Doc 1945:1

KUNGL. MAKTS

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1945/46.

Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj:t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1945/46.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Majit föreslå riksdagen alt godkänna i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 1. Del

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945,

Förslag till riksstat för

Drift-

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

budgetåret 1945/46.

budgeten.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Kapital-

Beråknat ytterligare medelsbehov

Kronor

Lånemedel............................................................... 370 914 600

Säger

Summa

370 914 600 10 000 000

380 914 600

.) r :

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

budgeten.

I. Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond...............

Telegrafverkets fond............

Statens järnvägars fond.........

Statens vattenfallsverks fond .... Domänverkets fond.............

II. Luftfartsfonden ....................... ...

lil. Statens allmänna fastighetsfond......

IV. Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond........

Försvarets bostadsanskaffningsfond

V. Statens utlåningsfonder.... .............

VI. Fonden för låneunderstöd .............

VII. Fonden för förlag till statsverket....

VIII. Diverse kapitalfonder.................

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster.......

Försvarets fabriksfond ...............

Beredskapsstat för försvarsväsendei

3 511 500 41 104 000 49 895 000 21 800 000 101 000

41 341 000 1 999 000

3 300 000 159 000

Säger

Summa

Kronor

116 411 500 349 000 1 117 600

43 340 000 47 839 500 113 060 000 42 425 000 9 831 000 374 373 600

3 459 000 370 914 600

lQOOOOOO 380 914 600

Stockholms slott den 4 januari 1945.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Inkomster å driftbudgeten

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Kungl. Majj:ts proposition nr 1 år 1945.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945,

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

12 Kungl, Maj :ts proposition nr 1 år 1945.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

13 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1945/46.

Kronor

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................... 226 000

2. Fångvårdsstyrelsens » 603 000

3. Utrikesdepartementets » 886 000

4. Medicinalstyrelsens » .................... 3 204 000

5. Byggnadsstyrelsens » ....................13 970 000

6. Generaltullstyrelsens » 78 000

7. Uppsala universitets » 725 000

8. Lunds universitets » 320 000

9. Karolinska sjukhusets > ........ 813 000

10. Lotsstyrelsens > 279 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................... 155 000

2. Fångvårdsstyrelsens » 200 000

3. Utrikesdepartementets » 32 000

4. Medicinalstyrelsens » 805 000

5. Byggnadsstyrelsens > 925 000

6. Generaltullstyrelsens » 45 000

7. Uppsala universitets » 17 000

8. Lunds universitets » 21 000

9. Karolinska sjukhusets » 226 000

10. Lotsstyrelsens > 58 000

21 104 000

2 484 000

C. Diverse inkomster:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a. Djurgårdsförvaltningens överskottsmedel 150 000

b. Övriga diverse inkomster............ 30 000

2. Fångvårdsstyrelsens delfond....................

3. Utrikesdepartementets » ....................

4. Medicinalstyrelsens » ....................

5. Byggnadsstyrelsens » ....................

6. Generaltullstyrelsens » ....................

7. Uppsala universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendoms- och

skogsförvaltning.................... 250 000

b. Bidrag från Uppsala läns landsting .. 62 000

c. Övriga diverse inkomster............ 1 000

180 000 1 000 1 000 1 000 65 000 1 000

313 000

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

8. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendomsför-

valtning.......................... 50 800

b. Övriga diverse inkomster............ 200 51 000

9. Karolinska sjukhusets delfond.................... 1 000

10. Lotsstyrelsens » .................... 4 000

Summa

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader för

de kungl, slotten med tillhörande byggnader ............................ 442 000

b. Reparations- och underhållskostnader

för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga .......... 36 000

c. Reparations- och underhållskostnader

för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m........... 82 000 56O 000

2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 325 000

3. Utrikesdepartementets delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader i

allmänhet m. m................... 162 000

b. Bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder,

förslagsvis........................ 105 000 267 000

4. Medicinalstyrelsens delfond...................... 1 050 000

5. Byggnadsstyrelsens » ...................... 1 600 000

6. Generaltullstyrelsens > ...................... 40 000

7. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset.............. 154 000

b. Övriga fastigheter.................. 255 000 409 000

8. Lunds universitets delfond...................... 150 000

9. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset .............. 100 000

b. Serafimerlasarettet ................ 60 000 4 60 000

10. Lotsstyrelsens delfond .......................... 240 000

B. Avsättning till värdeminskning skonto:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 109 000

3. Utrikesdepartementets » , förslagsvis.......... 82 000

4. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis.......... 1 185 000

5. Byggnadsstyrelsens > , förslagsvis.......... 1 110 000

6. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......... 11000

Kronor

618 000

24 206 000

4 801 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

7. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis____ 204 000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis........ 278 000 482 000

8. Lunds universitets delfond, förslagsvis............ 92 000

9. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis............ 480 000

10. Lotsstyrelsens » , förslagsvis............ 29 000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 30 000

3. Utrikesdepartementets » , förslagsvis.......... 325 000

4. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis.......... 25 000

5. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 3 125 000

6. Generaltullstyrelsens > , förslagsvis.......... 43 000

7. Uppsala universitets > , förslagsvis.......... 9 000

8. Lunds universitets » , förslagsvis.......... 5 000

9. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis.......... 75 000

10. Lotsstyrelsens » , förslagsvis.......... 37 000

Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................... 1000

2. Fångvårdsstyrelsens » 340 000

3. Utrikesdepartementets » 245 000

4. Medicinalstyrelsens » .................... 1 750 000

5. Byggnadsstyrelsens > 9125 000

6. Generaltullstyrelsens » 30 000

7. Uppsala universitets » 155 000

8. Lunds universitets » 145 000

9. Karolinska sjukhusets » 325 000

10. Lotsstyrelsens » 35 000

Kronor

3 580 000

3 674 000

12 151 000 24 206 000

Summa

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945,

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1945/46.

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Arméns delfond..............................16 620 000

2. Marinens » .............................. 7 340 000

3. Flygvapnets » .............................. 9 050 000

B. Hyror och arrenden för lill enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Arméns delfond.............................. 1711 000

2. Marinens » .............................. 488 000

3. Flygvapnets » .............................. 365 000

Kronor

33 010 000

2 564 000

C. Diverse inkomster:

1. Arméns delfond.............................. 441 000

2. Marinens » .............................. 42 000

3. Flygvapnets » .............................. 320 000

Summa

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Arméns delfond.............................. 9 234 000

2. Marinens » .............................. 3 350 000

3. Flygvapnets » .............................. 2 876 000

703 000 86 277 000

15 460 000

B. Avsättning till värdeminskning skonto :

1. Arméns delfond, förslagsvis..................... 1 325 000

2. Marinens » , förslagsvis..................... 690 000

3. Flygvapnets » , förslagsvis..................... 2 187 000

4 202 000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:

36 277 000

Summa

Utgifter å driftbudgeten

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 1. Del 1.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

19 Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

21 Beräknat belopp.

^ CO IO

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Egentliga statsutgifter.

III. Utrikesdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

23 Beräknat belopp.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

25 Beräknat belopp.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

29 Beräknat belopp.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

* Beräknat belopp.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

16 17

19 A. Socialdepartementet.

Socialdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag.........................

Omkostnader, förslagsanslag.......................

B. Sociala verk och inrättningar.

Socialstyrelsen:

Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet,

förslagsanslag..................................

Avlöningar till viss personal för större statistiska

specialundersökningar, reservationsanslag..........

Omkostnader, förslagsanslag.......................

Socialstyrelsens ortsombud.......................

Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.:

Avlöningar, förslagsanslag.........................

Omkostnader, förslagsanslag.......................

Arbetsdomstolen:

Avlöningar, förslagsanslag.........................

Omkostnader, förslagsanslag.......................

Arbetsrådet:

Avlöningar, förslagsanslag.........................

Omkostnader, förslagsanslag.......................

Mödrahjälp, förslagsanslag..........................

Mödrahjälpsnämnderna, förslagsanslag ..............

Arbetslöshetsförsäkring:

Bidrag till erkända arbetslöshetskassor, förslagsanslag Kristillägg till erkända arbetslöshetskassor, förslagsanslag ......................................

Bekämpande av arbetslösheten:

Statens arbetsmarknadskommission m. m.:

Avlöningar, förslagsanslag........... *7 500 000

Omkostnader, förslagsanslag......... *4 000 000

Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.,

reservationsanslag ............................

Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.:

Statens byggnadslånebyrå:

Avlöningar, förslagsanslag..............*735 000

Omkostnader, förslagsanslag............*225 000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nrl. Dell.

34 Kungl. Majlis proposition nr 1 år 1945.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

35 Beräknat belopp.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

37 Beräknat belopp.

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

39 Beräknat belopp.

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945. 41

* Beräknat belopp.

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

co in

Kungl. Majrts proposition nr 1 år 1945.

8 9

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

* Beräknat belopp

Kungl. Majlis proposition nr 1 år 1945.

47 Egentliga statsutgifter.

VII. Finansdepartementet.

48 Kongl. Maurts proposition nr 1 år 1945.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 1. Del i-

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Egentliga statsutgifter.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Kungl. Majlis proposition nr 1 år 1345.

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945,

Beräknat belopp.

Kungl. Majlis proposition nr 1 år 1945,

53 Beräknat belopp.

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

* Beräknat belopp.

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

59 Beräknat belopp.

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

61 Beräknat belopp.

CO

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

A. Jordbruksdepartementet.

2 Jordbruksdepartementet: Avlöningar, förslagsanslag... Omkostnader, förslagsanslag

B. Lantbruksstyrelsen m. ni.

8 Lantbruksstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag ..........

Omkostnader, förslagsanslag.........

Lantbruksingenjörer och deras biträden:

Avlöningar, förslagsanslag............

Omkostnader, förslagsanslag..........

Fiskeriintendenter m. m.:

Avlöningar, förslagsanslag............

Omkostnader, förslagsanslag..........

Lantbruksattachéer:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag.........

C. Lantbruksakademien m. m.

5 Lantbruksakademien:

Avlöningar, förslagsanslag.........

Bidrag till museum, bibliotek m. m. Ersättning för vissa inventarier ... Statens växtskyddsanstalt:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag.....*....

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

64 Kungl, Majlis proposition nr 1 år 1945.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr I. Dell. 5

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

67 Beräknat belopp.

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Kungl. Majlis proposition nr 1 år 1945.

69 Beräknat belopp.

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Kungl. Majlis proposition nr 1 år 1945.

* Beräknat belopp.

72 Kungl. Majzts proposition nr 1 år 1945.

Egentliga statsutgifter.

X. Handelsdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

* lieriiknal belopp.

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

75 Beräknat belopp.

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Egentliga statsutgifter.

XI. F olkhushållningsdepartementet.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

* Beräknat belopp.

78 Kungl. Maurts proposition nr 1 år 1945.

Egentliga statsutgifter.

XII. Pensionsväsendet.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

* Beräknat belopp.

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Egentliga statsutgifter.

XIII. Oförutsedda utgifter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

81 Egentliga statsutgifter.

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nrl. Dell',. 6

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

83 Utgifter för statens kapitalfonder.

I. Luftfartsfonden.

* Beräknat belopp.

II. Riksgäldsfonden.1

1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga 1 till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 89.

octon* 00 <1 05 Oi

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

85 Beräknat belopp.

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

* Beräknat belopp

Kungl. Majus proposition nr 1 år 1945.

87 Beräknat belopp.

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Utgifter för statens kapitalfonder.

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945,

89 Bilaga 1 till Utgifter för statens kapitalfonder.

Förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1945/46.

Utgifter.

Räntor å den fonderade statsskulden:

Av staten upptagna obligationslån m. m.:

Kronor

Statsskuldförbindelser:

31. Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis.............;....

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.:

32. Ränta å lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslagsvis

223 226 043

7 310 050

13 800 000

10 900 000

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

802115 200

Summa

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

91 Inkomster.

A. Räntor:

1. Ränta å uppköpta statsobligationer..........

2. > » utlånade medel m. m...............

B. Uppgäld och kursvinster:

1. Uppgäld...................................

2. Kursvinster................................

C. Diverse inkomster:

1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m

2. Depositionsavgifter för premieobligationslånen .

3. Övriga diverse inkomster...................

Underskott att avföras å riksstatens driftbudget........

Kronor

150 000 1 340 000

1 400 000

100 275 000

275 100

300 000 50 000 100

350 100

300000 000 302 115 200!

Summa

> 'U

&0 ’ --osti

ii! ti**:*' ■*. : i

«...

.t’.'.; •) i

vi' VISA\ .

: .ra 'vini, !.;;! a\ TaK-i <■'.(* iU5'.'- .. i "it .!•.•, . i .

. - a: ' ' .. :i i. ri. •. 4')

...... . -.v' 1 i raal /(". ...

■ - j -

Kapitalbudgeten

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Inkomsterna å kapitalbudgeten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

95 Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1945/46.

I. Statens affärsverksfonder. A. Postverkets fond.

B. Telegrafverkets fond.

C. Statens Järnvägars fond.

D. Statens vattenfallsverks fond.

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

E. Domänverkets fond.

II. Luftfartsfonden.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

97 B. Försvarets bostadsanskaftningsfond.

98 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

99 VI. Fonden för låneunderstöd.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Kronor i j Kronor

Investeringsbemyndigande. . 42 425 000 ) Summa investeringsanslag .. 42 425 000

VIII. Diverse kapitalfonder.

A. Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond.

B. Statens reproduktionsanstalts fond.

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Kapitalinvestering.

I. Statens af färs verkst onder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

* Beräknat belopp. . , '■i .ii i . *

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

103 II. Luftf artsfonden.

Beräknat belopp.

104 Kungl. Majlis proposition nr 1 år 1945.

Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

105 IV. Försvarets fonder.

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Kapitalinvestering.

V. Statens utlåningsfonder.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

107 Kapitalinvestering.

VI. Fonden för låneunderstöd.

* Beräknat belopp.

VII. Fonden för förlag till statsverket. * 1

; Kommunikationsdepartementet:

1 Förskott av kostnader för uppgörande av byggnads-

planer......................................

Handelsdepartementet:

2 Komplettering av vissa oljelagringsanläggningar . . . F o lkhushållningsdeparte mentet:

3 Förlagskapital för inköp av förnödenheter, m. lii...

Summa

co to

108 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

Kapitalinvestering.

VIII. Diverse kapitalfonder.

j Kronor Kronor

Kommunikationsdepartementet :

1 Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond . . . 14 500 000

Jordbruksdepartementet:

Statens reproduktionsanstalts fond: j-, .

Utökad maskinell utrustning.................., 60 000

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ... 5 OOOj 65 000j

Summa | 14 565 000:

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1945.

109 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 4 januari 194 5.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående statsverkets inkomster och utgifter för budgetåret 1945/46, som Kungl. Majit på hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för denna dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under nämnda budgetår av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att godkänna sistnämnda förslag, vid vilket fogats specifikationer av inkomsterna och utgifterna å riksstaten, och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med förslaget.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Majit Konungen att proposition skall i enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Gösta Renlund.

Bilaga till

1945 års statsverksproposition.

Inkomster å driftbudgeten.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1945/46 jämte därmed sammanhängande frågor.

Härvid har jag att anmäla riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1944 med inkomstberäkning för nämnda budgetår (Bihang A).

Den översikt över det ekonomiska läget, med vilken finansplanerna brukat inledas, har i regel begränsats till en redogörelse för förhållandena vid tidpunkten för framläggandet av statsverkspropositionen. En sådan översikt är av värde såsom underlag för bedömningen av de för budgetpolitiken avgörande framtidsutsikterna, i den mån den ekonomiska utvecklingen kan antagas bli bestämd av förhållandena inom landet eller dessa kunna förutsättas spegla konjunktursituationen på världsmarknaden. Detta är för närvarande icke fallet. De förändringar i Sveriges handel med utlandet, till vilka den allmänna politiska utvecklingen kan väntas ge upphov, komma sannolikt att öva ett avgörande inflytande på det ekonomiska läget. Intresset knyter sig under dessa förhållanden mera till frågan, hur detta inflytande kommer att göra sig gällande, än till den aktuella ekonomiska situationen inom landet. Nämnda fråga behandlas emellertid med fördel i direkt samband med diskussionen av det nya budgetförslagets utformning.

Jag torde här till en början få lämna en översikt över vissa huvuddrag i den senaste statsfinansiella utvecklingen för att därefter övergå till en redogörelse för budgetförslaget och dess ekonomiska bakgrund.

Bihang till riksdagens protokoll löth. 1 sami. Nr 1. Del 2.

2 Inkomsterna.

Den statsfinansiella utvecklingen.

Statsutgifternas utveckling. I fjolårets statsverksproposition lämnades en redogörelse för utvecklingen under krigsåren av olika utgiftsposter på budgeten samt av statsutgifternas finansiering. Ifrågavarande redovisning har nu förts fram t. o. m. budgetåret 1943/44 och ingår i en till detta protokoll såsom bihang C fogad promemoria.

Förändringarna från 1942/43 till 1943/44 äro till övervägande delen av förhållandevis ringa omfattning. Sammanlagt utvisar driftbudgeten en utgiftsökning med 35 miljoner kronor till 4 072 miljoner kronor. Utgifterna för försvarsväsendet och civila beredskapsåtgärder ha minskats från 2 158 till 2 099 miljoner kronor medan räntorna å statsskulden stigit med 38 miljoner kronor. Bland större utgiftsökningar märkas vidare kostnaderna för rörligt tillägg samt dyrtids- och kristillägg, som visa en stegring om 24 miljoner kronor i jämförelse med 1942/43. Rabatter och subventioner förete en ökning med 5 miljoner kronor. Utgifterna för krisförvaltningen ha stigit med 6 miljoner kronor under 1943/44. För socialförsäkringarna och de statliga pensionerna har utgiftsökningen uppgått till 6 miljoner kronor. En nedgång har inträtt med avseende å utgifterna för arbetsmarknadsreglerande åtgärder m. m., vilka minskats med 23 miljoner kronor. Kostnaderna för förbättrande av bostadsförhållandena ha stigit med 3 miljoner kronor. Avskrivningarna för civil investeringsverksamhet utvisa en minskning med 7 miljoner kronor. Utgifterna å sjätte huvudtiteln ha åter nått förkrigsnivån med 137 miljoner kronor mot 116 miljoner kronor under 1942/43, varvid dock är att märka, att vägväsendets förstatligande överfört på statsverket de utgifter som tidigare bestritts av vägskattemedel.

Här redovisade utgiftsposter svara tillhopa för en ökning om 14 miljoner kronor under 1943/44 i förhållande till 1942/43. Den totala utgiftsstegringen å driftbudgeten uppgår, som nyss nämnts, till 35 miljoner kronor. Ökningen för övriga, i detta sammanhang icke specificerade utgiftsändamål utgör salunda 21 miljoner kronor. Den fördelar sig på ett stort antal poster av olika slag.

Utgiftsökningen från krigsutbrottet fram t. o. m. 1942/43 har helt dominerats av försvarskostnaderna och vissa andra nyss angivna särskilda utgiftsgrupper, medan däremot de här ej specificerade ändamålen spelat en underordnad roll. Av den totala utgiftsökningen från 1938/39 till 1942/43 folio sålunda 2 626 miljoner kronor på försvarsutgifter m. m., medan endast 62 miljoner kronor hänförde sig till de ospecificerade utgiftsändamålen. Det omslag i läget som framträder 1943/44 återspeglar, dels att de med kriget sammanhängande utgifterna börjat stabiliseras, dels att man numera på olika områden i stigande grad måste tillgodose olika mera normala utgiftsändamål, som under de första krigsåren kunnat skjutas åt sidan.

Inkomsterna.

3 Statsutgifternas finansiering. Under det senaste budgetåret finansierades 76 procent av utgifterna å driftbudgeten medelst egentliga statsinkomster, vilket är den hittills högsta siffran under kriget. Den i jämförelse med år 1942/43 inträffade förbättringen förklaras helt av de ökade statsinkomsterna; dessa utvisa nämligen 1943/44 en stegring om 402 miljoner kronor, medan utgifterna stigit med endast 35 miljoner kronor.

Statsskulden utvisar 1943/44 en stegring med 1 042 miljoner kronor mot 1 805 närmast föregående år. I samband med den av förra årets riksdag beslutade omläggningen av kapitalbudgeten skedde emellertid en saldering av vissa i riksgäldskontoret innestående fondmedel, vilka avräknades mot resp. fonders kapital. Härigenom kom statsskulden att utvisa en nedgång med 442 miljoner kronor, som är uteslutande av formell natur. Det nyss angivna beloppet, 1 042 miljoner kronor, bör sålunda höjas till 1 484 miljoner kronor för att bli jämförbart med siffrorna för övriga år. Även sistnämnda siffra är dock den lägsta sedan 1939/40.

I den vid protokollet fogade promemorian belyses även upplåningens fördelning på fonderade och korta lån m. m. Den ökade utgiftstäckningen med egentliga inkomster har i huvudsak motsvarats av en minskning av de korta lanen, och utvecklingen har salunda även i detta hänseende varit gynnsam. Å andra sidan ha en del av de lån, som hänförts till de fonderade, numera en mycket kort återstående löptid; exempelvis förfaller första försvarslånet om över 700 miljoner kronor till betalning den 1 november i år. I tabellerna har uppdelningen av lånen skett i enlighet med riksgäldskontorets redovisning, som utgår från lånens ursprungliga löptid och icke tar hänsyn till den återstående löptiden. Promemorian anger också statslånens placering i riksbanken och affärsbankerna samt på marknaden. Med undantag för de med minskningen av den korta upplåningen sammanhängande förhållandena ha i detta hänseende inga större förändringar inträtt i jämförelse med närmast föregående år.

Ökningen av sedelomloppet under 1943/44 var av nästan exakt samma storlek som 1941/42 och 1942/43. Utvecklingen av försörjningen med betalningsmedel — omfattande förutom sedelomloppet även icke statliga tillgodohavanden å checkräkning i riksbanken — är likaledes ungefär densamma under 1941/42 och 1943/44, medan däremot siffrorna för 1942/43 visa en helt annan utveckling, vilket bl. a. sammanhänger med det hösten 1942 emitterade 2 % lånet å 500 miljoner kronor. Detta lån övertogs nämligen huvudsakligen av affärsbankerna och föranledde en stark minskning av dessa bankers tillgodohavanden i riksbanken.

Om än inga förskjutningar i fråga om statsutgifternas finansiering inträtt, som i detta sammanhang äro av större betydelse, framgår av det anförda, att utvecklingen snarast fortgått i gynnsam riktning.

En bättre belysning av statsutgifternas finansiering skulle vinnas, örn dessa kunde infogas inom ramen av en beräkning av nationalinkomsten. En sådan beräkning pågår inom kommerskollegium i samarbete med konjunktur-

4 Inkomsterna.

institutet. Några resultat av undersökningarna ha emellertid icke kunnat utnyttjas i detta sammanhang.

Utfallet av löpande statsreglering. Den av 1944 års riksdag fastställda riksstaten för budgetåret 1944/45 upptog inkomster å driftbudgeten örn tillhopa 3 186 miljoner kronor och utgifter om 4 416 miljoner kronor, varav 1 175 miljoner kronor å beredskapsstat för försvarsväsendet och 342 miljoner kronor å allmän beredskapsstat I. Staten utmynnade sålunda i ett underskott å

I 230 miljoner kronor. Beredskapsstaterna lia genom beslut den 30 juni och den 15 juli 1944 fastställts att från och med den 1 respektive den 15 juli 1944 lända till efterrättelse såsom förskottsstater. Sistnämnda dag har även allmän beredskapsstat II, med vissa begränsningar i fråga om anslagsdispositionen, fastställts såsom förskottsstat. Regleringen av utgifterna å förskottsstaterna är avsedd att ske i efterhand genom medelsanvisningar å tilläggsstat i anslutning till riksstaten.

I fråga om inkomsterna har riksräkenskapsverket i skrivelse den 9 december 1944 framlagt en beräkning av utfallet för innevarande budgetår. Till grund för denna ligga de nu till sitt resultat kända taxeringarna till inkomstoch förmögenhetsskatt för år 1944 samt de räkenskapsmässiga uppgifterna rörande influtna inkomster under tiden juli—oktober samt vissa från vederbörande myndigheter infordrade upplysningar. Budgetårets första fyra månader visa ett inkomstresullat av 654 miljoner kronor mot 615 miljoner kronor föregående budgetår. Större inkomsttillsko'tt visa den allmänna omsättningsskatten, varuskatten, tobaksskatten samt omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker. Inleveranserna från statens järnvägar visa däremot en avsevärd nedgång.

I förhållande lill de i riksstaten upptagna inkomstbeloppen visa de beräknade utfallssiffrorna för budgetåret i dess helhet ett betydande överskott för de inkomsttitlar, som bero av omsättningen inom landet. Stämpelmedlen beräknas sålunda ge 7 miljoner kronor, allmän omsättningsskatt och varuskatt tillhopa 50 miljoner kronor, tobaksskatten och inkomsterna av rusdryckshanteringen vardera 30 miljoner kronor mer än som beräknats i riksstaten. Detta förklaras av en starkare förskjutning av den allmänna inkomstnivån än man tidigare haft anledning räkna med, varjämte för den allmänna omsättningsskattens del även den skärpta kontrollen anses ha bidragit till inkomststegringen. För diverse inkomster beräknas en merinkomst om drygt

II miljoner kronor, varav 1 miljon kronor på totalisatormedlen, medan aflårsverksfonderna förutses lämna sammanlagt 6 miljoner kronor mer än beräknat. För de direkta skatterna motses en minskning av 12 miljoner kronor i förhållande till riksstatens uppskattningar. Denna nedgång är huvudsakligen liänförlig till krigskonjunkturskatten. Inkomsterna av tullmedlen och från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag förväntas ge endast 80 respektive 4 miljoner kronor mot i riksstaten beräknade 110 och 14 miljoner kronor, innebärande ett sammanlagt underskott av 40 miljoner kronor. De å

Inkomsterna.

vissa andra inkomsttitlar beräknade merinkomstema utgöra, efter avdrag av vissa smärre underskott, tillhopa drygt 2 miljoner kronor.

De motsedda överskotten och bristerna i förhållande till inkomstberäkningarna i riksstaten resultera i ett nettoöverskott på 80 miljoner kronor. T detta belopp inräknas merinkomst av automobilskattemedel och totalisatormedel med vardera 1 miljon kronor. Av skäl som i annat sammanhang närmare utvecklas är överskottet av automobilskattemedlen att likställa med en begränsning av belastningen av allmänna budgeten av motsvarande omfattning.

Inkomsterna å driftbudgeten för löpande budgetår beräknas i enlighet med det anförda till sammanlagt i runt tal 3 265 miljoner kronor.

Beträffande utfallet av driftbudgetens utgiftssida har riksräkenskapsverket verkställt en beräkning, enligt vilken de sammanlagda utgifterna uppskattas till i runt tal 4 575 miljoner kronor. Vid denna beräkning har verket tagit hänsyn jämväl till de utgifter som kunna ifrågakomma från tilläggsstat I samt vissa på allmän förskottsstat I uppförda anslag, ehuru dessa komma att vid reglering till övervägande delen hänföras till kapitalbudgeten. Av den totala beräknade utgiftssumman avse 2 100 miljoner kronor civila utgifter inklusive avskrivningar, 2 100 miljoner kronor försvarsutgifter, likaledes inklusive avskrivningar, 85 miljoner kronor pensionskostnader och 290 miljoner kronor räntekostnader.

Av nyssnämnda utgiftssumma å 4 575 miljoner kronor skola 250 miljoner kronor, enligt ämbetsverkets beräkning, finansieras genom en under året inträdande minskning av reservationerna å driftbudgeten. Riksstaten för budgetåret 1944/45 skulle sålunda belastas med nettoutgifter örn tillhopa 4 325 miljoner kronor.

Justeras verkets beräkningar med hänsyn till att vissa belopp böra överföras till kapitalbudgeten, reduceras utgiftssumman från 4 575 miljoner kronor till 4 375 miljoner kronor samt utgifterna för civila utgifter från 2 100 miljoner kronor till 1 900 miljoner kronor. Utgiftsbelastningen å riksstaten skulle komma att uppgå till 4 125 miljoner kronor. Med hänsyn till den vida osäkerhetsmarginal, som denna siffra inrymmer, saknas anledning att vid beräkningen särskilt beakta även eventuella utgifter på allmän förskottsstat II.

Härtill komma emellertid de utgifter, för vilka medel i annat sammanhang denna dag äskas i proposition nr 2 angående tilläggsstat II till årets riksstat. Utgiftssumman enligt propositionen uppgår till 20 miljoner kronor, vartill senare under riksdagen torde komma avskrivningsanslag å ungefär 8 miljoner kronor för nu äskade kapitalinvesteringar.

En sammanställning av sålunda beräknade inkomster och utgifter ger vid handen, att det formella budgetunderskottet skulle uppgå till (4 125 + 28 — 3 265=) i runt tal 900 miljoner kronor.

I jämförelse med budgetåret 1943/44, då det formella underskottet uppgick till drygt 900 miljoner kronor, är underskottet alltså praktiskt sett oförändrat.

6 Inkomsterna.

Det verkliga underskottet. — alltså skillnaden mellan inkomsterna och de faktiska utbetalningarna å driftbudgetens anslag — som förra budgetåret uppgick till något över 950 miljoner kronor, erhålles, om det formella underskottet ökas med den beräknade nettominskningen av anslagsreservationerna å driftbudgeten. Såsom nyss anförts, antages denna av riksräkenskapsverket komma att uppgå till cirka 250 miljoner kronor. Det verkliga underskottet skulle med denna beräkning bliva av storleksordningen 1 150 miljoner kronor, vilket innebär en försämring i jämförelse med föregående budgetår om inemot 200 miljoner kronor. Örn detta verkliga underskott faktiskt framkommer är tydligen helt beroende på om reservationsförbrukningen blir så omfattande som verket ansett sig böra förutsätta.

Främst beroende på ökade utgifter å kapitalbudgeten, bl. a. för vissa nyss berörda, på allmän förskottsstat I redovisade ändamål, väntas de samlade statsutgifterna undergå en väsentlig ökning i förhållande till föregående budgetår. En direkt jämförelse försvåras genom den i år genomförda ändringen av sättet att beräkna investeringsanslagen. Vid bedömandet av utgiftsökningen såsom en faktor i den allmänna ekonomiska utvecklingen är det av vikt att observera, att anslagen på kapitalbudgeten i stor utsträckning blott innefatta en redovisning över riksstaten av en kreditfinansiering av enskild verksamhet, som under andra förhållanden kommit till stånd på kapitalmarknaden utan statens medverkan. Detta gäller både en stor del av långivningen till bostadsproduktionen och krediterna till utlandet. Sammanställer man budgetutvecklingen med investerings- och handelsutvecklingen för att få en bild av förändringarna i den samhällsekonomiska balansen, måste därför vissa avdrag göras från statsutgifterna för att dubbelräkningar skola undvikas.

Riksstaten och beredskapsstaterna.

Enligt regeringsformen § 63 skall varje lagtima riksdag antaga en särskild beredskapsstat för försvarsväsendet. Därjämte må riksdagen antaga även en allmän beredskapsstat, upptagande de anslag som kunna erfordras vid ekonomisk kris eller annat nödläge. För innevarande budgetår har riksdagen i enlighet härmed antagit icke endast en försvarsberedskapsstat utan även en allmän beredskapsstat. Denna allmänna beredskapsstat är uppdelad på tre skilda delar, betecknade allmän beredskapsstat I, II och III.

På allmän beredskapsstat I har uppförts ett antal anslag för civila utgiftsändamål av krisnatur, som i viss utsträckning böra få tillgodoses utan ytterligare anslagsprövning från riksdagens sida men som enligt godkända principer för riksstatens avgränsning icke böra upptagas specificerade på denna. På allmän beredskapsstat II ha uppförts anslag av två typer, nämligen dels sådana anslag till investeringar m. m., som böra få komma till stånd vid en förbättring av arbetsmarknads- och materialförsörjningsläget, dels anslag för anläggningar, som äro avsedda att genomföras till motverkande av en arbetslöshet av mindre omfattning. Uppenbarligen måste gränsen mellan de två

Inkomsterna.

anslagstyperna delvis vara flytande. Den därav betingade oklarheten är ur budgetteknisk synpunkt en allvarlig svaghet, som redan vid framläggandet av förslaget till allmän beredskapsstat för innevarande budgetår ansågs böra föranleda, att en stat av den typ allmän beredskapsstat II representerar icke vidare borde fastställas. På allmän beredskapsstat III, slutligen, har redovisats hela den arbetsreserv, som i händelse av en omfattande arbetslöshet kan användas i syfte att bereda sysselsättning. Denna sista stat får icke sättas i kraft såsom förskottsstat utan riksdagens hörande eller riksdagskallelse. Den skiljer sig i detta avseende från allmän beredskapsstat II, vilken av Kungl. Majit kan sättas i kraft utan förnyad prövning från riksdagens sida.

Såväl försvarsberedskapsstaten som de allmänna beredskapsstaterna I och II för innevarande budgetår ha, såsom redan i det föregående framhållits, med stöd av riksdagens bemyndigande satts i kraft att gälla såsom förskottsstater. I särskild proposition denna dag framlägges förslag örn förlängd giltighet för dessa stater.

Någon ändring av anslagsfördelningen mellan riksstaten och försvarsberedskapsstaten har icke under höstens budgetarbete befunnits motiverad. Behov har emellertid även för nästa budgetår ansetts föreligga av en särskild allmän beredskapsstat vid sidan av riksstaten. Utformningen av denna stat har ansetts böra undergå vissa ändringar i jämförelse med innevarande budgetår, vilka i sin tur återverkat på riksstatens avgränsning.

Vid en omprövning av de anslagsbehov, som under innevarande budgetår tillgodosetts å allmän beredskapsstat I, har det ansetts möjligt att helt slopa denna beredskapsstat. Ett å staten uppfört anslag för flyktingsverksamheten synes lämpligen kunna uppföras under femte huvudtiteln på riksstaten. Anslaget för kostnader för överflyttning av arbetskraft bör visserligen bibehållas på allmän beredskapsstat men behöver icke hänföras till särskild del av denna. Av de övriga nu å allmän beredskapsstat I uppförda anslagen synes det belopp å 100 miljoner kronor, som avsetts för åtgärder för ekonomisk efterkrigsberedskap, kunna utgå; de ändamål, som avses med detta anslag, torde kunna utredas i så god tid, att de kunna bli föremål för riksdagens prövning. Det med 200 miljoner kronor uppförda anslaget till internationellt återuppbyggnadsarbete har, såsom förhållandena utvecklat sig, praktiskt taget helt kommit att utgöra underlaget för en kreditgivning till utlandet på kommersiella villkor. Det synes icke motiverat att för denna kreditgivning bibehålla ett särskilt anslag. En lämpligare form erbjuder en direkt fullmakt för Kungl. Majit att vid förhandlingar med främmande makter rörande svenskt deltagande i återuppbyggnadsarbetet inom vissa gränser ställa krediter till förfogande; reglering av dessa krediter bör i vanlig ordning ske över riksstatens kapitalbudgetdel. Eventuella medel sbehov för humanitär hjälpverksamhet kunna lämpligen för framtiden tillgodoses över riksstaten. Nu senast berörda frågor angående finansieringen av Sveriges bidrag till återuppbyggnadsarbetet torde få upptagas till behandling i en särskild proposition lill årets riksdag. Anslaget lill planering a^ allmänna arbeten bör bibehållas å allmän beredskapsstat men kan utan svårighet sammanföras med de arbets-

8 Inkomsterna.

löshetsmotiverade anslag, för vilka denna stat främst är avsedd. Ett mindre anslag för kostnader för administration av investeringsverksamheten torde kunna bortfalla. Det anslag till yrkesutbildning i beredskapskurser som uppförts under åttonde huvudtiteln torde kunna upptagas på riksstaten.

Vad beträffar allmän beredskapsstat II bär jag redan angivit, att denna stat icke längre synes böra bibehållas. Den allmänna beredskapsstaten kan därefter göras helt enhetlig.

Med den här förordade omläggningen av den allmänna beredskapsstaten kommer denna att omfatta anslag till sådana arbeten, som äro avsedda att användas i sysselsättningspolitiskt syfte, samt därjämte dels ett anslag till planering av dylika arbeten, dels ett anslag för kostnader för flyttning av arbetskraft. Sistnämnda båda anslag böra lämpligen få i viss utsträckning disponeras av Kungl. Majit utan ytterligare prövning från riksdagens sida. Det synes lämpligt att Kungl. Majit därutöver erhåller rätt att utan förnyad riksdagsprövning disponera å staten uppförda anslag intill ett visst sammanlagt belopp. I övrigt bör staten icke få sättas i kraft utan sådan prövning.

Den ifrågasatta dispositionsfullmakten för Kungl. Majit gör det möjligt att begränsa arbetslöshetsanslagen på riksstaten till vad som motsvarar de vid en mera normal arbetsmarknadsutveckling motsedda medelsbehoven. Skulle den allmänna beredskapsstaten — med undantag för nyssnämnda båda anslag — i sin helhet bindas genom krav på riksdagens hörande, bleve det nödvändigt att beräkna arbetslöshetsanslagen på riksstaten så, att de täckte utgiftsbehoven även vid en eventuell försämring av arbetsmarknadsläget, som påkallar särskilda åtgärder men som icke utlöser en arbetslöshet av sådan omfattning, att den kan motivera ett ianspråktagande av alla de sysselsättningsmöjligheter för vilka den allmänna beredskapsstaten lämnar utrymme. Denna lösning skulle vara förenad med uppenbara nackdelar utan att lämna riksdagen större kontrollmöjligheter.

Den för nästa budgetår avsedda allmänna beredskapsstaten kräver omfattande förarbeten. De igångsatta utredningarna, som bedrivas av samma organ som förflutet år, ha ännu icke fortskridit så långt, att resultaten kunna redovisas i detta sammanhang. Förslag till allmän beredskapsstat torde därför få anmälas senare. De i det föregående angivna principerna för dess utnyttjande torde därvid få närmare utvecklas. Vid behandlingen av olika anslag på den nya riksstaten har emellertid hänsyn redan tagits till den planerade utformningen av den allmänna beredskapsstaten.

Enligt gällande principer bör totalsumman av anslagen å försvarsberedskapsstaten under rådande förhållanden upptagas å riksstaten. På riksstaten för innevarande budgetår har även uppförts anslagssumman på allmän beredskapsstat I. Någon motsvarande redovisning i riksstatsförslaget av anslagen å allmän beredskapsstat för nästa budgetår har, med hänsyn till den föreslagna omläggningen av denna, icke ansetts motiverad.

I detta sammanhang må slutligen erinras om följande. Såsom redan i tidigare finansplaner framhållits, är det vid riksstatens utformning omöjligt att begränsa anslagsanvisningama till allmänna arbeten till vad arbetskrafts-

Inkomsterna.

och materialförsörjningsläget vid en sträng bedömning kan förutses tillåta. En viss marginal måste lämnas för arbeten, som kunna få komma till stånd, för den händelse försörjningen med material och arbetskraft skulle utvecklas i gynnsammare riktning än väntat. Det är uppenbart, att ifrågavarande marginal på riksstaten måste göras något vidare än eljest, när den nu gällande allmänna beredskapsstaten II, på vilken uppförts även anslag till arbeten, som skola få utföras i händelse av en förbättring av försörjningsläget, helt försvinner.

I riksstatsförslaget har kapitalbudgeten erhållit en omfattning, som överstiger vad tillgången på material och arbetskraft nu med visshet kan antagas medgiva. Det är under dessa omständigheter angeläget, att från myndigheternas sida iakttages, att anslagsanvisningar för anläggningsarbeten icke få tagas till intäkt för åtgärder, som kunna begränsa utrymmet för en senare prövning av möjligheterna att tillåta, att de olika med anslagen avsedda företagen komma till stånd.

Riksstatsförslaget.

Allmän översikt. Det förslag till riksstat för budgetåret 1945/46, som nu framlägges, visar på driftbudgeten en inkomstsumma av 3 240 miljoner kronor och utgifter på sammanlagt drygt 2 980 miljoner kronor, vartill emellertid kommer en utgiftspost för försvarsberedskapsstaten som upptagits med 260 miljoner kronor. Driftbudgeten, inklusive försvarsberedskapsstaten, är alltså praktiskt taget jämnt balanserad.

I riksstaten för innevarande budgetår upptagas inkomsterna med 3 186 miljoner kronor, utgifterna med 2 899 miljoner kronor samt beredskapskostnaderna med sammanlagt 1 517 miljoner kronor. Driftbudgeten utmynnar alltså i ett underskott av 1 230 miljoner kronor.

Jämföras gällande riksstat och riksstatsförslaget för nästa budgetår, framgår av de anförda siffrorna, att den inträdande ökningen av normala utgifter på (2 980 — 2 899 =) drygt 81 miljoner kronor till en väsentlig del motväges av ett inkomsttillskolt, beräknat till (3 240 — 3 186 =) 54 miljoner kronor. En försämring av relationen mellan de å driftbudgeten specificerade, mera normala utgifterna och inkomsterna på 27 miljoner kronor föreligger emellertid. När budgeten, inklusive beredskapsstatsutgifter, likväl enligt förslaget framstår såsom balanserad, förklaras detta av att dels allmän beredskapsstat I av tidigare angivna skäl ansetts kunna bönfalla, dels anslagssumman på försvarsberedskapsstaten föreslagits uppförd med ett väentligt reducerat belopp. Minskningen av beredskapsutgifterna utgör (1517 — 260 =) 1 257 miljoner kronor.

I det följande skall en närmare redogörelse lämnas för utgiftsutvecklingen under olika huvudtitlar samt för inkomstberäkningen. Inledningsvis torde jag få i korthet angiva de viktigare förändringar som återspeglas i de anförda inkomst- och utgiftsstegringarna.

Mot den totala utgiftsökningen på något över 81 miljoner kronor svarar

10 Inkomsterna.

en höjning av anslagssumman för försvarsändamål (inklusive avskrivningar) på 55 miljoner kronor. Utgiftsstegringen för civila ändamål utgör, efter avrundning, närmare 27 miljoner kronor.

Utgiftsökningen för försvaret förklaras främst av att nästa års riksstat belastas med mycket betydande regleringar av merutgifter till följd av prisstegring. Nämnda utgiftsregleringar belöpa till stor del på vissa av de engångsanslag, som anvisats för materielanskaffning och byggnadsändamål, och avse, vad dessa anslag beträffar, prisstegringar som inträffat fram till början av innevarande budgetår. Ehuru en motsvarande reglering kommer att erfordras för den följande tiden, äro dessa merutgifter sålunda av engångsnatur. Efter korrigering för dessa och andra kostnader, som falla utom ramen för femårsplanens kalkyler, visa försvarsutgifterna ett överskridande av den genomsnittliga årskostnaden enligt denna ram av 19 miljoner kronor.

Den civila utgiftsstegringen på närmare 27 miljoner kronor utgör saldot mellan anslagsökningar under olika riksstatstitlar på i runt tal 88 miljoner kronor och en utgiftsreduktion på omkring 61 miljoner kronor, som i allt väsentligt förklaras av att avskrivningsanslagen för skifferoljeverket under huvudtiteln för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster bortfallit; i övrigt fördelar sig utgiftsminskningen mellan huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar samt sjunde och tionde huvudtitlarna. Den avlastning av budgeten, som bortfallet av förstnämnda utgiftspost medför, motväges i stort sett av de regleringsutgifter med vilka försvarsväsendet, enligt vad nyss framhållits, nästa år belastas. Utvecklingen av de löpande, mera normala utgifterna från detta budgetår och till nästa speglas därför på ett i huvudsak riktigt sätt av förhållandet mellan slutsummorna i driftbudgeten i gällande riksstat och i riksstatsförslaget, trots de betydande förändringar som inträda beträffande vissa utgifter av engångsnatur.

Den bruttoökning av de civila utgifterna på 88 miljoner kronor, som framträder på de olika riksstatstitlarna, beror delvis på att medel enligt förslaget äskas för vissa ändamål som i år tillgodoses på allmän beredskapsstat. Genom att flyktingsanslaget och ett anslag till yrkesutbildning i beredskapskurser överförts från sistnämnda stat till riksstaten har utgiftssumman på denna ökats med 29 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor falla på femte huvudtiteln och 4 miljoner kronor på åttonde huvudtiteln.

Den återstående bruttoökningen på 59 miljoner kronor fördelar sig med 19 miljoner kronor under femte huvudtiteln, 18 miljoner kronor under sjätte huvudtiteln, 9 miljoner kronor under åttonde huvudtiteln, 6 miljoner kronor för pensionsväsendet och 5 miljoner kronor för räntor å statsskulden, vartill komma ytterligare 2 miljoner kronor som fördela sig i mindre poster på ett' antal andra titlar.

Under femte huvudtiteln domineras hilden av en utgiftsökning med 46 miljoner kronor till följd av fjolårets riksdagsbeslut angående folkpensioner och invalidunderstöd samt kristillägg till erkända arbetslöshetskassor. Denna ökning uppväges emellertid av en nedräkning av anslagen till arbetsmarknadens reglering, arbetslöshetsförsäkring och civilförsvaret. Höjningen av anslagssumman förklaras väsentligen av utgiftsstegringar för ett stort an-

Inkomsterna.

tal skilda ändamål. I stor utsträckning äro dessa av automatisk natur. Den angivna utgiftsökningen under sjätte huvudtiteln hänför sig i huvudsak till vägväsendet. Anslagsökningarna under åttonde huvudtiteln äro fördelade på ett stort antal skilda undervisnings- och forskningsändamål. Beträffande övriga huvudtitlar hänvisar jag till det följande.

Som jag nyss framhållit har budgetbalansen uppnåtts genom en reduktion av de å riksstaten bokförda beredskapsutgifterna. Orsakerna till att allmän beredskapsstat I ansetts kunna bortfalla ha redan angivits. Skälen till att försvarsberedskapsstaten nu upptages med ett väsentligt reducerat belopp utvecklas närmare vid anmälan av förslag till denna stat; i rådande ovissa läge har det ansetts motiverat att nu upptaga anslagen på staten med de belopp som erfordras i händelse beredskapen relativt snart kan avvecklas. Skulle en sådan avveckling icke kunna komma till stånd, får finansplanen i denna del omprövas mot slutet av riksdagen.

Beträffande inkomstberäkningen, slutligen, må här endast nämnas, att nettoökningen på 54 miljoner kronor även den speglar starka förskjutningar i motsatta riktningar. Sålunda motses en mera betydande minskning av intäkterna av krigskonjunkturskatten och tullmedlen samt av inkomsterna från statens järnvägar och malmbolaget. Häremot stå emellertid beräknade inkomstökningar under flertalet skattetitlar. Särskilt de olika varuskatterna antagas ge avsevärt ökade intäkter.

Utgifter för försvarsväsendet. Enligt den femårsplan för försvarsväsendets utbyggnad som fastställdes av 1942 års riksdag skulle försvarskostnaderna under perioden 1942—47 i genomsnitt uppgå till i runt tal 755 miljoner kronor för budgetår för att därefter sjunka till 650 miljoner kronor för budgetår. Av årskostnaderna under uppsättningstiden folio enligt planen 32 miljoner kronor på avskrivningar av nya byggnader och 157 miljoner kronor på övriga engångskostnader. Dessa beräkningar grundades på prisläget den 1 juli 1941. Kostnader betingade av prisstegring utöver detta läge skulle få föranleda ett överskridande av ramen.

Försvarsplanens kostnader, vilka avsågo försvarsväsendets fredsorganisation, förutsattes uppförda å riksstaten, medan däremot kostnaderna för erforderlig försvarsberedskap skulle bestridas från förskottsstaten för försvarsväsendet. Enligt senare tillämpad praxis har emellertid en stor del av de av försvarsberedskapen föranledda engångsutgifterna bestritts medelst direkt medelsanvisning å riksstaten.

Enligt inom försvarsdepartementet verkställda beräkningar, för vilka departementschefen lämnar en närmare redogörelse vid anmälan av fjärde huvudtiteln i årets statsverksproposition, synes kostnadsramen under budgetåren 1942/43—1944/45 komma att överskridas med 1 miljon kronor. Därtill kommer emellertid en summa av 61 miljoner kronor, motsvarande prisstegring utöver prisläget den 1 juli 1941, varjämte inemot 300 miljoner kronor anvisats utöver försvarsbeslutets ram för bestridande av vissa beredskapsutgifter och kostnader för andra ändamål som falla utanför nämnda ram.

12 Inkomsterna.

För nästa budgetår äskas å fjärde huvudtiteln sammanlagt 841 miljoner kronor. Härtill komma avskrivningsanslag å tillhopa omkring 40 miljoner kronor. Genomsnittskostnaden per budgetår enligt försvarsbeslutet överskrides alltså formellt med (841 + 40 — 755 =) 126 miljoner kronor.

Överskridandet hänför sig till ett belopp av 89 miljoner kronor till prisstegringar samt till 8 miljoner kronor till provisoriskt lönetillägg. Dessa summor få anses falla utom kostnadsramen.

Ytterligare 10 miljoner kronor av det sammanlagda överskridandet hänföra sig till ändamål som ligga vid sidan av 1942 års försvarsbeslut. Icke mindre än 9 miljoner kronor härav avse gäldandet av bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Det egentliga överskridandet av de beräknade genomsnittskostnaderna under uppbyggnadsperioden uppgår efter hänsynstagande till här angivna kostnadsposter till (126 — 89 — 8— 10=) i runt tal 19 miljoner kronor, vilket belopp utgör saldot mellan en underbelastning av genomsnittskostnaderna för armén med 2 miljoner kronor och överskridanden av den beräknade årskostnaden för marinen med 1 miljon kronor, för flygvapnet med samma belopp och för gemensamma ändamål med över 19 miljoner kronor. Dessa differenser i förhållande till kostnadsramen spegla blott i relativt ringa utsträckning utgifter för helt nya ändamål. Vad särskilt sistnämnda stegring av de gemensamma kostnaderna beträffar hänför sig denna väsentligen till automatiska kostnadsstegringar, vilka endast i begränsad omfattning synas ha beaktats i de till grund för försvarsbeslutet liggande beräkningarna. Bland kostnadsstegringar av denna anledning må nämnas 6 miljoner kronor till ersättningar till försvarets fastighetsfond, 1 miljon kronor till ersättning för automobilskatt, drygt 1 miljon kronor till försvarsstaben samt åtminstone 5 miljoner kronor till kristillägg. Vissa redan beslutade nya utgiftsändamål, som icke beräknats i försvarsbeslutet, ha jämväl bidragit till kostnadsökningen. Sålunda ingå i kostnadsökningarna 1 miljon kronor till vissa beredskapskostnader vid försvarets fabriker. Inemot 2 miljoner kronor av kostnadsstegringen belöpa på centrala förvaltningsmyndigheter. Återstoden av kostnadsökningarna avser diverse olika ändamål, såsom militär forskningsverksamhet, sjökarteverket, garnisonssjukvården, tandvården m. m.

En jämförelse mellan försvarskostnaderna enligt gällande riksstat och enligt statsverkspropositionen ger vid handen, att en ökning kommit till stånd på fjärde huvudtiteln med 47 miljoner kronor samtidigt som avskrivningskostnaderna stigit med i runt tal 8 miljoner kronor. En sammanlagd ökning med 55 miljoner kronor föreligger alltså.

Utgifter för civila ändamål. Vid anmälan av finansplanen i fjolårets statsverksproposition redogjordes för de principer, som i anslutning till de fastställda riktlinjerna för den ekonomiska politiken tillämpats vid prövningen av anslagsäskandena för civila ändamål. Därvid framhölls att, om ock förhållandena funnits påkalla ett fasthållande i huvudsak vid de tidigare under krigsåren tillämpade restriktiva principerna för anslagsprövningen, det

Inkomsterna.

växande trycket av olika dittills undanskjutna behov i förening med fredsberedskapskraven medfört, att man måst räkna med utgifter för vissa ändamål, som tidigare avvisats. Även under höstens budgetarbete har man inriktat sig på att i huvudsak hålla den hittillsvarande utgiftsramen. Icke desto mindre inrymmer årets riksstatsförslag, såsom naturligt är i rådande läge, vissa ytterligare eftergifter för tidigare undanskjutna anslagsbehov och ett utsträckt tillgodoseende av fredsberedskapen på skilda områden.

Fjolårets statsverksproposition markerade i stort sett ett fortsatt avbrott i löneregleringsarbetet. De olika föreliggande löneregleringsfrågorna uppskötos sålunda, med undantag endast beträffande smärre, särskilt ogynnsamt ställda personalgrupper. Emellertid förutskickades i finansplanen nödvändigheten av att inom en nära framtid taga ställning till åtskilliga spörsmål avseende en omprövning av löneförhållandena för olika personalgrupper.

Under loppet av 1944 trädde frågan om en allmän löneförbättring för de lägst avlönade statstjänarna i förgrunden. Efter förhandlingar med personalens vederbörande huvudorganisationer framlades vid riksdagens höstsession förslag om provisoriskt lönetillägg jämte en engångsutbetalning av tillfälligt barntillägg för befattningshavare i de lägsta löneklasserna.

Även vid detta års riksdag har det funnits påkallat att iakttaga återhållsamhet i fråga om förverkligandet av de föreliggande löneregleringsförslagen. Lönerevisionen har ansetts alltjämt böra i huvudsak begränsas till punkter, där stötande ojämnheter föreligga, en normal befordringsgång förhindras eller en jämkning av lönerna för de sämst ställda grupperna på skälighetsgrunder anses ofrånkomlig. Bland löneregleringsfrågor, som icke heller nu upptagits till behandling, är särskilt att nämna den av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga behandlade frågan om revision av tjänsteförteckningen för civilförvaltningen i vad angår byråchefs- och rådstjänster m. fl. befattningar. Vissa andra löneregleringsfrågor ha däremot ansetts icke längre böra undanskjutas. Så är fallet med bl. a. frågan om revision av tjänsteförteckningen för vissa personalgrupper vid statens sinnessjukhus m. fl. institutioner, vilken fråga längre fram torde få underställas riksdagen. Vissa från krigsårens budgetbehandlingar kvarstående önskemål om beredande av pensionsberättigande anställning, vilka tidigare fått vika på grund av krisförhållandena, ha nu ansetts böra upptagas. Jämväl därutöver har överföring av befattningar till ordinarie eller extra ordinarie stat ansetts böra medgivas i begränsad utsträckning, varjämte en omprövning av utgående ersättningar till innehavare av arvodesbefattningar funnits erforderlig.

Anslagen till myndigheternas omkostnader samt till materielanskaffning m. m. ha beräknats med utgångspunkt från nuvarande priser. Vad de löpande omkostnadsanslagcn angår har under de senaste budgetåren förutsatts, att eventuella kostnadsstegringar skulle kunna bäras inom ramen av anvisade belopp genom rationaliseringar eller ökad sparsamhet med materiel m. m. T fjolårets statsverksproposition anmärktes cmellerlid, att risk för anslagsöverskridanden givetvis förelåge med den angivna beräkningsmetoden, över-

14 Inkomsterna.

skridanden ha också i flera fall blivit nödvändiga för tillgodoseende av behov, som ej utan allvarlig olägenhet kunnat undanskjutas. De anslag och anslagsposter, som sålunda visat sig otillräckliga, torde nu böra uppräknas. Bland övriga anslagshöjningar av genomgående natur må här nämnas uppräkning av den under kriget starkt begränsade medelsanvisningen till materiel m. m. vid vetenskapliga institutioner.

Med avseende å anslagsfrågor, som icke vid uppgörandet av riksstaten förelegat fullt utredda, har i år tillämpats samma förfaringssätt som vid utarbetandet av fjolårets statsverksproposition. Nya ändamål, som eventuellt böra erhålla anslag men för vilka anslag ännu icke kunna definitivt äskas, ha sålunda i regel förebådats genom uppförande av beräknade anslag endast i de fall, då ett preliminärt ståndpunktstagande kunnat ske med stöd av den utredning som förelegat. I den mån under budgetarbetet anmälda äskanden, som av angivna skäl ej förebådats, senare under riksdagen komma att föreligga fullt utredda och därvid anses böra godtagas, komma förslag då att framläggas för riksdagen, oaktat medel ej beräknats i förslaget till statsbudget. Anslagsäskanden, som inkomma först efter budgetarbetets avslutning och alltså ej kunnat ens preliminärt prövas under detta, torde i regel icke komma att kunna bli föremål för framställning till riksdagen.

Första huvudtiteln företer en utgiftsökning med nära 0,5 miljon kronor. Ökningen sammanhänger med att vissa fastighetsinkomster överförts till statens allmänna fastighetsfond och domänfonden och är således av formell natur.

Andra huvudtiteln utvisar en ökning av 0,7 miljon kronor. I beloppet ingår provisoriskt lönetillägg med 0,3 miljon kronor. Kostnadsökningen fördelar sig i övrigt på ett flertal anslag.

Tredje huvudtiteln företer en ökning med 0,5 miljon kronor, varav huvudparten avser kostnadsökning för Sveriges representation i utlandet.

Femte huvudtiteln visar en nettoökning på i runt tal 44 miljoner kronor. De viktigaste förändringarna i stegrande riktning äro tillkomsten av tre nya anslag till följd av riksdagens beslut under hösten 1944, nämligen bidrag till provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd å 44 miljoner kronor, kristillägg till erkända arbetslöshetskassor å 2 miljoner kronor och provisoriskt lönetillägg å 2,4 miljoner kronor, samt automatiska höjningar å anslagen till bidrag och kristillägg åt sjukkassor med tillhopa 7,6 miljoner kronor. Härjämte har i riksstatsförslaget beräknats ett belopp av 25 miljoner kronor till flyktingsverksamheten, vartill kostnaderna tidigare bestritts från allmän förskottsstat I. Bland övriga utgiftshöjningar må nämnas höjning av anslagen till ersättning åt barnavårdsnämnder för bidragsförskott och till bidrag för avlönande av hemvårdarinnor med vartdera omkring 0,5 miljon kronor, av bidragsanslaget till avlöningar m. m. inom den förebyggande mödra- och barnavården med 0,4 miljon kronor samt av anslagen till olika sjukvårdsanstalter m. m. med tillhopa 2,8 miljoner kronor. Bland ytterligare anslagsändamål må nämnas bidrag till uppfö-

Inkomsterna.

rande eller inrättande samt drift av barnhem med preliminärt beräknade belopp av sammanlagt 1 miljon kronor. Till anordnande av allmänna samlingslokaler har vidare upptagits ett anslag av 1 miljon kronor.

Anslagsminskningarna falla väsentligen —- med tillhopa omkring 47 miljoner kronor — på fyra anslag, nämligen reservationsanslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m., vilket preliminärt upptagits till ett med 38 miljoner kronor sänkt belopp, förslagsanslaget till bidrag till erkända arbetslöshetskassor, som ansetts kunna sänkas med 3 miljoner kronor, förslagsanslaget till moderskapspenning, som minskats med 1 miljon kronor, samt förslagsanslaget till civilförsvaret, som preliminärt nedräknats på grund av bortfallet av en engångskostnad för källarmursgenombrotten å 4,8 miljoner kronor.

För sjätte huvudtiteln föreligger en ökning med omkring 18 miljoner kronor netto. De mera betydande anslagshöjningarna avse i huvudsak vägväsendet. Medelstilldelningen för underhåll av vägar och gator på landet och i städerna har höjts med tillhopa 8,7 miljoner kronor, varav dock 2,0 miljoner kronor innefatta en formell ökning till följd av förutsatt förräntningsskyldighet för förrådsfondens kapital och motsvaras av en post på riksstatens inkomstsida. Anslagen för nyanläggning eller förbättring av vägar, gator och broar ha höjts med sammanlagt 7,3 miljoner kronor, varav 0,4 miljon kronor utgör formell ökning på grund av förräntningsskyldighet. Härtill komma nya anslag till vägbeläggningar om 3 miljoner kronor, till marklösen m. m. för vägbyggnadsföretag av beredskapskaraktär om 0,2 miljon kronor, till bro över Mälaren vid Hjulsta om 1,8 miljoner kronor samt till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp om 1 miljon kronor. För meteorologväsendet m. m., vartill medel tidigare anvisats under nionde huvudtiteln, ha upptagits anslag på närmare 1,5 miljoner kronor.

Vad angår anslagsminskningarna må nämnas, att anslagen på gällande riksstat till engångsanskaffning i anledning av den nya brandlagstiftningens ikraftträdande bortfallit eller begränsats samt att en sammanlagd anslagsminskning för brandväsendet örn 1,3 miljoner kronor till 0,9 miljon kronor faller på sjätte huvudtiteln. Vidare ha ersättningsanslagen till postverket för befordran av militärbrev och av enskildas ransoneringsförsändelser nedräknats med tillhopa 4,6 miljoner kronor.

Sjunde huvudtiteln utvisar en nettominskning av inemot 1 miljon kronor. Å huvudtiteln föreligga automatiska sänkningar å anslagen till fastighetstaxering med 1,2 miljoner kronor och till tolagsersättning med 1 miljon kronor. Bland större utgiftsstegringar må, förutom det nya anslaget å 0,5 miljon kronor till provisoriskt lönetillägg, nämnas höjning av anslaget till årlig taxering med 0,4 miljon kronor.

Åttonde huvudtiteln utvisar en ökning med över 13 miljoner kronor kronor. Anslagshöjningarna falla i huvudsak å universiteten och den medicinska undervisningen med 1,4 miljoner kronor, å allmänna läroverken med 2,3 miljoner kronor — vari ingår ett nytt anslag å 1,9 miljoner kronor till studiehjälp för högre undervisning åt landsbygdens ungdom — å folkun-

16 Inkomsterna.

dervisningen med 3,2 miljoner kronor samt å yrkesundervisningen med 4,7 miljoner kronor. I sistnämnda båda belopp ingå anslagsökningar till stipendier med 1,2 miljoner kronor samt ett anslag å 4 miljoner kronor till yrkesutbildning i beredskapskurser, vilket för innevarande budgetår är uppfört å allmän förskottsstat I. Ersättningen åt statens allmänna fastighetsfond har beräknats till ett 0,7 miljon kronor högre belopp än för innevarande budgetår, varjämte det under huvudtiteln upptagna anslaget till provisoriskt lönetillägg för vissa statliga och därmed jämställda befattningshavare upptagits till drygt 0,6 miljon kronor.

Nionde huvudtiteln utvisar en nettominskning av 0,3 miljon kronor. Anslagen för jordbruksregleringen ha preliminärt beräknats till 6 miljoner kronor lägre belopp än för innevarande budgetår. Till sjätte huvudtiteln ha överflyttats anslag för statens meteorologiska verksamhet m. m. om sammanlagt 1,6 miljoner kronor. Bland anslagshöjningarna märkas ökning av bidragen till byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor med 0,4 miljon kronor och av bidragen till hushållningssällskapen med 0,6 miljon kronor, höjning av anslagen till befrämjande av landsbygdens elektrifiering och till väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo med 1 respektive 1,5 miljoner kronor samt en kostnadsstegring om 0,6 miljon kronor för kastsjukebekämpandet. På grund av uppräkningen av inkomsttiteln totalisatormedel beräknas avsättningsanslaget till stuteriväsendets fond höjt med 1 miljon kronor.

Tionde huvudtitelns utgifter ha minskat genom bortfall eller sänkning av anslag för engångsanskaffning med sammanlagt drygt 3 miljoner kronor, därav över 2 miljoner kronor för åtgärder till minskande av minsprängningsrisken för handelsfartyg. Emellertid ha vissa ordinarie utgifter ökat — däribland utgifterna för patentverket med 0,6 miljon kronor och anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten med 0,3 miljon kronor — och vidare har avsättningen till fonden för friluftslivets främjande höjts med 0,3 miljon kronor. På grund härav uppgår nettominskningen för huvudtiteln endast till 1,2 miljoner kronor.

Elfte huvudtiteln företer en nettominskning av drygt 0,5 miljon kronor, vilken huvudsakligen faller på krisförvaltningen. Anslagen till statens livsmedelskommission ha sänkts med inemot 1 miljon kronor, medan anslagen till statens trafikkommission höjts med 0,4 miljon kronor.

Anslagen under tolfte huvudtiteln visa en helt automatisk ökning av utgifterna för pensioner med omkring 6,3 miljoner kronor.

Fjortonde huvudtiteln företer en ökning med 0,3 miljon kronor, vilken till större delen betingas av ökade kostnader för riksdagen.

För de under utgifter för statens kapitalfonder uppförda titlarna föreligger en ökning med 5 miljoner kronor för räntor å statsskulden och anslagsminskningar med 4 miljoner kronor för avskrivning av nya kapitalinvesteringar (civila ändamål) samt med nära 55 miljoner kronor för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsför- 1 u s t er.

Inkomsterna.

17 Inkomstberäkningen. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för nästa budgetår bygger på förutsättningen, att de under kriget beslutade skattehöjningarna och nya skatterna skola lortbestå.

I jämförelse med de å riksstaten för löpande budgetar uppförda inkomsterna innebär riksräkenskapsverkets uppskattning, att statens intäkter skulle stiga med i runt tal 73 miljoner kronor. I förhållande till det beräknade utfallet för löpande budgetår motses emellertid en nettominskning med 7 miljoner kronor, som förklaras av att inkomsterna från statens kapitalfonder väntas visa en avsevärd nedgång. Medan på de inkomsttitlar, vilkas utfall betingas av de ekonomiska förhållandena under år 1944, beräknas uppstå en ökning av 29 miljoner kronor i förhållande till utfallet för löpande budgetår, förutses de övriga inkomsttitlarna, för vilka utfallet är beroende av den kommande ekonomiska utvecklingen, utvisa en sammanlagd minskning av 36 miljoner kronor.

I jämförelse med de i riksstaten för löpande budgetår uppförda inkomsterna innebära riksräkenskapsverkets beräkningar väsentliga sänkningar för krigskonjunkturskatten, tullmedlen samt inkomsterna av statens järnvägar och Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, mindre reduktioner under ett par andra inkomsttitlar men i övrigt smärre höjningar över nästan hela linjen. För den direkta beskattningen förutses en fortsatt stegring av det taxerade beloppet vid 1945 års taxering, vilket föranlett riksräkenskapsverket att uppräkna den särskilda skatten å förmögenhet med 2 miljoner kronor, inkomst- och förmögenhetsskatten med 15 miljoner kronor samt värnskatten med 10 miljoner kronor. För krigskonjunkturskatten förutses en minskning med 10 miljoner kronor. Stämpelmedlen väntas visa en ökning med 5 miljoner kronor. Automobilskattemedlens båda inkomsttitlar beräknas sammanlagt ge ett 24 miljoner kronor större belopp än för innevarande budgetår. Av ökningen falla 8 miljoner kronor på fordonsskatten och 16 miljoner kronor på bensinskatten. Medan tullmedlen väntas nedgå 20 miljoner kronor, förutses inkomsttillskott om respektive 30 och 15 miljoner kronor från allmän omsättningsskatt och varuskatt. Inkomsten av trafikskatt beräknas minska med 2 miljoner kronor, medan inkomsten av tilläggsskatt å bensin antages stiga med 32 miljoner kronor. Kaffeskatten och tobaksskatten ha beräknats ge respektive 7 och 30 miljoner kronor större inkomst än som uppförts i riksstaten för löpande budgetår. Inkomsterna av rusdrycksförsäljningsmedel och av maltdrycksskatt förutses sjunka med vardera 3 miljoner kronor.

För uppbörd i statens verksamhet beräknas en nedgång med 5 miljoner kronor för myntning och justering samt med 2 miljoner kronor för lotspenningar. På grund av förutsedda ökningar på ett stort antal andra titlar, beräknas den totala minskningen av uppbörden till icke fullt 4 miljoner kronor.

För affärsverksfonderna räknar ämbetsverket med en inkomstminskning i förhållande till gällande riksstat med 58 miljoner kronor, överskotten från postverket och statens järnvägar beräknas nedgå med respektive 4 och 60

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 1. Del 2.

18 Inkomsterna.

miljoner kronor, medan ökning förutses för statens vattenfallsverk och domänverket med respektive 5 miljoner och 1 miljon kronor.

Inkomsterna av statens aktier förutses sjunka med 13 miljoner kronor, vilken minskning helt faller på Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag.

Bland övriga mera betydande ändringar må nämnas en höjning av folkpensionsavgifterna och lotterimedlen med vardera 3 miljoner kronor samt av ränteinkomsterna under fonden för låneunderstöd med drygt 2 miljoner kronor. Sistnämnda ökning förklaras av de senare årens omfattande investeringar i fonden.

Jag torde i det följande få närmare redogöra för de antaganden som ligga lill grund för riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. Av den därvid lämnade översikten över utvecklingen under de olika inkomsttitlarna framgår, att jag i huvudsak ansett mig böra preliminärt godtaga ämbetsverkets uppskattningar. Den enda mera betydande ändringen utgör en reduktion av den beräknade inkomsten av tullmedel från 90 till 70 miljoner kronor. Mindre jämkningar ha vidtagits i anledning av i statsverkspropositionen framställda förslag.

Medan riksräkenskapsverkets inkomstberäkning slutar på en inkomstsumma å driftbudgeten av 3 259 miljoner kronor, förordar jag, såsom tidigare angivits, att inkomsterna beräknas till sammanlagt 3 240 miljoner kronor. Jag förutsätter, att inkomstberäkningen underkastas en allmän översyn i samband med det slutliga fastställandet av riksstaten.

Budgeten och det ekonomiska läget.

Budgetbalans och samhällsekonomisk balans. I tidigare finansplaner under krigsåren har upprepade gånger framhållits, att frågan om balansen i statens budget har sin väsentliga betydelse som en del av den större frågan örn balansen i hela samhällsekonomien. Statens budget har sin särskilda uppgift att täcka en rad för medborgarna gemensamma behov, som anses bli bättre tillgodosedda genom den gemensamma hushållningen än genom varje hushålls enskilda utgifter. Men därjämte har statsbudgeten alltmer börjat bedömas såsom ett medel att påverka hela samhällsekonomien. Genom utformningen av dess utgifter likaväl som av dess inkomstsida synas möjligheter erbjuda sig att motväga tendenser till störningar i det ekonomiska livet och främja en åsyftad samhällsekonomisk balans.

En sådan balans får enligt en mycket allmänt omfattad mening anses innebära, att efterfrågan på varor och tjänster svarar mot tillgången på dem, så att allt som produceras blir köpt utan sådana rubbningar i priser och prisnivå, som förefalla skadliga, och att samtidigt den mänskliga arbetskraften tages i bruk så fullständigt, som vid varje given tidpunkt anses önskvärt. I ett samhälle, som är statt i utveckling och där man förutsätter en fortgående produktionsutvidgning, kräver emellertid balansen också, att pro-

Inkomsterna.

duktionens fördelning mellan varor för omedelbar förbrukning och kapitalvaror svarar mot inriktningen hos efterfrågan. En del av den inkomst som bildas under produktionsprocessen, undandrages från efterfrågan på konsumtionsvaror. Den sparas. Det är önskvärt att produktionen i motsvarande mån är inriktad på framställning av kapitalvaror eller på export. Skulle produktionen av sådana varor understiga sparandet, kommer tydligen strömmen av förbrukningsartiklar alt överstiga den efterfrågan på sådana artiklar, som leder sitt ursprung från den löpande produktionen. Även om efterfrågan på kapitalvaror och produktionen av sådana varor skulle täcka varandra, kommer i detta läge den totala varuefterfrågan i samhället att vara otillräcklig för avsättning av de varor och tjänster, mot vilka den riktar sig. Följden blir stagnation och tillbakagång inom näringslivet.

Men en rubbning av balansen är lika möjlig i andra riktningen. Den del av den löpande inkomstströmmen, som sparas, kan vara för liten i förhållande till produktionens inriktning på att framställa kapitalvaror eller på export utan motsvarande import. De inkomster som avses för köp av konsumtionsvaror bli då större än som svarar mot tillgången vid gällande pris, och en tendens till prisstegring med åtföljande rubbningar sätter in.

I de ekonomiska händelseförlopp, som här med en oundviklig förkortning blivit antydda, spelar nu statens budget och statens finanspolitik en mer eller mindre aktiv, mer eller mindre betydelsefull roll. Statens utgifter återspegla i stor utsträckning anspråk från statens sida på varor och tjänster. De innebära alltså en ökning av efterfrågan. Statens inkomster åter — vare sig de inflyta genom beskattning, såsom affärsinkomster eller genom upplåning — medföra en minskning av de enskilda medborgarnas efterfrågan. Avvägningen mellan statens inkomster och utgifter övar alltså inflytande på balansen mellan efterfrågan och tillgång i samhället i dess helhet. Och detta inflytande gäller givetvis inte bara den totala omfattningen utan också sammansättningen och inriktningen av efterfrågan respektive tillgången på olika slag av varor och tjänster.

Betraktar man budgeten på detta sätt, måste frågan om dess balansering, om underskott och överskott, avgöras med utgångspunkt från en undersökning av hur tillgång och efterfrågan synas utveckla sig inom hela näringslivet och hur de statsinkomster, som reducera efterfrågan, och de statsutgifter, som öka den, böra avvägas i syfte att komma närmare den önskade relationen mellan tillgång och efterfrågan för samhället i dess helhet.

Vid en sådan avvägning får man emellertid hålla i minnet, att alla statsinkomster icke representera en begränsning av efterfrågan, liksom statsutgifterna icke i sin helhet spegla ett ianspråktagande av varor oell tjänster. Såväl skatteinkomster som lån till staten kunna i viss utsträckning tänkas finansierade av dc enskilda ur medel, som eljest icke skulle lia representerat en efterfrågan på marknaden. I samma mån uteblir den avsedda effekten att begränsa efterfrågan. Bland statsutgifterna finnas å andra sidan stora grupper — exempelvis räntor på statsskulden och sociala utgifter av typen folkpensioner — som representera en omflyttning av inkomster medborgarna

20 Inkomsterna.

emellan men däremot icke ett anspråk på varor och tjänster från statens sida. Dessa utgifter medföra ökad köpkraft hos enskilda, men bedömer man den samlade effekten på den enskilda efterfrågan av utgifterna och deras finansiering — alltså av hela inkomstomflyttningen — behöver denna icke innebära, att /åror och tjänster tagas i anspråk i högre grad, än fallet varit utan omflyttningen. Naturligtvis kan dock en sådan omflyttning påverka efterfrågans inriktning och under vissa förhållanden även dess omfattning.

De faktorer som jämte budgeten främst måste uppmärksammas, då man söker bedöma utvecklingen av tillgång och efterfrågan, är dels balansen mellan export och import, dels kapitalinvesteringarna i förhållande till den del av inkomsterna som genom sparande dragés undan från efterfrågan på konsumtionsvaror. Exporten innebär ju, att en del av produktionens resultat icke ställes till marknadens förfogande, och i den mån exporten icke kommer att motsvaras av import, medför detta, att tillgången på varor och tjänster pressas ner under den löpande efterfrågan. Ett exportöverskott verkar i detta avseende på ungefär samma sätt som ett överskott av statsutgifter över statsinkomster. Samma utveckling till en efterfrågan på konsumtionsvaror, som är större än produktionen av sådana varor, inträder, såsom tidigare framhållits, örn produktionen av kapitalvaror inte kommer att motsvaras av en villighet hos medborgarna att inskränka sin konsumtion av färdiga varor, d. v. s. att spara.

De rubbningar i en önskvärd samhällsekonomisk balans, som här tagits i sikte, ha alla gått i riktning mot en utveckling av efterfrågan på varor och tjänster, som överstiger tillgången. Rubbningar åt det motsatta hållet ha vanligen, och inte minst med tanke på läget efter krigskonjunkturens slut, varit det problem som förefallit mest bekymmersamt. En otillräcklig export pressar ned inkomster och efterfrågan. Om konsumtionen begränsas genom sparande utan att produktionen av kapitalvaror i motsvarande grad ökas, blir efterfrågan på färdiga varor otillräcklig. I båda fallen, liksom vid en begränsning av enskild efterfrågan genom beskattning utan motsvarande statlig efterfrågan av varor och tjänster genom statsutgifter, påverkas näringslivet i depressiv riktning.

Av de tre faktorer som sålunda tillsammans öva ett avgörande inflytande på den samhällsekonomiska balansen, alltså förhållandet mellan export och import, mellan kapitalinvesteringar och sparande i det inhemska näringslivet och slutligen mellan statsutgifter och statsinkomster, är det statsbudgetens utformning som synes erbjuda de närmast liggande möjligheterna till påverkan i den ena eller andra riktningen. Under alla förhållanden är det uppenbart, att en utformning av budgeten bör ske med hänsyn tagen till den utveckling av det allmänna ekonomiska läget, som synes sannolik.

Ekonomiska framtidsutsikter. I den ekonomiska utvecklingen i Sverige under krigsåren utgör som bekant år 1942 en brytningspunkt. När pris- och lönestoppet genomfördes under hösten detta år, hade priserna ända sedan krigets början under trycket av försämrade försörjningsmöjligheter visat

Inkomsterna.

en fortgående, relativt snabb stegring. Samtidigt hade inkomstvolymen i samhället ökats. Jämför man utvecklingen av köpkraft, priser och varuförsörjning, kommer man till att ett icke oväsentligt köpkraftsöverskott förelåg ifrågavarande år. I runda tal uppgick försämringen av försörjningen till 15 °/o, vilket vid en prisstegring på ca 40 °/o ger en ökning av det totala konsumtionsvärdet från krigets början till år 1942 på ungefär 20 %. Köpkraften visade ett större stegringstal, och det köpkraftsöverskott, varmed man hade att räkna vid nämnda tidpunkt, kan uppskattas till ca 10 °/o. Sysselsättningsläget, som tidigare under kriget väckt oro, framstod såsom stabiliserat; i själva verket utövade en viss brist på arbetskraft ett inflytande i prisstegrande riktning.

Från 1942 till nu har det varit möjligt att i huvudsak stabilisera prisnivån. Detta har kunnat ske trots en samtidig ökning av inkomsterna. Ett stöd har prisstabiliseringspolitiken erhållit därigenom, att försörjningen under ifrågavarande två år undergått en viss förbättring, främst tack vare gynnsammare skördeutfall. Denna försörjningsförbättring har i själva verket varit tillräcklig för att motväga den samtidiga köpkraftsökningen. Resultatet har blivit, att den pressning uppåt på prisnivån, som förekomsten av ett löpande köpkraftsöverskott utgör, icke ökats under perioden; köpkraftsöverskottet är snarast något mindre än för två år sedan. Den här angivna utvecklingen har närmare skildrats i den inom konjunkturinstitutet utarbetade promemoria som bifogats detta protokoll (bihang B). Promemorian innehåller ett värdefullt material även beträffande vissa utgångspunkter för bedömningen av de ekonomiska framtidsutsikterna.

Då man söker besvara frågan, huruvida det kan väntas bli möjligt att bevara den uppnådda prisstabiliteten, hindra en ökning av det monetära trycket och samtidigt garantera fortsatt god sysselsättning, har man omedelbart att ta hänsyn till, att de ekonomiska förhållandena kunna antagas bli i hög grad beroende av politiska faktorer. Det är därvid icke endast krigets längd eller förlopp under ett slutskede, som blir av vikt, utan även den utformning, som den internationella handels- och betalningspolitiken erhåller från de på världsmarknaden dominerande makternas sida. Vissa utgångspunkter för en sannolikhetsbedömning föreligga, och det synes tillräckligt att här i grova drag och utan närmare nyansering antyda på vad sätt de internationella förhållandenas utveckling antages påverka vårt ekonomiska läge.

Sveriges möjligheter till utrikeshandel under den tid Östersjö- och Skagerackspärrarna komma alt äga bestånd, äro givetvis reducerade till ett minimum. Detta behöver emellertid icke betyda, att sysselsättningen i exportindustrierna kommer att undergå en ytterligare försämring eller att varuförbrukningen i motsvarande grad måste begränsas. I den mån avspärrningen kan antagas bli av begränsad längd, synes det finnas god anledning att upprätthålla exportproduktionen på områden, vilkas produkter kunna beräknas vinna en betydande avsättning, så snart spärrarna öppnas. Under samma förutsättning kan del även vara motiverat alt motverka nedgången i den lii-

22 Inkomsterna.

pande försörjningen genom en viss lagerförbrukning. Skulle avspärrningen bli av längre varaktighet -— en risk med vilken man måste räkna — kommer den dock givetvis att inom vissa områden medföra allvarliga svårigheter för sysselsättningen och försörjningen.

I och med att spärrarna öppnas, kan inflytandet från utlandet väntas bli av avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Detta inflytande kommer i första hand att göra sig gällande genom förändringar i utrikeshandelns volym och sammansättning. I andra hand kan dock även den internationella prisutvecklingen komma att ställa Sveriges ekonomiska politik inför nya problem.

Om och i den mån Sveriges gamla exportmarknader åter öppnas, kan man förutse en mycket kraftig ökning av exporthandeln. Av vissa varor komma att föreligga behov, som överstiga de för fredstiden normala och som kunna tillgodoses endast om Sverige fullt kan utnyttja sin produktionskapacitet och därjämte kan ställa vissa lager till förfogande. Samtidigt finnas möjligheter, att varubristen i olika länder kommer att öppna avsättningsområden även för svenska produkter, som förut i huvudsak förbehållits hemmamarknaden. Såväl i det ena som i det andra avseendet måste man dock givetvis räkna med att exportmöjligheterna successivt ånyo komma att gå tillbaka. Å andra sidan bör framhållas, att viktiga svenska exportvaror under den första tiden efter utrikeshandelns återupptagande sannolikt icke komma att finna avsättning annat än i en mycket begränsad omfattning. Därvid inverka sådana omständigheter som förstörelse av produktionsapparaten i avnämarländema, skärpt konkurrens och bristande tillgång på valutor. Delvis äro dessa svårigheter av övergående natur, och de berörda varorna böra därför ha möjlighet att senare helt eller delvis återvinna sin tidigare ställning. Sammanfattningsvis kan sägas, att värdet av den svenska exporten under en första period efter avspärrningen kan komma att överstiga fredsnivån för att senare ånyo närma sig denna i samband med en återgång till en mera normal avvägning av exportens sammansättning.. En förutsättning för att Sverige i den utsträckning, varmed här räknats, skall kunna tillgodose utlandets varubehov är givetvis att exportproduktionen kan baseras på en tillräcklig import av bränslen och för transportväsendet nödvändiga råvaror.

Vad importen beträffar, talar sannolikheten för en utveckling helt motsatt den exporten torde komma att visa. Produktions- och exportkapaciteten i flera av de länder, med vilka handelsutbytet kan komma att återupptagas, kan av naturliga skäl först så småningom väntas nå upp till fredsnivå, och det kommer sannolikt att dröja relativt länge, innan leveransförmågan i dessa länder blir så stor, att den kan uppväga en förutsedd ökning av den svenska exporten till samma områden under en första övergångstid. Även beträffande vår import från länder med tillräcklig exportkapacitet måste man räkna med svårigheter. De områden som härjats av kriget och vilkas försörjnings- och produktionsläge i första hand måste saneras, komma att förete betydande importbehov icke endast från Sverige utan även från de övriga av kriget relativt oberörda produktionsområdena. Från svensk sida

Inkomsterna.

kan knappast påräknas import i konkurrens med dessa länder i vidare mån än som erfordras för att möjliggöra att Sveriges produktionskapacitet utnyttjas för leveranser till länder med framträdande rekonstruktionsbehov. Importmöjligheterna kunna även komma att begränsas genom tonnagesvårigheter.

Den övervikt för exporten, som Sveriges utrikeshandel efter avspärrningarnas upphörande kan väntas visa, leder till att köpkraften i landet kommer att erhålla ett betydande tillskott. Detta resultat inträder oberoende av om vi erhålla likvid för vår export i fria valutor eller måste finansiera utförseln genom kreditgivning till avnämarländerna. Det kan emellertid förutses, att exportens fördelning på olika marknader kommer att bli sådan, att en omfattande kreditgivning blir ofrånkomlig, om avsättningen skall hållas uppe på den nivå, som är önskvärd både med hänsyn till rekonstruktionsbehoven i utlandet och sysselsättningen i Sverige. Under sådana förhållanden kunna vi under en längre eller kortare tid bli hänvisade till att till viss del finansiera importen genom förbrukning av våra valutareserver. Då dessa reserver i jämförelse med vårt normala importbehov äro av relativt begränsad omfattning, kan detta medföra, att de i första hand måste reserveras för strängt nödvändiga varor. Även av valutapolitiska skäl kan därför importen komma att begränsas, i den mån den avser mindre väsentliga varor, som icke kunna förvärvas annat än mot likvid i fria valutor.

Sannolikheten talar alltså för att man bör räkna med att Sverige, efter utgången av en första period med väsentligt nedskuren varuhandel med utlandet, kan påräkna att få en utpräglad högkonjunktur inom vissa av exportindustrierna med god sysselsättning och avsevärt stigande inkomster för företagen, samtidigt som varuförsörjningen på grund av såväl otillräcklig produktionskapacitet i utlandet som förekomsten av prioriterade behov i hjälpbehövande länder och en viss valutaknapphet kommer att förbli starkt begränsad.

De riskmoment som äro förbundna med ett ekonomiskt läge av antydd art, kunna komma att förstärkas genom en ogynnsam prisutveckling på världsmarknaden. Skulle världsprisnivån på stapelprodukter under trycket av en uppdriven efterfrågan tillåtas stiga, komme den svenska penningpolitiken att utsättas för en betydande påfrestning. En kraftigare importprisstegring, som fritt finge göra sig gällande, skulle sålunda allvarligt rubba kostnadsunderlaget för nuvarande prisstabilisering. En exportprisstegring skulle tendera att skapa en spänning mellan prisnivån i exportindustrierna och på hemmamarknaden samt vidare tillföra exportföretagen än mera ökade intäkter och därigenom bidraga till en stegring av köpkraftsöverskottet. Det stora internationella intresset av att prisstegringar på stapelvaror undvikas, ger emellertid en grund för förhoppningar, att det skall bli de på världsmarknaden dominerande makterna möjligt att behärska evenluclla inflationstendenser på sådana varor. Skulle dessa förhoppningar icke infrias, måste ett försök göras att avskärma den svenska prisutvecklingen från den internationella inflationen.

.lag återkommer i det följande till frågan örn den betydelse här angivna

24 Inkomsterna.

utvecklingstendenser äga för finanspolitikens utformning. Vad angår de övriga inhemska förhållanden som äro av vikt i detta sammanhang, talar sannolikheten för att dessa snarast komma att stödja de utvecklingstendenser, som i det föregående berörts. Industriens investeringsbehov få antagas stegrade. Nya investeringar kunna sålunda bli påkallade för att vidmakthålla den internationella konkurrenskraften. Även exportökningen och vissa förskjutningar i produktionens inriktning kunna väntas öka investeringsbehoven. Bostadsproduktionen måste fortgå i den utsträckning försörjningsläget tillåter och kan icke begränsas blott av finansiella skäl. Den allmänna inkomstnivån, slutligen, kan i varje fall icke väntas reducerad.

Örn än goda skäl tala för att man bör räkna med den här skisserade utvecklingen under perioden närmast efter avspärrningarnas upphävande såsom en första arbetshypotes vid den ekonomiska politikens utformning, får icke förbises, att bilden i olika avseenden kan vara alltför mörk. Importen kan snabbare, än som här antagits bli fallet, tänkas nå en relativt tillfredsställande nivå. Det överflöd som otvivelaktigt finnes på vissa förnödenheter kan vidare tänkas pressa ned priserna. En reduktion av fraktkostnader m. m. kan relativt snabbt verka i samma riktning. Skulle så bli fallet, kan redan under den första övergångstiden en förbättring inträda i pris- och försörjningsläget, som tillåter en däremot svarande höjning av realinkomstema. Med hänsyn till den gynnsamma exportkonjunktur, som är sannolik, synes denna höjning böra kunna komma till stånd utan att sysselsättningen äventyras.

Det föreligger ingen motsättning mellan den i det föregående skisserade utvecklingen och det program för penningpolitiken efter kriget, som godkänts av statsmakterna. Utvecklingen i andra länder ger anledning att räkna med svårigheter för Sveriges ekonomiska politik under en längre tid än man kanske tidigare i regel varit böjd att förutsätta, men detta utesluter givetvis icke, att varje förbättring i försörjningsläget, när den inträder, bör föranleda en motsvarande sänkning av prisnivån och förbättring av realinkomserna. Till den tidpunkt, då en sådan förbättring kan komma till stånd, böra emellertid de antagna riktlinjerna för pris- och lönepolitiken vidhållas. Om en gynnsam exportkonjunktur skulle tillåtas återverka på de inre ekonomiska förhållandena i Sverige, så att kostnadsnivån drives i höjden, skulle detta icke endast medföra omedelbara inflationsrisker utan även ett försämrat utgångsläge för Sveriges utrikeshandel på längre sikt och ökade svårigheter att efter en övergångstid nå fram till ett ur olika synpunkter tillfredsställande penningvärde.

Den föregående diskussionen har åsyftat att angiva de sannolika utvecklingstendenserna efter avspärrningarnas upphörande. Något försök att bestämma storleksordningen hos de olika förskjutningarna har däremot icke gjorts. Meningarna kunna gå isär beträffande den grad, i vilken exporten och importen komma att utveckla sig i angivna riktningar. Kvar står emellertid under alla förhållanden, att Sverige under den tid som här är av intresse kan befaras komma att arbeta med smala marginaler och under hårt tryck både på det penningpolitiska området och i fråga om försörjningen;

Inkomsterna.

däremot kan sysselsättningsproblemet i det angivna läget väntas tillsvidare träda i bakgrunden. Ett upphörande av fientligheterna kan sålunda icke på den ekonomiska fronten väntas leda till en omedelbar och väsentlig förbättring av de ekonomiska förutsättningarna i jämförelse med krigstiden. Frågan huru lång övergångstiden efter fientligheternas upphörande kan bli, är givetvis omöjlig att nu besvara. Bl. a. blir det av betydelse, i vilken grad våra grannländer och andra stater i Europa komma att ha härjats av kriget. Under den övergångstid, då svårigheterna beträffande försörjningen och skyddet av penningvärdet komma att vara av samma art och omfattning som under krigstiden, har man att räkna med att allmänna ekonomiska frågor måste handläggas i ungefär samma former och med i huvudsak samma utgångspunkter som under krigsåren. Övergångstiden kommer i dessa hänseenden att framstå såsom en direkt fortsättning på krigstiden. Detta måste givetvis gälla även finanspolitiken.

Budgetförslaget. Det ekonomiska läge och de ekonomiska framtidsutsikter som här skildrats äro inte av den art, som vanligen fått bilda utgångspunkt för diskussionerna örn statens budget som balansfaktor i samhällsekonomien. Högkonjunkturer med stor export, livlig investeringsverksamhet och tendenser till prisstegring ha visserligen också oroat och kallat fram frågan, om inte en sådan till synes onormal livlighet i näringslivet borde dämpas, för att den enligt erfarenhetens vittnesbörd oundvikliga efterföljande krisen därigenom skulle kunna bli mindre häftig. Men bekymren för högkonjunkturerna ha i regel inte behövt bli långvariga, medan depressionerna med sin massarbetslöshet och perioderna av långsam återhämtning med ofullständigt utnyttjande av produktionsfaktorerna framstått som det allt överskuggande problemet. Det är i samband med tanken på att genom olika slag av samhällsingripande skapa full sysselsättning som frågan om budgetens roll i strävan efter samhällsekonomisk balans blivit föremål för ingående överväganden.

Även när man kommit till insikten att offentliga arbeten såsom motvikt mot stagnerande investeringsverksamhet inom det enskilda näringslivet är en ofullkomlig metod, som inte löser problemet, och även när man tänker sig en rad olika direkta eller indirekta vägar för att hålla uppe både investeringar och konsumtion, blir det till sist i stor utsträckning fråga om åtgärder, som påverka utformningen av budgeten och leda till statsutgifter större än inkomsterna, alltså till en underbalansering Bristande efterfrågan inom näringslivet utanför den offentliga sektorn motväges i ett depressionsläge av ökad offentlig efterfrågan.

Det har synts lämpligt att erinra örn dessa utgångspunkter för diskussionerna örn budgeten som balansfaktor, eftersom även hos oss det varit farhågorna för en efter kriget inträdande depression, som från början dominerat meningsbytet örn den framtida ekonomiska politiken. Att riskerna för depression inte heller nu lämnas ur sikte, framgår bäst av den omfattande beredskapsslat som kominer att föreläggas även delta års riksdag. Man anser

26 Inkomsterna.

inte dessa farhågor för oberättigade, därför att man tror sig ha skäl för uppfattningen, att risken för depression ligger något längre fram i tiden, och att de närmast väntande svårigheterna, sedan avspärrningen upphört, i stället ha likhet med dem som möta under en högkonjunktur. En stark övervikt av exporten över importen måste skapa ett överskott av köpkraftig efterfrågan utöver tillgången på varor. En investeringsverksamhet, som stimuleras från olika håll, verkar i samma riktning. Särskilt byggnadsverksamheten, som av många anledningar bör hållas uppe vid den högsta nivå, som tillgången på arbetskraft och material medgiver, utgör här en betydelsefull faktor. Den erhåller även i årets budget ett kraftigt stöd. Under sådana förhållanden är det naturligt, att återhållsamhet iakttages i fråga om andra statliga kapitalinvesteringar. Affärsverkens investeringar ha det oaktat stigit till mycket väsentliga belopp. Härvid får man emellertid påminna sig, att dessa investeringar icke kunna bedömas annat än i samband med investeringarna inom näringslivet i övrigt, och att en gemensam bedömning och eventuell begränsning bör komma till stånd genom arbetet inom det nu beslutade investeringsrådet.

I fråga om driftbudgeten kan slutsatsen rörande den önskvärda balansen knappast bli mer än en. Behov av underbalansering kan inte anses föreligga. En överbalanserad budget vore det mest önskvärda. Såsom budgetförslaget nu utformats har en jämn balans varit det enda som kunnat uppnås. Det har skett på grundval av antagandet, att utgifter för förstärkt militär beredskap komma att bli nödvändiga endast under en del av det kommande budgetåret. Antagandet vilar på samma förutsättningar rörande utvecklingen internationellt och inom vårt eget näringsliv, som bestämt den förut framlagda bilden av våra ekonomiska framtidsutsikter. En fortsatt fullständig avspärrning under hela nästa budgetår eller större delen därav skulle medföra väsentliga ändringar både på budgetens inkomstsida och dess utgiftssida. Skulle sålunda det gjorda antagandet brista, vilket torde kunna med större säkerhet bedömas, innan riksstaten fastställes, kan det icke undvikas att en ny finansplan måste framläggas för riksdagen. Vid denna senare tidpunkt torde det också bli möjligt att föra vidare den här påbörjade diskussionen om olika vägar att påverka den samhällsekonomiska balansen såväl under tider av högkonjunktur som under depression. Det bör då kunna ske även med beaktande av de resultat, som äro att förvänta från arbetet inom kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering, vilken bl. a. har frågan om beredskapsåtgärder på det finanspolitiska området under övervägande.

Beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.

Allmänna förutsättningar. I sin skrivelse med förslag till inkomstberäkning för nästa budgetår lämnar riksräkenskapsverket inledningsvis en statistisk översikt över vissa sidor av den statsfinansiella utvecklingen under krigsåren. I anslutning därtill anger ämbetsverket närmare de förutsätt-

Inkomsterna.

ningar med vilka verket arbetat vid inkomstberäkningen. Med hänsyn till de mycket svårbedömbara framtidsutsikterna finner ämbetsverket det vara en styrka, att inkomstutfallet för nästa budgetår till icke mindre än cirka 40 procent hänför sig till de ekonomiska förhållandena under kalenderåret 1944. I den mån icke detta är fallet, har ovissheten örn den framtida utvecklingen hänvisat verket till att i stor utsträckning binda inkomstberäkningen för nästa budgetår nära vid det uppskattade utfallet för innevarande budgetår. På vissa punkter har ämbetsverket dock funnit anledning att avvika från denna beräkningsmetod. Sålunda har verket beträffande inkomsttitlar, som i högre grad röna inflytande av handelsavspärrningen och därmed sammanhängande förhållanden, beaktat den återverkan krigshändelserna under år 1945 kunna tänkas erhålla.

Den arbetshypotes rörande utvecklingen av utrikeshandeln, från vilken ämbetsverket utgått, innebär, att handelsspärrarna för vårt lands del under nästa budgetår skola helt eller delvis bortfalla. Exporten antages i så fall för vissa varugrupper nå en betydande omfattning. Å andra sidan anses det icke möjligt att räkna med en häremot svarande ökning av importen under ifrågavarande tid. Under angivna förhållanden anses man i stort sett icke lia anledning att räkna med någon väsentlig försämring i läget på arbetsmarknaden.

Allmänt sett utgår riksräkenskapsverket i övrigt från förutsättningen, att den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande arbetskonflikter samt att pris- och lönenivån icke undergår några mera betydande förändringar. En höjning av lönenivån skulle medföra minskad avkastning av de af färsdrivande verken samt stigande inkomster för de titlar som äro beroende av omsättningen under budgetåret 1945/46.

Under rådande förhållanden finner riksräkenskapsverket det naturligt, att inkomstberäkningen göres till föremål för en allmän översyn vid tidpunkten för fastställandet av riksstaten för nästa budgetår.

En beräkning av statsinkomsternas utveckling under nästföljande budgetår möter av naturliga skäl i nuvarande läge ovanliga svårigheter. Jag har redan i tidigare sammanhang framhållit, att den ekonomiska utvecklingen i vårt land kommer att röna ett avgörande inflytande icke endast av krigets längd och förlopp under eit slutskede utan även av den internationella handels- och betalningspolitikens utformning efter fientligheternas upphörande. Örn dessa förhållanden råder ännu stor ovisshet. Den inkomstberäkning som framlagts av riksräkenskapsverket måste under angivna omständigheter betraktas såsom hypotetisk i den mån den gäller inkomsttitlar vilkas utveckling är beroende av de ekonomiska förhållandenas framtida gestaltning. I likhet med riksräkenskapsverket finner jag det därför nödvändigt, att inkomstberäkningen göres till föremål för en översyn vid en så sen tidpunkt som möjligt före det nya budgetårets inträde. I avvaktan härpå anser jag mig i stort sett sakna anledning alt beträffande de enstaka inkomsttitlarna föreslå justeringar av de av riksräkenskapsverket förordade uppskattning-

28 Inkomsterna.

arna. Den enda inkomsttitel för vilken en större justering av riksräkenskapsverkets förslag nu synts mig motiverad utgör tullmedlen. De risker för varuimporten som jag i det föregående berört torde för denna titels del motivera en reduktion av den beräknade avkastningen med 20 miljoner kronor.

Såsom motivering till den preliminära inkomstberäkning som bör inflyta i riksstaten torde jag här få närmare redogöra för vissa punkter, som av olika skäl förtjäna att särskilt uppmärksammas.

Vissa skatter på inkomst, förmögenhet och rörelse. För inkomst- och förmögenhetsskatten redovisades för budgetåret 1943/44 en nettoinkomst av 577 miljoner kronor mot i riksstaten beräknade 545 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1944/45 är denna inkomsttitel uppförd med 670 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar, att detta belopp skall inflyta.

Vid beräkningen av utfallet av 1945 års taxering, som är avgörande folden statliga inkomst- och förmögenhetsskattens belopp under budgetåret 1945/46, stöder sig riksräkenskapsverket på en analys av skatteunderlagets utveckling från 1943 års till 1944 års taxering. För denna analys är uppdelningen av den vid taxeringen uppskattade totala inkomsten på olika inkomstkällor av betydelse. I inkomstlängderna för 1943 och tidigare års taxeringar föreligger sådan uppdelning allenast beträffande den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt uppskattade inkomsten. Från och med 1944 års taxering har emellertid genomförts ändrad redovisning i inkomstlängden av taxeringarnas resultat, varigenom uppgifter erhållits örn den till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomsten från olika förvärvskällor samt om medgivna allmänna avdrag för dels underskott å förvärvskälla, dels ock i övrigt. Den nya utformningen av förmögenhetslängden har även möjliggjort beräkning av den i det taxerade beloppet ingående förmögenhetsdelen. Taxeringen till kommunal inkomstskatt har däremot i 1944 års inkomstlängder redovisats utan uppdelning på olika inkomstkällor. Siffrorna äro därför icke direkt jämförbara. Totalresultatet för den kommunala taxeringens del är en stegring av den taxerade inkomsten från 9 969 miljoner kronor vid 1943 års taxering till 11 096 miljoner kronor vid 1944 års taxering, eller med 11,3 procent. För taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt svarar häremot en stegring av det taxerade beloppet från 10 016 till 11 148 miljoner kronor, eller med 11,3 procent.

Det påräkneliga utfallet av 1945 års taxering är väsentligen beroende av den ekonomiska utvecklingen under kalenderåret 1944. Med ledning av de beräkningar, som riksräkenskapsverket på grundval av tillgängligt statistiskt material gjort rörande sysselsättning och arbetslöshet inom industrien, utvecklingen av utrikeshandeln, årets skörderesultat m. m., har riksräkenskapsverket ansett sig kunna räkna med en fortgående höjning av taxeringsresultaten i förhållande till 1944 års taxering. Den vid 1943 års riksdag genomförda utbyggnaden av taxeringsorganisationen har antagits komma alt i viss mån bidraga härtill.

Inkomsterna.

29 För de olika i A-längden upptagna skattskyldiga, fysiska personer m. fl., beräknas förvärvskällan inkomst av jordbruksfastighet vid 1945 års taxering på grund av de vid prissättning å jordbruksprodukter tillämpade principerna komma att redovisa ett belopp, som icke oväsentligt överstiger 1944 års nivå. Inkomst av annan fastighet beräknas däremot visa endast en obetydlig stegring.

Under förvärvskällan inkomst av rörelse räknas med en stegring med 5 procent beroende på inträdd ökning av handelsomsättningen samt livligare husbyggnadsverksamhet.

Inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet har, enligt vad riksräkenskapsverket framhåller, påverkats av en rad olika omständigheter under år 1944. Enligt uppgifter, som erhållits från socialstyrelsen, har antalet inom den egentliga industrien sysselsatta arbetare år 1944 varit ungefär lika stort som år 1943. Den till industriens arbetarpersonal under år 1944 utbetalade lönesumman beräknas däremot ha stigit med 3 procent under år 1944. Beträffande den privata husbyggnadsverksamheten räknar riksräkenskapsverket med en stegring av den sammanlagda lönesumman med cirka 6 procent. För övriga arbetare inom småindustri och hantverk beräknas löneökningen knappast ha varit mindre än inom den egentliga industrien. Inom skogsbruket och vid vägarbetena har enligt socialstyrelsens uppskattningar den till arbetarna utgående lönesumman minskat med 17 respektive 10 proeent i jämförelse med år 1943. Inom jordbruket beräknas den till lantarbetarna utgående lönesumman ha varit oförändrad. Ämbetsverket räknar vidare med vissa tillskott från andra grupper, bland annat den betydande gruppen i allmän tjänst anställda befattningshavare m. fl., vilkas löner och pensioner tillsammantagna utgöra cirka en sjättedel av den taxerade inkomsten av arbetsanställning. Under hänsynstagande till dessa skiftande utvecklingstendenser och jämväl till inkallelserna till militärtjänst och därmed följande förmåner i form av familjebidrag och hyresersättning m. m. har riksräkenskapsverket ansett sig kunna för de olika verksamhetsgrenarna tillsammantagna räkna med en inkomststegring vid 1945 års taxering av 4 å 5 procent. Ett visst stöd för denna uppskattning finner ämbetsverket i det förhållandet, att den del av handelsomsättningen, som drabbas av allmän omsättningsskatt, beräknas ha stigit med något mer än 5 procent från år 1943 till år 1944.

Slutligen beräknas de fysiska personernas m. fl. inkomst av kapital vid 1944 års taxering komma att visa en ökning vid 1945 års taxering av inemot 5 procent.

I fråga om avdrag för underskott å förvärvskälla samt allmänna avdrag i övrigt räknar riksräkenskapsverket med en relativt måttlig stegring vid 1945 års taxering. Den härav föranledda nedsättningen av taxeringsresultatet anses emellertid komma att i någon mån uppvägas av en väntad stegring av förmögenhetsdelen.

Med utgångspunkt från dessa antaganden och med viss hänsyn lill den höjning av taxeringsresultaten, vartill en skärpt taxeringskontroll kan leda.

30 Inkomsterna.

beräknar riksräkenskapsverket den vid 1945 års taxering väntade stegringen av det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet för fysiska personer m. fl. till 5 procent, vilket ger ett totalt taxerat belopp för A-längden av 10 500 miljoner kronor.

Beträffande taxeringsutfallet för svenska aktiebolag understryker riksräkenskapsverket, att en bedönming avseende rörelseresultaten år 1944 icke kan läggas till grund för en säker beräkning av bolagens redovisade vinster, enär dessa bero även av de i samband med boksluten våren 1945 beslutade avskrivningarna. Under hänsynstagande till att vinstökningar inom vissa industrigrenar komma att motverkas av en försämring av rörelseresultatet inom andra industrigrenar, beräknar riksräkenskapsverket att det taxerade beloppet skall vid 1945 års taxering uppgå till omkring 975 miljoner kronor mot 1 019 miljoner kronor vid 1944 års taxering.

För övriga grupper av skattskyldiga, vilka betyda relativt litet för utfallet, har riksräkenskapsverket räknat med samma belopp som vid 1944 års taxering, eller tillhopa 115 miljoner kronor.

Efter avdrag från det taxerade beloppet av utnyttjade ortsavdrag å tillhopa 4 900 miljoner kronor beräknas det beskattningsbara beloppet vid 1945 års taxering för fysiska personer m. fl. (A-längden) till 5 600 miljoner kronor. För övriga skattskyldiga äro de beskattningsbara beloppen lika med de taxerade; de beräknas sålunda för svenska aktiebolag till 975 miljoner kronor, för övriga juridiska personer i B-längden till 75 miljoner kronor och för i C-längden redovisade skattskyldiga till 40 miljoner kronor. För samtliga skattskyldiga erhålles alltså ett beskattningsbart belopp å 6 690 miljoner kronor mot 6 376 miljoner kronor vid 1944 års taxering.

De debiterade skattebeloppen ha beräknats under antagande, att bottenskatten skall utgå för de i A- och C-längdema upptagna skattskyldiga efter 150 procent och för de i B-längden upptagna efter 200 procent av grundbeloppet, dock att för svensk försäkringsanstalt bottenskatten skall i viss omfattning utgå med 150 procent av grundbeloppet.

Medelskatteprocenten vid bottenskatten för de i A-längden upptagna skattskyldiga har antagits ligga 0,01 procent lägre än vid 1944 års taxering eller vid 7,52 procent. På grund av att den under senare år inträdda inkomstökningen avsett främst de lägre beskattningsbara beloppen, har den genomsnittliga procentsatsen för tilläggsskatten starkt sjunkit. Riksräkenskapsverket, som antager att denna utveckling skall ha fortsatt även under år 1944, ehuru i mindre utpräglad grad, beräknar medelskatteprocenten för tilläggsskatten vid 1945 års taxering till 1,28 mot 1,31 för år 1944. Beträffande i Boch C-längderna upptagna skattskyldiga har bottenskatten beräknats till 20 respektive 7,5 procent med de jämkningar, som föranledas av bestämmelserna i dubbelbeskattningsavtalet med Amerikas Förenta Stater och om uttagningsprocenten för svenska livförsäkringsanstalter.

På grundval av dessa förutsättningar har riksräkenskapsverket beräknat den år 1945 debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten till 705,8 miljoner

Inkomsterna.

kronor, varav för fysiska personer m. fl. 492,8 miljoner kronor, för svenska aktiebolag 195 miljoner kronor och för övriga skattskyldiga 18 miljoner kronor. Med en antagen inflytandeprocent av 96 och efter avdrag för restitutioner, uppskattade till 5 miljoner kronor, samt med tillägg av 6 miljoner kronor i kupongskatt, har riksräkenskapsverket kommit fram till en behållen inkomst av inkomst- och förmögenhetsskatt för budgetåret 1945/46 å 685,4 miljoner kronor, vilket belopp avrundats till 685 miljoner kronor.

Inkomsten av värnskatten uppgick för budgetåret 1943/44 till 441 miljoner kronor. Värnskatten för budgetåret 1944/45 utgår efter samma grunder som för budgetåret 1943/44 och har i riksstaten upptagits med 515 miljoner kronor. Enligt riksräkenskapsverkets preliminära uppskattning skulle för detta budgetår kunna beräknas inflyta i runt tal 515 miljoner kronor.

För budgetåret 1945/46 har riksräkenskapsverket med utgångspunkt från förut angivna förändringar av skatteunderlaget för inkomst- och förmögenhetsskatten beräknat, att en värnskatt, uttagen efter samma grunder som värnskatten för budgetåret 1944/45, skulle giva en intäkt av omkring 525 miljoner kronor.

Krigskonjunkturskatten för år 1943 gav enligt budgetredovisningen 1943/44 en nettoinkomst av 56 miljoner kronor efter avdrag för den minskning av inkomsten av övriga direkta statsskatter, som debiteringen av krigskonjunkturskatt medfört. Bestämmelserna i förordningen örn krigskonjunkturskatt för år 1944 innebära endast vissa smärre jämkningar i de för år 1943 gällande bestämmelserna i ämnet, och inkomsttiteln har i riksstaten för budgetåret 1944/45 uppförts med 60 miljoner kronor. Med ledning av vissa preliminära uppgifter beräknar riksräkenskapsverket skatteintäkten till ungefär 50 miljoner kronor.

För budgetåret 1945/46 har riksräkenskapsverket under antagande att krigskonjunkturskatt uttages efter oförändrade grunder och med hänsyn till svårigheterna att göra några närmare beräkningar uppfört inkomsttiteln med samma belopp som beräknas inflyta under löpande budgetår eller 50 miljoner kronor.

Trots det pris- och lönestopp, som tillämpats sedan hösten 1942, torde den totala inkomstsumman för år 1944 visa en stegring i jämförelse med år

1943. Ur skattesynpunkt medför denna utveckling, att man under nästa budgetår har att räkna med en ytterligare ökning av intäkterna av olika direkta skatter. Inkomststegringens återverkan på skattcuppbörden minskas dock genom en beräknad lägre inflytandeprocent och därigenom, att inkomststegringen jämväl under år 1944 torde ha koncentrerats till vissa lägre inkomstskikt. För bolagsbeskattningens del kommer den sannolikt icke att motvägas av större avskrivningar än under närmast föregående år.

Utvecklingen under våren kommer att möjliggöra en bättre överblick över det statsfinansiella läget och de allmänna ekonomiska förhållanden, till vilka man vid finanspolitikens utformning har att taga hänsyn. Då därtill kom-

32 Inkomsterna.

mer, att inkomstberäkningen i varje fall bör underkastas en översyn mot slutet av våren, synes det lämpligt att till en senare tidpunkt uppskjuta prövningen av frågan om grunderna för uttagande av inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och krigskonjunkturskatt. Preliminärt torde ifrågavarande inkomsttitlar under dessa omständigheter kunna i budgetförslaget uppföras i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag.

Automobilskattemedcl. I gällande riksstat ha intäkterna av fordonsskatten och bensinskatten upptagits till 27 respektive 4 miljoner kronor. För fordonsskattens del har riksräkenskapsverket ansett avkastningen under innevarande budgetår kunna beräknas till 28 miljoner kronor. Inkomsttiteln har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår föreslagits upptagen med samma belopp som av riksräkenskapsverket beräknats för innevarande budgetår eller 28 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket bär däremot — under framhållande av beräkningarnas osäkerhet främst till följd av ovissheten i fråga om försörjningen med gummiringar och reservdelar —- ansett skattens avkastning för nästa budgetår böra upptagas till 35 miljoner kronor. Ämbetsverket har vid sina beräkningar utgått från att en viss del av det inom landet befintliga avregistrerade fordonsbeståndet ånyo kommer att registreras före utgången av budgetåret 1945/46. Intäkten av bensinskatten har med stöd av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen erhållna uppgifter av riksräkenskapsverket uppskattats till 4 miljoner kronor för innevarande budgetår. För nästkommande budgetår ha generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen beräknat skatten för importerad och inhemsk bensin till 2 respektive 3 miljoner kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har ansett inkomsttiteln böra upptagas med samma belopp som för budgetåret 1944/45 eller 4 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket vill för sin del närmast förorda, att inkomsttiteln bensinskatt för budgetåret 1945/46 uppföres med 20 miljoner kronor.

Mot ämbetsverkets beräkning av intäkterna under ifrågavarande inkomsttitlar har jag intet att erinra. Lika litet som under de närmast föregående åren kommer det, såvitt nu kan bedömas, att bli möjligt att under nästa budgetår åstadkomma balans mellan automobilskattebudgetens inkomster och utgifter. Den beräknade avkastningen av automobilskattemedlen täcker för närvarande icke mer än en bråkdel av de utgifter för vägväsendet, till vilka anslag måste anvisas och som skola avräknas mot bilskattemedlen.

Sedan den vid krigsutbrottet förefintliga behållningen i automobilskattemedlens fond förbrukats, täckes numera bristen för specialbudgetstiteln över budgetutjämningsfonden. Detta sker automatiskt med tillämpning av nu gällande budgetsystem, i det att utgifter för vägväsendet, för vilka täckning saknas, direkt belasta sistnämnda fond. Vid utgången av budgetåret 1943/44 utgjordes, såsom framgår av budgetredovisningen, bristen i statens budgetutjämningsfond till icke mindre än 233 miljoner kronor av underskott å automobilskattemedlens specialbudget, vilka täckts från budgetutjämnings-

Inkomsterna.

fonden. Den genom dylika underskott uppkomna bristen i budgetutjämningsfonden är att betrakta såsom ett förskott att framdeles täckas av automobilskattemedel. Under innevarande och nästföljande budgetår kan detta förskott beräknas komma att ökas med cirka 118 miljoner kronor till i runt tal 350 miljoner kronor.

Tullmedel. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret 1943/44 gav eu behållen intäkt av 112 miljoner kronor, är i riksstaten för löpande budgetår upptagen till 110 miljoner kronor. Vid en i november 1944 gjord beräkning har generaltullstyrelsen ansett rådligt alt för återstoden av budgetåret räkna med en viss nedgång i uppbörden och detta jämväl under sådana perioder, då en importökning eljest plägar inträda. Även vid en mycket stark minskning av importen borde man emellertid räkna med en mera begränsad nedgång i tulluppbörden, bland annat med hänsyn till inbetalningen av tidigare debiterade belopp, varå tullkredit lämnats. För löpande budgetår har styrelsen på grund härav uppskattat bruttouppbörden till i runt tal 95 miljoner kronor och restitutionerna — med hänsyn till utsikterna för någon ökning i den restitutionsberättigade exporten — till 5 miljoner kronor. Nettouppbörden har sålunda av styrelsen beräknats till 90 miljoner kronor. För nästa budgetår har generaltullstyrelsen på grund av omöjligheten att nu förutse de förhållanden, som då komma att inverka på tulluppbördens storlek, funnit sig hänvisad att upptaga inkomsttiteln till samma belopp som beräknats inflyta under löpande budgetår, 90 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har framhållit, att man, sedan utrikeshandeln under hösten 1944 ytterligare inskränkts, hade att räkna med en fortsatt nedgång av tullmedelsinkomstema under återstoden av budgetåret. Huru stor nedgången kunde bli, vore omöjligt att nu bedöma. För sin del har ämbetsverket icke velat uppskatta nettouppbörden för innevarande budgetår till högre belopp än 80 miljoner kronor. För budgetåret 1945/46 finge man enligt ämbetsverkets mening räkna med en mycket obetydlig tulluppbörd, örn nuvarande handelspolitiska läge komme att bestå. Från de av ämbetsverket antagna allmänna förutsättningarna för inkomstberäkningen borde man emellertid kunna räkna med en något större tulluppbörd än för innevarande budgetår. Med denna utgångspunkt har riksräkenskapsverket förordat, att inkomsttiteln i enlighet med generaltullstyrelsens beräkning för budgetåret 1945/46 upptages till 90 miljoner kronor.

Såsom förut framhållits i samband med behandlingen av de allmänna förutsättningarna för inkomstberäkningen, har jag på grund av riskerna för varuimporten ansett en reduktion av den intäkt av tullmedlen, som ämbetsverken för nästa budgetår beräknat, motiverad. Jag förordar, att inkomsttiteln tullmedel i riksstatslörslaget för budgetåret 1945/46 upptages till 70 miljoner kronor.

Vissa .skatter å omsättningen. I riksstaten för innevarande budgetår är den allmänna omsättningsskatten upptagen till ett avrundat be-

Dihang lill riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 1. Del 2. ■’

34 Inkomsterna.

lopp av 300 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har med utgångspunkt från att skatteintäkterna under juli—november månader 1944 legat 6,9 procent över intäkterna under motsvarande period 1943 och under beaktande av de för denna skatt framträdande säsongvariationerna beräknat, att under hela innevarande budgetår skall inflyta ett belopp av 330 miljoner kronor. Till samma belopp har riksräkenskapsverket ansett inkomsttiteln böra upptagas i riksstatsförslaget för nästa budgetår.

Inkomsttiteln varuskatt, varunder även redovisas intäkten av pälsvaruskatten, är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med 55 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen beräknar nu skatteintäkten under denna rubrik för inom riket tillverkade varor till i runt tal 70 miljoner kronor för detta budgetår, men anser inkomsten under budgetåret 1945/46 icke böra uppskattas till högre belopp än omkring 65 miljoner kronor. Skatteintäkten för till riket införda varor har av generaltullstyrelsen beräknats till 500 000 kronor för såväl innevarande som nästa budgetår. Riksräkenskapsverket, som understrukit att skattens avkastning i hög grad beror av omfattningen av råvarutilldelningen till sötvaruindustrien, Ilar beräknat intäkten av skatten under budgetåret 1945/46 till 70 miljoner kronor.

Trafikskatten, som i riksstaten för löpande budgetår upptagits med 28 miljoner kronor, beräknas av järnvägsstyrelsen inflyta med samma belopp. För nästa budgetår har styrelsen uppskattat inkomsten till oförändrat 28 miljoner kronor. Med hänsyn till de allmänna förutsättningar, som riksräkenskapsverket lagt till grund för inkomstberäkningen för nästa budgetår, har ämbetsverket förordat, att inkomsttiteln i riksstatsförslaget uppföres med 26 miljoner kronor.

Skatten å kaffe, sorn i gällande riksstat upptagits till 8 miljoner kronor, har nu av generaltullstyrelsen beräknats giva en intäkt av 12 miljoner kronor, såväl för löpande som för nästkommande budgetår. Statens livsmedelskommission har däremot beräknat skatten till 8 miljoner kronor under nämnda båda budgetår, medan riksräkenskapsverket med hänsyn till inkomsttillflödet under den gångna delen av innevarande budgetår uppskattat intäkten till 10 miljoner kronor för budgetåret 1944/45 och, med hänsyn till de av verket antagna allmänna förutsättningarna för inkomstberäkningen, till 15 miljoner kronor för nästa budgetår. I

I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 260 miljoner kronor. Under förutsättning av relativt oförändrad råvaruförsörjning och efterfrågan på tobaksvaror har tobaksmonopolet med utgångspunkt från nuvarande skatter och priser ansett avkastningen av tobaksskatten kunna beräknas till omkring 280 miljoner kronor både för innevarande och för nästföljande budgetår. Med ledning av inleveranserna från tobaksmonopolet under

Inkomsterna.

senare halvåret 1944 har riksräkenskapsverket däremot beräknat intäkten för löpande budgetår till 290 miljoner kronor Ämbetsverket har framhållit, att man i framtiden finge räkna med fallande priser och en efter hand något stigande förbrukning, när ransoneringen till följd av ökad import av råtobak och färdiga tobaksvaror komme att lättas eller upphävas. För nästa budgetår har riksräkenskapsverket emellertid ansett sig böra räkna med samma avkastning av skatten som för löpande budgetår och föreslagit, att inkomsttiteln i riksstatsförslaget upptages till 290 miljoner kronor.

Brännvinstillverkningsskatten är i gällande riksstat upptagen till 18 miljoner kronor. Med hänsyn till vin & spritcentralens relativt stora inneliggande lager av råbrännvin har kontrollstyrelsen numera beräknat intäkterna av skatten till 17 miljoner kronor för innevarande budgetår. Vad beträffar skattens avkastning under budgetåret 1945/46 har styrelsen med utgångspunkt från en årskvantitet av 30 miljoner normalliter spritdrycker beräknat intäkten till 18 miljoner kronor. Mot denna uppskattning har riksräkenskapsverket icke haft något att erinra.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med ett belopp av 290 miljoner kronor. Den totala inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker har i november 1944 av kontrollstyrelsen beräknats komma att under budgetåret uppgå till icke mindre än 305 miljoner kronor. För nästa budgetår har styrelsen, under antagande av någon minskning i spritkonsumtionen, ansett inkomsttiteln böra tills vidare beräknas till 275 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som funnit de av kontrollstyrelsen gjorda beräkningarna av inkomsterna väl låga, har ansett ifrågavarande skatteintäkter kunna beräknas till 310 miljoner kronor för innevarande budgetår samt till 290 miljoner kronor för budgetåret 1945/46.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å vin har i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 15 miljoner kronor men torde, enligt av kontrollstyrelsen nu gjorda beräkningar, komma att ge en intäkt av 22 miljoner kronor. Merinkomsten förklaras av en fortsatt stark stegring av vinförsäljningen och en förskjutning från billigare till dyrare varuslag. Med hänsyn till den ovissa konjunkturutvecklingen och de osäkra importmöjligheterna har kontrollstyrelsen ansett inkomsterna för nästkommande budgetår böra upptagas till 20 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har emellertid med utgångspunkt från sin uppfattning om den allmänna konjunkturutvecklingen beräknat denna inkomsttitel till 15 miljoner kronor.

Maltd rycksskatten, som i gällande riksstat upptagits till 38 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med samma belopp. För nästa budgetår har styrelsen ansett inkomsttiteln böra upptagas till oför-

36 Inkomsterna.

ändrat belopp. Riksräkenskapsverket, som icke räknar med en intäkt av mer än 37 miljoner kronor för budgetåret 1944/45, har föreslagit, att titeln i riksstatsförslaget skall uppföras med 35 miljoner kronor.

Statlig nöjesskatt. Enligt från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade upplysningar skulle intäkten av den statliga nöjesskatten, som i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 17 miljoner kronor, kunna uppskattas till drygt 17 miljoner kronor under såväl detta som nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av skatten för innevarande budgetår till 18 miljoner kronor, men förordar att inkomsttiteln för nästa budgetår upptages till oförändrat belopp, 17 miljoner kronor.

Inkomstutfallet under flertalet av de här behandlade omsättningsskattetitlama för den gångna delen av löpande budgetår har haft till förutsättning en fortsatt riklig penningtillgång hos allmänheten. Riksräkenskapsverkets uppskattningar för nästa budgetår ansluta sig nära till det med stöd av hittills vunna erfarenheter beräknade inkomstutfallet under innevarande budgetår. För min del har jag icke funnit anledning frångå ämbetsverkets förslag beträffande dessa inkomsttitlar.

Rusdrycksförsäljningsmedel. Inkomsterna från partihandelsbolag ha för innevarande budgetår upptagits till 30 miljoner kronor, vari inräknats räntor och amorteringar på de under fonden för förlag till statsverket beviljade lånemedlen till anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker. Främst till följd av ökad total omsättning har bolaget nu beräknat nettovinsten å rörelsen för år 1944 till 33,5 å 34 miljoner kronor. Efter föreskriven utdelning skulle återstå omkring 33 miljoner kronor att jämte ett belopp av 1,8 miljoner kronor, utgörande räntor och amorteringar från sulfitspritfabrikerna, inlevereras till statsverket under innevarande budgetår. Nämnda ränte- och amorteringsbelopp motsvarar till följd av sulfitspritproduktionens nedgång endast till en mindre del av bolaget innehållna likvider vid inköp av sulfitsprit. Återstoden har kunnat inlevereras därigenom att överskottsmedel från bolagets rörelse med skattefri sprit jämlikt Kungl. Maj:ts beslut disponerats för täckande av vissa spritfabrikers annuitetsunderskott.

För år 1945 har bolaget ansett nettovinsten efter avdrag för aktieutdelningen böra beräknas till omkring 29 miljoner kronor. De särskilda vinststeg rande faktorer, som påverkat utfallet under de senaste åren, kunde enligt bolagets mening endast i begränsad omfattning väntas fortbestå. I åtskilliga fall finge bolaget säkerligen räkna med högre inköpspris på importerade varor. Bolaget beräknar att under budgetåret 1945/46, utöver inleverans till statsverket av vinstmedel med omkring 29 miljoner kronor, inbetala räntor och amorteringar från sulfitspritfabrikerna med högst 1 miljon kronor. Kontrollstyrelsen och riksräkenskapsverket ha anslutit sig till bolagets beräkningar och sålunda förordat, att inkomsttiteln för budgetåret 1945/46 skall upptagas till 30 miljoner kronor.

Inkomsterna.

37 Inkomsterna från detalj handelsbolag ha i riksstaten tor innevarande budgetår upptagits till 28 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen beräknar nu att 27 miljoner kronor komma att inlevereras. Under antagande att man för budgetåret 1945/46 närmast borde räkna med en något sjunkande rusdrycksförsäljning har kontrollstyrelsen ansett ifrågavarande inkomster för nästa budgetår icke böra upptagas till högre belopp än 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill föreslagit, att inkomsttiteln i riksstatsförslaget för nästa budgetår skall upptagas till 25 miljoner kronor.

I anslutning till myndigheternas beräkningar förordar jag, att inkomsterna från partihandelsbolaget för nästa budgetår beräknas till 30 miljoner kronor och inkomsterna från detaljhandelsbolagen till 25 miljoner kronor.

Övriga diverse inkomster. Denna inkomsttitel har av riksräkenskapsverket beräknats till ett avrundat belopp av 5 miljoner kronor, därvid ämbetsverket anmärkt, att frågan huruvida någon disposition av totalisatormedel för allmänna budgetändamål kunde äga rum undandroge sig dess bedömande. Under ett vart av budgetåren 1942/43 och 1943/44 tillfördes förevarande inkomsttitel från stuteriväsendets fond 0,5 miljon kronor. Löpande budgetar avses 1 miljon kronor skola disponeras för samma ändamål. Enligt vad jag inhämtat torde från nämnda fond kunna för allmänna budgeten jämväl under 1945/46 tagas i anspråk ett belopp av 1 miljon kronor; även med denna belastning kan behållningen i fonden vid utgången av budgetåret 1945/46 väntas uppgå till närmare 7 miljoner kronor. Fondmedlen böra tillföras denna inkomsttitel, vilken med anledning härav torde i riksstatsförslaget böra upptagas med ett belopp av 6 miljoner kronor.

Statens affärsverksfoudcr. I riksstaten för löpande budgetår äro överskotten av statens affärsverksfonder upptagna till sammanlagt 282 miljoner kronor. Såsom redan nämnts vid redogörelsen för det beräknade utfallet av löpande statsreglering, väntar riksräkenskapsverket, att ett något högre belopp skall komma att inflyta. Sammanlagt motser ämbetsverket en stegring av inkomsterna från affärsverken till 288 miljoner kronor. Denna inkomstförbättring har vunnits trots betydande extraordinära avsättningar till värdeminskningskonton.

Den för löpande budgetår förutsedda omfattningen av verksamheten har vid flertalet affärsverk antagits skola i stort sett kunna bibehållas under nästa budgetår. För statens järnvägars del motses en stark nedgång av trafikinkomsterna, vilken beräknas skola medföra en inkomstminskning med 60 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har uppskattat det sammanlagda (iverskottet för statens affärsverksfonder under nästa budgetår till 224 miljoner kronor. Vid beräkningen av överskotten har beträffande affärsverkens utgifter för rörligt tillägg, dyrtidstillägg och kristillägg å löner och pensioner förutsatts, att dessa skola under nästa budgetår utgå efter de för sista kvartalet 1944 gällande grunderna, innebärande 15 procents rörligt tillägg och

38 Inkomsterna.

ett kristillägg av 16 procent. Provisoriska lönetillägg lia förutsatts skola utgå i enlighet med de av 1944 års riksdag fastställda grunderna.

Postverket torde enligt generalpoststyrelsens beräkningar under budgetåret 1944/45 komma att till statsverket inleverera sammanlagt 52 miljoner kronor, däri inbegripet ett belopp av 2 miljoner kronor i vinstmedel från postsparbanken för år 1943. I riksstaten för löpande budgetår är inkomsttiteln uppförd med 46 miljoner kronor. Frankoteckensuppbörden, som utgör den övervägande delen av verkets inkomster, har visat en ökning, som under tiden 1 januari—30 september 1944 uppgick till 4,4 procent i jämförelse med motsvarande tid år 1943. I själva verket är ökningen ännu större, beroende på att i frankoteckensuppbörden för år 1943 ingått ersättning för befordran under de båda första kvartalen sagda år av försändelser från kristidsnämnderna samt av enskildas försändelser i ransoneringsärenden, vilken ersättning från och med den 1 juli 1943 utgår från särskilda anslag å riksstaten. Minskas frankoteckensuppbörden under första halvåret 1943 med beräknad ersättning för befordran av dessa försändelser, cirka 2,7 miljoner kronor, blir ökningen icke mindre än 8,3 procent.

Beräkningen av inkomstöverskottet för budgetåret 1945/46 har generalpoststyrelsen, i likhet med vad tidigare skett i motsvarande fall, grundat på en uppskattning av postverkets driftsresultat under kalenderåret 1945. Styrelsen understryker emellertid, att en beräkning på grundval av rådande förhållanden uppenbarligen måste vara mycket osäker. Frankoteckensuppbörden vid postanstalterna, som för år 1943 utgjorde 101,4 miljoner kronor och för år 1944 beräknats till 105 miljoner kronor, har av styrelsen beräknats öka till 106,5 miljoner kronor år 1945. För ersättningen för befordran av tjänsteförsändelser beräknas komma att inträda en stegring med 1,5 miljoner kronor, varvid styrelsen utgått från att ersättningen kommer att utgå med samma procent av frankoteckensuppbörden som under innevarande budgetår, nämligen 14 procent mot 8 procent för år 1943. Beträffande ersättning för befordran av tjänsteförsändelser från de statliga kristidsorganen har styrelsen räknat med någon minskning. Att nu ifrågavarande ersättningar det oaktat beräknats till högre belopp för år 1945 än för år 1944 beror därpå, att ersättning efter det högre procenttalet under innevarande år debiteras för tre kvartal mot för fyra under år 1945. Ersättningen för befordran av ransoneringsförsändelser och militärbrev har av styrelsen med hänsyn till att ändrade förhållanden i försörjningsläget och i den militärpolitiska situationen torde kunna förväntas under år 1945 beräknats nedgå med 3,2 miljoner kronor i förhållande till år 1944. Ersättningen från postgirorörelsen har beräknats till samma belopp som för år 1944, eller 11,7 miljoner kronor. I detta belopp ingår emellertid för 1944 en engångsersättning å cirka 1,5 miljoner kronor, som är föranledd av den ändrade förnyelsefondsbokföringen. I realiteten har inkomstposten således uppräknats med sistnämnda belopp. Ersättningen från postsparbanksrörelsen har beräknats öka med 1 miljon kronor. Vinstmedlen från postgirorörelsen lia beräknats till 4 miljoner kronor, eller 0,5 miljon

Inkomsterna.

kronor lägre än för år 1944. Under år 1945 torde till postverket komma att inlevereras ett belopp av cirka 2 miljoner kronor, utgörande vinstmedel från postsparbanken under år 1944, vilket belopp av styrelsen inräknats i postverkets överskott för budgetåret 1945/46. Vad slutligen beträffar inkomsttiteln ränta å postverkets förnyelsefond, som för år 1944 upptagits till 0,4 miljon kronor, kommer något belopp efter kapitalbokföringens omläggning icke vidare att inflyta under denna titel.

Mot en sammanlagd summa bruttoinkomster på i runt tal 180,1 miljoner kronor stå. enligt ett av styrelsen framlagt förslag till driftkostnadsstat, utgifter på sammanlagt 136,1 miljoner kronor. Inkomstöverskottet skulle sålunda uppgå till 44 miljoner kronor. Detta belopp antages skola kunna inlevereras till statsverket under budgetåret 1945/46.

Riksräkenskapsverket har framhållit, att generalpoststyrelsens beräkningar för kalenderåren 1944 och 1945 gjorts utan hänsyntagande till de provisoriska lönetillägg, varom 1944 års riksdag beslutat. Under antagande att sådana lönetillägg skola utgå även under budgetåret 1945/46 har ämbetsverket beräknat, att utgifterna för postverket för åren 1944 och 1945 komma att öka med respektive 0,7 och 2,3 miljoner kronor. Med godtagande i övrigt av generalpoststyrelsens beräkning av inkomsterna under år 1944 har riksräkenskapsverket beräknat inkomsten av postverket under budgetåret 1944/45 till i runt tal 50 miljoner kronor. Styrelsens beräkning av inkomsterna under år 1945 bär från riksräkenskapsverkets sida i övrigt icke föranlett annan erinran, än att inkomsten av utrikesrörelsen, vilken upptagits till 100 000 kronor mot 350 000 kronor för år 1944, synts ämbetsverket vara alltför försiktigt räknad. Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed förordat, att postverkets överskott för budgetåret 1945/46 beräknas tili 42 miljoner kronor.

Telegrafverkets överskott för budgetåret 1943/44 uppgick till nära 62 miljoner kronor och har i gällande riksstat upptagits till 60 miljoner kronor. Telegrafstyrelsen har i november 1944 ansett sig icke kunna räkna med att inleverera mer än drygt 56 miljoner kronor under löpande budgetår. Inkomsterna lia för år 1944 antagits uppgå till 241,5 miljoner kronor, innebärande en ökning från år 1943 med 18 miljoner kronor, eller 8,0 procent. De sammanlagda driftkostnaderna lia antagits uppgå till 183 miljoner kronor, däri inräknat ett belopp av tillhopa 11 miljoner kronor i extra avsättningar till telegrafverkets förnyelsefond, respektive värdeminskningskonto i enlighet nied av styrelsen framlagt förslag.

För år 1945 har telegrafstyrelsen, med utgångspunkt från antagandet att några större förändringar icke skola inträda i vårt lands utrikespolitiska och ekonomiska läge, räknat med en mindre ökning av den inländska trafiken än under år 1944. För den utländska trafiken har räknats med en nedgång, bland annat till följd av avbrottet i våra handelsförbindelser söderut. Inkomsterna lia av styrelsen beräknats lill 251,5 miljoner kronor, motsvarande en ökning från 1944 nied 10 miljoner kronor, eller 4,1 procent. Driftkostna-

40 Inkomsterna.

derna ha, med utgångspunkt från att inga mera avsevärda prishöjningar skola inträda efter tidpunkten för beräkningarnas avgivande och från fortbeståndet av den vid 1944 års riksdag beslutade provisoriska avlöningsförbättringen, kalkylerats till 184 miljoner kronor. Därvid har styrelsen icke medräknat någon extra avsättning till värdeminskningskonto utan förutsatt, att frågan härom skulle prövas först nästkommande höst. Preliminärt har styrelsen dock ansett en extra avskrivning med 13,7 miljoner kronor behövlig. Inberäknat denna avskrivning har styrelsen uppskattat överskottet för år 1945 till omkring 54 miljoner kronor. Under förutsättning att den utländska telefon- och telegramtrafiken åter ökas under första halvåret 1946, har överskottet från telegrafverket för budgetåret 1945/46 beräknats till cirka 56 miljoner kronor.

Av de beräknade inkomsterna för åren 1944 och 1945 utgöra inträdes-, anläggnings- och abonnemangsavgifterna, som år 1943 uppgått till i Tunt tal 108 miljoner kronor, omkring 116 och 120 miljoner kronor, medan den andra stora huvudposten, samtalsavgifterna, som år 1943 utgjorde cirka 82 miljoner kronor, beräknats till 90 och 95,5 miljoner kronor. Telegraf inkomsterna ha antagits öka från 15,4 miljoner kronor år 1943 till 16,8 och 16,4 miljoner kronor under åren 1944 och 1945. Radiolicensavgifterna, som 1943 uppgingo till 16,8 miljoner kronor, ha 1944 och 1945 antagits stiga till 17,6 och 18,2 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som förordat den för detta budgetår begärda avsättningen till värdeminskningskonto, har ansett överskottet för löpande budgetår böra beräknas till i runt tal 57 miljoner kronor. För nästkommande budgetår har ämbetsverket funnit telegrafstyrelsens beräkning vara väl försiktig. Anledning borde enligt riksräkenskapsverkets mening icke föreligga att antaga, att en eventuell nedgång i inkomsterna av utlandstrafiken skulle påverka inkomstgivningen under hela kalenderaret 1945. Vidare har ämbetsverket funnit tveksamt, om den preliminärt ifrågasatta extra avskrivningen under år 1945 behövde bli av sådan storlek som 13,7 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har föreslagit, att telegrafverkets överskott i riksstatsförslaget skall upptagas till 60 miljoner kronor.

Statens järnvägars till statsverket inlevererade överskott för budgetåret 1943/44 uppgick till 138 miljoner kronor. Därvid hade enligt Kungl. Maj:ts medgivande såsom extra avsättning för år 1944 till förnyelsefond disponerats ett belopp av 26 miljoner kronor, överskottet för kalenderåret 1943 utgjorde 132 miljoner kronor. För löpande budgetår har i riksstaten räknats med en inkomst av statens järnvägar på 120 miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen räknar även med att kunna inleverera detta belopp, ehuru överskottet för år 1944 beräknats stanna vid 108 miljoner kronor, beroende i huvudsak på en i samband med kapitalbudgetens omläggning inträdd bokföringsmässig förskjutning av de extra avskrivningar, som tidigare brukat göras i slutet av respektive budgetår.

Till överskottets nedgång mellan kalenderåren 1943 och 1944 lia, utom

Inkomsterna.

nyssnämnda bokföringsmässiga övergångskostnad av 13 miljoner kronor, bidragit kostnaderna för den under senare halvåret 1944 införda provisoriska avlöningsförbättringen. Ökningen av trafik och inkomster har i fråga om persontrafiken fortgått även under år 1944 ehuru i något långsammare takt än under de närmast föregående åren. För godstrafikens del har stegringen däremot upphört, bland annat till följd av de genom sjöfartsstoppet i Östersjön starkt reducerade järnmalmstransporterna. Krigskonjunkturen har enligt järnvägsstyrelsens mening för järnvägarnas del numera passerat sin toppunkt.

De inträdda ogynnsamma förändringarna i förutsättningarna för vårt handelsutbyte med utlandet lia emellertid inträffat så nyligen, att de ännu knappast hunnit påverka ens de senast kända månadernas trafikresultat. På grund härav och med hänsyn till ovissheten om de ekonomiska förändringar, som hos oss kunna följa efter krigets slut i Europa, anser järnvägsstyrelsen hållpunkter saknas för en uppskattning av inkomstgivningen under nästa kalender- och budgetår. Styrelsen har för den skull sett sig nödsakad att utgå ifrån att nuvarande handelspolitiska förhållanden skola förbli i stort sett oförändrade, att den vid en eventuell nedgång i industriens produktion friställda arbetskraften beredes sysselsättning vid planerade arbeten för motverkande av arbetslöshet, att försvarsberedskapen upprätthålles i ungefär oförändrad omfattning samt att någon ytterligare, mera väsentlig stegring i driftkostnadsnivån icke inträffar och att icke heller gällande taxor undergå någon ändring. Dessa antaganden anses för järnvägarnas vidkommande innebära minst lika omfattande bränsletransporter som under år 1944, betydande transporter för landets försvarsberedskap, något ökade transporter för byggnadsändamål och något minskade transporter för industriproduktionens del. Knappheten på smörjmedel och gummiringar förutsättes medföra, att järnvägarna, liksom hittills, ombesörja vissa av biltrafiken förut verkställda transporter.

De sammanlagda bruttoinkomsterna för år 1945 har järnvägsstyrelsen uppskattat till 542 miljoner kronor mot 561 miljoner kronor år 1944 och 547 miljoner kronor år 1943. För persontrafiken lia inkomsterna därvid beräknats till ungefär oförändrad nivå, 220 miljoner mot 219 miljoner kronor under år 1944, medan godstrafiken (inklusive lapplandsmalmen) antagits ge åtminstone 20 miljoner kronor mindre inkomst än under sistnämnda år, då godstrafikinkomsten uppgick till 325 miljoner kronor. Å andra sidan lia utgifterna, som 1943 voro 415 miljoner kronor och för 1944 beräknats till 453 miljoner kronor, antagits stiga till 467 miljoner kronor år 1945. Utöver höjda löneutgifter till följd av den provisoriska löneförbättringen räknar styrelsen med ökade underhålls- och pensionskostnader samt ökade kostnader för bränsle på grand av fortsatt övergång till vedeldning. Utgifterna beräknas vidare öka till följd av att vissa kostnader, som tidigare finansierats med fömyelsefondsmedel, numera skola bestridas av trafikmedel. Det löpande överskottet skulle i enlighet med dessa antaganden kunna väntas sjunka från 108 miljoner kronor år 1944 till 75 miljoner kronor år 1945. Med hänsyn

42 Inkomsterna.

till de ovissa framtidsförhållandena och sannolikheten av att under år 1946, om ej förr, skall inträda en måhända avsevärd försämring i järnvägskonjunkturen, har järnvägsstyrelsen ansett sig böra för nästa budgetår icke räkna med en högre inkomst av statens järnvägar än 60 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har för innevarande budgetår i likhet med järnvägsstyrelsen räknat med en inleverans av 120 miljoner kronor. Beträffande uppskattningen av överskottet för budgetåret 1945/46 har ämbetsverket, med utgångspunkt från de till grund för dess inkomstberäkning liggande allmänna förutsättningarna, jämväl kommit till resultatet, att inkomsten av statens järnvägar i riksstaten för nästa budgetår icke bör upptagas till högre belopp än 60 miljoner kronor.

Inkomsterna från statens v alten fallsverk, som för budgetåret 1943/44 utgjorde 36 miljoner kronor, äro i riksstaten för löpande budgetår upptagna till 33 miljoner kronor. Enligt vattenfallsstyrelsens beräkningar i november 1944 torde 36 miljoner kronor komma att inlevereras. Styrelsen har därvid förutsatt en extra avskrivning på 8 miljoner kronor i enlighet med hos Kungl. Maj:t därom gjord framställning.

Med understrykande av vanskligheterna i förutberäkningar under nuvarande förhållanden har vattenfallsstyrelsen för budgetåret 1945/46 uppskattat inkomstöverskottet till 36 miljoner kronor, varvid överskottet för kraftverken beräknats till 36,34 miljoner kronor och för fastighetsförvaltningen till 400 000 kronor, medan kanalverken till följd av avspärrningen beräknats ge ett underskott av 740 000 kronor. Förvaltningen av Södertälje kanalverk har därvid förutsatts bli överflyttad till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen från ingången av nästa budgetår.

Riksräkenskapsverket har framhållit, att vattenfallsverket visat sig i inkomsthänseende vara mindre konjunkturkänsligt än övriga affärsverk. Bland annat med hänsyn till den fortgående elektrifieringen har ämbetsverket ansett vattenfallsstyrelsens beräkning vara väl försiktig och för sin del förordat, att överskottet för nästa budgetår skall beräknas till 38 miljoner kronor.

Domänverkets överskott för år 1943 uppgick till drygt 25 miljoner kronor, varav 1 miljon kronor utgjorde utdelning på aktierna i aktiebolaget statens skogsindustrier. Med hänsyn till den tendens till högre priser, som framträtt vid kronoskogsauktionerna, beräknar domänstyrelsen, att även örn vissa andra försäljningar komma att giva lägre inkomster än 1943, överskottet av rörelsen för år 1944 skall uppgå till 25 miljoner kronor, eller 2 miljoner kronor mera än det i riksstaten upptagna beloppet. Överskottet för år 1945 har beräknats till 23 miljoner kronor. Beträffande utdelningen från aktiebolaget statens skogsindustrier har domänstyrelsen hänvisat till en skrivelse från bolaget, enligt vilken resultatet av 1944 års rörelse ej kunde {i nov. 1944) överblickas. Enligt bolagets mening borde dock uppkommande överskott reserveras för avskrivning å anläggningar, som tillkommit på grund av krigsförhållandena.

Inkomsterna.

43 Riksräkenskapsverket, som godtagit domänstyrelsens uppskattning såvitt rör inkomsten av domänverkets egen rörelse, har icke ansett någon extra fondering inom aktiebolaget statens skogsindustrier vara av behovet påkallad. Med hänsyn till de stora nyinvesteringar och avsevärda lagerökningar, som i nuvarande läge tyngde bolagets ställning, bär riksräkenskapsverket dock icke räknat med någon utdelning för löpande budgetår. Men ämbetsverket har förutsatt, att så snart skeppningarna av skogsprodukter kunna återupptagas, skall till budgeten inlevereras 4 procent på i bolaget investerat statskapital, eller i runt tal 1 miljon kronor för budgetår. I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket beräknat intäkterna under förevarande inkomsttitel för löpande budgetår till 25 miljoner kronor och för budgetåret 1945/46 till 24 miljoner kronor.

Jag ansluter mig till riksräkenskapsverkets beräkningar rörande överskotten från de affärsdrivande verken. I den mån så betingas av utvecklingen under våren, böra även dessa inkomsttitlar underkastas erforderlig justering vid den kommande översynen av riksstatens inkomstsida.

Riksbanksfonden. Denna inkomsttitel är i årets riksstat uppförd med 10 miljoner kronor. Beloppet avser statens beräknade andel i riksbankens vinst för år 1944. Fullmäktige i riksbanken ha nu i skrivelse till riksräkenskapsverket preliminärt beräknat denna vinst till omkring 6 miljoner kronor. Det ankommer på 1945 års lagtima riksdag att på förslag av bankoutskottet fatta beslut, hur stor del av den i riksbankens bokslut framkommande vinsten som skall inlevereras till statsverket.

För nästkommande budgetår ha bankofullmäktige räknat med en vinst på riksbankens rörelse av 8 miljoner kronor. Med hänsyn till svårigheterna att i nuvarande läge beräkna inkomsten av riksbanksfonden har riksräkenskapsverket förordat, att denna inkomst för budgetåret 1945/46 upptages till samma belopp som i gällande riksstat eller 10 miljoner kronor. Beräkningen torde böra godtagas trots det ogynnsammare resultat som bankofullmäktiges beräkningar visa. De mycket ovissa förutsättningarna för uppskattningen av inkomsten motivera nämligen, att denna i riksstatsförslaget uppföres med ett rent formellt belopp som kan antagas ge ett sannolikt mått på den vinst varmed man i genomsnitt bör kunna räkna.

Enligt vad jag inhämtat lia bankofullmäktige vid de verkställda vinstberäkningarna förutsatt fortsatt tillämpning av den behandling i bokföringshänseende av framkommande vinst och förlust å handeln med guld, för vilken jag redogjorde vid anmälan av inkomstberäkningen i 1941 års statsverksproposition. Jag får i anledning diirav erinra örn vad jag i nämnda sammanhang anförde angående innebörden ur statsverkets synpunkt av detta bokföringssätt.

Statens allmänna fastiglictsfond. Fastiglietsfondens överskott för nästa budgetår har av riksräkenskapsverket uppskattats till 12 300 100 kronor. Vid anmälan i annat sammanhang denna dag av förslag till stat för fonden för

44 Inkomsterna.

budgetåret 1945/46 har jag föreslagit, att den formella överskottsposten folden nyinrättade slottsbyggnadernas delfond upptages med 1 000 kronor, medan den i riksräkenskapsverkets beräkning upptagits med 100 kronor, samt att vidare den beräknade hyresinkomsten för byggnadsstyrelsens delfond reduceras med 150 000 kronor. Med hänsyn härtill bör fastighetsfondens överskott minskas med 149 100 kronor och på riksstaten för nästa budgetår upptagas med sammanlagt 12 151 000 kronor med den fördelning på de olika delfonderna, som framgår av den i det följande framlagda specifikationen av inkomsterna på driftbudgeten.

Försvarets fastighetsfond. I sin inkomstberäkning har riksräkenskapsverket föreslagit att inkomsterna under denna fond -— vilken för nästa budgetår erhållit ändrad rubrik och nomenklatur i enlighet med den såsom bilaga 2 till inkomstspecifikationen fogade statuppställningen — upptagas till av de fondförvaltande myndigheterna beräknade belopp, sammanlagt 15 780 000 kronor. I statuppställningen har verket, i avbidan på senare granskning av myndigheternas beräkningar, endast föreslagit vissa avrundningar av beloppen.

I avvaktan på den närmare prövning av medelsbehovet under de olika posterna på fondens stat, som senare kommer att i särskild proposition framläggas av försvarsdepartementet, tillstyrker jag, att fondens överskott beräknas till av riksräkenskapsverket förordat belopp.

Statens utlåningsfonder. I annat sammanhang denna dag framlägges förslag om överförande från fonden för förlag till statsverket till statens utlålingsfonder av tullverkets båtlånefond och lotsverkets båtlånefond. Inkomsterna från dessa fonder kunna uppskattas till respektive 10 000 och 48 000 kronor och böra i riksstaten för nästa budgetår uppföras under förevarande rubrik.

Å kapitalbudgeten för 1945/46 äskas anslag till förstärkning av olika lånefonder. Vid bifall till de framlagda förslagen äro vissa inkomstökningar att emotse i förhållande till de av riksräkenskapsverket angivna beloppen.; Därest till följd härav några justeringar i riksräkenskapsverkets uppskattningar kunna anses motiverade, torde dessa böra vidtagas i samband med den allmänna översyn av inkomstberäkningen vid en senare tidpunkt, vilken jag tidigare förordat.

Diverse kapitalfonder. Under denna inkomsttitel har i gällande riksstat uppförts ett belopp av 5,6 miljoner kronor. Härav hänföra sig 5 miljoner kronor till fonden för förlag till statsverket, på vilken redovisas den statliga kreditgivningen till utlandet. I sin inkomstberäkning för nästa budgetår har riksräkenskapsverket, i anslutning till förslag från riksgäldskontoret, förordat, att inkomsten under ifrågavarande titel upptages med 5,5 miljoner kronor. Därvid har under fonden för förlag till statsverket antagits inflyta 2 842 400 kronor.

Inkomsterna.

45 För närvarande saknas alla hållpunkter för en närmare beräkning av ränteintäkterna på de utländska krediterna. Dessa bli nämligen beroende icke endast på storleken av de belopp, som lämnats i kredit, utan även på den utsträckning, vari krediterna faktiskt utnyttjas. Ränteinkomsterna kunna komma att avsevärt överstiga det av riksgäldskontoret och riksräkenskapsverket antagna beloppet. Örn jag likväl icke finner anledning att nu förorda en justering av den föreslagna beräkningen är det därför, att det synes lämpligt att, innan en närmare kalkyl framlägges, avvakta den ytterligare erfarenhet av kreditutnyttjandet som bör kunna vinnas under våren.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde få fogas Bihang A. Riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1944 med inkomstberäkning för budgetåret 1945/46;

Bihang B. Översikt av det aktuella inkomst- och konsulntionsläget; samt Bihang C. P. M. angående den statsfinansiella utvecklingen m. m.

Under åberopande av det anförda och med hänvisning jämväl till riksräkenskapsverkets skrivelse med inkomstberäkning för nästa budgetår hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att, i avvaktan på framläggandet av vissa i det föregående berörda skatteförslag, beräkna inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1945/46 enligt följande

46 Inkomsterna.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Kronor

Kronor

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning................... 685 000 000

b. Värnskatt, bevillning......... 525 000 000

c. Krigskonjunkturskatt, bevillning 50 000 000

d. Särskild skatt å förmögenhet,

bevillning................... 34 000 000

e. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning......... 1 000 000

f. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning ....................... 100 000

g. Stämpelmedel, bevillning...... 75 000 000

2. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning....... 35 000 000

b. Bensinskatt, bevillning........ 20 000 000

3. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning.......... 70 000 000

b. Allmän omsättningsskatt, bevillning ....................... 330 000 000

c. Varuskatt, bevillning......... 70 000 000

d. Trafikskatt, bevillning........ 26 000 000

e. Tilläggsskatter å bensin, bevillning ....................... 40 000 000

f. Accis å silke, bevillning....... 4 300 000

g. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning........... 12 000 000

h. Skatt å kaffe, bevillning...... 15 000 000

i. Tobaksskatt, bevillning........ 290 000 000

j. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning..................... 18 000 000

k. Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning :

a. Partihandelsbolag ......... 30 000 000

,3. Detaljhandelsbolag......... 25 000 000 '

l. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker, bevillning . 290 000 000

m. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å vin, bevillning......... 15 000 000

n. Maltdrycksskatt, bevillning .... 35 000 000

o. Skatt å läskedrycker, bevillning 11 000 000

p. Statlig nöjesskatt, bevillning... 17 000 000

1 370 100 000

55 000 000

1 298 300 000! 2 723 400 000

Inkomsterna.

48 Inkomsterna,

Inkomsterna.

49 Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 1. Del 2.

50 Inkomsterna.

Inkomsterna.

51 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1945/46. * 1

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................... 226 000

2. Fångvårdsstyrelsens » 603 000

3. Utrikesdepartementets » 886 000

4. Medicinalstyrelsens » .................... 3 204 000

5. Byggnadsstyrelsens » .................... 13 970 000

6. Generaltullstyrelsens » 78 000

7. Uppsala universitets » 725 000

8. Lunds universitets » 320 000

9. Karolinska sjukhusets » 813 000

10. Lotsstyrelsens » 279 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................... 155 000

2. Fångvårdsstyrelsens » 200 000

3. Utrikesdepartementets » 32 000

4. Medicinalstyrelsens » 805 000

5. Byggnadsstyrelsens » 925 000

6. Generaltullstyrelsens » 45 000

7. Uppsala universitets » 17 000

8. Lunds universitets » .................... 21000

9. Karolinska sjukhusets » 226 000

10. Lotsstyrelsens » 58 000

C. Diverse inkomster:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a. Djurgårdsförvaltningens överskottsmedel ............................ 150 000

b. Övriga diverse inkomster.......... 30 000 jgO 000

2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 1 000

3. Utrikesdepartementets » 1 000

4. Medicinalstyrelsens » 1 000

5. Byggnadsstyrelsens » 65 000

6. Generaltullstyrelsens » 1 000

7. Uppsala universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendoms-

och skogsförvaltning............... 250 000

b. Bidrag från Uppsala läns landsting ... 62 000

c. Övriga diverse inkomster.......... 1 000 313 000

Kronor

21 104 000

2 484 000

52 Inkomsterna.

Kronor

8.

9.

10.

Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendoms-

förvaltning........................ 50 800

b. Övriga diverse inkomster............ 200

Karolinska sjukhusets delfond ..................

Lotsstyrelsens » ..................

51 000 1 000 4 000

Summa

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader

för de kungl, slotten med tillhörande byggnader ....................... 442 000

b. Reparations- och underhållskostnader

för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga..... 36 000

c. Reparations- och underhållskostnader

för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m....... 82 000 560 000

2. Fångvårdsstyrelsens delfond..................... 325 000

3. Utrikesdepartementets delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader

i allmänhet m. m.................. 162 000

b. Bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder, förslagsvis.................... 105 000 267 000

4. Medicinalstyrelsens delfond .................... 1 050 000

5. Byggnadsstyrelsens » .................... 1 600 000

6. Generaltullstyrelsens » .................... 40 000

7. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset............. 154 000

b. Övriga fastigheter................. 255 000 409 000

8. Lunds universitets delfond...................... 150 000

9. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset............... 100 000

b. Serafimerlasarettet................. 60 000 leo 000

10. Lotsstyrelsens delfond.......................... 240 000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 109 000

3. Utrikesdepartementets » , förslagsvis.......... 82 000

4. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis.......... 1 185 000

5. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 1 110 000

6. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......... 11 000

618 000

24 206 000

4 801 000

Inkomsterna.

53 Kronor

7. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis . .. 204 000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis....... 278 000 482 000

8. Lunds universitets delfond, förslagsvis.......... 92 000

9. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis.......... 480 000

10. Lotsstyrelsens » , förslagsvis.......... 29 000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 30 000

3. Utrikesdepartementets » , förslagsvis.......... 325 000

4. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis.......... 25 000

5. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 3125 000

6. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......... 43 000

7. Uppsala universitets » , förslagsvis.......... 9 000

8. Lunds universitets » , förslagsvis.......... 5 000

9. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis.......... 75 000

10. Lotsstyrelsens » , förslagsvis.......... 37 000

överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................... 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens » 340 000

3. Utrikesdepartementets » 245 000

4. Medicinalstyrelsens » .................... 1 750 000

5. Byggnadsstyrelsens » .................... 9 125 000

6. Generaltullstyrelsens * 30 000

7. Uppsala universitets » 155 000

8. Lunds universitets » 145 000

9. Karolinska sjukhusets » 325 000

10. Lotsstyrelsens » 35 000

3 580 000

3 674 000

12 151 000 24 206 000

Summa

54 Inkomsterna.

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret

1945/46.

Inkomsterna.

55 Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt och föreslagit i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta Renlund.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 1

Bihang A.

Till KONUNGEN.

Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det detta ämbetsverk att årligen till Kungl. Majit avlämna förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering ävensom med^ Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 1. Del 2.

2 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

dela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.

Då riksräkenskapsverket nu har att avgiva förslag till beräkning av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1945/46, vill ämbetsverket inledningsvis lämna en översikt av utfallet av driftbudgeten under budgetåret 1943/44. Närmare uppgifter härutinnan inhämtas i en härvid såsom bilaga A fogad sammanställning. I denna sammanställning angivas såväl i riksstaten beräknade som i budgetredovisningen redovisade inkomst- och utgiftsbelopp å budgetens olika huvudtitlar ävensom i riksstaten beräknat och i budgetredovisningen redovisat underskott att avföras å budgetutjämningsfonden samt i budgetredovisningen redovisad ökning eller minskning av utestående anslagsreservationer. Av tabellen framgår, att utgifterna under nämnda budgetår hava belöpt sig till 4 072 miljoner kronor och inkomsterna till

3 106 miljoner kronor. Budgeten har sålunda utfallit med ett underskott av 966 miljoner kronor. Detta underskott kommer till uttryck däri, att bristen å budgetutjämningsfonden ökats med 928 miljoner kronor, under det att beloppet för utestående reservationer minskat med 38 miljoner kronor.

Av tabellen framgår vidare, att det i riksstaten beräknade underskottet att avföras å statens budgetutjämningsfond, 1 315 miljoner kronor, i budgetredovisningen stannat vid 928 miljoner kronor, innebärande en med 387 miljoner kronor minskad belastning av budgetutjämningsfonden. Då den under budgetåret inträdda minskningen av kvarstående reservationer, såsom nyss nämnts, uppgått till 38 miljoner kronor, har budgetutfallet i förhållande till beräkningen i riksstaten medfört en kassamässig förbättring i budgetläget om 349 miljoner kronor. Sistnämnda belopp motsvarar summan av nettomerinkomsten å riksstatens inkomsttitlar örn 322 miljoner kronor och nettobesparingen å riksstatens utgiftstitlar örn 27 miljoner kronor.

Av den å driftbudgetens inkomstsida uppkomna merinkomsten hänföra sig 315 miljoner kronor till allmänna budgetens inkomsttitlar och bland dem främst till skatterna, vilka svara för en nettomerinkomst av 246 miljoner kronor. Betydande överskott hava lämnats av inkomst- och förmögenhetsskatten, värnskatten, krigskonjunkturskatten, stämpelmedlen, varuskatten, tobaksskatten, brännvinstillverkningsskatten, rusdrycksförsäljningsmedlen av partihandelsbolag, omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker samt diverse inkomster. Överskottet å sistnämnda inkomsttitel beror främst på att vissa av krigsmaterielverket och försvarets fabriksstyrelse upplagda diversemedelstitlar under budgetåret tillgodoförts riksstatstiteln övriga diverse inkomster. Det till statens kapitalfonder hänförliga inkomstöverskottet, 36 miljoner kronor, sammanhänger närmast med utfallet å postverket, statens järnvägar och Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag.

Den allmänna budgetens utgiftssida utvisar en nettobesparing om 27 miljoner kronor. Å nionde huvudtiteln redovisas en nettomerutgift om tl miljoner kronor. Betydande nettobesparingar hava uppkommit på fjärde, sjätte och sjunde huvudtitlarna. Mot den samlade nettobesparingen örn 27 miljoner

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 3

kronor bör emellertid ställas ökningen i utestående reservationer om 28 miljoner kronor. Största delen av denna ökning hänför sig till sjunde huvudtitelns anslag till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete. Reservationerna under fjärde huvudtiteln hava ökats med 7 miljoner kronor på grund av att vissa reservationsanslag tillgodoförts överskotts- och rabattmedel med betydande belopp, vilka under budgetåret 1944/45 till huvudsaklig del komma att överföras till budgetutjämningsfonden.

Å specialbudgeternas inkomsttitlar har uppstått en nettomerinkomst om 7 miljoner kronor, huvudsakligen hänförlig till automobilskattemedlen. I fråga örn den till automobilskattemedlen hänförliga specialbudgeten torde här i övrigt böra erinras, att det redan i riksstaten beräknade underskottet å specialbudgeten, 76 miljoner kronor, genom utfallet reducerats till 3 miljoner kronor. Detta sammanhänger främst med att reservationerna å denna specialbudget reducerats med 66 miljoner kronor genom indragning av under budgetåret 1940/41 anvisade, icke utnyttjade s. k. B-anslag. Underskottet har tills vidare täckts från statens budgetutjämningsfond. Även under tidigare budgetår hava motsvarande brister täckts i enahanda ordning, och den samlade bristen i berörda avseende belöper sig vid utgången av budgetåret 1943/44 till 233 miljoner kronor.

Närmare uppgifter rörande avkastningen av de särskilda inkomsttitlarna under budgetåret 1943/44 lämnas i tabellbilagan B, i vilken jämväl intagits motsvarande uppgifter örn inkomsttillflödet under budgetåren 1938/39— 1942/43 i enlighet med den för budgetåret 1943/44 gällande riksstatsuppställningen.

Riksräkenskapsverket övergår härefter till en undersökning av möjligheterna att vid nuvarande tidpunkt fälla ett omdöme rörande utfallet av statsregleringen för budgetåret 1944/45.

Beträffande först inkomstutvecklingen under det löpande budgetåret föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter endast för tiden juli—oktober. Driftbudgetens inkomster hava under denna tidsperiod uppgått till 654 miljoner kronor mot 615 miljoner kronor under motsvarande tid nästföregående budgetår. Stegringen i inkomsttillflödet beror främst på ökade inkomster från allmänna omsättningsskatten, varuskatten, tobaksskatten samt omsättningsoch utskänkningsskatten å spritdrycker. Inleveranserna från statens järnvägar utvisa däremot avsevärd nedgång.

I närslutna bilaga C har riksräkenskapsverket intagit en av ämbetsverket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av riksstatens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de i riksstaten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst örn 3 266 miljoner kronor mot beräknat 3 186 miljoner kronor, innebärande en merinkomst av 80 miljoner kronor. De i riksstaten uppförda mot bu d ge tu t j ä ilin i n gs f on d en reglerade inkomsttitlarna beräknas härvid lämna en nettomerinkomst att tillföras nämnda fond örn 78 miljoner kronor. Merinkomsten beror huvudsakli-

4 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

gen på, att de skatter, som avse omsättningen inom landet under innevarande budgetår, väntas lämna avsevärt större avkastning än beräknat, nämligen stämpelmedlen, allmänna omsättningsskatten, varuskatten, tobaksskatten samt omsättnings- och utskänkningsskatterna å spritdrycker och vin. Delvis förklaras detta av att inkomststegringen har underskattats på grund av de svårigheter, som förelegat att i förväg bedöma möjligheterna att tillgodose försörjningen med vissa råvaror. Därjämte torde för allmänna omsättningsskattens del den förbättrade skattekontrollen hava bidragit till inkomststegringen. Men även bortsett härifrån synes det vara obestridligt, att inkomststegringen utvisar en ökning av köpkraften inom landet. Å andra sidan väntas den genom krigshändelserna skärpta handelsavspärrningen komma att medföra, att inkomsterna av tullmedel och Luossavaraara-Kiirunavaara aktiebolag bliva lägre än beräknat.

Driftbudgetens utgiftssida slutar enligt riksstaten på en summa av 4 416 miljoner kronor, varav 2 899 miljoner kronor hänföra sig lill den egentliga riksstaten, 1 175 miljoner kronor till förskottsstaten för försvarsväsendet och 342 miljoner kronor till allmän förskottsstat I. Under hösten 1944 hava framlagts propositioner om lilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår (nr 288 och 303), slutande för driftbudgetens del på 67 miljoner kronor. Dessutom har Kungl. Maj:t i proposition nr 294 till 1944 års riksdag föreslagit, att de å allmän heredskapsstat uppförda anslagen för bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m. och bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete skola få överskridas, det senare anslaget med högst 150 miljoner kronor. Storleken av de utgifter, som komma att verkställas under innevarande budgetår, kan ännu icke med någon större grad av säkerhet beräknas. Med hänsyn till vad hittills är känt rörande den sannolika utgiftsbelastningen under budgetåret 1944/45 och med stöd av jämväl särskilt införskaffade uppgifter uppskattar riksräkenskapsverket — med starkt understrykande av beräkningens osäkerhet — utgifterna till ett belopp av 4 575 miljoner kronor. Vid beräkningen har ingen hänsyn tagits till eventuella ytterligare anslag å tilläggsstat utöver dem, som redan äskats eller beviljats eller som erfordras för reglering av förskottsstater. En särskild svårighet möter på grund av att det ännu icke är möjligt att bedöma i vilken omfattning anslagen till internationellt återuppbyggnadsarbete komma att kassamässigt belasta budgeten före den 30 juni 1945. Riksräkenskapsverket har därför icke tagit hänsyn till det jämlikt förenämnda proposition, nr 294, begärda medgivandet att överskrida dessa anslag med högst 150 miljoner kronor. Det belopp, varmed detta medgivande kan komma att utnyttjas så tidigt, att det kassamässigt kommer lill uttryck under innevarande budgetår, kommer sålunda att öka den här angivna utgiftssumman.

Mot förenämnda utgiftsbelopp på 4 575 miljoner kronor står såsom förut beräknats en inkomstsumma av 3 266 miljoner kronor. Utfallet av driftbudgeten för innevarande budgetår skulle alltså resultera i ett underskott av cirka 1 310 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har tillika sökt beräkna, huru budgetutfallet kan komma att fördelas i sina komponenter, d. v. s. beläst-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 5

ningen å budgetutjämningsfonden och förändringen i utestående reservationer. Denna beräkning, som innefattar betydande osäkerhetsmoment synes leda till att budgetutjämningsfonden skulle erhålla en belastning av cirka 1 060 miljoner kronor, samtidigt som reservationerna skulle förete en minskning av cirka 250 miljoner kronor.

Då det slutliga utfallet av driftbudgeten för innevarande budgetår, särskilt vad angår utgiftssidan, är beroende av mycket svårbedömbara faktorer, måste den av riksräkensltapsverket nu gjorda beräkningen givetvis betraktas som mycket osäker.

Till den i det föregående lämnade analysen av utfallet av statsregleringen för budgetåret 1943/44 och beräkningen rörande statsregleringens utfall för budgetåret 1944/45 torde riksräkenskapsverket få foga en orienterande översikt av utfallet av driftbudgeten från och med budgetåret 1938/39. Uppgifterna, vilka sammanfattats i efterföljande tabell, avse för vart och ett av budgetåren 1938/39—1943/44 de enligt budgetredovisningarna redovisade in-

Driftbudgetens utfall under budgetåren 1938/39—1944/45.'

Miljoner kronor.

' För budgetåren 1938/39—1943/41 enligt budgetredovisningarna, för budgetåret 1944/45 enligt riksräkenskapsverkets beräkning.

2 Inkomst- och förmögenhetsskatt, extra inkomst- och förmögenhetsskatt, särskild skatt å aktiebolags inkomst, utjämningsskatt, värnskatt, krigskonjunkturskalt, särskild skatt å förmögenhet, utskiftningsskatt och ersättningsskatt ävensom mantalspenningar.

6 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

komsterna och utgifterna och för budgetåret 1944/45 de av riksräkenskapsverket i det föregående angivna resultaten av beräkningarna rörande utfallet av inkomsterna och utgifterna å driftbudgeten för innevarande budgetår; resultaten hava i tabellen angivits med avrundade belopp. Skillnaden mellan redovisade inkomster och redovisade utgifter betecknas i tabellen såsom utfallet av driftbudgeten, och budgetutfallet upplöses i tabellen i sina komponenter, d. v. s. de förändringar i avseende å budgetutjämningsfondens behållning och beloppet av utestående reservationer, till vilka budgetutfallet givit upphov.

Av tabellen framgår, att inkomsterna å driftbudgeten under ifrågavarande period mer än fördubblats. Inkomst- och förmögenhetsskatterna hava stigit med cirka 900 miljoner kronor eller 246 procent, medan stegringen för övriga skatter stannat vid cirka 680 miljoner kronor eller 93 procent. Relationen mellan inkomst- och förmögenhetsskatter, å ena sidan, samt övriga skatter, å den andra, har sålunda starkt förskjutits under perioden. För budgetåret 1938/39 utgjorde inkomst- och förmögenhetsskatterna 33 procent av samtliga skatter, medan motsvarande procenttal enligt beräkningen för budgetåret 1944/45 stigit till 47 procent. Ökningen för inkomst- och förmögenhetsskatterna beror till den större delen på stegrade skattesatser och tillkomsten av nya skatter och till den mindre delen på stegring i skatteunderlaget. Utvecklingen för övriga skatter har i huvudsak bestämts av, å ena sidan, nya och höjda skatter samt, å andra sidan, bortfall av betydande belopp, särskilt för bensinskatt och tullmedel. Inkomsterna av statens affärsverksfonder m. fl. kapitalfonder hava i det närmaste fördubblats under perioden.

Enligt tabellen å sid. 5 uppgå samtliga utgifterna för budgetåret 1944/45 till ett nära tre och en halv gånger så stort belopp som för budgetåret 1938/39. Av ökningen på cirka 3 225 miljoner kronor falla 1 149 miljoner kronor på gruppen civila utgifter samt 1 852 miljoner kronor på försvarsutgifterna; de senare äro för budgetåret 1944/45 mer än åtta gånger så stora som under budgetåret 1938/39. Erinras må, att huvudparten av stegringen för vad som här betecknats såsom civila utgifter hänför sig till kostnader, som direkt eller indirekt sammanhänga med krigsförhållandena. Pensionskostnader för civila och militära ändamål hava jämväl i stort sett stigit under perioden. Räntor å statsskulden m. m. hava stigit till tre gånger så stort belopp för budgetåret 1944/45 som för budgetåret 1938/39.

Driftbudgeten för budgetåret 1938/39, det sista fredsåret, utföll med ett överskott av 93 miljoner kronor. Detta överskott fördelade sig jämt på en ökning i budgetutjämningsfondens behållning och en ökning i beloppet av utestående reservationer. De påföljande åren karakteriseras budgetutfallet av underskott, vilka under budgetåren 1940/41—1942/43 stigit till ett nära konstant belopp av cirka 1,35 miljarder kronor, medan för budgetåret 1943/44 erhållits ett något lägre underskott om 0,97 miljard kronor. För budgetåret 1944/45 skulle motses ett underskott om i runt tal 1,30 miljarder kronor. Under de första krigsåren har belastningen å budgetutjämningsfonden blivit av-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 7

sevärt större än det belopp, som motsvarar skillnaden mellan redovisade utgifter och redovisade inkomster; i stället har beloppet av utestående reservationer starkt ökat till och med budgetåret 1941/42, medan från och med budgetåret 1943/44 en minskning inträtt, vilken antagits i ökad grad fortgå för budgetåret 1944/45.

Om de i tabellen å sid. 5 angivna beloppen för redovisade inkomster och utgifter samt driftbudgetens utfall och dess olika komponenter sammanfattas för budgetåren 1939/40—1944/45, erhållas följande resultat för tiden efter det andra världskrigets utbrott:

Milj. kr.

Redovisade inkomster.............................................. 15 229

Redovisade utgifter................................................ 22 215

Utfallet av driftbudgeten (underskott)................................ 6 986

Förändring i budgetutjämningsfondens behållning (minskning)........... 7 788

Förändring i beloppet av utestående reservationer (nettoökning)......... 802

Då vid ingången av budgetåret 1939/40 behållningen i budgetutjämningsfonden utgjorde 165 miljoner kronor och beloppet av utestående reservationer uppgick till 180 miljoner kronor, skulle alltså enligt förestående uppgifter och beräkning budgetutjämningsfonden vid utgången av budgetåret 1944/ 45 utvisa ett negativt belopp på cirka 7 625 miljoner kronor, samtidigt som utestående reservationer skulle redovisas med cirka 980 miljoner kronor.

Det budgetutfall, för vilket nu redogjorts, tager sikte enbart på de transaktioner, som redovisas över riksstatens driftbudget. Vid sidan av denna förekomma emellertid inbetalningar och utbetalningar av statsmedel eller av andra medel under statsmyndigheternas förvaltning. De transaktioner, om vilka här är fråga, hänföra sig i huvudsak till finansieringen av kapitalbudgeten ävensom av vissa ändamål, vilkas utgifter regleras över särskilda diversemedelsfonder. Då kapitalbudgetens anslag till huvudsaklig del finansieras med kapitalmedel, avse ifrågavarande transaktioner främst statens upplåning. I nuvarande läge, som framtvingat en underskottsbalansering och en finansiering även av löpande utgifter med upplånta medel, påkallar den kassamässiga medelsanvändningen särskild uppmärksamhet.

I syfte att klarlägga sambandet mellan utfallet av driftbudgeten och den kassamässiga medelsanvändningen har i efterföljande tabell gjorts en sammanställning av den totala nettobelastningen å driftbudgeten och kapitalbudgeten samt nettoinkomsten av statslån. Differensen mellan den totala medelsanvändningen för budgetändamål och nettoinkomsten av statslån betingas av förändringarna å statsverkets och riksgäldskontorets checkräkningar samt övriga bankräkningar m. m. ävensom i behovet av kontanta medel för reglering av vissa förskott, diversemedelstitlar, avräkningskonton m. m. För budgetåren 1939/40—1943/44 grunda sig siffrorna på räkenskaperna; de för budgetåret 1944/45 beräknade siffrorna äro självfallet mycket osäkra.

8 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Jämförelse mellan nettobelastning å statsbudgeten och nettoinkomst av statslån

under budgetåren 1939,40—1944 45.

Miljoner kronor.

Underskott å driftbudgeten...........

Nettobelastning för investeringsändamål

Nettobelastning å statsbudgeten.......

Nettoinkomst av statslån.............

På grund av förekomsten vid sidan av statsbudgeten av utgifter för reglering av förskott m. m. kan från de för de särskilda budgetåren i denna tabell anförda siffrorna någon slutsats icke dragas om förändringarna å statsverkets och riksgäldskontorets checkräkningar samt övriga bankräkningar m. m.

Under krigsåren har emellertid den faktiska nettobelastningen å statsverkets checkräkning årligen uppgått till belopp, som mycket nära motsvara de redovisade underskotten å driftbudgeten för samma år. Sålunda uppgick nettobelastningen å statsverkets checkräkning under budgetåren 1942/43 och 1943/44 till 1 303 respektive 961 miljoner kronor. För tolvmånadersperioden december 1943—november 1944 har motsvarande nettobelastning uppgått till allenast 794 miljoner kronor mot 1 294 miljoner kronor för motsvarande period ett år tidigare. Dessa siffror utvisa, att de kassamässiga underskotten under de sista två budgetåren varit i sjunkande. Inom riksräkenskapsverket utförda statistiska undersökningar visa, att denna utveckling pågått praktiskt taget kontinuerligt månad för månad alltsedan april 1943. Å andra sidan beräknas för innevarande år ett relativt stort underskott för driftbudgeten. Den väntade ökningen av nettobelastningen å statsbudgeten under återstoden av innevarande budgetår sammanhänger dels med beräknad förbrukning av reservationer å driftbudgeten och dels med belastning av anslagen å förskottsstat till internationellt återuppbyggnadsarbete. Den beräknade stegringen av nettobelastningen å statsbudgeten torde delvis påverkas av belastningen å anslag, som delvis disponeras för täckning av det bokförda värdet av tidigare upplagrade reservförråd. Det är därför även av detta skäl osäkert, huruvida den bokföringsmässiga nettobelastning, varmed man för innevarande budgetår har att räkna, kommer att leda till en lika stor kassamässig belastning.

Realiserandet av statsregleringarna för budgetåren 1939/40—1944/45 har enligt tabellen medfört en samlad nettobelastning å driftbudgeten och kapitalbudgeten om cirka 9,5 miljarder kronor utöver löpande inkomster, för vars täckande erfordrats en upplåning örn cirka 9,4 miljarder kronor. Finansieringen av statsutgifterna under krigsåren beräknas leda till att statsskulden, som vid ingången av budgetåret 1939/40 uppgick till 2,6 miljarder kronor, vid

1 I samband med kapitalbudgetens omläggning återbetalades från kapitalfonderna till riksgäldskontoret 441 miljoner kronor. Den bokförda statsskulden ökades därför endast med 1 042 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 9

utgången av budgetåret 1944/45 torde hava ökats till inemot 11,5 miljarder kronor.

Det viktigaste underlaget för statens finanser utgöres av de enskilda fysiska och juridiska personernas inkomster. Av väsentlig betydelse för bedömande av utvecklingen av statens inkomster är därför att analysera, hur de enskildas inkomster utvecklat sig i förfluten tid. I anslutning till den sammanfattning av krigsårens statsfinansiella utveckling, som lämnats i det föregående, torde riksräkenskapsverket fördenskull här få meddela en återblick på utvecklingen av de enskildas inkomster, sådana dessa komma till uttryck i det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet. För sådant ändamål hava i efterföljande tabell till en början sammanställts uppgifter örn det taxerade beloppet och dess förändringar för olika grupper av skattskyldiga vid taxeringarna åren 1939—1944 enligt uppgifter i publikationen »Skatte taxeringarna» och, vad angår taxeringsåret 1944, enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån.

Utvecklingen av taxerat belopp lör olika grupper av skattskyldiga vid taxeringarna åren 1939—1944.

Av tabellen framgår, att del totala taxerade beloppet sedan taxeringsåret 1939, som motsvarar inkomståret 1938, undergått en kraftig stegring på sammanlagt 53 procent, vilken stegring dock blivit starkt markerad först för taxeringsåret 1942. Inkomstutvecklingen är emellertid väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser) samt svenska aktiebolag. Den förra gruppen, som starkt överväger till sitt absoluta belopp, visar praktiskt taget samma utveckling som det taxerade beloppet i dess helhet, medan svenska aktiebolag förete en avsevärt mindre stegring av det taxerade beloppet. Medan det taxerade beloppet för fysiska personer stigit med 55 procent, har stegringen för svenska aktiebolag begränsats till 42 procent. Utvecklingen av det taxerade beloppet för aktiebolagen bör ses i belysning därav, att, sedan den fria avskrivningsrätten införlivats med skattesystemet, det taxerade beloppet i hög grad bestämmes av bolagens avskrivningspolitik och sålunda kan avvika från den verkliga inkomsten.

Av det taxerade beloppet för fysiska personer utgör inkomsten av arbetsanställning vid 1944 års taxering 83 procent. Under ifrågavarande tid har

10 Riksräkcnskaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

inkomst av arbetsanställning stigit från 5 265 miljoner kronor (vid taxering till kommunal inkomstskatt) till 8 351 miljoner kronor (vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt), motsvarande en stegring med 59 procent. Vid jämförelse med stegringen av det totala taxerade heloppet för fysiska personer framgår, att inkomst av tjänst numera utgör en något större anpart av det taxerade beloppet än närmast före kriget.

En inom riksräkenskapsverket verkställd statistisk undersökning utvisar, att den ökning av det taxerade beloppet för fysiska personer, som inträtt såväl i städerna som på landsbygden, varit väsentligt starkare på landsbygden än i städerna, vilket alltså medfört en viss förskjutning i fördelningen av det totala taxerade beloppet, så att större andel av detta kommer på landsbygden vid periodens slut än vid dess början. För städernas vidkommande har stegringen i det taxerade beloppet varit avsevärt mindre i Stockholm än i övriga städer tillsammantagna.

För en mera ingående analys av utvecklingen under ifrågavarande tidsperiod av det vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppnådda taxeringsresultatet skulle erfordras uppgifter rörande dels vid taxeringen uppskattade inkomster av olika förvärvskällor, medgivna allmänna avdrag och redovisad sammanlagd förmögenhetsdel, dels antalet vid taxeringen upptagna inkomsttagare och för dessa redovisade nettoinkomster med fördelning efter storleken av inkomsttagarens inkomst samt efter näringsgrenar och inkomsttagarens ställning i näringen.

Någon taxeringsstatistik avseende nu angivna förhållanden har tidigare icke förelegat. De för tiden till och med 1943 års taxering fastställda inkomstlängderna upptaga visserligen i särskilda kolumner den av taxeringsnämnden enligt kommunalskattelagen uppskattade inkomsten av olika förvärvskällor, vilket möjliggjort att i taxeringsstatistiken redovisa denna inkomsts fördelning på olika förvärvskällor. Ur denna redovisning kan man emellertid icke få fram den verkliga inkomsten och dess sammansättning. De belopp, som enligt kommunalskattetaxeringen angivas såsom inkomst av jordbruksfastighet och av annan fastighet, hava framkommit, sedan från nettointäkten av skattekällan i fråga avdragits det genom garantiskatten beskattade beloppet. Detsamma är fallet med inkomst av rörelse, såframt fastighet använts i rörelsen. I vilken utsträckning de skattskyldiga kunnat komma i åtnjutande av berörda avdrag är emellertid icke känt, varför inkomstlängdens siffror för taxeringen till kommunal inkomstskatt icke kunna lämna den erforderliga upplysningen om de verkliga inkomsterna ur nämnda källor. Ur samma inkoms tlängds redovisning av taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt erhållas ej heller några uppgifter örn den sammanlagda verkliga inkomsten. Då inkomstlängden nämligen icke lämnar någon uppgift örn den vid statsskattetaxeringen fastställda förmögenhetsdelen och ej heller om de vid samma taxering medgivna allmänna avdragen, kan en uppdelning av det taxerade beloppet icke verkställas till utrönande av nettointäkten av de skattskyldigas samtliga förvärvskällor.

Enligt förslag av 1940 års finansstatistiksakkunniga har nu från och med

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 11

1944 års taxering en förändrad redovisning i inkomstlängden av skatletaxeringarnas resultat genomförts, innebärande att såväl specifikationen efter förvärvskällor som redovisningen av allmänna avdrag verkställes för den till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomsten, varemot motsvarande specifikation och redovisning slopats såvitt rör kommunalskatten. Samtidigt har i redovisningen underskott å förvärvskälla utbrutits från övriga allmänna avdrag. Genom den nya utformningen av inkomstlängden blir det vidare möjligt att direkt ur längdens uppgifter beräkna den i det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet ingående förmögenhetsdelen.

Den vid 1944 års taxering genomförda omläggningens innebörd i statistiskt hänseende belyses närmare av den i det följande (sid. 22) meddelade sammanställningen över utfallet av taxeringarna till kommunal inkomstskatt samt till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1943 och 1944 ävensom av de till denna sammanställning knutna kommentarerna.

Med den sålunda genomförda omläggningen av redovisningen i inkomstlängden av taxeringsresultaten hava förutsättningar skapats för en verkligt rättvisande allmän inkomststatistik. Enligt förslag likaledes av 1940 års finansstatistiksakkunniga bär ock åt statistiska centralbyrån uppdragits att utarbeta inkomst- och verksamhetsstatistik, avseende vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattad sammanräknad nettoinkomst för i A-längden redovisade fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser). För denna inkomststatistik uppdelas inkomsttagarna efter verksamhetens art (näringsgrenar) i följande åtta grupper, nämligen jordbruk med binäringar, industri och hantverk, samfärdsel, handel, allmän förvaltningstjänst, fria yrken, husligt arbete samt i övrigt. Inom var och en av dessa grupper fördelas inkomsttagarna vidare på dels yrkesverksamma och icke yrkesverksamma personer, dels ock, såvitt angår den förra kategorien, på företagare och anställda. Till de icke yrkesverksamma hänföras f. d. yrkesutövare, pensionärer etc. För statistikens genomförande har i inkomstlängden inlagts en kolumn, i vilken av taxeringsnämndens ordförande införts vederbörliga littera för angivande av inkomsttagarens verksamhet och ställning. Vid littereringen skall visserligen ledning sökas i storleken av inkomsterna ur olika förvärvskällor, men inkomstens storlek får icke vara ensamt avgörande. Det är vederbörandes huvudsakliga sysselsättning, som skall vara bestämmande. Vidare är att anteckna, att äkta makar, som samtaxerats, i föreliggande statistik behandlats som en inkomsttagare (vars inkomst utgör summan av de båda makarnas) och därvid hänförts till den yrkesgrupp, dit den av makarna hör, som haft den största inkomsten, under förutsättning alt denna härrör från stadigvarande yrkesverksamhet (således icke räntor av kapital

o. d.). Den sammanräknade nettoinkomsten, som gjorts till föremål för den statistiska bearbetningen, utgör summan av enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattade inkomster av olika förvärvskällor, sedan avdrag gjorts för eventuellt underskott å förvärvskälla. För närmare upplysningar rörande inkomst- och verksamhetsstatistikens anordning hänvisas till 1940 års finansstatistiksakkunnigas betänkande angående finansstalistikcns effektivisering (SOU 1942: 48, sid. 43—51).

12 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Riksräkenskapsverket, som fått del av vissa preliminära resultat från den inom statistiska centralbyrån pågående bearbetningen av materialet för inkomst- och verksamhetsstatistiken avseende 1944 års taxering, har i efterföljande två tabeller sammanfattat huvudresultaten av centralbyråns ifrågavarande statistik. Vid utnyttjande av tabellernas siffror i lönestatistiskt syfte må uppmärksammas den felmarginal, som sammanhänger med reglerna för taxeringen och med brister i taxeringsförfarandet. I

Antalet inkomsttagare enligt A-längden vtd 1944 års taxering, iördelade på företagare, anställda och Icke yrkesverksamma samt efter den sammanräknade

nettoinkomstens storlek.

I den ena tabellen redovisas antalet inkomsttagare enligt A-längden, fördelade på företagare, anställda och icke yrkesverksamma samt efter den sammanräknade nettoinkomstens storlek. Tabellens sifferuppgifter lämna en summarisk bild av företagarnas, de anställdas och de icke yrkesverksammas liksom samtliga inkomsttagares fördelning på olika inkomstlägen. Såsom naturligt är, utvisar tabellen, att de anställdas fördelning på olika inkomstlägen nära sammanfaller med samtliga inkomsttagares fördelning samt att i jämförelse med denna fördelning för företagare redovisas en förskjutning mot något högre inkomstlägen och för icke yrkesverksamma en förskjutning i motsatt riktning.

I den andra tabellen redovisas antalet inkomsttagare, sammanräknad nettoinkomst samt medelinkomst per inkomsttagare för olika grupper av företagare och anställda samt för icke yrkesverksamma enligt A-längden. Av det i tabellen redovisade sammanlagda antalet inkomsttagare, 2,96 miljoner, voro 17,4 procent företagare, 75,9 procent anställda och 6,7 procent icke yrkesverksamma. Av den redovisade sammanlagda nettoinkomsten, 10,80 miljarder kronor, hänförde sig 20,4 procent till företagare, 73,9 procent till anställda och 5,7 procent till icke yrkesverksamma. Beträffande de i tabellen redovisade medelinkomsterna synes särskilt anmärkningsvärt, att de för samtliga företagare, samtliga anställda och samtliga icke yrkesverksamma framräknade medelinkomsterna uppvisa relativt små avvikelser. Vad angår de i tabellen redovisa-

Riks raken skaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 13

Antalet inkomsttagare, sammanräknad nettoinkomst samt medelinkomst per inkomsttagare för olika grupper av företagare och anställda samt för icke yrkesverksamma enligt A-Iängden vid 1944 års taxering.

de medelinkomsterna för företagare eller anställda inom olika näringsgrenar, må här allenast påpekas, att de låga medelinkomsterna för anställda inom jordbruk med binäringar samt inom husligt arbete delvis förklaras därav, att i dessa grupper redovisade inkomsttagare mera renodlat utgöras av arbetare, medan inom övriga grupper medelinkomstens storlek i avsevärd mån påverkas av förekomsten av högre avlönad förvaltningspersonal.

För bedömande av inkomstutfallet för budgetåret 1945/46 erfordras en överblick av den ekonomiska utvecklingen under tiden 1 januari 1944—30 juni 1946, d. v. s. under en period av två och ett halvt år. För utfallet av inkomst- och förmögenhetsskatten, värnskatten, krigskonjunkturskatten, den särskilda skatten å förmögenhet samt folkpensionsavgifterna äro nämligen de ekonomiska förhållandena under det snart tilländalupna kalenderåret eller vid dess utgång av avgörande betydelse. I fråga om stämpelmedlen samt tullmedlen och flertalet acciser äro däremot förhållandena under budgetåret 1945/46 i huvudsak utslagsgivande för inkomsttitlarnas avkastning. Undantag bilda rusdrycksförsäljningsmedlen av partihandelsbolag och av detaljhandelsbolag, då dessa titlars avkastning beror på utfallet av bolagens verksamhet under kalenderåret 1945. Med undantag för domänverket beror inleveransen av affärsverkens överskott under budgetåret 1945/46 väsentligen av rörelsens utveckling under nämnda budgetår; för domänverket bestäm-

14 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

mes inleveransen av resultatet av rörelsen under kalenderåret 1945. I stort sett kan sägas, att ungefär 40 procent av driftbudgetens inkomster under budgetåret 1945/46 hänföra sig till de ekonomiska förhållandena under kalenderåret 1944 och återstoden till tiden därefter fram till slutet av budgetåret 1945/46. I krislägen sådana som det föreliggande innebär detta givetvis en styrka.

I fråga om den ekonomiska utvecklingen intill utgången av oktober månad innevarande år får riksräkenskapsverket anföra följande. Efter krigsutbrottet 1939 har den ekonomiska utvecklingen varit mycket oenhetlig. Svårast drabbades husbyggnadsverksamheten. Sedan exportmöjlighetema minskats genom att flertalet handelsvägar spärrats, har exportindustriens produktion nedgått. Produktionsinskränkningen har dock delvis kunnat motvägas genom ökad produktion för inhemska, speciellt militära ändamål.

Årets skörderesultat kan, örn alla grödor sammanfattas, till kvantiteten betecknas som något under medelmåttan. Totalskörden för brödsäd, som år 1943 uppgick till cirka 929 000 ton, skulle enligt verkställda beräkningar efter tre olika metoder ge 919 100, 920 200 eller 912 600 ton. För fodersäden, som i 1943 års skörd uppgick till 1 577 600 ton, redovisas nu enligt de olika metoderna 1 407 400, 1 439 900 eller 1 404 200 ton. I jämförelse med fjolåret visa potatis och sockerbetor minskade skördesiffror. Animalieproduktionen, som utgör jordbrukarnas viktigaste inkomstkälla, har under loppet av år 1944 något ökats.

Under de senaste åren har prissättningen på jordbrukets produkter åsyftat en sådan avvägning av priserna, att jordbruket, taget såsom en helhet, vid normala väderleksbetingelser skulle erhålla full täckning för den efter krigsutbrottet inträffade kostnadsökningen. Prissättningen har ägt rum med ledning av vissa beräkningar rörande förändringarna i jordbrukets inkomster och kostnader sedan produktionsåret 1938/39. Enligt dessa beräkningar har ökningen i den totala inkomsten, inklusive kapitalförändringar, uppgått till 11,4, 18,9, 25,4, 37,6 51,3 och 53,2 procent för produktionsåren 1939/40, 1940/ 41, 1941/42, 1942/43, 1943/44 och 1944/45 i jämförelse med basåret, och ökningen i kostnader har för samma år utgjort respektive 10,3, 18,4, 32,6, 35,8, 42,3 och 42,4 procent. För enbart försäljningsinkomsten har inträtt en obetydlig nedgång från 1943/44 till 1944/45.

Situationen på bränslemarknaden har under de senare åren medfört betydande skogsavverkningar. Belysande äro de siffror, som avse taxeringarna till skogsaccis. Enligt skattestatistiken utgjorde det taxerade accispliktiga rotvärdet 263 miljoner kronor år 1939, 163 miljoner kronor år 1940, 244 miljoner kronor år 1941, 263 miljoner kronor år 1942, 329 miljoner kronor år 1943 och 397 miljoner kronor år 1944, sistnämnda uppgift enligt preliminär sammanställning av statistiska centralbyrån.

Enligt Sveriges industriförbunds säsongutjämnade produktionsindex med basåret 1935 visade den industriella produktionen under år 1940 och till och med augusti 1941 en svagt fallande tendens. Generalindex för de i beräkningen ingående industrigrenarna, som i genomsnitt för år 1939 låg vid 124

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 15

nedgick linder år 1941 till 100 under juli och augusti månader; för hela år 1941 utgjorde generalindex i genomsnitt 104. Efter augusti 1941 var indextalet på det hela taget sakta stigande och under år 1942 uppnåddes siffran 108 i medeltal. Från att i början av år 1943 hava växlat mellan 110 och lil har indextalet sjunkit lill 106 under augusti 1943, och har därefter varierat mellan 106 och 109; för oktober 1944 registreras siffran 110 (för oktober 1943 108). Indextalet under oktober månad för de olika industrigrupperna utgjorde för massa- och pappersindustri 51 (för oktober månad 1943 47), för järn- och stålindustri 131 (136), för maskinindustri 166 (163), för livsmedelsindustri 106 (102), för textil- och sömnadsindustri 103 (102) och för annan konsumtionsvaruindustri 129 (115).

Antalet sysselsatta arbetare inom industrien har, enligt socialstyrelsens beräkningar, under innevarande år varit ungefär samma som under år 1943. Totalantalet hjälpsökande arbetslösa, som vid utgången av oktober månad åren 1939, 1940, 1941 och 1942 var respektive 12 183, 16 122, 12 610 och 6 377, hade vid utgången av oktober 1943 nedgått till 5 434 och var vid utgången av sistlidna oktober 7 494. Uppgifterna rörande arbetslösheten inom fackförbunden äro för tredje kvartalet innevarande år icke väsentligt gynnsammare än för år 1943. Det bör erinras, att uppgifterna rörande arbetslösheten under åren 1940—1944, bland annat på grund av inkallelserna till beredskapstjänst, icke äro direkt jämförbara inbördes eller med motsvarande uppgifter för tidigare år. Några mera betydande arbetskonflikter hava hittills icke förekommit under året.

Godstrafiken å statens järnvägar har sedan år 1939 visat stark fortgående ökning. Den å statens järnvägar transporterade godsmängden uppgick under januari—september månader 1944 till 17,2 miljoner ton mot 8,5 miljoner ton år 1939, 10,7 miljoner ton år 1940, 12,6 miljoner ton år 1941, 15,0 miljoner ton år 1942 och 16,4 miljoner ton år 1943.

För den godstransport, som ombesörjes i beställningstrafik med lastautomobil, hava fraktavgifterna för månaderna september 1943—oktober 1944 utgjort sammanlagt 236 miljoner kronor mot 212 miljoner kronor samma period ett år tidigare.

Sjöfartens omfattning har under kriget starkt beskurits. Det ankommande lastade tonnaget, som under tiden januari—oktober 1939 uppgick till 16,4 miljoner nettoton har under motsvarande tid de följande åren utgjort 7,1 miljoner nettoton år 1940, 6,5 miljoner nettoton år 1941, 5,8 miljoner nettoton år 1942, 5,9 miljoner nettoton år 1943 och 4,7 miljoner nettoton år 1944. Det avgående lastade tonnaget visar en motsvarande minskning. Mot 16,4 miljoner nettoton under tiden januari—oktober 1939, svarar för motsvarande tid år 1940 8,7 miljoner nettoton, år 1941 9,1 miljoner nettoton, år 1942 7,7 miiljoner nettoton, år 1943 7,4 miljoner nettoton och år 1944 4,4 miljoner nettoton.

Utrikeshandeln, som efter år 1939 gått starkt tillbaka, har under år 1944 utvecklat sig så, alt såväl import som export nedgått. Sålunda uppgick under tiden januari—oktober år 1944 importen till 1 454 miljoner kronor mot respektive 1 958, 1 696, 1 377, 1 452 och 1 535 miljoner kronor åren 1939, 1940,

16 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

1941, 1942 och 1943 samt exporten till 655 miljoner kronor mot respektive 1 544, 1 093, 1 109, 1 075 och 991 miljoner kronor åren 1939, 1940, 1941,

1942 och 1943.

Belysande för utvecklingen av den inre handelsomsättningen inom ett betydande område är storleken av omsättningen av de varuslag och prestationer, vilka äro belagda med allmän omsättningsskatt. Enligt föreliggande siffror från taxeringarna åren 1942 och 1943 beräknas, att den med sådan skatt belagda omsättningen mellan dessa år stigit med 19 procent. På grundval av uppgifter örn inflytande omsättningsskatt, vilka dag för dag ingå till riksräkenskapsverket från postgirokontoret, kan beräknas, att motsvarande omsättning under år 1944 torde komma att förete en stegring utöver 1943 års omsättning med 5 procent. Den månatliga omsättningen av de med allmän omsättningsskatt belagda varorna och prestationerna har under åren

1943 och 1944 visat praktiskt taget oavbruten stegring.

Partiprisnivån enligt kommerskollegii index för grosshandelspris (1935 = 100) utgjorde i medeltal för åren 1939, 1940, 1941, 1942 och 1943 respektive 115, 146, 172, 189 och 196. För oktober 1942 uppgick indextalet till 193, steg därefter till februari 1943 till 197, vid vilket tal index kvarstod till och med juni 1943, för att därefter falla till 195 i oktober 1943, vid vilket tal index kvarstod till maj 1944, då index steg till 197; i juli steg index ytterligare till 198, varefter det sjunkit, och i oktober 1944 antog index värdet 195. Riksbankens konsumtionsprisindex (1931 = 100) utgjorde i medeltal för åren 1939, 1940, 1941, 1942 och 1943 respektive 108,1, 123,0, 142,2, 155,5 och 159,3. I oktober 1943 hade index uppnått siffran 158,9 och i oktober 1944 158,7 eller obetydligt lägre än indextalet ett år tidigare.

De för år 1944 träffade avtalsuppgörelserna inom industrien hava medfört löneförhöjningar för de lägst avlönade arbetarna. Dyrtidstilläggen å arbetslönerna hava icke ändrats under året. Enligt en inom socialstyrelsen verkställd, såsom försiktig betecknad uppskattning skulle den genomsnittliga årsförtjänsten per arbetare under år 1944 hava stigit något.

Den utveckling beträffande priser och löner, som här antytts, ger i förening med uppgifterna örn förändringarna i omsättningen av med allmän omsättningsskatt belagda varor och prestationer sammanfattningsvis till resultat, att de strävanden att stabilisera pris- och lönenivån inom landet, vilka tagit fastare form genom de i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 13 november 1942 fastställda riktlinjerna för den ekonomiska politiken, till en början krönts med framgång, men att en tendens till löne- och prisstegringar, vilken särskilt markerats genom den senaste tidens lönerörelser, nu ånyo kan befaras.

Såsom riksräkenskapsverket i sina inkomstberäkningar för tidigare budgetår framhållit, har den ekonomiska utvecklingen inom landet under det nu pågående kriget bestämts icke av i vanlig mening konjunkturella faktorer utan väsentligen av politiska avgöranden. De av krigstillståndet föranledda omkastningarna i fråga om varuförsörjningen hava framtvungit allt flera

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 17

statsingripanden på skilda områden. Den militära och ekonomiska beredskapen har nödvändiggjort betydande förskjutningar av produktion och konsumtion, vilka medfört ett allt intimare samarbete mellan staten och det enskilda näringslivet. Sedan genom krigföringen flertalet handelsvägar för vårt lands del blivit spärrade, hava genomgripande omläggningar av utrikeshandeln och folkförsörjningen blivit ofrånkomliga. Någon mera betydande arbetslöshet till följd av exportens nedgång har hittills icke blivit märkbar, huvudsakligen beroende på ökade statsbeställningar, främst för försvarets räkning, samt inkallelser till militärtjänst. Produktionskapaciteten har väsentligen utnyttjats för tillgodoseende av varubehovet inom landet, och varuutbytet med utländska marknader har hittills kunnat hållas i viss omfattning öppet för svensk handel. Under år 1944 har dock varuutbytet med utlandet ytterligare minskats, sedan handelsvägarna över Östersjön genom krigsutvecklingen i huvudsak blivit avspärrade. Handelsavspärrningama hava medfört knapphet på vissa betydelsefulla varor med därav följande återverkningar i fråga om produktionens inriktning och prisutvecklingen.

För bedömande av den framtida ekonomiska utvecklingen saknas i nuvarande läge hållpunkter, örn man emellertid bedömer inkomstutvecklingen under budgetåret 1945/46 med utgångspunkt från olika alternativa förutsättningar, erhållas olika arbetshypoteser för denna inkomstberäkning.

Den möjligheten kan icke uteslutas, att den nuvarande handelspolitiska avspärrningen under en större eller mindre del av nästa budgetår kommer att bestå eller ytterligare skärpas, örn så skulle bli fallet, kommer varuknappheten inom landet att bliva mera utpräglad, samtidigt som produktionskapaciteten praktiskt taget hell måste utnyttjas direkt för landets eget behov och för stöd till grannländerna. De statsinkomster som äro omedelbart beroende av utrikeshandeln komma i så fall att till huvudsaklig del bortfalla.

Skulle åter krigshändelserna i Europa utvecklas så, att de nuvarande handelsspärrama för vårt lands del helt eller delvis bortfalla, kommer det ekonomiska läget att undergå stora omkastningar. Sannolikt skulle exporten i så fall komma att för vissa varugrupper nå en betydande omfattning. Å andra sidan torde icke kunna räknas med en häremot svarande ökning av importen under den tidrymd som omfattas av nästkommande budgetår. Om detta antagande är rikligt, skulle man — bortsett från vissa svårigheter i samband med härav betingade omläggningar av produktion och handel — i stort sett icke ha anledning räkna med någon större minskning i den nuvarande arbetsintensiteten inom landet.

Riksräkenskapsverket har ansett sig böra utgå närmast från det senare alternativet såsom arbetshypotes för upprättande av denna inkomstberäkning. Under denna förutsättning har riksräkenskapsverket ansett sig kunna räkna med att de titlar, som äro beroende av importen från utlandet, under budgetåret 1945/46 fortfarande komma all lämna låg avkastning och allenast utvisa en begränsad stegring i jämförelse med innevarande budgetår. Sålunda räknar riksräkenskapsverket med någon stegring av tullmedlen och en större stegring av bensinskatteinkomsterna samt en ökning av fyr- och håkmedel.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 1. Del 2.

18 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Registreringen av automobiler under våren 1946 antages vidare medföra stegring av fordonsskatten och registreringsavgifterna. Däremot räknas med att sådana inkomsttitlar som inkomster av myntning och justering, statens järnvägar och Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag komma att sjunka. Det är emellertid uppenbart, att beräkningen i vad avser dessa olikartade inkomster är grundad på osäkra och svårbedömbara faktorer och därför måste anses mycket approximativ samt att den, i vad avses vissa av dessa titlar, endast ger ett uttryck för den utvecklingstendens som i det antagna läget kan vara att förvänta.

De här angivna förutsättningarna påverka givetvis icke de inkomsttitlar, vilka bero av den ekonomiska utvecklingen under kalenderåret 1944, huvudsakligen inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt, krigskonjunkturskatt och folkpensionsavgifter, annat än i vad avser inflytandeprocenten, vilken under den antagna förutsättningen väntas komma att visa någon nedgång. Dock kan särskilt krigskonjunkturskattc-n påverkas genom restitutioner.

Det må slutligen erinras, att de här gjorda beräkningarna, i vad avser såväl återstoden av innevarande budgetår som nästkommande budgetår, äro grundade på förutsättningen att den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande arbetskonflikter samt att pris- och lönenivån icke undergår några mera betydande förändringar. Detta innebär bland annat, att de rörliga lönetilläggen vid affärsverken antagas skola utgå efter nu gällande grunder. Skulle emellertid en mera avsevärd höjning av lönenivån inträda, medför detta minskad avkastning av de affärsdrivande verken och stigande inkomster för de titlar som äro beroende av omsättningen under budgetåret 1945/46, främst allmänna omsättningsskatten, varuskatten och rusdrycksmedelstitlarna.

Under sålunda angivna förhållanden finner riksräkenskapsverket det naturligt, att den inkomstberäkning, som på grundval av verkets här föreliggande förslag kommer att framläggas i statsverkspropositionen, göres till föremål för en allmän översyn vid tidpunkten för fastställandet av riksstaten för budgetåret 1945/46, då säkrare hållpunkter för bedömande av den framtida inkomstutvecklingen kunna erhållas.

Resultatet av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning återgives i den härvid fogade tabellen (bilaga D) med specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1945/46. Beträffande de i denna tabell för de särskilda inkomsttitlarna beräknade beloppen får riksräkenskapsverket härefter anföra följande.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 19

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter.

1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse.

Av de under denna rubrik för de tio senast förflutna budgetåren redovisade skatterna kunna följande lämpligen sammanföras till en grupp, nämligen inkomst- och förmögenhetsskatt, extra inkomst- och förmögenhetsskatt, särskild skatt å aktiebolags inkomst, utjämningsskatt, värnskatt, krigskonjunkturskatt, särskild skatt å förmögenhet samt utskiftningsskatt och ersättningsskatt. Till denna grupp kan ock hänföras den tidigare utgående personella skatten mantalspenningar. Till belysande av förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna å hithörande inkomsttitlar lämnas närmare uppgifter i efterföljande sammanställning, varvid redovisningen anpassats till nu gällande skatteformer.

Vid bedömande av utvecklingen å titlarna för inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt samt särskild skatt å förmögenhet måste viss hänsyn tagas till beloppet av krigskonjunkturskatten för år 1940. Sistnämnda skatt skulle nämligen till sitt debiterade belopp avdragas från det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet och föranledde därigenom en nedsättning i såväl denna skatt som värnskatten. Nedsättningen utgjorde för inkomst- och förmögenhetsskatten 4,37 miljoner kronor och för värnskatten 2,26 miljoner kronor. Beträffande krigskonjunkturskatten för år 1941 och följande år har däremot, i stället för avräkning från det till statlig inkomstoch förmögenhetsskatt taxerade beloppet, avdrag gjorts direkt å krigskonjunkturskatten.

Enligt förordning den 6 juni 1941, nr 337, ägde vissa värnpliktiga, som under år 1940 tjänstgjort vid krigsmakten, åtnjuta avdrag å dem på grund av taxering år 1941 påförd statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt värnskatt. Skatteavdraget utgjorde fem kronor för varje hel vecka, varmed den

20 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

sammanlagda tjänstgöringstiden under år 1940 överstigit sex veckor och skulle verkställas i första hand å den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten och, i den mån avdraget uppginge till högre belopp än denna, å värnskatten. Detta avdrag utgjorde 6,49 miljoner kronor å inkomst- och förmögenhetsskatten samt 2,32 miljoner kronor å värnskatten. Något motsvarande avdrag har icke tillämpats beträffande nämnda skatter vid de följande årens taxeringar.

Inkomst- och förmögenhetsskatt.

Den vid 1938 års riksdag beslutade nya inkomst- och förmögenhetsskatten är uppdelad i en rörlig bottenskatt och en fast tilläggsskatt. Bottenskatten omfattar dels en progressiv inkomst- och förmögenhetsskatt å fysiska personer, oskifta dödsbon samt familjestiftelser, dels en proportionell inkomstskatt å svenska aktiebolag och övriga juridiska personer m. fl. Den fasta tilläggsskatten, som åvilar allenast fysiska personer och med dem jämställda skattskyldiga med högre inkomster, är starkt progressiv.

Enligt förordning den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt skola i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt i form av kupongskatt för utdelning å aktie i svenskt aktiebolag. Kupongskatten utgår i regel med 20 procent av utdelningen. Skatten innehålles vid utdelningens lyftande och inbetalas av bolagen till ett under Överståthållarämbetet lydande organ, benämnt kupongskattekontoret. Den redovisas under inkomsttiteln inkomst- och förmögenhetsskatt. Förordningen i ämnet trädde i kraft den 1 mars 1943. Under budgetåret 1942/43 (övergångsåret) inflöt ett belopp av 1,29 miljoner kronor och under budgetåret 1943/44 ett belopp av 5,27 miljoner kronor i kupongskatt.

Vid beräkningen av utfallet av 1945 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt har man att utgå från de uppnådda taxeringsresultaten vid motsvarande taxeringar åren 1943 och 1944. För en närmare analys av taxeringsresultaten är härvid en uppdelning av den vid taxeringen uppskattade totala inkomsten på olika inkomstkällor av betydelse. I inkomstlängderna för 1943 och tidigare års taxeringar föreligger emellertid sådan uppdelning allenast beträffande den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt uppskattade inkomsten. De härvid för inkomst av jordbruksfastighet och för annan fastighet meddelade uppgifterna avse allenast inkomst, som överskjuter fem procent av jordbruksfastighets jordbruksvärde, tomt- och industrivärde, fyra procent av jordbruksfastighets skogsvärde och fem procent av värdet av annan fastighet; enahanda avdrag verkställas ock från inkomst av rörelse med avseende å fastighet, som nyttjas i rörelsen. Såsom närmare framgår av den inledningsvis (sid. 10 o. 11) lämnade redogörelsen för den från och med 1944 års taxering genomförda ändrade redovisningen i inkomstlängden av skattetaxeringarnas resultat, hava för sistnämnda års taxering uppgifter erhållits örn den till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomsten från olika förvärvskällor och örn vid statsbeskattningen medgivna allmänna avdrag för dels underskott a förvärvskälla, dels ock i övrigt. Den nya utformningen av

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 21

inkomstlängden Ilar vidare möjliggjort att för 1944 års taxering direkt ur längdens uppgifter beräkna den i det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet ingående förmögenlietsdelen.

I tabellsammanställningarna å sid. 22 och 23 redovisas dels utfallet av taxeringarna till kommunal inkomstskatt samt till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1943 och 1944, dels ock debiterade inkomst- och förmögenhetsskattebelopp enligt samma års taxeringar till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. I håda tabellerna redovisas — utom uppgifter avseende samtliga skattskyldiga — särskilda uppgifter för dels i A-längden upptagna skattskyldiga (fysiska personer, oskifta dödsbon samt familjestiftelser), dels i Blängden upptagna svenska aktiebolag, dels i samma längd upptagna skattskyldiga i övrigt (svenska ekonomiska föreningar, svenska försäkringsanstalter som icke äro aktiebolag, sparbanker samt utländska juridiska personer), dels slutligen i C-längden upptagna skattskyldiga (staten, kommuner, ideella föreningar m. fl.).

Vid bedömande av uppgifterna i tabellen sid. 22 för i C-längden upptagna skattskyldiga må uppmärksammas, att staten, landsting, kommuner m. fl. i fråga om vissa inkomster taxeras till kommunal inkomstskatt men däremot icke till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

De vid 1944 års taxering inträdda förändringarna i de till statlig inkomstoch förmögenhetsskatt för olika grupper skattskyldiga taxerade beloppen framgå av efterföljande sammanställning.

För närmare belysning av utvecklingen av det taxerade beloppet får riksräkenskapsverket hänvisa till den inledningsvis lämnade (iversikten av denna utveckling.

I tabellen å sid. 23 lämnas uppgifter örn dels debiterad skatt för såväl bottenskatten som tilläggsskatten, dels bottenskattens grundbelopp, dels de procenttal av grundbeloppet med vilka bottenskatten uttagils, dels slutligen uträknade medelskatteprocent. Av tabellen inhämtas såsom särskilt anmärkningsvärt, att beträffande i A-längden redovisade skattskyldiga medelskatt procenten för tilläggsskatten vid 1944 års taxering icke oväsentligt nedgått. Såsom framgår av riksräkenskapsverkets tidigare inkomstberäkningar, har

22 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Utfallet av taxeringarna till kommunal Inkomstskatt samt till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1943 och 1944.1

1 Uppgifterna beträffande 1943 års taxering avse resultaten efter slutförande av prövningsnämndernas arbete, varemot uppgifterna beträffande 1944 års taxering grunda sig på taxeringsnämndernas beslut.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 23

Debiterade inkomst- och iörmögenhetsskattebelopp enligt taxeringarna

åren 1943 och 1944.1

1943 års taxering.

Bottenskatt:

Debiterad bottenskatt, milj. kr.................

Debiterad bottenskatt i procent av beskattnings-

Grundbelopp i procent av beskattningsbart belopp Tilläggsskatt:

Debiterad tilläggsskatt, milj. kr.................

Debiterad tilläggsskatt i procent av beskattningsbart belopp.................................

Sammanlagd inkomst- och förmögenhetsskatt:

Debiterad skatt, milj. kr.......................

Debiterad skatt i procent av beskattningsbart belopp......................................

1944 års taxering.

Bottenskatt:

Debiterad bottenskatt, milj. kr.................

Debiterad bottenskatt i procent av beskattningsbart belopp..............................- • ■

Skatt i procent av grundbeloppet..............

Beräknat grundbelopp, milj. kr.................

Grundbelopp i procent av beskattningsbart belopp

Tilläggsskatt:

Debiterad tilläggsskatt, milj. kr.............

Debiterad tilläggsskatt i procent av beskattningsbart belopp.............................

Sammanlagd inkomst- och förmögenhetsskatt:

Debiterad skatt, milj. kr...................

Debiterad skatt i procent av beskattnings belopp..................................

1 För de i B- och C-längderna upptagna skattskyldiga avvika de verkliga genomsnittliga procenttalen för debiterad bottenskatt och grundbelopp något från de här redovisade, i skatteförfattningarna fastställda procenttalen, vilket sammanhänger med förekomsten av eftertaxeringar, skattelättnader enligt avtal med främmande makter eller feldebiteringar. För svensk försäkringsanstalt utgår bottenskatten i viss omfattning med 150 procent av grundbeloppet. — Uppgifterna beträffande 1943 års taxering avse resultaten efter slutförande av prövningsnämndernas arbete, varemot uppgifterna beträffande 1944 års taxering grunda sig på taxeringsnämndernas beslut.

24 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

en likartad utveckling av medelskatteprocenten för tilläggsskatten konstaterats vid 1940—1943 års taxeringar. De förskjutningar i inkomstfördelningen, på vilka denna utveckling häntyder, synas sålunda hava fortsatt under beskattningsåret 1943.

Den på grundval av taxeringsnämndernas beslut vid 1944 års taxering debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten uppgår enligt tabellen å sid. 23 till 684,44 miljoner kronor. Till följd av den under innevarande år vidtagna effektiviseringen av prövningsnämndernas arbete förutsätter riksräken.skapsverket, att det sålunda debiterade beloppet kommer att höjas med åtminstone 1 procent. Under budgetåret 1944/45 beräknas inflyta 97 procent av det debiterade skattebeloppet. Härtill kommer kupongskatt, som av Överståthållarämbetet uppskattats till 5,6 miljoner kronor. Från den sålunda beräknade bruttoinkomsten avgå restitutioner, vilka riksräkenskapsverket uppskattat till 5 miljoner kronor. I enlighet härmed skulle uppbörden å titeln inkomst- och förmögenhetsskatt för budgetåret 1944/45 uppgå till i avjämnal belopp 670 miljoner kronor.

Det påräkneliga utfallet av 1945 års taxering är väsentligen beroende av den ekonomiska utvecklingen under kalenderåret 1944. Med ledning av de antaganden rörande denna utveckling, som gjorts i det föregående, har riksräkenskapsverket ansett sig kunna räkna med en fortgående höjning av taxeringsresultaten i förhållande till 1944 års taxering. Den omorganisation av taxeringsväsendet i syfte att skärpa taxeringskontrollen, som beslutades vid 1943 års riksdag, lärer också vara ägnad att vid 1945 års taxering leda till en viss höjning av taxeringsresultaten.

Med utgångspunkt från de i tabellen över utfallet av taxeringarna till kommunal inkomstskatt samt till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1943 och 1944 för sistnämnda års taxering redovisade taxeringsresultaten får riksräkenskapsverket framlägga följande beräkning rörande 1945 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Rörande grunderna för beräkningen av resultatet av taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt avseende i A-längden redovisade fysiska personer, oskifta dödsbon samt familjestiftelser må anföras följande.

Inkomsten av jordbruksfastighet beräknas vid 1945 års taxering komma att stiga icke oväsentligt över den nivå, som uppnåddes vid 1944 års taxering. Denna stegring betingas av de vid prissättningen å jordbruksprodukter tillämpade principerna. Beträffande inkomst av annan fastighet räknar riksräkenskapsverket däremot med allenast obetydlig stegring av taxeringsresultatet vid 1945 års taxering.

Förvärvskällan inkomst av rörelse m. m. inrymmer i huvudsak handel, hantverk och småindustri samt byggnadsverksamhet ävensom samfärdsel (åkerirörelse etc.) men omfattar även de fria yrkenas utövare (advokater, konstnärer, läkare m. fl.). Beträffande handeln torde här få erinras, att, enligt vad förut nämnts, den del av handelsomsättningen, som drabbas av allmän omsättningsskatt, beräknas stiga med något mer än 5 procent från år

Riksräkenskapsvcrkels inkomstberäkning för budgetåret 1045/46. 25

1943 till år 1944. Vid sådant förhållande torde en viss ökning av vinstresultaten kunna emotses. Utvecklingen kan dock för vissa affärsgrenar hava gått i motsatt riktning. För husbyggnadsverksamheten och därmed förenade arbetsområden torde man kunna räkna med ett väsentligt tillskott till inkomsten under år 1944 i jämförelse med år 1943. Även beträffande andra kategorier av yrkesutövare antager riksräkenskapsverket, att de skola komma att uppvisa ökade resultat. Riksräkenskapsverket har ansett sig kunna uppskatta den vid 1945 års taxering motsedda stegringen av rörelseinkomsten till omkring 5 procent.

Inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet har under innevarande år påverkats av en rad olika omständigheter. Enligt från socialstyrelsen inhämtade uppgifter skulle antalet sysselsatta arbetare inom den egentliga industrien år 1944 hava varit ungefär lika stort sorn år 1943. Den till industriens arbetarpersonal utgående lönesumman har socialstyrelsen däremot beräknat stiga under år 1944 med 3 procent. I fråga örn den privata husbyggnadsverksamheten och därmed förenade arbetsområden torde den sammanlagda lönesumman hava stigit med cirka 6 procent. För övriga arbetare inom småindustri och hantverk torde löneinkomstökningen knappast hava varit mindre än inom den egentliga industrien. Inom skogsbruket och vid vägarbetena har enligt socialstyrelsens uppskattningar den till arbetarna utgående lönesumman år 1944 i jämförelse med föregående år minskats med 17 respektive 10 procent. I fråga om jordbruket har å ena sidan antalet lantarbetare i år ytterligare minskat, men å andra sidan beräknas en stegring av lönesatserna hava inträtt. Socialstyrelsen beräknar, att den till lantarbetarna utbetalade lönesumman varit ungefär lika stor under år 1944 som under år 1943.

Den sålunda konstaterade utvecklingen inom vissa verksamhetsgrenar torde emellertid, enligt riksräkenskapsverkets mening, leda till en för låg uppskattning av den totala lönesummans förändring. Ämbetsverket räknar vidare med vissa tillskott under innevarande år till den samlade inkomsten av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet från arbetsområden, som icke berörts i de från socialstyrelsen inhämtade uppgifterna. Ämbetsverket syftar härvid bland annat på till statliga och kommunala befattningshavare utgående avlöningar och pensioner, vilka utgöra en betydande andel, cirka en sjättedel, av den taxerade inkomsten av arbetsanställning. Vid bedömande av utvecklingen av löneinkomsterna under år 1944 måste hänsyn slutligen tagas till de förmåner, familjebidrag, hyresersättningar m. m., som utbetalats till de till militärtjänst inkallade.

Under hänsynstagande till de i det föregående angivna utvecklingstendenserna har riksräkenskapsverket ansett sig kunna för de olika verksamhetsgrenarna tillsammantagna räkna med en stegring av inkomsten av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet vid 1945 års taxering saint uppskattat inkomststegringen till 4 å 5 procent. Ett visst stöd för denna uppskattning torde ligga däri, att, enligt vad sorn framgår av inledningsvis lämnade uppgifter, den del av handelsomsättningen, sorn drabbas av allmän omsättningskatt, beräknas skola stiga med något mer än 5 procent från år 1943 lill år 1944.

26 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46

Vad slutligen angår inkomst av kapital, synas aktieutdelningarna under innevarande år hava legat vid en något högre nivå än under år 1943. En viss ökning av det räntebärande kapitalet torde hava inträtt såsom följd av lagerrealisering och tillkomsten av nya sparmedel. Om än räntegottgörelsen i vissa fall, såsom beträffande större bankinsättningar, begränsats, torde dock någon ökning av intäkten av dylikt kapital kunna motses. Riksräkenskapsverket uppskattar ökningen av den sammanlagda kapitalinkomsten vid 1945 års taxering till inemot 5 procent.

I fråga om avdrag för underskott å förvärvskälla samt allmänna avdrag i övrigt räknar riksräkenskapsverket med en relativt måttlig stegring vid 1945 års taxering. Den härav föranledda nedsättningen av taxeringsresultatet torde emellertid i någon mån uppvägas av en väntad stegring av förmögenhetsdelen.

Med utgångspunkt från de av riksräkenskapsverket sålunda gjorda antagandena angående de under innevarande år inträdda förskjutningarna av de olika inkomstkällornas avkastning m. m. och med viss hänsyn jämväl till den höjning av taxeringsresultatet, vartill en skärpt taxeringskontroll kan leda, har riksräkenskapsverket beräknat den vid 1945 års taxering väntade stegringen av det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet till 5 procent. För i A-längden upptagna skattskyldiga skulle fördenskull det vid 1945 års taxering taxerade beloppet kunna beräknas till omkring 10 500 miljoner kronor.

Beträffande därefter 1945 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt avseende de i B-längden redovisade svenska aktiebolagen får riksräkenskapsverket framhålla, att en beräkning vid denna tidpunkt möter betydande svårigheter. Man kan visserligen få vissa hållpunkter för uppskattningar av tendensen i vinstutvecklingen inom skilda näringsgrenar, men det verkliga utfallet av taxeringen beror även på bolagens lagerutveckling och avskrivningar. Inom vissa näringsgrenar kunna genom lagerminskningar framkommande dolda reserver öka vinsterna, medan å andra sidan den fria avskrivningsrätten kan medföra förskjutningar i motsatt riktning. Till följd härav kan det slutliga taxeringsutfallet komma att visa väsentliga avvikelser från de antaganden, som gjorts vid upprättandet av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. Osäkerheten i beräkningen av taxeringsutfallet för bolagen framgår härav med tydlighet.

Inhämtade upplysningar rörande utvecklingen under år 1944 inom skilda näringsgrenar synas giva vid handen, att man för aktiebolagen för innevarande år har att räkna med viss nedsättning av det samlade vinstresultatet. Något stegrade vinstresultat av 1944 års rörelse kunna möjligen förväntas inom vissa näringsgrenar såsom försäkringsrörelse, kraft- och belysningsverk, en del av den kemisk-tekniska industrien, sågverk samt varuhandel. Gruvindustriens vinstresultat åter kommer självklart att starkt reduceras. Försämrade vinstresultat torde vidare sannolikt komma att redovisas — delvis som en följd av bortfallande taxeringsmässiga engångsvinster år 1943 — av bankrörelse, maskin- och verkstadsindustri, pappcrsmassefabriker, järnvägsrörelse samt rederirörelse. Vad åter angår själva taxeringsresultaten, påverkas dessa

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 27

emellertid bland annat av den omfattning, i vilken bolagen, på sätt nyss nämnts, kunna vidtaga avskrivningspolitiska åtgärder för reglering av vinstresultaten. För större företag torde denna möjlighet utnyttjas i syfte att ernå relativt små förändringar i taxeringsresultaten. För de små bolagen, som icke hava samma möjlighet till sådan reglering, räknar riksräkenskapsverket med en avsevärd stegring även i taxeringsresultatet. För samtliga bolag tillsammantagna har riksräkenskapsverket sålunda, med viss hänsyn jämväl till den genomförda skärpningen av taxeringskontrollen, räknat med att vid 1945 års taxering skall uppnås ett taxerat belopp av omkring 975 miljoner kronor.

Vad angår iB-längden redovisade andra juridiska personer än svenska aktiebolag, beräknar riksräkenskapsverket det vid 1945 års taxering beskattningsbara beloppet för samtliga ifrågavarande juridiska personer till ungefär samma belopp som vid årets taxering eller i avrundat tal 75 miljoner kronor. Slutligen torde de i C -1 ä n g d e n redovisade skattskyldiga böra upptagas med ett i jämförelse med 1944 års taxering uppåt avrundat belopp av 40 miljoner kronor.

Med utgångspunkt från de sålunda för olika grupper skattskyldiga uppskattade, till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppen vid 1945 års taxering har riksräkenskapsverket på sätt närmare framgår av efterföljande tabellsammanställning beräknat de vid nämnda års taxering utnyttjade ortsavdragen, beskattningsbara beloppen och debiterade skattebeloppen.

Beräkning av utfallet av taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

vid 1945 års taxering.

Beräkningen av de enligt 1945 års taxering debiterade skattebeloppen hav verkställts under den förutsättningen, att bottenskatten — liksom skett enligt 1944 års taxering -— skall utgå för de i A- och C-längderna upptagna skattskyldiga efter 150 procent och för de i B-längden upptagna skattskyldiga efter 200 procent av grundbeloppet, dock att i fråga örn svensk försäkringsanstalt bottenskatten skall i viss omfattning utgå med 150 procent av grundbeloppet.

Vad angår de i A-längden upptagna skattskyldiga, uppgick medelskatteprocenlen vid 1944 års taxering lill 7,53 procent för bottenskatten och til! 1,31 procent för tilläggsskatten. Vid 1945 års taxering beräknar riksräken-

28 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

skapsverket en medelsskatteprocent för bottenskatten av 7,52, vilket ger en bottenskatt av 421,1 miljoner kronor. Den genomsnittliga procentsatsen för tilläggsskatten har under de senare åren starkt sjunkit, vilket sammanhänger med den förskjutning i inkomstfördelningen som inträtt. Riksräkenskapsverket antager, att denna utveckling fortsatt även under år 1944 örn än i mindre utpräglad grad, och beräknar på grund härav medelskatteprocenten för tilläggsskatten vid 1945 års taxering till 1,28 procent av det antagna beskattningsbara beloppet. Tilläggsskatten beräknas i enlighet härmed till 71,7 miljoner kronor. Beträffande de i B- och C-längderna upptagna skattskyldiga skulle skatteprocenten för bottenskatten under nyss angivna förutsättning bliva 20 respektive 7,5 procent av de beskattningsbara beloppen med de jämkningar, som föranledas av bestämmelserna i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater samt örn uttagningsprocenten för svenska livförsäkringsanstalter.

Enligt förestående beräkning skulle den år 1945 på grundval av taxeringsnämndernas beslut debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten uppgå till 705,8 miljoner kronor, därav bottenskatt 634,1 miljoner kronor och tilläggsskatt 71,7 miljoner kronor. I likhet med vad som skett vid beräkning av skatteutfallet för innevarande budgetår förutsättes, att det sålunda debiterade totala skattebeloppet till följd av prövningsnämndernas beslut kommer att höjas med omkring 1 procent.

Riksräkenskapsverket beräknar, att under budgetåret 1945/46 skola inflyta 96 procent av den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten mot beräknat 97 procent under budgetåret 1944/45. Vid fixerandet av förstnämnda procentsats har riksräkenskapsverket förutsatt, att den i fjol beslutade lagstiftningen rörande skatteförmedlingskassor och anmälningsplikt beträffande anställning av arbetstagare samt en skärpning av ämbetsverkets kontroll över indrivningen av skatterestantier skola visa sig äga en gynnsam effekt och förhindra en eljest väntad ytterligare nedgång av uppbördsresultatet. Till det sålunda inflytande beloppet kommer kupongskatt, av Överståthållarämbetet uppskattad till 6 miljoner kronor. Från den influtna bruttoinkomsten avgå däremot restitutioner, vilka riksräkenskapsverket beräknat till 5 miljoner kronor. I enlighet härmed skulle den behållna inkomsten å förevarande titel utgöra 685,4 miljoner kronor, vilket belopp synes böra avrundas till 685 000 000 kronor.

Värnskatt.

Värnskatt har utgått från och med budgetåret 1939/40.

Den enligt 1939 års taxering debiterade värnskatten utgick med hälften av det till inkomst- och förmögenhetsskatt debiterade beloppet.

Värnskatten för budgetåret 1940/41 utgick å det till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet enligt självständigt fastställda skattesatser. För skattskyldiga fysiska personer, oskifta dödsbon samt familjestiftelser gällde en särskild progressiv skatteskala. Värnskatt skulle härvid även gäldas av vissa fysiska personer, för vilka till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp icke fastställts, och i fråga om sådana

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 29

skattskyldiga utgå nied ett belopp av 5 kronor. För svenska aktiebolag och vissa andra juridiska personer utgick värnskatten med 10 procent och för skattskyldiga upptagna i C-längden med 5 procent av det beskattningsbara beloppet. Såsom förut nämnts, skulle emellertid den enligt dessa grunder debiterade värnskatten för budgetåret 1940/41 nedsättas på grund av påförd krigskonjunkturskatt.

Värnskatten för budgetåret 1941/42 utgick efter samma grunder som värnskatten för budgetåret 1940/41. Däremot tillämpades, såsom tidigare omnämnts, icke någon nedsättning av skatten för budgetåret 1941/42 på grund av påförd krigskonjunkturskatt. Vid bedömande av skattens utfall måste emellertid beaktas, att avdrag å debiterade beloppet skulle ske på grund av militärtjänstgöring under år 1940 enligt de grunder, som angivits i det föregående.

Den vid 1942 års riksdag beslutade värnskatten för budgetåret 1942/43 innebar i fråga om fysiska personer samt oskifta dödsbon och familjestiftelser en höjning av skatteskalan över hela linjen, dock något starkare i högre inkomstlägen; beträffande aktiebolag m. fl. juridiska personer beslöts en höjning av skattesatsen från 10 till 12 procent och för andra skattskyldiga en höjning av skatten från 5 lill 6 procent av det beskattningsbara beloppet. Såsom förut nämnts skulle icke å värnskatten för budgetåret 1942/43 tillämpas avdrag på grund av inkallelse till militärtjänstgöring.

Värnskatten för budgetåret 1943/44 utgick efter samma grunder som värnskatten för budgetåret 1942/43. Dessa grunder gälla ock för värnskatten för budgetåret 1944/45.

I fråga om de belopp, med vilka värnskatten influtit under budgetåren 1939/40—1943/44, får riksräkenskapsverket hänvisa till den i det föregående intagna tablån (sid. 19). I riksslaten för budgetåret 1944/45 bär värnskatten beräknats till 515 miljoner kronor. Enligt av statistiska centralbyrån meddelade preliminära uppgifter har värnskatten på grundval av 1944 års taxeringsnämnders beslut påförts med 533,SI miljoner kronor. Härav beräknar riksräkenskapsverket nettouppbörden av värnskatt under budgetåret 1944/45 till i runt tal 515 miljoner kronor.

För budgetåret 1945/46 anser riksräkenskapsverket, med utgångspunkt från sin beräkning av skatteunderlaget för inkomst- och förmögenhetsskatten, att en värnskatt, uttagen efter samma grunder som värnskatten för budgetåret 1944/45, bör i riksstaten upptagas till 525 000 000 kronor.

Krigskonjunkturskatt.

I enlighet med beslut av 1940 års urtima riksdag utfärdades förordning den 19 augusd 1940 (nr 764) örn krigskonjunkturskatt för år 1940. Skatten avsåg inkomstökning — huvudsakligen å rörelse — som uppkommit efter utgången av augusti 1939 och sorn kunde antagas hava berott på av pågående krig eller dessförinnan rådande krigskonjunktur föranledda förhållanden. Skatten skulle utgå beträffande rörelse med lägst 50 och högst 70 procent av den enligt särskilda regler beskattningsbara merinkomsten och beträffande andra inkomstslag med 50 procent av den beskattningsbara merin-

30 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

kornsten. Under vissa i förordningen angivna förutsättningar skulle skatten påföras allenast provisoriskt. Slutligen bör erinras, att, såsom förut nämnts, på grund av påförd krigskonjunkturskatt det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt laxerade beloppet skulle nedsättas enligt vissa grunder.

Krigskonjunkturskatten för år 1941, enligt förordning den 30 maj 1941 (nr 359), hade ulsträckts att gälla även inkomst av jordbruk och skogsbruk. Skattesatserna voro desamma som för krigskonjunkturskatten för år 1940. Med stöd av dessa skattesatser beräknades skattens grundbelopp. Krigskonjunkturskatten skulle utgöra detta grundbelopp efter avdrag av de belopp, varmed statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet för den skattskyldige skulle hava minskats, om krigskonjunkturskattens grundbelopp avdragits från det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet och det därefter återstående beloppet utgjort taxerat belopp.

Förordningen den 19 juni 1942 (nr 409) om krigskonjunkturskatt för år 1942 överensstämde i huvudsak med den för krigskonjunkturskatten för år 1941 gällande förordningen. Bland mera väsentliga ändringar må nämnas införandet av ett s. k. utjämningsavdrag, innebärande att vid fastställande av den taxerade inkomsten hänsyn skulle i viss i förordningen närmare angiven omfattning tagas till höjning av den allmänna prisnivån från utgången av augusti 1939 till beskattningsårets slut. Vidare innefattade den nya förordningen lättnad i fråga om skogsbrukets krigskonjunkturbeskattning. Slutligen hade från skattskyldighet undantagits fysisk person, därest det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet ej överstege 6 000 kronor.

Bestämmelserna i förordningen den 17 juni 1943 (nr 399) om krigskonjunkturskatt för år 1943 anslöto sig i allt väsentligt till förordningen örn krigskonjunkturskatt för år 1942. Det sistberörda undantaget hade dock borttagits.

Förordningen den 26 maj 1944 (nr 275) om krigskonjunkturskatt för år 1944 innebar endast vissa smärre jämkningar i de för år 1943 gällande bestämmelserna i ämnet.

I fråga örn de belopp, med vilka krigskonjunkturskatt influtit under budgetåret 1940/41—1943/44, hänvisas till tablån å sid. 19.

Krigskonjunkturskatten är i riksstaten för budgetåret 1944/45 upptagen med 60 miljoner kronor. Någon uppgift örn beloppet av den krigskonjunkturskatt, som kan bliva debiterad under nämnda budgetår, är ännu icke tillgänglig. Vissa av riksräkenskapsverket införskaffade uppgifter rörande det sannolika beloppet av den beskattningsbara merinkomsten vid den nu pågående taxeringen till krigskonjunkturskatt synas tyda på, att intäkten av denna skatt under innevarande budgetår skall komma att uppgå till ungefär 50 miljoner kronor.

Att beräkna storleken av den krigskonjunkturskatt, som kan komma att debiteras för år 1945, under förutsättning att sådan skatt för detta år uttages efter samma grunder som krigskonjunkturskatten för år 1944, erbjuder stora svårigheter. Även om man nu kunde göra beräkningar rörande de

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 31

inkomstökningar, som må hava uppstått för vissa näringsgrenar, är det omöjligt att bedöma, i vilken omfattning dessa inkomstökningar komma att bliva föremål för krigskonjunkturbeskattning eller i vad mån provisoriskt erlagd krigskonjunk tur skatt kan komma att restitueras under innevarande och nästkommande budgetår. Med full insikt om svårigheten att nu beräkna denna skatteintäkt har riksräkenskapsverket fördenskull uppskattat krigskonjunkturskatten för budgetåret 1945/46 till samma belopp som nu beräknats inflyta under löpande budgetår eller 50 000 000 kronor.

Särskild skatt å förmögenhet.

Å denna inkomsttitel redovisas den särskilda skatt å förmögenhet, som jämlikt beslut vid 1938 års riksdag tillämpas från och med 1939 års taxering. Skatten, som åvilar fysiska personer, oskifta dödsbon, vissa utländska juridiska personer samt familjestiftelser, är uppbyggd efter samma allmänna grunder som den tidigare utgående förmögenhetsskatten, vilken vid 1938 års taxering omlades i samband med förenkling av skattesystemet. Underlaget för den särskilda skatten å förmögenhet, den beskattningsbara förmögenheten, utgöres i regel av den till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skattepliktiga förmögenheten. I vissa fall reduceras dock den skattepliktiga förmögenheten vid taxeringen, nämligen om den för annan skattskyldig än familjestiftelse eller utländskt bolag överstiger 25 gånger det enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, i vilket fall den beskattningsbara förmögenheten utgör ett belopp motsvarande 25 gånger det taxerade beloppet. Den särskilda förmögenhetsskatten drabbar beskattningsbara förmögenheter över 20 000 kronor och utgår enligt en progressiv skala, börjande med 1 promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 20 000 men icke 40 000 kronor, dock lägst 1 krona, och stigande till 6 promille för den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 1 miljon kronor. Förmögenhetsgränsen för skattskyldighetens inträdande utgjorde enligt den tidigare i ämnet gällande förordningen 50 000 kronor, och jämväl reduktionsregeln var en annan än den nu gällande.

I efterföljande tabell hava beloppen för den beskattningsbara förmögenheten vid 1939—1944 års taxeringar sammanställts med den på grund av samma års taxeringar debiterade förmögenhetsskatten, varjämte angivits den

32 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Uppgifter rörande den under budgetåren 1939/40—1943/44 influtna förmögenhetsskatten återfinnas i tabellen å sid. 19. Under innevarande budgetår beräknas skatten giva en nettoinkomst av 31 miljoner kronor.

I syfte att belysa den förändring, som den beskattningsbara förmögenheten undergått under senare tid, har inom riksräkenskapsverket verkställts en statistisk undersökning rörande fördelningen av den till särskild skatt å förmögenhet beskattningsbara förmögenheten vid 1943 års taxering. Materialet för denna undersökning har utgjorts av uppgifter i den särskilda förmögenhetslängden, och metoden för bearbetningen har närmare angivits i 1940 års finansstatistiksakkunnigas betänkande angående finansstatistikens effektivisering (sid. 225). En motsvarande undersökning, avseende den beskattningsbara förmögenheten vid 1938 års taxering enligt då gällande förordning om särskild skatt å förmögenhet, har tidigare verkställts inom finansdepartementet. För att möjliggöra en jämförelse mellan de båda förmögenhetsfördelningarna hava resultaten av sistnämnda undersökning, som ju avsett endast beskattningsbara förmögenheter över 50 000 kronor, kompletterats genom beräkning av antal och förmögenhetsbelopp inom förmögenhetsklasserna 20 000—30 000 kronor och 30 000—50 000 kronor; sistnämnda beräkning är givetvis osäker. Jämväl de förmögenhetssummor, som ingå i förmögenhetsklasser under 500 000 kronor, grunda sig på approximativ beräkning. Skillnaden mellan de totala förmögenhetsbeloppen enligt dessa beräkningar och de belopp, som redovisas i skattestatistiken, är emellertid mycket obetydlig. I efterföljande tabell hava resultaten från dessa undersökningar sammanställts.

Fördelning av beskattningsbar förmögenhet vid 1938 och 1943 års taxeringar.

Stegringen i den totala beskattningsbara förmögenheten under de senare åren torde kunna återföras till ett flertal i samma riktning verkande faktorer. De taxerade värdena å fastighetsskattepliktig fastighet hava stigit. Även aktievärdena hava visat en betydande stegring. En utförsäljning av varor från lager torde hava medfört, att verkställda nedskrivningar framträtt i form av vinst och åtminstone i viss utsträckning besparats i form av likvida medel,

Riksräkcnskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 33

i den mån återanskaffning ej kunnat äga rum. Denna utveckling torde fortsätta även under år 1944. Därtill kommer att ny fastighetstaxering skall äga rum 1945, vilken beräknas medföra en höjning av de taxerade värdena å skattepliktiga fastigheter. Riksräkenskapsverket har vid sådant förhållande ansett sig böra beräkna särskild skatt å förmögenhet för budgetåret 1945/46 till 34 000 000 kronor.

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.

Utskiftningsskatten, som tidigare utgick efter 5 procent, höjdes från och med år 1938 till 12 procent och från och med år 1940 till 30 procent. Under budgetåret 1943/44 hava dessa skatter lämnat en behållen inkomst av 1,30 miljoner kronor. Vid 1944 års taxering har enligt uppgift från statistiska centralbyrån utskiftningsskatt debiterats med 0,34 miljoner kronor samt har för ersättningsskatt ej debiterats något belopp.

Riksräkenskapsverket bär upptagit utskiftningsskatt och ersättningsskatt för budgetåret 1945/46 till 1 000 000 kronor.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

De under denna titel redovisade inkomsterna uppgingo under budgetåret 1943/44 till 82 739 kronor. För de tolv månaderna november 1943—oktober 1944 har uppbörden utgjort 84 203 kronor. För juli—oktober månader av löpande budgetår hava inkomsterna stigit med cirka 4 procent i jämförelse med inkomsterna för motsvarande tid under föregående budgetår. Med hänsyn till den stigande tendensen hos uppbörden beräknar riksräkenskapsverket bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter för budgetåret 1944/45 till 90 000 kronor och för budgetåret 1945/46 till 100 000 kronor.

Stämpelmedel.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av stämpelmedel under de tio senast förflutna budgetåren framgå av nedanstående sammanställning.

Hillring till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 1. Del 2. 3

34 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Den ovan gjorda uppdelningen av stämpelmedel är grundad på statistisk beräkning.

Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av stämpelmedel, som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd utgjorde —- efter avdrag av restitutioner m. m. genom postverket — 63,26 miljoner kronor för budgetåret 1942/43 och 73,36 miljoner kronor för budgetåret 1943/44. Härförutom redovisade länsstyrelserna den uppbörd av arvsoch gåvoskatt jämte ränta, som influtit i de fall, då anstånd med skattens erläggande medgivits. Nu beröi'da uppbörd har under budgetåren 1942/43 och 1943/44 uppgått till 0,41 respektive 0,73 miljon kronor. De av länsstyrelserna utbetalade restitutionema uppgingo under samma tider till 0,42 respektive 0,37 miljon kronor. Av statskontoret hava restituerats stämpelmedel örn 0,08 miljon kronor för vartdera budgetåret.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1944 har generalpoststyrelsen rörande stämpelmedlens beräkning för budgetåren 1944/45 och 1945/46 anfört bland annat följande:

»Statsverkets inkomster av stämpelmedel äro i riksstaten för budgetåret 1944/45 upptagna till 70 miljoner kronor och ha för budgetåret 1943/44 varit uppförda till 65 miljoner kronor. Statsverkets behållna stämpelmedelsinkomst från postverket under sistnämnda budgetår har utgjort 73,4 miljoner kronor. Uppbörden har under budgetåren 1942/43 och 1943/44 fördelat sig på skilda slag av stämplar på sätt framgår av efterföljande tablå.

Såsom framgår av tablån ha stämpelavgifterna för bouppteckningar (arvsskatten) under budgetåret 1943/44 ökat med 4,2 miljoner kronor i jämförelse med uppbörden under budgetåret 1942/43. Arvsskattebelopp i en post örn 1 miljon kronor eller mera synas, enligt här förda anteckningar, icke ha förekommit under budgetåret 1942/43, under det att arvsskatt erlagts av Martina Lundgrens i Göteborg dödsbo med 1,9 miljoner kronor i september 1943. Härtill kommer att antalet större skattebelopp i boupptecknings- och lagfartsärenden, vilka belopp var för sig överstiga 100 000 kronor, uppgick under budgetåret 1942/43 till 29 st. å sammanlagt 6,8 miljoner kronor, medan motsvarande antal under budgetåret 1943/44 var 37 st. å tillhopa 7,3 miljoner kronor. Den markanta ökningen av arvsskatten torde således huvudsakligen

Riks räkenskaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 35

bero på förekomsten av större skattebelopp — även sådana understigande 100 000 kronor — under sistnämnda budgetår. Förhållandet torde vara detsamma i fråga om gåvoskatten.

ökningen av lagfarts- och inteckningsskatten synes vara att tillskriva det på fastighetsmarknaden rådande konjunkturläget.

Den kraftiga ökningen uti uppbörden av sådana stämpelmedel, som upptagits under rubriken 'omedelbar stämpelbeläggning, helarksstämplar m. m.’, beror dels på att lösen- och kommissionärsavgifter vid domsagorna sedan den 1 juli 1943 uttagas såsom stämpelavgifter, dels på att häradshövdingarnas stämpelprovision indragits till statsverket, dels ock på höjningen från samma tidpunkt av vissa lösen- och stämpelavgifter.

Den ökade stämpeluppbörden vid postanstalterna hänför sig huvudsakligen till överlåtelsestämplar (fondstämplar) samt till stämpling av spelkort (kortkonvolut). Stämpelskatten för spelkort uppgick sålunda till 0,5 miljon kronor år 1941, 0,6 miljon kronor år 1942 och 0,8 miljon kronor år 1943.

Stämpelskatten för aktier och obligationer visar fortsatt nedgång, vilket torde få tillskrivas osäkerheten inför framtiden. Antalet aktie- och obligationsemissioner har under de senaste åren avsevärt ökat, men en viss återhållsamhet i fråga örn kapitalinsatsen har kunnat förmärkas.

Lotterivinstskalten, som från och med den 1 juli 1942 avsevärt höjdes, visar en fortsatt stegring, beroende huvudsakligen på ökat antal lotter i penninglotteriet. Varje ökning av antalet lotter med 25 000 st. medför i sin tur en ökning av vinstskatten med 26 000 kronor per månad eller med 312 000 kronor per år. Vinstskatten från sagda lotteri uppgick sålunda till 7,7 miljoner kronor under budgetåret 1942/43 och till 9,8 miljoner kronor under budgetåret 1943/44. Vidare utgjorde skatten å tippningsvinster 1,5 miljoner kronor under budgetåret 1942/43, medan motsvarande skatt under budgetåret 1943/44 uppgick till 2,2 miljoner kronor.

I efterföljande sammanställning äro månad för månad angivna beloppen av

36 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

de stämpelmedel som av generalpoststyrelsen inlevererats till statskontoret under år 1943 samt under månaderna januari—oktober 1944; dessutom lämnas i densamma uppgift örn det belopp, som styrelsen kommer att leverera under november månad 1944.

Såsom av sammanställningen inhämtas är styrelsens leverans av stämpelmedel under tiden januari—november 1944 omkring 11 miljoner kronor större än under motsvarande tid år 1943. Frånräknas de i anmärkningskolumnen6 upptagna exceptionellt stora engångsbeloppen, utvisar jämförelsen, att uppbörden under innevarande år ökat med 10,38 miljoner kronor. Efter motsvarande reducering med större engångsbelopp företer stämpeluppbörden under juli—-november 1944 en ökning av 4,61 miljoner kronor i förhållande till uppbörden under juli—november 1943.

Statsverkets inkomster av stämpelmedel under den hittills förflutna delen av löpande budgetår (juli—november) fördela sig på sätt framgår av nedanstående tablå, vari till jämförelse jämväl stämpelmedelsinkomsterna för motsvarande tid under åren 1942 och 1943 intagits.

Tablån utvisar, att arvsskatten minskat. Frånräknas emellertid de båda stora engångsbeloppen å 1,9 respektive 1,6 miljoner kronor, företer jämväl denna skatt ökning. Uppbörden av inteckningsstämplar har stigit kraftigt, och även lagfartsstämplarna visa en jämförelsevis betydande ökning. De under rubriken 'omedelbar stämpelbeläggning, helarksstämplar m. m.’ inbegripna stämplarna, vilka utgöras huvudsakligen av enkla beläggningsstämplar, utvisa en fortsatt mycket kraftig stegring, ökningen i uppbörden av emissionsstämplar för aktier och obligationer är av tillfällig natur och beror

1 Härav ett arvsskattebelopp på 0'7 milj. kronor.

2 > > > > 1-9 » >

8 > > » » 0'8 > >

4 > > > > 0’7 » »

5 > > » > 1*5 > »

6 Se not 1—5.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 37

på två större emissioner under oktober månad. Den avsevärda ökningen av lotterivinstskatten är till övervägande del skenbar, beroende på att vinstskatten vid första vinstutlottningen i 1942 års premieobligationslån, 897 200 kronor, innevarande år inflöt först i juni månad, medan motsvarande vinstskatt år 1943 inflöt redan i mars månad. Vinstskatten från penninglotteriet har däremot stigit med omkring 500 000 kronor.

Såsom grund för beräknandet av stämpeluppbörden genom postverket under budgetåret 1944/45 synes böra läggas uppbörden under den hittills förflutna delen av år 1944. Vid beräkningen uppdelas uppbörden dels i normal uppbörd, d. v. s. totala stämpeluppbörden med frånräknande av tillfällig uppbörd av större skattebelopp i boupptecknings-, gåvo- och lagfartsärenden, vilka belopp var för sig överstiga 100 000 kronor, samt stämpelavgifter över 50 000 kronor för en och samma aktie- eller obligationsemission ävensom vinstskatt å tippningsvinster, dels ock i förenämnda uppbörd av mera tillfällig natur.

Den normala uppbörden har under tiden januari—november 1944 belöpt sig till 61 miljoner kronor. I medeltal per månad har den sålunda utgjort 5,5 miljoner kronor. Med ungefär enahanda medeltalsbelopp synes man kunna räkna för budgetåret 1944/45.

Den tillfälliga uppbörden av större stämpelmedelsbelopp har under tiden juli—november 1944 uppgått till 4,3 miljoner kronor (under motsvarande tid föregående år var beloppet 5,7 miljoner kronor). Av beloppet 4,3 miljoner kronor utgöra 0,7 miljon kronor vinstskatt från AB Tipstjänst och 1,5 miljoner kronor arvsskatt i Emily Wijks i Göteborg dödsbo. Örn dessa två belopp frånräknas, uppgår den tillfälliga uppbörden till 2,1 miljoner kronor eller 0,42 miljon kronor per månad.

Under den förflutna delen av innevarande kalenderår har i stämpelskatt

1 Härav eli arvsskattebelopp å 1.9 milj. kr. (Martina Lundgrens dödsbo).

2 » » > » I b > > (Emily Wijks dödsbo).

38 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

å tippningsvinster inbetalats 2 miljoner kronor. För motsvarande tid förra året uppgick ifrågavarande vinstskatt till 1,6 miljoner kronor. Enligt från AB Tipstjänst inhämtad uppgift torde statsverkets inkomst av denna skatt för innevarande budgetår kunna beräknas till 2 miljoner kronor.

Första vinstutlottningen i 1944 års premieobligationslån, som ersätter 1940 års lån, skall äga rum i april 1945. Vinstskatten uppgår då till 593 150 kronor. Vid varje utlottning i 1940 års lån utgjorde vinstskatten 256 000 kronor. Stämpeluppbörden för budgetåret 1944/45 bör därför ökas med skillnaden mellan 593 150 och 256 000 kronor eller med 337 150 kronor.

Antalet lottsedlar i penninglotteriet har successivt ökat från 750 000 vid dragningen i maj 1943 till 875 000 i november 1944. Enligt från lotteriet inhämtad upplysning torde det vara tveksamt, huruvida sistnämnda antal lotter är att räkna med efter årets utgång. Försiktigheten torde därför bjuda, att man från och med år 1945 åter räknar med 850 000 lotter per månad. Vid angivna förhållanden bör ifrågavarande vinstskatt för innevarande budgetår beräknas till 10,6 miljoner kronor eller lill 0,8 miljon kronor mera än under föregående budgetår.

I anslutning till vad ovan anförts synes stämpeluppbörden genom postverket för budgetåret 1944/45 kunna beräknas på följande sätt:

I. Normal uppbörd (12x5'5)............................. 66-o milj. kronor

ökad vinstskatt i anledning av 1944 års premieobligationslån

och ökat antal lotter i penninglotteriet ................ l'i » »

II. Tillfällig uppbörd:

större belopp (12 X 0'42)........................... 5'0 » s

skatt å tippningsvinster........................... 2‘o 7-0 » »

III. Engångsuppbörd (Emily Wijk).......................... 1‘5 » »

tillhopa 75'6 milj. kronor.

Stämpelmedelsuppbörden genom postverket för löpande budgetår kan således i runt tal beräknas till 75,5 miljoner kronor. Härtill kommer det belopp av omkring 1 miljon kronor, som plägar inflyta genom länsstyrelserna. Enligt styrelsens mening kan därför den totala stämpelmedelsuppbörden för budgetåret 1944/45 beräknas till 76,5 miljoner kronor.

På grund av tillkomsten av 1944 års premieobligationslån bör den normala stämpelmedelsuppbörden för budgetåret 1945/46 ökas med 337 150 kronor, utgörande ytterligare vinstskatt på grund av andra vinstutlottningen (i oktober 1945) i sagda lån. Så vitt nu kan bedömas saknar styrelsen i övrigt anledning att för sistnämnda budgetår beräkna den normala stämpelmedelsuppbörden genom postverket till annat belopp än för innevarande budgetår.

Den tillfälliga stämpelmedelsuppbörden synes för nästkommande budgetår böra upptagas med 7 miljoner kronor.

Under förutsättning att nuvarande skattesatser bibehållas, skulle alltså stämpelmedelsuppbörden genom postverket för nästkommande budgetår kunna uppskattas till:

I. Normal uppbörd....................................... 67'i milj. kronor

Ökad vinstskatt i anledning av 1944 års premieobligationslån 0'3 » s

II. Tillfällig uppbörd

a) större belopp.................................... 5-o

b) skatt å tippningsvinster........................... 2o 7-0 » »

eller avrundat 74 milj. kronor.

tillhopa 74‘4 milj. kronor

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 39

Med inräknande av stämpeluppbörden genom länsstyrelserna skulle således inkomsterna av stämpelmedlen för budgetåret 1945/46 kunna upptagas i riksstaten till 75 miljoner kronor.»

Sedan beloppet av de stämpelmedel, som av generalpoststyrelsen komma att inlevereras till statskontoret under december månad, numera är till siffran känt, kan den under första hälften av innevarande budgetår inflytande totala stämpelmedelsuppbörden fastställas med relativt stor noggrannhet. För att möjliggöra en direkt jämförelse mellan den sålunda påräkneliga stämpelmedelsuppbörden under juli—december 1944 och den för varje halvår sedan den 1 juli 1938 redovisade stämpelmedelsuppbörden lämnas i efterföljande sammanställning närmare uppgifter rörande stämpelmedelsuppbörden under månaderna juli—december och januari—juni för vart och ett av budgetåren 1938/39—1943/44 samt för juli—december 1944. Den sammanlagda stämpeluppbörden under kalenderåret 1944 skulle enligt tablån uppgå till omkring 78 miljoner kronor och sålunda överstiga det under kalenderåret 1943 influtna beloppet med omkring 11 miljoner kronor.

Juli— Januari Hela

december —juni budgetåret

Miljoner kronor

1938/39 ................................... 31-53 37-91 69-44

1939/40 ................................... 37-81 26-47 64'28

1940/41 ................................... 23-62 25 46 49-08

1941/42 ................................... 28-35 28-75 57-10

1942/43 ................................... 30-10 33'07 63 17

1943/44 ................................... 33-72 39 92 73 64

1944/45 (beräknat belopp).................... 38-19

Inkomsttiteln stämpelmedel omfattar flera olika slag av stämpelskatter, av vilka vissa äro konjunkturbetonade. För bedömande av stämpelmedlens av-

kastning är det därför av intresse att söka erhålla stämpeluppbörden fördelad på skilda slag av stämplar. Uppgifter i dylikt hänseende framläggas i generalpoststyrelsens skrivelse dels för budgetåren 1942/43 och 1943/44 och dels för juli—november månader åren 1942, 1943 och 1944. På grundval av uppgifter, som fortlöpande tillhandahållas riksräkenskapsverket av generalpoststyrelsen, har upprättats nedanstående tabell, utvisande fördelningen av stämpeluppbörden hos postverket månadsvis under tiden 1 januari 1942—31 oktober 1944 på olika stämpelslag. Uppgifterna äro i vissa fall approximativa.

Av tabellen framgår, att stämplar å bouppteckningar och gåvobrev under tiden januari—oktober utvisa en viss fortgående stegring under de tre senaste åren. Månadsuppbörden av dessa stämplar är, såsom framgår av tabellen, ytterst ojämn. Även beträffande lagfartsstämplar konstateras en måttlig stegring. Inteckningsstämplarna förete en förhållandevis betydligt kraftigare .stegring, framför allt under januari—oktober 1944 jämfört med motsvarande period 1943. Emissionsstämplar för aktier och obligationer visa en nedgång från 1942 lill 1943 och en viss ytterligare nedgång under 1944. Gruppen

40 Biksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Postverkets stämpeluppbörd månadsvis,

(Tusental

lottsedelsstämplar och lotterivinstskatt utvisar fortgående ökning, beroende i huvudsak på stegrat lottantal i penninglotteriet, vinstskatt å det nya premielånet av år 1942 samt höjningen av lotterivinstskatten från 10 till 20 procent. Stämplar i övrigt utvisa under januari—oktober 1944 en kraftig ökning i jämförelse med föregående år. Denna ökning torde sammanhänga med att lösen- och kommissionärsavgifter vid domsagorna sedan den 1 juli 1943 uttagas såsom stämpelavgifter, att häradshövdingarnas stämpelprovision indragits till statsverket och att vissa lösen- och stämpelavgifter höjts. Under stämplar i övrigt redovisas jämväl fondstämplar och spelkortsstämplar, vilka utvisa ökning.

Med utgångspunkt från de senare budgetårens uppbördssiffror beräknar riksräkenskapsverket arvs- och gåvoskatten för vart och ett av budgetåren 1944/45 och 1945/46 till 32 miljoner kronor.

Övriga stämpelmedel, vilka under budgetåret 1943/44 gåvo 41,8 miljoner kronor, beräknar riksräkenskapsverket till 45 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 43 miljoner kronor för budgetåret 1945/46.

Riksräkenskapsverket har sålunda beräknat stämpelmedlen för budgetåret 1944/45 till 77 miljoner kronor och föreslår, att inkomsttiteln stämpelmedel i riksstaten för budgetåret 1945/46 upptages till 75 000 000 kronor.

2. Automobilskattemedel.

Förändringarna i de beräknade och erhållna inkomsterna av automobilskattemedel under de tio senast förflutna budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 41

fördelad på skilda slag av stSmplar.

kronor.)

Genom beslut vid 1938 års riksdag vidtogos vissa ändringar i automobilbeskattningen. Dessa ändringar inneburo i huvudsak, att gummiringsskatten avskaffades samt att intäkten av denna skatt ersattes genom ökning av såväl skatterna å drivmedel som fordonsskatten. I samband härmed medgavs rätt till restitution i viss utsträckning av erlagd skatt för automobilgummiringar.

Beträffande beräkningen av inkomsterna av fordonsskatt och bensinskatt för nu löpande budgetår och budgetåret 1945/46 får riksräkenskapsverket anföra följande.

Fordonsskatt.

Beträffande grunderna för fordonsskatten får riksräkenskapsverket hänvisa till 5 § förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt, se-

42 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

nast ändrad genom förordningen den 20 december 1940 (nr 1019). För automobil, som är inrättad för och drives med generatorgas framställd av inhemskt bränsle, utgick tidigare skatt med hälften av de i 5 § stadgade skattesatserna. Denna skattelindring blev genom nämnda förordning upphävd från och nied den 1 juli 1941. Genom förordning den 19 juni 1942, nr 403, har från och med den 1 juli 1942 viss skattelindring stadgats för lastautomobil, som försetts med boggianordning för bruk av personbilringar. Enligt förordning den 19 november 1943, nr 778, skall skatt för automobil med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk, under förutsättning att ringarna äro av typ som blivit av statens trafikkommission godkänd, utgå enligt de grunder, vilka gälla beträffande skatt för automobil med ringar av mjuk kautschuk. Denna skattelindring skall gälla från och med den 1 juni 1943 till och med den 31 december 1945.

Å automobil eller släpvagn, som enligt vad därom är särskilt föreskrivet skall införas i ett centralt militärt fordonsregister, äger förordningen om automobilskatt icke tillämpning. För dylika fordon tillföres inkomsttiteln fordonsskatt från och med budgetåret 1941/42 ersättning med belopp motsvarande automobilskatten för fordonen, beräknad enligt vissa summariska grunder (1941 års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, punkt 160), vilken ersättning utgår från ett under fjärde huvudtiteln uppfört särskilt anslag.

I en till riksräkenskapsverket den 7 november 1944 avlåten skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat den under budgetåret 1944/45 inflytande fordonsskatten till 28 miljoner kronor. Då enligt styrelsens uppfattning allt för många oberäkneliga faktorer spelade in vid beräkning av denna inkomst för budgetåret 1945/46 och beräkningen därför skulle få grundas på mer eller mindre lösa antaganden och sålunda bleve skäligen värdelös, har styrelsen ansett, att inkomsten av fordonsskatt för budgetåret 1945/46 borde upptagas med samma belopp som för budgetåret 1944/45 eller 28 miljoner kronor.

Enligt från Överståthållarämbetet och läns st yrelserna inhämtade uppgifter beräknas uppbörden av fordonskatt under budgetåren 1944/45 och 1945/46 till respektive 24,66 och 25,34 miljoner kronor.

Under fjärde huvudtiteln har å riksstaten för budgetåret 1944/45 upptagits ett anslag å 2,5 miljoner kronor i ersättning för automobilskatt, avseende försvars väsendet tillhöriga motorfordon och släpvagnar. För nästkommande budgetår har arméförvaltningen äskat 2,7 miljoner kronor för ifrågavarande ändamål.

Såsom framgår av här meddelade uppgifter, har fordonsskatten under budgetåret 1943/44 givit en behållen inkomst av 27,42 miljoner kronor. För bedömande av uppbörden av fordonsskatt under innevarande och nästa budgetår hava inom riksräkenskapsverket verkställts beräkningar rörande fördelningen på särskilda fordonsslag av den fordonsskatt, som influtit under sistlidet budgetår. Dessa beräkningar, vilka utförts på grundval av uppgifter från det centrala automobilregistret om fordonens gruppering efter

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 43

tjänstevikt, hava givit till resultat, att på civila personbilar, bussar och lastbilar kunna anses belöpa respektive cirka 20, 10 och 60 procent av den totala skatteuppbörden, medan återstoden avser civila motorcyklar och släpvagnar samt krigsmakten tillhöriga fordon. Uppgifter rörande utvecklingen av fordonsbeståndet utvisa, att antalet i centrala automobilregistret införda motorfordon något minskats under tiden från den 1 januari 1944 till den 1 april 1944 för att därefter förete stegring. Med stöd av dessa uppgifter anser riksräkenskapsverket, att avkastningen av fordonsskatten under innevarande budgetår kan beräknas till ungefär samma belopp som influtit under budgetåret 1943/44 eller i runt tal 28 miljoner kronor.

Vad angår budgetåret 1945/46 blir beräkningen givetvis mera osäker. Under de inledningsvis angivna förutsättningarna torde man emellertid kunna räkna med att en viss del av det inom landet befintliga avregistrerade fordonsbeståndet ånyo kommer att registreras före utgången av budgetåret 1945/ 46. I vilken omfattning detta kommer att ske blir beroende av möjligheterna att inom denna tid förse dessa fordon med gummiringar och reservdelar m. m. Å andra sidan torde det, även om handelsvägarna delvis skulle öppnas, dröja en avsevärd tid innan importen av motorfordon kan återupptagas. Eftersom antalet registrerade fordon och icke trafikintensiteten är avgörande för fordonsskatteuppbördens storlek, bör en avvägning av dessa synpunkter närmast leda till att skatteuppbörden under de inledningsvis angivna förutsättningarna för nästkommande budgetår kan beräknas komma att ligga ungefär mitt emellan nivån under budgetåren 1938/39 och 1943/44. Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill beräknat fordonsskatten för budgetåret 1945/46 till 35 000 000 kronor.

Bensinskatt.

De vid 1938 års riksdag beslutade ändringarna av automobilbeskattningen inneburo bland annat höjning av skatten å bensin och brännoljor, samtidigt som den tidigare skatten å gummiringar slopades. De nya skattesatserna för bensin och brännoljor trädde i kraft den 1 juli 1938. Enligt dessa bestämmelser utgår bensinskatt för bensin, som till riket införes eller här tillverkas, med 12 öre för liter. För motorsprit skall erläggas särskild skatt av 6 öre för liter. Sistnämnda skatt är emellertid för närvarande suspenderad. Skatt å brännolja, som användes för drivande av automobil, utgår med 9 öre för liter.

Med stöd av uppgifter, som riksräkenskapsverket erhållit från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen i skrivelser av respektive den 7, 10 och 14 november 1944, uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna av bensinskatt för budgetåret 1944/45 till 4 miljoner kronor.

För nästkommande budgetår har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden av skatt å importerad bensin till 2 miljoner kronor och k o ntrollstyrelsen beräknat skatten å inhemsk bensin lill 3,0 miljoner kronor. Väg- och vatten byggna d sstyrelsen har ansett att

44 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

inkomsttiteln bör upptagas med samma belopp som för budgetåret 1944/45 eller 4 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket kan såtillvida godtaga dessa beräkningar, att man, örn nuvarande handelspolitiska läge skulle komma att bestå, för nästa budgetår icke bör räkna med högre inkomst än som beräknas inflyta under innevarande budgetår. Med utgångspunkt från de inledningsvis angivna förutsättningarna lärer en ökad bensinimport kunna förväntas efter hand komma till stånd. Det är emellertid ovisst i vilken utsträckning ökad bensinimport kan påräknas under budgetåret 1945/46. Riksräkenskapsverket vill för sin del närmast förorda, att inkomsttiteln bensinskatt i riksstaten för budgetåret 1945/46 uppföres med 20 000 000 kronor.

3. Tullar och acciser.

Tullmedel. I

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tullmedel under de tio senast förflutna budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1944 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av tullmedelsinkomsterna under innevarande och under nästkommande budgetår inledningsvis framhållit, att vid beräkningen bortsetts från de ändringar i gällande tullsatser, som kunna bliva genomförda under den tid, uppgifterna avse. Härefter har generaltullstyrelsen anfört följande:

»Bruttouppbörden av tullmedel, som under budgetåret 1942/43 belöpte sig till 117,5 miljoner kronor, sjönk under budgetåret 1943/44 till 116 miljoner kronor. För de fyra första månaderna av de båda budgetåren voro sammanlagda uppbördsbeloppen respektive 41,2 och 36,7 miljoner kronor, medan för motsvarande månader av innevarande budgetår uppbördssumman var allenast 35 miljoner kronor. Den nedgång i uppbörden, som gav sig till känna under budgetåret 1943/44, hänförde sig i huvudsak till förra hälften av budgetåret; den senare hälften av budgetåret utvisade så gott som genomgående högre månadssiffror för uppbörden än samma del av budgetåret 1942/43. Första månaden av innevarande budgetår visar visserligen ett icke oväsentligt lägre uppbördsbelopp än motsvarande månad av bud-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 45

getåret 1943/44, men uppbörden för envar av de tre därpå följande månaderna av löpande budgetår är lika med eller endast föga avvikande från uppbörden under motsvarande månad av nästlidna budgetår.

De sålunda föreliggande siffrorna för tullmedelsuppbörden tyda icke på att någon mera betydande försämring i tullinkomsterna är i annalkande. Den begränsning i importmöjligheterna, som för någon tid sedan inträtt till följd av viss importspärr beträffande åtskilliga hamnar, har alltså icke hittills haft menlig inverkan på tullmedelsuppbörden. En omdirigering av trafiken från mera betydande sådana hamnar till andra hamnar har tydligen i viss omfattning skett, varvid till ankomstorten ej bestämt gods ofta transiterats till de slutliga bestämmelseorterna. Förändringen i importorter motsvaras därigenom merendels icke heller av en inbördes förskjutning i de olika tullanstalternas tulluppbörd. Emellertid bör icke bortses från att det skärpta tidsläget kan efter hand vålla såväl en ytterligare åtstramning av trafikens rörelsefrihet som en inskränkning i de främmande ländernas exportproduktion, varvid vårt lands behov av vissa importvaror torde i ökad utsträckning få tillgodoses genom införtullning av varor från tullager och frihamnar i riket. Varubehållningarna därstädes äro dock för närvarande i fråga om flertalet varuslag icke så betydande, att de utan väsentliga tillskott komme att vid införtullning tillföra tullverket någon större uppbörd. Inför dessa förhållanden synes det rådligt att vid uppskattningen av tullmedelsuppbörden för de kommande månaderna av innevarande budgetår räkna med en viss nedgång i uppbörden och detta jämväl under sådana perioder av året, då en importökning eljest plägar inträda. Huru stark denna nedgång må kunna bliva, är givetvis omöjligt att med någon grad av säkerhet angiva. Vid uppskattningen därav torde emellertid böra beaktas, att i händelse av en mycket stark minskning i importen hänsyn är att taga även till tidigare debiterade men först därefter inflytande belopp, varå tullkredit erhållits. Med iakttagande härav skulle bruttouppbörden av tullmedel under budgetåret 1944/45 kunna här upptagas till i runt tal 95 miljoner kronor.

Huru de förhållanden, som inverka på tullmedelsuppbördens storlek, komma att gestalta sig under budgetåret 1945/46, är icke möjligt att förutse. Med hänsyn härtill är styrelsen hänvisad till att här angiva denna uppbörd med samma belopp, vartill den upptagits för innevarande budgetår, eller 95 miljoner kronor.

Restitutionerna av tullmedel uppgingo under vartdera av budgetåren 1942/43 och 1943/44 till omkring 4 miljoner kronor. För såväl de fyra första månaderna av dessa budgetår som samma månader av innevarande budgetår, belöpte restitutionerna sig till 1.4 miljoner kronor. Med hänsyn härtill och till utsikterna för någon ökning i den restitutionsberättigade exporten under innevarande och nästkommande budgetår torde restitutionerna för vartdera av budgetåren 1944/45 och 1945/46 kunna beräknas till 5 miljoner kronor.

Det belopp, som anses kunna angivas såsom nettouppbörd av tullmedel under vartdera av budgetåren 1944/45 och 1945/46, utgör således 90 miljoner kronor.»

I efterföljande tabell lämnas i sammandrag av generaltullstyrelsen utarbetade översikter av den debiterade tulluppbörden under budgetåren 1935/36— 1943/44, med särskilt angivande av de varuslag, för vilka tullen under något av nämnda år uppgått till mera betydande belopp.

46 Biksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Debiterad tulluppbörd för olika varugrupper.

Miljoner kronor.

Enligt av generaltullstyrelsen likalades meddelade uppgifter har den debiterade tulluppbörden för varje månad från och med budgetåret 1935/36 till och med november månad 1944 uppgått till följande belopp:

Debiterad tulluppbörd månadsvis.

Miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 47

Den minskning i varuutbytet med utlandet som blivit en följd av krigshändelserna har givetvis i hög grad påverkat tull uppbörden. Sålunda har den debiterade tulluppbörden sjunkit från i genomsnitt 18.1 miljoner kronor i månaden under budgetåren 1938/39 och 1939/40 till i genomsnitt 9.8 respektive 9.7 miljoner kronor under budgetåren 1942/43 och 1943/44 och 9.4 miljoner kronor under tolvmånadersperioden december 1943—november 1944. Sedan utrikeshandeln under hösten 1944 blivit ytterligare inskränkt har man att räkna med fortsatt nedgång i tullmedelsinkomsterna under återstoden av innevarande budgetår. Storleken av denna nedgång kan i nuvarande läge icke med någon större grad av säkerhet bedömas. Riksräkenskapsverket har för sin del icke velat uppskatta nettouppbörden av tullmedel under innevarande budgetår till högre belopp än 80 miljoner kronor.

För budgetåret 1945/46 måste man, om nuvarande handelspolitiska läge kommer att bestå, räkna med en mycket obetydlig tulluppbörd. Utgår man å andra sidan från de inledningsvis gjorda förutsättningarna torde det vara försvarligt att räkna med en tulluppbörd som något överstiger inkomstnivån under innevarande budgetår. Med utgångspunkt härifrån förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln tullmedel i enlighet med generaltullstyrelsens beräkning i riksstaten för budgetåret 1945/46 upptages till 90 000 000 kronor.

Allmän omsättningsskatt.

Den allmänna omsättningsskatten infördes genom förordning den 13 december 1940, nr 1000, som trädde i kraft den 1 januari 1941. Skattepliktiga transaktioner enligt denna förordning äro främst yrkesmässig försäljning av varor från butik eller annat därmed likartat försäljningsställe samt yrkesmässig försäljning i restaurang-, pensionat-, kafé- och konditorirörelse. Skatteplikten gäller även vissa slag av tjänsteprestationer. I stort sett är det detaljhandeln och hantverket, som drabbas av skatten. I fråga om den objektiva skatteplikten gäller, att vissa betydelsefulla varor undantagas från beskattningen. Undantagen avse bland annat vete, råg, korn och havre, ved och vissa andra bränslen, för förtäring avsedda rusdrycker samt tobaksvaror ävensom mjölk, grädde, smör och margarin, potatis samt de slag av mjöl, gryn och bröd, som Kungl. Majit bestämmer. Allmän omsättningsskatt utgår med 5 procent av den skattepliktiga omsättningen, där ej beträffande vissa varor eller varugrupper annan skattesats finnes särskilt stadgad. Genom en förordning den 25 maj 1941, nr 252, som trädde i kraft påföljande dag, har skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten beträffande vissa varor bestämts till 20 procent. Därutöver hava vissa detaljändringar vidtagits i förordningen om allmän omsättningsskatt; bland annat hava vissa varor undantagits från beskattningen. Sålunda må nämnas, att vissa pälsvaror, vilka varit belagda med skärpt omsättningsskatt, utbrutits från denna beskattningsform och i stället gjorts lill föremål för en särskild tillverkningsskatt; förordning i ämnet har utfärdats den 30 juni 1943 (nr 477); denna skatt redovisas under inkomsttiteln varuskatt. Genom förordning den 17 december 1943 (nr 851) hava vissa ändringar vidtagits i förordningen örn allmän omsättningsskatt,

48 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

syftande i huvudsak till en skärpt kontroll över skatten m. m. Genom beslut av 1943 års riksdag förstärktes länsstyrelsernas taxeringsorganisation högst avsevärt. Härvid tillfördes även omsättningsskatteavdelningama en betydande personalförstärkning, framför allt i syfte att möjliggöra bokföringsgranskning och annan saklig kontroll över omsättningsbeskattningen. Från riksräkenskapsverkets sida utövas från och med innevarande kalenderår viss kontroll över att företag, som utfört omsättningsskattepliktiga leveranser till staten, behörigen redovisa härå belöpande omsättningsskatt.

Den allmänna omsättningsskatten inbetalas i regel successivt under året månadsvis för den skattepliktiga omsättningen under närmast föregående kalendermånad. Denna skattebetalning är allenast en provisorisk förskottsbetalning, vilken skall efterföljas av en numera av länsstyrelserna verkställd taxering till omsättningsskatt för respektive år och därå grundad slutlig reglering av skatten i samband med den årliga inkomstskattetaxeringen. Uppbörd av skattebelopp, som härvid befinnes skola erläggas utöver tidigare erlagda eller till indrivning överlämnade belopp, har tidigare ägt rum under allmän uppbördstermin i november taxeringsåret. Enligt kungörelse den 4 februari 1944 (nr 32), vilken trätt i kraft dagen efter det den utkommit från trycket, skall emellertid sådan uppbörd numera äga rum i februari året efter det, då taxeringen verkställts.

För varje länsstyrelse är upplagt ett särskilt postgirokonto, å vilket allmän omsättningsskatt — bortsett från restförda belopp — skall inbetalas. Från postgirokontoret lämnas dag för dag till riksräkenskapsverket uppgifter örn sammanlagda beloppet av den för varje dag å varje länsstyrelses postgirokonto inbetalda allmänna omsättningsskatten; dessa uppgifter registre-

Uppbörden av allmän omsättningsskatt under tiden juli—november 1944 har uppgått till 133,05 miljoner kronor mot 124,42 miljoner kronor och 116,01 miljoner kronor under motsvarande tid av åren 1943 och 1942. Stegringen

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 49

i uppbörden under angivna månader utgör alltså 7,2 procent från 1942 till 1943 och 6,9 procent från 1943 till 1944.

Överståthållarämbetet och länsstyrelserna hava beräknat inkomsten av den allmänna omsättningsskatten för innevarande budgetår till 310 miljoner kronor och för nästkommande budgetår till 309 miljoner kronor.

Med hänsyn till uppbördsresultatet under den hittills tilländagångna delen av innevarande budgetår och med beaktande av de i fråga om denna skatt framträdande säsongvariationerna har riksräkenskapsverket beräknat uppbörden av omsättningsskatt för budgetåret 1944/45 till 330 miljoner kronor.

Vad beträffar avkastningen av omsättningsskatten under budgetåret 1945/46, föreligga uppenbarligen svårigheter att verkställa någon mera exakt beräkning. Riksräkenskapsverket har fördenskull ansett sig böra förorda, att omsättningsskatten för budgetåret 1945/46 beräknas till likaledes 330 000 000 kronor.

Varuskatt.

Genom beslut av 1941 års riksdag har införts en ny skatt, benämnd varuskatt. Förordning i ämnet utfärdades den 25 maj 1941, nr 251, och trädde i kraft påföljande dag. Enligt denna förordning skall varuskatt erläggas för vara, som är upptagen i en vid förordningen fogad förteckning, därest den tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu eller för vidare bearbetning eller ock införes till riket; skatten utgår icke för vara, som å apotek beredes för försäljning enligt recept av läkare, veterinär eller tandläkare. Skatten skall för vara, som tillverkas inom riket, erläggas av tillverkaren och för vara, som införes till riket, av den för vars räkning införseln äger rum. Skatten utgår med det procenttal av varans beskattningsvärde, som angives i förteckningen; dock skall den, som inom riket tillverkar skattepliktig vara, erlägga varuskatt med lägst 50 kronor för varje månad, varunder han ägt bedriva rörelsen. Den vid förordningen fogade förteckningen omfattar dels choklad och sötvaror, för vilka skattesatsen utgör 40 procent av beskattningsvärdet, dels ock vissa tekniska preparat, för vilka skattesatsen utgör i regel 20 procent men 75 procent såvitt angår essenser och extrakter, avsedda för beredning av alkoholhaltiga drycker, puder, med undantag av ströpuder, samt smink, läppstift härunder inbegripna. Tillverkningen inom riket av ifrågavarande varor står under statens kontroll, som utövas av kontrollstyrelsen. Tillverkaren skall under månaden efter varje kalenderkvartals utgång hos kontrollstyrelsen deklarera beskattningsvärdet av tillverkade varor och samtidigt erlägga enligt deklarationen upplupen skatt. För skattepliktig vara, som införes till riket, skall skatten erläggas till tullverket samtidigt med tullen.

Varuskatten lämnade en behållen uppbörd av 40,25 miljoner kronor för budgetåret 1941/42, 56,60 miljoner kronor för budgetåret 1942/43 och 64,44 miljoner kronor för budgetåret 1943/44. Under denna titel redovisas, såsom

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 1. Del 2. 4

50 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

förut nämnts, jämväl den skatt, som inflyter enligt förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) örn skatt å vissa pälsvaror.

Å riksslaten för budgetåret 1944/45 har varuskatten beräknats till 55 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1944 bär kontrollstyrelsen beräknat inkomsten av varuskatt, i vad avser inom riket tillverkad vara, under budgetåren 1944/45 och 1945/46 till respektive 70 miljoner och 65 miljoner kronor. Till stöd för denna beräkning ant öres följande:

»I riksstaten för budgetåret 1944/45 har varuskatten upptagits med ett belopp av 55 miljoner kronor, vilket belopp innefattar såväl kontrollstyrelsens som tullverkets uppbörd av denna skatt.

Under den gångna delen av budgetåret har till kontrollstyrelsen inbetalats varuskatt med ett belopp av i runt tal 32,5 miljoner kronor. Då de skattskyldiga som regel åtnjuta en månads anstånd med erläggande av den under varje kalenderkvartal upplöpande skatten, är skatteinkomsten för återstoden av innevarande budgetår närmast hänförlig till tiden 1 oktober 1944—31 mars 1945. Vad angår beräkningen av skatteinkomsten för denna tid må anföras, alt försäljningen av choklad och sötsaker uppvisat en tämligen stark ökning under tredje kvartalet 1944 i förhållande till motsvarande kvartal under år 1943, i det att de debiterade skattebeloppen för dessa varor utgjorde för sagda kvartal 14,3 respektive 11,7 miljoner kronor. Skäl finnes för antagande, att jämväl återstående kvartal av innevarande budgetår komma att uppvisa högre skattebelopp än under nästföregående budgetår. Vad beträffar försäljningen av de tekniska preparat, som falla under varuskatten, kan antagas, att även denna kommer att försiggå i något större omfattning än tidigare, enär de debiterade skattebeloppen hittills uppvisat viss ökning. Sålunda utgjorde debiteringen av varuskatt för hithörande varuslag för vartdera av andra och tredje kvartalen 1943 i runt tal 1,8 miljoner kronor, medan skattedebiteringen för vartdera av motsvarande kvartal under år 1944 uppgått till i runt tal 2 miljoner kronor Den debiterade varuskatten i sin helhet utgjorde för fjärde kvartalet 1943 och första kvartalet 1944 respektive 17.9 miljoner kronor och 16,4 miljoner kronor.

Med hänsyn till vad ovan anförts synes den debiterade varuskatten kunna beräknas uppgå till, för fjärde kvartalet 1944 — innefattande julförsäljningen — omkring 19 miljoner kronor och för första kvartalet 1945 omkring 17 miljoner kronor. Enligt dessa beräkningar skulle den under budgetåret 1944/ 45 inflytande varuskatten, avseende inom riket tillverkade varor, uppgå till (32,5 + 19,0 + 17,0 =) 68,5 miljoner kronor. Till detta belopp bör iäggas inkomsten av den skatt, som enligt förordningen den 30 juni 1943 (nr 4771 inflyter för inom riket beredda lösa pälsskinn (pälsvaruskatten). Nämnda skatt, vilken redovisas under titeln 'Varuskatt’, torde, med hänsyn till att densamma beräknas inflyta med i genomsnitt 0,5 miljon kronor per kvartal, för budgetåret 1944/45 kunna angivas till 2 miljoner kronor. I sin helhet synes alltså varuskatten, i vad avser inom riket tillverkade varor, kunna för innevarande budgetår beräknas till i runt tal 70 miljoner kronor.

Storleken av varuskatteinkomsten under budgetåret 1945/46 är synnerligen vansklig att beräkna. Visserligen kan enligt vad som under hand inhämtats från statens livsmedelskommission antagas, att någon minskning i den hithörande industriens råvaruförsörjning icke skall behöva inträda, varför gynnsamma produktionsbetingelser för skattepliktiga varor synas vara att räkna med även i fortsättningen. Svårare är däremot att bedöma, huruvida förhållandena med avseende å köpkraft och prisnivå kunna motivera ett an-

liiksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 51

tagande av ungefär oförändrad skatteinkomst. Enligt konlrollstyrelsens mening torde en viss återhållsamhet härvid böra iakttagas. På grund härav synes inkomsten av varuskatt, i vad avser inom riket tillverkad vara, inbegripet kontrollstyrelsens uppbörd av pälsvaruskatt, icke böra för budgetåret 1945/46 uppskattas till högre belopp än i runt tal 65 miljoner kronor. Styrelsen får emellertid erinra, att, därest inskränkning skulle komma att vidtagas i fråga om beskattningen av vissa slag av marsipan och mandelmassa i enlighet med vad styrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den 16 maj 1944 föreslagit, en minskning av nämnda skatteinkomst skulle inträda med omkring 2,5 miljoner kronor.»

Vidare har generaltullstyrelsen i skrivelse till riksräkeiiskapsverket den 10 november 1944 beräknat inkomsterna av varuskatt, som inflyta genom tullverket, för vartdera av budgetåren 1944/45 och 1945/46 till 500 000 kronor, varav 300 000 kronor för vartdera budgetåret beräknas utgöra tullverkets uppbörd av pälsvaruskatt.

Riksräkenskapsverket har beräknat uppbörden av varuskatt för budgetåret 1944/45 till 75 miljoner kronor. Varuskattens avkastning beror i hög grad av möjligheterna till råvarutilldelning åt sötämnesindustrien, och svårighet föreligger givetvis att bedöma de framtida utsikterna härför. Under de allmänna förutsättningar, vilka lagts till grund för denna inkomstberäkning, har riksräkenskapsverket emellertid ansett sig böra förorda, att inkomsttiteln varuskatt i riksstaten för budgetåret 1945/46 upptages med 70 000 000 kronor.

T reif Huskatt.

Vid 1942 års riksdag har införts en ny skatt, benämnd trafikskatt, i syfte att tillgodose behovet av en ökning av statsinkomsterna. Enligt förordningen den 19 juni 1942 (nr 375) om trafikskatt skall sådan skatt utgöras enligt följande huvudsakliga grunder. Trafikskatt skall utgå vid befordran å järnväg, som begagnas för allmän trafik, av personer och resgods, cyklar och sparkstöttingar däri inbegripna, samt hundar och andra djur, för vilka frakt erlägges såsom för resande eller resgods. Skatten utgör 10 procent av befordringsavgiften. Trafikskatt utgår icke å avgift för månadsbiljett eller dylik under viss tid gällande biljett, å avgift för rabattkort eller å avgift för befordran å sträcka icke överstigande 50 kilometer av sparkstötting eller ensitsig, tvåhjulig cykel utan motor. Trafikskatt erlägges av järnvägens innehavare, såvitt angår staten tillhörig järnväg av järnvägsstyrelsen. På trafiken vid statens järnvägar belöpande skatt skall av järnvägsstyrelsen för varje kalendermånad senast inom tre månader efter månadens utgång inlevereras till statsverket. Innehavare av enskild järnväg, vid vilken skattepliktig trafik förekommer, skall för varje kalendermånad senast inom tre månader efter månadens utgång till järnvägsstyrelsen avlämna uppgift angående influtna, å nämnda trafik belöpande befordringsavgifter. Samtidigt med insändandet av sådan uppgift skall järnvägsinnehavaren inbetala upplupen skatt å järnvägsstyrelsens postgirokonto. Till järnvägsstyrelsen sålunda inbetald skatt skall senast inom en vecka efter utgången av den för skattens erläggande stadgade tiden

52 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

inlevereras till statsverket. Författningen i ämnet trädde i kraft den 1 juli 1942.

Under budgetåret 1942/43 lämnade trafikskatten en behållen inkomst av 19,93 miljoner kronor, vilket belopp med hänsyn till de meddelade bestämmelserna örn skattens inlevererande till statsverket torde hava motsvarat allenast omkring tre fjärdedelar av skattebeloppet för helt år. Under budgetåret 1943/44 inflöt ett belopp av 28,17 miljoner kronor i trafikskatt.

I riksstaten för budgetåret 1944/45 är trafikskatten upptagen med 28 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 december 1944 har järnvägsstyrelsen beräknat den behållna inkomsten av trafikskatten för ett vart av budgetåren 1944/45 och 1945/46 till i runt tal 28 miljoner kronor.

Trafikskatten, som för de tolv månaderna november 1943—oktober 1944 lämnat en uppbörd av 28,5 miljoner kronor, torde för budgetåret 1944/45 kunna beräknas inflyta med cirka 28 miljoner kronor. För budgetåret 1945/ 46 beräknar riksräkenskapsverket inkomsten av trafikskatt i anslutning till de inledningsvis gjorda förutsättningarna till 26 000 000 kronor.

Tilläggsskatter ä bensin.

Jämlikt beslut av 1939 års urtima riksdag genomfördes från och med den 1 januari 1940 en extra beskattning av motortrafikens drivmedel. Under budgetåret 1939/40 redovisades å förestående titel intäkterna av dels en tilläggsskatt å bensin av 4 öre och en tillfällig skatt å bensin av likaledes 4 öre för liter, dels en tilläggsskatt å vissa brännoljor av 2 öre för liter. På grund av den strängt begränsade tillgången på motorbränsle höjdes i enlighet med beslut av 1940 års lagtima riksdag skattesatserna å motorbränsle från och med den 1 juli 1940 avsevärt för att motverka en eljest ofrånkomlig minskning av avkastningen av dessa skatter. Enligt särskilda förordningar den 21 juni 1940, nr 561—563, om tilläggsskatt å bensin, örn tillfällig skatt å bensin som fanns i riket den 1 juli 1940 samt örn tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil använda brännoljor skall tilläggsskatt å bensin utgå med 25 öre för liter, tillfällig skatt å bensin med 21 öre för liter samt tilläggsskatt å vissa brännoljor med 16 öre för liter.

Nettoinkomsten av tilläggsskatter å bensin har under nedannämnda budgetår uppgått till följande belopp:

Budgetår Milj kr. Budgetår Milj. kr.

1939/40 .................... 10’5i 1942/43 5’8t

1940/41 .................... 29-02 1943 44 .................... 14’54

1941/42 .................... 6-50

Riksräkenskapsverket har i anslutning till ämbetsverkets tidigare beräkning av bensinskatt uppfört tilläggsskatter å bensin för budgetåret 1945/46 med 40 000 000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 53

Accis d silke.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1944 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av accis å silke meddelat, att de debiterade silkeaccismedlen, som under budgetåret 1942/43 belöpt sig till 3,8 miljoner kronor, under budgetåret 1943/44 hade uppgått till 3,7 miljoner kronor. Under tiden juli—oktober av nästlidna och innevarande budgetår hade bruttouppbörden utgjort 1,7 respektive 1,5 miljoner kronor. Med hänsyn till de sålunda föreliggande uppbördssiffrorna och därjämte till under hand inhämtade upplysningar angående omfattningen av den väntade inhemska konstsilkeproduktionen har generaltullstyrelsen beräknat uppbörden av silkeaccis för budgetåret 1944/45 till 3,5 miljoner kronor och för budgetåret 1945/46 till 4,3 miljoner kronor.

I enlighet med generaltullstyrelsens förslag uppskattar riksräkenskapsverket accis å silke för budgetåret 1945/46 till 4 300 000 kronor.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror.

Nu gällande bestämmelser rörande dessa skatter hava meddelats i förordningarna den 7 juni 1935, nr 259, och den 30 juni 1943, nr 481, samt i kungörelserna den 30 juni 1943, nr 482, och den 14 september 1944, nr 622.

Tillverkning och försäljning av margarin m. m. bär under år 1944 i likhet med föregående år varit underkastad särskild reglering. För leverans av fettvaror av här nedan angivna slag utgår accisen med följande belopp för varje kilogram av varans nettovikt, nämligen för hushållsmargarin med 18 öre, för annat margarin än hushållsmargarin med 39 öre, för matolja med 60 öre jämte tilläggsaccis å 40 öre, för fettemulsion med högre fedhålt än 17 procent med 125 öre och för fettemulsion med fetthalt av högst 17 procent med 44 öre.

För budgetåret 1943/44 har margarinaccisen influtit med 12,49 miljoner kronor.

Att i nuvarande läge verkställa en närmare beräkning rörande den framtida avkastningen av denna inkomsttitel är vanskligt på grund av ovisshet beträffande såväl accissatserna som tillverkningens volym under den tid, för vilken skatt inflyter under budgetåret 1945/46. Riksräkenskapsverket, som från kontrollstyrelsen och statens livsmedelskommission med skrivelser den 14 respektive 10 november 1944 erhållit vissa uppgifter rörande inkomsttillflödet å denna inkomsttitel, får i anslutning till dessa uppgifter förorda, att accis å margarin och vissa andra fettvaror för budgetåret 1945/46 uppföres med 12 000 000 kronor.

Skatt d kaffe.

Skatten å kaffe har införts genom beslut av 1939 års urtima riksdag och utgår enligt förordning den 22 december 1939, nr 877, som trätt i kraft den 27 december 1939, med 65 öre för kilogram orostat kaffe och 80 öre för kilogram rostat kaffe samt kaffesurrogat med tillsats av kaffe. Avkastningen av skatten utgjorde för budgetåret 1942/43 5,13 miljoner kronor och för budget-

54 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

året 1943/44 9,15 miljoner kronor. I riksstaten för nu löpande budgetår har inkomsten av skatt å kaffe beräknats till 8 miljoner kronor.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1944 rörande beräkningen av avkastningen av skatten å kaffe meddelat, att den debiterade uppbörden av kaffeskatt utgjort under budgetåret 1942/43 5,1 miljoner kronor och under budgetåret 1943/44 10,4 miljoner kronor samt under månaderna juli—oktober av nästlidna och innevarande budgetår respektive 2,6 och 4,7 miljoner kronor. I anslutning härtill har generaltullstyrelsen i nämnda skrivelse anfört följande:

»Uppbörden har således under nästlidna budgetår varit iner än dubbelt så hög som under budgetåret därförut. Även under de gångna månaderna av innevarande budgetår har uppbörden nått betydligt högre belopp än uppbörden för motsvarande månader av budgetåret 1943/44. Stegringen i uppbörden är en följd av att tonnageutrymme i lejdbåtama i större utsträckning, än tidigare varit fallet, stått till förfogande för kaffelaster. De kvantiteter kaffe, som därvid blivit tillförda lagren inom landet, hava nämligen möjliggjort tillämpning av en ransoneringsplan, som varit något förmånligare än den därförut gällande och medfört ökade förtullningar av kaffe, såväl direkta som från tulllager och frihamnar. Därutöver hava så stora tillskott till lagerbehållningarna å tullager och i frihamn kunnat ske, att, även örn i fortsättningen lejdbåtsutrymme icke skulle kunna tillhandahållas i fullt samma utsträckning som på senaste tiden, möjlighet synes föreligga för att en mindre snäv ransoneringsplan skall kunna bliva tillämpad jämväl under återstoden av löpande budgetår. En sådan tillämpning torde komma att nödvändiggöra införtullning av minst samma kvantitet kaffe, som förtullats under motsvarande del av nästlidna budgetår. För det nästkommande budgetåret synes med hänsyn till den stora osäkerheten i omfattningen av då för ändamålet tillgängliga tonnageutrymmen och lagerbehållningar återstå endast att räkna med lika stora införtullningar som under budgetåret 1944/45. Med dessa utgångspunkter har bruttouppbörden av kaffeskatt ansetts kunna upptagas för vartdera av budgetåren 1944/45 och 1945/46 till 12 miljoner kronor.

Restitutionema av kaffeskalt hava hittills uppgått till så relativt obetydliga belopp, att nämnda bruttouppbörd kan här angivas även såsom nettouppbörd.»

Statens livsmedelskommission har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1944 beräknat inkomsterna av kaffeskatt för vart och ett av budgetåren 1944/45 och 1945/46 till 8 miljoner kronor.

I vad avser innevarande budgetår har riksräkenskapsverket, med hänsyn till inkomsttillflödet under den förflutna delen av budgetåret, beräknat inkomsten av kaffeskatt till 10 miljoner kronor. Under de inledningsvis gjorda förutsättningarna har riksräkenskapsverket räknat med viss ökning av denna inkomsttitel och förordar därför, att inkomsten av kaffeskatt i riksstaten för budgetåret 1945/46 uppföres med 15 000 000 kronor.

T obaksskatt.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tobaksskatt under de tio senast förflutna budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 55

Enligt gällande bestämmelser utgår tobaksskatten dels med viss procent av varans priskurantpris eller varans värde, dels ock med visst efter varans myckenhet bestämt belopp. Skattesatserna återfinnas i 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror. Denna lag innebar i huvudsak, att monopolrättigheten, som tidigare avsett endast tillverkningen av tobaksvaror, utsträcktes att, med vissa undantag, omfatta jämväl importen av tobaksvaror. Någon ändring i de vid lagens tillkomst gällande skattesatserna ägde dock icke rum, men dessa skattesatser hade under åren 1939—1942 blivit föremål för jämkning vid flera olika tillfällen, senast genom förordning den 27 mars 1942, nr 126, vilken trätt i kraft den 1 april 1942. Ransonering av tobaksvaror infördes från och med den 1 juni 1942.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1944 har Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beträffande beräkningen av tobaksskatt anfört följande:

»För beräkning av tobaksskattens belopp under ifrågavarande båda budgetår ha vi gjort de antagandena, att nuvarande förhallanden, som inverka på tobaksförsörjningen och efterfrågan på tobaksvaror, förbli i stort sett oförändrade, samt att priser och skattesatser icke undergå någon förändring.

Som underlag för beräkningarna ha vi valt omsättningen under perioden december 1943—oktober 1944, under vilken tid den ransonerade tilldelningen av tobaksvaror, med undantag för viss extra tilldelning av Kungafondscigarretten, varit oförändrad. Bortsett från den extra tilldelningen av Kungafondscigarretten har omsättningen under ifrågavarande 11 månader uppgått till 345,1 miljoner kronor samt därå belöpande tobaksskatt till 253,3 miljoner kronor, för helt år motsvarande cirka 376 miljoner kronor respektive cirka 276 miljoner kronor. Eftersom den extra tilldelningen av Kungafondscigarretten synes i någon mån hava minskat efterfrågan på övriga märken, torde den beräknade årsomsättningen kunna böjas till cirka 380 miljoner kronor och den därå belöpande tobaksskatten till cirka 280 miljoner kronor. »

Närmare uppgifter rörande kvantitet och värde å totalförsäljningen av tobaksvaror under kalenderåren 1934—1943 ävensom den på respektive år belöpande tobaksskatten lämnas i efterföljande tabell.

Av sammanställningen framgår, att storleken av de omsatta totala varukvantiteterna under åren 1934—1939 visat en fortskridande icke obetydlig stegring av omsättningen örn sammanlagt 10,3 procent. Därefter har en nedgång ägt rum under åren 1940—1942 på sammanlagt 15,8 procent; under år 1943 bär en viss återhämtning inträtt. Under redovisningsperioden bar en

56 Riksräkenskaps ver hets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Totalförsäljningen av tobaksvaror (värde och kvantitet) samt därå belöpande

tobaksskatt.

anmärkningsvärt stor förskjutning ägt rum i fråga om förbrukningen av de olika varuslagen. Särskilt framträdande är minskningen av snusförbrukningens andel av den totala konsumtionen eller från 56,7 procent år 1934 till 44,9 procent år 1943. Mot denna minskning av snusförbrukningen svarar emellertid en ökning av cigarrettkonsumtionen, vars andel av den totala förbrukningen ökats från 18,8 procent år 1934 till 29,2 procent år 1940 för att åren 1941 och 1942 visa tillbakagång till 21,7 procent; år 1943 har däremot ånyo inträtt någon ökning, nämligen till 23,5 procent. Konsumtionen av röktobak, som år 1934 uppgick till 14,7 procent av den totala omsättningen, svarar år 1943 för 23,0 procent av detta års totala omsättning. Den fortgående förskjutningen mellan de olika varuslagen har verksamt bidragit till ökningen av såväl den totala tobaksförsäljningens värde som skatteavkastningens storlek. Försäljningsvärdet exklusive skatt, vilket år 1934 uppgick till 62,3 miljoner kronor, har därefter stigit till 90,0 miljoner kronor år 1943 eller sammanlagt för 1 O-årsperioden med cirka 44 procent.

Den till statsverket inlevererade tobaksskatten, efter avdrag av utgiven gottgörelse för inköpt svensk tobak, för varje månad från och med budgetåret 1935/36 framgår av efterföljande tabell, i vilken jämväl intagits det belopp, som enligt preliminär uppgift kommer att inlevereras under december

1944.

Vid studiet av de i denna tabell meddelade uppgifterna för senare tid bör beaktas, att den föreskrivna förskottsbetalningen var tionde dag höjdes från och med juli 1940 från 3 till 4 miljoner kronor, från och med december 1941 från 4 till 5 miljoner kronor, från och med augusti 1943 från 5 till 5,5 miljoner kronor, från och med januari 1944 från 5,5 till 6,5 miljoner kronor samt från och med juli 1944 från 6,5 till 7 miljoner kronor. Vidare må erinras, att tobaksskatten höjts från och med den 1 december 1941 och den 1 april 1942 samt att, sedan ransonering av tobaksvaror införts från och med den 1 juni 1942, Tobaksmonopolet nödgats under den närmaste tiden efter ransoneringens ikraftträdande lämna återförsäljarna erforderlig förskottstilldelning som

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 57

Till statsverket inlevererad tobaksskatt.

Miljoner kronor.

ingångslager, varigenom försäljningen i avsevärd grad överstigit ransoneringsplanen.

Under första hälften av innevarande budgetår skulle tobaksskatten enligt förestående tabell uppgå lill 143,85 miljoner kronor mot 120,48 miljoner kronor under motsvarande tid nästföregående budgetår. Av ökningen å 23,37 miljoner kronor hänföra sig 4,50 miljoner kronor till de från och med januari och juli 1944 vidtagna höjningarna av förskottsinbetalningarna.

Riksräkenskapsverket anser sig med stöd av dessa uppgifter kunna beräkna tobaksskattens avkastning för innevarande budgetår till 290 miljoner kronor.

Vid bedömningen av den sannolika framtida inkomstutvecklingen bör hänsyn tagas till att kvantiteten av försålda tobaksvaror genom ransoneringen bringats att nedgå. När importen av råtobak och färdiga tobaksvaror kan ökas i sådan grad att ransoneringen kan lättas eller upphävas, torde man därför kunna räkna med fallande priser och en efter hand något stigande konsumtion. Hur snart ett sådant läge kan inträffa är — även under de inledningsvis gjorda förutsättningarna — mycket ovisst. Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsttiteln tobaksskatt i riksstaten för budgetåret 1945/46 upptages lill 290 000 000 kronor.

Brännvinstillverkningsskatt.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1944 har kontrollstyrelsen i fråga örn beräkningen av statsverkets inkomst av brännvinstillverkningsskatt under budgetåren 1944/45 och 1945/46 anfört följande:

»I riksstaten för budgetåret 1944/45 är brännvinstillverkningsskatten upptagen med 18 miljoner kronor. Utfallet av denna skatt har under kristiden växlat avsevärt. Detta förhållande belyses närmare av följande uppgifter rörande i riksstaten beräknad och i verkligheten influten inkomst av nämnda skatt:

58 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Beräknat belopp Influtet belopp

Budgetåret 1940/41........................... 12'o milj. kr. 14-2 milj. kr.

» 1941/42........................... 10-o » » 7-1 » »

1942/43........................... 14-0 » » 12-9 » »

» 1943/44 ........................... 18-o » » 28-2 » »

Tidigare har brännvinstillverkningsskatten i allmänhet tillfört statsverket en inkomst av 18 å 20 miljoner kronor årligen. De ovan konstaterade växlingarna sammanhänga med att tillverkningen av potatisbrännvin, vilken i allt väsentligt disponeras för förtäringsbrännvin och därför pålägges tillverk ningsskatt, med hänsyn till livsmedelsförsörjningen under krisåren måst inskränkas eller inställas. Ehuru en betydande nedskärning i denna tillverkning var avsedd att äga rum även under tillverkningsåret 1 oktober 1943—30 september 1944, blev på grund av opåräknat stora överskott av potatis i verkligheten icke så förhållandet, utan omfattade tillverkningen en kvantitet av icke mindre än cirka 24 miljoner normalliter. Detta i förening med att Aktiebolaget Vin- & spritcentralen alltjämt under nämnda år mottagit planerade leveranser av sulfitsprit, som på grund av den avsedda användningen påförts tillverkningsskatt, föranledde, att inkomsten av brännvinstillverkningsskatten under budgetåret 1943/44 uppgick till det onormalt höga beloppet av 28,2 miljoner kronor.

Till grund för beräkningen av det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna inkomstbeloppet för brännvinstillverkningsskatt av 18 miljoner kronor har legat en kvantitet brännvin av 30 miljoner normalliter, motsvarande ett ungefärligt årsbehov för spritcentralens framställning av förtäringsbrännvin och s. k. skattelagd sprit. Vid beräkningen av beloppet 18 miljoner kronor ha beräknade restitutioner avdragits. Enligt under hand inhämtad upplysning kan möjligen antagas, att spritcentralen med hänsyn till relativt stora inneliggande lager av råbrännvin kommer att emottaga något mindre kvantitet än som sålunda beräknats, vilket kan föranleda någon reducering av den antagna skatteinkomsten. Såvitt nu kan bedömas, synes brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1944/45 böra beräknas inflyta med 17 miljoner kronor.

Vad angår inkomsten av brännvinstillverkningsskatt under budgetåret 1945/46 är under förhandenvarande omständigheter svårt att med någon säkerhet nu uttala sig. Utan att helt bortse från att även under nämnda tid vissa inskränkningar eller oregelbundenheter alltjämt kunna komma att gälla med avseende å dispositionen av sprit, för vilken tillverkningsskatt skall utgå, vilket kan medföra större eller mindre förskjutningar i den inflytande skatten, synes inkomsten av brännvinstillverkningsskatten böra för sagda budgetår beräknas på en kvantitet av 30 miljoner normalliter, medförande en skatteinkomst, efter avdrag för beräknade restitutioner, av 18 miljoner kronor.»

Mot kontrollstyrelsens kalkyl har riksräkenskapsverket intet att erinra och beräknar alltså brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1945/46 till 18 000 000 kronor.

Rusclry eks för säljning smedel.

Inkomsterna från partihandelsbolag hänföra sig i första hand till Aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag. Därjämte redovisas å inkomsttiteln i fråga ränta och amortering på de under fonden för förlag till statsverket beviljade medlen till anläggningskapital för nya sulfitspritfabri-

Riksriikenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 59

ker. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1944 har kontrollstyrelsen beräknat förevarande inkomsttitel lill 35 miljoner kronor för budgetåret 1944/45 och till 30 miljoner kronor för budgetåret 1945/46. Kontrollstyrelsen har härvid åberopat en från Aktiebolaget Vin- & sprilcentralen inkommen skrivelse, vari bland annat anförts följande:

»I riksstaten för budgetåret 1944/45 har inleveransen från Spritcentralen upptagits till 30 miljoner kronor, vari inbegripits inbetalningar till fonden för förlag till av statsverket beviljade medel till anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker.

Liksom under de båda närmast föregående åren har rörelsen även under 1944 nått en större omfattning än som antagits, när de beräkningar gjordes, vilka ligga till grund för budgetsiffrorna. Närmare belyses detta förhållande av nedanstående relationstal angående omsättningens volym för hela krigsperioden. Av siffrorna framgår, att under år 1944 omsättningens ökning för såväl spritdrycker som viner varit mycket betydande under första och tredje kvartalet vid jämförelse med motsvarande perioder under år 1943. Däremot röra sig siffrorna för andra kvartalet på en något lägre nivå. Det totala resultatet för de tre första kvartalen visar emellertid en ej oväsentlig ökning i förhållande till samma period 1943.

Med ledning av de bokslutssiffror, som nu föreligga och som avse ställningen vid tredje kvartalets slut, kan beräknas, att nettovinsten på 1944 års rörelse kommer att uppgå till 33,5 å 34 miljoner kronor. Med avdrag av 752 000 kronor, som erfordras för aktieutdelning, skulle omkring 33 miljoner kronor återstå för inleverans på riksstaten 1944/45.

Storleken av den inleverans, som kan verkställas under budgetåret 1945/ 46, är beroende av rörelsens gestaltning under år 1945. För vinstresultatet är ej endast omsättningens storlek utslagsgivande, utan även prisrörelserna på utlandsmarknaden samt möjligheten att överhuvud anskaffa de varor, som försäljas av bolaget. I åtskilliga fall kommer bolaget säkerligen att nödgas räkna med högre inköpspris för importerade varor. Med utgångspunkt

Omsättningsvolymen kvartalsvis åren 1939—1944.

(1938 = 100)

60 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

från antagandet att omsättningen blir av samma storleksordning som år 1944 men att de vinststegrande faktorer, som under senaste åren varit verksamma, endast i begränsad omfattning fortbestå, medan i stället nyss antydda förhållanden komma att påverka vinsten i nedgående riktning, kan beräknas, att nettovinsten av rörelsen år 1945, efter avdrag av vad som åtgår till aktieutdelning, kommer att uppgå till omkring 29 miljoner kronor.

Vid inköp av sulfitsprit från de nya sulfitspritfabriker, vilka erhållit statslån för anläggningens utförande, innehåller Spritcentrålen viss del av likviden, motsvarande förräntning och amortering av anläggningskapitalet. De innehållna beloppen inlevereras efter kalenderårets utgång av Spritcentralen till statskontoret för förräntning och amortering av statslånen och redovisas därvid å riksstaten — enligt vår mening oegentligt — över inkomsttiteln Rusdrycksförsäljningsmedel: a. Partihandelsbolag. På grund av nedgången i sulfitspritleveranserna förslå för närvarande de innehållna beloppen — vilka för innevarande kalenderår beräknas komma att uppgå till 0,8 miljon kronor — icke till att täcka de föreskrivna annuiteterna å anläggningskapitalet, som uppgå till sammanlagt omkring 1,8 miljoner kronor. För i år har Kungl. Maj:t i ett par fall till täckande av den således uppkomna bristen anvisat ersättning från överskottsmedel, som uppkommit vid försäljning av skattefri sprit. Om samma förfarande tillämpas beträffande övriga fabriker, komma på denna väg de beräknade annuiteterna på anläggningskapitalet att till fullo inlevereras till statskontoret. Bokföras även de sålunda särskilt anvisade ersättningarna under förevarande inkomsttitel, kommer under löpande budgetår titeln på så sätt att, utöver de förut angivna vinstmedlen från partihandelsbolaget, tillföras omkring 1,8 miljoner kronor.

Då de överskottsmedel, som tagits i anspråk för att på angivet sätt täcka brist i annuiteterna, med utgången av innevarande år äro förbrukade, står för nästa år samma utväg icke öppen för att uppfylla en då uppkommande brist. Med hänsyn härtill torde de medel, som för ränte- och avskrivningsändamål kunna under nästa budgetår inlevereras till statskontoret, icke för närvarande böra beräknas till högre belopp än 1 miljon kronor.

Lägges detta belopp till den förut angivna nettovinsten av bolagets rörelse, skulle alltså den totala inleveransen under förevarande inkomsttitel för 1945/46, efter avdrag av vad som åtgår för aktieutdelning, bli ungefär 30 miljoner kronor.»

Enligt Spritcentralens beräkning skulle nettovinsten av bolagets egen rörelse under år 1944 komma att uppgå till 34 miljoner kronor, och för inleverans till statsverket under budgetåret 1944/45 skulle alltså efter avdrag för vederbörlig aktieutdelning återstå något mer än 33 miljoner kronor. Härtill komma ränta och amortering å vissa till anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker av statsverket utlämnade lån, vilka medel av bolaget beräknats till 1,8 miljoner kronor. För 1945 års rörelse beräknas under budgetåret 1945/46 kunna inlevereras dels 29 miljoner kronor, utgörande nettovinst av bolagets egen rörelse, dels 1 miljon kronor, avseende förenämnda ränta och amortering.

Riksräkenskapsverket, som ansett sig kunna godtaga Spritcentralens förestående kalkyler, beräknar inkomsttiteln för budgetåret 1944/45 till 35 miljoner kronor och föreslår, att titeln i fråga i riksstaten för budgetåret 1945/46 upptages till 30 000 000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 61

Beträffande detaljhandelsbolagens vinst å försäljning av rusdrycker har kontrollslyrelsen i förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket i fråga om beräkningen för budgelåren 1944/45 och 1945/46 anfört följande.

»Nämnda medel äro i riksstaten för innevarande budgetår upptagna med 28 miljoner kronor. Inleveransen av samma medel under budgetåret 1943/44 utgjorde 27,04 miljoner kronor, eller nära nog exakt det i riksstaten då upptagna beloppet 27 miljoner kronor.

Enligt uppgifter, som införskaffats från systembolagen, skulle ifrågavarande medel, såvitt nu kan beräknas, för budgetåret 1944/45 komma att uppgå till 26,48 miljoner kronor. Med hänsyn tili olika faktorer, däribland å ena sidan systembolagens benägenhet alt kalkylera försiktigt, å andra sidan vissa omkostnadsökningar (bland annat stegrade lönekostnader), torde ifrågavarande vinstmedel för budgetåret 1944/45 för närvarande kunna beräknas till 27 miljoner kronor, d. v. s. 1 miljon kronor lägre än det i riksstaten upptagna beloppet.

Vinstinleveransen under budgetåret 1945/46 kan av lätt insedda skäl icke med någon säkerhet förutsägas. Under innevarande kalenderår har en tilltagande stegring av spritdrycksförsäljningen framträtt (januari—oktober med 3,9 procent, därav januari—maj 2,2 procent, juni—oktober 5,6 procent, allt vid jämförelser med motsvarande tider 1943). Detsamma är fallet med vinförsäljningen (respektive 12,0, 4,1 och 20,4 procent). Under åtminstone de närmaste månaderna torde man kunna räkna med fortsatt stegring. Utvecklingen under större delen av år 1945 liksom än mera under år 1946 undandrager sig däremot varje bedömande. Såsom ett rent antagande synes man för budgetåret 1945/46 närmast böra räkna med något sjunkande rusdrycksförsäljning. Då som följd härav bruttovinsten å rusdrycker kan väntas nedgå, medan omkostnaderna däremot måste antagas stiga -— så exempelvis framträder den förutsebara stegringen av lönekostnaderna först under ifrågavarande budgetår med full styrka — och behovet av medelsreservationer och avskrivningar kan antagas i huvudsak oförändrat, torde rusdrycksmedlen från detaljhandelsbolagen under budgetåret 1945/46, såvitt nu kan bedömas, icke böra upptagas till högre belopp än 25 miljoner kronor.»

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket beräknat denna titel för budgetåret 1944/45 till 27 miljoner kronor och för budgetåret 1945/46 till 25 000 000 kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker under de tio senast förflutna budgetåren framgå av följande sammanställning.

För att i nuvarande krisläge tillföra statskassan ökade inkomster beslöt 1939 års urtima riksdag en avsevärd höjning av den skatt, som från och med den 1 juli 1920 upptagits för omsättning och utskänkning av spritdrycker. Den höjda beskattning, som enligt riksdagens beslut från och med den I november 1939 pålades spritkonsumtionen, innebar i fråga örn omsättningsskatten, att dennas grundavgift höjdes med 3 kronor för liter, eller från förutvarande 2 kronor till 5 kronor, under det att den procentuella delen av omsättningsskatten bibehölls oförändrad. Från och med den 16 mars 1942 höjdes grundavgiften till 6 kronor för liter och från och med den l juni 1943

62 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

till 7 kronor för liter. Den procentuella delen av omsättningsskatten utgår sålunda fortfarande med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp av dryckerna i buteljera! skick. I fråga om sprit för tekniska, industriella med flera ändamål innebar den år 1939 vidtagna skärpningen av omsättningsskatten, att grundavgiften för sprit avsedd för tillverkning av essenser och extrakter för beredning av alkoholhaltiga drycker höjdes från 1 krona 40 öre till 10 kronor för liter; denna höjning bortföll vid varuskattens införande. Omsättningsskatt å vin, som tidigare tillgodoförts denna titel, redovisas från och med budgetåret 1939/40 å en särskild inkomsttitel, numera benämnd omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Beträffande utskänkningsskatten å spritdrycker vidtogs vid 1939 års urtima riksdag ingen ändring i tidigare gällande skattesatser, utan denna skatt utgick intill den 1 juni 1943 med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra spritdrycker; renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt var fritt från utskänkningsskatt. Från och med nyss angivna dag belädes emellertid sistnämnda slag av brännvin med utskänkningsskatt av 4 kronor för liter och höjdes skattesatsen för övriga spritdrycker med 4 kronor för liter till respektive 6 kronor och 8 kronor för liter.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1944 har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker för budgetåren 1944/45 och 1945/46 anfört följande:

»Ifrågavarande medel äro i riksstaten för budgetåret 1944/45 upptagna med 290 miljoner kronor. Statsintäkten av samma medel under budgetåret 1943/44 utgjorde 295,74 miljoner kronor mot 265 miljoner kronor i riksstaten beräknade. Ökningen betingades väsentligen dels av konsumtionsstegringen — som inträdde i stället för en på grund av skattehöjningen emotsedd konsumtionsnedgång — dels av en genom potatisbrännvinets utgående ur marknaden inträdd förskjutning från billigare till dyrare varuslag.

Under månaderna juli—november ha under nästföregående och innevarande budgetår inlevererats:

Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 63

Inlevereras under juli—november Ökning

1943 1944 procent

Miljoner kronor

Omsättningsskattens grundavgift (konsumtionsändamål) 90 7 7 98-84 8'9

Omsättningsskattens procentavgift.................. 19-34 20'52 6'i

Omsättningsskatt å spritdrycker för tekniska m. fl.

ändamål...................................... 0‘57 0-65 15'5

Utskänkningsskatt (exklusive skatt å lager den x/e 1943) 10'73 lin i 3'5

Utskänkningsskatt å lager den 7<; 1943 .............0(8 5_—_■

Tillsammans 122 26 131* 12 8-o

Spritdrycksförsäljningen under månaderna november 1944—maj 1945 torde, såvitt nu kan beräknas, kunna anslås till ca 19,00 miljoner liter mot 18,62 miljoner liter under motsvarande tid 1943/44. Häremot svarar en grundavgift å 133,00 miljoner kronor. Uppskattningen av intäkten från omsättningsskattens procentavgift erbjuder med hänsyn till dennas stora svängningar särskilda svårigheter. I genomsnitt utgjorde nämnda avgift under budgetåret 1943/44 1 krona 51 öre för liter. Detta genomsnitt hade emellertid för nästlidna oktober månads försäljning sjunkit till 1 krona 39 öre. Då potatisbrännvinet möjligen kan väntas under slutet av budgetåret ånyo försvinna ur marknaden, kan en mindre stegring av nämnda genomsnitt vara att emotse. Denna tendens motverkas emellertid, i den mån den nya prisbilliga eau-de-vien ersätter de äldre eau-de-vie-märkena. Om med hänsyn till dessa varandra delvis motverkande faktorer antages ett genomsnittsbelopp av 1 krona 40 öre för liter, skulle procentavgiften under återstoden av budgetåret inflyta med, avrundat, 27 miljoner kronor.

Omsättningsskatten å spritdrycker för tekniska m. fl. ändamål torde för återstoden av budgetåret kunna beräknas inflyta med 1 miljon kronor mot 0,86 miljon kronor motsvarande tid budgetåret 1943/44.

Beräkningen av utskänkningsskalten å spritdrycker under återstoden av innevarande budgetår torde böra grundas på en antagen konsumtion av 2,2 miljoner liter och ett genomsnittligt skattebelopp per liter av 6 kronor. Intäkten av nämnda skatt för november 1944—maj 1945 synes alltså böra angivas till 13,00 miljoner kronor.

Sammanlagt synes alltså intäkten av omsättnings- och utskänkningsskatt a spritdrycker under budgetåret 1944/45 kunna upptagas till (131,12 133,00

+ 27,00 + 1,00 + 13,00 == avrundat) 305 miljoner kronor.

För budgetåret 1945/46 synes motsvarande intäkt med hänsyn till emotsedd konsumtionsminskning och i avvaktan på närmare översyn av beräkningarna vid tidpunkten för riksstatens fastställande, nu kunna upptagas med ett tdl 275 miljoner kronor avrundat belopp.»

Med utgångspunkt från de faktiska förutsättningar, som riksräkenskapsverket finner kunna för närvarande läggas till grund för en uppskattning av inkomsterna av de skatter, örn vilka här är fråga, tinner ämbetsverket de av konlrollstyrelsen gjorda beräkningarna av inkomsterna å titeln under innevarande och nästa budgetår vara väl låga. 1 anslutning till de allmänna grunder, på vilka riksräkenskapsverkets inkomstberäkning vilar, beräknar ämbetsverket omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker för budgetåret 1944/45 till 310 miljoner kronor och föreslår, att titeln i fråga i riks staten för budgetåret 1945/46 upptages till 290 000 000 kronor.

64 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.

Inkomsttiteln omsättningsskatt å vin uppfördes första gången å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40 och omfattade avkastningen av dels den gamla omsättningsskatten å inhemskt vin — som utgick för mousserande viner eller viner med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent med 70 öre för liter och för andra viner med 35 öre för liter — dels en av 1939 års urtima riksdag beslutad, från och nied den 22 oktober 1939 tillämpad, särskild omsättningsskatt å alla slag av viner utgående med 50 procent av det belopp, som —■ denna skatt oberäknad — betingades vid systembolagens inköp av viner i buteljerat skick. För vin med en alkoholhalt över 14 volymprocent utgick den särskilda omsättningsskatten dock med lägst 2 kronor för helbutelj och 1 krona för halvbutelj samt i fall då vinet tillhandahölles på andra buteljstorlekar med 3 .kronor för liter räknat. Genom beslut vid 1943 års riksdag har vinbeskattningen skärpts genom införande av en utskänkningsskatt å vin, normerad i förhållande till priset å den beskattade varan med en viss minimibeskattning i fråga om starkvin. Skattesatserna äro desamma, som gälla för den särskilda omsättningsskatten, d. v. s. 50 procent av inköpspriset (med inräknande för svenskt vin av omsättningsskatten men oberäknat den särskilda omsättningsskatten), för starkvin dock lägst 3 kronor för liter, 2 kronor för helbutelj och 1 krona för halvbutelj. Bestämmelserna örn vinbeskattningen hava i samband med denna skatteskärpning sammanförts i en den 28 maj 1943 utfärdad förordning (nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin, vilken förordning trätt i kraft den 1 juni 1943.

Nettoinkomsten av omsättningsskatten å vin uppgick för budgetåret 1940/ 41 till 8,21 miljoner kronor, för budgetåret 1941/42 till 11,51 miljoner kronor och för budgetåret 1942/43 till 15 ,20 miljoner kronor. Uti omsättnings- och utskänkningsskatt å vin har under budgetåret 1943/44 influtit ett belopp av 20,82 miljoner kronor, därav 16,12 miljoner kronor i omsättningsskatt och 4,70 miljoner kronor i utskänkningsskatt.

Ä riksstaten för budgetåret 1944/45 har omsättnings- och utskänkningsskatten å vin beräknats till 15 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1944 har kontrollstyrelsen i fråga örn beräkningen av inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatten å vin för budgetåren 1944/45 och 1945/46 anfört följande:

»I riksstaten för innevarande budgetär äro dessa medel upptagna med 15 miljoner kronor. Under budgetåret 1943/44 inflöto de med 20,82 miljoner kronor mot endast 11 miljoner kronor i riksstaten beräknade. Den betydande merinkomsten var väsentligen betingad dels av försäljningens starka återhämtning från förkrigsläget, dels av en fortgående förskjutning från billigare till dyrare varuslag.

Med hänsyn tagen till försäljningen av vin under hittillsvarande del av budgetåret och under antagande av oförändrad genomsnittlig procentavgift torde omsättnings- och utskänkningsskatten å vin under återstoden av budgetåret kunna beräknas inflyta med cirka 14 miljoner kronor. Då hittills under budgetåret av nämnda skatt influtit 8,04 miljoner kronor, kan den sammanlagda intäkten för budgetåret 1944/45 upptagas till, avrundat, 22 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 65

Då vinförsäljningen under senare delen av år 1945 och förra delen av år 1946, med hänsyn såväl till den ovissa konjunkturutvecklingen som till de osäkra importmöjligheterna, ej med någon säkerhet kan uppskattas, torde omsättnings- och utskänkningsskatten å vin under budgetåret 1945/46 böra i riksstaten upptagas med förslagsvis 20 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed beräknat omsättningsskatten å vin för budgetåret 1944/45 till 22 miljoner kronor. För budgetåret 1945/46 har riksräkenskapsverket med utgångspunkt från de inledningsvis gjorda förutsättningarna ansett sig icke böra beräkna denna inkomsttitel till högre belopp än 15 000 000 kronor.

Maltdrycksskatt.

Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag har från och med den 1 januari 1940 den tidigare utgående maltskatten ersatts av en maltdrycksskatt. Maltdrycksbeskattningen hade tidigare formen av en råämnesskatt, vilken åvilade det viktigaste råämnet för maltdrycksberedning, maltet, under det att maltdrycksskatten är en skatt, som normeras efter den färdiga produkten och icke efter råvaran. Allt efter alkoholstyrkan och stamvörtstyrkan indelas maltdryckerna i tre klasser. Första klassen omfattar svagdricka och maltdricka, som ej innehåller mer än 1,8 viktprocent alkohol. Andra klassen omfattar sådana till första klassen icke hänförliga maltdrycker, som ej innehålla mer än 3,2 viktprocent alkohol, och tredje klassen omfattar alkoholstarkare maltdrycker. Enligt förordning den 15 december 1939, nr 887, utgår maltdrycksskatten med 30 öre för liter för maltdrycker av andra klassen och med 54 öre för liter för maltdrycker av tredje klassen. Enligt övergångsbestämmelser skulle dock skatten för maltdrycker av andra klassen intill utgången av tillverkningsåret 1941/42 utgå med allenast 27 öre för liter för de första 6 500 hektoliterna av ett bryggeris årstillverkning och med 28,5 öre för nästa 6 500 hektoliter. Skatten för dessa kvantiteter skulle därefter för varje tillverkningsår höjas med 0,5 öre successivt upp till 30 öre för liter. Undantagna från maltdrycksskatt äro hemtillverkade maltdrycker samt maltdrycker av första klassen.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1944 har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av inkomsten av maltdrycksskatten för budgetåren 1944/45 och 1945/46 anfört följande:

»I riksstaten för budgetåret 1943/44 beräknades inkomsten av maltdrycksskatten till 35 miljoner kronor men inflöt med 37 miljoner kronor. För budgetåret 1944/45 är inkomsten å denna skattetitel upptagen med 38 miljoner kronor.

Konsumtionen av skattepliktiga maltdrycker har under senare tillverkningsår (1 oktober—30 september) uppgått till:

193,3-39 .............. 172 milj. liter 1941 42 .............. 123 milj. liter

1939 40 .............. 154 » » 1942/43 134 » »

1940/41 .............. 128 » > 1943 44 .............. 128 » »

Fluktuationerna kvartalsvis i nämnda konsumtion, uttryckt i procent av siffrorna för motsvarande kvartal under tillverkningsåret 1938/39, belysas av följande sammanställning:

Dilian!/ O// riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 1. Del 2. 5

66 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Efter en kraftig nedgång i maltdryckskonsumtionen under tillverkningsåren 1940/41 och 1941/42 inträdde en återhämtning under senare delen av sistnämnda år, vilken fortsatte till mitten av år 1943, då en nedgång i konsumtionen ånyo inträdde. Denna torde väsentligen kunna hänföras dels till den konsumtionsminskning, som orsakats av kvalitetsförsämring på grund av den av försörjningsläget betingade nedsättningen av inbryggningsstyrkan hos maltdryckerna av andra klassen, dels ock till de försvårade transportförhållandena. Under sommaren 1944 vidtogs emellertid viss höjning av inbryggningsstyrkan, varigenom kvaliteten förbättrades. Verkningarna av denna ökning, som ännu icke helt gjort sig gällande, torde icke åstadkomma någon mera väsentlig stegring av konsumtionen. Det må anmärkas, att konsumtionssiffrorna för sistlidna september och oktober månader utvisa någon minskning vid jämförelse med motsvarande månader föregående år. Närmast synes skatten böra beräknas på en konsumtion av 75 procent av försäljningen av skattepliktiga maltdrycker under tillverkningsåret 1938/39. Med denna beräkningsgrund och med hänsyn tagen till den inkomstökning av cirka 0,3 miljon kronor, som automatiskt inträder genom skattedegressionens successiva avveckling, kan maltdrycksskatten för budgetåret 1944/45 antagas

komma att inflyta med (172 • ■ 0,291 + 0,3 =) 37,8 miljoner kronor eller

avrundat 38 miljoner kronor.

Vad beträffar inkomsten av maltdrycksskatten för budgetåret 1945/46, synes densamma i rådande läge böra upptagas till samma belopp, som ovan beräknats för innevarande budgetår, eller 38 miljoner kronor.»

I efterföljande sammanställning har upptagits den månadsvis influtna uppbörden av maltdrycksskatt under såväl budgetåren 1939/40—1943/44 som under det nu löpande budgetårets sex första månader.

Maltdrycksskatt månadsvis.

Miljoner kronor.

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 67

Maltdrycksskatten, som under budgetåret 1943/44 inbragt 37,2 miljoner kronor, har för kalenderåret 1944 nått beloppet 37,2 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar för sin del avkastningen av maltdrycksskatten för budgetåret 1944/45 till 37 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår vidare, att maltdrycksskatten i riksstaten för budgetåret 1945/46 icke upptages till högre belopp än 35 000 000 kronor.

Skatt å läskedrycker.

Skatten å läskedrycker, som införts genom beslut av 1939 års urtima riksdag, utgår jämlikt förordningen den 22 december 1939, nr 919, vilken trädde i kraft den 1 januari 1940. Skattesatsen utgjorde från början 10 öre för liter, dock lägst 50 kronor för månad av varje tillverkare. Genom förordning den 25 maj 1941, nr 253, har skatten höjts från 10 till 12 öre för liter.

Nettoinkomsten av skatten å läskedrycker har under nedannämnda budgetår uppgått till härefter angivna belopp:

Budgetår Milj. kr. Budgetår Milj. kr.

1940/41 ...................... 6-59 1942/43 ...................... 8’09

1941/42 ...................... 7-39 1943/44 ...................... 10-28

I riksstaten för budgetåret 1944/45 har ifrågavarande skatt upptagits till 10 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1944 har kontrollstyrelsen beräknat inkomsten av skatt å läskedrycker för budgetåret 1944/45 till 12 miljoner kronor och för budgetåret 1945/46 till 11 miljoner kronor samt anfört följande: ?

»I riksstaten för budgetåret 1944/45 har inkomsten av läskedrycksskatten upptagits med ett belopp av 10 miljoner kronor. Skatten, som uppbäres månadsvis i efterskott, har under månaderna juli—oktober 1944 inbringat i runt tal 5,6 miljoner kronor. Under samma tid föregående år inflöt skatten med 4,4 miljoner kronor. Frånsett den inverkan, som den gynnsamma väderleken under den gångna sommaren haft på läskedryckskonsumtionen, kan en tendens till ökning av konsumtionen av i synnerhet söta läskedrycker påvisas. Det vill emellertid synas som om denna tendens till ökning i fortsättningen skulle bli något svagare än tidigare. En med hänsyn härtill verkställd överslagsberäkning rörande skatteintäkten under återstående del av budgetåret ger vid handen, att densamma kan antagas uppgå till omkring 6,5 miljoner kronor, motsvarande ungefär 10 procents ökning gentemot samma tid föregående år, då skatteinkomsten uppgick till omkring 5,9 miljoner kronor. Inkomsten av läskedrycksskatten under budgetåret 1944/45 synes böra angivas till (5,6 + 6,5=) 12,1 miljoner kronor eller avrundat till 12 miljoner kronor.

Vad angår inkomsten av läskedrycksskatten under budgetåret 1945/46, synes densamma, med hänsyn till de särskilt gynnsamma avsättningsförhållandena under sistlidna sommar samt ovissheten rörande de på denna konsumtion i fortsättningen inverkande allmänna ekonomiska betingelserna, böra angivas till något lägre belopp än för innevarande budgetår. Inkomsten av läskedrycksskatten under budgetåret 1945/46 torde på grund härav icke böra angivas till högre belopp än 11 miljoner kronor.»

68 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Mot kontrollstyrelsens kalkyl har riksräkenskapsverket intet att erinra och beräknar alltså läskedrycksskatten för budgetåret 1945/46 till 11 000 000 kronor.

Statlig nöjesskatt.

Enligt förordningen den 14 juni 1940 (nr 478) om nöjesskatt skall för nöjestillställning, till vilken allmänheten har tillträde mot avgift, kommun, inom vars område tillställningen hålles, uttaga en särskild avgift, benämnd nöjesskatt, vilken fördelas mellan staten och kommunen. Det åligger därvid kommun att till statsverket inleverera hälften av influten nöjesskatt. Nöjesskatten upptages i form av skatt på biljett och beräknas i förhållande till bruttopriset för varje biljett, inberäknat skatten, samt utgår enligt tre olika taxor med lägst 15 procent och högst 30 procent av biljettpriset eller del därav. Enligt förordning den 26 november 1943, nr 786, som trätt i kraft den 1 januari 1944, har förordnats örn uttagande i vissa fall av nöjesskatt å den s. k. restaurangdansen.

För budgetåren 1941/42, 1942/43 och 1943/44 har den statliga nöjesskatten inbragt resp. 12,50, 15,95 och 17,38 miljoner kronor. I riksstaten för innevarande budgetår är ifrågavarande skatt upptagen till 17 miljoner kronor.

Enligt från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsten å titeln statlig nöjesskatt komma att uppgå till 17,35 miljoner kronor under budgetåret 1944/45 och till 17,14 miljoner kronor under budgetåret 1945/46.

Inkomsten av nöjesskatten, som för budgetåret 1943/44 uppgick till 17,38 miljonär kronor, har för de tolv månaderna november 1943—oktober 1944 stigit till 17,69 miljoner kronor. Stegringen av uppbörden under innevarande budgetår är dock i avtagande i jämförelse med utvecklingen under föregående budgetår. I anslutning till nu meddelade uppgifter beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av statlig nöjesskatt under budgetåret 1944/45 till 18 miljoner kronor. För nästa budgetår bör räknas med någon nedgång. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att inkomsttiteln statlig nöjesskatt för budgetåret 1945/46 upptages till 17 000 000 kronor. II.

II. Uppbörd i statens verksamhet.

Beträffande samtliga de under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» upptagna inkomsttitlarna, utom vattendomstolsavgifter, har riksräkenskapsverket hos vederbörande myndigheter anhållit om uppgifter å de belopp, med vilka inkomsterna å titlarna i fråga kunde beräknas inflyta under vart och ett av budgetåren 1944/45 och 1945/46. Av de utav myndigheterna i anledning av denna anhållan lämnade uppgifterna har riksräkenskapsverket hämtat ledning vid sin beräkning av utfallet av de särskilda uppbördstitlarna under budgetåren 1944/45 och 1945/46. På detaljerna i denna beräkning torde riksräkenskapsverket här ej behöva ingå. Allenast beträffande följande

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 69

inkomsttitlar har riksräkenskapsverket funnit anledning göra särskilda uttalanden.

Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter. Enligt uppgifter från ifrågavarande anstalter hava inkomsterna vid desamma för budgetåret 1945/46 beräknats uppgå till sammanlagt 261 600 kronor. Därvid har statens alkoholistanstalt å Venngarn beräknat överskottet av jordbruks- och trädgårdsdrg till 60 000 kronor under förutsättning av bifall till förslag om att överföra kostnaderna för vissa jordbruksarbetares löner till avlöningsstaten. Riksräkenskapsverket förutsätter, att en sådan ordning icke genomföres, men har detta oaktat ansett sig kunna beräkna inkomster vid statens alkoholistoch tvångsarbetsanstalter för budgetåret 1945/46 till 280 000 kronor.

Inkomster vid statens skyddshem. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 23 oktober 1944 har socialstyrelsen beräknat inkomster å förevarande titel till 405 000 kronor för budgetåret 1945/46 under förutsättning att icke efterskottsbetalning av elevavgifterna skulle införas på sätt som 1942 års skyddshemsutredning föreslagit. Riksräkenskapsverket beräknar under samma förutsättning i likhet med socialstyrelsen dessa inkomster med lämplig avrundning till 400 000 kronor för budgetåret 1945/46.

Inkomster vid statens sinnessjukhus. I en av medicinalstyrelsen med skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1944 överlämnad promemoria har den behållna uppbörden å förevarande titel för budgetåret 1945/46 beräknats till 16,80 miljoner kronor på sätt framgår av nedanstående sammanställ-

ning (kronor):

Patientavgifter................................................. 13 150 000

Bränsle, lyse och vatten m. m................................... 420 000

Tvätt och renhållning........................................... 116 000

Utspisning .................................................... 1 475 000

Linne, gång- och sängkläder..................................... 440 000

Underhållsbidrag från Danviks hospital........................... 14 000

Övriga uppbördsmedel.......................................... 510 000

Överskott av trädgårds- och jordbruksdriften...................... 675 000

Summa 16 800 000

Mot den sålunda framlagda beräkningen har riksräkenskapsverket intet att erinra och beräknar sålunda inkomster vid statens sinnessjukhus för budgetåret 1945/46 till 16 800 000 kronor.

Inkomster vid länsarkitektsorganisationen. Vid beräkning av inkomsterna under denna titel för budgetåret 1945/46 har riksräkenskapsverket icke ansett sig böra taga hänsyn till den stegring i inkomsttillflödet, som kunde uppkomma vid bifall till den av byggnadsstyrelsen vid äskande av anslag för budgetåret 1945/46 till länsarkitektsorganisationen gjorda framställningen örn ökning av personalen vid länsarkitektskontoren. Riksräkenskapsverket bar

70 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

fördenskull beräknat inkomster vid länsarkilektsorganisationen för budgetåret 1945/46 till samma belopp, som av byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket beräknats inflyta under innevarande budgetår, eller till 600 000 kronor.

Inkomst av myntning och justering. Ä denna inkomsttitel hava under budgetåren 1938/39—1943/44 influtit härefter angivna belopp:

Budgetår

1938/39

1939/40

1940/41

Milj. kr. . 4*44 . 9*49 . 5*5 4

Budgetår

1941/42

1942/43

1943/44

Milj. kr 2*65 . 10*12 7*30

I riksstaten för budgetåret 1944/45 har inkomst av myntning och justering beräknats till 8 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 25 oktober 1944 har mynt- och justeringsverket anfört, att därest efterfrågan på skiljemynt icke komme att i högre glad minskas, verkets kapacitet numera vore sådan, att den beräknade inkomsten av myntning och justering för budgetåret 1944/45 —- 8 miljoner kronor — mycket väl torde kunna påräknas. Vad angår budgetåret 1945/46 har verket ansett, att den beräknade inkomsten, jämförd med den för innevarande budgetår, måste avsevärt reduceras och icke uppskattas till mer än högst 4 miljoner kronor på grund av att ett fredsslut, med den erfarenhet mynt- och justeringsverket bade från föregående världskrig, katastrofalt komme att minska efterfrågan på skiljemynt och dessutom även förorsaka en återströmning av dylika till riksbanken.

Riksräkenskapsverket finner sig kunna godtaga den av mynt- och justeringsverket gjorda uppskattningen av inkomsten av myntning och justering under budgetåret 1944/45. För budgetåret 1945/46 har ämbetsverket icke ansett sig böra beräkna inkomst av myntning och justering till högre belopp än 3 000 000 kronor.

Bidrag till bank- och fondinspektionen. Å denna titel redovisas dels bankaktiebolagens bidrag till bankinspektionens verksamhet, dels fondkommissionärernas avgifter till fondinspeklionens verksamhet, dels ock jordbrukskasserörelsens bidrag till jordbrukskassetillsynen genom bank- och fondinspektionen.

Bank- och fondinspektionen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 25 oktober 1944 beräknat inkomsterna å ifrågavarande inkomsttitel till sammanlagt 155 000 kronor, därav 80 000 kronor i bidrag till bankinspektionen, 15 000 kronor i bidrag till fondinspektionen och 60 000 kronor i bidrag till jordbrukskassetillsynen.

Beträffande bidraget till jordbrukskassetillsynen må framhållas, att jordbrukskasserörelsen för innevarande budgetår bidrager med allenast 45 000 kronor av tillsynskostnaden, medan återstoden, beräknad till 15 000 kronor, gäldas från särskilt anslag under sjunde huvudtiteln. För nästa budgetår förutsätter riksräkenskapsverket, att jordbrukskasserörelsens bidrag, vilket

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 71

avses skola successivt växa, bestämmes till 50 000 kronor. Med iakttagande av denna ändring i bank- och fondinspektionens förslag beräknar riksräkenskapsverket bidrag till bank- och fondinspektionen för budgetåret 1945/46 till i avrundat tal 150 000 kronor.

Inkomster vid karolinska sjukhuset och inkomster vid serafimerlasarettet. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 17 oktober 1944 har direktionen för karolinska sjukhuset meddelat, att inkomsterna vid karolinska sjukhuset och vid serafimerlasarettet för budgetåret 1945/46 preliminärt beräknats till respektive 4 887 000 och 2 422 000 kronor. Den närmare beräkningen av inkomsterna framgår av följande, med ledning av under hand inhämtade upp-

gifter gjorda sammanställning (kronor):

Karolinska Serafimer-

sjukhuset lasarettet

Vårdavgifter för intagna patienter................... 3 475 000 1 900 000

Vårdavgifter för polikliniskt behandlade patienter..... 730 000 315 000

Av befattningshavare erlagd gottgörelse för vissa naturaförmåner samt andra ersättningsmedel............. 556 000 149 150

Bidrags- och räntemedel........................... — 52 850

Avgifter för kontroll av radiologiskt arbete .......... 125 000 —

Övriga inkomster (försålt köksavfall, lump, skrot m. m.)_1 000_5 000

Summa 4 887 000 2 422 000.

Med lämplig avrundning beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna vid karolinska sjukhuset och inkomsterna vid serafimerlasarettet för budgetåret 1945/46 till respektive 4 850 000 och 2 400 000 kronor.

Fyr- och båkmedel. Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1944 angående beräkningen av fyr- och båkmedel inledningsvis meddelat, att den debiterade uppbörden av sådana medel för de senaste fem budgetåren belöpt sig till respektive 3,9, 2,4, 2,0, 1,9 och 1,3 miljoner kronor. Tillika har styrelsen upplyst, att under de fyra första månaderna av budgetåren 1943/44 och 1944/45 de debiterade fyr- och båkmedlen uppgått till 0,4 respektive 0,3 miljon kronor. I anslutning till dessa uppgifter har generaltullstyrelsen anfört följande:

»Under de fyra senaste budgetåren av femårsperioden har uppbörden således varit i avtagande, och under de gångna månaderna av innevarande budgetår har nedgången fortsatt. För tiden efter augusti månad i år sammanhänger minskningen i uppbörden med upphörandet av krigskaskoförsäkringen för svenska fartyg i trafik på Tyskland och förbudet mot utländsk handelssjöfart i svenskt territorialvatten i Bottniska viken och Östersjön. En ytterligare minskning i uppbörden kan vara att befara såsom följd av det inträdande skärpta sjökrigsläget utanför rikets kuster. Minskningen kan förutsättas bliva ganska betydande under återstoden av innevarande budgetår och möjligen komma att i stort sett kvarstå även under det nästpåföljande budgetåret. En uppskattning av bruttouppbörden under ifrågavarande budgetår med beaktande av den inverkan, som uppbörden rönt av förenämnda hinder för trafiken under de månader, dessa hittills förefunnits, visar som resultat

72 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

en uppbördssumma för vartdera av budgetåren 1944/45 och 1945/46 av högst 1 miljon kronor.

Restitutionerna av fyr- och båkmedel hava hittills uppgått till så låga belopp, att de kunna lämnas å sido vid föreliggande uppbördsberäkning. Nyssnämnda bruttouppbörd gäller således även såsom beräknad nettouppbörd under de båda budgetåren.»

I efterföljande sammanställning har upptagits den månadsvis debiterade uppbörden av fyr- och båkmedel under såväl budgetåren 1938/39—1943/44 som det nu löpande budgetårets fem första månader.

Den debiterade uppbörden av fyr- och båkmedel, som under budgetåret 1943/44 utgjorde 1,34 miljoner kronor, har för de tolv månaderna december 1943—november 1944 uppgått till 1,28 miljoner kronor. För de fem första månaderna av innevarande budgetår utgör den debiterade uppbörden endast 85 procent av uppbörden under motsvarande tid av föregående budgetår. I betraktande härav och med hänsyn till de svårbedömbara faktorer, som inverka på utfallet av ifrågavarande inkomsttitel, har riksräkenskapsverket funnit sig kunna godtaga generaltullstyrelsens beräkning av fyr- och båkmedel under innevarande budgetår, 1 miljon kronor.

För nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket med utgångspunkt från de allmänna förutsättningar, som legat till grund för denna inkomstberäkning, beräknat uppbörden av fyr- och båkmedel till 2 000 000 kronor.

Lotspenningar. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1944 har lotsstyrelsen lämnat nedanstående sammanställning över den månadsvis redovisade inkomsten av lotspenningar under budgetåren 1938/39—1943/44 samt de fem första månaderna av budgetåret 1944/45.

Vid bedömande av dessa siffror bör beaktas, att den för en var månad redovisade inkomsten hänför sig örn ej uteslutande så dock i alldeles övervägande grad till lotsningar under närmast föregående månad.

I anslutning till sammanställningens uppgifter har lotsstyrelsen angående

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 73

beräkningen av inkomsten av lotspenningar i skrivelsen anfört bland annat följande:

»Såsom de lämnade siffrorna utvisa har inkomsten av lotspenningar undergått betydande växlingar under de år, som uppgifterna avse. Variationerna i inkomsten bero givetvis på skiftningarna i sjöfartens omfattning och de omläggningar av sjötrafiken, som krigsförhållandena föranlett.

Vad beträffar innevarande budgetår, för vilket år inkomsttiteln i riksstaten upptagits till 5 000 000 kronor, uppgår den under budgetårets fem första månader redovisade inkomsten enligt sammanställningen till 1 627 000 kronor. Detta belopp understiger med 1 067 000 kronor inkomsten under motsvarande tid år 1943. Den låga inkomsten för innevarande november månad, vilken grundar sig å lotsningar, utförda under oktober månad, sammanhänger givetvis med det den 22 september 1944 meddelade förbudet för utländska fartyg att befara vissa delar av svenskt kustvatten. Med hänsyn till svårigheterna att bedöma, huru förhållandena under den återstående delen av budgetåret komma att gestalta sig på sjöfartens område, måste självfallet en uppskattning av lotspenninginkomsten för innevarande budgetår bliva synnerligen osäker. Därest inkomsten under återstoden av budgetåret skulle bliva av samma storlek som under motsvarande tid budgetåret 1943/44 eller alltså — — — omkring 2 380 000 kronor, skulle erhållas en total lotspenninginkomst av i runt tal 4 000 000 kronor för hela budgetåret. Styrelsen anser sig emellertid i förevarande sammanhang böra utgå från att under större delen av den tid, som återstår av innevarande budgetår, sådana förhållanden skola förbli rådande på sjöfartens område, att lotspenninginkomsten under denna tid kommer att bliva betydligt lägre än under motsvarande tid nästföregående budgetår. För egen del vill styrelsen från sålunda angiven utgångspunkt beräkna inkomsten av lotspenningar under återstående delen av budgetåret till 1 000 000 kronor och i enlighet härmed lotspenninginkomsten för hela budgetåret till 2 600 000 kronor, vilken summa med 2 400 000 kronor understiger det belopp, varmed inkomsttiteln upptagits i riksstaten.

Vad angår budgetåret 1945/46 får styrelsen erinra, att styrelsen i sin skrivelse den 31 augusti 1944 angående anslag till lotsverket för sagda budgetår anförde, att det med hänsyn lill de många svårberäkneliga faktorer, som under nu rådande förhållanden påverkade sjöfarten och även under de närmaste åren måste komma att öva inverkan på denna, självfallet vore ogörligt att verkställa någon mera säker beräkning av lotsningsfrekvensen under nästkommande budgetår. Vid beaktande av olika omständigheter, vilka utövade

74 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

inflytande på lotsningsfrekvensen — därvid styrelsen även tagit hänsyn till den tydliga tendens till nedgång av frekvensen som gjort sig gällande under såväl nu löpande som nästföregående budgetår — stannade styrelsen vid att för budgetåret 1945/46 räkna med att lotsningen skulle erhålla en omfattning, ungefärligen motsvarande lotsningsfrekvensen under åren närmast före krigsutbrottet, och syntes enligt styrelsens förmenande såsom utgångspunkt för beräkningen av anslag, stående i mer direkt relation till lotspenninginkomsten, kunna tagas ett inkomstbelopp av 3 000 000 kronor. Styrelsen finner sig — i anslutning till vad styrelsen sålunda anfört och föreslagit — böra förorda, att lotspenninginkomsten för budgetåret 1945/46 uppskattas till nämnda belopp, 3 000 000 kronor.*

Såsom framgår av den förut intagna sammanställningen över den månadsvis redovisade inkomsten av lotspenningar, uppgick denna inkomst för budgetåret 1943/44 till 5,08 miljoner kronor samt för de tolv månaderna december 1943—november 1944 till 4,01 miljoner kronor. För de fem första månaderna av innevarande budgetår belöper sig uppbörden till endast 60 procent av uppbörden under motsvarande tid av föregående budgetår. I betraktande av den successiva nedgång i uppbörden, som dessa siffror registrera, beräknar riksräkenskapsverket i likhet med lotsstyrelsen uppbörden av lotspenningar under innevarande budgetår till 2,6 miljoner kronor.

För nästkommande budgetår anser riksräkenskapsverket, under hänvisvisning till vad lotsstyrelsen anfört, att uppbörden av lotspenningar bör beräknas till i runt tal 3 000 000 kronor.

Vissa licensavgifter m. m. Enligt från statens handelskommission, statens trafikkommission, statens bränslekommission och valutakontoret erhållna uppgifter beräknas inkomsterna under förevarande titel för budgetåret 1945/ 46 till sammanlagt 2 675 000 kronor på sätt framgår av följande sammanställning (kronor):

Statens handelskommission........................... 2 040 000

Statens trafikkommission............................ 65 000

Statens bränslekommission .......................... 120 000

Valutakontoret..................................... 450 000

Summa 2 675 000.

Även övriga i krisorganens verksamhet inflytande inkomster av här angiven natur böra redovisas över riksstaten och tillgodoföras denna inkomsttitel.

Budgetåret 1943/44 inflöto å denna titel 2 927 000 kronor.

Om exporten ökas utan att den nuvarande handelsregleringen upphäves, ökas även inkomsttillflödet å denna inkomsttitel. Med utgångspunkt från den i det föregående gjorda uppskattningen av förevarande inkomster och med hänsyn tagen till den osäkerhet, som måste vidlåda beräkningen, förordar riksräkenskapsverket, att inkomsterna å titeln »Vissa licensavgifter m. m.» för budgetåret 1945/46 upptagas till i avrundat tal 3 000 000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 75

Inkomsterna under »Uppbörd i statens verksamhet» hava för budgetåret 1945/46 upptagits på sätt framgår av tabellbilagan (bilaga D) till sammanlagt 55 287 000 kronor.

lil. Folkpensionsavgifter.

Under denna titel har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av 62 miljoner kronor.

Debiterade och influtna folkpensionsavgifter åren 1938—1945 respektive budgetåren

1938/39—1945/46.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 22 november 1944 har pensionsstyrelsen funnit inkomsterna under förevarande titel kunna beräknas till 64 miljoner kronor för ett vart av budgetåren 1944/45 och 1945/46. I en med skrivelsen överlämnad promemoria upplyses i fråga örn beräkningarna av inkomsterna å titeln till en början, att summan av påförda pensionsavgifter utgjort år 1943 63,3 miljoner kronor och år 1944 — enligt en av statistiska centralbyrån lämnad preliminär uppgift — cirka 66,7 miljoner kronor. Summan av de pensionsavgifter, som komme att påföras år 1945, uppskattades med ledning härav förslagsvis till 70,0 miljoner kronor.

Relativ fördelning på budgetåren 1938/39—1945/46 av influtna folkpensionsavgifter

påförda åren 1938—1945.

1 Beräknad siffra.

76 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

På grundval av uppgifter i en vid pensionsstyrelsens promemoria fogad tabell över påförda och influtna folkpensionsavgifter hava upprättats förestående tvenne sammanställningar. I den första sammanställningen sättes det under visst budgetår inflytande avgiftsbeloppet i relation till det påförda avgiftsbeloppet för det kalenderår, som slutar under respektive budgetår; det i denna tabell angivna influtna beloppet omfattar givetvis även restantier från tidigare debiteringar.

Den andra sammanställningen avser att visa, hur uppbörden av de ett visst kalenderår påförda folkpensionsavgifterna fördelar sig på skilda budgetår.

Mot den av pensionsstyrelsen framlagda beräkningen av avkastningen av folkpensionsavgifterna för budgetåret 1944/45 har riksräkenskapsverket ingen annan erinran än att beloppet ansetts böra avrundas till 64 miljoner kronor. För budgetåret 1945/46 beräknar riksräkenskapsverket folkpensionsavgifterna till 65 000 000 kronor.

IV. Diverse inkomster.

Bötesmedel. Under budgetåret 1943/44 utgjorde uppbörden å denna titel 4,40 miljoner kronor. Enligt av riksräkenskapsverket från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna infordrade uppgifter beräknas inkomsterna av bötesmedel för budgetåren 1944/45 och 1945/46 till respektive 4,00 och 4,02 miljoner kronor. För de tolv månaderna november 1943—oktober 1944 belöpte sig emellertid uppbörden till 4,61 miljoner kronor, och för de fyra första månaderna av innevarande budgetår är uppbörden å titeln 16 procent större än för motsvarande tid under föregående budgetår. Med utgångspunkt härifrån beräknar riksräkenskapsverket bötesmedlen för vart och ett av budgetåren 1944/45 och 1945/46 till 5 000 000 kronor.

Totalisatormedel. Inkomsten av totalisatormedel uppgick under budgetåret 1942/43 till 2,65 miljoner kronor och under budgetåret 1943/44 till 3,46 miljoner kronor.

Enligt vad som framgår av en av lantbruksstyrelsen med skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 oktober 1944 överlämnad promemoria har styrelsen i sin underdåniga skrivelse den 31 augusti 1944 angående anslag för budgetåret 1944/45 till stuteriväsendet beräknat statens inkomst av totalisatormedel under budgetåret 1945/46 till 3 000 000 kronor.

Under de tolv månaderna november 1943—oktober 1944 har under förestående titel influtit ett belopp av 3,75 miljoner kronor. Med hänsyn härtill och då uppbörden under de fyra första månaderna av innevarande budgetår visar en högst betydande ökning i jämförelse med uppbörden under motsvarande tid av föregående budgetår, synes ett belopp av i runt tal 4 miljoner kronor kunna beräknas såsom uppbörd å titeln under budgetåret 1944/45. I anslutning härtill beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av totalisatormedel jämväl för budgetåret 1945/46 till 4 000 000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 77

Tipsmedel. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 21 oktober 1944 har Aktiebolaget Tipstjänst meddelat, att bolagets nettoinkomst under dess räkenskapsår 1 juli 1944—30 juni 1945 — för inleverans till statsverket under budgetåret 1945/46 — approximativt syntes kunna beräknas till 9 000 000 kronor.

Denna beräkning har riksräkenskapsverket funnit sig böra godtaga. Riksräkenskapsverket beräknar alltså uppbörden å inkomsttiteln tipsmedel för budgetåret 1945/46 till 9 000 000 kronor.

Lotterimedel. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 25 oktober 1944 har Svenska penninglotteriet aktiebolag meddelat, att bolaget — under antagande att lottförsäljningen må kunna under hela budgetåret 1944/45 fortgå i ungefär samma omfattning som efter den 1 juli i år — beräknar kunna under budgetåret 1944/45 inleverera ett belopp av i runt tal 35 miljoner kronor att tillgodoföras inkomsttiteln lotterimedel. Vad beträffar budgetåret 1945/46 anför bolaget, att inkomsttiteln då skulle tillföras enahanda belopp, under förutsättning att ett oförändrat antal lotter kunde säljas. Då man emellertid hade anledning räkna med att en så hög avsättningssiffra icke kunde hållas annat än under sådana speciella förhållanden som nu rådde, syntes försiktigheten bjuda, att man räknade nied ett något mindre lottantal. Förslagsvis har bolaget beräknat kunna under budgetåret 1945/46 inleverera omkring 32,5 miljoner kronor att tillgodoföras inkomsttiteln lotterimedel.

Riksräkenskapsverket finner sig kunna godtaga den av bolaget verkställda beräkningen av inkomsten av lotterimedel för innevarande budgetår. För nästa budgetår anser ämbetsverket, att inkomsttiteln bör i riksstaten upptagas till det belopp, vilket beräknas inflyta under innevarande budgetår, eller till 35 000 000 kronor.

Övriga diverse inkomster. För budgetåret 1943/44 redovisades å denna titel 19,36 miljoner kronor, av vilket belopp emellertid 10,47 miljoner kronor hänförde sig till odisponerade medel å försvarets fabriksstyrelses och krigsmaterielverkets provisoriska förnyelsefonder och 2,10 miljoner kronor till överskott från verkstadsnämnden samt 0,50 miljon kronor till i anspråk lagen behållning från stuteriväsendets fond. För innevarande budgetår är titeln upptagen i riksstaten med 5,5 miljoner kronor; uppbörden å titeln beräknas av riksräkenskapsverket till 12,00 miljoner kronor, av vilket belopp 0,50 miljon kronor hänföra sig till i anspråk lagen behållning å stuteriväsendets fond och omkring 6 miljoner kronor hänföra sig till vissa inlevereringar från försvarets fabriksstyrelse avseende tiden före tillkomsten av den nyinrättade försvarets fabriksfond.

I efterföljande sammanställning hava upptagits vissa större, regelbundet inflytande uppbördsmedel under förevarande inkomsttitel med angivande av dels uppbörden under budgetåren 1942/43 och 1943/44 och dels de belopp som riksräkenskapsverket beräknar kunna motses för budgetåren 1944/45 och 1945/46 (tusental kronor):

78 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Det torde böra nämnas, att inkomsterna av indragna sportler av Överståthållarämbetet och länsstyrelserna för innevarande och nästkommande budgetår beräknats till respektive 1,86 och 1,83 miljoner kronor.

övriga under förevarande inkomsttitel redovisade inkomster anser sig riksräkenskapsverket kunna för budgetåret 1945/46 uppskatta till i runt tal 1 miljon kronor.

Huruvida något belopp av stuteriväsendets fond kan disponeras under budgetåret 1945/46 undandrager sig riksräkenskapsverkets bedömande. Upplysningsvis vill riksräkenskapsverket meddela, att behållningen å stuteriväsendets fond vid utgången av budgetåret 1943/44 utgjorde 4,55 miljoner kronor samt att denna behållning kan förväntas ökad till omkring 8 miljoner kronor intill utgången av budgetåret 1945/46, under förutsättning att utgifterna för stuteriväsendet erhålla ungefär samma storlek som under det sistförflutna budgetåret samt att fonden under budgetåret 1945/46 icke till någon del tages i anspråk för allmänna budgetändamål.

I anslutning till vad förut anförts har riksräkenskapsverket beräknat inkomsttiteln övriga diverse inkomster för budgetåret 1945/46 till avrundat 5 000 000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 79

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

I. Statens affärsverksfonder.

Postverket.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för postverket för den senaste 10-årsperioden framgå av nedanstående uppställning (miljoner kronor):

Generalpoststyrelsen har i underdånig skrivelse den 11 november 1944 med förslag till beräkning av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1945/46, anfört följande:

»Postverkets inkomstöverskott är i riksstaten för budgetåret 1944/45 upptaget till 46 miljoner kronor, däruti inberäknade vinstmedel från postsparbanken avseende år 1943 med ett belopp av 1,98 miljoner kronor.

Under den hittills gångna delen av innevarande år har poslrörelsen, liksom under år 1943, visat en stark ökning. Inkomsterna av frankoteckensförsäljningen samt av avgifterna för frankostämpling, mass- och gruppkorsband ha sålunda under tiden den 1 januari—den 30 september 1944 ökats med cirka 3,1 miljoner kronor eller med 4,4 procent. I själva verket är ökningen emellertid ännu större, beroende på att ersättningen för befordran av enskildas försändelser i ransoneringsärenden och av kristidsnämndernas post under tiden den 1 januari—den 30 juni 1943 ingick i frankoteckensuppbörden. Från och med den 1 juli 1943 bokföres emellertid nyssnämnda ersättning under särskilda inkomsttitlar i postverkets räkenskaper. Minskas frankoteckensuppbörden under första halvåret 1943 med beräknad ersättning för befordran av dessa försändelser, cirka 2,7 miljoner kronor, blir ökningen under innevarande års tre första kvartal icke mindre än 8,3 procent. Även under fjärde kvartalet torde man kunna räkna med någon ökning, vilken emellertid ej väntas bliva procentuellt så stor som under de tre första kvartalen, beroende bland annat därpå, att fjärde kvartalet i år har två vardagar mindre än samma kvartal föregående år. Detta förhållande beräknas medföra en minskad inkomst av omkring 700 000 kronor.

80 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Såvitt nu kan bedömas torde postverkets inkomster för år 1944, frånsett postsparbankens vinstmedel, komma att uppgå till cirka 178,3 miljoner kronor. Den avsevärda ökningen av poströrelsen har emellertid även föranlett ökade kostnader, bland annat för personal. Utgifterna kunna nu beräknas uppgå till omkring 128,3 miljoner kronor. Därest beräkningarna visa sig hållbara, skulle överskottet för år 1944 sålunda komma att uppgå till cirka 50 miljoner kronor.

Av sagda överskott lia 4,5 miljoner kronor inlevererats till statskassan under budgetåret 1943/44. Återstoden, omkring 45,5 miljoner kronor, torde jämte 4,5 miljoner kronor av 1945 års överskott kunna tillföras statskassan under budgetåret 1944/45. Härtill komma cirka 2 miljoner kronor av postsparbankens vinstmedel för år 1943. Hela det statskassan tillkommande beloppet för budgetåret 1944/45 skulle alltså nu kunna beräknas komma att uppgå till cirka 52 miljoner kronor.

Vid beräkningen av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som skulle kunna upptagas i riksstaten för budgetåret 1945/46, har styrelsen, i likhet med tidigare tillämpat förfaringssätt, grundat detsamma på postverkets driftresultat under kalenderåret 1945. På grund av rådande förhållanden är den beräkning, som nu verkställts, givetvis mycket osäker särskilt beträffande inkomsterna för befordran av militärbrev, tjänsteförsändelser från de statliga kristidsorganen och kristidsnämnderna samt enskildas försändelser i ransoneringsärenden.

I efterföljande tabell finnas upptagna de inkomstbelopp, som beräknats inflyta under år 1945. För jämförelse upptager tabellen jämväl inkomsterna för år 1943 och de beräknade inkomsterna för innevarande år.

Iliksräkenskaps ver hets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 81

Beträffande beräkningen av inkomstposterna får styrelsen anföra följande.

Vid beräkningen av frankoteckensuppbörden samt av inkomsterna för befordran av tjänsteförsändelser, militärbrev och enskildas försändelser i ransoneringsärenden bär styrelsen förutsatt, alt nu gällande från och med den 1 april 1942 höjda brevporton skola tillämpas under hela år 1945. Ifrågavarande uppbörd har, såsom ovan närmare utvecklats, under innevarande år visat en så betydande ökning, att styrelsen, särskilt med hänsyn till rådande osäkra förhållanden, icke anser sig kunna för år 1945 räkna nied tillnärmelsevis så stor ökning. Ökningen har därför upptagits till allenast 1,5 miljoner kronor.

I fråga om ersättningen för befordran av tjänsteförsändelser har styrelsen räknat med, att den ersättning, som statskontoret jämlikt 2 g tjänstebrevsförordningen har att gälda för befordran av tjänsteförsändelser i allmänhet, jämväl under nästa år kommer att utgå med samma procent av frankoteckensuppbörden som under innevarande år, nämligen 14 procent mot före den 1 januari 1944 8 procent. Beträffande ersättning för befordran av tjänsteförsändelser från de statliga kristidsorganen har styrelsen räknat med någon minskning. Att nu ifrågavarande ersättningar det oaktat beräknats till högre belopp för år 1945 än för år 1944 beror därpå, att ersättning efter det högre procenttalet under innevarande år debiteras för tre kvartal mot för fyra under år 1945.

Då ändrade förhållanden i försörjningsläget och i den militärpolitiska situationen torde kunna förväntas under nästinstundande år, har styrelsen ansett sig böra räkna med mindre inkomster för befordran av ransoneringsförsändelser och militärbrev än under innevarande år. Vid uppskattningen av dessa inkomstposter har beaktats, att här ifrågavarande ersättning uppdebiteras i postverkets räkenskaper under kvartalet efter det, som ersättningen avser. Under år 1945 komma således att uppdebiteras belopp, som inflyta för under fjärde kvartalet 1944—tredje kvartalet 1945 befordrade försändelser.

Ersättningen till postverket för postgirorörelsens liandhavande har upptagits till samma belopp som under innevarande år. I beloppet för år 1944 ingår emellertid en engångsersättning å cirka 1,5 miljoner kronor, som är föranledd av den ändrade förnyelsefondsbokföringen. I realiteten har inkomstposten således uppräknats med sagda belopp.

Under år 1945 torde till postverket komma att inlevereras ett belopp av cirka 2 miljoner kronor, utgörande vinstmedel från postsparbanken under år 1944. Detta belopp bör alltså inräknas i postverkets överskott för budgetåret 1945/46.

Vad slutligen beträffar inkomsttiteln 'ränta å postverkets förnyelsefond' kommer något belopp icke vidare att inflyta under denna titel. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1944 har nämligen postverkets hos riksgäldskontoret insatta förnyelsefondsmedel per den 30 sagda juni salderats mot postverkets fonds i riksgäldskontoret* böcker redovisade kapital.

Mot här ovan upptagna sammanlagda inkomstsumma av 180,1 miljoner kronor svara utgifter, vilka i samtidigt härmed avgivet förslag till driftkostnadsstat för år 1945 upptagits lill 136,1 miljoner kronor. Inkomstöverskottet kan alltså beräknas lill 44 miljoner kronor.

Bland utgifterna för innevarande och nästinstundande år lia i driftkostnadsstaten icke upptagits några belopp för de provisoriska lönetillägg och tillfälliga barnbidrag, varom proposition till nu pågående höstriksdag avlå- I i Is den 20 nästlidna oktober. Enligt verkstiillda överslagsberäkningar skulle vid bifall lill Kungl. Majlis i propositionen framlagda förslag lönetillägget lill ordinarie och extra ordinarie tjänstemän samt aspiranter för budgetåret 1944/

Hihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 1. Del 2. B

82 Riksräkcnskaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

45 uppgå till cirka 1 850 000 kronor, varav 700 000 kronor beräknas komma att avföras i räkenskaperna under år 1944 och 1 150 000 kronor under år 1945.

I anslutning till vad ovan anförts föreslår styrelsen, att inkomstöverskottet av postverkets rörelse för budgetåret 1945/46 preliminärt beräknas till 44 miljoner kronor.»

Enligt postverkets räkenskaper för år 1943 och generalpoststyrelsens förestående beräkningar för åren 1944 och 1945 skulle postverkets bokförda respektive beräknade inkomster, utgifter och överskott för vart och ett av åren 1943—1945 kunna sammanföras sålunda (miljoner kronor):

Förestående beräkningar för kalenderåren 1944 och 1945 äro i olikhet mot inkomstberäkningarna från övriga affärsdrivande verk gjorda utan hänsynstagande till de provisoriska lönetillägg, varom proposition den 20 oktober 1944 avlåtits till riksdagen. Riksdagen har bifallit Kungl. Maj:ts i nämnda proposition framlagda förslag. Därmed ökas utgifterna för åren 1944 och 1945 med respektive 0,7 och 2,3 miljoner kronor. Med godtagande i övrigt av generalpoststyrelsens beräkning av inkomsterna under år 1944 har riksräkenskapsverket beräknat inkomsten av postverket under budgetåret 1944/45 till i nant tal 50 miljoner kronor.

Generalpoststyrelsens beräkning av inkomsterna under år 1945 föranleder från riksräkenskapsverkets sida ingen annan erinran, än att inkomsten av utrikesrörelsen synes vara alltför försiktigt räknad. Å andra sidan bör det beräknade överskottet sänkas med hänsyn till vad i nyssnämnda proposition föreslagits. Riksräkenskapsverket beräknar därför postverkets överskott för kalenderåret 1945 till i runt tal 42 miljoner kronor och förordar i överensstämmelse härmed, att postverkets överskott för budgetåret 1945/46 beräknas till samma belopp eller 42 000 000 kronor.

T elegrafverket.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för telegrafverket för den senaste 10-årsperioden framgå av efterföljande uppställning (miljoner kronor):

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 83

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 november 1944 har telegrafstyrelsen beräknat, att under budgetåret 1944/45 skulle komma att inlevereras ett överskott av telegrafverkets rörelse å 56,3 miljoner kronor.

Telegrafstyrelsen har vidare i underdånig skrivelse den 16 november 1944 avgivit förslag i fråga om beräkning av det inkomstöverskott av telegrafverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1945/46. Styrelsen har i skrivelsen anfört följande:

»Storleken av telegrafverkets inkomster och deras stegring under den senaste tioårsperioden framgår av efterföljande tablå:

År Kronor

1934 ................... 107 979

1935 ................... 113 414

1936 ................... 120 876

1937 ................... 131 316

1938 ................... 140 075

1939 ................... 152 951

1940 ................... 162 518

1941 ................... 173 726

1942 ................... 206 318

1943 ................... 223 536

Den särskilt starka inkomstökningen från år 1941 lill år 1942 beror på de taxehöjningar, som företogos vid början av eller under det sistnämnda året.

För år 1944 beräknar telegrafstyrelsen----- inkomsterna till omkring

241 500 000 kronor, innebärande en ökning från år 1943 med 17 964 000 kronor eller med 8,0 procent.

Vid beräkningen av inkomsterna för år 1945 har telegrafstyrelsen visserligen utgått från förutsättningen, att någon större förändring icke under detta år kommer att inträda i vårt lands utrikespolitiska och ekonomiska läge, men styrelsen har dock med hänsyn till den försämring i de inhemska konjunkturerna, som man i nuvarande läge synes ha anledning befara, ansett sig böra räkna med något mindre ökning av inkomsterna från den inländska telefon- och telegraftrafiken och abonnemangsrörelsen. För den utländska trafiken har man även att räkna med en nedgång i inkomsterna beroende dels på avbrottet i våra handelsförbindelser söderut, dels på bortfallet

84 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

av vissa transitinkomster efter den politiska kursförändringen i Finland. Härtill kommer, att utvecklingen av krigshändelserna lätt kan komma att medföra fullständigt avbrott i telefon- och telegrafförbindelserna med vissa europeiska länder.

I övrigt har styrelsen förutsatt, att nu gällande höjda taxor skola förbli i kraft under hela år 1945.

Med dessa förutsättningar har telegrafstyrelsen beräknat inkomsterna för år 1945 till 251 500 000 kronor, motsvarande en ökning från innevarande år med 10 000 000 kronor eller med 4,1 procent.

Driftkostnaderna för år 1944 upptogos i den av Kungl. Maj:t fastställda driftkostnadsstaten till 103 085 000 kronor. Härtill kommer ett genom Kungl. Maj:ts brev den 31 mars 1944 anvisat belopp av 400 000 kronor till vissa luftskyddsanordningar vid telegrafverket.

Den omläggning av kapitalbudgeten, som ägde rum från och med den 1 juli 1944, och den i samband därmed stående förvandlingen av förnyelsefonden till värdeminskningskonto samt slopandet av fortsatt fondering för pensionsändamål hava medfört avsevärda förändringar i vissa av de i driftkostnadsstaten upptagna beloppen. Med beaktande jämväl av dessa förändringar ha driftkostnaderna för året nu blivit beräknade till 170 190 000 kronor.

Genom brev den 26 maj 1944 och den 7 juli 1944 har Kungl. Maj:t medgivit extra avsättningar till telegrafverkets förnyelsefond för första halvåret 1944 med tillhopa 6 000 000 kronor. I särskild skrivelse denna dag har telegrafstyrelsen gjort framställning örn att den på andra halvåret 1944 belöpande delen av en i investeringsstaten för telegrafverket för budgetåret 1944/45 beräknad extra avsättning till värdeminskningskonto skall få göras med 5 000 000 kronor.

Under förutsättning av riksdagens bifall till Kungl. Maj:ts proposition, nr 296, angående provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. komma telegrafverkets lönekostnader för innevarande år att ökas med omkring 2 040 000 kronor. Vid beräkningen av detta belopp har telegrafstyrelsen utgått ifrån, att löneförbättring även måste medges extra personal vid telegrafverket i motsvarande löneställning.

De sammanlagda driftkostnaderna för år 1944 komma med sistnämnda tre tillägg att stiga till 183 230 000 kronor.

I det förslag till stat för telegrafverkets driftkostnader för år 1945, som samtidigt härmed avgives och i vilket telegrafstyrelsen utgått från förutsättningen, att inga mera avsevärda prishöjningar skola inträda efter tidpunkten för beräkningarnas avgivande, att nu utgående rörliga tillägg, dyrtidstillägg och kristillägg skola förbli oförändrade samt att förenämnda provisoriska löneförbättringar komma att utgå även under andra halvåret 1945, lia driftkostnaderna blivit beräknade till 183 885 000 kronor. Därvid har styrelsen icke medräknat någon extra avsättning till värdeminskningskonto för år 1945 utan har förutsatt, att frågan härom först nästkommande höst skall upptagas till prövning. Preliminärt har telegrafstyrelsen beräknat den behövliga extra avsättningen till 13 700 000 kronor, varvid beloppet beräknats i enlighet med de principer, som finnas redovisade i Kungl. Maj:ts proposition nr 276 till 1944 års riksdag.

Inberäknat även denna extra avsättning skulle det totala beloppet av driftkostnader för år 1945 komma att uppgå till 197 585 000 kronor.

överskottet av telegrafverkets rörelse har under de senaste tio åren utgjort:

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 85

År

1943 Den starka ökningen av överskottet från år 1941 till år 1942 berodde främst på de tidigare omnämnda taxehöjningarna.

Enligt ovan gjorda beräkningar över inkomster och driftkostnader samt förhandsberäkningar rörande den sannolika storleken av det i medeltal disponerade kapitalet skulle överskotten för åren 1944 och 1945 bliva:

År

1945 Kronor

58 270 000 53 915 000

Procent av i medeltal disponerat kapital

10-84

9’SO

Storleken av de överskottsmedel, som telegrafstyrelsen kommer att kunna inleverera under budgetåret 1945/46, måste tydligen även bero på det överskott, som kan påräknas under första halvåret 1946. Trots de osäkerhetsmoment, som i nuvarande läge måste vidlåda varje förhandsbedömande av den ekonomiska utvecklingen, anser sig telegrafstyrelsen under förutsättning att inkomsterna av den utländska telefon- och telegraftrafiken då åter skola ha ökats kunna räkna med ett något större överskott än under kalenderåret

1945. Styrelsen får därför föreslå, att telegrafverket i riksstaten för budgetåret 1945/46 upptages sålunda:

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

Statens alfärsverksfonder:

Telegrafverket .................................. 56 000 000 kronor.»

I den uti skrivelsen åberopade bilagan har telegrafstyrelsen angivit telegrafverkets inkomster för åren 1943—1945 sålunda (miljoner kronor):

1943 Enligt

bokslutet

Telefoninkomster:

Inträdes- och anläggningsavgifter ........ 9'5 o

Abonnemangsavgifter................... 9805

Samtalsavgifter........................ 82'3 3

T elegrafinkomster........................ 15" 3 6

Radioinkomster:

Radiolicensavgifter..................... 16’80

Radioabonnemangsavgifter m. m......... I so

Summa 223'54

86 Ribsräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Riksräkenskapsverket, som i annat sammanhang tillstyrkt telegrafstyrelsens hemställan örn extra avsättning till telegrafverkets värdeminskningskonto, beräknar inkomstöverskottet för telegrafverket för budgetåret 1944/45 till i runt tal 57 miljoner kronor. För nästkommande budgetår finner riksräkenskapsverket telegrafverkets förestående beräkning vara väl försiktig. Sålunda anser sig riksräkenskapsverket icke behöva räkna med att en eventuell nedgång d uilandstrafiken skall komma att påverka telegrafinkomsterna under hela kalenderåret 1945. Vidare finner riksräkenskapsverket tveksamt örn den extra avsättning till värdeminskningskonto varmed telegrafstyrelsen räknat för år 1945 skall behöva uppgå till 13,70 miljoner kronor. Telegrafverket har hittills haft en i stort sett oavbruten inkomstökning, vilken pågick även under krisåren i början av 1930-talet. Att inkomstökningen under år 1945 skulle stanna vid 4,1 procent finner r i k s rä k ens k a p s verket föga sannolikt. Ämbetsverket förordar därför, att överskottet av telegrafverket i riksstaten för budgetåret 1945/46 upptages till 60 000 000 kronor.

Statens järnvägar.

De till statsverket inlevererade saint i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens järnvägar för den senaste 10-årsperioden framgå av nedanstående uppställning (miljoner kronor):

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 december 1944 har järnvägsstyrelsen anfört, att, såvitt nu kunde bedömas, den behållna inkomsten av statens järnvägar för innevarande budgetår syntes kunna beräknas till 120 miljoner kronor.

Järnvägsstyrelsen har vidare i underdånig skrivelse den 1 december 1944 med förslag till beräkning av den behållna inkomsten av statens järnvägar för budgetåret 1945/46 anfört följande:

»Till en början torde härvid få lämnas en sammanställning rörande dels bokförda inkomster, utgifter och överskott under åren 1938—1943, dels beräkningsbara inkomster, utgifter och överskott under innevarande kalenderår, för vilket månadsresultaten hittills äro kända till och med oktober.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 87

I förestående utgiftsbelopp ingå följande avsättningar till förnyelsefonden (värdeminskningskontot) nämligen

Härav:

Hela Av Kungl. Majit

År avsättningen medgiven extra

avsättning

Miljoner kronor

1938 ....................... 27-8 3-9

1939 ....................... 29 0 3'8

1940 ....................... 37-5 10-0

1941 ....................... 47-7 16-8

1942 ....................... 56-4 24-o

1943 ....................... 64-7 30-2

1944 ....................... 77-9 26-0

Det nu löpande årets driftutgifter påverkas ytterligare av den fr. o. m. den 1 juli 1944 genomförda omläggningen av budgetredovisningen, i det att övergångsåret 1944 som följd av nämnda omläggning kommer att belastas icke blott med den extra avsättning till förnyelsefonden å 26,0 miljoner kronor, som Kungl. Majit genom beslut den 26 maj 1944 medgivit järnvägsstyrelsen att verkställa före utgången av budgetåret 1943/44 och som avser hela detta budgetår, utan även med hälften av den på budgetåret 1944/45 belöpande avsättningen till värdeminskningskontot, vilken sistnämnda avsättning motsvarar det i investeringsstaten för SJ under rubriken 'avskrivning inom fonden’ upptagna beloppet och sålunda innefattar jämväl den tidigare vid slutet av varje budgetår i en summa verkställda extra avsättningen. Räkenskapsåret 1944 kommer på detta sätt att bokföringsmässigt belastas med en merkostnad av 13 miljoner kronor, vilket förhållande delvis förklarar ökningen i utgifterna och minskningen av överskottet i jämförelse med föregående år.

I det för år 1944 angivna utgiftsbeloppet ingår vidare den på året belöpande delen av kostnaderna för den nu beslutade provisoriska löneförbättringen m. m. I övrigt är den under de senare åren inträdda utgiftsstegringen i huvudsak beroende på den då och alltjämt rådande stora trafikomfattningen, bannätets till följd av förstatligandet av enskilda järnvägar successivt ökade omfattning samt den särskilt efter krigsutbrottet märkbara och fram till prisstoppet i .slutet av år 1942 fortgående stegringen av löner och materialpriser.

Såsom framgår av anförda uppgifter lia emellertid även trafikinkomstema sedan krigsutbrottet undergått en kraftig stegring. Vad angår dessa förhållanden torde i delta sammanhang endast behöva erinras örn att statens järnvägar genom den av världskriget föranledda handelsavspärrningen erhållit betydande transporter av olika ersättningsvaror, att tiven den svenska upp-

88 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

rustningen och försvarsberedskapen medfört ökad trafik, samt att läget på transportmarknaden ytterligare förskjutits till statens järnvägars förmån genom de successivt skärpta inskränkningarna i biltrafiken. Till en ökning i trafikinkomsterna har vidare bidragit den fr. o. m. 1 juli 1940 genomförda taxehöjningen liksom även den ökade omfattning, som statens järnvägar erhållit under de senaste åren. Sålunda införlivades med statens järnvägar fr. o. m. den 1 juli 1940 enskilda järnvägar med en sammanlagd längd av 1 486 km samt den 1 juli 1941, den 1 juli 1942, den 1 juli 1943 och den 1 juli 1944 ytterligare dylika järnvägar örn tillsammans respektive 605 km. 205 km. 420 km och 336 km.

Tack vare denna successivt stegrade trafik och inkomstgivning lia statens järnvägar trots de starkt ökade driftutgifterna under ovan angivna år kunnat redovisa mycket tillfredsställande ekonomiska resultat. Dessa lia för åren fram t. o. m. 1943 successivt förbättrats. Under innevarande år kommer inkomststegringen däremot, såvitt nu kan bedömas, icke att vara tillräcklig för att kompensera den fortsatta utgiftsökningen, och överskottet beräknas därför sjunka från cirka 132 miljoner kronor föregående år till 108 miljoner kronor i år. Den under innevarande år inträdda starka utgiftsstegringen och den därav följande nedgången i överskottet är dock såsom ovan framhållits delvis beroende på mera tillfälliga förhållanden, sammanhängande med övergången till den nu gällande budgetredovisningen, och skulle alltså eljest icke lia kommit att bli så stor.

Vad persontrafiken angår bär ökningen i trafik och inkomster emellertid fortgått även under år 1944 ehuru i något långsammare takt än under åren därförut. För godstrafikens vidkommande bär stegringen däremot upphört. Denna senare ändring i den förutvarande utvecklingstendensen torde bland annat vara att tillskriva de försämrade förutsättningarna för vårt handelsutbyte med utlandet — bland annat sjöfartsstoppet i Östersjön. Till följd härav ha exempelvis transporterna av järnmalm starkt reducerats särskilt under årets senare hälft. Den övriga godstrafiken visar visserligen ännu någon uppgång i jämförelse med föregående år, men denna ökning av de absoluta talen torde i likhet med motsvarande tal för persontrafiken till en del vara beroende på bannätets utvidgning och kommer sannolikt, i den mån nu rådande förhållanden hinna avspegla sig i tillgängliga sifferuppgifter, alt förbytas i en nedgång. Krigskon,junkturen för järnvägstransporterna synes sålunda av allt att döma ha nått och passerat sin toppunkt för denna gång.

Det ekonomiska läget hade under de båda närmast föregående åren och även under förra hälften av innevarande år karaktären av en någorlunda stabiliserad högkonjunktur. Denna stabilitet berodde framförallt därpå att den industriella aktiviteten trots knapphet på råvaror för vissa industrigrenar hållits uppe på en hög nivå genom statliga beställningar för försvarets räkning, stödåtgärder åt byggnadsverksamheten m. m. Sedan utlandstrafiken över Östersjön under hösten praktiskt taget stoppats, har det handelspolitiska läget emellertid avsevärt försämrats, i det att knappheten på råvaror och bränsle för industriens behov torde komma att göra sig alltmer märkbar samtidigt som beställningarna för försvarets räkning torde minska i och med att den beslutade upprustningen närmar sig sin fullbordan.

På grund av att ovan berörda ändrade förhållanden inträtt så nyligen, att de ännu knappast hunnit påverka ens de senast kända månadernas trafikresultat, anser sig järnvägsstyrelsen för närvarande sakna hållpunkter för en uppskattning av inkomstgivningen under nästkommande kalender- och budgetår, så mycket mera som, av allt att döma, den tidpunkt, då kriget i Europa är slut, icke kan vara långt avlägsen och därmed otvivelaktigt kommer att följa en ytterligare och mera radikal ändring i konjunktur- och försörjningsläget. medan det däremot är omöjligt att nu förutse, både när sådana

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 89

ändrade förhållanden kunna komma att inträda och på vad sätt och med vilken styrka desamma kunna komma att återverka på statens järnvägars trafik och inkomstgivning.

Under angivna omständigheter anser sig styrelsen för godstrafikens vidkommande icke ha annat val än att för den tidsperiod, som förevarande beräkning avser, antaga att nuvarande handelspolitiska förhållanden skola förbliva i stort sett oförändrade, att vid en eventuell nedgång i den industriella produktionen den därvid friställda arbetskraften beredes sysselsättning genom igångsättande av planerade arbeten för motverkande av arbetslöshet, att försvarsberedskapen kommer att upprätthållas i ungefär nuvarande omfattning, att gällande pris- och lönestoppsbestämmelser i huvudsak komma att bestå, och att till följd härav någon ytterligare, mera väsentlig stegring i driftkostnadsnivån icke inträffar, samt att någon ändring icke heller inträder i nu gällande taxor.

Vid ovan antagna förhållanden synes även i fortsättningen vara att förutse relativt betydande transporter för landets försvarsberedskap. I fråga örn den civila trafiken torde transporterna av bränsleved, torv m. fl. inhemska ersättningsprodukter under dessa förutsättningar kunna förväntas få minst samma omfattning som under innevarande år, varjämte den återhämtning, som inträtt i byggnadsverksamheten, ävensom planerade arbeten för mötande av en eventuell arbetslöshet böra kunna medföra något ökade transporter av byggnadsvaror. Ä andra sidan torde industriproduktionen få väntas komma att nedgå, vilket förhållande kommer att återverka på godstrafiken.

Vad slutligen angår läget på transportmarknaden torde järnvägarna, liksom hittills, till följd av knappheten på smörjmedel och gummiringar få ombesörja en del transporter, som under förkrigstiden verkställdes av biltrafiken.

Godstrafikinkomsterna torde under ovan angivna förutsättningar få beräknas åtminstone 20 miljoner kronor lägre än för innevarande år. Persontrafikinkomsterna torde däremot möjligen kunna beräknas hålla sig på samma höga nivå som under innevarande år.

Vad angår utgifterna är trots att gällande löne- och prisstoppsbestämmelser antagas komma att i huvudsak äga fortbestånd en viss ytterligare stegring att motse beroende bland annat på den nu beslutade löneförbättringen förvissa befattningshavare, ökade pensionskostnader och underhållskostnader, ökade kostnader till följd av nödvändigheten att i än större utsträckning övergå till vedeldning ävensom på den omständigheten att vissa tidigare med förnyelsefondsmedel bestridda kostnader numera skola bestridas med trafikmedel. Med beaktande av dessa förhållanden samt sta tsbanenätets ökade omslutning genom ytterligare statsförvärv av enskilda järnvägar har nu upprättats sedvanligt förslag till kostnadsstat för nästa år, vilket slutar på ett belopp av i runt tal 467 miljoner kronor.

Med ledning vad inkomsterna angår av ovan angivna uppgifter och överväganden samt för utgifternas del av nyssnämnda kostnadsstatsförslag har för nästkommande kalenderår ansetts kunna räknas med följande inkomster, utgifter och överskott.

Inkomster

Miljoner kronor

Persontrafik.................................

Posttrafik..................................

Godstrafik inkl. lapplandsmalm....................

Övriga inkomster............................

Summa

542 Utgifter................... 467

Överskott................. 75

90 Riksräkenskapsverket» inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Vad angår budgetåret 1945/46 torde med hänsyn till ovissheten rörande de framtida förhållandena och sannolikheten för en då om ej förr inträdd, måhända avsevärd försämring i jämvägskonjunkturen i varje fall på detta stadium höra räknas med ett ännu lägre överskott än det som framgått av förestående sammanställning, förslagsvis med 60 miljoner kronor.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får järnvägsstyrelsen föreslå, att i 1945 års statsverksproposition som inkomst av statens järnvägar för nästkommande budgetår upptages ett belopp av 60 miljoner kronor.»

Enligt järnvägsstyrelsens beräkningar skulle alltså överskottet för kalenderåret 1944 stanna vid 108 miljoner kronor, medan för budgetåret 1944/45 en inleverans å 120 miljoner kronor skulle vara att förvänta. Differensen beror på en bokföringsmässig förskjutning av de extra avskrivningar, som tidigare brukat redovisas vid slutet av respektive budgetår. Mot dessa beräkningar har riksräkenskapsverket intet att erinra.

För kalenderåret 1945 räknar järnvägsstyrelsen med minskade inkomster av godstrafiken, särskilt med hänsyn till malmtrafikens nedgång. Inkomstminskningen väntas dock stanna vid 20 miljoner kronor. Samtidigt väntas en avsevärd utgiftsökning, varför överskottet beräknas bliva 75 miljoner kronor. För första halvåret 1946 förutses fortsatt sänkning av överskottet, varför inleveransen av överskottsmedel för budgetåret 1945/46 väntas stanna vid 60 miljoner kronor.

Med utgångspunkt från de förutsättningar järnvägsstyrelsen lagt till grund för sin beräkning, bland annat att nuvarande handelspolitiska läge skall bestå, synes styrelsens beräkning i vad avser budgetåret 1945/46 vara väl försiktig. Under de inledningsvis angivna förutsättningar som riksräkenskapsverket lagt till grund för denna inkomstberäkning skulle emellertid för statens .järnvägar beräknas ytterligare betydande inkomstminskningar utöver dem som följa av malmtrafikens bortfallande. Å andra sidan böra i aen män trafiken minskas de under krigsåren verkställda extra avskrivningarna bortfalla. Riksräkenskapsverket har ansett sig böra uppskatta inkomsterna av statens järnvägar för budgetåret 1945/46 till 60 000 000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för den senaste 10årsperioden framgå av efterföljande uppställning (miljoner kronor):

Riks räkenskaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 91

Beträffande statsverkets inkomster av statens vattenfallsverk under budgetåret 1944/45 har vattenfallsstyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 november 1944 meddelat, att styrelsen ämnar göra underdånig framställning om medgivande att verkställa extra avsättning till värdeminskningskonto med ett belopp av 8 miljoner kronor och tillika anfört, att om denna framställning beviljades, driftöverskottet för innevarande budgetår syntes kunna beräknas till ungefär 36 miljoner kronor.

I underdåning skrivelse den 16 november 1944 angående beräkning av det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1945/46, har vattenfallsstyrelsen anfört följande:

»Vattenfallsstyrelsens samtidigt härmed avlåtna förslag till driftkostnadsstat för statens vattenfallsverk under år 1945 är uppgjort under den förutsättningen, att förvaltningen av Södertälje kanalverk kommer att överflyttas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen från och med den 1 juli 1945, och med hänsyntagande till de förändringar, som betingas av den av 1944 års riksdag beslutade ändringen av kapitalbudgetens utformning och vissa i samband därmed stående förhållanden.

Vattenfallsstyrelsen har beräknat statens vattenfallsverks driftöverskott för kalenderåret 1945 på följande sätt:

Kraftverk ........ Kronor

Kanalverk.

Trollhätte kanalverk.......................

Södertälje » .......................

Summa kronor Fastighetsförvaltning.

Diverse fastigheter.........................

Fastigheter vid Göta älv....................

Summa kronor

Totalsumma kronor

Såsom tidigare framhållits, erbjuder förutberäkningen av inkomster och driftkostnader under rådande förhållanden vissa vanskligheter. En försämring av landets ekonomiska läge kommer att medföra minskning av inkomsterna. En fördyring utöver den redan inträdda av de för anläggningarnas drift och underhåll erforderliga förnödenheterna kommer att öka driftkostnaderna. Vid inkomstberäkningen har förutsatts, att styrelsens normala krafttaxor i stort sett komma att bibehållas oförändrade och att nuvarande konjunkturläge i fråga om kraftavsättningen kvarstår. Även kanaltaxoma hava antagits komma att bibehållas vid samma nivå som under innevarande år.

Inkomsterna.

För kraftverken lia kraftinkomsterna för år 1945 beräknats bli 11 495 000 kronor högre än det för ett år sedan för 1944 beräknade beloppet. De verkliga inkomsterna under innevarande år utvisa redan en väsentlig ök-

92 Riksräkcnskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

ning över de beräknade beroende på något större uppgång av de kvalificerade kraftbehoven än som förutsetts och på den stora avsättning av kraft för ånggenereringsändamål, som möjliggjorts å ena sidan av nytillkomna kraftverk och riklig vattentillgång, å andra sidan av stort behov av dylik kraft hos industrien på grund av det skärpta försörjningsläget i fråga örn bränsle. För år 1945 äro förutsättningarna högst ovissa. Vid försämrade konjunkturer och minskad sysselsättning hos industrien kan kraftförsäljningen minskas väsentligt, under det att full drift hos cellulosaindustrien och fortsatta bränslesvårigheter kunna medföra ökning. Vattenfallsstyrelsen har beräknat inkomsterna på grundval av ostörd utveckling och av fyllda vattenmagasin och eljest normala vattenförhållanden möjliggjord avsättning av ånggenereringskraft även i fortsättningen. Tilläggsavgifterna på grund av hög ievnadskostnadsindex och högt kolpris ha liksom föregående år i anslutning till vattenfallsstyrelsens utfästelse till statens priskontrollnämnd baserats på indexvärdet 239 och kolpriset 51 kronor per ton. De ingå med 6 200 000 respektive 5 200 000 kronor i de beräknade kraftavgifterna och utgöra sammanlagt omkring 14 procent av sistnämnda exklusive tillägg. Kraftverkens övriga inkomster ha nedgått med 2 220 000 kronor, huvudsakligen på grund av att ränteavkastningen på de hos riksgäldskontoret deponerade förnyelsefondsmedlen bortfallit.

För kan al verken har inställandet av trafiken på Tyskland medfört ytterligare trafikminskning, varför det ekonomiska resultatet för innevarande år blir sämre än beräknat. Förhållandena under 1945 kunna emellertid bli väsentligt annorlunda i fråga om hindren för utlandstrafik. Vattenfallsstyrelsen har under dessa förhållanden räknat med samma trafikmängd som den, vilken låg till grund för inkomstberäkningen för år 1944. För Södertälje kanal ha inkomsterna emellertid minskats från 230 000 till 60 000 kronor med hänsyn till att uppgifterna avse endast tiden 1/i—30/e 1945, under vilken kanalen förutsättes stå under vattenfallsstyrelsens förvaltning. I övrigt ha även kanalverkens inkomster minskats genom att ränteavkastningen på deponerade fömyelsefondsmedel bortfallit. Totalt ha kanalinkomsterna under 1945 beräknats bli 240 000 kronor lägre än enligt beräkningen för innevarande år. I detta sammanhang må framhållas, att för kanalverken, som för närvarande ha driftunderskott, kapitalbudgetens omläggning medför en försämring av det redovisade resultatet. Räntorna på deponerade fondmedel bortfalla nämligen utan att drifkostnaderna minskas. Underskottet blir större, under det att minskningen av förräntningsskyldigheten genom kapitalets nedgång normalt icke kommer till synes.

Fastighetsförvaltningens inkomster lia beräknats komma alt ökas med 30 000 kronor. Visserligen kommer ränteavkastningen å förnyelsefonderna att bortfalla med 40 000 kronor, men hyresinkomsterna hava beräknats komma att ökas med 70 000 kronor i förhållande till kalkylen för innevarande år.

Driftkostnaderna.

I sitt ovannämnda förslag till driftkostnadsstat för statens vattenfallsverk under år 1945 har vattenfallsstyrelsen beräknat driftkostnaderna för nämnda år till 61 815 000 kronor, innebärande en ökning med 10 965 000 kronor i förhållande till den för innevarande år fastställda driftkostnadsstaten. 1 kostnaderna för år 1945 ingår emellertid en extra avsättning till värdeminskningskonto av 7 500 000 kronor, avsedd att i viss mån kompensera fördyringen av 1945 års nyanläggningar, vartill motsvarighet ej finnes i den för år 1944 fastställda staten, som slutar å en total summa av 50 850 000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 93

Härvid lia k r a f tve r k e n s driftkostnader beräknats ökade med 10 960 000 kronor. Kostnaderna för drift och underhåll av särskilda förvaltningsobjekt ha ökats med 565 000 kronor. Då kostnaden för bränsle till Västerås ångkraftstation minskats med 1 000 000 kronor, ha övriga här ingående kostnader ökats med 1 565 000 kronor, vilket i huvudsak beror dels på att nya kraftstations- och distributionsanläggningar tagits i drift, dels på att de äldre anläggningarna kräva ökade underhålls -och moderniseringsåtgärder för att tillfredsställande driftförhållanden skola kunna upprätthållas.

Kostnaderna för från främmande kraftverk inköpt energi ha minskats med 1 000 000 kronor på grund av att nya egna vattenkraftstationer tillkommit och vattenmagasinen äro väl fyllda, vilket minskar behovet av tillskottskraft från främmande kraftverk.

Kraftverkens allmänna omkostnader ha ökats med 790 000 kronor. Härav hänföra sig 360 000 kronor till vattenfallsverkets gemensamma driftkostnader, inberäknat pensionskostnader, 260 000 kronor till lokalförvaltningarnas administrationskostnader och 150 000 kronor till avskrivning av inventarier. Vidare ha diverse kostnader och oförutsedda utgifter ökats med 90 000 kronor. Den beräknade kostnaden för utskylder har minskats med 15 000 kronor och kostnaderna för försvax-sberedskap med 55 000 kronor.

Kraftverkens avsättning till värdeminskningskonto har ökats med 10 605 000 kronor, varav 1 305 000 kronor utgör ökning av den normala procentuella och ränteformiga avsättningen, 7 500 000 kx-onor är den ovannämnda extra avsättningen samt 1 800 000 kronor är en kollektiv avsättning till värdeminskningskonto, som ersätter tidigare avsättningar till pensionsfonderna, vilka boi-tfallit i samband med omläggningen av kapitalbudgeten från och med den 1 juli 1944.

Kanalverkens driftkostnader lia ökats med 200 000 kronor, utgörande en kollektiv avsättning till värdeminskningskonto av samma slag som vid kraftverken. På grund av att driftkostnaderna för Södertälje kanalverk avse endast första halvåret 1945, har en minskning av 180 000 kronor uppkommit, vilket gör, att nettoökningen för kanalverken blir endast 20 000 kronor.

Fastighetsförvaltningens driftkostnader beräknas komma att minskas med 15 000 kronor.

Överskottet för budgetåret 1945/4 6.

Någon ökad inleverans av överskottsmedel från kraftverken under första halvåret 1946 i förhållande till motsvarande inleverans under år 1945 torde icke kunna påräknas, varför överskottet under budgetåret 1945/46 blir detsamma som för kalenderåret 1945.

I enlighet med vad sålunda anförts får vattenfallsstyrelsen i underdånighet föreslå att det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1945/46, beräknas på följande sätt:

Kraftverk........................... Kronor 36 340 000

Kanal verk........................... » — 740 000

Fastighetsförvaltning.................. » 400 000

Summa kronor 36 000 000»

Den av vattenfallsstyrelsen verkställda beräkningen av överskottet av statens vattenfallsverk under budgetåret 1944/45 till 36 miljoner kronor anser sig riksräkenskapsverket kunna godtaga.

Vidkommande beräkningen av överskott å vattenfallsverket under nästa budgetår vill riksräkenskapsverket framhålla, att detta affärsverk visat sig

94 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

i inkomsthänseende vara mindre konjunkturkänsligt än övriga affärsverk. Variationen i tillgången på vattenkraft har här ofta varit av större betydelse än konjunkturväxlingarna. Med hänsyn till den fortgående elektrifieringen är vidare en stigande avkastning att emotse. Vid sådant förhållande synes vattenfallsstyrelsens beräkning av överskottet för budgetåret 1945/46, 36 miljoner kronor, vara väl försiktig. Riksräkenskapsverket förordar, att överskottet av statens vattenfallsverk för nästa budgetår beräknas till i runt tal 38 000 000 kronor.

Domänverket.

De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket, efter avdrag av vissa interna likvider m. m., samt överskotten för de senaste tio kalenderåren jämte de i rikshuvudboken redovisade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande budgetår framgå av nedanstående uppställning (miljoner kronor): I

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 20 november 1944 har domänstyrelsen rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1944/45 och 1945/46 yttrat följande:

»Domänverkets inkomster utgöras i huvudsak av inkomster från statsskogarna samt arrendemedel. Under det att de senare äro jämförelsevis konstanta år från år^ kunna däremot de förra växla betydligt allt efter utvecklingen av läget på marknaden för skogsindustriens produkter.

Domänverkets skogsindustriella rörelse har från och med 1942 överförts till Aktiebolaget Statens skogsindustrier. Domänverkets inkomster från bolaget utgöras — förutom av inkomster av till bolaget försålt rundvirke -—• av den utdelning, som bolagets aktier kunna komma att ge.

Inkomsterna a riksstatstiteln 'Domänverket’ komma därför att omfatta dels domänverkets egen rörelse, dels ock inkomsterna av domänstyrelsens aktier i nämnda bolag.

överskottet från domänverket för 1943 utgjorde i runt tal 25 328 000 kronor, därav ha 990 000 kronor inbetalts av Aktiebolaget Statens skogsindustrier, utgörande 4 V2 procents utdelning å aktiekapitalet, 22 000 000 kronor.

Beträffande överskottet av domänverkets rörelse för 1944 må framhållas att detta överskott i riksstaten för budgetåret 1944/45 upptagits till 23 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 95

Svårigheter föreligga att förutsäga, hur det slutliga resultatet blir av skogsbruket och skogsindustrierna under 1944. Ett visst utslag för det antagliga resultatet giva emellertid de årligen återkommande kronoskogsauktionerna. Dessa visa för innevarande år att auktionsvirket kommer att giva ett högre resultat än 1943 års. Detta förhållande motverkas dock i viss mån därav, att vissa andra försäljningar väntas giva lägre inkomster än 1943.

Domänstyrelsen har kommit till det antagandet, att överskottet av domänverkets egen rörelse för 1944 bör kunna komma att uppgå till 25 miljoner kronor, vilket belopp beräknas komma att inlevereras till statsverket under budgetåret 1944/45.

Beträffande resultatet av domänverkets rörelse under 1945 får styrelsen framhålla, att ovissheten örn den framtida utvecklingen på trävarumarknaden medför, att de beräkningar, som kunna göras, måste anses vara mycket osäkra. Vidare bör beaktas att de nya bestämmelserna om kronotorp (svensk författningssamling 532/1943) komma att medföra betydligt stegrade kostnader för dessa, avseende i första hand byggnadernas iståndsättande. Styrelsen uppskattar utfallet av rörelsen för 1945 till 23 miljoner kronor. Berörda belopp, 23 miljoner kronor, torde alltså kunna antagas komma att inlevereras till statsverket under budgetåret 1945/46.»

Vad beträffar utdelningen å aktierna i Aktiebolaget Statens skogsindustrier har domänstyrelsen hänvisat till en skrivelse från bolaget den 8 november 1944, vilken innehåller följande.

»Till svar å kungl, domänstyrelsens skrivelse den 11 sistlidne oktober meddelas, att vi ännu icke kunna överblicka resultatet av 1944 års rörelse och äro därför icke i tillfälle att nu yttra oss om vilka vinstmedel, som bolaget eventuellt kan komma att ställa till kungl, domänstyrelsens förfogande under nästkommande år.

I detta sammanhang tillåta vi oss hänvisa till det yttrande, som gjordes i 1943 års styrelseberättelse rörande disposition av uppkommande rörelseöverskott, vilket enligt styrelsens åsikt i främsta rummet bör reserveras för avskrivningar å anläggningar, som tillkommit på grund av krigsförhållandena.»

I en vid domänstyrelsens skrivelse fogad tablå hava domänverkets bokförda respektive beräknade inkomster, utgifter och överskott för vart och ett av åren 1943—1945 sammanställts sålunda (miljoner kronor):

96 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

1943 Enligt

Utgifter bokslutet

Administration................................ ll'0s

Skogsdomänerna:

Avverknings- och förädlingskostnader.......... 42'17

Övriga kostnader............................ 10'o 7

Säger för skogsdomänerna 52' 24 53'5 o 53'5 o

Jordbruksdomänerna........................... 4'02 3'4o 3'40

Avsatt till förnyelsefonden (netto)............... 3'9 o 4'o o 4'o o

Summa utgifter 71'24 72'oo 72'oo

Överskott

25*33 25'00 23'oo

Domänstyrelsens beräkning av domänverkets överskott för år 1944 har icke givit riksräkenskapsverket anledning till erinran. Vad beträffar det sannolika resultatet av 1945 års verksamhet, delar riksräkenskapsverket domänstyrelsens uppfattning, att, åtminstone i vad avser den närmaste framtiden, många skäl kunna åberopas till stöd för en försiktig beräkning. Å andra sidan finnes anledning att räkna med att efterfrågan på skogsprodukter kan komma att avsevärt ökas inom en icke avlägsen framtid. Riksräkenskapsverket har likväl ansett sig böra godtaga domänstyrelsens beräkning i vad avser domänverkets egen verksamhet.

Beträffande däremot avkastningen av Aktiebolaget Statens skogsindustrier vill riksräkenskapsverket med åberopande av vad ämbetsverket härom anfört i sin inkomstberäkning för budgetåret 1944/45 ånyo framhålla, att bolagsbildningen icke avsåg, att staten skulle undandragas normal avkastning för skogsindustriernas verksamhet. Riksräkenskapsverket anser därför, att man i fortsättningen bör räkna med utdelning å aktierna, så länge icke försäljningsresultatet skulle försämras i sådan grad, att förlust å verksamheten uppkommer. För år 1943 har bolaget icke lämnat någon utdelning, men å andra sidan har domänstyrelsen erhållit god ersättning för virket. I nuvarande läge har bolagets ställning tyngts genom stora nyinvesteringar och avsevärda lagerökningar. Detta åter betyder, att bolagets ställning avsevärt lättas så snart skeppningarna av skogsprodukter kunna återupptagas. Riksräkenskapsverket anser därför, att man i riksstaten för budgetåret 1945/46 bör räkna med en utdelning motsvarande 4 procent å i bolaget investerat statskapital.

I anslutning till vad sålunda anförts har riksräkenskapsverket beräknat inkomsten av domänverket för åren 1944 och 1945 till 25 respektive 24 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår alltså, att inkomsten av domänverket för budgetåret 1945/46 uppföres med 24 000 000 kronor.

Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 97

II. Riksbanksfondcn.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 30 november 1944 hava fullmäktige i riksbanken beräknat bankens nettovinst för år 1944 till 6 miljoner kronor och för år 1945 till omkring 8 miljoner kronor.

Med hänsyn till svårigheten att i nuvarande läge med större säkerhet göra en beräkning av inkomsterna av riksbanksfonden förordar riksräkenskapsverket, att dessa inkomster för budgetåret 1945/46 upptagas till samma belopp som i riksstaten för innevarande budgetår eller 10 000 000 kronor.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Statens allmänna fastighetsfond omfattar för närvarande nio delfonder, nämligen fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens, byggnadsstyrelsens, generaltullslyrelsens, Uppsala universitets, Lunds universitets, karolinska sjukhusets och lotsstyrelsen delfonder. Från och med budgetåret 1945/46 kommer att inrättas ytterligare en delfond, vilken föreslås benämnd slottsbyggnadernas delfond, för redovisning av de kungliga slotten.

Allmänna fastighetsfonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter, varefter överskottet beräknas såsom skillnaden mellan de å delfondens stat upptagna inkomsterna och utgifterna för delfonden. Beträffande övriga, nu förefintliga delfonder gäller däremot, att ifrågavarande ersättning skall bestämmas så, att ett överskott erhålles motsvarande full förräntning av det å respektive delfonder disponerade statskapitalet. I olikhet mot övriga delfonder under fastighetsfonden avses slottsbyggnadernas delfond icke skola redovisa något överskott.

I skrivelse den 30 november 1944 har riksräkenskapsverket avgivit utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt därvid framlagt förslag till stat för fonden för budgetåret 1945/46. I enlighet med detta förslag skulle överskotten å de särskilda delfonderna upptagas till de i efterföljande sammanställning angivna beloppen (kronor):

Fångvårdsstyrelsens delfond......................... 340 000

Utrikesdepartementets delfond...................... 245 000

Medicinalstyrelsens delfond.......................... 1 750 000

Byggnadsstyrelsens delfond......................... 9 275 000

Gencraltullstyrelsens delfond........................ 30 000

Uppsala universitets delfond........................ 155 000

Lunds universitets delfond......................... 145 000

Karolinska sjukhusets delfond ...................... 325 000

Lotsstyrelsens delfond.............................. 35 000

Summa 12 300 000

Härutöver torde såsom överskott å slottsbyggnadernas delfond — för vilken delfond förutsättes regelmässigt icke skola redovisas något överskott — böra uppföras elt formellt belopp av 100 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 1. De! 2.

98 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Riksräkenskapsverket föreslår sålunda, att överskottet å statens allmänna fastighetsfond i riksstaten för budgetåret 1945/46 upptages till 12 300 100 kronor med den fördelning på delfonder, som angives i bilaga D.

IV. Försvarets fonder.

Försvarets fastighetsfond. Den hittillsvarande försvarsväsendets fastighetsfond är uppdelad på tre delfonder, av vilka en avser fastigheter under arméns fortifikationsförvaltnings (tidigare arméförvaltningens) förvaltning, en fastigheter under marinförvaltningens förvaltning och en fastigheter under flygförvaltningens förvaltning. Fonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall bestämmas så, att ett överskott erhålles motsvarande full förräntning å det av fonden disponerade statskapitalet.

För ernående av överensstämmelse nied inom fjärde huvudtiteln numera använd terminologi föreslår riksräkenskapsverket, att fondens benämning ändras till försvarets fastighetsfond. Vidare förordar riksräkenskapsverket med hänsyn till den ändrade förvaltningsindelningen inom försvaret, att de tre delfondernas benämning ändras till arméns, respektive marinens och flygvapnets delfond.

I en den 28 januari 1944 dagtecknad proposition, nr 76, har med hänsyn till att under nuvarande förhållanden medelsanvisningar i fastighetsfonden ske i snabbare takt än som motsvarar den verkliga medelsåtgången, den hittills använda beräkningsschablonen frångåtts. Enligt denna schablon beräknades överskottet till 4 procent å den kapitalbehållning vid ifrågavarande budgetårs ingång, som skulle föreligga, därest samtliga vid det föregående budgetårets ingång för investering disponibla medel hade förbrukats före förstnämnda tidpunkt. Den ändrade beräkningsmetoden innebar, att överskotten skulle reduceras till belopp, som kunde förutses komma att närmare motsvara det som i verkligheten skulle uppkomma. I överensstämmelse härmed hava förvaltningsmyndigheterna beräknat överskotten till 4 procent å delfondernas beräknade kapitalbehållningar den 1 juli 1945 med härefter angivna belopp, nämligen (kronor):

Arméns delfond ....................•'............. 7 600 000

Marinens delfond.................................. 3 780 000

Flygvapnets delfond....................... 4 400 000

Summa 15 780 000

Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet härmed överskottet å försvarets fastighetsfond för budgetåret 1945/46 till 15 780 000 kronor med den fördelning på delfonder, som angives i bilaga D.

Försvarets bostadsanskaffningsfond. Vid 1943 års riksdag fattades beslut om inrättande av ett särskilt organ, försvarets bostadsanskaffningsnämnd, för handhavandet av vissa bostadsanskaffningsfrågor inom försvaret, och i samband härmed fastställdes även riktlinjer för den statliga produktionen

Riksräkcnskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 99

av bostäder för försvarets personal (proposition nr 70 och riksdagens skrivelse den 10 april 1943, nr 129). I enlighet med Kungl. Majlis den 3 mars 1944 dagtecknade proposition, nr 174, vilken riksdagen godkänt, har från och med den 30 juni 1944 en särskild kapitalfond inrättats för redovisning av de bostäder för försvarets personal, som förvaltas av bostadsanskaffningsnämnden. För redovisning av inkomster under fonden har från och med budgetåret 1944/45 upptagits en ny inkomsttitel, benämnd försvarets bostadsanskaffningsfond.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 30 oktober 1944 har försvarets bostadsanskaffningsnämnd beräknat inkomsterna å riksstatstiteln till 330 000 kronor för budgetåret 1944/45 och till 500 000 kronor för budgetåret 1945/46. Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med bostadsanskaffningsnämnden inkomsterna för försvarets bostadsanskaffningsfond till 500 000 kronor för budgetåret 1945/46.

Försvarets fabriksfond. Från och med budgetåret 1944/45 har inrättats en försvarets fabriksfond i enlighet med de förslag, som framlagts i Kungl. Maj:ts propositioner den 12 mars 1943, nr 180, och den 8 okt. 1943, nr 344, samt den 28 januari 1944, nr 75, vilka godkänts av riksdagen. I en inom försvarets fabriksstyrelse upprättad promemoria lämnas bland annat följande redogörelse för fondens tillkomst och omfattning.

»Försvarets i huvudsak nytillverkande fabriker ävensom vissa för försvarets räkning avsedda centrala tvätt- och reparationsanstalter skola enligt vid 1943 års riksdag fattat beslut vara underställda försvarets fabriksstyrelse. Dessa fabriker och anstalter utgöra tillsammans med styrelsen försvarets fabriksverk. För redovisning av bland annat de till försvarets fabriksverk hörande fabrikernas och anstalternas tillgångar och skulder skall i enlighet med nyssnämnda riksdagsbeslut från och med den 1 juli 1944 finnas inrättad en särskild kapitalfond, benämnd försvarets fabriksfond. Å fonden skola vidare redovisas krigsmaterielverket underställda, staten tillhöriga industriella anläggningar samt, i den mån Kungl. Maj:t så bestämmer, andra statliga kapitaltillgångar.

Kungl. Maj:t har den 9 juni 1944 fastställt bestämmelser angående förvaltningen av försvarets fabriksfond. Enligt dessa bestämmelser skall för fonden finnas upplagt ett värdeminskningskonto, till vilket årliga avsättningar skola verkställas i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställda grunder. För varje budgetår fastställer Kungl. Majit driftkostnadsstat för fonden. Prissättningen av fabriksverkets produkter skall så avpassas, att årligen uppstår ett överskott, motsvarande viss av Kungl. Majit fastställd procent av vid budgetårets ingång redovisad kapitalbehållning avseende fabriksverket underställda tillgångar. Krigsmaterielverket skall för verket underställda å fabriksfonden redovisade fastigheter och maskiner m. m. till fabriksstyrelsen inleverera hyresersättning, vilken skall utgå med minst sådant belopp, att efter avdrag av förekommande kostnader för reparationer och underhåll av normal omfattning m. m. ävensom avsättning till värdeminskningskonto för nämnda tillgångar ett överskott uppstår med samma procentsats, som nyss nämnts, av vid budgetårets ingång redovisad kapitalbehållning avseende sagda tillgångar, överskottet å fabriksfonden skall inlevereras lill statskontoret för att lillgodoföras särskild inkomsttitel å driftbudgeten. Kungl. Majit

100 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

har föreskrivit, att nyssnämnda procentsats tills vidare skall utgöra 3,6 procent.

Enligt förutnämnda bestämmelser skall såsom ersättning för inom fabriksverket uppkommande kostnader för vidmakthållande i fred av de nytillverkande fabrikernas krigsberedskap fabriksfonden vid budgetårets utgång erhålla gottgörelse från ett å driftbudgeten anvisat anslag.---

Enligt inom fabriksstyrelsen upprättat förslag till slutlig ^värdering av tillgångar och skulder å försvarets fabriksfond skulle fondens nettokapitalbehållning komma att vid ingången av budgetåret 1944/45 uppgå till allenast omkring 29,2 miljoner kronor.»

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 24 oktober 1944 har fabriksstyrelsen beräknat inkomsterna för fonden till 1,00 miljon kronor för budgetåret 1944/45 och till 1,33 miljoner kronor för budgetåret 1945/46. Med iakttagande härav och med lämplig avrundning beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna för försvarets fabriksfond för budgetåret 1945/46 till 1 350 000 kronor.

V. Statens utlåningsfonder.

I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket hava statskontoret, egnahemsstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat inkomsterna från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåret 1945/46 till respektive 7 502 100 kronor, 10 085 400 kronor, 1 302 000 kronor och 733 400 kronor eller till sammanlagt 19 622 900 kronor.

Mot de sålunda framlagda beräkningarna har riksräkenskapsverket ej funnit anledning till erinran. Dock har verket vidtagit vissa smärre jämkningar i myndigheternas beräkningar samt tillagt formella belopp för fonder, beträffande vilka någon avkastning icke med säkerhet kan påräknas. Riksräkenskapsverket uppskattar sålunda överskotten från statens utlåningsfonder för budgetåret 1945/46 till sammanlagt 19 623 500 kronor. Beträffande överskottens fördelning å de olika fonderna hänvisar riksräkenskapsverket till tabellbilagan (bilaga D).

VI. Fonden för låneunderstöd.

Enligt inhämtade upplysningar hava statskontoret, egnahemsstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat avkastningen av respektive delfonder för budgetåret 1945/46 till härefter angivna belopp, nämligen (kronor):

Statskontorets delfond............................................ 6 000 000

Egnahemsstyrelsens delfond....................................... 320 000

Riksbankens delfond............................................. 70 000

Riksgäldskontorets delfond........................................ 3 774 800.

Mot förestående beräkningar har riksräkenskapsverket intet annat att erinra, än att det för riksgäldskontorets delfond angivna beloppet torde böra avjämnas till 3 775 000 kronor. Riksräkenskapsverket beräknar alltså inkomsterna under fonden för låneunderstöd för budgetåret 1945/46 till 10 165 000 kronor med den fördelning på delfonder, som angives i tabellbilagan (bilaga D).

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 101

VII. Fonden för statens aktier.

Luosscivaara—Kiirunavaara aktiebolag. Under budgetåren 1941/42, 1942/43 och 1943/44 har bruttoinkomsten å denna inkomsttitel utgjort respektive 15,00, 15,05 och 20,03 miljoner kronor. Titeln har emellertid belastats med statsverket påförda kommunalutskylder för staten tillkommande royalty, så att nettointäkten från bolaget utgjort respektive 13,72, 13,66 och 19,16 miljoner kronor.

I nuvarande handelspolitiska läge bör för den närmaste framtiden räknas med minskad nettoinkomst för denna titel. Likväl anser sig riksräkenskapsverket för innevarande budgetår böra räkna med en nettoinkomst örn 4 miljoner kronor. För budgetåret 1945/46 föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln uppföres med 1 000 000 kronor.

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1944 har Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beräknat den staten under budgetåret 1945/46 tillkommande utdelningen å stamaktiekapitalet till 1 595 000 kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet härmed för budgetåret 1945/46 förevarande inkomsttitel till 1 595 000 kronor.

Aktiebolaget Jordbrukarbanken. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 oktober 1944 har Aktiebolaget J ordbrukarbanken meddelat, att överskottet av dess rörelse för år 1944, såvitt nu kan bedömas, beräknas kunna medgiva en utdelning till aktieägarna av 4 procent å aktiekapitalet, 25 000 000 kronor. Då 1945 års bolagsstämma kommer att avgöra, om och i vad mån utdelning skall utgå till aktieägarna, och då förslag från styrelsens sida till dylik utdelning icke kan framkomma förrän efter bokslutet, har banken för närvarande icke kunnat uttala sig om utdelningens storlek. Beträffande överskottet av 1945 års rörelse anser sig banken på nuvarande stadium icke kunna göra något uttalande.

Riksräkenskapsverket har för sin del beräknat inkomsten av Jordbrukarbanken för nästkommande budgetår till 1 000 000 kronor.

övriga aktiebolag. Å fonden för statens aktier voro vid utgången av budgetåret 1943/44 bokförda — förutom statens aktieinnehav i här förut nämnda bolag — jämväl av staten ägda aktier i följande aktiebolag, nämligen: Nya svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen, Aktiebolaget Industrikredit, Svenska spannmålsaktiebolaget, Svenska penninglotteriet aktiebolag, Aktiebolaget Svensk torvförädling, Svenska gengasaktiebolaget, Norrbottens järnverk aktiebolag, Svenska skifferoljeaktiebolaget. Aktiebolaget träkolsbriketter, Aktiebolaget Transitotrafik, Aktiebolaget Tipstjänst, Ruotivare gruvaktiebolag oell Aktiebolaget Ceaverken.

Av dessa å fonden för statens aktier bokförda aktieinnehav torde avkastning kunna emotses endast från Svenska penninglotteriet aktiebolag och Ak-

102 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

tiebolaget Tipstjänst med, enligt inhämtade uppgifter, respektive 3 980 kronor och 2 230 kronor. För redovisning av dessa inkomster torde under titeln övriga aktiebolag böra för budgetåret 1945/46 beräknas ett belopp av i avjämnat tal 6 000 kronor.

VIII. Statens pensionsfonder.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 22 november 1944 har pensionsstyrelsen beräknat inkomsten av folkpensioneringsfonden för vart och ett av budgetåren 1944/45 och 1945/46 till 29,5 miljoner kronor.

I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket den 2 respektive 9 november 1944 hava statskontoret och riksgäldskontoret beräknat inkomsterna av övriga statens pensionsfonder för budgetåret 1945/46 till respektive 5 070 000 kronor och 22 300 kronor.

I anslutning till ovanstående beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna från statens pensionsfonder under budgetåret 1945/46 till följande belopp, nämligen från folkpensioneringsfonden 29 500 000 kronor, från civila tjänstepensionsfonden 1 220 000 kronor, från militära tjänstepensionsfonden 150 000 kronor, från allmänna familjepensionsfonden 3 700 000 kronor samt från pensionsfonden för vissa riksdagens verk 22 000 kronor.

IX. Diverse kapitalfonder.

Beträffande avkastningen av de under denna rubrik redovisade kapitalfonderna får riksräkenskapsverket framhålla följande.

Statens reproduktionsanstalt har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 25 oktober 1944 beräknat inkomsten av fonden för statens reproduktionsanstalt för budgetåret 1945/46 till 120 000 kronor.

Egnahemsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1944 beräknat inkomsten av arrendeegna hemsfonden för budgetåret 1945/46 till 250 000 kronor. För den av styrelsen likaledes förvaltade jordfonden skall någon inkomst å riksstatens inkomstsida icke beräknas. Resultatet av denna fonds verksamhet regleras över anslag å nionde huvudtiteln.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förrådsfond, vilken hittills redovisats under fonden för förlag till statsverket, avses från och med budgetåret 1945/46 skola redovisas som särskild kapitalfond. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 november 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat överskottet å denna fond under nästa budgetår till 2,35 miljoner kronor, vilket belopp motsvarar 4 procents ränta å fondkapitalet.

I underdånig skrivelse den 23 oktober 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen efter samråd med vattenfallsstyrelsen och riksräkenskapsverket föreslagit inrättande av en statens kanalfond, å vilken skulle redovisas Södertälje kanal, som per den 30 juni 1944 avses skola överflyttas till vägoch vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning, ävensom Falsterbo kanal, Väddö

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 103

kanal och Åkers kanal. I samina skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt ett statförslag för den nya fonden, vilket för budgetåret 1945/46 slutar på ett underskott å 134 500 kronor. Härtill bör erinras, att styrelsen för nästa budgetår räknat med avsevärt lägre inkomster än normalt. Riksräkenskapsverket förutsätter därför, att detta underskott kommer att elimineras när kolimporten kan återupptagas. För budgetåret 1945/46 anser sig riksräkenskapsverket dock i anslutning till styrelsens förslag böra beräkna underskottet till i runt tal 100 000 kronor.

Överskottet å den av riksgäldskontoret förvaltade fonden för förlag till statsverket har av riksgäldskontoret i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1944 för budgetåret 1945/46 beräknats till 2 842 400 kronor. I samma skrivelse angives, att fonden för anordnande av spannmålslager hus och k ylhus beräknas lämna ett överskott för nämnda budgetår av 45 000 kronor. Fonden för varukredit, vilken likaledes förvaltas av riksgäldskontoret, beräknas icke lämna någon avkastning under nästkommande budgetår.

Riksräkenskapsverket förutsätter, att överskotten av postsparbanksfonden och postgirofonden fortfarande skola regleras över postverkets fond.

Med stöd av förestående uppgifter har riksräkenskapsverket beräknat inkomsttiteln diverse kapitalfonder för budgetåret 1945/46 till (120 000 + 250 000 + 2 350 000 — 100 000 + 2 842 400 + 45 000 ==) 5 507 400 eller avjämnat till 5 500 000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket föreslå, att driftbudgetens inkomster i förslaget till riksstat för budgetåret 1945/46 upptagas på sätt framgår av den härvid såsom bilaga D fogade specifikationen.

Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande driftbudgetens inkomster för budgetåret 1945/46 har i efterföljande tablå sammanställts med de redovisade inkomsterna för budgetåret 1943/44 och de av ämbetsverket nu uppskattade inkomstbeloppen för budgetåret 1944/45.

Av denna sammanställning framgår till en början, att inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1944/45 enligt den beräkning av utfallet, som riksräkenskapsverket verkställt, uppgå till 3 266 miljoner kronor och sålunda utvisa en ökning i förhållande till utfallet för budgetåret 1943/44, 3 106 miljoner kronor, om 160 miljoner kronor eller 5,2 procent. Egentliga statsinkomster beräknas öka med 190 miljoner kronor, medan inkomster av statens kapitalfonder väntas minska med 30 miljoner kronor.

Sammanställningen utvisar vidare, att enligt riksräkenskapsverkets föreliggande inkomstberäkning för budgetåret 1945/46 skulle uppnås en total inkomstsumma för driftbudgeten av 3 259 miljoner kronor, vilket i förhållande till det av ämbetsverket beräknade utfallet av inkomstsidan för bud-

104 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Utfallet

1943/44

Egentliga statsinkomster:

Beräknat

utfall

1944/45

Milj

Nettoökning ( +) resp. nettominskning (-) 1944/45 i förhållande

Inkomst-

beräk-

ning

1945/46

till 1943/44 oner kronor

Nettoökning ( + ) resp. nettominskning (-) 1945/46 i förhållande till 1944/45

Skatt på inkomst, för-

Inkomster av statens kapitalfonder:

Statens affärsverksfon-

getåret 1944/45, 3 266 miljoner kronor, innebär en nettominskning av 7 miljoner kronor. Denna nettominskning är främst att hänföra till inkomsterna av statens kapitalfonder. En närmare analys av förändringen i inkomsttillflödet från budgetåret 1944/45 till budgetåret 1945/46 utvisar, att de inkomsttitlar, vilkas avkastning väsentligen hänför sig till de ekonomiska förhållandena under kalenderåret 1944 — inkomst- och förmögenhetsskatten, värnskatten, krigskonjunkturskatten, den särskilda förmögenhetsskatten och folkpensionsavgifterna — förete en stegring av 29 miljoner kronor, medan övriga inkomsttitlar tillsammantagna utvisa en minskning av 36 miljoner kronor. Det nu framlagda slutresultatet av inkomstberäkningen för budgetåret 1945/46 torde sammanstämma med de inledningsvis uppställda förutsättningarna i avseende å denna utveckling under den tidsperiod av

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 105

två och ett halvt år från den 1 januari 1944, som är bestämmande för inkomstutfallet under sistnämnda budgetår.

I handläggningen av detta ärende bär, förutom undertecknade, tillförordnade byråchefen Murray deltagit.

Stockholm den 9 december 1944.

Underdånigst

P. S. Runemark.

Bertil Ehnbom.

106 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Utfallet av driftbudgeten

Miljoner

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

107 Bilaga A.

för budgetåret 1948/44.

kronor.

Allmänna budgeten.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.........

II. Justitiedepartementet..................

III. Utrikesdepartementet..................

IV. Försvarsdepartementet.................

V. Socialdepartementet...................

VI. Kommunikationsdepartementet.........

VII. Finansdepartementet..................

VIII. Ecklesiastikdepartementet..............

IX. Jordbruksdepartementet...............

X. Handelsdepartementet.................

XI. Folkhushållningsdepartementet ..........

XII. Pensionsväsendet........................

XIII. Oförutsedda utgifter.....................

XIV. Riksdagen och dess verk m. m...........

Säger för egentliga statsutgifter

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden.........................

II. Riksgäldsfonden.........................

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar..

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsför-

luster ................................

Säger för utgifter för statens kapitalfonder Säger för allmänna budgeten

ökning av reservationer..............................

Summa

Specialbudgeterna.

1. Utgifter för vägväsendct m. m., att avräknas mot

automobilskattemedlen.....................

2. Avsättning till bankinspektionens, fondinspektionens

och jordbrukskassetillsynens fonder...........’

3. Avsättning till sparbanksinspektionens fond-----

4. Avsättning till försäkringsinspektionens fond-----

5. Avsättning till stuteriväsendets fond............

Säger för specialbudgeterna

Summa

Sammanlagda driftbudgeten.

Utgifter

Tillsammans

108 Ribsräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46,

Bilaga B.

Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1938/89—1943/44.

Tusental kronor.

1 För budgetåret 1938/39 hava inräknats mantalspenningar, inkomst- och förmögenhetsskatt, extra inkomst- och förmögenhetsskatt, särskild skatt å aktiebolags inkomst samt utjämningsskatt.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 109

110 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46,

1 Denna titel motsvaras i riksstaterna för budgetåren 1941/42, 1942/43 och 1943/44 av titlarna Folkpensionsavgifter och Statens pensionsfonder: Folkpensioneringsfonden.

2 Jfr not 1.

Riks räkenskaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. lil

112 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

1 Jfr not 1 å sid. 110.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 113

Bilaga C.

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för budgetåret 1944/45.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning ..................

b. Värnskatt, bevillning..........

c. Krigskonjunkturskatt, bevillning

d. Särskild skatt å förmögenhet, be-

villning ....................

e. Utskiftningsskatt och ersättnings-

skatt, bevillning ............

f. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning ....................

g. Stämpelmedel, bevillning ......

2. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning ......

b. Bensinskatt, bevillning ........

3. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning..........

b. Allmän omsättningsskatt, bevill-

ning .......................

c. Varuskatt, bevillning..........

d. Trafikskatt, bevillning.........

e. Tilläggsskatter å bensin, bevill-

ning .......................

f. Accis å silke, bevillning........

g. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning.........

h. Skatt å kaffe, bevillning ......

i. Tobaksskatt, bevillning........

j. Brännvinstillverkningsskatt, be-

villning ................

k. Rusdrycksförsäljningsmedel, be-

villning:

a. Partihandelsbolag .... fl. Detaljhandelsbolag ...

l. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker, bevillning m. Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin, bevillning.......

n. Maltdrycksskatt, bevillning ....

o. Skatt å läskedrycker, bevillning

p. Statlig nöjesskatt, bevillning....

Säger för skatter Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 1. Del 2.

114 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter...........

2. Inkomster vid fångvården........

3. Inkomster vid statens uppfostrings-

anstalt å Bona.................

4. Inkomster vid sjökarteverket.....

5. Inkomster vid garnisonssjukhusen.

6. Inkomster vid militärapoteket ....

7. Bidrag till riksförsäkringsanstalten

och försäkringsrådet............

8. Bidrag till pensionsstyrelsen......

9. Inkomster vid statens tvångsarbets-

och alkoholistanstalter..........

10. Inkomster vid statens skyddshem.

11. Inkomster vid statens bakteriolo-

giska laboratorium.............

12. Inkomster vid statens rättskemiska

laboratorium...................

13. Inkomster vid statens farmacev-

tiska laboratorium..............

14. Inkomster vid statens sinnessjukhus

15. Inkomster vid statens uppfostrings-

anstalter för sinnesslöa.........

16. Inkomster vid statens anstalt för

fallandesjuka...................

17. Inkomster vid statens institut för

folkhälsan.....................

18. Inkomster vid statens geotekniska

institut........................

19. Avgifter för besiktning av motor-

fordon .........................

20. Avgifter för registrering av motor-

fordon.........................

21. Bidrag till statens bränslekontrol-

lerande verksamhet.............

22. Inkomster vid länsarkitektsorgani-

sationen.......................

23. Avgifter för kontroll å handeln

med skattefri sprit m. m........

24. Inkomst av myntning och justering

25. Kontrollstämpelmedel............

26. Bidrag till bank- och fondinspek-

tionen .........................

27. Bidrag till sparbanksinspektionen .

28. Bidrag för tillsyn över sparbankerna

29. Inkomster vid tandläkarinstitutet

30. Inkomster vid karolinska sjukhuset

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 115

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

39.

40.

41. 43.

Inkomster vid serafimerlasarettet Avgifter vid läroverken m. m. ... Avgifter för granskning av biografbilder ........................

Inkomster av lantbruksingenjör-

förrättningar..................

Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt........

kontrollanstalt.................

Inkomster vid statens lantbruks-

kemiska kontrollanstalt.........

Inkomster vid rikets allmänna kartverk.........................

Inkomster vid statens meteorolo-

gisk-hydrografiska anstalt.......

Avgifter för statskontroll å krigs-

materieltillverkningen ..........

Inkomster vid statens provnings-

anstalt........................

Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten ......................

43. Fyr- och båkmedel..............

44. Lotspenningar...................

45. Inkomster vid statens skeppsprov-

ningsanstalt....................

46. Patent- och varumärkes- samt re-

gistreringsavgifter..............

47. Avgifter för registrering i förenings-

m. fl. register..................

48. Bidrag till försäkringsinspektio-

nen............................

49. Vissa licensavgifter m. m.........

Säger för uppbörd i statens verksamhet

III. Folkpensionsavgifter .

IV. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel..............

2. Totalisatormedel.........

3. Tipsmedel...............

4. Lotterimedel.............

5. övriga diverse inkomster.

Säger för diverse inkomster

116 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Inkomster av statens kapitalfonder.

Statens affärsverks!onder:

1. Postverket, bevillning..........

2. Telegrafverket................

3. Statens järnvägar ............

4. Statens vattenfallsverk........

5. Domänverket ................

Säger för statens affärsverksfonder

II.

III.

IV.

V.

VI.

VII.

VIII.

Riksbanksfonden....................

Statens allmänna fastighetsfond......

Försvarets fonder:

1. Försvarsväsendets fastighetsfond .

2. Försvarets bostadsanskaffnings-

fond.........................

3. Försvarets fabriksfond..........

Säger för försvarets fonder!

Statens utlåningsfonder..........

Fonden för låneunderstöd .......

Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktie-

bolag ....................

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmo- j

nopolet.......................

3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken..

4. övriga aktiebolag ..............

Säger för fonden för statens aktier

Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden.........

2. Civila tjänstepensionsfonden.....

3. Militära tjänstepensionsfonden ...

4. Allmänna familjepensionsfonden .

5. Pensionsfonden för vissa riks-

dagens verk..................

Säger för statens pensionsfonder i

IX. Diverse kapitalfonder................

Säger för inkomster av statens kapitalfonder

Tillsammans

Nettomerinkomst 77 592900

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 117

Bilaga D.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1945/46.

118 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 119

120 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46,

Kronor Kronor

12. Allmänna studielånefonden ......................

13. Lånefonden för inköp av ädla avelsston ..........

14. Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras

15. Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras

16. Statens kaninavelslånefond........................

17. Statens fjäderfälånefond..........................

18. Gödselvårdslånefonden............................I

19. Statens kalkbrukslånefond........................

20. Statens fruktodlingslånefond......................

21. Frukt- och potatislagerhusfonden..................

22. Statens mejerilånefond............................

23. Jordbrukets maskinlånefond......................

24. Spannmålslagerhusfonden ........................

25. Spannmålskreditfonden ..........................

26. Statens sekundärlånefond för jordbrukare..........

27. Statens slakterilånefond ..........................

28. Kraftledningslånefonden..........................

29. Elektrifieringslånefonden..........................

30. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motor-

drift ..........................................

31. Egnahemslånefonden ............................

32. Jordförmedlingsfonden............................

33. Arrendelånefonden...............................

34. Arbetarsmåbrukslånefonden ......................

35. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bo-

stadsförbättringslånefond........................

36. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond......

37. Statens avdikningslånefond ......................

38. Täckdikningslånefonden ..........................

39. Bevattningslånefonden...........................

40. Allmänna nyodlingsfonden........................

41. Norrländska nyodlingsfonden......................

42. Fiskerilånefonden................................

43. Statens fiskredskapslånefond......................

44. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för fiskebåtar

45. Kommunskogslånefonden..........................

46. Virkesmätningslånefonden ........................

47. Skogsväglånefonden ..............................

48. Hemslöjdslånefonden ............................

49. Industrilånefonden ..............................

50. Statens hantverkslånefond........................

51. Fonden för hantverks- och småindustrikredit......

52. Rederilånefonden ................................

53. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten......

54. Statens sekundärlånefond för rederinäringen ......

55. Statens lånefond för anskaffande av gasgeneratorer

för vissa fartyg................................ VI.

60 000 100 100 100 100 1000 35 000 8 000 100 100 65 000 170000 180 000 1000 660 000 25 000 180 000 2 000

50000 9 520 000 100 100 100

2 000 1000 1 500 000 • 170 000

2 000 1000 100 95000 100 100 1000 100 4 000 10 000 40000 18 000 100 100 15000 25000

19 623500

VI. Fonden för låneunderstöd .-

1. Statskontorets delfond

2. Egnahemsstyrelsens >

6 000 000 320000 i

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46. 121

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 1. Del 2.

Inkomst- och konsumtionsläget.

1 Bihang B.

Översikt av inkomst- och konsumtionsläget.

Utarbetad inom konjunkturinstitutet av professor Erik Lundberg.

1. Problemställningen.

Följande beräkningar över inkomst- och konsumtionsutvecklingen ansluta sig nära till de undersökningar, som framlagts i konjunkturinstitutets rapport, »Inkomstutveckling och köpkraftsöverskott under krigsåren».1 På grund av det använda statistiska materialets bristfälligheter måste beräkningarna bli mycket approximativa. Detta gäller givetvis alldeles särskilt för år 1944. Såvitt man nu kan bedöma, bör dock här framlagt statistiskt material på ett i huvudsak riktigt sätt ange tendenserna i utvecklingen; vid de absoluta talen i milj. kronor bör dock fästas mindre avseende.

Föreliggande utredning avser närmast att klarlägga förhållandet mellan inkomst- och konsumtionsutveckling sedan 1942. Problemställningen är i huvudsak densamma som i B: 2. Resultatet av nämnda utredning avseende situationen 1942 kan sammanfattas på följande sätt. Man kunde konstatera, att en betydande spänning uppstått mellan disponibla inkomster och faktiska konsumtionsutgifter, som resulterade i ett med all sannolikhet betydande köpkraftsöverskott. Inkomsterna hade nämligen sedan förkrigstiden stigit väsentligt mer än de faktiska konsumtionsutgifterna, och den vidgade spänningen neutraliserades endast delvis av höjda skatter och ökat frivilligt sparande. Förefintligheten av ett köpkraftsöverskott betydde, att vid rådande inkomstläge skulle utgifterna för konsumtion ha varit större än de faktiskt registrerade, örn nämligen möjligheter till ökad konsumtion verkligen förelegat. Under 1942 begränsades dessa snävt av löpande produktion och förefintliga lager, medan priskontroll i huvudsak förhindrade, att köpkraftsöverskottet medförde inflatorisk ansvällning av konsumtionsutgifterna. Det visades vidare, att uppkomsten av ett köpkraftsöverskott under krigsåren härrörde från faktorer på både inkomst- (efterfråge-) och produktions- (tillgångs-) sidan. Den starka uppgången i statsutgifterna bestämde större delen av inkomstökningen och kompenserade dessutom ett inkomstbortfall från export och investeringsverksamhet. Den löpande tillgången på konsumtionsvaror skars ned till följd av importens nedgång, minskad produktion av jordbruksprodukter och ökat ianspråktagande från statens sida av arbetskraft, råvaror och produktionskapacitet.

1 Serie B: 2, 1943. I det följande anföres denna undersökning under beteckningen B: 2. Den här framlagda undersökningen publiceras även som del B: 3 av institutets meddelanden.

Bihang lill riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 1. Del 2.

2 Inkomst- och konsumtionsläget.

Förefintligheten av ett betydande köpkraftsöverskott betydde utrymme för allmän prisstegring och innebar i detta avseende en inflationst ara. Eftersom den fortgående prisstegringen verkade höjande såväl på inkomsterna som på konsumtionsutgifterna, kunde något direkt inflytande på köpkraftsöverskottets storlek från prissidan icke konstateras. Däremot kunde prisutvecklingen indirekt via dess inverkan på företagarnas och de enskilda inkomsttagarnas framtidsföreställningar bli avgörande för köpkraftsöverskottets aktivisering i form av ökad press på konsumtions- och investeringsmöjligheterna, varigenom prisstegringstendensen förstärktes.

Det ekonomiska läget har undergått betydelsefulla förändringar sedan 1942. Prisstegringen har upphört. Konsumtionsmöjligheterna ha undergått en avsevärd förbättring, samtidigt som inkomsterna fortsatt att stiga. För att bedöma det aktuella läget ur såväl lönepolitisk som penning- och finanspolitisk synpunkt böra i första hand verkningarna av dessa förändringar på den 1942 konstaterade köpkraftsspänningen fastställas. Det blir därvid av intresse att belysa de allmänna dragen av inkomst- och konsumtionsutvecklingen inom olika områden, så långt tillgänglig statistik gör detta möjligt. I anslutning till analysen av det rådande ekonomiska läget komma vissa alternativ för inkomst- och konsulntionsutvecklingen under den närmaste framtiden att uppställas.

2. Inkomstutvecklingen.

Till belysning av inkomstutvecklingen föreligga serier för utbetalade löner inom olika näringsgrenar, jordbrukarnas inkomster och industriföretagens netto- och brutto vinster. På intet område nås givetvis 100-procentig täckning, vartill kommer att beräkningsmetoderna på ett flertal punkter med nödvändighet blivit mycket ungefärliga. En jämförelse med taxeringsstatistiken synes dock bekräfta, att här framlagd statistik ger en någorlunda riktig bild av inkomstutvecklingen.

Lönerna.

Uppgifterna i tabell 1 ange de totala lönesummor, som enligt utförda beräkningar utbetalats inom olika områden av näringslivet till enskilda inkomsttagare.

För en närmare redogörelse för beräkningsmetoderna hänvisas till B: 2 s. 18—30. Här må endast följande tillägg göras.

Lönesumman för industriarbetare har så långt detta varit möjligt beräknats på grundval av totalantalet arbetstimmar enligt industristatistiken och genomsnittlig timförtjänst enligt Lönestatistisk årsbok. För 1942 och 1943 har medelantalet sysselsatta arbetare erhållits från den ännu ej publicerade industristatistiken, medan antal arbetstimmar per arbetare erhållits ur socialstatistiken. För 1944 ha lönesummorna för de tre första kvartalen enligt socialstyrelsens statistik jämförts med lönesummorna för samma tid 1943.

Lönesumman för byggnadsarbetare har beräknats, som en varierande kvot av byggnadsverksamhetens värde. Under rubriken byggnadsverksamhet har

Inkomst- och konsumtionsläget.

3 Tab. 1. Löneinkomsternas utveckling X939—1944.

Milj. kronor.

1 Preliminära siffror.

2 För fysiska personer m. fl. enligt A-längden.

innefattats bostäder, reparationer och övrig byggnadsverksamhet, industribyggnader, andra anläggningar för driften samt skyddsrumsbyggnader. Bostadsbyggandet, som år 1942 uppskattades till ett värde av 360 milj. kronor ökade under 1943 med 155 milj. kronor enligt uppgift från statens byggnadslånebyrå. Mellan 1943 och 1944 ökade bostadsbyggandet från 33 500 lägenheter till 38 000; för värdet av bostadsbyggandet har räknats med samma procentuella stegring. Reparationskostnaderna, vilkas utveckling sedan år

1942 år okänd, ha hållits konstanta. Den övriga byggnadsverksamheten har enligt Sociala meddelanden ökat något mellan 1942 och 1943 och mellan

1943 och 1944 räknas med en minskning på 10 %), baserad på uppgifter från de sex största städerna under tre kvartal. Uppgifter örn industriens investeringar i byggnader och anläggningar ha erhållits ur Kommersiella meddelanden 1944: 2. Uppgifterna för år 1942 avse faktiskt verkställda, för år 1943 omkring mitten av november verkställda eller under utförande eller också enligt fattade beslut avsedda att utföras under året, samt för år 1944 planerade investeringar.

Beräkningen av lönesumman för de privatanställda bär utgått från de uppgifter örn medelantal anställda och genomsnittlig löneinkomst, som publiceras i Lönestatistisk årsbok. Till de privatanställda räknas där teknisk personal, butiks- och kontorspersonal inom industri och byggnadsverksamhet, handel och varulager, samfärdsel, banker och försäkringsföretag. För åren 1939 och 1940 ha uppgifter kunnat erhållas från samma företag (7 445 st.). För de följande åren saknas möjligheter att erhålla jämförbara absoluta värden på lönesummorna, och man är således hänvisad till alt framskriva lönesummorna med hjälp av indexserier över den utbetalade lönesumman för »övrig personal». Dessa indextal publiceras kvartalsvis i Sociala meddelanden. För åren 1941—43 bygga indextalen på medeltal över kvartalsstatistikens uppgifter och för år 1944 på medeltal av de lie första kvar-

4 Inkomst- oell konsumtionsläget.

talens uppgifter. Beräkningen av de privatanställdas löneutveckling blir uppenbarligen alldeles särskilt osäker.

Uppgifterna om lantarbetarnas lönesumma äro hämtade från jordbrukskommitténs kostnadskalkyler. Hänsyn har tagits till förskjutningar mellan olika löneformer. Inkomsterna gälla både kontantlön och naturaförmåner. I kalkylen räknas med en minskning i arbetsvolymen med omkring 1,5 % per år för den lejda arbetskraften.

Skogsarbetarnas löneinkomster ha beräknats på grundval av uppgifter om den redovisade och planerade avverkningen på grundval av uppgifter från bränslekommissionen. Mellan 1942/43 och 1943/44 har räknats med en viss löneökning (enl. Lönestatistisk årsbok) men mellan 1943/44 och 1944/45 lia lönerna antagits konstanta.

Uppgifterna om statliga och kommunala utbetalningar till enskilda inkomsttagare ha erhållits från riksräkenskapsverket. Häri innefattas utgifter, som direkt utgjort inkomster för enskilda. Dessa utbetalningar inkludera sålunda utom avlöningar och pensioner även vissa bidrag till enskilda såsom krigsfamiljebidrag, sjukkassebidrag m. m.

Det är a priori omöjligt att veta i vilken mån den i tabell 1 beräknade inkomstsumman för angivna löntagargrupper ger en representativ bild av den totala inkomstutvecklingen för ifrågavarande samhällsgrupp. Löneuppgifter saknas för betydande kategorier, och beräkningarna äro på många punkter ytterst approximativa. Den i tabellen framkommande vägningen av de olika löntagargruppernas relativa betydelse behöver uppenbarligen icke överensstämma med den verkliga. Det bör vidare observeras, att angivna summor för de offentliga utbetalningarna till en del gälla andra inkomsttagaregrupper än här medtagna. Den nästan fullständiga överensstämmelsen för samtliga år — vad beträffar utvecklingen — med den uppskattade inkomsten av tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet enligt taxeringsuppgifterna stöder emellertid beräkningen. Det bör kanske tilläggas, att dessa bägge inkomstberäkningar grunda sig på helt olikartat statistiskt material. Man har sålunda anledning förmoda, att statistiken över lönesummorna i huvudsak ger en riktig bild av inkomstutvecklingen.

Slutsatsen av tabell 1 skulle därmed bli, att de totala löneinkomsterna stigit med 47 % mellan 1939 och 1943 och till 1944 sannolikt gått upp med 50 %. Inkomststegringen skulle alltså ha varit något starkare än den samtidiga ökningen av levnadskostnaderna (med 43 % enligt socialstyrelsen och 49 % enligt riksbanken). På denna punkt framträder en markant skillnad mot läget 1942 och än mer mot läget 1941. Till dessa år hade levnadskostnadsstegringen varit väsentligt starkare än inkomststegringen. Efter 1941 går emellertid inkomststegringen väsentligt snabbare än prisstegringen, så att försprånget inhämtas. Detta framgår av vidstående diagram och belyses närmare av följande sammanställning över stegringstakten (i procent):

Inkomst- och konsumtionsläget.

5 Diagram 1. Utvecklingen av total lönesumma, total konsumtionsvolym och riksbankens konsumtionsindex.

Index: 1939 = 100.

Index

Index

KonsumKonaprisindex _/

Total lönesumma

Konsumtionsvoly

1939 1940 1941 1942 1943 1944

Förhållandet att inkomsterna fram till 1944 sannolikt stigit något mer än levnadskostnaderna betyder naturligtvis icke, att ifrågavarande realinkomster i genomsnitt stigit sedan tiden före kriget. En viss ökning i antalet inkomsttagare av här ifrågavarande kategorier har nog ägt rum under kriget. Såsom närmare kommer att diskuteras i det följande har inkomststegringen icke åtföljts av en motsvarande ökning i konsumtionsutgifterna, varigenom ett löpande köpkraftsöverskott förelegat under hela krigsperioden. Härigenom förklaras, att den totala konsumtionsvolymen även för 1944 ligger under 1939 års nivå, oaktat inkomstkurvan stigit över priskurvan. Dessa förhållanden belysas av vidstående diagram.

Vid bedömningen av realinkomsternas utveckling under kriget måste ojämnheten i kompensationsgraden inom olika områden särskilt beaktas. Indextal för genomsnittsinkomsterna inom ifrågavarande huvudområden redovisas i tabell 2. Särskilt för industrien dölja indextalen för genomsnittliga timförtjänsten mycket stora variationer för de olika industrigrenarna. Industriarbetarnas medeltimförtjänst (inkl. övertidsförtjänster och naturaförmåner) för 1944 har beräknats med ledning av en jämförelse mellan lönesummornas och sysselsättningens utveckling mellan de tre första kvartalen 1943 och 1944. Denna beräkningsmetod kan givetvis kritiseras, men den har för tidigare år

6 Inkomst- och konsumtionsläget.

Tab. 2. De individuella löneinkomsternas utveckling.

Index: 1939 = 100.

1 Uppgifterna avse skördeår. Lönerna för skördeåret 1938/39 (1939) = 100.

2 Löneklasserna g—a samt 1—5 i det allmänna löneplanssystemet för civilförvaltningen.

3 Juni 1939 = 100. Uppgifterna avse juni månad.

givit resultat, som stämt väl med den definitiva lönestatistiken. Vid jämförelse med årsförtjänsterna inom andra grupper bör hänsyn tagas till semesterns förlängning med en vecka; en korrigering nied ca 2 % bör sålunda göras. Timförtjänstens genomsnittliga stegring under kriget beror endast till obetydlig del på en relativ expansion av de högre betalda kategorierna; en korrektion härför ger en stegring i medeltimförtjönsten med 37 °/o i stället för 38 °/o enligt tabell 2.

Jordbrukarnas inkomster.

Följande sammanställning bygger på de inkomst- och kostnadskalkyler, som för prisbestämningen upprättats inom 1942 års jordbrukskommitté. Inkomster från skogen och från trädgårdsodling ingå ej. De i tabellen anförda inkomstuppgifterna för 1944/45 motsvara de i augusti 1944 uppgjorda kalkylerna med korrektion för därefter verkställda prissänkningar (med ett värde av 36,6 milj. kronor) och för genomförda lönehöjningar för lantarbetarna. Något över- eller underskott, utvisande att indextalet för inkomsterna (med 1938/39 som basår) över- resp. understiger indextalet för kostnaderna, har i tabellen icke redovisats för 1944/45. Överskottet enligt augustikalkylen

Tab. 3. Jordbrukarnas inkomster.

Milj. kronor.

Inkomst- och konsumtionsläget.

med angivna korrektioner har inräknats i arbetslönen. Det bör understrykas att beräkningarna för 1944/45 måste betraktas som helt preliminära, då hänsyn icke tagits till övriga förändringar i inkomster och kostnader, som inträffat sedan augustikalkylen upprättades.

Industriföretagens inkomster.

Industriföretagens nettovinster redovisades enligt Aktieägarens uppslagsbok för 1943 med samma belopp (ca 315 milj. kronor) som 1938. Även de totala utdelningarna voro under dessa två år lika stora (180 milj. kronor). Bakom dessa resultat kunna dock ligga väsentliga förändringar i industriföretagens faktiska inkomster. Företagens varierande redovisningspolitik med hänsyn till avskrivningar, förändringar i dolda reserver och kostnadsökningar, som i själva verket äro att betrakta som vinstdispositioner, medför att de redovisade vinsterna bli av relativt ringa intresse i detta sammanhang.

Priskontrollnämnden har försökt att genom en intensiv bearbetning av ett antal industriföretags bokslut nå fram till en bedömning av de faktiska vinsternas utveckling under krigsåren. Man har för varje företag sökt komma fram till en mellan de olika åren jämförbar bruttovinst, som inkluderar samtliga avskrivningar och skatter samt därjämte sådana kostnadsökningar, som vid jämförelse mellan åren framstå såsom »vinstdispositioner» i detta ords vidaste betydelse. Bruttovinsten har beräknats som summan av redovisad nettovinst + förändring av dold förkrigslagerreserv + skatter + avskrivningar + vinstdispositioner. Beräkningarna bygga på en undersökning av boksluten åren 1938—43 för 261 industriföretag inom olika industrigrupper —■ representerande ca 40 °/o av industriens totala försäljningsvärde.

Mellan 1938 och 1943 steg försäljningsvärdet med 53 % och bruttovinsten med 43 °/o. Det är möjligt, att priskontrollnämndens undersökning icke är tillräckligt representativ för att belysa vinstutvecklingen för hela industrien. 1 utredningen äro naturligt nog de större företagen överrepresenterade. En jämförelse nied samtliga industriaktiebolag (enligt Aktieägarens uppslagsbok) skulle närmast tyda på att nämndens undersökning leder till en överskattning av vinststegringen. I denna ingående företag redovisa nämligen en ökning i nettovinsterna med 8 °/o, medan övriga industriföretag, som icke ingå i undersökningen, synas visa en minskning i den sammanlagda nettovinsten med omkring 6 %>. Några bestämda slutsatser i denna riktning kunna dock icke dragas.

Örn man från totala bruttovinsten utesluter skatterna, framkommer en ökning mellan 1938 och 1943 med 30 %. För att få ett mått på hur den av företagen behållna vinsten bar utvecklats, måste man emellertid även göra avdrag för vissa poster bland vinstdispositionerna, vilka äro av direkt kostnadsnatur, t. ex. tantiem, överprisavdrag och andra extraordinära avskrivningar, reparationsarbeten m. m. Gör man en dylik korrektion — svårigheterna vid gränsdragningen äro dock uppenbara — kan stegringen i bruttovinst mellan åren 1938 och 1943 approximativt beräknas uppgå till 15 °/o. I denna brutto-

8 Inkomst- och konsumtionsläget.

vinst ligger således endast nettovinst, förändring i dold lagerreserv, ordinära avskrivningar samt vinstdispositioner, som icke kunna rubriceras som faktiska kostnader.

För bedömningen av vinsternas storlek och utveckling kunna dessa ställas i relation till dels försäljningsvärdet, dels förädlingsvärdet, dels ock det egna kapitalet för ifrågavarande industriföretag. Försäljningsvärdet från undersökta industriföretag har sedan 1938 i genomsnitt stigit mer än bruttovinsten. I relation till försäljningsvärdet uppgick bruttovinsten i genomsnitt för samtliga grupper till 16,3 % år 1938 och 15,2 % år 1943. Exkl. skatter bli motsvarande procenttal 14,1 resp. 12,0. Förädlingsvärdet har beräknats som försäljningsvärdet minus kostnader för råvaruinköp (samt i enstaka fall bränsle, då kostnaden härför varit av väsentlig betydelse). Denna beräkning grundar sig på mycket ungefärliga uppgifter för de olika industrigrenarna. Bruttovinsten i procent av förädlingsvärdet har sjunkit mellan åren 1938 och 1943 från 29,2 till 27,3 %>. Exkl. skatter utgör relationen 25,4 resp. 21,7%.

En beräkning av vinsten i förhållande till det egna kapitalet är ytterst vansklig att företaga, eftersom någon schematisk korrigering för undervärderingen av det bokförda egna kapitalet i förhållande till dettas »verkliga» värde icke är möjlig att genomföra. En tillfredsställande analys på denna punkt förutsätter en ingående prövning av förhållandena för varje enskilt företag. Ehuru det sålunda på basis av förefintligt material icke är möjligt att ange den verkliga avkastningen på eget kapital, torde man däremot med utgångspunkt från vinstens relation till bokvärdet på eget kapital kunna få en illustration på de mycket stora ojämnheterna i produktionens lönsamhet såväl mellan olika företag som mellan industrigrenarna.

Spridningen mellan olika foretag med avseende på avkastningen på eget kapital är betydande. I följande sammanställning redovisas fördelningen av den procentuella relationen mellan korrigerad nettovinst och eget kapital år 1943. Med korrigerad nettovinst avses här redovisad nettovinst + förändring av dold lagerreserv, d. v. s. bruttovinsten minus skatter, avskrivningar och vinstdispositioner. Med hänsyn till att vinstdispositionerna till övervägande delen äro av kostnadskaraktär och sålunda måste anses avdragsgilla i detta sammanhang har det synts lämpligt att vid denna jämförelse helt bortse från denna post. Beräkningen visar, att av samtliga 261 företag 43 % år 1943 hade en nettoavkastning på eget kapital som uppgick till högst 6 %. Det bör kanske tilläggas att 6 % avkastning på eget kapital i regel innebär en väsentligt lägre förräntning av det »verkliga» kapitalet. Spridningen är som framgår av tabellen synnerligen stor. Materialet är tyvärr för litet för att liknande spridningstabeller skola kunna framläggas för de olika industrigrenarna.

Inkomst- och konsumtionsläget.

9 Avkastning på Antal

eget kapital, procent företag

<6........................ 113

7—10........................ 53

11—20........................ 60

21—30........................ 22

>30........................ 13

Summa 261

I följande sammanställning angives i summa för undersökta företag korrigerad nettovinst och eget kapital för varje huvudgrupp inom industrien år 1943 (milj. kronor) samt den genomsnittliga procentuella avkastningen.

Till komplettering av lämnade uppgifter om inkomstutvecklingen för olika kategorier av inkomsttagare meddelas nedan uppskattade inkomsten av kapital (fysiska personer m. m. enligt A-längden).

Inkomstår:

Inkomst av kapital, milj. kronor .......

Indextal .............................

Nationalinkomsten.

Det är icke möjligt att med stöd av ovan lämnade uppgifter om inkomsterna inom olika områden bilda sig en uppfattning om den totala nationalinkomstens utveckling under krigsåren. I dessa uppgifter torde nämligen knappast redovisas mer än hälften av det för 1939 beräknade värdet av nationalinkomsten (11,5 miljarder kronor). Några tillförlitliga uppgifter om inkomstutvecklingen inom handel, mindre industri och hantverk, olika slag av tjänster och fria yrken m. m. finnas helt enkelt icke. För att få en bild av den totala inkomstutvecklingen måste man — till dess den på produktionsstatistisk basis beräknade nationalinkomsten föreligger — hålla sig till skattestatisliken.

Till grund för bedömning av nationalinkomstens utveckling har lagts den totala summan för uppskattad inkomst enligt taxeringen till kommunal inkomstskatt. Denna serie är visserligen behäftad med vissa olägenheter; (summan avser såväl fysiska som juridiska personer, varigenom dubbelräkning av aktieutdelning uppstår, garanliskattebeloppen ändras vid fastighetstaxeringarna medförande vissa språng i inkomstutvecklingen). Felen synas dock bli

10 Inkomst- och konsumtionsläget.

utjämnade, eftersom utvecklingen av nationalinkomst och uppskattad inkomst löper förbluffande parallellt under hela perioden 1923—39. Detta framgår av följande sammanställning.

Summa uppskattad inkomst Nationalinkomst1 enl. taxering till kommunal

inkomstskatt

1 Siffrorna för 1930—1939 äro hämtade ur Svensk tidskrift (1941: 9) och beräknade av aktuarie Einar Dahlgren. 1936—1939 års siffror äro desamma som i bilaga B till 1941 års statsverksproposition. Siffrorna för 1923—1930 ha hämtats ur National Income of Sweden (alternativ II) med justering så att de i möjligaste mån korrespondera med beräkningarna för 30-talet.

Det borde med hänsyn till den goda överensstämmelsen under angivna långa period vara möjligt att skriva fram nationalinkomsten för krigsåren med hjälp av taxeringsstatistikens uppskattade inkomst. Det är dock sannolikt, att vissa förändringar i taxeringsförfarandet komma att visa sig ha medfört en mindre god överensstämmelse för krigsåren mellan nationalinkomst och uppskattad inkomst. Noggrannare kontroll av deklarationsuppgifterna och skärpning av avskrivningsreglema kan sålunda under krigsåren ha inneburit för stark stegring i den uppskattade inkomsten. Krigsårens stora pris- och kostnadsförändringar medföra vidare en osäkerhet i inkomstberäkningen för rörelseidkare särskilt vad beträffar lagervärderingen. Inkomsternas fördelning mellan åren bli osäkra genom att lagerökning och lagerrealisationer förrycka vinstsiffrorna och göra inkomstuppskattningen godtycklig inom vida marginaler. Till dessa osäkerhetsmoment kommer svårigheten att efter omläggningen av taxeringsstatistiken för år 1943 (taxeringsåret 1944) få fram en jämförbar siffra för detta år.1 Med dessa reservationer

1 Fr. o. m. taxeringsåret 1944 har fördelning på olika inkomstkällor skett beträffande den enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattade inkomsten, medan före år 1944 den enligt kommunalskattelagen uppskattade inkomsten infördes i längderna. För erhållande av jämförbara värden ur Skatte taxering arna åren 1943 och 1944, antages relationen mellan den taxerade inkomsten och den uppskattade enligt kommunalskattelagen vara konstant. Detta antagande har visat sig riktigt för de närmast föregående åren.

Inkomst- och konsumtionsläget.

framlägges följande beräkning för nationalinkomstens utveckling under krigsåren:

denna beräkning sålunda vara ungefär densamma som för löneinkomsterna.

3. Konsumtionsutvecklingen.

Följande beräkningar av värdet av den totala konsumtionen anknyta i allmänhet direkt till motsvarande beräkningar i B: 2. Vissa modifikationer såväl nied hänsyn till ofullständigare material som på grund av nya kunskapskällor ha dock företagits. Det bör understrykas, att här framlagda konsumtionsberäkningar på många viktiga punkter måste betecknas som preliminära. Detta gäller givetvis särskilt för 1944, för vilket år indextalen i allmänhet bygga på uppgifter för årets tre första kvartal.

/. Födo- och njutning sämnen. Inom livsmedelskommissionen ha beräkningar utförts rörande konsumtionen av livsmedel enligt samma metoder, som användas i tidigare konjunkturrapporter (senast Aril). Dock förekommer i nuvarande uppskattning ingen beräkning av konsumtionen av rotfrukter, grönsaker, frukt och bär, sötsaker, pilsner, svagdricka samt läskedrycker. Dessa poster antagas vid föreliggande beräkningar variera parallellt med övrig livsmedelskonsumtion.

2. Bostad. Förändringen i bostadsnyttjandet mellan 1942 och 1943 enligt riksbankens konsumtionsberäkningar har använts för att extrapolera posten bostad i B: 2. På grundval av uppgifter om antalet nybyggda lägenheter 1942 —44 har bostadsutnyttjandet åf 1944 kunnat erhållas under antagande, att varje nybyggd bostadslägenhet medfört ett lika stort tillskott till siffran för bostadsutnyttjandet detta år som år 1943 i enlighet med ovannämnda beräkning av riksbanken. Hyresnivån antages konstant.

3. Bränsle. Från bränslekommissionen ha erhållits uppgifter om hushållsförbrukningen av olika bränslen för bränsleår. 40 °/o av denna förbrukning har förts till hösten. Siffrorna för de olika bränslekategorierna i B: 2 har sedan extrapolerats med hänsynstagande till de prisförändringar för olika slag av bränsle, som förekomma i socialstyrelsens detaljprismaterial.

Gasverksföreningen har lämnat uppgifter örn hushållsförbrukningen av gas. Uppgifter för elektricitet lia icke kunnat erhållas annat än för 1942—- 43. För år 1944 har siffran uppskattats approximativt genom uppgifter örn produktion av elektrisk energi.

4. Beklädnad. Konsumtionsvärdet flir skor har erhållits från industrikommissionen för åren 1942—44. Beträffande textilkonsumtionen är att märka, att man från industrikommissionen blott kunnat ge uppgift örn den totala poängomsättningen de senaste åren. För år 1943 har antagits en prishöjning på 5 °/o för textilvaror, varefter priserna kvarstått oförändrade. Det är dock alt märka, att vissa poängförändringar förekommit som göra att poängomsättningen icke exakt avspeglar värdeomsättningen vid oförändrade priser. Det har sålunda förekommit poängsänkningar första halvåret 1944. Den-

12 Inkomst- och konsumtionsläget.

na poängnedsättning medför en underskattning av värdeomsättningens tendens, dock knappast med mer än 4 å 5 %>. Detta kan dock till en del motverkas av upphörande import av konstsilkevaror. Det kan därjämte vara vanskligt att bedöma textilkonsumtionens utveckling på grundval av denna serie, då dessutom vissa förskjutningar i varustrukturen kan ha ägt rum. De i B: 2 förekommande siffrorna för beklädnadsvaror plus handdukar, lakansväv och filtar minus päls- och skinnvaror år 1942 ha tagits som utgångspunkt vid föreliggande beräkning.

5. övriga utgifter omfattar utgifter av följande slag: päls- och skinnvaror, möbler, mattor, porslin- och glasvaror, guldsmedsartiklar, värmeapparater, symaskiner, dammsugare, radioapparater, musikinstrument, tekniska preparat, böcker och tidningar, nöjen, m. m. Dessa utgiftsposter grunda sig på delvis mycket osäkra uppgifter och uppskattningar. Vikterna ha i allmänhet bestämts med ledning av produktions- och handelsstatistiken för åren 1939—41. Konsumtionsutvecklingen för följande år grundar sig i många fall på omsättningsuppgifter från branschföreningar och enstaka dominerande företag. I några fall har omsättningsskattestatistiken för Stockholm begagnats, som föreligger uppdelad på branscher. Indexserien för nöjesutgifter grundar sig på uppgifter om influten nöjesskatt.

Resultatet av konsumtionsuppskattningen för åren 1942—44 framgår av följande tabell.

Tab. 4. Indextal för konsumtionsutgifterna 1942—44.

(1942 = 100)

1 Inkluderar de poster i den totala konsumtionen, som äro belagda med omsättningsskatt. Omfattar ca 50 % av i rad 6 redovisat konsumtionsvärde.

De totala konsumtionsutgifterna skulle sålunda till 1943 ha stigit med 8 % över 1942 års nivå och till 1944 med 15 %. Man skulle av den i tabellen gjorda jämförelsen mellan stegringen av det totala omsättningsskattebeloppet (rad 10) och en beräknad stegring för den del av i konsumtionsstatistiken redovisade utgiftsposter, som äro belagda med omsättningsskatt (råd 9), närmast förmoda att konsumtionsuppgången något överskattats. Jämförelsen är dock på grund av otillräcklig specificering av utgiftsposterna mycket osäker och omfattar dessutom endast 50 °/o av hela konsumtionsvärdet,

Inkomst- och konsumtionsläget.

varför några bestämda slutsatser icke kunna dragas. Ser man närmare på de i tabellen redovisade utgiftsposterna befinnes stegringstendensen — utom för skor —• vara genomgående.

Födo- och njutning sämnen. De totala livsmedelsutgifterna beräknas, som tabellen visar, lia stigit med 15 % mellan 1942 och 1944. Det är framför allt konsumtionen av kött och fläsk, ost och ägg som ökat, men även konsumtionen av mjölk och grädde och matfett har undergått en betydande stegring sedan 1942 liksom också utgifterna för vin och sprit och tobak. Däremot har konsumtionen av potatis och fisk visat en betydande minskning.

Den sedan 1942 stigande produktionen av jordbruksprodukter har möjliggjort successiva lättnader i ransoneringspolitiken; en viss skärpning har dock åter skett under hösten 1944. För att belysa omfattningen av den lättnad i livsmedelsransoneringen, som kommit till stånd under de två senaste åren, lia de faktiska kostnaderna enligt gällande priser för olika ålders- och yrkesgruppers dagsransoner beräknats och en jämförelse gjorts mellan ransonernas miniminivå i juni 1942 och maximinivå i juni 1944. Härvid har dock i fråga om kött och fläsk räknats med den tilldelning, som utgick vid mitten av september 1944 och icke med den tillfälligt mycket höga ransonen under sommaren. Resultatet av beräkningen blir, att kostnaderna för de medgivna livsmedelsransonerna stigit med 60—70 % mellan dessa tidpunkter, en ökning som endast till mindre del förklaras av höjda priser.

Man kan med anledning av denna starka ökning i »konsumtionsrättigheterna» fråga sig, om folk verkligen haft ekonomiska möjligheter att fullt utnyttja de ökade ransonerna, särskilt eftersom konsumtionsläget samtidigt förbättrades även på andra områden. Man kunde tänka sig, att en av anledningarna till rådande otålighet över »lönestoppet» läge i den snabba ökningen i konsumtionsmöjligheterna mellan 1942 och 1944. Inkomsternas begränsning kännes givetvis mindre tydligt i ett läge, där ransonerna äro omfattande och starkt nedskurna som under 1942 än under de förhållanden, som rådde t. ex. under sommaren 1944, då förkrigsstandarden höll på att återställas.

Livsmedelskommissionen har utfört vissa utredningar i syfte att belysa förhållandet mellan å ena sidan faktisk förbrukning och å andra sidan vad som skulle konsumeras vid fullt utnyttjande av ransonerna. En beräkning av tilldelningen till enskilda konsumenter har företagits för år 1943 och första halvåret 1944. Denna summa av ransoner lill enskilda har ökats med vad som licensierats till företag, förläggningar m. m. genom kristidsstyrelsernas kontrollbyråer. Därmed har icke hänsyn kunnat tagas till den licensiering, som livsmedelskommissionen beviljat, enär inga säkra uppgifter föreligga härom. För vissa varuslag, främst ifråga örn socker, matfett och ost torde dessa kvantiteter lia varit rätt betydande. Det bör därför ihågkommas, alt uppgifterna om beräknad maximal tilldelning ligga i underkant, och att tilldelningen i verkligheten åtminstone i fråga örn vissa varuslag varit avsevärt större. Med ledning av handelns omsättningsuppgifter har härefter

14 Inkomst- och konsumtionsläget.

den faktiska försäljningen av ransonerade livsmedel beräknats. En jämförelse mellan de sålunda erhållna uppgifterna örn beräknad maximal tilldelning och faktisk försäljning synes beträffande de flesta här ifrågavarande livsmedel tyda på att ransonerna i huvudsak utnyttjats både under 1943 och under första halvåret 1944. Det viktigaste undantaget utgöres först och främst av mjöl (och till mjöl omräknat bröd) samt korngryn, där ransonerna tydligen skulle medgivit en väsentligt större försäljning än den som i verkligheten ägt rum. Ifråga om ägg och i all synnerhet ifråga om kött och fläsk framträder under första halvåret 1944 en ännu mer utpräglad skillnad, i det att den faktiska omsättningen avsevärt understiger den beräknade tilldelningen. Beträffande ägg kan denna skillnad möjligen förklaras av att tillgångarna icke luedgivit att ransonerna tillfullo utnyttjats. Detta gäller emellertid icke för kött och fläsk. Att tilldelningen härvidlag så avsevärt överstiger omsättningen torde åtminstone i huvudsak sammanhänga med de myckel avsevärda ransonerna under försommaren, vilka under vissa veckor till och med voro så höga, att de skulle tillåtit en förbrukning som betydligt översteg en normal förkrigskonsumtion. Den här berörda skillnaden var sålunda i huvudsak av tillfällig natur och torde endast till en mindre del kunna förklaras av ett till följd av otillräckliga inkomster ofullständigt utnyttjande av ransonerna.

Tabell 5. Beräknad maximal tilldelning, faktisk omsättning av ransonerade varor

samt beräknad total förbrukning.

(1000 ton)

Av livsmedelskommissionen direkt licensierade kvantiteter ingå ej. Mjöl samt bröd omräknat till mjöl.

Omräknat till benfri vara.

4 Exkl. amerikanskt fläsk och späck.

I ovanstående tabell redovisas också den beräknade totalförbrukningen, som i stort sett synes överensstämma med omsättningen. De mera betydande

Inkomst- och konsumtionsläget.

avvikelserna hänföra sig till varuslag och kvantiteter som framställas och konsumeras av jordbrukarna själva utan att någonsin komma in i handeln. (Detta gäller exempelvis korngryn, framför allt i Norrland, och lantsmör av egen tillverkning samt ägg konsumerade i jordbrukarhushållen.)

På grundval av socialstyrelsens löpande budgetundersökningar har för olika familjetyper den faktiska för 14-dagarsperioder registrerade konsumtionen av olika varor jämförts med den enligt gällande ransoneringsbestämmelser tillåtna maximikonsumtionen. Jämförelsen gäller två 14-dagars perioder 1942 (maj och september) och samma perioder 1944. Några alldeles bestämda slutsatser kunna tyvärr icke dragas på grund av materialets skröpligheter. Konsumtionsperioderna synas för korta för att utnyttjandegraden av ransonerna skall kunna studeras. Den mest påtagliga slutsatsen blir nämligen att den faktiska konsumtionen ganska genomgående varit större än ransonerna. Utan att behöva hårdraga statistiken kan man dock utläsa en tendens till lägre utnyttjandegrad av ransonerna mellan 1942 och 1944. Särskilt tydligt gäller detta för ost, kött och fläsk och kaffe En konsumtion överstigande ransonen 1942 har till 1944 förbytts i en för samtliga familjetyper genomgående »underkonsumtion».

Textilvaror. Utgifterna för inköp av textilvaror ha undergått en betydande ökning från det starkt nedskurna läget 1942 (se tabell 4). Man sparade på poäng under en stor del av den första ransoneringsperioden med hänsyn till de osäkra framtidsutsikterna för att när situationen kunde överblickas bättre under 1943 öka inköpen. Ökningen i försäljningen i poäng mellan 1942 och 1943 uppgick till 27 °/o, varefter denna nivå i huvudsak synes ha bibehållits.

Ifråga örn textilvaror gäller i långt högre grad än för livsmedel att ransoneringskupongerna icke utnyttjas. Under normala förhållanden är konsumtionen av textilvaror starkt varierande för olika grupper av inkomsttagare. Av naturliga skäl har emellertid textilransonen måst göras lika för alla oavsett inkomstklass. Härigenom har textilransoneringen åstadkommit en relativt stor begränsning av de »högre inkomsttagarnas» inköp, under det att en mycket stor del av befolkningen erhållit en ranson, som överstiger deras normala förbrukning. Detta är en av orsakerna till att utnyttjandegraden på kupongerna varit relativt låg, trots att texlilransonen i genomsnitt begränsats till ca 70 °/o av förkrigsårens konsumtion. De lägre inkomsttagarnas inköp av textilvaror torde således för närvarande begränsas av ekonomiska skäl och icke av textilransoneringen. Det stora överskottet av textilkuponger som är för handen måste antagas ligga hos denna grupp. Under första ransoneringsperioden utnyttjades ca 70 °/o av de utdelade kupongerna. Motsvarande siffra under andra ransoneringsperioden beräknas komma att uppgå till ca 63 °/o. Det är därvid att märka, att de från första ransoneringsperioden överblivna kupongerna gällt jämväl under andra ransoneringsperioden, varigenom sålunda antalet utelöpande kuponger varit väsentligt större under denna period.