbyggnad av moderna museet. Vidare kommer jag att i annat sammanhang föreslå alt byggnadsstyrelsen får i uppdrag att redovisa möjligheterna all inrymma Sveriges arkiteklurmuseum i Nordiska museets byggnad på Djurgården när livrustkammaren — till vilken jag återkommer senare — flyttal därifrån. Även om detaljerna i utredningens förslag sålunda bör prövas bl. a. i samband med den sedvanliga prövningen av varje enskilt byggnadsobjekt, bör dock den målsättning för holmamas framtida användning som kommit till ullryck i förslaget vara vägledande för det fortsatta planeringsarbetet. En naturlig följd av detta arbete kommer att bli alt en del av holmarnas militära karaktär försvinner. Jag viU i detta sammanhang peka på vad några remissinstanser anfört om faran i att koncentrera verksamheter av en och samma typ till holmarna. Jag finner dessa synpunkter beaktansvärda. Vid det fortsatta planeringsarbetet bör möjligheten prövas att till holmarna förlägga andra verksamheter än sådana med militär eller kulturell anknytning. Bl. a. av detta skäl är jag — efter samråd med chefen för försvarsdepartementet — f. n. inte beredd alt föreslå någon ändring av Kungl. Maj:ls beslut den 6 maj 1970 om vilka byggnader som permanent skaU behållas av försvaret. När del gäller de övriga byggnader som försvaret i dag disponerar ankommer det på Kungl. Maj:l att, med hänsyn till vad som framkommer i det fortsatta planeringsarbetet, besluta om den tidpunkt dä försvarets disposition av dessa byggnader skail upphöra.
Med hänvisning till vad som anförts av bl.a. riksantikvarieämbetet och byggnadsstyrelsen vill jag särskilt betona vikten av att lokalförsörjningen för de institutioner som i framtiden skall finnas på holmarna i görligaste mån baseras på ett fortsatt utnyttjande av befinthga byggnader.
Utredningen har föreslagit att befintiiga bostäder på Skeppsholmen — utom de i östra bostäilshuset — avvecklas men alt bostäderna på Kastellholmen bibehålls. Stockholms konimun och länsstyrelsen i Stockholms län har förordat att elevbostäder för dem som studerar vid institutioner på Skeppsholmen ordnas på holmarna. Då ett realiserande av delta senare förslag skulle innebära uppenbara risker för alt de som studerar på holmarna helt skulle dominera miljön där viU jag inte förorda att sådana elevbostäder anordnas. Jag biträder därför utredningens förslag i denna del. I detta sammanhang bör påpekas att utredningen föreslagit att en av byggnaderna på Skeppsholmen byggs om till vandrarhem. Enligt vad jag erfarit utreds för närvarande de ekonomiska förutsättningarna för detta av kommunens idrottsförvaltning i samråd med Stockholms läns landsting, STF och Stockholms turistlrafikförbund.
Som jag tidigare redovisat har Stockholms kommun tillsatt en arbetsgmpp för planeringen av Skeppsholmens framtida användning. Kommunen har redovisat att denna grupp, som samarbetat med Skeppsholmsutredningen, fått kommunstyrelsens uppdrag att medverka i det fortsatta planeringsarbetet. Jag avser att i annat sammanhang, dels begära Kungl. Maj:ls bemyndigande all tillkalla en arbetsgrupp på den statliga sidan, dels uppdra åt statens förhandlingsnämnd all föra de förhandlingar med kommunen som erfordras för den fortsalla verksamheten på Skepps- och KasleUholmama.
Mot bakgrund av vad jag anfört bör utredningen och yttrandena över denna överlämnas tUl byggnadstyrelsen. Styrelsens fortsatta planeringsarbete bör utföras i samråd med den nämnda statliga arbetsgruppen.
Som jag redovisat inledningsvis står medel för statiiga byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde innevarande budgetår till förfogande under fyra skilda invesleringsanslag, nämligen anslagen Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål, Radio- och televisionshus. Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. saml del i riksstaten senast budgetåret 1970/71 uppförda anslaget Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m.
Medelsförbrukningen under dessa invesleringsanslag styrs huvudsakligen av de under anslagen uppförda investeringsplanerna och de tidplaner som gäUer för de däri upptagna objekten. Jag har funnit del ändamålsenligt alt medlen förs samman under elt gemensamt invesleringsanslag, dit behållningarna under anslagen vid utgången av budgetåret 1973/74 bör föras. Alltjämt bör dock kostnaderna för byggnadsarbeten vid Sveriges radio bestridas från elt särskilt anslag med hänsyn till de särskUda regler som gäller för finansieringen av dessa investeringar. För alt möjliggöra en förbättrad planering bör två skilda investeringsplaner föras upp under del nya invesleringsanslagel, en avsedd för byggnadsarbeten för UtbUdning och forskning och en avsedd för byggnadsarbeten för kulturändamål m. m. Investeringsplanen för utbildning och forskiung bör omfatta samtliga utbildningsanstalter för vilka de tidigare nämnda invesleringsanslagen är avsedda.
I likhet med vad som f. n. är fallet beträffande anslaget tiU byggnadsarbeten vid universiteten m. m. bör årligen en särskUd kostnadsram benämnd Diverse objekt föras upp under anslaget och stå tUl Kungl. Maj:ts disposition. Inom denna kostnadsram kan bl. a. smärre objekt utföras och byggnadsobjekl inom gällande utbyggnadsplanér påbörjas då ett snabbi igångsättande är önskvärt (jfr prop. 1971: 35 s. 13).
I samverkan mellan byggnadsstyrelsen' och de organ på nylljarsidan som har övergripande planeringsansvar i frågor som gäller de olika nyltjarnas lokalbehov bör en sådan prioritering av ny- och ombygg-
Prop. 1974: 34
22
nadsobjekl inom de båda sektorerna kunna ulföras alt projekteringsarbetet kan riktas in mol att la fram erforderligt underlag för en på förhand angiven sammanlagd investeringsvolym under skilda budgetår. Denna i en viss investeringsvolym uttryckta riktpunkt får bestämmas efter en sammanvägning av redovisade önskemål och allmänna samhällsekonomiska bedömningar. Del bör därvid ankomma på LUP-nämnden att svara för samordningen av nyltjarnas synpunkter inom sektorn utbildning och forskning och på det av mig tidigare (prop. 1974: 28) föreslagna kulturrådet all svara för motsvarande uppgifter inom sektorn kulturändamål m. m. Jag avser att senare denna dag föreslå Kungl. Maj:t alt meddela särskilda budgetdirektiv till byggnadsstyrelsen m. fl. med denna innebörd. Jag kommer därvid att förorda att myndigheternas planering för budgetåret 1975/76 skall bedrivas inom vissa angivna ramar för medelsförbrukningen inom var och en av de båda sektorerna. Jag kommer samtidigt att föreslå åtgärder som syftar till alt höja planeringsberedskapen för av konjunkturskäl motiverade tidigare- och senareläggningar av arbeten inom dessa sektorer.
Jag viU sluthgen som bakgmnd till mina förslag i del följande nämna alt medelsförbrukningen nästa budgetår för objekt som redan påbörjats eUer som jag tidigare denna dag vid min anmälan av fråga om utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för innevarande budgetår (prop. 1974: 85 bil. 7) föreslagit skaU påbörjas kan uppskattas till ca 165 milj. kr. inom sektorn utbUdning och forskning och ca 30 milj. kr. inom sektorn kulturändamål m. m.
För nästa budgetår har jag gjort upp följande förslag liU investeringsplaner (1 OOO-tal kr.).
Byggnadsobjekt
Medelsförbrukning
Kostnadsram
72-04-01 73-04-01
Faktisk -t. o. m. 73-06-30
Beräknad för
73/74
74/75
Bygg- Färdig-
- start ställande
är-mSn. är-mån.
Utbildning och forskning
Stockholm Försörjningsåtgärder inom
Frescatiområdet: Översiktlig planläggning .... 1 500
Anslutningsavgifter . 1 300
övriga åtgärder......... 24 095
Försöriningsåtgärder inom karolinska institutets område: översiktlig planläggning .... 690
Anslutningsavgifter . 700
Övriga åtgärder ........ 4 595
Laboratoriebyggnad vid karo linska institutet ...... 30 565
Nybyggnad för tandläkarut-
bUdning ............ 77 000
24 665
1 184
22 691
1 500
68-09 successivt
6 305
667 651
4 427
68-04 successivt
30 820
28 056
2 000
68-05 72-08
75 000
25 000
17 000
68-09 75-06
Prop. 1974: 34
23
Byggnadsobjekt
Medelsförbrukning
74/75
Kostnadsram
72-04-01 73-04-01
Beräknad för
Faktisk
-t. o. m. ---
73-06-30 73/74
Bygg- Färdig-
-start ställande
är-män. är-män.
75-03
76-05
500 Nybyggnad för kemi mm.. 44 420
Ny- och ombyggnad för sek tion V ....................... 11475
Utbyggnad av statens biblio teksdepå i Bålsta ...... 2 525
Markförvärv m m för nybyggnad för tandläkarutbildning 8 300
Förvärv av Stockholms obser vatorium i Saltsjöbaden . . 1 000
Om- och tillbyggnad av djurhus vid karohnska institutet 1 180
Hällsboskolan ............. 5 660
Äsbackaskolan ............ 160
Nybyggnad för elevbostäder vid Tomtebodaskolan
Uppsala
Försörj ningsåtgärder:
Översiktlig planläggning 850
Anslutningsavgifter ... 6 250
Övriga åtgärder ....... 7 500
Nybyggnader på Artillerifältet 132 270 Nybyggnad för icke-laborativa institutioner ............. 47 000
Linköping Försöriningätgärder:
översiktlig planläggning 700
Anslutningsavgifter ... 2 000
Övriga åtgärder .......... 11 390
Nybyggnader på Vallaomrädet för högskolan............. 98 260
lönköping
Om- och tillbyggnad för lärar högskolan mm ......... 5 650
Växjö
Försöriningsåtgärder 2 000
Nybyggnad för högre utbild ning ......................
Lund/Malmö Försöriningsåtgärder:
översiktlig planläggning 1 100
Anslutningsavgifter ... 3 200
övriga åtgärder............. 17 500
Nybyggnad för hygien och naturvetenskaplig mikrobio logi ............................ 10 600
Ny- och ombyggnader för
icke-laborativa institutioner 2 000 Om- och tillbyggnad för lärar högskolan .................. 33 350
Göteborg
Försöriningsåtgärder för humanistiska faktulteten mm:
Översiktiig planläggning 350
Anslutningsavgifter ... 150
46 670
34 050
10 000
2 620
71-08
73-09
12 550
11 347
1 000
70-08
73-12
2 600
73-10
74-09
8 300
7 000
5 610
5 432
73-05 68-02 72-04
74-03
73-09 72-12
75-08 76-01
6 250
2 986
1 700
7 800
2 754
3 000
2 000
successivt
136 000
74 586
25 000
30 000
66-06
47 000
10 000 20 000 74-01
2 000
69-06 successivt 69-06 73-01
1000 2 125
618 82
1946 54
8 876 1 500
3 000
94 000 86 780
5 650
5 232
118 70-05 72-08
2 500
successivt
12 600
5 000
74-09
76-01
1 100
3 200
17 500
2 562
13 573
50 400 500
15 150 500
successivt
4 000
6 000
73-11
75-05
2 000
72-12
74-01
32 800
16 394
13 000
2 000
72-02
74-08
326 83
24 67
350 150
Prop. 1974: 34
24 Medelsförbrukning
Byggnadsobjekt
Kostnadsram 72-M-Ol 73-04-01
Försörjningsåtgärder inom medicinarområdet:
Översiktlig planläggning 660 660
Anslutningsavgifter ... 1 „ Qf, „ ,„„
Övriga åtgärder .......... j >* "" 80
Försöriningsåtgärder inom Chalmers tekniska högskolas område:
Översiktiig planläggning 1 300 1 300
Anslutningsavgifter .... 2 000 2 000
Övriga åtgärder............ 10175, 10 250
Nybyggnad för fysiska institu tionen mm.................. 17 800 18 250
Forskningslaboratorium inom
medicinarområdet .. 5 020 6 050
Nybyggnad för lärarhögskolan mm .......................... 68 000 65 000
Nybyggnad för matsal m m
inom medicinarområdet ... 10 950 10 950
Nybyggnad för kemi, etapp II 15 000
Nybyggnad för restaurang in om Chahnersområdet 7 700
Karlstad
Försöriningsåtgärder..... 3 500 3 765
Nybyggnad för universitetsfilialen och lärarhögskolan 37 950 33 000
Örebro Försöriningsåtgärder:
Översiktlig planläggning 600 600
Anslutningsavgifter ... 850 1 300
övriga åtgärder............. 8 600 10 000
Nybyggnad för högre utbild ning, etapp n............. 3 000 26 000
Falun
Ombyggnad m m för lärarhög skolan ....................... 3 380 3 380
Härnösand
Ombyggnad för lärarhögskolan 3 000 2 900
Östersund
Nybyggnad för socialhög skolan ....................... 9 775 10 000
Umeå Försöriningsåtgärder:
Översiktlig planläggning 1500 1500
Anslutningsavgifter .... 1000 1 000
Övriga åtgärder............ 15 750 16 200
Nybyggnad för icke-laborativa institutioner ........... 16135 16 400
Luleå Försörjningsåtgärder:
översiktiig planläggning 175 400
Anslutningsavgifter ... 1 goOO 9 000
övriga åtgärder............. j
Nybyggnader för högskolan .. 72 430 77 500
Ej slutredovisade objekt, fär-digstäUda före 1972-07-01 .. 553 876 553 037
1459611 1529 454
Beräknad för
Faktisk -t.o.m.
73-06-30
Bygg- Färdig-
-start ställande
74/75
73/74
är-män. är-män.
6851 5 091
successivt
1221 1411 6915
139 500
successivt
17 260
68-08
70-04
4 215
72-03
73-07
22 993
25 000
15 000
72-03
74-12
6 000 4 000
3 000 7 000
72-11 74-01
74-07 75-10
2 000
75-02
76-03
2 000
successivt
23 288
7 000
71-12
73-12
4 963
450 3 000
69-10
75-09
5 000
15 000
74-03
75-06
3 190
70-12
72-08
2 691
70-06
72-11
6 000
3 000
73-10 74-12
8 803
2 500
successivt
15 701
699.
71-06
72-10
18151 20 567
3 000
successivt
25 000
25 000
72-08
75-09
540 671
2 364
5 000
1055 416
207 701
181 818
Prop. 1974: 34
25 Medelsförbrukning
Byggnadsobjekt
Kosmadsram 72-04-01 73-04-01
Kulturändamål m. m.
Flyttning och ombyggnad av
domkapitelhus i Härnösand 1 530 1 580
Upprustning av Operan,
etapp I och II ............ 34 291 37 000
TUlbyggnad av landsarkivet i
Göteborg ............... 2 650 2 270
Utbyggnad av svenskhemmet
Voksenåsen ............. 4 780 5 400
Dramatiska teatern. Ombygg nad av målarsalen .... 750 750
Nybyggnad av museilokaler pä Julita gård för Nordiska museet m. m.............. .................. 5 200
Om- och tillbyggnad av mo derna museet ........... ................. 10 850
Ombyggnad för livrustkamma ren ........................... 9 700
Ej slutredovisade objekt,
färdigställda före 1972-07-01 15 175 15 175
59 176 87 925 Övrigt
Diverse objekt
(budgetåret 1974/75) 10 000
Diverse objekt
(budgetåret 1973/74) .... 10 000 10 000 Diverse objekt
(tidigare budgetår) .. 9 630 3 350
1 538 417 1 640 729
Erfarenhetsgrundad reducering
av medelsbehovet.....
Beräknat medelsbehov.
1 Jfr prop. 1973: 170 (bil. 6 s. 31—34).
Faktisk Beräknad för -t. o. m.
Bygg- Färdig-
- start ställande
74/75
73-06 30 73/74
är-män. är-män.
72-10
73-08
2 295
6 000
20 000
72-06
76-06
1 700
73-03
74-01
2 500
2 500
74-01
75-03
72-11
73-04
3 000
2 000
73-12
74-09
2 000
6 000
74-04
75-08
4 000
74-09
76-02
15 071
19 395
16 057 4 000
34 760
5 000 5 000
1 140
2 000
1075 951
229 758
10208 219 550
226 678
13 386 213 292
I mitt förslag tUl investeringsplan för kulturändamål m. m. har jag i avsaknad av sådant koslnadsunderlag som förutsätts för att objektet skaU kunna anmälas för riksdagen inle fört upp någon kostnadsram för nybyggnad för etnografiska museet. Så snart som elt sådant underlag förehgger avser jag att återkomma till Kungl. Majit med förslag om att arbeten för nybyggnaden skall få påbörjas med anlitande av den under anslaget uppförda kostnadsramen Diverse objekt.
I avvaktan på en slutlig översyn av byggnadsstyrelsens förslag till ombyggnad av lokaler i Stockholms slott för livrustkammaren har jag i investeringsplanen för kulturändamål m. m. fört upp en prehminär kostnadsram för detta objekt. De lokaler som friställs när livrustkammaren flyttar från Nordiska museets byggnad på Djurgården i Stockholm torde, förutom utökade lokaler för Nordiska museet, även kunna
inrymma erforderliga lokaler för Sveriges arkitekturmuseum. Jag avser därför all i annat sammanhang föreslå att byggnadsstyrelsen får i uppdrag alt redovisa möjligheten att inrymma arkitekturmuseet i Nordiska museels byggnad.
I milt förslag till investeringsplan har jag uppfört ändrade kostnadsramar för om- och tillbyggnad för lärarhögskolan i Malmö samt för nybyggnad för lärarhögskolan m. m. i Mölndal. Jag är dock ännu inte beredd att ta ställning till en slutlig disposition av dessa objekt.
I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag har jag preliminärt fört upp en kostnadsram för nybyggnad för restaurang inom Chalmersområdet motsvarande del i beslutet den 13 september 1973 angivna sammanlagda högsta beloppet för statens utgifter för dels nybyggnaden, dels lån liU Chalmers studentkår för ombyggnad av del nuvarande kårhuset. Lånebeloppet kommer all fastställas sedan bygghandlingar redovisats. Jag avser all därefter återkomma tiU Kungl. Maj:l med definitivt förslag till kostnadsram för nybyggnadsdelen av objektet.
I likhet med vad som skett tidigare år har jag i förslaget till investeringsplan gjort en på erfarenheten grundad reducering av summan av de beräknade medelsförbrukningarna för de enskilda objekten. På grundval av mina förslag till investeringsplaner har jag gjort upp följande anslagsberäkning.
Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)
Medelstillgäng Beiräknad medelsförbrukning
Behållning 1973-07-01 ........ 20 740 1973/74 219 550
Anslag för 1973/74 .............. 202 102 1974/75 213 292
Anslag för 1974/75 (förslag).. 210 000
432 842 432 842
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer för lokal- och utrustningsplanering inom kulturområdet som jag förordat i del föregående,
2. godkänna de riktlinjer för den framlida planeringen av Skepps-och Kastellholmarna som jag förordat i del föregående,
3. till Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1974/75 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett invesleringsanslag av 210 000 000 kr.
Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
1972/73 Utgift 60 646 391 Reservation 15 415 352
1973/74 Anslag 73 000 000 1974/75 Förslag 75 000 000
Anslagsförslag m. m.
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för imedning och utrustning av lokaler vid universiteten och högskolorna inom ulbUdnmgs-deparlemenlels område samt vid vissa statiiga institutioner mom skol-och kulturområdena.
De i del föregående under rabriken Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde omnämnda LUP- och organi-salionskommitléema har liU uppgift att bl. a. utarbeta utruslningsprogram med förslag till kostnadsramar för flertalet läroanstaUer på resp. ort och successivt överlämna programmen tUl ulrustningsnämnden för universitet och högskolor. Nämnden begär anslag i utmstningsfrågor och svarar för upphandlingen.
Byggnadsstyrelsen svarar för planermg och upphandling av inrednmg.
Av anslaget disponeras innevarande budgetår 20 milj. kr. av byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Siockholm byggnadskommitté enligt en av Kungl. Maj:t fastställd inredningsplan. Ulmslnmgsnämn-den disponerar 52,9 milj. kr. enligl en av Kungl. Maj:t faststäUd utmstningsplan. Till Kungl. Maj:ls disposition slår 100 000 kr.
Byggnadsstyrelsen hemställer att 25 milj. kr. anvisas för styrelsens inredningsverksamhel budgetåret 1974/75. Utmstningsnämnden föreslår med överlämnande av förslag från berörda myndigheler m. fl. all den för nämndens verksamhetsområde avsedda anslagsposten för budgetåret 1974/75 beräknas lUl 52,9 milj. kr.
Som dåvarande departementschefen anförde i prop. 1967: 104 (s. 41) sker inte indexmässig uppräkning av redan fastställda kostnadsramar i inrednings- och utrustningsplanerna. I vissa faU där upphandlingen ännu inle påbörjats har jag dock funnit det nödvändigt all i mitt förslag liU inredningsplan justera redan fastställda ramar.
Innan jag går in på en ortsvis uppställd redogörelse för de föreslagna nya och ändrade kostnadsramarna vill jag redovisa vissa frågor som rör musikhögskolorna och universitetsreslaurangerna.
I sin anslagsframstäUning för budgetåret 1974/75 har organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS) redovisat en utredning
av inrednings- och utmstningsbehovet vid de tre musUchögskoloma. Enhgt denna behöver skolorna dels en uppräkning av anslaget till undervisningsmateriel m. m. för löpande ersättningsköp av framför allt dyrare utmstning, dels en engångsupprustnuig av skolornas nuvarande inredning och utmstning. Denna engångsupprustning kan enhgt OMUS fördelas på fyra år med för musikhögskolan i Siockholm sammaiUagt 900 000 kr., musikhögskolan i Göteborg 80 000 kr. och musikhögskolan i Mahnö 850 000 kr.
Jag har tidigare i prop. 1974:1 (bU. 10 s. 230) efter förslag av uni-versitetsrestaurangkommittén förordat att fr. o. m. budgetåret 1974/75 skall även vid universiteten och högskolorna den restaurangverksamhet som bedrivs i myndigheternas lokaler omfattas av stöd enligt den s. k. måltidspriskungörelsen (1968: 351). Jag får här anmäla kommitténs förslag — redovisat i delbetänkandet (Ds U 1973: 4—5) »Universitetsreslau-ranger — mål och subventioner» — i de delar som gäller anskaffning av inredning och utmstrting för universitelsrestauranger.
Enligt gällande riktlinjer svarar staten för kostnaderna för en första uppsättning av inredning och utmstning för universitetsreslaurangerna (prop. 1967:104, SU 1967: 88, rskr 1967:203) medan kostnadema för underhåll och återanskaffning faUer på restaurangföretagen. Om måltidspriskungörelsen görs tiUämplig även i fråga om restaurangverksamheten vid läroanstalterna medför detta att läroanstalterna skaU ulan kostnad tUlhandahålla bl. a. behövlig inredning och utrustning med vissa i kungörelsen angivna undantag.
Enligt kommittén bör på sikt underhåll och återanskaffning av inredning och utrustning för universitetsrestaurangema gå till på i princip samma sätt som för läroanstalterna i övrigt. I avvaktan på kommitténs slutliga förslag i fråga om driftformer, huvudmaimaskap m. m. bör del enligt kommittén ankomma på denna att efter samråd med berörda läroanstalter, driftbolag m. fl. upprätta förslag tiU en århg plan för återanskaffning av inrediung och utrustning. Huvudansvaret i frågor som rör planmässig återanskaffning samt komplettering i samband med funktionsförändring bör enligt kommittén t. v. åvUa byggnadsstyrelsen och kostnaderna bör bestridas från den i inredningsplanen uppförda kostnadsramen tiU byggnadsstyrelsens disposition. Löpande underhåll av inredning och utrustning bör enligl kommittén ombesörjas av läroanstalterna och bekostas med medel under driflkoslnadsanslag (motsv.).
Endast två av remissinstanserna behandlar i sina remissyttranden närmare de nu berörda frågorna. Byggnadsstyrelsen har inget att invända mol förslagen. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor anser det nödvändigt alt ansvarsfördelningen i fråga om anskaffning av utrustning — däribland ersättning för förshten eller omodern utrustning —• nu regleras på samma sätt som gäller för utrustning i övrigt vid universitet och högskolor, vilkel bör leda till att planmäs-
sig ersättningsanskaffning efter försliten eller omodern reslaurangul-ruslning avvägs i samband med bedömningarna av behovet av all ersätta annan utmstning vid universitet och högskolor.
Stockholm
Nybyggnad för tandläkarutbildning m. m. Redogörelse för byggnads-objektet lämnades bl. a. i prop. 1971: 145 (bU. 6 s. 28 och 33). De nya lokalema är dimensionerade för ett intag av 120 nybörjare per år. Nybyggnaden, som omfattar 18 460 m rumsyta och kostnadsberäknats till 75 mUj. kr., avses inrymma även lokaler för kommunal tandvård. För inredning av nybyggnaden har en delram av 8 milj. kr. förts upp i inredningsplanen (prop. 1973: 61 s. 21 och 32). Byggnadsstyrelsen föreslår att ramen höjs tUl 10,5 milj. kr.
Matsalar m. m. I utmstningsplanen finns uppförd en delram av 775 000 kr. Enhgt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1973 om projektering av lokaler för bibliotek m.m. inom Frescatiområdet i Stockholm skall planeringen äv restaurang- och kafélokaler inom området bedrivas med utgångspunkt i all produktion och servering av lunch-mållider m. m. t. v. skall ske huvudsakligen i den nu befhithga huvudrestaurangen inom området. Byggnadsstyrelsen fick i uppdrag alt redovisa byggnadsprogram för en sådan uppmstning av denna byggnad och övriga uiom området befintliga restaurang- och kafélokaler att en bättre reslaurangmUjö och effektivare och mer differentierad restaurangservice än f. n. kan erbjudas inom området. Universitetsreslau-rangkommillén föreslår att i avvaktan på en plan för sådan uppmstning 150 000 kr. stäUs tiU förfogande för ändamålet.
Moderna museet. Som redovisats i prop. 1973: 170 (bil. 6 s. 31) utför byggnadsstyrelsen f. n. en om- och tillbyggnad av moderna museet på Skeppsholmen i Stockholm. Byggnadsstyrelsen föreslår att en delram av 800 000 kr. förs upp i inredningsplanen. Ramen innefattar även inredning av lokaler för det till museet knutna s. k. folomuseel.
Utraslningsnäirmden föreslår alt en delram av 500 000 kr. för samma objekt förs upp i utruslningsplanen.
Nordiska museet. I inredningsplanen är uppförd en delram av 500 000 kr. för inredning av en första etapp av nybyggnad avmusei-lokaler på Julita gård för Nordiska museet m.m. (prop. 1973: 170, bil. 6 s. 29 odh 31). Utmstnmgsnämnden föreslår att två delramar av sammanlagt 1 320 000 kr. förs upp i utmstningsplanen, varav 680 000 kr. för flyttning av museiföremål tUl Julita.
Fysiologi vid gymnastik- och idrottshögskolan. Delar av utbildning och forskiung i fysiologi vid gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm har hittills varit förlagd tiU lokaler vid karolinska institutet. Då dessa lokaler inte längre kan utnyttjas för denna verksamhet förbereds f. n. en förhyrning av lokaler i f. d. Statens normalskola i Siockholm som ersättning för lokalerna vid karolinska institutet. Utrustnings-
nämnden beräknar att utrustning för 300 000 kr. behöver anskaffas i samband med flyttningen. Kungl Maj:t har den 28 september 1973 förskottsvis anvisat 105 000 kr. för denna utrustning.
Uppsala
Nybyggnader på Artillerifältet. I inredningsplanen är uppförd en delram av 20 milj. kr. för nybyggnaderna (prop. 1973: 61 s. 22 och 32). Etapperna I—III av nybyggnaderna omfattar sammanlagt ca 46 600 m" mmsyta och har kostnadsberäknats till 136 milj. kr. Byggnadsstyrelsen beräknar nu kostnaderna för inredning av nybyggnaderna till 23 milj. kr. och föreslår att en delram av nämnda belopp förs upp i inredningsplanen.
Icke-laborativa institutioner m. m. I inredningsplanen är uppförd en delram av 1430 000 kr. (prop. 1971:35 s. 25 och 29). Av denna ram har ca 800 000 kr. disponerats för inredning till förhyrda lokaler. Byggnadsstyrelsen uppskattar kostnaderna för nyanskaffning av inredning till den i del föregående nämnda nybyggnaden för icke-laborativa institutioner till 5,2 milj. kr. Nybyggnaden omfattar 16 250 m mmsyta och har kostnadsberäknats till 47 milj. kr. Styrelsen föreslår att en deham av (800 000 -f 5 200 000 =) 6 000 000 kr. förs upp i m-redningsplanen.
Psykologi. Psykologiska institutionen vid universitetet i Uppsala föreslås få lokaler i kv. Munken sedan ombyggnad utförts. Byggnaderna omifallar oa 3 100 m rumsyta. Kostnaderna för helt ny inredning uppskattar byggnadsstyrelsen till 1 250 000 kr. Viss befintlig inredning kommer enligl styrelsen att utnyttjas.
För nästa budgetår erfordras enligt LUP-kommittén en delram av 300 000 kr. för sådan utrustning som kräver instaUation i samband med byggnadsåtgärderna eller som på grund av lång leveranstid måste beställas redan under kommande budgetår.
Matsalar m. m. Av den i utmstningsplanen under mbriken Övrigt uppförda delramen för matsalar m.m. har 120 000 kr. disponerats för serveringslokaler inom nybyggnaderna på Artillerifältet i Uppsala. Inom den nybyggnad för icke-laborativa institutioner för vilken jag redogjort i del föregående kommer att anordnas restaurang- och kafélokaler om sammanlagt ca 340 platser. Kommittén beräknar kostnaderna för utmstning för sistnämnda lokaler samt för uppmstning av vissa andra lokaler tiU sammanlagt 305 000 kr. Utmstningsnämnden föreslår all en särskUd delram av (120 000 4- 305 000 =) 425 000 kr. för mätsalar m. m. i Uppsala förs upp i utruslningsplanen.
Linköping
Matsal m.m. I utmstningsplanen finns uppförd en delram av 180 000 kr. Inom nybyggnaderna på Vallaområdet för högskolan har anordnats
Prop. 1974: 34 31
provisoriska reslauranglokaler inom lokaler som avses att senare las i anspråk för utbUdning och forskning. Efter förslag av universilels-restaurangkommittén kommer de provisoriska lokalerna all utvidgas med ytterligare ca 60 platser. Som framgår av den redogörelse chefen för finansdepartementet lämnat i prop. 1973: 1 (bil. 9 s. 104) utförs f. n. nybyggnader för vissa omlokaliserade statliga myndigheter inom södra delen av VaUaområdel, däribland en mindre reslaurangbyggnad. Avsikten är alt denna restaurangenhel så länge provisoriet varar i viss omfattning skall kunna svara för beredning av mat och kallskänksvaror för restaurangverksamheten inom högskolans lokaler. Universitetsres-launangkommittén beräknar kostnaderna för transportutmstning saml utmstning för de utökade provisoriska lokalerna till sammanlagt 120 000 kr.
Växjö
Universitetsfilialen. I det föregående har jag redogjort för en planerad nybyggnad för universitetsfilialen i Växjö. Nybyggnaden beräknas omfatta 4 760 m" mmsyta — inkl. restauranglokaler om 225 platser. Byggnadsstyrelsen föreslår ätt den i 'inredningsplanen uppförda delramen av 790 000 kr. för fUialen höjs med 510 000 kr. till 1 300 000 kr.
Telefonväxel. Den växel som f. n. fmns för universiletsfUialen i Växjö är inle tillräcklig för fUialens behov efter inflyttning i den planerade nybyggnaden. Kostnaden för en ny växel av typ Avx 90 uppgår till 60 000 kr. sedan försäljningssumman för den befintliga växelii räknats av.
Göteborg
Musikutbildning. OMUS begär att den i utruslningsplanen uppförda ramen för musifculbUdning höjs med 300 000 kr. för Uitrustning av lokaler i fastigheten Ekmansgatan 3 i Göteborg. Lokalema som omfattar en mmsyta av ca 420 m kommer att friställas av socialhögskolan sommaren 1974 och kan därefter användas av musikhögskolan.
Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaden för inredning av lokalerna till 200 000 kr.
Ombyggnad av Origo. En redogörelse för objektet har lämnats i prop. 1971: 145 (bU. 6 s. 29) och prop. 1973: 61 (s. 26). I avvaktan på att byggnadsstyrelsen närmare utrett behovet av nyinredning i Origo-byggtiaden är en delram av 800 000 kr. uppförd i inredningsplanen. Styrelsen redovisar nu att denna utredning är slutförd och föreslår att en definitiv ram av 950 000 kr. förs upp i inredningsplanen.
Nybyggnad för matsal m. m. inom medicinarområdet. I gällande inredningsplan har för detta objekt förts upp en delram av 400 000 kr. (prop. 1973: 61 s. 26 ooh 33). Byggnadsstyrelsen föreslår all vissa ytterligare lokaler i byggnaden las i anspråk för universitetets behov. Med
anledning härav samt mot bakgmnd av konstaterade prisförändringar bör enligt styrelsen kostnadsramen höjas till 675 000 kr. Ramen bör därmed betecknas som definitiv.
Nybyggnad för kemi. etapp II. Som redovisades i prop. 1973: 170 (bU. 6 s. 33) uppförs f. n. en andra etapp av kemibyggnaden på Chalmersområdet. Nybyggnaden omfattar en programyta — exkl. kapprum etc. — av ca 3 500 m. Då det objekt som tidigare planerades var avsevärt större måste den planering av inredning och utmstning som hittiUs utförts revideras. I avvaktan på all detta arbete slutförs föreslår byggnadsstyrelsen och LUP-kommittén alt delramar för inredning och utmstning av resp. 2,3 mUj. kr. och 1,5 milj. kr. förs upp i inrednings- och utmstningsplanerna.
Ombyggnad för reaktorfysik. På Chalmersområdet pågår f. n. ombyggnad av en f. d. transformatorslalion som förvärvas från Göteborgs kommun. I stationen skall efter ombyggnaden inrymmas bl. a. institutionen för reaktorfysik vid Chalmers tekniska högskola. Förvärvet och ombyggnaden sker med anlitande av den i investeringsplanen för universiteten m. m. uppförda kostnadsramen Diverse objekt.
Institutionens lokaler i transformatorstationen kommer alt motsvara en programyta — exkl. kappmm etc. — av ca 600 ml Byggnadsstyrelsen beräknar att 200 000 kr. erfordras för inredning av dessa lokaler.
Matsalar m. m. I utmstningsplanen finns uppförd en delram av 740 000 kr.
Inom den nybyggnad för lärarhögskolan m. m. för vilken ulförhg redogörelse lämnats senast i prop. 1973:61 har planerats särskUda reslauranglokaler om sammaiUagt ca 525 platser samt härutöver vissa ytterligare kafélokaler. Universiletsreslaurangkommillén beräknar kostnadema för utrustning för dessa lokaler till sammanlagt 550 000 kr.
Universitelsreslaurangkommitlén har härutöver föreslagit bl. a. alt medel beräknas för upprustning av vissa kafélokaler vid universitetet och Chalmers tekniska högskola. Ulmslningsnäninden föreslår att delramen höjs med 683 OOÖ kr. tiU (740 000 + 683 000 =) 1 423 000 kr.
Lärarhögskolan m. m. I utruslningsplanen är uppförd en delram av 600 000 kr. för utrustning för lärarhögskolan m. m. i Mölndal (prop. 1973: 61 s. 25). Som föredraganden anförde i samband därmed (s. 38) bör denna ram jämte kostnadsramarna för utrustning för lärarhögskolorna i Malmö och Karlstad inle få tas i anspråk för sådan utrustning för vilken för lärarhögskolorna gemensamma kostnadsramar av 11,5 milj. kr. som avser intern television m. m., inlärningssludior samt AV-och laboratoriemateriel m. m. tidigare ställts till förfogande, allt i den mån utmstningen inle är byggnadsknulen och måste överges i samband med alt verksamheten flyttas över tiU de nya lokalerna.
I beslut den 18 maj 1973 lämnade Kungl. Maj:t föreskrifter för den fortsatta planeringen av vissa lärarhögskolor. I beslutet föreskrevs att
skolöverstyrelsen liU de övriga myndigheter som hade att svara för planering och upphandling av inredning och utrustning för bl. a. lärarhögskolorna i Malmö och Mölndal skulle redovisa del underlag som krävs för att anskaffningen skall kunna begränsas i förhållande till vad som dittills planerats. Den fortsalla planeringen skulle bedrivas med utgångspunkt i den kapacitet som mot bakgrund av hittills fattade beslut kan bedömas bh erforderlig för lärarutbUdning i framliden. Vidare skuUe skolöverstyrelsen — i samråd med vederbörande LUP-kommitté och organisalionskomimttén för högre musikutbildning — till utbildningsdepartementet redovisa möjUghetema alt för annan utbildning utnyttja den överkapacitet som mot bakgrund av den minskade lärar-utbildningsorganisalionen kan beräknas förehgga i de nya lokalerna för lärarhögskolorna i Mahnö och Mölndal.
Skolöverstyrelsen föreslår nu all den nämnda delramen av 600 000 kr. höjs med 1 700 000 kr. liU 2 300 000 kr. Styrelsen beräknar bl. a. 210 000 kr. för intern television, 72 000 kr. för inlärningsstudior och 23 000 kr. för AV-utrustning.
Forskningsfartyg. Sedan oceanografiska institutionen vid universitetet i Göteborg aktualiserat frågan om anskaffning av ett forskningsfartyg har LUP-kommittén tiUsatt en arbetsgrupp som utrett frågan om anskaffning och drift av elt sådant fartyg. Kommittén redovisar nu alt man genom sambruk av ett sådant fartyg mellan ett flertal nyttjare, bl. a. Chalmers tekniska högskola, kan finansiera drift- och underhållskostnader.
LUP-kommittén föreslår all medel anvisas för inköp och ombyggnad av en stållrålare med mållen 34 m 1. ö. a. och 8 m bredd. Kostnaderna för fartyget beräknas av kommittén tUl 1,1 milj. kr., varav 700 000 kr. är inköpskostnaden. Kommittén föreslår att en definitiv ram av 1,1 milj. kr. för forskningsfartyg förs upp i utruslningsplanen.
Borås
Bibliotekshögskolan. I gällande inredningsplan är uppförd en definitiv ram av 525 000 kr. för inredning av lokaler för bibliotekshögskolan (prop. 1973: 61, s. 28). Byggnadsstyrelsen föreslår att denna ram höjs liU 600 000 kr.
Örebro
Universitetsfilialen m. m. I del föregående har jag redogjort för en nybyggnad som skall inrymma lokaler för icke-laborativa institutioner vid universitetsfilialen, lokaler för socialhögskolan, teoretiska ämnen vid gymnastUf- och idrottshögskolan, bibhotek, administration och restaurang. Nybyggnaden omfattar ca 11 500 m, varav ca 1 200 m utgör restauranglokaler. Byggnadsstyrelsen föreslår att den i inredningsplanen uppförda delramen av 425 000 kr. för universiletsfUialen m. m. höjs tUl 3 milj. kr.
I utrustningsplanen är uppförd en deham av 650 000 kr. för icke-laborativa ämnen m. m. LUP-kommittén för Uppsala föreslår all ramen höjs med 1 600 000 kr. till 2 250 000 kr. och därvid betecknas som definitiv.
Matsal m. m. Inom den nybyggnad för högre utbildning, etapp II, för vilken jag redogjort i det föregående kommer att anordnas särskUda restauranglokaler om ca 300 platser samt hämtöver vissa kafélokaler. Restaurangservicen är beräknad för behovet för verksamheten även vid de Uiorn området redan tidigare utförda nybyggnaderna för gymnastik- och idrottshögskolan. Universilelsreslaurangkommillén beräknar kostnaderna för utrustning för dessa lokaler till sammanlagt 285 000 kr.
Östersund
Socialhögskolan. Av den redogörelse som lämnades i prop. 1973: 61 (s. 9 och 29) framgår alt nybyggnaden för socialhögskolan omfattar 2 760 m- rumsyta och har kostnadsberäknats till 10 milj. kr.
I inredningsplanen är uppförd en kostnadsram av 800 000 kr. för socialhögskolan. Byggnadsstyrelsen föreslår nu att ramen höjs tiU 1 milj. kr.
TiU utrustning för socialhögskolan har Kungl. Maj:l hittills anvisat 90 000 kr. från kostnadsramen TUl Kungl. Maj:ts disposition (budgetåret 1970/71). LUP-kommittén för Umeå beräknar kostnaderna för utrustning till sammanlagt 550 000 kr. och föreslår alt en definitiv kostnadsram av (550 000 — 90 000 =) 460 000 kr. förs upp i utmstningsplanen. Kommittén beräknar bl. a. 191 000 kr. för utmstning av läromedelscentralen, 104 000 kr. för kontors- och reproutrustning, 80 0(K) kr. för telefonväxel m. m. och 68 000 kr. för AV-utrustning.
Luleå
Högskolan. Intagningskapaciteten vid den maskintekniska och den geoleknologiska utbildningslinjen skaU öka liU resp. 200 och 100 nybörjarplatser läsåret 1975/76 (prop. 1971: 59 och prop. 1972: 37).
I del föregående har jag redogjort för den planerade utbyggnaden för högskolan. För etapperna I—VIII av nybyggnaderna har i utmstningsplanen förts upp en kostnadsram av 25 milj. kr. (prop. 1973: 170 bil. 6 s. 30).
Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna för inredning av etappema I—VII till 8,8 milj. Io-. och föreslår att den i inredningsplanen uppförda delramen av 7 milj. kr. för högskolan höjs med 1,8 milj. kr.
Övrigt
Matsalar m. m. I utmstningsplanen för innevarande budgetår finns uppförda särskilda delramar för malsalar m. m. i Stockholm, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå. För utrustning för matsalar och
kaféer på andra orter har förts upp en gemensam delram av 475 000 kr. Som framgått av del föregående har utmstningsnämnden föreslagit att särskUda delramar för matsalar m. m. i Uppsala — för vUkel hittiUs 120 000 kr. av den gemensamma delramen lagils i anspråk — och Örebro förs upp i utruslningsplanen för nästa budgetår.
Av den gemensamma delramen har vidare sammanlagt 245 000 kr. disponerats för utrustning för reslauranglokaler inom nybyggnaden för universitetsfilialen och lärarhögskolan i Karlstad. Universitelsreslau-rangkommilténs förslag till ändrade kostnadsramar för matsalar på andra orter än de nu nämnda hänför sig tUl det av kommittén beräknade behovet av utrustning i Borås i samband med en planerad upprustning av reslauranglokaler för bibliotekshögskolan (80 000 kr.) och i Östersund för reslauranglokaler inom nybyggnaden för socialhögskolan (65 000 kr.).
Utrustningsnämnden föreslår all den i utmstningsplanen under mbriken Övrigt uppförda delramen Matsalar m. m. för nästa budgetår förs upp med (475 000 — 120 000 -f 80 000 -f 65 000 =) 500 000 kr.
Svenskhemmet Voksenåsen i Oslo. Kungl. Maj:l uppdrog den 28 december 1973 ål byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 5,4 milj. kr. ulföra utbyggnad av svenskhemmel Voksenåsen i Oslo.
I inredningsplanen är uppförd en definitiv ram av 385 000 kr. för inredning av de lilUcommande lokalerna (prop. 1973: 61 s. 30). Byggnadsstyrelsen beräknar nu kostnaderna för inredning och utrustning av lUlbyggnaden saml vissa lokaler i den befintliga byggnaden till 1 200 000 kr., varav 400 000 kr. avser utrustning. Vidare uppskattar styrelsen kostnaderna för återanskaffning av inredning i de befinthga gästrummen till 500 000 kr. Styrelsen föreslår att den nämnda kostnadsramen av 385 000 kr. höjs tiU 1,7 milj. kr.
Till byggnadsstyrelsens disposition
I inredningsplanen är för budgetåret 1973/74 uppförd en kosmadsram av 5 milj. kr. till byggnadsstyrelsens disposition. Kostnadsramen får utnyttjas för nyinredning och återanskaffning av inredning främst i samband med omdispositioner eUer sådana smärre ombyggnader som styrelsen själv beslutar och för vilka särskUda kostnadsramar inte finns uppförda i investeringsplanen. Kostnadsramen får däremot inle ulan Kungl. Maj:ls medgivande utnyttjas för inredning av utökade lokaler i förhyrningar (jfr prop. 1972: 28 s. 35).
Styrelsen föreslår att motsvarande ram liU styrelsens disposition för nästa budgetår förs upp med 6,5 milj. kr.
Till universitetskanslersämbetefs disposition
I utrustningsplanen är för budgetåret 1973/74 uppförd en kostnadsram av 20 miy. kr. till universitelskanslersämbetets disposition (prop.
1973: 61 s. 31 och 37). Ramen utnyttjas för behov inom ämbetets förvaltningsområde vilka inte tillgodoses genom särskilda kostnadsramar, bl. a. för planmässig upprustning av föråldrad eller försliten inrednmg och utrustning och för kostnader som föranleds av ändrade studieplaner eUer ökat utnyttjande av tekniska hjälpmedel i utbildningen saml för oförutsedda anskaffningsbehov.
Universitetskanslersämbetet föreslår i samråd med samarbetsnämnden för LUP-kommittéerna och ulrustningsnämnden all motsvarande ram lUl ämbetets disposition för nästa budgetår förs upp med 23 mih. kr.
Myndighetema anser all kostnadsramen även bör kunna utnyttjas för underhåll och reparation av i första hand dyrbarare apparatur.
Till skolöverstyrelsens disposition
I utruslningsplanen är för budgetåret 1973/74 uppförd en kostnadsram av 500 000 kr. tUl skolöverstyrelsens disposition. I prop. 1972:28 (s. 35) anfördes all kostnadsramen bör få användas för de ändamål vid lärarhögskolan som motsvarar dem för vilka den sedan budgetåret 1968/69 årligen uppförda kostnadsramen Till universitelskanslersämbetets disposition får tas i anspråk (jfr prop. 1968: 1 bil. 10 s. 301, prop. 1969: 36 s. 38, prop. 1970: 76 s. 41 och prop. 1971: 35 s. 30).
Skolöverstyrelsen föreslår alt motsvarande ram lUl styrelsens disposition för nästa budgetår förs upp med 1 450 000 kr. Av nämnda belopp avser 760 000 kr. sådan utrustnings- och inredningsanskaffning för förskoleseminarierna, seminarierna för huslig utbildning, slöjdlärarseminariet och statens mslilul för högre utbUdning av sjuksköterskor, som enligt styrelsen bör övertas av utrustningsnämnden.
Departementschefen
Med utgångspunkt i de förslag till kostnadsramar för inredning och utrustning som jag redogjort för i det föregående har jag gjort upp följande förslag till inrednings- och utmslningsplaner.
Inredningsplan (1 OOO-tal kr.)
Förordad Kosmadsram Medelsför-
ram eller -------------------------- —brukning
Inredningsobjekt förordad defini- delram art' '• °.;i",-„
ändrmg - j-am 73-06-30
av tidigare ram
Stockholm
Om- och tillbyggnad för
farmakologi ......... 700 1 673
Medicinskt teoretiska
institutionerna...... .................... 4 750 1 4 448
Riksarkivet ......... .................... 1 375 1 1 345
Om- och tillbyggnad för försvarsmedicinsk forsk ning m. m.............. 300 1 289
Prop. 1974: 34
37
Inredningsobjekt
Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram
definitiv ram
Kostnadsram
delram
art
Medelsför--brukning t. o. m. 73-06-30
Lokaler i kv. Blästem för tandläkarutbildning 350
Nybyggnad av bokmagasin för kungl.
biblioteket ............. 1 000
Icke-laborativa institu tioner m. m. vid univer sitetet ................... ................... 10 400
Matsal inom Frescati området ............... 325
Statens biblioteksdepå
i Bålsta................... 4- 400 2 400
Journalisthögskolan_ 320 Ombyggnad för odonto logiska fakulteten 550
Nybyggnad för kemi
m. m...................... 6 900
Nybyggnad för tandlä karutbildning m. m. .. -I- 2 500 10 500 Djurlokaler vid karo linska institutet .... 140
Operan ................. 1 090
Nordiska museet..... 500"
Modema museet...... -}- 800 800
Museilokaler i kv.
Garnisonen .......... -f 500 500
Sigtuna
Hällsboskolan ....... 600
Uppsala
Universitetsbiblioteket 3 000 Nybyggnader på Artille rifältet ................. -t- 2 500 22 500
Nybyggnad för fysiska
institutionen m. m... 1 200
Icke-laborativa insti tutioner m. m......... -1- 4 570 6 000
Ombyggnad för psyko logiska institutionen .. + 500 500
Linköping
Teknisk och filosofisk
utbildning m. m....... ................... 12 200
Jönköping
Lärarhögskolan m.m. 310
Växjö
UniversitetsfUialen -f- 510 1 300
Lund/Malmö
Bakteriologi m. m... 750
Kemiska institutionen 8 250
9 470
2a
2b
2a
1
2 907
2b
6 956
1 184
2b
652 1139
2b
Prop. 1974: 34
38
Inredningsobjekt
Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram
definitiv ram
Kosmadsram
delram
arti
Medelsför--brukning t. o. m. 73-06-30
2 225 1200 2 100
600 1 150
1575 300
1650 120
Nybyggnad f. sektion M Nybyggnad f. sektion A Nybyggnad f. sektion V Farmakologiska insti tutionen ...............
Landsarkivet .....
Icke-laborativa institu tioner m. m...........
Ombyggnad av univer-
sitetsbibhoteket....
Ombyggnad för biologi
m. m......................
Hygien och naturveten skaplig mikrobiologi .. Lärarhögskolan m. m. Musikutbildning ...
Göteborg
Nybyggnad för odontologiska fakulteten .... Nybyggnad f. sektion V Nybyggnad f. sektion A
m. m......................
Ny- och ombyggnad för
sektion M..............
Nybyggnad for zoologiska institutionen .... Nybyggnad för institutionen för hygien m. m. Forskningslaboratorium inom medicinarområdet — 400 Fysiska institutionen
m. m......................
Ombyggnad för sektion
M m. m..................
Ombyggnad för sektion
E m. m...................
Icke-laborativa institu tioner m. m......... -|- 75
Musikutbildning .. -j- 135
Ombyggnad av Origo .. -1- 150 Lärarhögskolan m. m... Matsal inom medicinar området ............... -f 225
Tillbyggnad av lands arkivet ...............
Nybyggnad för kemi,
etapp II................ -}- 2 300
Ombyggnad för reaktor fysik ................... 4- 200
2 162
1 108
2 050
432 1029
2 100
. 2a
3 900
6 000 3 600
5 058 3 551
2 000
2 600
2 533
2a
2 400
4 450 645 950
4 000
2a 2b
3 301 303 148
2b
2 300
200 Borås Bibliotekshögskolan . ..
4- 75
2a
352 Karlstad
Universitetsfilialen och lärarhögskolan m. m. ..
3 700
040 Prop. 1974: 34
39
Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram
Kostnadsram
Medelsför-
Inredningsobjekt
definitiv ram
delram
arti
t. 0. m. 73-06-30
Örebro
Universitetsfilialen
m. m......................
Nybyggnader för gym nastik- och idrottshög skolan ...................
+
2 575
3 000
2b
144 702
Östersund
Socialhögskolan ..
+ 100
2a
Umeå
Lu-blocket ..........
4 250
2 100
2 900
2 690
1 1
1 1
4 007
Nybyggnad för kemi-
hufo ....................
Nybyggnader för
zoologi m. m. hufo
Samhällsvetenskap
m. m......................
2 046 2 786 2 599
Universitetsbiblioteket Administration m. m. ..
Matsal .................
Icke-laborativa institu tioner ....................
1773 213 541
1876 Luleå
Lärarhögskolan m. m. Högskolan .............
+
8 800
1 2b
490 1588
Övrigt
Svenskhemmet Voksen åsen i Oslo ...........
-1-
2b
TiU Kungl. Maj:ts disposition
(budgetåret 1966/67) ( » 1967/68) ( . 1968/69) ( » 1969/70) ( » 1970/71) ( » 1971/72)
3 000
1 1 1 1 1 1
1 168 876 247 429
2 230 1789
Till byggnadsstyrelsens disposhion
(budgetåret 1972/73) ( » 1973/74) ( » 1974/75)
-f-
4 000
5 000
6 000
1 3
-f 26130
149 784
61600
113 514
211 384
'Art av kostnadsram för resp. objekt:
1 Av statsmaktema redan godtagen kostnadsram.
2a Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv).
2b Förslag tiU ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram).
3 Förslag till ny kostnadsram.
-Jfr prop. 1973: 170 (bil. 6 s. 30).
Prop. 1974: 34
40
Utmstningsplan (1 OOO-tal kr.)
Förordad ram eller förordad ändring
Kostnadsram
Medelsför-
Utrusmingsobjekt
definitiv ram
delram art
t. o. m. 73-06-30
av
jdi-
gare ram
Stockholm
Telefonväxel för
Frescatiområdet .
1715 1
1478 Sektion E...............
3 400
2 421
Sektionerna A, L
och V ..................
7 000
2 936
Telefonväxel vid
tekniska högskolan ....
155 1
128 Centralverkstad vid
/
tekniska högskolan ....
224 Telefonväxel vid
karolinska institutet . ..
810 1
457 Matsalar m. m........
775 1
504 Preklinisk odontologisk
utbildning m. m......
338 Nybyggnad för tand-
läkarutbildning m. m.
22 850=
160 Telefonväxel i
Huddinge .............
445'
Kemi-hufo m. m......
8 750
935 Fysiologi vid gymnastik-
och idrottshögskolan ..
+
3 Moderna museet...
-1-
500 3
Nordiska museet...
+
1060 3
Uppsala
Universitetsbiblioteket 850 1 506 Nybyggnader pä
Artillerifältet ....... 29 000 1 10 097
Telefonväxel på
Artillerifältet ........ 845 1 211
Hygien ................ 450 1 69
Fysiska institutionen .. 3 000 1 2 498
Telefonväxel ......... 1 300 1 290
Icke-laborativa
institutioner............ ............................................... 1000 1
Psykologi ............ -1-200 200 3
Matsalarm. m......... -f 380 380 3
Linköping
Teknisk och filosofisk
utbildning m. m.....
Matsal m. m..........
Medicinsk teknik . ... Telefonväxel ........
Växjö
Universitetsfilialen Telefonväxel.....
LundjMalmö
Kemiska institutionen Telefonväxel .......
-f 120
23 500
25 750
1 2b
13 751 119 285 685
450 60
1 125
20 407 993
Prop. 1974: 34
41
Utrusmingsobjekt
Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram
definitiv ram
Kostnadsram
delram
arti
Medelsför--brukning t. o. m. 73-06-30
LundjMalmö
Sektion E..............
Hygien och naturvetenskaplig mikrobiologi ..
Zoologi m. m.........
UniversitetsbibUoteket
Matsalar m. m......
Telefonväxel för
lärarhögskolan ..
Lärarhögskolan .
Musikutbildning ... -|- 300
7 000
2 000
1 700
1 1
2a
5 999
653 510
65 Göteborg
Telefonväxel för humanistiska fakul teten m. m............
Fysiska institutionen
m. m......................
Sektion A..............
Telefonväxel vid Chalmers tekniska högskola Telefonväxel för medicinarområdet ....
Hygien ...............
Forskningslaboratorium inom medicinarområdet —• 255 Skeppsteknisk utbildning och forskning
m. m.....................
Musikutbildning .. -|- 300
Telefonväxel för lärarhögskolan m. m. ..
Matsalar m. m....... -|- 405
Socialhögskolan .
Livsmedelskemi ..
Lärarhögskolan m. m. -|- 1 200
Kemi, etapp II .... -f 1 500
Forskningsfartyg... + 700
6 900 1000
4 530 658
149 355
2a
2 750
2a
1 809 571
125 450
600 1145
1800 1500
1 2b
2b
25 Borås Bibliotekshögskolan .
201 Karlstad
Universitetsfilialen och lärarhögskolan m. m. ..
Telefonväxel ........
Matsal m. m..........
1700 350
459 Örebro
Undervisningsutrust ning för fysik ....
Icke-laborativa
ämnen m. m.....
Telefonväxel .
Matsal m. m......
- 1550 -f 225
2 200
2b
1 3
430 607
Prop. 1974: 34
42
Förordad ram eller förordad ändring i\v tidigare ram
Kostnadsram
Medelsför-
Utrustnngsobjekt
definitiv ram
delram
arti
t. o. m. 73-06-30
Umeå
Hygien ................
Fysik
(forskning m. m.) Lu-blocket.............
8 550
1000 45
1160 770
1 1 1
1 1
626 7 556
Telefonväxel .........
Icke-laborativa
institutioner ........
Matsal m. m...........
576 25
Luleå
Högskolan .........
Telefonväxel .........
25 000= 310=
1 1
1880 Östersund
Socialhögskolan .
-H 460
3 Övrigt
Matsalar m. m........
Vissa utrednings kostnader ...........
— 255
2b
44 TiU Kungl. Maj:ts disposition
(budgetåret 1972/73) ( . 1973/74) ( » 1974/75)
— 256 -f 1 100
744 1000 1 100
2a
1 3
182 Till universitetskanslersämbetets disposition
(budgetåret 1972/73) ( » 1973/74) ( » 1974/75)
-1-23 000
20 000 20 000 23 000
1 1 3
9 948
Till skolöverstyrelsens disposition
(budgetåret 1972/73) ( » 1973/74) ( » 1974/75)
-H 1400
1 3
-f 34164
206 364
79 460
100 002
285 824
'Art av kostnadsram för resp. objekt:
1 Av statsmakterna redan godtagen kostnadsram.
2a Förslag tiU ändrad kostnadsram (tidigare faststäUd som definitiv).
2b Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram).
3 Förslag tiU ny kostnadsram.
=Jfr prop. 1973: 170 (bil. 6 s. 30).
Med anledning av en ansökan från museichefskollegiet i Siockholm har jag i inredningsplanen fört upp en kostnadsram av 500 000 kr. för inredning m. m. av museimagasin i kv. Garnisonen i Stockholm. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t med förslag i fråga om planeringen av denna inredning m. m.
I mitt förslag till utmstningsplan har jag fört upp en kostnadsram benämnd Nordiska museet för museilokaler på Julita gård. Då jag avser att i annat sammanhang uppdra åt utrustningsnämnden alt utreda behovet av saneringsugnar för museerna har jag under denna ram inte beräknat medel för en sådan ugn. Av detta skäl bör heller inle nyssnämnda ram för museimagasin i kv. Garnisonen få tas i anspråk för sådan utrustning.
För närvarande pågår en revision av lokalprogrammen för vissa lärarhögskolor, bl. a. de i Malmö och Mölndal. Jag är därför ännu inte beredd att ta ställning till den slutliga dispositionen av om- och tillbyggnaden för lärarhögskolan i Malmö och för nybyggnaden för lärarhögskolan m. m. i Mölndal. I samband med min anmälan av anslaget tiU byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde har jag föreslagit en ny kostnadsram för lärarhögskolan m. m. i Malmö. Jag avser att senare återkomma med ett förslag till definitiv utrustningsram för objektet. För lärarhögskolan m. m. i Mölndal har jag fört upp en förhöjd delram i milt förslag till ulrustningsplan. Vad gäUer användningen av utrustningsramarna för de nämnda lärarhögskolorna vUl jag särskilt erinra om vad föredragande statsrådet anförde vid sin anmälan av dessa utruslningsramar för innevarande budgetår (jfr prop. 1973: 61 s. 38).
I avvaktan på att lokalfrågan för musikhögskolan klarläggs är jag f. n. inte beredd att anvisa medel för en höjning av inrednings- och utrustningsstandarden i befintliga lokaler för musikhögskolorna i Stockholm och Göteborg. Vid min beräkning av den i utmstningsplanen uppförda kostnadsramen Till Kungl. Maj:ts disposition, till vilken jag återkommer senare, har jag dock beräknat utrymme för en ökning av medlen för musikhögskolornas återanskaffning av inredning och utrustning. Mina förslag till utrustningsramar för musikhögskolorna i Malmö och Göteborg innefattar de medel som tidigare anvisats dessa skolor inom den i utruslningsplanen uppförda kostnadsramen och den under anslaget uppförda anslagsposten TUl Kungl. Maj:ls disposition. Förslagen tiU höjning av kostnadsramarna för musikutbildning i Göteborg avser inredning och utrustning för fastigheten Ekmansgatan 3.
Jag delar de uppfattningar som framförts om behovet av att bl. a. den oceanografiska forskningen vid universitetet i Göteborg får tUlgång till ett större forskningsfartyg. Jag har därför fört upp en kostnadsram för förvärv av ett sådant j mitt förslag till ulrustningsplan. Jag förutsätter dels att kostnaderna för driften av detta fartyg bestrids inom ramen för
tillgängliga medel dels alt kostnaderna för ombyggnad m. m. av fartyget bestrids från den i utrustningsplanen uppförda kostnadsramen Till universitetskanslersämbetets disposition.
Jag har i utmstningsplanen fört upp tre särskilda kostnadsramar TUl resp. universitetskanslersämbetets, skolöverstyrelsens och Kungl. Maj:ts disposition. Användningsområdet för den sedan budgetåret 1968/69 i utrustningsplanen årligen uppförda kostnadsramen tiU universilets-kanslersämbelels disposition har successivt utvidgats till all avse bl. a. planmässig återanskaffning av inredning och utrustning, inköp av utrustning i samband med studieplaneändringar saml de övriga utrustningsbehov inom ämbetets förvaltningsområde som inle tiUgodoses genom särskilda kostnadsramar (jfr prop. 1968: 1 bil. 10 s. 301, prop. 1969: 36 s. 38, prop. 1970: 76 s. 41 och prop. 1971: 35 s. 30). I likhet med UKÄ förordar jag att kostnadsramen i fortsätiningen får tas i anspråk även för kostnader för underhåll och reparation av mer dyrbar utrustning. Kostnadsramen disponeras av UKÄ i samråd med LUP-kommittéema och ulrustningsnämnden. På motsvarande sätt bör utgifterna för sådana ändamål vid andra statliga eftergymnasiala utbildningsanstalter inom utbUdningsdepartementets verksamhetsområde fr. o. m. nästa budgetår bestridas från kostnadsramarna till SÖ:s och Kungl. Maj:ts disposition, varvid kostnadsramen tiU SÖ:s disposition bör avse läroanstalterna inom SÖ:s förvaltningsområde med undanlag för konstfackskolan. Kostnadsramen TiU Kungl. Maj:ts disposition bör därmed fortsättningsvis användas uteslutande för behov av nu nämnt slag vid de eftergymnasiala läroanstalter för vilka inle kostnadsramarna tiU UKÄ:s och SÖ:s disposition är avsedda. Del bör ankomma på utrustningsnämnden all i samråd med berörda planerande myndigheter m. fl. till Kungl. Maj:t ge in ett samlat förslag till disposition av kostnadsramen. Vad jag nu föreslagit berör inte dramatiska institutet för vilket frågan om finansiering om återanskaffning behöver övervägas ytterligare. Vid min anmälan i prop. 1974: 1 (bil. 10) av frågor om anslag budgetåret 1974/75 till verksamheten vid de nu berörda läroanstalterna har jag tagit hänsyn till de anslagsmässiga konsekvenserna av de förslag jag nu redovisat.
De nu föreslagna kostnadsramarna saml den i inredningsplanen uppförda kostnadsramen Till byggnadsstyrelsens disposition — för vilken användningsområdet redovisats senast i prop. 1972: 28 (s. 35) — bör vidare på motsvarande sätt las i anspråk för återanskaffning m. m. av inredning och utrustning för sådana restauranger och kaféer vid universitet och högskolor i fråga om vilka jag tidigare i prop. 1974: 1 (bil. 10 s. 230) efter förslag av universitetsrestaurangkommittén redovisat förslag om utökad subventionering. Byggnadsstyrelsen, UKÄ, SÖ och utrustningsnämnden bör därvid samråda med universitetsrestaurangkom-mittén.
Med anledning av vad jag nu förordat har jag inte under särskUda kostnadsramar beräknat medel för vissa upprustningsarbeten som föreslagits av universitetsrestaurangkommitlén. Jag avser dock att senare —• sedan ett samlat program redovisats — återkomma till frågan om medel för den upprustning av restaurang- och kafélokaler inom Frescatiområdet i Stockholm som aktualiserats genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1973 om projektering av lokaler för bibliotek m. m. inom nämnda område.
I inrednings- och utrustningsplanerna har jag tagit upp kostnadsramar av sammanlagt (211384 000 -|- 285 824 000 =) 497 208 000 kr. Inom dessa ramar har vid utgången av budgetåret 1972/73 betalats ut sammanlagt (113 514 000 -|- 100 002 000 =) 213 516 000 kr. Vid utgången av budgetåret 1972/73 utgjorde behållningen på de anslagsposter som myndigheterna disponerar ca 14 milj. kr. För innevarande budgetår har 72,9 milj. kr. stäUts tiU dessa myndigheters förfogande. För nästa budgetår räknar jag ined att sammanlagt 75 milj. kr. bör anvisas. Av dessa medel bör 100 000 kr. stå till Kungl. Maj:ts disposition. De föreslagna planerna innebär således att myndigheterna skall kunna beställa inredning och utmstning för sammanlagt (497 208 000 — 213 516 000 — 14 314 985 — 72 900 000 — 74 900 000 =) 121 577 015 kr. att betalas tidigast under budgetåret 1975/76.
Jag hemställer att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
alt till Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 75 000 000 kr. Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1974: 34
Bilaga I 46
Användning av befintliga och föreslagna byggnader på Skepps- och Kastellholmarna.
Nr Benämning
Nuvarande användning Planerad användning
3 Högvaktsbyggnaden 5 Kasem II, annex
8 Intendentur-förrådet, annex
9 Amiralitetshuset, annex
10 Skeppsholmskyrkan
11 F. d. marketenteriet
12 Kasem II
13 Ateljéhuset
14 Arrestbyggnad
15 Moderna Museet
16 Prästgården
17 Kasem IV
18 Amiralitetshuset
19 F. d. hantverks-kasernen
20 Vattentorn
21 F. d. Sjökarte-byrån
22 Vattenstånds-mälarhus
23 Instrument-kontrollhus
24 Intendentur-förrådet
25 Kokhus inkl. panncentral
26 Kasern III
27 Kasern III, annex
28 Kasernslöjden
29 Kökspersonalbyggnad
30 Rustkammaren
Kontor m. m./Abab
m.fl.
Ateljéer m. m./Konst-
högskolan
Förråd/Försvaret
Kontor/Försvaret
Kyrka
Kontor/Försvaret
Ateljéer m. m./Konst-högskolan
Ateljéer m. m./Konst-högskolan
Förråd m. m./Moderna Museet Museilokaler Bostad m. m. Ateljéer/Konsthögskolan
Kontor/Försvaret Kontor/Försvaret
Kontor o. undervisn.-lokal/Nord plan. Arkitekturmuseum, Konsthögskolan
Verkstad/Sjöfartsverket
Förråd/Försvaret
Kök/disponibelt
Kontor, förläggning/ Försvaret; utställning/ Moderna Museet Marketenteri, förläggn./ Försvaret
Verkstad/Försvaret Bostäder, kontor/ Statens konstråd Förråd m. m./Försvaret
Informationscentral m. m.
Museilokaler m. m./ Sv. arkitekturmuseum
Oförändrad Oförändrad
Museilokaler m. m./ Sv. arkitekturmuseum
Museilokaler Fotomuseet
Oförändrad Vandrarhem
Oförändrad/Nord plan Konsthögskolan
Repetitionslokaler m. m. för musik och teater Magasin/Centralmuseer
Rives
Övningslokaler m. m./ Regioimiusiken
Rives
Annex till 29 Kafé
Rives
Prop. 1974: 34
47
Nr Benämning
Nuvarande användning Planerad användning
31 F. d. Sjövärnskåren
Kontor/Försvaret
Rives
32 F. d. sjökrigsskolan
Kontor/Försvaret
Användning anges ej
33 V. bostäilshuset
Kontor/Försvaret
Kontor/civilförvaltning
34 Ö. bostäilshuset
Mässar, bostad/ Försvaret
Oförändrad
35 Badanstalten
Bostäder m. m.
Kårlokaler m. m./ Konsthögskolan
36 Bostäilshuset
Bostad
Rives
37 Omformarstation
—
—
40 Kåsera III, uthus
Förråd m. m./Försvaret
Rives
41 V. uthuslängan
Förråd m. m./Försvaret
Rives
42 Ö. uthuslängan
Förråd m. m./Försvaret
Rives
100 Styckekranen
—
—
101 Råseglarhuset
Förråd/Försvaret
Ateljéer, verkstäder
102 Minverkstaden
Verkstäder/Försvaret
m. m.
Ateljéer, verkstäder
103 Torpedverkstaden
Verkstäder/Sjöfarts-
m. m.
Ateljéer, verkstäder
verket
m. m.
104 Torpedförrådet
Verkstäder/National-
Verkstäder/National-
museum
museum m. fl.
107 Radioskolan
Televäxel
Rives
113 Panncentral
—
Rives
114 Tyghuset
Museilokaler/östasia-
Museilokaler/Östasia-
tiska Museet
tiska museet. National-
Förråd/Försvaret
museum
117 Kanonverkstad
Verkstäder/Konsthögskolan
~
119 N. fundaments-
Förråd m. m./
Ateljéer/Konsthög-
huset
disponibelt
skolan
120 S. fundaments-
Verkstäder m. m./
Ateljéer/Konsthög-
huset
Birkagården
skolan
121 Materialskjul
—
Rives
128 V. varvskansliet, annex
—
Rives
129 V. varvskansliet
Kontor/Invandrarverket
Kontor/Förvaltning
130 Ö. varvskansliet
Kontor/Statliga kom.
Kontor/Konsthögskolan
131 Byggnads departementet
Kontor/StaUiga kom.
Rives
134 Sjöreservens
Musiklokaler m. ra./
Rives
kasem
Regionmusiken
135 Beckborg
—
Rives
136 Arboden
Förråd m. m./Birka-gården
Ej preciserad
201 Bostället 1
Bostäder
Oförändrad
202 Bostället 2
Bostäder
Oförändrad
203 Bostället 3
Bostäder
Oförändrad
Prop. 1974: 34
48
Nr
Benämning
Nuvarande användning
Planerad användning
204 Kastellet
Kontor/Försvaret
Oförändrad
205 Kolskjulet
Förråd/Försvaret m. fl.
Oförändrad
206 Kmthus
Förråd/Försvaret
Rives
207 Fosforförråd
Förråd/Försvaret
Rives
208 Ammunitionsförråd
Div. förråd
Rives
209 Kanothuset
Div. förråd
Oförändrad
211 MusikpavUjongen
Musiklokaler/Regionmusiken
Klubbhus
213 Bostället 1, uthus
Uthus
Uthus
214 Bostället 1, uthus
Uthus
Uthus
216 Bostället 2, uthus
Uthus
Uthus
IA
Moderna Museet
Museilokaler
IB
Moderna Museet
Kök, restaurang
IC
Moderna Museet
Museilokaler
ID
Östasiatiska Museet
Museilokaler
IIA
Konsthögskolan
Konsthögskolan
IIB
Konsthögskolan
Konsthögskolan
IIC
Konstnärlig
Konsthögskolan/
utbildning
Designhögskola
49
TECKENFDRKLARWG
fjj«s?| .s<,,|Byggnad avsedd att rivas i sam band med utbyggnadsplanens genomförande.
K//////// Nybyggnad.
h "■••>■!■.'■■-":l Ombyggnad.
Z.-.Z.—.~. Bergrum.
o 10 50 100 200M
1 1 I I I I I I I I I I I I I I I I I I I
Prop. 1974: 34 50
Innehåll Sid.
Byggnadsarbeten inom utbildningsdeparlemenlels
verksamhetsområde
Anslagsförslag m. m......................................... ...... 3
Departementschefen ........................................ 18
Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
Anslagsförslag m. m.......................................... 27
Departementschefen......................................... 36