('angående omorganisa\xad tion av byggnadsstyrelsen, m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 1

Nr 98

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående omorganisa­ tion av byggnadsstyrelsen, m. m.; given Stockholms slott den 2 mars 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksda­ gen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag rörande avveckling av djurgårdsnämnden och omorganisation av byggnadsstyrelsen. I fråga om djurgårdsnämnden föreslås, att nämnden skall avvecklas och dess återstående arbetsuppgifter överflyttas till byggnadsstyrelsen den 1 juli 1964. Vad beträffar byggnadsstyrelsen föreslås en genomgripande omorganisa­ tion av väsentliga delar av ämbetsverket och i samband därmed en kraftig upprustning av styrelsens personella resurser. Härigenom skapas ökade för­ utsättningar för styrelsen att kunna rationellt, effektivt och ekonomiskt leda den omfattande statliga byggnadsverksamhet, som erfordras for genomfö­ rande av beslutade eller planerade reformer inom olika områden av samhälls­ livet. Omorganisationen innebär bl. a., att verkets ledning förstärkes med två nya chefsbefattningar, vilkas innehavare skall ha till uppgift att närmast under generaldirektören sammanhålla och samordna verksamheten. A idare föreslås en ändring av byråindelningen, varigenom antalet permanenta byråer ökas från sex till åtta. Uppgifter som sammanhänger med bokföring och ekonomisk kontroll förutsättes koncentrerade till den administrativa byrån. För- och efterkalkylering samt upprättande av byggnadskostnadsindex skall åvila en särskild avdelning. Vid sidan av de permanenta enheterna skall vid behov kunna inrättas speciella byråer för vissa byggnadsprojekt av större omfattning. Dessa byråer föreslås kompletterade med lämpligt sam­ mansatta programkommittéer, varigenom särskilda byggnadskommittéer i fortsättningen icke kommer att behöva tillsättas. Vidare förordas inrättandet 1 Jiihang till riksdagens protokoll 196 2 . 1 samt. Nr 98

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

av två rådgivande organ för samhällsplaneringsfrågor och för tekniska frå­ gor. I förenklande syfte föreslås även vissa anslagstekniska förändringar. I propositionen framlägges förslag om en förstärkning av byggnadsstyrel­ sen med ett 50-tal nya tjänster. Vidare uppflyttas ett betydande antal tjäns­ ter i högre lönegrad. Dessutom omändras en rad extra tjänster till extraordinarie, varigenom verkets personalorganisation ges ökad stadga. Slutligen äskas anslag för nästa budgetår till byggnadsstyrelsens verksam­ het med sammanlagt 8 416 000 kr. De i propositionen framlagda förslagen innebär en ökning i förhållande till motsvarande anslag innevarande bud­ getår med i runt tal 2 439 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 3

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars 1962.

N ärva rande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden N ilsson , S träng , A ndersson , L indström , L indholm , K ling , S koglund , E denman , J ohansson , af G eijerstam , H ermansson .

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler — efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga an­ gående omorganisation av byggnadsstgrelsen, m. m. och anför därvid föl­ jande. I årets statsverksproposition har jag vid anmälan av de frågor, som till­ hör regleringen för budgetåret 1962/63 av utgifterna under riksstatens sjät­ te huvudtitel (bil. 8, p. 42), hemställt att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksda­ gen att, i avbidan på särskild proposition rörande byggnadsstyrelsens organi­ sation, för budgetåret 1962/63 till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar m. m. pre­ liminärt beräkna ett anslag av 9 000 000 kr. Vidare har jag vid behandling­ en av anslaget till avlöningar till djurgårdsnämnden (VI ht p. 55) anfört, att jag vid framläggandet av förslag rörande omorganisation av byggnads­ styrelsen även avsåg att redovisa mitt ställningstagande till frågan om av­ veckling av djurgårdsnämnden. Hithörande frågor torde nu få tagas upp till fortsatt behandling.

A. AVVECKLING AV DJURGÅRDSNÄMNDEN

I. Inledning

1. Utredningsuppdraget m. m.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 oktober 1959 uppdrog jag åt tre sakkunniga att utreda frågan om djurgårdsnämndens uppgifter och därmed sammanhängande spörsmål. I yttrande till statsrådsprotokol­ let samma dag anförde jag bl. a., att de sakkunniga borde närmare klar­ lägga samt redovisa arten och omfattningen av de uppgifter, som ännu syn­ tes återstå för djurgårdsnämndens del. Vidare borde förslag framläggas, hur sådana uppgifter, som kunde beräknas återstå vid en viss framtida tidpunkt, med hänsyn till statens ekonomiska intressen bäst borde slutfö­

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

ras eller eljest lösas samt om de härför lämpligaste organisatoriska for­ merna. I fråga om organisationen framhöll jag, att i första hand möjlighe­ terna att överföra återstående uppgifter till byggnadsstyrelsen borde un­ dersökas. De sakkunniga borde även överväga huruvida riksdagens infly­ tande i frågor rörande försäljning av statlig mark på Djurgården fortfa­ rande med hänsyn till exploateringsverksamhetens framtida omfattning be­ höver tillgodoses i särskild ordning. Som sakkunniga tillkallade jag gene­ raldirektören R. G. Renlund, tillika ordförande, numera överintendenten S. E. Granström och numera ledamoten av riksdagens första kammare, om­ budsmannen F. J. H. Persson. De sakkunniga, som antagit benämningen djurgårdsnämndsutredningen, har den 17 januari 1961 överlämnat ett betänkande med förslag rörande av­ veckling av djurgårdsnämnden och överförande av dess återstående uppgif­ ter till annat organ (stencilerat). Betänkandet var enhälligt. Över djurgårdsnämndsutredningens betänkande har utlåtanden avgivits av bostadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, kammarkollegiet, statskontoret, riks­ antikvarieämbetet, lantmäteristyrelsen, överståtliållarämbetet (efter höran­ de av Stockholms stadskollegium), vetenskapsakademien samt — såvitt av­ ser betänkandets kap. 6 angående behovet av särskilda statliga markorgan —- fortifikationsförvaltningen, försvarets fastighetsnämnd och domänsty­ relsen. Därjämte har riksmarskalksämbetet och fullmäktige i riksgäldskontoret inkommit med yttranden. Djurgårdsnämnden har dels avgivit utlåtande över betänkandet, dels i särskild skrivelse den 26 januari 1962 lämnat den av utredningen förut­ satta tidsplanen för slutförandet av nämndens återstående arbetsuppgifter.

2. Djurgårdsnärnndens nuvarande arbetsuppgifter och organisation m. m. I det följande lämnas först en redogörelse för de historiska förhållanden, som ligger till grund för djurgårdsmarkens nuvarande användning och för den tidigare statliga exploateringsverksamheten på Djurgården. Djurgården överfördes år 1810 i statens ägo, varvid emellertid den rege­ rande Konungen förbehölls dispositionsrätten över området. Som eu följd av denna rätt har Djurgårdens förvaltning varit uppdragen åt ämbetsmän, som utsetts av Konungen personligen; denna förvaltning utövas f. n. av en avdelning inom riksmarskalksämbetet, benämnd djurgårdsförvaltningen. Djurgården har i stort fått karaktären av ett fritidsområde för huvudsta­ dens invånare. Emellertid har en rad upplåtelser av djurgårdsmark till skilda ändamål ägt rum, på senare tid i regel under medverkan av Kungl. Maj it i statsrådet och riksdagen. Sålunda har mark ställts till förfogande för en rad undervisningsanstalter, vetenskapliga institutioner, sjukhus m. m. Vidare har till Stockholms stad upplåtits bl. a. Hjorthagen och Värtahamnen, delar av Ladugårdsgärde samt Kaknäsområdet. Slutligen har kronan själv bedrivit en ganska omfattande exploateringsverksamhet. Denna verksamhet har krävt en särskild organisation. Sålunda tillska­ pades år 1910 den s. k. djurgårdskommissionen för att ombesörja exploa­ teringen av vissa mindre områden. Sedan grunderna för användningen av kronans mark pa Norra Djurgården öster om Lidingövägen klarlagts ge­

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962 5

nom avtal med Stockholms stad (1928 års ladugårdsgärdesavtal) bestämdes vid 1930 års riksdag att kommissionen skulle handhava den förestående^ ex­ ploateringen av Ladugårdsgärdet och även förvalta huvuddelen av varande område. I samband härmed erhöll Kungl. Maj :t bemyndigande att försälja mark utan riksdagens hörande vid exploatering genom kommissio­ nens försorg. Riksdagen tillförsäkrades medinflytande genom vissa bestäm­ melser om kommissionens sammansättning. Sedermera uppdrogs åt kom­ missionen att förhandla om stadsplaneavtal och genomfora exploatering a tre kronan tillhöriga områden i Stockholm utanför Djurgarden, bl. a. honradsbergs-Mariebergsområdet. Djurgårdskommissionens åligganden i fråga om exploateringsverksamheten övertogs den 1 juli 1947 av ett nytt organ, djur g år ds nämnden. Nämn­ den erhöll därjämte vissa nya uppgifter, främst att verka för en andamalsenlig och enhetlig disposition av statens mark på Djurgården.

Djurgårdsnämndens återstående exploateringsuppgifter hänför sig tid tre områden, nämligen Ladugårdsgärdet och Östermalm, Marieberg och konradsberg på Kungsholmen samt Frescati, Lappkärrsberget och Torphagen inom stadsdelen Brunnsviken. Exploateringen inom det förstnämnda områ­ det är numera till större delen slutförd. Under nämndens förvaltning eller vård och inseende kvarstår dock vissa områden, som enligt stadsplanen re­ serverats för allmänt ändamål eller idrottsändamål eller vilkas slutliga dis­ position eljest av skilda orsaker ej blivit löst. Detsamma är förhållandet med vissa angränsande områden; i första hand märkes därvid den nordöstra delen av Ladugårdsgärdet, för vilken ett stadsplaneförslag godkänts av 1960 års riksdag (prop. 114; SU 125; Rskr 253). Enligt planen skall har uppföras bostads- och kontorshus jämte vissa industri- och lagerbyggnader; tomtmarken har redan till stor del försålts. Inom det andra huvudområdet, beläget på Kungsholmen, har exploatering­ en av Marieberg i det närmaste slutförts, medan Konradsberg sannolikt mås­ te behållas för sjukhusändamål under ytterligare lång tid. Beträffande det tredje huvudområdet, som ligger inom stadsdelen Brunnsviken, fastställdes grunderna för exploateringen vid 1959 års riksdag (prop. 106; SU 103; Rskr 256). För närvarande pågår arbetet med upprättande av stadsplan för de de­ lar av området, som är avsedda för studentbostäder in. in. i anslutning till Stockholms universitet. Det sammanlagda försäljningsvärdet av djurgårdsnämndens återstående exploateringsområden — med undantag för Konradsberg uppskattas av nämnden till ca 60 mkr. Beträffande djurgårdsnämndens uppgifter i vad avser planläggningen av den återstående statliga djurgårdsmarkens användning kan nämnas, att al­ betet på upprättandet av en dis positions plan sedan ett antal år pågått inom nämnden. Planen avser att åstadkomma en slutgiltig avvägning mellan å ena sidan markbehov för allmän och enskild bebyggelse, trafikleder in. in. och å andra sidan intresset att bevara Djurgården som naturlig park. Vidare har nämnden jämlikt sin instruktion även att fungera som remiss-

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

organ åt bl. a. riksmarskalksämbetet i frågor om markupplåtelser på Djur­ gården. Slutligen har nämnden i begränsad omfattning biträtt vissa myndig­ heter i ärenden rörande avyttring av kronomark i och utanför Stockholm.

Djurgårdsnämnden består av ordförande samt ytterligare fyra ledamö­ ter, de senare skall tillhöra riksdagen. Nämndens personal utgöres av en kanslichef och två ingenjörer jämte viss biträdespersonal. Härjämte äger nämnden anlita expertis. Avlöningar och arvoden till ledamöter, personal och experter liksom omkostnader för nämndens kansli bekostas från sär­ skilda anslag på riksstaten. För budgetåret 1961/62 uppgår nämndens av­ lönings anslag till 184 000 kr. och omkostnadsanslag till 12 000 kr. Kostnaderna för exploateringsverksamheten bestrides i övrigt från diversemedelstiteln Djurgårdsnämndens markförsäljningsmedel på vilken in­ flutna exploateringsinkomster redovisas. För dessa kostnader fastställes efter förslag av nämnden årligen en utgiftsstat av Kungl. Maj :t. För budget­ året 1961/62 upptar denna stat utgifter med sammanlagt omkring 2,7 mkr. Inkomsterna av djurgårdsnämndens markförsäljningar tillföres numera i huvudsak investeringsstaten för statens allmänna fastighetsfond. Sum­ man av nämndens och kommissionens markförsäljningsinkomster från 1931 t. o. m. budgetåret 1960/61 uppgår till 128 mkr., varav en tredjedel avser de fem senaste budgetåren.

II. Djurgårdsnämndsutredningen

1. Återstående arbetsuppgifter

Utredningen framhåller inledningsvis att djurgårdsnämndens exploateringsverksamhet ännu är av relativt stor omfattning och omspänner bety­ dande värden. Det anses därför uppenbart att alltjämt stora krav, inte minst i ekonomiskt och tekniskt avseende, måste ställas på det organ, som har det omedelbara ansvaret för denna verksamhet, och att de skäl som föran­ lett inrättandet av en för dessa speciella uppgifter särskilt anpassad orga­ nisation ännu äger giltighet. Utredningen har också ansett sig kunna kon­ statera att djurgårdsnämndens exploateringsuppgifter icke omedelbart kan övertagas av annan myndighet. Enligt utredningens mening bör således djurgårdsnämnden bibehållas, till dess att de åt nämnden anförtrodda upp­ gifter, som är av större omfattning, i huvudsak slutförts. Utredningen övergår härefter till frågan när sådana nga förutsättningar för exploateringsverksamheten kan beräknas komma att inträda, att en änd­ ring av organisationen är motiverad. Inom nu aktuella exploateringsområden räknar utredningen med att stadsplane- och avtalsfrågorna i stort sett skall bli lösta under loppet av år 1962. Även härefter kan dock en del planarbeten, väsentligen avseende ändringar i 1931 års stadsplan för ladugårdsgärdesområdet, återstå. Föi sälj ningen eller upplåtelsen av tomtmark beräknas av utredningen, om icke oförutsedda hinder uppstår, kunna vara i huvudsak avslutad vid ut­

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962 7

gången av år 1962. Ännu olösta planfrågor, vissa evakueringsproblem samt frågor rörande finansiering av studentbostäder och industriella anlägg­ ningar synes emellertid kunna verka fördröjande och föranleda att för­ säljning av en del tomtmark måste utsträckas över en något längre tidrymd. Även de på exploateringsorganet ankommande gatu- och ledningsarbetena beräknas vara i huvudsak avslutade år 1962. Inom bl. a. Torphagen Lappkärrsområdet kan emellertid vissa sådana arbeten av större omfattning an­ tagas pågå även under år 1963. Utredningens tidsuppskattning inbegriper ej Konradsbergsområdet, vars slutliga disposition f. n. ter sig tämligen osäker. På grund härav och med hänsyn till områdets relativt begränsade storlek har utredningen bedömt ifrågavarande område endast böra tillmätas sekundär betydelse för den nu aktuella organisationsfrågan. Enligt vad utredningen inhämtat torde någon ytterligare exploateringsmark på Djurgården för enskild bebyggelse icke komma att redovisas i djurgårdsnämndens dispositionsplan, som skulle framläggas under år 1961. Ej heller i övrigt synes inom Stockholm i kronans ägo finnas någon mark, som under överskådlig tid kan tänkas bli exploaterad genom statligt organ. Statens exploateringsverksamhet i Stockholm under den tidsperiod som nu kan överblickas kan därför beräknas vara avslutad i och med att sådana åt djurgårdsnämnden hittills uppdragna uppgifter slutförts. Utredningen har därvid förutsatt, att någon statlig exploateringsverksamhet icke kommer att bedrivas i fråga om det s. k. Järvafältet. Utredningen har således bedömt det sasom sannolikt, att redan under nå­ got av de närmaste åren djurgårdsnämndens exploateringsuppdrag torde vara i stort sett avslutade och att därför —i enlighet med vad som förutsat­ tes vid nämndens tillkomst — en ändring av verksamhetens organisation från och med en näraliggande tidpunkt är påkallad. När det gäller att be­ stämma denna tidpunkt blir bedömningen säkrare vid ett senare ställnings­ tagande än i nuläget. Enligt utredningens mening bör det därför uppdragas åt djurgårdsnämnden att förslagsvis före den 1 februari 1962 anmäla i vad män större avvikelser i den av utredningen beräknade tidsplanen inträffat eller kan beräknas inträffa, varvid nämnden i så fall bör ange orsakerna härtill. Utredningen anser på basis av föreliggande, huvudsakligen från djur­ gårdsnämnden införskaffade material att en ändrad organisationsform är möjlig att genomföra från och med den 1 januari, alternativt den 1 juli, 1963 . Emellertid bör fastställandet av tidpunkten för genomförandet såsom förut nämnts bli beroende av de faktiska förhållanden som djurgårdsnämn­ den har att anmäla.

2. Omorganisationens genomförande m. m.

Utredningen tar först upp frågan om lämpligheten av att till byggnadssty­ relsen överföra djurgårdsnämndens vid utgången av år 1962 återstående uppgifter.

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

Vad först exploateringsverksamheten beträffar anses rent principiellt be­ handlingen av de stadsplaneärenden, varom efter den valda tidpunkten kan bli fråga, vara väl förenlig med byggnadsstyrelsens verksamhet. Särskilt är detta givetvis fallet beträffande mark, vilken enligt gällande stadsplan av­ setts för allmänna byggnader. Utredningen finner sålunda, att samma be­ tänkligheter ej längre är för handen som vid djurgårdsnämndens tillkomst, då vissa invändningar restes mot att byggnadsstyrelsen som central myndig­ het på stadsplaneväsendets område skulle företräda markägaren vid ny planläggning för exploatering av större omfattning. Utredningen anser vidare, att sådana markförsäljningsfrågor, som ej är slutbehandlade vid utgången av år 1962, lämpligen bör överflyttas till befint­ lig förvaltningsmyndighet i stället för att ett särskilt organ skall bibehållas för handhavande av ett fåtal ärenden årligen. Byggnadsstyrelsen är på grund av sina förvaltnings- och övriga uppgifter enligt utredningens uppfattningbäst lämpad att mottaga denna verksamhet. Försäljningsfrågorna bör här­ vid behandlas i den ordning som gäller för försäljning av statlig mark över huvud. Utredningen pekar särskilt på möjligheten för Kungl. Maj:t att, om så befinnes lämpligt för att ernå större smidighet, begära riksdagens medgi- \ande till ifrågasatta försäljningar inom visst eller vissa områden, redan innan avtal i de enskilda fallen slutligt träffats. Utredningen har med detta ställningstagande ansett det icke behövligt att, såsom i direktiven för utred­ ningen ifrågasatts, tillgodose riksdagens inflytande i hithörande frågor i sär­ skild ordning. o Utredningen anser ej heller, att betänkligheter föreligger i fråga om att låta byggnadsstyrelsen övertaga djurgårdsnämndens ansvar för gatu- och ledmngsarbeten. Uppgifter, som ankommer på djurgårdsnämnden i samband med byggandet av Stockholms universitet vid Frescati, finner utredningen ävenledes utan tvekan ligga inom byggnadsstyrelsens kompetensområde. Öv­ rig med exploateringen förbunden verksamhet, som kan beräknas återstå vid utgången av år 1962, torde väsentligen vara av administrativ natur. Jämväl dessa uppgifter torde utan större svårighet kunna överflyttas till byggnads­ styrelsen. Vissa smärre områden som omfattas av exploateringsverksamheten torde f. n. närmast ha karaktären av naturlig park. Det ändamålsenligaste organet för sådana områdens skötsel och vård torde, så länge denna karaktär be­ står, iara djurgårdsförvaltningen. Det synes därför utredningen lämpligt, att vid överförandet av djurgårdsnämndens verksamhet till byggnadsstyrel­ sen vården och inseendet över sådana områden i nämnda avseende får mot viss ersättning för kostnaderna tills vidare omhänderhavas av djurgårdsför­ valtningen. Vad beträffar frågan om den slutliga dispositionen av Djurgårdens mark förutsätter utredningen, att de väsentligaste hithörande problemen kommer att på en gång prövas i samband med den allmänna dispositionsplanen. Se­ dan ställning tagits till innehållet i denna plan, synes sålunda väsentligt enklare förutsättningar finnas att i fortsättningen handhava de uppgifter,

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962 9

som gäller markdispositionsfrågor. Utredningen anser, att byggnadsstyrel­ sen är ett lämpligt organ för att ombesörja sådana eventuellt uppkommande frågor inom ramen för den allmänna planen. Även djurgårdsnämndens uppgifter i fråga om att tillhandagå riksmarskalksämbetet med råd och utredningar i ärenden rörande markupplåtelser på den del av Djurgården, som omfattas av den kungliga dispositionsrätten, bör enligt utredningens mening kunna övertagas av byggnadsstyrelsen. Ut­ redningen påpekar emellertid, att styrelsen i framtiden kan tänkas bli för­ satt i en sådan situation att den anser sig företräda ett statligt intresse, som står i visst motsatsförhållande till intresset av Djurgårdens bevarande som park och fritidsområde. Mot bakgrund härav har utredningen ansett befogat att undersöka om icke en viss organisatorisk förstärkning är påkallad inom riksmarskalksämbetet. Denna förstärkning torde enligt utredningens me­ ning kunna ernås om ämbetet utser en särskild rådgivande nämnd till djurgårdsförvaltningen i frågor rörande disposition av mark eller andra bety­ delsefulla frågor rörande Djurgården. Nämnden skulle bestå av förslagsvis sex ledamöter av vilka fem skulle utses av riksmarskalksämbetet enligt föislag av de institutioner vilkas intressen kan anses bliva berörda i samman­ hanget. Utredningen framhåller sålunda, att en ledamot lämpligen kan före­ slås av vetenskapsakademien som företrädare för naturvården, en av riks­ antikvarieämbetet som företrädare för kulturvården, en av Stockholms stad som företrädare för det lokala parkvårdande intresset, en av riksgäldsfullmäktige som representant för det allmänna och utövare av riksdagens in­ syn i djurgårdsfrågor och slutligen en av byggnadsstyrelsen som föietiädare för den statliga förvaltningens intresse. Riksmarskalken eller chefen för djurgårdsförvaltningen synes böra vara nämndens ordförande. Sammanfattningsvis föreslår utredningen, att djurgårdsnämndens efter utgången av år 1962 återstående arbetsuppgifter med nämnd inskränkning överföres till byggnadsstyrelsen och att djurgårdsnämnden avvecklas efter nämnda tidpunkt. En viss jämkning med avseende på tidpunkten kan emel­ lertid komma i fråga beroende på eventuella avvikelser i den beräknade tidsplan, som djurgårdsnämnden enligt utredningens förslag skulle få i upp­ drag att anmäla före den 1 februari 1962. Beträffande omorganisationens genomförande bör enligt utredningen den föreslagna tidpunkten ge djurgårdsnämnden möjligheter att dessförinnan bedriva sin verksamhet på sådant sätt, att övergången till den nya organisa­ tionen kan ske utan men för återstående arbetsuppgifters ändamålsenliga handläggning. Utredningen har vidare utgått från att de av djurgårdsnämn­ dens befattningshavare, som icke söker sig anställning på annat håll, skall kunna beredas anställning hos byggnadsstyrelsen inom ramen för dess då gällande personalstat. Utredningen anser sålunda, att övertagandet av de uppgifter av förhållandevis ringa omfattning, som utredningen beräknat återstå för djurgårdsnämnden vid utgången av år 1962, icke bör medföra några ökade kostnader för byggnadsstyrelsens organisation. Skulle däremot

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

utvecklingen fram till denna tidpunkt ge vid handen att verksamhetens om­ fattning till en början blir större än som nu kan förutses, synes vissa tem­ porära personalförstärkningar kunna bli erforderliga. Härmed förbundna kostnader torde i så fall böra bestridas av inkomsterna från exploateringsverksamheten. Som en följd av djurgårdsnämndens avveckling bör föreskrifter utfärdas för byggnadsstyrelsen med avseende på de till styrelsen överförda arbets­ uppgifterna. Dessa föreskrifter torde ges formen av dels ändringar i styrel­ sens instruktion, dels — beträffande de tidsbegränsade uppgifterna —- sär­ skilda Kungl. brev. Utredningen förutsätter att vid byggnadsstyrelsens nu- ' arande organisation huvuddelen av den verksamhet, som övertages från djurgårdsnämnden, inordnas i intendentsbyrån.

Med hänsyn till att djurgårdsnämnden i några fall biträtt vid markförsäljningsärenden vid sidan av sitt instruktionsenliga arbetsområde har under utredningsarbetets gång satts i fråga om förevarande organisationsspörsmål borde ses i ett något vidare sammanhang. Utredningen framför i anslutning liäi till vissa synpunkter pa behovet av ett särskilt statligt markorgan i förs­ ta hand för rådgivning vid försäljningsärenden. Med hänvisning till försva­ rets fastighetsnämnds sedan 1955 utvidgade befogenheter framhåller utred­ ningen därvid som sin mening, att inrättandet av ytterligare ett fristående organ för markfrågor knappast är motiverat. Utredningen anför fortsätt­ ningsvis följande. Om behov av ytterligare samordning av vissa fastighetsförvaltningsspörsmal i nuläget ändå anses föreligga, torde ifrågavarande uppgifter böra an­ knytas till ett redan befintligt organ, varvid i första hand försvarets fastighetsnamnd bör ifrågakomma. En lösning i denna riktning kan bedömas kräva endast relativt begränsade åtgärder. Sålunda bör åt nämnden för­ söksvis kunna uppdragas att, i de fall Kungl. Maj :t eller statlig myndighet finner viss fråga om försäljning för bebyggelse eller motsvarande ändamål av annan kronan tillhörig mark än försvarets böra behandlas med särskild hänsyn till andra intressen än dem vederbörande myndigheter företräder, biträda statlig myndighet i markförsäljningsfrågorna bl. a. genom att verk­ ställa utredningar och om så erfordras å myndighetens vägnar förhandla med kommunala organ ävensom på grundval härav eller eljest hos myndig­ heten föiesla de åtgärder som kan finnas påkallade. Erforderlig samverkan med vederbörande fastighetsförvaltande myndighet torde därvid smidigt kunna ernås, om representant för myndigheten ingår som ledamot i nämn­ den vid behandlingen av fråga som rör av myndigheten förvaltad mark. Med hänsyn till den kyrkliga jordens speciella natur och ordningen för sådan jords försäljning synes däremot nämndens biträde vad gäller dessa markfrågor böra begränsas till att på begäran tillhandagå med erforderlig rådgivning och liknande uppgifter. Skulle behov föreligga att inte endast för de nu ifrågasatta uppgifterna utan även för nuvarande verksamhet till nämnden anknyta ytterligare tek­ nisk expertis, bör detta uppmärksammas i samband med behandlingen av personalfrågorna vid djurgårdsnämndens avveckling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 11

III. Yttrandena

Utredningens förslag om en avveckling av djurgårdsnämnden har vid re­ missbehandlingen i princip biträtts eller lämnats utan erinran. I vad avser vissa delar av betänkandet har ett antal remissinstanser dock framlört sär­ skilda synpunkter. En samlad redogörelse för djurgårdsnämndens ställnings­ taganden kommer att lämnas i ett följande avsnitt. Byggnadsstyrelsen har i fråga om tidpunkten för djurgårdsnämndens av­ veckling och överförandet av nämndens uppgifter till styrelsen framhållit angelägenheten av att beslut i ärendet fattas på ett tidigt stadium. Med hän­ syn till dels önskvärdheten av en ej alltför kort övergångstid, dels lämplig­ heten av att omläggningen sker i samband med ett budgetårsskifte förordar styrelsen, att nämndens avveckling sker per den 1 juli 1963. Representan­ ter för byggnadsstyrelsen bör därvid i god tid före omläggningen beredas tillfälle att följa nämndens verksamhet. Styrelsen önskar särskilt deltaga i nämndens arbete med dispositionsplanen för djurgårdsmarken. Helt obero­ ende av den tidpunkt som kan komma att fastställas för omläggningen bör möjlighet vidare hållas öppen att till styrelsen överflytta djurgårdsnämn­ dens befattning med Frescatiområdet så snart exploateringen för universi­ tetet börjar. Styrelsen utgår från att styrelsen vid övertagandet av djurgårds­ nämndens arbetsuppgifter skall äga anställa den personal, som för dessa uppgifter kan visa sig oundgängligen erforderlig och att kostnaderna för personalen övergångsvis får bestridas av inkomsterna från exploateringsverksamheten. Några remissinstanser har givit uttryck åt en viss tveksamhet beträffan­ de den av utredningen föreslagna tidpunkten för omorganisationen. Sålun­ da anser fullmäktige i riksgäldskontoret, att någon bestämd dag för avveck­ lingen av djurgårdsnämnden tills vidare icke bör fixeras. Riksmarskalksämbetet framhåller med hänvisning till intresset av att bevara Djurgården som park, att nämnden ej bör avskaffas innan dispositionsplanen för Djurgården blivit definitivt av statsmakterna fastställd och förhandlingarna med Stock­ holms stad slutförda. Liknande synpunkter framföres av kammarkollegiet — som anser att planen bör underställas riksdagens prövning — och lantmäteristyrelsen. Härutöver framhåller kammarkollegiet, att det starkt måste ifrågasättas, om djurgårdsnämndens exploateringsuppgifter kommer att ha slutförts vid den av utredningen beräknade tidpunkten. Med hänsyn till bl. a. önskvärdheten av att ej försvaga nämndens förhandlingsposition bör enligt kollegiets mening överhuvudtaget icke på förhand fixeras en viss tid­ punkt, vid vilken den nuvarande organisationen skall brytas. Kollegiet för­ ordar därför, att nämnden tills vidare bibehålies intill dess nämndens åter­ stående arbetsuppgifter i huvudsak slutförts. I några utlåtanden hänvisas till den pågående utredningen angående byggnadsstyrelsens organisation. Enligt statskontorets mening bör åt utred­

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

ningen uppdragas att pröva på vad sätt inlemmandet av djurgårdsnämndens arbetsuppgifter i byggnadsstyrelsen bör komma till stånd. Kammarkollegiet och lantmäteristgrelsen anser, att ett eventuellt överförande av djurgårds­ nämndens arbetsuppgifter till byggnadsstyrelsen bör anstå tills dess utred­ ningen framlagt sitt förslag. Utredningens förslag om förstärkning av djurgårdsförvaltningen med en rådgivande nämnd tillstyrkes av bl. a. riksmarskalksämbetet och Stock­ holms stadskollegium. Stadskollegiet understryker i anslutning härtill ange­ lägenheten av att programmet för djurgårdsmarkens skötsel får en mera aktiv utformning och att erforderliga resurser ställs till förfogande. Den föreslagna nämnden borde sålunda få som första uppgift att framlägga en plan för pånyttfödelse av Djurgården som rekreationsområde. Utredningens uppfattning att ett för hela statsförvaltningen gemensamt markorgan icke är motiverat delas av fortifikationsförvaltningen, försvarets fastighetsnämnd och domänstyrelsen. Bostadsstyrelsen framhåller däremot, att samordningsproblemen icke är av den begränsade omfattning som utred­ ningen förutsatt. Det betecknas som tvivelaktigt om förslaget rörande utvidg­ ning av försvarets fastighetsnämnds uppgifter inrymmer önskvärda garan­ tier för att nämnden alltid anlitas där så enligt förslagets syfte bör ske. En­ ligt styrelsens mening föreligger behov av en ytterligare samordning av sta­ tens och kyrkans markförsäljning utöver det som f. n. kan tillgodoses genom försvarets fastighetsnämnd. Djurgårdsnämnden framhåller i sitt yttrande, att nämndens återstående exploateringsverksamhet påverkas av en rad olika faktorer, som var för sig kan vara svåra att överblicka och som sammantagna gör verksamheten myc­ ket komplicerad. Som exempel på sådana faktorer anför nämnden stadsplaneförhandlingar med de kommunala myndigheterna, friställande av mark­ områden från befintlig användning samt samordning av bebyggelse med gatu- och ledningsarbeten. Dessa faktorer, över vilka exploateringsorganet icke ensamt kan råda, kan verka fördröjande, och försök att forcera verk­ samheten måste vanligen medföra ett försämrat ekonomiskt resultat. I frå­ ga om flera exploateringsobjekt har tidsförskjutningar uppstått, och utred­ ningens tidsplan framstår redan på grund härav som orealistisk. Härtill kommer att utredningen ansett det möjligt att vid avvecklingen helt bortse från sådana fullföljdsarbeten i fråga om exploateringen, som kvarstår efter markförsäljningarna. Enligt nämndens mening skulle emellertid detta inne­ bära åsidosättande av väsentliga krav i fråga om verksamhetens praktiska och ekonomiska handhavande. Ett brytande av kontinuiteten i verksamhe­ ten måste förorsaka störningar i avtalsförhållanden med åtföljande risk för skadeståndsanspråk från avtalsparters sida. Därest nämnden i dagens läge trots alla osäkra faktorer skulle söka ange hur lång awecklingsperiod, som erfordras, nödgas nämnden nöja sig med att uttala, att exploateringsverksamheten icke kan vara i huvudsak avslutad före utgången av år 1966. Beträffande den av utredningen föreslagna överföringen av djurgårds-

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 13

nämndens återstående uppgifter till byggnadsstyrelsen framhåller nämnden, att starka invändningar av såväl principiell som praktisk art alltjämt kval­ står mot ett sammanförande hos ett och samma centrala statliga ämbetsverk av markexploateringsuppgifter med tillsynen över stadsplaneväsendet. En­ ligt nämndens mening skulle bevakandet av kronans intressen såsom mark­ ägare ogynnsamt påverka styrelsens obundenhet i de planvårdande uppgif­ terna. Därtill anser nämnden, att behovet av affärsmässighet och smidighet vid markfrågornas handläggning svårligen kan tillgodoses med byggnads­ styrelsens nuvarande organisation. Enligt djurgårdsnämndens mening bör andra organisatoriska lösningar av föreliggande spörsmål övervägas. Nämnden framhåller, att åtskilliga be­ tydelsefulla frågor rörande kronans markinnehav inom Stockholmsområdet under den närmaste framtiden kommer att aktualiseras och kräva sin lös­ ning, varvid en samordnad prövning erfordras mellan å ena sidan kronans olika långsiktiga markbehov för skilda ändamål och å andra sidan markbe­ hov för andra ändamål. Tillgodoseendet av dessa skilda intressen kan i regel icke erhållas genom överenskommelser av engångsnatur utan kräver en fortlöpande utrednings- och förhandlingsverksamhet från den statliga si­ dan. Ett för sådana arbetsuppgifter särskilt avpassat fristående organ, för­ sett med erforderlig expertis och med uppgift att samordna olika statliga intressen, är erforderligt. En närmare utredning av hithörande spörsmål är enligt djurgårdsnämndens mening motiverad innan slutlig ställning tages till frågan om nämndens upphörande och om hur de kvarstående arbets­ uppgifterna i fortsättningen skall handläggas. I skrivelse den 26 januari 1962 har djurgårdsnämnden närmare angivit omfattningen av nämndens återstående arbetsuppgifter. Rörande tidsplanen för exploateringsverksamheten framhålles bl. a. följande.

Inom den nordöstra delen av Ladugårdsgärdet, för vilken stadsplaneför­

slag godkänts av 1960 års riksdag, har tomtmarken till stor del forsalts. Vissa tomter har dock ännu ej kunnat friställas från förutvarande använd­ ning. Inom hela området pågår gatu- och ledningsarbeten. Vissa mindre stadsplanefrågor återstår också att lösa. Markförsäljningarna beraknas vara avslutade under åren 1964—1965 och exploateringen i huvudsak ar 1967. Detta torde innebära en försening med ett å två år i förhallande till utred­ ningens tidsschema. ...

Beträffande de övriga områden på Östermalm, som fortfarande förvaltas

av nämnden, är frågan om en revision av stadsplanen för vissa kvarter öster om Lidingövägen — bl. a. förutvarande kasernområden — under utredning. Ett av staden nyligen framlagt förslag till s. k. zonplan för innerstaden sy­ nes få betydelse för stadsplaneförhandlingarna. Tidpunkten för dessas slut­ förande är svår att angiva, ehuru stadsplanerevisionen torde komma att för­ senas minst ett år i förhållande till den av utredningen angivna tidpunkten. Efterföljande exploateringsåtgärder kan antagas vara slutförda tidigast år 1966 Vissa andra uppgifter återstår också att lösa, bl. a. friställande av kvarteret Fältöversten norr om Karlaplan från nuvarande användning samt vissa gatu-och ledningsarbeten.

I fråga om Mariebergsområdet återstår endast en försäljning, som berak­

nas kunna äga rum år 1963 eller 1964. För Konradsberg pågår förhandlingar

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

om en stadsplanerevision, som synes behöva utsträckas över en tidrymd av 2—3 år. J Vad angår områdena inom stadsdelen Brunnsviken, som enligt 1959 års riksdags beslut avses disponeras för bl. a. Stockholms universitet, erfordras förhandlingar med staden angående avloppsledningar och Roslagsvägens dragning. Förhandlingar med skogs- och lantbruksakademien pågår beträf­ fande friställandet av Experimentalfältet. För den östra delen av Stora Lappkärrsberget, som är avsedd för studentbostäder, har en stadsplanetävhng hålhts; en erforderlig omtävling pågår och beräknas vara slutförd vå­ ren 1962. Stadsplan torde kunna föreligga i början av år 1963, en försening med ett a två år i förhållande till utredningens tidsplan. Tomtförsäliningarna kan beraknas bli genomförda under åren 1963—1964 och exploateringen i huvudsak utförd år 1966. För Torphagen är stadsplanen beroende av Roslagsvagens utformning, varför ett genomförande av bebyggelsen torde kom­ ma att fördröjas och ligga åtminstone ett år senare än för Lappkärrsberget. Beträffande dispositionsplanen för djurgårdsmarkens användning fram­ håller nämnden, att vissa delfrågor fortfarande är föremål för överlägg­ ningar med berörda intressenter. Anspråk på markreservationer föreligger från ett antal institutioners sida. Under år 1962 väntas vidare de förslag till markreservation komma att framläggas, som föranledes av generalplanen för tekniska högskolans utbyggnad. Vissa trafikledsfrågor kommer även att vara av betydelse för planläggningen. Vidare måste principerna för planens genomförande klarläggas genom förhandlingar med staden. Förslag till dispositionsplan torde kunna framläggas för statsmakternas ställningstagande under senare delen av år 1963, d. v. s. två år senare än som angivits i djurgårdsnämndsutredningens betänkande. Enligt djurgårdsnämndens mening är avsevärda olägenheter förenade med att redan nu fastställa en tidpunkt för nämndens upphörande. Svårigheter skulle uppkomma för nämnden att under tvånget av ett fixerat tidsschema genomföra förhandlingar och träffa för verksamheten erforderliga avtal. Ett ställningstagande till tidpunkten för nämndens upphörande bör därför icke ske förrän förutsättningar och konsekvenser säkrare kan överblickas. Åt nämnden bör kunna uppdragas att i god tid anmäla, när förutsättningarna för ett slutligt ställningstagande föreligger. Nämnden torde därjämte ha att i samband med sina årliga anslagsäskanden redovisa verksamhetens omfatt­ ning.

B. BYGGNADSSTYRELSENS ORGANISATION

I. Inledning

1. Utredningsuppdraget m. m.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade jag den 28 november 1960 direktören i Svenska riksbyggen förening u. p. a. E. J. Severin, tillika ordförande, professorn vid tekniska högskolan i Stockholm N. O. Ahrbom, direktören i Svenska industribyggen aktiebolag S. A. R. Dahlberg, överdi­

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 15

rektören i statskontoret P. A. V. Tammelin och byråchefen i civildepartemen­ tet R. I. T:son Wetterblad att såsom sakkunniga verkställa översyn av bygg­ nadsstyrelsens organisation. De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1960 års byggnadsstyrelseutredning, har den 12 september 1961 avlämnat delbe­ tänkandet Byggnadsstyrelsens organisation (SOU 1961:48). För utredning­ en återstår härefter vissa frågor vilka enligt utredningen icke är av sådan natur, att de påverkar genomförandet av utredningens nu föreliggande förfdag. Över betänkandet har yttranden avgivits av fångvårdsstyrelsen, fortifikationsförvaltningen, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, medicinal­ styrelsen, generalpoststyrelsen, telestyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrel­ sen, byggnadsstyrelsen, luftfartsstyrelsen, djurgårdsnämnden, statskontoret, riksrevisionsverket, riksantikvarieämbetet, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen, statens råd för byggnadsforskning, statens in­ stitut för byggnadsforskning, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Upp­ sala, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län (den sist­ nämnda länsstyrelsen efter hörande av länsarkitekten och överlantmätaren i länet), kanslern för rikets universitet (efter hörande av rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm samt drätselnämnden vid universitetet i Göteborg och lärarkollegiet vid karolinska institutet), överstyrelsen för de tekniska högskolorna (efter hörande av kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm, tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté och kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola), statens råd för samhällsforskning, administrationsutredningen, fångvårdens byggnadskommitté, kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala ut­ byggande, kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande, men­ talsjukvårdsberedningen, organisationskommittén för medicinska högskolan i Umeå, organisationskommittén för teknisk högskola i Lund, postutred­ ningen 1956, 1955 års universitctsutredning och utredningen om universi­ tetens egendomsförvaltning. Härjämte har yttranden över betänkandet avgivits av riksmarskalksämbetet (efter hörande av Kungl. Djurgårdens förvaltning och ståthållarämbetena på de Kungl. slotten), Svenska stadsförbundet, Svenska landskommu­ nernas förbund, Svenska landstingsförbundet, Svenska teknologföreningen, Tjänstemännens centralorganisation (TCO; efter hörande av Statstjänstemannaförbundet), Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riks­ förbund u. p. a. (HSB), Svenska arkitekters riksförbund (SAR), Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Svenska byggnadsindustriförbundet, Svens­ ka byggnadsingenjörers riksförbund (SBR), Svenska kommunal-tekniska föreningen, Värme-, ventilations- och sanitetstekniska föreningen (VVS-tckniska föreningen), Svenska riksbyggen förening u. p. a., Svenska väg- och vattenbyggares riksförbund (SVR), Sveriges akademikers centralorganisa­ tion (SACO; efter hörande av Svenska museimannaföreningens facksektion) och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), varjämte Aktiebolaget Bostadsforskning, Föreningen Civilekonomer i allmän tjänst (CIAT) och

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Svenska museimannaföreningen inkommit med skrifter. Landsorganisatio­ nen i Sverige, som förklarat sig icke finna anledning att avgiva eget yttrande i ärendet, har överlämnat yttrande från Svenska byggnadsarbetareförbun­ det.

2. Byggnadsstyrelsens nuvarande arbetsuppgifter och organisation m. m.

Byggnadsstyrelsens verksamhet regleras genom instruktionen för styrel­ sen den 27 juli 1961 (nr 452), byggnadslagen, byggnadsstadgan och vissa andra författningar ävensom genom särskilda beslut av Kungl. Maj :t. Enligt instruktionen är byggnadsstyrelsen central statsmyndighet för ärenden rörande planläggning av bebyggelse och byggnadsväsende i övrigt. Styrelsen är chefsmyndighet för länsarkitektsorganisationen och har att meddela erforderliga föreskrifter för denna organisation. Det åligger styrel­ sen att förvalta de under styrelsen ställda delfonderna av statens allmänna fastighetsfond. Styrelsen har att anskaffa lokaler för statsmyndigheterna, utreda behovet av statliga byggnadsföretag samt verkställa förhyrningar för statens räkning, allt i den mån dessa uppgifter icke ankommer på annan myndighet. Vidare skall styrelsen efter vederbörligt uppdrag projektera och utföra byggnadsföretag för kronans räkning. Styrelsen har också till upp­ gift att handha föreskriven kontroll över driftsekonomien vid värmeanlägg­ ningar. Slutligen föreskrives i instruktionen att styrelsen skall insamla och bearbeta kunskapsmaterial inom styrelsens verksamhetsområde ävensom utöva den rådgivande verksamhet och utgiva de publikationer som kan för­ anledas härav. Byggnadsstyrelsens tekniska och ekonomiska fastighetsförvaltning avser de fastigheter, som redovisas på slottsbyggnadernas delfond, beskickningsfastigheternas delfond och byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Kungl. Djurgården förvaltas dock av djurgårdsförvaltningen och djurgårdsnämnden. Även i vissa andra fall är styrelsens tekniska för­ valtningsuppgifter begränsade. Styrelsens utredande, projekterande och byggande verksamhet avser i stort sett följande slag av byggnader. 1. Byggnader som redovisas på de av styrelsen förvaltade delfonderna, såvida byggnadsverksamheten icke uppdragits åt tillfälliga organ. För när­ varande är ett sådant organ verksamt, nämligen tekniska högskolans i Stock­ holm byggnadskommitté. 2. Byggandet av lokaler för fångvårdens räkning är anförtrodd fångvår­ dens byggnadskommitté. Byggnadsstyrelsen har emellertid hittills fått i upp­ drag att utföra huvuddelen av dessa byggnadsföretag. Byggnaderna redo­ visas på fångvårdsstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden. 3. Byggnader för Uppsala och Lunds universitet. Den byggnadsverksam­ het, som avser Akademiska sjukhuset i Uppsala, handhas dock av en sär­ skild kommitté. Förevarande byggnader redovisas på respektive universitets delfond av allmänna fastighetsfonden. 4. Byggnader för mentalsjukvård utredes och projekteras av mentalsjuk­ vårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation, medan byggnads­ styrelsen i allt väsentligt svarar för byggandet. Byggnaderna redovisas på medicinalstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden.

Kungl. Maj.ts proposition, nr 98 år 1962 17

5. På postverkets fond redovisade lokaler för postverket, vilkas byggnadskostnad överstiger 100 000 kr. 6. På televerkets fond redovisade lokaler för televerket, vilkas byggnadskostnad i allmänhet överstiger 400 000 kr. 7. Vissa på luftfartsfonden redovisade byggnader, vilka bestämmes efter samråd mellan byggnadsstyrelsen och luftfartsstyrelsen. 8. Centrala ämbetsbyggnader för försvaret, vilka redovisas på försvarets fastighetsfond. 9. Byggnader, som förvaltas av riksgäldsfullmäktige och riksbanken. 10. Icke statliga undervisningssjukhus, där statsbidrag utgår för vissa lo­ kaler.

Bebyggelse inom övriga delfonder av allmänna fastighetsfonden, d. v. s. generaltullstyrelsens, sjöfartsstyrelsens och karolinska sjukhusets delfonder, utföres av vederbörande verk respektive kommittén för karolinska sjukhu­ sets fortsatta utbyggande. Byggnader, som redovisas på statens järnvägars, statens vattenfallsverks och domänverkets affärsverksfonder utföres av ve­ derbörande f örvaltningsmyndigh et.

Byggnadsstyrelsen utgöres av en generaldirektör och chef samt såsom ledamöter en byggnadschef, fyra byggnadsråd och två byråchefer. En av le­ damöterna skall vara generaldirektörens ställföreträdare. Hos styrelsen är anställda tjänstemän i enlighet med gällande personalförteckning samt dess­ utom annan personal i mån av behov och tillgång på medel. Inom styrelsen finnes sex byråer, nämligen administrativa byrån, byggnadsbyrån, intendentsbyrån, kulturhistoriska byrån, planbyrån och utredningsbyrån, samt en värmeteknisk avdelning. Av dessa föreslås administra­ tiva byrån och värmetekniska avdelningen av byråchefer, byggnadsbyrån av byggnadschefen samt övriga byråer av byggnadsråd. En tablå över byggnadsstyrelsens nuvarande organisation torde såsom bi­ laga (Bilaga 1) ik fogas till statsrådsprotokollet.

1 fråga om de olika byråernas och värmetekniska avdelningens verksam­ het och organisation gäller i huvudsak följande. Administrativa bgrån handlägger ärenden, som rör styrelsens medelsför­ valtning, organisation och personal samt juridiska och administrativa ären­ den, vilka ej tillhör annan byrå. Byrån består av fyra avdelningar, näm­ ligen allmänna avdelningen, personalavdelningen, ombudsmannaavdelningen och kameralavdelningen. Under personalavdelningen sorterar på byrån pla­ cerad personal för hela styrelsens gemensamma behov, nämligen skrivcen­ tral, telefonväxel, expeditionsvakter, bibliotek, arkiv och kontorsmaterielförråd samt byråns kansli. Vtredningsbgrån handlägger ärenden, som avser utredning och projekte­ ring av byggnadsfrågor t. o. m. huvudhandlingar samt granskning av för­ slag till byggnadsföretag och vad därmed äger samband. Byråns organisation bär på grund av arbetsuppgifternas väsentligt ökade omfattning under de senaste åren undergått flera förändringar. På byrån ankommande uppgifter är f. n. fördelade på i huvudsak fem enheter, nämli- 2 Bihang till riksdagens protokoll 1962.1 samt. Nr 98

18 Kungl. Maj:ls proposition nr 98 år 1962

gen en allmän avdelning, en avdelning för universitet och högskolor i all­ mänhet, en enhet för utbyggnaden av Stockholms universitet vid Frescati, en anstaltssektion samt en särskild arbetsgrupp med personal från såväl utredningsbyrån som byggnadsbyrån för frågor rörande planering, projekte­ ring och byggande av radio- och televisionshus i Stockholm. De olika enhe­ terna har en huvudsakligen fristående ställning i förhållande till varandra och har sålunda i viss mån karaktär av självständiga byråer. Byggnadsbyrån är verkställande organ i avseende på ny-, om- och tillbygg­ nader. Byrån svarar dessutom för byggnadsärendenas projektering under hela projekteringsskedet beträffande byggnads-, VVS- och el-konstruktioner samt beträffande arkitekthandlingar efter huvudhandlingarna, allt i samråd med vederbörande utredningsorgan. Kostnadsberäkning och kostnadsupp­ skattning för styrelsens byggnadsärenden samt erforderliga tekniska utred­ ningar och geotekniska undersökningar utföres på byrån. Vid sidan av den by§§ande verksamheten tillhandahåller byrån sakkunskap åt övriga byråer i fråga om kostnader, byggnadsteknik, geoteknik, VYS- och el-teknik samt handhar den rådgivande och upplysande verksamhet, som sammanhänger med styrelsens centrala ställning inom husbyggnadsområdet. Byrån består av åtta avdelningar, nämligen entreprenadavdelningen, egenregiavdelningen, byggnadstekniska avdelningen, VVS-avdelningen, el-avdelningen, ekonomiavdelningen, samordnings- och kalkylavdelningen samt all­ männa avdelningen. Under egen-regiavdelningen sorterar eu arbetschef sor­ ganisation samt under entreprenadavdelningen en distriktsorganisation om­ fattande sju distrikt. Intendentsbyrån handlägger ärenden beträffande under styrelsens förvalt­ ning ställda, staten tillhöriga fastigheter samt vissa nybyggnadsfrågor. För­ valtningen omfattar i första hand fastigheter, som redovisas på byggnads­ styrelsens delfond, beskickningsfastigheternas delfond och slottsbyggnader­ nas delfond, dock med undantag för Kungl. Djurgården. Byrån handlägger vidare uppgifter beträffande möblering av vissa statliga representationslokaler m. in. samt remisser i frågor rörande fastighetsförvaltning, köp och för­ säljning av fastigheter för statens räkning m. m. Byrån handhar även för­ hyrning av lokaler för statsverkets räkning och uthyrning av lokaler i för­ valtade fastigheter. Arbetsuppgifterna fördelas i stort på sex avdelningar: Stockholms-, landsorts- och slottsavdelningarna, som tillsammans bildar inrikessektionen under en gemensam chef, samt hyresavdelningen, allmänna avdelningen och utrikesavdelningen. Kulturhistoriska byrån handlägger ärenden rörande statliga byggnadsminnesmärken samt kyrkor, kapell och andra byggnader eller anordningar på kyrkotomt ävensom begravningsplatser och byggnader på dessa inklusive krematorier, begravningskapell och kolumbarier. De grundläggande bestäm­ melserna för byråns verksamhet återfinnes huvudsakligen i dels kungörel­ sen rörande det offentliga byggnadsväsendet, dels kungörelsen om begrav­ ningsplatser samt gravsättning och eldbegängelse m. m. Planbyrån handlägger de ärenden som berör bebyggelseplaneringen och

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 19

huvuddelen av de ärenden som avser byggande, vilka ankommer på styrel­ sen vid tillämpningen av byggnadslagstiftningen. Byrån arbetar i princip på följande sex avdelningar, nämligen avdelningen för översiktlig planläggning, avdelningen för detaljplaner, avdelningen för utredning och information, juridiska avdelningen, samhällsvetenskapliga avdelningen samt vatten- och avloppstekniska avdelningen. Värmetekniska avdelningens huvudsakliga arbetsuppgifter består av bräns­ lekontroll, utredningar av större värmetekniska frågor samt i viss mån granskning av värmetekniska program. Därtill kommer tillsyn över bygg­ nadsstyrelsens värmepersonal, frågor rörande personal vid samtliga av bränslekontroll berörda värmeanläggningar och anbudsgranskning samt konstruktions- och besiktningsarbete. Den bränslekontrollerande verksam­ heten omfattar statsverkets och riksdagens byggnader med undantag av dem, som järnvägsstyrelsen och försvarets myndigheter förvaltar. Därjämte äger landstingen rätt att ansluta sina anläggningar mot en avgift, vars storlek Kungl. Maj :t årligen fastställer. För närvarande är 20 landsting anslutna. Till byggnadsstyrelsen är sedan år 1953 knutet ett råd för översiktlig planläggning. Rådet fungerar som en samarbetsdelegation mellan centrala ämbetsverk samt vissa andra institutioner och sammanslutningar, som hai intressen att bevaka i samband med den översiktliga planläggningen. Dess huvuduppgift är att verka för utformning av enhetliga bedömningsgrunder inom olika sektorer av samhällsplaneringen. Det har vidare bedrivit viss ut­ redningsverksamhet för att belysa principiella planläggningsfrågor. I rådet ingår representanter för arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen, skolöverstyrelsen, väg- och vat­ tenbyggnadsstyrelsen, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund och statens råd för samhällsforskning. Ordförande är generaldirek­ tören och chefen för byggnadsstyrelsen samt vice ordförande och föredra­ gande chefen för styrelsens planbyrå. Till rådet har vidare knutits vissa ex­ perter. Vid rådets tillkomst utsågs ledamöterna och experterna av vederbörande myndighet eller institution efter hemställan från byggnadsstyrelsen. Seder­ mera har rådet utsett ledamöter och experter efter initiativ av rådet självt eller av respektive myndighet eller institution. Enligt instruktionen den 27 juli 1961 (nr 453) för länsarkitektsorganisationen s kall varje län utgöra ett länsarkitektsdistrikt, som förestås av en länsarkitekt. Personalen utgöres härjämte av biträdande länsarkitekter, ar­ kitekter, ingenjörer och biträdespersonal. Länsarkitektsorganisationen har till uppgift att biträda byggnadsstyrelsen och länsstyrelserna vid fullgörandet av deras uppgifter med avseende å plan­ läggnings- och byggnadsväsendet, att handha den närmaste tillsynen över kronans under byggnadsstyrelsens förvaltning ställda fastigheter samt all utöva arkitektverksamhet för statsverkets räkning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

tidigt finnes anledning räkna med att för den tidsperiod som nu kan över­ blickas den årliga byggnadsvolymen, oberäknat större investeringsobjekt av den art som nyss nämnts, kommer att vara av minst samma storleksordning som under större delen av 1950-talet, d. v. s. lägst 80 mkr. och att den kan nå upp till ett produktionsvärde per år av inemot 200 mkr. Det av byggnadsstyrelsen förvaltade fastighetsbeståndet torde enligt ut­ redningen komma att öka snabbt och en tredubbling inom en femtonarsperiod bedömes såsom sannolik. Nybyggnadsvärdet å byggnadsstyrelsens del­ fond kan beräknas ha stigit till omkring 2 000 mkr. år 1965 och till inemot 3 000 mkr. i början av 1970-talet. Ungefär motsvarande relativa utveckling är att förvänta beträffande beskickningsfastigheternas delfond. Utredningen erinrar vidare om att jämsides med den kvantitativa till­ växten av byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter en djupgående förändring agt rum bl. a. beträffande teknik och metoder inom byggandet, vilket sjalvlallet i hög grad kommit att påverka styrelsens verksamhet inom hela dess arbets­ område Den snabba utvecklingen inom samhällslivets och på teknikens olika områden har därför medfört ett växande behov av central ledning, samord­ ning och vidareutveckling vad gäller planläggnings- och husbvggnadsfragorna. Härigenom har byggnadsstyrelsens ställning som central statlig myndig­ het inom planväsende och byggnadsväsende enligt utredningen blivit mera accentuerad än förut. Mot bakgrund av utvecklingen under de senaste årtiondena och uppskatt­ ningarna rörande byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter under 1960-talet kons­ taterar utredningen sammanfattningsvis, att styrelsen nu av allt att doma står i början av en period, som kännetecknas av en synnerligen snabb ök­ ning av arbetsuppgifternas omfattning. Denna utveckling sammanfaller i ti­ den med en period, under vilken bristen på tekniker synes bil allt mera mar­ kerad. Det har för utredningen framstått som angeläget att snara åtgärder vidtages för att möta det uppkomna läget. En översyn av huvuddragen i byggnadsstyrelsens organisation har därför bedömts böra föregå en narmare analys i fråga om organisationsdetaljer och behovet av biträdande personal etc Utredningen har vidare bedömt de modifikationer av styrelsens \ervsamhet, som kan bli eu följd av ifrågasatta förändringar i gränsdragningen mot andra verks eller organs uppgifter, ha så begränsad räckvidd, att de in e rimligen kan påverka organisationens utformning i stort. Mot bakgrund av byggnads- och förvaltningsuppgifternas starka tillväxt och den ökade betydelsen av styrelsens uppgifter som central myndighet inom plan- och byggnadsväscndet har utredningen inte ansett sig bora un­ derlåta att antydningsvis ifrågasätta, om det inte relativt snart kan visa sig befogat alt även med hänsyn till styrelsens interna organisationsproblem åter taga upp frågan om avgränsningen av verkets ambetsbefattnmg till ornyad prövning. Den hittillsvarande utvecklingen torde ej kunna fortgå utan att de problem, som sammanhänger med kompetensområdet, leder till kom­ plicerade och relativt kostnadskrävande organisationslösningar utan medtoljande vinster i effektivitetshänseende. 1 särskilt hög grad torde detta galla

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

i fråga om verksamhetens samordning och planering samt administrativ edning och kontroll. Redan nu kan enligt utredningens uppfattning flera skal åberopas för bildandet av ett särskilt organ för byggande och fastig­ hetsförvaltning. ° För utredningens del synes någon reform med avseende på styrelsens för­ valtningsformer icke vara aktuell. Utredningen utgår således från att bygg­ nadsstyrelsen skall bibehållas vid sin nuvarande verkstyp. Utredningen har vidare övervägt frågan, huruvida som ledamöter i bygg­ nadsstyrelsen lämpligen bör ingå andra personer än tjänstemän vid verket men har icke funnit att styrelsens arbetsuppgifter motiverar någon ändrad organisation på denna punkt. Utredningen har funnit, att byggnadsstyrelsens verksamhetsområde med hansyn till uppgifternas kvalitativa och kvantitativa representation kan sammanfattas i följande tio större funktionsgrupper, nämligen administrana inklusive juridiska och kamerala frågor, lokalplanering, programarbe­ te, projektering, byggande, fastighetsförvaltning inklusive förhyrning, bräns­ lekontroll, kultur- och konsthistorisk byggnadsvård samt centrala uppgifter Hmj!™endet °Ch motsvarande uppgifter beträffande byggnadsväsenclet. Mellan flera av funktionsgrupperna finnes ett starkt samband varför eu samordning är erforderlig. Lika viktig är emellertid kravet på specialise­ ring, vilket skarpes genom arbetsvolymens tillväxt och uppgifternas alltmer komplicerade natur.

2. Verksledning

Utvecklingen av byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och de ökade kraven i fråga om bl. a. ledning, samordning och specialisering gör enligt utred­ ningen en förstärkning av styrelsens ledning nödvändig. Flera olika lösnmgar har diskuterats. Valet har funnits böra stå mellan två huvudalternaförutsättas SynCS Cn Strikt 8enomförd specialisering på byråer böra

Det ena alternativet innebär inrättandet av två eller flera avdelningar var och en under ledning av en teknisk direktör och uppdelad i två eller flera byråer. En sadan lösning medför att i förhållande till nuvarande ordning ytterhgare en organisationsnivå mellan generaldirektören och byråernas che­ fer införes. Tankbart är härvid även att låta vissa uppgifter sortera direkt under generaldirektören liksom att låta teknisk direktör samtidigt förestå viss byrå. Till foljd av det samband som råder mellan olika grupper av upp­ gifter inom ämbetsverket är det knappast möjligt att ange, vilken kombina­ tion av grupper som är mest ändamålsenlig vid en fördelning av uppgifterna ineHan generaldirektören och de tekniska direktörerna. Bl. a. är detta i viss mån beroende av kompetens och intresseinriktning hos de personer, som kan forvarvas till ledande befattningar. Därest det nu diskuterade alternativet skulle valjas, har utredningen emellertid för sin del stannat för att förorda en lösning med två tekniska direktörer, varav en för fastighetsförvaltning

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

bränslekontroll, lokalplanering och programmering samt en för projektering, byggande och styrelsens uppgifter för byggnadsväsendet. Övriga arbets­ uppgifter, d. v. s. planväsende, kultur- och konsthistorisk byggnadsvård ävensom administration, synes i så fall böra ledas direkt av generaldirek-

t0 Utredningens andra alternativ innebär, att verkets ledning förstärkes med eu överdirektör i souschefs ställning, överdirektören bor i sa fall följa sty­ relsens hela verksamhet och biträda generaldirektören vid utövandet av den­ nes ämbete. Han bör ha till särskild uppgift att åstadkomma samordning mellan de olika byråernas arbete. Vidare bör han efter uppdrag av genera direktören i dennes ställe kunna avgöra viss grupp eller visst slag av ären­ den eller alla till en eller flera byråer hörande ärenden. Detta alternativ in­ nebär till skillnad mot det föregående alternativet en förstärkning av verks­ ledningen utan att ytterligare en organisationsnivå införes. Efter vilket av de två nämnda huvudalternativen verksledningens orga­ nisation bör sökas, anser utredningen ytterst vara beroende av verksamhe­ tens omfattning och organisationens härav beräknade totala storlek. Den mera tyngande administration, som torde bli följden av en lösning efter det först diskuterade alternativet, anser utredningen således inte kunna foror­ das med mindre ett sådant steg framtvingas av en ytterligare ökning av ar­ betsmängden. Även om en lösning efter dessa linjer sålunda for narvarande synes innebära en överorganisation, är det dock möjligt att verksamheten framdeles kan komma att öka så väsentligt, att en omprövning blir påkallad. Utredningen har därför slutligen stannat för att föreslå, att en tjänst såsom överdirektör med nyss nämnda arbetsuppgifter inrattas vid byggnadss yrelsen. Därest en organisationsförändring på förevarande punkt efter n gon tid skulle visa sig erforderlig, anser utredningen att en sådan anpassning relativt enkelt kan genomföras efter förslag av styrelsen själv. Verksamhetens omfattning och ekonomiska betydelse motiverar emeller­ tid redan nu en ytterligare förstärkning i styrelsens ledning genom inrättan­ det av ett mindre stabsorgan för samordnings- och andra organisationsfrå­ gor. Utredningen föreslår därför, att en särskild organisationsavdelnmg in­ rättas och ställes direkt till ledningens förfogande. Den byråindelning, som utredningen i det följande föreslår, har utformats så att den avsetts vara anpassbar till båda de diskuterade lösningarna av Aerksledningens konstruktion.

3. Byråindelning m. m.

Permanenta byråer För att styrelsens verksamhet skall kunna bedrivas effektivt och ekono­ miskt samt tillgodose högt ställda kvalitetskrav erfordras enligt utredningen en sådan gruppering av arbetsuppgifterna, att en klar och entydig samt med hänsyn till sak, funktion eller annan grund ändamålsenlig arbets- och

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Zrrf7lell:ing CrnåS' DC sannolika växlingarna i arbetsmängden för byggnadsstyrelsen nödvändiggör också en elastisk organisation. I-ST6” i>å by§§nadsstyrelsens organisation numera väsentligt betsområd! nJ Z0™4 ^dovisade utvecklingen inom styrelsens ar­ betsområde har saval gransdragningen mellan olika byråers uppgifter som sammansättningen i övrigt av vissa byråers verksamhet kommit att framstå som otidsenlig. En av de mest framträdande bristerna när det gäller gräns­ dragningen mellan byråerna är uppdelningen mellan utredningsbyrån och yggnadsbyrån pa olika avsnitt av projekteringen. Den nu rådande arbetsv ttZn ^ bL a,°klarheter 1 -svarsfördelningen. En samordning av styrelsens experter under en projektledare försvåras också. Utredningen har funnit att projektering och byggande bör skiljas åt på olika enheter Inom bveebran h ^ arbetsf5rdeln5n§ dämpas så gott som konsekvent Z n f r t °:;ngt- Proiekk'ringsuppgifterna har numera fått såra siå nå drmg’ U redn»ngen f-nit att särskilda enheter bör koncentre- Insvf/f ,?g HarVid ha1' Utrednin§en även beaktat det vidgade ansvar för projekteringen som vid den förordade lösningen bör läggas på projektenngsorganet inom styrelsen. ög pa Projektering och byggande skall föregås dels av eu mera långsiktig planenng dels av upprättandet av ett byggnadsprogram. Utredningen betonar särskilt vikten av dessa förberedande åtgärder och framhåller vidare att programarbetet normalt bör utföras av tjänstemän hos styrelsen, givetvis under erforderligt samarbete med nyttjaren m. fl. Utredningen har funnit att en noggrann och effektiv handläggning av dessa uppgifter måste vara garanterade i organisationen. Utredningen har sålunda kommit till att en ny hyra bor inrattas för planerings- och programarbete beträffande statliga byggnadsföretag. Denna byrå benämnes förslagsvis lokalplaneringsbyrån. De arbetsuppgifter, som åvilar byggnadsstyrelsen som central myndighet mom husbyggnadsområdet, har till följd av utvecklingen påtagligt ökat i omfattning, varjamte den hithörande verksamheten blivit av mera kompli­ cerad natur. Utredningen erinrar om att det bör ankomma på centralorganet att med uppmärksamhet följa utvecklingen på husbyggnadsområdet och draga, till att framja en rationalisering av byggnadsverksamheten. Häroi erfordras en kontinuerlig och auktoritativ arbetsinsats från styrelsens sida. Denna insats bör bl. a. sikta till en fortlöpande översyn och utformning av husbyggnadsnormerna i anvisningarna till byggnadsstadgan (BABS). De storre krav pa styrelsen, som således numera ställes i denna för byggnads­ facket sa väsentliga verksamhet, gör det enligt utredningens mening nöd­ vändigt, att styrelsens resurser förstärkes. Detta synes lämpligen böra ske genom inrättandet av en särskild teknisk byrå, sammansatt av experter på olika tekniska ^^byggnadsfrågor. Ett ytterligare motiv för en sådan åtgärd a|ratt,styrelsens byggande verksamhet nu nått en sådan volym, att en särski d byggnadsbyrå utan tvekan erfordras enbart för denna verksamhet. Utredningen har ej funnit anledning ifrågasätta ett bibehållande av nu­ varande planbvrån.

Kungl. Maj:ts proposiiion nr 98 år 1962 25

Byggnadsstyrelsen förvaltar en betydande del av landets förnämsta byggnadsminnesmärken. Styrelsen är för sin byggande och förvaltande verksam­ het därför beroende av den specialinriktade arkitektexpertis, som finnes inom kulturhistoriska byrån. Vid förvaltningen och underhållet av slott och andra märkliga statliga bygnader måste intendentsbyrån således ha nära samarbete med denna byrå. Också med den nuvarande utredningsbyrån fö­ rekommer dylikt samarbete. Planbyrån är vidare i stigande omfattning i be­ hov av kulturhistoriska byråns speciella sakkunskap, t. ex. i fråga om in­ grepp i kulturhistoriskt märkliga stadsbilder och miljöer eller i fråga om så­ dana motsättningar mellan gammalt och nytt som allt oftare uppkommer vid städernas ombyggande och tillväxt. För kulturhistoriska byråns verksamhet är å andra sidan nära tillgång till den tekniska sakkunskap, som finnes inom de projekterande och byggande byråerna, av stort värde. Utredningen har därför kommit till att kulturhisto­ riska byrån har sin naturliga hemvist i byggnadsstyrelsen och att byrån, även om den är förhållandevis liten, bör bestå som självständig enhet. Behovet av en särskild byrå för styrelsens fastighetsförvaltning finner ut­ redningen ej behöva närmare motiveras. På denna byrå bör samtliga med fastighetsförvaltningen sammanhängande uppgifter handläggas. Det har dis­ kuterats om icke lämpligen det rent tekniska byggnadsunderhållet bör an­ förtros åt byggnadsbyrån. Då dessa uppgifter har en från nybyggnadsverk­ samheten artskild karaktär, som kräver särskild skolning och erfarenhet, har utredningen funnit att de bästa garantierna för en ekonomisk och tek­ niskt fullgod underhållsverksamhet erhålles, om densamma bibehålies i för­ valtningsorganet. Däremot bör större om- och tillbyggnader på inrikesfastigheter, vilka nu i viss utsträckning projekteras och utföres genom intendentsbyråns försorg, enligt utredningen överföras till respektive projekteringsbyrån och byggnadsbyrån. För ett riktigt handhavande av nybyggnadsverksamheten för beskick­ nings fastigheterna utomlands anser utredningen de erfarenheter av utländ­ ska förhållanden, som erhålles via förvaltningen, vara en stor tillgång. Det bör också beaktas, att en stor del av projektering och byggledning vad gäller utrikes fastigheter utlämnas till arkitekter på platsen och vederbörande be­ skickning. Dessa förhållanden jämte de goda erfarenheterna av nuvarande ordning för handläggning av byggnadsfrågor för de utrikes beskickningarna talar enligt utredningen för att uppgifterna bibehålies vid en särskild enhet inom styrelsens förvaltningsorgan. Härigenom vinnes också förenklingar ur administrativ synpunkt med hänsyn till samarbetet med utrikesdepartemen­ tet. Utredningen föreslår att benämningen intendentsbyrån bibehålies för sty­ relsens förvaltningsorgan. Värmetekniska avdelningens ställning inom byggnadsstyrelsen har förut diskuterats i olika sammanhang. Två tidigare utredningar har föreslagit, att den bränslekontrollerande verksamheten bör inordnas i den byrå som sva­ rar för fastighetsförvaltningen. Även byggnadsstyrelseutredningen konstate­

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

rar, att bränslekontrollen har nära samband med förvaltningen. Utredning­ en anser sålunda att det bör ankomma på det bränslekontrollerande organet att till den som är ansvarig för förvaltningen lämna de förslag, vartill kon­ trollen ger anledning. Det förhållandet att byggnadsstyrelsen skall utöva värmekontroll även för statliga fastighetsbestånd, som icke förvaltas av sty­ relsen, samt för landstingens räkning synes icke ge anledning till att modi­ fiera detta bedömande. Den bränslekontrollerande verksamheten torde ej heller påkalla sådana ställningstaganden från styrelsens sida att den moti­ verar en särskild ledamot i styrelsen. Utredningen föreslår således, att vär­ metekniska avdelningen inordnas i intendentsbyrån. En administrativ byrå slutligen utgör enligt utredningen en självklar en­ het inom styrelsen.

Särskilda byråer Den förestående starka ökningen av styrelsens byggnadsverksamhet be­ tingas väsentligen av ett fåtal projekt av sällan förekommande storleksord­ ning. Vid sådana större byggnadsobjekt ställes speciella krav på planering, programutredning och projektering, vilka vanligen icke kan tillgodoses utan särskilda organisatoriska anordningar. De olika delarna av arbetet är också vanligen tidsmässigt och funktionellt inflätade i och beroende av varandra och pågår parallellt under i stort sett hela byggnadstiden. Dessa förhållanden medför enligt utredningen, att starka skäl finnes för en gemensam ledning av hela detta arbete. Organisationen av byggnadsstyrelsens uppgifter för nu avsedda byggnadsobjekt kan inte utan vidare inordnas i den permanenta by­ råindelning som utredningen skisserat. Ett av de mera framträdande skälen härtill är behovet av kvalificerade ledare, som kan ägna hela sin tid för upp­ giften. Utredningen räknar med att i nuvarande läge erforderliga toppkrafter härför knappast kan förvärvas under byråchefsplanet. En möjlig lösning är att förse styrelsen med flera permanenta projekteringsbyråer och förutsätta att styrelsen fördelar arbetet mellan dessa inbördes samt mellan dessa och övriga byråer efter omständigheterna i det enskilda fallet. Utredningen an­ ser emellertid att ett sådant alternativ ej ger tillräcklig elasticitet och smi­ dighet åt organisationen utan förordar i stället att särskilda, för det speciel­ la faliet anpassade organisationsenheter — särskilda byråer — inrättas. Dessa enheter bör anknytas till styrelsen på samma sätt som de permanenta byrå­ erna, varigenom de får tillgång till styrelsens administrativa och tekniska resurser och ställes under gemensam ledning med verksamheten i övrigt. Med hänsyn till de förberedande arbetenas vikt och omfattning anser ut­ redningen det ändamålsenligt att Kungl. Maj:t utser lämpligt sammansatta programkommittéer eller programdelegationer med representanter för bl. a. huvudmannen och eventuellt även för berörda departement. Dessa organs ledning bör samordnas med ifrågavarande byrå inom byggnadsstyrelsen. En sådan kommitté bör fungera som kontaktorgan mellan styrelsen och huvud­ mannen även under projekterings- och byggnadstiden, men bör i övrigt ej ha befattning med verksamheten under dessa skeden.

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962 27

Genom förslaget med särskilda byråer kombinerade med nyssnämnda or­ gan anser utredningen även, att en ersättning för byggnadskommittéer och liknande organ tillskapats, varför nya sådana i fortsättningen ej blir erfor­ derliga. Utredningen finner det vara möjligt att, även om särskilda byråer inrättas för vissa byggnadsprojekt, själva byggandet kan anförtros åt byggnadsbyrån. Lämpligheten härav i de enskilda fallen kan vara beroende av flera om­ ständigheter. Utvägen att för ett objekt bilda ett särskilt organ för projekte­ ringen och ett för byggandet anser utredningen också böra hållas öppen. De särskilda organens sammansättning och arbetsuppgifter blir sålunda enligt utredningen beroende av förhållandena i varje särskilt fall. Dessa frågor torde bäst kunna överblickas av byggnadsstyrelsen, som därför synes böra vara förslagsställare. Beslutanderätten bör dock tillkomma Kungl. Maj :t. Utredningen föreslår att de särskilda byråernas chefer, vilka bör benäm­ nas byggnadsråd, i styrelsens plenum skall ha att taga befattning enbait med ärenden som rör vederbörande byrå. För nu förestående byggnadsverksamhet anser utredningen, att särskilda byråer bör övervägas för Stockholms universitet, radio- och TV-hus i Stock­ holm, universitetet och Chalmers tekniska högskola i Göteborg, universitetet och ny teknisk högskola i Lund samt för mentalsjukvård och fångvård. Det är emellertid tänkbart, att det kan visa sig lämpligt att åt en byrå upp­ draga flera av dessa objekt. Utredningen ifrågasätter, om inte en av de nämnda byråerna bör placeras i Göteborg och en i Lund eller Malmö. Ett ställningstagande härtill blir beroende av bl. a. möjligheterna att rekrytera erforderlig personal. Utredningen, som framhåller eventualiteten av ytterligare viss reform med avseende på byggnadsstyrelsens ledning, anser att man vid ett sådant tillfälle också bör ha vunnit tillräckliga erfarenheter av systemet med sär­ skilda byråer samt att säkrare bedömanden då bör kunna ske med avse­ ende på arbetsuppgifternas utveckling. Det är också möjligt att ett annat läge på arbetsmarknaden inträtt och att därför behovet av tekniker blir lättare att tillgodose. Det torde då enligt utredningen också kunna visa sig lämpligt att anknyta de särskilda byråernas uppgifter till den permanenta byråindelningen på sätt här nyss antytts. En sådan anpassning av styrel­ sens organisation efter utvecklingen bedömer utredningen icke komma att möta större svårigheter. Det bör ankomma på styrelsen själv att uppmärk­ samma dessa frågor och komma med erforderliga föxslag.

Rådgivande organ Den organisatoriska splittringen inom den översiktliga planläggningens område finner utredningen medföra ett starkt behov av ett samordnande organ. Det till byggnadsstyrelsen knutna rådet för översiktlig planläggning liar härvidlag en viktig funktion att fylla. Ett sådant råd bör därför enligt utredningen bibehållas. Rådet bör emellertid ej längre bedriva utrednings­

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

verksamhet utan vara ett rent samordningsorgan. De stora och väsentliga frågorna för rådet torde även i fortsättningen komma att avse den översiktliga planläggningen. Rådet bör emellertid kunna behandla också andra med samhällsplanering förbundna problem. Rådets behov av kansli bör lämpligen kunna tillgodoses genom byggnads­ styrelsens planbyrå. Särskilda medel för avlöning av personal åt rådet är således icke längre nödvändiga. Utredningen förutsätter då, att erforderliga medel kommer att ställas till disposition för en ändamålsenlig och tillräck­ lig organisation av planbvrån. Utredningen har ej funnit anledning föreslå någon förändring med avse­ ende på rådets sammansättning. Det bör emellertid nu ges en något fastare form. Utredningen föreslår därför att rådets ledamöter, förutom represen­ tanterna för byggnadsstyrelsen, på förslag av styrelsen förordnas av Kungl. Maj :t för en tid av tre år. Såsom rådets ordförande bör styrelsens general­ direktör fungera och såsom dess vice ordförande och föredragande chefen för styrelsens planbyrå. Rådets benämning synes samtidigt böra ändras, förslagsvis till byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering. Byggnadssty­ relsen bör ha möjlighet att från fall till fall adjungera ledamöter eller till­ kalla särskilda sakkunniga och experter. Vid handläggning av ärenden rörande tekniska frågor, som sammanhänger med byggnadsstyrelsens ställning som central myndighet på husbyggandets område samt vid utarbetande aAT tekniska anvisningar m. m. är det nödvän­ digt för styrelsen att samråda med åtskilliga parter, intressenter och ex­ pertinstanser. Ett sådant samråd torde oftast kunna äga rum genom direkt kontakt med representanter för de i varje särskilt fall närmast berörda parterna. Vid handläggning av frågor av större vikt och omfattning eller av principiell betydelse torde det emellertid inte sällan vara motiverat att samrådet sker inom en för ändamålet särskilt tillsatt kommitté eller arbets­ grupp. Detta förfaringssätt bör bland annat ifrågakomma, då det gäller att revidera och komplettera de tekniska anvisningarna till byggnadsstadgan. Då de första anvisningarna av denna art skulle utarbetas, förutsatte Kungl. Maj:t att byggnadsstyrelsen skulle utföra arbetet i samråd med särskilda sakkunniga. Även vid de sedermera genomförda omarbetningarna av an­ visningarna har byggnadsstyrelsen med Kungl. Maj :ts medgivande tillkallat sakkunnigkomittéer, med vilka samråd ägt rum. Samråd och samarbete enligt de angivna principerna måste förutsättas komma att äga rum även i framtiden. I och med att byggnadsstyrelsens åliggande att utfärda anvisningar till byggnadsstadgan utvidgats att avse praktiskt taget alla tekniska frågor inom husbyggandet samt anvisningarna genom den nya byggnadsstadgan får giltighet för huvudparten av husbygg­ nadsverksamheten i landet, finnes det emellertid anledning att taga upp frå­ gan om en mera fast organiserad form för en fortlöpande samverkan mel­ lan byggnadsstyrelsen och företrädare för berörda parter på husbyggandets område. En sådan samverkan skulle kunna ske inom ett permanent organ, i vilket ingår sakkunskap på olika tekniska områden. Behovet av ett permanent samarbetsorgan bör också ses mot bakgrund

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 29

av den form, som anvisningarna till byggnadsstadgan (BABS) nu erhållit. Enligt 76 § byggnadsstadgan har byggnadsstyrelsen att utfärda råd och an­ visningar, vilka för att bli bindande kräver Kungl. Maj:ts fastställelse. BABS 1960 har efter samråd emellan kommunikationsdepartementet och byggnadsstyrelsen icke fastställts av Kungl. Maj :t och har sålunda ej bin­ dande form. Det kan i den nuvarande situationen på det tekniska området vara en fördel att normerna icke är alltför fastlåsta och att de utan större omgång låter sig justeras. Men för att de utfärdade normerna under sin giltighetstid ändå så långt möjligt skall respekteras, är det angeläget att bvggnadsstyrelsen vid normernas utfärdande har stöd hos de berörda paiterna. Organet, som lämpligen kan benämnas byggnadsstyrelsens tekniska rad, bör vid behov och på kallelse av byggnadsstyrelsen sammanträda för att dryfta frågor av större vikt eller av principiell betydelse för att lämna råd till byggnadsstyrelsen. Härigenom torde förutsättningarna vidgas för styrel­ sen att fullgöra sina krävande och mångskiftande uppgifter som central­ myndighet på husbyggnadsområdet. I rådet bör ingå representanter för de mera väsentliga verksamhetsgre­ narna inom husbyggandet. Det synes utredningen lämpligt att rådet be­ gränsas till att omfatta förslagsvis högst 16 personer representerande forsk­ nings- och projekteringsverksamhet, byggnadsarbetare och byggnadsföretagare samt byggnadsnämnder. I rådet bör ingå byggnadsstyrelsens general­ direktör som ordförande och chefen för tekniska byrån som vice ordförande och föredragande. Erforderlig sekreterarhjälp m. m. bör tillhandahållas rå­ det av byggnadsstyrelsen. Styrelsen bör liksom beträffande planrådet ha möjlighet att från fall till fall vid sidan av rådet eller som adjungerade le­ damöter av rådet tillkalla särskilda sakkunniga och experter. Utredningen har funnit att rådet bör tjänstgöra endast som rådgivande sakkunnigorgan. Beslut i de ärenden som behandlas av rådet skall sålunda i vanlig ordning fattas av byggnadsstyrelsen. Rådet bör ej heller bedriva någon självständig, utåtriktad verksamhet. Rådets ledamöter, förutom repre­ sentanterna för byggnadsstyrelsen, bör på förslag av styrelsen förordnas a\ Kungl. Maj :t för en tid av tre år. Till de icke statsanställda ledamöterna av de båda föreslagna råden sy­ nes böra utgå särskild ersättning. För detta ändamål bör medel beräknas på styrelsens avlöningsanslag. För första budgetåret har medelsåtgången uppskattats till 10 000 kr.

Organisation för vissa arbetsuppgifter

Bokföring och ekonomisk kontroll Bokföring och ekonomisk kontroll förekommer f. n. på såväl administra­ tiva byrån som utrednings-, byggnads- och intendentsbyråerna. Med eu så­ dan decentralisering följer enligt utredningen lätt en bristande enhetlighet såväl i fråga om bokföringens uppläggning som beträffande metoder och hjälpmedel för dess utförande, varjämte risken för dubbelarbete ökar. Även

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

beträffande principerna för kostnadsredovisningen synes samordningssvårigheter föreligga. Med styrelsens bokföringssystem föreligger också svårig­ heter att snabbt kunna erhålla sammanställning av vissa kostnadsuppgifter. Tillräckliga resurser synes även saknas för att lämna regelbunden informa­ tion beträffande medelsdispositioner och det ekonomiska läget för pågående arbeten och uppdrag till underlag för den ekonomiska kontrollen. Dessa svå­ righeter befarar utredningen kan öka avsevärt vid stigande omslutning och allt större antal byggnadsobjekt m. m. Enligt utredningens mening måste bästa möjliga garantier skapas för att verksledningen på snabbaste och effektivaste sätt skall kunna tillförsäkras information om det ekonomiska läget och för att en effektiv kostnadsövervakning skall kunna utövas samt underlag för erforderliga kostnadsanalyser etc. erhållas. Utredningen anser vidare, att detta mål måste nås genom en effektivisering av bokföring och redovisning, varigenom onödiga felkällor i görligaste man undvikes och dubbelarbete i största utsträckning elimine­ ras. Väsentligt härvid synes utredningen vara, att antalet bokföringar och redovisningar nedbringas till ett minimum och samtidigt samordnas så långt som möjligt. I den mån så erfordras för att dessa resultat skall kunna uppnås måste styrelsen tillföras ytterligare resurser, varjämte organisatio­ nen måste ges en sådan utformning att den befordrar dessa syften. De krav, som med denna målsättning måste ställas på bokföringen i fråga om snabb­ het, korrekthet och detaljrikedom, kan tillgodoses, även om arbetsvolymen kraftigt stegras, genom att insätta i marknaden tillgängliga bokföringsanläggningar. En eventuell kombination av manuella och maskinella system eller av maskinella system av olika mekaniseringsgrad måste emellertid av­ vägas rätt för att arbetsprocessen skall kunna förlöpa så jämnt och störningsfritt som möjligt. Det successivt ökade behovet av snabb tillgång till detaljerade och aktu­ ella data för såväl planering som kontroll har inom alla områden visat sig framtvinga samordning av förekommande bokföringssystem och nödvändig­ gjort en högre grad av mekanisering än tidigare på detta område. Ett sam­ manförande av de olika bokföringsenheterna — ej blott organisatoriskt utan även genom att lokalt samla dem hos en enda organisationsenhet — skapar enligt utredningens mening de bästa förutsättningarna för ledningen att kunna utnyttja bokföringen som ett instrument för ekonomisk ledning och övervakning av verksamheten. En sådan lösning medför också att den er­ forderliga maskinparken kan dimensioneras efter det samlade behovet samt att förekommande bokföringssystem kan utformas i anslutning härtill. Utredningen föreslår, att redovisnings- och bokföringsuppgiftcrna på de olika byråerna sammanslås till en ekonomiavdelning placerad på den ad­ ministrativa byrån. Till denna byrå överföres den dispositions- och kostnadsbokföring, som föres på den nuvarande byggnadsbyråns ekonomiavdelning liksom de specialbokföringar av skilda slag, som förekommer på intendentsbyrån och utredningsbyrån. Det skall åvila ekonomiavdelningen att genom regelbundna rapporter hålla berörda tekniska byråer informerade

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 31

om medelsdispositioner och om den ekonomiska ställningen för uppdrag och arbeten samt att tillhandahålla dem erforderliga sammanställningar och ut­ drag ur bokföringen. Utredningen föreslår även, att utanordningar skall tecknas av chefen föi ekonomiavdelningen i förening med chefen för dess kamerala sektion på grundval av attest från vederbörande byrå. Attestskyldigheten skall i prin­ cip åvila respektive byråchef men skall av denne kunna delegeras. Förslaget att sammanföra de olika bokföringskontoren till en organisa­ tionsenhet innebär icke att utredningen föreslår bortflyttning av det reella ekonomiska ansvaret från de olika tekniska byråerna. Ansvaret skall allt­ jämt vila på dessa och det måste därför ankomma på dem att analysera de från det gemensamma bokföringskontoret kommande rapporterna och verkställa erforderliga jämförelser med uppnådda arbetsresultat. För utfö­ rande av dessa arbetsuppgifter måste en mindre ekonomiavdelning eller mot­ svarande anordning på de berörda tekniska byråerna bibehållas. Dessa a%delningar skall fungera som stabsorgan och är sålunda icke avsedda att ut­ vecklas till lokala bokföringskontor.

Framställningar till Kungl. Maj:t Vid upprättandet av framställningar till Kungl. Maj:t under olika skeden av ett byggnadsärende liksom vid framställningar angående fastighetsfondens driftstat är det enligt utredningens mening av vikt att administrativa byrån medverkar med hänsyn såväl till den formella behandlingen som till sambandet med byråns bokföringsuppgifter. Utredningen föreslår därför, att nämnda framställningar skall upprättas av vederbörande fackbyrå i sam­ arbete med administrativa byrån, vilken självfallet jämväl skall svara för äskanden på driftbudgeten.

Kostnadsberäkning och efterkalkylering Kalkyleringsuppgifterna handhas f. n. av byggnadsbyråns samordningsoch kalkylavdelning. Kostnadsuppskattningar och kostnadsberäkningar skall utföras vid flera tillfällen och för skilda ändamål under en byggnads till­ blivelse. Till grund för beräkningar och uppskattningar måste läggas till­ förlitliga uppgifter rörande kostnader för olika material, konstruktioner, metoder m. m. Ett värdefullt hjälpmedel är därvid sådana kostnadsanalyser som kan göras vid och genom efterkalkyler. Avsaknaden f. n. av sådana efterkalkyler har påtalats som en stor olägenhet. Det till styrelsens förfo­ gande stående materialet tillåter noggranna efterkalkyler endast för egenregiföretag. Även bokföringen för entreprenadbyggen bör dock vara en nöj­ aktig utgångspunkt för överslagsmässiga kalkyler rörande t. ex. kostnad per volyms- eller annan lämplig enhet. Det finnes således enligt utredningen anledning att det omfattande bokföringsmaterial rörande offentliga bygg­ nader, som styrelsen har tillgång till, utnyttjas för sådana efterkalkyler som materialet tillåter. Särskild personal synes böra avdelas för dessa uppgifter. För utarbetande av det byggnadskostnadsindex, som ingår i styrelsens

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

arbetsuppgifter, erfordras material och personal av i stort sett samma slag som för kalkylarbetet. Utredningen har funnit att denna uppgift därför lämp­ ligen kan samordnas med detta arbete. Kalkylerings- och indexuppgifterna anser utredningen bäst lösas, om de samlas i en enda arbetsgrupp inom styrelsen. Huruvida gruppen skall föriäggas till viss byrå anser utredningen emellertid tveksamt. Det synes där­ för böra ankomma på styrelsen själv att med ledning av vunna erfarenhe­ ter taga ställning till denna fråga. I den nya organisationens begynnelse­ skede torde övervägande skäl dock tala för att arbetsgruppen såsom en särskild kalkylavdelning direkt underställes verksledningen.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis föreslår således utredningen följande vad gäller ver­ kets ledning och indelning i byråer. Byggnadsstyrelsen organiseras med en generaldirektör och chef, en över­ direktör och souschef samt följande åtta permanenta byråer, nämligen, en administrativ byrå för administrativa, juridiska och kamerala upp­ gifter, en lokalplaneringsbyrå för planering och utredningar avseende statens lo­ kalbehov samt utarbetande av byggnadsprogram, en projekteringsbyrå för projektering av byggnadsföretag (totalprojekte­ ring från skiss till fullständiga bygghandlingar), en byggnadsbyrå för utförande av byggnadsföretag på entreprenad eller under vissa speciella förutsättningar i egen regi, en intendentsbyrå för fastighetsförvaltning inklusive köp och försäljning av fastigheter samt förhyrning av lokaler ävensom bränslekontroll, en kulturhistorisk byrå som skall svara för styrelsens uppgifter avseende den kultur- och konsthistoriska byggnadsvården, en planbyrå för handhavande av byggnadsstyrelsens uppgifter som cen­ tral myndighet inom planväsendet samt en teknisk byrå för handhavande av motsvarande verksamhet beträffan­ de byggnadsväsendet. I styrelsen föreslås därjämte skola ingå en organisationsavdelning, vilken ges ställning såsom stabsorgan, samt en kalkylavdelning. För vissa exceptionellt stora byggnadsobjekt eller för viss art av bygg­ nader och under vissa förutsättningar i övrigt föreslås att Kungl. Maj:t efter förslag av byggnadsstyrelsen skall kunna inrätta särskilda byråer för programutredningar, projektering och/eller byggande. Til! byggnadsstyrelsen anknytes slutligen två rådgivande organ, nämli­ gen byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering och byggnadsstyrelsens tekniska råd, vilka har anslutning till planbyråns respektive tekniska by­ råns arbetsuppgifter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 33

4. De olika byråernas organisation i stort

Fördelningen i detalj av arbetsuppgifter mellan byråerna liksom byråer­ nas organisatoriska uppbyggnad är enligt utredningen väsentligen uppgif­ ter som ankommer på styrelsen att lösa internt. I förevarande avseende fö­ reslår utredningen i huvudsak följande. Utredningen finner ej anledning föreslå någon principiell ändring av a dministrativa byråns organisation. Byrån föreslås sålunda indelad i tre avdelningar, nämligen en allmän avdelning och en personalavdelning med i princip samma arbetsuppgifter som i nuvarande organisation, samt en ekonomiavdelning. Med hänsyn till de vidgade arbetsuppgifterna anser utredningen att ekonomiavdelningen bör uppdelas i en kameralsektion och en sektion för driftbokföring. På byrån bör slutligen liksom nu finnas en ombudsman, vilken enligt byråchefens bestämmande kan placeras direkt under denne eller på allmänna avdelningen. Lokalplaneringsbyrån förutsättes bli ett planerande och ut­ redande organ för att på ett ändamålsenligt och rationellt sätt tillgodose statens lokalbehov inom byggnadsstyrelsens verksamhetsområde. Den skall också ha att granska och yttra sig över lokal- och byggnadsärenden, i de avseenden byråns kompetensområde anger. Byråns verksamhet kan enligt utredningen funktionellt uppdelas i två huvudgrupper av arbetsuppgifter, nämligen dels allmänna utredningar och planeringar, dels programarbete med anknytning till aktuella byggnadsprojekt. Det synes lämpligt att by­ råns organisation följer denna indelning. Utredningen föreslår således, att byrån indelas i en planeringsavdelning och en programavdelning. ' Bland byråns personal bör ett ganska differentierat kunskaps- och erfa­ renhetsområde vara representerat. Såväl teknisk utbildning inom olika fack som ekonomisk och samhällsvetenskaplig utbildning samt erfarenheter av organisationsfrågor och allmän administration kan vara en lämplig grund för handhavande av olika uppgifter inom byrån. Några speciella kompe­ tenskrav synes inte böra införas för innehavare av tjänster inom byrån. Byråns chef bör benämnas byggnadsråd. Projekteringsbyråns huvuduppgift blir att på grundval av de av Kungl. Maj:t fastställda byggnadsprogrammen svara för projektering av byggnadsföretag fram till fullständiga bygghandlingar. Byrån skall i sam­ arbete med administrativa byrån utforma framställningarna till Kungl. Maj:t i byggnadsärendenas andra skede och således även svara för äskan­ dena av erforderliga byggnadsmedel. För närvarande utföres all projektering för byggnadsstyrelsens räkning av enskilda företag, som engageras av styrelsen. Så bör även för framtiden ske i övervägande antalet fält. Denna projekteringsverksamhet måste givet­ vis ske under erforderlig ledning och kontroll från den ansvariga myndig­ hetens sida. För att övervakningen skall fungera tillfredsställande torde det vara lämpligt att beställaren tillhandahåller klara direktiv i form av normer in. in., som ger vissa riktlinjer ur arkitektoniska och byggnadstek- 3 Bihang till riksdagens protokoll 1902.1 samt. Nr 98

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

niska synpunkter. Härigenom underlättas och förenklas kontroll och led­ ning i den löpande verksamheten. I arkitektoniskt avseende bör denna nor­ merande verksamhet handhas av projekteringsbyrån. För att lösa motsva­ rande uppgifter i fråga om konstruktioner m. m. bör erfordras i stort sett samma sakkunskap, som förutsättes ingå i den tekniska byrån, som därför bör omhänderha dessa uppgifter. Den förenkling av projekteringsbyråns uppgifter på konstruktörssidan, som blir en följd av en sådan lösning, bör beaktas vid bedömningen av erforderliga kvalifikationer hos personalen på de bägge byråerna. Det får härvid förutsättas, att de ledande krafterna bör placeras på tekniska byrån. Denna bör sålunda biträda även vid upp­ kommande tekniska problem av principiell art eller eljest av större vikt, vilka kan medföra behov av speciell teknisk sakkunskap. Den löpande nor­ mala verksamheten bör däremot helt ombesörjas av projekteringsbyrån. Omfattningen och betydelsen av byggnadsstyrelsens projekterande och byggande verksamhet motiverar enligt utredningens åsikt en organisation, som möjliggör projektering genom eget organ till viss mindre del. Härtill kommer värdet av att styrelsens befattningshavare lämnas möjligheter att hålla den direkta kontakt med yrket, som endast egen projekteringsverksamhet kan ge. Utan en sådan kontakt får man räkna med att rekrytering­ en av kvalificerad personal till styrelsen ytterligare försvåras. Det torde nu­ mera knappast förekomma något företag eller organ i riket med tillnärmel­ sevis så omfattande byggnadsverksamhet som byggnadsstyrelsen, vilket ic­ ke ansett det förmånligt att till sig knyta ett eget arkitekt- eller projekteringskontor. Byråns organisation bör enligt utredningen utformas på ett principiellt enkelt sätt. I organisationen skall ingå samtliga de huvudslag av fackmän som normalt deltar i projekteringsarbetet, nämligen arkitekter, byggnadskonstruktörer, värme-, ventilations- och sanitetstekniker och elektrotekni­ ker. Härjämte bör tillgång till väg- och vattenbyggnadstekniker finnas. I allmänhet bör för större objekt ett projektledarlag organiseras, vilket utväljes bland de för det speciella fallet mest lämpade fackmännen, bland vilka en skall vara projektledare med ansvar för arbetet under projekteringsskedet. Det bör ankomma på byråns chef att för varje objekt eller för visst slag av objekt utse detta lag. Byråns mera formellt betonade organisa­ tion bör emellertid på sedvanligt sätt återspegla de i arbetet representerade facken, varvid konstruktörerna lämpligen bör samlas under en gemensam kvalificerad chef. Utredningen föreslår att projekteringsbyrån organiseras i en arkitektav­ delning och en konstruktionsavdelning samt ett projektering skontor för egen projektering. Till detta bör ett ritkontor anslutas. Dessutom bör fin­ nas ett gemensamt kansli. Personalcirkulation mellan projekteringskontoret och avdelningarna förutsättes. Någon indelning av arkitektavdelningen i sektioner synes ej vara erforderlig eller lämplig. Däremot bör konstruktionsavdelningen indelas i en byggnadsteknisk sektion, en VVS-sektion, en

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962 35

el-sektion och en VoV-sektion. Projekteringskontoret synes böra vara di­ rekt underställt byråns chef. Byggnadsbyråns huvuduppgift blir att, sedan bygghandlingar mottagits från projekteringsbyrån, utföra eller genom entreprenör låta ut­ föra byggnadsföretagen och att därefter överlämna byggnaderna till veder­ börande förvaltningsorgan. Byrån skall ansvara för byggnadsmedlens an­ vändning. Byråns organisation blir avhängig av bl. a. egenregiverksamhetens framtida omfattning. Beträffande denna verksamhet anför utredningen bl. a. följande. Då egenregi-organisationen inrättades var syftet härmed bl. a. att mot­ verka konsekvenserna av kartellbildningar inom byggnadsbranschen. Detta skäl synes numera ej längre föreligga. Däremot kan enligt utredningen en sådan organisation vara motiverad av andra skäl. Statliga byggnadsobjekt har i viss omfattning karaktär av specialarbeten, vilka endast vissa storföre­ tag kan åtaga sig. För sådana speciella byggnadsföretag har styrelsen själv tillgång till arbetare och arbetsledare, vilka skaffat sig betydande erfaren­ het inom vederbörande områden. Arbetenas utförande i egen regi torde här ge särskilt goda betingelser för tekniskt goda lösningar och god byggekonomi. Vid om- och tillbyggnadsarbeten på äldre statliga byggnader är det vi­ dare ofta svårt att i förväg bestämma arbetsvolymen. Oförutsedda fördröjningsmoment uppstår tid efter annan vid dessa företag. Särskilda hänsyn måste också tagas, i de fall verksamheten i byggnaden måste fortgå under byggnadsarbetets gång. Här nämnda objekt kan i regel ej utlämnas mot fasta entreprenadanbud. Fall förekommer också, då på grund av särskilda omständigheter rimliga entreprenadanbud ej kan erhållas. Detta kan ha sin orsak i att byggnadsplatsen är avlägsen i förhållande till större tätort eller förhållanden av annat motsvarande slag. Egenregi-byggena under den senast förflutna femårsperioden ävensom nu pågående byggnadsföretag i egen regi har av utredningen undersökts ur nu nämnda synpunkter. Utredningen har härav kunnat dra den slutsatsen att omkring 60 procent av byggnadsvolymen motiverat egen regi av de sagda skälen. Återstoden av byggnaderna har utförts i egen regi väsentligen för att hålla den befintliga organisationen effektivt sysselsatt. De angivna pro­ centtalen gäller i stort sett både för byggnads-, VVS- och el-arbeten. En viss krympning av egenregi-verksamheten synes således vara motive­ rad. Utredningen vill emellertid uttala att något material, som medger en kostnadsmässig jämförelse mellan byggnadsverksamhet på entreprenad re­ spektive i egen regi, icke kunnat ställas till utredningens förfogande. Bedö­ mandena måste därför göras utifrån delvis vaga utgångspunkter. Utredningen har från byggnadsstyrelsen inhämtat, att byggnadsarbeten i egen regi på flera platser kommer att avslutas redan de närmaste åren, varvid styrelsen kommer att avveckla organisationen på dessa platser. Här­ igenom kommer antalet byggnadsarbetare att minskas från nuvarande ca 350 till under 250. Under senare år har en minskning av arbetsstyrkan från drygt 600 man skett. I fråga om VVS-installationer kommer antalet arbetare att relativt snart minskas från nuvarande drygt 70 till knappt 60 och be­ träffande el-installationer från omkring 190 till 175. På el-sidan innebär detta, om utvecklingen under de senaste åren medräknas, en minskning inom ett fåtal år till ungefär halva arbetsstyrkan. En viss ytterligare minskning av egenregi-verksamheten planeras av sty­ relsen.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Mot bakgrund av den så skisserade utvecklingen finner utredningen, att några förslag från dess sida rörande egenregi-verksamhetens krympning f. n. icke är påkallade. Sedan slutet av år 1960 bär för byggnadsledning och byggnadskontroll vid entreprenadbyggen en distriktsorganisation med sju distrikt inrättats. Denim är f. n. under utbyggnad. En sådan utveckling finner utredningen ända­ målsenlig. Utredningen räknar med att verksamhetens ökning väsentligen bör återspeglas i en konsolidering och utvidgning av organisationen inom distrikten, medan någon större ökning av personalens numerär inom den centrala ledningen ej skall bli erforderlig. Detta torde emellertid medföra behov av ytterligare delegering till distrikten av befogenheter och ekono­ miskt ansvar. Utredningen föreslår, att byggnadsbyrån organiseras med en byggnads­ chef, en biträdande byggnadschef och fem avdelningar, nämligen en entre­ prenadavdelning, en egenregiavdelning för byggnadsarbeten, en VVS-avdelning, en el-avdelning samt en i förhållande till den nuvarande krympt eko­ nomiavdelning såsom förut närmare utvecklats. Till byrån bör härjämte höra ett kansli. Erforderlig elasticitet i organisationen bör kunna ernås huvudsakligen genom ett varierande antal sektioner inom entreprenadavdelningen. Prin­ cipen för arbetsfördelning mellan sektionerna torde böra förbehållas bygg­ nadschefen alt besluta om eller, i de fall övriga byråers verksamhet anses bli påverkad härav, verksledningen. Utredningen har funnit det nödvändigt att så långt möjligt renodla förvaltningsverksamhetens verkställande funktioner och att begränsa intendentsbyråns arbetsområde till dessa. Härigenom bör byråns löpande arbete bli enklare, och tidigare svårigheter att kombinera utredande och planerande uppgifter med de verkställande blir i stort sett undanröjda. Eu underhållsavdelning bör anförtros det löpande underhållet och där­ med förbunden verksamhet ävensom fastigheternas skötsel och drift. Av­ delningen indelas i ett antal underhållssektioner. En sektion bör lämpligen reserveras för planläggnings- och upphandlingsuppgifter m. m. Sektionen bör vidare handha kalkylfrågor och utarbeta underhållskostnadsindex. Sär­ skild personal för driftkontroll, som ej avser ren värmekontroll, bör här­ jämte placeras på sektionen. Vid sidan av denna sektion synes f. n. en ut­ ökning från tre till fem sektioner för det tekniska underhållet vara nödvändig. En fastighetsavdelning inrättas för köp och försäljning av fastigheter, fastighetsvärdering, fastigheternas rättsliga vård, remisser i allmänna förvaltningsspörsmål och liknande frågor. Avdelningen skall företräda äga­ rens intressen i planfrågor m. m. Den skall vidare handha på ägaren an­ kommande författningsenliga skyldigheter i olika avseenden. Till avdelning­ en bör byråns registerföring och arkiv förläggas liksom erforderligt ritkon­ tor. Därest djurgårdsnämndens återstående uppgifter kommer att överföras till byggnadsstyrelsen, förutsättes de böra inplaceras på en för ändamålet utbyggd fastighetsavdelning. En hy res avdelning bibehålies för samma upp­

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 37

gifter som avdelningen nu har. Vtrikesavdelningen synes också böra ingå i organisationen med oförändrat arbetsområde. Den till byrån överflyttade värmetekniska avdelningen bör ingå i byrån som en särskild bränslekontrollavdelning. Slutligen torde ett gemensamt kansli erfordras. Till detta sy­ nes bl. a. personalen för ekonomiska övervakningsuppgifter kunna ankny­ tas. Kulturhistoriska byrån får i stort sett oförändrade uppgifter. Utredningen är inställd på att en viss förstärkning av byråns kapacitet bör ske men uppskjuter ett ställningstagande i denna fråga till ett senare till­ fälle. Planbyråns arbetsuppgifter fördelar sig i stort sett på två huvud­ grupper, varav en grupp utgöres av remisser och jämförliga löpande ären­ den, samt en grupp av utrednings- och utvecklingsarbete, information, råd­ givning och allmänt samordnande uppgifter. Utredningen är av den bestämda uppfattningen, att den minskning i den löpande verksamheten, som blir en följd av 1960 års ändringar i byggnads­ lagstiftningen, icke medför minskning av planbyråns behov av personella resurser. I stället bör ökad vikt tillmätas byråns rådgivande och samord­ nande verksamhet ävensom utvecklingsarbetet. För denna sistnämnda verk­ samhet torde inom byrån på ett helt annat sätt än hittills krävas medver­ kan av alla de slag av fackmän, som visar intresse för och förmåga att bi­ draga till samhällsplaneringens utveckling. Dessa olika fackmän synes icke böra isoleras i särskilda avdelningar utan samlas till arbetsgrupper inom avdelningar efter funktion. En avdelning för samordning och information bör ha som huvuduppgift att dels genom kontakter med de regionala och lokala plan- och byggorganen verka för samordning av deras verksamhet m. m., dels medverka i ut­ redningsarbetet inom detaljplanläggningens område. En avdelning för över­ siktlig planläggning skall för byggnadsstyrelsens del medverka i arbetet för en riktig utveckling av den översiktliga samhällsplaneringen. En direkt kon­ taktlinje skall gå till byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering för vil­ ket avdelningen skall hålla kanslipersonal. En allmän avdelning bör handha remisser o. d. En juridisk avdelning bör liksom nu medverka i hela byråns verksamhet i övrigt. Slutligen erfordras en expedition med arkiv. För ett organ med tekniska byråns arbetsuppgifter torde en lämp­ lig organisation kunna baseras på de olika kunskapsområden, som bör vara företrädda inom byrån. Dessa kunskapsområden täcker husbyggandets alla tekniska sektorer. Därtill kommer vissa funktions- och måttfrågor m. in., som hänger samman med normverksamheten ävensom frågor rörande ritningsnoriner, beskrivningar och arkivhandlingar m. m. Slutligen måste by­ rån också ägna stor uppmärksamhet åt informationsfrågor. Av praktiska skäl är det nödvändigt att föra samman de olika arbetsuppgifterna i ett tämligen begränsat antal avdelningar, varvid emellertid avdelningscheferna bör behärska huvudparten av de frågor som faller under resp. avdelning. Utöver löpande samarbete direkt mellan avdelningarna torde det inte

38 Kungl. Maj:ls proposition nr 98 år 1962

sällan bli aktuellt att organisera tillfälliga eller permanenta samarbetsgrupper för avgränsade specialfragor. Samverkan genom sådana grupper måste också förutsättas komma att äga rum mellan tekniska byrån och övriga byråer inom byggnadsstyrelsen. Ett nära samarbete måste etableras med projekteringsbyrån. I vissa delar av anvisningsarbetet måste ett nära sam­ arbete upprätthållas mellan planbyrån och tekniska byrån. Kontakt med iorskningen förutsättes som en självklarhet. Egen forskning bör däremot inte bedrivas inom byrån. Utredningen föreslår en indelning av byrån i tre avdelningar med följande arbetsuppgifter. Allmänna avdelningen: allmänna byggnadsfrågor, administrativa frågor angående handläggning av bvggnadsärenden, frågor angående utformning av ritningar, beskrivningar, byggnadslovshandlingar och arkivhandlingar in. m., information samt redigering av skrifter, meddelanden, typbeskriv­ ningar m. m., ritkontor. Konstruktionsavdelningen: byggnadsstatiska och konstruktiva frågor angående olika konstruktioner av betong, murverk, stål, lättmetall och trä in. in., typgranskning av fabrikstillverkade monteringsfardiga byggnadselement, belastningsfrågor, säkerhetsfrågor, dimensionei ingsprinciper. Hit föres även geotekniska frågor, markundersökningar och ytavvägningar m. m., jordtryck och stabilitetsfrågor, grundvatten- och dräneringsfrågor, markarbeten (schaktning, sprängning och spontning in. m.), grundläggning och markförstärkning (pålning, injektering m. m.). Mate­ rialavdelningen: provningsmetoder, byggnadstekniska frågor angående fukt-, värme-, ljudisolering och brandskydd samt skorstenar, eldstäder och ven­ tilationskanaler m. m„ beklädnadsmaterial, ytbehandlingar, golvbeläggningsmaterial, underhålls- och driftsfrågor. Till denna avdelning hänföres också installationsfrågorna. Inom byrån erfordras härjämte en expedition. Utredningen föreslår att byråns chef benämnes överingenjör. Organisationsavdelningens arbetsuppgifter blir att biträda verksledningen med att fortlöpande tillse att organisationen är fullt ratio­ nell och effektiv med hänsyn till verksamhetens utveckling. Avdelningen bör vara kontaktorgan mellan styrelsen och statskontoret. Också vid organise­ randet av nya arbetsenheter inom styrelsen bör avdelningen kunna fylla en viktig funktion. Avdelningens chef bör vara organisationsföredragande inom styrelsen. Avdelningen bör ges en variabel organisation förslagsvis med en fast del bestående av en chef och en kanslist samt en rörlig del vars personal cir­ kulerar mellan avdelningen och byråerna. För den rörliga delen bör två tjänster beräknas. De särskilda byråerna kommer att få arbetsuppgifter av varie­ rande art och omfattning samt arbeta under skilda betingelser. Relativt stor frihet måste därför tillkomma byggnadsstyrelsen vid det närmare bestäm­ mandet av deras organisation. Man torde få utgå ifrån att byråerna i allmänhet bör innehålla de olika slag av fackmän, som normalt medverkar i motsvarande verksamhet i öv­ rigt. Det är emellertid enligt utredningen inte uteslutet att det i vissa fall

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 39

kan visa sig mera ändamålsenligt att låta tjänstemän, t. ex. VVS- och el­ tekniker, anknutna till övriga byråer, medverka även i en särskild byrås verksamhet. En typorganisation för särskild byrå synes närmast böra motsvara projekteringsbyråns, därest byrån även handhar byggandet kompletterad med ett organ för byggnadskontrollen. Om VVS- och el-tekniker ingår i särskild byrå, bör det prövas ifall dessa icke lämpligen kan deltaga vid såväl pro­ jekteringen som byggnadskontrollen. De särskilda byråernas organisation får således bestämmas från fall till fall med hänsyn till det aktuella behovet. En tänkbar lösning är här att den projekterande arkitekten anställes som chef för byrån i byggnadsråds ställ­ ning och att övriga fackmän utses av styrelsen i samråd med denne. Den relativt stora frihet och smidighet i anställningsförhållandena, som syste­ met med särskilda byråer bedömts möjliggöra, torde påtagligt underlätta en lösning efter dessa riktlinjer. Härigenom torde bl. a. den tekniska arbets­ kraften bli bättre utnyttjad, behovet av kontrollerande organ minskas och sannolikt ansenlig tid och betydande kostnader sparas. Utredningen anser att denna fråga allvarligt bör övervägas av byggnads­ styrelsen vid prövning av organisationen för projektering av nu förestående större byggnadsföretag.

5. Personalfrågor

I sitt organisationsförslag har utredningen i första hand sökt främja till­ gången på kvalificerad personal i ledande ställning hos byggnadsstyrelsen. Utredningen har vidare på olika sätt sökt bereda väg för sådana anställ­ nings- och arbetsformer, vilka kan bidraga till att lösa styrelsens rekryteringsproblem. För att dessa olika förslag skall få avsedd effekt erfordras emellertid också att lönefrågorna och anställningsvillkoren i övrigt får en godtagbar lösning. I detta sammanhang framhåller utredningen att rådande brist på kvalificerade tekniker haft svåra verkningar för byggnadsstyrel­ sen. Enligt utredningens mening är det angeläget, att styrelsens teknikerlöner i möjligaste mån anpassas efter läget på allmänna arbetsmarknaden genom bl. a. kontraktsanställning. Den förslagna tjänsten som överdirektör torde vid jämförelse med mot­ svarande tjänster inom andra verk böra placeras i lönegrad Bp 5. I anslut­ ning härtill anför utredningen att löneställningen för generaldirektörstjänsten i lämpligt sammanhang bör omprövas. Löneställningen för de permanenta byråernas chefer samt för chefer för avdelningar och sektioner bör enligt utredningen på sedvanligt sätt prövas med hänsyn till arbetsuppgifternas kvalitet. En viss differentiering i löne­ sättningen för dessa tjänster synes befogad. Utredningen bedömer likaså ytterligare tjänster som avdelningsdirektör samt byrådirektörer i den för dessa tillämpade högre lönegraden motiverade. Cheferna på de särskilda byråerna bör kallas byggnadsråd. Eu rörligare

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

lönesättning torde kunna ernas genom tillämpning av kontraktsanställning, högstlönegrader eller göromålsförordnanden. Hinder bör inte möta att på dessa byråer i viss utsträckning ha extra ordinarietjänster och ej heller att till dem knyta innehavare av tjänster placerade på de permanenta byråerna. För chefstjänsterna pa de bada föreslagna fristående avdelningarna — organisations- och kalkylavdelningen — bör med hänsyn till behovet av en smidig rekrytering högstlönegradsystem komma i fråga, varvid för avdel­ ningsdirektör tillämpad lönegrad bör vara övre gräns. Ett genomförande av utredningens förslag förutsätter att vissa chefstjäns­ ter inrättas från och med budgetåret 1962/63. Utredningen föreslår att föl­ jande tjänster inrättas från den 1 juli 1962. I samband med inrättandet av en tjänst som överdirektör i lönegrad Bp 5 kan nuvarande arvode till generaldirektörens ställföreträdare indragas. Så­ som chefer för organisationsavdelningen och kalkglavdelningen föreslås två nya tjänster som avdelningsdirektör alternativt byrådirektör (högstlöne­ grad). De ökade uppgifter, som utredningen föreslagit för administra­ tiva byråns allmänna avdelning, motiverar inrättandet av en ny byrådirektörstjänst för anslagsfrågor in. m. Som chef för ekonomiavdelningen erford­ ras härjämte en byrådirektörstjänst. För chefsposten på den nyinrättade lokalplaneringsbyrån föreslås en byggnadsrådstjänst. För byråns bägge av­ delningar erfordras dessutom två nya chefsbefattningar, varav åtminstone en synes böra vara avdelningsdirektör. På projekteringsbyråns konstruktionsavdelning torde en avdelningsdirektör som chef icke kunna undvaras. De nuvarande chefstjänsterna på byggnadsbyråns VVS- och el-avdelningar synes böra placeras på projekteringsbyrån. Med anledning härav bör två nya chefstjänster lägst på byrådirektörsnivå beräknas på dessa avdelningar inom byggnadsbyrån. På intendentsbyråns stora underhållsavdelning torde en avdelningsdirektör som chef vara klart motiverad. En sådan tjänst bör där­ för inrättas. För chefen för tekniska byrån föreslår utredningen att en ny överingenjörstjänst inrättas. Motsvarande tjänst i nuvarande organisation innehas av en kontraktsanställd överingenjör. Byrån synes härjämte böra förstärkas med en tjänst som byrådirektör alternativt avdelningsdirektör som chef på konstruktionsavdelningen. Med hänsyn till de särskilda byråer­ nas speciella natur och den förslagna ordningen för deras inrättande torde byggnadsstyrelsen efter hand få inkomma med erforderliga förslag till lös­ ning av dessa byråers personalfrågor. De sammanlagda kostnaderna för de nu föreslagna fjorton tjänsterna, som bestrides från resp. avlöningsanslag och byggnadsanslag enligt särskild förskottsstat, har utredningen för budgetåret 1962/63 beräknat till omkring 0,6 mkr., varav enligt den fördelning mellan olika anslag som föreslås i efter­ följande avsnitt, 0,4 mkr. belöper på avlöningsanslag och 0,2 mkr. på bva'"nadsanslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 41

6. Anslagsfrågor Avlöningar till byggnadsstyrelsens personal bestrides nu dels från avlöningsanslag på driftbudgeten, varvid fördelning på skilda avlöningsstater sker beträffande byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet och värmeledningspersonal, dels från anslaget Utredningar rörande tillämnade byggnads­ företag m. in. på driftbudgeten, dels från projekteringsanslag under fonden för förlag till statsverket, dels från byggnadsanslag å kapitalbudgeten, var­ vid kostnaderna för huvuddelen av personalen förskottsvis bestrides enligt en av Kungl. Maj :t fastställd stat och i bokslutet för varje budgetår av byggnadsstyrelsen fördelas mellan de tillgängliga byggnadsanslagen och för viss numera fast anställd personal på byggnadsföretagen enligt uppgift ca 50 — bestrides direkt från byggnadsanslag, dels ock från fastighetsfondens utgiftsstat. För styrelsens omkostnadsanslag sker vidare fördelning på två omkostnadsstater på samma sätt som för avlöningsanslaget. Även de kostnader som bestrides från utrednings- och projekteringsanslagen förde­ las slutligen om möjligt mellan vederbörande byggnadsanslag. Av administrativa byråns personal avlönas ungefär hälften från avlöningsanslag och hälften från byggnadsanslag. Personalen på utredningsbyrån avlönas från såväl avlöningsanslag som från utrednings- och projek­ teringsanslag. På byggnadsbyrån utgår lön till byggnadschefen och en by­ rådirektör från avlöningsanslag och till övrig personal från byggnadsan­ slag. Huvuddelen av intendentsbyråns tjänstemän avlönas från avlönings­ anslag men vissa befattningshavare från fastighetsfondens stat. Kostnader­ na för personalen på planbyrån, kulturhistoriska byrån och värmetekniska avdelningen slutligen bestrides helt från avlöningsanslag. I syfte att söka begränsa antalet anslag, avlönings- och omkostnadssta­ ter samt avdelningar på personalförteckningen föreslår utredningen föl­ jande. .. . All byggnadsstyrelsens personal avlönas antingen från avlöningsanslag på driftbudgeten eller enligt av Kungl. Maj :t fastställd förskottstat. Kostnaderna enligt nämnda stat fördelas i bokslutet för vederbörande budgetår mellan tillgängliga byggnadsanslag eller, om byggnadsanslag ej beviljats av riksdagen för visst objekt som är under projektering, det sär­ skilda projekteringsanslaget under fonden för förlag till statsverket. Dessa sistnämnda kostnader fördelas sedermera enligt nu tillämpade normer. Det särskilda utredningsanslaget slopas och vederbörande kostnader be­ strides från avlöningsanslaget. Avlöningsstaten kompletteras i anslutning härtill med en förslagspost för avlöningar till tillfällig personal m. m., vil­ ken inte får överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande. Från denna post bör i princip kostnader för utredningar, som utföres av experter och kon­ sulter etc. utanför styrelsen, betalas. Posten bör emellertid också kunna ut­ nyttjas för en provisorisk anpassning av personalnumerären inom veder­ börande byråer efter byggnadsverksamhetens omfattning. En sådan anord­ ning motiveras av tidsintervallet på närmare ett år mellan förslagen till äskanden på driftbudgeten och till stat på kapitalbudgeten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Avlönings- respektive omkostnadsstaterna liksom avdelningarna av per­ sonalförteckningen för byggnadsstyrelsens personal i allmänhet och för värmeledningspersonal sammanslås. Från avlöningsanslag bestrides kostnaderna för generaldirektören, över­ direktören och all personal inom administrativa byrån, lokalplaneringsbyran, intendentsbyrån, kulturhistoriska byrån, planbyrån, tekniska byrån och organisationsavdelningen samt enligt förenämnda förskottsstat kostna­ derna för all personal inom projekteringsbyrån, byggnadsbyrån inklusive tast anstallda tjänstemän som nu avlönas direkt från byggnadsanslag, de särskilda byråerna och kalkylavdelningen. Förskottsstaten kompletteras med en ordinariepost. I gengäld samman­ slås posten till avlöningar till icke-ordinarie personal med posten till av­ löningar till biträdande ingenjörer och arkitekter m. fl. till en förslagsvis beraknad post, som icke får överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande.

Hl. Yttrandena

Behovet av en omorganisation av b y g g n a d s s t y r e 1s e n med hansyn till ökningen av styrelsens arbetsuppgifter och utveckling­ en i övrigt inom dess verksamhetsområde har understrukits i ett 20-tal re­ missvar, bl. a. av styrelsen själv, andra centrala ämbetsverk, representanter tor byggbranschen, organisationer samt myndigheter och organ för vilkas rakning styrelsen handhar byggnadsverksamhet. I allmänhet har härvid angelägenheten av en förstärkning av styrelsens resurser påtalats. Av de remissinstanser som yttrat sig mera allmänt över betänkan­ det har det stora flertalet intagit en positiv hållning till de framlagda för­ slagen i stort. I en del svar har invändningar rests mot vissa avsnitt av be­ tankandet, varjämte förslag i olika frågor framförts. Frågan om utbrytning av uppgifterna inom plan- och byggnadsvasendet från byggnadsstyrelsens verksam­ hetsområde har behandlats i flera av remissvaren. I en del fall före­ slås att frågan göres till föremål för ytterligare utredning. Lantmäteristyrelsen anför sålunda, att ur allmänna förvaltningssynpunkter en kombina­ tion mom ett och samma organ av så artskilda arbetsuppgifter som, å ena sidan, myndighetsutövning i förvaltningsrättslig bemärkelse och, å andra sidan, byggnadsverksamhet och fastighetsförvaltning i regel torde betrak­ tas som mindre lämplig. Med hänsyn härtill och till att arbetsuppgifterna kvantitativt är så omfattande, att det torde vara förenat med påtagliga or­ ganisatoriska svårigheter att sammanhålla dem inom ett organ, synes den av utredningen antydningsvis ifrågasatta omprövningen av byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter motiverad. Styrelsen ifrågasätter om inte i avvaktan på en sådan omprövning omorganisationen av byggnadsstyrelsen nu bör begrän­ sas till sådana drag i den organisatoriska uppbyggnaden, som ter sig i stort

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 43

sett fristående från frågan om arbetsuppgifternas avgränsning. Liknande synpunkter framföres av djurgårdsnämnden. Statskontoret erinrar om riksdagsrevisorernas år 1960 framlagda förslag rörande en allsidig utredning av planväsendets centrala ledning. Enligt ämbetsverkets mening bör en sådan omprövning av planeringsorganisationen i stort nu igångsättas. Även läns­ styrelserna i Uppsala, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län, Svenska stadsförbundet, Svenska byggnadsentreprenörföreningen, SABO och Svens­ ka byggnadsindustriförbundet ifrågasätter huruvida icke ytterligare utred­ ning av ifrågavarande spörsmål bör komma till stånd. Några remissinstanser anser, att tiden redan nu är inne att dela bygg­ nadsstyrelsen i två verk. Svenska teknologföreningen anser detta ur orga­ nisatorisk synpunkt nödvändigt och föreslår inrättandet av ett byggverk, vartill skulle hänföras de av utredningen föreslagna lokalplanerings-, pro­ jekterings-, byggnads- och intendentsbyråerna samt de särskilda byråerna för vissa större byggnadsobjekt. Till en av föreningen föreslagen byggnads­ styrelse skulle hänföras planbyrån, tekniska byrån — med uppgifter inom byggnadsväsendet — och kulturhistoriska byrån samt de av utredningen föreslagna tekniska rådet och rådet för samhällsplanering. En liknande uppdelning föreslås också av statens institut för byggnadsforskning, Svens­ ka kommunal-tekniska föreningen och SAR. De tva sistnämnda remissin­ stanserna anser att ett planverk bör tillföras även vissa uppgifter, som nu sorterar under bostadsstyrelsens tekniska byrå. Även vissa andra frågor rörande byggnadsstyrelsens verksamhetsområde har berörts i en del av remissvaren.

Administrationsutredningen anmäler att vid genomgång av bl. a. orga­

nisationen för handläggning av utrikesförvaltningens byggnadsärenden frå­ ga uppkommit om byggnadsstyrelsens utrikesavdelning bör bibehållas med nuvarande funktioner inom styrelsen eller om dess verksamhet bör mera in­ timt samordnas med departementets administrativa förvaltning. Utredning­ en har emellertid ej några erinringar mot byggnadsstyrelseutredningens förslag i berörd del men understryker samtidigt det angelägna i att sådana personalförstärkningar inom utrikesavdelningen undvikes som kan föran­

leda olägenheter vid en framtida organisationsförändring. Icke heller ut­ redningen om universitetens egendomsförvaltning har ur sina synpunkter

någon erinran mot nu föreslagna reformer av byggnadsstyrelsen.

Enligt postutredningen bör planeringen av poströrelsens lokalbehov åvila

generalpoststyrelsen liksom lokalprogram för postala byggnader till stor del måste bygga på överväganden inom postverket. Utredningar i dessa avseen­ den synes därför framdeles liksom hittills böra i första hand ankomma på generalpoststyrelsen. Den tekniska expertis, som styrelsen har för bl. a. dessa uppgifter, bör därför bibehållas och i förekommande fall ingå i dele­ gationer, genom vilka samarbetet mellan byggnadsstyrelsen och nyttjaren enligt betänkandet eventuellt skulle kunna ordnas.

Telestyrelsen anser, att övervägande skäl numera talar för att utförandet

Knngl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

av samtliga för televerkets drift erforderliga byggnader anförtros åt tele­ styrelsen på sätt som gäller beträffande järnvägs- och vattenfallsstyrelser­ na samt försvarsväsendet och domänstyrelsen. Vid behov av byggnad för central förvaltning bör däremot byggnadsstyrelsen engageras liksom hit­ tills. Mot bakgrund av den förestående ökningen av byggnadsstyrelsens verksamhet pekar fångvårdsstyrelsen på möjligheten för vissa redan be­ fintliga organ, som har viss byggnadsteknisk personal anställd för ledning och kontroll av reparations- och underhållsarbeten samt ny- och tillbygg­ nadsarbeten av mindre omfattning, att åtaga sig att svara för ny- och tillbyggnadsarbeten i något större utsträckning än vad nu är fallet. Fång­ vårdsstyrelsen med dess byggnadssektion nämnes som exempel. Även SAR i rågasätter om inte vissa byggnads- och fastighetsförvaltande uppgifter kan överföras till andra ämbetsverk. Djurgårdsnamnden anser, att omfattningen av byggnadsstyrelsens ålig­ ganden inger starka betänkligheter mot att ålägga styrelsen nämndens åter­ stående uppgifter. Därtill kommer invändningar av principiell art, vilka synes vara avgörande, så länge tillsyn över planväsende och byggnadsväsende kvarligger hos styrelsen. Byggnadsstyrelseutredningen svnes enligt nämnden icke heller ha visat, att fördelar i något avseende skulle vinnas vid genomförande av djurgårdsnämndsutredningens förslag. Att inplacera nämndens uppgifter i en underordnad avdelning inom ett stort centralt verk med en mångfald andra uppgifter synes nämnden icke tillfredsställanae. Djurgårds förvaltningen framhåller, att byggnadsstyrelsen vid överflyt­ tande dit av djurgårdsnämndens uppgifter avseende disposition av djurgårdsmark kommer att intaga en mycket ömtålig dubbelställning. Å ena sidan har styrelsen att genomföra dispositionsplanen och därvid tillse, att Djur­ gardens för friluftsändamål reserverade markområden icke inskränkes. Å andra sidan skall styrelsen anskaffa mark för statlig bebyggelse inom stock­ holmsområdet till billigt pris. Avvägningen mellan dessa ofta mot varandra stridande önskemål synes böra anförtros åt ett utomstående organ innan frågan undenstalles Kungl. Maj:t. Den av djurgårdsnämndsutredningen fö­ reslagna rådgivande nämnden har här enligt förvaltningen en av sina främs­ ta uppgifter. Enligt HSB och Svenska riksbyggen synes ett bibehållande av den kultur­ historiska byråns verksamhet i anslutning till byggnadsstyrelsen riktigt. Samarbetet med övriga kulturvårdande myndigheter bör kunna ske på sam­ ma satt som hittills. Riksantikvarieämbetet kan däremot icke biträda det av utredningen framlagda förslaget till organisation och arbetsuppgifter för kulturhistoriska byrån. Frågan om en avvägning av de båda ämbetsverkens uppgifter avseende byggnadsminnesvården måste enligt ämbetets uppfatt­ ning bli föremål för ytterligare överväganden. Enligt vad som nyligen be­ kantgjorts kommer en utredning om ämbetets organisation och arbetsupp­ gifter att igångsättas under loppet av innevarande år. Ämbetet hemställer, att frågorna om kulturhistoriska byrån icke avgöres förrän denna utred­ ning slutförts. Svenska museimannaföreningens facksektion redovisar i stort

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 45

sett samma synpunkter rörande kulturhistoriska byrån som riksantikvarie­ ämbetet. I fråga om s. k. le k mannainslag i byggnadsstyrelsen an­ ser postutredningen att de synpunkter, vilka vanligen åberopas som motiv för inrättande av lekmannastyrelser, tillgodoses genom de av byggnadssty­ relseutredningen föreslagna rådgivande organen. Liknande synpunkter anföres av statstjänstemannaförbundet. Beträffande sättet för förstärkningen av verksledningens orga­ nisation har olika meningar yppats från remissinstansernas sida. Ut­ redningens förslag med en överdirektör och en organisationsavdelning med stabsfunktioner tillstyrkes av byggnadsstyrelsen, väg- och vattenbyggnads­ styrelsen, statstjänstemannaförbundet, SBR och Svenska riksbyggen. Bygg­ nadsstyrelsen anser det emellertid vara klart att en delning av organisatio­ nen i flera avdelningar kan bli nödvändig. Huruvida styrelsen nu uppnått eller inom de närmaste åren kan väntas uppna en storleksordning, som gör detta motiverat, kan vara tveksamt. Styrelsen hyser närmast den uppfatt­ ningen att så inte är fallet. Då styrelsen åtminstone f. n. avböjer alternati­ vet med ett par nya toppkrafter och ansluter sig till lösningen med en över­ direktör beror detta framför allt på att styrelsen i nuvarande läge bedömer olägenheterna av att införa en ny organisationsnivå mellan generaldirektö­ ren och byråcheferna i dagens situation väga tyngre än fördelarna härav. Därvid har beaktats, förutom den tyngre handläggningsordningen med oli­ ka organisationsnivåer, de ökade svårigheter som kan förväntas vid rekry­ tering av tekniska byråchefer, om dessa så att säga sättes ned genom till­ skapandet av en ny instans mellan dem och generaldirektören, överdirektörsalternativet ger också större möjligheter till smidig fördelning av ären­ dena mellan generaldirektören och överdirektören allt efter ärendenas art och vederbörandes personliga intressen och inriktning. Det förordade alter­ nativet ställer sig även något billigare. Styrelsen förutskickar emellertid att, när närmare erfarenheter vunnits, styrelsen kommer att taga upp be­ rörda organisationsfråga och anmäla den för Kungl. Maj :t, om därtill skulle bli anledning. Flera remissinstanser ifrågasätter om verksledningen icke redan nu bör förstärkas utöver vad utredningen föreslagit. SACO anser, att ingenting ta­ lar emot att styrelsens verksamhet mycket snart kommer att ha ökat i den utsträckningen, att kraftigare förstärkning, än den utredningen förordat, i någon form visar sig effektiv. SABO finner, att verksledningen vid ett bi­ behållande av nuvarande verkstyp ofrånkomligen måste förstärkas och pe­ kar på önskvärdheten att välja en lösning som medger anpassbarhet efter lämplighetssynpunkter i anslutning till vunnen erfarenhet och nya om­ ständigheter. SAR — som förordat att byggnadsstyrelsen uppdelas i två skilda verk — instämmer i utredningens uppfattning att det i och för sig är olämpligt att införa ytterligare en nivå i organisationen. Ä andra sidan måste organisationen enligt förbundet anses alltför omfattande för att möj­

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962

liggöra den föreslagna lösningen med en souschef. Organisationskommittén för teknisk högskola i Lund finner att behovet av en överdirektör synes föreligga redan nu oavsett den förestående expansionen av byggnadsstyrel­ sens verksamhet. En ändamålsenlig lösning torde enligt kommittén i nulä­ get kunna ernås om — utan ändring av överdirektörens ställning och upp­ gifter eller den föreslagna organisationen i övrigt — möjlighet skapas att genom kontraktsanställning för viss tid ställa kvalificerade hjälpkrafter till ledningens förfogande särskilt för frågor avseende universitet och hög­ skolor samt eventuellt andra på särskild byrå ankommande uppgifter. Sta­ tens råd för byggnadsforskning är inne på i princip samma tanke som orga­ nisationskommittén. Andra remissinstanser ansluter sig till det av utredningen diskuterade al­ ternativet med två tekniska direktörer. Kollegienämnden vid tekniska hög­ skolan i Stockholm och högskolans byggnadskommitté framhåller att i rea­ liteten en fördelning av byråerna mellan generaldirektören och överdirek­ tören liksom en delegering av beslutanderätt till byråcheferna blir nödvän­ dig. Det oaktat torde belastningen på generaldirektören och överdirektören bil av sådan omfattning att det med fog kan ifrågasättas om icke arbetet borde handhas av tre personer i stället för två. Om så icke redan nu kan anses vara fallet, torde så småningom en personalförstärkning i nämnda riktning bli nödvändig. Statskontoret framhäver, att den omfattande orga­ nisationen ställer mycket höga krav på verksledningen främst vid samord­ ningen mellan de olika enheterna men jämväl på grund av anhopningen av ärenden som icke anses kunna delegeras till byråcheferna. Redan produktionsdelen inom styrelsen torde sålunda kräva en särskild organisa­ tionsnivå mellan generaldirektören och byråcheferna. En sådan mellaninstans erfordras enligt statskontorets mening även för huvuddelen av styrel­ sens övriga verksamhetsområden. Statskontoret förordar därför, att två be­ fattningshavare inskjutes som mellaninstans mellan generaldirektören och byråcheferna. Ett sammanförande av projekterings- och byggnadsbyråerna under gemensam ledning bör därvid övervägas. För övriga byråer kan oli­ ka kombinationsmöjligheter tänkas, varvid hänsyn torde få tagas till kom­ petens och intresseinriktning hos personer i ledande befattningar. Enligt statskontorets mening torde det icke vara nödvändigt att i förväg uppdraga exakta gränslinjer mellan de grupper av funktioner eller byråer som skulle sammanföras under respektive avdelningschef. Statskontoret är icke berett att ge sin anslutning till förslaget om inrättande av en organisationsavdelning. Det behov av rationaliseringsexpertis som kan göra sig gällande i sam­ band med omorganisationen, torde nämligen vara av den art att det bör till­ godoses genom statskontorets försorg. Även Svenska byggnadsentreprenörföreningen och Svenska byggnadsindustriförbundet anser, att man redan nu bör taga steget fullt ut genom att införa ytterligare en organisationsnivå och inrätta de avdelningar, vilka utredningen behandlat i anslutning till sitt första alternativ. Den lösning som utredningen härvid rekommenderat forordas. Inom en enhet bör sammanföras projekterings- och byggnadsby-

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962 47

råerna, de särskilda byråerna och kalkylavdelningen. Ur upphandlingssynpunkt skulle det nämligen medföra fördelar för styrelsen att ha alla erfa­ renheter samlade inom en enhet. Att inrätta ytterligare en organisationsni­ vå skulle dessutom befästa ansvarsfördelningen och rutinen vid olika ären­ dens handläggning skulle kunna förbättras. Det är, framhålles det, väsent­ ligt att byggnadsstyrelsens handläggning av byggnadsärenden genom hela produktionskedjan kan tjäna som föredöme för behandling av byggnads­ ärenden överhuvudtaget. Också enligt HSB:s mening utgör det av utred­ ningen redovisade alternativet med två souschefer en bättre lösning. Det föreslagna stabsorganet anser förbundet vara erforderligt och lämpligt. Även ett alternativ med tre direktörer antydes. SVR, som finner det av utredningen diskuterade alternativet med två tekniska direktörer vara att föredraga framför det föreslagna, ifrågasätter sålunda om inte utredningen i sitt fortsatta arbete bör undersöka om för ledning av vissa av de övriga byråerna en tredje teknisk direktör erfordras. Införandet av en organisa­ tionsnivå med tekniska direktörer är ägnat att leda till ett förbättrat sam­ arbete mellan de organisationsenheter där detta är speciellt viktigt, såsom mellan projekterings- och byggnadsbyråerna. Utredningens förslag rörande indelningen i permanenta byråer har i allt väsentligt tillstyrkts av de remissinstanser som yttrat sig i denna fråga, nämligen bl. a. byggnadsstyrelsen, fortifikationsförvaltningen, lantmäteristyrelsen, tekniska högskolans i Stockholm kollegienämnd och hög­ skolans byggnadskommitté, kollegienämnden vid Chalmers tekniska hög­ skola, kommittén för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande, orga­ nisationskommittén för teknisk högskola i Lund, HSB, SBR, Svenska bygg­ nadsentreprenörföreningen, Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska byggnadsindustriarbetareförbundet, Svenska riksbyggen och SACO. Vissa smärre erinringar har emellertid framförts i en del av svaren. För att undvika namnlikhet med planbyrån föreslår sålunda byggnadsstyrelsen att lokalplaneringsbyrån i stället benämnes utredningsbyrån. I viss mån tveksam synes fortifikationsförvaltningen den gränslinje vara, som utredningen drar upp mellan programarbete och projektering. Även organisationskommittén för medicinska högskolan i Umeå framhåller det som mindre lämpligt att programarbetet isoleras från projekteringen, var­ för ordningen för dessa ärendens handläggning bör upptagas till ompröv­ ning. Å andra sidan understrykes i flera remissvar vikten av att den av ut­ redningen föreslagna lokalplaneringsbyrån inrättas. Statskontoret anser att grundtanken att varje större funktionsgrupp skulle sammanhållas inom en byrå — bortsett från projekteringen — blivit beaktat i reformförslaget. Chefen för värmetekniska avdelningen hos byggnadsstyrelsen har anmält avvikande mening rörande avdelningens ställning inom styrelsen och me­ nar att den alltjämt bör vara en fristående avdelning vid sidan av byråerna. Med hänsyn till avdelningens speciella uppgifter och det behov av specia­ lisering, som utredningen i övrigt funnit erforderligt, torde det enligt stats-

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

tjänstemannaförbundet vara styrkt, att verksamheten bäst gagnas vid ett bibehållande av avdelningen såsom en självständig enhet. Beträffande VVS-området framför VVS-tekniska föreningen bl. a. föl­ jande. Utvecklingen inom byggnadstekniken ger tydliga belägg för vikten av att projekterande och anläggande verksamhet genomföres under en myc­ ket direkt samverkan mellan olika deltagare i projektet. Av detta skäl kan den föreslagna uppläggningen vad VVS-frågorna beträffar anses fullt i sin ordning. Förslaget att inordna VVS-tekniska frågor under i huvudsak tre olika byråer medför dock den nackdelen, att fackområdet som sådant kom­ mer att få vissa svårigheter att med tillräcklig kraft hävda de synpunkter rörande den byggnadstekniska utformningen, som är av väsentlig betydelse för VVS-<anläggningarnas funktion och ekonomiska drift. En huvudman för det VVS-tekniska området med tillräckligt stark ställning inom styrel­ sens organisation hade av flera skäl varit önskvärd. I flera yttranden understrykes behovet av samordning av de olika byråer­ nas verksamhet. Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola anför sålunda att den föreslagna uppdelningen givetvis inte får utesluta, att byggnadsbyrån i förekommande fall inkopplas på projekteringsstadiet så att nödvändig anpassning sker mellan projektering och byggande. Vidare framhålles att det i praktiken är viktigt att tekniska byråns samarbete med be­ fintliga institutioner för byggnadsforskning sker i relativt fast form för att forskningsresultat i tillämpliga fall skall bli utnyttjade i styrelsens verk­ samhet. Även kommittén för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande framhåller vikten av kontakt och samarbete mellan byråerna, varvid inte minst viktigt är att byggnadsteknisk expertis med omedelbar kontakt med pågående byggnadsverksamhet medverkar redan på projekteringsstadiet. Å andra sidan framhåller institutet för byggnadsforskning att styrelsen för sitt byggande i egen regi ej i större utsträckning än andra byggherrar och projektorer bör kunna påräkna hjälp från tekniska byrån. Gränsen mellan byggnadsstyrelsen som byggande och förvaltande organ och som myndighet, vilken utfärdar anvisningar, måste nämligen vara fullt klar. Vidare anser institutet, att verkets egen projektering och byggnadsverksamhet bör redo­ visas som särskilda enheter i verkets organisation och ekonomi. Utredningens förslag rörande särskilda byråer för vissa större byggnadsobjekt eventuellt kompletterade med programkommittéer eller liknande organ tillstyrkes i huvudsak av fångvårdsstyrelsen, byggnads­ styrelsen, statskontoret, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, rektors­ ämbetet vid universitetet i Lund, drätselnämnden vid universitetet i Göte­ borg, lärarkollegiet vid karolinska institutet, kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm och högskolans byggnadskommitté, Chalmers tek­ niska högskola, organisationskommittén för teknisk högskola i Lund, post­ utredningen, universitetsutredningen, statstjänstemannaförbundet och SBR. Byggnadsstyrelsen anser emellertid att åtminstone till en början endast tre byråer erfordras, nämligen radio- och TV-byrån, universitetsbyrån samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 49

anslaltsbyrån. Så långt som möjligt bör enligt styrelsen projekteringen för samtliga universitet och högskolor hållas samman av en byråchef, då erfa­ renheterna från en universitetsort bör utan omgång kunna tillgodogöras för övriga orter. I fråga om anstaltsbyrån bör enligt styrelsens uppfattning gälla, att mentalsjukvårdsberedningen och fångvårdens byggnadskommitté liksom hittills bör ha ansvaret för programmeringen och anslagsäskandena inom respektive områden, givetvis med erforderligt tekniskt biträde från anstalts­ byrån. Till denna byrå, som motsvarar den nu fristående anstaltssektionen inom nuvarande utredningsbyrån med den skillnaden att projektering­ en i fortsättningen skall föras fram till färdiga bygghandlingar, bör enligt styrelsen mentalsjukvårdsberedningens tekniska personal överföras. Genom möjligheten att inrätta särskilda byråer bedömer styrelsen att särskilda byggnadskommittéer icke skall behöva tillsättas. Däremot bör enligt sty­ relsen särskilda programkommittéer i vissa fall tillsättas för större objekt. Också universitetsutredningen anser förslaget om särskilda byråer ge en mycket värdefull möjlighet till en smidig anpassning av byggnadsstyrelsens organisation till dess arbetsuppgifter. En sådan anpassbarhet anser utred­ ningen vara den första förutsättningen för att det skall vara möjligt att anförtro en enda verksorganisation den omfattande byggnadsproduktion var­ om blir fråga. Det föreliggande utbyggnadsprogrammet motiverar särskilda byråer på samtliga universitetsorter. Programkommittéerna är en nödvän­ dig beståndsdel i den byggnadsorganisation, som skall svara för och hand­ ha utbyggnaden av de högre läroanstalterna. Rektorsämbetet vid universitetet i Lund understryker betydelsen av ett nära samarbete mellan universitetet och den särskilda byrån för universitetet och tekniska högskolan i Lund, vilken självklart bör förläggas till Lund. Äm­ betet tillstyrker livligt förslaget om tillsättande av programkommittéer eller programdelegationer i vilka den lokala universitetsmyndigheten måste ha en stark och mångsidig representation. Liknande synpunkter i fråga om det lokala inflytandet anföres av organisationskommittén för teknisk högskola i Lund, lärarkollegiet vid karolinska institutet, drätselnämnden vid Göte­ borgs universitet samt tekniska högskolans i Stockholm kollegienämnd och högskolans byggnadskommitté. Enligt fångvårdsstyrelsens mening bör det föreslagna programorganet ges en starkare ställning än som antydes i betänkandet. Fångvårdens byggnads­ kommitté bör härvid kunna tjäna som mönster. Fångvårdens byggnadskommitté framhåller att betydande fördelar synes vara att vinna, om den ifrågasatta särskilda byrån för bl. a. fångvårdsärenden svarar för såväl programutredning och projektering som byggande. Å andra sidan framhåller kommittén att i fråga om byggnadsverksamheten för fångvården icke sådana skäl framlagts som motiverar en ändring av gällande ordning med en kommitté som beslutande organ i fråga om programulrcdning och projektering. Enligt statskontoret bör en fastare samordning mellan de särskilda by­ råerna och projektcringsbyrån böra ske för att bl. a. skapa garantier för 4 Ttiliang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 98

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

att de erfarenheter i olika projekteringsfrågor, som vinnes inom de sär­ skilda byråerna, kan komma den permanenta projekteringsbyrån till godo. Statstjänstemannafärbundet kan ej finna, att utredningen förebragt bä­ rande skäl för att särskilda byråer placeras i Göteborg och Lund eller Malmö. Universitetskanslern, rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala och Stockholm, organisationskommittén för medicinska högskolan i Umeå, kom­ mittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande, kommittén för Aka­ demiska sjukhusets i Uppsala utbyggande, länsstyrelsen i Uppsala län, lands­ tingsförbundet, mentalsjukvårdsberedningen och SAR hyser tveksamhet intör inrättandet av särskilda byråer eller föredrar fristående byggnadskom­ mittéer. Från flera av dessa remissorgan framhålles emellertid samtidigt att förslaget med särskilda byråer i och för sig innebär en förbättring av organisationen. Institutet för byggnadsforskning ifrågasätter om de av utredningen före­ slagna samarbetsformerna de olika byråerna emellan ger erforderlig fasthet åt byggherrefunktionen. Produktionen av en byggnad från programstadium till färdig byggnad bör bilda en obruten enhet. Erfarenheterna bör samti­ digt tillåtas gå i motsatt riktning. Den föreslagna organisationen bör bl. a. därför kompletteras med en form som ger möjlighet att till ett visst byggnadsobjekt knyta en stab, en »byggherregrupp», som följer och leder arbe­ tet för detta objekt från program till färdig byggnad. De av utredningen fö­ reslagna särskilda byråerna borde kunna ges uppgifter och form som mot­ svarar kraven på sådana byggherregrupper. De kunde rekryteras från de fasta byråerna med personal i ledarställning och dessutom bestå av bl. a. representanter för dem som skall använda den färdiga byggnaden. Bygg­ herregrupperna skulle vara verkställande organ och visserligen vara tillfälliga — för varje större byggobjekt eller grupp av likartade objekt — men dock bilda en arbetsform av permanent karaktär. Även SACO ifrågasätter om inte vissa sammanhållande funktioner borde införas. Om den föreslagna organisationen något modifierades, kunde i regel för varje projekt eller grupp av projekt avdelas en projektledare med uppgift att samordnande följa projektet från projekteringens början till dess de färdiga byggna­ derna övertages av intendentsbyrån. Vidare bör utomstående konsulterande projektorer smidigt kunna lotsas med projektet genom hela produktions­ kedjan. Behovet av särskilda byråer för vissa större byggnadsprojekt skulle då inte heller göra sig så starkt gällande anser SACO. SVR är inne på sam­ ma tanke och föreslår, att för samordningsarbetet projektledare avdelas att för varje grupp av projekt fungera som samordningsmän.

Utredningens förslag angaende två rådgivande organ anknutna till byggnadsstyrelsen — byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering (planrådet) och byggnadsstyrelsens tekniska råd (tekniska rådet) — har i allmänhet tillstyrkts av de remissorgan som direkt uttalat sig i frågan. För­ slaget har i intet fall helt avstyrkts. Tillstyrkande yttranden har avlämnats av bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen,

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

bostadsstyr elsen, byggnadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, organisationskom­ mittén för teknisk högskola i Lund, statens råd för byggnadsforskning, sta­ tens institut för byggnadsforskning, länsstyrelsen i Uppsala län, statstjänstemannaförbundet, WS-telcniska föreningen, Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Svenska byggnadsindustriförbundet, SABO, Svenska riksbyggen och Svenska landskommunernas förbund. I vissa fall har avvikande meningar beträffande rådens status anmälts.

Lantmäteristyrelsen ifrågasätter om det icke med hänsyn till ärendenas

skiftande art vore bättre med i de enskilda fallen tillsatta kommittéer, vil­ kas sammansättning bättre kunde anpassas till de aktuella uppgifterna. Detta synes enligt styrelsen särskilt gälla beträffande det tekniska rådets kompetensområde. De permanenta råden torde dock inte utesluta, att för beredning av vissa större frågor särskilda kommittéer tillkallas. Mot den bakgrunden anser sig styrelsen i princip kunna biträda förslaget beträffan­ de såväl tekniska rådet som planrådet, varvid styrelsen utgår från att den liksom hittills skall vara representerad i sistnämnda råd. Med hänsyn till att fråga väckts om en omprövning av avgränsningen av byggnadsstyrel­ sens arbetsuppgifter synes det dock styrelsen mindre lämpligt att nu fixe­ ra rådens formella status, varför styrelsen ifrågasätter^ om de icke till en början bör ges en mer informell karaktär. I avvaktan på utredningens fortsatta arbete och förslag beträffande det centrala planorganet föreslår också SVR att den nuvarande ordningen vad gäller rådet för översiktlig planlägg­ ning bibehålies. HSB biträder förslaget beträffande planrådet men anser, när det gäller att komplettera de tekniska anvisningarna till byggnadsstad­ gan, det hittills tillämpade systemet med tillkallade speciella sakkunniga kommittéer bättre än att rådgivningen organiseras i ett mera permanent och högtidligt organ. De tekniska anvisningarna omspänner ett så stort kunskapsområde, att det inte är tänkbart, att ett fåtal personer skall kun­ na besitta tillräckliga insikter i alla frågor. En liten kommitté på ett par, tre personer för varje specialområde skulle ge ett betydligt snabbare och bättre resultat. Det nuvarande systemet bör enligt HSB bibehållas såsom varande rörligare och säkert effektivare. Det understrykes att de sakkunni­ ga inte bör tillsättas i alltför högtidliga former. Det blir då gärna fråga om honnörsposter med därmed följande högtidlig tungroddhet. I vissa fall framföres förslag beträffande rådens sammansättning. I fråga om planrådet föreslår lantbruksslyrelsen att Kungl. Maj:ts förordnande av ledamöter i rådet skall grundas på förslag upprättat inom vederbörande i rådet företrätt organ. Det är nämligen enligt styrelsen av vikt att rådet be­ håller sin karaktär av samarbetsorgan mellan de verk, institutioner och sammanslutningar, som har intressen att bevaka i samband med den över­ siktliga planläggningen. HSB, kommunal-tekniska föreningen och TCO an­ ser sig böra vara representerade i tekniska rådet. SBR yrkar att förbundet skall vara representerat i båda råden och medicinalstyrelsen framhåller att hygienisk expertis bör finnas inom de två råden.

Kungi. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Förslagen rörande bokföring och ekonomisk kontroll tillstyrkes av bl. a. fångvårdsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, väg- och vattenbygg­ nadsstyrelsen, postutredningen, statstjänstemannaförbundet och SBR. Byggnadsstyrelsen ifrågasätter emellertid starkt om inte en särskild byrå borde inrättas för samtliga kamerala funktioner och bokföringsuppgifter. Styrelsen ansluter sig doek f. n. till utredningens förslag men utgår från att frågan om den slutliga organisationen av ekonomiavdelningens funk­ tioner får, om erfarenheterna skulle ge anledning därtill, framdeles uppta­ gas till en ny förutsättningslös utredning. Fayvårdsstyrelsen uttalar det önskemålet, att byggnadsstyrelsen genom den föreslagna omläggningen av bokföringen och den ekonomiska kontrol­ len får resurser att tillhandagå även de utomstående myndigheter, för vilkas rakning byggnadsföretag utföres och vilka har att utanordna medel härför, med specificerade redovisningar för varje sådant företag. Enligt riksrevisionsverkets mening bör utövandet av den centrala kost­ nads- och investering skontrollen koncentreras till administrativa byråns ekonomiavdelning. Nämnda avdelning bör därför dela det reella ekonomis­ ka ansvaret med de olika tekniska byråerna samt verkställa all erforderlig kostnadsanalys. Härigenom bortfaller den av utredningen föreslagna attest­ skyldigheten liksom behovet av en mindre ekonomiavdelning eller motsva­ rande anordning på de berörda tekniska byråerna. Å andra sidan kommer storre krav att ställas på den administrativa byråns medverkan vid hand­ läggningen av mera betydelsefulla frågor av ekonomisk innebörd, vilket på­ kallar en såväl kvalitativ som kvantitativ förstärkning av byråns resurser. Cl ÅT anser att handläggningen av alla ekonomiska frågor bör sammanfö­ ras till en särskild ekonomibyrå, vars chef skall erhålla plats och stämma i rådets styrelse. Till den av föreningen föreslagna ekonomibyrån bör även överföras vissa andra uppgifter, såsom arbetet med anslagsframställningar, personalärenden och uppgifter rörande verkets inre organisation. Utredningens förslag rörande kalkylavdelningen och dess ar­ betsuppgifter till styrkes av byggnadsstyrelsen, postutredningen, statstjäns­ temannaförbundet, SBR och HSB.

Beträffande de olika byråernas organisation har synpunk­ ter lämnats i närmare 20 yttranden. I allmänhet beröres här behovet av för­ stärkningar inom planbyrån eller framföres önskemål om komplettering med vissa personalkategorier etc. Utredningens förslag till indelning i av­ delningar och sektioner lämnas väsentligen utan erinringar. I fråga om administrativa byrån framhåller statstjänstemannaförbun­ det vikten av att den organiseras så att personalfrågorna kan handläggas med största möjliga smidighet och effektivitet. Enligt SACO:s uppfattning bör ombudsmannen sortera direkt under byråns chef. I flera yttranden understrykes nödvändigheten av att planbyrån förses med erforderlig samhällsvetenskapligt utbildad arbetskraft. Detta torde en­ ligt SACO:s mening vara en förutsättning för byråns verksamhet. Även lö­ nefrågorna måste enligt organisationen ägnas särskild uppmärksamhet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962 53

Med den betydelse som måste tillerkännas byrån är av yttersta vikt, att den personellt, kvalitativt och kvantitativt får möjlighet att klara av sina stora och svårlösta problem. SACO anser utredningens förslag till organisa­ tion av planbyrån vara gott. Även statens råd för samhällsforskning under­ stryker vikten av att personer med samhällsvetenskaplig utbildning i större utsträckning än hittills tages i byggnadsstyrelsens tjänst på bl. a. planby­ rån. Enligt kommunal-tekniska föreningen bör planbyrån ges större kapa­ citet vad beträffar översiktlig planering samt dessutom utrustas med exper­ tis i frågor rörande trafik, landskapsvård och fastighetsvärdering. Enligt föreningen synes en kännbar brist i dessa avseenden nu föreligga. SVR fin­ ner det uppenbart, att personalorganisationen på planbyrån behöver över­ ses. Liknande synpunkter framföres även av bostadsstyrelsen och Svenska landskommunernas förbund, vilka även understryker det centrala planorga­ nets stora roll som samordnare och ledare av planväsendet i landet. Svenska landstingsförbundet framhåller landstingens goda erfarenheter av byggnadsstyrelsens bränslekontrollerande verksamhet och understryker angelägenheten av att denna verksamhet beredes sådana betingelser, att den väl förmår fylla sina även för landstingen betydelsefulla uppgifter. Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller bl. a., att det är av stor betydelse ur sysselsättningspolitisk synpunkt att de offentliga investeringarna planlägges och projekteras på ett tidigt stadium. Sådana uppgifter torde i den fö­ reslagna organisationen huvudsakligen ankomma på projekteringsbyrån el­ ler de särskilda byråerna. Detta torde enligt styrelsen innebära ökade upp­ gifter för projekteringsbyrån jämfört med vad utredningen förutsett. Sty­ relsen framhåller det som angeläget att organisationen utbygges så att icke minst nu nämnda uppgifter i möjligaste man kan lösas på ett tillfredsstäl­ lande sätt. SVR ställer sig tveksam till förslaget att indela projekteringsby­ rån i en projekteringsavdelning, som utför ritningar och fullständiga hand­ lingar för vissa byggnader, och tva granskande avdelningar, val av en arki­ tekt- och en konstruktionsavdelning, som granskar av konsulter utförda handlingar för övriga byggnader. För att erhålla bättre överensstämmelse med gängse uppdelning av konsulterna och för att säkerställa bättre topp­ krafter inom varje tekniskt fack, föreslår SVR att byrån indelas i en arki­ tektavdelning, en byggnadsteknisk avdelning, en VVS-avdelning, en el-sektion och en VoV-sektion. Varje sådan avdelning eller sektion kan indelas i två grupper, en för egen projektering och en för granskning av konsulter­ nas arbeten. Härigenom torde enligt SVR även den växelverkan mellan pro­ jektering och granskning, som utredningen eftersträvat, lättare kunna upp­ nås. Byggnadsstyrelsen föreslår att VVS-personalen inom projekteringsby­ rån av lönetekniska skäl skall bilda en särskild avdelning direkt under by­ råchefen i stället för en sektion tillhörande konstruktionsavdelningen. SAR anser att styrelsens befattning med övervakning av projektering och byggande ej bör tillåtas bli av sådan omfattning att ett onödigt och dyr­ bart dubbelarbete blir följden. Då det kan förutsättas att styrelsen vid anli­ tande av fristående konsulter endast använder sig av kvalificerade och an-

54 Kungl. Maj:is proposition nr 98 år 1962

svarsmedvetna sådana, bör enligt SAR en stor del av ansvaret för projek­ tens genomförande — inklusive byggnadsledning — med fördel kunna läg­ gas på konsulterna. Ett arkitektkontor för projektering i styrelsens egen regi skall enligt SAR:s åsikt icke ges större omfattning och dess uppgifter bör begränsas till huvudsakligen utredande projekteringsverksamhet. Sam­ ma förhållande, som enligt betänkandet motiverar en krympning av byggnadsbyråns egenregiverksamhet, utgör delvis grunden för denna uppfatt­ ning.

Utredningens ställningstagande i fråga om egenregiverksamhet e n s omfattning synes enligt SVR väl underbyggt och SVR anser sig kunna stödja förslaget. De ekonomiska konsekvenserna vid ställningstaganden i fråga om egenregiverksamhetens omfattning bör beaktas noggrannare än hittills. HSB anser, att styrelsen själv genom egen personal bör projektera viss verksamhet och bibehålla visst byggande i egen regi. Båda dessa verk­ samheter tillför styrelsen värdefullt erfarenhetsmaterial framhåller HSB.

I fråga om löne- och anställningsvillkoren för byggnads­ styrelsens personal erinrar fortifikationsförvaltningen om att anpassningen till löneläget på allmänna arbetsmarknaden måste avse all personal och inte endast den tekniska samt är av den uppfattningen att kontraktsanställning kan komma att erfordras i ökad utsträckning. Också väg- och vatlenbgggnadsstgrelsen finner, att i nuvarande läge på arbetsmarknaden frå­ gan om tillgripande av kontraktsanställning i ökad utsträckning förtjänar allt beaktande. Statstjänstemannaförbundet framhåller bl. a., att lönernas anpassning efter allmänna arbetsmarknaden bör gälla även ingenjörspersonal, samt att rörligare lönesättning genom utnyttjande av kontraktsanställ­ ning och högstlönegrader såsom utredningen föreslagit bör komma till stånd. Förbundet rekommenderar, att kanslister i ökad utsträckning tages i an­ språk inom styrelsen. Vidare anser förbundet, att vissa av de uppgifter, som nu utföres av arkitekter och civilingenjörer bör kunna handläggas av lägre ingenjörspersonal, varjämte vissa rutinärenden, som nu utföres av sådana tekniker bör kunna överföras till dugande tjänstemän i kontorskarriären. SACO är av den åsikten att den föreslagna organisationen kommer att främja tillgången på kvalificerad personal i ledande ställning hos styrelsen. Om det åsyftade malet skall nas måste emellertid lönegradsplaceringarna för denna personal förbättras, även om de kompletteras med kontraktsanställ­ ning. SAR påpekar angelägenheten av att inrätta tjänster med attraktions­ kraft på högt kvalificerade fackmän. Förslagsvis bör högre tjänster (avdel­ ningsdirektör, byråchef och däröver) anordnas som förordnandetjänster eller tillsättas genom kontraktsanställning. Medicinalstyrelsen framhåller betydelsen av att lönesättningen utformas så, att rekryteringen av kompetent teknisk personal till övriga statliga äm­ betsverk icke försvåras genom konkurrens med byggnadsstyrelsen. Tele­ styrelsen anför liknande synpunkter på konkurrensproblemet. Styrelsen till­ lägger att, så länge det totalt sett råder brist på tekniker inom landet, det

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

av utredningen angivna målet att säkerställa kvalificerade tekniker i erfor­ derlig utsträckning svårligen kan uppnås i praktiken. Däremot kan åtgärder i en eller annan form, vilka är ägnade att starka de statliga fore agens onkurrenskraft på arbetsmarknaden, förbättra den nuvarande kritiska situa­ tionen. Det enda alternativet härtill vore med nu radande utvecklmgste dens att medvetet nedskära de statliga tekniska uppgifterna. Drätselnämnden vid universitetet i Göteborg finner det uppenbart att en successiv förstärkning på det lokala planet av den personal, som skaU handha den omedelbara tillsynen och vården av fastigheterna ar ound­ gängligen nödvändig. Organisationskommittén för medicinska hogskolan i Umeå och länsstyrelsen i Västerbottens län anför likartade synpunkter.

Bqqqnadsstyrelsen anför, att nuvarande system för avloningar­ nas och omkostnadernas bestridande uppenbarligen medför en försvårad överblick av personalfrågorna och medelsdispositionerna. Sty­ relsen har därför intet att invända mot utredningens förslag till foren lingar. Styrelsen förutsätter emellertid härvid, att omläggningen icke får begränsa de möjligheter styrelsen f. n. har att anpassa sin personal ef er växande uppgifter. Styrelsen understryker särskilt vad utredningen uttalat med anledning av det nuvarande utredningsanslagets slopande och ersät­ tande med en särskild post på avlöningsstaten for avlöningar till tillfällig personal, att posten bör kunna utnyttjas för en provisorisk anpassning av personalnumerären inom vederbörande byråer efter den utredande och byg­ gande verksamhetens omfattning. Vidare utgår styrelsen från att de upp­ gifter av omkostnadsnatur, som kan uppstå i samband med att posten an­ vändes för personalutgifter, får bestridas från denna post. Skulle denna uppfattning ej godtagas måste på styrelsens omkostnadsstat upptagas en särskild post, som motsvarar här ifrågavarande post på avlöningsstaten. Utredningens förslag att begränsa antalet anslag, avlönings- och omkostnadsstater samt avdelningar på personalförteckningen får aven enligt riks­ revisionsverket anses innebära förbättring i förhållande till vad nu gal er, varför verket tillstyrker detsamma. Med anledning av vad byggnadsstyrel­ sen anfört rörande bestridande av vissa omkostnader från avlöningsanslaget, anför riksrevisionsverket att enligt dess mening ifrågavarande omkost­ nader i vanlig ordning bör bestridas från omkostnadsanslaget. Statstjanstemannaförbundet understryker, att genomförandet av förslaget rörande om­ läggning av anslagen icke får begränsa styrelsens nuvarande möjligheter att på ett smidigt sätt anpassa och avlöna sin personal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

C. BYGGNADSSTYRELSENS ANSLAGSFRAMSTÄLLNING

1 skrivelse den 10 oktober 1961 har byggnadsstyrelsen hemställt om an­ slag tor verksamheten under budgetåret 1962/63. I skrivelsen erinrar styrelsen inledningsvis om att byggnadsstyrelseutred­ ningen ansett, att ett genomförande av dess förslag förutsätter sammanlagt t toTo tjä,nster 1 byrådirektörs- och högre ställning fr. o. m budgetåret ,„OCh att det skuIle ank°mma på styrelsen att för nämnda budgetår därtill föreslå det ytterligare antal tjänster, som jämsides med de nya or­ ganisationsformerna motiverades av den väntade ökade arbetsvolymen. yggnadsstyrelsen ansluter sig med vissa detalj erinringar till utredningens förslag och anför fortsättningsvis i huvudsak följande. Byggnadsverksamhetens omslutning kommer att öka från omkring 150 mkr. år 1961 till omkring 250 mkr. budgetåret 1962/63. Byggnadskostnaderna för de objekt som projekteras budgetåret 1962/63 uppskattas till 300— 350 mkr. Styrelsen har anpassat sina äskanden till dessa bedömningar av den framtida omslutningen av byggnadsverksamheten. För att icke före­ gripa utredningens fortsatta arbete har styrelsen, bortsett från en underinspektorstjanst och några biträdestjänster, helt avstått från att föreslå onskvarda personalökningar inom planbyrån, kulturhistoriska byrån och varmetekmska avdelningen. För intendentsbyrån föreslås endast en mindre personaloknmg på grund av den successiva ökningen i fastighets- och hyresbeståndet. Vad beträffar tekniska byrån har styrelsen utgått från att dess dimensionering skall närmare övervägas under utredningens fortsatta ar­ bete. Pa grund av den allmänna löneutvecklingen är det nödvändigt, att åtskdliga befintliga tjänster, framför allt tekniska, löneregleras. Personalsvarigheterna har ytterligare skärpts under det sista året. Avgången bland den tekniska personalen har varit kännbar. Särskilt ifråga om arkitekter oc civilingenjörer har det varit svårt att få uppkomna vakanser återbesatta. Det har heller icke varit möjligt att till styrelsen som icke-ordinarie högskoletekniker knyta det antal, som varit motiverat av ökningen i arbets­ volymen. Avgången bland styrelsens byggnadsingenjörspersonal har också vård kannbar. Det har visserligen visat sig möjligt att någorlunda fylla upp­ komna vakanser i lönegraderna 17, 19 och 21, men det har därvid ofta rört sig om personal utan tillräcklig praktisk erfarenhet. Det måste ur stats­ verkets synpunkt vara ofördelaktigt, om byggnadsstyrelsen skall träna upp byggnadsingenjörer och därefter, sedan de blivit verkligt nyttiga, nödgas avsta från deras tjänster. StyreJsen har ingående dryftat hur svårigheterna skall kunna bemästras, lillsattandet av särskilda av byggnadsstyrelseutredningen föreslagna programmeringskommittéer för vissa större objekt kan innebära lättnader. Vi­ dare eftersträvar styrelsen en successiv förenkling av olika rutiner. Genom en langt gående delegering av beslutanderätt har man även sökt uppnå en

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

M o t in 118., 119. I enlighet med förslag av byggnadsstyrelseutredningen upptages en ny tjänst som överdirektör i Bp 5. Därjämte bör såsom biträde åt hohonom finnas en kontorist i Ao 9. 125. I och med att den nuvarande kalkylsektionen utbytes mot en fristå­ ende kalkylavdelning, synes kravet på den nya avdelningschefens kvalifika­ tioner böra ställas avsevärt mycket högre än vid nuvarande organisation. Inom den enskilda verksamheten är löneläget för personal med de ingående kunskaper som erfordras för kalkylchefen mycket högt. Om den av bygg­ nadsstyrelseutredningen föreslagna tjänsten skall kunna besättas med per­ son som tillnärmelsevis uppfyller nu nämnda krav, bör kalkylchefsbefatt­ ningen icke placeras lägre än i B 1. En ny tjänst som avdelningsdirektör i Be 1 föreslås därför. 126. Med hänsyn till de höga krav som måste ställas på sakkunskap och erfarenhet beträffande kalkylering inom VVS- och elfacken bör dessa tjäns­ ter, som föreslås nyinrättade, placeras lägst i Ae 23. 127., 128. Byggnadsstyrelseutredningen har med hänsyn till administrativa byråns allmänna avdelnings ökade arbetsuppgifter förutsatt, att avdelningen förstärkes med en byrådirektörstjänst, vilken styrelsen föreslår inrättad i Ae 24. Därutöver erfordras ytterligare förstärkning, som tills vidare beräk­ nas till en halv arbetskraft. Styrelsen föreslår, att medel räknas för en befatt­ ningshavare med full tjänstgöring, därvid den andra delen av hans tjänst ansetts som en nödvändig förstärkning av ombudsmannasidan. Uppgifterna för ombudsmannen har nämligen blivit av så stor omfattning, att han icke längre hinner att ensam svara för på honom ankommande uppgifter. Dess­ utom har ombudsmannen icke någon medhjälpare, som vid hans frånvaro kan träda i hans ställe. Efter utflyttningen av intendentsbyrån blir behovet av förstärkning än större. Med hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifter som skulle ankomma på den nye befattningshavaren och som förutsätter en tingsmeriterad jurist med goda erfarenheter av både administrativt arbete och praktisk juridisk verksamhet, bör tjänsten placeras i lägst Ae 23. 130. Arbetsmängden för personalföredragandena har ökat så starkt, att personalavdelningen måste förstärkas. Detta har föranletts inte enbart av personalens ansvällning utan även av den betydande tid som bl. a. pensions­ frågorna numera tar i anspråk. Byggnadsstyrelseutredningen har förutsatt, att dylika frågor avseende styrelsens arbetarepersonal, som hittills handlagts på byggnad sbyrån, skall ankomma på personalavdelningen. Styrelsen hem­ ställer, att denna förstärkes med en förste byråsekreterare i Ae 21. 132. Vid årsskiftet 1961/62 flyttar intendentsbyrån, som omfattar över 90 personer, till nya lokaler. För byrån har måst anordnas särskild telefonväxel. För skötseln av denna erfordras två telefonister i Ae 5. 133. Chefen för ekonomiavdelningen kommer att ha sig underställda när­ mare 50 befattningshavare och får till uppgift bl. a. att i förening med che­ fen för kameralsektionen inom avdelningen teckna samtliga utanordningsbeslut och att besluta i övriga ärenden av ekonomisk och kameral natur, som

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962 67

delegeras till honom. Det förutsattes vidare, att avdelningschefen kommer att deltaga i styrelsens sammanträden och förhandlingar beträffande ekonomis­ ka frågor, redovisning o. dyl. Med hänsyn till de krav på såväl erfai enhet i ekonomiska och kamerala frågor som organisationsförmåga som bör ställas på avdelningschefen, bör tjänsten placeras i lägst Ae 26. 134. På chefen för driftbokföringssektionen inom ekonomiavdelningen kommer att vila ett betydande ansvar och därför skulle en tjänst i samma lönegrad som chefstjänsten för kameralsektionen, d. v. s. A 24, vara motive­ rad. Styrelsen inskränker sig t. v. till att föreslå en kamreraretjänst i Ae 21. 135. På kameralsektionen förslås en ny kontoristtjänst i Ae 9. 136. Byggnadsstyrelseutredningen har föreslagit, att en byggnadsrådstjänst för utredningsbyråns chef skall inrättas. I anslutning härtill föreslås, att tjänsten i likhet med nuvarande byggnadsrådstjänster placeras i Bo 3. 137. Åtskilligt av det arbete som ankommer på utredningsbyråns kansli kan med fördel överlåtas till icke högskoleutbildad personal under förutsätt­ ning att sådan personal med nöjaktiga kvalifikationer finnes tillgänglig. Om delegering av uppgifter i erforderlig utsträckning skall kunna genomföras, bedömer styrelsen behov föreligga av en tjänst som förste kansliskrivare i lägst Ao 12. 138., 139. Utredningsbyrån skall enligt byggnadsstyrelseutredningens för­ slag organiseras på två avdelningar, nämligen en planeringsavdelning och en programavdelning. Föx- chefsbefattningarna pa dessa avdelningar har utred­ ningen föreslagit två nya tjänster, varav åtminstone en ansetts böra vara av­ delningsdirektör. Enligt styrelsens uppfattning måste på de båda chefspos­ ternas innehavare ställas mycket höga krav. Styrelsen anser jämväl att med tjänsterna förenade arbetsuppgifter och ansvar är likvärdiga. Två nya tjäns­ ter såsom avdelningsdirektör i Bo 1 bör därför inrättas. I de fall viss tjänst till följd av omorganisationen bedömts böra överföras från nuvarande byggnadsbyrån till den nya projekteringsbyrån men samti­ digt behov av tjänst i samma lönegrad beräknats alltjämt föreligga inom byggnadsbyrån, har styrelsen för enkelhets skull föredragit att bibehålla tjänsten vid denna byrå och i stället upptagit förslag om nyinrättad tjänst vid projekteringsbyrån. Detta gäller bl. a. för cheferna för byggnadsbyråns VVS- och el-avdelningar, beträffande vilka byggnadsstyrelseutredningen fö­ reslagit överflyttning till projekteringsbyrån och nya befattningar vid bygg­ nadsbyrån. 14(h Chef för projekteringsbyråns konstruktionsavdelning bör vara avdel­ ningsdirektör i lönegrad Be 1 enligt byggnadsstyrelseutredningens förslag. 141. Genom ett utbyggt kansli med tillräckligt kvalificerade befattnings­ havare räknar styrelsen med att de tekniskt utbildade tjänstemännen skall kunna avlastas administrativa uppgifter i betydande omfattning. Om detta skall bli möjligt måste kansliet ledas av en person med kvalificerad utbild­ ning och erforderlig erfarenhet. Styrelsen hemställer därför att en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 23 inrättas för kansliets chef.

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

142. Personalen på arkitektavdelningen behöver förstärkas. Med hänsyn till förefintliga vakanser på avdelningen och byggnadsstyrelseutredningens fortsatta arbete inskränker sig styrelsen i förevarande sammanhang till att föreslå inrättandet av endast en ny tjänst som byrådirektör i Ae 24. 143., 144. På el-sektionen bör inrättas en tjänst såsom byrådirektör i Ae 26 för sektionens chef. Tjänsten har av utredningen föreslagits för byggnadsbyråns el-avdelning. Härjämte erfordras en ny tjänst som byrådirektör i Ae 24. Sektionen erhåller härigenom en stomme av minimistorlek. 145. Chef för VoV-sektionen bör vara byrådirektör i Ae 26. Denna sektion är ny. Den föreslagna tjänsten har ej upptagits av utredningen. Detta förhållande torde sammanhänga med att utredningen tänkt sig att utnyttja en tjänst för motsvarande uppgifter inom planbyrån. Med hänsyn till plan­ byråns personalbehov, vilket för övrigt understrukits av utredningen, anser styrelsen emellertid en försvagning av byrån nu icke kunna genomföras. Ve­ derbörande tjänst avser styrelsen använda för andra arbetsuppgifter. 146. På VVS-avdelningen föreslår styrelsen en tjänst som avdelningsdirek­ tör i Be 1, avsedd för avdelningens chef, samt en byrådirektörstjänst i Ae 26. Styrelsen har haft synnerligen stora svårigheter att rekrytera kompetent VVS-personal. Mot bakgrund av VVS-installationernas under senare år allt mera komplicerade natur och deras ökade andel av de totala investeringarna kan styrelsen ej längre undvara kvalificerade VVS-ingenjörer vid projekte­ ringen. Härvid erfordras erfarna fackmän med specialisering såväl på ventilationsområdet som på värme- och sanitetsteknik. 147. För att leda standardiserings- och typiseringsarbete har styrelsen hittills anlitat bl. a. en konsulterande arkitekt. Med hänsyn till den ekono­ miska betydelsen av detta arbete anser styrelsen, att en fastare organisa­ tion härför nu inte längre kan undvaras. Styrelsen föreslår därför att en byrådirektörstjänst i Ae 26 inrättas för arbetsgruppens chef. 148., 149. Åtskilliga av de byggnadsföretag, för vilka byggnadsbyråns en­ treprenadavdelning har ansvaret — institutionsbyggnader, sjukhus, radiooch TV-hus — ställer stora anspråk på avdelningens ledning i vad avser såväl högt tekniskt kunnande som lång erfarenhet inom byggnadsbranschen. Även kraven på vederbörandes personliga kvalifikationer måste ställas högt. Dessa förhållanden jämte de stora ekonomiska värden, för vilka led­ ningen har ansvaret, gör att de till denna hörande tjänsterna måste göras ekonomiskt lockande, om de skall kunna besättas med personal som fvller de nödvändiga kraven. Inom motsvarande enskilda verksamhet, från vilken styrelsen har att rekrytera sin personal, är löneläget högt. Som chefer för byggnadssektionerna erfordras två byrådirektörstjänster i resp. Ae 26 och Ae 24. En av dem skall vara avdelningschefens ställföreträdare. Styrelsens förslag i detta sammanhang innebär bl. a., att en ny tjänst i Ae 26 nyinrättas. Chefen för uppliandlingssektionen föreslås placerad i Ae 21, för vilket ändamål erfordras en ny tjänst. 150. Byggnadsbyråns VVS-avdelning bör organiseras på två sektioner, en för entreprenader och en för egen regi. En av sektionscheferna bör vara avdel-

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962 t)9

ningschefens ställföreträdare och placeras i Ae 24. Denna tjänst föreslås nyinrättad. För den andra sektionen finnes en tjänst i Ae 23. 151. Inom entreprenadavdelningens distriktsorganisation fordras ett an­ tal byråingenjörstjänster i A 21 som kontrollanter för byggnads-, rör- och el-arbeten. Framför allt inom installationsfacket har behovet av kontrollan­ ter visat sig mycket starkt. Med placering av en rörkontrollant och en elkontrollant inom varje distrikt, erfordras 14 tjänster enbart för installa­ tionsfacket, vartill kommer minst en byggnadskontrollant i varje distrikt för själva husbyggnadsverksamheten. Med hänsyn till att distriktsorganisationen ännu är under uppbyggnad har styrelsen stannat vid att föreslå, att som extraordinarie endast inrättas sex tjänster i A 21. För detta ändamål erfordras fem nya sådana tjänster. 152. I enlighet med förslag av byggnadsstyrelseutredningen bör en ny tjänst som avdelningsdirektör i Be 1 inrättas på intendentsbyrans underhållsavdelning. 153. På grund av ökningen av det av styrelsen förvaltade fastighets­ beståndet i Stockholm och Stockholms län erfordras på underhållsavdelningen en ny byråingenjörstjänst i Ae 21 (byggnadskontrollant). 154. På den nuvarande slottssektionen saknas biträdespersonal. Sektio­ nen anlitar intendentsbyråns expedition och styrelsens gemensamma skriv­ central för skrivhjälp och andra expeditionsgöromål. I och med att intendentsbyrån flyttar till nya lokaler och sektionen därvid placeras i annat våningsplan än byråns expedition, bortfaller så gott som helt möjligheten till hjälp med kontorsgöromål. Behov föreligger för övrigt sedan länge av ett biträde, som vid sidan av kontorsarbetet kan avlasta den tekniska peisonalen vissa göromål. Då byråns allmänna uppgifter ökar, bedömer styi el­ sen det icke möjligt att överflytta någon befattningshavare från expeditio­ nen till slottssektionen. Styrelsen föreslår därför, att en ny kanslibiträdestjänst i Ae 7 inrättas. 155. Den nya planerings- och upphandlingssektionen måste tillföras er­ forderlig biträdeshjälp för expeditionsgöromål. Det kanslibiträde, som nu finnes, handlägger vissa relativt kvalificerade ärenden och bör därför icke åläggas göromål, som kan utföras av personal i lägre tjänsteställning. Vad styrelsen nyss nämnt om konsekvenserna av byråns flyttning gäller även planerings- och upphandlingssektionen. Styrelsen föreslår därför, att en ny biträdestjänst i reglerad befordringsgång inrättas vid sektionen. 156. För att icke föregripa resultatet av byggnadsstyrelseutredningens fortsatta arbete har byggnadsstyrelsen i fråga om bränslekontrollavdelningen icke föreslagit annan personalförstärkning än en underinspektörstjänst i Ag 17. På grund av det starkt ökade antalet anläggningar, som står under avdelningens tillsyn, har styrelsen sett sig nödsakad att redan nu tills vidare anställa en befattningshavare i denna lönegrad, varvid han avlönas av me­ del, som innevarande budgetår sparats i anledning av att vissa tjänster tidvis stått obesatta. För att kunna behålla befattningshavaren nästa budgetår erfordras medel för eu tjänst i Ag 17.

70 Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962

157. Enligt Kungl. Maj:ts brev den 13 maj 1960 angående klassificering av vissa fasta maskinanläggningar m. m. skall som ansvarsman vid värmeanläggningen i kvarteret Björnen i Stockholm vara placerad en maskinist i lönegrad A 9. Med anledning härav hemställer byggnadsstyrelsen, att en tjänst som maskinist (ansvarsman) i Ao 9 inrättas för denna anläggning. 158. Av den personal som f. n. sköter värmeanläggningen i kvarteret Björnen i Stockholm — en montör, med arvode motsvarande löneklass 12, och en eldare i Ae 7 — avses montören flyttas till vattenfallsstyrelsen i Råcksta, medan eldaren önskar kvarstanna i innerstaden och bli överförd till styrelsens tjänst. Styrelsen föreslår att för nästa budgetår medel inräk­ nas i byggnadsstyrelsens avlöningsstat för den sistnämnda tjänsten som el­ dare i Ae 7. 159. Arbetsförhållandena på liyresavdelningens landsortsdetalj är nu­ mera så ansträngd att om icke personalförstärkning tillföres avdelningen, hyresuppbörden och hyresutbetalningarna icke kommer att kunna effek­ tueras tidsenligt. Avdelningschefen och dennes närmaste man, en byråsek­ reterare, måste avlastas vissa kvalificerade göromål om verksamheten på avdelningen skall kunna skötas. För detta ändamål förslår styrelsen, att en amanuensbefattning inrättas. Arbetet förutsättes skola bedrivas själv­ ständigt och av befattningshavaren kräves kameral utbildning och goda insikter i hyresfrågor. 160. Hyresavdelningens bostadsdetalj erfordrar en förstärkning med en kontorist som skall dels biträda föreståndaren rent allmänt, dels tilldelas egna kvalificerade göromål. Befattningshavaren skall bl. a. äga befogenhet att besluta om ändrade redovisningsterminer och att i viss omfattning med­ ge uppskov med hyresinbetalning. 161. Planbyråns arkiv, som f. n. omhänderhas av fyra befattningshavare i ^ ^ A 10, behöver på grund av det svällande arkivmaterialet förstärkas med en kartriterska i lönegrad Ae 5. Avdelningen för översiktlig planläggning och den juridiska avdelningen saknar f. n. till avdelningarna knuten biträdeshjälp och måste därför anlita byråns expedition. Då denna fått allt större svårigheter att tillhandagå med hjälp måste för att avdelningarna skall kunna sköta sina uppgifter på ett godtagbart sätt dessa förstärkas med var sitt biträde i reglerad befordringsgång. 162., 163. Den nuvarande chefen för den byggnadstekniska avdelningen är kontraktsanställd. Chefskapet för den nya tekniska byrån innebär ökade arbetsuppgifter och större ansvar. Bl. a. förutsättes att byråns chef skall ingå som ledande kraft i det av byggnadsstyrelseutredningen föreslagna byggnadsstyrelsens tekniska råd. I enlighet med vad byggnadsstyrelseutred­ ningen föreslagit bör en chefstjänst i Bo 3 inrättas. Innehavaren av befatt­ ningen bör benämnas överingenjör. Enligt utredningen bör vidare en chefs­ tjänst som byrådirektör alternativt som avdelningsdirektör inrättas på konstruktionsavdelningen. Då denne tillika skall vara överingenjörens ställfö­ reträdare föreslås att tjänsten placeras i Bo 1 och därmed sättes i nivå med stallföreträdaretjänsterna på Övriga tekniska bvråer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 71

1G4. Enligt byggnadsstyrelseutredningen skall särskild projekteringsbyrå förestås av byggnadsråd. Styrelsen föreslår i enlighet härmed, att en byggnadsrådsbefattning i Be 3 inrättas på anstaltsbyrån. 165. Anstaltsbyrån måste i viss utsträckning förses med olika slag av fackmän såsom statiker, VVS- och el-tekniker. Dessa bör genom den in­ gående kännedom de kan förskaffa sig om byråns speciella byggnader kunna medverka till en ekonomisk typisering och förenkling av konstruk­ tioner och installationer i förhållande till vad nu sker. De skall därjämte medverka vid projektering och upprättande av bygghandlingarna. Skall by­ rån kunna förvärva personer med de erforderliga kvalifikationerna måste till byråns förfogande stå två tjänster i Ae 23 (statiker, VVS) och eu i Ae 21 (el). Av dessa tjänster finnes f. n. endast den senare, varför de två Öv­ riga behöver nyinrättas och placeras på byråns konstruktionsavdelning. 166 . __192. Sammanlagt bör kostnaderna för 58 personer på administra­ tiva byrån föras över från byggnadsanslag till avlöningsanslaget. 193 .__202. Elva personer på utredningsbyrån har hittills avlönats från i huvudsak utredningsanslaget och dessa lönekostnader bör nu föras över till avlöningsanslaget. 203.—205. Lönekostnaderna för fem personer på projekteringsbyrån, vil­ ka nu avlönas med utredningsmedel, bör föras över till förskottsstat. 206.—216. På intendentsbyrån avlönas nu tio personer från huvudsakli­ gen fastighetsfondens stat. Kostnaderna för dessa personer bör belasta avlöningsanslaget. 217._232. Lönekostnaderna för sammanlagt 17 personer på den föreslag­ na tekniska byrån bör överföras från byggnadsmedel till avlöningsanslaget. 234.__243., 245., 246. Sju personer på projekteringsbyrån, fem på byggnadsbyrån och två på anstaltsbyrån har hittills avlönats från avlöningsan­ slaget. I enlighet med utredningens förslag bör kostnaderna för dessa per­ soner bestridas från förskottsstat. 248. Byggnadsstyrelsen tillstyrker byggnadsstyrelseutredningens förslag att det nuvarande anslaget Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag in. in. slopas och att vederbörande kostnader i stället bestrides från avlö­ ningsanslaget. I enlighet härmed bör avlöningsstaten kompletteras med en förslagspost för avlöningar till tillfällig personal in. in. I fråga om det äskade beloppets storlek hänvisar styrelsen till tidigare framställning den 14 au­ gusti 1961 angående anslag för budgetåret 1962/63 till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. in. Av nämnda skrivelse framgår i huvud­ sak följande. Anslaget utgick under budgetåren 1959/60—1961/62 med resp. 240 000, 500 000 och 700 000 kr. Nettoutgiften under hudgetåren 1959/60 och 1960/ 61 var resp. 188 600 och 665 000 kr. Vid utgången av budgetåret 1959/60 utgjorde reservationen å anslaget 395 900 kr. Ett år senare var motsvarande belopp 230 000 kr., vilken summa dock disponerats för beslutade utred­ ningar. För budgetåret 1961/62 beräknade styrelsen den del av anslaget, som

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

ej hänförde sig till generalplanekostnader, till 300 000 kr. Sist nämnda kostnader beräknades till 400 000 kr. De för budgetåret tillgängliga medlen jämte möjliga tillgodoföranden från projekterings- och byggnadsanslag kan beräknas bliva i sin helhet tagna i anspråk för redan pågående utred­ ningar och för sådana som nu kan förutses. I fråga om medelsbehovet för budgetåret 1962/63 anför styrelsen följan­ de. På grundval av idétävlingen rörande plan för förläggning av Stockholms universitet bör en generalplan upprättas för universitetet. Vidare är befintgeneralplaner för de markområden, som disponeras av Karolinska mediko-kirurgiska institutet och Chalmers tekniska högskola, föråldrade bl. a. med hänsyn till universitetsutredningens förslag och måste därför överses. Kostnaderna för dessa planer uppskattas till (200 000 4- 150 000 4- 50 000) 400 000 kr. Den del av anslaget, som ej hänför sig till generalplanearbetena, måste raknas upp med 100 000 kr. Höjningen är betingad av de ökade anspråk på utredningar, som föranledes av statsmakternas beslut i fråga om upprustning av verksamheten på bl. a. jordbrukets område, samt av väntade krav på utredningar på vårdområdet särskilt rörande specialskolor för handi­ kappade. Vidare reses ständigt nya krav på utredningar rörande mark- och lokalbehov för institutioner i Stockholmsregionen, vilka har central förvaltningskaraktär. Samtidigt anmäler styrelsen att av de under år 1960 antagna riktlinjerna för handläggning av byggnadsfrågor ej framgår om kostnaderna för ett visst byggnadsobjekt, som bestridits av utredningsanslaget, kan ersättas redan i samband med att projekteringsmedel anvisas ur det särskilda projekteringsanslaget under fonden för förlag till statsverket eller om utredningsanslag kan ersättas först när byggnadsanslag anvisats. Styrelsen har vid sin beräkning av utredningsanslagets storlek förutsatt att de av utredningsmedel bestridda initialkostnaderna för ett byggnadsföretag skall er­ sättas när projekteringsanslag anvisas. Sammanlagt erfordras således under budgetåret 1962/63 för generalplane- och utredningsarbeten (400 000 -f 400 000) 800 000 kr.

Yttranden Vid utarbetande av sitt betänkande har byggnadsstyrelseutredningen för­ utsatt att ett fullständigt personalförslag för budgetåret 1962/63 skulle utarbetas av styrelsen och utredningen i samråd samt redovisas i anslut­ ning till styrelsens anslagsäskanden dels i petitan hösten 1961, dels i för­ slaget till förskottsstat våren 1962. Sådant samråd har enligt utredningen agt rum under petitaarbetet, varjämte utredningen tagit del av petitan un­ der hand. Den av styrelsen redovisade förändringen beträffande avlöningskostnadernas fordelning mellan olika anslag ansluter sig enligt utredningen till dess förslag. Utredningen anser sig kunna stödja byggnadsstyrelsens för­ slag rörande nya tjänster. Utredningen kan dock ej nu uttala sig om be­ hovet av biträdespersonal i kontorstjänst.

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

allmänhet och styrelsens värmeledningspersonal ökas till sammanlagt av­ rundat 26 200 kr. 2. Posten Reseersättningar bör ökas på samma sätt till avrundat 187 000 kr. Med hänsyn till att utrednings- och tekniska byråernas personal före­ tager resor i större utsträckning än övrig personal bör posten ökas med ytterligare 15 000 kr. till 202 000 kr. Från och med den 1 juli 1961 har traktamentskostnaderna stigit med drygt tio procent, vilket föranleder en ytter­ ligare uppräkning av reseposten med ca 7 500 kr. till 209 500 kr. 3., 4. I posten Expenser ingår nu dels 49 000 kr. för engångsutgifter, var­ av 45 000 kr. för särskilda anläggningar, och dels 96 200 kr. för övriga ut­ gifter för dessa anläggningar. Till dessa belopp bör vid en beräkning av anslagsökningen hänsyn icke tagas. Till grund för beräkningen bör såle­ des läggas (421 300 — 49 000 — 96 200) 276 100 kr. 57 procent av detta belopp uppgår till avrundat 157 400 kr. För de 38 helt nya tjänsterna erford­ ras engångsanskaffningar av möbler m. m. till ett beräknat belopp av sam­ manlagt 57 000 kr. Byggnadstekniska avdelningen, vars expensutgifter f. n. bestridas från förskottsstat, erlägger i likhet med flera statliga myn­ digheter bidrag till statens betongkommitté. Då någon ändring härutinnan icke bör ske, bör medel för bidraget, 10 000 kr., inräknas i styrelsens expenspost. På sätt framgår av särskild skrivelse skall i omkostnadsanslaget inräknas 130 600 kr. för särskilda anläggningar. Beträffande den närmare motiveringen för detta belopp hänvisas till skrivelsen, för vilken i detta sammanhang någon närmare redogörelse icke torde böra lämnas. Posten Expenser skulle alltså för nästa budgetår upptagas med (276 100 + 157 400 -f- 57 000 -j- 10 000 -f- 130 600) 631 100 kr. Beloppet bör fördelas med 54 200 kr. på delposten Bränsle, lyse och vatten samt 576 900 kr. på delposten Öv­ riga expenser. 5. I fråga om posten till Publikationstrvck föreslås en höjning till 18 000 kr.

Yttranden Byggnadsstyrelseutredningen har intet att erinra mot styrelsens sätt att beräkna omkostnadsanslaget. Riksrevisionsverket erinrar om att byggnadsstyrelsen i anslutning till ut­ redningens förslag om det nuvarande utredningsanslagets slopande och er­ sättande med en särskild post på avlöningsstaten för avlöningar till tillfäl­ lig personal uttalat, att styrelsen utgår från att de utgifter av omkostnadsnatur, som kan uppstå i samband med att posten användes för personal­ utgifter, får bestridas från denna post samt att om denna uppfattning ej skulle godtagas, på styrelsens omkostnadsstat upptages en särskild post, som motsvarar ifrågavarande post på avlöningsstaten. Enligt riksrevisionsverkets mening bör ifrågavarande omkostnader i vanlig ordning bestridas från omkostnadsanslaget.

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962 75

D. DEPARTEMENTSCHEFEN

I. Avveckling av djurgårdsnämnden

Djurgårdsnämnden har till uppgift att handha statens exploateringsverksamhet i Stockholm samt att verka för en enhetlig och ändamålsenlig dis­ position av statens mark på Djurgården. Den senare uppgiften konkretise­ ras i åligganden för nämnden att verkställa en allmän planläggning i fråga om djurgårdsmarkens användning för skilda ändamål samt att bitrada vid markupplåtelseärenden. Den av nämnden bedrivna exploateringsverksamheten och dess arbete med uppgörandet av en dispositionsplan för Djurgården är att betrakta som uppdrag av engångsnatur. En avveckling av nämnden är därför påkallad, när angivna verksamhet nått ett sådant stadium att väsentligt ändrade be­ tingelser för organisationen föreligger. Detta förutsattes också vid nämn­ dens tillkomst år 1947. Efter en kartläggning i detalj av nämndens arbets­ uppgifter har djurgårdsnämndsutredningen föreslagit, att nämnden skall avvecklas och dess återstående uppgifter överflyttas till byggnadsstyrelsen den 1 januari alternativt den 1 juli 1963. Viss reservation vad gäller tidpunk­ ten har emellertid lämnats med hänsyn till de närmare uppgifter för verk­ samhetens fortgång som nämnden förutsatts skola redovisa. Sådana uppgif­ ter har sedermera lämnats av nämnden i januari 1962. Utredningens förslag har i allmänhet fått ett positivt mottagande vid re­ missbehandlingen. Viss tvekan har emellertid i några yttranden yppats rö­ rande den föreslagna tidpunkten för djurgårdsnämndens avveckling. Härvid har bl. a. nämnden själv uttalat, att en fixering av denna tidpunkt f. n. icke bör ske. Frågan om avveckling av djurgårdsnämnden och därmed sammanhängan­ de spörsmål har aktualiserats vid flera tillfällen under senare år. För egen del anser jag, att med den nu framlagda utredningen erforderligt underlag föreligger för ett slutligt ställningstagande i frågan. Även om en relativt sen tidpunkt väljes för djurgårdsnämndens avveck­ ling, kommer likväl då alt finnas kvar vissa på nämnden vilande uppgifter, vilka måste överföras till annat statligt organ. Såsom djurgårdsnämndsut­ redningen framhållit, ligger det närmast till hands att dessa uppgifter över­ tages av byggnadsstyrelsen. Denna fungerar som central myndighet för den civila statliga fastighetsförvaltningen och svarar bl. a. för förvaltningen av de delfonder av allmänna fastiglietsfonden, varå djurgårdsmarken redovi­ sas. Jag ansluter mig därför till utredningens förslag, att vid djurgårds­ nämndens avveckling dess återstående uppgifter skall överföras till bygg­ nadsstyrelsen. Genom de av utredningen och nämnden lämnade uppgifterna torde vara klarlagt, att nämndens exploatcringsverksamhet nu befinner sig i etl avslu­ tande skede. Viss osäkerhet kan dock ännu anses föreligga i fråga .om tids­ planen för avslutandet av denna verksamhet. Med hänsyn härtill finner jag

76 Knnyl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

bl. a. täljande principiella synpunkter böra vara vägledande vid valet av tidpunkt för omorganisationens genomförande. Sådana inom eller utom stadsplan belägna områden, som avsetts för all­ männa byggnader, bör utan olägenhet kunna överföras till byggnadsstyrel­ sens förvaltning praktiskt taget oberoende av tidsplanen för exploateringen för enskild bebyggelse. De av styrelsen nu förvaltade fastigheterna är i prin­ cip av samma natur som nämnda områden, varför deras överförande icke tillför styrelsen uppgifter av nytt slag. Med tanke på styrelsens åligganden att svara för statlig lokalanskaffning och byggnadsverksamhet torde dess­ utom en sådan överföring komma att medföra uppenbara fördelar ur samordningssynpunkt. I särskilt hög grad gäller detta i fråga om universitets­ området vid Frescati. Utbyggnaden av Stockholms universitet, för vilken byggnadsstyrelsen svarar, innebär för styrelsen en omfattande och kompli­ cerad arbetsuppgift. Fn särskild tjänsteman har inom byggnadsstyrelsen förordnats att med byggnadsråds ställning handlägga planerings- och pro­ gramfrågorna för utbyggnaden. Behovet av en närmare samordning av byggnadsfrågorna och därmed förbundna åtgärder av exploateringskaraktär har i samband med planeringsarbetet kommit att framstå som allt klarare. Jag ämnar därför föreslå Kungi. Maj :t, att förvaltningen av universitetsområ­ det vid lämplig tidpunkt skall överföras från djurgårdsnämnden till bygg­ nadsstyrelsen. Vidare har erfarenheten visat, att vid en planmässigt bedriven exploateringsverksamhet ett slutförande av exploateringen för enstaka områden av skilda orsaker kan komma att taga längre tid än ursprungligen beräknats. Jag kan med hänsyn till byggnadsstyrelsens kompetens på området ej fin­ na, att ett överförande till styrelsen i begränsad omfattning av vissa fullföljdsarbelen till exploateringen skulle kunna medföra större olägenheter. Eventuella risker härför bör kunna elimineras genom samarbete mellan nämnden och styrelsen under ett övergångsskede. Övervägande skäl talar vidare för att kontinuiteten i verksamheten säkrast garanteras, om tidpunk­ ten för övergången till en ny organisation bestämmes i så god tid, att de berörda organen med tillräcklig noggrannhet hinner förbereda omställning­ en. Jag kan följaktligen icke heller dela de från ett par remissorgan fram­ förda farhågorna att staten genom ett beslut om djurgårdsnämndens av­ veckling skulle försättas i ett sämre förhandlingsläge. I likhet med utredningen anser jag, att djurgårdsnämndens exploateringsuPP§ifter bör vara i huvudsak slutförda, innan en ändrad organisation ge­ nomföres. Detta är motiverat av såväl principiella som praktiska skäl. Försiktigheten bjuder också, att byggnadsstyrelsen icke belastas med nya upp­ gifter förrän den i vissa avseenden mycket genomgripande omorganisation av styrelsen, som jag i efterföljande avsnitt kommer att föreslå, i praktiken genomförts samt verksamhetsformerna och arbetsrutinerna enligt de nya riktlinjerna hunnit stabiliseras. Med beaktande av nu anförda synpunkter och de tidsuppgifter, som läm­ nats av djurgårdsnämnden, förordar jag avveckling av nämnden vid en nå­ got senare tidpunkt än den av utredningen föreslagna. Jag anser att en be­

Kungl. Maj.ts proposition nr 08 år 1062 77

tryggande tidsmarginal kommer att stå till nämndens förfogande, därest omorganisationen genomföres ett år senare än som angivits av utredningen eller den 1 juli 1964. Enligt min mening bör det åligga nämnden att, i enlighet med vad nämn­ den själv uttalat, senast under år 1963 framlägga en plan för djurgårdsmarkens framtida disposition. Jag förutsätter', att nämnden även i övrigt bedriver sin verksamhet så, att överförandet av de återstående arbetsupp­ gifterna till byggnadsstyrelsen vid den av mig fixerade tidpunkten i möjli­ gaste mån underlättas. I samband med anslagsäskandena för budgetåret 1964/65 bör byggnadsstyrelsen och djurgårdsnämnden i samråd framlägga förslag rörande personalens anställningsförhållanden m. m. och verksamhe­ tens bedrivande under övergångsskedet. Vid avvecklingen bör beaktas per­ sonalens berättigade intressen. Liksom utredningen anser jag att det fåtal försäljningsärenden, vilka kan beräknas bli överflyttade till byggnadsstyrelsen, bör kunna utan olägenhet behandlas i den ordning, som gäller för avyttring in. m. av statlig mark i övrigt. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga bestäm­ melser för byggnadsstyrelsen rörande handhavandet av de överförda upp­ gifterna ävensom övergångsbestämmelser i anledning av den föreslagna om­ organisationen. Till frågan om uppgifternas närmare inordnande i byggnadsstyrelsens organisation återkommer jag i det följande vid behandlingen av styrelsens byråorganisation. I anslutning till sitt förslag bär utredningen förordat, att riksmarskalksämbetet skulle utse en särskild rådgivande nämnd till djurgårdsförvaltningen i frågor om disposition av mark m. m. rörande Djurgården. I nämnden skulle riksmarskalken eller chefen för djurgårdsförvaltningen vara ordfö­ rande; övriga fem ledamöter skulle föreslås av respektive vetenskapsaka­ demien, riksantikvarieämbetet, Stockholms stad, riksgäldsfullmäktige och byggnadsstyrelsen. Kostnaderna för nämnden skulle bestridas av djurgårdskassan. Ifrågavarande förslag har allmänt tillstyrkts vid remissbehandlingen. Djurgårdens bevarande som park i största möjliga utsträckning är enligt min mening ett angeläget samhällsintresse. Det torde därför finnas skäl att det parkvårdande organet — djurgårdsförvaltningen — på angivet sätt förstärkes oavsett den nu föreslagna omorganisationen. Då den rådgivande nämndens verksamhet helt ligger inom ramen för djurgårdskassans ända­ mål, bör kostnaderna bestridas med kassans medel. Jag ansluter mig således till utredningens förslag i denna del och föreslår, att det skall ankomma på berörda statsorgan att, vid ifrågakommande initiativ från riksmarskalksämbetets sida, lämna den medverkan som förutsatts för nämndens verksam­ het. Utredningen har slutligen anfört vissa synpunkter i fråga om behandling­ en av en del statliga markfrågor och ansett, att en mindre utvidgning av för­ svarets fastighetsnämnds uppgifter borde övervägas. Beredningen av dessa spörsmål är ännu icke avslutad inom vederbörande departement.

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

II. Omorganisation av byggnadsstyrelsen

1. Vissa organisationsfrågor rörande samhällsplaneringen

I direktiven för byggnadsstyrelseutredningen framhävde jag bl. a., att ut­ redningens huvuduppgift var att skyndsamt utarbeta förslag till en ända­ målsenlig och effektiv organisation för statens husbyggnadsverksamhet och fastighetsförvaltning. Med tanke härpå ansåg jag att den i och för sig bety­ delsefulla frågan om avgränsningen av byggnadsstyrelsens verksamhetsom­ råde tills vidare borde lämnas åsido och att utredningen således hade att utgå från att styrelsen alltjämt skulle vara den centrala myndigheten för bl. a. planväsendet. I sitt betänkande har byggnadsstyrelseutredningen erinrat om ifrågava­ rande uttalanden i utredningsdirektiven och understrukit att utredningen bedrivit sitt arbete och utformat sina förslag från här angivna utgångspunk­ ter. Utredningen har emellertid ansett sig böra ifrågasätta, om det med hänsyn till utvecklingen beträffande byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter inte relativt snart kan visa sig befogat att taga upp frågan om en avgränsning av styrelsens ämbetsbefattning till förnyad prövning. I flera remissyttranden föreslås i anslutning härtill att bl.a. uppgifterna inom plan- och byggnadsväsendet bör brytas ut ur styrelsens verksamhet eller förordas att frågan om planväsendets organisation göres till föremål för särskild utredning. Frågan rörande planväsendets organisation, vilken får ses som ett del­ spörsmål i det omfattande problemkomplexet rörande organisationen av samhällsplaneringen i vidaste bemärkelse, har tidigare berörts i skilda sam­ manhang. Härvid har förslag väckts rörande bl. a. samordnande åtgärder på samhällsplaneringens område. Jag vill i detta sammanhang erinra om några av de väsentligaste förslagen. Relativt vittsyftande samordningsförslag beträffande organisationen på länsplanet framlades av 1948 års länsstyrelseutredning i dess betänkande angående länsstyrelsernas organisation och ställning inom länsförvaltning­ en (SOU 1950: 28). Förslagen ledde emellertid endast till en reformering av länsstyrelsernas inre organisation, varjämte samordningen av bl. a. plane­ ringsverksamheten hos olika länsorgan utvecklades genom vissa åtgärder i syfte att skapa bättre förutsättningar för samverkan på tjänstemannaplanet. År 1950 framlades av kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation ett betänkande med förslag rörande planväsendets uppgifter och organisa­ tion (SOU 1950: 45). Kommittén fann, att den på längre sikt mest rationella lösningen av planväsendets centrala ledning vore att inrätta ett fristående organ. Av olika skäl, främst ovissheten om planuppgifternas framtida om­ fattning, samt om en statlig lokaliseringspolitisk verksamhet skulle komma att upptagas, hade emellertid kommittén ansett, att tillsynen över planvä­ sendet och byggnadsväsendet tills vidare borde ankomma på byggnadssty­ relsen. Dessa frågor borde dock anförtros en särskild avdelning inom sly-

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962 79

relsen under ledning av en överdirektör och indelad i två byråer. Även 1947 års byggnadsstyi*elseutredning föreslog i anslutning till sist nämnda förslag i sitt betänkande rörande byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och organisa­ tion (SOU 1952:35) att bl. a. ledningen av planväsendet skulle förläggas till en särskild avdelning inom styrelsen. Båda de sist berörda förslagen anmäldes i 1954 års statsverksproposition (VI ht. s. 67—70), varvid föredragande departementschefen bl. a. framhöll, att utvecklingen sedan stadsplanekommitténs betänkande framlagts i vissa avseenden gjort dess organisationsförslag mindre aktuellt. Depaitementschefen hänvisade härvid bl. a. till att vissa i sammanhanget betydelsefulla frågor utreddes av 1951 års byggnadsutredning samt till förslagen i 1946 års vatten- och avloppssakkunnigas betänkande (SOU 1951: 26) rörande or­ ganisationen för den statliga vatten- och avloppsverksamheten. Denna och organisationen för planväsendet borde lämpligen prövas i ett sammanhang. Riksdagen anslöt sig till departementschefens uppfattning. 1946 års vatten- och avloppssakkunniga hade förordat att vatten- och avloppsfrågorna skulle anförtros åt en till byggnadsstyrelsen knuten nämnd, som under ledning av en överdirektör skulle utgöra en avdelning i styrelsen. Frågan behandlades i samband med spörsmålet om vattenvårdens upprust­ ning vid 1957 års riksdag. I propositionen nr 49 föreslogs, att väg- och vat­ tenbyggnadsstyrelsens vatten- och avloppsbyrå samt fiskeristyrelsens tillsynsavdelning skulle överföras till byggnadsstyrelsen. Förslaget blev emel­ lertid icke bifallet av riksdagen (Rskr nr 381). Vattenvårdsfrågan behand­ lades sedermera vid 1958 års riksdag, då den nuvarande organisationen på området beslutades. Planväsendets organisation berördes även av statens byggnadsbesparingsutredning i dess år 1957 avlämnade betänkande (SOU 1957: 47). Planväsen­ det och därmed likartade uppgifter borde enligt förslaget läggas på en sär­ skild myndighet och en utredning härom tillsättas. I sin år 1960 avgivna berättelse (§19) upptog riksdagens revisorer frå­ gan om planväsendets centrala ledning till behandling. Revisorerna fram­ höll härvid bl. a., att redan de för samhällsbyggandet gällande författning­ arna medförde att ett icke ringa antal myndigheter och befattningshavare inkopplades på planfrågorna, varvid centralt främst märktes byggnadssty­ relsen. Bland myndigheter som bedrev översiktlig planeringsverksamhet nämndes vidare arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, väg- och vatten­ byggnadsstyrelsen, järnvägsstyrelsen, luftfartsstyrelsen, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen och lantmäteristyrelsen. Även kammarkollegiet samt fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion framhölls ha centrala uppgittei som berörde planväsendet. Bland regionala organ med uppgifter i planfrå­ gor omnämnde revisorerna länsstyrelse, länsarkitektkontor, länsarbets­ nämnd, länsbostadsnämnd, vägförvaltning med distriktsingenjör för vatlenoch avloppsfrågor, lantbruksnämnd och lantmäterikontor. Efter erinran om de tidigare övervägandena rörande med planväsendet sammanhängande organisationsfrågor föreslog revisorerna att frågan om

80 Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962

samhällsplaneringens centrala organisation skulle göras till föremål för eu allsidig utredning. Revisorerna anförde i anslutning härtill bl. a. följande synpunkter. Den moderna samhällsutvecklingen hade enligt revisorerna haft till följd, att behovet av översiktlig planering blivit alltmer framträdande och för fram­ tiden kunde väntas göra sig gällande med ökad styrka. Den pågående be­ folkningsomflyttningen, vilken främst medförde en tillväxt av tätorterna, ställde sålunda bestämda krav på samhällenas utbyggnad icke minst så vitt gällde områden för bostads- och industribebyggelse, vägar och andra kom­ munikationsleder samt allmänna inrättningar av skilda slag. Alla dessa åt­ gärder avsåg investeringar till högst avsevärda belopp. Redan av detta skäl var det, framhöll revisorerna, av yttersta vikt, att utbyggnaden icke feldimensionerades eller erhöll en olämplig lokalisering. För människornas trivsel var det vidare inte mindre betydelsefullt, att problemen härvidlag lös­ tes på ett ändamålsenligt sätt. Detta gällde f. ö. icke blott bebyggelseplane­ ringen i mera inskränkt bemärkelse. Allteftersom vattenkraften exploate­ rades och andra ingrepp i landskapsbilden gjordes, anmälde sig nämligen spörsmålet, om icke tiden var inne för en mera allomfattande landskaps­ planering, inom vilken även naturvården erhöll sin tillbörliga plats. Det var enligt revisorerna med andra ord en fråga om gestaltningen av hela den miljö i vilken dagens och morgondagens människor hade att leva, verka och finna rekreation. Vidare framhölls att förhållandena på förevarande område känneteckna­ des därav, att någon självständig planmyndighet icke fanns inrättad utan att hithörande förvaltningsuppgifter fullgjordes av en rad olika ämbetsverk. Det aktuella läget innebar alltså, att den centrala och översiktliga samhälls­ planeringen var starkt splittrad, och att denna ordning åt verksamheten måste förläna ett drag av tyngd och omständlighet, som icke kunde undgå att verka hämmande på planarbetet. Icke minst förelåg enligt revisorerna risk för att mindre rationella lösningar kom till stånd i sådana fall, då viss fråga ingick i ett större, sakligt sett sammanhängande komplex men av ad­ ministrativa skäl fick en isolerad behandling. Genom det till byggnadssty­ relsen knutna rådet för översiktlig planläggning hade, framhöll revisorerna, icke olägenheterna, som var förbundna med den organisatoriska splittringen på området, kunnat hävas. Revisorerna skisserade även vissa konturer till en gemensam planmyn­ dighet. I flera remissyttranden över förslaget framfördes emellertid kritik häremot, varvid i allmänhet anfördes att frågan om samhällsplaneringens organisation borde angripas allsidigt och förutsättningslöst. Statsutskottet yttrade (SU 1961: 116) i anledning av revisorernas förslag bl. a. att vägande skäl skulle kunna anföras för en omprövning av planeringsorganisationen i stort. Emellertid kunde resultaten av ett flertal då pågående sakkunnigutredningar förväntas påverka ett ställningstagande till föreliggande spörsmål. Härvid nämndes utredningarna om den bostadspoli­ tiska organisationen, om byggnadsstyrelsens organisation, om den samhäl­

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 81

leliga lokaliseringsverksamheten och om naturskyddets organisationspro­ blem. En samlad prövning borde därför tills vidare anstå, varvid det dock var av största vikt att utbildade former för samarbetet mellan berörda myn­ digheter ytterligare utvecklades. Utskottet förutsatte slutligen, att Kungl. Maj :t hade sin uppmärksamhet riktad på problemet och tog de initiativ, som eventuellt kunde visa sig påkallade. Av de tidigare nämnda utredningarna har, förutom byggnadsstyrelseut­ redningen, bostadspolitiska organisationskommittén numera framlagt sitt betänkande. Under år 1962 torde vidare förslag från 1960 års naturvårdsutredning vara att förvänta. Det bör här framhållas, att flera andra utred­ ningar f. n. pågår i frågor som har nära samband med samhällsplaneringens organisation. Sålunda återstår för 1951 års byggnadsutredning, som år 1957 avlämnade sitt huvudbetänkande, ännu att behandla vissa frågor rörande regionplanering in. in. Bostadsbyggnadsutredningen har att överväga frågor, som äger samband med bostadsbyggandets planering. Vidare behandlar vattenvårdskommittén bl. a. organisationen inom vattenvårdens område och länsförvaltningsutredningen frågan om länsförvaltningens organisation. I sistnämnda utrednings uppdrag intager spörsmålet om samordning av samhällsplaneringsfrågor på länsplanet en framskjuten plats. För egen del vill jag i förevarande sammanhang ytterligare betona de snabba förändringarna av samhället, som föranledes av bl. a. befolknings­ omflyttningarna, den stigande levnadsstandarden, strukturomvandlingen inom näringslivet och bilismens expansion. För att kunna tillgodose de be­ hov, denna utveckling medför inom samhällsbyggandet, kräves varje år av­ sevärda investeringar i anläggningar och byggnader. För att bl. a. riskerna för felinvesteringar skall elimineras, måste vikten av en samordning av verk­ samheten hos berörda statsorgan kraftigt understrykas. En större samman­ hållning i organisatoriskt avseende inom samhällsplaneringen i vidsträckt bemärkelse ter sig därför såsom högst angelägen. Såsom en första åtgärd i detta syfte föreslår jag i det följande vissa ändringar beträffande det till byggnadsstyrelsen knutna rådet för översiktlig planläggning. En lösning av problemet i hela dess vidd synes emellertid, såvitt nu kan bedömas, icke kun­ na ernås utan ytterligare rätt vittgående åtgärder. Vilka konkreta organisa­ toriska anordningar, som från här antydda synpunkter bör vidtagas, kan självfallet inte avgöras förrän en allsidig utredning av hithörande frågor verkställts. En sådan utredning bör anförtros åt en i vanlig ordning tillkal­ lad sakkunnigkommitté. Med hänsyn till de invecklade frågekomplex del här gäller krävs emellertid en ingående analys av problemställningarna samt ett klarläggande och angivande av de närmare riktlinjerna för sakkunnigkommitténs arbete. Den förberedande undersökning som sålunda erfordras synes mig lämpligen böra uppdragas åt en särskild arbetsgrupp med före­ trädare för de närmast berörda departementen. I detta sammanhang vill jag även ta upp frågan om forskning på sam­ hällsplaneringens område. Sådan forskning har hittills bedrivits i förhål­ landevis ringa omfattning och ulan den samordning, som krävs för elt ra­ tt Bihang till riksdagens protokoll 1902. Isaml.Nr 98

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

tionellt och effektivt utnyttjande av resurserna. Under senare år har beho­ vet av en intensifierad forskning på detta område blivit alltmer framträdan­ de. Med hänsyn härtill bör enligt min mening den nämnda sakkunnigkom­ mittén taga även denna fråga under bedömning. Innan jag övergår till att närmare redogöra för mina förslag till omorga­ nisation av byggnadsstyrelsen vill jag framhålla, att jag härvid beaktar den förestående utredningen om samhällsplaneringens organisation. Vid omor­ ganisationen av byggnadsstyrelsen föreslår jag sålunda, att plan- och byggnadsväsendet skall inordnas i styrelsen på sådant sätt, att förändringar i styrelsens organisation i detta avseende skall kunna vidtagas utan större olägenheter.

2. Allmänt rörande byggnadsstyrelsens organisation

Byggnadsstyrelsens nuvarande organisation grundar sig på beslut av stats­ makterna år 1918. Genom en organisationsförändring 1925, varvid byggnadsbyråns utredningsavdelning ombildades till en självständig byrå, fick äm­ betsverket i huvudsak sin nuvarande utformning. Den nu mer än 40-åriga organisationen svarar av flera skäl icke längre mot tidens krav. Personalen har sedan 1925 i det närmaste tiodubblats. Enbart under 1950-talet har verk­ samhetens omfattning ungefär fördubblats. Vidare kan en mycket kraftig ex­ pansion av byggnads- och förvaltningsuppgifterna väntas under innevaran­ de decennium. Redan pågående eller beslutade utbyggnader av lokaler bl. a. för högre utbildning och forskning, för telefoni, radio och television samt för mentalsjukvård och fångvård pekar sålunda mot en fördubbling av den nuvarande byggnadsverksamheten redan under de närmaste åren. I detta läge är det enligt min mening nödvändigt, att en genomgripande omorgani­ sation och en kraftig personell upprustning av byggnadsstyrelsen genom­ föres utan tidsutdräkt så att styrelsen blir i stånd att rationellt, effektivt och ekonomiskt leda den omfattande byggnadsverksamhet, som erfordras för förverkligande av beslutade och planerade reformer inom olika områden av samhällslivet. Vid omorganisationen och upprustningen bör särskilt be­ aktas att uppgifternas alltmer komplicerade natur och vidgade betydelse ställer ännu större krav än tidigare på specialisering, entydig arbetsfördel­ ning och klar ansvarsfördelning. Samtidigt härmed skärpes fordringarna på styrelsens ledning och på samordningen av styrelsens olika delar. Det är vidare viktigt, att styrelsens organisation erhåller ökad flexibilitet för att med enklast möjliga medel kunna anpassas efter arbetsvolymens succes­ siva tillväxt och variationer. Mot den bakgrund, som här tecknats, vill jag med tillfredsställelse konsta­ tera, att byggnadsstyrelseutredningen efter ett forcerat utredningsarbete kunnat framlägga ett betänkande inom sådan tid, att en proposition i ämnet kan föreläggas årets riksdag. Byggnadsstyrelseutredningens förslag till organisation av byggnadsstyrel­ sen innebär i korthet följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 83

Verksledningen förstärkes med en överdirektör i souschefs ställning jäm­ te ett mindre stabsorgan i form av en organisationsavdelning. Som ett alter­ nativ härtill har utredningen prövat behovet av ytterligare en organisations­ nivå mellan verkschefen och byråcheferna, innebärande att två tjänster som teknisk direktör skulle inrättas. Utredningen har emellertid bedömt den sist­ nämnda lösningen icke nu vara påkallad. Utredningen räknar vidare med att vissa byggnadsföretag av sällan före­ kommande art och storleksordning kan komma att kräva organisatoriska an­ ordningar, som inte lämpligen kan tillgodoses inom ramen för eu fast byrå­ indelning. Med hänsyn härtill föreslår utredningen att, vid sidan av de per­ manenta byråerna, särskilda byråer skall kunna inrättas av Kungl. Maj :t ef­ ter förslag av byggnadsstyrelsen. Dessa bör enligt utredningens mening kun­ na kompletteras med programkommittéer eller motsvarande organ. Sådana särskilda byggnadskommittéer, som f. n. leder vissa större utbyggnadsprojekt, behöver vid denna organisation icke inrättas i fortsättningen. Utredningens förslag till permanent byråindelning innebär, att byggnads­ styrelsens nuvarande sex byråer jämte en fristående avdelning ersättes med åtta byråer, nämligen en administrativ byrå för administrativa, juridiska och kamerala uppgifter, en lokalplaneringsbyrå för planering av statens lokal­ frågor m. m. och för programutredningar, en projekteringsbyrå för projekte­ ring t. o. m. fullständiga bygghandlingar, en byggnadsbyrå för själva byg­ gandet, en intendentsbyrå för fastighetsförvaltning inklusive bränslekon­ troll, en kulturhistorisk byrå för styrelsens uppgifter avseende kultur- och konsthistorisk byggnadsvård, en planbyrå för styrelsens uppgifter som cen­ tralt organ inom planväsendet samt en teknisk byrå för motsvarande åliggan­ den inom byggnadsväsendet. För kostnadsuppskattningar och kostnadsbe­ räkningar vid byggnadsföretag, vilka skall verkställas vid flera byråers be­ fattning med ett byggnadsärende, samt för efterkalkylering och indexarbete föreslås en särskild kalkylavdelning, direkt underställd verksledningen. För att uppnå en effektiv organisation för bokföring och ekonomisk kon­ troll bör enligt utredningens mening dessa uppgifter centraliseras till en eko­ nomisk avdelning inordnad i administrativa byrån. Utredningen förordar vidare, att två rådgivande organ inrättas vid bygg­ nadsstyrelsens sida, nämligen byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering, vilket avses ersätta det nuvarande rådet för översiktlig planläggning, samt byggnadsstyrelsens tekniska råd, vars verksamhet skall anknyta till teknis­ ka byråns uppgifter. Utredningen har i detta sammanhang ej lämnat fullständigt förslag till personalorganisation för byggnadsstyrelsen, utan förklarat sig ämna åter­ komma till dessa frågor senare. För budgetåret 1962/03 har utredningen för­ utsatt att styrelsens personalbehov skall kunna tillgodoses efter förslag av styrelsen själv i samråd med utredningen. Utredningen har emellertid avgi­ vit förslag rörande inrättande av vissa ledande befattningar från och med den 1 juli 1902. Slutligen föreslår utredningen vissa förenklingar rörande styrelsens anslag. (i-f Dihang till riksdagens protokoll 19Ci 2. 1 samt. Nr 98

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Utredningens förslag har i allt väsentligt tillstyrkts vid remissbehandling­ en. För egen del finner jag förslaget väl ägnat att läggas till grund för en omorganisation och upprustning av byggnadsstyrelsen. I det följande kom­ mer jag att redovisa mina ställningstaganden till de olika avsnitten i utred­ ningens förslag. Av praktiska skäl vill jag härvid först behandla frågan om byråorganisationen och vissa därmed omedelbart sammanhängande spörs­ mål. Därefter kommer jag att framlägga mitt förslag beträffande verksled­ ningen och slutligen tar jag ställning till personal- och anslagsfrågorna.

3. Byråorganisationen m. m.

Utvecklingen inom byggnadsst 3 rrelsens verksamhetsområde nödvändiggör, såsom förut påpekats, en klar och entydig arbets- och ansvarsfördelning mel­ lan styrelsens olika enheter. För att främja effektivitet och ekonomi i orga­ nisationen bör denna fördelning syfta till att ge enheterna ensartade och än­ damålsenligt avgränsade arbetsuppgifter. Vid styrelsens indelning i byråer bör härvid enligt min mening såsom byggnadsstyrelseutredningen föreslagit funktionsprincipen tillämpas. I likhet med utredningen finner jag en omorganisation i första hand erfor­ derlig i fråga om nuvarande utredningsbyrån och byggnadsbyrån. De mest framträdande organisatoriska bristerna i den bestående byråorganisationen hänför sig nämligen till den olämpliga fördelningen mellan de båda byråer­ na av olika avsnitt i projekteringsarbetet och i sammanförandet inom nämn­ da byråer av sinsemellan olikartade uppgifter. Jag biträder därför utredning­ ens förslag, att en byrå inrättas för planering, utredning och programmering rörande statens lokalfrågor. Såsom byggnadsstyrelsen förordat bör denna by­ rå lämpligen kallas utredningsbyrån. En byrå — vilken med hänsyn till vad jag föreslår i det följande bör benämnas första projekteringsbyrån — bör svara för styrelsens allmänna projekteringsarbete på grundval av förelig­ gande programhandlingar fram till fullständiga bygghandlingar. Ansvaret för själva byggandet bör förläggas till en uteslutande för denna uppgift or­ ganiserad byggnadsbyrå. En förstärkning av styrelsens resurser är vidare motiverad av de alltmer ökade kraven på styrelsen med avseende på dess allmänna uppgifter inom byggnadsväsendet. Dessa uppgifter bör därför bry­ tas ut ur den nuvarande byggnadsbyrån och förläggas till en nyinrättad teknisk byrå. En administrativ byrå finner jag självklart böra ingå i organisationen. Förslaget rörande en planbyrå och en kulturhistorisk byrå föranleder ej hel­ ler invändning från min sida. Styrelsens fastighetsförvaltning bör liksom nu omhänderhas av intendentsbyrån. I enlighet med vad utredningen föreslagit torde värmetekniska avdel­ ningen med hänsyn till bränslekontrollens nära samband med fastighetsför­ valtningen inordnas i denna byrå. Såsom utredningen uppmärksammat, kommer byggnadsstyrelsens verk­ samhet under 1960-talet att bl. a. avse vissa exceptionellt stora byggnadsob-

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 85

jekt. Detta förhållande betingas väsentligen av den pågående utbyggnaden inom universitets- och högskoleväsendet. Projekt av denna art har hittills i vissa fall icke ansetts böra uppdragas åt byggnadsstyrelsen utan har anförtrotts fristående organ i form av särskilda byggnadskommittéer. Då en stör­ re organisation torde innebära avsevärda fördelar bl. a. genom tillgång till bättre tekniska, ekonomiska och administrativa resurser, ökade möjligheter till utvecklingsarbete samt goda betingelser för att samla vidgad erfarenhet och att åstadkomma samordning mellan skilda byggnadsuppgifter, bör enligt min mening fristående byggnadskommittéer i fortsättningen icke nyinråt­ tas. I stället bör byggnadsstyrelsens organisation tillföras sådana förstärk­ ningar och ges sådan flexibilitet, att styrelsen kan förutsättas effektivt ge­ nomföra projekt av nämnda storleksordning. När det gäller själva byggandet utgår jag från att byggnadsbyrån vid be­ hov skall kunna svara för även de största projekten. I likhet med utred­ ningen och ett antal remissinstanser finner jag däremot, att programarbetet och ledningen av projekteringen kan fordra särskilda organisatoriska an­ ordningar. Jag kan i stort sett biträda utredningens förslag till lösning av denna fråga. Möjlighet bör sålunda finnas att inom byggnadsstyrelsen för mycket stora eller eljest särpräglade byggnadsprojekt inrätta speciella en­ heter vid sidan av den permanenta byråindelningen. Dessa enheters chefer torde vanligen böra ges byggnadsråds ställning och efter förslag av byggnads­ styrelsen tillsättas av Kungl. Maj :t. Med hänsyn härtill föreslår jag, att be­ myndigande lämnas Kungl. Maj :t att vid behov inrätta dylika tjänster. Er­ forderlig personal i övrigt på dessa speciella byråer bör lämpligen avdelas från styrelsens permanenta byråer och då i första band från utredningsbyrån och första projekteringsbyrån. För närvarande bedömer jag behov föreligga av två speciella byråer. Med hänsyn till bl. a. den nuvarande organisationen för utbyggnaden inom men­ talsjukvård och fångvård bör en sådan byrå inrättas för denna och därmed jämförlig byggnadsverksamhet -—- andra projekteringsbyrån. Vidare bör en byrå inrättas för i huvudsak universitets- och högskoleulbyggnaderna i Göte­ borg och Lund -— tredje projekteringsbyrån. Inom en snar framtid torde det därjämte bli nödvändigt att inrätta en särskild projekteringsbyrå för i första hand utbyggnaden av Stockholms universitet vid Frescati. Det bör ankomma på byggnadsstyrelsen att närmare fördela projekteringsarbetet mellan de olika byråerna, varvid praktiskt-organisatoriska synpunkter bör vara avgö­ rande. I likhet med utredningen finner jag det ändamålsenligt, att för större byggnadsföretag programkommittéer med företrädare för nyttjaren och and­ ra intressenter, i förekommande fall även kommunala, utses av Kungl. Maj :t. I allmänhet torde det vara lämpligt, att den representant för byggnadssty­ relsen som jag förutsätter böra ingå i sådan kommitté, blir chefen eller even­ tuellt annan högre tjänsteman inom vederbörande projekteringsbyrå. Kom­ mittéernas behov av utredningspcrsonal bör, såsom jag förut antytt, huvud­ sakligen tillgodoses genom utredningsbvråns försorg. Härigenom erhålles

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

samordning mellan byggnadsstyrelsens programarbete och det programar­ bete, som bedrives av kommittéerna, liksom även kontinuitet i byggnadsärendenas handläggning. Det torde få ankomma på byggnadsstyrelseutredningen att i sitt fortsatta arbete beakta denna fråga vid den mera ingående bedömningen av personalbehovet inom utredningsbyrån. Tillsättandet av en programkommitté bör enligt min mening icke inne­ bära, att byggnadsstyrelsens uppgifter rörande byggnadsärendena begränsas. Styrelsen bör sålunda även i dessa fall göra vederbörande framställningar till Kungl. Maj :t samt efter erforderligt samråd med kommittén svara för projekteringen och byggandet.

Vad beträffar frågan om organisationen för bokföring och ekonomisk kon­ troll samt för kostnadsberäkning och efterkalkylering vill jag anföra föl­ jande. Bokföring och ekonomisk kontroll är i nuvarande organisation förlagda till administrativa byråns kameralavdelning samt till olika enheter inom styrelsens tekniska byråer. Ett sådant system kan, då arbetsuppgifterna är av mindre omfattning, i och för sig innebära vissa fördelar. Utredningen har emellertid framhållit, att åtskilliga ganska betydande olägenheter är för­ enade med detta system och att dessa olägenheter kommer att ytterligare accentueras vid den ökade arbetsvolym som väntas under 1960-talet. I likhet med utredningen finner jag det synnerligen angeläget, att garan­ tier skapas för att verksledningen snabbt och effektivt skall kunna tillför­ säkras information om det ekonomiska läget beträffande byggnadsverksam­ het och fastighetsförvaltning. Lika viktigt är att en effektiv kostnadsövervakning kan utövas och att tillfredsställande underlag erhålles för erforder­ liga kostnadsanalyser. Härför erfordras en effektivisering av bokföring och redovisning, främst genom samordning av förekommande bokföringssystem och en högre grad av mekanisering av bokföringsarbetet. Organisatoriskt ställer dessa förhållanden krav på en större koncentra­ tion än f. n. i arbetets handhavande inom styrelsen. Jag biträder på grund härav utredningens förslag, att de olika bokföringsenheterna skall samman­ föras till en ekonomiavdelning inom administrativa byrån. På denna avdel­ ning skall bl. a. ankomma att genom regelbundna rapporter hålla berörda tekniska byråer informerade om medelsdispositioner och om den ekono­ miska ställningen för uppdrag och arbeten m. m. Här avsedda åtgärder är emellertid endast att betrakta som ett första steg mot en slutlig lösning av denna fråga. Ett fullföljande av omorganisationen kräver en omsorgsfull och detaljerad planering av såväl bokföringssystemen som de därmed sammanhängande rutinerna. Härför erfordras ytterligare in­ gående utredning, vilken enligt byggnadsstyrelseutredningens mening bör anförtros åt en särskild sakkunnig. Jag kommer därför senare denna dag att begära Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla en sådan sakkunnig. Under omställningsperioden kommer vidare olika övergångsanordningar i fråga om bokföringens organisation att erfordras. I avbidan på resultatet

Kurigl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 87

av utredningen är jag icke beredd att taga ställning till frågan om föränd­ ringar med avseende på attestskyldighet och utanordningsbeslut. Ett ställ­ ningstagande till förslaget att mindre ekonomiavdelningar eller motsvaran­ de anordningar skall bibehållas på de berörda tekniska byråerna bör av sam­ ma skäl anstå. Enligt min uppfattning är det angeläget, att byggnadsstyrelsen tilldelas er­ forderliga resurser för att med tillräcklig omsorg kunna utföra de kostnads­ uppskattningar och kostnadsberäkningar, vilka skall ligga till grund för Kungl. Maj :ts och riksdagens beslut i byggnadsärenden. För ett ekonomiskt byggande kan vidare analyser och delberäkningar erfordras för att belysa de kostnadsmässiga konsekvenserna av olika alternativa lösningar. Såsom ut­ redningen påpekat bör också efterkalkyler verkställas. En med hithörande arbete sammanhängande uppgift är slutligen att utarbeta byggnadskostnadsindex och index för kostnadsreglering av husbyggnadsentreprenader. Jag de­ lar utredningens uppfattning, att dessa uppgifter bäst torde lösas, om de samlas i en enda arbetsgrupp inom styrelsen. Då denna arbetsgrupp kom­ mer alt få betjäna eller eljest har samband med flera av styrelsens byråer, tillstyrker jag utredningens förslag, att arbetsgruppen såsom en särskild kalkylavdelning ingår i organisationen vid sidan av byråerna. Däremot kan jag på av statskontoret anförda skäl icke biträda utredning­ ens förslag att en fristående organisationsavdelning inrättas som ett stabs­ organ åt verksledningen. De olika byråernas interna organisation synes i allt väsentligt kunna lö­ sas enligt byggnadsstyrelseutredningens förslag. Administrativa byrån bör lämpligen indelas i en allmän avdelning, en per­ sonalavdelning och en ekonomiavdelning, varvid den sistnämnda indelas i en kameralsektion och en sektion för kostnadsbokföring. På byrån bör slut­ ligen styrelsens ombudsman vara placerad. Utredningens förslag att utredningsbyrån (lokalplaneringsbyrån) indelas i en planeringsavdelning och en programavdelning samt förses med en ge­ mensam expedition kan jag tillstyrka. Jag ansluter mig också till utredning­ ens uttalanden, att ett differentierat kunskaps- och erfarenhetsområde bör vara representerat bland byråns personal och att såväl teknisk utbildning inom olika fack som ekonomisk och samhällsvetenskaplig utbildning samt erfarenheter av organisationsfrågor m. m. kan vara lämplig grund för handhavandet av olika uppgifter inom byrån. Härigenom räknar jag med att by­ råns inrättande skall vidga möjligheterna att överföra uppgifter från svårrekryterad personal med kvalificerad teknisk utbildning till andra personal­ kategorier. Första projektcringsbyråns organisation bör enligt min mening lämpligen anknyta till de i projekteringsarbetet deltagande huvudslagen av fackmän. Varje fack bör bilda en avdelning inom byrån. Jag föreslår sålunda att by­ rån indelas i en arkitektavdelning, en byggnadsteknisk avdelning, en värme-, ventilations- och sanitetsteknisk avdelning, eu elektroteknisk avdelning och

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

en \äg- och vattenbyggnadsteknisk avdelning. Byrån bör härjämte i enlig­ het med byggnadsstyrelsens förslag förses med en avdelning för standardi­ serings- och utvecklingsarbete ävensom med ett gemensamt kansli. Utredningen har ansett, att omfattningen och betydelsen av byggnadssty­ relsens projekterande och byggande verksamhet motiverar en organisation som möjliggör projektering genom eget organ till viss mindre del. Huvudde­ len av projekteringsarbetet förutsättes dock alltjämt skola utföras av utom­ stående konsulter. Emot dessa riktlinjer har jag intet att invända. Huruvida det egna projekteringsarbetet bör bedrivas i ett särskilt projekteringskontor eller direkt inom de olika avdelningarna är ett spörsmål, vartill jag nu icke är beredd att taga ställning. Det synes mig lämpligt att utredningen, som under sitt fortsatta arbete har att mera ingående undersöka personalbeho­ vet inom byrån, ytterligare överväger ifrågavarande organisationsspörsmål. Byggnadsbyråns huvuduppgifter skall vara att, sedan bygghandlingar mottagits från projekteringsorganet, utföra byggnadsföretagen genom entre­ prenör eller i egen regi. Egenregiverksamhetens omfattning har under se­ nare år avsevärt reducerats. En viss ytterligare minskning planeras av bygg­ nadsstyrelsen. Detta är enligt min uppfattning lämpligt. Det torde vidare bora undersökas om inte verksamheten inom det elektrotekniska facket vtterligare bör krympas något. Jag föreslår med avvikelse i vissa avseenden från utredningens för­ slag att byggnadsbyrån indelas i en entreprenadavdelning och en egenregiavdelning för byggnadsarbeten, en värme-, ventilations- och sanitetsteknisk avdelning, en elektroteknisk avdelning och en allmän avdelning. Såsom chef för allmänna avdelningen bör den av utredningen föreslagna bi­ trädande byggnadschefen fungera. I avdelningen bör kansliet inordnas. Till entreprenadavdelningen bör en regional organisation för byggnadsledning och byggnadskontroll anslutas samt till egenregiavdelningen liksom nu en arbetschefsorganisation. Frågan om antalet regionala enheter, deras närmare

uPPg1fter otc. ingår i byggnadsstyrelseutredningens uppdrag att vidare un­

dersöka. Intendentsbyrån bör i enlighet med byggnadsstyrelseutredningens förslag organiseras i en underhållsavdelning, uppdelad i fem underhållssektioner samt en planerings- och upphandlingssektion, en fastighetsavdelning, en hyresavdelning, en utrikesavdelning, en bränslekontrollavdelning och ett gemensamt kansli. Djurgårdsnämndens återstående arbetsuppgifter förut­ sattes bli förlagda till den härför anpassade fastighetsavdelningen. Jag bitrader byggnadsstyrelseutredningens förslag i fråga om kultur­ historiska byråns organisation samt vidare utredningens förslag att plan­ byrån skall indelas i en avdelning för samordning och information, en av­ delning för översiktlig planläggning, en allmän avdelning, en juridisk av­ delning och en expedition med arkiv. I detta sammanhang vill jag under­ stryka önskvärdheten av att bland planbyråns personal bör ingå olika slag av fackmän med samhällsvetenskaplig och annan utbildning, vilka genom

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962 89

sin kunskap och erfarenhet på skilda specialområden kan bidraga till ett effektivt lagarbete för vidareutveckling av samhällsplaneringen. Tekniska byrån bör enligt min mening, såsom utredningen föreslagit, tills vidare organiseras i en allmän avdelning, en konstruktionsavdelning, en materialavdelning och en expedition med ai'kiv. Med hänsyn till installa­ tionsteknikens betydelse i byggnadsverksamheten och för dess ekonomi för­ ordar jag emellertid att byggnadsstyrelseutredningen ytterligare undersöker hur installationsfrågorna organisatoriskt skall handläggas inom byrån. I det föregående har angivits huvuddragen i den planerade fördelningen av projekteringsarbetet mellan första projekteringsbyrån och de speciella byråerna —- andra och tredje projekteringsbyråerna. Det har vidare förut­ satts, att byggnadsstyrelsen skall äga från praktiskt-organisatoriska syn­ punkter bestämma den närmare arbetsfördelningen mellan de olika projek­ teringsbyråerna. Med hänsyn härtill får det även ankomma pa byggnads­ styrelsen att fixera byråernas organisation alltefler omfattningen och ka­ raktären av de arbetsuppgifter, som anförtros respektive byrå. Huvudprin­ cipen för de speciella byråernas organisation bör vara att de med avseende på projekteringsuppgifterna skall byggas upp efter samma mönster som första projekteringsbyrån och erhålla fackmän av skilda slag från denna. När det gäller organisationen av andra projekteringsbyrån bör med beaktande av redan bestående organisation och föreslagen överflyttning av personal från mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation två avdelningar inrättas, nämligen en för programmerings- och projekteringsledning för mentalsjukvårdsbyggnader och en för fångvårdsbyggnader m. m. Föreslagen personal i övrigt redovisas enligt huvudprincipen för organisa­ tionen på första projekteringsbyrån.

4. Byggnadsstyrelsens ledning m. m.

Jag anser det uppenbart att verksamhetens väsentligt ökade omfattning och de olika uppgifternas alltmer komplicerade karaktär f. n. ställer be­ tydligt större fordringar på byggnadsstyrelsens ledning än förut. Det är bl. a. angeläget, att tillräckliga resurser finnes för att tillse att erforderlig samordning av de olika byråernas verksamhet kommer till stånd. Vidare synes en fördelning på flera personer av sådana ledande, kontrollerande och beslutande funktioner, vilka nu måste utövas av verkschefen ensam och därför i längden måste bli alltför betungande för denne, inte längre kunna anstå. En förstärkning av byggnadsstyrelsens ledning bör därför enligt min mening ske. Byggnadsstyrelseutredningen har övervägt två alternativ för en sådan förstärkning. Det ena går ut på att en tjänst som överdirektör och souschef skall inrättas och det andra innebär, att närmast under generaldirektören skall finnas två tekniska direktörer. Utredningen har stannat för att f. n. förorda det förra alternativet men samtidigt anfört, att en omprövning av frågan framdeles kan bli påkallad. Behovet av en förstärkning av verkslcd-

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

ningen har i allmänhet understrukits vid remissbehandlingen och flera re­ missinstanser, däribland statskontoret, har ansett att alternativet med två direktörer redan nu bör väljas. Efter att ha övervägt de skilda för- och nackdelar, som är förenade med de olika förslagen, har jag kommit till den uppfattningen, att organisatio­ nen av byggnadsstyrelsens ledning bör lösas efter de principer som föror­ dats av bl. a. statskontoret. Härvid bör behovet av samordning och gemen­ sam ledning av dels projektering och byggande, dels fastighetsförvaltning och lokalplanering samt de administrativa och ekonomiska funktionerna i första hand tillgodoses. Jag föreslår på grund härav att administrativa hyrån, utredningsbyrån, intendentsbyrån och kalkylavdelningen understäl­ les eu avdelningschef samt att första projekteringsbyrån, de för vissa större objekt organiserade specialbyråerna och byggnadsbyrån samordnas under en teknisk direktör. Kulturhistoriska byrån, planbyrån och tekniska hyrån, vilka huvudsakligen representerar styrelsens myndighetsuppgifter, anser jag lämpligen böra direkt underställas generaldirektören. Jag har härvid be­ aktat att nämnda byråer kan komma att beröras av den i det föregående föreslagna särskilda utredningen rörande den statliga organisationen av samhällsplaneringen och därmed sammanhängande spörsmål. I enlighet med nu gällande ordning bör generaldirektören i princip ha ensam beslutanderätt i de ärenden, i vars prövning han deltar. Såsom le­ damöter i styrelsen skall ingå den tekniske direktören, avdelningschefen och byråcheferna. Som ställföreträdare för generaldirektören bör, efter för­ slag a^ denne, förordnas tekniske direktören eller avdelningschefen. Den nuvarande organisatoriska splittringen inom samhällsplaneringens område motiverar enligt min uppfattning, såsom tidigare framhållits att det till byggnadsstyrelsen knutna rådet för översiktlig planläggning ges en fastare form. Att en utredning rörande den statliga organisationen av samhällsplaneringen in. m. kommer att tillsättas kan icke få utgöra något hinder härför, eftersom en ändrad organisation inom området kan beräknas bli genomförd först efter ett flertal år. Jag biträder sålunda byggnadsstyrel­ seutredningens förslag om inrättandet av byggnadsstyrelsens råd för sam­ hällsplanering. I rådet bör, liksom i dess nuvarande motsvarighet, ingå representanter för arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen, skolöverstyrelsen, väg- och vattenbyggnadssty­ relsen, statens råd för samhällsforskning, Svenska stadsförbundet och Svens­ ka landskommunernas förbund. Behov av ett permanent samarbetsorgan föreligger också i anslutning till byggnadsstyrelsens uppgift att utfärda tekniska anvisningar till byggnads­ stadgan och därmed sammanhängande verksamhet. I överensstämmelse med byggnadsstyrelseutredningens förslag bör därför ett byggnadsstyrel­ sens tekniska råd inrättas. Såsom utredningen föreslagit bör detta tills vi­ dare omfatta 16 ledamöter. Av dessa bör en ledamot representera vardera statens råd för byggnadsforskning, Svenska arkitekters riksförbund, Sven­ ska väg- och vattenbyggares riksförbund, Värme-, ventilations- och sani-

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år i 962

letstekniska föreningen, Svenska elektroingenjörers riksförening, Svens­ ka byggnadsarbetareförbundet, Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska stadsförbundet, Svenska lands­ kommunernas förbund, stadsarkitektföreningen och byggnadsinspektorsföreningen samt två ledamöter representera de kooperativa och allmännyt­ tiga bostadsföretagen. o Nu nämnda ledamöter i de båda råden bör för en tid av högst tre ar xorordnas av Kungl. Maj :t på förslag av byggnadsstyrelsen efter samråd med vederbörande myndighet, organisation eller företag. Byggnadsstyrelsens ge­ neraldirektör bör vara ordförande i båda råden. Chefen för planbyrån bor i denna sin egenskap vara vice ordförande och föredragande i rådet för sam­ hällsplanering samt chefen för tekniska byrån inneha samma funktioner i tekniska rådet. Rådens behov av kansli anser jag kunna tillgodoses genom de nämnda byråernas försorg. Byggnadsstyrelsen bör vidare ha möjlighet att__vid sidan av råden eller som adjungerade ledamöter av dessa — till­ kalla särskilda sakkunniga och experter. Jag föreslår slutligen att till icke statsanställda ledamöter i råden skall utgå särskild ersättning enligt grun­ der som torde få fastställas av Kungl. Maj :t. En tablå över den nu föreslagna organisationen för byggnadsstyrelsens verksledning och byråindelning torde såsom bilaga (Bilaga 2) få fogas till statsrådsprotokollet för denna dag.

5. Personalfrågor

Den nya organisationen av byggnadsstyrelsen förutsätter bl. a. inrättan­ de av ett betydande antal nya tjänster. Såsom jag tidigare föreslagit skall verkets ledning förstärkas med två högre tjänster, nämligen en som tek­ nisk direktör och en som avdelningschef. Den tekniske direktören bör pla­ ceras i lönegraden B 5 och avdelningschefen i B 4. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att senare taga ställning till om innehavarna av dessa tjänster skall vara extra ordinarie eller förordnas på viss tid. Genom denna förstärkning av verksledningen torde behovet av ett särskilt arvode till ge­ neraldirektörens ställföreträdare bortfalla. Jag har intet att erinra mot att en tjänst som avdelningsdirektör i Be 1 inrättas på den nya kalkylavdelningen. Vidare förordar jag att på denna avdelning inrättas två nya tjänster som förste byråingenjör alternativt förs­ te aktuarie i Ae 23. Genom den nya byråindelningen erhåller chefen för den administrativa byrån större ansvar och mera omfattande arbetsuppgifter än tidigare. Bl. a. med hänsyn härtill bör hans tjänst i lönehänseende jämställas med chefs­ tjänsterna på övriga byråer och placeras i Bo 3. Vidare bör hans tjänstetitel ändras till byggnadsråd. På administrativa byråns allmänna avdelning toide vidare inrättas en tjänst som byrådirektör i Ae 24 och en tjänst som fors­ te byråsekreterare i Ae 23. Vidare bör en befattning som kontorist i Ae 9 placeras på avdelningen. Befattningshavaren skall ha till uppgift att In tra­ lla avdelningschefen och tekniske direktören. Personalavdelningen bör för­

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

starkas med en förste byråsekreterare i Ae 21 samt två kontorsbiträden i reg­ lerad bcfordringsgång. Chefen för ekonomiavdelningen bör i enlighet med styrelsens förslag vara byrådirektör i Ae 26. Chefen för kostnadsbokföringssektionen torde placeras i Ae 21 med tjänstetiteln förste revisor. På kame­ ralsektionen bör en tjänst som kontorist i Ae 9 inrättas. Övriga förslag till nya tjänster på administrativa byrån anser jag mig icke kunna tillstyrka. Jag tillstyrker de föreslagna nya tjänsterna på utredningsbyrån, dock med den modifikationen att tjänsterna bör vara extra-ordinarie i stället för, som styrelsen begärt, ordinarie. Chefen för första projekteringsbyrån torde liksom motsvarande befatt­ ningshavare på nuvarande utredningsbyrån vara placerad i Bo 3. 1 övrigt har jag icke annan erinran mot de föreslagna nya tjänsterna på denna byrå än att chefen för el-avdelningen bör vara avdelningsdirektör i Be 1 i stället för byrådirektör i Ae 26. Vidare bör de av styrelsen för anstaltsbyrån begärda två tjänsterna som förste byråingenjör i Ae 23 inplaceras på projekteringsbyråns byggnadstekniska avdelning respektive VVS-avdelning. Mot styrelsens förslag till nya tjänster på byggnadsbyrån har jag ingen annan erinran än att beteckningen på de fem nya tjänsterna i Ae 21 inom distriktsorganisationen bör vara byggnadsinspektör. Den nuvarande chefen för byrån är placerad i lönegraden Bp 4 med byggnadschefs tjänstetitel. Vid uppkommande vakans bör tjänsten ändras till tjänst som byggnadsråd i Be 3. Styrelsens förslag till nya tjänster på intendentsbyråns underhållsavdelning till st j rker jag, dock att tjänsten som kontorsbiträde bör placeras i reg­ lerad befordringsgång. Jag har heller icke något att erinra mot att på bränslekontrollavdelningen inrättas en tjänst som maskinist i Ao 9 och en tjänst som eldare i Ae 7. Utrikesavdelningen bör förstärkas med en kontor sskriva­ re i Ae 13 på grund av avdelningens ökade arbetsuppgifter för utrikesrepresentationens personalbostadsärenden. På hyresavdelningen bör inrättas en tjänst som byråassistent i Ae 19 och en som kontorist i Ae 9. I fråga om planbyrån föreslår jag inrättandet av en tjänst som kartbi­ träde och en som kontorsbiträde, båda i reglerad befordringsgång, på bvråns expedition. Tekniska byråns chef bör vara överingenjör i Be 3 och chefen för by­ råns konstruktionsavdelning avdelningsdirektör i Be 1. Vidare bör två tjänster som byggnadsråd i Be 3 inrättas för cheferna för andra och tredje projekteringsbyråerna. Mitt förslag innebär, att sammanlagt 52 nya tjänster nyinrättas hos byggnadsstyrelsen. Styrelsens förslag till extra-ordinariesättning av ett antal befintliga tjäns­ ter anser jag mig böra biträda. Vidare förordar jag ändrad lönegradsplacering m. in. för ett antal befintliga tjänster. En översiktlig tablå över hela den föreslagna personalorganisationen torde såsom bilaga få fogas till statsråds­ protokollet (Bilaga 3). I tablån har upptagits dels samtliga tjänster för vilka kostnaderna avses skola bestridas från avlöningsanslaget, dels alla ordina­

Kungt. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 93

rie tjänster samt extra-ordinarie tjänster i lägst lönegraden 21, för vilka kostnaderna förutsättes komma att bestridas från byggnadsanslag. Jag vill anmäla, att mina förslag beträffande byggnadsstyrelsens perso­ naluppsättning, i vad de angår de olika befattningarnas lönegradsplacering, har varit föremål för överläggningar mellan företrädare för kommunika­ tions- och civildepartementen samt vederbörande personalorganisationer och därvid godtagits av organisationerna. Kungl. Maj :t bör äga i den utsträckning, som erfordras i samband med genomförandet av de av mig i det föregående förordade förslagen, uppföra tjänster å övergångsstat och utfärda övergångsbestämmelser i övrigt.

6. Anslagsfrågor

Kostnaderna för byggnadsstyrelsens personal bestrides f.n. från dels avlöningsanslag på driftbudgeten, varvid fördelning på skilda avlöningsstater sker beträffande byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet och styrelsens värmeledningspersonal, dels anslag till utredningar rörande tillämnade bygg­ nadsföretag m. in. på driftbudgeten, dels projekteringsanslag under fonden för förlag till statsverket, dels byggnadsanslag å kapitalbudgeten, dels fastighetsfondens utgiftsstat. Från byggnadsanslag bestrides kostnaderna för huvuddelen av personalen på byggnadsbyrån förkottsvis enligt en av Kungl. Maj :t fastställd stat, varvid i bokslutet för varje budgetår kostnaderna av styrelsen fördelas mellan de tillgängliga byggnadsanslagen. För viss nu­ mera fast anställd personal på byggnadsföretag bestrides lönekostnaderna di­ rekt från byggnadsanslag. Även de kostnader, som bestrides från utredningsoch projekteringsanslagen, fördelas slutligen om möjligt mellan vederbö­ rande byggnadsanslag. Även styrelsens omkostnadsanslag fördelas på två omkostnadsstater på samma sätt som avlöningsanslaget. Det nuvarande systemet för bestridande av avlöningar och omkostnader är komplicerat och svåradministrerat. Byggnadsstyrelseutredningen har där­ för i förenklande syfte föreslagit, att all byggnadsstyrelsens personal skall avlönas antingen från avlöningsanslag på driftbudgeten eller enligt en av Kungl. Maj :t fastställd förskottsstat. En följd härav skulle bl. a. bli att det särskilda utredningsanslaget skulle slopas och vederbörande kostnader be­ stridas från avlöningsanslaget. I likhet med riksrevisionsverket finner jag en förenkling på detta om­ råde önskvärd. Jag förordar därför, att avlöningskostnaderna för general­ direktören, tekniske direktören och avdelningschefen, kostnaderna för de tvenne råden och kostnaderna för all personal på administrativa byrån, utredningsbyrån, intendentsbyrån, kulturhistoriska byrån, planbyrån och tek­ niska byrån bestrides från avlöningsanslaget, dock att avlöningskostnader­ na för tre tjänster i Ae 9, Ae 10 och Ae 12 å intendentsbyrån alltjämt bör bestridas från fastighetsfondens utgiftsstat. Jag delar vidare uppfattningen, alt kostnaderna för projektering och byggande bör belasta byggnadsverk­ samheten och förordar i enlighet härmed att kostnaderna för all personal inom projekteringsbyråerna, byggnadsbyrån, inklusive last anställda tjäns- 7 Bihang till riksdagens protokoll 1062. 1 samt. Nr 98

94 Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

temän som nu avlönas direkt från byggnadsanslag, och kalkylavdelningen bestrides enligt förskottsstat, vilken fastställes av Kungl. Maj:t. Förskottsstaten bör därvid kompletteras med en ordinariepost. De nuvarande pos­ terna för avlöningar till icke-ordinarie personal och för avlöningar till bi­ trädande ingenjörer och arkitekter m. fl. sammanslås till en förslagsvis be­ räknad post, som icke får överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande. Kost­ naderna enligt förskottsstaten bör i bokslutet för vederbörande budgetår fördelas mellan tillgängliga byggnadsanslag eller, om byggnadsanslag ännu icke beviljats av riksdagen för visst objekt som är under projektering, det särskilda projekteringsanslaget under fonden för förlag till statsverket. Jag delar däremot icke uppfattningen, att det nuvarande utredningsanslaget bör slopas och ersättas med en särskild post till tillfällig personal under avlöningsanslaget. Enligt min mening bör utredningsanslaget i stället bibehållas med sin nuvarande konstruktion men bör belastas endast med kostnaderna för utredningar, som utföres av experter och konsulter m. fl. utanför styrelsen. Härigenom erhålles en strikt uppdelning mellan avlöningar och omkostnader för styrelsens fasta personal å ena sidan och å den andra en lättöverskådlig särredovisning av kostnaderna för konsultuppdragen på utredningssidan. Jag förordar att utredningsanslaget upptages med oför­ ändrat belopp av 700 000 kr. för nästa budgetår. Mitt förslag innebär vidare, att endast en stat upptages under ettvart av anslagen till avlöningar och omkostnader och att personalförteckningen för byggnadsstyrelsen begränsas till att omfatta endast personal avlönad från avlöningsanslaget och personal avlönad av byggnadsmedel. Den personaluppsättning för byggnadsstyrelsen, som jag förordat i det föregående, innebär att sammanlagt 307 tjänstemän kommer att avlönas från avlöningsanslaget jämfört med 202 f. n. Avlöningskostnaderna — in­ klusive rörligt tillägg — för denna personal beräknar jag till 6 724 300 kr. Härjämte tillstyrker jag byggnadsstyrelsens förslag om att sammanlagt 76 000 kr. ställes till styrelsens förfogande för att inom intendentsbyrån, planbyrån och tekniska byrån användas för särskilda utredningar och arvoden till viss expertis m. m. Jag biträder även förslaget om att 10 000 kr. anvisas för be­ stridande av ersättningar till icke statsanställda ledamöter av de rådgivan­ de organen. Liksom hittills bör för arvode till organisationsföredragande be­ räknas 1 200 kr. Anslagsposten Kompensation för höjda folkpensionsavgif­ ter beräknar jag till 103 500 kr. Vid bifall till mina förslag bör således av­ löningsanslaget upptagas med 6 915 000 kr. innebärande en ökning med 2 197 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.

Från omkostnadsanslaget skall i fortsättningen bestridas omkostnaderna för de tjänstemän, som avses skola avlönas från styrelsens ordinarie avlöningsanslag. Byggnadsstyrelsen har vid beräkningen av omkostnadsanslaget använt en schematisk beräkningsmetod, enligt vilken de olika anslagsposterna räknas upp i stort sett i direkt proportion till det ökade antalet tjänster. I de fall där

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962 95

någon mera exakt beräkningsmetod icke står till buds har jag i princip intet att erinra häremot. Uppräkningsprocenten bör dock justeras med hänsyn till att jag förordat inrättandet av ett mindre antal tjänster än det av byggnads­ styrelsen äskade. I enlighet härmed beräknar jag för sjukvård in. m. — inberäknat den tidi­ gare särskilda anslagsposten för värmeledningspersonalen — ett belopp av 25 000 kr., vilket innebär en ökning med 8 300 kr. i förhållande till inneva­ rande budgetår. Anslagsposten till reseersättningar bör höjas med 71 000 kr. till 190 000 kr. Av höjningen utgör 7 500 kr. en automatisk uppräkning till följd av höjda traktamenten. Delposten till bränsle, lyse och vatten torde höjas med 5 500 kr. till 40 000 kr. på grund av utökade lokaler och höjda bränslekostnader. Delposten till övriga expenser bör räknas upp generellt med 120 800 kr. för styrelsens ordinarie, löpande expenser. Härjämte beräknar jag dels ett en­ gångsbelopp av 40 000 kr. för nyanskaffning av möbler m. in. för de 28 helt nya tjänster, som jag tidigare föreslagit till inrättande under avlöningsanslaget, dels ett belopp av 10 000 kr. som bidrag till statens betongkommitté, vilket tidigare bestritts av förskottsmedel. I enlighet med vad byggnadsstyrelsen föreslagit i särskild skrivelse -— av vilken riksdagens vederbörande utskott torde beredas tillfälle att taga del — beräknar jag en ökning för särskilda anläggningar med 34 000 kr., varav 28 000 kr. utgör engångsbelopp. Ett för innevarande budgetår beräknat engångsbelopp av 49 000 kr., varav 45 000 kr. för särskilda anläggningar, utgår. Delposten ökar således enligt mitt för­ slag med 156 200 kr. till 543 000 kr. Anslagsposten till publikationstryck bör i enlighet med byggnadsstyrel­ sens förslag räknas upp med 6 000 kr. till 18 000 kr. Till följd härav bör pos­ ten Särskilda uppbördsmedel beräknas till 15 000 kr. eller 5 000 kr. högre än för innevarande budgetår, vilket medför en motsvarande minskning av me­ delsbehovet. I enlighet med vad jag sålunda anfört torde byggnadsstyrelsens omkostnadsanslag böra uppföras med (559 000 -f- 242 000) 801 000 kr.

III. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att I. besluta om avveckling av djurgårdsnämnden från och med den 1 juli 1964 och överförande av dess kvarstående uppgifter till byggnadsstyrelsen i enlighet med vad jag före­ slagit i det föregående; II. godkänna av mig i det föregående föreslagna riktlinjer för omorganisation av byggnadsstyrelsen; III. bemyndiga Kungl. Maj:l att vidtaga de ändringar i per­ sonalförteckningen för byggnadsstyrelsen som föranledes av vad jag föreslagit i det föregående;

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962 97

Bilaga 1

Tablå över byggnadsstyrelsens nuvarande organisation

G eneraldirektör

Rådet för översikt­ lig planläggning

Värme-

Admini­ Utred- Bygg- Inten­ Kultur­ Plan-

nings- nads- dents historiska tekniska strativa byrån byrån byrån avdel­ byrån ningen

«© 00

Tablå över förslaget till ny organisation för byggnadsstyrelsen

Generaldirektör

K u n g l.

M

Byggnadsstyrelsens råd a j:

Byggnadsstyrelsens tek­ för samhällsplanering

ts

niska råd

p ro

p o si tio

Avdelningschef n

Teknisk direktör

n r

å r

Admi- Kalkyl- Utred- Inten- Kultur­ Plan- Tek­ l:a pro- 2: a pro- 3:e pro- Ev. en yt­ nistra- avdel- nings- dents- histo­ niska jckteterligare nadstiva ningen byrån byrån riska byrån ringsprojekte-

byrån byrån byrån ta

ringsbyrå

a a

ta