('angående vissa organisa\xad tions- och anslagsfrågor rörande försvaret',)
Hänvisat till av
- Prop. 1971:110: Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrågor m.m. rörande försvaret, avsnitt 2
- Prop. 1972:75: Kungl. Maj:ts proposition angående försvarets fortsatta inriktning m.m., avsnitt 16 och 140
- Prop. 1969:115: angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1969/70, m. m., avsnitt 23
- Prop. 1970:110: ('angående vissa organisa\xad tions- och anslagsfrågor rörande försvaret',)
- SOU 1969:33: Militära tjänstgöringsåldrar, avsnitt 10.3
- SOU 1970:54: Forskning för försvarssektorn : delbetänkande, avsnitt 3.3
- SOU 1974:38: FFV Förenade fabriksverken : betänkande, avsnitt 002 och 3.2
- SOU 1979:84: Lekmän i försvaret, avsnitt 10
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 1
Nr 110
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa organisa tions- och anslagsfrågor rörande försvaret; given Stock holms slott den 1A mars 1969.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av proto kollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Sven Andersson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram slutliga förslag beträffande vissa anslag rö rande försvaret som har tagits upp med beräknade belopp i prop. 1969: 1 (bil. 6). Vidare föreslås anslag för försök med gemensam datadrift och för anskaffning av datamaskiner. Sammanlagt begärs 1 405 542 000 kr., varav 1 339 942 000 kr. på driftbudgeten och 65 600 000 kr. på kapitalbudgeten. I propositionen läggs också fram förslag om militärsjukvårdens ledning m. m. och inrättande av en försvarets delfond av statens datamaskinfond.
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Kr 110
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
14 mars 1969.
Närvarande:
Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , H olmqvist , A spling , P alme , S ven - E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ick man , M oberg , B engtsson .
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisations och anslagsfrågor rörande försvaret och anför.
Militärsjukvårdens ledning
Tidigare utredningar m. m. Ledningen för militär sjukvården har under efterkrigstiden behandlats av flera utredningar. Redan 1944 års militärsjukvårdskommitté framhöll behovet av en enhetlig sjukvårdsledning och lade fram bl. a. förslag om att de tre försvarsgrensöverläkarna skulle ordnas in i försvarets sjukvårds styrelse (SOU 1947: 5). Förslaget genomfördes emellertid inte, eftersom det saknade en godtagbar gränsdragning mellan operativ verksamhet, förbandsproduktion och förvaltningsverksamhet. Även 1958 års försvarsledningskommitté pekade på oklarheter och bris ter i fråga om ansvarsfördelningen inom sjukvårdsområdet och förordade en förstärkning av försvarets sjukvårdsstyrelses befogenheter och resurser. 1960 års försvarsledningsutredning gav i sitt andra delbetänkande Total försvarets högsta ledning (SOU 1961:66) klart uttryck för kravet på en enhetlig ledning av hälso- och sjukvården inom krigsmakten och anförde i detta sammanhang bl. a. följande (s. 99). Ett särskilt centralt stabs- och förvaltningsorgan för ledning av de av sjuk- och veterinärvårdens funktioner, som bör ledas enhetligt, synes böra finnas inom krigsmakten. Denna myndighet bör enklast kunna bildas genom omorganisation av försvarets sjukvårdsstyrelse. Denna omorganisa tion torde bli relativt genomgripande och få följdverkningar även för försvarsgrensledningarna. Försvarsgrensöverläkarnas och överfältveterinärens
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 3
framtida ställning och uppgifter bör därför omprövas. Av vikt synes vara att det nyssnämnda ledningsorganet utrustas med befogenheter och resur ser för att effektivt och med erforderlig auktoritet kunna utöva avsedd led ningsverksamhet. Vid remissbehandlingen av försvarsledningsutredningens betänkande anslöt sig överbefälhavaren till utredningens synpunkter och förordade att försvarets sjukvårdsstyrelse skulle utgöra ett centralt organ för ledning av krigsmaktens medicinska (veterinärmedicinska) och därtill anknutna tekniskt-ekonomiska funktioner. Också chefen för flygvapnet, försvarets förvaltningsdirektion, veterinärstyrelsen, arméintendenturförvaltningen och medicinalstyrelsen biträdde utredningens mening. I mars 1962 tillsattes en utredning för översyn av försvar ssjukvårdens ledning m. m. (ledamöter professorerna Arne Engström, ordförande, och Curt Gyllenswärd, generaldirektören Bror Rexed, generalmajoren Birger Hasselrot, rättschefen Stig Marcus, marinöverläkaren Lars Troell, flygöver läkaren Uno Lundberg och fältläkaren Siegfried Urwitz). Utredningen, som antog benämningen 1962 års försvarssjukvårdsutredning, avlämnade i juni 1966 betänkandet Militär sjukvår den (SOU 1966:35). Yttranden över betänkandet avgavs av överbefälhavaren, efter hörande av försvarsgrenscheferna, försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdssty relse, efter hörande av militärapoteket, försvarets intendenturverk, försva rets förvaltningsdirektion, militärpsykologiska institutet, civilförsvarsstyrelsen, medicinalstyrelsen, efter hörande av dess sjukvårdsberedskapsnämnd, statens institut för folkhälsan, veterinär styrelsen, statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor, universitetskanslersämbetet, efter börande av de medicinska och odontologiska fakulteterna samt farmacevtiska institutet, veterinärhögskolan, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, statskontoret, länsstyrelserna i Stockholms, Värmlands och Västerbottens län, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning, militära tjänstgöringsåldersutredningen, 1964 års civilbefälhavarutredning, 1966 års värnpliktskommitté, utredningen om landstingskommunernas be redskap, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers cen tralorganisation (SACO) efter hörande av Sveriges läkarförbund, Sveriges veterinärförbund och Sveriges farmacevtförbund, Tjänstemännens Central organisation (TCO), Statstjänstemännens Riksförbund (SR) och Sveriges förenade studentkårer. Försvarssjukvårdsutredningen lade i sitt betänkande fram förslag röran de militärsjukvårdens centrala och regionala ledning och om samordning en mellan militära och civila ledningsorgan, m. m. Vidare behandlades sj ukvårdsutbildningen av vissa värnpliktiga och fast anställda samt sjukvårdsutbildningens organisation. Förslag lades också fram om en för för svaret gemensam personalkår — försvarets medicinalkår. Slutligen före
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
slog utredningen vissa åtgärder för att samordna anskaffningen av sjukvårdsmateriel inom totalförsvaret.
De remissinstanser, bland dem överbefälhavaren, medicinalstyrelsen, för svarets sjukvårdsstyrelse, försvarets civilförvaltning, statskontoret, karo linska institutet, TCO och Sveriges läkarförbund, som uttalade sig om ut redningens förslag som helhet, framhöll med ett undantag — Svenska lands tingsförbundet — att förslagen i huvudsak skapade enhetliga och klara
ansvars- och befogenlietsområden och därigenom var väl ägnade att läggas
till grund för en omorganisation av militär sjukvårdens ledning m. in. Mili tära tjänstgöringsåldersutredningen ansåg det nödvändigt att kostnadsfrå
gan blev närmare belyst innan betänkandet lades till grund för konkreta åtgärder. Liknande synpunkter fördes fram av vissa andra remissinstan
ser. Universitetskanslersämbetet betonade att utbyggnaden av militärläkar-
organisationen inte borde ske i snabbare takt än resurserna medger. Försvarssjukvårdsutredningens förslag medförde att instruktionerna för försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarsgrenscheferna ändrades den 1 juli 1967. Ändringarna innebär att sjukvårdsstyrelsen har fått fullt ansvar för ledningen av krigsmaktens hälso- och sjukvård. Försvarsgrenschefernas uppgifter har samtidigt minskats i motsvarande grad i fråga om den me dicinska verksamheten. I övrigt har utredningens förslag ännu inte för anlett någon åtgärd, bl. a. i avvaktan på att frågan om förvaltningen av sjukvårdsmaterielen skulle få sin lösning i samband med översynen av krigs maktens tygmaterielförvaltning i central instans. Försvarets materielförvaltningsutredning föreslog i betänkandet Försva rets materielverk (Stencil Fö 1967:13), att försvarets sjukvårdsstyrelses uppgifter rörande förvaltningen av sjukvårdsmateriel i etapper skall föras över till försvarets materielverk. Utredningen antydde därvid att ställning samtidigt måste tas till de organisatoriska konsekvenserna för sjukvårds styrelsen i övriga delar. Vid anmälan av prop. 1968: 107 angående organisa tion m. m. av försvarets materielförvaltning i central instans m. m. utta lade jag att frågan om sjukvårdsstyrelsens materielbyrå skall inordnas i materielverket borde bli föremål för ytterligare överväganden liksom frågan om militär sjukvår dens ledning i central instans. Sedermera har Kungl. Maj :t uppdragit åt de sakkunniga som har till uppgift att utreda organisationen av anskaffningsverksamheten och därmed sammanhäng ande funktioner m. m. inom försvarets materielverk -— försvarets materielanskaffningsutredning — att överväga materielanskaffningsfunktionen ock så vid försvarets sjukvårdsstyrelse. I november 1968 har överbefälhavaren lämnat förslag beträffande mili tärsjukvårdens centrala och högre regionala ledning samt om en för för svaret gemensam medicinalkår. Överbefälhavaren har därvid utgått från att uppdraget till försvarets materielanskaffningsutredning inte får hindra att försvarets sjukvårdsstyrelse nu organiseras om. Övriga förslag av för»
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 5
svarssjukvårdsutredningen har överbefälhavaren inte tagit upp i detta sammanhang. Vissa av dem prövas f. n. av 1966 års värnpliktskommitté. Andra är av sådan art att överbefälhavaren inte har ansett det lämpligt eller möjligt att nu aktualisera dem. Utredningens förslag rörande de lägre regionala staberna —- örlogsbaser och kustartilleriförsvar m. m. — kommer enligt överbefälhavaren att behandlas i berörda myndigheters anslagsfram ställningar för budgetåret 1970/71. Yttranden över överbefälhavarens förslag har avgetts av försvarets ra tionaliseringsinstitut, socialstyrelsen, veterinärstyrelsen, 1966 års värn pliktskommitté, TCO:s statstjänstemannasektion (TCO-S), SR, SACO och LO. Vidare har försvarets sjukvårdsstyrelse i sina anslagsframställningar för budgetåret 1969/70 lagt fram vissa förslag rörande militärsjukvårdens centrala ledning.
Nuvarande ordning
Beträffande militärsjukvårdens centrala ledning gäller i huvudsak följande. Överbefälhavaren leder den operativa verksamheten och det operativa krigsförberedelsearbetet. Försvarsgrenscheferna har ope rativt ansvar bara i den mån överbefälhavaren har utnyttjat sin rätt att delegera ansvar enligt den s. k. huvudstabsprincipen eller har uppdragit åt försvarsgrenschef att inspektera det operativa krigsförberedelsearbete som utförs på regional nivå. Överbefälhavarens ledningsverksamhet utövas genom försvarsstaben. Någon medicinsk expertis för uppgifter inom mili tärsjukvårdens område ingår inte i staben. Försvarsgrenscheferna har det huvudsakliga ledningsansvaret för den förbandsproducerande verksamheten. Försvarsgrenschefs ansvar i detta hänseende innebär bl. a. att han leder och kontrollerar utbildningen av fast anställd och värnpliktig medicinalper sonal samt av värnpliktiga sjukvårdare m. fl. Han kan vidare meddela försvarets sjukvårdsstyrelse m. fl. de an visningar som behövs för att tillgodose den förbandsproducerande verk samheten inom militärsj ukvårdens område. Försvarsgrenschef en inspek terar sjukvårdsförbandens krigsduglighet m. m. och svarar för att läroböcker och annan fackmässig undervisningsmateriel för hälso- och sjukvårdsutbildningen tas fram. Han har vidare att lämna militärmedicinskt under lag för säkerhetsföreskrifter, reglementen och instruktioner. Han hand lägger också ärenden om sjukvårdsorganisation, sjukvårdsutrustning och sjukvårdstaktik samt ärenden som rör hälso- och sjukvården vid mobili sering. Försvarsgrenschef en kommenderar fast anställd och värnpliktig medicinalpersonal till kurser m. m. samt registrerar och fördelar sådan personal för krigsplacering och inkallelse till tjänstgöring.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
Vid försvarsgrensstaberna handläggs vidare en del uppgifter inom mili tärsjukvårdens område som ligger vid sidan av den förbandsproducerande verksamheten. Försvarsgrenscheferna ansvarar sålunda för att förbandssjukvårdens och inskrivningsväsendets behov av värnpliktiga läkare till godoses. Försvarsgrenscheferna har också den omedelbara ledningen av viss militärmedicinsk forskning. Marinens undersökningscentral i Karlskrona och flygvapnets medicinska undersökningscentral, som är avsedda för kva lificerade naval- och flygmedicinska undersökningar, leds från marin- resp. flygstaben. Vidare åvilar det dessa staber att ta fram erforderligt medicinskt underlag för antagning m. m. av submarin och flygande personal och att i central instans bedöma denna personal. Till arméstaben är slutligen led ningen av djurhälsovården och djursjukvården inom krigsmakten knuten. För nämnda uppgifter finns vid varje försvarsgrensstab en försvarsgrensöverläkare med underställd personal. I arméstaben ingår för den veterinär medicinska verksamheten dessutom en överfältveterinär med vissa under lydande tjänstemän. Personalen vid arméstaben omfattar utom arméöver läkaren och överfältveterinären 19 tjänstemän. Marinöverläkaren har till sitt förfogande åtta tjänstemän och flygöverläkaren sju. Den centrala förvaltningen av veterinärmateriel handhas av försvarets materielverk, som också är ansvarigt för krigsmaktens häst- och hundhåll ning. För dessa uppgifter finns vid materielverket en veterinär, en pensions avgången officer och två biträden inom intendenturmaterielförvaltningens förrådsbyrå. Den centrala sjukvårdsförvaltningen i övrigt, dvs. främst förvaltningen av sjukvårdsmateriel, handhas av försvarets sjukvårdsstyrelse som är en av krigsmaktens centrala förvaltningsmyndigheter. Sjukvårdsstyrelsen leder också hälso- och sjukvården för krigsmakten i dess helhet. Det åligger sty relsen särskilt att ha tillsyn över den medicinska verksamheten vid krigs maktens förband och utbildningsanstalter samt vid försvarsgrenarnas undersökningscentraler och att leda utbildningen av förbands- och tjänste läkare. Styrelsen leder vidare den hygieniska livsmedelskontrollen inom krigsmakten och bär i övrigt vissa samordningsuppgifter in. m. i fråga om den militärmedicinska forskningen (prop. 1963: 74, SU 86, rskr 213). Styrel sen har också utrustats med den anvisningsrätt gentemot försvarsgrensche ferna som behövs för att tillgodose hälso- och sjukvården. Försvarsgrensöverläkarna har ålagts att biträda inom styrelsen. Chef för försvarets sjukvårdsstyrelse är en generalläkare. Styrelsen är f. n. indelad i följande enheter, som lyder direkt under generalläkaren, nämligen planeringsgruppen med en byråöverläkare som chef, hälsovårdsbyrån med en förste byråläkare som chef, sjukvårdsbyrån med en förste byråläkare som chef, materielbvrån med en byråchef som chef samt ad ministrativa sektionen med en avdelningsdirektör som chef. Styrelsen är också chefsmyndighet för militärapoteket och militärmedicinska undersök-
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
läkare och fältveterinärer. Fältläkarna, marinläkarna och fältveterinärerna bildar var sin personalkår. Chef för fältläkarkåren är arméöverläkaren, för marinläkarkåren marinöverläkaren och för fältveterinärkåren överfältveterinären. Flygläkarna lyder direkt under chefen för flygvapnet.
Överbefälhavarens förslag Utgångspunkter och principiella överväganden Överbefälhavaren har eftersträvat att de organisationsändringar som han föreslår skall kunna genomföras inom ramen för i huvudsak oföränd rade kostnader. Ändringsförslagen grundas främst på 1962 års försvarssjukvår ds utrednings förslag. Vissa modifieringar av utredningens förslag har dock ansetts nödvändiga för att det uppställda målet beträffande kost naderna skall kunna nås. Beträffande den centrala ledningsorganisationen har visst underlag hämtats från det förslag i ämnet som försvarets sjuk vårdsstyrelse har lagt fram i sina anslagsframställningar för budgetåret 1969/70. Beträffande den centrala ledningsorganisationen har målet varit att ge reellt innehåll åt de instruktionsändringar som genomfördes den 1 juli 1967. Dessa undanröjde enligt överbefälhavaren bara till en mindre del nackde larna med den tidigare ledningsorganisationen. Anledningen härtill var främst otillräckliga personalresurser vid försvarets sjukvårdsstyrelse, som redan före instruktionsändringarna var i behov av viss förstärkning för att tillfredsställande kunna lösa sina uppgifter. En skadlig brist på balans mel lan uppgifter och resurser inom de centrala ledningsorganen har också uppstått genom att den minskning som skedde av försvarsgrenschefernas uppgifter när styrelsen övertog ansvaret för förbandssjukvården m. m. inte har lett till motsvarande personalminskningar vid försvarsgrensstaberna. Mot denna bakgrund anser överbefälhavaren det nödvändigt att ompröva försvarsgrensöverläkarinstitutionen och undersöka vilka ytterligare upp gifter som kan föras över från försvarsgrenscheferna till andra myndig heter, främst försvarets sjukvårdsstyrelse. Beträffande den regionala ledningen framhåller överbefälhavaren att per sonalorganisationen inte har anpassats till militärbefälhavarnas uppgifter. Därigenom saknas en väsentlig förutsättning för den omorganisation av förbandssjukvården som genomfördes den 1 juli 1966. Överbefälhavaren finner därför att det är angeläget med en förstärkning av de medicinska resurserna på regional nivå. Överbefälhavaren anser vidare att frågan om att inrätta en försvarets medicinalkår nu bör tas upp till prövning. De förslag han lägger fram rö rande militär sjukvår dens centrala ledning förutsätter nämligen att en sådan kår inrättas.
Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969 9
Den centrala ledningen Överbefälhavaren anser att den operativa ledningen som hit tills skall utövas av honom. I likhet med vad som gäller inom andra områden bör ledningen av den förbandsprodu c erande verksamheten enligt överbefälha varens uppfattning i princip åvila försvarsgrenscheferna. Vissa uppgifter inom detta område är emellertid försvarsgrensoberoende och anses med för del kunna lösas av sjukvårdsstyrelsen eller chefen för den medicinalkår som enligt överbefälhavarens förslag bör inrättas. Därvid förutsätts att dessa myndigheter tillhandahåller försvarsgrenscheferna erforderligt underlag för deras kvarvarande uppgifter inom sjukvården. Det medicinska underlaget för utvecklingen av försvarsgrenarnas krigssjukvårdsorganisation och krigssjukvårdsutrustning och för mobiliseringsplanläggningen bör enligt överbe fälhavaren kunna tas fram av försvarets sjukvårdsstyrelse i enlighet med direktiv och anvisningar som lämnats av överbefälhavaren och försvars grenscheferna. Framtagandet av läroböcker m. m. för hälso- och sjukvårdsutbildningen och sammanställning av det medicinska underlaget för utbildningsanvisningar, reglementen och instruktioner bedöms vara en uppgift för chefen för medicinalkåren, som förutsätts komma att lyda under över befälhavaren och därigenom kan åläggas dessa uppgifter. Personalkårchefen bör vara ansvarig också för det medicinska innehållet i den kvalificerade delen av den hälso- och sjukvårdsutbildning som bedrivs inom försvars grenarna, främst i fråga om den värnpliktiga medicinalpersonalens fackut bildning. Härav anses följa att chefen för medicinalkåren bör ha befogenhet och skyldighet att inspektera denna utbildning. Han skall vidare vid behov på begäran av försvarsgrenschef ställa läkare och annan medicinsk expertis till förfogande för medverkan i utbildningsarbetet inom försvarsgrenen. Redovisningen av medicinalpersonalen är enligt överbefälhavaren en uppgift som i likhet med annan personalredovisning bör ankomma på värnpliktsverket eller dess regionala organ, värnpliktskontoren. överbefälha varen föreslår därför att uppgiften att redovisa medicinalpersonalen inom krigsmakten förs över från försvarsgrensöverläkarna och överfältveterinären till värnpliktsverket. Detta innebär bl. a. att den s. k. specialregistre ringen och det tekniska genomförandet av krigsplaceringarna för medicinal personalen skall utföras vid värnpliktsverket, som skall lämna bl. a. chefen för medicinalkåren erforderligt underlag för dennes fördelning för krigsplacering. Detta underlag måste samlas in från bl. a. universiteten och andra berörda läroanstalter och bör databehandlas genom värnpliktsverkets för sorg. Samarbete med socialstyrelsen är också nödvändigt. Ansvarsfördel ningen mellan värnpliktsverket och chefen för medicinalkåren föreslår överbefälhavaren skall ordnas så att chefen för medicinalkåren i samråd med berörda myndigheter ger värnpliktsverket anvisningar för krigsplacering och inkallelse till utbildning eller annan tjänstgöring och att värnplikts-
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
verket sörjer för fördelningen för krigsplacering och inkallelserna av det stora flertalet värnpliktiga läkare in. fl. En sådan ordning förutsätter emel lertid att värnpliktsverket utnyttjar chefen för medicinalkåren som remiss myndighet, bl. a. i frågor som rör beviljande av anstånd m. m. för värn pliktiga läkare m. fl. och att chefen för medicinalkåren får befogenhet att granska värnpliktsverkets personalplaceringslistor m. m. Överbefälhavaren anser alltså att det är möjligt att begränsa den medi cinska expertisen i försvarsgrensstaberna utan att avkall därför behöver göras på principen att försvarsgrenscheferna skall ha ansvaret för förbandsproduktionen. Förutsättningen härför är att försvarsgrenscheferna får er forderligt underlag och hjälp från försvarets sjukvårdsstyrelse och chefen för medicinalkåren. Sådan medverkan kan garanteras genom anvisningsrätten gentemot sjukvårdsstyrelsen och genom att chefen för medicinal kåren ställs under överbefälhavaren. I fråga om hälso- och sjukvården får det — framhåller över befälhavaren — anses klarlagt att ledningen bör samlas hos försvarets sjuk vårdsstyrelse. Detta gäller också djurhälsovården och djursjukvården. Un dantag bör inte heller göras för naval- eller flygmedicinen. Sjukvårdssty relsen föreslås alltså bli tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvården inom krigsmakten på samma sätt som socialstyrelsen och veterinärstyrelsen inom det civila samhället. Tillsynsuppgiften innebär att sjukvårdsstyrelsen skall inrikta och utöva yrkesmässig kontroll av hälso- och sjukvården vid krigs maktens förband och utbildningsanstalter samt inskrivnings- och undersökningscentraler. Det medicinska underlaget för uttagning och bedömning av personal bör kunna tas fram inom sjukvårdsstyrelsen även för sådana personalgrupper (flygare, dykare m. fl.) som uppträder i extrema miljöer, under förutsättning att medicinsk expertis med erforderlig miljökunskap står till förfogande inom styrelsen. Försvarsgrenschefens inflytande får till godoses genom anvisningsrätten. För ledningen av hälso- och sjukvården behövs därför enligt överbefälhavaren inte någon expertis inom försvars grensstaberna. Inspektion av hälso- och sjukvården föreslås utföras av försvarets sjukvårdsstyrelse, som sedan den 1 juli 1967 har befogenhet att ge försvarsgrenscheferna anvisningar för att tillgodose hälso- och sjuk vården. De regionala myndigheterna bör sortera direkt under styrelsen i fråga om ledningen av hälso- och sjukvården, överbefälhavaren bortser därvid från behovet av personal för flygvapnets medicinska undersöknings cen tral, som alltjämt av praktiska skäl bör tillhöra flygstaben, och för flyg säkerhetsarbetet. För sistnämnda uppgifter föreslås medicinsk expertis alltjämt finnas tillgänglig inom flygstaben i form av flygförarutbildade lä kare som svarar för kontakterna i medicinskt hänseende mellan flygfö rarna och chefen för flygvapnet. Vid staben bör också handläggas frågor rörande flygmedicinsk utbildning och övervakning av flygförare m. fl. inom alla tre försvarsgrenarna. Inte heller bör den organisatoriska och administra-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 11
liva anknytningen av marinens undersökningscentral i Karlskrona ändras. Försvarets sjukvårdsstyrelse bör emellertid som tidigare har sagts ha be fogenhet att inspektera verksamheten även vid dessa båda undersökningscentraler. I fråga om försvarsgrenschefernas uppgifter med anknytning till den militärmedicinska forskningen anför överbefälhavaren föl jande. Försvarets sjukvårdsstyrelses ställning i förhållande till överbefäl havaren och de försvarsmedicinska forskningsledningsorganen är lämplig. Försvarsgrenschefernas militära inflytande är säkerställt genom anvisningsrätten. Sjukvårdsstyrelsen saknar emellertid medicinska resurser för att kunna applicera vunna forskningsresultat på den specifika försvarsgrensmiljön. Den nuvarande organisationen är knuten till försvarsgrensstaberna och medför risk för splittring och dubbelarbete samt svårigheter att tillgodo göra sig erfarenheter som vinns inom en försvarsgren vid en annan. Till skapandet av en arbetsenhet inom sjukvårdsstyrelsen för bearbetning av de bioteknologiska problemen från medicinsk synpunkt bedöms därför vara ett viktigt steg mot en önskvärd samordning och effektivisering. Det förut sätts därvid att sjukvårdsstyrelsen skall fungera som ett serviceorgan åt för svarsgrenarna då det gäller att kartlägga, sammanställa och prioritera för svarsgrenarnas forskningsbehov från medicinsk synpunkt samt att bear beta militärmedicinska försök och prov av betydelse för försvarsgrenarna. I vissa fall bedöms det därvid bli aktuellt att styrelsen utnyttjar sin anvisningsrätt gentemot försvarsgrenscheferna. Ansvaret för inriktningen av verksamheten vid vissa medicinska forskningsgrupper som nu arbetar inom försvarsgrenarna men till huvudsaklig del finansieras av försvarsmedicinska forskningsdelegationen föreslås i detta sammanhang föras över till sjuk vårdsstyrelsen. Om nyss återgivna förslag följs, bedöms försvarsgrenschefernas behov av medicinsk expertis även i fråga om den militärmedicinska forskningen bli begränsat. Uppgifterna anses i regel kunna lösas av militär personal i sam arbete med den medicinska expertis som fortfarande kommer att finnas till gänglig i försvarsgrensstaberna. Det förutsätts att de aktiva forskarna vid de militärmedicinska forskningsgrupperna också bereds tillfälle att delta i detta arbete. Vid bedömningen av uppgiftsfördelningen mellan försva rets sjukvårdsstyrelse och försvarets materielverk har överbefälhavaren utgått från att sakorganet för anskaffning in. in. av sjukvårdsmateriel skall ligga kvar i sjukvårdsstyrelsen. Eftersom det anses föga rationellt att behålla veterinärförvaltningen, inbegripet häst- och hundliållning, i materielverket, om ledningen av djurhälsovården och djursjuk vården flyttas över till sjukvårdsstyrelsen, föreslår överbefälhavaren att denna förvaltning förs över till sjukvårdsstyrelsen. Den veterinära exper tisen utnyttjas, menar han, mest ekonomiskt om den hålls samman inom
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
sjukvårdsstyrelsen. Därtill kommer att veterinärmaterielen har många be röringspunkter med sjukvårdsmaterielen. Överbefälhavaren konstaterar att behov av läkare i försvarsgrensstaberna kommer att föreligga även sedan deras uppgifter inom militärsjukvårdens område har begränsats genom den föreslagna omfördelningen av arbetsupp gifterna. I arméstaben och marinstaben behövs de främst för att medverka vid ledningen av den hälso- och sjukvårdsutbildning som bedrivs inom för svarsgrenarna och som inte kan decentraliseras till militärbefälhavarna och militärkommandochefen på Gotland. I flygstaben föreligger behov av medi cinsk expertis för medverkan i flygsäkerhetsarbetet och för handläggning av frågor rörande flygmedicinsk utbildning och övervakning av flygförare in. fl. inom alla tre försvarsgrenarna. I marin- och flygstaberna behövs vi dare läkare på grund av att överbefälhavaren föreslår att den organisato riska och administrativa anknytningen av marinens undersökningscentral i Karlskrona och flygvapnets medicinska undersökningscentral inte bör ändras. I samtliga staber behövs slutligen medicinsk expertis för andra upp gifter som faller inom förbandsproduktionens eller den militärmedicinska forskningens ram men där erforderligt medicinskt underlag i första hand skall tas fram inom försvarets sjukvårdsstyrelse eller av chefen för medicinalkåren, vid behov efter anvisning av försvarsgrenschefen. Särskilda målsmän för hälso- och sjukvården inom försvarsgrenarna behövs däremot inte längre. Tjänsterna för försvarsgrensöverläkarna och överfältveterinären med underlydande personal föreslås därför dras in. I fråga om de organisationsändringar som följer av den före slagna uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna på central nivå anför överbefälhavaren följande. Den begränsade medicinska expertis som måste finnas kvar i försvars grensstaberna bör enligt överbefälhavaren ordnas in i befintliga sektioner eller avdelningar. I arméstaben anses därvid endast trängavdelningen kunna komma i fråga. Vid marinstaben bör denna personal placeras in i sektion 2, som har ansvar för bl. a. utbildning in. m. och är gemensam för flottan och kustartilleriet. I flygstaben bedöms den naturliga placeringen vara hos inspektören för flygsäkerhetstjänsten. Det förutsätts emellertid att försvarsgrensstabsclieferna oberoende av placeringen i mån av behov utnytt jar den medicinska expertisen också för uppgifter som faller utanför an svarsområdena för de sektioner eller avdelningar inom vilka läkarna är pla cerade till tjänstgöring. De bör också anlitas som kontaktmän med bl. a. för svarets sjukvårdsstyrelse och chefen för medicinalkåren. Överbefälhavaren förutsätter vidare att stabsläkarna skall tillhöra medicinalkåren, vars chef således skall svara för deras rekrytering och utbildning m. m. Utgifterna för deras löner m. m. anses dock böra belasta stabernas förvaltningsanslag. Följande tjänster bör enligt överbefälhavaren inrättas vid försvarsgrens staberna i utbyte mot de tjänster för militär, civilmilitär och civil personal
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 13
som f. n. redovisas hos armé-, marin- och flygöverläkarna samt överfältveterinären.
Vid arméstaben två tjänster för arméstabsläkare en tjänst för biträde (med halvtids tjänstgöring)
Vid marinstaben en tjänst för marinstabsläkare en tjänst för biträde (med halvtids tjänstgöring)
Vid flygstaben en tjänst för flygstabsläkare två tjänster för specialflygläkare (flygförarutbildade) en tjänst för biträde
Tjänsterna för läkare utom för marinstabsläkaren och specialflygläkarna bör avses för deltidsanställd personal med 25 timmars arbetsvecka. I de fall deltidsanställning förekommer räknar överbefälhavaren med att det alltjämt skall vara möjligt att ta i anspråk personalen på heltid i samband med inspektioner och övningar m. m. och att s. k. praktikhindertillägg skall utga i så fall. Förslaget förutsätter att de tjänster för undersökningsläkare, över sköterska och tekniskt biträde vid flygvapnets medicinska undersökningscentral som f. n. redovisas hos flygöverläkaren skall behållas i organisa tionen. Dessa tjänster bör framdeles redovisas hos inspektören för flyg säkerhetstjänsten. Att antalet flygspecialläkare oförändrat har tagits upp till två, trots att vissa uppgifter som nu handläggs inom flygstaben förut sätts bli överförda till försvarets sjukvårdsstyrelse, beror på att tjänster för specialflygläkare inte finns på militärområdesnivå och att chefen för flyg vapnet har ansvar i fråga om flygsäkerheten också beträffande armén och marinen. Detta ansvar ställer ökade anspråk i fråga om tillgången på flyg förarutbildade läkare i flygstaben. Även medverkan inom haverikommis sionen har efter hand ökat behovet av sådan expertis. Försvarsgrensstabernas behov av odontologisk, veterinär och farmacevtisk expertis skall enligt förslaget tillgodoses av sjukvårdsstyrelsen. De nya uppgifter som kommer att åvila värnpliktsverket bör enligt över befälhavaren till en början lösas centralt. Sedan värnpliktskontoren har färdigorganiserats beräknas dock en del uppgifter kunna decentraliseras till dem. Detta bedöms kunna ske först den 1 juli 1971. De nya uppgifterna kräver att nya tjänster inrättas vid värnpliktsverket. Överbefälhavaren be räknar behovet till fyra tjänster, nämligen en för pensionerad officer, en för underofficer (personalregistrator) och två för biträde, övergångsvis
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
kan ytterligare personal behöva ställas till förfogande, t. ex. genom kommendering. Organisationen föreslås t. v. vara provisorisk och bör ses över när förutsättningar har skapats för decentralisering av vissa uppgifter. Förslaget att veterinärförvaltningen, inbegripet häst- och hundhållning en, skall flyttas över till sjukvårdsstyrelsen innebär att den hästdetalj som ingår i förrådsbyrån vid materielverkets intendenturmaterielförvaltning kan utgå. Däremot berörs inte tjänsten för byråveterinär vid livsmedelsbyrån av förslaget. Denna tjänst bör finnas kvar med hänsyn till den försöks- och utvecklingsverksamhet m. m. som bedrivs vid byrån. Sammanlagt beräknas fy1"3 tjänster vid materielverket kunna dras in — en för byråveterinär, en för pensionerad officer och två för kontorist. Överbefälhavarens förslag i fråga om militärsjukvårdens centrala ledning medför slutligen att försvarets sjukvårdsstyrelse behöver omorganiseras. Överbefälhavaren föreslår att sjukvårdsstyrelsen under verkschefen (gene ralläkaren) organiseras på centralplanering, hälsovårdsbyrå, sjukvårdsbyrå, specialmedicinsk byrå, materielbyrå och administrativ byrå. Vidare föreslås att chefen för militärapoteket utan ändring av ställning och upp gifter även i fortsättningen skall ingå i styrelsens organisation. Tjänsterna för chefen för centralplaneringen och för byråcheferna vid hälsovårdsbyrån, sjukvårdsbyrån och specialmedicinska byrån bör avses för heltidstjänstgörande byråöverläkare. Till ställföreträdare för verkschefen bör general läkaren utse en av byråöverläkarna. Samtliga läkare vid styrelsen förutsätts tillhöra medicinalkåren, men tjänsterna bör redovisas vid sjukvårdssty relsen. Centralplaneringen skall bl. a. hålla samman arbetet med styrelsens krigsförvaltningsplaner och svara för styrelsens budgetarbete samt samordna planeringen av den militärmedicinska forskningen. Vid centralplaneringen bör utöver byråöverläkaren finnas två andra läkare, varav en med halv tidstjänstgöring, två officerare och fyra andra tjänstemän. Till central planeringen föreslås vidare knytas en rörlig tillämpningsgrupp. Enligt överbefälhavarens mening har hälsovårdsbyrån väsentliga upp gifter inom den förebyggande hälsovårdens område, bl. a. på grund av de stora krav som samhällsutvecklingen ställer i detta hänseende. Med hän syn härtill anses det särskilt angeläget att krigsmaktens centrala hälso vårdsmyndigheter har resurser även för uppföljning och kontroll på fältet. Överbefälhavaren föreslår vidare att de uppgifter rörande den militära djur hälsovården, djursjukvården, häst- och hundhållningen som förs över till sjukvårdsstyrelsen skall handläggas vid hälsovårdsbyrån. För dessa upp gifter behövs veterinär expertis. Sådan expertis måste finnas vid hälsovårds byrån också för livsmedelshygienen. Denna expertis föreslås bilda en arbets enhet inom byrån. En sådan anknytning i stället för en fristående ställning direkt under generalläkaren finner överbefälhavaren lämplig, speciellt som uppgifterna i fråga om hästsjukvården och hästhållningen vid 1970-talets
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 15
mitt kan beräknas bli avvecklade efter hand. Chefen för arbetsenheten bör benämnas försvarsöverveterinär och vara heltidsanställd. Utöver byråöverläkaren och försvarsöverveterinären räknar överbefälha varen med att personalen vid hälsovårdsbyrån skall omfatta ytterligare två deltidsanställda läkare och två deltidsanställda veterinärer. Dessutom bör vid byrån finnas en officer i arvodestjänst och åtta andra tjänstemän. Sjnkvårdsbyrån föreslås svara för ärenden som hänger samman med krigs maktens sjukvård i allmänhet. Den avses också svara för vissa uppgifter som följer av att sjukvårdsstyrelsen enligt förslag som har redovisats i det föregående skall tillhandahålla medicinskt underlag för utveckling av för svarsgrenarnas krigsorganisation m. m. Vid sjnkvårdsbyrån bör enligt överbefälhavaren utöver byråöverläkaren finnas två tjänster för deltidstjänstgörande läkare och fyra andra tjänste män, varav två sjuksköterskor. En av läkartjänsterna vid byrån avses re kryteras med psykiater. Till byrån bör vidare försvarsövertandläkaren knytas. Vid specialmedicinska byrån, som saknar motsvarighet i sjukvårdssty relsens nuvarande organisation, skall enligt överbefälhavaren handläggas frågor om inverkan på människan av höga och låga tryck och av accelerationskrafter samt frågor om långtidsvistelser i slutna rum och om individens påverkan av stridsmiljö, dvs. frågor av bioteknologisk natur. Det anses vi dare lämpligt att inriktningen och uppföljningen m. m. av verksamheten vid den s. k. armémedicinska forskningsgruppen och den navalmedicinska forsk ningsgruppen vid Ostkustens örlogsbas sköts från byrån. En viktig uppgift för byrån anser överbefälhavaren vara att i samarbete med militärpsyko logiska institutet och värnpliktsverket ta fram medicinskt underlag för uttagning och bedömning av personalgrupper som uppträder i extrema mil jöer. Resurser bör därför finnas inom byrån för att kartlägga, prioritera, initiera och samordna forskningen inom detta område, för att applicera forskningsresultaten på den specifika försvarsgrensmiljön och för att till handahålla medicinskt underlag för säkerhetsarbetet inom försvarsgrensstaberna och för de medicinska undersökningar som måste utföras dels vid inskrivning och inryckning, dels vid försvarsgrenarnas undersökningscentraler av sådana personalgrupper som utsätts för särskilda påfrestningar. Byrån bör slutligen verka för samarbete och informationsutbyte mellan forskargrupper och militär personal i staber och förvaltningar. Verksamheten inom den specialmedicinska byrån ställer enligt överbefäl havaren särskilda krav på förtrogenhet med den problemskapande miljön inom försvarsgrenarna. Personalen vid byrån måste därför ha erfarenheter av denna miljö och av de krav den ställer på den enskilde i fysiskt och psy kiskt hänseende. Personalen bör därför tidigare ha tjänstgjort inom för svarsgrenarna och förutsätts vidmakthålla sina miljökunskaper genom fort löpande kontakter.
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
Personaluppsättningen vid byrån föreslås utöver byråöverläkaren om fatta fyra specialläkare samt en militär- och en navalpsykolog. Av läkarna bör minst två vara specialinriktade på frågor rörande flyg- och navalmedicinen. En av dem bör vara flygförarutbildad. Två av läkarna avses för che fen för de tidigare nämnda armé- och navalmedicinska forskargrupperna. Psykologerna bör enligt överbefälhavarens mening, i likhet med övriga tjänster för militärpsykologer, redovisas vid militärpsykologiska institutet. Navalpsykologen och en av specialläkarna skall ersätta personal som f. n. avlönas av försvarsmedicinska forskningsdelegationen. Inrättas tjänsten för militärpsykolog kan en motsvarande tjänst som f. n. är provisoriskt in rättad hos flygöverläkaren dras in. Vid byrån behövs slutligen ett biträde. Materielbyråns organisation kan komma att påverkas av pågående utred ning av anskaffningsverksamheten inom försvarets materielverk, överbe fälhavaren bedömer därför att förutsättningar saknas att nu lägga fram ett slutligt förslag till organisation för byrån, överbefälhavaren räknar t. v. med i stort sett oförändrade uppgifter i förhållande till nuläget. Vissa upp gifter tillkommer dock i fråga om förvaltningen av veterinärmateriel. Meruppgifterna bedöms få ringa omfattning. Viss förstärkning av byrån anses emellertid oberoende härav nödvändig. Överbefälhavaren föreslår därför att byrån utökas med två tjänstemän i förhållande till nuvarande organisa tion. I detta sammanhang tar överbefälhavaren upp frågan om arméöverläka rens försöksstation i Hässleholm som skall avvecklas senast vid utgången av innevarande budgetår (prop. 1968:109, SU 124, rskr 282). Stationen har haft till uppgift att utveckla och pröva de speciella militära materielkonstruktioner som den tekniska utvecklingen tvingar fram. Bortfallet av sta tionen måste enligt överbefälhavaren kompenseras. Detta bedöms bara till mindre del kunna ske genom ökat köp av tjänster från civila myndigheter eller företag. Miljöerfarenheterna är nämligen av stor betydelse. Erfaren heterna från försöksstationen anses visa att det skulle vara en fördel om verksamheten kunde knytas närmare till sjukvårdsstyrelsens materielbyrå, varvid styrelsens administrativa resurser och serviceorgan skulle kunna ut nyttjas. För att detta skall bli möjligt måste en tjänst för regementsofficer eller kapten (försöksofficer) inrättas vid materielbyrån. Vidare bör medel beräknas för arvoden åt sådan medicinsk expertis som behövs för försöks verksamheten men inte kan ställas till förfogande inom sjukvårdsstyrelsen. För att kompensera den utökning av antalet officerstjänster som härigenom uppstår föreslår överbefälhavaren, att den tjänst för regementsofficer som f. n. avses för chefen för materielbyråns utrustningssektion byts ut mot en tjänst för byrådirektör. Överbefälhavaren föreslår att den nuvarande administrativa sektionen vid styrelsen omvandlas till en administrativ byrå, där den juridiska exper tisen hålls samlad. Bland byråns uppgifter understryker överbefälhavaren särskilt kontrollen av tillämpningen i ekonomiskt hänseende av de avtal
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 17
som gäller för ersättning åt tjänsteläkarna inom krigsmakten. Erfaren heterna uppges visa att denna kontroll är angelägen men att nuvarande personaltillgång inte medger att kontrollen bedrivs med tillräcklig skärpa. Överbefälhavaren framhåller slutligen att införandet av ett nytt ekonomi system kan komma att medföra krav på förstärkning av byråns ekonomi sektion. Vid byrån föreslås 19 tjänstemän vara placerade. Det av överbefälhavaren lämnade förslaget till omorganisation av för svarets sjukvårdsstyrelse innefattar 98 tjänstemän, varav fem med avlöning från annat anslag än sjukvårdsstyrelsens förvaltningskostnadsanslag. Detta innebär en utökning med 16 i förhållande till nu gällande organisation.
Den regionala ledningen I överensstämmelse med den reform av krigsmaktens regionala ledning som genomfördes år 1966 föreslår överbefälhavaren att militärbefälhavarna under honom får ansvar för ledningen av den operativa verksamheten och det operativa krigsförberedelsearbetet beträffande militär sjukvården inom militärområdena. Vidare bör militärbefälhavarna under vederbörande för svar sgrenschef leda och kontrollera hälso- och sjukvårdsutbildningen vid underställda förband samt biträda med genomförande och kontroll av ut bildningen vid andra förband som är belägna inom militärområdet. Sär skilda lydnadslinjer föreslås dels för militärkommandochefen på Gotland, dels för örlogsbaser (örlogsskolor), kustartilleriförsvar och vissa flygför band. Militärbefälhavarna bör vidare leda och kontrollera samt i vissa fall medverka i mobiliseringsförberedelserna inom hälso- och sjukvårdsområ det. Slutligen bör de i vissa hänseenden leda verksamheten i fråga om orga nisation, utrustning, taktik och personal. Sjukvårdsförvaltningen och den medicinska (hälso- och sjukvårdande) verksamheten bör enligt överbefälhavaren ledas och kontrolleras av militär befälhavarna under försvarets sjukvårdsstyrelse. Detta gäller också veteri närförvaltningen och den veterinärmedicinska verksamheten. Ledningsan svaret bör omfatta samtliga lägre regionala och lokala myndigheter som är belägna inom militärområdet. Dessa myndigheter föreslås således i berörda hänseenden lyda under den militärbefälhavare som har territoriellt ansvar. Undantag görs dock för militärkommandochefen på Gotland med under ställda myndigheter samt för marinens undersökningscentral och flygvap nets medicinska undersökningscentral. Militärkommandochefen föreslås lyda direkt under försvarets sjukvårdsstyrelse och förbanden m. m. på Got land under militärkommandochefen. Eftersom intendent numera i regel är förvaltningsgrenschef på lokal nivå 1 fråga om förvaltningen av sjukvårdsmateriel lägger överbefälhavaren vikt vid den medicinska tillsynen av förrådshållning m. m. från militärbefäl havarnas sida. Beträffande den medicinska och veterinärmedicinska verk samheten bör militärbefälhavarna regionalt leda och kontrollera hälsovår den och hygienen samt driften vid läkarmottagningar och sjukrumsavdel-
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 110
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 19
Inrättas de av överbefälhavaren föreslagna läkartjänsterna kan sju tjäns ter för fältläkare och två tjänster för marinläkare av 1. graden dras in. Sam tidigt måste dock eu arvodestjänst för förbandsläkare med åtta timmars veckotjänstgöringstid inrättas vid Norrlands kustartilleriförsvar. Slutligen föreslår överbefälhavaren att de fem tjänster för utbildningsläkare vid trängregementena och Berga örlogsskolor som enligt statsmak ternas beslut skulle ha inrättats den 1 juli 1968 (prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282) disponeras om för att möjliggöra förstärkningen av militär områdesstaberna. Uppdraget till statens avtalsverk att förhandla om anställningsoch arbetsvillkoren för dessa läkare har tagits tillbaka. Med anledning härav anser överbefälhavaren att de arvodesanställda förbandsläkarna t. v. bör behållas vid trängregementena och Berga örlogsskolor. Med denna ut gångspunkt kan sammanlagt 14 läkartjänster dras in medan endast elva tjänster behöver inrättas. Omorganisationen på regional nivå kan således genomföras med en nettobesparing av tre läkartjänster. Beträffande annan personal än läkare innebär överbefälhavarens förslag ett oförändrat antal tandläkare. Vidare medför förslaget en begränsning av organisationen för veterinärer samt en utökad organisation för apotekare och underofficerare. För hälsovårdsinspektörer föreslås två nya tjänster.
Försvarets medicinalkår Mot bakgrund av de redovisade förslagen rörande organisation av den centrala ledningen för militär sjukvården anser överbefälhavaren att behovet av en gemensam medicinalkår framstår klart. Nuvarande splittring på olika kårer motsvaras enligt överbefälhavaren inte av artskilda arbetsuppgifter och arbetsområden. Dessutom behövs en gemensam personalkår för att ge stadga åt rekryteringen och utbildningen av militärläkare m. fl. Därigenom bör också förutsättningar skapas för att genom en lämplig karriärgång till varata de erfarenheter som medicinalper sonalen vinner genom tjänstgöring på olika nivåer och inom olika delar av krigsmakten. Överbefälhavaren framhåller vidare att frågan om en gemensam medi cinalkår aktualiseras också på grund av att nuvarande tjänster för personalkårchefer — arméöverläkaren, marinöverläkaren och överfältveterinären — dras in. Frågan om att organisera en eller flera nya personalkårer måste därför tas upp även av denna anledning. Överbefälhavaren förordar att en gemensam personalkår som i första hand omfattar militärläkarna och militärveterinärerna inrättas. Däremot anses det inte nödvändigt att nu ta upp frågan om kårtillhörigheten för militärapotekarna, militärtandläkar na m. fl. Chef för kåren skall enligt överbefälhavarens förslag generalläkaren vara. I denna egenskap föreslås han lyda direkt under överbefälhavaren. Det förut
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
sätts därvid att kårchefen får befogenhet att besluta i alla ärenden som inte har principiell betydelse och inte rör utnämningar till högre tjänstegrader och att kårstaben skall utgöra beredningsorgan också i de ärenden i vilka överbefälhavaren personligen beslutar. Merbelastningen på försvars staben bedöms med denna utgångspunkt bli relativt liten. Beträffande personalkårchefens uppgifter torde få hänvisas till den redogörelse som tidigare har lämnats för överbefälhavarens förslag rörande den centrala ledningen. överbefälhavarens förslag innebär att medicinalkåren kommer att bestå av ca 50 aktiva militärläkare, ett dussintal militärveterinärer, omkring 500 militärläkare i reserv och ett sjuttiotal förbandsläkare. T. v. kommer även drygt 100 arvodesanställda militärläkare och ett femtiotal militärveterinärer i reserv att ingå i kåren. Övriga grupper av militärmedicinsk personal förut sätts t. v. inte tillhöra kåren. Frågor om anställningsvillkoren m. m. för de personalgrupper som ingår i medicinalkåren, om deras tjänsteställning och om vidareutbildningens omfattning och innehåll bör enligt överbefälhavaren inte tas upp nu. Personalkårchefen föreslås få i uppdrag att komma in med förslag i dessa frågor. Det förutsätts emellertid att tjänster som avses för personal i medicinalkå ren inte nödvändigtvis skall behöva utlysas före tjänstetillsättningen och att beslut i tjänstetillsättningsfrågor inte skall få fattas utan samråd med personalkårchefen. Överbefälhavaren föreslår att följande tjänster inrättas vid personalkårchefens stab, som bör benämnas medicinalkårstaben: en stabschef (militärläkare) en förste stabsläkare en stabsläkare en regementsofficer (företrädesvis ur trängtrupperna) en förvaltare (sjukvårdsutbildad) en pensionerad underofficer tre biträden Stabslälcarna förutsätts skola anställas på deltid men vid behov bör praktikhindertillägg utgå för deltagande i inspektioner och övningar in. m. Personalstyrkan bedöms motsvara ett minimibehov. Det förutsätts att stabsorganet skall ha gemensam expedition med försvarets sjukvårdsstyrelse, överbefälhavaren har emellertid räknat med att ett av stabens biträden också skall fullgöra expeditionsgöromål. Det förutsätts vidare att generalläkaren i sin egenskap av verkschef vid försvarets sjukvårdsstyrelse och chefsmyndighet för militärapoteket tillgodoser behovet av sådan medicinsk expertis som inte finns representerad i staben. Sålunda bör t. ex. försvarsöverveterinären biträda inom staben med handläggning av ärenden rörande militärveterinärerna. För stabens förvaltningskostnader föreslås ett särskilt riksstatsanslag. Överbefälhavaren har emellertid i fråga om avlöningskostnader in. m. räknat med att endast tjänsterna vid staben skall belasta detta
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 21
anslag. Personal som i övrigt tillhör kåren — läkare och veterinärer vid för svarets sjukvårdsstyrelse, för svar sgrensstaberna, regionala staber, värnpliktskontor (inskrivningsläkarna), undersökningscentraler samt förband och utbildningsanstalter — förutsätts skola avlönas från dessa myndighe ters förvaltningskostnadsanslag. I fråga om icke ständigt tjänstgörande mi litärläkare och militärveterinärer beräknas dock att det framdeles kan bli aktuellt att föra över vissa kostnader från försvarsgrenarnas anslag till stabens förvaltningsanslag. Underlag för att genomföra en sådan ändring redan fr. o. m. budgetåret 1969/70 finns emellertid inte. Dessa kostnader föreslås därför t. v. fördelas mellan försvarsgrenarna enligt viss schablon och belasta nuvarande anslag. Överbefälhavaren förutsätter slutligen att det på samma sätt som för försvarets intendenturkår skall inrättas ett särskilt riksstatsanslag för medicinalkårens övningar. Anslaget bör avses för fältövningar och utbildningskurser för personal som tillhör försvarets medicinalkår m. fl. För budget året 1969/70 föreslås att medelsbehovet tillgodoses genom att medel förs över från försvarsgrenarnas övningsanslag. Överbefälhavaren räknar inte nu med några kostnadsändringar med anledning av detta förslag.
Lokalfrågor överbefälhavarens förslag innebär att rumsbehovet ökar vid försvarets sjukvårdsstyrelse och värnpliktsverket och att nya lokaler måste anskaffas för medicinalkårens stab. Rumsbehovet vid militärområdesstaberna ökar också något men bedöms kunna tillgodoses inom nuvarande stabslokaler. Beträffande sjukvårdsstyrelsen och medicinalkårens stab, som bör sam grupperas, beräknas rumsbehovet delvis kunna tillgodoses genom att de lo kaler som f. n. disponeras av arméöverläkaren tas i anspråk. Sjukvårdssty relsen har för fortifikationsförvaltningen lagt fram sina synpunkter på lo kalfrågorna. Om dessa synpunkter kan beaktas beräknas sjukvårdsstyrel sens och stabens rumsbehov kunna tillgodoses i anslutning till styrelsens nuvarande lokaler. Viss ombyggnad kan dock bli nödvändig. Kostnaderna för byggnadsåtgärderna har ännu inte kunnat beräknas.
Kostnader m. m. Omorganisationen som enligt överbefälhavaren bör genomföras den 1 juli 1969 beräknas medföra en ökning av löneutgifterna med omkring 80 000 kr. Antalet tjänster ökas totalt med åtta. Härvid bör, framhåller över befälhavaren, uppmärksammas att flera av de nya tjänsterna är deltids tjänster. Antalet tjänster för läkare är oförändrat på den centrala nivån och minskar med tre på övriga nivåer. Antalet tjänster för veterinärer minskar också.
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
Remissyttranden Den centrala ledningen Förslagets huvudprinciper för uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna på den centrala nivån biträds eller lämnas utan
erinran av flertalet remissinstanser. Socialstyrelsen anser att överbefäl
havarens förslag bör medföra en väsentlig effektivisering av krigsmaktens sjukvård. Från socialstyrelsens synpunkt anges förslaget ha bl. a. den fördelen, att styrelsens samarbete med krigsmakten kommer att underlättas i och med att styrelsen får endast ett ledningsorgan inom krigsmaktens sjukvårdssektor att hänvända sig till. Styrelsen anser att detta är viktigt bl. a. av det skälet att den militära hälso- och sjukvårdsplaneringen bör an passas till utvecklingen på den civila sidan, särskilt i fråga om hygien, epidemibekämpning, utnyttjande av sjukvårdsresurser och utbildning av personal av olika kategorier. Styrelsen biträder den föreslagna principiella fördelningen av uppgifter mellan försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarsgrenscheferna och värnpliktsverket liksom mellan sjukvårdsstyrelsen och
försvarets materielverk. I denna fråga anför SACO att sjukvårdsmaterielför-
valtningen bör hållas kvar inom sjukvårdsstyrelsen för att kravet på sam ordning med ledningen av hälso- och sjukvården skall kunna tillgodoses.
Försvarets rationaliseringsinstitut ifrågasätter däremot lämpligheten av
att på sikt låta anskaffning och förvaltning in. in. av sjukvårdsmaterielen ligga kvar i sjukvårdsstyrelsen. Starka skäl anses tala för att anskaffning och hantering av sjukvårdsmaterielens huvuddel bör åläggas försvarets materielverk. Bl. a. som följd härav bedöms det inte vara lämpligt att nu föra över veterinärförvaltningen med tillhörande häst- och hundhållning till sjukvårdsstyrelsen. Eftersom den djurvårdande verksamheten inom krigsmakten på sikt kommer att få begränsad omfattning och avse enbart hundar, ifrågasätter institutet om denna verksamhet förutom i veterinär styrelsen skall centralt företrädas även i sjukvårdsstyrelsen. Det förefaller enligt institutet rimligt att den djurvårdande verksamheten inom krigs makten — bortsett från kvarstående frågor om hästar — skall kunna koncentreras till arméns liundskola.
Veterinärstyrelsen har för sin del inte något att invända mot att militär
sjukvården inklusive veterinärtjänsten leds av försvarets sjukvårdssty
relse. 1966 års värnpliktskommitté har i sitt yttrande i huvudsak behand
lat endast sådana avsnitt i förslaget som har ett nära samband med ut bildning av värnpliktig medicinalpersonal. Kommittén har ingenting att erinra mot en centraliserad ledning av personal- och utbildningsplanering in. m. Försvarsgrenschefs inflytande på förbandsproduktionen anses kunna säkerställas genom anvisningar till försvarets sjukvårdstyrelse.
Beträffande uppgiftsfördelningen anför vidare SACO att överbefälha
varens förslag inte innebär någon lösning i fråga om rådande kompetens
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 23
tvister och dubbelarbete mellan försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarsgrensöverläkarna. Man borde därför enligt SACO överväga en mer kon sekvent tillämpning av centraliseringsprincipen genom att helt inlemma försvarsgrenarnas sjukvårdsledning i sjukvårdsstyrelsen. SACO biträder dock överbefälhavarens förslag att ledningen av den förbandsproducerande verksamheten inom hälso- och sjukvårdsområdet bör åvila försvarsgrenscheferna, men förutsätter att medverkan liksom hittills kommer att läm nas av den centrala ledningen och militärområdesstaberna. SACO anför också viss tveksamhet beträffande den föreslagna ansvarsfördelningen i frå ga om krigsplacering och inkallelse av läkarpersonal. I fråga om huvudprinciperna för de framlagda organisations-
förslagen anser försvarets rationaliseringsinstitut att överbefälhava
ren har iakttagit restriktivitet vid utformningen av ledningsorganens per sonalinnehåll. Förslagen bör enligt institutet utan större kostnadsökning öka effekten av verksamheten. Med beaktande av att överbefälhavaren har visat restriktivitet för att hålla sig inom krigsmaktens kostnadsram
finner socialstgrelsen organisationsförslagen väl avvägda. Styrelsen an
ser emellertid att läkartjänsterna såvitt möjligt bör inrättas som heltids
tjänster. SR har från sina utgångspunkter inte något att erinra mot för
slagen. Förbundet förutsätter att s. k. AB-förhandlingar kommer till stånd innan den nya organisationen träder i kraft. En allmän invändning mot
förslagen från SACO ocli i viss mån även TCO-S är att organisationen har
tillförts för litet personal. Beträffande överbefälhavarens förslag i fråga om medicinsk ex
pertis i för svar sgren sstaber na ifrågasätter försvarets ratio naliseringsinstitut om inte tjänsterna för denna expertis i stället borde re
dovisas vid sjukvårdsstyrelsen och efter behov fördelas till försvarsgrensstaberna. Detta borde enligt institutet medge en bättre hushållning med
de knappa läkarresurserna. Liknande synpunkter anförs av socialstgrelsen
som dock i princip tillstyrker vad överbefälhavaren har föreslagit i fråga
om medicinsk personal vid försvarsgrensstaberna. Enligt SACO motiverar
det stora utbildningsansvar som enligt förslaget läggs på chefen för medicinalkåren att samtliga försvarsgrensläkare förs över till medicinalkårstaben. Därigenom skulle man enligt SACO få större möjligheter att an passa utbildningsanvisningarna efter försvarsgrenarnas behov och att övervaka utbildningen.
1966 års värnpliktskommitté har vid sina studier konstaterat att den hit
tillsvarande ordningen inom armén med delat ansvar mellan arméöverlä karen och t. ex. tränginspektören ibland har varit mindre ändamålsen lig. Överbefälhavarens förslag att inordna arméstabens läkarexpertis i tränginspektionen anses undanröja nuvarande organisatoriska olägenhet. Kom mittén konstaterar vidare att överbefälhavaren i avvaktan på resultat av kommitténs arbete inte har tagit upp några tjänster i central instans
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
för utbildningspersonal. Kommittén har dock i sitt arbete konstaterat att behovet av utbildningsledare som är fast knutna till läkarfackskolan är synnerligen stort. Behovet får enligt kommittén anses klarlagt oavsett hur läkarnas värnpliktsutbildning organiseras i framtiden. Kommittén förordar att en regementsofficer stjänst inrättas för ändamålet. Den av överbefälhavaren föreslagna förstärkningen av värn
plikts ver k et är enligt försvarets rationaliseringsinstitut anpassad till
behoven i samband med att det nya inskrivnings- och personalredovis ningssystemet införs. I fråga om förslaget till organisation av sjukvårdssty
relsen pekar försvarets rationaliseringsinstitut på att överbefälhavaren
inte närmare har analyserat hur ett nytt planerings- och budgetsystem bör påverka sjukvårdsstyrelsens organisation och ansvar för bl. a. förbandssjukvården i fred. Sjukvårdsstyrelsens organisation bör enligt insti tutets mening kunna anpassas till ett programinriktat budgetsystem. Organisationen av sjukvårdsstyrelsen bör därför t. v. vara provisorisk i av vaktan på studier av en organisation som på sikt är mera ändamålsenlig. Vid en provisorisk organisation i samband med att försvarsgrensläkarinstitutionen avvecklas bör enligt institutet i centralplaneringen byggas in funktioner för programinriktning, ekonomisk planering etc. De hälsooch sjukvårdande funktionerna bör slås samman men kan delas upp på en »fredsbyrå» och en »krigsbyrå». Den specialmedicinska byrån före slås inriktas på forskningsuppgifter, medan den administrativa byrån bör avses för personaladministrativa och expeditionella uppgifter. Därutöver kan enligt institutet komma en enhet för bl. a. utbildningsärenden, bero ende på hur frågorna om eventuell läkarfackskola och stab för den före slagna medicinal kåren kan komina att lösas. Institutet bedömer att den skisserade organisationen kräver en större andel ekonomiskt och administra tivt skolade tjänstemän, i första hand inom centralplaneringen och »freds byrån». Det bör därför övervägas i vad mån föreslagna tjänster för läkare kan bytas ut mot sådan personal. Institutet anser också att man i ökad omfattning bör ersätta deltidstjänstgörande läkare och veterinärer med heltidsanställd personal. Beträffande materielbyrån biträder institutet överbefälhavarens uppfattning att förutsättningar f. n. saknas att lägga fram slutligt förslag till organisation.
Socialstgrelsen vänder sig mot att antalet läkartjänster vid sjukvårds-
byrån i förhållande till nidäget har minskats med en deltidstjänst. Efter som sjukvårdsbyrån har huvudansvaret för ett stort antal centrala upp gifter är det enligt styrelsen önskvärt att åtminstone nuvarande antal tjäns ter behålls. Samtidigt ifrågasätter styrelsen behovet av ingenjörstjänsten vid samma byrå med hänsyn till att det bör vara möjligt att i stället an vända expertis hos socialvårdens och sjukvårdens planerings- och ratio
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 25
naliseringsinstitut. Socialstyrelsen anser vidare att staben för försvarets medicinalkår organisatoriskt bör inordnas i sjukvårdsstyrelsen. Som ett helhetsomdöme om förslagen rörande sjukvårdsstyrelsen anför
SACO att styrelsen med den tänkta personaltilldelningen får antas endast
med svårighet kunna utöva en effektiv ledning av krigsmaktens sjukvård. SACO framhåller vidare bl. a. att de veterinära arbetsuppgifterna bäst främjas om de handhas vid en självständig arbetsenhet. Samma uppfatt
ning redovisas av veterinärstijrelsen som i övrigt anser att den veterinär
medicinska enheten bör tillföras ytterligare en byråveterinär, eftersom inrättandet av en byråingenjör stjänst inte minskar behovet av veterinärer.
SACO kan dock acceptera att de veterinärmedicinska uppgifterna proviso
riskt handläggs vid en utvidgad hälsovårdsbyrå, som i princip bör leda all veterinär verksamhet inom försvaret, och har därför i princip inte nå got att invända mot att överfältveterinären inordnas i hälsovårdsbyrån med titeln försvarsöverveterinär. I egenskap av krigsmaktens liögste veterinäre målsman och dess expert i veterinärmedicinska frågor föreslås han dock få en självständig ställning direkt under generalläkaren. I detta sammanhang föreslår SACO också att veterinärpersonalen utökas. SACO anser slutligen att det bör övervägas att föra samman samtliga special flygläkare — inkl. specialflygläkare vid flygstaben — i en grupp, even tuellt med placering vid specialmedicinska byrån.
Enligt TCO-S bör sju tjänster för pensionerad officer resp. underof
ficer, som har tagits upp i förslaget till sjukvårdsstyrelsens personal organisation, ersättas med lönegradsplacerade tjänster vars kategoritill hörighet bör bedömas med utgångspunkt i arbetsuppgifternas innehåll och karaktär. TCO-S anser vidare att sjukvårdsstyrelsens organisation inne fattar för få biträdestjänster.
Den regionala ledningen
Försvarets rationaliseringsinstitut biträder den föreslagna personella för
stärkningen vid militärområdesstabernas och Gotlands militärkommandostabs hälso- och sjukvårdsavdelningar. Med hänsyn till att organisationen av militärområdesstaberna är provisorisk i avvaktan på översyn anser in stitutet att föreslagna tjänster också bör inrättas provisoriskt. Institutet, som pekar på att vissa kostnadskrävande övergångsåtgärder kan behövas bl. a. med hänsyn till att fyra veterinärer nu tjänstgör i ordinarie befatt ningar vid militärområdesstaber, ifrågasätter vidare om den föreslagna in dragningen av fem tjänster för utbildningsläkare vid förband kan inräknas som en vinst i detta sammanhang. Indragningen av dessa tjänster avstyrks
av 1966 års värnpliktskommitté, som erinrar om att beslutet om att inrätta
tjänsterna bör ses som ett led i förverkligandet av försvarssjukvårdsutredningens förslag. Värnpliktskommittén har under sitt arbete konstaterat att
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
avsaknaden av militärläkare i utbildningsarbetet inverkar menligt på resul tatet. Detta anges särskilt gälla vid trängtruppernas sjukvårdsbefälsskolor för värnpliktiga läkare och läkarassistenter men också i hög grad vid förbandsutbildningen av t. ex. brigadsjukvårdskompani. Om läkare medverkar i denna utbildning anser kommittén att den värnpliktiga medicinalpersonalens attityd till utbildningen bör kunna förbättras och övrig sjukvårds personals tillämpade utbildning kunna ges ett innehåll som bättre än f. n. svarar mot kraven under fältförhållanden.
Socialstyrelsen konstaterar att överbefälhavarens förslag till organisa
tion även i fråga om den regionala ledningen är väsentligt reducerat i för hållande till försvarssjukvårdsutredningens förslag. Mot bakgrund av bl. a. det stora behov som föreligger av en samordning på den regionala nivån av de civila och militära krigsförberedelserna inom sjukvårdsområdet hade det varit i hög grad önskvärt att tjänsterna för förste stabsläkare vid samtliga militärområdesstaber inrättades som heltidstjänster, överbefäl havarens förslag måste därför enligt styrelsen i detta avseende betraktas som ett minimikrav. Likartade synpunkter anförs av SACO som fram håller att de uppgifter som åvilar militärbefälhavarna förutsätter att dessa tillförs resurser som svarar mot den centrala ledningens krav och anvis ningar. SACO anser att chefsläkaren med underställd personal i enlighet med försvarssjukvårdsutredningens förslag bör underställas stabschefen i stället för att ingå i underhållssektionen. Chefsläkarnas ställning som militärbefälhavarnas inspektörer för sjukvårdstjänsten motiverar enligt SACO att dessa får en ställning som svarar mot övriga inspektörers och att en heltidstjänst inrättas inom varje militärområde. SACO föreslår att en läkare vid varje militärområdesstab skall ha i huvudsak samma kompe tens som länsläkare och att chef för militärområdesstabs hälso- och sjukvårdsavdelning benämns militärområdesläkare. Denne bör enligt SACO få ett ökat antal biträdande stabsläkare till sitt förfogande, framför allt i de större militärområdena. SACO anser slutligen att stabsläkare inte bör tjänstgöra vid inskrivningscentralerna, eftersom en sådan ordning skulle inverka menligt på stabsarbetets kontinuitet och medföra behov av ytter ligare läkartjänster vid staberna.
Enligt veterinär styr elsen skulle ett återinrättande av stabsveterinärtjäns-
ter inom varje militärområde ge en helt annan effektivitet åt den regionala verksamheten på det veterinärmedicinska området och göra det möjligt att avveckla det inte helt tillfredsställande arrangemanget med arvodesanställda veterinärer för livsmedelshygieniska uppgifter vid förbanden. Att annat än på enstaka platser finna veterinärer som kan åta sig stabstjänst med tio timmars tjänstgöring i veckan och därtill vid övningar kunna lämna stabsorten torde enligt veterinärstyrelsen inte vara möjligt. Det anses inte heller realistiskt att lägga ansvaret för all övervakning och rådgivning i livsmedelshygieniska frågor på hälsovårdsinspektörer. Veterinärstyrelsen
Kangl. Mnj:ts proposition nr 110 år 1969 27
anser därför att det inom varje militärområde bör inrättas en tjänst som stabsveterinär. Denne bör inom sitt verksamhetsfält ges samma ställning som länsveterinär inom län. På honom bör bl. a. ankomma att i samverkan med hälsovårdsinspektörerna svara för såväl allmän övervakning som in spektion beträffande livsmedelshygienen på samtliga förband inom militär
området. I stort sett samma uppfattning redovisas av SACO som framhåller
att ett förverkligande av överbefälhavarens förslag i fråga om livsmedels hygienen på lokal och regional nivå skulle innebära en nedrustning av re surserna och betydligt ökade risker för livsmedelsburna infektioner m. m. SACO kan därför acceptera att stabsveterinärtjänsterna inrättas som del tidstjänster endast om de utformas som huvudsysslor. SACO föreslår att en veterinärtjänst med tjänstgöringsskyldighet på minst 25 timmar per vecka inrättas vid var och en av de sex militärområdesstaberna. För tjäns terna vid Södra och östra militärområdesstaberna bör dock heltidsanställ ning övervägas med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning. I detta sam manhang bör också nämnas att SACO anser att behovet av apotekare i de regionala staberna är väl dokumenterat. Enligt SACO:s bedömning är tio timmars tjänstgöring per vecka ett minimum vid samtliga staber. SACO påpekar också att apotekaren vid läkemedelscentralen i Boden inte kan disponeras för uppgifter vid Övre Norrlands militärområdesstab utöver sin ordinarie arbetstid. SACO framhåller slutligen att den speciella krigsplanläggningen inom hälso- och sjukvårdsområdet och den eftersträvade likformigheten mellan krigs- och fredsorganiserad stab medför behov av militär medverkan inom stabernas hälso- och sjukvårdsenheter. Genom bristen på aktiva officerare får emellertid kravet på militär medverkan enligt SACO inskränkas till en
arvodesanställd pensionerad officer vid varje militärområdesstab. TCO-S
föreslår i detta hänseende att arvodestjänsterna för pensionerad under officer vid Bergslagens militärområdesstab och Gotlands militärkommandostab ersätts med tjänster för förvaltare. Enligt TCO-S är det orealistiskt att räkna med att arbetsuppgifterna vid dessa staber skall kunna lösas av pensionsavgången personal.
Försvarets medicinalkår Behovet av en försvarets medicinalkår med stab liksom
lämpligheten av att nu inrätta en sådan ifrågasätts starkt av försvarets ra tionaliseringsinstitut. Anordningen anses medföra att ansvarsförhållandena
kompliceras och att eljest samordnade resurser splittras. Beträffande lämp ligheten av att nu inrätta en gemensam medicinalkår för krigsmakten erinrar institutet om att Kungl. Maj :t i juni 1968 har tillsatt en utredning som har till uppgift att granska vissa personalfrågor inom tyg- och intendenturmaterielförvaltningsområdet man. Enligt institutets uppfattning föreligger
28 Knngl. Maj:ts proposition nr Ilo år 1969
vissa likartade förhållanden mellan materielverkets och sjukvårdsstyrelsens verksamhetsområden. Inrättandet av en medicinalkår föreslås därför anstå tills ifrågavarande personalproblem har belysts. Enligt rationaliseringsinstitutets uppfattning bör den medicinska per sonal det här är fråga om anställas direkt av sjukvårdsstyrelsen eller annan berörd myndighet i samråd med styrelsen. Omplacerings- och kommenderingsärenden bedöms kunna handläggas inom ramen för sjukvårdsstyrel sens personaladministrativa verksamhet. Också övriga uppgifter som skulle ha ankommit på kårstaben bör enligt institutet fullgöras av sjukvårdssty relsen. Kårstabens utbildande verksamhet måste enligt institutet ses i sam band med frågan om att inrätta en särskild försvarets sjukvårdsskola. Denna fråga utreds f. n. inom 1966 års värnpliktskommitté. Enligt institu tets uppfattning kan en stor del av den centralt ledda sjukvår dsutbildningen åläggas ledningen för en sådan skola, varvid ytterligare erforderlig central utbildningsledning bör åläggas sjukvårdsstyrelsen. Detta anses som förut har nämnts kunna återverka på styrelsens organisation. Övriga remissinstanser har inte något att erinra mot att en försvarets medicinalkår inrättas men har anfört vissa synpunkter på överbefälhavarens förslag i fråga om kårens organisation och uppgifter m. m.
Som tidigare har nämnts anser socialstyrelsen att medicinalkårstaben bör
inordnas som en särskild enhet inom sjukvårdsstyrelsen. Som skäl härför anförs att kåren och sjukvårdsstyrelsen får gemensam chef, att kårstaben förutsätts ha samma expedition som styrelsen och att stabens behov av ytterligare medicinsk expertis skall tillhandahållas av sjukvårdsstyrelsen. En anknytning till sjukvårdsstyrelsen bedöms även underlätta en ända målsenlig fördelning av medicinalpersonalen för krigsplacering inom den militära och civila krigssjukvården samt en samordnad utbildning i försvarsoch katastrofmedicin, överbefälhavarens förslag om orderrätt gentemot personalkårchefen anses kunna tillgodoses genom föreskrift i sjukvårdssty relsens instruktion. Socialstyrelsen biträder också den föreslagna ordningen för registrering och krigsplacering av medicinalpersonal. Styrelsen förutsätter att ett nära samråd äger rum mellan styrelsen och värnpliktsverket bl. a. i fråga om möjligheterna att integrera de båda verkens ADB-system. Vidare förutsät ter styrelsen att värnpliktsverket i sitt krigsplaceringsarbete genom chefen för medicinalkåren får tillgång till medicinsk sakkunskap så att krigsplaceringen leder till högsta möjliga effektivitet. Likartade synpunkter anförs av
1966 års värnpliktskommitté, som inte har något att erinra mot de före
slagna samarbetsformerna mellan personalkårchefen och värnpliktsverket. Kommittén betonar i övrigt vikten av ett nära samarbete mellan personal kårchefen, universitetskanslersämbetet och socialstyrelsen i frågor som
rör medicinalpersonalen. Som tidigare har nämnts anser SACO att an
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 29
svaret i fråga om fördelningen av krigsplacering och inkallelser till utbild ning in. m. bör åvila chefen för medicinalkåren. Den av överbefälhavaren föreslagna personaluppsättningen vid medicinalkårstaben finner SACO helt otillräcklig. SACO anser att staben i första hand bör förstärkas med läkare som i överbefälhava rens förslag har avdelats för försvarsgrenarna.
Beträffande kårens sammansättning anför 1966 års värnpliktskommitté att överbefälhavarens förslag har karaktären av en över-
gångsorganisation i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till tjänsteställningsutredningens förslag. Kommittén finner förslaget att förbandsläkarna skall ingå i kåren lämpligt med hänsyn till att deras medverkan i förbandsutbildning m.m. härigenom bör underlättas. Av samma skäl för ordar kommittén att apotekarna redan från början inordnas i medicinal kåren. Kommittén hänvisar därvid till det allsidiga utredningsunderlag som den förfogar över rörande denna kategori. Samma uppfattning som värnpliktskommittén i fråga om förbandsläkare och apotekare redovisas av
SACO, som även anser att militärtandläkare bör ingå i kåren. Veterinärstyrelsen anser att behov föreligger i krigsorganisationen av veterinärer
med särskild utbildning och tjänstgöringserfarenhet. Detta behov bör en ligt styrelsen tillgodoses genom att ett visst antal reservanställda veterinärer behålls. Dessa bör också utnyttjas för tjänstgöring vid vikariat och vakanser.
TCO-S anser det beklagligt att frågan om bl. a. sjuksköterskornas tjänste
ställning, arbetsuppgifter, utbildning och inordnande i försvarets medicinallcår skjuts på framtiden. TCO-S förutsätter att frågorna blir föremål för
ställningstagande snarast möjligt i annat sammanhang. Enligt SACO är
många frågor som hänger samman med rekrytering till militärläkartjäns terna olösta. Särskilt heltidstjänst anses skapa nya problem i fråga om be hörighetskrav och meritvärdering. SACO understryker också att militär läkarnas rent medicinska vidareutbildning inte får försummas.
Departementschefen Militär sjukvår dens centrala ledning har på senare tid behandlats av flera utredningar. Dessa har genomgående förordat en mera enhetlig led ning än den som har funnits hittills. Senast togs frågan upp av 1962 års försvarssjukvårdsutredning i betänkandet Militärsjukvården (SOU 1966: 35). I betänkandet behandlades också bl. a. militärsjukvårdens regionala ledning och frågan om att inrätta en för försvaret gemensam medicinalkår. I november 1968 har överbefälhavaren lagt fram förslag om militärsjuk vårdens centrala och regionala ledning och om en försvarets medicinalkår. Beträffande militärsjukvårdens centrala ledning gäl ler f. n. följande uppgiftsfördelning. Försvarets sjukvårdsstyrelse leder
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
hälso- och sjukvården inom krigsmakten. Styrelsen är skyldig att följa överbefälhavarens direktiv för att tillgodose den operativa verksamheten och det operativa krigsförberedelsearbetet. Försvarsgrenscheferna har an svaret för den hälso- och sjukvårdsutbildning som ingår i förbandsproduktionen och vidare för en del uppgifter inom militärsjukvårdens område som ligger vid sidan av den förbandsproducerande verksamheten. Dit hör bl. a. viss militärmedicinsk forskning. Ledningen av djurhälsovården och djur sjukvården inom krigsmakten är knuten till arméstaben. Förvaltningen av veterinärmaterielen handhas av försvarets materielverk som också sva rar för häst- och hundhållningen inom krigsmakten. Den centrala sjuk vårdsförvaltningen i övrigt handhas av sjukvårdsstyrelsen. Försvarets sjukvårdsstyrelse, som har en generalläkare som chef, är in delad i en planeringsgrupp, en hälsovårdsbyrå, en sjukvårdsbyrå, en materielbyrå och en administrativ sektion. Styrelsen är också chefsmyndighet för militärapoteket och militärmedicinska undersökningscentralen. Direkt nnder generalläkaren lyder försvarsövertandläkaren. Vid varje försvarsgrensstab finns särskild personal för handläggning av medicinska frågor. Denna personal, som har försvarsgrensöverläkaren som chef, lyder direkt under försvarsgrensstabschefen. Vid arméstaben finns vidare för veterinärmedicinska frågor en överfältveterinär med underly dande personal. Även överfältveterinären och hans medhjälpare lyder direkt under försvarsgrensstabschefen. Vid intendenturmaterielförvaltningen inom försvarets materielverk finns vid förrådsbyrån en hästdetalj som svarar för häst- och hundhållningen inom krigsmakten och för den veterinärförvaltning som är knuten till ma terielverket. Vid omorganisationen av krigsmaktens regionala ledning (prop. 1964: 109, SU 27, rskr 217 och prop 1966: 110, SU 99, rskr 248) flyttades den personal som dittills på regional nivå var avsedd för medicinska frågor utan förändringar över till de nya militärområdesstaberna och Gotlands militär kommandostab. Personalen är vid varje stab sammanförd till en hälso- och sjukvårdsavdelning som ingår i stabens underhållssektion. 1960 års försvarsledningsutredning föreslog emellertid i det betänkande som låg till grund för 1964 års riksdagsbeslut (SOU 1963:65) att organisatoriska och personella resurser snarast borde skapas för att militärbefälhavarna i full utsträckning skulle kunna utöva ledningen av sjukvårdsförvaltningen vid underställda förband. I avvaktan på en organisatorisk utbyggnad av militär områdesstaberna har militärbefälhavarnas uppgifter inom sjukvårdsför valtningen begränsats. De lokala förvaltningsmyndigheterna lyder därför t. v. enligt praxis i detta hänseende direkt under försvarets sjukvårdsstyrelse. Krigsmaktens fast anställda medicinalpersonal är f. n. upp delad på tre personalkårer, fältläkarkåren, marinläkarkåren och fältveterinärkåren med resp. arméöverläkaren, marinöverläkaren och överfältvete-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 31
rinären som kårchef. Vidare finns ett antal flygläkare som lyder under chefen för flygvapnet. Överbefälhavarens förslag rörande den centrala ledningen av militär sjukvår den berör försvarsgrensstaberna, värnplikt sver ket, militär psykologiska institutet, försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarets materiel verk. Det förutsätter vidare inrättandet av en försvarets medicinalkår. Överbefälhavaren godtar nu gällande huvudprinciper för fördelningen mellan olika myndigheter av ansvaret för den centrala ledningen av militär sjukvården. Han föreslår dock att myndigheternas arbetsuppgifter blir i stor utsträckning omfördelade. Enligt förslaget förs vissa uppgifter över från försvarsgrenscheferna till försvarets sjukvårdsstyrelse, bl. a. huvud delen av de uppgifter inom forskningens område som nu åvilar försvars grensstaberna. Andra av försvarsgrenarnas nuvarande åligganden föreslås bli fördelade på värnpliktsverket och chefen för medicinalkåren. Värnpliktsverket och kårchefen föreslås i samråd handlägga bl. a. frågor rörande registrering och krigsplacering av medicinalpersonal. Kårchefen bör vidare enligt överbefälhavarens mening handha en del av de utbildningsfrågor inom sjukvårdsområdet som nu handläggs av försvarsgrensöverläkarna. Slutligen föreslår överbefälhavaren att försvarets materielverks uppgifter rörande veterinärförvaltningen m. m. förs över till sjukvårdsstyrelsen. Till följd av denna omfördelning av arbetsuppgifterna kan försvarsgrensöverläkar- och överfältveterinärinstitutionerna utgå ur försvarsgrensstabernas organisation och hästdetaljen vid intendenturmaterielförvaltningen dras in. Ett begränsat antal läkare m.fl. föreslås dock finnas kvar i för svarsgrensstaberna. Vid flygstaben är detta nödvändigt bl. a. med hänsyn till stabens viktiga uppgifter inom flygsäkerhetens område. Personalen före slås ingå i stabernas sektioner och avdelningar och således inte bilda själv ständiga enheter. Enligt överbefälhavaren bör vidare värnpliktsverket tillföras fyra tjänster för sina nya uppgifter rörande registrering och krigsplacering av medicinal personal. Beträffande försvarets sjukvårdsstyrelse föreslås att den under verks chefen (generalläkaren) organiseras på centralplanering, hälsovårdsbyrå, sjukvårdsbyrå, specialmedicinsk byrå, materielbyrå och administrativ byrå. Centralplaneringen som tillkommer genom en utbyggnad av den nu varande planeringsgruppen skall bl. a. hålla samman arbetet med styrelsens krigsförvaltningsplaner och svara för styrelsens budgetarbete. Den skall vidare samordna planeringen av den militärmedicinska forskningen. Till centralplaneringen föreslås knytas en rörlig tillämpningsgrupp. Hälsovårdsbyrån avses främst svara för uppgifter inom den förebyggande hälsovårdens område. Dit bör enligt överbefälhavaren också föras de frågor rörande den militära djurhälsovården och djursjukvården m. m. som f. n. fullgörs inom arméstaben samt den häst- och hundhållning som materiel
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
verket f. n. svarar för. Veterinärpersonalen för dessa uppgifter och för frågor som rör livsmedelshygien föreslås bilda eu arbetsenhet inom byrån. Sjukvårdsbyrån föreslås svara för ärenden som hänger samman med krigsmaktens sjukvård i allmänhet. Vid specialmedicinska byrån, som nyinrättas, skall enligt förslaget hand läggas frågor om inverkan på människan av höga och låga tryck och av accelerationskrafter samt frågor om långtidsvistelser i slutna rum och om individens påverkan av stridsmiljö, dvs. frågor av bioteknologisk natur. Beträffande materielbyrån bedömer överbefälhavaren att förutsättningar saknas att nu lägga fram ett slutligt förslag till organisation, eftersom byrån kan komma att påverkas av den pågående utredningen av anskaffningsverksamheten inom försvarets materielverk, överbefälhavaren räknar där för med att byrån tills vidare skall ha i stort sett oförändrade uppgifter i förhållande till nuläget. Vissa uppgifter tillkommer dock i fråga om förvalt ningen av veterinärmateriel. Byrån föreslås vidare få resurser för att överta viss försöksverksamhet med militära materielkonstruktioner från den för söksstation arméöverläkaren intill den 1 juli 1969 driver i Hässleholm (prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282). Den nuvarande administrativa sektionen föreslås bli omvandlad till admi nistrativ byrå. Bland byråns uppgifter understryker överbefälhavaren sär skilt kontrollen av tillämpningen i ekonomiskt hänseende av de avtal som gäller för ersättning åt tjänsteläkarna inom krigsmakten. Överbefälhavarens förslag till organisation av försvarets sjukvårdssty relse tar upp sammanlagt 98 tjänster, varav fem med avlöning från annat anslag än sjukvårdsstyrelsens förvaltningskostnadsanslag. Detta innebär en utökning med 16 tjänster i förhållande till nu gällande organisation. Beträffande den regionala ledningen av militär sjukvår den förutsätter överbefälhavaren att militärbefälhavaren under honom skall ha ansvaret för ledningen av den operativa verksamheten och det operativa krigsförberedelsearbetet inom militärområdet. Militärbefälhavaren (chefen för Gotlands militärkommando) bör vidare under vederbörande försvarsgrenschef leda och kontrollera hälso- och sjukvårdsutbildningen vid under ställda förband. Sjukvårdsförvaltningen, veterinärförvaltningen samt den hälso- och sjukvårdande jämte den veterinärmedicinska verksamheten bör ledas och kontrolleras av militärbefälhavaren (militärkommandochefen) under försvarets sjukvårdsstyrelse. Ledningsansvaret föreslås omfatta samt liga regionala och lokala myndigheter inom militärområdet. Den föreslagna organisationen innebär att till militärområdesstaberna och Gotlands militärkommandostab knyts 46 tjänster för hälso- och sjuk vård i stället för 30 i nu gällande organisation. I samband med omorganisationen föreslås att två tjänster för marinläkare av 1. graden dras in, en vid Gotlands kustartilleriförsvar och en vid Norr lands kustartilleriförsvar. Som ersättning för sistnämnda tjänst bör inrättas en arvodestjänst för förbandsläkare. Vidare föreslår överbefälhavaren att
Kungl. Maj:ts proposition nr ltO år 1969 33
armens och marinens avlöningsanslag minskas med resp. del av utgifterna för de fem tjänster för utbildningsläkare som Kungl. Maj:t har fått bemyn digande att inrätta den 1 juli 1968 vid vissa trängförband och Berga örlogsskolor (prop. 1968: 109 s. 46 och 55). Tjänsterna har inte inrättats. Överbefälhavaren föreslår slutligen att det inrättas en för krigsmakten gemensam medicinalkår (försvarets medicinalkår) med generallä karen som personalkårchef. Kårchefen föreslås lyda direkt under över befälhavaren. I kåren föreslås tills vidare inordnas militärläkare och mili tärveterinärer på aktiv stat och i reserv samt förbandsläkare. Frågan om an ställningsvillkor m. m. för den personal som avses ingå i kåren bör enligt överbefälhavaren utredas av kårchefen. Överbefälhavaren räknar med att de organisationsändringar som han förordar skall genomföras den 1 juli 1969. De beräknas medföra obetydliga kostnadsökningar. Som jag har redovisat i det föregående har frågan om militär sjukvårdens ledning på senare år aktualiserats av flera olika utredningar. De reformför slag som därvid har förts fram har emellertid av olika anledningar inte genomförts, vilket har medfört att sjukvårdsledningen fortfarande är splitt rad på flera myndigheter. Jag finner det mot denna bakgrund angeläget att få till stånd en förbättring och anser att överbefälhavarens förslag i allt väsentligt kan tjäna som underlag. Överbefälhavarens förslag rörande fördelningen på olika myndigheter av ansvaret för huvudfunktionerna inom militärsjukvårdens centrala ledning överensstämmer med nu gällande ordning och rimmar väl med de organisatoriska principerna för krigsmaktens ledning i övrigt. Jag har därför inte något att erinra mot förslaget i denna del. Den fördelning av arbetsuppgifter mellan olika myndigheter som överbefäl havaren har förordat finner jag liksom flertalet remissinstanser i huvud sak riktig. I likhet med försvarets rationaliseringsinstitut anser jag dock att försvarets materielverk tills vidare bör behålla sina nuvarande uppgifter in om veterinärförvaltningens område liksom sina åligganden beträffande hästoch hundhållningen inom krigsmakten. Som framgår av redogörelsen i det föregående är anskaffningsverksamheten m. m. inom försvarets materiel verk f. n. under utredning. Resultatet av detta utredningsarbete bör av vaktas innan slutlig ställning tas till vilken myndighet som bör ha ansvaret för ifrågavarande uppgifter. I avvaktan på detta bör uppgifterna vara kvar vid materielverket. Försvarets materielverk kommer på det sättet inte att beröras av omorganisationen. Mot överbefälhavarens förslag att dra in försvarsgrensöverläkarna och överfältveterinären samt i övrigt kraftigt minska den medicinska expertisen inom försvarsgrensstaberna har remissinstanserna inte haft några invänd ningar. Även jag biträder överbefälhavarens förslag i detta hänseende och delar hans mening beträffande omfattningen av den medicinska expertis som behövs vid försvarsgrensstaberna. Flertalet remissinstanser biträder
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 sand. Nr 110
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
överbefälhavarens förslag att denna läkarexpertis bör ordnas in i försvarsgrensstabernas organisation. SACO framhåller dock att en konsekvent tilllämpning av centraliseringsprincipen kräver att försvarsgrenarnas sjukvårdsledning inlemmas i sjukvårdsstyrelsen. Vidare anser försvarets ratio naliseringsinstitut att försvarsgren sstabernas medicinska expertis bör redo visas vid sjukvårdsstyrelsen och efter behov fördelas till försvarsgrensstaberna, vilket skulle medge ett bättre utnyttjande av läkarpersonalen. Jag kan i princip dela denna uppfattning men bedömer att den personal som i den nya organisationen avses för medicinska frågor vid försvarsgrensstaberna kommer att bli fullt sysselsatt med arbetsuppgifterna där. Någon reell möjlighet att uppnå ökad rörlighet vid utnyttjandet av per sonalen torde därför inte föreligga. Jag är därför inte beredd att förorda något avsteg från överbefälhavarens förslag beträffande den organisatoriska anknytningen av läkarpersonalen till försvarsgrensstaberna. Beträffande försvarets sjukvårdsstyrelse ansluter jag mig till förslaget att inrätta en enhet för specialmedicinska frågor. Enheten bör organiseras som en fristående sektion. Enheterna för planering och administrativa göromål bör enligt min mening inte omvandlas till byråer. Den nuvarande pla neringsgruppen bör benämnas centralplanering. Härtill kommer styrelsens nuvarande byråer, hälsovårdsbyrån, sjukvårdsbyrån och materielbyrån. Jag biträder alltså inte rationaliseringsinstitutets uppfattning att hälso- och sjukvårdsfunktionerna bör slås samman och därefter eventuellt delas upp på en freds- och en krigsbyrå. En sådan lösning skulle enligt min mening kunna medföra ett ökat behov av läkare och kan därför inte komma ifråga. Jag förordar alltså att sjukvårdsstyrelsen under en generalläkare som chef indelas i en centralplanering, en hälsovårdsbyrå, en sjukvårdsbyrå där också försvarsövertandläkaren bör ingå, en materielbyrå, en specialmedicinsk sektion och eu administrativ sektion. I styrelsens organisation bör vidare inordnas stabsorganet för den gemensamma medicinalkår som jag kommer att föreslå i det följande. Överbefälhavaren har föreslagit att kåren skall ha en fristående stab men jag delar här socialstyrelsens uppfattning att man genom att inordna stabsorganet i sjukvårdsstyrelsen bättre kan ut nyttja styrelsens expertis för stabens uppgifter än enligt överbefälhavarens förslag. Beträffande den föreslagna personalorganisationen för sjukvårdsstyrel sen efterlyser rationaliseringsinstitutet en större andel ekonomiskt och administrativt skolade tjänstemän. SACO anser att sjukvårdsstyrelsen med den föreslagna personaluppsättningen får antas endast med svårighet kunna utöva en verkligt effektiv ledning av krigsmaktens sjukvård. Enligt min mening är det på grund av den begränsade tillgången på läkare nödvändigt att iaktta stor restriktivitet när det gäller att inrätta tjänster för läkare i sjukvårdsstyrelsen. Läkare bör tas i anspråk för administrativa göromål endast om den medicinska anknytningen klart motiverar detta. Jag vill erinra om att socialstyrelsen i stort tillstyrker överbefälhavarens förslag.
Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969 35
Jag anser mig i huvudsak kunna biträda detta men vill främst av orga nisatoriska skäl förorda vissa ändringar. För hälsovårdsbyrån räknar jag sålunda med två tjänster mindre än överbefälhavaren eftersom den föreslagna överflyttningen av vissa upp gifter från materielverket inte bör komma till stånd. Beträffande de båda tjänster vid speeialmedicinska sektionen som överbefälhavaren föreslår skall tillkomma i utbyte mot personal som nu avlönas av medel för försvarsmedicinsk forskning erinrar jag om mitt uttalande vid anmälan av anslaget För svar smedicinsk forskning i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 162). Jag förklarade därvid att jag inte var beredd att tillstyrka att några utgifter för de permanenta forskargrupperna förs över till andra anslag. Därför räknar jag inte med dessa båda tjänster i sjukvårdsstyrelsens organisation. I motsats till SACO och veterinärstyrelsen anser jag att de veterinära arbets uppgifterna i enlighet med överbefälhavarens förslag bör handläggas inom hälsovårdsbyrån. I likhet med överbefälhavaren anser jag att förutsättningar saknas för att nu ta slutlig ställning till organisation av sjukvårdsstyrelsens materielbyrå. Materielanskaffningsutredningen, som har att behandla materielanskaffningsfunktionen även vid sjukvårdsstyrelsen, bör få tillfälle att ta ställning till Irågan innan den slutligt avgörs. För byråns nuvarande upp gifter behövs en utökning med en tjänsteman. Jag anser mig inte böra be räkna medel för sådana personalförändringar att byrån skall kunna svara för försöksverksamhet av det slag som intill nästa budgetår bedrivs vid arméöverläkarens försöksstation i Hässleholm. Personalbehovet härför bör tills vidare kunna tillgodoses genom kommendering. För anlitande av ex pertis för försöksverksamheten räknar jag emellertid medel i enlighet med överbefälhavarens förslag. Jag förutsätter att sjukvårdsstyrelsen i viss omfattning samarbetar med organ för civil hälso- och sjukvård för att på det sättet bl. a. minska behovet av egen kapacitet för utredningar m. m. Beträffande den regionala ledningen har jag tidigare fram hållit att 1966 års ledningsreform inte omfattade sjukvårdsområdet. Jag anser det emellertid angeläget att reformen fullföljs även i denna del. Där igenom uppfylls också en av förutsättningarna för den omorganisation av förbandssjukvården som genomfördes år 1966. Jag tillstyrker därför helt överbefälhavarens förslag till organisation av hälso- och sjukvårdsavdelningarna vid militärområdesstaberna och Gotlands militärkommandostab. Den personaluppsättning som överbefälhavaren har föreslagit för hälso- och sjukvårdsavdelningarna har av flera remissinstanser ansetts vara för knapp. Jag räknar emellertid med att den föreslagna personalen genom ett ratio nellt utnyttjande skall räcka för de uppgifter som skall fullgöras inom de regionala staberna. Jag är alltså inte beredd att förorda några personalökningar utöver överbefälhavarens förslag. Jag räknar också med de in dragningar av läkartjänster och den minskning av medelstilldelningen för
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 37
I de delar som anställnings- och arbetsvillkor är förhandlingsfrågor av ser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som betingas av vad jag har anfört i det föregående. Vissa övergångsanordningar m. m. torde bli nödvändiga i samband med förslagens genomförande. Jag tänker i detta sammanhang bl. a. på konse kvenserna av indragningen av tjänsterna för försvarsgrensöverläkarna och överfältveterinären. Kungl. Maj :t bör i samband med genomförandet av förslagen kunna bl. a. föra tjänster på övergångsstat. Vad jag har förordat eller beräknat i det föregående kan antas med föra en sammanlagd utgiftsökning — huvudsakligen för omkostnader — av omkring 140 000 kr. för år. Härtill kommer ca 180 000 kr. i engångsutgifter under nästa budgetår. Ökade utgifter för militärpsykologiska insti tutet och för värnpliktsverket har inte kunnat beaktas i prop. 1969: 1 (bil. 6 ). De bör få bestridas genom överskridande av resp. förvaltningskostnadsanslag. Under åberopande av vad jag har anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att a) godkänna de riktlinjer som jag har angett för orga nisation m. m. av militärsjukvårdens ledning på central och högre regional nivå, b) besluta att de organisationsförändringar som jag har förordat beträffande försvarsgrensstaberna, försvarets sjuk vårdsstyrelse samt militärområdesstaberna och Gotlands militärkommandostab skall genomföras den 1 juli 1969, c) besluta att i enlighet med vad jag har förordat i det föregående en försvarets medicinalkår skall inrättas den 1 juli 1969, d) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra för slagen.
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
Försvarets delfond av statens datamaskinfond
Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968:48, SU 95, rskr 218) skall en central datamaskinfond, statens datamaskinfond, inrättas för anskaff ning och förvaltning av datamaskiner för statens behov. I prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 26) har jag anmält att frågan om formerna för anskaffning av datamaskiner för försvarets behov kommer att övervägas inom försvarsdepartementet. I en promemoria som har upprättats inom departementet (Stencil Fö 1969: 1) har föreslagits att en försvarets del fond skall inrättas inom datamaskinfonden. Efter remiss har yttranden över departementspromemorian avgetts av överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, försvarets materielverk, försvarets rationaliseringsinstitut, försvarets forskningsanstalt, försvarets radioanstalt, värnpliktsverket, stats kontoret och riksrevisionsverket.
Statens datamaskinfond
Statens datamaskinfond inrättas den 1 juli 1969 och skall förvaltas av statskontoret. I fonden inordnas den nuvarande fonden för anskaffning av datamaskiner för högre undervisning och forskning. Fonden skall även omfatta utrustning för försvaret. Från fonden skall täckas inköps- eller hyreskostnader för datamaskiner — med undantag för speciellt tillverkad utrustning — administrations kostnader för fondförvaltningen och initialkostnader i samband med igång sättning av datamaskinanläggningar. Fonden skall byggas upp genom investeringsanslag som anvisas på riksstatens kapitalbudget. Statskontoret skall som fondförvaltande myndighet ombesörja inköp och förhyrning av datamaskinutrustningen. Denna ställs mot avgift till förfogande för de myndigheter som skall svara för driften av anläggningarna. Avgifterna till fonden fastställs av statskontoret efter samråd med riksrevisionsverket. De är avsedda att täcka normal av skrivning eller hyra för utrustningen m. m. samt kostnaderna för förvaltningen av fonden. När driftmyndigheterna upplåter maskintid till utomstående skall ersättning utgå enligt taxor som har fastställts av resp. driftmyndighet efter samråd med riksrevisionsverket. Efter förslag av stats kontoret skall även befintliga ADB-anläggningar kunna värderas in i fonden.
Departementspromemorian
Enligt departementspromemorian bör med hänsyn till försvarets särställ ning i budgetsammanhang inrättas en försvarets delfond av statens data maskinfond. Därmed skulle tillgodoses kraven på åtskillnad mellan å ena
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 39
sidan de ramreglerade utgifterna för det militära försvaret och för civilför svaret och å andra sidan utgifterna för annan statlig verksamhet. Delfonden föreslås omfatta sådan utrustning för det militära försvaret och civilför svaret som är serietillverkad och kommersiellt tillgänglig. Utrustning som ingår i vapensystem eller utnyttjas för den omedelbara operativa ledningen av vapensystem (t. ex. inom stridsledningssystem) bör inte ingå. Utgifter för inköp av utrustning föreslås bli finansierade över en investeringsstat för delfonden inom ramen för det militära försvaret. Investe ring som avser civilförsvaret förutsätts kunna föranleda överföring från civilförsvarsramen till utgiftsramen för det militära försvaret. Till delfon dens driftstat bör enligt departementspromemorian flyta in ersättningar dels från en eventuell datadriftorganisation för försvaret, dels från andra nyttj are av utrustning som är invärderad i delfonden. Till förvaltare av delfonden och äskande myndighet för denna bör enligt departementspromemorian utses försvarets rationaliseringsinstitut. Insti tutet bör i samråd med statskontoret bedöma lämpligheten och lönsam heten av att öka eller minska den totala datamaskinkapaciteten och av att köpa eller hyra utrustning. Upphandling föreslås handhas av statskonto ret i samråd med institutet, med möjlighet för de båda myndigheterna att komma överens om annan ordning i vissa fall.
Remissyttrandena
Remissmyndigheterna har biträtt förslaget om att inrätta en för svarets delfond av statens datamaskinfond eller har lämnat försla get utan erinran.
Delfondens förvaltning bör enligt överbefälhavaren åvila för svarets civilförvaltning. Försvarets rationaliseringsinstitut anser att den
föreslagna ordningen stämmer väl med de åligganden som institutet redan har beträffande samordning av anskaffning och utnyttjande av datamaski ner inom försvaret. Institutet uppskattar kostnaderna för delfondens för
valtning till 150 000 kr. under budgetåret 1969/70. Statskontoret kan inte
finna några praktiska hinder eller svårigheter för ämbetsverket att svara för den kamerala förvaltningen av både delfonden och datamaskinfonden i övrigt. Statskontoret motsätter sig dock inte att rationaliseringsinstitutet anförtros denna uppgift för delfonden utöver att institutet blir äskande myndighet. Det framhålls som naturligt att institutet, oavsett hur delfon den administreras, skall ha huvudansvaret för bedömningen av lämplig
och lönsam nivå av datamaskinkapacitet inom försvaret. Enligt riksrevisionsverkets mening bör det uppdras åt statskontoret att förvalta även för
svarets delfond. Övriga remissmyndigheter har ingen erinran mot försla
get i denna del. Försvarets civilförvaltning anser det vara nödvändigt att
frågor om ökning eller minskning av den totala datamaskinkapaciteten och
40 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
av att köpa eller hyra utrustning bedöms i samråd inte bara med stats kontoret utan också med ledningen för den tilltänkta datadriftorganisationen för försvaret.
Beträffande upphandling av utrustning tillstyrker försvarets civilförvaltning att denna handhas av statskontoret i samråd med ratio
naliseringsinstitutet men framhåller att statskontoret även bör samarbeta
med ledningen för datadriftorganisationen. Försvarets rationaliseringsin stitut ifrågasätter om det inte vore lämpligare att upphandlingen anförtros
institutet i samråd med statskontoret. Ett skäl för detta anges vara att kostnaderna även för upphandlingen i så fall skulle i huvudsak belasta för svarets huvudtitel. Gränsdragningen mellan de olika uppgifterna för stats
kontoret och institutet anses dessutom bli enklare. Statskontoret anser det
vara naturligt att även för försvarets delfond ha det samlade ansvaret för upphandlingsprocessen vid anskaffning av datamaskiner.
Överbefälhavaren har i sitt yttrande redovisat en bedömning av a n-
skaffningsbehoven t. o. in. budgetåret 1976/77. För investeringar beräknas totalt ca 79 milj. kr. Behovet av investeringsanslag uppskattas till 29,6 milj. kr. Överbefälhavaren hävdar att medel för investeringar i da tamaskinfonden under den fyraårsperiod som avsågs med 1968 års för svarsbeslut bör tillföras utöver den ekonomiska ramen för det militära försvaret.
Departementschefen Förslaget i departementspromemorian innebär att den beslutade kapital fonden för anskaffning av datamaskiner för statens behov delas upp genom att man inrättar en särskild försvarets delfond. Vidare anges bl. a. hur delfonden bör förvaltas. Anskaffningsvärdet av statsförvaltningens ADB-anläggningar uppgick år 1968 till ca 235 milj. kr. Härav hänför sig ca 40 milj. kr. till sådana an läggningar inom det militära försvaret och civilförsvaret som är av den art att de bör värderas in i datamaskinfonden. Verksamheten inom det militära försvaret och civilförsvaret regleras av ekonomiska ramar för budgetår och försvarsbeslutsperioder. Kraven på åtskillnad mellan ramreglerade utgifter och utgifter för annan statlig verk samhet måste tillgodoses även i fråga om anskaffning och drift av data maskinutrustning. Jag finner lämpligt att man gör det genom att inrätta en försvarets delfond av statens datamaskinfond. I delfonden bör alltså ingå utrustning för det militära försvaret och civilförsvaret. Beträffande gräns dragningen mot utrustning som överhuvudtaget inte bör ingå i fonden an sluter jag mig också till förslaget. Enligt departementspromemorian bör försvarets rationaliseringsinstitut utses till förvaltare och petitamyndighet för försvarets delfond medan upp handling anses böra handhas av statskontoret i samråd med institutet. Förvaltningen av ifrågavarande delfond är en helt kameral angelägenhet
Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969 41
av samma slag som för fonden i övrigt. Liksom riksrevisionsverket anser jag att förvaltningen bör handhas av samma myndighet och föreslår alltså att statskontoret skall förvalta även delfonden. Som har föreslagits bör rationaliseringsinstitutet vara anslagsäskande myndighet för delfonden. Beträffande upphandlingen har jag inte heller någon erinran mot förslaget. I detta sammanhang vill jag beröra frågan om en datadriftorganisation för försvaret. I prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 26) anmälde jag att statskontoret har föreslagit eu sådan organisation men att vissa kompletterande utredningar återstod att göra. Beräkningarna av medelsbehovet för vissa myndigheter hade dock gjorts med utgångspunkt i att driftpersonalen vid nuvarande datacentraler i fortsättningen skall avlönas från ett nytt anslag för försva rets datadriftorganisation. Utredningarna i denna fråga har inte kunnat slutföras i sådan tid att förslag till organisationsförändringar nu kan underställas riksdagen. Som framhållits av försvarets civilförvaltning och försvarets rationaliseringsin stitut torde dessutom slutlig ställning inte kunna tas till ansvarsfördelning m. m. förrän man har fått vissa erfarenheter från en samordnad datadrift. Jag avser därför att föreslå Kungl. Maj :t att låta anordna försök med ge mensam datadrift för vissa myndigheter under budgetåret 1969/70. Erfa renheterna från försöken bör kunna ligga till grund för organisationsförslag senast till 1971 års riksdag. I det följande återkommer jag med förslag om anslag till försöksverksamheten m. m. Jag återkommer i det följande med förslag till investeringsanslag för anskaffning av ADB-utrustning för försvaret som bör ingå i statens data maskinfond. Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att besluta om inrättande av en försvarets delfond av statens datamaskinfond.
Programbudget m. m.
Det viktigaste långsiktiga projektet inom försvarsdepartementets om råde är f. n. arbetet med ett nytt planerings- och budgetsystem. Utrednings- och försöksverksamhet rörande programbudgetering bär nu pågått i Sverige i mer än fem år. Läget beträffande arbetet med programbudgetering i statsförvaltningen har redovisats utförligt i prop. 1969: 1 (bil. 2 s. 29). I samma prop. (bil. 6 s. 20 och 26) har lämnats en särskild redogörelse beträffande försöksverksamheten inom försvarsdepartementets område. För arbetet med programbudget har tillsatts en särskild ledningsgrupp (programbudgetgruppen) inom försvarsdepartementet. Programbudget gruppen har i juni 1968 lämnat en skriftlig orientering om arbetsläget
44 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
Diagram 1. Utgifternas relativa fördelning på program och prestalionsområden Huvud 1 2 3 4 5 6 7 8
9 10
program nr 68 / 6 ? 69/70
Operativt vidmakthål lande
400 Grundutbild ning 200
0 c=r-gz?a nm c=m
Haterielanskaffning
Investeringar
i anläggningar 0 r~g?a c=sm CTKa
200 - Forskning
och utveckling q _ I £3233
Diagram 2. De totala utgifternas fördelning på prestationsomräden
0 200 400 éoo 800 1000 1500 2000 2500
1 ------------- 1-------------1-------------1-------------1-------------1II1
Operativt vidmakthållande
l mm
Hat erielan skaffning
Grundutbildning
forskning och utveckling
Investeringar i anläggningar ||^|^||
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 45
Diagram 3. De totala utgifternas fördelning på utgiftsslag
0 200 400 600 800 1000 1500 2000 2500
Materiel och 68 / 6 ? tjänster
Personallöner
mmmt
Anläggningar, hyror n«a#
Värnpliktiga
Under budgetåret 1969/70 kommer utgifterna under de olika program men att i stort avses för följande ändamål.
1 . Fältförband omfattar arméns fältförband.
Operativt vidmakthållande
I enlighet med 1963 års försvarsbeslut kommer antalet brigader att minska med en. Härutöver fortsätter omorganiserandet av en pansarbrigad till in fanteribrigad. Utöver brigaderna ingår ledningsförband, självständiga in fanteri-, pansar-, artilleri- och luftvärnsbataljoner — bl. a. en luftvärnsrobotbataljon utrustad med robot 67 (Hawk) — arméflyg-, fältarbets-, sambands- och underhållsförband. Krigsförbandsövningar kommer att be drivas med ca 53 000 man och särskilda övningar med ca 6 000 man. Utöver utgifter för krigsorganisationen enligt ovan tillkommer utgifter för allmän fredsorganisatorisk verksamhet vid staber, förband och verkstäder m. m. samt för underhåll av kaserner m. m.
Grundutbildning
Totala utbildningskontingenten inom armén omfattar ca 36 500 man. Härav avses ca 33 700 man för program 1 och ca 2 800 man för program 2 och 7. Utbildningen sker främst för att omsätta den befintliga krigsorga nisationen samt möjliggöra införandet i krigsorganisationen av nylevererad materiel, bl. a. stridsvagn 103 och pansarbandvagn 302.
Materielanskaffning
Leveranserna av stridsvagn 103 och pansarbandvagn 302 fortsätter. Materielutgifterna hänför sig vidare bl. a. till anskaffning av den lätta luftvärnsroboten Redeye, pansarvärnsvapen, ammunition och fordon samt mo dernisering av luftvärnsroboten Hawk.
Investeringar i anläggningar
Den dominerande utgiftsposten avser investeringar för I 1 och Ing 1 nya etablissement som beräknas färdigställas under budgetåret. Utflyttning av
46 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
regementena avses påbörjas omkring den 1 januari 1970 och beräknas vara slutförd omkring den 1 juli 1970. Utgifterna avser vidare kompletterande byggnadsarbeten vid befintliga etablissement, nybyggnad av ammunitionsförråd samt markförvärv för övningsfält m. m.
Forskning och utveckling
Utveckling sker bl. a. av en ny infanterikanonvagn.
2. Lokalförsvarsförband omfattar i huvudsak arméns lokal försvars- och depåförband samt hemvärnet.
Operativt vidmakthållande
Jämfört med läget den 1 juli 1968 kommer cykelskyttebataljoner, värn kompanier in. in. att kunna mobiliseras i oförändrad omfattning. Krigsförbandsövningar kommer att bedrivas med ca 22 000 man och mobiliseringsövningar bl. a. i form av mönstringsövningar med ett begränsat antal man.
Grundutbildning
Endast begränsad grundutbildning främst av befäl och vissa specialister avses ske, totalt ca 2 800 man inkl. viss utbildning för program 7. Huvud delen av personalen tillförs genom överföring av äldre tidigare grundutbildad personal från program 1 , mindre delar efter överföring från program 3—6.
Materielanskaffning
Utgifterna är förhållandevis låga eftersom lolcalförsvarsförbanden m. fl. i betydande utsträckning utnyttjar äldre materiel som förs över från program 1 . I begränsad omfattning anskaffas vapen, signalmateriel, per sonlig skyddsutrustning och ammunition. Vidare anskaffas fältuniformer för hemvärnet.
3. Kust- och sjöförsvarsförband omfattar marinens samt liga krigsförband.
Operativt vidmakthållande
En kryssare, åtta jagare, ett femtontal torpedbåtar, ett femtontal motor torpedbåtar, ett tjugotal ubåtar, sex fregatter samt ett antal minerings- och minröjningsförband kommer att vara rustade eller mobiliseringsbara under budgetåret. Vidare kommer rörliga eller fasta kustartilleriförband (kust artilleribrigader, spärrbataljoner, kustjägar kompanier, minspärrtroppar m. m.) samt helikopterförband att vara rustade eller kunna mobiliseras. Under budgetåret beräknas ytterligare ubåtar av typ Sjöormen och ett antal 7,5 cm kustartilleribatterier komma att tillföras organisationen, delvis som ersättning för utgående materiel. Två äldre jagare beräknas komma att om klassas till fregatter varjämte två omoderna fregatter, ett antal kustartilleri förband samt medeltunga och lätta helikoptrar beräknas utgå ur organi sationen. Krigsförbandsövningar kommer att bedrivas med ca 8 000 man och särskilda övningar eller mobiliseringsövningar med ca 1 000 man. Ut över utgifter för krigsorganisationen enligt ovan tillkommer utgifter för
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 47
allmän fredsorganisatorisk verksamhet vid staber, förband och verkstäder m. m. samt för underhåll av kaserner m. m.
Grundutbildning
Utbildningskontingenten omfattar ca 7 000 man. Utbildningen sker främst för att vidmakthålla den befintliga krigsorganisationen och möjliggöra in förandet av nylevererad materiel.
Materielanskaffning
Utgifterna hänför sig bl. a. till anskaffning av ubåtar (Sjöormentyp), torpedbåtar och lätta helikoptrar samt en fortsatt anskaffning av eller kompletteringar till kustrobotförband, 7,5 cm kustartilleribatterier och rör liga spärrförband.
Investeringar i anläggningar
Huvuddelen av utgifterna avser befästningsarbeten för nya kustartilleri batterier m. in. Härtill kommer utgifter för kompletterande byggnadsar beten vid befintliga etablissement och för att slutföra arbetena vid Muskövarvet inför örlogsbasens utflyttning sommaren 1969.
Forskning och utveckling
Förutom skeppsteknisk forskning m. m. sker utveckling av bl. a. nya torpedbåts- och ubåtstyper samt nya tunga kustartilleribatterier.
4. Luftförsvarsförband omfattar de delar av luftförsvaret som ingår i flygvapnet utom de förband som hänförs till det för flygstridskraf terna gemensamma bas- och underhållsprogrammet (program 6 ).
Operativt vidmakthållande
Jämfört med läget den 1 juli 1968 kommer ett oförändrat antal jaktdivi sioner och luftvärnsrobotkompanier att kunna mobiliseras. Jaktdivisionerna kommer att vara utrustade med flygplan 32 B (Lansen) och olika versioner av flygplan 35 (Draken). Under budgetåret tillförs den senaste jaktflygplan versionen (35 F) till ytterligare ett antal divisioner varvid fpl 32 B succes sivt utgår. Luftvärnsrobotkompanierna är utrustade med luftvärnsrobot 68 (Bloodhound). Inom stridslednings- och luftbevakningssystemet sätts vissa nya enheter i drift. Organisationen anpassas till detta. En flygflottilj (Göta flygflottilj, F 9) läggs ned den 1 juli 1969. Krigsförbandsövningar kom mer att bedrivas med ca 3 000 man, särskilda övningar med ca 500 man och mobiliseringsövningar med ett begränsat antal man.
Grundutbildning
Utgifterna hänför sig främst till grundutbildning av flygförare och strids lednings- och luftbevakningspersonal.
Materielanskaffning
Leveranserna av flygplan 35 F och jaktrobot 28 (Falcon) fortsätter. Av utgifterna hänför sig vidare en del till stridslednings- och luftbevaknings systemet. Dessa avser främst fortsatt anskaffning av trådsambands-, radio-
48 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
och radiolänkmateriel samt installation, utprovning och kontroll av tidi gare anskaffad materiel till radarstationer och centraler.
Investeringar i anläggningar
Kompletterande anläggningsarbeten för stridslednings- och luftbevakningssystemet utförs, bl. a. för radargruppcentraler, radarstationer och teleutrustning.
Forskning och utveckling
Forskning och utveckling inriktas bl. a. på metoder för undersökning och provning av materiel i tjänst samt på systemstudier, utredningar och tilllämpad forskning inom teknikområden med anknytning till jaktflygplan med beväpningssystem, luftvärnsrobot samt stridslednings- och luftbevakningssystem.
5. Attack- och spaningsförband omfattar flygvapnets attackoch spaningsförband utom de enheter som hänförs till det för flygstrids krafterna gemensamma bas- och underhållsprogrammet (program 6 ).
Operativt vidmakthållande
Ett jämfört med läget den 1 juli 1968 oförändrat antal attack- och spaningsdivisioner kommer att kunna mobiliseras. Attackdivisionerna kommer att vara utrustade med A 32 (Lansen) och spaningsdivisionerna med S 32 (Lansen) och S 35 (Draken). Krigsförbandsövningar kommer att bedri vas med ca 100 man och särskilda övningar med ca 100 man.
Grundutbildning
Utgifterna hänför sig främst till grundutbildning av flygförare.
Materielanskaffning.
Utgifterna avser främst seriekostnader för flygplan AJ 37 (Viggen) med beväpning (bl. a. attackrobotarna 04 och 05).
Forskning och utveckling
Huvuddelen av utgifterna avser typarbete för flygplan AJ 37 med under system, bl. a. attackrobot 04 och 05.
6 . Flygstridskrafternas bas- och underhåll sförband omfattar utgifter av gemensam karaktär för program 4 och 5 samt flygtransportförband.
Operativt vidmakthållande
Jämfört med läget den 1 juli 1968 kommer basbataljoner att kunna mobili seras vid ett något mindre antal flygbaser. Antalet flygtransportförband behålls oförändrat. Krigsförbandsövningar kommer att bedrivas med ca 2 000 man och särskilda övningar med ca 200 man. Utöver utgifter för krigsor ganisationen enligt ovan tillkommer utgifter för reparations- och iståndsättningsarbeten vid kaserner och flygfält.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 49
Grundutbildning
Utbildningskontingenten omfattar ca 6 800 man (inkl. viss utbildning för program 4 och 5). Värnpliktsutbildningen inriktas dels på att omsätta den befintliga krigsorganisationen, dels på att vidmakthålla den fredsmässiga utbildningsorganisationen så att erforderlig flygutbildning kan bedrivas.
Materielanskaffning
Materielutgifterna avser bl. a. viss ammunition samt test- och underhållsutrustning för flygplan och robotar samt landnings- och navigationsutrustning.
Investeringar i anläggningar
En begränsad komplettering sker under budgetåret i form av färdigstäl lande av ett flygfält och utbyggnad av vissa reservvägbaser. Härutöver sker kompletterande anläggningsarbeten på befintliga flyg fält m. m.
7. Central och högre regional ledning omfattar utgifter dels för krigsförband och anläggningar som ingår i högkvartersorganisationen och den högre regionala ledningen, dels för fredsorganisationen vid centrala och högre regionala staber och förvaltningar. Huvuddelen av ut gifterna avser operativt vidmakthållande av nuvarande organisation.
8 . Gemensamma stödfunktioner omfattar utgifter för olika komponenter som inte har kunnat fördelas eller är utpräglat gemensamma serviceorgan eller funktioner för hela krigsmakten. I programmet ingår gemensamma skolor, inskrivnings- och personalredovisning, signalskydd, lagerhållning in. m. av gemensamma förnödenheter, bidrag till frivilliga för svarsorganisationer, musik-, arkiv- och museiverksamhet m. m. Huvuddelen av utgifterna avser operativt vidmakthållande.
9. Allmän försvarsforskning omfattar utgifter för utred ningar och forsknings-, försöks- och utvecklingsverksamhet som inte direkt kan hänföras till övriga program. Samtliga utgifter för försvarets forsk ningsanstalt, militärpsykologiska institutet och driftkostnaderna för flyg tekniska försöksanstalten har således förts till programmet. Likaså har icke-projektbunden forskning under materielanslagen förts hit.
10. Civilförsvar m. m. omfattar utgifter för civilförsvar, psykolo giskt försvar m. m.
Operativt vidmakthållande
I det lokala civilförsvaret beräknas ca 148 000 personer av den planerade organisationen (ca 220 000 personer) kunna mobiliseras. 17 undsättnings-
4 —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 110
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år1969 51
mäls dessa anslag och vissa nya anslag. Av sammanställningen framgår storleken av preliminärt beräknade belopp och slutligt begärda anslag. De i prop. 1969: 1 (bil. 6 ) slutligt beräknade anslagen avsåg sammanlagt 4 263 408 000 kr. Summan av de föreslagna anslagen inom försvarsdeparte mentets verksamhetsområde går därmed upp till (4 263 408 000 + 1 405 542 000) 5 668 950 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 53
Chefen för armén
1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 019 369 kr., varav för lokalhyror 807 500 kr. 2. Pågående försöksverksamhet förutsätter att utgifter för försöksverksam heten vid staben bestrids från ett anslag. Under anslaget bör därför medel anvisas till avlöning av följande personal som ständigt tjänstgör vid staben men vars avlöning tidigare har beräknats under anslaget Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl., nämligen två regementsofficerare, tre kaptener eller förvaltare och 17 kaptener eller löjtnanter. Vidare bör medel anvisas för uppgifter som tidigare har bekostats från anslagen Armén: Reseersättningar m. m., Armén; övningar m. in., Underhåll av tygmateriel m. m., Trivsel främjande åtgärder, För svar supplysning samt Publikations- och blanketttryck (+3 182 664 kr.). 3. För utveckling av nytt styrsystem vid arméstaben budgetåret 1969/70 behövs 100 000 kr. 4. Utgifterna för bearbetningar vid försvarets materielverks datacentral skall budgetåret 1969/70 belasta arméstabens anslag (+ 900 000 kr.). 5. Vissa arbetsuppgifter inom organisätionsavdelningen har förts över till ADB. En arvodestjänst för pensionerad officer bör med anledning härav bytas ut mot tjänst för byråsekreterare (+ 15 211 kr.). 6 . En tjänst bör inrättas för en fotograf vid arméstabens bilddetalj. Foto grafen har hittills avlönats från sakanslag (+ 29 040 kr.). 7. Personalavdelningen vid sektion 3 behöver förstärkas med en tjänst för förvaltare eller byråassistent, avsedd för personalregistrator, och en tjänst för rustmästare eller assistent, avsedd för rekryteringsverksamhet (+ 64 752 kr.). 8 . Arvode till specialarméläkare vid en arbetsmedicinsk forskargrupp bekostas f. n. av forskningsmedel. För att säkerställa den fortsatta försvarsmedicinska forskningen vid armén bör för denne inrättas en tjänst för specialarméläkare (+ 75 252 kr.). 9. En förstärkning av arméöverläkarens expedition med en tjänst för förvaltare eller byråassistent är nödvändig för att säkerställa en riktig och effektiv personalplanering och personalbehandling (+35 712 kr.). 10. Ytterligare 10 000 kr. behövs för att anställa ADB-personal i högst A 23. 11. Representationsbidraget åt chefen för armén bör höjas till 10 000 kr. (+ 4 000 kr.). 12. Medel bör beräknas för vissa omkostnader vid väg- och vattenbygg nadskårens chefsexpedition (+ 5 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 21 215 000 kr. Som jag har anfört i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 20) avses armé-
54 Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
staben delta i försöken med verksamhetsplanering och budgetering m. m. under budgetåret 1969/70. Medelsbehovet härför har jag i prop 1969: 1 (bil. 6 s. 22) beräknat till 21 920 000 kr. Jag har i detta sammanhang beaktat föreslagna överföringar från vissa anslag ( 2 ) och räknat medel för data- ;verksamhet (4). Jag har vidare räknat med att avlöning m. m. för en ma- ,jor vid arméstaben bör anvisas under anslaget Militärområdesstaber med särskild budget. Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående om ny organisation av militärsjukvårdens ledning beräknar jag vidare under anslaget medel för två stabsläkare och ett halvtidstjänstgörande biträde. I samband med detta kan tjänster för arméöverläkare och överfältveterinär samt ytterligare 19 tjänster dras in. Vidare minskar omkostnaderna vid staben med 70 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Arméstaben för budgetåret 1969/70 anvisa ett
förslagsanslag av 21 215 000 kr.
56 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
delningen i marinstaben) inrättas. Därvid kan genom omfördelning av arbetsuppgifter inom staben en tjänst för kapten på aktiv stat bytas ut mot en arvodestjänst för officer (—56 206 kr.). 4. För marinstabens interna personal- och budgetarbete bör inrättas en tjänst för kvalificerat biträde. Därvid kan en biträdestjänst utgå (+6 516 ler.). 5. För att fullfölja ålagda sjömålsutredningar behövs ytterligare 35 000 kr. för reseersättningar. För ett nytt vaktställe behövs 17 500 kr., för infor mationsbearbetning i datamaskin 1 170 000 kr. samt för ökade dupliceringsoch kopieringskostnader 20 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 14 850 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en tjänst för regementsofficer för ADB-detaljen. Anslaget kan samtidigt minskas med medel för en kapten (2). Jag räknar med att tjänsterna för isbrytardirek tören och hans biträde förs över till sjöfartsverket, att en tjänst för rege mentsofficer tillkommer vid marinstaben och att en tjänst för kapten byts ut mot arvodestjänst för pensionerad officer (3). Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående om militärsjukvårdens ledning beräknar jag vidare medel för en marinstabsläkare och ett halvtidstjänstgörande biträde. I samband därmed kan tjänsten för marinöverläkare och ytterli gare åtta tjänster dras in. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Marinstaben för budgetåret 1969/70 anvisa ett för
slagsanslag av 14 850 000 kr.
58 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
(+ 472 140 kr.). Samtidigt kan en tjänst för byråintendent och två tjänster för tekniskt biträde utgå (— 83 184 kr.). 3. Personalavdelningen behöver förstärkas med en juridiskt utbildad tjänsteman (byrådirektör) och en byråassistent för rekryteringsfrågor (+ 86 964 kr.). 4. För att säkerställa sambandscentralens funktion dygnet runt behövs med hänsyn till trafikbelastningen tre tjänster för rustmästare (+ 87 120 kr.). 5. Underrättelseavdelningen behöver förstärkas med en förste byråinspek tör och en kansliskrivare (+ 67 992 kr.). 6 . För prövning och behörighetstest m. m. av trafikledare för såväi civil luftfart som militär verksamhet föreslås två nya tjänster för stabstrafikledare (+ 102 504 kr.). 7. Med anledning av chefens för flygvapnet förslag till organisation av den militära vädertjänsten medgav Kungl. Maj :t år 1967 att regionala vä dercentraler försöksvis fick inrättas inom ramen för nuvarande antal tjäns ter vid luftförsvarscentralerna inom sektorerna O 5 och S 1. I prop. 1968: 109 (s. 86 ) har departementschefen framhållit att riktpunk ten vid uppbyggnaden av den nya väderorganisationen skall vara att verk samheten med ökad effekt skall bedrivas inom nuvarande kostnadsram. Kostnaderna för användning av ADB kan däremot komma att öka. Som ett led i denna omorganisation föreslås att två tjänster för meteorolog förs över till flygvapnet och fyra tjänster för tekniskt biträde omvand las till högre tjänster och förs över till flygvapnet (— 151 632 kr.). Vid flygstaben föreslås tillkomma en tjänst för ingenjör för vissa statistiska uppgifter i utbyte mot en tjänst för tekniskt biträde (+ 10 404 kr.). 8 . I planläggningen för inrättande av regional vädercentral i östra Sve rige ingår att flygstabens telefaxcentral skall flyttas till vädercentralen. Fyra tjänster för assistent föreslås därför föras över till flygvapnet (— 104 744 kr.). 9. Kostnaderna för ekiperingsbidrag, stabsarvoden och förbandsövningstillägg beräknas minska med sammanlagt 36 406 kr. 10. För databehandlingskostnader behövs 2 338 000 kr. För ökade sjuk vårdskostnader och samtalsavgifter samt för bevakning erfordras samman lagt 37 000 kr. För engångsanskaffning av möbler och kontorsmaskiner be hövs 35 000 kr. Kostnaderna för reseersättningar (flyttningsersättningar) beräknas kunna minska med 25 000 kr. (+ 2 385 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 18 460 000 kr. Jag räknar med att två tjänster för meteorolog och fyra tjäns ter för tekniskt biträde samt fyra tjänster vid telefaxcentralen förs över
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 59
till flygvapnet (7, 8 ). I fråga om ekiperingsbidrag, stabsarvoden och förbandsövningstillägg har jag inte något att erinra mot förslagen från chefen för flygvapnet (9). Med hänvisning till vad jag bär anfört i det föregående om militär sjukvårdens ledning beräknar jag vidare medel för en flygstabsläkare, två specialflygläkare och ett biträde. I samband därmed kan tjäns ten för flygöverläkare och ytterligare sju tjänster dras in. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Flygstaben för budgetåret 1989/70 anvisa ett för
slagsanslag av 18 460 000 kr.
D 2. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
| 1967/68 Utgift | M97 083 019 |
| 1968/69 Anslag | 205 000 000 |
| 1969/70 Förslag | 194 000 000 |
60 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
vet av personal för fortifikations- och byggnadsförvaltningen vid flygflot tilj. Med denna utredning som grund föreslås att tjänster för sju kaptener, 18 förvaltare, 17 förrådsförmän och nio förmän inrättas. Härvid kan tjäns ter för tolv civila kasernföreståndare och en förrådsman utgå (+ 1 164 290 kr.). 3. Under budgetåret tas vissa stridsledningsanläggningar inom stril 60systemet i bruk. En tjänst för förvaltare, chef för viss anläggning, bör därför tillkomma (+35 712 kr.). 4. Kassaavdelningarna vid F 5, F 16 och F 20 är underbemannade, vil ket har bestyrkts i försvarets civilförvaltnings utredning rörande försva rets A-kassor. Tre arvodestjänster för underofficer föreslås därför tillkom ma (+ 33 645 kr.). 5. Flygvapnets krigsskola (F 20) består av chef, stabsavdelning och skolavdelning. Chef för stabsavdelningen är skoladjutanten, en kapten. Skolavdelningen saknar chef, varför chefen F 20 måste fungera även som skolavdelningschef. Omläggning och utökning av officersutbildningen med för behov av en tjänst för chef för nämnda avdelning. En tjänst för över stelöjtnant eller major föreslås tillkomma (+ 49 848 kr.). F 20:s två strillärare, löjtnanter, bör i likhet med flygavdelningslärarna vid skolan vara kaptener. Två tjänster för löjtnant föreslås därför bytas ut mot kaptenstjänster (+ 24 000 kr.). Den ökade utbildningsverksamheten vid F 20 och vid flygvapnets bomb- och skjutskola medför behov av kontorspersonal. Två nya tjänster, en för kontorsbiträde (F 20) resp. en för kansliskrivare, föreslås tillkomma (+ 41 880 kr.). 6 . För att tillgodose behovet av föreståndare för förbandens och skolor nas bokförråd föreslås 17 nya tjänster för förste flvgtekniker eller flygtek niker (+ 403 200 kr.). 7. För att minska utbildningstiden i luften och antalet haverier har ett antal flygsimulatorer anskaffats. Under budgetåret 1968/69 tillkommer tre nya simulatorer till de sju som tidigare finns vid flygvapnets förband. För instruktörer vid dessa anläggningar föreslås 19 tjänster för fanjunkare tillkomma (+ 615 900 kr.). 8 . Vid krigsflygskolan finns som chef för teleavdelningen (teleofficer) en tjänst för löjtnant. Arbetsuppgifterna skiljer sig numera inte från de som fullgörs vid teleavdelningen vid flygvapnets övriga förband, där det för samma befattning finns tjänst för kapten. En tjänst för löjtnant vid krigsflygskolan föreslås därför bytas ut mot kaptenstjänst (+ 12 000 kr.). 9. Flygvapnets flygplatser upplåts i vissa fall för civil flygtrafik. Ansva ret för bl. a. trafikledningen för den civila luftfarten åvilar chefen för flygvapnet. Minimibehovet av nya tjänster för trafikledare för civil luftfart bedöms vara sju. För den lokala radarövervakningen bedöms behovet vara fyra trafikledare och för utbildnings- och kommenderingsreserv för tra fikledare föreslås åtta nya tjänster. Sammanlagt föreslås 19 nya tjänster
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1069 61
för trafikledare. Vid nedläggningen av F 9 den 1 juli 1969 kan samman lagt tio tjänster för trafikledare dras in. För att möjliggöra viss flygtrafik föreslås att endast åtta tjänster dras in (+ 348 060 kr.). 10. För den civilmilitära väderpersonal som förs över från flvgstaben till flygvapnet eller som omdisponeras inom flygvapnet för att upprätta två regionala vädercentraler (öst och syd) samt för att inrätta väderorgan i Södra och östra militärområdesstaberna och Övre Norrlands militärområdesstab föreslås följande tjänster, nämligen tre för förste stabsmeteorolog och 23 för meteorolog (lönegrad A 26/24). Samtidigt föreslås att sam manlagt 24 tjänster för meteorolog (lönegraderna A 24—A 15/19) utgår (+ 450 672 kr.). För flyginaterielförvaltningens försöksplats i Norrland samt för flygvapnets väderskola föreslås två nya tjänster för meteorolog (+ 69 708 kr.). För civil väderpersonal vid de regionala vädercentralerna föreslås följande tjänster, nämligen en för byråassistent, åtta för dataas sistent, 22 för förste meteorologassistent och tolv för assistent. Samtidigt föreslås att två tjänster för förste meteorologassistent och 26 tjänster för tekniskt biträde utgår (+ 488 616 kr.). 11. För att ombesörja utspisning i vissa luftförsvarsanläggningar för personal i passtjänst behövs tjänster för en kokerska och tre ekonomibi träden (+ 75 396 kr.). 12. Efter hand som stridsledningsorganisationens uppbyggnad fortskrider tillkommer centraler och radarstationer som geografiskt placeras utanför områden där militär bevakning finns. För bevakning och skydd av de an läggningar som tillkommer under budgetåret 1969/70 behövs sex tjänster för civil vaktman (+ 132 048 kr.). 13. Under hösten 1969 flyttas tel ef axcentralen i flygstaben till lokaler i anslutning till den regionala vädercentral som har upprättats i östra Sve rige. För drift av denna central behövs fyra assistenter. Motsvarande antal tjänster vid flygstaben utgår (+ 91 544 kr.). 14. Under budgetåret 1969/70 når 18 överfurirer, fyra flottilj poliser och .51 flygtekniker sådan ålder att de enligt gällande bestämmelser skall be fordras till rustmästare, flottiljpolis i Ao 13 resp. förste flygtekniker. Kost naderna för de utbyten av tjänster som föranleds härav uppgår till 152 634 kr. 15. Medelsbehovet för arvoden till observationspersonal i vädertjänst be- Täknas öka med 42 224 kr., varav 15 624 kr. utgör kostnader för ny synoptisk observationsstation. 16. Nedläggningen av F 9 den 1 juli 1969 beräknas medföra att 131 tjänster kan dras in. Detta innebär en kostnadsminskning med 1 167 015 kr. 17. Behov av extra arbetskraft föreligger vid förbandens mobiliseringsavdelningar och för personaluppföljning med ADB. Sammanlagt behövs ytterligare ca 144 tjänstgöringsmånader. Medelsbehovet för tillfälligt anrställd personal beräknas därigenom öka med 208 800 kr.
62 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
18. För representationsbidrag till vissa militära chefer behövs ytterligare 20 000 kr. 19. Uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift bör räknas upp med 93 000 kr. medan uppbördsposten Avlöningar till personal i civil luftfart kan minskas med 125 000 kr.
D e partemen t sch ef en
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 223,6 milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för en förvaltare, fem trafik ledare, en kokerska och tre ekonomibiträden samt tre civila vaktmän ( 3 , 9, 11, 12). För arvoden till observationsper sonal i väder tjänst har jag räk nat med en kostnadsökning av 15 600 kr. (15). Medel har också beräknats för utbyte av tjänster vid s. k. åldersbefordran (14). Som jag har anfört under anslaget Flygstaben har jag i fråga om den mili tära vädertjänsten räknat med att från flygstaben till flygvapnet förs över tjänster för två meteorologer, fyra tekniska biträden och fyra tjänster för telefaxuppgifter. Jag är inte beredd att därutöver tillstyrka chefens för flyg vapnet förslag om ytterligare tjänster för detta ändamål (10). Som jag har anfört i prop. 1968: 109 (s. 86 ) skall riktpunkten vid uppbyggnaden av den nya väderorganisationen vara att verksamheten med ökad effekt skall be drivas inom nuvarande kostnadsram. Eftersom flygvapenchefens förslag innebär en ökning av kostnadsramen har försvarets rationaliseringsinstitut fått i uppdrag att se över den försöksorganisation av den militära väder tjänsten som nu tillämpas med Kungl. Maj :ts medgivande och att avge förslag till slutlig organisation av vädertjänsten. I avvaktan på resultat av denna utredning räknar jag med att försöksverksamheten fortlöper inom ramen för befintliga medel. Jag går därefter över till vissa frågor som hänger samman med den av 1968 års riksdag beslutade indragningen av F 9 som fredsorganisation (prop. 1968:109, SU 124, rskr 282). Riksdagens beslut innebär bl. a. att flygfältet vid Säve tills vidare skall behållas som krigsbas och att de uppgif ter som åligger chefen för F 9 i hans egenskap av chef för luftförsvarssektor W 2 skall föras över till annan förbandschef. De delar av flottiljen, som återstår efter indragning av de flygande divisionerna och som inte krävs för underhåll m. in. av krigsflygfältet eller ingår i stridsledningsorganisationen i luftförsvarssektor W 2, skall dras in den 1 juli 1969. Beträffande den framtida användningen av F 9:s mark, byggnader och anläggningar anfördes i prop. 1968: 109 att närmare överväganden och beslut borde anstå i avvaktan på förslag från försvarets fastighetsnämnd. De åtgärder, inbegripet erforderliga övergångsåtgärder beträffande personalen m. m„ som utöver riksdagens beslut om nedläggningen behövdes för att genom föra förslagen förutsattes enligt propositionen ankomma på Kungl. Maj :t. För att få underlag för att genomföra de organisationsändringar m. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 63
som hänger samman med nedläggningen av F 9 har Kungl. Maj :t uppdra git dels åt försvarets fastighetsnämnd att utreda frågan om den framtida användningen av F 9:s mark, byggnader och anläggningar, dels åt överbe fälhavaren att avge förslag om anknytning av stabsorganisationen för led ning av sektoruppgifterna inom luftförsvarssektor W 2 till annat befint ligt förband. Försvarets fastighetsnämnd har i juli 1968 lagt fram förslag om den fortsatta användningen av F 9:s byggnader m. m. Efter remissbehandling av förslaget har Kungl. Maj :t den 4 oktober 1968 föreskrivit dels att Sävebasen fr. o. m. den 1 juli 1969 tills vidare skall användas som krigsflygfält, dels att till F 9:s etablissement skall från samma dag förläggas värnpliktsverkets västra inskrivningscentral, det helikopterdetachement ur marinen, som f. n. är förlagt till Torslanda flygplats, samt delar av flygmaterielförvaltningens reservdelsförråd för flygmateriel. Enligt beslutet skall befäl havaren för Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden fr. o. m. den 1 juli 1969 ha hand om förvaltningen av F 9:s etablissement och markområden vid Säve. I krigsflygfältet ingående anläggningar och mark skall dock förvaltas av myndighet ur flygvapnet enligt chefens för flyg vapnet bestämmande. Genom samma beslut uppdrog Kungl. Maj :t åt överbefälhavaren att ge förslag på lokaler vid F 9 för gemensamma funktioner för de enheter som efter juni 1969 skall vara förlagda dit samt att utreda och redovisa perso nalbehov och kostnader m. m. för dessa funktioner. Den nu beslutade för läggningen av vissa enheter till F 9:s etablissement är inte att betrakta som slutlig utan kan för bl. a. västra inskrivningscentralen förutses bli relativt kortvarig. Lokaliseringsfrågorna kommer åter att tas upp av fredsorganisationsutreduingen. Denua har nämligen fått i uppdrag att vid sina kommande undersökningar av organisation in. in. för de förband, som är förlagda till Göteborg, ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om den slutliga lokaliseringen av inskrivningscentralen och helikopterdetacliementet ur marinen. I november 1968 lade överbefälhavaren fram förslag om ledningen och organisationen av luftförsvarssektor W 2. över förslaget bär försvarets rationaliseringsinstitut yttrat sig och i stort tillstyrkt överbefäl havarens förslag. På grundval av överbefälhavarens förslag har Kungl. Maj :t den 28 februari 1969 förordnat att luftförsvarssektor W 2 den 1 juli 1969 t. v. — i avvaktan på resultatet av försvarets fredsorganisationsutrednings undersökningar rörande uppgifter och organisation för krigsmaktens re gionala och lokala myndigheter — provisoriskt skall anknytas till Skara borgs flygflottilj (F 7). Chefen för F 7 skall tillika vara chef för luftför svarssektor W 2. De tjänster — sammanlagt 61 —; som behövs för sektor uppgifter m. m. har i princip kunnat föras över från F 9. I personalorga nisationen ingår därutöver 49 värnpliktiga.
64 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
I samma beslut har Kungl. Maj :t vidare föreskrivit att en baspluton provisoriskt får organiseras vid Sävebasen för skötsel av krigsflvgfältet. Basplutonen skall bestå av bastropp, förrådstropp och vakttropp med sammanlagt 19 tjänster, varav 3 civila. Härtill kommer fyra arbetare som avlönas från sakanslag. I december 1968 har överbefälhavaren lämnat förslag om utnyttjande av lokalerna vid Säveetablissementet för gemensamma funktioner och redovisning av personalbehov och kostnader in. m. för dessa funktio ner. Försvarets rationaliseringsinstitut har yttrat sig över förslaget och därvid haft vissa erinringar beträffande bl. a. storleken av den gemensam ma personaluppsättningen och fördelningen av de beräknade driftkostna derna mellan de myndigheter som kommer att utnyttja etablissementet. Genom beslut den 28 februari 1969 har Kungl. Maj :t meddelat vissa pro visoriska föreskrifter för Säveetablissementets fortsatta användning. Före skrifterna innebär att sammanlagt 32 tjänster under budgetåret 1969/70 får finnas inrättade för maskin-, kassa-, förplägnads- och kasernvårdstjänst in. m. Överbefälhavaren har dock samtidigt fått i uppdrag att under budgetåret 1969/70 undersöka möjligheterna till personalbesparingar i en lighet med vad försvarets rationaliseringsinstitut har föreslagit i sitt ytt rande, bl. a. vad gäller maskin- och kassatjänsten. Engångs- och driftkostna derna under budgetåret 1969/70 för det gemensamma användandet av Sä veetablissementet, av överbefälhavaren preliminärt uppskattade till ca 2,4 milj. kr., beräknas kunna bestridas av medel som står till de nyttj ande myn digheternas förfogande. För att få ett bättre underlag i fråga om kostna derna för Säveetablissementet har föreskrivits att samtliga gemensamma kostnader för de olika nyttjarna under budgetåret 1969/70 skall redovisas på särskilt upplagda redovisningstitlar. På grundval av denna redovisning kommer de myndigheter som under budgetåret 1970/71 beräknas utnyttja Säveetablissementet att i sina anslagsframställningar för detta budgetår —i samråd med överbefälhavaren — beräkna medel härför. Sedan de av Kungl. Maj :t beslutade åtgärderna med anledning av F 9:s nedläggning har genomförts och ett gemensamt utnyttjande av Säveetab lissementet organiserats, kan 149 tjänster dras in. Den övertaliga persona len kan i viss utsträckning beredas annan anställning inom krigsmakten, bl. a. genom vakansuppfyllnad vid flygvapnet. Många av de tjänster som skall dras in är dock ordinarie och kommer att behöva föras på över gångsstat. Även andra övergångsåtgärder kan bli nödvändiga. Den faktiska löneminskningen under anslaget motsvarar därför inte antalet indragna tjänster. Vid medelsberäkningen har jag tagit hänsyn härtill. För den personal som inte kan beredas fortsatt anställning gäller givet vis nuvarande bestämmelser om särskilda förmåner till viss övertalig per sonal vid försvaret. Som jag har anfört i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 47) har beträffande s. k.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 65
frivillig tjänstgöring vid försvarsgrenarna börjat tillämpas ett system som i visst avseende avviker från det förslag som har legat till grund för riks dagens beslut i ämnet. Jag ämnar i annat sammanhang denna dag föreslå Kungl. Maj :t att upp dra åt chefen för flygvapnet att förbereda en överföring av transportflyg enheterna vid Skaraborgs flygflottilj och Svea flygkår (F 8) till Västman lands flygflottilj. En sådan överföring har föreslagits av försvarets fredsorganisationsutredning och ligger i linje med vad jag tidigare har uttalat om verksamheten i fred vid F 8 (prop. 1963:110 s. 113, SU 114, rskr 266). Denna fråga bör kunna underställas riksdagen senast år 1970. Med hänsyn till planerade försök med verksamhetsplanering och budge tering m. m. (jfr prop. 1969: 1 bil. 6 s. 20) bör 29,6 milj. kr. av de tidi gare redovisade medlen anvisas under anslaget Flygvapnet: Förband med särskild budget. Förevarande anslag bör alltså föras upp med 194 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 194 000 000 kr.
D 23. Anskaffning av flygmateriel m. m. 1967/68 Utgift 1 114 201 128 Reservation 260 933 040 1968/69 Anslag . 1 080 445 000 1969/70 Förslag 973 189 000 Från anslaget betalas anskaffning och modernisering av flygmateriel m. m. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 — vid ingången av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut — 2 509 801 000 kr. För innevarande budgetår har riksdagen lämnat beställningsbemyndigande till ett belopp av 830 milj. ler. medan Kungl. Maj:t en ligt beslut t. o. in. januari 1969 har medgett förbrukning av 1 012 900 000 kr. under anslaget. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden blir (2 509 801 000 + 830 000 000 — 1 012 900 000) 2 326 901 000 kr.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 1 010 800 000 (— 69 645 000) kr. Hela anslagsbeloppet bör få förbrukas. Anslaget avses för utgifter på grund av beställ ningar enligt följande sammanställning (milj. kr.).
2. Beställningar 1968/69 och 1969/70 som behövs lör att fullfölja tidigare beslutade
1 011,0
5 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 110
Kungi. Maj:ts proposition nr 110år 1969 67
rielförvaltningens försökscentral och försöksplatser jämte utrustningar till dessa. 15. Av bemyndigandet avses 2,7 milj. kr. för ADB-ändamål.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 973 189 000 kr. För att hittills outnyttjade be lopp under kapitalbudgetanslag skall kunna tas i anspråk inom utgiftsramen för det militära försvaret måste medelsförbrukningen under förevärande anslag bli mindre än anslagssumman. Av anslaget bör få utnyttjas 936 309 000 kr. under nästa budgetår. Härtill kommer del av den reservationsmedelsförbrukning som får ske under budgetåret. För nästa budgetår bör inhämtas bemyndigande att medge beställningar inom en kostnadsram av 950 milj. kr. För beställningsverksamheten finns materielplaner, som har gjorts upp med utgångspunkt i riktlinjerna enligt 1968 års försvarsbeslut. Fördelningen på ittaterielslag in. m. framgår av det föregående. Det bör liksom tidigare ankomma på Kungl. Maj:t att tå ställning till vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar av flygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av 950 000 000 kr., ; 1
b) till Anskaffning av flggmateriel m. m. för budgetåret
1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 973 189 000 kr.'
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 69
Överbefälhavaren
Den föreslagna ökningen hänför sig till löne- och prisomräkning m. m. samt till ett nytt bevakningsobjekt (+ 30 000 kr.). För personalvårdande åtgärder enligt Kungl. Maj :ts cirkulär den 3 juni 1966 föreslås 20 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 36 205 000 kr. Anslaget bar därvid minskats med medel för en maskinchef, tre förste maskinister, två förste reparatörer, en värmeskötare, en rustmästare och två vaktinän, som förs över till anslaget Armén: Avlöningar till ak tiv personal in. fl. (jfr prop. 1969: 1 bil. 6 s. 35). Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående om militär sjukvår dens ledning beräknar jag medel för sammanlagt 39 tjänster vid inilitärområdesstabernas och Got lands niilitärkommandostabs hälso- och sjukvårdsavdelningar. I samband därmed kan sammanlagt 23 tjänster i nuvarande organisation dras in. Med hänsyn till planerade försök med verksamhetsplanering och budgete ring in. m. (jfr prop. 1969: 1 bil. 6 s. 20) bör 8 310 000 kr. anvisas under anslaget Militärområdesstaber med särskild budget. Förevarande anslag bör alltså föras upp med 27 895 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Militärområdesstaber: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 27 895 000 ler.
E 7. Militärområdesstaber med särskild budget
Som jag har anfört i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 20) avses Södra militärområdesstaben och Bergslagens militäroinrådesstab delta i försöken med verk samhetsplanering och budgetering in. in. under budgetåret 1969/70. Mé-: delsbehovet för dessa staber beräknar jag med hänvisning till samman ställningen i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 22) och vad jag har anfört under Mili-tärområdesstaber: Förvaltningskostnader till 11 870 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Militärområdesstaber med särskild budget för bud
getåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 11 870 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 71
Försvarets civilförvaltning
1. Löne- och prisomräkning in. in. DIS 008 kr., varav för lokalhyror 207 000 kr. 2. Som en följd av omfördelning av arbetsuppgifter kan vid kanslibyrån en tjänst för förste byråsekreterare, byråsekreterare eller amanuens, en tjänst för amanuens och en tjänst för byråintendent dras in (— 118 872 kr.). 3. På kameralbyrån föreslås tre vakanta tjänster för kansliskrivare vid avlöningscentralen och en tjänst för kontor sbiträde på administrativa sek tionen utgå (— 19 680 kr.). 4. Genom rationalisering och omfördelning av arbetsuppgifterna inom kameralbyrån kan en tjänst för materialförvaltare och en tjänst för expeditionsförman föras på övergångsstat under förutsättning att en tjänst för assistent inrättas (— 23 352 kr.). 5. På grund av ökad arbetsbelastning bör den juridiska byråns patent tekniska sektion tillföras en tjänst för avdelningsdirektör (+ 64 896 ler.). 6. Vid civilförvaltningen finns eu datacentral som utnyttjas av flera myndigheter. F. n. betalas löner till 15 tjänstemän, som avses för driften vid centralen, från civilförvaltningens avlöningsanslag medan sjukvård och expenser för dessa samt övriga driftkostnader för centralen belastar verkets omkostnadsanslag. Civilförvaltningen har enligt meddelade anvis ningar för petitaarbetet räknat med att dessa kostnader fr. o. in. budget året 1969/70 skall belasta en särskild drifttitel under vilken också ersätt ningar för utnyttjande av dataanläggningen avses redovisas. Därför före slår verket en minskning av anslaget som motsvarar ifrågavarande drift kostnader. För civilförvaltningens egen dataverksamhet i anslutning till utbetalning av krigsmaktens månadslöner, kassabokföring m. m. behövs för nästa budgetår 800 000 kr. Medlen föreslås anvisas under ett särskilt anslag (•— 1 714 700 kr.). 7. Av de medel som för innevarande budgetår har anvisats för expenser avser 5 000 kr. engångskostnader. Medelsbehovet för budgetåret 1969/70 minskar sålunda med samma belopp. 8. På grund av de under 2—5 angivna personalförändringarna kan med len för sjukvård minskas med 1 000 kr. och för expenser med 2 300 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 10 095 000 kr. Jag har vid medelsberäkningen tagit hänsyn till civilför valtningens förslag om personalförändringar (2—4 och 8) utom såvitt av ser förslaget att dra in en tjänst för förste byråsekreterare, byråsekreterare eller amanuens vid kanslibyrån (2). Försvarets civilförvaltning har an mält att denna tjänst fortfarande behövs för verksamheten. Jag har vidare räknat medel för en tjänst för byrådirektör (5). Jag biträder inte civil förvaltningens förslag att under ett särskilt anslag anvisa medel för den
Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969 73
4. Sjukvårdsstyrelsens snabbtelefon är nedsliten och behöver ersättas med en ny oberoende av om de föreslagna organisationsändringarna kom mer till stånd eller inte (+ 60 000 kr.). 5. För uträkning av löner till styrelsens personal behövs 1 600 kr. 6. För budgetåret 1968/69 har 155 000 ler. anvisats för databehandling under sjukvårdsstyrelsens omkostnadsanslag. Ifrågavarande kostnader fö reslås fr. o. m. nästa budgetår föras över till anslaget Underhåll av sjukvårdsmateriel. 7. För innevarande budgetår har anvisats 21 000 kr. för engångsanskaffningar. Anslaget kan för budgetåret 1969/70 minskas med motsvarande belopp.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslagel till 4,9 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn till de tjänsteförändringar in. in. inom försvarets sjukvårdsstyrelse som jag har förordat vid anmälan av frågan om militär sjukvårdens centrala ledning m. m. i det föregående. Vi dare har jag räknat medel för bl. a. ny snabbtelefonanläggning (4), vissa arvoden för personal i en tillämpningsgrupp i den föreslagna centralplane ringen och avlöningsuträkning med hjälp av ADB (5) samt beaktat de anslagsminskningar som sjukvårdsstyrelsen har föreslagit (6 och 7). Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1969/70
anvisa ett förslagsanslag av 4 900 000 kr.
F 5. Försök med gemensam datadrift 1969/70 Nytt anslag (förslag) 1 000
I det föregående (s. 41) har lämnats en redogörelse för bakgrunden till ifrågavarande försöksverksamhet. Försökens ändamål skall vara att pröva formerna för en sammanhållen och ekonomiskt självbärande datadrift för produktionsbehoven vid flera myndigheter. Jag räknar med att försöken skall avse en sammanhållen drift av data maskiner vid försvarets civilförvaltning, försvarets materielverk och värnpliktsverket. Personal för driften finns redan anställd vid civilförvaltningen och materielverket men viss nyanställning måste ske för värnpliktsverket och för ledningen av driften. Utgifterna för personalen och i övrigt för driften bör bestridas från ett särskilt förslagsanslag för försöksverksam heten. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Anslaget skall tillgodoföras inkomster från myndigheter som utnyttjar den datamaskinutrustning som disponeras för försöken. De centrala myndigheter
74 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
na har beräknat medel för dataproduktionsbehoven inom sina områden under nästa budgetår och kan därför utnyttja en självbärande datadrift. Det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter för försöken. Jag räknar med att civilförvaltningen skall svara för driftled ningen. Under åberopande av vad jag har anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Försök med gemensam datadrift för budgetåret
1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
76 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
Civilförsvarsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning in. in. 1 117 000 kr. varav 810 000 kr. för lo kalhyror. 2. För riksnämnden för kommunal beredskap behövs ett biträde. För ökat studiearbete behövs på planeringsbyrån två tjänster för avdelnings direktör eller byrådirektör. Eu förste byråinspektör behövs för att överva ka funktionsdugligheten hos apparatur som civilförsvaret har installerat för larmgivning och för den fortsatta planeringen av alarmeringssystemeU Erfarenheterna av planeringsbyråns organisation visar att sex assistent tjänster och en kontorsbiträdestjänst bör ersättas med fyra byråinspektörstjänster och två kansliskrivartjänsler. På kanslibyrån krävs förstärk ning med en tjänst för byråsekreterare. För databehandling behövs två assistenttjänster och två biträdestjänster (+ 221 640 kr.). 3. Arbetet med tekniska bestämmelser och revidering av typhandlingar för skyddsrum släpar efter. Det ökade studiearbetet inom planeringsbyrån kräver delundersökningar av expertis på skilda områden. Vidare skall vissa datasystem in. m. utvecklas (+ 190 000 kr.). 4. På grund av ökad reseverksamhet behövs en uppräkning med 120 0001 kr. för inrikes tjänsteresor, utöver prisomräkning och merkostnad för utökad organisation. 5. Hyreskostnaderna för styrelsens ämbetslokaler i Råcksta utgör 810 000 kr. För föreslagen utökning av organisationen behövs tjänstelokaler som be räknas kosta 15 000 ler. För rätten att i samband med konferenser in. m. disponera lokaler i Råcksta gård utgår ersättning till vattenfallsstyrelsen med 12 000 kr. för år (+ 27 000 kr.). 6. Under anslagsposten Övriga expenser begärs medel för testkörning av nya ADB-system för förrådsrapportering (100 000 kr.), för anskaffning av skär- och ryckningsmaskin för ADB-produktion (30 000 kr.), för anskaff ning av en dikteringsmaskin (1 000 kr.) samt för ersättning och belöning i förslagsverksamheten (3 000 kr.). 7. För informationsverksamheten beräknas en ökning med 10 000 kr.
Departementschefen
Civilförsvarsstyrelsen har i uppdrag att i samråd med överbefälhavaren, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, socialstyrelsen och försva rets forskningsanstalt bedriva miljöstudier för befolkningsskyddet och att före den 1 mars 1971 inkomma med perspektivplan för civilförsvarets utveckling fr. o. m. år 1972. Med hänsyn till dessa arbetsuppgifter uppdrog Kungl. Maj :t åt försvarets rationaliseringsinstitut att se över den nuva rande organisationen för civilförsvarsstyrelsens planeringsverksamhet. In stitutet framhåller i sin rapport att civilförsvarsstyrelsen f. n. inte dispo nerar tillräcklig personal för att utarbeta perspektivplan och bedriva de studier som behövs. Institutet föreslår att styrelsen får en särskild perso
78 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
Civilförsvarsstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 40 180 000 (—8 820 000) kr. För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om 27 780 000 kr. 1. De beställningsbeinyndiganden som har lämnats t. o. m. budgetåret 1968/69 beräknas vara tillräckliga för återstående anskaffning — dvs. t. o. m. preferensgruppen 24 — av utrustning till kårerna i det allmänna civilförsvaret. Av bemyndigandet avses 13 774 000 kr. för inköp av materiel som till kommer utöver materielplanen, 6,2 milj. kr. för omsättning (inkl. modifie ring, renovering m. m.) av materiel samt 600 000 kr. för anskaffning av radiomateriel. 2. Beloppet avser prisreglering av beviljat bemyndigande att beställa skyddsmasker för 20 milj. kr. 3. Tidigare anvisade medel räcker till erforderlig omsättning av motor fordon. 4. Bemyndigandet är avsett för anskaffning och installation av materiel för alarmeringsledning (890 000 kr.), utomhusalarmering (1 043 000 kr.), telefonalarmering (100 000 kr.), lokalalarmering (50 000 kr.), särskild ma növerutrustning i Stockholm och Göteborg (120 000 kr.), landsbygdsalarmering (280 000 kr.) och omsättning m. m. av larmutrustning (365 000 kr.). 5. Bemyndigandet avses för telefonförbindelser till grupperingsplatser (50 000 kr.), anskaffning av identitetsbrickor (20 000 kr.), underhåll av viss beredskapsanläggning (25 000 kr.) samt annonsering i telefonkatalo gen om utrymning (550 000 kr.). Slutligen ryms i bemyndigandet 3 613 000 kr. för kontraktsenliga kostnadsökningar på grund av rörliga priser på beställd radiomateriel.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 53 623 000 kr. För nästa budgetår bör inhämtas bemyndigande att medge beställningar inom en kostnadsram av 27 780 000 kr. Fördelningen på materielslag in. m. framgår av det föregående. 1968 års riksdag har antagit riktlinjer för anskaffning av skyddsmasker till befolkningen (prop. 1968: 110, SU 122, rskr 281). Sammanfattningsvis innebär riktlinjerna att skyddsmasker för 20 milj. kr. skall anskaffas under budgetåren 1968/69—1971/72. Beställningsbemyndigande till detta belopp lämnades budgetåret 1968/69. På grund av prisstegringar bör be myndigandet nästa budgetår räknas upp med 100 000 kr. Vid bifall till vad jag har förordat kommer den 30 juni 1970 beställningsbemyndiganden till ett belopp av 25,6 milj. kr. att sakna täckning av betal ningsmedel.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 79
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar av civilförsvarsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av 27 780 000 kr.,
b) till Anskaffning av civilförsvarsmateriel för budget
året 19G9/70 anvisa ett reservationsanslag av 53 623 000 kr.
80 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
KAPITALBUDGETEN
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Försvarets fabriksverk
Försvarets fabriksverk skall enligt sin instruktion bedriva tillverkning, försäljning och underhåll av krigsmateriel, tillverkning och försäljning av civila verkstadsprodukter samt tvätterirörelse. I verkets uppgifter ingår även försäljning av staten tillhörig övertalig och kasserad materiel. I fabriksverket ingår sex ny tillverkan de fabriker, nämligen Åkers krutbruk (Åkersgruppen), Vanäsverken i Karlsborg, Zakrisdalsverken i Karlstad, Carl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna, torpedverk staden i Motala och beklädnadsverkstaden i Karlskrona. Vid fabrikerna bedrivs såväl militär som civil tillverkning. Av den militära tillverkningen kan nämnas finkalibriga vapen och pansarvärnsvapen samt ammunition till dessa, robotar, raketer och torpeder. Exempel på civila produkter är kylsystem, kylkompressorer, styrväxlar samt slip- och polermaskiner. Vi dare tillverkas uniformer, såväl militära som civila. Underhåll av krigsmateriel utförs vid de centrala verkstäder na i Arboga, Malmslätt och Västerås, som numera enligt beslut av riksda gen (prop. 1963: 114, SU 135, rskr 87, prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282) hör till fabriksverket. Vidare förvaltar fabriksverket statens aktier i det halvstatliga AB Teleunderhåll som jämte den till fabriksverket hörande teleunderhållsverkstaden i Göteborg fullgör underhållsuppgifter i fråga om försvarets telemateriel. Fabriksverkets tvätterirörelse bedrivs vid 15 tvätterier, som utför vattentvätt och reparation av textilier. Vid flertalet tvätterier finns även anläggningar för kemisk tvätt. Tvätterierna betjänar försvarets förband samt statliga och landstingsägda sjukhus m. m. Försäljningen av övertalig och kasserad materiel bedrivs genom en sär skild enhet, överskottsför sälj ningen. Försäljningen sker på ett flertal platser i landet. 1
1. Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk
Ing. behållning Anslag Utgift
1969/70 fabriksverket . 14 317 544 46 500 000 i46 200 000 dep.chefen >8 317 544 33 000 000 i37 500 000 1 Preliminärt belopp
84 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
Investeringsutfall budgetåret 1967/68 (1 000-tal kr.) Medelsförbrukning Ing. behållning Anslag Utg. behållning beräknad i prop. faktisk 1968: 109
6 179 32 900 35 500 35 462 3 618
Av tabellen framgår att investeringsramen för budgetåret 1967/68 har utnyttjats i det närmaste helt. En närmare redogörelse för utfallet av in vesteringsverksamheten lämnas i det följande. För budgetåret 1968/69 har investeringsramen fastställts till 59,1 milj. kr. Fabriksverket räknar med att 58,4 milj. kr. av investeringsramen skall utnyttjas. Eftersom det outnyttjade beloppet vid utgången av budgetåret 1967/68 var 3,6 milj. kr. och anslaget för budgetåret 1968/69 utgjorde 59,1 milj. kr. står tillsammans 62,7 milj. kr. till fabriksverkets förfogande under innevarande budgetår. Av detta belopp kan alltså förutses en behållning på 4,3 milj. kr. vid budgetårets utgång den 30 juni 1969. För budgetåret 1969/70 räknar fabriksverket med en medelsförbrukning av 46,2 milj. kr. Av detta belopp avses 3,7 milj. kr. för en anläggning för uppfödning av försöksdjur för vetenskapliga ändamål vid Åkers krutbruk. Vid anslagsberäkningen har fabriksverket på sedvanligt sätt ökat den be
räknade medelsförbrukningen med 10 % för konjunkturreserv samt där
efter gjort avdrag med 4,3 milj. kr. för den vid innevarande budgetårs ut gång beräknade behållningen. Anslagsbehovet blir då för nästa budgetår 46,5 milj. kr., vilket innebär en minskning av anslaget med 12,6 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår.
Investeringsprogram
Bestämmande för fabriksverkets investeringsprogram för innevarande budgetår var det försämrade resultatet av fabriksverkets verksamhet och den därav betingade nödvändigheten att i större utsträckning inrikta till verkningen på civila produkter. Trots att en viss förbättring av resultatet kan konstateras för budgetåret 1967/68 bedömer fabriksverket att eu fortsatt expansion av civilproduktio nen är nödvändig. Den överkapacitet som finns inom fabriksverket och som är mest påtaglig för de centrala verkstädernas del kan inte bemästras enbart med rationaliseringsåtgärder utan det är nödvändigt att vidga pro duktionsbasen. Även nästa budgetår begärs därför medel för investeringar för tillverkning av civila produkter. Syftet att nå större lönsamhet söker fabriksverket även att tillgodose genom rationaliseringar. Inom ammunitionsområdet avser verket sålunda att koncentrera tillverkningen av finkalibrig ammunition till en produk
86 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
Beträffande de olika objekten lämnas följande redogörelse. Vid indexmässiga prisförändringar har tillämpats kommerskollegiets maskinkostnadsindex i fråga om maskiner och byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex i fråga om byggnader.
Metodverkstad Den föreslagna metodverkstaden avses för experiment och prov beträf fande produkter under tillverkning. Serieproduktionens metodik kan tilllämpas men serierna kan göras förhållandevis begränsade. Produkten kan därigenom beräknas bli i större utsträckning fullständig och lämplig för löpande produktion i full skala. Motsvarande prov kan utföras i befintliga anläggningar men därvid tvingas man avbryta den pågående tillverkning en. Från produktionsekonomisk synpunkt är det av väsentlig betydelse att sådana avbrott kan undvikas. Den föreslagna metodverkstaden kommer främst att inriktas på sprängämnesgjutning och ammunitionssammansättning. Kostnaderna för metodverkstaden beräknas till totalt 3 milj. kr. För budgetåret 1969/70 behövs 2,2 milj. kr.
Anläggning för uppfödning av försöksdjur Universitetskanslersämbetet har i samråd med byggnadsstyrelsen och statens bakteriologiska laboratorium utrett möjligheterna att starta kon trollerad uppfödning av försöksdjur för vetenskapliga ändamål och för vaccinframställning. Fabriksverket har accepterat ett av nämnda myndig heter framlagt förslag att uppfödningen skall ske genom fabriksverkets försorg. Kostnaderna för de anläggningar som behövs för verksamheten har be räknats till ca 14 milj. kr. Utbyggnaden avses ske i två etapper. Första etappen har kostnadsberäknats till ca 7 milj. kr. För budgetåret 1969/70 beräknas medelsbehovet till 3,7 milj. kr.
Ombyggnadsåtgärder för viss ammunitionstillverkning Inom fabriksverket pågår en utredning beträffande verkets struktur. Tyngdpunkten har därvid lagts på fördelningen av produktionen mellan de olika produktionsenheterna. Efter att ha genomfört delutredning om produktions- och organisations strukturen vid bl. a. Zakrisdalsverken och Vanäsverken har fabriksverket funnit det angeläget att specialisera Vanäsverken på produktion av fin kalibrig ammunition. Den skärande och vissa delar av den plastiska be arbetningen bör därvid flyttas över till Zakrisdalsverken. Åtgärden ingår som ett led i strävandena att bygga upp en »ammunitionsgrupp» inom
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 87
verket samt att inom denna successivt specialisera utrustning och produk tion i syfte att om möjligt nå optimalt utbyte. För att göra det möjligt att föra över nämnda tillverkning behöver vissa ombyggnadsåtgärder utföras vid Zakrisdalsverken. I samband med detta behövs vissa maskininvesteringar. Medelsbehovet för åtgärderna upp går till 1,1 milj. kr. Beloppet behövs budgetåret 1969/70.
Fabriksbyggnad för lös ammunition och spårljus, Karlsborg Behovet av denna byggnad har anmälts i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 331), 1967:1 (bil. 6 s. 192) och 1968: 109 (s. 157). Som närmare har utvecklats i prop. 1966: 1 avses den nya fabriksbyggnaden för den återstående till verkning som nu bedrivs i en anläggning vid Hästboudd ca tre kilometer från huvudfabriken i Karlsborg. Härigenom koncentreras tillverkningen till huvudfabriken, vilket beräknas medföra ekonomiska fördelar genom att de fasta omkostnaderna reduceras. Kostnaderna för byggnader och maskiner beräknas till 3,4 milj. kr. För budgetåret 1969/70 behövs 2 milj. kr.
Fabriksanläggning för Carl Gustafs stads gevärs faktori, Eskilstuna Behovet av ny fabriksbyggnad för Carl Gustafs stads gevärsfaktori har anmälts i prop 1967: 1 (bil. 6 s. 192) och 1968: 109 (s. 157). För att full följa projektet behövs 6,4 milj. kr. nästa budgetår.
Nybyggnad av v e r k s t a d s h a 11 för markteleutrust ning vid centrala verkstaden Arboga Som verkstad för markteleutrustning vid centrala verkstaden Arboga disponeras f. n. lokaler som inte medger rationell verksamhet. Lokalerna är dessutom olämpliga från brandskyddssynpunkt. För att täcka behovet av verkstadslokaler föreslås att en ny verkstadshall byggs. Kostnaden be räknas till 1,1 milj. kr. För budgetåret 1969/70 är medelsbehovet 600 000 kr.
2. Tvätterier För tvätterier har föreslagits 9 milj. kr. Beloppet avses för följande ändamål.
88 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
Total kost- Återstående Därav be Tidigare an nad beräk- kostnad 1.7. räknad utmäldkostnad nad 1968 1969 gift 1969/70 (1 000-tal kr.)
Utbyggnad av tvätterier i södra och mellersta Sverige 7 000 7 000 7 000 Summa 15 700 22 600 10 000 9 000
Tvätteriet Långsele Behovet av nytt tvätteri i Långsele har anmälts i prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 194) och 1968: 109 (s. 158). Totalkostnaden har senast angetts till 13,2 milj. kr. men beräknas nu på grund av indexmässiga prisstegringar till 13,6 milj. kr. För att slutföra byggnadsföretaget behövs 1,4 milj. kr. för nästa budgetår.
Förråd för militära persedlar Behovet av förråd vid vissa tvätterier för förvaring av militära persedlar har anmälts i prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 194) och 1968: 109 (s. 158). Total kostnaden har angetts till 2,5 milj. kr. Hittills vidtagna åtgärder har emel lertid visat att befintliga lokaler kan utnyttjas i större omfattning än vad som tidigare har beräknats. Totalkostnaden beräknas därför nu till 2 milj. kr. För nästa budgetår behövs 600 000 kr.
Utbyggnad av tvätterier i södra och mellersta
Sverige
Inom tvätterisektorn ökar behovet av tvättkapacitet, ökningen kan fram för allt konstateras i fråga om sjukhustvätten. För att tillgodose behovet av ökad tvättkapacitet planerar fabriksverket en utbyggnad av vissa tvätterier. F. n. pågår förhandlingar med Blekinge läns landsting om samarbete inom detta område. Kan överenskommelse träffas om sådant samarbete avser fabriksverket att bygga ut tvätteriet Karlskrona, som då skulle tillgodose behoven även för Kronobergs och Kalmar läns södra landsting samt vid de militära förbanden i Skåne. Om Blekinge läns landsting inte accepterar förslaget om samarbete kan det bli aktuellt med annan lokalisering av den behövliga tvättkapaciteten. Oavsett vilken ståndpunkt landstinget intar till förslaget om samarbete måste frågan om ökad tvättkapacitet i södra Sverige lösas snabbt enligt fabriksverkets mening. Av detta skäl begär verket redan nu medel för detta projekt. För budgetåret 1969/70 behövs 5 milj. kr. för att påbörja projektet. Även för Östergötlands läns landsting föreligger ett påtagligt behov av ökad tvättkapacitet. En fördubbling av den nuvarande kapaciteten beräknas vara nödvändig år 1973. Storstockholmsområdets tvättkapacitet behöver
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 89
också ökas. Förhandlingar pågår med representanter för Storstockholm och Östergötlands läns landsting om hur dessa frågor skall lösas. För undersökningar av dessa frågor och för projektering hemställer fabriksverket om 2 milj. kr. för nästa budgetår.
4. Investeringar för nya civila produkter Fabriksverket har tidigare (prop. 1968: 109 s. 154) framhållit angelägen heten att i större utsträckning inrikta tillverkningen på civila produkter. Av de medel som beräknades för nyanskaffning av maskiner för budgetåret 1968/69 avsågs 5 milj. kr. för anskaffning av maskiner för tillverkning av civila produkter. Den utbyggnad av produktionskapaciteten för civil till verkning som fabriksverket sålunda har påbörjat avser verket att fortsätta under de närmaste budgetåren. För budgetåret 1969/70 beräknas medels behovet för investeringar för nya civila produkter till 5 milj. kr. Beträf fande dispositionen av detta belopp framhåller fabriksverket följande. På tillverkningsprogrammet bör endast tas upp nyutvecklade produkter. Inte bara produkterna som sådana utan alla de moment i tillverknings processen som leder fram till den färdiga produkten kan härvid göras till föremål för nyutveckling. Med hänsyn till de stora insatser som krävs för denna nyutveckling bör samarbete etableras med andra företag. I februari 1968 träffade sålunda fabriksverket en överenskommelse om utvecklings samarbete med ett antal svenska företag i bl. a. verkstadsbranschen. Sam arbetet sker inom ramen för ett aktiebolag som har bildats särskilt för detta ändamål, Innovations AB Projection KB. Bolaget avses i princip inte dispo nera egen kapacitet för teknisk utveckling utan skall repliera på delägar företagens resurser. Bolaget är främst avsett att vara ett gemensamt organ för uppsamling, produktion och värdering av idéer, för ledning och samord ning av projekt samt för marknadsanalyser och marknadsbedömningar. Fabriksverkets kostnader för detta engagemang beräknas till ca 200 000 kr. om året. För nästa budgetår beräknas medelsbehovet till 260 000 kr. Fabriksverkets avsikt är att omvandla verkets krutbruk vid Åker till en kemisk-teknisk fabrik. Arbetet härmed har börjat. Samarbete har även inletts med militärapoteket för tillverkning av läkemedel och kemisk-tekniska produkter. Fabriksverket har utfäst sig att av militärapoteket be ställa forskning som är väsentlig för denna produktion och dess utveckling. Avtalet gäller fem år och forskning för 250 000 kr. om året. Kostnaderna för projektet beräknas för nästa budgetår till 790 000 kr. Fabriksverket har även träffat avtal med Kockums Mekaniska Verkstads AB och Husqvarna Vapenfabriks AB om samarbete i syfte att vidareut veckla och finna lönsamma applikationer av den s. k. Stirling-motorn, som
90 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
har utvecklats av Philipskoncernens huvudbolag i Holland. Licens för vi dareutveckling och tillverkning av motorn har förvärvats från detta bolag. Motorn innebär ett nytt sätt att producera kraft och bedöms ha goda möj ligheter att göra sig gällande inom ett flertal områden. Den betecknas som intressant från effektsynpunkt men även från miljövårdssynpunkt med hänsyn till de lösningar av ljud- och avgasproblem som den innebär. Sam arbetet bedrivs genom ett särskilt aktiebolag, United Stirling (Sweden) AB, med de tre intressenterna som enda delägare. Inte heller detta bolag kommer " annat än i mycket begränsad omfattning -—- att bedriva utvecklings arbetet i egen regi. Detta kommer att beställas av i huvudsak fabriksverket och Kockums Mekaniska Verkstads AB. Fabriksverkets kostnader för del tagande i detta projekt beräknas till 15-—20 milj. kr. under den närmaste tioårsperioden. För nästa budgetår beräknas medelsbehovet till 2,6 milj. kr. För utveckling av ett antal mindre produkter behövs 350 000 kr. nästa budgetår. Härutöver föreslår fabriksverket att 1 milj. kr. skall beräknas som bidrag för att finansiera förvärv av vissa företag.
5. Ersättningsanskaffning av maskiner Anskaffningsvärdet av de maskiner som är invärderade i fabriksverkets maskinfond uppgår till 117 milj. kr., varav ca 88 milj. kr. belöper på de nytillverkande fabrikerna och ca 29 milj. kr. avser tvätterierna. Återanskaffningsvärdet för den del av fabriksverkets maskiner som ut nyttjas i fred uppgår till mellan 75 och 80 milj. kr. vid fabrikerna och ca 30 milj. kr. vid tvätterierna. Medelsbehovet för ersättningsanskaffning upp går vid en genomsnittlig användningstid av 10 år till 7—8 milj. kr. vid fabrikerna och 3 milj. kr. vid tvätterierna. För ersättningsanskaffning av maskiner hemställs om sammanlagt 7,9 milj. kr., varav 5,8 milj. kr. avser fabrikerna och 2,1 milj. kr. tvätterierna. Vad som sålunda begärs för ersättningsanskaffning av maskiner motsvarar vad som beräknas komma att inbetalas i form av avskrivningsmedel för maskiner för budgetåret 1968/69.
6 . Nyanskaffning av maskiner Fabriksverkets nyanskaffning av maskiner planeras med utgångspunkt från verkets behov att förnya produktsortimentet. Behovet att förnya sorti mentet ökar i takt med bl. a. produkternas kortare livslängd och konkur rensen från andra industrier. Behovet av nya maskiner vid tvätterierna har ökat beroende på en över gång i allt snabbare takt från bomullsmaterial till blandmaterial.
92 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
ministrativ, teknisk och ekonomisk sakkunskap, dels tre fackkonsulter som var och en företräder ett av områdena underhållsverksamhet, produktion, ekonomi och administration. En ytterligare förstärkning av ledningsfunktionen anser fabriksverket vara möjlig att uppnå genom att ändra den nuvarande överdirektörst jäns^ ten till en tjänst för teknisk direktör. Vissa viktiga administrativa upp gifter som har åvilat överdirektören övertas av generaldirektören. Den tek niske direktören avses få ett samlat ansvar för utveckling, konstruktion, tekniskt inriktade marknadskontakter och produktion. Med hänsyn till de stora och krävande uppgifter som innehavaren av tjänsten som teknisk direktör avses få föreslås att tjänsten ges samma anställningsform och löne grad som överdirektörstjänsten.
Departementschefen
Resultatet av fabriksverkets verksamhet har under de senaste åren för bättrats märkbart. Budgetåret 1966/67 innebar dock en viss försämring i förhållande till budgetåret dessförinnan. Resultatet för budgetåret 1967/68 visar — även om det i stor utsträckning har påverkats av att verkstaden i Arboga tillförts verket —- att det har skett en återhämtning efter nedgången under budgetåret 1966/67. Enligt fabriksverkets uppfattning kan återhämt ningen i stor utsträckning ses som en effekt av den omfattande rationaliseringsverksamhet som verket bedriver. Investeringsprogrammet för innevarande budgetår markerades av en ökad satsning på investeringar för tillverkning av produkter för den civila marknaden. Bakgrunden till detta var det försämrade resultatet för budget året 1966/67 som förklarades av att de svenska och utländska försvarsbeställningarna hade minskat och av svårigheterna att utnyttja den över kapacitet som blivit följden därav. Flygverkstäderna, som fördes över till verket, beräknades tillföra verket ytterligare överkapacitet. För nästa budgetår har fabriksverket föreslagit ett investeringsprogram med en medelsförbrukning av 46,2 milj. kr. Detta innebär en minskning med 12,2 milj. kr. i förhållande till investeringsramen för innevarande bud getår. Av den föreslagna investeringsramen hänför sig 8,7 milj. kr. till in vesteringar för civil produktion. Härav avses 3,7 milj. kr. för en anlägg ning för uppfödning av försöksdjur för vetenskapliga ändamål. 4 milj. kr. avses i huvudsak för vissa mindre objekt på försöksstadiet samt utveckling av nya produkter inom verkstadssektorn och den kemisk-tekniska sektorn. I likhet med fabriksverket finner jag en fortsatt satsning på civilproduk tion nödvändig för en fortsatt lönsam utveckling inom verket. Det belopp om 4 milj. kr. som fabriksverket begärt för i huvudsak utveckling av nya produkter har jag ingenting att erinra mot. Jag är däremot inte beredd att
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 93
nii tillstyrka den anläggning för uppfödning av försöksdjur som fabriks verket har begärt medel för. Anläggningen skulle uppenbarligen täcka ett behov men innan det tillförlitligt har klarlagts hur stor avsättningen kom mer att bli av de djur som skulle produceras inom anläggningen kan an läggningens räntabilitet inte bedömas. Vid anmälan av ärenden som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1968/69 har jag tillstyrkt ett förslag från fabriks verket om anslag för teckning av aktier i ett av fabriksverket förvärvat företag, SMT Machine Company AB (prop. 1969: 105 bil. 3). Jag redogjorde då för företaget och dess finansiering. Därvid anmälde jag att jag inte kunde biträda fabriksverkets förslag att använda investeringsmedel -— 4 milj. kr. för budgetåret 1968/69 och 1 milj. kr. för budgetåret 1969/70 — från fabriks verkets investeringsanslag för företagets finansiering. Med hänsyn härtill bör 4 milj. ler. av de investeringsmedel som fabriksverket disponerar för bud getåret 1968/69 inte komma att utnyttjas. Fabriksverket har hemställt om medel för en metodverkstad för experi ment och prov avseende produkter under tillverkning. Den föreslagna verk staden bör enligt min bedömning komma att få avsevärd användning och ha stor produktionsekonomisk betydelse. Jag beräknar därför för nästa budgetår 2,2 milj. kr. för att påbörja anläggningen. Fabriksverket föreslår att produktionen av finkalibrig ammunition kon centreras till Vanäsverken och att i samband därmed viss del av ammunitionshanteringen flyttas över till Zakrisdalsverken. Åtgärderna, som med för behov av vissa ombyggnader och maskininvesteringar, avses ingå som ett led i de rationaliseringsåtgärder som kontinuerligt vidtas inom fabriks verket i syfte att nedbringa kostnaderna. Jag finner de föreslagna åtgär derna väl motiverade och beräknar i enlighet med fabriksverkets förslag 1,1 milj. kr. för att betala kostnaderna för dem. Jag tillstyrker förslaget om nybyggnad av verkstadshall för marktele utrustning vid centrala verkstaden Arboga. För att påbörja nybyggnaden beräknar jag 600 000 kr. för nästa budgetår. Fabriksverket förhandlar f. n. med representanter för Storstockholm och för landstingen i Blekinge län och Östergötlands län om samarbete inom tvätteriområdet. Om förhandlingarna med Blekinge läns landsting ger posi tivt resultat, avser fabriksverket att bygga ut tvätteriet Karlskrona. Även frågan om utökad tvättkapacitet inom storstockholmsområdet och inom Östergötlands län är beroende på resultatet av de pågående förhandlingarna. Fabriksverket hemställer likväl om sammanlagt 7 milj. kr. för åtgärder för att lösa frågan om utökad tvättkapacitet inom de berörda områdena och för projektering av nya tvätterier. För egen del anser jag att 3 milj. kr. bör ge tillräckliga resurser för de undersökningar och projekteringar som det här är fråga om. Jag förutsätter därvid att fabriksverket så snart förhand lingarna har slutförts återkommer till Kungl. Maj :t i frågan.
94 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
För ersättningsanskaffning av maskiner hemställs om sammanlagt 7,9 milj. kr. Eftersom beloppet motsvarar vad som beräknas komma att in betalas i form av avskrivningsmedel för maskiner för budgetåret 1968/69 har jag ingenting att erinra mot förslaget. För smärre investeringsobjekt begärs sammanlagt 2,7 milj. kr. Jag har ingenting att erinra mot detta förslag. Fabriksverkets förslag i övrigt gäller nyanskaffning av maskiner för 4,6 milj. kr. samt fortsatt utbyggnad eller fullföljande av projekt, som riksda gen har beslutat tidigare, för sammanlagt 10,4 milj. kr. Jag har ingenting att erinra mot fabriksverkets förslag. I detta sammanhang vill jag framhålla att fabriksverkets självfinansie ring enligt min mening bör öka. Detta syfte uppnås om fabriksverket med ges skriva av mer än vad gällande avskrivningsregler eljest skulle göra möj ligt. Storleken av bl. a. avskrivningsmedlen bestämmer nämligen i vilken omfattning det investeringsanslag som jag här föreslår behöver tas i an språk. Jag föreslår därför att fabriksverket för nästa budgetår medges skriva av 2 milj. kr. mer än verket enligt avskrivningsreglerna har rätt att skriva av. Av följande sammanställning framgår hur fabriksverkets investeringar ungefärligt kommer att fördela sig på olika ändamål under nästa budgetår. Sammanställningen visar även den beräknade medelsförbrukningen 1968/ 69.
1967/68 1968/69 1969/70 Utfall Beräknat Verket Dep. chefen (milj. kr.)
20,2 19,2 1,0 1,0 Summa 35,5 54,4 46,2 37,5
Anslagsbehållningen per den 1 juli 1968 uppgick till ca 3,6 milj. kr. Tillsammans med för innevarande budgetår anvisade anslag, 59,1 milj. kr., utgör den för detta budgetår disponibla anslagssumman 62,7 milj. kr. Me delsförbrukningen under innevarande budgetår beräknar jag till 54,4 milj. kr. eller som jag har angett i det föregående — 4 milj. kr. mindre än fabriksverket har beräknat. Vid budgetårets slut kommer behållningen där med att uppgå till ca 8,3 milj. kr. Anslagsbeloppet för budgetåret 1969/70 bör på sedvanligt sätt beräknas
med en marginal om 10 % utöver investeringsramen för att möjliggöra en
av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbruk ningen. Med hänsyn härtill och till den beräknade behållningen under an slaget vid utgången av innevarande budgetår förordar jag ett anslagsbelopp av 33 milj. kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 95
Av följande sammanställning framgår anvisade resp. förordade anslags summor för fabriksverkets fond samt beräknad medelsförbrukning under budgetåren 1968/69 och 1969/70.
Anslag och medelsförbrukning budgetåren 1968/69 och 1969/70 (milj. kr.)
| Medelsför | Medelsför | |||
| Behållning | Anslag | brukning | brukning | Anslag |
| 1/7 1968 | 1968/69 | 1968/69 | 1969/70 | 1969/70 |
| 3,6 | 59,1 | 54,4 | 37,5 | 33,0 |
Den ändrade organisation av huvudkontoret som fabriksverket har ge nomfört inom ramen för den av riksdagen beslutade omorganisationen av verket är motiverad av verkets inriktning mot civil produktion och den därav betingade nödvändigheten att i större utsträckning än tidigare satsa på produktutveckling. Dessa omständigheter medför behov av att samla ansvaret för teknisk utveckling och produktion hos en tjänsteman. Fab riksverket har föreslagit att en tjänst som är förenad med sådant ansvar inrättas i utbyte mot den nu befintliga tjänsten för överdirektör. Vissa viktiga administrativa uppgifter som har åvilat överdirektören övertas av generaldirektören. Den föreslagna förändringen innebär att verkets ledningsorganisation blir effektivare och bättre anpassad till de nya verksamhetsgrenar som är under uppbyggnad, vilket jag finner vara väl motiverat. Jag har därför ingenting att erinra mot förslaget. Tjänsten för teknisk direktör bör vara extra ordinarie och ha samma lönegradsplacering som överdirektör stjänsten. Jag förordar alltså att en tjänst för teknisk direktör i Ce 3 inrättas vid försvarets fabriksverk i utbyte mot nuvarande överdirektörstjänst. Med hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) till Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk
för budgetåret 1969/70 under försvarets fabriksverks fond anvisa ett investeringsanslag av 33 000 000 kr., b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad jag har förordat i det föregående inrätta en tjänst för teknisk direktör i Ce 3 vid försvarets fabriksverk.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 97
Medelsförbrukning
Markförvärvsobjekt (1 000-tal kr.) B. Marinen
Summa B 1 600 C. Flygvapnet
Summa C 1 500 Summa A—G 18 600 Reducering av medelsbehovet 1 000 Beräknat medelsbehov 17 600
1. 1965 års riksdag (prop. 1965:28, SU 45, rskr 151) fattade beslut om utvidgning av Linköpings garnisons övningsfält med ett område om ca 190 ha. För budgetåret 1965/66 anvisades för ändamålet 1,3 milj. kr. utan för det militära försvarets ram. Förhandlingarna med markägarna har ännu inte kunnat slutföras. Fortifikationsförvaltningen räknar med att kostnaderna för förvärvet med hänsyn till markvärdesstegringen kom mer att gå upp till minst 1,8 milj. kr. Av utvidgningsområdet har hittills ca 150 ha förvärvats. 2. 1965 års riksdag (prop. 1965: 158, SU 172, rskr 410) fattade beslut om utvidgning av Östersunds garnisons övningsfält genom markbyte mellan staten och Östersunds stad. I samband därmed redovisades en mellan för svarets fastighetsnämnd och Östersunds stad träffad principöverenskom melse om intressegräns mellan å ena sidan mark som avses för stadens fortsatta utbyggnad och å andra sidan mark som reserveras för militär övningsverksamhet. Med de enskilda fastighetsägarna inom försvarets in tresseområde har överenskommits att förhandlingar om överlåtelse till sta ten av deras fastigheter skall tas upp allt eftersom fastighetsägarna med delar de militära myndigheterna att de önskar sälja sina fastigheter. I en lighet härmed har vissa fastigheter köpts in av fortifikationsförvaltningen. Andra fastigheter är hembjudna till förvärv. 3. Chefen för armén har i samråd med chefen för marinen och fortifi kationsförvaltningen föreslagit markanskaffning för ett nytt skjutfält för I 11 och marinens förband i Karlskrona. Ill disponerar f. n. ett handövningsfält om ca 500 ha — kasernområdet inräknat — beläget i anslutning till regementets kasernetablissement i Växjö samt ett mindre skjutfält om ca 220 ha beläget vid Notteryd omkring 7 km nordost om Växjö. Härtill kommer ett område om ca 90 ha på gamla exer cisplatsen Kronobergshed. Inget av dessa områden kan användas för att
7 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 110
98 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
genomföra de stridsskjutningar som ingår i regementets utbildningspro gram. På Notterydsfältet har tidigare vissa begränsade skjutningar utförts. Genom ökad fritidsbebyggelse omedelbart intill fältet har det blivit svårt att över huvud använda fältet för skjutningar. För att genomföra strids skjutningar i förstärkt skyttepluton och skyt le kompani samt med pansarvärnsvapen har regementet varit hänvisat till skjutfälten vid Skillingaryd, Rinkaby och Ravlunda. Ett på kort tid arrenderat mindre markområde på norra Öland med riskområde över havet har också använts, främst för skjut ning med pansarvärnsvapen. Skjutfälten vid Skillingaryd, Rinkaby och Ravlunda är dock främst avsedda för andra förband, varför regementets möjligheter att använda dessa fält är begränsade. Ill saknar därför i da gens läge möjligheter att genomföra nödvändig utbildning i stridsskjutning. Marinens förband i Karlskrona disponerar — förutom några mindre om råden — ett övningsfält vid Rosenholm norr om Karlskrona. Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282) skall detta fält ut vidgas från 260 ha till 660 ha. Denna utvidgning kommer att förbättra handövningsmöjligheterna för Karlskrona garnison. Några möjligheter att inom det utvidgade fältet genomföra de stridsskjutningar med skarp am munition som ingår i de marina förbandens grundutbildning föreligger dock inte. Marinens förband i Karlskrona har alltså behov av ett stridsskjutningsfält. Detta bör i princip ha samma omfattning som motsvarande fält för ett infanteriförband. Enligt chefens för armén förslag skall ett för I 11 och marinens förband i Karlskrona gemensamt nytt skjutfält anskaffas i trakten av Kosta. För slaget, som ursprungligen avsåg endast ett område, har i samråd med för svarets fastighetsnämnd utvidgats till att omfatta två alternativa områden. Alternativ I är i sin helhet beläget i Ekeberga kommun strax öster om Kosta samhälle och omfattar ca 2 900 ha, varav ca 1 700 ha domänmark av kronoparken Kosta, 700 ha ecklesiastik mark och 500 ha privatägd mark. Inom området är två familjer med sammanlagt 10 personer fast bosatta. Alternativ II, som tillkommit på begäran av Ekeberga kommun, omfattar ca 3 000 ha och innebär att skjutfältet förskjuts ca 1,5 km österut. Härige nom utgår ca 430 ha domänmark i västra delen av alternativ I medan ca 500 ha tillkommer i nordost. Huvuddelen av det tillkommande området är belä gen inom Hälleberga kommun och tillhör ett bolag, vars samtliga aktier ägs av domänverket. Inom området enligt alternativ II är endast en familj om sammanlagt fem personer fast bosatt. Med hänsyn till avståndet från de båda områdena till förbandens förläggningsorter (avståndet till Växjö är ca 5,5 mil och till Karlskrona ca 9 mil) förutsätts enligt båda alternativen att skjutfältet förses med ett läger för förläggning av de övande förbanden. Över förslaget har försvarets fastighetsnämnd avgett yttrande. Nämnden har vid sin utredning haft kontakt med länsmyndigheterna i länet samt med Ekeberga och Hälleberga kommuner. Länsstyrelsen har förklarat sig
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 99
inte ha något att erinra mot att skjutfältet förläggs till ifrågavarande del av länet. Länsstyrelsen anser att alternativ II har klart företräde framför al ternativ I och tillstyrker sålunda alternativ II. Lantbruksnämnden, över lantmätaren och naturvårdsrådet i länet har samtliga tillstyrkt ett skjutfält enligt alternativ II. Enligt överlantmätaren bör de delar av fältet som blir belägna i Hälleberga kommun genom ägoutbyte (marköverföring) tillföras Ekeberga kommun. Sistnämnda kommun har förklarat sig endast kunna godta en förläggning av skjutfältet enligt alternativ II. Hälleberga kommun har inte haft något att erinra mot alternativ II. Kommunen har uttalat öns kemål om att de vägar inom kommunen som berörs av skjutfältet, främst riksväg 31, iståndsätts i samband med tillkomsten av fältet. Fastighetsnämnden har vidare orienterat berörda markägare om den föreslagna mark anskaffningen och berett dem tillfälle att framföra sina synpunkter. Mark ägarna har inte haft några erinringar av betydelse mot förslaget. JDomänslyrelsen har i egenskap av ägare till mer än hälften av det före slagna området enligt de båda alternativen förklarat att verket inte vill motsätta sig överflyttning respektive försäljning till försvaret av den i alternativ II ingående domänmarken och bolagsmarken. Riksantikvarieämbetet har i yttrande till länsstyrelsen anfört att ämbe tet tillstyrker anordnande av ett skjutfält på ifrågavarande plats. Ämbetet förutsätter att en kulturhistorisk inventering för dokumentation och vissa provundersökningar utförs på försvarets bekostnad. Fastighetsnämnden anför för egen del att nämnden anser det vara styrkt att ett starkt behov föreligger av ett nytt skjutfält för 111 och marinens förband i Karlskrona. Föreslaget terrängområde öster om Kosta är enligt nämndens mening lämpligt för avsett ändamål. Från övningssynpunkt är de båda föreslagna alternativen likvärdiga. Nämnden förordar för sin del alternativ II. Det föreslagna förvärvsområdet består huvudsakligen av skogsmark. Skogen är flerstädes av relativt låg värdeklass. Brukad åker förekommer i mycket ringa omfattning. Från jordbrukssynpunkt blir därför verkning arna av den föreslagna markanskaffningen obetydliga. De sociala verk ningarna i samband med tillkomsten av ett skjutfält synes bli mycket be gränsade. Den familj om fem personer som är fast bosatt inom området kan dock endast övergångsvis medges bo kvar. Inom området finns ett fåtal fritidshus. Enligt chefens för armén förslag skulle en domänverket tillhörig skogsyrltesskola vid Visjön väster om det föreslagna skjutfältsområdet, i vilken undervisningen numera är nedlagd, jämte erforderlig mark övertas av för svaret och användas som stomme till ett förläggningsläger. Ekeberga kom mun har motsatt sig detta med hänsyn till att terrängen runt Visjön är ett lämpligt fritids- och turistområde och att skolan skulle vara ett utmärkt centrum inom området. Fastighetsnämnden anser att kommunens önske
100 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1069
mål bör beaktas och avstyrker chefens för armén förslag i denna del. En ligt nämndens mening bör lägret förläggas inom det föreslagna skjutfältets gränser. Fastighetsnämnden biträder överlantmätarens förslag att de delar av skjutfältet som blir belägna i Hälleberga kommun tillförs Ekeberga kom mun. Med hänsyn till vad domänverket anfört om brandrisker inom det föreslagna skjutfältet vill fastighetsnämnden vidare framhålla angelägen heten av en betryggande organisation med hög beredskap för att förebygga och hejda skogsbränder inom skjutfältet. Nämnden har också konstaterat att riksväg 31 på en viss sträcka inom Hälleberga kommun befinner sig i dåligt skick. Nämnden anser det angeläget att planerad ombyggnad av vägen påskyndas. Man måste enligt nämnden utgå från att vissa större samövningar kommer att genomföras i anslutning till det nya skjutfältet om detta kommer till stånd. Det är då betydelsefullt att vägnätet i närheten av fältet är i gott skick. Fastighetsnämnden föreslår att erforderliga medel ställs till riksantikva rieämbetets förfogande för kulturhistorisk inventering av det föreslagna skjutfältsområdet. Kostnaderna för att genomföra erforderliga markförvärv m. m. har fortifikationsförvaltningen uppskattat till ca 4 milj. kr. Härvid har förvalt ningen utgått från att den del av det föreslagna skjutfältsområdet som ut gör domänmark kommer att i sedvanlig ordning föras över från domän fonden till försvarets fastighetsfond. 4. 1967 års riksdag (prop. 1967: 110, SU 102, rskr 250) fattade beslut om utvidgning av 113: s övningsfält i Falun med markområden om samman lagt 425 ha. Förvärv av vissa delar av utvidgningsområdena har genom förts. Förhandlingar om förvärv av återstående delar pågår. 5. 1967 års riksdag (prop. 1967: 110, SU 102, rskr 250) fattade princip beslut om utvidgning av Marma skjutfält med ca 780 ha. Kungl. Maj:t har sedermera bemyndigat fortifikationsförvaltningen att förvärva fastigheter som är avsedda att ingå i den beslutade utvidgningen efterhand som de erbjuds till inköp. 6. 1968 års riksdag (prop. 1968:109, SU 124, rskr 282) fattade beslut om utvidgning av handövningsfältet för I 20 och K 4 och om anskaffning av ett nytt skjutfält för de båda förbanden. Utvidgningsområdet för hand övningsfältet omfattar ca 365 ha. Skjutfältet, som ligger i omedelbar an slutning till det utvidgade handövningsfältet, omfattar ca 2 100 ha. Kungl. Maj :t har genom beslut den 13 juni 1968 tillsatt en särskild delegation, Skjutfältsdelegationen Umeå, för att genomföra nödvändiga markförvärv. 7. 1963 års riksdag (prop. 1963:109, SU 96, rskr 221) fattade beslut om utvidgning av I 21 :s skjutfält vid Tjärnmyren och av regementets övnings fält i Sollefteå. Utvidgningarna avsåg markområden om sammanlagt ca 215
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 101
ha. En fastighet har hittills förvärvats. Förberedande kontakter har tagits med övriga markägare. 8. 1963 års riksdag (prop. 1963: 109, SU 96, rskr 221) fattade beslut om ut vidgning med ca 1 800 ha av pansarövningsfältet vid Skövde. Enligt beslu tet förutsattes att ytterligare mark nordost och öster om utvidgningsområdet framdeles skulle förvärvas i den mån detta kunde ske genom fri villiga förvärv och till skäligt pris. Vissa delar av denna mark har hittills förvärvats. Därutöver har Kungl. Maj :t genom beslut den 28 oktober 1966 godkänt av fortifikationsförvaltningen träffade avtal om förvärv av vissa fastigheter om sammanlagt ca 100 ha sydost om utvidgningsområdet samt bemyndigat förvaltningen att förvärva ytterligare ca 50 ha. Hittills har totalt ca 1 430 ha förvärvats. 9. Chefen för armén har lagt fram förslag om markanskaffning för att utvidga P 4:s pansarskjutfält vid Kråk. Ivråks skjutfält är beläget intill Vättern ca 4 km söder om Karlsborgs samhälle och ca 1,5 km söder om F6:s område. Fältet omfattar ca 350 ha med en bredd av ca 2,5 km och ett djup av ca 1,5 km. Vid skjutningar på fältet utgör ett avsevärt vattenområde i Vättern ett i huvudsak sektorformat riskområde med ett största djup av ca 15 km och en största bredd av ca 22 km. Fältet uppfyller inte de krav som numera måste ställas på ett pan sarskjutfält. Fältets begränsning såväl på djupet som på bredden medför att de skjutande förbanden inte på ett fältmässigt sätt kan övergå från marsch- eller manövergruppering till stridsgruppering. Stridsvagnsförbanden kan inte ges tillfälle att skjuta på fältmässiga längre avstånd (ca 2 000 m). Skjutning kan endast ske med ett kompani åt gången. Detta med för bl. a. att det är svårt att kunna ge förband inkallade till krigsförbandsövning erforderlig stridsutbildning. Därtill kommer att fältet förutom av P 4 med pansartruppskolan även används av flera andra förband och att dessa förbands behov av att utnyttja fältet under senare år har ökat kraftigt på grund av att det nya utbildningssystemet (VU 60) har börjat tillämpas. Fältet har därigenom blivit alltmer otillräckligt. Extra kostnader uppkom mer i form av ersättning för skador på mark i enskild ägo. Markägarna ut sätts för intrång och obehag. För att tillgodose skjutbehovet bedöms det med nuvarande markinnehav bli nödvändigt att väsentligt utvidga skjut tiderna, vilket skulle medföra avsevärt ökat intrång för sjöfart, fiske och fritidsseglation inom aktuella delar av Vättern. Chefen för armén har utrett vilken mark som skulle behöva tillföras skjutfältet för att tillgodose det mest trängande behovet främst för skjut ningar med pansarförband. Enligt utredningen behöver fältet utvidgas i nordlig och nordvästlig riktning med ett område om ca 300 ha, varigenom dess totala areal skulle komma att uppgå till 650 ha. Fältet skulle härigenom få en största bredd av ca 3 km och ett djup av ca 3,5 km. Riskområdet över Vättern skulle ökas endast obetydligt. Genom en sådan utvidgning
8 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 110
102 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
skulle utrymme skapas för gruppering på djupet av pansar förbanden och dessa skulle därigenom ges tillfälle till fältmässiga framryckningar till stridsställningar. Stridsvagnsförbanden skulle få möjligheter att skjuta på långa avstånd. Den ökade bredden skulle möjliggöra stridsskjutningar med två kompanier samtidigt. Större utbildningseffekt skulle erhållas. Möjlig heter skulle skapas att bygga ett åldersklassläger som redan har inplanerats men t. v. fått anstå på grund av lokaliseringssvårigheter. I sitt förslag har chefen för armén framhållit att, om den föreslagna ut vidgningen genomförs, ett ganska smalt område om ca 200 ha kommer att finnas kvar mellan skjutfältets norra gräns och södra gränsen för F 6:s om råde. Inom detta mellanområde, Gräsliultsområdet, måste man räkna med betydande bullerstörningar för de boende. Chefen för armén utgår från att även detta område på längre sikt bör inlösas, varigenom en ytterligare för bättring av övningsbetingelserna skulle erhållas. Förvärv av fastigheter inom området bör dock enligt chefen för armén f. n. endast komma till stånd i den mån fastigheter bjuds ut till salu. Försvarets fastighetsnämnd har avgett yttrande över chefens för armén förslag. Nämnden har vid sin utredning haft kontakt med länsmyndighe terna i länet samt med kommunerna i Karlsborgs kommunblock. Vidare har nämnden orienterat berörda markägare om förslaget varvid dessa har beretts tillfälle att framföra sina synpunkter. Länsstyrelsen har i yttrande till fastighetsnämnden anfört att styrelsen finner väsentliga fördelar vara att vinna främst från militär synpunkt men även från allmän synpunkt av en utvidgning av skjutfältet. Från jordbruks-, skogsbruks- och naturvårdssynpunkt synes enligt länsstyrelsens uppfatt ning hinder inte föreligga mot en lösning av skjutfältsfrågan enligt för slaget. Uppkommande trafikfrågor borde kunna lösas i samarbete med vägverket. Eventuella nackdelar för trafiken på Vättern på grund av den obetydliga utvidgningen av riskområdet i Vättern torde få accepteras. Läns styrelsen tillstyrker därför utvidgningsförslaget men endast under förut sättning att vissa berättigade önskemål från kommunalt håll tillgodoses. Dessa önskemål avser bl. a. tillgång till mark för tätorten Karlsborgs fort satta expansion, statligt bidrag till utvecklingsplanering inom kominunblocket, höjd bostadslånekvot motsvarande den avgång av bostäder som utvidgningen kommer att medföra samt samarbete mellan de militära och kommunala myndigheterna för att främja näringslivets utveckling i orten och därigenom kompensera bl. a. bortfallet av arbetstillfällen och minsk ning av skatteunderlaget genom skjutfältsutvidgningen. Vid fastighetsnämndens överläggningar med kommunernas representan ter har dessa framfört i allt väsentligt samma synpunkter som i länsstyrel sens yttrande i fråga om verkningarna för kommunblocket och om behovet av erforderliga åtgärder. Mölltorps kommun har i särskild skrivelse till nämnden ytterligare understrukit främst de ekonomiska konsekvenserna
Kiincjl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 103
för kommunen av utvidgningen. Kommunen ifrågasätter om inte det i nu läget tillgängliga skjutfältsområdet kan omdisponeras på sådant sätt att de av chefen för armén uppställda kraven i viss mån uppfylls utan att någon utvidgning kommer till stånd. I fråga om de enskilda markägare som berörs av utvidgningsförslaget anför fastighetsnämnden att chefens för armén förslag ursprungligen be rörde ca 30 markägare. Av dessa har tio begärt hos fortifikationsförvaltningen att deras fastigheter skall inlösas av staten. Sju av dessa fastigheter — huvudsakligen bostadsfastigheter — är belägna alldeles intill den nu varande skjutfältsgränsen och störda av buller. De har därför inlösts av förvaltningen. De tre andra är belägna på sådant sätt att förhandlingarna om förvärv har ansetts böra anstå i avvaktan på behandlingen av chefens för armén förslag om utvidgning av skjutfältet. Av de återstående 20 mark ägarna har tio i gemensam skrivelse till fastighetsnämnden motsatt sig utvidgningsför slaget och förklarat att de inte frivilligt går med på försälj ning av sina fastigheter då de härigenom skulle berövas sina utkomstmöj ligheter. Även dessa markägare har ifrågasatt om det inte finns möjligheter att omdisponera övningsverksamheten på det nuvarande skjutfältet så att man kan få bättre utbildningsmöjligheter. Fastighetsnämnden anmäler vidare att 36 personer som är bosatta inom Gräshultsområdet har protesterat mot utvidgningsförslaget i skrivelse till nämnden. I skrivelsen anförs att utvidgningen skulle innebära ett ständigt hot om ytterligare intrång för dem som är bosatta inom området samt att fastig hetsägarna skulle förorsakas ekonomisk förlust genom att fastigheterna skulle minska i värde på grund av närheten till skjutfältet. Vidare anförs att utvidgningen är onödig och att den militära övningsverksamheten bör kunna tillgodoses på ett sätt som medför mindre intrång för dem som bor i trakten. Med anledning av de från flera håll framförda synpunkterna om möjlig heterna att på annat sätt än genom den föreslagna utvidgningen förbättra de otillfredsställande utbildningsmöjligheterna på Kråks skjutfält har fas tighetsnämnden inhämtat yttrande från chefen för armén. I yttrandet konstateras att det inte föreligger några möjligheter att få tillfredsställan de utbildningsbetingelser på annat sätt än genom utvidgning av skjutfältet. För egen del anför fastighetsnämnden att nämnden anser det helt klar lagt att Kråks skjutfält är för litet för att erbjuda tillfredsställande be tingelser för den viktiga del av utbildningen vid P 4 med pansartruppskolan som utgörs av skarpskjutningar från stridsvagnarna. Nämnden har blivit övertygad om att något realistiskt alternativ för att åstadkomma de behövliga förbättringarna i utbildningsbetingelserna, t. ex. genom att flytta skjutningarna till annan plats inom södra delarna av landet, inte står att finna. Att öka utbildningskapaciteten genom att förlägga skjutningar även till andra tider på dygnet än som nu används anser nämnden inte vara en
104 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
realistisk utväg med hänsyn till det allvarliga intrång som detta skulle med föra främst för sjöfarten och fisket i Vättern. Beträffande verkningarna för kommunblocket av utvidgningen anför fastighetsnämnden bl. a. följande. Nämnden vill i fråga om de av kom munerna uttalade farhågorna för minskade skatteintäkter genom bortfall av arbetstillfällen inom jordbruksnäringen framhålla dels att det ÖA^ervägande antalet berörda fastigheter utnyttjas huvudsakligen som bostads fastigheter, dels att ett betydande antal av ägarna har uppnått relativt hög ålder. Det synes inte osannolikt att åtskilliga av fastighetsägarna efter inlö sen av deras fastigheter föredrar att flytta in till närmaste tätort, Karlsborg eller Mölltorp. Beträffande expansionsutrymme för centralorten Karlsborg är enligt Arad nämnden har erfarit chefen för armén och fortifikationsförvaltningen beredda att tillgodose detta behov genom att friställa huvuddelen av den s. k. Norra Skogen i anslutning till tätortens norra del från militär verk samhet. Detta område, som är välbeläget och mycket attraktivt för be byggelse, utgör ett naturligt utvecklingsområde för Karlsborg. Det omfattar ca 175 ha. Fastighetsnämnden anser det från såväl allmänt samhällelig som försvarets synpunkt angeläget att en fortsatt utveckling inom kommun blocket säkerställs. Nämnden förutsätter att ett samarbete kommer till stånd mellan de kommunala och de militära myndigheterna i hithörande frågor. Enligt nämndens åsikt bör statsbidrag kunna lämnas för en utvecklingsplanering som omfattar hela kommunblocket. Nämnden finner det angeläget att länet och kommunblocket tillförsäkras bostadslånekvot för ett ökat bostadsbyggande som ersättning för den avgång av bostäder som skjutfältsutvidgningen innebär. Sammanfattningsvis uttalar nämnden att de direkta olägenheterna för kommunerna av den föreslagna utvidgningen knappast kan anses vara betydande. Verkningarna från jordbrukspolitisk synpunkt blir enligt fastighetsnämndens mening obetydliga. Ca 140 ha av utvidgningsområdet utgör åker medan återstoden utgörs av skogsmark och ÖATig mark. Endast två av de berörda fastigheterna kan betecknas som fullständiga jordbruk med för utsättningar för fortsatt jordbruksdrift på längre sikt. När det gäller de sociala konsekvenserna konstaterar nämnden att inom utvidgningsområdet är bosatta 32 personer, av vilka 13 är äldre än 60 år. I många fall är bo stadshusen i mindre gott skick. Nämnden har kommit till den uppfatt ningen att åtskilliga fastighetsägare är beredda att sälja sina fastigheter. I vissa fall måste man dock räkna med att personliga omställningssvårig heter uppkommer till följd av skjutfältsutvidgningen. Det synes huvud sakligen gälla de fall där vederbörande fastighetsägare helt eller delvis har sin utkomst av jordbruk. Lantbruksnämnden i länet torde böra medverka till att de som så önskar kan få nya gårdar. Det nuvarande skjutfältet och östra delen av utvidgningsområdet korsas av en allmän väg Karlsborg—Mölltorp. Vägen är dock inte den bästa eller
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 105
närmaste förbindelsen mellan de båda samhällena. Den ökade övningsverksamheten på skjutfältet torde i stor utsträckning omöjliggöra allmän trafik på vägen. Det bör därför enligt fastighetsnänmden övervägas att dra in vägen som allmän väg. Överläggningar härom och om anordnande av annan utfartsmöjlighet för dem som skulle beröras av vägindragningen bör komma till stånd mellan de militära myndigheterna och vederbörande länsmyndig heter. Fastighetsnänmden, som ägnat särskild uppmärksamhet åt denna fråga, anser att en tillfredsställande lösning bör kunna erhållas. Fastighetsnämnden anser att olägenheterna av den föreslagna utvidg ningen inte är av sådan omfattning att det kan övervägas att av detta skäl underlåta att tillgodose det betydelsefulla riksintresse som det här är fråga om. Vad beträffar det s. k. Gräshultsområdet anser fastighetsnämnden att det inte finns anledning att från försvarets sida göra gällande några krav på markförvärv inom detta område. Med hänsyn till områdets för bullerstör ningar relativt utsatta läge mellan skjutfältet och F 6 anser nämnden det från skälighetssynpunkt nödvändigt att staten i samband med ett beslut om utvidgningen utfäster sig att lösa in sådana fastigheter inom området vilkas ägare framställer önskemål om inlösen. Med hänsyn till vad som har kommit fram vid fastighetsnämndens utred ning tillstyrker nämnden utvidgning av Kråks skjutfält i enlighet med chefens för armén förslag. Nämnden förutsätter att i samband med beslut om utvidgningen staten förklarar sig beredd att lösa in fastigheter inom Gräshultsområdet i den mån vederbörande ägare själva begär inlösen och överenskommelse om löseskillingen kan träffas. Vidare förutsätter nämnden att huvuddelen av området i Norra Skogen friställs från militär verksamhet för att säkerställa expansionsutrymme för tätorten Karlsborg. I övrigt förutsätts att allmänheten skall ha tillgång till det utvidgade skjutfältet under dagar då skjutningar inte pågår samt att farliga delar av fältet ut märks och avspärras på tillfredsställande sätt. Kostnaderna för att genomföra den föreslagna utvidgningen har fortifikationsförvaltningen uppskattat till 3 milj. kr. Härvid har förvaltningen räknat med att även vissa fastigheter inom det s. k. Gräshultsområdet måste lösas in. 10. 1968 års riksdag (prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282) fattade beslut om utvidgning av P 7 :s skjutfält vid Kabusa i närheten av Ystad. Utvidg ningen beräknas komma att omfatta ca 130 ha under förutsättning att vissa markbyten kan genomföras i samband med markförvärven. Förhand lingar med markägarna pågår. 11. Utvidgning av Tofta skjutfält ansågs redan år 1956 nödvändig för att möjliggöra från övningssynpunkt godtagbara artilleriskjutningar. Fäl tet omfattande då ca 1 700 ha men bedömdes böra ha en omfattning av minst 2 650 ha. I samråd med chefen för armén har fortifikationsförvalt-
106 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
ningen sedermera förvärvat sådana inom det avsedda utvidgningsområdet belägna fastigheter som bär bjudits ut till salu. Förvärven har vid olika tillfällen underställts Kungl. Maj :ts prövning då så har påkallats med hänsyn till köpeskillingarnas storlek. Hittills har förvärvats ca 650 ha. Återstående planerade förvärv omfattar ca 300 ha. 13. 1968 års riksdag (prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282) fattade beslut om utvidgning med ca 400 ha av marinens övningsfält vid Rosenholm utan för Karlskrona. Förhandlingar med markägarna inom utvidgningsområdet pågår. 15. Beslut om inlösen av vissa för flygbuller utsatta fastigheter fattades år 1965 (prop. 1965: 28, SU 45, rskr 151). För budgetåret 1965/66 anvi sade riksdagen för ändamålet 5 milj. kr. Efter förslag i prop. 1967: 110 (SU 102, rskr 250) och prop. 1968: 109 (SU 124, rskr 282) har riksdagen sedermera anvisat ytterligare 2 resp. 1 milj. kr. Hittills har sålunda anvisats totalt 8 milj. kr. för ändamålet. 12, 14, 16. För diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter beräknar fortifikationsförvaltningen sammanlagt 4,6 milj. kr., varav 3 milj. kr. för armén och 800 000 kr. för vardera marinen och flygvapnet. Under dessa delposter har sammanförts sådana mindre förvärvsobjekt för vilka kostnaderna beräknas inte överstiga 300 000 kr. Medlen avses vidare för dels oförutsedda utgifter i samband med genomförandet av beslutade mark förvärv, såväl vid frivilliga uppgörelser som i samband med expropriation, dels smärre kompletteringar av försvarets fastighetsbestånd, dels mindre utgiftsrester för vissa inte helt slutförda markförvärv m. in., dels förvärv av mark som kompensation för markområden som har avståtts för bostads bebyggelse o. d., dels förvärv av salubjudna fastigheter inom sådana om råden som enligt principbeslut av statsmakterna skall tillföras försvaret men för vilkas förvärv någon särskild medelsanvisning inte har skett.
Departementschefen
Chefen för armén har i samråd med chefen för marinen och fortifika tionsförvaltningen lagt fram förslag att anordna ett nytt skjutfält i trakten av Kosta för 111 och för marinens förband i Karlskrona. Förslaget innebär förvärv av mark med en sammanlagd areal av ca 3 000 ha. Vidare föreslås att en domänverket tillhörig skogsyrkesskola vid Visjön väster om det föreslagna skjutfältsområdet förs över till försvaret och används som stomme i ett läger för förläggning av de övande förbanden. Av utredningen framgår att I 11 :s nuvarande skjutfält vid Notteryd, som omfattar endast ca 220 ha, är helt otillräckligt för de stridsskjutningar som ingår i regementets utbildningsprogram. Utvidgning av fältet kan inte ske av hänsyn till civila intressen. Regementets möjligheter att använda andra befintliga skjutfält inom rimligt aystånd är begränsade. Regementet saknar sålunda i dagens
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 107
läge möjligheter att genomföra nödvändig utbildning i stridsskjutning. Det är därför nödvändigt att anskaffa ett nytt skjutfält för regementet. Enligt det nya systemet för värnpliktsutbildning (VU 60) skall strids skjutning med skarp ammunition ingå i de marina förbandens utbildning. Vid Karlskrona garnison finns ett övningsfält, Rosenholmsfältet, vilket efter år 1968 beslutad utvidgning kommer att omfatta en areal av ca 660 ha. Detta fält är i huvudsak avsett för handövningar och otillräckligt för stridsslcjutningar. Marinens förband i Karlskrona har alltså behov av ett särskilt stridsskjutningsfält. Förslaget till markanskaffning för ett gemensamt skjutfält för 111 och de marina förbanden i Karlskrona omfattar två alternativa områden med i stort sett samma lokalisering. I likhet med försvarets fastighetsnämnd anser jag att det som alternativ II betecknade området är det lämpligaste för det avsedda ändamålet. Konsekvenserna från social synpunkt av ut vidgningen blir obetydliga. Varken länsstyrelsen eller de berörda kommu nerna, Ekebcrga och Hälleberga, har haft något att erinra mot att ett skjut fält anordnas inom området. Jag förordar därför den föreslagna markan skaffningen. Däremot kan jag inte biträda förslaget att använda domän verkets skogsyrkesskola vid Visjön för det planerade förläggningslägret. Lägret bör förläggas inom skjutfältet. Kostnaderna för erforderliga mark förvärv har fortifikationsförvaltningen uppskattat till 4 milj. kr., varvid har förutsatts att den i skjutfältsområdet ingående domänmarken förs över från domänverkets fond till försvarets fastighetsfond. Jag föreslår att 3 milj. kr. beräknas för ändamålet för nästa budgetår. Chefen för armén har lagt fram förslag att utvidga P4:s skjutfält vid Kråk söder om Karlsborgs samhälle. Förslaget innebär förvärv av mark med en sammanlagd areal av ca 300 ha. Av utredningen framgår att skjut fältet, som används av, förutom P 4 med pansartruppskolan, flera andra förband och skolor, i sin nuvarande omfattning inte uppfyller de krav som numera måste uppställas på ett pansarskjutfält. Detta innebär bl. a. att det inte är möjligt att ge förband som är inkallade till krigsförbandsövning nödvändig stridsutbildning. Försvarets fastighetsnämnd anser att det inte finns något realistiskt alternativ till den föreslagna utvidgningen för att åstadkomma de behövliga förbättringarna i utbildningsbetingelserna. Enligt min mening är det angeläget att en utvidgning av skjutfältet kommer till stånd. I likhet med fastighetsnämnden och chefen för armén anser jag att den föreslagna utvidgningsmarken är lämplig för det avsedda ändamålet. Vissa olägenheter kan beräknas uppkomma för de berörda kommunerna och för dem som bor inom och norr om utvidgningsområdet. För kommunernas del kan utvidgningen medföra minskade skatteintäkter genom bortfall av arbetstillfällen. Det kan uppstå problem när det gäller att ersätta bort fallet av bostäder inom utvidgningsområdet. De direkta olägenheterna
108 Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1969
för kommunerna synes dock inte bli alltför betydande. De torde i inte oväsentlig utsträckning kunna undanröjas eller minskas genom ett nära samarbete mellan vederbörande militära och civila myndigheter. Jag för utsätter att ett sådant samarbete kommer till stånd i syfte att säkerställa en fortsatt utveckling inom Karlsborgs kommunblock. I likhet med fastighetsnämnden utgår jag från att de militära myndigheterna kommer att fri ställa det s. k. Norra Skogen-området från militär verksamhet för att till godose Karlsborgs behov av utrymme för expansion. Inom utvidgningsområdet bor sammanlagt 32 personer. Fastighetsnämnden har vid sin utredning kommit till den uppfattningen att åtskilliga fastighetsägare är beredda att sälja. Många fastighetsägare inom utvidg ningsområdet har hembjudit och i de flesta fall även sålt sina fastig heter till fortifikationsförvaltningen. Man måste dock räkna med att per sonliga omställningssvårigheter uppkommer, främst i sådana fall där veder börande fastighetsägare helt eller delvis har sin utkomst av jordbruk. Från myndigheternas sida torde dock åtgärder kunna vidtas som minskar dessa svårigheter. Bl. a. torde lantbruksnämnden kunna medverka till att an skaffa nya gårdar åt dem som önskar förvärva sådana. Vad angår det s. k. Gräshultsområdet mellan skjutfältet och F6:s om råde anser jag i likhet med fastighetsnämnden dels att det inte finns anledning att från försvarets sida göra gällande några krav på markförvärv inom detta område, dels att staten med hänsyn till områdets för bullerstör ningar utsatta läge bör utfästa sig att lösa in sådana fastigheter inom om rådet vilkas ägare önskar inlösen. Olägenheterna av den föreslagna utvidgningen kan inte anses få sådan omfattning att de bör utgöra hinder för genomförandet av den för utbild ningen inom försvaret angelägna åtgärd som utvidgningen innebär. Jag förordar därför att utvidgningen genomförs. Kostnaderna för genomföran det har fortifikationsförvaltningen uppskattat till 3 milj. kr., varvid för valtningen räknat med inlösen i viss utsträckning av fastigheter även inom Gräshultsområdet. Jag föreslår att 1,4 milj. kr. beräknas för nästa budgetår. Jag har tidigare i prop. 1965: 28 (s. 8) och prop. 1967: 110 (s. 128) anfört atf jag anser att staten bör vara beredd att lösa in fastigheter som på grund av flygbuller inte kan bebos utan påtagliga olägenheter. Den av Kungl. Maj :t år 1965 tillsatta flygplatsbullerdelegationen, som haft till huvud saklig uppgift att lösa in vissa flygbullerstörda fastigheter vid de flot tiljer som angavs i prop. 1965: 28, har i september 1968 anmält att dele gationen slutfört sitt uppdrag. Delegationen har löst in fastigheter till ett sammanlagt värde av i runt tal 6,5 milj. kr. Jag räknar med att behov av medel kommer att föreligga även nästa budgetår för inlösen genom fortifikationsförvaltningens försorg av ytterligare flygbullerstörda fastig heter. Jag föreslår att 700 000 kr. beräknas för ändamålet för nästa bud getår.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 111
VIII. DIVERSE KAPITALFONDER
1. Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för försvaret
I prop. 1969: 1 (bil. 9 s. 104) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att lämna beställningsbemyndigande och anvisa medel för investeringar i da tamaskinutrustning som skall värderas in i statens datamaskinfond. Här vid inberäknades inte behoven för anskaffning av utrustning till försvaret. Jag har i det föregående hemställt att Kungl. Maj:t skall föreslå riksda gen att inrätta en försvarets delfond av statens datamaskinfond. I detta sammanhang vill jag anmäla behoven av bemyndigande och medel för an skaffningar till delfonden. Värdet av den datamaskinutrustning som behöver anskaffas till delfon den under budgetåren 1969/70 och 1970/71 kan enligt vad jag har inhämtat från försvarets rationaliseringsinstitut uppskattas till 41,6 milj. kr. Kungl. Maj:t har genom beslut den 10 januari och den 7 mars 1969 medgett att viss datamaskinutrustning får beställas för värnpliktsverket och för försvarets forskningsanstalt. Utgifterna härför under budgetåret 1968/ 69 skall förskottsvis bestridas från anslaget till vissa signalförbindelser resp. till forskningsverksamhet. Jag förordar att bemyndigande att beställa datamaskinutrustning för 41,6 milj. kr. under budgetåren 1969/70 och 1970/71 inhämtas från riks dagen. Bemyndigandebeloppet avser ändamål enligt följande sammanställ ning.
1969/70 1. Inköp av förhyrd dataanläggning vid försvarets materielverk (armématerielförvaltningenl 2. Utrustning för försvarets radioanstalt 3. Stansutrustning för regionala stanscentraler 1970/71 4. Utrustning för försvarets materielverk (flygmaterielförvaltningen) 5. Utrustning för värnpliktsverket 6. Utrustning för gemensam datadrift V. Stansutrustning
Behovet av anslagsmedel under nästa budgetår bör beräknas med ut gångspunkt från betalningsutfallen för de nämnda anskaffningarna bud getåret 1969/70 (14,1 milj. kr.) vartill bör läggas 3,8 och 1,9 milj. kr för återföring till anslaget Vissa signalförbindelser resp. Försvarets forsknings
112 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
anstalt: Forskningsverksamhet. Summan bör emellertid reduceras med hänsyn till bl. a. svårigheten att ange vilken utrustning som kommer att köpas och vilken som kommer att hyras. Jag föreslår att anslaget förs upp med 15 milj. kr. Om ytterligare medel sedermera skulle behövas under bud getåret torde anslag härför få begäras på tilläggsstat. Medel för ifrågavarande ändamål bör beräknas inom ramen för det mili tära försvaret. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar av datamaskinutrustning till ett sammanlagt belopp av 41 600 000 kr. får läggas ut under budgetåren 1969/70 och 1970/71,
b) till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datama skiner för försvaret för budgetåret 1969/70 anvisa ett inves-
teringsanslag av 15 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hem ställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riks dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Margit Edström