Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och personalorganisation betänkande 2

\)NG

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

KUNGL

PTPI

!

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962:37 Kommunikationsdepartementet

BYGGNADSSTYRELSENS ARBETSUPPGIFTER OCH PERSONALORGANISATION BETÄNKANDE 2 AVGIVET AV 1960 ÅRS BYGGNADSSTYRELSEUTREDNING

Stockholm 1962

S&LL fftjfcl 2"? p

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962 Kronologisk förteckning

1. S k o g s t i l l g å n g a r n a 1 J ä m t l a n d s l ä n . I d u n . 100 s. + 1 u t v i k s k a r t a . S. 2. Y r k e s u t b i l d n i n g e n p å t r ä d g å r d s o m r å d e t . S t a t e n i R e p r o d u k t i o n s a n s t a l t . 71 s. J o . 3. T o t a l f ö r s v a r e t s p e r s o n a l f r å g o r . B e c k m a n . 305 s. Fö. 4. A r b e t s u p p g i f t e r och u t b i l d n i n g för viss s j u k v å r d s p e r s o n a l . B e c k m a n . 165 s. I. 5. Vidgad v u x e n u t b i l d n i n g p å g y m n a s i e s t a d i e t . K l h l s t r ö m . 116 s. E. 6. S t a t s b i d r a g till e n s k i l d v ä g h å l l n i n g , m . m . I d u n . 92 s. K. 7. K o m m u n a l b e r e d s k a p . I d u n . 198 s. I. B. F i n a n s p l a n för b u d g e t å r e t 1962/63 s a m t P r e l i m i n ä r n a t i o n a l b u d g e t för å r 1962. M a r c u s . X X I I I + 61 s. Fl. 9. S t ä d e r n a s s ä r s k i l d a r ä t t i g h e t e r o c h s k y l d i g h e t e r 1 f ö r h å l l a n d e till s t a t e n . K l h l s t r ö m . 259 s. Fl. 10. S v e n s k e k o n o m i 1960—1965. I d u n . 220 s. F l . 11. S v e n s k e k o n o m i 1960—1965. B i l a g o r 1—5. I d u n . 296 s. Fl. 12. A s p e k t e r på u t v e c k l i n g s b i s t å n d e t . I d u n . 268 s. U . 13. S k ä r p t a r e g l e r f ö r r u s d r y c k s i n k ö p . I d u n . 126 s. Fl. 14. A t o m a n s v a r i g h e t I I . I d u n . 205 s. J u . 15. D e n a l l m ä n n a n ä r i n g s l a g s t i f t n i n g e n . I d u n . 212 s. H. 16. K o r r e s p o n d e n s u n d e r v i s n i n g e n i n o m s k o l v ä s e n det. T r y c k e r i b o l a g e t V ä r m l a n d s F o l k b l a d , K a r l stad. 141 s. E. 17. A r b e t s t i d s f ö r k o r t n i n g e n s o m f a t t n i n g o c h u t l ä g g n i n g . I d u n . 141 s. S. 18. A u t o m a t i s k d a t a b e h a n d l i n g I n o m f o l k b o k f ö r i n g s o c h u p p b ö r d s v ä s e n d e t . D e l I I . I d u n . 67 s. F l . 19. U t l a n d s s v e n s k a r s d e l t a g a n d e 1 a l l m ä n n a v a l . I d u n . 50 s. J u . 20. N e d r e justitierevisionens arbetsorganisation. I d u n . 84 s. J u . 21. K o m m u n a l t stöd å t s t u d e r a n d e f r å n u t v e c k l i n g s l ä n d e r n a . K l h l s t r ö m . 35 s. I . 22. S a m h ä l l s f a r l i g asocialltet. I d u n . 232 s. I . 23. F ö r s v a r e t s t a n d v å r d . I d u n . 100 s. F ö . 24. E x p r o p r i a t i o n för s a n e r i n g a v h i s t o r i s k t e l l e r kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Marcus. 45 s. J u . 25. R e v i d e r a d n a t i o n a l b u d g e t för å r 1962. M a r c u s . I V + 52 s. Fi. 26. Avgiftsbelagda t r a f i k a n l ä g g n i n g a r . I d u n . 70 s. K. 27. R a d i o n s J u r i d i s k a a n s v a r . I d u n . 131 s. J u . 28. S k o l v ä s e n d e t s c e n t r a l a l e d n i n g . I d u n . 408 s. E. 29. S ä k e r h e t s i n s p e k t i o n a v m o t o r f o r d o n o c h s l ä p v a g n a r . K l h l s t r ö m . 101 s. K. 30. A r b e t s t i d s r e g l e r i n g för m i l i t ä r p e r s o n a l o c h civilm i l i t ä r . I d u n . 82 s. F ö . 31. S t a d s h y p o t e k s - och bostadskredltinstitutionern a . N o r s t e d t & Söner. 153 s. F l . 32. A u t o m a t i s k d a t a b e h a n d l i n g . K i h l s t r ö m . 311 s. Fi. 33. V e t e r i n ä r m e d i c i n s k f o r s k n i n g och u n d e r v i s n i n g . D e l I. S t a t e n s R e p r o d u k t i o n s a n s t a l t . 168 s. J o . 34. F ö r s v a r s m e d i c i n s k f o r s k n i n g i t o t a l f ö r s v a r e t . I d u n . 191 s. + 1 u t v i k s b l a d . E. 35. S v e n s k t r a f i k p o l i t i k I I I . I d u n . 108 s. K. 36. N a t u r e n och s a m h ä l l e t . S t a t e n s R e p r o d u k t i o n s a n s t a l t . 440 s. J o . 37. B y g g n a d s s t y r e l s e n s a r b e t s u p p g i f t e r o c h p e r s o n a l o r g a n i s a t i o n . I d u n . 116 s. K.

A n m . Om s ä r s k i l d t r y c k o r t ej a n g i v e s , ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o l m .

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1962:37 Kommunikationsdepartementet

BYGGNADSSTYRELSENS ARBETSUPPGIFTER OCH PERSONALORGANISATION B E T Ä N K A N D E 2 AVGIVET AV 1960 ÅRS B Y G G N A D S S T Y R E L S E U T R E D N I N G

1DUNS T R Y C K E R I A K T I E B O L A G E S S E L T E AB STOCKHOLM 1962

Innehåll Skrivelse till statsrådet

5 Första

kapitlet

Inledning

7 Andra kapitlet Fastighetsförvaltning Nuvarande förhållanden m. m Allmänna synpunkter Fångvårdsstyrelsens delfond Generaltullstyrelsens delfond Sjöfartsstyrelsens delfond Karolinska sjukhusets delfond Vissa på allmänna fastighetsfonden ej redovisade fastigheter Byggnadsstyrelsens uppgifter m. m

10 13 17 20 21 23 25 26

Tredje kapitlet Byggnadsverksamhet Nuvarande förhållanden m. m Vissa allmänna synpunkter Postverket Televerket Statens järnvägar Vattenfallsverket Domänverket Luftfartsverket Byggnadsstyrelsens uppgifter m. m Fjärde

28 32 34 37 39 41 42 43 44 kapitlet

Personalorganisation Inledning Administrativa byrån Utredningsbyrån Intendentsbyrån Kulturhistoriska byrån Planbyrån Tekniska byrån Projekteringsbyråerna Kalkylavdelningen Byggnadsbyrån Sammandrag och kostnader m. m

47 49 50 51 70 73 80 86 93 95 108 Femte

kapitlet

Sammanfattning

112 B i l a g a l . Tablå över byggnadsstyrelsens organisation

Till Herr Statsrådet

och chefen för Kungl.

Kommunikationsdepartementet

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 november 1960 tillkallade Herr Statsrådet direktören Erik Severin, professorn Nils Ahrbom, direktören Sven Dahlberg, överdirektören Paul Tammelin och byråchefen Ingmar Wetterblad att såsom sakkunniga verkställa en översyn av byggnadsstyrelsens organisation. Åt Severin uppdrogs att vara de sakkunnigas ordförande. Att såsom experter biträda de sakkunniga har förordnats budgetsekreteraren Ingvar Rörs, byrådirektören Ragnar Johanson och byrådirektören Karl Axel Garff. Sekreterare har varit distriktslantmätaren Åke Smith. De sakkunniga, som antagit namnet 1960 års byggnadsstyrelseutredning, har den 12 september 1961 avlämnat betänkandet Byggnadsstyrelsens organisation (SOU 1961:48). Yttranden har avgivits den 24 augusti 1961 till utrikesförvaltningens lönenämnd över promemoria med förslag till reglering av bostadskostnaderna för utomlands stationerade diplomatiska och konsulära tjänstemän m. fl.; den 25 september 1961 till Konungen över bostadspolitiska organisationskommitténs betänkande Handläggningen av bostadslån (SOU 1961: 32) och över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och byggnadsstyrelsens förslag angående byggnadsverksamheten m. m. för statens bilinspektion samt den 24 oktober 1961 till Statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet över byggnadsstyrelsens petita för budgetåret 1962/63. Sedan utredningens arbete nu slutförts, får utredningen härmed vördsamt överlämna betänkande med förslag rörande byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och personalorganisation. Stockholm den 14 juni 1962. Erik Nils Ahrbom Paul Tammelin

Severin Sven Ingmar

Dahlberg Wetterblad I Åke

Smith

FÖRSTA KAPITLET Inledning

I sitt tidigare avlämnade betänkande Byggnadsstyrelsens organisation (SOU 1961:48) har utredningen redovisat sina förslag rörande byggnadsstyrelsens organisatoriska uppbyggnad. I betänkandet har redogörelser lämnats för utredningsuppdraget, för ämbetsverkets arbetsuppgifter och organisation år 1961 samt för vissa tidigare förslag i frågor som ankommer på utredningen att behandla. Den sannolika utvecklingen av styrelsens verksamhet under 1960-talet har där också skisserats. Utredningens förslag jämte byggnadsstyrelsens i samarbete med utredningen uppgjorda anslagsäskanden för budgetåret 1962/63 har lagts till grund för statsmakternas beslut om en genomgripande omorganisation och kraftig upprustning av ämbetsverket från och med den 1 juli 1962 (prop. 1962:98; SU nr 99; Rskr nr 230). Samtidigt har beslutats att djurgårdsnämnden skall avvecklas och dess återstående arbetsuppgifter överflyttas till byggnadsstyrelsen den 1 juli 1964. Vissa löneregleringar har vidare beslutats på grundval av prop. 1962: 169. Omorganisationen innebär sammanfattningsvis att verkets ledning förstärkes med två chefsbefattningar — en teknisk direktör och en avdelningschef —, vilka närmast under generaldirektören skall sammanhålla och samordna verksamheten. Styrelsen indelas i åtta permanenta byråer — administrativa byrån, utredningsbyrån, intendentsbyrån, kulturhistoriska byrån, planbyrån, tekniska byrån, första projekteringsbyrån och byggnadsbyrån — och en fristående avdelning — kalkylavdelningen. Vid sidan av de permanenta enheterna skall vid behov speciella byråer för vissa byggnadsprojekt av större omfattning kunna inrättas av Kungl. Maj:t. Den 1 juli 1962 inrättas två sådana byråer, benämnda andra och tredje projekteringsbyrån, huvudsakligen avsedda för utbyggnaden inom mentalsjukvård och fångvård samt för universitets- och högskoleutbyggnaderna i Göteborg och Lund. Det förutsattes att det härjämte skall bli nödvändigt att inom en snar framlid inrätta en särskild projekteringsbyrå för i första hand utbyggnaden av Stockholms universitet vid Frescati. Det skall ankomma på byggnadsstyrelsen att närmare fördela projekteringsarbetet mellan de olika projekteringsbyråerna, varvid praktisk-organisatoriska synpunkter bör vara avgörande. För större byggnadsföretag skall lämpligt sammansatta programkommittéer utses av Kungl. Maj:t. Byggnadsstyrelsens representant i så-

8 dan kommitté förutsattes bli chefen för eller eventuellt annan högre tjänsteman inom vederbörande projekteringsbyrå, medan kommitténs behov av utredningspersonal huvudsakligen kommer att tillgodoses genom utredningsbyråns försorg. Administrativa byrån, utredningsbyrån, intendentsbyrån och kalkylavdelningen är underställda avdelningschefen; projekteringsbyråerna och byggnadsbyrån tekniske direktören samt kulturhistoriska byrån, planbyrån och tekniska byrån direkt underställda generaldirektören. Till styrelsen knytes två rådgivande organ, nämligen byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering och byggnadsstyrelsens tekniska råd. I personellt hänseende förslärkes byggnadsstyrelsen den 1 juli 1962 med 52 nya tjänster. Kostnaderna för personalen inom projekteringsbyråerna, byggnadsbyrån och kalkylavdelningen skall bestridas av byggnads- eller projekteringsanslag enligt en av Kungl. Maj:t fastställd förskottsstat samt personalkostnaderna för övriga byråer, verksledningen och de båda råden från styrelsens avlöningsanslag på driftbudgeten. En översiktlig tablå över den nya organisationens huvuddrag har fogats till betänkandet såsom bilaga 1. En närmare redogörelse för densamma har lämnats i propositionen, till vilken utredningen i detta avseende får hänvisa. För vidare utredning rörande byggnadsstyrelsens bokföringssystem och med bokföringsarbetet sammanhängande rutiner m. m. har efter förslag av utredningen chefen för kommunikationsdepartementet tillkallat en särskild sakkunnig. Vidare kommer, enligt vad departementschefen uttalat i förenämnda proposition, en utredning rörande organisationen m. m. inom samhällsplaneringens område att upptagas genom en härför tillkallad sakkunnigkommitté. För byggnadsstyrelseutredningen återstår nu enligt givna direktiv, dels att överväga huruvida till byggnadsstyrelsens förvaltning bör överföras sådana fastighetsbestånd, som förvaltas av statliga myndigheter och andra organ vilka saknar byggnadsteknisk sakkunskap och vilka icke är så stora att de kan bära utgifterna för anställning i tillräcklig omfattning av sådan expertis, dels att närmare klarlägga i vad mån den tillämpade fördelningen mellan byggnadsstyrelsen och de affärsdrivande verken i fråga om projektering och byggande för affärsverkens behov kan anses vara den mest ändamålsenliga, dels ock att närmare utreda byggnadsstyrelsens personalorganisation och därmed förbundna spörsmål. I Kungl. brev den 15 juni 1956 har byggnadsstyrelsen fått i uppdrag att i samråd med dåvarande statens sakrevision och statens byggnadsbesparingsutredning bl. a. göra en översyn av Kungl. cirkulär 1942: 55 angående utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag. Styrelsen har ansett det lämpligt att utredningen tar hand om denna översyn i samråd med berörda

9 parter och har den 8 december 1960 överlämnat handlingarna i ärendet till utredningen. I skrivelse till Konungen den 31 oktober 1960 har byggnadsstyrelsen vidare hemställt att granskningsarbetet i fråga om ritningar avseende lantbruksundervisningsanstalter och skogsbruksskolor snarast måtte överflyttas till lantbruksstyrelsen. Skrivelsen har inte föranlett någon annan Kungl. Maj:ts åtgärd än att avskrift av skrivelsen med Kungl. brev den 23 mars 1961 tillställts utredningen. Under sitt fortsatta arbete har utredningen från berörda statliga myndigheter och övriga organ, vilka handhar fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet, införskaffat erforderliga uppgifter och synpunkter rörande de förhållanden, som är av betydelse för bedömande av frågan angående gränsdragningen beträffande arbetsuppgifterna gentemot byggnadsstyrelsen. Det inkomna materialet har även överlämnats till byggnadsstyrelsen, som delgett utredningen sina synpunkter i de aktuella spörsmålen. Som ett led i arbetet rörande de personalorganisatoriska frågorna har studier gjorts vid olika statliga och kommunala fastighetsförvaltnings- och byggmyndigheter samt vid vissa större byggnadsföretag. Vidare har utredningen haft tillfälle att studera organisationen för statlig byggnadsverksamhet och fastighetsförvaltning i Norge samt för motsvarande verksamhet och planväsende i Danmark. Visst samråd har härjämte förekommit med olika av utredningsarbetet berörda myndigheter och utredningar. Slutligen har självfallet ingående undersökningar inom och samarbete med byggnadsstyrelsen förekommit. 1 det följande redovisas utredningens ställningstagande till de åt utredningen anförtrodda, ännu återstående frågorna. I 2 kap. behandlas arbetsfördelningen mellan byggnadsstyrelsen samt andra myndigheter och organ beträffande statlig fastighetsförvaltning. Motsvarande frågor vad gäller byggnadsverksamhet upptages i 3 kap. I 4 kap. slutligen lämnas förslag till personalorganisation m. m. inom byggnadsstyrelsen.

ANDRA KAPITLET Fastighetsförvaltning

Nuvarande förhållanden m. m. Huvudparten av statens fastighetsbestånd är redovisad på statens kapitalfonder och förvaltningen därav är fördelad mellan ett tjugotal verk eller andra organ. Byggnadsstyrelsen förvaltar tre av de tio delfonder, i vilka statens allmänna fastighetsfond är uppdelad, nämligen slottsbyggnadernas, beskickningsfastigheternas och byggnadsstyrelsens delfonder. Övriga delfonder — fångvårdsstyrelsens, generaltullstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds universitets, sjöfartsstyrelsens, medicinalstyrelsens och Karolinska sjukhusets — förvaltas av respektive myndigheter och institutioner. Sjöfartsstyrelsen förvaltar härjämte fonden för Södertälje kanalverk jämte viss annan fast egendom. De affärsdrivande verken postverket, televerket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket, luftfartsverket och försvarets fabriksverk förvaltar fastigheter vilka redovisas på vederbörande affärsverksfonder respektive luftfartsfonden och försvarets fabriksfond. Försvarets fastigheter i övrigt, redovisade på försvarets fastighetsfond, förvaltas av fortifikationsförvaltningen. Vidare är väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förvaltningsmyndighet för väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond och lantbruksstyrelsen för jordfonden. I övrigt kan nämnas att vissa donationsfastigheter eller fastigheter förvärvade av donationsmedel förvaltas av nationalmuseum, universitet och högskolor samt vissa länsstyrelser, ävensom att under vitterhetsakademiens förvaltning står ett antal fastigheter med kulturhistoriska minnesmärken. Diskussionen i det följande rörande organisationen av statens fastighetsförvaltning kommer väsentligen att avse fastighetsbestånd som redovisas på statens allmänna fastighetsfond. Utredningen vill därför inledningsvis erinra om vissa data för fondens tillkomst och utveckling. Statens allmänna fastighetsfond inrättades den 1 juli 1935 (prop. 1935: 114, Rskr nr 121), varvid fonden indelades i fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens delfonder, var och en förvaltad av respektive myndighet. Som grund för fördelningen myndigheterna emellan gällde väsentligen redan bestående förvaltningsförhållanden, och fondbildningen torde i huvudsak vara att se såsom en reform av redovisningsmässig och budgetteknisk natur.

11 Det kan anmärkas att på byggnadsstyrelsens delfond från början redovisades bl. a. det under uppförande varande Karolinska sjukhuset samt vissa institutionsbyggnader vid universiteten i Uppsala och Lund. Allmänna fastighetsfonden blev fr. o. m. budgetåret 1938/39 utvidgad med Uppsala och Lunds universitets samt Karolinska sjukhusets delfonder (prop. 1938: 200, 201, Rskr nr 285, 286). Härvid överfördes de förenämnda fastigheterna från byggnadsstyrelsens delfond till dessa delfonder. Till Karolinska sjukhusets delfond hänfördes förutom Karolinska sjukhuset även Serafimerlasarettet, vilket såsom tillhörande en särskild stiftelse dock icke upptogs som tillgång i statsbokföringen utan behandlades såsom en av staten förhyrd fastighet. Generaltullstyrelsens och lotsstyrelsens delfonder tillkom fr. o. m. budgetåret 1940/41 (prop. 1939: 184, Rskr nr 245; prop. 1940: 142, Rskr nr 179). Slottsbyggnadernas delfond slutligen inrättades den 1 juli 1945 efter principbeslut vid 1944 års riksdag (prop. 1944: 228, Rskr nr 248) och sluttigt avgörande vid 1945 års riksdag (prop. 1945: 1). I de efter år 1935 fattade besluten om utvidgning av allmänna fastighetsfonden har 1935 års grunder tillämpats. Förvaltningen har således anförtrotts åt de myndigheter eller institutioner, vilka tidigare haft förvaltningen om hand. Utrikesdepartementets delfond ombildades fr. o. m. budgetåret 1949/50 till beskickningsfastigheternas delfond och förvaltningen av denna överflyttades från utrikesdepartementet till byggnadsstyrelsen (prop. 1949: 1, bil. 22 sid. 3—5). Såsom skäl härför angavs bl. a., att allteftersom fastighetsinnehavet ökats, det kommit att framstå som alltmera önskvärt, att utrikesdepartementet — som inom sig saknade för fastighetsförvaltningen erforderlig byggnadsteknisk och liknande expertis — avlastades från det huvudsakliga arbetet med förvaltningen av utlandsfastigheterna och att bestyret härmed i stället överflyttades till byggnadsstyrelsen. Lotsstyrelsens delfond erhöll fr. o. m. budgetåret 1956/57 benämningen sjöfartsslyrclsens delfond med anledning av att lotsstyrelsens funktioner övertagits av den nybildade sjöfartsstyrelsen. Såsom redovisats i utredningens tidigare betänkande har frågan om överförande av vissa fastighetsbestånd till byggnadsstyrelsens förvaltning tidigare behandlats av 1947 års byggnadsstyrelseutredning (SOU 1952: 35) och statens byggnadsbesparingsutredning (SOU 1957:47). 1947 års byggnadsstyrelseutredning föreslog att byggnadsbestånd, som förvaltas av fångvårdsstyrelsen, medicinalstyrelsen, Uppsala och Lunds universitet samt Karolinska sjukhuset, skulle överflyttas till byggnadsstyrelsen. Byggnadsbesparingsutredningens förslag innebar, att en ny affärsverksfond för statens husbyggnader skulle inrättas. Fonden skulle innefatta de på statens allmänna fastighetsfond under slottsbyggnadernas, beskickningsfastigheternas, byggnadsstyrelsens, fångvårdsstyrelsens, generaltullstyrelsens,

12 Uj3psala universitets, Lunds universitets, medicinalstyrelsens och Karolinska sjukhusets delfonder redovisade fastigheterna. I fonden skulle härjämte ingå byggnader för samtliga statsmyndigheters, således även de affärsdrivande verkens, centraladministration samt post- och telehusen ävensom de statliga byggnader för civila ändamål, som ej ingick i någon fond. Byggnadsstyrelsen skulle ombildas till ett affärsdrivande verk och förvalta fonden. På grund av invändningar mot förslagen vid remissbehandlingen har de icke blivit genomförda. För närvarande är olika förvaltningsfrågor under övervägande, vilka har beröringspunkter med denna utrednings uppdrag. Härom kan följande nämnas. Riksantikvarieämbetet har den 3 juni 1961 redovisat en utredning angående Halhvylska museets ekonomiska förhållanden samt framtida organisation och verksamhet. Ämbetet har härvid föreslagit att museifastigheten skall underställas byggnadsstyrelsens förvaltning och upptagas till redovisning under statens allmänna fastighetsfond. Frågan är ännu under beredning inom vederbörande departement. Efter utbyggnaden för Chalmers tekniska högskola i Göteborg kommer högskolan att flytta från sina nuvarande lokaler i kvarteret Kronoberg. På grund härav pågår förhandlingar med Göteborgs stad angående den framtida dispositionen av dessa byggnader. Utredning om organisationen av statens skogsförvaltande och skogsindustriella verksamhet har tillsatts i början av år 1962. I direktiven för utredningen har framhållits bl. a., att vid en ändrad företagsform för domänverket särskilda överväganden torde erfordras beträffande förvaltningen av sådan kronomark, som redovisas å domänfonden men för vars utnyttjande särskilda regler gäller, t. ex. viss kronoöverloppsmark, nationalparker och till andra myndigheter upplåten mark. Utredningen rörande den administrativa organisationen vid utrikesdepartementet m. m. har tagit upp frågan om återförande till utrikesdepartementets förvaltning av beskickningsfastigheternas delfond. Frågan om förvaltning av fastigheterna redovisade på Uppsala och Lunds universitets delfonder behandlas av utredningen om universitetens egendomsförvaltning. Utredningen rörande operaverksamheten behandlar frågan om operahusets förvaltning. Dramatenhuset torde få behandlas med utgångspunkt från nämnda utrednings ställningstaganden. Frågan om överförande av mentalsjukvården (medicinalstyrelsens delfond) till landstingens huvudmannaskap är f. n. föremål för beredning inom inrikesdepartementet. Principförslag härom torde komma att framläggas för 1962 års höstriksdag (statsverksprop. 1962 bil. 13, s. 1). Beträffande karolinska sjukhusets delfond kan antecknas att huvudmannaskapet för serafimerlasarettet skall överlåtas till Stockholms stad år

13 1968 (prop. 1961: 198). I riksdagsrevisorernas berättelse år 1961 har vidare under § 32 frågan om huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset berörts. Revisorerna föreslår att frågan huruvida staten bör avhända sig huvudmannaskapet för sjukhuset bör upptagas till övervägande. Enligt revisorernas mening bör detta ske i så god tid, att frågan härom kan slutligt avgöras i anslutning till avvecklingen av riksplatserna vid sjukhuset. Till följd av beslut vid 1960 års riksdag (prop. 1960: 159), enligt vilket sjukhuset framdeles skall ingå i Stor-Stockholms sjukhusorganisation, kan denna avveckling beräknas ske under en tidsperiod fram till år 1970. Statsutskottet har i utlåtande 1962: 114 med anledning av revisorernas förslag anfört bl. a. att det kan finnas skäl att avvakta med det slutliga ställningstagandet i huvudmannaskapsfrågan, till dess i pågående generalplanearbete de tekniska förutsättningarna klarlagts för erforderlig anpassning av sjukhuset till dess nya funktion och säkrare underlag sålunda erhållits för bedömning av de ekonomiska förutsättningarna i frågan. Revisorernas uttalande har därför icke föranlett något annat ställningstagande från utskottets sida än att utskottet för riksdagen omförmält, vad i ärendet förekommit. Utlåtandet har sedermera vunnit riksdagens gillande. Slutligen kan antecknas att i proposition nr 1962: 148 förslag framlagts att polis-, åklagar- och exekutionsväsendet skall helt förstatligas den 1 januari 1965 och att staten därefter skall övertaga ansvaret för lokalhållningen för denna verksamhet. Frågan om lokalfrågornas handhavande före och vid övergången till den nya organisationen samt om den framtida fastighetsförvaltningens ordnande har emellertid i stort sett lämnats öppen i propositionen. Byggnadsstyrelsens eventuella uppgifter i hithörande avseenden kan därför ännu icke bedömas.

Allmänna

synpunkter

Organisationen av statens fastighetsförvaltning innehåller ett mycket omfattande frågekomplex. Den nuvarande organisationen på området jämte direktiven för utredningen motiverar emellertid, att endast en begränsad del av detta ämne mera utförligt behandlas i förevarande sammanhang. Redan vid sina förberedande undersökningar har utredningen sålunda funnit, att anledning saknas att avge förslag om annat organ än de nuvarande för förvaltningen av de affärsdrivande verkens, försvarsväsendets sanit vägoch vattenbyggnadsverkets fastigheter. Med hänsyn till den förestående reformen med avseende på huvudmannaskapet för mentalsjukvården framstår vidare en ändrad statlig förvaltningsorganisation för medicinalstyrelsens delfond för närvarande såsom klart olämplig. Utredningen har ej heller funnit skäl föreligga att i sina överväganden närmare beröra fastigheter, vilka förvaltas av statsägda eller statsdominerade aktiebolag. De speciella fastigheter, som är under vitterhetsakademiens förvaltning, synes ej heller

14 fordra några överväganden från utredningens sida. Sedan jämväl de frågor lämnats åsido, som utredes i annan ordning, återstår för utredningen att närmare behandla frågan om förvaltningen av fångvårdsstyrelsens, generaltullstyrelsens, sjöfartsstyrelsens och Karolinska sjukhusets delfonder av statens allmänna fastighelsfond jämte vissa smärre fastighetsbestånd som angetts i det föregående. Utredningen har härjämte funnit anledning till överväganden rörande byggnadsstyrelsens befattning med fastighetsbestånd som skall förvaltas av andra myndigheter och organ. Utredningen vill inledningsvis anföra en del ytterligare allmänna synpunkter i dessa frågor. I likhet med vissa tidigare utredningar kan byggnadsstyrelseutredningen konstatera, att rent principiellt flera sakskäl kan anföras för att statens fastighetsförvaltning i stor utsträckning koncentreras till byggnadsstyrelsen. Bland de civila, icke affärsdrivande statliga fastighetsförvaltningsorganen intar byggnadsstyrelsen en central ställning. Styrelsen förvaltar ett fastighetsbestånd, som till sin omfattning vida överträffar varje annat förvaltningsorgans. De bokförda bruttotillgångarna på de av styrelsen förvaltade delfonderna omfattar således nära 60 procent av allmänna fastighetsfondens totala tillgångar. Med undantag för medicinalstyrelsen förvaltar inget annat organ fastigheter, vars sammanlagda bokföringsvärden uppgår till Vio av bokföringsvärdet för byggnadsstyrelsens fastigheter. På grund härav finnes förutsättningar att för byggnadsstyrelsens del ordna en rationell och effektiv förvaltningsorganisation såväl centralt som regionalt. Denna stordriftens möjligheter till rationalitet och effektivitet föreligger inte i samma utsträckning för övriga förvaltningsorgan. Härtill kommer att de tekniska förvaltningsuppgifterna numera har blivit mera komplicerade och ekonomiskt betydelsefulla än tidigare. Till denna utveckling bidrar bl. a. byggandet i större enheter, installation i ökad utsträckning av komplicerad och dyrbar utrustning för värme, ventilation och sanitet samt för elektrotekniska anordningar, varvid övergång till centrala anläggningar för större komplex blir allt vanligare. Dessa förhållanden medför behov av mera kvalificerad teknisk personal för reparationer, underhåll och drift, samt av personal med teknisk utbildning inom olika fack. Om dessa behov skall kunna tillgodoses på ett nöjaktigt sätt, krävs en relativt stor organisation. I ett läge med stor brist på tekniker framstår det också som angeläget att sådan personal placeras i en organisation som medger ett effektivt utnyttjande av personalresurserna. Det ligger således i sakens natur att stora fördelar är förenade med att byggnadsstyrelsens erfarenhet och resurser kan utnyttjas för så stor del av statens fastighetsbestånd som möjligt. Härvid skall beaktas inte endast styrelsens förvaltningsorganisation utan också organisationen för utredning, projektering, byggande, byggnadsminnesvård, administration, kalky-

15 lering etc. Det ständiga samarbetet och utbytet av erfarenheter ävensom möjligheterna till en arbetsfördelning efter lämplighetshänsyn i de enskilda fallen mellan de olika byråerna ger sålunda byggnadsstyrelsen speciella förutsättningar för ett rationellt handhavande av förvaltningsfrågorna. Vid ett sammanförande av flera mindre organisationsenheter till färre och större enheter erhålles vidare i allmänhet »administrativa» rationaliseringsvinster genom bättre möjligheter till arbetsplanering, effektivt utnyttjande av personella och maskinella resurser, specialisering, anpassning efter fluktuationer i arbetsvolym m. m. Särskilt markanta kan dessa vinster förväntas bli, om en mindre enhet anknytes till ett större och administrativt högt utvecklat organ. Vad nu sagts gäller såväl tekniska som administrativa och ekonomiska inklusive kamerala funktioner. Inom praktiskt taget alla områden av statlig verksamhet har en kvantitativ och kvalitativ utveckling ägt rum, som skärper fordringarna på specialisering såväl inom myndigheterna som mellan dessa. I här ifrågavarande fall gäller detta både i fråga om vederbörande myndigheters och institutioners instruktionsenliga huvuduppgifter och beträffande därmed förbunden fastighetsförvaltning. Skälen för ett renodlande av specialmyndigheternas verksamhet till att avse handhavandet av huvuduppgifterna och för ett överförande av fastighetsförvaltningen till det härför inrättade fackorganet blir därför efter hand allt starkare. I fråga om den kvantitativa utvecklingen av fastighetsförvaltningsuppgifterna kan nedanstående tabell belysa utvecklingen. Reparations- och underhållskostnader enligt stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåren 1945/46 och 1962/63 Reparations- och underhållskostnader milj. kronor Delfond

1945/46 1945 års prisläge

1962 års prisläge

1962/63 1962 års prisläge

Förhållandet mellan kostnader 1962/63 och 1945/46 beräknat efter samma prisläge

Slottsbyggnadernas Fångvårdsstyrelsens Beskickningsfastigheternas Medicinalstyrelsens Byggnadsstyrelsens Generaltullstyrelsens Uppsala universitets . . . . Lunds universitets Karolinska sjukhusets . . . Sjöfartsstyrelsens

0,56 0,32

1,26 0,73

3,34 3,75

2,7 5,1

0,27 1,05 1,60 0,04 0,41 0,15 0,16 0,24

0,60 2,36 3,60 0,09 0,92 0,34 0,36 0,54

2,51 9,48 30,10 0,25 1,86 0,75 3,77 0,63

4,2 4,0 8,4 2,7 2,0 2,2 10,5 1,2

Summa

4,80

10,80

56,44

5,2

Fördelar är vidare förenade med att ansvaret för byggandet (eller rättare uttryckt lokalfrågornas lösande) och för fastighetsförvaltningen är anför-

IG trott samma organ. Skälen härför är i stort sett desamma som tidigare anförts för den nya utredniiigsbyråns inrättande inom byggnadsstyrelsen. Sammanfattningsvis kan framhållas nödvändigheten av långsiktig planering av lokalfrågorna och — med hänsyn till att de kan lösas på flera olika sätt och med tillämpning av skilda finansieringsmetoder — det starka sambandet mellan förvaltning, vartill även räknas förhyrning, samt nybyggnadsverksamhet. Det kan i detta sammanhang nämnas att gränsen mellan byggnadsverksamhet finansierad över kapitalbudgeten samt underhållsoch reparationsverksamhet, som bekostas över fondens utgiftsstat, i viss mån är flytande. Frågan om vilket organ som skall svara för viss byggnadsåtgärd bör inte vara beroende av finansieringssättet. Byggandet i större enheter kan i vissa fall leda till att verksamhet hos flera statsorgan förlägges till samma fastighet. I andra fall kan gemensamma anläggningar bli erforderliga för fastigheter som förvaltas av skilda myndigheter. Dessa problem förenklas om förvaltningen anförtros en enda myndighet. Frågorna kan visserligen lösas genom att en myndighet hyr lokaler av en annan myndighet. Om anordningen får större omfattning, måste förhållandena dock med tiden bli komplicerade och bl. a. leda till ökat bokförings- och redovisningsarbete. Väsentligare är emellertid de ökade möjligheterna till överblick och till rationell lösning av lokalfrågorna, om ett organ har ansvaret för ett större förvaltningsområde. Slutligen skall också beaktas att statens fastighetsinnehav är fördelat över hela landet. För landsortens vidkommande medför detta att antingen enheterna för förvaltningen blir små eller att förvaltningsområdena blir stora. På grund härav kan man räkna med att den regionala organisationen kan göras rationellare och mera effektiv, om arbetsvolymen ökas genom sammanförande av fastighetsbestånd till gemensamma organ. De nu anförda allmänna motiven för överförande av fastighetsförvaltning till byggnadsstyrelsen gäller givetvis inte generellt. I de fall motiven kan åberopas, har de vidare olika styrka beträffande skilda förvaltningsobjekt. Olika principiella skäl kan självfallet också åberopas för ett bibehållande av nuvarande förvaltningsorganisation. Om fastighetsförvaltningen handhas av den myndighet eller institution, som svarar för den verksamhet för vilken fastigheten är avsedd, bör ett omedelbart intresse finnas från myndighetens eller institutionens sida och även för personalen att handha förvaltningsfrågorna på ett tillfredsställande sätt. Värdet härav får givetvis inte underskattas. Om förvaltningen anförtros åt ett utomstående organ måste vidare ett intimt samarbete upprätthållas mellan detta organ och lokalnyttjaren. Detta förhållande medför i och för sig ett viss merarbete, vilket ökas i takt med kontaktfrekvensen. Fastighetsförvaltningsfrågorna kan också ha ett mer eller mindre starkt samband med ifrågavarande huvudverksamhet. I vissa fall kan personal

17 huvudsakligen eller delvis sysselsatt med andra uppgifter med fördel utnyttjas även för handhavande av en del förvaltningsgöromål, vilket medför personalbesparingar och andra fördelar. Organisationens storlek och ulformning i övrigt kan även göra, att den redan — även för fastighetsförvaltningens vidkommande — är tillräckligt rationell och effektiv. Av väsentligare betydelse än nu nämnda allmänna skäl är emellertid de speciella motiv, som i olika fall finns för samordning av fastighetsförvaltning och vederbörande huvudverksamhet. De skall i det följande närmare granskas vid den individuella behandlingen av de skilda fastighetsbestånden. Av visst intresse kan vara att dessförinnan sammanfatta de alternativ till förvaltningsfrågornas lösning, som kan övervägas. De torde i stort sett vara följande. 1 Fond- och fastighetsförvaltning hos byggnadsstyrelsen. Nyttjaren inga förvaltningsuppgifter. 2 Fond- och fastighetsförvaltning hos nyttjaren. Byggnadsstyrelsen inga förvaltningsuppgifter. 3 Fondförvaltning hos nyttjaren, fastighetsförvaltning hos byggnadsstyrelsen. 4 Fondförvaltning hos byggnadsstyrelsen, fastighetsförvaltning hos nyttjaren. 5 Alt. 1 eller 3 men nyttjaren har vissa fastighetsförvaltningsuppgifter genom beslut av Kungl. Maj :t (delad förvaltning) eller i form av uppdrag från byggnadsstyrelsen. Kan avse reparations- och underhållsarbeten, vicevärdsuppgifter, driftfrågor, tillsyn etc. 6 Alt. 2 eller 4 men byggnadsstyrelsen har vissa fastighetsförvaltningsuppgifter. Kan avse ombesörjande av reparations- och underhållsarbeten eller av vissa större sådana arbeten, eller av förhyrningar, fastighetsöverlåtelser etc. eller åläggande för byggnadsstyrelsen att ställa fackmän till förfogande, att regelbundet företaga syn m. m. eller att vid påfordran lämna råd och anvisningar eller biträde i övrigt. Inget av dessa alternativ bör enligt utredningens mening helt uteslutas ur diskussionen, även om vissa av dem och då i första hand alternativen 3 och 4 bör undvikas ooh därför torde sakna aktualitet i förevarande sammanhang. Samtliga övriga förvaltningsformer förekommer för närvarande. Sammanfattningsvis är utredningen av den principiella uppfattningen att såväl fastighetsförvaltning som byggande bör koncentreras till byggnadsstyrelsen, såvida icke särskilda, tungt vägande skäl i de enskilda fallen talar däremot.

Fångvårdsstyrelsens delfond På fångvårdsstyrelsens delfond redovisas för närvarande ett 80-tal fångvårdsanstalter med ett sammanlagt redovisningsvärde av cirka 90 milj. 2—203257

18 kronor. Anstalterna är av olika storlek, typ och utformning samt är spridda över landet. Anstaltsbeståndet förnyas successivt men är fortfarande till stora delar gammalt och kräver därför jämförelsevis betydande ändringsoch reparationsarbeten. Förekommande byggenskap är fördelad mellan fångvårdens byggnadskommitté och fångvårdsstyrelsen i princip så, att större nybyggnadsföretag handhas av kommittén, medan mindre sådana företag samt om- och tillbyggnad av äldre anstalter ankommer på fångvårdsstyrelsen. Gränsen är i praktiken icke alldeles fixerad. De på kommittén ankommande byggnadsföretagen utföres av byggnadsstyrelsen, som även svarar för den tekniska ledningen av projekteringen genom en bl. a. för detta ändamål inrättad speciell projekteringsbyrå. Nyinvesteringarna i fångvårdsanstalter är för närvarande av storleksordningen 15—20 milj. kronor per år. Förvaltningen ankommer på fångvårdsstyrelsen. Nu pågående byggnadsverksamhet och sådan som är avsedd att igångsättas under år 1962 svarar för styrelsens del mot en beräknad anslagsförbrukning av totalt inemot 8 milj. kronor. Till reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas i staten för budgetåret 1962/63 omkring 3,7 milj. kronor. Flertalet av dessa arbeten utföres med fångarbetskraft. För en mindre del — däribland alla vvs- och elinstallationer — anlitas entreprenörer. För projektering, administrativ ledning, kontroll och besiktning av den av styrelsen — i egen regi eller genom entreprenörer — bedrivna verksamheten är en särskild byggnadssektion organiserad inom styrelsens kanslibyrå. Den består av 4 befattningshavare, nämligen 1 byggnadsinspektör, 1 byråingenjör samt 2 kontrollanter. Härutöver finns inom fångvårdsorganisationen 7—10 yrkeskunniga byggnadsarbetsledare utan fast placeringsort, vilka står till förfogande för att leda fångvårdens mer omfattande byggnadsföretag vid olika fångvårdsanstalter i landet. Till de större anstalterna är knutna sammanlagt 17 hantverkare för att handha reparationer och mindre underhållsarbeten samt för att i förekommande fall leda ett byggnadsarbetslag av intagna vid anstalten. För projekteringsarbetet biträdes styrelsen av en arvodesavlönad arkitekt. Dessutom konsulteras expertis inom byggnadsstyrelsen. Byggnadsarbete ingår som en sysselsättning bland många andra för de intagna på fångvårdens anstalter. För dagen är cirka 130 intagna anvisade sådant arbete. Fångvården kan icke avstå från byggnadsarbetet såsom arbetsgren. Om ansvaret för byggnadsunderhållet skulle övergå till byggnadsstyrelsen, vill fångvårdsstyrelsen förbehålla sig rätt att i första hand komma i fråga såsom entreprenör för att utföra förekommande underhållsarbeten, i den mån dessa icke förutsätter specialutbildad arbetskraft. Det inom fångvården bedrivna byggnads- och underhållsarbetet kommer under sådana förhållanden att på ett mera omedelbart sätt antaga karaktär av

19 en särskild rörelsegren inom fångvårdens arbetsdrift. Den personal, som därvid erfordras för byggnadsadministration och arbetsledning, torde i sådant fall komma att överföras från kanslibyrån till arbetsbyrån. Det bör således tagas i beaktande, att styrelsen för att driva sina entreprenader måste ha en organisation som personalmässigt icke alls eller endast obetydligt kan beräknas komma att understiga den nuvarande. Vid utredningens ställningstagande till denna fråga anser sig utredningen böra utgå ifrån att fångvården måste tillförsäkras underhålls- och byggnadsarbete för de intagna vid anstalterna. Detta är således en fångvårdsfråga, i vilken utredningen torde vara bunden av fångvårdsmyndighetens mening. Viss personal för ledningen m. m. av sådant arbete måste således under alla omständigheter bibehållas inom fångvårdsorganisationen. Om fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet överflyttas från fångvårdsstyrelsen till byggnadsstyrelsen, bör emellertid nämnda personal kunna begränsas till vad som erfordras för berörda rörelsegren inom fångvårdens arbetsdrift. Personalbehovet inom fångvården med denna förutsättning kan beräknas bli reducerat med åtminstone en arvodesanställd arkitekt och två kontrollanter jämte viss personal som åtgår för själva fondförvaltningen. Vid överflyttning av förvaltningen av fångvårdsstyrelsens delfond till byggnadsstyrelsen påverkas personalbehovet i första hand för länsarkitektkontoren. Centralt blir behovet av personalkompletteringar mycket begränsat. Också för länsarkitektkontorens del synes endast en måttlig personalökning behöva beräknas. Totalt sett har emellertid utredningen funnit, att personalbesparingar inte kan dokumenteras vid ett överflyttande av fastighetsförvaltningen från fångvårdsstyrelsen till byggnadsstyrelsen. I varje fall blir de av så blygsam omfattning, att de inte behöver föras i räkningför frågans avgörande. Vad nu sagts jämte det förhållandet, att fångvårdsorganisationen innehåller och vid ett överflyttande av förvaltningen till byggnadsstyrelsen alltjämt måste inrymma byggnadsteknisk sakkunskap, gör att eljest gällande argument för överflyttning av fastighetsförvaltning till byggnadsstyrelsen i detta fall har reducerad vikt. Frågan måste därför anses synnerligen tveksam. Oberoende av hur förvaltningsfrågan löses, bör emellertid den byggnadsverksamhet inom fångvården, som inte fångvårdens byggnadskommitté skall svara för, överflyttas från fångvårdsstyrelsen till byggnadsstyrelsen. Utredningen är nämligen, såsom framgått av det föregående, av den bestämda uppfattningen, att det icke kan vara rationellt att inom skilda förvaltningsorgan inrättas och utvecklas en organisation för byggnadsverksamhet, för vilken inom byggnadsstyrelsen redan finns en väl utbyggd apparat. Utredningen har på grund av fångvårdens krav på ett bibehållande av fastighetsunderhåll ocli därmed förbunden verksamhet såsom en rörelse-

gren inom fångvårdens arbetsdrift stannat för att föreslå, att förvaltningen av fångvårdsstyrelsens delfond även framgent anförtros åt fångvårdsstyrelsen.

Generaltullstyrelsens delfond De på generaltullstyrelsens delfond redovisade fastigheterna omfattar cirka 80 bostadshus och omkring 60 expeditions- och radiostationsbyggnader samt vaktstugor. Det redovisade byggnadsvärdet, vilket sammanlagt belöper till omkring 8 milj. kronor, understiger i allmänhet 100 000 kronor. För 16 objekt ligger det redovisade byggnadsvärdet mellan 100 000 och 199 000 kronor, för 9 objekt mellan 200 000 och 399 000 kronor, för ett objekt mellan 400 000 och 599 000 kronor och för ett objekt mellan 600 000 och 1 miljon kronor. Till övervägande delen är fastigheterna belägna invid rikets landgränser och utmed kusterna. Bostadshusen innehåller i allmänhet ett par lägenheter om 2 å 3 rum och kök samt i vissa fall ett enkelrum. Lägenheterna h a r tillkommit i syfte att upplåtas som tjänstebostäder åt tullverkets personal, men på grund av vissa omorganiseringar inom kust- och gränsbevakningen förekommer det numera icke sällan att lägenheter uthyres även till utomstående. Ett nytt tjänstebostadssystem, som trätt i kraft den 1 januari 1962, kommer att medföra en kraftig reducering av antalet tjänstebostäder inom tullverket. Detta torde dock i och för sig icke medföra, att totala antalet till tulltjänsteman uthyrda lägenheter minskar nämnvärt. F r å n och med budgetåret 1945/46 har medel på kapitalbudgeten anvisats till fullföljande av ett successivt reviderat byggnadsprogram för bostäder och expeditionslokaler etc. vid tullverkets kust- och gränsbevakning m. m. De anvisade beloppen har uppgått till inemot 8 milj. kronor. Tullverkets framtida byggnadsverksamhet torde — såvitt nu kan bedömas — komma att inskränka sig till någon enstaka expeditionsbyggnad samt ett mindre antal radiolänkstationer, vaktstugor och materialbodar. Inom generaltullstyrelsen handlägges frågor rörande förvaltning och byggnadsverksamhet å kameralbyrån, där beredningen av hithörande ärenden ankommer på ett byggnadskontor med en personaluppsättning av en förste revisor och en kammarskrivare. Någon formell kompetens utöver kammarskrivarexamen finns ej föreskriven för dessa tjänster, men nuvarande innehavare har båda ingenjörsutbildning. Förvaltningen av tullverkets fastigheter ankommer närmast på vederbörande distrikttullanstalter eller, där så särskilt beslutats på vederbörande kustdistriktchef. Beträffande fastighet, belägen på annan ort än den där den förvaltande myndigheten finns, förordnar myndigheten viss tjänsteman på platsen att såsom tillsyningsman h a den omedelbara tillsynen över fastigheten. I avseende å underhålls- och reparationsverksamheten har den förvaltande myndigheten att i samråd med vederbörande länsarkitekt (en-

21 ligt överenskommelse mellan verken) föranstalta om treårssyn å fastigheten och att i anledning av vid syneförrättning iakttagna brister till styrelsen inge förslag rörande erforderliga reparations-, underhålls- eller ombyggnadsarbeten. Ifrågavarande syn har under senare år i regel utförts av länsarkitektkontoren. Påkallas eljest underhålls- eller reparationsarbete, som icke utan väsentlig olägenhet kan anstå till nästa treårssyn, äger den förvaltande myndigheten, därest tullverket åvilande kostnader för arbetet beräknas icke överstiga 300 kronor, föranstalta om arbetets utförande men skall i övrigt göra framställning därom hos styrelsen. Generaltullstyrelsen har i skrivelse till utredningen ansett det önskvärt att nuvarande organisation av tullverkets husbyggande och byggnadsförvaltande verksamhet bibehålles oförändrad. Gränstullsamarbetet med Norge och Finland utgör en anledning till att förvaltningen av vid dessa gränsavsnitt belägna tullstationsbyggnader och bostadshus bibehålles hos generaltullstyrelsen. Vissa tullokaler tillhandahålles vidare av städerna. En mycket väsentlig del av byggnadskontorets verksamhet hänför sig till dessa lokaler. De utformas i samråd med och efter anvisning av dels byggnadskontoret dels den lokala myndigheten. Genom detta deltagande i planeringsarbetet anser styrelsen att en fortlöpande rationalisering i fråga om tullverkets verksamhet möjliggöres. Då hithörande arbete beräknas öka i framtiden, skulle en överflyttning av fastighetsförvaltningen och byggnadsverksamheten till byggnadsstyrelsen enligt generaltullstyrelsens mening icke kunna påverka vare sig byggnadskontorets organisation eller dess personaluppsättning. Ej heller skulle ett dylikt överflyttande påverka personalstyrkan vid lokaltullförvaltningen. Utredningen finner på grund av det ovanstående att de små byggnadsenheterna och deras belägenhet talar för, att inget väsentligt är att vinna på ett överflyttande av tullverkets fastighetsförvaltning till byggnadsstyrelsen. Härtill medverkar också att tillsyn och befogenheter att inom viss kostnadsram utföra smärre reparationer etc. sannolikt bör kvarstanna hos de lokala tullmyndigheterna. Utredningen förordar för den skull att den nuvarande förvaltningsorganisationen bibehålles.

Sjöfartsstyrelsens delfond Fastigheterna på sjöfartsstyrelsens delfond utgöres i huvudsak av dels fyrbyggnader, maskinhus och personalbostäder vid bemannade fyrplatser, dels lotsuppassningshus, personalbostäder och hamnanläggningar vid lotsplatser, dels båthus och hamnanläggningar vid sjöräddningsstationer, dels byggnader och kajanläggningar vid sjöfartsverkets huvudförråd i Stockholm och vid lotsdistriktsförråden. Utöver de nu nämnda fastigheterna förvaltar sjöfartsstyrelsen ett 30-tal anläggningar vid statliga fiskehamnar och vid under styrelsens förvaltning

22 stående kanaler t. ex. Falsterbokanalen, Väddö kanal och Sotenkanalen. Södertälje kanal med tillhörande anläggningar redovisas på särskild kapitalfond som förvaltas av sjöfartsstyrelsen. För byggnadsverksamhet, som är att hänföra till sjöfartsstyrelsens delfond anvisas årligen investeringsanslag å kapitalbudgeten, under senare år i medeltal ca 1,1 milj. kronor per år. Anläggningskostnaden för byggnader, som ej redovisas på delfonden, bestrides från det å driftbudgeten uppförda reservationsanslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten, varav ungefär 1,2 milj. kronor per år hänför sig till byggnadsverksamhet. Vidare disponerar styrelsen underhålls- och reparationsanslag dels å driftbudgeten, dels å delfondens stat. Underhålls- och reparationskostnaderna för de å delfonden redovisade fastigheterna kan beräknas till sammanlagt ca 0,9 milj. kronor. Utöver den här ovan redovisade byggnadsverksamheten bedriver styrelsen en omfattande sådan verksamhet inom hamnväsendet. I medeltal per år representerar denna verksamhet sammanlagt ca 3,4 milj. kronor per år i byggnadskostnader. För de statliga fiskehamnarna och kanalerna disponerar styrelsen underhållsanslag om ca 0,3 milj. kronor per år, samt för Södertälje kanal ett underhållsanslag av ca 0,2 milj. kronor per år. Härjämte har under senare år ca 3 milj. kronor per år ställts till styrelsens förfogande från anslag till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder. Sammanlagt kan kostnaderna för styrelsens byggnadsverksamhet således uppskattas till ca 10 milj. kronor per år. Byggnadsverksamheten handhas av styrelsens byggnadsbyrå med en överingenjör som chef. Byrån är indelad i en allmän sektion, en fyrbyggnadssektion, en projekteringssektion, en konstruktionssektion och en hamnbyggnadssektion. Vidare finns två lokalkontor, varav ett i Karlskrona och ett i Göteborg. De rättsliga frågorna i samband med förvaltningen handlägges av styrelsens juridisk-sociala byrå. Byggnadsbyråns personal uppgår till ca 50 befattningshavare, vartill kommer ca 30 arbetsledare och omkring 260 arbetare. För förvaltningen av fastighetsbeståndet anlitas i stor utsträckning sjöfartsstyrelsens olika distriktsorgan. För elinstallationer o. d. konsulteras i allmänhet styrelsens fyr- och elektrobyrå, som även i egen regi utför dylika arbeten. Sjöfartsstyrelsens fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet avser således endast i begränsad utsträckning husbyggnader. Förekommande sådana byggnader består vidare i regel av små enheter. Nuvarande organisation bör därför enligt utredningens mening bibehållas.

23 Karolinska sjukhusels delfond Karolinska sjukhusets fastighetsförvaltning omfattar Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet jämte vissa förhyrda personalbostäder. Fondens tillgångar redovisas för närvarande med cirka 90 milj. kronor. Direktionen för Karolinska sjukhuset är ansvarig för förvaltningen av fastigheterna. Det närmaste ansvaret för vården av desamma åvilar vederbörande sjukhusintendent. Under honom sorterar dels driftingenjören (å Serafimerlasarettet maskinchefen) som svarar för sjukhusets försörjning med värme, elektrisk kraft och vatten samt för underhållsfrågor i samband därmed och frågor om ventilation, avlopp m. in., dels vederbörande trädgårdsmästare, som är ansvarig för skötseln av parker, gårdar och vägar, dels å Karolinska sjukhuset en deltidsanställd byggnadsingenjör i frågor rörande byggnadsunderhåll i övrigt, samt de smärre om- och tillbyggnadsarbeten, som utföres i direktionens regi. Vid Karolinska sjukhuset är vidare ett 60-tal och vid Serafimerlasarettet ca 15 befattningshavare anställda, som huvudsakligen sysselsattes med fastighetsarbeten men även utför reparationer av inventarier. Från sjukhusets sida har för utredningen hävdats att det är nödvändigt, att åtminstone den övervägande delen av sistnämnda arbeten även i fortsättningen utföres av vid sjukhuset anställda befattningshavare. Vid överflyttning av förvaltningen till byggnadsstyrelsen skulle de i avseende å fastighetsarbeten bli underställda denna styrelse, medan inventarieunderhållet däremot icke torde komma att överföras. En viss dubbelorganisation skulle därför sannolikt bli nödvändig, vilket vare sig ur ekonomisk eller praktisk synpunkt vore fördelaktigt. Vidare har anförts att Karolinska sjukhuset visserligen är en statlig institution men drives i samarbete med Stockholms stad och Stockholms läns landsting, som ekonomiskt bidragit till dess uppförande och deltar i kostnaderna för driften. Av detta skäl är staden och landstinget representerade i såväl direktionen som byggnadskommittén och den delegation som handhar utarbetandet av ny generalplan och har således medbestämmanderätt i frågor rörande bl. a. fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet. Svårigheter torde komma att uppstå, om staden och länet skulle frånhändas sin nuvarande rätt till bestämmande i denna del av sjukhusets planering och drift. Fastighetsfrågornas nära samband med driften av sjukhuset har slutligen också framhållits, varvid anförts att om direktionens beslut i sjukvårdsfrågor skulle bli beroende av annan myndighets prövning av fastighetsfrågorna, denna senare myndighet skulle komma att inverka på sjukhusdriften, rörande vilken den icke vore sakkunnig. Såsom här tidigare nämnts, föreligger möjligheter alt ett icke-statligt huvudmannaskap för Karolinska sjukhuset framdeles kommer att över-

24 vägas. Därest en sådan ändring i huvudmannaskapet kommer att vidtagas inom det närmaste decenniet, finner utredningen, att liksom för mentalsjukhusens vidkommande en reformering dessförinnan av den statliga förvaltningsorganisationen är mindre ändamålsenlig. Med ett ställningstagande i förvaltningsfrågan bör därför lämpligen anstå, tills frågan om huvudmannaskapet för sjukhuset avgjorts. För det fall sjukhuset skall förbli under statligt huvudmannaskap, kan enligt utredningens mening följande synpunkter anläggas på frågan om fastighetsförvaltningens framtida ordnande. Samarbetet mellan staten och Stockholms stad samt Stockholms läns landsting, beträffande sjukhusets uppförande och drift bör beaktas. Detta samarbete baseras på .särskilda överenskommelser, av vilka den ursprungliga refererats i prop. 1931: 132. Ur denna inhämtas bl. a. nit sjukhuset uppförts genom statens försorg och anslutits såsom en ren statsinstitution till Karolinska institutet, att sjukhusets drift ombesörjes av en särskild direktion, i vilken Stockholms stadsfullmäktige och Stockholms läns landsting utser vissa ledamöter, att vissa vårdplatser avses för sjuka från staden och länet, att för varje vårdplats staden resp. länet skall erlägga visst belopp, vilket skall anses täcka byggnadskostnader och tomtavgift och att för vårdplatsernas utrustning särskild ersättning motsvarande den verkliga utrustningskostnaden skall utgå, att stadens och länets platskostnadsbidrag ställes till sjukhusets förfogande såsom lån att förräntas och amorteras under viss tid, att genom att lämna ovanberörda bidrag till sjukhusets uppförande staden och länet allt framgent, så länge sjukhuset drives, tillförsäkras Tätt att disponera det i överenskommelsen bestämda antalet vårdplatser, men däremot icke erhålla någon del i äganderätt till byggnader eller tomt samt att samtliga kostnader för sjukhusets drift, däri inberäknat kostnaderna för poliklinikerna ävensom för sjukhusets underhåll m. m. fördelas på antalet vårddagar. Av avtalets innebörd torde följa att staten såsom ägare till sjukhuset h a r frihet att besluta om organisationen för fastighetsförvaltningen. De från sjukhusets sida anförda synpunkterna rörande sambandet mellan fastighetsfrågor och sjukhusdrift samt mellan fastighetsarbeten och inventarieunderhåll synes icke böra tillmätas större betydelse för ett sådant beslut. Likartade spörsmål har på ett tillfredsställande sätt lösts för vissa av byggnadsstyrelsen redan nu förvaltade fastighetsbestånd. Erforderligt medinflytande på fastighetsförvaltningen från Stockholms stad och Stockholms läns landsting synes ej heller erbjuda några större problem. I enlighet med sin principiella inställning i fråga om organisationen för

25 statens fastighetsförvaltning anser utredningen följaktligen, att Karolinska sjukhuset skall överlämnas till byggnadsstyrelsens förvaltning, därest det skall kvarstå i statlig ägo. I fall beslut i denna riktning fattas, bör det sedermera ankomma på byggnadsstyrelsen och sjukhusets direktion i samråd alt utarbeta och framlägga erforderliga detalj förslag i ämnet. Vissa på allmänna fastighetsfonden ej redovisade fastigheter I statens förmögenhetsredovisning ingår en del fastighetsbestånd, som av speciella skäl ej upptagits i statens allmänna fastighetsfond. Sålunda förvaltar Nationalmuseum två fastigheter vilka enligt testamente den 13 maj 1880 under namn av Sofi Gieseckes donation tillfallit museet. Fastigheterna uthyres till kontor och bostäder. Markvärdet är 920 000 resp. 135 000 kronor och byggnadsvärdet 30 000 resp. 75 000 kronor. Vicevärdskapet för fastigheterna handhas enligt särskilt avtal av ett privat företag. För donationens förvaltning gäller av Kungl. Maj :t den 9 februari 1882 utfärdat reglemente. Nettoavkastningen skall användas till förmån för museets konstavdelning. Vidare förvaltar Karolinska institutet sju fastigheter innehållande bostadsoch affärslokaler och ingående i stiftelsen Therese och Johan Anderssons minne, i Karolinska institutets gemensamma fonder samt i Grosshandlare Axel Lennstrands stipendiefond. Fastigheterna har inköpts för placering av fondkapital och har ett bokföringsvärde av omkring 6,5 milj. kronor. Förvaltningen handhas av Karolinska institutets förvaltningsnämnd samt vicevärdskapet och därmed förenad tillsyn och skötsel av privata företag och personer. Förvaltningsarvodet utgör i visst fall 2,5 % av hyresinkomsten jämte 30 kronor per lägenhet och år samt i övrigt 2,5 % av hyresinkomsten. Även lantbrukshögskolan samt länsstyrelserna i Södermanlands, Kalmar och Norrbottens län förvaltar vissa fastigheter av nu ifrågavarande art. Gemensamt för fastigheterna är, att de antingen donerats eller inköpts av donationsmedel. Donationerna tjänar bestämda ändamål och har skett med angivande av olika villkor för bl. a. förvaltningen. I och för sig torde statsmakterna ha fria händer att föreskriva, att visst statsorgan icke skall handha t. ex. fastighetsförvaltning och därigenom också att fastighetsförvaltningen skall överflyttas till annat organ. Såsom villkor härför torde gälla bl. a., att donationernas ändamål inte ändras samt att avkastningen inte försämras. En viss försiktighet är dock berättigad när det gäller att vidtaga åtgärd som strider mot bestämmelse i donationsurkund. Skälen för en sådan åtgärd bör därför vara starka. Formella hinder att överflytta fastighetsförvaltningen till byggnadsstyrelsen torde emellertid inte föreligga.

26 Det kan konstateras, att i förevarande fall nuvarande förvaltningsorgan helt saknar teknisk expertis inom sin egen organisation, men att sådan expertis genom avtal anlitats för förvaltningen genom privata företag, ävensom att fastighetsförvaltning är främmande för organens huvudkompetens. Ett överflyttande av förvaltningen till byggnadsstyrelsen skulle emellertid i allmänhet strida mot donationsbestämmelserna. Donationsändamålet lär också nödvändiggöra särredovisning av fastigheterna, varför möjligheterna att ernå rationalisering av redovisningsarbetet torde vara små. Några personalbesparingar i de enskilda fallen kan knappast ej heller visas. Härtill kominer att fastigheternas användning ej tjänar statligt ändamål och att fastigheterna sålunda är av annan art än de, som i allmänhet ingår i de av byggnadsstyrelsen förvaltade delfonderna samt att det är tveksamt om man bör belasta byggnadsstyrelsens organisation och personal med vicevärdsuppgifter i rena bostads- och affärsfastigheter. Utredningen har därför funnit övervägande skäl tala för ett bibehållande av nuvarande organisation för förvaltningen jämväl av här åsyftade fastighetsbestånd. Byggnadsstyrelsens uppgifter m. m. Utredningens i det föregående lämnade förslag innebär att byggnadsstyrelsen liksom nu skall förvalta slottsbyggnadernas, beskickningsfastigheternas och byggnadsstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond, ävensom Karolinska sjukhusets delfond, för det fall avgörande träffas att sjukhuset även i framtiden skall behållas i statens ägo. Detta utredningens ställningstagande medför, att vid sidan av byggnadsstyrelsen alltjämt skall finnas ett antal statliga myndigheter och andra organ med fastighetsförvaltningsuppgifter av större eller mindre omfattning. De olika förvaltningsorganen kan självfallet ej bli lika starkt rustade alt möta samtliga med verksamheten förbundna problem. Utredningen anser det också föga rationellt att organen utrustas med all erforderlig expertis, för den händelse arbetsvolymen ej medger ett effektivt utnyttjande av personalen, och utgår ifrån att stor återhållsamhet bör iakttagas vid organens uppbyggnad i personellt avseende. En fördelning av förvaltningsuppgifterna mellan flera organ ger vidare behov av en viss samordning av verksamheten. Vid sitt av speciella skäl dikterade förslag förutsätter utredningen därför, att byggnadsstyrelsen såsom central statsmyndighet på bl. a. fastighetsförvaltningens område vid behov skall lämna övriga förvaltningsorgan erforderligt biträde, ävensom att nödigt samråd med styrelsen skall äga rum. Härvid kan enligt utredningens mening följande riktlinjer tillämpas. Byggnadsstyrelsens åliggande enligt gällande instruktion att insamla och bearbeta kunskapsmaterial inom styrelsens verksamhetsområde samt att utöva den rådgivande verksamhet och utge de publikationer, som kan för-

27 anledas härav, avser även de till fastighetsförvaltningen knutna frågorna. I anslutning härtill bör det självfallet ankomma på styrelsen, att då så påfordras i enskilda fall, kostnadsfritt lämna råd och upplysningar i fastighetsförvaltningsspörsmål. I vissa fall kan en mera långtgående medverkan från byggnadsstyrelsens sida vara önskvärd. Detta kan vara förhållandet gentemot myndigheter och organ såsom t. ex. postverket och tullverket, vilka väl kan bygga upp en central organisation men har mindre förutsättningar att anställa regionalt placerad förvaltningsexpertis för de i landsorten belägna fastighetsbestånden. För andra organ är förhållandena likartade även beträffande den centrala organisationen. I sådana fall bör biträde från byggnadsstyrelsens sida kunna begäras i skilda hänseenden exempelvis med att förrätta syn och att lämna förslag till underhålls- eller iståndsättningsåtgärder, att lämna viss expertmedverkan, att bistå med entreprenadupphandling och underhållskontroll etc. Byggnadsstyrelsen bör vara skyldig att ge service i nu åsyftade avseenden, varvid det kan vara berättigat och lämpligt att i vissa fall ersättning beräknad efter verkets självkostnader utgår. Då sådant biträde lämnas genom länsarkitektkontorens försorg, bör härvid länsarkitekttaxan tillämpas. Hithörande frågor synes lämpligen kunna regleras genom överenskommelser mellan byggnadsstyrelsen och vederbörande myndighet eller organ. Styrelsens och länsarkitektkontorens behov av personal för dessa uppgifter k a n inte beräknas, innan verksamhetens omfattning klarlagts. Styrelsen bör därför beakta personalfrågorna vid träffande av nämnda överenskommelser. Genom byggnadsstyrelsens åligganden att anskaffa lokaler för statsmyndigheterna, utreda behovet av statliga byggnadsföretag och verkställa förhyrningar för statens räkning föreligger ett starkt behov från styrelsens sida, att övriga förvaltningsorgans verksamhet i olika hänseenden bedrives under erforderligt samråd med styrelsen. Ett sådant behov är företrädesvis knutet till frågor angående köp, försäljning, byte och upplåtelse av m a r k samt till frågor om förhyrning, uthyrning och andra ändringar i bestående hyresförhållanden, allt såvitt gäller stockholmsregionen och andra orter dit statlig verksamhet av större omfattning är lokaliserad. I efterföljande kapitel kommer utredningen att i korthet beröra gällande föreskrifter beträffande statlig byggnadsverksamhet samt behovet av översyn av dessa. Utredningen har med hänsyn till sambandet mellan byggnadsverksamhet och fastighetsförvaltning ansett lämpligt att härvid även behandla nu antydda förvaltningsspörsmål.

T R E D J E KAPITLET Byggnadsverksamhet

Nuvarande förhållanden m. m. Utredningens uppdrag vad gäller fördelningen mellan byggnadsstyrelsen och andra myndigheter eller organ av statlig byggnadsverksamhet avser affärsverkens byggande. Utredningen kommer följaktligen att företrädesvis behandla härmed sammanhängande problem, ehuru det befunnits motiverat att härjämte något beröra vissa näraliggande spörsmål. En redogörelse för byggnadsstyrelsens nuvarande utredande, projekterande och byggande verksamhet har lämnats i utredningens föregående betänkande och i prop. 1962: 98. I sammanfattning är organisationen för den statliga byggnadsverksamheten ordnad på följande sätt. Byggnadsstyrelsen svarar för verksamheten beträffande bebyggelse som redovisas på de av styrelsen förvaltade slottsbyggnadernas, beskickningsfastigheternas och byggnadsstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond med undantag för Tekniska högskolans i Stockholm utbyggande, som är anförtrott åt en särskild byggnadskommitté. Styrelsen utför härjämte till följd av särskilda uppdrag huvuddelen av byggnadsföretagen för fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens delfonder, även om byggnadsverksamheten inom fångvård och mentalsjukvård primärt handhas av fångvårdens byggnadskommitté respektive mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation. Viss byggnadsverksamhet för fångvårdens behov utföres dessutom, såsom antytts i kap. 2, av fångvårdsstyrelsen. Byggnadsstyrelsen svarar vidare för byggandet för Uppsala och Lunds universitet, varvid dock kommittén för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande har byggnadsverksamheten för sjukhuset om hand, för visst byggande för postverkets, televerkets och luftfartens behov enligt ytterligare redogörelse i det följande, samt för byggande av centrala ämbetsbyggnader för försvaret, förekommande nybyggnadsarbeten beträffande av riksgäldsfullmäktige och riksbanken förvaltade byggnader och av vissa icke statliga undervisningssjukhus. Byggnadsverksamheten för Karolinska sjukhuset ombesörjes av kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande. Genom beslut den 13 januari 1961 har emellertid Kungl. Maj :t uppdragit åt direktionen för sjukhuset att upprätta och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till ny gene-

29 ralplan för sjukhuset och kommittén kommer med sannolikhet att avvecklas i och med att dess nuvarande byggnadsuppdrag är slutförda. Generaltullstyrelsen, sjöfartsstyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen h a n d h a r själva byggandet inom vederbörande delfonder av allmänna fastighetsfonden respektive väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Huvuddelen av försvarets byggande utföres av fortifikationsförvaltningen med underlydande organ. Byggnader som redovisas på statens järnvägars, statens vattenfallsverks och domänverkets affärsverksfonder utföres av vederbörande förvaltningsmyndigheter. Slutligen handhar generalpoststyrelsen, telestyrelsen och luftfartsstyrelsen viss byggnadsverksamhet som ej överlämnas till byggnadsstyrelsen. Såsom centralmyndighet på det statliga husbyggandets område har byggnadsstyrelsen att i olika hänseenden taga befattning även med byggnadsföretag som utföres av andra byggnadsorgan. Hithörande uppgifter regleras i huvudsak genom följande generella föreskrifter m. m. Enligt K.K. den 26 november 1920, nr 744, med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet skall, om förslag till husbyggnadsföretag enligt vad därom stadgas skall underställas Kungl. Maj :ts prövning eller av byggnadsstyrelsen granskas utan sådan prövning, huvudritningar till företaget med tillhörande handlingar inges till byggnadsstyrelsen i den mån ej annat föreskrivits. Om ärendet skall underställas Kungl. Maj :ts prövning, åligger det byggnadsstyrelsen härvid att efter granskning med eget yttrande överlämna handlingarna till Kungl. Maj :t. Denna bestämmelse torde emellertid numera, till följd av senare utfärdade föreskrifter med generell tillämpning eller för skilda slag av offentligt husbyggande, väsentligen sakna självständig betydelse för byggnadsstyrelsens medverkan i statliga byggnadsärenden. Det synes därför tveksamt om bestämmelsen för närvarande överhuvudtaget åberopas. Samma torde förhållandet vara beträffande bestämmelserna i K.K. den 26 november 1920 nr 746, ang. förfarandet vid avyttringar av staten tillhörig tomtmark av visst slag, enligt vilken vederbörligen beslutade försäljningar av ifrågavarande mark skall verkställas genom byggnadsstyrelsens försorg, i den mån ej annat föreskrivits. Markförsäljningsärenden behandlas i stället av vederbörande fastighetsförvaltande organ, varvid beslut inom ramen för riksdagens bemyndigande fattas av Kungl. Maj :t eller förvaltningsorganet och eljest av riksdagen. Enligt tillämpade riktlinjer höres byggnadsstyrelsen regelmässigt i sådana ärenden, varvid styrelsen i första hand torde ha att bedöma, om marken erfordras för statligt ändamål. Här kan också erinras om försvarets marknämnds uppgifter i hithörande frågor. Av större betydelse är bestämmelserna i Kungl. cirkulär den 20 februari 1942, nr 55, till statliga myndigheter och institutioner angående utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag.

30 Enligt detta cirkulär skall, då fråga uppkommer om uppförande av nybyggnad eller om avsevärd ändring eller utökning av befintlig byggnad för beredande för statlig myndighets eller institutions räkning av ämbets- eller tjänstelokaler, bostadslägenheter eller lokaler för undervisnings- eller vårdanstalter av skilda slag, utredning rörande såväl byggnadsföretaget som för detsamma eventuellt erforderlig tomtmark, i den mån den icke sker genom byggnadsstyrelsens försorg, verkställas i samråd med byggnadsstyrelsen. Arkitekt och konstruktör, som erfordras för utredningen, skall utses av byggnadsstyrelsen, som därvid skall samråda med vederbörande myndighet eller institution. Detta stadgande skall dock icke äga tillämpning beträffande järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen samt, då fråga är om annan byggnad än byggnad för central förvaltning eller undervisning, försvarsväsendet och domänstyrelsen. I anslutning till att en ny form för handläggningen av statliga byggnadsärenden införts år 1960, har av finansdepartementet den 20 februari 1961 utgetts en promemoria rörande handläggning av byggnadsärenden inom Kungl. Maj :ts kansli. Promemorian har för kännedom överlämnats till de byggande myndigheterna. De byggnadsärenden, som i princip skall handläggas enligt de nya riktlinjerna, avser nybyggnad, tillbyggnad och ombyggnad av hus för statens räkning samt sådana motsvarande byggnadsobjekt, som till mer än oväsentlig del finansieras med individuellt prövade lån eller bidrag av statsmedel budgetmedel eller fondmedel — för i samtliga fall en beräknad kostnad överstigande 300 000 kronor. Icke-statliga byggnadsobjekt, som skall prövas enligt den angivna ordningen, är exempelvis sådana, vars huvudman är enskild och där statligt lån eller bidrag i särskild ordning förutsattes, ävensom byggnadsföretag med statligt eller statsdominerat aktiebolag som huvudman, där likaså särskild medelsanvisning från statsmakternas sida förutsattes. Dessutom skall sådana statliga och individuellt statsbidragsfinansierade icke-statliga husbyggnadsföretag, oavsett kostnadsramen, som projekteras i beredskapssyfte (investeringsreserv), handläggas i nu angiven ordning. Undantagna är reparationer och underhållsarbeten, fortifikatoriska anläggningar och i fråga om statens affärsdrivande verk samt väg- och vattenbyggnadsverket, andra byggnader än sådana för administration, utvecklingsarbete o. dyl. samt byggnadsarbeten som finansieras med statsbidrag enligt generella författningar men som har annan huvudman än staten. Den nya formen för byggnadsärendens handläggning innebär, att departemcntal granskning av ärendet skall ske, dels sedan byggnadsprogram utarbetats, dels sedan huvudhandlingarna färdigställts. Byggnadsprogram kan uppgöras av centrala byggande myndigheter (i allmänhet byggnadsstyrelsen eller fortifikationsförvaltningen) — i vissa fall

31 i samråd med fackmyndighet eller särskild programkommitté — eller av annat därtill kompetent ämbetsverk eller av särskild byggnadskommitté. I vissa fall kan program uppgöras av enskild institution. Initiativet kan vara myndighetens eller byggnadskommitténs eget eller härröra från annan myndighet (nyttjaren) eller utredningskommitté eller ock ha formen av ett av Kungl. Maj :t givet uppdrag. I samband med den departementala beredningen bör, då så befinnes erforderligt, remissbehandling äga rum, varvid i första hand byggnadsstyrelsen — om denna ej själv uppgjort programmet — och statskontoret bör ifrågakomma som remissinstanser. Om framställningen med huvudhandlingarna inges av annan än byggnadsstyrelsen, skall samråd ha ägt rum med styrelsen. I fråga om sjukvårdsanläggningar och liknande skall samråd ha ägt rum med centrala sjukvårdsberedningen. I vissa fall kan ärendet ånyo bli remissbehandlat, sedan huvudhandlingarna färdigställts. Detta kan bli särskilt påkallat, då byggnadsföretaget är komplicerat eller eljest särartat, då nya förhållanden uppkommit under projekteringstiden samt då annan än byggnadsteknisk expertmyndighet administrerat projekteringsarbetet. Beträffande de affärsdrivande verkens byggande gäller i stort sett följande speciella föreskrifter m. m. I 2 § 3 mom. av instruktionen för generalpoststyrelsen med underlydande förvaltningsorgan (SFS 1960: 519) föreskrives att, då fråga uppkommer om större nybyggnads-, ombyggnads-, ändrings-, reparations- eller underhållsarbete, styrelsen skall till byggnadsstyrelsen överlåta att i samråd styrelserna emellan uppgöra förslag till och föranstalta om arbetets utförande. Kungl. Maj:t har den 15 juni 1956 — i avbidan på resultatet av vissa anbefallda utredningar — föreskrivit, att generalpoststyrelsen skall, då fråga uppkommer om ombyggnads-, ändrings-, reparations- eller underhållsarbeten som kan beräknas draga en kostnad överstigande 100 000 kronor, till byggnadsstyrelsen överlämna att i samråd myndigheterna emellan uppgöra förslag till och föranstalta om arbetenas lämpliga utförande. Sedan länge har samma gränsdragning tillämpats i fråga om nybyggnadsföretag, som byggnadsstyrelsen utfört för postverkets räkning. Den nämnda fördelningen verken emellan gäller för såväl projektering som byggande. Enligt för telestyrelsen med underlydande organ gällande instruktion — SFS 1960: 270, 2 § 3 mom. — åligger det styrelsen att utföra för televerkets drift erforderliga anläggningar och byggnader. I fråga om husbyggnader skall dock gälla att samråd med byggnadsstyrelsen för utförande genom dennas försorg av nödiga arbeten skall ske beträffande de objekt, som varit föremål för Kungl. Maj :ts prövning eller om vilka överenskommelse i varje särskilt fall träffas styrelserna emellan. Denna bestämmelse har under senare år tillämpats så, att i allmänhet hus-

32 byggnader med en beräknad byggnadskostnad överstigande 400 000 kronor utförts genom byggnadsstyrelsens försorg. Det har i dessa fall varit fråga om byggnader för telestationer, förråd och verkstäder, vilka objekt individuellt prövats av Kungl. Maj :t. I fråga om utredning och projektering av nämnda objekt sker samråd med byggnadsstyrelsen beträffande arkitektval samt överläggningar rörande byggnadernas yttre utformning m. m., med tillämpning av SFS 1942:55 medan telestyrelsen själv svarar för projekteringsarbetet. I fråga om järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, domänstyrelsen och luftfartsstyrelsen gäller inga speciella föreskrifter med avseende å byggnadsstyrelsens medverkan i byggnadsverksamheten. För dessa verk skall således i detta avseende endast de generella föreskrifterna tillämpas. Såsom här förut nämnts skall bestämmelserna i Kungl. cirkuläret SFS 1942:55 icke tillämpas för järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen men väl i fråga om byggnad för centralförvaltning och undervisning för domänstyrelsen. Finansdepartementets promemoria den 20 februari 1961 gäller däremot beträffande byggnader för administration, utvecklingsarbete o. dyl. till en beräknad byggnadskostnad överstigande 300 000 kronor för samtliga affärsdrivande verk. Byggnadsstyrelsen svarar således icke för någon projekterande och byggande verksamhet för järnvägsstyrelsens, vattenfallsstyrelsens eller domänstyrelsens behov. Däremot har byggnadsstyrelsen i vissa fall utfört byggnadsföretag för luftfartsstyrelsens räkning. Detta förhållande kan härledas från vissa uttalanden av departementschefen i prop. 1945:262 angående inrättandet av en luftfartsstyrelse. Departementschefen anförde nämligen härvid, att konstruktion och byggande av större stationsbyggnader, för vilka särskild byggnadsteknisk och arkitektonisk sakkunskap erfordrades, borde ankomma på byggnadsstyrelsen, som därvid på liknande sätt som skedde vid utförandet av andra statliga byggnadsverk borde samarbeta med luftfartsstyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Vissa allmänna

synpunkter

Vid övervägandena rörande organisationen för statlig byggnadsverksamhet finner utredningen det självklart att utgå ifrån den allmänna målsättningen att statens byggande skall anförtros åt kompetenta och effektivt arbetande organ för tillgodoseende av höga fackmässiga krav i fråga om byggnadslösningar och god byggekonomi. Utom annat skall härvid beaktas de offentliga byggnadernas ofta dominerande betydelse för stads- och landskapsbilden och det ansvar som därför får anses åvila statsverket som byggherre med hänsyn till att byggnadslov av de kommunala byggnadsnämnderna ej erfordras.

33 För att nu antydda krav skall kunna tillgodoses, torde i allmänhet få förutsättas, att byggnadsuppgifterna är av sådan art och har sådan stadigvarande volym att de inom vederbörande organisation erforderliga fackmännen kan effektivt sysselsättas. Vidare bör byggnadsfrågorna ha så nära anknytning till organisationens huvuduppgift, att de med tillräcklig styrka kan bli företrädda i verksledningen. Genom den nyligen beslutade omorganisationen av byggnadsstyrelsen får styrelsen en tidsenlig uppbyggnad och ges hög kapacitet. Vid statsmakternas ställningstagande i denna fråga har samtidigt principbeslut fattats, att särskilda byggnadskommittéer i framtiden icke skall inrättas. Härigenom torde man kunna räkna med, att på längre sikt den övervägande delen av statens civila byggnadsverksamhet vid sidan av affärsverkens byggande kommer att åvila byggnadsstyrelsen. Undantagen torde väsentligen bli förekommande byggnadsverksamhet beträffande generaltullstyrelsens och sjöfartsstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Denna byggnadsverksamhet är av speciell karaktär och har relativt blygsam omfattning. När det gäller byggandet för affärsverkens behov skall mot varandra vägas ovannämnda synpunkter, vilka enligt utredningens uppfattning talar för att uppgifterna i stor utsträckning bör anförtros byggnadsstyrelsen, och föreliggande allmänna och speciella motiv för att verksamheten administreras av vederbörande affärsdrivande verk. Vid bedömandet av dessa frågor anser utredningen, att hänsyn skall tagas till de uppgifter, som anses böra åvila byggnadsstyrelsen i byggnadsärenden som handlägges av andra myndigheter, varvid utredningen utgår ifrån det förfarande som anges i finansdepartementets förenämnda promemoria rörande handläggning av byggnadsärenden inom Kungl. Maj :ts kansli. De byggnadsärenden, som enligt denna promemoria kommer att underställas byggnadsstyrelsen för granskning och yttrande, får självfallet förutsättas vara så fackmässigt handlagda, att styrelsens medverkan i realiter icke kommer alt innebära ett tids- och personalkrävande dubbelarbete. Kan denna förutsättning icke antagas vara för handen, lär starka skäl finnas att helt överflytta verksamheten till byggnadsstyrelsen. På grund av att affärsverken handhar fastighetsförvaltningen, kommer viss byggnadsverksamhet alltid att åvila dessa verk. Det blir därför fråga om en gränsdragning beträffande byggnadsuppgifterna gentemot byggnadsstyrelsen. För denna fördelning är det angeläget att klara och entydiga riktlinjer utfärdas, bl. a. för att organisationsfrågorna skall kunna planläggas på längre sikt. Oavsett vilka regler, som eljest skall tillämpas vid fördelningen, utgår utredningen ifrån att de affärsdrivande verken bör vara anslagsäskande och i erforderligt samråd med byggnadsstyrelsen svara för programarbetet även för de byggnadsföretag som skall projekteras och utföras genom byggnads3—203257

31 styrelsens försorg. Däremot bör byggnadsstyrelsen vid sådana företag svara för den arkitektoniska och byggnadstekniska prövningen och därmed sammanhängande frågor rörande anläggnings- och driftkostnader samt allmän byggnadsstandard. De fördelningsgrunder i övrigt, som utredningen i det följande förordar, skall betraktas som allmänna riktlinjer. Avsteg härifrån bör således tillåtas ske, om det i enskilda fall befinnes lämpligt ur organisatoriska eller andra synpunkter. Utredningen föreslår att sådana avsteg skall kunna beslutas av byggnadsstyrelsen i samråd med vederbörande verk. Mot bakgrund av dessa allmänna synpunkter skall utredningen härefter till behandling upptaga byggnadsverksamheten för vart och ett av de affärsdrivande verken, varvid lämnade redogörelser för nuvarande förhållanden m. m. väsentligen följer av verken till utredningen lämnade uppgifter. Postverket Omfattningen av den av byggnadsstyrelsen sedan år 1950 för postverkets räkning bedrivna byggnadsverksamheten framgår av nedanstående sammanställning. Av byggnadsstyrelsen

utförda byggnadsföretag för postverkets räkning, 1950 eller senare

Ombyggnader resp. om- och tillbyggnader av posthus

Nybyggnader Företagen påbörjade år

kostnader 1 000 kronor

antal posthus 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 I960 1961 1 2

1 2 2 2 2

garage

1 1 1 1

posthus 1 449 4 492 3 413 7 167 6 401

påbörjade år

antal

kostnader 1 000 kronor

1 1 3

3 403 130 2 620

1 3 3 2 2

131 721 1 583 787 865

11 065

garage

586 582 184 2 276

2 1

1 1

1505 310

322 450

>13

»7

25 732

5 283

2 Varav 1 st. under 300 000 kr. Av dessa företag är 7 st. å 300 000 kr eller därunder.

Som jämförelse till de i sammanställningen lämnade uppgifterna kan nämnas att värdet av de byggnadsarbeten, närmast av ändrings-, reparationsoch underhållskaraktär, som av generalpoststyrelsen under den senaste

35 femårsperioden utförts utan byggnadsstyrelsens medverkan, uppgått till ca 2,5 miljoner kronor för år. En av generalpoststyrelsen uppgjord prognos rörande sådana byggnadsarbeten, som enligt nu gällande befogenhetsföreskrifter under den närmaste femårsperioden beräknas komma att bedrivas av byggnadsstyrelsen för postverkets räkning, lämnas i nedanstående tabell. Byggnadsföretag för postverkets räkning, som — enligt nu gällande regler — beräknas bli utförda av byggnadsstyrelsen och påbörjade åren 1962—1966 Om- och tillbyggnader samt övriga arbeten

Nybyggnader Företagen beräknas bli påbörjade år

kostnader 1 000 kronor

antal posthus

garage

posthus

garage

posthus

2 4 3 2 2

6 600 9 475 12 050 1 000 5 000

11 4 1 3

34 125

1962 1963 1964 1965 1966 Summa 1 Varav 2 företag 2 Å 300 000 kr. 3

x

kostnader 1 000 kronor

antal

H9

garage

l

posthus 1 715 575 250 625 500 3 665

garage

å 300 000 kr. eller därunder.

Varav 18 företag å 300 000 kr. eller därunder.

Värdet av de byggnadsarbeten, som under samma tid beräknas komma att utföras av generalpoststyrelsen utan byggnadsstyrelsens medverkan uppskattas av generalpoststyrelsen till ca 3 miljoner kronor för år. Inom generalpoststyrelsen handlägges fastighetsärenden, främst den egentliga fastighetsförvaltningen, på intendentsbyråns fastighetsavdelning, vars chef är byrådirektör. Avdelningen är organiserad i en allmän sektion, en landsortssektion, en stockholmssektion och en investerings- och planeringssektion, vilka förestås av förste byråsekreterare, varjämte direkt under avdelningschefen sorterar en VVS-ingenjör. Avdelningens personal utgöres (den 1/7 1961) sammanlagt av 19 befattningshavare. Till hjälp för beredning av ärenden av byggnadsteknisk art finns inom intendentsbyrån vidare ett arkitektkontor, vars personal utgöres av en arkitekt (avdelningsdirektör), en inredningsarkitekt och en byggnadsingenjör. Slutligen åvilar vissa uppgifter rörande lokalernas inredning, belysning m. m. samma byrås kansli. En undersökning av organisationen av och formerna för fastighetsärendens handläggning pågår f. n. genom driftbyråns försorg i samråd med 1956 års postutredning, översynen förväntas resultera i en omorganisation. I viss utsträckning har befogenheter i fastighetsärenden delegerats till generalpoststyrelsen underställda organ. Sålunda har distriktscheferna be-

36 fogenhet att förhyra lokaler för de mindre postkontoren samt för postexpeditioner och poststationer. Distriktschefer och postmästare har vidare getts befogenhet att inom vissa kostnadsgränser föranstalta om utförande avreparations- och underhållsarbeten. För att utöva den närmaste tillsynen över postverkets fastigheter i landsorten och biträda med förvaltningen av desamma finns på varje plats en av generalpoststyrelsen utsedd vice värd, i regel föreståndaren för ortens postkontor. Varken inom distrikts- eller lokalförvaltningarna finnes någon byggnadsteknisk sakkunskap företrädd. Vid sidan av den tekniska sakkunskap, som byggnadsstyrelsen representerar, och i den mån intendentsbyråns arkitektkontor inte kan eller hinner med att verkställa utredningar i byggnadstekniska frågor, anlitas utomstående experter. Postverkets husbyggnadsverksamhet har förhållandevis liten volym. Byggnaderna är i allmänhet lokaliserade till centrala delar av vederbörande orter och de skiljer sig beträffande utformningen ej väsentligen från dem som eljest ingår i byggnadsstyrelsens produktion. En stor del av postverkets lokalbehov kan beräknas bli tillgodosett genom förhyrningar. Då generalpoststyrelsens organisation bör innehålla bl. a. viss teknisk personal för fastighetsförvaltningen och därmed förbundet underhåll o. d. kan vissa smärre byggnadsarbeten med fördel anförtros åt denna organisation. Större sådana arbeten bör däremot överlåtas till byggnadsstyrelsen. För nybyggnadsföretag skulle härvid en gränsdragning med hänsyn till byggnadernas funktion kunna övervägas. Byggnader, vilkas utförande till övervägande del påverkas av de tekniska anordningarna m. m. för postverkets drift, d. v. s. i första hand garage och sorteringsbyggnader, skulle då kunna jfrågakomma för uppförande genom generalpoststyrelsens försorg. En sådan utökning av generalpoststyrelsens befogenhet skulle emellertid sannolikt kräva en utökning av antalet tekniker inom styrelsens arkitektkontor och en förstärkning av den administrativa personalen, som annars inte vore nödvändig. Oaktat tillämpningen av en beloppsgräns i praktiken kan innebära vissa olägenheter, synes den mot bakgrund av angivna förhållanden vara att föredraga framför en funktionsgräns. Bl. a. med hänsyn till kostnadsutvecklingen framstår den nu tillämpade kostnadsgränsen beträffande nybyggnads-, ombyggnads-, ändrings-, reparations- och underhållsarbeten — 100 000 kronor — alltför låg. En viss höjning av beloppsgränsen synes därför befogad. I gränsskiktet över 100 000 kronor gäller det ofta arbeten som föranledes av behovet att anpassa befintliga postlokaler till ändringar i driften. I fråga om dessa byggnadsföretag av förhållandevis begränsad storleksordning är det därför knappast befogat eller lämpligt att inkoppla byggnadsstyrelsen. Utredningen föreslår för den skull, att beloppsgränsen höjes från 100 000 till 300 000 kronor. En fördel är att denna beloppsgräns sammanfaller med den som tillämpas för byggnadsärendens handläggning i allmänhet.

37 Den föreslagna höjningen av beloppsgränsen från 100 000 till 300 000 kronor bör enligt utredningens mening lämpligen leda till att den framdeles i princip skall gälla enbart för ny-, om- och tillbyggnader, medan reparationsoch underhållsarbeten, som utföres utan samband med sådana byggnadsarbeten, undantages. För reparations- och underhållsarbeten i landsorten, där postverket saknar teknisk expertis, kan i stället enligt vad utredningen föreslagit i 2 kap. byggnadsstyrelsen genom länsarkitektkontoren lämna erforderligt biträde. Redan i dagens läge föreligger enligt uppgift behov av förstärkning inom generalpoststyrelsens intendentsbyrå såväl med en byggnadstekniker som med administrativ personal för handläggning av fastighetsärenden. En höjning till 300 000 kronor av den beloppsgräns, inom vilken byggnadsarbeten skulle få utföras genom generalpoststyrelsens försorg, beräknas inte medföra behov av någon personalökning därutöver.

Televerket Televerkets byggnadsverksamhet har såväl i fråga om antalet objekt som beträffande ekonomisk volym successivt ökat i samband med rörelsens kraftiga utveckling. Man torde få räkna med att verksamheten även i framtiden kommer att ha betydande omfattning. För budgetåret 1961/62 omfattar televerkets byggnadsprogram — Farstakomplexet undantaget — nedanstående antal objekt, varvid för varje kategori av byggnader anges den för budgetåret beräknade medelsförbrukningen.

Byggnadskategori

1. Fabrikstillverkade telebyggnader i element av träkonstruktioner för automatstationer och anläggningar för ljudradio, television och luftfart 2. Nybyggnader enligt relativt standardiserade byggnadshandlingar: a. Obemannade automatstationer b. Radiostationer för fm- och tv-sändare. . . . 3. Ny- eller tillbyggnader för obemannade automatstationer enligt specialhandlingar 4. Tornbyggnader för telefonilänkar 5. Distrikts- och ortsförråd, delvis fabrikstillverkade plåtskjul 6. Byggnader för telestationer, förråd och verkstäder, vilka objekt individuellt prövats av Kungl. Maj:t . . . Summa

Antal objekt

Ungefärlig medelsförbrukning milj. kronor

omkr. 200

2,0

18 19

2,0 7,3

16 16

4,5 7,6

1,9

omkr.

18,4

omkr. 300

43,7

Härtill kommer ombyggnadsarbeten inom äldre fastigheter. Som jämförelse kan nämnas att för budgetåret 1962/63 den totala investeringsramen för televerket belöper till 325 milj. kronor.

38 Televerket svarar för projektering och byggande av objekten tillhörande kategori 1—5. Beträffande byggnadskategori 6 utföres projekteringen genom televerkets försorg i samråd med byggnadsstyrelsen, medan byggnadsstyrelsen svarar för byggnadernas utförande. För husbyggnadsverksamheten finns inom telestyrelsens driftbyrå en husbyggnadsavdelning, vilken under föreståndaren och dennes ställföreträdare är organiserad på en sektion för fastighetsförvaltning m. m. (10 anställda), en byggnadssektion (7 anställda), en VVS-sektion (12 anställda) och en El-sektion (7 anställda). Sammanlagt består avdelningen av 38 tjänstemän. I den mån avdelningens egna tekniker ej medhinner projekteringen, anlitas privatkonsulterande arkitekter och konstruktörer m. fl. För byggnadskontrollen anlitas tillfälligt arvodesanställda kontrollanter. Televerkets driftbyggnader med deras speciella karaktär påverkas beträffande utformningen av den tekniska utrustningen och dess inbördes sammanhang samt är även beroende av de speciella installationer teletekniken fordrar ur funktionssynpunkt. Vid projektering måste därför medverka såväl byggnadsteknisk sakkunskap som teletekniker och andra specialister. Projekteringen av televerkets driftbyggnader utföres därför i samråd med byggnadsstyrelsen i allmänhet av televerkets egna sakkunniga inom telestyrelsens olika byråer beträffande teletekniska krav och i samråd med styrelsens husbyggnadsavdelning beträffande byggnadstekniska problem, antingen byggnaderna utgöres av fabrikstillverkade standardhus av trä, större byggnader utförda enligt standardiserade ritningar med individuella grundkonstruktioner, specialritade automatstationer eller större byggnader, för vilka individuella anslag begäres av Kungl. Maj :t och riksdagen. På grund av den teletekniska utvecklingen har televerkets nybyggnadsobjekt i väsentlig grad ändrat karaktär och utgöres numera i regel av rena driftbyggnader som praktiskt taget uteslutande inrymmer teknisk utrustning. Tidigare upptogs den totala ytan av televerkets byggnader endast till omkring »A av utrustning. De fem senaste årens byggnader, vilka ingår i den grupp byggnadsstyrelsen utför, innehåller genomsnittligt i golvyta räknat 89 % teknisk utrustning. För övriga grupper är motsvarande siffra 100 %. Även om en förskjutning sålunda skett mot övervägande driftbyggnader för teleteknisk utrustning, talar emellertid enligt utredningens mening starka skäl för att viss byggnadsverksamhet utföres genom byggnadsstyrelsens försorg. Vissa telebyggnaders centrala placering i tätorterna och deras speciella karaktär medför sålunda vanligen komplicerade problem beträffande den arkitektoniska utformningen och inpassningen i stadsmiljön. Frågor om byggnadernas förseende med utrymmen för affärs- och kontorslokaler o. d. aktualiseras härvid i många fall. Televerket förfogar för närvarande icke över arkitekter för bedömning av sådana problem. Det synes ej heller ra-

39 tionellt att komplettera televerkets organisation i detta hänseende. En medverkan från byggnadsstyrelsens sida torde därför under alla omständigheter få förutsättas. Beträffande själva byggandet kommer härtill starka organisatoriska motiv för att anlita byggnadsstyrelsens regionala organisation. Med anledning av vad nu anförts finner utredningen övervägande skäl tala för, att liksom hittills större byggnadsobjekt för televerkets räkning bör utföras genom byggnadsstyrelsens försorg. Utredningen föreslår att fördelningen mellan televerket och byggnadsstyrelsen sker enligt samma grunder, som här förut förordats beträffande postverkets byggande, och att sålunda en beloppsgräns vid 300 000 kronor tillämpas för samtliga såväl nybyggnadssom om- och tillbyggnadsarbeten. Utredningen anser jämväl att byggnadsstyrelsen bör medverka vid projekteringen av sådana byggnadsföretag som utföres av denna styrelse, ävensom vid övriga företag beträffande upprättande av standard- eller typritningar. Byggnadsstyrelsens medverkan i projekteringsarbetet synes lämpligen kunna ske i form av ett samrådsförfarande, varvid televerket svarar för arbetets administrerande. Härigenom förutsattes att någon förstärkning av televerkets projekteringsorganisation icke skall behöva vidtagas. Statens järnvägar Statens järnvägars husbyggnadsverksamhet omfattar till största delen lokaler och anordningar för järnvägsdriften såsom stationshus och godsmagasin, förråds- och verkstadsbyggnader, garageanläggningar, personalbyggnader m. m. Kontors- och administrationsbyggnader inrymmes praktiskt taget alltid i byggnader, som samtidigt betjänar den egentliga järnvägsdriften. Under senare år har sådana kombinerade anläggningar utförts dels vid Stockholms central, där en nybyggnad invid stationshuset omfattar ca 20 900 kbm administrationslokaler och ca 24 300 kbm för drifttjänsten, dels vid Sundbyberg, där ett nytt stationshus innehåller ca 15 000 kbm kontorslokaler och ca 6 400 kbm driftutrymmen. Byggnadskostnaderna har uppgått till 9,4 resp. 5,3 milj. kronor. Under den närmaste femårsperioden planeras tillbyggnad av ilgodsbyggnaden vid Stockholms central. Enligt preliminära beräkningar avses här 24 000 kbm komma att disponeras för administrationslokaler och 17 500 kbm för den egentliga järnvägsdriften. Vidare är att förutse planering fölen ny kontorsbyggnad i kvarteret Pensionären invid centralstationen i Stockholm för en uppskattad byggnadskostnad av ca 15 milj. kronor. Även i denna byggnad kommer enligt uppgift att inrymmas lokaler för den direkta drifttjänsten till omkring 40 % av totalvolymen, som uppskattas till ca 45 000 kbm. För statens järnvägar har för budgetåret 1962/63 fastställts en investe-

40 ringsram av 315 milj. kronor. Härav utgör enligt järnvägsstyrelsens beräkningar utgifterna för husbyggnader 14,6 milj. kronor, för lokstationer och driftverkstäder 3,7 milj. kronor, för huvudverkstäder 4,6 milj. kronor och för förrådsanläggningar 1,3 milj. kronor. Bland de i investeringsplanen upptagna husbyggnaderna kan nämnas annexbyggnad till kontorsbyggnad för kontrollkontor m. m. i Tomteboda, utbyggnad av kontorsbyggnad vid Stockholms central, godsmagasin vid Göteborg, Gävle, Borlänge, Norrköping, Finspång, Halmstad, Hudiksvall och Östersund, personalhus i Hallsberg, ombyggnad av restauranglokaler i stationshuset vid Göteborgs central, ombyggnad av stationshuset vid Trelleborgs central, förråds- och verkstadsbyggnad i Borlänge samt bostadshus m. m. på olika platser. Projekteringen av statens järnvägars byggnadsverksamhet utföres till huvudsaklig del av järnvägsstyrelsens egna organ, främst bantekniska byrån, som för detta ändamål har ett antal arkitekter och husbyggnadstekniker, konstruktörer och VVS-tekniker till sitt förfogande. Projekteringen för eloch teleinstallationer åvilar elektrotekniska byrån. Bantekniska byrån är (den 1 juli 1961) organiserad i en allmän avdelning, en broavdelning, en forskningsavdelning, en geoteknisk avdelning, en husbyggnadsavdclning, en spåravdelning, en VVS-avdelning och en äganderättsavdelning. Husbyggnadsavdelningen förestås av en överingenjör och innehåller i övrigt 34 befattningshavare. VVS-avdelningen består under ledning av en byrådirektör av 19 tjänstemän. Byggnadsverksamheten inom statens järnvägar är sålunda till största delen inriktad på anläggningar för järnvägsdrift. I det fåtal fall uppförande av andra byggnader kommer i fråga, utföres dessa regelmässigt i kombination med driftbyggnader. Under sådana förhållanden synes det i och för sig ändamålsenligt att projektering och utförande av husbyggnader för statens järnvägars räkning såsom hittills utföres av den inom järnvägsstyrelsen sedan lång tid tillbaka härför uppbyggda organisationen, vilken besitter erfarenhet i fråga om anläggningar för järnvägsdrift och behövliga tekniska kvalifikationer i övrigt. De drifttekniska kraven beträffande statens järnvägars kombinerade administrations- och driftbyggnader torde emellertid inte lägga hinder i vägen för, att dessa byggnaders uppförande och ev. projektering anförtros byggnadsstyrelsen. Med hänsyn till statens järnvägars övriga byggnadsverksamhet och den organisation för sådan verksamhet, som sannolikt ändå måste finnas inom järnvägsstyrelsen, kan emellertid lämpligheten av en sådan överflyttning starkt ifrågasättas, i synnerhet som en mot överflyttningen av arbetsuppgifter svarande personalminskning inom järnvägsstyrelsen icke synes vara möjlig att genomföra. Utredningen föreslår därför att projektering och byggande för statens järnvägars behov även framdeles skall åvila järnvägsstyrelsen. Vid detta ställningstagande har utredningen beaktat, att enligt gällande ordning för

41 byggnadsärendens handläggning byggnadsstyrelsen kommer att höras för vissa slag av byggnader även vad gäller statens järnvägar. Vattenfallsverket En väsentlig del av vattenfallsstyrelsens verksamhet utgöres av byggande av driftanläggningar av olika slag. Häri ingår husbyggnader, vilka i allmänhet utformas i direkt anslutning till drifttekniska krav. Byggnadernas placering och utformning är som regel avhängiga av faktorer, som fordrar valtenbyggnadsteknisk, värmeteknisk eller elektroteknisk sakkunskap, och leder ofta till mer eller mindre direkt sammanfogning av byggnadskroppar med olika funktioner. Verkets husbyggnader består bl. a. av förråd, verkstäder och driftkontor, vilka är avsedda för servicefunktioner till driften och ofta inrymmes i eller anslutes till driftbyggnader. Vidare uppföres på styrelsens arbetsplatser provisoriska administrationsbyggnader, bostäder e t c , vilka byggnader i stor omfattning flyttas från bygge till bygge. Under senare år har därjämte uppförts en byggnad för laboratorium i Västerås till en kostnad av 2,5 milj. kronor och permanenta personalbostäder i anslutning till verkets driftbyggnader i 19 orter till ett antal av 120 lägenheter. Slutligen är verkets centrala administrationsbyggnad under uppförande i Råcksta i Stockholm till en totalkostnad av ca 70 milj. kronor. Byggnaden beräknas bli färdigställd under budgetåret 1963/64. För den närmaste femårsperioden planeras ny- eller ombyggnad av administrationsbyggnad för Övre Norrlands Kraftverk i Umeå samt permanenta bostäder sannolikt omfattande ett 40-tal lägenheter. För vattenfallsverket har för budgetåret 1962/63 fastställts en investeringsram om 433 milj. kronor, varav till kraftverksbyggnader 233, till atomenergianläggningar 25, till regleringsföretag 44, till distributionsanläggningar 125,5 och till övriga företag 5,5 milj. kronor. Utom ramen beräknas en medelsförbrukning av 6,5 milj. kronor för fortsatta arbeten på förvaltningsbyggnaden i Råcksta. För vattenfallsstyrelsens husbyggnadsverksamhet ingår i styrelsens organisation arkitekter och konstruktörer samt personal för byggnadskontroll etc. Personalstyrkan är dimensionerad för att taga bottenbelastningen, medan belastningstoppar mötes genom anlitande av konsulterande företag. Då verksamheten med uppförande av byggnader för administration, utvecklingsarbete o. dyl. normalt är av ringa omfattning i jämförelse med den, som avser driftbyggnader, har den kunnat inlemmas i den drifttekniska byggnadsverksamheten. Ett undantag härifrån utgör administrationsbyggnaden i Råcksta, för vilken en särskild kontorsbyggnadsavdelning organiserats. Denna avdelning har därvid övertagit också förhyrning av kontorsutrymmen och förvaltning av styrelsens fastigheter i Stockholm. Avdelningen har organiserats med ett arkitektkontor och ett fastighetskontor.

42 Till arkitektkontoret har knutits även ett entreprenad- och kontrollantkontor. Från och med den 1 januari 1962 har det nämnda fastighetskontoret överförts till styrelsens kontorsdriftavdelning. Övriga delar av kontorsbyggnadsavdelningens organisation kommer att successivt minskas för att helt upphöra i mitten av år 1964, då hela byggnadsarbetet beräknas vara fullföljt. Vattenfallsstyrelsen måste för byggande av sina driftanläggningar med orderrätt disponera erforderlig sakkunskap och erforderliga arbetsenheter även på husbyggnadsområdet. Samma resurser utnyttjas med fördel även för byggnader för administration, utvecklingsarbete, permanenta bostäder etc. Sistnämnda byggnader utgör endast en mindre del av vattenfallsstyrelsens totala byggnadsverksamhet. Byggnaderna är vidare i avsevärd utsträckning knutna till styrelsens anläggningar av olika slag. Med denna bakgrund synes det mindre rationellt att ur sitt sammanhang utbryta och till byggnadsstyrelsen överföra ifrågavarande del av vattenfallsstyrelsens byggnadsverksamhet. Någon minskning av personal inom vattenfallsstyrelsen torde icke kunna påräknas genom ett överförande till byggnadsstyrelsen av viss byggnadsverksamhet, enär huvuddelen av berörd personals arbetsuppgifter är att hänföra till verkets byggande av driftanläggningar. Då möjligheterna till samordning och utjämning härigenom försämras, skulle en sådan åtgärd medföra ett sämre utnyttjande av vattenfallsstyrelsens personal. Viss kostnadsökning skulle således sannolikt uppstå. Övervägande skäl synes sålunda tala för att vattenfallsverkets husbyggnadsverksamhet i likhet med statens järnvägars administreras av verket självt. Domänverket För driften inom domänverkets skogsförvaltning och jordbruksförvallning erfordras betydande byggnadsbestånd. För närvarande utgöres detta av ca 500 bostäder för tjänstemän, ca 3 000 med jordbruk förenade skogsarbetarlägenheter, ca 2 300 hyreslägenheter för arbetare m. m., byggnader vid plantskolor, fröklängar, maskinstationer m. m. samt bostäder och ekonomibyggnader på ca 1 000 arrendelotter under jordbruksförvaltningen. För verksamheten med dessa byggnadsbestånd har domänverket egen byggnadsorganisation. Denna består av ett byggnadskontor inom domänstyrelsen under ledning av en arkitekt. Till kontoret är knutna två serviceavdelningar, en för norra och en för södra Sverige, vilka står i direkt kontakt med lokalförvaltningarna. Dessa har vidare för handläggning av smärre byggnadsarbeten av underhållsnatur och liknande omedelbar tillgång till byggnadssakkunnig hjälp genom revir- eller distriktsvis anställda byggmästare. Domänverkets byggnadsorganisation är således anpassad för ekonomibyggnader och bostäder i anslutning till verkets skogs- och jordbruksdrift.

43 Hithörande byggnadsverksamhet kan även i fortsättningen med fördel administreras av verket. Utredningen vill här fästa uppmärksamheten på de möjligheter att minska projekteringsarbetet som ett samarbete med bostadsstyrelsen och lantbruksstyrelsen torde kunna medföra. Eventuellt förekommande byggnadsverksamhet för centrala administrations- och undervisningslokaler etc. bör däremot anförtros åt byggnadsstyrelsen. Den här förut angivna beloppsgränsen 300 000 kronor kan härvid lämpligen gälla som fördelningsnorm. Luftfartsverket Luftfartsverkets byggnadsobjekt består huvudsakligen av stationsbyggnader, driftbyggnader, hangarer med verkstäder och transformatorstationer. Förutom nybyggnader förekommer om- och tillbyggnader i stor utsträckning, vilket sammanhänger med den inom flygets område i flera avseenden snabba utvecklingen. Luftfartsstyrelsen handhar all programutredning och samråder med byggnadsstyrelsen ifråga om större byggnader. Projektering handhas av luftfartsstyrelsen utom i enstaka fall, där respektive kommuner åtager sig att bidraga med byggnader, varvid dock luftfartsstyrelsen deltar i projekteringen. Arkitekter och övriga konsulter som anlitas av luftfartsstyrelsen utses, då det gäller mera betydande arbeten, i samråd med byggnadsstyrelsen. Under projekteringsarbetets gång samråder luftfartsstyrelsen ifråga om sådana arbeten med byggnadsstyrelsen. Byggandet handhas i vissa fall av luftfartsstyrelsen, i vissa fall av byggnadsstyrelsen i samråd med luftfartsstyrelsen och i en del fall av kommuner i samråd med luftfartsstyrelsen, varvid luftfartsstyrelsen deltar i byggnadsledningen. Under den senaste tioårsperioden har byggnadsstyrelsen handhaft byggandet av tullbarack samt ombyggnad av stationsbyggnad i Göteborg ävensom byggandet av stations- och godsbyggnader i Malmö samt av stationsoch driftbyggnadcr i Umeå representerande en sammanlagd kostnad av cirka 6,3 milj. kronor. Under samma tid har luftfartsstyrelsen utom mindre objekt och utom bebyggelse på Arlanda handhaft byggandet av stations- och driftbyggnader m. m. i Bromma, Visby, Sundsvall/Härnösand, Skellefteå, Örnsköldsvik och Jönköping, vars sammanlagda kostnader uppgått till omkring 7,7 milj. kronor. Kommunerna har under den angivna tiden byggt stations- och driftbyggnader m. m. i Luleå, Sundsvall/Härnösand och Kiruna samt inom vissa militära flygplatser som utnyttjas för civil trafik. Kostnaderna härför har uppgått till omkring 4,2 milj. kronor. Byggnadsobjekt som enligt uppgift från luftfartsstyrelsen är tänkbara för igångsättande under den närmaste femårsperioden är lokaliserade till

44 Bromma, Göteborg, Malmö, Karlstad, Borås, Växjö och Gällivare. Kostnaderna för dessa byggnader kan uppskattas till omkring 16 milj. kronor. Härtill torde komma diverse arbeten för ca 0,4 milj. kronor per år. Arlanda flygplats projekteras och bygges av luftfartsstyrelsen. Projekteringen av husbyggnaderna påbörjades 1958 och byggandet 1959. Bebyggelsen beräknas bli färdigställd 1963. Totalkostnaderna för husbyggnaderna beräknas till ca 20 milj. kronor. För handläggning av Arlanda-projektet har luftfartsstyrelsen förstärkts med fyra experter bland dem chefen för byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå. För byggandet har ett särskilt byggnadskontor på flygplatsen inrättats. Luftfartsstyrelsens organisation för husbyggnadsverksamheten består i övrigt av en i marktjänstbyrån ingående husbyggnadssektion. Den består avtio tjänstemän, varav åtta byggnadsingenjörer, en ritare och ett kontorsbiträde. Som platskontrollanter engageras i vissa fall konsulterande ingenjörer och övervakning sker genom för respektive byggen utsedda ingenjörer på husbyggnadssektionen. Luftfartsverkets husbyggnadsverksamhet synes icke medge en rationell och allsidigt sammansatt organisation inom luftfartsstyrelsen. I nuvarande organisation saknas sålunda bl. a. arkitekter. Däremot måste luftfartsstyrelsen ha personal för projektering och byggande av flygfält samt för byggnadsunderhåll etc. Fördelningen av projekten mellan luftfarts- och byggnadsstyrelsen sker för närvarande efter överenskommelse i varje särskilt fall utan fasta principer. Den mest rationella anordningen torde ligga i en lösning, som nära motsvarar den som här ovan förordats för andra verk, innebärande att byggnadsstyrelsen projekterar och bygger samt för kommunala byggen övervakar objekt vars byggnadskostnader beräknats uppgå till minst 300 000 kronor. Beloppsgränsen bör tillämpas för ny-, om- och tillbyggnader. Byggnadsstyrelsen kan vidare på samma sätt som för andra verks räkning biträda med vissa uppgifter för byggnadsunderhåll etc. Genom detta förslag räknar utredningen med att en väsentlig minskning i luftfartsstyrelsens byggnadsorganisation skall bli möjlig. Det bör ankomma på luftfartsstyrelsen att sedermera utarbeta och till Kungl. Maj :t inkomma med erforderliga förslag i detta avseende.

Byggnadsstyrelsens uppgifter m. m. Riksdagens år 1962 i samband med byggnadsstyrelsens omorganisation fattade principbeslut, den från år 1960 införda ordningen för statliga byggnadsärendens handläggning jämte utredningens i det föregående lämnade förslag, kommer att medföra att byggnadsstyrelsens ställning som central-

myndighet på det civila statliga husbyggandets område blir mera accentuer a d än förut. Styrelsen kan sålunda på längre sikt antagas komina att svara för huvuddelen av byggnadsverksamheten för fastigheter som redovisas på statens allmänna fastighetsfond och härjämte för ett icke obetydligt byggande för affärsdrivande verk. För fördelningen av byggnadsobjekten mellan vissa av dessa verk och byggnadsstyrelsen har utredningen stannat för att föreslå en enhetlig beloppsgräns, vilken i nuläget förordats bli 300 000 kronor och vilken skall tillämpas vid ny-, om- och tillbyggnader men däremot icke för reparations- och underhållsarbeten. Bestämmande för detta förslag har väsentligen varit å ena sidan de större objektens karaktär och de fordringar i skilda hänseenden som måste ställas på hithörande byggande samt å andra sidan de smärre byggnadsåtgärdernas vanligen starka samband med eljest förekommande fastighetsförvaltningsuppgifter. De förhållanden, som motiverar viss fördelning av husbyggnadsupp<nfterna mellan byggnadsstyrelsen samt postverket, televerket och luftfartsverket, gäller i lika hög grad beträffande byggnadsverksamheten inom av byggnadsstyrelsen icke förvaltade delfonder av allmänna fastighetsfonden och väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Utredningen föreslår för den skull att samma regler skall tillämpas för hithörande byggnadsverksamhet, i den mån icke särskilda organ vid sidan av förvaltningsmyndigheten är verksamma för de enligt huvudregeln på byggnadsstyrelsen ankommande uppgifterna. Till skillnad mot vad som förordats beträffande affärsverken bör emellertid byggnadsstyrelsen i dessa fall administrera byggnadsärendena i deras helhet och således svara för även programarbetet och erforderliga framställningar till Kungl. Maj:t. I 2 kap. har utredningen föreslagit, dels att byggnadsstyrelsen skall åläggas att på begäran lämna övriga fastighetsförvaltande organ viss service, dels att dessa skall samråda med styrelsen i mark- och hyresfrågor. Vidare har utredningen förutsatt att programarbete och anslagsframställningar vid byggnadsföretag, som av byggnadsstyrelsen skall utföras för de affärsdrivande verkens behov, skall ske i samråd med styrelsen. Byggnadsstyrelsen skall också enligt gällande ordning höras i vissa andra byggnadsärenden. Smärre byggnadsföretag, vilka enligt det ovanstående skall falla utanför byggnadsstyrelsens arbetsområde, utföres i en del fall i större eller mindre serier efter standardiserade ritningar. Utredningen anser att jämväl sådana ritningar bör komma under byggnadsstyrelsens prövning. För husbyggnadsföretag i övrigt — vanligen avseende driftbyggnader avolika slag, fortifikatoriska anläggningar eller smärre ny-, om- och tillbyggnader — finner utredningen skäl i allmänhet icke föreligga att byggnadsstyrelsen inkopplas. Såsom tidigare nämnts, har utredningen tillställts avskrift av en hemställan från byggnadsstyrelsen att granskningsarbetet i fråga om ritningar

46 avseende lantbruksundervisningsanstalter och skogsbruksskolor måtte överflyttas till lantbruksstyrelsen. Såvitt framgår av proposition nr 1962: 79 kominer statskontoret att utreda sådana spörsmål för skolbyggnadsväsendet i stort, och utredningen utgår ifrån att härvid även förevarande fråga skall beaktas. Utredningen anser det därför icke lämpligt att nu ur sitt större sammanhang utbryta densamma. Sedan avgörande i sak träffats rörande samtliga nu avhandlade frågor, torde förutsättningar finnas att utarbeta klara och entydiga föreskrifter beträffande statlig fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet i här berörda avseenden. Det torde därvid kunna visa sig lämpligt att angripa även problem, som ligger vid sidan av utredningens uppdrag. Vid en översyn av gällande föreskrifter på området bör, såvitt utredningen kan bedöma, till samtidig behandling upptagas bl. a. Kungl. kungörelsen med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet (SFS 1920: 744), Kungl. cirkulär angående utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag (SFS 1942:55), Kungl. kungörelse angående förfarandet vid avyttringar av staten tillhörig tomtmark av visst slag (SFS 1920: 746) samt berörda verksinstruktioner. Det synes lämpligt att uppdrag lämnas åt byggnadsstyrelsen att i samråd med berörda parter utarbeta och till Kungl. Maj :t avlämna förslag i dessa hänseenden jämte erforderliga övergångsanordningar. Som en lämplig tidpunkt för de nya föreskrifternas ikraftträdande vill utredningen ange den 1 juli 1964.

FJÄRDE KAPITLET Personalorganisation

Inledning Genom den vid 1962 års riksdag beslutade omorganisationen och personella upprustningen av byggnadsstyrelsen, vilken genomföres från den 1 juli 1962, har de väsentligaste organisatoriska problemen för styrelsens del blivit lösta. Ett säkrare underlag har därmed också getts utredningen för att utarbeta ett fullständigt förslag till personalorganisation. Vid de förslag, som i det följande för varje byrå lämnas i detta avseende, har utredningen haft som riktlinje att finna lösningar som kan främja rationalitet och effektivitet i syfte att styrelsens successivt ökade arbetsmängd skall kunna mötas med såvitt möjligt begränsade förstärkningar av de personella resurserna. Utredningen har härvid i huvudsak analyserat de administrativt-organisatoriska sidorna av problemet, medan för kontors- och liknande rationalisering erforderliga metoder och resurser icke stått till utredningens förfogande. Utredningen har räknat med att åtgärder av sistnämnda slag bör åvila styrelsen själv eller, om så är påkallat, vidtagas efter närmare undersökningar genom statskontorets försorg. Utredningens förslag till personalorganisation avser närmast budgetåret 1963/64. För en del större personalkategorier eller enheter har härjämte utredningen sökt ange vissa normer för förhållandet mellan arbetsmängd och erforderligt personalbehov, varigenom utvecklingen på längre sikt kan bedömas. Till följd av redan fattade beslut rörande byggnadstyrelsens organisation och till grund för dessa liggande undersökningar har utredningen funnit att en detaljerad behandling ej påkallas för varje byrå. Vissa byråer har följaktligen redovisats endast kortfattat och översiktligt, medan andra ansetts fordra mera detaljerade studier. En viss begränsning i redovisningen har vidare bedömts kunna ske i frågor, som skall upptagas i byggnadsstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1963/64, varvid utredningen räknat med att dess förslag kommer att läggas till grund härför. Liksom i sitt föregående betänkande har utredningen ej heller i allmänhet, på grund av den ordning i vilken hithörande frågor behandlas, lämnat konkreta förslag till lönesättning för nya tjänster eller rörande lönereglering av befintliga tjänster.

48 I 4 kap. av sitt förra betänkande lämnade utredningen vissa uppgifter rörande den sannolika omfattningen av byggnadsstyrelsens byggnadsverksamhet under 1960-talet. Byggnadsproduktionens volym angavs härvid med beräknad årlig medelsförbrukning i milj. kronor enligt 1960 års prisnivå. Samtidigt antogs att investeringsökningen under den närmaste femårsperioden skulle komma att ske i långsammare takt, än vad som kunde framgå av de redovisade siffermässiga värdena. För de närmaste budgetåren är det nu möjligt att göra säkrare beräkningar med ledning av vid 1962 års riksdag fattade beslut och byggnadsstyrelsens på grund härav och tidigare beslut till arbetsmarknadsmyndigheterna redovisade byggnadsprogram. Erfarenhetsmässigt kan en realistisk bedömning av arbetsvolymen baseras på dessa byggnadsprogram, om man i enlighet med faktiska förhållanden under senare år, räknar med en tioprocentig reducering av de ur programmen direkt framräknade värdena av årsinvesteringarna. De i byggnadsprogrammen upptagna byggnadskostnaderna inkluderar projekterings och administrationskostnader, vilka beräknas till omkring 13 procent av totalkostnaderna. Vid personalberäkningarna har utredningen utgått ifrån värden som exkluderar nämnda kostnader. Vidare har tidsförskjutningen mellan utrednings-, projekterings- och byggnadsskedena beaktats, varvid ökningstakten i arbetsvolymen beräknats bli oförändrad ytterligare något år. De sålunda uppskattade ungefärliga utgångsvärdena för personalberäkningarna framgår av nedanstående tabell. Byggnadsstyrelsens byggnadsverksamhet 1960/61—1963/64 Milj. kronor enligt 1960 års prisnivå 1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

Inkl. projekterings- och administrationskostnader I SOU 1961: -18 bil. 1. redovisade värden Byggnadsverksamhetens hittillsvarande volym Byggnadsstyrelsens byggnadsprogram Av utredningen beräknad byggnadsverksamhet

210 137

156 Till grund för personalberäkningarna Exkl. projekterings- och lagda värden (dimensionerande volym): Byggnadsbyrån Projekteringsbyråerna Alt. 1. proj. genom k o n s u l t e r . . . egen proj Alt. 2. proj. genom konsulter . . . egen proj Utredningsbyrån (affärsverkens byggande undantaget) Kalkylavdelningen

administrationskostnader. 200

250 5 300

—

300 10 350 5

220 250

270 300

49 Genom de för projekteringsbyråerna angivna alternativen har utredningen räknat med att erforderlig elasticitet i organisationen skall erhållas, samtidigt som de arbetsmarknadsmässiga kraven på beredskapsprojektering skall kunna tillgodoses. Förutom byggnadsverksamhetens totalvolym påverkar dess sammansättning av större och mindre objekt samt objekt av olika art byggnadsstyrelsens personalbehov. Utredningen har ur dessa synpunkter studerat den pågående och närmast förestående verksamheten samt därvid funnit att en närmare undersökning av samtliga under första halvåret 1961 pågående byggnadsföretag bör erbjuda en nöjaktig utgångspunkt för beräkningarna. Sammanfattningsvis kan nämnas att dessa företag fördelats på olika storleksgrupper enligt följande sammanställning Byggnadskostnad milj. kr. Antal objekt

0,1—0,5 25

0,6—1,0 20

1,1—2,0 24

2,1—5,0 11

5,1—10 3

11—20 5

Summa 2,4 88

Vidare har med ledning av byggnadstyrelsens produktion de senaste fem åren den relativa fördelningen mellan kostnader för byggnadsarbeten, VVS-anläggningar och El-anläggningar beräknats vara 74, 17 resp. 9 procent. För personalberäkningarna erforderliga uppgifter i övrigt lämnas i det följande vid redogörelser för de olika byråerna. I organisationsscheman etc. kommer följande förkortningar att användas: avdelningsdirektör-ad, byrådirektör-bd, byråsekreterare-bs, byråingenjör-bi, intendent-int, ingenjör-ing, inspektör-insp, arbetschef-arbch, verkmästare-verkm, revisor-rev, amanuens-am, kamrer-kamr, bokhållare-bokh, byråassistent-bass, kanslist-klt, kontorsskrivare-kts, kansliskrivare-kls, registrator-reg, kontorist-knt, kanslibiträde-klb, kontorsbiträde-ktb, expeditionsvakt-expv, kontorspersonal-kont, reglerad befordringsgång-rb. Administrativa

byrån

Organisation 1962/63

Administrativa byråns organisation budgetåret 1962/63 framgår av schema, överst å sid. 50. Personalförslag för 1963/64

Genom de förstärkningar, som byrån erhåller från den 1/7 1962, torde dess personalbehov väsentligen ha täckts även för budgetåret 1963/64. Den av utredningen föreslagna men i Kungl. Maj:ts förslag slopade organisationsavdelningens arbetsuppgifter måste emellertid huvudsakligen falla på byrån. En komplettering av allmänna avdelningens personal med en byrådirektörstjänst föreslås därför för hithörande uppgifter. Utredningen vill understryka betydelsen av att de löpande organisations- och rationaliserings4—203257

50 1 Byggnadsråd

Allm. avd. 1 ad B 1 1 bd A 25 2 l : e b s A 23, 21 2 knt A9 1 ktb r b Vissa spec. ärenden: 1 bi A 21 1 maskinen. A 19 1 rep. A9

S:a 10

Personalavd. 1 bd A 27 1 bd A 25 1 l:ebs A 21 1 l:e bibl.ass . A 13 1 kts A 13 1 kls A 11 1 materialförv. A 10 13 l:e expv. expv. A 9—7 29 kont A 9—2

Ombudsm.avd. 1 bd A 27

Ekonomiavd. 1 bd A 27 Kosln.bokf.sekt. 1 l:e rev A 21 2 kamr A 17 2 bokh A 15 2 kts A 13 1 kts A 13 1 kls All 17 kont A 9—2 Kameral sekt. 1 bd A 25 2 l : e b s A 23, 21 1 kamr A 17 1 kit rb 1 kts A 13 1 kls A 11 15 kont A 9—2

S:a 49

Totala antalet tjänstemän:

S:a 49

110.

frågorna ägnas större uppmärksamhet, än som med hittillsvarande resurser varit möjligt. Sådana spörsmål måste med nödvändighet ständigt vara aktuella inom ett verk som byggnadsstyrelsen. Detta blir i synnerhet fallet under en period, då verksamheten är stadd i stark utveckling. Ytterligare en tjänst som förste byråsekreterare med placering inom administrativa byrån kommer i det följande att föreslås vid behandlingen av planbyråns personalbehov. Utredningsbyrån Organisation 1962/63 1 Byggnadsråd

1 Kansli 1 l:e bs 1 am 1 kts 1 kls 2 knt 1 ktb S:a 7

A 23 rb A 13 A 11 A 9 rb

Planering 1 ad B 1 1 bd A 27 2 bd A 25 1 l:e bs A 23 h A 15 1 ing 1 ktb rb

Programmering 1 ad B 1 2 bd A 27 2 bd A 25 2 bi A 21

S:a 7

S:a 7

Totala antalet tjänstemän:

22.

På byrån ankommer sammanfattningsvis att utreda och planera statsverkets, på byggnadsstyrelsen ankommande lokalfrågor samt att upprätta byggnadsprogram i byggnadsärenden.

51 Personalberäkningar

E n noggrann beräkning av byråns personalbehov är vansklig att göra, innan n ä r m a r e erfarenheter vunnits av den nya organisationen. För en ungefärlig uppskattning har vissa undersökningar verkställts inom den i tidigare organisationen ingående utredningsbyrån. Härvid har framkommit att dess hittillsvarande arbetsmängd till ungefär hälften kan uppskattas avse uppgifter som ankommer på den nya utredningsbyrån. Personalberäkningen kan följaktligen ske efter samma metod, som i det följande skall redovisas beträffande arkitektavdelningarna inom projekteringsbyråerna. Detta förutsätter, enligt vad som uttalats i prop. 1962:98, att byrån skall hålla erforderlig utredningspersonal för allt programarbete. Beräkningen ger följande resultat:

Dimensionerande volym Mkr. investeringar exkl. affärsverken Personalinsats per 100 Mkr Totalt personalbehov

1962/63

1963/64

220 9,6 22

270 9,6 26

Den schematiska beräkningen antyder således, att organisationen är nöjaktigt anpassad till arbetsvolymen 1962/63 och att för budgetåret 1963/64 en förstärkning med fyra befattningshavare erfordras. Med hänsyn till den ökade arbetsbelastning, som kan förutses, föreslår utredningen för budgetåret 1963/64 inrättande av ytterligare två byrådirektörstjänster, en byråingenjörstjänst och en kanslisttjänst. Tjänstemännen bör lämpligen fördelas med två på planerings- och två på programmeringsavdelningen.

Intendentsbyrån Organisation 1962/63

Intendentbyråns arbetsuppgifter i stort och dess organisation för budgetåret 1962/63 framgår av SOU 1961: 48 och bil. 3 till prop. 1962: 98. Nedanstående schema återger organisationens huvuddrag, varvid siffrorna anger antalet tjänstemän. På grund av uppkomna förändringar i arbetsuppgifter har viss omfördelning av arbetskraften i förhållande till redovisningen i prop. 1962: 98 företagits. Sålunda har från underhållssektionerna överförts en ingenjör till planerings- och upphandlingssektionen och en ingenjör till fastighetsavdelningen. Vidare har till sistnämnda avdelning överförts ett kanslibiträde från planerings- och upphandlingssektionen.

52 1 Byggnadsråd

Kansliavd.

Underhållsavd.

Fastigh.avd.

Bränslekontrollavd.

5 underh.sekt. 1 planeringso. upphandl. sekt. 39

10 Värmeledn. pers. 17

Hyresavd.

Utrikesavd.

10 Totalt antal tjänstemän: 111. Av dessa är 68 a t t betrakta som byråtjänstemän i egentlig mening, medan 43 är kontrollanter, värmeledningspersonal m. m.

I fastighetsförvaltningen i landsorten medverkar länsarkitektkontoren, närmast genom där placerade fastighetsingenjörer. Deras antal och relativa arbetsbelastning med fastighetsförvaltningsuppgifter framgår av nedanstående sammanställning, vilken baserats på uppgifter från länsarkitektkontoren.

Antal fastigh.ing.

Län

Underhåll

Förhyrn.

S:a

3 1 1 1 2 2 1 1 1 3 1 3 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

1,8 0,8 0,9 0,6 0,7 0,9 0,4 0,5 0,9 2,6 0,9 2,1 1,5 0,5 0,5 0,7 0,7 0,6 0,5 1,0 0,7 0,5 0,7

0,4 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2

2,2 0,9 1,0 0,7 0,8 1,1 0,4 0,6 1,0 2,8 1,0 2,9 1,5 0,6 0,6 0,8 0,8 0,7 0,6 1,0 0,8 0,7 0,7

21,0

3,2

C D E F G H I K L M N 0 P R S T U W X Y Z AC BD Summa

Arbetsinsats för fastighetsförvaltningsuppgifter; antal tjänstemän

0,1 0,1 0,2 0,1 0,8 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2

24,2

Organisations- och personalförslag

Personalberäkningarna utgår från de arbetsuppgifter som enligt utredningens förslag i 2 kap. förutsattes ankomma på byrån budgetåret 1963/64. Uni-

53 versitetens och karolinska sjukhusets fastighetsförvaltning är sålunda ej medräknade. Ej heller har polisväsendets lokalbestånd, som senare eventuellt kan bli överfört till byggnadsstyrelsens förvaltning i samband med polisväsendets förstatligande, beaktats. Kansliavdelningen P å kansliavdelningen handlägges inom byrån förekommande administrativa uppgifter. Avdelningen omfattar byråns kansli och expedition. Den förestås av en förste byråsekreterare i A 23, vilken till sitt biträde inom kansliet har en amanuens. Expeditionen förestås av en kansliskrivare och omfattar härj ä m t e en kontorist, tre kanslibiträden och två kontorsbiträden. Ett av kanslibiträdena har sina uppgifter förbundna med underhållsavdelningens sektioner 1—3. Avdelningens personal beräknas vara tillräcklig för budgetåret 1963/64. Underhållsavdelningen och länsarkitektkontorens fastighetsingenjörer Underhållsavdelningen, som förestås av en avdelningsdirektör, är organiserad i en planerings- och upphandlingssektion samt fem underhållssektioner. Underhållssektionerna 1—3 h a n d h a r för närvarande förvaltningsuppgifter avseende fastigheter i Stockholms stad och län, sektion 4 motsvarande uppgifter för landsortsfastigheterna och sektion 5 för slottsbyggnaderna. Följande uppgifter kan tjäna till ledning vid personalberäkningarna. Se tabell sid. 54. Planerings-

och

upphandlingssektionen

På sektionen ankommer att utarbeta planer för underhållet, ombesörja upphandling, handha kalkylfrågor och medelsberäkning, utarbeta underhållskostnadsindex, verkställa utredningar avseende fastigheters underhåll och drift m. m. samt att utarbeta erforderliga ritningar och handlingar för byggnads-, vvs- och el-arbeten. Vidare skall för underhållssektionerna utföras kontroll och granskning av vvs- och elarbeten, främst inom Stockholmsområdet. Sektionschefen är byrådirektör i A 27. För biträde i planerings- och indexarbetet samt för allmänna utredningar, kalkylfrågor och medelsberäkning m. m. tjänstgör en byråingenjör i A 21 (tjänsten har överförts från en av underhållssektionerna 1—3). E n förste byråingenjör i A 23 har till huvudsaklig uppgift att insamla och bearbeta material och erfarenheter rörande fastighetsunderhållet, med inriktning på rationalisering och förbilligande av detta. En byråingenjör i A 21 svarar, med biträde av en byråingenjör i A 19, för upprättande av arkitekt- och konstruktionsritningar ävensom andra arbetshandlingar, erforderliga för underhållsavdelningens ombyggnads- och underhållsarbeten.

54 Antal fastigheter 1960/61

Län

Bgggnadsstgrelsens A, B C D E F G H I K L M N 0 P R S T U W X Y Z AC BD

Redovisat byggnadsvärde 1960/61 Mkr

Beräknade kostnader för reparationer och underhåll m. m. 1 000 kronor, 1960 års prisläge; index 345 1961/62

1962/63

1963/64 1

del) ond 131 11 7 11 6 7 3 4 2 5 19 5 20 9 6 9 7 9 9 4 14 10 14 20

375,8 19,5 8,4 6,2 6,4 3,3 3,2 1,2 3,6 10,6 27,4 5,1 65,7 7,2 9,4 4,2 3,1 7,0 6,5 4,8 12,2 5,5 9,3 11,8

13,670 600 400 450 260 130 140 100 410 540 1 340 150 1 250 290 130 150 380 490 200 160 550 160 340 240

15,890 680 140 570 330 300 190 140 60 560 1 460 310 1 250 400 260 210 200 590 320 310 1000 150 350 430

18,320 870 220 710 340 250 220 220 90 370 1 950 250 1 700 650 340 280 280 740 400 250 870 250 620 810

S:a C—BD

241,6

8 860

10 210

12 680

S:a A—BD

617,4

22 530

26 100

31 000

Relativ fördelning mellan länen enligt medeltalet för 1958/59—1962/63.

En byråingenjör i A 21 handhar vvs-projektering och ws-kontroll. En byråingenjör i A 21 har motsvarande uppgifter inom el-facket. Upphandlingen handlägges tills vidare av sektionschefen med biträde av en ingenjör i A 17. För expeditionsarbete disponerar sektionen ett kontorsbiträde. För rit- och kontrollantarbete inom vvs- och el-facken erfordras för budgetåret 1963/64 viss komplettering av personalen, varigenom uppgifter som nu utföres genom konsulter kan handläggas av byråns egen personal. Full sysselsättning för två el-ingenjörer beräknas dock ej föreligga f. n. Ytterligare en ws-ingenjör, förste byråingenjör—byrådirektör, är däremot motiverad för budgetåret 1963/64. För landsorten skall biträde inom vvs- oeh el-facken lämnas av byggnadsbyråns regionala organisation. Ytterligare personalförstärkning är vidare befogad för handläggning av upphandlingsärenden, förande av statistik för anbudsbedömningar och indexberäkningar m. m. Härför erfordras inrättande av en ny tjänst, förslagsvis som intendent (med merkantil-teknisk utbildning).

55 Underhållssektionerna 1—3 (Stockholmssektioner) Antalet befattningshavare utgöres, sedan två tjänster överförts till planerings- och upphandlingssektionen resp. fastighetsavdelningen, under budgetåret 1962/63 av tre sektionschefer — byrådirektörer i A 25 — och 16 kontrollanter — förste byråingenjörer, byråingenjörer och ingenjörer i A 23—15. På kontrollanterna ankommer i huvudsak att ha tillsyn över och skötsel av fastigheterna m. m. samt att ombesörja och kontrollera beslutade ändrings-, reparations- och underhållsarbeten. Kontrollanterna åligger härvid bl. a. att förrätta års- och övriga behövliga besiktningar, att utarbeta förslag till och kostnadsberäkna underhålls- och reparationsarbeten m. m., att granska ritningar och anbud m. m., att planera, organisera, leda och kontrollera arbetena, att granska tidsuppgifter, material specifikationer, rapporter och räkningar samt att handha vederbörlig tillsyn över och skötsel av fastigheterna. Arbetsmängden står självfallet i viss relation till fastighetsbeståndets omfattning och art. Då reparations- och underhållskostnaderna huvudsakligen beräknas enligt schematisk metod på grundval av fastigheternas värde och ålder m. m. ligger det närmast till hands att uppskatta det genomsnittliga personalbehovet med utgående från dessa kostnader. Med ledning av hittillsvarande erfarenheter kan härvid det erforderliga antalet kontrollanter uppskattas till en per 0,8—1,0 milj. kronor reparations- och underhållskostnader i 1960 års prisläge (index 345). Efter dessa riktlinjer blir antalet kontrollanter under budgetåret 1962/63 15 och budgetåret 1963/64 18. Som ovan angivits har genom omläggning av vissa arbetsuppgifter två tjänster under hand överförts från sektionerna 1—3. Därigenom vinnes en mindre avlastning av kontrollanternas arbetsuppgifter. Antalet kontrollanter torde därför, om icke annan än förutsedd automatisk ökning av fastighetsbeståndet tillkommer, under budgetåret 1963/64 kunna begränsas till 16. Enligt vad under hand överenskommits mellan utredningen och byggnadsstyrelsen, skall styrelsen genom försök undersöka möjligheten att överföra vissa arbetsuppgifter från kontrollanter till för uppgifterna kvalificerad biträdespersonal. Om försöken ger positivt resultat, torde behovet av framtida personalförstärkningar delvis kunna tillgodoses på detta sätt.

Underhållssektion 4 : (landsortssektionen) och länsarkitektkontoren Sektionen består för budgetåret 1962/63 av fem tjänstemän och är indelad i två distrikt, ett för norra och ett för södra Sverige. Sektionens chef är byrådirektör i A 25. För varje distrikt finns en förste byråingenjör i A 23 och en byråingenjör i A 19. Inom sektionen handlägges förutom sedvanliga förvaltningsfrågor även frågor rörande den med statsmedel bekostade inredningen av landshövdings- och biskopsbostäder samt ämbetslokaler inom högre dom-

56 stolar m. m. Dessa ärenden ankommer på sektionens chef och upptar normalt cirka 20 procent av hans tid. Arbetsfördelningen mellan sektionen och länsarkitektkontoren är i stort sett den, att kontoren självständigt handhar förvaltningsfrågorna inom ramen för en centralt fastställd generalplan för underhålls- och reparationsarbeten. Fastighetsingenjörerna vid kontoren har härvid i princip motsvarande uppgifter som kontrollanterna inom underhållssektionerna 1—3. Generalplanen upptar dels för varje fastighet bestämda arbeten och en summa för oförutsedda utgifter, dels en för varje län gemensam summa, normalt varierande mellan 3 000—10 000 kronor och för Malmöhus län uppgående till 15 000 kronor samt för Göteborgs och Bohus län till 20 000 kronor. Medel utöver generalplanen beslutas centralt. Upphandlingen av årsentreprenader är decentraliserad till länsarkitektkontoren vad gäller belopp om högst 30 000 kronor och därjämte genom särskilda bemyndiganden men sker i övrigt centralt. Samtliga medel förskotteras av länsstyrelserna, vilka halvårsvis insänder räkningar härå till byggnadsstyrelsen. Vid fastighetsbeståndets tillväxt torde inom vissa gränser personalbehovet väsentligen kunna tillgodoses genom en anpassning av organisationen inom länsarkitektkontoren. Därvid torde i första hand beslutanderätten rörande underhållsmedlens användning i större omfattning än vad nu är fallet kunna överföras på länsarkitektkontoren. Redan fr. o. m. budgetåret 1963/64 kommer en sådan ordning att vidtagas beträffande de större länen. Den centrala enheten beräknas numerärt vara tillräcklig för de närmaste åren. De organisatoriska konsekvenserna vid en eventuell överflyttning till styrelsen av förvaltningen av Uppsala och Lunds universitets byggnadsbestånd överväges av utredningen rörande universitetens egendomsförvaltning. Inom byggnadsstyrelsens delfond utökas i landsorten fastighetsbestånden företrädesvis i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. En förstärkning av förvaltningsorganisationen för sistnämnda län med en ingenjörstjänst är befogad redan för budgetåret 1963/64, medan förstärkning inom Malmöhus län torde kunna anstå ytterligare ett år. Likaså kan den förutsatta utökningen av fastighetsbeståndet i Uppsala och Västerbottens län föranleda en utökning av organisationerna i Uppsala och Umeå inom en snar framtid. För budgetåret 1963/64 beräknas dock nuvarande personal vara tillräcklig. Underhållssektion 5: (slottssektionen) Sektionens arbetsuppgifter avser fastigheter, som redovisas på slottsbyggnadernas delfond och utföres i samarbete med riksmarskalksämbetet, vederbörande ståthållarämbete och slottsarkitekt samt vissa länsarkitektkontor. Personalen utgöres budgetåret 1962/63 av en byrådirektör i A 25, en intendent i A 23, en byråingenjör i A 21, en byråingenjör i A 19 och gemensamt för sektionerna 4 och 5 ett kanslibiträde i A 7. Intendenten har sin befatt-

57 ning på Stockholms slott och är dessutom slottsarkitekt för Ulriksdals, Rosersbergs och Tullgarns slott. Behov av personalförändringar föreligger inte för det närmaste budgetåret. Fastighetsavdelningen På fastighetsavdelningen ankommer att verkställa fastighetsvärderingar samt köp, byten, försäljning och upplåtelse av fastigheter, föra förhandlingar i samband därmed och handlägga expropriationsärenden, handha invärderingar av fastigheter på fonden, företräda styrelsen i planfrågor och eljest ombesörja på fastighetsägare ankommande skyldigheter i olika avseenden, upprätta och föra register, liggare och specifikationer över förvaltade fastigheter, upprätta och föra liggarritningar för fastigheterna, lämna underlag för medelsberäkning, beräkna och fördela hyreskostnader, svara för byråns fastighetsarkiv, vara remissorgan i allmänna fastighetsförvaltningsfrågor m. m. Till avdelningen skall den 1 juli 1964 djurgårdsnämndens återstående uppgifter överföras. Avdelningens personal budgetåret 1962/63 utgöres av en byrådirektör i A 27, en förste byråingenjör i A 23, en byråingenjör i A 19, en ingenjör i A 15 (tjänsten överförd från en av underhållssektionerna 1—3), en bokhållare i A 15, två kansliskrivare i A 11, två kontorister i A 9 och ett kanslibiträde i A 7 (tjänsten överförd från planerings- och upphandlingssektionen). Härutöver har två befattningshavare (pensionärer) varit anställda vid avdelningens ritkontor och ritningsarkiv mot arvode resp. timpenning. Byrådirektören, förste byråingenjören och byråingenjören handlägger företrädesvis frågor rörande fastighetsvärderingar, köp, byten, försäljningar, upplåtelser och expropriationer, remisser och andra ärenden i planfrågor och eljest som avser att företräda styrelsen utåt i egenskap av fastighetsförvaltare. Ingenjörens i A 15 arbetsuppgifter omfattar dels biträde till sistnämnda befattningshavare, dels vissa självständiga utredningar och uppgifter, dels rådgivning i byggnadstekniska frågor till bl. a. biträdespersonalen på avdelningen i dess arbete med fastighetsärenden av skilda slag. Bokhållaren har i uppgift bl. a. att beräkna de värden som skall ligga till grund för underhållsanslaget, att r ä k n a fram ersättningsanslagen vilka motsvarar hyreskostnaderna, att fördela bränsle-, vatten- och andra fastighetskostnader samt att upprätta fastighetsdeklarationer och granska debetsedlar. Kansliskrivarna, kontoristerna och kanslibiträdet handhar uppgifter avseende fastighetsredovisning, arkivering, liggarritningar m. m. samt kontorsgöromål. Byggnadsstyrelsens ställning som centralt statligt fastighetsförvaltningsorgan samt det förvaltade fastighetsbeståndets omfattning motiverar att i

58 organisationen ingår en kvalificerad tjänsteman med hög kompetens bl. a. i fastighetsrättsliga och fastighetsekonomiska frågor. Tjänstemannen bör lämpligen placeras som chef för fastighetsavdelningen. Som ytterligare motiv härför kan åberopas de från djurgårdsnämnden överflyttade arbetsuppgifterna. På grund härav föreslås att en tjänst som avdelningsdirektör inrättas för avdelningen budgetåret 1963/64. Ersättare för ovannämnda två pensionärer synes inte kunna undvaras för budgetåret 1963/64. För arbetsuppgifterna — uppgörande och ändringar av liggarritningar resp. diverse kvalificerade biträdessysslor — torde därför tjänster böra inrättas som kansliskrivare-tekniker respektive kanslibiträde.

H

yresavdelningen

Hyresavdelningen handhar förhyrning av lokaler för statsverkets räkning samt uthyrning av lokaler som ej användes för statligt ändamål. I anslutning härtill har avdelningen att företräda styrelsen i ärenden, som jämlikt hyresregleringslagen hänskjutes till hyresnämnd, och i hyresmål. Vid förhyrning av kontorslokaler i nybyggnader upprättas ritningar över rumsindelning m. m. I övrigt handlägges på avdelningen bl. a. ärenden rörande reparations- och ändringsarbeten i förhyrda lokaler samt — i samråd med riksrevisionsverket, vederbörande skolmyndigheter, statens personalbostadsdelegation och statens tjänstebostadsnämnd — frågor om hyres- och tjänstebostäder. Avdelningens organisation budgetåret 1962/63 framgår av nedanstående tablå. 1 Fastigh.int. A 27

Landsorlssekt. A 23 1 l:e bs 1 am. rb 1 b.ass. A 19 1 kts A 13 1 knt A9 1 klb A 7 1 ktb rb

Sthlms.sekl. 1 l:e bs 2 klb 1 ktb

S:a 7

S:a 4

A 23 A 7 rb

Bost.sekt. 1 kts 1 knt

A 13 A9

S:a 2

Utöver denna personal har tre kontorsbiträden i reglerad befordringsgång, anställda vid byggnadsstyrelsens skrivcentral, t. v. ställts till avdelningens förfogande på grund av den opåräknat ökade och genom avgång av kvalificerad personal svårbemästrade arbetsmängden. Arbetsfördelningen mellan sektionerna framgår i stort sett av deras benämning. Följande uppgifter kan belysa arbetsmängden inom avdelningen.

59 Sektion

Antal gällande kontrakt den 1/1 1962

Stockholmssekl. Förhyrn.. . . Uthyrn

350 400 Summa

Landsortssekt. Förhyrn.. . . Uthyrn

Bost.sekt

3 600

750 900 225

Summa

Antal förhyrda rumsenheter

6 450

1 125 1 300

Totalsumma

3 175

10 050

Antal ingångna hyresavtal per år: cirka 500. Hyres och arrendeutgifter budgetåret 1960/61: cirka 17 Mkr. » * arrendeinkomster » » : cirka 3,8 Mkr.

Genom att statsverket i ökad utsträckning kommit att tillgodose sitt lokalbehov genom förhyrning, har arbetsbördan för avdelningen ständigt vuxit. Denna utveckling pågår alltjämt. Att hyresverksamheten även framgent kommer att bli av stor omfattning lär vara tämligen säkert. Till följd av den antydda utvecklingen har avdelningens personella resurser successivt förstärkts. Budgetåret 1962/63 kompletteras landsortssektionen med en byråassistent och bostadssektionen med en kontorist. För budgetåret 1963/64 anser byråns chef behov föreligga av dels ytterligare en amanuens eller kanslist inom Stockholmssektionen, vars föreståndare icke längre ensam kan svara för handläggningen av sektionens mera kvalificerade ärenden, dels utbyggnad av landsortssektionens kansli med tre kanslibiträden. Ett av dessa avses övertaga bl. a. det revisions- och kontrollarbete som kansliskrivaren på avdelningen till följd av brist på kvalificerad biträdespersonal för närvarande måste utföra. Vid bedömningen av avdelningens personalbehov skall beaktas, att en viss lättnad i arbetsbördan kommer att ske till följd av den nya utredningsbyråns inrättande. I vilken utsträckning arbetet på hyresavdelningen härigenom kommer att underlättas k a n dock bedömas först längre fram. Redan nu kan emellertid förutses att de arbetsuppgifter, som åvilar hyresavdelningens planerings- och projekteringssektion, i huvudsak kommer att överföras till utredningsbyrån och att ifrågavarande befattningshavare därför i större utsträckning kan utnyttjas för renodlade hyresfrågor inom landsortssektionen. Vidare torde den förestående omläggningen av styrelsens bokförings- och redovisningssystem medföra en rationalisering av arbetet inom avdelningen. Effekten härav kan ej heller för närvarande beräknas. Man kan dock utgå ifrån, att den lättnad i avdelningens arbete, som nu berörda faktorer kan medföra, icke kommer att uppväga det merarbete som den fortsatta förhyrnings- och uthyrningsverksamheten kommer att kräva. Utredningen föreslår därför att avdelningen förstärkes med en byråassistent.

GO

Därjämte är det nödvändigt att frågan om arbetstopparnas bemästrande vid kvartalskiftena erhåller en provisorisk lösning. Tills vidare synes detta k u n n a ske genom att avdelningen även i fortsättningen får disponera erforderligt antal befattningshavare från andra enheter inom styrelsen. På grund av arbetsuppgifternas art torde tjänster som kanslibiträden få beräknas för dessa befattningshavare. På grund av de svårigheter avdelningen haft att rekrytera och behålla sådan kvalificerad kanslipersonal, för vilken diplom från kurs i fastighetsförvaltning i allmänhet förutsattes, anser sig utredningen slutligen böra understryka behovet av en översyn av sådan personals löneförhållanden. Bränslekont

rollavdelningen

Avdelningens arbetsuppgifter avser rådgivande och kontrollerande verksamhet inom det värmetekniska området beträffande av statsverket samt av riksdagen och dess verk använda byggnader och lokaler med undantag av dem som disponeras av försvaret och järnvägsstyrelsen, ävensom på särskild framställning av landstingen och andra kommuner rörande dem tillhöriga anläggningar. Enligt gällande föreskrifter åvilar det avdelningen att från vederbörliga myndigheter införskaffa uppgifter om uppvärmda byggnader och lokaler samt dessa byggnaders storlek och beskaffenhet i sådant avseende som kan anses vara av betydelse vid bedömande av bränsleförbrukningen, om bränsleförbrukningen vid dessa byggnader samt om kostnaderna för bränsleanskaffning, anläggningarnas underhåll och skötsel m. m., att genom systematiskt sammanförande och inbördes jämförelse av ifrågavarande material skaffa sig en uppfattning om förhållanden i bränsleekonomiskt avseende inom olika byggnader, att företaga särskilda undersökningar och proveldningar för utrönande av lämpliga anordningar till minskande av bränsleförbrukningen vid anläggningar som är föremål för här ovan omförmäld kontroll, att efter bearbetning av genom undersökningar och proveldningar erhållet material lämna förslag till åtgärder för besparing av bränsle vid berörda anläggningar, att utöva tillsyn och kontroll vid utförande av sådana anordningar, att utarbeta och distribuera skötselanvisningar, att granska och i principiellt avseende bedöma förslag till värmetekniska anordningar för nya byggnader eller större förändringar i anläggningar anslutna till kontrollverksamheten, att medverka vid genomförande av statliga åtgärder för åstadkommande av ökad användning av inhemska bränslen, samt att tillhandagå järnvägsstyrelsen och försvarsförvaltningarna med råd i vedeldningsfrågor.

61 Sammanfattningsvis kan således sägas att verksamheten är av kontrollerande, utredande och rådgivande natur inom det värmetekniska facket för främst de till bränslekontrollen anslutna anläggningarna. Under årens lopp har emellertid erfarenheter och rön, som bedömts vara av intresse för det värmetekniska facket i sin helhet, publicerats genom meddelanden, facktidskrifter m. m. Man har alltså i sistnämnda avseende följt styrelsens allmänna instruktionsenliga uppgifter, att insamla och bearbeta kunskapsmaterial inom styrelsens verksamhetsområde, ävensom utöva rådgivande verksamhet och utgiva de publikationer som kan föranledas härav. Denna externa verksamhet bedömes ha varit av stort värde för det värmetekniska facket inom landet. Det är därför angeläget att denna del av verksamheten upprätthålles och vidareutvecklas. För omfattningen av byggnadsstyrelsens bränslekontrollerande verksamhet har redogörelse lämnats på sid. 42 i utredningens föregående betänkande. Antalet anslutna anläggningar utgör för närvarande inemot 2 200 varav något över 500 tillhör landstingen. Bränslekostnaderna för dessa anläggningar uppgår till omkring 36 milj. kronor för år. Avdelningens personal utgöres budgetåret 1962/63 av tio befattningshavare, varav en avdelningsdirektör i lönegrad B 1, en inspektör i A 24, en förste byråingenjör i A 23, en byråingenjör i A 21, två underinspektörer i A 19, tre underinspektörer i A 17 och en kontorist i A 9. Härtill kommer till avdelningen administrativt knuten värmeledningspersonal uppgående till 17 befattningshavare. Avdelningens arbetsuppgifter har under senaste tio åren vuxit i snabb takt. Således kan t. ex. nämnas att antalet kontrollerade anläggningar under budgetåret 1950/51 endast var omkring 1 350 mot nuvarande 2 200. Motsvarande ökning av personalen har däremot icke skett, varför avdelningen fått allt svårare att på ett nöjaktigt sätt utföra de densamma anförtrodda uppgifterna. En översyn av avdelningens organisation och arbetsrutiner har på grund härav sedan flera år ansetts nödvändig av byggnadsstyrelsen. Då denna översyn bedömts böra ombesörjas av utredningen, har till utredningen knutits en för dessa frågor särskilt förordnad expert. I det följande redovisas utredningens överväganden på grund av expertens arbete. Kostnaderna för den värmetekniska driften inom en fastighet utgör en stor del av fastighetens totala årskostnader. Enligt inom bl. a. bostadsstyrelsen gjorda utredningar uppgår sålunda de sammanlagda värmetekniska kostnaderna, exklusive isolering, till i runt tal Vs ä 1U av de totala. Den värmetekniska driften intar vidare inom det värmetekniska facket en central ställning. Härifrån skall impulser lämnas till såväl forskning och utveckling som även till projektering och produktion. Ett på rätt sätt bedrivet arbete bör syfta till att som resultat ge en god värmeekonomi. På värmeekonomin inverkar vidare i mycket hög grad det sätt varpå bränsleanskaffningen sker. Därför bör ett nära samarbete äga rum mellan

anskaffningssidan och företrädare för driftsidan, vilka senare skall vara väl förtrogna med dels — vid god varutillgång — vilka bränslen som bör anskaffas för resp. anläggningar, dels — vid knapp varutillgång — var anskaffade bränslen lämpligen bör användas, för att det ekonomiska utbytet skall bli tillfredsställande. Landets bränslekonsumtion stegras oavbrutet. Bortsett från det mycket värdefulla tillskott, som den inhemska produktionen av elektrisk energi genom vattenkraft ger, går utvecklingen mot ett allt större beroende av importen. Bränslekonsumtionen har under de senaste 15 åren fördubblats och uppgår för närvarande till cirka 25 milj. ekvivalenta stenkolston. Den baseras i allt väsentligt på import. Det är därför en angelägenhet av stor nationell betydelse, att under fredstid inom värmeförsörjningen erfarenheter framtages, som kan främja ett tryggande av värmehållningen vid avspärrning av bränsletillförseln utifrån. Av det sagda framgår att inom det värmetekniska området även beredskapsspörsmålen måste tillmätas betydelse. Då, som tidigare framhållits, vid driftkontroll framkommer erfarenheter, som är av stort värde inte enbart för de kontrollerade anläggningarna utan även i vidare bemärkelse, är det angeläget att erfarenheterna systematiskt bearbetas och sprides vidare till övriga grenar inom det värmetekniska området. De driftkontrollerande organen måste härvid ha ett intimt och gott samarbete med företrädare för övriga delar av facket. Värmeförsörjningen och dess handhavande är en väsentlig del av fastighetsförvaltningen. I begreppet värmeförsörjning ingår vidare frågor rörande anskaffning av bränsle samt personal för skötsel av anläggningarna. Ett nära samarbete mellan befattningshavare, som avdelats för att sköta hithörande frågor inom fastighetsförvaltningen, och den personal som handhar kontroll och rådgivningsverksamhet är därför angeläget. De erfarenheter, som inom dessa områden framkommer, bör systematiskt bearbetas och spridas till övriga fastighetsförvaltande organ, vars anläggningar är anslutna till bränslekontrollverksamheten. Det ovan sagda talar för att verksamheten inom avdelningen framdeles bör inriktas på bränslekontroll, besiktningar och försök (utveckling) samt vissa förvaltningsfrågor. Bränslekostnaderna vid de av byggnadsstyrelsen kontrollerade anläggningarna uppgår, såsom tidigare nämnts, f. n. till cirka 36 milj. kronor per år, varav cirka 15 milj. avser landstingens anläggningar. Det anses allmänt vara ostridigt, att en rätt bedriven driftkontroll är lönande. Hur stor besparing driftkontroll normalt medför, kan emellertid ej exakt anges. Inom försvaret har konstaterats, att förbrukningen kunde nedbringas med cirka 15 procent, när kontroll infördes i början av 1940-talet. Detta goda resultat måste ses mot bakgrund av att personalbesättningen vid anläggningarna då var mindre god. Numera föreligger emellertid en annan situation inom detta område, bl. a. genom att anläggningarna klassats i olika storleksgrupper,

löner och kompetens fastställts etc. Mot bakgrund härav torde likväl kunna antagas, att frånvaro av rätt bedriven bränslekontroll kan avsevärt öka förbrukningen. Det k a n ifrågasättas om icke — mot bakgrund av de personalbesättningar staten numera genomfört vid maskinanläggningarna — ett bättre bränsleekonomiskt resultat ernås medelst ökad självverksamhet (självkontroll). Detta lär dock förutsätta en vidgad informationsverksamhet och ökad vidareutbildning. Utredningen, som velat fästa uppmärksamheten på detta spörsmål, förutsätter emellertid att inom byggnadsstyrelsen icke skall bedrivas utbildning i egentlig mening. Däremot torde viss medverkan från bränslekontrollavdelningens personal vara önskvärd vid kurser och annan utbildningsverksamhet som organiseras på annat håll. Uteslutet är ej heller att byggnadsstyrelsen tar initiativ till kortare kurser i hithörande frågor. Härjämte förutsattes det som självklart att avdelningens personal, bl. a. i samband med sin övriga verksamhet, skall ägna informationsfrågorna stor omsorg. Jämsides med vidgad undervisnings- och informationsverksamhet kan genom statistisk bearbetning av inkomna rapporter klarläggas, om bränsleförbrukningen är normal eller icke. Bearbetningen bör i så fall organiseras så att eventuell överförbrukning praktiskt taget omedelbart kan regleras. Detta förutsätter en månadsrapportering så utformad, att materialet på mycket kort tid kan maskinellt bearbetas. Rapporterna skall sammanställas med temperaturuppgifter, som kan erhållas från Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI). Vid underhandssamråd med institutet har framkommit, att dess klimatbyrå kan åtaga sig att inom 2 å 3 dagar efter varje månads utgång tillhandahålla månadsmedel temperaturer med en noggrannhet av ± 0 , 5 ° C från erforderliga orter inom landet. Den maskinella bearbetningen kan utföras av statistiska centralbyrån. Dess maskincentral har förklarat, att möjligheter föreligger att i datamaskin framtaga alla de värden som konstitueras av tillhandahållna grundvärden. Den maskinella bearbetningen beräknas ta högst 4 dagar i anspråk. I datamaskinen skall i första hand utsorteras de anläggningar som uppvisar överförbrukning. Därest orsaken till överförbrukningen icke härigenom kan klarläggas måste kontrollbesök utföras. Den statistiska bearbetningen kan bl. a. klarlägga bränsleförbrukningen per uppvärmd volymenhet (m 3 ) och graddag 1 samt en jämförelse av denna förbrukning med den för anläggningen »normala». Den här förordade ändrade bränslekontrollmetodiken torde medföra en successiv nedgång av graddagsförbrukningen hos ett stort antal anläggningar. Nya normalvärden måste som en följd härav framräknas. Detta kan 1

Varje grads differens mellan inom- och utomhustemperaturerna under ett dygn representerar en graddag.

ske automatiskt i datamaskin. Datamaskinen kan vidare göra jämförelse skilda år emellan, varvid klarlägges dels hur normalvärdena förändras, dels hur de verkliga förbrukningarna avviker från de normala värdena. Anläggningarna bör med hänsyn till byggnadernas art och användningsområde sorteras i vissa grupper, exempelvis sjukhus, fångvårdsanstalter, skolor, kontorsbyggnader, bostäder etc. Om i datamaskinen inmatas byggnadsår kan vidare för varje grupp erhållas genomsnittligt bränslebehov per m 3 uppvärmd volym och graddag som funktion av byggnadens art och ålder. Datamaskinen tar vidare fram spridningen inom varje grupp. I de fall spridningen är för stor, finns skäl antaga att skötseln av anläggningarna med de högsta siffrorna, ehuru till synes normala, icke är den bästa. Sådana anläggningar måste undersökas extra noggrant. Härvid kan fel i byggnadsutförande, fel ifråga om de tekniska anordningarna eller skötselfel framkomma. Om vid analys av anläggningar med för stor förbrukning framkommit, att felen som regel varit enahanda, kan anvisningar och direktiv utfärdas dels till andra motsvarande anläggningar som visar överförbrukning, dels — om det rör den byggnads- och installationstekniska delen — till de projekterande och byggande organen. Därest till datamaskinen lämnas även uppgifter från privata fastigheter erhålles ett mycket rikhaltigt material som kan utvisa den normala kaloriförbrukningen hos skilda typer av fastigheter. Dessa uppgifter kan vara av utomordentligt värde i händelse av bränsleransonering. Slutligen bör det vara möjligt att för varje anläggning framräkna värmekostnaderna i exempelvis öre per graddag och uppvärmd kubikmeter. Dessa värden bör ge en god indikation i avseende på värmeekonomien. Anläggningar som måste bli föremål för månatlig statistisk bearbetning bör utgöras endast av sådana med någon bränsleförbrukning av betydenhet. Uppskattningsvis utgör antalet sådana anläggningar ca 1 800. Till en början torde man kunna antaga, att omkring Vs av dessa uppvisar sådan överförbrukning, att omedelbar kontroll är erforderlig. Allteftersom en vidgad fortbildning och information får effekt och kontroller genomföres, torde emellertid antalet anläggningar med överförbrukning successivt komma att minska. Om det för beräkning av erforderligt personalbehov förutsattes att högst 5 procent av anläggningarna framledes måste besökas månatligen, innebär detta ett antal av ca 75 st. I genomsnitt torde varje underinspektör kunna medhinna 1—2 anläggningar per dag, vilket med 20 resdagar per månad medför ett behov av 4 underinspektörer. Under början av varje månad skall kontrollanterna från statistiska centralbyrån emotta resultatet från den statistiska bearbetningen samt därur bedöma vilka anläggningar som bör besökas. Från maskincentralen vid statistiska centralbyrån har uppgifter inhämtats rörande kostnaderna för den maskinella bearbetningen av statistikmaterialet. Enligt preliminär beräkning uppgår engångskostnaderna för system-

65 arbete samt programmering och testkörning till 10 000 kronor, samt årskostnaderna till 13 000 kronor, varav utgifterna för de periodvis återkommande månadssammanställningarna under eldningssäsongens 7 månader utgör huvudparten eller sammanlagt 12 000 kronor. Enligt uppgift från SMHI uppgår kostnaderna för framtagning av månadsmedeltemperaturer till 10 kr per ort och månad. De sammanlagda kostnaderna härför blir under 7 eldningsmånader med 100 orter 7 000 kronor. De totala årskostnaderna för den maskinella statistikbearbetningen beräknas sålunda till 20 000 kronor. Som alternativ till en bränslekontrollverksamhet till stor del baserad på ett kontinuerligt bearbetat statistikmaterial kan tänkas en verksamhet av samma art som f. n. bedrives inom styrelsen. För att avsedd effekt skall ernås torde därvid fordras att varje anläggning besökes i genomsnitt minst två gånger årligen. Med en arbetstid å anläggningarna om 20 dagar per månad och resor under 10 arbetsmånader, kan en underinspektör besöka 200 anläggningar årligen. Härvid har förutsatts att han kan besöka i medeltal två anläggningar per arbetsdag. Erforderligt antal underinspektörer skulle därför vid 1 800 anläggningar uppgå till nio. Det tidigare angivna systemet med kontinuerlig central statistikbearbetning fordrar fyra underinspektörer. Denna metodik är sålunda med beaktande av såväl kostnaderna för den maskinella bearbetningen som även utgifter för löner, resor m. m. överlägsen ett system baserat på ofta förekommande kontrollbesök vid anläggningarna. Avprovning (besiktning) av nya pannanläggningar bör lämpligen anförtros åt tjänstemän inom bränslekontrollavdelningen, som med sina erfarenheter från driften bör ha särskilt goda förutsättningar för sådana uppgifter. Den härför erforderliga personalen har beräknats till en å två ingenjörer. Tillsvidare föreslår utredningen att en ingenjör beräknas för uppgifterna. Vid rådgivning och kontrollverksamhet framkommer spörsmål, vilka ytterligare bör utredas. Resultaten av dessa utredningar skall ej enbart komma de kontrollerade anläggningarna till godo, utan jämväl spridas till andra grenar inom facket. Härvid är ett nära samarbete med de projekterande och byggande organen erforderligt. Man bör vidare räkna med att, utöver den granskningsverksamhet som åvilar avdelningen, vissa tekniska undersökningar måste utföras sammanhängande med såväl bränsleval som beredskapsspörsmål. Till ledning vid bedömandet av personalbehovet härför kan nämnas, att inom arméintendenturförvaltningen tre ingenjörer sysselsattes med dylika uppgifter. Omfattningen av en rätt bedriven verksamhet på detta område inom bränslekontrollavdelningen torde icke vara mindre än den nu inom arméintendenturförvaltningen bedrivna. Personalbehovet för nu nämnda uppgifter beräknas därför till tre ingenjörer varav en bör vara byrådirektör och de övriga hänföras till löneskiktet A 19—24. Kostnaden för bränsle m. m. samt maskinpersonal uppgår vid de av sty5—203257

66 relsen förvaltade fastigheterna för närvarande till omkring 16 milj. kronor årligen. Motsvarande kostnader vid samtliga av avdelningen kontrollerade anläggningar torde vara av storleksordningen 60 milj. kronor. Det får anses vara av stor vikt, att statsförvaltningen inom detta område har ett organ där skilda myndigheter får råd och anvisningar. Särskilt vad gäller personal, torde icke oväsentliga besparingar kunna ernås medelst rationaliseringsåtgärder. Sådant arbete utfördes under 40-talet av dåvarande statens organisationsnämnd, varvid personalbesättningen för större delen av statens fasta maskinanläggningar klarlades. Vid denna tidpunkt baserades personalbehovet på bl. a. eldning med inhemska bränslen. Numera har emellertid automatiserad och därmed arbetskraftsbesparande oljeeldning i stor utsträckning införts. Samtidigt har den tekniska utrustningen blivit mer komplicerad och i kvalitativt avseende mera krävande. Några nämnvärda inbesparingar av eldarpersonal vid övergång från inhemska bränslen till oljeeldning torde dock icke ha skett. Det förefaller därför icke osannolikt, att efter en förnyad översyn personalbehovet genom skilda åtgärder kan nedbringas. Avdelningen torde i samråd med statskontoret kunna medverka vid en dylik översyn. För beredning och handläggning av hithörande frågor har utredningen uppskattat personalbehovet till två byråingenjörer alternativt förste byråingenjörer. Slutligen erfordras inom avdelningen liksom i nuvarande organisation en kontorist. I detta sammanhang vill utredningen ifrågasätta, om tiden ej nu är mogen för en ändring av underinspektörernas titel. Förslagsvis kan titeln inspektör eller lämplig ingenjörstitel härvid ifrågakomma. Sammanfattningsvis föreslår utredningen att avdelningens kapacitet ökas dels genom införande av rapportbearbetning i datamaskin, dels genom en ökning av personalen med en byrådirektör och en byråingenjör från 10 till 12 befattningshavare. Totalt beräknas kapaciteten härigenom bli ökad med omkring 70 procent. Som inledningsvis nämnts är den externa verksamhet, som bedrives av byggnadsstyrelsen, av stort värde. För att ernå ett gott resultat, är det av utomordentlig vikt att samarbetet mellan å ena sidan bränslekontrollavdelningen och å andra sidan statliga och andra organ, som sysslar med likartade och närbesläktade uppgifter, intensifieras. Teknisk och merkantil verksamhet på bränsleområdet bedrives inom statsförvaltningen av tre skilda myndigheter enligt följande. Byggnadsstyrelsen utför driftkontroll, besiktning och försöksverksamhet avseende landstingen samt större delen av statsförvaltningen. Under förutsättning att ett nyligen av 1960 års intendenturförvaltningsutredning framlagt förslag genomföres, kommer fortifikationsförvaltningen att ifråga om försvaret förutom bränslekontroll att bedriva viss försöksverk-

67 samhet, förvaltning av bränsleanslag samt handläggning av frågor rörande maskinpersonal. Den nya för försvaret gemensamma intendenturförvaltningen kommer att omhänderha inköpen för samtliga försvarets samt troligen även civila statliga myndigheters värmeanläggningar. De civila statliga anläggningarnas behov utgör f. n. närmare 2/s av de totalt anskaffade kvantiteterna. Lägges härtill anskaffning för landsting krymper försvarets andel till omkring »/< av den totala kvantiteten. Denna uppdelning av närbesläktade och likartade uppgifter torde icke i alla avseenden vara rationell. Normgivande inom området bör byggnadsstyrelsen bli. Det kan därför starkt ifrågasättas, om icke såväl anskaffningsverksamheten för hela statsförvaltningen som även kontrollverksamheten beträffande försvaret bör förläggas till byggnadsstyrelsen. Inom försvaret skulle därigenom, på samma sätt som hitintills skett inom större delen av den civila statsförvaltningen samt landstingen, kvarbli endast rent myndighetsbetonade förvaltningsuppgifter. En organisation enligt här uppdragna riktlinjer skulle innebära, dels viss förstärkning av den personal som ovan föreslagits, dels utökning med en inköpssektion, i allt väsentligt svarande mot nuvarande bränslesektion inom arméintendenturförvaltningen exklusive dess tekniska personal. Utrikesavdelningen Utrikesavdelningen svarar beträffande de på beskickningsfastigheternas delfond redovisade fastigheterna för förvaltning, förhyrning och uthyrning av lokaler samt arrendering av markområden. Inom avdelningen handlägges vidare ärenden rörande projektering, byggande, köp och försäljning av fastigheter samt möblering av nybyggda bostäder och kanslilokaler för utrikesrepresentationen. F r å n den 1 juli 1962 överflyttas till avdelningen personalbostadsärenden rörande privatanskaffade bostäder utomlands. Genom beslut den 5 juli 1961 har generaldirektören förordnat avdelningens chef att i chefens för intendentsbyrån ställe handlägga sådana å byråchefen eljest ankommande ärenden som sammanhänger med styrelsens befattning med beskickningsfastigheternas delfond. Härigenom har avdelningen tills vidare fått en i förhållande till intendentsbyrån fristående ställning. Avdelningens personal och den huvudsakliga arbetsfördelningen budgetåret 1962/63 framgår av sammanställningen å sid. 68. För de arbetsuppgifter, som nu ankommer på avdelningen, erfordras ej ändringar i personaluppsättningen för budgetåret 1963/64. Utredningen utgår då ifrån, att enligt vad som uttalats i samband med beslutet om styrelsens omorganisation, avdelningens verksamhet på grund av dess karaktär och samarbetet med utrikesdepartementet samt sekretesshänsyn med nödvändighet måste sammanhållas inom en enhet.

G8 Tjänst

Arbetsuppgifter

1 ad B l 1 bd A 25

Avdelningens chef. Stf.; planerings-, byggnads-, förvaltnings- och möbleringsärenden. Byggnads- och förvaltningsfrågor betr. statsägda lokaler. Byggnads- och förvaltningsfrågor betr. förhyrda lokaler. Adm. och juridiska förvaltningsfrågor, utrikes korrespondens. Fastighetsredovisning, bokföring. Personalbostadsfrågor. Registrering, arkivering, korrespondens. Stenografi, skrivarbete m. m. Stenografi, skrivarbete m. m.

1 bi A 21 1 bi A 21 1 am rb 1 bokh A 15 1 kts A 13 1 knt A 9 1 klb A 7 1 ktb r b S:a 10.

Utredningen vill emellertid beröra vissa spörsmål om den närmare avvägningen i arbetsuppgifternas fördelning mellan utrikesdepartementet och byggnadsstyrelsen. På grund av det nödvändiga nära samarbetet mellan departementet och ämbetsverket kan nämligen finnas anledning att undersöka, om en ändrad ansvarsfördelning kan ge bättre förutsättningar för ett ändamålsenligt och rationellt handhavande av förvaltningsuppgifterna i sin helhet och därmed också för en lämplig organisation. I samband härmed har frågan om utrikesavdelningens ställning inom byggnadsstyrelsen aktualiserats. Medan byggnadsstyrelsen svarar för förvaltning och därmed förbundna underhålls-, reparations- och iståndsättningsåtgärder av beskickningsfastigheterna ävensom nybyggnader och inredning av nybyggda bostäder och kanslilokaler samt personalbostadsärenden rörande privatanskaffade bostäder m. m , handhar utrikesdepartementet närmast genom sin ekonomibyrås intendentsdetalj inredningsfrågorna i övrigt. Till departementets förfogande står för detta ändamål ett anslag för inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat vilket för budgetåret 1962/63 uppgår till 1,4 milj. kronor. Såvitt utredningen kan bedöma, måste fördelningen på två organ av å ena sidan fastighetsförvaltning och inredning av nya lokaler samt å andra sidan inredning av redan befintliga lokaler ge upphov till svårigheter och ett tyngande förfarande, särskilt då hithörande frågor skall lösas vid ombyte av tjänstemän inom utrikesförvaltningen. Alla dessa frågor torde i själva verket ha ett så starkt samband med varandra, att de ur organisatorisk synpunkt kan betraktas som närmast odelbara. Någon anledning att i detta avseende göra åtskillnad mellan nybyggnadsärenden och motsvarande ärenden i övrigt synes knappast föreligga. Ett sammanförande av nu nämnda uppgifter till samma organisatoriska enhet skulle således enligt utredningens mening vara ändamålsenligt. Då utredningen utgår ifrån såsom närmast självklart att fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet alltjämt bör handhas av byggnadsstyrelsen, före-

69 slår utredningen för den skull att de nu på utrikesdepartementet ankommande inredningsfrågorna överflyttas till byggnadsstyrelsen för att inom denna ombesörjas av dess utrikesavdelning. Utredningen vill i detta sammanhang erinra om, att motsvarande uppgifter avseende landshövdings- och biskopsbostäder samt vissa högre domstolar redan nu ankommer på byggnadsstyrelsen. Utredningens förslag medför att utrikesavdelningen måste förses med personal för de till avdelningen överförda uppgifterna. För bedömande av personalbehovet kan nämnas att uppgifterna inom utrikesdepartementet för närvarande handhas av tillsammans åtta tjänstemän, av vilka två är placerade i lönegrad A 21, två i A 15, en i A 10, en i A 8 och två i A 7. Enligt uppgift föreligger behov av förstärkning av denna personal. Inom byggnadsstyrelsens utrikesavdelning bör uppgifterna lämpligen samlas i en särskild inredningssektion, vilken således skall svara för all möbel- och inventarieupphandling i fråga om bostäder samt beträffande kanslierna för alla inventarier med undantag för ren kontorsutrustning såsom kontorsmaskiner och förbrukningsartiklar. Sektionens personalbehov har av utredningen beräknats vara följande. En byrådirektör som bör vara skolad inredningsman (SAR eller SIR) med gedigen erfarenhet av möblering och inredning (branschkunnig beträffande tillverkning och upphandling). Han skall vara administratör och samordnare, granska förslag samt lämna förslag i ärenden av normal omfattning ävensom handha anslagsfrågor. En intendent med erfarenhet från möbelbranschen, som skall svara för upphandling, underhållet av möbelbeståndet, rutinärenden, besiktningar och kostnadsberäkningar. En byråassistent som skall biträda med upphandling och övriga administrativa frågor, leveransbevakningar och rutinbesiktningar. En bokhållare för spedition och befraktning, aviseringar, samordning av transporter samt biträde med kompletteringsköp. En kontorist för inventarieredovisning samt ett kanslibiträde för stenografi och maskinskrivning. För mera kvalificerade inredningar, torde härjämte särskild expertis få anlitas från fall till fall. Genom viss omdisposition av arbetsuppgifter inom avdelningen i samband med de nya uppgifternas mottagande r ä k n a r utredningen med, att den ovan angivna bokhållartjänsten skall kunna erhållas från redan befintliga tjänster, medan övriga fem tjänster måste nyinrättas. Utredningens förslag torde leda till, att intendentsdetaljen inom utrikesdepartementets ekonomibyrå kan indragas. Härmed förbundna organisationsspörsmål synes emellertid vara så n ä r a anknutna till de frågor, som behandlas av administrationsutredningen, att de lämpligen bör beaktas av denna utredning. Såsom utredningen tidigare motiverat bör samtliga ärenden rörande

beskickningsfastigheterna inom byggnadsstyrelsen administreras av dess utrikesavdelning. Samarbetet mellan denna avdelning och utrikesdepartementet måste ske vid täta personliga kontakter och försiggå under smidigast möjliga former. Inom byggnadsstyrelsen har avdelningen vidare att samarbeta och samråda med förutom intendentsbyrån även med vederbörande enheter för administration, utredning, projektering och byggande. Dessa förhållanden medför att starka skäl föreligger att placera avdelningen såsom en från övriga byråer fristående enhet, vilken sorterar direkt under generaldirektören. Genom de för avdelningen från den 1 juli 1962 och till följd av ovanstående förslag utvidgade arbetsuppgifterna tillkommer ytterligare motiv för en sådan anordning. Utredningen föreslår sålunda att utrikesavdelningen direkt underordnas generaldirektören.

Sammandrag av personalberäkningarna för intendentsbyrån Avdelning

Personal 1962/63

1963/64

1 9 39 10

1 9 41 13

1 l:e bi el. bd, 1 int. 1 ad, 1 kls el. tekn., 1 klb.

27 15

29 16

1 bd, 1 bi. 1 b.ass

Summa 101

15 Chef Kansliavd Underhållsavd Fastighetsavd Bränslekontrollavd. + värmeledn. pers Hyresavd

Utrikesavd

Föreslagna personalökningar

Kulturhistoriska

1 bd, 1 int., 1 b.ass 1 knt, 1 klb.

byrån

Nuvarande organisation och arbetsuppgifter

Kulturhistoriska byrån handlägger ärenden rörande statliga byggnadsminnesmärken samt kyrkor, kapell och andra byggnader eller anordningar p å kyrktomt ävensom begravningsplatser och byggnader på dessa inklusive krematorier, begravningskapell och kolumbarier. Verksamheten bedrives i samråd och samarbete med övriga byråer inom byggnadsstyrelsen och med riksantikvarieämbetet. I andra frågor, som ankommer på byggnadsstyrelsen och som primärt handlägges av annan byrå, är härjämte byråns medverkan ofta värdefull och i vissa fall nödvändig. Bland sådana frågor kan särskilt nämnas de som avser skyddet av miljöer, vilkas kulturhistoriska värde huvudsakligen ligger i miljöbilden, och vilka, såvitt avser planlagda områden, ligger inom byggnadslagstiftningens tillämpningsområde. En närmare redogörelse för arbetsuppgifterna inom byrån har lämnats i utredningens förra betänkande. Här kan ytterligare nämnas, att inom

71 byrån under senare år handlagts i genomsnitt ungefär 1 000 ärenden årligen, av vilka omkring 650 avsett kyrkobyggnader av olika slag, nära 200 begravningsplatser samt byggnader och anordningar på och i anslutning härtill samt omkring 150 profana byggnader, stadsplanefrågor och övriga spörsmål. Byråns organisation budgetåret 1962/63 framgår av nedanstående schema. 1 byggnadsråd B 3

1 Exp. arkiv 1 kls 1 knt 1 klb 1 ktb

Avd. för ulredn. och information 1 ad B 1 1 bd A 25 1 int A 23

Avd. för granskning 1 bd A 27 1 bd A 25 1 int A 23

S:a 4

S:a 3

S:a 3

Personal sammanlagt:

11 A 11 A 9 A 7 rb.

Personalförslag

I sitt tidigare avgivna betänkande har utredningen uttalat som sin uppfattning att kulturhistoriska byrån har sin naturliga hemvist i byggnadsstyrelsen och att byrån, oaktat det nära samarbete som måste försiggå med andra byråer inom styrelsen, bl. a. intendentsbyrån, utredningsbyrån och planbyrån samt vissa särskilda experter på värme- och byggnadsteknik, bör bestå som självständig enhet. Med hänvisning till den pågående omdaningen av stadsbebyggelsen och därvid uppkommande miljöproblem samt behovet av ökade insatser för att bevaka hithörande frågor har utredningen vidare förklarat sig inställd på att en viss förstärkning av byråns kapacitet bör ske. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 december 1961 har sedermera särskilda sakkunniga tillkallats för att verkställa utredning angående riksantikvarieämbetets och statens historiska museums arbetsuppgifter och organisation samt därmed sammanhängande spörsmål. I direktiven för de sakkunniga har bl. a. uppmärksamhet fästs på angelägenheten av en klarare gränsdragning mellan riksantikvarieämbetets och byggnadsstyrelsens kompetensområden och av fastare normer för deras framtida samarbete. Mot bakgrund härav finner utredningen, att dess förslag nu bör utformas med beaktande av de arbetsuppgifter vilka, såvitt utredningen kan bedöma, under alla förhållanden måste komma att åvila byggnadsstyrelsen och dess kulturhistoriska byrå. Utredningen utgår då ifrån att kulturhistoriska byråns verksamhet alltjämt skall h a sin tyngdpunkt i arkitektoniska och tekniska uppgifter, medan riksantikvarieämbetet skall behandla antikvarisk-historiska frågor.

72 Erfarenheten har visat att det, för att k u n n a påverka miljöfrågorna eller eljest medverka till utvecklingen inom byråns arbetsområde, så gott som alltid är nödvändigt att gå fram initiatiwägen. Endast om så sker och åtgärder vidtages i god tid är en påverkan möjlig. Det är därför angeläget att byråns verksamhet i högre grad präglas av initiativ än vad som med hittillsvarande personaltillgångar varit möjligt. Den personal som byrån har till förfogande som tekniska medhjälpare för handläggning av byråns ärenden är nämligen till numerären synnerligen begränsad. För att avverka de inkommande ärendena och undvika att alltför stor balans uppstår har det varit nödvändigt att samtliga tillgängliga tjänstemän av ifrågavarande slag kontinuerligt fått ägna sig åt granskningsärendena. Detta har bl. a. betytt att informationsavdelningen vissa tider blivit utan hjälpkrafter. Byråns verksamhet inskränker sig emellertid icke till endast granskningsarbete samt yttranden och beslut. I arbetet på dessa områden intar informationsverksamheten ett avsevärt utrymme och denna verksamhet tenderar att få en allt större betydelse och omfattning. Gällande föreskrifter inom denna sektor av byggnadsstyrelsens verksamhetsområde förutsätter beträffande såväl kyrkliga och hithörande byggnader som begravningsplatser och andra anläggningar att byggnadsstyrelsen redan på tidigt och förberedande stadium av ärendena skall tillhandagå myndigheter och fackmän med information. Då tillgången på expertis på området är synnerligen begränsad, är behovet av information starkt. Det är givetvis av stor vikt att den informationsverksamhet, som det åligger byggnadsstyrelsen att på projekteringsstadiet bedriva på detta område, har en lämplig utformning och inriktning. Detta ställer stora krav på byråns arkitektpersonal. Här ifrågavarande icke diarieförda ärenden upptar vanligen stor del av arbetstiden för såväl byråchefen som avdelningsdirektören och medför jämte arbetet med granskningsärendena, att arbetet med initiativärenden och liknande frågor blir lidande. Vidare bör framhållas behovet av rådgivning m. m. i arkitektoniska och tekniska frågor till riksantikvarieämbetet, vilket på grund av personalbrist hittills kunnat tillgodoses endast i ringa utsträckning. Enligt uppgift har ämbetet till följd härav i flera fall tvingats anlita privata konsulter. För att byråns möjligheter att effektivt fylla sin funktion bättre skall k u n n a tillgodoses, har utredningen funnit en viss breddning av de inom byrån representerade kunskapsområdena önskvärd. Utredningen vill här endast peka på behovet av byggnadstekniker med kännedom om äldre byggnadsmetoder och av trädgårdsarkitekt för bl. a. ärendena avseende begravningsplatser och liknande frågor. Därest byrån erhöll viss förstärkning i sådana avseenden, skulle med säkerhet de ledande tjänstemännen k u n n a få en behövlig avlastning i den löpande verksamheten. Utredningen föreslår för den skull att kulturhistoriska byrån förstår-

73 kes med två tjänster, vilka förslagsvis bör vara intendenter eller byrådirektörer. De på byrån ankommande uppgifterna är i många fall av den karaktär, att de lämpligast kan utföras genom särskilda utredningar, varvid utomstående experter bör anlitas. Utredningen har därför utformat sitt personalförslag med tanke på att byrån skall beredas möjligheter att utnyttja för sådant ändamål anslagna medel. Till denna fråga återkommer utredningen i ett senare avsnitt.

Planbyrån Nuvarande organisation och arbetsuppgifter

Planbyrån handlägger de ärenden, som berör bebyggelseplaneringen och huvuddelen av de ärenden som avser byggande, vilka ankommer på styrelsen vid tillämpning av byggnadslagstiftningen. Ärendena fördelar sig i stort sett på två huvudgrupper, varav en grupp utgöres av r å d och anvisningar, information, utrednings- och utvecklingsarbete och allmänt samordnande uppgifter samt en grupp av remisser och jämförliga löpande ärenden. Närmare redogörelse för uppgifterna och verksamhetens omfattning har lämnats i det föregående betänkandet. Av betydelse för bedömande av byråns organisation är effekten av 1960 års ändringar i byggnadslagstiftningen med avseende på de löpande ärendenas antal och art. Utvecklingen mellan åren 1960 och 1961 belyser detta. Mellan dessa år minskade antalet fastställelseärenden från omkring 300 till 100 och antalet dispensärenden från 140 till 40, medan besvärsärendenas antal ökade från 220 till 370. Sammanlagt minskade antalet behandlade ärenden från cirka 800 till omkring 680. Byråns organisation budgetåret 1962/63 framgår av nedanstående schema. 1 Byggnadsråd B 3

1 Exp.a rkiv

Avd. föl samordn och taformation

Avd. för översiktlig planläggning

2 kls A U 1 knt A 9 2 klb A 7 1 kartb. rb 2 ktb rb

B 1 1 ad 2 bd A 25 1 l:e bs A 23 1 l:e bs A 21 1 bi A 21 1 ktb rb

1 ad 2 bd 2 bd

S:a 8

S:a 7

S:a5

Personal totalt: 30.

B 1 A 27 A 25

Allm avd. 1 ad 1 bd 2 bd 1 int.

S:a 5

B 1 A 27 A 25 A 21

Juridisk avd. 2 bd A 27 1 l.e bs A 21 1 am rb

S:a 4

74 Planbyråns framtida verksamhet

De förändringar i planbyråns arbetsuppgifter, som enligt det ovanstående inträtt eller är att förvänta, ger anledning till en närmare redogörelse för byråns framtida verksamhet. Utredningen skall i det följande lämna en sådan redovisning. Råd och anvisningar, information Enligt byggnadslagstiftningen samt byggnadsstyrelsens instruktion tillkommer det byggnadsstyrelsen att svara för den allmänna uppsikten över planläggningen och byggnadsväsendet inom riket (7 § BL). Detta innebär bl. a. att styrelsen skall utfärda sådana anvisningar och föreskrifter som kan erfordras utöver lagstiftningens allmänt hållna och många gånger avsiktligt knapphändiga föreskrifter. Men det innebär också att styrelsen skall lämna information och rådgivning i alla slag av frågor som faller inom dess arbetsområde. Denna upplysningsverksamhet riktar sig till alla som beröres av planeringen och samhällsbyggandet: andra centrala organ, länsstyrelse- och kommunorgan, fackmän av olika kategorier, byggnadsföretagare och allmänhet. Kraven på upplysning och rådgivning inom planbyråns arbetsområde visar en kraftig och oavbruten stegring. Anledningen torde framförallt vara att söka i den ökade komplikation som efter hand kommit att känneteckna samhällsbyggandets problem, men också i ett ökat intresse för dessa problem. En i lämpliga former bedriven upplysningsverksamhet är utan tvivel ett av de verksammaste medlen att möta detta intresse, att skapa opinion för en högre planstandard och kring samhällsplaneringens strävanden i övrigt samt därmed även att påverka planläggningsarbetet och dess resultat. Den allmänt vägledande delen av planbyråns verksamhet måste grundas på en ständigt förbättrad kunskap om de olika faktorer som samverkar vid samhällsbyggandet och om samspelet dem emellan liksom även om de standardkrav som de allmänna planorganen i det sammanhanget har att bevaka. Första ledet i denna verksamhet måste därför bli att genom egna insatser, genom sammanställning och bearbetning av erfarenheter från fältet och genom främjande av forsknings- och utredningsarbete inom byråns verksamhetsområde verka för en sådan förbättring av kunskapsunderlaget. Uppgiften blir sedan att på olika sätt göra det samlade kunskapsmaterialet tillgängligt för alla som medverkar vid planeringen och samhällsbyggandet. För sådant material som man vill ge större spridning får m a n — allt efter materialets art och den verkan man vill uppnå — välja mellan allmänt rådgivande, informerande delgivningsformer och den större tyngd som uppnås genom att välja formen anvisning eller föreskrift. När det gäller den rena informationen är olika vägar tänkbara. Av många skäl

•

75 framstår det som angeläget att planbyråns egen publikationsverksamhet bedrives på ett effektivare och publicistiskt sett mera slagkraftigt sätt än hittills. Vissa av de publikationer — periodiska eller tillfälliga— som utges av andra verk, exempelvis arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, skolöverstyrelsen och socialstyrelsen borde härvidlag k u n n a tjäna till ledning. Till de uppgifter, som byggnadsstyrelsen i egenskap av planväsendets ledande organ sålunda har att fullgöra, hör åtskilliga som angivits i samband med tillkomsten av den nya byggnadslagstiftningen eller som är att betrakta som en direkt följd därav. Vid sidan av ett fullföljande av Byggnadsstyrelsens anvisningar till byggnadsstadgan (BABS) kan sålunda nämnas anvisningar som avses ersätta föreskrifterna i de tidigare byggnadsordningarna samt anvisningar till ledning vid avvecklingen av nu gällande provisoriska byggnadsföreskrifter. Bland andra uppgifter där det centrala planorganet naturligen bör medverka eller ta initiativet skall också framhållas klarlägganden och information till ledning för kommunerna när det gäller planeringens underlag i form av statistiskt material och prognosmässiga bedömanden, bevakning av samhällsbyggandets standardmässiga och ekonomiska frågor (exploateringsgrad, friytornas disposition, parkeringens tekniska och miljömässiga problem) och ett klarläggande av tätorternas trafikproblem (differentierimgsprinciper, säkerhetskrav, bullerfrihet e t c ) . En angelägen uppgift är också att åstadkomma underlag för anvisningar och rådgivning rörande saneringsproblemen. Ett speciellt problem med betydelsefulla rättsliga och administrativa aspekter gäller möjligheten att åstadkomma »provisoriska avlösningsplaner» — schematiserade kvartersplaner framförallt inom centrala samhällsområden med otidsenliga och ofta överdimensionerade äldre planer som är i trängande behov av revision. När det gäller miljöfrågor är det här en stor fördel, att inom styrelsen ett samarbete på enkelt sätt kan etableras mellan planbyrån och kulturhistoriska byrån. Till byråns åligganden bör givetvis även hänföras att följa verkningarna av olika juridiska och bestämmelsemässiga åtgärder. Den bör därför medverka till utvecklandet av en ändamålsenlig praxis på hithörande område liksom även till att anpassa lagstiftningen till den fortgående samhällsutvecklingen och de förändrade förutsättningar och behov som denna kan komma att medföra. I sådana frågor tillkommer det således byrån att taga erforderliga initiativ. Många andra specialområden är i behov av närmare undersökning. Hit hör exempelvis gränsområdet mellan plan och fastighetsbildning, vissa samfällighetsfrågor, juridiska tolkningsproblem etc. I detta sammanhang kan också påpekas att byggnadsstyrelsens tidigare utfärdade anvisningar rörande kartbeteckningar och planbestämmelser numera såsom följd bl. a. av den ändrade lagstiftningen är i behov av omarbetning.

76 Till byråns aktuella uppgifter hör också att utarbeta förslag till taxor för avgifter till byggnadsnämnderna, att medverka vid utarbetandet av instruktion för stadsarkitekter m. fl. samt att verkställa vissa utredningar rörande länsarkitektkontorens organisation och arkivfrågor. I den nu nämnda verksamheten måste hela byrån deltaga. Samtidigt som de olika tjänstemännen självklart bör vara väl orienterade inom hela det gemensamma arbetsfältet är de genom sin grundläggande utbildning samt arten av sina arbetsuppgifter specialister på skilda fack- eller arbetsområden och bör därför var på sitt område medverka i uppgifternas lösande. Vidare bör länsarkitekterna aktivt engageras i bevakningsuppgifterna och upplysningsarbetet samt genom rapporter hålla planbyrån orienterad om utvecklingen beträffande den kommande planeringen. Samordnfng' Såvitt framgår av prop. 1962: 98 är en utredning angående bl. a. samordningen på samhällsplaneringens område inom nära förestående tid att förvänta. I avvaktan på resultatet av denna utredning får byggnadsstyrelsen och dess råd för samhällsplanering viktiga funktioner att fylla i skilda samordningsfrågor på detta område. Det centrala planväsendet, sett i dess vidare bemärkelse, har att svara dels för rena planeringsuppgifter samt därmed jämförliga klarlägganden och bedömanden dels för samordning och övervakning av den planering som utföres av regionala och kommunala organ. Praktiskt taget alla centrala organ medverkar på ett eller annat sätt i denna verksamhet, många av dem med hjälp av underställda organ eller experter på länsplanet. En väsentlig uppgift är att samordna denna verksamhet, att bringa de olika organens insatser att följa gemensamma riktlinjer. När det gäller planläggning enligt byggnadslagens regler är det bebyggelseplaneringens organ som är ansvariga för samordningen. Den utan jämförelse mest betydande delen av den fysiska planeringen ankommer på kommunerna. Denna kommunernas verksamhet har fått ökad tyngd genom den ändring av byggnadslagstiftningen som trädde i kraft den 1 juli 1960. Detta betyder emellertid inte att den kommunala planeringen och dess resultat kan isoleras från planeringen i övrigt. Den nutida samhällsutvecklingen med dess ökade rörlighet och vidgade ekonomiska och sociala sammanhang har tvärtom ökat den kommunala planeringens beroende av vad som sker utanför kommunernas gränser. Detta innebär att den kommunala planeringen i växande grad måste grundas på kunskapsmaterial och översiktliga bedömanden, som framkommer som resultat av den pågående regionala och riksomfattande planeringen. Men det innebär också att den kommunala planeringen måste samstämmas med den överkommunala planeringen, vilket i skilda hänseenden kräver central medverkan.

77 Regionplaneringen bildar ett övergångsled mellan den riksomfattande planeringens allmänna riktlinjer och den kommunala planeringens konkreta planer och handlingsprogram. Regionplaneringen blir därför i högre grad än den kommunala planeringen ett samarbete mellan specialister och fackmän från olika håll. Vid detta arbete kan det beträffande vissa frågekomplex eller geografiska avsnitt av planområdet ibland vara svårt att avgöra vilket fackområde som företräder det egentliga huvudintresset. Utredningen räknar med att byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering i fortsättningen kommer att få väsentliga uppgifter vid nu nämnda planfrågors behandling. Planbyrån har att svara för en omfattande och betydelsefull del av det nödvändiga samarbetet inom planväsendet. En del av byråns tidigare, kontrollerande uppgifter, framförallt då det gällt detaljplaneringen, har numera bortfallit som följd av den genomförda decentraliseringen av fastställelseprövningen för vissa typer av detaljplaneärenden. Jämsides härmed har emellertid tyngdpunkten i byråns arbete alltmer förskjutits mot översiktliga, rådgivande och vägledande uppgifter. Dessa typer av uppgifter kommer också i fortsättningen att ställa de största kraven på insatser från det centrala planväsendets sida. När det gäller planbyråns medverkan för att samordna resultaten av den regionala och den kommunala planeringen blir det till väsentlig del fråga om en tillämpning och ett fullföljande av de riktlinjer och slutsatser som framkommit som resultat av samordningsverksamheten på det centrala planet. Men till följd av den regionala och den kommunala planeringens större utförlighet tillkommer här en mångfald nya och mera detaljbetonade problem (berörande exempelvis sådana förhållanden som utrymme och utvecklingsbarhet, funktionellt och miljömässigt sammanhang, trafiksäkerhet e t c ) , där byrån bl. a. har att bevaka att planeringen uppfyller rimliga standardkrav, att någotsånär enhetliga bedömningsgrunder tillämpas vid planfrågornas behandling inom olika delar av landet samt att avvägningen mellan olika intressen sker på ett ur rättsliga och planmässiga synpunkter tillfredsställande sätt. De arbetsuppgifter, som detta för planbyråns del medför, kan hänföras till uppföljning och övervakning av erfarenheterna från fältet samt av den praxis som där tillämpas. Uppföljningen kan till en del ske i samband med den granskning av olika planförslag som sker inom byrån. I fråga om sådana planer som fastställes av länsstyrelserna synes ett studium — eventuellt med vissa tidsintervall eller genom kontinuerligt gjorda stickprov — böra ske på grundval av det material som insändes till byråns arkiv. För att säkrare kunna bedöma planeringens resultat krävs därutöver fortlöpande studier av genomförda planer av olika slag (nya bebyggelseområden, saneringsområden, olika typer av bostadsområden e t c ) . De iakttagelser och erfarenheter, som på så sätt göres, kan efter jämförelser inbördes samt med

78 tillgängliga forsknings- och utredningsresultat ge underlag för bl. a. anvisnings- och informationsverksamheten. Till denna grupp av uppgifter hör också att verka för att erforderlig planering kommer till stånd — en angelägenhet som bl. a. aktualiseras i samband med den påbörjade kommunindelningsr ef ormen — samt att den regionala och den kommunala planeringen grundas på tillförlitligt och realistiskt kunskapsunderlag. En väsentlig del av den statliga verksamheten inom detta fält kommer naturligen att ske under medverkan av byggnadsstyrelsens regionala organ, länsarkitektsorganisationen. Löpande ärenden Handläggningen av löpande ärenden (remisser, skriftliga förfrågningar och liknande) har hittills utgjort en väsentlig del av planbyråns arbetsuppgifter. Antalet detaljplaneärenden har, som här förut antytts, rätt väsentligt nedgått efter decentraliseringen av fastställelseprövningen i dessa ärenden. Det torde emellertid finnas anledning att r ä k n a med en viss ökning inom denna ärendegrupp. Åtskilliga detaljplaner, som efter ikraftträdandet av den ändrade byggnadslagstiftningen fastställts av länsstyrelserna, är utan tvekan av sådan omfattning och principiell betydelse att starka sakliga skäl kan åberopas för att de hänföras till den grupp, som även enligt de nya reglerna avsetts att föras vidare till central granskning. Även i fråga om region- och generalplaner är en ökning av arbetet att förvänta. Dispensärendena, vilka vanligen har till syfte att möjliggöra byggnadsföretag eller därmed jämförliga åtgärder, har kraftigt nedgått i antal till följd av den vidgade dispensrätt som numera tillförsäkrats länsstyrelserna och byggnadsnämnderna. Det ligger emellertid i sakens natur att de ärenden av detta slag som underställs Kungl. Maj :ts prövning regelmässigt är sådana som är särskilt komplicerade eller svårbedömda. Besvärsmålen är numera den ojämförligt största gruppen av byråns remissärenden och deras antal har avsevärt ökats efter ikraftträdandet av den ändrade byggnadslagstiftningen. Jämsides härmed har konstaterats att inånga typer av besvärsmål efter hand blivit mer komplicerade, inte minst i juridiskt avseende. Till gruppen av löpande ärenden kan också hänföras planbyråns medverkan i den utredande och projekterande verksamhet som sker inom utredningsbyrån och projekteringsbyråerna. Många av de projekt, som där behandlas, är av sådan karaktär och omfattning att de både i och för sig och i förhållande till det samhälleliga sammanhang, i vilket de skall infogas, innebär rent stadsbyggnadsmässiga problem, vilka redan från början måste beaktas. Som exempel kan nämnas de anläggningar för universitet och hög-

79 skolor som nu planeras inom skilda delar av landet. För planbyråns del gäller det härvidlag att redan på projekteringens utredande och förberedande stadier verka för samma synpunkter, som det sedan ankommer på byrån att bevaka i samband med frågornas fortsatta behandling såsom regionala och kommunala planeringsuppgifter. I detta sammanhang kan också erinras om den medverkan såsom allmänt rådgivande organ åt överståthållarämbetet i Stockholm som sedan länge ankommit på planbyrån. För denna rådgivande verksamhet har byggnadsstyrelsen förordnat en av planbyråns tjänstemän såsom huvudansvarig, och denne fyller i väsentliga avseenden likartade uppgifter som länsarkitekterna gör gentemot sina länsstyrelser. Personalförslag

En grundläggande fråga är, i vad mån planbyrån bör tillgodose sitt arbetskraftsbehov genom egen anställd personal eller genom anlitande av utomstående expertis. Att anställa egna tjänstemän inom alla de fackområden, som beröres vid samhällsplaneringen, måste i och för sig betraktas som uteslutet. Principen måste vara att på byrån samla företrädare för de fackområden som kontinuerligt krävs för samarbetet kring byråns arbetsuppgifter. I övrigt framstår det som självklart att den nödvändiga expertisen från fall till fall får sökas utanför byrån. Ett angeläget önskemål är också att byrån tillförsäkras ekonomiska möjligheter att anlita fristående experter för att självständigt eller i samarbete med byråns fasta personal lösa vissa avgränsade utredningsuppgifter. Mot bakgrund av det anförda synes planbyråns tjänstemän naturligen vara att söka bland följande personalkategorier: samhällsvetare (geografer, statistiker, ekonomer), tekniker (arkitekter, ingenjörer, lantmätare), jurister, ritpersonal, kontorspersonal. Fördelningen inom de olika kategorierna måste följa behovet och anpassas efter den förskjutning i fråga om arbetsuppgifternas art som nu förestår. Det bör ankomma på styrelsen att beakta detta vid tillsättandet av tjänster inom byrån. Med ledning av hittillsvarande erfarenheter och med beaktande av vad här ovan framhållits beträffande planbyråns verksamhet har utredningen bedömt den nuvarande personalorganisationen såsom lämplig och i huvudsak tillräcklig för den närmaste framtid som nu kan överblickas. Utredningen har härvid räknat med att remissverksamheten och liknande löpande uppgifter i fortsättningen endast skall behöva taga en del av byråns resurser i anspråk. Förslaget rörande en mera effektiv och tidsenlig publikationsverksamhet kan emellertid inte tillgodoses med mindre att en tjänst inrättas för att till styrelsen knyta en person med utbildning och erfarenhet av hithörande uppgifter. Då verksamheten kommer att beröra såväl planbyråns som tek-

80 niska byråns arbetsområden, synes tjänsten böra placeras på administrativa byrån. Enligt utredningens mening bör en tjänst som förste byråsekreterare beräknas för ändamålet. Utredningen har vid sitt förslag vidare utgått ifrån att erforderliga anslagsmedel skall ställas till byråns förfogande för att möjliggöra anlitande av utomstående expertis för medverkan i sådana utredningsuppgifter som efter hand kan förväntas komina att aktualiseras. Till detta spörsmål återkommer utredningen i det följande. Utredningen kommer i ett senare avsnitt jämväl att taga upp frågan om ytterligare medel på styrelsens omkostnadsanslag för publikationstryck.

Tekniska byrån Nuvarande organisation och arbetsuppgifter

Tekniska byråns arbetsupgifter kan sammanfattas i följande punkter: a. Svara för de arbetsuppgifter som sammanhänger med byggnadsstyrelsens åliggande att vara centralmyndighet på husbyggandets område och att handha den allmänna uppsikten över husbyggandet samt ombesörja därmed sammanhängande utvecklings-, remiss- och upplysningsverksamhet. b. Granska och bedöma framkomna forskningsresultat, insamla och bearbeta erfarenheter från bl. a. byggnadsnämnder och större byggnadsproducenter samt taga initiativ till och verkställa erforderliga utredningar i syfte att erhålla underlag till normer, anvisningar och tekniska meddelanden m. m. c. Verka för att myndigheternas granskning av byggnadslovsärenden och tillsyn av byggnadsarbeten samordnas och rationaliseras samt svara för att tekniska normer och anvisningar görs enhetliga och fortlöpande anpassas efter den tekniska utvecklingen. d. Pröva framställningar från branschorganisationer, materialtillverkare och byggnadsföretag m. fl. om normering, klassificering eller godkännande av material, konstruktioner, dimensioneringsprinciper och byggnadsmetoder m. m. i syfte att underlätta ett industrialiserat byggande. e. I egenskap av byggnadsstyrelsens expertorgan på det tekniska området biträda övriga byråer inom styrelsen, speciellt projekteringsbyråerna, i frågor av principiell art och större vikt samt utarbeta normalförslag, typritningar och typbeskrivningar rörande material och konstruktioner m. m. Byrån är under en överingenjör som chef organiserad i en allmän avdelning, en konstriiktionsavdelning, en materialavdelning samt en expedition med arkiv. Allmänna avdelningen består av en byrådirektör, en förste byråsekreterare, en ingenjör och ett kanslibiträde. Konstruktionsavdelningens personal utgöres av en avdelningsdirektör, tre byrådirektörer och en förste byråingenjör.

81 Inom materialavdelningen finns en avdelningsdirektör, två byrådirektörer, en förste byråingenjör, en byråingenjör, en ingenjör och ett institutionsbiträde. Expeditionen slutligen förfogar över en kontorist, ett kansli- och ett kontorsbiträde. Totalt finns således inom byrån 20 tjänstemän.

Förslag till personalorganisation för 1963/64

Såsom utredningen framhållit i sitt första betänkande har den genomgripande utvecklingen inom samhällslivet och på teknikens olika områden medfört ett växande behov av central ledning, samordning och vidareutveckling vad gäller husbyggnadsfrågorna. Genom den fortgående förändringen av samhällets sociala och ekonomiska struktur har samtidigt det allmännas delaktighet i och ansvar för husbyggandet blivit allt större. Investeringarna i husbyggnader av olika slag inklusive underhåll uppgår nu årligen till mer än 8 miljarder kronor, vilket utgör i runt tal 60 % av de totala investeringarna i byggnader och anläggningar. Med hänsyn härtill är det självfallet av stor ekonomisk betydelse att strävandena att rationalisera husbyggandet och att hålla nere byggnads- och boendekostnaderna på olika sätt stödjes av statsmakterna. Det är därför naturligt att byggnadsstyrelsen i egenskap av centralorgan för husbyggnadsfrågorna ges sådana resurser att styrelsen aktivt kan bidraga till att "främja de önskvärda rationaliseringsåtgärderna. Utredningen har tidigare även erinrat om att byggandets fortgående industrialisering och koncentration av såväl projektering som byggande till större företagsenheter med verksamhet över stora delar av landet föranlett sådana ändringar i byggnadslagstiftningen att formella förutsättningar numera finns för byggnadsstyrelsen att utfärda enhetliga tekniska regler för husbyggandet och att främja en samordning av myndigheternas tillsyn över byggnadsverksamheten. För att de vidtagna åtgärderna skall leda till avsett resultat, erfordras en kontinuerlig och auktoritativ arbetsinsats från styrelsen genom kvalificerad teknisk expertis. Innan utredningen går närmare in på de överväganden rörande byråns personalorganisation, som kan föranledas av det anförda, skall vissa mera principiella frågor rörande arbetsuppgifterna beröras. En huvuduppgift för tekniska byrån blir att fortlöpande anpassa tillämpningsreglerna till byggnadsstadgan (BABS) efter den tekniska utvecklingen. Nya, helt omarbetade utgåvor av BABS torde av praktiska skäl i allmänhet inte böra utges oftare än ungefär vart femte år. Eftersom den tekniska utvecklingen på vissa områden går mycket snabbt, är det emellertid nödvändigt att utfärda tilläggsmeddelanden till BABS. Det kan också bli aktuellt att — utan att avvakta en total omarbetning — ge ut en reviderad 6—203257

82 utgåva av ett eller flera kapitel av BABS samt att komplettera BABS med helt nya avsnitt. Som exempel på aktuella frågor i det fortlöpande normarbetet torde kunna nämnas grundläggningsmetoder — särskilt förutsättningarna för ett bättre utnyttjande av stödpålar -— stålkonstruktioner, nya murverkskonstruktioner, ljudisoleringsfrågor, brandskyddsproblem och ventilationsfrågor. Även frågor om anvisningar för specialbyggnader av olika slag, t. ex. samlingslokaler och skolor, samt måttregler för bl. a. skyddsräcken synes kunna hänföras till de aktuella arbetsuppgifterna. Arbetet med tillämpningsregler till byggnadsstadgan och därmed sammanhängande rådgivningsverksamhet måste för att tjäna avsett syfte även inriktas på ett aktivt utvecklingsarbete samt bedrivas med öppen blick för nya idéer och frågor av principiell betydelse. För denna verksamhet bör inom tekniska byrån utarbetas ett arbetsprogram som efter hand överses och kompletteras. I ett sådant program torde böra inrymmas bl. a. belastnings- och säkerhetsfrågor för bärande konstruktioner, principer för provning och kontroll av material och konstruktioner, former för typgodkännande och tillverkningskontroll av fabrikstillverkade byggnadsdelar samt projektörens, den ansvarige arbetsledarens och andra berörda parters åligganden vid ett industrialiserat byggande. överväganden rörande frågor av principiell art torde inte enbart böra leda till ändringar eller kompletteringar i styrelsens tillämpningsregler till byggnadsstadgan utan även kunna motivera förslag till Kungl. Maj :t eller till andra myndigheter om revision av byggnadsstadgan eller andra författningar. I den nuvarande utgåvan av BABS behandlas bl. a. värmeisoleringsfrågor, eldstads- och skorstensfrågor samt ventilationsfrågor. Däremot finns inga regler medtagna rörande vatten- och avloppsinstallationer. Frågan om utfärdande av normer för sådana installationer i byggnader såsom tillämpningsregler till byggnadsstadgan har tagits upp vid flera tillfällen under senare tid, bl. a. i anslutning till utarbetandet av den nya byggnadsstadgan. I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 30 oktober 1961 har VVS-tekniska föreningen framlagt förslag härom. Anvisningar även angående vissa andra installationstekniska frågor, t. ex. dimensionering av uppvärmningsanordningar, har aktualiserats i detta sammanhang. I proposition 1962:98 har departementschefen erinrat om installationsteknikens betydelse i byggnadsverksamheten och för dess ekonomi samt med hänsyn härtill förordat att byggnadsstyrelseutredningen ytterligare undersöker hur installationsfrågorna organisatoriskt skall handläggas inom tekniska byrån. Med hänvisning till det ovan anförda vill utredningen för sin del framhålla att det i programmet för tekniska byråns verksamhet även bör medtagas utarbetande av anvisningar för vatten- och avloppsinstallationer i byggnader.

83 Det ligger vidare i sakens natur att de frågor som behandlas av tekniska byrån berör ett stort antal myndigheter och institutioner, med vilka ett nära samarbete kontinuerligt måste ske. Även det nordiska och internationella samarbetet bör beröras i detta sammanhang. I samband med att den nordiska ekonomiska samarbetskommittén år 1955 tog upp frågan om vad som kunde göras inom ramen för byggnadslagstiftningen och byggstandardiseringen för att främja en gemensam nordisk varumarknad, bildade de nordiska ländernas centrala byggnadsmyndigheter en kommitté, kallad Nordiska kommittén för byggnadsbestämmelser (NKB), med uppgift att verka för införande av ensartade byggnadsbestämmelser i de nordiska länderna. Kommittén arbetar genom underutskott med sakkunniga från såvitt möjligt alla de nordiska länderna. Utskottens uppgift är att dels undersöka det faktiska läget och de gällande bestämmelserna på ett visst område, dels framlägga förslag om vad som erfordras för att den önskade samordningen skall uppnås. Sedan sin tillkomst har kommittén tillsatt ett tiotal arbetsutskott för behandling av olika områden inom husbyggandet. Arbetet inom NKB sätter ländernas statliga myndigheter i stånd att koordinera det arbete, som tagits upp inom olika organ, på så vis att dessas arbete kan inpassas i byggnadsbestämmelserna i de olika länderna. Nu angivna verksamhet måste bedrivas kontinuerligt och på bred bas. Detta förutsätter att erforderliga resurser i form av personal och ekonomiska bidrag kan ställas till tekniska byråns förfogande för dess medverkan i detta arbete. Det kan i sammanhanget erinras om att Nordiska rådet vid sin session i Helsingfors i mars 1962 rekommenderade ett ökat statligt stöd till den verksamhet som bedrives av NKB. Det internationella samarbetet bör självfallet ej begränsas till att avse enbart de övriga nordiska länderna utan sträcka sig vidare ut över gränserna. Ett ökat sådant samarbete synes också vara på väg inom flera områden, t. ex. beträffande betongkonstruktioner, stålkonstruktioner, belastningsoch säkerhetsfrågor. Olika organ har börjat söka få till stånd ett målinriktat samarbete, som syftar längre än till enbart ett allmänt kunskapsutbyte vid kongresser. Sålunda finns kommittéer för bl. a. olika bärande konstruktioner och belastningsförutsättningar samt för värme- och ljudisoleringar m. m. BI. a. genom en samverkan inom ramen för NKB:s verksamhet bör tekniska byrån i möjligaste mån aktivt söka utnyttja och medverka i detta internationella normarbete. Utöver en rådgivning i enskilda fall till byggnadsnämnder m. fl. är det slutligen nödvändigt med en mera allmän informationsverksamhet i syfte att delge alla berörda parter principiella ställningstaganden och upplysningar i frågor av större vikt. Detta bör ske genom utgivande dels av en löpande meddelandeserie, där ändringar och tillägg till BABS publiceras, dels genom en periodisk skrift, som innehåller allmängiltiga uttalanden 6*—203257

84 och uppgifter om material och konstruktioner m. m. som prövats. Därutöver bör mera omfattande frågor av större allmänt intresse behandlas i särskilda skrifter, som ges ut i styrelsens publikationsserie. Nu angivna publikationsverksamhet synes enligt utredningens mening lämpligen kunna samordnas med motsvarande frågor för planbyråns vidkommande. Mot bakgrund av vad nu anförts rörande byråns arbetsuppgifter får utredningen föreslå följande personalorganisation. Utredningen har i sitt första betänkande angett de olika huvudgrupperna av de kunskapsområden som skall företrädas inom byrån. Dessa täcker husbyggandets alla tekniska sektorer. Såsom framgår av utredningens förslag skulle en uppdelning av byrån på fem avdelningar vara motiverad, men utredningen har stannat rid att föreslå att byrån tills vidare organiseras på tre avdelningar. Med hänsyn till de installationstekniska frågornas betydelse har utredningen, vid den närmare genomgång av byråns verksamhet som nu kunnat ske, funnit det styrkt att en särskild avdelning för dessa frågor är motiverad. Som en följd härav bör materialavdelningen benämnas byggnadstekniska avdelningen samt en viss omfördelning av uppgifterna mellan denna avdelning och allmänna avdelningen komma till stånd. Organisationen blir då följande: Allmänna

avdelningen

1. Allmänna husbyggnadsfrågor. Utrymmes- och måttfrågor. Ytbehandling och golvmaterial m. m. Ritningsnormer m. m. Ritkontor. 2. Provningar och teknisk kontroll. Skyddsåtgärder på arbetsplatsen. Insamling av erfarenheter från byggande, förvaltning och underhåll. 3. Juridiska frågor. Samordning av remisser angående besvärs- och dispensärenden. Samordning och redigering av publikationer m. m. Samordning av information. Sekretariat för svenska delegationen inom NKD och för byggnadsstyrelsens tekniska råd. Konstruktionsavdelningen 1. Geoteknik, markundersökningar, jordtryck, spontkonstruktioner, dräneringsfrågor samt grundkonstruktioner inkl. paining och markinjektering m. m. 2. Belastnings- och säkerhetsfrågor. Stabilitetsproblem. Allmänna dimensioneringsprinciper. Typgranskning av fabrikstillverkade element m. in. Skyddsanordningar på byggnader. 3. Stomkonstruktioner av murverk, betong, lättbetong, stål, aluminium och trä m. m. Byggnads tekniska avdelningen 1. Isoleringsfrågor: fukt-, värme-, ljud- och vibrationsisolering. Belysningsfrågor.

85 2. Brandklassificering och byggnadstekniska brandskyddsåtgärder. Skorstenar samt uppvärmningsanordningar ur byggnadsteknisk synpunkt. Ventilationskanaler, sopnedkast och hisschakt m. m. Installalionstekniska avdelningen 1. Uppvärmning och ventilation. 2. Installationer för vattenförsörjning och avlopp m. m. Givetvis bör inte gränsdragningen mellan enheterna vara alltför strikt. Det måste vidare förutsättas att ett nära samarbete äger rum mellan avdelningarna och olika arbetsgrupper inom dessa. I viss omfattning bör samarbetsgrupper organiseras för handläggning av permanenta eller tillfälliga uppgifter. Härav följer också att en smidig fördelning av personalen på de olika uppgifterna bör kunna ske, vilket är värdefullt ur effektivitetssynpunkt. Med hänsyn till att erfarenheter ej föreligger beträffande omfattningen av vissa arbetsuppgifter, synes det också nödvändigt att ha möjligheten öppen för en omfördelning av personalen mellan och inom de olika avdelningarna. Enligt vad utredningen tidigare anfört fordras en kontinuerlig arbetsinsats genom kvalificerad teknisk personal i fråga om de arbetsuppgifter som åvilar byggnadsstyrelsen som centralmyndighet inom husbyggnadsområdet. Utredningen finner det därför angeläget att tillräckliga resurser tilldelas byrån för att tillgodose de större krav som numera ställs på styrelsen för att sköta den här berörda, för byggnadsfacket väsentliga verksamheten. På längre sikt torde det enligt utredningens mening vara fullt berättigat att räkna med ett behov av 2—3 tjänstemän för var och en av de grupper av arbetsuppgifter, som enligt ovanstående sammanställning skall ankomma på byråns olika avdelningar. En sådan utbyggnad av byrån bör emellertid ske successivt med beaktande av efter hand vunna erfarenheter och utvecklingens krav. För budgetåret 1963/64 föreslår utredningen en förstärkning av byrån med fyra befattningshavare. För den nyinrättade installationstekniska avdelningen bedömes sålunda till en början endast en avdelningsdirektör och en byrådirektör böra beräknas. Härjämte har utredningen funnit att en förstärkning av allmänna avdelningen och konstruktionsavdelningen med vardera en kvalificerad tjänsteman erfordras för att dessa avdelningar i nuläget nöjaktigt skall kunna fullgöra sina åligganden. På allmänna avdelningen bör denna förstärkning lämpligen ske genom nyinrättande av en avdelningsdirektörstjänst och på konstruktionsavdelningen genom komplettering med en byrådirektörstjänst. Med hänsyn till den mångfald tekniska frågor av olika art, som berör husbyggandet, kan det inte förutsättas att tekniska byrån skall ha tillgång till specialiserad personal som behärskar alla de problem som kan bli

86 aktuella. Det är ej heller möjligt eller lämpligt att bygga upp den fasta organisationen för toppbelastningen. I viss omfattning bör därför utomstående expertis anlitas för vissa utredningar och undersökningar. Emedan dessa ärenden hittills handlagts inom byggnadsbyrån, har kostnaderna för anlitande av utomstående expertis i huvudsak belastat byggnadsanslagen. För den utåtriktade verksamheten, som berör byggandet i dess helhet, bör sådana kostnader bestridas av härför särskilt beräknade medel. Detsamma gäller kostnader för tillkallande av särskilda sakkunniga eller experter utöver dem som ingår i tekniska rådet. Utredningen återkommer i ett följande avsnitt till dessa frågor. Den av utredningen nu föreslagna organisationen framgår av följande schema i vilket föreslagna nyinrättade tjänster kursiverats. 1 övering. B 3

1 Exp.arkiv 1 knt 1 klb 1 ktb

A 9 A 7 rb.

S:a 3

Allm.avd. 1 ad 1 bd A 27 1 l:e bs A 23 1 ing A 17 1 klb A 7

Konstruktionsavd 1 ad B 1 2 bd A 27 1 bd A 25 1 bd 1 l:e bi A 23

S:a 5

S:a 6

Byggn.tekn. avd. 1 ad B 1 2 bd A 27 1 l:e bi A 23 1 bi A 21 1 ing h. A 15 1 inst.b rb S:a 7

Inslallationsiekn.avd. 1 ad 1 bd

S:a 2

Totalt antal tjänster: 24.

Projekteringsbyråerna Organisation 1962/63

Den 1 juli 1962 inrättas tre projekteringsbyråer, benämnda första, andra och tredje projekteringsbyrån. Första projekteringsbyrån, som är att betrakta som huvudbyrå, handlägger projekteringsuppdrag i allmänhet, vilka inte ankommer på övriga byråer. Andra projekteringsbyrån svarar för projektering inom mentalsjukvård, fångvård, ungdomsvård och alkoholistvård. Tredje projekteringsbyrån inrättas för i huvudsak universitets- och högskolebyggnaderna i Göteborg och Lund. Som en fjärde projekteringsbyrå fungerar härjämte en arbetsgrupp för utbyggnaden av Stockholms universitet vid Frescati. Arbetsgruppen ledes av ett tillförordnat byggnadsråd. I efterföljande organisationsplan redovisas i överensstämmelse med proposition 1962: 98 all för tredje och fjärde projekteringsbyråerna utom byggnadsråden samt viss för andra projekteringsbyrån avsedd personal på första projekteringsbyrån.

87 Första

projekteringsbyrån 1 Byggnadsråd Bo 3

Kansli

Ark.avd.

1 l:e bs Ae 23 . 1 l:e bs Ae 21 . 3 am. rb . . . . 7 kont. A 9—2

Summa Summa

Byggn.t.avd.

VVS-avd.

El-avd.

VoV-avd.

Standardisering m.m

1 ad Bo 1 1 ad Be 1 ad Be 1 1 ad Be 1 1 bd Ae 27 1 bd Ae 27 1 bd A o 2 7 3 bd Ae 27 bd A e 2 7 1 bd Ae 25 2 bi Ag 21 2 bi Ae 21 8 bd Ae 27 2 bd Ae 25 bd A e 2 5 1 l:e 2 bi Ag 19 2 b d Ae 25 1 int Ae 23 l:e bi A e 2 3 1 bd A g 2 5 2 l:e bi A e 2 3 1 bi Ae 21 1 int A o 2 3 bi Ae 23 bi A e 2 1 2 bi A g 2 1 2 int A e 2 3 5 bi Ae 21 1 ing A 17 1 bi A g l 9 1 int A g 2 3 1 ing Ag 17 2 ing A g 2 1 1 ad 1 ing Ag 13 %tid B a l 12

S:a 20

S:a 15

S:a 9

S:a 8

S:a 5

S:a 3

73. Andra

projekteringsbyrån 1 Byggnadsråd Be 3

Avd. för mentalsj. V.

Avd. för fångv. m . m.

1 l:e bs Ag 21 4 kont. Ag 7—2

1 ad 2 bd 1 l:e bi

2 bd 1 l:e bi 1 bi

S:a 5

S:a 4

Kansli

Summa

Bo 1 Ae27 Ae23

Ae27 Ae 23 Ae 21

S:a 4

14. Tredje

projekteringsbyrån

1 byggnadsråd Be 3 Fjärde

projekteringsbyrån

1 tf byggnadsråd B 3 Personal totalt: 89.

Arbetsuppgifter

Projekteringsbyråernas huvuduppgift blir att på grundval av fastställda byggnadsprogram svara för projektering av byggnadsföretag fram till fullständiga bygghandlingar. Byråerna skall därjämte vara remissorgan för visst statligt och statsunderstött byggande, som icke administreras av byggnadsstyrelsen, och

88 skall således handlägga de uppgifter inom sitt verksamhetsområde i övrigt som ankommer på byggnadsstyrelsen såsom central statlig byggnadsmyndighet. Speciella organisatoriska förhållanden, t. ex. beträffande byggnadsverksamheten inom mentalsjukvård och fångvård, motiverar att härjämte inom vissa områden programmeringsarbetet samordnas med vederbörande projekteringsbyrås verksamhet. Behovet av personal härför skall enligt prop. 1962:98 sid. 85 tillgodoses genom utredningsbyråns försorg, varför uppgiften icke behandlas i det följande. Uppgifterna kan lämpligen indelas i följande huvudgrupper, nämligen projekteringsledning avseende projektering genom utomstående konsulter, egen projektering, utvecklings- och normeringsarbete samt remissverksamhet. Projekteringsledningen utgör byråernas kvantitativt helt dominerande uppgift. I arbetet deltar alla avdelningar inom vederbörande byrå. Det förutsattes att i allmänhet en projektledargrupp sammansatt av alla slags fackmän utses och att en ansvarig projektledare under byråns chef svarar för ledning och samordning av arbetet. I stort sett torde uppgifterna kunna sammanfattas i följande punkter. 1. Klargörande av förutsättningarna. Allmänna förutsättningar, administrativa, tekniska och ekonomiska, allmänna normer, standard m. m., anvisningar eller föreskrifter. Individuella förutsättningar angivna i byggnadsprogram och Kungl. Maj :ts beslut samt klarlagda vid internt samråd med vederbörande byråer inom styrelsen eller underhandskontakter med berörda parter. 2. Utseende av konsulter. Val, tecknande av kontrakt, tidsplaner, samordning, direktiv m. m. 3.

4.

Förslagshandlingar. Samarbete med konsulter, underhandskontakter och projekteringssammanträden, granskning och fastställelse av planskisser och fullständiga skisser, ev. eget skissarbete, kontakt med huvudmän, kommuner och övriga byråer, t. ex. planbyrån, kalkylavdelningen, inhämtande av godkännande från huvudman.

Huvudhandlingar. I princip samma arbetsmoment som i punkt 3. Kostnadsberäkning genom kalkylavdelningen. Anmälan till byggnadsnämnd, inhämtande av godkännande från andra myndigheter. 5. Anslagsäskande. Redigering och sammanställning av huvudhandlingarna. Anslagsskrivelse till Kungl. Maj :t i samarbete med administrativa byrån. 6. Bygghandlingar. I tillämpliga delar som punkt 3. Samgranskning och färdigställande av

89 bygghandlingarna. Hörande av myndigheter etc. i den mån det ej förut skett. 7. Överlämnande till byggnadsbyrån. 8. Handläggande av ändringar under byggnadstiden. Rörande de nu angivna arbetsuppgifterna vill utredningen ytterligare anföra följande. Den helt övervägande delen av det statliga husbyggandet kommer nu och i framtiden att projekteras av utomstående konsulter och styrelsens arbetsuppgifter i samband med denna projektering är av ledande, samordnande och kontrollerande art. Även om styrelsen ensam måste ha det slutliga ansvaret såväl för projektering som för byggande bör eftersträvas, att de samordnande och kontrollerande uppgifterna för styrelsens del i möjligaste mån begränsas till sin omfattning utan att denna verksamhets effektivitet och grundlighet eftersattes. Detta bör ske bl. a. därigenom, att konsulterna ges ökat ansvar gentemot styrelsen i vad avser samordning och kontroll, ett ansvar, som enligt den statliga arkitekttaxan främst kommer att åvila arkitekten. Styrelsen bör sålunda utöva sin ledande verksamhet på sådant sätt, att konsulterna bl. a. genom avtal om ersättningar ålägges, att vid varje stadium av projekteringen föredraga ärendena i sådant skick, att ytterligare samordning och kontroll från styrelsens sida onödiggöres. Detta förutsätter, att styrelsen håller konsulterna underrättade såväl om de krav och normer, som styrelsen anser bör tillämpas på byggnaden i fråga som om de kostnadsramar, som skall hållas. För denna ledande verksamhet kommer utarbetandet av normer av olika slag för projekteringen att få stor betydelse. I detta sammanhang kan påpekas, att endast arkitekternas arvodesuppgörelser är baserade på taxa. För övriga konsulter tillämpas uppgörelser på bok och räkning. Det är för att uppnå en klar arbetsfördelning konsulterna emellan önskvärt, att alla uppgörelser avseende projektering baseras på samma grunder, lämpligen taxor. Utredningen har i sitt föregående betänkande ansett att organisationen bör möjliggöra projektering genom eget organ till viss mindre del. Huvuddelen av projekteringsarbetet har förutsatts skola utföras genom utomstående konsulter. I prop. 1962:98 har departementschefen förklarat sig inte ha något att invända emot dessa riktlinjer. Byggnadsstyrelsens ställning gör det självklart att styrelsen skall bidraga i utvecklingsarbetet inom husbyggandet. I tekniska frågor ligger detta arbete väsentligen på tekniska byrån. Denna byrå måste emellertid verka fristående från styrelsens egen byggnadsverksamhet i den meningen, att styrelsen lika litet som övriga parter bör ges någon prioritetsställning när det gäller att la i anspråk byråns resurser. Byrån bör sålunda tillgodogöra sig erfarenheterna och ges impulser från styrelsens byggande liksom från landets husbyggande i övrigt. På motsvarande sätt kommer tekniska byråns insatser styrelsen till godo lika mycket

90 som andra byggare. Detta innebär bl. a. att styrelsen i princip bör anlita tekniska byrån endast i frågor av allmängiltig betydelse. Det sagda får emellertid inte tolkas så att ett ändamålsenligt samarbete mellan olika byråer skall hindras eller försvåras. Angelägenheten av en sådan samverkan bör i stället understrykas. Om det t. ex. gäller en teknisk fråga som lämpligast löses genom en utredningsmetodik, som är rutin inom tekniska byrån och under ledning av en där placerad erfaren fackman, bör styrelsens ledning vara oförhindrad att detachera en arbetsgrupp till denna byrå från exempelvis en projekteringsbyrå. För styrelsens på projekteringsbyrå ankommande arbetsuppgifter bör emellertid i princip utvecklings- och normarbete m. m. ingå som en integrerande del av dessa uppgifter. För närvarande är projekteringen en flaskhals i byggnadsproduktionen. Det är därför angeläget att söka olika utvägar för att underlätta och förenkla projekteringsarbetet. En av dessa är att avdela rimliga resurser för normerings- och typiserings- och standardiseringsarbete, vilket arbete sedan kan komma såväl projektorerna som projekteringsledarna till godo. Ett rätt inriktat sådant arbete torde även gynnsamt kunna påverka rationalitet och ekonomi i byggandet. Samarbetet med utrustningssidan måste här understrykas. Frågan om remisser och samråd i byggnadsärenden har behandlats i 2 och 3 kap. Uppgifterna ankommer dels på utredningsbyrån dels på projekteringsbyråerna.

Organisationsförslag

När det gäller projekteringsbyråernas organisation torde anledning endast föreligga att behandla organisationen av egenprojekteringen samt av utvecklings-, normerings-, typiserings- och standardiseringsarbetet. Utredningen förutsätter härvid som självklart att särskild enhet för remissuppgifterna icke skall inrättas. Utredningen föreslog i det förra betänkandet att för egenprojekteringen ett särskilt projekteringskontor direkt under projekteringsbyråns chef skulle inrättas. Departementschefen har inte velat taga ställning till detta förslag utan funnit det lämpligt, att utredningen ytterligare överväger frågan. Den nu beslutade organisationen beträffande verkets ledning och projekteringsverksamhet synes också ge nya utgångspunkter för en ändamålsenlig lösning av denna fråga. Projekteringsbyråemas inordnande under gemensam ledning av en teknisk direktör leder sålunda enligt utredningens mening till, att det åtminstone de närmaste budgetåren är mindre lämpligt att för snävt låsa organisationen i personellt avseende. I stället bör veder-

91 börande byråchef och tekniska direktören mera fritt disponera personalen efter vad som bedömes motsvara aktuella krav. Detta bör även gälla beträffande erforderlig ritpersonal, som sålunda i organisationsplanen bör redovisas på de olika avdelningarna. För normeringsarbetet etc. finns inom första projekteringsbyrån en avdelning för standardisering m. m. Denna avdelning bör fungera som en basgrupp för administration av arbetet och bestå av experter på ifrågavarande uppgifter. Avdelningen får bl. a. att svara för kontinuitet i och samordning av arbetet. I verksamheten bör i övrigt deltaga olika tekniska specialister från byråernas övriga avdelningar. Det bör vara möjligt att flera grupper samtidigt angriper skilda problem. Avdelningen bör i princip disponeras av tekniske direktören. Den skall kunna placeras direkt under honom eller på viss byrå och betjäna olika byråer.

Personalberäkningar

För att nöjaktigt underlag för personalberäkningarna skall erhållas, har utredningen undersökt verksamheten inom byggnadsstyrelsen samt likartad verksamhet hos olika myndigheter och företag. Undersökningarna har bl. a. avsett projekteringsarbetets samt projekteringsledningens och projektgranskningens organisation ävensom normala personalinsatser för detta arbete. Utredningen har med ledning av det härigenom erhållna materialet funnit sig kunna draga den i stort sett entydiga slutsatsen, att en rimlig personalinsats för projekteringsledning samt normerings- och standardiseringsarbete etc. sammanlagt bör motsvara högst tio procent av den med stöd av tillämpade taxor och förarbetena härtill beräknade personalåtgången för själva projekteringsarbetets utförande. För remiss- och granskningsverksamhet kan vidare beräknas 2—5 tjänstemän för projekteringsbyråernas del. Proportionerna mellan olika slag av fackmän i projektering och projekteringsledning etc. varierar starkt efter byggnadsverksamhetens art. För byggnadsstyrelsens del torde det ej finnas anledning frångå utredningens tidigare uppskattning att proportionen vid projekteringsledningen mellan antalet tjänstemän på de olika avdelningarna bör vara i stort sett densamma som mellan de olika facken vid projekteringsarbetet. Nu angivna beräkningsgrunder förutsätter den metodik för projekteringsledningens bedrivande som antytts i det föregående. Beräkning av projekteringsarbetets omfattning har verkställts för de tidigare nämnda, inom byggnadsstyrelsen under första halvåret 1961 pågående 88 byggnadsföretagen, vilka bedömts representera ett genomsnitt av byggnadsstyrelsens produktion. Deras totala byggnadskostnad exkl. projekterings- och administrationskostnader uppgår till cirka 214 milj. kronor. Beräkningen har gett följande resultat.

92 Proj. arvode i % av byggn.kostn.

totalt proj. arvode

Personalinsats för proj. per 100 milj. kr byggn.kostn.

4,8 2,5 1,4 0,7 9,4

52 26 15 7

96 49 27 13

185 Fack

VVS El Summa

Som dimensionerande volym för projekteringsbyråerna har tidigare angetts följande byggnadskostnader i 1960 års prisläge exkl. proj.- och adm.kostnader; milj. kronor.

Alt. 1 Alt. 2

1962/63 Proj.ledn. m. m. 250 300

1963/64 Proj.ledn. m. m. 300 350

Egen proj. 5 —

Egen proj. 10 5

Båda alternativen skall enligt ovannämnda riktlinjer ge samma personalbehov. Då för remissverksamheten uppskattas ovan angivet antal tjänstemän samt erforderlig personal avdelas för byråernas kanslier, VoV-byggnadstekn. avdelning och standardiseringsavdelning, ger en beräkning enligt de förenämnda normerna av det sammanlagda personalbehovet inom samtliga projekteringsbyråers olika avdelningar följande värden.

Avdelning

VVS-avd Standardisering m. in Summa

1962/63

1963/64

Den 1/7 1962 befintligt antal tjänster

4 12 21 10 6 3 5 3

4 16 27 13 10 5 5 3

4 17 28 15 9 8 5 3

89 Beräkningarna ger således vid handen, att större resurser än vad utredningen vid beräkningarna förutsatt, bör kunna avdelas för projektering i egen regi, för beredskapsprojektering samt för normerings-, typiserings- och standardiseringsarbete. Vidare torde kalkylavdelningens behov av ytterligare ingenjörs- och kontorspersonal kunna tillgodoses genom överföring av tjänster från proj ekteringsbyråerna. Inom de skilda avdelningarna tillkommer det styrelsen att fördela tillgängliga tjänster mellan fackmän med olika utbildning.

93 Det ankommer vidare på styrelsen att fördela personalen mellan olika projekteringsbyråer och avdelningar.

Kalkylavdelningen Organisation 1962/63 1 Avd.dir. Be 1

1 E x p . och arkiv 1 klb 1 ktb

A7 A5

VVS

Byggnadsarb. 1 bd 2 l:e bi 1 l:e bi lbi 3 bi

Ae27 Ae23 Ag23 Ae 21 Ag21

1 l:e bi 1 bi 1 bi 1 bi

Ae23 Ae21 Ag21 Agl9

Yl- och volymber. 1 bi Ag 20 1 bi Ag 19 S:a 10

S:a2 Totalsumma:

S:a4

20.

Arbetsuppgifter

Kostnadsuppskattning på grundval av byggnadsprogram. Preliminär kostnadsberäkning på grundval av huvudhandlingar. Detaljerad kostnadsberäkning på grundval av bygghandlingar vid egenregiföretag. 4. Delkostnadsberäkningar under projekteringsskedet för belysande av kostnadskonsekvenser av olika lösningar. Avdelningens deltagande på tidigt stadium vid projekteringen bör vara obligatorisk. 5. 6. 7. 8.

översiktliga efterkalkyler vid entreprenadföretag. Detaljerade efterkalkyler vid utvalda egenregiföretag. Ekonomisk-statistiska utredningar etc. Information till byggnadsstyrelsens berörda enheter och till konsulter m. fl. 9. Utarbetande av byggnadskostnadsindex och index för kostnadsreglering av byggnadsentreprenader.

Organisationsförslag

Sektionsindelningen vid avdelningen bör bibehållas för de ovan under punkterna 1—5 angivna arbetsuppgifterna, d. v. s. förkalkyler vid entreprenad-

94 och egenregiföretag samt efterkalkyler rid entreprenadföretag. Det är lämpligt att samma personal följer byggnadsföretagen från början till slut. En utjämning av arbetsbelastningen möjliggöres också härigenom. Personalbehovet för förkalkylering har beräknats motsvara cirka 3 procent av den vid projekteringsbyråerna angivna personalinsatsen för projekteringsarbetets utförande. För efterkalkylering m. m. bör härutöver beräknas ett tillskott med omkring 0,5 procent av samma personalantal. Denna uppskattning bestyrkes i stort sett av verkställda studier inom avdelningen. Fördelningen mellan bygg-, VVS- och El-sektionerna kan ungefärligen uppskattas vara 60, 25 resp. 15 %. Utöver den så beräknade personalen erfordras resurser för efterkalkylering vid egenregiföretag, för ekonomisk-statistiska utredningar, för sammanställningar och information m. m. samt för indexarbetet. Dessa uppgifter bör lämpligen samlas i en särskild sektion inom avdelningen förslagsvis benämnd utredningssektionen. Som chef för denna sektion föreslås en byrådirektör med ekonomiskstatistisk utbildning. Intill dess ytterligare erfarenheter erhållits och utredningen angående bokföringssystemen m. m. slutförts kan tills vidare härutöver en ingenjör och en kontorist beräknas motsvara sektionens personalbehov. Eventuell erforderlig ytterligare personal bör k u n n a erhållas från övriga sektioner inom avdelningen. Sektionen föreslås successivt utbyggd med Ag-personal under 1962/63 och Ae-personal under 1963/64. Personalbehovet blir med dessa utgångspunkter följande.

1962/63

1963/64

Beräknad byggn.volym. Mkr 1960 års prisläge exkl. proj. och adm.kostn

300 Personalbehov: Chef Byggsektion VVS-sektion El-sektion Utredningssektion

1 10 4 3 (3)

1 12 5 3 3

Exp.arkiv Summa

2D

9fi

Erforderligt personaltillskott 1963/64

2 bi el. l:e bi 1 bi el. l:e bi 1 bd, 1 bi el. l:e bi, 1 knt

fl

De beräknade personalförstärkningarna med undantag för byrådirektörstjänsten torde kunna erhållas genom överflyttning av tjänster från projekteringsbyråerna.

95 Byggnadsbyrån Organisation 1962/63 Byggnadschef Bp 4

1 Allm. avd. 1 ad (stf.) Be 1 Kansli 1 bi Ae 19 1 bokh. Ae 15 2 kont. Ae 9—2 Byråexp. 1 reg. Ae 11 3 kont. Ae 9—2 Ritn.exp.arkiv 1 kts Ae 13 3 kont. Ae 9—2 Ritkop. 1 kls 7 kont.

Ae 11 Ae 9—2

1 Entrep. 1 ad 1 klb

avd. Be 1 Ae 7

1 Entreprenad 1 bd Ae 25 4 bi Ae 21 Byggledarsekt. 1 bd (stf.)Ae 25 3 bi Ae 21 1 bi A 19 1 ing. A 15

Upphandl.sekt. 1 kamr. Ae 21 Upphandl.sekt. 1 kts Ae 15 1 bi A 19 3 kont. A 9—2 1 kts. A 13 3 kont. A5

Egenregi 1 l:e bi 2 bi 1 bi 2 verkm.

Ae 23 Ae 21 Ae 19 Ae 17

Ventilation 2 bi Ae 21

Ae 27 Ae 5

Entreprenad 1 bd (stf.) Ae 25 1 bi Ae 21 3 bi Ae 19 1 ing. Ae 18 Egen regi 1 bd Ae 25 1 bi Ae 21 4 bi Ag 19 4 ing.verkm. Ae 17 3 kont. Ae 7—5 Hissar 1 bi

Målningssekt. 1 mål.m. Ag 21 2 mål.m. A 19 Ekonomiavd. 1 bd Ae 25 1 kamr. Ae 17 1 kont. Ae 9 S:a 24

1 Egenregiavd. V VS-avd. El-avd. 1 bd Ae 27 1 bd Ae 27 1 bd 2 kont. A 9—2 4 kont. Ae 9—2 1 kont.

Byggn.sekt. I 1 bd Ae 25 4 bi Ae 21 Byggn.sekt. II 1 bd Ae 27 2 bi Ae 21 1 bi Ag21

1 Ae 21

Teles ignalanl. 1 bi Ag 21 Upphandl. 1 kls Ag 13

S:a 16

S:a 17

S:a 18

S:a 24

Kontrollanter 3 bi Ae 21 1 bi Ag 21 3 bi Ag 19

Kontrollanter 2 bi Ae 21 2 bi Ae 19 2 bi Ag 17

S:a 7

S:a 6

Summa central org: 100 Dislr.org. 7 dt. Arbetsledn. 3 l:e byggn.insp 1 bd Ae 27 Ae 24 2 arb.ch. Ae 25 4 byggn.insp. 1 » Ag 23 Ae23 17 verkm. A 2 1 — 3 d:o Ae 21 15 7 d:o Ag 21 2 » A 13 10 ing. A 19 1 kls Ae 11 2 » A17 1 ktb. A 5 1 » A15 7 kont. A 9—2 1

Summa regional org: Totalsumma

S:a 37 75 175

S:a 25

96 Arbetsuppgifter enligt gällande organisation

Byggnadsbyråns huvuduppgifter är att, sedan bygghandlingar mottagits från projekteringsorganet, utföra byggnadsföretagen genom entreprenör eller i egen regi. Uppgifterna fördelas mellan byråns avdelningar enligt det följande. Allmänna avdelningen Allmänna avdelningen är ett centralt planerings-, samordnings- och kontrollorgan inom byrån. De ledande tjänstemännen handhar sålunda bl. a. administrativa stabsuppgifter i byråledningen. Avdelningens chef är byggnadschefens ställföreträdare. Avdelningen svarar för samordningen närmast under byggnadschefen av de övriga avdelningarnas arbeten, upprättar förslag till investeringsplaner för vederbörande byggnadsanslag, utarbetar byggnadsprogram, svarar för ärenden som sammanhänger med byggnadsregleringen, handhar kontakter med byggnadsnämnder, lämnar årligen statistiska uppgifter till bostadsstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen, utför olika utredningar m. m. Nu nämnda uppgifter ankommer närmast dels på chefen för allmänna avdelningen och vad avser ekonomiska spörsmål chefen för ekonomiavdelningen dels på byråingenjören och bokhållaren inom avdelningens kansli. Kontorspersonalen inom kansliet fungerar huvudsakligen som sekreterare åt byggnadschefen och allmänna avdelningens chef. Byråexpeditionen handhar registrering, expediering och arkivering av byråns samtliga ärenden. Ritningsexpeditionen med tillhörande arkiv registrerar, förvarar och expedierar till byråns byggnadsföretag hörande ritningar samt svarar för relationsritningar efter byggnadsföretagens färdigställande jämte arkivfotografering av ritningarna. Kopieringsarbetet utföres inom den härför avsedda arbetsenheten, vilken förutom kopieringspersonal även innehåller personal för erforderlig budskickning m. m. Entreprenadavdelningen Entreprenadavdelningen är centralt organiserad i en upphandlingssektion, två byggnadssektioner och en för sektionerna gemensam expedition. Under avdelningen sorterar en regional organisation bestående av sju kontrollantdistrikt. På upphandlingssektionen ankommer väsentligen att sammanställa och mångfaldiga entreprenadhandlingar enligt från byggnadssektionerna erhållna direktiv och underlag; infordra anbud; förvara inkomna anbud och upprätta protokoll vid anbudens öppnande; införskaffa soliditets- och andra upplysningar av värde för anbudens prövning; avlåta beställningstelegram och beställningsskrivelser; från entreprenör införskaffa godtagbara säkerheter, å-prislistor, underlag för indexreglering av entreprenaden och

97 övriga för kontraktets upprättande erforderliga handlingar; upprätta kontrakt och efter byggnadssektionernas granskning utväxla kontrakten samt distribuera avskrifter av dessa; förvara originalkontrakt och säkerheter; infordra anbud på samt beställa beslutade ändrings- och tilläggsarbeten enligt från byggnadssektionerna erhållna direktiv ävensom att övervaka att kontraktsenliga besiktningar verkställes. Mellan byggnadssektionerna fördelas byggnadsföretagen efter deras art, varvid för närvarande till sektion I hänföres sjukhus, tele-, post- och luftfartsbyggnader samt radio- och TV-hus och till sektion II hänföres universitet och högskolor, anstaltsbyggnader, ämbetsbyggnadcr samt seminarier och övriga skolor. Det ankommer på avdelningschefen att närmare fördela byggnadsföretagen på de båda sektionerna. En av sektionscheferna är avdelningschefens ställföreträdare. Sektionerna åligger i huvudsak att centralt handlägga byggnadsärendena under upphandlings- och byggnadsskedet genom att bl. a. införskaffa erforderliga uppgifter från kontrollantdistrikten; lämna direktiv till och underlag för anbudsinfordran åt upphandlingssektionen; upprätta PM för anbudsgivare och formulär till anbud o. d.; granska och samordna anbuden, införskaffa ev. erforderliga godkännanden från byråns övriga avdelningar av anbuden samt avgiva förslag till entreprenör; upprätta kostnadstablåer i samråd med berörda byråavdelningar samt sedan kostnadstablå godkänts och entreprenör antagits kontinuerligt övervaka kostnaderna, med skyldighet att omgående för avdelningschefen anmäla befarade överskridanden jämte förslag till åtgärder, vilket skall ske genom samråd med Uontrollantdistrikten och berörda byråavdelningar; granska och godkänna de av upphandlingssektionen upprättade kontraktsförslagen; samråda med kontrollantdistrikten och projekteringssidan beträffande under byggnadsskedet ifrågasatta ändringsförslag och övriga spörsmål sammanhängande med byggnadens uppförande; granska i samråd med kontrollantdistrikten och berörda byråavdelningar entreprenörernas förslag till slutuppgörelse samt föredraga dessa med förslag till åtgärder; överlämna byggnadsföretagen till vård och förvaltning så snart dessa slutbesiktigats. De sju kontrcllantdistrikten lyder direkt under avdelningschefen. Cheferna för distrikten (distriktskontrollanterna) har till huvuduppgift att övervaka att entreprenadarbetena utföres på ett tekniskt riktigt sätt enligt kontraktens bestämmelser, varvid målsättningen skall vara att hålla kostnaderna nere utan att ett tekniskt riktigt utförande eftersattes. För detta ändamål skall distriktskontrollant övervaka honom underställda platskontrollanlcrs arbete och i samråd med arbetsledning, nyttjare och projektorer sträva efter att lämna byggnadssektionen förslag till förbilligande eller förbättrat utförande av de olika arbetena samt med eget yltrande till byggnadssektionen vidarebefordra anbud och framställningar från entreprenörer och byggnadernas blivande nyttjare.

98 Vidare åligger det distriktskontrollant att hålla blivande nyttjare och byggnadssektionerna underrättade om arbetenas fortskridande och i god tid meddela väntade förseningar samt att under och efter byggnadstiden utföra de utredningar och undersökningar som påfordras av styrelsen. Efter kontraktsenliga besiktningar åligger det distriktskontrollant att bevaka att entreprenören utan dröjsmål i förekommande fall utför efterarbetena samt att därest så påfordrats utföra efterbesiktning. Intill ett belopp av högst 2 000 kronor för varje åtgärd för sig äger distriktskontrollant — med målsättningen att en sund ekonomi främjas — rätt att för styrelsens räkning i mån av tillgängliga medel beställa nödvändiga ändringsoch tilläggsarbeten av rent byggnadsteknisk art. Medgivande får icke tagas i anspråk på sådant sätt, att en i realiteten betydligt dyrare åtgärd uppdelas i ett antal poster var och en underskridande det medgivna beloppet. Medgivandet gäller icke sådana av nyttjaren begärda ändringar, vilka berör byggnadens funktion. Platskontrollanter och övrig för kontrollantdistriktets verksamhet erforderlig personal underställd distriktskontrollant anställes av styrelsen efter förslag av denne. För kontrollantdistriktens tekniska personal gäller i övrigt i tillämpliga delar den av styrelsen den 25.4.1955 fastställda »Instruktion för byggnadskontrollanter vid entreprenadarbeten». Kontrollantdistrikten är för närvarande följande: istrikt

Stationsort

Omfattning

I

II

Lund Jönköping

III IV V VI VII

Göteborg Örebro Stockholm Sundsvall Luleå

Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län. Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län. Södermanlands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län. Stockholms stad och län, Uppsala län. Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län. Västerbottens och Norrbottens län.

Byggnadsbyråns totala produktion beräknas de närmaste två budgetåren bli fördelad mellan distrikten på följande sätt. 1962/63 Distrikt

I II III IV V VI VII Summa

1963/64

Antal företag

Prod.volym Mkr

Antal företag

Prod.volym Mkr

35 16 39 36 65 29 8

39 11 37 49 82 25 5

35 12 28 29 59 19 11

61 14 44 52 115 18 12

316 Anm. Prod.volym enl. 1962 års byggnadsprogram. Kostn. inkl. proj. och adm. Prisläge 1/1 1962.

99 Produktionens beräknade fördelning mellan länen framgår av nedanstående sammanställning: Prod.volym Mkr

Prod.volym Mkr

Län

A B D E F G H I K L M

Län 1962/63

1963/64

50 17 16 11 1 6

72 22 21 6 4 7

5 3 1 38 61

1962/63 N 0 p R S T U W X Y Z AC BD

1 32 3 1 2 22 14 7 8 6 3 1 3 Summa

1963/64

39 5 3 28 14 1 7 6 4 9 4 316

Större delen av byggnadsverksamheten kommer således att bli koncentrerad till ett fåtal län. För budgetåret 1963/64 representerar Stockholms stad och län, Uppsala, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro och Västmanlands län en beräknad produktionsvolym av 257 Mkr eller drygt 80 % av totalvolymen. Egenregiverksamheten torde väsentligen bli förlagd till dessa län. Egenregiavdelningcn Egenregiavdelningen är centralt organiserad i en byggledarsektion, en upphandlingssektion och en gemensam expedition. Under avdelningen sorterar en regional organisation för arbetsledning. Byggledarsektionens huvudsakliga arbetsuppgifter är följande: I samråd med vederbörande arbetschef upprätta kostnads- och leveranslablå, arbetsplan och materialspecifikation jämte PM och eventuella föreskrifter och överlämna dessa handlingar till upphandlingssektionen, närvara vid anbudsöppande samt i tekniskt avseende granska avgivna anbud, samt föreslå kostnadsbesparingsåtgärder i de fall lägsta anbud överskrider beräknad kostnad, förrätta vissa besiktningar, kollationera arbetschefens månadsrapport och arbetsrapport mot fastställda tidsplaner, utföra vissa mindre och brådskande kostnadsberäkningar, biträda vederbörande arbetschef med uppföljning av byggnadsföretagets ekonomiska ställning, anskaffa besiktningsman, kalla till besiktningar samt överlämna byggnaden till vård och förvaltning snarast efter slutbesiktning. Upphandlings sektionen har följande huvudsakliga arbetsuppgifter: Samordna och verkställa alla centrala upphandlingar i enlighet med leveranstablåer, specifikationer, PM m. m.

100 I arbetsuppgifterna ingår bl. a. infordra anbud, förrätta anbudsöppning, upprätta protokoll, ekonomiskt granska inkomna offerter, undersöka att lägsta (förmånligaste) anbudet ryms inom beräknad kostnadsram, föredraga upphandlingar och sluta avtal samt meddela firmor om anbud ej blivit antagna. Vidare skall sektionen bl. a. förvara kontrakt, borgensförbindelser och garantibevis, bevaka kontraktstider, bevaka att garantibesiktningar och efterbesiktningar sker inom fastställda tider, upprätta och föra inköpsregister, inköpsliggare, leverantörsregister, prislistor och katalogregister, upprätta årsinköpsstatistik, upprätta prognoser och marknadsrapporter samt företaga fakturakontroll och leveransbevakning. Uppgifterna för arbetsledningsorganisationen framgår av instruktionerna för arbetschefer och byggnadsverkmästare vid egenregiarbeten, fastställda den 25 april 1955. VVS-avdelningen VVS-avdelningen är indelad i en entreprenadsektion, en egenregisektion, en sektion för besiktning, intrimning och kontroll av ventilationsanläggningar samt en expedition. Till avdelningen hör VVS-kontrollanter vilka är placerade på de större kontrollantdistrikten. Entreprenad- och egenregisektionernas arbetsuppgifter motsvarar uppgifterna för byråns entreprenad- och egenregiavdelningar. VVS-arbeten utföres i regel i egen regi då byggnadsarbetena utföres i egen regi. Gemensamma byggnads- och VVS-entreprenader förekommer numera för ungefär 90 % av de byggnadsföretag som utföres genom entreprenör. I dessa fall handhar entreprenadavdelningens upphandlingssektion på denna ankommande uppgifter även beträffande VVS-arbetena. El-avdelningen El-avdelningen är indelad i sektioner för entreprenad, egen regi, hissar, telesignalanläggningar och upphandling samt en expedition. Entreprenad- resp. egenregisektionernas arbetsuppgifter motsvarar uppgifterna för byråns entreprenad- resp. egenregiavdelningar. Sektionen för hissar granskar offerter samt handhar kontroll och besiktning av hissinstallationer. Samtliga hissinstallationer utföres på entreprenad. Sektionen för telesignalanläggningar granskar offerter samt handhar kontroll och besiktning av telesignalanläggningar. Upphandlingssektionen handhar motsvarande uppgifter som upphandlingssektionen inom entreprenadavdelningen och biträder dessutom vid större upphandlingar för egenregisektionen.

101 Expeditionen handlägger för avdelningens verksamhet erforderliga expeditions- och skrivarbeten. Till avdelningen hör även elpersonal vid de större distrikten. Denna personal fungerar dels som arbetsledare för egenregiarbeten dels som kontrollanter vid elentreprenadarbeten. Elarbetena utföres i regel i egen regi, då byggnadsarbetena utföres i egen regi, samt vid större bj'ggnadsforetag oavsett om byggnadsarbetena utföres på entreprenad eller i egen regi.

Organisationsförslag

Till grund för utredningens överväganden rörande byggnadsverksamhetens organisation har lagts förutom de i det föregående lämnade uppgifterna även nedanstående data. Fördelning mellan bygg-, VVS- och El-kostnader; exkl. proj.- och adm. kostnader Beräknad med ledning av byggnadsstyrelsens produktion de senaste fem åren.

/o

VVS-anläggningar Summa

Beräknad anläggningskostnad milj. kr. 1960 års prisläge 1962/63

1963/64

74 17 9

148 34 18

177 41 22

240 I överensstämmelse med de riktlinjer, som angetts i prop. 1962:98 utgår utredningen från en fördelning mellan byggande på entreprenad och i egen regi enligt nedanstående beräkningar cch förslag. Fördelning mellan entreprenad- och egenregibyggande Byggnadsarbeten Nuläge egen regi: Byggnadsvolvm mars 1962 milj. kr Förslag betr. egen regi Byggnadsvolym 1962/ 63 milj. kr Byggnadsvolym 1963/ 64 milj. kr Entreprenadbyggenas volym milj. kr. 1962/63 1963/64 1—203257

VVS-anläggningar

El-anläggningar

Summa

18,0

4,9

12,4

35,3

17,5

4,0

10,5

32,0

16,0

4,0

8,0

28,0

130 160

30 37

8 14

168 212

102 I enlighet med vad som angelts i det förra betänkandet räknar utredningen med att byggnadsverksamhetens ökning väsentligen bör återspeglas i en konsolidering och utvidgning av organisationen inom distrikten, vilket medför behov av ytterligare delegering till dessa av befogenheter och ekonomiskt ansvar. Vid besluten rörande byggnadsstyrelsens omorganisation har förutsatts, att utredningen vidare skall undersöka hithörande spörsmål. I den nuvarande organisationen har vissa uppgifter decentraliserats till regionala enheter, vilka emellertid getts starkt begränsade befogenheter. Detta leder till att en mängd spörsmål måste underställas den centrala enheten för vederbörliga beslut, och således även till att ett stort antal kontakter på olika sätt måste upprätthållas mellan regionalorganen och centralinstansen. Vid växande arbetsmängd kommer sådana förfaranden med nödvändighet att bli svårbemästrade och medföra behov av ett ökat antal hjälpkrafter inom byråorganisationen för sådan förberedande ärendebehandling som krävs för beslut. Även för regionalorganen kan en liknande utveckling förutses. Följderna härav blir en minskande effektivitet. Den nuvarande organisationen har också inrättats närmast såsom en försöksorganisation, och tanken har varit att successivt anpassa den efter det aktuella läget, efter hand som erfarenheter vunnits. Enligt utredningens mening är tiden nu mogen för rätt vittgående åtgärder i organisatoriskt avseende, varvid det ligger nära till hands att knyta an till lösningar, varav goda erfarenheter vunnits inom fortifikationsförvaltningen och större byggnadsföretag. Utredningen föreslår sålunda att en regional organisation uppbygges, till vilken inom ramen för i arbetsordning eller eljest utfärdade direktiv och under erforderlig kontroll delegeras uppgifter med åtföljande befogenheter och ansvar. De regionala enheterna kan lämpligen benämnas byggnadsavdelningar och deras arbetsområden distrikt. Dessa avdelningar måste förestås av kvalificerade chefer, för vilka utredningen föreslår titeln byggnadsdirektör. Den regionala organisationen bör vara elastisk såväl vad gäller verksamhetens innehåll som beträffande enheternas antal, stationeringsortcr och områdesgränser. Beslut i dessa frågor torde få träffas av byggnadsstyrelsen. En organisation utformad enligt nu angivna principer medför att byggnadsavdelningarna kommer att handha verksamheten både inom byggnads-, VVS- och El-facken såväl vad gäller entreprenad- som egenregiföretag. Frågan om byggnadsavdelningarna skall ombesörja även ombyggnads-, ändrings-, underhålls- och reparationsarbeten bör med tanke på nuvarande organisation för dessa uppgifter enligt utredningens tidigare ställningstagande lösas genom en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan byggnadsoch intendentsbyråerna. Härjämte bör avdelningarna biträda länsarkitekt-

103 kontoren i underhållsverksamheten bl. a. med VVS- och El-sakkunskap samt i övrigt en lokal samordning eftersträvas mellan avdelningarna och kontoren. För arbetsfördelningen mellan den centrala byggnadsbyrån och de regionala byggnadsavdelningarna, vilken det skall tillkomma styrelsen att närmare besluta om, föreslås följande riktlinjer i stort. Härvid måste i avvaktan på resultaten av pågående utredning rörande styrelsens bokföringsoch därmed förbundna frågor dithörande spörsmål tills vidare lämnas åsido. Bijggnadsbyrån blir chefsorgan för byggnadsavdelningarna och har i denna egenskap att planera, leda och kontrollera verksamheten; föreslår företagens utförande på entreprenad eller egen regi, vilket beslutas av styrelsen; mottar färdiga bygghandlingar från projekteringsbyrå och ombesörjer under erforderlig medverkan från vederbörande byggnadsavdelning vid entreprenadföretag upphandling jämte tecknande av huvudkontrakt samt vid egenregiföretag sådana inköp som lämpligen sker centralt; upprättar kostnadstablå, vilken fastställes av styrelsen; överlämnar ärendet till vederbörande byggnadsavdelning för utförande; utför vederbörliga besiktningar; överlämnar byggnaden till förvaltningsorganet samt slutredovisar företaget. Utredningen har erfarit att ekonomisk slutredovisning av byggnadsföretag hittills i regel skett först flera år efter företagens avslutande, vilket medfört olägenheter i olika avseenden. Det bör eftersträvas att slutredovisningen sker senast inom ett år efter sista slutbesiktningen. Inom denna tid bör förekommande slutuppgörelser i regel ha kunnat träffas av byggnadsbyrån, samt företagen mottagits till förvaltning av vederbörande förvaltningsorgan. Därest i undantagsfall ytterligare kostnader skulle komma att belasta byggnadsföretagen, synes dessa utan större olägenheter kunna bestridas av underhållsmedel. Byggnadsavdelning svarar självständigt för utförandet av överlämnade byggnadsföretag på entreprenad eller i egen regi fram till slutbesiktning och har att inom ramen för fastställd kostnadstablå besluta om ändringsoch tilläggsarbeten. Härvid skall gälla, att fastställda ritningar icke får frångås och att frågor av större ekonomisk betydelse, komplicerad natur eller principiell karaktär skall underställas byggnadsbyrån; svarar för upphandling och inköp efter vederbörligt beslut av styrelsen vid vissa smärre och mindre komplicerade byggen eller i övrigt då dessa uppgifter överlåtits till avdelningen; rapporterar beslut om ändrings- och tilläggsarbeten och i förekommande

104 fall underställer dessa byggnadsbyråns prövning samt avger regelbundna rapporter om byggnadsföretagens ställning; anmäler till vederbörliga besiktningar och slutredovisar företagen till byggnadsbyrån. Med de uppgifter, som ovan skisserats, bör byggnadsavdelningarna underställas byggnadschefen direkt. Utredningen föreslår, att de under byggnadsdirektören organiseras med en eller flera byggnadsinspektörer för ledning av de olika byggnadsföretagen, byggnads-, VVS- och El-kontrollanter samt i förekommande fall arbetschefer och verkmästare för egenregiföretag. Dessutom erfordras en expedition. På detta sätt uppbyggda regionalenheter kräver en förhållandevis stor arbetsvolym. En reducering av nuvarande antal distriktsenheter måste därför enligt utredningens mening vidtagas. För närvarande kan följande distriktsindelning skisseras med sikte på genomförande den 1 juli 1963.

Distrikt

I

Stationsort

Lund

Prod.volym 1963/64 Mkr.

Omfattning

Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,

Blekinge, 71

II

Göteborg

Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län

47 III

Stockholm

Stockholms stad, Stockholms län södra delen, Södermanlands, Östergötlands och Gotlands län

92 IV

Uppsala

Stockholms län norra delen, Uppsala, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs och 87

V

Umeå

Västernorrlands, Västerbottens och Norrbot19 Summa

316 De föreslagna ändringarna i arbetsfördelningen mellan byggnadsbyrån och regionalenheterna samt införandet av en ny princip rörande samordningen inom de senare av olika arbetsuppgifter måste få långtgående konsekvenser för byråns organisation. Innebörden härav blir bl. a. att nuvarande indelning efter fack och företagsform brytes. Utredningen föreslår att byggnadsbyrån organiseras på följande sätt. Byrån ledes liksom nu av en byggnadschef med biträde av en biträdande byggnadschef, vilken liksom i nuvarande organisation är byggnadschefens ställföreträdare. Den nuvarande allmänna avdelningens planerings- och samordningsfunktioner betonas och avdelningen benämnes förslagsvis planeringsavdelningen. Till byrån överlämnade byggnadsärenden handlägges av plane-

105 ringsavdelningen i det första skedet, då en allmän och formell översyn av ärendet företages. Sedan byråledningen fått styrelsens avgörande beträffande utförandeform, övertages byggnadsärendet av en upphandlingsavdelning lämpligen organiserad i tre sektioner med huvuduppgifterna entreprenadupphandling, materialinköp och teknisk handläggning i inköpsärenden. Sistnämnda sektion kan lämpligen beträffande byggnadsärenden vara detalj indelad efter projekteringsbyråerna. Upphandlingsavdelningen svarar för byggnadsärendens handläggning t. o. m. överlämnande till de regionala byggnadsavdelningarna. Till denna avdelning förlägges härjämte de ekonomiska uppgifter, vilka enligt utredningen rörande bokföringsarbetet m. m. kan komma att föreslås för byråns del. Genom koncentrationen till en avdelning av upphandlingsärendena ernås en önskvärd samordning av upphandlingsförfarandet, varigenom bl. a. möjligheterna att utnyttja expertis för dessa uppgifter och att utforma ändamålsenliga arbetsrutiner ökas. En arbetsgrupp bestående av överinspektörer och besiktningsmän ges uppgiften att under byggnadschefen svara för ledning och teknisk kontroll av byggnadsavdelningarnas verksamhet ävensom att utföra besiktningar. Inom VVS- och El-facken torde dessa uppgifter lämpligen kunna kombineras. Ett instrument för inspektörernas verksamhet blir rapporterna från byggnadsavdelningarna. De förutsattes i övrigt i stor utsträckning få utföra sina uppgifter vid besök hos dessa avdelningar. Härjämte föreslås att överinspektörerna skall svara för erforderlig sammanhållning av egenregiverksamheten inom de olika facken. Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som skall ankomma på nu nämnd arbetsgrupp, är det ej erforderligt eller lämpligt att tillsätta särskild chef för denna. Gruppens arbete kan i stället med fördel omedelbart administreras av byggnadschefen och biträdande byggnadschefen. Personalberäkningar

En beräkning av personalbehovet i en organisation kan självfallet göras säkrare, då erfarenheter redan vunnits av dess verksamhet och arbetsformer. Den nu föreslagna omorganisationen av byggnadsbyrån innebär så väsentliga förändringar, alt beräkningarna därför måste bli behäftade med viss osäkerhet. Det är i synnerhet fallet för centralorganet. Det har emellertid varit möjligt att få visst stöd av uppgifterna om den nuvarande personalens arbetsuppgifter och av erfarenheter från liknande organisationsformer hos andra myndigheter och företag. Beräkningarna utgår från den uppskattade arbetsmängden för budgetåret 1963/64 och dess fördelning mellan entreprenad- och egenregiföretag samt mellan byggnadsarbeten, VVS- och El-anläggningar, som angetts i det föregående.

106 Byggnadsavdelningarna För entreprenadverksamheten beräknar utredningen i genomsnitt en byggnadskontrollant per 4—5 milj. kronor kostnad för byggnadsarbeten samt en VVS- respektive El-kontrollant per 2,5—3 milj. kronor VVS- och El-anläggningskostnader. På grund härav erfordras för budgetåret 1963/64 33 byggnadskontrollanter, 12 VVS-kontrollanter och 5 El-kontrollanter. Antalet byggnadsinspektörer torde få uppskattas till en per fem kontrollanter eller i genomsnitt två per avdelning, således sammanlagt 10. På motsvarande sätt kan för egenregiverksamheten erfarenhetsmässigt beräknas en verkmästare per 15 arbetare och en arbetschef per fem verkmästare. Enligt denna beräkningsgrund fordras sex arbetschefer samt för byggnadsarbeten 17 verkmästare, varjämte två målarmästare synes böra placeras på avdelningarna. För VVS-anläggningar beräknas tre verkmästare samt för El-anläggningar 9 verkmästare. En förutsättning för dessa uppskattningar är att egenregiverksamheten koncentreras till ett fåtal avdelningar. Vidare skall på varje avdelning finnas en byggnadsdirektör och en expedition, vilken i genomsnitt bör innehålla en kontorist och ett kansli- eller kontorsbiträde. Byggnadsbyrån Planeringsavdelningen övertar väsentligen nuvarande allmänna avdelningens uppgifter med undantag av att den för ekonomiska uppgifter redovisade personalen överflyttas till upphandlingsavdelningen. På grund av ökningen i arbetsmängden erfordras för planeringsuppgifterna m. m. ytterligare en kvalificerad ingenjör i löneläget A 21—27 samt inom byrå- och ritningsexpeditionerna vardera ett resp. två kansli- eller kontorsbiträden. För ritningskopiering beräknas vidare en komplettering erforderlig med ytterligare en kopieringsanläggning samt två kontors- eller kanslibiträden. Totalt föreslås således en förstärkning med en ingenjör och fem kontorseller kanslibiträden. Upphandlingsavdelningen övertar dels uppgifter som i planen för nuvarande organisation redovisats på allmänna avdelningen, dels uppgifterna som ankommer på vederbörande upphandlingsenheter, dels ock uppgifter som nu utföras av bygg-, byggledar-, entreprenad- och egenregisektioner. Genom samordningen av dessa uppgifter kan vissa personalbesparingar ske, företrädesvis ifråga om biträdespersonal. Utredningen finner att tills vidare följande personal bör beräknas för avdelningen, nämligen från allmänna avdelningen en byrådirektör, en kamrer och en kontorist, från entreprenadavdelningens upphandlingssektion en kamrer, en kontorsskrivare och tre kontorstjänster, från egenregiavdelningens upphandlingssektion en byråingenjör, en kontorsskrivare och ett kontorsbiträde, från VVS-avdelning-

107 en ett kanslibiträde och från El-avdelningens upphandlingssektion en kansliskrivare. Härjämte bör från nuvarande entreprenadavdelningcns byggnadssektioner överföras en byrådirektör, två byråingenjörer och ett kanslibiträde, från egenregiavdelningen en byråingenjör och ett kanslibiträde, från VVS-avdelningen två byråingenjörer och från El-avdelningen två byråingenjörer. Avdelningens personal kommer härigenom att utgöras av 23 befattningshavare. Utredningen håller det icke för osannolikt, att sedermera ytterligare viss minskning av avdelningens personal skall visa sig möjlig. Inspektionsoch bcsiktningsgruppen föreslås bestå av två överinspektörer och två besiktningsmän för byggnadsfacket, en målarmästare, tillhopa två inspektörer och besiktningsmän för vardera VVS- och El-facken samt en besiktningsman vardera för ventilationsanläggningar, hissar och svagströmsanläggningar. Sammanlagt kommer avdelningen således att bestå av 12 tjänstemän. Av dessa synes 10 lämpligen kunna överföras från nuvarande organisation, nämligen en byrådirektör i Ae 27 från entreprenadavdelningen, en byrådirektör i Ae 25 och en målarmästare i Ag 21 från egenregiavdelningen, två byrådirektörer i Ae 27 och Ae 25 samt en byråingenjör i Ae 21 från VVS-avdelningen, två byrådirektörer i Ae 27 och Ae 25 samt två byråingenjörer i Ae 21 och Ag21 från El-avdelningen. Den sålunda föreslagna organisationen visas i nedanstående schema, i vilket extra ordinarie tjänster, som förutsatts nyinrättade, kursiverats och övriga tjänster beräknats kunna omplaceras från nuvarande organisation eller vara av den art alt de inrättas av byggnadsstyrelsen. Såsom nyinrättade extra ordinarie tjänster föreslås således fem byggnadsdirektörer, två överinspektörer, tre byggnadsinspektörer och en byggnadskontrollant. I gengäld har i organisationsplanen förutsatts att följande 11 extra ordinarie tjänster i lönegrad A 21 och högre inom nuvarande byggnadsbyrån kan indragas, nämligen på entreprenadavdelningen en avdelningsdirektör i Be 1 och fyra byråingenjörer i Ae 21, på egenregiavdelningen en byrådirektör i Ae 27 och två byråingenjörer i Ae 21 samt på VVS-avdelningen tre byråingenjörer i Ae 21. Antalet extra ordinarie tjänster i lägst lönegrad A 21 blir härigenom oförändrat. Utredningen utgår ifrån att personalfrågorna vid övergången till den nya organisationen skall kunna lösas med tillgodoseende av personalens berättigade intressen, och att därför på vissa punkter ett successivt genomförande och olika övergångsanordningar kan bli nödvändiga. Den föreslagna organisationen medför totalt sett en väsentlig personalbesparing. Jämfört med den beräkning, som verkställts för budgetåret 1963/64 för den nu gällande organisationen, innehåller sålunda förslaget ett 20-tal färre tjänster innebärande en besparing enbart ifråga om lönekostnader av storleksordningen 0,5 milj. kronor.

108 1 byggnadschef

I 1 ad (bitr. byggnch)

Planeringsavd. 1 b d-bi 1 bi 1 bokh 2 kont.

U pphandlingsavd. 2 bd 7 bi 2 kamr 3 inköpare 1 kts 8 kont

Inspektion och besiktning 2 överinsp. 2 besiktn.m By 2 insp. och besiktn.m. VVS 2 besiktn.m El 1 » Vent. 1 » Main. 1 » Hissar 1 » Svagström

S:a 23

S:a 12

Byråexp. 1 reg. 4 kont. Riln.exp. 1 kts 5 kont.

arkiv

Ritn.kop. 1 kls 9 kont. S:a 26

Summa byggnadsbyrån: 63 5

byggnadsavdelningar 5 byggnadsdir. Entreprenad 7 byggn.insp. 3 byggn.insp. 32 byggn. kontr 1 byggn.kontr. 12 VVS kontr. 5 El.kontr.

Egen regi 6 arbch. 17 verkm. 3 » VVS 9 » El 2 målarm.

S:a 60

S:a 37 10 kont.

Summa byggnadsavdelningarna:

112 Totalsumma: 175.

Sammandrag och kostnader m. m. Utredningen föreslår enligt det föregående, att personalen som avlönas från byggnadsstyrelsens avlöningsanslag budgetåret 1963/64 utökas enligt nedanstående sammandrag. .4 dm in is trativa byrån Allmänna avdelningen 1 byrådirektör 1 1 :e byråsekreterare

Utredningsbyrån Planeringsavdelningen 1 byrådirektör 1 byråingenjör

109 Programmeringsavdelningen 1 byrådirektör 1 kanslist Ut rikesavdelningen 1 byrådirektör 1 intendent 1 byråassistent 1 kontorist 1 kanslibiträde Kulturhistoriska byrån Granskningsavdelningen 2 intendenter-byrådirektörer In tenden tsbyrån Underhållsavdelningen 1 byrådirektör- l:e byråingenjör 1 intendent Fastighetsavdelningen 1 avdelningsdirektör

1 kansliskrivare-tekniker 1 kanslibiträde Bränslekontrollavdelningen 1 byrådirektör 1 byråingenjör Hyresavdelningen 1 byråassistent (ett antal kanslibiträden t. v. placerade på andra enheter) Tekniska byrån Allmänna avdelningen 1 avdelningsdirektör Konstruktionsavdelningen 1 byrådirektör Installationstekniska avdelningen 1 avdelningsdirektör 1 byrådirektör Summa:

25 Avlöningskostnaderna för denna personal beräknas uppgå till omkring 0,7 milj. kronor. Vid sitt förslag till personalorganisation för kulturhistoriska byrån, planbyrån och tekniska byrån har utredningen utgått ifrån, att tillräckliga medel skall stå till förfogande för särskilda utredningar och arvoden till viss expertis m. m. För budgetåret 1962/63 har för detta ändamål för planbyråns och tekniska byråns del beräknats 60 000 kronor. Utredningen vill understryka angelägenheten av att viktiga på nu nämnda byråer ankommande uppgifter inte eftersattes på grund av för snävt dragna ekonomiska ramar och föreslår för den skull att för budgetåret 1963/64 200 000 kronor ställes till byggnadsstyrelsens förfogande för att inom planbyrån, tekniska byrån och kulturhistoriska byrån användas för särskilda utredningar och arvoden till viss expertis m. m. Utredningen föreslår samtidigt att ett särskilt reservationsanslag anvisas för ändamålet. Utredningens förslag beträffande styrelsens bränslekontrollerande verksamhet medför ett ökat medelsbehov på omkostnadsanslaget av 20 000 kronor årligen, varjämte för vissa kostnader av engångsnatur 10 000 kronor torde få beräknas för budgetåret 1963/64. Vidare har utredningen föreslagit att publikationsverksamheten inom

110 planbyråns och tekniska byråns arbetsområden göres effektivare och mera tidsenlig. Utredningen räknar med att verksamheten kan bli i stort sett självbärande. Utredningen föreslår sålunda att anslagsposten till publikationstryck väsentligt höjes och beräknar för budgetåret 1963/64 behovet till omkring 80 000 kronor innebärande en ökning med 62 000 kronor. Utredningen vill i detta sammanhang ifrågasätta, om icke den mest ändamålsenliga formen för verksamhetens finansiering skulle ernås, om styrelsen själv finge disponera inkomsterna av densamma. När det gäller personal som avlönas med byggnadsmedel enligt förskottsstat räknar utredningen med ungefär samma personalnumerär totalt sett för budgetåret 1963/64 som för budgetåret 1962/63. Vissa överflyttningar av tjänster mellan byråer och avdelningar synes emellertid bli erforderliga. Sålunda bör bl. a. fyra byråingenjörs- eller förste byråingenjörstjänster samt en kontoristtjänst flyttas från projekteringsbyråerna till kalkylavdelningen. För kalkylavdelningen bör härjämte en byrådirektörstjänst nyinrättas. Den föreslagna omorganisationen av byggnadsbyrån innebär enligt det ovanstående bl. a. att 11 nya extra ordinarie tjänster i lägst lönegrad A 21 inrättas, samtidigt som 11 befintliga tjänster av motsvarande slag indrages. Personalförslaget har för budgetåret 1963/64 beräknats öka lönekostnaderna på förskottsstaten med endast cirka 150 000 kronor. Om den personal inom projekteringsbyråerna, som antagits kunna avdelas för egen projektering, frånräknas, uppskattas personal- och omkostnader i övrigt, vilka bestrides med byggnadsmedel, för budgetåret 1962/63 uppgå i genomsnitt till omkring 4 procent och för budgetåret 1963/64 till omkring 3,5 procent av den förutsatta anslagsmässiga produktionsvolymen. Utredningen har härvid för budgetåret 1962/63 uppskattat enheternas totala personalkostnader till 8,7 milj. kronor och omkostnaderna till 25 procent därav. I sammandrag blir antalet tjänstemän inom byggnadsstyrelsen enligt utredningens förslag följande:

Intendentsbyrån med undantag av utrikesavdelningen Kulturhistoriska byrån Planbvrån Tekniska byrån Byggnadsbyrån Summa

1962/03

1963/64

3 110 22

3 112 26

101 10 11 30 20 89 20 175

109 15 13 30 24 84 26 175

Ill Trots den beräknade ökningen i verksamhetens omfattning har utredningen således genom sina förslag till olika organisatoriska åtgärder funnit det möjligt, att hålla ökningen av styrelsens personella reserver inom en förhållandevis mycket begränsad ram. Utredningen har funnit, att byggnadsstyrelsen även i fortsättningen genom skilda åtgärder i rationaliserande och förenklande syfte bör kunna bemästra en större arbetsmängd och därigenom undvika ytterligare väsentliga personalökningar.

FEMTE K A P I T L E T Sammanfattning

I sitt förra betänkande (SOU 1961:48) har utredningen lämnat förslag rörande huvuddragen i byggnadsstyrelsens organisation, vilket förslag legat till grund för beslut vid 1962 års riksdag om en genomgripande omorganisation av ämbetsverket. I föreliggande betänkande behandlar utredningen arbetsfördelningen mellan byggnadsstyrelsen samt andra myndigheter och organ i fråga om statlig fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet, varjämte fullständigt förslag till personalorganisation inom byggnadsstyrelsen lämnas. Utredningen har den på flera skäl grundade principiella inställningen, att det är rationellt att åt statens civila expertorgan på området anförtro förvaltningen av statens fastigheter och att statsorgan med andra huvuduppgifter bör renodla sin verksamhet till dessa. Så har också redan i stor utsträckning skett. Utredningen föreslår nu, att även Karolinska sjukhusets fastighetsbestånd skall överflyttas till byggnadsstyrelsens förvaltning, under förutsättning att det blir klarlagt att sjukhuset för framtiden skall kvarbli under statligt huvudmannaskap. I övrigt har utredningen emellertid funnit så starka speciella motiv föreligga för ett bibehållande av nuvarande fastighetsförvaltningsorganisation, att övervägande skäl synts tala för att förändringar häri icke sker för närvarande. De brister, som kan vidlåda denna organisation, finner utredningen väsentligen kunna elimineras genom att byggnadsstyrelsen lämnar råd och upplysningar i fastighetsförvaltningsspörsmål samt i övrigt lämnar det biträde som på fordras vid verksamhetens handhavande. Dessutom understrykes vikten av att erforderligt samråd med byggnadsstyrelsen äger rum, särskilt i mark- och hyresfrågor. Huvuddelen av statens civila husbyggnadsverksamhet vid sidan av de affärsdrivande verkens byggande kommer i framtiden att åvila byggnadsstyrelsen. Denna styrelse ges nu en sådan organisation och sådana resurser i övrigt, att ett effektivt och fackmässigt bedrivande av denna verksamhet torde främjas genom viss koncentration till verket av hithörande uppgifter. Vid övervägandena rörande den ändamålsenligaste fördelningen mellan byggnadsstyrelsen och andra myndigheter av husbyggnadsuppgifterna har

113 utredningen med hänsyn till nu antydda förhållande och till den med fastighetsförvaltningen samhörande verksamheten stannat för att föreslå en beloppsgräns avseende byggnadsobjektens storlek som fördelningsgrund. Utredningen förordar, att denna gräns i nuläget avväges så, att ny-, omoch tillbyggnadsobjekt med en beräknad byggnadskostnad av minst 300 000 kronor överlämnas till utförande och i allmänhet även projektering genom byggnadsstyrelsens försorg. Fördelningsgrunden föreslås bli tillämpad i huvudsak för byggnader för postverket, televerket, luftfartsverket och fastighetsförvaltande myndigheter inom statens allmänna fastighetsfond samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Utredningen föreslår härjämte att visst samråd med och viss granskning av byggnadsstyrelsen skall äga rum i byggnadsfrågor som handlägges av andra myndigheter. Vid förslaget till personalorganisation inom byggnadsstyrelsen har utredningen haft att utgå ifrån bl. a. den fortgående ökningen av arbetsvolymen inom praktiskt taget samtliga sektorer av byggnadsstyrelsens verksamhet. Bland förslagen i denna del kan nämnas, att utredningen förordar att vissa inredningsärenden överflyttas från utrikesdepartementet till byggnadsstyrelsen och att samtidigt styrelsens utrikesavdelning får ställning som en direkt under generaldirektören lydande avdelning. Vidare bör framhållas, att förslag lämnas till en väsentlig ökning av kapaciteten för styrelsens bränslekontrollerande verksamhet, vilket med hjälp av datamaskiner kan åstadkommas med endast mindre ökningar i personalnumerären. Utredningens väsentligaste organisationsförslag i detta betänkande avser byggnadsbyrån, för vilken — såsom ett fullföljande av i det tidigare betänkandet och propositionen rörande styrelsens omorganisation angivna riktlinjer — vissa genomgripande förändringar förordas. I korthet innebär dessa, alt den regionala organisationen utbygges och ges vidgade uppgifter, befogenheter och ansvar samtidigt som den centrala organisationen krympes Och ges en efter den minskade verksamheten anpassad struktur. Härigenom beräknas en påtaglig rationalisering av verksamheten k u n n a ske och för budgetåret 1963/64 medföra minskade personalkostnader av storleksordningen 0,5 milj. kronor. Jämväl för styrelsens projekteringsorgan har personalförslag lämnats, som syftar till att för egentligt projekteringsarbete m. m. lösgöra ett flertal tjänstemän. Ökningen och utvidgningen av arbetsuppgifterna samt den samhälleliga betydelsen av bl. a. den verksamhet, som bedrives av styrelsens planbyrå, tekniska byrå och kulturhistoriska byrå, har lett till ett personalförslag som innebär en ökning under budgetåret 1963/64 med 26 tjänster. Samtidigt har förslag lämnats syftande till vidgade möjligheter att utföra utred-

114 ningar genom utomstående experter samt till en effektivare och mera tidsenlig publikationsverksamhet inom planbyråns och tekniska byråns arbetsområden. Förslaget innebär sålunda totalt sett att en väsentligt ökad arbetsvolym genom personalbesparande organisationsåtgärder kan bemästras med ett förhållandevis litet tillskott av nya tjänster.

Bilaga 1

'^ s-ed r> - t-> Q> o

O

>s w ft ti O

*J

a

^o Jas •cä h " >> •M

•c

ö

Öl

as

CH

c h

3 O

a ca

2 T» d

4B

q H OJ

fl XJ > A>

(-H

•0 *ä t o t- C t" 'C C <u di c

"S sp.,3

•S ^ c « ÖB "> 60 <-, >»lO

PO*1

-a ec, <fS. g

D O •>>

c

K U N G L BIP L. i

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1962 1. Helsetjeneste for safarende. 2. Nordiskt samarbete Inom radio och television. 3. Vattenkraften 1 Torne och Kalix älvar. 4. Nordisk bogmarked.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962 Systematisk förteckning (Siffrorna Inom klämmer beteckna utredningarnas nummer 1 den kronologiska förteckningen)

Justitiedepartementet Atomansvarighet II. [14] Utlandssvenskars deltagande i allmänna val. [19] Nedre Justitlerevisionens arbetsorganisation. [20] Expropriation för sanering av historiskt eller kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. [24] Radions juridiska ansvar. [27] Utrikesdepartementet Aspekter på utvecklingsbiståndet. [II] Försvarsdepartementet Totalförsvarets personalfrågor. [3] Försvarets tandvård. [23] Arbetstidsreglering för militär personal och civllmilitär. [30]

Socialdepartementet Skogatillgångarna 1 Jämtlands län. [1] Arbetstidsförkortningens omfattning och utläggning.

Finansdepartementet Finansplan för budgetåret 1982/63 samt Preliminär nationalbudget för år 19G2. [8] Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter 1 iörhållande till staten. [9] 1959 års långtidsutredning. 1. Svensk ekonomi I960 —1965. [10J 2. Svensk ekonomi 1900—1965. Bilagor 1—5. [11] Skärpta regler för rusdrycksinköp. [13] Automatisk databehandling inom folkbokförlngsoch uppbördsväsendet. Del II. [18] Reviderad nationalbudget för år 1962. [25] Stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna. [31] Automatisk databehandling. [32] Ecklesiastikdepartementet Vidgad vuxenutbildning på gymnasiestadiet. [5] Korrespondensundervisningen inom skolväsendet. [16]

Skolväsendets centrala ledning. [28] Försvarsmedicinsk forskning i totalförsvaret. [34] Jordbruksdepartementet Yrkesutbildningen på trädgårdsområdet. [2] Veterinärmedicinsk forskning och undervisning. [33] Naturen och samhället. [36]

[17]

Handelsdepartementet Den allmänna näringslagstiftningen. [16] Kommunikationsdepartementet Statsbidrag till enskild väghållning, m. m. [6] Avglftsbelagda trafikanläggningar. [26] Säkerhetsinspektion av motorfordon och släpvagnar. [29] Svensk trafikpolitik III. [35] Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och personalorganisation. [37]

Inrikesdepartementet Arbetsuppgifter och utbildning för viss sjukvårdspersonal. [4] Kommunalrättskommlttén. 2. Kommunal beredskap. [7] 3. Kommunalt stöd åt studerande från utvecklingsländerna. [21] Samhallsfarlig asocialitet. [22]

IDUNS TRYCKERIAKTIEBOLAG, ESSELTE AB, S T O C K H O L M 1962