Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om åtgärder för att skapa en statlig verkstadsindustri i Ådalen
Nr 30
Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om åtgärder för att skapa en statlig verkstadsindustri i Ådalen.
Ärendet
I motionen 1971: 1080 av herr Lorentzon (vpk) hemställs att riksda gen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall hemställa om åtgärder för att i Ådalsområdet skapa en statlig verkstadsindustri.
Svenska bleck- och plåtslagareförbundet avdelning 25 Härnösand, Svenska byggnadsarbetareförbundet avdelning 39 Ådalen och Statsan ställdas förbund avdelning 3052 Sollefteå har tillställt utskottet skrivel ser i ärendet.
Motionen
I motionen erinras om de lokaliseringspolitiska åtgärder som stats m akterna beslutat under 1960-talet. M otionären synes mena att dessa åtgärder snarare inriktats på att flytta folk från N orrland än på att lo kalisera företag till Norrland. E tt av de områden som fått vidkännas en mycket stark utflyttning är Ångermanland, särskilt Ådalen. Trots detta och trots att näringslivet i området kännetecknas av skogsindustrins helt dominerande ställning har enligt motionären inte något större företag med stor spridningseffekt lokaliserats till Ådalen. Motionären hävdar att de mindre företag som med hjälp av statliga lån och bidrag lokali serats till Kramforsområdet inte räcker till för att klara sysselsättningen och att stoppa en fortsatt utflyttning. Prognoser för befolkningsutveck lingen i Ångermanland, enligt vilka befolkningen fram till år 1980 skall ha minskat med enligt olika alternativ ca 12 000 resp. ca 18 000 per' söner, visar enligt motionärens mening att statsmakterna inte har någon utarbetad plan för industrialisering och ekonomisk expansion av om rådet. En sådan plan anges vara helt nödvändig om utflyttningen skall kunna hejdas. I planen bör ingå nya åtgärder för skapande av större industrier, exempelvis en verkstadsindustri. Utbyggnad av industrier i Ådalen sägs förutsätta en förbättring av kommunikationerna. Vägnätet bör byggas ut och moderniseras och ostkustbanan förlängas från H ärnö sand till Umeå.
1 Riksdagen 1971. 17 sami. N r 30
Uppgifter i anslutning till motionen
Enligt den i länsplanering 1967 (se prop. 1968: 1, bil. 13, s. 92 ff.) in gående prognos 2, sorn angav länsstyrelsens uppfattning om rådande utvecklingstendenser, kom m er befolkningen i Ådalen, dvs. Härnösand samt Kram fors och Sollefteå kommunblock, att under perioden 1965— 1980 minska med ca 7 800 personer från 85 000 till 77 200. I Västernorrlands län i dess helhet h ar under 1960-talet antalet ar betstillfällen inom jord- och skogsbruk minskat med ca 8 000. Denna tendens väntas fortsätta även under 1970-talet, då en minskning med ytterligare 6 000 beräknas ske. Den näringslivsprognos som utarbetats för länet visar en svag uppgång i sysselsättningen under 1970-talet. Från 116 300 förvärvsarbetande 1965 beräknas en ökning ske till i runt tal 118 000 år 1980. Industri- och byggnadsverksamheten visar enligt denna prognos ungefär samma nivå 1980 som 1965, medan för handelns del en viss stagnation i sysselsättningen inträder under 1970-talet efter en snabb utveckling under perioden 1965— 1970. Prognosen pekar på en stark expansiv utveckling av offentliga tjänster, vilkas antal beräknas öka med ca 60 % från 17 300 år 1965 till 28 000 år 1980. Det är främst planerna för sjukvårdens och socialvårdens utbyggnad som sva rar för denna ökning. Bland de industrier som under senare år etablerat sig i Ådalen märks G reat Lakes Carbon Sweden AB i Härnösand, AB H am m ars mekaniska verkstad (ca 125 anställda), Saab-Scanias avdelning i Frånö (ca 45 an ställda), Värnamo gummi i Kram fors AB, Ådals-Hus AB (ca 180 an ställda) och Örebro tekniska gummifabrik AB, samtliga i Kramfors kommunblock, samt Aseas filial i Sollefteå (ca 100 anställda). Svenska etablerings AB, Svetab, har engagerat sig i två företag, nämligen AB J. O. Dahlberg i Kram fors med ca 155 anställda och Nylands m att fabrik AB, som 1974 beräknas sysselsätta ett 90-tal personer. Arbetslösheten inom länet har under första halvåret 1971 legat på en hög nivå. Enligt uppgift för oktober 1971 var antalet arbetslösa i H ärnö sands, Kram fors och Sollefteå kommunblock totalt ca 825 medan an talet lediga platser uppgick till ca 350.
Tidigare riksdagsbehandling
Sysselsättningsproblemen i Ådalen uppmärksammades i m otioner vid 1967 års riksdag (BaU 1967: 30, 1967: 55). Härvid hemställdes bl. a. om en utredning av Ådalens problem och behov. Denna utredning skulle ha till syfte att föreslå åtgärder som kunde trygga sysselsättningen i regionen på längre sikt. Bankoutskottet, som delade motionärernas upp fattning om vikten av att söka förbättra sysselsättningsläget i Ådalen,
avstyrkte motionen under hänvisning till att det i första hand tillkom länets egna organ att klarlägga den rådande situationen och söka vägar för a tt komma till rätta härmed. E tt annat motionsyrkande gällde åtgärder för att i Ådalen och N orrbotten skapa en statlig verkstads industri. U tskottet hänvisade även härvidlag till länsstyrelsens uppgifter i vad avser lokaliseringspolitiken samt uttalade att länsstyrelsen i Väster norrlands län visat sig vara i hög grad inriktad på en insats av det slag som avsågs i motionerna och att även vederbörande centrala instanser noga följde utvecklingen i Ådalen.
Utskottet
Utskottet vill först erinra om den regionalpolitiska stödverksamhet som inleddes vid 1960-talets m itt och som har förstärkts genom stats makternas beslut 1970. E tt flertal företag har under de senaste åren etablerat sig i Ådalen med hjälp av olika lokaliseringspolitiska stöd former. Länsstyrelserna har, enligt ett uppdrag som gavs dem 1969, i sam verkan med kommunerna försöksvis utarbetat konkreta regionalpolitis ka handlingsprogram (länsprogram 1970). Dessa handlingsprogram, som om möjligt skall ta sikte p å tiden fram till 1980, skall mynna ut i en prioritering av insatsbehoven mellan olika kommunblock. Avsikten är att på grundval av detta planeringsarbete skall vid 1972 års höstriks dag framläggas förslag till ett riksomfattande regionalt program med lokal förankring. De åtgärder som erfordras för att genomföra pro grammet avses 1973 års riksdag få ta ställning till. Inom den statliga företagssektorn har Svenska industrietablerings AB, Svetab, som mål bl. a. att skapa sysselsättning i områden med sysselsätt ningsproblem. D etta mål, som angavs av statsmakterna då Svetab bil dades 1969, försöker bolaget förverkliga genom att etablera nya företag och genom att medverka till utbyggnad eller omlokalisering av redan befintliga företag. Särskild uppmärksamhet ägnas åt Norrlandslänen. Investeringar som Svetab gör i olika företag skall enligt statsmakternas direktiv på sikt vara lönsamma. Svetab har engagerat sig i två företag i Ådalen. D et bör enligt utskottets mening i första hand ankomma på länets organ att inom ramen för en planering av länets totala resurser och be hov initiera insatser av det slag som föreslås i motionen. Möjligheter av ett statligt företagsengagemang har särskilt Svetab att bedöma enligt de riktlinjer som statsmakterna angivit. Med hänsyn till det som anförts finner utskottet att ett särskilt utta
lande från riksdagens sida rörande statlig företagsetablering i Ådalen inte är motiverat. Utskottet hemställer därför att riksdagen avslår motionen 1971: 1080.
Stockholm den 26 oktober 1971 På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjes son i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg (fp), Holmberg (m), Svens son i Malmö (vpk), Jonsson i Husum (s), Gustafsson i Säffle (c), fru Hansson (s) och fru Hambraeus (c).
Reservation
av herr Svensson i Malmö (vpk), som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse: »I motionen berörs den utomordentligt bekymmersamma utveckling som sedan decennier råder i Ådalen och som enligt alla tillgängliga prognoser väntas fortsätta. Ådalen torde vara ett av de områden i landet som drabbats värst av sysselsättningsproblem och avfolkning. De regio nalpolitiska handlingsprogrammen är till följd av hela sin uppläggning inte ägnade a tt råda bot på dylika situationer. De är anknutna till de negativa prognoserna för avfolkningsbygderna och har väsentligen ka rak tär av socialpolitiska hjälpprogram för dessa områden. De bristande eller alltför svaga styrningsmekanismerna kan, med den ideologiska grundval som regional- och näringspolitiken f. n. har, inte väntas komma a tt stärkas näm nvärt. Aktiva specialinitiativ för Ådalen är därför mer än berättigade. U tskottet hemställer att riksdagen med bifall till motionen 1971: 1080 hos Kungl. M aj:t hemställer om åtgärder för att skapa en statlig verkstadsindu stri i Ådalen.»
T R Y C K E R I B O L A G E T I V A R H A E G G S T R Ö M A B . S T O C K H O L M 1 9 7 1