med förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1940/41 m. m.
Hänvisat till av
Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
1 Nr 142.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1940/41 m. m.; given Stockholms slott den 8 mars 1940.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 mars 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, utrikes-, social-, kommunikations-, ecklesiastik- och handelsdepartementen anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1940/41 m. m. och anför därvid följande:
Översikt av fastighetsfondens ställning.
Fastighetsfondens kapitalbehållning utgjorde den 1 juli 1938 i runt tal 170.40 miljbner kronor. Under budgetåret 1938/39 ha å kapitalinvesteringsanslag till fonden lyftats 11.84 miljoner kronor och å motsvarande avskrivningsanslag 6.00 miljoner kronor. Från andra kapitalfonder har till fastig- Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 142.
2 Kungl. Maj.ts proposition nr 142.
hetsfonden omförts 1.05 miljon kronor varav 1 miljon kronor avse å statliga pensionsfonder förut bokförda fastigheterna nr 9 i kvarteret Milon och nr 3 i kvarteret Kungl. Trädgården i Stockholm. Därjämte har fastighetsfondens kapital ökats med 1.51 miljon kronor på grund av att å fonden upptagits för dövstumundervisningen avsedda fastigheter och byggnader för statens växtskyddsanstalt m. m. Om hänsyn även tages till en obetydlig kapitalåterbäring, utvisar fastighetsfonden härefter en utgående behållning den 30 juni 1939 av 178.79 miljoner kronor.
Den för budgetåret 1938/39 fastställda staten för fastighetsfonden balanserade på 16.05 miljoner kronor. Inkomsterna beräknades till detta belopp och för utgifter upptogos 7.90 miljoner kronor. Överskottet beräknades alltså till 8.15 miljoner kronor. Utfallet av staten framgår av en i budgetredovisningen för budgetåret 1938/39 (sid. 130 f.) intagen sammanställning. Enligt denna har fondens överskott uppgått till 8.44 miljoner kronor, som tillförts statsregleringen. Till reparations- och underhållskostnader m. m. ha åtgått 3.97 miljoner kronor. Då under denna rubrik anslagits 4.45 miljoner kronor, lia för ändamålet reserverade medel ökat med 0.48 miljon kronor. Posten för hyresutgifter å byggnadsstyrelsens delfond har överskridits med 0.27 miljon kronor.
Den för innevarande budgetår gällande staten för fastighetsfonden är fastställd genom brev den 2 juni 1939 (proposition nr 153, lagtima riksdagens skrivelse nr 270). Beträffande statens innehåll torde få hänvisas till en vid statsrådsprotokollet fogad tabell (bilaga A).
Utvidgad redovisning å statens allmänna fastighetsfond.
Statens allmänna fastighetsfond omfattar för närvarande sju delfonder, nämligen fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens, byggnadsstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds universitets och karolinska sjukhusets delfonder.
I anslutning till de grunder, som angivits i propositionen nr 184 till 1939 års lagtima riksdag (jfr riksdagens skrivelse nr 245), skall redovisningen å denna fond nu utvidgas till att avse även av generaltullstyrelsen och lotsstyrelsen förvaltade fastigheter. För detta ändamål skola två nya delfonder inrättas, benämnda generaltullstyrelsens och lotsstyrelsens delfonder. Vid den utredning, som verkställts i dessa redovisningsfrågor, har närmare klarlagts omfattningen av det fastighetsbestånd, som skall tillföras fastighelsfonden vid inrättandet av dessa nya delfonder, därvid en värdering av fastigheterna verkställts. Under hänvisning beträffande detaljerna till handlingarna i ärendet — generaltullstyrelsens och lotsstyrelsens statförslag för respektive delfonder — torde utredningens resultat här få sammanfattas sålunda.
Generaltullstyrelsens delfond. Värdet av de fastigheter, som skola upptagas till redovisning å denna delfond, kan beräknas vid ingången av budgetåret 1940/41 uppgå till i runt tal 1.42 miljon kronor, därav 0.11 miljon kronor
Kungl. Maj-.ts proposition nr 142.
markvärde och 1.31 miljon kronor byggnadsvärde. I enlighet med av 1938 års riksdag godkända regler för avskrivning av å fastighetsfonden uppförda byggnadsvärden, vilka regler ansetts böra komma till tillämpning även för de nya delfonderna, skall för avskrivning av å delfonderna invärderade byggnader till värdeminskningskonto avsättas så stort belopp, som skulle hava avskrivits från tiden för byggnadernas färdigställande med tillämpande av samma avskrivningsregler. Avskrivning skall för tullverkets byggnader ske vid anskaffningen med 25 % av anskaffningskostnaden samt därefter med 1.25 % örn året, vilket motsvarar en avskrivningsperiod örn 60 år. Med iakttagande härav beräknas för tiden intill den 1 juli 1940 hava avskrivits ett sammanlagt byggnadsvärde av 0.77 miljon kronor. Efter denna avskrivning återstår ett kapital av 0.65 miljon kronor, som alltså kommer att tillföras statens allmänna fastighetsfond vid inrättandet av generaltullstyrelsens delfond.
Lotsstyrelsens delfond. I fråga om den omfattning, i vilken lotsverkets fastigheter böra redovisas å statens allmänna fastighetsfond, har lotsstyrelsen, som i ärendet samrått med riksräkenskapsverket, i sin skrivelse med statförslag för styrelsens delfond anfört följande.
Lotsverkets fastigheter utgöras av dels tjänstebostäder (bostadshus med nödiga uthus) för personal vid vissa lots- och fyrplatser jämte uppassningshus och lotsutkikar, dels fyrar och andra fasta sjömärken, dels ock hamnanläggningar med båthus och slipar. Härtill komma vissa fastigheter, där lotsverkets förråd äro placerade, samt hamnanläggningar, båthus och slipar vid de under lotsverkets förvaltning stående livräddningsstationerna. Den mark, varå anläggningarna äro uppförda, innehaves av lotsverket i vissa fall med äganderätt, i andra fall till följd av enskilda hemman åvilande lotsningsbesvär och i ännu andra fall med nyttjanderätt. Fastigheterna, som äro fördelade längs rikets hela kust, äro jämförelsevis många. Värdet å fastigheterna varierar inom tämligen vida gränser men är för det övervägande flertalet fastigheter relativt lågt.
I avseende å frågan i vilken omfattning lotsverkets fastighetsbestånd bör redovisas å statens allmänna fastighetsfond vill lotsstyrelsen erinra, att riksräkenskapsverket i sitt underdåniga utlåtande den 28 februari 1939 angående sättet för redovisning i riksbokföringen av fastigheter, som disponeras av försvarsväsendet, tullverket oell lotsverket (såsom bilaga fogat vid prop. nr 184 till 1939 års lagtima riksdag), intagit den ståndpunkten, att såväl bostäder jämte lotsuppassningslius och lotsutkikar som även fasta fyrar och hamnanläggningar skulle redovisas å fastighetsfonden. I sagda proposition har departementschefen ställt sig i viss mån betänksam mot riksräkenskapsverkets förslag i denna del, i det lian uttalat, att stark tvekan måste råda, huruvida vissa hamn- och fyranläggningar borde ingå i fastigheternas bokförda värden. Frågan örn gränsdragningen mellan de fastighetsvärden, som böra redovisas å fastighetsfonden, och övriga anläggningsvärden finge emellertid, enligt departementschefens uttalande, definitivt prövas i samband nied det slutliga beslutet, angående inrättandet av ifrågavarande delfond. I riksdagens skrivelse nr 245/1939 uttalas härom följande: »Riksdagen har uppmärksammat, att det ifrågasatts att låta vissa hamn- och fyranläggningar framdeles redovisas å fastighetsfonden samt att denna fråga skulle ytterligare prövas av Kungl. Majit. I anledning härav anser sig riksdagen böra betona önskvärdheten av att vid den redovisning av fastighets-
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
beståndet, som bör ske över allmänna fastighetsfonden, hänsyn tages till icke allenast fastigheternas rent juridiska karaktär utan även till praktiska synpunkter, så att icke redovisningen av statens fastigheter, ehuru i formellt hänseende fullt tillfredsställande, vid tillämpningen kan komma att medföra svårigheter och ofta onödigt arbete. Det lärer emellertid kunna förväntas, att dessa synpunkter vid ärendets fortsatta behandling av Kungl. Maj:t komma att beaktas.»
I avseende å frågan i vilken utsträckning lotsverkets fastighetsbestånd bör överföras till redovisning å statens allmänna fastighetsfond vill lotsstyrelsen inledningsvis framhålla, att styrelsen förutsätter, att det genom inrättandet av lotsverkets delfond icke skall uppkomma försämrade möjligheter att tillgodose kraven på vidmakthållande och stärkande av de anläggningar, som skulle redovisas å delfonden, framförallt säkerhetsanstalterna för sjöfarten. I detta sammanhang bör bemärkas, att lotsverkets fastigheter i stor utsträckning äro förlagda till avlägsna och svårtillgängliga platser och att de ofta äro i särskild grad utsatta för väder och vind och ej sällan även för sjöhävning och isgång. Underhållskostnaderna för dessa fastigheter bliva därför jämförelsevis höga; att bestämma dessa kostnader efter mera schematisk grund, som må vara användbar för fastigheter stående under andra myndigheters förvaltning, låter sig sålunda ej göra.
Därest nu antydda synpunkter vinna tillbörligt beaktande, anser lotsstyrelsen sig för sin del icke böra resa erinringar mot att överförandet till delfonden av lotsverkets fastigheter sker i den omfattning, som för vinnande avönskvärd redovisning av statens fastighetsbestånd må ur bokföringsmässiga synpunkter anses påkallad. Lotsstyrelsen vill sålunda ej heller motsätta sig riksräkenskapsverkets förslag att vissa fasta fyrar och hamnanläggningar skola redovisas å lotsverkets delfond. Därest det emellertid efter någon tids vunnen erfarenhet örn verkningarna i praktiken av redovisningssystemet skulle visa sig, att jämkning i något avseende däri bör vidtagas, får givetvis frågan härom då upptagas till prövning.
Emellertid lärer, enligt vad från riksräkenskapsverkets sida under hand framhållits, anledning icke föreligga att av fyrar och hamnar medtaga å delfonden annat än vissa mera betydande dylika anläggningar. För att icke den bokföring inom lotsstyrelsen, som blir en följd av delfondens inrättande, må bliva onödigt omfattande, är det också för arbetsbesparing av betydelse att en sådan uppdelning kommer till stånd. Någon ur alla synpunkter fullt rationell gräns mellan vad som bör medtagas å fonden och lämnas utanför densamma torde dock vara svår att finna. Efter överläggning härom med riksräkenskapsverket Ilar lotsstyrelsen stannat vid att föreslå, att av fyrar endast de med ständig bevakning skola redovisas å delfonden samt att av hamnanläggningar medtagas endast sådana, vilkas respektive värden uppgå till omkring 20,000 kronor eller därutöver. Såsom skäl för nämnda uppdelning av fyrarna må nämnas, att de bevakade fyrarna dels regelmässigt hava högre fastighetsvärden än de obevakade, dels ingå i ett på fyrplatsen förefintligt komplex av byggnader, nämligen bostäder m. m. för fyrpersonalen, vilka byggnader i varje fall skola redovisas å fonden, dels ock att de bevakade fyrarna i motsats till de obevakade i regel äro belägna å mark, som av lotsverket innehaves med äganderätt.
Då lotsstyrelsen ansett sig böra gå med på, att vissa fyrbyggnader, nämligen de bevakade fyrarna, skulle medtagas till redovisning å fastighetsfonden, har emellertid styrelsen därvid utgått från, att den i respektive fyrbyggnader ingående apparaturen härvid särskiljes och hålles utanför fonden. För egentlig fast egendom passande regler örn avskrivning, underhåll och dy-
Kungl. Maj.ts proposition nr 142.
likt lämpa sig nämligen icke för denna apparatur, som ständigt måste noga underhållas och tillses samt, för att hållas i nivå med utvecklingen på fyrområdet, relativt ofta utbytas mot modernare anordningar.
I enlighet med vad nu sagts har lotsstyrelsen föreslagit, att av lotsverket tillhörig egendom följande tillgångar skola redovisas å styrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond:
1) staten tillhörig, av lotsverket disponerad mark,
2) tjänstebostäder (bostadshus och uthus) vid lots- och fyrplatser jämte lotsuppassningshus och lotsutkikar, d. v. s. samtliga byggnader vid nämnda platser utom fyranläggningar,
3) fyrbyggnader (dock ej apparaturen) vid bevakade fyrar; samt
4) hamnanläggningar, vilkas respektive värden uppgå till omkring 20,000 kronor eller därutöver.
Det vill förefalla, som örn vad lotsstyrelsen sålunda föreslagit skulle innefatta en godtagbar lösning av frågan om den omfattning i vilken lotsverkets fastigheter böra upptagas å fastighetsfonden. Enligt uppgifter i handlingarna kommer fastighetsfonden därmed att vid inrättandet av lotsstyrelsens delfond tillföras följande tillgångar, nämligen:
mark............................... 0.23 milj. kronor
byggnader utom fyranläggningar...... 5.29 » »
fyranläggningar...................... 2.30 » »
hamnanläggningar.................... 1.63 » »
Sammanlagda värdet skulle alltså utgöra 9.45 miljoner kronor. Å avskrivningskonto skulle komma att redovisas ett belopp av 4.58 miljoner kronor för byggnader utom fyranläggningar samt 2.30 miljoner kronor respektive 1.63 miljon kronor för fyranläggningar respektive hamnanläggningar; sistnämnda båda grupper av anläggningar ha förutsatts skola redovisas som helt avskrivna. Kapitalökningen för fastighetsfonden reduceras sålunda till 0.94 miljon kronor.
Kungl. Maj:t torde böra förordna om inrättande av generaltullstyrelsens och lotsstyrelsens delfonder per den 30 juni 1940 och därvid fastställa de värden å mark och byggnader, med vilka fastigheterna ifråga skola upptagas å delfonderna ävensom meddela de föreskrifter i övrigt som erfordras vid denna utvidgning av redovisningen å statens allmänna fastighetsfond.
Beträffande övriga förändringar i avseende å fastighetsbeståndet å statens allmänna fastighetsfond torde här få nämnas följande. Såsom framgår av särskild proposition angående markbyte mellan staten och Vänersborgs stad för ordnande av tomtområdet för statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor, torde den fastighet, som disponeras av denna anstalt, böra upptagas till redovisning å fastighetsfonden (byggnadsstyrelsens delfond). Vidare torde Lunds universitets delfond av fastighetsfonden böra kompletteras med det s. k. sjölaboratoriet vid limnologiska stationen vid Aneboda. Till de ändringar i poster å fondens stat som härav skulle kunna följa har hänsyn ansetts icke behöva tagas vid uppgörande av statförslaget.
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 142.
Fastighetsfondens stat för budgetåret 1940/41.
Det förslag till stat för allmänna fastighetsfonden, som framlägges i det följande, slutar på ett belopp av 18,652,000 kronor.
Genom tillkomsten av generaltullstyrelsens och lotsstyrelsens delfonder ha utgifterna å fastighetsfonden ökats med sammanlagt 394,000 kronor samt inkomsterna med tillhopa 458,000 kronor. Överskottet stiger alltså till följd av utvidgningen av fondredovisningen med 64,000 kronor.
För övriga delfonder uppgå utgifterna till 8,308,000 kronor eller till 31,900 kronor mera än i årets stat. Kostnaderna för reparationer och underhåll beräknas 760,000 kronor lägre. Till avsättning till värdeminskningskonto äskas 623,000 kronor mera än som upptagits i årets stat, huvudsakligen beroende på att anslag nu upptagits för avskrivning beträffande karolinska sjukhuset. Hyresutgifterna stiga med 168,900 kronor. Ersättningen till ifrågavarande delfonder belöper sig till 15,605,000 eller 848,000 kronor mera än i år.
Fastighetsfondens totala överskott uppgår till 9,950,000 kronor.
Till grund för förslaget till stat för fastighetsfonden ha lagts av vederbörande förvaltningsmyndigheter avgivna statförslag för respektive delfonder. Närmare uppgifter örn de i dessa statförslag beräknade inkomst- och utgiftsbeloppen lämnas i en sammanställning i bilagan A, däld även såvitt angår de nuvarande delfonderna införts motsvarande belopp i den för innevarande budgetår fastställda staten för fastighetsfonden.
över de av förvaltningsmyndigheterna för de nuvarande delfondema framlagda statförslagen har riksräkenskapsverket yttrat sig dels i särskilt utlåtande den 9 december 1939, dels i sin inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. Vid uppgörande av inkomstberäkningen ha för verket varit tillgängliga jämväl de av generaltullstyrelsen respektive lotsstyrelsen, i samråd med riksräkenskapsverket, avgivna förslagen till stater för generaltullstyrelsens respektive lotsstyrelsens delfonder.
Riksräkenskapsverkets slutliga förslag, intaget i bilaga A, ansluter sig nära till de av förvaltningsmyndigheterna framlagda beräkningarna. Verkets granskning har varit väsentligen av teknisk art, i det att verket ansett sig icke hava haft att till behandling upptaga frågan örn vilka grunder, som borde tillämpas vid beräkningen av medelsbehovet för reparations- och underhållskostnader m. m. Vad dessa kostnader beträffar, ha desamma underkastats granskning ur besparingssynpunkt vid uppgörande av ett i statsverkspropositionen framlagt preliminärt statförslag. I övrigt har detta förslag anslutit sig till riksräkenskapsverkets beräkningar. Det med förevarande proposition framlagda förslaget avviker endast i ringa mån från det preliminära.
Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
7 Utgifterna.
Å fastighetsfondens stat böra utgifterna för nästa budgetår fördelas på följande rubriker, nämligen: 1) reparations- och underhållskostnader m. m., 2) avsättning till värdeminskningskonto, 3) hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden.
Reparations- och underhållskostnader m. m.
I enlighet med vad Kungl. Majit föreskrivit hava de myndigheter, som under budgetåret 1938/39 förvaltat delfonder av fastighetsfonden, avgivit redogörelser för användningen under nämnda budgetår av medel som under ifrågavarande anslagsposter ställts till förfogande. I den mån icke uppgifter i det följande lämnas ur dessa redogörelser torde beträffande redogörelsernas innehåll få hänvisas till handlingarna i ärendet.
Fångvårdsstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader m. m. för denna delfond ha varit anslagna följande belopp, med vilka sammanställts de faktiska utgifterna under respektive budgetår:
Budgetår
1937/38
1938/39
1939/40
Enligt stat kronor
300,000
325.000 Enligt räkenskaperna kronor
298,626
302,268
Fångvårdsstyrelsen har i sin skrivelse med statförslag för budgetåret 1940/41 anfört, att av anslaget till reparations- och underhållskostnader m. m. hittills bestritts bland annat kostnader för bränsle, lyse och vatten för de under fångvårdsstyrelsens delfond redovisade bostadshusen och bostadslägenheterna ävensom, i viss utsträckning, för fängelsebyggnadema. Styrelsen hade funnit sig böra från och med budgetåret 1939/40 frångå det sålunda tillämpade förfarandet och för framtiden bestrida ifrågavarande utgifter för bränsle, lyse och vatten av förslagsanslaget till fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten: omkostnader, ett förfaringssätt som syntes vara principiellt riktigare. Styrelsen beräknade den härigenom uppkommande besparingen å utgiftsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. till omkring 10,000 kronor. Anspråken på medel för reparations- och underhållsarbeten — i synnerhet för fortsatt modernisering av fängelsebyggnaderna — och den fortsatta prisstegringen å material m. m. gjorde det emellertid nödvändigt för styrelsen att upptaga posten till reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1940/41 till 325,000 kronor eller samma belopp som för budgetåret 1939/40.
Utrikesdepartementets delfond. För denna delfond lia till reparationsoch underhållskostnader in. m. beräknats, respektive utgått följande belopp:
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
Budgetår stat
kronor
1937/38 ............................ 181,400
1938/39 ............................ 200,000
1939/40 ............................ 263,000
Höjningen för budgetåret 1939/40 avser kostnader för uppvärmning och belysning av tjänstebostäder i statens fastigheter för vissa tjänstemän vid utrikesförvaltningen. Frånräkna! sistnämnda kostnader utgjorde alltså det för reparationer och underhåll anvisade beloppet även för budgetåret 1939/40 200,000 kronor.
Enligt en inom byggnadsstyrelsen upprättad, av styrelsen och utrikesdepartementet åberopad promemoria beräknas kostnaderna under förevarande rubrik, frånsett utgifterna för uppvärmning och belysning av förenämnda tjänstebostäder, till 220,000 kronor för budgetåret 1940/41. Till stöd för ökningen ha åberopats de osäkra förhållanden, som för närvarande råda, och den prisstegring, som kunde anses föreligga. Med tillägg av nämnda kostnader för uppvärmning och belysning av tjänstebostäder har utrikesdepartementet i sitt statförslag upptagit anslagsposten för budgetåret 1940/41 till avrundat 285,000 kronor.
Medicinalstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader m. m. ha för denna delfond anslagits och utgått följande belopp:
Budgetår Enli& stat
kronor
1937/38 ......................... 1,100,000
1938/39 ......................... 1,250,000
1939/40 ......................... 1,260,000
Med avseende å medelsdispositionen under budgetåret 1938/39 inhämtas av handlingarna i ärendet, att i sinnessjukhusens stater upptagits anslagsmedel för underhåll å sammanlagt omkring 344,000 kronor, att medicinalstyrelsen å de av direktionerna framlagda reparationsförslagen (belöpande sig till cirka 642,000 kronor) beviljat omkring 510,000 kronor saint att därutöver för särskilda arbeten m. m. ställts till förfogande omkring 506,000 kronor.
Härjämte må nämnas att Kungl. Majit den 2 februari 1940 anbefallt medicinalstyrelsen att föranstalta om utförande av vissa arbeten vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn, avseende inledande av vatten- och avloppsledningar i vissa sjukhuset tillhöriga personalbostadshus m. m., för en kostnad av högst 7,600 kronor, att utgå av förevarande anslagspost i staten för fastighetsfonden för budgetåret 1939/40.
Medicinalstyrelsen har för nästa budgetår äskat 1,400,000 kronor till reparations- och underhållskostnader m. m. för styrelsens delfond och därvid framhållit, att det, bland annat på grund av stigande materialpriser och arbetslöner, syntes visa sig för framtiden omöjligt att inom ramen för nu utgå-
Enligt räkenskaperna kronor
1,130,159
1,194,335
Enligt räkenskaperna kronor
209,592
188,406
Kungl. Maj.ts proposition nr 142.
ende anslag tillgodose behövligt underhållsarbete vid statens sinnessjukhus, av vilka flertalet vore över 25 år gamla.
Byggnadsstyrelsens delfond. Under denna delfond lia till reparationsoch underhållskostnader m. m. anvisats följande belopp, jämte vilka angivits de faktiska utgifterna från anslagsposten under respektive budgetår:
Budgetår
1937/38
1938/39
1939/40
Enligt stat kronor
1.800.000 Enligt räkenskaperna kronor 1,971,534 1,747,732
De ordinarie reparations- och underhållskostnaderna för byggnadsstyrelsens delfond ha plägat beräknas till viss procent av det uppskattade byggnadsvärdet för de å delfonden redovisade fastigheterna (exklusive värdet å nya elementarskolans byggnad som underhålles av Stockholms stad). Tidigare har nämnda procentsats utgjort 1.5. I skrivelse med statförslag för budgetåret 1939/40 anförde byggnadsstyrelsen emellertid, att det varit nödvändigt att öka procentsiffran 1.5 med 15 % eller avrundat till 1.7. Detta beräkningssätt hade godkänts av Kungl. Majit och riksdagen beträffande budgetåret 1938/39. Styrelsen anförde vidare, att då någon nämnvärd ökning av underhållskostnaderna för budgetåret 1939/40, såvitt då kunde bedömas, icke vore att förvänta, procentsiffran 1.7 borde kunna bibehållas.
I förslaget till stat för byggnadsstyrelsens delfond av fastighetsfonden för nästa budgetår har styrelsen upptagit anslagsposten för reparations- och underhållskostnader m. m. till 2,550,000 kronor. Till stöd för detta förslag har byggnadsstyrelsen anfört följande.
Enligt den nu på sedvanligt sätt verkställda indexberäkningen för underhålls- och reparationskostnader, vilken baserats på de under våren 1939 antagna anbuden från årets hantverksmästare för arbeten i Stockholm, är för 1939 indextalet 263, jämfört med 100 år 1914. Motsvarande indextal för år 1938 var 257. Stegringen utgör således endast 6 enheter och torde icke böra föranleda någon ändring av procentsiffran för underhållskostnaderna, 1.7 procent av byggnadsvärdena.
Det byggnadsvärde, som bör läggas till grund för procentberäkningen, utgör, exklusive nya elementarskolans byggnadsvärde, 110,042,204: 39 kronor.
Reparations- och underhållsanslaget blir alltså 1.7 procent av nämnda belopp eller 1,870,717:46 kronor eller i avrundat tal 1,870,000 kronor.
Under nu rådande ovissa förhållanden oell med de jämförelsevis betydande prisökningar, som sedan augusti månad inträffat på byggnadsmarknaden, ävensom med hänsyn till de ytterligare prisstegringar, som otvivelaktigt äro att förvänta, för den händelse krisläget fortsätter, torde emellertid det nämnda beloppet 1,870.000 kronor behöva beräknas icke oväsentligt högre. Givetvis är det dock icke möjligt att förutsäga prisstegringens storlek vid tiden för nästa budgetårs ingång. För dagen torde man kunna anse, att prisstegringen uppgår till lägst omkring 20 °/o, det vill säga till omkring
375,000 kronor för ifrågavarande anslagspost.
Till underhållskostnaderna bör jämväl läggas ett belopp för bestridande av staten åliggande kommunala och andra utskylder, vilka kunna beräknas till i runt tal 10,000 kronor.
10 Kungl. Maj.ts proposition nr 142-
För ändamål, som tidigare bekostats från anslaget till lyshållning med flera utgifter för kronans publika hus i Stockholm, bör liksom för innevarande budgetår ett belopp av 30,000 kronor tilläggas underhållsanslaget.
Såsom i undertecknad generaldirektörs skrivelse den 9 oktober 1939 till statssekreteraren i finansdepartementet framhållits, Ilar byggnadsstyrelsen, i den mån underhållsanslagen därtill lämnat tillgång, under ett flertal år utfört för brandsäkerheten erforderliga arbeten å vindarna inom fastigheter i Stockholm. Dessa arbeten hava bestått i sektionering av större utrymmen medelst uppsättande av brandhärdiga väggar, impregnering av takstolar m. m. med eldskyddsfärg samt inläggning av brandhärdig golvmassa å banb.jälksvindar. Dylika arbeten hava hittills utförts inom 17 byggnader och äro under innevarande budgetår avsedda att utföras inom ytterligare ett 10-tal byggnader. En approximativ kostnadsutredning rörande behovet av ytterligare dylika arbeten inom Stockholmsfastigheterna slutar å en summa av omkring 400,000 kronor. I skrivelsen ifrågasattes att den besparing å
135.000 kronor, som skulle uppkomma å årets underhållsanslag, därest vissa reparationsarbeten icke skulle komma till utförande under innevarande budgetår, borde tagas i anspråk för utförande av ytterligare brandsäkerhetsåtgärder inom vindsutrymmen i en del Stockholmsfastigheter.
Om de i nämnda skrivelse ifrågasatta brandsäkerhetsåtgärderna, vilkas behövlighet byggnadsstyrelsen ånyo vill vitsorda, skola komma till utförande, erfordras utöver sistnämnda belopp å 135,000 kronor ytterligare 265,000 kronor.
Den sammanlagda reparations- och underhållskostnaden för byggnadsstyrelsens delfond uppgår alltså till 1,870,000 + 375,000 + 10,000 + 30,000 +
265.000 kronor = 2,550,000 kronor.
Kungl. Majit har den 15 december 1939 bemyndigat byggnadsstyrelsen att lör utförande av ytterligare brandsäkerhetsåtgärder inom vindsutrymmen i vissa å byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond redovisade fastigheter i Stockholm disponera av ifrågavarande anslagspost ett belopp av högst 135,000 kronor, motsvarande beräknad besparing å anslagsposten vid inställande av vissa tidigare planerade reparationsarbeten under innevarande budgetår.
GeneraltiiUstyrelsens delfond. I sitt statförslag har generaltullstyrelsen upptagit ett belopp av 45,000 kronor för reparations- och underhållskostnader m. m., motsvarande omkring 3.4 °/o av byggnadsvärdet. Enligt inhämtad uppgift utgjorde motsvarande kostnader för budgetåret 1937/38 i runt tal 52,650 kronor och för budgetåret 1938/39 i runt tal 43,200 kronor.
Uppsala universitets delfond. Under denna delfond lia till reparationsoch underhållskostnader m. m. för dels akademiska sjukhuset, dels övriga fastigheter anvisats följande belopp, jämte vilka angivits de faktiska utgifterna från anslagsposterna under budgetåret 1938/39:
Budgetår
1938/39
1939/40
Akademiska Enligt stat kronor
sjukhuset Enligt räkenskaperna kronor
136.000 120,890
övriga fastigheter
Fnliot stat Enligt räken' Enligt stat Skaperna
kronor kronor
250,000 202,480
250,000
Kungl. Maj.ts proposition nr 142-
11 I redogörelsen för användningen av för budgetåret 1938/39 anvisade medel under förevarande rubrik har universitetets drätselnämnd anfört bland annat följande:
Reparationsanslaget utgjorde för akademiska sjukhuset 136,000 kronor samt för övriga fastigheter 250,000 kronor. Genom tillfälliga smärre inkomster under budgetåret ökades sistnämnda belopp med 742 kronor till 250,742 kronor.
Utgifterna för akademiska sjukhusets underhåll utgjorde 120,889: 64 kronor, vadan en behållning till budgetåret 1939/40 å 15,110: 36 kronor förefanns. Utgifterna för underhåll av övriga fastigheter utgjorde 203,222: 13 kronor. En behållning å 47,519: 87 kronor förelåg alltså. Dessa behållningar bero emellertid dels därpå att betalning för en del kontrakterade arbeten icke hunnit erläggas före budgetårets slut samt dels och huvudsakligen därpå att universitetets delfond nyinrättades från och med den 1 juli 1938. Enär reparations- och underhållsarbeten i institutionsbyggnaderna så vitt möjligt böra förläggas till sommarmånaderna, hade dylika arbeten i likhet med vad städse tidigare varit fallet planerats och i väsentliga delar kontrakterats avsevärd tid före sagda datum. Därvid kunde man icke vid bestämmandet av arbetenas omfattning taga hänsyn till den avsevärda ökningen av reparationsanslaget, som sedermera i samband med delfondens inrättande vidtogs. På grund därav kommo liksom föregående år viktiga arbeten att få anstå.
Av samma redogörelse inhämtas vidare, att bland utgifterna under budgetåret 1938/39 ingått dels ett belopp av 50,706:51 kronor, som utgjorde skuld å reparationsanslaget från föregående budgetår och vilket belopp tidigare förskotterats av universitetet, dels ett motsvarande belopp å 6,090 kronor för akademiska sjukhusets underhåll. Täckningsåtgärder hade på sin tid anmälts och av riksdagen medgivits.
Det under förevarande anslagsrubrik anvisade beloppet, för innevarande budgetår utgörande 394,000 kronor, anser drätselnämnden vara i sin helhet erforderligt jämväl under budgetåret 1940/41. Drätselnämnden har med hänsyn till rådande tidsförhållanden ansett sig icke böra göra framställning örn någon höjning av beloppet i fråga.
Lunds universitets delfond. För denna delfond ha under budgetåren 1938/39 och 1939/40 till reparations- och underhållskostnader m. m. anslagits följande belopp, med vilka sammanställts den faktiska utgiften under först-
I drätselnämndens vid Lunds universitet statförslag för budgetåret 1940/ 41 har under förevarande anslagspost äskats ett belopp av 150,500 kronor, utgörande i avrundat tal 1.7 °/o av ett beräknat byggnadsvärde den 1 juli 1940 å cirka 8,850,000 kronor.
12 Kungl. Maj.ts proposition nr 142.
Karolinska sjukhusets delfond. Rubriken för reparations- och underhållskostnader m. m. är för denna delfond i staten uppdelad på två anslagsposter, avseende den ena karolinska sjukhuset och den andra serafimerlasarettet.
Under dessa rubriker ha anslagits följande belopp, varjämte angivits den faktiska utgiften under budgetåret 1938/39:
Budgetår
1938/39
1939/40
Karolinska Enligt stat kronor
sjukhuset Enligt räkenskaperna kronor
11.000 10,095
50.000 Serafimerlasarettet
Enligt räkenskaperna kronor kronor
Enligt stat
50.000 46,246
83.000 Av det för serafimerlasarettet för budgetåret 1939/40 anvisade beloppet,
83.000 kronor, avsågo 33,000 kronor vissa särskilda arbeten av engångskaraktär (se prop. 153 till 1939 års lagtima riksdag, sid. 18).
För budgetåret 1940/41 har direktionen för karolinska sjukhuset äskat
100.000 kronor för sjukhusets reparations- och underhållskostnader m. m. samt till stöd härför anfört följande:
Beräkningen av reparations- och underhållskostnader m. m. för karolinska sjukhuset möter givetvis stora svårigheter, innan praktisk erfarenhet vunnits. Det är emellertid klart, att ifrågavarande byggnadskomplex med ett byggnadsvärde av 29,063,065 kronor måste kräva avsevärda underhållskostnader, särskilt med hänsyn till det stora slitaget inom ett sjukhus. Därjämte måste beaktas att sjukhusområdet omfattar 373,000 kvm, därav cirka
65.000 kvm vägar, gångar och grusade gårdsplaner. Återstoden är till stor del utlagd till park. Vidare måste beaktas, att i sjukhusets personalstat ej finnes upptagen personal för utförande av snickeri-, målnings- eller murningsarbeten. Dessa arbeten måste utföras på entreprenad eller genom tillfälligt anställda arbetare.
En viss ledning för beräknandet av ifrågavarande kostnader kan erhållas genom en jämförelse med byggnadsstyrelsens beräkningar av liknande kostnader. I detta avseende tillåter sig direktionen hänvisa till vad byggnadsstyrelsen anfört vid framläggande av förslag till stat för styrelsens delfond av fastighetsfonden för budgetåret 1939/40, infört i proposition nr 153/1939 sid. 14. Byggnadsstyrelsen kommer här fram till en beräkningsgrund av 1.7 % av byggnadsvärdet å färdiga byggnader. Till denna beräkningsgrund anslöt sig Kungl. Maj:t och riksdagen. Sedan dessa beräkningar gjordes hava emellertid betydande prisstegringar skett.
Enligt denna beräkningsgrund skulle reparations- och underhållskostnaderna vid karolinska sjukhuset uppgå till (1.7 % av 29,063,065 kronor) 494,072 kronor. Med hänsyn till att sjukhuset är nyuppfört torde kostnaderna under närmaste tiden ej behöva uppgå till nämnda belopp. Erinras må emellertid att vissa av sjukhusets byggnader varit färdiga sedan flera år tillbaka och därför redan nu kräva betydande underhåll.
Ett rationellt ordnande av byggnadernas underhåll synes vara anställande vid sjukhuset av särskild personal för byggnadsarbeten (en verkmästare och erforderligt antal hantverkare). I avvaktan på erfarenhet har emellertid direktionen icke funnit sig nu böra föreslå en dylik organisation.
För nästa budgetår beräknar direktionen ett belopp av 100,000 kronor vara erforderligt för bestridande av underhålls- och reparationsarbeten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
13 För reparationer och underhåll beträffande serafimerlasarettet har direktionen för karolinska sjukhuset äskat ett belopp av 70,000 kronor, vilket motsvarar ungefär 1 % av ifrågavarande fastighets brandförsäkringsvärde.
Lotsstgrelsens delfoncl. 1 fråga örn beräkningen av anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. har lotsstyrelsen anfört följande:
Kostnaderna för de ändamål, som med å denna post uppförda medel skola tillgodoses, lia hittills i huvudsak hestritts från den å lotsverkets omkostnadsstat upptagna posten Reparation och underhåll av byggnader. Från sistnämnda post, som under vartdera av budgetåren 1938/39 och 1939/40 varit uppförd med ett belopp av 330,000 kronor, bestridas för närvarande kostnader för reparation och underhåll av dels lotsverkets samtliga fastigheter, såsom tjänstebostäder, bevakade och obevakade fyrar, maskinhus, lotsupppassningshus, lotsutkikar, vägar, fasta sjömärken, hamnanläggningar, båthus oell slipar, dels ock all till nämnda fastigheter hörande apparatur, maskiner och inventarier. Lotsstyrelsen har nu ur sistnämnda post utbrutit ett så stort belopp, som motsvarar kostnaderna för reparation och underhåll av den egendom, som skall redovisas å delfonden. Det härvid erhållna beloppet 255,100 kronor har uppdelats å de tre särskilda underrubrikerna Byggnader utom fyranläggningar, Fyranläggningar och Hamnanläggningar med ledning av de faktiska utgifterna för dessa tre ändamål under budgetåret 1938/39. För reparation och underhåll av byggnader m. m., som icke ingå i delfonden, komme alltså att å omkostnadsstaten kvarstå ett belopp av (330,000 — 255,100 =) 74,900 kronor eller i runt tal 75,000 kronor.
I detta sammanhang vill lotsstyrelsen framhålla att ifrågavarande tre till reparations- och underhållskostnader m. m. avsedda delposter var och en kommer att få samma natur som ett reservationsanslag d. v. s. att delpost icke får överskridas och att å andra sidan å en delpost under visst budgetår uppkommet överskott kvarstår och är för med densamma avsedda ändamål disponibelt i fortsättningen. Detta senare innebär en fördel i så hänseende, att reparations- och underhållsarbetena kunna planeras och bedrivas med större rörelsefrihet. Å andra sidan innebär delposternas maximering, särskilt vad beträffar delposten till hamnanläggningar, såtillvida viss risk att örn en större skadegörelse skulle inträffa — något som med hänsyn till det för sjöhävning, isgång m. m. ofta utsatta läget understundom kan enligt vad erfarenheten visat drabba någon lotsverkets anläggning — delposten kan befinnas otillräcklig. Då det i sådan händelse i regel är för uppehållande av anstalternas behöriga funktion påkallat, att den inträffade skadan omedelbart repareras, måste då annan utväg till anskaffande av behövliga medel stå till buds. Lotsstyrelsen vill i avseende härå uttala, att det torde få förutsättas, att i en dylik situation möjlighet må föreligga att erhålla kostnad för dylikt ändamål täckt från medel, som stå till Kungl. Maj:ts förfogande. I avseende härå vill lotsstyrelsen erinra, att föredragande departementschefen i propositionen nr 115 till 1935 års riksdag med förslag till inkomst- och utgiftsstat för statens allmänna fastiglietsfond för budgetåret 1935/3(i uttalat (sid. 11) att örn under ett budgetår till följd av oförutsedda händelser behov skulle uppkomma av reparationsarbeten av sådan omfattning, att den i utgiftsslaten upptagna anslagsposten icke kan bereda tillgång till utgifternas täckande, det å riksstaten anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter lärer få för ändamålet av Kungl. Maj:t anlitas i enlighet med de för dispositionen av detta anslag av riksdagen fastställda villkoren.
Från ifrågavarande utgiftspost till reparations- och underhållskostnader m. m. torde vidare få bestridas skatter och onera för de å delfonden redovi-
14 Kungl. Maj.ts proposition nr 142.
Ittfartemenls-
chefen.
säde fastigheterna, vilka utgifter, som hittills bestritts från den i lotsverkets omkostnadsstat upptagna posten till Diverse och extra utgifter, torde kunna beräknas till omkring 2,300 kronor för år.
I enlighet härmed har lotsstyrelsen upptagit anslagsposten reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1940/41 till 257,400 kronor, därav 214,600 kronor till byggnader utom fyranläggningar, 30,100 kronor till fyranläggningar och 12,700 kronor till hamnanläggningar. Dessa belopp har riksräkenskapsverket avrundat så, att summan under anslagsposten uppgår till 258,000 kronor.
För innevarande budgetår lia å fastighetsfondens stat till reparations- och underhållskostnader m. m. för de å fonden redovisade fastigheterna anslagits
4,305,000 kronor. Förvaltningsmyndigheterna ha för nästa budgetår hemställt örn anvisande av sammanlagt 5,576,900 kronor för nämnda ändamål. Av detta belopp hänföra sig 45,000 kronor respektive 257,400 kronor till generaltullstyrelsens och lotsstyrelsen delfonder, vilka skola inrättas vid budgetårsskiftet. På de övriga delfonderna faller alltså ett belopp av 5,274,500 kronor eller i runt tal 970,000 kronor mera än för innevarande budgetår.
Vid den utredning som föregick propositionen nr 79 till urtima riksdagen, angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna under budgetåret 1939/ 40 m. m., framhölls önskvärdheten av att minska utgifterna även för reparationer och underhåll av statens fastigheter. Det ansågs därvid i regel icke lämpligt att direkt begränsa dispositionen av medel för ifrågavarande ändamål med visst belopp för innevarande budgetår. En dylik begränsning syntes hellre böra genomföras genom en reduktion av medelsanvisningen för budgetåret 1940/41. Med åberopande härav hemställde jag hos de myndigheter, som skulle komma att förvalta delfonder av fastighetsfonden under nästa budgetår, att de ville omedelbart vidtaga de åtgärder med avseende å arbeten och arbetsplaner som erfordrades för att en rationell avvägning av de underhållsbehov, som vid en reducerad medelstilldelning för budgetåret 1940/41 kunde täckas, skulle bliva möjlig. I anslutning till den ståndpunkt, som sålunda intagits vid besparingsarbetet, beskuros vid statsverkspropositionens uppgörande myndigheternas anslagsäskanden så, att i det preliminära förslaget till stat för fastighetsfonden beloppet för reparations- och underhållskostnader m. m. begränsades till sammanlagt 3,825,000 kronor.
Det torde icke nu föreligga anledning vidtaga ändring av denna i det preliminära förslaget beräknade anslagssumma.
För fångvårdsstyrelsens delfond föreslår jag, att ett belopp av 290,000 kronor anslås till reparations- och undei-hållskostnader m. m. för nästa budgetår. Därvid förutsättes att, såsom fångvårdsstyrelsen föreslagit, de kostnader för bränsle, lyse och vatten, vilka hittills belastat fastighetsfondens stat, i stället skola utgå av omkostnadsanslaget för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten.
Till reparations- och underhållskostnader m. m. för utrikesdepartementets
Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
delfond är i gällande stat upptaget ett belopp av 263,000 kronor. Härav belöpa cirka 63,000 kronor på utgifter för uppvärmning och belysning av vissa tjänstebostäder. Det synes mig lämpligt, att dessa utgifter, som kunna bliva underkastade betydande växlingar, utbrytas och redovisas å en särskild förslagsvis beräknad delpost, vilken torde böra benämnas »Bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder». Å denna delpost torde böra upptagas ett belopp av
65.000 kronor. För reparations- och underhållskostnader i allmänhet m. m. torde böra beräknas ett belopp av 185,000 kronor under en delpost, med avseende å vars disposition sedvanliga regler för användning av anslagsmedel under förevarande rubrik böra gälla.
För medicinalstyrelsens delfond har för innevarande budgetår anslagits ett belopp av 1,260,000 kronor till reparations- och underhållskostnader m. m. Enligt vad som i samband med besparingsutredningen inhämtats, synes det vara möjligt att så begränsa kostnaderna för ifrågavarande ändamål för budgetåren 1939/40 och 1940/41, att anslagsposten för nästa budgetår icke behöver beräknas högre än 750,000 kronor. De inskränkningar, som härför förutsättas, betyda att underhållet för närvarande med hänsyn till tidsläget i väsentlig grad begränsas.
Under byggnadsstyrelsens delfond har i årets stat uppförts ett belopp av 1,800,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har vid sin beräkning av utgifterna för styrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond uppfört posten för reparations- och underhållskostnader m. m. med ett belopp av
2.550.000 kronor. Härav avse 10,000 kronor utskylder, 30,000 kronor vissa renhållningsutgifter i Stockholm, 1,870,000 kronor ordinarie reparationsoch underhållskostnader, beräknade efter för nu löpande budgetår tillämpade grunder, 375,000 kronor begärd anslagshöjning för täckande av beräknade prisstegringar och 265,000 kronor begärd anslagshöjning för beredande av medel till brandsäkerhetsåtgärder inom vissa fastigheter i Stockholm. Ett så betydande belopp som det av byggnadsstyrelsen äskade kan under förhandenvarande förhållanden icke ställas till förfogande för reparations- och underhållskostnader m. m. En riktlinje för besparingsarbetet med avseende å statsverkets omkostnader har varit, att inträdda eller motsedda prisstegringar å material m. m. i stort sett skola mötas genom begränsning av inköp eller av verksamhetens omfattning. Trots de olägenheter, som följa av ett eftersättande av underhållsarbetena å statens fastigheter, synes det nödvändigt och — med beaktande av att anslagsanvisningen till denna delfond under en följd av år varit förhållandevis rymlig —■ även möjligt att begränsa anslagspostens belopp för nästa budgetår till 1,700,000 kronor. Inom denna ram böra medel beredas för ytterligare brandsäkerhetsåtgärder i fastigheter i Stockholm i enlighet med den av byggnadsstyrelsen uppgjorda planen.
För generaltullstyrelsens delfond, som torde komma att omfatta åtskilliga byggnader av hög ålder, vilka kräva relativt betydande underhåll, föreslår jag, att anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. upptages med 40,000 kronor.
16 Kungl. Maj-.ts proposition nr 142.
Under universitetens delfonder torde för ifrågavarande ändamål böra äskas respektive 320,000 kronor för Uppsala universitet och 105,000 kronor för Lunds universitet. Av förstnämnda belopp torde 120,000 kronor få hänföras till akademiska sjukhuset och 200,000 kronor till övriga å delfonden redovisade fastigheter.
Direktionen för karolinska sjukhuset har äskat en förhöjning från 50,000 kronor till 100,000 kronor av anslagsposten till reparationer beträffande sjukhuset. I avvaktan på närmare erfarenhet örn medelsbehovet vid sjukhuset torde höjningen böra begränsas till 30,000 kronor, så att anslagsposten utföres med 80,000 kronor. Beträffande serafimerlasarettet torde däremot icke höra räknas med någon förhöjning av det belopp för innevarande budgetår som avsetts för löpande underhåll eller 50,000 kronor.
Lotsstyrelsen har äskat ett belopp av 257,400 kronor till reparationsoch underhållskostnader m. m., därav 214,600 kronor avse byggnader utom fyranläggningar, 30,100 kronor fyranläggningar och 12,700 kronor hamnanläggningar. De av lotsstyrelsen anförda skälen för upptagande av ett förhållandevis betydande anslag till reparationer och underhåll av lotsverkets fastigheter finner jag övertygande. Det av styrelsen äskade beloppet torde dock under förhandenvarande förhållanden böra något nedsättas eller från 257,400 kronor till 240,000 kronor. Då anslagsbeloppet ställes till förfogande, bör detsamma i anslutning till vad lotsstyrelsen föreslagit uppdelas på särskilda delposter, en för byggnader utom fyranläggningar, en för fyranläggningar och en för hamnanläggningar, vilka delposter var för sig torde böra behandlas enligt de regler som gälla för anslagsposter i allmänhet under rubriken reparations- och underhållskostnader m. m.
I enlighet med vad jag nu tillstyrkt skulle alltså till reparations- och underhållskostnader m. m. för å fastighetsfonden redovisade fastigheter behöva för nästa budgetår upptagas ett sammanlagt belopp av 3,825,000 kronor.
Avsättning till värdeminskningskonto.
För avskrivning av de å statens allmänna fastighetsfond bokförda tillgångarna tillämpas vissa allmänna, av riksdagen godkända grunder, vilka i huvudsak innebära, att avskrivningen å fondens byggnadsvärden avpassas så, att avskrivningstiden skall utgöra 60 år i normalfall men 40 år för byggnader, beträffande vilka ett extraordinärt avskrivningsbehov anses föreligga (fängelser, sjukhus och forskningsinstitutioner). Grundavskrivning skall ske i det förra fallet med 25 procent, i det senare med 50 procent; avskrivningen skall i båda fallen fullföljas genom en årlig avsättning till värdeminskningskonto, beräknad till 1.25 procent. Dessa regler avse i första hand nybyggnader. I fråga om anslag till ombyggnader eller till större reparationsarbeten bedömes avskrivningsbehovet med hänsyn till arbetets beskaffenhet och kostnadernas storlek i förhållande till byggnadsvärdet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
17 Anslag till smärre ändringsarbeten vilka icke medföra någon rubbning av fastighetsvärdet anses böra omedelbart avskrivas. På samma sätt behandlas anslag till konstnärlig utsmyckning. Mellan de olika anslagstyperna finnas givetvis alltid gränsfall.
För grundavskrivningen anvisas erforderliga anslag å riksstatens driftbudget under huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Medel till den årliga avsättningen lill värdeminskningskonto anslås å fastighetsfondens stat under förevarande rubrik.
I samband med riksbokslutet för budgetåret 1938/39 har riksräkenskapsverket låtit upprätta en sammanställning över statens allmänna fastighetsfonds fastighets- och värdeminskningskonton m. m., innefattande jämväl beräkning av årsavskrivning för löpande budgetår. Av denna sammanställning, som är tillgänglig i handlingarna, framgår för varje fastighet, eller i vissa fall fastighetskomplex, dels fastighetsvärdet den 30 juni 1939 med fördelning på markvärde och byggnadsvärde, dels behållning samma dag av lyftade medel för byggnadskostnader, dels storleken av värdeminskningskonto samma dag med fördelning på grundavskrivning och sammanlagda årsavskrivningar för förfluten tid, dels beloppet av den årsavskrivning som skall ske för budgetåret 1939/40, dels ock sammanlagda beloppet av återstående årsavskrivning. Enligt denna sammanställning beräknas årsavskrivningen för budgetåret 1939/40 till i runt tal 2,470,000 kronor.
Såsom inledningsvis omnämnts torde avskrivning beträffande de byggnader, som skola redovisas å generaltullstyrelsens delfond, böra ske med 25 procent å anskaffningskostnaden (grundavskrivningen) och 1.25 procent årlig avskrivning. Generaltullstyrelsen har i samråd med riksräkenskapsverket beräknat anslagsposten för avsättningen till värdeminskningskonto för budgetåret 1940/41 till 12,000 kronor.
För lotsstyrelsens delfond har styrelsen beräknat posten avsättning till värdeminskningskonto på grundval av de regler angående avskrivning, som angivits i förutnämnda proposition nr 184 till 1939 års lagtima riksdag och härutinnan anfört följande:
Lotsstyrelsen har utgått ifrån, att fyr- och hamnanläggningar skola avskrivas omedelbart vid anskaffandet; samma regel torde även böra få gälla för vissa andra smärre byggnader, nämligen lotsuppassningshus, lotsutkikar, förrådshus, uthus samt hus för härbärgerande av livräddningsbåtar och annan livräddningsattiralj. Härtill må emellertid anmärkas, att ett lotsuppassningshus understundom kan i avseende å storlek och byggnadsvärde vara jämförbart med ett ordinärt bostadshus för lots- och fyrpersonal; det skulle därför kunna ifrågasättas, att dylika större lotsuppassningshus, t. ex. de vilkas värde överstiga viss minimigräns, böra i avskrivningshänseende jämställas med bostadsbyggnad. För övriga byggnader, d. v. s. huvudsakliga tjänstebostadshus, har lotsstyrelsen såsom i nämnda proposition nr 184/1939 förutsättes, räknat med en avskrivningstid av 40 år med en grundavskrivning av 50 procent, vilket innebär att den årliga avskrivningen skall utgöra 1.25 procent.
Efter verkställd avskrivning med tillämpning av nu angivna regler skulle för lotsverkets del per den 30 juni 1940 de icke helt avskrivna fastigheternas
Bihang lill riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 142.
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 142
byggnadsvärde uppgå till 2,556,500 kronor. Avsättningen till värdeminskningskonto kan således efter 1.25 procent beräknas till 31,956 kronor 25 öre eller i avrundat tal till 31,900 kronor.
Detta belopp har riksräkenskapsverket avrundat till 32,000 kronor.
Sedan karolinska sjukhusets byggnader tagits i bruk, bör anslagsbelopp för årlig avsättning till värdeminskningskonto upptagas på fastighetsfondens stat. Årsavskrivningen för dessa byggnader torde, i den mån byggnaderna finansierats eller äro avsedda att finansieras med andra medel än statsmedel, böra beräknas efter en från 1.25 procent till 2.5 procent förhöjd kvotdel (jfr propositionen nr 199 till 1938 års riksdag sid. 10 f.). Riksräkenskapsverket har beräknat det härför erforderliga anslagsbeloppet till 483,000 kronor.
I anslutning härtill och på grundval av en uppskattning av ökningen i byggnadsvärdet å övriga delfonder av fastighetsfonden har riksräkenskapsverket beräknat den sammanlagda avsättningen till värdeminskningskontot för budgetåret 1940/41 till 3,279,000 kronor med den fördelning på de särskilda delfonderna som framgår av bilaga A.
Mot riksräkenskapsverkets beräkningar har jag intet att erinra. Till avsättning till värdeminskningskonto bör alltså anslås ett sammanlagt belopp av 3,279,000 kronor.
Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och
arrenderade markområden.
För generaltullstgrelsens delfond skola under denna titel redovisas sådana utgifter för hyror och tomtören, som bestritts från de å tullverkets omkostnadsstat upptagna anslagsposterna till byggnader, hyror och tomtören samt till utbildning i tulltjänsten. Generaltullstyrelsen bär beräknat det erforderliga beloppet för budgetåret 1940/41 till 38,000 kronor.
Lotsstyrelsen har beräknat motsvarande anslagspost för lotsstyrelsens delfond till 31,500 kronor och till stöd härför anfört följande:
I den mån lotsverket icke förfogar över egna lokaler och markområden för sina anstalter, förhyras respektive arrenderas behövliga utrymmen och områden. Sålunda bestridas för närvarande från anslag under byggnadsstyrelsen hyresutgifter för sagda ändamål till ett sammanlagt belopp av i runt tal 15,900 kronor för år räknat, vilket belopp från och med den 1 juli 1940 kommer att ökas till 17,000 kronor. Dessa hyresutgifter böra överföras till lotsverkets delfond och bestridas från nu ifrågavarande utgiftspost. Vidare utbetalar lotsstyrelsen själv i arrende och hyror, varom här är fråga, ett belopp av i avrundat tal 12,200 kronor för år.
För mötande av oförutsedda behov bör å denna post beräknas ett belopp av förslagsvis 2,300 kronor.
I överensstämmelse med vad vederbörande förvaltningsmyndigheter föreslagit och riksräkenskapsverket förordat beräknar jag hyresutgifterna för fastighetsfonden till sammanlagt 1,598,000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
19 Inkomsterna.
Fastighetsfondens inkomster utgöras av dels å riksstaten anvisade särskilda anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond för till statsmyndigheter upplåtna lokaler, dels inflytande hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden, dels ock diverse inkomster.
Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.
Den fastighetsfonden tillkommande ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna lokaler bestämmes för samtliga nuvarande delfonder utom byggnadsstyrelsens delfond så, att full förräntning erhålles å det av respektive delfonder disponerade statskapitalet. Den räntefot, vid vilken full förräntning skall anses vara för handen, har satts till 4 procent. Denna regel har förutsatts skola tillämpas även för bestämmande av ersättningen till de nya delfonderna.
Ersättningen till ifrågavarande delfonder av fastighetsfonden torde i statförslaget för budgetåret 1940/41 böra beräknas på grundval av kapitalbehållningen vid detta budgetårs ingång. I enlighet med av riksräkenskapsverket i dess inkomstberäkning angivna grunder torde kapitalbehållningen vid ingången av budgetåret 1940/41 böra beräknas till följande belopp i runda tal,
nämligen:
för fångvårdsstyrelsens delfond...................... kronor 9,176,000
för utrikesdepartementets delfond.................... » 6,493,000
för medicinalstyrelsens delfond...................... » 47,408,000
för generaltullstyrelsens delfond .................... » 648,000
för Uppsala universitets delfond .................... » 5,061,000
för Lunds universitets delfond ...................... » 3,677,000
för karolinska sjukhusets delfond .................. » 9,189,000
för lotsstyrelsens delfond............................ » 944,000. I
I nästföljande tabell hava nu sammanförts för varje delfond dels de till 4 procent å förenämnda kapitalbehållningar beräknade överskotten, dels de utgifter vilka jag tillstyrkt skola täckas å fondens stat för nästa budgetår, dels ock de av mig i det följande beräknade inkomsterna. Av dessa uppgifter framräknas så det för varje delfond erforderliga ersättningsanslaget.
För byggnadsstyrelsens delfond skall ersättningen till fastighetsfonden beräknas med stöd av de kalkylerade hyresvärdcna för de olika i delfonden ingående fastigheterna. I byggnadsstyrelsens skrivelse med förslag till stat för styrelsens delfond av fastighetsfonden bar verkställts beräkningar rörande dessa hyresvärden med uppdelning på olika anslag efter hyresvärdet (hyresutgilten) för lokaler åt de till respektive huvudtitlar börande statsmyndig-
20 Kungl. Majlis proposition nr 142.
heterna. I de sålunda verkställda beräkningarna, beträffande vilkas detaljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, finner jag icke anledning föreslå någon annan ändring än erforderlig avjämning.
De särskilda anslagsbeloppen framgå av följande sammanställning.
I det följande gör jag hemställan om äskande av ersättningsanslag med angivna belopp, vilka utgöra tillhopa 15,965,000 kronor.
1 Fångvårdsstyrelsens delfond. — * Utrikesdepartementets delfond. *— 1 * 3 Medicinalstyrelsens
delfond. — 4 Generaltullstyrelsens delfond. — 6 Därav till Uppsala universitets delfond 684,000
kronor, till Lunds universitets delfond 300,000 kronor och till karolinska sjukhusets delfond
850,000 kronor. — • Lotsstyrelsen delfond.
Kungl. Maj.ts proposition nr 142.
21 Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.
Byggnadsstyrelsens delfond. För 1940 års riksdag framlägges förslag om reglering av löner för vårdar- och tjänstepersonal vid läroanstalterna för blinda och vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte. Vid denna lönereglering genomföres bruttolöneprincipen, d. v. s. befattningshavarna bliva skyldiga att erlägga särskild ersättning för tillhandahållna naturaförmåner. Ersättning för tjänstebostäder torde därvid böra tillföras byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Detsamma bör gälla även sådan ersättning från den personal vid dövstumskolorna, vilken fått sina löner reglerade från och med den 1 juli 1939. Inkomstposten för hyror å nämnda delfond torde med hänsyn härtill böra höjas från av byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket föreslaget belopp 585,000 kronor med 40,000 kronor till 625,000 kronor.
För generaltullstyrelsens delfond bör under denna rubrik upptagas ett belopp motsvarande de inkomster, som hittills i räkenskaperna redovisats såsom hyres- och arrendemedel under inkomsttiteln tullmedel. För budgetåret 1940/41 uppskattar generaltullstyrelsen dessa hyresinkomster till 38,000 kronor, och torde inkomstposten såsom riksräkenskapsverket förordat böra i avjämningssyfte upptagas till 37,900 kronor.
För lotsstyrelsens delfond torde å posten hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden böra upptagas dels de hyresmedel för tjänstebostäder, som nu redovisas å lotsverkets omkostnadsstat under rubriken Särskilda uppbördsmedel, dels ock de arrendeavgifter, vilka av befattningshavare i lotsverket och andra enskilda erlagts för till dem upplåtna markområden, och vilka tillgodoförts omkostnadsstatens anslagspost till diverse och extra utgifter. Ifrågavarande inkomster hava av lotsstyrelsen beräknats till 59,400 kronor, vilket belopp av riksräkenskapsverket avjämnats till 59,000 kronor.
Med förut nämnda tillägg beträffande byggnadsstyrelsens delfond torde under denna rubrik i statförslaget böra upptagas de av riksräkenskapsverket förordade beloppen. I enlighet härmed bliva hyresinkomsterna för fastighetsfonden beräknade till sammanlagt 1,9^8,900 kronor.
Diverse inkomster.
Under denna rubrik skall beräknas ränta å i riksgäldskontoret placerade likvida medel, som uppkommit genom avsättning till värdeminskningskonto (förnyelsefond) för fastighetsfonden. Enligt riksräkenskapsverkets förslag skulle de belopp, som böra såsom ränta å dessa medel tillföras vederbörliga inkomstposter under förevarande rubrik, beräknas till sammanlagt i runt tal 400,000 kronor. För täckande av detta belopp, som utgör ränteutgift för riksgäldskontoret, ha anslagsmedel i statsverkspropositionen beräknats å förslaget till stat för riksgäldsfonden.
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
Beträffande de nya delfonderna torde under denna rubrik komma att för budgetåret 1940/41 redovisas, för generaltullstyrelsens delfond vissa smärre inkomster, som hänföra sig till tullverkets fastigheter, däribland försäljningsbeloppen vid avyttring av obehövliga vaktkurar eller utkikshus, samt för lotsstyrelsens delfond avgifter för huvudsakligen till lots- och fyrpersonal upplåtna jakt- och fiskerätter och andra liknande förmåner, vilka inkomster tillgodoförts den i lotsverkets omkostnadsstat upptagna anslagsposten till diverse och extra utgifter.
I överensstämmelse med vad riksräkenskapsverket föreslagit torde under Diverse inkomster böra beräknas ett sammanlagt belopp av 738,100 kronor med den fördelning på inkomstposter som angives i bilaga A.
Överskott.
I det föregående hava överskotten för fastighetsfondens delfonder — utom byggnadsstyrelsens delfond — beräknats till belopp motsvarande 4 procent å delfondernas uppskattade kapitalbehållningar. Beträffande byggnadsstyrelsens delfond åter framkommer ett överskott å 6,645,000 kronor, utgörande skillnaden mellan de för delfonden beräknade inkomsterna å 10,445,000 kronor och utgifterna å 3,800,000 kronor.
överskotten för fastighetsfondens delfonder redovisas enligt statsverkspropositionen å riksstatens inkomstsida på särskilda titlar. De ifrågavarande inkomsttitlarna böra upptagas med följande belopp, nämligen:
Fångvårdsstyrelsens delfond ........................ kronor 367,000
Utrikesdepartementets delfond ...................... » 260,000
Medicinalstyrelsens delfond .......................... » 1,896,000
Byggnadsstyrelsens delfond .......................... » 6,645,000
Generaltullstyrelsens delfond ........................ » 26,000
Uppsala universitets delfond ........................ » 203,000
Lunds universitets delfond .......................... » 147,000
Karolinska sjukhusets delfond ...................... » 368,000
Lotsstyrelsens delfond .............................. » 38,000.
Dessa beräkningar innebära ändring uti vad i statsverkspropositionen preliminärt föreslagits allenast i vad avser byggnadsstyrelsens delfond. Det sammanlagda överskottet för fastighetsfonden beräknas till 9,950,000 kronor.
I enlighet med vad jag nu tillstyrkt har upprättats förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1940/41 (bilaga B).
Hemställan.
Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte i proposition
Kungl. Maj:ts proposition nr 142. 23
dels föreslå riksdagen att godkänna bilagda förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1940/ 41 (bilaga B);
dels — med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda inkomstberäkningen, i vad angår överskottet av byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond — föreslå riksdagen att i riksstaten för budgetåret 1940/41 upptaga följande inkomsttitel sålunda:
Statens allmänna fastighetsfond:
4. Byggnadsstyrelsens delfond ...... kronor 6,645,000;
dels ock under nedan angivna huvudtitlar för budgetåret 1940/41 anvisa följande anslag, nämligen:
Andra huvudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsanslag .................... kronor 579,000
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ........................ » 323,000
Tredje huvudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Utrikesdepartementets delfond, förslagsanslag .................... » 796,000
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ........................ » 187,000
Fjärde huvudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ........................ » 279,000
Femte huvudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Medicinalstyrelsens delfond, förslagsanslag ........................ » 2,786,000
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ........................ » 1,899,000
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
Sjätte huvudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ........................ kronor
Sjunde huvudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslags-
anslag ........................ »
Generaltullstyrelsens delfond, förslagsanslag .................... »
Åttonde huvudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslags-
anslag ................ »
Uppsala universitets delfond, förslagsanslag .................... »
Lunds universitets delfond, förslagsanslag ........................ »
Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag .................... »
Nionde huvudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ........................ »
Tionde huvudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslags-
anslag ........................ >
Lotsstyrelsens delfond, förslagsanslag .......................... »
Elfte huvudtiteln:
Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag .............. »
280,000
520,000
78,000
4,456,000
183,000
Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
25 Fjortonde huvudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ........................ kronor 80,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
P. J. Arrhenius.
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
Bilaga A.
Sammanställning av statens allmänna fastighetsfonds inkomster och utgifter för budgetåret 1940/41 m. m.
Inkomster.
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....
2. Utrikesdepartementets »
3. Medicinalstyrelsens »
4. Byggnadsstyrelsens »
5. Generaltullstyrelsens >
6. Uppsala universitets »
7. Lunds universitets »
8. Karolinska sjukhusets »
9. Lotsstyrelsens »
Säger
B. Hyror och arrenden för lill enskilda upplåtna lokaler och markområden: 1. Fångvårdsstyrelsens delfond....
2. Utrikesdepartementets »
3. Medicinalstyrelsens »
4. Byggnadsstyrelsens >
5. Generaltullstyrelsens »
6. Uppsala universitets »
7. Lunds universitets »
8. Karolinska sjukhusets >
9. Lotsstyrelsens >
Säger
C. Diverse inkomster:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....
2. Utrikesdepartementets > ....
3. Medicinalstyrelsens » ....
4. Byggnadsstyrelsens » ....
5. Generaltullstyrelsens » ....
6. Uppsala universitets » :
a. Bidrag från universitetets egendoms- o. skogsförvaltning
Kungl. Maj:ts proposition nr 142,
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
B. Avsättning till värdeminskning shonto:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond, för-
slagsvis....................
2. Utrikesdepartementets delfond,
förslagsvis ................
3. Medicinalstyrelsens delfond, för-
slagsvis ....................
4. Byggnadsstyrelsens delfond, för-
slagsvis ....................
5. Generaltullstyrelsens delfond, för-
slagsvis ..................
6. Uppsala universitets delfond:
a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis ................
b. övriga fastigheter, förslagsvis
Säger för Uppsala universitets delfond
7. Lunds universitets delfond, för-
slagsvis ....................
8. Karolinska sjukhusets delfond,
förslagsvis ................
9. Lotsstyrelsens delfond, förslagsvis
Säger
- C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond, för-
slagsvis ..................
2. Utrikesdepartementets delfond,
förslagsvis ................
3. Medicinalstyrelsens delfond, för-
slagsvis ..................
4. Byggnadsstyrelsens delfond, för-
slagsvis ..................
5. Generaltullstyrelsens delfond, för-
slagsvis ..................
6. Uppsala universitets delfond, för-
slagsvis ..................
7. Lunds universitets delfond, för-
slagsvis ..................
8. Karolinska sjukhusets delfond,
förslagsvis ................
9. Lotsstyrelsens delfond, förslagsvis
Säger
1940/41
1,359,100 j 1,597,742 1,598,000
Kungl. Maida proposition nr 142.
29 Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond____
2. Utrikesdepartementets » ....
3. Medicinalstyrelsens » ....
4. Byggnadsstyrelsens » ....
5. Generaltullstyrelsens » ____
6. Uppsala universitets » ....
7. Lunds universitets » ....
8. Karolinska sjukhusets » ....
9. Lotsstyrelsens » ____
Säger
Summa
1940/41
30 Kungl. Maj.ts proposition nr 142.
Bilaga B.
Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1940/41.
Inkomster.
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 579,000
2. Utrikesdepartementets » 796,000
3. Medicinalstyrelsens > 2,786,000
4. Byggnadsstyrelsens » 9,610,000
5. Generaltullstyrelsens j> .................... 78,000
6. Uppsala universitets » .. .•................. 684,000
7. Lunds universitets s .................... 300,000
8. Karolinska sjukhusets » 850,000
9. Lotsstyrelsens » 282,000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden :
1. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 170,000
2. Utrikesdepartementets * 33,000
3. Medicinalstyrelsens » 792,000
4. Byggnadsstyrelsens > 625,000
5. Generaltullstyrelsens » 37,900
6. Uppsala universitets » 17,000
7. Lunds universitets » 10,000
8. Karolinska sjukhusets » 205,000
9. Lotsstyrelsens » 59,000
C. Diverse inkomster:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 17,000
2. Utrikesdepartementets » 15,000
3. Medicinalstyrelsens * 169,000
4. Byggnadsstyrelsens » 210,000
5. Generaltullstyrelsens » 100
6. Uppsala universitets delfond:
a. Bidrag från universitetets egendoms- och
skogsförvaltning.................. 220,000
b. Bidrag från Uppsala läns landsting____ 15,000
c. Övriga diverse inkomster............ 34,000 269,000
Kronor
15,965,000
1,948,900
Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
31 Kronor
A.
7. Lunds universitets delfond:
a. Bidrag från universitetets egendomsför-
valtning ........................
b. Övriga diverse inkomster............
8. Karolinska sjukhusets delfond.............
9. Lotsstyrelsen » .............
Utgifter.
Reparations- och underhållskostnader m. m.:
50,800
5,200
56,000
1,000
1,000
738,100
Summa
18,652,000
1. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 290,000
2. Utrikesdepartementets delfond:
a. Reparations- och underhållskostnader i
allmänhet m. m.................. 185,000
b. Bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder,
förslagsvis....................... ■ 65,000 250,000
3. Medicinalstyrelsens delfond.................... 750,000
4. Byggnadsstyrelsens » 1,700,000
5. Generaltullstyrelsens » 40,000
6. Uppsala universitets delfond:
a. Akademiska sjukhuset.............. 120,000
b. Övriga fastigheter .................. 200,000 320,000
7. Lunds universitets delfond ...................... 105,000
8. Karolinska sjukhusets delfond:
a. Karolinska sjukhuset................ 80,000
b. Serafimerlasarettet.................. 50,000 130 000
9. Lotsstyrelsen delfond .......................... 240,000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
3,825,000
1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 100,000
2. Utrikesdepartementets » , förslagsvis.......... 80,000
3. Medicinalstyrelsens > , förslagsvis.......... 1,073,000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 945,000
5. Generaltullstyrelsens » t förslagsvis.......... 12,000
6. Uppsala universitets delfond:
a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis____ 162,000
b. Övriga fastigheter, förslagsvis ........ 284,000 446 000
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis ............ 108,000
8. Karolinska sjukhusets > , förslagsvis ............ 483,000
9. Lotsstyrelsens » , förslagsvis ............ 32,000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och
arrenderade markområden:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 9,000
2. Utrikesdepartementets » , förslagsvis.......... 254,000
3. Medicinalstyrelsens > , förslagsvis.......... 28,000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 1,155,000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......... 38,000
6. Uppsala universitets » , förslagsvis.......... 1,000
7. Lunds universitets » , förslagsvis.......... 6,000
8. Karolinska sjukhusets 2 , förslagsvis.......... 75,000
9. Lotsstyrelsens 2 , förslagsvis.......... 32,000
3,279,000
1,598,000
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
407444. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.