Ungdomens förenings- och fritidsliv : organisationer och medlemmar

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1966:47 Ecklesiastikdepartementet

UNGDOMENS FÖRENINGS- OCH FRITIDSLIV ORGANISATIONER OCH MEDLEMMAR AV O L L E H A L L D É N

1962 års ungdomsutredning III

Stockholm

STATENS OFFENTLIGA U T R E D N I N G A R 1966 Kronologisk

1. S v e n s k e k o n o m i 1966—1970. Esselte. 294 s. Fi. 2. E x p o r t o c h i m p o r t 1966—1970. Bilaga 1. Esselte. 92 S. Fi. 3. Y r k e s u t b i l d n i n g e n . H å k a n Ohlssons b o k t r y c k e r i , L u n d . 586 s. E. 4. N y m y n t s e r i e . B e c k m a n . 87 s. Fi. 5. I n t e r n a t i o n e l l t f r e d s f o r s k n i n g s i n s t i t u t i S v e r i g e . N o r s t e d t & S ö n e r . 61 s. U. 6. F ö r e n k l a d s t a t s b i d r a g s g i v n i n g till h ä l s o - och s j u k v å r d e n . H å k a n Ohlssons b o k t r y c k e r i , L u n d . 157 s. S. 7. U t s ö k n i n g s r ä t t IV. Esselte. 147 s. J u . 8. T i l l g å n g e n p å a r b e t s k r a f t 1960—1980. Bilaga 2. Esselte. 67 s. Fi. 9. O m s o r g e r o m p s y k i s k t u t v e c k l i n g s h ä m m a d e . Esselte. 187 s. S. 10. H a n d e l n s a r b e t s k r a f t s - o c h i n v e s t e r i n g s b e h o v f r a m till 1970. Esselte. 82 s. Fi. 11. T y g f ö r v a l t n i n g e n s c e n t r a l a o r g a n i s a t i o n . S v e n s k a R e p r o d u k t i o n s AB. 164 s. F ö . 12. R e n b e t e s m a r k e r n a . S v e n s k a R e p r o d u k t i o n s A B . 273 s. + 1 k a r t b i l a g a . J o . 13. U t v e c k l i n g s t e n d e n s e r i n o m u n d e r v i s n i n g , h ä l s o o c h s j u k v å r d s a m t s o c i a l v å r d 1966—1970. Bilaga 6. E s s e l t e 51 s. Fi. 14. N y h y r e s l a g s t i f t n i n g . N o r s t e d t & Söner. 473 s. J u . 15. U n d e r s ö k n i n g a n g å e n d e h y r e s s p l i t t r i n g e n . A B K o p i a . 205 s. J u . 16. N y f o l k b o k f ö r i n g s f ö r o r d n i n g m. m. Esselte. 241 s. Fi. 17. A r b e t s p r o m e m o r i o r i f ö r f a t t n i n g s f r å g a n . Esselte. 94 s. J u . 18. S t r a t e g i i v ä s t och öst. Esselte. 173 s. F ö . 19. Statliga b e t ä n k a n d e n 19C1—1965. K i h l s t r ö m . 170 s. Fi. 20. D e c e n t r a l i s e r i n g av n a t u r a l i s a t i o n s ä r e n d e n m. m . N o r s t e d t & S ö n e r . 50 s. J u . 21. O l j e b r a n s c h e n . Esselte. 71 s. Fi.

förteckning

22. L a g s t i f t n i n g m o t r a d i o s t ö r n i n g a r . E s s e l t e . 91 s. H. 23. M a r k f r å g a n I. N o r s t e d t & S ö n e r . 330 s. J u . 24. M a r k f r å g a n II. B i l a g o r . N o r s t e d t & S ö n e r . 231 s. Ju. 25. S ä i l s k a p s r e s o r . Haeggström. 229 s. H . 26. B o s t a d s a r r e n d e m . m. Esselte. 247 s. J o . 27. S k e p p s h o l m e n s f r a m t i d a a n v ä n d n i n g . K i h l s t r ö m . 114 s. + 1 u t v i k s b l a d . Fö. 28. L ä k e m e d e l s f ö r m å n e n . B e c k m a n . 228 s. S. 29. A t o m a n s v a r i g h e t I I I . N o r s t e d t & S ö n e r . 391 s. J u . 30. D e n f r a m t i d a j o r d b r u k s p o l i t i k e n . H å k a n O h l s sons b o k t r y c k e r i , L u n d . 361 s. J o . 31. D e n f r a m t i d a j o r d b r u k s p o l i t i k e n . B . E s s e l t e . 411 s. J o . 32. K o m m u n e r n a o c h u n g d o m e n . E s s e l t e . 214 s. S. 33. F r i l u f t s l i v e t i S v e r i g e . Del III. A n l ä g g n i n g a r för d e t r ö r l i g a friluftslivet m. m. S v e n s k a R e p r o d u k tions A B . 248 S. K. 34. L u f t f a r t s v e r k e t s e k o n o m i och o r g a n i s a t i o n . Esselte. 134 s. K. 35. M i l i t ä r s j u k v å r d e n . Esselte. 196 s. F ö . 36. V ä g f r a k t a v t a l e t I. N o r s t e d t & S ö n e r . 197 s. J u . 37. D e s t a t l i g a u n d e r v i s n i n g s s j u k h u s e n s o r g a n i s a tion. E s s e l t e . 132 s. S. 38. U t s ö k n i n g s r ä t t V. Esselte. 81 s. J u . 39. L a g s t i f t n i n g o m e l e k t r i s k a a n l ä g g n i n g a r . Esselte. 153 s. H . 40. A r b e t s p s y k o l o g i s k v e r k s a m h e t . H a e g g s t r ö m . 116 s. E. 41. F o r d o n s k o m b i n a t i o n e r . Esselte. 259 s. K. 42. K o n s u m t i o n s k r e d i t e r i Sverige. Esselte. 276 s. Fi. 43. V å r d u t o m skola av u n g d o m s v å r d s s k o l e e l e v e r . K i h l s t r ö m . 85 s. S. 44. B o s t a d s p o l i t i s k t k r e d i t s t ö d . Esselte. 474 s. I. 45. A k t i v å l d r i n g s v å r d o c h h a n d i k a p p v å r d . Esselte. 44 s. S. 46. J a k t s t a d g a n m. m . S v e n s k a R e p r o d u k t i o n s A B . 248 s. J o . 47. U n g d o m e n s f ö r e n i n g s - och fritidsliv. Esselte. 302 s. E.

A n m . Om s ä r s k i l d t r y c k o r t ej a n g i v e s , ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o l m

STATENS O F F E N T L I G A UTREDNINGAR 1966:47 Ecklesiastikdepartementet

UNGDOMENS FÖRENINGS- OCH FRITIDSLIV ORGANISATIONER OCH MEDLEMMAR

AV O L L E H A L L D É N

1962 års ungdomsutredning

E S S E L T E AB, S T O C K H O L M 1966

Till Herr Statsrådet

och Chefen för

Ecklesiastikdepartementet

Den 28 juni 1962 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att utreda frågan om det statliga stödet till ungdomsverksamhet. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen den 16 augusti och 6 september 1962 såsom sakkunniga chefredaktören K. K. B. Ward, ungdomsintendenten AnnaGreta Gustafson, förbundssekreteraren K. E. Hellberg, gymnastikdirektören R. N. G. Mattsson och folkhögskolläraren N. L. Ohlsson. Åt W a r d uppdrogs att såsom ordförande leda utredningsarbetet. Som utredningens huvudsekreterare har från den 1 j u n i 1964 tjänstgjort studieombudsmannen S. M. Dahlin. Ledamoten Ohlsson har till följd av tjänstgöring utomlands deltagit i utredningens arbete endast fram till den 25 mars 1966. I skrivelse den 14 februari 1963 anhöll de sakkunniga, vilka antagit namnet 1962 års ungdomsutredning, om tillstånd att utföra vissa vetenskapliga undersökningar, vilka bedömdes vara av betydelse för belysningen av de frågor, som angivits i direktiven för utredningsuppdraget. Undersökningarna fanns närmare angivna i en till skrivelsen fogad promemoria, vilken på utredningens uppdrag utarbetats av fil. dr Ingvar Johannesson. Efter hörande av statens råd för samhällsforskning lämnade departementschefen den 5 april 1964 sitt tillstånd till genomförande av ifrågavarande undersökningar. Utredningen uppdrog sedermera åt fil. lic. Olof Halidén, vilken den 16 september 1963 tillkallades att såsom expert biträda utredningen, att på grundval av nyssnämnda promemoria företa de undersökningar som avsåg ungdomens föreningsengagemang, fritidsaktivitet m. m. Sedan dessa delar av undersökningsverksamheten nu slutförts får ungdomsutredningen vördsamt överlämna den av Halidén utarbetade rapporten. Stockholm den 29 juli 1966 Kurt Anna-Greta

Gustafson

Ward

Karl Erik Hellberg

Roland

Mattsson

I Sven

Dahlin

Innehåll

Skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet

3 Innehåll

5 Tabellregister

8 Organisationsförteckning

med förkortningar

11 Förkortningar

12 Förord

13 Kapitel 1. Inledning Ur direktiven Undersökningarnas omfattning

15 15 16

Kapitel 2. Organisationerna Inledning Allmänt Riksorganisation för ungdomsverksamhet — ungdomsorganisation Folkrörelserna och ungdomsorganisationerna Historik Vissa data översikt Beskrivning Förklaringar Syften Medlemsförhållanden Medlemsregistrering Medlemsredovisning Åldersindelning och medlemsantal Kön och medlemsantal Sammanfattning Struktur Ungdomsarbetet Valprocedurer Styrelseledamöters ålder Kvinnorepresentation Förbundsmöten Kanslierna Publikationer

18 18 18 18 20 22 22 27 30 30 31 45 45 46 52 54 54 55 56 58 61 63 63 66 70

. . .

6 Innehav av fastigheter m. m Ekonomi Internationell verksamhet Försvarets ungdomsarbete Studentföreningar Skolföreningar Geografisk spridning ; Allmänt Fördelning efter län Organisationskategorierna tagna var för sig • i relation till varandra Fördelning efter tätortsgrad Organisationskategorierna tagna var för sig » i relation till varandra Fördelning efter näringsstruktur Organisationskategorierna tagna var för sig » i relation till varandra Fördelning på städer, köpingar och landskommuner Organisationskategorierna tagna var för sig » i relation till varandra Huvud- och dotterorganisationer Sammanfattning Kapitel 3. Medlemmarna Inledning Allmänt Några förklaringar Den siffermässiga behandlingen Föreningsanknytning Åldersgrupper. Män. Kvinnor Olika organisationer. Rekrytering. Medlemskap Medlemskap i en eller flera föreningar Riksorganisationstillhörighet När sker föreningsanknytningen? Avgången från organisationerna Avgången med hänsyn till antalet medlemskap När lämnades föreningslivet Aldrig med i förening IP:s motiv Varför gå in i förening? Varför lämnades förening? Varför aldrig med i förening? Helst med i vilken förening? Föreningsengagemang Föräldrar med i förening. 1950, 1947, 1941 Barn i förening. 1928—23 Medlemskap i fackförening. 1941, 1928—23 Civilstånd. 1941, 1928—23 Fördelning på gifta och ogifta Organisationstillhörighet — gifta, ogifta Maka eller make med i förening

71 72 74 75 76 76 79 79 81 81 83 85 85 85 88 88 88 88 88 92 95 100 104 104 105 106 107 109 109 112 116 121 122 127 131 133 135 136 136 137 138 139 141 144 152 153 156 156 157 160

7 Skolutbildning • • Yrkesutbildning. 1941, 1928—23 . . . . . . . . Föräldrarnas skolutbildning och IP:s organisationsanknytning . . . . . . . Faders skolutbildning • • Faders skolutbildning och barnens Moders skolutbildning Moders skolutbildning och barnens Sysselsättning. 1947, 1941, 1928—23 Huvudgrupper Yrkesindelning Faders yrke Inkomst och kapitalvaror Inkomst. 1941, 1928—23 Kapitalvaror Fördelning på landskommuner och städer Landskommuner med mindre än 50 % tätortsbefolkning . . . . . . . . » » mer » 50 % » Städer med mindre än 10 000 invånare » » mellan 10 001—30 000 invånare » » mer än 30 000 invånare (Stockholm—Göteborg—Malmö inte medräknade) Storstäderna Stockholm—Göteborg—Malmö Jämförelse mellan åldersgrupperna och kommuntyperna Relativ anknytning. Män. Kvinnor IP:s fördelning på olika organisationer inom kommuntyperna Antal medlemskap Städer, annat tätbebyggt samhälle, landsbygd IP:s fördelning inom olika kommuntyper och bebyggelseformer Organisationsanknytning inom olika kommuntyper och bebyggelseformer Bostadsförhållanden Flerfamiljshus, villa, lantgård Bostadens omgivning Omgivande bebyggelses ålder Trångboddhet Bostadens avstånd från skola och arbete. Antalet flyttninar Flyttningar och anknytning till olika organisationer När skedde senaste flyttningen? Flyttningsriktning Några familjeförhållanden I P lever tillsammans med föräldrarna 1950, 1947 23-åringars (födda 1941) familjeförhållande Syskonförhållande 1950, 1947 Barn i familjen 1928—23 Fritiden Vänförhållande Kvällarnas användning Besök på ungdomsgård 1950, 1947 Hobby-fritidsgrupp i skolan 1950, 1947 Deltagit i söndagsskolverksamhet 1950, 1947 Hobby

161 165 168 168 170 172 172 173 173 177 179 182 182 185 186 186 187 188 189 190 190 192 192 193 199 199 199 202 204 204 205 206 207 208 211 213 214 216 217 217 217 219 221 221 221 224 228 230 230 232

8 Deltagit i studiecirkel LägérVerksamhét 1950, 1947 Intresse för litteratur Massmedia tidningsläsning 1941, 1928—23 Lyssnartid på radio t i d för TV Besök på olika evenemang under fritiden Aktiv idrottsman/idrottskvinna 1941, 1928—23 Innehav av moped. 1947 Förhållande till alkohol Rökvanor Sammanfattning

•

236 237 238 241 241 243 246 248 252 253 253 258 261

Kapitel 4. Slutord E n teoretisk bakgrund E t t kort slutomdöme

268 268 271

Bilaga 1 Medlemsutvecklingen under perioden 1959—1964 Bilaga 2 Organisationerna; antal distrikt, lokalföreningar, medlemmar; vinstoch förlusträkningars totala omsättningssiffror totala omsättningssiffror, vinst/förlust; antal centralt anställd personal Bilaga 3 Intervjuformulär: Ungdomsorganisationernas struktur Bilaga 4 Intervjuformulär: Uppgifter om skolförening Bilaga 5 Intervjuformulär: Undersökning om ungdomens fritids-och föreningsaktivitet. (Formulär B för intervju med personer födda år 1947.). .

274 277 287 289

Tabellregister Tabell

1. Tidpunkten för organisationernas tillkomst 2. Förändringar 1880—1960 i den förvärvsarbetande befolkningens fördelning efter näringsgren 3. Förändringar i befolkningens procentuella fördelning pä städer och landsbygd 1880—1960 . 4. Organisationernas medlemsregistrering 5. Totala medlemstal 1959 och 1964 6. ökning av antalet individer i åldrarna 10—24 år under perioden 1959—1964 7. Procentuella förändringar i antalet medlemmar 8. Antalet distriktsförbund och föreningar 9. Ungdomsorganisationernas fördelning på olika administrationstyper 10. Organisationernas fördelning på styrelsemedlemmarnas medelålder 11. Positiv differens mellan medelåldrarna i styrelser och verkställande utskott/arbetsutskott 12. Medeltalens medeltal för styrelseledamöternas ålder inom olika organisationskategorier 13. Frekvens på förbundsmöten inom organisationerna 14. Antal dagar för förbundsmöten 15. Antal ombud på förbundsmöten 16. Ombudens ersättning vid förbundsmöten

23 28 28 47 50 50 51 56 61 61 62 63 64 64 64 65

9 17. Förbundsmötes kostnader •. . 65 18. Organisationskategoriernas totala omsättningssiffror 73 19. Antal föreningar i allmänna läroverk i Sverige 77 20. Befolkningsmängd och föreningsfördelning på län 80 21. Rangordningstabell för länen efter föreningsantal 81 22. Länsvis fördelning av föreningarna. Organisationerna tagna för sig 82 23. Rangordningstabell för organisationskategoriernas länsvisa föreningstal 82 24. Föreningarnas relativa fördelning inom varje län 83 25. Rangordningstabell för föreningsfördelningen inom varje län . . 84 26. Föreningsfördelning efter kommunernas tätortsgrad 86 27. Relativ fördelning av föreningarna inom kommuner med olika tätortsgrad 86 28. Föreningsfördelning efter kommunernas industriella näringsgrad 87 29. Relativ fördelning av föreningarna inom kommuner med olika industriell näringsgrad 87 30. Föreningsfördelning på städer, köpingar, landskommuner . . . 89 31. Befolkningsmängdens, kommunernas och föreningarnas fördelningar på städer, köpingar och landskommuner 89 32. Föreningsfördelning efter kommuntypernas befolkningsmängd 90—91 33. Föreningsantal i relation till totala antalet föreningar i riket, städer, köpingar och landskommuner 92 34. Städer. Relativ fördelning efter befolkningsmängd 93 35. Köpingar. Relativ fördelning efter befolkningsmängd 93 36. Landskommuner. Relativ fördelning efter befolkningsmängd . . 93 37. Antal kommuner med eller utan föreningar 94 38. Enskilda organisationers utbredning i relation till totala antalet kommuntyper 96 39. Organisationernas egna relativa fördelningar på kommuntyper . 97 40. Antalet föreningar inom kommuner med de tre lägsta tätortsgraderna och de tre lägsta industriprocenten 103 4 1 — 42. Intervjumaterialet 106 Åskådningstabeller I—IV 108 43— 48. Föreningsanknytning — totala materialet 109 49— 52. Föreningsanknytning till olika organisationer 113 53— 63. E t t eller flera medlemskap 116 64— 66. Riksorganisation eller inte 121 67— 75. När sker föreningsanknytning? 123 76— 81. Avgången från organisationerna 128 82— 84. Avgången med hänsyn till antalet medlemskap 132 85— 89. När lämnades föreningslivet? 133 90— 91. Varför gå in i förening? 136 92. Varför lämnades förening? 138 93— 94. Varför aldrig med i förening? 139 95— 97. Helst med i vilken förening? 140 98—102. Föreningsengagemang 141 103—118. Föräldrar i förening. 1950, 1947, 1941 145 119—123. Barn i förening. 1928—23 152 124—129. Medlemskap i fackförening 153 130—132. Fördelning på gifta och ogifta 156

10 133—137. Organisationstillhörighet — gifta, ogifta . . . 138—140. Maka eller make med i förening 141—146. Skolutbildning 147—150. Yrkesutbildning , •• • • , 151—154. Faders skolutbildning 155—157. Faders skolutbildning och barnens 158-1-159. Moders skolutbildning 160—162. Moders skolutbildning och barnens 163—170. Sysselsättning 171—174. Förvärvsarbetandes yrkesindelning 175—179. Faders yrke 180—185. Inkomst . . . 186—189. Kapitalvaror • • • 190—191. Landskommuner < 50 % tätortsbefolkning 192—193. Landskommuner > 50 % tätortsbefolkning . 194—195. Städer < 10 000 invånare 196—197. Städer mellan 10 001—30 000 invånare 198—199. Städer > 30 000 invånare 200—201. Stockholm—Göteborg—Malmö 202. Jämförelse mellan åldersgrupper i olika kommuntyper 203—213. IP:s fördelning på olika organisationer inom k o m m u n t y p e r n a . . 214. Antalet medlemskap i olika kommuntyper 215—221. IP:s fördelning på olika bebyggelseformer inom kommuntyperna 222—227. Organisationsanknytning inom olika kommuntyper och bebyggelseformer 228—236. Bostadsförhållanden 237—240. Bostadens avstånd från skola/arbetsplats 241—245. Antalet flyttningar 246—248. Senaste flyttning 249—250. Flyttningsriktning 251—252. I P lever tillsammans med föräldrar 253—255. 23-åringarnas bostads- och familjeförhållanden 256—259. Syskonförhållanden 260—261. Barn i familjen 262—269. Vänförhållande 270—277. Kvällarnas användning 278—281. Besök på ungdomsgård 282—283. Hobby-fritidsgrupp i skolan 284—287. Deltagit i söndagsskolverksamhet 288—295. Hobby 296—297. Deltagit i studiecirklar, korrespondenskurser 298—300. Lägerverksamhet 301—305. Intresse för litteratur 306—308. Tidningsläsning 1941, 1928-23 309—313. Lyssnartid på radio 314—318. Tittar på TV 319—325. Besök på olika evenemang under fritid 326—327. Aktiv idrottsman/idrottskvinna 1941, 1928-23 328—329. Innehav av moped 1947 330—338. Förhållande till alkohol 339—342. Bökvanor

157 160 161 166

168 170 171 172 174 177 180 182 184 187 187 188 189 190 191 192 194 199 199 202 204 208 211 214 216 217 218 219 221 222 225 228 230 231 232 236 237 239 241 243 246 248 252 253 253 258

11 Organisationsförteckning

med

namnförkortningar

Ansgarsförbundet av Kyrkliga Juniorer Centerns Ungdomsförbund

... •. . .

AKJ CUF

De Handikappades Riksförbund

DHR

Demokratisk Ungdom

DU

Evangeliska Fosterlandsstiftelsens Ungdomsförbund

EFU

Frikyrkliga Ungdomsrådet Folkpartiets Ungdomsförbund Frälsningsarméns Scoutförbund Frälsningsarméns Ungdom Förbundet Vi Unga Föreningen för Skidlöpningens och Friluftslivets främjande i Sverige Godtemplarorden

FUR FPU FAS c FAU Vi Unga

Hantverkarnas Ungdomsrörelse

HU

Högerns Ungdomsförbund

HUF

IOGT:s Scoutförbund

IOGTSc

Kungliga Automobilklubbens Ungdomsförbund KFUM:s och KFUKrs Riksförbund KFUM:s och K F U K : s Scoutförbund Kungliga Svenska Aeroklubben Metodistkyrkans Ungdomsförbund Motorförarnas Helnykterhetsförbund

KAK/U KFUK/KFUM KFUK/KFUMSc KSAK MKU MHF

NTO:s Juniorförbund NTO:s Scoutförbund NTO:s Ungdomsförbund Nykterhetsorganisationen Verdandi

NTOJ NTOSc NTOU NOV

Riksförbundet Kyrklig Ungdom Riksförbundet Sverige 4 H ( J U F ) Riksförbundet Sveriges Lottakårer — Unglottor Riksförbundet Sveriges Ungdoms- och Hemgårdar

RKU RS4H RSL/SU Hemg.

Statens Ungdomsråd Svenska Alliansmissionens Ungdomsförbund Svenska Baptisternas Ungdomsförbund Svenska Blå Stjärnan Svenska Frisksportförbundet Svenska Korporationsidrottsförbundet (Korpidrottsförbundet) Svenska Missionsförbundets Ungdom Svenska Motorklubben Svenska Ridsportens Centralförbund Ridfrämjandet Svenska Scoutförbundet Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur Sveriges Blåbandsungdom Sveriges Elevers Centralorganisation Sveriges Fältbiologiska Ungdomsförening

SUR SAU SBUF SBS SFF Korp. SMU SMK Rid F U SSF Ungdomsring SBU SECO SFU

.

SkFr IOGT

12 Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund Sveriges Konservativa Studentförbund Sveriges Motorfederations Motorcykelsektion Sveriges Riksidrottsförbund » » , distriktsförbund » » , specialförbund » » , specialdistriktsförbund Sveriges Schackförbund Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund Sveriges Studerande Ungdoms Helnykterhetsförbund Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd Unga Örnars Riksförbund Ungdomens Fredsförbund . . . . . . . . . . . . . . . . . Ungdomens Röda Kors

SGU Sv Kons. St SVEMO RF DF SF SDF SF SSU SSUH SUL UO UF URK

örebromissionens Ungdom

ÖMU Förkortningar

Idrottsorganisationer Scoutorganisationer Studentorganisationer Religiösa organisationer Motorororganisationer

I Se St R M

Skolorganisationer Nykterhetsorganisationer . Politiska organisationer

Sk N P

Andra organisationer

A

Förord

Föreliggande undersökningar h a r utförts på uppdrag av 1962 års ungdomsutredning. Arbetet påbörjades i september 1963 med att planera den riksomfattande intervjuundersökningen. Fältarbetet genomfördes under februari—mars månader 1964 av statistiska centralbyrån, som också svarade för det statistiska urvalet. Under våren 1964 förbereddes den intervjuundersökning som avsåg att beskriva ungdomsorganisationernas struktur. Hösten samma år började arbetet med den geografiska beskrivningen av föreningar i landet. De båda närmast ovan angivna uppgifterna blev slutförda våren 1965. Vid samma tidpunkt förelåg också resultatet av en hösten 1964 påbörjad undersökning av föreningsliv i ett antal läroverk inom Stockholmsområdet. Vid den riksomfattande intervjuundersökningen företräddes statistiska centralbyrån av förste aktuarien Sven Reinans. Genom hans sakkunnighet och arbetsförmåga var han till utomordentlig hjälp vid att i pressat tidsschema planlägga och genomföra denna arbetsuppgift. Fru Anna Lisa Martins hade fått uppgiften att gå igenom ungdomsorganisationernas adresslistor på föreningar och sammanställa dem geografiskt. Hennes arbete blev genomfört på ett snabbt och samvetsgrant sätt.

Fältarbetet, som avsåg intervjuer med ungdomsorganisationer, h a r skett delvis med socionom Ella Amylong som intervjuledare. Amylong h a r därefter statistiskt bearbetat och sammanställt intervjuresultat och övriga uppgifter från stadgar och årsberättelser. Amylong h a r vidare granskat allt tabellmaterial från den riksomfattande intervjuundersökningen. Hennes insatser har varit präglade av stor arbetsförmåga och bl. a. god kännedom om organisationslivet, vilket allt varit synnerligen värdefullt för arbetsresultaten. Skolundersökningen, som endast delvis presenteras här, har utförts av fil. kand. Sture Knutson och fil. kand. Sture Pihl. Databehandling och statistisk rådgivning i samband med denna h a r vilat på aktuarie Arved Oksaar, Allmänna Marknads- och Opinionundersöknings AB. Oksaars medverkan h a r varit en mycket värdefull tillgång. Fortlöpande under expertarbetets gång h a r jag haft glädjen av att kunna utnyttja fil. dr. Ingvar Johannessons r å d och sekreterare Olle Sjögrens rika organisiationserfarenhet. En nödvändig förutsättning för att erhålla grundmaterialet till viss del av undersökningarna h a r varit ungdomsorganisationernas lojalitet och välvilja, när det gällt att fylla i de frågeformulär, som vid olika tidpunkter h a r utsänts. Detta måste ha inneburit extra beläst-

11 ning i organisationskansliernas dagliga arbetsrutin. Till alla som genom sina insatser gjort det möjligt att frambringa under-

lag för analyser, bearbetat materialet och därvid lämnat goda råd vill jag framföra mitt varma tack. O.

Halidén

KAPITEL 1

Inledning

Ur

direktiven

Direktiven till 1962 års ungdomsutredning citeras i delar som gäller speciella undersökningar inom ungdomsarbetet. »1960 års folkbildningsutredning h a r framlagt undersökningsmaterial och översiktligt summerat erfarenheterna hittills av det statliga stödet till ungdomsverksamheten och 1960 års ungdomsupplysningsutredning har redovisat material om opinionsbildningen i det moderna samhället och i anslutning därtill givit en analys av ungdoms- och folkbildningsorganisationernas roll för en positiv ungdomsfostran. Det av de nämnda utredningarna på detta område påbörjade arbetet bör nu föras vidare av en ny utredning. Denna bör, mot bakgrunden av en precisering av vad man från samhällets sida kan anse sig äga vänta som resultat av statligt stöd till de olika ungdomsaktiviterna, klargöra i vad mån den med nuvarande statsbidragsstöd till ungdomsarbetet avsedda effekten ernåtts eller synes ha utsikter att uppnås. Detta bör utredningen betrakta som en första huvudfråga. Som delproblem i fråga om fritidsverksamheten kan som exempel anges frågan om fritidsgruppsverksamhetens betydelse som kontaktskapare mellan föreningsanslutna och utanför föreningarna stående ungdomar, dess effekt som aktivitetsbefrämjare inom föreningarna och bland icke föreningsanslutna. Frågor som dessa och andra liknande

bör utredningen genom undersökningar och studier söka besvara. Till de kvalitativa aspekterna på fritidsverksamheten, som bör uppmärksammas av utredningen, hör frågan om attitydpåverkan genom deltagande i fritidsgruppsverksamheten. Denna är av grundläggande betydelse för belysningen av fostran inom fritidsgruppens ram. Ledarna inom fritidsgruppsverksamheten torde spela en viktig roll inte bara för uppläggningen av arbetet utan också för attitydpåverkan och fostran i övrigt. Deras roll därvidlag bör belysas genom en undersökning av deras kvalifikationer för sin uppgift. Beträffande ungdomsledarutbildningen är det angeläget att få n ä r m a r e belyst kursernas uppläggning med hänsyn till ämnesval och pedagogisk inriktning. En differentiering av materialet bör ske, så att skillnader mellan kurser inom olika organisationer och mellan centrala regionala kurser kan komma till uttryck. I fråga om undersökningar r ö r a n d e ungdomsledarutbildningen bör vidare gälla, att de inriktas på att analysera verkan av olika former av ledarutbildning. Därvid bör såvitt möjligt studeras inte endast den effekt, som utbildningen har på deltagarna själva utan också på den fritidsgruppsverksamhet, som kan ställas i samband med ledarutbildningen. En viktig aspekt på denna utbildning är frågan i h u r hög grad de

16 utbildade utnyttjas i fortsatt ungdomsarbete och för vilka arbetsuppgifter. Dessa och de övriga undersökningar, som i sammanhanget kan fordras, bör utmynna i ett ställningstagande till frågan, om de nuvarande formerna för det statliga stödet till ungdomsledarutbildningen och de organisatoriska former, i vilka denna bedrives, är ändamålsenliga och tillgodoser föreliggande behov av ungdomsledare. Det har diskuterats om ledarutbildningen bör vara längre och mera grundlig eller specialinriktad, frågor som utredningen bör ta upp liksom möjligheterna att utnyttja folkhögskolornas resurser för ledarutbildning. Det genom tidigare utredningar insamlade materialet till belysning av kostnaderna för ungdomsledarutbildningen bör kompletteras genom ytterligare undersökningar. Den med statsunderstöd bedrivna instruktörsverksamheten bör kartläggas efter riktlinjer, motsvarande dem som angivits för fritidsgruppsverksamhet och ledarutbildning. De undersökningar, som hittills nämnts, kan förväntas ge en god bild av det inom ungdomsarbetet verksamma föreningslivet och övriga på området arbetande organ, samt av ungdomsverksamhetens möjligheter att förverkliga sina syften. Men ungdomsarbetet måste också i dess nuvarande och framtida utformning ställas i relation till samhällsutvecklingen i övrigt. En andr a huvuduppgift för utredningen blir därför att försöka klarlägga, i hur hög grad ungdomsarbetet organisatoriskt och innehållsmässigt kunnat anpassas till de nya förhållandena, samt belysa vilka behov, som för framtiden måste fyllas. Undersökningarna rörande detta huvudavsnitt bör således utmynna i en bedömning av samhällsutvecklingens betydelse i fråga om samhälleliga stödåtgärder för ungdomsverksamheten.

Därvid bör klargöras, vad som försvårar respektive underlättar ungdomsarbetet i det moderna samhället.» Direktiven ger uppslag till åtskilliga forskningsprojekt såväl i den allmänna skrivningen som i de speciella anvisningarna för undersökningar.

Undersökningarnas

omfattning

De i direktiven efterlysta undersökningarna avser mycket stora, väsentliga och även forskningsmässigt sett svårbedömbara frågor. I SOU 1963:67 »Stöd åt ungdomsorganisationernas centrala verksamhet» u p p r ä k n a d e s tänkbara undersökningsuppgifter av sociologisk, socialpsykologisk och pedagogisk natur. En första avvägning gällde undersökningsplanen. Med kännedom om differentieringen i organisationslivet och i vetskap om bristen på en tidigare grundlig kartläggning av organisationernas allmänna och sociala struktur m. m., bedömdes på grund av tidsmarginalen möjligheterna att dra slutsatser alltför vanskliga, om undersökningarna inriktades direkt på orsakssammanhang, verifierade genom mer eller mindre omfattande experimentella metoder. Undersökningarna har därför blivit beskrivande. I första hand måste en relativt grundlig kännedom förvärvas om organisationernas livsformer. Vidare bör organisationernas möjlighet att verka belysas genom att deras spridning i samhället beskrivs. Organisationernas medlemstal redovisas fortlöpande men de klarlägger inte hur individer blir medlemmar, hur länge de stannar i en organisation, vilken organisation de väljer, om individerna är med i flera organisationer o. s. v. Genom intervjuer av ett representativt urval av ungdomar borde man kunna erhålla

17 informationer ägnade att utgöra underlag för vissia tolkningar och vidgade undersökningar. Genom att organisationernas ledarstab ligger på olika nivåer — centralt, regionalt, lokalt — och att det i staben ingår såväl yrkesmänniskor som »lekmän» måste en beskrivning av ledarna och deras verksamhet — för att bli tillförlitlig — baseras på ett representativt urval av ledarna. Ledarutbildningen är förknippad med problem som berör såväl de olika organisationernas speciella uppgifter som allmängiltiga undervisningsmetoder, kunskaper i socialvetenskaperna osv. Det stora antalet ledare aktualiserar frågor om ledarnas rörlighet; hur länge arbetar en ledare inom en organisation, hur många nya ledare måste därför utbildas osv. I första hand fordras en kvantitativ beskrivning av ledarutbildningen. Mera svårbedömbar är givetvis kvaliteten, men vissa attitydpåverkningar bör kunna registreras u n d e r en kurs. För att verksamheten bland ungdom skall kunna beskrivas mera detaljerat måste undersökningar inriktas på det lokala planet. Fritidsgruppsverksamheten har, stödd av statliga medel, ut-

2— 614584

vecklats under en 10-årsperiod. Denna verksamhet har nått olika omfattning inom skilda organisationer och vitt skilda sysselsättningar har blivit understödda. Den lokala beskrivningen borde avse såväl organisationernas livsbetingelser som deras fritidsgruppsverksamhet på lokalplanet. Av de skilda sätt, varpå undersökningarna kunnat uppläggas har följande valts: 1. Beskrivning av ungdomsorganisationernas uppbyggnad och storlek. Intervjuer och enkäter. 2. Ungdomsorganisationernas geografiska spridning. 3. En riksomfattande intervjuundersökning för att klarlägga ungdomars och äldres föreningsengagemang. 4. En ledarundersökning. Enkät och intervjuer. 5. En ledarutbildningsundersökning. Enkät. 6. En undersökning av ungdomsorganisationernas verksamhet på lokalt plan —- Västerås. Intervjuer och enkät. 7. En undersökning om föreningsliv i skolor. Intervjuer. Föreliggande redogörelse omfattar p 1—3 och del av p 7 ovan.

KAPITEL 2

Organisationerna

Inledning

Riksorganisation för ungdomsverksamhet — ungdomsorganisation

Allmänt

I sitt betänkande »Stöd åt ungdomsorganisationernas centrala verksamhet» (SOU 1963: 67) anför 1962 års ungdomsutredning å sid. 74—75 följande om begreppet riksorganisation:

Svenska föreningar indelas i två huvudgrupper — ekonomiska och ideella. De förstnämnda har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom exempelvis sådan ekonomisk verksamhet »i vilken medlemmarna deltaga som avnämare eller leverantörer eller med egen arbetsinsats» (lagen av den 1 juni 1951 om ekonomiska föreningar). Till de ideella föreningarna räknas först och främst sådana, som fullföljer idrottsliga, politiska, religiösa, sedliga, sociala, kulturella och välgörande syften, vare sig de bedriver ekonomisk verksamhet eller inte. Till de ideella föreningarna räknas också föreningar med ändamål att genom annan ekonomisk verksamhet än i föregående stycke sägs främja medlemmarnas ekonomiska intressen — arbetsgivarorganisationer, fackföreningar, personalorganisationer, intressentföreningar m. fl. För de ideella föreningarna saknas lagstiftning. De för de ekonomiska föreningarna gällande reglerna h a r hittills fått vara normbildande jämte de avgöranden, som domstolarna fällt. För att en ideell förening skall bli betraktad som en juridisk person — anses äga rättssubjektivitet — fordras att föreningen har skrivna stadgar av viss fullständighet, styrelse och ett centralt fört medlemsregister.

Med begreppet riksorganisation avses i a l l m ä n h e t organisation med viss geografisk utbredning. Utredningen h a r diskuterat frågan om inte vissa krav i detta avseende hör ställas på riksorganisation för ungdomsverksamhet. Den lösning utredningen därvid övervägt innebär, att en sådan organisation skulle h a minst 50 verksamma lokalavdelningar fördelade på minst tio län. Efter n ä r m a r e överväganden h a r utredningen emellertid beslutat att inte förorda ett bidragsvillkor av detta slag. Det bör ligga i såväl ungdomsorganisationernas som samhällets intresse att det statliga stödet förknippas med så få bestämmelser som möjligt. Med den bidragskonstruktion utredningen föreslagit kan bestämmelsen i fråga anses överflödig. En organisation, som inte tidigare kommit i å t n j u t a n d e av statligt stöd, kan nämligen erhålla sådant först på förslag av Kungl. Maj :t och efter riksdagens prövning. I de fall nya organisationer ansöker om bidrag till ungdomsverksamhet, a n k o m m e r det på tillsynsmyndigheten att med ledning av deras syfte och verksamhet bedöma och i sin petitaskrivelse redovisa i vad m å n de bör kunna betraktas som riksorganisationer för ungdomsverksamhet.

I samma betänkande står å sid. 86— 87 följande: 5. att med riksorganisation för ungdomsverksamhet avses organisation, som h a r minst 3 000 m e d l e m m a r i åldern 12 till 25 år,

19 som bland medlemmarna bedriver en till kamratskap fostrande verksamhet, som är uppbyggd och fungerar enligt demokratiska principer, som öppet tar ställning för demokratin — förklarar sin anslutning till principerna om åsiktsfrihet, religionsfrihet och yttrandefrihet, tryckfrihet, föreningsoch församlingsfrihet och är beredd att offentligt ta avstånd från samhällssystem, där dessa för demokratin fundamentala förutsättningar saknas, som inte till huvudsaklig uppgift har att tillvarata medlemmarnas enskilda eller yrkesmässiga ekonomiska intressen, 6. att såsom bidragsgivande lokalavdelning räknas lokal enhet av bidragsberättigad riksorganisation där övervägande antalet medlemmar är i åldern 12 till 25 år, förutsättningar finns för medlemmarna till opinion och demokratiskt ansvarstagande och som under året kan redovisa minst 25 genomförda arrangemang och sammankomster av olika slag, 7. att med medlem avses dels person i åldern 12 till 25 år, vilken under året varit registrerad såsom medlem i organisationen, dels också deltagare i samma ålder i av organisationerna bedriven kontinuerlig öppen verksamhet, 8. att bidrag till vissa organisationer, vilka inte kan inordnas under de generellt verkande bidragsgrunderna, utgår enligt förslag och rekommendationer som framlagts i avsnittet 4.3.5. Särskilda överväganden, sidan 77 f. Av den på utredningens förslag och prop. 1964: 1 grundade kungörelsen den 4 juni 1964 (nr 510) framgår, att som villkor för statligt stöd skall gälla: »a) Organisationen skall vara uppbyggd och fungera enligt vedertagna demokratiska principer samt öppet taga ställning för demokratin. b) Organisationen skall bedriva en till kamratskap fostrande verksamhet. c) Antalet medlemmar i åldern 12— 25 år skall uppgå till minst 3 000.» I kungörelsen har inte intagits det av utredningen förordade villkoret att bidragsmottagande organisation inte skall ha till huvudsaklig uppgift att tillvara-

ta medlemmarnas enskilda eller yrkesmässiga ekonomiska intressen. I praxis h a r dock sistnämnda villkor kommit att bli gällande. Med nära anslutning till ungdomsutredningens definition stadgas i kungörelsen att: »Med lokalavdelning förstås sådan avdelning av ungdomsorganisation, som uppfyller följande villkor: a) Flertalet av medlemmarna skall vara i åldern 12—25 år. b) Det skall ankomma på medlemmarna och på organ, som utses av medlemmarna, att fatta beslut angående avdelningens verksamhet. c) Avdelningen skall vara införd i ungdomsorganisationens register över lokalavdelningar. d) Avdelningen skall under redovisningsåret, om ej skolöverstyrelsen på grund av särskilda skäl medgiver undantag, ha genomfört minst 25 sammankomster.» Beträffande medlem uttalas: »Med medlem i ungdomsorganisation förstås dels den som un der närmast föregående redovisningsår varit registrerad såsom medlem i organisationens medlemsmatrikel dels ock den som under n ä m n d a redovisningsår deltagit i verksamhet bedriven av organisationen vid minst tio sammankomster under en tidrymd av minst tio veckor.» Till vissa organisationer, vilka inte kan inordnas under de återgivna generellt verkande bidragsgrunderna, utgår statligt stöd enligt särskilda bestämmelser. Så är fallet beträffande bland annat Sveriges elevers centralsorganisation, Riksidrottsförbundet, Sveriges ungdomsorganisationers landsråd och Frikyrkliga ungdomsrådet. Det sålunda citerade får anses definiera vad man menar med ungdomsorganisation, lokalavdelning och medlem. I fortsättningen användes h ä r begrep-

20 pet »ungdomsorganisation» för att beteckna en riksorganisation med ungdomsverksamhet som fullföljer idrottsliga, politiska, religiösa, sedliga, sociala, kulturella och välgörande syften och som uppfyller de villkor som uppställts av 1962 års ungdomsutredning för statlig bidragsgivning. Därigenom uteslutcs arbetsgivarorganisationer, fackföreningar m. fl. Av ovanstående framgår att en riksorganisation med ungdomsverksamhet måste ha minst 3 000 medlemmar i åldern 12 till 25 år för att erhålla statligt stöd. Om en organisation fyller dessa villkor men huvudparten av medlemmarna är äldre utgör detta inte något hinder för organisationen att få statligt stöd och organisationen hänföres till kategorin »ungdomsorganisation». En sådan benämning är dock oegentlig. Likaledes kan lämpligheten av benämningen »ungdomsorganisation» ifrågasättas, när en organisation med huvudparten av sina medlemmar i ålder under 25 år har en styrelse, vars ledamöter är äldre än 25 år.

Folkrörelserna och ungdomsorganisationerna

Våra folkrörelser är organisationer av föreningar, vilka verkar för olika ideella syften. Med hänsyn till inriktningen kan man skilja bl. a. på följande huvudgrupper: idrottsrörelsen religiösa rörelser nykterhetsrörelser politiska rörelser Några bestämda kännetecken på att en rörelse är en folkrörelse finns inte. Utöver att en rörelse företräder vissa ideologiska uppfattningar eller intressen krävs sedvanemässigt att rörelsen h a r en viss geografisk spridning och en livslängd på minst 10 år, h a r ett med-

lemsantal motsvarande minst 1 % av befolkningen, präglas av frivillighet, äger självständighet, skänker medlemmarna likställighet m. m. I anledning av det anförda är det under organisationernas utveckling ibland svårt att rubricera en organisation som folkrörelse eller att fastslå en förenings rätta organisationstillhörighet. En karaktärisering av en organisation som folkrörelse är emellertid i och för sig av enbart teoretiskt intresse. Storlek, livslängd, ideologisk bakgrund etc. påverkar direkt organisationens struktur och informationskanalernas längd. Organisationens effektivitet ger medlemmarna känslan av att tillhöra en livskraftig, dynamisk och betydelsefull rörelse o. s. v. Efter h a n d som olika organisationer blivit starkare har det hänt att en inom dem påbörjad och i sin begynnelse blygsam ungdomsverksamhet vuxit ut och givit upphov till en särskild ungdomsorganisation. Denna har erhållit en både ideologisk och organisatorisk förankring i »huvudorganisationen». Så är förhållandet med exempelvis de religiösa samfundens ungdomsförbund. Det h a r också hänt att nya idéer har tagits upp för att vidga ungdomsverksamheten och givit upphov till nya typer av organisationer, vilkas ideologiska ursprung och förankring varit entydig men vilka trots detta framstår som mer fristående och speciella. Detta gäller närmast tillkomsten av scoutförbund inom de religiösa och nykterhetsfrämjande organisationerna. Vid sidan av de såsom folkrörelser traditionellt betraktade organisationerna h a r nya sammanslutningar av mer eller mindre riksomfattande karaktär och med växlande storlek blivit etablerade. Med mönster från folkrörelserna och under påverkan av andra företeelser i samhället h a r även de startat en

21 ungdomsverksamhet utan att för den skull bilda speciella ungdomsorganisationer, t. ex. Föreningen för Skidlöpningens och Friluftslivets Främjande i Sverige. Dessa nya organisationer betonade inte någon speciell sida av sin ideologi som t. ex. de religiösa eller politiska organisationerna. Detta har medfört att de vid en systematisering måste ställas vid sidan av de sedvanliga folkrörelsekategorierna. Utanför folkrörelserna finns det sedan mängder av små lokala föreningar som tillgodoser mindre gruppers speciella intressen, t. ex. foto- och filmklubbar. Sådana föreningars betydelse får inte underskattas. Utbyggnaden av den obligatoriska skolundervisningen, gymnasier och därpå följande yrkesutbildning h a r ökat antalet studerande ungdom. Av skilda anledningar h a r på olika nivåer bland den studerande ungdomen uppstått föreningar, av vilka en del kommit att tillhöra riksomfattande organisationer av folkrörelsekaraktär. Andra återigen h a r blott lokal prägel och står utanför större organisatoriska sammanhang. Gemensamt för dem alla är att de endast omfattar studerande ungdom och är bundna till en viss lärdomsanstalt, vilket ger dessa sammanslutningar en särskild prägel inom ungdomslivet. Av dessa orsaker bör de också betraktas som helt fristående från de tidigare beskrivna organisationsföreteelserna. En tveksamhet h a r förelegat om SECO:s karaktär som ungdomsorganisation i h ä r vedertagen bemärkelse. Den har dock medtagits i denna undersökning. Under de sista decennierna har, idrottsrörelsen oräknad, antalet ungdomsorganisationer ökat till dryga 50talet. Även om de skilda organisationerna h a r sin egen profil är de mer eller m i n d r e lika. Vissa ideologiska karak-

täristika gör att en del av dem med fog kan grupperas som religiösa, nykterhetsfrämjande, politiska o. s. v. Andra står mer obundna av speciella ideologiska huvudfrågor, vilket motiverar att de hänförs till ett särskilt fack. Svårigheterna blir aktuella, då det skall avgöras om organisationer som t. ex. IOGT:s Scoutförbund skall betraktas som en nykterhetsorganisation eller hänföras till en ny kategori — scoutförförbund. Scoutförbundet representerar samma ideologi som »huvudorganisationen» men h a r sina särpräglade arbetsmetoder, vilket skänker det en egenart. En indelning av organisationerna i vissa givna kategorier kan således aldrig bli enhetlig, enär många organisationer saknar en ensartad ideologi, h a r speciella arbetsmetoder och står öppna endast för vissa befolkningsgrupper. Även om två organisationer kan grupperas under ett och samma överideologiska begrepp som t. ex. »politisk», kan de ändock företräda helt olika åskådningssätt. Då denna undersökning av praktiska skäl inte kan laborera med 100-talet olika organisationer, h a r en katalogisering i vissa grupper gjorts. Nedan intagna katalog saknar visserligen en entydig bedömningsgrund men den h a r upprättats bl. a. med bistånd av ett flertal bedömare, som har mångårig erfarenhet av verksamhet inom ungdomsorganisationerna. Det bör måhända omförmälas att vissa organisationer mera är samarbetsorgan än praktiskt arbetande förbund t. ex. Sveriges Ungdomsorganisationernas Landsråd. Organisationerna inom universitet och försvar medtas inte utom i några speciella sammanhang. Idrottsorganisationcr (I) Sveriges Riksidrottsförbund (RF) med specialförbund (SF)

22 Sveriges Riksidrottsförbund ( R F ) med distriktsförbund (DF) Sveriges Riksidrottsförbund (RF) med specialdistriktsförbund (SDF) Scoutorganisationer (Se) 1. F r ä l s n i n g s a r m é n s Scoutförbund (FASc) 2. IOGTS:s Scoutförbund (IOGTSc) 3. KFUK:s och KFUM:s Scoutförbund (KFUK/KFUMSc) 4. NTO:s Scoutförbund (NTOSc) 5. Svenska Scoutförbundet (SSF) 6. Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMUSc) Religiösa organisationer (R) 1. Evangeliska Fosterlandsstiftelsens Ungdomsförbund (EFU) 2. Frikyrkliga Ungdomsrådet (FUR) 3. Frälsningsarméns Ungdom (FAU) 4. KFUK:s och KFUM:s Riksförbund (KFUK/KFUM) 5. Metodistkyrkans Ungdomsförbund (MKU) 6. Riksförbundet Kyrklig Ungdom (RKU) 7. Svenska Alliansmissionens Ungdomsförbund (SAU) 8. Svenska Raptisternas Ungdomsförbund (SBUF) 9. Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMU) 10. Örebromissionens Ungdom (ÖMU) 11. Angarsförbundet av Kyrkliga J u n i o r e r (AKJ) Motororganisationer (M) 1. Svenska Motorklubben (SMK) 2. Sveriges Motorfederations Motorcykelsektion (SVEMO) 3. KAK:s Ungdomsförbund (KAK/U)

Politiska

organisationer

(P)

1. F o l k p a r t i e t s Ungdomsförbund (FPU) 2. Högerns Ungdomsförbund (HUF) 3. Centerns Ungdomsförbund (CUF) 4. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU) 5. Sveriges Konservativa Studentförbund (Sv.KonsSt) 6. Demokratisk Ungdom (DU) Andra

organisationer

(A)

1. H a n t v e r k a r n a s Ungdomsrörelse (HU) 2. Unga Örnars Riksförbund (UÖ) 3. Förbundet Vi Unga (Vi Unga) 4. Riksförbundet Sveriges 4 H (Rs 4 H) 5. Svenska Ridsportens Centralförbund Ridfrämjandet (RidFU) 6. Sveriges Fältbiologiska Ungdomsförening (SFU) 7. Riksförbundet Sveriges Lottakårer (RSL) 7a Sveriges Unglottor (SU) 8. Föreningen för Skidlöpningens och Friluftslivets främjande i Sverige (SkFr) 9. Svenska Korpidrottsförbundet (Korp.) 10. Svenska Frisksportförbundet (SFF) 11. Svenska Ungdomsringen för Bygdekult u r (Ungdomsring.) 12. Sveriges Schackförbund (SF) 13. Ungdomens Fredsförbund (UF) 14. Ungdomens Röda Kors (URK) 15. Svenska Blå Stjärnan (SBS) 16. De Handikappades Riksförbund (DHR) 17. Kungl. Svenska Aeroklubben (KSAK) 18. Riksförbundet Sveriges Ungdoms- och Hemgårdar (Hemg.) 19. Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd (SUL)

Skolorganisationer (Sk) 1. Sveriges Elevers Centralorganisation (SECO)

Historik

Nykterhetsorganisationer (X) 1. Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) 2. Godtemplarorden (IOGT) 3. Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund (SGU) 4. NTO:s Juniorförbund (NTOJ) 5. NTO:s Ungdomsförbund (NTOU) 6. Nykterhetsorganisationen Verdandi (NOV) 7. Sveriges Blåbandsungdom (SBU) 8. Sveriges Studerande Ungdoms Helnykterhetsförbund (SSUH)

Ungdomsorganisationerna liar utvecklats från decennierna före sekelskiftet fram till 1960-talet. Tabell 1 här nedan är indelad i 20-årsperiodcr. I de olika perioderna h a r tidpunkten för de skilda organisationernas tillkomst angivits.

Vissa

data

Perioden

—1899

Av de alltjämt verksamma idrottsorganisationerna tillkom 1895 Svenska Idrottsförbundet numera Friidrottsförbundet.

23 Tabell 1. Tidpunkten för organisationernas tillkomst (I = idrott; Se = scout; R = religiös; M = motor; Sk = skol; N = nykterhet; P = politisk; A = annan.)

I Se R M Sk.... N P A Summa

—1899

1900—1919

1920—1939

1940—1959

1960—

Totalt

19 1 3 1

14 3 2 1

—

4 2

—

—

2 2 3

45 6 11 3 1 8 6 19 99

— 4

— _ 2 1

— 1 2 9

2 1 1 3 1 5

— — — — —

8 De starka frikyrkliga strömningarna under 1800-talet medförde småningom att ett ungdomsarbete utvecklades inom de äldres organisationsliv. Således startade: 1855 Kristliga ynglingaföreningar som delvis bildade KFUM 1886 KFUK som 1964 föreslogs uppgå i KFUM (båda förbunden h ä r redovisade som ett förbund) 1892 Epworthförbundet, vars namn 1933 ändrades till Metodistkyrkans Ungdomsförbund 1892 Svenska Alliansmissionens Ungdomsförbund 1893 Frälsningsarméns Ungdomsförbund I kampen mot brännvinsmissbruket aktiverade man arbetet bland ungdom genom att bilda ungdomsorganisationer (»dotterorganisationer») inom huvudorganisationerna. Först i ordningen var IOGT:s 1880 bildade ungdomsförbund som inriktades på åldrarna 6—13 år (barnverksamhet) och 12—25 år (ungdomsverksamhet). Vidare konstituerades Sveriges Studerande Ungdoms Helnykterhetsförbund 1888. Ett politiskt ungdomsarbete startades 1897 med Svenska Socialistiska Ungdomsförbundet, som 1903 antog namnet Socialdemokratiska Ungdomsförbundet.

Perioden

1900—1919

Eftersom idrottsrörelsen h a r en organisation, som avviker från övriga organisationer, och samlar den övervägande delen av ungdomen i sina led får den idrottsliga organisationen h ä r en något utförligare beskrivning. Idrottslivet bygger helt på tävlingen som idé, vilket är ett särdrag. Även om andra organisationer utövar tävlingsidrott, utgör denna endast en mindre del av deras verksamhet. Ett fåtal organisationer betonar vikten av en regelbunden motion och härdande friluftsliv såsom Föreningen för Skidlöpningens och Friluftslivets främjande, Svenska Korpidrottsförbundet, Svenska Frisksportförbundet, men dessa står utanför Riksidrottsförbundet. Riksidrottsförbundet är organisatoriskt byggt på två olika sektioner. a. Den ena sektionen samordnar administrativt den idrottsliga verksamheten, representerar i huvudsak idrotten i dess kontakt med främst stat och kommun i ekonomiska, sociala eller administrativa ärenden och med andra likställda organisationer samt ansvarar för visst centralt utbildningsarbete medhjälp av idrottskonsulenter. På centralt plan h a n d h a r Sveriges Riksidrottsförbund (RF) dessa uppgifter och regionalt distriktsförbunden ( D F ) ;

24 b. Den andra sektionen h a r i första h a n d det direkta ansvaret för att organisera och administrera tävlingsverksamheten. Det är på centralt plan specialidrottsförbunden (SF) och på regionalt plan specialdistriktsförbunden (SDF) som detta åligger. Specialidrottsförbunden är självständiga ekonomiskt men måste principiellt följa de för idrottsrörelsen gemensamma stadgar, som fastställts av Riksidrottsförbundet. Specialidrottsförbunden sköter också huvudsakligen den internationella tävlingsverksamheten. Ursprunget till den nuvarande idrottsorganisationen är det år 1903 bildade Svenska Gymnastik- och Idrottsföreningarnas Riksförbund. Den första riksorganisationen byggdes på ett blygsamt antal föreningar. Förbundet uppdelade 1904 centralt sin verksamhet på 13 sektioner, som företrädde olika idrotter. För att stimulera idrottsaktiviteten och skapa en administrativ organisation skedde en distriktsindelning och särskilda distriktsförbund inrättades, t. ex. Dalarnas Idrottsförbund 1908. De första distriktsförbunden svarade såväl för de organisatoriska uppgifterna som för själva tävlingsverksamheten i de skilda grenarna. Efter h a n d som flera föreningar växte fram och allt fler av dessa upptog idrottsgrenar, som lockade fler utövare, bildades specialidrottsförbund. Som exempel kan nämnas Svenska Fotbollförbundet, som bildades redan 1904, o. s. v. Sådana specialidrottsförbund blev tävlingsmässigt och administrativt självständiga förbund. På grund av att någon gren ännu inte hade samlat tillräckligt med intresserade föreningar eller utövare, kunde inom vissa distrikt de tidigare bildade distriktsförbunden få organisera tävlingar inom sådan gren. Inom de distrikt däremot där

en idrottsgren blivit tillräckligt stark bildades specialdistriktsförbund (SDF). Perioden

1900—1919

Svenska Roxningsförbundet (1918) Svenska Rrottningsförbundet (1919) Svenska Gurlingförbundet (1916) Svenska Cykelförbundet (1900) Svenska Fotbollförbundet (1904) Svenska Fäktförbundet (1904) Svenska Golfförbundet (1904) Svenska Gymnastikförbundet (1904) Svenska Kanotförbundet (1903) Svenska Militärförbundet (1909) Svenska Roddförbundet (1904) Svenska Seglarförbundet (1905) Svenska Simförbundet (1904) Svenska Skidförbundet (1908) Svenska Skolidrottsförbundet (1916) Svenska Skridskoförbundet (1904) Svenska Skridskoseglingsförbundet (1907) Svenska Tennisförbundet (1906) Impulser från England gjorde att Svenska Scoutförbundet bildades 1912 och fick Frälsningsarmén att starta scoutverksamhet 1916. De under 1800-talet verksamma Kristliga Ynglingaföreningarna gled delvis in i De Ungas Förbund, som 1902 bildades inom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Genom en omorganisation 1961 inom Fosterlandsstiftelsen upphörde De Ungas Förbund. Den däremot svarande verksamheten går under namnet Evangeliska Fosterlandsstiftelsens Ungdomsförbund. Svenska Raptisternas Ungdomsförbund började 1905 och Svenska Missionsförbundets Ungdom 1909. Inom motorvärlden bildades 1913 Svenska Motorcykelklubben, som 1925 ombildades och antog namnet Svenska Motorklubben. Den genom utbrytning från IOGT organiserade nykterhetsorganisationen Verdandi startade en ungdomsverksam-

25 het 1906. Samma år bildades Sveriges Godtemplares Ungdom med inriktning på åldrarna 11 år och uppåt. Sveriges Blåbandsungdom fick sin ungdomsorganisation 1907. År 1917 blev Socialdemokratiska Ungdomsförbundet vänstersocialistiskt. Det nya förbundet kallade sig från 1921 Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund, vilket namn 1958 ändrades till Demokratisk Ungdom. Det socialdemokratiska förbundet startade 1917 Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Centerns Ungdomsförb u n d ä r f. d. Svenska Landsbygdens Ungdom, som bildades 1917. Inom kategorin »annan organisation» återfinns Riksförbundet Sveriges Ungdoms- och Hemgårdar, vilket förbund började 1912 med den engelska settlementrörelsen som förebild. Svenska Blå Stjärnan och Sveriges Schackförbund bildades 1917. Perioden

1920—1939

Svenska Badmintonförbundet (1936) Svenska Bandyförbundet (1925) Svenska Bordtennisförbundet (1926) Svenska Bowlingförbundet (1930) Svenska Bilsportförbundet (1936) Svenska Dragkampförbundet (1933) Svenska Gångförbundet (1934) Svenska Handbollförbundet (1931) Svenska Ishockeyförbundet (1922) Svenska Minigolfförbundet (1937) Svenska Motorcykelförbundet (1935) Svenska Orienteringsförbundet (1938) Svenska Rugbyförbundet (1931) Svenska Tyngdlyftningsförbundet (1922) Scoutarbetets landvinningar visar sig i tillkomsten av tre nya scoutförbund: inom Nationaltemplarorden (1927), IOGT (1928) och Svenska Missionsförbundets Ungdom (1930). De religiösa organisationernas antal ökade 1935 dels genom att örebromissionens Ungdom då startade med sin

lägerkommitté, dels genom att Frikyrkliga Ungdomsrådet bildades på initiativ av Kristliga Studentrörelsen. Svenska Missionsförbundet påbörjade 1930 ett juniorarbete, vilket dock inte innebar tillkomsten av någon ny organisation. År 1935 erhöll motorvärlden en ny organisation: Sveriges Motorfederations Motorcykelsektion. Nationaltemplarorden (NTO) växte fram ur Templarorden (TO) och Nationalgodtemplarorden (NGTO). Inom NGTO fanns ett för ungdom avsett förbund, Heimdalsförbundet, som på 1930talet ombildades till NTO:s Ungdomsförbund. Folkpartiet som vuxit fram ur de frisinnade och liberala partierna började med sitt ungdomsförbund 1934. Samma år tillkom Högerns Ungdomsförbund som en motaktion till det på 20-talet startade Nationella Ungdomsförbundet, vilket under sin korta existens blivit nazistiskt infiltrerat. Under mellankrigsåren utökades kategorin »andra» med nio nya organisationer. Tidigast var Röda Korset, som började sin ungdomsverksamhet 1921 och ur vilket på lokalplanet vuxit fram Ungdomens Röda Kors. Redan 1922 bildades Svenska Folkdansringen, ursprunget till Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur, som fick sitt namn 1923. Samma år begynte De Vanföras Riksförbund — 1965 ändrat till De Handikappades Riksförbund. Svenska Frisksportförbundet härleder sig från det år 1928 startade Svenska Kraft- och Frisksportförbundet. Ungdomens Fredsförbund bildades 1927 som en ungdomsorganisation till Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Inom arbetarrörelsen organiserades »Socialistiska Söndagsskolor», som utgjorde föregångare till Unga Örnars Riksförbund. Detta förbund var en tid

26 knutet till Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Det blev en egen organisation 1930. Föreningen för Skidlöpningens och Friluftslivets främjande i Sverige (Skidfrämjandet) hade sin ursprungliga verksamhet inriktad i huvudsak på äldre. Genom att organisera ungdomsresor till Salen på 30-talet påbörjade föreningen ett ungdomsarbete, som 1954—55 medförde tillkomsten av en speciell ungdomskommitté. Ungdomsverksamhet inom segel-, motor- och modellflyg har sedan 1937 bedrivits av Kungl. Svenska Aeroklubben. Denna hade sin föregångare i det år 1900 bildade Svenska Aeronautiska Sällskapet. Hantverkarnas Ungdomsrörelse hade redan 1939 en färdigorganiserad central ledning, men det dröjde till 1945 innan organisationen i sin helhet blev klar. Rörelsen äger närmast karaktären av en facklig sammanslutning. Perioden

1940—1959

Svenska Basketbollförbundet (1952) Svenska Bobsleighförbundet (1949) Svenska Bågskytteförbundet (1940) Svenska Konståkningsförbundet (1945) Svenska Racerbåtförbundet (1948) Svenska Sportskytteförbundet (1943) Svenska Varpaförbundet (1945) I Stockholm påbörjades 1942 en verksamhet som 1946 resulterade i att Ansgarsförbundet av Kyrkliga Juniorer stiftades. Anledningen var att antalet barn i söndagsskolverksamheten inom svenska kyrkan minskat. Den ungdomsverksamhet, som sedan 1915 bedrivits av Diakonistyrelsen, hade samtidigt avmattats. Detta förhållande hade diskuterats av representanterna för stiftens ungdomsråd på de årligen återkommande sammankomsterna inom Diakonistyrelsen. Man beslöt stimulera ungdomsverksamheten genom att bilda

ett förbund. Ett sådant började sitt arbete 1943 under namnet Riksförbundet Kyrklig Ungdom och fick 1952 helt överta ungdomsarbetet inom Diakonistyrelsen. Ett ökat motorintresse bland ungdomen medförde att det inom KAK bildades ett ungdomsförbund 1942. Sveriges Elevers Centralorganisation, som är den största organisationen inom skolorna, kom till 1952. Nykterhetsorganisationernas antal utökades för ca 20 år sedan genom NTO:s Juniorförbund för ungdom under 14 år och år 1954 med MHF:s ungdomsklubbar. Att en motorklubb katalogiseras som nykterhetsorganisation beror därpå att organisationen i första hand vill vara nykterhetsfrämjande och blott i andra hand ett motorförarnas »serviceorgan». Sveriges Konservativa Studentförbund bildades 1942 genom en sammanslagning av olika konservativa studentorganisationer, av vilka den äldsta var Föreningen Heimdal från 1891. Av kategorin »andra organisationer» tillkom fem n y a : Förbundet Vi Unga bildades år 1955 emedan Svenska Landsbygdens Studieförbund inte ensamt förmådde åta sig ett ungdomsarbete av sådan omfattning. Svenska Korpidrottsförbundet h a r varit verksamt sedan 1918 men först 1945 bildades riksorganisationen. Svenska Ridsportens Centralförbund Ridfrämjandet är en sammanslutning av svenska ridsportorganisationer och tillkom som en följd av 1945 års statliga utredning rörande åtgärder för ridhästavelns befrämjande. Den organiserade ungdomsverksamheten begynte under 50-talet. Sveriges Fältbiologiska Ungdomsförening inspirerades 1947 av ett brev från Hollands Fältbiologiska ungdomsförening, vilket saknade adressat! Ett

27 par intresserade personer tog hand om brevet, som besvarades av en på grund h ä r a v bildad förening inom östra Reals läroverk i Stockholm. Sveriges Ungdomsorganisationers landsråd h a r sin upprinnelse i »Sveriges Ungdomsberedskap» med tillägget i »folkförsörjningens tjänst». Året var 1942. År 1948 höll man en konferens i London för att bilda World Assembly of Youth och dit sände ungdomsberedskapen en delegation. Den nybildade internationella ungdomsorganisationen gav automatiskt upphov till landsrådet, vilket sedan 1949 fungerar såsom ett ungdomsorganisationernas samarbetsorgan för internationella frågor. Perioden

1960—1965

Svenska Castingförbundet (1961) Svenska Judoförbundet (1961) Svenska Vattenskidförbundet (1962) Svenska Volleybollförbundet (1961) Inom scoutvärlden skedde 1960 en sammanslagning av KFUM :s och KFUK :s scoutförbund. Dessa hade var för sig börjat sin scoutverksamhet tidigare: KFUK 1911 och KFUM 1921. Motsvarande förhållande gäller Sveriges Flickors Scoutförbund (1913) och Sveriges Scoutförbund (1912), vilka sedan 1960 utgör Svenska Scoutförbundet. Riksförbundet Sveriges 4 H erhöll 1961 sin nuvarande organisation. Det liar som specialförbund: Jordbrukare-Ungdomens Förbund (JUF) Förbundet Skog och Ungdom (FSU) Förbundet Hem och Ungdom (FHU) JUF började sin verksamhet bland äldre ungdomar 1918 men då det förelåg en önskan om att aktivera även 11—12-åringar anammades den amerikanska 4 H-idén och 1924 började den svenska 4 H-verksamheten som underavdelning till JUF. Riksförbundet Sveriges Lottakårer

har sedan 1933 verkat bland kvinnlig ungdom. Inom lottakåren bildades 1961 en särskild ungdomskommitté. Efter diskussioner om lottakårens mål och arbetsuppgifter har kåren med hänsyn till anslagsfrågor fr. o. m. 1965 förlagt sin ungdomsverksamhet till en ny organisation — Sveriges Unglottor. Sammanfattningsvis kan konstateras att av de förutom RF presenterade 55 ungdomsorganisationerna har 25 »huvudorganisationer», som tillhör de traditionella folkrörelserna. Redan före 1920 hade över hälften av dessa nedärvda ungdomsorganisationer kommit till: 7 religiösa, 5 nykterhetsfrämjande och 3 politiska organisationer. Efter det att ungdomskungörelsen, SFS 1954:575, som innehöll för ungdomsarbetet stimulerande bestämmelser, utfärdats, hade man kunnat förvänta att många nya organisationer skulle växa fram. Endast 3 nya riksorganisationer har emellertid tillkommit under den sista 10-årsperioden och de h a r alla varit resultat av omorganisationer.

översikt De nuvarande ungdomsorganisationerna har tillkommit under de senast förflutna åtta decennierna. Nära hälften av riksorganisationerna med ungdomsverksamhet har sina rötter i de stora folkrörelserna och många har bildats just under decennierna kring sekelskiftet, då folkrörelserna växte sig starka. De resonemang som folkrörelsekännare fört om de förhållanden under vilka huvudorganisationerna utvecklades bör kunna kasta visst ljus över omständigheterna i samband med de äldsta ungdomsorganisationernas tillkomst. Järnhanteringens nydaning och den industriella expansionen medförde stora omvälvningar i samhällets ekonomis-

28 Tabell 2. Förändringar

År 1880 1900 1920 1940 1950 1960

1880—1960 i den förvärvsarbetande efter näringsgren

befolkningens

fördelning

Jordbruk och binäring

Industri och hantverk

Handel och samfärdsel

Allm. tjänst och fria yrken

67,9 55,1 44,0 34,1 20,3 13,8

17,4 27,8 35,0 38,2 40,5 45,1

7,3 10,4 15,2 19,5 21,4 21,0

7,4 6,7 5,8 8,2 17,7 20,2

(Uppgifterna har hämtats för åren 1880—1930 ur Gunnar Heckscher: Staten och organisationerna (1946) och för åren 1950—1960 ur Sveriges Officiella Statistik: Folkräkningen den 1 nov. 1960: Del VI.)

ka och sociala förhållanden. Inom organisationslivet blev ekonomiska intresseföreningar och fackföreningar direkta följdföreteelser. Industrialismens kvantitativa och differentierade utveckling påverkade även arbetsförhållandena och det ekonomiska och tekniska läget inom andra näringsgrenar. Av tabell 2 framgår förändringarna 1880—1960 i den förvärvsarbetande befolkningens fördelning efter näringsgren. Industrin lokaliserades till vissa orter. Transportväsendet utvecklades (järnvägar, kanaler, nya vägförbindelser), vilket medförde uppkomsten av trafikknutar och handelscentra. En ström av människor från landsbygden sökte arbete i de nyblivna tätorterna och föranledde att dessa expanderade. Tabell 3 visar huru stadsbefolkningens procentuella andel av hela befolkningen ändrats 1880—1960, ändringar som berott inte endast på invandringen till städerna, även om denna varit den väsentligaste orsaken. Folkrörelseforskarcn E. H. Thörnberg har i sitt verk »Folkrörelser och samhällsliv» (1943) talat om »bessemermetoden och bönemöten» för att accentuera sammanhanget mellan industrialismens utveckling och de religiösa rörelsernas arbetsfält. Uttalandet kan tra-

Tabell 3. Förändringar i befolkningens procentuella fördelning på städer och landsbygd 1880—1960 År

1880 1900 1920 1940 1950 1960

Stad

% 15 21 30 37 47 52

Landsbygd 0/ /o

85 79 70 63 53 48

Bef ollen, i 1 000-tal 4 566 5 136 5 904 6 371 7 042 7 495

(Uppgifterna 1880—1950 är hämtade ur Edmund Dahlström m. fl.: Svensk samhällsstruktur i sociologisk belysning (1959) s. 157 och uppgift för 1960 ur Sveriges Officiella Statistik: Folkräkningen den 1 nov. 1960 del IV.)

vesteras på nya befolkningscentra och andra folkrörelser. Den hemlöshet, som den nyinflyttade med den brutna familje- och bygemenskapen kände på den nya orten, kunde minskas genom att nya kontakter knöts på möten och samkväm i nybyggda bönehus, samlingslokaler och loger. Kontakten med andra länder uppkom och upprätthölls genom post och tidningar eller personliga upplevelser. Handelns och industrins internationalisering, emigrerade anhöriga och utländska besökare i Sverige spred rykten och gav kunskap om förhållanden och idéer

29 i främmande länder. Föreningsbildningar h ä r hemma utvecklades genom erfarenheter av utländska organisationsbildningar. Naturvetenskapliga och tekniska landvinningar förändrade världsbilden och rubbade livsåskådningar baserade på religiöst tänkande. Nya filosofiska tänkesätt, nytillskott inom samhällsvetenskapen, ökad människokunskap och revolutionära politiska strömningar förändrade i grund synen på människan och människovärdet. Många omvärderingar stimulerade till sammanslutningar för att tillvarata individens intressen och garantera honom trygghet i tillvaron. Ett stegrat behov av utbildad arbetskraft tillgodosågs genom att skolväsendet förbättrades och genom att ett folkbildningsarbete påbörjades. Spridningen av läs- och skrivkunnigheten med åtföljande fördjupning av insikterna skapade ett bredare underlag för rekrytering av ledare till ett expanderande föreningsliv, vars självmedvetande växte i takt med omvandlingen och nydaningen av samhället. Genom att statsmakten erkände föreningsfriheten undanröjdes hinder för föreningarnas verksamhet och befästes föreningarnas betydelse. På olika sätt blev marken undan för undan bruten för engelsk idrott, amerikanska nykterhetsidéer och västereuropeiska frikyrkliga väckelserörelser samt kontinentala ekonomiska, fackliga och politiska strömningar, som vid sekelskiftet direkt återspeglas i folkrörelsernas tillkomst och utveckling. Att flera folkrörelser tidigt startade en organiserad ungdomsverksamhet och att nya riksomfattande organisationer med ungdomsverksamhet successivt växte fram måste ses mot bakgrunden av de omständigheter, under vilka de vuxna deltog i föreningslivet, men även a n d r a orsakssammanhang finns.

Säkerligen skiftar från fall till fall de betingelser, under vilka de särskilda föreningsbildningarna kommit till. Inte bara yttre omständigheter utan även enskilda ledargestalter inom en trängre krets torde h ä r ha spelat en viktig roll. Endast ett ingående studium av organisationernas arkiv kan ge fullständigare upplysning om det sakläge, som föranlett besluten att bilda dessa. En grundlig kännedom om ursprungsproblemen, dåtida tankegångar och dominerande ledargestalter skulle förvisso innebära en värdefull tillgång, då det gäller att analysera och bedöma ungdomsorganisationernas verksamhet. Av bl. a. tidsskäl har emellertid en sådan arkivforskning inte kunnat realiseras. Därför har det historiska perspektivet begränsats till det minimum, som finns i föregående avsnitt, och de interna kausalsammanhangen har helt förbigåtts. Den följande framställningen av det sammanhang, i vilket ungdomsorganisationerna tillkommit, koncentreras till några förhållanden av generell natur. Det kan lätt påvisas att vissa samhälleliga institutioner h a r stått i direkt samband med varandra, som t. ex. kyrka och skola. Det kan förefalla lika lätt att finna de samband och den växelverkan, som föranlett ungdomsorganisationernas tillkomst, utveckling, rekrytering, arbetsmetoder osv. Decennierna omkring sekelskiftet utgjorde emellertid en brytningstid. Då förekom sådana fortskridande, accelererande, differentierande, nytillkommande och upptinande samhällsprocesser, att det är svårt att klarlägga nyssberörda sammanhang. Svårighetsgraden inses lättare om man försöker besvara frågor som dessa: 1. Vilka processer har inverkat på ungdomsorganisationerna? 2. Har processerna haft olika slag av

30 återverkningar inom de skilda ungdomsorganisationerna ? 3. Har intensiteten i och omfattningen av en påverkan varit olika allt efter processens art och arten av ungdomsorganisationerna? Här skall nu — utan rangordning och kategoriuppdelning -— göras en summarisk uppräkning av ett antal omständigheter, som måste ha direkt påverkat ungdomsorganisationernas livsbetingelser. En förhöjd levnadsstandard — ökat välstånd. En förlängd fritid. En förlängd och förbättrad obligatorisk skolundervisning och yrkesutbildning. En ökad geografisk och social rörlighet. En utvecklad lokaliseringspolitik. Ett alltmer urbaniserat och industrialiserat samhälle. En oregelbunden förändring av födelsetalen under olika år eller kortare tidsperioder och därav orsakade förändringar i befolkningens åldersstruktur. En ökad internationalisering på de kulturella politiska, ekonomiska och humanitära planen. En genom massmedia ökad kommunikation av tankar, kunskaper, behovsaktiverande föreställningar osv. Ett framväxande ungdomssamhälle präglat av snabbt växande »tonårskulturer» t. ex. skinnknutte-, raggar- och popkult. En ökad benägenhet att öppet ompröva kontroversiella frågor rörande religion, kyrka, sexualundervisning, filmcensur, moral, könsroller, auktoritet osv. Ett ökat utbud från en kommersialiserad fritidsindustri. En förbättrad möjlighet för ungdom

till ett ordnat arbete i den fulla sysselsättningens tecken. En tendens till ökad kriminalitet, vanart och spritmissbruk bland ungdom. En förändring av familjen som institution. Ett ökat intresse från stat och kommun att stödja ungdomens sunda fritidsvanor. En tidigare biologisk mognad förenad med en benägenhet att orientera sig i riktning mot och ta intryck av gruppliv utanför hemmet. En utbildningsklyfta mellan generationerna inom många familjer på grund av de yngres ökade kunskaper. I vilken grad ungdomsorganisationerna själva och deras »huvudorganisationer» varit medvetna om och påverkats av sådana förhållanden, kan endast kartläggas genom intensivstudier av varje organisation för sig. Det måste nämligen beaktas att olika omständigheter inträffat vid vitt skilda tidpunkter och att deras verkningar är spridda över flera decennier. Beskrivning Förklaring

Beskrivningen av organisationerna bygger på enkäter och intervjuer av personer i ansvarsställning inom organisationerna. Vid intervjuerna h a r organisationerna i förväg fått tillgång till de formulär som använts med anmodan att preparera vissa frågor. Enkäterna h a r sänts till Riksidrottsförbundets distriktsförbund. Inalles h a r 44 idrottsorganisationer, 6 scoutförbund, 11 religiösa organisationer, 3 motororganisationer, SECO, 8 nykterhetsfrämjande förbund, 6 politiska och 19 andra organisationer intervjuats. (Intervjuformulär Bilaga 3.) Dessutom h a r utnyttjats organisatio-

31 nernas gällande stadgar och tillgängliga senaste verksamhetsberättelser. Avsikten var att försöka kartlägga organisationernas verksamhet under ett kalenderår. Men på grund av att en del organisationer följer det statliga budgetåret, andra kalenderåret och andra återigen arbetar i flerårsperioder h a r detta inte låtit sig göras. Vissa problem uppstod genom att en del organisationer befann sig under omorganisation såsom KFUM:s och KFUK:s Riksförbund, som förberedde sin sammanslagning, vilket ju däremot redan 1960 skett ifråga om KFUM:s och KFUK:s Scoutförbund. Riksförbundet Sveriges Lottakårer fick 1965 en ungdomsorganisation, Sveriges Unglottor, som skall ansvara för arbetet bland flickor i åldern 11—16 år. Verksamheten för 17—24-åringar däremot bedrivs av huvudorganisationen. Sveriges Motorfederations Motorcykclsektion (SVEMO) h a r i beskrivningen medtagits såväl inom idrottsrörelsen som inom kategorin motororganisationer. På grund av att sektionen tidigare erhållit anslag direkt från Kungl. Skolöverstyrelsen och redovisats därifrån, h a r medfört att SVEMO måst uppföras dubbelt. Vid redovisningen av organisationernas siffror framkommer egendomligheter. KFUM:s och KFUK:s Scoutförbund medräknar nämligen som särskilda sektioner den scoutverksamhet som bedrivs inom Svenska Baptisternas Ungdomsförbund, Svenska Frälsningsarmén och Metodisternas Ungdomsförbund. Frikyrkliga Ungdomsrådet utgör ett samarbetsorgan för det frikyrkliga ungdomsarbetet och redovisar bl. a. de medlemmar, som finns inom Pingströrelsens, Fribaptistsamfundets och Helgelseförbundets ungdomsarbete, Fria Kristliga Gymnasiströrelsen, Sveriges

Fria Kristliga Studentförening och Svenska Frälsningsarméns Ungdom. De sex nämnda organisationerna har vardera för sig ett alltför litet medlemstal, för att de skall få egna statsbidrag, varför en samlad redovisning av bidragstekniska skäl sker genom Frikyrkliga Ungdomsrådet. Någon beskrivning har inte gjorts av nämnda sex organisationer. Riksidrottsförbundet h a r under året 1964/65 ökat med en organisation, Svenska Kanotseglingsförbundet, vilket inte medtagits i denna redogörelse. Likaledes h a r Sveriges Akademikers Idrottsförbund inte ansetts böra ingå i undersökningen.

Syften

Inom undervisningsväsendet h a r de fortlöpande omorganisationerna av skolan stått i relation till ändrade förhållanden i samhället. De uppsatta ideal, som successivt reviderats, kan sägas reflektera de samtida epokernas syn på uppfostran. Varje ungdomsorganisation h a r i stadgar en paragraf som anger ändamål eller syfte. Denna paragraf kan betraktas som ett uttryck för idealbildningen inom organisationen ifråga. Formuleringen av syftet torde bestämmas av en organisations ideologiska karaktär och inställning till förhållanden utanför organisationen. Även för organisationerna som för skolväsendet kan det genom tröghet eller traditionsbundenhet uppstå risk för att idéer, metoder och struktur släpar efter i förhållande till omvärldens allt snabbare förändringar, som påverkar alla sidor av vår kultur men är mest märkbar inom »tonårskulturen». I det närmast följande presenteras organisationernas syften för att en ny bakgrund skall tecknas mot vilken ungdomsorganisationerna skall betraktas.

32 En fullständig beskrivning borde givetvis klarlägga under vilka omständigheter och vid vilken tidpunkt organisationen h a r fastslagit ändamålen för sin verksamhet. Ett sådant klarläggande borde ha ingått i en tidigare omnämnd idéhistorisk intensivundersökning, som inte gjorts. Nedan citeras syftena direkt ur organisationernas stadgar. Efter organisationens namn anges inom parentes det år då stadgarna senast ändrades. Sveriges Riksidrottsförbund (1962) Kap. 1. |1. Sveriges riksidrottsförbund har till ändamål att genom tävlings- och rekreationsidrott höja vårt folks kroppsliga och andliga kraft samt bereda särskilt de unga en värdefull fritidssysselsättning. I detta syfte samverkar förbundet med andra ideella organisationer och sambälleliga institutioner. Specialidrottsförbundens stadgan den på denna punkt redovisas inte enär de samtliga på så gott som enahanda vis redovisar sina mål att utveckla och administrera resp. idrottsgren. Frälsningsarméns Scoutförbund (1961) Förslag till Order och Reglemente för Frälsningsarméns Scoutförbund. § 1.

Frälsningsarméns Scoutförbund (i fortsättningen även benämnt Scoutförbundet) är en gren av Frälsningsarméns internationella livräddningsorganisation inom vilken generalen är högste ledare. Generalen är världspresident för arbetet bland pojkar och utser världspresident för arbetet bland flickor. Scoutförbundets uppgift är att främja scoutverksamheten vid Frälsningsarméns kårer. Scoutförbundet arbetar efter Frälsningsarméns grundläggande principer för att vinna ungdom för kristen tro och livsföring, söka föra den till avgörelse för Gud och salvationistskap. Verksamheten bedrives även i överensstämmelse med BadenPowells grundtankar för scoutrörelsen angivna i lag, löfte och lösen.

§ 2. Scoutförbundet är ifråga om arbetet bland flickor genom Sveriges Flickscoutråd anslutet till Waggs (The World Association of Girl Guides and Girl Scouts) samt ifråga om arbetet bland pojkar anslutet till Svenska Scoutunionen och genom Svenska Scoutrådet till The Boy Scouts International Conference. De stadgar och bestämmelser som nu gäller för SFR och SSU eller som genom framtida beslut, biträdda av Scoutförbundets representanter, kommer att gälla beträffande lag, löfte, valspråk och lösen, arbetsformer, åldrar, prov m. m., gäller för Scoutförbundet. Scoutförbundet representeras i respektive SFR och SSR i enlighet med dessas bestämmelser.

Scoutförbundets märke är för flickarbetet treklövern och för pojkarbetet scoutliljan, i vilka båda livräddningsorganisationens livboj med bokstäverna FA i den inre cirkeln inarbetats. Samma organisations internationella motton »Handla rätt» för solstrålar och vargungar samt »Rädda och tjäna» för övriga gäller även för Scoutförbundet. Alla medlemmar över elva år undertecknar före upptagningen följande förklaring: »Jag förstår att såsom scout i Frälsningsarmén förväntas det av mig att jag avhåller mig från alla rusgivande medel, tobak och alla skadliga vanor». §4. Ståndpunkter: 1. FA:s Scoutförbund är osekteriskt. Flickor och pojkar kan vinna medlemskap oavsett om de tillhör något religiöst samfund eller ej. 2. FA:s Scoutförbund är neutralt i politiskt hänseende. Organiserat deltagande av scouterna vid sammankomster eller anordningar med politiskt syfte får ej förekomma. 3. Samtliga medlemmar i FA:s Scoutförbund avhåller sig från rusgivande medel samt tobak i varje form. 4. I förhållande till hem och skola vill FA:s Scoutförbund på intet sätt intränga på deras områden utan arbeta hand i hand med dem. 5. Enligt Scoutlagens grundsatser är det FA:s Scoutförbunds strävan att bland de unga främja sådana egenskaper som vänskap, förståelse och hänsynsfullhet. 6. Ingenting får förekomma i samband

33 med förbundets verksamhet som inte h a r monierar med Frälsningsarméns principer.

IOGT.s

Scoutförbund

(1962)

§ 3. Till förverkligande av sin uppgift arbetar IOGT:s scoutförbund för att leda ungdomens fysiska och moraliska fostran i sund riktning, att skärpa de ungas pliktkänsla mot föräldrar, övriga m å l s m ä n och samhället samt lära dem hjälpverksamhet, tjänstvillighet och hänsyn till andra, att höja deras hedersbegrepp, så att de ställer krav på sig själva och på v a r a n d r a i pålitlighet, ordhållighet och kamratlighet, att vänja dem att med energi och p u n k t lighet fullgöra de värv som ålägges dem, att ge dem praktisk blick, öva upp h ä n dighet och företagsamhet och lära dem väl använda sin fritid, att föra dem ut till ett sunt och h ä r d a n d e liv i n a t u r e n och väcka deras kärlek till denna, att lära dem förstå n y t t a n och glädjen av en alkoholfri livsföring, att väcka deras intresse för det s a m h ä l l s gagnande arbete, som Godtemplarorden utför, och ge dem håg och lust att deltaga i detta arbete, att i övrigt ge dem den fostran, som scoutlagen bjuder.

KFUM.s och KFUK.s (1960)

Scoutförbund

Sveriges

§ 2. Scoutförbundet arbetar efter KFUK:s och KFUM:s grundläggande principer för att vinna ungdom för kristen tro och livsföring och har till ä n d a m å l att främja ungdomens vård, fostran och utbildning, samt bedriver sin verksamhet enligt scoutrörelsens grundsatser sådana de angivas i scoutlagen, scoutW t c t och valspråket. Scoutförbundets medlemmar är även m e d l e m m a r i resp. riksförbund i enlighet med dessas bestämmelser. Scoutförbundet ä r opolitiskt.

NTO:s Scoutförbund

(1964)

§ 2. Scoutförbundet arbetar efter NTO:s grundläggande principer för att vinna ungdomen för helnykterhetens idé och för scoutrörelsens grundsatser sådana de angivits i scoutlagen, scoutlöftet och valspråket. Verksamheten är i överensstämmelse med 3—614584

dessa grundläggande principer inriktad på sådan allmän folkbildning och ungdomsfostran, som kan förhjälpa de enskilda m e d l e m m a r n a till gott k a m r a t s k a p , nyttiga kunskaper, ökad självverksamhet och karakt ä r s d a n i n g samt hos dem väcka intresse för bildning och kultur. Mom. A. Scoutlagen lyder: 1. En scout t a l a r sanning och står vid sitt ord. 2. En scout gör sin plikt mot Gud och fosterlandet. 3. En scout är andra till nytta och hjälp. 4. En scout är vänlig mot alla och en god k a m r a t . 5. En scout är uppmärksam och hövisk. 6. En scout är djurvän och skyddar naturen. 7. En scout lyder villigt sina föräldrar, l ä r a r e och ledare. 8. En scout tager alla svårigheter med glatt humör. 9. En scout ä r arbetsam och sparsam. 10. En scout är ren i tanke, ord och gärning. Mom. B. Scoutlöftct, som avlägges vid upptagning till scout, vid upptagning till seniorscout och vid u t n ä m n i n g till ledare, lyder: J a g lovar att efter bästa förmåga söka göra min plikt mot Gud och fosterlandet, hjälpa andra, lyda scoutlagen. Mom. C. Valspråk: Var r e d o !

Scoutförbund

(1964)

§ 1. Svenska Scoutförbundet är en självständigt arbetande ideell förening med uppgift att ge flickor och pojkar en fostran som kan hjälpa dem att i scoutlagens anda utvecklas som individer och samhällsmedborgare, a t t genom friluftsliv väcka de ungas k ä r lek till n a t u r e n och deras håg för ett sunt levnadssätt, att i kontakt med världsscoutrörclsen verka för internationell förståelse. § 2. Svenska Scoutförbundet står öppet för all ungdom i Sverige. Svenska Scoutförbundet h ä v d a r en k r i s ten livssyn men respekterar varje livsåskådning, som låter sig förenas med scoutlag och scoutlöfte. Svenska Scoutförbundet vinnlägger sig

34 om ett förtroendefullt samarbete med hem, skola och samhälle. Svenska Scoutförbundet står fritt i partipolitisk hänseende. Förbundets medlemm a r får icke genom scoutrörelsen u t s ä t t a s för partipolitisk påverkan. § 3. Blåvingarnas lag: Var lydig och sann. Var vänlig och hjälpsam. Vargungarnas lag: Lyd den Gamle Vargen, släpp icke taget. Scouternas lag: 1. En scout t a l a r sanning och står vid sitt ord. 2. En scout gör sin plikt mot Gud och fosterlandet. 3. En scout är andra till nytta och h j ä l p . 4. En scout är vänlig mot alla och en god k a m r a t . 5. En scout är u p p m ä r k s a m och hövisk. 6. En scout är djurvän och skyddar naturen. 7. En scout lyder villigt sina föräldrar, lärare och ledare. 8. En scout tager alla svårigheter med glatt h u m ö r . 0. En scout är arbetsam och sparsam. 10. En scout är ren i tanke, ord och gärning. § 4. Vargungarnas löfte: Jag lovar att göra mitt bästa för att lyda vargungarnas lag och varje dag göra någon en tjänst. Scouternas löfte: Jag lovar att efter bästa förmåga söka göra min plikt mot Gud och fosterlandet, hjälpa andra, lyda scoutlagen. Blåvingarna avlägger icke något löfte. § 5. Blåvingarnas och vargungarnas valspråk och löften: Gör ditt b ä s t a ! — Jag vill göra mitt b ä s t a ! Scouternas valspråk och lösen: Var r e d o ! — Alltid r e d o !

som grund i överensstämmelse med Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens stadgar och är en direkt fortsättning av De Ungas Förbunds verksamhet. § 2. EFS Ungdomsförbund h a r som m å l a t t hos de unga söka väcka och befästa en personlig tro på Jesus Kristus och kärlek till Hans verk samt att vägleda de unga till ett sunt och rikt liv.

Frikyrkliga Ungdomsrådet stadgar 1964)

(Förslag till

§ 1. Frikyrkliga ungdomsrådet (FUB) är ett samarbetsorgan för kristet ungdomsarbete i Sverige. Badet har till uppgift att på ekumenisk grund främja samförstånd och samarbete mellan de fria kristna samfunden och deras ungdomsorganisationer, eller motsvarande organ, samt att aktivt medverka till nyskapande insatser inom kristen ungdomsverksamhet.

Frälsningsarméns Biktlinjer för bund (1937)

Ungdomsförbund bildandet

av

ungdomsför-

§ IAtt samla de unga till för dem lämpliga och t i l l t a l a n d e regelbundna s a m m a n k o m s ter och genom dessa väcka deras håg och lust att lära känna de andliga livsvärdena, att hos dem skapa vördnad för sitt eget och a n d r a s liv samt att vägleda dem till livskällor — gudstro, bön och arbete •— som ger livet mening och mål.

KFUM (1956) — KFUK

(1960)

Ung-

§ 1. Mom. 1. Kristliga Föreningarnas av Unge Män Biksförbund (KFUM:s Biksförbund) h a r till ä n d a m å l att främja ungdomens vård, fostran och utbildning. Mom. 2. KFUM:s Biksförbund utgör en s a m m a n s l u t n i n g mellan Kristliga Föreningar av Unge Män och övriga i § 3 h ä r nedan angivna organisationer.

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens Ungdomsförbund (EFU) arbetar med Guds ord och den evangelisk-lutherska bekännelsen

§ 2. Mom. 1. Biksförbundet ä r anslutet till Världsförbundet mellan de Kristliga Föreningarna av Unge Män (KFUM:s Världsförbund) och verkar i överensstämmelse

Svenska Missionsförbundets Ungdoms Scoutavdelning saknar egna stadgar. Evangeliska Fosterlandsstiftelsens domsförbund (1962) § 1.

35 med detta världsförbunds grundsats, a n t a gen i P a r i s 1855 och l y d a n d e : »De Kristliga F ö r e n i n g a r n a av Unge Män hava till ä n d a m å l att vara ett föreningsband mellan sådana unge män, som betrakta Jesus Kristus såsom sin Frälsare och Gud enligt den Heliga Skrift och vilja i tro och liv vara h a n s lärjungar och gemensamt verka för utbredande av sin Mästares rike bland unge män.» Mom. 2. Riksförbundet skall därför sträva efter a) att b ä r a vittne om sin enhet i Kristus enligt J o h a n n e s evangelium 1 7 : 2 1 ; b) att verka för utbredande av Guds rike i vårt land och andra l ä n d e r ; c) att stärka sambandet mellan medlemsorganisationerna ; d) att hjälpa medlemsorganisationerna att uppbygga och utveckla sin verksamhet så att den m o t s v a r a r de behov som betingas av ungdomens levnadsförhållanden och samhällets s t r u k t u r ; e) att främja t i l l ä m p a n d e t av kristna principer ocht ideal i samhället och u p p m u n t r a till socialt t j ä n a n d e ; f) att verka för mellanfolkligt samförstånd på kristen g r u n d ; g) att hjälpa medlemsorganisationerna i deras strävanden att föra sina medlemm a r in i den k r i s t n a församlingsgemenskapen inom respektive kyrkosamfund samt stödja sådana åtgärder, som äro ägnade att främja samförstånd och samarbete mellan enskilda kristna och mellan de skilda kyrkosamfunden; h) att särskilt i tider av nöd och omvälvningar göra en insats bland nödlidande människor, i synnerhet ungdom, utan h ä n s y n till de hjälpbehövandes religiösa, politiska, nationella eller sociala ställning. Normalstadgar för större samföreningar inom KFUK:s och KFUM:s Riksförbund. för mindre samföreningar inom KFUK:s och KFUM:s Riksförbund. § 1. Föreningen KFUK och KFUM i h a r till ä n d a m å l att främja ungdomens vård, fostran och utbildning. § 2. Föreningen är ansluten till KFUK:s Riksförbund med sina kvinnliga m e d l e m m a r och till KFUM:s Riksförbund med sina manliga medlemmar och därmed till

KFUK:s Världsförbund och KFUM:s Världsförbund. Den verkar i överensstämmelse med KFUK:s Världsförbunds g r u n d v a l : »Tro på Gud Fader Allsmäktig, på J e s u s Kristus, Hans enfödde Son, vår Herre och Frälsare, och på den Helige Ande.» och KFUM:s Världsförbunds g r u n d s a t s : »De Kristliga Föreningarna av Unga Män ha till ä n d a m å l att vara ett föreningsband mellan sådana unga män, som b e t r a k t a Jesus Kristus såsom sin F r ä l s a r e och Gud enligt den Heliga Skrift, och som vilja i tro och liv vara Hans l ä r j u n g a r och gemensamt verka för utbredande av sin Mästares rike bland unga män.» Föreningen skall därför sträva efter att hjälpa unga m ä n n i s k o r till en personlig kristen tro, att bidraga till samförstånd mellan enskilda kristna och mellan trossamfund, att främja tillämpandet av k r i s t n a p r i n ciper och ideal i samhällslivet, samt att verka för internationell förståelse.

Metodistkyrkans (1959)

Ungdomsförbund

§ 1. Metodistkyrkans Ungdomsförbund, MKU, ä r Metodistkyrkans i Sverige organ för dess verksamhet bland barn och ungdom med syfte att hjälpa dem tillväxa i kristuslikhct. § 2. Förbundet skall verka för andakt, studier och tjänst i ett program som o m f a t t a r kristen tro, kristet vittnesbörd, kristen mission, kristen samhällstjänst och kristen gemenskap.

Riksförbundet

Kyrklig

Ungdom

(1954)

§ 1. Riksförbundet Kyrklig Ungdom vill samla svensk ungdom till förpliktande gemenskap omkring Kyrkans livskällor och till samfälld insats i kyrkoliv och folkliv särskilt på sådana arbetsområden, där Kyrkan vädjar till ungdomens medverkan. Det vill samverka med sådana organisationer, som ha till uppgift att arbeta för ungdomens kristna och ideella fostran. Riksförbundet vill även i m å n av resurser uppehålla kontakt med Kyrkans ungdom utanför vårt lands gränser.

36 Svenska Alliansmissionens bund (1960)

Ungdomsför-

Svenska Alliansmissionens Ungdomsförb u n d (SAU) är det organ, genom vilket Svenska Alliansmissionen (SAM) bedriver ungdomsverksamhet, och h a r till ä n d a m å l att vinna och bevara de unga för Kristus och församlingen, samt att biträda SAM i dess missionsuppgift bland icke kristna folk.

Svenska (1961)

Baptisternas

Ungdomsförbund Svenska

§ 2. Förbundets uppgift ä r att stärka gemenskapen mellan baptistungdomarna, att främja deras andliga utveckling och att vara ett organ för bedrivande av kristen ungdomsmission och social hjälpverksamhet.

Svenska (1956)

livsstil, som kommer till u t t r y c k i Ansgars b ö n : »Herre gör mig av nåd till en god människa», bygga vidare på den kristna grund, som hem, söndagsskola och skola lagt, vara en förberedelse till konfirmationsundervisningen, samt stödja juniorarbetet i de a n s l u t n a kretsarna genom att tillhandahålla stadgar, instruktionsböcker, dräkter och a n n a n material och genom att anordna i n s t r u k t i o n s kurser, läger, tävlingar, utfärder m. m.»

Missionsförbundets

Ungdom

§ 3. SMU:s motto ä r : »För Kristus och församlingen». § 4. SMU:s uppgift är att föra Guds evangelium till unga människor och befrämja personlig kristen tro, fostran och gärning.

Örebromissionens

Ungdom

(1952)

Örebromissionens Ungdom h a r mål som modcrorganisationen.

samma

§ 1. Örebromissionen, bildad i april 1892 u n der n a m n e t Örebro Missionsförening, h a r till ändamål att bedriva evangelisk, filantropisk verksamhet inom och utom Sverige, att genom Örebro Missionsskola och på a n nat sätt utbilda evangelii förkunnare, att bedriva folkhögskoleverksamhet i kristlig anda samt att förlägga och sprida kristlig litteratur.

Ansgarsförbundet (1960)

av Kyrkliga

Juniorer

§ 1. Förbundet vill föra ungdomen in i den kristna församlingen och kyrkans gemenskap, söka levandegöra för de unga den kristna

Motorklubben

(1935)

§ 2. SMK h a r till ändamål att verka för motorsportens och motortrafikens sunda u t veckling och befrämja arbete för ungdomsvård och nykterhet. Som led i denna verksamhet b ö r avdelningar bildas å orter, d ä r intresse för klubbens verksamhet finnes, motortävlingar anordnas, samarbete sökas med andra organisationer och med myndigheterna samt en facktidning såsom klubben officiella organ t i l l h a n d a h å l l a s m e d l e m m a r n a .

Sveriges Motorfederations sektion (1963)

Motorcykel-

SVEMO:s ändamål är att befrämja och kontrollera svensk motorcyklism såsom befullmäktigat ombud i Sverige för den internationella motorcykelfederationen (FIM) och att gentemot utlandet representera svensk motorcyklism.

KAK.s

Ungdomsförbund

(1964)

KAK:s Ungdomsförbund (KAK/U) ä r en till Kungl. Automobil Klubben (KAK) hörande organisation med uppgift att i samverkan med KAK samla unga m ä n och kvinnor i gemensamt intresse för motorismens utveckling. För genomförande av sin uppgift skall KAK/U 1. I samarbete med KAK följa utvecklingen på motorismens område och bevaka motorismens intressen. 2. Verka för trafiksäkerhet särskilt med avseende på hänsynsfull användning av motorfordon. 3. Genom tävlingar, sammankomster, föredrag och upplysningsverksamhet i olika former verka för utveckling på det motor-

37 tekniska området samt höja ungdomens intresse för motorismen. 4. Genom klubb- och tävlingsverksamhet bereda sina medlemmar tillfälle till kamratlig samvaro. Sveriges (1965)

Elevers

Centralorganisation Godtemplarorden

§ 1. Organisationen, som är politiskt och religiöst obunden, har till uppgift att: a. stödja de anslutna eleverna och deras lokala representation. b. som representant för de anslutna eleverna verka för deras intressen i elevfrågor. c. genom verksamhet riktad till såväl elever som till allmänheten och myndigheter söka verka för att skolan blir präglad av de demokratiska idéerna. Motorförarnas (1961)

dieintresse, humant uppträdande och gott kamratskap. Ungdomsklubben skall samarbeta med lokalavdelningen på hemorten och skall verka för att medlemmar med körkort ansluter sig till MHF.

Helnykterhetsförbund

§ 1. MHF, Motorförarnas Helnykterhetsförbund, har till uppgift att främja trafiksäkerheten och verka för en sund utveckling av motorismen. Förbundets uppgift är också att i olika avseenden tillvarataga medlemmarnas intressen som motorförare. Förbundet, som i alkoholbruket ser en allvarlig fara såväl för trafiksäkerheten som för den enskilde medborgaren och samhället, kräver av sina medlemmar en helnykter livsföring och ett hänsynsfullt uppträdande i trafiken. Förbundet vill genom sin egen verksamhet och i samarbete med därför intresserade sammanslutningar inom och utom Sverige verka för lagstiftning och andra åtgärder, som effektivt stöder kravet på allmän trafiknykterhet och skapar en högre trafikkultur. Förbundet vill också vinna allt fler medborgare för helnykterhet samt främja allmän folknykterhet. Förbundet är i politiska och religiösa frågor neutralt. MHF:s ungdomsklubbar är en gren av lokalavdelningarnas verksamhet. § 1. Ungdomsklubben är en gren av MHF:s lokalavdelnings verksamhet med syfte att bland ungdom verka för helnykterhet, trafiksäkerhet och sund motorism, ökat stu-

(1961)

§ 1. Godtemplarordens mål är allmän helnykterhet såsom ett led i människornas och folkens strävan efter ett rikare, friare och värdigare liv. Godtemplarorden kräver av sina medlemmar presonlig helnykterhet. Godtemplarordens verksamhet bygger på principen om det mänskliga broderskapet. Alla människor har lika rätt till personlig utveckling, frihet och lycka. Var och en bär ansvaret för sin nästas väl, och var och en är kallad att bli en kämpe för det mänskliga framåtskridandet. Godtemplarorden vill för att förverkliga sina ideal: 1. bygga upp en världsomfattande folkrörelse, som inom sig samlar män och kvinnor utan hänsyn till ras, nation, religion, social ställning eller politisk åskådning, 2. genom personlig helnykterhet ge människorna ett gott föredöme, skapa sunda levnadsvanor i samhället och bereda väg för en alkoholfri kultur, 3. rädda alkoholbrukets offer och ge dem ett stöd genom upptagande i ordens broderskap, 4. sprida kunskap om alkoholbrukets verkningar samt främja en god skolundervisning och folkupplysning i alkoholfrågan, 5. verka för en sådan lagstiftning, som tränger alkoholbruket tillbaka, till dess det är helt och hållet övervunnet, 6. medverka till bästa möjliga tillämpning av gällande nykterhetslagstiftning, 7. bedriva ett föreningsliv och ett allsidigt folkbildningsarbete, som fostrar medlemmarna till god medborgaranda och till ett kroppsligt sundare och andligt rikare liv, 8. främja andlig frihet, vidsynt fördragsamhet och broderligt samarbete på alla områden av det mänskliga livet, 9. arbeta för att samhällslivet blir alltmera präglat av rättrådighetens och broderskapets anda,

38 10. kämpa för fred, samförstånd samarbete mellan jordens folk. Sveriges Godtemplares (1959)

och

Ungdomsförbund

§ 1. Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund (SGU) är en sammanslutning av ungdomsorganisationer inom Godtemplarorden i Sverige (IOGT), med syfte att verka för ungdomens anslutning till godtemplarrörelsen, medlemmarnas fostran till verksamma godtemplare och goda medborgare och människor samt för förbundets program i övrigt. NTO:s Junior förbund

(1960)

§ 1. NTO:s Juniorförbund har till uppgift att genom meningsfylld föreningsverksamhet bibringa barn och ungdom kunskaper om det skadliga i bruket av alkoholdrycker och tobak, att väcka håg för goda nöjen och ädla strävanden. Juniorförbundet arbetar härvid i överensstämmelse med sitt valspråk »Sanning, kärlek, renhet» och ovan nämnda grundsatser, sammanställda i »Juniorernas lag» samt med vägledning i särskild handbok, som riksjuniormötet fastställer. NTO:s Ungdomsförbund

(1959)

§ 1. NTO:s ungdomsförbund har till uppgift att inom ramen av NTO:s konstitution och i enlighet med dess program och grundprinciper handha allt arbete inom Orden, som kan hänföras till den vuxna ungdomens specialuppgifter samt verka för ungdomsarbetets aktivisering och utbredning inom Orden. I överensstämmelse därmed vill ungdomsförbundet samla Ordens vuxna ungdom till gemensamma insatser för en rationell livsföring, till praktisk propaganda för helnykterhetens och fredsidéns utbredande, till åtgärder för ett utvidgat nordiskt samarbete och för den nordiska samhörighetskänslans stärkande, till andlig och fysisk fostran genom deltagande i studiearbetet och utövandet av sång, musik, amatörteater, gymnastik, idrott, friluftsliv etc.

samt slutligen genom deltagande i programmens utförande inom lokalföreningar och vid kamratmöten och ungdomsstämmor verka för föreningslivets fördjupande och för ett sunt och förädlat nöjesliv. Nykterhetsorganisationen (1964)

Verdandi

§ 1. Nj'kterhetsorganisationen Verdandi, arbetarnas nykterhetsförbund, vars allmänna syn på de sociala och kulturella frågorna sammanfaller med arbetarrörelsens, uppställer som sitt mål: ett ekonomiskt tryggat, friskt och kultiverat släkte i ett människovärdigt ordnat samhälle. Ett helnyktert levnadssätt är ett medel i dessa strävanden. Därför kräver Verdandi: 1. avhållsamhet från alla berusande drycker, 2. ett målmedvetet upplysningsarbete, framför allt i alkoholfrågan, 3. sociala reformer, som motverkar alkoholbrukets samhälleliga orsaker, 4. en lagstiftning, som främjar dessa strävanden — bl. a. i motortrafiken. Sveriges Blåbandsungdom

(1960)

§ I-

Sveriges Blåbandsungdom (SBU) är ett riksförbund, som har till uppgift, att i enlighet med grundsatserna för Sveriges Blåbandsförbund (SBF), beivra nykterhetsverksamhet bland ungdom. Denna verksamhet bör ske i intimt samarbete mellan SBU och SBF. SBU:s motto är: Helnykterhet, Kristen livsstil och Fysisk fostran. Sveriges Studerande Ungdoms ierhetsförbund (SSUH) (1963)

Helnyk-

§ ISveriges Studerande Ungdoms Helnykterhetsförbund (SSUH) har till uppgift att på det sociala ansvarskännandets grundval, genom helnykterhet verka för alkoholbrukets avskaffande. § 2. Förbundet är neutralt i partipolitiska och religiösa frågor. Folkpartiets

Ungdomsförbund

(1964)

FPU arbetar för ett socialliberalt hälle :

sam-

39 § 2. Förbundet och dess underorganisationer anordnar studiecirklar och studiekurser, arrangerar föredrag och diskussioner, utger tidskrifter och politisk litteratur samt verkställer och stödjer sociala och humanitära aktioner. Inom förbundet samlas ungdom ur alla samhällsklasser till utbyte av erfarenheter och åsikter, till övning i offentligt framträdande för praktiska insatser i samhället samt till kamratlig samvaro och god fritidssysselsättning. Tilltalsordet inom förbundet är Du. Förbundet vill främja nykterhet och goda umgängesformer bland ungdomen.

att väcka de ungas bildningshåg och verka för att den tillgodoses; att genom upplysning och aktivt kulturarbete bland ungdomen skapa aktning och förståelse för de kristna kulturella värdena ; att verka för sådana förhållanden att ungdomen i arbetet finner en stimulerande och värdeskapande tillgång; att främja nykterhet, bereda ungdomen tillgång till sunda och förädlande förströelser och söka tillgodose dess behov av självverksamhet och fritidssysselsättning; att tillvarata och vårda allt som kan ge glans, lyftning och karaktär åt bygdens liv samt hos de unga stärka kärleken till hem, hembygd och fosterland.

Högerns

Sveriges förbund

Ungdomsförbund

(1963)

§ 1. Förbundets strävan är att vinna Sveriges ungdom för den samhällsåskådning som uppbär Högerpartiets principprogram. Förbundet vill därför: bedriva ett planmässigt uppljsningsarbete för de konservativa idéerna; deltaga i Högerpartiets politiska och organisatoriska arbete; ge sina medlemmar en fördjupad insikt i samhällslivets funktion och de krav som ställes på medborgaren i ett demokratiskt samhälle samt fostra ungdomen till självansvar och skapande aktivitet. Centerns

Ungdomsförbund

(1963)

Centerns Ungdomsförbund (CUF) är en organisation, som på grundval av Centerpartiets program avser: att samla ungdomen till aktivt arbete för ett samhälle, som skänker personlig frihet och rättvisa åt alla medborgare; att verka för ekonomisk, social och kulturell rättvisa mellan land och stad och arbeta för samhällsförhållanden, som främjar en sund bebyggelseutveckling och befolkningsfördelning; att genom politiskt och socialt upplysningsarbete bibringa de unga en demokratisk och på ansvarskänsla grundad samhällsuppfattning samt ge dem möjligheter att med kraft och skicklighet deltaga i det samhälleliga arbetet; att hos ungdomen skapa förståelse och intresse för det internationella samarbetet och därigenom främja en varaktig fred;

Socialdemokratiska (1965)

Ungdoms-

§ 1.

Förbundets ändamål är att samla alla Sveriges socialdemokratiska ungdomsorganisationer och på grundval av Sveriges Socialdemokratiska Arbetarepartis program och allmänna grundsatser verka för en samhällsutveckling i demokratisk-socialistisk riktning. Det tillkommer förbundet att bland ungdomen bedriva en kraftig upplysningsverksamhet och genom ett intensivt inre fostringsarbete ge medlemmarna kunskaper och orientering om socialdemokratins idéer och politiska strävanden. Av den på intresse- och åsiktsgemenskap grundade samverkan, som råder mellan förbundet, partiet och Landsorganisationen, följer, att förbundet skall delta i partiets och fackföreningsrörelsens agitations- och organisationsarbete. Förbundet skall, i samverkan med de socialdemokratiska ungdomsorganisationerna i andra länder, medverka till en samhällsordning, som på den demokratiska socialismens grund skänker frihet och likaberättigande åt alla människor och nationer. Klubbens ändamål: § 1. Klubbens ändamål är att lokalt samla ungdomen för de uppgifter, som uttrycks i förbundsstadgarnas paragraf 1. I överensstämmelse med förbundets syfte skall klubben ägna uppmärksamhet åt ungdomsfrågor inom klubbens verksamhetsområde och inför myndigheter och sammanslutningar hävda ungdomens intressen.

40 Särskild vikt läggs vid agitationen och studieverksamheten. Klubben skall samarbeta med den lokala arbetarrörelsens organisationer, samt bedriva ett fackligt upplysningsarbete bland ungdomen. Klubben skall befrämja nykterhet. Sveriges Konservativa Studentförbund (stadgar under omarbetning) (1965) § 4. Förbundet syftar till att främja en gemensam studieverksamhet på konservativ idégrund samt till att befästa och utveckla såväl ett praktiskt samarbete mellan de anslutna föreningarna som ett gemensamt uppträdande i både allmänt politiska och studentpolitiska frågor. Förbundet utger tidskriften Svensk Linje. Demokratisk

Ungdom

(1963)

Program Förbundet vill samla all framstegsvänlig ungdom i Sverige för att skapa ett samhälle, som garanterar ungdomen social rättvisa, demokrati och frihet. Förbundet slår vakt om den nationella friheten och arbetar för fred och vänskap mellan folken. Förbundet vill en självständig alliansfri utrikespolitik. § 5. Klubben Mom. 1 Förbundet är uppbyggt av klubbar, som verkar i enlighet med förbundets program och stadgar. Mom. 2 Klubbens uppgift är att verka för ungdomens intressen och behov i såväl lokala som riksomfattande frågor, samla ungdomen kring förbundets program; ständigt sträva efter att bygga ut förbundet genom nya medlemmar, nya organisationer och en förbättrad verksamhet. Mom. 3 Studierna intar en central plats i klubbens verksamhet och vill fostra medlemmarna i socialistisk anda och till goda företrädare för ungdomens strävan till bättre förhållanden och ett lyckligare samhälle. Mom. 4 Klubben skall ge utrymme för en rik och allsidig verksamhet i det goda kamrat-

skapets tecken. I klubben bör det således finnas sektioner för olika intressen och hobbies. Hantverkarnas

Ungdomsrörelse

(1960)

§ 1. Hantverkarnas Ungdomsrörelse vill i förtroendefullt samarbete med SHIO: samla Sveriges ungdom inom hantverk och småindustri till medverkan för främjande av hantverkets och småindustriens idéer och syftemål, skola sina medlemmar till målmedvetna, för sitt yrke, sin organisation och hantverket ansvarskännande yrkesmän, väl insatta i hantverkets frågor, medvetna om dess kulturella betydelse och dess ställning inom det moderna samhället samt till goda medborgare, skapa en stark gemensamhetskänsla genom ett innehållsrikt och givande föreningsliv, organisera och leda gesällutbyte samt anordna instruktionskurser och studieresor, dessutom i övrigt tillvarataga denna ungdoms gemensamma speciella intressen bl. a. genom att taga och fullfölja för hantverket och småindustrin bet3rdelsefulla initiativ. Unga Örnar (1960) § 1. Unga Örnar är en barn- och ungdomsorganisation med förankring i arbetarrörelsen. Dess uppgift är att samla de unga till en partipolitisk och religiöst obunden fritidsverksamhet i syfte att på demokratisk grund fostra medlemmarna till insatser i samhället, aktning för arbetet, förståelse för kulturella värden och internationellt samarbete. Förbundet

Vi Unga

(1964)

Program Förbundet Vi Unga vill samla ungdom, företrädesvis i åldern 10—18 år, till värdefull och stimulerande fritidssysselsättning. Med ungdomen själv som ledare och initiativtagare men med stöd av äldre personer avser Vi Unga att under kamratliga former ge personlighetsdaning, samhällsfostran, yrkesorientering och en förberedande yrkesutbildning genom att organisera ungdomslag, som sysslar med studier, odlingsverksamhet, hobby, idrott och övrig yrkes- och fritidsverksamhet,

41 att vid sidan av arbetet i ungdomslag bedriva en öppen verksamhet där även ungdomar som står utanför ungdomslagen kan deltaga. Sådan öppen verksamhet kan vara samkväm, tävlingar, utflykter, läger o. s. v., att till ungdomar som med flit och intresse deltar i verksamheten och fyller vissa krav på mångsidigt kunnande utdela fackelmärken av stigande valör, att låta ungdomarna i största möjliga utsträckning själva få ta ansvar för verksamheten och besluta i sina angelägenheter för att därigenom tränas till självständiga personligheter och intresseras för föreningsliv och samhällsfrågor, att samarbeta med organisationer som har likartad målsättning, samt verka för ungdomsutbyte och övriga kontakter med liknande organisationer i andra länder, att intressera andra organisationer att ge moraliskt och ekonomiskt stöd samt att medverka vid anskaffandet av lämpliga ledare. Riksförbundet (1961)

Sveriges

4 H

(JUF)

§ 1. Riksförbundet Sveriges 4 H, som är partipolitiskt och religiöst sekteristiskt neutralt, har till sj'fte att främja ungdomens utveckling till goda familjemedlemmar, yrkesutövare, bygdemedlemmar och medborgare i ett fädernesland, som väl fyller sin plats bland nationerna. Sitt syfte vill 4 H-rörelsen nå genom att: 1. hos ungdomen skapa arbetsglädje samt ett kulturellt och ekonomiskt intresse, som stimulerar den till självverksamhet i föreningar och egna ekonomiska företag för växtodling, djuruppfödning, skogskultur samt hem och hushåll; 2. anordna studiecirklar, kurser, fritidsgrupper och annan verksamhet av värde för ämneskunskap och allmänbildning; 3. ordna färdighetsprov, tävlingar och demonstrationer i anslutning till ungdomens yrkesverksamhet, bedriva arbetsteknisk träning, gymnastik och idrott samt allmän föreningsmässig verksamhet samt 4. skapa kontakt mellan ungdomen i olika länder för att främja fred och internationellt samförstånd. 4 H-rörelsens symbol är en lyckoklöver som på vart och ett av sina fyra blad bär ett H för orden Huvud, Hjärta, Hand och Hälsa såsom sinnebilder för kunskap, med-

känsla, färdighet och ett sunt levnadssätt. Denna symbol, omramad av tvenne gyllene kornax, är även riksförbundets medlemsmärke och må bäras av envar medlem. Svenska Ridsportens Ridfrämjandet (RF)

Centralförbund (1965)

§ 1. Svenska Ridsportens Centralförbund (SRC) är en sammanslutning av svenska ridsportorganisationer. SRC är den officiella representanten för sina medlemmar i frågor rörande gemensamma intressen såväl inom som utom landet. SRC har till ändamål att verka för ridsportens höjande och utveckling, stödja och främja ridsporten i dess olika former samt genom utarbetande och fastställande av regler för tävlingar åstadkomma samordning av arbetet inom ridsporten. Ridfrämjandet

(1959)

RidF har till syfte: att vara en hela landet omfattande organisation till främjande av ridning såsom folksport, att därför stödja och samarbeta med andra organisationer för ridsport samt att i gemensamt intresse samarbeta jämväl med andra organisationer för sport, friluftsliv och fysisk fostran. RidF:s verksamhet skall i första hand inriktas på att bereda möjligheter för såväl yngre som vuxna personer till billig och god ridutbildning samt undervisning i hästkännedom, att därför medverka till uppförande av ridhusanläggningar och förbättrande av redan befintliga sådana, och att lämna anvisning på och stödja anskaffning av lämpligt hästmaterial. Sveriges Fältbiologiska ening (1964)

Ungdomsför-

§ Al Sveriges Fältbiologiska Ungdomsförening (SFU) vill genom att samla ungdom till studium och vård av vår svenska natur stimulera till ökad kunskap om och förståelse för natur och naturvård. SFU är en politiskt och religiöst obunden, självständigt arbetande ungdomsförening och är tillika Svenska naturskyddsföreningens ungdomsorganisation.

42 § A2. Sitt mål söker föreningen nå bland annat genom att anordna läger och exkursioner, kurser och sammankomster, att utge en för medlemmarna lämpad publikation samt att hålla medlemmarna underrättade om aktuella naturvårdsproblem.

Riksförbundet (1955)

Sveriges

Lottakårer

§ 1. Riksförbundet har till ändamål att på frivillighetens väg verka för vidgat och fördjupat intresse för fosterlandets försvar; att till det totala försvaret, främst det militära försvaret, rekrytera lottor; att samråda och medverka vid av statlig myndighet anordnad frivillig lottautbildning -— tjänstegrensutbildning — som har till syfte att ge kompentens för uppgift inom det totala försvaret, eller efter samråd med sådan myndighet anordna dylik utbildning; att anordna sådan frivillig lottautbildning — allmän lottautbildning — som har till syfte att utbilda ledare och funktionärer samt bibringa medlemmarna insikter om det totala försvaret och lottarörclsen; att arbeta för och genom insamlade penningmedel understödja lottornas utbildning och säkerställa organisationens verksamhet; att samverka med och vid behov stödja andra organisationer, som ha till uppgift att på frivillighetens väg anskaffa och utbilda personal för försvaret; att utan att eftersätta dessa uppgifter ställa frivillig arbetskraft till förfogande, i första hand för övrig försvarsgagnande verksamhet och i andra hand för annan verksamhet, som är till gagn för fosterlandet och hembygden.

Sveriges Unglotter gar) (1965)

(provisoriska stad-

§ 1. Organisationen Sveriges Unglottor vill fostra flickor till ansvarsmedvetna medmänniskor, vill ge övning i samarbete och föreningsteknik och vill verka för unglottautbildning.

Föreningen för Skidlöpningens och Friluftslivets främjande i Sverige. (Skidoch Friluftsfrämjandet) (1964) § 1. Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets främjande i Sverige (Skid- och Friluftsfrämjandet) — i dessa stadgar kallat Främjandet — har till ändamål att främja skidlöpning och annat friluftsliv och därigenom verka för förbättrad folkhälsa och sund livsglädje. Främjandet arbetar för detta syfte genom att: 1. bedriva propaganda och upplysningsverksamhet rörande friluftsliv, 2. utbilda ledare och instruktörer för friluftsliv och friluftsbetonad sport, 3. organisera och arrangera friluftsliv för vuxna, ungdom och barn, 4. arrangera skid-, frilufts- och naturvård skurser, 5. skapa friluftsanläggningar såsom replipunkter för friluftsliv m. m., 6. verka för ändamålsenlig utrustning för friluftsliv samt 7. samarbeta med andra organisationer och vidtaga åtgärder i övrigt, som kan gagna friluftslivets utveckling. Svenska (1955)

Korporationsidrottsförbundet

§ 2. Rikskorpförbundets ändamål är att bidraga till stärkande av svenska folkets andliga och fysiska kraft genom att med arbetsgemenskapen som grund intressera och stimulera till allmänt utövande av motionsidrott i alla former samt gymnastik och friluftsliv och genom att därvid giva utrymme och stöd åt damidrott, familjeidrott och ungdomsidrott. För uppfyllande av detta sitt ändamål har Rikskorpförbundet bl. a.: att åt de lokalförbund, idrottskorporationer och övriga organisationer, som arbeta i detta syfte, bereda fördelen av gemensamma bestämmelser och organiserat samarbete; att arbeta på att företag, institutioner och organisationer främja idrottsutövning bland sin personal; att verka för att erforderliga lokaler och utrymmen inom- och utomhus ställas till korporationsidrottens förfogande; att i gemensamma angelägenheter söka anknytning till och samverkan med övriga

43 idrottsförbund, bildningsorganisationer ocli andra folkrörelser samt statliga och kommunala myndigheter. Svenska Frisksportförbundet (stadgar under omarbetning) (1964)

mensamma bestämmelser och enhetlig överledning; att gentemot utlandet representera svenskt schack; att jämväl i övrigt befrämja schackspelet.

§ 1. Förbundets ändamål Svenska Frisksportförbundets ändamål är att utgöra en sammanslutning för främjandet av en sund, karaktärsdanande kropps- och själskultur och för en enkel och härdande livsföring, att verka för folkhälsans höjande, för en enkel och fullvärdig kost och att motarbeta bruket av alkohol och s. k. narkotika och andra för människan skadliga ämnen, att verka för naturvård, att medverka i det folkliga kultur- och bildningsarbetet, att verka för ridderlighet samt genom stärkandet av fredsmentaliteten söka åstadkomma fred, enighet och ömsesidigt samförstånd mellan olika individer, grupper och folk.

§ 1. Förbundets ändamål är att intressera och organisera svensk ungdom för ett målmedvetet och grundläggande fredsarbete och på grundval av förbundets programförklaring verka för en fredlig utveckling i världen i demokratisk riktning. Det tillkommer förbundet att bland ungdomen bedriva en kraftig upplysningsverksamhet och genom ett intensivt inre fostringsarbete ge medlemmarna kunskaper och orientering om aktuella internationella händelser. Förbundet skall upprätthålla kontakt med andra länders ungdom och i samarbete med dem arbeta för mellan-folkligt fredsarbete i syfte att grunda en sann fredsmentalitet och universell organisation för fredlig samlevnad.

Svenska (1960)

Svenska

Ungdomsringen

för

Schackförbund

Fredsförbund

(1962)

bygdekultur

§ 1. Mom. 1. Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur (Ungdomsringen) är en riksorganisation verksam främst bland ungdom med uppgift att skapa intresse för och kunskaper om svensk kultur samt väcka kärlek till hembygden att ingjuta livsglädje genom ett gott kamratskap och ett berikande nöjesliv att skapa förståelse mellan olika nationers ungdom. Mom. 2. Verksamheten omfattar studiet och bevarandet av olika former av gången tids kultur såsom folkdans, sånglekar, folkmusik, dräkter, folkminnen, hem och hembygd samt utvecklandet av ett sunt friluftsliv. Mom. 3. Ungdomsringen är politiskt neutral. Sveriges

Ungdomens

(1964)

§ 2. Landsförbundet har till ändamål: att åt distriktsförbunden och därtill anslutna föreningar bereda fördelen av ge-

röda korset

(1962)

Kungl. Maj :t har funnit gott fastställa följande av Svenska röda korset antagna grundstadgar. § 1. Svenska röda korsets uppgift samt rätt att bruka märke och benämning 1. Föreningen Svenska röda korset är en gren av Internationella röda korset och har till uppgift; att hos svenska folket verka för insikt om röda korsets humanitära syften och betydelse för samförstånd, fred och försoning mellan folken; att i krig medverka i totalförsvarets sjukvård och verksamheten för civilbefolkningens skydd samt att i fred förbereda denna medverkan; att arbeta för en förbättrad hälso- och sjukvård inom landet; samt att genomföra eller deltaga i nationella eller internationella hjälpaktioner. 2. Svenska röda korset äger att bruka det märke och den benämning, som omförmäles i lagen den 30 december 1953, nr 771, om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar.

44 § 2. Nationell verksamhet 1. Uppgifter för totalförsvaret Svenska röda korsets åliggande för totalförsvaret regleras genom överenskommelser med vederbörande myndigheter och fullgöras i samråd med dem. I krig bör Svenska röda korset bland annat medverka vid insamling, förvaltning och utdelning av gåvor till soldater och andra av kriget drabbade personer. Angående Svenska röda korsets medverkan vid upprättande av särskilda efterforskningsbyråer för krigsfångar och civilinternerade gäller vad därom överenskommes mellan Kungl. Maj :t och Svenska röda korset. 2. Hälso- och sjukvårdsuppgifter Svenska röda korset skall bedriva upplysningsarbete i hälso- och sjukvårdsfrågor och därigenom befordra hälsotillståndet i landet samt söka bibringa vårt folk kunskaper i omhändertagande av sjuka och skadade. Svenska röda korset skall därjämte medverka vid utbildning av personal avsedd att kunna biträda inom den allmänna hälsooch sjukvården samt söka tillgodose arbetsplatsernas och hemmens behov av personer med nöjaktiga insikter i sjuk- och olycksfallsvård. 3. Ungdomsvårdande uppgifter Svenska röda korset skall främja vård och fostran av barn och ungdom. 4. Sociala uppgifter i övrigt Svenska röda korset skall stödja och utöva en allmänt humanitär verksamhet och därvid särskilt beakta behoven hos barn och åldringar. § 3. Internationell verksamhet Svenska röda korset skall, när behov och möjligheter härtill föreligga, genomföra eller deltaga i internationellt hjälparbete. Denna verksamhet skall under krig eller motsvarande förhållanden äga rum i enlighet med av svenska staten ratificerade rödakorskonventioner. Svenska

Blå Stjärnan

(1956)

§ 1. Svenska Blå Stjärnan (SBS) är en frivillig, opolitisk försvarsorganisation med ändamål att i samråd med vederbörande myndigheter och under samverkan med öv-

riga frivilliga försvarsorganisationer tjäna det totala försvaret, främst med följande uppgifter: 1. att rekrytera och utbilda huvudsakligen kvinnlig personal för djurvård och djursjukvård; 2. att utöva djurvård och djursjukvård samt att upprätta, stödja och driva särskilda anstalter för djurvård och djursjukvård (djurkliniker) ; 3. att verka för de övriga uppgifter inom det totala försvaret, som kunna komma att åläggas organisationen. SBS skall härvid ställa sig till efterrättelse av Kungl. Maj :t utfärdade bestämmelser för frivillig försvarsverksamhet. De Vanföras (Handikappades) bund (1957)

Riksför-

§ 1. Förbundets namn är De Vanföras Biksförbund. Förbundets uppgift är att samla de vanföra och för deras sak intresserade i en landsomfattande organisation och därigenom arbeta för de invalidiserades sak. I detta syfte vill förbundet bl. a. arbeta för att normalisera de invalidiserades livsvillkor, att påverka stat och kommun och det enskilda näringslivet till gagn för invaliderna, att arbeta för ett rationellt tillvaratagande av de handikappades arbetskraft, utveckling, att främja invalidvården och dess vidare utveckling, att främja vetenskaplig forskning och internationellt samarbete, att bereda konvalescentvård och rekreation åt barn och vuxna, att genom kurs- och studieverksamhet främja medlemmarnas intellektuella intressen, att stödja alla åtgärder för invalidernas allmänna och yrkesmässiga utbildning, att arbeta för att lagstiftningen i största möjliga utsträckning tager sikte på att lösa de svårigheter, som är speciella för invaliderna, att en rimlig pension tillförsäkras de invalider, som genom sitt handikapp inte kan försörja sig genom eget arbete, att det i tillräcklig utsträckning finns tillgång till invalidlägenheter och s. k.

45 arbetshem för höggradigt invalidiserade inrättas, att det genom fullgod läkarbehandling och genom utrustning med lämpliga tekniska hjälpmedel i största möjliga utsträckning tillses att de olägenheter som kan tillskrivas invaliditeten haves, samt att genom utgivandet av en publikation skapa intresse för invalidvården och utåt föra de invalidiserades talan. att genom en stiftelse, De Vanföras Riksförbunds Bidragsstiftclse, vilken skall tillföras alla de medel, som tillfaller förbundet eller någon av dess verksamhetsgrenar genom testamente eller gåva: allt försåvitt testator eller donator icke föreskrivit häremot stridande ändamålsbestämmelser, främja vård av behövande vanföra samt vård, fostran och utbildning av vanföra barn och vanför ungdom, ävensom vetenskaplig forskning och undervisning inom vanförevårdens område. Kungl. Svenska

Aeroklubben

(1961)

§ 1. 1. Kungl. Svenska Aeroklubben (KSAK) har till ändamål att främja svenskt flyg och att därvid främst tillvarata privatflygets intressen. KSAK är riksorganisationen för det svenska privatflyget och till detta anknutna organisationer, som verkar för KSAK:s syften. KSAK handhar enligt av Kungl. Maj :t utfärdade bestämmelser organisationen och ledningen av det statsunderstödda privatflyget och den Frivilliga Flygkåren. KSAK representerar ensam inom Sverige Federation Aéronatique Internationale (FAI) och upprätthåller genom federationen internationella förbindelser samt söker i vårt land tillämpa FAI:s grundläggande idéer. 2. Till förverkligande av sina uppgifter söker KSAK bl. a. främst a) medverka vid bildandet av klubbar för bedrivande av motor-, segel och modellflyg eller annan verksamhet inom flygets område och KSAK:s intressefär samt stödja klubbarna i deras verksamhet, b) medverka till utbildning av flygare inom privatflygets olika grenar samt medverka till rekrytering av flygare bl. a. till totalförsvaret, c) verka för ökad kunskap om flyg och ökad flygsäkerhet i samverkan med berörda myndigheter,

d) främja flygets utveckling och användning såsom kommunikationsmedel samt i sådant syfte bl. a. verka för att privatflyget erhåller ändamålsenlig materiel och organisation, lättnader utverkas vid flygning med privatflygplan såväl i Sverige som i utlandet främst för KSAK:s medlemmar, flygning till och i Sverige underlättas för medlemmar i utländska FAI-anslutna aeroklubbar, e) planlägga för och medverka till privatflygets nyttjande i totalförsvaret, särskilt genom Frivilliga Flygkåren, och till andra samhällsnyttiga uppgifter (hjälpflyg) samt i sådant syfte samarbeta med berörda myndigheter och organisationer. Riksförbundet Sveriges ungdoms- och hemgårdar (stadgar under omarbetning) (1964) § 1. Riksförbundet Sveriges ungdoms- och hemgårdar har till uppgift att främja sammanhållningen mellan hemgårdarna i Sverige, tillvarataga deras gemensamma intressen samt genom upplysning arbeta för hemgårdstanken. När nja hemgårdar planeras eller bildas bör Riksförbundet på bästa sätt lämna sitt stöd. Sin internationella orientering visar rörelsen bl. a. genom att vara ansluten till International Federation of Settlements and Neighbourhood Centres och deltaga i dess arbete. Sveriges Landsråd

Ungdomsorganisationers (omarbetades 1964) (1965) § 1. Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd (SUL), National council of Swedish Youth, Conseil National de Jeunesse Suédoise, Schwedischer Jugendring är ett samarbetsorgan för svenska ungdomsorganisationer och har till uppgift att utgöra ett forum för huvudsakligen internationella frågor av gemensamt intresse för det fria och frivilliga ungdomsarbetet, och att tjäna som svensk nationalkommitté för World Assembly of Youth (WAY). Medlemsförhållande Medlemsregistrering F ö r att en förening skall betraktas som juridisk person skulle enligt vad som

46 anförts å sid. 18 bl. a. ett centralt fört medlemsregister finnas. Vid förfrågningar på organisationernas centrala kanslier visade det sig att inom idrottsrörelsen saknades sådana register om man därmed menar individer. R F h a r givetvis register på distrikts- och specialförbund samt idrottsföreningar och eftersom RF:s stadgar betraktar förbund och föreningar såsom medlemmar skulle detta kunna godkännas. RF:s distriktsförbund kan föra ett liknande resonemang. Specialdistriktsförbunden däremot torde knappast kunna jämställas med de nämnda organisationerna i detta fall. Endast tjugotvå av de övriga förbunden har ett centralt fört medlemsregister. Därtill kommer två som i likhet med RF har organisationer som medlemmar och individerna betraktas som kollektiv. Inom scoutrörelsen saknar samtliga de intervjuade förbunden centralt förda medlemsregister. Med ett undantag, som hänför sig till organisationerna med kollektiv medlemsanslutning, saknar de religiösa samfunden också central medlemsregistrering. Motororganisationerna, med ett undantag, har central registrering av sina medlemmar. SECO saknar medlemsregistrering centralt. Två nykterhetsfrämjande organisationer saknar ävenså centralt förd medlemsregistrering. En organisation upprättar våren 1966 sådant register. Godtemplarorden inkluderar inte medlemmarna i ungdomslogerna i sitt centralregister. Fyra av de sex politiska organisationerna registrerar sina medlemmar centralt. Av de andra organisationerna uppger elva förbund sig ha central medlemsregistrering och de övriga i avsaknad av sådan. Två uppger orsaken härtill vara sekretessbestämmelser.

Medlemsredovisning Organisationens totala medlemsantal från en följd av år ger ett visst underlag för att bedöma verksamheten. Vid intervjuerna h a r därför eftersträvats att erhålla en totalbild av medlemstalen under åren 1959—1964. Dessa uppgifter h a r uppenbarligen förorsakat ett flertal organisationer svårigheter både i fråga om tidigare och aktuella förhållanden. Orsakerna h a r varierat, men vanligtvis har det förelegat brist i tekniskt-administrativt avseende. För den arbetsbelastning, som det innebär att hålla en organisations centrala medlemsregister aktuellt har saknats arbetskraft eller medel till sådan. Samma orsaker ligger oftast till grund för den tröghet, som h a r förmärkts i rapportering från lokalföreningarna om medlemstalen. Men också andra besvärande omständigheter uppstod. Dessa gällde olikheter i sättet att inlemma ungdomsarbetet organisatoriskt i det samfällda arbetet. Tre olika typer av ungdomsarbetets administration kan nämligen urskiljas. a) Ungdomsarbetet bedrivs av en »dotterorganisation», som är mer eller mindre självständig i förhållande till sin »huvudorganisation» t.ex.IOGT:s scoutförbund, Svenska Missionsförbundets Ungdom m. fl.; b) Ungdomsarbetet bedrivs av en huvudorganisation med samma administration för arbetet bland vuxna och ungdomar t. ex. Godtemplarungdomen och alla specialidrottsförbunden, där ungdomsarbetets ledning ev. sker genom en kommitté; c) Ungdomsarbetet bedrivs av en huvudorganisation med verksamheten enbart eller nästan enbart inriktad på ungdom i åldrarna under 25 år som i Ansgarsförbundet av Kyrkliga Juniorer, Sveriges Fältbiologiska Ungdomsför-

47 Tabell 4. Organisationernas Organisationsområden I

RF DF SF

Medlemsregistrering Anmärkningar Central

44 6 10 1 1 2

4 11

2 *8

»1 2 2

3 Totalt

Lokal

1 23

Se R M Sk N P A

medlemsregistrering

1 Kollektivanslutning

2 Godtemplarorden registrerar ej ungdomslogernas medlemmar centralt SBU erhåller centralt register 1966

1 kollektivanslutning 2 organisationer på grund av sekretessbestämmelser

ening och Sveriges Studerande Ungdoms Helnykterhetsförbund. En medlemsredovisning från flertalet organisationer kommer därför att även omfatta siffror för vuxna. I en del organisationer bedrivs verksamhet med barn under 12 år och innesluter dem i medlemsrapporterna. När söndagsskolverksamhet h a r förekommit har ofta denna mer »öppna» verksamhet medtftgits i uppgifterna men är inte medtagen i denna undersökning. En närmare redogörelse för medlemsfördelningarna på skilda åldersgrupper lämnas längre fram. Dessutom h a r under den aktuella perioden 1959—64 hänt att medlemsredovisningen h a r omlagts, varför de uppgifter som lämnades några år tillbaka, innehåller medlemskategorier av annat slag än de senaste årens. Eftersom organisationernas verksamhetsår omspänner olika delar av kalenderåret minskar möjligheten att vid en given tidpunkt kunna ge en aktuell och exakt bild av medlemskadrarnas storlekar och förändringar. Trots alla nämnda avigsidor får man inte förglömma att organisationer —

om ej alla — dock h a r en ordentlig medlemsredovisning. Av ovanstående framgår att ungdomsarbetets numerära förändring i åldrarna 12—24 år under de sista sex åren inte kan redovisas med de krav på fullständighet som eftersträvats. De siffror som presenteras nedan såsom medlemstal kan dock anses ge en viss ledning och inblick i organisationernas utveckling i stort. Idrottsrörelsen. Idrottsarbetet h a r expanderat snabbt. En kort återblick visar att 1910 var antalet föreningar ca 600 och medlemstalet ca 55 000. Som jämförelse kan nämnas att Svenska Missionsförbundet vid samma tidpunkt rapporterade 1 250 föreningar med 93 500 medlemmar och IOGT hade 2 340 föreningar med 159 600 medlemmar. Tio år senare — 1920 — hade RF lika många medlemmar som Missionsförbundet men inte lika stort antal föreningar som detta. IOGT höll trots en tillbakagång sin första plats med 2 017 föreningar och 127 781 medlemmar. Idrottsrörelsen utvecklades till verklig massrörelse under 30-talet och kunde 1940 redovisa över 400 000 medlem-

48 mar. Vid samma tidpunkt hade Missionsförbundet 107 782 och IOGT 111486 medlemmar. (Hilding Johansson: Idrotten och samhället. Svensk Idrotts jubileumsskrift.) Den idrottsliga utvecklingen h a r gått vidare och enligt RF:s årsredogörelse verksamhetsåret 1964/65 uppgår medlemstalet till 1 695 000. De medlemstal, som RF visat t. o. m. årsmötet 1962 h a r byggt på direkta uppgifter från föreningarna till RF. Efter en omläggning av rapporteringssystemet fr. o. m. årsmötet 1963 sker numera föreningarnas rapportering över specialidrottsförbunden. Vid intervjuerna med idrottsorganisationerna u n d e r våren 1965 erhölls medlemssiffrorna direkt från specialidrottsförbunden; vissa uppgifter h a r kompletterats via RF. Dessa sifferuppgifter för 1964/65 är sammanförda i klassintervaller om 3 000. Mindre än 3 000 medlemmar 3 001— 6 000 » 6 001— 9 000 » 9 001—12 000 » 12 001—15 000 » 15 001—18 000 »

10 7 4 2 2 1

24 001—27 000

»

36 001—39 000 39 001—42 000 42 001—45 000 45 001—48 000 48 001—51 000

» » » » » »

2 1 1 1 1

69 001—72 000

1 Utöver de ovan upptagna 35 förbunden tillkommer åtta förbund med följande medlemstal: 105 350 Svenska Fri-Idrottsförbundet 117 060 Svenska Ishockeyförbundet 153 180 Svenska Randyförbundet 250 556 Svenska Orienteringsförbundet 311 409 Svenska Skidförbundet 366 346 Svenska Gymnastikförbundet 450 235 Svenska Fotbollförbundet

485 211 Svenska Skolidrottsförbundet Sveriges Militära Idrottsförbund har inte uppgett medlemsantal. En sammanräkning av de medlemstal som SF lämnat vid intervjuerna 1965 ger totalt 2 743 854. Denna siffra avviker med 1,1 miljon från den totalsiffra som RF redovisar i sin årsredogörelse 1965, vilket av RF förklarats på följande sätt. Vid årsmötet 1963 skedde en omorganisation av föreningarnas medlemsredovisning. Tidigare rapporterade föreningarna direkt sina uppgifter till RF, men fr. o. m. verksamhetsåret 1963/64 skulle rapporterna gå över SF:s kanslier, varifrån sedan sammanställningar lämnades till RF. Eftersom en och samma idrottsförening kan tillhöra flera SF kan en rapportering ske av medlemstalen till vart och ett av dessa SF. »Dubbelrapporteringar» blir gärna följden. Inom RF har denna felkälla i medlemsrapporteringen varit väl känd och för att kunna ge en något så när tillförlitlig bild av antalet anknutna individer har det »dubbelrapporterade» medlemstalet reducerats efter vissa principer grundade på en empirisk kunskap om medlemstalen i nystartade föreningar. Med utgångspunkt från verksamhetsåret 1962/63, då den sista reella totalsiffran redovisades, och de skattade medlemstalen i de nybildade föreningarna har sedan totalsiffran räknats fram dels för verksamhetsåret 1963/64 och dels 1964/65. Under den sista sexårsperioden h a r RF:s medlemstal varit: 1959/60 1167 563 1960/61 1 297 737 1961/62 1 373 061 1962/63 1 430 815 1963/64 1 633 522 (skattning) 1964/65 1 695 000 (skattning) Scoutrörelsen. Intervjuer har gjorts med 6 scoutförbund. De sammanlagda medlemssiffrorna 1959 och 1964 är

49 127 465 resp. 143 335, vilket innebär en ökning med 15 870 eller 12,5 %. Fem av förbunden har ökat sina medlemstal och ett, Frälsningsarméns scouter h a r minskat med 1 243. Den största ökningen — 14 684, dvs. 92,5 % av den totala ökningen — svarar Svenska Scoutförbundet för ensamt. Religiösa organisationer. Sammanlagt redovisas uppgifter för 10 religiösa samfund, men till dessa skall medlemstalet från Riksförbundet Kyrklig Ungdom (RKU) adderas. Medlemssiffrorna för de först nämnda 10 religiösa samfunden var: 1959

1964 Minskning

%

189 315

— 1 7 986

—9,5

En minskning visar 7 organisationer under det att 3 h a r ökat. Den sammanlagda förlusten för de 7 organisationerna uppgår till 35 535 medlemmar, vilket innebär 26,5 %. Minskningar föreligger i första hand hos Baptisternas Ungdomsförbund, Frälsningsarméns Ungdom och örebromissionens Ungdom. En positiv medlemsutveckling visar Ansgarsförbundet, Frikyrkliga Ungdomsrådet och Riksförbunden KFUK och KFUM. ökningen h a r sammanlagt varit 17 549. De två sistnämnda förbundens medlemssiffror h a r visat sig vara svåra att få exakta på grund av att de bl. a. även t. ex. redovisar sina scoutförbunds medlemmar inom riksförbunden. Då dessutom i deras scoutförbunds medlemssiffror ingår andra scoutförbund t. ex. Baptisternas Ungdomsförbunds scoutverksamhet, måste KFUK:s och KFUM:s siffror h ä r redovisas med reservation för svårigheten att göra en riktig bedömning. Ökningen för dessa förbund uppgår till 13 049 medlemmar. Riksförbundet Kyrklig Ungdom (RKU) bedriver enligt sin egen terminologi »ett öppet arbete inom kyrkan». 4—6145S4

Någon medlemsregistrering h a r av denna anledning inte ansetts nödvändig. I och med de nya bestämmelserna för statligt stöd åt ungdomsorganisationernas administration har RKU fr. o. m. 1964 infört medlemsregistrering. F r å n det sista verksamhetsåret 1964/65 föreligger redovisning från 44 % av alla församlingarna. När RKU nu redovisar en medlemssiffra på 93 600 ungdomar i åldrarna 12—24 år bygger detta dels på rapporter från de nyss nämnda församlingarna och dels på skattning av de övriga 56 % församlingarnas medlemmar, varvid bl. a. två tidigare landsomfattande undersökningar (1956, 1960) av det kyrkliga ungdomsarbetet fått tjäna som underlag. Motororganisationer. De tre motororganisationerna h a r under tiden 1959— 1964 ökat från 24 958 till 30 447 medlemmar — 22 %. Den huvudsakliga ökningen kommer på Svenska Motorklubben (SMK) och Sveriges Motorfederations Motorcykelsektion (SVEMO) som svarar för 40,1 % och 43,9 % av denna. Skolorganisationer. Av skolorganisationer har endast SECO intervjuats. (Svenska Skolidrottsförbundet och Sveriges Studerande Ungdoms Helnykterhetsförbund återfinns under idrotts- och nykterhetsfrämjande organisationer.) SECO h a r sedan 1959 ökat med 220 000 medlemmar och hade 1964 uppnått antalet 320 000. Nykterhetsorganisationer. Sedan 1959 uppvisar endast två av de åtta intervjuade nykterhetsorganisationerna en ökning av medlemstalen dvs. Nykterhetsorganisationen Verdandi (3 456) och NTO:s Ungdomsförbund (764). De övriga h a r minskat i högre och lägre grad. Den största förlusten u n d e r de sex åren uppvisar Godtemplarorden med 10 000 medlemmar. De totala siffrorna för de 8 organisationerna var 1959 178 467 och 1964

50 167 448, vilket innebär en nettoförlust på 11 019 medlemmar dvs. 6,2 %. Politiska organisationer. De sex politiska ungdomsorganisationerna hade 1959 sammanlagt 182 359 medlemmar, vilkas antal minskat till 166 590 år 1964. Förlusten på totalt 15 769 medlemmar motsvarar 8,6 %. Högerns och Socialdemokraternas ungdomsförbund redovisar en nedgång med 11 000 och 9 150 medlemmar, medan folkpartiets och centerns ungdomsförbund ökat med 2 100 och 1 625 medlemmar. Demokratisk Ungdom redovisar för alla sex åren samma siffra på 8 700 medlemmar. Det största politiska ungdomsförbundet är centerns med 75 640 medlemmar och därnäst socialdemokratiska ungdomsförbundet med 50 850. Folkpartiets och högerns ungdomsförbund redovisar 12 100 och 15 000 medlemmar. Sveriges konservativa studentförbunds antal uppgår till 4 300 och innebär en ökning på 656 jämfört med år 1959. Andra organisationer. Under denna titel återfinns 19 olika organisationer. Av dessa kan av tidigare angivna skäl Ungdomsorganisationernas Landsråd inte uppvisa några medlemstal (se sid. 27). Sammanlagt hade 1959 de återstående 18 organisationerna uppnått medlemstalet 214 520, vilket 1964 hade stigit till 269 956. Medlemstalet hade således ökat med 55 436 dvs. 25,8 %. Av de 15 organisationer som gått framåt intog Skidfrämjandet första platsen med 16 543 medlemmar och därefter kom RS 4 H med sina 14 300 och Förbundet Vi unga med 9 278 ungdomar. Tre förbund visade en tillbakagång — Riksförbundet Sveriges Hemgårdar (3 414), Lottakåren (1 013) och Ungdomens Röda Kors (331). Sammanfattning De redovisade medlemssiffrorna utgör ett alltför osäkert underlag för att till-

låta säkra statistiska bedömningar. En viss trend torde dock kunna förmärkas. I tabell 5 presenteras en sammanställning på de totala siffrorna åren 1959 och 1964 för alla organisationskategorier. Tabell 5. Totala medlemsantal 1964

1959 och

1167 563 1 695 000 Idrottsrörelsen Scoutorganisationer . . . 127 465 143 335 Religiösa organisationer 189 315 171 329 24 958 30 447 Motororganisationcr. . . 100 OOC 320 000 SECO Nykterhetsorganisatio178 467 167 448 ner Politiska organisationer 182 359 166 590 Andra organisationer . . 228 021 269 956 Summa 2 198 14SJ2 964 105

Under tiden 1959—1964 h a r ungdomsorganisationernas medlemstal ökat totalt med 765 957 = 34,8 % medlemmar. Idrottsrörelsens samtliga 44 SF h a r ökat. Av de 54 övriga organisationerna som redovisar medlemstal h a r 30 ökat sina medlemssiffror, 2 baft oförändrade och 19 fått sänkta. (Se bilaga 1.) Under perioden 1959—1964 har landets demografiska struktur förändrats så tillvida att antalet individer i åldr a r n a 10—24 år ökat. Av tabell 6 framgår h u r stor ökningen varit. Tabell 6. ökning av antalet individer i åldrarna 10—24 år under perioden 1959— 1964 (Statistisk årsbok 1964, sid. 19.) År

Antal individer

1959 1960 1961 1962 1963 1964

1 601 280 1 634 348 1 670 427 1 695 314 1 716 004 1 733 580

Ökning %

2,02 2,16 1,49 1,22 1,02

51 Tabell 7. Procentuella förändringar Organisationskategorier

Antal 1959

10—24 år. I. . Se. R. M. Sk. N. P. A. 1

i antalet medlemmar

i

organisationskategorier

Procentuell differens mellan åren 1959/60

1960/61

1961/62

1 601 280 1

+ 2,02

+ 2,16

+

1 167 563 127 465 189 315 24 958 100 000 178 467 182 359 214 520

+ 11,14 + 4,82 — 2,12 — 2,36 + 50,00 — 0,08 — 2,86 + 6,09

+ 6,19 + 1,41 — 2,89 + 4,00 + 20,00 — 0,75 — 2,86 + 0,03

+ 3,83 + 2,43 + 0,39 + 1,40 + 56,00 — 1,97 ± 0 + 10,81

1962/63

1,49 +

1963/64

1,22

+ 14,17 + 3,87 — 0,93 + 3,37 + 7,14 — 1,56 + 0,97 + 2,32

1,02 +

Totalt 7,91

+ 3,76 + 39,09 + 0,57 + 13,10 — 4,26 — 9,81 + 14,49 + 21,90 + 6,67 + 139,81 — 1,97 — 6,33 — 4,12 8,87 + 4,58 23,83

Statistisk årsbok 1964, sid 19.

Ökningen under hela perioden är sammanlagt 7,91 % med sjunkande tendens fr. o. m. 1962. En jämförelse mellan tabellerna 5 och 6 visar att medlemsnumerären ökat med 765 957 ( = 3 4 , 8 % ) och antalet individer i åldern 10—24 år med 132 300 ( = s : a 7,91 %).

Idrottsorganisationer Religiösa organisationer Scoutorganisationer NykterhetsorganisatioMotororganisationer ner Skolorganisationer Politiska organisationer Andra organisationer

Skolorganisationen SECO utgör ett speciellt problem och dess medlemstal måste ses mot bakgrunden av dels att organisationen ännu inte fått fast form dels att antalet skolor och antalet elever har ökat. Medlemssiffrorna hänger också samman med en tillämpad kollektivanslutning. Trots att befolkningsökningen skapat en bredare bas för rekryteringen h a r vissa organisationer minskat i medlemstal. Den största minskningen uppvisar de religiösa samfunden tätt följd av de politiska ungdomsförbunden. På grund av dels organisationskategoriernas olika åldersstruktur och dels svårigheten att bedöma h u r stor del åldersgrupperna i fråga utgör av organisationernas totala medlemsantal går det inte att dra några slutsatser beträffande sambanden mellan organisationsförändringar och befolkningsutvecklingen i de aktuella åldrarna.

Organisationer som utvecklats i positiv riktning h a r gjort detta i högre grad än den motsvarande befolkningsökningen för grupperna 10—24 år. Speciellt gäller detta idrottsrörelsen.

Om idrottsorganisationerna och SECO utesluts vid en sammanräkning av organisationskategorierna vid en beräkning i enlighet med tabell 7 får man följande procentiska siffror, som uttryck för organisationernas totala förändring:

En motsvarande procentuell beräkning h a r utförts på medlemstalen i de undersökta organisationskategorierna. Tabell 7 omfattar de erhållna resultaten kategorivis och i ökningsprocent. Nedanstående uppställning visar vilka organisationskategorier som ökat och vilka som minskat under ifrågavarande tidsperiod. ökning

Minskning

1959/60 + 1,01

1960/61 —0,95

1961/62 +2,78

1962/63 + 1,00

1963/64 —0,35

Totalt +3,49

52 Den sammanlagda ökningen motsvar a r 3,49 %. Den är lägre än ökningen av antalet ungdomar i befolkningen under samma period. Förändringarna visar ingen enhetlig tendens utan varierar. Dock h a r ökningen visat en minskning fr. o. m. 1961/62. I Statistisk Årsbok 1964 sid. 27, h a r en befolkningsprognos utarbetats för 1965, 1970, 1975 och 1980. Prognosen för åldersgrupperna 10—24 blir uttryckt i procentiska tal med utgångspunkt från 1964 års tal: 1964

1733 580

+1,26

—3,87

—4,31

+3,62

Under den närmaste 10-årsperioden sjunker antalet individer i åldern 10— 24 år med 8,18 % och det dröjer prognostiskt sett ända till 1980 innan ungdomskullarna åter ökar och antalet individer skall då vara 1 673 177 vilket är ett något högre tal än året 1961 — 1 670 427.

Äldersindelning och medlemsantal Enligt de statliga bestämmelserna om stöd till ungdomsverksamheten avser detta åldrarna 12—24 år. Organisationerna h a r vid redovisning av fritidsgrupper att följa dessa åldersgränser. Men vid medlemsredovisning påträffas a n d r a indelningar utanför dessa gränser. Någon större enhetlighet i de olika organisationernas åldersindelning av medlemmarna finns inte. Ej heller föreligger en fullt genomförd åldersgruppering i medlemsregistren. Av allt att döma h a r organisationerna strävat efter

att differentiera arbetet med hänsyn till en förmodad skillnad i mognad i olika åldrar. Indelningen bygger också på tradition och inom t. ex. scoutarbetet på internationell praxis. Idrottsrörelsens åldersindelningar h a r genom de skilda specialförbunden fått olika utformningar, men h a r anpassats efter en empirisk bedömning av olika åldrars fysiska prestationsförmåga. Någon vetenskaplig grund finns inte för organisationernas tillämpade åldersindelningar. Åldersgrupperna benämns ungdom, junior, senior m. m., vilket dock ofta betecknar olika åldrar från organisation till organisation. Inom idrottsrörelsen talar man om ungdomsklasser inom 25 förbund, men dessa kan omfatta bl. a.: 0—7 år, 7—11 år, 10—13 år, 1 1 — 15 år, 16—18 år, 15—20 år osv. Gränserna för juniorer, vilka förekommer i 34 förbund, varierar på enahanda sätt. Junior kan bland de övriga organisationerna betyda en åldersgrupp mellan 12—16 år, 7—14 år och 13—17 år. Seniorbegreppet skiftar mellan grupper i åren 14—16 år, 15—17 år, 17 år och äldre. Åtta specialidrottsförbund uppger medlemmar under 12 års ålder, övriga organisationer h a r 17 förbund, som redovisar samma förhållande, och av dem h a r 13 sammanslutningar lämnat sådana medlemstal, att man kan siffermässigt beräkna antalen under 12-årsstrecket i olika åldersgrupper. För scoutförbunden faller sig en sådan redovisning naturlig på grund av den traditionella åldersindelningen i scoutarbetet. Sammanlagt h a r de nämnda 13 organisationerna 90 209 medlemmar under 12 år i sina led. (Söndagsskolornas besökare är då inte inräknade.) Dessa åldrars procenttal inom organisationerna framgår av nedanstående sammanställning:

53 1 organisation har mindre än 10 % under 12 år bland medlemmarna 2 organisationer » mellan 10—19 % » 12 » » » 5 » i » 20—29 % » 12 » » » 4 » » » 30—39 % » 12 * » » 1 » » » 50 % » 12 » » »

Organisationernas medlemsuppgifter erhålls ofta i totala siffror och gäller från den j r ngste till den äldste. Mestadels h a r alla ungdomsorganisationer, som redovisar ett ungdomsarbete också medlemmar i åldern över 24 år. Samtliga specialidrottsförbund hör till dem och 42 av de övriga ideella organisationerna kan räknas dit. Proportionerna mellan medlemmar under och över 25 år går inte att beräkna i sin helhet. Endast 22 organisationer — ingen från idrottsrörelsen — redovisar ungdom och äldre separat. Medlemssiffran för de vuxna blir för dessa 184 428 vilket motsvarar 31,5 % av dessa organisationers sammanlagda medlemstal. Hur stor del av ifrågavarande organisationers medlemstal de vuxna utgör framgår av följande sammanställning.

redovisar emellertid sina medlemssiffror i olika åldersgrupper, varvid det h a r blivit möjligt att ur sammanlagt 21 organisationer extrahera de åldersgrupper som ligger mellan 12—24 år. Idrottsrörelsens organisationer ingår inte här. Den sammanlagda siffran blir 541 595 medlemmar. Här h a r tidigare flyktigt nämnts att inom vissa organisationer h a r det varit möjligt att delvis räkna fram enbart antalet ungdomar u n d e r 12 år och enbart antalet vuxna över 24 år. Deras sammanlagda medlemstal är 274 637. Om idrotterörelsens siffror hålls utanför och om man som utgångspunkt tar den totala siffran för alla de övriga organisationerna 1 269 105 och minskar den med dels 274 637 (åldrar under och över gränsvärdena 12—24 år) och dels

4 organisationer har mindre än 10 % vuxna medlemmar 5 » » mellan 10—19 % » i 3 » » » 20—29 % » » 5 » » » 30—39 % • »> 1 i » t 40—49 % i » 2 » » » 50—59 % » i 2 i » » 60—69 % » » Även om en organisation till övervägande del utgörs av vuxna kan antalet ungdomar vara tillräckligt stort — över 3 000 — för att statligt bidrag kan utgå. Endast i ett fall förefaller en organisation huvudsakligen bestå av vuxna med ett antal ungdomar u n d e r siffran 3 000. Undersökningen h a r berört sammanlagt 98 organisationer. Endast 11 av dem h a r haft medlemmar enbart under 25 år och torde sålunda kunna benämnas ungdomsorganisation. Vissa av de övriga organisationerna

541 595 (uppgifter för åldern 12—24 år) återstår 452 873 medlemmar. Bland dessa 452 873 finns medlemmar i åldern från 6 år och uppåt utan övre gräns. Hur stor proportion som då åldersgruppen 12—24 år utgör går inte att beräkna. Sammanfattningsvis kan sägas: någon exakt beräkning av organisationernas åldersstruktur går inte att göra. Åldersgränserna saknar gemensamt mönster och sträcker sig i vissa fall från 6 år och uppåt utan övre gräns. Proportionerna på olika åldersgrupper

54 växlar från organisation till organisation.

Kön och

medlemsantal

Intresset har också varit inriktat på fördelningen män och kvinnor bland medlemmarna. Medlemsredovisningarna tillåter ej heller här en belysning av de faktiska förhållandena. Av alla specialidrottsförbunden redovisar 33 förbund kvinnliga medlemmar. De av dessa förbunds representanter skattade procentiska fördelningarna män och kvinnor visar en betydande manlig majoritet. Inom idrottslivet förekommer ju också idrottsgrenar som är mer eller mindre disponerade för endera könet. Grenar som boxning och brottning förblir typiska maskulina idrotter. Andra grenar med lagspel kan i viss utsträckning sägas ha vunnit terräng bland kvinnorna. Men endast inom Svenska Gymnastikförbundet är det kvinnliga inslaget av någon betydelse. Även de övriga organisationerna saknar uppgifter om könens relativa antal bland medlemmarna. Två organisationer är avsedda för enbart kvinnor som medlemmar. I de övriga 52 förekommer kvinnor i växlande antal. På basis av skattade procenttal blir intrycket, att kvinnorna är bättre representerade — med undantag för de politiska organisationerna — än de är på idrottens område. Männens dominans är emellertid även h ä r befästad. På grund av de bristfälliga medlemsredovisningarna kan varken göras könsfördelningar eller de olika åldersgruppernas könsfördelning inom materialet.

Sammanfattning Organisationers inbördes styrkeförhållande brukar vanligtvis uttryckas ge-

nom medlemstal. Dessas successiva förändringar anses återspegla organisationernas fram- och tillbakagång. Här h a r emellertid försök gjorts att belysa relationerna mellan organisationerna sammanslagna i större kategorier, karakteriserade av arttypiska ideologier t. ex. religiösa samfund, nykterhetsorganisationer osv. De kvantitativa uppgifterna innebär dock endast en upplysning om h u r många individer, som antecknats i medlemsregistren, men säger ingenting om dessa individers engagemang eller aktivitet i organisationslivet. En tillväxande medlemsstock, fördelad på flera föreningar, ställer i ett visst läge ökade krav på administrationen såväl personellt som tekniskt och därtill på olika plan inom en organisation. Det i den mindre organisationen på frivillighet, spontanitet och entusiasm startade arbetet löper vid »framgång» risk att urarta till byråkratisering och formalism. Tillväxten av den administrativa apparaten innebär ökad arbetsbörda för ledarna, som måste fördela sina krafter på de växande administrativa uppgifterna och det arbete, som bär fram organisationens ideologi. De administrativa göromålen kan sällan uppskjutas på framtiden, varemot de ideologiska oftast får anstå. Det är därför berättigat att ställa i tvivelsmål om en kvantitativ utveckling ensam skall användas som bedömningsgrund vid värderingen av en eller flera organisationers insatser. Av redovisningen för organisationernas medlemsförhållanden framgår att under den aktuella 6-årsperioden, då ökat stöd h a r givits till fritidsgrupper och ledarutbildning, kan följande organisationskategorier totalt uppvisa ökade medlemskadrar: idrottsrörelsen, scoutrörelsen, motororganisationerna, skolorganisationerna och de andra organisationerna. Däremot visar totalt reli-

55 giösa samfund, nykterhetsrörelsen och politiska organisationer en tillbakagång. Genom oenhetliga åldersindelningar av medlemmar och mindre säkra medlemsrapporteringar h a r det varit omöjligt att göra en sammanfattande belysning i vilka proportioner olika åldersstadier och kön under de olika åren varit engagerade i organisationernas ungdomsarbete.

Struktur

Hierarkin inom organisationerna består i princip av tre p l a n : det centrala, regionala och lokala. Enheterna inom de olika organisationsplanen benämns på olika sätt. Nedanstående sammanställning återspeglar variationerna på benämningarna. Plan

Lokalt plan kan ytterligare uppdelas i

Inom några organisationer förekommer ett plan, som ligger mellan det regionala och lokala planet och som kallas krets, detta förekommer inom t. ex. Centerns Ungdomsförbund och Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Vissa benämningar förekommer på olika plan och motsvarar ibland olika territoriella landområden. En tolkning av ett begrepp måste alltid relateras till den eller de organisationer, som är aktuella. På det regionala planet kan »distrikt» betyda antingen ett eller flera landskap/ län sammanslagna. Detsamma gäller de övriga benämningarna på regionalt plan.

Idrottsrörelsen (RF) h a r en rikt förgrenad organisation, som omfattar dels distriktsförbunden (DF), specialidrottsförbunden (SF) och dessas specialdistriktsförbund (SDF), som h a r beskrivits på sid. 23. Idrottsrörelsens territoriella indelning sker i huvudsak efter landskap. Landskapen Jämtland och Härjedalen brukar föras tillsammans liksom Bohuslän och Dalsland. Alla övriga organisationer har var och en landet indelat på sitt speciella sätt. Vissa mindre organisationer saknar distriktsindelning. Någon enhetlighet föreligger således inte. På lokalt plan finns medlemmarna och dessa grupperas inom en del organisationer på olika sätt efter ålder, kön och intresseinriktning. Inom vissa organisationer finns bestämmelser för h u r många som skall ingå i t. ex. ett lag, Benämningar Förbund, främjande, orden Distrikt, division, provins, område, länsförbund Förening, klubb, avdelning, kår, loge, krets, gille, utpost Sektion, avdelning, ring, flock, grupp, patrull, fylking, lag

patrull. Som regel saknas dock bestämmelser i detta hänseende. Inom IOGT förekommer bl. a. att flera loger på en och samma ort bildar ett »Godtemplarråd». I likhet med vad som gäller för medlemsredovisningen går det inte att ange antalet föreningar vid ett givet tillfälle på grund av att organisationernas uppgifter gäller olika tidsintervaller. Uppgifterna h a r lämnats vid intervjuerna och avser tiden 1963—1964. (Se bilaga 2.) Tabell 8 visar antalet föreningar och distriktsförbund inom olika organisationskategorier. SECO h a r inte medtagits.

56 Tabell

8. Antalet distriktsförbund föreningar

och

Kategori

Antal distriktsförbund

Antal föreningar

Totalt

1 692

30 196

I (SF) (DF) Se R M N P A

Abs

f Abs :

689 23 128 105 5 183 123 436

(21 789) 11 331 2 986 3 002 222 3 465 3 880 5 310

0/

/o

37,6 9,9 10,0 0,7 11,5 12,7 17,6

Uppgifterna för SF h a r satts inom parentes, vilket beror på att de utgör »dubbelrapporteringar». Det exakta antalet för idrottsrörelsen återges av DF. Andra ideella organisationer uppvisar ett avsevärt antal lokala enheter, vilka i många fall dock inte motsvarar helt självständiga föreningar utan utgör avdelningar, som h a r en egen verksamhet men står under en lokalt centraliserad ledning. Verksamheten på regionalt och lokalt plan kräver en ledning eller styrelse. En sammanräkning visar att regionalt verkar sammanlagt 1 692 och lokalt maximalt 30 196 styrelser. På det centrala planet finns 99 styrelser. Sammanlagt finns således 31 987 styrelser.

Ungdomsarbetet Demokrati kan betraktas som »ett överideologiskt begrepp». (Herbert Tingsten: Demokratins problem, Aldus 1963 sid. 42.) Detta begrepp sätts som mål i uppfostran genom att attitydpåverkan och personlighetsdaning inriktas mot en utveckling av »den demokratiska människan». I det politiska livet återspeglas begreppet i parlamentarismen med dess rösträttsförhållanden, yttranderätt, valprocedur, utredningsförfarande m.m.

Organisationerna skall omfatta båda dessa uppgifter. Närmast riktas intresset på ungdomsorganisationernas parlamentariska förhållanden, som de återspeglas i deras stadgar. Som tidigare framhållits (sid. 46) h a r ungdomsarbetet inlemmats på olika sätt i organisationslivet. De statliga stödåtgärderna för ungdomsarbetet h a r förbundits med vissa krav (sid. 18). För att kunna definieras som ungdomsorganisation borde idealt sett en sådan organisation: a) endast bestå av medlemmar i åldern under 25 år; b) ha styrelser bestående av medlemm a r i åldern under 25 år; c) ha full självständighet beträffande förvaltning och administration. Med undantag av skolorganisationen SECO, Sveriges Fältbiologiska Ungdomsförening och SSUH motsvarar ingen ungdomsorganisation denna ideala bild. (SFU uppges enligt stadgarna vara Svenska Naturskyddsföreningens ungdomsorganisation men den är emellertid helt självständig.) En organisations beroendeförhållanden framträder antingen på det ekonomiska planet, vid val av förtroendemän eller bådadera. Detta är påtagligast i förhållandet »huvud — dotterorganisation eller sidoorganisation». Inom idrottsrörelsen sköts ungdomsarbetet i stor utsträckning av kommittéer såväl inom distriktsförbunden (DF) som inom specialidrottsförbunden (SF). Inom 23 DF finns 14 ungdomskommittéer och av de 44 SF h a r 21 förbund ungdomskommittéer. Riksidrottsförbundet saknar speciell ungdomskommitté. Idrottsrörelsens ungdomsarbete ligger således helt inom huvudorganisationerna. Scoutorganisationerna uppvisar skilda mönster. Svenska Scoutförbundet är en självständig huvudorganisation.

57 Svenska Missionsförbundets och Frälsningsarméns scoutförbund är som »dotterorganisationer» däremot administrativt och ekonomiskt olika starkt bundna till sina »huvudorganisationer». Scoutförbunden inom IOGT, KFUK/KFUM och NTO h a r en i förhållande till sina »huvudorganisationer» friare ställning om än samarbete utövas på såväl organisationsplanet som vid tillsättandet av styrelser. Scoutarbetet inom MKU och SBUF är av mindre omfattning och redovisas inom ungdomsförbunden. De religiösa samfunden h a r inom den frikyrkliga sektorn sitt ungdomsarbete i ungdomsförbund, vilka som »dotterorganisationer» ekonomiskt och administrativt på olika sätt är beroende av »huvudorganisationer». Ansgarsförbundet och Riksförbundet Kyrklig Ungdom (RKU) äger dock självständighet. KFUK:s och KFUMrs riksförbund står också oberoende men har flera »specialförbund». Bland de tre motororganisationerna h a r ungdomsverksamheten med ett undantag en ställning som överensstämmer med idrottsrörelsen. Nykterhetsorganisationerna kan uppvisa en självständig och fristående organisation — SSUH. De övriga förbundens ungdomsverksamhet står med olika grader av självständighet i egenskap av »dotterorganisationer» i relation till en huvudorganisation. Alla politiska ungdomsförbund bildar självständiga enheter, med mer eller mindre kontakt med sina huvudorganisationer. Bland andra organisationer uppvisas alla de sätt för ungdomsarbetets administration m. m. som finns exemplifierade inom tidigare nämnda organisationskategorier. Helt fristående från och självständiga i förhållande till huvudorganisationer eller andra organisationer kan endast Sveriges Fältbiologiska

Ungdomsförening sägas vara i sitt ungdomsarbete. Svenska Frisksportförbundet h a r en organisation, som p å m i n n e r om idrottsrörelsens specialförbund. En mycket komplicerad organisation för ungdomsarbetet uppvisar Riksförbundet Sveriges 4 H, vilket organisatoriskt närmast liknas vid riksidrottsförbundet med dess specialförbund. Inom RS 4 H ryms nämligen Jordbrukare-Ungdomen (JUF), Förbundet Skog och Ungdom (FSU) och Förbundet Hem och Ungdom (FHU). Sammanfattning. Ungdomsarbetet omhänderhas i ideala former endast av 3 av de undersökta organisationerna, övrigt ungdomsarbete är i lägre och högre grad beroende av huvudorganisation. Att ungdomsarbetet står u n d e r »förmyndare» beror dels på ekonomiska förhållanden dels på det sätt varpå ungdomsarbetet vuxit fram. Mest accentuerad framträder dessa förhållanden inom idrottsrörelsen, vissa religiösa samfund och vissa nykterhetsorganisationer. Frälsningsarmén, Metodistkyrkan, Svenska Missionsförbundet och Svenska Baptisternas Ungdomsförbund h a r var för sig ungdoms-, junior- och scoutförbund, vilka inbördes står i relation till varandra på olika sätt och dessutom i olika beroendeförhållanden till sina huvudorganisationer. KFUK:s och KFUMrs Riksförbund har inte endast eget ungdomsarbete utan detta förekommer också i de »specialförbund» som sköter scoutarbetet och idrottslivet. Till »specialförbunden» räknas också Sångarförbundet och Triangelpojkarna. De två stora nykterhetsorganisationerna IOGT och NTO h a r vid sidan av huvudorganisationerna bildat speciella ungdomsförbund. Inom IOGT — Storlogen förekommer undomsloger men dessutom finns Sveriges Godtemplarungdom och IOGT:s scoutförbund. NTO

58 som huvudorganisation h a r tre »dotterorganisationer»: Ungdoms-, Junior- och Scoutförbund. Genom att ansvaret för ungdomsarbetet h a r denna fasetterade fördelning uppstår svårigheter både vid beskrivning och tolkning. De formella omständigheter under vilka ungdomsarbetet existerar ger i många fall intryck av att vara auktoritära. Därmed minskas möjligheterna i dessa fall för ungdomsarbetet att bli demokratiskt fostrande. Den auktoritära prägeln framträder med varierande styrka i idrotts-, scout-, nykterhetsorganisationer, religiösa samfund och i vissa a n d r a organisationer. De politiska ungomsförbunden synes ha den mest demokratiska uppbyggnaden. Valprocedurer Det sätt varpå ungdomsarbetet är inlemmat i organisationslivet kan återspeglas dels i bestämmelser om valförfarandet och dels i h u r ungdomen representeras i styrelser. Direkta val förekommer endast på lokalt plan. Val av styrelser på regionalt och centralt plan sker genom den rösträtt som valda ombud h a r vid resp. distrikts- och centralförbunds årsmöten. Närmast intresserar h ä r ungdomens roll i dessa sammanhang. Informationerna h a r hämtats dels från organisationernas stadgar och dels genom intervjuer. Inom idrottsrörelsen utövas den enskilda rösträtten i idrottsföreningarna. Någon inskränkning för den enskilde medlemmens rösträtt på grund av ålder, kön o. d. synes inte föreligga inom idrottsorganisationerna. Dock h a r RF, DF och 8 SF stadgat valbarhet endast för svenska medborgare och 10 SF stadgat u p p n å d d myndig ålder som villkor. Dessa inskränkningar får anses som normgivande, men kännedom om deras tillämpning på det lokala planet har

inte varit för handen för utredningen. Scoutorganisationerna uppvisar olika stadgar. Scoutförbunden h a r stadganden för den lokala administrationen och ungdomens rösträtt begränsas på olika sätt. Frälsningsarméns kårstyrelser sammansätts utan egentliga val. IOGT:s, KFUK:s och KFUM:s samt NTO:s scoutförbund har ledarmöten eller kårstyrelser, som enbart består av ledare. Inom KFUK/KFUM Se skall dessa ha fyllt 18 år. Svenska Scoutförbundet låter medlemmar, som fyllt 18 år, ha rösträtt. Bland de religiösa samfunden finns stadgar för den lokala enheten inom Ansgarsförbundet, KFUK:s och KFUM:s Riksförbund och Metodistkyrkans Ungdom. Inom KFUK/KFUM måste medlem ha fyllt 17 år för att ha rösträtt, ett förhållande som avviker från dess specialförbund som ovan nämnts. De två andra förbunden h a r inte angivit några åldersgränser i detta hänseende. De övriga religiösa förbunden saknar centralt utfärdade stadgar för de lokala enheterna. Motororganisationerna h a r stadgar för det lokala planet men dessa innehåller inga bestämmelser om rösträtt. De politiska ungdomsrörelserna företer fylliga stadgar även för det lokala planet, men säger ingenting om rösträttsålder, vilket således betyder att alla medlemmar h a r medbestämmanderätt oavsett ålder, som dock för medlem oftast är lägst 15 år. Andra organisationer h a r i de flesta fall stadgar för det lokala planets administration och endast några få h a r åldersbestämmelser för rösträtten. Gränsen är i ett fall 12 år och i övriga fall 15—16 år. Beslut och val på regionalt och centralt plan sker genom ombud i regel valda på närmast lägre nivå. Röstlängden bygger på medlems- eller föreningstal och p r i n c i p e r n a varierar väsentligt.

59 Gemensamt är att som grundröst ligger den röstägande enheten men utöver denna röst kan en förening erhålla ytterligare röster, beräknade på olika sätt. På regionalt plan kan tilläggsrösterna erhållas antingen på grund av medlemsstockens storlek eller på grund av vissa prestationer. Det senare förekommer inom flera specialidrottsförbund. Som exempel kan nämnas att i ishockeyförbundet en förening som är kvalificerad att delta i nationell serie eller fullföljt utlysta matcher i senaste DMtävlingen för seniorer erhåller tilläggsröster. Inom vissa organisationer saknas mötesförhandlingar på regionalt plan och föreningarna utövar sin rösträtt direkt på centralt plan. De riksomfattande sammankomsterna på centralt plan går under skilda benämningar: centralförsamling, fullmäktige, förbundskongress, förbundsmöte, förbundsombudsmöte, förbundsstämma, juniorting, kongress, ombudsmöte, representantskap, rikskonvent, riksmöte, riksstämma, storlogemöte, unglottating, årskonferens, årsmöte, årsstämma. Intervallen mellan sammankomsterna skiftar. Nio organisationer sammanträder vartannat och fyra organisationer vart tredje år. Fyra organisationer sammanträder oregelbundet; det ordinarie mötet bestämmer för varje gång nästa riksomfattande samling. Resten av organisationerna — även idrottsrörelsen — dvs majoriteten av förbunden h a r årliga möten. Inom idrottsrörelsen följer röstfördelningen och antalet valda ombud i huvudsak samma principer, som gäller för det regionala planet, dvs föreningsantal och prestationer läggs som grund för tilläggsröster. Inom idrottsvärlden tillämpar 17 specialförbund denna prestationsprincip. Inom idrottsvärlden förekommer en

särskild institution som benämns »ombudsman». I ett distrikt kan ett specialidrottsförbund ha en mycket ringa anslutning, vilket inte gör det särskilt meningsfyllt att bilda ett specialdistriktsförbund. För att få någon som samordnar specialidrottens regionala verksamhet, utses från specialförbundets centrala ledning i samråd med distriktsförbundets styrelse en »ombudsman». Denne får rösträtt och fungerar som ombud för distriktets specialidrott vid de tillfällen då övriga specialdistriktsförbund representeras av sina valda ombud. Även inom övriga organisationer förekommer i vissa fall avsteg från ett demokratiskt sätt att utse ombud. Där kan rösträtten nämligen förenas automatiskt med den befattning som vederbörande innehar som exempelvis i Frälsningsarmén. Organisationernas hierarkiska struktur gör att arbetsuppgifterna för ungdomsarbetets ledning blir av olika karaktär på skilda nivåer. På det lokala planet utförs således det praktiska arbetet med det levande materialet. Regionalt och framförallt centralt sker oftast planeringen i stort och tillskapandet av — vanligen ekonomiska — förutsättningar för att bedriva verksamheten. Ansvaret för och kravet på idéskapandc, initiativkraft och praktiska åtgärder vilar med olika tyngd på skilda instansers ledning. Av väsentlig betydelse är då ledningens sammansättning och ungdomsarbetets ställning inom organisationen. Vid denna undersökning har eftersträvats att belysa ungdomsarbetets situation i dessa hänseenden. Tid och resurser har endast medgivit en granskning av förhållandena på centralt plan. Vid intervjuerna h a r även ställts frågor som gällde aktuella problem på regionalt och lokalt plan. Kännedomen

60 om den perifera administrationen visade sig tyvärr vara mindre god, ja, i många fall direkt bristfällig. De intervjuade kunde dock lämna vissa uppgifter, en del av karaktären skattning. Principiellt kan ungdomsarbetet ur administrativ synpunkt indelas sålunda: 1) huvudorganisationen svarar själv för arbetet; detta gäller oavsett om organisationen har en verksamhet inriktad på både vuxna och ungdom eller på enbart den sistnämnda kategorin, t. ex. Förbundet Vi Unga, de politiska ungdomsförbunden 2) huvudorganisationen har en ungdomskommitté, t. ex. vissa specialidrottsförbund, Skidfrämjandet, Ridfrämjandet 3) »dotterorganisation» till en huvudorganisation, t. ex. Metodistkyrkans Ungdom, KAK:s Ungdomsförbund, svar a r för verksamheten. Idrottsrörelsen. I den idrottsliga terminologin menar man med »ungdomsarbete» den verksamhet, som bedrivs i huvudsak med åldersgrupperna under 20 år. Självfallet finns också en stor idrottslig medlemskader i åldrarna 20—24 år. Arbetet med sistnämnda åldersgrupp kan ur allmän definitionssynpunkt betecknas som »ungdomsarbete», men betraktas inom idrottsrörelsen på grund av tävlingsbestämmelserna i första hand som »seniorarbete». Detta arbete ligger alltid i händerna på förbundsstyrelserna medan det idrottsligt definierade »ungdomsarbetet» ibland delegeras till kommittéer. Inom topporganisationen Riksidrottsförbundet (RF) ombesörjs det centrala ungdomsarbetet av två idrottskonsulenter. Distriktsidrottsförbunden har också idrottskonsulenter för motsvarande arbete, som då är av administrativ och utbildande karaktär. Därutöver förekommer ungdomskommittéer i 14 distrikt av de 23 distriktsförbunden.

Val av ungdomskommittéer ankommer på distriktsförbundsstyrelserna. Ofta väljs ledamöterna utanför distriktsförbundsstyrelserna. Bland de 44 specialidrottsförbunden har 21 speciella ungdomskommittéer. Samma specialidrottsförbund brukar då också ha ungdomskommittéer i sina specialdistriktsförbund. I övriga specialidrottsförbund vilar det administrativa ungdomsarbetet på styrelserna. Övriga organisationer. Nio av de övriga organisationerna har organiserat ledningen av ungdomsarbetet på samma sätt som idrottsrörelsen. Vissa variationer föreligger dock exempelvis inom Ridfrämjandet där den s. k. Ungdomsnämnden består av tre ledamöter utsedda av Ridfrämjandets centralstyrelse, en ledamot utsedd av Studiefrämjandets riksorganisation och en ledamot utsedd av Riksförbundet Sveriges 4H. »Dotterorganisationerna» leder ungdomsarbetet inom sig. Styrelserna utses på olika sätt. Inom några organisationer blir t. ex. styrelseledamöterna självskrivna på grund av sina befattningar i huvudorganisationen. I andra fall väljs styrelserna på dotterorganisationernas årsmöten men kompletteras obligatoriskt med representanter, som utsetts inom huvudorganisationens styrelse eller av årsmöte. Sådana representanter kan ha både yttranderätt och rösträtt eller bara yttranderätt. På vissa håll utser huvudorganisationen på förslag av »dotterförbundet» det senares ordförande. Ungdomsarbetets arbetsformer och ställning i organisationslivet varierar i hög grad. Tabell 9 utgör en fördelning av organisationerna på administrationstyper. Av de 30 övriga organisationer som står under rubriken »huvudorganisation med verksamhet för vuxna och/el-

61 gräns, som utgör villkor för att organisationerna skall betraktas som ungdomsorganisationer. SF:s styrelser h a r genomsnittligt högre ålder än övriga organisationers styrelser. Detta förhållande bör uppmärksammas, eftersom idrottsrörelsen samlar det största antalet ungdomar. I endast tre organisationer är styrelsernas medelålder lägre än 24 år nämligen SECO, SSUH och SFU. Dessa organisationer utgör huvudorganisationer och är därför de enda egentliga ungdomsorganisationerna. Inom de flesta organisationerna utser styrelserna inom sig verkställande utskott eller arbetsutskott. Medelåldern i dessa utskott jämförs med styrelsernas genom att de positiva och negativa differenserna anges, som framgår av tabell 11. Idrottsrörelsens DF h a r ej medräknats. Med positiv menas att medelåldern är högre för de verkställande utskotten och negativ betyder lägre. Inom 14 organisationer saknas utskott av nämnda slag.

ler ungdom» kan 17 anses som huvudsakligast bestående av ungdom och äga organisatoriskt relativt stor självständighet.

Styrelseledamöter Tabell 10 visar h u r medeltalen av styrelsemedlemmarnas ålder i de olika organisationskategorierna fördelar sig oavsett organisationstyp. I sammanställningen h a r ej medtagits Riksförbundet Kyrklig Ungdom och Ungdomens Röda Kors på grund av styrelsernas omfattning. Den procentuella fördelningen av organisationerna på en dekadisk indelning av medeltalen blir vid uteslutning av D F : —24 år 25—34 år 35—44 år 45—54 år 55—

3 % 19 % 36 % 36 % 6%

Styrelserna h a r alltså i inte mindre än 97 % av ungdomsorganisationerna en högre medelålder än den övre åldersTabell 9. Ungdomsorganisationernas

fördelning på olika

Huvudorganisation med verksamhet för vuxna och/eller ungdom

Tabell 10. Organisationernas —19 I (SF) (DF) Se R Sk M N P A

20— 24

25— 29

—

—

— —. —

—.

— — —

1 1

1 2 5 3

fördelning på styrelsemedlemmarnas SöSO

40— 44

45— 49

50— 54

55— 59

— .

—

13 13

11 7

2 2

4 4

13 1 2

—

—

— — —

—

—

—

— 1

1 1

— — —

—

—

— —

—

— —

1 1 1

»Dotterorganisation»

30— 34

1 Huvudorganisation med ungdomskommitté

23 (SF) 30

Idrottsrörelsen övriga organisationer.

administrationstyper

1 2

medelålder 60

(RKU uteslutet)

(URK uteslutet)

62 Tabell 11. Positiv och negativ differens mellan medelåldern i styrelser och verkställande utskott eller arbetsutskott Differenser

I Se R Sk M N P A

Positiv

Negativ

19 3 5

14 1 3

1 6 3 4

41 Lika

Utskott saknas

7 1 1 1 1

4 1 2

Inom idrottsrörelsen förekommer åldersgruppen under 25 år representerad inom två specialförbunds styrelser.

1 1

G

3 4

deltalen för de förra är högre inom sex kategorier, lägre inom en och lika inom en. Åldersgränserna visar ovan en stor bredd. Spännvidden mellan yttervärdena är mindre inom 5 kategoriers verkställande/arbetsutskott. Orsaken är i 3 kategorier lägre ålder på de äldsta och i 5 kategorier högre ålder på de yngsta.

Här synes en tydlig tendens föreligga, nämligen den att ledamöternas genomsnittliga ålder är högre i de verkställande arbetsutskotten, dvs. i det organ, som utgör kärnan i administrationsiarbetet. Medeltalen belyser en del av åldersstrukturen. För ytterligare information om denna återges i tabell 12 en sammanställning på medeltalens medeltal inom de olika organisationskategorierna samtidigt som de högsta och lägsta åldcrstalen anges. En jämförelse mellan verkställande/ arbetsutskott och styrelse visar att me-

Scoutrörelsen saknar ifrågavarande åldersgrupper och endast en religiös organisation har styrelseledamot under 25 år. Inom nykterhetsförbunden har tre och inom de politiska förbunden har fem organisationer förbundsstyrelseledamöter under 25 år. Lägre ålder än 25 år förekommer inom styrelsen för en motororganisation och styrelserna för fem av de andra organisationerna. Skolorganisationen är helt »ungdomlig». Även om medeltalen är höga på det centrala planet torde sannolikt regionala och lokala styrelser ha en åldersstruktur med lägre värden. Några exakta åldersuppgifter om dessa kunde inte erhållas vid intervjuerna på centralt plan och inom ramen för undersökningsarbetet h a r det inte varit möjligt att göra närmare undersökningar.

Tabell 12. Medeltalens medeltal för styrelseledamöternas kategorier Styrelse

I Se R M Sk N P A 1

ålder inom olika

organisations-

Verkställande/arbetsutskott

Medeltal

Äldst

Yngst

Medeltal

Äldst

Yngst

45 39 37 45 18 36 27 39

76 60 67 69 21 68 40 77

20 25 21 23 16 19 19 17

47 41 36 55 18 41 28 55

76 60 64 65 21 55 40 77

22 27 23 47 16 22 17 1 17

Adjungerad medlem.

63 Kvinnorepresentation Tidigare h a r visats att organisationerna består av fler män än kvinnor. Endast två organisationer (lottor, KFUK på lokalt plan) består av enbart kvinnlig ungdom. Det har dock inte varit möjligt att exakt fastslå könens andelar i medlemskadrarna. Enligt Statistisk årsbok 19G4 utgjorde kvinnorna 49 % i åldrarna 10—24 år. I många organisationer har skattningen av kvinnornas andel av medlemsstocken hållit sig mellan 40—60 %. En speciell fråga är i vilken utsträckning kvinnor valts till styrelseledamöter. Frågan kan ses mot bakgrunden av dels ett slags proportionell fördelning av mandaten med hänsyn till könsfördelning i medlemsskadrarna dels könsrollstänkandct. Även h ä r måste frågan begränsas till förhållandena på det centrala planet. Inom idrottsrörelsen har invalts kvinnliga styrelseledamöter i 7 specialidrottsförbund och i 7 distriktsförbund. Endast 5 SF har kvinnliga representanter i sina verkställande utskott. RF h a r en kvinna i riksidrottsstyrelsen. Damkommittér förekommer i 12 SF. Av dessa har 5 manlig och 7 kvinnlig ordförande. Av ledamöterna i damkommittéerna är sammanlagt 21 manliga och 24 kvinnliga. RF:s egen damkommitté består av 10 kvinnor och en adjungerad manlig ledamot. Samtliga scoutförbund har kvinnliga styrelseledamöter liksom de religiösa samfunden med undantag av KFUM. Av motororganisationerna h a r ett förbund kvinnlig förbundsstyrelseledamot. SECO har invalt kvinnor i styrelsen och av mjkterhetsorganisationerna saknar två kvinnlig styrelsemedlem. Samtliga politiska organisationer och alla utom fem av de »andra» organisationerna kan uppvisa kvinnligt ledamotskap.

Inom de olika organisationernas verkställande/arbetsutskott är emellertid kvinnornas antal lägre. Hälften av scoutorganisationerna har kvinnor med i detta utskottsarbete. Endast 3 av de 11 religiösa samfunden har kvinnor som VU-lcdamöter. Motor-, skol- och nykterhetsorganisationer saknar sådana kvinnliga representanter. Hälften av de andra organisationerna uppvisade kvinnor i sina arbetsutskott.

Förbundsmöten På sid. 59 har en uppräkning gjorts av de benämningar som organisationerna använder på de centrala mötena, då val och ansvarsfrågor o. s. v. tas upp. I det närmast följande begagnas begreppet »förbundsmöte» för alla dessa möten oavsett om de pågår en eller flera dagar eller om de återkommer vart eller vartannat år. Förbundsmöten utgör den högsta beslutande instansen inom organisationerna. De är uttryck för organisationernas parlamentarism, som utgör ett viktigt led i en demokratisk fostran. Vid de gjorda intervjuerna ställdes ett antal frågor som gällde förbundsmötenas ekonomi, antal ombud m.m. Avsikten att ge en utförlig bild av förbundsmötena genom att presentera skilda sidor av den organisatoriska apparaten, av program vid sidan av förbundsmötets stadgade ärenden m. m. har dock inte kunnat fullföljas på grund av att olikheterna mellan organisationerna inte tillåter en begränsad och entydig beskrivning. De informationer som erhölls vid intervjuerna har nedan i görligaste mån sammanställts under vissa rubriker. En strävan h a r hela tiden varit att hålla organisationerna kategorivis skilda, vilket tyvärr gör det enskilda förbundets profil mindre skarp.

64 Tabell

Vid större intervall mellan förbundsmötena läggs större ansvar och makt i händerna på styrelser och ev. verkställande/arbetsutskott. Den ekonomiska belastningen minskas. Tabell 14 visar den tid, som organisationerna anslagit för förbundsmöten. Inom idrottsrörelsens distriktsförbund anslås i allmänhet högst en kväll för förbundsmöten under det att flertalet specialidrottsförbunds omfattar en dag. Bland de övriga organisationerna ligger medianvärdet på två dagar. De politiska förbunden anslår flera dagar till förbundsmöten. Även flertalet andra organisationer h a r flerdagarsmöten. I dessa fall kompletteras ofta själva mötesförhandlingarna med föredrag, diskussioner, informationer o. d. Förbundsmötena besöks inte endast

13. Frekvens på förbundsmöten inom organisationerna Värj e Vartanår nat år 44 23 6 9 3 1 3 3 12

_ — —

9 I (SF) (DF) Se R M Sk.... N P A

•

—

— 2 1 5

Vart tredje år

Bestäms på årsmöte

,, — — — — .— —

_ — — 1

— •

—

2 2

— —

4 Tabell 13 innehåller en sammanställning av frekvensen på förbundsmöten inom organisationerna. I de allra flesta fall hålls förbundsmötena årligen.

Tabell 14. Antal dagar för förbundsmöte Dagar Kvällar

Vt I (SF) (DF) Se R M Sk N P A

1 16

40 1 1 1 2

4 6 1

1 2

1 1 6

21 Tabell 15. Antal ombud på —100 I (SF) (DF) Se R M Sk N P A

39 23 3 3

1 1

2 2

4 2 2

1 1

förbundsmöten

101— 201— 301— 401— 501— 601— 701 — 801— 901— 1 001 1 000 400 500 600 700 800 900 200 300 5 1 4

4 1 16

2 3 2

2 1

2 1

1 2 1

1 1

—

—

—

— 1

1 1

—

•

—

65 Tabell 16. Ombudens ersättning vid Fria resor

I (SF) (DF) Se R M Sk N P

A

helt

delvis

31 18 5 7 2 1 8 6 18

4 (9 vet ej)

— —

ingen

— — —

(1 vet ej)

Fritt uppehälle

Traktamente

4 6 (måltid) 2 5 2 1 1 1 5

— 1

(4 vet ej) (1 vet ej)

förbundsmöten

— — — — — —

23 4 2 4 1

Ingen traktamensersättning

2 H

n

6 2 12

i 3 2

20 001— 25 000

25 0 0 1 — 30 000

Betalningen sker på två sätt varför organisationerna dubbelförts.

— 5 000 I (SF) (DF) Se R M Sk N P

1 A

37 23 2 6 2

— 1

— 8

Tabell

V,'. Förbundsmötes

5 001— 10 000

10 001— 15 000

15 001— 20 000

— 2 1 i

— 2 1 6

2 1

— — 1

av valda ombud utan även av intresserade medlemmar. Vid förfrågan om antalet valda ombud h a r exakta svaren varit för ofullständiga för att tillåta en entydig beskrivning. Tabell 15 visar antalet ombud på förbundsmötena. De flesta organisationerna h a r ett ombudsantal som ligger under 100-talet, speciellt gäller detta idrottsorganisationerna. Frälsningsarméns Ungdomsförbund och Lottorna samlade på sina förbundsmöten u p p till och över 1 000 personer. Många »dotterorganisiationer» h a r ofta sina förbundsmöten samtidigt med huvudorganisationernas t. ex. Missionsförbundets Ungdom vid Svenska Missionsförbundets generalkonferens. Specialidrottsförbunden h a r kvinnliga ombud i 12 fall och ungdom u n d e r 25 år i 17. På distriktsidrottsförbundens 5—614584

kostnader

1 1

1 3 1 1

- 1

årsmöten förekommer kvinnor i 22 och ungdom under 25 år i 15 fall. Bland de övriga organisationerna s a k n a r endast två kvinnlig representation på sina förbundsmöten. Även ungdom u n d e r 25 år uppges delta i förbundsmöten. Endast 8 organisationer uppger att ungdom inte gör så och två organisationer är osäkra därpå. Att kalla ombud till förbundsmöten m. m. är förenat såväl med ett omfattande organisatoriskt arbete som ekonomiska insatser. Sättet att redovisa förbundsmötets omkostnader varierar från organisation till organisation, varför det har varit svårt att göra en tillförlitlig sammanställning på de reella förhållandena. Som exempel kan nämnas h u r ombuden tilldelas traktamenten, reseersättning eller fritt uppehälle. Dessa

66 omkostnader bestrids i vissa fall av distriktsförbunden, i något fall av föreningarna, ganska vanligt av riksorganisationen och emellanåt förekommer ingen ersättning alls. Tabell 16 innehåller en sammanställning på ersättningsförfarandet till ombuden. Vid intervjuerna med organisationerna efterfrågades de totala omkostnaderna för det senaste förbundsmötet oavsett om de olika utgifterna bokförts på förbundsmötet eller under annan rubrik. Totalsiffrorna h a r sammanställts i tabell 17 som får studeras med reservation för olikheterna i fråga om redovisning. Klassindelning av omkomstnaderna är på 5 000. Till denna sammanställning skall läggas följande:

nisationer» oftast h a r både gemensamma lokaler, personal, utrustning osv. En huvudorganisation kan också sakna personal för enbart ungdomsarbete eller också bedriva förlagsverksamhet, »serviceverksamhet», affärsverksamhet. Kansliernas självständighet och hyresförhållanden h a r undersökts. Standard och storlek lämnas utan avseende. Det har varit svårt att bedöma varje särskilt kanslis självständighet. Denna hänger nämligen nära samman med ungdomsarbetets ställning inom organisationen ifråga. Självständigheten kan ligga på ett ekonomiskt, expeditionelit-administrativt plan eller gälla lokaliteter eller bestå i olika kombinationer av dessa förhållanden. I det följande bedöms självständigheten som en 40— 45 000 50— 55 000 180—185 000 170—175 000 30— 35 000 40— 45 000

ett religiöst samfunds omkostnader en nykterhetsorganisations omkostnader. » » » en politisk organisations omkostnader . . en annan » » .. en » » » .. Kanslierna Organisationernas möjlighet att fungera på ett effektivt sätt är nära förbundet med kansliernas lokaliteter, utrustning och personal på såväl det centrala som regionala och lokala planet. Här kan endast en begränsad redogörelse lämnas för det centrala planet. En undersökning av de regionala och lokala förhållandena skulle blivit så rikt förgrenad och tidsödande, att den fördröjt utredningen. Även om framställningen enbart ber ö r det centrala planet kan varken en fullständig redogörelse eller klar bedömning av kansliförhållandena göras ifråga om kanslipersonalens antal och fördelning på olika uppgifter och kanslikostnaderna för ungdomsarbetet. Detta sammanhänger bl. a. med att huvudorganisationer med »dotterorga-

fråga med avseende på administrativa förhållanden och lokaliteter. 1. Självständigt med egna lokaler förhyrda i annans — ej organisations fastighet. I Se R M Sk N P A SF DF 25 12 1 3 2 1 1 3 9 2. Självständigt med egna lokaler förhyrda i närsluten organisations fastighet. Se 2

R 6

M Sk

— —

N 2

P 3

A 2

3. Självständigt med egna lokaler förhyrda tillsammans med annan organisation. I Se R M Sk N P A SF DF 9 8— 2 — — 1 — — 4. Självständigt i egen fastighet. I Se R M Sk N P A SF 3 2

67 5. Självständigt med lokaler sammanhängande med annan organisations. I Se R M Sk N P A _2 — — — — — 3

i huvudsak i annans fastighet. Endast en motororganisation delar lokaler m e d huvudorganisation. De andra organisationerna ä r till övervägande del självständiga och deras lokalfråga har blivit löst genom att de hyr hos annan fastighetsägare än organisation. I 8 fall förekommer relationer till annan organisation antingen genom att denna är hyresvärd eller genom att lokaliteterna disponeras gemensamt eller är sammanhängande. Egna fastigheter används av endast 3 SF och 2 a n d r a organisationer. Detta förhållande får ses mot bakgrunden av att hyresvärden oftast är en huvudorganisation som när t. ex. religiösa samfund angivit att förhyrning sker h o s »närsluten organisation». Ju mer förgrenad eller intensiv en verksamhet är desto större krav ställs på kansliernas maskinella utrustning. Vid intervjuerna efterfrågades kansliernas kontorsutrustning. Nedan följer en uppställning på antalet olika organisationer som h a r viss utrustning. Här bör då först observeras att ett scoutförbund h a r tillgång till huvudorganisations resurser och ett religiöst samfund till Frikyrkliga Studieförbundets. Två

6. Gemensamt med annan organisation. I Se R M Sk N P A — 1 — 1 — 3 — 3 Sju SF, tre DF och ett nykterhetsfrämjande förbund utnyttjar medlems hem. Inom idrottsrörelsen är tydligen de flesta organisationerna självständiga. Såväl SF som DF h y r till övervägande del i annan än av organisation ägd fastighet. Ett mindre antal av SF och DF h y r dock tillsammans med annan idrottsorganisation t. ex. DF som h y r tillsammans med ett specialdistriktsförbund. Anmärkningsvärt är att inte mindre än 7 SF och 3 DF saknar egna lokaler och h a r sina kanslier i hem. Scoutorganisationerna, de religiösa samfunden och nykterhetsorganisationerna liknar varandra. Det gäller såväl självständighet som lokalförhållanden. De politiska ungdomsförbunden har egna lokaler. Hälften h y r i annan organisations fastighet. Motor- och skolorganisationerna hyr

I

El. stenc.app Sprit.dupl , Fototermokop , Linjeväxel Snabbtel Dikt.maskin El. skrivmaskin El. räkn.app Frank.maskin Adress.maskin Pappersvikn.maskin Personsökare Maskinbokf öringsmaskin Hålkort för medlemsreg. Bil

SF

DF

(45)

(23)

31 14 20 10 3 10 14 23 10 24 3

16 10

— 1 1

— 2 11 3 18

—

Se (6)

4 5 4 5 2 3 5 5 3 5

R (11) * | 9

6 6 8 3 6 6 9 4 8

1 1 1

1 1

— 2

M (3) (3)

Sk (1) (1)

N (8) (8)

P (6) (6)

A (19)

1 1

— —. — — — .— — —

7 6 4 5 2 4 5 6 5 4

19 5 15 11 4 8 10 14 8 13

—

2 1

6 3 3 4 2 4 5 5 4 4 2

— 2 2

— 1 1 2 2 2 1

—

—

2 1

3 1

68 nykterhetsorganisationer liar gemensamma resurser. Till idrottens specialidrottsförbund h a r räknats RF. Av idrottsrörelsens 45 kanslier saknar 11 specialförbund helt de omfrågade expeditionella resurserna och 4 av dessa förbund får anlita de möjligheter som ordförande eller sekreterare kan åstadkomma. Inom idrottsrörelsen råder givetvis stora olikheter mellan de större och mindre förbunden, vilket bL a. torde framgå av att vissa SF t. o. m. disponerar bil. Intervjuerna h a r gett vid handen att kontorsförhållanden inom många idrottsorganisationer lämnar en hel del övrigt att önska. Inom de övriga organisationerna är den maskinella kontorsutrustningen relativt god hos scoutförbunden, de religiösa samfunden och nykterhetsorganisationerna. Även de politiska ungdomsförbunden har en ganska god maskinell utrustning liksom två av de tre motororganisationerna. Följande organisationer har sämre tillgång till modern kontorsutrustning: SECO, Ridfrämjandet, Frisksportförbundet, Schackförbundet och Rlå Stjärnan. Sämst lottad av alla a n d r a organisationer var Svenska Ungdomsorganisationers Landsråd som hade en elektrisk stencileringsapp a r a t såsom sin enda kontorsmaskin. Reskrivningen av idrottsrörelsens personalstat gäller RF som topporganisation, 23 distriktsidrottsförbund (DF) och 44 specialidrottsförbund (SF). RF:s kansli är förlagt till egna förh y r d a lokaler. Jämte en verkställande direktör finns en stab på 20 personer, som svarar för korrespondens, kamerala uppgifter, publikation av tidskrift och förlagsverksamhet, undervisningsarbete på Rosön och konsulentverksamheten bland ungdom. För det expeditionella arbetet tillkommer stenografer och kontorister. Femton distriktsförbund h a r fast an-

ställd personal. I huvudsak utgörs denna av instruktörer/konsulenter. Sju av dessa biträds av kontorister, av vilka fem är anställda på halvtid. Ett sekretariat h a r en heltids- och en halvtidsanställd kontorist. Tre kontorister är arvoderade. Sekreterarna är i 17 distrikt arvoderade och i två oavlönade. Personalstyrkorna varierar från en till fyra. Kanslipersonalen på specialidrottsför* bunden uppgår sammanlagt till 100 personer. Nio förbund h a r en generalsekreterare anställd på heltid. Sekreterare på korrespondensplanet förekommer på 27 förbund till ett sammanlagt antal av 33 på heltid, 5 på halvtid och 2 på deltid. F ö r ekonomiska frågor h a r 10 förbund personal anställd. 10 på heltid och 1 på halvtid. F y r a förbund h a r expeditionsvaktmästare anställda. Fem förbund h a r sammanlagt 8 riks/ reseinstruktörer. Stenografer finns på 6 förbund, varav 6 med heltidsanställning och 1 med halvtid. Kontorister uppger 16 förbund sig ha bund personal anställd — 10 på heltid och 3 på deltid. Elva förbund saknar kanslipersonal. Av de 6 scoutorganisationerna uppger en »ett antal» sysselsatt personal för kansligöromålen. De övriga fem redovisar tillsammans: femton—tjugo på sekreterare — korrespondensplanet en för ekonomiska frågor en för redaktionella uppgifter två för konsultativa utbildningsuppgifter elva riks/reseinstruktörer fem för kontorsgöromål i allmänhet. Utöver ovanstående uppger en organisation att den dessutom kan tillgodo-

69 göra sig huvudorganisationens resurser. En organisation uppger dessutom 45 personer utan att ange dessas arbetsuppgifter. Inom de religiösa samfunden återfinns samma organisation som ovan angetts sysselsätta »ett antal» personer för kansligöromålen. De övriga tios personal uppgår till: tjugosex hel- och två halvtidsanställda och en deltidsanställd p å sekreterare-korrespondensplanet åtta för ekonomiska frågor tre hel- och en halvtidsanställd för redaktionella uppgifter en för utbildningsuppgifter en för information och PR en för förlagsarbete en expeditionsvaktmästare tolv riks/reseinstruktörer fem för organisationsuppgifter för övrigt en stenograf tretton hel- och två halvtidsanställda för kontorsgöromål. Därtill kommer ytterligare två personer, vars göromål ej specificerats. De tre motororganisationernas sammanlagda personal utgörs av: fyra sekreterare på korrespondensplanet en för ekonomiska frågor två hel- och en halvtidsanställd för kontorsgöromål SECO saknar anställd personal på sitt kansli. Två förbund bland nykterhetsorganisationerna sysselsätter fyra heltidsanställda och två halvtidsanställda personer. De uppger inte n ä r m a r e dessa personers göromål. Likaledes förfar annan organisation med 61 av sin till 77 personer uppgående personal. Sålunda utgör 6 förbunds specificerade personal:

en halvtidsanställd för kassagöromål en för redaktionella uppgifter nitton för konsulent — utbildningsuppgifter en halvtidsanställd för information och PR en hel- och en halvtidsanställd expeditionsvaktmästare tretton riks- och reseinstruktörer en för organisationsuppgifter i övrigt (ombudsman) en stenograf tio hel- och en halvtidsanställd kontorist. De undersökta 6 politiska ungdomsorganisationernas anställda å kanslierna utgörs av sammanlagt: arton på sekreterare-korrespondensplanet sex för ekonomiska frågor två för redaktionella uppgifter fyra för utbildningsuppgifter tre för information och PR två riks/reseinstruktörer elva för organisationsuppgifter i övrigt tolv hel- och en halvtidsanställd för kontorsgöromål. Den sammanlagda personalen för de 19 andra organisationerna är följande: tjugo hel- och en halvtidsanställd på sekreterare-korrespondensplanet sexton för ekonomiska frågor fyra hel- och en halvtidsanställd för r e daktionella uppgifter tjugofem hel- och en halvtidsanställd för utbildningsuppgifter två hel- och en halvtidsanställd för information och PR tre expeditionsvaktmästare femton hel- och tre halvtidsanställda riks/reseinstruktörer åtta hel- och en halvtidsanställd för organisationsuppgifter i övrigt två hel- och en halvtidsanställd stenograf

nio på sekreterare — korrespondensplanet

trettioåtta hel- och två halvtidsanställda kontorister.

70 Ovanstående uppgifter torde ifråga om förlagsarbetet behöva en justering så till vida, att betydligt fler personer är anställda för sådana göromål i organisationerna. Förlagsverksamheten kan förekomma som separat bolags- eller affärsrörelse eller som annan sidoverksamhet och därför betraktar man den anställda personalen som sysselsatt utanför organisationerna. Det må även påpekas att ovanstående personal mera utgör organisationernas »byråkratiska» personalstyrka än sådan som enbart sysselsätts med ungdomsarbete. En kort sammanställning av kanslipersonalens antal görs nedan för att jämföra förhållandena inom idrottsrörelsen med de andra organisationernas. Då utesluts från idrottsrörelsen alla uppgifter från DF.

Publikationer En organisations effektivitet är avhängig av dess möjligheter att informera om verksamheten m. m. Vid sidan av årsmöten, kurser, ledarutbildning och instruktörs/konsulentbesök spelar periodiska publikationer, regelbundna eller sporadiska cirkulärskrivelser samt duplicerade blad m. m. en betydelsefull roll. Här h a r det endast blivit möjligt att översiktligt belysa publikationerna dvs. periodiska tidningar eller tidskrifter. (Redogörelsen bygger på en separat enkät.) Inom idrottsrörelsen saknar 17 SF egna publikationer men utnyttjar RF:s

organ Svensk Idrott. Tjugosex förbund utger egna tidskrifter med en upplaga mellan 200 och 14 000 ex; Antal nummer p e r år 3—35. Förlusterna varierar mellan 400—34 000 kronor. Medelförlusten utgör 6 600 kronor för 17 berörda skrifter. Vinst förekommer i 3 fall med lägst 200 högst 22 000 kronor. Medelvinsten är 10 700 kronor. De sex scoutorganisationerna utger sammanlagt 9 publikationer med u p p lagestorlek från 2 500 ex till 26 000. Antalet nummer per år sträcker sig från 8 till 40. Samtliga publikationer utom en går med förlust. Förlusterna varierar från 2 610 till 75 780 kronor. Medelförlusten utgör ca 21 000 kronor. Av de tio religiösa förbunden saknar ett officiellt organ och ett förbund uppger samma tidskrift som för sina scouter. Sistnämnda tidskrift är inte medr ä k n a d här, varför det nu aktuella antalet förbund uppgår till 9. Dessa nio förbund utger sammanlagt 21 tidskrifter med upplagestorlekar från 500 ex till 17 000 ex. Antalet n u m m e r per år är 1 till 52. Vinst redovisas för 5 och förlust för 14. Vinsterna varierar från 600 till 16 000 kronor med en medelvinst av 7 100 kronor. Förlusterna sträcker sig från 20 till 40 000 k r o n o r och medelförlusten utgör 7 700 kronor. Motororganisationerna saknar officiella organ. En ungdomsorganisation får utnyttja sin huvudorganisations organ som utkommer i 25 000 ex med 21 nummer per år och vars utgifter täcks av premunerationsavgifterna. Skolorganisationen SECO:s officiella

Antal anställda

Idrottsrörelsen = RF + 44 SF Alla andra organisationer = 54 olika förbund

Heltid

Halvtid

Deltid

71 organ utkommer 6 gånger p e r år i en upplaga på 10 000 ex och går med en förlust på nära 3 000 kronor. Inom nykterhetsorganisationerna har två tidskrifter upphört 1964, en är gemensam för två organisationer (redovisad u n d e r scoutförbunden), två utkommer sporadiskt och en tidigare nerlagd h a r återuppstått 1965. Kvar att redovisa av det ursprungliga antalet 10 är 4. Hos dessa 4 varierar upplagestorleken från 10 000 till 135 000 och antalet nummer per år från 12 till 22. Den största av dessa tidskrifter h a r utgifter på nära 600 000 kronor, en summa som täcks genom medlemsavgifterna. De övriga tidskrifterna visar förluster från 2 800 till 63 000 kronor med en medelförlust på ca 25 000 kronor. De politiska organisationerna utger sammanlagt 12 publikationer. Upplagestorleken varierar från 500 till 43 000 och antalet nummer per år från någon enstaka utgåva till 20. Samtliga går med förlust varierande från 500 till 50 000 kronor. Medelförlusten för 8 publikationer ä r ca 25 000 kronor. F ö r 4 publikationer, h a r upplysningar ej erhållits. Inom de andra organisationerna utges 18 publikationer. Tre förbund saknar officiellt organ och ett använder sig av cirkulär som kommunikationsmedel mellan medlemmarna. Utgåvorna varierar från enstaka nummer till 11—12 nummer per år och upplagestorleken från 750 till 23 700. Två tidskrifter går med vinst på 9 : 4 9 och 61000 kronor. De övriga 15 (den sporadiskt utkommande ej medräknad) går med förluster som varierar från 1 500 till 39 500 kroner. Medelförlusten uppgår till ca 9 500 kronor. En jämförelse ger vid handen att de politiska ungdomsförbunden och de religiösa samfunden h a r det relativt största antalet publikationer. Av det sam-

manlagda antalet publikationer (92) går 76 % med förlust.

Innehav

av fastigheter

m. m.

Tillgångar på lokaler är ett grundvillkor för organisationernas verksamhet. Vissa organisationer måste ha speciella lokaler för samkväm, sammanträden, föreläsningar, studiecirklar, fritidsverksamhet, gudstjänst osv. I sitt betänkande »Lokaler för ungdomsverksamhet» SOU 1965:63 h a r 1962 års ungdomsutredning behandlat lokalfrågan u r vissa synvinklar. Problemet begränsas därför h ä r till en sammanställning av det antal lokaler/fastigheter av olika art som organisationerna uppgivit sig äga oavsett om äganderätten ligger hos huvudorganisation eller »dotterorganisation». Organisationernas ägda totala lokalbestånd har inte gått att erhålla. Svårigheterna h a r framförallt gällt uppgifterna om de lokala och regionala innehaven av lokaler/fastigheter. Framförallt idrotts- och nykterhetsorganisationerna h a r inte kunnat redovisa dessa. De uppgifter som lämnas h ä r erhölls vid intervjuerna. På grund av organisationernas olika karaktär är innehavet av lokaler av skilda slag. Detta framgår tydligast vid jämförelse mellan idrottsorganisationernas fastighetsinnehav och de övrigas. Här är skillnaden så avsevärd att idrottsrörelsen redogörs för sig. Från Riksidrottsförbundets idrottsplätskommitté h a r uppgifter lämnats på antalet olika anläggningar som finns för idrottsutövning. Tillgången till skolornas gymnastiksalar h a r inte medtagits. Anläggningarnas ägandeförhållanden är inte kända i detalj. Som huvudmän står antingen en kommun eller en förening. I regel äger kommunerna de stora anläggningarna som idrottshallar, simhal-

72 lar. I enstaka fall rår den centrala organisationen om en större anläggning t. ex. Svenska Fotbollförbundet som äger Råsunida Fotbollstadion. Idrottsföreningarna torde dock äga de flesta m i n d r e anläggningarna, vilket framförallt gäller på landsbygden. I nedanstående sammanställning anges efter varje anläggningstyp, om förening eller kommun äger största antalet. På fotbollsplanerna förekommer vintertid i stor utsträckning bandybanor på »naturis». Förutom dessa anläggningar äger RF och SF: Hyresfastigheter 4 st Folkhögskola, ledarinstitut 2 » Permanenta lägeranläggningar 7 » Andra anläggningar (kanslifastighet, stadion) 2 » Därutöver finns i okänt antal bastuanläggningar, klubbhus, sportstugor. Vidare finns inom SVEMO ett antal motorbanor. Kommunerna h a r i många fall iklätt sig hela ansvaret för investeringar och

driftkostnader. I andra fall stöder kommuner genom bidrag föreningarna i anläggningarnas förvaltning. Idrottsföreningar belastas under alla förhållanden ekonomiskt dels genom h y r o r till kommun dels genom erforderliga avsättningar för anläggnings driftkostnader och underhåll. Övriga organisationer torde i huvudsak kräva tillgång på inomhuslokaler. Här görs närmast en sammanställning av det lokalbestånd som finns i n o m organisationerna enligt de uppgifter som lämnats vid intervjuerna. Fastighetsinnehav har angivits av scout- och nykterhetsorganisationer, religiösa samfund, politiska och andra förbund. Vid ofullständig kännedom om innehav anges »okänt». Av redovisningen framgår att de religiösa samfunden och de nykterhetsfrämjande organisationerna h a r de flesta fastigheterna i sin ägo.

Ekonomi I bilaga 2 återges bl a vinst- och föriusträkningars totala omsättningssiffror samt vinst/förlust enligt redovisningar-

Art av anläggning Fotbollsplaner (650 av dessa utgörs av närmast följande anläggningstyp) Fullständiga idrottsanläggningar med löparbanor m. m Idrottshallar för handboll, tennis m. m Bowlinghallar Simhallar med bassäng över 16 m Utomhusbassänger — 25 m Tennisbanor utomhus Golfbanor Roddhus, kanothus Skidbackar Slalombackar Konstfrusna ishockeybanor » bandybanor » banor för hastighetsåkning på skridsko Ishallar Curlingbanor, konstfruset

Ägare Ägare

Antal 3 500

Föreningar

650 200 60 125 60 1 200 80 200 150 200 101 11 3 15 17

Kommuner »» »» »» »» Föreningar

»» »»

Föreningar och kommuner Föreningar »» Kommuner

»»

Föreningar och kommuner Föreningar

73 Se Kyrkor, gudstjänstlokaler, samlingslokaler, hus osv Hyresfastigheter Ungdomsgårdar (liknande) Folkhögskolor, kursgårdar, ledarinstitut. . .

R

N

P

A

2 250 3

4 36 7

—

50 + okänt

1 60

—

5 030

—

211 93

okänt okänt

46,5

10—15

6+ okänt

Barnhem, lekskolor Vilohem, sommarhem

20 292

4 60—80

23 144

—

Permanenta lägeranläggningar Sport- scout-, raststugor övriga anläggningar

4 okänt

2+ okänt

na i de verksamhetsberättelser som organisationerna ställt till undersökningens förfogande. Någon granskning av organisationernas räkenskaper h a r således inte företagits. De politiska ungdomsförbundens ekonomi h a r inte efterlysts. Tabell 18 innehåller totalsiffrorna för de skilda organisationskategorierna. Organisationernas — de politiska undantagna — centrala omsättning uppgår således sammanlagt till över 64 millioner kronor. Av bilaga 2 framgår också vinst/förlust. Inalles har 33 specialidrottsförbund och 29 av de övriga organisationerna redovisat vinst dvs sammanlagt 63 % av organisationerna. Vinstens storlek varierar från 37: — till 209 107: 63. För att kunna tolka organisationernas i verksamhetsberättelserna redovisade siffror krävs en noggrann genomgång av räkenskaperna, vilket inte h a r Tabell 18. Organisationskategoriernas tala omsättningssiffror 1 Se R M Sk N P A

15143 665:11 5 941 280: 04 11834 955:09 569 800:23 57 553:05 9 317 181:74 — 21 225 445: 02 64 089 880:18

to-

1 + 38—48 okänt okänt 59 + — okänt

ansetts aktuellt i detta sammanhang. Då en sådan genomgång av olika inkomstoch utgiftsposter saknas h a r det inte heller varit möjligt att med utgångspunkt från verksamhetsberättelserna göra sammanställningar om t ex kanslikostnader, löner m. m. Med anledning därav och på grund av att ungdomsarbetet h a r inlemmats på olika sätt i huvudorganisationer eller verkar som »dotterorganisationer» h a r det inte heller varit möjligt att kartlägga och sammanställa hur mycket själva ungdomsverksamheten tar av den totala omsättningen. Med hänsyn till de totala siffrornas storlek är det uppenbart att det ideella arbetets finansiering måste utgöra en väsentlig del av alla arbetsuppgifter och kräva både tid, krafter och personal i en avsevärd omfattning. Därtill kommer sedan förvaltningen av alla fastigheter m. m. som redovisats tidigare liksom även i vissa fall både förlags- och/eller försäljningsverksamhet. Organisationernas ekonomi och verksamhetsformer är givetvis i viss mån avhängiga. Idrottsorganisationerna ägnar sitt huvudintresse till tävlingsverksamhet — dess administrering och finansiering, övriga organisationer fördelar sitt arbete på arttypiska aktiviteter.

74 Uppmärksamheten riktas på skilda organisationskategoriers medlemsutveckling (sid. 51). Bilaga 2 innehåller uppgifter på de enskilda organisationernas totalomsättningar, nuvarande medlemsantal liksom på antalet föreningar, distrikt och fast anställd personal. Hur alla dessa faktorer är relaterade till v a r a n d r a kan inte beskrivas eller bedömas utan ett mycket ingående studium av envar enskild organisation. Organisationernas centrala inkomster består av anslag och egna insatser. Anslagen emanerar från olika håll och i olika omfattning. Anslag från staten utgår med varierande summor från i huvudsak ecklesiastik-, handels-, jordbruks-, civil- och försvarsdepartementen. De egna inkomsterna erhålls från medlemsavgifter, lotterier, arrangemang av olika slag, tävlingsverksamhet, kollekt etc. Utgiftsposterna är huvudsakligen löner, hyror, kanslikostnader, trycksaker, propaganda, utbildnings- och instruktionsverksamhet, resor, sammanträden, möten.

Internationell

verksamhet

Under de två senaste decennierna h a r en ökad internationalisering kommit att prägla olika sidor i samhälls- och kulturliv. I korthet redovisas det intresse, som organisationerna visar för internationellt arbete. Oavsett det sätt varpå organisationerna manifesterar sitt intressse för internationella förhållanden eller internationellt samarbete torde en aktivitet inom nämnda områden ha sin betydelse. De vanligaste formerna för internationella kontakter och insatser är anknytning till internationell topporganisation, deltagande i konferenser, kurser, läger, anordnandet av utbyte eller

studieresor, ingripanden i form av humanitära insatser, tävlingar i form av landskamper osv. Idrottsrörelsens topporganisation R F och SF — till övervägande del — är anknutna till internationella samarbetsorgan eller idrottsförbund. De internationella kontakterna består huvudsakligen av tävlingsutbyte bl. a. i form av landskamper. Under åren 1959—1964 genomfördes sammanlagt 1 826 landskamper — varav 418 u n d e r 1964. (Svensk Idrott 1965 n r 1) Inte mindre än 40 SF hade landskampsutbyte 1964 och av dessa utbyten hade 19 SF anordnat 69 landskamper för juniorer och ungdomar och 8 för flickor. Omkostnaderna för de internationella engagemangen uppges från 0 till 574 159 kronor. Medianen faller i intervallet 10 000—20 000 kronor. Av scoutorganisationerna uppger endast en medlemskap i internationell organisation, fyra h a r internationella kontakter och samma antal ehuru delvis inte samma organisationer uppger sig utöva internationell hjälpverksamhet. Kostnaderna h a r inte redovisats inom två organisationer, de övrigas löper från 2 200 till 173 000 per år. Medeltalet för dessa fyra skulle uppgå till 91 000 kronor. Två av de religiösa förbunden tillhör internationell organisation (en av dessa är också redovisad under scoutorganisationerna), fyra h a r internationella kontakter och sju uppger sig bedriva internationell hjälpverksamhet. Kostnaderna för sex organisationer finns tillgängliga och dessa belöper sig på mellan 12 500 och 173 000. Medelutgiften uppgår till 62 300 kronor. Endast en av de tre motororganisationerna är ansluten till internationell organisation, men däremot har samtliga internationella kontakter. Kostnaderna varierar från 250 till ca 20 000 kronor,

75 medeltalet skulle bli inte fullt 10 000 kronor. Fyra nykterhetsorganisationer är anslutna till internationellt organ och tre till skandinaviskt. Internationella kontakter uppger fem förbund sig ha och fyra idkar internationell hjälpverksamhet. Kostnaderna är oredovisade för tre organisationer och de övriga fem u p p ger summor från 600 till 81 000 kronor. 1 medeltal uppgår utgifterna till 31 400 kronor. Ett politiskt förbund h a r medlemskap i såväl internationell, europeisk som skandinavisk organisation. De övriga uppger sig ha internationella kontakter och två bedriver internationell hjälpverksamhet. Intet förbund redovisar sina kostnader. Andra organisationer h a r samtliga utom en något slags internationell kontakt, såsom medlemskap i internationellt, europeiskt och skandinaviskt organ. Kostnaderna är oredovisade av åtta förbund. De övrigas löper från 500 till 2 253 000 kronor. Medeltalet skulle uppgå till 10 000 när den högsta summan inte medtagits, eljest 234 000 kronor.

Försvarets ungdomsarbete

Undersökningen har hittills endast berört sådana organisationer som t. o. m. 1964 har, h a r haft eller h a r sökt komma i åtnjutande av statligt stöd för ungdomsarbete genom anslag huvudsakligen över 8:e och 10:e huvudtitlarna. Här uppmärksammas ytterligare tre kategorier: försvarets, universitetens och skolvärldens organisationer. Inom alla tre kategorierna förekommer en verksamhet för ungdom u n d e r 25 år. Av tidsskäl h a r dessa kategorier i sin helhet inte kunnat ägnas tillräcklig u p p märksamhet. En undersökning på ett urval av Stockholms läroverk h a r emel-

lertid företagits och därigenom en begränsad kännedom inhämtats om skolvärldens föreningsliv. F ö r nämnda punktundersökning redovisas längre fram. Organisationernas bakgrund, utveckling och uppgift kan således inte beskrivas. På goda grunder kan antas att väsentliga olikheter föreligger mellan dessa organisationer. Likaledes kan antas att de har sinsemellan avvikande karaktär ifråga om såväl rekrytering, ekonomi som administration. Ur samhällssynpunkt bör ifrågavarande organisationer ha samma uppgift som de tidigare behandlade. Självständighet, oberoende och demokratiskt styrelsesätt bör även här ha betydelse för medlemmarnas personlighetsutveckling. Närmast följer i korthet en redogörelse för ungdomsarbetet i försvaret. Allt ungdomsarbete inom försvaret erhåller statligt stöd från 4:e huvudtiteln. Centralförbundet för befälsutbildning omfattar den Frivilliga befälsutbildningen för värnpliktiga vid armén, kustartilleriet och flygvapnet m. m. samt några specialförbund nämligen: de fyra reservofficersförbunden, Frivilliga Automobilkåren, Frivilliga Radioorganisationen, Svenska Brukshundsklubben och Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund. Inom den Frivilliga befälsutbildningen finns ungdomsavdelningar för åldr a r n a 15—19 år. Antalet medlemmar är i: Armén Kustartilleriet Flyget

3 838 362 781 4 981

Inom Svenska Brukshundsklubben och Frivilliga Radioorganisationen finns 202 och 591 ungdomar — 793 tillsammans. Inom marinen har Sjövärnskåren ett

76 ungdomsarbete för åldrarna 15—19 år — antalet 800. Inom Hemvärnet finns 6 579 ungdom a r i åldern 15—19 år. Överstyrelsens Skytteförbund redovisar i åldern 14—16 år (junior) 26 221 medlemmar och för 17 år och äldre 233 326 medlemmar. Totalt redovisas alltså följande antal ungdomar inom: Armén 3 838 Kustartilleriet 362 Flyget 781 Brukshundsklubben 202 Radioorganisationen 591 Sjö värnskåren 800 Hemvärnskåren 6 579 Skytteförbundet 26 221 39 374 Studentföreningar

Här presenteras en sammanställning av det antal föreningar som vårterminen 1964 fanns upptagna i katalogerna för studentkårerna vid universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Utanför sammanställningen står själva studentkårerna och nationsföreningarna. (Sid. 77) Det största antalet föreningar återfinns inom kategorin »andra» och dit h a r räknats alla föreningar som h a r fakultetskaraktär eller företräder hobbyintressen (film, konst, musik osv). Föreningar för idrott, religiösa eller politiska intressen förekommer i ungefär samma utsträckning. Nykterhetsorganisationerna däremot förekommer i mindre antal. Sammanlagt existerar 265 föreningar. Några medlemstal redovisas inte.

Skolföreningar

Skolornas föreningsliv h a r gamla anor. Deras utveckling, antal, intresseinriktning och rekrytering h a r liksom a n d r a organisationers influerats av samhälls-

förändringar. Om deras uppgift skriver läroplanen för gymnasiet 1965 sid. 20—21: »Skolsamhället är genom formerna för sin verksamhet inte sällan en i vissa avseenden isolerad och sluten värld, med endast bristfälliga kontakter med det övriga samhället. Det ligger i både skolans och samhällets intresse att dessa kontakter på allt sätt främjas och förbättras. Aktiva elevföreningar med livliga kontakter utåt kan verksamt bidra till denna utveckling. Föreningsverksamhet ger också inblick i frågor och övning i aktiviteter, som inte är speciella för skolan utan gäller hela samhället. Eleverna får genom sitt föreningsarbete en praktisk tillämpning av det skolan på teoretisk väg vill lära ut i ämnen som samhällskunskap och svenska. Föreningskunskap, sammanträdesteknik, arbetsfördelning, organisationsplanering, debatteknik och argumentationsvana, arbetspsykologi, förmåga att arbeta både självständigt och i grupp, initiativförmåga och ansvarskänsla är färdigheter och kunskaper som föreningslivet kan utveckla och förmedla.» En kartläggning av skolvärldens organisationer och deras olika mönster h a r aldrig utförts. Här h a r nu en punktundersökning med ett begränsat antal frågeställningar blivit gjord. Hösten 1964 insamlades för läsåret 1963/64 alla kataloger från Sveriges läroverk. I dessa återfanns oftast en uppställning av skolornas föreningar och i de fall då katalogerna saknade aktuella uppgifter inhämtades dessa från rektorsexpeditionerna. Sammanlagt h a r uppgifter erhållits från 128 högre allmänna läroverk. Av dessa h a r fyra uppgivit sig inte ha några föreningar. Vidare gjordes en undersökning av föreningslivet inom ett urval av de 28

77 Göteborg

Lund

Stockholm

Religiösa organisationer.... Nykterhetsorganisationer . . Politiska organisationer . . . Andra organisationer

1 2 1 3 30

3 6 1 6 87

7 3 1 4 14

Summa

29 Tabell 19. Antal föreningar

Umeå

Uppsala

S:a

1 1 4 5

5 6 2 4 68

17 18 5 21 204

i allmänna läroverk i Sverige, Stockholm och urvalet för undersökningen Hela Sverige utom privatläroverk

Art av förening

Idrott Skytte Religion Politik Nykterhet Humanism-Filosofi Litteratur-Språk Samhällsvetenskap Naturvetenskap Film Foto Modellflyg, -järnväg Musik Teater Schack, bridge Militär Andra Summa

Stockholm Urvalet Allmänna

115 37 119 88 31 3 18 3 77 4 36 3 19 12 9 1 100

förefintliga läroverken i Stockholmsområdet. Undersökningen gjordes i form av intervjuer för att beskriva dels föreningarnas styrelser, dels föreningarna. Här återges närmast resultaten av föreningsundersökningen. Uppgifterna om dem h a r lämnats av ordförandena i föreningarna. Eftersom ett antal — 10 — statsunderstödda privatläroverk finns i Stockholm har också ett urval bland dem undersökts. Statens aftonskola för real- och studentexamen samt Statens kompletteringsgymnasium h a r undantagits vid urvalet. I urvalet h a r ingått 7 allmänna

Privata

25 7 8 13 1 1 6 11 1 9 1 2 3

och 3 privatläroverk. Med hänsyn till att inte urvalet är gjort av alla landets läroverk får undersökningen närmast anses som »pilotstudy». Intervjuformuläret återfinns i bilaga 4. I tabell 19 återfinns en sammanställning på antalet föreningar inom alla Sveriges och Stockholms läroverk. Under kategorin »andra» finns föreningar för: frimärken, dans, folkdans, spex, konst, utrikesfrågor, FN, kultur, diskussion. Därtill kommer kvinnliga föreningar och allmänna gymnasieföreningar. Det totala föreningsbeståndet utgör

78 675, vilket innebär i medeltal 5,3 föreningar p e r läroverk. Skolornas elever h a r en rikt förgrenad intressesfär liksom universitetsstuderandena. Av intresse är att antalet religiösa gymnasieföreningar h a r den största numerären, men dessa h a r inte kommit med i urvalet på grund av att de är mest företrädda i orter utom Stockholm. Resultatet av intervjuerna avseende gymnasieföreningarna i Stockholm presenteras u n d e r några huvudrubriker. Hälften av föreningarna hade bildats u n d e r 50- och 60-talen, vilket hänger samman med att i urvalet ingick tre relativt unga gymnasier. Det fanns också föreningar med gamla anor, vilket framgår av nedanstående. Tidigare än 1900 1900—1949 1950 och senare

4 9 13

Föreningarnas fördelning efter medlemsantal framgår nedan: 0—100 medlemmar 17 föreningar 101—200 i 2 » 200— » 7 » Bland dessa föreningar förekom 10 med m i n d r e än 25 medlemmar. Av föreningarna tillhörde 16 en riksorganisation. Hälften av sistnämnda föreningar hade ett medlemstal över 100. Sjutton, d. v. s. huvudparten av föreningarna, höll sina årsmöten under höstterminen, på grund av att många styrelseledamöter lämnar skolan nästfoljande vårtermin för att därigenom bevara kontinuiteten i verksamheten. I 5 föreningar hade inte årsmöte hållits sedan höstterminen 1963. Under vårterminen 1964 hade de återstående 4 föreningarna haft sina årssammankomster. Sjutton föreningar hade tryckta stadgar och nio kunde uppvisa en verksamhetsberättelse för det föregående verksamhetsåret. Styrelserna bestod huvudsakligen av elever. Endast i 4 av de 26 föreningarna förekom lärare i styrelser.

Ordförandeposten innehades alltid av elev. Även om inte lärare förekom i styrelser uppgavs i 20 fall att de visade intresse framförallt om föreningen ägnade sig åt det ämnesområde, som läraren meddelade undervisning i. (Skolidrottsförbundet h a r i sina stadgar en paragraf ( 8 ) : »I föreningens styrelse skall som ordinarie ledamot av densamma inväljas rektor, gymnastikeller annan lärare.») Nitton föreningar hade sin huvudsakliga inkomst av medlemsavgifter. Vid sidan av denna inkomstkälla redovisades följande: föräldraunderstöd 7 föreningar basarer, dans, lotterier m. m. 11 » anslag från skola 8 » » » kommun 6 » » » riksorganisation 1 förening andra inkomster 8 föreningar Revision av räkenskaperna sköttes i 16 föreningar av vuxna stående utanför föreningen. Lärare utförde i 13 fall denna uppgift, i två fall kom en representant från riksorganisationen och i ett fall fungerade förälder. Under höstterminen hade följande antal sammankomster hållits: 2 ggr per vecka 1 » » » 1 » varannan vecka 1 » i månaden

1 förening 5 föreningar 7 » 13 »

En av föreningarna förlade sina sammankomster helt utanför skolan och en annan mestadels. Det samlade intrycket av den undersökning, som inriktats på föreningarnas existens, är, att avståndet mellan den uppgift som finns skisserad i gymnasiernas läroplan och de faktiska förhållandena är stort. Givetvis kan inga generella slutsatser dras av stockholmserfarenheterna. Ett inspirerat föreningsliv i skolvärlden h a r kanske större förutsättningar inom a n d r a ortstyper. Här citeras i utdrag en rektors iakttagelse av sin skolas föreningsliv i en

79 landsortsstad: »Någon samlad styrka i föreningslivet kan man tyvärr icke tala om. Det verkligt positiva inslaget finns i elevrådet och dess aktiva arbete. Orsaken till dessa förhållanden torde helt ligga i gymnasiets splittrade struktur på grund av gymnasieområdets storlek med långa resor till och från skolan. Därtill kommer att det intresse som då och då visats inte får tillräckligt stöd i hjälp från vuxet håll. Föräldraföreningen borde rimligtvis kunna spela en stor roll i detta samarbete, men så h a r hittills icke kunnat ske eventuellt beroende på motstånd från elevernas sida att h a föräldrar som fritidsledare. Idealet vore — inte minst med tanke p å grundskolans och den gymnasiala utbildningens form — att en skolenhet av viss storlek får en fritidsledare med mångsidiga intressen.» Geografisk

spridning

Allmänt Den följande undersökningen visar h u r organisationskategorierna, de enskilda organisationerna och föreningarna är geografiskt fördelade i riket. Vidare beskrivs h u r organisationskategoriernas föreningar fördelas på städer, köpingar, landskommuner och efter kommunernas storlek, tätortsgrad och industriprocent. Undersökningen omfattar på några undantag när samtliga de organisationer, som finns uppräknade på sid. 21 Undantag är Folkpartiets Ungdomsförbund (FPU), Sveriges Fältbiologiska Ungdomsförening (SFU), De Handikappades Riksförbund, Kungl. Svenska Aeroklubben, Frikyrkliga Ungdomsrådet (FUR), Riksförbundet Kyrklig Ungdom (RKU) och Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd (SUL). Ungdomsrådet och Landsrådet utgör samarbetsorgan och saknar lokala enheter.

RKU h a r en verksamhet som enligt dess terminologi var »öppen» och förekom inom alla församlingar, varför någon sammanslutning jämförlig med föreningsbegreppet egentligen inte föreligger på det lokala planet. F r å n F P U och SFU inkom inga adresslistor. På begäran skickade organisationerna med ovan nämnda undantag in adresslistor på de lokala enheterna för kalenderåret 1964. Med utgångspunkt i adresslistorna och med hjälp av posthandboken 1964 erhölls namn på föreningarnas hemortskommuner. I Folkräkningen 1960, del VI, återfinns för varje kommun tätortsgrad och industriprocent. Årsboken för Sveriges kommuner 1964 innehåller uppgifter om kommunernas befolkningsmängd. Sammanlagt h a r 25 966 föreningar fördelats på 1 002 kommuner. På en blankett för varje kommun infördes nämnda uppgifter jämte u p p gift på de organisationer, som var företrädda inom kommunen. Där så var möjligt antecknades även antalet föreningar. I vissa fall då en och samma organisation befanns ha flera underavdelningar inom kommunen — t ex IOGT med flera ungdomsloger — antecknades endast en förening. Att systematiskt genomföra en entydig registrering för nykterhetsorganisationer, religiösa samfund och »dotterorganisationer» visade sig många gånger förenat med svårigheter. Uppgifterna kodifierades och stansades på hålkort. På grund av att föreningstalet genom kodifieringen inte blev fullt exakt samt att svårigheter uppstod vid tolkning av adresslistorna avviker de resultat, som erhållits av utredningen, från de u p p gifter på antalet avdelningar/föreningar, som lämnades vid de intervjuer, som redovisats i föregående avsnitt. Skill-

80 Tabell

20, Befolkningsmängd

A Stockholms s t a d . . B Stockholms l ä n . . . C Uppsala län D Södermanlands län E Östergötlands l ä n . F Jönköpings l ä n . . . G Kronobergs l ä n . . . H Kalmar län I Gotlands län K Blekinge län L Kristianstads län . M Malmöhus l ä n . . . . N Hallands län O Göteborgs och Bohus län P Älvsborgs l ä n . . . . R Skaraborgs l ä n . . . S Värmlands l ä n . . . T Örebro län U Västmanlands län W Kopparbergs län . X Gävleborgs l ä n . . . Y Västernorrl. l ä n . . Z Jämtlands l ä n . . . . AC Västerbottens län BD Norrbottens län

och föreningsfördelning

på

lån

Befolkningsmängd 1

Totala antalet föreningar

Åldrar 10—24 år*

Hela riket 7 626 978

Totalt 25 966

Hela riket 1 670 000

Abs

0/

/o

Abs

795 976 538 351 175 564 233 559 360 795 289 327 160 171 233 909 53 662 146 824 257 263 647 697 174 653

10,4 7,0 2,3 3,1 4,7 3,8 2,1 3,1 0,7 1,9 3,4 8,5 2,3

647 743 380 657 251 391 288 337 262 733 239 270 284 620 292 707 279 498 134 200 235 012 263 059

%

Abs

%

1 215 1 308 578 829 1 203 1337 726 1018 343 501 1 002 1 619 726

167 356 107 669 37 521 51 342 80 194 63 756 34 505 52 526 12 561 32 712 57 696 136 073 37 428

10,0 6,4 2,2 3,1 4,8 3,8 2,1 3,1 0,7 2,0 3,4 8,1 2,2

8,5 5,0 3,3 3,8 3,4 3,1 3,7 3,8 3,6 1,8

1 581 1628 1 133 1 127 1 000 768 1 245 1 039 1 062 685

132 918 81 812 54 932 61431 57 826 54 397 63 016 64 861 65 579 32 357

8,0 4,9 3,3 3,7 3,5 3,3 3,8 3,9 3,9 1,9

3,1 3,4

1 117 1 176

59 743 69 789

3,6 4,2

99,8

100,0

99,9

Siffrorna tagna ur Årsbok för Sveriges kommuner 1964. Siffrorna för åldrarna 10—24 tagna ur Folkräkningen 1960. Del III. Tab. 5 och 10. n a d e r n a kan givetvis också h a a n d r a orsaker. F ö r att visa den m a r g i n a l , i n o m vilk e n a v v i k e l s e r n a k a n ligga, k o n t r o l l e r a d e s d e t a v i d r o t t e n l ä m n a d e t o t a l a föreningsantalet m e d det h ä r erhållna. Riksidrottsförbundet (RF) redovisade vid intervjuerna genom sina distriktsf ö r b u n d 11 789 f ö r e n i n g a r . U t r e d n i n g e n e r h ö l l t a l e t 11 828. S k i l l n a d e n ä r n u m e r ä r t 39 o c h m o t s v a r a r 0,3 % lav d e t från R F u p p g i v n a antalet. S a m m a n l a g t h a r 25 966 r e g i s t r e r i n g a r gjorts. Enligt tabell 8 u p p g i c k antalet f ö r e n i n g a r s a m m a n l a g t till 30 196. H ä r

f ö r e l i g g e r s å l e d e s e n s k i l l n a d p å 4 230. D e n n a d i f f e r e n s k a n b l a b e r o p å olikh e t e r i t o l k n i n g e n a v t v å b e g r e p p , »förening» och »avdelning». Detta problem h a r berörts ovan. Genom organisation e r n a s struktur föreligger också r i s k e r f ö r d u b b e l r a p p o r t e r i n g a r . D e s s u t o m tillk o m m e r de fyra organisationer, v a r s a d r e s s l i s t o r ej i n k o m m i t e l l e r i n f o r d rats. Redogörelsen i n n e h å l l e r följande avsnitt. Främst kommer organisationernas föreningsfördelningar p å och i n o m län e n . H ä r v i d s k e r en j ä m f ö r e l s e p å t v å

81 sätt: först visas hur varje organisationskategori för sig h a r sina föreningar spridda i olika län och med detta som utgångspunkt sker en länsvis jämförelse mellan de olika organisationskategorierna. Därefter kommer en beskrivning av kommunernas föreningsbestånd. Beskrivningen gäller kommunerna när dessa indelats efter tätortsgrad, näringsgren och primärkommunsstorlek. Sist kommer en sammanställning på h u r varje enskild organisation — EFU, NTOJ osv — förekommer inom olika län och primärkommuner.

Fördelning efter län Organisationskategorierna sig

tagna var för

Nedan följer fyra tabeller, som på olika sätt visar föreningarnas fördelning på och inom länen. Tabell 20 innehåller det totala föreningsantalet i riket och i länen. Tabellen u p p t a r också befolkningssiffror för riket och länen. Uppgifterna omfattar dels hela befolkningsmängden och dels åldersgrupperna 10—24 år. Tabell 21 visar en rangordning mellan länen efter det föreningsantal, som h a r registrerats för länen. Tabell 22 visar h u r var för sig de olika organisationskategoriernas totala föreningsantal fördelar sig inom länen. Tabell 23 åskådliggör länens rangordning när organisationskategorierna tas var för sig. I tabellerna uppges såväl länets namn som dess beteckning med länsbokstav. I fortsättningen används endast länsbokstäverna. När länen rangordnas efter antal föreningar erhålls följande uppställning. Skillnaderna mellan rangordningarna 6—614584

Tabell 21. Rangordningstabell för efter antal föreningar Rangordning efter föreningsantal

Totalt

K 5)

länen

Ålder 10—24 år

( 3)

( 5) 2)

( 2) ( 8) ( 4) (10) ( 1) ( 6) (12) (15) ( 9) (17) (11) ( 7) (18) (14) (13) (19) (16) (21) (22) (24) (20) (23) (25)

( 3) (10) ( 4) (11) ( 1) ( 6) ( 7) (16) (12) (13) ( 8) (9) (18) (15) (14) (19) (17) (21) (22) (24) (20) (23) (25)

3. Göteborgs och 4. Jönköpings l ä n . . . . 5. Stockholms l ä n . . . . 6. Kopparbergs län . . 7. Stockholms s t a d . . . 8. Östergötlands l ä n . . 9. Norrbottens l ä n . . . 10. Skaraborgs l ä n . . . . 11. Värmlands l ä n . . . . 12. Västerbottens län . 13. Västernorrlands län 14. Gävleborgs l ä n . . . . 15. Kalmar län 16. Kristianstads l ä n . . 18. Södermanlands län 19. Västmanlands län . 20. Hallands län 20. Kronobergs län . . . 22. Jämtlands län . . . . 24. Blekinge län

1 Siffrorna inom parentes betecknar dels länets rangordning med hänsyn till befolkningsmängden totalt och dels med hänsyn till antalet ungdomar i åldern 10—24 år.

för länens föreningsantal och den totala befolkningen varierar från högst 7 enheter till 0. Den största skillnaden visar Gävleborgs län. Skillnad finns också mellan föreningstalen och ungdomsgruppernas rangordningstal. I stort synes det råda en viss samstämmighet mellan länens befolkningsmängd och antalet föreningar. Följande rangordningstabeller baseras på organisationskategoriernas var för sig länsvisa föreningstal och jämförelserna sker således mellan länen. Endast de fem främsta och fem sista länen h a r angetts. När länen rangordnas efter organisationskategorierna tagna var för sig, uppträder påtagliga skiftningar, som

82 Tabell

22. Den

länsvisa

fördelningen av föreningarna. De speciella gorierna tagna var för sig.

A Stockholms stad B Stockholms län C Uppsala län D Södermanlands län E Östergötlands län F Jönköpings län G Kronobergs län H Kalmar län I Gotlands län K Blekinge län L Kristianstads län M Malmöhus län N Hallands län O Göteborgs och Bohus län P Älvsborgs län R Skaraborgs län S Värmlands län T Örebro län U Västmanlands län W Kopparbergs län X Gävleborgs län Y Västernorrlands län Z Jämtlands län AC Västerbottens län BD Norrbottens län Tabell

23.

I

Se

R

M

N

P

A

Totalt 11828

Totalt 1969

Totalt 2 856

Totalt

Totalt 2 301

Totalt

Totalt 4 297

Abs

Abs % Abs % Abs

/o

700 6 622 5 260 2 365 3 525 4 534 5 288 2 469 4 139 1 219 2 508 4 894 8 366 3 974 8 730 6 473 4 516 4 418 4 309 3 488 4 460 4 394 3 293 3 455 4 429 4

Rangordningstabell

för

Idrottsorganisationer 1. Göteborgs och Bohus län (974) 2. Malmöhus län (894) 3. Älvsborg län (730) 4. Stockholms stad (700) 5. Stockholms län (622) 21. Jämtlands län (293) 22. Kronobergs län (288) 23. Uppsala län (260) 24. Blekinge län (219) 25. Gotlands län (139) Religiösa

organisationskate-

110 6 157 8 47 2 61 3 102 5 83 4 53 3 76 4 24 1 32 2 82 4 159 8 31 2 100 5 136 7 72 4 88 4 66 3 63 3 102 5 90 5 73 4 48 2 56 3 58 3

75 3 102 3 55 2 61 2 186 6 290 10 61 2 111 4 60 2 54 2 90 3 114 4 21 1 86 3 188 7 149 5 141 5 137 5 79 3 119 4 121 4 150 5 77 3 216 8 113 4

239 /o

24 76

Abs % Abs % Abs %

15 6 55 2 75 3 13 6 75 3 129 5 6 2 48 2 79 3 8 3 92 4 91 4 13 6 117 5 105 4 14 6 93 4 134 5 3 1 74 3 112 5 8 3 72 3 148 6 3 1 12 1 66 3 5 2 49 2 68 3 9 4 55 2 71 3 11 5 90 4 91 4 6 2 61 3 83 3 12 5 90 4 100 4 14 6 130 6 210 8 10 4 74 3 137 6 13 6 143 6 99 4 12 5 113 5 107 4 19 8 85 4 94 4 12 5 192 8 78 3 13 6 135 6 89 4 6 2 152 7 109 4 3 1 92 4 72 3 4 2 102 5 69 3 7 3 100 4 60 2

organisationskategoriernas föreningsantal Scoutorganisationer

var

för

sig

185 4 210 5 83 2 151 4 155 4 189 4 135 3 134 3 39 1 74 2 187 4 260 6 158 4 219 5 220 5 218 5 127 3 147 3 119 3 254 6 131 3 178 4 100 2 215 5 409 10 länsvisa

1. Malmöhus län (159) 2. Stockholms län (157) 3. Älvsborgs län (136) 4. Stockholms stad (110) 5. Kopparbergs län och Östergötlands län (102) 21. Jämtlands län (48) 22. Uppsala län (47) 23. Blekinge län (32) 24. Hallands län (31) 25. Gotlands län (24)

samfund

1. Jönköpings län (290) 2. Västerbottens län (216) 3. Älvsborgs län (188) 4. Östergötlands län (186) 5. Västernorrlands län (150) 21. Södermanlands län och Kronobergs län (61) 22. Gotlands län (60) 23. Uppsala län (55) 24. Blekinge län (54) 25. Hallands län (21)

Motororgan isat ioner 1. Västmanlands län (19) 2. Stockholms stad (15) 3. Jönköpings län och Älvsborgs län (14) 4. Gävleborgs, Stockholms, Värmlands och Östergötlands län (13) 21. Blekinge län (5) 22. Västerbottens län (4) 23—25. Gotlands, Jämtlands och Kronobergs län (3)

83 Nykterhefsorganisationer

Politiska

1. Kopparbergs län (192) 2. Västernorrlands län (152) 3. Värmlands län (143) 4. Gävleborgs län (135) 5. Älvsborgs län (130)

1. Älvsborgs län (210) 2. Kalmar län (148) 3. Skaraborgs län (137) 4. Jönköpings län (134) 5. Stockholms län (129)

20. Hallands län (61) 21. Stockholms stad och Kristianstads län (55) 23. Blekinge län (49) 24. Uppsala län (48) 25. Gotlands län (12)

21. Kristianstads län (71) 22. Västerbottens län (69) 23. Blekinge län (68) 24. Gotlands län (66) 25. Norrbottens län (60)

Andra

organisationer

organisationer

1. Norrbottens län (409) 2. Malmöhus län (260) 3. Kopparbergs län (254) 4. Älvsborgs län (220) 5. Göteborgs och Bohus län (219) 21. Västmanlands län (119) 22. Jämtlands län (100) 23. Uppsala län (83) 24. Blekinge län (74) 25. Gotlands län (39)

Tabell Länsbokstav

Totalt antal

24. Föreningarnas

relativa

R

Se Abs

°/ Abs

fördelning

O' /O

Abs

inom

Abs

län.

N

M O' ,0

varje

%

Abs

%

Abs

%

Abs

/o

/o

Hela riket

25 966 11828

2 856 11

2 301

2 476

A B C D E F G H I K L M N O P R S T U W X Y Z AG BD

1 215 1 308 578 829 1 203 1 337 726 1 018 343 501 1 002 1 619 726 1 581 1 628 1 133 1 127 1 000 768 1 245 1 039 1 062 685 1 117 1 176

110 157 47 61 102 83 53 76 24 32 82 159 31 100 136 72 88 66 63 102 90 73 48 56 58

75 102 55 61 186 290 61 111 60 54 90 114 21 86 188 149 141 137 79 119 121 150 77 216 113

15 13 6 8 13 14 3 8 3 5 9 11 6 12 14 10 13 12 19 12 13 6 3 4 7

55 75 48 92 117 93 74 72 12 49 55 90 61 90 130 74 143 113 85 192 135 152 92 102 100

75 129 79 91 105 134 112 148 66 68 71 91 83 100 210 137 99 107 94 78 89 109 72 69 60

700 622 260 365 525 534 288 469 139 219 508 894 366 974 730 473 516 418 309 488 460 394 293 455 429

4 297 17 6 185 10 210 14 83 11 151 9 155 10 189 16 135 15 134 19 39 13 74 7 187 6 260 12 158 6 219 13 220 12 218 9 127 11 147 12 119 6 254 9 131 10 178 11 100 7 215 5 409

15 16 14 18 13 14 19 13 11 15 19 16 22 14 13 19 11 15 16 21 12 17 15 23 35

84 tydligast kan iakttas bland dem, som inom de skilda kategorierna placerats som de fem främsta. Att de befolkningsmässigt små länen kommer långt tillbaka är ganska naturligt och tycks i stort sett vara konsekvent. Det finns emellertid m a r k a n t a undantag som t ex Västmanlands län som tar tätplatsen inom motororganisationerna. En jämförelse mellan idrotts- och scoutorganisationer å ena sidan samt religiösa samfund jämte nykterhets- och politiska organisationer å den andra tyder på att de förra h a r en framskjuten ställning i n o m de större befolkningsområdena med stora städer under det att de övriga h a r sin plats främst

inom län med tonvikt på jordbruksoch skogsbygder.

Tabell 25. Rangordning

Idrottsorganisationer 1. Göteborg och Bohus län (62 %) 2. Stockholms stad (58 %) 3. Malmöhus län (55 %) 4. Kristianstads län (51 %) 5. Hallands län (50 %)

relativa föreningsfördelning inom länen Scoutorgan isat ioner 1. Stockholms län (12 %) 2. Malmöhus län (10 %) 3. Gävleborgs län och Stockholms stad (9 %) 4. Uppsala, Östergötlands, Kristianstads, Älvsborgs, Värmlands, Västmanlands- o. Kopparbergs län (8 %)

22. Jönköpings, Kronobergs och Västmanlands län (40 %) 23. Kopparbergs län (39 %) 24. Västernorrlands län (37 %) 25. Norrbottens län (36 %)

23. Jönköpings, Blekinge, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro och Västerbottens län (6 %) 24. Norrbottens län (5 %) 25. Hallands län (4 %)

för organisationernas

Religiösa organisationer 1. Jönköpings län (22 %) 2. Gotlands län (18 %) 3. Östergötlands län (15 %) 4. Örebro län och Västernorrlands län (14 %) 22. Södermanlands län och Malmöhus län (7%) 23. Stockholms stad (6 %) 24. Göteborgs och Bohus län (5 %) 25. Hallands län och Norrbottens län (3 %) Nykterhetsorgan isat ioner 1. Kopparbergs län (15 %) 2. Västernorrlands län (14 %) 3. Värmlands, Gävleborgs och Jämtlands län (13 %) 23. Stockholms län och Göteborgs och Bohus län (6 %) 24. Kristianstads län, Malmöhus län och Stockholms stad (5 %) 25. Gotlands län (3 %)

Organisationskategorierna varandra

i relation

till

Tabell 24 visar för varje län h u r stor del av länets hela föreningsbestånd, som kommer på varje organisationskategori. Enligt tabell 22 förekommer varje organisationskategoris föreningar procentuellt olika inom länen. Nedan redovisade rangordningstabell, visar de fem län som h a r de högsta och lägsta relativa procentiska föreningstalen inom varje organisationskategori — tabell 25. Som jämförelse kan användas de procentiska uppgifterna för hela riket.

Motororganisationer Västmanlands län intar en särställning. För övrigt ligger länen procentuellt lika.

Politiska organisationer 1. Gotlands län (19 %) 2. Kronobergs län (16 %) 3. Kalmar län (15 %) 4. Uppsala län (14 %) 5. Blekinge län och Älvsborgs län (13 %) 24. Göteborgs och Bohus, Kopparbergs och Malmöhus län samt Stockholms stad(6 %) 25. Norrbottens län (5 %)

85 Andra organisationer 1. Norrbottens län (35 %) 2. Västerbottens län (23 %) 3. Hallands län (22 %) 4. Kopparbergs län (21 %) 5. Kronobergs, Kristianstads och Skaraborgs län (19 %) 23. Kalmar Älvsborgs och Östergötlands län (13 %) 24. Gävleborgs län (12 %) 25. Gotlands län och Värmlands län (11 %) De länsvisa rangordningstabellerna på sid. 82 visade placeringen av kategoriernas föreningar efter deras absoluta antal. De närmast ovan presenterade rangordningarna är deras relativa position vid länsvisa jämförelser. Om de båda rangordningsförhållandena i sin tur jämförs med v a r a n d r a kan konstateras att i huvudsak kommer samma län igen på samma sifferplats t. ex. Göteborgs och Bohus läns idrottsorganisationer ligger främst såväl absolut som relativt. Men även tydliga undantag finns som t. ex. Gotland och Blekinge i fråga om politiska organisationer där länen ligger bland de sista vid en absolut jämförelse men i toppen vid en relativ. Vid den relativa jämförelsen kan också konstateras att de tre storstadslänen ligger bland de fem sista inom de organisationskategorier, som h a r en manifest ideologisk förankring — religiösa, nykterhetsfrämjande och politiska. Norrbottens län h a r inom »andra» organisationskategorier den högsta procenten men har för övrigt mycket låga relativa procenttal. Fördelning efter tätortsgrad Organisationskategorierna sig

tagna var för

Med tätortsgrad anges h u r många procent av en kommuns befolkning som bor i tätort. I Folkräkningen 1960, del II,

sid. 2, finns en definition av tätort. Här citeras endast den första meningen av denna definition: »Som tätbebyggt område räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt icke överstiger 200 meter.» Tätortsgruppering h a r skett efter Folkräkningen 1960, del VI. Tabell 26 innehåller de olika organisationskategoriernas föreningar fördelade i absoluta och procentiska tal på de skilda tätortsnivåerna. I kommuner med en tätortsgrad mellan 90 och 99,9 % har proportionsvis det största antalet föreningar sitt hemvist — 34,9 %. Alla organisationskategorierna utom den politiska h a r också högsta relationstal på denna nivå. De politiska ungdomsförbunden h a r största antalet föreningar i kommuner med tätortsgraden 10—29,9 %. Tabell 27 visar h u r den relativa fördelningen mellan organisationskategoriernas föreningsantal ser ut på de olika tätortsnivåerna. Organisationskategorierna varandra

i relation

till

Idrotts- och scoutorganisationer h a r i huvudsak samma mönster. Deras relativa storlek tilltar med stigande tätortsgrad. De religiösa samfunden och de politiska ungdomsförbunden följer å sin sida samma relationstendenser f r o m kommuner med tätortsgraden 0 , 1 —

4-> ti O

T-ioomcocMcoosas o^-

"3 <° . 2 OS H CM

2 <

coTHCocoiHTH-^r^

icä

CO r f

• < CM

CM CM Os CM

a

xi

55 ^5 CO CO

OS

o OS

CO00CMOSCM0000CM TH co i > r f r f co co

o

T"(

5 CA

X

w

COi-irf00O3T-ICNI> r l H i H CO

asi-iinrft^occor-

<*

CM

C3

X G

ososinrfosrfcoco

^

i>

o

*->u

T f o i w i Ä O i o n n o o o • * 0 ) • * (O • * o o ^ m o j o o o o o

co r*

CA

XI

<

OS

COi>COl>incOOCM c^

CO

COCOCMOCMOSOm M M H CM

8»

aT oo

CU • *

<

m M M M O H t O C O m o i i n r i H c o o i i N TH m m c o M - * H

as

o

CA

X

<

T H C D O I > O C D C O C O

o^

1-1

CMr-icocccocMinm r l r l H r l M

a*

Z co

CO

CM

CA

W

O

M

O

O

H

o m

M

CO CO CO CM 00 T-I

< i>

tft

CM

oor^OrfOT-icMOs Tf

TH

i co r f m en t > ' T-i m t > co i > T-* m

m o

rf rf

I co co oo oo oo m

,0.

|

TH

T-I

CO CO CM

c o c o t > t > m o m c o o^

CO

°l CM

i

c o m o o r f o o r f r f ©

<

O l t ^ t ^ C O l O H r H t O r f m co co oo T-I

O CO t / ! OS TH

r l O f f l ' I ' N H O a H r t r l T f

E/)

©I>1>I>T-Irfin00 CMT-iooooincoaii> TH

<

CM CM CM i >

^5

CA

--g

m co

CA

XI

<

•a

:C3 •*->

i-( oo T-l TH

A

ini>ooTHin-^"CMco H C O i C O C O T f M O ) COT-ICOCOCMCOCOO

<

I-I

T-I

TH

TH

rf

C

rt P

i-i

m T-I

CM i n r f 0 0 CM CO CO CM a s T - I c o T H a s oo c o r ^ 0 0 T H 0 0 r f CO rf

TH

TH T-I

TH

O T-I

00 I > T-t

r f r f r f 00 T H T-I 0 0 r f CO T - I CO OS C^ 0 0 CO CM CO CM CM r f T-I

TH

i-t

m i-t

O rf

I > CO

T-I

tr~- r f CO r f

TH

1 OS CM OS | T i n

CM r f

as oo co TH oo TH as co CM i n co m r-

as m r f

i oo co oo

CO

r l

i-l

i-*

oo r - oo co o CM >n m oo i > o m CM CO T-I r f co m CO 1-1

CO CO CO CO i-i

| 00 O l > 1 CM T H

X

t> i> m (OH h

| i > CM T-I 1 CO as 00

<!

ti O

N r l r l ^ " O H f f l O ) T-I T - I T-I T H CO

T-I os co

c5? OS CO rf

T-I O

corfincorfrfT-ico o^ CM

m

m T-I oo oo o o o co m m TH o TH CM CM CM CO CO CO r f

CO O

o

T-I

T-I os o

3 TH

V*.

T-I

CA

ooimttnxa^o as

m as oo r »

OS l > CO CM CM CM CM O T-I T H T - I T H CO

CO 0 0 CM T H O rf TH i-t

XI

o"»

COCMCOOSCMi-HOOm r l r l r l r l N

Äg CM

rf CM rf

o co

<

co oo o

T-I

i-i

m oT

cO CO CO

s? XI

oN

T-4

i - , OS

S

OS OS 00

TH

CO 0 0 rf

O rf CM

CM

r f OS 0 0 in

5?

i-i

O rf

CM CM TH

I CD OS T - I | T H CM

rf O 00 CA

X

<

m o

co r f oo m os r f m co

TH CM as CO

T-I T-I

ai X c t e

:C!

) i

b

• vJ5 \ p v p -vO ^ O \ 0 (-1 4_) O ^ o ^ cv^ o^- o ^ o N O 0050>fflCRO>0>:a(

."Si o T OS OS OS OS Os i i

CM r f

I I I

ö I rtTH

CO 0 0 OS 4->

I i ' - 1

1 1s X

^ o o o o o o r 5 P T-I co m i > as W

M W C C S 2 & H - <

87 N t o f f i i n H T-C co I o f CM CO Tt O TH" CM rlMCNCNrl

+-> tO

^ OS o in to

<

O^OS

Tf O r H 1/3 00 O l O Ol 00 t o O t o CM OS CM m CM os co CM co i > co t o t o i n CM O '

t o co o co o m i n i co t o m CM TJI co o> 1 t o CM © i > t

t/s

i-i r^ m T t t > o m m m t o i-i r^ r^ O J co

v

v<3© cNos o 0 0 tO CM

CM CM •HI i H

<J CM

<*

c/)

<

i n TH CO CN i-i CM os" co t>" o CM

TH

00 00 O Tt

0s-

A

CM i n

i>

*-2

-5

C5^

to

< o CM CÄ i n T t CM co 1 Tt" l > co" O to" O CM TH CM CM TH TH 1

^pOS o^CM © ^ m m

&< T t CM

os m m oo r^ CM © 1 os CM I - I o o i n i > 1 * i > m • * CM

tO

TH

^5 1

CM

3?

o " T t tO

1 1

Ä CO CM

i-HcococMOocMin OS OS Tf Tp i-i i-i t o co i > t o t o co

^

i-H

<

v. O l - l

CM )-H CO r-l en

<

q •ii

CM CO

o

cocMtocnomcMiH co CM TH o m r f m CM CO TH iH Tt CM CO TH CO CO CM i H

os oo o

TH

oo oo t o

IH

TH

<

o oo o co t o oo co O OS Tt t o CO O CM TH Tt t o m m o CO TH

5?

Tt

M

i n c^ TH T H oo o TH

oo

TH TH

CQ

^ V)

<

os co (M TH TH TH TJI m TH m i >

m m o i-t TH m i n t > CM

CO

TH

TH

i n CM O

Tt

TH

OO CO T H T H CM

t o oo co co oo m oo CM t o OS TH t o CM tO CO TH CO CM T t CO T-t

o

- t to

Tt

iH

| co t >

m

|

TH

TH

m V)

ja

CM T H CO CO CM o s

ä?

gIgI 1 ! 1

<

O CM • * CM t > m o 1 CM r-T t o to" o o co 1 i-i CM CM CM i-H

so co

TH

Tt

<

i-i oo co oo i n i > f » i CM t o TH os m m m 1 rtOififN

m

TH

^

o i n i-H co i-i I H os i-T co" t o i n " co co CM 1 CM CM CM i-i

o to C/l c»

IH

<

o^-to

<

OS

co t o

1 CO TH CO t o CM • * | TH m t o m i t i-i

CM CO O " * Tt OS CO 1 co co t o CM i-T © CM ' TH CM CM CM Tt

S?

to

Tt

m m o to to I > o m m i-i i n o o Tt •<ti< Tt t o m Tf i > CM

V.

©°> t/5

l > OS CM TH OS 00 T t

er-©

CM

<

CM O CM CM O CM i n Tt i n TH i t i n m co CN CM CO CO CM Tt

O^tO

• ^ oo T £ * * «o a 1 i n i-T t o co i > i n ' CM CM CM TH

!_, OS S co

c o O J i - i I H C M CJ5 m Tt 1-H 1-1 1-1

t o i t CO O CM CO^

CM i-T CM" co CM i n co" TH CM CM CM I H

os oo m t o t o © i > 1 T t t o i-H co o m t > 1 CM m m m co

CO

^

CM i-H C l CO TH 1-H

C o

:

^ T t O

vi

<

CO

, T H

| OS o s t o 1 - t OS 0 0

|

|

|

|

•2

ci

s»9

OJ

'E

4-> VI

3 C

1—I ^.O \ p \ 0 \ C v^O \ 0 v^p \ p o ** o ^ o ^ o ^ o ^ O ^ O ^ 0 s

o

o

o

o

TH CM co

o o o o Tt i n t o i >

w £ pi S Z cu <

88 9,9 %. Deras andel minskar så att för de religiösa samfunden sänks relationstalet med 8 och för de politiska ungdomsförbunden m e d 14 enheter. Nykterhetsorganisationerna får en allt större proportion av föreningstalen med stigande tätortsgrad och når ett m a x i m u m i kommuner med en tätortsgrad av 50—89,9 %. Därefter viker tendensen. De politiska ungdomsförbunden och nykterhetsorganisationerna h a r bl a sina lägsta relationstal inom komm u n e r av enbart tätort. Andra organisationer visar mindre avvikelser i sina förhållanden på olika tätortsnivåer. Fördelning efter näringsstruktur

Organisationskategorierna sig

tagna var för

Kommunerna kan indelas med hänsyn till näringsstruktur d. v. s. h u r den förvärvsarbetande befolkningen fördelar sig på skilda näringsgrenar. Här h a r kommunernas fördelning skett efter industrins förekomst och sysselsättning av den förvärvsarbetande befolkningen. Indelningen är gjord i enlighet m e d Folkräkningen 1960, del VI, och visar i tiotals procent den andel av den förvärvsarbetande befolkningen, som är sysselsatt inom gruvdrift, tillverkningsindustri m. m. samt byggnads- och anläggningsverksamhet. Tabell 28 innehåller organisationskategoriernas absoluta föreningstal och dessas procentiska fördelning på de skilda näringsgrensnivåerna. Totalt och även i organisationskategorier ligger proportionellt det största antalet föreningar på 30—40 % nivåerna. Dessa två nivåer h a r samlat genomgående omkring 50 % av föreningarna. Tabell 29 åskådliggör h u r organisationskategoriernas andelar står i relation till varandra på de olika näringsgrensnivåerna.

Organisationskategorierna varandra

i relation

till

Idrottsorganisationerna, scoutförbunden och nykterhetsorganisationerna ökar sina andelar med stigande industriprocent. P å den näst högsta nivån h a r dock idrottsrörelsen en nedgång av p r o centtalet. De religiösa samfunden och de politiska ungdomsförbunden h a r till övervägande del sina högsta tal på de två lägsta nivåerna. Sänkningen av de relativa andelarna blir med industriprocentens höjning inte lika kraftig som vid ökningen i tätortsgraderna. Andra organisationer h a r sitt gynnsammaste relationstal på 20 % industrinivå. Talet sjunker när industriprocenten höjs.

Fördelning på städer, köpingar och kommuner

Organisationskategorierna sig

tagna var för

Föreningarnas antal växlar i olika kommunformer. Hur föreningarna fördelas på de skilda kommuntyperna visas i tabell 30. Uppgifter om kommuner och befolkningsmängd är tagna ur Årsbok för Sveriges kommuner 1964. I hela riket fördelas det totala föreningsantalet med hälften på landskommuner (50 % ) , till stor del på städerna (41 %) och till mindre del på köpingarna (9 % ) . Denna fördelning av föreningarna kan ställas mot bakgrunden av befolkningens fördelning på dessa kommuntyper samt kommuntypernas relativa del av samtliga kommuner (tabell 31). Föreningsspridningen överensstämmer bäst med befolkningsmängdens fördelning på kommuntyperna. Vid en jämförelse mellan kategorierna och de procentiska talen för hela

I

89 Tabell 30. Fördelning

av organisationskategoriernas föreningar var för sig på städer, köpingar och landskommuner. Köpingar

Städer

Landskommuner

Totalt

Hela riket I Se R M N P A

25 966 11 828 1 969 2 856 239 2 301 2 476 4 297

Abs

%

Abs

%

Abs

%

10 690 5 477 909 964 156 927 590 1 667

41 46 46 34 65 40 24 39

2 326 1 127 184 234 38 205 186 352

9 10 9 8 16 9 7 8

12 950 5 224 876 1 658 45 1 169 1 700 2 278

50 44 45 58 19 51 69 53

Tabell 31. Befolkningsmängdens, kommunernas på städer, köpingar och Totalt

Befolkning . . . Kommuner. . . Föreningar . . .

och föreningarnas landskommuner.

fördelning

Landskommuner

Köpingar

Städer

relativa

Abs

Abs

%

Abs

°/ /o

Abs

%

7 626 978 1 006 25 966

4 008 473 133 10 690

52,6 13 41

583 479 96 2 326

7,6 10 9

3 035 026 777 12 950

39,8 77 50

riket enligt tabell 30 visar idrotts-, scoutoch motororganisationerna en relativt större del i städerna under det att religiösa samfund, nykterhetsorganisationer samt politiska och a n d r a organisationer h a r sina största andelar inom landskommunerna. Motororganisationerna har inom köpingarna det från »rikstalet» mest avvikande procenttalet. I tabell 32 h a r organisationskategorierna var för sig uppdelats på ett antal undergrupper efter befolkningsmängd inom de olika kommuntyperna. Varje organisationskategori h a r fått sina föreningar fördelade på 18 grupper och de procentiska talen h a r beräknats inom kategorin. Denna finfördelade gruppering ger ytterligare information om föreningsförhållandena. En rangordningstabell uppställd för varje kategori med relationstalen i fallande skala visar följande mönster. Endast de fem högsta procenttalen medtas.

Idrottsorganisationer 19,0 % 1. Landskommuner 2 501— 5 000. 2. » 5 001—10 000. 13,9 % 3. Stockholm—Göteborg—Malmö. . 12,9 % 4. Städer 10 001—20 000 9,2 % 5. Städer 50 001—100 000 7,4 % Inom dessa 5 kommunkategorier hör 62,4 % av alla idrottsföreningar hemma. Inom de sexton största städerna återfinns 20,3 % av idrottsföreningarna. Scoutorganisationer 1. Landskommuner 2 501— 5 000. 20,2 % 2. » 5 001—10 000 . 14.0 % 3. Stockholm—Göteborg—Malmö. 10.1 % 4. Städer 10 001—20 000 9 4 °/ 5. » 50 001—100 000 9*4 % Inom dessa fem grupper finns 63,1 % av alla scoutkårer. De tre stadsgrupperna representerar 28,9 % och landskomm u n e r n a 34,2 %. Religiösa organisationer 1. Landskommuner 2 501— 5 000. . 2. » 5 001—10 000.. 3. Städer 10 001—20 000 4. Landskommuner 1 501—2 500 . . . 5. Städer 50 001—100 000

25,0 % 20,3% 9,1 % 7,5 % 6,0 %

90 Tabell 32. Fördelning

Kommun Totalt

av organisationskategoriernas föreningar folkningsmängd inom olika kommuntyper I 11 828

Se 1 969

var för sig efter be-

R 2 856

M 239

Abs

°/ /o

Abs

5,2 9,4 6,1 5,9 9,4

171 259 144 85 170

5,6 9,1 5,0 3,0 6,0

25 45 18 11 31

10,5 18,8 7,5 4,6 13,0

200 909

10,1 46,1

135 964

4,7 33,4

26 156

10,9 65,3

0,8 1,4 1,7 4,2 1,4 9,5

16 28 26 69 45 184

0,8 1,4 1,3 3,5 2,2 9,2

32 39 40 88 35 234

1,1 1,4 1,4 3,1 1,2 8,2

4 6 7 16 5 38

1,7 2,5 2,9 6,7 2,1 15,9

0,4 6,7 19,0 13,9 2,4

4 114 395 284 49 8 22 876

0,2 5,8 20,2 14,0 2,5 0,4 1,1 44,8

12 215 715 581 61 10 64 1 658

0,4 7,5 25,0 20,3 2,1 0,4 2,2 58,0

8 9 18 7

3,3 3,8 7,5 2,9

3 45

1,3 18,6

Abs

%

743 1 094 635 605 875

6,3 9,2 5,3 5,1 7,4

102 185 120 117 185

1 525 5 477

12,9 46,2

93 168 201 497 168 1 127 51 797 2 254 1 683 287 5 147 5 224

Abs

%

%

Stad

— 10 000 — 20 000 , — 30 000 — 50 000 — 100 000 Stockholm — Göteborg — Malmö

Köping

— 3 000 — 4 000 — 5 000 — 10 000 10 0 0 1 —

Landskommun

— 1 500 — 2 500 — 5 000 — 1 0 000 — 1 5 000 — 2 0 000 20 0 0 1 —

1,2 44,0

Sammanlagt förekommer de religiösa samfunden till 67,9 % inom dessa grupper och de tre landskommunerna representerar 52,8 %. Motororganisationer 1. Städer 10 001—20 000 18,8 % 2. »> 50 001—100 000 13,0 % 3. Stockholm—Göteborg—Malmö. . . 10,9 % 4. Städer under 10 000 10,5 % 5. Landskommuner 5 001—10 000.. 7,5% Tillsammans h a r motororganisationerna 60,7 % av sina klubbar i dessa kommuner och i städerna 53,2 %. Nykterhetsorganisationer 1. Landskommuner 2 501— 5 000 2. » 5 001—10 000 3. Städer 10 0 0 1 — 20 000 4. »> 50 001—100 000 5. Landskommuner 1 501—2 500.

21,0 % 17,9 % 10,4 % 7.2 % 6.3 %

Nykterhetsorganisationerna ligger samlade inom samma kommungrupper som de religiösa samfunden med undantag av att den inbördes ordningen varierar för de två sistnämnda grupperna. Den sammanlagda procentsumman blir 62,8 % varav 45,2 % faller på de nämnda landskommunerna. Politiska

organisationer

1. Landskommuner 2 501— 5 000. 34,1 % 2. » 5 001—10 000. 17,1 % 3. »> 1 501— 2 500. 12,9 % 4. Städer 10 000—20 000 6,0 % 5. i under 10 000 4,6 % Landskommunerna samlar 64,1 % och de två stadsgrupperna 10,6 % eller tillsammans 74,7 % av de politiska ung-

91 N 2 301

Kommun Totalt

Abs

P 2 476 /o

Abs

A 4 297

°/

Abs

Totalt 25 966

%

Abs

%

/o

Stad

— 10 000 — 20 000 — 30 000 — 50 000 — 1 0 0 000 Stockholm — Göteborg — Malmö

141 239 131 130 166

6,1 10,4 5,7 5,6 7,2

115 150 72 63 80

4,6 6,0 2,9 2,5 3,2

278 416 224 169 255

6,5 9,7 5,2 3,9 5,9

1 575 2 388 1 344 1 180 1 762

6,0 9,2 5,2 4,5 6,8

120 927

5,2 40,2

110 590

4,4 23,6

325 1 667

7,6 38,8

2 441 10 690

9,4 41,1

16 32 32 86 39 205

0,7 1.4 1,4 3,7 1,7 8,9

19 26 34 72 35 186

0,8 1,1 1,4 2,9 1,4 7,6

34 56 50 159 53 352

0,8 1,3 1,2 3,7 1,2 8,2

8 145 485 411 86 12 22 1 169

0,4 6,3 21,0 17,9 3,7 0,5 1,0 50,8

8 319 845 424 56 3 45 1 700

0,3 12,9 34,1 17,1 2,3 0,1 1,8 68,6

10 310 971 730 183 6 68 2 278

0,2 7,2 22,6 17,0 4,3 0,1 1,6 53,0

Köping

— 3 000 — 4 000 — 5 000 — 1 0 000 10 0 0 1 —

214 355 390 987 380 2 326

0,8 1,4 1,5 3,8 1,5 9,0

Landskommun

— 1500 — 2 500 — 5 000 — 1 0 000 — 1 5 000 — 2 0 000 20 0 0 1 —

domsförbunden. Denna är den högsta procentsats som någon organisationskategori h ä r visat samlad inom fem kommungrupper. Andra

organisationer

1. Landskommuner 2 501— 5 000 22,6 % 2. » 5 000—10 000 17,0 % 3. Städer 10 001—20 000 9,7 % 4. Stockholm—Göteborg—Malmö. 7,6 % 5. Landskommuner 1 501—2 500 . 7,2 % Även bland de andra organisationerna dominerar procentiskt sett landskommunerna med sina 46,8 %. Städernas grupper h a r 17,3 %. Tillsammans finns 64,1 % av föreningarna inom dessa fem kommuntyper. En jämförelse mellan organisationskategorierna visar att deras procentiskt sett högsta tal faller inom samma kommungrupper. Utom för motororganisa-

93 1 908 5 674 4 131 729 44 371 12 950

0,4 7,3 21,6 15,9 2,8 0,2 1,4 49,4

tionerna har landskommunerna de högsta procenttalen. Framförallt tycks kommunerna med en befolkningsmängd på mellan 2 501 och 10 000 ha samlat det flesta antalet föreningar. Bland stadsgrupperna skiftar de högsta procenttalen mellan de olika storleksgrupperna utan någon klart uttalad tendens. Sammanlagt för alla organisationskategorierna blir fördelningen av det högsta antalet föreningar följande: 1. Landskommuner 2 501— 5 000. . 21,6 % 2. » 5 001—10 000.. 15,9% 3. Stockholm—Göteborg—Malmö. . . 9,4 % 4. Städer 10 001—20 000 9,2 % 5. Landskommuner 1 501—2 5 0 0 . . . 7,3 % Dessa fem grupper h a r tillsammans 63,4 % av alla föreningar. Nästa fråga blir: Hur ser den relativa fördelningen ut inom de skilda kommungrupperna?

92 Organisationskategorierna varandra

i relation

till

I det närmast föregående avsnittet har de absoluta talen redovisats för föreningarnas utbredning. Kategoriernas föreningsfrekvenser h a r varit olika fördelade på kommungrupperna. Närmast intresserar nu den relativa fördelningen mellan kategoriernas föreningar (tabell 33) inom grupperna. Av kolumnen »Riket» framgår att idrottsföreningarna utgör 45 % av alla h ä r redovisade föreningar. Därnäst kommer kategorin »andra organisationer» med 17 %. Bland de som mer ideologiskt betraktade organisationerna intar de religiösa samfunden främsta platsen med 11 %. Nykterhetsorganisationer och politiska ungdomsförbund visar lika procenttal — 9 %. Här bör dock observeras att FPU saknas. Scoutförbunden utgör 8 % och slutligen motororganisationerna 1 % av det totala antalet. Vid en jämförelse av relationstalen mellan rikssiffrorna och talen inom kommuntyperna kan vissa förändringar iakttas. Idrottsorganisationernas andel höjs inom städer och köpingar men sjunker inom landskommunerna och scoutorganisationerna uppvisar samma siffra för riket, städer och köpingar men en lägre för landskommunerna. Tabell 33. Kategoriernas

föreningsantal i relation till totala antalet föreningar i riket, städer, köpingar och landskommuner

Riket Totalt 25 966

I Se R M N P A

De religiösa samfunden h a r i jämförelse med de båda föregående kategorierna en annan tendens, som är direkt motsatt till idrottsrörelsens. De politiska ungdomsförbunden följer också de religiösa organisationernas relationsförändringar. Nykterhetsorganisationerna håller alltigenom samma procentiska nivå. Andra organisationer h a r sitt högsta relationstal inom landskommunerna. Motororganisationerna, slutligen, h a r en nämnvärd förekomst endast inom städer och köpingar. Närmast följer tabellerna 34—36 där de olika kommuntyperna h a r delats upp på olika undergrupper efter befolkningsmängd. Inom varje grupp visas den relativa fördelningen av föreningarna. Idrottsorganisationernas relationstal visar en höjning med städernas stigande befolkningsmängd. Mellan relationstalen i den minsta stadsgruppen och storstäderna r å d e r en skillnad på 15 enheter. Även scoutorganisationerna h a r gynnsammare relationstal inom de större städerna. De övriga kategoriernas föreningstal visar nästan alltigenom en vikande tendens med högre folkmängd i städerna. De religiösa samfunden h a r två låga värden som ligger inom gruppen med 30—• 50 000 invånare och inom storstäderna.

Städer Totalt 10 690

Köpingar Totalt 2 326

Landskommuner Totalt 12 950

Abs

°/ /o

Abs

%

Abs

%

Abs

%

11 828 1 969 2 856 239 2 301 2 476 4 297

45 8 11 1 9 9 17

5 477 909 964 156 927 590 1 667

51 8 9 1 9 6 16

1 127 184 234 38 205 186 352

48 8 10 2 9 8 15

5 224 876 1 658 45 1 169 1 700 2 278

40 7 13 9 13 18

93 Tabell

34. STÄDER.

Organisationskategoriernas ningsmängd

relativa

fördelning

— 10 000 — 20 000 — 30 000 — 50 000 — 1 0 0 000 1 575

2 388

2 441

10 690

1 762

°/ /o

%

Abs

%

Abs

%

Abs

%

743 102 171 25 141 115 278

47 1094 46 6 185 8 259 11 11 45 2 2 239 10 9 150 6 7 416 17 18

635 120 144 18 131 72 224

47 9 11 1 10 5 17

605 117 85 11 130 63 169

51 10 7 1 11 6 14

875 185 170 31 166 80 255

50 1 525 62 5 477 51 10 200 8 909 8 10 135 6 964 9 26 1 2 156 1 120 5 927 9 9 110 5 590 6 5 325 13 1 667 16 14

Organisationskategoriernas ningsmängd

efter befolk-

— 5 000

— 1 0 000

10 0 0 1 —

Totalt

2 326

%

Abs

°/ /o

Abs

%

Abs

%

Abs

%

93 16 32 4 16 19 34

43 7 15 2 8 9 16

168 28 39 6 32 26 56

47 8 11 2 9 7 16

201 26 40 7 32 34 50

51 7 10 2 8 9 13

497 69 88 16 86 72 159

50 7 9 2 9 7 16

168 45 35 5 39 35 53

44 1 127 48 12 184 8 9 234 10 2 38 | 2 205 | 9 10 186 9 8 352 15 14

— 2 500

1 908

8 8 10

relativa fördelning

Abs

— 4 000

—1500

51 4 12

%

— 3 000

Tabell 36. LANDSKOMMUNER.

Abs

Abs

Abs I Se R M N P *A

Se R M N P A

Totalt

%

Tabell 35. KÖPINGAR.

TI

1 180

Sthlm— Gbg—Mö

Abs I Se R M N P A

Abs

1 344

efter befolk-

Organisationskategoriernas b ef o Ikn ingsmängd

Abs

%

relativa fördelning efter

— 5 000 — 1 0 000 — 1 5 000 — 2 0 000 20 0 0 1 —

Totalt

12 950

5 674

4 131

°/ /o Abs

/o

55 797 4 114 13 215 8 9 145 9 319 11 310

42 2 254 40 1 683 41 287 6 395 7 284 7 49 11 715 13 581 14 61 9 7 18 8 485 8 411 10 86 17 845 15 424 10 56 16 971 17 730 17 183

Abs

0/

/o

Abs

0/

/o

Abs

°/ /o Abs % Abs % Abs % 39 7 8 1 12 8 25

5 8 10 12 3 6

11 147 18 22 23 64 3 27 22 7 45 14 68

40 5 224 40 6 876 7 17 1 658 13 1 45 6 1 169 9 12 1 700 13 18 2 278 18

94 Tabell

37 . Antal

kommuner

eller utan

med

någon

organisationskategori Kommuner u t a n

Kommuner med

I Se R M N P A

Riket 1 006

Städer 133

Köpingar 96

Landskom. 777

997 718 763 162 707 865 876

133 130 129 90 130 131 129

96 91 88 33 89 89 94

768 497 526 39 488 645 653

De politiska ungdomsförbunden visar en obetydlig nedgång vid stigande befolkningsmängd. F r å n den minsta stadsgruppen ökar nykterhetsorganisationernas värden något vid övergång till de mellanstora städerna. Andra organisationer h a r en fallande kurva vid övergång till större stadsenheter. Idrottsorganisationerna h a r sina lägsta relationstal i de minsta och största köpingarna. Siffrorna är också lägre än vad som förekom bland städerna. I köpingar av medelstorlek når idrottsorganisationerna 50 %-nivån. Scoutorganisationerna håller sig på en konstant nivå med undantag av de största köpingarnas, som ligger 4—5 enheter högre. I och med att köpingarnas befolkningsmängd ökar minskar de religiösa samfundens procenttal. Nykterhetsorganisationerna och de politiska ungdomsförbunden har en varierande nivå från grupp till grupp och deras växlingar går nästan överallt i motsatt riktning i förhållande till varandra. Andra organisationer h a r endast en mer m a r k e r a d sänkning av relationstalen i den mellersta köpinggruppen. Idrottsorganisationernas siffror visar

Städer 133

Köpingar 96

3 4 43 3 2 4

5 8 63 7 7 2

Landskom. 777 9 280 251 738 289 132 124

nästan allt igenom en fallande tendens från den minsta landskommuntypen. Ett för idrottsrörelsen anmärkningsvärt lågt procenttal — 39 % — föreligger i kommuner med 10—15 000 invånare. Scoutorganisationerna visar varierande relationer. De religiösa samfunden företer en oregelbunden tendens i ändringarna av siffervärdena. En skillnad på 9 enheter kan iakttas vid jämförelse mellan den största kommungruppen och gruppen muner mellan 10 och 15 000. Även nykterhetsorganisationerna uppvisar ojämnheter i procenttalen. Mellan det högsta och lägsta värdet föreligger en skillnad på 6 enheter. Ett lågt relationstal föreligger inom den största kommungruppen. De politiska ungdomsförbunden h a r de för dem högsta värdena inom kommuner med en befolkningsmängd mellan 1 501 och 2 500. Inte mindre än 9 enheter skiljer mellan det högsta och lägsta värdet. Det senare återfinns i kommuner mellan 10 och 15 000. Andra organisationer slutligen får en konsekvent ökande andel t o m den näst största kommungruppen. Av det föregående framgår att organisationskategorierna uppträder med skilda frekvenser i de olika kommuntyperna. I vissa kommuner saknas också någon kategori.

95 I tabell 37 görs en total sammanställning av det antal kommuner där kategorierna finns eller inte finns representerade. Idrottsrörelsen h a r synbarligen nått den vidaste spridningen. Idrottsverksamheten är organiserad på många specialidrottsförbund och har dessutom inom varje län arbetande distriktsförbund och specialdistriktsförbund, vilket sannolikt utgör en bidragande orsak till den rika förekomsten av idrottsföreningar. Scoutarbetet som det h a r definierats organisationsmässigt omfattar sex skilda scoutförbund, vars spridning sammanlagt når 718 kommuner. Här h a r inalles tolv religiösa samfund tagits med men vid bearbetningen av den geografiska spridningen h a r RKU och FUR uteslutits. De tre motororganisationerna kan genom sin relativt ringa numerär inte förväntas ha någon större spridning. Sammanlagt förekommer de i 16 % av alla kommuner. Åtta nykterhetsorganisationer h a r tillsammans nått 70 % av alla kommunerna. På grund av att FPU inte h a r insänt adresslista representeras de politiska ungdomsförbunden av fem organisationer. Dessa förekommer sammanlagt i 865 kommuner dvs 86 %. Den återstående kategorin, andra organisationer, består av 15 olika förbund. De h a r tillsammans den näst största utbredningen av alla organisationskategorier. Här saknas SFU, KSAK, DHR och SUL. En total sammanställning av antalet kommuner där någon eller några organisationer finns visar att 1 002 h a r någon typ av ungdomsorganisation dvs endast 4 landskommuner är föreningslösa.

Huvud och dotter-organisationer

I tabellerna 30—37 h a r visats h u r organisationskategoriernas föreningar h a r fördelats på olika kommuntyper. De följande tabellerna 38 och 39 innehåller uppgifter, som gäller varje enskild organisation. Idrottsrörelsen har dock inte spaltats på de skilda specialidrottsförbunden utan får alltjämt utgöra en kategori. Tabellerna innehåller inga som helst uppgifter om antal föreningar utan visar endast det antal kommuner, där organisationerna finns representerade. Detta innebär, att ett förbund kan ha flera föreningar inom samma kommun. Tabell 38 visar de enskilda organisationernas förekomst inom skilda kommuntyper. Förekomsten visas i absoluta tal, som ställs i relation till antalet kommuntyper av samma slag i hela riket t. ex. SMU förekommer i 112 av Sveriges 133 städer och SMU är således representerat i 84 % av alla städer. Tabell 38 visar även summan av det antal län där förbunden förekommer. De län namnges med länsbokstäver, där organisationen h a r den största spridningen på antalet kommuner. Tabell 39 upptar de enskilda organisationernas totala förekomst i olika typer av kommuner. Med utgångspunkt därifrån visas hur stor del som faller inom varje kommuntyp t ex FASc finns totalt i 100 kommuner därav 69 städer, 15 köpingar och 16 landskommuner. Detta innebär att FASc av alla sina kommunhemvist till 69 % är representerad i städer. De två sistnämnda tabellerna h a r syftat till att beskriva de enskilda organisationernas roll som »riksorganisationer» och att fastställa om organisationerna har en stads- eller landskommunskaraktär. Tabellerna 38—39 bör ställas mot

96 Tabell

38. Organisationernas

utbredning

Städer

Köpingar

Organisation

Totalt 96

Totalt 133 Abs

% Abs

i relation

till totala antalet olika

Landskomm. Totalt 777

Totalt 1006

% Abs

Riket

kommuntyper

FöreStörsta spridning i kommeri an- län. Länsbokstav. tallän

% Abs

/o

Idrottsorg.

133 100

25 Scoutorg. 1. FASc 2. IOGT Sc . .

69 57

52 43

15 12

16 13

16 67

2 9

100 136

11 14

25 25

E, F , M, W B, E, G, M, R, S, U, W

4. 5.

KFUK/ KFUMSc . NTOSc . . . SSF

46 23 118

35 17 89

7 3 77

7 3 80

27 38 338

3 5 44

80 64 533

8 6 53

23 22 25

6.

SMU:Sc . . .

25 B, L, M, S, Y H, L, O, S B, E, F , H, M, P , R, W, X B, D, F , P, S, T, W, X

Religiösa org. 1. E F U

24 H, L, M, P , X, Y, AC, BD

2. 3.

FUR FAU

4a. K F U K 4b. KFUM

39 70

29 53

7 10

7 10

5 18

1 2

51 98

5 10

21 25

5. 6. 7. 8.

MKU RKU SAU SBUF

22 B, F , T, U, W, X, AC, BD D, M, Y B, F , L, M, P, S, W, X E, F , H, P, S, T

11 96

8 72

6 31

6 32

50 118

6 15

67 245

7 24

7 25

9.

SMU

10. 11.

ÖMU AKJ

48 37

36 28

13 9

14 9

72 26

9 3

133 72

13 7

24 22

Motororg. 1. SMK 2. S V E M O . . . 3. KAK/U . . .

27 86 7

20 65 5

4 35

4 36

6 37

1 5

37 158

4 16

16 25 9

_

3.

F B, D, E, S, T, W, X, Y B, E, F , H, P , R, S, W, X E, F , R, T B, E, P, R U B, F , H , P, R, W

Nykterhetsorg. 1. M H F 2. IOGT-ungdomsloger

24 B, F, L, M, O, P, S,

3.

SGU

4. 5. 6. 7. 8.

NTOJ NTOU . . . . NOV SBU SSUH

36 66 32 41 73

27 50 24 31 55

11 15 10 6 13

11 16 10 6 14

71 191 28 53 13

9 25 4 7 2

118 272 70 100 99

12 27 7 10 10

24 25 23 20 23

E, S, U, W, X, Y, Z, AC B, E, F, G, P , S, U, W, Y, AC F, W, X G, H, P, S, W, X, Y F, K, M, S, T, W D, E, P, R, S, T F, M, O, S, T, Y

Politiska ungdomsorg. 1. F P U

Adresslista ej insänd

97 Landskom. Totalt 777

Städer

Köpingar

Totalt 133

Totalt 96

Abs

Abs

2. H U F

3. CUF 4. SSU

76 108

49 59

555 304

680 471

25 25

5. Sv. Kons. St 6. D U

6 81

6 121

5 23

Andra org. 1. H U 2. UÖ

31 97

7 41

46 222

16 25

3. Vi unga 4. R S 4 H

34 54

11 30

125 415

170 499

20 24

5. Rid F U 6. SFU

7. R S L / S U . . . . 8. SkFr ... 9. Korp 10. S F F 11. Ungdomsringen 12. SF

89 91 102 55

31 24 31

108 85 26 26

228 200 159 89

25 25 25 23

70 106

32 55

92 123

194 284

24 25

23 99 38

1 42 3

1 200

25 341 50

19 25 22

18 Organisation

13. U F 14. U R K 15. SBS 16. D H R

%

18 Abs

%

Riket Totalt 1 006 Abs

%

Förekommer i antal län

B, F , G, H, L, O, P, R, S F, G, H, L, P, R B, F, H , P , R, S, T, X, Y F , S, T, X , BD T, W B, F, M, P , T, W, Y, BD B, D r F , P , R, W, Z F , H, L, M, N, P, R, BD B,F Adresslista ej in sänd B, D, M, O, P, S, T B, S, W, X, Y, AC E, M, W, BD F , H, M B, L, M, P , S, W E, F, G, H, L, M, P, X B, E, H, M, W B, G, H, L, M, O, R B, M Ej infordrat adresslista Ej infordrat adresslista E, M

17. KSAK 18. Hemg 19. SUL

Tabell

39.

20 Organisationernas

relativa fördelning landskommuner Totalt

Största spridning i län. Länsbokstav.

var för sig på städer,

köpingar

Städer

Köpingar

Landskomm.

°/

°//o

%

/o

Idrottsorg

77 Scoutorg. 1. FASc 2. IOGTSc 3. K F U K / K F U M S c 4. NTOSc 5. SSF 6. SMUSc

100 136 80 64 533 364

69 42 57 36 22 31

15 9 9 5 15 14

16 49 34 59 63 55

-614584

och

Totalt

Städer

Köpingar

°/

/o

Landskomm. %

/o

Religiösa org. 1. E F U 2. F U R 3. FAU 4a.KFUK 4b.KFUM 5. MKU 6. R K U 7. SAU 8. SBUF 9. SMU 10. ÖMU 11. A K J

123 51 98 79

58 76 72 65

13 14 10 15

29 10 18 20

67 245 539 133 72

16 39 21 36 51

9 13 12 10 13

75 48 67 54 36

Motororg. 1. SMK 2. SVEMO 3. KAK/U

37 158 7

73 55

11 22

16 23

(100)

—

—

Nykterhetsorg. 1. M H F 2. IOGT 3. SGU 4. N T O J 5. NTOU 6. NOV 7. SBU 8. SSUH

202 415 240 118 272 70 100 99

44 24 44 31 24 46 41 74

15 12 16 9 6 14 6 13

41 64 40 60 70 40 53 13

327 680

30 11 23

13 7 12

57 82 65

46 222 170 499 80

67 44 20 11 72

15 18 6 6 10

18 38 74 83 18

228 200 159 89 194 284 25 341 50

39 45 64 62 36 37 92 29 76

14 12 20 9 17 20 4 12 6

47 43 16 29 47 43 4 59 18

— —

—

Politiska org. 1. F P U 2. H U F 3. CUF 4. SSU 5. Sv. Kons. S t . . . 6. DU Andra org. 1. H U 2. U ö 3. Vi Unga 4. R S 4 H 5. R i d F U 6. SFU 7. RSL/SU 8. SKFr 9. Korp 10. S F F 11. Ungdomsringen 12. SF 13. U F 14. U R K 15. SBS 16. D H R 17. KSAK 18. Hemg 19. SUL

471 6 121

__„

—

—

99 bakgrunden av bilaga 2, som innehåller uppgifter om organisationernas distriktsförbund, antal föreningar etc. Ett förbunds organisatoriska uppbyggnad, administration osv hänger naturligt tillsammans med de lokala föreningarnas spridning inom hela landet eller deras koncentration till vissa landsdelar eller kommunformer. Som exempel kan tas KFUM. Detta förbund finns företrätt i 25 län och 98 kommuner. Kommunerna utgörs till 72 % av städer. (Tabell 39) KFUM är representerat i 53 % av alla Sveriges städer och i 10 % resp. 2 % av köpingar och landskommuner. Landskomm u n e r n a h a r sannolikt en hög tätortsgrad. Slutsatsen blir att KFUM är en stadsbetonad eller stadsbetingad organisation, som mest och kanske bäst arbetar u n d e r de villkor, som städer eller stadsbetonade orter erbjuder. Genom att KFUM h a r en spridning över hela landet men h a r ett relativt begränsat antal lokala enheter måste den geografiska storleken ov de regionala förbunden — distrikten — bli direkt beroende av dessa förhållanden. Vidare underlättas de interna kommunikationerna när organisationen är uppdelad i färre enheter. Varje organisation h a r nu sin specifika karaktär, vilket reser svårigheter vid sammanfattande redogörelser och fordrar en särskild beskrivning av varje organisation för sig, som i detta sammanhang skulle föra för långt. Här kan därför endast ett principiellt tillvägagångssätt antydas. Av tabell 39 kan utläsas, i vilken kommunform ett förbund h a r sin högsta procentiska siffra. Sammanlagt h a r 22 förbund — idrottsorganisationer ej medräknade — sitt högsta tal inom landskommuner. I tabellerna 26—37 h a r organisationsvis redovisats h u r antalet

föreningar är fördelade på kommuntyper, tätortsgrader och industriprocentsnivåer. Om innehållet i tabellerna 38— 39 ställs mot dem närmast ovan angivna erhåller man n y information. Som exempel kan CUF och RS4H tas. Bland de politiska ungdomsförbunden h a r CUF 82 % och bland de andra organisationerna RS4H 83 % av sina hemvist i landskommuner. I bilaga 2 ser man antalet föreningar och antalet distriktsförbund m. m. Genom att jämföra siffermaterialet från de olika tabellerna framgår att CUF och RS4H utgör stora delar av de föreningstal, som redovisas inom landskommuner eller kommuner med lägre tätortsgrader etc. Idrottsorganisationerna får emellertid ses på annat sätt. Enligt tabell 30 h a r idrottsrörelsen 46 % av alla sina föreningar i städer. Enligt tabell 37 finns idrottsföreningar i 133 städer, 96 köpingar och 768 landskommuner. Landskommunerna h a r således 77 % av idrottsorganisationernas hemvist. övriga organisationer torde mestadels ha endast en förening inom varje kommun. Det kan naturligtvis på grund av en kommuns ytstorlek vara nödvändigt att bilda flera föreningar tillhör a n d e samma förbund eller att en förening startar underavdelningar inom vissa områden av kommunen. Detta är aktuellt i vissa förbund. En särskild fråga är vidare när föreningen h a r sin placering i en stad eller köping men medlemskadern till huvuddelen utgörs av folk hemmahörande i den angränsande landskommunen. Kommunerna h a r mestadels flera föreningar, som h ö r h e m m a i olika organisationer. Om de summerade föreningstalen inom de olika k o m m u n e r n a divideras med det antal kommuner, som visat sig ha föreningar erhålles följande medeltal:

100 städer (Sthlm-GbgMö ej med) 64 föreningar köpingar 24 föreningar landskommuner 17 föreningar Motsvarande medeltal för enbart idrottsorganisationerna blir när de tre storstädernas siffror subtraherats från stadsföreningstalen: städer köpingar landskommuner

30 föreningar 12 föreningar 7 föreningar

En del mindre landskommuner och enstaka småstäder h a r visat sig ha endast en förening. Denna h a r då antingen varit en idrottsförening eller en politisk ungdomsklubb. I tabell 38 visas h u r de olika organisationerna h a r olika stark spridning inom länen. Detta innebär också att kombinationerna av föreningskategorier blir växlande. En viss vägledning för en bedömning av de tänkbara kommunala föreningskombinationerna ger tabell 24, där länens relativa siffror för organisationskategorierna visas. Som exempel kan nämnas när idrottsorganisationerna uteslutits att landskommunerna i Skåne oftast h a r kombinationer mellan följande kategorier: scoutförbund av olika slag, CUF, EFU, Lottor, URK. I Halland förekommer oftast kombinationer mellan CUF, RS 4H, URK. Inom Örebro län h a r landskomm u n e r n a flera olika nykterhetsföreningar men få övriga etc. I städer och köpingar finns ofta fler organisationskategorier representerade än inom landskommunerna. Givetvis skulle det ha varit värdefullt att kunna ha visat de sammanhang, som h a r bestämt sammansättningen på kommunernas föreningsflora. Den frågan har dock fått lämnas öppen.

Sammanfattning I direktiven för utredningen efterlyses effekten av de statliga stödåtgärderna på olika fält inom organisationslivet i syfte att konstatera eventuella förändringar inom organisationerna som en direkt följd av de statliga bidragsformerna. En mätning av effekt måste under sådana förhållanden relateras till två olika mättillfällen för att skillnader skall kunna observeras. De två föregående avsnitten »Reskrivning» och »Geografisk spridning» redogör för situationen inom organisationslivet åren 1959—1964. Rland de aspekter som d ä r h a r lagts på organisationernas verksamhet kan endast en dras fram, som belyser förhållanden, vilka går att mäta vid flera tillfällen. Det gäller medlemssiffrorna inom organisationerna även om medlemsredovisningarna visat sig ha vissa brister. På grund av avsaknad på tidigare undersökningar eller på ofullständiga informationer h a r det inte varit möjligt att göra mätningar av a n d r a slag. Innan frågan om effekt besvaras, anförs några synpunkter på medlemsförhållandena. Formerna för redovisning lämnas åsido. Som axiom kan antas att varje organisation vill expandera. En expansion förutsätter bl. a.: att organisationen själv h a r ett program som riktar sig till individers behov eller på annat sätt attraherar individer; att organisationen kan nå många individer; att ledarstaben på skilda nivåer är skickad för sin uppgift; att organisationens informations- och utbildningssystem är effektivt; att vissa grundläggande ekonomiska krav är tryggade; att tillgång finns på lokaler/utrym-

101 men eller platser för aktiviteter. De ovan uppräknade villkoren h a r organisationerna varierande möjligheter att själva ta itu med eller påverka. Tillkommer så omständigheter, vilka en ungdomsorganisation inte själv kan rå p å eller ändra, nämligen förändringar i miljön. Till dessa förändringar h ö r : demografisk omstrukturering, lokaliseringspolitik, geografisk och social rörlighet, privat- eller allmänekonomiska frågor, undervisningsväsendets omändringar, nya strömningar i världs- och livsåskådningsfrågor, nya individuella eller gruppbetonade behovssituationer m. fl. På sid. 51 h a r redovisats organisationernas medlemsförhållanden under perioden 1959—64. Där framgår h u r de enskilda organisationernas medlemstal h a r skiftat. Där framgår också vid en jämförelse h u r organisationernas medlemsförhållanden visar varierande tendenser. Man kan förvänta att lika inriktade bidragsformer skall återverka likartat inom olika förbund. Detta h a r inte skett i fråga om medlemsförhållandena. Det statliga stödet h a r inte haft ensartad effekt på denna punkt. Stödåtgärderna kan emellertid h a medverkat till att de organisationer, som h a r minskat, h a r gjort detta i mindre grad än vad de skulle göra utan statligt stöd och de organisationer som expanderat kanske gjort detta både snabbare och i högre grad genom de erhållna bidragen. Men tänkbart är också att ett uteblivet statsstöd skulle haft samma eller gynnsammare effekt. Hur kraftspelet egentligen ser ut i detta multifaktoriella system kan man inte uttala sig om. I direktiven efterfrågas även en prognos. Ovan h a r anförts att organisationerna står under inflytande av egna och utom-

stående krafter. Det är osagt vilken eller vilka som h a r spelat den största rollen för en organisations expansion eller retardering. Innan en prognosticering diskuteras bör vissa synpunkter dras fram som gäller medlems- och föreningsförhållanden. Av tabell 6 h a r en viss trend påvisats för organisationskategoriernas utveckling och på sid. 52 redovisats befolkningsutvecklingen i åldersgrupperna 10—24 år t o m 1980. Såväl i fråga om medlemsförändringarna i stort som prognosen ur befolkningsutvecklingssynpunkt för åldersgrupperna 10—24 år kan vikande tendenser konstateras. F ö r vissa kategorier h a r nedgången i medlemssiffror varit påtaglig t. ex. för de religiösa samfunden. Om denna tendens blir bestående, kommer att accelerera eller brytas till ett motsatsförhållande kan inte prognosticeras i nuvarande situation. Därtill är kausalsammanhangen alltför intrikata och informationen om tidigare förhållanden otillräcklig. Likaväl som frågor kan göras varför en individ går in i en speciell förening, stannar där eller ev. lämnar föreningen kan motsvarande frågor ställas varför en förening kommer till, består eller ev försvinner. På sidorna 23—27 h a r tidpunkten angivits för tillkomsten av h u vudorganisationerna. En kunskap om tidpunkten och även platsen för de enskilda föreningarnas tillkomst skulle ha varit synnerligen värdefull, men någon sådan fullständig kartläggning existerar inte. I tabellerna 20—37 h a r visats antalet föreningar, deras geografiska spridning, tätortstillhörighet etc. Där finns således en bild av det nuvarande föreningsbeståndet. Eftersom någon tidigare liknande beskrivning inte finns kan inga jämförelser göras. Det går således inte att beskriva h u r det totala för-

102 eningsantalet h a r förändrats, dvs: Hur många nya föreningar h a r kommit till? — Hur många föreningar h a r försvunnit? Därmed kan inte heller någon trend påvisas. Utan att väcka förhoppning om att kunna skapa underlag för prognos följer närmast en återgivning i begränsande delar av vad Einar Neymark h a r konstaterat i sin avhandling »Social rörlighet» (1961) samt en hänvisning till tabellerna 26—29 i denna undersökning. Neymarks undersökning h a r omfattat ett urval av manlig ungdom född 1928 och inriktats på att klarlägga h u r speciellt landsbygdsungdomens kommuntillhörighet h a r sett ut vid åren 1942, 1949 och 1956. Han h a r alltså tagit upp migrationen mellan landsdelars, kommuners olika tätortsgrad och näringsstruktur. Inom arbetsmarknaden utgör lokaliseringspolitiken en central fråga och Neymarks undersökning h a r haft direkt samband med denna. Neymarks klientel bestod av ungdomar, vars rörlighet undersöktes för mer än 10 år sedan. Det går t y v ä r r inte att därifrån draga slutsatser om de nuvarande tendenserna i ungdomens rörlighet. När ändå hans avhandling här aktualiseras beror detta på att den ger upplysning om några problemställningar, som indirekt kan angå föreningslivet. ' Först citeras följande konstateranden <sid. 65). »Först och främst bör totalsiffrorna (»Hela riket») u p p m ä r k s a m m a s : av 1928 års män var i 21-årsåldern 9,3 % och i 28-årsåldern 21,0 % bosatta i annan landsdel än den vederbörande tillhörde i början av tonåren.» I fråga om utflyttningsfrekvensen från olika landsdelar visas i en rangordningstablå för perioden 1942—56 (sid. 65): 1. Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs och Kopparbergs län.

2. Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Blekinge län. 3. Värmlands, Skaraborgs och Älvsborgs län. När sedan inflyttningsfrekvensen dras fram för olika landsdelar för perioden 1942—56 blir rangordningstablån följande: 1. Stockholms län och stad. 2. Göteborgs och Bohus och Hallands län. 3. Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Västmanlands och Örebro län. Rörligheten mellan de olika tätortsgraderna redovisas bl. a. på följande sätt (sid. 82): »Av migranterna från den egentliga landsbygden har mindre än Vs hamnat inom den agglomererade landsbygden. Dubbelt så många h a r bosatt sig i mindre städer, och ännu fler h a r sökt sig till de större städerna. Av migranterna från den agglomererade landsbygden h a r n ä r a hälften tagit steget fullt ut, dvs till de större städerna, medan en knapp tredjedel hamnat i mindre städer och en k n a p p sjättedel inom den egentliga landsbygden. Mellan de båda stadsbygdsgrupperna har migranttrafiken varit skäligen enkelriktad. Av ungdomen i m i n d r e städer h a r ca fjärdedelen (25,9 %) flyttat till de större städerna, men dessa h a r bara lämnat 3,8 % i gengäld. De m i n d r e städerna h a r också varit frikostigare än de större mot de båda landsbygdsgrupperna.» När undersökningen förs in på näringsstrukturen talar Neymark om kommuner med landsbygdsnäringsprägel (minst 40 % av den förvärvsarbetande befolkningen tillhör landsbygdsnäring) och om landsbygdskommuner med stadsnäringsprägel (minst 60 % av den förvärvsarbetande befolkningen tillhör stadsnäring). Med stadsnäring avses h ä r »industri och hantverk». På sid 88 sägs: »Det framgår tydligt

103 av indextalen att avtappningen varit starkast från kommuner med minst 40 % landsbygdsnärings-befolkning. Landsbygdens stadsnäringskommuner har kunnat h ä v d a sig bättre i konkurrensen med stadsbygden. . . . Intressant är också att notera, h u r indextalen för stadsnäringskommunernas del stiger med stigande industrialiseringsgrad . . . De landsbygdspolitiker som menar, att ökad industrialisering är bästa receptet för landsbygden, om denna skall kunna hålla kvar sin ungdom, kommer m å h ä n d a att kunna använda även dessa siffror som stöd för sina uttalanden. De bör emellertid då ihågkomma, att det uppenbarligen fordras en mycket hög grad av industrialisering för att få en inflyttningsfrekvens som uppväger utflyttningen — en så pass hög grad, att det inte finns mycket utrymme kvar för landsbygdsnäringarna.» Det ovan citerade innehåller upplysningar om att vissa län h a r tappat ungdom, att strömmen till större orter h a r varit stor och att de högindustrialiserade områdena h a r lockat till sig de flesta migrerande ungdomarna. Tabell 7 visar h u r minskning h a r drabbat vissa organisationskategorier. Tabellerna 22—25 innehåller uppgifter om organisationernas föreningstal i relation till v a r a n d r a länsvis, inom olika kommunformer osv. Hur stor procent, som den migrerande ungdomen utgör eller utgjort av medlemskadrarna är

okänt, men en kännedom om h u r rörlighet och föreningsengagemang är relaterade till varandra innebure värdefulla informationer för en bedömning av utvecklingstendenser inom föreningsoch organisationsliv. Det är också en öppen fråga om vissa organisationskategoriers minskning är jämnt eller ojämnt fördelade länsvis, tätortsmässigt eller industriprocentiskt. I tabell 40 följer en sammanställning av antalet föreningar inom organisationskategorierna. En beräkning h a r där gjorts, h u r många föreningar som existerar inom kommuner tillhörande de tre lägsta tätorts- och industriprocentgrupperna (se tabell 26 och 28). En jämförelse mellan de tre lägsta grupperna inom resp. tätortsgrader och industriprocent visar att organisationskategorierna h a r lägre procentiska tal inom tätortsgraderna. I fall den rörlighet Neymark talar om alltjämt visar samma tendenser är det tänkbart att föreningslivet inom kommuner med lägre tätortsgrader eller industriprocent kommer att beröras därav. Frågan kan närmast h ö r a samman med storleken på rekryteringsunderlaget. Då en prognos efterlyses kan konstateras att en sådan inte kan göras. Det är alltjämt för många a n d r a faktorer som inverkar och h u r detta sker fordrar ytterligare undersökningar.

Tabell 40. Antalet föreningar inom de tre minsta tätorts- och industriprocentgrupperna. (Motororganisationerna har utelämnats) Tätortsgrad 1—3 Totalt Abs

°/ /o

Industriproc. 1—3 Abs

% ffil

I. Se R N P. A,

11 828 1 969 2 856 2 301 2 476 4 297

1 840 224 646 385 799 875

15,6 11,4 22,6 16,7 32,3 20,4

4 567 702 1228 832 1 239 2 004

-9

39,5 35,7 43,0 36,1 50,0 46,6

KAPITEL 3

Medlemmarna

Inledning Det tidigare kapitlet h a r haft till uppgift att i helhet beskriva organisation e r n a s struktur och deras utbredning. Den lokala enheten — föreningen — är en organisations utpost som har till ändamål att i den direkta kontakten med individer erbjuda dessa varierande verksamhetsformer och h ä r m e d försöka väcka, utveckla och vidmakthålla deras intresse inte enbart för aktiviteten i och för sig utan även för föreningslivet med syften som h a r utformats enligt huvudorganisationens egenart. De förhållanden som h a r avgörande inflytande på den enskilde individens beslut att inte b a r a söka inträde utan även att utvälja en bestämd förening eller att ställa sig helt utanför denna, är litet kända. Här kan en mängd hypoteser utformas om orsakssammanhang av psykologisk eller sociologisk natur. En djupare insikt i kausaliteten vore självklart en värdefull tillgång n ä r det gäller en strävan att påverka eller styra strömmen av människor, som söker sig till eller lämnar föreningslivet, eller alla dem, som står vid sidan därom. Det följande kapitlet har ägnats att presentera det material, som kunnat utvinnas u r en riksomfattande intervjuundersökning på några grupper ungdom a r och vuxna. Syftet med undersökningen h a r varit att belysa gruppernas förhållande till föreningslivet och h u r deras eventuella medlemskap är relaterat till olika företeelser som utbild-

ning, hemort osv. En mer inträngande kunskap om det psykologiska spel, som påverkar individen att ta ståndpunkt till föreningslivet, fordrar en m e r — än föreliggande — intensivt utformad undersökning av motivations- och miljöfaktorer. 1962-års ungdomsutredning h a r efter sina direktiv att undersöka och besluta om åtgärder för att stödja ungdomsorganisationerna i deras arbete. I kungörelsen av den 4 juni 1964 (nr 510) sägs bl. a. att en ungdomsorganisation skall h a ett minimiantal ungdomar i åldern 12—25 år. Den genomförda undersökningen h a r huvudsakligen inriktats på sådana åldersgrupper dessutom på en grupp vuxna. Åldersgrupperna är: födda 1950 födda 1947 födda 1941 födda 1928—23. Valet av enskilda ungdomskategorier i stället för samlade åldersgrupper t. ex. 15—19 år h a r motiverats av följande skäl. Sammanfattningsvis kan först sägas. Valet av enskilda åldersgrupper bland ungdomar hänger samman med den snabba mognads- och utvecklingsprocess som präglar tonårsgrupperna. Ett urval av IP u r sammanslagna åldersgrupper som moderpopulation skulle vid en statistisk behandling, som avser en beskrivning av enskilda årsgrupper, medföra risker, att materialet vid långt gående uppdelningar på väsentliga

105 p u n k t e r skulle tunnas ut så kraftigt att stadsort. Männen h a r värnpliktsåren tolkningar bleve meningslösa. Att nu bakom sig. En ändring av civilstånd — valet fallit på ovan nämnda åldersgrup- framförallt bland kvinnorna — h a r per är förknippat med bl. a. de sum- skett eller aktualiserats. mariskt redovisade tankegångar, som Föreningsförhållandet kan på olika följer h ä r . sätt tänkas bli influerat av nämnda förFödda 1950. Denna grupp kunde under ändringar. Åldersgruppen står nära friintervjuåret 1964 fira sin 14 :e födel- tidsgruppsålderns översta gräns — 25 sedag. Pubertets- och anpassningspro- år. blem tycks i detta utvecklingsskede få Födda 1928—23. Gruppen utgörs av en påtaglig aktualisering. vuxna i åldern 36—41 år. FamiljebildFöreningslivet kan genom sitt ekono- ning, yrkesliv och bostadsförhållanden miska stöd för fri tidsgrupps verksamhet har normalt fått en mer slutgiltig utta emot större k a d r a r ungdomar från formning. Många i gruppen h a r blivit 12 års ålder och uppåt. En 14-åring föräldrar och barnen kan vara i samma har således haft möjlighet att under ett ålder, som den yngsta h ä r undersökta p a r års tid bli fritidsgruppsdeltagareoch gruppen född 1950. Barnen h a r eventuellt sökt sig till föreningar av olika gå med i föreningslivet. Födda 19W. Denna grupp fyllde 17 slag. år det aktuella året. I denna ålder bruÄven om denna undersökningsgrupp kar pubertetsbekymren gå mot en ner- spänner om sex årsklasser behandlas toning och flyta över i adolescensen. gruppen som helhet. Detta beror på att Individerna h a r grupperats med hän- gruppen omfattar mogna människor, som utvecklingsmässigt kan sägas vara syn till sin yrkesinriktning — antingen en mer nyanserad skolutbildning eller mer psykologiskt homogena än lika förvärvsarbete. Fritidsfrågor och kam- många tonårskategorier. ratproblem h a r de närmast föregående Organisationerna har under en lång åren färgat och färgar alltjämt 17-åring- följd av år rekryterats av dessa åldersens tillvaro. grupper. Många har även varit verkFöreningslivet har u n d e r en 5-års- samma som ledare i olika föreningar. period kunnat utöva sin dragnings- Organisationernas betydelse h a r kanske undergått omvärderingar, som återkraft på tonåringarna. Organisationer med olika ideologiska innehåll h a r er- speglas i ändringar av medlemskapen. bjudit dem sina tjänster. 17-åringen h a r haft tid på sig att bli eller vara Allmänt medlem, lämna föreningen eller helt Intervjuundersökningen h a r således omstå utanför föreningslivets gemenskap. Födda 1941. Individerna är i 23-års- fattat ett urval av följande åldersgrupåldern. En tidigare labilitet i utveck- p e r : lingen har övergått i en stabilisering. födda 1950 (14 år) Skol- och även yrkesutbildning kan födda 1947 (17 år) födda 1941 (23 år) allmänt sägas vara avslutad även om födda 1928—1923 (41—36 år) alltjämt ett visst antal fortsätter sina studier eller yrkesförkovran. Många har Statistiska centralbyrån h a r gjort ursåledes blivit eller h a r sedan flera år valet och genomfört fältarbetet, som varit förvärvsarbetande. I samband började den 3 februari 1964. Intervjumed yrkesanställningen byts ofta bo- ledare hade dessförinnan genomgått en

106 Tabell 41.

Födda

1950 1947 1941 1928—1923 1

Antal

601 600 600 »803

Döda

Emigrerade

Återstår för intervju Abs

°//o

599 597 586 794

99,7 99,5 97,7 98,6

2 1 1

Bortfallet

3 13 8

Ej anträffbara 2 6 16 9

Intervjuer Sjuka Vägrare

3 3 8

6 12 19 33

Abs

%

591 576 548 744

98,3 96,1 93,3 92,4

E t t urvalsfel.

speciell kurs med tillhörande skriftliga prov för denna undersökning. Mer än häften av alla intervjuer genomfördes under februari månads förlopp och avslutades under sista hälften av m a r s 1964. Kodifiering, stansning, hålkortsbearbetning och statistisk rådgivning har Allmänna Marknads- och Opinionsundersökningar AB svarat för. Innan de utvalda personerna besöktes hade dessa per brev underrättats om undersökningen. Beträffande de yngsta åldersgrupperna meddelades även föräldrarna skriftligen. Det ursprungliga uttagna antalet personer, 2 604, minskades genom dödsfall m. m. till 2 576 och av dessa intervjuades 2 459 ( 9 4 , 4 % ) . Bortfallet framgår av tabell 41. Vid bearbetning av intervjuformulären h a r ett ytterligare bortfall skett beroende på att vissa personer varit mentalt efterblivna, inflyttade utlänningar eller vistats huvuddelen av sitt liv utanför Sveriges gränser. Sammanlagt h a r följande antal intervjuer kommit till användning — tabell 42. Tabell 42. Antalet utnyttjade

intervjuer

Födda

Antal

%

1950 1947 1941 1928—1923...

588 573 530 693

97,8 95,5 88,3 86,3

Av det ursprungliga tillgängliga intervjumaterialet — 2 576 individer — återstod för statistisk bearbetning 2 384 (92,5%).

Några förklaringar

Undersökningen avser att kartlägga bl. a. »föreningsvanor och föreningsaktivitet», d. v. s. hur många och vilka föreningar de intervjuade personerna (i fortsättningen benämnda IP) är med i, hur pass aktiv IP är i dessa föreningar m. m. Begreppen förening och medlem är flytande. De har för den skull definierats operationellt enligt nedanstående. Juridiskt sett delas föreningar i två grupper: ekonomiska och ideella. Ekonomiska föreningar h a r lämnats utanför undersökningen. De ideella föreningarna har uppdelats med fackföreningar för sig och nykterhets-, idrottsföreningar m. fl. för sig. Vid sidan av dessa föreningar av riksomfattande karaktär existerar en rad lokala sammanslutningar, gruppbildningar, syjuntor m. m. som ofta har obeständig karaktär men ändå spelar en viss roll både som förening och som samlingspunkt. Eftersom en klar definition saknas, h a r förening därför ansetts vara en sammanslutning som a) haft en livslängd på minst 6 månader;

107 b) har riktlinjer och bestämmelser för sitt arbete; c) h a r flera sammankomster per år; d) h a r minst 10 anknutna personer. Beträffande medlemskap råder olika bestämmelser de skilda organisationerna emellan. Begreppet medlem är därför mångtydigt. I undersökningen har uttrycket »är med» använts och därmed menas a) att veta sig vara medlem eller b) utan att vara medlem ändå flera gånger under året ha deltagit i av föreningen anordnad aktivitet såsom möten, föredrag, utflykter, tävlingar m. m. En indelning av föreningarna i olika kategorier innebär vissa svårigheter, eftersom den kan göras i mer än en dimension. Om med idrottsorganisation avses en förening vars medlemmar sysslar med idrott är föreningens verksamhetsfält avgörande. Om studentorganisation hänförs till organisationer för studenter, blir det avgörande den gemensamma grunden för medlemskap. En idrottsförening för studenter kan alltså föras till bägge grupperna, men i sådant fall sker uppdelningen efter det gemensamma för alla medlemmar, d. v. s. studentidrottsorganisationen anses som studentorganisation o. s. v. Ett register på organisationerna finns i bilaga 2. Om IP:s medlemskap gällt annan i bilaga ej n ä m n d organisation har detta förts in under adekvat rubrik. Medlemskap avser i huvudsak de i bilaga 2 upptagna organisationerna. Därmed utesluts vissa vuxenorganisationer, t. ex. de politiska.

Den siffermässiga behandlingen

Den statistiska bearbetningen i form av procentiska beräkningar kan ske på två olika sätt:

föreningsbeskrivning eller rekryteringsbeskrivning. Vid de pirocentiska u t r ä k n i n g a r n a används i varje enskilt fall ett utgångstal — bastal — vilket står i tabellens huvud. Detta bastal ändras ofta från rubrik till rubrik men måste för att representera statistiskt säkerställda grupper uppnå talet 25. Grupper med antalet tillfrågade mellan 15—25 är statistiskt osäkra grupper och bedöms därefter. När ett bastal underskrider 15 utgör gruppen ett mycket vagt underlag. Tal under 20 har satts inom parentes liksom tillhörande procenttal. För att åskådliggöra bearbetningarna antas här, att ett stickprov/urval berör 1 000 individer. Bland dessa IP finns 500 män och 500 kvinnor. Föreningsanknytningen visar sig vara: »är med» — 400 män 200 kvinnor = 600 IP »varit med» — 40 » 210 » = 250 IP »aldrig med» — 60 » 90 » = 150 IP Genom undersökningen konstateras, att 500 är blåögda; 300 manliga och 200 kvinnliga IP. Undersökningen antas även visa, att anknytningar till förening är bland blåögda: »är med» — 200 män 100 kvinnor = 300 IP »varit med» — 70 » 90 » = 160 IP »aldrig med» — 30 » 10 » = 40 IP Föreningsbeskrivning. Uppgiften är h ä r att först visa h u r många p r o c e n t av föreningarnas medlemmar, som ä r manliga eller kvinnliga. Dessutom h u r många som varit med och aldrig varit med. (Tabell I) Bland alla IP, som »är med» i förening skulle således finnas 67 % män och 33 % kvinnor, som »varit med» 16 % män och 84 % kvinnor o. s. v. Hur många procent av föreningarnas medlemmar utgör nu de manliga och kvinnliga blåögda IP? (Tabell II)

108 Åskådningstabell mansättning

Totalt

I. Föreningarnas samav män och kvinnor. Är med

Varit med

Aldrig med

150 Åskådningstabell III. Organisationsanknytning. Kön. »Är med, varit med, aldrig med».

% Abs

Abs Abs

Kvinnor....

% Abs % Abs

%

40 16 210 84

40 60

400 67 200 33

60 90

Kvinnor 500

Män 500

Totalt 1 000

Är m e d . . . . 600 60 Varit m e d . . 250 25 Aldrig med . 150 15

% Abs

400 80 40 8 60 12

%

200 40 210 42 90 18

Resultat: K a t e g o r i n » ä r m e d » består således till 33 % av manliga och till 17 % av kvinnliga blåögda IP. K a t e g o r i n s o m » v a r i t m e d » består av 28 % manliga och 36 % kvinnliga blåögda IP. K a t e g o r i e n »ald r i g m e d » r y m m e r 20 % manliga blåögda. Rekryteringsbeskrivning. Här är uppgiften att komma underfund om både hur många av kvinnorna och männen, som anknutits eller icke anknutits till de olika organisationskategorierna, och hur dessa förhållanden gäller bland blåögda. (Tabell III) Av alla IP är 60 % föreningsanknutna; av männen 80 % och kvinnor 40 % d. v. s. dessa procenttal anger storleken på hur föreningslivet rekryteras. Hur sker rekryteringen bland blåögda? (Tabell IV) Till föreningarna går således 60 % av alla blåögda. Men hur många av de

manliga eller kvinnliga går till föreningarna? (Tabell V) Resultat: Till föreningarna går 67 % av alla manliga och 50 % av alla kvinnliga blåögda personer. Inom kategorin »varit med» och »aldrig med» är motsvarande procenttal 23 % och 45 % samt 10 % och 5 %. En kännedom likn a n d e denna bör vara värdefull infor-

Åskådningstabell II. Föreningarnas sammansättning av blåögda män och kvinnor.

Åskådningstabell tionsanknytning.

Totalt

Är med 600 Abs

Varit med 250

% Abs

Aldrig med 150

/o

Abs

%

28 36

30 10

20 7

Blåögda Kvinnor....

200 33 100 17

70 90

Åskådningstabell tionsanknytning.

IV. Blåögdas organisa»Är med, varit med, aldrig med». Totalt 500 blåögda

Varit m e d . . . . Aldrig m e d . . .

Totalt

År med Varit m e d . . . Aldrig med. .

Abs

%

300 160 40

60 32 8

V. Blåögdas organisaKön. »Armed, varit med, aldrig med». Män (M) 300

Kvinnor (K) 200

Abs

%

Abs

%

200 70 30

67 23 10

100 90 10

50 45 5

109 mation och vägledning för lämpligt val av åtgärder för att ev. påverka rekryteringen. Ett exempel: Staden X h a r mindre än 10 000 invånare. Ett stickprov tas på stadens pojkar och flickor, som sedan intervjuas. Härigenom får man veta att ca 50 % av alla ungdomar i en given ålder är med i föreningslivet, vilket är värdefullt. Ett ytterligare konstaterande kan göras, nämligen att t. ex. av alla pojkarna i den aktuella åldern är ca 55 % med i förening, ca 35 % har lämnat förening och ca 10 % har aldrig varit med. En mer nyanserad bild har skapats. Denna bild ger i sin tur u p p hov till funderingar kring orsakerna till dessa förhållanden och till spekulationer om vad som kan göras för att bland pojkarna förbättra rekryteringen och organisationsstabiliteten i staden X. Uppläggningen av föreliggande undersökning h a r i stor utsträckning påverkats av uppgiften att försöka skapa förutsättningar för att bedöma dynamiska förhållanden i organisationernas medlemssituation. Detta syfte har försökt lösas genom att på en del punkter använda den s. k. »rekryteringsbeskrivningen» och på andra utnyttja »föreningsbeskrivningen». De ovan demonstrerade beräkningsprinciperna kommer till användning vid olika tillfällen och ger således olika beskrivningar av organisationsförhållandena. Valet av metod blir beroende på vad som i varje enskilt fall skall belysas. I vissa avsnitt kommer endera och i andTabell 43. Intervjumaterialets

Totalt

Antal Män Antal kvinnor

ra båda principerna till användning. För den som läser blir det nödvändigt, att under alla förhållanden observera de bastal, som står i tabellernas huvud, och som används för den procentiska uträkningen. Av olika anledningar h a r det visat sig svårt att med utgångspunkt från föreningsmatriklar komma åt uppgifter om medlemmarnas ålder, utbildning m. m., vilka skulle tjäna som upplysning om organisationernas medlemskadrar. Genom intervjuförfarande blir det ändå möjligt att kunna göra vissa n ä r m a r e beskrivningar. En sådan beskrivning av organisationssamhället görs h ä r och bör ge såväl informationer som uppslag till nya undersökningar. Föreningsanknytning Åldersgrupper. Män. Kvinnor

Tabell 43 innehåller intervjumaterialets uppdelning på åldersklasser och kön. Skillnaden i fördelningen mellan könen varierar mellan 0—4 %. De största olikheterna ligger inom åldersgrupperna födda 1947 och 1928—23. I tabell 44 presenteras de aktuella årskullarnas storlek och fördelning på kön i riket. Uppgifterna är h ä m t a d e ur Statistisk årsbok 1964, sid. 20. En jämförelse mellan tabellerna 43 och 44 visar att männen i urvalet h a r fått en liten underrepresentation i åldersgrupperna 1950, 1947 och 1941. De h a r en m i n d r e överrepresentation i äldsta gruppen.

fördelning på åldersgrupper och kön.

1950 588

1941 530

1947 573

1928—23 693

Abs

/o

Abs

°/ /o

Abs

%

Abs

°/ /o

287 301

28,8 51,1

276 297

48,1 51,8

263 267

49,6 50,3

359 334

51,8 48,2

110 Tabell 44. Befolkningsmängdens

Totalt

Män Kvinnor

storlek och fördelning

1950 118 684

1947 129 596

1928—23 608 287

1941 96 464

%

Abs

%

Abs

°/ /o

60 749 57 935

51,1 48,8

66 281 63 315

51,1 48,8

49 202 47 262

51,0 306176 48,9 302111

Tabell 45. Åldersgruppernas

317 138 133

Abs

% 50,3 49,6

talen, vilket således i n n e b ä r att inom dessa åldrar IP i relativt mindre utsträckning lämnat föreningslivet än 23åringarna som h a r den högsta avgången med 34 % och därnäst de äldsta IP. Inom kategorin »aldrig med» visar sig den yngsta och äldsta åldersgruppen ha de största talen, vilket således innebär att i dessa åldrar finns större k a d r a r av individer, vilka aldrig varit föreningsengagerade. De föreningsgynnsammaste talen h a r 23-åringarna med sina 19 % och därefter den äldre tonårsgruppen med 20 %. Vid en summering av de procentiska talen för »är med» och »varit med» inom envar åldersgrupp för sig erhålls: födda 1950 77% » 1947 80% » 1941 81 % » 1928—23 77% Dessa närmast ovan presenterade procentiska talen visar att minst a/4 av varje åldersgrupp haft kontakt med föreningslivet vilket också kan uttryckas på följande sätt: inom varje åldersgrupp är det mindre än 25 %, som aldrig kommit med i en förening.

anknytning

1950 588 Abs

Är med Varit med

kön.

Abs

Vid bearbetning av undersökningsmaterialet kommer följande termer till användning: »är med», vilket innebär medlemskap, som detta definierats på sid. 107; »varit med» innebär att IP haft medlemskap i någon förening och lämnat denna. Om en IP alltjämt »är med» i en organisation men lämnat en annan innebär detta, att IP inräknas i kategorin »är med» och förekommer således inte under rubriken »varit med». »aldrig med» avser IP, som inte på något sätt haft medlemskap i någon förening av mer eller mindre väl etablerad natur. Tabell 45 innehåller en sammanställning på h u r åldersgrupperna i helhet är fördelade på dessa tre kategorier. Inom kategorin »är med» återfinns för de två yngre grupperna över hälften av antalet IP under det att gruppen född 1941 (23-åringarna) ligger u n d e r 50 %-strecket liksom den äldsta gruppen (36—41-åringarna), som dock ligger mycket nära hälften. Inom kategorin »varit med» h a r däremot de två tonårsgrupperna de lägsta

Totalt

på

till olika

Abs

54 23 23

309 147 117

1928—23 693

1941 530

1947 573

%

kategorier.

%

Abs

54 26 20

249 182 99

°/

Abs

%

338 196 159

49 28 23

/o

47 34 19

Ill Tabell 46. Kategoriernas kön. Är med

uppdelning

Varit med

på

Aldrig med

% Abs °//o Abs %

Abs

50 Totalt 317 Män 1741 55 Kvinnor . . 143| 45 47 Totalt 309 1831 59 Kvinnor . . 126| 41 41 Totalt 249 156 63 Kvinnor . . 93 37 28—23 Totalt 338 2161 64 Kvinnor . . 122| 36

138 521 38 86| 62 147 511 35 96| 65 182 73 40 109 60

133 611 46 72| 54 117 421 36 75| 64 99 34 34 65 66

196 901 46 106 54

159 531 33 106 67

Den utsträckning, i vilken de olika kategorierna består av män eller kvinnor, visas i tabell 46. Inom kategorin »är med» ökas med högre ålderstal successivt den relativa procenten för männen från 55 % i den yngsta till 64 % i den äldsta gruppen. Däremot minskas vid stigande ålder successivt den relativa procenten för kvinnorna från 45 % till 36 %. Inom kategorin »varit med» visar de två tonårsgrupperna att de manliga procentsiffrorna sjunker mellan 14 till 17 år u n d e r det att kvinnornas stiger. De två äldre kategorierna visar en rakt motsatt tendens d. v. s. det proportionella antalet män som försvinner ökar från

Tabell 47. Organisationsanknytning

bland män

1950 588 Totalt

M Abs

Abs

och kvinnor

1947 573 K

°/

20-årsåldern till 40 år, medan kvinnornas sjunker. Inom kategorin »aldrig med» sker en successiv nedgång av proportionen män, som aldrig deltagit i föreningsliv, under det att kvinnornas relativa del successivt ökar. Sammanfattningsvis kan sägas: att föreningarnas medlemskadrar består av proportionsvis fler män än kvinnor allt efter stigande åldersklasser; att i yngre åldrar försvinner proportionsvis fler kvinnor än män från föreningarna, under det att förhållandet utjämnas något könen emellan inom de två äldre grupperna; att proportionen män bland dem som aldrig kommit in i föreningslivet successivt minskar under det att procenten kvinnor ökar vid övergången från de yngre till äldre grupperna. Tabell 47 visar h u r stor procent av hela åldersgruppen som andelen män eller kvinnor utgör inom kategorierna »är med», »varit med» eller »aldrig med». Inom kategorin »är med» innehar männen i alla åldersgrupperna det största procenttalet även om kvinnorna som det visats i tabell 43 h a r de högsta absoluta talen i åldersgrupperna födda 1950, 1947 och 1941. Inom kategorin »varit med» är rollerna ombytta, så att kvinnorna visar de procentiskt högsta avgångssiffrorna.

M 0/

/o

/o

Är m e d . . . 174 30 Varit med. 52 9 Aldrig med 61 11

143 24 86 14 72 12

Abs

1941 530 K

M /o

126 22 96 17 75 13

materialet.

1928—23 693 K

% Abs °/ Abs °//o Abs

183 32 51 9 42 7

av totala

M /o

Abs

K

°/

Abs

%

/o

156 29 73 14 34 47

93 18 109 20 65 12

216 31 90 13 53 8

122 18 106 15 106 15

112 Tabell 48. Organisationsanknytningen inom gruppen män och kvinnor. 1941, 1928—23.

Totalt

1947,

1928-—23

1950,

M

K

M

K

M

K

M

K

°/ /o

°/

%

%

°/ /o

%

%

%

66 18 15

42 32 25

59 28 13

35 41 24

60 25 15

36 32 32

/o

61 18 21

48 29 24

Den största differensen, 8 %, mellan könen finns inom 17-årsgruppen. Inom kategorin »aldrig med» visar ånyo kvinnorna de största procentsatserna, som anger i vilken utsträckning som föreningsanknytning uteblivit. I tabell 43 återfinns uppgifterna p å antalet män och kvinnor som förekommer i urvalet. Tabell 47 visar hur många män och kvinnor som inom hela grupperna p å olika sätt är eller varit föreningsbundna. Den följande tabellen, nr 48, innehåller den procentuella fördelningen inom män och kvinnor på de olika kategorierna »är med», »varit med» och »aldrig med». Inom kategorin »är med» är av alla män inom grupperna mellan 59—66 % medlemmar i förening under det att kvinnornas relationstal ligger mellan 13 till 24 enheter lägre. Den minsta olikheten visar 14-åringarna. Inom kategorin »varit med» kan konstateras att kvinnorna i högre procent än m ä n n e n lämnat föreningslivet. Det största procenttalet håller kvinnorna i 1941-års grupp (41 % ) . Skillnaden mellan könen är mest markerad i gruppen född 1947, där 14 enheter skiljer. Inom kategorin »aldrig med» uppvisar återigen kvinnorna de relativt högsta siffrorna. I den äldsta gruppen h a r nära en tredjedel av dem aldrig varit för-

eningsanknuten, d. v. s. lika många som de som lämnat förening.

Sammanfattning Med utgångspunkt från de presenterade tabellerna kan sägas: att totalt sett i varje åldersgrupp omkring 50 % av I P »är med» i föreningslivet; att inom varje grupp h a r över 75 % haft kontakt med föreningsliv; att bland männen 59—66 % » a r m e d » ; att bland kvinnorna förekommer medlemskap till 42—48 % i d e två yngre åldersgrupperna men endast till drygt 35 % i de äldre g r u p p e r n a ; att kvinnorna visar större benägenhet att försvinna u r organisationerna.

Olika organisationer. Rekrytering. Medlemskap

I den följande redogörelsen h a r organisationerna indelats i de huvudgrupper, som omnämns i kap. 2. Organisationerna: idrottsorganisationer I scoutorganisationer Se studentorganisationer St religiösa organisationer R motororganisationer M skolorganisationer Sk nykterhetsorganisationer N politiska organisationer P andra organisationer A

113 Tabell 49. Antalet anknytningar

Totalt

I Se St R M Sk N P A Summa medlemmar

till olika organisationer. »Är med»

1950 588

1947 573

1941 530

1928—23

1928—23 693

Abs

%

Abs

%

Abs

%

Abs

°/ /o

152 131

26 22

170 77

30 13

88 1 14 36

51 11 38 42 62 92

9 2 7 7 11 16

137 50 39 20 27 31 59 53 89

26 9 7 4 5 6 11 10 17

159 42 5 64 43 10 72 106 192

23 6 1 9 6 1 10 15 28

2 6

505 I alla tabeller kommer för enkelhetens skull förkortningarna att användas. En individ kan gå in i en förening och skaffar sig således ett medlemskap. Han kan gå in i ytterligare en förening och h a r då två medlemskap. De två föreningarna redovisar var för sig denna individ som en medlem, vilket vid en totalsummering blir två medlemmar. Personen ifråga är då dubbelansluten. En och samma person kan h a medlemskap i mer än två föreningar och h a r således flera medlemskap. Eftersom huvudorganisationerna är många och deras sammanlagda föreningstal numerärt stort, kan en och samma individ bli anknuten till två föreningar, hemmahörande i skilda organisationskategorier t. ex. nykterhetsrubricerad och politisk organisation, och redovisas som två medlemmar. Dessa dubbelanslutningar är inte ovanliga. I den närmaste följande redogörelsen belyses förhållandet mellan individer, medlemskap och medlemmar. Tabell 49 innehåller i absoluta tal och procenttal antalet IP, som återfinns inom de olika organisationsområdena. Antalet medlemmar som organisationerna sammanlagt redovisar n ä r m a r sig 8—614584

1950, 1947, 1941,

det totala antalet IP inom åldersgrupperna. I tabell 45 återfinns uppgifterna på h u r många IP, som uppgett sig vara med i någon organisation. Genom att dividera de inom varje åldersgrupp summerade medlemstalen för kategorin »är med» med antalet föreningsanknutna IP erhålls en kvot som anger h u r många medlemskap i medeltal, som varje föreningsanknuten IP h a r i varje åldersgrupp.

1950 1947 1941 1928—23..

Medlemmar

Individer

M: I = Medlemskap

505 543 505 693

317 309 249 338

1,6 1,8 2,0 2,1

Av ovanstående framgår att antalet medlemskap per individ ökar m e d stigande ålderstal. Att de 14-åringar som är med kan visa ett relationstal över 1, måste också beaktas ur den synvinkel att de politiska organisationerna inte tillåter medlemskap förrän vid fyllda 14—15 år, att motororganisationerna knappast kan vara aktuella med hänsyn till bestämmelserna för moped- och

114 Tabell 50. Olika organisationer.

88 (1) (14) 36

38 43 (1) (100) (9) (64) 16 44

51 (11) 38 42 62 92

Summa medlemmar

23 45 (8) (73) 27 71 19 45 29 47 51 55

Kvinnor.

Totalt Abs

% Totalt Abs

/o

26 38

152 131

46 57

30 44

170 77

44 29

88 (1) (14) 36

51 (11) 38 42 62 92

28 55 (3) (17) 11 29 23 55 33 53 41 45

45 223

> Är

med» 1928—23

87 159 138 55 42 23 (5) (5) (100) 30 64 19 88 43 38 (10) (6) (60) 61 72 44 62 106 66 62 192 119

74 50 65 41 89 61 64 64 61

(5) (36) 20 56

%

r a r n a 23 år och därefter i tur och ordning 17 år, 14 år och 40 år. I nästa tabell, 52, visas h u r stor del av könen som är ansluten till de olika organisationstyperna, oavsett om de h a r medlemskap i flera föreningar eller ej. Idrottsorganisationerna t a r huvudparten av de föreningsengagerade männen, vilket är mest uttalat i 40-årsgruppen. Bland kvinnorna intar inte idrottsföreningarna samma dominerande ställning som bland männen. De båda flickgrupperna h a r de högsta relativa talen. Scoutarbetet har sina gynnsammaste siffror i tonårsgrupperna. Där föreligger också de största skillnaderna mellan könens relativa tal.

Olika organisationer.

51.

137 101 50 25 20 13 39 16 27 24 31 19 59 38 53 34 89 54

körkortsålder och att studentorganisationerna också ligger utanför möjligheten för dem. Medlemmarnas uppdelning på män och kvinnor framgår av tabellerna 50 (män) och 51 ( k v i n n o r ) . Det sammanlagda antalet manliga medlemmar i organisationerna stiger n u m e r ä r t alltefter som åldrarna höjs. Att den äldsta gruppen män h a r en hög siffra beror dels på att urvalet innehåller fler individer och dels på att antalet är relativt högre, som framgår av tabell 46. I de olika organisationerna finns enligt detta material sammanlagt det minsta antalet kvinnliga medlemmar i åld-

I Se St R M Sk N P A

74 62

170 126 77 48

70 56

152 106 131 74

Tabell

1928—23

% Totalt Abs % Totalt Abs % Totalt Abs

Totalt Abs

S:a medlemmar

»Är med»

1950 I Se St R M Sk N P A

Män.

Totalt Abs 137 50 20 39 27 31 59 53 89

36 25 7 23 3 12 21 19 35 181

% Totalt Abs % 26 50 35 59 11 39 36 36 39

159 42 (5) 64 43 (10) 72 106 192

21 19

13 45

45 70 5 12 (4) (40) 28 39 40 38 73 38 235

115 Tabell 52. Medlemsanknytning

till olika organisationer. Kön. »Är med». 1950

Totalt

I Se St R M Sk N P A

1950, 1947, 1941,

1928—23.

1928—23

M

K

M

K

M

K

M

K

%

%

%

/o

%

°/ /o

°/ /o

%

37 26

15 19

46 17

15 10

3 6

2 7

8 3 10 7 11 18

10 1 4 8 11 14

13 9 3 9 1 4 8 7 13

38 6 1 5 11 2 12 18 33

6 5

38 10 5 6 9 7 14 13 21

Student- och skolorganisationer har sina högsta siffror i skolålderns och studentåldrarnas grupper. Endast de 17åriga ynglingarna h a r en hög relativ siffra för skolorganisationer. De religiösa samfunden h a r för varje åldersgrupp högre relativa siffror bland kvinnorna med de högsta talen i den yngsta och den äldsta åldersgruppen. Motororganisationer blir aktuella först i och med körkortsåldern, vilket också visas av männens siffror. Få kvinnor är hemma där. Nykterhetsorganisationerna visar bland männen en ökning av de procentiska talen i de två äldre grupperna. Där kan också männen uppvisa högre relativa tal än kvinnorna. Motsatsen råder i de två yngre åldrarna. De politiska förbunden får ökade frekvenser i de äldre grupperna. Den yngsta kan genom de politiska ungdomsförbundens ålderbestämmelser inte bli medlemmar, varför inga anslutningar finns i den yngsta gruppen. De 17åriga flickorna och kvinnorna i äldsta gruppen h a r höga relativa tal. Andra organisationer får en ökad anslutning med stigande ålderstal bland männen, som med undantag av den

14 2 1 8 12 22

yngsta gruppen också h a r högre siffror än kvinnorna. För att belysa medlemskapet ställs de i tabell 50 och 51 summerade talen i relation till antalet män och kvinnor, som uppger sig vara med i föreningsliv enl. tabell 46. Medlemmar

Individer

M: I = ! Medlemskap

Män 1950 1947 1941 1928—23.

282 331 324 458

174 183 156 216

1,6 1,8 2,1 2,1

Kvinnor 1950 1947 1941 1928—23.

223 212 181 235

143 126 93 122

1,6 1,7 1,9 1,9

Enligt ovanstående h a r männen i de två äldsta grupperna mer än två medlemskap under det att kvinnorna i samma åldersgrupp nästan n å r u p p till två medlemskap. Inom 17-årsgruppen h a r ynglingarna ett högre antal medlemskap än sina jämnåriga kvinnliga kamrater. I den yngsta gruppen h a r IP i båda könen samma grad av medlemskap.

116 Tabell

53. Ett eller flera

E n förening Tre

»

Kön. 1928—23

1950 Totalt

1928— 23.

medlemskap. 1950 , 1947, 1941,

K

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

297 301

276 297

263 257

359 334

%

% %

%

% %

%

% %

%

%

°//o

22 19 8 3 1

23 23 9

22 15 7

19 18 9 5

21 21 12 6

18 14 6 3

12 12 9 7

11 17 11 9

11 13 8 6 4

12 15 9 9 6

11 11 7 3 2

12 7 7 5

En individ kan således h a medlemskap i flera föreningar. Tabell 53 visar h u r IP fördelas med hänsyn till antalet medlemskap. I n o m de två yngsta åldersgrupperna är det vanligare med ett eller två medlemskap än vad det är i de två äldre grupperna där fler medlemskap än ett eller två är framträdande. Mellan könen råder den skillnaden att männen överallt h a r högre relativa procent än kvinnorna. Det bör dock påpekas att även kvinnorna uppvisar tre eller flera medlemskap. Relationerna mellan dem som »är med» i en förening och dem som »är med» i fler än en förening återges i tabell 54.

Av tabellen framgår att IP oftare är medlem i fler föreningar än i endast en. I fler föreningar återfinns från den yngsta till äldsta gruppen 57 %, 64 %, 75 % och 77 %. Tabell 55 innehåller fördelningen mellan män och kvinnor vid medlemskap i en förening. Relationen mellan könen är inte enhetlig. Vid ett medlemskap h a r den yngsta och näst äldsta gruppen kvinnor det högsta procenttalet medan bland 17-åringar och 40-åringar h a r männen det högsta. IP kan vara anslutna till olika organisationsslag. Tabell 56 innehåller en fördelning av totala antalet I P , som h ö r hemma i endast en förening. Denna tabell kompletteras av tabell 57 där I P fördelas på skilda organisa-

Tabell 54. Antal

1950, 1947, 1941, 1928—23.

Medlemskap i en eller flera föreningar

föreningsanknytningar

Sex—flera föreningar

1928—23 338

1941 249

1947 309

1950 317

Totalt

»AV med».

Abs

°//o

Abs

%

Abs

%

Abs

/o

132 111 49 19 4 2

43 35 15 6 1

111 101 53 27 8 9

36 32 17 9 3 3

62 66 48 36 10 27

25 27 20 14 4 10

79 92 57 40 28 42

23 27 17 12 8 12

117 Tabell 55. Med i en förening. Relation mellan män och kvinnor.

Totalt

En förening

1928—23

79 M

K

M

K

M

K

M

K

%

°/ /o

%

%

%

%

%

%

tionstyper, när bastalen anger h u r många IP som »är med» i endast en förening. Följande iakttagelser kan göras i tabell 57. Tabell 56. Ett medlemskap.

Idrottsorganisationen intar bland männen den främsta platsen med de relativt största bidragen från mellangrappernas män. Den h a r mycket låg p r o centisk del bland de äldsta kvinnorna

Art av organisation. 1947

1950 Totalt

I Se St R M Sk N P A

1950, 1947, 1941, 1928—23. 1941

Kön.

1928—23

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

287 301

276 297

263 267

359 334

%

°/

%

% %

°/

% %

%

°/ /o %

5 6

8 7

6 2

10 2

2 1

2 1

1 2

2 1

1 1

2 2 3

1 2 4

1 1 4

1 2 4

/o

/o

3 4

4 Ta&eZZ 57. Ett medlemskap.

/o

2 2

1 2

2 2 3 3

2 1 1 3

1 2 4 3

1 2 1 2

Art av organisation.

1950, 1947, 1941, 1928—23. 1947

1941 K

Kön.

1928 —23

M

K

M

K

M

K

M

K

%

%

%

%

%

%

%

%

I Se St R M Sk N

35 32

13 16

46 10

13 10

3 3

15 7 3 21 1

9 11

2 5

2 9

A

10 7 3 14

6 13 25 20

15 15 21

9 9 30

11 23 34

Totalt

7 10 14 10 14

118 och når bland de övriga kvinnogrupp e r n a endast upp till högst 15 %. Scoutförbunden samlar många av pojkarna i den yngsta gruppen. I 17-årsgruppen utgör emellertid pojkarna lika stor procent som flickorna. I de två äldre grupperna finns enstaka medlemskap endast bland kvinnorna och då med några procent mer för 23-åringarna. Studentoch skolorganisationerna vänder sig var för sig till vissa åldersgrupper och bland de manliga 17-åringa r n a finns en tioprocentig anknytning till skolans föreningsliv där de kvinnliga endast uppvisar 6 %. Liknande relationer visar också studenterna i gruppen född 1941. Religiösa samfund h a r i den yngsta gruppen fått en stor anknytning bland 14-årsflickorna. Den är t. o. m. den främsta. Även i de andra åldersgrupperna är det kvinnliga intresset stort och talen är alltigenom relativt högre än männens. Motororganisationerna samlar här endast män i de äldre åldrarna. Nykterhetssammanslutningarna kan inom varje åldersgrupp uppvisa högre relationstal för kvinnorna och de högsta talen i mellangrupperna. Politiskt organisationsliv h a r i de tre äldre kvinnogrupperna en stor anslutning. Männens procentuella siffror är inte lika höga. Andra organisationer omfattar flera j olika aktiviteter och vänder sig till

;

Tabell 58. Medlemskap

;

många olika intresseriktningar, vilket också kommer till uttryck i genomgående relativt hög anknytningsprocent framför allt bland 40-åringarna. Kvinnorna företer mer än männen enstaka medlemskap i dessa organisationer. Av tabell 54 framgår att huvudparten av dem som »är med» h ö r hemma i flera föreningar. Tabell 58 innehåller en uppställning på h u r män och kvinnor fördelar sig vid två—fyra dubbelanknytningar. Från tabell 54 skulle också dubbelanknytningar till ännu flera organisationer kunna tas upp men med hänsyn till att frekvenserna i de flesta fall är låga blir en ytterligare uppspaltning relativt oanvändbar ur bedömningssynpunkt. Tabell 58 innehåller fördelningen på män och kvinnor bland IP med två— fyra medlemskap. Männen är oftare anknutna till flera organisationer än kvinnorna och skillnaden uppgår i ett fall ända till 46 enheter, nämligen i 40-årsgruppen vid anknytning till fyra föreningar. En jämförelse mellan åldersgrupperna visar att den genomsnittligt minsta olikheten framträder i den yngsta gruppen. Den oftast förekommande formen av flera anknytningar är medlemskapet i två föreningar. Med utgångspunkt från de i tabell 54 påvisade frekvenserna av två organisationstillhörigheter erhålls tabellerna 59 och 60. Männens och kvinnornas engagemang i olika föreningar åskådliggörs där i vilken ut-

i två—fyra föreningar.

Kön.

1928—23 1928—23

M % K % % M % K % M % K % M % K % Två föreningar Tre föreningar Fyra föreningar

59 55

41 45

58 64 63

42 36 37

70 63 64

30 37 36

59 58 73

41 41 42 27

119 Tabell

I Se St R M Sk N A

59. Två

medlemskap. Art

av organisation

1950,

-23. K ö n .

1928—23 K

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

287 301

263 267

359 334

%

°/ /o

%

%

% %

%

% %

%

% %

10 9

16 10

5 9

10 4

16 5

6 4

• 7

11 2 1

6 2

10 1

2 3

3 1 1 3 5

2 1 1 2 5

3 2 1 3

2 1

1 2

1 3

2 6

3 6

2 6

2 6

3 4

2 7

Tabell 60. Två medlemskap.

1 4 4

r\ 4

2 2 6 3

Art av organisation. 1950, 1941, 1928—23 1941

1950 Totalt

2 1 2 1 1

Scoutarbetet h a r många intresserade framförallt bland flickorna i de yngsta åldrarna men kan också visa en relativt hög procent i de a n d r a åldersgrupperna. De religiösa samfunden och nykterhetsorganisationerna höjer i flera fall sina relativa tal vid en jämförelse med tabell 57 för enstaka medlemskap. För politiska föreningar stiger också de relativa talen och framför allt för manliga IP. Andra organisationer följer samma trend som de övriga organisationerna. Tydligen h a r idrottsorganisationerna

sträckning de procentuellt tillhör envar av de olika organisationerna. I tabell 61 visas de vanligaste kombinationerna mellan två organisationskategorier. En relativt vanlig är medlemskap i två föreningar, som h ö r till samma kategori t. ex. IOGT och IOGTSc. Tabell 59 kompletteras av tabell 60 där IP fördelas med hänsyn till organisationstillhörighet med utgångspunkt i antalet som är med i två föreningar. Vid dubbelanknytningarna spelar idrottsrörelsen en framträdande roll inom samtliga åldersgrupper. Kvinnornas relationstal är lägre än männens.

I Se St R M Sk N P A

1941, 1928-

1947,

Kön. 1923-- 2 8

M

K

M

K

M

K

M

K

%

%

%

%

%

°//o

%

%

70 42

33 58

73 22

40 26

13 24

6 11

10 7 5 10 15 25

35 25 10 35

67 6

27 2 2 14

65 11 4 2 13 4 37 26 17

20 15 40

17 20 37

37 3 3 21 24 55

2 11

7 26 29 31

120 Tabell 61. Kombinationer av medlemskap mellan idrotts- och övriga organisationer samt mellan scoutförbund och övriga organisationer.

Totalt

I+Sc I+R I+N I+P I+A Sc + R . . . , Sc+N Sc+A Andra kombinationer

1941 1928—23

%

%

%

%

,3 11 1

11 3 3 10 10

5 5 18 11 5

2 1 5 4 15

7 5 6 9 17

en hög frekvens och måste följaktligen mer än a n d r a organisationer förekom'ma vid två-kombinationer. Tabell 61 belyser sådan kombination, genom att idrottsengagemang h a r förenats med andra intressen. Eftersom scoutarbetet i den yngsta gruppen också h a r höga relativa tal medtas även kombinationer med detta. Om de olika procenttalen i tabell 61 summeras för idrottens kombination

Tabell 62. Tre medlemskap.

I Se St R Sk N P A

1950 42% 1947 37% 1941 44% 1928—23 27% Görs motsvarande summering av scoutarbetets kombinationer, inklusive idrottsrörelsen överst i tabellen (23 % ) , erhålls för gruppen född 1950 43 %. Detta innebär, att scoutarbetet i den yngsta gruppen är något mer kombinerat med annan verksamhet än idrottsrörelsen. Förutom att anknytningar till två föreningar förekommer, kan av tabell 54 konstateras, att 3-föreningskombinationen företer relativt höga värden. Tabell 62 visar frekvensen av sådana anknytningar. Denna tabell kompletteras av tabell 63 där IP fördelas p å olika organisationer med utgångspunkt i det antal som är med i tre organisationer. Att varje organisation får höjda relationstal jämfört med de redovisade talen i tabellerna 57 och 60 framstår tydligt. De högsta frekvenstalen finns inom idrott, scouting och a n d r a organisationer.

Art av organisation. 1950

Totalt

med andra intresseområden förekommer de idrottsliga dubbelanknytningarna i följande frekvenser:

1950, 1947, 1941, 1928—23.

1941 Kön.

1928—23

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

287 301

276 297

263 267

359 334

%

V.

%

%

% %

%

% °//o

%

% %

6 4

8 5

5 4

7 3

11 4

4 3

7 3 1

3 3

4 1

2 1 2

1 1 1

2 1 3

1 1 1 3 2

3 1 1 2 3

1 2 1 3 4

6 1 1 3

2 1 1 3 3

5 3 1 1 2 2 3 3

1 3 6

1 3 6

2 3 6

/o

2 3 4 4

K

2 1

121 Tabell 63. Tre medlemskap.

Art av organisation.

1950, 1947, 1941, 1928—23.

1950 Totalt

I. Se R N, P. A.

M

K

M

K

M

K

M

K

(19)

(18)

%

/o

%

%

%

0/

/o

/o

%

81 52 15 15

64 55 32 36

88 35 12 12 26 29

(58) (42) (42) (21) (32) (42)

63 27 3 23 33 37

(39) (50) (11) (28) (39) (39)

61 12 18 12 36 66

21 17 38 21 42 83

Riksorganisationstillhörighet

Vid sidan av den riksorganiserade verksamheten finns föreningsaktivitet av mer lokal karaktär. Dessa — ofta m i n d r e — föreningar sysselsätter sig med uppgifter, som tillgodoser vitt skilda intresseområden. Livslängden på sådana m i n d r e organisationstyper liksom fastheten i deras struktur är litet kända. Här avses endast att belysa den utsträckning i vilken IP anslutit sig till ifrågavarande organisationstyper. Närmast visas h u r anknytningen ser ut vid en sammanslagning av kategorierna »är med» och »varit». Här förekommer dubbelanslutningar mellan riksorganisationer och icke riksorganisationer. Tabell 64 kompletteras av tabell 65 där bastalen utgörs av det antal IP som Tabell 64. Medlemskap

Riksorg Ej riksorg Vet ej

gått in i någon förening oavsett om IP f. n. »är med» eller »har varit med». Att tillhöra en riksorganisation är vanligast. Männen h a r nästan alltigenom en relativt högre procent. Ett undantag möter i tabell 65 där åldersgruppen 1947 visar en högre siffra för kvinnorna och åldersgruppen 1941 där samma relativa siffra förekommer. En inte obetydlig anslutning till »ej riksorganisationer» förekommer och männen h a r alltigenom högre relativa tal. Inom de äldre åldersgrupperna är siffrorna högre och en tendens syns föreligga att med stigande ålder sker allt oftare ett inträde i sådan förening. En relativt hög procent är okunnig om de tillhör en riksorganisation eller inte. Den bristande kännedomen är störst inom de båda mellangrupperna

i riksorganisation. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. varit med». 1950

Totalt

1928 —23

1947 Kön.

»Armed,

1928—23

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

287 301

276 297

263 267

359 334

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

69 10 12

71 12 12

66 8 12

66 16 18

70 21 21

63 11 15

69 23 21

74 30 23

64 16 18

55 28 12

72 33 5

57 22 10

K

122 Tabell 65. Medlemskap

i riksorganisation. 1950, 1947,1941, varit med».

Totalt

Ej riksorg Vet ej

1928—23

K

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

226 229

234 222

229 292

306 228

%

% %

°/ /o

°/

/o

%

% %

%

% %

89 13 15

91 15 15

84 20 23

85 15 20

85 29 26

85 35 27

84 36 16

84 39 17

87 11 15

/o

82 25 25

85 21 24

83 32 14

den yngsta gruppen relativt lägre när IP inte tillhör riksorganisation.

När sker föreningsanknytningen

Tidpunkten för anslutningen till föreningslivet h a r sitt intresse med hänsyn till förhållandet mellan åldersutveckling och förmåga till det sociala samspel som krävs genom deltagandet i ett reglerat och målinriktat gruppliv. F ö r organisationernas rekrytering av nya medlemmar spelar denna problematik en betydelsefull roll. Motivations- och anpassningsfrågor lämnas därhän. I tabeller visas frekvenserna för anknytningen vid olika tidpunkter. Två frågor kan ställas: I vilken ålder sker den tidigaste föreningsanknytningen? Hur ser anslutningsfrekvensen ut? I tabell 67 återges det uppgivna tidigaste årtalet för inträde i förening inom »Är med

1928—23

1950 Är med

K

M

66. Medlemskap i riksorganisation. 1950, 1947, 1941, 1928—23. varit med.» (Riks. = R; Ej Riks = ER; Vet ej = VE)

Totalt

»Armed,

Tot

med relativt högre tal gällande männen. Denna okunnighet kan ev. tas som ett kriterium på antingen IP:s bristande engagemang i föreningslivet eller en organisations oförmåga till information. Nu följer närmast en beräkning av relationerna mellan IP, som »är med» och »har varit med», när de antingen tillhör riksorganisation eller inte. En felkälla vid dessa beräkningar är att samma individ kan tillhöra båda kategorierna. Tabell 66 visar den procentiska fördelningen. Med undantag av den yngsta åldersgruppen visar sig de procentiska talen för kategorin »är med» vara relativt större bland dem som tillhör »ej riksorganisation» eller »vet inte». Orsakerna till dessa förhållanden kräver ytterligare undersökningar innan några kausalsammanhang kan påvisas. Kategorin »varit med» är med undantag av Tabell

1928—23. Kön.

R

ER

VE

R

E R VE

R

ER

VE

R

ER

VE

123 110

%

%

/o

°/ /o

% °/

%

%

/o

%

% %

72 28

72 28

74 26

69 31

77 23

57 43

78 22

67 33

62 38

83 17

/o

73 27

75 25

123 Tabell 67. Tidigaste inträde i 1950, 1947, 1941 Född 1950 1947 1941

förening.

Tidigaste inträdesår

Antal

1952—53 1950—51 1944—45

2 3 2

de tre yngre åldersgrupperna för »är med» och »varit». Värdet av dessa tidiga föreningsanknytningar lämnas i detta sammanhang utan kommentarer. Tydligen kan dock mycket små barn enrolleras i medlemsförteckningarna. De följande tabellerna 68—73 belyser i vilken utsträckning anknytning h a r skett under olika två-årsperioder. Tabellerna innehåller de sammanlagda frekvenserna för kategorierna »är med» och »varit» d. v. s. det gäller alla som gått in i föreningslivet. Tabell 68 kompletteras med tabeller-

na 69 och 70 där frekvenserna i anslutning under olika år ställs i relation till det antal IP, som gått in i föreningslivet. I tabellerna anges såväl absoluta tal som procenttal, men någon fördelning görs inte på män och kvinnor. Den äldsta åldersgruppen spänner över sex olika årsklasser. De siffror som presenteras i tabell 70 ger inte uppgifter för var och en av dessa sex årsklasser utan de sammanlagda anknytningarna för gruppen totalt och för grupperna födda 1925—23 och 1928— 26. Härvid avgränsas tiden t. o. m. 1951 d. v. s. en tidsperiod, som motsvarar den maximala spännvidden hos gruppen född 1928, d. v. s. 23 år. Vid en total summering för den äldsta gruppen t. o. m. året 1942—43 i tabell 70 framgår att 64 % av alla anknytningar då skett. När motsvarande summering endast görs för de tre äldsta årsklasserna (födda 1925—23) erhål-

Tabell 68. Frekvens och tidpunkt för föreningsanslutning. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med». 1950

Totalt

1928—23

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

287 301

276 297

263 267

359 334

%

°/ /o

%

°/ /o

%

°/ /o

%

% °/

%

°/ /o

/o

K

/o

Inträdesår: 1930—31 1932—33 1934—35 1936—37 1938—39 1940—41 1942—43 1944—45 1946—47 1948—49 1950—51 1952—53 1954—55 1956—57 1958—59 1960—61 1962—63

2 7 21 23 24

2 6 21 26 25

1 2 8 20 21 24

1 1 9 16 23 17 14

1 9 14 26 19 14

1 1 8 17 19 15 13

1 8 12 13 16 16 6 5 5

6 10 16 21 16 8 5 5

1 1 9 15 10 12 16 3 4 5

1 3 6 6 10 13 10 6 3 3 3 2 2 2 2 2 1

1 3 6 7 11 16 10 8 4 4 4 2 3 2 3 3

2 3 6 6 9 10 9 5 2 2 2 2 2 2 2 1 2

124 Tabell 69. Frekvens och tidpunkt för föreningsanslutning. 1950, 1947 och 1941. »Är med, varit med».

Totalt

431 Abs

% Abs V

Abs

%

6 40 65 68 87 83 31 24 27

1 10 15 16 20 19 7 6 6

/o

Inträdesår: 1946 1948—49... 1950—51.. . 1952—53... 2 1954—55... 12 3 1956—57... 41 9 1 9 5 8 — 5 9 . . . 121 27 1960—61. . . 136 30 1 9 6 2 — 6 3 . . . 143 31

3 6 49 89 129 98 80

1 1 11 20 28 21 18

les 68 % och för gruppen 1928—26 60 %, vilket innebär att de allra äldstas, födda 1925—23, anknytning under en 20-årsperiod skett i något större utsträckning under yngre år än för de övriga, födda 1926—28. Efter år 1940—41 förändras synbarligen situationen. Gruppen född 1925— 23 får en nedgång i antalet som blir anknutna. Denna iakttagelse pekar på en nedgång i anknytningsfrekvensen vid åldern 18—20 år. Tabell 70. Frekvens och tidpunkt för föreningsanslutning 1928—23, 1925—23 och 1928—26. »Är med, varit med». 1928 —23 1925 —23 1928—26 Totalt

Inträdesår: 1933 1934—35... 1936—37... 1938—39... 1940—41... 1942—43... 1944—45... 1946—47... 1948—49... 1950—51... S:a

277 Abs

% Abs °//o

Abs

%

33 43 44 69 92 66 45 23 20 19

6 8 8 13 17 12 8 4 4 4

8 15 15 19 46 53 25 15 11 13

3 6 6 8 18 19 10 6 4 3

25 28 29 50 46 13 20 8 9 6

9 10 10 18 16 5 7 3 3 2 83

85 En jämförelse med gruppen födda 1941 i tabell 69 visar även inom den en sänkning vid motsvarande ålder d. v. s. åren 1958—59, 1960—61. Vidare kan den iakttagelsen göras, att den äldsta gruppen i helhet h a r en hög anslutningsfrekvens u n d e r en period på drygt sex år (åren 1938—43) som motsvarar IP:s ålder från 15—20 år. Denna uppgång i anknytningsfrekvensen m ä r k s tydligare hos den allra äldsta gruppen, född 1925—23, n ä r I P befinner sig i 15-årsåldern och närmast däröver — d. v. s. perioderna 1938—39 och 1940—41. Då de tre yngre grupperna, födda 1928—26, befinner sig i åldern 15 år och uppåt, erfares att även h ä r h a r skett en förhöjning av antalet inträden vid motsvarande tidpunkt. I de två yngsta g r u p p e r n a 1950 och 1947 förmärks t. o. m. en tydlig ökning, då dessa befinner sig i åldern 11—13 år. Med hjälp av tabell 68 kan beräknas h u r många i grupperna som före 12— 13-årsåldern gick in i föreningslivet, tabell 71. Att de två yngre åldersgrupperna h a r högre procenttal måste ses mot bakgrunden av att de genom sin ungdom h a r antalet inträden koncentrerade till en kortare tidsperiod än gruppen född 1941, varigenom procentfördelningen också koncentreras och når högre värden. De i tabell 68 visade absoluta talen tyder dock på en större anknytning i unga år nu än vad som gällde för gruppen född 1928—23. Nästa tabell, n r 72, visar h u r inträdesdata inom de olika två-årsperioderna fördelas på män och kvinnor. Några enhetliga tendenser i skillnaderna mellan männens och kvinnornas föreningsinträde kan inte spåras. Att männen har en större andel i föreningsanknytningen är tidigare visat. Förhål-

125 Tabell 71. Antal föreningsanslutna

IP före fyllda 12—13 år. 1950, 1947, 1941. »Å> med och varih.

Totalt

1928—23

693 Abs Innan 12—13 år

%

312 53 (12 år)

landet mellan könens andelar i medlemsrekryteringen tycks vara relativt konstant. Under vissa år kan den manliga anknytningen gå u p p till 70 % och i enstaka fall sjunka till 39 %, vilket sistn ä m n d a tal gäller den yngsta gruppen åren 1956—57 — »söndagsskolåldern», men anknytningen håller sig oftast mellan 50—60 %. Relationen mellan män och kvinnor pekar under de första anknytningsåren i vissa fall på en övervikt för det kvinnliga inslaget. Den äldsta årsgruppen omfattar sex årsklasser. En ojämnhet i anknytningen kan hänga samman med ökade eller

Tabell

72. Fördelning

%

276 48 (13 år)

Abs

%

M

Inträdesår

M

K

(12) (42) (58) 41 39 61 121 50 50 136 54 46 143 50 50

M

K

(50) (50) 53 47 44 56 56 44 54 46 50 50

föreningslivet.

M

K

% %

% %

(4) 40 65 68 87 83 31 24 27

K

Abs

Abs

% %

(6) 49 89 120 98 80

i

1928—23

1941 Abs

% %

%

minskade inträdesantal till följd av åldersspännvidden och därmed sammanhängande intresse för föreningsliv. Närmast intresserar i vilken utsträckning som IP fortfarande tillhör eller har lämnat en organisation med hänsyn till tidpunkten för anslutning. Tabell 73 visar h u r stor procent som alltjämt »är med», och tabell 74 antalet som »varit med». I n n a n några kommentarer görs visas i tabell 75 h u r relationerna är mellan dem som »är med» och »har varit med» när föreningsanknytningen h a r skett u n d e r samma 2-årsperiod.

1947 Abs

Abs

11 78 (12— 13 år)

179 34 (13 år)

mellan männens och kvinnornas inträdesår 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. 1950

1932—33 1934—35 1936—37 1938—39 1940—41 1942—43 1944—45 1946—47 1948—49 1950—51 1952—53 1954—55 1956—57 1958—59 I960—61 1962—63

Abs

(25) (75) 40 60 40 60 62 38 63 37 49 51 71 29 50 50 52 48

(10) 43 44 69 92 66 45 23 20 (19) (13) (17) (12) (17) (15) (6)

51 49 55 45 58 42 62 38 56 44 60 40 65 35 65 35 (74) (36) (62) (38) (47) (53) (50) (50) (53) (47) (60) (40) (17) (83)

126 Tabell 73. »Är med» och tidpunkt

för förenings anslutning Kön.

1930—31 1932—33 1934—35 1936—37 1938—39 1940—41 1942—43 1944—45 1946—47 1948—49 1950—51 1952—53 1954—55 1956—57 1958—59 1960—61 1962—63

1950, 1947, 1941, 1928—23,

1928—23

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

K

287 301

276 297

263 267

%

%

%

%

/o

%

/o

%

°/ /o

%

°/ /o

%

— — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — —

— — — — — — —. — —

— — — — — — — — — —

— — — — — — — — —

— — — — — — — —

— — — — — — — —

— — — — — — — —

1 2 4 4 5 8 5 4 2 2 2 2 2 2 2 2 1

1 1 4 4 7 10 7 5 3 3 3 2 2 2 2 3

2 5 16 15 17

2 5 16 20 18

1 1 5 9 14 12 11

1 2 4 17 11 16

TafteZZ 74. »Har varit med» och tidpunkt

1 7 10 21 15 12

3 6 8 10 8 4 3 4

3 6 12 15 9 5 4 5

3 7 4 4 7 1 1 4

för organisationsanknylningll950, 1928—23. Kön.

1950 Tot.

1 1 4 8 8 10 11

M

K

Tot.

M

K

Tot.

M

—

1947, 1941,

4 4 4 5 3 3 1 2 1 2 2 2 2 1 2

1928—23 K

Tot.

M

K

Totalt 588 287 301 573 276 297 530 263 267 693 360 333

1930—31 1932—33 1934—35 1936—37 1938—39 1940—41 1942—43 1944—45 1946—47 1948—49 1950—51 1952—53 1954—55 1956—57 1958—59 1960—61 1962—63

°/o

%

%

%

%

%

%

/o

%

%

%

%

— — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — —

— — — — — — —

— — — — — —

— — — — — — —

1 1 2 2 4 6 4 3 1

1 2 3 2 5 6 6 3 1

1 1 2 2 4 6 3 3 2 1 1

2 6 8 7

6 6 7

4 7 10 8

1 3 6 8 5 3

2 4 5 4 3

1 4 8 11 5 3

1 5 6 5 7 8 2 1 1

— 3 4 3 6 6 3

— 1

1 6 8 6 7 8 1 2 1

—

— — — — __ — — 1 — — — — — 1 — — —

127 Tabell 75. Relationerna mellan »är med» och »varit med». Samma tidpunkt för organisationsanknytning. 1950, 1947, 1941, 1928—23. 1950

1930—31 1932—33 1934—35 1936—37 1938—39 1940—41 1942—43 1944—45 1946—47 1948—49 1950—51 1952—53 1954—55 1956—57 1958—59 1960—61 1962—63

1928--23

1941 Är med

Varit

Är med

Varit

Är med

Varit

Är med

Varit

/o

%

/o

%

%

%

%

/o

(30)

(70)

55 60 66

45 40 34

55 57 53

45 43 47

60 57 85 80

40 43 15 20 (8)

— — — — (100) (92)

68 70 67 70

— — — — —

— — —

(100) (83) (17)

(8) 32 30 33 30

En förmodan att ett tidigare föreningsengagemang skulle medföra ett varaktigare medlemskap får inte stöd av ovanstående tabell. Dels förekommer vissa oregelbundenheter mellan åldersgrupperna och dels h a r de senast föreningsengagerade den minsta avgångsprocenten. Av tabellerna 47 och 48 där den relativa procenten mellan män och kvinnor gäller »är med» och »varit med» syns att männen oftast h a r en högre »kvarprocent» under det att kvinnorna oftast h a r högre »avgångsprocent».

Avgången från organisationerna Tabellerna 47 och 48 innehåller fördelningen av IP på kategorierna »är med», »varit» och »aldrig». I hur stor omfattning manliga och kvinnliga I P inom åldergrupperna lämnat föreningslivet, påvisas i tabell 74. Den påföljande tabellen 75 illustrerar de procentiska förhållandena inom varje åldersgrupp mel-

— — — —

63 60 63 72 80

37 40 37 28 20

(50)

—

(50) (100)

40 51 65 59 52 65 75 85

60 49 35 41 48 35 25 15

(92) (88) (12) (100) — (76) (24) (87) (13) (100) -

lan det totala antalet IP som är med och som gått ur föreningarna vid olika tidpunkter. Av tabell 45 framgår att de yngre åldr a r n a visar en avgångsprocent, som ligger lägre än 20- och 40-åringarnas och innebär att mellan 23—26 % försvunnit från medlemsförteckningarna. Den största avgångsfrekvensen svarar födda 1941 för med sina 34 %, vilka motsvar a r en tredjedel av det totala antalet inom gruppen. Tabell 76 innehåller frekvenserna på alla IP som vunnit inträde i olika organisationer. Här förekommer »dubbelanknytningar». Som tidigare kan också h ä r konstateras att idrottsorganisationerna intar en framträdande plats. F ö r männen kommer idrottsföreningarna främst i frekvenshänseende. Kvinnorna har lika eller högre relativa tal för scoutorganisationerna utom i den äldsta gruppen, där däremot de mer ideologiskt karaktärstypiska organisationerna jämte andra

128 Tabell 76. Antal

inträden

i olika organisationer. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med.» 1950

Totalt

I Se St R M Sk N P A

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

287 301

276 297

263 267

359 334

%

% %

°/ /o

% %

°/ /o

% %

%

°/ /o

%

30 33

42 33

18 33

36 25

53 25

21 24

3 7

5 6

1 8

14 2 7 10 12 21

12 3 11 8 11 21

16 1 4 12 14 22

37 22 4 12 7 6 18 17 25

51 19 5 8 13 8 20 18 24

24 25 3 15 1 5 16 16 27

32 10 1 13 7 2 18 26 34

51 10 2 6 11 2 16 29 37

12 9 1 20 2 2 20 23 31

organisationer överträffar idrottsrörelsens frekvenstal. Av alla som har gått in i de olika organisationstyperna finns fortfarande ett antal IP, som »är med». Dessa siffror finns i tabellerna 49—51. I tabell 77 visas frekvenserna på IP, som lämnat de olika organisationerna. Även h ä r förekommer dubbla uppgifter. Denna tabell kompletteras med tabell 78 där olika avgångsfrekvenser ställs mot det bastal, som utgör det totala antalet för dem som »varit med». Dubbelanslutning inverkar. Vid en Tabell

77. »Varit med» i olika organisatio 1950

Totalt

I Se St R M Sk N P A..

1928—23

1947 Kön.

K

summering av procenttalen framgår att IP i olika åldersgrupper har lämnat mer än en organisation i én omfattning av 126 %, 130 %, 151 % och 152 %. Idrottsorganisationerna h a r alltigenom höga tal. Det minsta möter i 14-årsgruppen. Att idrottsrörelsen visar höga tal hänger samman med att rörelsen omspänner många medlemmar. Även om u r idrottsrörelsens synpunkt procentuellt få lämnar idrotten, blir ändock idrottens avgångssiffror höga i jämförelse med a n d r a organisationers. När a n d r a organisationer vidkänns avner.

1950 1947, 1942 ,

1928—23 Kön. 1928—23

1941 Tot.

M

K

Tot.

M

K

Tot.

M

K

Tot.

M

287 301

276 297

263 267

360 333

%

% °/

°/

7 /o

/o

/o

/o

11 11 1 4 2 1 7 7 8

13 10

10 12

13 4

2 3 1 6 5 3

9 4 1 3 1

5 4 1 6

8 11 6

4 11 4

4 11 4

5 7 3

%

/o

3 14

7 11

7 8

6 15

1 3 2 5

1 1

1 1

4 3 8

9 9 13

1 1

K

1 11 11 9

129 Tabell 78. »Varit med» i olika organisationer.

1928—23

196 Abs

°/ /o

Abs

°/ /o

Abs

%

Abs

%

24 62

17 45

38 64

26 44

5 5

4 4

3 17 9 30

2 12 6 20

60 56 1 22 9 3 38 38 45

33 31 1 12 5 2 21 21 25

64 25 3 23 4 3 52 77 43

33 13 2 12 2 2 27 39 22

tappningar kan dessa förluster se små ut, men innebär för dem i realiteten avsevärda avbräck. Förhållandet kan också vara detta att organisationernas medlemskadrar är så små att antalet som lämnar föreningarna blir litet absolut sett. Scoutarbetet h a r de relativt högsta procenttalen inom tonårsgrupperna. Talen är också de högsta som förekommer bland alla procenttalen i tabellen. Student- och skolorganisationerna visar blygsamma tal liksom även motororganisationerna. Religiösa samfund har en med scoutförbunden likartad avgång med de högsta talen i de yngre grupperna och lägre tal i de två äldsta. Nykterhetsorganisationerna företer en helt annan tendens än de religiösa. Förlusterna är relativt små bland 14- och 17-åringar, men stiger betydligt inom de två äldre grupperna. De politiska organisationerna värvar enligt sina bestämmelser endast medlemmar som fyllt 15 år och de har i flesta fall en övre gräns vid 30—40 år, vilket således medför en automatisk avgång från dessa organisationer. Den högsta relativa siffran ligger också inom gruppen som är mellan 35—40 år. 9—G145Sd

1928—23.

1950 Totalt

I Se St R M Sk N P A

1950, 1947, 1941,

Andra organisationer kommer i tredjerummet ifråga om procentsatser, och den yngsta gruppen uppmärksammas som den största av åldersgrupperna ifråga. Organisationerna h a r ett tillflöde av medlemmar. Av dessa försvinner några. För att ge en bild av rörligheten inom organisationerna ställs i tabell 79 inom varje åldergrupp och organisation antalet IP, som lämnat föreningarna, i relation till summan av alla I P , som »är med» och »varit» d. v. s. det totala tillflödet. Exempel. Om 100 IP h a r gått in i en förening och 30 IP sedan lämnat denna blir förlusten 30 %. Idrottsorganisationernas förluster är Tabell 79. De som lämnat organisationen i procent av alla som gått in. 1950, 1947, 1941, 1928—23. 1950

I Se St R M Sk N P A

1941 Abs

/o

Abs °/ /o Abs

176 193

14 32

208 18 141 45

80 36 (11) 41 59 29 71 13 122 16

(19) (26) 41 12 120

0/

1928—23 Abs

%

197 30 223 116 49 67 21 5 (8) 61 36 87 36 25 47 34 9 (13) 97 39 124 91 42 183 134 34 235

29 37 38 26 9 23 42 42 18

/o

130 inom de båda lägsta grupperna små och ligger omkring 30 % i de två äldsta årgångarna. Scoutförbunden vidkänns stora avbränningar inom alla åldersgrupperna, och i mellangrupperna försvinner nästan hälften av alla som en gång avlagt sitt scoutlöfte. Student- och skolorganisationerna har en förlust som logiskt hänger samman med deras karaktär av elevförbund. Religiösa samfund förlorar liksom scoutarbetet relativt mest inom mellangrupperna, då avgången är mer än en tredjedel av alla som gått in. Motororganisationerna h a r naturligt nog sina siffror förlagda till de äldsta grupperna med en avgång upp till 25 % bland 23-åringarna. Nykterhetsarbetet får en upp igenom åren mer uttalad förlust av medlemmar som i den äldsta åldersgruppen når över 40 %. Politiska organisationer h a r för 23årsgruppen en hög förlustsiffra och en lika hög för den äldsta gruppen. Andra organisationer visar på en ojämnhet i avgångarna med höga tal i den yngsta och näst äldsta och låga i de två övriga. Tabell 80 visar relationerna mellan

antalet män och kvinnor, som lämnat olika slag av organisationer. Inom idrottsrörelsen kommer lejonparten av förlusterna på männen, vilket hänger samman med att idrottsrörelsen till större delen är frekventerad av män. Avgången inom scoutrörelsen synes markant kvinnligt betonad och detta redan i de yngsta åldersgrupperna, där talen för flickorna ligger på 66—67 %. En ännu kraftigare relativ avgång visar kvinnorna i de religiösa samfunden, där 1941-årsgruppen kommer upp i 77 % och den äldsta till 87 %. Nykterhetsorganisationerna h a r i de två äldsta grupperna en dominans av kvinnorna, vars utträdesprocent är 61 och 71. Politiska föreningar kan också konstatera stora kvinnliga utträden, framför allt i gruppen född 1941. Andra organisationer h a r en accentuerad kvinnlig förlust, vida överstigande den manliga. Tabell 80 h a r visat h u r stor del av antalet avgångar, som kommer på männen och kvinnorna. I tabell 81 påvisas nu hur stor procent av antalet män och kvinnor, som lämnat föreningslivet, varvid som utgångspunkt tas var för sig

Tabell 80. »Varit med». Fördelningen mellan män och kvinnor avseende avgången inom olika organisationer. 1950, 1947, 1941, 1928—23.

M

Abs

°/ /o

38 64

50 33

50 67

(5) (5)

(100) (20) (80)

(3) (17) (9) 30

(67) (33) (34) (66) (11) (89) 23 67

%

24 62

63 34

37 66

2G

65 K

M

K 0/ /O

Abs

Abs /o

/o

M

K

°/

0/

I Se St R M Sk N P A

M

K

Abs

1928—23

0/

0/

O'

/o

/o

/o

60 56

55 45

45 55

22 (9) (3) 38 38 45

23 77 (100) (67) (33) 39 61 37 63 20 80

64 25 (3) 23 (4) (3) 52 77 43

72 28 52 48 (33) (67) 13 S7 (75) (25) (33) (67) 29 71 52 48 33 67

131 Tabell 81. »Varit med». Olika organisationer. 1950, 1947, 1941,1928—23. 1950

1926 —23

M

K

M

K

M

K

M

K

%

%

/o

/o

°/

°/ /o

°/

°/

/o

/o

25 36 14 7 25 38 11

46 39 41

/o

I Se R M N P A

Kön.

12 22 33

16 42 24

13 30 28

30 60 42

17 3 12

36 20 36

det sammanlagda antalet män och kvinnor som vunnit inträde i de olika organisationsområdena. Student- och skolorganisationer medtas inte. Exempel. Inom gruppen född 1950 h a r 121 manliga IP gått in i idrottsrörelsen. Av dessa h a r 15 IP lämnat idrotten dvs. 12 %. I alla fall utom ett — den yngsta gruppens religiösa anknytning — har kvinnorna ett högre relativt tal än männen. Storleken på skillnaderna varierar mellan 3—37 enheter. Idrottsorganisationerna förlorar i de äldsta grupperna nästan hälften av alla kvinnor, som gått in i föreningarna. Männens 25-proccntiga avgång i samma ålder är också en ansenlig förlust i mer än ett avseende. Scoutorganisationerna h a r genomsnittligt den största avgången. Som förut konstaterats försvinner de kvinnliga medlemmarna i stor utsträckning — bland 17-åringarna upp till 60 %. De religiösa organisationerna decimeras kraftigt inom alla åldersgrupper och kvinnornas relativa tal utgör över 40 % i de tre äldsta grupperna. Nykterhetsorganisationerna vidkänns stora bortfall. I de båda äldsta åldersgrupperna, där samtliga tal är högre än de religiösa organisationernas, når kvinnornas procenttal inom de två

25 50 24 27 28 37 14

43 55 43 52 56 51

57 48 28

äldsta grupperna över 50 %. Politiska organisationer lider ett jämförelsevis stort avbräck gällande både män och kvinnor inom de äldsta åldersgrupperna. Andra organisationer företer en ojämn bild med höga procenttal i den yngsta gruppen. I de övriga åldersgrupperna synes männen däremot ha en fastare anknytning än kvinnorna.

Avgången med hänsyn tiH antalet medlemskap

Tidigare h a r visats frekvensen inom kategorin »är med» vid ett eller flera medlemskap. (Tabellerna 56—62.) Närmast fästes uppmärksamheten vid avgången från organisationerna i relation till ett medlemskap och med frekvensfördelning mellan män och kvinnor — tabell 82. De procentiska talen för avgången vid ett medlemskap är höga. Påståendet understryks vid en jämförelse med procenttalen för hela kategorin »varit med».

1950 1947 1941 1928—23

Alla som Ett medlem»varit med» skåp »varit» 23% 19% 26% 18% 34% 18% 28% 15%

132 1950, 1947, 1941 192 8—23.

Tabell 82. »Varit med». Antal medlemskap.

Totalt

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

287 301

276 297

263 267

359 334

0/

°/ /o

0/

%

%

°/ /o

/o

%

°/

15 9 2 1

/o

19 3 1

En förening. Två » Tre »> Fyra » Fem »

1928—23

/o

/o

18 5 1 1

%

°/

18 10

2 Som tidigare h a r konstaterats är antalet enstaka medlemskap i de äldre grupperna lägre, vilket förklarar att differenserna mellan de jämförbara talen blir mindre inom grupperna 1941 och 1928—23. De yngsta gruppernas differenser är mindre — framförallt för kvinnorna. Närmast intresserar nu h u r avgångsfrekvensen vid ett medlemskap inom olika organisationer relateras till åldersgrupperna i helhet — tabell 83. En ytterligare aspekt på avgången erhålls om kategorin »varit med» vid ett medlemskap ställs i relation till alla,

Ett Alla som »varit med» medlemskap »varit med» M K K M 18 % 2 9 % 14% 24% 18% 3 2 % 1 3 % 2 3 % 28 % 41 % 14% 22% 2 5 % 32 % 13 % 18%

83. »Varit med». Ett medlemskap. Art av organisation. 1928—23. Kön.

Totalt

1950, 1947,

1941,

1928—23

1950 I Se St R M Sk N P A

/o

1 Inom alla åldersgrupper »varit med» utgörs över hälften av alla IP av sådana som endast h a r »ett medlemskap». Inom alla åldersgrupperna ligger kvinnornas relativa avgångstal högre än männens. En liknande jämförelse som visats ovan görs för män och kvinnor med utgångspunkt från tabell 48.

Tabell

K

/o

Spy P L fl pr. .

1950 1947 1941 1928—23

Kön.

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

287 301

276 297

263 267

359 334

°//o

°/

°/

%

°/ /o

%

0/

0/

0/

/o

°/ /o

%

/o

/o

/o

/o

3 6

3 11

2 7

4 5

1 9

3 5

4 4

2 5

3 1

2 1

1 1 3

2 1 5

3 3 3

4 4 5

2 6 2

3 8 3 1

4 3

3 2 2

/o

K

2 1 5 1

4 7 3

133 Tabell 84. Ett medlemskap i relation till alla som »varit med» 1950

I Se St R M Sk N P A

1950,1947,1941,1928—23.

1928- -23

Abs

%

Abs

%

Abs

/o

48 81

33 60

48 53

29 79

35 26 3 (18) 6

3 (14)

(36)

(18) 20 35

(39) 25 49

som har eller h a r haft ett medlemskap. Exempel. Om totalt 100 IP h a r haft ett medlemskap och 20 h a r lämnat föreningslivet erhålles 20 %. Tabell 84. Denna tabell visar att vissa organisationer, där IP h a r eller h a r haft sitt enda medlemskap förankrat, förlorat stora delar av sådana medlemmar. Tydligast syns detta återigen inom scoutorganisationerna, men övriga organisationer gör också påtagliga förluster.

När lämnades föreningslivet?

I det närmast föregående avsnittet h a r redovisats antalet IP, som lämnat föreningslivet. Tidigare h a r beskrivits tidpunkten för inträdet i organisationerna. Av intresse är nu att fastställa tidpunkten när individerna lämnat föreningslivet. I tabell 85 sammanställs i tvåårsperioder dessa uppgifter för alla årsgrupperna tillsammans och i tabellerna 86 a och 86 b för de tre yngre och den äldsta gruppen IP. Tabell 85 gäller hela åldersgruppen cch tabell 86 a—b alla som »varit med». En jämförelse med tabell 45 visar att den äldsta åldersgruppen 1928—23 här har sammanlagt 3 % större avgång. Detta sammanhänger med höjningar av decimaler vid den procentuella uträkningen.

25 (19) 28

Abs

%

49 92

38 (5)

61 (80)

(44)

68 (74) 61

25 53 37

68 77 32

Tabell 85. Föreningsutträde. 1950, 1947, 1941, 1928—23.

Totalt

1928— 23

/o

°/

%

/o

/o

—35 1936—37 1938—39 1940—41 1942—43 1944—45 1946—47 1948—49 1950—51 1952—53 1954—55 1956—57 1958—59 1960—61 1962—63

— — — — — — — — — — — 1 5 18

— — — — — — — — — — 1 4 7 13

— — — — — — — 1 3 3 6 7 7 7

1 1 1 2 3 3 3 2 4 2 2 2 2 1 2

Uppmärksamheten fastnar h ä r vid de två yngre årsgrupperna som uppvisar en mycket hög avgång u n d e r de senaste åren; en avgång, som inte h a r någon motsvarighet i gruppen född 1941. Sistnämnda åldersgrupp uppvisar i n o m sig en lika fördelning i avgång u n d e r en knapp 10-årsperiod. Procenten är relativt hög. Den äldsta gruppen har sina största förluster mellan åren 1942—1951, som för denna grupp motsvarar levnadsåldr a r med yttervärden 16 (födda 1928) —

134 Tabell 86 a. Föreningsutträde. 1941. 1950

182 Totalt År

1950, 1947,

Abs

/o

Abs

/o

Abs

%

1950—51... 1952—53... — — 1954—55... .— —. 1956—57... -— 1958—59... 8 6 1960—61. . . 27 20 1 9 6 2 — 6 3 . . . 103 74

1 1 6 21 38 73

1 1 1 14 26 49

5 14 16 34 37 38 38

3 8 9 18 20 21 21

—

i

28 (födda 1923) år. Här föreligger en viss likhet med de konstateranden som gjordes för 17- och 23-åringar med tabell 86 a som bakgrund. I tabell 87 görs en jämförelse mellan in- och utträde under olika år. Uppgifterna gäller olika IP och utgörs av absoluta tal och inte av procent. I den äldsta gruppen finns de största »resterna» under 1 O-årsperioden 1936— 45, vilket motsvarar en period då dithörande åldersklasser passerar åldrarna 8—22 år. Åren 1950—51 uppvisar ett underskott på 8 medlemmar. Dessa år infaller då den i denna IP-grupp yngsta årgången fyller 23 år. De tre yngre åldersklasserna h a r det gemensamt, att de visar stora överskott redan innan 10—13-årsåldern. Grupperna 1947 och 1941 visar det störs-

Tabell 86 b. Föreningsutträdet Totalt

196 Åi-

Abs

Vet ej 1930—31 1936—37 1938—39 1940—41 1942—43 1944—45 1946—47

1 1 4 8 12 18 24 21

1928—23. 196

%

År

2 4 6 9 12 11

1948—49 1950—51 1952—53 1954—55 1956—57 1958—59 1960—61 1962—63

Abs °/ /o

13 27 11 17 6 13 6 14

7 14 6 9 3 7 3 7

ta tillskottet i åldern 11—14 år. Ett underskott u p p t r ä d e r bland 1941 :orna vid 17—18 års ålder. En nedgång som också är utpräglad för 1947:orna vid samma ålder. Den yngsta gruppen h a r en mycket kraftig förlust vid 12—13 års ålder. En jämförelse med den äldsta gruppen (1928—23) visar ensartade mönster i stora drag. 40-åringarnas minussiffra 1950—51 har sin motsvarighet i 1941 :ornas minussiffra 1962—63 då dessa är i åldern 21—22 år. Tabellerna 85 och 86 återspeglar tidpunkter för de olika åldersgruppernas totala avgång från föreningarna. I tabell 88 visas h u r stora delar männen och kvinnorna svarar för. I de allra flesta fall dominerar kvinn o r n a s avgång, vilket tydligast framträder i de två yngsta åldersgrupperna. Inom 23-årsgruppen och bland 40-åringarna uppvisar männen vid ett p a r tillfällen högre siffror än kvinnorna. Detta sker vid tiden som motsvarar åren i närheten av fullgjord militärtjänstgöring. Ur organisationernas synpunkt betyder medlemmarnas kvarstannande i föreningslivet under längre tid en viss stabilitet. För att belysa h u r länge en person stannar i en organisation sammanställs i tabell 89 uppgifter på antalet år IP h a r varit medlem i förening. I tabellen ingår dels de absoluta talen för varje åldersgrupp gällande antalet år de varit föreningsmedlemmar och dels de pocentuella talen uträknade på det sammanlagda antalet, som lämnat föreningslivet. Om genom åren sammanlagt 100 individer lämnat föreningslivet och efter två år 10 individer försvunnit, innebär denna avgång en förlust på 10 %. Alla, som lämnat föreningslivet, uppgår efter 4 år till följande procenttal: födda 1950 77 % i 1947 59 % »> »>

1941 39 % 1928—23 23 %

135 Tabell 87. In- och utträde. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Absoluta tal.

Totalt 1928—35 1936—37 1938—39 1940—41 1942—43 1944—45 1946—47 1948—49 1950—51 1952—53 1954—55 1956—57 1958—59 1960—61 1962—63 ATet ej

In

Ut Rest

In

Ut Rest

In

Ut Rest

In

Ut Rest

138 317

147 309

182 249

196 338

75 44 69 92 66 45 23 20 19 13 17 12 17 15 6 1

1 74 4 40 8 61 12 80 18 48 24 21 2 21 7 13 27 —8 2 11 0 17 6 6 4 13 9 6 14 —8 1

2 12 41 121 136 143

2 12 41 8 113 27 109 103 40

Tabell 88. Föreningsutträde.

3 6 49 89 129 98 80 2

1 1 6 21 38 73 7

2 4 40 65 68 87 83 31 24 27

3 5 48 83 108 60 7 —5

5 14 16 34 37 38 38

2 4 40 60 54 71 49 — 6 —14 —11

1950, 1947, 1941, 1928—23.

1938—39 1940—41 1942—43 1944—45 1946—47 1948—49 1950—51 1952—53 1954—55 1956—57 1958—59 1960—61 1962—63

1928—23

1928—23

1947 Kön.

M

K

M

K

M

K

M

K

0/ /O

%

0/ /O

%

%

%

%

%

(87) 65 73 34 53

(13) (33) (50) 33 62 (54) 48 (36) (59) (50) (77) (33) (36)

(87) (67) (50) 67 38 (46) 52 (64) (41) (50) (23) (67) (64)

(25) 33 40

(75) 67 60

(50) 19 21 45

Att de summerade procenttalen för 4årsintervallet sjunker allt efter som gruppens ålder ökar måste ses mot bakgrunden av att inom de äldre grupperna pågår en ständig avgång upp genom åren. D. v. s. avgångarna fördelar sig på ett större antal år och därmed blir också den årliga relativa procenten mindre för de äldre grupperna.

(50) 81 79 55

(13) 35 27 66 47

Aldrig med i förening

Procenttalen inom åldersgrupperna för dem som aldrig varit medlemmar i någon förening finns i tabellerna 45 och 46 och återges h ä r : 1950 1947 1941 1928—23

23 % män 11 % kvinnorna 12 % 20 % » 7 % 13 % 19 % 12 % » 7 % 23 % • 8 % 15 %

136 ett färskare minne, spontant lämnar mer adekvata skäl än de äldre, vars föreningsinträde ligger något 10-tal år tillbaka i tiden. Under alla förhållanden bör de nedan sammanställda svaren behandlas med försiktighet vid tolkningar. IP uppmanades vid intervjuerna att om möjligt ange endast ett skäl. Detta medförde i vissa fall avvägningssvårigheter, varför en del dubbla motiveringar förekommer. Frågorna till IP gjordes i de flesta fall »öppna», men svaren skulle ändå enligt instruktionen till intervjuledaren klassificeras efter ett visst strukturerat schema. Detta schema byggde på de erfarenheter som vunnits vid de olika frågornas utprövning. Svaren från åldersgrupperna visade sig vid formulärets utprövning ha olika karaktär, varför redovisningen sker med en uppdelning av åldersgrupperna på de två yngre och de två äldre.

Tabell 89. Antalet som försvinner frän föreningarna efter olika långt medlemskap. 1950, 1947, 1941, 1928—23.

Totalt

Efter: — 2 år 3 — 4 5 — 6 7 — 8 9 —10 11—15 16—20 21— Vet ej

1928— 23

%

%

%

%

44 33 17 6

21 38 22 9 5

10 29 21 17 11 12

5 18 12 10 12 25 10 8

— — — — —

— — — 5

— — —

—

IP:s motiv

Vid intervjuerna tillfrågades IP om motiven varför de gått in i eller lämnat förening. Uppenbart kan vid dessa mer standardiserade intervjuer en närmare kunskap inte vinnas om motivationskomplexet. IP kan befaras många gånger ge uttryck för efterrationaliseringar eller deras svar förvanskas av andra skäl. Svaren kan dock i ett ev. led av fortsatta intensivundersökningar tjäna som »pilot»-upplysningar. Det kan tänkas att de yngre grupperna, som h a r sitt föreningsinträde i

Varför gå in i

förening?

Födda 1950 och 1947. Frågan ställdes till IP som »är med» och »varit med». Svarsfrekvensen återfinns i tabell 90. En första jämförelse mellan rubrikerna visar, h u r kamraterna i första h a n d utgör attraktiviteten. Att få utöva en hobby betyder också mycket. Om jämförelse sker mellan könen fäs-

Tabell 90. Varför gå in i förening. »Är med, varit med». 1950, 1947. Kön. 1950

1947 K

M

Totalt

M

K

Är med 174

Varit med 52

Är med 143

Varit med 86

Är med 183

Varit med 51

Är med 126

Varit med 96

%

/o

/o

°/

/o

%

/o

°/ /o

7 6 38 33 25

14 4 22 59 14

9 7 10 52 30

16 5 14 53 20

/o

Lära något nytt Hålla på med hobbv Träffa kamrater Annat Vet inte

10 8 28 44 20 1

13 4 27 50 10 1

9 13 16 45 24

10 17 5 60 15

137 Tabell 91. Varför gå in i förening. »Är med, varit med». 1941, 1928—23. 1941

1928 —23

K

M

Totalt

Är med 156 /o

Familjemedlemmar med Kamrater med, sökte kontakt Intresse Intresse av program Annat Vet ej

10 18 49 12 8 5

73 Är med 93

%

°/

3 28 29 8 14 3

19 43 26 10 14 3

Varit

tes uppmärksamheten vid att 14-årsflickorna h a r de största talen u n d e r rubriken »träffa kamrater». En hög procent har här också 17-årsynglingarna. Pojkarna har genomsnittligt en större procent som går med i förening för att utöva en hobby. Där finns således en intressebildning av annat slag vid sidan av kamratskapet. En jämförelse mellan dem som »är med» och »varit med» pekar på h u r de, som valt ett föreningsinträde på grund av att träffa kamrater, dominerar bland dem som »varit med» vilket kanske närmast återspeglar ett kontaktbehov utan förankring i något speciellt intresse av annan art. I föreningslivet upplevs kanske sedan en minskad kamratkontakt, genom att kamraterna får delas med andra eller att sysselsättningen ur egoistisk synpunkt fångar kamraterna för mycket. Detta kan kanske uppfattas som ett slags »åsidosatthet» och föranleder beslutet att gå u r föreningen. En förklaring kan också vara att nya kontakter knutits utanför eller att andra intressen uppstått som avlänkar intresset från föreningslivet. Andra motiv kan vara att kamraterna lämnar föreningen och individen följer med. Sysselsättningen intresserar inte etc. Här föreliggande frekvenser belyser tyvärr inte

Kön.

M

109 Är med 216

/o

°/

Varit

/o

/o

12 58 15 5 8 2

4 24 61 7 5 2

K

90 Är med 122

%

/o

7 42 44 1 3 4

14 29 40 12 4 3

Varit

Varit 106 0/

/o

10 51 19 1 8 5

de fullständiga orsakssammanhangen utan har fått bilda underlag till närmast ovan framförda hypoteser. Födda 1941 och 1928—23. I tabell 91 återspeglas h u r de två äldsta grupperna svarat på den öppna frågan om varför de gått med i förening. Återigen möter det sociala kontaktbehovet och alldeles speciellt framträder detta bland kvinnorna. Likaledes kan konstateras att de kvinnor som sökt sig till föreningslivet på grund av »kamrat-kontakt» visar den avgjort största avgångsprocenten — 58 % i den yngre och 51 % i den äldre gruppen. Samma företeelse konstaterades hos båda yngsta grupperna. Bland de manliga IP ligger på ett markerat sätt intresset i förgrunden. Olikheterna mellan könen syns i detta hänseende vara uttalade. Under rubriken »familjemedlemmar med» h a r de kvinnliga högre tal än de manliga. Även h ä r kan ett slags socialt kontaktbehov vara bakgrunden t. ex. i relation föräldrar—barn eller make— maka. Varför lämnades

förening?

Av tabell 45 framgår hur många IP som h a r »varit med». Vid intervjuerna framställdes en öppen fråga, varför de hade

138 Tabell 92. Varför föreningen

lämnades.

»Varit med». Ålder och kön.

1950 Totalt

1928—23

M

K

M

K

M

K

M

%

% Kamrater ej med Föreningen upphörde Andra intressen Tappade intresset Gillade inte sysselsättningen Trivdes ej med kamrater . . . Flyttade Bristande tid Lång väg Barnen kom. Giftermål Familjens ekonomi Familjen behövde mig Annat, Vet ej

11 37

lämnat föreningslivet. Svarens fördelning framgår av tabell 92. Orsakerna syns återspegla en viss olikhet mellan åldersgrupperna. Gemensamt för alla grupperna är motivationssidan — »intresset». Talen ligger nästan genomgående omkring 30 %. Olikheterna mellan åldrarna framgår tydligast för »kamraterna», där de yngre i avsaknad av sådana lämnar föreningen i relativt större omfattning. För de två äldre årsgrupperna framträder den bristande tiden — ett procenttal på 31 % hos de äldsta männen. En stor procent kunde inte ange direkta skäl eller förebar enstaka andra skäl. Detta kom fram mest i de två yngre grupperna. Flyttningen spelar också en stor roll. Detta blir tydligt vid en jämförelse mellan könen. Då uppvisar de två äldre kvinnogrupperna betydligt högre siffror än männen, 23 % och 29 % för kvinnorna mot vardera 15 % och 17 % för männen. De äldsta gruppernas familjeproblem h a r inte samma allvarliga följder som flyttningar m. m. I övrigt visar

jämförelsen mellan könen inte större avvikelser. Varför aldrig med i

några

förening?

Av tabell 45 framgår h u r många IP som aldrig deltagit i föreningsliv. Vid intervjuerna ställdes till IP frågan varför de »aldrig» varit med i förening. Till de två äldre grupperna gjordes frågan helt öppen under det att de två yngre årskullarnas frågor hade en bakomliggande strukturering. Med erfarenhet från förhandsintervjuerna uppdelades således svarsalternativen för de yngre på vissa huvudrubriker u n d e r det att de äldre antecknades helt ostrukturerade men kunde vid kodifiering sammanföras. Redovisningen som följer i tabellerna 93 och 94 gäller de olika åldersgrupperna var för sig. Vissa dubbelsvar förekommer. Av de skäl som framfördes tycks bostadens läge spela en stor roll. Att IP inte hade någon kunskap om föreningars existens kan vara beroende p å att antingen IP inte är tillräckligt utåtriktad eller att föreningarna inte bedriver

139 Tabell 93. Varför aldrig med i förening. 1950 och 1947. Kön. Totalt. 1950

Totalt »aldrig med»

Bodde för långt bort. . Kände inte till någon förening Kamrater ej med. Annan h o b b y . . . . Annat Vet ej

1947 M

K

M

K

%

0/

0/

/o

/o

%

15 3 3 30 21

14 4 3 26 25

10 12 10 26 26

16 9 3 29 29

tillräcklig propaganda för att göra sig påminda. Avsaknaden av kamrater i förening visar bland 17-åringarna större tal. »Vet ej» har förmodligen sin förklaring i ett bristande intresse eller kanske också i en slags passivitet, eftersom rubriken »annan hobby» borde ge rum för aktivitetsyttringar av annat slag. Den stora svarsprocent som ligger inom »bristande intresse» h a r i storlek ingen motsvarighet i andra skäl. När IP angiver »bristande tid» — framför allt kvinnorna i den äldsta gruppen — kan detta ha sin rot i yrkes- och/eller Tabell 94. Varför aldrig med. i förening. 1941, 1928—23. Kön. 1941

Totalt »aldrig med»

1928—23

M

K

M

K

%

0/

°/

0/

intresse för föreningsliv 47 Andra intressen 12 Fanns ingen förening när jag var ung. . . . 9 Hade inte tillräcklig tid 6 Annat 20 Vet ej 6

familjesituationen. Den yngre gruppen har höga procenttal för »annat».

/o

/o

37 3

62 6

47 2

3 18 28 11

6 26 6 4

11 28 9 4

/o

Ej

Helst med i vilken

förening?

Av tabellerna 56 och 57 framgår h u r IP är anslutna till en enda organisation. Detta kan tolkas som ett uttryck för IP:s attityd till slaget av organisation med dess ideologi och aktivitetserbjudanden. I tabellerna 59 och 62 kan utläsas förekomsten av dubbelanslutningarna och hur dessa är spridda på olika organisationstyper. Sannolikt hör varje IP till någon förening, som skänker en ev. djupare känsla av samhörighet eller intressetillfredsställelse. En fråga om val av organisation i första hand ställdes till IP med flera föreningsanslutningar. En helhetsbild av intresseriktningen erhålls genom att slå tillsammans siffrorna organisationsvis för dem, som är med i endast en förening, och för dem, som trots medlemskap i flera föreningar valt en bestämd typ av förening, vilken de helst vill vara med i. Tabell 95 omfattar totalt båda kategorierna »är med och varit med». Det kan konstateras att idrottsorganisationerna dominerar. Scoutverksamheten har en framträdande plats i den yngsta årsgruppen liksom de religiösa organisationerna och andra organisationer. Däremot spelar nykterhetsorganisationerna en mindre roll i de yngsta grupperna under det att de i de äldre intar en t. o. m. bättre plats än de religiösa samfunden. Den politiska sektorn har i den äldsta gruppen fått en framträdande plats, vilket också är fallet med andra organisationer. Männens och kvinnornas val av organisation framgår av tabell 96. För männen spelar tydligen idrotten den största rollen. De båda pojkgrup-

140 Tabell 95. Totala antalet avseende förening »helst med i». 1950, 1947, 1941, »Är med, varit med». 1950

1928 —23

693 Totalt

I Se St R M Sk N P A

1928—23.

Abs

%

Abs

0/

147 119

25 20

159 77

28 13

7 25

1 4

48 6 18 33 41 74

8 1 3 6 7 13

Abs

%

Abs

°/

149 48 12 37 19 5 48 38 75

28 9 2 5 3 1 9 7 14

148 31 1 51 18 4 58 100 123

21 4

/o

/o

7 3 1 8 14 18

Tabell 96. »Helst med i». Olika organisationer. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med».

Totalt

I Se St R M Sk N P A

1928—23

M

K

M

K

M

K

M

K

0/

%

0/

0/

/o

°/

0/

/o

°/ /o

0/

/o

35 18

15 22

42 11

14 15

2 4

7 1 4 3 4 11

9 1 2 9 10 15

/o

41 6 3 5 6 2 8 5 12

10 10 16

6 14 18

7 6

O O

4 4

11 1 1 11 15 17

1950, 1947, 1941,

/o

/o

15 12 2 9 1

Tabell 97. »Helst med i». Olika organisationer. Flera medlemskap. 1928—23. Kön.

1928—23

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

K

°/

0/

0/

0/

/o

%

°/ /o

0/

/o

°/

%

°/

32 8

43 5

12 12

9 3 1 9 13 25

4 5

16 2 2 14 14 28

/o

/o

I Se St R M Sk N P A

Kön.

/o

/o

47 18

56 12

35 26

46 10

57 7

31 14

2 5

3 7

7 2 3 6 9 16

5 3 4 3 6 15

10 2 3 10 13 17

42 8 3 7 5 2 8 7 17

52 4 o

6 7 2 6 5 15

/o

26 15 4 9 2 1 12 10 21

/o

/o

7 13 23

141 perna h a r näst idrotten scouting som det mest omtyckta. Inom de båda äldre grupperna intar a n d r a organisationer den andra platsen. Kvinnorna fördelar sina val jämnare på bl. a. de organisationer, som har en mer uttalad ideologisk inriktning — religiösa samfund, nykterhetsorganisationer och politiska förbund. De religiösa samfunden intar en gynnsammare position i den yngsta gruppen än inom de övriga. För de yngsta flickorna ligger scoutorganisationerna främst. För de äldsta kvinnorna kommer andra organisationer i främsta rummet. I tabell 97 belyses valfrekvenserna bland flera organisationer. Bastalen utgörs av IP, som »är med» eller »har varit med». Kategorien »aldrig med» står utanför bastalen liksom alla IP som »är med» i endast en förening. De tidigare gjorda iakttagelserna markeras ytterligare genom denna tabell. Framförallt förefaller idrottsorganisationerna totalt sett vara mest prioriterade med en fallande tendens vid övergång till äldre IP. Föreningsengagemang Medlemskapet kan indelas i två kategorier — aktiv eller passiv. Någon närmare definition av begreppen gavs inte vid intervjuerna. Ett svar på frågan om IP är passiv eller aktiv i en förening tolkas h ä r Tabell 98. Aktiva — organisatoriskt

verksamma. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med».

Organisatör . . . Ej organisatör .

1928 —23

1950 Totalt

som ett uttryck för h u r IP själv betraktar sitt föreningsengagemang. Föreningsaktivitet kan innebära olika grader. En medlem deltar aktivt i möten, tävlingar, arrangemang, h a r arbetsuppgifter av skilda slag i den löpande verksamheten eller arbetar administrativt inom styrelse eller sektion m. m. I tabell 98 är en fördelning gjord på dem som har varit eller är organisatoriskt verksamma — organisatör — inom föreningarna. Bastalen utgörs av totalt kategorierna »är med» och »varit med». De procentiska siffrorna återspeglar IP:s arbetsinsatser inom flera organisationer, varför talen genom sin storleksordning kan bli vilseledande om detta inte halls aktuellt. De relativa talen ligger mellan 73 och 82 % för dem, som ej är eller har varit organisatoriskt verksamma. Att det bland de äldre årsgrupperna finns flera organisatörer är inte förvånande. Den yngsta åldersgruppen h a r haft ca 12 % organisatoriskt sysselsatta av något slag. Vid jämförelse av grupperna »är med» och »har varit med» framstår skillnaden tydligt. Att kategorien »är med» har haft fler organisatoriskt verksamma kan innebära att dessa IP känt ett djupare engagemang i ideologiskt hänseende m. m. En annan förklaring

Är med

Varit

Är med

Varit

Är med

Varit

Är med

Varit

0/

°//o

%

%

°/

0/

0/

/o

/o

/o

°/

/o

12 82

4 80

27 80

11 81

43 76

28 73

52 74

/o

32 74

142 Tabell 99. Uppdrag. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med». 1950

Totalt

Ordförande, sekreterare, kassör Annat uppdrag Ledare för yngre Ledare för vuxna Hållit föredrag Arrangerat fester Lotteri Ei uppdrag

1947 Är med

Varit

/o

/o

1941 År med Varit

Varit Är med

Varit

0/

%

°/ /o

0/

0/

/o

/o

°/

1 1 6 1

16 16 15 2 8 9 3 54

11 5 8 1 2 3

28 25 11 3 5 7 5 43

/o

1 2 4

8 8 11

3 3 5 86

2 3 93

1 6 3 70

kan vara att ju längre en individ är med i en förening desto större är chansen för vederbörande att erhålla en uppgift. Vidare efterfrågades om IP hade eller har haft uppdrag. Med uppdrag har avsetts både sådana uppgifter som stadgeenligt kan knytas till föreningslivets administration eller andra speciella arbetsuppgifter som t. ex. medverkan vid festers anordnande, lotteriförsäljning m. m. Även vid dessa frågor h a r naturligtvis IP kunnat svara på insatser inom skilda föreningar eller dubbla insatser inom en och samma, vilket förklarar »dubbelmarkeringar». I tabell 99 följer en sammanställning. Att antalet ledaruppdrag tilltar från den yngsta till den äldsta åldersgruppen är helt naturligt. Med hänsyn till att undersökningen gäller en kartläggning av ungdomsorganisationerna kan de låga procenttalen för de yngre åldersgrupperna ge anledning till frågeställningen: Låter organisationerna ungdomarna ta hand om de egna organisationerna i den utsträckning att ungdomarnas självständighet och ansvarskänsla utvecklas? Ett förhållande som till väsentlig del ingår

Är med

1928—23

1 1 90

/o

14 10 6 1 4 10 2 65

i en demokrati. Denna fråga bl. a. har visats i kap. 1 och berörde där endast det centrala planet av organisationerna. En jämförelse mellan dem som »är med» och dem som »har varit med» visar att de högsta talen ligger inom kategorien »är med». »Honnörspost» inom föreningslivet har ungefär var tredje IP haft bland dem som »är med» inom den äldsta gruppen. Andelen blir betydligt mindre inom de yngre grupperna. Proportionerna blir ungefär desamma när »andra uppdrag» aktualiseras. Sådana som på olika sätt har betydelse för en förenings existens och attraktivitet. Många föreningar måste för sin existens skull arbeta intensivt med lotterier, allmänna danser och fester. Dessa arbetsuppgifter kan givetvis också vara av enbart intern natur. Att de äldre har en större procentisk del i festarrangemang än de a n d r a åldersgrupperna förefaller symtomatiskt liksom att den yngsta gruppen har ett högt p r o centtal när det gäller lotterier. En fråga h a r också gällt ledaruppgifter av yngre åldersgrupper. Inom den yngsta gruppen förekommer ledarskap av kamrater, vilket delvis kan förklaras

143 Tabell 100. Uppdragsfördelning på manliga och kvinnliga inom åldersgrupperna 1941 och 1928—23. Procent på antalet manliga och kvinnliga inom grupperna »är med» och warit med». 1928—23

1941 Är med

Varit med

Är med

Varit med

196 Totalt

Ordförande, sekreterare, kassör. Annat uppdrag Ledare för ungdomsgrupp Ledare för vuxna grupper Hållit föredrag Arrangerat fester Arrangerat lotterier Inga uppdrag

M

K

M

K

M

K

M

K

%

°/ /o

/o

%

°/

/o

°//o

%

11 11 9 2 6 5 1 32

5 5 6

4 2 3

—

22 17 6 2 4 4 2 26

6 8 5 1 1 3 3 17

6 7 2 1 2 5 1 28

8 3 4

—

7 3 5 1

2 4 2 22

av att scouternas patrullsystem innebär en ledaruppgift för patrullchefer. Detta h i n d r a r inte att även andra föreningars yngre årgångar åtar sig ledaruppgifter i stor utsträckning. En relativt hög procent bland de två äldre årsgrupperna faller på funktioner som ledare av yngrcs gruppaktiviteter. Gruppen »har varit med» kan inte uppvisa så höga procenttal som gruppen »är med». Hur fördelar sig nu uppdragen bland manliga och kvinnliga medlemmar? I tabell 100 görs en sammanställning för de två äldsta åldersgrupperna under det att de två yngsta grupperna förbigås, då antalet uppdrag inom dem är så fåtaligt att en uppdelning av bastalen blir mindre meningsfull ur bedömningssynpunkt. Den maskulina dominansen är särskilt framträdande på »honnörsposterna». Däremot förefaller en större jämlikhet råda i fråga om ungdomsledarskap och arrangemang av olika slag. En låg kvinnlig siffra föreligger inom den äldsta gruppens kategori »är med», där procenten »inga uppdrag» är den lägsta av alla i detta avseende. Orsa-

2 1

—

—

—

/o

— 2 5 1 37

kerna till männens dominerande ställning inom organisationslivet har flera orsaker. Bland dem torde könsrollernas problem vara en. Om nu kvinnorna är i mindre antal i fråga om uppdrag av skilda slag, så kan förhållandet ändock vara detta, att det relativa antalet kvinnliga uppdragsinnehavare är ganska lika männens eller eventuellt överträffar deras relationssiffror. I tabell 101 återges de relativa procenttalen för de två äldsta grupperna. En jämförelse med tabell 100 tyder på en viss utjämning, när det gäller det relativa förhållandet i fördelningen av uppdrag inom könen för sig. En markant avvikelse utgör dock inom den äldsta gruppen de siffror, som återspeglar männens och kvinnornas innehav av ordförandeposter m. m. där inte mindre än 34 % av männen men endast 16 % av kvinnorna haft sådant uppdrag. Däremot tycks förhållandet på ett par punkter vara omvänt för dem som »varit med». Kvinnornas relativa tal är högre än männens inom grupperna »är med» i

144 Tabell 101. Uppdragsfördelning.

1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med». 1941

Totalt

Ordförande, sekreterare, kassör. . Annat uppdrag Ledare för ungdomsgrupp Ledare för vuxengrupp Arrangerat fester Hållit föredrag Arrangerat lotterier Inga uppdrag

Är med

Varit med

Är med

Varit med

M

K

M

K

M

K

M

K

/o

%

°/ /o

°/ /o

/o

°/

/o

/o

14 13 17 1 11 5 4 58

11 5 10

13 16 4 1 10 4 2 60

15 6 7

17 18 14 3 8 10 3 51

tre fall, nämligen: leda ungdomsgrupper, arrangera fester och medverka vid lotterier o. dyl. Att sedan kategorin »varit med» oftast uppvisar lägre siffror än gruppen »är med» kan ges många förklaringar. Framförallt rubriken »inga uppdrag» visar högre relativa tal för kategorin »varit med». I tabell 102 följer så en uppställning över passiva medlemmar. Bastalen utgörs av kategorin »är med» och »varit med». I de två äldsta grupperna synes den procentiska delen för de passiva vara ganska stor. Även om siffran är hög måste den dock ses mot bakgrunden av att IP kan uppleva sig vara aktiv i en och passiv i annan förening, vilket återspeglas i antalet »dubbelsvar», som Tabell 102. Passiva.

/o

— 3 5

— 70

12 5 9 1 4

— — 73

16 21 13 4 9 2 7 47

— 9 3 2 69

kan noteras vid jämförelse av aktiva + passiva medlemsskap och det redovisade totala antalet individer. Föräldrar med i förening. och 1941.

1950,

1947 Föräldrarnas engagemang i föreningslivet kan tänkas positivt påverka barnen så att dessa går in i en förening av något slag. Tabell 103 innehåller en uppställning på h u r ungdomsgrupperna — födda 1950, 1947 och 1941 — fördelar sig på föräldrarnas medlemskap i föreningslivet. För medlemskapet kan antingen fadern, modern eller båda svara, lika väl som ingen av dem är eller varit knuten till en förening. I rubriken »varken far eller mor med» ingår också en grupp »vet ej».

1928 —23

Är med

Varit

Är med

Varit

Är med

Varit

Är med

Varit

0/ /O

0/ /O

°/ /o

°/

0/

O'

0/

/o

/o

/o

/o

/o

Passiv.

34 26 9 3 7 7 3 41

1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med».

1950 Totalt

1928 —23

145 Tabell 103. Föräldrars föreningsanknytning. 1950

Totalt

1941 Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

K

°/ /o

°/

°/

/o

%

%

/o

°/

/o

/o

/o

11 89

13 87

Varken far eller mor med .

12 87

Sammanlagt inom varje åldersgrupp har drygt 80 % av IP haft någon av sina föräldrar ansluten till en organisation. I den yngsta gruppen och bland 23-åringarna går procenttalet upp till 88—89 %. En uppdelning på IP görs om far eller mor är eller varit föreningsanknuten. Tabell 104 visar hur en sådan förTabell 104. Någon av föräldrarna

/o

18 82

14 86

21 79

12 88

12 87

föreningsanknuten.

1950, 1947, 1941. Kön.

1941 Tot

M

K

Tot

M

K

Tot

M

K

°/

°/ /o

%

%

%

/o

/o

0/

/o

°/ /o

11 78 25 64

10 77 26 62

7 75 32 50

7 80 36 50

7 71 28 50

17 71 44 44

15 72 44 43

19 69 43 45

/o

Far: Ej med Med Mor Ej med Med

10 78 25 63

Tabell 105. Föräldrars

föreningsanknytning. 1950, 1947, 1941. »Är med, varit med, aldrig med». Kön. 1950

Totalt

1941 Ingen förälder

Endera föräld.

Ingen förälder

Endera föräld.

Ingen förälder

M

K

M

K

M

K

M

K

M

K

M

K

%

°/

%

%

°/ /o

%

/o

V

/o

°//o

/o

°/ /o

62 17 21

48 30 22

49 28 23

30 30 40

69 17 14

45 23 32

19 26 55

61 29 10

37 43 20

10—614584

55 24 21

45 21 34

Endera föräld.

/o

/o

IP: Är med Varit med Aldrig med

12 87

delning ser ut på det totala materialet. Svaren »vet ej» är inte medtagna här. Att fadern i flera fall än modern haft organisationsanknytning är tydligt och överensstämmer med de konstateranden som kunnat göras i andra avsnitt av denna undersökning om manligt och kvinnligt föreningsengagemang. Männens fäder h a r en högre anknytningsprocent

1950 Totalt

1950, 1947, 1941. Kön.

46 33 21

146 än kvinnorna. Samma gäller männens mödrar endast i den yngsta åldersgruppen, under det att förhållandet är det motsatta hos 23-åringarna. Nästa steg för att belysa organisationsanknytningen görs med tabell 105 där IP fördelas inom kategorierna »är med, varit med» och »aldrig med» beroende på om någon eller ingen av föräldrarna varit föreningsengagerad. Inom kategorin »är med» återfinns procentiskt fler — oavsett kön — av dem som h a r någon eller båda föräldrarna med i förening. Kvinnorna har lägre siffervärden — bland 23-åringarna endast 19 % när föräldrarna inte är föreningsengagerade. Inom kategorin »varit med» varierar förhållandena. Inom 14-årsgruppen visar pojkarna med förälder i förening en mindre procent än årskamraterna, som inte har förälder i förening. För de jämnåriga flickorna råder ett motsatt förhållande liksom för de äldre tonårsflickorna. Inom gruppen 23-åringar har båda könen IP med far eller mor i förening en högre procent. Inom kategorin »aldrig med» visar tabellen nästan entydigt att föreningslösa föräldrar h a r en mycket större andel barn som »aldrig» sökt sig till föreningslivet. I tabellerna 106—107 ges frekvenserTabell 106. Fader i förening 1950, 1947, 1941. »Är med, varit med och aldrig med». Kön.

Totalt

1947 M

M

K

K

1941 M

K

223 233 218 212 193 184 0/

/o

IP: Är m e d . . . . 61 Varit med. . 17 Aldrig med. 22

°/ /o 48 29 23

0/

/o

71 15 14

°/ /o

43 35 22

%

/o

62 28 10

40 44 16

Tabell 107. Moder i förening 1950, 1947, 1941. »Är med, varit med, aldrig med». Kön. 1950 M Totalt

1947 K

M

K

M

K

183 186 138 150 115 120

°/ /o

°/

IP: Är m e d . . . . 62 Varit med. . 17 Aldrig med. 21

52 27 21

/o

°/ /o

% °/

°/ /o

73 19 8

52 32 16

44 43 13

/o

66 29 5

na i organisationsanknytning när fader eller moder är föreningsengagerad. En jämförelse med tabell 48 där prosenttal är angivna för antalet mäns eller kvinnors organisationsanknytning i olika grupper, visar att de procenttal som finns i tabell 106 inte nämnvärt avviker i sin helhet. Det är endast inom kategorin »aldrig med» som den äldsta kvinnogruppen med föreningsanknuten fader uppvisar en mindre relativ procent, 16 % mot 32 7c, d. v. s. döttrarna har i större utsträckning sökt sig till förening. Görs även h ä r jämförelse med tabell 48 för de olika kategorierna och könen inom åldersgrupperna, visar tabell 107 för kategorin »är med» en högre procent än för gruppen som helhet. Avvikelsen inom 17-årsgruppen är 7 % för manliga och 10 % för kvinnliga inom kategorin »är med». Ungefär liknande skillnader kommer fram för de barn, som »aldrig» sökt sig till föreningarna. Som annan jämförelse sammanställs tabellerna 108 och 109, när fader och moder inte är föreningsbunden. Inom kategorin »är med» uppvisar här den yngsta gruppen en något högre anknytning än vad som kommer fram i tabell 48. Manliga IP i de två andra grupperna h a r dock lägre siffervärden än deras jämnåriga enligt tabell 48. De

147 Tabell 108. Fader ej med. 1950, 1947, 1941. »Är med, varit med, aldrig med». Kön. 1950

Totalt

1941 M

K

M

K

M

K

°/ /o

/o

%

/o

°/

/o

53 31 16

72 14 14

IP: År m e d . . . . 62 Varit med. . 19 Aldrig m e d . 19

50 33 17

/o

57 33 10

25 40 35

17-åriga flickorna visar här en anmärkningsvärt hög deltagarprocent, medan deras 23-åriga flickkamrater h a r en låg. I båda fallen överskrids och underskrids motsvarande förhållande enligt tabell 48. Inom kategorin »varit med» återfinns i de flesta fall relativt fler IP när fadern inte »är med». Undantag utgör kvinnorna födda 1947 och 1941. Inom kategorin »aldrig med» h a r inom den yngsta gruppen de föreningsanknutna fäderna en större procent barn, som inte kommit med i föreningslivet, tabell 106. 17-årsynglingarna visar i detta fall en högre procent än när fader »är med». I den sistnämnda gruppen visar dock flickorna en mindre procent. En stor del av 1941-års kvinnor tycks enligt denna tabell aldrig komma med — 35 %. När moder inte h a r något föreningshemvist uppstår en ny fördelning av IP, vilket framgår av tabell 109. Vid jämförelse med tabellerna 106— 108 kommer nya drag fram i rekryteringsstrukturen. Inom kategorin »är med» kan överlag konstateras att med en ej föreningsanknuten moder sker en sämre tillslutning än om moder »är med». I jämförelse med tabell 108 — fader ej med — har den yngsta gruppen här sämre an-

knytning. Däremot har de 17-åriga ynglingarna en högre grad av medlemsskap medan de jämnåriga flickorna uppvisar ett sämre siffervärde. Inom kategorin »varit med» återfinns ungefär samma relativa procent av den yngsta gruppen jämfört med tabell 108, men relativt färre ynglingar och fler flickor bland 17-åringarna. Den äldsta gruppen visar ett med 1947 års grupp jämförligt förhållande. Inom kategorin »aldrig med» uppvisar alla grupperna i denna tabell större tal, än de gör i tabell 107 — moder i förening. Samma är förhållandet vid jämförelse med tabell 108 med undantag för kvinnorna i den äldsta gruppen. Många föräldrar tillhör olika intresseorganisationer och ideella föreningar. E n ä r de insamlade uppgifterna om föräldrarna är »andrahandsuppgifter» utom för gruppen 1950, torde viss osäkerhet föreligga i kännedomen om vilket slag av organisation, som föräldrarna hör till. En jämförelse sker därför närmast genom rangordningstabeller och inte genom exakta procentuella uppgifter för faders och moders anknytningsförhållanden. Rangordningen görs på grundval av det uppgivna antalet fäder, som är knutna till de olika organisationerna, varvid rang »1» ges den organisation, Tabell 109. Moder ej med. 1950, 1947, 1941. »Är med, varit med, aldrig med». Kön. 1950

Totalt

1941 M

K

M

K

M

117 116

/o

/o

°/

% %

0/

/o

IP: Är m e d . . . . 59 Varit med. . 18 Aldrig med. 23

/o

39 35 26

64 14 22

35 35 30

57 28 15

K

29 43 28

148 Tabell 110. Rangordning över faders anknytning till olika organisationer. »Är med». 1950 1947 1941 F. I. Se R. M N

P. A.

1 2 7 5 6 5 4 4

1 2 5 6 4 4 3 3

1 2 8 6 5 7 3 3

= 3 = 6 = 20 = 17 = 15 = 16 = 10 = 10

som har det högsta antalet o. s. v. Student- och skolorganisationerna har här uteslutits. Tabellerna 110 och 111 upptager endast kategorin »är med» — vart kön för sig. Fackföreningar och idrottssammanslutningarna belägger de båda främsta rangplatserna. Andra organisationer som pendlar mellan rangsiffrorna 2—4 kommer som tredje organisationstyp tätt följd av de politiska organisationerna. Av de återstående tycks motorklubbarna inta en mer gynnad ställning än både nykterhetsorganisationerna och de religiösa samfunden. Scoutförbunden h a r de sämsta placeringarna i alla grupp e r utom för födda 1947. En jämförelse med faders rangordningstabell visar på en del omkastningar av de olika organisationernas attrak-

tionskraft. De s. k. andra organisationerna intar här den första platsen och därnäst kommer fackföreningarna. En mer framträdande plats får de religiösa samfunden. Motororganisation kommer på sista plats föregången av scoutförbunden. För åldersgruppen 1950 kunde frågan ställas direkt till föräldrarna om deras anknytning till olika organisationer, eftersom intervjuerna gjordes i hemmen, när föräldrarna var hemma dock utan att närvara vid intervjun med IP. Grupperna 1947 och 1941 intervjuades utan att föräldrarna var i hemmet. Närmast följer för gruppen födda 1950 en tabell över om föräldrarna har eller h a r haft föreningsanknytning, tabell 112. Levnadsåldern på föräldrarna är inte bekant, men den torde ligga inom ett åldersintervall, som inom snäva gränser kan jämföras med IP:s födda 1928—23. En jämförelse mellan anknytningarna bland föräldrarna till gruppen född 1950 och gruppen född 1928—23 — tabell 52 — visar på både likheter och olikheter. Faders relativa tal påminner om mänTabell 112. Faders och moders anknytning till organisationer. 1950. Kön. 1950 Far

Tabell 111. Rangordning över moders anknytning till olika organisationer. »År med». 1950 1947 1941 F. I. Se R. M N. P. A.

1 4 7 3 8 4 6 1

3 5 7 4 8 6 2 1

2 5 6 3 6 8 4 1

= 6 = 14 = 20 = 10 = 22 = 18 = 12 = 3

Totalt

F I Se St R M Sk N P A

Mor

M

K

M

K

°/ /o

%

0/

°/ /o

75 35 9 1 9 10 3 9 22 22

73 38 10 2 8 10 3 10 22 21

33 15 10 1 17 2 3 23 22 26

/o

30 19 9 18 1 2 14 22 26

149 nens födda 1928—23 under det att moders värden har en tendens att ligga relativt högre. Närmast intresserar nu h u r anknytningen ser ut bland IP födda 1950 mot bakgrund av att fader och moder hör till olika organisationstyper. Tabellen

113 visar hur 14-åringarna »är med», »varit med» eller »aldrig varit med». Student och skolorganisationer h a r utelämnats. En jämförelse mellan kategorierna kan göras på skilda sätt. Om kategorierna »är med» och »varit med» sum-

Tabell 113. Faders och moders anknytning till olika organisationer. med. aldrig». 1950. Kön.

Totalt

IP: Är med Varit med Aldrig med

Totalt

IP: Är med Varit med Aldrig med

Fackorganisation

Idrottsorganisation

Scoutorganisation

Fader

Moder

Fader

Moder

Fader

Moder

M

K

M

K

M

K

M

K

M

K

M

(19) (17)

%

%

°//o

°/ /o

°/ /o

°/ /o

%

°/ /o

%

/o

%

63 18 20

43 33 24

70 18 12

46 36 18

67 18 15

44 30 26

81 19

53 31 17

65 20 15

42 42 16

(63) (47) (32) (41) (5) (12)

K

0/

/o

Religiös organisation

Motororganisation

Nykterhetsorganisation

Fader

Moder

Fader

Moder

Fader

M

M

K

M

K

M

K

(19)

(18)

%

% °//o

V.

°/ /o

(84) (11) (5)

/o

(67) 69 (22) 13 (11) 19

68 17 15

68 23 9

Fader

K

%

°/ /o

50 29 21

—

Moder

M

K

M

K

(19)

% %

0/

°/

/o

— (74)

64 9 27

(5)

(26)

Politisk organisation

Totalt

IP Ȋr med, varit

/o

/o

71 12 17

27 47 27

Andra organisationer

Moder

Fader

Moder

M

K

M

K

M

K

M

K

°/

°/ /o

°/

%

%

%

%

%

46 24 29

70 10 20

59 27 14

67 13 20

55 29 16

/o

/o

IP: Är med Varit med Aldrig m e d . . . .

58 12 30

44 25 31

51 15 34

150 Tabell 114. Föräldrar i samma förening. 1950, 1947. »År med». Kön. 1950

Far är m e d . . Far ej med.. . Mor m e d . . . . Mor ej med . .

1947 M

K

M

K

%

%

°/ /o

%

18 72 10 62

19 69 20 57

24 70 12 51

22 65 26 49

meras kan iakttas att för såväl män som kvinnor uppnås procenttal som varierar mellan 66—100 %. Det högsta relativa talet uppnås av pojkarna, när moder »är med» i idrottsorganisation — 100 %. Detta kan också uttryckas på det sättet, att kategorin »aldrig med» har procenttal 0—26 %. Bland de politiska organisationerna möter de lägsta relativa procenttalen. Kategorin »aldrig» h a r där procenttal mellan 29 och 34 %. Vid en jämförelse mellan män och kvinnor mot bakgrunden av att fader eller moder tillhör någon organisation skymtar varierande tendenser. Av de fyra åldergrupperna kan I P i de två yngsta ha sina föräldrar och IP i den äldsta gruppen ha sina b a r n i samma förening som de själva är med i. Av tabell 114 framgår de procenttal, som angår kategorin »är med» inom åldersgrupperna 1950 och 1947 och som anger hur stor del av dessa grupper, som h a r sina föräldrar i samma förening. Bastalet utgörs av det sammanlagda antalet, som har endera föräldern i samma förening. Inom den yngsta gruppen har flickorna relativt oftare både sin far och mor med än vad som gäller jämnåriga pojkar. Bland 17-åringarna har de manliga relativt oftare sin far med, medan kvinnorna visar ett högre procenttal, när moder tillhör samma förening.

Intensiteten i föräldrarnas föreningsanknytning kan tänkas utöva ett visst inflytande på barnens ställning till föreningslivet. Som ett uttryck för föräldr a r n a s föreningsengagemang kan tas deras innehav av uppdrag av någon art i en förening. Tabell 115 återger fars eller mors nuvarande innehav av sådant. Tabellerna upptar åldersgrupperna födda 1950, 1947 och 1941. Inom de olika åldersgrupperna har fader uppdrag i flera fall än moder. Vid en jämförelse mellan åldersgrupperna är en fallande tendens påtaglig för såväl faders som moders innehav av uppdrag från den yngsta till den äldsta gruppen. Ungdomarnas anknytning är indelad i kategorierna »är med, h a r varit med och aldrig med». I tabellerna 116 och 117 påvisas fördelningen av IP i dessa kategorier, n ä r far eller mor h a r föreningsuppdrag eller inte. Inom kategorien »är med» visar IP med föräldrar, som h a r eller haft uppdrag, en högre procent än övriga. Inom kategorin »varit med» framträder i de allra flesta fallen att IP med föräldrar, som inte haft uppdrag, h a r i högre grad lämnat föreningslivet. Inom kategorin »aldrig med» h a r I P med föräldrar utan uppdrag den största andelen. Önskvärt hade varit att kunna visa Tabell 115. Faders eller moders uppdrag i förening. 1950 1947, 1941.

Totalt

Fader i förening: Har ej u p p d r a g . . . . Har uppdrag Moder i förening: Har ej u p p d r a g . . . . Har uppdrag

1947 1941

°/ /o

0/

°/

/o

/o

43 34

49 27

55 16

37 18

37 14

38 6

151 Tabell 116. Faders uppdrag.

1950, 1947, 1941. »Är med, varit med, aldrig med». 1950

Totalt

IP: År med Varit med Aldrig med

Tabell 117. Moders uppdrag.

Ej uppdr.

Uppdr.

Ej uppdr.

Uppdr.

Ej uppdr.

Uppdr.

%

0/

°/

/o

%

/o

/o

/o

52 23 25

58 23 19

51 28 21

68 20 12

48 36 16

63 31 6

1950, 1947, 1941. »Är med, varit med, aldrig med». 1947

1950 Totalt

1941 Ej uppdr.

Uppdr.

Ej uppdr.

Uppdr.

Ej uppdr.

Uppdr.

%

°/

%

°/

la

/o

59 28 13

69 21 10

52 38 10

70 21 9

/o

/o

IP: År med Varit med Aldrig med

55 21 24

vilka slag av förtroendeuppdrag, som förelegat. Detta h a r dock inte varit möjligt inom undersökningens ram. Vid försöksintervjuerna framkom nämligen mycket tydligt att ungdomar ofta h a r en mindre säker kunskap om arten av föräldrarnas förtroendeuppdrag. Däremot kände de bättre till i vilken organisation föräldrarna hade uppdraget. I tabell 118 är sammanställda, i form av rangordning, de organisationer, inom vilka uppdragen har förekommit. Med siffran »1» anges den vanligaste förekommande organisationen, där far eller mor har eller h a r haft uppdrag. I några fall förekommer att såväl far som mor haft uppdrag. Inom fackföreningarna h a r IP:s fäder oftast uppdrag, därnäst kommer tämligen lika ofta företrädda idrottsliga, politiska och andra organisationer.

62 25 13

Scoutförbund, nykterhetsorganisationer och religiösa samfund växlar inbördes i rangordning. Motororganisationerna har lägsta frekvenserna. Modern h a r sina uppdrag vanligast inom andra organisationer men även de Tabell 118. Faders och moders uppdrag i olika organisationer. 1950, 1947, 1941. Rangordning efter frekvens 1950

1947 Far Mor Far Mor F a r Mor Fackförening I Se R M N P A

1 2 6 5 8 7 4 3

7 6 5 3 3 2 1

1 4 6 7 8 5 3 1

6 7 5 3 4 2 1

1 3 5 6 4 7 2 4

4 6 7 2 8 4 3 1

152 Tabell 119. Gifta knutna

IP. Barn 1928—23.

Totalt

förenings-

Far

Mor

/o

°/

Tabell 121. Föräldrar och barn i samma förening. 1928—23.

Totalt

/o

Barn ej med Vet ej

38 1 37 24

Har ej barn

36 Samma förening: Nej J a , flicka . Ja, pojke .

45 19

Far

Mor

%

%

74 6 22

67 24 16

Den äldsta åldersgruppen, 1928—23, h a r barn, som är i sådan ålder att de kan vara med i föreningslivet. Tabell 119 tar upp fördelningen på sådana fall. Mödrarna h a r tydligen i större utsträckning än fäderna sina barn med i föreningslivet.

Föräldrarna kan själva »vara med, ha varit eller aldrig varit med» i förening. En uppdelning görs därför efter dessa tre kategorier -— tabell 120. När föräldrarna »är med» blir de relativa procenttalen högre för barn som »är med». I båda kategorierna »är med» och »varit med» visar mödrarnas barn en större relativ andel. Inom kategorin »aldrig med» är barnen i största utsträckning inte heller med. Bland föräldrarna, som »är med» kan några ha sina barn med i samma förening, vilket framgår av tabell 121. Vissa av föräldrarna kan ha både pojke och flicka i samma förening, vilket gör att procenttalen vid sammanläggning går över 100. Mödrarna har sammanlagt i högre grad än fäderna barn

Tabell 120. Föräldrar »är med, varit med, aldrig med» har barn föreningsanslutna 1928—23.

Tabell 122. Föräldrarna har sina barn i olika organisationer. 1928—23. »Är med, varit med».

politiska organisationerna visar sig komma långt fram närmast följda av de religiösa samfunden. I tur och ordning kommer sedan sammanfattningsvis nykterhetsorganisationerna, fackföreningarna och scoutförbunden. Idrottsrörelsen ligger sämst till.

Barn i förening.

1928—23

År med

Varit med

Aldrig med Totalt

År med

Varit med

°/

/o

Far Mor Far Mor Far Mor Totalt

Barn

är

189 103

% % %

/o

/o

°/ /o

ej

32 Vet ej 1 Barn är med 43 Inga barn .. 25

29 1 56 14

47 1 31 21

38 29

20 25

38 13

/o

Barn i: I Se R Sk N P A

47 48 20 4 10 6 22

51 46 18 2 8 10

153 Tabell 123. Vuxnas önskningar om ungdomens föreningstillhörighet. 1928—23.

Totalt

Far

Mor

°/

°/ /o

/o

I Se R M Sk N P A

46 44 5 16 4 5

32 42 6 1 1 19 6 11

med i samma förening. Detta gäller särskilt flickorna. Fäderna har i sin tur oftare sönerna med i samma förening. Barnen kan tillhöra olika organisationer, som tabell 122 visar. Vid intervjuerna har en fråga ställts till åldergruppen född 1928—23: »Kan Ni ange någon organisation eller förening som Ni gärna ville att Ert barn/ Era barn vore med i? Frågan h a r ställts till alla inom gruppen. Endast 46 % har svarat. Den fördelning, som de givna svaren har, återfinns i tabell 123. De vuxnas önskningar om slag av föreningstillhörighet hos ungdomen markerar förkärlek för idrotts- och scoutorganisationer, som överstiger de faktiska förhållanden som redovisas i tabell 52 tidigare. Nykterhetsorganisationerna rycker också fram, under det att de religiösa samfunden erhåller låga procentiska tal. I vissa fall har gruppen uttalat önskemål om barnens anknytning till mer än en organisation, vilket framgår av procenttalen.

tresseorganisationer. Till intresseorganisationerna räknas följande topporganisationer. Landsorganisationen (LO). Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF) Statstjänstemännens Riksförbund (SR). Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC) Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) Vid intervjuerna h a r de båda äldre åldersgrupperna födda 1941 och 1928— 23 lämnat uppgift om medlemskap i fackförening. Svaren redovisas i tabell 124. Medlemskap i fackförening kan förenas med sådant i ideell förening. I tabell 125 visas h u r representanterna för fackföreningarna fördelas på kategorierna »är med, varit med och aldrig med» i ideell sammanslutning. Inom kategorin »är med» h a r de, som inte h a r fackföreningsmedlemskap (nej-gruppen) högre relativa procenttal. Inom kategorin »varit med» h a r männen inom ja-gruppen i den äldre och inom nej-gruppen i den yngre åldern de

Tabell 124. Medlem i fackförening. 1928—23. Kön. 1941 Tot.

Medlemsskap 1928—23.

i

fackförening.

1928—23 K

Tot.

M

K

530 263 267 693 359 334

1941,

Vid sidan av de ideella föreningarna finns ekonomiska föreningar och in-

M

1941,

Ja Nej

/o

°/o

% % % %

61 39

68 32

55 45

72 28

87 13

55 45

154 Tabell 125. Fackföreningsmedlemskap,

1941,1928—23.

Kön. »Är med, varit med, aldrig». Nej

Ja

Totalt

1928—23

1928—23

1941 M

K

M

K

M

K

M

K

°/

/o

/o

/o

%

/o

%

/o

34 41 25

60 25 16

28 38 34

67 22 11

36 41 24

64 27 9

47 24 29

/o

56 30 14

lägre relativa talen. För kvinnorna råder skillnad endast inom 40-årsgruppen. Inom kategorin »aldrig med» är procenttalen genomgående lägre inom »nejgruppen». Fördelningen av antalet IP på olika intresseorganisationer framgår av tabell 126. Frekvensen av medlemskap i ideella föreningar hos de olika intressorganisationernas representanter följer i tabell 127. Inom kategorin »är med» visar TCO :s medlemmar nästan genomgående högre relativa anknytningssiffror inom vardera åldersgruppen. Inom kategorin »varit med» har

Tabell 126. Tillhör slag av sation. 1941, 1928—23. 1941 Tot.

M

topporganiKön. 1928—23

K

Tot.

M

K

530 263 267 693 359 334

LO RLF SR SACO SAF SAC TCO

/o

% % % %

— — — 1 1 — 1 1 — — — — — — — 16

48 2 1 1 1 1 16

55 4 1 2 3 2 18

/o

— 1

— — — 14

kvinnliga LO-grupper högre siffror. Inom kategorin »aldrig med» h a r LOanslutna också högre relativa tal. Inom intresseorganisationerna vilar på innehavare av förtroendeuppdrag ansvar av en delvis annan karaktär än på dem som innehar uppdrag inom de ideella organisationerna. I de förstnämnda står speciellt enskilda medlemmars ekonomiska och sociala intressen på spel. I tabell 128 visas antal förtroendeuppdrag som IP har eller h a r haft inom intresseorganisation. En jämförelse mellan kategorierna visar att det stora flertalet bland dem som har eller h a r haft förtroendeuppdrag ryms inom kategorin »är med». Dubbelsvar förekommer. Närmast visas h u r stor andel av de ideella organisationskategorierna som består av fackföreningsmedlemmar eller inte — tabell 129 a—b. Av tabellen 129 a framgår att organisationernas medlemmar i den yngre gruppen består av 41 % och i den äldre av 42 % LO-anslutna. Medlemsstocken innehåller också 40 % och 30 % ej anslutna. Genom uppdelningen på män och kvinnor, tabell 129 b, erhålls en nyansering av föreningsbeskrivningen. De manliga LO-anslutnas relativa siffror ligger inom varje kategori mycket högre än andra topporganisationers.

155 Tabell 127. Intresseorganisationernas medlemmars anknytning till ideella 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med, aldrig med». 1941

1928—23

LO

Totalt

Är med Varit med Aldrig med

föreningar.

TCO

LO

SR, SACO, SAF

TCO

M

K

M

K

M

K

M

K

M

K

(5)

%

%

%

%

%

%

/o

/o

/o

%

53 31 16

26 45 29

65 35

43 37 21

57 24 19

23 40 38

70 21 10

42 33 25

76 24

(80)

Tabell 128. Antal förtroendeuppdrag inom intresseorganisation. aldrig med». 1941, 1928—23.

Ȁr med, varit med,

1941 Ordf., kassör, sekr Annan styrelseledamot Kommitté Redaktionellt Annat

Tabell 129 a. Antal medlemmar

1928—23

Är med

Varit med

Aldrig

Är med

Varit med

Aldrig

4 2 4

1 1 1

20 17 19

6 9 6

5 2 2

i intresseorganisation. 1941, 1928—23.

»Är med, varit med, aldrig».

1941 Totalt Ingen intresseorganisation LO RLF SR SACO SAF SAC TCO

(20)

1928—23

Är med

Varit med

Aldrig

Är med

Varit med

Aldrig

/o

/o

/o

/o

/o

%

40 41

37 46

38 47

30 42 3 2 2 2 1 19

24 57 1 1 1 1 1 15

30 55 1 1 1 1 3 11

1 2 16

156 Tabell 129 b. Medlemmar

i intresseorganisation 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.» 1941

Är med

Totalt

1928—23

Varit med Aldrig med

Är med

Varit med Aldrig med

M

K

M

K

M

K

M

K

M

K

M

K

°/o

%

%

%

%

%

%

/o

%

%

/o

V /o

Ingen intresseorganisation . . . LO RLF SR SACO SAF SAC TCO

37 52

46 23

1 2

1 1

1 8

26 64

45 33

27 71

45 35

3 1

13 52 6 2 3 3 1 20

58 25

13 64 1 2 2 2 14

34 50 1

8 70 4

2 8 11

16 Även kvinnliga LO-anslutna har på ett undantag när också högre relativa tal. Undantaget utgörs av TCO-anslutna bland 23-åringar, som är med i föreningslivet — 29 %.

Civilstånd. 1941, 1928—23 Fördelning på gifta och ogifta

De följande tabellerna 130—131 upptar antal gifta och ogifta och fördelningen på kategorierna »är med», »varit med» och »aldrig med». Tabellen 130 visar den procentuella fördelningen av gifta, ogifta och tidigare gifta inom de två äldsta grupperna. Tabell 130. Civilstånd. Kön.

1941,

1941 Tot. Totalt

M

1928—23,

1928—23 K

Tot.

M

K

°/ /o

°/ /o

0/

16 83 1

44 53 3

85 12 3

/o

Gifta 30 Ogifta 68 Tidigare g. . 2

/o

°/ /o

/o

84 14 1

86 9 5

11 Enligt Statistisk årsbok 1964 erhålls följande procentuella fördelning efter civilstånd för de aktuella åldersgrupperna tabell 131. Skillnaden mellan urvalets och befolkningsmängdens relationstal är högst 5 % och gäller den äldre gruppens gifta män . Nästa tabell 132 visar fördelningen av civilstånden på kategorierna »är med, varit med och aldrig med». Inom kategorin »är med» förekommer de högsta relationstalen hos alla ogifta i den yngre gruppen men endast hos de gifta männen i den äldre. De ogifta kvinnorna har relativt högre procent än de gifta. Inom kategorin »varit med» h a r över-

Tabell 131. Gifta, ogifta enligt befolkningsstatistiken 1964, 1941, 1928—23. 1941

530 263 267 693 360 333

°/

42 47

Gifta Ogifta Tidigare gifta

1928—23

M

K

M

K

18 81

45 54 2

79 17 3

86 9 5

157 Tabell 132. Civilstånd.

1941, 1928—23. »Armed, varit med, aldrig med». Kön. 1941 M

Totalt

Är med Varit med Aldrig med

K Tg

G

Og

Tg

G

Og

Tg

G

Og

Tg

(2)

117 142

(8)

(4)

(17)

% %

%

% %

%

% %

%

/o

%

%

44 44 12

(100)

26 47 27

(25) (62) (13)

62 28 13

(50) (50)

36 33 31

43 23 34

(35) (24) (41)

62 25 13

Medlemskapen i olika slag av organisationer speglas i tabell 133. Varje åldersgrupp, civilstånd och kön är fördelat på organisationsområden. Bastalen utgörs av alla, som »är med». För en tolkning är det nödvändigt att

42 35 23

50 25 25

hålla i minnet att vissa dubbelanslutningar finns. Tabellen 133 understryker endast vad som tidigare framhållits, att de ogifta i 23-åringarnas grupp dominerar organisationstillhörigheten, medan förhållandet är det motsatta i den äldre gruppen. De religiösa organisationerna intar inom den äldre gruppens gifta kvinnor en framträdande plats under det att de flesta andra organisationer hos gifta männen inom samma ålderskategori kommer högre än de religiösa samfunden. En belysning av organisationstillhörigheten kan också göras genom att in-

Organisationstillhörighet.

1941, 1928—23.

Kön.

1928—23

338 M

K

M

»Är med»

K

Gift

og.

Gift

og.

Gift

og.

Gift

og.

°/

%

/o

%

/o

%

%

%

35 9 5 4 10 7 12 11 19

6 2

8 8 2 6

38 6 1 5 10 2 12 16 31

3 1

6 6

1 1

10 1 1 8 10 20

/o

I Se St R M Sk N P A

K

og

Organisationstillhörighet — gifta, ogifta

Totalt

M

G

allt de gifta IP högre värden än de ogifta. Inom kategorin »aldrig med» av kvinnorna finns inga större skillnader mellan gifta och ogifta. Däremot avviker de ogifta männen i den äldre gruppen med ett tämligen högt procenttal — 25 %.

Tabell 133. Civilstånd.

1928 —23

5 1 1 1 3 2 3

2 1 4 4 4

4 4 4 10

1 4 4

1 2

158 Fördelning på civ 'Istånd

Tabell 134. Organisationstillhörighet .

Kön. »Är med». 1928—23

1941 M

K

M

G

Tot.

Tot. Abs

Gift

Og

Gift

og.

%

%

%

%

Abs

Gift

og.

Gift

og.

/o

/o

°/

%

/o

I Se R M N P A

137 50 39 27 59 53 89

9 6 13 4 11 11 8

10 12 15 7 19 17 11

65 44 28 85 53 53 53

16 38 44 4 17 19 28

159 42 64 43 72 106 192

Tabell 135. Civilstånd. Art av organisation.

13 1 2 3

1941, 1928—23. Kön. »Är med». 1 9 2 8 - -23

1941 M

I. Se St R. M. Sk N. P. A.

12 45 57 12 37 36 35

bland 23-åringar i majoritet består av ogifta män under det att i den äldre överväger de gifta männen. Ett undantag utgör religiösa samfund som h a r en majoritet av kvinnor. Hur civilstånden var för sig fördelar sig på organisationsområdena framgår av nästa tabell 135. Till idrottsorganisationerna går i större utsträckning både gifta män och kvinnor samt särskilt ogifta män i 1941 års grupp. Scoutrörelsen samlar procentiskt fler ogifta kvinnor i gruppen 1941. De religiösa samfunden h a r i den

om varje åldersgrupp med utgångspunkt från en enda organisation se efter hur medlemsantalet är fördelat på civilstånd och kön. Om idrottsorganisationen används som exempel och intresset knyts till gruppen födda 1941 kan av tabell 134 utläsas, att inalles finns 137 anslutna till idrottsrörelsen. Dessa är fördelade i följande procenttal: gifta män 9 %, ogifta män 65 %, gifta kvinnor 10 % och ogifta kvinnor 16 %. Studentoch skolorganisationer är inte medtagna i denna tabell. En jämförelse mellan föreningsmedlemmarnas civilstånd visar att dessa

Totalt

7 5 3 7 6 12 7

80 50 27 81 56 50 55

K

K

M

G

Og

G

Og

G

og

G

Og

(19)

(13)

%

°//o

V

%

0/

0/

0/

/o

/o

/o

%

(63) (16) (5) (21) (5) (11) (26) (21) (37)

65 16 9 8 17 13 23 21 35

35 32 12 28 2 18 17 17 42

67 11 2 9 19 3 21 28 56

44 8 4 8 12

17 17

/o

45 13

— 16 7 3 35 26 32

— 16 52 52

— 35 5 3 25 35 61

(8)

— —

(62)

— (8) (8) (15) (46)

159 Tabell 136. Civilstånd. Art av organisation. 1941, 1928—23. Kön. »Varit med». 1941

1926 —23

M

Totalt

I. Se SL R. M. Sk N. P. A.

K

G

Og

G

Og

G

Og

G

Og

(19)

(13)

(7)

%

/o

%

(31)

17 12

(14)

(8)

(14)

(15) (69) (8)

35 35 28

(29) (29) (29)

0/ 10

/o

/o

%

0/

(37) (37)

48 33

30 30

20 28

(11) (5)

6 15 4 17 20 13

20 26 41

2 20 20 24

56 17 1 3 4 2 17 39 17

(32) (16fc (11)

yngre gruppen ett något livligare deltagande från de yngre ogifta kvinnorna och i den äldre gruppen av de gifta. De gifta männen i den yngre har en högre procent än de gifta kvinnorna i samma grupp. Motororganisationerna lockar såväl de yngre ogifta männen som de äldre gifta männen. Student- och skoiföreningar samlar

Tabell 137. Civilstånd.

Fördelning

/o

naturligt nog sina medlemmar huvudsakligen från de yngre ogifta IP. Nykterhetsorganisationerna h a r fått relativt fler av de gifta inom båda könen bland 23-åringarna. Politiska föreningar har höga procenttal bland alla gifta och ogifta män, medan ogifta kvinnor i mindre utsträckning tycks ta del i det politiska arbetet.

på olika organisationer. »Är med».

1941 I Se St R M Sk N P A

K

M

1941, 1928—23.

Kön.

1928—23

M

K

M

K

334 G

Og

G

Og

G

Og

G

Og

°/ /o

%

/o

%

°/ /o

%

°/ /o

%

5 1

33 8 5 4 9 6 12 11 18

5 1

8 7 3 6

35 6 1 4 10 2 11 14 29

3 1

5 5

1 1

11 2 1 8 11 19

2 1 2 2 3

2 1 4 3 4

4 4 4 9

1 4 4

1 2

160 Tabell 138. IP med maka eller make med i förening. 1941. 1928—23.

Tabell 139. IP med maka eller make i förening. 1928--23.

1941 1928—23

1941 1928—23

Totalt

°/

0/

/o

Maka/make med » ej med Vet ej

71 29

Totalt

%

°//o

21 79

47 53

/o

80 4 16

Andra organisationer har en ganska likartad tillströmning inom varje ålderskategori för sig. De 40-åriga gifta kvinnorna visar jämfört med de jämnåriga ogifta en högre frekvens. Männen i den äldsta gruppen har oavsett civilstånd höga relativa tal. Många IP tillhör kategorin »varit med». H u r denna kategori fördelas på organisationsområdena visas i tabell 136. Här noteras ett par höga relativa förluster inom idrottsorganisationerna bland ogifta manliga 23-åringar och gifta män i 40-årsåldern. Tabell 137 tar upp fördelningen av IP med hänsyn till deras civilstånd och ställer fördelningarna i relation till hela gruppen män och kvinnor. Den yngre gruppens ogifta män och den äldre gruppens gifta män företer vissa likheter. Även de återstående grupperna män har sinsemellan ungefär likartade fördelningar. Den äldre gruppens gifta kvinnor h a r relationstal, som avviker från de and-

I P med maka med I P med make med

ra kvinnogruppernas. Avvikelserna är störst för religiösa samfund, politiska och andra organisationer. Maka eller make med i förening

I de närmast föregående tabellerna har IP:s civilstånd och organisationsanknytning behandlats. Här undersöks h u r IP:s maka eller make är föreningsanknuten. Tabell 138 visar förhållandena totalt för gifta. Tabell 139 är uppdelad på manliga och kvinnliga gifta IP, vars maka eller make är med i förening. Tydligen förekommer i större utsträckning att kvinnorna h a r sina män föreningsengagerade än tvärtom. Gifta IP kan som visats i tabell 132 förekomma inom de olika kategorierna »är med, varit med, aldrig med». Oavsett om t. ex. den äkta mannen »är med» eller »har varit med» kan hustrun vara med i förening eller inte och vice versa. Hur organisationsanknytningen ser ut för åldersgrupperna 1941 och 1928—23 framgår av nedanstående uppställning.

1941.

Om gift manlig IP: »är med» så är makan med i 46 »varit» » » » » »46 »aldrig» » » » » » 8 Om gift kvinnlig IP: »är med» så är maken med i 28 »varit» » » » » »50 »aldrig» » » » » »22

1928—23.

Om gift manlig IP: »är med» så är makan med i 67 % »varit» » » » » »24 »aldrig» » » » » » 9 Om gift kvinnlig IP: »är med» så är maken med i 38 »varit» » » » » »36 »aldrig» » » » » »26 %

161 Tabell 140. IP.s maka eller make med i olika organisationer. 1941, 1928—23. 1941

1928—33

I P har I P har IP har I P har maka make maka make med med med med Totalt

%

°/

/o

°/ /o

/o

Maka/make i: Fackförening I Se St R M Sk N P A

50 8 15 15 4 4 27 8 19

77 43 15 2 6 14 2 14 18 11

40 24 10

77 41 8 2 7 12 1 13 27 15

13 5 4 13 24 28

Tabell 140 visar anknytningen till olika organisationsområden. Dubbelanslutning förekommer i denna tabell. Vid en jämförelse av åldergrupperna inom varje organisation för sig möter samma tendenser som tidigare visats för män och kvinnor. Skolutbildning Skolutbildningen h a r indelats för de yngre grupperna på grund/folkskola, yrkesskola, realskola och gymnasium Tabell 141. Skola.

1950, 1947, 1941, 1928—23.

1950 Totalt

1928—23

M

K

Tot.

M

K

Tot.

M

K

Tot.

M

287 301

276 297

263 267

359 334

%

°/ /o

°/ /o

%

0/

0/

/o

1 1 — 614584

1947 Kön.

Tot.

°/ Grund/Folkskola Yrkesskola Folkhögskola Realskola Gvmnasium

och för de två äldre h a r tillagts folkhögskola som en mellan folkskola och realskola liggande skolform. I fortsättningen används begreppet grundskola för den obligatoriska skolan för de två yngre åldersgrupperna. I den yngsta gruppen går alltjämt alla utom två i skola under det att den närmast äldre gruppen delvis avslutat sin skolgång och blivit förvärvsarbetande. De båda äldsta grupperna behandlas som om alla IP lämnat skolan, även om vissa 23-åringar befinner sig i skola. Fördelningen följer i tabell 141. Med den omgestaltning som för närvarande präglar skolväsendet betyder grundskola för den yngsta gruppen en ganska annorlunda utbildning än vad denna gjorde för den äldsta som gick i folkskola. En del av den yngsta gruppens individer går i grundskola, klass 7, och delar av 17-årsgruppen går i grundskola, klass 9. Deras undervisning motsvarar jämförliga årsgrupper i realskolan. Eftersom den nuvarande realskolan alltjämt existerar som en slags urvalsskola för många, äger den likheter med den realskola, som de båda äldre grupperna genomgått. Innan den nya grundskolan är helt genomförd — såväl organisatoriskt som till sitt utbildningsinnehåll och sin undervisningsmetodik — torde detta med-

°/ /o

°/

/o

°/

°/

/o

/o

5 23 14

5 16 14

4 30 14

6 11 6

6 11 9

7 10 3

/o

81 1

78 1

53 12

50 16

56 9

22 13

19 14

25 10

K

/o

/o

162 föra vissa skillnader. Den gamla realskolan h a r således fortfarande examenstvång. Den är frivillig. Av denna anledning kan det vara motiverat att spalta upp utbildningsnivåerna på grund- och realskola. Med hänsyn till skolväsendets utveckling kan de i tabell 141 presenterade höga siffrorna för grundskolnivån i de två yngsta grupperna lätt föranleda en u n d r a n om inte det förhållandet beaktas att den obligatoriska skolgången har förlängts med flera år sedan 30-talet, då den äldsta gruppen var skolpliktig. Någon större olikhet råder inte mellan könen i de lägre åldersstadierna. I 1941-årsgruppen skiljer relativt sett inte mindre än 14 % män och kvinnor åt på folkskolnivån. Dessa 14 % återfinns emellertid på realskolnivån, där den kvinnliga parten har det högsta talet. Även i de två yngsta grupperna har de kvinnliga skoleleverna på realskolnivån högre relativa tal än sina manliga skolkamrater. På det gymnasiala stadiet är de procentiska talen ganska likvärdiga inom och mellan aktuella åldersgrupper. Endast den äldsta kvinnliga gruppen har ett lågt tal — 3 %. Tabell 141 åskådliggör hur individerna fördelas på olika utbildningsnivåer. Hur organisationsanknytningen ser ut med hänsyn till skolutbildningsnivå visar tabellerna 142—144. Tabell 142. Grund/folkskola

1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med, aldrig med».

Är med Varit med Aldrig m e d . . . .

1928 —23

1950 Totalt

Inom kategorin »är med» (tab. 142) råder tydliga skillnader i den relativa anknytningen mellan män och kvinnor. Kvinnorna har mellan 12 och 34 % lägre relativa procenttal med den minsta skillnaden i den yngsta och den största i den näst äldsta grupen. Inom kategorin »varit med» visar kvinnorna i den näst äldsta gruppen ett högt relativt tal, 46 %, liksom också de 17-åriga flickorna. Överlag har kvinnorna en högre avgångsprocent än männen. Inom kategorin »aldrig med» är kvinnornas procenttal även överallt högre och i de två äldsta grupperna h a r mer än en tredjedel inte deltagit i föreningsarbete. Inom kategorin »iir med» (tab. 143) ligger de manliga procenttalen högre än kvinnornas och når i ett par fall över 75 %. Kvinnornas procentiska siffror avviker dock inte lika kraftigt som motsvarande kategori inom grund/folkskolnivån. De har högre relativt procenttal här. Inom kategorin »varit med» är föreningsflykten mindre bland männen än bland kvinnorna, även om den manliga 23-årsgruppen till en tredjedel mister föreningsanknutna. I alla åldersgrupperna h a r nästan en tredjedel av kvinnorna försvunnit ur medlemsmatriklarna. En tydlig avgång framträder i gruppen 1941 i dess helhet.

M

K

M

K

M

K

M

K

°/ /o

%

°/ /o

/o

°//o

0/

°/ /o

0/

59 19 22

47 28 24

60 20 20

37 36 27

55 27 18

21 46 33

55 27 17

30 33 37

/o

/o

163 Tabell 143. Realskola. 1950,1947,1941,1928—23.

Kön. »Armed, varit med, aldrig med».

1950 Totalt

Är med Varit med Aldrig med

1947 K

M

K

M

K

M

K

%

°/ /o

/o

°/ /o

°/ /o

/o

°//o

°/ /o

66 16 18

48 30 22

79 13 8

51 26 23

66 32 2

48 35 17

76 13 11

52 34 14

springer procentsatsen upp till nästan 30 %. Inom kategorin »aldrig med» uppvisar den gymnasiala gruppen i huvudsak låga procenttal. Tabellerna 145 och 146 redovisar h u r IP med olika skolbakgrund går till skilda organisationer. Idrottsrörelsen har i de flesta fall den högsta procenten. Bland 14-åringarna h a r dock flickorna en större procent hemmahörande i scoutorganisationerna. Manliga IP med grundskola och yrkesskola som bakgrund visar de största andelarna inom idrotten. De kvinnliga IP bland 17-åringarna har en tendens till högre frekvens inom idrotten, när de går i realskola eller i gymnasium. Scoutorganisationerna h a r en fördelaktigare position inom grundskola bland 14-åringarna under det att bland 17åringarna i yrkes- och realskola samt i

1950, 1947, 1941, 1928—23. aldrig med». 1950

Totalt

Är med Varit med Aldrig med

1928—23

M

Inom kategorin »aldrig med» h a r de två manliga mittenåldrarna en ovanligt låg relativ procent, som aldrig varit med. Inom de övriga — såväl manliga som kvinnliga — grupperna framträder inga extrema värden. Den yngsta gruppen h a r i motsats till den äldsta ett relativt större större antal som aldrig varit med. Inom kategorin »är med» (tab. 144) ligger samtliga värden högt. Alltjämt leder de manliga och inom 17-årsgruppen råder en relativt procentisk skillnad på 24 enheter. De kvinnliga grupperna inom gymnasiet visar högre relativa procentsatser än kvinnorna i de andra skolformerna. Inom kategorin »varit med» råder ungefär samma förhållanden som gällt IP inom de tidigare utbildningsnivåerna d. v. s. avgången är relativt större bland kvinnorna. I enstaka manliga grupper

Tabell 144. Gymnasium.

1941 Kön.

Ȁr med, varit

med

1928—23

M

K

M

K

M

K

M

K

—

—

(10)

%

/o

/o

/o

/o

%

%

%

—

79 19 2

55 26 19

69 25 6

61 33 6

65 29 6

(90) (10)

—

164 Tabell 145. Skolutbildning

och organisationstillhörighet.

1950. 1947. Kön. »Ar med*. 1947

1950 Grundskola

Totalt

I Se R M Sk N P A

Realskola

Grundskola

Yrkesskola

Realskola

Gymnasium

M

K

M

K

M

K

M

K

M

K

M

K

(11)

(17)

%

/o

%

°/ /o

/o

°//o

%

%

%

/o

%

%

62 48 14

33 40 38

29 32 24

4 15

73 19 14 4 1 8 22 27

26 17 19 4 4 23 32 30

72 24 14 7 17 17 10 21

(45) (45) (27) (2) (9) (9) (36) (36)

62 40 10 2 17 10 10 29

41 30 35 3 11 19 19 19

66 28 9 6 44 9 16 34

(53) (29)

3 11

55 18 27 3 15 3

3 10

gymnasium visar bättre relativa siffror. Förhållandet mellan de relativa siffrorna för ynglingar och flickor växlar inom åldersgrupperna och mellan skolformerna. Religiösa organisationer visar för kvinnliga IP gynnsammare tal än för manliga. Ett undantag möter i gruppen född 1950, där realskolans ynglingar visar ett högre procenttal. En vikande anknytning visas av den äldre gruppen — framför allt för ynglingarna. Realskolan visar summerat för båda könen högsta procentiska talen i gruppen född 1950. I den yngre gruppen ligger grundskolan högst. Skolorganisationer har en större andel inom den äldre gruppen där flera skolformer är företrädda. Såväl yrkesskola, realskola som gymnasium h a r högre tal än grundskolan och den högsta procenten återfinns bland gymnasiets ynglingar. Nykterhetsorganisationer h a r i båda åldersgrupperna en sammanlagt bättre position inom grundskolstadiet. Kvinnliga IP h a r en högre anknytningsprocent i alla skolformer som finns representerade med tillräckligt stora bastal.

(24) (12) (65)

Politiska organisationer h a r beroende på sina åldersbestämmelser möjligheter att samla medlemmar endast i den äldre gruppen och där visar grund- och yrkesskolan de högre värdena. Flickorna representerar de högre relativa talen. Även i realskolan h a r flickorna en relativt livligare anknytning under det att de manliga gymnasisterna visar ett större intresse. Andra organisationer visar jämte idrottsrörelsen och scoutorganisationerna den största anknytningen av IP. Det kvinnliga intervjumaterialet h a r i alla skolformer utom i realskolan, i den äldre gruppen, ett relativt försteg framför de manliga. Jämfört med elever i de andra skoltyperna kan gymnasisterna uppvisa stora tal även om de kvinnliga gymnasisternas representation måste bedömas som relativt osäker på grund av det låga bastalet — 17 IP. Idrottsorganisationerna (tab. 146) fångar in många manliga med folkskolbakgrund. En minskning märks bland dem som avlagt real-studentexamen. Kvinnor med obligatorisk skolutbildning visar i båda åldersgrupperna lägre anknytningssiffror än sina medsystrar

165 med realexamen och studentexamen. De kvinnliga IP h a r nästan genomgående en sämre uppslutning än männen. Scoutorganisationer samlar större delar av intervjumaterialet med högre skolutbildning. Kvinnorna leder och förhållandena är i stort likartade i båda åldersgrupperna. Religiösa organisationer företer en varierande rekryteringsstorlek. Männen med studentexamen i den yngre gruppen visar högre siffror än kvinnorna. Studenterna i den äldsta gruppen avviker emellertid väsentligt. Genomsnittligt kvinnornas andelar över männens. Motororganisationer samlar flera män än kvinnor och bland männen i den yngre gruppen har de med gymnasieutbildning sämre grad av anknytning än övriga. Männen med realexamen bland 40-åringarna har den högsta procenten. Skolorganisationers mönster präglas av de låga relativa talen bland männen med folkskola som grund. Männen är i relativt flertal. Nykterhetsorganisationerna h a r bland 23-åringarna en sjunkande anknytningssiffra med ökad skolutbildning. KvinTabell

146. Skolutbildning.

norna synes vara mest engagerade. Den äldre gruppen h a r på den obligatoriska skolans nivå kvinnor men på realexamens nivå män med de högsta relativa talen. Politiska organisationer har i båda åldersgrupperna ett högre procenttal för kvinnor på folkskolnivån. I den yngsta gruppen h a r IP med realexamen oavsett kön en låg procentisk anknytning, medan i den äldre gruppen på samma nivå siffervärdena ligger högre och lika mellan könen. Männen med gymnasiebakgrund visar i båda åldersgrupperna de högsta talen. Andra organisationer samlar genomgående många. Proportionerna mellan IP med olika utbildning, ålder och kön växlar utan någon tydlig tendens.

Yrkesutbildning Vid intervjuerna har en strävan varit att ta reda på den skolmässiga yrkesutbildning som IP undergått. Samma indelningsgrund har använts som Ejnar Neymark vid kartläggningen av den selektiva rörligheten (Ejnar Neymark:

Art av organisation.

1941, 1928—23. Kön. »Ar med». 1928—23

1941 Folkskola

Totalt

Gymn asium

Folkskola

Realskola

Gymnasium

M

K

M

K

M

K

M

K

M

K

M

K

(18) 20

(9)

°/

%

/o

%

°/ /o

%

66 6

20 10

55 24

dl) (22)

7 15 1 19 30 48

31 4 3 26 34 60

17 28 10 34 28 72

(22) 55 (44) 30 25 (56) 5 (6) 5 (6) 10 (17) 15 (28) 35 (67) 85

/o

I Se St R M Sk N P A

Realskola

72 11 1 9 19 1 27 23 24

%

%

°/ /o

%

/o

24 17

48 19

42 30

10 7

11 19 19 19 4 59

52 28 48 16 4 40 16 32 44

55 41 32 9 5 36 18 9 59

28 48 31

8 21 8 32

/o

(22)

(11) (33) (78)

166 Tabell 147. Yrkesutbildning.

1941,

1928—23.

1941 Totalt

Inga kurser Deltidskurser Längre heltidskurser Kurser på realexamens grund » » studentexamens grund. .

Tot

M

K

Tot

M

K

/o

°//o

°//o

/o

0/

/o

%

52 12 26 8 3

55 9 28 6 2

48 15 24 10 4

60 12 21 6 2

57 9 23 8 3

62 14 19 5 1

Selektiv rörlighet. Stockholm 1961. Sid. 144—145). Hans indelning är: 1. Inga kurser av yrkesutbildande slag 2. Deltids- och/eller kortare heltidskurser (högst 4 månader) 3. Längre heltidskurser (minst 5 mån.) tillgängliga från folkskolenivån 4. Kurser (längre eller kortare) som kräver realexamen eller motsvarande förkunskaper 5. Kurser som kräver studentexamen eller motsvarande förkunskaper. Relationerna mellan yrkesutbildning och föreningstillhörighet gäller åldersgrupperna födda 1941 och 1928—23. De båda yngre grupperna går antingen helt eller delvis i skola och 17-åringarna har efter slutad skolgång gått direkt ut i förvärvsarbete. I tabell 147 beskrivs hur IP fördelas på olika yrkesutbildningar. Med hänsyn till att vissa IP undergått olika slag av Tabell 148 a. Yrkesutbildning.

1928—23

yrkesutbildning och vid kodifiering fått dubbla markeringar blir det sammanlagda antalet yrkesutbildade inom varje åldersgrupp något större än antalet IP. I den yngre gruppen blir övertalet 3 och i den äldre 9, vilket motsvarar c:a 1 procent. Den som inte undergått någon yrkesutbildning utgör inom vardera gruppen över 50 %, den äldsta h a r t. o. m. ett procenttal på 60 %. I tabell 148 a uppdelas grupperna på föreningsanknytning i relation till de olika utbildningsnivåerna. Denna tabell åtföljs av tabell 148 b, där yrkesutbildningen och föreningsbeskrivningen fördelas på män och kvinnor. Av tabellerna framgår att IP som inte genomgått några kurser utgör majorite-

1941, 1928—23.

»Är med, varit med, aldrig med.»

1941 Totalt

Inga kurser Deltidskurser Längre heltidskurser På realexamens grund . . . På studentexamens grund

1928—23

Är med

Varit med

Aldrig med

Är med

Varit med

Aldrig med

%

/o

/o

%

%

%

50 11 27 9 4

48 14 27 8 4

63 11 21 5

50 13 26 9 3

65 10 21 3 3

74 10 11 3

—

—

167 Tabell 148 b. Yrkesutbildning

1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med, aldrig med». 1941 Är

Totalt

Varit

Aldrig

K

M

K

M

K

M

K

M

K

216 122

0/

%

%

%

%

°/ /o

%

%

%

%

%

55 8 30 7

43 18 26 8 6

62 12 26

63 11 18 8

51 11 26 10 3

48 17 26 8 3

66 7 22 1 4

65 13 20 4 1

72 9 11 8

76 10 11 3

54 9 28 6 4

Tabell 149. Yrkesutbildning

/o

43 14 27 14 3

procenttal. De kvinnliga I P visar stigande trend med förlängd utbildning. Inom kategorin »varit med» h a r männen med heltidskurser det högsta talet medan kvinnorna h a r sitt u n d e r deltidskurser. Inom kategorin »aldrig med» ligger för männen det högsta relativa värdet under deltidskurser under det att de

Deltidskurser Heltidskurser

Kurser på realex.

Kurser på studentex.

K

M

K

M

K

M

K

M

K

(15)

(6)

(10)

%

%

°/

°/

V.

%

%

%

%

/o

/o

°/ /o

/o

58 25 17

33 49 18

58 30 12

38 43 19

(67) (33)

48 33 19

(100)

(30) (70)

31 37 32

Tabell 150. Yrkesutbildning Inga kurser

Är med Varit med Aldrig med

1941. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.»

M

58 28 14

Totalt

Aldrig

M

ten av representanterna för vardera kategorin »är med, varit med, aldrig med». Även IP med längre heltidskurser utgör en väsentlig del. Tabellerna 149—150 visar hur organisationerna rekryteras bland IP med olika yrkesutbildning. Inom kategorin »är med» visar männen överallt samma bedömningsbara

Är med Varit med Aldrig med

Varit

K

Inga kurser Deltidskurser Längre heltidskurser På realexamens grund På studentexamens grund

Totalt

Är

M

/o

Inga kurser

1928—23

(—)

1928—23. Kön. »Är med, varit med, aldrig med». Deltidskurser Heltidskurser

Kurser på realex.

Kurser på studentex.

M

K

M

K

M

K

M

K

M

K

(17)

(11)

(5)

0/

0/

/o

/o

%

°/ /o

°/

°/ /o

°/

%

%

%

53 29 18

28 33 39

67 18 15

(59) (23) (18)

(63) (37)

(80) (20)

/o

/o

46 30 24

69 24 7

49 32 19

81 4 15

163 Tabell

151. Faders

skolutbildning.

Totalt

1950,

1947,

1941,

1928— 23.

1928—23

°/

°/ /o

°/ /o

/o

78 4 10 8

82 2 6 8 2

90 3 4 2 1

/o

Folkskola, yrkesskola Folkhögskola Realskola Studentexamen Vet ej

74 3 9 7 7

kvinnliga h a r detta för dem som inte genomgått någon kurs. Bastalen i de tre sista kolumnerna äi för små för att tillåta säkra bedömningar. Inom kategorin »är med» (tab. 150) visar både män och kvinnor en stigande procent med en förlängning av utbildningen. Männen når upp till 81 % vid kurs på realexamensnivå. Inom kategorin »varit med» h a r männen sitt högsta tal under »inga kurser» och ett mycket lågt under realexamensrubriken. De kvinnliga uppvisar jämnare siffermässiga förhållanden med de största siffrorna under »inga kurser». Inom kategorin »aldrig med» h a r männen sjunkande procent från inga kurser t. o. m. heltidskurser, därefter stigande. Kvinnorna har en fallande sifferserie från inga kurser.

Tabell

152. Faders

utbildning.

Totalt

IP: Är med Varit med

Föräldrarnas skolutbildning organisationsanknytning

och

IP:s

Hemmets socio-ekonomiska status har enligt sociologiska undersökningar visat sig spela en roll vid val av skola, skolframgång m. m. En social faktor är den utbildning föräldrarna har. Hur denna faktor förhåller sig till barnens organisationsanknytning framgår av tabellerna 152—154. Faders skolutbildning

Även om IP:s fader är död h a r faderns skolutbildning medtagits och om fader lever skild frän moder räknas hans utbildning. Om IP h a r fosterfader uppges dennes utbildning. Om i något fall tveksamhet har rått h a r den närmaste miljöfaktorn antecknats enligt de uppgifter som meddelades intervjuarna.

Folkskola. 1950, 1947, 1941, 1928—23. varit med, aldrig med».

Ȁr med,

1928—23

/o

%

/o

°/ /o

53 22 25

51 27 22

45 35 20

47 29 24

169 Tabell 153. Faders skolutbildning. Realskola. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med».

Totalt

IP: Är med Varit med Aldrig med

1928—23

%

°/ /o

/o

°/ /o

62 25 13

57 27 16

55 30 15

68 28 4

I tabell 151 sammanställdes uppgifterna på faders skolutbildning. Faderns utbildningsnivå domineras av folkskolutbildningen och den relativa procenten visar sig störst inom den äldsta gruppen och sjunker sedan successivt mot de yngre. Detta kan bero bl. a. på skolväsendets utbyggnad. Föräldrarna till de yngsta åldergrupperna h a r sannolikt haft större möjlighet till utbildning utöver folkskolan än vad 40-åringarnas föräldrar hade. I tabellerna 152—154 fördelas IP på kategorierna »är med, varit med, aldrig med», allt efter som faders utbildning ligger på folkskol-, realskol- eller studentexamensnivå. Inom kategorin »är med» (tab. 152) har 14-åringarna det högsta relativa talet även om avvikelsen från 17-åringarna inte är stor. Inom kategorin »varitf med» återfinnes det största procenttalet inom 23-årsTabell

154.^ Faders

skolutbildning. Studentexamen. 1950, 1947, 1941, »Är med, varit med, aldrig med».

Totalt

IP: Är med Varit med

gruppen under det att den yngsta h a r det lägsta. Inom kategorin »aldrig med» har 23åringarna den lägsta relativa procenten och den yngsta gruppen det högsta. Inom kategorin »är med» (tab. 153) intar den äldsta åldersgruppen med 68 % den främsta platsen. Även den yngsta gruppen har en hög relativ procent. Inom kategorin »varit med» ligger procenttalen ganska jämnt och h a r likhet med vad som visats för folkskolnivån, tabell 152. Inom kategorin »aldrig med» h a r de tre yngre grupperna ganska likvärdiga relativa tal under det att den äldsta gruppen uppvisar en mycket låg siffra. Inom kategorin »är med» (tab. 154) har 17-åringarna den högsta procentsatsen, som också ligger 11 enheter över 23-åringarnas, som ändock ligger högt med 63 %. Den yngsta gruppen ligger på 1928—23.

1928—23

(19)

/o

/o

/o

%

57 30 13

74 11 15

63 30 7

(74) (11) (15)

170 Tabell 155. Faders och IP:s skolutbildning.

Totalt

573 IP

IP

Grund-, och yrkesskola

Realskola Grundskola Yrkesskola

Realskola

Gymnasium

%

/o

°/

°/

/o

/o

46 2 3 2

15 1 3 2

6 1 3 4

/o

/o

Fader: Folkskola Folkhögskola Realskola

14 1 2 2 1

60 2 7 4 7

Vet ej

h a r utbildning utöver folkskolan ökar antalet inom kategorin »är med». Denna tendens är mest uttalad i grupperna födda 1947 och 1941.

en nivå mellan dem som förekommer inom tabellerna 152 och 153 för samma grupp. Inom kategorin »varit med» har 1947årsgruppen en ovanligt låg relativ siffra. Inom kategorin »aldrig med» uppvisar återigen 23-åringarna en låg andel. På grund av det låga »bastalet» inom den äldsta gruppen kan några slutsatser beträffande denna inte göras, utan siffrorna får endast tas som en vag vägvisare. Sammanfattningsvis kan sägas att en svag tendens tycks finnas att om fadern

Faders skolutbildning och barnens

Tidigare har visats h u r IP:s och faders skolutbildning var för sig fördelar IP på kategorierna »är med, varit med, aldrig med». I tabellerna 155 och 156 sammanställs h u r faders och IP:s utbildning är relaterade till v a r a n d r a . På grund/folkskolnivån finns de flesta IP samlade. Att den äldsta och yngsta

Tabell 156. Faders och IP:s skolutbildning.

1941,

1928—23.

1928—23

693 IP

IP

Totalt

Folkskola

Folkhögskola

Realskola

Gymnasium

Folkskola

Folkhögskola

Realskola

Gymnasium

°/

%

%

/o

°/

%

°/

%

18 1 2 2 1

6 1

8 1 1 1

/o

Fader: Folkskola Folkhögskola Realskola Studentexamen Vet ej

1950, 1947.

55 1 2 1

/o

2 5

74 1 1 1

/o

3 1 1

171 Tabell 157. Folkskolulbildad fader i förhållande till IP:s skolutbildning 1928—23. i>Är med, varit med, aldrig med». 1950

1941 Grund- Real- Grund- Yrkes- RealFolkskola skola skola skola skola Gymn. skola Totalt

IP: Är med . . . Varit m e d . Aldrig med

1950, 1947, 1941,

1928—23

Realskola

Stud. ex.

Folkskola

Realskola

Stud. ex.

(18)

%

%

°/

°/

°/ /o

°/ /o

°/ /o

°/ /o

°/

/o

%

°/

/o

%

45 28 27

54 32 14

61 23 16

67 21 12

40 36 24

55 22 26

55 24 21

gruppen har de relativt högsta talen torde bl. a. sättas i samband med ändringarna inom skolvärlden. För den äldsta gruppen gavs inte ofta tillfälle till en fortsatt skolgång. För yngsta gruppen har införandet av en längre obligatorisk skolgång medfört att färre i 14-års ålder lämnat grundskolan. De båda mellangrupperna har högre procenttal för realskolnivån ( 1 5 % och 1 8 % ) än de båda andra. Med utgångspunkt från tabellerna 155 och 156 undersöks h u r organisationsanknytningen ser ut för dem vars fader h a r folkskola som utbildning. När faders skolutbildning ligger på annan nivå kan dessa uppgifter på grund av de små bastalen inte användas som underlag för en bedömning. I tabell 157 återfinns en sammanställning på kategorierna »är med, varit med, aldrig med». Tabell 158. Moders skolutbildning.

Totalt

Folkskola Folkhögskola Realskola Studentexamen Vet ej

/o

/o

56 32 12

70 30

43 30 27

65 23 12

(72) (22) (6)

Den äldsta gruppen h a r på nivån studentexamen ett alltför lågt bastal för att tillåta helt säkra bedömningar. Siffr o r n a i den kolumnen får endast betraktas som antydningar om förhållandena. Inom kategorin »är med» h a r nästan inom alla åldersgrupperna IP med grundskolutbildning lägsta procenten. Inom varje åldersstadium är trenden stigande upp till gymnasium eller studentexamen. Låga relativa tal förekominer hos IP 1947, 1941 med grund-/folkskolutbildning. Inom kategorin »varit med» varierar procenttalen med en tendens i de två äldsta grupperna att minska i storlek då IP äger utbildning utöver folkskola. Inom kategorin »aldrig med» minskar också procentuellt antalet I P , när de går mot en förlängd utbildning. 1950, 1947, 1941,

1928—23.

1928—23

°/ /o

°/ /o

°/ /o

°/ /o

80 5 9 5 1

82 4 10 3 1

93 1 1 3 2

93 4 2 1

172 Tabell 159. Moders skolutbildning. Folkskola. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med». 1950

1928—23

%

°/ /o

%

0/

51 25 24

51 28 21

47 35 18

48 28 24

Totalt

IP: Är med Aldrig med

Moders skolutbildning

Tabell 158 åskådliggör moderns utbildning. Folkskolutbildningen är i övervägande majoritet och dominerar mer än vad som kunde konstateras för faders utbildning — tabell 151. Även h ä r ligger de relativa procenttalen högst i de båda äldsta grupperna. Realskolnivån h a r för m ö d r a r n a i de yngsta grupperna samma relativa procent som fädernas under det att inom de äldsta grupperna de senares procenttal är högre. Studentexamen har flera mödrar inom 14- och 23-årsgrupperna, men jämfört med fäderna är antalet färre överlag.

I tabell 159 sker en fördelning av IP på de olika kategorierna »är med, varit med, aldrig med», när modern h a r folkskolutbildning. En liknande jämförelse på realskol- och studentexamensnivån kan inte heller göras h ä r på grund av de små talen. Organisationskategoriernas procenttal visar stora likheter med tabell 152 som gällde fader. Moders skolutbildning och barnens

I tabellerna 160 och 161 belyses relationerna mellan moders och IP :s utbildning. Liksom vid faderns utbildning dominerar grund-/folkskolnivån, varvid den yngsta och äldsta gruppen h a r de högsta relativa procenttalen.

Tabell 160. Moders och IP.s skolutbildning.

Totalt

Moder: Folkskola Folkhögskola Realskola Studentexamen Vet ej

/o

1950, 1947

573 IP

IP

Grundskola

Realskola

Grundskola

°/ /o

%

%

0/

65 4 7 3 1

15 1 2 2

48 2 3

12 Yrkesskola /o

Realskola

Gymnasium

/o

/o

17 1 4

6 1 3 3

173 Tabell 161. Moders

och IP :s skolutbildning.

Totalt

1941,

1928—23.

1928—23

693 IP

IP

Folkhögskola

/o

°/ /o

%

%

%

/o

%

/o

75 2 1

5 1

9 1 1

1 1

1 Moder: Folkskola Folkhögskola Realskola

2 2

Vet ej

I tabell 162 sammanställs moders skolutbildning på folkskolnivå med IP:s skolutbildning och fördelningen på kategorierna »är med, varit med, aldrig med». Inom kategorin »är med» framstår en enhetlig tendens inom alla åldersgrupperna. I och med att IP fått utbildning ovanpå grundskola ökas den relativa procenten. Den yngsta gruppen företer inte en lika uttalad skillnad som de övriga grupperna, vilket torde kunna förklaras bl. a. av att nutidens 14åringar har en skolgång, som motsvarar realskolnivån. Inom kategorin »varit med» förekom-

Sysselsättning

1947, 1941,

Är med . . . Varit med. Aldrig med

1928—23

Huvudgrupper

Den yngsta gruppen, född 1950, är alltjämt skolpliktig. Den närmast äldre gruppen, född 1947, har både skolung-

1950, 1947, 1941,

1928—23

1947 Grund- Real- Grund- Yrkes- Real- Gymn. Folkskola skola skola skola skola skola Totalt

mer ungefär samma relativa procenttal överallt. Inom kategorin »aldrig med» uppträder återigen en nästan fullständig enhetlig skillnad inom grupperna. När moder och IP:s utbildning ligger på grund/folkskolnivå framträder den högsta relativa procenten för de aldrig föreningsanknutna.

Tabell 162. Folkskolutbildad moder i förhållande till IP:s skolutbildning 1928—23. »Armed, varit med, aldrig med». 1950

StuReal- dentskola exam.

Folkhögskola

StuFolkRealdentskola exam. skola

Folkskola

FolkRealGymn. skola skola

RealGymn. skola

%

°/ /o

%

%

°/

°/ /o

°/

%

%

°/

°//o

%

51 25 24

52 25 23

45 29 26

54 33 13

60 22 18

52 36 12

67 28 5

43 30 27

66 20 14

68 28 4

/o

/o

63 26 11

41 36 23

/o

174 Tabell 163. Sysselsättning.

1947, 1941,

1928—23.

1928—23

%

°/ /o

0/

46 52 1

65 15 15

2 3

Totalt

Förvärvsarbetande Studerande Sköter hemmet Långvarigt sjuk Går på kurs + förvärvsarbete Annat (t. ex. militärtjänst)

dom och förvärvsarbetande ungdom i ganska lika proportioner. Åldersgruppen född 1941 har en minoritet studerande och en större proportion yrkesarbetande. I 40-årsgruppen möter det stora flertalet yrkesarbetande men också en betydande del hemmavarande kvinnor. Hur fördelningen ser ut inom de tre äldsta åldersgrupperna med hänsyn till sysselsättning framgår av tabell 163. Huvudsysselsättningarna är förvärvsarbete, studier och hemmets skötsel. Fördelningen av manliga och kvinnliga på förvärvsarbetande är inom de olika åldersgrupperna 1947: manliga 49 % — kvinnliga 51 % 1941: » 60 %— »> 40 % 1928—23: i 73 % — » 27 % Med utgångspunkt från antalet manliga och kvinnliga IP inom varje åldersgrupp erhålls procenten inom olika Tabell 164. Sysselsättning

Förvärvsarbetande . . Studerande Sköter hemmet Övrigt

27 1 1

kön, som ägnar sig åt skilda verksamheter. Då enligt tabell 163 uppenbarligen endast vissa av där upptagna rubriker innehåller numerärer, som kan tilllåta en ytterligare uppdelning, kommer i fortsättningen endast följande områden att behandlas: förvärvsarbete, studier och hemmets skötsel, som i tabell 164 ställs i relation till totala antalet manliga och kvinnliga IP. Att de manliga ökar andelen förvärvsarbetande vid stigande ålder kan konstateras. Fördelningen mellan manliga förvärvsarbetande och skolungdom i den yngsta gruppen visar på den senares majoritet. Inom 23-årsgruppen finns 15 % studerande. Bland de förvärvsarbetande kvinnorna visar 23-årsgruppen den högsta procentsatsen. Den yngsta och äldsta gruppens kvinnor kommer sedan i samma ordning procentiskt sett. Den kvinnliga 1941, 1947, 1928—23.

1947 Totalt

/o

Kön.

1928—23

M

K

M

K

M

K

%

°/ /o

0/

/o

°/ /o

°/ /o

45 54

44 49 4 3

78 15

52 15 31 2

56 4

/o

175 Tabell 165. Sysselsättning.

1947. Kön. »Är med, varit med, aldrig med». Förvärvsarbetande

Totalt

M

K

M

K

%

%

/o

0/ /O

55 20 25

37 36 27

75 17 8

48 31 21

Är med Varit med Aldrig med

studerande ungdomen är som sina jämnåriga manliga i relativ majoritet i 1947-årsgruppen. Inom 1941:orna h a r kvinnorna samma relativa procenttal som männen. I den yngsta gruppen finns en låg procent hemmadöttrar men de hemarbetande ökar kraftigt i 23- och 40-årsgrupperna. Inom de olika typerna av sysselsättningar kan manliga och kvinnliga utövare tillhöra organisationskategorierna »är med, varit med, aldrig med». Tabellerna 165—167 tar var för sig upp de olika åldersgrupperna och innehåller de sysselsättningsrubriker, som kan tillåta en meningsfull uppdelning. Inom kategorin »är med» (tab. 165) har båda könen relativt högre siffror i den studerande gruppen med dominans för den manliga parten. Inom kategorin »varit med» möter ett omvänt förhållande d. v. s. de förvärvsarbetande har i större relativ utTabell 166. Sysselsättning.

Är med Varit med Aldrig med

sträckning försvunnit ur föreningslivet, och här visar kvinnorna de högre talen. Inom kategorin »aldrig med» följer samma mönster som i »varit-gruppen». De förvärvsarbetande har i större utsträckning aldrig gått in i förening. Liksom inom den föregående åldersgruppen förefaller särskilt den manliga studerande ungdomen att oftare ta del i föreningslivet (tab. 166). De kvinnor som sköter hemmet visar en ur föreningssynpunkt mörk bild. En liten kategori »är med», en stor grupp har gått ur föreningslivet och en tredje har »aldrig» gått in i förening. För förvärvsarbetande män och kvinnor (tab. 167) är den procentiska fördelningen på de olika kategorierna i det stora hela densamma som för hela åldergruppens organisationstillhörighet. De kvinnor som sköter hemmet visar en i stort sett likartad fördelning för de tre kategorierna.

1941. Kön. »Är med, varit med, aldrig med».

Förvärvsarbetande

Totalt

Studerande

Studerande

Sköter hemmet

M

K

M

K

M

K

—

/o

/o

%

/o

°/ /o

/o

60 27 13

31 45 24

69 23 8

63 25 12

—

27 40 33

176 Tabell 167. Sysselsättning.

1928—23.

Kön . »Är med, varit med, aldrig med».

Förvärvsarbetande

Totalt

M

K

M

K

—

/o

°/

0/

0/

/o

Är med Varit med Aldrig med

60 25 15

Tabell 168. Förvärvsarbetande. Art av organisation. 1947, 1941, 1928—23. Kön. »Är med». 1947

Totalt

I. Se SL R. M. Sk

K

M

122 43

214 47

/o

7o

%

%

%

%

71 15

29 13

40 28

—

16 29

19 4 2 21 35 31

69 11 2 9 17 3 21 31 55

17 19

—

66 13 2 8 17 6 29 20 33

7 25 31

A.

1928 —23

M

—

N. P.

1941 K

M

— 30

— 7 14 16 35

K

— 40 4 2 23 28 62

Tabell 169. Studerande. Art av organisation. 1947, 1941. Kön. »Är med». 1947

Totalt

I Se St R M Sk N P A

1941 M

K

M

K

%

0/

%

°//o

68 34

41 34

8 4 23 12 11 26

24 1 14 14 19 33

59 28 38 17 7 34 7 28 38

48 41 26 30 4 33 26 15 48

/o

Sköter hemmet

/o

35 34 31

—

/o

38 30 32

Fördelningen på de olika organisationsområdena framgår av tabellerna 1G8—170 när de olika sysselsättningsgrupperna sammanställts på IP från de tre äldre åldersgrupperna. Mellan de förvärvsarbetande och studerande i åldersgrupperna 1947 och 1941 r å d e r vissa skillnader i anknytningsfrekvens till samma organisationstyp. Idrottsrörelsen liksom andra organisationer — utom kvinnor födda 1947 — ligger högst med männen i idrotten och kvinnorna i de andra. Scoutförbunden har inom den studerande ungdomen en bättre position än bland den förvärvsarbetande. De religiösa samfunden h a r en god förankring bland de kvinnor som förvärvsarbetar i den äldsta gruppen — tabell 168 -— samt bland kvinnliga 23åringarna. Motorintresserade finns tydligen relativt mest bland de förvärvsarbetande ynglingarna i 17-årsåldern. Nykterhetsorganisationerna h a r omväxlande höga procenttal bland de förvärvsarbetande och de studerande åldersgrupperna. Politiska förbund samlar många förvärvsarbetande 17-åringar. En jämförelse mellan de tre sysselsättningskategorierna visar främst att kvinnorna inom gruppen född 1941 som »sköter hem» h a r en relativt lägre an-

177 knytningsprocent än sina jämnåriga inom alla organisationsområden utom politiska förbund och nykterhetsarbete. Gemensamt för hela äldsta kvinnogruppen är de höga relativa talen för andra organisationer. Frekvensernas storlek varierar inbördes för olika organisationer mellan förvärvsarbetande och hemmavarande.

Tabell 170. Sköter hemmet. Art av organisation. 1941, 1928—23. Kvinnor »Är med».

Totalt

I Se St R M Sk N P A

Yrkesinöclning

Enligt yrkesregistret i 1960 års folkräkning indelas förvärvsarbetande i följande grupper: egna företagare, förmän, tjänstemän och arbetare. I det följande har dessa grupper slagits samman till tre, nämligen: egna företagare tjänstemän arbetare. Förmän inräknas här bland tjänstemän. 1 tabellerna 171 och 172 h a r IP inom

Tabell 171. Förvärvsarbetande

K

K

0/

0/

/o

/o

24 10

16 14

10 10

36 4 4 22 37 58

åldersgrupperna 1941 och 1928—23 undersökts i fråga om yrkestillhörighet och uppdelats på de tre ovan nämnda yrkestyperna. De egna företagarna är i minoritet.

IP:s. yrke. 1941, 1928—23.

Kön.

1928—23

Tot.

M

K

Tot.

M

K

°/

/o

°/ /o

°/

/o

°/ /o

15 32 53

4 32 64

/o

Egen företagare Tjänsteman Arbetare

1928—23

38 38 33

1941 Totalt

/o

2 21 77

1 37 62

12 32 56

62 38

Tabell 172. IP:s yrke. 1941, 1928—23. Kön. »Armed, varit med, aldrig med». 1941 Företagare

Totalt

Är med Varit med Aldriq med 12—614SS4

1928--23

Tjänsteni.

Arbetare

Företagare

Tjänstem.

Arbetare

M

K

M

K

M

K

M

K

3VI

K

M

K

(5)

—

(6)

%

°/ /o

/o

°/ /o

/o

°/

°/ /o

%

%

/o

°/

%

(83) (17)

69 20 11

44 33 23

(40) (60)

/o

—

67 24 9

41 39 20

58 27 15

15 55 30

70 20 10

/o

52 29 19

28 36 36

178 Tabell

173.

Yrke. Art

1941 ,

av organisation

1928—23.

Totalt

Mån: I Se R M N P A

>Är med,

van t med»,

1928—23

1941 Tjänsteman

Män.

Arbetare

Egen företagare

Tjänsteman

Arbetare

Är

Varit

Är

Varit

Är

Varit

Är

Varit

Är

Varit

(10)

(11)

%

%

/o

/o

°/ /o

%

0/

°/

%

°/

57 21 10 14 28 17 41

(60) (30)

70 12 9 17 28 22 30

47 37 9 16 14 19 14

59 3 15 22 17 47 58

(50) (10)

65 18 11 20 27 22 70

65 8 5 13 17 32 42

55 13 4 2 16 49 15

(40) (10) (10)

De h a r i den äldre åldersgruppen ett högre tal än i den yngre och männen är de huvudsakliga representanterna. Tjänstemännen domineras i den yngre gruppen av kvinnorna, under det att de relativa procenttalen är lika för 40åringarna. I 23-årsgruppen är antalet kvinnliga tjänstemän också flera än de kvinnliga arbetarna i samma ålderskategori. Arbetarna utgör tre fjärdedelar bland männen av den yngre gruppen och hälften av den äldre. Förvärvsarbetande kvinnor i 40-årsåldern återfinns till nästan två tredjedelar i denna grupp. Tabell 172 innehåller organisationsanknytningen för män och kvinnor inom de olika yrkena. Inom kategorin »är med» har — oavsett kön — företagare och tjänstemän högre relativa procentiska tal än arbetare. Skillnaden är mest uttalad bland kvinnorna. Inom kategorin »varit med» visar återigen företagare och tjänstemän lägre siffror. Höga siffror företer här kvinnorna i 23-årsgruppen. De h a r lämnat föreningslivet till 55 % om de är arbetare och till 39 % om de är tjänstemän.

(10) (20) (70) (11)

/o

,0

44 22 4 4 17 26 17

/o

Kvinnorna h a r också de relativt högre talen jämfört med männen. Inom kategorin »aldrig med» h a r arbetare en relativt större andel som aldrig varit med i föreningslivet. Kvinnorna har även h ä r de högsta relationstalen. Låga tal representeras av manliga tjänstemän. De följande två tabellerna visar de olika anknytningskategorierna till organisationsområdena. Då det stora flertalet 23-åringar utgörs av tjänstemän och arbetare medtas för dem endast dessa grupper i tabell 173 och 174. Skoloch studentorganisationer ä r inte medtagna. Dubbelanslutning framkommer i tabell 173, män, och 174, kvinnor. Idrottsrörelsen intar den första platsen under rubriken »är med», men det är en relativt stor del, som har lämnat den, framförallt arbetare. Till scoutorganisationen går relativt fler tjänstemän. Avgången är för samtliga relativt stor. De religiösa samfunden har fått förhållandevis fler egna företagare och tjänstemän i sina led. Motororganisationerna innehar i den

179 Tabell 174. Art av organisation.

1941, 1928—23. Kvinnor.

»Är med, varit med».

1941 Totalt

Kvinnor: I Se R M N P A

1928 —23

Tjänsteman

Arbetare

Tjänsteman

Arbetare

Är

Varit

Är

Varit

Är

Varit

Är

Varit

(9)

(15)

%

/o

%

°/

%

%

°/

/o

47 33 31

26 41 18

(20) (10) (20)

27 10 13

14 17 33

15 15 29

(20) (20) (40)

33 23 33

25 25 55 10 30 25 75

(26) (25) (20) (7) (20) (26) (33)

13 13 25 4 16 32 46

äldre gruppen en bättre ställning procentiskt sett än i den yngre där arbetare h a r en högre relativ andel. Avgången i den äldre är relativt låg. Nykterhetsorganisationerna har tagit emot relativt fler tjänstemän i den äldre gruppen under det att samma relativa värden föreligger inom den yngre gruppen. Politiska organisationer samlar relativt fler egna företagare och arbetare än tjänstemän. Avgången i den äldre gruppen är hög. Annan organisation samlar relativt sett fler tjänstemän än egna företagare och arbetare. Idrottsrörelsen (tab 174) h a r en bättre anknytning från tjänstemän än från arbetare. Avgången är jämförelsevis hög. Scoutrörelsen rekryterar också fler tjänstemän. Avgångstalen är överlag höga. Religiösa samfund visar största förlustsiffrorna inom den äldsta gruppens arbetare. Nykterhetsförbunden h a r den bästa rekryteringen inom den äldre gruppens tjänstemän. Avgången är högst inom båda åldersgruppernas arbetare. Politiska föreningar h a r engagerat

/o

/o

15 3 27 30 33 18

flertalet arbetare i den äldre gruppen men h a r också förlorat relativt fler bland arbetarna. Andra organisationer h a r hög engagemangsprocent bland den äldre gruppens tjänstemän. Denna grupps arbetare visar inom sig ha den största anknytningsprocenten på detta organisationsområde. Den äldre gruppen bidrar totalt mer än den yngre till medlemsantalet och avgångsprocenten är relativt lägre än de yngres.

Faders yrke

En faktor nära knuten till utbildning är yrke och inkomst. Tidigare har det förstnämnda förhållandet redovisats för fader och h ä r följer fördelningen på organisationsanknytningen med utgångspunkt från faders yrke. Tabell 175 visar gruppernas fördelning på män och kvinnor. I alla åldersgrupperna dominerar arbetare som faders yrke. I de två äldre grupperna kommer den egna företagargruppen som den näst högsta under det att tjänstemännen inom de två tonårsgrupperna går före de egna företagarna.

180 Tabell. 175. Faders yrke. 1950, 1947, 1941, 1928—23. 1950

Totalt

Egen företagare Tjänsteman Arbetare Vet ej

1947 M

K

M

588 Kön.

K

K

M

1928—23

%

%

/o

/o

10 14 22 3

9 14 24 4

10 15 23

13 13 26

K

M

°/ /o

%

0/

13 10 26 1

12 11 27

21 5 25

°/

/o

/o

17 5 25 2

Tabell 176. Faders yrke. 1950. »Är med, varit med, aldrig med». Kön. Egen företagare

Totalt

Tjänsteman

Arbetare

M

K

M

K

M

K

°//o

%

%

°/

%

0/

58 18 24

44 29 27

/o

/o

IP: Är med Varit med Aldrig med

55 12 33

52 19 29

Tabellerna 176—179 innehåller organisationsanknytningen med hänsyn till faders yrke. Inom kategorin »är med» h a r tjänstemannaklassen de största talen. Flickorna från arbetarhåll har den lägsta relativa procenten. Inom kategorin »varit med» har flickorna med fader som är arbetare den högsta avgångsprocenten och därnäst

68 20 12

66 23 11

flickorna inom tjänstemannagruppen, vars manliga IP visar den högsta relativa procenten bland männen. Inom kategorin »aldrig med» h a r IP från egna företagare de relativt största siffrorna, men även för IP av arbetarursprung ligger siffrorna högt. Inom kategorin »är med» (tab. 177) kommer männen i största utsträckning från tjänstemän och därnäst från egna

Tabell 177. Faders yrke. 1947. »Är med, varit med, aldrig med». Kön. Egen företagare

Totalt

IP: Är med Varit med Aldrig med

Tjänsteman

Arbetare

M

K

M

K

M

K

/o

°/ /o

%

%

°/

°/

/o

/o

61 20 19

37 34 29

68 18 14

48 33 19

73 16 11

46 29 25

181 Tabell 178. Faders yrke. 1941. »Är med, varit med, aldrig med». Kön.

Totalt

Egen företagare

Tjänsteman

M

K

M

K

M

K

°/ /o

°/

%

/o

%

°/ /o

75 15 10

42 35 23

57 31 12

33 40 27

/o

IP: Är med Varit med Aldrig med

54 30 16

33 48 19

företagare, under det att för kvinnorna är ordningen omvänd. Från arbetare sker rekrytering i relativt mindre utsträckning. Inom kategorin »varit med» lämnar kvinnor oftare förening. Både män och kvinnor, vars fäder är arbetare har de största avgångstalen inbördes. Inom kategorin »aldrig med» visar kvinnorna med företagarfäder de minsta relativa talen och därnäst de från tjänstemannahåll. Männen h a r den procentiskt lägsta siffran från tjänstemännen, varpå följer egna företagare och arbetare. Inom kategorin »är med» (tab. 178) kommer på manliga sidan de relativt flesta från tjänstemän och arbetare. Bland kvinnorna är de minsta procenten att finna inom arbetar- och företagarhåll. Inom kategorin »varit med» möter de

Arbetare

högsta relationstalen bland kvinnorna hos företagare och arbetare. Männen inom tjänstemannagruppen har en ovanligt låg relativ procent. Inom kategorin »aldrig med» h a r bland manliga IP och med företagare som fäder och bland kvinnorna med arbetare som fäder de högsta talen. Inom kategorin »är med» (tab. 179) råder mellan männen inga större skillnader medan differensen mellan kvinnornas högsta och lägsta tal — tjänstemän och arbetare — är stort(19 %). Inom kategorin »varit med» har männen inom företagare och tjänstemän lika tal. Kvinnor inom arbetargruppen har här det största talet. Inom kategorin »aldrig med» ligger samtliga värden högre för kvinnor och högst bland arbetare. Männens tal ligger lågt och är i stort sett likvärdiga.

Tabell 179. Faders yrke. 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med». Kön.

Totalt

IP: Är med Varit med Aldrig med

Egen företagare

Tjänsteman

M

K

M

K

M

K

%

°/ /o

%

%

/o

%

59 27 14

41 30 29

59 27 14

50 22 28

61 23 16

31 34 35

Arbetare

182 Inkomst

och

föräldrarnas inkomst. Vid förundersökningarna visade sig nämligen att alltför många inte kände till föräldrarnas inkomstförhållanden. Risken för vilseledande uppgifter ansågs vara för stor, varför frågan utelämnades. Tabell 180 visar h u r den ekonomiska bakgrunden ser ut i helhet och inte hur den enskilde IP förtjänar. När därför i tabell 180 inkomsten belyses för män och kvinnor, så uppger således kvinnorna i de äldre grupperna sin makes inkomst och sin egen. De flesta IP har inkomster mellan 10 och 20 000 kr. med kvinnorna i något lägre relativ procent för de yngsta, men högre för de äldsta i jämförelse med männen. Den äldre åldersgruppen h a r flera IP i de högsta inkomstklasserna. Männen och kvinnorna i olika inkomstklasser h a r olika organisationsanknytning, vilket framgår av tabell 181—182.

kapitalvaror

Inkomst. 1941, 1928—23

I P i de två äldre grupperna h a r blivit tillfrågade om den sammanlagda bruttoinkomsten under år 1963. Skatten är således inte avdragen. De två yngre åldersgrupperna är inte tillfrågade om

Tabell

180.

Inkomst. 1941, Kön. 1941 Tot M

1928—23.

1928—23 K Tot M

K

Totalt 530 263 267 693 359 334 /o °/ /o °/ /o % % % °/

Mindre än 10 000. . 30 26 34 7 5 10 10 001—20 000 52 62 42 41 39 42 20 001—30 000 14 10 17 34 37 31 30 001—50 000 2 1 4 15 16 14 50 001 och mer — — — 3 3 3 Ingen inkomst . . . . 2 1 3 — — —

Tabell 181—182.

Inkomst.

1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med», aldrig med». 1941

Totalt

10 001 —20 000

20 001 —30 000

M

K

M

K

M

K

M

K

(2)

(11)

°/

°//o

°/

°//o

/o

°//o

0/

%

31 38 31

52 41 7

20 60 20

(50) (50)

(28) (36) (36)

/o

Är med Varit med Aldrig med

30 001—

—10 000

60 24 16

/o

47 38 15

60 28 12

/o

1928 —23

Totalt

Är med Varit med Aldrig med

M

K

M

K

M

K

M

K

(17)

%

°/ /o

/o

°/ /o

%

%

°/

%

(29) (42) (29)

41 22 37

59 25 16

62 22 16

25 43 32

67 27 6

40 25 35

/o

47 34 19

183 nästan i alla fall att andelen är större i de lägre inkomstgrupperna, som markeras i den äldsta gruppen. Slag av organisationstillhörighet varierar mellan de olika inkomsttagarna, vilket visas i tabellerna 183 och 184. Åldersgrupperna tas var för sig för kategorin »är med» och utan uppdelning på kön. Idrottsorganisationen h a r en ökad andel med ökad inkomst. Scoutförbunden h a r i den yngre en delvis sjunkande och i den äldre gruppen en stigande trend vid inkomstökning. Studentorganisationerna visar samma tendens som scoutförbunden. De religiösa samfundens anknytning

Inom kategorin »är med» visar männen en relativ procent liggande mellan 52 och 67 %. För kvinnorna sjunker den relativa procenten med stigande inkomst. Undantag utgör den äldsta gruppens kvinnor med inkomst över 30 000 kr. Inom kategorin »varit med» visar männen i den yngre gruppen en höjd relativ procent allt efter som inkomsterna ökar. Den äldsta gruppens män med lägsta och högsta inkomst visar den största relativa avgången. Kvinnornas avgång tycks i båda åldersgrupperna få en relativt högre procent i och med att inkomsten stiger t. o. m. 30 000 kronor. Inom kategorin »aldrig med» gäller

Tabell 183—184. Inkomst. Art av organisation.

Totalt

I Se St R M Sk N P A

1941. »Är med». 30 0 0 1 —

—10 000

10 001—20 000

20 001—30 000

(4)

/o

°/ /o

°/ /o

°/ /o

52 27 19 17 6 26 13 23 42

56 16 2 11 14 4 32 20 34

65 17

(50) (25)

35 17 4 22 17 9

(50)

1928—23.

Totalt

—10 000

10 001—20 000

20 001—30 000

30 0 0 1 —

(18)

%

°/

%

%

55 11 1 10 15 3 25 22 63

56 33 5 14 15 7 7 18 26

/o

I Se St R M Sk N P A

(22)

40 4

(28) (6) (6) (11) (39) (50)

28 11 1 22 41 44

184 Tabell 185. Organisationernas

sammansättning av olika inkomsttagare. 1941, 1928- -23. »Är med». 1941

1928—23

—10 000 10 001— 20 001— 30 001— —10 000 10 001— 20 001— 30 001— 20 000 30 000 20 000 30 000 /o

I Se R M N P A

34 48 44 18 21 41 45

%

°/ /o

54 42 36 67 71 51 51

11 8 20 15 8 8 2

Tabell 186. Kapitalvaror.

/o

/o

1 2

35 14 59 35 42 53 32

0/

8 2 3 6 6

°/ /o

0/

37 29 17 37 37 23 35

26 57 16 26 18 18 27

/o

organisationernas medlemmar utgörs a\ olika inkomsttagare. Student- och skolorganisationer har utelämnats. Idrottsrörelsen har majoriteten bland de yngre IP med inkomster understigande 20 000 kr. och för de äldre mellan 20 001—30 000 kr. Scoutförbunden rekryterar i den yngre gruppen mest lägre inkomsttagare under det att i den äldsta gruppen de högre inkomsttagarna dominerar. De religiösa samfunden består huvudsakligen av inkomsttagare under 10 000 kr.-klassen i den yngre gruppen och 20 000 i den äldre. Det senare gäller genomgående motororganisationerna nykterhetssammanslutningar och de politiska organisationerna. Andra organisationer h a r de yngre i 10 000—20 000-klassen som främsta rekryteringskälla och de äldre i 20 000 —30 000-klassen.

1950, 1947, 1941, 1928—23.

1950 Nei Ja

°/

sjunker med en något förhöjd inkomst i den äldre gruppen. Den yngre gruppen har den största relativa procenten i inkomstgrupp 20 001—30 000 kr. Motororganisationerna får en ökad andel alltmer som inkomsten stiger inom båda grupperna. Nykterhetsorganisationerna h a r i åldersgrupperna högsta relativa tal i inkomstklass 10 001—20 000 kr. för de yngre och 20 001—30 000 kr. för de äldre. De politiska organisationerna får i stort sett lägre deltagarprocent i och med att inkomsten ökar. Andra organisationer förlorar i betydelse i den yngre gruppen vid ökad inkomst och stiger i värde i den äldre, när deras inkomster blir högre. Tabellerna 183 och 184 visar hur IP i olika inkomstlägen går till olika organisationer. I tabell 185 återspeglas hur

Totalt

%

1928—23

Tot.

M

K

Tot.

M

K

Tot.

M

K

Tot.

M

287 301

276 297

263 267

359 334

%

/o

%

/o

% °/

/o

% °//o

%

% °//o

23 77

25 75

22 78

19 81

18 82

23 77

18 82

15 85

11 89

/o

21 79

27 73

K

18 82

185 Tabell 187. Kapitalvaror.

1950, 1947. Kön. »Är med, varit med, aldrig med». 1950

1947 Ja

Totalt

Är med Varit med Aldrig med

Nej

Ja

Nej

M

K

M

K

M

K

M

K

°/

0/

0/

0/

/o

/o

°/ /o

°/

%

42 28 28

66 20 14

/o

/o

°/ /o

65 16 19

48 29 23

48 24 28

/o

45 30 25

68 12 20

34 41 25

Kapitalvaror finns således i lägst 73 % och högst 89 % bland IP. Den lägsta procenten ligger bland kvinnliga 23äringar och den högsta bland de 40åriga männen.

Organisationsanknytningen med hänsyn till kapitalvaror åskådliggörs i tabell 187 i fråga om tonårsgrupperna och i tabell 188 för födda 1941 och 1928—23. Inom kategorin »är med» (tab 187) är IP med kapitalvaror i större utsträckning anknutna med undantag för den manliga 17-årsgruppen. Inom kategorin »varit med» ligger de högre relativa procenttalen på ett varierande sätt i förhållande till de jämnåriga kamraterna av samma kön. Det högsta talet har 17-årsflickorna utan tillgång till kapitalvaror och i samma »varugrupp» och ålder uppvisar ynglingarna det lägsta talet. Kvinnorna har genomgående sämre relativa föreningssiffror än männen — sämst 1947 års nej-grupp. Inom kategorin »aldrig med» finns de

Tabell 188. Kapitalvaror.

Kön. »Är med, varit med, aldrig med».

Kapitalvaror

Hur fritiden används beror i viss mån på tillgången till vissa kapitalvaror som sommarstuga, bil, båt o. dyl. Vidare kan också mängden fritid, organisationsliv och kapitalvaror tänkas stå i relation till varandra. De följande tabellerna visar fördelningen av IP på tillgång av olika varor. En del av IP har tillgång till flera slag, en del andra har inte tillgång till någon kapitalvara. Den första tabellen — 186 — visar fördelningen på dessa sistnämnda förhållanden. Som kapitalvaror räknas h ä r : sommarstuga, bil, båt och piano.

1941, 1928—23.

1928—23

Ja

Totalt

Ja

Nej

M

K

M

K

M

K

M

K

°/

°/ /o

°/ /o

°/ /o

°/ /o

%

/o

%

37 42 21

48 31 21

29 37 34

63 24 13

39 31 30

38 33 29

26 36 38

/o

Varit med Aldrig med

Nej

62 27 11

186 Tabell 189. Innehav av sommarstuga, bil, båt, piano. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »År med, varit med, aldrig med».

1928 —23

1950 Kön.

M

K

M

K

M

K

K

M

/o

/o

%

0/

°/ /o

%

°/ /o

%

Totalt

81 70 17 13

77 44 35 21

97 68 21 11

83 43 33 24

87 65 28 7

80 40 43 17

113 67 25 8

102 41 28 31

Totalt

186 66 16 18

203 50 28 22

204 67 18 15

198 44 31 25

191 61 27 12

163 36 42 22

287 66 22 12

242 39 32 29

Totalt

37 62 16 22

33 61 21 18

69 71 24 5

63 41 32 27

47 58 40 2

33 46 27 27

45 71 20 9

35 46 23 31

Totalt

57 76 12 12

67 54 33 13

58 78 14 8

73 48 27 25

44 77 14 9

50 50 38 12

44 66 23 11

52 60 23 17

/o

SOMMARSTUGA

BIL

BÅT

PIANO

lägre relativa talen oftast inom ja-grupperna. I 17-årsgruppen visar de kvinnliga IP samma relationstal. Inom kategorin »är med» (tab. 188) visar de båda åldersgruppernas ja-grupper högre relativa tal. En låg siffra uppvisar den äldsta nej-gruppens kvinnor — 26 %. Inom kategorin »varit med» visar sig nej-grupperna ha gått u r förening i större utsträckning än ja-grupperna, undantag är flickorna födda 1941, som visar högsta relativa procent av alla — 42 %. Inom kategorin »aldrig med» visar sig IP med kapitalvaror till mindre antal aldrig ha kommit i kontakt med föreningsliv än de utan sådana varor. Tabellen 189 innehåller en sammanställning på organisationsanknytningen och innehav av sommarstuga, bil, båt och p i a n o var för sig.

Fördelning på och städer.

landskommuner

Kommunindelning 1. landskommun med mindre än 50 % tätortsbefolkning 2. landskommun med mer än 50 % tätortsbefolkning 3. städer med mindre än 10 000 invånare 4. städer med 10 001—30 000 invånare 5. städer med mer än 30 000 invånare (Stockholm, Göteborg och Malmö ej inräknade) 6. Stockholm, Göteborg och Malmö

Landskommun med mindre än 50 % tätortsbefolkning

Av tabell 190 framgår h u r procenten inom olika åldersklasser är fördelade på »är med, varit med, aldrig med». Det högsta procenttalet bland dem som »är med» återfinns i den äldsta åldersgruppen nämligen 60 % och det lägsta, 45 %, inom den näst äldsta.

187 Tabell 190. Landskommuner < 50 % tätortsbefolkning 1950,1947,1941,1928—23. »Är med, varit med, aldrig med». 1950 1947 1941 1928—23 Totalt

155 138

°/ /o

/o

°/ /o

56 22 22

45 27 28

60 18 22

0/

/o

Är med Varit med Aldrig med

50 16 34

Under rubriken »varit med» ligger den näst äldsta gruppen högst med 27 %. Den yngsta gruppen uppvisar endast 16 %. Gruppens anslutning till föreningslivet ligger så nära, att avgången för den skull inte hunnit växa sig större. Detta antagande bestyrkes kanske av att under rubriken »aldrig» har den yngsta åldersgruppen inte mindre än 34 %. Gruppen födda 1941 h a r de förhållandevis minsta skillnaderna mellan procenttalen för »är med, varit med och aldrig». Den föregående tabellen h a r innehållit den totala anknytningen. Tabell 191 visar h u r män och kvinnor fördelar sig på kategorierna »är med, varit med, aldrig med». Inom kategorin »är med» h a r de manliga de bästa relativa talen med stigande värden med högre ålder. Kvin-

norna h a r lägre värden över lag. Lägsta frekvensen uppvisar 23-åringarna. Inom kategorin »varit med» h a r kvinnorna i de två mellangrupperna i högre grad än männen lämnat föreningslivet, medan förhållandet är det omvända i de två yttergrupperna. Inom kategorin »aldrig med» visar överallt kvinnorna en sämre anknytningsgrad än männen och i den yngsta gruppen h a r 40 % bland kvinnorna inte varit med i förening. Landskommun med mer än 50 % tätortsbefolkning

Av tabell 192 framgår h u r IP inom olika åldersklasser är fördelade på rubrikerna »är med, varit med, aldrig med». I motsats till vad som framgår av tabell 190 synes här den äldsta gruppen ha den lägsta procenten i kategorin »är med». För övrigt är de båda tabellerna i princip ganska samstämmiga. Gruppen födda 1941 uppvisar också h ä r den högsta avgången — 3 0 %. En anmärkningsvärd liten procent bland de näst yngsta noteras bland »aldrig varit med» — 17 %. Tabell 192 h a r visat h u r den totala fördelningen ser ut och tabell 193 tar upp den relativa fördelningen på män och kvinnor. Inom kategorin »är med» r å d e r vissa olikheter. I den yngsta gruppen h a r

Tabell 191. Den relativa anknytningen. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön »Är med, varit med, aldrig med» 1950

Totalt

192É —23

M

K

M

K

M

K

M

K

0/

/o

%

%

°/

%

0/

°/ /o

28 37 35

66 19 15

/o

Varit Aldrig med . . . .

56 17 27

/o

45 15 40

57 21 22

53 24 23

61 17 22

/o

51 17 32

188 Tabell 192. Landskommer > 50 % tätortsbefolkning. 1950, 1947, 1941,1928—23. »Är med,

verit

meo', aldrig

med.»

Tabell 194. Städer < 10 000. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 1941 1928—23 Totalt

Är med Varit med Aldrig med

134 135 109

/o

%

%

%

53 20 27

56 27 17

50 30 20

47 28 25

1950 1947 1941 1928—23 Totalt

År med Varit med Aldrig med

kvinnorna en relativt högre anknytningsgrad medan i 17-årsgruppen den manliga partens anknytning är 31 enheter större än den kvinnligas. En sjunkande tendens visar de övriga två äldre kvinnogrupperna. Även männens anknytning visar sjunkande trend från födda 1947. Inom kategorin »varit med» har kvinnorna i alla grupper en högre avgång än männen och mest i gruppen födda 1947. Männen visar en ökning i de två äldsta grupperna. Inom kategorin »aldrig med» visar den yngsta pojkgruppen siffror som överskrider kvinnornas i motsvarande ålder och den h a r också den högsta relativa procenten av alla grupperna. Ynglingarna i 17-årsgruppen har en låg siffra — endast 12 % — vilket tyder på stor föreningsaktivitet.

%

/o

%

%

72 12 16

42 24 34

50 33 17

51 27 22

Städer med mindre än 10 000 invånare

Av tabell 194 framgår h u r IP är fördelade på kategorierna »är med, varit med och aldrig med». Inom den yngsta åldersgruppen återfinns den högsta procentiska siffran under rubriken »är med» — 7 2 %. Den yngsta gruppens föreningsengagemang understryks också av en relativt låg procent — 16 % — i »aldrig med». Egendomligt nog har inte den äldre tonårsgruppen liknande höga procenttal inom gruppen »är med» men däremot det högsta talet bland dem som »aldrig varit med». En stor avgång markeras av de 33 % inom 23-årsgruppen. Tabell 195 innehåller den relativa fördelningen mellan män och kvinnor

Tabell 193. Den relativa anknytningen. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön »Är med, varit med, aldrig med». 1950

Totalt

Varit med Aldrig med . . . .

1928—23

M

K

M

K

M

K

M

K

°/ /o

%

0/ /O

0/

°/

0/

0/ /O

0/

/o

41 38 21

58 27 15

57 24 19

38 32 30

50 15 35

55 24 21

72 16 12

/o

/o

40 34 26

/o

189 Tabell 195. Den relativa anknytningen. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.» 1950

Totalt

K

M

K

M

K

M

K

(11)

(17)

(19)

29 0/ /O

/o

%

%

0/

/o

%

%

°/

76 10 14

(64) (18) (18)

(47) (18) (35)

38 29 33

62 29 9

(37) (37) (26)

70 15 15

på de olika kategorierna »är med, varit med, aldrig med». Inom vissa åldrar är dock bastalet så lågt att några säkra bedömanden inte går att göra. Inom kategorin »är med» uppvisar de manliga över lag en hög anknytning och alldeles speciellt i den äldsta och yngsta gruppen under det att kvinnorna visar lägre värden. Inom kategorin »varit med» visar kvinnorna stigande tendens med ökad ålder. Männen utom i 1941-årsgruppen har låga relativa värden. Inom kategorin »aldrig med» föreligger hos de manliga 23-åringarna ett lågt procenttal —- 9 %. Städer med mellan 10 001—30 000 invånare

Av tabell 196 framgår h u r IP är fördelade på rubrikerna »är med, varit med och aldrig med». Återigen framstår den yngsta grupTabell 196. Städer 10 001—30 000. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Armed, varit med, aldrig med.» 1950 1947 1941 1928—23 Totalt

Är med Varit med Aldrig med

1928 —23

M

0/

Är med Varit med Aldrig med. . . .

°/

0/

°/ /o

%

54 30 16

46 25 29

/o

/o

65 25 10

60 18 22

/o

34 38 28

pen som den procentiskt sett mest föreningsengagerade gruppen —• 65 %. Gruppen svarar också för det lägsta relativa procenttalet — 10 % — i kategorin »aldrig med». En svag tendens finns till att denna bebyggelsetyp i fråga om kategorin »är med» h a r den genomsnittligt högsta procenten av alla agglomerationstyperna. En mycket hög avgångsprocent h a r den näst äldsta gruppen — 30 % — och den äldsta gruppen har en stor del, som »aldrig varit med» — 29 %. Tabell 197 innehåller den relativa fördelningen av de båda könen i de olika kategorierna. Inom kategorin »är med» sjunker kvinnornas relativa tal från den yngsta till den äldsta gruppen. Männen ligger relativt högt i alla grupper med den högsta andelen i 17-årsgruppen. Inom kategorin »varit med» finns två yttervärden. Den lägsta procentsatsen h a r män födda 1947 och den högsta kvinnor födda 1941. F ö r övrigt ligger siffervärdena på ungefär samma nivå. Inom kategorin »aldrig med» visar kvinnorna en stigande andel från den yngsta till den äldsta. I den sistnämnda gruppen har nära hälften aldrig varit föireningsanknuten. Männens procenttal är överallt låga.

190 Tabell 197. Den relativa anknytningen 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.» 1950

Totalt

1947 M

K

M

K

M

K

M

K

%

/o

%

°/

0/

0/ /O

0/

°/

34 38 28

58 28 14

/o

Är med Varit med Aldrig med . . . .

192S —23

68 23 9

62 28 10

74 12 14

Städer med mer än 30 000 invånare. (Stockholm—Göteborg—Malmö inte medräknade)

Av tabell 198 framgår hur procenten inom åldersklasserna är fördelad på rubrikerna »är med, varit med och aldrig med». Grupperna »är med» har överlag lägre siffror än vad samma kategori uppvisade i den närmast mindre stadstypen (tabell 196). Den största avvikelsen gäller 23-åringarna som h a r ett procenttal på 44 %. Däremot föreligger en tydlig stegring av procenttalen gällande kategorin »varit med» i jämförelse med motsvarande siffror i tabell 196. Frekvensen bland dem som »aldrig varit med» visar växande tal med ökad ålder. Männens och kvinnornas relativa för-

48 24 28

/o

69 23 8

/o

/o

32 22 46

delning på de olika kategorierna framgår av tabell 199. Inom kategorin »är med» råder varierande nivåskillnader mellan männens och kvinnornas relativa anknytningstal. Kvinnorna har till mindre del knutits till föreningslivet än männen. I gruppen födda 1950 går skillnaden upp till 35 enheter och bland 23-åringarna, som har den minsta olikheten, är den 20 enheter. Inom kategorin »varit med» framträder i alla åldrar kvinnorna med högsta procenttalen. 14-åriga flickor har till 54 % lämnat föreningslivet. Inom kategorin »aldrig med» synes relativt få män aldrig haft kontakt med någon förening. Kvinnorna har, utom bland de yngsta i varje ålder, så gott som dubbelt så stort procenttal som männen. Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö

Tabell 198. Städer > 30 000, 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med.» 1950 1947 1941 1928—23 Totalt

Är med Varit med Aldrig med

%

/o

%

%

53 35 12

54 30 16

44 38 18

45 34 21

Av tabell 200 framgår h u r procenten inom olika åldersgrupper är fördelad på rubrikerna »är med, varit med och aldrig med». Våra största städer visar för kategorin »är med» de lägsta procentiska talen inom olika åldersgrupper med undantag endast för den näst yngsta gruppen (17-åringarna). Dessa h a r en lägre anslutningssiffra endast i de minsta städerna.

191 Tabell 199. Den relativa anknytningen 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med.» Kön.

Totalt

M

K

M

K

M

K

M

K

0/

°/

°/ /o

°/ /o

°/ /o

%

°/ /o

%

69 20 11

37 42 21

56 33 11

36 42 22

57 29 14

30 40 30

/o

Är med Varit med . . . . Aldrig med . . . .

/o

69 19 12

34 54 12

Storstäderna h a r å a n d r a sidan genomsnittligt sett de högsta siffrorna för alla grupper inom kategorin »har varit med». Vid en jämförelse mellan åldersgrupperna i våra största städer kan utläsas att de två yngsta kategorierna h a r de högre relativa talen i kategorin »aldrig med» — 22 % och 20 %. Anmärkningsvärt är att i den näst Tabell 200. Sthlm—Gbg—Mö. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med.» 1950 1947 1941 1928—23 Totalt

Är med Varit med Aldrig med

1928 —23

0/

%

0/

/o

/o

46 32 22

48 32 20

42 43 15

/o

44 38 18

äldsta gruppen är procenten »varit med» större än »är med» — 43 % och 42 %. Hur de största städernas anknytningsförhållanden ser ut bland män och kvinnor redovisas i tabell 201. Inom kategorin »är med» råder olikheter mellan mäns och kvinnors relativa anknytningar med uttalad tendens till underskott för kvinnorna. Skillnaden i den äldre tonårsgruppen går upp till 41 enheter — den största olikheten. Inom kategorin »varit med» uppvisar männen de lägre relationstalen i alla grupper. Kvinnornas värden ligger mellan 38 och 49 %. Inom kategorin »aldrig med» h a r endast männen i den yngsta gruppen ett tal som n ä r m a r sig samma nivå som kvinnornas. I de andra grupperna h a r kvinnorna de högsta relativa andelarna. I den grupp som är född 1947 har

Tabell 201. Den relativa anknytningen. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.» 1950

Totalt

Varit med Aldrig med . . . .

1928 —23

M

K

M

K

M

K

M

K

°/

°/

°/

°/ /o

0/

°/ /o

°/

0/

/o

/o

/o

58 22 20

36 40 24

70 25 5

29 38 33

/o

54 36 10

34 49 17

/o

/o

58 32 10

31 43 26

192 Tabell 202. Åldersgrupper

på kommuntyp.

»Är med, varit med».

1928—23

Är+varit

Är+varit

Är+varit

Är+varit

Abs

%

Abs

66 73 84 90 88 78

138 135 38 88 89 85

Landskom. < 50 % tätb Landskom. > 50% täib Städer—10 000 Städer 10 001—30 000 Städer 30 001— Sthlm, Gbg, Malmö

155 134 32 83 89 95

en tredjedel av flickorna tagit i föreningsliv.

aldrig del-

Jämförelse mellan åldersgrupperna ocli kommuntyperna

Av tabell 45 framgår att sammanlagt 76 %—81 % av IP i olika åldersgrupper »är med» och »varit med» i föreningslivet. Vid en summering av dessa kategorier och fördelning på åldersgrupper och agglomerationsnivåer erhålls tabell 202. Födda 1950. Den lägsta relativa anslutningsprocenten återfinns i landskommuner med liten tätortsbefolkning och inom samma åldersgrupp den högsta procenten 90 % i städerna mellan 10 001 och 30 000 invånare. Födda 1947. Bland 17-åringarna förekommer i de allra minsta städerna samma låga procentsats — 66 % som bland födda 1950 i landskommun med mindre än 50 % tätortsbefolkning. I städer med mer än 30 000 invånare förekommer den högsta procentsatsen — 84 %. Födda 1941. Denna åldersgrupp har genomsnittligt en hög procent — drygt 80 % utom i landskommuner med låg tätortsgrad. Gruppens högsta procentsats faller inom storstadsräjongen. Födda 1928—23. Den äldsta gruppen uppvisar relativt jämna men också moderata procenttal inom de olika kommuntyperna. Den lägsta siffran återfinns i städerna 10 001—30 000 invåna-

°/

Abs

/o

78 83 66 78 84 80

°/ /o

Abs

°/ /o

86 109 40 71 104 120

72 80 83 84 82 85

139 163 55 96 123 117

78 75 78 71 79 82

re och den högsta inom storstadskategorin. Relativ

anknytning.

Män.

Kvinnor

Födda 1950. Männen har på de olika agglomerationsnivåerna i kategorin »är med» procenttal varierande mellan 50 och 76 %. Det lägsta relationstalet återfinns i landskommuner med mer än 50 c/c tätorlsbefolkning. Avgången från föreningslivet ligger mellan 10 och 23 % med de högsta talen inom städerna 10 000 och uppåt och det lägsta inom de minsta städerna. Landskommuner har de största andelstalen inom kategorin »aldrig med». Även storstäderna har här ett högt procenttal under det att övriga städer uppvisar låga siffror. Kvinnorna är oftast mer föreningsengagerade i mindre städer och i landskommun med högre tätortsgrad. I städer med invånarantal över 30 000 och i storstäder återfinns omkring en tredjedel av kvinnorna i föreningslivet. Kvinnornas föreningsflykt i större städer understryks av de höga avgångstalen — ända upp till 54 %. Inom kategorin »aldrig med» visar minst agglomererad landskommun jämte storstäder de ogynnsammaste siffrorna. Födda 1947. Männen har inom fyra ortstyper en anknytningsprocent, som ligger omkring 70 %, vilket är högre än bland pojkarna födda 1950 och betydligt högre än de jämnåriga flickorna.

193 Avgångsprocenten varierar från 12 % till 25 %. I storstäderna går den upp till 25 %. Inom kategorin »aldrig med» företer de glesbefolkade landskommunerna det högsta procenttalet. Siffrorna sjunker vid övergång till högre agglomerationsnivå. I storstäderna är siffran så låg som 5 %. Jämfört med den yngre åldersgruppen uppvisar 17-åringarna i denna kategori vissa olikheter särskilt i landskommun med högre tätbebyggelse och i storstäderna. Kvinnorna h a r den största anknytningen inom landskommunerna med i stort sett fallande tendens ju mer stadsbebyggelsen ökar. I storstäderna h a r den sjunkit till 29 %. Inom kategorin som lämnat föreningslivet h a r kvinnorna överallt högre relativa procenttal än pojkarna och de högsta talen ligger inom landskommun med högre tätortsgrad och de två största stadstyperna. Det högsta procenttalet är 42 %. Katekorin »aldrig» ligger genomgående över 20 % och går upp till 33 % i de minsta städerna och storstäderna. Jämfört med den yngre gruppens flickor har 17åringarna mindre föreningsvänliga relationstal i landskommuner med högre tätortsgrad och i storstäder. Födda 194-1. Männen har inom kategorin »är med» siffervärden varierande mellan 54—69 %. De lägre relativa talen återfinns inom de större städerna. De som h a r lämnat föreningarna i största utsträckning återfinns i samma ortstyper. Kategorin »aldrig» har högsta procenttalet i landskommuner. Kvinnorna visar jämfört med de jämnåriga männen på alla punkter en ofördelaktigare ställning till föreningslivet. Minst en tredjedel och i storstäderna upp till 49 % har lämnat föreningslivet. Siffrorna för dem som »aldrig varit med» är också relativt höga, utom i storstäderna. Födda 1928—23. Männen har sin 13— 614584

högsta anknytning inom de allra minsta städerna med 70 %. För övrigt ligger anknytningen mellan 57—66 %. Antalet som försvunnit ur medlemsförteckningarna är relativt störst inom de tre större stadsbebyggelserna. Storstäderna uppvisar de lägsta siffrorna för kategorin »aldrig med», över lag är dessa procentsatser jämförelsevis låga. Kvinnorna h a r i jämförelse med sina jämngamla manliga IP sämre relativa tal inom kategorin »är med». De, som lämnat föreningarna, återfinns i största procent inom de två största stadstyperna. Den procent som visar kategorin »aldrig» är genomgående hög. Det högsta relativa värdet påträffas i städer med 10 001—30 000 invånare — 4 6 % . IP:s fördelning på olika inom kommuntyperna

organisationer

I tabell 49 återfinns fördelningen inom olika åldersgrupperna på skilda slag av organisationer. I fördelningen har även de dubbla medlemskapen medräknats. I tabellerna 203—213 h a r sammanställts de organisationsvisa medlemskapen för dem som »är med» och »varit med» inom de olika kommuntyperna. Bedömningsbara tal i medlemsanslutningarna finns mer genomgående hos vissa slag av organisationer. De är idrotts-, scout-, religiösa, nykterhets-, politiska och andra organisationer. De absoluta talen anger antalet IP som tillhör organisationskategorin ifråga. De procentiska talen anger h u r många procent av IP, som »är med» eller »varit med». Dessutom visas h u r stor andel kategorin »varit med» utgör av de olika organisationernas medlemmar som sammanlagt gått in i föreningslivet. Uppdelning på män och kvinnor sker inte. I samtliga tabeller framgår dubbelanslutningar. Inom kategorin »är med» (tab. 203)

194 Tabell 203. Landskommun

1928—23

139 Totalt

I Se St R M Sk N P A

< 50 % tätortsbefolkning »Är med, varit med». 1950, 1947, 1941, 1928—23.

Är

Varit

Är

Varit

Är

Varit

Är

Varit

%

%

%

%

%

%

%

°/

21 10

3 3

25 4

3 6

26 2

9 1

23 1

2 1

2 2

2 12 21 15

1 1 1 7

14 6 1 9 27 32

3 6

6 6 3 10 14 17

h a r idrottsorganisationen det högsta relativa talet inom de tre yngre grupperna. I den äldsta kommer »andra» organisationer och politiska förbund fram på ledande plats. Religiösa samfund intar en gynnsam position bland 14-åringarna men deras situation är sämre i de övriga grupperna. För att kunna bedöma avgången från organisationerna visas i tabell 204 relationen mellan alla, som gått in i en organisation, och dem, som lämnat denna. Den relativa avgången varierar mel-

7 13 3

/o

4 12 3

lan organisationerna och från åldersgrupp till åldersgrupp. I den yngsta gruppen förlorar scoutrörelsen och andra organisationer mest. I 17-års åldern lämnas religiösa samfund och a n d r a organisationer relativt mest. På grund av den låga frekvensen på dem som gått in i organisationer i 1941-års grupp kan bedömningen gälla främst idrottsorganisationerna och politiska förbund. Samma förhållande råder inom den äldsta gruppen. Inom kategorin »är med» (tab. 205) intar idrottsorganisationerna främsta

Tabell 204. Landskommun < 50 % tätortsbefolkning »Är med + varit med» i relation till »varit med». 1950, 1947, 1941, 1928—23. 1950

I Se St R M Sk N P A

1928—23

Är + varit

Varit

Är + varit

Varit

Är + varit

Varit

Är + varit

Varit

Abs

%

Abs

°/

Abs

%

Abs

%

35 22

11 32

38 (14)

30 (3)

27 (33)

39 (1)

(30) (15)

(42) (23)

(5) (19) 30 31

21 (9) (1) (18) 54 49

(7) (13)

(7) (6) (3) (15) 23 (18)

/o

11 57 36 (40) (11) 3 32

(40) 48 (17)

(28) 30 8

195 Tabell 205. Landskommun

Totalt

I Se St R M Sk N P A

> 50 % tätortsbefolkning. med, varit med.»

1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är

1928—23

163 Är

Varit

Är

Varit

Är

Varit

Är

Varit

%

°/ /o

%

%

%

°/

/o

%

22 20

2 6

30 9

3 14

6 7

21 3

7 4

10 4 8 8 14 17

31 7 1 6 5 3 17 17 13

10 6 2 9 15 26

1 2 12 10 6

1 5 4 2

platsen utom i den äldsta gruppen, där andra organisationer leder. Bland 14åringarna kommer scoutförbund och religiösa samfund högt upp, men faller tydligt tillbaka inom de övriga åldersgrupperna, där nykterhetsarbetet, politiska förbund och andra organisationer blir bättre företrädda. Tabell 206 visar relationerna mellan alla, som gått in i organisationerna, och »varit med». Organisationernas förluster går i vissa fall upp till och över 50 % : scout-

/o

9 15 4

organisationer 61 % bland 17-åringarna; politiska förbund 49 % och nykterhetsorganisationerna 52 % bland de äldsta. Nästa tabell 207 belyser förhållandena inom städer med mindre än 10 000 invånare. Genom att bastalen av demografiska skäl är små för denna ortstyp presenteras dock ingen tabell med relativa avgångssiffror. Inom kategorin »är med» finns i den yngsta gruppen hälften av alla I P med i idrottsorganisationer. Motsvaran-

Tabell 206. Landskommun > 50 % tätortsbefolkning. »Är med + varit med» i relation till »varit med.» 1950, 1947, 1941, 1928—23. 1950

I. Se St R. M. Sk N. P. A.

192* —23

Är + varit

Varit

Är + varit

Varit

Är + varit

Varit

Är + varit

Varit

Abs

%

Abs

°/

Abs

°/

Abs

%

33 35

9 23

44 31

9 61

15 (50)

46 (11)

26 (56)

23 (5) (11) (18) 24 26

20 (3) (3) 29 49 49

(16) (66) 42 37 30

(9)

(11)

/o

(10) (39) 21 12

/o

40 (16) (1) (7) (6) (3) 31 30 20

52 49 14

196 Tabell 207. Städer < 10 000 invånare. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Armed, varit med.»

Totalt

I Se St R M Sk N P A

1928—23

55 Är

Varit

Är

Varit

Är

Varit

Är

Varit

%

°/ /o

%

%

°/ /o

°/

°/

°/ /o

/o

/o

50 16

9 3 16 25

26 18

11 5

18 8

8 10

25 4

16 10 4 16 8 20

4 4

5 5 2 9 16 29

8 5 8 8

3 3 5

10 2 8

2 5 9 7

intar scoutrörelsen den första platsen inom 1950-årsgruppen. Idrottsorganisationerna ligger högst inom mellangrupperna under det att i den äldsta gruppen rycker andra organisationer fram. De religiösa samfunden har en fallande sifferserie från den yngsta till den äldsta gruppen. Relationstalen för dem som lämnat föreningslivet framgår av tabell 209. Stora förluster drabbar idrottsorganisationer, scoutförbund och religiösa samfund. Inom kategorin »är med» (tab. 210) kommer överallt idrottsorganisationer-

de organisations relativa tal inom 1941årsgruppen är dock blygsammare. De religiösa samfunden h a r gentemot de tidigare redovisade ortstyperna högre relativa tal bland 17- och 23-åringar men lägre inom de andra åldersgrupperna. Andra organisationer har en hög frekvens i den yngsta och äldsta gruppen. Inom kategorin »varit med» har den äldsta gruppen lämnat idrottsorganisationerna i en utsträckning, som inte någon a n n a n organisation uppvisar motsvarighet till. Inom kategorin »är med» (tab. 208)

Tabell 208. Städer 10 001—30 000 invånare. 1950, 1947, 1941, 1928—23. varit med.»

Totalt

15 2 2

Ȁr med,

1928—23

96 Är

Varit

Är

Varit

Är

Varit

Är

Varit

%

%

%

%

%

°/

%

%

11 14

22 5

8 2

8 1

6 7 1 10 7 24

/o

I Se St R M Sk N P A

25 29

8 12

34 19

8 6

2 10

2 1

6 7 7 16

3 2 4

34 8 4 8 7 6 13 10 14

4 3 6

5 8 4

197 Tabell 209. Städer 10 001—30 000 invånare. »Armed -f varit med» i relation till »varit med». 1950, 1947, 1941, 1928—23. 1950

1928—23

Är + varit

Varit

Är + varit

Varit

Är + varit

Varit

Är -fvarit

Varit

Abs

%

Abs

°/

Abs

/o

Abs

%

32 (16) (3) (12) (6) (4) (12) (9) (14)

25 (63)

29 (7)

28 (29)

(50) (16)

(11) (7) (1) (15) (15) 27

(45)

/o

I Se St R M Sk N P A

28 34

25 29

37 22

19 23

(12)

(25)

(4) (9)

(50) (11)

(5) (9) (8) (18)

(33) (25) (22)

na på främsta plats. Därnäst kommer i de två yngre grupperna scoutförbunden och i de två äldre andra organisationer. De religiösa samfunden h a r sina bästa relationstal i de yngsta och äldsta grupperna. Nykterhetsorganisationerna h a r stigande siffror vid övergången från yngre till äldre grupp. Detta gäller också andra organisationer. Relationerna mellan alla dem som gått in och »varit med» visas i tabell 211. I de tre yngre åldersgrupperna visar scoutförbund, religiösa samfund och andra organisationer de största procentuella avgångarna. I den äldsta gruppen

(25) (22) (29)

har nykterhetsorganisationer, politiska förbund och religiösa samfund de största relativa förlusterna. Inom kategorin »är med» (tab. 212) håller idrottsorganisationerna de högsta relativa talen bland 17-åringarna. I den yngsta gruppen har scoutförbunden det högsta talvärdet, vilket i den äldsta gruppen faller på andra organisationer. Förvånande nog saknas medlemmar i nykterhetsorganisationerna bland 14och 17-åringar. Relationerna mellan alla som gått in och »varit med» framgår av tabell 213. Den högsta förlustprocenten d r a b b a r

Tabell 210. Städer > 30 000 invånare. 1950,1947,1941,1928—23.

Totalt

»Armed, varit med.»

1928—23

123 Är

Varit

Är

Varit

Är

Varit

Är

Varit

%

°/

%

%

%

%

%

%

21 7 10 7 3 10 11 5 18

13 12 1 7 1

28 11 2 11 7 2 16 11 26

11 4 1 7

/o

I Se St R M Sk N P A

(33) (19) 15

30 29

4 16

35 21

9 16

8 3 6 7 7 17

3 6 12

3 7

9 9 14

1 8 11 7

198 Tabell 211. Städer > 30 000 invånare. »Är med + varit med» i relation till »varit med» 1950, 1947, 1941, 1928—23.

I Se St R M Sk , N P A

Är + varit

Varit

Är + varit

Varit

Är + varit

Varit

Är + varit

Varit

Abs

%

Abs

°/

Abs

%

Abs

%

13 35

39 33

21 42 (46)

39 (63) (9) (50) (25)

47 (18) (3) 22 (8) (3) 30 26 40

28 (5) (33) 41

(13) (3) (5) (9) (2) 21

36 (19) (11) (14) (4) (10) 20 (14) 34

31 40 20 (3) (5) (19)

/o

(42) Tabell 212. Stockholm—Göteborg—Malmö.

Totalt

I. . . ; Sc

1950, 1947, 1941, 1928—23. med.»

(33) 33 50 20

Ȁr med, varit

1928—23

117 Är

Varit

Är

Varit

Är

Varit

Är

Varit

%

%

°/ /o

°/

°/ /o

/o

%

%

26 34

6 22

29 19

13 19

18 18

2 4 13

23 20 5 7 4 8 5 6 19

21 14 3 4 5 2 9 12 29

14 9 1 4 3 2 12 9 14

6 5

/o

4 19

1 6

6 med» i relation

4 3 1 3 3 12

till »varit med», 1950,1947,1941,

1928—23. 1928—23

;

45 (64) 44

1947 Tabell 213. Ȁr med + varit

I Sc St R. M Sk N P A

(33)

st R M. Sk N p..; A

1928—23

1950 Är + varit

Varit

Är + varit

Varit

Är + varit

Varit

Är + varit

Varit

Abs

%

Abs

°/

Abs

%

Abs

/o

29 40

26 32

43 47

(14)

2 (3) (11)

49 45 (6) (13) (8) (10) (9) (11) (14)

40 27 (4) (10) (9) (4) 24 25 50

40 41 (25) (50) (33) (50) 58 44 32

31 53 (7) (5)