Svensk trädgårdsnäring

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

\ k “|

“tai

“_ Statens offentliga utredningar

x @ @ 1978:51

§5] Jordbruksdepartementet f

Svensk

trädgårdsnäring

-

Produktion

-

Rationalisering

Internationella förhållanden

Betänkande av års

l_974

trädgårdsnäringsutredning

Stockholm 1978

Omslag Jan Boman Stellan Ståls Boktryckeri AB

ISBN 91-38-04256-8 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1978

Till Statsrådet och chefen för

jordbruksdepartementet

Genom beslut den 13 september 1974 bemyndigade Kungl. Majzt chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga att utreda trädgårdsnäringen. Med stöd av bemyndigandet förordnades som sakkunniga departementsrådet Rune Henriksson, tillika ordförande, riksdagsledamoten Jan Bergqvist, kommunalrådet Villiam Björk, dåvarande riksdagsledamoten, direktören Valdo Carlström och riksdagsledamoten Anna-Lisa Nilsson. Som experter åt de sakkunniga förordnades avdelningschefen Henry Gustafsson, direktörerna Ragnar Moberg och Holger Nyström samt förbundsordföranden Börje Svensson. Som experter har vidare förordnats fr. 0. m. den l juli 1977 professorn Mårten Carlsson och fr. o. m. den 3 februari 1978 agronomen Herbert Lööw. Till sekreterare har t. o. m. den 15 januari 1976 förordnats dåvarande t. f. universitetslektorn, numera direktören Göran Donelius samt därefter byrådirektören Lars-Erik Gradin. Till biträdande sekreterare har t. o. m. den 25 maj 1976 forordnats departementssekreteraren Håkan Boberg samt därefter departementssekreteraren Stefan de Maré. Vidare har departementssekreteraren Carl Johan Lidén fr. o. m. den 27 maj 1976 förordnats till biträdande sekreterare. Utredningen har antagit namnet 1974 års trädgårdsutredning. Utredningen har tidigare överlämnat promemorian “Växthusforetagens likviditetsproblem” med förslag om stödåtgärder till trädgårdsnäringen till följd av höjda oljepriser m. m. samt en framställning om vissa åtgärder för trädgårdsnäringen. Till utredningen har överlämnats ett antal riksdagsmotioner, framställningar och skrivelser. Dessa får -i den mån de ligger inom ämnesområdet för föreliggande betänkande - anses besvarade med betänkandet. Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet Svensk trädgårdsnäring: Produktion, rationalisering och internationella förhållanden. Utredningen är enig i sina förslag. Till utredningen har fogats ett särskilt yttrande av experten Nyström. Utredningen avser att i senare betänkanden ta upp distributions- och marknadsfrågor samt forskning, försök, utbildning och rådgivning m. m. Stockholm den 26 juni 1978

Rune Henriksson / l Jan Bergqvist Villiam Björk Valda C :Jr/ström Anna-Lisa Nilsson

/Lars-Erik Gradin

Innehåll

Direktiv 1 Sammanfattning

Beskrivning av nuvarande Förhållanden 19

Svensk Irädgärdsnäring . . 19 2.1 Svensk trädgårdsnäring-en översikt . . . . . . 19 2.2 Trädgårdsnäringens samhällsekonomiska betydelse samt några faktorer som påverkar dess villkor . . . 22 2.2.1 Produktions- och Förädlingsvärde . . . . . . . 22 2.2.2 Några faktorer som påverkar trädgârdsnäringens vill-

2.3 Avgränsning av behandlade problemområden 26

Produktionen av Irädgärdsproduklei . 29 3.1 Förutsättningar lör trädgårdsodling i Sverige 29 3.2 - Trädgårdsodlingens utveckling bakgrundsmaterial 35 3.3 Odlingsarealer och antal Företag 35 3.4 sysselsättningen i näringen 39 3.5 Odling i växthus och bänkgård 42 3.5.] Växthus, tekniska data 42 3.5.2 Odlingens inriktning 47 3.5.2.1 Köksväxter i växthus 47 3.5.2.2 Snittblommori växthus 50 3.5.2.3 Lökblommor 52 3.5.2.4 Krukväxter 55 3.5.2.5 Utplanteringsväxter 58 3.6 Odling på friland 60 3.6.1 Allmänt 60 3.6.2 Köksväxter 61 3.6.3 Fruktodling 64 3.6.4 Bärodling 66 3.6.5 Plantskoleväxter . . . . . . . . . 68 3.6.6 Kontraktsodling till livsmedelsindustrin . . . . 70 3.6.7 Vissa uppgifter om specialisering och marknadslörin 72

värde 73 3.7 Den yrkesmässiga trädgårdsproduktionens 3.8 lönsamhet m. m. 75 Priser, produktionskostnader. 3.8.1 Allmänt . . . 75 3.8.2 Produktionsmedelspriser 75 3.8.3 . . . . . . . . . . 77 Produktpriserna för olika kulturer m. m. 77 3.8.4 Kostnadsutveckling 3.8.4.1 Allmänt 77 3.8.4.2 Material från lantbruksnämnderna och TEU 79 3.8.4.3 Lönsamheten i 130 trädgårdsforetag i södra

Sverige 86 3.8.4.4 Sammanfattande bedömning av lönsamhets- 89 utvecklingen

. . . . . . 91 Det internationella perspektivet med trädgårdsprodukter 91 Sveriges utrikeshandel handeln med snittblommor 94 4.1.1 Den internationella Den internationella handeln med tomater . . . . 98 4.1.2 konkurrenssituationen mellan u-länder och 4.2 Den internationella . . . . . . . . . 99 i-länder påträdgårdsområdet i Sverige m. m. 103 4.3 Gränsskyddet för trädgårdsprodukter . . . . . . . . 103 4.3.1 Nuvarande gränsskydd av tullarna på trädgårdsområdet 104 4.3.2 GATT-bindningar 4.3.3 Handelspolitiska koncessioner som berör trädgårdssektorn 105 u-lands- och handelspolitiska hänsyn 105 4.3.4 Allmänna i vissa länder 106 4.4 Trädgårdspolitik och trädgårdsodling . . . 106 4.4.1 Finland 111 4.4.2 Norge EG 114 4.4.3 Europeiska gemenskaperna . . . 118 4.4.4 Danmark . . . . . . . . . . . . . . 122 4.4.5 Nederländerna 4.4.6 Framtidsbedömningar angående trädgårdsproduktionen 125 i Storbritannien

133 Konsumtionen av trädgârdsprodziktet . . . . . . . . . . . . . 133 5.1 Basmaterial storlek . . . . . . . . . 133 5.2 Beräkning av konsumtionens Rekommendationer till förändringar i konsumtionen av ätbara 5.3 . . . . . . . . . . . . . 136 trädgårdsprodukter av den framtida konsumtionens utveckling 137 5.4 Bedömning

Statligt _finansieringsstöd till trädgârdsnäringens rationalisering m. m. . . 143 143

6.2 Stöd enligt kungörelsen (1968:377) om statligt stöd till trädgårdsm. m. . 143 näringens rationalisering 6.2.1 för stödet 143 Riktlinjer 6.2.1.1 1968 års beslut 143

6.2.1.2 Ändringar efter år 1968 144

6.2.2 Nuvarande bestämmelser för stödet 145 i 6.2.2.1 Ändamål och stödformer 145 6.2.2.2 Allmänna förutsättningar för stöd 145 6.2.2.3 Lånegarantier 14( 6.2.2.4 Statsbidrag 14: 6.2.3 Beviljat stöd m.m. . . . . . . . . . . . 14. 6.3 Stöd enligt kungörelsen (1974:250) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom trädgårdsföretag 150 6.3.1 Bestämmelser för stödet 150 6.3.2 Beviljat stöd m.m. . . . . . . . . . . . 151 6.4 Stöd enligt förordningen (1975:545) om statligt stöd till vissa trädgârdsföretag 151 6.5 Regionalpolitiskt stöd . . . . . . . . . . . . 152 6.5.1 Särskilt stöd till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder 152 6.5.2 Skärgårdsstöd . . . . . . . . . . . . 153 6.5.3 Stöd enligt kungörelsen (1970:180) om statligt regionalpolitiskt stöd . . 154 6.6 1977 års jordbrukspolitiska beslut 155 6.6.1 Inledning . . . . . . . . . . 155 6.6.2 Allmänna mål för jordbrukspolitiken, m. m. . . 155 6.6.3 Det statliga finansieringsstödet till jordbrukets rationalisering 156

Energin och växrhusodlingen 159 7.1 Inledning . . . . . 159 7.2 Tillgången på olja . . . . . . . . . . . . 159 7.3 Allmänna synpunkter på växthus ur energisynpunkt 160 7.4 Energiprojekt vid lantbruksuniversitetets institution för lantbrukets byggnadsteknik (LBT) 162

II överväganden och forslag

8.2.1 Medel som påverkar trädgårdsproduktionens effektivitet ochkostnader . . . . . . . . . . . . 169 8.2.1.1 Forskning, försöksverksamhet, rådgivning och utbildning 169 8.2.1.2 Rationaliseringspolitik . . . . . 169 8.2.1.3 Subventionering av vissa produktionsmedel 169

8.2.1.4 Sysselsättningsstöd . . . . . . . 169 8.2.2 Medel som framför allt påverkar företagets uppnådda priser . . . . . . . . . . . . . . 169 8.2.2.1 Tullar och kvantitativa importreglenngar 169

8.2.2.2 ingripanden på marknaden . . 170 8.2.2.3 Stöd for att effektivisera distributionen 170 8.2.2.4 lnformationsverksamhet 170

R ikt/injerföt svensk tradgârdsnäringspolilik 171

10 Trädgârdsnäringens framtida ,färutsältningata omfattning och inriktning 175

11 Gränsskyddet . . . 179 11.1 Bakgrund och utgångspunkter 179 11.2 Värdetullaroch vikttullar . . . . . . . 180

11.3 överväganden beträffande tullnivåer och tullperioder 181

ll.3.1 Prydnadsväxter 181 11.3.2 Köksväxter . . . 183

11.34 Beredningar av köksväxter, frukter och andra växtdelar 185

12 Fond/ör marknadsfrämiande åtgärder 193 12.1 Bakgrund 193 12.2 Syfte 193 12.3 Medel . . 194 12.4 Finansiering . . . . 195 12.4.1 Allmänna mede 195 12.4.2 Produktavgift 195 12.4.3 Intern avgift 196 12.5 Administration 196 12.6 . . . . . . . . . . 197 Främjandena 12.7 Förslag till lag om avgift inom trädgårdsnäringen 198

13 Rationa/iseringsverksamheten 201 13.1 Allmänna utgångspunkter . . . . . . . . . . . 201 13.2 Behov av ftnansieringsstöd på olika områden . . . . 202 ._._

13.3 Utformningen av ñnansieringsstödet till trädgârdsnäringens

204 rationalisering 13.3.l . . . . . . 204 Inledning 13.3.2 Allmänna villkor for stöd 204 13.33 Villkor for statlig kreditgaranti 207 l3.3.4 Vilkor förstatsbidrag . . . . 209 13.3.5 Statsbidrag till energibesparande åtgärder .› . 2 1 0 13.3.6 Ikraftträdande och medelsbehov for det finansiella stödet 212

Särskilt yttrande av experten Holger Nyström 213

Direktiv

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmälde enligt statsrådsprotokollet den l3 september l974 fråga om inredning om trädgårdsnäringen och anförde:

Trädgårdsnäringen indelas vanligen i fruktodling, bärodling, köksväxtodling, prydnadsväxtodling och odling av plantskolealster. Odling sker dels under glas, dels på friland. Värdet av den yrkesmässiga trädgårdsproduktionen uppskattas till ca 600 milj. kr. per år, varav ca 60 ”n faller på prydnadsväxter och 40 70 på ätbara trädgårdsprodukter. Vid sidan av den yrkesmässiga produktionen förekommer en omfattande husbehovsodling av frukt, bär och köksväxter. Växthusarealen omfattar ca 4 250000m7. Av denna används ca 70 % till odling av prydnadsväxter och ca 30 *lö till odling av ätbara produkter. Frilandsarealen är ca l4 000 ha, varav för köksväxter 5 600 ha, fruktträd 3 700 ha ochjordgubbar 2 000 ha. Enligt lantbruksregistret odlades år 1973 trädgårdsväxter vid inemot 9000 företag. Av dessa är omkring 2 000 specialiserade växthusföretag. Under de senaste 20 åren har produktionen i allt högre utsträckning Iokaliserats till södra Götaland. Med undantag för bärodlingen dominerar Skåne den yrkesmässiga odlingen av trädgårdsväxter. Produktionen av trädgårdsalster har under senare år genomgått en avsevärd rationalisering vilket resulterat i att vi i dag har många stora specialiserade företag. Detta gäller för både växthus- och frilandsodlingen. Utvecklingen har underlättats genom statliga satsningar på forskning, försök

och rådgivning samt genom statligt stöd till uppbyggnad och utveckling av

rationella Företag. Under 1960-talet har den yrkesmässiga produktionen av köksväxter och prydnadsväxter ökat, medan en viss tillbakagång kännetecknar frukt- och bärodlingen. Konsumtionen av trädgårdsprodukter har

ökat väsentligt under senare år. Ökningen är lör köksväxterna mellan 4 och

5 % och för prydnadsväxterna mellan 5 och 6 ll per âr. Det svenska gränsskyddet för trädgårdsprodukter utgörs dels av tullar, som utgår per viktenhet av den importerade varan, dels i fråga om äpplen och päron av en kvantitativ reglering av importen under den del av året då den svenska produktionen marknadsförs. Vikttullarna, som varierar för olika produkter, utgår vanligen endast under en begränsad del av året. Distributionstekniken har när det gäller trädgårdsprodukter utvecklats mycket snabbt. Detta ställer ökade krav på produkternas kvalitet, sortering, förpackning m. m. Samtidigt har en betydande koncentration ägt rum inom

10 Direktiv

Iivsmedelshandeln, vilket fått till följd att f. n. ett fåtal inköpsföretag dominerar partihandeln. En liknande utveckling pågår även när det gäller De stora inköpsföretagen fordrar stora kontinuerliga prydnadsväxterna. leveranser av produkter med enhetlig kvalitet. Kostnadsutvecklingen inom den svenska trädgårdsnäringen har tidigare varit relativt Trädgårdsnäringen har dock i likhet med andra gynnsam. näringar under senare tid fått vidkännas kostnadsökningar på grund av bl. a. höjda bränslekostnader. Genom riksdagens beslut om stöd till energibesparande åtgärder inom bl. a. trädgårdsnäringen (prop. 1974:69,JoU 1974: 19, rskr 1974:196) samt genom sänkta oljepriser har situationen dock förbättrats. De förändringar som skett inom näringen under senare år motiverar enligt min mening att särskilda sakkunniga nu bör tillkallas för att göra en samlad översyn av trädgårdsnäringens förhållanden. De sakkunniga bör överväga frågor som sammanhänger med bl. a. omfattning, inriktning och lokalisering av trädgårdsnäringen. Mot bakgrund härav om särskilda erfordras för bör de sakkunniga överväga åtgärder för förslagen bör vara att vi skall eftersträva att i näringen. Utgångspunkter landet ha en effektiv och konkurrenskraftig trädgårdsnäring samt att konsumenterna tillförsäkras produkter av god kvalitet till rimliga priser.

Översynen bör ske med beaktande av de förpliktelser om Sverige påtagit sig

ekonomiska området. Det nuvarande gränsskyddet för på det internationella bör således bibehållas på en i stort sett oförändrad nivå. 1 trädgärdsprodukter frågor rörande sysselsättningen bör utredningen samråda med utredningen om arbetskraftsförhållandena inom jordbruks- och trädgårdsnäringarna (A 1974:10). Det bör ankomma på de sakkunniga att undersöka trädgårdsnäringens kostnader och lönsamhetens utveckling. De framställningar i ämnet som inkommit till Kungl. Majzt bör överlämnas till de sakkunniga. Principerna för det statliga stödet till trädgårdsnäringens rationalisering fastlades av riksdagen år 1968 (prop. 1968:1, s. 11, JoU 1968:1. rskr 1968:9). vägledande för stödets utformning var de av 1967 års riksdag fastställda riktlinjerna för det statliga finansiella stödet till jordbrukets rationalisering. 1972 års jordbruksutredning har fått i uppdrag att bl. a. göra en översyn av rationaliseringspolitiken på jordbrukets område.- De sakkunniga bör pröva om stödet till trädgårdsnäringens rationalisering har den för näringen lämpligaste inriktningen och utformningen. De sakkunniga bör i denna fråga följa jordbruksutredningens arbete. Vidare bör de sakkunniga uppmärkinom trädgårdsnäringen och behovet av att samma frågan om samverkan särskilt stimulera denna. Den snabba utvecklingen av distributionstekniken och den ökade koncentrationen av handeln med trädgärdsprodukter ställer nya krav på producenter och försäljningsorganisation. Om producenterna i framtiden skall kunna få avsättningen tryggad för sina och försäljning motsvarar de produkter erfordras att uppsamling, hantering krav detaljhandelns inköpsföretag uppställer. Under senare år har kooperativa försäljningsorganisationer bildats inom olika delar av landet och för olika har avsevärda rationaliseringsvinster gjorts som produkter. Härigenom gynnat både producenter och konsumenter. Staten lämnar på detta område finansiellt stöd till som inrättar auktionshallar eller lokaler för företag

Direktiv 11

uppsamling, sortering, packning och lagring av trädgårsprodukter. Enligt min mening är en rationell försäljningsorganisation av största vikt för näringen. De sakkunniga bör pröva det statliga stödets utformning inom distributionsledet. De sakkunniga bör kunna ta upp även andra frågor som rör trädgårdsnäringen t. ex. dimensioneringen av resurserna För forskning, försök och rådgivning.

Sammanfattning

l kapire/Z lämnas en schematisk översikt över svensk trädgårdsnäring och dess plats i samhället. Kapirel3 innehåller en beskrivning av svensk trädgårdsproduktion. Av beskrivningen framgår att den samlade växthusarealen har ökat något under 1970-talet och uppgick till 430 ha år 1976. Av denna areal är större delen försedd med installation för uppvärmning. De produkter som odlas i växthus är grönsaker av vilka tomater och slanggurka är de största, snittblommor av vilka rosor, krysantemum och nejlikor har stor omfattning, lökblommor som framför allt utgörs av tulpaner samt krukväxter och s. k. utplanteringsväxter. Det samlade produktionsvärdet mätt i producentled av odlingen i växthus uppgår till ca 650 milj. kr. En stor del av växthusen (44 procent) är äldre än 20 år och behöver bytas ut under den kommande IO-årsperioden. Nybyggnadstakten är inte tillräcklig för att klara den nödvändiga ersättningsbyggnationen. Särskilt i Skåne och i Stockholms län vilka är betydande produktionsområden är byggnadstakten alltför låg. Odlingen på friland består av köksväxter, fruktodling, bärodling samt odling av plantskoleväxter. Den sammanlagda odlingsarealen för fárskvarumarknaden utgör ca ll 700 ha. Därtill kommer kontraktsodlingen för industrin som omfattar ca ll 300 ha och framför allt utgörs av ärter. Av köksväxter för fárskmarknaden utgör morötter, lök och kål de största enskilda produkterna. Fruktodlingen domineras av äpple och bärodlingen utgörs framför allt av jordgubbar. Det samlade värdet av odlingen på friland uppgår till ca 450 milj. kr. mätt i producentled. Trädgårdsnäringens produktionsvärde utgör således sammanlagt ca 1,1 miljarder kr. i producentled. Odlingen är lokaliserad framför allt till de sydligare delarna av landet. Skåne svarar således för ca 60 procent av trädgårdsproduktionen totalt sett. Tillgängliga uppgifter visar att inom näringen finns ca 17000 personer sysselsatta som företagare eller fast anställda samt dessutom ca 11500 tillfälligt sysselsatta. Antal företag med odling av trädgárdsväxter uppgår till ca 5 900. Odling i växthus eller bänkgård förekommer vid ca 2 700 av dessa företag, medan övriga 3 200 företag bedriver odling av trädgårdsprodukter enbart på friland. Löner liksom priser på eldningsolja har stigit avsevärt snabbare än Konsumentprisindex under den 10-årsperioden. Produktpriserna har utveck-

14 Sammanfattning

lats olikartat. Lönsamhetsutvecklingen är osäkert belyst på grund av brist på representativt material. Det framgår dock klart att utvecklingen på snittblomsterområdet varit otillfredsställande. Förhållandena för övriga produktionsgrenar varierar mellan olika år. I kapitel 4 ges en översikt över Sveriges handel med trädgårdsprodukter, det nuvarande svenska gränsskyddet, konkurrensen mellan i-länder och uländer samt en översikt över trädgårdsodlingen i några näraligande länder. Värdet av importen år 1977 uppgick till ca 1400 milj. kr. Den årliga värdemässiga ökningen har under den senaste femårsperioden uppgått till ca av importen har varit betydligt 12 procent. Den viktmässiga ökningen långsammare. År 1977 importerades 341 milj. kg trädgårdsprodukter. av trädgårdsprodukter och 1 kapitel 5 beskrivs den svenska konsumtionen för konsumtionsutvecklingen. Enligt jordbruksnämndens beräkprognoser ningar uppgår konsumtionen av färska ätliga trädgårdsprodukter till ca 58 kg i per person och år. Av denna kvantitet utgör köksväxter ca 29 kg, äpple och päron ca 25 kg och bär ca 4 kg. beräknas uppgå till ca 44 snittblommor, ca 9 inköpen av prydnadsväxter krukväxter och 11 utplanteringsväxter per person och år. Den årliga beräknas uppgå till drygt en procent för frukt och konsumtionsökningen grönsaker, drygt 0,5 procent för rotfrukter och 3-4 procent för blommor. Den sammanlagda konsumtionen har av handelns utredningsinstitut beräknats uppgå till 7 210 milj. kr. inklusive potatis år 1976. I denna beräkning ingår dock inte plantskoleväxter. Konsumtionen av trädgårdsprodukter beräknas uppgå till ca 7 000 milj. kr. Kapitel 6 beskriver det statliga stödet till rationalisering m. m. Det statliga stödet till trädgårdsnäringens rationalisering utgår i form av statlig kreditgaranti med f. n. sammanlagt högst 19 milj. kr. per år. Bidrag till energibesparande åtgärder lämnas med 4 milj. kr. per år. Som ett temporärt stöd kan lån intill den 30 juni 1979 utgå ur en lånefond till företag med odling i växthus vilka drabbats av likviditetssvårigheter eller som vill lägga om produktionen. Dessa lån är ränte- och amorteringsfria i tre år. De amorteras därefter på 10 år. 7 behandlar i växthus och energifrågan. Mot bakgrund av Kapitel odlingen de minskande görs en genomgång av möjligheten att oljetillgångarna nedbringa oljeförbrukningen i växthus. Växthus fungerar som solfångare. Möjligheterna att, med olika tekniska åtgärder som rörliga isoleringsanordningar, värmepump m. m., spara energi bedöms som goda. l kap/tele? diskuteras möjliga mål och medel inom svensk trädgårdsnäring. Kapite/O drar upp riktlinjer för den svenska trädgårdsnäringspolitiken.

Målet för trädgårdspolitiken bör vara att skapa förutsättningar för en effektiv

som ger dem som arbetar inom och konkurrenskraftig trädgårdsnäring näringen god försörjning och trygg sysselsättning. finns för trädgårdsproduktionen under vår Då goda förutsättningar bör den ökade efterfrågan på trädgårdsprodukter till stor del odlingssäsong kunna tillgodoses genom utökad svensk produktion. Den svenska produktionens utveckling kommer att påverkas av den internationella konkurrenskraften. Dock bör subventionerade produkter eller dumping inte få påverka

Sammanfattning 15

produktionens omfattning. Det är angeläget att trädgårdsproduktionen bedrivs så rationellt som möjligt, vilket är en förutsättning för att konsumenterna skall få produkter till rimliga priser. Försök, forskning och rådgivning är betydelsefulla aktiviteter i rationaliseringsverksamheten. Det finansiella stödet bör främst inriktas en fortsatt på att främja effektivisering av produktionen inom trädgårdsnäringen. Ökad stimulans måste ges till utveckling och uppförande av energisnåla växthus och till investeringar i andra energibesparande åtgärder. Det är av avgörande betydelse för de ekonomiska förhållandena inom att stabila näringen avsättningsförhållanden kan uppnås och att distribution och handel med trädgårdsprodukter bedrivs på ett effektivt sätt. l kapitel 10 ges en sammanfattande bakgrund till de förslag som utredningen lämnar. Utredningen ger även en bedömning av utvecklingen inom skilda produktionsgrenar av näringen. Utredningen konstaterar att de svenska trädgårdsföretagen har nått sin nuvarande omfattning genom ett av skickligt tillvaratagande tekniska framsteg och andra rationaliseringsmöjligheter samt en genom smidig anpassning av produktionen till Förändringar i efterfrågan och odlingsförut-

sättningar. En stor osäkerhet har dock präglat näringen under senare år. Denna har föranletts av flera olika faktorer. Den ökande importen har kraftigt drabbat snittblomsodlingen. vilken till viss del slagits ut. Energikrisen ökade på kort tid starkt produktionskostnaderna. Vidare har de vikttullar som tillämpas på trädgårdsprodukter genom penningvärdeförsämringen alltmer urholkats. Ett exempel på de drastiska förändringar som kan drabba trädgårdsnäringen är snittblomsodlingen. Nejlikodlingen har fått sin areal reducerad med mer än 40 kl på några år. Växhusföretagen med snittblommor har haft en i det närmaste obeftntlig nettointäkt sedan mitten av 1970-talet och förränt-

ningsprocenten på nedlagt kapital har varit negativ. Många snittblomsterföretag har också genomgått allvarliga lönsamhetskriser med bl. a. företagsnedläggningar och uppsägning av anställda som följd. Samtidigt med att således näringen under de senaste åren inom vissa delar brottats med svårigheter har efterfrågan ökat. på trädgårdsprodukter Prognoser pekar på en fortsatt ökning. De svårigheter som inom föreligger trädgårdsnäringen är således inte föranledda av någon total minskning i efterfrågan på näringsalster. Däremot är näringen mycket starkt utsatt för påverkan från utlandet. En kraftig expansion av odlingen utomlands av vissa produkter har skapat kris även i Sverige. Inom vissa afrikanska och sydamerikanska länder har en kraftig expansion av trädgårdsodlingen påbörjats. Denna kommer att påverka även den svenska odlingen. Sådana strukturella förändringar går det naturligtvis inte att skydda sig emot. De måste accepteras. Trädgårdsnäringen måste dock ges möjlighet att kunna anpassa sig till dessa förändringar sätt. Detta på ett tillfredsställande innebär att företag skall kunna känna ett mått

rimligt av trygghet.

Priserna på trädgårdsprodukter uppvisar stor variation. Dessa prisskillnader beror på internationella väderleksförhållanden m. m. Härifaktorer, genom skapas stor osäkerhet inom näringen och försvåras produktionsplaneringen. Enligt utredningens bedömning kommer odlingen av krukväxter och

16 Sammanfattning

tomater att öka liksom bärodlingen. Snittblommorna kommer även fortsättatt minska. av betydelse kommer att

ningsvis Övriga produktionsgrenar

bibehålla i stort sett oförändrad omfattning. l kapitel ll behandlas gränsskyddet. Utredningen har gjort en genomgång till en anpassning av detta med av gränsskyddet och lämnar förslag utgångspunkt från att tullskyddet skall bibehållas på i stort sett oförändrad nivå. Det har varit en strävan att inte onödigtvis fördyra produkterna för konsumenterna när detta inte varit oundgängligt som genom en tullavgift produktionen. l de fall u-landsintressen har funnits skydd för den inhemska för viss produkt har dessa vägts in i bedömningen. Utredningens förslag innebär såväl höjningar som sänkningar av tullarna liksom av tullperioderna. Förslaget innebär att nivån på förändringar i stort sett blir oförändrad. De tullförändringar som föreslås för gränsskyddet köksväxter, frukt och bär har beräknats medföra en ökning av tullavgiften med ca 2 miljoner kr. vilket innebär en ökning av tullnivån med 6

procent. har beräknats De föreslagna tullförändringarna på prydnadsväxtområdet medföra ökade tullavgifter med ca 13 miljoner kr. För prydnadsväxterna exklusive krukväxter innebär förslaget en 25 procentig höjning av tullnivån. Tullen på krukväxter föreslås höjd från 30 kr. per 100 kg till 90 kr. per 100 är beroende av de stora förändringar som skett i kg. Denna höjning och material under senare år vilket medfört att vikten per odlingsteknik krukväxt minskat till ca en tredjedel jämfört med tidigare. Den föreslagna förändringen är således väsentligen föranlåten av tekniska förändringar. Höjningen kan beräknas medföra en tullavgiftshöjning med ca 15 öre per importerad krukväxt. har skett med beaktande av tullbindningarna i

Översynen av gränsskyddet

GATT. Utredningens förslag innebär att endast den föreslagna tullföränd-

ringen för tomater behöver bli föremål för förhandlingar. Övriga föreslagna

förändringar av tullnivåer eller tullperioder bryter inte mot några GATTföreslår att tullnivåerna skall värdesäkras så att bindningar. Utredningen tullens skyddseffekt inte minskari takt med inflationen. De gällande tullarna på trädgårdsområdet är vikttullar, dvs. tullen utgår med visst belopp per viktenhet. Den övervägande delen av övriga tullar i tulltaxan är värdetullar. Utredningen har funnit att värdetullar skulle vara den typ av tull som bäst skulle värdesäkra de tullnivåer som föreslås. Det har emellertid kommit till utredningens kännedom att överträdelser förekommer redan nu när det gäller av tullunderlaget. En generell övergång till importörernas redovisning värdetull befaras öka möjligheterna att undandra sig skyldigheten att erlägga tull. Utredningen föreslår en generell övergång till värdetull om tullkontrollen kan bedömas bli i stort sett lika effektiv som f. n. Kan emellertid detta inte bli fallet återstår att behålla vikttullarna. Dessa måste då justeras med jämna mellanrum för att målet, i huvudsak oförändrat tullskydd. skall kunna Sådana justeringar är inte möjliga att genomföra för de varor upprätthållas. som är bundna i GATT. Utredningen föreslår därför att en övergång till värdetullar för elva positioner som är GATTbundna. Förslaget i genomförs denna del innebär inte att de bundna nivåerna bryts utan det är en teknisk

Sammanfattning

förändring. För att motverka de befarade kontrollsvårigheterna föreslås att den Föreslagna värdetullen för de elva positionerna kombineras med en minimitull som utgår i form av vikttull. I kapitel 12 lämnas förslag till en fond för marknadsfrämjande åtgärder. har funnit Utredningen att det förslag till anpassning av gränsskyddet som föreslås inte räcker för att skapa en tillräcklig trygghet i produktionen. Utredningen föreslår därför att ett system med en särskild fond för marknadsfrämjande åtgärder skapas. Det främsta syftet med fonden är att minska de lönsamhetsvariationer som uppstår mellan olika år och som orsakas av strukturella förändringar, fluktuerande priser och varierande skörderesultat. Pristillägg skall kunna utgå generellt efter odlingssäsong till produkt som på grund av låga priser inte gett skälig kostnadstäckning. Härigenom blir en mjuk övergång till alternativa produkter möjlig även vid strukturella förändringar. Det bör även vara möjligt att mildra verkningarna av sådana extrema kostnadsökningar som tidigare förekommit t. ex. i samband med oljekrisen. Medel från fonden bör förutom till pristillägg kunna användas för att så långt möjligt förebygga krissituationer samt för att främja avsättningen av trädgårdsprodukter. Härvid kan förekomma åtgäder som stödköp och lagringsbidrag. Systemet bör i princip omfatta samtliga trädgårdsprodukter. För produkter som erhållit prisstöd bör odlingens omfattning följas så att produktionen anpassas till marknadsutrymmet. Finansieringen av den föreslagna fonden bör enligt utrednings mening i ett uppbyggnadsskede ske huvudsakligen med allmänna medel. Utredningen har uppskattat medelsbehovet inledningsvis till 12,5 miljoner kr. av budgetmedel och 2,5 miljoner kr. årligen av regleringsmedel. De produkter som varit föremål för direkta stödåtgärder i form av pristillägg m. m. bör under nästkommande produktionssäsong beläggas med en produktavgift. Avgiften uttas på såväl inhemsk produktion som importerad vara och bidrar således till finansieringen av fonden. Genom detta förfarande, som innefattar odlingsanmälan före säsongstart, erhålls en uppfattning om den planerade odlingens omfattning i förhållande till marknadsutrymmet. Dessutom skall en intern avgift, dvs. en avgift endast på svenskproducerade produkter, kunna tas ut då så begärs av odlarna själva och bindas till åtgärder inom viss produktgrupp. Som exempel på sådan åtgärd kan nämnas lagringsstöd till äpple. Medel ur fonden skall även kunna användas för att främja konsumtionen av trädgårdsprodukter. Sådana åtgärder föreslås ske i nära samarbete med de redan existerande blomster-, frukt- och grönsaksfrämjandena. Utredningen har strävat efter att lägga fram ett förslag som ger god effekt med ett minimum av administration. Som ansvarig myndighet för stödet föreslås statens jordbruksnämnd. För administrationen bör ett regleringsorgan bildas som förslagsvis benämnes trädgårdsnäringsnämnden. I kapitel 13 behandlas utredningens överväganden och förslag rörande rationaliseringsverksamheten. Finansieringsstödet enligt trädgårdsrationaliseringskungörelsen utgår f. n. i stort sett uteslutande som kreditgarantier. Kreditgarantistödet har enligt utredningens mening fungerat väl. Utredningen anser att stödet till rationalisering m. m. även fortsättningsvis i

18 Sammanfattning

huvudsak bör utgå som kreditgarantier. Stödet bör utgå till åtgärder som effektiviserar produktionen inom näringen, till utvidgning, nyetablering och förvärv av företag samt till åtgärder i övrigt som bidrar till att målet för rationaliseringspolitiken uppfylls. De allmänna villkoren för rationaliseringslån föreslås i stort sett oförändrade. Utredningen föreslår dock att hänsyn skall tas till marknadsförhållandena vid stöd till större företagsutbyggnader och nyetablering. Amorteringsvillkoren föreslås Förbättrade, främst för lån till fruktodlingsföretag. Det generella stödet i form av statsbidrag till rationaliseringsåtgärder föreslås upphöra. Ett sådant stöd föreslås i stället bli förbehållet sådana investeringar som från samhällets synpunkt är särskilt angelägna. Exempel på sådana är investeringar i ny teknik, samverkan och energisparande. Även till investeringar i regioner där det från samhällets synpunkt är önskvärt att trädgårdsnäringen utvecklas bör statsbidrag kunna utgå. Till dessa åtgärder, med undantag av åtgärder för energi, föreslås bidrag kunna utgå med högst 25 procent av kostnaden dock högst 250000 kr. Bidrag till energibesparande åtgärder bör kunna utgå med högst 35 procent dock högst 100000 kr. Utredningen föreslår att bidrag även skall kunna utgå till den del äldre växthus ersätts med nya energisnålare typer. Stödet till prototyper och demonstrationsanläggningar bör bibehållas på nu gällande villkor. För det första budgetåret, dvs. budgetåret 1979/80 bedömer utredningen att ramen för kreditgarantier till trädgårdsnäringens rationalisering behöver höjas från 19 milj. kr. till 35 milj. kr. Det nuvarande reservationsanslaget Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering på driftbudgeten under tionde huvudtiteln bör ersättas av ett förslagsanslag. Under anslaget bören ram om 5 milj. kr. anvisas för till trädgårdsnäringens rationalisering. Utred-

bidrag

ningen uppskattar slutligen behovet av statsbidrag till energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen till 15 mil_i. kr.

I Beskrivning av nuvarande förhållanden

2 Svensk

trädgårdsnäring

2.1 Svensk trädgårdsnäring - en översikt

Svensk trädgårdsnärings olika delar samt deras samspel internt och externt visas i bild 2.1. En uppdelning har gjorts mellan utlandet och Sverige. Båda består i princip av två delar, nämligen produktionsdelen med därtill hörande fysisk distribution samt informations- och kontrolldelen. Produktionsdelen med den fysiska distributionen består av: a. en produkrionsmedelssekrør för framställning av växthus, maskiner och automatik, gödselmedel, bekämpningsmedel, plantor, förpackningsmaterial m. m. b. de/öretag som svarar för produktionen av trädgårdsprodukter. Dessa kan vara helspecialiserade på produktion av trädgårdsprodukter eller utgör denna produktion en del av produktionen på ett lantbruksföretag eller annat företag. Den framställda produkten kan hänföras till endera av grupperna frukt, bär, köksväxter, prydnadsväxter och plantskoleprodukter. Företagens storlek, antal anställda, resursuppsättning, produktionsprogram och produktionsvolym diskuteras utförligt under kapitel 3. c. de på dessa framställda produkterna når på olika vägar konsumenten. I princip föreligger därvidlag följande möjligheter för färska trädgårdsprodukter. Bild 2.2 belyser detta i schematiserad form. Karm/a beskriver trädgårdsföretag, vilka säljer direkt till konsument. Denna försäljning kan antingen ske hemma på företaget, i saluhall eller på torg. Kanal b avser trädgårdsföretag, vilka säljer sina produktertill detaljhandeln (t. ex. blomsteraffárer, livsmedelsaffárer, gardencenters). Kanal c innebär att grossistföretag köper upp varorna på trädgårdsföretagen för vidare distribution. Kanal d slutligen innebär att försäljningen sker via producentkooperativa föreningar. Varianter av försäljningskanalema a-d förekommer. De varor som säljs till de stora livsmedelskedjorna (SABA/DAGAB, ICA, KF) vandrar oftast vägen från ett centralt uppköpsställe i Helsingborg-Malmöområdet via distriktscentraler ut till detaljhandeln. Vidare förekommer det att lokala grossister eller trädgårdsföretag levererar till kedjornas regionala distributionscentraler eller detaljister. Detaljister uppträderi vissa fall som köpare hos odlarägda föreningar osv.

20 Svensk rräa ârdsnäring g

Fysisk produktion och distribution Information och kontroll

Funktioner

UTLAND SVERIGE riktade direkt Organisationer Myndigheter .. till odling, m. m. G fans handel och

konsument

l

Produktions- 1 Prgduktjons_ medelssektor J; medelssektor Lantbruks- I umVerSF Odlingens . tetet

M U

| organisa-

tioner I Företag m. \ Företag m. - 1- Lantbruks_

produktion produktion

av tradg.- *T av tradg.- styrejsen

l med

produkter produkter

l Lantbruks-

U U ammmma

l FörädI.inc ust. a] Råd_ __|-

I Odlarägda givning ___f

Odlarägda j försäljn.- försäljn.- _ ;ü organisat. _.organisat. j

l Statens | Jordbruks-

U

ü amnd Handelns I

Grossist- l Grossist- 99ai5a l

4-4 K ontro u tioner .. handel handel Overstyr_

l av import

ekOn. och | försvar hande|

U l L›

i L*

Detaljist- l Detaljist- General-

handel handel WHSWT- Konsumentg | Kommerskoll.

träffas:

I

U U tioner och _

i

l

myndigheter

Scmj Se

i) Konsument

Styr?

Konsument |

Livsmedels

I verket

I Varuflöden Konsument_

lnformationsflöden verket | (ej fullständigt inritade)

Figur 2.I.

för förädling (t. ex. konservering, djupfrysning) leve- Trädgårdsprodukter reras tilljförädlingsindusrri. Odlarna av sådana produkter är oftast samman-

slutna i odlarorganisationer, vilka förhandlar om priser m. fl. villkor.

In/ormationssekrorn har till uppgift att på olika sätt stödja, främja och/eller

kontrollera de i produktions- och distributionssystemet agerande företagen

resp. konsumenterna. har statsfinansierad och utbildning funnits på Sedan gammalt rådgivning

trädgårdsområdet. Dessutom driver näringens organisationer bolçföringsby-

râer m. m. med uppgift att hjälpa företagarna med bokslut, deklarationer,

Svensk 21

trädgârdsnäring

Typ av marknadskanal

a TF K

b TF DH K

c TF __..__. GH DH K

d TF __..._› EF ___... GH DH .é K Figur 2.2 Olika principiellt möjliga dislributionska- TF = Trädgârdsföretag, K = Konsument, DH = Detaljhandel, naler _för _färska träd- GH = Grossisthandel, EF = Ekonomisk förening gârdsprødzrkrei

resultatanalys 0. d. l mitten av 1960-talet grundades de halvstatliga s. Kfrämjandena (Grönsaks-, Frukt- och Blomsterfrämjandena) med uppgift att verka för ökad konsumtion av trädgårdsprodukter. Till informationssektorn skall också räknas de intresseorganisationer vilka bildats av olika företagsgrupperingar inom produktions- och distributionssystemet. Exempel på sådana är Trädgårdsnäringens riksförbund (TRF), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Sveriges Frukt- och Grönsaksdistributörers förening (SFG), Sveriges Blomstergrossister, lnterflora, Gröna Ringen samt organisationer och myndigheter, vilka företräder konsumentintressen. Slutligen finns det en rad statliga myndigheter, vars verksamhet på olika sätt berör trädgârdsnäringen, t. ex. statensjordbruksnämnd, lantbruksstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet, statens maskinprovningar, statens naturvårdsverk och livsmedelsverket. Samtliga dessa tillhör Jordbruksdepartementets verksamhetsområde. Av myndigheter som tillhör andra departement skall här särskilt nämnas kommerskollegium, generaltullstyrelsen, socialstyrelsen, konsumentverket samt Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. l bild 2.1 anges slutligen den utländska produktionen och distributionen. Grovt räknat är den importerade kvantiteten lika stor som den i Sverige producerade. Variationer föreligger från produkt till produkt samt från säsong till säsong. En detaljerad redogörelse härför lämnas under avsnitt 4.1. De tullar och andra införselskydd som idag förekommer, beskrivs under avsnitt 4.3. Trädgårdspolitik och trädgårdsodling i vissa andra länder beskrivs i avsnitt 4.4. De olika delarna i svensk trädgårdsnäring är på olika sätt beroende av varandra. De linjer som ritats in i bild 2.1 antyder detta samspel.

22 Svensk

trädgârdsnäring

2.2 samhällsekonomiska betydelse samt Trädgårdsnäringens några faktorer som påverkar dess villkor

2.2.1 Produkrions- och _förädlingsvärde

Totalt omfattar trädgárdsnäringen ca 5900 företag, varav ca 2600 med odlingar i växthus. Produktionsvärdet beräknas (1977) till ca l 100 milj. kr., varav prydnadsväxter svarar för 585 milj. kr. eller 53 %. Köksväxter står för 340 milj. kr. (inkl. den filtmässiga odlingen) eller 31 %. Värdet av fruktproduktionen beräknas till 92 milj. kr. eller 8 % av näringens totala produktionsvärde. Motsvarande siffror för bär är 80 milj. kr. resp. 7 %. Uppgifterna om sysselsättningen i trädgårdsnäringen har tagits fram för räkning genom en specialbearbetning av uppgifterna i lantutredningens Det har härvid inte varit möjligt att urskilja anställda i bruksregistret. trädgårdsproduktionen från anställda i jordbruksproduktionen i de fall, då blandad produktion bedrivs. Antalet stadigvarande sysselsatta i företag med odling av trädgårdsprodukter anges till ca 17 000. Av dessa arbetar dock 3000 mindre än 30 timmar per vecka. Dessutom sysselsätts ca omkring 11500 tillfälligt under längre eller kortare tid inom näringen. personer stadigvarande sysselsatta i växthusföretag beräknas till ca 7 500 personer. Mera detaljerad information om sysselsättningen lämnas under avsnitt 3.3. Investeringar i växthus m. m. för trädgårdsdriften uppgår till ca 80 milj. kr. per år. Med ledning av uppgifter om avkastning, priser samt med utgångspunkt från kalkyler för vissa representativa produktgrupper har trädgårdsnäringens kostnadsstruktur Beräkningarnas överslagsmässiga karaktär bör uppskattats. beaktas vid bedömningen av resultaten. Kostnaderna (exkl. arbete, avskrivning och räntor) beräknas totalt motsvara ca hälften av de totala intäkterna eller ca 500 milj. kr. (i 1977 års penningvärde). Av kostnaderna svarar importerade lökar och småplantor for ca 100 milj. kr., bränslen för uppvärmfor ca 100 milj. kr. samt försäljningskostnaderna för ca 60 ning av växthus

Tabell 2.1 Trädgårdsnäringens produktionsvärde ár 1977. milj. kr.

Köksväxter

Prydnadsväxter

Svensk 23

trädgârdsnäring

Tabell 2.2 Produktionsvärde och förädlingsvärde för trädgårdsnäringen, milj. kr i 1977 års priser 1977

milj. kr. Vidare svarar kostnaderna för tillfälligt lejd arbetskraft i samband med skörd av bär och frukt för ca 30 milj. kr.

2.2.2 Nâgrafaktorer som påverkar trädgârdsnäringens vil/kor

Trädgårdsnäringen utvecklas och förändras ständigt. En jämförelse mellan trädgårdsmästaren som sålde sina produkter på torget under seklets första årtionden och dagens produktion med försäljning via trädgårdshallar och livsmedelshandelns kedjor belyser denna utveckling. Även i ett kortare perspektiv har emellertid stora Förändringar skett. Detta framgår bl. a. av kapitel 3, “Produktionen av trädgårdsprodukter”. Som exempel kan nämnas att odlingen av nejlikor under glas nästan halverats de senaste fem åren. Vidare hart. ex. avkastningen per m2 forgurka och tomatökat med 3-4 % per år sedan 1973. Arbetsåtgången i samma kulturer har under samma period årligen reducerats med upp till l2 % per producerad enhet. (Se avsnitt 3.8.4.2).) Arbetskostnader, oljekostnader m. m. har också ändrats markant. En analys av uppgifterna i kapitel 3. visar att trädgårdsnäringen har en stor anpassningsförmåga. Under senare år har emellertid lörändringstakten i omvärlden varit så snabb att stora problem uppstått förde grenar av näringen som drabbats av detta. l bild 2.3 sammanfattas några av de faktorer som påverkat resp. kan förväntas påverka förhållandena inom trädgårdsnäringen. Nedan kommenteras kortfattat de olika faktorerna. Svensk trädgårdsnärings internationella beroende har ökat starkt under de senaste 10-15 åren. Anledningarna härtill är många. Det ijämförelse med bl. a. Norge och Finland mycket låga gränsskyddet har gjort att Sverige mer och mer uppmärksammas som en relativt fri exportmarknad och att den svenska trädgårdsnäringen gradvis måst anpassa sig till den internationella konkurrensen. Detta har tagit sig uttryck i såväl ändrad driftsinriktning som i förbättring av produktionens effektivitet. Genom insatser av olika rederier m. fl. kunde tidigt frukt från avlägsna länder ställas till den svenske konsumentens förfogande främst under vinterhalvåret. Även importen av grönsaker och prydnadsväxter har allt eftersom transporttekniken utvecklats kommit från allt mer avlägsna länder. Medan medelhavsländer som ltalien, Frankrike och Spanien under 1950- och l960-talen svarade för inbrytningarna på den nordvästeuropeiska marknaden liksom något senare även Östeuropeiska länder som Bulgarien, Rumänien, Ungern och delvis även Polen, kommer konkurrensen numera också från avlägsna länder som Colombia, lsrael och Kenya. l detta sammanhang bör dock beaktas att länder med ungefär samma produktionsförutsättningar och produktionskostnader som

24 Svensk trädgârdsnäring

SAMHÄLLET

Handelspolitik

Pro - tionsforut- UWÖdS

ttni politik g i utlandet \ lnternationell konkurrens Tekn. o biologisk . . Mekanxs utveckling på m9 i m9 trädgärdsomrádet . › _ tande P d k _ Miljomed

faråouetions

gproduktions_ medel .. J d

Xfâgna,

Andringar i Efterfrågemarknadsföringen utveckling - Konsument › I beteende . _ mn

52:21:19

Befolkningsg , utveckling ing Efterfrågan “WO . _ utveckling organisationer mm

Figur 2.3

Sverige (Holland, Danmark) svarar för huvuddelen av den import, med vilken svensk trädgårdsnäring har att konkurrera. Konkurrensen utifrån väntas, åtminstone sett i ett kortare tidsperspektiv, öka. Därtill bidrar förutom olika satsningar i bl. a. u-länderna också den tilltagande protektionismen inom EG gentemot tredje land. Den långsiktiga utvecklingen är svår att bedöma och torde vara avhängig av huruvida energikällor för transport (mobil energi) kan ge en ekonomiskt lönsam transport av trädgårdsprodukter. Även andra utvecklingstendenser inom tekniken på trädgårdsområdet kan här få avgörande betydelse. Kanske blir det möjligt att lagra färska grönsaker och blommor mycket lång tid i containerlager med kontrollerad atmosfär, kyla och/eller reducerat lufttryck. Detta möjliggör relativt billig sjötransport över långa sträckor men naturligtvis också lagring av under sommaren och hösten producerade produkter till vinter och vår. För närvarande saknas underlag för bedömningen av denna tekniks konsekvenser för svensk trädgårdsnäring. En annan fråga av avgörande betydelse för den svenska växthusproduktionen är utvecklingen av tekniska lösningar, vilka kan förväntas reducera behovet avfossila bränslen (olja) för uppvärmning. Av kapitel 7 framgår att förbrukningen av eldningsolja kan reduceras avsevärt genom olika isoleringsåtgärder och trimning av befintliga värmesystem. Genom utveckling av klimatsystem med bl. a. värmepump och lagring av energi från varma perioder till kalla kan ytterligare värmebesparing ske i förhållande till nuvarande förhållanden.

Svensk rrädgârdsnäring 25

För övrigt skall här hänvisas till att växrhusauromarik, nya tekniska lösningarsom :ul/bord samt metoder/ör planering av produktionen med bättre resursutnyttjande som följd drastiskt bidragit till att höja effektiviteten i produktionen. Även utvecklingen och introduktionen av nya sorter och ny odlingsteknik har haft stor betydelse. Inom ramen for ett tyskt forskningsprojekt anger ett antal experter att odlingen inom 10-20 år kommer att kännetecknas av att användningen av olja och gas för växthus reduceras kraftigt till förmån for solenergi och industriell överskottsvärme. Odling i vatten (hydrokultur) och andra substrat

än jord kommer att öka. Användningen av Fl-hybrider får ökad betydelse.

Hel- och halvautomatiska skördemetoder kommer att utvecklas för såväl vissa prydnadsväxter som for grönsaker och bär. Olika förfaranden för lagring under långa perioder kommer att införas. Självfallet kan dylika teknologiska utvecklingar lå avsevärda konsekvenser också för svensk trädgårdsnäring. En näringsgrens historiska utveckling och framtida utvecklingsmöjligheter beror naturligtvis även på tillgång och pris på de olika faktorer som erfordras för en produktion. A rbetskrafren intar härvidlag en central ställning. Framtida trädgårdsodling står och faller med tillgången på kunnig arbetskraft och dugliga företagare. Underlaget för en bedömning av utvecklingen på detta område är begränsat. Vad gäller skillnaderna i kostnaden for arbetskraft mellan Sverige och exportländer som Danmark och Holland har den numera utjämnats. Däremot kvarstår skillnaden mellan dessa nordvästeuropeiska länder och många andra exportländer. T. ex. betalas trädgårdsarbetare i viktiga konkurrensländer som Kenya och Colombia löner som endast uppgår till en bråkdel av lönen i Nordvästeuropa. Produktionsfaktorn mark torde finnas i tillräcklig omfattning for en svensk produktion. Den hittillsvarande e/ierfrâgeutveck/ingen belyses i kapitel 5. Även om trenden är positiv, är det svårt att i dagens läge göra tillförlitliga prognoser. Visserligen kan man från miljösynpunkt och från näringsfysiologiska synpunkter vänta sig ett ökat behov av trädgårdsprodukter. Detta behovs omsättning i en reell efterfrågan är emellertid starkt beroende av pris- och inkomstutvecklingen, subventioner samt marknadsföringen.

Ändringar-na i marknadsföringen har under de senaste 10-20 åren haft stor

inverkan på den svenska trädgårdsodlingen. Här skall framför allt den koncentration och effektivisering inom handeln som ägt rum nämnas. Medan på 1950-talet ett stort antal grossister svarade for uppsamling och distribution av frukt och grönsaker svarar idag de tre kedjorna ICA, KF och SABA/DAGAB for ca 80 % av distributionen. De 19 grossister som är anslutna till SFG svarar för 95 % av parti- och importhandeln med frukt och grönsaker. Koncentrationen inom handeln med prydnadsväxter har inte samma omfattning. Utvecklingstendenserna är här oklara och forlöper olika inom fackhandeln och dagligvaruhandeln. Bl. a.den ökade koncentrationen inom handeln med följande krav på stora inköpskvantiteter har lett till bildande av odlarägda_/örsäl/ningso/ganisationer.

l utpräglade produktionsområden (Skåne, Östergötland, Kalmar-Öland) har

dessa börjat få relativt stor omfattning. I många delar av Sverige har trädgårdsproduktionen så liten omfattning att

26 Svensk trädgârdsnäring

odlarägda försäljningsorganisationer och grossisthandel för uppsamling och distribution av produktionen ej kan existera. Dessa företag säljer därför sina produkter till detaljhandlarna på orten eller direkt till konsument. Enligt trädgårdsräkningen 1976 sålde mer än 1/3 av samtliga växthusföretag över 95 % av sin produktion på detta sätt. Denna försäljningsform har visat stor stabilitet och i vissa länder understöds den idag genom rådgivning i marknadsföringsfrågor m. m. Ett motiv härför från samhällets sida är att man anser att dessa företag betyder mycket för en ökad konsumtion av trädgårdsprodukter på de orter de är lokaliserade. Den ökade urbaniseringen med omflyttning av människor från landsbygd till tätort har också ställt ökade krav på distributlonsapparaten. Detta har förstärkts av att växthus i de gamla städernas utkanter har rivits för att bereda mark för kommunernas utveckling. Vad gäller förädlingsindzlstrin skall här följande tendenser särskilt betonas. År 1972 uppgick den kontraktbundna odlingen av bär och grönsaker till svensk livsmedelsindustri till 9 546 ha. År 1977 hade den totala arealen stigit till ll 586 ha. Av de växtslag som odlades år 1970 har broccoli, brytbönor och hallon försvunnit ur odlingsprogrammet till förmån för import. Under tidsperioden har fem industrier försvunnit som köpare från svenska odlare. Antalet industrier av betydelse är idag nere i tolv stycken. Samtidigt har det också skett en koncentration till ett fåtal växtslag inom varje industri. Så arbetade t. ex. år 1970 sju industrier med gröna ärter. i dag är antalet nere i tre, åtta industrier arbetade med gurkinläggning, i dag är antalet fyra osv. Eftersom odlingarna ofta ligger i närheten av den mottagande industrin, har denna strukturrationelisering inom industrin medfört att odlingarna begränsats till färre områden än tidigare. Med undantag av de växtslag som industrin slutat köpa har de svenska odlarna kunnat erbjuda konkurrenskraftiga priser. Detta har uppnåtts genom en minskning av arbetsinsatserna främst i form av mekaniserad skörd samt en vilja hos odlarna att tillmötesgå industrins krav i fråga om kvalitet och leveranstider. Slutligen skall här något sägas om den tendens som kan kallas ökat mi_I/ömedverande. Detta har haft konsekvenser för såväl ätbara som icke ätbara trädgårdsprodukter. För de ätbara produkterna har kravet på livsmedel med låga halter av restsubstanser framtvingat en produktion där biologisk bekämpning spelar en stor roll. Vidare har i ökad omfattning betydelsen av ett till svenska klimatförhållanden anpassat växtmaterial till parker, hemträdgårdar m. m. kommit med i bilden.

2.3 Avgränsning av behandlade problemområden

Produktion av trädgårdsprodukter försiggår såväl på rena trädgårdsföretag som på lantbruksföretag. I denna utredning tas ej hänsyn till företagstypen utan all yrkesmässig odling av trädgårdsprodukter beaktas. Produktionen av trädgårdsprodukter i hemrrädgârdarna behandlas inte av utredningen. Likaså behandlas inte anläggning och skötsel av grönområden av

Svensk trädgârdsnäring 27

olika slag. Utredningens fortsatta arbete gäller bl. a. forskning, Försök och rådgivning på trädgårdsnäringens område. Även främjandenas verksamhet och organisatoriska uppbyggnad kommer att ses över liksom distributionen av trädgårdsprodukter. Utredningen har under sitt arbete hittills tvingats konstatera att information om trädgårdsnäringens omfattning, inriktning, lönsamhet m. m. är bristfällig. Kunskapen om konsumtionen av trädgårdsprodukter är synnerligen otillfredsställande. Denna brist på information har starkt fordröjt utredningsarbetet. Utredningen kommer senare att framlägga förslag till hur informationen skall kunna förbättras.

3 Produktionen av

trädgårdsprodukter

3.1 Förutsättningarför trädgårdsodling i Sverige

De biologiska förutsättningarna för växtodling bestämmes av klimatiska, edaliska) biologiska, strukturella och tekniska faktorer. De klimatiska är i första hand temperatur, nederbörd och ljus (instrålning). De edañska sammanhänger med markens beskaffenhet såsom jordart, mullhalt och markfysikaliskt tillstånd. De biologiska är knutna till växtens krav och anpassningsmöjligheter. De strukturella berör brukningsenheternas storlek, arrondering och topografi. De tekniska berör mekaniseringsgrad, bevattningsmöjligheter o. dyl. Gränsen mellan dessa faktorer är ibland svävande, men en uppdelning av detta slag kan ändå ge ökade möjligheter till en överblick.

K lima tiska _faktorer Temperaturförhållandena i vårt land åskådliggörs av diagrammet lig. 3.1 (ur

Ångström A., Sveriges Klimat, 1968). Av detta framgår att temperaturen

påverkas mycket av landets utsträckning från söder till norr. Medeltemperaturen sjunker med nordligare läge, men denna effekt är mest påtaglig under vintermånaderna, medan sommarmånaderna visar förvånansvärt små skillnader. Från 56° nordl. bredd (ca Helsingborg) till 60° (ca Uppsala) skiljer t. ex. medeltemperaturen för juni och juli mindre än en grad, medan januari visar ca 4 graders skillnad. Går vi till 64° (ca Umeå) är fortfarande skillnaden i medeltemperatur för juni-juli obetydlig medan januaritemperaturen skiljer ca 8°C. Några månadstemperaturer för orter på olika breddgrader har även sammanställts i tabell 3.1 och denna åskådliggör samma förhållande. Nederbördens storlek i vårt land finns väl dokumenterad. Den är störst i västra delen av landet och avtar mot öster, se tig. 3.2 (efter Atlas över Sverige). Oftast har nederbörden en topp under sensommaren medan försommaren är torrare. Våra kunskaper om instrålnings- och ljusförhållandena har de senaste åren förbättrats genom SMHl:s speciella mätstationer för solstrålning på ett antal platser i Sverige. För sommarmånaderna har vi en god instrålning i så gott som hela landet. l tabell 3.3 har totalinstrålningen i mWh/cm? för årets månader som genomsnitt för fyra år (1968-71) sammanställts för de tre orterna Bulltofta (Malmö), Ultuna och Luleå. Ultuna har haft 95 96 och Luleå l Av grekiska edafos - 86 at; av Bulltoftas instrâlning. Ser vi enbart på maj,juni ochjuli är skillnaden mark.

30 Produktionen av trädgârdsprodukter

ce

_410

-10_66

i_ , L_ ,i i . i . , - --- -20 JOD. Febr. Mars APR Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec.

FIgur 3 . I N ormaltemperalurelts rariatioit under året vid Itavets nivå på olika bI(!/(/_{'I'(Id('I' inom Sverige. Den Iiäusla l(III[7(I'(1IliI'('Il mit-anar pâ alla hreøltlgzratleiomkring l 5 juli. Den lägsta lemperalttren inträder i regeli norra Sverige i mitten pâjanuari under det at! (len i .söt/ra Sverige iiij/öiiskiliten Iil/ hör/an av/ebruari.

obetydlig. För juni har såväl Ultuna som Luleå haft högre instrålning än Bulltofta. Intressant är att notera hur instrålningen fördelar sig under dygnet for de ljusa månaderna maj,juni ochjuli. Luleå har en mindre instrålning mitt på dagen än Bulltofta men i stället har man ljusare morgnar och kvällar. De långa dagarna ger många ljustimmar vilket blir mer utpräglat ju längre mot norr man kommer.

E tia/iska _ faktorer

Den svenska åkerjorden uppvisar en mångfaldjordarter, men de vanligaste är moränjordar med mer eller mindre starkt lerinslag. De icke alltför styva jordarna av denna typ (leriga moränjordar, moränlättlera och moränmellanlera i god kultur) är ofta utmärkta for fáltmässig trädgårdsodling. Det finns emellertid exempel på stora områden med lätta sandjordar (Kristianstads län) liksom myrjordar med goda odlingsegenskaper (Gotland, Hjälmarområdet). Över huvud taget ärjordarna i vårt land ganska varierande och även i ett s. k. lerjordsområde, som t. ex. Skaraborgs län, finns trakter med lättare jordar, som väl ägnar sig för fáltmässig odling av olika trädgårdsgrödor. Med hänsyn till de små arealer, som det i allmänhet rör sig om, är tillgången på lämpliga jordar endast i undantagsfall en begränsande faktor för en utökad trädgårdsodling. Viktigt är emellertid att jordarna är i god kultur vad beträffar växtnäringstillstånd, ogräsforekomst och markfysikaliskt tillstånd, vilket dock är fallet på välskötta gårdar i våra mest utvecklade jordbruksbygder.

SOU l978z5l Produktionen av trädgârdsprødukter 31

0._ _d ...N E 0._ m6 m.m 3 å md m.m E. 3 3

:w »du + + + + + + + + + + + + + 3+ +

m.m od 66 »d m6 _um m,_ Q_ 0._ 6._ _._ m._ od md

6.: E: own_ | | a | n | u n n u | | + + | +

md 0._ 6,_ m._ m._ Qm 2

oda

_.m

oZ o.m| 661 od: m,m| å- »du + + + + + + 31 + +

2 6,_ vd Z m6 m,_ 3 6.m 3 md ...o m.m m.m Qm 3

§0 u + + + + + + + + + + + + + 56+ +

m.m m4. md om md 3 md

md_ m.__ _.__ m.__ md_ å_ mm_ _.__ m.m_

30m + + + + + + + + + + + + + + + +

m.__ o.: 6.: m.m_ E_ m.__ m6_ m6_ m.m_ m.m_ a.: m: m.m_ Qm_ E.. m.m_

.m: + + + + + + + + + + + + + + + +

m6_ m.m_ 06_ m6_ m.m_ o.: E_ md_ md_ N.: od_ o.: _K_ md_ md_ od_

__:_. + + + + + + + + + + + + + + + +

od_ o.: md_ m.__ m.__ e.: o6_ ñm_ m.m_ m6_ m6_ m.m_ E; ä_ _6_ m6_

E3 + + + + + + + + + + + + + + + +

md_

å

_.__ md_ od_

?E + + + + + + + + + + + + + + + +

m._ _,_ Q_ m._ _,m .å 3 mmm mm mm 06 m.m

.E | | md: + + _d+ + + + + m6+ + + + 3+ +

E. 0._ m._ md om vd ä_

232 S.

| 3- »du E: m.m| m6: n | vd: md: + mdu + + + +

3222:5.

md m.m m6 m.m Qm m.m md od

o.: m.__ m.__

ä _.m m.m 3 o.m

.Bum | | | 1 | | | | | n n | 1 | I i

›a

3 m.m Qm od od

m.m_ md_ m.__ m.__ m.m m,m m.m m.m i m._ md

:o_:m›_aE..oZ

.E4 u n u | | | a | n | | 1 a 1

_.M

»êsmo angenäm: 28:05 _Ezmhxmo _E3052_ mEmaaD Essüoa uâäå_ nanci.: »E3200

...cam :Emm Esa §5 açw _Eau_

32 Produktionen av trädgârdsprodukter

I n . o n

10 3 g 4 2 0 4:- m..

Årsnederbörd i mm 1600

900 800

Figur J. 2 Årsnederbörden i Sverige. Denna ligger i regel mellan 500 och l t)t)t) mm. med ett me- -62 delvärde/öi- hela landet av omkring 600 mm. Undantag bildar Norrlands f/ällI/Ukiêl med mer än l 000 mm nederbörd och vissa delar av Östersjöns och Botlniska -60 vikens kust/and. där den är mindre än 500 mm. Ännu ett nederbörds/attigt omrâde sträcker sig över Norrlands skogs- och myrregion och samman- _laller tämligen nära med det lokalkontinentala 53° 58 -

området K2. Ett område r

med ovanligt hög nederbörd ligger över södra Västergötland och det inre av Halland. Dess uppkomst sammanhänger med det /okalmaritima “§50 56* laget och den maritima a Itt/tens uppåtstigunde mot det sydsvenska håg/andel. 2 Sthlms U*mend. 2 4 (Efter Atlas över Sverige). -aa l l I l KÅRTOGRÅFISKÅ XNSTITUTET

Produktionen av 33

trädgârdsprodukter

_

:N NS Nmm mom :G _mm oem Gm Gm mom ma. a Nmm mmN m: mmm ms

.

0D NN m.. om Gm mm om s. m.. G Nm Nm G mo om m.. mm

mm Nm Gm Nm mm om mm G m.. mm 8 G mo mm om Nm

.sö G mm m.. NG S a om om mm me om s mN NG mm mm

.aom m.. Nm. a. m.. 3 G Nm om mm Gm m.. Gm 8 m.. m.. om

= S Nm om mN 5 NN. Gm ...N om mm mo Gm ä om mm 2

.å mo m.. G mo a. mm S mo 2 : mo m... a. om No mo 3 om NG 8 om mm G... ...m Nm G s. S G Nm mm mm om

.az om mm mm NG Nm om m.. NG G om mm G m.. NN m.. e.

á NN mm GN NN mm mN om mm mm Nm mm 0G e. em G G

EE

_ ma: NN NN »N mN Nm mN NN mN mN mm GN oN G om NN Nm

1.59.03:

2 Nm oN .N Nm oN GN NN mN om _N GN S NN NN ...m å

=ov._m›_aENeZ

2 NN Nm oN Nm m.. _m Nm mm Nm NG NN mm mm m.. Nm m..

Nm

:Sub »aåmo Nuceaaø: osâsm uâepzmo nsâsm: “Emm sim_ mama: E6585 osmzam §92: sea 9090:20 §5 0.005» os:

34 Produktionen av

trädgârdsprodukter

Tabell 3.3 Total instrålning, medeltal 1968-71, mWh/cml och rel. till Bulltofta

April 15 422 100 15 065 98 15 134 98 Maj

Augusti 9 100 100 7 271 80 5 791 64 September

Biologiska faktorer

De klimatiska och edaftska faktorerna avgör vilka växter, som kan odlas och

de odlingssystem, som kan anpassas till dessa faktorer. Detta kan kallas för de

biologiska gränserna för växternas anpassning. l fáltmässig odling kan i vårt klimat endast odlas s. k. tempererade växter, med tillräckligt kort utvecklingstid för att gå fram till skördefárdigt stadium under vår korta vegetationsperiod. Denna utvecklingstid blir kortareju längre norr ut man kommer. De biologiska faktorerna, växternas speciella krav, blir mer och mer begränsade. Vid av de olika aktuella växterna finner man dock att genomgång förhållandevis många av våra trädgårdsväxter tillhör gruppen tempererade växter, som är väl anpassade till ett svenskt sommarklimat. De biologiska faktorerna är därför ej så begränsade som man ofta tror. Växtmaterialet kan bli mera anpassat till våra förhållanden, vilket vidare genom växtförädling vidgar de biologiska gränserna. Genom klimatförbättrande åtgärder kan vegetationsperioden förlängas och mera krävande kulturer odlas. Dessa åtgärder kan vara relativt obetydliga t. ex. läplantering eller åtgärder mot frost. De kan vara mera direkt klimatförändrande t. ex. täckning med mulchmaterial som kan täcka enbart marken runt växten eller även hela växten. I det extrema fallet får vi växthus, som genom värmetillförsel och automatiserad klimatisering möjliggör en förlängning av odlingssäsongen. Den totala instrålningen är emellertid under den mörkaste tiden på året inte tillräcklig för att möjliggöra odling ens i växthus av mer än ett begränsat sortiment.

S rrukturella faktorer

Åkerjordens uppdelning i olika brukningsenheter, deras arrondering och

faltens topografi kan ha en inverkan på de driftsformer, som ligger till grund för en trädgårdsodling. Genom de skiftesåtgärder som för mer än 150 år sedan

Produktionen av 35

trädgârdsprodukter

genomfördes i vån land har vi en förhållandevis god ägofördelning, med brukningsenheterna väl samlade. Genom en fortgående yttre rationalisering sker efterhand en hopslagning till större och rationellare enheter. Många av våra fältmässiga trädgårdskulturer odlas på små brukningsenheter. Tillgången på rationella enheter är dock endast i undantagsfall en begränsande faktor och i allmänhet har våra mest utvecklade jordbruksbygder gott om brukningsenheter av skilda storlekar anpassade till olika kulturer och odlingsformer.

Tekniska _ faktorer

Den svenska jordbruks- och trädgårdsnäringen har en hög teknisk nivå och hög mekaniseringsgrad. Mycket talar för att svenska odlare har intresse och kunnighet inom teknikens och mekaniseringens område och att stora framsteg ännu kan vinnas på en fortsatt utveckling i denna riktning. Särskilt på bevattningens område sker för tillfället en snabb utveckling, som ser ut att alltmer kunna utjämna skördarnas storlek mellan torra och fuktiga år.

3.2 -

Trädgårdsodlingens utveckling bakgrundsmaterial

Möjligheterna att klarlägga utvecklingen inom trädgårdsodlingen är begränsade. l 1951 års jordbruksräkning redovisas bl. a. också uppgifter för trädgårdsodlingens omfattning. Någon motsvarande undersökning genomfördes inte under 60-talet. Odlingens omfattning under 1970-talet belyses av SCB:s årliga statistiska undersökningar for lantbruksregistret i vilket numera även trädgårdsodlingen ingår. Åren 1971 och 1976 har särskilda trädgårdsräkningar genomförts som ger ingående upplysningar även om växthusens ålder och utformning liksom om den produktion som sker vid trädgårdsföretagen. Vid de jämförelser som görs mellan olika år är uppgifterna för åren 1971 och 1976 de säkraste eftersom de när det gäller företag med odling i växthus är insamlade genom intervjuer. De mellanliggande årens uppgifter är insamlade genom brevenkät. Uppgifterna för frilandsföretagen är insamlade genom brevenkät. Uppgifter om antalet sysselsatta vid företag med trädgårdsproduktion har inte samlats in vid trädgårdsräkningarna utan finns i Iantbruksregistret. Dessa uppgifter har emellertid inte redovisats av SCB. Trädgårdsnäringsutredningen har genom att beställa en specialbearbetning av materialet erhållit en omfattande redovisning av sysselsättningen i näringen för det senaste tillgängliga året nämligen 1975.

3.3 Odlingsarealer och antal företag

Trädgårdsproduktionen omfattar ett antal olika produktionsgrenar med ofta högst olika utvecklingstendenser och problem. I fortsättningen används följande indelning: fruktodling, bärodling, köksväxtodling, prydnadsväxtodling och odling av plantskoleväxter. Vidare skiljer man mellan odling under

36 Produktionen av

trädgârdsprodukter

Tabell 3.4 Odlingsarealer åren 1951, 1971 och 1976 areal i ha

Källa: SCB. Trädgårdsräkningen 1977 och jordbruksräkningen. a Kontraktsodlingen som år 1976 omfattade ca 11 300 ha ingår ej.

glas och på friland. l ovanstående tabell belyses odlingsarealernas utveckling under den senaste ZS-årsperioden. Osäkerheten i uppgifterna från år 1951 är stor varfor inga närmare slutsatser kan dras från dessa men de ger en uppfattning om den hitillsvarande Tendenserna har varit att växthusytan har ökat något, utvecklingen.

bänkgårdsodlingen har minskat kraftigt och till en del ersatts med plastväxt-

hus, frilandsarealen har minskat. 1 nedanstående tabell redovisas antal företag, växthus-, bänkgårdsyta och frilandsareal samt medelareal per företag vid trädgårdsräkningama 1972 och 1977 (avseende åren 1971 och 1976) samt vid lantbruksregistreringarna i juni åren 1973-1975. En jämförelse mellan de båda trädgårdsräkningarna visar att antalet företag med odling i växthus minskat kontinuerligt och totalt med ca 400. Växthusytan har varierat något mellan åren, ökningen uppgår till 4 % eller ca

155 000 kvadratmeter. Medelarealen per företag har ökat med ca 300 m2 eller

drygt 20 %. Bänkgårdsytan har minskat med drygt 234000 m2 eller ca 43 %.

Tabell 3.5 Växthus- och bänkgårdsyta, areal för trädgârdsväxter på friland, antal företag med resp. slag av odling samt medelareal per företag 1971 1973 1974 1975 1976

Växthus Yta, m? 4 150 750 4 247 632 4 230 378 4 314 425 4 306 360 3 014 2 809 2 670 2 537 2 601 Antal företag Medelareal 1 377 l 512 1 584 l 700 1 656

Bänkgård

Fri/and 11 476 13 918 14 248 13 989 1 l 727 Areal, hektar Antal 6 720 6 992 6 744 5 666 4 529 Medelareal 1,7 2,0 2,1 2,5 2,6

Källa: SCB, Trädgårdsräkningen 1977

Produktionen av trädgârdsprodukter 37

Tabell 3.6 Växthusarealer och företag grupperade efter företagens âkerarealer är 1976 Storleksgrupp Växthus ha åker

Källa: SCB, Trädgårdsräkn. 1977

Frilandsodlingen lhari samband med de båda trädgårdsräkningarna varit av

betydligt mindre omfattning än vid lantbruksregistreringarna. Detta kan till en viss del förklaras av att man vid trädgårdsräkningarna haft säkrare underlag för att utesluta arealer för husbehovsodlingar. Antalet Företag med odling på friland har minskat med ca 2 200 under perioden. Medelarealen per företag har ökat från 1,7 till 2,6 ha. Den största delen av trädgårdsproduktema produceras vid växthusforetag men en betydande del av trädgårdsodlingen sker även vid jordbruksföretag, dvs. Företag med mer än 2 ha åker. Av den totala växthusytan som utgör ca 431 ha finns ca 330 ha eller 76 % vid växthusföretag. Av odlingen på friland ñnns 87 % eller 10 205 ha vid företag med mer än 2 ha åker. I tabellerna 3.6 och 3.7 har företagen grupperats efter arealen åker och växthusyta resp. frilandsareal. 1 frilandsarealen ingår odlingen av grönsaker, frukt, bär och plantskoleväxter. Antal företag och medelareal anges för varje storleksgrupp.

Tabell 3.7 Frilandsarealer och -företag grupperade efter företagens åkerarealer ár 1976

Storleksgrupp Friland ha åker

Källa: SCB, Trädgårdsräkn. 1977

38 Produktionen av trädgârdsprodukrer

Tabell 3.8 Andel av växthus- resp. frilandsyta inom olika storleksgrupper mht företagens åkerarealer

Källa: SCB, Trädgårdsräkn. 1977

Medelarealen växthus är väsentligt större vid de företag som har 20-100 ha åker än vid övriga storleksklasser. Medelarealen frilandsodling ökar vid ökande åkerareal. Vid de mindre företagen utgör frilandsarealen uppemot hälften av åkerarealen medan den vid de större företagen utgör ca 10 %. Medan andelen växthus sjunker i takt med ökande innehav av åker är andelen friland konstant for de skilda storleksgrupperna. Det finns i grundmaterialet från SCB ingen redovisning som möjliggör en analys av vilka frilandsprodukter som odlas vid de olika företagsstorlekama. l den redovisade frilandsarealen ingår köksväxter, frukt, bär, blommor och plantskola. Däremot ingår inte kontraktsodling av ärter, spenat m. m. Dessa odlingar uppgår till ca 11 300 ha varför den sammanlagda frilandsarealen uppgår till ca 23 000 ha. fördelning över landet framgår av nedanstående tabell. Odlingens Odlingen i växthus redovisas sammanslagen medan odlingen på friland har delats upp i skilda produktgrupper. Arealen växthus har sedan år 1971 således ökat med 4 % liksom köksväxter på friland. Bärbuskar har ökat med 13 %,j0rdgubbar med ll %, med 8 % medan fruktträd och blommor på friland minskat med plantskola 3 % resp. 41 % under 5-årsperioden. Av tabellen framgår att växthusarealen i Skåne (M- och L-län) utgör 54 % av den totala arealen växthus. Av arealen köksväxter på friland finns 66 % i Skåne men endast 25 % av blommor på friland. Skåne dominerar helt fruktodlingen då 83 % av arealen är lokaliserad dit. Endast 18 % av arealen bärbuskar och 23 96 av arealen jordgubbar finns i Skåne. Omkring 45 % av plantskolearealen ligger i Skåne. Växthusföretagens antal uppgår till 2 601 st. Av dessa finns 572 i Malmöhus län, 245 i Stockholms län och 241 i Kristianstads län. Hallands län

har 144, Älvsborgs län 136, Göteborgs och Bohus län 127 och Östergötlands län 108 företag med växthusodling. Övriga län har vardera mindre än 100

företag.

Produktionen av trädgârdsprodukter 39 Tabell 3.9 Odlingens omfattning Iänsvis. ha. År 1976

Källa: SCB, Trädgárdsräkn. 1977

Företag med frilandsodling är 4 529 st. Därav finns 937 i Kristianstads län, 768 i Malmöhus län, 358 i Kalmar län, 305 i Blekinge län och 247 i Hallands

län. Mellan 100 och 200 Företag finns i Stockholms, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Älvsborgs, Skaraborgs och Örebro län.

3.4 sysselsättningen i näringen

Antalet sysselsatta i företag med odling av trädgårdsprodukter har genom en specialbearbetning av trädgårdsregistret erhållits från SCB. Uppgifterna är inte tidigare publicerade utan har gjorts for trädgårdsnäringsutrodningen. Även om uppgifterna kan vara osäkra ger de en uppfattning om sysselsättningen i näringen.

40 Produktionen av trädgärdsprodukter

Tabell 3.10 Antal sysselsatta i växthusföretag år 1975 stadigvarande syssel- Tillfälligt Summa satta sysselsatta Mer än 30 tim. el. 30 tim./v mindre Företagare och

Källa: SCB. Jordbruksräkningen 1975, specialbearbetning.

Växthus/öretag I materialet ingår 2 350 företag med ett bortfall på 322 företag. Bortfallet har antagits vara jämt fördelat över företagsstorlekarna varför ett tillägg gjorts motsvarande bortfallet vid den beräkning av antalet sysselsatta som redovisas nedan. Uppgifterna avser år 1975 och är totaluppgifterna för hela riket. Av redovisningen framgår att antalet stadigvarande sysselsatta i växthusföretagen uppgår till 8 700 personer. Dessutom är ca 3 000 personer tillfälligt sysselsatta i företag med odling i växthus. Om man endast ser till det antal personer som är sysselsatta, stadigvarande eller tillfälligt, helt eller delvis uppgår dessa till ca 11 500 personer.

F rilandfirerag

I materialet som berör frilandsföretagen ingår 3 856 företag. Bortfallet är 289 företag, dvs. drygt 8 %. I den redovisning av antalet sysselsatta som återges nedan har hänsyn tagits till detta bortfall. l det redovisade antalet sysselsatta ingår även de som arbetar med den

jordbruksdrift som ofta finns vid frilandsföretagen.

Tabell 3.11 Antal sysselsatta i företag med frilandsodling år 1975

stadigvarande syssel- Tillfälligt Summa satta sysselsatta

Mer än 30 tim. el. 30 tim./v mindre

Företagare och

Källa: SCB, Jordbruksräkningen 1975

Produktionen av trädgårdsprodukter 41

Hälften av företagen med frilandsodling av grönsaker har en sammanlagd åkerareal under 5 ha. Medelarealen trädgårdsväxter vid dessa företag uppgår till ca 1,2 ha varför en i förhållande till arealen stor andel av arbetet torde utgöras av arbete i trädgårdsodlingen. Arbetsförbrukningen vid odling av trädgårdsprodukter torde generellt kunna uppskattas vara ca 10 ggr större per arealenhet än vid spannmålsodling. Vid de större företagen med över 30 ha åker svarar trädgårdsproduktionen for i stort sett 10 % av arealen. Vid de mindre företagen är upp till 50 % av arealen trädgårdsprodukter. Antalet personer som sysselsätts stadigvarande vid frilandsföretagen uppgår till 8400. Dänill kommer drygt 8000 personer som är tillfälligt sysselsatta med t. ex. skördearbete, jordgubbsplockning. Den regionala Fördelningen av antalet sysselsatta följer i stort ordlingens omfattning i olika delar av landet. Inom växthusföretagen är Malmöhus län störst med ca 30 % eller 3 500, Kristianstads län har ca 9 % eller 1050. Sammanlagt svarar således Skåne for ca 40 % av antalet sysselsatta medan andelen växthus uppgår till ca 54 %. Förklaringen till denna avvikelse är troligen olikheter i odlingsinriktning och företagsstruktur mellan Skåne och övriga delar av landet. En djupare analys torde med hänsyn till den osäkerhet som trots allt vidlåter materialet inte vara meningsfull.

Övriga län med många sysselsatta inom växthusodlingen är Stockholms län 9 % (l 000), Älvsborgs län 5 96 (575), Östergötlands län 4 96 (450),

Göteborgs och Bohus län 4 % (440) och Gävleborgs län 4 % (440). Det stora antalet for Gävleborgs län torde förklaras av en omfattande blomsterlökdrivning som kräver stor arbetsinsats. Inom frilandsodlingen svarar Kristianstads län for 24 % (4 000) och Malmöhus län för 18 % (3 000). Skåne svarar således for drygt 40 % av antalet sysselsatta i frilandsodlingen medan arealen i Skåne utgör 66 % av landet totalt. Större enheter och därmed större mekaniseringsmöjligheter kan vara en förklaring till skillnaden. Andra län med omfattande antal sysselsatta i frilandsodling är Blekinge län ca 1 500 personer, Kalmar län l 400 personer och Örebro län 800 personer. Trädgårdsodlingen sysselsätter således över 25 000 personer i den direkta produktionen. Det är inte, med det statistiska material som finns, möjligt att räkna fram antal årssysselsatta. Det kan emellertid fastslås att odlingen av trädgårdsprodukter har stor betydelse for många människors utkomst, inte bara vid växthusföretag, utan även vid många mindre jordbruksföretag där ofta en stor andel av arealen användes till specialgrödor. Det är for sysselsättningsfrågor i stort av väsentlig betydelse att ca l5 000 människor har stadigvarande och nästan lika många deltids eller säsongarbete inom ett näringsområde. Av stor betydelse är även den indirekta sysselsättningseffekten som skapas i produktionsmedelsindustri distributionsföretag m. fl.

42 Produktionen av trädgårdsprødukter

3.5 Odling i växthus och bänkgård

3.5.1 Växthus, tekniska data Vid de båda trädgårdsräkningama har uppgifter samlats in även om växthusens ålder och utformning. Dessa uppgifter möjliggör en grov bedömning av företagens utformning och utveckling ur rationalitetssynpunkt. 1 nedanstående tabell redovisas de förändringar som skett beträffande fördelningen mellan glas- och plastväxthus med och utan uppvärmning.

Tabell 3.12 Areal växthus av glas och plast i ha åren 1971 0 1976

Källa: SCB, Trädgárdsräkningen 1977 Tabell 3.13 Areal växthus och bänkgård, ha. länsvis

Källa: SCB,Trädgårdsräkningen 1972 och 1977

S()lJ l978:51 Produktionen av rrädgârdsprodukter 43

ANTAL FÖRETAG MED ODLING I VÄXTHUS ELLER BÄNKGÅRD enligt trädgårdsräkningen 1976

Antal per försam|ing 1-3 3-5 - 5-7 v 7-9 ° 9-11 e 11_13 0 13-15

44 Produktionen av trädgärdsprodukter

Den största ökningen svarar plastväxthusen för medan glashus utan värme minskat. Plastväxthusen torde till stor del ha uppförts för att ersätta den bänkgårdsodling som försvunnit. De utgör dessutom ett bra alternativ till glasväxthus i de fall odling bedrivs endast under en del av året t. ex. vid odling av utplanteringsväxter i norra delen av landet. Arealen växthus och bänkgård i de olika länen åren 1971 och 1976 framgår av tabell 3.13. Den procentuella arealfördelningen mellan länen redovisas även. De län där största arealen växthus finns är i tur och ordning Malmöhus,

Kristianstad, Stockholms, Hallands och Älvsborgs län.

Av samtliga län har endast Stockholms och Skaraborgs län minskat totalt sett medan övriga län har oförändrad omfattning eller ökning. Om även den relativa förändringen beaktas har också Malmöhus län gått tillbaka. Den största ökningen totalt och procentuellt svarar Hallands län för. Nedgången i bänkgårdsodlingen är jämnt fördelad över landet och denna nedgång väntas fortsätta i samma takt som tidigare, bl. a. eftersom den är mycket arbetskrävande. En väsentlig faktor för att bedöma effektiviteten i växthusföretagen är husens utformning. Ur arbetseffektivitetssynpunkt är breda hus och hus byggda i block mera rationella än smala fristående hus. Nedanstående tabell visar utvecklingen mellan 1971 och 1976. För de båda åren har den procentuella fördelningen av växthusbeståndet beräknats för olika bredd och utförande (fristående eller blockväxthus). Som framgår av tabellen har en förskjutning skett mot bredare och därmed rationellare hus. Den allra största ökningen andelsmässigt och även totalt uppvisar fristående hus bredare än 10 meter. Växthusbeståndets ålder är av stor betydelse ur rationalitetssynpunkt och även för bedömning av det nödvändiga investeringsbehovet för att bibehålla en viss omfattning på växthusarealen. För hela riket gäller följande åldersfördelning för växthus med uppvärmning. Andelen växthus under 10 år och över 20 år har ökat med vardera 3 procentenheter. Den ekonomiska livslängden för växthus är mellan 20 och 25 år, medan den tekniska livslängden är avsevärt längre. Den ekonomiska livslängden är ett mått på hur länge ett växthus är så modernt att det är ekonomiskt mera fördelaktigt att behålla det än att riva och bygga ett nytt. För att bibehålla nuvarande omfattning på växthusarealen, mot bakgrund av den presenterade

Tabell 3.14 Procentuell fördelning av växthusbeståndet efter bredd och utformning

Källa: SCB, Trädgårdsräkningen 1972 och 1977

Produktionen av rrädgârdsprodukter 45 Tabell 3.15 Växthusens áldersfördelning åren 1971 och 1976

Källa: SCB. Trädgårdsräkningen 1972 och 1977

statistiken, måste de växthusarealer som är äldre än 20 år, dvs. ca 170 ha ersättas under den närmaste IO-årsperioden. Det innebär att den genomsnittliga byggnationen skulle behöva vara ca 170 000 kvadratmeter per år. Den faktiska nybyggnationen var år 1976 enligt trädgårdsräkningen ca 150 000 kvadratmeter.

Av länen i tabell 3.16 är Östergötlands län det minsta ur arealsynpunkt och Malmöhus län det största. I Östergötlands län är 50 % av husen yngre än 10

år, i Malmöhus län är 54 % av husen äldre än 20 år. Med ledning av dessa uppgifter och med de antaganden om husens livslängd som gjorts tidigare kan en nödvändig nybyggnation för att bibehålla arealen räknas fram. Genom att jämföra dessa beräkningar med den faktiska nybyggnationen kan en prognos göras över den utveckling som kommer att ske om inga särskilda åtgärder vidtas för att stimulera till ökade investeringar. Vid beräkningen har antagits att de växthus som är äldre än 20 år ersättes under en IO-årsperiod. En del av de växthus som idag är över 20 år kan troligen vara relativt moderna och därför fungera tillfredsställande under den kommande IO-årsperioden. Den kraftiga förskjutning mot en större andel äldre hus som skett i Malmöhus län, där andelen ökat från 49 % år 1971 till 54 % år 1976 tyder på att en stor del av dessa hus uppfördes for mellan 20 och 25 år sedan. Med ledning av den redovisade åldersfordelningen och den nybyggnation

Tabell 3.16 Växthusens åldersfördelning. länsvis % -fördelning. Län med mer än 10 ha växthus år 1976

Stockholms

Källa: SCB. Trädgårdsräkningen 1977

46 Produktionen av trädgârdsprodukrer

Tabell 3.17 Nödvändig byggnation i l000-tal m2 per år i jämförelse med faktisk byggnation år 1976

Källa: SCB. Trädgårdsräkningen 1977

som redovisas i trädgårdsräkningen kan en sammanställning över förväntat årligt bortfall och 1976 års nybyggnation av växthus i skilda län göras. Den byggnation som betecknas som nödvändig i ovanstående tabell är den nybyggnad som krävs för att nuvarande omfattning skall bibehållas. Av tabellen framgår att växthusbeståndet i Stockholms och Malmöhus län kan förväntas minska under den närmaste tiden om inga åtgärder vidtas för att stimulera en nybyggnation. Trenden for Stockholms län har varit entydig alltsedan 1950-talet och kan till en del förklaras av Storstockholms expansion. I Malmöhus län kommer ett betydande bortfall av växthusarealen att ske om den utveckling som framgår av tabellen blir verklighet. Den utvecklingen kan inte utläsas i SCB:s statistik utan denna visar en liten ökning totalt av arealen. Det bör finnas möjligheter att förhindra eller bromsa den prognostiserade nedgången, genom att vidta stimulansåtgärder, när den troliga utvecklingen uppmärksammats i så god tid som här är fallet. Ovanstående beräkningar bygger på de undersökningar som SCB gjort och dessa undersökningar har gjorts endast åren 1971 och 1976 vad beträffar ålderfördelning och endast år 1976 beträffande nybyggnationen. Behovet av nybyggnation, för att bibehålla nuvarande areal, kan även beräknas genom att den totala befintliga arealen divideras med växthusens livslängd, dvs. ca 25 år. En sådan beräkning visar ett nybyggnadsbehov av ca 74 000 m2 per år i Malmöhus län. Den beräkningen förutsätter emellertid att husens ålder är jämnt fördelade över tiden, vilket inte är fallet i detta län. Statistiken över byggnationen är från ett enda år varför osäkerheten är stor. Med utgångspunkt från trädgårdsstatistikens uppgift om växthusens åldersfördelning kan ett mått på den genomsnittliga byggnationen erhållas. Genom att använda uppgiften om växthusareal yngre än 10 år erhålls de senaste 9 årens byggnation eftersom det kan förutsättas att inga eller endast en försumbar del av de växthus som uppförts under den tidsperioden har försvunnit. I Malmöhus län finns 394 024 m2 växthus som är yngre än 10 år. I genomsnitt har då under denna period uppförts 43 333 m2 per år. Enligt trädgårdsräkningen har år 1976 byggts 33 827 m2. Denna skillnad kan avspegla den naturliga variationen mellan olika år, det kan också vara ett uttryck för lägre investeringsvilja pga. försämrad lönsamhet. Det torde under alla förhållanden vara klan att nybyggnationen är för låg för att nuvarande växthusareal skall bibehållas i Malmöhus län.

Produktionen av trädgârdsprodukrer 47

[genomsnitt för hela riket har under de senaste 9 åren byggts ca 157 000 m2. Under år 1976 byggdes enligt trädgårdsräkningen ca 150 000 m2. Nödvändig byggnation för att bibehålla nuvarande areal är som tidigare redovisats ca 170 000 m2. Växthusens utformning och företagens struktur är endast en del av de faktorer som påverkar produktionen ur rationalitetssynpunkt. Möjligheterna att förbättra de interna transporterna är delvis beroende av dessa förhållanden men är även beroende av den allmänna tekniska utvecklingen vad gäller t. ex. truckar och pallar. De grenar av odlingen, som under nu kända förhållanden, har största förutsättningarna att utvecklas vad gäller interna transporter är grönsaker, krukväxter och lökblommor. De senaste årens utveckling på elektronikområdet har även medfört att ny ”teknik på många områden kunnat tillföras odlingen i växthus och därigenom

möjliggjort rationalisering och förbättringar. Som exempel på detta kan

nämnas automatisering av bevattningen som nu styrs elektroniskt och med magnetventiler vilket medför en arbetsbesparing och exaktare tillförsel av vattnet. Tillförsel av växtnäring till bevattningsvattnet styrs även i många fall med elektronisk utrustning vilket medför stor noggrannhet och därmed bättre odlingsresultat. Utrustningen för styrning av värme och luftning i växthusen har utvecklats så att hög grad av noggrannhet och tillförlitlighet nu kan uppnås. Utrustning för skuggning och isolering av husen har utvecklats liksom effektivare typer av värmepannor. Genom att använda andra typer av täckmaterial än enkelglas kan energiförbrukningen nedbringas.

3.5.2 Odlingens inriktning

1 växthus förekommer odling av köksväxter och prydnadsväxter. Prydnadsväxterna indelas i snittblommor, krukväxter, lökblommor, utplanteringsväxter samt sticklingar och småplantor. Arealen för odling av köksväxter, lökblommor och utplanteringsväxter har ökat medan odlingen av snittblommor, sticklingar och småplantor har minskat. I samtliga fall har antalet företag med resp. sortiment minskat.

3.5.2.1 Köksväxter i växthus De viktigaste köksväxterna som odlas i växthus är tomat, gurka och sallat. Tillsammans svarar de för 88 % av arealen. Nedanstående sammanställning visar odlingens omfattning samt skörd åren 1971 och 1976. Uppgifterna om avkastningen är osäkra men de tyder på en ökad produktion. Medan arealen av tomater har ökat med 4 % har avkastningen ökat med 34 %. Arealen gurka harökat med 23 % och kvantiteten med 43 %. Sallatsodlingen har undergått smärre förändringar. Antalet odlare med tomater är 1 109 st, gurka odlas av 433 st och sallat av 315 st. Den regionala fördelningen belyses av nedanstående tabell som visar total areal köksväxter i växthus samt areal tomat och gurka i de viktigaste länen. Av tabellen framgår att de 6 län som finns medtagna svarar för en stor del av landets köksväxtodling i växthus. Om Malmöhus och Kristianstads län

48 Produktionen av trädgârdsprødukter

Tabell 3.18 Växthus- och bänkgårdsodlingens omfattning enligt trädgårdsräkningarna 1972 och 1977. Uppgifterna avser odlingen under 1971 och 1976. Hela riket

1971 1976

Köksväxter yta, 1000 m2 1913 2012 antal Företag 1 676 1 368 Snittblommor yta. 1000 m2 1821 1 325 antal Företag 1 384 935 Krukväxter kvantitet, 1 000 st 27 113 31049 antal företag 1 557 1 284 Lökblommor kvantitet. 1 000 st 146 505 180 740 antal företag 1 479 1 200 Utplanteringsväxter kvantitet, 1 000 st 60 454 68 777 -4 antal företag 1 936 Sticklingar och småplantor kvantitet, l 000 st 33 517 28 452 antal företag 594 259

ü Uppgiften ej tillgänglig för utplanteringsväxter totalt Källa: SCB, Trädgårdsräkningen 1977

räknas samman (Skåne) får dessa tillsammans en dominerande ställning. 86 % av gurkarealen finns i Skåne. 66 % av tomatarealen och totalt för grönsaker 73 %. Medelarealen tomatodling per företag är för hela landet 818 m2, i Malmöhus län 1 883 m2 och i Kristianstad län 950 m2. Motsvarande uppgifter för odling av gurka är 1 108 m2 för hela landet, 2 315 m2 i Malmöhus län och 1 740 m2 i Kristianstads län.

Tabell 3.19 Köksväxter i växthus, areal och skörd

Annan

Övriga köksväxter 18 15 Summa köksväxter 190 201 Källa: SCB, Trädgårdsräkningen 1971 och 1976

Produktionen av 49

trädgârdsprødukter

ANTAL FÖRETAG MED ODLING AV KÖKSVÅXTER I VÅXTHUS ELLER BÅNKGÅRD enligt trädgârdsräkningen 1976

Antal per församling 1-3 3-5 ° 5-7 - 7-9 ° 9-11 o 11-13 o 13-15

50 Produktionen av trädgârdsprødukter

Tabell 3.20 Odlingen av vissa köksväxter i 1 000 m2 och % ide län som har mer än 50 000 m2 köksväxter under glas

Län Tomat Gurka Summa köksväxler

1000 m2 Andel Ӂr 1000 m2 Andel ty 1000 m2 Andel %

37 4 4 1 63 3

.Stockholms

Ostergötlands 33 4 12 3 57 3 23 3 1 - 61 3 Blekinge

__Summa Ovriga län 180 20 35 7 280 14

Hela landet 907 100 480 100 2 012 100

Källa: SCB. Trädgårdsräkningen 1977

Medelarealen köksväxtodling per Företag är l 470 m2 i hela landet, 3 260 m2 i Malmöhus län och 1 870 m2 i Kristianstads län. De genomsnittliga odlingsarealerna är således avsevärt större i Malmöhus län än i övriga delar av landet.

3.5.2.2 Snittblommor i växthus Denna produktgrupp har under senare år undergått en kraftig minskning av produktionen. Areallörändringar och nuvarande omfattning av odlingen framgår av nedanstående tabell.

Tabell 3.21 Snittblommor 1971 och 1976. Arealer skördade kvantiteter och procentuell arealförändring 1971 1976 Areal- Förändring Areal ha Milj. st. Areal ha Milj. st. i 96

Snittgrönt Övriga 31 23 21 15 ./. 32 Summa snittblommor 182 186 132 100 ./. 27 a Arealen snittgrönt är ca 4 ha för liten år 19761 SCB:s redovisning varför den faktiska minskningen i denna odling endast skulle uppgå till ca 50 procent. Källa: SCB, Trädgårdsräkningen 1977

Produktionen av rrädgârdsprodukter 51

ANTAL FÖRETAG MED ODLING AV SNITTBLOMMOR I VÅXTHUS ELLER BÅNKGÅRD eniigt trädgårdsräkningen 1976

Antal per församling 1-3 3-5 - 5-7 ° 7-9 ° 9-11 - 11-13 ° 13-15

52 Produktionen av

trädgârdsprodukter

Tabell 3.22 Odling av vissa snittblommor areal i 1 000-tal m2

Hallands

Alvsborgs 7 4 14 4 34 6 65 5

149 90 328 90 379 67 l 050 79 __Summa Ovriga 16 10 35 10 183 33 275 21 Hela landet 165 100 363 100 562 100 1 325 100

Källa: SCB, Trädgårdsräkningen 1977

Den regionala fördelningen av produktionen år 1976 framgår av tabell 3.22. Endast ödelän med en sammanlagd snittblomsterareal överstigande 50 000 m2 redovisas. Odlingen av nejlikor är starkt koncentrerad till Malmöhus och Hallands län. Rosor odlas framför allti Malmöhus län men även i Stockholms län finns betydande odlingar. Odlingen av krysantemum har jämnare spridning över hela landet. De län som medtagits i sammanställningen svarar för nära 80 % av hela landets odling av dessa produkter. Nejlikor odlas i relativt stora Företag. Medelarealen för hela landet är 2 944 m2 per Företag. Odling bedrevs årsskiftet 1976/77 endast vid 56 företag. l Malmöhus län var den genomsnittliga arealen 7 300 m2 och i Hallands län 7 900 m2. Även rosor odlas i relativt stora Företag. De 101 företag som finns med i trädgårdsräkningen hade en genomsnittlig areal av 3 600 m2. l Malmöhus län var genomsnittlig areal 8 600 m2 och i Stockholms län 4 700 m2. Krysantemum har en helt annan odlingsteknik än rosor och nejlikor vilket avspeglar sig i antal företag och medelareal för denna odling. 762 Företag odlade i genomsnitt 738 m2 vardera. l Malmöhus län var medelarealen 2 080 m2 medan den i Hallands län uppgick till l 100 m2. Medan rosor och nejlikor är flerårskulturer är krysantemum en kortkultur som endast sträcker sig över en tid av 3-4 månader från plantering till skörd. Den används därför ofta i kombination med andra produkter. Vid de 935 företag som odlar snittblommor uppgår den genomsnittliga arealen snittblommor till ca l 400 m2.

3.5.2.3 Lökblommor Odlingen av lökblommor har undergått stora förändringar under de senaste åren. Tidigare bedrevs lökdrivningen till övervägande del i relativt små företag där den utgjorde ett viktigt inslag under vintermânaderna. Drivningen gav sysselsättning och arbete under en tid då ljustillgången är en

Produktionen av 53

rrädgârdsprodukter

ANTAL FÖRETAG MED ODLING AV LOKBLOMMOR IVÄXTHUS ELLER BÅNKGÅRD enligt trädgårdsräkningen 1976

Antal per församling

9 - 11 O 11-13 0 13-15 O 15-

54 Produktionen av trädgårdsprødukrer

Tabell 3.23 Produktionen av lökblommor åren 1971 och 1976 samt procentuell förändring 1971 1976 Förändring milj. st. milj. st.

1_-_lyacinter Ovriga lökblommor 7 6,8 ./. 0,2 ./. 3

Summa lökblommor 147 180 33 23

Källa: SCB, Trädgårdsräkningen 1977

begränsande faktor i produktionen för många växtslag, dock inte för lökdrivningen. Under senare år har denna odling rationaliserats i hög grad. Några få mycket stora företag har nu en stor andel av den totala drivningen. Genom rationaliseringen har det även blivit möjligt att till lågt pris erbjuda dagligvaruhandeln buketterade lökblommor. Produktionens omfattning framgår av ovanstående tabell.

Den ökning av tulpanodlingen som framgår av tabellen synes ha inneburit

viss överproduktion med åtföljande svårigheter att få avsättning till kostnadstäckande priser. Den regionala fördelningen av produktionen belyses i nedanstående tabell för de län i vilka odlas mer än 15 milj. lökblommor. 1dessa län förekommer således drygt 70 % av lökdrivningen i landet. Inte i något av de övriga länen produceras mer än 5 milj. st. Det föreligger således en mycket klar skillnad mellan dessa sex län och övriga. Inom dessa län finns även de inledningsvis nämnda stora lökdrivningsföretagen. Det största finns i Södermanlands län och svarar för 10-11 milj. st.

Tabell 3.24 Odlingen av lökblommor länsvis milj. st. och procentuell fördelning

1_-_1a1lands

__Summa Ovriga 51 27 6 43 3 33 52 29 Hela landet 150 100 14 100 9 100 181 100 Källa: SCB. Trädgårdsräkningen 1977

Produktionen av 55

trädgârdsprodukter

Produktionen är trots de rationaliseringar som genomförts arbetsintensiv. Omräknat till antal helårssysselsatta torde lökdrivningen sysselsätta 800-1 000 personer per år. De större Företagen har under en stor del av året (september-mars/april) 40-50 personer sysselsatta enbart med lökdrivningen. Genom en lämplig kombination med andra växtslag har åretruntsysselsättning kunnat åstadkommas i företag med produktion av lökblommor. Antalet företag med odling av lökblommor uppgår till 1 200. Medeltalet odlade lökar per företag är 151 000 st. 1 de län som redovisats ovan är medelantalet per företag ungefär dubbelt så stort.

3.5.2.4 Krukväxter Produktionen av krukväxter har ökat i omfattning under de senaste åren. Odlingen av krukväxter sker i regel i arealmässigt små företag med långt driven automatisering av drift och skötsel. Trots detta är arbetsintensiteten hög och betydligt högre per arealenhet än i odlingen av snittblommor och grönsaker. Det är ocksâ lättare att med lämpliga kulturkombinationer nå åretruntsysselsättning i en krukväxtodling än i andra odlingsgrenar. Krukväxtema har successivt funnit nya avsättningskanaler. Dagligvaruhandelns försäljning av krukväxter har ökat kraftigt och denna utveckling väntas fortsätta. Det sortiment som odlas undergår kontinuerligt förändringar i takt med efterfrågans förändringar och den odlingstekniska utvecklingen. En ökad efterfrågan av s. k. gröna växter har lett till en ökad svensk produktion av dessa. Det är emellertid inte möjligt att utläsa detta ur tillgänglig statistik. Utvecklingen för några blommande sorter redovisas nedan för den senaste femårsperioden. Statistiken uppvisar således stora faktiska förändringar för de särskilt redovisade krukväxterna - Den relativa fördelundantag krysantemum. ningen har genomgått endast smärre förskjutningar.

Tabell 3.25 Produktionen av krukväxter åren 1971 och 1976 samt procentuell förändring

Källa: SCB, Trädgârdsräkningen 1977

56 Produktionen av trädgârdsprodukter

v

ANTAL FÖRETAG MED ODLING AV KRUKVÄXTER RH_ | VÅXTHUS ELLER BÄNKGÅRD c enligt trädgårdsräkningen 1976 __"=-«/

t

.FJ tfn

*J I . J_

ff A,

I\\\ Xx .-7 Antal per församling

1 -- 3

° 3 - 5

- 5 - 7

° 7 - 9

° 9 - 11

0 1 I - 13

0 13 - 15

9 15 -

\\

G j. zkçøååf4fw.

Produktionen av 57

trädgârdsprodukter

v v e v m v 2 2 vm 8 v_

s.. 8_

m

_nvooo

om_ mvm m: ms Em v2 m: oem mmv

mEêzm

ä_ S m3

m _ _ m m _ m _ v _§: _ o_ om .m

m v v o m m_ E om o_ :w 2

om 8_

§58

:omäñm

5 o: m_m omm m: mmm o: omm mom mom So mmv

3:3... _ _ v _ m

.am m m m m m m v o m x mv mm _ S_

u

måmazzm

.mess vmm omm omm vvm

.auzüoå

m: 5 m: m:

:2:

å å E... än

_ _ m v

ewa-EQEENM

_ m _ | m Z E : mm mm mm

x 8_

EzEoämmbv_

.§58

:ogizau-:ø

R 8 R m_

Em E.. :m å v3 omm mmm w:

_S: _ m m

.mv

o m m v m o

:m- m. 2 mm m_ om om 8_

.säs

mEomom

vvm

.8xm›._=.=_

mmm mmm mmo m2 Em Em vom mvm mvm

.så

.å ä»

_ _ m v R2

›a

cowscxamuâwuwä

:gâüiuohm

Wacom

o

.säs

mocscmeöuâ mucssaemo

.mom

mnsêmsmcv_ msgoesz mucscmeawâ

mEEsm

meêtoñ mucâa: 3532cc mmönmzv

Se:

§50 “Hama

E3

58 Produktionen av trädgârdsprodukter

De län som särredovisas ovan svarar således för 86 % av den totala svenska krukväxtproduktionen. Skånedominansen är inte så utpräglad för denna produktgrupp som för t. ex. grönsaker i växthus. Malmöhus län har sålunda 43 % av växthusarealen men endast 34 % av antalet krukväxter som produceras. De övriga redovisade länen har större andel av krukväxtproduktion än av växthusytan. Krukväxter odlas i 1 284 företag dvs. i nära hälften av företagen med växthus. Av dessa utgjordes halva antalet (ca 640 st.) av företag med en odlingsareal i växthus som var mindre än l 000 m2. Genomsnittligt antal producerade krukväxter vid dessa mindre företag var ca 3400 st, vilket innebär att krukväxtodlingen endast svarar för en liten del av odlingen i de mindre företagen. Medelantalet producerade krukväxter vid de större företagen uppgick till ca 45 000 st. Den växthusyta som åtgår för att under ett år producera denna kvantitet är ca l 000 m2. 1 de flesta fall bedrivs således krukväxtproduktionen i kombination med andra produkter. Generellt kan sägas att krukväxtproducerande företag har mindre areal än andra växthusföretag. Detta sammanhänger med att produktionsgrenen är mera arbetsintensiv än grönsaks- och snittblomsterodlingen. Arealmässigt mindre företag kan därför ge en godtagbar arbetsinkomst.

3.5.2.5 Utplanteringsväxter Utplanteringsväxter är ett samlingsnamn för oftast ettåriga örtartade blommor som på våren används för plantering utomhus i rabatter, balkonglådor o. likn. År 1971 odlades ca 60 milj. st. medan kvantiteten år 1976 uppgick till ca 69 milj. st. dvs. en ökning med 15 %. Antalet arter som odlas är relativt stort. Petunia, tagetes och isbegonia svarar enligt trädgårdsräkningen 1976 tillsammans för ca 36 milj. st. eller ca 52 % av totala antalet. Den största gruppen av dessa tre är petunior med 20 milj. st. eller ca 30 % av totala antalet utplanteringsväxter. Motsvarande redovisning gjordes inte 1972 varför förändringar i sortimentet inte kan avläsas. Produktionens regionala fördelning avviker klart från övrig produktion i växthus. 1 Kristianstads län odlas 12 % av landets produktion, i Malmöhus län 11 % och i Stockholms län 9 %. Dessa tre län svarar således för en tredjedel av produktionen av utplanteringsväxter, men två tredjedelar av växthusarealen. Produktionen är för övrigt jämnt fördelad över hela landet. Produktionen har stor regionalekonomisk betydelse eftersom de i många företag utgör en väsentlig del av produktionen. Många mindre växthusföretag inriktar en stor del av sin verksamhet på odling av utplanteringsväxterna och försäljer ofta dessa direkt till konsument. Antalet företag som odlar utplanteringsväxter uppgår till drygt 1 500 st. Genomsnittligt antal odlade plantor per företag är enligt trädgårdsräkningen ca 45 000 st.

Produktionen av trädgârdsprodukter 59

ANTAL FÖRETAG MED ODLING AV

UTPLANTERINGSVÄXTER › y

I VÅXTHUS E LLER BÅNKGÅRD "*--›..x" W]

enligt trädgârdsräkningen 1976 k

, ja.)

_./4_A/ ,

r \

l L: ..- z kx ›\ › x

4 I

Antal per församling

r * . vr-MJ . I \ \ v 3 - 5 f! 75a \\ \ (j ““\ (ä. 5 - 7 f! “-\j\

4 7 __9 1:/ ä ä?

WH nya”,

9 - 11 x

:J f

° - 11 - 13 _ \ \ V? L . › . C .fr-A {\ (ägg 3 - o

xx \ 0),.

qäláá .\

Z *o* 7 ° m 15 - . »av . V 2.1,: . å., - “\ _,_,__P i u* -J J *x _

I/*qnå i

T R“w_,\ . - I › - r n .

u i

73-1 131m . x

”Wi -å

60 Produktionen av rrädgârdsprødukter

3.6 Odling på friland

3.6.1 Allmänt På friland förekommer odling av köksväxter, frukt, bär samt plantskoleväxter. Dessutom odlas blommor på friland men endast i liten omfattning. Som förutsättning för odling av trädgårdsväxter på friland gäller att odlingen i regel kan bedrivas på god jordbruksmark med för olika växtslag lämplig odlingsmiljö. Klimatet begränsar odlingens möjligheter i vissa delar av landet. Många köksväxter kan emellertid odlas i större delen av landet även om avkastningen och odlingssäkerheten är lägre i de nordligare delarna av landet. Svarta vinbär och jordgubbar hör till de bär som odlas med framgång även i de nordligare delarna av landet. Fruktodlingen däremot har, liksom plantskoleproduktionen, tyngdpunkten i de sydligare delarna av landet beroende på klimatet. De särskilda investeringar i maskiner och lagerbyggnader som behövs lör en rationell produktion varierar för skilda produkter. För jordbearbetning kan de gängsejordbruksmaskinerna användas men särskilda precisionssåmaskiner och planteringsmaskiner är nödvändiga för sådd och plantering. Skörden av rotfrukter har kunnat mekaniseras medan skördearbetet för övriga köksväxter till stor del ännu sker manuellt. Skörden av de produkter som odlas på kontrakt till konservindustrin har i stor utsträckning kunnat mekaniseras eftersom råvaran i de flesta fall tas omhand omedelbart efter skördetilltället. Maskinell skörd ger nämligen en del småskador på produkterna, vilket begränsar lagringsdugligheten. Frukt- och bärodlingen kräver särskilda redskap lör beskärning och övrig skötsel av odlingarna. Skörden av vinbär har kunnat mekaniseras medan skörden av jordgubbar sker enbart manuellt. Fruktskörden är möjlig att mekanisera men kvaliteten blir dålig p. g. a. de stötskador som uppstår vid

Tabell 3.27 Frilandsodlingens omfattning enligt trädgårdsräkningarna 1972 och 1977. Uppgifterna avser odlingen under 1971 och 1976. Hela riket

1971 1976

Köksväxter areal, hektar 4 987 5 180 antal företag 3 581 2 601 Frukt areal, hektar 3 495 3 387 antal Företag l 508 811 Bär areal. hektar 1 817 2 026 antal företag 2 735 l 699 Snittblommor areal, hektar 288 169 antal företag 1 609 1 082 Plantskola areal, hektar 890 965 antal företag 683 636

Källa: SCB, Trädgårdsräkningen 1972 och 1977

Produktionen av 61

trädgârdsprodukter

uppsamlingen av den nedfallande frukten. Generellt gäller for all frilandsodling av trädgårdsprodukter att bevattningsmöjligheter är en förutsättning för säker odling. Tillgången på vatten är dock i många områden en begränsande faktor. Hanteringen av produkterna efter skörd varierar beroende av produktens karaktär som fárskvara eller lagervara. Av grönsakerna kräver t. ex. matlöken tork- och lagerutrymmen. Morötter och kål är andra växtslag som ställer krav på särskilda lagringsutrymmen. För lagring av frukt krävs lokaler i vilka möjligheterna att kontrollera temperatur och luftfuktighet bör finnas. Rationell plantskoleproduktion kräver tillgång till kylutrymmen. Frilandsarealen exklusive kontraktsodling till konservindustrin uppgick år 1971 till 11 476 ha och år 1976 till 11 727 ha. Antalet företag som bedrev frilandsodling uppgick till 6720 år 1971 och hade minskat till 4529 år 1976. Antalet företag med odling av respektive produktslag har minskat men arealerna har i flera fall ändå ökat. Medelarealerna har således ökat.

3.6.2 Köksväxter Odlingen av köksväxter på friland omfattar ett relativt stort antal produkter. Den sammanlagda arealen uppgick år 1976 till 5 180 ha vilket innebär en utvidgning med ca 200 ha sedan år 1971.1trädgårdsräkningen 1977 ingår inte konservärter, spenat och bruna bönor då dessa i statistiksammanhang räknas som jordbruksgrödor. Den sammanlagda arealen av konservärter, bruna bönor och övriga köksväxter som odlas för leverans till konservindustri och liknande uppgår till ca 11 300 ha. En redogörelse for kontraktsodling till livsmedelsindustrin lämnas under punkt 3.6.6. Uppgifter om odlingens omfattning har erhållits genom särskilda trädgårdsräkningar som avsett åren 1971 och 1976.

Tabell 3.28 Köksväxter på friland, areal och skörd (exkl. konservväxter)

1971 1976

Ha Milj. kg Ha Milj. kg

0 Milj. stycken Källa: SCB Trädgårdsräkningen 1977

62 Produktionen av trädgârdsprodukrer

ANTAL FÖRETAG MED ODLING AV KOKSVÄXTER PÅ FRILAND en|igt trädgårdsräkningen 1976

A n t M D. e r f ö r ü m in. 9

9-.11 o 11-13 o 13-15 15-

Produktionen av trädgârdsprødukter 63

Tabell 3.29 Övriga köksväxter på friland år 1976

Växtslag Hektar Växtslag Hektar

Spenat 318 Selleri 26 Ärter, ej konservärter eller Persilja 24 kokärter 112 Majs 18 Grönkål, rödkål, broccoli, Pepparrot 15 brysselkål 1 12 Rädisor 14 Kålrötter. ej till foder 105 Bönor, vax-, skära bryt- Palsternackor 94 m. m. 11 Dill 91 Diverse och ej specifi- Rabarber 48 cerat 41

Källa: SCB Trädgårdsräkningen 1977

Den största produkten såväl areal- som avkastningsmässigt är morötter. Därefter kommer vitkål, lök, rödbetor och blomkål. Kvantitetsmässigt har samtliga växtslag ökat med undantag av blomkål och sallat. Lök och morötter uppvisar de största ökningarna. För att få en uppfattning om gruppen övriga köksväxter som omfattar något över l 000 ha har denna grupp specilicerats vid den senaste trädgårdsräkningen. Uppgifterna är osäkra men redovisas för att ge en uppfattning om fördelningen. Av tabellen framgår att odlingen av dessa köksväxter är av begränsad omfattning. Odlingen är koncentrerad till de områden som har de bästa förutsättningarna. Den regionala fördelningen belyses av nedanstående tabell över total areal köksväxter på friland samt areal morötter, vitkål och matlök i de viktigaste länen. Malmöhus län intar en dominerande ställning totalt sett med nära halva

Tabell 3.30 Odlingen av vissa köksväxter på friland

Län Vitkål Matlök Morötter Summa köksväxter Ha Andel Ha Andel Ha Andel Ha Andel

Hela landet 638 100 415 100 1 265 100 5 180 100 Källa: SCB Trädgårdsräkningen 1977

64 Produktionen av trädgârdsprodukter

totalarealen. Vissa växtslag har emellertid stor regional betydelse och odlas i förhållande till landets totalareal i stor omfattning. Bland de produkter som har stor regional betydelse for andra län än de båda skånelänen kan nämnas följande. Frilandsgurka har betydelse for Blekinge, Kalmar och Gotlands län. Matlök odlas med framgång i Kalmar län. Odlingen av morötter ökar på Gotland, i Skaraborgs län och Kristianstads län medan dess omfattning har minskat i Örebro län. lsbergssallat och annan sallat har betydande omfattning

i Östergötlands län.

Medelarealen köksväxter per företag uppgår till ca 4,2 ha i Malmöhus län, 2,8 ha i Kristianstads län och i de övriga ur odlingssynpunkt viktigare länen till mellan 1,2 och 1,7 ha. Det är således relativt sett små arealer som används for denna odling. Den genomsnittliga areal företagen har av varje växtslag varierar, beroende på arbetsåtgång, marknadsutrymme m. m., mellan 0,3 ha for annan sallat till 1,2 ha for morötter. Medelarealerna är generellt högre i Skåne.

3.6.3 Frukrodling Fruktträd börjar ge avkastning först 4-5 år efter plantering. Full produktion nås först efter 10 år. Efter 25-30 års produktion röjs vanligen odlingen av ekonomiska skäl. Startandet av en fruktodling ställer således speciella krav på likviditeten eftersom de forsta årens uppbyggnads- och skötselkostnader inte motsvaras av några intäkter. Nya odlingsmetoder med större antal träd per arealenhet och nya kommersiellt mera intressanta sorter har skapat behov av röjning och nyplantering av en stor del av fruktodlingarna. Av trädgårdsstatistiken framgår också att mer än 40 procent av de befintliga äppelträden är planterade år 1954 eller tidigare. Även detta skapar ett behov av nyplantering for att bibehålla odlingens omfattning. De skördade kvantiteterna har således ökat, medan arealerna är i stort sett

oförändrade. Äpple är det dominerande fruktslaget.

Kristianstads län är det dominerande fruktodlingsdistriktet med ca 66 procent av landets fruktodlingsareal. Malmöhus län svarar for 17 procent och Kronobergs- och Jönköpings län for 4 resp. 3 procent. Beträffande odlingen av

Tabell 3.31 Odlingen av frukt, arealer och kvantiteter åren 1971 och 1976 1971 1976

Ha Milj. kg Ha Milj. kg

Källa: SCB Trädgårdsräkningen 1977

Produktionen av 65

trädgârdsprodukter

ANTAL FÖRETAG MED FRUKTODLING 3 *Eu* enligt trädgårdsräkningen 1976 “^-.-.._

Antal per församling 1-3 3-5 - 5-7 › 7-9 ° 9-11 o 11-13 ° 13-15 ° 15-

66 Produktionen av rrädgärdsprodukter

Tabell 3.32 Äppleträdens planteringsár i Kristianstads och Malmöhus län samt hela landet år 1976

Område 1975 och 1965- 1955- 1954 och Sumsenare 1974 1964 tidigare ma

Kristianstads län antal 1 000-tal 80 265 96 369 825 96-fördeln. 10 32 12 45 100 Malmöhus län antal 1 000-tal 26 72 17 63 178 96-lördeln. 15 41 9 35 100 Hela riket antal IOOO-tal 120 383 128 476 1 124 % -fördeln ll 34 ll 42 100

Källa: SCB Trädgårdsräkningen 1977

äpple har Kristianstads län än mer dominerande ställning och svarar för 70 procent av arealen eller 73 procent av antalet äppelträd. Av den samlade äppelskörden som uppgick till 23 457 ton år 1976, enligt trädgårdsräkningen, svarar Kristianstads län för ca 71 procent. En betydande nyplantering har skett under de två senaste åren som ingår i statistiken. Frukträdens åldersstruktur i Kristianstads län är sådan att omfattande nyplantering krävs om nuvarande produktion skall upprätthållas. Fortsatt nyplantering i samma takt som de två senaste åren, då ca 40 000 träd planterats per år, innebär att de träd som är planterade år 1954 och tidigare ersätts inom en 10-årsperiod. Medelarealen fruktodling per Företag uppgår till ca 7 ha i Malmöhus län, medan Kristianstads och Hallands län har ett genomsnitt på ca 5 ha. 1 Jönköpings län uppgår medelarealen till drygt 3 ha medan Kronobergs län har knappt 2. Den största medelarealen har Gotlands län med 9.5 ha. Detta höga tal beror på att en stor odling påverkar resultatet. Antalet är totalt 811 vilket är en nedgång med ca 700 på en företag femårsperiod. Den stora minskningen har skett i mellersta Sverige medan antalet odlare i Kristianstads län endast minskat från 494 till 445.

3.6.4 Bärodling för odling av bär är goda i så gott som hela landet. Förutsättningarna Jordgubbarna mognar tidigt (från mitten av juni) i landets södra delar. Skörden mognar därefter fram längre och längre norrut allt eftersom sommaren går. Härigenom kan färska jordgubbar erbjudas konsumenterna under hela sommaren och ända fram till slutet av augusti eller när frosten sätter stopp För ytterligare skörd. Svarta vinbär kan odlas även i Tornedalen. Fördelen ur odlingsteknisk synpunkt med odling i Norrland är de små risker lör nattfrost i blomningen, och därmed reducerad skörd, som där föreligger. Odlingen av bär har ökat under den senaste femårsperioden. Odlingen av jordgubbar har ökat med ca 10 procent och är det klart dominerande bärslaget med över 80 procent av totala bärarealen. Förutom jordgubbar odlas endast

Produktionen av 6-7

trädgárdsprodukter

ANTAL FÖRETAG MED BÄRODLING enligt trädgårdsräkningen 1976

A n t d p e r ü r 5 a m .m Q

s 9-11 11-13 ° 13-15 15-

Produktionen av

68 rrädgârdsprodukter

Tabell 3.33 Bärodlingens omfattning åren 1971 och 1976 1971 1976 Bärslag Ha Ton Ha Ton

l 487 6 900 l 654 8 067 Jordgubbar

Källa: SCB Trädgårdsräkningen 1977

svarta vinbär i någon nämnvärd omfattning. Bärodlingen är spridd över större delen av landet. Beträffande jordgubbar finns inget enskilt län som har mer än 14 procent av arealen. De län som har den största andelen av jordgubbsodlingen framgår av tabell 3.34. Även i Västernorrlands och Jämtlands län finns omfattande odlingar som har regional betydelse. Odlingen av svarta vinbär domineras av Jönköpings län som svarar for en tredjedel av totalarealen. Blekinge, Västerbottens och Norrbottens län svarar vardera för 10 procent av den totala arealen. Antalet företag med odling av bär uppgår till ca l 700. Av dessa har ca l 400 och ca 500 svarta vinbär. jordgubbar Medelarealen jordgubbsodling uppgår totalt sett till 1,2 ha per företag. Västernorrlands län har den största medelarealen vilket förklaras av att där finns Även beträffande redovisad arealavkastning ett par större odlingar. intar Västernorrland en ledande plats med en arealavkastning på 6 000 kg per ha, därnäst kommer Kristianstad med 5 400 kg, Malmöhus och Blekinge med 5 000 kg vardera.

3.6.5 Plantskoleväxter Ökade krav på den yttre miljön i bostadsområden, parker, industriområden och liknande platser har medfört ökad efterfrågan på plantskoleväxter. Den svenska produktionen har enligt tillgänglig statistik ökat från 890 ha år

Tabell 3.34 Jordgubbsodlingen i vissa län

Produktionen av 69

trädgårdsprodukter

ANTAL FÖRETAG MED PLANTSKOLEODL|NG

x Åka

enligt trädgårdsräkningen 1976 /

Antal per församling x 1-3 * 3-5 . 5-7 . 7-9 o 9-11 g 11-13 o 13-15

70 Produktionen av

trädgârdsprodukter

1971 till 965 ha år 1976. Antalet företag har under samma tidsperiod minskat med 50 till ca 640 företag. Den största produktgruppen är prydnadsbuskar 377 ha och fruktträd 145 ha. Störst omfattning har odlingen i Kristianstads län 234 ha och i Malmöhus län 205 ha. Därnäst kommer Hallands och Kalmar län med 85 resp. 68 ha. En under senare år allt vanligare företagsfomt i plantskolebranschen är s. k. gardencenters som ofta har endast liten eller ingen egen produktion av växter. Dessa företag köper och säljer färdig vara. Trots detta har en del av dessa kommit med i statistiken.

3.6.6 Kontraktsodling till livsmedelsindusrrin Främst i södra Sverige förekommer en kontraktsbunden odling på friland av grönsaker, bär och rotfrukter för leverans till livsmedelsindustrln. Odlingen ligger i de flesta fall koncentrerad till områden nära fabrikerna. De växtslag som under åren odlats har växlat bl. a. med den svenska råvarans konkurrenskraft men även beroende på konsumtionens förändringar. En koncentration av odlingen till vissa områden har skett genom att industrin strukturrationaliserat och även specialiserat varje fabrik på ett mindre antal produkter. Det största växtslaget är konservärter för fárskskörd. Därnäst störst ifråga om areal var tidigare frilandsgurkorna men genom att arealskördarna stigit snabbare än konsumtionsökningen har arealen minskat och nu är morötter näst största växtslaget följt av rödbetor, spenat och svarta vinbär. Samtliga och svarta vinbär nämnda grödor skördas nu med maskin, för gurkor dominerar dock fortfarande handskörden.

Tabell 3.35 Konservväxtodlingens omfattning i ha och fördelning på växtslag 1971-1977 1971 1974 1976 1977

Broccoli 82 112 93 84 13 - - 105 Brytbönor

a Arealen har utnyttjats for två skördar.

Produktionen

av trädgârdsprodukter 71

Tabell 3.36 Arealavkastningen för några växtslag i kg per ha 1971 1974 1976 1977

63600 Ärter 4 846 5 006 4 024 4 388 0 Över 35 mm. for tillverkning av tärningar 17 30-70 mm. F 3 års odlingar och äldre.

Arealskörden varierar med årsmånen trots att dessa odlingar medvetet lagts i odlingssäkra områden och hos utvalda odlare. Nedan lämnas exempel på skördenivån och variationen inom odlingen. För varje växtslag har medtagits uppgift från en industris uppsamlingsområde. Värdena är medelskörden på den kontraktsbundna till industrin odlingen ifråga. Kvantiteten anger godkänd prima vara. Priserna for dessa produkter fastställs vid Förhandlingar mellan industri och odlarorganisation före varje års odling. Prisutvecklingen påverkas av odlingskostnaden, arealskördeutvecklingen och importpriserna på råvaror och färdiga produkter. Vid prisbestämningen utgår man från femårsmedeltal for arealskörden. Den svenska odlingens konkurrenskraft har i flera fall kunnat bibehållas av skörden. genom en mekanisering Angivna priser gäller när köparen svarar för emballage och transportkostnaden från gården. Dessutom står köparen kostnadsfritt för frö och odlingsrådgivning. Det angivna priset är vid fullt utväxt gröda. Vid tidigare eller senare leveranstidpunkt är priserna högre. Värdet av de leveranser som sker från kontraktsodlingen sammanställs årligen. Det speglar inte bara prisutvecklingen utan även arealforändringarna och svängningarna i arealskörd.

Tabell 3.37 Producentprisutvecklingen i öre per kg

1971 1974 1976 1977

Gurkor, handskörd 75,5 86 121,8 135,8 Gurkor, maskinskörd - 50 78 90

39,2 52,5 57,5 1 Skörden utförs kostnadsfritt av köparen.

72 Produktionen av trädgârdsprodukrer

Tabell 3.38 Värdet av leveranser till industrin

1971 1973 1976 1977

Milj. kr. 21,4 25,4 45,3 50,0”

4 Prognos.

3.6.7 Vissa uppgifter om specialisering och marknadsföring

Det har inte varit möjligt att belysa utvecklingen beträffande antalet kulturer som odlas på företagen eftersom uppgifter om detta inte inhämtats (växtslag) under den förra trädgårdsräkningen. Specialisering på ett fåtal produkter medför som regel ökade möjligheter att kunna nå fördelar av produktionsteknisk och marknadsmässig art. Den innebär emellertid en ökad risktagning att erhålla blir mindre. och möjligheterna åretruntsysselsättning som finns tyder på en tydligt specialiseringsgrad i Skåne De uppgifter högre än i övriga landet vilket sammanhänger med flera orsaker som t. ex. och företagsstruktur. Företagens forsäljningskanaler har odlingsinriktning givetvis en stor betydelse i sammanhanget. svarsfrekvens har varit låg i undersökningen men de Frilandsföretagens uppgifter som finns tyder på att företagen är mycket starkt specialiserade. Andelen företag med sammanlagt högst tre kulturer är ca 87 procent och av dessa har den allra största delen, ca 60 procent, endast en kultur. Av sålde ca 840 minst 95 procent av sin de ca 2 600 växthusföretagen direkt till konsument utan några mellanhänder. Av de mindre produktion produktionsforetagen, dvs. de som har en försäljningssumma upp till 250 000 kr. utgör 87 procent hemförsäljningsföretag. _ Andelen med minst 95 procent partiförsäljning är störst i Stockföretag Hallands och Kristianstads län medan andelen är minst i holms, Malmöhus, de nordligaste länen. De samlade investeringarna i trädgårdsproduktionen uppgick år 1976 enligt SCB Trädgårdsräkningen 1977 till ca 82 milj. kr. vid sammanlagt 1340

företag. fördelade sig med 70 milj. kr. på växthusföretag och 12 Investeringarna

Tabell 3.39 Antal kulturer per växthusföretag

Område Antal kulturer

1-3 4-6 7-9 10-

Malmöhus S5 21 12 13 %-fördelning Kristianstad % -fördelning 46 17 16 19 Hela landet 33 20 18 29 % -fördelning

Källa: SCB Trädgårdsräkningen 1977.

Produktionen av rrädgârdsprodukrer 73

Tabell 3.40 Länsvis fördelning av växthusföretag med 95 % hemförsäljning

Andel företag med Län minst 95 % hemförsäljning

-15 % Stockholm, Malmöhus 16-30 % Kristianstad, Halland, Västmanland 31-45 % Sörmland, Östergötland, Gotland, Blekinge, Göteborgs 0. Bohus, Älvsborg. Skaraborg, Värmland, Kopparberg, Gävleborg, Jämtland 46-55 % Uppsala. Örebro, Västernorrland. Västerbotten 56-65 % Jönköping. Kronoberg, Norrbotten

Källa: Trädgårdsräkningen 1977

milj. kr. på frilandsföretag. Investeringarna i växthus uppgick till ca 32 milj. kr. vid 240 företag. Den sammanlagda växthusytan som uppfördes var l50 000 m2.

3.7 Den yrkesmässiga trädgårdsproduktionens värde

Det finns inte någon officiell statistik som utförligt belyser produktionsvärdet för de yrkesmässigt odlade trädgårdsproduktema. l trädgårdsräkningen 1977

ställdes även en fråga om företagens försäljning av trädgårdsprodukter, för att

en uppskattning av näringens samlade försäljning i förstahandsled av egen produktion skulle erhållas. Som svarsalternativ angavs 6 storleksklasser. Växthusföretagens svarsfrekvens var tillfredsställande, varför denna statistik har publicerats. Uppgifterna från företag med odling på friland vilka erhölls genom brevenkät besvarades av endast en del av företagen varför dessa uppgifter inte publicerats. För att få en uppfattning om växthusföretagens försäljningssumma har en beräkning gjorts med utgångspunkt från den redovisade fördelningen. Eftersom svaren lämnats i storleksklasser har vissa antaganden om klassgenomsnittens storlek måst göras. Antagandena och resultatet av beräkningarna framgår av nedanstående tabell. Produktionsvärdet vid företag med odling i växthus uppgår enligt denna beräkning till ca 700 milj. kr. l detta belopp ingår även en viss odling på friland. Värdet av denna frilandsproduktion har beräknats uppgå till ca 50 milj. kr. varför produktionsvärdet i växthusodlingen är ca 650 milj. kr. Med ledning av uppgifterna i trädgårdsräkningen 1977 har vid Sveriges lantbruksuniversitet gjorts en beräkning av trädgårdsproduktionens värde utifrån en annan utgångspunkt än ovan. Dessa beräkningar har publicerats av universitetets konsulentavdelning och ingår i den serie av rapporter om trädgård som ges ut. Rapporten heter Trädgårdsodlingen i Sverige och har beteckningen Trädgård 134 Alnarp 1978. Som allmän utgångspunkt för beräkningarna har man utgått från ett medelpris för åren 1976 och 1977. Priserna avser det som odlarna fått vid försäljning till partihandeln och alltså inte konsumentpris.

74 Produktionen av rrädgârdsprodukrer

Tabell 3.41 Växthusföretagens beräknade försäljningsvärde

Storleksklass. försälj- Antal Antagen genom- Summa ningssumma i kronor företag snittsförsälj- försäljning ning i klassen 1 000-tal kr. 1 000-tal kr.

Källa: SCB Trädgårdsräkningen 1977. Utredningens beräkningar.

Den i statistiken redovisade skörden har för många produktslag bedömts vara alltför låg varfor dessa uppgifter justerats till realistiska nivåer. Enligt de redovisade beräkningarna skulle sålunda värdet av produktionen från hela den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingen vid försäljningen från odlarna ha uppgått till 1 100 milj. kr. Detta fördelar sig på de olika produktgrupperna enligt nedanstående tabell. Vid den förra beräkningen (Trädgård 76) som avsåg åren 1972-74 blev värdet 750 milj. kr. Produktionsvärdet har sålunda sedan dess stigit med 46 %. Denna kraftiga stegring är till stor del orsakad av högre priser. De ekonomiskt köksväxterna är enligt dessa beräkningar tomat viktigaste 75 milj. kr., växthusgurka 42 milj. kr., morot 44 milj. kr. och sallat 29 milj. kr. Den viktigaste frukten är äpple med ett beräknat värde av 70 milj. kr. och det viktigaste bäret är jordgubbar med 72 milj. kr. Tulpaner, rosor och krysantemum är de mest betydelsefulla snittblommorna med beräknade värden på 90, 30 och 32 milj. kr. Bland krukväxter svarar julstjärna, begonia, pelargon och hyacinter för vardera ca 30 milj. kr. Petunia är den viktigaste utplanteringsväxten med ett värde på knappt 30 milj. kr.

Tabell 3.42 Beräknat värde av produktionen från den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingen 1976-77 i milj. kr. Odling Summa

Under glas På friland

Källa: Sv. lantbruksuniversitet,Trädgård 134, N. E. Persson 1978: Trädgårdsodlingen i Svenge

Produktionen av trädgârdsprodukter 75

De beräkningar som gjorts av NE Persson beträffande odlingen under glas överensstämmer således väl med de beräkningar som kan göras med ledning av den i trädgårdsräkningen redovisade forsäljningssumman.

3.8 Priser, produktionskostnader, lönsamhet m. m.

3.8.1 Allmänt Utredningen har för att belysa de ekonomiska villkoren i näringen sökt få fram representativa uppgifter beträffande produktionsmedelspriser, produktpriser, lönsamhet för olika produkter och lönsamheten totalt inom trädgårdsföretagen. Uppgifter har därvid erhållits från lantbruksnämnderna i Stockholms och Malmöhus län, Trädgårdsekonomiska undersökningen (TEU) i Alnarp samt från Trädgårdshallen i Helsingborg ek. för. och Kalmar-Ölands Trädgårdsprodukter ek. för. i Kalmar. Material som belyser de bokföringsmässiga resultaten har erhållits från Trädgårdsekonomiska byrån i Malmö. Det finns f. n. ingen instans som samlar in och sammanställer ett representativt material som belyser ekonomin i skilda odlingsgrenar och inom olika typer av företag. De uppgifter som erhållits är de mest tillförlitliga som i dagens läge står att få.

3.8.2 Produktionsmedelspriser

Trädgårdsnäringen är en i allmänhet arbetsintensiv näring och kostnaden for arbete utgör en stor andel av den totala produktionskostnaden. Andelen kan beroende på produktionsinriktning variera mellan 15 och 50 %. Arbetskostnadens utveckling under de senaste 10 åren framgår av nedanstående tabell. 1 timkostnaden ingår lönebikostnader utom semesterersättning. Uppgifterna avser högsta lönegruppen enligt kollektivavtalet.

Tabell 3.43 Arbetskostnadens utveckling åren 1967-1977 totalt kr./tim. samt några viktiga index År Timkostnad Index Kdnsumentpris- Produktionskr./tim. 1967=100 index 1967=100 medelsprisindex för jordbruket

76 Produktionen av rrädgârdsprodukter

Tabell 3.44 Priset på eldningsolja 1 och 4 åren 1967-1977 kr./m3 i Nordvästra Skåne

Källa: Lantbruksnämnden i Malmöhus län

Kostnaden för arbete har således ökat med 248 procent under den gångna 11årsperioden. En annan stor kostnadspost för växthusföretagen utgör uppvärmningskostnaden. Förbrukningen av eldningsolja varierar mellan 30 och 100 lit. olja per m2 uppvärmd växthusyta, vilket motsvarar 15-35 procent av totala kostnaden. Genomsnittspriserna för eldningsolja 1 och 4 i nordvästra Skåne där en betydande del av växthusföretagen är belägna, torde vara de lägsta priser som trädgårdsföretag kan erhålla. De redovisade priserna avser normalsvavlig olja, prisskillnaden mellan normal- och lågsvavlig olja uppgår till ca 30 kr./m3. Priserna har varit anmärkningsvärt varierande, både uppåt och nedåt. Mellan åren 1973 och 1974 skedde emellertid i samband med energikrisen en kraftig prisuppgång som blivit bestående. Sett över hela den redovisade perioden är prisutvecklingen omkring dubbelt så stor som uppgången i konsumentprisindex. Kostnaden för övriga förnödenheter såsom jord, gödsel, utsäde m. m. uppvisar likartad utveckling som konsumentprisindex. För odlingen i växthus krävs betydande investeringar. I slutet av 1960-talet byggdes till övervägande delen växthus med spröjs av trä. Det spröjsmaterial som används idag är aluminium eller stål. Kostnadsutvecklingen för ett växthus i storleken 12x80 m. uppfört i Skåne och med inredning för grönsaksodling uppgick år 1977 till ca 260 kr. per m2 växthusyta. I den kostnaden ingår då även behövlig pannanläggning. Genom att nya enklare och billigare växthustyper har kommit till mera allmän användning har kostnaden haft en något mera gynnsam utveckling än som framgår av tabellen. Merkostnaden i jämförelse med Skåne for hus som uppförs i Mellansverige uppgår till 25-50 kr. och för Norrland 50-100 kr. per m2. På senare år har investeringen i växthus med isolerande täckmaterial (dubbelskiktat plexiglas eller isolerglas) fått stor omfattning i Mellansverige. Merkostnaden för dessa hus uppgår till ca 100 kr./m2. Bränsleförbrukningen

Produktionen av 77

rrädgârdsprodukrer

Tabell 3.45 Kostnaden för växthus med inredning för grönsaksodling åren 1967, l969. 1972. 1974 och 1977

Källa: Lantbruksnämnden i Malmöhus län

är ca 40 procent lägre än i konventionella glasväxthus med enkelskiktat glas.

3.8.3 Produkrpriserna

Tillgången på statistik är otillfredsställande när det gäller trädgårdsnäringens produktpriserl. För frukt, köksväxter och snittblommor finns statistik från några producentkooperativa föreningar. Dessa prisers representativitet är svår att avgöra och den varierar också från produkt till produkt. För att belysa utvecklingen redovisas prisutvecklingen de senaste åren för de viktigare produkter för vilka det varit möjligt att erhålla prisuppgifter. För att ge en uppfattning om utvecklingen utan alltför många uppgifter redovisas endast de senaste fem årens priser men med index som från utgår 1967:100. De för prydnadsväxterna samt matlök redovisade genomsnittspriserna

avser alla kvalitetsklasser, medan övriga priser avser endast kvalitetsklass

1.

3.8.4 Kostnadsutveckling/ör olika kulturer m. m.

3.8.4.1 Allmänt För att belysa kostnads- och lönsamhetsutveckling inom har näringen kontakt tagits med lantbruksnämnderna i Stockholms och Malmöhus län, vilka regelmässigt utför Iönsamhetskalkyler som underlag för rådgivning och bedömning i garantilåneärenden. Dessutom har kontakt tagits med Trädgårdsekonomiska undersökningen (TEU) i Alnarp, som på konsultationsbas fortlöpande följer den ekonomiska utvecklingen i ett IOO-tal företag och levererar beslutsunderlag till anslutna företag i fomi av bidragskalkyler, resultatanalyser och förslag till åtgärder. De ovannämnda funktionerna är inriktade på att företagsekonomiskt belysa lönsamheten i skilda produkter och företag utan närmare hänsyn till skatter. Resultaten påverkas således inte av åtgärder som är ägnade att ändra det redovisade resultatet t. ex. nedskrivningar av lager, m. m. n ,För kontraktsodlade Det material som erhållits är inte utvalt på ett ur statistisk synpunkt produkterredovisar p”. tillfredsställande sätt för att ge en helt invändningsfri bild av hela branschen. serna i avsnitt 3.6.6.

78 Produktionen av

trädgârdsprodukter

Tabell 3.46 Prisutvecklingen för några trädgårdsprodukter åren 1973-1977 samt index 1967=100 Produkt 1973 1974 I975 1976 1977

Gurka kr./kg 2,57 2,65 2,85 3,12 3,30 index 1967:100 141 146 157 171 181 Tomat kr./kg 3,66 4,32 4,99 5,12 5,16 index 1967 = 100 128 152 175 180 181 Sallat kr./kg 0,64 0,69 0,86 0,93 0,91 index 1967 = 100 142 153 191 207 202 Blomkål kr./kg 1,32 1,81 2,07 1,94 2,37 index 1967 = 100 142 195 223 209 255 Vitkål kr./kg 0,50 0,62 0,73 0,71 0,85 index 1967 = 100 152 188 221 215 258 Morötter kr./0,5 kg påse 0,48 0,64 0,74 0,70 0,69 index 1967 = 100 137 183 211 200 197 Matlök kr./kg 0,59 0,35 0,85 0,84 0,37 index 1968 = 100 211 125 304 300 132

index 1967 = 100 109 123 131 151 149 Konsumentprisindex 1967 = 100 136 150 164 181 202

Källa: Trädgårdshallen i Helsingborg, utom matlök som erhållits från Kalmar Ölands trädgårdsprodukter och snittblommorna som erhållits från Oxie Blomsterhall.

Det material som erhållits från TEU är enligt TEU:s uppfattning troligen från Den utveckling som kan utläsas ur materialet skulle de bättre företagen. kanske varit sämre om motsvarande undersökning gjorts på ett slumpmässigt urval och utan påverkan av de råd som konsulter nu lämnar med ledning av de resultat som erhålls. Resultaten som erhållits från lantbruksnämnderna är sammanställda med andra utgångspunkter. Redan för 15 år sedan påbörjades denna kalkyleringsverksamhet som idag omfattar en stor del av de kulturer som odlas inom trädgårdsodlingen. P. g. a. bristande resurser är det emellertid inte möjligt att i detalj hela tiden följa utvecklingen på alla områden. Till följd av detta måste kalkyleringsverksamheten inriktas på ett avsnitt åt gången, vilket medför att

Produktionen av trädgârdsprodukrer 79

den aktuella utvecklingen kan ligga något fore de förhållanden som belyses i vissa kalkyler. l de redovisade

kalkylerna kan en viss eftersläpning föreligga

beträffande frilandsprodukterna medan aktuell teknik och avkastning beaktats beträffande växthuskulturerna. De kalkyler som upprättats vid lantbruksnämnderna grundar sig dels på särskilda och dels undersökningar ingående kännedom om den praktiska driften i trädgårdsforetagen.

3.8.4.2 Material från lantbruksnämnderna och TEU

För att belysa kostnads- och redovisas nedan lönsamhetsutveckling sammanställningar for de ekonomiskt viktigare produkterna. Förutsättningarna för de kalkyler som upprättats av lantbruksnämnden är att de avser ett relativt effektivt företag med en normal av växthus och sammansättning utrustningar. Det har även forutsatts att efterhand ändrat företagaren sortiment och tillämpat ny teknik. Personalen har olika och lång erfarenhet därmed olika löner. Vid de beräkningar som gjorts för att få fram kostnaden per kg har vissa antaganden gjorts beträffande arealavkastningarna. Dessa varierar mellan givetvis olika år och olika företag. De använda avkastningarna ger uttryck for normalavkastning under normalår. För att belysa lönsamhetsutvecklingen har de priser som redovisats i avsnitt 3.8.3 använts. I nedanstående kalkyl ges ett exempel på kalkylernas principiella uppbyggnad.

Exempel pa ka/ky/för slanggzrrka per l 000 m2 växrhusyta.

Antagen skörd 36 kg/ m- .

Särkostnader

80 Produktionen av rrädgârdsprodukrer

Den här redovisade skall endast ses som ett exempel och anger kalkylen kostnaderna. Produktionskostnaden storleksordningen på de ingående uppgår i exemplet till 2.96 kr per kg. att den som redovisas är ett Det bör påpekas produktionskostnad för alla kvaliteter medan priserna avser kvalitet l. En jämförelse genomsnitt kan därför inte ge ett absolut mått på lönsamheten men den ger däremot en

om förändringar i lönsamheten. Av sammanställningen riktig uppfattning totalt och relativt har utvecklats gynnsamt för både framgår att lönsamheten och tomat, dock med undantag för tomat det senaste året. En gurka jämförelse med material från TEU bekräftar denna utveckling. i kg per arbetad timme har Arbetsproduktiviteten, dvs. produktionen år för under perioden ökat med 6 procent per år för gurka och 2 procent per tomat det material som erhållits från lantbruksnämnden. Denna enligt har framför allt ägt rum under den senaste femårsperioden då utveckling produktivitetsutvecklingen varit särskilt stark.

Tabell 3.47 Kostnadsutveckling åren 1967-1977 för gurka och tomat samt jämförelse

med Trädgårdshallens i Helsingborg genomsnittspriser

Relativ- Genom- Tomat Relativ- Genom- År Gurka tal snitts- kostnad tal snittskostnad 1967:100 pris kr./kr 1967:100 pris kr./kg

1971 1,87 111 2,57 3.68 125 3,66 1973 1,88 150 2.85 4,89 166 4,99 1975 2,54 175 3,30 5,58 189 5,16 1977 2,96

Källa: Lantbruksnämnden i Malmöhus län samt Trädgårdshallen i Helsingborg

Tabell 3.48 Förändringar i tomatodlingen år 1973-1977 medeltal för 7 företag

År Avkastning Arbetsförbrukning

Procentuell Tim./ Procentuell Tim./ Procentuell Kg/ m? forändr. 1 000 m2 forändr. l 000 kg förändr.

1977 24,6 Genomsnittlig procentuell årlig forändr. 3,1 -4,3 - 7,1

Källa: Trädgårdsekonomiska undersökningen (TEU)

Produktionen av 81

trädgârdsprødukter

Tabell 3.49 Förändringar i gurkodlingen åren 1973-1976 medeltal 6 företag År Avkastning Arbetsförbrukning

Genomsnittlig procentuell årlig forändr. 4 - 12,2 - 12,6

Källa: TEU.

Av TEU har en sammanställning gjorts som belyser utvecklingen i de specialiserade företagen som ingår där. De senaste fem årens utveckling framgår av tabellerna. Avkastningsökningen har varit mellan 3 och 4 procent per år. Arbetsförbrukningen har minskat med ca 7 procent per år för tomat och ca 12,5 procent per år för gurka. De Företag som ingår i dessa sammanställningar är inte representativa för ett genomsnitt av trädgårdsföretagare vilket bl. a. framgår av de uppnådda avkastningarna som ligger över det normala. För att beräkna företagens förräntningsprocent måste intäkter, kostnader och kapitalinvestering beräknas. Beräkningsmetoderna framgår av nedanstående. intäkt: inkomsten hämtas från huvudboken och justeras med hänsyn till lagerförändringar. Arbete och driftsledning: Anställdas lön och sociala kostnader hämtas från huvudboken. Kostnaden för företagarens arbete beräknas efter antal arbetade timmar och efter en timlön motsvarande trädgårdsarbetares men med visst tillägg för driftsledningsarbetet. Material: Den faktiska förbrukningen används. Underhåll: Underhållskostnaden belastas med max. 8 kn/mz. Om underhållet uppgår till mer än detta överförs det till planenlig avskrivning på 10 år. Narura/örmâner: Värdet av företagarens naturaförmåner avdras. Avskrivningar: Beräkningarna belastas med av TEU beräknade avskrivningar, alltså ej skattemässiga avskrivningar. För inventarier och bil sker avskrivning med 16 96 på restvärdet (ingångsvärdet uppskattas till marknadsvärdet ifråga). Växthusen avskrives planenligt med 4 %/år på återanskaffningsvärdet eller på det marknadsvärde som bildats då företaget eventuellt skiftat ägare. Förränrning: Genom att dra samtliga kostnader utom räntekostnaderna från intäkterna erhålls förräntningen.

82 Produktionen av trädgårdsprodukter

Fastställande av kapitalinvestering Företagets värde fastställs när företaget anmäler sig till TEU-uppföljning enligt följande grunder: Marken värderas enligt ortens pris. Bostaden medtas ej i värderingen. Växthusen värderas till återanskaffningsvärdet minus beräknat gjorda planenliga avskrivningar. (För hus äldre än 20 år upptas dock ett mindre värde

trots att de är avskrivna. OBS! Återanskaffningsvärdetjusteras ej årligen utan

ingångsvärdet förändras endast med nybyggnader och avskrivningar). lnventarier värderas till marknadsvärdet. Växande lager värderas liksom lager av material. Värdet av kundfordringar vid bokslutsdatum samt bankmedel och kontanta medel hämtas från balansräkning. (Om bank och kontanta medel överstiger 25 % av årets omsättning medtas endast dessa 25 % i beräkningarna). Ovanstående summeras och får bilda företagets kapitalinvestering. Förräntningsprocent: Företagets förräntning divideras med ovan beskrivna kapitalinvestering för att erhålla forräntningsprocenten. Lönsamhetsutvecklingen i växthusföretag som ingår i TEU:s material och som odlar enbart grönsaker har haft en oenhetlig utveckling. Lönsamheten har genomsnittligt varit likartad hela tidsperioden 1970-1976 men spännvidden mellan företag med bra och dålig lönsamhet har ökat. Priserna på snittblommor har inte utvecklats så att kostnadstäckning kunnat erhållas. Lönsamheten har tvärtom successivt blivit allt sämre. Till en del sammanhänger den redovisade utvecklingen med svårigheterna att rationalisera snittblomsterodlingen. Produktiviteten har inte höjts nämnvärt under den redovisade perioden varför de höjda arbetskostnaderna slagit I det material som erhållits från TEU har mycket igenom i stor utsträckning. dålig lönsamhet redovisats i snittblomsterföretagen, i några fall 15 procents negativ förräntning. En klar försämring har skett under 1970-talet, men det endast ett litet antal vilka bör påpekas att i TEU-materialet ingår företag, dessutom inte är slumpvis utvalda. Produktionskostnadsutvecklingen för krukväxter uppvisar stora variatiot. ex. kostnaden av pelargoner fördubblats under ner. Medan för produktion 1967-1977 har kostnaden för att odla fram en calceolaria stigit perioden

Tabell 3.50 Förräntningsprocent vid växthusföretag med enbart grönsaker

Källa: TEU

Produktionen av 83

trädgârdsprodukrer

Tabell 3.51 Kostnadsutveckling för krysantemum, nejlikor och rosor (Baccarat) i jämförelse med priser vid auktionen i Oxie blomsterhall

Källa: Lantbruksnämnden i Malmöhus län.

Tabell 3.52 Förräntningsprocent vid växthusfdretag med enbart snittblomsterodling

År Antal Antal Företag fördelade efter iörränt- Genomsnittlig ningsprocent lörräntningsprocent Mer än 0-5 0-./.5 Mindre än

Källa: TEU.

endast med 50 procent. Produktionskostnaden för och krysantemum julstjärna har ökat med ca 80 procent. Arbetsproduktiviteten har ökat väsentligt vilket är en av förklaringama till den gynnsamma kostnadsutvecklingen. Den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen har varit 3 knappt procent utom för calceolaria, som haft ca 5 procents ökning. Arealutnyttjandet i växthusen har ökat från 70 % till 90-95 % genom införandet av rullande bord i krukväxtodlingen. Eftersom det inte finns någon tillgänglig statistik över priser och prisutveckling För krukväxter är en jämförelse produkt for produkt inte möjlig. Lönsamheten i TEU företag med krukväxter framgår av nedanstående tabell. Om det tillgängliga TEU-materialet förs samman i en tabell erhålls en uppfattning av lönsamhetsnivå och utveckling i de växthusiöretag som ingår i denna undersökning. Det har under den redovisade tidsperioden skett en förskjutning från högre mot lägre forräntningsprocent. En möjlig orsak till detta kan vara att fler och

fler sämre Företag kommit med i materialet. En till

trolig anledning

84 Produktionen av

trädgârdsprodukter

Tabell 3.53 Förräntningen vid växthusfdretag med enbart krukväxter

Källa: TEU.

kan också vara att lönsamheten blivit sämre under senare förskjutningen år. Som framhållits är det material som framtagits av TEU endast tidigare ägnat att jämföra TEU-företagen med varandra. Uppgifterna representerar inte branschen som helhet men bör kunna ge vissa tendenser och uppfattningar om de ekonomiska förhållandena. Det är sannolikt att TEU-företagen utnyttjar de resultatanalyser som erhålls så att de får en mera gynnsam utveckling än övriga företag. är de kalkyler som gjorts för frilandsodlingen inte Som påpekats tidigare alltid lika aktuella som de övriga. De kalkyler som upprättats visar en kraftig för frilandsgrönsakerna under den senaste tioårsperiokostnadsstegring den. Produktionskostnaden for matlök har således ökat med över 200 procent, blomkål ca 130 vitkål ca 180 procent och morötter ca 130 procent, procent. Lönsamheten for de här redovisade produkterna har varit i stort sett tillfredsställande men under enstaka år är lönsamheten sämre.

Tabell 3.54 Förräntning vid växthusföretag som ingår i TEU

Källa: TEU.

Produktionen av

rrädgârdsprodukrer 85

Tabell 3.55 Kostnadsutveckling för äpple och jordgubbar i jämförelse med genomsnittspriser vid Trädgårdshallen i Helsingborg

Källa: Lantbruksnämnden i Malmöhus län

Utvecklingen beträffande frukt- och bärodlingen visar en relativt gynnsam utveckling. År 1977 nåddes ett mycket bra resultat i fruktodlingen. Det är svårt att med säkerhet kunna belysa den faktiska lönsamheten för en enskild produkt på det sätt som gjorts ovan. Redovisningen är gjord for att belysa utvecklingen och de slutsatser som kan dras om skilda produktionsgrenar stämmer rätt väl överens med de uppgifter som kommit från trädgårdsnäringens intresseorganisationer. Kostnader för arbetslöner och bränsle utgör som tidigare nämnts en stor andel av totala kostnaderna i odlingen under glas. Dessa kostnader har under den senaste tioårsperioden fått en allt större andel av den totala kostnaden i växthusodlingen. Bland de mest arbetsintensiva odlingsgrenarna är nejlikor och krysantemum, medan arbetskostnadens andel av totalkostnaden är avsevärt lägre for krukväxter.

Tabell 3.56 Arbetslöne- och bränslekostnadernas betydelse i kalkylerna för olika produkter

Källa: Lantbruksnämnden i Malmöhus län

86 Produktionen av

trädgårdsprodukrer

3.8.4.3 Lönsamheten i 130 trädgårdsföretag i södra Sverige

Som tidigare påpekats är tillgången på uppgifter som belyser den yrkesmässiga trädgårdsodlingens lönsamhet begränsad. De uppgifter som redovisats tidigare har omgetts med en del reservationer men ger likväl en bild av olika kulturers och kulturgruppers lönsamhet. har för att få en bredare uppfattning om lönsamheten i Utredningen valt att belysa denna genom en deklarationsundersökning. De företagen uppgifter som använts avser trädgårdsföretag i södra Sverige och materialet har ställts till förfogande av Trädgårdsekonomiska byrån i Malmö. Materialet omfattar 130 företag. Eftersom uppgifterna avser deklarationer är de indelade efter taxeringsår. Räkenskapsår avviker ofta från kalenderår. som redovisas för 1978 års taxering kan således avse ett De uppgifter räkenskapsår som börjat 1 maj 1976 och slutat 30 april 1977 men det kan även ha omfattat tiden ljanuari 1977 till 31 december 1977. Det är även möjligt att har omfattat annan tid. Det föreligger flera vanskligheter än bokföringsåret dessa när man sammanställer ett deklarationsmaterial som detta för att försöka dra slutsatser därur, men utredningen har ändå ansett det värdefullt att näringens tillstånd belyses så långt möjligt. om olika odlingsinriktningars lönsamhet har För att få en uppfattning materialet delats in efter produktionsinriktning. För friland har uppdelningen gjorts i frukt- och grönsaksodling. Materialet omfattar här endast 13 resp. 7 företag. Växthusföretagen har delats in i sådana som odlar grönsaker, krukväxter, snittblommor och företag med blandad odling. Antalet i vardera av dessa grupper är 30, 25, 22 och 33. lönesumma, nettointäkt och De uppgifter som tagits fram är omsättning, nettointäkt enligt deklaration. Den lönesumma som anges i tabellerna avser lönekostnad för anställda. Med nettointäkt avses företagarens (företagarfamiljens) ersättning för arbete och insatt eget kapital. Anledningen till att två nettointäktsmått redovisas är att ett så bra mått som för att belysa det ekonomiska resultatet, önskas. Det i möjligt, deklarationen redovisade resultatet harjusterats med hänsyn till förändringar i lagerreserven, dessutom har resultatetjusterats med hänsyn till normal eller Med normal avskrivning avses avskrivning av företagen lägre avskrivning. inventarier med 30 % av restvärdet. På detta sätt har enjusterad nettointäkt erhållits. Denna nettointäkt visar i de fall den avviker från justerade nettointäkt enligt deklarationen på ett riktigare sätt än denna, det verkliga ekonomiska resultatet. Den sammanlagda omsättningen i de 130 företagen uppgick enligt 1978 års taxering till 60 milj. kr. Lönesumman uppgick till ca 11 milj. kr. Denjusterade nettointäkten var 2,8 milj. kr. Utslaget per företag blir redovisad nettointäkt 31 500 kr. och den justerade 21 800 kr. Skillnaden är i flera företag mycket stor mellan nettointäkt enligt deklaration och justerad nettointäkt. Det föreligger stor skillnad mellan olika företag. även inom de olika grupperna. Inom gruppen snittblommor t. ex. är skillnaden mycket stor. Det sämsta företaget visar ett underskott på nästan en halv miljon kronor. Det bästa företaget har ett överskott på ca 150 000 kronor. För att belysa utvecklingen under de tre senaste taxeringsåren 1976, 1977

Produktionen

av Irädgârdsprødukrer 87

Tabell 3.57 Omsättning, lönesumma och intäkt i växthusföretag med odling av grönsaker, l 000-ta1 kr. Per företag. 30 företag

Taxeringsår resp. intäktsår

1976 1977 1978 Variations- 74/75 75/76 76/77 vidd 1978

Omsättning 280 310 352 45-1937 Lönesumma 44 49 38 0- 493 Nettointäkt enligt deklarationen 29 38 32 ./. 69- 137 Nettointäktjusterad 28 28 23 ./.148- 111

Källa: Trädgårdsekonomiska byrån, Malmö

Tabell 3.58 Friland. 7 företag

Taxeringsår resp. intäktsår

1976 1977 1978 Variations- 74/75 75/76 76/77 vidd 1978

Omsättning 243 292 353 53-609 bönesumma 54 71 78 0-126 Nettointäkt enligt deklarationen 33 46 52 4- 83 Nettointäkt justerad 31 52 55 3- 90

Källa: Trädgårdsekonomiska byrån

Tabell 3.59 Växthusföretag med krukväxter. 25 företag

1976 1977 1978 Variations- 74/75 75/76 76/77 vidd 1978

Omsättning 444 595 674 90-2 798 Lönesumma 73 108 118 0- 909 Nettointäkt enligt deklarationen 38 45 55 ./. 8- 181 Nettointäktjusterad 46 54 63 ./.62- 232

Källa: Trädgårdsekonomiska byrån.

Tabell 3.60 Växthusföretag med snittblommor. 22 företag

1976 1977 1978 Variations- 74/75 75/76 76/77 vidd 1978

Omsättning 422 448 517 24-2 373 Lönesumma 83 107 104 0-1 045 Nettointäkt enligt deklarationen 33 36 19 ./.352- 121 Nettointäkt justerad 29 4 3 ./.469- 148

Källa: Trädgårdsekonomiska byrån

88 Produktionen av

rrädgårdsprodukter

Tabell 3.61 Växthusföretag med blandade kulturer. 33 företag

Taxeringsår resp. intäktsår

1976 1977 1978 Variations- 74/75 75/76 76/77 vidd 1978

Omsättning 439 443 504 31-1 548 Lönesumman 84 82 88 0- 472 Nettointäkt enligt deklarationen 21 21 20 ./.l4l- 96 19 8 ./.4 ./.405- 89 Nettointäktjusterad

Källa: Trädgårdsekonomiska byrån

Tabell 3.62 Fruktodling. 13 företag

Taxeringsår resp. intäktsår

1976 1977 1978 Variations- 74/75 75/76 76/77 vidd 1978

178 154 173 16-420 Omsättning Lönesumma 39 43 47 0-132 Nettointäkt enligt deklarationen 25 27 26 ./.22- 58 Nettointäkt justerad 26 26 19 ./.26- 56

Källa: Trädgårdsekonomiska byrån.

och 1978 har en sammanställning gjorts över det material som erhållits. och dessutom anges Redovisningen görs som enkla medeltalsberäkningar variationsvidden lör det senaste taxeringsåret. Lönsamhetsutvecklingen har varit bra för frilandsföretagen med grönsakssamt för växthusfdretagen med krukväxter. är även odling _För dessa lönsamhetsnivån betydligt högre än for de övriga grupperna. i växthus har generellt fått vidkännas sämre Företagen med grönsaker resultat liksom fruktodlarna. De två sämsta är växthusforetag med snittblommor och grupperna med blandad produktion, dvs. grönsaker, snittblommor och växthusföretag krukväxter. Variationen är som framgår av tabellerna mycket stor. Det är inte möjligt att med utgångspunkt från det material som ligger till grund för denna redovisning göra någon analys av orsakerna till detta. Beträffande det i ovanstående tabeller redovisade materialet skall slutligen att den justerade nettointäkten ej är företagets vinst utan den understrykas som företagaren (företagarfamiljen) erhåller som ersättning för sitt ersättning arbete och det egna kapitalet. Materialet har inte möjliggjort beräkning av Sådana beräkningar förutvinst eller forräntningsprocent på insatt kapital. sätter bl. a. värderingar av det insatta kapitalets storlek samt av företagarens och hans familjs arbetsinsats. Dessa göres normalt inte iden bokföring som * ligger som underlag för upprättande av deklaration.

Produktionen av 89

trädgârdsprodukter

3.8.4.4 Sammanfattande bedömning av lönsamhetsutvecklingen

Som framgått av föregående avsnitt saknas det i dag underlag för en säker bedömning av lönsamheten på olika trädgårdsföretag. l tabell 3.63 nedan har material från de olika tidigare redovisade bedömningarna sammanställts. Av tabellen framgår att lönsamheten absolut sett inte i någon av företagstyperna är tillfredsställande. Särskilt dålig är den på företag med snittblommor och blandade kulturer. Ser man i stället på lönsamhetens utveckling så framgår av såväl TEUmaterialet, deklarationsmaterialet som produktionskostnadsmaterialet att det framför allt är på snittblomsterföretagen som lönsamheten drastiskt försämrats men även i vissa andra företagsgrupper har lönsamheten något försämrats.

Tabell 3.63 Jämförelse mellan beräkningar av lönsamheten enligt TEU-materialet och deklarationsmaterialet

Företagstyp Förräntningspro- Justerad nettointäkt enligt cent enligt TEU- deklarationsundersökmaterialet ningen

l975 l976 74/75 75/76 76/77

Växthusföretag med blandade kulturer 19 8 -4 Fruktodling 26 26 l9

4 Det internationella perspektivet

4.1 Sveriges utrikeshandel med trädgårdsprodukter

Sverige är ett betydande importland vad gäller trädgårdsprodukter. Exporten är däremot av mycket obetydlig omfattning. Värdemässigt uppgår den totala svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingen till hälften av den årliga konsumtionen av sådana trädgårdsprodukter som även kan odlas i Sverige. Det finns Hera orsaker till denna situation. Så är t. ex. den svenska produktionssäsongen för många produkter for kort for att kunna täcka efterfrågan. Handelns,sjöfartens och kylteknikens utveckling har medfört att den svenska marknaden kan tillföras färska trädgårdsprodukter under en allt större del av året. Det liberala gränsskyddet i Sverige har medfört en hård konkurrens för vissa svenska produktionsgrenar från länder med lägre produktionskostnader. l nedanstående sammanställning över utrikeshandeln har medtagits flertalet av de i statistiken redovisade trädgårdsprodukter som kan odlas i Sverige. l utrikeshandelsstatistiken har dessa uppdelats i de tre grupperna: prydnadsväxter, köksväxter samt frukt och bär. Till Sverige importeras av köksväxter, frukt och bär både färska, torkade,

djupfrysta och på annat sätt konserverade produkter. I nedanstående sammanställning har till prydnadsväxter hänförts all import som i tulltaxan redovisas under kapitel 6. Till köksväxter har hänförts allt som redovisas

under kapitel 7 med undantag av 07.0l.101 och 109 (potatis) samt dessutom tulltaxenr. 08.09 (meloner och likn.), 20.01 (köksväxter inlagda i ättika), 20.02 (köksvåxter konserverade på annat sätt än med ättika). Till frukt och bär har hänförts tulltaxenr. 08.06 (äpple, päron), 08.07 (körsbär, persikor och plommon), 08.08 (färska bär), 08.10(frysta bär), 08.11 (tillfälligt konserverade frukter och bär), O8.I2.90l (lök och nypon) samt 20.03 (frukt och bär frysta med socker). Sveriges import av sydfrukter, mandel och nötter och liknande produkter som ej odlas i Sverige är alltså ej medräknade i nedanstående diagram: Av diagrammen framgår således att Sveriges import av trädgårdsprodukter ökat från 676 milj. kr (mkr) 1972 till l 189 mkr 1976 och l 397 mkr 1977 och från 292 milj. kg 1972 till 341 milj. kg 1977. Den årliga värdemässiga ökningen har under den senaste femårsperioden uppgått till ca 12 procent. Mellan 1976 och 1977 uppgick den dock till ca 17 procent. Den viktmässiga ökningen har dock varit betydligt långsammare. Totalt ökade importen under perioden 1972-1977, viktmässigt med ca 17 % (2,8 procent i genomsnitt). Som framgår

92 Det internationella perspektivet SOU 1978151

Import milj Kr

Frukt och bär

Prydnadsväxter

Köksväxter

Diagram 4.1 Sveriges import av trädgårdsmadukter i milj. kr. 1972-1977 1972 1973 1974 1975 1976 1977

import milj Kg

Frukt och bär

200 Prydnadsväxter

100 Köksväxter Diagram 4.2 Sveriges import av Irädgârdsprodukter i milj. kg. , 1972-1977 1972 1973 1974 1975 1976 1977

Det internationella 934 perspektivet

av diagrammet inträffade t. 0. m. en minskning mellan år 1976 och år 1977. Värdemässigt är importen av Köksväxter störst, därefter följer prydnadsväxter medan frukt och bär är den minsta varukategorin vad gäller importen. Även viktmässigt är importen av köksväxter störst. Däremot är prydnadsväxter den minsta importgruppen i vikt räknat. Som tidigare nämnts har i tabellen endast medräknats de frukt- och bärprodukter som kan odlas i Sverige. Därtill kommer sedan den stora importen av olika sydfrukter. Enbart importen av apelsiner uppgick år 1977 till närmare 130 mkr. Av käksväxter dominerar tomater som importerades för ca 148 mkr 1977, därefter följer gurka för ca 45 mkr och sallat för ca 34 mkr, paprika för ca 30 mkr. Lök imponerades för ca 23 mkr, samt blomkål, vitkål och morötter för vardera mellan 12-14 mkr. Under de senaste åren har importen av sallat, paprika, meloner och salladskål haft den största ökningen. Importen av tomat har kvantitetsmässigt ökat tämligen långsamt. 1972 uppgick den till 33,6 milj. kg, 1976 till 37.8 och 1977 till 37,5 milj. kg. Värdemässigt har importen under denna tid ökat från 82 till 148 mkr. Nederländerna och Spanien är utan jämförelse de största exportländerna till Sverige. Under senare tid har även importen från Danmark varit relativt stor medan importen från Rumänien minskat. Även när det gäller importen av slanggurka innehar Nederländerna och Spanien en särställning. Importen som under de senaste åren kvantitetsmässigt haft en relativt långsam ökning kommer huvudsakligen under mars och november-december. Det är särskilt importen under december-januari, främst från Spanien (Kanarieöarna), som ökat under de senaste åren. Sallat importeras huvudsakligen från Holland och USA. Under senare tid har dock särskilt importen från Spanien ökat medan den minskat från Holland. Importen av prydnadsväxter har ökat snabbt de senaste åren. Således har importen av nejlikor under den senaste femårsperioden ökat från 580 till 1 024 ton och värdemässigt från 15 till 30.2 mkr. Särskilt importen från Colombia har ökat kraftigt och Colombia är nu Sveriges största leverantör av nejlikor, därefter följer Spanien och Italien. Rosor redovisas från 1 juli 1976 separat i tulltaxan. Under sista halvåret 1976 importerades 202 ton rosor huvudsakligen från Nederländerna till ett värde av 12 milj. kr. Under 1977 uppgick importen till 543 ton (34,8 mkr). Även krukväxter redovisas efter den 1 juli 1976 separat. Härav importerades 5.6 milj. kg under sista halvåret 1976 till ett värde av 51 mkr. Under 1977 uppgick importen till 13,2 milj. mkr) kg(131,2 huvudsakligen från Danmark. Importen avfrukt domineras, om sydfrukter undantas, av äppleimporten, som kvantitetsmässigt ökat relativt långsamt från 59 milj. kg 1972 till 64,4 milj. kg 1976 och 62,7 milj. kg 1977 till ett värde av respektive 72,8,112,2 och 137 mkr. Importen äger huvudsakligen rum under mars-juni medan importen under september-december är mycket obetydlig eftersom importstoppet är i kraft under i stort sett hela denna tid. Importen kommer huvudsakligen från Argentina, Sydafrika, Australien, Frankrike och Nya Zeeland. Importen av päron uppgick 1972 till 25,3, 1976 till 19,1 och 1977 till 20,8 milj. kg till ett värde av 33,3, 39.2 och 48 mkr. Den största importen äger vanligtvis rum under mars-april. Stor import sker i allmänhet även i september dvs. omedelbart före importstoppet. Största importen kommer från Italien. Andra viktiga leverantörer är USA, Sydafrika, Australien och

94 Det internationella perspektivet

Argentina. Italien är också den dominerande leverantören vad gäller plommon, körsbär och persikor. Importen av jordgubbar, som 1977 uppgick till l 965 ton till ett värde av 16,2 mkr, har under de senaste åren varit tämligen konstant. Italien och Belgien är de största leverantörsländerna till den svenska marknaden. En stor import äger vidare rum av frysta och konserverade jordgubbar.

4.1.1 Den internationella handeln med snittblommor Källa: International Trade Forum, oct.-dec. 1976 m. fl. Inom få grenar av trädgårdsproduktionen har det skett så stora förändringar vad gäller odlingsområden, konsumtion och handel som beträffande produktionen av blommor och då i synnerhet snittblommor. För endast några år sedan var den internationella handeln med blommor relativt begränsad. Flera u-länder har på senare tid blivit stora leverantörer till de mest betydande importmarknaderna i Nordamerika och Västeuropa. Dessa länder producerar inte bara mer tropiska blomslag utan även blommor, t. ex. nejlikor och rosor, som tidigare huvudsakligen producerades i tempererade områden. Colombia och andra latin- och mellanamerikanska länder liksom Israel avsätter idag stora kvantiteter snittblommor i Förenta Staterna och Canada och flera västeuropeiska länder. Kenya exporterar ansenliga mängder nejlikor och krysantemum till europeiska marknader. Singapore, Thailand och andra tropiska områden i Asien exporterar bl. a. orkidéer över hela världen. Med sina låga arbetskostnader och sitt gynnsamma klimat kan dessa länder sannolikt se fram emot fortsatt expansion av sin export av blommor förutsatt att inte produktions- och transportkostnaderna blir så höga att de uppväger andra kostnadsfördelar.

Försk/utningar i produktionsømrâden

Under de senaste decennierna har en betydande del av produktionen av snittblommor omlokaliserats till nya områden. l Förenta Staterna har skett en förskjutning till delstater med varmare klimat och i Europa har produktionen utvecklats mest i sydliga länder som Italien, Frankrike och Spanien. Dessutom har som nämnts en kraftig expansion ägt rum i ett antal u-länder i tropiska eller halvtropiska områden. Bland de framsteg som belägna möjliggjort denna omlokalisering kan nämnas: nya sorter med bättre hållbarhet, förbättrade odlingsmetoder, effektivare bekämpningsmedel samt bättre lagringsmöjligheter för snittblommor. På transportområdet är det llygfraktens utveckling och i viss mån marktransport i kylvagnar som möjliggjort denna utveckling. U-länderna har dock ej enbart konkurrensmässiga fördelar som låga arbetslöner och investeringskostnader, lägre energiförbrukning, färre restriktioner vad gäller användande av bekämpningsmedel m. m. utan har även konkurrensnackdelar som t. ex. outbildad arbetskraft, svårigheter att erhålla avancerad utrustning, avlägsenhet till marknader och marknadsimpulser samt otillräcklig flygfraktkapacitet.

Det internationella perspektivet 95

Expanderande u-landsproducenter De u-länder där den största expansionen av produktion och export ägt rum finns i Latinamerika och Afrika och i betydligt mindre i Asien. omfattning Bland de latinamerikanska länderna intar Colombia en särställning. Under 1972 ökade snittblomsterexporten från detta land med ca 43 % till totalt ca 39 milj. dollar. Under 1970-talet har därmed exporten ökat från knappt l milj. till 39 milj. dollar. Arealen för nejlikor och krysantemum uppskattas till ca 450 ha. Andra viktiga produktionsländer i regionen är Guatemala, Ecuador, Mexiko och Costa Rica, som i stor utsträckning har inriktat sin export på den amerikanska marknaden. De viktigaste snittblommorna från Latinamerika är nejlikor och krysantemum. Latinamerikanska producenter forser nu USA med mer än 20 % av den totala konsumtionen av dessa båda blomslag. Detta har bl. a. fått som följd att genomsnittspriserna i USA for och nejlikor krysantemum legat på i stort sett samma nivå under den senaste femårsperioden medan priserna på rosor. som ej importeras i samma omfattning.stigit. USA:s import av nejlikor från Colombia ökade med 679 % under perioden 1971-1976 eller från 29 miljoner till 197 miljoner blommor till ett värde av mer än 20 milj. dollar. Ungefär 93 % av USA:s import av nejlikor och nästan lika stor andel av importen av krysantemum kom från Colombia 1975. Resten kom huvudsakligen från Ecuador och Nederländerna. Colombia har även stor export av nejlikor till den marknaden västeuropeiska (ca 75 milj. blommor 1975), och då i synnerhet till Storbritannien (ca 3/4 av totala importen av nejlikor), Västtyskland och Sverige. l Afrika är Kenya den ledande leverantören av snittblommor och då i huvudsak till den marknaden. västeuropeiska Ca 80 % av exporten av nejlikor från brukar avsättas Kenya i Västtyskland. Medan Kenya 1972 exporterade omkring 500 ton blommor var motsvarande export 1975 ca 4 000 ton. Vid sidan av Kenya är det endast Marocko och Elfenbenskusten som bland afrikanska länder är exportörer av snittblommor i någon större omfattning. Bland asiatiska länder är Israel en relativt stor exportör av snittblommor till främst den västeuropeiska marknaden. 1977 importerade t. ex. Sverige nejlikor från Israel for 1,6 milj. kr. av en total import på 30,3 milj. kr. och rosor for 4,2 av en total import på 34,8 milj. kr. De asiatiska exportländerna främst och Thailand är ännu Singapore så länge huvudsakligen inriktade på export av orkidéer och andra mer tropiska blomslag.

Den västeuropeiska snittblomstermarknaden

Av nedanstående tabell som bl. a. utvisar importen av avskurna 1975 nejlikor ide viktigaste importländerna i Västeuropa framgår Västtysklands dominerande ställning. Till detta land exporterades detta år nejlikor för sammanlagt 270.9 miljoner schweiziska franc (sfr) jämfört med 16,8 milj. sfr till Storbritannien, 13,9 milj. sfr till Sverige och 4,8 milj. sfr till Schweiz.

96 Det internationella perspektivet

Tabell4.1 Importen av avskurna nejlikor 1975 i Västtyskland (D), Storbritannien (GB), Finland (SF), Sverige (S), och Schweiz (CH) i tusen schweiziska franc. uppdelad på exportländer (enligt AIPH) D GB SF S CH Exportland

Spanien 152 11 113 37 Portugal Rumänien 1 420 28 80 27

2 356 28 80 70 Comecon-lânder

5 604 l l 252 877 4 343 673 Colombia 5041 315 13 347 59 israel 15 676 1 842 22 156 2 Kenya

270 898 16 742 l 271 I3 910 4 823 Total impon

Härav från u-länderna 21 814 13 255 910 4 499 675

Västtysklands import av nejlikor, som uppgår till ca 45 % av landets totalkonsumtion, domineras av övriga EG-länder, vars andel 1975 var 87 %. Bland EG-länderna intar Nederländerna en särställning med mer än hälften av dessa länders totala export till Västtyskland. U-länderna har fortfarande en liten men snabbt ökande andel av denna marknad. Det är framförallt från Kenya och Colombia som ökar. Även om endast ca 8 % av importen kom från dessa båda länder 1975 innebar detta en importen av nejlikor värdemässig ökning med 140 %jämfjrt med föregående år(233 96 for Kenya och 55 % för Colombia). Vad rosor och övriga snittblommor var ugäller ländernas andel av den västtyska marknaden 2 respektive 8 %. Beträffande Storbritannien som har en betydligt högre självforsörjningsgrad för snittblommor domineras importen av nejlikor av (80-85 96) än Västtyskland leveranser från u-länderna och då i synnerhet Colombia (ca 3/4) samt Kenya. Inom EG har införts en särskild övervakning av importen av nejlikor och rosor från bl. a. Colombia, Kenya och Israel för att bättre kunna följa den snabba importökningen (se beskrivning över EG:s trädgårdspolimycket tik). Av tabell av avskurna nejlikor under åren 4.2 framgår Sveriges import 1972-1977.1mp0rten har ökat från 580 ton och 14,9 milj. kr. 1972 till 1 024 ton och 30,3 milj. kr. 1977. Det är särskilt Colombia som avsevärt ökat både sin från 3 till 39 96 totala export till Sverige från 17 till 404 ton och sin importandel under den angivna perioden.

Det internationella 97 perspektivet

t.

:o m8 www m: v3 sm www

m v v m

5:. m_ om

m 2

m.: 3_ vov vom å_ vmo m3_ :o._. _

8_ m2. m3 SN m: 02 ma. owe

m o o v _

.c_._. å

v

03_

wm S

:o._. m: n: v: w_m .ä

wm

:o 33 m? w3 m2 wmm om

m o o m _

SE. 2

_

m3_

2 3 wm

:o._. SN _vm ww_ m3

a

www s_ :a 30 o; :v m8

m o v m _

ma; w_

m

mo vn

v3_

G

co._. SN vw_ vv_ v8

No

wow m8 www om» m; o: m:

5.:..

_ _ 5 _ m _ ä; 2

._0625 m

m3_

9. 2 3 3

:oh om mv_ å

uoääø:

wow Sa ms ma

aåaxmâ

mv_ mo_ m; ä..

_ w m _

SE. v_

›u

o :

m3_

Nm _m K

:o._. sm ä_ owm

EDGE_

mwMF-?øw

ucöucmzoøoz mBEoBU

:Sch

;asså 05:22._ :nån: :vasa mmEo

98 Det internationella perspektivet

4.1.2 Den internationella handeln med tomater

Källa: International Fruit World 1976. Med en sammanlagd kvantitet på 33 miljoner ton är världsproduktionen av tomater ungefär lika stor som den av apelsiner och mandariner men avsevärt större än produktionen av äpplen. Tomatproduktionen är koncentrerad till USA (20 % av totala produktionen), Östeuropa och Sovjetunionen (17 %), EG (15 %) och övriga länder i Västeuropa (13 %). Till skillnad mot av stenfrukter inte mer än 50 % av tomaterna i de produktionen produceras västliga industriländerna. Mer än 30 % produceras i u-länderna och något mindre än 20 % i statshandelsländerna. Länderna kring Medelhavet producerar mer än 40 % av totala världsproduktionen, vilket innebär att det är det produktionsområdet i- världen för tomater. Med undantag av viktigaste Portugal (lll kg per invånare) och Bulgarien (97 kg) ligger även flertalet medelhavsländer i täten när det gäller produktion av tomater per invånare, som varierar från 29 kg i Marocko till 1l0 kg i Grekland. l detta avseende råder För övrigt avsevärda skillnader mellan de västliga industriländerna (i genomsnitt 23 kg per invånare) utvecklingsländerna (7)samt statshandelsländerna (5 kg) även om det finns avsevärda produktionspotentialer i de sistnämnda ländergrupperna. Den årliga ökningstakten lör tomatproduktionen sedan 1961 överstiger något 4 % ,en ökningstakt som sannolikt kommer att hålla i sig och som även motsvarar produktionsökningen i statshandelsländerna medan ökningstakten i de västliga industriländerna är något högre (5 %). Det är emellertid u-

Tabell4.3 Världsproduktionen av tomater samt export och import uppdelad på enskilda länder 1975. milj. kg

Sovjet

Spanien

Ungern

Det internationella 99 perspektivet

länderna som haft den högsta ökningstakten (6 %). Vad gäller produktionsutvecklingen i enskilda länder kan noteras en viss minskning i länder som t. ex. Västtyskland, Tjeckoslovakien, Canada, Chile, Sri Lanka medan produktionen ökat mycket kraftigt i vissa länder som redan har en betydande odling som t. ex. Marocko och Rumänien (10-ll %) och Libyen (18 %). Världshandeln med tomater är nästan uteslutande koncentrerad till det norra halvklotet. Det är USA, Canada och EG-länderna som har den största nettoimporten. De områden som har den största nettoexporten är vid sidan

av Mexiko, de stora leverantörsländerna till Västeuropa, nämligen Östeuropa

utom Sovjetunionen, Spanien och länderna i nordvästra Afrika. USA och Västtyskland är de största importländerna medan Mexiko, Nederländerna och Spanien är de viktigaste exportländerna vad gäller tomater i världen. 1 fråga om exportens andel av den totala produktionen är Nederländerna det största exportlandet eftersom så mycket som 86 % exporteras. Mexiko exporterar 41 96, Marocko 26 %, Rumänien 17 %, Bulgarien 11 96 och Spanien 11 % av den totala produktionen.

S »eriges imporr av tomater

Sveriges totala import av färska tomater har under åren 1970-1977 genomsnittligt uppgått till cirka 36 000 ton per år. Huvudparten av tomatimporten kommer från Nederländerna (cirka 17 400 ton 1977) och Spanien (cirka 12 000 ton 1977), medan Danmark svarar for en mindre kvantitet (cirka 2 000 ton 1977). Importutvecklingen under 70-talet uppvisar en något nedåtgående trend fram till mitten av perioden men har under 1976 och 1977 ånyo nåt samma nivå som under 1970. Spanien liksom Danmark har under 1974-1977 ökat sin export till Sverige. Nederländerna har däremot uppvisat en motsatt utveckling och har under hela 70-talet minskat exporten till Sverige dock med en svag uppgång de senaste åren. De spanska tomaterna importeras främst under vinterhalvåret och är huvudsakligen producerade på Kanarieöarna. Nederländerna och Danmark exporterar tomater under sommarhalvåret och konkurrerar således med den svenska skörden.

4.2 Den internationella konkurrenssituationen mellan

u-länder och i-länder på trädgårdsområdet

Världshandeln med trädgårdsprodukter har stadigt ökat under senare tid varvid exporten från u-länderna på flera varuområden tagit marknadsandelar från i-länderna. Detta har lett till en skärpt konkurrens mellan olika produktionsområden som dock endast i ett fåtal fall medfört en hårdare konkurrens for i-landsproducenterna eftersom ofta u-landsproduktionen avsätts på andra tider än i-landsproduktionen. Kända exempel på situationer när u-landsimporten orsakat problem för producenterna i i-länderna är annars champinjonexporten från Taiwan till USA och Västeuropa, exporten av snittgrönt från Kenya till Västeuropa, vintergrönsaksexporten från Mexiko till USA liksom snittblomsexporten från Colombia och Ecuador.

100 Det internationella perspektivet

Förutsättningar för trädgárdsprodukrion i u-Iänderna

Generellt sett har u-länderna goda ekologiska förutsättningar för trädgårdsproduktion till följd av hög solinstrålning och gynnsamma vintertemperatuflera skördar per år. Negativa faktorer är dock att rer, som bl. a. möjliggör vattenförsörjningen ofta måste ordnas på konstgjord väg och att sjukdomar och skadedjur liksom häftiga oväder kan orsaka särskilda svårigheter. Det stora arbetskraftsbehovet i trädgårdsodlingen gynnar starkt produktillgång till tion på platser där man dels har låga löner, dels har riklig arbetskraft. för trädgårdsproduktion. lnvestel regel krävs en betydande kapitalinsats ringar behövs förjordförbättring, utsäde och plantskydd, bevattningsanläggvindskydd, lämpliga redskap och maskiner för skördeningar, skugghallar, arbete m. m. Till förpackning, lagring och transport av produkterna behövs en rad speciella utrustningsdetaljer. Däremot krävs i u-länderna inte några större investeringar i dyrbara växthus och uppvärmningsanläggningar. Teknologiska faktorer som lämplig teknisk utrustning, tillgång på fackkunskap, utbildningsmöjligheter och forskningsinsatser är naturligtvis för uppbyggnaden av en exportorienterad trädgårdsodling. Härtill kan viktiga förmåga och kännedom om olika marknader, inte minst läggas organisatorisk den internationella, en lämplig marknadsföringsorganisation m. m. eller misslyckande när en exportinriktad trädgårdsodling skall Framgång av hur de olika ekologiska, arbetskraftsetableras avgörs i stor utsträckning och kapitalberoende faktorerna kan mobiliseras. mässiga. teknologiska Vidare är naturligtvis en rad samhällsekonomiska sociala och politiska ramar, liksom en välutvecklad infrastruktur av betydelse. En viktig skillnad mellan och u-länder stora betydelse i sistnämnda i-länder är jordbrukssektorns länder. Jordbruket i u-länderna kan ofta även uppdelas i en traditionell del inriktad mot självhushållning och en modernare mer marknadsorienterad del. Denna sektorskillnad kan vara ett problem när det gäller att utveckla Ofta där en framgångsrik exportodling förejordbruk och trädgårdsodling. kommer i u-länderna har denna stimulerats och initierats av utländsk teknologi och/eller kapital liksom mycket annat av exportinriktad produktion. Strömmen av varor mellan olika länder särskilt över stora avstånd ställer Varor avsedda för färskmarknaden är även stora krav på transportsystemet. mycket ömtåliga och kräver snabba säkra transporter till måttliga priser. Det läget framför allt avståndet till importlandet, flyga land- eller geografiska vägförbindelser spelar en viktig roll liksom prisutvecklingen på mobila bränslen. kylteknik samt utvecklingen av fraktflyget har dock Sjöfart, medfört en mycket snabb utveckling av möjligheterna att förse konsumenterna i i-länderna med färska produkter under en allt större del av året. Allt eftersom utvecklats har trädgårdsprodukter kommit från transporttekniken under 1950allt avlägsnare länder. Medan de europeiska medelhavsländerna talet uppträdde som stora leverantörer till den nordeuropeiska marknaden kommer importen numera i allt högre grad från avlägsna u-länder som t. ex. Argentina, Colombia, Kenya och Marocko.

Det internationella perspektivet 101

Över/öring av produktionsresurserfrân industri- till

utvecklingsländer Direktinvesteringar, ofta från multinationella företag, har varit ett verksamt medel för effektiv inom trädgårdssektorn överföring av kapital och teknologi i vid bemärkelse. Det primära målet med investeringarna har i sådana fall i allmänhet varit en ren vinstoptimering som ofta kombinerats med vinstöverföring till ett i-land. Investeringarna påverkas också av historiska bindningar vad beträffar språk, kultur och traditionella handelsförbindelser. Förutom de produktionsförutsättningar och allmänna samhällsekonomiska ramar som föreligger påverkas naturligtvis investeringsklimatet i ett u-land även av de lagar och regleringar som gäller för utländska investeringar. Bilateralt och multilateralt utvecklingsbistånd har blivit alltmer väsentligt när det gäller att överföra kapital och teknologi till u-länderna. Utvecklingsbistånd som effektivt kan inpassas i mottagarländernas utvecklingsplaner kan vara ett instrument och används alltmer som sådant för att ge de inhemska samhällsekonomiska intressena större tyngd gentemot utländska investeringar. Trädgårdsprodukter är numera en varusektor, som internationella organisationer som FAO, Världsbanken och international Trade Centre inom GATT/UNCTAD rekommenderar u-länderna att öka sin produktion av med tanke på export till i-länderna. Även i olika internationella politiska sammanhang, som i resolutionen om en ny ekonomisk världsordning, rekommenderas u-länderna att satsa på den produktion där dessa har komparativa fördelar och i-länderna att anpassa sin interna produktion härefter. Det finns alltså ett ofta både officiellt och enskilt initiativ bakom den u-landsproduktion, som nu växer upp. Världsbanken ger t. ex. f. n. stora lån till Egypten för att landet skall utveckla en grönsaksproduktion för export också med sikte på i-länderna. Det ärjust arbetsintensiv produktion av olika slag, som är det främsta målet för flertalet u-länder i dessas utvecklingsplanering. Denna produktion är ofta starkt exportorienterad, eftersom en viktig målsättning för u-länderna är en bättre betalningsbalans. De multinationella företagens roll har därför i många avseenden övertagits av respektive lands myndigheter och olika internationella biståndsorgan såsom initiativtagare och finansiärer av en utökad och förbättrad trädgårdsaroduktion i flera u-länder. Staten har dessutom genom sin utvecklingspla- 1eringi många u-länder en betydande styrning av produktionsutvecklingen. Vlan kan därför räkna med att många u-länder under det närmaste decenniet ?år betydligt förbättrade 0dlings-, packnings- och transportmöjligheter samt :ffektivare marknadsföring, vilket skulle medföra att konkurrensen på .rädgårdsområdet kan komma att vidgas väsentligt. Även det svenska u-landsbiståndet används till utveckling i viss utsträckting av trädgårdsproduktion t. ex. genom ett stort nordiskt samarbetsprojekt avseende frukt- och grönsaksodling i Mocambique.

rlktuella effekter på nuvarande i-Iandsproduktion

Effekterna av u-ländernas export på trädgårdsodlingen i importländerna kan rara av mycket skiftande natur. För produkter som inte odlas i importlandet

102 Det internationella perspektivet

eller som inte förekommer samtidigt som u-ländernas utbud inskränker sig

inflytandet till en substitutionseffekt. produkter kan emellertid I-länder med exportinriktad odling av likartade drabbas hårt av denna konkurrens från u-länderna. De försöker behålla sina marknadsandelar för att klara konkurgenom skärpta forsäljningsaktiviteter rensen från u-länder med lägre produktionskostnader. När det gäller med varandra kompletterande produkter finns dock exempel på framgångsrikt från u-länder och i-länder. Produktion av samarbete mellan producenter bedrivs t. ex. av västeuropeiska firmor i form av moderplantor och sticklingar i u-länder. I Mexiko förekommer dotterbolag eller genom handelsavtal liknande samarbete mellan inhemska producenter och företag i USA. konkurrerar direkt med produkter från i-länder ökar l de fall då exporten konflikthotet. Hård konkurrens från låglöneländer har medfört produktions-

minskningar i många i-länder inte minst i USA. Detta kan leda till att vissa sin produktion till områden som har bättre odlare i i-länder förlägger t. ex. ett u-land. Samtidigt ökar ekologiska och ekonomiska förutsättningar skyddsåtgärder för den det politiska trycket för att skapa verksamma inhemska produktionen. Möjligheterna till avsättningsökningar genom förefaller därför relativt begränsade. Först avskaffande av handelsbarriärer importpolitik i statshandelsländerna kan enligt FAO en genom en liberalare större utvidgning ske av världshandeln med trädgårdsprodukter. Frågan i vilken utsträckning trädgårdsnäringen kommer att förbli en relativt skyddad sektor i i-länderna blir i stor utsträckning beroende av den handelspolitiska Här liksom på andra områden där u-länderna har komparativa utvecklingen. fördelar kommer dessa bl. a. med stöd av resolutionen om en ny ekonomisk att utöva hårt tryck på i-länderna för att erhålla handelslibevärldsordning I motsvarande mån kommer de produktionsgrenar i i-länderna raliseringar. som utsätts för den ökade u-landskonkurrensen att bjuda hårt motstånd och importbegränsningar. Detta kan i sin tur leda till ökad begära allehanda klimat. Att trädgårdssektorn i protektionism och kärvare handelspolitiskt i den allmänna har många i-länder är integrerad jordbruksregleringen ofta hållits utanför de sannolikt bidragit till att denna produktionsgren som ägt rum under senare tid och som därmed handelsliberaliseringar huvudsakligen berört industrivarusektorn. till i-länderna har naturligtvis fått effekter Exporten av trädgårdsprodukter Positiva effekter till följd av den som är både positiva och negativa.

handeln är t. ex. ett avsevärt breddat sortiment och en

internationella utbudssäsong som för många varor kunnat utsträckas till hela året. Många

produkter har genom det ökade utbudet, blivit till varorför masskonsumtion stället för sällsynta produkter av mer eller mindre lyxkaraktär. utifrån ledertill att FCSUFSCl Negativa effekter kan uppstå om konkurrensen inom i-ländernas trädgårdssektorer friställs på ett sådant sätt att det leder till en snabb kapitalförstöring (t. ex. befintliga växthus) och sysselsättningspro blem t. ex. för äldre arbetskraft och för vissa regioner.

Det internationella perspektivet 103

4.3 Gränsskyddet för trädgårdsprodukter i m. m. Sverige

4.3.1 Nuvarande gränsskyda Det svenska gränsskyddet för trädgårdsprodukter för

utgöres med undantag

äpplen och päron endast av vikttullar. Det stora flertalet av de tullar som f. n. gäller för trädgårdsprodukterna, kapitlen 06, 07 och 08 i tulltaxan, fastställdes på 1930-talet. Den senaste övergripande översynen av tullskyddet gjordes av 1952 års tulltaxekommitté. De av kommittén föreslagna ändringarna resulterade i 1958 års tulltaxa. Därefter har endast smärre justeringar av gjorts tullarna huvudsakligen i samband med de större handelsförhandlingar i vilka Sverige deltagit (se särskild rubrik). Vid nämnda översyn av tullskyddet fann tulltaxekommittén det befogat att tullsatserna för trädgårdsprodukter sattes något högre än för industriprodukter med hänsyn till de speciella förhållandena för denna produktion t. ex. den utländska konkurrensens oberäkneliga karaktär. Under senare tid har även importen av några

trädgårdsprodukter

från EG-länderna subventionerats varför en särskild vidtaprisövervakning gits för att hindra negativa återverkningar därav för de svenska producenterna. Vikttullarnas betydelse som gränsskydd har successivt minskat i takt med penningvärdets förändring, vilket har varit särskilt märkbart under de senaste åren. Genom inflationen har således tullincidenserna, dvs. utgående tull i procent av importvärdet, avsevärt reducerats. (Tullincidenserna för några viktiga varugrupper anges nedan.) Det svenska tullsystemet på trädgårdsområdet kännetecknas vidare av att tullarna i allmänhet varierar beroende på säsong och således i princip är högre under de svenska avsättningsperioderna. lmportrestriktioner i form av kvantitativ reglering förekommer endast för äpplen och päron under dessa varugruppers avsättningssäsonger. I jämförelse med de nordiska grannländerna, som endast i mycket begränsad utsträckning tillåter import under den inhemska produktionens avsättningsperioder, får det svenska gränsskyddet betraktas som liberalt. EGländerna har också i allmänhet ett högre gränsskydd för import från tredje land än Sverige. Gränsskyddet i EG kompletteras dessutom av importminimipriser (referenspriser) för de viktigaste varuslagen. EG-marknadens storlek ger ökade möjligheter men den omfattande produktionen medför dock att konkurrenssituationen för enskilda medlemsländer är hård. För de viktigaste svenska produkterna råder tullförhâllanden följande m. m.: (De tullincidenser som anges är genomsnittsincidensen för åren 1975-1977.) Tomater: Under perioden 16 maj-31 oktober uppgår tullen till 50 öre per kg medan importen under resten av året är fri från tull. Tullincidens 18. Tomatodlingen i Sverige sker endast under glas. Avsättningsperioden för svenska tomater sträcker sig i allmänhet från april till november. 1 stor utsträckning sammanfaller avsättningssäsongen for svenska tomater med exportsäsongen för några stora leverantörländer som t. ex. Nederländerna och Danmark. Slanggurkør: Under tiden 16 mars-30 september uppgårtullen till 50 öre per kg, tullincidens 20 medan importen under resten av året är fri. I början av avsättningssäsongen för svenska gurkor brukar en ganska omfattande import

internationella

104 Det perspektivet

under sommarmånaderna i huvudsak brukar äga rum medan konsumtionen täckas av svensk produktion. Sal/ar: Tullen uppgår till 40 öre per kg under tiden 1 mars-31 september, tullincidens 9. Under resten av året råder tullfrihet. Svensk sallat som under vanligen under perioderna mars-maj och produceras glas skördas oktober-december och frilandssallat under tiden juli-november. Blomkál: Under tiden 1 maj-31 juli uppgår tullen till 35 öre per kg, tullincidens 15, utom för blomkål från EFTA-länder för vilka tullen uppgår till 17,5 öre/kg under maj. Under tiden 1 augusti-30 november uppgår tullen till 25 öre/kg,tullincidenser 8(1 l), medan tullfrihet råder under resten av året. Svensk blomkål skördas på friland under juni-november. Importen under säsongen for svensk vara har dock varit av relativt begränsad omfattning. Snittblommor (nejlikor, rosor, tulpaner och andra): Under perioden 1 mars-30 november är dessa blomslag belagda med en tull på 7,50 kr/ kg, tullincidenser 27, 14, 38 och 18, utom för EG- och EFTA-länderna for vilka tullen uppgår till 6,50 kr/kg. Under perioden l december-29 på tulpaner februari är tullen per kg, 4 kr for nejlikor och 5 kr för rosor och andra. För EFTA- och EG-länderna uppgår tullen till 4 kr även for rosor. Den inhemska produktionen marknadsförs i stort sett under hela året men med en viss koncentration till sommarhalvåret och med starka variationer mellan de olika blomslagen. Importen äger numera även rum under hela året men med en stark nedgång under sommaren. Krukväxter: För denna produktion uppgår tullen till 30 öre per kg, tullincidens 3 %. Den mycket låga incidensen beror på den tekniska som skett vad gäller handel och hantering med krukväxter. utveckling Tidigare fraktades dessa i lerkrukor med jord. Nu sker detta i plastkrukor med torv varvid vikten till 2/3 kunnat reduceras. Konkurrensen från importen ha. därför endast delvis kunnat mötas genom en snabb rationalisering av den svenska produktionen. Den omfattande importen, som nästan helt kommer från EG, sker liksom den svenska produktionen i stort sett under hela året men med stora variationer for olika sorter. och päron: Tullen 16

Äpplen uppgår till 25 öre per kg under perioderna

februari for äpplen och 16 juli-31 december for päron. Dessutom juni-29 finns som tidigare nämnts kvantitativa restriktioner under de inhemska avsättningsperioderna. l princip börjar den kvantitativa importregleringen brukar utan begränsningar till ett den 1 juli men importlicenser beviljas datum omkring den 15 augusti för äpplen och 1 september for päron. Som regel råder importforbud fram till en tidpunkt som fastställs efter förhandling mellan producenter och importörer varvid den svenska skördens storlek och spelar stor roll. För äpplen brukar öppningsdatum avsättningsmöjligheter som regel infalla i mitten av januari.

4.3.2 GA TT-bindningar av rullarna pâ trädgârdsomrâder

Som framgår av bilaga 1 är flera av tullarna på trädgårdsområdet bundna i GATT , vilket innebär att de inte kan höjas över denna nivå utan föregående förhandlingar enligt artikel 28 i GATT-avtalet med berörda medlemsländer. 1 GATT är det interna- for mistade tullförmåner eller kan i sin tur tionella handels- och Dessa har rätt till kompensation dra tillbaka på områden av intresse for svensk tullavtalet. gjorda tullmedgivanden

sou 1978:51 Det internationella perspektivet 105

export. För flera varuslag råder emellertid en viss skillnad mellan rådande tull enligt tulltaxan och den GATT-bundna tullen. För t. ex. snittblommor utom mimosa, ljung och gladiolus uttas en tull på 7,50 kr/kg under tiden l mars-30 november medan den GATT-bindning som finns uppgår till 10 kr/kg. Ur rent GATT-legal synpunkt är det sålunda möjligt att höja tullen med 2,50 kr/ kg för dessa blomslag utan föregående förhandlingar. För tomat däremot gäller att tullbindningen både vad gäller tidsperiod och tullsats är densamma som tas ut enligt tulltaxan. Artikel 11:6 i GATT-avtalet tillåter visserligen ev. höjningar av bundna vikttullar utan förhandlingar men endast i proportion till de ändringar av de officiella valutapariteterna som överskrider 20 %. Eftersom nästan inga länder numera har bundna valutakurser har därför denna regel i praktiken satts ur spel. Även en övergång från vikt- till värdetullar eller införande av importminimipriser som berör bundna positioner innebär att förhandlingar härom måste äga rum i GATT.

4.3.3 Handelspolitiska koncessioner som berör trädgârdssektorn

I frihandelsavtalen med EFT A- och EG-länderna undantas trädgårds- och jordbruksprodukter men i samband med förhandlingar med EFTA-länderna och vid tillkomsten av Sveriges frihandelsavtal med EG har Sverige gjort vissa handelspolitiska koncessioner på trädgårdsområdet, som framgår av bilaga 2. Vad gäller koncessionerna till EG-länderna är dessa ensidiga, dvs. Sverige har inte erhållit motsvarande koncessioner på trädgårds- eller jordbruksområdet från EG. l syfte att utvidga frihandeln har man däremot inom EFTA beslutat att låta samtliga EFTA-länders tullkoncessioner till EG vad gäller jordbruks-, fisk- och trädgårdsprodukter (kapitel 1-24) även gälla gentemot EFTA-länderna. Som framgår av bilaga 2 har även Sverige låtit u-länderna erhålla

tullpreferenser för vissa trädgårdsprodukter. Det svenska preferenssystemet

för vissa u-landsprodukter (GSP) trädde i kraft år 1972 och utvidgades till ytterligare varugrupper år 1974. Det gäller alla industrivaror med undantag av ett antal produkter på textil-. sko- och lädervaruområdet samt ett begränsat antal jordbruksvaror och livsmedel. Under de multilaterala handelsförhand- Iingarna i GATT:s tropiska grupp har tullfrihet under preferenssystemet medgivits för ytterligare ett antal produkter från den l januari 1977. Härigenom kom 90 96 av importen från samtliga u-länder och 99 96 av importen från de minst utvecklade länderna att vara tullfri. De trädgårdsprodukter som blivit tullfria genom preferenssystemet är antingen av tropiskt ursprung och konkurrerar således inte med inhemsk produktion eller utgöres av sådana produkter som redan är tullfria gentemot EG/EFTA-länderna. Till skillnad mot GATT-bundna tullar kan GSPförmånerna i princip ensidigt ändras av det land som beviljat dem både vad gäller varuomfattning och de länder som kommer i åtnjutande därav.

4.3.4 Allmänna u-lands- och handelspolitiska hänsyn Sveriges aktionsmöjligheter på det handelspolitiska området t. ex. för att genomföra ett ökat gränsskydd för trädgårdsnäringen begränsas inte enbart

106 Det internationella perspektivet

av GATT-bundna tullar och de tullkoncessioner som i olika Förhandlingar beviljats EG- och EFTA-länder samt u-länderna. Sverige har även i olika internationella sammanhang skrivit under allmänna utfästelser av mer eller mindre bindande art. Enligt artikel 15 i frihandelsavtalet med EG har t. ex. parterna förklarat sig beredda att främja en harmonisk utveckling av handeln med jordbruksprodukter till vilka i detta sammanhang även trädgårdsprodukter räknas. Enligt GATT:s artikel 37 har i-länderna åtagit sig att i största möjliga utsträckning ge hög prioritet åt att minska och avskaffa hinder för varor, som för närvarande är eller som kan bli av särskilt exportintresse for uländerna samt att avstå från att införa eller höja tullar eller icke-tariffära importhinder för sådana varor. l de multilaterala handelsförhandlingar i GATT, (MTN), som nu pågår har Sverige mottagit åtskilliga krav på sänkningar av tullskyddet för trädgårdsprodukter. Enligt det handlingsprogram för en ny ekonomisk världsordning som antogs vid Förenta Nationernas extra generalförsamling l974. skall uländerna beredas ökat tillträde till i-landsmarknaderna genom en successiv avveckling av handelshindren. Varje i-land skall vidare underlätta en ökning av importen från u-länderna och sörja för rimliga möjligheter för dessa länder att få del av marknadstillväxten i de fall då deras produkter konkurrerar med i-ländernas inhemska produkter. För att underlätta en ökad import från uländerna bör därför i-länderna enligt handlingsprogrammet vidta lämpliga anpassningsåtgärder.

4.4 Trädgårdspolitik och trädgårdsodling i vissa länder

4.4.1 Finland

Gränsskydd För i stort sett samtliga trädgårdsprodukter som konkurrerar med inhemsk produktion är importen i Finland kvantitativt reglerad. Principen är således att importen av trädgårdsprodukterskall vara kompletterande och i huvudsak förekomma endast under de perioder då den inhemska produktionen inte tillfredsställande kan täcka efterfrågan. För att få införa de produkter som är kvantitativt reglerade krävs importlicens som utfärdas av Iicensverket (en myndighet under handels- och industriministeriet) med stöd av förordningen om tryggande av landets utrikeshandel och ekonomiska tillväxt. Bland betydelsefulla trädgårdsprodukter som finns upptagna i denna förordning och som således ej får införas utan importlicens, kan nämnas blommor och blomknoppar förtullade under tiden 1/3-30/1 1, potatis, morötter, lök, blomkål (l /6-31/10). tomater, gurkor(1 /3-31/ lO),äpplen (l/6-3l /l2), päron (l/8-31/ l2),jordgubbar m. m. Importtiderna fastställes av Iicensverket efter rekommendationer från de s. k. grönsaks- och blomstermarknadskommitteerna. I dessa kommittéer i vilka generaldirektören i jordbruksstyrelsen är ordförande ingår representanter för såväl producenterna som för partihandeln och konsumenterna. Av importtiderna för 1976 framgår t. ex. att slanggurka kunde importeras under perioderna l/l-5/3 och 25/10-31/12, tomater 1/1-13/4 och l/l 1-31/ 12, blomkål l/l-l4/6 och l/12-3l/l2, morötter 29/3-14/6 och sallat under

perioderna l/l-l/3 och l/l2-3l/l2. Äpplen börjar vanligtvis att importeras i

Det internationella perspektivet 107

början av december. Tullskyddet består för i stort sett samtliga trädgårdsprodukter av vikttullar. Tullarna är i stor utsträckning säsongtullar dvs. de är högre under de inhemska avsättningstiderna. Så uppgår t. ex. tullen för tomater till 1,40 fmk/ kg undertiden 1/4-31/7 mentill 0,69 fmk l/8-3l/3,förgurka till 1,20 fmk 1/ 3-31/5 men till 0,60 fmk 1/6-29/2. För äpplen uppgår tullen till 15 96 under tiden 10/12-29/2, 10 % 1/3-30/6 men till 0,90 fmk/kg under den främsta avsättningssäsongen för finska äpplen 1/7-10/12. Vissa trädgårdsprodukter omfattades även av det importdepositionssystem som infördes 1975 till skydd for betalningsbalansen men som avvecklades vid årsskiftet 1977/ 78. Under år 1977 anmälde Finland i GATT och EFTA? att man för ett ston antal jordbruks- och trädgårdsprodukter ämnade övergå från vikt- till värdetullar. De nya värdetullarna beräknades med utgångspunkt från genomsnittsincidenserna under treårsperioden 1974-1976 och innebär således inte något ökat tullskydd utan anmäldes endast som en teknisk ändring och en strömlinjeformning av det finska tullsystemet till tullar, som inte fortlöpande skulle urholkas av inflationen. För produkter med mycket varierande importpriser kommer den ursprungliga vikttullen att behållas som minimitull. Då flera av tullpositionerna som var föremål för övergången till värdetull var GATT-bundna har man även begärt omförhandling av dessa enligt

GATT-avtalets artikel 28. Ändringen av den finska tulltaxan trädde i kraft

den l januari 1978 med reservation för resultatet av GATT-förhandlingarna som avslutades under våren 1978. En av orsakerna till att man övergått till ett mer värdebeständigt tullskydd trots de kvantitativa regleringarna, som effektivt skyddar de finska odlarna mot utlandskonkurrens, torde vara det förhållandet att det på sikt kan bli svårt att behålla den kvantitativa importregleringen som i GATT motiveras med betalningsbalansproblem.

Prisövervakningen angående trädgårdsprodukter

En särskild aspekt av den finska trädgårdspolitiken är den prisövervakning som gäller vissa trädgårdsprodukter och som grundas på två lagar från 1974. Prisövervakningen omfattar både ett prisfastsättelseförfarande och ett prisanmälningsförfarande som är den lindrigare formen. Beträffande färska trädgårdsprodukter som odlas i Finland är det endast potatis som är prisreglerad. De priser som fastställes för potatis skall således iakttas fr. o. m. l oktober varje år. Av förädlade inhemska trädgårdsprodukter är djupfrysta grönsaker och rotfrukter, salt- och kryddgurka, konserverade ärtor och rödbetor samt torkade ärtor prisreglerade. Vad gäller prisövervakningen för importerade trädgårdsprodukteromfattar I Allmänna mn_ och denna förutom citrusfrukter och bananer främst äpplen, päron, plommon, handelsavlalel. persikor, potatis och djupfrysta grönsaker. Däremot omfattas t. ex. inte importerade blommor av prisregleringen. 1 den kostnadskalkyl för importe- ZEUFOPeiSKH frihandelsrade varor som ligger till grund för prisövervakningen inkluderas förutom Sammanslutnmge C1F-priset3 även vissa andra importkostnader, samt provisioner. wriset i den Finska im_ Syftet med prisövervakningen av importerade trädgårdsprodukter är dels

ponhamnen mkiusive

att kontrollera att försäljningsprovisionerna inte överskrids dels att kontrolfrakt- och rjrsäkrgngslera att lämnade uppgifter överensstämmer med tullens. För bl. a. färsk frukt kostnader.

108 Det internationella perspektivet

och grönsaker har fastställts olika provisionsprocent, som ej får överskridas. Försäljningsprovisionerna i partiledet får således uppgå till högst 26 % och i detaljistledet till 29 %. Den spillprocent som lår beaktas i kalkylerna har fastställts till 5 %.

Stödâtgärder och râdgivningsverksamhet fdr trädgårdssektorn

Lån for växthusbygge Kostnaderna for ett växthusbygge i Finland beräknades i början av 1976 uppgå till mellan 120 och 200 fmk per kvadratmeter bottenyta beroende på om det var fråga om glas eller plast. Bland olika kreditformer för sådana byggen kan förutom vanliga banklån nämnas grundkreditlån, jorddispositionslån samt lån från utvecklingsområdesfonden. Den vanligaste låneformen är grundkreditlånen som gäller företag av familjeforetagsstorlek. Lånetiden varierar mellan 10-25 år, vanligast 10 år och räntan uppgår till 5 %. Högst 75 % av den godkända kostnaden kan beviljas som grundkredit. Växthusbyggaren har också möjlighet att erhållajorddispositionslån med en löptid på upp till 18 år och en ränteprocent på 3 %. Av byggkostnader kan högst 60 % eller maximalt 30 000 fmk erhållas som jorddispositionslån. Denna lånetyp kan också användas för grundforbättring och utvidgning av växthus. Beloppet är då högst 20 000 fmk. För de växthusföretag, som har så stora anläggningar att det blir fråga om frånjordbruket helt fristående enheter. finns möjlighet att erhålla lån, bidrag, räntestöd samt skolningsbidrag från den s. k. utvecklingsområdesfonden och/eller från handels- och industriministeriet. Handelsträdgårdarna i stödområdena kan därigenom erhålla investerings-, start-, och skolningsbidrag i investerings- eller utvidgningsskedet samt vid fornyande av produktionsmedlen. Villkoren for dessa låneformer varierar beroende på stödområde. Dessutom skiljer sig villkoren beroende på om det är frågan om investeringseller startbidrag samt antalet arbetsplatser. En förutsättning är vidare att omsättningen efter den gjorda insatsen kommer att öka väsentligt.

Rådgivningsverksamheten på trädgårdsområdet Rådgivningsverksamheten är i Finland fördelad på flera organ i stor utsträckning beroende på landets tvåspråkighet. I princip är alla rådgivningsorganisationer privata men erhåller statligt stöd for s. k. “produktiv trädgårdsodling”. Det finskspråkiga “Trädgårdsforbundet i Helsingfors” har 5 konsulenter for köksväxtodling, blomsterodling, fruktodling, plantskoleodling samt ekonomi. De finskspråkiga lantbruksorganisationerna runt om i landet har 5 konsulenter, huvudsakligen for köksväxtodling. De svenskspråkiga lantbruksorganisationerna på olika håll i landet har 5 konsulenter (delvis stödda med kommunala medel) huvudsakligen inriktade på köksväxtodling och växthusteknik. Även andra organisationer bedriver rådgivningsverksamhet, dock utan statsstöd t. ex. det tvåspråkiga “Handelsträdgårdsforbundet. Statsunderstödet till rådgivningsverksamheten for trädgårdsnäringen uppgår f. n. till ca l milj. fmk.

Det internationella 109 perspektivet

Sammanfattning av trädgärdsproduktionen i Finland

Den sammanlagda jordbruksarealen uppgår till ca 2,7 milj. ha medan grönsaker och blommor odlas på ca 10 000 ha och frukt odlas på ca 13 000 ha. Trädgårdsproduktionen är dock helt otillräcklig för landets behov. Finland är således ett stort importland beträffande alla slag av trädgårdsprodukter även om strävan är att öka den inhemska trädgårdsproduktionen. Växthusarealen för snittblommor uppgår till ca 80 ha och produktionen domineras av nejlikor, krysantemum och rosor. Produktionen av snittblommor och krukväxter är efter grönsaksodlingen den värdemässigt viktigaste sektorn av trädgårdsnäringen. Vad beträffar grönsaksproduktionen uppgick arealen för frilandsodlingar 1975 till ca 5 255 ha och den totala arealen under glas till ca 220 ha. På friland odlas främst morötter och blomkål medan växthusarealen till 2/3 domineras av tomater. På den resterande arealen odlas huvudsakligen gurka. Antalet fruktträd uppgår till ca 2,7 miljoner och fruktproduktionen domineras av äpplen (89 %) och plommon (7 %). Bärodling utgör vidare ett viktigt komplement till den finska trädgårdsproduktionen.

Importen Som tidigare nämnts har Finland stor import av trädgårdsprodukter både av snittblommor och krukväxter, färska grönsaker (10000-15000 ton per år) huvudsakligen tomat, lök, gurka och blomkål. De viktigaste leverantörsländerna för denna import är Spanien, Italien, Danmark, Nederländerna, Ungern och Bulgarien. Dessutom importeras varje år ca 50 000 ton äpplen och

päron och 8 000 ton bordsdruvor från huvudsakligen Östeuropa, Frankrike

och USA.

Utredning angáende den framtida trädgârdspo/itiken i Finland

För att tillgodose den ökade konsumtionen och för att förbättra landets självförsörjningsgrad måste den inhemska köksväxt-, frukt- och bärproduktionen ökas kraftigt enligt den utredning som 1975 tillsattes av finska Jordoch Skogsbruksministeriet. Utredningen har med 1975 som basår försökt göra en prognos fram till 1985. Jämförelser har gjorts med utvecklingen i andra nordiska länder och möjligheterna har undersökts att utsträcka den tid under vilken den egna produktionen skall kunna fylla efterfrågan. När det gäller konsumtionen av Köksväxter uppgick den enligt kommitténs beräkningar till 30 kg per capita 1975 men man hoppas kunna höja den till 37 kg 1980 och 42 kg per person 1985. Som en jämförelse kan nämnas att konsumtionen 1975 var 46 kg i Sverige, 42 kg i Danmark och 36 i Norge. Enligt utredningen bör därför växthusarealen för köksväxter ökas med 25 % till 1985. Samtidigt räknar man med en produktionsökning på 50 % bl. a. till följd av växthusens modernisering. Nybyggnadsbehovet är i realiteten större än 25 % eftersom många av de befintliga växthusen är små och orationella samt ganska ålderstigna. För köksväxter på friland förväntas en konsumtionsökning med 37 % när det gäller färska och med 50 % för industribehov. Den allra största

110 Det internationella perspektivet

Tabell 4.4 Prognos för finsk trädgârdsproduktion fram till 1985

Produkter 1975 1980 1985

Ha l 000t Ha l 0001 Ha 1 000t

Frilandsgrönsaker 5.255 81.8 6.617 99.9 8.012 119.0 216 3513 252 44.5 269 52.0

Yäxthusgrönsaker

1.250 12.0 2.000 20.0 2.400 24.0 Applen Bär 2.535 13.0 4.000 22.0 5.425 32.0

9.256 142.1 12.869 186.4 16.106 228.0 Sammanlagt % 1975-1985 57.5 62.0 Ökningi

anses frukt och bär svara för. Man räknar med en produktionsökningen Fördubbling av arealen fram till 1985 och till följd av förbättrad odlingsteknik och bättre plantmaterial, i synnerhet vad gäller bärsidan. bör skördarna kunna ökas ytterligare. För att kunna förverkliga de uppställda målen krävs insatser från flera håll. Bland annat föreslås ett ytterligare förstärkt gränsskydd genom en utökad och av de kvantitativa importregleringarna särskilt vid mer anpassad användning kontraktsodling av grönsaker, införande av importavgifter som bättre än nuvarande avsättningssäsongerna och system kan anpassas till de inhemska mot samt effektivare tullövervakning av skydda lågprisimport genom av färska och konserverade grönsaks- och fruktprodukter. Andra importen investeringsstöd särskilt vid lagerinvesteåtgärder som föreslås är förbättrat roll som forskning och ringar. I utredningen pekas också på den viktiga försöksverksamhet har. Inom växthusodlingen bör man inrikta sig på att:

utveckla växthustekniken såväl som odlingstekniken med sikte på energibesparingar utveckla uppvärmningsanläggningar för torveldning finna odlingsmetoder som ger högre kvalitet och kvantitativt utbyte.

För frilandsodlingar bör man sträva efter att:

öka odlingsresultatens säkerhet samt undersöka de ekonomiska konsekvenöka mekaniseringsgraden serna härav förlänga produktionssäsongen genom att utveckla sorter och odlingsmetoder för speciellt tidig respektive sen odling utreda frågorna kring jord och gödsling till köksväxter utveckla speciallager för köksväxter i lämpliga storlekar utveckla odlingsmetoderna för sättlök undersöka sortfrågorna för industrifrukt.

I den genomförda undersökningen betonas även den roll trädgårdsnäringen kan spela ur lokaliseringssynpunkt. Genom en ökad odling i de glesare befolkade delarna av sydvästra Finland och i skärgården kan fler arbetstill- \ fallen skapas och därmed motverka utflyttningen. Samtidigt lämpar sig dessa

SOU |978:5| Det internationella perspektivet 111

i delar av landet bäst för bl. a. fruktodling och köksväxtodling i större skala. Behovet av köksväxter bör dock täckas genom lokal odling utspridd över landet.

4.4. 2 Norge

Gränsslxydd Den norska trädgårdsnäringen. som i stor utsträckning är inlemmad i den allmänna jordbruksregleringen, skyddas mot utlandskonkurrens genom: a) Sedvanliga tullar som för denna sektor är specifika dvs. beräknade per vikt - och som för flertalet produkter som konkurrerar med inhemsk produktion är högre under dennas avsättningssäsonger. För vissa snittblommor, prydnadsbuskar, vissa grönsaker som tomater, äpplen och päron, stenfrukter och bär är tullen gentemot EG 60 % av bastullarna till följd av de koncessioner som gavs i samband med Förhandlingarna om Norges frihandelsavtal med EG. Dessa koncessioner har senare utsträckts att gälla även gentemot EFTA. b) importförbud för samtliga for den inhemska produktionen väsentliga blommor, grönsaker, frukter och bär samt konserver, inläggningar och andra bearbetningar därav. lmportiörbudet är antingen generellt eller gäller för vissa tider. För tomater råder t. ex. i princip importförbud under 10/ perioden 5-14/10, sallat l/3-30/ll, blomkål l/6-l4/l0. c) lmportreglering beträffande potatis och de viktigaste grönsakerna och fruktslagen som innebär att det i princip råder importförbud på dessa produkter. enligt ovan, men att detta upphävs om noteringspriset på respektive produkt överskrider dess s. k. övre prisgräns två veckor i följd. De övre prisgränserna fastställes i samband med de allmänna jordbruksavtalen, i allmänhet, för en treårsperiod och kan variera vecka för vecka. Om noteringspriset under en sådan period med upphävt importförbud sjunker ned till eller underskrider den övre prisgränsen, suspenderas den fria importen med torsdag i efterföljande vecka som sista importdag. När gränserna återigen öppnas för import efter de jämförande prisnoteringar som göres varje tisdag är det torsdag i samma vecka som blir första importdag. Dessa tidsintervaller skall gejordbruksdepartementet med tid för tillräckligt information till landets tullstationer. Den praktiska administrationen av det norska importsystemet handhas av jordbruksdepanementet med bistånd av ett rådgivande organ, det s. k. importrâdet, som ger rekommendationer rörande t. ex. regleringsperiodens längd, suppleringsimport och import av sådana varor för vilka importen inte regleras vid den övre prisgränsen. lmportrådet har tretton medlemmar från Jordbruksdepartementet, frukt- och grönsaksrådet samt från handel, konsumentorganisationer och grossistförbund. De prisnoteringar som sätts i relation till de övre prisgränserna fastställes som tidigare nämnts varje tisdag på frukt- och grönsaksmarknaden i Oslo av lantbrukets priscentral och dessa priser beräknas cif Oslo i grossistledet och gäller för hela partier.

112 Det internationella perspektivet

Prisreglering För potatis och de viktigaste grönsakerna och fruktslagen gäller förutom de nämnda övre prisgränserna även s. k. normalpriser. som ävenledes fastställes i samband med de s. k. jordbruksavtalen. Före 1967 fastställdes normalpriserna och de importreglerande övre prisgränserna på grundval av naturliga säsongförlopp där man använde veckopriser under en tre till fyra års period. Efter 1967 har genomsnittliga priserna justerats med bestämda procenttillägg eller som under de senaste åren inom bestämda ekonomiska ramar. Prisgränsernas säsongsvariationer utformas sätt att de ger ett effektivt importskydd för sådana på ett sådant produkter som är särskilt utsatta för importkonkurrens. Normalpriserna är de prisnivåer som normalt bör uppnås i handeln. De importreglerande övre prisgränserna fastställes i allmänhet vid en nivå som med 12 procent överstiger normalpriset för ifrågavarande produkt. För prisreglerande åtgärder har i jordbruksavtalet för perioden l juli 1976-30 juni 1978 överenskommits att

- av potatispriset, vilket motsvarar 40 milj. kr skall användas för reglering en höjning med 16 öre per kg. - och 40 milj. kr skall användas för reglering av normalpriserna på frukt grönsaker vilket motsvarar en prisökning på 12-15 %.

Statligt investerings- och dri/tstöd

Två former av stöd förekommer: A. Stöd vid “Landbrukets och “Statens Landbruksbank” utbyggingsfond” B. Stöd som avtalats i samband med jordbruksavtalen.

Stöd från “Landbrukets utbyggingsfond” lämnas endast i mindre utsträcktill trädgårdsnäringen. 1 vissa fall, exempelvis då starka lokaliseringsning skäl talar härför, kan dock bidrag lämnas för uppförande av växthus, politiska lager och andra driftsanläggningar. Från “Statens Landbruksbank kan dessutom erhållas lån av andra eller tredje prioritet för nämnda åtgärder. liksom för bevattningsanläggningar etc. Såsom bl. a. framgår av statsbudgeten för Jordbruksdepartementet för 1977 har bland åtgärder för att uppfylla jordbruksavtalet upptagits följande:

- kr för lageranläggningar för grönsaker, frukt, bär och plan- 12,5 milj. tor; - kr som till driften av fruktlager -jfr föreskrifterna i bil. 3 milj. bidrag 7; - och lageranläggningar för potatis; 2 milj. kr för sorterings- - kr för subventionering av emballage för produkter från 13,5 milj. trädgårdsnäringen; - av frakt av frukt; 2 milj. kr till subventionering - av eldningsolja till drivhus; 12 milj. kr till subventionering - och avsättningsfrämjande för frukt och 4 milj. kr till produktions- åtgärder bär;

Det internationella perspektivet 113

- 3,5 milj. kr som bidrag till statskontrollerad sättpotatis etc.; - 7 milj. kr som arealbidrag till potatis- och grönsaksodling i Nordnorge.

Informations- och rådgivningsverksamheten inomjordbruket och trädgårdsnäringen utreds för närvarande och utredningens resultat väntas framläggas i form av en proposition senare i år. F. n. gäller att rådgivningsverksamheten för trädgårdsnäringen är i viss mån inkluderad ijordbrukets rådgivningsverksamhet. Nuvarande organisation för rådgivningsverksamheten för trädgårdsnäringen är uppbyggd på följande sätt: l. På riksnivå finns fyra statskonsulenter som särskilt sysslar med dessa frågor 2, l varje fylke finns en eller möjligen två fylkesgartner 3. På det kommunala planet finns oftast en herredsgartner. Ett resultat av utredningen väntas bli en förstärkning av rådgivningsverksamheten för trädgårdsnäringen samtidigt som denna samordnas med rådgivningen för den allmännajordbruksverksamheten. En sådan utveckling är för övrigt i enlighet med tankarna i den proposition om den framtida jordbrukspolitiken, som framlades i oktober 1976.

Den norska trädgârdsproduktinnen

l Norge företogs en extra trädgårdsräkning av förhållanden den 20 juni 1974 och från denna räkning har följande uppgifter lämnats angående den norska trädgårdsproduktionen.

Växthus och bänkgârdar Antalet företag med växthus och drivhusbänkar har under IS-årsperioden 1959-1974 gått tillbaka från 2975 till 2 322 företag. Det är främst antalet företag med en areal understigande 2 000 m2 som minskat medan däremot antalet företag i storleksordningen 3 000-5 000 m2 hela tiden varit stigande. Genomsnittsarealen per företag uppgick 1974 till l 100 m2. Den sammanlagda arealen har varit tämligen konstant och uppgick 1974 till 218 ha, varav 19 ha under plast, 18 ha med drivhusbänkar och 182 ha uppvärmda växthus. Växthusarealen med grönsaksodling har endast ökat med 3 ha till 108 ha under perioden 1959-1974. lnom denna areal har tomatodlingen gått tillbaka från 69 till 59 ha medan odlingarna av både sallat och gurkor ökat sina arealer. Växthusarealen för snittblommor har varit oförändrad under IS-årsperioden (50 ha). Inom denna areal har emellertid arealen för rosor ökat från nästan 9 till drygt ll ha medan tillbaka från 9 ha. För nejlikor gått 11,5 till drygt krysantemum som är den viktigaste snittblomsterodlingen har arealen varit tämligen konstant (20,5 ha).

F r/landsød/ingen

Medan antalet företag med frilandsodling av grönsaker minskat från 5 639 1969 till 3 998 1974 har arealen under denna period endast minskat från 4 807 till 4 603 ha. lnom denna areal är det främst ärtodlingen som ökat, medan snittblomsterodlingen gått starkt tillbaka. 8

114 Det internationella perspektivet

Övrigt

Bärodlingen hari Norge varit tämligen konstant och arealen medjordgubbsodling uppgick 1974 till 1 112 ha. Under den senaste IS-årsperioden har antalet fruktodlingar gått tillbaka med 60 procent och antalet fruktträd minskat från l 845 000 till 1 194 000 träd. Plantskolearealen uppgick 1974 till 3 222 ha.

4.4.3 Europeiska gemenskaperna EG Den gemensamma marknadsregleringen för frukt och grönsaker har utvecklats successivt sedan EG:s tillkomst. År 1968 infördes en gemensam marknad för frukt och grönsaker och 1972 koordinerades och harmoniserades de olika regleringstexterna till en ny samlad marknadsordning nr 1035/72 som bl. a. sammanfattas nedan:

Omfattning Frukt- och grönsakssektorn omfattar alla färska och kylda frukter och utom tropiska frukter (dadlar, bananer, ananas,exotiska nötter etc.) grönsaker och potatis.

Gemensam marknad En gemensam marknad för frukt och grönsaker infördes den l juli 1968. Varorna kan alltså i princip tullfritt och utan andra restriktioner cirkulera mellan medlemsstaterna.

Kvalite tsnormer Kvalitetsnormer är föreskrivna för varor som levereras till konsumtion i färskt tillstånd. Kvalitetsnormerna innehåller i allmänhet tre kvalitetsklasser för varje vara (benämnda Extra, I och ll) och normalt får endast de varor som motsvarar någon av dessa kvalitetsklasser säljas. En kvalitetsklass “lll” får användas endast om de varor som motsvarar denna är nödvändiga för att täcka konsumtionsbehoven. Varor motsvarande kvalitetsklass lll får ej importeras och normalt inte heller exporteras.

Producentorganisationer har till uppgift att främja en koncentration av Producentorganisatiorierna utbudet, att reglera priserna och att ställa nödvändiga tekniska hjälpmedel till producenternas förfogande för förpackning och marknadsföring. De anslutna producenterna/odlarna är skyldiga att leverera hela sin produktion till organisationen och att i övrigt följa de av organisationen utfärdade bestämmelserna beträffande kvalitet och kvantitet (organisationerna erhåller för detta ett visst stöd från den gemensamma jordbruksfonden, FEOGA).

Det internationella 115 perspektivet

I nterventionsâtgärder

lnterventionssystemet omfattar nio varor (persikor, päron. äpplen, bordsdruvor, apelsiner, mandariner, citroner, tomater och blomkål). l systemet används ett antal olika prisbegrepp: Baspriser fastställes av rådet för varor ur kvalitetsklass l samtidigt som priserna for övrigajordbruksvaror fastställes. Härvid skall hänsyn tas till bl. a. odlarnas intäkter, önskemålet om prisstabilitet på marknaden och behovet att undvika strukturella överskott samt konsumenternas intressen; Uppköpspriser fastställes for klass l till mellan 40 och 70 % av huspriser;

Årerköpspriser är lika med uppköpspriset med tillägg av 10 % av baspri-

set. Om marknadspriset är lägre än återköpspriset upphör producentorganisationen att sälja varan. Producenterna får då en gottgörelse som är högst lika med återköpspriset och som betalas av producentorganisationen. Medlemsstaterna kan kompensera producentorganisationerna för sådana utgifter. De sålunda innehållna varorna får endast användas till vissa, särskilt angivna ändamål som t. ex. distribution till skolor och sociala inrättningar, användande som djurfoder. Om en krissituation uppstår på marknaden - kommissionen kan konstatera att så är fallet om marknadspriset under tre på varandra följande dagar legat under uppköpspriset garanterar medlemsstaterna uppköp av de produkter som erbjuds dem till uppköpspriset beräknat for klass ll (eller eventuellt Ill).

Åtgärden finansieras av FEOGA. För att undvika strukturella överskott finns

också möjlighet till stöd till nedläggning av vissa fruktodlingar, s. k. upprotningspremier. Det har beräknats att t. o. m. 1973 över 35 000 ha fruktodlingar lagts ned i EG med stöd av dessa premier. Över hälften av nedläggningarna har rört äpplen, därefter har följt päron och persikor.

Handeln med tredje land

lmportsidan

Följande skyddsåtgärder tillämpas: tullavgifter i enlighet med den gemensamma tulltaxan; l allmänhet är tullarna på trädgårdsområdet värdetullar. För viktiga produktslag som tomater, blomkål samt äpplen och päron är tullarna högre under de interna avsättningssäsongerna och kompletteras dessutom med minimitullar beräknade per vikt. För tomater varierar tullen från l8 till ll % och minimitullen från 3,50 till 2 kontoenheter (ke) per l00 kg. Tullen på blomkål varierar från l7-l2 % och minimitullen från 2-l,40 % ke per l00 kg medan tullen på äpplen varierar från l4-l0 då och minimitullen från 2,40-l,70 ke per l00 kg. - kvalitetsnormer med obligatoriska kontroller utförda av den importerande medlemsstaten; referensprissystem vid import; (se nedan) skyddsklausul (se nedan)

Re/erenspriset är i korthet den prisnivå, vilken importen av vissa angivna produkter från något tredje land till EG inte får understiga utan att en

116 Det internationella perspektivet

utjämningsavgift pälägges. Referenspriserna fastställs av den s. k. förvaltningskommittén för frukt och grönsaker före varje regleringsårs början och är enhetliga för alla medlemsstater. Referenspriserna varierar dock i allmänhet med hänsyn till säsongmässiga svängningar. Följande varugrupper omfattas f. n. av referensprissystemet: tomater, apelsiner, mandariner, citroner, plommon, bordsdruvor. äpplen, päron, persikor. gurkor och körsbär. Referenspriserna fastställs på grundval av de producentpriser som under föregående treårsperiod noterats på de viktigaste producentmarknaderna där priserna i allmänhet är lägst, i varje medlemsstat. Dessutom beaktas den genomsnittliga utvecklingen av de bas- och inköpsprisensom for den interna marknadsregleringen varje år fastställs av ministerrådet. För att få fram interna priser med vilka importpriserna kan jämföras, i samma handelsled, ingår även kostnaderna för transport från produktionsplats till konsumtionscentra i referenspriserna. Referenspriserna fastställs for kvalitetsklass l medan det för andra kvalitetsklasser finns särskilda omräkningskoefñcienter. Kommissionen förses dagligen med informationer rörande importpriser m. m. på de mest representativa grossistmarknaderna för frukt och grönsaker i EG:s medlemsländer så att priserna for importerade produkter av i allmänhet kvalitetsklass l kan beräknas. Från dessa noteringar görs avdrag för utgående tull och eventuella avgifter varefter ett särskilt importpris fastställes varje marknadsdag för varje land som till EG exporterar produkter, vilka ingår i referenssystemet. En utjämningsavgift införes därefter i princip om det särskilda importpriset för ett exportland understiger referenspriset med mer än 0.50 ke per 100 kg under två på varandra följande marknadsdagar. Utjämningsavgiften motsvarar skillnaden mellan gällande referenspris och genomsnittet för de senaste två dagarnas särskilda importpris för ifrågavarande land. Avgiften för ifrågavarande exportland uppgår till samma belopp oberoende av i vilket EGland som importen sker och utgår som tillägg till gällande tull. lnförda utjämningsavgifter avskaffas när det särskilda importpriset för ifrågavarande exportland uppgår till eller överstiger referenspriset under två på varandra följande marknadsdagar. Utjämningsavgiften avskaffas även när något pris för det aktuella exportlandet överhuvudtaget inte kunnat noteras för ifrågavarande produkt under sex på varandra följande marknadsdagar. Om den gemensamma marknaden utsätts för eller riskerar att utsättas för allvarliga störningar p. g. a. import från tredje land kan kommissionen med hänvisning till skyddsklausu/en även tillgripa totalt eller partiellt importstopp. Av bl. a. handelspolitiska skäl har man dock undvikit att använda sig av skyddsklausulen. För vissa känsliga varor kan dock denna också tillgripas då under sju dagar avsevärda kvantiteter undanhållits marknaden (genom tillämpning av interventionssystemet). Alternativt kan i det senare fallet en tilläggsavgift uttagas. Härutöver har medlemsstaterna tillåtits att, under begränsade perioder av året och t. o. m. 1977, tillämpa de nationella kvantitativa skyddsåtgärder som var i bruk den l januari 1970 för sju viktiga produkter: aprikoser, bordsdruvor, meloner. tomater, gröna bönor. sallad och kronärtskockor. Vad gäller blommor har en koordinering av medlemsländernas importregimer, som bl. a. förbjuder användande av kvantitativa restriktioner mot

Det internationella perspektivet 117

i tredje land. först införts under 1975 (forordn. 2379/75). Vad gäller nejlikor och rosor får dock de kvantitativa restriktioner och avgifter användas av medlemsländerna som var i bruk den l januari 1974. Denna rättighet upphörde dock vid utgången av 1977. För att få en bättre överblick över lågprisimporten infördes 1976 en speciell importövervakning vad gäller nejlikor från Spanien, Israel, Kenya, Colombia och Rumänien samt rosor från Israel och Sydafrika (forordn. 3353/1975). Enligt detta övervakningssystem åligger det importören att i förväg ange vilka kvantiteter som skall importeras och månaden efter importen ägt rum ange vilka kvantiteter och till vilka priser ifrågavarande partier importerats.

Exportsidan För att stödja export av stor ekonomisk betydelse kan FEOGA bevilja subventioner s. k. exportrestitutioner. I vissa fall kan en sådan restitution fastställas i förväg for att den skall vara tillämplig även för kontrakt avslutade fore räkenskapsårets början. För produkter som odlas i Sverige är det dock endast äpplen och tomater för vilka exportsubventioner beviljas.

Danmark, Irlana och Storbritannien Till följd av utvidgningen av EG tillämpades under en övergångstid t. o. m. 1977 successivt avtagande utjämningsbelopp i handeln mellan de nya medlemsländerna Danmark, Irland och Storbritannien och de sex ursprungliga EG-länderna samt tredje land. De varor som omfattades av systemet var äpplen, päron, blomkål och tomater. Genom utjämningsbeloppen kunde priserna i Danmark, Storbritannien och Irland gradvis anpassas till gemenskapsnivån.

Strukturstöd Vad gäller stöd till strukturutveckling av trädgårdsföretag är detta en fråga som huvudsakligen åligger medlemsländerna. Ett villkor är dock att dessa håller sig inom de gemensamma riktlinjerna för stöd till utvecklingsbara företag (gemensamma forjordbruk och trädgårdsnäring) så att inga konkurrenssnedvridningar uppstår. Enligt dessa riktlinjer utgår stödet främst som räntesubventioner och lånegarantier. Vad gäller de nationella subventioner som utgått för att sänka energikostnaderna har uppenbara svårigheter förelegat att få dessa konkurrensneutrala inom gemenskapen.

internhandeln med frukt och grönsaker

Räknat från 1967, dvs. året innan tillkomsten av en fullständig gemensam marknad for trädgårdsprodukter har den interna EG-handeln med färsk frukt ökat från 1,5 milj. ton till 1,8 år 1970 och 2,4 milj. ton år 1975. Den stora ökningen mellan är 1970 och år 1975 är dock delvis orsakad av EG:s utvidgning 1972 med tre nya medlemsländer. Under motsvarande tid har internhandeln med färska grönsaker ökat något långsammare eller från 1,3 milj. ton år 1967 till 1,6 år 1970 och 1,9 milj. ton år 1975. Dessa i och for sig

Det internationella 118 perspektivet

stora kvantiteters andelar av den totala EG-produktionen av dessa varuslag som blir föremål för handel är dock fortfarande relativt obetydliga eller 13 för färsk frukt och 8 procent för färska grönsaker. lnternhandeln med procent frukt utgörs främst av Italiens export till Västtyskland och Storbritannien. EG:s har även medfört att Frankrike kunnat kompensera sin utvidgning fruktexport till Västtyskland och Benelux-länderna med ökade sjunkande leveranser till de tre nya medlemsländerna. Vad grönsaker beträffar är Nederländerna den utan jämförelse största exportören till övriga EG-länder med mer än dubbelt så stora kvantiteter (993 000 ton år 1975) som den näst största Italien (401 000 ton). Ännu mer dominerande är Västtyskland (1 036000 ton år 1975) vad gäller importen av grönsaker från övriga EGländer, därefter följer Frankrike (370 0()0 ton) och Storbritannien (166 000 ton).

4.4.4 Danmark Eftersom den danska trädgårdspolitiken är integrerad i EG:s ekonomiska jordbrukspolitik ges inte här någon närmare beskrivning av det gemensamma m. m. som gäller för trädgårdsproduktionen i EG-länderna. gränsskydd Istället för den danska trädgårdsnäringens inlemmande i EG:s redogöres de övergångsordningar som medgivits i gemensamma jordbrukspolitik, Danmark samt de stödregleringar som de danska trädgårdsodlarna kommer i av och som delvis är en nationell anpassning till motsvarande EGåtnjutande direktiv.

Gränsskjtdd

Vid Danmarks inträde i EG var man medveten om att trädgårdsnäringen skulle utsättas för stora påfrestningar till följd av näringens övergång från en relativt nationell marknad till att bli en del av en gemensam skyddad marknad för samtliga nio EG-länder av vilka flera har ännu bättre naturliga för trädgårdsproduktion än Danmark. För den interna förutsättningar har man dock haft stor nytta av övergångsregleringarna och anpassningen genom de där ingående utjämningsbeloppen har den högre danska prisnivån för dessa produkter gradvis kunnat anpassas till den lägre EG-nivån fram till övergångstidens slut den 31 december 1977. Dessa gradvis minskande belopp har fungerat som avgifter vid import till Danmark och som bidrag vid export oavsett om handeln skett med något EG-land eller tredje land. Genom har det varit möjligt att exportera tomater vid de utjämningssystemet tillfällen den danska marknaden mottagit större kvantiteter än den kunnat konsumera som det utgjort ett visst gränsskydd mot import av samtidigt tomater från framför allt Holland. En begränsad export av blomkål har billiga även kunnat äga rum med stöd av utjämningsbeloppen. Under övergångstiden har samtidigt det ursprungliga importskyddet gentemot EG-länderna successivt avvecklats och en anpassning skett till EG:s yttre tullmur. Vad gäller handeln med blommor och levande växter började denna inte liberaliseras förrän fr. o. m. l januari 1976. Under övergångsperioden 1 1976 t. o. m. 31 december 1977 fanns dock möjligheter för medlemsjanuari länderna att upprätthålla de importrestriktioner för bl. a. nejlikor och rosor

Det internationella 119 perspektivet

gentemot tredje land,s0m var i bruk den ljanuari 1974. Till övergångstidens slut har därför Danmark upprätthâllit sina kvantitativa restriktioner för import från tredje land för dessa blomslag. För att förhindra marknadsstörningar för snittblommor till följd av denna marknadsliberalisering har inom EG införts en särskild importkontroll (se kapitlet om EG:s marknadsordning för frukt och grönsaker).

Produktions- och exportutveckling Under perioden 1973-75 har den totala danska trädgårdsproduktionen ökat från l 031 milj. till 1 212 milj. danska kronor (dkr). Av denna produktion exporterades 1975 för 414 milj. dkr vilket innebar en ökning med 115 milj., varav en stor del härrörde från exporten av krukväxter. Drygt hälften av den danska blomsterproduktionen exporteras. Före 1975 var växthusarealen svagt fallande och år 1974 minskade den med 5 % (grönsaker -4 %, snittblommor -10 %, Krukväxter +0,7 %), År 1975 var det första året efter oljekrisen som en viss optimism återvände i växthusproduktionen och man räknar med att under 1977 uppnå samma växthusareal som före denna kris dvs. 620 hektar. Arealen för snittblommor har dock alltid minskat medan arealen for krukväxter ökat. Vad gäller grönsaksproduktionen har frilandsarealen minskat mycket kraftigt eller från 10 500 hektar 1970 till ca 8 000 hektar 1975. Drivhusarealen har haft en mer positiv utveckling och varit i stort sett konstant (ca 180 hektar). Till denna jämförelsevis positiva utveckling har EG:s utjämningsbidrag för tomater och blomkål medverkat. Helt allmänt kan sägas att den danska trädgårdsodlingen genomgått en påtaglig expansion under den senaste tioårsperioden även om denna expansion varit koncentrerad till enstaka produktgrupper t. ex. krukväxter. Produktionen har ökat men koncentrerats till färre företag och på en minskande areal. Vad exporten beträffar har utförseln av grönsaker haft en svag ökning värdemässigt medan exporten av blommor ökat kraftigt eller från ca 160 milj. 1970 till 325 milj. dkr 1975. Även exporten av frukt och då särskilt av äpplen har haft en positiv utveckling inte minst till Norge och Finland. Den positiva exportutvecklingen för äpplen har med stor säkerhet påverkats av det stöd den erhållit genom EG:s utjämningsbelopp. Konkurrensen kommer dock att hårdna avsevärt efter övergångstidens slut den 31 december 1977 när inte längre några utjämningsbelopp skyddar importen från övriga EG-länder eller subventionerar den danska exporten. Den danska exporten av äpplen till Sverige uppgick 1976 till 1,4 milj. kg och av tomater till 2 milj. kg för ett värde av 1,8 respektive 6,5 milj. svenska kronor. År 1977 importerade Sverige krukväxter från Danmark för 131 milj. kr (l2,3 milj. kg). Sverige och Västtyskland är de främsta mottagarländerna för dansk trädgårdsexpert och det anses att det även i framtiden blir grannländerna som berörs av den danska exporten. Denna kan dock få större spridning till följd av de ändrade handelspolitiska förhållandena, exporthandelns och utbyggnad förbättrad transportteknik.

l20 Det internationella perspektivet SOU l978z5l

S tädârgärder _för danska trädgârdsodlare

Flertalet stödåtgärder för danska trädgårdsodlare till driftmodernisering, energibesparing m. m. är gemensamma för trädgårdsodling och jordbruk och i allmänhet anpassade till EG-direktiv på området: lnom ramen för EG:s direktiv/ör modernisering av utvecklingsbara företag utgår bl. a. stöd i form av räntesubventionermögst 4 %)0ch statsgarantier för investeringar i trädgårdsföretag. Den maximala bidragsberättigade investeringsgränsen uppgår till 600 000 dkr för två heltidsanställda. lnom ramen för detta direktiv utgår även kontantbidrag för övergång till bokföringsmässig redovisning samt lån och bidrag till yngre odlare (under 40 år) som etablerar sig i näringen. Sistnämnda lån kan utgå för upp till 30 % av trädgårdsföretagets handelsvärde dock högst 600 000 dkr. Räntan på lånet som löper på 30 år uppgår till ca 5 % men lånet är ränte- och amorteringsfritt under den första 5-årsperioden även om den upplupna räntan ackumuleras till låneskulden under denna period. Bidraget till yngre odlare beräknas med 2,5 96 på

handelsvärdet dock högst 15000 dkr. Övriga i Danmark förekommande

stödformer är i korthet följande. 1. Stöd till nybygge och förbättringar av driftsbyggnader, l september 1975 anslogs 75 milj. dkr, som skall utnyttjas för detta ändamål under budgetåren 1975/76 och 1976/77. Syftet med åtgärden var närmast att stimulera byggnadsverksamheten och därmed sysselsättningen. Beloppet har till fullo utnyttjats. 2. Energibesparande åtgärder i driftsbyggnader, Under budgetåren 1975/ 76 och 1976/77 anslogs 100 milj. dkr för stöd med 25 % av godkända utgifter för energibesparande åtgärder i driftsbyggnader, dock högst 50 000 kronor per företag. 3. Energibesparande åtgärder och förbättringar av fasta bostäder uppförda före 1963. Bidrag kan erhållas med 25 % av godkända utgifter dock högst 5 000 kronor per bostad. 4. Dränering. För budgetåren 1975/76 och 1976/77 anslogs 24 milj. dkr för att täcka 25 % av kostnaderna för dräneringsarbeten. 5. Extra investeringsavdrag för driftsbyggnader, maskiner och inventarier, samt extra avskrivningar för maskiner och inventarier fick göras om byggnaderna uppfördes respektive inköp gjordes under 1975 och 1976. 6. Investeringsfond. Avsättning till investeringsfond får göras med 25 % av företagens överskott. 7. Statsgarantier för växthus, odling, plantskolor m. m. Inom ramen för ett belopp på 50 milj. dkr kan statsgarantier lämnas för lån till växthusodling, plantskolor och champinjonodlingar för omställning till ny produktion och nya produktionsmetoder och/ eller marknader. Denna stödform, som är den enda av de uppräknade som särskilt tar sikte på trädgårdsnäringen har emellertid hittills endast utnyttjats i ringa omfattning.

Utredning angående den jiamtida danska trädgârdsnäringen

I Danmark ser man framtiden an med tillförsikt vad gäller trädgårdsproduktion. I en studie på uppdrag av det danska forskningsrådet med titeln ”Mulige udviklingslinier for danskjordbrug, til år 2000” har framtidsforskarna försökt

Det internationella perspektivet 121 Tabell 4.5 Förväntad tillväxti % till år 2000 Tillväxtalternativ

utvärdera möjligheterna för odlingen fram till sekelskiftet. l rapporten skisserar man inte så mycket i detalj den tänkta utvecklingen utan försöker istället fastställa de ramar inom vilka den kan tänkas fortgå. Ett lågtillväxtalternativ utgör den nedre gränsen och ett högtillväxtalternativ utgör den övre gränsen för var man kan tänkas hamna. Avgörande för hur utvecklingen kommer att gestalta sig är samhällets utveckling i stort men också mera specifika saker för trädgårdsnäringen, exempelvis hur den internationella uppdelningen av trädgårdsproduktion kommer att utformas, bl. a. till följd av biståndspolitiska åtgärder som reglerar den internationella handeln. Det är alltså en mera optimistisk syn på trädgårdsnäringens framtidsmöjligheter än på jordbrukets. För de enskilda produktgrupperna räknar man med lite olika utvecklingsmöjligheter. Den varugrupp som tillmäts de största utvecklingschanserna är krukväxter. Prognosen pekar på en svag utvidgning i sämsta fall till en femdubbling i bästa fall. Grunden till detta är den stora potentiella marknaden för krukväxter i Västeuropa. Avgörande för danskarnas konkurrensförmåga är en fortsatt forskning på lagring, distribution och kvalitetsförbättring. Snittblommor förväntas både i hög- och lågväxtalternativet få en lätt produktionsstegring. Visserligen är den internationella konkurrensen hård men man räknar med att hemmamarknaden och marknaderna i grannländerna ska vara tillräckligt stabila för att klara en viss utvidgning. Växthusgrönsaker förutses öka något enligt högtillväxtmodellen men minska lite enligt lågtillväxtalternativet. Den hårda konkurrensen från de sydeuropeiska EG-länderna gör att denna produktionsgren får det svårt men man tror att kvalitet och rationell produktionsteknik kan betyda mycket för den egna odlingens framtidsmöjligheter. Även för frilandsgrönsaker hoppas man på vissa expansionsmöjligheter genom ökad specialisering och fördelar av marknadsnära produktion.

Konkurrensen från i första hand Östeuropa förväntas dock bli svår. Detta

gäller också för frukt- och bärproduktionen och här kan endast en svag ökning förväntas i högväxtalternativet och tillbakagång vid lågtillväxt. För plantskolorna förefaller en ganska god tillväxttakt vara möjlig, bl. a. kommer sannolikt exporten till grannländerna att kunna ökas. Genom förnyelse av växthusarealen och införsel av ny energibesparande teknik kommer energiförbrukningen per producerad enhet att skäras ned. Härigenom räknar man med att uppnå en bättre konkurrenskraft gentemot varor som transporteras från avlägsna odlingsplatser. Å andra sidan säger man att det år troligt att en internationell uppdelning av produktionen kommer att ske så att t. ex. stickling- och småplantproduktionen kommer att

122 Det internationella perspektivet

Tabell 4.6 Dansk trädgårdsnäring fram till år 2000. Produktionsvärde i 1975 års priser, milj. dkr.

Alternativtillväxt Värde Låg Hög 1975 Tillväxt- Värde Tillväxt- Värde takt% 2000 takt% 2000

forsiggå i sydliga länder, medan produktion av färdigvaror sker nära marknaden. I rapporten talas även om de samhällsekonomiska konsekvenserna av de båda tillväxtalternativen. Vid låg tillväxt räknar man med en i stort sett oförändrad exportvolym medan man vid hög tillväxt kommer att få en mycket gynnsam effekt på betalningsbalansen. Genom en ökad produktivitet per arbetskraftstimme räknar man att dagens arbetsstyrka ska kunna producera 1,9 gånger så mycket år 2000. Det innebär i sämsta fall en minskad sysselsättning i trädgårdsbranschen och i bästa fall att antalet anställda ökar med en halv gång så många som 1975 dvs. med 4-5 000 personer i den direkta odlingen. Branschens struktur kommer att förändras en del under den beskrivna tidsperioden. Dels förutses en ökad koncentration och “industrialisering” av krukväxt- och grönsaksproduktion i växthus och dels kommer parallellt med denna utveckling de små familjeföretagen fortfarande att bestå, om än med ökad specialisering i frukt och bärodlingen samt i produktionen av frilandsgrönsaker. Man räknar alltjämt med en allsidig trädgårdsnäring år 2000 men tendensen till sektionsuppdelning kring specialproduktioner kan förväntas göra sig alltmer gällande.

4.4. 5 Nederländerna Det nederländska lantbruket svarar för ungefär 10 % av landets BNP och 25 % av dess export. Lantbruket sysselsatte 1974 direkt 5,7 procent av den yrkesverksamma befolkningen. Lantbruksbaserad industri tlivsmedel t. ex.) sysselsatte 1970 ca 60000 fast anställda. ca 340 000 på tillfällig basis. lnom lantbruket har trädgårdsnäringen ökat sin andel .IV produktionsvärdet från 17,5 % 1960 till 20 % 1974. Produktionsvärdet inom trädgårdsnäringen uppgick 1974 till 3 264 miljoner gulden (skr 5 400 milj.) och största delen exporteras, främst till Västtyskland. Trädgårdsnäringens positiva utveckling särskilt exporten av blommor beror i mycket hög grad på den stora tullfria marknad som öppnades i och med EG:s tillkomst. Är 1974 uppgick

sou 1978:51 Det internationella 123 perspektivet

exporten av frukt och grönsaker till drygt 2 mrd gulden och av blomsterprodukter till 1,35 mrd gulden. Totala exportvärdet av färska grönsaker uppgick 1975 till 2,2 mrd skr varav 70 % gick till Västtyskland och 4 96 till Sverige. De viktigaste varugrupperna var tomater (906 milj. kr), gurka (428 milj. kr) och sallat (268 milj. kr). Trädgårdsarealen (exkl. växthus) minskade från 123 000 ha 1950 till 114 000 ha 1974. Växthusarealen ökade däremot från 3 300 ha 1950 till 7 700 ha 1974. Fruktodlingen har fått en minskad betydelse och i vissa fall starkt reducerats eller nästan helt försvunnit. Exempel på detta ärjordgubbar, andra bärsorter och körsbär. Tillväxten har istället varit särskilt stark vad gäller grönsaker och prydnadsväxter. Inom grönsakssektorn har tonvikten kommit att ligga på “de tre stora” (sallat, gurka och tomater). Vad gäller växthusproduktionen har det under senare tid skett en stark övergång från grönsaks- till snittblomster- och krukväxtproduktion. Sistnämnda varuslag omfattar nu 40 % av den totala växthusarealen. Värdemässigt ökade den holländska blomsterproduktionen med 320 96 under åren 1965-1974 och antalet odlare uppgick sistnämnda år till ca 8 300. Växthusarealen för blommor har också ökat kraftigt under nämnda period eller med 313 % för snittblommor och 317 % för krukväxter. Blommor upptar därmed ca 40 % av den totala växthusarealen. Den totala växthusytan på vilken produceras blommor huvudsakligen för export, uppgår till mer än 2 500 hektar. På den europeiska marknaden för snittblommor och kru kväxter och i synnerhet den västtyska spelar Nederländerna fortfarande en dominerande roll. Exportvärdet för snittblommor uppgick 1975 till ca 1 mrd kr och av krukväxter till 220 milj. kr, vilket innebar en ökning med 11 resp. 19 % i jämförelse med 1974.

Stödet till rrädgârdsnäringen

Inledningsvis kan erinras om att EG-reglerna sätter stopp for alltför långtgående stödformer, och att trädgårdsnäringen i övrigt är integrerad iden gemensamma trädgårdspolitiken som inte närmare skall beskrivas här. Den holländska trädgårdsnäringen erhåller dock visst stöd dels direkt dels indirekt i form av en sedan lång tid mycket utvecklad infrastruktur (välutvecklad transportapparat, effektiv marknadsföring, ett utbrett naturgasnät, stora utbildnings- och forskningsresurser m. m.). Enligt jordbruksministeriet bör stöd inte utgå permanent utan endast tillfälligt för att ha en inledande stimulerande effekt.

1. Räntestöd Sedan 1972 utgår ett engångsstöd i form av räntesubventionering på 1-5 % (från april 1976 max 4 %) för investeringar främst i produktivitetshöjande syfte. Stödet utgår efter de regler, som EG uppställer inom jordbrukssektorn för s. k. utvecklingsbara företag. Investeringarna måste uppgå till minst 20 000 per driftsenhet och utgår inte för investeringar på över 120 000 gulden per anställd. Av budgetära skäl har detta stöd i Nederländerna också begränsats totalt till subventionering av ränta på investeringar på max 540 000 gulden per enhet.

124 Det internationella perspektivet _

2. Stöd till investeringari infrastruktur I konjunkturellt- och sysselsättningssyfte utgick 1974-1975 stöd med subsidier på 33 % av investeringar inom jordbruket i vägar, dränering, jordforbättring m. m.

3. Stöd for energibesparande åtgärder Tillfälligt stöd utgår med subsidier på 2/9(tidigare 1/3)avinvesteringarivissa energibesparande åtgärder. Detta stöd minskas till 1/9 under 1978 och avskaffas helt 1979.

4. Gaspriserna Den nederländska naturgasen som täcker drygt 50 % av landets energibehov används i stor utsträckning for uppvärmning av växthus inom trädgårdsnäringen. Priserna för naturgasen ligger under oljepriserna men regeringen strävar efter en gradvis utjämning av och koppling av olje- och gaspriserna. EG-kommissionen har påpekat den konkurrensvridning som den billiga holländska energin kan orsaka men gått med på att de nederländska myndigheterna genomför en gradvis uppjustering. Detta har blivit särskilt

angeläget sedan man nyligen inom EG förbjöd subsidiering av olja. Någon

tidsperiod har dock inte fastställts för utjämningen. 1 dagens läge kostar naturgasen 17-18 cent/m3 för storförbrukare inom industrin. Motsvarande pris for trädgårdsnäringen är 11,9 cent (fr. o. m. april 1977 är priset 12,67 cent/m3).

5. Naturgasnätet

På statligt håll överväger man att i samarbete med energiföretagen utsträcka naturgasnätet och forbilliga anslutningen till detta nät för odlare som hittills inte haft tillgång till det.

6. Exportstöd Enligt uppgift från jordbruksministeriet förekommer inget direkt exportstöd förutom det som utgår inom ramen for EG:s jordbrukspolitik. Däremot har holländska trädgårdsprodukter ofta ingått i biståndsleveranser. Inköp av dessa produkter har därvid ofta fått göras till priser som legat väsentligt över världsmarknadspriserna. Man måste dock även söka efter andra marknader än de traditionella för att garantera en ökad export. Oljeländerna nämns som en potentiell marknad. Nederländerna bistår ofta med experthjälp på lantbruk och trädgårdsnäring, vilket rent allmänt torde hjälpa till att befästa den holländska positionen på världsmarknaden. . Vidare har jordbruksministeriet ett 40-tal lantbruksattachéer i 25 större avnämarländer för holländska lantbruksprodukter.

Det internationella perspektivet 125 Tabell 4.7 Hollands export av grönsaker år 1975

7. Strukturstöd Liksom de flesta andra industriländer har Nederländerna ett särskilt stöd for strukturförbättrande åtgärder och stöd for nedläggning av icke räntabla driftsenheter.

8. Utbildning, forskning och rådgivning

Resurserna på dessa områden är betydande i Nederländerna. Enligt uppgift från jordbruksministeriet är ca 1 200 personer sysselsatta i statlig tjänst med rådgivning i jordbruksfrågor varav ca 300 med trädgårdsnäringsfrågor.

Hollands export av grönsaker 1975 Här nedan angives dels Hollands totala export av de viktigaste grönsakerna och dels exporten till Sverige 1975. Kvantiteten är i ton och värdet i skr. Totala exportvärdet av färska grönsaker från Holland uppgick 1975 till 2 200 milj. kr, varav Västtyskland erhöll 70 %, England 9 96. Frankrike 8 % och Sverige 4 % (=97 milj. kr). Den totala holländska grönsaksexporten ökade 1975 med 6 % i värde men minskade med l % i kvantitet.

4.4.6 Framtidsbedömningar angående trädgårdsproduktionen

i Storbritannien 1 Storbritannien har nyligen gjorts vissa bedömningar rörande trädgårdsnäringens framtid. 1 en rapport från jordbruksministeriet konstateras att farhågorna inför inträdet i EG 1973 inte besannats. Tvärtom har trädgårdsnäringen klarat sig förvånansvärt bra och man tror att det även i fortsättningen ska linnas utrymme for en inhemsk odling. Om _ñuktodlingen satsar på sorter med god kvalitet som kommer från rationella högavkastande så kommer odlingar efterfrågan både på hemmamarknaden och vissa speciella exportmarknader att vara god. Växthusproduktionen kommer tidvis att möta ett ökat ekonomiskt tryck som endast kan övervinnas om den förbättrade teknologin tillsammans med goda foretagsledarinsatser och marknadsforingsteknik utnyttjas. Dessutom

126 Det internationella perspektivet

måste produktionsprogrammen anpassas efter marknadens krav. För plantskolornas del antas att den ökade medvetenheten om miljöns värde för individen kommer att stärka efterfrågan på sikt. Den nu rådande strävan att hålla nere den privata konsumtionen har emellertid skapat viss oro bland odlarna, som kan leda till en brist på plantmaterial i början av 80talet. Fri/andsgrönsakerna har på senare tid kunnat uppvisa både större skördar och bättre kvalitet. Detta gör att man räknar med goda möjligheter for denna odlingsgren såväl på den egna marknaden som på exportmarknaden. Förutsättningarna for trädgårdsodlingens framtida livskraft beror enligt analyser på odlarnas förmåga och vilja att anpassa sig till föränderliga förutsättningar. De bättre odlarna har kunnat behålla sin lönsamhet under de senaste fem åren trots ökade kostnader medan klyftan till de som lyckas sämre ökar allt mer. Enligt rapporten är det på kort sikt den energiintensiva produktionen som har de största problemen men på längre sikt kan ändrad organisation av produktionen och annan marknadsföringstaktik hos konkurrentländerna komma Stöd från forskning, försök och att utgöra de största svårigheterna. tillsammans med näringsutövarnas egna ansträngningar och tro rådgivning ska göra det möjligt att få lönsamhet i en effektivt odlad och på framtiden . marknadsinriktad produktion.

Det internationella 127 perspektivet

Bilaga 4.1

Trädgârdsprodukter med GATT-bindningar (varuslag som apelsiner. bananer, m. m., som ej odlas i Sverige har ej medtagits)

GATT-bind- Tu11 enl. ning kr per tulltaxa 100 kg kr/ 100 kg

0601 Lökar. stamknölar m. m. inkommande utan jord 002 med blommor eller blomknoppar 500 350 003 gladiolus och liljekonvaljer fri fri 009 andra 25 25 0602 001 al, alm.ask m. 11. fri fri

007 ginst 1/12-29/2 EG 250:-/100 kg 011 rosor 1/3-30/11 1 000 750 012 rosor (1/12-29/2 EG 400:-/|00 kg 500 500 013 tulpaner 1/3-30/11 EG 6502-/100 kg 1 000 750 017 andra 1/3-30/11 1 000 750 018 andra 1/12-29/2 500 500 019 andra slag 1 000 fri 0701 296 rödbetor 1/1-30/6 20 20 298 andra rotfrukter 10 10 309 annan 1ök 1/3-31/5 fri fri 423 blomkål 1/12-30/4 10 fri svampar och tryffel: 610 champinjoner 75 75 690 andra 75 75 701 tomater 16/ 5-30/ 10 50 50 702 tomater 1/11-15/5 fri fri 751 sparris 1/5-30/6 100 100 752 sparris 1/7-30/4 fri fri 852 sallad. isberg och annan 1/1-29/2 fri fri 903 sötpaprika fri fri 908 andra köksväxter 1/ 5-30/ 11 40 40 909 andra köksväxter 1/12-30/4 fri fri 0806 101 äpplen 16/7-29/2 25 25 102 äpplen 1/3-15/7 fri fri 201 päron och kvittenfrukt 16/7-31/12 25 25 202 päron och kvittenfrukt 1/1-15/7 fri fri 3807 101 körsbär Färska 16/6-31/7 30 30 102 körsbär färska 1/8-15/6 fri fri 3807 301 persikor 1/7-15/10 10 10 persikor 16/10-30/6 fri fri 401 plommon 16/7-30/9 35 35 402 plommon l/10-15/7 fri fri

128 Det internationella perspektivet

Trädgárdsprodukter med GATT-bindningauvaruslag som apelsiner, bananer, m. m., som ej odlas i Sverige har ej medtagits)

GATT-bind- Tullenl. ning kr per tulltaxa 100 kg kr/ 100 kg

900 andra stenfrukter fri fri 0808 102 hallon. krusbär. vinbär 1/9-31/5 fri fri 201 jordgubbar 1/6-31/8 100 100 202 jordgubbar 1/9-31/ 5 fri fri 400 lingon fri fri 909 andra bär fri fri 0809 107 meloner l/l0-l5/6 fri fri 0811 009 körsbär l/6-3l/7 35 35 cechater fri fri

sou 1978:51 Det internationella perspeklivet 129

Bilaga 4.2

Handelspolitiska koncessioner. som berör beredda och oberedda trädgårdsprodukter

l Gentemot EG-länderna, som 1976 utsträcktes att även gälla EFTA-länderna

Tulltariffnr Varuslag Kronor per Medgivna 100 kg bastull tullförmåner

ur 06.01 Lökar. stamknö/ar m. m. -inkommande utan jord - andra slag: 009 andra 25 fri ur 06.03 SniItb/ømmor friska:

ur 07.01 K öksväxter 211 nyskördade morötter under tiden l/5-30/6 30 10 424 blomkål under tiden l/5-31/5 35 17,50 ur 08.04 Vindruvor, färska eller torkade l0l färska l/7-3l/10 12,50 6,25 ur 08.07 Srerq/rukrer färska persikor, under tiden l/7-l5/l0 10 5

ll Gentemot u-länderna inom ramen för det generella preferenssystemet som i vissa fall även är EFTA-koncessioner

TulltarilTnr Varuslag Kronor per Medgivna 100 kg bastull tullförmåner

ur 06.01 Lökar, slamknölar m. m. inkommande utanjord och andra slag än med blommor och blomknoppar 009 andra 25 fri (samma som EG-koncessionen) ur 06.02 Andra levande växter, inbegripet träd och buskar 002 körsbärs-, pIommon-. päron- och äppelträd förädlade 60 fri andra 30 fri ur 06.03 Sninblommør friska: 006 ginst, under tiden l/3-30/1l 750 fri ginst, under tiden l/l2-29/2 500 fri (samma som EG-koncessionen fast tullfritt För u-länderna)

130 Det internationella perspektivet

Tulltariffnr Varuslag Kronor per Medgivna 100 kg bastull tullformåner

A IIium-arter 301 vitlök,undertiden 1/7-31/12 20 fri 302 vitlök. under tiden 1/1-29/2 15 fri (Denna produkt även tullfri gentemot EFTA) ur 07.04 Torkade. dehydrodiserade köksväxter m. m. 001 vitlök 25 fri (även tullfri gentemot EFTA) ur 07.06 Mani0I-. arrow-,_/ørdärtsk0ck0r m. m. 002 jordärtskockor 10 fri ur 08.04 Vindruvor färska, under tiden 1/2-31/10 12.50 fri (även EG-koncession fast tullfri gentemot u-länderna) ur 08.07 Stenfrukter färska 301 persikor under tiden 1/7-15/10 10 fri (även EG-koncession fast tullfri gentemot u-Iänderna) ur 08.09 Andrafärskafrukter meloner, under tiden 16/6-30/8 103 s. k. honungs- och ogenmeloner 40 fri (även gentemot EFTA) ur 20.01 Köksväxter ochfmkrer, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra Köksväxter 153 oliver och kapris 20 fri (även EFTA) 159 andra (än gurka och rödbetor) 20 fri 250 frukter 20 fri ur 20.02 Köksväxter. beredda eller konserverade pa annat sätt än med ättika och äniksyra 401 tomater 20 fri 901 oliver (även EFTA) 12,50 fri 906 kapris samt paprika (även EFTA) 20 fri ur 20.04 Fruktenfruktskal och andra växtdelar, kanderade, glaserade eller pa liknande sätt beredda med socker 40 t ri ur 20.06 Frukler. beredda eller konserverade pa annat sätt med eller utan tillsats av socker eller sprit 200 ananas 12,50 fri 300 citrusfrukter 15 fri I 400 päron 15 fri 500 aprikoser 12,50 fri 600 persikor 12,50 fri 809 andra frukter 15 fri 901 blandade frukter (fruktsallad) 12.50 fri

Det internationella 131 perspekrivet

Tulltariffnr Varuslag Kronor per Medgivna 100 kg bastull tullförmåner ur 20.07 Fruktsafr (inbegriper druvmusr) och köksväxlsafl 101 saft av citrusfrukt 5 fri 105 (osockrad) 7,50 fri 301 saft av Köksväxter 10 fri 305 (osockrad) 10 fri 309 saft av Köksväxter (sockrad) 30 fri 608 saft av ananas (sockrad) 30 fri 802 saft av passionsfrukt m. m. 10 fri (osockrad) 12,50 fri 805 saft av passionsfrukl m. m. (sockrad) 30 fri

sou 1978:51

5 Konsumtionen av

trädgårdsprodukter

5.1 Basmaterial

Tillgänglig information om konsumtionen av trädgårdsprodukter är bristfällig. Beräkningar och skattningar är delvis framskrivningar av material som togs fram for tiotal år sedan. En annan svårighet är att konsumtionen i vissa beräkningar anges i kg medan den i andra anges i kr. Därtill kommer att en del beräkningar baserar sig på kvantiteter och/eller priser vid gräns resp. vid leverans från svenskt trädgårdsforetag medan andra anger priser och kvantiteter i detaljhandelsledet. Den bristande kännedomen om handelsmarginaler och svinn inom distributionen omöjliggör därför jämförelser mellan uppgifter från olika källor. Även förhållandet att trädgårdsprodukternas väg från producent till konsument (se avsnitt 2.1) kan se olika ut försvårar beräkningar och jämförelser. Förutom svårigheterna att korrekt uppskatta den genomsnittliga per capitakonsumtionens storlek tillkommer problemet att konsumtionen sannolikt varierar mellan olika socialgrupper, regioner, åldersgrupper m. m. Statistik från andra länder visar att denna variation kan vara betydande. I Västtyskland var t. ex. per capitakonsumtionen för blommor i höginkomsthushållet fyra gånger så hög som i låginkomsthushållet, för färsk frukt låg den 60 procent över, lör blommor i Berlin var den mer än dubbelt så hög som motsvarande i södra Tyskland osv. Sannolikt föreligger en avsevärd skillnad i

konsumtionen mellan olika regioner och befolkningsgrupper i Sverige.

Trädgårdsnäringsutredningen redovisar i det följande två undersökningar som nyligen gjorts dels rörande konsumtionens storlek, dels rörande konsumtionsutvecklingen av trädgårdsprodukter. Utredningen har för avsikt att i ett senare betänkande behandla marknaden för trädgårdsprodukter. I detta betänkande kommer konsumtion och konsumtionsutveckling på kort och lång sikt att behandlas ingående.

5.2 Beräkning av konsumtionens storlek

En beräkning av konsumtionens storlek har utförts vid Sveriges Lantbruksuniversitet (konsulentavdelningens rapporter, Trädgård 134). Denna återges nedan. Osäkerheten i de gjorda skattningarna understrykes i rapporten. Statens jordbruksnämnd gör årliga beräkningar över vår konsumtion av ätbara trädgårdsprodukter. Enligt dessa skulle vår konsumtion av ätbara

134 Konsumtionen av

trädgârdsprodukrer

färska trädgårdsprodukter under de senaste åren ha uppgått till ca 57 kg per person och år.

1970 1974 1977

29,2 28,5 28.8 Köksväxter, färska Apple och päron, färska 24.2 23,7 24.6 Bär, färska 4,1 3,8 3.9

Enligt dessa ovanstående tal har ingen nämnvärd förändring inträtt i fråga om vår konsumtion av färska trädgårdsprodukter under 1970-talet. Med ledning av skördade kvantiteter och importstatistik har konsumtionen uppdelad på

de viktigare växtslagen beräknats och redovisas i tabell 5.1.

Enligt tabell 5.1 skulle den svenska grönsakskonsumtionen vara något högre än vad jordbruksnämnden redovisat. Orsak härtill är att den svenska produktionen uppskattats vara högre än vad statistiken anger.

Tabell 5.1 Beräknad svensk konsumtion av färska köksvixter i kg per person och år

Produkt Svensk produktion i milj. kg

Yrkes- Husbehovs- Import i Totalt Kg/person mässig odling milj. kg milj. kg och år odling

Växthusgurka

Paprika 0.5 - 6 6.5 0.8 Melon Kâlrötter 4.0 2 Ol 6.0 0.7 3.0 - - 3.0 0.4 Purjo - - 3.0 3.0 0.4 Sallatskâl 1.5 0.2 - 1.7 0.2 Rödkål Dill 0.5 l.0 0.2 1.7 0.2 0.4 l.0 - 1.4 0.2 Ärter Persilja 0.3 1.0 0.2 1.5 0.2 - l.0 - 1.0 0.1 Spenat

Vax- o brytböna 0.2 0.1 0.2 - Sockermajs 0.1 0. l 0.1 - Pepparrot Övrigt 2.9 2.8 2.5 8.2 l.0

Summa 135.0 30.0 110.0 275.0 33.5

Konsumtionen av trädgârdsprodukter 135

l tabell 5.2 redovisas motsvarande uppgifter för frukt- och bärkonsumtionen. Enligt tabell 5.2 uppgår den färska äpple- och päronkonsumtionen till 20 kg per person och år. Detta värde är lägre än jordbruksnämndens vilket beror på att man räknat med att av den yrkesmässiga äppleproduktionen används 15 procent inom industrin och att av husbehovsodlingen används 20 procent till mos, must och andra inläggningar. När det gäller jordgubbar beräknas 20 procent av skörden från yrkesodlingen och halva skörden från hemträdgårdarna användes till djupfrysning, saft, sylt och liknande. Hallon och vinbär används till största delen till frysning, saft och sylt. När det gäller konsumtionen av prydnadsväxter har en beräkning gjorts av det som köps från yrkesodlingen och av importen. Husbehovsodlingen av snittblommor och hemförökningen av krukväxter är inte medtagna.

Tabell 5.2 Beräknad svensk konsumtion av färska frukl- och bärprodukter

Produkt Svensk produktion i milj. kg

Yrkes- Husbehovs- lmport Totalt Kg/person mässig odling milj. kg milj. kg och år odling

Tabell 5.3 Beräknat inköp av prydnadsväxter 1976-77

Från svensk lmport Totalt Antal per produktion milj. st. milj. st. person och år milj. st.

Snirrblommm 150 - 150 18.3 Tulpaner

Krukväxter

136 Konsumtionen av trädgärdsprødukter

Enligt dessa beräkningar uppgår konsumtionen till 43 st. snittblommor, 9 krukväxter och ll utplanteringsväxter per person och år. Av snittblommorna utgör tulpanerna I8 st medan vi köper 7 st vardera rosor och nejlikor. Som framgått av avsnitt 3 och 4 har den svenska arealen av plantskoleprodukter ökat från år l97] till år 1976 med ca 10 procent. Importstatistiken möjliggör ingen uppdelning for hela perioden men allt tyder på att importen av och därmed konsumtionen ökat avsevärt under de plantskoleväxter senaste åren.

5.3 Rekommendationer till förändringar i konsumtionen av

ätbara trädgårdsprodukter

Sedan ett 10-tal år tillbaka har från samhällets sida forslag framförts om en av svenska folkets matvanor. Ökad konsumtion av såväl frukt och ändring bär som grönsaker har framförts som viktiga åtgärder for att erhålla en bättre kost. 5.1 är hämtad ur en av Socialstyrelsens nämnd for hälsoupplysning Figur 1978 utgiven skrift om Kost och motion. Av denna framgåratt konsumtionen

% 100- :w i

50.

. o i Grönsaker Frukt,har Potatis Rotfrukter 100- i

50.

0 Mjolk, Katt,fisk,agg allaslag 100-

50.

O. Matbrod, Matbrod, Mjol,gryn torrt mjukt

:sei

1004 [j = Onskvart Figur 5.1 Önskvärd konsumtion av livsmedel i w. = År 1970 Sverige sam! medelkøn- = År 1976 . . sumiiønen a°ren1970 och o_ Matlett 1976 beräknad i procent raknatsom därav. (S I Westin) lett produkter

Konsumtionen av trädgârdsprodukter 137

av såväl grönsaker, frukt och bär som rotfrukter, ökat från år 1970 till år 1976. Likväl återstår mycket innan man uppnår den önskvärda konsumtionsnivån. Under våren 1978 har vidare frågorna om livsmedelssubventionernas inverkan på konsumtionsmönstret särskilt uppmärksammats. Den medicinska expertgruppen för kost och motion (MEK) vid socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning (h-nämnden) har i skrivelse den ll april 1978 lagt fram synpunkter på prispolitiken för livsmedel m. m. Nedan återges de avslutade Synpunkterna ur denna skrivelse.

MEK som sedan l969 varit ansvarig för det vetenskapliga underlaget till socialstyrelsens kost- och motionsverksamhet finner det angeläget att än en gång betona nödvändigheten av att de näringsfysiologiska Synpunkterna bättre beaktas i svensk livsmedelspolitik. Enligt MEK:s mening bör bl. a. livsmedelssubventionernas Fördelning på olika jordbruksprodukter omprövas. MEK finner det dessutom viktigt att en större satsning görs på forskning och information beträffande kost- och näringsfrågor. Man vet t. ex. att stora förändringar i livsmedelskonsumtionen skett inom vissa befolkningsgrupper. Detta till trots har den totala konsumtionen inte ändrats i någon väsentlig omfattning. Vad som egentligen skett och varför mäste utredas och analyseras. Dessutom anser MEK att prispolitiska åtgärder måste insättas för att stimulera en ökad konsumtion av spannmålsprodukter,grönsaker. frukt, potatis, rotfrukteroch tisk. Vidare krävs en pris- och handelspolitik som leder till minskad konsumtion av socker och mättat fett. MEK är helt medveten om att här föreslagna ekonomiska åtgärder inte kan göras i ett steg utan förutsätter en långsiktig planering - något som understryker behovet av etablering av en långsiktig livsmedels- och nutritionspolitik. Med hänsyn till att sambandet mellan produktpriset och efterfrågan är starkt för flertalet här aktuella produkter, betyder den samhälleliga politiken på detta område mycket för den framtida konsumtionsutvecklingen. Priset till konsument kan i princip påverkas genom låga produktionskostnader, låga handelsmarginaler och subventioner. Vilka möjligheter som ligger närmast till hands har ej studerats av TNU. Sådana studier torde vara ett nödvändigt underlag för en medveten samhällspolitik på detta område.

5.4 Bedömning av den framtida konsumtionens utvecklingen

En bedömning av den förväntade konsumtionsutvecklingen för trädgårdsprodukter har nyligen gjorts av Handelns Utredningsinstitut i den år 1977 publicerade utredningen “Konsumentvarumarknaden för dagligvaror 1976-1985”. De prognoser som gjorts i denna utredning tar fasta på att bestämma den konsumtionsnivå som kan förväntas om 5 á 10 år. Metodmässigt har man gått tillväga på så sätt att man analyserat hur konsumtionen av olika produkter påverkas av den disponibla inkomsten under perioderna 1963-76 resp. 1971-76. Det på detta sätt beräknade sambandet använder man sedan for att beräkna den framtida konsumtionsutvecklingen. Därvid har man antagit att den årliga ökningen av den privata konsumtionen räknat i fasta priser kommer att uppgå till 2 procent per år. Det bör understrykas att prognosens

138 Konsumtionen av rrädgârdsproduktel

riktighet är starkt beroende av bI.a. detta antagandes riktighet. Vidare förutsätts att samhällspolitiska ingripanden i form av t. ex. subventioner ej införs. Till grund för beräkningen av den totala konsumtionen ligger vidare antagandet att befolkningen kommer att öka från 8,22 milj. år 1976 till 8,36 milj. år 1985. De resultat man kommit fram till rörande trädgårdsprodukter återges nedan. Resultaten redovisas dels i tabell 5.4 dels i konsumtionsdiagram (lig. 5.2-5.4). 1 tabellen redovisas konsumtionsnivån i kronor per invånare och totalt i 1976 års penningvärde. Diagrammen är uttryckta i indexform med 1975 = 100 och samtliga uppgifter baserade på 1976 års prisnivå. Som framgår av diagram och tabeller°har man for såväl frukt och grönsaker som blommor räknat med två alternativ. Detta har man gjort därför att man bedömer utvecklingen som oklar. 1 utredningen framhålls beträffande/mkr och grönsaker att fram till 1970 redovisas ett klart samband mellan inkomststegring och ökning av konsumtionen av frukt och grönsaker. Åren 1971-76 har efterfrågan däremot inte påverkats lika starkt av den allmänna konsumtionsökningen. Huvudalternativet (A) ansluter till utvecklingen under den senare delperioden, medan alternativ B baseras på genomsnittsforhålladena under hela perioden. Resultatet blir en årlig ökning med 0,8 respektive 1,6 procent om året. ifråga om blommor framgår det av utredningen att sambandet är starkt för första perioden och något svagare for den andra. Prognosens huvudalternativ (A) baseras på utvecklingen under hela perioden. Elasticiteten ligger nära tre, vilket innebär att en inkomstökning medför nästan tre gånger så stor efterfrågeökning på blommor. Bialternativet (B) bygger på sambandet 1971-76.

Tabell 5.4 Beräknad konsumtion åren 1980 och 1985

Potatis och rot-

Tora/konsumtion i milj. kr. Livsmedel 36 532 38 162 40 299 8 682 9 210 9 942 Övriga dagligvaror Frukt och grönsaker 5073 5 288 5 561 Alt B 5 454 5 970 Potatis och rot-

Konsumtionen av trädgârdsprodukrer 139

Konsumtion per capita index

120 4-” , B

A ,z 110 j . ,/ _/ z z, 3/

80 -

7 Fig. 5.2 Kønsumliønsdia- A_ _L . L_ Y_ 1 v r gram/örfrukr och grönsa- 1960 1975 1980 1985 ker. Index är 1975 = 100

I

1965 1970

140 Konsumtionen av trädgärdsprodukrer sou 197351

Konsumtion per capita index

120 -

1 10 *

//z/

«›-- 1 100

/ //zz

80 Fig. 5.3 Konsumtionsdiagram för potatis och rot- ^ * * 4 frukter. Index år 1975 = 1960 1965 1970 1975 1980 1985 100

Konsumtionen av 141

trädgârdsprodukter

Konsumtion per capita index 400 4

200 -1

100 -1

/y/

50-1 / Fig. 5.4 Konsumlionsdiagram/ör blommor. Index 1960 1965 1970 1975 1980 1985 är 1975 = 100

i sou 1978:51 143

6 till

Statligt finansieringsstöd trädgårds-

näringens rationalisering m. m.

6.1 Inledning

Staten främjar rationaliseringen av trädgårdsnäringen genom forskning, försöksverksamhet och rådgivning samt finansiellt stöd i olika former. l det följande behandlas främst det finansiella stödet. Utredningen har för avsikt att i ett senare betänkande ta upp frågor rörande forskning, försök och rådgivning. Finansieringsstöd kan erhållas för flera olika ändamål. Stöd kan bl. a. erhållas för finansiering av rationaliseringsåtgärder och förvärv av företag. Detta stöd utgår i stort sett uteslutande som kreditgarantier. Statsbidrag kan vidare erhållas med 35 la av godkänd kostnad för investeringar i energibesparande åtgärder. Lån som är ränte- och amorteringsfria i tre år kan t. o. m. den 30 juni 1979 utgå till växthusföretag med produktion som kräver uppvärmning. Stödet utgår vid likviditetssvårigheter inom företagen samt vid sortimentsbyte eller annan omläggning av produktionen. Inom ramen för det särskilda stödet till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder kan vidare statsbidrag och kreditgarantier utgå till investeringar för trädgårdsodling. l det följande redogörs närmare för nämnda stödformer samt för angränsande stöd av betydelse för utredningens överväganden.

6.2 Stöd enligt kungörelsen (1968:377) om stöd till statligt

trädgårdsnäringens rationalisering m. m.

6.2.1 Riktlinjer/ör stöder 6.2.1.1 1968 års beslut Före år 1968 var syftet med den statliga stödverksamheten på trädgårdsområdet att höja trädgårdsnäringens effektivitet för att därigenom skapa tillfredsställande försörjningsmöjligheter för dess utövare. Stöd utgick i form av lånegarantier och bidrag. För bidrag gällde att företaget inte fick vara större än att för driften erfordrades utom brukaren och tillfällig arbetskraft högst två helårsanställda arbetare. Bidraget, som var maximerat till 8000 kr.. var behovsprövat. Kungl. Majzt uppdrog år 1967 åt dåvarande trädgårdsnäringsutredningen att mot bakgrund av de av riksdagen fastställda riktlinjerna för det statliga ekonomiska stödet till jordbrukets rationalisering se över och föreslå ändrade

144 Statligt_finansieringsstöd ril/ rrädgârdsrzäringens rationalisering m. m.

Iåne- och bidragsbestämmelser för motsvarande stöd till trädgårdsnäringens rationalisering. Målet förjordbrukspolitiken var enligt 1967 års riksdagsbeslut att under så långt möjligt samma betingelser som gäller för näringslivet i övrigt till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad åstadkomma en jordbruksproduktion av önskad storlek och samtidigt göra det möjligt for de ijordbruket sysselsatta att få del av den allmänna standardstegringen. En fortsatt snabb rationalisering borde främjas varvid uppbyggandet av rationellajordbruksforetag skulle vara det centrala syftet. De enskilda företagen skulle göras så effektiva som möjligt vilket krävde att deras utformning och drift fortlöpande anpassades efter den tekniska utvecklingen. Stödet skulle inte begränsas till någon särskild företagsform. Statens medverkan i finansieringen av rationaliseringsåtgärderna skulle i huvudsak ske i form av lånegarantier. Bidragsgivningen begränsades till åtgärder av väsentlig betydelse för strukturrationaliseringen. Dessa riktlinjer har varit vägledande för utformningen av det statliga finansiella stödet på trädgårdsområdet. Trädgårdsnäringsutredningen hade också att ta hänsyn till en eventuell anknytning av Sverige till dåvarande EEC. En sådan förväntades medföra en skärpt konkurrens inom vissa produktionsgrenar. Detta underströk angeläv genheten av att rationaliseringen inom näringen främjades. Rationaliseringsbehovet bedömdes vara påtagligt hos ett mycket stort antal trädgårdsföretag. Utredningen avgav hösten 1967 betänkandet Statliga kreditgarantier och bidrag på trädgårdsområdet (Jo 1967:10). Efter remissbehandling togs förslagen upp i statsverkspropositionen år 1968. Föredragande departementschefen anslöt sig i huvudsak till trädgårdsnäringsutredningens förslag. Enligt de allmänna grunderna för det ekonomiska stödet borde det syfta till att främja finansiering av åtgärder, som höjerett företags effektivitet, samt i vissa

fall till att underlätta förvärv och drift av effektiva företag. Åtgärderna skulle

vara önskvärda från allmän synpunkt, samhällsekonomiskt motiverade och företagsekonomiskt lönsamma. Några gränser för företagens storlek borde inte finnas. Ej heller skulle åtskillnad göras mellan enskilda och juridiska personer i fråga om möjligheterna att få stöd. Stödet borde avse helt yrkesmässig produktion och därför endast utgå till företag av sådan omfattning att företagaren kunde få sin huvudsakliga sysselsättning däri. Stödet borde i huvudsak lämnas som lånegarantier. Jordbruksutskottet tillstyrkte departementschefens förslag utan några särskilda uttalanden och riksdagen fattade beslut i enlighet därmed (prop. 1968:1, bil. 11 p. C 7; JoU 1968:1, rskr 1968:9).

6.2.1.2 Ändringar efter år 1968

Sedan år 1968 har trädgårdsrationaliseringskungörelsen ändrats ett flertal gånger. Av nämnvärt intresse äri detta sammanhang ändringar år 1971 och år 1975. Efter förslag från lantbruksstyrelsen i petitan för budgetåret 1971/72 beslöt riksdagen att kreditgaranti för driftslån skulle kunna lämnas för att avhjälpa tillfälliga likviditetssvårigheter. Vidare beslutades att stöd i vissa fall skulle kunna lämnas vid nyetablering av trädgårdsföretag (prop. 1971:1, bil. 11; JoU 1971:38, rskr 1971:217). År 1975 antog riksdagen en ny lag om

Statligt _finansieringsstäd till m. m. Irädgârdsnäringens rationalisering 145

sambruksföreningar. l samband därmed beslutades bl. a. om ökat ekonomiskt stöd till samverkanslöretag inom trädgårdsnäringen 1975:50, (prop. JOU 1975:15, rskr 1975:182).

6.2.2 Nuvarande bestämmelsen/ör stödet 6.2.2.1 Ändamål och stödformer Stödets syften är att underlätta finansieringen av l. rationaliseringsåtgärder inom trädgårdsnäringen 2. tillskottsförvärv av mark 3. insats i sammanslutning inom trädgårdsproduktionen samt förvärv eller lösen av andel i sådan sammanslutning.

Stödet avser trädgårdsföretag som driver helt yrkesmässig produktion av trädgårdsprodukter. Många trädgårdsföretag har egen odling kombinerad med äterförsäljning av inköpta produkter. Så är t.ex. ofta fallet med plantskolor. Stöd till på detta sätt kombinerade företag lämnas endast om den egna produktionen framstår som väsentlig i förhållande till Företagets totala omsättning. Stöd lämnas i sådana fall endast till åtgärder som avser rationalisering av den egna produktionen. Investeringar i byggnader och utrustning för lokaler för minutlörsäljning stöds inte. Med trädgårdsprodukter avses köksväxter, frukt och bär, plantskoleväxter, blommor och krukväxter. Stöd utgår som lånegaranti och statsbidrag. Stödet prövas av lantbruksstyrelsen. Med vissa inskränkningar har styrelsen delegerat åt lantbruksnämnderna i Stockholms och Malmöhus län att handha stödgivningen inom respektive län.

6.2.2.2 Allmänna förutsättningar för stöd

Statligt stöd lämnas till enskild person, sambruksforening, ekonomisk förening, handelsbolag eller aktiebolag som driver eller har för avsikt att driva trädgårdsproduktion. För att få stöd skall enskild person ha sin huvudsakliga sysselsättning i företaget. l fråga om de juridiska personerna gäller att minst en person skall ha full sysselsättning. 1968 års beslut innebar att nyetableringar av trädgårdsforetag inte skulle stödjas. Som tidigare har nämnts ändrades denna politik år 1971. Det hade då visat sig att en stimulans till nyetablering behövdes om en trädgårdsproduktion av rimlig omfattning skulle kunna upprätthållas inom landet. Tre fall särskildes vid vilka stöd skulle lämnas. nämligen då nyetableringen är angelägen - för att motverka ett sjunkande produktionsunderlag som kan skada en rationell varuhantering och avsättning av trädgårdsprodukter inom odlingsområden där gemensam försäljning har organiserats genom auktionshallar eller annan forsäljningsforening, för att säkerställa viss önskvärd lokal produktion av trädgårdsprodukter i anslutning till tätorter där trädgårdsföretag tvingas upphöra med driften därför att marken skall disponeras för tätortens expansion och företaget av

lll

146 till rationa/isering m. m.

Statligt/inansieringssröd trädgârdsnäringens

olika skäl inte kan fortsätta verksamheten på annan mark inom området samt - for att tillgodose ett allmänt intresse av att trädgårdsföretag etableras inom nya områden med uppgift att tillgodose viss lokal marknad med produkter och tjänster, främst inom områden med ökande befolkningsunderlag.

Statligt stöd lämnas om sökanden kan antagas vara i stånd att fullgöra med stödet Förenade åtaganden. Det innebär bl. a. att företagaren skall beräknas få ett kontantöverskott som räcker för att klara hans privata levnadsomkostnader. Vidare skall sökanden ha erforderlig yrkesskicklighet. Den kan ha förvärvats teoretisk yrkesutbildning jämte praktik eller antingen genom genom praktisk erfarenhet. l fråga om sammanslutningar prövas om de har för att bestå och drivas på ett ändamålsenligt sätt. förutsättningar Stöd lämnas inte om en åtgärd bedöms kunna genomföras på skäliga villkor utan stöd. I fråga om juridiska personer som ägs av ett fåtal fysiska personer skall hänsyn tas till dessas ekonomiska ställning. De Stöd lämnas i princip till alla åtgärder som höjer näringens effektivitet. krav som ställs på åtgärden är att den skall vara önskvärd från allmän synpunkt, samhällsekonomiskt motiverad och från företagsekonomisk lönsam. De allmänna och samhällsekonomiska kraven innebär synpunkt bl. a. att företaget skall ha en lämplig lokalisering med hänsyn till samhällsplaneringen i stort. Vidare skall företagets läge bedömas från geografisk och klimatisk synpunkt. Lönsamhetskraven innebär att i fråga om familjeföretag, brukaren och hans familj efter åtgärden skall få en arbetsersättning som motsvarar avtalsenlig lön till en kvalificerad trädgårdsarbetare. Företag med i huvudsak anställd arbetskraft samt sammanslutningar skall ha full kostnadssom normalt täckning när lönsamheten är som lägst inom de variationer förekommer. Vid “medelförhållanden” bör således en viss företagarvinst erhållas. För att erhålla stöd skall företaget ha eller inom en nära framtid väntas få förutsättningar för rationell drift. Bedömningen härav ingåri ovan nämnda prövning av åtgärden i fråga.

6.2.2.3 Lånegarantier

Statlig lånegaranti innebär att staten lämnar borgen för lån som sökanden Förutom att garantisystemet löser upptar i godkänd kreditinrättning. borgensfrågan for sökanden erhåller han samma räntevillkor för garantilånet som gäller för långivarens bottenlån. l allmänhet ger detta ca 2 procents lägre ränta än om vanlig borgen, företagsinteckning etc. skulle ha använts. Garanti får inte ställas för lån som kan erhållas som bottenlån. Innan garanti beviljas skall lantbruksnämnden ha bekräftelse på att lånet kan påräknas hos och kreditinrättningen. Det åligger helt sökanden att välja kreditinrättning ordna lånet. Lånegaranti kan lämnas till och forbilliga driften och mera l. åtgärd som är ägnad att effektivisera varaktigt förbättra ekonomibyggnader eller tekniska anordningar (rationaliseringslån), 2. förvärv av företag inom trädgårdsnäringens område eller tillskottsförvärv

Statligt_finansieringssröd till rrädgârdsnäringens rarionalisering m. m. 147

av mark som är nödvändig för rationalisering (förvärvslån), 3. inköp av inventarier, plantmaterial och gödsel eller för att täcka andra nödvändiga utgifter för igångsättning, omläggning eller utvidgning av driften (driftslån), 4. förvärv av maskin med tillbehör som skall användas gemensamt för flera trädgårdsföretag, förvärv av maskinbestånd för yrkesmässig maskinhållning för trädgårdsnäringen, inköp, ny- eller ombyggnad av byggnad för sådan maskinhâllning samt rörelsekapital vid igångsättning, Övertagande eller större utvidgning av en mera omfattande maskinhållarrörelse (maskinlån), 5. insats i sambruksförening och förvärv eller lösen av andel i sådan förening, 6. insats, förvärv eller lösen av andel i sammanslutning inom trädgårdsproduktionen, om sammanslutningens bildande eller verksamhet har inneburit samverkansrationalisering, 7. upprättande av driftsekonomisk plan i anslutning till ärende om lånegaranti.

Med samverkansrationalisering menas övergång till ändamålsenlig gemensam drift av enskilt drivna verksamheter. I lantbruksstyrelsens anvisningar anges följande exempel på åtgärder lör vilka garanti för rationaliseringslån kan erhållas

a) om-, till- och nybyggnad av ekonomibyggnader med därtill hörande värme- och kylanläggningar b) installation av tekniska anordningar för reglering av temperatur, ljus och fuktighet i luft och jord i växthus och lagerlokaler c) inredning av växthus, arbetslokaler och lagerrum med bord, hyllor och fasta transportanordningar m. m. d) brunnsborrning och anläggningar för vattenuppfordring och bevattning e) täckdikning, väganläggningar för interna transporter, stängselanläggningar och skyddsplanteringar D sanering av fruktodlingar genom röjning och omplantering.

Garanti förjöniärvs/år: utgår bl. a. vid förvärv av bärkraftiga företag eller företag som har förutsättningar bli bärkraftiga efter vissa investeringar. Garanti för dri/rs/ân lämnas i samband med

tillträde till företag som förvärvats tillträde till företag som arrenderats

»www

genomgripande driftsomläggning mera väsentlig utvidgning i rationaliseringssyfte av företagets produktionskapacitet S. samverkansrationalisering av mera väsentlig omfattning

Sådan garanti får också lämnas för att avhjälpa tillfälliga likviditetssvårighe- Ler. Amorteringsvillkoren for garantilånen framgår av följande sammanställning.

148 till rarionalisering m. m.

Statligt_finansieringssröd trädgârdsnäringens

Låneform Längsta amorte- Längsta amorteringstid, år ringsfria tid, år

20 3 Rationaliseringslån Förvärvslån 20 2 Driftslån l5 2 Maskinlån l0 l Lån för insats, Förvärv eller lösen av andel i sambruksförening eller samverkansföretagb l5 2

4 Regeringen kan medge 30 år om särskilda skäl Föreligger b Med samverkansföretag avses Företag som genomfört samverkansrationalisering

l fråga om amoneringsreglerna anförde Förra trädgårdsnäringsutredningen Följande: “Eftersom anläggningstillgångarna i ett trädgårdsföretag i regel forslits snabbare än inom jordbruket. har det ansetts motiverat med en kortare amorteringstid för trädgårdslån än for jordbrukslån. Längsta amorteringstid för lån enligt trädgårdsnäringens rationaliseringskungörelse samt för forvärvslån är således För närvarande 20 år och För driftslån l5 år. På jordbrukssidan är däremot den längsta amorteringstiden för rationaliseringslån 30 år, för förvärvslån 35 år samt för driftslån i regel 15år. Härvid har som nämnts enligt 1967 års riksdagsbeslut den längsta amorteringstiden för jordforvärvslån förlängts från 30 till 35 år, medan motsvarande amorteringstider för övriga jordbrukslån inte har ändrats. Enligt utredningens uppfattning bör de nuvarande bibehållas för trädgårdsnäringens lånegarantier. Vid längsta amorteringstiderna lörvärvslån bör dock Kungl. Majzt ha möjlighet att medge en något Förlängd längsta * amorteringstid om särskilda skäl så påkallar. Som skäl för att amoneringstiderna princip bibehålls oförändrade kan anges. att man på grund av bl. a. den snabba tekniska inom er utvecklingen måste räkna med att byggnader m. m. vid ett trädgårdsföretag inte alltför lång period måste förnyas och att trädgårdslånen överhuvudtaget i stol utsträckning avser investeringar av förhållandevis kort varaktighet. Det är därföi önskvärt. att alltför långa amorteringstider undviks på trädgårdsområdet. Erfarenheten har också visat. att låntagarna i regel har föredragit en kortare amorteringstid än den längsta amorteringstid. som är möjlig enligt gällande bestämmelser. av lån enligt trädgårdsnäringens rationaliseringskungörelse samt av Amorteringen förvärvslån enligt kungörelsen om kreditstöd till Förvärv och drift av trädgårdsföretag skall påbörjas senast under fjärde året efter första lyftningsdagen. medan amorteringen av driftslån enligt sistnämnda kungörelse skall påbörjas högst två år efter första lyftningsdagen. På jordbrukssidan skall enligt gällande bestämmelser amorteringen börja_ räknat från första lyftningsdagen. senast efter två år beträffande driftslån och fem år beträffande övriga lån. För andra lån än driftslån år således den amorteringsfria tiden ett år längre påjordbruksområdet än på trädgårdsomrâdet. Med hänsyn till den kortare amorteringstiden för trädgårdslån är denna skillnad enligt utredningens uppfattning fortfarande motiverad.

departementschefen anslöt sig i propositionen till utred. Föredragande ningens förslag och riksdagen beslöt i enlighet härmed.

6.2.2.4 Statsbidrag

Statsbidrag kan lämnas till åtgärd som syftar till att effektivisera och förbilligz driften och mera varaktigt förbättra ekonomibyggnaden eller teknisk:

Statligt_finansieringssröd till trädgårdsnäringens rationalisering m. m.

anordningar. Ett villkor är emellertid att åtgärden skall ske i samband med genomgripande och kapitalkrävande rationalisering eller samverkansrationalisering och innebär en särskilt stor och i tiden koncentrerad investering som kan antagas medföra påfrestningar på sökandens likviditet. 1968 års riksdagsbeslut innebär att bidragsgivningen skall begränsas. l förarbetena uttalas bl. a. av trädgårdsnäringsutredningen att bidrag endast skall lämnas då det kan bli av avgörande betydelse för ett företags möjligheter att genomföra ett rationaliseringsprojekt. Utredningen ansåg det vara naturligt att endast utnyttja bidrag i speciella fall. Vidare uttalade departementschefen att bidragets storlek borde avgöras med hänsyn bl. a. till behovet av stimulans i varje särskilt fall och sökandens ekonomiska ställning. Lantbruksstyrelsen har tolkat detta som att bidrag inte skall utgå om företagarens ekonomiska ställning är sådan att bidrag uppenbarligen inte behövs för att åtgärden skall komma till stånd. För att bidrag skall utgå har styrelsen föreskrivit antingen att det från det allmännas sida skall vara av särskilt intresse att åtgärden blir genomförd och att så inte kan beräknas ske utan den stimulans som ett statsbidrag innebär eller arr till följd av markdisposition eller andra åtgärder från det allmännas sida sökande nödgas genomföra omllyttningar eller andra långt gående och kostnadskrävande dispositioner inom företaget. Vid riksdagens beslut år 1975 om ny sambruksföreningslag utvidgades statsbidragsmöjligheterna inom trädgårdsnäringen (prop. 1975:70, JoU 1975:5. rskr 1975: l 82). Sålunda uttaladejordbruksutskottet att statsbidrag bör kunna beviljas till investeringar i ekonomibyggnader och markanlåggningar i samband med samverkansrationalisering samt att samverkan särskilt skall stimuleras med bl. a. statsbidrag. Lantbruksstyrelsen har ännu inte utfärdat några anvisningar lör tillämpningen på trädgårdsområdet. Bestämmelserna överensstämmer dock med vad som gäller för jordbruket, varför tillsvidare anvisningarna där även får anses omfatta trädgårdsstödet. Hittills har inga ansökningar om statsbidrag till samverkansföretag inom trädgårdsnäringen prövats. statsbidrag utgår med högst 25 procent av godkänd kostnad. Lägsta bidragsbelopp är 3 000 kr. Bidraget får inte överstiga 20000 kr. Bidrag till uppförande eller ombyggnad av ekonomibyggnad eller markanläggning som sker i samband med samverkansrationalisering får dock utgå med 50 000 kr. för varje heltidsarbetande delägare i samverkansföretag. Statsbidrag lämnas som avskrivningslån. Stödgivningen handhas av lantbruksstyrelsen. Styrelsen har delegerat till lantbruksnämnderna i Stockholms resp. Malmöhus län att bevilja statsbidrag och kreditgarantier till företag inom resp. län.

6.2.3 Beviljat stöd, m. m. Statsbidrag för trädgårdsnäringens rationalisering har inte lämnats under senare år. Kreditgarantiramen för trädgårdsnäringens rationalisering anvisas under jordbrukshuvudtitelns anslag Täckande av förluster på grund av statlig

150 Statligt _finansieringsstöd till trädgârdsnäringens rationa/isering m. m. Tabell 6.1 Garantiramar och beviljade garantier budgetâren 1970/71-1976/77

kreditgaranti. De anvisade garantiramarna för nämnda ändamål de senaste budgetåren samt beviljade garantier framgår av tabell 6.1. För budgetåren 1977/78 och 1978/79 är anvisat för vardera året 19,0 milj. kr. Stödet har en regionalt sett mycket ojämn fördelning. Budgetåren 1975/76 resp. 1976/77 erhöll 75 resp. 61 trädgårdsföretag statliga kreditgarantier. Ungefär hälften av såväl antalet Företag som det beviljade garantibeloppet svarar Skåne, Blekinge och Halland tillsammans för. l flera län lämnades inget stöd alls. Sålunda utgick inget stöd något av nämnda budgetår i vare sig Örebro, Jämtlands eller Västerbottens län. 1 flertalet län erhöll bara enstaka företag stöd.

6.3 Stöd (1974:250) om statsbidrag till enligt kungörelsen

energibesparande åtgärder inom trädgårdsföretag

6.3.1 Bestämmelser för stöder Enligt kungörelsen (1974:250) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom trädgårdsföretag (ändrad senast 1978:290) utgår bidrag till åtgärd som möjliggör användning av andra bränslen än olja eller har bränslebesparande effekt inom trädgårdsföretag. Exempel på sådana åtgärder är utbyte eller ändring av värmepanna och eldningsaggregat samt installation av annan nödvändig utrustning för övergång till eldning med annat bränsle än olja Utbyte av värmepanna och eldningsaggregat som medför uppenbar bränslebesparing isoleringsåtgärder i växthus och andra trädgårdsnäringens ekonomibyggnader inklusive insättning av dubbelt glas eller plast i tak och väggar täckning med skuggväv och mörklåggningsanordningar eller liknande åtgärder som indirekt bidrar till bränslebesparande isolering installation av automatik för klimatreglering vindskydd och läplanteringar

Åtgärderna skall avse befintliga anläggningar och företaget skall uppfylla de

allmänna förutsättningarna för statligt stöd enligt trädgårdsrationaliseringskungörelsen. 1 anvisningarna för tillämpningen av stödet har lantbruksstyrelsen definierat “befintlig anläggning med anläggning som fanns eller till

Statligt,finansieringssröd till Irädgârdsnäringens rarionalisering m. m. 151

f huvudsaklig del var färdigställd före den 1 januari 1974. statsbidrag lämnas med högst 35 at, av godkänd kostnad. Högsta möjliga bidrag är fr. 0. m. den 1 juli 1978 höjt från 50 000 kr. till 75 000 kr. per projekt. Stödet handhas av Iantbruksstyrelsen. Enligt riksdagens beslut våren 1978 lämnas från och med den l juli 1978 bidrag även till prototyper och demonstrationsanläggningar med inriktning på effektivare energianvändning. Villkor är härvid att det gälleri praktisk drift oprövad teknik eller utnyttjande av känd teknik i nytt sammanhang. Erfarenheterna av anläggningarna skall vidare vara offentliga. Bidrag kan utgå med högst 50 10 av godkänd kostnad. Någon högsta gräns för bidraget finns inte. Ansökan om stöd prövas av Iantbruksstyrelsen.

6.3.2 Beviljat stöd m. m. Medel for statsbidrag till energibesparande åtgärder inom lantbruket anvisas under industridepartementets huvudtitel, anslaget Energibesparande åtgärder inom näringslivet. De ramar för bidrag och de belopp som beviljats för trädgårdsnäringens del framgår av tabell 6.2. För budgetåren 1977/78 resp. 1978/79 har anvisats 3 milj. kr. för vardera året. Dessutom har för budgetåret 1978/79 1 milj. kr. anvisats till bidrag för prototyper och demonstrationsztnläggningar. Sedan stödet trädde i kraft den 1 juli 1974 och fram till den 31 december 1976 hade 332 trädgârdsföretag erhållit bidrag för en eller flera åtgärder. Detta är ca 13 im av totala antalet företag med uppvärmda växthus. lntill den 30/6 1977 hade 6.8 milj. kr. beviljats i bidrag. Den beräknade årliga oljebesparingen av de åtgärder som vidtagits med stöd av bidrag uppgår till ca 10 500 m3 olja per år. De åtgärder till vilka bidrag framför allt utgått är byten av värmepanna, installation av isolerade skuggningsanordningar och installation av automatisk klimatreglering.

6.4 Stöd enligt förordningen (1975:545) om statligt stöd till

vissa trädgårdsföretag

Från anslaget Lån till trädgårdsnäringen under Fonden för låneunderstöd på kapitalbudgeten utgår lån till vissa typer av trädgårdsföretag. Långivningen upphör den 30juni 1979. Bestämmelserna har ändrats ett flertal gånger. F. n. gäller följande. Stödet, som är temporärt, tillkom år 1975 för att förbättra de ekonomiska

Tabell 6.2 Bidragsramar och beviljade bidrag budgetåren 1974/75-1976/77

152 Statligt finansieringssröd till trädgârdsnäringens ratiønalisering m. m.

förhållandena hos vissa trädgårdsföretag som drabbats av ökade bränslekostnader. Stödet var tänkt att upphöra med utgången av år 1976. [fråga om snittblommor erhölls dock ej priskompensation för ökade kostnader på samma sätt som för andra växthusprodukter. År 1977 infördes därför stödet på nytt till företag med produktion av snittblommor i växthus med uppvärmning. Det utformades så att omläggning av produktionen skulle stimuleras. Mot bakgrund av vissa lönsamhetsproblem inom växthusodlingen år 1977 utvidgades stödet år 1978 till att även omfatta andra växthusprodukter än snittblommor. Lån kan lämnas till alla växthusföretag med produktion som kräver uppvärmning. Stödet lämnas vid likviditetssvårigheter i företagen eller vid sortimentsbyte eller annan omläggning av produktionen. Lånen är ränte- och amorteringsfria i tre år från det de har lyfts. Därefter erläggs ränta efter bottenlåneräntan för bunden fastighetskredit. Avbetalning sker genom regelbundna amorteringar under 10 år. För lånen skall ställas betryggande säkerhet. Kan sådan inte ställas får lån ändå beviljas om det kan ske utan oskälig risk. Långivningen administreras av lantbruksstyrelsen. Från fonden har vidare 3 milj. kr. avsatts som avskrivningslån till växthusföretag med produktion av rosor och nejlikor för att ytterligare möjliggöra för dessa företag att upprätthålla sysselsättningen och ställa om sin produktion. Dessa lån skall ha sökts före utgången av juni år 1978. Under anslaget anvisades vid stödets tillkomst ett investeringsanslag av 20 milj. kr. Vid 1977 års utgång hade lån beviljats med ca 8 milj. kr.

6.5 Regionalpolitiskt stöd

6.5.1 Särskilt stöd till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder

Från den l juli 1978 utgår ett nytt stöd till investeringari lantbruksföretag och verksamheter som kan ingå i en yrkeskombination i sådana företag. Avsikten med stödet är att främja sysselsättningen i de delar av vårt land där förutsättningarna för ett livskraftigt näringsliv är mindre goda och där som följd därav befolkningen i aktiv ålder minskar starkt. Stödet utgår inom utpräglade glesbygdsområden av det slag som främst förekommer inom det inre stödområdet. lnom områdena skall det inte finnas tillräcklig sysselsättning inom pendlingsavstånd. Länsstyrelserna beslutar om områdesavgränsningen inom inre stödområdet. Även företag inom områden utanför inre stödområdet kan komma i fråga för stöd. l sådana fall beslutar regeringen om områdesavgränsningen. Stödet utgår till investeringar i jord- och skogsbruksföretag samt till investeringar i verksamheter som kan ingå som en del i en yrkeskombination vid sådana företag. Till jord- och skogsbruksföretag räknas även företag med trädgårdsodling, fiske och renskötsel. Verksamheter som kan drivas i kombinerade företag är utöver ovan nämnda fiskodling, Stuguthyrning, tillsynsuppgifter och hantverk m. m. Kreditgarantier utgår till sådana investeringar som behövs för att de i företaget ingående verksamheterna skall kunna bedrivas ändamålsenligt. Statsbidrag kan utgå med högst 50 % av godkänd kostnad för investeringari

i

till rrädgârdsnäringens m. m. 153 Statligt_finansieringsstöd rationa/isering

y byggnader, anläggningar och fasta maskiner. Vidare kan bidrag utgå för iståndsättning av åkermark. Bidraget är maximerat till 75 000 kr. per företag. Om särskilda skäl föreligger, exempelvis i samband med relativt omfattande investeringar av stor betydelse för sysselsättningen bör bidrag kunna utgå med högst 125 000 kr. För uthyrningsstugor kan bidrag utgå med högst 20 000 kr. per stuga. Administrationen av stödet handhas av lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna.

6. 5.2 Skärgârdssröd För att på sikt bibehålla och ge sysselsättning åt en bofast befolkning i skärgårdarna beslutade riksdagen år 1976 (prop. 1975/76188, JoU 1975/7634, rskr 1975/76256) om särskilda statliga stödinsatser. Stödet, som utgår enligt förordningen (1976:208) om statligt stöd till skärgårdsföretag, skall stimulera utvecklingen av företag och näringsfång som är lämpade för en lokalisering till skärgården och som på lång sikt kan ge sysselsättning och tillfredsställande utkomst åt den fasta bosatta befolkningen. Stödet bör såvitt möjligt inriktas mot specialiserade företag som kan bestå på sikt. Förutsättningarna för företag i skärgården är emellertid sådana att man ofta får räkna med att flera olika driftsgrenar ingår i ett och samma företags verksamhet. Exempel på verksamheter som kan bedrivas vid specialiserade eller mångsidiga s. k. skärgårdsföretag är jordbruk, trädgårdsodling, skogsbruk, fiske, liskodling, Stuguthyrning, varvsrörelse, tillsynsuppgifter, taxibåtstralik. båtuthyrning, hantverk, småindustri och förädlingsindustri. Med skärgård avses i första hand öar utan fast landförbindelse och med bofast befolkning. l andra hand avses också öar med fast landförbindelse och kust- eller strandområde som har ett naturligt samband med skärgården. Förhållandena i övrigt skall i dessa senare fall vara likartade med dem som råder på öar utan fast landförbindelse. Vid denna bedömning skall stor hänsyn tas till bl. a. det geografiska läget och förbindelserna med serviceorter. Statligt stöd lämnas i form av lånegaranti och statsbidrag. Lånegaranti lämnas för investering i byggnad eller anläggning som är avsedd för stadigvarande bruk i skärgårdsföretag samt för anskaffning av maskiner och andra inventarier. Lånegaranti lämnas inte för förvärv av mark eller annan fast egendom. statsbidrag lämnas för investering i byggnad eller annan anläggning som är avsedd för stadigvarande bruk i skärgårdsföretag samt för anskaffning av maskiner för industriell eller därmed jämförbar produktion. Statsbidrag lämnas inte för investering i sådan byggnad, anläggning eller maskin som lätt kan avyttras, med undantag för båtar som är nödvändiga för driften av skärgårdsföretag. Ej heller kan bidrag utgå för förvärv av mark eller annan fast egendom. Statsbidrag utgår med högst 50 10 av godkänd kostnad. Bidrag får inte utgå med högre belopp än 75 000 kr. för varje investeringstillfalle som leder till ökade sysselsättningsmöjligheter. Bidrag beviljas normalt med 50 n till företag med verksamhet på öar utan fast landförbindelse och med bofast

154 Statligt_finansieringssröd till rrädgârdsnäringens rarionalisering m. m.

befolkning. Till företag på öar med fast landförbindelse eller inom kustnära fastlandsområden reduceras bidragen i regel till 25 ”en Stödet administreras av Iantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna.

6.5.3 Stöd enligt kungörelsen (1970:180) om statligt regionalpolitiskr stöd Kungörelsen (1970:180) om statligt regionalpolitiskt stöd (omtryckt 1976 1379. ändrad senast 1977:1129) omfattar bl. a. regler/löreskrifter för Iokaliseringsstöd. lntroduktionsstöd. Utbildningsstöd och sysselsättningsstöd. Lokaliseringsstöd utgår i form av lokaliseringsbidretg. avskrivningslån. lokaliseringslårt. lånegztrztnti och ersättning vid flyttning av företag. Stödberättigad verksamhet är industriell och industriliknande verksamhet, industriservice. viss partihandel och uppdragsverksamhet, verksamhet inom turistnäringen samt central privat Förvaltning vid utflyttning från storstadsområde. Utanför industriell verksamhet faller i detta sammanhang bl. a. all till trädgårdsnäringen hänförlig verksamhet som omfattas av särskilt stöd till trädgårdsnâiringens rationalisering. Lokaliseringsstöd kan lämnas för investeringar i byggnader. maskiner. arbetsredskap och verktyg. anskaffning av omsättningstillgångar och flyttning av företag. Stödet lämnas i första hand inom det s. k. allmänna stödområdet och griinsområtlet till detta. Regeringen har därutöver beslutat att vissa kommuner under tiden den l december 1977den 30 juni 1979 skall jämställas med gränsområdct till det allmänna stödområdet. Stöd kan till viss del ges även utanför dessa områden. bl. a. om en ort till följd av industrinedläggning bör tillföras ytterligare industriell eller industriliknande verksamhet. Som allmänna förutsättningar för Iokaliseringsstöd gäller bl. a. att verksamheten skall bedömas medföra varaktig sysselsättning för arbetskraften, få tillfredsställande lönsamhet och utövas i ort där goda förutsättningar finns för verksamheten. För bl. a. ny-, till- eller ombyggnad av anläggningar kan lokaliseringsbidrag och avskrivningslån utgå med sammanlagt 35 a av kostnaden eller om särskilda skäl föreligger med 50 Wi. Om synnerliga skäl föreligger kan bidrag utgå med 65 ln inom inre stödomårdet. lntroduktionsstöd lämnas till sådana företag inom det allmänna stödområdet, som nyanställer personal i samband med nyetablering eller utvidgning p av verksamhet, under förutsättning att verksamheten bedöms medföra varaktig sysselsättning för arbetskraften och få tillfredsställande lönsamhet. Stödet avser att täcka kostnader för allmän inträning av den nyanställda personalen. Utbildningsstöd lämnas för det antal personer som nyanställs i nystartad eller utvidgad verksamhet som bedöms medföra varaktig sysselsättning för arbetskraften i verksamheten eller i verksamhetsorten samt få tillfredsställande lönsamhet och som utövas i ort där goda förutsättningar finns för verksamheten. Utbildningsstöd kan lämnas under högst ett år. Stödets storlek bestäms från fall till fall. Utbildningsstöd kan efter regeringens beslut utgå även till företag utanför stödområdet. E Sysselsättningsstöd lämnas för varje årsarbetskraft varmed antalet årsarl

Statligt_ñnansieringsstöd till trädgârdsnäringens rarionalisering m. m. 155

betskrafter under ett kalenderår har ökat i förhållande till motsvarande antal under närmast Föregående kalenderår (förstaårsstöd). Om lörstaårsstöd har lämnats, lämnas stöd under ytterligare två år lör den ökning som kvarstår. Stödberättigad verksamhet är densamma som lör Iokaliseringsstöd med undantag för verksamhet inom turistnäringen och utflyttande central förvaltning. Sysselsättningsstödet är begränsat till det s. k. inre stödområdet. Efter beslut av regeringen i varje enskilt fall kan dock sysselsättningsstöd lämnas i vissa fall till företag i skärgårdsområde utanför inre stödområdet. Under år 1975 påbörjades en försöksverksamhet med sysselsättningsstöd i samband med Iokaliseringsstöd till företag i gränsområdet till det inre stödområdet samt på Gotland. En motsvarande försöksverksamhet påbörjades samtidigt med sysselsättningsstöd till turistföretag inom det inre stödområdet. Sysselsättningsutredningen(A l974:02)har genom tilläggsdirektiv år l976i uppdrag att bl. a. se över den regionalpolitiska stödverksamheten. Delbetänkande i frågan väntas hösten 1978. Enligt propositionen 1977/781113 om särskilt stöd till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder kommer regeringen att våren 1979 lägga förslag om regionalpolitiken.

6.6 1977 års jordbrukspolitiska beslut

6.6.1 Inledning Enligt direktiven skall 1974 års trädgårdsnäringsutredning följa 1972 års jordbruksutrednings arbete vad gäller den framtida rationaliseringspolitiken på jordbrukets område. På grund av utredningens förslag framlades en proposition om nya riktlinjer förjordbrukspolitiken hösten 1977. Riksdagen har därefter fattat beslut i frågan (prop. l977/78:19, JoU 1977/78110, rskr 1977/782103). l det följande redogörs kortfattat för jordbrukspolitikens allmänna mål samt för det statliga linansieringsstödet till jordbruket.

6.6.2 Allmänna mål/ör_jordbrukspolirikem m. m.

l propositionen framhålls att det svenska jordbruket och den livsmedelsindustri som iir baserad på produkter från jordbruket utgör en betydelsefull del av det svenska näringslivet. Jordbruket har en särskilt viktig roll från rcgionalpolitisk synpunkt och livsmedelssektorn utgör en stabil del i samhallsekonomin. En väldifferentierad inhemskjordbruksproduktion aren garanti fören tryggad livsmedelsförsörjning och valfrihet för konsumenterna i Sverige. Mot bakgrund av bl. a. det svenskajordbrukets produktionslörutsêittningar och den internationella livsmedelssituationen skall den framtida jordbrukspolitiken i vårt land främja ett rationellt utnyttjande av landets naturliga resurser för jordbruksproduktion. Ett huvudsyfte med jordbrukspolitiken skall vara att tillförsäkra dem som är sysselsatta inom jordbruket i alla delar av landet en ekonomisk och social standard. som iir likvärdig med den som jêintförbzirzi grupper uppnår. Jordbrukspolitiken skall också utformas med

156 Statligt finansieringssröd till trädgârdsnäringens rationalisering m. m.

hänsyn till konsumenternas intressen. dvs. tillgodose en säker tillgång till livsmedel av hög kvalitet till rimliga priser. Ett viktigt led i de statliga insatserna är därför att främja uppbyggandet och vidmakthållandet av rationella familjeföretag och att genom stöd till forskning. försök och rådgivning medverka till utvecklandet av en teknik som kan utnyttjas vid sådana företag. De ekologiska och miljömässiga aspekterna på jordbruket skall därvid särskilt beaktas. Jordbrukspolitiken skall vidare ha en sådan inriktning att jordbruket och därtill knutna verksamheter kan medverka i en aktiv regionalpolitik. Fortsatta effektivitetsförbättringar i näringen är angelägna. De kan dock komma att begränsas. bl. a. med hänsyn till den moderna teknikens inverkan på miljön. På sikt måste eftersträvas att linna en produktionsteknik där hög effektivitet kan förenas med kraven på resurshållning och ekologisk balans. Även krav i fråga om arbetsmiljö samt djurhälsovård och djurskydd måste kunna tillgodoses. Frågan om jordbruksproduktionens omfattning och inriktning är av grundläggande betydelse för utformningen av den framtida jordbrukspolitiken. En god livsmedelsberedskap är en oundgänglig del av det totala försvaret. Beredskapskraven anger därmed en undre gräns för produktionens omfattning vilken inte får underskridas. Vårt ansvar för livsmedelsförsörjningen i världen påverkar också produktionsmålet. Vidare måste beaktas att restriktioner kan komma att införas på användningen av kemiska medel. vilket ökar arealbehovet. Detta innebär att våra naturliga rcsurseri fråga om jordbruksjord i framtiden skall utnyttjas för jordbruksproduktion och den brukningsvärda åkerjorden skyddas från exploatering för andra ändamål. En relativt stor åkerareal medger en större handlingsfrihct i olika avseenden. Samtidigt gagnas också natur- och landskapsvård. De statliga insatserna för jordbrukets rationalisering omfattar finansieringsstöd, markpolitiska åtgärder, rådgivning och omställningsstöd. Markpo- Iitiken och râdgivningen har inte behandlats i l977 års riksdagsbeslut. Fortsatta statliga insatser är av stor betydelse för att underlätta en på jordbrukarnas egna initiativ grundad rationalisering. Dessa insatser skall i första hand inriktas på att främjajordbrukets utveckling i de bygder och vid

de företag där insatserna kan väntas få störst effekt. Överföringen av resurser

från jordbruket till andra näringar och omfordelningen av resurser inom jordbruket skall ske i en balanserad takt. Rationaliseringspolitiken skall i första hand syfta till att bygga upp och vidmakthålla effektiva familjeföretag. Härigenom skapas förutsättningar att framställajordbruksprodukter till en acceptabelt låg produktionskostnad och samtidigt uppnå inkomstmålet för de i jordbruket yrkesverksamma. Därutöver skall rationaliseringspolitiska medel liksom hittills kunna användas för att nå andra från samhällelig synpunkt angelägna nål. Bl. a. skall rationaliseringspolitiken kunna fungera som ett regionalpolitiskt instrument.

6.6.3 Der statliga /inansieringwssrödet till jordbrukets rationallsering

Målgruppen för det statliga linansieringsstödet till jordbrukets rationalisering omfattar de ijordbruket yrkesverksamma med huvudsaklig sysselsättning i

Statligt_finansieringsstöd till rrädgârdsnäringens rationa/isering m. m. 157

jordbruk och skogsbruk. Stöd utgår således endast till personer som kan beräknas få sin huvudsakliga sysselsättning på och ta sin huvudsakliga inkomst från den brukningsenhet stödet avser. Som allmänna villkor för stöd gäller vidare att företagen skall ha förutsättningar att på lång eller kort sikt uppfylla jordbrukspolitikens rationaliseringsmål. dvs. framställan jordbruksprodukter till acceptabelt låga produktionskostnader (effektivitetsmålet) och samtidigt bereda de i företagen sysselsatta en med jämförbara grupper likvärdig ekonomisk och social standard (inkomstmålet). Finansieringsstötl Litgår i första hand till utvecklingsbara företag, dvs. företag som på såväl lång som kort sikt kan uppfylla effektivitetsittålet. Även begränsat utvecklingsbara företag dvs. företag som enbart på kort sikt kan uppfylla effektivitetsmålet. kan få stöd om företagen under den närmaste framtiden saknar ztvgiirziiitle betydelse för de utvecklingsbara företagens uppbyggnad. Rationaliseringsstöd till begränsat utvecklingsbara företag bör i allmänhet avse begränsade åtgärder. Dessa bör som regel vara *anpassade till brukarens återstående yrkesverksamma tid och under denna tid underlätta _jordbruksdrifteit och göra den mer effektiv. Stöd till ityetablering på ett begränsat Litvecklingsbart företag utgår inte. Det allmänna villkoret att företaget skall svara för brukarens huvudsakliga sysselsättning och inkomst skall också vara uppfyllt. Utvecklade företag kan få stöd bl. a. om åtgärden i fråga innebär en rationatliseriitg inom ramen för befintliga resurser. Till företag som inte är utvecklingsbara utgår i princip inget stöd. Den gruppen av företag omfattar framförallt mindrejortl- och skogsbruksföretztg. vilka inte har eller som efter lämplig investering inte kan få en sådan omfattning och k0l11bln2lll0l1 av resurser att de varken på lång eller på kort sikt kan uppfylla det rationaliseriitgspolitiskzi ntålet. l områden med allmänt svaga förutsättningar för jordbruk domineras företagsstrukturen ofta av sådana företag. Exempel härpå utgör norra Sveriges inland. Möjligheterna att med rationaliseringspolitiskzi medel stödja jordbruket i sådana områden är därför begränsade. Stöd lämnas i huvudsak som kreditgarantier. Som komplettering till kreditgarantierna lämnas statsbidrag främst i norra Sverige. Vidare kan lån med uppskjuten ränta erhållas vid nyetablering inomjordbruket av välutbildade jordbrukare med otillräckligt eget kapital. Stödet delas in dels i ett allmänt rationaliseringsstöd, dels ett regionalt rationaliseringsstöd. Det allmänna stödet utgår i hela landet och utgör grunden för det statliga stödet till jordbrukets rationalisering. Stödet består huvudsakligen av kreditgarantier. Lånegaranti kan lämnas till förvärv av jordbruksföretag eller kombinerade jordbruks- och skogsbruksföretag. Om särskilda skäl föreligger kan även lånegaranti beviljas till nyetablering på en ren skogsfastighet. Vidare kan Iånegaranti lämnas till yttre rationalisering, dvs. vid förvärv av tillskottsmark till jordbruksföretag eller skogsbruksföretag samt vid förbättring av brukningsenhets arrondering. Garanti för lån kan även utgå till inre rationalisering. i huvudsak investeringar i byggnader och markanläggningar, t. ex. täckdikning. Dessutom kan lånegaranti lämnas for vissa andra ändamål såsom anskaffning av jordbruksinventarier, rörelsekapital och maskiner för gemensam användning m. m. Det allmänna rationaliseringsstödet omfattar förutom kreditgarantier även statsbidrag till yttre och i vissa fall inre rationalisering. Bidrag till inre

158 Statligt/inansieringsstöd till trädgårdsnäringens rationalisering m. m.

rationalisering kan utgå i samband med införande av lörjordbruket ny teknik eller annan liknande åtgärd som från allmän synpunkt framstår som angelägen, men som från den enskildes synpunkt framstår som ekonomiskt riskfylld. Vidare kan bidrag i vissa fall lämnas till investering i gemensamhetsanläggning m. m. som berör flera samverkande företag. Statsbidrag till inre rationalisering inom ramen för det allmänna rationaliseringsstödet utgår med högst 25 *P6 av godkänd investeringskostnad. Som komplement till det allmänna rationaliseringsstödet utgår ett regionalt rationaliseringsstöd tilljordbruket i norra Sverige i form av bidrag till inre rationalisering. Utvecklingsbara företag kan erhålla bidrag med högst 25 “n och i vissa fall högst 40 ”n av godkänd kostnad. Till investeringar i ekonomibyggnader utgår bidrag med högst 250 000 kr. eller i vissa fall högst 400000 kr. Bidrag under 10000 kr. utgår inte. Begränsat utvecklingsbara företag kan erhålla bidrag med högst 25 “n av godkänd kostnad. Till ekonomibyggnadsåtgärder utgår bidrag med högst 40000 kr. Bidrag under 5 000 kr. utgår inte.

sou 1978:51 159

7 och

Energin växthusodlingen

7.l Inledning

Odlirrgen av trädgårdsprodukter kräver energi. Den mesta energin som åtgår utgörs av solenergi. Vid odling i växthus tillförs dessutom vanligen energi för att höja temperaturen så att odling blir möjlig under en avsevärt längre tid av året än vad som skulle varit möjligt utan uppvärmning. Vid odling på friland åtgår också energi i den mån produktionen mekaniserats och modern produktionsteknik används. Den produktionsgren som emellertid är mest beroende av tillförd energi är odlingen i växthus. Den energikälla som används för att värma växthusen utgörs till allra största delen av eldningsolja. Utredningen har for att få en uppfattning om tillgången på denna icke förnyelsebara energikälla i framtiden tagit del av olika analyser och prognoser.

7.2 Tillgången på olja

l rapporten konstateras att världens energiförsörjning idag är baserad på olja (44 “n av energitillförseln). Olja har goda egenskaper som energibärare, om man bortser från miljökonsekvenserna. Den har hög energitäthet, är lätt att lagra och transportera och har kunnat produceras till låga kostnader. Den globala efterfrågan på energi förväntas öka. Ersättare till olja ligger tidsmässigt relativt långt bort och fordrar i många fall forsknings- och utvecklingsinsatser innan de kan utnyttjas (exempelvis tunga oljor. oljeskiffer). Andra fordrar väsentliga investeringar innan de kan ge bidrag till energiförsörjningen. Allt detta tar tid. De förhärskande förväntningarna är därför att oljeförbrukningen kommer att behöva fortsätta att öka under de närmaste decennierna. Den totala förekomsten av kolväten (petroleum) påjorden är mycket stor. l Huvuddelen Framställningen i detta av denna mängd är emellertid ej utvinningsbar. alternativt ej . en

direkt Den som relativt lätt skulle kunna utvinnas bygger-på

art/sm”

tillgänglig. mängd . pport som gjorts av motsvarar ca 60 års förbrukning på dagens nivå, men bara 27 år om projektgruppen “Energi förbrukningen fortsätter att öka med 7,5 “o om året som den gjort tidigare och Samhälle” inomSe- (med undantag för åren efter oljekrisen). fö

åtrâåilglral: Eamäfls

Enligt rapporten är det osannolikt av flera skäl att oljeproduktionen

törfalnais âspåeleersliél]

kommer att kunna fortsätta att öka så snabbt som den gjort historiskt. En och hele, Om oüero-r. “bristsituation” på råolja kan inträffa redan i början på 1980-talet. sörjningen.

160 Energin och växrhusodlingen

En efterfrågan som överstiger utbudet leder i första hand till att man kan förvänta sig kraftigt höjda oljepriser. l rapporten framhålls att de politiska och samhällsekonomiska konsekvenserna av en “bristsituation” helt beror på hur nationerna dels kan begränsa sin efterfrågan, dels på hur de kan absorbera en prishöjning. Erfarenheterna under och efter oljekrisen 1973-74 pekar på att det är svårt att begränsa efterfrågan utan kraftiga åtgärder och att de mycket stora kapitalflödena, som oljeprishöjningarna ledde till, gav betalningsbalansproblem och fick valutamarknaden i gungning. Enligt rapporten kan en allvarlig kris mycket väl uppstå om inte de oljeimporterande nationerna nu förbereder sig på att kunna hantera en begränsning av oljekonsumtionen.

7.3 Allmänna synpunkter på växthus ur energisynpunkt

Det finns med anledning av ovan redovisade förhållanden välmotiverad anledning att söka finna vägar för trädgårdsodlingen att minska oljeberoendet. Utredningen redovisar därför några synpunkter på möjliga tekniska utvecklingsvägar inom växthusodlingen. Den lösning som innebär att odlingarna flyttas till sydligare länder skulle innebära att en del av den energi som kunde sparas in vid produktionen måste användas för att transportera produkterna till konsumenterna. Den totala förbrukningen av eldningsolja i trädgårdsodlingen uppgick år 1976 till ca 216 000 kubikmeter, vilket motsvarar 58 liter per m2 uppvärmd växthusyta. Förbrukningen år 197] var ca 256 000 kubikmeter vilket motsvarar -70 liter per m2. Förbrukningen har således minskat med drygt 17 procent under den senaste femårsperioden. Vid lantbruksuniversitetets institution för lantbrukets byggnadsteknik i Lund (LBT) pågår sedan flera år omfattande forsknings- och försöksprogram för att ta fram ny teknik för att minska energiförbrukningen i växthusodlingen. I det kartläggnings- och planeringsarbete som gjorts har en rad skäl som talar for en fortsatt omfattande avsevärt energisnålare växthusodling i vårt land framkommit. Genom sin strålningsgenomsläpplighet arbetar växthusen som goda .so/fä/Igarc. som även på våra breddgrader* under en stor del av året mottager betydligt större energimängder, än vad som förbrukas. Denna Överskottsenergi synes det vara möjligt att åtminstone delvis lagra till energifattiga perioder. Odlingen under glas arbetar i huvudsak med två olika typer av energi, dels högkvaliftcerad drivenergi för fotosyntesprocessen (strålning =0,3-0,7iz), och dels lågkvalificerad energi (klimatiseringsenergi) för att hålla växthusets temperatur och fuktighet inom önskade gränser. Den högkvaliñcerade energin (strålningen) erhålls vanligen från solen, och det gör delvis också den lågkvalilicerade genom att nästan all strålning som absorberas i plantskiktet ÖVeTgår till lågkvalificerad värmeenergi som sedan avlämnas till växthusluften. Trots att växterna för sin fotosyntes endast använder en liten del av strålningen. kräves dock att plantmassan utsätts för relativt hög strålnings-nivå. för att hög fotosyntes ska erhållas. Detta i förening med att värmeav-

r A Energin och växthusodlingen 161

lgången genom vaxthusets vaggar och tak ofta ar liten Vld stark mstrålning,

iinnebär att stora mängder energi måste ventileras bort, för att bladtempera-

turen skall hållas nere. Under perioder med liten instrå|ning(vinter eller natt) räcker inte den erhållna solenergin till, för att hålla hustemperaturen uppe utan Iågkvalificerad uppvärmningsenergi måste tillföras. Denna energitillförsel bör kunna utbytas mot en mera miljövänlig, lågtempererad teknik,där den lågkvalificerade energimåtminstone till en del, insamlas från växthusets omgivning, dvs. ur luft, jord, vatten, strålning och som återvinningsenergi ur t. ex. ventilationsluft. Vid en jämförelse mellan odling i växthus och andra lokalbundna näringsgrenar, kan konstateras att växthuset får största delen av sin högkvalificerade produktionsenergi från solen, under det att de flesta andra verksamheter nödgas hämta sin högkvalificerade produktionsenergi i form av el, producerad via vatten, olja eller kärnkraft. Med lågtempererad energiteknik, där växthusets reservelaggregat utökas och tas i anspråk för drift av både generator och värmepump, bör; när tekniken utvecklats tillräckligt, anläggningens panncentral kunna undvaras. Genom att det i växthusen, med tillhörande produktlager, krävs såväl värmning, som kylning, passar lågenergitekniken väl in i bilden då det i många fall är en fråga om att flytta energi från platser, inom anläggningen, med överskott. till platser med underskott. För att åstadkomma dessa effekter används en s. k. värmepump. Genom att det i växthus till skillnad från många andra lokaler är önskvärt

att hålla nere ventilationsluftmängden för att kunna hålla hög COZ-halt i

luften, passar också den kylning som värmepumpen ger, väl in i bilden. Höjd COz-koncentration i växthusluften ger, under förutsättning att andra biologiska faktorer är tillräckliga, en högre produktion. En annan fördel med kylning via värmepump, är att det vatten som kondenseras ur luften, kan återanvändas till kulturema. och genom att det är relativt rent, kan det användas for överspritning, även av kulturer som är känsliga för kalkfläckar på bladen. Vid utlällning av vattnet ur växthusluften via kylning, återvinns kondenseringsenergin, och kan användas på nytt i växthuset. Systemet blir således både energi- och vattensnålt. Då den instrâlning som växthuset får mottaga, varierar starkt över såväl dygn som år, kräver ett lågenergisystem, baserat på llödesenergi från omgivningen, ett värmelagringssystem som kan förvara energi från tidsperioder med överskott, till perioder med underskott. Även här finns vissa fördelar för växthusen, jämfört med andra lokaler. Den energiackumulator, som i första hand ter sig möjlig att använda, är jordvolymen under växthuset. Då förlusterna för en sådan ackumulator minskar med storleken, krävs avsevärda ytor för ett bra resultat. En annan fördel med jorden som ackumulator, är attjordytan i ett växthus oftast står i direkt kontakt med luften, och en del energi kan således överföras direkt från ackumulatorn till växthusluften, med markytan som billig värmeväxlare. Den energi, som i många odlingar i dag, tillförs jorden från panncentralen via värmerör, bör då kunna erhållas direkt från jordvärmelagret inunder i stället. De låga temperaturer och tryck som kan användas i ett lågenergisystem, i

Energin och växthusod/ingen

förening med växthusets ringa känslighet for vattenskador, gör det möjligt att använda billigare material i systemets olika komponenter, än vad som används i konventionella oljebaserade värmeanläggningar till bostadshus. Ett förhållande bostadens och som väger tungt när man t. ex. jämför växthusanläggningens energihantering är skillnaden i storlek som värrfieförbrukare. En normalvilla förbrukar kanske 3-5 m3 olja per år, under det att en i familjeföretagsstorlek, kan (beroende på kulturslag och växthusanläggning 300 m3 olja per år. Vid så stor förbrukning är det läge) förbruka uppemot betydligt lättare att få hygglig ekonomi med den integrerade och decentraliserade energihantering som en totalenergianläggning för växthus innefattar. Vidare är det vid växthusanläggningar mindre risk för att energiproduktionen stör närboende än i ett bostadsområde. Särskilt gäller detta (i det fall vinden utnyttjas) för vindturbinen. De flesta växthus har till för något år sedan varit konstruerade för att släppa igenom så stor del av solens strålningsenergi som möjligt. Därvid har hänsyn inte tagits till att värmeutstrålning under den mörka delen av dygnet blir stor. Med de höjda energipriserna under senare år har intresset for energisnålare växthustyper ökat markant. Kvar står kravet att energiinstrålningen från solen skall kunna passera in i växthuset på ett optimalt sätt medan värmeutstrålningen under natten skall bromsas. Två system för att åstadkomma detta kan urskiljas. Det ena är att förse växthusen med täckmaterial med lägre k-värde (värmegenomsläpplighetstal) än enkelskiktat glas. De material som provats är bl. a. dubbel acrylplast (plexiglas)och dubbelglas. Det andra systemet är att förse växthusen med rörlig isolering. Genom att låta vara fråndragen under dagtid nås så hög energiinstrålning som isoleringen möjligt och genom att dra för isoleringen under natten reduceras värmeutstrålningen. Genom tillvaratagande av spillvärme från industrin skulle betydande energimängder kunna sparas. Tekniken i växthusen påverkas emellertid inte nämnvärt av vilken värmekälla som används. Ett sätt att minska energiförbrukningen är användande av energisnålare växtsorter. Insatser görs för att ta fram sorter som ger tillfredställande avkastning även i lägre temperatur.

7.4 vid lantbruksuniversitetets institution för Energiprojekt lantbrukets byggnadsteknik (LBT)

Efter omfattande inventerings- och planeringsarbeten vid LBT har bl. a. ett projekt “Reglering av in- och utstrålning i växthus” startats vid försöksanläggningen i Alnarp. Projektet avser framtagande av isolerings- och skuggningssystem för växthus, samtidigt med klimatiseringssystemet anpassade till de ändrade förutsättningar som kan uppstå. Projektbeskrivning återfinns i och alternativenergi i växthus” som publicerats av “Värmebesparande Sveriges lantbruksuniversitet. Projektet inleddes med mätningar av värmeisoleringseffekten hos invändiga isoleringssystem. Resultaten ledde in på mer avancerade isoleringssystem som samtidigt kunde utnyttjas som skuggningssystem, vilka byggdes upp i full skala och mätningar genomfördes.

Energin och växthusodlingen 163

De heltäckande och täta isoleringssystemen medförde en oväntat hög värmebesparing, som varierade från ca 5 procent vid vägginklädnad med enkel folie och upp till ca 70 procent vid total inklädnad med två lager folie plus ett lager skuggväv. Den relativa energiförbrukningen vid olika alternativ framgår av bild 7.1. l Alnarp har LBT även byggt upp ett integrerat energisystem i full skala. Skuggnings- och isoleringssystemet kompletterades med solfångare, energiackumulator och värmepump. Totalekonomin för den skisserade anläggningen är till stor del beroende av till vilken kostnad energi kan lagras från överskotts- till underskottsperioder. l försöken undersöks, dels att korttidslagra energi från dag till natt i vattenmagasin och dels att långtidslagra energi från sommar till vinter direkt i marklagret under växthuset ned till ett djup av ca 10 m. Denna värme härrör huvudsakligen från solfångaren när dess energi inte används lör andra ändamål, men även växthusets överskottsenergi kan på detta sätt tillvaralas.

Energiförbrukning (relativ) l 150m_ *-30 mm spalt vid takluckorna c 140-- Kraftig vind 130- -_ 15 mm spalt vid takluckorna

120-- __5 mm spalt vid takluckorna 1 10--

100-- Fleferenshus med tak- och väggrör Vägginklädnad (enkel polyeten) Vägginklädnad (Iuftkuddefolie) 90-0_

80-- . ,. .. ,. .. .. .i Laga varmeror (baddvarmeror) __- Låga värmerör + heltäckande acrylväv 70 -- 604_ Låga värmerör + heltäckande polveten _- Låga värmerör + heltäckande infraten __.. Plexiglas XT 5O“ á Låga värmerör + heltäckande reflekterande folie

40** Låga värmerör + acryl + polyeten + infraten 30D i Låga värmerör + heltäckande polyeten + reflekterande folie

20 Bild 7.1 Värme/örbrukningen i växthus vid olika 10-- . isoleringsalrernaliv. värmerörsplacering, vind och OJ- simu/erade ørärheler.

164 Energin och växrhusod/ingen

Trots ser energiframtiden för odling under glas de höga oljepriserna fortfarande ut. Av Försöken och de forkalkyler som hittills ganska hoppfull utförts med beskrivna totalenergisystem syns det vara möjligt att sänka (och oljeberoendet) till ca 20 procent av nuvarande oljeförbrukningen förbrukning i oisolerade hus. Minskningen av förbrukningen per producerad enhet är starkt beroende av hur systemets möjligheter för utökad och noggrann klimatreglering kan utnyttjas växtfysiologiskt för att höja avkast- För att få fram totalekonomin och systemets möjligheter krävs ningen. fortsatt försöksarbete. Detta innebär givetvis inget hinder för att dellösningar provas ute i kommersiell odling, vilket också skett. Som miljömässiga Fördelar med en totalplanerad anläggning får framhållas att den minskade förbränningen av olja eller andra tänkbara bränslen medför en renare yttre luftmiljö och vad gäller inre miljön, förbättras arbetsklimatet genom systemets noggrannare klimatreglering.

sou 1978:51 165

H

överväganden och förslag

Möjliga mål och medel i svensk

trädgårdsnäringspolitik

8.1 Möjliga motiv, mål och medel

Genom olika åtgärder kan samhället påverka en näringsgren samt villkoren för dess företagare och anställda. Mest omfattande torde samhällets inflytande ha varit på jordbrukets område. Sedan lång tid tillbaka talar man där om en svensk jordbrukspolitik. Denna har modifierats och anpassats vid olika tillfällen (t. ex. 1967 års beslut och 1977 års beslut). Även för fiskerinäringen har en översyn gjorts av den hittillsvarande politiken och ställning tagits av statsmakterna. lnom trädgårdsnäringen har samhället på olika sätt ingripit för att påverka dess villkor. Ingripandena är här emellertid ej lika omfattande. Likaså saknas en övergripande uttalad målsättning för samhällets åtgärder på trädgårdsområdet. Frånvaron av en samlad samhällelig syn på trädgårdsnäringen är i ett utredningsarbete som detta en brist, eftersom underlag saknas mot vilket konsekvenser av olika samhälleliga åtgärder på trädgårdsområdet kan testas. Av denna anledning görs nedan ett försök att systematisera de motiv och mål som i olika sammanhang diskuterats i samband med samhällets åtgärder på trädgårdsområdet (8.1.1.). Vidare diskuteras de åtgärder som i princip står samhället till buds för att påverka trädgårdsnäringen samt dessa åtgärders konsekvenser. Utredningens förslag till målformulering och åtgärder lämnas under kapitel 9. Under kapitel 10-13 diskuteras sedan utredningens Förslag till åtgärder på olika områden.

8.1.1 Motiv och ma°l Med motiv avses krav på trädgårdsnäringen ställda av samhälle, konsumenter och i näringen sysselsatta personer. För att uppfylla dessa krav måste trädgårdsnäringen i sin tur uppnå utifrån motiven härledda mål. l gengäld ställer också företagare och anställda i näringen vissa krav på samhället. Ett huvudmotiv för en svensk trädgårdsnäring anges ofta vara att konsumenterna skall förses med trädgårdsprodukter till rimliga priser. Detta anses vara av betydelse ur såväl folkhälsosynpunkr som ur miljösynpunkt. Ur folkhälsosynpunkt har betydelsen av frukt och grönsaker i en näringsriktig kost alltmer uppmärksammats. Växternas betydelse i den yttre och inre miljön har ökat. Detta samhälleliga motiv kan uppnås såväl genom svensk produktion som genom import. Avvägnlngen kan preciseras i ett produkrionsmäl för den svenska odlingen. l produktionsmålet kan även ingå krav på

166 Möjliga mål och medel i svensk trädgârdsnäringspolirik

över året och i händelse av avspärrning. Den försörjning med produkter senare aspekten kan benämnas beredskapsmoriver. Kravet på rimliga priser till konsument kan uppnås endast om produktion och distribution sker effektivt (effektivitetsmâlet). Samhällets åtgärder på har hittills i stor utsträckning inriktats på att förbättra trädgårdsområdet av detta effektivitetsmål. Rationaliseringspolitiken samt stödet uppfyllelsen till uppbyggnad av försäljningsorganisationer är exempel på verksamheter med detta mål. är det s. k. inkomsrmå/ei. Detta Ett mål inom fiske- och jordbrukspolitiken syftar till att garantera de i fisket och jordbruket sysselsatta en skälig inkomst för sitt arbete. Målet har tillmätts olika vikt under olika perioder. Något motsvarande mål för trädgårdsnäringen finns inte fastlagt. Diskussion inom har berört kravet påjämnhet i trädgårdsnäringen vad gäller inkomstaspekter inkomsten från år till år samt skydd mot alltför drastiska produktionsinskränkningar och produktionsomställningar till följd av bl. a. snabba svängningar på världsmarknaden för trädgårdsprodukter. Diskussionen om olika sociala motiv rörande företagarna (rätt till semester, social trygghet, anställningstrygghet m. m.), vilka under senare år spelat allt större roll i jordbrukspolitiken, har inte tagits upp i trädgårdssammanhang. Däremot har från arbetstagarhåll allt kraftigare påpekats behovet av sysselsättning även under vintermånaderna. Inom den allmänna samhällsekonomiska och samhällspolitiska debatten har under senare år även följande problemområden förts fram, vilka kan ha relevans vid bedömning av svensk trädgårdsnärings omfattning och lokalisering: U-landsfrågorna, handelspolitiken, sysselsättningsproblemen. regionalpolitiken samt hushållning med begränsade resurser (åkermark, energi, m. m.). Dessa skall nedan kommenteras kortfattat liksom samhällets syn på trädgårdsproduktionens betydelse ur beredskapssynpunkt. U-landspolitiken har nyligen utretts (SOU 1977: 13). Trädgårdsprodukternas roll därvidlag är betydelsefull, eftersom flera u-länder har naturliga förutsättningar för trädgårdsproduktion och god tillgång på arbetskraft till mycket låg kostnad. Synpunkter på u-landspolitiken har framförts i kapitel 4. har stor betydelse för trädgårdsnäringen. Internationella Handelspolitiken överenskommelser reglerar i stor utsträckning möjligheterna att vidtaga åtgärder beträffande gränsskyddet för trädgårdsprodukter. har kommit att spela en alltmer framträdande roll i SysseIsättningspøl/tiken det svenska samhället. Även trädgårdsnäringen, vilken sysselsätter i runda tal 17 000 fast och ll 500 tillfälligt anställda personer är självfallet av betydelse också i detta sammanhang. överväganden har under senare år fått en allt mer Regionalpolitiska framträdande roll inom näringspolitiken. För trädgårdsnäringens del har de emellertid inte hittills spelat någon nämnvärd roll. En avdelning för norrländsk trädgårdsodling inrättades dock år 1975 vid Lantbruksuniversitei Röbäcksdalen. Umeå. Trädgårdsnäringen har stora tets Norrlandsavdelning möjligheter att aktivt medverka för att nå regionalpolitikens syften. Debatten om hushållning med begränsade resurser är aktuell även för trädgårdsnäringen. Detta gäller bl. a. åkerarealens användning. Trädgårdsproduktionen bedrivs framför allt på de allra bästajordarna i konkurrens med j mark för industrier, bostäder m. m. Vidare använder trädgårdsnäringen;

* Möjliga mål och medel i svensk rrädgârdsnäringspo/itik 167

resurser som olja och vatten, vars begränsning alltmer börjat diskuteras. I brev till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar och statens jordbruksnämnd har utredningen efterhört dessa båda myndigheters syn på trädgårdsprodukterna och trädgârdsodlingen i Sverige ur beredskapssynpunkt.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar meddelade som svar på skrivelsen att

utredningens brev sänts över till jordbruksnämnden för handläggning med hänvisning till att jordbruksnämnden har ansvaret för den övergripande planeringen inom livsmedelsområdet, bl. a. behov och tilldelning i krissitua-

tioner. Överstyrelsen svarar i samråd med jordbruksnämnden för företags-

planering samt beredskapslagring av främst gödsel- och bekämpningsmedel. Jordbruksnämnden har i två skrivelser och även muntligt meddelat sina synpunkter. l den första skrivelsen från nämnden erinras om en utredning dess beredskapsråd lät göra beträffande beredskapsproblem för köksväxt- och köksväxtfröodling. Utredningen utfördes år 1972 och har bifogats nämndens skrivelse._Jordbruksnämnden ansluter sig alltjämt i princip till de uppfattningar om trädgårdsodlingens betydelse för livsmedelsberedskapen som framförs i utredningen, l utredningen framhålls bl. a. trädgårdsodlingens betydelse från näringssynpunkt. Det betonas att grönsakerna utgör en betydande del av konsumtionen och att de har stor betydelse i kosten som vitaminkälla. De ger också födan volym trots litet energiinnehåll. Därför föreslås i utredningen vissa beredskapsåtgärder för att vid en eventuell avspärrning kunna upprätthålla grönsaksproduktionen i minst samma omfattning som under normala förhållanden. Bl. a. föreslås beredskapslagring av köksväxtfrö. I utredningen som endast behandlar produktion av köksväxter görs inte skillnad på odlingen i växthus och på friland ur beredskapssynpunkt. Det poängteras det angelägna i att olja för uppvärmning av växthus lagras ur beredskapssynpunkt. En rangordning av grönsakerna efter näringsvärde har enligt utredningen gett följande resultat: brysselkål, broccoli, vitkål, morot, brytböna, vaxböna. ärt, tomat, kålrot, spenat, paprika och blomkål. Eftersom man i utredningen funnit skäl att anta att en inlagring av tillräckliga mängder av alla fröslag inte är realistisk ur framför allt ekonomisk synpunkt har en prioritering gjorts dels efter grönsakernas näringsinnehåll och dels efter hur stor kvantitet av växtslaget ifråga som konsumeras. Sammantaget ger detta följande rangordning: morot, vitkål, tomat, än, brysselkål, broccoli, slanggurka, rödbeta, lök, frilandsgurka, brytböna, spenat, kålrot, blomkål, persilja, paprika och palsternacka. Utredningen konstaterar vidare att en stor fredstida grönsaksodling underlättar tillräcklig produktion av grönsaker under avspärrning, genom att det då finns maskinpark, kunnig arbetskraft och kunniga odlare och att den ger underlag for svensk växtförädling. Den bör därför behandlas positivt av staten. Grönsakspartier, som utbjuds för tillfälligt dumpade priser, bör ej importeras. Oljan till växthuseldning skall subventioneras, vilket f. n. också är fallet. Det nuvarande tullskyddet bör behållas. Man konstaterar också att utländska sorter och speciellt utländska F,-sorter ger upphov till stora problem vad gäller fröberedskapen.

168 Möjliga mål och medel i svensk trädgärdsnäringspolitik :

I den skrivelse som överlämnats från jordbruksnämnden sägs följande:

Sammanfattningsvis vill jordbruksnämnden som sin uppfattning anföra att livsme« At. delsberedskapen primärt måste bygga på de centrala jordbruksprodukterna. kostskäl är det dock, även i ett avspärrningsläge, önskvärt att befolkningen har tillgång till trädgårdsprodukter - i varje fall till ett begränsat. av kostskäl utvalt sortiment. Jordbruksnämnden anför vidare följande synpunkter:

För att upprätthålla en beredskap i avseende på trädgårdsprodukter ligger det närmasl till hands att kontinuerligt hålla ett visst frölager. Vid omsättningen av detta kan man

Det förefallei utnyttja antingen importerad frövara eller frövara av inhemskt ursprung. ej rimligt att av enbart beredskapsskäl upprätthålla en viss minimiproduktion at bortsett från den produktionsvolym som eventuellt kan vara trädgårdsprodukter i nödvändig for att få fram svensk frövara för lagring. l sin andra skrivelse berörjordbruksnämnden de beredskapsplaner som finns g beträffande produktionsmedlen som behövs för produktionen.

konstateras att resurserna inom trädgårdsodlingen med storg

Inledningsvis sannolikhet måste utnyttjas för produktion av livsmedel i en avspärrningsa För att få tillgång till produktionsmedel erfordras* och/eller krigssituation. således en omläggning av produktionen för vissa delar av trädgårdsnäringen. När det gäller näringens försörjning med bränsle och elektricitet har inga som för* särskilda åtgärder vidtagits. Tills vidare gäller här samma betingelser samhället i övrigt. Särbeslut kommer troligen ej att fattas förrän i en aktuellt situation. Jordbruksnämnden har beräknat drivmedelsbehovet för jord-l bruket och trädgårdsodlingen vara detsamma i kris som i fredstid. Jordbruks-l nämnden har beräknat ett års minimibehov, begränsat sortiment, av?

och anmält detta till Överstyrelsen, som har påbörjatå

bekämpningsmedel inköp och beredskapslagring. j har behoven i avspärrnings- och krigslägetf I fråga om gödselmedel

reducerats med 50 96 i förhållande till fredsbehoven inom såväl jordbruket?

som trädgårdsodlingen. , är önskvärt

Jordbruksnämnden slår alltså fast att det av kostskäl att?

befolkningen har tillgång till trädgårdsprodukter i varje fall till ett begränsat;

av kostskäl utvalt sortiment. Nämnden har också av denna anledning vidtagit;

vissa åtgärder som lagring av vissa produktionsmedel och köksväxtfrö. l

8.2 Medel l

l l

Som redan påpekats har samhället möjlighet att på olika sätt påverk!

i trädgårdsnäringen så att uppställda mål uppfylles. I enl utvecklingen

blandekonomi som den svenska syftar dessa åtgärder att, via förändringar av: de enskilda företagens villkor, påverka deras produktionsvolym, produki

tionsinriktning, lokalisering, produktionskostnad, effektivitet, lönsamhet:

m. m. i

I det följande redogörs för de medel som i princip står till samhällets

förfogande. l sammanhanget bortses från mera generella åtgärder med

konsekvenser för hela näringslivet, t. ex. en effektiv och väl utbyggd

infrastruktur, företagarklimat m. m.

l

Möjliga mål och medel i svensk trädgârdsnäringspolitik

j 8.2.1 Medel som påverkar trädgärdsproduktionens effektivitet

och kostnader

8.2.1.1 Forskning, försöksverksamhet, rådgivning och utbildning

Genom nya rön rörande odlingsteknik m. m. inom forskning och försöksverksamhet kan produktionen effektiviseras, inriktas mot miljövänliga produktionsmetoder osv. Genom rådgivning och utbildning kan dessa rön föras ut till de enskilda företagen. Då trädgårdsforetagen oftast är små och därför ej själva kan genomföra forskning eller ha egna experter anställda, har samhället sedan lång tid svarat för huvuddelen av denna verksamhet. Ett motiv härför är att en effektivisering av produktionen kommer konsumenterna till godo i form av lägre priser och/eller bättre produkter.

8.2.1.2 Rationaliseringspolitik Samma samhälleliga motiv som under punkt a ligger bakom samhällets stöd till trädgårdsföretagen vad gäller förvärv av företag, rationaliseringslån m. m. Genom att särskilt underlätta uppbyggnad och drift av företag i vissa regioner kan rationaliseringspolitiken också användas som ett instrument inom regionalpolitiken.

8.2.1.3 Subventionering av vissa produktionsmedel För svenskt vidkommande har detta medel endast tillämpats i ringa omfattning (nedsättning av energiskatt). 1 utlandet har det tillämpats i bl. a. Holland, där gaspriset under vissa perioder subventionerats. Effekten blir naturligtvis lägre produktionskostnader och därmed bättre internationell konkurrensförmåga.

8.2.1.4 Sysselsättningsstöd

Detta medel har hittills kommit till användning i ringa grad inom trädgårds-

näringen. Lika väl som inom övrig industri kan det emellertid användas för att hålla sysselsättningen uppe i vissa företag (regioner) liksom under vissa perioder.

8.2.2 Medel som framför allt pâverkarföretagets uppnådda priser

8.2.2.1 Tullar och kvantitativa importregleringar

En tull på trädgårdsprodukter höjer i princip prisnivån inom landet, förutsatt att inte en inhemsk överproduktion trycker priserna. En kvantitativ importreglering, t. ex. importförbud under den svenska odlingsperioden, innebär att den inhemska prisnivån endast påverkas av det svenska utbudets storlek. För konsumenterna innebär båda dessa åtgärder högre priser. Höjningens storlek beror bl. a. på produkternas priselasticitet.

170 Möjliga mål och medel i svensk trädgârdsnäringspo/irik

8.2.2.2 Ingripanden på marknaden Andra sätt att påverka marknad och priser, är att samhället på olika sätt medverkar till stödköp för att hålla prisnivån uppe. Genom subventioner kan priset till konsument sänkas. Samhället kan också stödja införandet av obligatoriska kvalitetsklasser för att underlätta handeln med trädgårdsprodukter.

8.2.2.3 Stöd för att effektivisera distributionen (bildandet av ekonomiska Föreningar, investeringar i lagerhus, sorteringsanläggningar, transportstöd m. m.). Konsumentens pris bestämmes såväl av produktions- som distributionskostnaders storlek. Inom EG har därför ett omfattande bidrag givits till bildandet av producent-kooperativa försäljningsföreningar. I Sverige lämnas också visst stöd till försäljningsföreningar för deras utrustning med lager, sorteringsanläggningar m. m.

8.2.2.4 Informationsverksamhet I olika länder och internationella organisationer har man påtagit sig uppgiften att följa och informera om utveckling inom näringen på såväl kort som längre sikt. Hit räknas bl. a. statistikproduktion, prognoser över beräknad skörd m. m. Detta samhälleliga stöd motiveras av att snabba och riktiga informationer om förväntad utveckling gör det lättare för odling och handel att anpassa sig. varigenom produktion och distribution kan ske effektivare med lägre priser till konsument som följd. I Sverige lämnas visst statligt stöd till den verksamhet som bedrivs av grönsaks-, blomster- och fruktfrämjandena.

9 Riktlinjer för svensk

trädgårdsnäringspolitik

l stora delar av Sverige finns goda förutsättningar att bedriva rationell

produktionuav trädgårdsprodukter. Ljusförhällandena är gynnsamma under

en stor del av året och tillgången på vatten är bättre än i många andra länder. Den kalla årstiden medför att insekts- och sjukdomsangrepp blir begränsade, vilket innebär att användningen av kemiska bekämpningsmedel kan hållas på låg nivå. Å andra sidan medför den kalla årstiden att vegetationsperioden för frilandsprodukter blir begränsad och att uppvärmningskostnaderna för odling under glas ökar. Växthusodlingen. som särskilt svårt drabbats av energikrisen och vilken ännu i stor utsträckning är beroende av importerad olja, bör i framtiden ha förutsättningar att än mer tillvarata solenergi samt att utnyttja spillvärme från industrin. lnom näringen finns kunniga odlare och anställda samt väl utbyggda produktionsanläggningar. vilket tillsammans skapar goda förutsättningar för en rationell produktion. Svensk trädgårdsnäring har ett årligt produktionsvärde på 1.1 miljarder kr. samt ett förädlingsvärde på 600 miljoner kr. Värdet av konsumtionen av trädgårdsprodukter uppskattas till ca 7 miljarder kr., varav knappt hälften är svenska produkter. Socialstyrelsen rekommenderar en ökad konsumtion av frukt, bär och grönsaker. Behovet av förbättrad miljö ökar efterfrågan på miljöskapande växtmaterial. Antal företagare och fast anställda i företag med odling av trädgårdsprodukter uppgårtill ca 17 000 personer. Dessutom sysselsätts ca l 1 500 personer tillfälligt under längre eller kortare tid inom näringen. Härtill kommer de som är sysselsatta i servicenäringar, som förser producenterna med råvaror eller svarar för försäljning och förädling av de färdiga produkterna. Trädgårdsnäringens betydelse varierar från region till region. 1 vissa områden utgör den en väsentlig del av näringslivet. En stor del av produktionen är förlagd till södra Sverige men förutsättningar för produktion av trädgårdsprodukter finns över i stort sett hela landet. Nuvarande statliga stöd till trädgårdsnäringen omfattar stöd till utbildning. forskning och försök (15 milj. kr.), rådgivning m. m. (6 milj. kr.), energiskattenedsättning (7 milj. kr.), bensinskatterestitutionsmedel (0,8 milj. kr.), bidrag till energibesparande åtgärder(4 milj. kr.)samt kreditgarantier(19 milj. kr.). Dessutom ingår gränsskyddet i samhällets stöd till näringen. Värdet härav är svårt att uppskatta. De totala tullarna på sådana slag av trädgårdsprodukter som odlas i Sverige är av storleksordningen 60 milj. kr. Som framgår av tidigare avsnitt i detta betänkande har svensk trädgårds-

172 svensk trädgârdsnäringspolirik

Riktlinjer/ör

utvecklats och förändrats. En uttalad näring under de senaste decennierna övergripande målsättning har saknats från samhällets sida. De samhälleliga insatserna på trädgårdsområdet har under senare år förstärkts på grund av de svårigheter som delar av trädgårdsnäringen utsatts för. Ökade statliga insatser på trädgårdsområdet motiverar att riktlinjer dras upp för politiken på området. lnom ramen härför kan sedan samhällets insatser samordnas. har vid sina överväganden om trädgårdspolitikens utform- Utredningen från att de som arbetar inom trädgårdsnäringen skall ha en ning utgått ekonomisk och social standard som är likvärdig med den som erbjuds inom andra näringar. Näringen skall också erbjuda trygg sysselsättning och god arbetsmiljö. Samtidigt skall konsumenterna tillförsäkras produkter av god kvalitet till rimliga priser. Stora variationer i lönsamhet Förekommer mellan-olika år och är till nackdel för näringen. Sådana variationer kan orsakas av årsmån eller strukturella Förändringar i vårt land eller i omvärlden. Särskilda åtgärder bör vidtas för att minska följdverkningarna härav. Trädgårdsproduktionens nuvarande omfattning och lokalisering är resultatet av marknadskrafternas inverkan samt av trädgårdspolitiska åtgärder i form av gränsskydd och rationaliseringsstöd. Av de trädgårdsprodukter som kan odlas kommersiellt i Sverige svarar inhemsk produktion för ca hälften av marknaden sett över hela året. Under den svenska är odlingen av några produkter tidvis produktionssäsongen för att täcka inhemsk efterfrågan. För flertalet produkter är tillräcklig emellertid konsumtionen avsevärt större än produktionen. Import är därför nödvändig även under vår odlingssäsong. av konsumtionsprognoser m. m. bedömer att Mot bakgrund utredningen efterfrågan på trädgårdsprodukter kommer att öka. Då goda förutsättningar finns för trädgårdsproduktion under vår odlingssäsong bör den ökade efterfrågan till stor del kunna tillgodoses genom utökad svensk produktion. Förutsättningar härför finns i synnerhet för de produkter som genom våra ljusförhållanden får en särskilt god kvalitet. Den svenska omfattning kommer liksom hittills att produktionens påverkas av den internationella konkurrenskraften. Dock bör subventionerade produkter eller dumping inte få inverka på produktionens omfattning. Det är angeläget att trädgårdsproduktionen bedrivs så rationellt som Effektiv är en förutsättning för tillfredsställande konkurmöjligt. produktion importen, liksom för en tillfredsställande inkomstutrensförmåga gentemot veckling för de yrkesverksamma inom näringen. Det är också en förutsättning för att konsumenterna skall få produkter till rimliga priser. En rationellt bedriven verksamhet förutsätter möjligheter för företagen att i fortlöpande använda modern teknik och nya kulturmetoder. Samhällets ; hittillsvarande insatser för att initiera och förbättra försöksa forsknings- och har givit goda resultat. Dessa aktiviteter bör rådgivningsverksamheten utvecklas och anpassas till näringens aktuella och långsiktiga behov. Det finansiella stödet bör främst inriktas på att främja en fortsatt l av produktionen inom trädgårdsnäringen. Enligt utred- p effektivisering erfordras under de närmaste åren betydande investe- . ningens bedömning ringar i bl. a. v_äxthus. För att minska förbrukningen av energi i växthusod-

Riktlinjer för svensk rrädgårdsnâringspolitik 173

lingen måste ökad stimulans ges till utveckling och uppförande av energisnåla växthus och till investeringar i andra energibesparande åtgärder. Det är av avgörande betydelse för de ekonomiska förhållandena inom trädgårdsnäringen att stabila avsättningsförhållanden for produkterna kan uppnås och att distribution och handel med trädgårdsprodukterna bedrivs på ett effektivt sätt. Det är även angeläget ur konsumentsynpunkt att den prisövervakande myndigheten, så långt möjligt. regelbundet följer prissättningen på trädgårdsprodukter. Den regionala trädgårdsproduktionen är av betydelse när det gäller att tillgodose konsumenternas behov av lärska produkter. Näringen har också i vissa områden stor regionalekonomisk betydelse. Det är angeläget att trädgårdsnäringens möjligheter utnyttjas för att uppnå regionalpolitiska mål. En effektiv och konkurrenskraftig produktionsapparat ger goda förutsättningar att vid en eventuell avspärrning tillgodose behovet av trädgårdsprodukter. Såväl anläggningar som en kunnig yrkeskår kommer att stå till förfogande och förbättra Iivsmedelsberedskapen. Genom en omställning av bl. a. växthusproduktionen från prydnadsväxter till köksväxter kan bortfallet av importerade ätbara trädgårdsprodukter i viss mån kompenseras. Fröet, bekämpningsmedel, olja m. m. bör i tillräcklig omfattning stå till trädgårdsnäringens förfogande under en avspärrningssituation.

sou 1978:51 175

10 framtida

Trädgårdsnäringens förutsättningar, omfattning och inriktning

I de föregående avsnitten har den svenska trädgårdsnäringen ingående beskrivits när det gäller utvecklingstendenser, omfattning, lokalisering. lönsamhet m. m. Vidare har näringens internationella beroende belysts liksom utvecklingen i fråga om konsumtionen av trädgårdsprodukter. Trädgårdsnäringens energifrågor har också särskilt behandlats. Mot bakgrund av dessa överväganden har slutligen riktlinjer för en svensk trädgårdspolitik uppställts i föregående kapitel. Framställningen i kapitel 3 har visat att näringens produktionsvärde nu uppgår till 1,1 miljarder kr. Förädlingsvärdet kan uppskattas till 600 milj. kr. 17 000 personer har sin utkomst av trädgårdsodlingen som företagare eller fast anställda. Dessutom sysselsätts ca 11 500 personer under längre eller kortare tid i näringen. Näringen har alltså nått en betydande omfattning. Den har utvecklats under stark konkurrens från andra länder. Odlingen har uppvisat en stor anpassningsförmåga vad gäller såväl inriktning som produktionsteknik. Bl. a. gurka och tomat uppvisar också en tillfredsställande produktivitetsutveckling. De svenska trädgårdsföretagen har alltså genom ett skickligt tillvaratagande av tekniska framsteg och andra rationaliseringsmöjligheter samt genom en smidig anpassning av produktionen till förändringar i efterfrågan och odlingsförutsättningar nått sin nuvarande omfattning. En stor osäkerhet har dock präglat näringen under senare år. Denna har föranletts av flera olika faktorer. Den ökande importen har kraftigt drabbat snittsblomsodlingen, vilken till viss del slagits ut. Energikrisen ökade på kort tid starkt produktionskostnaderna. Vidare har de vikttullar som tillämpas på trädgårdsprodukter alltmer urholkats genom penningvärdeförsämringen. (Ett exempel på de drastiska förändringar som kan drabba trädgårdsnäringen är snittblomsodlingen. Nejlikodlingen har fått sin areal reducerad med mer än 40 % på några år. Flertalet växthusföretag med snittblommor har haft en i det närmaste obefintlig nettointäkt sedan mitten av 1970-talet och förräntningsprocenten på nedlagt kapital har varit negativ. Många snittblomsterföretag har också genomgått allvarliga Iönsamhetskriser och tvingats till omläggning av produktionen och i några fall nedläggningar och uppsägning av anställda. Samtidigt med att således näringen under de senaste åren inom vissa delar brottats med svårigheter har efterfrågan på trädgårdsprodukter ökat. Prognoser pekar på en fortsatt ökning. De svårigheter som föreligger inom trädgårdsnäringen är således inte föranledda av någon total minskning i

i 176 . . .

Trädgârdsnäringens_üamtidaförutsättningar,

Däremot är näringen mycket starkt utsatt för påverkan från efterfrågan. av vissa produkter har utlandet. En kraftig expansion av odlingen utomlands skapat kris även i Sverige. Som framgår av kapitel 4 har det inom vissa länder påbörjats en kraftig expansion av afrikanska och sydamerikanska Denna kommer att påverka även den svenska trädgårdsodlingen. odlingen. Sådana strukturella förändringar går det naturligtvis inte att skydda sig emot. De måste accepteras. Trädgårdsnäringen måste dock ges möjlighet att sätt. Detta kunna anpassa sig till dessa förändringar på ett tillfredsställande innebär att företag skall kunna känna ett rimligt mått av trygghet. Priserna på trädgårdsprodukter uppvisar stor variation. Dessa prisskillfaktorer, väderleksförhållanden m. m. Härinader beror på internationella genom skapas stor osäkerhet inom näringen och försvåras produktionsplaneringen. [direktiven för utredningen framhålls att gränsskyddet bör bibehållas på i stort sett oförändrad nivå. l den översyn av gränsskyddet som utredningen har detta varit riktmärket. Utredningen har funnit att det på vissa vidtagit områden år nödvändigt med förändringar med hänsyn till svenska odlingsförhållanden och de sysselsattas krav på åretruntarbete. Å andra sidan har funnit det möjligt att i vissa fall minska gränsskyddet eller helt utredningen slopa det. Utredningen återkommer till denna fråga i kapitel 11. Utöver ändringar i gränsskyddet har utredningen funnit att andra åtgärder skall kunna känna en ökad trygghet i måste vidtas för att trädgårdsnäringen sin verksamhet. Utredningen föreslår därför att en särskild fond bildas, som är så lågt att kostnadstäckning inte erhålles, skall då priset på en produkt kunna ge viss hjälp. Även andra prisstabiliserande åtgärder skall kunna vidtas med stöd av fonden. Den skall också kunna användas för konsumtionsstimulerande men också för ökad information till odlarna och åtgärder tar upp denna problematik i därigenom en bättre planering. Utredningen kapitel 12. skall kunna hävda sig i konkurrensen måste en Om trädgårdsnäringen kontinuerlig rationalisering ske. Många växthus behöver exempelvis förnyas. har med anledning härav sett över bestämmelserna om statligt Utredningen stöd till trädgårdsnäringens rationalisering och föreslår vissa förbättringar. Inte minst när det gäller energibesparande åtgärder torde ökade insatser ge resultat. Rationaliseringsfrågorna behandlas i kapitel 13. för trädgårdsnäringspolitiken som utredningen anför i Enligt de riktlinjer omfattning liksom hittills att påverkas av kapitel 9 kommer produktionens den svenska produktionens konkurrenskraft. har mot av bl. a. lönsamhetsutveckling och Utredningen bakgrund internationella förändringar gjort en bedömning beträffande den svenska har inte ansett det meningsfullt att produktionens utveckling. Utredningen ange förändringarna totalt eller procentuellt med hänsyn till de många osäkra faktorer som utgör underlag för bedömningarna. Odlingen på fri/and bedöms totalt sett bli av oförändrad arealomfattning kvantiteterna kommer att långsiktigt öka i vilket innebär att de producerade

takt med ökade arealskördar. Grönsaker pa fri/and torde komma att behålla

nuvarande omfattning. Olika produkters utveckling blir beroende av möjlig-

. . .

Trädgârdsnäringens framtida förutsättningar, l77

heterna att använda maskinskörd. De produkter som kan skördas med maskin kan genom Förbättrade maskiner få en gynnsam medan utveckling, andra svårmekaniserade grödor kan undergå en kraftig kostnadshöjning. Fruktodlingen kan beräknas att genomgå en kraftig föryngring av trädbeståndet som medför att nyare och bättre sorter används. Skördens storlek kommer totalt att öka någotqBärod/ingen har under en följd av år ökat och denna trend torde fortsätta. Odlingen av jordgubbar som är den dominerande undergår en ständig utveckling beträffande sorter, odlingsteknik och tekniska utrustningar. Med hjälp av bevattning kan odlingssäkerheten ökas. Odlingen av plantskøleväxter kan komma att öka beroende på den stora efterfrågan som råder. Odlingen i växthus har ökat i omfattning under 1970-talet men samtidigt har andelen äldre relativt orationella enheter ökat. Det är angeläget att ett utbyte sker av de orationella anläggningarna. Med den ökade trygghet som erhålls med den föreslagna fonden för marknadsfrämjande åtgärder kan nybyggnationen komma att öka så att växthusarealen bibehålls eller ökar något. De möjligheter som står till buds när det gäller att förbilliga produktionen är framför allt åtgärder som syftar till att minska arbetsinsatsen och oljeförbrukningen per producerad enhet. Samma effekt nås genom att öka nyttjandegraden i växthusen och öka avkastningen per arealenhet. Produktionen av slanggurka har ökat under de senaste åren och produktionen är tidvis under sommaren tillräcklig för att täcka den svenska konsumtionen. Odlingen av tomater har ökat och kan förväntas öka ytterligare. Odlingen av snittblommor har minskat och denna utveckling kommer troligen att fortsätta även om rationaliseringar av skörd och hantering kan bromsa den nedåtgående trenden. Produktionen av Iökblommor har nått en sådan omfattning att problem uppstått att finna avsättning för hela produktionen till acceptabla priser. En viss minskning av produktionen kan förväntas. Produktionen av krukväxter kommer att fortsätta att utvecklas positivt. Det finns fortfarande outnyttjad känd odlingsteknik och möjligheten att förbättra den kända tekniken är påtaglig. Utnyttjandet av växthusen kan ökas och bättre kulturkombinationer kan ge stora effekter. En ökad efterfrågan ger förutsättningar till ökad produktion.

Värdet av den svenska trädgårdsproduktionen uppgår i producentledet till ca l 100 miljoner kr. Importens värde är av ungefär samma storlek. Konsumtionens värde mätt i konsumentledet har beräknats till ca 7 000 miljoner kr, varav ca 1 200 miljoner kr utgör mervärdeskatt. En sammanställning av de olika ledens ersättning för sina insatser blir då följande. lmport och svensk produktion 2 200 milj. kr Distribution och handel 3 600 milj. kr Mervärdesskatt l 200 milj. kr

Ersättning till producenterna (motsvarande) är således drygt 30 procent av (onsumentkronan. Distribution och handel betingar drygt 50 procent och till ;katt går 17 procent. Till distribution av varorna åtgår således merparten av

h)

-x i 178 förutsättningar, . . . ä

Trädgârdsnäringens_fiamtida

vad varorna kostar konsumenten. Utredningen avser att i ett senare betänkande behandla distribution och marknadsföring av trädgårdsprodukterna.

sou 1978:51 179

11 Gränsskyddet

11.1 Bakgrund och utgångspunkter .

Det stora flertalet av de tullar som f. n. gäller för trädgårdsprodukterna, kapitlen 6, 7 och 8 i tulltaxan. fastställdes på 1930-talet. l den genomgång av tulltaxan som 1952 års tulltaxekommitté gjorde blev även trädgårdsprodukternas tullskydd föremål för ingående prövning. Därefter har, vid flera tillfällen, tullskyddet för enstaka produkter sänkts i samband med tullförhandlingar i olika sammanhang. Det tullskydd som f. n. råder har redovisats under kapitel 4. Som framgår av den redovisningen utgår tullen som en vikttull vilket vid en fortlöpande inflation ger ett med tiden allt lägre tullskydd. För äpple och päron gäller förutom tullskyddet importförbud under den tid av året då den svenska skörden skall saluföras. importförbud råder vanligtvis från mitten av augusti till mitten avjanuari för äpple och från mitten av augusti till slutet av november för päron. Som utgångspunkt för den genomgång och prövning av tullskyddet som gjorts har utredningen haft att tullskyddet för trädgårdsprodukterna skall bibehållas på i stort sett oförändrad nivå. Utredningen har för varje statistiskt nummer i tulltaxan prövat tullnivåns höjd och tullperiodens längd med hänsyn till näringens behov och konsumenternas nytta. Det har således varit en strävan att inte onödigtvis fördyra produkterna för konsumenterna genom en tullavgift när detta inte varit oundgängligt som skydd för den inhemska produktionen. I de fall u-landsintressen har funnits för viss produkt har dessa i möjligaste mån beaktats. Utredningen föreslår i det följande såväl höjningar som sänkningar av tullarna liksom förändringar av tullperioderna. Förslaget innebär en viss förstärkning av det nuvarande gränsskyddet. Det innebär emellertid inte ett genomsnittligt överskridande av den reella tullnivå som gällde när utredningens direktiv gavs år 1974. Eftersom tullarna för trädgårdsprodukter utgår som vikttullar har nämligen inflationen medfört att tullskyddet successivt minskats. De förändringar som föreslås beträffande de ätbara produkterna dvs. köksväxter, frukt och bär medför ökade tullavgifter med ca 2 milj. kr beräknat på den importvolym som gällde år 1977. De sammanlagda tullarna för dessa produkter uppgår f. n. till ca 35 milj. kr varför de föreslagna tullhöjningarna medför att tullnivån höjs med knappt 6 % vid oförändrad importvolym. De tullhöjningar som föreslås på prydnadsväxtområdet, innebär ”vid den importvolym som gällde år 1977” ökade tullavgifter med ca 13 milj. kr. Den

Gränsskyddet

procentuella tullhöjningen blir om krukväxterna undantas 24 94. Tullen på * krukväxter harjusterats med hänsyn till bl. a. stora förändringar i odlingsteknik och material.

För ett flertal produkter finns, vilket framgår av redovisningen i kapitel 4.

GATT-bindningar vilka inte kan överskridas utan föregående förhandlingari GATT. En sådan förhandling torde medföra kompensationskrav och tar avsevärd tid att genomföra. 1 en del fall har detta påverkat utredningens ställningstagande. Utredningens överväganden har omfattat tullnivåns höjd och tullperiodernas längd för alla statistiska nummer i tulltaxans kapitel 6, 7 och 8. Utredningen har använt generaltullstyrelsens tulltaxa med statistisk varuförteckning vilken är den praktiska tillämpningen av de av riksdagen fastställda tullarna. De förslag till nya tullar och tullperioder som lämnas anknyter till denna tulltaxa. Tullnivåns höjd har ztngix/its, dels som vikttull och dels som värdetull. Den värdetull som angivits har beräknats som ett genomsnitt för de tre senaste årens incidens. Med tullincidens förstås utgående tull i procent av importvärdet.

11.2 Värdetullar och vikttullar

Utredningen finner det angeläget att tullnivåerna skall värdesäkras så att tullens skyddseffekt inte minskar i takt med inflationen. De nu gällande tullarna är vikttullar, dvs. tullen utgår med visst belopp per viktenhet. Genom den inflation som skett framför allt under senare år har tullen för ett flertal produkter allt mer mist sin betydelse som skydd för den svenska odlingen. l den översyn av tulltaxan som gjordes av 1952 års tulltaxekommitté jämfördes olika typer av tullar ingående med varandra. Som ett resultat av kommitténs arbete företogs en övergång till värdetullar på de allra flesta områdena utom trädgårdsområdet och jordbruksområdet. Bland de skäl som fördes fram för bibehållande av vikttullar på trädgårdsområdet var att de ger ett bättre skydd under de perioder då import sker till låga priser och att kontrollmöjligheterna är avsevärt bättre. En jämförelse mellan vikt- och värdetullar visar att båda tullsystemen har fördelar och nackdelar. Tullskyddets storlek uttryckt som dess relativa höjd blir när värdetullar tillämpas oförändrad, medan det när vikttullar tillämpas ökas vid fallande och minskas vid stigande priser. Priserna på trädgårdsnäringens produkter kännetecknas av stor rörlighet alltefter säsong och tillgång/efterfrågan. Utredningen har funnit att värdetullar skulle vara den typ av tull som bäst skulle värdesäkra_ de tullnivåer som föreslås. Det har emellertid kommit till utredningens kännedom att överträdelser förekommer redan nu när det gäller redovisning av tullunderlaget. En övergång till värdetull befaras öka möjligheterna att undandra sig skyldigheten att erlägga tull. l stort sett får möjligheterna härtill anses vara mindre vid vikttullar än vid värdetullar. Detta förhållande innebär att en övergång till värdetullar endast torde kunna ske om antingen tullmyndigheternas möjligheter att kontrollera importen av trädgårdsprodukter kraftigt förstärks eller om ändringar sker av det nuva- i rande tulldeklarationssystemet (hemtagning, tulldeklaration i efterhand

Gränsskyddet

l m. m.). Kan tullkontrollen emellertid göras effektiv föreslår utredningen en generell övergång till värdetullar. Om en övergång till värdetullar av ovannämnda skäl inte går att genomFöra återstår, enligt utredningens bedömanden, ett system med vikttullar vars nivåer med jämna mellanrum justeras För att upprätthålla ett i huvudsak oförändrat tullskydd. Ett problem vid en sådan tillämpning av mer eller mindre rörliga vikttullar är emellertid tullbindningarna i GATT För de elva varupositioner som är av intresse För den svenska produktionen och som därvid måste brytas och helt frigöras. Utredningen är medveten om de handelspolitiska problem en brytning av ett så stort antal GATT-bindningar skulle medföra. Utredningen Föreslår därför att nämnda GATT-bundna varupositioner omräknas till värdetullar, som bör framräknas som ett medeltal av de senaste tre årens tullincidenser. Som komplement härtill bör de av utredningen Föreslagna vikttullarna utgöra minimitullar då risken För lågprisimport För berörda varupositioner är särskilt stor. Även en övergång till värdetullar För dessa positioner kräver omFörhandlingar i GATT men övergången kan motiveras som en tekniskjustering och de nya värdetullarna kan bindas på nytt. De statistiska nummer i tulltaxan som enligt Förslaget skulle beläggas med en kombinerad värde- och vikttull är Följande 06.01.00l lökar m. m. inkommande med jord 0603001003 nejlikor 06.03.005 gladiolus 0603.01 1. 012 rosor 06.03.0l7 andra snittblommor 07.01.6l0 champinjoner 07.01 .701 tomater O7.0l.908 andra köksväxter 1 maj-30 november 08.08.201 jordgubbar

11.3 Överväganden beträffande tullnivåer och tullperioder

l 1.3.1 P/yc/nadsväxrer De statistiska nummer som enligt utredningens bedömningar skall ändras anges i det följande. Här redovisas endast den Föreslagna vikttullen, men i bilaga l till detta kapitel redovisas även den värdetull i procent som den föreslagna vikttullen motsvarar. Den beteckning som genomgående använts är tulltaxans statistiska nummer som består av sju silTror av vilka de fyra Första är tulltaxenumret och de tre sista varunumret. ()6.()l.()()l lökar m. m. /nkonmzarzø/e Inet/jord. Gällande tull är 30 kr./l00 kg vilket innebär incidensen 5 %. Eftersom tullen är bunden i GATT vid 50 kr./ 100 kg har en höjning till denna nivå föreslagits även om behov av ytterligare höjning Föreligger. ()6.()2.()()7krukvzávrer. Gällande tull är 30 kr./l0O kg vilket ger3 % incidens. Motsvarande EG-tull är 13 %. Den svenska produktionen av krukväxter är rationell men krukväxtproduktionen torde kunna rationaliseras ytterligare.

182 Gränsskyddet

Den är även ett bra alternativ till produkter som av strukturella eller andra skäl har svårt att uppehålla konkurrenskraften. Krukväxtproduktionen har efter det tullen senast var föremål för prövning på grund av övergång till andra odlingssubstrat och krukmaterial förändrats på ett sådant sätt att vikten per krukväxt nu endast uppgår till hälften eller en tredjedel av den som då gällde. Utredningen har bedömt en uppjustering av skyddet för denna produktgrupp som mycket angelägen, bl. a. mot bakgrund av att den utgör ett bra alternativ till andra produktionsgrenar och föreslår att tullen höjs till 90 kr./ 100 kg. 0602005. Under detta tulltaxenummer finns p/anrsko/eväxver. Gällande tull är 30 kr./l00 kg. Utredningen har funnit en höjning av tullen till 60 kr./ 100 kg berättigad. 0603.00/ mimosa och ljung. Gällande tull 300 kr./l00 kg. Utredningen föreslår tullfrihet. 0603002 Mejl/kor. Gällande tull 750 kr./kg. Utgår under tiden l mars - 30 november. Denna produkt har under de senaste åren utsatts för en mycket svår utländsk konkurrens som medfört att en stor del av odlingen fått läggas ned. Utredningen föreslår en höjning av tullen till l 000 kr./lO0 kg vilken nivå är bunden i GATT. för att skapa ett bättre skydd för den kvarvarande odlingen. 06.0.1003 nej/ikor. Gällande tull 400 kr./lO0 kg. Utgår under tiden l december - 29 februari. Utredningen föreslår en tullsänkning med 100 kr./ 100 kg till 300 kr./l00 kg. 06.03.0()5 gladio/zis. Gällande tull 300 kr./lO0 kg. Utredningen föreslår tullfrihet med undantag för perioden l maj - 30 september då tullen bibehålls oförändrad. 0603006 ginst. Gällande tull 750 kr./l00 kg. Utredningen föreslår tullfrihet. 06.03.0117 ginsr. Gällande tull 500 kr./l00 kg. Utredningen föreslår tullfrihet. 0603.01/ rosor. Gällande tull 750 kr./100 kg vilket l mars - 30 november innebär 14 “n incidens. Motsvarande EG-tull är 24 %. Tullen är bunden i GATT till l 000 kr./l00 kg. Utredningen föreslår. mot bakgrund av rosodlingens svårigheter under senare år, att tullen höjs till GATT-bundna nivån, dvs. 1 000 kr./100 kg. 06.03.012 rosor. Gällande tull 500 kr./l00 kg. l december - 29 februari. Tullfrihet föreslås för tiden l december - 31 januari och oförändrad tull 500 kr./l00 kg under tiden 1 februari - 29 februari. 06.03.013 Itt/parter. Gällande tull 750 kr./ 100 kg. l mars- 20 november. EG preferens 650 kr./lOO kg. Tulpaner under övrig tid ingår i nummer 0l 8. vilket är GATT-bundet till 500 kr./l00 kg. Utredningen föreslår att tullen för tulpaner utgår enligt följande. 1/3-30/4 650 kr/l00 kg l/5-30/9 fritt l/10-29/2 500 kr/l00 kg Genom denna omläggning av tullar och tullperioder anpassastullen till den tid som kan vara aktuell och slopas under 5 månader av året. 06.03.1217 andra sniIIb/onnnor. Gällande tull 750 kr./l00 kg 1 mars - 30

j, Gränsskyddet 183 l

november i incidens 18 %.

Utredningen föreslår en höjning av tullen till den GATT-bundna nivån l 000 kr./100 kg med undantag av orkideér för vilka tullen bibehålls vid 750 kr./100 kg. 0004.90/ adiantum och asparagzts. Gällande tull 350 kr./100 kg. Utredningen föreslår att tullnivån höjs till 500 kr./100 kg och att en ny produkt “läderblad” överförs till nummer 901 från nummer 909. Läderblad har samma användningsområde som adiantum och asparagus. Det odlas för närvarande av ett fåtal odlare och odlingens utveckling i Sverige är osäker. Produkten utgör ett substitut för övrigt snittgrönt och bör även därför ur tullsynpunkt behandlas som sådant.

1 1.3.2 Köksväxter Endast de statistiska nummer som enligt utredningens överväganden skall ändras medtas i nedanstående beskrivning. Den fullständiga förteckningen lämnas i bilaga l till kapitlet av vilken även framgår värdetullens storlek. 07.0l.l0/ njøskördad potatis. Nuvarande tull är 20 kr./100 kg. Utredningen har från jordbruksdepartementet fått ett förslag från statens jordbruksnämnd om en höjning av tullen till 34 kr./100 kg. Tullhöjningen är föreslagen i analogi med den höjning av införselavgiften som skett för annan potatis. Utredningen föreslår en höjning av tullen till 34 kr./100 kg. 07.0/ .2/ I och Zl 9 morötter, nyskördade I/5 -30/ 6 och andra. Tullen är f. n. 20 kr./lOO kg med en EG preferens 10 kr./100 kg för nummer 211. Tullen för nummer 219 är 10 kr./100 kg. Tullnivån är vid normalår tillräcklig för att ge ett skydd för odlingen som kan vara acceptabelt ur odlings- och konsumentsynpunkt. Under extrema år då överskott på morötter föreligger är tullen för låg för att ge ett skydd som möjliggör avsättning av de svenska morötterna till acceptabla priser. Tullen för varunummer 211 föreslås sänkt till 15 kr./100 kg och tullen för varunummer 219 föreslås höjd till 15 kr./100 kg. 070/.292 och 293 pepparrot. Tull utgår under hela året och uppgår till 10 kr./100 kg utom för tiden l maj - 30 juni då tullen är 20 kr./100 kg. Tullnumren sammanslâs och tullen sätts till 10 kr./100 kg. 07.0l.30I. 30.7 och 303 vitlök. Utredningen föreslår tullfrihet. 07.0I.307, 308 och 309 annan lök. Gällande tull utgår med 20 kr./100 kg under tiden l juli -3l decemberoch med 15 kr./ 100 kg undertiden l januari-

29 februari. Övrig tid fri. Utredningen föreslår att tull skall utgå under tiden 16

juli-29 februari med 20 kr./100 kg. Under övrig tid fri. 07.0I.4I0 iv/tkâ/ och rödkál. Gällande tull uppgår till 10 kr./100 kg hela året. För att kompensera de odlare som av bl. a. sysselsättningsskäl lagrar kål för avsättning under vintern föreslås tullen höjd till 15 kr./100 kg under tiden l december - 30 april. 07.01.4122. 423. 424 och 425 blomkål. Gällande tull är 25 kr./100 kg under tiden l augusti- 30 november, 35 kr./100 kg under tiden l maj- 31 juli, övrig tid fri. Utredningen föreslår att tull skall utgå under tiden l juni - 30 november med 35 kr./100 kg. Under Övrig tid fri. 07. 01.49] och 492 annan kål. Nuvarande tull är 40 kr./100 kg under tiden 1

mars - 31 december. Övrig tid fri. Utredningen föreslår att grönkål och

brysselkål brytes ut och får ny tullperiod. Den nya tullperioden föreslås bli l

1978:51?

184 Gränsskydder sou

l

juni - 31 december. l

Utredningen föreslår även en utbrytning av sallatskål (kiniesisk kål) ur å: tullnumren. Tullperioden kan emellertid, med hänsyn till framtida utvecklingsmöjligheter, inte avkortas mer än en månad i början av säsongen. Ny l tullperiod föreslås således bli l april- 31 december och tullen föreslås höjd till 50 kr./l00 kg. 07.01. 70I och 702 tomater. Gällande tull 16 maj -31 oktober, 30 kr./ 100 kg.

Övrig tid fri.

Vid den successiva utveckling av nya sorter och odlingsmetoder som ständigt pågår har den nu gällande tullperioden blivit för kort for att utgöra ett skydd för den tidiga tomatproduktionen. Det har framförts från många intressenter att det är önskvärt att så långt möjligt erbjuda åretruntsysselsättning för de anställda i trädgårdsföretagen. Ett stöd för den tidiga tomatproduktionen kan vara ett medel som verkar i den riktningen. Utredningen har därför funnit anledning att föreslå en höjning av tullnivån för tomater till 60 kr./l00 kg. Utredningen har även funnit att tullperioden bör förlängas så att den omfattar tiden 16 april - 31 oktober. Den föreslagna förändringen medför att förhandlingar måste tas upp i GATT. Utredningen hardiskuterat ett system med importminimipriser som skulle vara utformat så att import av tomater till Sverige inte kunde ske till ett pris som underskrider en viss särskilt fastställd nivå. Utredningen föreslår att ett system med importminimipriser utformas för att sättas in genom ett regeringsbeslut om lågprisimport som allvarligt stör avsättningen av svenska produktionen pågår under längre tid. 0101.80/ s/anggurkor. Nuvarande tull är 50 kr./100 kg under tiden 16 mars - 30 september. Utredningen har funnit anledning föreslå en höjning av tullnivån till 60 kr./100 kg. Dessutom skall ett minimiimportprissystem på samma sätt som sagts för tomater utformas som en beredskap för att möta för svensk produktion skadlig lågprisimport. 07. 01.805 andra gurkor. Tullen är f. n. 25 kr./l00 kg under tiden l6juni-30 september, övrigt tid fri. Utredningen föreslår att tullen höjs till 30 kr./100 kg. Tullperioden föreslås bli oförändrad. 07.0l.853 00/1854 isbwgssallar. Tullen är f. n. 40 kr./100 kg under tiden 1 mars- 31 decembenövrig tid fri. Utredningen har funnit att tullfria perioden kan utsträckas fram till l april. Ny tullperiod blir således 1 april - 31 december

med oförändrad tullnivå. Övrig tid fri.

0701.85] och 852 annan sal/ar. Nuvarande tullperiod är 1 mars --31 december med en tull av 40 kr./100 kg. Utredningen har funnit att den tullfria perioden kan utökas med halva december månad och att tullen bör höjas till 50 kr./ 100 kg. Ny tullperiod blir då enligt förslaget l mars - 15 december med

50 kr/l00 kg som ny tull. Övrig tid fri.

07.(_)I.908 och 909 andra köksväxler. Nuvarande tull 40 kr./100 kg under

tiden 1 maj - 30 november. Utredningen har funnit att kronärtskockor kan

brytas ut och tullperioden förkortas till att omfatta 1 juli- 30 november med

tullnivå 40 kr./10O kg. Övrig tid fri. Övriga produkter under tullnumren

föreslås oförändrade. 07 02.001, 002, 003, 004. 005 och 006 kÖ/(SVä.Yf?Iff)_ySIa. Som regel ändras tullen för dessa endast om tullarna för de färska produkterna ändras. Utredningen har funnit att dessa produkter lämpligen kan beläggas med en värdetull eftersom de olägenheter en sådan kan ha inte gäller de här aktuella

i 185 Gränss/sydder

produkterna. Med ledning av den incidens som gällt föreslås tullen bli 18 % för samtliga nummer. 07.04.00l torkad vil/åk. Utredningen föreslår tullfrihet. 07.06.002vjordärlskockor. Utredningen föreslår tullfrihet.

ll.3.3 Frukt och bär 08.07.30I och 302 persikor. Nuvarande tull 10 kr./100 kg med preferens för

EG och GSP 5 kr./10O _kg under tiden l juli - 15 oktober. Övrig tid fri.

Utredningen föreslår tullfrihet. 08.08. 10/ hal/on. krusbäroch Vinbål”. Gällande tull 25 kr./10O kg. Odlingen av svarta vinbär har, ur regionalekonomisk synpunkt stor betydelse. Utredningen föreslår därför att dessa brytes ut och tullen höjs till 40 kr./l00 kg. ()8.()8.20l och _NIJV/orølgzlbbar. Gällande tull 100 kr./100 kg under tiden l

juni - 31 augusti. Övrig tid fri. Utredningen har med hänsyn till de starka

handelsintressen som framförts om förkortad tullperiod särskilt prövat denna fråga. Utredningen har därvid funnit att den svenska produktionen avjordgubbar är av begränsad omfattning före midsommar. De kvantiteter som då saluförs betingar ett högt pris på grund av dess ställning som primörer. Utredningen har funnit att en veckas förlängning av den tullfria perioden kan genomföras. Den nya tullperioden föreslås bli 8 juni - 31 augusti. Tullnivån föreslås bli oförändrad. 08. 10. I 00/iysrajorclgubbar uran til/sats av socker. Nuvarande tull är 50 kr./ 100 kg. Möjligheterna att avsätta bär till industrin är av betydelse för odlingens lönsamhet. Utredningen har därför funnit att en höjning av tullen för den importerade industriråvaran är befogad. Tullen föreslås höjd till 75 kr./ 100 kg. Denna höjning bör dock inte genomföras förrän de tullar i kapitel 20 i tulltaxan som berörs av den föreslagna höjningen varit föremål för utredning och föreslås ändrade. 08. 11.002 tillfälligt konserverade äpplen (äpplepulp). Nuvarande tull 10 kr./ 100 kg. Det finns regelmässigt ett behov av att avsätta en del av fruktskörden till industrin. Även om det rör sig om begränsade kvantiteter, som oftast är av sämre kvalitet, har denna avsättningsmöjlighet stor betydelse för odlingens ekonomi. Den har även en kvalitetshöjande effekt då frukt av tvivelaktig kvalitet kan undandras från fárskmarknaden. Utredningen föreslår att tullen höjs till 20 kr./100 kg.

1 1.3.4 Berednirrear av köksväxrer, _l/“ukrer och andra växrclelar

Kapitel 20 i tulltaxan omfattar beredningar av köksväxter, frukter och andra växtdelar. Utredningen har, med anledning av att en särskild utredning om råvarukostnadsutjämning skall tillsättas. inte prövat tullskyddet för de produkter som ingår i detta kapitel. Utredningen förutsätter att den genomgång av tullarna som kommer att ske görs gemensamt mellan utredningarna beträffande de aktuella trädgårdsprodukterna, då det är angeläget att dessa tullar korresponderar med de som trädgårdsnäringsutredningen föreslagit.

186 Gränsskydder

002 Bilaga 11.1

i 6 kap. Levande träd och andra levande växter; lökar, rötter o. d., avskurna blommor och prydnadsblad

Statistiskt nr Varuslag Tullsats Utredningens förslag

Tull- Varunr Nuva- Vikttull Värdetull taxenr rande

06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila, under tillväxt eller i blomning: 00l Inkommande med jord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 kg 30:- 50:- 7 96 inkommande utan jord: 002 - med blommor eller blomknoppar . . . . . . . . . . . . . 100 kg 350:- 350:- - andra slag: 003 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri -gladiolus och liljekonvalje 009 - - andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 kg 25:- 25:-

06.02 Andra levande växter, inbegripet träd, buskar, rötter, sticklingar och ympkvistar: 001 al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok, ek, gran, lind, lärk, lönn, poppel och tall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd: 002 - förädlade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 60:- 60:- 6 % 003 - andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 30:- 30:- 3 % prydnadsväxter: 004 - azalea, erica. kamelia och rododendron . . . . . . . . . . . . . . fri fri - andra: 007 - - krukväxter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 30:- 90:- 9 96 005 - - andra slag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 302- 60:- 8 % 006 andra levande växter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 302- 30:- 4 % 009 rötter, sticklingar och ympkvistar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri

06.03 Avskurna blommor och blomknoppar av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, friska, 3 torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt ” preparerade: friska: N 001 - mimosa och ljung . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 kg 300:- fri ,i

- nejlikor: i

002 - - under tiden 1 mars-30 november . . . . . . . . . . . 100 kg 750:- 1 000:- 36 % 003 - - under tiden l december-29 februari . . . . . . . . . 100 kg :- 300:- 10 96 005 - gladiolus 1 maj-30 september . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 300:- 300:- 20 % - gladiolus l oktober-30 april . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300:- fri - ginst: l

006 - - under tiden 1 mars-30 november . . . . . . . . . . . 100 kg 750:- fri i

007 - - under tiden 1 december-29 februari . . . . . . . . . 100 kg 500:- fri - rosor: l 0ll - - under tiden 1 mars-30 november . . . . . . . . . .. 100 kg 750:- 1 000:- 19 96 012 - - under tiden 1 februari-29 februari . . . . . . . . . . . 100 kg 500:- 500:- 4 96 l - - under tiden 1 december-3l januari . . . . . . . . . . . . . . . . 500:- fri I 013 - tulpaner, under tiden l mars-30 april . . . . . . . . . 100 kg 750:- 750- 26 96

- tulpaner 1 maj-30 september . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 750:-

Gränsskydder 187

v

Statistiskt nr Varuslag Tullsats Utredningens förslag

Tull- Varunr Nuva- Vikttull Värdetull taxenr rande

- tulpaner, l oktober - 29 februari . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 500:- 20 % - andra: - - under tiden 1 mars-30 november . . . . . . . . . . . 100 kg 750:- l 000:- 24 96 018 - - under tiden 1 december-29 februari . . . . . . . . . 100 kg 500:- 500:- 9 % 017 orkideer brytes ut och får oförändrad tull 019 andra slag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri

06.04 Blad. kvistar och andra delar (andra än blommor och knoppar) av träd. buskar och andra växter samt mossa. lavar och gräs, utgörande varor av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamâl, friska, torkade. färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt preparerade: 100 renlav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri 901 adiantum. asparagus och läderblad, friska . . . . . . . 100 kg 350:- 500:- 7 96 909 andra slag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri

7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar

statistiskt nr Varuslag Tullsats Utredningens Förslag

Tull- Varunr Nuva- Vikttull Värdetull taxenr rande

07.01 Köksväxter, färska eller kylda:

potatis: 101 - nyskördad. under tiden 6 juni-5 juli . . . . . . . . . . 100 kg 20:- 34:- 25 96 109 - annan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. fri fri

rotfrukter: - morötter: 211 - - nyskördade, under tiden 1 maj-30 juni . . . . . . 100 kg 20:- 15:- 9 96 (EG l0:-) 6% 219 --andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 kg 10:- 15:- 11 96 - pepparrot: 292 - - nyskördad. under tiden 1 maj-30 juni . . . . . . . 100 kg 20:- 10:- 3 % 293 - - annan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 kg 10:- 10:- 3 % - andra rotfrukter: 296 - - nyskördade, under tiden l maj-30juni . . . . . . 100 kg 20:- 20:- 5 96 298 - - andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 kg 10:- 10:- 7 % vitlök. schalottenlök. annan matlök samt andra Alliumaner: - vitlök: 301 - - under tiden 1 juli-31 december . . . . . . . . . . . . . 100 kg 20:- fri 302 - - under tiden l januari-29 februari . . . . . . . . . . . 100 kg 15:- fri 303 - - under tiden l mars-30 juni . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri - purjolök. buntlök och gräslök:

188 Gränsskyddet

Statistiskt nr Varuslag Tullsats Utredningens förslag

Tull- Varunr Nuva- Vikttull Värdetull taxenr rande

304 - - under tiden 1 maj-30 november . . . . . . . . . . . . 100 kg 40:- 40:- 11 96 305 - - under tiden 1 december-JO april . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri - annan lök: 307 - - under tiden 16 juli-31 december . . . . . . . . . . .. 100 kg 20:- 20:- 16 96 308 - - under tiden 1 januari-29 februari . . . . . . . . . . . 100 kg 15:- 20:- 16 96 309 - - under tiden 1 mars-15 juli . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. fri fri kål: 410 - vitkål och rödkål 1 maj-30 november . . . . . . . .. 100 kg 10:- 10:- 11 % - vitkål och rödkål 1 december-30 april . . . . . . . . . 100 kg 10:- 15:- 17 % - blomkål: 422 - - under tiden 1 augusti-SO november . . . . . . . . . 100 kg 25:- 35:- 12 % 423 - - under tiden 1 december-30 april . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri 424 -- under tiden 1 maj-31 maj . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 kg 35:- fri 425 - - under tiden 1 juni-31 juli . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 kg 35:- 35:- 12 96 - annan kål: 491 -- under tiden 1 mars-31 december . . . . . . . . . . .. 100 kg 40:- 40:- 20 96 492 - - under tiden 1 januari-29 februari . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri Grönkål och brysselkål brytes ut och fär ny tullperiod 1 juni-31 december, oförändrad tull 401-, 20 % Salladskål brytes ut tullperiod 1 april-SI december tu11 50:-, 20 % baljfrukter: - ärter: - 501 -- under tiden l mars-31 december . . . . . . . . . . .. 100 kg 20:- 20:- 5 96 502 - - under tiden 1 januari-29 februari . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri - bönor och andra baljfrukter: 505 - - under tiden 1 mars-31 december . . . . . . . . . . .. 100 kg 40:- 40z- 7 96 506 - - under tiden 1 januari-29 februari . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri svampar och tryffel: 610 - champinjoner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 75:- 75:- 10 % 690 - andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 75:- 75:tomater: 701 - under tiden 16 apri1-31 oktober . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 50:- 60:- 20 96 702 - under tiden 1 november-15 april . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri sparris: 751 - under tiden 1 maj-30juni . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 kg 100:- 100:- 14 % 752 - under tiden 1 juli-30 april . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri gurkor: - slanggurkor: 801 - - under tiden 16 mars-30 september . . . . . . . . . . 100 kg 50:- 60:- 24 96 802 - - under tiden 1 oktober-15 mars . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri - andra gurkor: 805 - - under tiden 16 juni-30 september . . . . . . . . . . . 100 kg 25:- 30:- 24 96 808 - - under tiden 1 oktober-15 juni . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri isbergssallad: 853 - under tiden 1 apri1-31 december . . . . . . . . . . . . .. 100 kg 40:- 40:- 12 96 854 - under tiden 1 januari-31 mars . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri annan sallad: 851 - under tiden l mars-15 december . . . . . . . . . . . . . 100 kg 40:- 50:- 12 % 852 - under tiden 16 december-2_9 februari . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri 903 sötpaprika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri andra köksväxter: 908 - under tiden l maj-30 november . . . . . . . . . . . . .. 100 kg 40:- 40:- 11 96

sou 1978:51 Gränsskydder 189

Statistiskt nr Varuslag Tullsats Utredningens förslag

Tull- Varunr Nuva- Vikttull Värdetull taxenr rande

909 - under tiden l december-30 april . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri Kronärtskockor brytes ut, tull l juli-30 november . . . . . . 40:- ll 96 Övrig tid fri

07.02 Köksväxter (även kokta), frysta: 001 morötter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 20:- 18 96 002 ärtor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 kg 20:- 18 96 003 morötter och ärtor. blandade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 20:- 18 % 004 bönor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 kg 40:- 18 % 005 spenat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 40:- 18 % 006 broccoli . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 40:- 18 % 009 andra . . . . . . . . . . . . . . . . .belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda 07.03 Köksväxter. tillfälligt konserverade i saltvatten. svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion: 003 gurkor . . . . . . . . . . . . . . . .belägges under hela året med 009 andra slag . . . . . . . . . . . . .samma tull som motsvarande Färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.04 Torkade. dehydratiserade eller evaporerade Köksväxter. hela. i bitar, skivade. krossade eller pulveriserade, men ej vidare beredda: 001 vitlök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 25:- fri 002 tomater. s. k. French beans samt lök, annan än schalottenlök och vitlök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 25:- 25:- 3 96 009 andra slag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 25:- 25:- 3 96

07.05 Torkade spritade baljväxtfrön av sådana slag som användes till människo- eller djurföda. även skalade eller kluvna: med huvudsaklig användning som människolöda: 001 - ärter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri 002 - bönor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri 005 - andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri 009 andra slag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri

07.06 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och andra liknande rötter. stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin. färska eller torkade. hela eller i bitar; märg av sagopalm: 001 maniok- och arrowrot . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri 002 jordärtskockor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 kg 10:- fri 009 andra slag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri

4 190 Gränsskyddet

8 kap. Ätbara frukter och nötter; skal av meloner eller citrusfrukter

Statistiskt nr Varuslag Tullsats Utredningens förslag

Tull- Varunr Nuva- Vikttull Värdetull taxenr rande

08.01 Dadlar, bananer. kokosnötter, paranötter, kasjunötter, ananas, avokatofrukter. mango, guava och mangostan, färska eller torkade, även skalade: l00 dadlar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 200 bananer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 300 ananas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 401 avokatofrukter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 405 mango, guava och mangostan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri 500 kokosnötter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 600 kokosrasp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 700 paranötter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 800 kasjunötter (cashewnötter) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri

08.02 Citrusfrukter, färska eller torkade: 100 apelsiner, pomeranser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 200 grapefrukter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 300 citroner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri . f. n 400 mandariner, satsumas, klementiner, tangeriner och liknande citrusfrukter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 900 andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri

08.03 Fikon, färska eller torkade: l00 färska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri 200 torkade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri

08.04 Vindruvor, färska eller torkade: färska: l0l - under tiden l juli-3l oktober . . . . . . . . . . . . . . .. l00 kg 12:50 12:50 (6.25) 4% (2%) l02 - under tiden l november-30 juni . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri 200 torkade (russin och korinter) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri

08.05 Nötter och liknande frukter, andra än sådana som är hänförliga till nr 08.01, färska eller torkade, även skalade: l0l krakmandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 109 annan mandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 2l0 hasselnötter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 220 hasselnötskärnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri 310 valnötter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 320 valnötskärnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 900 andra slag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri

08.06 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska:

äpplen: l0l - under tiden 16 juli-29 februari . . . . . . . . . . . . . .. l00 kg 25:- 25:- l7 96 l02 - under tiden l mars-15 juli . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri päron och kvittenfrukter: 20I - under tiden l6juIi-3l december . . . . . . . . . . . . .. l00 kg 25:- 25:- 12 % 202 - under tiden l januari-l5 juli . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri

Gränsskydder 191

Statistiskt nr Varuslag Tullsats Utredningens Förslag

Tull. Varunr Nuva- Vikttull Värdetull taxenr rande

08.07 Stenfrukter, färska: körsbär: lOl - under tiden 16juni-31 juli . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 kg 30:- 30:- 5 % 102 - under tiden l augusti-15 juni . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri 200 aprikoser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri persikor (inbegripet nektariner): 301 - under tiden l juli-15 oktober . . . . . . . . . . . . . . .. 100 kg 10:- fri 302 - under tiden 16 oktober-30 juni . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri plommon: 401 - under tiden 16 juIi-30 september . . . . . . . . . . . . . 100 kg 35:- 35:- 16 % 402 - under tiden 1 oktober-IS juli . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri 900 andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri

08.08 Bär, ej hänlörliga till nr 08.07, färska:

hallon, krusbär och vinbär: 101 - under tiden l juni-31 augusti . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 25:- 25:- 7 96 102 - under tiden l september-31 maj ..; . . . . . . . . . . . . . . . .. fri fri Svarta vinbär brytes ut. tull 40:-(l1 96) l juni-31 augusti 1 september-SI maj fri jordgubbar: 201 - under tiden 8 juni-31 augusti . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 100:- 100:- 15 % 202 - under tiden l september-7 juni . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. fri fri 300 hjortron . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 400 lingon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri . m 909 andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri

08.09 Andra färska frukter: meloner: - under tiden 16 juni-30 september: 103 -- s. k. honungsmeloner och s. k. ogenmeloner . . 100 kg 40:- 40:- 23 96 104 -- andra slag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 40:- 40:- 28 % 107 - under tiden 1 oktober-15 juni . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. fri fri 901 kivifrukter . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. fri fri 909 andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri

08.10 Frukter (även kokta). frysta, utan tillsats av socker: 100 jordgubbar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 50:- 75:- 18 % 901 blåbär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri 902 hallon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 25:- 25:- 5 % 903 lingon . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri 909 andra . . . . . . . . . . . . . . . . .belägges under hela året med samma tull som motsvarande Färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

08.11 Frukter. tillfälligt konserverade (t. ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten. svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men i Föreliggande skick olämpliga For direkt konsumtion: 001 jordgubbar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 50:- 50:- 17 96 002 äpplen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kg 10:- 20:- 20 96

192 Gränsskyddet

Statistiskt nr Varuslag Tullsats Utredningens förslag

Tull- Varunr Nuva- Vikttull Värdetull taxenr rande

009 andra . . . . . . . . . . . . . . . . .belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

08.12 Frukter, torkade, andra än sådana som är hänförliga till nr 08.01, 08.02, 08.03, 08.04 eller 08.05: l00 äpplen och päron . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 300 aprikoser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 400 persikor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 500 plommon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 600 blandad frukt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri fri 901 nypon . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 902 blåbär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri 909 andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fri

08.13 000 Skal av meloner eller citrusfrukter. färska. frysta, torkade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar . . . . . . . . . . . . fri fri

sou 1978:51 193

12 Fond för

marknadsfrämjande åtgärder

12.1 Bakgrund

Genom strukturella förändringar i såväl vårt eget land som i omvärlden utsätts större eller mindre delar av trädgårdsnäringen för påfrestningar. Dessa får en menlig inverkan på företagens verksamhet och bestånd liksom också på tryggheten för de yrkesverksamma i näringen. De framtvingar oförutsebara omställningar i produktionsinriktning mellan olika år. Stora variationer i priser och lönsamhet skapar också osäkerhet i odlingens planering. Det saknas i dag möjligheter att Förhindra att företags existens inom vissa produktionsgrenar på dessa sätt äventyras genom dålig lönsamhet med den osäkerhet det medför för företagare och anställda. De förslag till anpassning av gränsskyddet som utredningen tidigare lagt fram räcker inte för att skapa en tillräcklig trygghet och säkerhet i produktionen. Det behöver därför kompletteras med ytterligare åtgärder. Exempel på produktionsgrenar som fått kraftigt försämrad lönsamhet under senare år på grund av att nya produktionsområden uppstått och att den internationella konkurrensen ökat är rosor och nejlikor. Den kraftiga prishöjningen på eldningsolja under den s. k. energikrisen är ett annat exempel på en förändring som utsatt växthusnäringen för stora påfrestningar. Som utredningen i det föregående belyst kommer även framtiden med all säkerhet att innebära påfrestningar för olika produktionsgrenar på grund av orsaker som det är svårt eller omöjligt att förutse. En handlingsberedskap vid krissituationer måste därför skapas som kan ge en viss grundtrygghet för branschen. Utredningen föreslår därför att ett system med en särskild fond skapas. Fonden bör som framgår av det följande byggas upp med såväl allmänna medel som medel från näringen och importen. Fonden och de åtgärder som kan vidtas med stöd av den skapar även möjligheter att stimulera till en önskvärd ökning av konsumtionen av trädgårdsprodukter. Den bör kallas fonden för marknadsfrämjande åtgärder inom trädgårdsnäringen.

12.2 Syfte

Det främsta syftet med fonden och den handlingsberedskap som byggs upp omkring den skall vara att minska de lönsamhetsvariationer som förekommer mellan olika år och som orsakas av strukturella förändringar,

194 Fond för marknads/rämjande åtgärder

fluktuerande produktpriser och varierande skörderesultat. När så låga priser för en produkt uppkommer att Företagen inte erhåller skälig kostnadstäckning skall företagen kunna kompenseras med medel från fonden i form av pristillägg. Detta tillägg skall vara helt konkurrensneutralt eftersom stödet skall utgå generellt efter det att utlösande lågpris konstaterats föreligga. Vid strukturella Förändringar kan på detta sätt en mjuk övergång möjliggöras till alternativ produktion med så små störningar som möjligt. Effekten av extrema i priset okompenserade generella kostnadsökningar

bör kunna mildras som tidigare skett i samband med oljekrisen. Åtgärder för

att minska lönsamhetsvariationer mellan företag, som betingas av företagsspecifika omständigheter, skall inte vidtas med medel ur fonden. Medel från fonden bör förutom till pristillägg kunna användas för att så förebygga krissituationer samt för att främja avsättningen av långt möjligt trädgårdsprodukter. Systemet bör i princip omfatta samtliga trädgårdsprodukter.

12.3 Medel

Nejlikor och rosor är exempel på produkter som, om fondsystemet varit i kraft, borde ha erhållit prisstöd under år 1977. Bl. a. tomater, gurka och krukvåxter utgör odlingsalternativ till dessa produkter. Marknadsutrymmet för dessa produkter växlar och kan förhållandevis snabbt fyllas ut. För såväl prisstödda produkter som alternativa produkter bör odlingens omfattning följas av det regleringsorgan som föreslås i det följande.

Åtgärderna med stöd av fonden får inte leda till att en för stor produktion

uppkommer eller vidmakthålles. Om det visar sig att den planerade produktionen av en viss produkt blir för stor, skall odlarna meddelas om detta förhållande. skall då kunna besluta att kompensation för Regleringsorganet lågpris eller annat stöd icke skall komma i fråga om inte planerad produktion Detta kan gälla en produkt generellt eller anpassas till marknadsbehovet. individuellt. Har produktionsarealen lämnats utan erinran av möjligen regleringsorganet kan stödåtgärder komma i fråga. Även den berörda handeln bör informeras om förväntad produktionsvolym. På så sätt skall handelsföretagen i god tid kunna beakta denna i sin planering. För att komma i åtnjutande av pristillägg skall odlare vara skyldig styrka den kvantitet, som levererats till handelsled, och den likvid som erhållits. Odlare som säljer direkt till konsument skall till regleringsorganet deklarera kvantitet och erhållen likvid. Uppgifterna skall kunna styrkas med utdrag ur företagets bokföring. Trots en välplanerad produktion kan en överskottssituation uppstå på marknaden på grund av särskilt gynnsamma växtbetingelser. Stödköp främst av lagringsdugliga produkter i syfte att under odlingssäsongen upprätthålla en rimlig prisnivå bör därför kunna förekomma liksom lagringsbidrag. Direkt konsumtionsfrämjande åtgärder bör kunna vidtas för att stimulera efterfrågan bl. a. i överskottssituationer. Arealbidrag för okompenserade kostnadsökningar bör i princip vara tillåtna.

Fond/ör marknadsfrämjande åtgärder 195

12.4 Finansiering

En fond av det slag utredningen skisserat kan finansieras med dels allmänna medel, dels produktavgifter. De allmänna medel som utredningen diskuterat bör komma i fråga är budgetmedel och prisregleringsmedel.

12.4.l Allmänna medel På baslivsmedel som omfattas av jordbruksprisregleringen utgår det för närvarande livsmedelssubventioner på ca 3 500 milj. kr. Härigenom har dessa livsmedel blivit billigare än vad de eljest skulle vara och den förskjutning av konsumtionen till dessa varor torde ha uppkommit. Samma effekt kan prisstoppet i konsumentledet för produkter från jordbrukssektorn beräknas ha fått. Genom att vissa livsmedelsgrupper beläggs med prisstopp måste detaljhandeln kompensera sina kostnader genom ökade marginaler på produkter som ej omfattas av prisstopp. Vissa slag av trådgårdsprodukter torde ha drabbats härav. Fisket har redan tidigare i viss mån kompenserats för dessa nackdelar. Utredningen Föreslår därför att budgetmedel anvisas till fonden. Utredningen uppskattar medelsbehovet inledningsvis till 12,5 milj. kr. Tillskott av ytterligare medel får prövas mot bakgrund av behovet. Enligt utredningens mening talar skäl för att även prisregleringsmedel ställs till trädgårdsnäringens förfogande i viss utsträckning. Anledning härtill är att trädgårdsproduktion på åker f. n. omfattar 12000 ha. Därvid har undantagits kontraktsproduktionen till konservindustrin omfattande ll 000 ha. Exportkostnaden för brödsäd eller oljeväxtfrö uppgår till storleksordningen 500-l 000 kr. per ha. Exportkostnaden för brödsäd och oljeväxtfrö från nyssnämnda areal skulle följaktligen uppgå till 6-12 milj. kr per år. En minskning av frilandsodlade trädgårdsprodukter skulle resultera i ökad produktion av spannmål och oljeväxtfrö. Till stöd för frilandsodlingen av trädgårdsprodukter bör därför utgå prisregleringsmedel. Utredningen föreslår att 2,5 milj. kr. av dessa anvisas till fonden. Utredningen har härvid förutsatt att nuvarande ordning beträffande konservråvara gäller även i fortsättningen. Tillskottet till fonden av allmänna medel skulle alltså uppgå till l5 milj. kr.

12.4.2 Produktavgift Vid sidan av allmänna medel bör för odling på friland och i växthus tillskott till fonden kunna utgå i form av produktavgifter. Dessa avgifter böri princip kunna uttas för sådana trädgårdsprodukter, som odlas i Sverige, samt för importerade produkter av samma slag. Utredningen har övervägt att föreslå att produktavgifter uttas på samtliga trädgårdsprodukter som är föremål för odling i landet. Dock skall produktavgift på importerad vara endast tas ut under period då svenska produkter av samma slag marknadsförs, dvs. under perioder då tull utgår för produkten. Härigenom skulle ett betydande tillskott till fonden erhållas. Mot ett system med denna omfattning talar framför allt den omfattande administrativa apparat som skulle bli nödvändig, vilken skulle beröra såväl myndigheter som handel och producenter. Dessutom föreligger f. n. osäkerhet huruvida

196 Fond för marknadsfrämjande åtgärder

ett så omfattande system är förenligt med internationella åtaganden. Utredningen föreslår därför en utformning i vilken produktavgift endast uttas för produkter som varit föremål för direkta stödåtgärder i form av pristillägg, stödköp eller lagringsbidrag. Tillämpningen av systemet på detta sätt medför att produktavgifter uttas i efterhand. Pristillägg respektive produktavgift ger därigenom också en prisutjämnande effekt. Pristilläggets storlek bör avpassas så att nödvändiga strukturella förändringar i den svenska produktionens omfattning ej fördröjs. Detta bör ske genom att pristilläggen endast delvis kompenserar den bristande lönsamheten. Genom information om odlingens planerade omfattning för såväl berörda som viktigare alternativa produkter erhålls ett beslutsunderlag som tidigare ej stått till förfogande för företagaren vid val av alternativ driftsinriktning. Produktavgiften bör maximeras till två procent av produktvärdet. Produktavgift bör utgå på hela volymen av produkten ifråga, sålunda även på importerad vara. Avgift bör tas ut i första handelsled. För importvara bör avgiften uppbäras av tullverket. Producent som försäljer produkt direkt till konsument erlägger avgift i form av arealavgift direkt till regleringsmyndigheten till vilken myndighet samtliga uppburna avgifter redovisas.

12.4.3 Intern avgift Systemet med produktavgifter syftar till att så långt möjligt förebygga krissituationer samt mildra verkningarna av uppkommande kriser. Även under mer normala förhållanden kan emellertid resurser bedömas erforderliga för att stabilisera marknaden. l den utsträckning en produktionsgren finner starka skäl härför och det bedöms vara angeläget ur det allmännas synpunkt bör produktavgifter enbart på inom landet producerad vara -intern avgift - kunna tas ut för att skapa sådana resurser. Från representanter för fruktodlingen har exempelvis anförts att behov föreligger att reglera marknadsutbudet genom lagringsstöd och information. Någon heltäckande organsiation som kan besluta om och upptaga erforderliga avgifter för att skapa resurser härför finns inte. Utredningen föreslår i anledning härav att med stöd av lagen om produktavgifter avgift även skall kunna beslutas för fall som beskrivits ovan. lnflutna medel bör förvaltas och administreras av regleringsorganet. Medlen bör uteslutande användas för specifika åtgärder för ifrågavarande produkt. Sådan produkt skall om kriterierna härför uppfylls härutöver kunna bli föremål för de stödåtgärder som gäller generellt.

12.5 Administration

Ansvarig myndighet på föreliggande område bör vara statens jordbruksnämnd. Administration av stödet bör anförtros ett regleringsorgan benämnt trädgårdsnäringsnämnden. Det ankommer alltså på denna nämnd att direkt under jordbruksnämnden administrera stödet. Nämnden bör bestå av resp. representanter för odlingen, i odling anställda, handel, konsumenter oh det allmänna.

Fond för 197

marknadsfrämjande åtgärder

Trädgårdsnäringsnämndens uppgifter bör med mönster från vallfrönämndens verksamhet föreslagsvis vara att inom ramen för tilldelade resurser och enligt jordbruksnämndens direktiv förvalta fondmedlen, administrera av jordbruksnämnden beslutad odlingsanmälan, besluta om åtgärder för produktionsanpassning, föra register över berörda odlare handelsforetag resp. importörer, följa pris- och produktionsutvecklingen på olika produkter både inom och utom landet och besluta om akuta stödåtgärder, analysera vilka produkter som bör ges pristillägg och lämna forslag till jordbruksnämnden om sådana tillägg, effektuera stödåtgärder, dvs. granska handlingar som utgör grund for prisstöd m. m. och verkställa utbetalningar samt årligen avge verksamhetsberättelse till statens jordbruksnämnd. Det föreslagna regleringsorganet bör även kunna utgöra ett forum för informationsutbyte mellan producenter och handel och därigenom bidra till en marknadsanpassad produktion. Kansliorganisationen för trädgårdsnäringsnämnden bör - åtminstone till en början - kunna knytas till ett redan existerande organ såsom Sveriges Oljeväxtintressenter (SOI), Malmö. Administrationen bör kunna bekostas av räntemedel från fonden for marknadsfrämjande åtgärder. Utredningen har beräknat personalbehovet for regleringsorganets verksamhet till två tjänstemän, varav en handläggare. Det förutsätts att erforderliga tjänster i övrigt kan köpas. Den sammanlagda kostnaden kan beräknas uppgå till ca 400 000 kr per år varav lönekostnader ca 225 000 kr. Utredningens förslag innebär att jordbruksnämndens uppgifter på trädgårdsnäringens område kommer att vidgas. De resurser som i dag står till jordbruksnämndens förfogande räcker inte,varför en förstärkning är nödvändig. Utredningen uppskattar denna till en handläggare.

12.6 Främjandena

Utredningen har föreslagit att konsumtionsfrämjande åtgärder i vissa fall kan sättas in för for att förhindra att priset sjunker till en nivå vilken föranleder utbetalning av pristillägg. Sådana konsumtionsfrämjande åtgärder bör genomföras i nära samarbete med blomster-, frukt- och grönsaksfrämjandena. Genom den föreslagna odlingsregistreringen erhålls ett tidigare tillgängligt och bättre underlag för beslut om konsumtionsfrämjande åtgärder, vilket bör medge en effektivare planering av dessa organs verksamhet. Den verksamhet som bedrivs av främjandena har effekt även på avsättningen av importerade produkter. Eftersom produktavgifter kan tas ut även på importen bör en finansiering på detta sätt vara invändningsfri. Utredningen avser i sitt fortsatta arbete se över främjandenas verksamhet och kommer därvid att beakta de samordningsfrågor som kan bli aktuella.

198 Fond för marknadsfrämjande åtgärder sou 197351 j

12.7 till om avgift inom trädgårdsnäringen

Förslag lag

Inom utredningen har utarbetats Följande förslag till lag som skall reglera de som kan tas ut för att finansiera fonden. avgifter

Lag om avgift inom trädgårdsnäringen

l § För att främja trädgårdsnäringen tas avgift ut enligt denna lag.

i 2§ Avgift tas ut for här i landet odlade eller för motsvarande importerade trädgårdsprodukter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, statens jordbruksnämnd särskilt anger.

för sådana 3 § Avgift tillförs en särskild fond. Ur fonden bestrids kostnader inom trädgårdsnäringen som bestäms av marknadsfrämjande åtgärder regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av jordbruksnämnden. fondens meddelas bestämmelser av regeringen eller Om förvaltning myndighet som regeringen föreskriver.

storlek bestäms av regeringen. I fall som avses i 5§ andra 4§ Avgiftens av den areal som odlingen har omfattat stycket bestäms avgiften på grundval som meddelas av regeringen eller myndighet enligt särskilda bestämmelser som regeringen bestämmer. Avgiften får uppgå till eller motsvara högst två procent av produktvärdet.

och uppbärs av handelsled eller 5§ Avgift erläggs vid första försäljningen producentförening. Producent som försäljer produkt till konsument erlägger själv avgift. för importerad vara i samma ordning l lmportör erlägger avgift till tullverket som gäller för tull.

6§ I fråga om annan avgift än som erläggs till tullverket gäller i tillämpliga delar lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning utom

ärjordbruksnämnden. Annan l

såvitt avser 37 a-37j. Beskattningsmyndighet som skall uppbära avgift skall debitera och uppbära avgiften förjordbruks- l *3 nämndens räkning.

7 § Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, jordbruksnämnden får j meddela föreskrifter om skyldighet för den som odlar trädgårdsprodukter att i lämna uppgifter om produktionen.

8 § Den som till ledning vid fastställande av avgift uppsåtligen eller av grov

oaktsamhet avger handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder?

fara för att avgift undandras dömes till böter eller fängelse i högst ett år, om ej gärningen är belagd med straff i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling. av grov oaktsamhet underlåter att

Den som uppsåtligen eller avgeå

deklaration eller annan därmed jämförlig handling till ledning vid

faststäl-i

l

l

Fond 199

för marknadsfrämjande åtgärder

lande av avgift eller bryter mot 4 § lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning dömes till böter. I ringa fall dömes ej till ansvar enligt första eller andra stycket.

9 § Den som underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt föreskrift som har meddelats med stöd av 7 § eller lämnar om oriktig uppgift förhållande av betydelse dömes till böter. Denna lag träder i kraft den

i 201

s

113 Rationaliseringsverksamheten

13.1 Allmänna utgångspunkter

Effektiv produktion är en förutsättning för att trädgårdsnäringen skall kunna möta konkurrens från import liksom för en tillfredsställande lönsamhetsutveckling inom näringen. Det är också en förutsättning för att konsumenterna skall få produkter av god kvalitet till rimliga priser. Rationaliseringspolitiken på trädgårdsområdet bör mot bakgrund av ovanstående syfta till att skapa en effektiv och konkurrenskraftig näring som ger sina utövare trygg sysselsättning och en med andra grupper likvärdig standard. Härutöver bör politiken tillgodose andra angelägna samhälleliga syften såsom god arbetsmiljö och hushållning med energi. Det är sålunda angeläget från samhällets, konsumenternas och näringens synpunkt att rationaliseringsverksamheten stöds och främjas på olika sätt. De gängse medlen är härvidlag finansiellt stöd i olika former till investeringar inom näringen samt forskning, försöksverksamhet och rådgivning rörande trädgårdsproduktion. Dessa insatser bör inriktas på ett sådant sätt att de förutom att främja effektivitet i produktionen även tillgodoser andra samhälleliga intressen. Från regionalpolitisk synpunkt är det sålunda av vikt att även de möjligheter tas till vara som trädgårdsodlingen erbjuder att öka antalet arbetstillfällen i de delar av vårt land där samhället vidtar särskilda åtgärder för att trygga och öka sysselsättningen. Från social synpunkt är det angeläget med förbättringar för företagarna i fråga om bl. a. ordnad ledighet och för de anställda vad gäller sysselsättning året om. Kraven på goda arbetsmiljöer och trädgårdsprodu kter av hög kvalitet måste också tillgodoses. Det gäller även kravet på hushållning med energi. l fråga om de statliga insatserna för rationaliseringen av näringen behandlar utredningen i det följande finansieringsstödet i dess olika former. Forskning, försöksverksamhet och rådgivning kommer att behandlas i ett kommande betänkande. Finansieringsstöd lämnas f. n. i olika former. För åtgärder som ökar effektiviteten inom trädgårdsföretag eller för förvärv och drift av sådana företag kan kreditgarantier och i vissa fall statsbidrag utgå. För energibesparande åtgärder inom näringen lämnas statsbidrag. Vidare finns ett temporärt stöd i form av lån till vissa växthusföretag för omställning av produktion, m. m. Sistnämnda stöd upphör den 30 juni 1979. Enligt utredningens uppfattning har de olika stödformerna i huvudsak fungerat väl. De bör därför även fortsättningsvis utgöra det statliga finansiella

202 Rarionaliseringsverksanzhmen

stödet till näringen. Utredningen behandlar i det följande stödet till rationalisering m. m. samt stödet till energibesparande åtgärder. Eftersom f. n. behovet av eventuella temporära insatser inom näringen efter den l juli g 1979 inte kan bedömas tar utredningen inte upp frågan om stöd i form av lån från anslaget Lån till trädgårdsnäringen under fonden for låneunderstöd på kapitalbudgeten. Utredningen vill emellertid understryka att lånen i fråga

i

varit mycket värdefulla för att främja bl. a. omställning av produktionen och

i

därmed sysselsättningen vid de företag som erhållit dem. Utredningen anser därför att motsvarande lån tills vidare bör kunna utgå även i framtiden vid

i

tillfälliga kriser etc. inom olika delar av näringen. l l l

13.2 Behov av linansieringsstöd på olika områden

l l Behovet av linansieringsstöd till trädgårdsnäringen styrs av ett flertal faktorer av vilka de viktigaste skall nämnas i det följande.

i

Den tekniska utvecklingen på trädgårdsnäringens område har under

i

senare tid varit intensiv. Pådrivande faktorer har härvid varit näringens

förhållandevis höga energi- och arbetskraftsintensitet. Enligt utredningens i .

i

bedömning kommer denna snabba utveckling att fortgå. Det är angeläget att

den svenska produktionen fortlöpande och snabbt anammar nya tekniska i

och att dessa blir allmänt i företagen. Utredningen

landvinningar utnyttjade i

har i kapitel 3 påvisat den stora andelen gamla växthus som fortfarande i

används for odling. De äldre växthusen är orationella och erbjuder dessutom i

vanligen dålig arbetsmiljö. Det är därför synnerligen angeläget att dessa byts

i

ut mot moderna byggnader. i Som framgår av kapitel 7 väntas energitekniken i växthus utvecklas så att användningen av olja for uppvärmning kommer att minska kraftigt. Det är l angeläget att detta utvecklingsarbete främjas och att resultaten härav snabbt kommer till användning i praktisk drift. l För att även i övrigt förbättra ekonomin inom växthusodlingen behövs ny

i

teknik i växthusen. Även en så etablerad och väl känd teknik som rullbord saknas i stor utsträckning i växthus med produktion av krukväxter o. dyl. Den tekniska utrustningen för klimatstyrning i växthusen är under snabb utveckling. På detta område kan mikrodatorer snabbt väntas få stor betydelse. Även vad gäller odlingstekniken i övrigt exempelvis odling i rinnande näringslösning m. m. kommer hel- eller halvautomatiska system att utvecklas ytterligare. Andra områden under utveckling är skördetekniken som hittills endast i ringa utsträckning kunnat mekniseras. Mekaniserad skörd kommer sannolikt att kräva utveckling och användning av nya sorter. På distributionsområdet kan för den primära produktionens del väntas en utveckling av lagringsoch forpackningstekniken. Förmågan och möjligheterna för växthusodlingen att rationalisera sin

produktion är mot bakgrund av ovanstående av avgörande betydelse for i

näringens framtid. Tekniska möjligheter torde nämligen finnas att for många växthusodlade produkter framgångsrikt kunna konkurrera med produktion i länder med lägre kostnader for arbetskraft och energi än de svenska. lnvesteringsbehovet kommer emellertid att bli stort eftersom den nya

Rarionaliseringsverksamheren 203

tekniken leder till en mer kapitalintensiv produktion. Det är därför angeläget att näringen får sitt behov av kapital tillgodosett och att investeringarna stimuleras av samhället med finansiellt stöd i olika former. Nya tekniska lösningar på olika problem kan väntas även inom andra delar av trädgårdsnäringen än växthusodlingen. Exempel härpå år skördemaskiner inom köksväxt-, frukt- och bärodlingen. Generellt inom näringen gäller vidare att lagrings- och förpackningstekniken kommer att utvecklas. Genom de starkt ökade markpriserna under senare år upptar marken en allt större andel av köksväxt, frukt- och bärodlingens kapital. Vid förvärv av mark för utvidgning eller nyetablering inom nämnda odlingsgrenar har därför kapitalbehovet ökat starkt. God tillgång på kapital och finansieringsstöd behövs således för att underlätta utvidgning och nyetablering på dessa områden. Inom fruktodlingen består ca 40 n av odlingarna av äldre träd. Produktionen från dessa odlingar ger en otillfredsställande lönsamhet. Det är angeläget att dessa odlingar röjs och nyplanteras. För att så skall bli fallet behövs ett förbättrat statligt finansieringsstöd. Som framgår av kapitel 3 är förutsättningarna för bärodling mycket goda i norra Sverige. Även för andra produktionsgrenar finns goda förutsättningar. Produktionen är emellertid f. n. låg bl. a. på grund av avsaknad av tradition på området samt av erforderlig finansiell stimulans. Genom särskilda insatser de allra senaste åren främst i Norrbotten håller där en svarta vinbärsproduktion på att byggas upp. Det är angeläget inte minst från regionalpolitisk synpunkt att särskilt bärodlingen i norra Sverige ökar kraftigt. För detta behövs intensifierad rådgivning angående produktion och marknadsföring jämte väsentligt förbättrade möjligheter till statligt finansiellt stöd. Slutligen vill utredningen framhålla att trädgårdsföretagen under senare år har blivit mycket kapitalkrävande. Detta har medfört att det blivit svårare att starta eller överta trädgârdsföretag nu än vad tidigare var fallet. Än svårare kan det väntas bli i framtiden för den som har begränsad tillgång på eget kapital. För att rekryteringen av trädgårdsföretagare skall tryggas måste etableringen inom näringen underlättas genom finansiellt stöd i form av kreditgarantier. Stöd till samverkan inom trädgårdsnäringen behandlades av riksdagen år 1975 (prop. 1975:70, JoU 1975:15. rskr 1975:182). Utredningen skall enligt sina direktiv särskilt uppmärksamma stödet till samverkan. Direktiven gavs emellertid innan samverkansstödet beslutades av riksdagen. Utredningen tar därför inte särskilt upp denna fråga. Vissa vinster torde finnas med samverkan i olika former inom den primära produktionen. Trots detta finns f. n. ingen efterfrågan alls på stöd för detta ändamål. Utredningen anser därför att intensifierade satsningar måste göras inom rådgivningen om förhållandena på denna punkt skall kunna förbättras.

197mm

204 Rationa/iseringsverksamheren SOU

13.3 Utformningen av finansieringsstödet till trädgårds-

näringens rationalisering

13.3.1 Inledning Finansieringsstödet enligt trädgårdsrationaliseringskungörelsen lämnas som kreditgarantier och statsbidrag. Som tidigare nämnts utgår det f. n. i stort sett uteslutande som kreditgarantier. Enligt utredningens uppfattning har kreditgarantistödet i huvudsak fungerat väl. Det största problemet har varit att garantigivningen försvårats under perioder när kreditinstituten har ålagts restriktivitet vid kreditgivningen. Utredningen vill i detta sammanhang framhålla att trädgårdsnäringen i sådana lägen bör ges samma prioritet som industrin. Utredningen anser att stödet till rationalisering, m. m. även fortsättningsvis i huvudsak bör utgå som kreditgarantier. Till följd av de villkor som skall uppfyllas för att erhålla statsbidrag har bidrag inte lämnats till rationaliseringsåtgärder. Enligt utredningens mening har detta förhållande inte hämmat rationaliseringsverksamheten inom näringen sedan år 1968. Finansiering med kreditgarantier har jämte gällande avskrivningsregler medfört att investeringar oftast kunnat genomföras utan att likviditetsproblem uppstått. Avsaknaden av bidrag har därför väsentligen endast varit ett

problem i de fall särskild stimulans behövts. exempelvis i samband med

nyetablering och mer omfattande företagsutbyggnad i de delar av vårt land där investeringar inom andra näringsgrenar stöds med statsbidrag. Utredningen lägger bl. a. av den anledningen i det följande fram förslag rörande statsbidrag till vissa investeringar inom näringen.

l3.3.2 Allmänna villkor/ör stöd Statligt linansieringsstöd till trädgårdsnäringen bör utgå till åtgärder som effektiviserar produktionen inom näringen, till utvidgning. nyetablering och förvärv av företag samt till åtgärder i övrigt som bidrar till att målet för rationaliseringspolitiken uppfylls. Till trädgårdsföretag bör liksom hittills hänföras företag med produktion av köksväxter. frukt och bär. plantskoleväxter samt blommor och Krukväxter. Produktionen kan bedrivas i växthus eller bänkar eller påfriland. Stödet bör endast utgå till företag som bedriver yrkesmässig produktion av trädgårdsprodukter. Produktion av trädgårdsväxter sker ofta i kombination med försäljning av egna och från annat håll inköpta produkter. l sådana fall bör liksom hittills den egna produktionen framstå som väsentlig i förhållande till företagets totala omsättning för att stöd skall kunna lämnas. Som huvudprincip bör vidare gälla att investeringar i anläggningar m. m. för försäljning inte bör stimuleras med denna stödform. Utredningen anser emellertid till skillnad från vad som hittills gällt att stöd till rationaliseringsåtgärder som avser växthus bör kunna lämnas för hela växthuset även om en del av detta används för försäljning. Huvuddelen av växthuset i fråga skall emellertid användas för egen produktion. Nuvarande bestämmelser som innebär att stöd inte utgår till försäljningsdelen har nämligen visat sig vålla besvärande avgränsningsproblem vid handläggningen av ansökningar om stöd. Stödet

Rarionaliseringsverksamheten 205

bör emellertid i övrigt inte lämnas till investeringar i byggnader och utrustning av lokaler för minutförsäljning. Sådant stöd kan lämnas av utvecklingsfonderna. Liksom hittills bör stöd kunna låimitzis till enskild person. sambruksförcning, ekonomisk förening, handelsbolag eller aktiebolag som driver eller har för avsikt att driva trädgårdsproduktion. För att erhålla stöd bör en enskild person ha sin huvudsakliga sysselsättning i och inkomst från företaget. ifråga om dejuridiska personerna bör som villkor gälla att minst en person skall ha full sysselsättning i Företaget efter de planerade åtgärderna. Gällande bestämmelser innebär vissa inskränkningar i möjligheterna att ge stöd vid nyetablering av trädgårdsföretag. Dessa har motiverats av att marknadsförutsättningarna inte har bedömts vara sådana att någon nämnvärd ökning av produktionskapaciteten borde stimuleras. Trädgårdsproduktionen har i stort sett obegränsade expansionsmöjligheter, förutsatt att produkterna kan avyttras till tillfredsställande priser. Som framgår av vad utredningen tidigare anfört om produktionsmål, m. m. torde f. n. inget väsentligt större utrymme finnas för en ökad produktion. Avgörande blir på den punkten den internationella konkurrenskraften. Utredningen anser emellertid inte skäl föreligga att bibehålla nuvarande på förhand restriktiva inställning till stöd till nyetablering av trädgårdsföretag. Den nuvarande ordningen hari många fall framtvingat irrationella lösningar vid nyetablering, exempelvis genom att en nystartande företagare har måst etablera sig på nedgångna och ofta med tanke på framtida expansion mindre lämpligt lokaliserade företag. Han har då kunnat erhålla stöd för Övertagande av företaget samt för upprustning och expansion. Från allmän synpunkt hade det ofta varit lika bra eller bättre att det gamla företaget helt lagts ned och etableringen skett på annan plats. En annan nackdel med nuvarande ordning är att den hämmar utvecklingen av trädgårdsproduktionen i sådana delar av landet där produktion f. n. saknas eller där den är av liten omfattning. Utredningen är väl medveten om att en ohämmad stimulans till utökning av produktionen i form av stöd till företagsutbyggnad och nyetablering kan vålla betydande marknadsproblem. För att förhindra att sådana problem skall uppkomma till följd av statlig stödgivning bör därför vid prövningen av ärenden om stöd generellt införas en allmän bedömning av åtgärdens lämplighet från marknadssynpunkt. En sådan bedömning kan leda till att det tillgängliga produktionsutrymmet framtvingar begränsningar i stödgivningen och prioriteringar mellan olika sökande. Denna prioritering bör i huvudsak ske enligt följande. Sökande som redan bedriver produktion av visst slag bör alltid få stöd till rationaliseringsåtgärder som avser denna, förutsatt naturligtvis att villkoren i övrigt för stöd uppfylls. Vad gäller större utvidgningar av befintliga företag samt nyetablering av företag bör dessa jämställas med varandra. Avgörande faktor för stöd bör här vara sysselsättningsaspekten. Rationaliseringen måste nämligen bedrivas på ett sådant sätt att den inte leder till arbetslöshet. Sålunda kan det vara nödvändigt för ett befintligt företag att utöka produktionen av någon produkt i samband med en genomgripande effektivisering eller produktionsomläggning, om arbetsstyrkan i företaget skall kunna bibehållas. Likaledes kan det från samhällets synpunkt vara angeläget att sysselsättning skapas inom trädgårdsnäringen i områden som allmänt sett

R ationa/iseringsverksamheren

är sysselsättningssvaga. Om sådana Förutsättningar råder som här har angetts bör åtgärderna i fråga ges hög prioritet vid stödgivningen. Lantbruksstyrelsen bör svara för den erforderliga översiktliga marknadsbedömningen. Vid bedömningen bör styrelsen samråda med jordbruksnämnden samt med näringens, handelns och de anställdas organisationer. Utredningen bedömer det inte sannolikt att sådana bedömningar behövs för mer än ett fåtal produkter. I samband med ansökan om stöd till större utvidgningar eller vid nyetablering bör sökanden ange hur försäljningen är tänkt att ske. För att stöd skall kunna utgå bör Företaget ha eller inom en nära framtid

väntas få förutsättningar för rationell drift. Åtgärden i fråga bör vidare vara

från allmän Det innebär bl. a. att företaget skall ha en lämplig synpunkt. lämplig lokalisering. Många trädgårdsföretag är belägna inom eller i utkanten av tätorter. l sådana fall är det väsentligt att en prövning sker av bl.a. samt att stöd till företaget inte står i strid med den utbyggnadsmöjligheter kommunala planeringen etc. Den allmänna bedömningen av en åtgärds lämplighet bör vidare avse företagets läge med hänsyn till naturliga förutsättningar etc. för den planerade produktionen. En åtgärd bör vidare vara företagsekonomiskt lönsam för att rationaliseringsstöd skall utgå. Liksom hittills bör härvid gälla i fråga om familjeföretag. att brukaren och hans familj efter åtgärder skall få en arbetsersättning som motsvarar vad jämförbara grupper har. Företag med i huvudsak anställd arbetskraft eller sammanslutningar skall ha full kostnadstäckning när lönsamheten är som lägst inom de variationer som normalt förekommer. Vid normala förhållanden bör således en viss företagarvinst erhållas. Den snabba tekniska utvecklingen på trädgårdsområdet ställer höga krav på kunskaper hos näringsutövarna. Vid stödgivningen bör därför som villkor har erforderlig yrkesskicklighet. Denna bör i regel ha gälla att sökanden förvärvats genom både teoretisk och praktisk utbildning. Förutsättningarna for att få teoretisk utbildning har emellertid inte alltid varit lika goda som de är är etablerad företagare bör därför inte något formellt krav idag. Om sökanden på teoretisk utbildning ståillas, såvida inte den sökta åtgärden är av sådan art och omfattning att den är att jämställa med nyetablering. Vid nyetablering bör däremot i regel krävas att sökanden har både teoretisk och praktisk l fråga om juridiska personer bör motsvarande krav gälla yrkesutbildning. den som har ansvaret för driften.

Övriga allmänna villkor som bör gälla redovisas i korthet i det följande. De

överensstämmer i stort sett med nuvarande villkor. Om sökanden är enskild skall han vara i stånd att fullgöra med stödet förenade åtaganden, person vilket bl. a. innebär att han skall beräknas få en inkomst som räcker för att klara levnadsomkostnader. sammanslutningar skall ha förutsättprivata ningar att bestå och drivas på ett ändamålsenligt sätt. Sökanden skall vara i behov av stöd. lfråga om sammanslutningar skall härvid hänsyn tas till eller medlemmarnas ekonomiska ställning. Statligt stöd för delägarnas förvärv av företag bör högst få avse kostnaden för förvärvet. Köpeskillingen skall därvid vara skälig. Stöd till rationaliseringsåtgärder bör högst få avse kostnaden för investeringen i fråga. Kostnaden skall godkännas av den

stödbeviljande myndigheten. Åtgärd vartill stöd söks får inte ha påbörjats

utan lantbruksnämndens medgivande innan ansökan om statligt stöd har

Rationaliseringsiterksamheten 207

avgjorts. För kreditgztrzintier och ztvskrivningslån bör ställas tillfredsställande säkerhet om inte särskilda skäl föreligger.

133.3 Villkor_ för statlig kreditgararlti Statlig kreditgaranti bör lämnas till alla åtgärder som effektiviserar produktionen inom näringen, till utvidgning, nyetablering och förvärv av företag samt till åtgärder i övrigt som bidrar till att målet för rationaliseringspolitiken uppfylls. Häri inkluderas stöd till samverkan inom näringen i olika former. Mer preciserat bör stöd lämnas till följande åtgärder. Utöver tillägget om nyetablering vilket förut har behandlats av utredningen innebär det ingen förändring av vad som f. n. gäller.

l. Åtgärd som är ägnad att effektivisera

och förbilliga driften och varaktigt förbättra jord, ekonomibyggnader eller andra anläggningar eller tekniska anordningar (rationaliseringslån), 2. Utvidgning, nyetablering och förvärv av företag inom trädgårdsnäringens område (förvärvslån), 3. Inköp av inventarier och anskaffning av rörelsekapital i samband med igångsättning, omläggning eller utvidgning av driften samt för att avhjälpa tillfälliga Iikviditetssvårigheter (driftslån), 4. Förvärv av maskin med tillbehör som skall användas gemensamt för flera trädgårdsföretag, förvärv av maskinbestånd för yrkesmässig maskinhållning för trädgårdsnäringen, inköp. ny- eller ombyggnad av byggnad för sådan maskinhållning samt rörelsekapital vid igångsättning, Övertagande eller större utvidgning av en mera omfattnade maskinhållarrörelse (maskinlån), 5. Insats i sambruksförening och förvärv eller lösen av andel i sådan förening, 6. Insats, förvärv eller lösen av andel i sammanslutning inom trädgårdproduktionen, om sammanslutningens bildande eller verksamhet har inneburit samverkansrationalisering. Med samverkansrationalisering menas övergång till ändamålsenlig gemensam drift av enskilt drivna verksamheter. Garanti för driftslån bör lämnas i samband med l. start av företag 2. genomgripande driftsomläggning 3. mera väsentlig utvidgning i rationaliseringssyfte av företagets produktionskapacitet 4. samverkansrationalisering av mera väsentlig omfattning 5. tillfälliga likviditetssvårigheter Utredningen har funnit anledning att närmare diskutera amorteringsvillkoren for garantilånen till trädgârdsnäringens rationalisering. Som framgår av tabell 13.1 är den längsta amorteringstiden för forvärvslån 20 år. Regeringen kan dock om särskilda skäl föreligger medge 30 års aimoneringstid. Främst mot bakgrund av att kostnaderna för mark stiger kraftigt under senare år linner utredningen det motiverat att förlänga den längsta amorteringstiden till 30 år. Denna tidpunkt bör emellertid förbehållas företag med stor andel av

Rarionaliseringsverksamheten

Tabell I3.l Nuvarande och föreslagna amorteringsvillkor för garantilân till trädgårdsnäringens rationalisering Låneform Längsta amorteringstid, år Längsta amorteringsfria tid, år Nuvarande be- Förslag Nuvarande be- Förslag bestämmelser stämmelser 20 20” 3 3” Rationaliseringslån

av andel i sambruksförening eller samverkansföretag

” Regeringen kan medge 30 år om särskilda skäl föreligger. b För lån till fruktodlingsföretag 30 år. f För lån till fruktodlingsföretag 6 år.

bundet i mark eller byggnader med längre beräknad varaktighet än kapitalet 25 år. Det innebär att i första hand frilandsföretagen här kommeri fråga. För företag med tillgångar i främst växthus 0. dyl. bör den längsta amorteringstiden inte ändras med hänsyn till att dessas varaktighet normalt inte kan

väntas bli mer än ca 20-25 år till följd av den tekniska utvecklingen. Övriga

låneformer bör mot bakgrund av investeringarnas varaktighet ha oförändrade villkor bör dock göras för i fråga om längsta amorteringstid. Undantag till fruktodlingsföretag till vilket utredningen återkomrationaliseringslån mer. eller omläggning av l samband med start av Företag eller större utvidgning produktionen åtgår vanligen viss tid innan Företaget når upp till planerad och fullgott resultat. Som följd härav blir likviditeten under denna produktion är i full gång. För att avhjälpa de tid lägre i Företaget än när produktionen problem detta medför för Företaget kan amorteringsfrihet medges ett till tre år Mot efter lånets lyftningsdag i enlighet med vad som framgår av tabell l3.l. av det allt större kapitalbehovet vid investeringar anser utredbakgrund ningen att den längsta amorteringsfria tiden bör vara tre år För alla typer av lån utom maskinlån. vilka bör ha oförändrat ett års längsta amorteringsfria tid. Utredningen har i avsnitt 13.2 uttalat att ett förbättrat statligt stöd behövs till fruktodlingen för att denna skall kunna bli rationellare. Ca 40 procent av odlingarna består av träd som från produktionssynpunkt borde bytas ut. En råder sålunda i fråga om att röja och nyplantera äldre betydande eftersläpning l första hand beror denna eftersläpning på att kostnaderna för fruktodlingar. nämnda åtgärder blivit mycket höga under senare år. Dessutom ger det insatta ingen avkastning på 6-10 år, vilket medför att på samma kapitalet som ökar minskar inkomsterna. Dessa effekter gång kapitalkostnaderna skulle kunna lindras om amorteringsvillkoren för rationaliseringslånen till fruktodlingsföretag ändrades. Utredningen föreslår därför att längsta amorteringsfria tiden För rationaliserings- och driftslån till fruktodlingsföretag förlängs från tre resp. två år till sex år. Då omloppstiden för fruktodlingar vanligen är 25-40 år finner utredningen det motiverat att den längsta

R atiøna/iseringsverksamheren 209

amorteringstiden för rationaliseringslån till fruktodlingsföretag förlängs från 20 till 30 år.

13.3.4 Villkor/ör statsbidrag De gällande villkoren för statsbidrag till rationaliseringsåtgärder präglas av stor restriktivitet. För att bidrag skall utgå krävs att företagarens ekonomiska ställning är sådan att bidraget behövs för att åtgärden skall komma till stånd. Därutöver krävs att det från det allmännas sida skall vara av särskilt intresse att åtgärden blir genomförd eller att sökanden till följd av åtgärder från det allmännas sida måste göra omflyttningar eller andra långtgående och kostnadskrävande dispositioner inom företaget. [samband med samverkansrationalisering gäller inte denna restriktivitet. Riksdagens beslut år 1975 innebär att samverkan särskilt skall stimuleras med bl. a. statsbidrag. Sålunda utgår statsbidrag med 25 % av kostnaden för investeringar i ekonomibyggnader och markanläggningar i samband med samverkansrationalisering. Från andra näringsgrenar bl. a. jordbruket kan slutsatsen dras att statsbidrag har en viss positiv effekt på företagarnas investeringsvilja genom att ett bidrag jämfört med lån förbättrar företagens soliditet. Företagens likviditet påverkas emellertid endast i ringa utsträckning med hänsyn till de avskrivningsregler som gäller. Dessa förhållanden är för handen även inom trädgårdsnäringen. Eftersom likviditeten oftast är problemet vid och efter större investeringar och bidraget där inte har någon nämnvärd betydelse finns enligt utredningen inte skäl att generellt ha kvar stödet i form av statsbidrag till rationaliseringsåtgärder. Ett sådant stöd bör i stället lörbehållas sådana investeringar som från samhällets synpunkt är särskilt angelägna. Två typer av sådana investeringar kan urskiljas. Den ena avser investeringar i speciella rationaliseringsåtgärder exempelvis ny teknik och samverkan. Den andra avser investeringar i regioner där det från samhällets synpunkt är önskvärt att trädgårdsnäringen utvecklas. Denna utveckling har där vanligen, trots goda förutsättningar för exempelvis bärodling, hämmats av institutionella faktorer t. ex. bristande tradition på området. l vissa avseenden sämre naturliga förutsättningar har också en negativ inverkan. Vad gäller den förstnämnda typen bör följande villkor gälla. Bidrag bör utgå till företag som uppfyller de allmänna villkoren för statligt stöd och för följande åtgärder. l. Investering som innebär för trädgårdsnäringen ny teknik eller annan liknande åtgärd som från allmän synpunkt framstår som angelägen men som från den enskildes synpunkt framstår som särskilt ekonomiskt riskfylld. Det kan vara frågan om nya typer av växthus och lagerlokaler eller nya tekniska lösningar. Det kan även gälla introduktion av nya produktionsgrenar etc. Bidrag bör inte utgå till åtgärd som har karaktär av forsknings- eller försöksverksamhet. Sådan verksamhet får liksom nu finansieras på annat sätt. Erfarenheterna av anläggningarna bör vara offentliga. 2. Investeringar i ekonomibyggnader och markanläggningar i samband med samverkansrationalisering.

210 Rationaliseringsverksamheten

statsbidrag till ovannämnda åtgärder bör utgå med högst 25 % av godkänd kostnad dock högst 250 000 kr. Lägsta bidragsbelopp bör vara 5 000 kr. Bidrag isamband med samverkansrationalisering bör liksom hittills utgå med högst 50 000 kr. för varje heltidsarbetande delägare i företaget. Bidrag till den typ av åtgärder som här har behandlats kan väntas bli mindre vanligt förekommande. Frånsett samverkansåtgärderna krävs dessutom en övergripande bedömning. Beslut om bidrag bör därför fattas av lantbruksstyrelsen. Det regionalpolitiskt motiverade statsbidraget bör utgå i samband med större investeringar i trädgårdsföretag. Mindre investeringar kan stödjas inom ramen för stödet till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder. Bidrag bör utgå med högst 25 % av kostnaden för investeringar iekonomibyggnader och markanläggningar, dock högst 250 000 kr. Bidrag under 10000 kr. bör inte utgå. Stödet är som förut nämnts bl. a. motiverat av sysselsättningsskäl samt av att de naturliga förutsättningarna i vissa avseenden kan vara mindre goda. För norra Sveriges del blir exempelvis byggnadskostnaderna för växthus högre bl. a. med hänsyn till att de måste dimensioneras för att klara höga snötryck m. m. Vid den geografiska avgränsningen av stödet får dessa faktorer vägas samman. Utredningen har därvid kommit fram till att statsbidraget i fråga bör lämnas i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands- och Västernorrlands län samt i de delar av landet i övrigt som f. n. tillhör det inre stödområdet. Detta innebär att utanför de nämnda länen kan stödet utgå inom Ljusdals, Malungs, Mora, Orsa, Vansbro. Älvdalens och Torsby kommuner. Områdesavgränsningen bör omprövas om stödområdesindelningen ändras i samband med kommande riksdagsbeslut om regionalpolitiken.

13.3.5 Statsbidrag till energibesparande åtgärder

Statsbidrag lämnas sedan år 1974 till energibesparande åtgärder i trädgårdsföretag. Utredningen har i skrivelse till regeringen den 3 februari 1977 lämnat förslag till viss ändring av stödet. Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av Iantbruksstyrelsen, statens industriverk, Svenska lantarbetareförbundet, Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening, Sveriges grossistförbund och Trädgårdsnäringens riksförbund. Samtliga remissinstanser utom statens industriverk har tillstyrkt förslaget. Industriverket framhåller att det i de allra flesta fall blir billigare att införa energibesparande teknik i samband med anläggningens uppförande än om det görs i ett senare skede och att skäl därför saknas för bidrag. Dessutom anfördes att bidrag inte skulle kunna utgå om reglerna för statsbidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet tillämpades. Föredragande statsrådet anförde i budgetpropositionen år 1968 (prop. 1977/782100, bil. 17, s. 189), följande ang. förslaget.

1974 års trädgårdsnäringsutredning(Jo 1974:09) har föreslagit att reglerna för bidrag till energibesparande åtgärder inom trädgårdsföretag ändras så att bidrag kan utgå även för uppförande av nya växthus till den del dessa ersätter äldre enheter som rivs. Somjag tidigare har nämnt har energikommissionen bl. a. till uppgift att utarbeta förslag till åtgärder som medför en effektiv energianvändning. 1 samband med beredningen av kommissionens förslag kommer bl. a. formerna för stöd till energibesparande åtgärder inom näringslivet att övervägas. Bl. a. mot den bakgrunden kanjag -i avvaktan på att ställning tas till resultatet av energikommissionens arbete - inte biträda förslaget.

R atiøna/iseringsverksamheren 211

Bidrag till energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen bör liksom hittills lämnas endast för åtgärder i befintliga anläggningar. Utredningen anser att statsbidraget till energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen har varit mycket värdefullt i arbetet med att sänka energiförbrukningen i näringen. Det har också från samhällets synpunkt haft god effekt. De tre första åren beviljades 6,8 milj. kr. i statsbidrag. Den beräknade årliga bränslebesparingen av de åtgärder som fick stöd uppgår till ca 10 500 m3 olja per år eller ett belopp av storleksordningen 5 milj. kr. Som tidigare nämnts hade intill den 31 december 1976 endast 13 96 av totala antalet företag med uppvärmda växthus erhållit stöd. Dessutom har detta stöd vanligen inte avsett alla växthus på företagen. Bidrag bör liksom hittills utgå till åtgärder som möjliggör användning av andra bränslen än olja eller har bränslebesparande effekt inom trädgårdsföretag. För att erhålla stöd bör företaget uppfylla de allmänna förutsättningarna för att kunna erhålla statligt rationaliseringsstöd. Enligt nuvarande bestämmelser skall åtgärden avse befintliga anläggningar. I anvisningarna för tillämpningen av stödet har lantbruksstyrelsen definierat ”befintlig anläggning” som anläggning som fanns eller till huvudsaklig del var fárdigställd före den l januari 1974. Enligt utredningens mening bör denna tidsgräns inte finnas kvar eftersom tekniken på energibesparingsområdet har utvecklats snabbt. För att undvika missbruk genom att vänta med installation av energibesparande teknik till en tidpunkt efter det att anläggningarna har uppförts och då söka bidrag, bör som villkor gälla att vid tidpunkten för byggnadens eller anläggningens uppförande skall vedertagen och modern teknik ha använts. _ Utredningens tidigare lämnade förslag till regeringen avsåg bl. a. statsbidrag till energibesparande åtgärder vid utbyte av hela växthus dvs. vid uppförande av ett nytt växthus i samband med att ett annat rivs. Utredningen tar nu på nytt upp detta förslag. Som tidigare nämnts är en mycket stor del av växthusen föråldrade och omoderna. Dessa hus är mycket energi- och arbetskrävande. Vidare ger de oftast en dålig arbetsmiljö. Från många synpunkter är det därför angeläget att de byts ut eller moderniseras. En nackdel med nuvarande bestämmelser är att företagarna genom statsbidraget stimuleras att genomföra energibesparande åtgärder i växthus som från effektivitetssynpunkter i övrigt och från arbetsmiljösynpunkt borde rivas och ersättas av nya. Från allmän synpunkt är därför nuvarande regler inte lämpligt utformade. Utredningen föreslår därför att bidrag till energibesparande åtgärder även bör få utgå vid uppförande av växthus. Som framgår av kapitel 7 kan växthus jämföras med solfångare och ingår som en del i produktionsprocessen. Som villkor bör gälla att bidrag endast skall utgå för den nya växthusyta som motsvarar vad som rivs av äldre växthus. Bidraget bör endast avse den del av nyinvesteringskostnaden som primärt avser energibesparande teknik. För att inte gamla och oanvända eller för annat ändamål använda växthus genom förslaget skall få oskäligt värde bör vidare som villkor gälla att det växthus som rivs och vars yta är bidragsgrundande skall ha använts för produktion som kräver uppvärmning hela året. Sådan användning skall ha pågått de senaste fem åren före ansökan.

j 1 2 l 2 l R ariona/iseringsverksamheten l

statsbidrag börliksom hittills lämnas med högst 35 % av godkänd kostnad. Högsta möjliga bidrag bör vara 100000 kr. per projekt. Stödettill prototyper och demonstrationsanläggningar med inriktning på effektivare energianvändning bör bibehållas på gällande villkor.

13.3.6 Ikraftträdande och medelsbehovför det/inansie/la stöder Utredningen föreslår att förslagen rörande det finansiella stödet genomförs den 1 juli 1979. Stödet till trädgårdsnäringens rationalisering bör även fortsättningsvis handhas av lantbruksstyrelsen. Utredningen bedömer att antalet ansökningar om stöd i olika former kommer att öka. Vidare krävs kraftigt ökade insatser för rådgivning och administration i de delar av landet där odlingen särskilt skall stimuleras. Administrationen av stödet hänger nära samman med rådgivningen till näringen. Utredningen avser att hösten 1978 redovisa sina förslag rörande forskning, försök och rådgivning. Förslagen kommer att läggas i sådan tid att regering och riksdag hinner att behandla dem under 1978/79 års riksmöte. Ökade resurser för administration och rådgivning måste nämligen finnas när det nya stödet träder i kraft den l juli 1979. En förutsättning för att nå rationaliseringspolitikens syften är alltid att

stödgivningefn inte hämmas av brist på medel. Vad gäller behovet av medel

för kreditgaranti- och statsbidragsgivningen har utredningen gjort följande bedömningar for det forsta året som nya regler tillämpas. Medelsbehoven för åren därefter får bedömas fortlöpande med hänsyn till den efterfrågan som visar sig. För det första budgetåret, dvs. budgetåret 1979/80 bedömer utredningen att ramen för kreditgarantier till trädgårdsnäringens rationalisering behöver höjas från 19 milj. kr. till 35 milj. kr. Det nuvarande reservationsanslaget Bidrag till trädgârdsnäringen rationalisering på driftbudgeten under tionde huvudtiteln bör ersättas av ett förslagsanslag. Under anslaget bör en ram om 5 milj. kr. anvisas för bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering. Utredningen uppskattar slutligen behovet av statsbidrag till energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen till 15 milj. kr.

sou 1978:51 213

Särskilt yttrande

av experten Holger Nyström

l. Svenskt näringsliv håller på att glida in i ett alltmer omfattande, komplicerat och stundom illa samordnat system av stöd- och regleringsåtgärder. Under trycket av ny och hårdnande konkurrens från utlandet och höga inhemska kostnader uppstår nya situationer, som man söker möta med metoder, vilka kortsiktigt kan förefalla positiva men i själva verket motverkar anpassing genom att sätta marknadsmekanismerna ur spel och som leder till ineffektivitet och höjda priser. En sådan utveckling kan desto mindre accepteras, eftersom ett primärt mål for den allmänna ekonomiska politiken nu är och måste vara att undvika kostnadsstegringar och begränsa inflationen. Hjälp till Självhjälp kan vara väl motiverad i plötsligt uppkommande lägen, då förutsättningarna for verksamhet väsentligt ändras, som fallet var för trädgårdsnäringen genom oljeprishöjningarna. l dylika fall kan statsmakterna behöva träda in - som också skedde i fråga om trädgårdsnäringen - for att i lämplig ekonomisk form underlätta erforderlig anpassning. Lån och andra lättnader for finansiering av nya investeringar, energibesparande ombyggnader, ändrad produktionsinriktning och annan rationalisering kan iolika lägen anlitas som medel för att främja näringen. Vad samhället också kan och bör göra, särskilt när enheterna i en bransch är små och saknar egna resurser för ändamålet, är att stödja utbildning, forskning och liknande utvecklingsarbete. Sysselsättningen minskar fortlöpande inomjordbruk, tillverkningsindustri och annan produktion. Orsakerna hänill kan icke diskuteras här. Sysselsättningen inom annan verksamhet- handel, service och offentlig sektor- berori sin tur av en lönsam produktion, som ger underlag for dessa andra sektorer och därmed for hela landets välstånd. l mån av behov och om sådana metoder som hjälp till Självhjälp och utbildning etc. inte räcker till, bör lönsamhet och sysselsättning inom viktig produktion främjas genom generelt verkande åtgärder, icke genom detaljstyrning och ökad byråkrati med allt vad detta innebär av risk for misstag, konserverad struktur och ökade kostnader for konsumenterna. Det är mot en sådan, vidare bakgrund, som man enligt min och handelns mening bör se och angripa problemen inom såväl trädgårds- som annan produktion. Trädgårdsnäringen har ett gynnsammare utgångsläge än många andra produktionsområden genom en långsiktigt stigande efterfrågan på frukt, grönt och blommor. Det gäller att ta till vara denna fördel genom effektiv marknadsföring och bättre samarbete med distributionen.

214 Särskilt yttrande

2. Vad beträffar trädgårdsnäringens ekonomiska situation har vi från handeln under hela utredningstiden önskat få fram ett ordentligt utredningsmaterial för att kunna bättre bedöma läget. Om SPK skall gå igenom kostnaderna för trädgårdsprodukter från producent till konsument, är det självfallet, att nämnden också får i uppdrag att undersöka och klarlägga produktionskostnaderna. Nu redovisat ekonomiskt kalkylmaterial är av skiftande kvalitet och statistiskt mindre representativt. Det visar ej annat än att det finns odlingar, som ger ett dåligt ekonomiskt resultat. Exempel finns också på odlingar, som uppvisar ett ganska gott resultat, även vad gäller blommor. I kap. 10 görs inledningsvis gällande, att en stor osäkerhet skulle ha präglat trädgårdsnäringen under senare år. Frånsett de strukturella svårigheter, som drabbat odlingen av rosor och nejlikor, har utredningen inte kunnat påvisa tillräckliga grunder för denna uppfattning. Det är troligt, att näringen i stort har det relativt hyggligt ställt jämfört med en mycket betydande del av svenskt näringsliv i allmänhet. Näringen har i huvudsak varit förskonad från av ekonomiska faktorer framdrivna nedläggningar, varsel om friställande av arbetskraft, betalningsinställelser och konkurser, vilket noteras med tillfredsställelse. Detta har i sak inte kunnat bestridas inom utredningen. Som arbetsintensiv produktionsgren har näringen naturligtvis, särskilt i en extrem lågkonjunktur, haft känning av Sveriges höga kostnadsläge. Den har emellertid som andra importkonkurrerande näringar kunnat se sin situation väsentligt förbättrad genom devalveringarna av kronan. Utvecklingen av kronans relation till den holländska florinen - Holland är ett stort leverantörsland - har blivit sådan, att devalveringseffekten i detta fall blivit större än i genomsnitt. Det är fel att gå ut från läget under 1976 och 1977, om man överväger stödåtgärder för näringen. Under innevarande år torde situationen

i stort ha förbättrats inte oväsentligt och det hade varit av stort värde, om i

i

utredningen sökt att få fram uppgifter om den aktuella utvecklingen. Trädgårdshallens i Helsingborg prisnoteringar för grönsaker innevarande år torde t. ex. peka på ett betydligt högre prisläge i snitt än tidigare år och en tillfredsställande kostnadstäckning. Vid bedömningen av det ekonomiska utbytet är det självklart att utgå från uppnådd ersättning per arealenhet, inte per kilo. Stora skördar påverkar priserna enligt lagen om tillgång och efterfrågan, som i princip bör gälla också på detta marknadsområde. Men det gäller då att se till det ekonomiska utbyte, som odlaren får för insatta produktionsmedel inklusive jordareal, vilket särskilt gäller frilandsodlingen. De jämförelser mellan kilopriserna under olika år, som utredningen redovisar, ger därför inte någon riktig indikation på uppnådda ekonomiska resultat eller odlingens lönsamhet. Några längre gående slutsatser kan därför inte dras av ett sådant material. I skrivningen söker man starkt understryka, att prisvariationerna skue vara särskilt avhängiga av internationella faktorer utan att frånsett nejlikor och rosor kunna belysa detta. Man talar t. ex. i kap. 8 (8:2) om snabba svängningar på världsmarknaden för trädgårdsprodukter, som om detta skulle vara något generellt faktum. Från handelns sida vill vi hävda att, t. ex. vad gäller grönsaker och frukt, svängningarna i priser i större utsträckning beror på odlarnas sätt att marknadsföra sina varor, vilket i dagens läge ibland är mindre effektivt och t. o. m. kan skapa en sådan prisosäkerhet, att köp av utländsk vara framstår som mera prisstabilt och därmed mindre problemfyllt

*SOU l978r5l Särskilt yttrande 215

for handeln. Att skylla prissvängningarna på importen är därför ofta att vilja förbise de olösta problem, som finns beträffande marknadsföringen i första led.

3. Frågan om en särskild målsättning för trädgårdsnäringen har ägnats avsevärd uppmärksamhet av utredningen. Trädgårdsnäringen bereder sysselsättning och framställer kvalitetsvaror, som - vad gäller ätbara produkter ger konsumenterna ett viktigt näringstillskott och som också väsentligt bidrar till att skapa underlag för den samlade handeln med trädgårdsprodukter. Utan närmare motivering talas i kap. 8 om ett produktionsmål, något som allmänt sett saknas i svensk näringspolitik. Genom detta mål skulle preciseras en avvägning mellan svensk produktion och import, vilket ej heller brukar ifrågakomma. l produktionsmålet kan ingå krav på en kontinuerlig försörjning med produkter över året samt i händelse av en avspärrning. Med den senare aspekten förs ett beredskapsmotiv in i resonemanget. Produktion och distribution skall ske effektivt (effektivitetsmålet). Vidare framförs i diskussionen ett inkomstmål. Vad avser inkomstaspekten gäller det framförallt kravet påjämnhet i inkomsten från år till år samt skydd mot som det sägs alltför drastiska produktionsinskränkningar och produktionsomställningar till följd av bl. a. snabba svängningar på världsmarknaden för trädgårdsprodukter. Sociala motiv finns också, främst åretruntsysselsättning. Man kan fråga sig av vilka skäl dessa i huvudsak från jordbrukspolitiken inlånade begrepp diskuteras. eftersom det inte finns förutsättningar för någon speciell politik på detta område, utöver vad gäller olika näringar i allmänhet. Enligt min åsikt bör trädgårdsnäringen ha den omfattning och i princip åtnjuta det skydd, som motiveras från övergripande samhällsekonomiska synpunkter. Det finns inga principiella eller andra skäl att uppställa särskilda mål for denna näring, som skulle realiseras genom metoder av planhushållningskaraktär eller genom åtgärder ägnade att på konsumenternas bekostnad ge näringen generellt sett starkare stöd än annan för landet värdefull produktion. Det bör i sammanhanget påpekas, att utredningen konstaterar (sid. 172), att goda förutsättningar finns för trädgårdsproduktion under vår odlingssäsong, så att den ökade efterfrågan till stor del bör kunna tillgodoses genom utökad svensk produktion. Som framhålls i utredningen är alla uppgifter om konsumtionens storlek tyvärr mycket osäkra och kan endast användas med stor försiktighet. Inte minst gäller detta, om uppgifterna ställs mot annat statistiskt, ej invändningsfritt material för slutsatser. Jag delar uppfattningen, att man bör kunna räkna med en långsiktig, fortsatt efterfrågetillväxt, som emellertid kan bli relativt långsam (möjligen något snabbare för blommor o. d.). Detta utesluter inte att på kort sikt avsevärda kastningar i efterfrågan kan äga rum. Under de senaste åren har den totala efterfrågan på frukt och grönsaker visat tendens att i stort sett stagnera. Detta är sannolikt ett resultat av att den relativa prisförändringen har varit tillräckligt stark t. ex. i förhållande till subventionerade baslivsmedel för att tillfälligt bryta den positiva efterfrågeutveckling, som stöds av mer långsiktigt verkande trender. Om den relativa prisnivån för

2 l 6 Särskilt yttrande

frukt och grönt stabiliseras, bör efterfrågan åter utvecklas positivt. Ytterligare höjningar av prisnivån för frukt och grönt sänker efterfrågan. Den minskande marknaden påverkar produktionskostnaderna i form av ökade enhetskostnader. En pris- och kostnadsspiral sätts i gång. Erfarenheter av detta slag finns från tillverkningsindustrin. Mycket tyder på att produktivitetsutvecklingen inom stora delar av den svenska trädgårdsnäringen varit god under 70-talet. För en fortsatt tillfredsställande utveckling är det viktigt. att den totala marknaden växer. Kortsiktiga mål om starka inkomstförbättringar åtfoljda av ingripanden mot den efterfrågestimulerande importen skulle kunna få ogynnsamma följder förden svenska trädgårdsproduktionens volym och lönsamhet. Den större delen av försörjningen svarar importen för, om man tar hänsyn till de för konsumenterna centrala produkterna, grönsaker, frukter och bär samt avskurna blommor och krukväxter. Detta är också naturligt, eftersom vi har ett i förhållande till sydligare länder mindre gynnsamt klimat och vårt allmänna kostnadsläge är högt för en så arbetsintensiv hantering som trädgårdsnäringen. Att söka tänja produktionssäsongerna utöver vad som är naturligt går i regel antingen ut över produkternas egenskaper eller medför en stark ökning av energikostnaderna. Det innebär, att konsumenterna i produktpriset skall betala högre energikostnader samtidigt som större anspråk ställs på enligt mångas åsikt knappare energiresurser in på 80-talet. Att statsmakterna skulle sörja för upprätthållandet av en trädgårdsnäring med en mer eller mindre given omfattning och med en garanterad ekonomisk eller social standard för de sysselsatta är svårt att föreställa sig i ett samhälle, där utvecklingen under de närmaste decennierna i hög grad kommer att präglas av en anpassning i svenskt näringsliv till den starka utveckling av produktionen. som nu inletts på allvar i många länder i den tredje världen. l detta perspektiv rör sig antalet heltidssysselsatta inom svensk trädgårdsnäring trots allt om ett begränsat antal personer. Det bör också understry kas. att i utredningen redovisade uppgifter angående arbetskraften är mycket osäkra. Många småföretagare i branschen är för övrigt vad man brukar kalla handelsträdgårdsmästare, dvs. de har sin försäljning riktad direkt till konsumenter på orten och säljer då ofta ej endast den egna produktionen utan också andra artiklar i branschen av in- eller utländskt ursprung. Det finns också många som till stor del baserar rörelsen på s. k. självplock av konsumenter. Dessa företag, som representerar ett förvånande stort antal i näringen, torde i stort sett ha alla möjligheter att klara sig och kan knappast anses som importkonkurrerande i egentlig mening. De sysselsättningspolitiska aspekterna - om också i princip tungt vägande - är därmed i detta fall inte av sådan vikt, att de bör tillmätas större betydelse här än vad gäller annan

produktion i allmänhet. Åretruntsysselsättning må vara eftersträvansvärd

men får icke köpas till ett pris. som icke är ekonomiskt realistiskt. Beredskapsskälet har i den slutliga skrivningen tonats ner. Förtydligheten skull vill jag påpeka, att enligt min mening beredskapsskälet ärjust den stora skiljelinjen mellanjordbruket samt frukt- och trädgårdsodlingen. På grund a oomstridda neutralitets- och beredskapsskäl skyddas jordbruket mot inter nationell konkurrens. Man accepterar därmed också, att jordbruksproduk terna tenderar att stiga mer i pris än andra konsumtionsvaror. Detta skäl gö

Särskilt yttrande Zl 7

det också rimligt, att ijordbruksnäringen sysselsatta erhåller en med andra näringsgrupper likvärdig ekonomisk standard. Men neutralitets- och beredskapsskäl som stöd för en protektionistisk politik kan endast åberopas, då vitala neutralitets- och beredskapsintressen hotas. För att Sverige skall kunna internationellt hävda sådana skäl som skydd för en under en avspärrning verkligen livsviktig produktion, är det nödvändigt, att man ålägger sig stor restriktivitet, när det gäller urvalet av på så sätt skyddade produktionsgrenar. Detta visar bl. a. med all tydlighet exemplet från skorestriktionerna härom året. Dit kan ej gärna trädgårdsproduktionen som sådan räknas. ifrågavarande synpunkt får tillgodoses genom viss beredskap t. ex. på fröområdet.

Somggäller samhällsnyttig produktion i allmänhet bör trädgårdsnäringen få

den omfattning, som kan anses samhällsekonomiskt motiverad i enlighet med vad 1952 års tulltaxekommitté fann vid sin genomgång av den svenska trädgårdsnäringens skyddskrav i anslutning till den omfattande tulltaxerevision, som resulterade i 1958 års tulltaxa. Utredningen har, som nämnts bedömt att väntad ökad efterfrågan på trädgårdsprodukter kommer att kunna tillgodoses av svensk produktion under odlingssäsong. Storleken av det sammanlagda ekonomiska stöd, som trädgårdsnäringen åtnjuter iform av olika bidrag m. m. och genom gränsskyddet, rör sig om väsentliga belopp såsom framgår av kap. 9. Omräknat per anställd blir det åtskilliga tusental kronor om året. Om utredningens förslag realiseras, ökas detta stöd väsentligt och medför alltså en ytterligare, inflationsdrivande kostnadsbelastning för konsumenterna. En viss återhållsamhet i förhållande till de framlagda förslagen är därför befogad.

4. U-ländernas utveckling och frammarsch medför onekligen problem, som kräver sin särskilda uppmärksamhet. Inom trädgårdsnäringen gäller detta hittills framförallt för en del specialiserade större ros- och nejlikodlingar. Detta är ett produktionsområde, där u-länderna under 70-talet starkt ökat sin export, därtill uppmuntrade och understödda av flera internationella biståndsorgan, främst GATTs och UNCTADs gemensamma organisation, international Trade Centre (ITC). Sverige satsar som bekant förhållandevis stora biståndsmedel på lTC och har också ett betydande inllytande på organisationens verksamhet. Enligt EG-uppgifter har införseln av blommor till EG ökat starkt innevarande decennium och medfört vissa strukturella problem för odlingen i Gemenskapen. Samtidigt har man kunnat se en viss preferens hos konsumenterna för krukväxter framför snittblommor. Denna omsvängning på EG-marknaden har tidvis medfört problem och låga priseri förhållande till produktionskostnaden, vilket även haft återverkningar för Sverige. Såsom framgår av betänkandet har utvecklingen varit ungefär densamma i Sverige, där krukväxtodlingen expanderat snabbt, medan odlingen av rosor och nejlikor gått tillbaka i betydande utsträckning. Enligt handelns uppfattning är vi som tidigare nämnts bara i början av en ökande u-landskonkurrens på detta område. Odlingsbetingelserna är sådana i åtskilliga u-länder, att det är lätt att etablera en mycket konkurrenskraftig produktion. Till detta måste trädgårdsnäringen successivt anpassa sig. Jag har inte något att erinra mot, att man som en övergångshjälp höjer tullarna för rosor och nejlikor upp till GATT-bundna

IS

Särskilt SOU l978z5li

2 l 8 yttrande

detta som en åtgärd för att möjliggöra för de i sådan nivåer. Jag ser emellertid odling sysselsatta att under lugnare förhållanden gå över till annan produktion. Att konsumenterna i längden skulle betala mycket mer för svenskproducerade nejlikor och rosor för att upprätthålla en inhemsk odling förefaller varken sannolikt eller acceptabelt.

5. Erforderligt stöd åt trädgårdsnäringen bör, som jag inledningsvis anfört, ges främst genom generella åtgärder. Därvid träder tullarna i förgrunden. vill jag som bakgrund framföra några lnnan jag går in på tullfrågorna, allmänna reflexioner om Sveriges handelspolitik. Som bekant har denna sedan lång tid präglats av en strävan att åstadkomma friast möjliga handel. Såsom framhålls i avsnittet om handelspolitik i betänkandet om ny konkurrensbegränsningslag (SOU 1978:9) har denna strävan sin naturliga grund i det förhållandet, att ett så fritt och omfattande varuutbyte som möjligt med andra länder för ett litet land som Sverige med en specialiserad och avancerad industri kan bidra till snabb ekonomisk tillväxt. En teknologiskt sådan politik betyder också, att den svenska marknaden måste vara öppen för konkurrens från utlandet. Sveriges utrikeshandel har bl.a. till följd av respektive tullsänkningarna föranledda av EFTA- och tullavvecklingarna EG-avtalen samt tullförhandlingar i GATT ökat kraftigt under senare år. Halva den svenska industriproduktionen säljs utanför Sveriges gränser. Liberala tullregler medför ej endast nya expansionsmöjligheter för svenskt näringsliv utan även hårdare konkurrens. Detta föranleder ytterligare press på företagen att rationalisera. Därigenom ökas takten i strukturrationaliseringen. Den ökade konkurrensen och de lägre tullarna kan också ge lägre priser eller uteblivna prishöjningar. Med dessa mål för svensk handelspolitik är det knappast möjligt att i fråga om skyddsåtgärder mot utländsk konkurrens ge trädgårdsnäringen något mer än vissa förbättringar av vikttullarna i mån av visat behov, eftersom man inte kan motivera speciella ingripanden av beredskapsskäl. De uppgifter, som förekommit i debatten, om konkurrens från utlandet i form av subventioner och dumping har varit betydligt överdrivna. Några speciella åtgärder På det handelspolitiska området måste det härvidlag syns inte motiverade. vad gäller trädgårdsnäringen bli fråga om en avvägning av de övergripande handels- och exportpolitiska målsättningarna mot trädgårdsnäringens intressen, vartill måste läggas konsumentintresset av friast möjliga tillgång på trädgårdsalster till acceptabla priser. Mot denna bakgrund vill jag i det följande redovisa min syn på för trädgårdsnäringen. Jag är väl medveten om att det inte tullproblemet saknas skäl att nu vidta vissa ändringar i gällande tullskydd både i fråga om tullarnas höjd och ändrade perioder. Det måste då emellertid vara fullt klart, att trädgårdsnäringen inte har - såsom ibland hävdas av dess företrädare automatisk rätt att få tullarna uppräknade eller någon mer eller mindre eventuelt anpassade till EG-nivå. Dessa tullar skall givetvis såsom andra tullfrågor prövas i förhållande till det behov, som kan föreligga. När odlingens företrädare hävdar, att man översvämmas av importprodukter samt att är övermäktig, gör man ej sällan avsiktligt eller importkonkurrensen oavsiktligt den förenklingen, att man utgår från ökningen av årsimporten, sätt med i beräkningen den helst i värde. Därmed får man på ett vilseledande

Särskilt 219 yttrande

väsentliga importökningen under de perioder, då svenska produkter ej marknadsförs respektive får in den fortgående inflationen i värdesiffrorna. Gör man en korrektjämförelse grundad på kvantiteter, är utvecklingen inte särskilt anmärkningsvärd med undantag av importen av vissa blommor. Detta förhållande borde ha markerats starkare av utredningen. Det får ej heller förbises, att den svenska produktionens skydd ej endast består i tullar utan också i höga transportkostnader för importen fram till svensk gräns, i varje fall om man undantar införseln från våra grannländer. Som exempel på sådana fraktkostnader må följande nämnas (i procent av varuvärdet cif Helsingborg/Malmö):

l förhållande till flertalet av våra viktigaste leverantörsländer åtnjuter därför de svenska producenterna i praktiken genom frakterna ett vida större skydd än vad tullarna representerar. Denna del av skyddet för den inhemska produktionen har med höjda energikostnader och devalveringarna av vår valuta ökat kraftigt under senare år, ett faktum som bör beaktas vid bedömningen av näringens aktuella skyddsbehov. När det gäller en jämförelse av EGs protektionistiska politik på detta område med svenska förhållanden, är en sådan givetvis inte rimlig. l vårt land är såsom tidigare framhållits införseln av frukt, grönsaker och blommor- de för konsumenterna viktigaste artiklarna - större än den inhemska produktionen, något som också är naturligt med hänsyn till våra klimatiska förutsättningar. I EG, som är en stor nettoexportör av ifrågavarande produkter, tävlar nio länders under olika förutsättningar bedrivna produktion på marknaden i varje enskilt medlemsland, vilket gör att en livlig och stark konkurrens råder, även om gränsbestämmelserna i förhållande till tredje land kan vara påtagligt protektionistiska. Skulle liknande bestämmelser genomföras i vårt land, skulle det innebära en betydande begränsning av tilllörseln till marknaden, som till större delen måste lita till import för sin försörjning. Detta skulle bl. a. medföra klart oacceptabla priseffekter för konsumenterna och säkerligen också bereda väsentliga handelspolitiska svårigheter. l utredningen görs en jämförelse med trädgårdsnäringens förhållanden i Finland och Norge under framhållande av att näringen där åtnjuter större skydd än i Sverige. Härtill må endast fogas den kommentaren, att dessa länder generellt sett skyddar produktionen mer än Sverige oavsett varuområde, varför det är naturligt, att även trädgårdsnäringen där åtnjuter större skydd än den svenska. Enligt min mening har utredningen vid sin genomgång av tullarna inte alltid tillvaratagit föreliggande möjligheter till tullfrihet för produkter under

220 Särskilt SOU l978z5l

yttrande

tid, då någon svensk produktion inte förekommer. Man har tagit hänsyn till 3 uppgifter om olika pågående eller planerade försök att söka utsträcka för flera varor och ansett, att tullfrihet på grund därav Å produktionssäsongen inte skall medges. Enligt min mening hade det varit mer naturligt att i dessa

fall medge tullfrihet och möjligen anteckna -för den händelse experimentet i

skulle lyckas och acceptabla produkter kunna framställas - ett behov av att 1 senare få ompröva tullskyddet. Efter utredningens genomgång kvarstår = därför en hel del tullar av enbart linanstullkaraktär under perioder av året. I ulandsverksamheten på detta område har de internationella organen definierat 3 den off-season-produktion, som man vill att u-länderna skall inrikta sig på, ,z såsom avseende den period i Europa, då t. ex. grönsaker inte ekonomiskt kan , är därför den odlingssäsong, som man odlas på friland. November-april 3 rekommenderar och hjälper u-länderna att ställa in sin exportproduktion på (jfr t. ex. ITCs Sudanutredning). Av utredningens framlagda förslag till tulljusteringar avser huvudparten tullhöjningar, medan Föreslagna avkortningar av tullperioder respektive ; nedsättningar av tullavgifter är av betydligt mindre omfattning. Som tidigare anförts kan det i en del fall vara befogat att vidta en uppjustering av tullsatserna. Det bör dock vara möjligt att i flera fall än som föreslagits f modifiera tullskyddet nedåt utan att detta rimligen kan vara till förfång för 1 odlingen. Jag har emellertid inte velat anföra en särskild mening i alla fall, som skulle kunna vara aktuella. l det följande redovisas ett antal positioner, ; där jag anser utredningens förslag onödigt långtgående med hänsyn till , föreliggande skyddsbehov och till betydande men för konsumenterna.

Kapitel 6 §

06.02.007 krukväxter. Att som föreslås tredubbla tullen innebär en onödigt stor uppjustering. Med nuvarande låga tullskydd har krukväxtodlingen i Q landet kunnat expandera starkt och några avsättingssvårigheter är inte kända. Handeln kan acceptera en fördubbling av tullen bl.a. med hänsyn till 2 önskvärdheten att gardera framtida expansionsmöjligheter. Redan en sådan med åtföljande l höjning innebär en avsevärd förstärkning av tullskyddet

skulle i

höjning av prisnivån. En starkare stegring av priserna för krukväxter l lätt kunna medföra avbrott i den alltjämt stigande efterfrågetrenden, vilket l skulle vara till skada för den inhemska odlingen.

06.03.003 1/12-29/2. Som tidigare nämnts kämpar den svenska

i

nejlikor nejlikodlingen med vissa svårigheter på grund av i efterfråge-

förskjutningar i

och en ökande u-landskonkurrens. Aven om nejlikor är en

inriktingen i

som u-länder framdeles kommer att svara för i ökad omfattning artikel, på i olika marknader inklusive Sverige, anser jag, att man bör utnyttja möjligheten att gå upp till den bundna tullnivån i GATT för perioden 1/3-30/1 l,då de inhemska nejlikorna marknadsförs. Därmed ges möjligheter till en l anpassning av denna produktion, som sannolikt inte kan upprättmjukare i hållas i längden i nuvarande omfattning på grund av bättre förutsättningar j en del andra länder. Detta innebär emellertid en väsentlig tullhöjning, som till i mycket stor del är riktad mot u-länder och alltså avviker från Sveriges i principiella u-landspolitik. .lag anser emellertid, att denna tullhöjning skall

Ä sou 1978:51 Särskilt yttrande 221

i kunna balanseras under tiden 1/12-29/2.

genom att avskaffa tullskyddet t Under nämnda period saluförs inte några svenska nejlikor. Utredningen har emellertid endast velat sänka tullen till 300 kr på grund av att tullfria nejlikor nämnda period skulle konkurrera med svenskodlade tulpaner. Beträffande tulpaner föreligger en klar överproduktion i Sverige. De bekymmer, som tulpanodlarna har, sammanhänger definitivt inte med någon marknadskonkurrens med nejlikor utan orsakas av det skarpa konkurrensläget mellan traditionella tulpanodlare och de s. k. tulpandrivningsfabrikerna i landet. Att ta denna situation till intäkt för att hindra en kompensation till u-länder för tullhöjningen på nejlikor under konkurrensperioden med inhemska nejlikor är enligt min mening inte försvarligt. Problemen kring den överdrivet stora inhemska tulpanodlingen får rimligen lösas på annat sätt. Skulle förslaget om att sänka tullen för nejlikor med endast 100 kr under icke-konkurrensperioden förverkligas, bör med hänsyn till avvägningen mot u-landsintressena tullen under konkurrensperioden höjas till endast 850 kr för att begränsa skadeverkningarna för u-landsleverantörerna.

06.010] 7 andra snittblommor. Till denna rubrik är många olika slags blommor hänförliga. l allmänhet är det inte fråga om fleråriga kulturer utan om kulturer for endast några månader. På ett helt annat sätt än vad gäller rosor och nejlikor är det alltså enkelt att gå över från en blomsort till en annan alltefter variationer i lönsamhet och konkurrensläge. Samma behov att höja tullarna, som gäller rosor och nejlikor, föreligger därför inte. Utredningen har inte kunnat klarlägga, att ett behov att höja tullen till 1000 kr skulle föreligga. Vidare anser man inom handeln, att orkidéer bör kunna göras tullfria. De mer lyxbetonade, dyra varianterna, som i mycket begränsad utsträckning odlas i landet, är ganska oberoende av tullskyddet. Däremot importeras sedan några år billigare sorters orkidéer från Thailand och andra länder i Bortre Asien i stora kvantiteter till priser, som gör dessa blommor till vardagsblommor. Denna export, till vilken bl. a. de internationella biståndsorganen inspirerat, konkurrerar ej med svensk produktion, som inte omfattar dessa billiga sorter. För u-länderna däremot har denna export stor betydelse som valutaskapande. Med hänsyn härtill och då något konkurrensläge ej föreligger med svensk produktion, anser handeln, att orkidéer framdeles bör bli tullfria. Nuvarande tull bör alltså bibehållas för denna tullposition samt orkidéer brytas ut och i fortsättningen bli tullfria.

Ur 06.04.901 s. k. /äderb/ad. Denna komplettering till snittblommor är f. n. hänförlig till 0604909 “andra slag” och tullfri. Produkten kommer från USA (Florida) och vissa latinamerikanska länder. Den odlas inte i Sverige för avsalu. Enligt uppgift skulle på några enstaka håll forsöksodling pågå. Med hänsyn till växtens stora krav på värme för odling tror handeln foga på en framtida svensk produktion som realistisk och ekonomiskt genomförbar. Att nu belasta konsumenternas tullräkning på trädgårdsområdet även med denna artikel syns olämpligt. Därtill kommer att det torde vara mycket svårt att särskilja den i tulltaxan.

1978;]

222 Särskilt yttrande SOU

Kapitel 7 07.01.]01 nyskördadpotatis. Utredningen anför i enlighet med ett förslag av jordbruksnämnden, att tullen bör höjas från 20 kr till 34 kr. Jordbruksnämndens förslag baseras på att införselavgiften för potatis höjs under andra tider. Beträffande jordbruksnämndens förslag har kommerskollegium i ett i ärendet avgivet yttrande motsatt sig en höjning av tullen med motivering.att jordbruksnämnden inte anfört några egentliga skäl till en höjning av tullen. Ej heller har vid behandlingen av ärendet inom utredningen någon argumentering presenterats för ifrågavarande tullhöjning. Orsaken är sannolikt, att det är svårt att finna någon sådan. Då den svenska färskpotatisen kommer i marknaden. är den av kvalitativa skäl så efterfrågad, att den helt dominerar marknaden. I realiteten föreligger då inte längre några möjligheter att sälja importerad ny potatis. Handeln måste alltså, när tiden närmar sig för den svenska lärskpotatisen, företa sina inköp med stor försiktighet för att inte ha några kvantiteter kvar in på den svenska säsongen. Å andra sidan är delar av juni en viktig imponperiod, därför att den gamla svenska potatisen då är slut eller i varje fall i mycket dålig kondition. Att under perioden fram till dess den svenska färskpotatisen kommer i marknaden kring midsommar utta en förhöjd tull är därför inte motiverat. Jag ansluter mig till kommerskollegiets bedömning, att det för att introducera en tullhöjning i varje fall behövs någon saklig motivering och avstyrker därför utredningens förslag.

07.0l.49I, 492 annan kål. l likhet med utredningen vill jag föreslå en utbrytning av salladskål ur angivna nummer. Då de nämnda framtida utvecklingsmöjligheterna enligt handelns bedömning ligger i ett avlägset fjärran och det är fråga om en artikel, som är föremål för ett betydande konsumentintresse, vill jag föreslå, att dels nuvarande tull. 40 kr/100 kg, bibehålls, dels den period,då tull skall utgå, begränsas att avse tiden 16/7-30/ 11. Något utbud av svenskproducerad vara förrän i augusti är inte känt av handeln och möjligheterna till att marknadsföra svensk salladskål tidigare är inte på något sätt dokumenterade. Det är onödigt att under lång tid fördyra en populär vara, utan att något skyddsbehov föreligger.

07.01.701 tomater. Den inhemska tomatskörden kommer numer i gång i början av maj. Skäl kan därför föreligga att utsträcka skyddsperioden till l/5. Däremot är de kvantiteter, som produceras i svenska växthus i slutet av april, mycket små och utan varje betydelse för försörjningen. De säljs också till mycket höga priser. Att för en stor konsumtionsvara som tomater föreslå tull för någon del av april är ej grundat på något verklighetsunderlag och innebär en onödig, väsentlig beskattning av konsumenterna. Då tullen dessutom föreslås höjd till 60 kr, blir det en hög tull, som skulle drabba det stora importbehovet för tomater i april utan att något reellt skyddsbehov tillgodoses. Något importminimiprissystem bör vidare inte introduceras, eftersom det hittills aldrig kunnat visas, att import med störningseffekter inträffat. De variationeri prisbildningemsom kan ha förekommit, har ej sällan berott på att t. ex. Trädgårdshallens i Helsingborg försäljningssystem inte är så väl avpassat till distributionen.

Särskilt yttrande 223

07.01.801slanggurk0r. Utredningen har föreslagit en höjning av tullen till 60 kr. Eftersom odlingen av slanggurka ökar varje år och problemet snarast varit att söka hålla produktionstillväxten i takt med en väntad konsumtionsökning, föreligger enligt handelns uppfattning inga som helst skäl att höja tullen. Detta skulle snarast stimulera till en alltför snabb ökning av produktionen och skapa problem, som kan bli svårbemästrade. Förslaget om l 3. ett importminimiprissystem vill jag avstyrka. Importen från öststater har varit mycket begränsad och de störningar man talat om har vid närmare undersökning i regel visat sig mycket överdrivna eller hänförliga till helt andra omständigheter. Något skäl att införa någon form av imponövervakning med minimiprissystem med åtföljande besvär för myndigheter och importörer föreligger inte.

07.01 .853 isbergssal/ad. Beträffande isbergssallad bör tullbelagd tid vara 1/ 5-31/12. Varken under mars eller april månader förekommer någon produktion av isbergssalad i landet. För försörjningen är vi under denna tid helt hänvisade till import och någon ändring i denna situation är det inte realistiskt att räkna med.

Kapitel 8 0804.10] vindruvor. Någon inhemsk produktion finns inte och något substitutionsförhållande av betydelse föreligger ej heller. För konsumenterna kan det vara av betydelse,att tullen på vindruvor borttages såsom en motvikt till de tullhöjningar för andra trädgårdsprodukter, som nu skall vidtas.

08.08. 101 vinbär. Denna produkt föreslås utbruten och tullen höjd till 40 kr 1/ v 6-31/8. Enligt vad som inhämtats föreligger inte nâgra svårigheter beträffande avsättning eller priser för svenska vinbär. Något behov av den föreslagna tullhöjningen finns därför inte. Tullen föreslås bibehållen vid 25 kr.

0810100 frysta jordgubbar utan tillsats av socker. Den av utredningen föreslagna höjningen av tullen till 75 kr/100 kg bör inte ifrågakomma, även om utredningen skjutit dess ikraftträdande något på framtiden. Skälen härtill är följande. Frysta, osockrade jordgubbar är en industriell råvara för framstälning av bl. a. sylt och saft. Denna råvara importeras årligen till en kvantitet av ca 2 000 ton. Det har framförts, att varan skulle konkurrera med den svenska jordgubbsodlingens produkter. Denna odling är emellertid inriktad på att producera konsumtionsjordgubbar, inte industriråvara. Bl. a. på grund av

s. k. självplock går endast en obetydlig del av produktionen - s. k. andrasor-

tering -till fruktindustrin. Några svårigheter att hos industrin avsätta dylika bär har inte påvisats föreligga. Den föreslagna tullhöjningen kan enligt min åsikt inte förväntas få några effekter i fråga om avsättningen av jordgubbsodlarnas produkter. Skulle tullhöjningen genomföras, torde detta däremot leda till krav från livsmedelsindustrin på kompensation i fråga om tullskyddet förjordgubbar såsom sylt, saft eller frysta konsumentförpackade. Den mycket knapphändiga motive-

224 Särskilt yttrande

ring, som framförts till stöd för kravet, ger på intet sätt anledning till att initiera de relativt betydande prishöjningar for åtskilliga produkter, som det kan bli fråga om och som lätt kan föranleda en minskande efterfrågan hos konsumenterna. Slutligen villjag under detta avsnitt framföra några reflexioner i anslutning till diskussionen om en eventuell övergång till värdetullar. , Även omjag i princip delar uppfattningen,att värdetullar är att föredra,0m man måste räkna med större förändringar i penningvärdet,anserjag,att man i fråga om kap. 6-8 i tulltaxan även fortsättningsvis bör bibehålla vikttullar. Med de olika kvaliteter som förekommer, varans kondition i det enskilda fallet, blandningen av tullbelagda och tullfria produkter etc. är det relativt lätt att manipulera med värdet. Vikt, antal standardkolli etc. gäller uppgifter av mer absolut karaktär. Det bör understrykas, att handeln hos utredningen uttryckligen begärt vikttullar även i fortsättningen - med uppjusteringar efter visst intervall ifall inflationsutvecklingen gör detta nödvändigt - om myndigheterna inte uttryckligen kan garantera effektiva åtgärder för att säkra en riktig efterlevnad av värdetullbestämmelserna. Det ligger i sakens natur med tanke på att det i regel är fråga om ömtåliga produkter av stor betydelse för konsumtionen, att åtgärder inte kan ifrågakomma, som hindrar en snabb gränspassage och att varorna skyndsamt kommer ut till konsumenterna. Eftersom generaltullstyrelsen under hand förklarat, att vikttullar ger bättre möjligheter att kontrollera, att tullbestämmelserna iakttas, bör i princip vikttullar bibehållas på ifrågavarande varuområden. De GATT-bundna tullarna kan härvidlag utgöra ett problem. Om man som utredningen föreslår - skall omförhandla dessa till värdetullar, som binds, eller i stället söka förhandla dem fria från bindning, är en förhandlingsfråga i GATT, som det inte är lämpligt att här närmare gå in på. Den frågan bör bli föremål för ytterligare utredning genom berörda myndigheter, i första hand kommerskollegium och jordbruksnämnden. Behovet av minimitullar i dessa fall har enligt min mening ej övervägts mera noggrant av utredningen. Frågan bör bli föremål för ytterligare undersökning, då kombinerade tullar bör användas mycket restriktivt i tulltaxan. Den omräkning till värdetullar, som utredningen gjort, behöver - om värdetullar skulle bli aktuella -granskas med hänsyn till de ytterligare element, som tillkommer för tullbeläggning vid värdetull, främst frakten. En beräkning måste i så fall göras, hur värdetullarna skulle slå. Om tull t. ex. skulle utgå under april för isbergssallad, vilket som tidigare nämnts är helt onödigt, eftersom det inte finns någon inhemsk produktion ifrågavarande månad, skulle en import från USA i praktiken tullbeläggas till mer än det dubbla produktvärdet, vilket ter sig orimligt. Även nejlikor från Colombia, gladiolus från Israel och orkidéer från Bortre Asien skulle drabbas av mycket väsentliga extra tullhöjningar,om en övergång till värdetullar sker, eftersom frakterna ingår i tullvärdet. Det skulle innebära en ytterligare stark belastning bl. a. på flera u-länders export till oss. Detta är emellertid blott några exempel på de följder som kan inträffa för importen av en rad produkter inom kap. 6-8. Vad gäller värdetullar ställer jag mig vidare synnerligen tveksam till tullsatser över 25 %. Om sådana ifrågasätts, måste det bli en ytterligare noggrann prövning med hänsyn till olika effekter och svensk trädgårdsnärings reella behov i det enskilda fallet av ett så kraftigt tullskydd.

Särskilt 225 yttrande

6. Trots att man ej kunnat påvisa någon allmänt sett mer bekymmersam situation för trädgårdsnäringen än som gäller det svenska näringslivet i stort och som nu successivt rättas till med generella medel, föreslår utredningen som komplement till det förstärkta gränsskyddet, att ett system införs med registrering av odlare och importörer, en särskild stödfond av budgetmedel och regleringsmedel, kombinerad med produktavgifter på såväl svenskodlade som importerade varor samt dessutom en intern avgift i särskilda fall. Fonden skall användas för direkta stödåtgärder i form av pristillägg, stödköp eller lagringsbidrag. Allt i syfte att styra och ekonomiskt stödja trädgårdsodlingen. Vidare föreslås inrättandet av en särskild trädgårdsnäringsnämnd, som förutsätts sortera under jordbruksnämnden, Det ligger i näringens natur, att det är svårt att avväga produktionen, så att tillforseln till marknaden alltid blir den lämpliga. Skilda år kan - på grund av årsmån -- resultatsmässigt falla ut mycket olika. l första hand är det inte fråga om förändringar i vår omvärld, utan det är den osäkerhet, vilken i stor utsträckning ligger i odlingens natur, som ger variationer i skördar och lönsamhet. Det är då angeläget, att någon form av skatteutjämning av typ skogskonto införs. Mot denna bakgrund trorjag, till skillnad från utredningen, att man inte i någon större utsträckning kan komma till rätta med sådana fenomen genom det komplicerade system, som nu föreslås. Såsom tidigare framhållits bör trädgårdsnäringen i princip behandlas på samma sätt i fråga om skydds- och andra åtgärder som annan samhällsnyttig produktion, vilken inte kan ges de sällsynta garantier, som beredskapsskäl innebär. Att tillskapa ett särskilt regleringsorgan, som genom inforrnationer och medelstilldelning skall styra inemot 6 000 odlingsföretag och antagligen även söka påverka handeln i dess avgöranden, är ett opåkallat intrång i marknadshushållningen, som inte kan motiveras av några principiella eller praktiska skäl. Uppenbara risker föreligger, att många kommer att söka smita undan regleringen, som blir utomordentligt besvärlig att kontrollera. Ett mycket stort antal trädgårdsföretag har i dagsläget försäljning även till eller rentav uteslutande till konsument. Hur skall man få kontroll på dessa kvantiteter annat än genom rent polisiära åtgärder? Förslaget ger inga garantier for att en utveckling till ett permanent stödarrangemang för åtskilliga odlare skall kunna undvikas. Sannolikt kommer det föreslagna systemet att bidra till överproduktion och motverka ett fortsatt nödvändigt kvalitetstänkande. Utredningen föreslår i anslutning till förslaget om produktavgifter också interna avgifter, som skulle skapa resurser erforderliga för att som man säger stabilisera marknaden under mer normala förhållanden. Om en produktionsgren finner ”starka” skäl härför och det bedöms angeläget från det allmännas synpunkt, skall regleringsorganet kunna ta ut särskild intern avgift på viss inhemsk produkt. Framförallt syftar man till lagringsstöd i andra situationer än då produktavgift kan utgå. Som framgår av vad ovan anförts måste det anses mycket tveksamt med hänsyn till internationella regler, om produktavgift som pålaga på importen kan användas för att t. ex. främja lagring av inhemska produkter. Vad gäller den interna avgiften har i första hand lagring av äpplen nämnts. Som bekant skyddas äppleodlingen av totalt importförbud under den tid, då svenska äpplen marknadsförs. Spärrperiodens längd fastställs avjordbruksnämnden efter förhandlingar mellan odling och handel.

1 226 Särskilt yttrande

Genom att på föreslaget sätt skapa möjligheter att finansiera långtidslagring skulle man kunna dra ut mycket långt på marknadsförandet av svenska äpplen och hålla mycket höga priser, som skulle försvåra avsättningen. Exempel saknas inte på helt orealistiska öppningspriser på svenska äpplen med ett starkt köpmotstånd som följd. Att komplettera importförbudet med ett ekonomiskt lagringsstöd - även om odlarna skulle betala det- förefaller olämpligt och kan orsaka internationella svårigheter, om man vill upprätthålla den handelspolitiskt ibland ifrågasätta importregleringen för äpplen. Andra länder kan lätt bibringas uppfattningen, att staten genom en sådan medverkan söker upprätthålla importstoppet onödigt länge och därmed förhindra en traditionell import från t. ex. EG-länder och USA. Härtill kommer att det är svårt att föreställa sig att en odlarorganisation mot andra odlares vilja skulle kunna genomdriva lagringsbidrag genom en obligatorisk intern avgift och påtvinga andra odlargrupperingar en viss försäljningspolitik. Finansiering av det slag, som det här är fråga om, bör grundas på frivilliga avtal inom berörda grupper utan statlig medverkan. När det gäller marknadsföringen bör statsmakterna inte lägga sig i denna; totalt importstopp och finansiellt stöd till uppförande av lagerbyggnader måste vara fullt tillräcklig hjälp från statens sida. Handeln motsätter sig bestämt förslaget. Med hänsyn till samhällets syn på konkurrensbegränsningar är det från allmän synpunkt snarast angeläget, att sådana tvångsvisa åtgärder inte får genomföras. Utöver verksamhet, som direkt sammanhänger med det föreslagna stödet, skall organet följa pris- och produktionsutvecklingen på olika produkter både inom och utom landet. Regleringsorganet skall också utgöra ett forum för informationsutbyte mellan producenter och handel och härigenom bidra till en marknadsanpassad produktion. I förlängningen förefaller det antagligt som ovan framhållits, att regleringsorganet kommer att utöva vissa styrningsfunktioner. Jag tror knappast, att man löser de marknadsföringsproblem, som ibland föreligger beträffande svenska trädgårdsalster, genom tillskapande av ett sådant organ. Sannolikt kommer diskussionerna i trädgårdsnäringsnämnden att bli tidsödande och lite givande. Någon form av majoritetsbeslut är det svårt att föreställa sig, om man vill åstadkomma det samarbete, som tydligen förutsätts. Det föreslagna organet blir därför troligen av mycket begränsat värde. Utredningens skrivning att främjandena, som enligt sina stadgar och i den praktiska verksamheten skall främja avsättningen av svenska trädgårdsalster, skulle kunna finansieras bl. a. med avgifter på importen (genom produktavgifterna), förefaller mig orealistiskt och inte i överensstämmelse med de internationella handelsregler, till vilka Sverige anslutit sig. Handeln anser,att dessa organ skall bibehålla sin svenska karaktär, och finner det av flera skäl olämpligt att utvidga deras verksamhetsområde. Utredningen redovisar ett behov av två nya tjänster i regleringsorganet och en ny tjänst hosjordbruksnämnden. För min del vill jag ifrågasätta, om den föreslagna regleringen verkligen kan administreras inom en så begränsad ram även med anlitande av tjänster utifrån. Den svenska trädgårdsnäringens framtid ligger med säkerhet inte i en byråkratisering av näring och handel på det sätt som föreslagits. Att beskatta importen för att stödja den inhemska odlingen i konkurrensen är en i sig egendomlig anordning. som ej heller är förenlig med svensk handelspolitik

SOU 1978:5] Särskilt yttrande 227

och knappast godtagbar enligt internationella regler. Odlingens framtid ligger i stället i ökad produktivitet, effektiv marknadsföring och bättre samarbete med distributionen. Handeln är lika enig nu om att avvisa förslaget om produktavgifter, som då det ursprungligen framlades av en tidigare trädgårdsnäringsutredning i ett betänkande den 30 december 1952. Den gången skulle produktavgifterna användas till organisationsarbete, sorterings-, packnings- och lagringsanläggningar och konsumentupplysning. Direkta ekonomiska bidrag till odlarna vågade man sig då inte på, ej heller en detaljstyrning av produktion och konsumenter. Vad jag skulle kunna acceptera är en mindre fond av budgetmedel (eventuellt även avjordbruksregleringsmedel) om sammanlagt 7-8 mkr, som ställs till jordbruksnämndens eller lantbruksstyrelsens förfogande for att i extrema situationer lå användas för alldeles speciella ändamål, där så befinns påkallat. Men det skulle inte vara fråga om situationensom odlarna själva kan påverka eller i förväg kan styra in utvecklingen på. För handhavandet av en sådan fond med ett mer begränsat syfte behöver inte någon särskild byråkrati upprättas. Skulle stödåtgärder aktualiseras i svåra situationer, får myndigheten ordna med ett lämpligt ansökningsförfarande i det särskilda fallet. Förhandsregistrering, regleringsorgan, styrningsförsök och den handelspolitiskt minst sagt diskutabla produktavgiften behöver inte aktualiseras för att nå detta syfte. I sådant fall föreligger knappast någon risk för en utveckling mot ett permament stöd, en risk som förefaller uppenbar, om utredningens förslag följs.

7. Frågan om nyetablering eller utvidgning av verksamheten inom trädgårdsnäringen måste enligt min mening behandlas med stor varsamhet. Lika felaktigt som det skulle vara att gå in för ett totalt stopp i fråga om nyetablering eller utvidgning, lika olämpligt skulle det vara att vidta åtgärder, som direkt uppmuntrar härtill. Givetvis måste etableringsfrihet få råda. Men i den mån vederbörande förutsätter stöd t. ex. i fråga om finansiering från det allmänna, är det oundgängligen nödvändigt, att ett sådant ärende prövas med hänsyn till ett klart behov av den planerade produktionen och framförallt kanske till säkra avsättningsmöjligheter. Man bör också vara pâ det klara med att de yttre konkurrensförhållandena i stort sett kommer att kvarstå och troligen skärpas på grund av ambitioner hos den tredje världens länder på detta område. Det kan förefalla naturligt att i nuvarande läge driva sysselsättningsaspekten hårt. Marknadsbedömningen måste dock vara den avgörande utgångspunkten för myndigheternas prövning av en ansökan om fmansieringsstöd. Med understrykande av denna synpunkt kan jag instämma i de forslag, som utredningen framför i kap. 13.

8. l slutet av kap. 10 nämns, att utredningen avser att i ett senare betänkande belysa frågor kring marknadsföring och distribution av trädgårdsprodukter. Tidigare i detta kapitel anges vad som skulle vara “de olika ledens ersättning för sina insatsen”. Enligt min mening är det vanskligt att med hänsyn till osäkerheten i uppgifterna på sätt som här skett sammanställa olika uppskattningar av produktion och konsumtion. Det finns t. ex. en ny uppskattning av konsumtionen, som beträffande färska köksväxter, frukter och bär (även

, _1 228 Särskilt yttrande

sådana som ej odlas i Sverige) anger denna 3,8 miljarder kr för år 1977. Härtill bör läggas färsk potatis med 0,8 miljarder kr. Försäljningen av prydnadsväxter 1977 kan i varje fall inte ha överstigit 1,5 miljarder kr. I stället för den angivna siffran om 7 miljarder kr för konsumtionen stannar denna skattning vid drygt 6 miljarder kr. Med de senaste årens starkt ökade kostnader för packning, transporter och varuhantering - åren 1972-1977 steg exempelvis lönerna i detaljhandeln med 109 % -är det inte förvånande,att kostnaderna för att distribuera en vara med alla de moment, som ligger däri, numera är betydande. Det av utredningen redovisade procenttalet för distributionskostnaderna är dock sannolikt något för högt och för ersättningen till producenterna något för lågt på grund av ett ofullständigt grundmaterial.

9. Enligt min mening ger utredningen icke någon bild av trädgårdsnäringen som en särskilt beträngd bransch. Den har som många andra produktionsgrenar sina problem i den allmänna situationen för svensk produktion i dagens konjunktur. Obestridligen kämpar dock odlingen av rosoroch nejlikor med betydande svårigheter. Sammanfattningsvis kan jag från mina utgångspunkter acceptera föreslagna tulländringar med ovan angivna undantag och även gå med på upprättandet av en särskild fond med det begränsade syftet att tjäna som en handlingsberedskap. Vidare villjag förorda av utredningen framföra förslag i kap. 13 till strukturella förbättringar för trädgårdsnäringen i form av gynnsamma lån och andra lättnader beträffande finansiering av investeringar, förbättringar av befintliga anläggningar och hjälp till ändrad produktionsinriktning m.m. Möjligheter till en skattemässig resultatutjämning mellan olika år bör snarast införas. lnom ramen för dessa åtgärder får odlingen sedan nå den omfattning, som konkurrensen ger enligt näringslivets allmänna villkor. Här som eljest i näringspolitiken skall konsumenternas intressen sättas främst.

Statens offentliga utredningar 1978

Kronologisk förteckning

Statekyrka. Ändrade relationer mellan staten och svenska kyrv kan. Kn. Stat-kyrka. Bilaga 1. Kyrkans framtida organisation. Kn. . Stat-kyrka. Bilaga 242. Utredningar i delfrágor. Kn. Skolplanering och skolstorlek. Faktaredovisning och bedömningsunderlag, U. Föräldrautbildning. S. Ny skogspolitik. Jo, . Skog för framtid. Jo. Hyresrätt 2. Lokalhyra. Ju. Ny konkurrensbegränsningslag. H. . Barnets rätt. 1. Om förbud mot aga. Ju. . Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. E. . Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 1. E. . Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 2-4. E. . Arbete ät handikappade. A. . Praktikfrågor-âtgärder i ett kort perspektiv. U. . Regional konsumentpolitisk verksamhet. H. . Energi. l. . Öresundsförbindelser. K. . Öresundsförbindelser. Bilaga A. Ritningar. K. . Öresundsförbindelser. Bilaga B. Konsekvenser for företag och hushåll. K. 21. Bemanning av fartyg. K. 22. Energi, strukturomvandling och sysselsättning. A. 23. Växtförädling. Jo. . Ny renhállningslagstiftning. Jo. 25. Etablering av miljöstörande industri. Bo. 264 Hälso- och sjukvårdspersonalen. S. . Fortsatt körkortsreform. K 28, Kvinnors lörvârvsarbete och förvärvshinder. A. 29. Arbete i jordbruk och trädgård. A. 30. Brand inomhus. B. 31. Trafikpolitik-kostnadsansvar och avgifter. K. 32. Ny indelningslag för kommuner, landstingskommuner och församlingar. Kn. 33. Ordningsvakter. Ju. 34. Förstärkt skydd för fri» och rättigheter. Ju. 35. Regional utvecklingsplanering, länsplanering, vidgad länsdemokrati. Kn. . Arrenderätt 1. Ju. . Hotell› och restaurangbranschen. H. . Jämställdhet i arbetslivet. A. . Föråldraförsäkring. S. . Tvistlosning på konsumentomrádet. H. , Statlig personalutbildning. B. . Kommunernas medverkan i sysselsättningsplanering. A. . Miljökostnader. Jo. . Kommunalt hälsoskydd. S. . Allmän arbetslöshetsförsäkring. A. . An främja regional utveckling. l, . Att främja regional utveckling. Bilagedel. I, . Konkurrens pá lika villkor, B. . Energi. Hälso-miljö- och säkerhetsrisker. l. . Ny vårdutbildning, U. . Svensk trädgârdsnäring. Jo.

Statens offentliga utredningar 1978

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Bostadsdepartementet Hyresrätt 2. Lokalhyra. [8] Etablering av miljöstörande industri. [25] Barnets rätt. 1.Om förbud mot aga. [10] Brand inomhus, [30] Ordningsvakter. [33] Förstärkt skyddför fri- och rättigheter. [34] Industridepartementet Arrenderätt 1.[36] Energikommissionen. 1. Energi. [17] 2. Energi. Hälso-miljö- och säkerhetsrisker. [49] Socialdepartementet Expertgruppen för regional utredningsverksamhet. 1. Att främja Föräldrautbildning. [5] regional utveckling. [46] 2. Att främja regional utveckling. Bilagedel. Hälso- och sjukvärdspersonalen. [26] [47] Föräldraförsäkring. [39] Kommunalt hälsoskydd. [44] Kommunclepartementet Kyrkoministerns stat-kyrka grupp. 1.Stat-kyrka. Ändrade relationer Kommunikationsdepartementet mellan staten och svenska kyrkan. [1] 2. Stat-kyrka. Bilaga 1. 1975års danska och svenska öresundsdelegationer. 1.Öresunds- Kyrkans framtida organisation. [2] 3. Stat-kyrka. Bilaga 2-12. forbindelser. [18] 2. Öresundslörbindelser. Bilaga A. Ritningar, l 19] Utredningar I delfrågor. [3] 3. Öresundsförbindelser Bilaga B. Konsekvenser för företag och Ny indelningslag för kommuner, landstingskommuner och församhushåll. [20] lingar. [32] Bemanning av fartyg. [21] Regional utvecklingsplanering, länsplanering, vidgad länsdemokrati, Fortsatt körkortsreform, [27] [35] Trafikpolitik-kostnadsansvar och avgifter. [31]

Ekonomidepartementet Kapitalmarknadsutredningen. 1. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. [1 112.Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 1.[12] 3. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 2-4. [ 131.

Budgetdepartementet Statlig personalutbildning. [4 l ]. Konkurrens på lika villkor. [48],

Utbildningsdepartementet Skolplanering och skolstorlek. Faktaredovisning och bedömningsunderlag. [4] Utredningen om vissa várdutbildningar inom högskolan. 14Praktikfrågor-åtgärder i ett kort perspektiv. [15] 2. Ny vårdutbildning. [50]

Jordbruksdepartementet 1973 års skogsutredning. 1, Ny skogspolitik. [6] 2. Skog för framtid. [7] Växtförädling. [23] Ny renhållningslagstiftning. [24] Miljökostnader. [43] Svensk trädgárdsnäring. [51]

Handelsdepartementet Ny konkurrensbegränsningslag, [9] Regional konsumentpolitisk verksamhet, [16] Hotell- och restaurangbranschen. [37] Tvistlösning på konsumentomrádet. [40]

Arbetsmarknadsdepartementet Sysselsättningsutredningen. 1. Arbete åt handikappade. [14] 2. Energi, strukturomvandling och sysselsättning. [22] 3. Kvinnors förvärvsarbete och förvärvshinder. [28] 4. Kommunernas medverkan i sysselsättningsplanering. [42] Arbete I jordbruk och trädgård. [29] Jämställdhet i arbetslivet. [38] Allmän arbetslöshetsförsäkring, [45]

Anm, Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.