('angående delning av bggg- nadsstgrelseorganisationen, in. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967 1

Nr 61

Kungl Maj. ts proposition till riksdagen angående delning av bgggnadsstgrelseorganisationen, in. m.; given Stockholms slott den 17 mars 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över koinmunikationsärenden för denna dag, föreslå riks­ dagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Olof Palme

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till delning av byggnadsstyrelsen och länsarkitektsorganisationen. Delningen av byggnadsstyrelsen föreslås ge­ nomförd så, att de enheter i den nuvarande styrelsen, som handlägger myn­ dighetsuppgifter inom plan- och byggnadsväsendet, bildar en särskild myn­ dighet för plan- och byggnadsfrågor, statens planverk, som skall lyda under kommunikationsdepartementet. De enheter inom styrelsen, som centralt handlägger ärenden rörande byggande och förvaltning av statliga fastigheter m. in., föreslås bilda en annan central myndighet, byggnadsstyrelsen, som förs över från kommunikationsdepartementets till finansdepartementets verksamhetsområde. Den nuvarande byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå föreslås till sin huvuddel överförd till riksantikvarieämbetet. I propositionen föreslås vidare att den omedelbara vården av fastigheter under byggnadsstyrelsens ansvar sammanförs med styrelsens nybyggnads­ verksamhet till en ny regional organisation med ett antal byggnadsförvaltningar som ingår i den nya byggnadsstyrelseorganisationen. Förslaget med­ för viss överflyttning av personal från länsarkitektkontoren till de nya bygg- 1 —Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 61

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

nadsförvaltningarna. Återstoden av länsarkitektsorganisationen föreslås ingå i det nya planverket och utgöra dess regionala organisation. Delningen av byggnadsstyrelseorganisationen föreslås genomförd den 1 juli 1967. Vidare läggs i propositionen fram förslag till medelsanvisning på drift­ budgeten för budgetåret 1967/68 i fråga om statens planverk, länsarkitekts­ organisationen och bidrag till upprättande av regionplaner m. m. Slutligen begärs på kapitalbudgeten för budgetåret 1967/68 medel till förskott till vissa plankostnader m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967 3

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 17 mars 1967.

Närvarande: Statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , E denman , J ohansson , H olmqvist , A spling , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , O dhnoff , W ickman .

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Palme, anmäler — efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om delning av bgggnadsstgrelseorganisationen m. m. och anför. I prop. 1967: 1 bil. 8 s. 108 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1967/68 beräkna till Plan- och byggnadsväsendet ett anslag av 13 509 000 kr. Beredningen av denna fråga är nu avslutad och jag anhåller att få redogöra för den när­ mare.

I. Inledning

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet uppdrog jag den 21 januari 1966 åt en arbetsgrupp inom kommunikationsdeparte­ mentet — arbetsgruppen för byggnadsstyrelseorganisationen, i det följande benämnd arbetsgruppen — att bl. a. se över byggnadsstyrelseorganisationen och därvid behandla följande frågor: 1. Uppdelning av byggnadsstyrelseorganisationen i en del för ärenden rörande byggande och förvaltning av statliga fastigheter m. m. samt en del för planfrågor m. m. Därvid förutsattes att den förstnämnda delen såsom en särskild organisatorisk enhet skulle överföras till finansdepartementet. 2. Ledning och huvudorganisation för den centrala enheten för byggande och fastighetsförvaltning (byggnadsstyrelsen). 3. Organisation av delen för planfrågor m. m., varvid utredningen i prin­ cip skulle begränsas till vad som var en direkt följd av uppdelningen enligt 1. 4. Kulturhistoriska byråns uppgifter och ställning. 5. Den regionala organisationen.

4 Kangl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

Arbetsgruppen har med skrivelse den 27 juni 1966 överlämnat en prome­ moria »Uppdelning av byggnadsstyrelseorganisationen» (Stencil K 1966: 3). Promemorian har av Kungl. Maj :t den 29 juni 1966 överlämnats till bygg­ nadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet med föreskrift att myndigheterna skulle avge sina anslagsframställningar för budgetåret 1967/68 med utgångs­ punkt i det organisationsförslag som framlagts i promemorian. Med skrivelse den 23 augusti 1966 har byggnadsstyrelsen överlämnat yttrande över förslaget till delning av byggnadsstyrelseorganisationen och framlagt förslag till medelsanvisning för budgetåret 1967/68 rörande dels avlönings- och omkostnadsanslag för ett nytt verk för byggande och förvalt­ ning av statliga fastigheter, dels anslag till utredningar rörande byggnads­ företag in. in., dels avlönings- och omkostnadsanslag för ett nytt verk för planfrågor m. in. dels anslag till bidrag till upprättande av regionplaner m. in. Med skrivelse samma dag har styrelsen vidare avgett förslag till an­ slag på kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket avsett till förskott till vissa plankostnader. Styrelsen har därjämte med skrivelse den 7 september 1966 avgett förslag till anslag för avlöningar och omkostnader för länsarkitektsorganisationen. Med skrivelse den 31 augusti 1966 bär Vitterhets-, historie- och antikvitets­ akademien framlagt förslag till anslag för budgetåret 1967/68 till avlöningar och omkostnader för bl. a. riksantikvarieämbetet. Yttranden över arbetsgruppens och byggnadsstyrelsens samt Vitterhets-, liistorie- och antikvitetsakademiens förslag har avgetts av fortifikationsförvaltningen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statskontoret, riksrevisions­ verket, riksarkivet, riksantikvarieämbetet, lantmäteristyrelsen, statens naturvårdsnämnd, bostadsstyrelsen, domkapitlen i Uppsala ärkestift, Västerås stift, Lunds stift, Göteborgs stift och Visby stift, överståthållarämbetet, läns­ styrelserna i Stockholms län, Uppsala län, Östergötlands län, Malmöhus län, Göteborgs och Bohus län och Västerbottens län, byggindustrialiseringsutredningen, 1958 års utredning kyrka—stat samt 1965 års musei- och utställningssakkunniga (MUS 65). Vid länsstyrelsernas yttranden har fogats skri­ velser från vissa länsarkitekter, överlantmätare och landsantikvarier. Här­ jämte har yttranden avgetts av byggnadsstyrelsens råd för samhällsplane­ ring, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska lands­ tingsförbundet, Kyrkans byggnadsbyrå, Landsorganisationen i Sverige (LO), Länsarkitekternas förening, Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S), Sveriges akademikers centralorgani­ sation (SACO; efter hörande av Svenska museimannaföreningens facksek­ tion), Svenska arkitekters riksförbund (SAR), Svenska byggnadsentrepre­ nörföreningen (SBEF) och Svenska väg- och vattenbyggares riksförbund (SVR). Härefter har länsstyrelsen i Norrbottens län och Svenska riksbyggen förening u. p. a. framfört vissa synpunkter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967 5

II. Delning av byggnadsstyrelseorganisationen

A. Nuvarande organisation

Byggnadsstyrelseorganisationen består av byggnadsstyrelsen och länsarkitektsorganisationen, som i sin tur omfattar 24 länsarkitektsdistrikt. Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter regleras, förutom av instruktionen för styrelsen den 3 december 1965 (nr 691), av föreskrifter i byggnadslagen, byggnadsstadgan och vissa andra författningar samt särskilda beslut av Kungl. Maj :t. 7 § byggnadslagen den 30 juni 1947 (nr 385; ändrad senast 1965: 718) föreskriver sålunda att den allmänna uppsikten över planlägg­ ningen och byggnadsväsendet i riket tillkommer styrelsen. Enligt 76 § bygg­ nadsstadgan den 30 december 1959 (nr 612; ändrad senast 1966: 175) med­ delar styrelsen närmare föreskrifter rörande vissa förhållanden, varom bestämmelser ges i stadgan, samt utfärdar de ytterligare råd och anvisningar som fordras för stadgans tillämpning. I instruktionen anges att styrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande planläggning av bebyg­ gelse och byggnadsväsende i övrigt. Det åligger styrelsen särskilt att förvalta de delfonder av statens allmänna fastighetsfond som är ställda under sty­ relsen. Styrelsen skall anskaffa lokaler för statsmyndigheterna och utreda behovet av statliga byggnadsföretag, allt i den mån dessa uppgifter inte ankommer på annan myndighet. Efter vederbörligt uppdrag skall styrelsen projektera och utföra byggnadsföretag för statens räkning. Den skall vidare kontrollera driftsekonomien vid värmeanläggningar. Det åligger slutligen styrelsen att insamla och bearbeta kunskaper och erfarenheter inom styrel­ sens verksamhetsområde samt att förmedla dem genom rådgivande verk­ samhet och publikationer. En tablå över byggnadsstyrelseorganisationens nuvarande uppbyggnad torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som Bilaga 1. Organisationsenheternas huvudsakliga arbetsuppgifter är följande. Administrativa byrån handlägger personalärenden, oinbudsmannaärenden, ekonomiska ärenden och allmänt administrativa ärenden. Utredningsbyrån utreder statliga lokalbehov, upprättar planer för beho­ vens tillgodoseende samt gör upp byggnad sprogram för detta. Intendentsbyrån svarar, delvis med hjälp av länsarkitektsorganisationen, för förvaltningen av inom laxrdet belägna statliga fastigheter. Kalkylavdelningen utför kostnadsuppskattningar, kostnadsberäkningar och efterkalkyler för styrelsens byggnadsföretag. Utrikesbyrån svarar för anskaffning av kanslilokaler och bostäder utom­ lands för utrikesförvaltningens behov samt för förvaltning av utomlands belägna svenska staten tillhöriga fastigheter. Kulturhistoriska byrån svarar för styrelsens befattning med byggnadsmin- 1 *—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 61

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

liesmärken samt fungerar som konsulterande organ dels vid styrelsens för­ valtning av även andra fastigheter med kulturhistoriskt värde, dels vid be­ redning av ärenden angående äldre bebyggelsemiljöer. Dessutom handlägger byrån vissa ärenden rörande kyrkliga fastigheter och begravningsväsendet. Planbyrån och tekniska byrån utgör tillsammans organ för byggnadssty­ relsens uppgift att vara central myndighet för ärenden rörande byggnadslag­ stiftningen. Planbyrån handlägger bl. a. remisser från Kungl. Maj :t i planoch byggnadsärenden samt informerar i normerande syfte, delvis genom länsarkitektsorganisationen, län, regioner och kommuner om byggnadslag­ stiftningens tillämpning. Tekniska byrån svarar bl. a. för byggnadsstyrelsens anvisningar till bygg­ nadsstadgan, utarbetar tekniska meddelanden i anslutning till anvisningar­ na samt deltar i planbyråns informationsverksamhet. Projekteringsbyråerna leder och samordnar projektering av styrelsens byggnadsföretag. För det direkta projekteringsarbetet anlitar byråerna utomstående konsulter. Byggnadsbyrån uppför byggnader till övervägande del genom entreprenad och i viss mån i egen regi. Byrån har en lokalorganisation med kontor på fem platser i landet. Utrikesbyrån, kulturhistoriska byrån, planbyrån och tekniska byrån sor­ terar direkt under generaldirektören. Projekteringsbyråerna och byggnads­ byrån är underställda en teknisk direktör. Administrativa byrån, utred- Uingsbyrån och intendentsbyrån samt kalkylavdelningen är underställda en planeringsdirektör. Till styrelsen är knutet ett råd för samhällsplanering och ett tekniskt råd. Generaldirektören är ordförande i råden, i vilka ingår sakkunniga på respek­ tive områden. Enligt sin instruktion är byggnadsstyrelsen chefsmyndighet för länsarki­ tektsorganisationen. Länsarkitekt skall med honom underställda tjänstemän enligt instruktionen för länsarkitektsorganisationen den 3 december 1965 (nr 701) biträda byggnadsstyrelsen och länsstyrelsen i fråga om planlägg­ nings- och byggnadsväsendet, handha den närmaste tillsynen över fastig­ heter som förvaltas av byggnadsstyrelsen, utöva arkitektverksamhet för sta­ tens räkning och i övrigt fullgöra vad honom åligger enligt föreskrift som byggnadsstyrelsen meddelar. Varje län utgör ett länsarkitektsdistrikt, som förestås av en länsarkitekt. Stockholms stad ingår inte i länsaxkitektsorganisationen. Personalen utgörs, utöver länsarkitekten, av biträdande länsarkitekter, arkitekter, ingenjörer och biträdespersonal. Befattningshavarna skall vara stationerade i vederbörande residensstäder. Personalens fördelning på distrikten bestäms av byggnadsstyrelsen. Under rubriken Byggnadsväsendet upptar riksstaten för budgetåret 1966/ 67 för byggnadsstyrelsen ett avlöningsanslag på 12 479 000 kr. och ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967 7

omkostnadsanslag på 1 877 000 kr. För länsarkitektsorganisationen upptar riksstaten för innevarande budgetår anslag till avlöningar på 8 858 000 kr. och till omkostnader på 951 000 kr.

B. Delningsfrågans tidigare behandling

Av redogörelsen för byggnadsstyrelsens och länsarkitektsorganisationens arbetsuppgifter framgår att dessa är av två principiellt sett skilda slag. Den ena huvudgruppen av uppgifter består i anskaffande av lokaler för statlig verksamhet genom nybyggnad eller förhyrning samt förvaltning av statliga fastigheter i den mån uppgiften inte anförtrotts annan myndighet. Den andra huvudgruppen innefattar statligt myndighetsutövande på planväsendets, byggnadsväsendets och den kulturhistoriska byggnadsvårdens område. De båda slagen av uppgifter har enbart i begränsad omfattning beröring med varandra. Däremot kan styrelsen genom sin dubbelställning som före­ trädare både för staten såsom myndighet och staten såsom fastighetsägare stundom komma i konfliktsituationer. I och med att statens lokalbehov ökat avsevärt och en allt större del av lokalanskaffningen anförtrotts byggnads­ styrelsen, som även fungerar som rådgivande och samordnande organ för andra statliga organ i detta avseende, har styrelsens, arbetsuppgifter på byggnads- och förvaltningsområdet fått en mycket betydande omfattning. Samtidigt har ökade krav ställts på byggnadsstyrelsen i fråga om vägled­ ning, samordning och normering när det gäller bebyggelseplanering, och husbyggnad. En uppdelning av byggnadsstyrelseorganisationen i en de! för lokalanskaffning och en del för myndighetsuppgifter har därför framstått som naturlig. Förslag härom har flera gånger framförts av styrelsen i dess anslagsframställningar under senare år. En sådan uppdelning diskuterades även vid styrelsens omorganisation år 1962 (prop. 1962: 98 s. 22, 42 och 78). Direktiven för den utredning — 1960 års byggnadsstyrelseutredning • rå­ vara huvudbetänkande »Byggnadsstyrelsens organisation» (SOU 1961: 48,) låg till grund för 1962 års reform, innehöll att de sakkunniga skulle utarbeta förslag till en ändamålsenlig och effektiv organisation för statens husbygg­ nadsverksamhet och fastighetsförvaltning. Den i och för sig betydelsefulla frågan om avgränsningen av byggnadsstyrelsens verksamhetsområde: skulle tills vidare lämnas å sido. Utredningen hade att utgå från att styrelsen allt­ jämt skulle vara den centrala myndigheten för plan- och byggnadsväsendet. I sitt betänkande ifrågasatte dock utredningen om det inte med hänsyn till utvecklingen beträffande styrelsens arbetsuppgifter var befogat att rela­ tivt snart ta upp avgränsningsfrågan till prövning. I flera av remissyttran­ dena föreslogs också i anslutning härtill att bl. a. uppgifterna inom planoch byggnadsväsendet skulle brytas ut ur styrelsens verksamhet. I andra yttranden förordades särskild utredning i frågan. :

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

Föredragande departementschefen erinrade (prop. 1962:98 s. 78) med anledning härav att frågan om planväsendets organisation, som i sin tor var ett delspörsmål i det omfattande problemkomplexet rörande organisationen av samhällsplaneringen i vidaste bemärkelse, tidigare berörts i flera sam­ manhang. För organisationen på länsplanet hade sålunda 1948 års länssty­ relseutredning (SOU 1950: 28) framlagt ett relativt vittomfattande samordningsförslag, som endast till en liten del blev genomfört. Ett förslag av 1947 års kommitté för stadsplaneväsendets omorganisation (SOU 1950:45) att antingen skapa ett fristående planorgan eller, vilket kommittén föreslog som ett första steg, inrätta eu särskild planavdelning i byggnadsstyrelsen under en överdirektör, hade inte lett till något resultat. Också statens byggnadsbesparingsutredning (SOU 1957:47) hade föreslagit en särskild myn­ dighet för planväsendet. Riksdagens revisorer hade vidare i sin år 1960 av­ givna berättelse (§ 19) tagit upp frågan om planväsendets centrala ledning och skisserat vissa konturer till en gemensam myndighet för skilda former av översiktlig planläggning. Statsutskottet (SU 1961: 116) hade dock ansett att en prövning av planväsendets organisationsproblem borde tills vidare anstå med hänsyn till andra pågående utredningar men hade förutsatt att Kungl. Maj :t hade sin uppmärksamhet riktad på problemet och tog de ini­ tiativ, som eventuellt kunde visa sig påkallade. För sin del ansåg departe­ mentschefen att det med hänsyn till de snabba förändringarna i samhället var högst angeläget med en större sammanhållning i organisatoriskt av­ seende inom samhällsplaneringen i stort. Som en första åtgärd i detta syfte föreslogs vissa ändringar i det till bygg­ nadsstyrelsen knutna rådet för översiktlig planläggning. En lösning av frå­ gan i hela dess vidd kunde emellertid inte nås utan ytterligare rätt vittgå­ ende åtgärder. Vilka konkreta organisatoriska anordningar som borde vid­ tagas kunde inte avgöras innan en allsidig utredning verkställts. 1962 års riksdag kom i enlighet härmed att föreläggas ett organisationsförslag som i allt väsentligt begränsade sig till byggnadsstyrelsens byggande och förval­ tande delar. Frågan om eu delning ställdes på framtiden. Förslaget godtogs av riksdagen (SU 99, rskr 230). Även därefter har frågan om planväsendets organisation tagits upp i flera sammanhang. Sålunda föreslog byggnadsstyrelsen, som fått i uppdrag av dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet att utreda bebyg­ gelseplaneringens läge, i skrivelse den 1 april 1964 att samhällsplaneringens uppgifter och organisation samt byggnadslagstiftningen gjordes till före­ mål för en allsidig utredning och angav vissa synpunkter på frågan efter vilka riktlinjer en sådan utredning borde bedrivas. Bostadsbyggnadsutredningen framhöll i sitt betänkande »Höjd bostadsstandard» (SOU 1965: 32) vikten ur bostadsbyggandets synpunkt av att en sådan utredning kom till stånd och att åtgärder vidtogs för att rationalisera olika statliga myndig­ heters befattning med planfrågor. En sammanfattning av utredningens syn­

Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1967 9

punkter har lämnats i prop. 1966: 1 (bil. 13 s. 144). Nyligen har även lantmäteristyrelsen i skrivelse den 24 februari 1967 redovisat vissa synpunkter av principiell karaktär på behovet av en översyn av byggnadslagstiftningen och därvid framhållit bl. a. att lantmäteriet i inte ringa mån medverkat vid tillkomsten av viss översiktlig planläggning som ett led i sin fastiglietsbildningsverksamhet.

C. Arbetsgruppens förslag

a. Principiella synpunkter Arbetsgruppen anser det vara odiskutabelt, att vid en fördelning av den nuvarande byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter på ett planverk samt ett byggande och fastighetsförvaltande verk de arbetsuppgifter som fullgörs av planbyrån bör ankomma på det förstnämnda verket, samt att byggnads byråns, intendentsbyråns, utrikesbyråns, uiredningsbyråns, projekteringsbyråernas och kalkylavdelningens arbetsuppgifter bör ankomma på det sistnämnda verket.

Vad beträffar tekniska byrån anför gruppen, att den organisationsenhet, som före styrelsens ombildande år 1962 motsvarade tekniska byrån, ut­ förde även arbetsuppgifter, vilka direkt sammanhängde med styrelsens byg­ gande verksamhet. Numera sker inte detta. Byråns arbete ligger praktiskt taget helt på det myndighetsutövande planet och rör tillämpningen av bygg­ nadslagstiftningen. Byrån svarar för byggnadsstyrelsens anvisningar till byggnadsstadgan (BABS). Erfarenhetsunderlaget för byråns arbete hämtas inte endast från styrelsens byggande och fastighetsförvaltande verksamhet utan även och i större omfattning från sådan verksamhet bedriven av andra statliga myndigheter, kommuner och enskilda samt via byggnadsforskning­ en. Det föreligger vidare ett klart samband mellan detaljutformning och planering i stort av bebyggelse. Frågan om statlig centralmyndighet för ärenden rörande lagstiftning om byggnaders utförande bör dock tas upp till förnyad prövning om det vid revision av planlagstiftningen kan visa sig möjligt att dra en väldefinierad och i praktiken lätt iakttagbar gräns mellan planlagstiftning i exklusiv mening och nyssnämnda lagstiftning. I fråga om kulturhistoriska byrån framhåller arbetsgruppen, att byråns arbetsuppgifter inte är sådana att de i sin helhet kan hänföras vare sig till det nya byggande verkets eller till planverkets arbetsområde. Byrån kan därför inte lämpligen överföras som eu organisatorisk enhet till någondera av de båda myndigheterna. Arbetsgruppen föreslår därför att kulturhistoriska byråns nuvarande upp­ gifter, i den mån de naturligt tillhör arbetsområdet för en central myndighet för landets byggnadsminnesvård i vidsträckt bemärkelse, överförs till riks­ antikvarieämbetet. Det är enligt gruppens mening rationellt att till en lag

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1967

sammanföra bestämmelser om synnerligen märkliga kulturhistoriska bygg­ nader och anläggningar, oberoende av vem som är ägare. Lagen skulle följ­ aktligen gällä såväl fastigheter i statlig, kommunal och enskild ägo som kyrkliga fastigheter. Förslaget om överförande av byråns arbetsuppgifter till' riksantikvarieämbetet kräver även ändring i kungörelsen den 26 novem­ ber 1920 (nr 744; ändrad senast 1960: 689) med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet samt vissa andra författningar. Ärenden röran­ de kyrkliga byggnader och anläggningar, som cj kan anses jämförliga med byggnadsminnen, bör handläggas som byggnads- eller fastighetsärenden i allmänhet. ■ Arbetsgruppen understryker nödvändigheten av att såväl den nya orga­ nisationen för byggande och förvaltning som organisationen för plan- och byggnadsväsendet inom sig kommer att ha tillgång till tjänstemän med kul­ turhistorisk sakkunskap samt att de skilda organens insatser samordnas. Administrativa byrån föreslår gruppen böra delas mellan de båda myn­ digheterna. Byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering och dess tekniska råd före­ slår gruppen skola bestå och vara knutna till delen för plan- och byggnads­ väsendet. För beredning av ärenden, som skall behandlas i planrådet, före­ slås att ett sekretariat inrättas.

b. Delen för byggande och förvaltning Delen för byggande och förvaltning föreslås av gruppen erhålla en general­ direktör som chef med tre avdelningschefer som närmaste medarbetare och chefer för olika grupper av byråer. Under en av avdelningscheferna bör ligga en kanslibyrå, en intendentsbyrå, en lokalplaneringsbyrå och en utrikesbyrå. Under den andra avdelningschefen skulle sortera en teknisk byrå och en ekonomibyrå samt under den tredje avdelningschefen tre projekteringsbyråer och en byggnadsbyrå. Generaldirektören föreslås ensam besluta i frågor i vars prövning han deltar. Besluten bör dock i regel fattas i närvaro av alla tre avdelningscheferna. Generaldirektörens beslutanderätt bör i viss utsträckning kunna delegeras till avdelningschef eller byråchef. General­ direktören och de tre avdelningscheferna förutsätts arbeta som en direktion, vilken vid sin sida bör ha ett mindre direktionssekretariat. Arbetsgruppen framhåller att en förstärkning av styrelsens ekonomifunk­ tion är angelägen på grund av de mycket stora värden styrelsens byggande och projekterande verksamhet omfattar. Även med avseende på fastighets­ förvaltningen bör ekonomisidan inom verket ges ökad tyngd. Till ekonomi­ funktionen hör också styrelsens kalkylverksamhet och kamerala verksam­ het. Erfarenheten har visat, att det ställer sig svårt att förena projektledning för enskilda objekt med ett systematiskt utvecklingsarbete på området för byggnadsutformning och övrig projekteringsnormering. Arbetsgruppen före­ slår att man i princip befriar första projekteringsbyrån från ledningen av

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967 11

enskilda objekt och personalmässigt förstärker byråns sakkunskap på berör­ da områden såsom de byggnadskonstruktiva, materialtekniska, produktions­ tekniska, byggnadsekonomiska och installationstekniska. Enligt gruppens mening kan även övervägas att inrätta en särskild installationsteknisk byrå. Gruppen finner dock att sambandet mellan de ofta omfattande och komplice­ rade installationstekniska anordningarna i en nutida byggnad och bygg­ nadens utförande i övrigt motiverar att allt utvecklings- och normeringsarbete under ett inledande koordineringsskede sammanhålles inom en byrå. Den ombildade första projekteringsbyråns huvuduppgift bör bli att skapa fast underlag och preciserade riktlinjer för främst projekteringsbyråernas arbete. Uppgifterna bör emellertid inte begränsas enbart till projekterings­ byråernas arbetsområden. Samordningen av det tekniskt-ekonomiska ut­ vecklingsarbetet inom hela verket är nödvändig och rationell. Byrån bör inte fungera som ett forskningsinstitut men förutsätts ha nära samarbete med statens institut för byggnadsforskning och med nuvarande tekniska byrån inom delen för plan- och byggnadsväsendet. Den förändrade inriktningen av byråns verksamhet gör att den bör kallas tekniska byrån. Gruppen har övervägt att föreslå att administrativa byråns ekonomiav­ delning och den fristående kalkylavdelningen skulle ingå i den byggande och förvaltande delens tekniska byrå. Av flera skäl, särskilt det nära sam­ band, som bör råda mellan kameral- och kalkylverksamhet, samt det önsk­ värda i att dessa verksamheter sammanhålls och integreras under gemen­ sam ledning föreslår dock gruppen att en särskild ekonomibyrå, bildad av ekonomi- och kalkylavdelningarna och finansierad över förskottsstat, ingår i den nya styrelsen. Beträffande antalet projekteringsbyråer anser gruppen tre projekteringsbyråer vara motiverade för närvarande och någon tid framåt. Arbetsgruppen föreslår att arbetsinriktningen vid projekteringsbyråerna förblir densamma som nu, vilket innebär att byråerna leder och koordinerar projektering, utförd av utanför verket stående sakkunniga, som utväljs från fall till fall med hänsyn bl. a. till objektens art. Byggnadsbyrån föreslås oförändrad ingå i delen för byggande och förvalt­ ning. Inte heller ifråga om utredningsbyrån och utrikesbyrån föreslår arbets­ gruppen några organisatoriska förändringar. Av praktiska skäl föreslås dock gruppen namnet utredningsbyrån utbytt mot lokalplaneringsbyrån. Till sistnämnda byrå bör, såsom byggnadsbesparingsutredningen påpekat, allt programarbete vara koncentrerat. Byggnadsstyrelsens strävan har varit att successivt åstadkomma en sådan koncentration. Det får förutsättas att den nya styrelsen tillämpar samma riktlinjer som den nuvarande i ifrågava­ rande avseende och att intentionerna fullföljs, när förhållandena så medger. Även styrelsens representation i programkommittéer bör i möjligaste mån ske genom lokalplaneringsbyrån. Ifråga om förvaltningen av fastigheter inom landet förordar arbetsgrup­

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1967

pen, att det direkta ansvaret för denna verksamhet skall vara decentraliserat till en regional organisation även i vad gäller fastigheter belägna i Stock­ holmsområdet. För intendentsbyråns del innebär detta att sektionerna för fastigheter i nämnda område inte skall ingå i byrån, vars ställning som chefsmyndighet för fastighetsförvaltningen därigenom renodlas. Då den byggande och förvaltande delens verksamhet i princip endast skall omfatta byggande och förvaltning av lokaler för viss statlig verksamhet före­ slår gruppen att byggnadsstyrelsens bränslekontrollerande verksamhet er­ sätts med en väsentligen till det egna fastighetsbeståndet orienterad drifttek­ nisk verksamhet, samordnad med styrelsens installationstekniska uppgifter i övrigt. Den nuvarande bränslekontrollavdelningen bör därför som en sek­ tion överföras till tekniska byrån. Återstående enheter inom den administra­ tiva byrån sedan ekonomidelen överförts till en ekonomisk byrå, dvs. all­ männa avdelningen, personalavdelningen och oinbudsmannaavdelningen, fö­ reslås som sektioner bilda en kanslibyrå.

c. Delen för plan - och byggnadsväsendet Det har synts arbetsgruppen naturligt att delen för byggande och förvalt­ ning inrättas som en helt självständig central myndighet med tillhörande regional organisation. Beträffade delen för plan- och byggnadsväsendet fin­ ner gruppen däremot alternativa anordningar tänkbara. Antingen kan de delar av byggnadsstyrelsen som har dessa frågor om hand organiseras som en fristående enhet, eller också kan dessa delar redan från början samman­ fogas med annan statlig verksamhet med nära anknytning till ifrågavarande område. I båda fallen föreslår gruppen att organisationen blir provisorisk i avvaktan på resultatet av en särskild utredning av ett planverks arbetsupp­ gifter och ställning. Även om arbetsgruppen som ett huvudalternativ redo­ visar planverket som en fristående organisatorisk enhet, pekar gruppen på möjligheten att redan från början anknyta delen för plan- och byggnadsvä­ sendet till lantmäteristyrelsen eller det av statskontoret i enlighet med 1965 års riksdagsbeslut föreslagna naturvårdsverket. Gruppen föreslår att planbyrån och tekniska byrån i princip oförändrade ingår i delen för plan- och byggnadsväsendet. Tekniska byråns namn bör ändras till byggnadsbyrån. För handläggning av allmänt administrativa ärenden samt kameral- och personalärenden föreslår arbetsgruppen en mindre från byråerna fristående administrativ enhet. Under enheten bör expeditionsvakts- och telefonväxel­ tjänst sortera. Gruppen finner det också möjligt att delen för plan- och bygg­ nadsväsendet tills vidare ifråga om administrativ-kameral och övrig kontorsteknisk service utnyttjar den byggande och förvaltande delen. Då organisationen för delen för plan- och byggnadsväsendet av gruppen ses som ett provisorium avstår den från att framlägga förslag beträffande verkschef. Gruppen vill dock understryka att behov finns att från början ge planfrågorna en företrädare i tillräckligt auktoritativ ställning.

Kungi. Ma j ds proposition nr 61 år 1967 13

I princip anser gruppen att ett verk med här ifrågavarande arbetsuppgif­ ter bör vara försett med en särskild lekmannastyrelse. Inrättandet av en så­ dan styrelse bör dock tills vidare anstå. Vissa rådgivande funktioner inom verkets arbetsområde föreslås utövade genom att de båda nuvarande råden överflyttas till den nya organisationen för plan- och byggnadsväsendet.

d. Den regionala organisationen Den föreslagna klyvningen av den nuvarande byggnadsstyrelsen i två myndigheter föreslås av gruppen böra åtföljas av en motsvarande uppdel­ ning på det regionala planet på så sätt, att arbetsuppgifter och personal till­ hörande fastighetsförvaltningsområdet bryts ut ur länsarkitektsorganisationen och underställs delen för byggande och förvaltning, medan länsarkitektsorganisationen i övrigt underställs delen för plan- och byggnadsväsen­ det i avvaktan på att organisationen eventuellt helt inlemmas i länsstyrel­ serna som ett resultat av länsförvaltningsutredningens arbete. För den byggande och förvaltande delens regionala fastighetsförvaltning anser arbetsgruppen att större effektivitet kan åstadkommas genom att inrätta en organisation, där varje distrikt omfattar flera län. Därigenom uppnås, att varje förvaltningsenhet kan ställas under ledning av en särskilt kvalificerad chef, att viss specialisering kan åstadkommas biand personalen samt att man undgår personalekonomiskt alltför små enheter. Dessa för­ delar anses väsentligt överväga nackdelen med längre reseavstånd. Stock­ holmsområdet samt de nu inte länsfördelade fastigheterna bör ingå i distriktsorganisationen, eftersom därigenom enhetlighet skulle vinnas och intendentsbyrån helt kunna ägna sig åt de betydelsefulla chefsfunktionerna. Gruppen föreslår därför, att den omedelbara vården av de under byggnads­ styrelsens förvaltning stående fastigheterna samt styrelsens nybyggnads­ verksamhet omhänderhas av en distriktsorganisation, direkt underställd den nya styrelsen. Byggnadsbyråns stockholmskontor svarar f. n. för nybyggnad inte blott i Stockholms stad och större delen av Stockholms län utan även i Söderman­ lands, Östergötlands och Gotlands län. För förvaltningens och byggandets del motsvarar detta ca 60 % resp. inemot 50 % av den totala arbetsvolymen. Bland annat dessa omständigheter jämte den omfattande byggnadsverksam­ het som förestår i Linköping gör att i det följande angiven distrikts- och stationsortsindelning föreslås för den nya byggnadsstyrelsens regionala organisation. Om man beaktar att den regionala fastighetsförvaltningen idag är splittrad på 23 länsarkitektkontor jämte intendentsbyrån i byggnadssty­ relsen, som förestår fastigheterna i Stockholms stad och län, ävensom vissa inte länsfördelade objekt, och att byggandet sköts av 5 byggnadskontor, innebär gruppens förslag alltså en minskning från 29 enheter till 7. 2*— Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr 61

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

Distrikt Län Stationsort

I K, L, M Lund II N, 0, P, R, S Göteborg III D, E, F, G, H, I Linköping IV Delar av A och B Stockholm V Delar av A och B Stockholm VI Del av B, C, T, U, W, X, Z Uppsala VII Y, AC, BD Umeå

Gruppen räknar med i stort sett oförändrad personal. Sammanförandet till större enheter kan visserligen förväntas medföra en effektivitetsökning, men dels bör man räkna med tämligen lång tid innan distriktspersonal i avsedd omfattning kan bli etablerad på stationsorterna eftersom rimlig hänsyn måste tas till bostadsanskaffningsproblem och andra omständigheter som kan försvåra omflyttningen, dels växer det stat­ liga fastighetsbeståndet på flera håll i landet. Det behov av arkitektsakkunskap, liksom av annan särskild expertis, som inte kan tillgodoses inom den byggande och förvaltande styrelseorganisatio­ nen, förutsätter arbetsgruppen bli täckt på konsultbasis.

D. Byggnadsstyrelsens yttrande ock förslag

Den 29 juni 1966 överlämnades som nämnts i det föregående arbetsgrup­ pens promemoria till byggnadsstyrelsen med föreskrift att denna skulle avge sin anslagsframställning för budgetåret 1967/68 med utgångspunkt i det organisationsförslag som framlagts i promemorian. I skrivelse den 23 augusti 1966 har styrelsen anfört bl. a. följande.

a. Principiella synpunkter Byggnadsstyrelsen erinrar om att den i sin anslagsframställning för bud­ getåret 1966/67 underströk nödvändigheten av att myndighetsutövningen inom plan- och byggnadsväsendet organisatoriskt skildes från den byggande och fastighetsförvaltande verksamheten. Styrelsen ansluter sig därför till den föreslagna delningen. Även om skäl kan anföras för att en del grund­ läggande utredningar borde ha gjorts före denna delning, finner styrelsen att utvecklingen och ansvällningen av uppgifterna inom de två huvudområdena ställer sådana krav att reformen bör genomföras den 1 juli 1967. Beträffande byggnadskulturområdet, kyrkobyggandet och begravningsvä­ sendet anser styrelsen att till delen för plan- och byggnadsväsendet bör höra att för tillämpning i fysisk planering sammanfatta samhällets ambitioner i miljöfrågor. Bevarandet av kulturhistoriskt och estetiskt värdefulla stadspartier och andra bebyggelsemiljöer baseras i huvudsak på byggnadslagstift­ ningen. Vid ett genomförande av arbetsgruppens förslag beträffande styrel-

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967 15

sens kulturhistoriska byrå måste därför plandelen ändock komma att vara centralmyndighet för den sektor av byggnadskulturvården som replierar på byggnadslagstiftningen. Självfallet måste därvid intimt samarbete äga rum med riksantikvarieämbetet. Den statliga uppsikten över kyrkobyggande och begravningsväsende bör enligt styrelsens mening tills vidare upprätthållas i oförändrad form bl. a. därför att arbetsgruppens förslag förutsätter en så genomgripande föränd­ ring av bestämmelserna i kungörelsen med föreskrifter rörande det offent­ liga byggnadsväsendet och i kungörelsen den 18 oktober 1963 (nr 540) om begravningsplatser och gravar m. m. (begravningskungörelsen), att den bör föregås av ett ingående utredningsarbete i samråd med bl. a. svenska kyrkan. Om emellertid detta verksamhetsområde överföres till riksantikvarie­ ämbetet, som traditionellt betraktas som en enbart kulturminnesvårdande myndighet, torde det under alla förhållanden böra betraktas som en interims^lösning på ett problem som bör ägnas fortsatt utredning. Mot bakgrund av det anförda anser styrelsen starka skäl i och för sig tala för att man vid byggnadsstyrelsens delning och i avvaktan på erforderliga utredningar låter den kulturhistoriska byrån ingå i det nya planverket till­ sammans med styrelsens övriga byråer med direkta myndighetsuppgifter. Om byråns uppgifter överförs till riksantikvarieämbetet förutsätter styrel­ sen att ämbetet får en verksinstruktion som svarar mot ämbetets delvis nya uppgifter och inriktning. Även om under en övergångstid vissa olägenheter skulle kunna uppstå har byggnadsstyrelsen slutligen stannat för att namnet byggnadsstyrelsen bör behållas för den byggande och fastighetsförvaltande delen. Angående de båda till styrelsen knutna råden anser styrelsen att det tek­ niska rådet har funnit goda arbetsformer och bör fortsätta arbetet i huvud­ sak som hittills. Beträffande rådet för samhällsplanering bör däremot upp­ gifter och arbetsformer ändras. Styrelsen är emellertid inte beredd att nu framlägga något förslag. Detta bör ankomma på verket för plan- och bygg­ nadsväsendet.

b. Delen för byggande och förvaltning Byggnadsstyrelsen anser det uppenbart att den byggande och fastighets­ förvaltande verksamheten — i princip berörande samtliga departement som en servicefunktion, finansierad över samtliga huvudtitlar — i sin helhet bör höra till finansdepartementets ansvarsområde. Det nya verket bör med eu sådan ställning och en successivt genomförd klarare affärsmässig uppbygg­ nad mera aktivt kunna delta i och bidra till utvecklingsarbetet i vid bemär­ kelse inom byggbranschen. I fråga om verksledningen för här ifrågavarande del hävdar styrelsen att en ny beslutsnivå inte bör bildas mellan verkschef och byråer. Karaktären av direktion bör starkt framhävas. Till dess primära uppgifter bör höra

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

verkets centrala policy och planering med ett modernt planeringssystem ■som verktyg. Detta bör vara bakgrunden till en rationell, långtgående delege­ ring av verkställande befogenheter till byråer och byggförvaltningar. Verks­ chefen bör inom vissa gränser kunna omdisponera direktionsmedlemmarnas arbetsinsatser i olika avseenden. Den föreslagna förändringen av bränslekontrollavdelningens nuvarande verksamhet till en allsidig driftsteknisk verksamhet anser styrelsen naturlig mot bakgrunden av utvecklingen inom området. Med hänsyn bl. a. till den ■ service styrelsen nu lämnar till andra statliga myndigheter och landstingen ■bör frågan dessförinnan utredas genom styrelsens försorg, varvid förhand­ lingar bör ske med bl. a. landstingen. Tekniska byrån bör tillsammans med ekonomibyrån svara för utveck­ lingsarbete och central service till övriga enheter. Gentemot det av gruppen diskuterade uppslaget att inrätta en särskild installationsteknisk byrå anser styrelsen att behovet av koordinering av utvecklingsinsatserna och ett sam­ manhållande av verkets fackkunskaper utgör skäl mot en administrativ uppdelning som troligen inte kommer att avta efter inledningsskedet. Det torde enligt styrelsens mening under alla förhållanden vara rationellt att oavsett antalet byråer inom utvecklingsområdet bibehålla en samlad plane­ rings- och kanslifunktion. En väsentlig del av arbetsuppgifterna kan utföras .inom »tvärteknologiska» arbetsgrupper, sammansatta av olika fack och ledda på sätt som beslutas från fall till fall med hänsyn till uppgiftens art.

,c. Delen för plan- och byggnadsväsendet Frågan om departementstillhörigheten för myndighetsfunktionen inom planväsendet kan enligt byggnadsstyrelsens mening tas upp till prövning senast i samband med en sådan total översyn av författningskomplex och av central och regional organisation på planområdet som styrelsen anser vara •nödvändig. Som ett första led i den blivande organisationen bör delen för plan- och byggnadsväsendet enligt styrelsens mening organiseras som ett fristående ämbetsverk med ansvar för den centrala ledningen och samordningen på bebyggelseplaneringens och byggnadsväsendets område. Däri ingår att lämna de lokala plan- och byggmyndigheterna samt den byggande allmänheten och ■ fackmännen råd och anvisningar. I högre grad än för ämbetsverk i allmänhet måste det karakteristiska för detta verk bli det stora behovet av kontakter med andra myndigheter, organisationer och forskning. I fråga om den fy­ siska samhällsplaneringen är det i stor utsträckning en fråga om samstämning av synpunkter från olika specialmyndigheter och experter. Organisationen för plan- och byggnadsväsendet bör redan från starten le­ das av en generaldirektör. För verksplanering och uppföljning av verksam­ heten bör -— liksom i förslaget till naturvårdsverk och i enlighet med de principer som numera får anses gälla för organisationen av centrala ämbets­ verk — till hans förfogande stå elt mindre stabsorgan.

Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1967 17

Byggnadsstyrelsen finner skälen för att förlägga myndighetsfunktionen inom det allmänna husbyggandet till delen för plan- och byggnadsväsendet vara övertygande. Myndighetsfunktionerna enligt byggnadslagen och bygg­ nadsstadgan gäller såväl samhällsplaneringen som byggnadsväsendet. Dessa båda verksamhetsområden har ett nära sammanhang med varandra. Be­ byggelseplaneringen, som i sitt slutskede resulterar i en fastställd stads- eller byggnadsplan, påverkas av en hel del husbyggnadsfrågor, t. ex. rörande grundläggning, brandskydd, bullerskydd och skydd mot luftföroreningar från eldstäder o. d. På det lokala planet hålls plan- och byggnadsfrågorna samman av byggnadsnämnden. Besvärs- och dispensärenden berör ofta såväl bebyggelseplanen som byggnadsbestämmelserna. Nuvarande tekniska by­ rån, som svarar för husbyggnadsfrågorna enligt byggnadslagstiftningen, bör därför ingå i den nya myndigheten för plan- och byggnadsväsendet. I sitt förslag till organisation av myndighetsdelen i byggnadsstyrelsen har arbetsgruppen i enlighet med direktiven endast behandlat av delningen direkt föranledda ändringar. Byggnadsstyrelsen har emellertid i sitt ställningstagande till förslaget även beaktat behov som enligt styrelsens mening föreligger oberoende av delningen. Byggnadsstyrelsen anser att planverket redan från början måste förses med en fast och effektiv administration. De administrativa problemen torde bli många och viktiga just i starten av verket och har betydelse långt fram i tiden. Någon repliering på verket för byggande och förvaltning — vilket arbetsgruppen ifrågasatt — bör man inte räkna med. Byggnadsstyrelsen föreslår därför att den av gruppen föreslagna administrativa enheten bör organiseras som en byrå. Styrelsen konstaterar att det ständigt rått svårigheter att kapacitetsmässigt hålla planorganen i nivå med de växande arbetsuppgifterna. Urbaniseringen har fortgått i ständigt stegrad takt, nya planläggnings- och regleringsformer har efter hand tillkommit, kraven på planeringens kvalitet samt plan­ frågornas sakliga och formella behandling har successivt skärpts. De ansva­ riga planorganen — statliga likaväl som kommunala — vilka förutsatts ligga före och leda utvecklingen, har i stället på ett alltmer påtagligt sätt släpat efter i denna utveckling. Att så skett har flera orsaker. Till väsentlig del kan det tillskrivas bristen på fackmän av olika kategorier samt dålig effektivitet i fråga om arbetsfördelning och organisation. Tid efter annan har försök gjorts att förbättra förhållandena. För plan­ byråns del har dessa försök medfört betydelsefulla återverkningar i fråga om byråns löpande arbetsuppgifter. Fastställelseprövningen av stadsplaneärendena, som tidigare krävde huvuddelen av byråns samlade insatser, sker nu till största delen hos länsstyrelserna. Detta innebär emellertid inte att byråns belastning med remisser och löpande ärenden nedgått på det sätt som varit avsett. En följd av decentraliseringen — förstärkt av den accelererande urbaniseringen och sådana förhållanden som samhällsbyggandets alltmer

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

växande beroende av stora produktionsenheter, tekniskt komplicerade och ekonomiskt svårbedömda lösningar etc. — har varit att antalet andra ären­ den, framförallt bcsvärsmål, visat en kraftig stegring. En annan grupp av ärenden som också visat en påtaglig tillväxt är expropriationsärendena. Jämsides med handläggningen av granskningsärendena är det emellertid en annan grupp av insatser, som alltmer trätt i förgrunden, nämligen de all­ mänt samordnande och vägledande. När det gäller information, anvisningar och normer har konstaterats en efterfrågan, som den nuvarande planbyrån endast i högst otillräcklig omfattning kunnat möta. Ett självklart och väsent­ ligt led i planorganets uppgift är att främja en god samhällelig miljö. Cen­ tralorganet måste härvidlag ha tillgång till ett väl belagt kunskaps- och erfarcnhetsunderlag. Det bör även få anlita utomstående konsulter för olika ut­ redningsuppdrag. När det gäller samordningen mellan planväsendets olika sektorer är beho­ vet av målmedvetna insatser från det centrala planorganet uppenbart. Beho­ vet stegras i samma mån som antalet planerande instanser och omfattningen av deras planeringsverksamhet tillväxer. Även om det alltjämt är en öppen fråga på vad sätt statens medverkan i kommande riksplaneringsuppgifter kommer att organiseras, framstår det som rätt naturligt att en sådan verk­ samhet på ett eller annat sätt måste anknytas till planverket. Styrelsen anser med hänsyn till det anförda rätt betydande förstärkningar av planorganets resurser vara nödvändiga om det skall kunna fylla sina uppgifter på ett någorlunda nöjaktigt sätt. Tidpunkten är inne för planby­ råns uppdelning på två skilda byråer, en för huvudsakligen granskningsärenden och en för utvecklingsarbete och information. De båda byråerna föreslås kallade planbyrån och utvecklingsbyrån. Planbyrån får i huvudsak svara för handläggningen av löpande ärenden och föreslås uppdelad på två sektioner, tekniska sektionen och juridiska sek­ tionen. Utvecklingsbyrån föreslås på motsvarande sätt uppdelad i två sektioner, utvecklingssektionen och informationssektionen. Byråns huvudsakliga upp­ gift bör vara att svara för den utåtriktade verksamheten i form av normer och anvisningar samt allmänt vägledande insatser på planområdet. Arbetsuppgifterna för den del av den nya myndigheten för plan- och byggnadsväsendet som motsvaras av tekniska byrån sammanhänger med den fortgående utvecklingen inom husbyggnadsfacket. Byrån skall handha bygg­ nadsstyrelsens åliggande att utöva den allmänna uppsikten över byggnadsväsendet och svara för frågor angående byggnadsbestämmelser, tekniska normer och rådgivning m. m. I samband med en allmän översyn och revision av byggnadsstyrelsens anvisningar till byggnadsstadgan (BABS) som pågått under de senaste två åren, har styrelsen insamlat erfarenheter av anvisningarnas tillämpning och synpunkter på den framtida verksamheten inom hithörande område.

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967 19

På grundval härav liar styrelsen i samråd med sitt tekniska råd i ett sjupunktsprogram sammanställt riktlinjer för tekniska byråns verksamhet. Detta program innefattar

att BABS ges bindande giltighet för hela landet samt fastställs av byggnads­ styrelsen; att byggnadsbestämmelser ges formen av funktionskrav; att en samordning av bestämmelser som berör byggandet kommer till stånd; att enhetliga normer för installationer inom byggnader utarbetas; att byggnadsstyrelsens typgodkännande verksamhet utvidgas till att i princip omfatta praktiskt taget alla anordningar i byggnader samt hela byggnader i syfte att underlätta ett industrialiserat husbyggande samt att verksamheten avgiftsbeläggs; att i syfte att underlätta ett industrialiserat byggande förlägga den enligt byggnadsbestämmelserna förutsatta kvalitetskontrollen av byggvarorna i anslutning till tillverkningen; samt att en kontinuerlig insamling av erfarenheter av byggnadsbestämmelsernas tillämpning kommer till stånd. Enligt styrelsens mening bör nu vidtas de organisatoriska förändringar som är motiverade av de angivna nya arbetsuppgifterna och verksamhets­ formerna. Styrelsen anser också nödvändigt att byråns personalresurser förstärks.

d. Den regionala organisationen Den av arbetsgruppen föreslagna regionala organisationen för byggnadsoch förvaltningsärenden finner styrelsen vara en logisk följd av delningen och i princip ändamålsenlig. Den föreslagna distriktsindelningen bör dock med hänsyn till kommunikationer och huvudsakliga kontaktvägar justeras så att Gotlands län förs till ettdera av de föreslagna stockholmsdistrikten (nr IV och V). Erfarenheten av hittillsvarande verksamhet talar också för att Jämtlands län förs till Umeådistriktet (nr VII). Den ingående kännedom om lokal- och fastighetsbeståndet som länsarkitektsorganisationen besitter bör övergångsvis få utnyttjas av byggnadsförvaltningarna på konsultbasis. På motsvarande sätt kan byggnadsförvaltningarna ge tjänster till länsarkitektkontoren. Hinder bör inte möta för länsstyrelse att förordna tjänsteman vid byggnadsstyrelsens regionala organisation att medverka i statsbidragsärenden m. in. Omstationeringen av den från länsarkitektsorganisationen utflyt­ tade ingenjörspersonalen bör ske med försiktighet. Den ej omstationerade personalen bör lokalmässigt bli kvar i länsarkitektsorganisationen. I vissa fall kan det visa sig lämpligt att inom en byggnadsförvaltnings verksamhets­ område ha lokalkontor för underhållsverksamheten.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

E. Övriga remissyttranden

a. Principiella synpunkter Arbetsgruppens förslag rörande delning av byggnadsstyrel­ se o r g a n i s a t i o n e n i en del för byggande och fastighetsförvaltning samt en del för plan- och byggnadsväsendet har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga organ som inkommit med yttranden. Fler­ talet framhåller samtidigt behovet av en grundlig utredning av samhälls­ planeringens organisation. Överståthållarämbetet anser att de problem som kan uppkomma i samband med delningen bör bli föremål för en fortlöpande organisationsundersökning. Svenska riksbyggen och TCO-S anser att beslut i delningsfrågan bör uppskjutas i avvaktan på sådan utredning i ärendet. Beträffande namnen på de båda föreslagna myndigheterna har flertalet av remissorganen anslutit sig till arbetsgruppens förslag att låta den byggande och förvaltande delen behålla namnet byggnadsstyrelsen. Av an­ nan mening är överståthållarämbetet, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsarkitekternas förening samt SAR, som anser att verket för planoch byggnadsväsendet skall benämnas byggnadsstyrelsen. Länsstyrelsen i Uppsala län föreslår att varken den byggande och förvaltande delen eller den myndighetsutövande delen behåller namnet byggnadsstyrelsen. Båda bör ges helt nya namn. I fråga om gränsdragningen vid en delning av byggnadsstyrelseorganisationen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uttryckt tveksamhet beträffande en anknytning av den nuvarande tekniska byrån till plandelen. Den av arbetsgruppen antydda möjligheten att sammanföra den myndighetsutövande delen för plan- och byggnads­ väsendet med lantmäteri styr elsen eller det före­ slagna naturvårdsverket har kommenterats av några remiss­ organ. Statskontoret finner det svårt att av det tillgängliga materialet be­ döma fördelar och nackdelar hos de lösningar som för statskontoret fram­ stått som huvudalternativen — fristående verk eller anknytning till lantmäteristyrelsen. Verket kommer dock fram till att övervägande skäl föreligger att välja det senare alternativet med hänsyn till att detta kan innebära ett bättre ömsesidigt stöd mellan de båda förvaltningsgrenarna och att man i så fall inte behöver bygga upp en ny administrativ organisation. För att mera bestämt kunna bedöma frågan bör en organisationsundersökning genom­ föras för att dels klarlägga förutsättningarna att anknyta den provisoriska organisationen till lantmäteristyrelsen, dels ge underlag för ett bestämman­ de av den kommande permanenta organisationen. Också om man väljer alternativet fristående verk bör en särskild organisationsundersökning ge­ nomföras, som inriktas på dimensioneringen av de administrativa resur­ serna för verket och möjligheterna att i vissa hänseenden anlita de admi­ nistrativa funktionerna inom något annat ämbetsverk, t. ex. lantmäteristy­ relsen eller byggnadsstyrelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967 21

Lantmäteristyrelsen förordar att planverket ingår som en integrerad del av styrelsen. En sammanföring av planbyrån med styrelsens nuvarande by­ råer skulle enligt styrelsens mening medföra avsevärda fördelar framför till­ skapandet av ett isolerat planverk, överförandet av den tekniska byrån bör inte medföra några gränsdragningsproblem. Överlantmätaren i Stockholms län ger uttryck för samma uppfattning. Länsstyrelsen i Stockholms län föreslår- att lantmäteristyrelsen i framti­ den förs in i planverket samt att frågan om samverkan mellan planverket och det föreslagna naturvårdsverket grundligt utreds, då en samordning i någon form måste anses vara ett problem av fundamental betydelse för en effektiv och rationell integration av den totala samhällsplaneringen i landet. Den ifrågasatta sammanslagningen med naturvårdsverket tillstyrks av SVR, medan statens naturvårdsnämnd för sin del anser att avsevärda svå­ righeter skulle uppstå om man redan den 1 juli 1967 knöt det nya planorga­ net till det föreslagna naturvårdsverket och finner övervägande skäl tala för att planorganet åtminstone tills vidare organiseras som en fristående myn­ dighet. Länsstyrelsen i Uppsala län vill inte tillstyrka en provisorisk lösning som går ut på att tills vidare anknyta planverksdelen till annat statligt verk i avvaktan på resultatet av en nödvändig översyn av byggnadslagstiftningen och planeringsfrågorna. Också Svenska landstingsförbundet är negativ mot tanken att planorganet skulle sammanföras med något annat ämbetsverk och understryker det angelägna i att planväsendet redan nu får sitt eget verk och ges resurser så att det kan tillgodose kraven på översiktlig planering. Arbetsgruppens förslag att kulturhistoriska byrån överförs till riksantikvarieämbetet tillstyrks av statskontoret, naiurvårdsnämnden, riks­ antikvarieämbetet, landsantikvarierna i Stockholms och Malmöhus län, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet och Svenska museimannaföreningens facksektion. Tillstyrkandet motiveras med att man här­ igenom skulle uppnå en koncentration av byggnadsminnesvården till det ämbetsverk som redan nu är huvudmyndighet för kulturminnesvården i landet. Riksrevisionsverket anser att det kan övervägas om inte byrån skulle delas mellan de två verken. Arbetsgruppens förslag avstyrks bl. a. av fortifikationsförvaltningen, de hörda domkapitlen, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Göteborgs och Bohus län samt Västerbottens län. Man föreslår i dessa yttranden att kulturhistoriska byrån tills vidare förläggs till det föreslagna planverket. Motiveringen härför är i stort sett den att byggnadsstyrelsens nuvarande myndighetsfunktioner inte bör splittras upp på flera verk och att det finns ett nära samband mellan ett planverks uppgif­ ter att bevaka god samhällsmiljö i allmänhet och den omsorg om äldre byggnadsverk och deras miljö, som är kulturhistoriska byråns uppgift.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

MUS 65 anser alt kulturhistoriska byrån bör behålla sin plats i bygg­ nadsstyrelsen (planverket) i avvaktan på en allmän översyn av byggnadsminnes- och kulturminnesvården. Domkapitlet i Västerås stift uttalar farhågor för att huvudsakligen de kulturhistoriska och antikvariska synpunkterna skulle komma till uttryck om kulturhistoriska byrån överfördes till riksantikvarieämbetet och domka­ pitlet i Göteborgs stift anför att det här är fråga om problem där såväl tek­ niska som historiska och antikvariska synpunkter skall vägas mot de krav som ställs på kyrkobyggnaderna som nyttobyggnader. Liknande åsikter hävdas av domkapitlen i Uppsala ärkestift och i Lunds stift. 1958 års utred­ ning kgrka—stat och kyrkans byggnadsbyrå framhåller att innan utredning­ en avslutat sitt arbete bör man inte ändra nuvarande ordning, dvs. kultur­ historiska byrån hör kvarligga i byggnadsstyrelsen, sedan den byggande delen uteslutits från denna. Till samma slutsats kommer även länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län som motiverar detta med behovet av att avvakta en fullständig översyn av planlagstiftningen och samhällsplaneringens organisation, däri inbegripet byggnadsminnesvård och naturvård. En motsatt ståndpunkt intar länsstyrelsen i Östergötlands län som finner starka skäl tala för eu inordning av byrån i den byggande och förvaltande delen med hänsyn hl. a. till att en stor del av landets historiskt värdefulla byggnader är i statlig ägo och därmed förvaltas av den byggande och för­ valtande myndigheten. Endast några yttranden tar upp frågan om anknytandet av byggnads­ styrelsens tekniska råd och råd för samhällsplane­ ring till planverket. Bostadsstyrelsen förordar viss översyn av rådens sam­ mansättning och verksamhetsformer i samband med överflyttningen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasätter om inte planrådet bör ut­ ökas med en representant för näringslivet. Rådet bör ges möjligheter till en mer aktiv medverkan i planverkets arbetsuppgifter. Naturvårdsnämnden hemställer att den måtte bli representerad i planrådet eller alternativt i en eventuell lckmannastyrelse för plandelen. Svenska stadsförbundet anför att planrådet i sin nuvarande form väsent­ ligen torde ha haft betydelse som ett forum för utbyte av informationer rörande de skilda verkens framtidsplanering samt om viktigare kommu­ nala framtidsplaner in. m. Byggnadsstyrelsen har vidare utnyttjat rådet vid sina ställningstaganden till vissa remisser. Rådet har emellertid endast un­ dantagsvis låtit sina ställningstaganden ta formen av preciserade deklara­ tioner med syfte att konkret påverka planeringen eller handlandet i de frå­ gor rådet haft under prövning. I avvaktan på att andra samordningsorgan byggs upp torde det böra övervägas att ge planrådet en aktivare roll. Rådet bör fungera som samordnare mellan de statliga verken och även som kon­ taktorgan i principiella frågor rörande statlig och kommunal planering.

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967 23

Det kan ifrågasättas om inte de statliga verken skulle vara företrädda i rådet genom chefer och om inte den kommunala representationen i rå­ det skulle förstärkas. Även rådet för samhällsplanering anser att dess verksamhet bör aktiveras.

b. Delen för bgggande och förvaltning Arbetsgruppens förslag till organisation för den byggande och fastighets förvaltande delen har i stort sett tillstyrkts av remissorganen. Statskontoret nttalar att med hänsyn till de stora på­ frestningar på verket som den tillströmmande arbetsmängden medför bör skäliga resurser i ett sammanhang tillmätas. Riksrevisionsverket hävdar dock att för närvarande bör en utökning av antalet fasta tjänster undvikas till dess att den nya organisationen fungerat en tid. SVR föreslår att det nya verket skall stå under ledning av en lekmannastyrelse. Bgggindustrialiseringsutredningen och SBEF framhåller vikten av att det nya byggande organet aktivt medverkar i ntprovningen av bättre och billigare byggnadsmetoder. Länsstgrelsen i Göteborgs och Bohus län ifrågasätter om man inte borde uppdela den byggande och fastighetsförvaltande delen på tre regionala för­ valtningar, som har möjlighet att självständigt och i smidiga former lokalt utreda samt fatta beslut i byggnads- och fastighetsförvaltningsfrågorna. Dessa tre förvaltningar borde vara stationerade i Stockholm, Göteborg och Malmö. På generaldirektören skulle ankomma att med hj älp av ett litet och funktionsdugligt kansli samordna verksamheten samt sköta kontakten med regeringen.

c. Delen för plan- och bgggnadsväsendet Flertalet remissorgan har framförallt uppehållit sig vid den före­ slagna delen för plan- och byggnadsväsenaet och dess ar­ betsuppgifter. Vikten av att denna del ges tillräckliga resurser och möjligheter att redan nu effektivt verka inom planväsendet framhålls allmänt och understryks särskilt av bl. a. väg- och vattenbgggnadsstgrelsen, naturvårdsnämnden, bostadsstgrelsen, läns stgr ds erna i Uppsala, Malmöhus och Östergötlands län, byggindustrialiseringsutredningen, LO, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet. Bostadsstgrelsen framhåller att en av planverkets mer betydelsefulla arbetsuppgifter blir att klarlägga sambandet och samspelet mellan bebyggelseplanering enligt bygg­ nadslagen och andra delar av den allmänna samhällsplaneringen. Rådet för samhällsplanering anser att ett centralt statligt planorgan måste ha en betydelsefull koordinerande roll på verksnivå för eu samordnad statlig fysisk planering. Inrättandet av en lekmannastyrelse för det föreslagna planver­

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

ket förordas i princip av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, länsstyrelsen i Malmöhus län, LO, Länsarkitekternas förening, SAR och SVR. Fortifika­ tions för valt ning en, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, läns­ styrelsen i Östergötlands län och SBEF instämmer i arbetsgruppens förslag att planverket skall betraktas som ett provisoriu m i avvaktan på att frågan om samhällsplaneringen i stort blir utredd. Byggnadsstyrelsens förslag att klyva planbyrån i en byrå för lö­ pande ärenden och en för utrednings- och normeringsarbete har lämnats utan erinran eller tillstyrkts av remissinstanserna. Rådet för samhällspla­ nering förordar dessutom en ytterligare uppdelning av den föreslagna planbyrån i en byrå för översiktlig planering och en för detalje­ rad planering. I fråga om tekniska byrån framhåller SAR att frågor rörande ut­ formningen av byggnader inte bör inordnas i byrån, som har att syssla med tekniska problem. Svenska riksbyggen föreslår att tekniska byrån hos planverket förstärks med bostadsstyrelsens tekniska byrå med den motiveringen att det är en fördel om samma verk blir ansvarig myndighet såväl för planfrågornas lösning som de enskilda husens utformning.

d. Den regionala organisationen I fråga om den regionala organisationen har synpunkter anlagts främst på omorganisationen av den förvaltning av det statliga fastighetsbeståndet som f. n. sker genom länsarkitektkontorens försorg. Länsstyrelsen i Malmö­ hus län och SAR anser det tveksamt om det är lämpligt med en omorganisa­ tion innan länsindelningsutredningen avgett sitt förslag, medan länsstyrel­ sen i Östergötlands län inte har något att erinra men utgår från att distriktsindelningen kan komma att ändras i den mån ändrad länsindelning motive­ rar detta. Länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län framhåller att det är önskvärt att förvaltningen av det statliga fastighetsbeståndet är lokaliserad till residensstäderna, där huvuddelen av ifrågavarande fastigheter befinner sig. En från arbetsgruppens förslag skiljaktig mening företräder SAR som an­ för att fastighetsingenjörerna inte bör flyttas ut från länsarkitektkontoren där stort behov av dem föreligger. I stället bör det byggande och fastighetsförvaltande verket träffa avtal när det vill ta dessa ingenjörers tjänster i anspråk.

26 Kungi. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

1. Framlagda prognoser visar mot en både procentuellt och absolut sett betydande ansamling av befolkningen i storstadsområdena och vissa andra regioner. Byggnadsstyrelsen anser sig behöva förstärka dessa länsarkitektsdistrikt med ytterligare planfackmän. Styrelsen förslår därför att sex tjänster i A 27—B 5 som biträdande länsarkitekt inrättas. 2. Möjligheterna att anlita tillfällig personal och i förekommande fall konsulter anser styrelsen böra utnyttjas i samma utsträckning som hittills och föreslår därför att anslaget uppräknas med 100 000 kr. Under anslaget Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader är för inne­ varande budgetår anvisat 951 000 kr. Byggnadsstyrelsen beräknar det ökade medelsbehovet till 1 097 000 kr. Föreslagen Anvisat ändring 1966/67 1967/68

3. Expenser

951 000 + 146 000 2. På grund av de den 1 juli 1966 höjda biljettpriserna på järnvägs­ resor, de ökade ersättningarna för tjänsteresa med egen bil och de höjda traktamentsersättningarna föreslås en uppräkning med 30 000 kr. De in­ tensifierade insatserna inom bl. a. samhällsplaneringen har föranlett en ök­ ning av resefrekvensen. Byggnadsstyrelsen vill därför föreslå en uppräk­ ning av anslaget i denna del med 60 000 kr., dvs. med 2 500 kr. per kontor. Överflyttandet av fastighetsingenjörerna beräknas medföra en kostnads­ minskning med 35 000 kr. Styrelsen hemställer sålunda om en ökning av posten reseersättningar med (30 000 + 60 000 — 35 000) 55 000 kr. 3. Städningskostnaderna beräknas öka med 20 000 kr. Kostnaderna för skrivmateriel, papper, blankettryck o. d. beräknas stiga med ca 7 000 kr. Telefon- och annonskostnaderna torde komma att öka med 10 000 kr. Kostnaderna för ersättningsanskaffningen, underhåll in. in. beräknas uppgå till sammanlagt 210 000 ler., varav 130 000 kr. fordras i engångsanvisning för att fullfölja den upprustning av inventarier och inredning som påbörjades budgetåret 1964/65. Vidare torde för bokinköp in. fl. ändamål ytterligare 9 000 kr. behöva anvisas. Bestämmelserna rörande bidrag till upprättande av regionplaner in. m. återfinns i kungörelsen den 18 april 1958 (nr 163) angående statsbidrag till vissa plankostnader. Dessa bestämmelser innebär i korthet att från an­ slaget bestrids utgifter för kostnader dels för upprättande av regionplaner, dels till vägförenings kostnader för genomförande av byggnadsplan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967 27

Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning framhållit att utöver det statliga stödet till den reguljära regionplaneringen enligt byggnadslagens regler förutses starkt växande krav komma att ställas på statens ekonomiska medverkan till regionala planläggningsinsatser, som i vissa fall närmast kan karakteriseras som riksplaneringsuppgifter. Hur en sådan storregional översiktsplanering skall organiseras är till stor del alltjämt en öppen fråga. Under alla förhållanden framstår det dock som uppenbart att staten måste ta på sig en väsentlig del av ansvaret, inte minst ekonomiskt. Vad som kan förutses begränsa det omedelbara behovet av medel är dels bristen på planfackmän av de kategorier och med den kompetens som upp­ gifterna kräver, dels den fördröjning som programskrivning, organisations­ åtgärder och andra förarbeten ofrånkomligen måste förorsaka. Å andra sidan är det givetvis angeläget att planeringsinsatserna inte fördröjs eller försvåras av brist på medel. För den översiktliga planeringen synes det för regionplanering enligt byggnadslagen gällande systemet med en kombination av förskott och bidrag inte vara särskilt lämpligt. Det bör i stället bli fråga om direkta bidrag som efter prövning av program och kostnadsberäkningar fördelas av Kungl. Maj :t. Med anledning härav föreslås att medel beräknas för uppförande av detta anslag med 3,5 milj. kr. I fråga om medelsbehovet för det under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, upptagna anslaget till förskott till vissa plankostna­ der m. m. har byggnadsstyrelsen i sin anslagsskrivelse den 23 augusti 1966 anfört att regionplanering enligt byggnadslagens regler f. n. pågår inom fem områden. Inom tre av dessa (Stockholms-, Borås-och Sundsvallsregionerna) gäller det översyn av tidigare planer, medan inom återstående två (Göte­ borgs- och Eskilstunaregionerna) planeringen alltjämt är inne i sin första omgång. Styrelsen erinrar om att av tillgängliga medel på anslaget vid innevarande budgetårs ingång, 1 230 700 kr., större delen torde komma att disponeras vid bifall till inneliggande framställningar om bidrag på tillhopa 871 000 kr. och uppskattar med anledning härav medelsbehovet för budgetåret 1967/68 till 1 500 000 kr. I skrivelse den 7 november 1966 bär byggnadsstyrelsen därefter yttrat sig över en från Stockholmstraktens regionplaneförbund till Kungl. Maj :t in­ kommen framställning om förskott till förbundets kostnader under år 1967 med 1 150 000 kr. Förbundet motiverar beloppets storlek med behovet av att bedriva arbetet på den nya regionplanen för Stockholmsområdet skyndsamt och efter ett med hänsyn till de stora förändringarna i Stock­ holmsområdets utbyggnad utökat program. Byggnadsstyrelsen liksom överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län har tillstyrkt det be­ gärda förskottet.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

III. Departementschefen

a. Principiella synpunkter Byggnadsstyrelseorganisationens uppgifter är väsentligen av två slag. Den ena huvudgruppen av uppgifter utgörs av byggande eller förhyrning av statliga tjänstelokaler och därmed sammanhängande fastighetsförvalt­ ning och byggnadsunderhåll. Den andra huvudgruppen innefattar utövande av statlig myndighet på planväsendets, byggnadsväsendets och den kultur­ historiska byggnadsvårdens områden. Sammanförandet av dessa olikartade funktioner till ett och samma statliga organ har sin historiska förklaring, och olägenheterna bör ha varit föga framträdande, så länge vården av stat­ liga byggnader dominerade. När byggnadsstyrelsens och dess regionala or­ gans uppgifter kom att i allt högre grad inriktas på å ena sidan nybyggnad av statliga fastigheter av skiftande och ofta komplicerat slag och å andra sidan ett omfattande normerings- och kontrollarbete såsom ansvarig myn­ dighet för utvecklingen på planläggning- och liusbyggnadsområdet blev förhållandet ett annat. Ett skiljande av de två huvudslagen av uppgifter kom att framstå som eu i längden nödvändig åtgärd för att de båda verk­ samhetsgrenarna skulle kunna organiseras i former som bättre kunde anpassas till behovet. Ännu vid byggnadsstyrelsens omorganisation år 1962 ansåg man sig kunna lösa de organisatoriska problemen genom att inom styrelsens ram renodla de byggande och förvaltande uppgifterna från de ämbetsverksmässiga och med en rationalisering av byggnadsärendenas handläggning. Man räknade med att då rådande kraftiga expansion av styrelsens byggnads­ verksamhet och därmed följande ökning av det förvaltade fastighetskapi­ talet efter några år skulle förbytas i en från år till år mera långsamt sti­ gande trend. Utvecklingen har kommit att bli en annan. Lokalbehovet inom de statliga undervisnings- och vårdområdena, inom polisväsendet och den centrala statsförvaltningen, för alt nämna de viktigaste sektorerna, är sådant att byggnadsstyrelsen i sin anslagsframställning för budgetåret 1967/68 räknar med en fördubbling av sin byggnadsproduktion under de närmaste 5 å 6 åren och en motsvarande utveckling på förvaltningssidan. Denna starka expansion har inträffat under en period av snabb strukturell och teknisk utveckling inom byggnadsbranschen. Det ligger därför i sakens natur att en översyn av organisation och arbetsformer inom den byggande och förvaltande delen av styrelsen och dess regionalorgan är motiverad trots att endast kort tid förflutit efter senaste omorganisation. En fortsatt utveckling mot större rationalitet och införande av mera affärsmässiga former underlättas om ledningen för verket odelat kan ägna sina krafter åt dessa uppgifter.

Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1967 29

Det kan också framhållas att utvecklingen sedan länge gått i den rikt­ ningen att byggnadsstyrelsen i fråga om husbyggande biträder samtliga departement och utför en servicefunktion som finansieras över flertalet huvudtitlar i statsbudgeten. Styrelsen har blivit det centrala organet för civilt statligt byggande och — frånsett jordbruks- och skogsegendomar — även för civil fastighetsförvaltning. Inom finansdepartementet har i prak­ tiken kommit att i allt högre grad beredas frågor rörande nybyggnad och fastighetsförvaltning i samråd med företrädare för vederbörande fackdepar­ tement. Redan med hänsyn till dessa administrativa förhållanden har det under senare år framstått som ett naturligt fullföljande av utvecklingen att bilda ett särskilt verk för dessa produktions- och fastighetsekonomiska uppgifter som hänförs till finansdepartementets verksamhetsområde. Jag finner således starka skäl tala för att byggnadsstyrelsens byggande och fastighet sförvaltande uppgifter handhas av ett särskilt ämbetsverk. Jag övergår därefter till att behandla konsekvenserna av ett sådant sär­ skiljande för byggnadsstyrelsens myndighetsuppgifter på främst planväsen­ dets område. Min företrädare som kommunikationsminister tillkallade år 1965 exper­ ter för att inom departementet medverka i ett utvecklingsarbete på den fysiska planeringens område. Som bakgrund för ett lagstiftnings- och reformarbete eftersträvades i första hand en allmän bild av denna plane­ rings roll i det moderna samhället, dess samband med andra former av planering och en målsättning för den planerade aktivitetens innehåll och former. Detta arbete har sedan dess pågått inom departementet bl. a. i en särskild arbetsgrupp under min ledning. Det har därvid varit en strävan att förutsättningslöst angripa frågorna om den fysiska miljöns utformning och om de därtill knutna planerings­ behoven och dessas relationer till den övriga planering som utvecklats inom skilda grenar av samhällsverksamheten. De hittills genomförda diskussio­ nerna har bland annat belyst hur den moderna samhällsutvecklingen för med sig ändrade och nya planeringsbehov på den fysiska miljödaningens område. Det traditionella iältet för fysisk planering är stadsbebyggelsen. Det nuvarande planväsendet och de gällande planreglerna inom byggnadslag­ stiftningens ram har utvecklats främst för att möta behoven inom städer och tätbebyggda distrikt. Ändrade produktionsformer inom stadsbyggan­ det och växande krav på samordning mellan kommunernas ekonomiska aktivitet och bebyggelseplanering liksom den ökade kompetensen hos kom­ munerna är förhållanden som motiverar en översyn av stadsplaneväsendet och byggnadslagstiftningen. Därtill kan läggas behovet att möta de plan­ problem av delvis ny art som uppstår i samband med fritidsbebyggelsens starkt ökande omfattning. Den fortskridande urbaniseringen, som är bakgrunden till de nämnda

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

förhållandena, har också fört med sig växande planeringsbehov när det gäller landsbygden. Denna blir av allt större betydelse för den växande stadsbefolkningens rekreation och undergår samtidigt genom rationalise­ ringen inom jord- och skogsbruksnäringarna en snabb miljöförändring. Vidgade funktionella samband inom vida räjonger och mellan skilda orter kan föra med sig att en enstaka åtgärd eller teknisk anläggning kan beröra många platser inom ett vidsträckt område, vilket har synts moti­ vera en diskussion om formerna för en vidgad planering på regional nivå. Slutligen kan framhållas att en ökande efterfrågan är att förutse på mark för expanderande och nytillkommande funktioner i samhället och inte minst på mark med speciella egenskaper. Denna efterfrågan sker i konkurrens med redan etablerade användningssätt likaväl som mellan de nya funktio­ nerna inbördes. Det gör det angeläget att söka långsiktigt överblicka såväl efterfrågesidan som utbudssidan för att hushålla med de markresurser som står till förfogande. Detta är bakgrunden till min uppfattning att det behövs en riksöversikt beträffande markens användning i stort. Inom det allmänna utredningsarbetets ram pågår nu intensiva studier med biträde av vissa till departementet knutna experter i syfte att belysa metoder och program för en sådan riksplanering. Först på grundvalen av erfarenheterna från dessa studier kan den lämpliga administrativa for­ men och eventuellt erforderliga lagstiftningsåtgärder tas upp till diskussion. Vad gäller de övriga sidor av markanvändningsplaneringen som jag be­ rört i det föregående kommer det fortsatta arbetet att inriktas på frågor om lämpliga planeringsmetoder, planinstitutens utformning samt samord­ ningen mellan skilda planformer, huvudmannaskapet för planväsendet på skilda nivåer och behovet av rättsregler. Det är min avsikt att detta arbete på departemental nivå skall föras fram så långt att det ger underlag för direktiv för en parlamentarisk kommitté som får uppgiften att utforma förslag till ny lagstiftning. Det är uppenbart att frågor om statens myndighetsutövning på plan­ väsendets område och uppbyggnaden av statens planvårdande organ är vä­ sentliga. Det kan inte uteslutas att organisatoriska förändringar kan kom­ ma att aktualiseras. Med de vidgade anspråk som alltmer gör sig gällande på en fysisk planering kommer sådana områden att beröras som nu hör hemma inom skilda myndigheters verksamhetsfält och som sorterar under skilda departement. Vissa omgrupperingar av arbetsuppgifterna mellan olika organ kan tänkas bli aktuella. Det kan under sådana förhållanden anföras skäl mot att just nu göra en förändring beträffande statens myndighetsut­ övande verk på plan- och byggnadsväsendets område. En sådan omorgani­ sation som föreslås kan tänkas inom några år följas av en ytterligare för­ ändring. Jag har dock kommit till den uppfattningen att övervägande skäl talar för att nu bilda ett särskilt verk för plan- och byggnadsfrågor. Det på­ gående utredningsarbetet är så pass vittsyftande att det under alla förhål­

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967 31

landen måste dröja ett antal år innan det resulterar i en ny ordning. Under tiden kommer uppgifterna inom planväsendet att växa. Det finns ett starkt behov av att genomföra delreformer och att effektivisera planorganens verk­ samhet inom i princip nuvarande lagstiftnings ram. Detta gäller även i viss mån den allmänna tillsynen över byggnadsväsendet. Förutsättningarna här­ för syns mig vara bättre om det tillskapas ett fristående verk för plan- och byggnadsfrågor än om verksamheten ligger kvar sammankopplad med statens egna fastighetsförvaltande och byggande uppgifter. Vissa remiss­ instanser har föreslagit att man sammanför byggnadsstyrelsens myndig­ hetsutövande del med verk som företräder andra sidor av den fysiska pla­ neringen. Jag anser att sådana sammanslagningar eller omfördelningar av skilda verks uppgifter bör diskuteras inom ramen för en större översyn av planväsendets organisation. Jag finner det emellertid vara en fördel om de enheter i den nuvarande byggnadsstyrelseorganisationcn som handläg­ ger myndighetsuppgifter inom plan- och byggnadsväsendet i avvaktan på resultatet av dessa mer vittsyftande diskussioner bildar ett eget verk.

Mot den förut angivna allmänna bedömningen av byggnadsstyrelsens verksamhetsfält var det angeläget att låta företa en undersökning av de praktiska möjligheterna att skilja ut lokalanskaffning och fastighetsför­ valtning från byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter utan att invänta resul­ taten av den tidigare omtalade planutredningen. Den 21 januari 1966 upp­ drog jag efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet åt en arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet att se över bygg­ nadsstyrelseorganisationen. Gruppen skulle lägga fram förslag till ledning och huvudorganisation för en central enhet för byggande och fastighets­ förvaltning, som skulle bildas genom delning av byggnadsstyrelsen. Grup­ pen skulle vidare upprätta förslag till organisation för planfrågor m. in., varvid utredningen i princip skulle begränsas till vad som var en direkt följd av delningen. Gruppen skulle särskilt undersöka kulturhistoriska by­ råns uppgifter och ställning. Förslaget skulle också behandla byggnads­ styrelsens regionala organ. I den promemoria som arbetsgruppen har överlämnat har den utgått från, att om man vill dela hyggnadsstyrelseorganisationen i en myndighetsdel och en de! för byggande och fastighetsförvaltning, de arbetsuppgifter som utförs av planbyrån och tekniska byrån bör sammanföras till den först­ nämnda delen och att byggnadsbyråns, intendentsbyråns, utrikesbyråns, utredningsbyråns, projekteringsbyråernas och kalkylavdelningens arbets­ uppgifter bör hänföras till den sistnämnda delen. Bränslekontrollavdelningens uppgifter bör därvid överföras till första projekteringsbyrån. Vissa andra överflyttningar av uppgifter och personal mellan de olika till den byggande delen förda byråerna föreslås även. Kulturhistoriska byrån före­ slår gruppen överförd till riksantikvarieämbetet. Administrativa byrån före­ slås bli delad med en del till vartdera av de nya organen. Byggnadsstyrel­

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

sens regionala organisation delar gruppen upp på så sätt att arbetsuppgifter och personal som tillhör fastighetsförvaltningen bryts ut från länsarki­ tektkontoren och sammanförs med den nuvarande byggnadsstyrelsens regio­ nala byggnadskontor till byggnadsförvaltningar, som underställs det före­ slagna byggande verket. Återstoden av länsarkitektsorganisationen föreslås lyda under verket för plan- och byggnadsfrågor. Arbetsgruppens förslag har remissbehandlats i samband med byggnads­ styrelsens samt Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens skrivelser med förslag till anslag för budgetåret 1967/68. Gruppens promemoria och vad som anförts i remissyttranden däröver visar att det är praktiskt genom­ förbart att göra den delning av den nuvarande byggnadsstyrelsen, som jag funnit funktionellt önskvärd på de i det föregående redovisade skälen. Remissinstanserna har också med något enstaka undantag stött tanken på en delning. Ett undantag utgör inställningen till kulturhistoriska byråns placering. Jag vill därför föreslå att byggnadsstyrelseorganisationen delas i ett verk för styrelsens myndighetsuppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och ett verk för styrelsens byggande och förvaltande uppgifter. Jag föreslår att det förra verket kallas statens planverk och det senare byggnadsstyrelsen: Såsom jag nyss sade har remissopinionen varit mindre enhetlig i fråga om vart den kulturhistoriska byrån bör föras. Ett slutligt ställningstagande till vilken myndighet som skall svara för de uppgifter som nu handläggs av byrån kräver en närmare undersökning av syftet med samhällets kultur­ minnesvård och hur vården skall organiseras. Chefen för ecklesiastik­ departementet kommer senare denna dag att föreslå att 1965 års museioch utställningssakkunniga får i uppdrag att utreda kulturminnesvården. I avvaktan på de resultat som de sakkunniga kan komma fram till bör kulturhistoriska byrån anknytas till riksantikvarieämbetet och organisato­ riskt direkt underställas riksantikvarien. Av praktiska skäl bör därvid vissa tjänster överföras från den kulturhistoriska byrån till enheten för byg­ gande och förvaltande uppgifter för att biträda denna enhet med den ome­ delbara vården av statens äldre byggnader. Chefen för ecklesiastikdeparte­ mentet kommer senare denna dag att föreslå att för nästa budgetår medel beräknas för byrån under anslagen till riksantikvarieämbetet och statens historiska museum. Beträffande organisationen av den del av byggnadsstyrelsen som sysslar med byggnads- och förvaltningsuppgifter för statens räkning och som bör föras till finansdepartementets verksamhetsområde kommer chefen för detta departement senare denna dag att framlägga förslag.

b. Organisationen av statens planverk Statens planverk bör ledas av en överdirektör. Till verket bör överföras den personal som nu tjänstgör på byggnadsstyrelsens planbyrå och dess tekniska byrå, vidare viss personal från dess administrativa byrå. Verket bör

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967 33

indelas i en planbyrå, en utvecklingsbyrå, en teknisk byrå och ett kansli. I likhet med byggnadsstyrelsen och flertalet remissmyndigheter anser jag nödvändigt att den nuvarande planbyrån uppdelas på två arbetsenheter, en byrå för granskningsärenden och därmed sammanhängande frågor och en byrå som kan odelat ägna sig åt den viktiga uppgiften att söka genom utvecklingsarbete, rådgivning och information höja standarden i bebyg­ gelseplaneringen redan under nu gällande lagstiftnings bestånd. Det ut­ vecklingsarbete som nu tillfälligt bedrivs inom kommunikationsdeparte­ mentet inriktas på andra problem än som skulle ankomma på den före­ slagna byrån. Tillskapandet av denna byrå bör kunna underlätta för verket att spela en ledande och samordnande roll när det gäller förståelsen för och den praktiska tillämpningen av planeringsprinciper och planlagstiftning. Till planverket bör slutligen hänföras byggnadsstyrelsens råd för sam­ hällsplanering och dess tekniska råd. Under verket bör lyda länsarkitektsorganisationen, sedan från denna avskilts den personal som nu sysslar med fastighetsförvaltning. För de olika arbetsenheternas uppgifter och indelning föreslår jag föl­ jande allmänna riktlinjer. Jag betraktar därvid den av mig föreslagna sektionsindelningen enbart som ett principförslag. Den bör redovisas för riksdagen för att tjäna som underlag för riksdagens bedömning av verkets anslagsbehov. Kungl. Maj :t bör äga genomföra de ändringar i sektionsindelning och ärendefördelning som utvecklingen av verkets arbetsupp­ gifter eller ändring i annat förhållande ger anledning till. Planbijrån bör i huvudsak svara för löpande ärenden — fastställelsefrågor, dispenser, besvärsmål, expropriationsärenden etc. — som i form av remisser eller på annat sätt inkommer till verket på planväsendets om­ råde. Personalen för handläggning av dylika ärenden består för närvarande huvudsakligen av tekniker och jurister, en sammansättning som befunnits lämplig i de avdelningar, som skulle bilda kärnan i den nya planbyrån. Byrån bör lämpligen indelas i en teknisk och en juridisk sektion, som nära bör samverka med varandra, allt efter ärendenas art. Utvecklingsbgråns huvudsakliga uppgift bör vara att svara för den utåt­ riktade verksamheten som verket bör bedriva på planområdet. Byråns arbete torde i huvudsak få inriktas på att utarbeta generella normer och anvisningar för fysisk planläggning och i anslutning till detta ge råd och i övrigt vara vägledande, särskilt i större och översiktliga frågor. Byrån bör indelas i två sektioner, en utvecklingssektion och en informationssek­ tion. På utvecklingssektionen bör ankomma att genom egna studier, an­ litande av utomstående experter, samarbete med forsknings- och utredningsorgan och på annat lämpligt sätt samla det kunskaps- och erfarenhetsmaterial, på vilket byrån skall grunda sina normer och anvisningar. Informationssektionen skall lämpligen svara för olika kontaktuppgifter, insamling av upplysningar om planförhållanden i Sverige och utlandet, medverkan i kurser och överläggningar på byråns områden samt bedriva

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

muntlig och skriftlig information i planfrågor. För hela byrån bör gälla att personalen medverkar i överläggningar kring metodfrågor i samband med olika former av planering. Tekniska byrån bör med oförändrat namn och organisation överflyttas från byggnadsstyrelsen till verket för plan- och byggnadsfrågor. Byrån bör alltså alltjämt vara indelad i fyra sektioner, en allmän sektion, eu konstruktionssektion, en byggnadssektion och en installationssektion. Byrån bör såsom hittills för verkets räkning handha den allmänna uppsikten över byggnadsväsendet och svara för därmed sammanhängande frågor an­ gående byggnadsbestämmelser, tekniska normer och rådgivning. Det pro­ gram i sju punkter för en effektivisering av verksamheten, innebärande även viss ny inriktning av denna, som byggnadsstyrelsen redogör för i sin anslagsframställning, finner jag lämpligt att byrån, inom ramen för till­ gängliga ekonomiska och personella resurser, söker genomföra. Jag vill härvid särskilt framhålla värdet av en utbyggnad av styrelsens typgodkän­ nande verksamhet, vilken fråga jag även behandlar i samband med förslag som jag i annat sammanhang kommer att göra i fråga om ändringar i byggnadsstadgan. Verksamheten avses bli självbärande. För verkets administrativa funktioner föreslår jag inrättandet av ett kansli, organiserat på en allmän sektion för budgetarbete, juridiska frågor, taxefrågor, organisationsärenden samt vissa för verket gemensamma arbets­ uppgifter, ävensom en personalsektion för personalfrågor, utbildningsfrå­ gor, kamerala frågor in. m. De båda råden, som, enligt vad jag föreslagit i föregående, bör hän­ föras till planverket, kan i viss mån bidra till att ge detta önskvärd anknyt­ ning till olika intressen, som bör vara företrädda där. Råden bör beredas möjlighet att aktivt delta i verkets arbete. Deras behov av sekreterare torde få tillgodoses av vederbörande byråer. Verkets chef bör såsom hittills varit fallet beträffande byggnadsstyrelsens chef vara ordförande i råden.

c. Den regionala organisationen Som arbetsgruppen med instämmande av de remissinstanser, som yttrat sig liärom föreslagit anser jag att länsarkitektsorganisationen bör lyda under verket för plan- och byggnadsfrågor samtidigt som den personal på läns­ arkitektkontoren som nu sysslar med fastighet sförvaltningsuppgifter bör föras över till verket för byggande och förvaltning. Den närmare utform­ ningen av distrikt sorganisationen för statens byggande och fastighetsför­ valtning kommer att anmälas av chefen för finansdepartementet.

d. Personal- och anslagsfrågor I fråga om personalbehovet för statens planverk och dess distriktsorganisation har jag utgått från nuläget på byggnadsstyrelsens planbyrå, tek­ niska byrå och i viss mån dess administrativa byrå samt inom länsarkitekts­ organisationen. Vid delningen av byggnadsstyrelseorganisationen kommer

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 ur 1967 35

att från länsarkitektsorganisationen överföras 50 tjänster till den byggande och förvaltande delens regionala organisation. Min beräkning av antalet tjänstemän i planverket och den personalorganisation som ligger till grund för anslagsberäkningen framgår av sammanställningar som torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 2 och 3. Jag föreslår att en tjänst som överdirektör och verkschef i Gp 4 inrättas. Frågan om löneställningen för denna tjänst har tagits upp till behandling mellan chefen för civildepartementet och berörd personalorganisation, som förklarat sig inte ha någon erinran mot den föreslagna löneställningen. För cheferna för byråerna bör två tjänster som byråchef och en som över­ ingenjör i Ce 1 inrättas. I övrigt beräknar jag i fråga om statens planverk medel för åtta av­ delningsdirektörer i B 6, tio avdelningsdirektörer i B 5, sex byrådirek­ törer i A 30, sex byrådirektörer i A 28, åtta byrådirektörer i A 26, en förste byråsekreterare i A 23, två förste byråingenjörer i A 23, en kamrerare i A 19, tre amanuenser/förste byråsekreterare i A 18/22, en ingenjör i A 17, en kanslist i All/17, två assistenter i A 15, två kontorsskrivare i A 13, en tekniker i All, tolv kansliskrivare i All, en expeditionsförman i All, en expeditionsvakt i högst A 9, två kontorister i A 9 och sex kontorsbiträden i A 3/9. För länsarkitektsorganisationen innebär mina förslag att medel bör be­ räknas för två tjänster som biträdande länsarkitekt i högst B 5, under det att följande tjänster utgår, nämligen tre som byrådirektör i A 28, nio som byrådirektör i A 26, elva som ingenjör i A 23, fyra som ingenjör i A 21, tre som ingenjör i A 19, tre som ingenjör i A 17, en som maskinchef i A 17, tre som ingenjör i A 15, en som maskinist i A 13, en som förste reparatör i A 13 och elva som kontorsbiträde i A 3/9. Beträffande löneställningen för tjänsterna vid utvecklingsbyrån och kansliet samt tjänsterna för cheferna för planbyrån och dess sektioner har avtal träffats mellan statens avtalsverk och berörda personalorganisatio­ ner. Avtalet har den 16 mars 1967 godkänts av riksdagens lönedelegation dock under förbehåll att riksdagen godkänner de organisatoriska förutsätt­ ningar som legat till grund för avtalet. Övriga tjänster avses överföras till planverket med oförändrade arbetsuppgifter. Den av mig föreslagna omorganisationen bör genomföras den 1 juli 1967, varvid följande anslag under sjätte huvudtiteln på riksstaten bör föras över till sjunde huvudtiteln, nämligen F. 1 Byggnadsstyrelsen: Avlöningar, F. 2 Byggnadsstyrelsen: Omkostnader och F. 3 Utredningar rörande bygg­ nadsföretag m. in. Kungl. Maj :t bör äga att i samband med genomförandet av de av mig i det föregående förordade förslagen uppföra tjänster på övergångsstat och utfärda övergångsbestämmelser i övrigt. I fråga om anslagsbehov vill jag anföra följande.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

För avlöningar till statens planverk beräknar jag medelsbehovet till 3 604 000 kr. Jag har därvid beräknat att 250 000 kr. anslås till särskilda utredningar och arvoden till viss expertis, 46 000 kr. till vissa arvoden i samband med planverkets verksamhet samt 2 000 kr. till en organisationsföredragande. För löneomräkning har jag tagit upp 341 000 kr. Beträffande medel till omkostnader för statens planverk förordar jag att sammanlagt 356 000 kr. anvisas. Härvid har jag räknat med 12 000 kr. till sjukvård och med 53 000 kr. till reseersättningar. I fråga om expenser beräknar jag för bränsle, lyse och vatten 11 000 kr. och för övriga expenser 281 000 kr., varav 16 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier in. in. Kostnaderna för publikationstryck beräknar jag till 849 000 kr. Försäljning av styrelsens publikationer beräknar jag inbringa 850 000 kr., vilket belopp bör tas upp som uppbördsmedel under anslaget. .Tåg har i detta samman­ hang ej beräknat medel för telefoninstallationer o. d. Jag beräknar vidare i fråga om länsarkitcktsorganisationens avlöningar en nettoökning av medelsbehovet med 48 000 kr. för personal- och tjänsteförändringar. Det minskade medelsbehovet på grund av den i det före­ gående berörda utflyttningen av vissa tjänster har jag därvid i likhet med byggnadsstyrelsen beräknat till 1 641 000 kr. Det ökade medelsbehovet för nya tjänster har jag beräknat till 119 000 kr. För löneomräkning har jag tagit upp 1 570 000 kr. Den sammanlagda medelsanvisningen skulle härige­ nom komma att uppgå till (8 858 000 + 48 000)8 906 000 kr. I fråga om länsarkitektsorganisationens omkostnader föreslår jag en ök­ ning med 40 000 kr. Till reseersättningar beräknar jag sålunda ytterligare 25 000 kr. och till övriga expenser ytterligare 15 000 kr. För engångsanskaff­ ning av inventarier m. in. har jag därvid beräknat 130 000 kr. Den sam­ manlagda medelsanvisningen skulle sålunda komma att gå upp till (951 000 + 40 000) 991 000 kr. I fråga om bidrag till upprättande av regionplaner m. m. anser jag med hänsyn till att redan tillgängliga medel under anslaget torde motsvara behovet även under nästa budgetår, att det är tillräckligt om anslaget upp­ förs med ett formellt belopp av 1 000 kr. Rörande det under kapitalbudgeten, fonden till förlag för statsverket, upptagna anslaget till förskott till vissa plankostnader m. in. finner jag med hänsyn till redovisade anslagsbehov och storleken av tillgängliga medel på anslaget angeläget att anslaget för budgetåret 1967/68 uppförs med 1 500 000 kr., vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande bud­ getår med 500 000 kr.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t före­ slår riksdagen att 1. godkänna de riktlinjer för en uppdelning av byggnadsstyrelseorganisa­ tionen jag har angivit i det föregående,

Kungl. Maj. ts proposition nr 61 år 1967 37

2. besluta att den 1 juli 1967 skall inrättas ett statligt verk med namnet statens planverk i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag har förordat i det föregående, 3. bemyndiga Kungl. Maj :t att föra upp tjänster på löneplan C på perso­ nalförteckning för statens planverk i enlighet med vad har föreslagit i det föregående, 4. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsancrdningar som ford­ ras med anledning av inrättandet av statens planverk, 5. för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln an­ visa a) till Statens planverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 604 000 kr., b) till Statens planverk: Omkostnader ett förslagsanslag av 356 000 kr., c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar ett förslagsanslag av 8 906 000 kr., d) till Länsarkitektsorganisaiionen: Omkostnader ett förslagsanslag av 991 000 kr., e) till Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. ett reservations­ anslag av 1 000 kr., 6. för budgetåret 1967/68 på kapitalbudgeten, fonden för förlag till stats­ verket, under sjätte huvudtiteln till Förskott till vissa plankostnader m. m. anvisa 1 500 000 kr. Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­ mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall av­ låtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

05

00 Bilaga 1

Byggnadsstyrelseorganisationen den 1.7.1966

Byggnadsstyrelsen

Generaldirektör

K u n g Råd för sam­ l. Tekniskt råd hällsplanering M a j: ts

p ro Planerings­ p Teknisk o si

direktör direktör

tio

n

n r

6 Utri- Kul- 1

Adm. Tekn.

å

redn. tend. Byggn. turhist.

byrå byrå r

byrå

24 länsarkitektsdistrikt

Byggnadsbyråns lokalorganisation

Kungl. Maj. ts proposition nr 61 år 1967 39

Bilaga 2

Departementschefens förslag till organisation för statens planverk

Överdirektör

Utvecklings- Teknisk Planbyrå Kansli byrå byrå

Teknisk Utvecklings­ Allmän Allmän sektion sektion sektion sektion

Juridisk Informations­ Konstruktions- Personalsektion sektion sektion sektion

Byggnadstek-

24 länsarkitektsdistrikt nisk sektion

Installationsteknisk sektion