angående redovisningen av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsver¬ ket disponerade fastigheter m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

1 Nr 184.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående redovisningen av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fastigheter m. m.; given Stockholms slott den 3 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, inhämta riksdagens yttrande angående de av föredragande departementschefen förordade principerna för redovisningen av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fastigheter m. m.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 3 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden PeHRSSON-BRAMSTORP, WESTMAN, WIGFORSS, MÖLLER, ENGBERG, QUENSEL, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Quensel, och chefen för handelsdepartementet anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga örn redovisningen av vissa fastigheter, som disponeras av militära myndigheter, tullverket och lotsverket, m. m. samt anför därvid följande.

I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 114 till 1935 års riksdag framlagda förslag har riksdagen — på sätt framgår av riksdagens skrivelse den 29 mars 1935, nr 121 — fattat beslut örn inrättande av en särskild fond, Bihang till riksdagens protokoll 1939. t sami. Nr 184. 1

2 Kungl. May.ts proposition nr 184.

benämnd statens allmänna fastighetsfond, för redovisning av vissa staten tillhöriga fastigheter.

Vid fondens inrättande förutsattes, att överförandet till fonden av det fastighetsbestånd, som vore av beskaffenhet att böra redovisas å fonden, borde ske successivt. Sålunda skulle till en början endast fångvårdsanstalterna, beskickningshusen och sinnessjukhusen samt de av byggnadsstyrelsen förvaltade fastigheterna uppföras å fonden.

Sedan utredning verkställts angående redovisningen av universitetens fastigheter, har fastighetsfonden i enlighet med av Kungl. Majit i proposition nr 200 till 1938 års riksdag framlagt förslag utvidgats till att även omfatta vissa av Uppsala och Lunds universitet disponerade fastigheter. Därjämte har fonden successivt utvidgats genom att vissa fastigheter överförts till byggnadsstyrelsens förvaltning.

Fastighetsfonden består därefter av sju delfonder, fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens, byggnadsstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds universitets och Karolinska sjukhusets delfonder.

Genom beslut den 8 oktober 1937 har Kungl. Majit anbefallt riksräkenskapsverket att efter samråd, i den mån så erfordrades, med vederbörande verk och myndigheter verkställa utredning och inkomma med förslag angående sättet för redovisning i riksbokföringen av fastigheter, som disponerades av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket.

Med anledning härav har riksräkenskapsverket efter samråd med vederbörande myndigheter i ett den 28 februari 1939 avgivet underdånigt utlåtande, vilket torde få biläggas statsrådsprotokollet i detta ärende, föreslagit, att den av nämnda myndigheter disponerade fasta egendomen skulle upptagas till redovisning å statens allmänna fastighetsfond enligt för denna fond nu gällande regler, varvid den redovisade egendomen skulle fördelas å fem delfonder avseende fastigheter, som stå under arméförvaltningens, marinförvaltningens, flygförvaltningens, generaltullstyrelsens respektive lotsstyrelsen förvaltning. Dessa delfonder skulle även kunna omfatta av nämnda myndigheter tidigare disponerad egendom, som för försäljning överlämnats till annan myndighets — främst djurgårdskommissionens — förvaltning utan att upptagas till redovisning å någon kapitalfond.

Å fastighetsfonden redovisas för närvarande endast byggnader avsedda för olika ämbetsverk och institutioner samt vissa under dem lydande anstalter med tillhörande tomter. I de nya delfonderna skulle emellertid enligt riksräkenskapsverkets förslag ingå även vissa värden, som delvis hava en från fastighetsfondens nuvarande tillgångsvärden avvikande karaktär, såsom dockor, hamnanläggningar, skjutbanor, verkstadsbyggnader, radioanläggningar och fasta fyrar. Å de militära delfonderna skulle därjämte även redovisas vissa jordbruksfastigheter.

I samråd med riksräkenskapsverket hava de berörda myndigheterna upprättat förslag till värdering av de fastigheter, som skulle upptagas till redovisning å de föreslagna nya delfonderna. Slutresultatet av den verkställda

Kungl. Maj:ts proposition nr 184-

värderingen återfinnes i en vid riksräkenskapsverkets skrivelse fogad tabellbilaga. Riksräkenskapsverket förutsätter, att den verkställda värderingen blir föremål för ytterligare överarbetning, innan de nya delfonderna inrättas.

I enlighet med de i proposition nr 199 till 1938 års riksdag föreslagna, av riksdagen godkända grunderna för avskrivning av å fastighetsfonden uppförda byggnadsvärden skulle för samtliga å fonden uppförda byggnader till värdeminskningskonto avsättas så stort belopp, som skulle hava avskrivits från tiden för byggnadens, respektive byggnadskomplexets färdigställande med tillämpande av i samma proposition föreslagna avskrivningsregler. Avskrivning skulle för olika fastighetsgrupper ske med 25 respektive 50 procent av anskaffningskostnaden vid anskaffningen, samt därefter med 1.25 procent om året, vilket skulle motsvara en avskrivningsperiod om 60 respektive 40 år.

Riksräkenskapsverket förordar, att motsvarande regler komma till tilllämpning även för de nya delfonderna. Härvid skulle den 40-åriga avskrivningsperioden tillämpas för samtliga rent militära etablissement samt för lotsverkets byggnader. Friliggande förvaltningsbyggnader och bostadshus samt tullverkets byggnader skulle avskrivas på 60 år. Hamn- och fyranläggningar skulle, liksom luftfartsfondens belysningsanläggningar, avskrivas omedelbart vid anskaffningen.

I enlighet med dessa regler skulle för de militära byggnader, vilka nu föreslås till invärdering å fastighetsfonden, ett mycket obetydligt belopp återstå att avskriva. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att alla de nu befintliga militära byggnader, vilka icke finansierats med anslag av kapitalmedel, redan vid delfondernas inrättande skola anses vara i sin helhet avskrivna. Ett mot dessa byggnaders hela värde svarande belopp bör alltså uppföras å värdeminskningskonto.

Till inkomst- och utgiftsstaterna för de nya delfonderna skulle enligt riksräkenskapsverkets förslag från vederbörande riksstatsanslag överföras inkomster och utgifter för de berörda fastigheterna enligt för de nuvarande delfonderna gällande regler. Riksräkenskapsverket påpekar, att frågan örn dessa staters definitiva utformning icke kan slutligt utredas förrän i samband med framläggande av förslag till stat för de nya delfonderna för det första budgetår, under vilket de äga bestånd.

I detta sammanhang torde böra erinras, att utredning pågår angående ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln till närmare överensstämmelse med de principer, som från och med budgetåret 1935/36 tillämpats för övriga huvudtitlar. På sätt riksräkenskapsverket påpekat, torde denna utredning även kunna påverka avgränsningen av de utgifter, som skola överföras lill fastighetsfonden.

Under senare år har såsom ett led i budgetsystemets utbyggnad till större Departement fasthet och översiktlighet genomförts en redovisning å kapitalfonder av chfSfnolika delar av statens fastighetsbestånd. Väsentligen har denna redovisning anknutits till statens år 1935 upprättade allmänna fastighetsfond. Utanför

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

fondredovisningen stå dock alltjämt betydande fastighetsgrupper, främst de som disponeras för försvarsändamål. Sedan riksräkenskapsverket efter verkställd utredning nu avgivit förslag till redovisning inom fastighetsfondens ram jämväl av dessa återstående delar av statens fastighetsbestånd, synes tiden vara inne att överväga en fondredovisning för ifrågavarande, ännu ej reglerade fastighetsgrupper. Då principerna för en sådan redovisning under de gångna åren hunnit i erforderlig grad prövas och vunnit stadga, ansluter jag mig tiil riksräkenskapsverkets förslag, att fondredovisningen nu skall utsträckas till att omfatta de fastigheter som stå under arméförvaltningens, marinförvaltningens, flygförvaltningens, generaltullstyrelsens och lotsstyrelsen förvaltning.

För de olika här ifrågavarande förvaltningsgrenarna böra, på sätt riksräkenskapsverket förutsatt, upprättas .särskilda delfonder. Det kan ifrågasättas, huruvida icke de militära förvaltningsgrenarnas delfonder borde utbrytas ur statens allmänna fastighetsfond och sammanföras inom ramen av en särskild försvarsväsendets fastighetsfond. Denna fråga behöver dock ej nu avgöras.

Den utvidgade fastighetsredovisningen torde böra tillämpas från och med budgetåret 1940/41J vilket innebär, att de nya delfonderna lämpligen böra upprättas per den 30 juni 1940. Till ledning för höstens budgetarbete bör frågan om fondredovisningens utsträckande till nyssnämnda områden nu underställas riksdagen för yttrande. Slutligt förslag i ärendet torde få anmälas i samband med framläggande av förslag till stat för fastighetsfonden för budgetåret 1940/41.

Mot riksräkenskapsverkets förslag till regler för avskrivning av fastigheterna å de nya delfonderna har jag ej funnit anledning till erinran. Jag förordar alltså, att avskrivning av rent militära etablissement samt av lotsverkets byggnader skall ske på 40 år '(grumlävskrTvnlng 50 procent) samt i övrigt pa ou ar* (grundavskrivning 25 procent) med det undantaget likväl atthamnoch fvranläggningar skola avskrivas omedelbart vid anskaffandet. En snabbare avskrivning för militära anläggningar kunde med fog övervägas men synes för närvarande ej erforderlig med hänsyn till att de nu befintliga militära byggnaderna kunna redovisas såsom helt avskrivna eller äro täckta av för avskrivningsändamål reserverade medel.

I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag torde de militära etablissement, som icke finansierats av lånemedel, böra upptagas till redovisning fl såsom helt avskrivna, övriga fastigheter, vilka äro hänförliga dels till 1936 s års försvarsbeslut, dels till den påbörjade utflyttningen av vissa regementen I till Järvafältet m. m., torde per den 30 juni 1940 böra redovisas såsom från sin | tillkomst avskrivna enligt de regler vilka nu äro avseclda att gälla för de mili- [ tära delfonderna. Sistnämnda, delvis retroaktiva reglering kan ske — beträf- I famie den förra fastighetsgruppen — med anlitande av för budgetåren 1936/ 37—1938/39 anvisade avskrivningsmedel, som väl förslå för ändamålet samt — beträffande fastigheterna å Järvafältet — genom disposition av reserverade inkomster av exploateringen av vissa på sin tid för militära ändamål av-

Kungl. Maj.ts proposition nr 184.

sedda markområden (Ladugårdsgärde, Mariebergsområdet, Johannesliov- Kvarnängen m. fl.). Jag hänvisar i detta sammanhang till propositionerna 1937: 227 samt 1938: 180 och 181.

Av särskild betydelse är härvid det av riksräkenskapsverket berörda spörsmålet om den framtida redovisningen av sistnämnda försäljningsmedel. Enligt riksräkenskapsverkets förslag skulle dessa i viss utsträckning tillföras särskilda under fastighetsfonden upplagda diversemedelstitlar; i enlighet med riksdagens principiella ståndpunktstagande år 1937 (jfr riksdagens skrivelse nr 250) och i anslutning till de förordade nya avskrivningsreglerna torde de å dessa titlar redovisade medlen, i den mån de ej äro erforderliga för den här förordade kapitalregleringen per den 30 juni 1940 få — med iakttagande av nu gällande begränsning — disponeras för finansiering till 50 procent av kostnaden för de nytillkommande byggnaderna å Järvafältet och för ammunitionsfabriken, vilka byggnader då kunna behandlas såsom till motsvarande belopp avskrivna. Även om en dylik anordning icke helt står i överensstämmelse med de regler för kapitalredovisningen, som nu tillämpas, torde den i nuvarande läge medföra avsevärda fördelar. Jag förutsätter, att den föreslagna anordningen betraktas såsom ett provisorium, som bör upphöra så snart utflyttningen till Järvafältet, respektive flyttningen av ammunitionsfabriken, slutförts.

Enligt vad jag i annat sammanhang förordar, skulle de jordbruksfastigheter, som disponeras av vissa förvaltningsmyndigheter, upptagas såsom tillgångar å domänfonden, vilken skulle över driftbudgeten tillföras ersättning för nyttjanderätten. De av försvarsväsendet disponerade jordbruksegendomarna skulle emellertid enligt"" riksrälu-nskapsverkets förslag redovisas å fastighetsfonden. Med hänsyn bland annat till svårigheten aU åstadkomma en gränsdragning mellan de militära myndigheternas jordbruks- och skogsegendomar å ena sidan och å andra sidan övningsfält, skjutfält och tomter för militära etablissement är jag icke för närvarande beredd att föreslå ändring i riksräkenskapsverkets förslag i denna del. Icke heller anser jag mig höra nu taga ställning till frågan örn överflyttning av vissa byggnader från byggnadsstyrelsens delfond till de nya delfonderna.

De i riksräkenskapsverkets förslag ingående fastighetsvärdena omfatta vissa tillgångar, beträffande vilka stark tvekan måste råda, huruvida de böra ingå i fastigheternas bokförda värden. Särskilt gäller detta vissa liamnoch fyranläggningar. Jag förutsätter emellertid, att gränsdragningen mellan de fastighetsvärden som böra redovisas å fastighetsfonden och övriga anläggningsvärden får definitivt prövas i samband med det slutliga beslutet angående delfondernas inrättande.

I samband med behandlingen av frågan örn redovisning av vissa av olika myndigheter disponerade, jordegendomar bär jag erinrat. _att vissa på dessa egendomar belägna, för särskilda ändamål avsedda anstaltsbyggnader eventuellt böra upptagas på statens allmänna fastighetsfond samt anfört, att vid framläggande av stat för fastighetsfonden för budgetåret 1940,41 torde kom-

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

ma att anmälas, i vad mån en sådan redovisning befunnits lämplig. Sedan dessa olika fastighetsfrågor reglerats, torde, med undantag för mynt- och

justeringsverket, ali den staten tillhöriga fasta egendom, som ställts under

allmänna ämbetsverks och styrelsers förvaltning, vara upptagen till redovisning^ i riksbokföringen. Jag förutsätter dock, att även frågan örn redovisning av mynt- och justeringsverkets fastighet kan underställas 1940 års riksdag.

Utanför riksbokföringen komma därefter — frånsett vissa byggnader, som hava ett enbart kulturhistoriskt värde — att stå den fasta egendom, som sorterar under ståthållarämbetena för de kungl, slotten, samt riksdagens

hus.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte i proposition till riksdagen inhämta riksdagens yttrande angående den i det föregående förordade redovisningen av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fastigheter m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. MacDowall-Pihlström.

Kungl. Majlis proposition nr 184.

7 Bilaga.

Riksräkenskapsverkets utlåtande den 28 februari 1939 angående sättet för redovisning i riksbokföringen av fastigheter, som disponeras av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket.

Till KONUNGEN.

Genom beslut den 8 oktober 1937 har Kungl. Majit anbefallt riksräkenskapsverket att efter samråd, i den mån så erfordrades, med vederbörande verk och myndigheter verkställa utredning och inkomma med förslag angående sättet för redovisning i riksbokföringen av fastigheter, som disponerades av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket. Till åtlydnad härav får riksräkenskapsverket i underdånighet anföra följande.

För uppdragets verkställande har riksräkenskapsverket från de berörda myndigheterna inhämtat utredningar med förteckning å de fastigheter, som höra upptagas å fastighetsfonden samt förslag till värdering av samma fastigheter, varjämte före överlämnandet av detta utlåtande förekommit samråd under hand med respektive myndigheter. Till de önskemål och erinringar, som därvid framställts, har riksräkenskapsverket i det följande tagit hänsyn.

Vid inrättandet av statens allmänna fastighetsfond avsågs, att all statens fasta egendom skulle successivt upptagas till redovisning i rikshuvudboken. Vid handläggningen av detta ärende har riksräkenskapsverket därför endast ansett sig böra undersöka, dels i vilken utsträckning de av förenämnda myndigheter disponerade fastigheterna böra upptagas till redovisning samt dels sättet för redovisningens ordnande.

Vad först beträffar omfattningen av det fastighetsbestånd, som bör upptagas till redovisning, har riksräkenskapsverket förutsatt, att redovisningen enligt den regel, som var utslagsgivande vid fastighetsfondens inrättande, bör avse den staten tillhöriga fasta egendom, som lämnar en i penningar uppskattningsbar inkomst eller representerar ett nyttjande- eller avyttringsvärde, som kan evalveras i penningar. I enlighet härmed kunna egentliga befästningsanläggningar samt byggnader, som enbart representera ett kulturhistoriskt värde, icke upptagas till redovisning. Däremot böra enligt samma regel medtagas vissa fastigheter, som delvis äro av annan karaktär än de tillgångar, vilka för närvarande redovisas å fastighetsfonden, men som otvivelaktigt böra ingå i det bokförda fastighetsvärdet. De tillgångar riksräkenskapsverket härvid främst avser, äro vissa dockor och hamnanläggningar, vilka särskilt vid Stockholms och Karlskrona örlogsbaser representera ett betydande värde, flottans i berg insprängda oljecisterner, skjutfält, verkstadsbyggnader, radioanläggningar samt lotsverkets fasta fyrar.

Med hänsyn till svårigheten att åstadkomma en tillförlitlig gränsdragning mellan å ena sidan övningsfält, skjutfält och tomter för militära etablissement och å andra sidan för försvaret utnyttjade jordbruks- och skogsegendomar, förordar riksräkenskapsverket att jämväl sistnämnda egendomar hänföras lill försvarsväsendets å statens allmänna fastighetsfond redovisade fastigheter, trots att denna fond eljest icke är avsedd för redovis-

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 184.

ning av dylika fast.ighr.teR Den omständigheten, att de olika fastighetsgrupperna hava en sinsemellan något olikartad karaktär och omfattning — vilket redan gäller de hittillsvarande delfonderna — synes härvid icke böra tillmätas avgörande betydelse.

I fråga örn sättet för redovisningens ordnande har riksräkenskapsverket vidare förutsatt, att de berörda fastighetsgrupperna skola uppföras å statens allmänna fastighetsfond enligt för denna fond gällande regler. För såväl de hittills redovisade som de nu till uppförande å fastighetsfonden ifrågasatta fastigheterna gäller, att redovisningen avser enhetlig bokföring av kapitalvärdet samt av kostnaderna för underhåll, avskrivning och förnyelse av fastighetsbeståndet, skatter m. m.

I fråga örn fastigheternas fördelning på delfonder förutsätter riksräkenskapsverket, att en ny delfond upprättas för varje fastighetsgrupp, som är ställd under en central myndighets förvaltning. För de nu ifrågavarande fastigheterna skulle alltså erfordras fem nya delfonder, omfattande fastigheter ställda under arméförvaltningens, marinförvaltningens, flygförvaltningens, generaltullstyrelsens och lotsstyrelsens förvaltning. Vad sålunda sagts utesluter dock icke, att fast egendom, som för exploatering ställts under djurgårdskommissionens eller annan myndighets förvaltning, kan redovisas som tillgång för den delfond, dit egendomen eljest hade bort hänföras.

Vissa av de militära byggnaderna hava under de senaste åren uppförts för medel anvisade under fonden för förlag till statsverket. Dessa byggnader böra omföringsvis tillgodoföras de föreslagna delfonderna. På samma sätt bör förfaras med Bodens kustradiostation, vilken avses skola överföras från telegrafstyrelsens till arméförvaltningens förvaltning, övriga fastigheter böra invärderas i respektive delfonder på samma sätt, som tidigare skett med de å fastighetsfonden nu bokförda fastigheterna.

Till de militära delfonderna torde vidare böra överföras de föreslagna nya militära förvaltningsbyggnaderna, som nu hänföras till byggnadsstyrelsens delfond. Den under uppförande varande skolbyggnaden å Gotska Sandön, vilken uppföres och omhänderhaves av lotsverket, torde böra överföras till lotsverkets delfond.

I samband härmed uppkommer även frågan om den framtida redo- ,visningen av försäljningsmedel för vissa militära markområ-

Iden. Dessa försäljningsmedel komma med säkerhet att uppgå till mycket stora belopp. Hittills tiavad vilka medel tillgodoförts särskilda diversemedelstitlar, vilka avses kunna' disponeras till täckande av kostnaderna för militära markförvärv och nybyggnader. Tills vidare torde dessa diversemedelstitlar lämpligen böra överföras till försvarsväsendets delfonder av fastighetsfonden, där medlen fortfarande torde böra redovisas såsom diverse hiedgl. pe vården, som svara mot de ifrågavarande markområdena, tor- 3 de tills vidare också böra hänföras till dessa diverseruedelstitlar. Riksräken- I skapsverket anser sig emellertid böra erinra, att denna anordning är att anse såsom ett provisorium, som bör avvecklas så snart frågan örn finansieringen av Stockholmsregementenas förflyttning till Järvafältet blivit slutligt reglerad. På motsvarande sätt synes böra förfaras med redovisningen av de tillgångar, vilka avses skola tagas i anspråk vid förflyttningen av Stockholms örlogsbas.

För värdering av det ifrågavarande fastighetsbeståndet hava särskilda utredningar verkställts hos de ifrågavarande förvaltningsmyndigheterna. Härvid hava för arméförvaltningens byggnader tilllämpats vissa inom fortifikationsstyrelsen i samråd med byggnadsstyrelsen fastställda standardpris. Samma enhetspris hava tillämpats även för ma-

Kungl. Majda proposition nr 184.

rinens byggnader. Då emellertid örlogsstationernas och varvens byggnader —vilka till större delen äro jämförelsevis gamla och vid värdering icke kunna likställas med kaserner och dylika byggnader — härigenom blivit mycket högt värderade, har riksräkenskapsverket sänkt de sålunda erhållna värdena å dessa byggnader nied ledning av vissa av vederbörande varvsmyndigheter verkställda detaljutredningar. Även för övriga fastigheter hava, i de fall då de erhållna värdena avsevärt avvika från de värderingsgrunder, som hittills tillämpats vid invärdering av fastigheter å fastighetsfonden, vissa justeringar verkställts vid den fortsatta behandlingen inom riksräkenskapsverket. sammanställning över.de värden, som härigenom erhållits, återfinnes i när- Uy slutna tabellbilaga. Riksräkenskapsverket förutsätter emellertid, att den hit- lif tills verkställda värderingen blir föremål för förnyad överarbetning, innan ml tTe nya delfonderna inrättas. 1

Vid bedömandet av de i tabellbilagan intagna fastighetsvärdena bör vidare observeras, att däri icke ingå vissa under uppförande varande byggnader samt icke heller den mark, som ställts under djurgårdskommissionens förvaltning. På grund härav samt på grund av den pågående mycket omfattande byggnadsverksamheten komma de angivna totalvärdena att under den närmaste tiden undergå avsevärda förändringar I tabellbilagan har hänsyn icke heller tagits till de byggnader, som redan nu redovisas å byggnadsstyrelsens delfond.

A vskrivn in g av de å de nya delfonderna redovisade byggnadsvärdena synes böra~ske enligt för fastighetsfonden i övrigt gällande regler. Därvid torde alla rent militära etablissement samt lotsverkets byggnader böra avskrivas på 4(^ir. Övriga byggnader, vissa friliggande bostadshus och förvaltningsbyggufffTer, däribland tullverkets samtliga byggnader, torde böra avskrivas på 60 år. För dockor samt i berg insprängda cisterner har riksräkenskapsverket i detta sammanhang icke ansett sig böra förorda någon avskrivning. Hamnanläggningar samt fyrar och övriga lill fyrväsendet hörande anläggningar synas böra helt avskrivas i likhet med vad som skett med de å luftfartsfonden redovisade belysningsanläggningarna.

Riksräkenskapsverket har verkställt en beräkning över de belopp, som enligt nämnda grunder och med tillämpande av den enligt proposition J99 till föregående .års riksdag förordade avskrivningsmefoden böra uppföras a vardeminskningskonto. Enligt denna beräkning skulle för de militära delfonderna endast en ringa del av byggnadsvärdet bliva föremål för fortsatt avskrivning. Riksräkenskapsverket anser sig med anledning härav böra förorda, att samtliga de försvarsväsendets byggnadsvärden, som icke överföras från andra kapitalfonder, vid delfondernas inrättande redovisas såsom helt avskrivna genom att motsvarande belopp uppföras å värdeminskningskonlo.

Riksräkenskapsverket övergår härefter till uppställningen av inkomst- och utgijtsstaten för de nya delfonderna. Ämbetsverket får därvid framhålla, att det i frågans nuvarande läge icke är möjligt att framlägga en komplett sammanställning över samtliga nuvarande inkomster och utgifter för de berörda myndigheternas fastigheter, beroende på att de olika posterna för närvarande dels äro fördelade ä ett flertal olika titlar, dels i viss utsträckning äro sammanförda med inkomster och utgifter, vilka icke äro av sådan art, alt de böra överföras till fastighetsfonden. Då riksräkenskapsverket det oaktat i det följande lämnar vissa uppgifter rörande den nuvarande ungefärliga storleken av dessa olika inkomst- och utgiftsposter, sker detta med reservation dels för de felaktigheter, sorn kunna bero på siffermaterialets ofullständighet, och dels för de förändringar i beloppen, som kunna bliva en följd av ändringar med avseende å fastighetsbeståndets storlek och sammansättning.

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 184.

Därjämte må erinras, att frågan om uppställningen av inkomst- och utgiftsstaten för försvarsväsendets delfonder kan komma att påverkas av den pågående utredningen angående uppställningen av IV huvudtiteln. En fullständig översikt över de inkomster och utgifter, som böra överflyttas från anslag under respektive huvudtitlar till de nya delfondernas inkomst- och utgiftsstat, kan därför erhållas först i samband med upprättandet av anslagsäskandena till nästkommande års riksdag. Riksräkenskapsverket förutsätter härvid, att inkomst- och utgiftsstaten skall för de nya delfonderna upprättas i huvudsak enligt samma regler, som tillämpas för de hittillsvarande delfonderna. Beträffande de olika inkomst- och utgiftsbeloppen för de olika fastighetsgrupperna får riksräkenskapsverket anföra följande.

Inkomster.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler. Denna titel bör för samtliga delfonder användas för redovisning av de belopp, som över budgeten tillföras respektive delfonder. Riksräkenskapsverket förordar, att posterna beräknas enligt de grunder, vilka för närvarande tillämpas vid beräkning av ersättningar till andra delfonder än byggnadsstyrelsens delfond.

Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden. Denna titel å fastighetsfonden omfattar såväl hyror för tjänstebostäder som hyror och arrenden för till utomstående upplåtna lokaler och markområden. Å TV huvudtiteln redovisas för närvarande ersättning för tjänstebostäder å avlöningsanslagen, medan övriga hyror och arrenden i regel redovisas å respektive underhållsanslag. I samband med inrättandet av nya delfonder under fastighetsfonden böra samtliga dessa inkomster överföras till fastighetsfondens stat. Då dessa inkomster icke för närvarande redovisas specifikt, är det icke möjligt att lämna exakta uppgifter angående deras nuvarande omfattning. Inkomsterna torde emellertid för närvarande kunna beräknas till följande belopp:

Lantförsvaret:

Tjänstebostäder, redovisade å avlöningsanslaget ...... kronor 915,000

Inkomster, redovisade under byggnadsanslaget:

Hyror från enskilda och spilthyror .............. » 180,000

Inkomster av uthyrningsfastigheter .............. » 150,000

Arrenden m. m........................... »_500,000

Summa kronor 1,745,000.

Sjöförsvaret:

Tjänstebostäder, redovisade å avlöningsanslaget ...... kronor 186,000

Inkomster av fastigheter, tillhörande flottans skifferoljeverk, redovisade under anslaget till flottans krigsbered-

skap och övningar .............................. » 6,000

Inkomster, redovisade å anslaget till underhåll av flottans

fartyg och byggnader ............................ » 63,000

Inkomster, redovisade å anslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner m. m......................... » 4,000

Till Stockholms varvs byggnadsfond influtna hyror .... » 154,000

Summa kronor 413,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

11 Flygvapnet:

Tjänstebostäder, redovisade å avlöningsanslaget ........ kronor 27,000

Hyror för till enskilda uthyrda fastigheter ............ » 18,000

Hyror och arrenden för jordbruksfastigheter .......... » 12,000

Inkomster från skogsfastigheter .............. » 23,000

Summa kronor 80,000.

Tullverket:

Hyresinkomster, redovisade å inkomsttiteln tullmedel .... kronor 38,000. Lotsverket:

Hyres- och arrendeinkomster, redovisade å omkostnads-

anslaget .......................................... kronor 62,000.

Eventuellt uppkommande övriga inkomster böra för varje delfond redovisas å fastighetsfondens inkomsttitel »Diverse inkomster». Hit böra överföras samtliga de inkomster, vilka icke hava karaktär av hyror eller arrenden, exempelvis grusförsäljningsmedel, vissa inkomster från jordbruksegendomar, inkomster av skogsavverkningar m. m., ävensom eventuellt förekommande ränteinkomster. Hit böra vidare föras sådana inkomster som Stockholms stads bidrag till Skeppsholmsbrons underhåll, ävensom vissa ersättningar från fartyg för utnyttjande av dockor, kajplats m. m., såvida icke inkomsterna äro att hänföra till varvsdriften. I samband med uppläggningen av fastighetsfonden synes även böra utredas, huruvida icke avkastningen av flottans skifferoljeverk bör redovisas å denna titel.

Utgifter.

Reparations- och underhållskostnader m. m. Till denna titel överflyttas från respektive huvudtitlar de ifrågavarande myndigheternas kostnader för reparation och underhåll av de till fastighetsfonden överförda fastigheterna. Kostnaderna böra redovisas enligt för fastighetsfonden gällande bestämmelser.

De kostnader, som härvid komma i fråga, äro för närvarande upptagna till följande belopp:

Lantförsvaret:

Å anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor kronor 4,120,000 Sjöförsvaret:

Å anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.:

Hus, byggnader, kaserner och bostadhus tillhörande

stationerna utom varvet ...................... kronor 365,000

Hus och byggnader tillhörande varvet ............ » 180,000

Dockor, bäddar m. m............................. » 50,000

Hamnområden, tomter, gator, kajer, broar m. m..... » 85,000

Vissa bostadsområden m. m..................... » 30,000

Renhållning och röjning m. m................... » 70,000

Gustafsviks örlogsdepå .......................... » 30,000

Å anslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner

m. .......................................... * 404,000

Å anslaget till flottans krigsberedskap och övningar:

Flottans skifferoljeverks byggnader .............. » 8,000

Å anslaget till kustartilleriets materiel, m. m.:

Kostnader för yttre renhållning inom fästningarna . . » 16,000

Å anslaget till omkostnader för sjömätningsväsendet:

Underhåll av sjökarteverkets fastighet.............. » 5,000

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

Från Stockholms varvs byggnadsfond:

Kostnader för underhåll av vissa fastigheter å Djur-

gården samt kajarbeten....................... . kronor ^100,000

Summa kronor 1,343,000.

Flygvapnet:

Å anslaget till underhåll av byggnader, flygfält, m. m. . . kronor 400,000 Tullverket:

Å tullverkets omkostnadsanslag .................... kronor 58,000

Lotsverket:

Å lotsverkets omkostnadsanslag1 .................. kronor 330,000.

Vid upprättandet av staterna för de nya delfonderna torde för de militära

myndigheternas och lotsverkets delfonder särskilda från byggnadsunderhållet skilda undertitlar böra anvisas för underhåll av jordbruks- och skogsfastigheter, övningsfält, flygfält, dockor, hamnanläggningar och fyranläggningar. Därutöver äro givetvis de olika förvaltningsmyndigheterna liksom nu oförhindrade att var för sin redovisning själva tillämpa den ytterligare underindelning, som för varje särskilt förvaltningsområde må befinnas påkallad.

För sjöförsvarets del äro i förestående belopp icke inräknade vissa kostnader för underhåll av telegraf- och telefonledningar, elektriska belysnings- och kraftnät samt gas-, vatten- och avloppsledningar. För övriga myndigheter hänföras nämligen kostnader för telegraf och telefon samt för bränsle, lyse, kraft och vatten till omkostnadsanslagen. För sjöförsvaret, som har egna kraftstationer och liknande anläggningar inom örlogsbaserna, hava kostnaderna för underhåll av nämnda ledningar redovisats å samma anslag som byggnadsunderhållet. Frågan huruvida berörda underhållskostnader skola redovisas å fastighetsfonden eller å andra titlar torde böra avgöras i samband med frågan örn ändrad uppställning av IV huvudtiteln.

Slutligen må i fråga om underhållskostnadernas relativa storlek framhållas, att dessa kostnader för lantförsvarets och sjöförsvarets del förefalla vara relativt låga i jämförelse med de belopp, som utgå för de nuvarande delfonderna, detta särskilt med hänsyn till byggnadernas relativt snabba förslitning och — för sjöförsvarets del — höga ålder. Ä andra sidan anvisas i viss utsträckning särskilda anslag till större reparationer och ombyggnader. Riksräkenskapsverket förutsätter, att — liksom skett vid de nuvarande delfondema — anslag till underhåll anvisas till sådana belopp, att de giva täckning för samtliga underhålls- och reparationskostnader, medan å andra sidan sådana moderniseringar och tillbyggnader, som medföra ökat anläggningsvärde, för framtiden böra redovisas å kapitalbudgeten.

För lotsverkets del äro underhållskostnaderna, liksom byggnadskostnaderna, relativt höga, beroende på dels att ett stort antal byggnader måst förläggas till avlägset belägna och svårtillgängliga platser, dels att byggnaderna äro i förhållandevis stor omfattning utsatta för särskilda påfrestningar i klimatiskt hänseende (sjöyr m. m.), dels slutligen att bryggor, slipar och hamnanläggningar ofta måst förläggas till platser, vilka äro utsatta för sjöhävning och isgång.

Riksräkenskapsverket förutsätter vidare, att reparations- och underhållskostnaderna, så vitt angår det egentliga byggnadsunderhållet, även för de nya delfonderna böra avvägas i fast relation till det bokförda fastighetsvärdet.

Avsättning till värdeminskningskon t o. Med tillämpande av den i det föregående föreslagna fullständiga avskrivningen av försvarsväsendets tidigare byggnader, torde för försvarsväsendets delfonder endast

1 Reparation och underhåll av byggnader jämte fyr-, mist- och radioapparatur.

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

erfordras årliga avskrivningar å de byggnadsvärden, som finansierats med anslag av lånemedel. Avskrivning skall för olika fastighetsgrupper ske med 25 respektive 50 procent av anskaffningskostnaden vid anskaffningen, samt därefter med 1.25 procent om året, vilket motsvarar en avskrivningsperiod om 60 respektive 40 år.

Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade områden. Å denna titel böra till de nya delfonderna från byggnadsstyrelsens delfond överföras de till förevarande myndigheter hänförliga hyresutgifter, vilka nu utbetalas av byggnadsstyrelsen. Därjämte böra å denna titel redovisas de hyres- och arrendeavgifter, som nu utbetalas av de här ifrågavarande myndigheterna. De utgifter, som sålunda skulle överföras till fastighetsfonden, torde kunna beräknas till följande belopp:

Lantförsvaret:

Från byggnadsanslaget ............................ kronor 10,000

Från anslaget till skrivmaterialier och expenser . ....... »_77,000

Summa kronor 87,000

Sjöförsvaret:

Från anslaget till skrivmateriel och expenser.......... kronor 85,000

Från anslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner,

m-m............................................ » 12,000

Från anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.............................. » 7,000

Summa kronor 104,000

Tullverket:

Från omkostnadsanslaget............................ kronor 26,000

Lotsverket:

Från omkostnadsanslaget............................ kronor 6,000

överskott.

De överskott, som från de nya fondernas inkomst- och utgiftsstater skola återföras till budgeten, böra beräknas enligt samma regler som tillämpas för de hittillsvarande delfonderna — utom byggnadsstyrelsens delfond — alltså för närvarande efter 4 procent å kapitalet.

Kapitalbudgeten.

De anslag till nybyggnader och tillbyggnader, som hittills anvisats å anslag under IV, VII och X huvudtitlarna, böra för framtiden överflyttas till kapitalbudgeten. Det under X huvudtiteln uppförda anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten bör därefter allenast avse säkerhetsanstalter, vilka icke upptagits till redovisning å lotsverkets delfond av fastighetsfonden. Stockholm den 28 februari 1939.

Carl Murray.

Underdånigst P. S. RUNEMARK.

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 184.

Bilaga.

Preliminär beräkning å fastighetsvärden, avsedda att upptagas & försvarsväsendets, tullverkets och lotsverkets delfonder av statens allmänna fastighetsfond.

Byggnader under uppförande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

15 Byggnader under uppförande. 2 Inkl. sjökarteverket.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

1 Därav dockor och i berg insprängda cisterner 13,800,000 kronor.

2 Byggnader under uppförande samt viss mark, vartill kronan ännu ej förvärvat äganderätt, äro här ej medräknade.

397449. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.