Skolans arbetsmiljö

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Statens offentliga utredningar

1974:58

Utbildningsdepartementet

Skolans

arbetsmiljö

Bilagor

Betänkande av inre arbete - SIA Utredningen om Skolans Stockholm 1974

ISBN 91-38-02050-5

Omslag: Håkan Lindström Göteborgs Offsettryckeri AB Stockholm 1974

Till Statsrådet

och chefen för utbildningsdepartementet

Utredningen om skolans inre arbete - SIA har tidigare överlämnat sitt huvudbetänkande Skolans arbetsmiljö (SOU 1974:53). Utredningen får härmed överlämna de bilagor som ansluter till huvudutgör ett självständigt expertarbete av betänkandet. Författningsförslagen 1:e byråsekreterare Lillemor Johansson. Utredningen har inte i enskildheter tagit ställning till författningsförslagets alla delar. Stockholm den 7 oktober 1974

Jonas Orring Carin Beckius Alvar Mårtensson Thorsten Larsson Gunnar Richardson Britt Mogård Levi Svenningsson /Monica Hultin

Innehåll

Bilaga 1 Författningsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . i grundskolan 93 Bilaga 2 Förstärkningsresursens omfattning ekonomiska värde i grundskolan 117 Bilaga 3 Förstärkningsresursens Bilaga 4 Kostnader för sk klassföreståndartimmar på grundskooch i gymnasieskolan . . . . . . . . . . . . 131 lans högstadium Kostnader för att öka ledningsvolymen i rektorsområden 133 Bilaga 5 Förändrat antal till följd av ändringar i Bilaga 6 lärartjänster struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 specialundervisningens Beräkning av antal nya arbetstillfällen totalt enligt SIA:s Bilaga 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 förslag Undervisningsgrupperna i grundskolan. En studie av deras Bilaga 8 storlek och den tid eleverna tillbringar igrupper av olika storlek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147

Bilaga9 Undervisningsgruppernas maximala storlek i gymnasieskolan samt den tid eleverna tillbringar i grupper av olika storlek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 203 i gymnasieskolan . . . . . . . . . 209 Bilaga 10 Förstärkningsanordningar Statistisk studie av kursuppdelningen i matematik och Bilaga ll naturkunskap i åk 1 av gymnasieskolans treåriga H-, S- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213 respektive E-linjer de tre- och fyraåriga linjerna i Bilaga 12 Språkstrukturen på gymnasieskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219 Föreningsverksamhet i gymnasieskolan . . . . . . . . . . . . 237 Bilaga l3 Bilaga 14 Frivillig undervisning utanför schematid i gymnasieskolan 247 studiekurs .i gymnasieskolan . . . . . . . . . . . . . . 257 Bilaga 15 Mindre relativa frekvenser över klasstorleken i obli- Bilaga 16 Kumulativa skolan läsåren 1961/62 och 1972/73 . . . . . . . 267 gatoriska Bilaga 17 Kostnadsberäkningar för skolledarutbildningen Bilaga 18 Skolledarutbildningens innehåll

Bilaga 1 Författningsförslag

av Lillemor Johansson

Förslag till

i lagen (1973:1205) om förskoleverksamhet

Lag om ändring

förordnas att 1 och 4 §§ lagen (1973:1205) om förskole- Härigenom verksamhet skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som är Förskoleverksamheten, som är Förskoleverksamheten, en del av samhällets barnavård, en del av samhällets barnavård, har till syfte att i nära samarbete har till syfte att i nåra samarbete en allsidig med hemmen främja en allsidig med hemmen främja och en och en personlighetsutveckling personlighetsutveckling fysisk och social utveck- gynnsam fysisk och social utveckgynnsam hos barn som icke uppnått ling hos barn som icke uppnått ling ålder eller vars skol- skolpliktig ålder. skolpliktig gång uppskjutits enligt 32 § andra stycket skollagen (1 962.31 9). ankommer eller huvudman för Förskoleverksamheten på kommun anstalt som avses i 8 §.

från och med höstterminen det år då Barn skall anvisas plats iförskola skall omfatta minst 525 timmar om barnet fyller sex år. Sådan förskola året.

Barn vars skolgång uppskjutits enligt 32§ andra stycket skollagen (1962:319) skall beredas möjlighet att fortsätta iförskolan ytterligare ett år.

Kan förskola av barnens restider eller av andra skäl icke på grund får kommunen dela bedrivas i den omfattning som sägs i första stycket, av sådan uppdelning skall upp förskolan på två år. Barn som beröres

8 Bilaga I

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

anvisas plats i förskolan från och med höstterminen det år då barnet fyller fem år. Sådan förskola skall omfatta sammanlagt minst 700 timmar.

Denna lag träder i kraft den l juli 1976. De nya bestämmelsernai l och 4 §§ gäller för kommun som tillämpar bestämmelserna i skolstadgan (1971:235) om arbetsenheter, arbetslag och fri resursanvändning m. m. För annan kommun gäller 1 och 4 §§ isin äldre lydelse.

Kommentar till lagen om förskoleverksamhet

Enligt utredningens förslag i punkt 11.4.5 bortfaller den nuvarande bestämmelsen i 32 § andra stycket skollagen (1962:319). Ändringen i 32§ skollagen medför konsekvensändringar i l och 4 §§ lagen om förskoleverksamhet.

Bilaga l 9

Förslag till Lag om ändring i skollagen (1962:319)

Härigenom förordnas att 3, 15, 24, 25, 28 a och 32 §§ skollagen (1962:319) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I varje kommun skall finnas en skolstyrelse och en skolchef.

Då skolväsendet i kommunen omfattar mindre än sju klasser eller eljest särskilda skäl äro därtill, må skoläverstyrelsen på framställning av kommunfullmäktige besluta, att skolchef ej skall finnas. För finnas sär- För specialskolan finnas särspecialskolan skilda lokala be- skilda lokala styrelser enligt be styrelser enligt stämmelser som Konungen med- stämmelser som regeringen meddelar. delar.

l varje landstingskommun, som anordnat gymnasieskola, skall finnas en utbildningsnämnd. Till utbildningsnämnd må utses nämnd som handhar andra landstingskommuners förvaltningsuppgifter.

Under skolstyrelse och utbildningsnämnd skall finnas en eller flera bestyrelser enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

l5§ Om så be- Om kommunfullmäktige så bekommunfullmäktige sluta, äger Skolstyrelsen uppdraga sluta, må Skolstyrelsen uppdraga åt särskild avdelningbestående av åt särskild avdelning som består av ledamöter eller i ledamöter eller suppleanter i suppleanter eller åt ledamot eller styrelsen eller åt ledamot eller styrelsen, eller åt skolchefen eller suppleant i styrelsen eller åt besuppleant annan skolledare eller styrelse eller åt skolchefen eller tjänsteman hos kommunen att å styrelsens annan skolledare eller tjänsteman beslut i vissa grupper hos kommunen att besluta på vägnar fatta av ärenden, vilkas beskaffenhet styrelsens vägnar. skall angivas i fullmäktiges beslut. Skolstyrelsen må dock ej annorledes än genom samfällt beslut pröva fråga om meddelande eller

10 Bilaga l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

återkallande av godkännande enligt 34 § eller göra framställning eller avglva yttrande till fullmäktige.

Uppdrag enligt första stycket skall avse viss grupp av ärenden vilkas beskaffenhet angivits i fullmäktiges beslut. Uppdraget må dock icke gälla fråga att meddela eller återkalla godkännande enligt 34 § eller att göra framställning eller avgiva yttrande till fullmäktige och, i fråga om bestyrelse, ej heller fråga som regleras i avtal eller fråga som rör viss tjänsteman eller viss elev. Beslut, vilket fattats på grund Beslut som av fattas på grund av uppdrag som sägs i första styc- uppdrag enligt denna paragraf ket, skall anmälas vid styrelsens skall anmälas vid nästa sammannästa sammanträde. träde med styrelsen.

24§ Grundskolan omfattar nio årskurser, betecknade l-9 och fördelade på lågstadium, mellanstadium och högstadium, vart och ett om tre årskurser.

Inom grundskolan anordnas Inom anordnas grundskolan dels olika studievägar, olika avpassade studievägar, som är avpassaefter barnens studieinriktning, de efter barnens studieinriktning. dels ock specialundervisning för sådana barn, vilka ha svårt att följa den vanliga undervisningen eller anpassa sig till verksamheten iskolan. För barn, som ha svårt att följa den vanliga undervisningen eller anpassa sig till verksamheten i skolan vidtages särskilda åtgärder. För bam, som på grund av Iyte, För som av bam, på grund långvarig sjukdom eller liknande handikapp eller långvarig sjukdom omständighet ej kunna deltaga i ej kunna deltaga i vanligt skolarvanligt skolarbete, anordnas sär- bete, anordnas särskild för dem skild för dem lämpad undervislämpad undervisning. ning.

Bilaga l ll

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §*

Studieväg för elev i grundskolan väljes av föräldrarna efter samråd med eleven och sedan upplysningar lämnats av skolan. Uttagning till specialundervis- Särskilda åtgärder enligt 24 § av elev i grundskolan sker tredje stycket vidtagas för elev i ning grundskolan genom skolans förgenom skolans försorg. sorg.

28a omfattar tio års- specialskolan omfattar tio års- Specialskolan betecknade 1-10 och för- kurser, betecknade 1-10 och förkurser, delade mellansta- delade på lågstadium, mellanstapå lågstadium, dium och enligt be- dium och högstadium enligt behögstadium stämmelser som Konungen med- stämmelser som regeringen meddelar. delar. Bestämmelserna i 24§ andra Bestämmelserna i 24 § andraoch tredje styckena om studievä- fjärde styckena om studievägar, och sär- särskilda åtgärder och särskild gar, specialundervisning skild undervisning äga motsvarande tillundervisning äga motsvarande tillämpning på specialskolan. lämpning på specialskolan.

För elev i specialskolan som icke kan följa undervisning enligt första och andra styckena meddelas undervisning anpassad efter hans utveckling. För specialskolan äga bestämmelserna i 25 -28 §§ motsvarande tillämpning. Fråga om att förvägra elev befrielse enligt 27 § prövas av den lokala styrelsen.

m

Barn, som ej uppnått skolpliktsåldern men som finnes ha för skolgång må tillåtas att börja skolgång i grundskolan hösttererforderlig mognad, minen det kalenderår, då barnet fyller sex år.

Har skolpliktigt barn ej nått den mognad som fordras för att deltaga i undervisningen i grundskolan, må dess skolgång med föräldrarnas medgivande uppskjutas ett år.

l Senaste lydelse 1971:630.

12 Bilaga l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om intagning i vissa fall vart- Om intagning i vissa fall vartannat år av elever i grundskolan annat år av elever i grundskolan gäller vad Konungen därom för- gäller vad regeringen därom förordnar. ordnar.

Denna lag träder i kraft den l juli 1976. De nya bestämmelserna i 3, 15, 24, 25, 28 a och 32 §§ gäller för kommun som tillämpar bestämmelserna i skolstadgan (1971:235) om och fri arbetsenheter, arbetslag resursanvändning m. m. För annan kommun gäller 3, 15, 24, 25, 28 a och 32 §§ isin äldre lydelse.

Kommentar till skollagen De förslag som SIA lägger fram, bl.a. förslaget om bestyrelser, medför flera ändringar i skollagen. 3 §. SIA föreslår i punkt 24.3.l att bestyrelser inrättas som ledningsorgan för rektorsområden i grundskolan och för skolenheter igymnasieskolan. I 3 § har tagits in en bestämmelse om att en eller flera bestyrelser skall finnas under skolstyrelse och utbildningsnämnd. Bestämmelser om bestyrelses sammansättning och beslutförhet m.m. har vidare tagits in i 3 kap. 1-8 §§ skolstadgan (1971:235). I annat sammanhang kommer att prövas vilka konsekvenser som den nya regeringsformen får beträffande gränsdragningen mellan lag och annan författning. Därvid får även prövas om de detaljbestämmelser om bestyrelsen som nu föreslås bli intagna i skolstadgans 3 kap. i stället bör tas in i skollagen. Efter den kommunsammanläggning som skett den l januari 1974 torde det inte längre finnas några kommuner vars skolväsende omfattar mindre än sju klasser. Det nuvarande andra stycket i 3 § bör därför kunna utgå. 15 §. Enligt SIA bör Skolstyrelsen kunna delegera beslutanderätt till bestyrelse (punkt 24.3.l.2). 1 15 § har därför tagits in ett tillägg med sådant innehåll. I enlighet med S1A:s förslag har vissa frågor undantagits från delegering. 24 §. I S1A:s förslag förekommer specialundervisning inte som någon från skolans övriga undervisning skild organisationsform. Undervisning med specialpedagogisk metodik, motsvarar den nuvarande samordnade specialundervisningen, kommer enligt utredningens i förslag att integreras den vanliga undervisningen inom de arbetsenheter som föreslås i grundskolan. De nuvarande specialklasserna försvinner och samtidigt ersätts i viss utsträckning av fasta grupper utanför arbetsenheterna. SIA har i punkt 10.4 lagt fram förslag om sådana fasta grupper. I 24§ har som ett nytt tredje stycke tagits in en bestämmelse om särskilda i grundskolan åtgärder för barn, som har svårt att följa den

SOU l974z58 Bilaga I 13

eller anpassa sig till skolans verksamhet. Närmare vanliga undervisningen bestämmelser om de särskilda åtgärder som här avses har tagits in i förslaget till ny lydelse av 5 kap. 38 och 39 §§ skolstadgan. SlA:s förslag i punkt 10.7.4.3 om ändring av 5 kap. 45 § skolstadgan med anledning av att anpassad studiegång införs medför även ändring i 24 § nuvarande tredje stycket i skollagen. 25 och 28 a §§. Konsekvensändringar med anledning av ändringarna i 24 §. 32 §. Enligt SlA:s förslag i punkt ll.4.5 skall skolgång inte längre kunna uppskjutas ett år för vissa barn. Förslaget medför att andra stycket i 32 § utgår.

14 Bilaga 1

Förslag till

Förordning om ändring i skolstadgan (1971 :23 5)

Härigenom förordnas i fråga om skolstadgan (1971 :235) dels att 3 kap. 21 §, 5 kap. 9, 27, 29, 37 och 40-44 §§ samt 15 kap. 52-55 §§ skall upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 5, 13, 15 och 19 §§ samt 5 kap. 4 och 37 §§ skall utgå, dels att i 6 kap. 3-5, 7 och 18 §§ ordet undervisning i olika böjningsformer skall bytas ut mot utbildning i motsvarande form, dels att l kap. 3, 5 och 7 §§, 2 kap. 1, 2, 6, 10, 11 och 22 §§, 3 kap. 1-20 §§, 5 kap. 1, 2, 4, 7, 8,10,11,l3-22, 24-26, 28, 31-33, 35, 36, 38, 39 och 45-48 §§, 6 kap. l, 2, 9, 12-14, 19, 21-23, 25, 26 och 28-30 §§, 12 kap. l, 6, 7-9,17, 19 och 21 §§, 13 kap. 7-9, 23, 25, 30, 33, 37 och 38 §§, 14 kap. 10,12 och 13 §§ samt 15 kap. 1, 3, 9, 22, 23, 25-32, 48-51 och 56 §§, rubriken till 3 kap., rubrikerna närmast före 3 kap. l och 9 §§, rubrikerna närmast före 5 kap, 14 och 38 §§, rubriken närmast närmast före 15 kap. 48 § samt bilaga 1 skall ha nedan angivna lydelse, dels att i stadgan skall införas fjorton nya paragrafer, 5 kap. 3 a, 3 b, 11 a-11 c, 20 a, 20 b, 21 a, 50 och 51 §§, 11 kap. 12 §, 12 kap. 6 a §, 13 kap. 38 a § och 15 kap. 34 a § samt närmast före 3 kap. 12 och 18 §§ samt 5 kap. 3 a och 50 §§ nya rubriker av nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

l kap. 3 § I grundskolan och gymnasie- 1 grundskolan och gymnasieskolan finns kollegier, klasskonfe- skolan finns personalkonferenser, renser, ämneskonferenser och vis- arbetsenhets= och klasskonferenser sa andra konferenser. samt elevråd.

5§

I stadgan avses med skolstyrelse I stadgan avses med skolstyrelse kommuns skolstyrelse enligt 3§ kommuns skolstyrelse enligt 3§ första stycket skollagen (1962: första stycket (1962: skollagen 319) och med utbildningsnämnd 319) och med utbildningsnämnd landstingskommuns utbildnings- landstingskommuns utbildningsnämnd enligt 3§ Hårde eller nämnd 3 § tredje eller fjärenligt femte stycket skollagen (1962: de stycket skollagen (1962:319). 319).

lsenaste lydelse 1974:481.

sou 1974:58 Bilaga l 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om ej annat anges särskilt, avses i stadgan följande med nedan angivna begrepp.

Grupp Elever som i visst ämne eller annars mera tillfälligt undervisas gemensamt, även om de ej tillhör samma lärokurs, årskurs eller klass.

Klass Elever som i olika ämnen regelmässigt undervisas gemensamt, även om de ei tillhör samma lärokurs eller årskurs.

Lektion om 40 minuter under vilken undervisning meddelas. En tidsenhet

Lärokurs i ämnen och den verksamhet i övrigt som skall Den undervisning eller gymnasie-

förekomma vid genomgång av viss studieväg i grundskolan

skolan.

Läromedel innehållet i läroplan och som utgöres av Materiel som förmedlar framställning i skrift, ljud eller bild.

L ä s å r L ä s å r Den del om 40 veckor (280 Den del om 40 veckor (280 under av redovisningsåret under dagar) av redovisningsåret dagar) vilken undervisning skall medde- vilken utbildning skall äga rum. las.

Redovisningsår Tiden från och med den 1 juli till och med den 30 juni påföljande år.

Skola Grundskola eller gymnasieskola, om ej annat anges särskilt,

Skolenhet En med hänsyn till elever, som undervisas antingen i ett gemensamt eller i flera varandra näraliggande skolhus eller andra lgkaler för undervisningen, bestämd organisatorisk enhet inom_ skolväsendet.

16 Bilaga I

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Studieväg I grundskolan varje tillvalsämne på högstadiet jämte den undervisning och verksamhet i övrigt i vilken elev skall deltaga. I gymnasieskolan varje linje, specialkurs, gren eller variant.

Styrelse för skola Skolstyrelsen i fråga om grundskola och kommuns gymnasieskola samt utbildningsnämnden i fråga om landstingskommuns gymnasieskola.

Veckotimme En lektion i veckan på en studieväg eller, i fråga om studieväg som omfattar mer än en årskurs, i en årskurs.

Årskurs Dels den lärokurs eller del därav, som skall genomgås under ett läsår, eller, i fråga om utbildning som börjar vid annan tidpunkt än vid läsårets början, under 40 veckor (280 dagar) av två på varandra följande redovisningsår, dels de elever som går igenom sådan lärokurs eller del därav.

K l a s s (gymnasieskolan) Elever som i olika ämnen regelmässigt undervisas gemensamt, även om de ej tillhör samma lärokurs eller årskurs.

Om ej annat följer av andra Om ej annat av andra följer stycket eller av bestämmelse som stycket eller av bestämmelse som Kungl. Maj:t meddelar särskilt, be- regeringen meddelar särskilt, bedömes omfattningen av kommuns dömes omfattningen av kommuns skolväsende under ett redovis- skolväsende under ett redovisningsâr enligt följande poängsys- ningsår enligt följande poängsystem, nämligen tem, nämligen

I. Grundskolan 1. Grundskolan a) varje klass av låg- a) varje basresurs på eller mellanstadiet l poäng låg- eller mellanstadiet l poäng b) varje klass av hög- b) varje basresurs på stadiet l,5 poäng högstadiet 1,5 poäng

ZSenaste lydelse 1973:417.

Bilaga I 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

c) förstärknings- enligt bec) samordnad specialundervisning, varje resurs stämmel- 13-tal vecko- ser som refullt timmar 0,5 poäng geringen meddelar särskilt d) undervisning för enligt beinvandrarelever stämmelser som regeringen meddelar särskilt

2. Gymnasieskolan a) varje påbörjat 30-tal av det sammanlagda antalet elever inom varje årskurs i en skolenhet på följande linjer, nämlidistributions- och kontorslinje, tvåårig ekonogen tvåårig misk linje, tvåårig social linje, tvåårig teknisk linje, treårig ekonomisk linje, treårig humanistisk linje, treårig naturlinje, treårig samhällsvetenskaplig linje samt vetenskaplig fyraårig teknisk linje. 1,5 poäng b) varje påbörjat 16-tal av det sammanlagda antalet elever på annan linje i en skolenhet 1,5 poäng c) varje klass av specialkurs som omfattar läsår 1,5 poäng d) varje klass av specialkurs som under redovisningsåret omfattar mindre än läsår men minst en termin l poäng e) varje påbörjat 20-tal kursveckor av sådana specialkurser vid skolenhet som under redovisningsåret omfattar mindre än en termin l poäng

3. Kommunal och statlig vuxenutbildning a) varje påbörjat 800-tal lektioner eller timmar för studiehandledning samt för studie- och yrkesorientering vid kommunal vuxenutbildning 1,5 poäng b) varje 35-tal av det sammanlagda antalet elever påbörjat vid och grundskolkurser av statlig gymnasieskolkurser vuxenutbildning inom kommunen 1,5 poäng c) varje påbörjat 70-tal av det sammanlagda antalet elever vid brevskolkurser av statlig vuxenutbildning inom kommunen 1,5 poäng

18 Bilaga l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. Annan skola beräknas som för närmast jämförlig utbildning ovan

5. Elevhem 1 poäng Omfattar en årskurs i gymnasieskolan delar av två på varandra följande redovisningsår, beräknas för varje redovisningsår i fråga om linje hälften av det poängtal som följer av första stycket 2 a eller 2 b, specialkurs 0,75 poäng för varje klass och redovisningsår. För klass av särskola som förlagts till lokaler vilka ingår i skolanläggning för grundskolan eller beräknas gymnasieskolan l poäng för varje redovisningsår. Första stycket 2 och 3a samt andra och tredje i styckena gäller tillämpliga delar även landstingskommuns och vuxenutgymnasieskola bildning

2 kap.

Styrelsen för skolan får utfärda ordningsstadga som upptar allmänna föreskrifter om ordningen vid skolenheterna samt om över och tillsyn vård av lokaler, inventarier och utbildningsmateriel.

I ärende om allmänna föreskrif- I ärende om allmänna föreskrifter om ordningen vid skolen- ter om ordningen vid skolenheterna bör personal och elever heterna bör bestyrelsen beredas beredas tillfälle att yttra tillfälle sig. att yttra sig.

I viktiga frågor om elevernas uppförande och ordning bör styrelsen för skolan samarbeta med barnavårdsnämnden.

I frågor om elevernas fritids- I frågor om elevernas fria aktivisysselsättning bör styrelsen för teter under skoldagen i grundskoskolan i lämplig utsträckning sam- lan och elevernas fritidssysselsättarbeta med barnavårdsnämnden ning bör styrelsen för skolan i eller annan kommunal nämnd, samarbeta lämplig utsträckning som handlägger sådana frågor, och med barnavårdsnämnden eller med ungdomsorganisationerna annan kommunal som på nämnd, orten. handlägger sådana frågor, och med ungdomsorganisationerna på orten.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§ Styrelsen för skolan får ej av- Styrelsen för skolan får ej avgöra viktigare ärende som rör viss göra viktigare ärende som rör viss skolenhet utan att dess rektor skolenhet utan att dess bestyrelse beretts tillfälle att yttra sig. beretts tillfälle att yttra sig.

Innan fråga som avses i 32§ Innan fråga som avses i 32§ första eller andra stycket skol- första stycket skollagen (1962: lagen (1962:319) avgöres, skall 319) avgöres, skall läkarundersökläkarundersökning och annan er- ning och annan erforderlig underforderlig undersökning av barnet sökning av barnet äga rum. äga rum.

ll§ Vid prövning av fråga huruvida skolplikt är fullgjord enligt 36 § första skollagen (1962:319) skall vad som stadgas om uppflyttning i stycket årskurs äga motsvarande tillämpning. Medgivande enligt 36 § andra Medgivande enligt 36§ andra (1962:319) får stycket skollagen (1962:319) får stycket skollagen att eleven ges endast under villkor att eleven ges endast under villkor under återstoden av sin skolplikts- under återstoden av sin skolpliktseller har tid får Om tid får lämplig utbildning lämplig utbildning. annan sysselsättning. Om villkoret ej uppfylles, skall medlämplig villkoret ej uppfylles, skall med- givandet återkallas. Eleven står givandet återkallas. Eleven står under tillsyn av Skolstyrelsen. under tillsyn av skolstyrelsen.

För kommun anges i organisationsplan l. varje skolenhet under förvaltning av Skolstyrelsen eller särskild styrelse som avses i 8 § skollagen (1962:319), 2. de årskurser av grundskolan samt de studievägar och årskurser av gymnasieskolan som i allmänhet skall finnas i varje skolenhet, 3. elevhem under skolstyrelsens förvaltning, 4. tjänst som skolchef, biträ- 4. tjänst som skolchef, biträdande skoldirektör eller rektor dande skoldirektör eller rektor, samt 5. arbetsområdet för varje biträ- 5. arbetsområdet för varje biträdande skoldirektör och rektor vid dande skoldirektör och rektor vid grundskolan. grundskolan samt 6. arbetsområdet för bestyrelse.

20 Bilaga l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avskrift av organisationsplan sändes till länsskolnämnden. Utan hinder av vad som genom fastställande av organisationsplan eller i annan ordning beslutats om skolenheter får nämnden, om särskilda skäl föreligger, förordna att skolenhet av grundskolan skall anordnas eller indragas från och med nästkommande läsår.

3 kap. Kollegier och konferenser m.m. Bestyrelser och konferenser m.m. Kollegier Bestyrelser

För varje skolenhet med grund- Vid grundskolan skall en finnas skola eller gymnasieskola finns ett bestyrelse för varje arbetsområde kollegium. för rektor. Kollegiet består av rektor, som Om arbetsområdet är av stor är kollegiets ordförande, biträdan- omfattning, får Skolstyrelsen bede rektor och studierektor samt stämma att mera än en bestyrelse lärare som har minst 10 veckotim- skall finnas. mars tjänstgöring vid skolenheten. Vid behandling av fråga om elevs hälsa är även skolläkare och skolsköterska ledamot. Omfattar skolenhet såväl grund- Vid gymnasieskolan skall finnas skola eller gymnasieskola som en bestyrelse för skolenhet. varje annan skolform eller del därav, får kollegiet bestå av ledamöter med tjänstgöring endast vid en av skolformerna, när fråga år om ärende som rör endast denna skolform. I skolenhet med gymnasieskola får särskilt kollegium hållas med lärare i gymnasieskolan vid viss studievåg eller grupp av studievågar, om det behövs på grund av skolenhetens omfattning eller andra särskilda förhållanden.

I kollegiet handldgges de frågor Bestyrelse för enbart grundskosom ankommer på kollegiet enligt lans låg- och mellanstadier består denna stadga eller andra föreskrif- av rektor, tre lärare, en företer samt de andra frågor som trädare för övrig och två personal rektor tar upp. företrädare för elevernas föräldrar. Berör fråga flera skolenheter Bestyrelse för grundskolans under ledning av samma rektor, högstadium eller för högstadiet

Bilaga l 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och annat eller andra stadier av får kollegierna sammanträda gesom ett består av rektor, mensamt. De anses därvid grundskolan studierektor, fyra lärare, en förekollegium. trädare för övrig personal, två företrädare för elevernas föräldrar

och två elever.

Bestyrelse för gymnasieskola

består av rektor, en studierektor, fyra lärare, två företrädare för övrig personal, en företrädare för elevernas föräldrar och två elever. Om studierektor ej finns, utser skolan ytterligare en styrelsen för lärare till ledamot av bestyrelsen.

sammankallas av rek- Rektor är ordförande i bestyrel- Kollegiet tor. sen. Rektor Utan hinder av första stycket får kalla lärare som ej är eller annan skolstyrelsen bestämma att ledamot av kollegiet får studierektor eller studieledare i anställd att deltaga i kollegiets lärare eller stället för rektor skall vara ordöverläggningar. Sådan i i bestyrelsen ifall som annan anställd får ei deltaga förande avses i 1 § andra stycket. Studiebesluten. rektor eller studieledare ingår då som ledamot i bestyrelsen.

skolan utser de Kollegiet är beslutfört, när flera Styrelsen för är när- ledamöter som ej år självskrivna i än hälften av ledamöterna bestyrelsen. Sådan ledamot utses varande. en tid av två kalenderår eller, i för fråga om elev, för ett kalenderår. den Företrädare för personalen ut- Som kollegiets beslut gäller varom ses efter av de personalmening de flesta ledamöter- förslag vid lika röste- som personalen tillna förenar sig eller, organisationer den mening som ordföranden hör. tal, biträder. Vid sammanträde med

kollegiet föres protokoll genom rektors försorg. Innan företrädare för elevernas utses, bör förslag inhämföräldrar tas från i första hand klassmöten och i andra hand hem och skola-

22 Bilaga l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

föreningar eller andra föreningar som är verksamma inom bostadsområdet och med anslutning till skolans verksamhet. I bestyrelse för gymnasieskola får dock sådan företrädare utses utan föregående förslag, om särskilda skäl föreligger. Elev utses efter förslag av elevrådet.

Klasskonferenser

För varje klass finns en klass- För ledamot utses i samvarje konferens. ma ordning och för samma tid som ledamoten en suppleant. Till suppleant för rektor utses studierektor eller, om flera studierektorer finns, en av dem. Klasskonferensen består av rek- Bestyrelsen får kalla suppleant tor och de lärare som undervisari till bestyrelsens sammanträden klassen. Vid behandling av fråga utan hinder av att den ordinarie om elevs hälsa år även skolläkare ledamoten är närvarande. Suppleoch skolsköterska ledamot. anten därvid i befår ej deltaga sluten. Rektor får kalla biträdande rek- får kalla Bestyrelsen annan än tor och studierektor att som leda- att närvara vid suppleant handmöter deltaga i klasskonferensens av läggningen visst ärende i beöverläggningar och beslut. styrelsen. Sådan person får ej deltaga i besluten. Ordförande i klasskonferensen är rektor. Rektor får åt uppdraga biträdande rektor, studierektor eller klassföreståndare som beröres att i rektors ställe vara ordförande i konferensen.

I klasskonferensen handlägges Bestyrelsen fullgör de uppgifter de frågor som ankommer på kon- med avseende av på ledningen ferensen enligt denna stadga eller bestyrelsens arbetsområde som anandra föreskrifter. i denna ges stadga eller andra föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, skolöverstyrelsen meddelar samt

Bilaga I 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beslutar i ärende, som styrelsen för skolan enligt 15 § skollagen (1962:319) uppdrar åt bestyrelsen. I i klasskon- Bestyrelsen skall meddela erforövrigt handlägges om elevernas ordningsföreskrifter inom ferensen frågor för- derliga utsättningar för och framsteg i bestyrelsens arbetsområde. studier samt om deras uppförande och ordning. Lärarna skall beredas tillfälle att utbyta erfarenheter och åsikter om eleverna samt att överlägga om de enskilda elevernas utveckling och behandling. Berör fråga flera klasser i samma årskurs inom skolenheten får klasskonferenserna sammantråda De anses därvid som gemensamt. en klasskonferens.

sammankallas Bestyrelsen sammankallas av Klasskonferensen rektor minst en ordföranden en gång i månaden av gång varje termin. under läsåret och vid de övriga tillfällen när omständigheterna föranleder de t. Skall klasskonferens för klass i Ärende avgöres efter föredragbehandla ning som ankommer på rektor gymnasieskolan fråga om av undervisningen eller på särskilt utsedd föreplanering eller pedagogisk fråga av allmän dragande. karaktär, skall rektor eller den han utsett till ordförande kalla representanter för de elever som beräres av ärendet att deltaga i konferensens överläggningar. Elevrepresentant får ei deltaga i besluten. Elevrepresentant utses av eleverna i den ordning styrelsen för skolan bestämmer.

är Bestyrelsen är beslutför, när Klasskonferensen beslutför, när flera än hälften av leda- flera än hälften av ledamöterna är möterna är närvarande. närvarande. Sorn beslut Som bestyrelsens beslut gäller klasskonferensens varom de flesta den varom de flesta ledagäller den mening mening

24 Bilaga l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ledamöterna förenar sig eller, vid mötema förenar sig eller, vid lika lika röstetal, den mening som 0rdröstetal, den mening som ordföföranden biträder. randen biträder. Vid sammanträde med klass- Vid sammanträde med bestyrelkonferensen föres protokoll av sen föres protokoll. klassföreståndare som beröres.

Ämneskonferenser Personalkonferenser

För varje ämne i grundskolan För varje skolenhet med grundoch för varje ämne i gymnasie- skola eller gymnasieskola finns en skolan i vilket det meddelas personalkonferens. undervisning vid en skolenhet finns en ämneskonferens. Ämneskonferens får vara gemensam för två eller flera ämnen. Ämneskonferens består av rek- Personalkonferensen består av tor och de lärare som undervisari rektor, som är personalkonfedet eller de ämnen som beröres. rensens ordförande, och den personal som tjänstgör vid skolenheten. Rektor får kalla biträdande rektor och studierektor att som ledamöter deltaga i ämneskonferensens överläggningar och beslut. Ordförande i ämneskonferens är rektor. Rektor ät får uppdraga biträdande rektor, studierektor eller huvudlärare i ämne som beröres att i rektors ställe vara ordförande.

l0§

Det åligger ämneskonferensen 1 personalkonferensen handsärskilt att lägges de frågor som ankommer på 1. i anslutning till läroplanen konferensen denna enligt stadga närmare planera kurserna i ämnet eller andra föreskrifter samt de och granska lärostoffet i läroböc- andra frågor som rektor tar upp. kerna, Berör fråga flera skolenheter 2. upprätta plan för undervis- under av samma ledning rektor, ningen iämnet, fär personalkonferenserna sam-

Bilaga l 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. förslag om inköp av manträda gemensamt. De anses avge böcker och annan undervisnings- därvid som en personalkonferens. materiel i ämnet samt 4. pröva behovet av nya läroböcker och avge förslag i anslutning härtill.

l1§ sammankallas Personalkonferensen samman- Ãmneskonferens av rektor till sammanträde under träder pä kallelse av rektor eller läsåret i till läsårets bestyrelsen, när rektor eller beanslutning och slut och vid de övriga styrelsen finner det lämpligt eller början när omständigheterna när de ledamöter av bestyrelsen tillfällen föranleder det. som företräder personalen begär det. Bestämmelserna om elevrepre- Bestämmelserna i 8 § äger motsentanter i 7 § andra stycket äger svarande tillämpning. motsvarande tillämpning i fråga om ämneskonferens för ämne i gymnasieskolan.

Arbetsenhets- och klasskonferenser

l2§ /fmneskonferens är beslutför, För varje arbetsenhet i grundnär flera än hälften av ledamöter- skolan finns en arbetsenhetskonfena är närvarande. rens. Som beslut Arbetsenhetskonferens består ämneskonferensens den mening varom de flesta av rektor, studierektor, studiegäller ledamöterna sig eller, vid ledare och den personal som förenar lika röstetal, den mening som 0rd- tjänstgör inom arbetsenheten. biträder. Ordförande i arbetsenhetskonföranden Åtgärd som beslutas av ämnes- ferensen är rektor. Rektor fär skall underställas rek- ät studierektor eller konferensen uppdraga studieledare att i rektors ställe tor för godkännande. vara ordförande i konferensen.

Vid sammanträde med ämneskonferensen föres protokoll av huvudlärare i ämne som beröres.

26 Bilaga 1-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sammankomster rörande studieoch yrkesorientering m.m.

l3§ Lärare och andra anställda som 1 arbetsenhetskonferensen handtjänstgör vid skolenhet med lägges de frågor som ankommer grundskola eller gymnasieskola på konferensen enligt denna stadoch som skall medverka vid andra och de ga eller föreskrifter studie- och yrkesorientering skall som frågor bestyrelsen uppdrar sam manträda för att överlägga om åt arbetsenhetskonferensen. planering och samordning av verk- Berör fråga flera arbetsenheter samheten. i samma årskurs inom skolenhe- Ordförande vid sådant samman- ten, får arbetsenhetskonferenserträde är rektor eller den tjänste- na sammanträda De gemensamt. man som han utser. Sammanträde anses därvid som en arbetsenhetshålles efter kallelse av rektor. konferens. Berör fråga endast en klass i en arbetsenhet, får arbetsenhetskonferensen omfatta enbart den personal som tjänstgör inom klassen. Konferensen benämnes därvid klasskonferens.

Utöver vad som följer av Skall arbetsenhetskonferens be- 1-13 §§ får rektor vid skolenhet handla fråga om av utplanering med grundskola eller gymnasie- bildningen eller pedagogisk fråga skola kalla lärare eller andra an- av allmän karaktär eller fråga ställda som tjänstgör vid skolen- rörande skolmiljön, skall rektor heten för att överlägga om frågor eller den han utsett till ordförande som rör skolenheten. kalla representanter för eleverna inom arbetsenheten att deltaga i konferensens överläggningar. Representant för elever inom arbetsenhet på grundskolans högstadium får deltaga i besluten. Elevrepresentanterna bör uppgå till samma antal som personalens representanter. Elevrepresentant utses av eleverna inom arbetsenheten i den ordning bestyrelsen bestämmer.

Bilaga 1 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Samarbetsnämnder

15§ För varje skolenhet med gym- Arbetsenhetskonferensen samnasieskola finns en samarbets- mankallas av rektor minst en gång nämnd. varje termin. Samarbetsnämnden består av Bestämmelserna i 8 § äger motrektor, två lärare, två elever och svarande tillämpning. två andra ledamöter. De ledamöter som ej är självskrivna och suppleanter för dem utses för ett år i sänder. Ledamot som skall vara lärare utses av kollegiet. Ledamot skall vara

som

elev utses av eleverna i den ordning som styrelsen för skolan bestämmer. De återstående två ledamöterna utses av styrelsen. Finns för en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola flera skolenheter, bör styrelsen om möjligt utse samma personer till ledamöter i samtliga samarbetsnämnder. Av de ledamöter styrelsen för skolan utsett förordnar styrelsen den ene till ordförande och den andre till vice ordförande i nämnden.

16§ Samarbetsnämnden har att som För varje klass i gymnasieskolan rådgivande organ främja ett gott finns en klasskonferens. Klasskonsamarbete mellan alla som är verk- ferensen består av rektor, studiesamma inom skolenheten samt att rektor och de lärare som underverka för att eleverna iakttar god visar i klassen. ordning och go tt uppförande. Om samarbetsnämndens befatt- Bestämmelserna i 8§, I3§ ning med fråga om avstängning första och andra styckena, 14§ eller förvisning föreskrives i 9 kap. samt 15 § första stycket äger mot- 59 §. svarande tillämpning i fråga om Samarbetsnämnden får ej taga klasskonferens i gymnasieskolan. upp fråga som avser endast annan Ordförande i klasskonferens år

28 Bilaga l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skolform inom skolenheten än rektor. Rektor får kalla även biträgymnasieskolan, i den män ej an- dande rektor att som ledamot delnat följer av bestämmelse som taga i klasskonferensens överlägg- Kungl Maj:t meddelar. ningar och beslut. Rektor får uppdraga även åt studierektor eller biträdande rektor att i rektors ställe vara ordförande i konferensen.

Samarbetsnämnden samman- 1 övrigt ankommer det på beträder på kallelse av ordföranden styrelsen att besluta om anordnan- _så ofta omständigheterna föran- de av konferenser och sammanträleder det eller när två ledamöter den inom skolenheten. Bestämbegär det. melserna i 14 § äger därvid motsvarande tillämpning. Skall nämnden behandla fråga om avstängning eller förvisning, får den kalla skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator och lagfaren person att deltaga i nämndens överläggningar. Nämnden får bereda representanter för annan personalgrupp vid skolenheten än lärare och representanter för elevernas föräldrar tillfälle att deltaga i nämndens överläggningar i annat ärende än som avses i andra stycket. Den som deltar i nämndens överläggningar enligt andra eller tredje stycket får ej deltaga i besluten.

Elevråd

Samarbetsnämnden är beslut- För varje skolenhet med grundför, när samtliga ledamöter eller skolans mellanstadium eller högsuppleanter för dem är närva- stadium eller med gymnasieskola rande. I beslut, varigenom fråga finns ett elevråd. om avstängning eller förvisning av elev avgöres, deltar dock endast rektor och de ledamöter som styrelsen för skolan utsett.

Bilaga l 29 SOU l974z58

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Elevrådet består, såvitt avser Vid avgörande av fråga om aveller förvisning äger grundskolan, av en elev för varje stängning om om- påbörjat 30-tal elever på mellanrättegångsbalken.: regler överrätt i om och högstadierna samt, såvitt avser röstning i fråga gymnasieskolan, av en elev från ansvar motsvarande tillämpning varje klass. Elevrådet utser inom sig ordförande. Som nämndens beslut i annan fråga gäller den mening varom de flesta förenar sig eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Vid sammanträde med nämnden föres protokoll.

Biblioteksnämnder

l9§ Vid skolenhet med Elevrådet sammanträder på gymnasieskola kan finnas en biblioteks- kallelse av ordföranden. nämnd. Biblioteksnämnden består av Bestämmelserna i 8 § äger motrektor, som är nämndens ordfö- svarande tillämpning. rande, bibliotekarien och högst fyra lärare samt två elever. Ledamot som skall vara lärare utses av kollegiet. Ledamot som skall vara elev utses av eleverna i den ordning som styrelsen för skolan bestämmer.

20§ Biblioteksnämnden har till upp- Elevrådet handlägger de frågor gift att avge förslag till bokinköp som ankommer på elevrådet enligt bibliotek. denna stadga eller andra föreskrifför skolenhetens ter och de frågor som bestyrelsen uppdrar åt elevrådet. För information och samråd får elevrådet disponera tid avsedd för fria aktiviteter under skoldagen.

21§ Biblioteksnämnden är beslutför, när ordföranden och minst

30 Bilaga l

Nu varan de lydelse Föreslagen ly delse

hälften av övriga ledamöter är närvarande. Som nämndens beslut gäller den mening varom de flesta förenar sig eller, vid lika röstetal, den mening som ord- I föranden biträder.

5 kap.

Arbetet i grundskolan anpassas Arbetet i grundskolan anpassas

efter elevernas ålder samt varje efter elevernas ålder

samt varje elevs egna förutsättningar. I arbe- elevs egna förutsättningar. I arbetet bör känslan av tet bör samhörighet känslan av samhörighet mellan elever och lärare mellan elever främjas. och personal främ- Eleverna bör uppmuntras att söka Eleverna bör jas. uppmuntras att gemensamt lösa lämpliga upp- söka lösa gemensamt lämpliga gifter. uppgifter. Skolan bör genom sin anda och miljö såväl utveckla elevernas självtillit och självständiga omdöme som vänja dem till ärlighet, hänsyn, uppmärksamhet mot andra och vårdat uppträdande.

I grundskolan bör huvuddelen I grundskolan bör huvuddelen av elevernas arbete utföras under av elevernas arbete utföras under lektionerna. skoldagen.

Läroplan, fasta och fria aktiviteter samt läromedel

3a§ I läroplan för grundskolan anges mål och riktlinjer för skolans arbete samt allmänna anvisningar för skolans verksamhet. Utbildningen i grundskolan skall omfatta de aktiviteter under skoldagen som avses i 4-8, 10 och 12 §§ (fasta aktiviteter). Vid sidan av de i andra stycket angivna aktiviteterna skall förekomma vissa andra aktiviteter under skoldagen enligt 11 a § (fria aktiviteter).

SOU [974258 Bilaga l 31

Nuvarande lydelse F äreslagen lydelse

Läroplanen fastställes av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av skolöverstyrelsen.

3b§ Fria aktiviteter får ges en sådan omfattning, att tiden för dem tillsammans med tiden för de fasta aktiviteter som skall förekomma enligt 3a § andra stycket och tiden för lunchrast rymmes inom följande gränser, nämligen

Årskurs Antal timmar varje vecka

Läroplan, ämnen och läroböcker

I läroplan för grundskolan an- För de fasta aktiviteterna gäloch riktlinjer för skolans ler, utöver vad som sägs i 3a § ges mäl arbete samt allmänna anvisningar första stycket, i läroplan för för skolans verksamhet. Läro- grundskolan fastställda timplaner innefattar i övrigt timpla- och kursplaner samt anvisningar planen ner och kursplaner samt anvisning- och kommentarer i anslutning till ar och kommentarer i anslutning kursplanerna. till kursplanerna. av Kungl. Bestämmelserna i 3a § fjärde Läroplanen fastställes Maj:t eller, efter bemyndigande av stycket äger motsvarande tillämp- Kungl. Maj:t, av skolöverstyrelsen. ning.

Ämnen på lågstadiet är svenska, matematik, engelska, musik, slöjd, gymnastik, religionskunskap och hembygdskunskap. Ämnen på mellanstadiet är svenska, matematik, engelska, musik, teckning, slöjd, gymnastik, religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi och naturkunskap.

32 Bilaga l SOU l974:58

Nu varande Iyd else Föreslagen lydelse

I fråga om klasstyp BI och B2 l fråga om arbetsenhet som finns dessutom ämnena teckning, omfattar årskurserna 3 och 4 eller samhällskunskap, historia, geo- 3-6 eller 4-6 finns dessutom grafi och naturkunskap i årskurs 3 ämnena teckning, samhällskunsamt ämnet hembygdskunskap i skap, historia, geografi och naturårskurs 4. kunskap i årskurs 3 samt ämnet hembygdskunskap i årskurs 4.

8§ Obligatoriska ämnen på högstadiet är svenska, matematik, engelska, musik, teckning, slöjd, hemkunskap, barnkunskap, gymnastik, religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, biologi, kemi och fysik. Tillvalsämnen på högstadiet är franska, tyska, ekonomi, konst och teknik. För varje elev skall väljas ett tillvalsämne på sätt föreskrives i 25 § första stycket skollagen (1962:319). Val av tillvalsämne skall ske före början av varje årskurs och avse en årskurs. För årskurs 9 får franska eller tyska väljas endast för elev som i lägre årskurs deltagit i undervisningen i ämnet. I årskurserna 8 och 9 finns maskinskrivning som frivilligt ämne. På högstadiet meddelas undervisning i ämnena matematik, engelska, franska och tyska enligt skilda kurser.

9§3

På högstadiet skall elev deltaga i fritt valt arbete vid sidan av undervisningen i ämnen, om ei annat följer av 11 § andra stycket.

10§“

l gmndskolan anordnas studie- och yrkesorientering. l årskurs 8 anordnas praktisk yrkesorientering i form av studiebesök.

l årskurs 9 anordnas praktisk l årskurs 9 anordnas praktisk yrkesorienteringi form av praktik- yrkesorientering i form av praktikperiod på arbetsplats. För varje period på arbetsplats. För varje elev bör praktikperiod om möjligt elev bör praktikperiod om möjligt

3Senaste lydelse 1972:374.

Senaste lydelse 1974:481.

Bilaga 1 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

omfatta hela omfatta två sammanhängande hela två sammanhängande läsveckor. för elev läsveckor. Praktikperiod för elev Praktikperiod bör helst ej förläggas till mer än en bör helst ej förläggas till mer än en Under praktikperiod arbetsplats. Under praktikperiod arbetsplats. bör hälften av eleverna i klassen bör hälften av eleverna iarbetsendeltaga i yrkesorienteringen på heten deltaga i yrkesorienteringen medan övriga elever på arbetsplatsen, medan övriga arbetsplatsen, erhåller schemabunden undervis- elever deltar ischemabundna aktining. viteter. Elev som avser att söka inträde igymnasieskolan på annan tvåårig linje än tvåårig ekonomisk linje, tvåårig social linje eller tvåårig teknisk linje och som är tveksam om val av linje får utöver vad som följer av andra stycket deltaga i praktisk yrkesorientering i form av studiebesök eller praktikperiod på arbetsplats. För sådan elev ersätter den praktiska yrkesorienteringen undervisningen i obligatoriska ämnen och tillvalsämnen samt deltagande i fria aktiviteter under skoldagen.

11§5

I grundskolan får enligt bestäm- I grundskolan får enligt bestämmelser i timplanerna anordnas melser i timplanerna anordnas i undervisning i ämnet finska eller undervisning 1. ämnet finska eller annat annat minoritetsspråk. minoritetsspråk, samt 2. de frivilliga ämnena instrumentalmusik, solosäng och körsång. För elev som deltar i undervis- För elev som deltar i undervisning enligt första stycket 1 er- ning enligt första stycket ersätter sätter denna undervisning under- denna undervisning undervisvisningen i obligatoriskt ämne el- ningen i obligatoriskt ämne eller ler tillvalsämne eller deltagande i tillvalsämne eller deltagande i fria fritt valt arbete. Undervisning en- aktiviteter under skoldagen. ligt första stycket 2 anordnas vid sidan av utbildningen enligt 7-1 0 §§.

sSenaste lydelse 197 2: 374.

34 Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1la§ Utöver vad som anges i 3a § första stycket finns i läroplan för grundskolan mål för fria aktiviteter under skoldagen samt allmänna bestämmelser om den närmare inriktningen av de fria aktiviteterna. Om utformningen av de fria aktiviteterna beslutar bestyrelsen. Bestämmelserna i 3a§ fjärde stycket äger motsvarande tillämpning.

llb§ Elev skall deltaga i fria aktiviteter under skoldagen.

1lc§ I grundskolan får enligt bestämmelser i timplanerna anordnas undervisning i de frivilliga ämnena instrumentalmusik, solosäng och körsång. Undervisning enligt första stycket anordnas vid sidan av utbildningen enligt 7, 8, 10 och 11 a §§.

13§°

Läromedel antages av skol- Läromedel antages av skolstyrelsen. I ärendet skall rektor styrelsen. I ärendet skall bestyrelavge förslag efter hörande av sen avge förslag efter hörande av ämneskonferensen eller vederbö- konferens med berörd personal. rande lärare. Lärare har dock rätt Lärare har dock rätt att själv framatt själv framställa läromedel som ställa läromedel som behöves till behöves till komplettering av de komplettering av de läromedel läromedel som Skolstyrelsen an- som Skolstyrelsen antagit. tagit. I fråga om konferens som avses iförsta stycket äger bestämmelserna i 3 kap. 14 § motsvarande tilllämpning.

GSenaste lydelse 1974:481.

Bilaga 1 35 sou 1974:58

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Såsom sådant centralt läromedel som avses i 2 § kungörelsen (1974: 438) om registrering och granskning av vissa läromedel får antagas endast läromedel vilket såsom centralt läromedel i det läromedelsregistrerats register som avses i nämnda kungörelse. Läromedel får antagas försöksvis om det sker för utprövning av eller för praktisk av läromedel som ej givits slutlig utformning prövning läromedel. Centralt läromedel får antagas för praktisk färdigställt endast om det registrerats i det centrala läromedelsregister som prövning avses i andra stycket. För antagande till utprövning kräves däremot ej sådan registrering. Beslut om att försöksvis antaga centralt läromedel skall Skolstyrelsen anmäla till skolöverstyrelsen enligt bestämmelser som Överstyrelsen meddelar.

Klasser m. m. Basresurser, förstärkningsresurs och arbetsenheter m. m.

14 § eleverna i grundskolan I grundskolan fördelas Utbildningen enligt 15- skall bedrivas inom ramen för de på klasser och grupper samt i tim- resurser som anges i 15-20 §§ 21 §§ föreskrifter och särskilda av Kungl. samt de medel som kommunen planer Maj:t eller, efter bemyndigande av anvisar enligt 48 § skollagen Kungl. Maj:t, av skolöverstyrelsen (1962:319). meddelade bestämmelser. Skolstyrelsen bör verka för att eleverna fördelas så att klasserna erhåller en så allsidig social sammansättning som möjligt.

15§ Klasser av följande huvudtyper En basresurs utgår för varje anordnas, nämligen påbörjat 25-tal elever i var och en av årskurserna 1-3 vid en skolenhet

Klass- Klassen omfattar följande typ årskurs eller årskurser a 1, 2 eller 3 b 1 och 2 eller 2 och 3 eller 1-3 A 4 eller högre årskurs _

36 Bilaga l SOU l974z58

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

B] 3 och 4 eller 5 och 6 eller, för specialklass, 7 och 8 eller 8 och 9 B2 3-6 eller 4-6 eller, för specialklass, 7-9 Saknas någon årskurs tillfälligt i En basresurs utgår för varje B2-klass, föranleder detta ej änd- påbörjat 30-tal elever i var och en ring av klasstypen. av årskurserna 4w9 vid en skolenhet. Avvikande klasstyp får anord- Om årskurserna 1 och 2 eller 2 nas, om länsskolnämnden eller, i och 3 eller 1-3 eller 3-6 eller fråga om högstadiet, skolöver- 4-6 omfattar sammanlagt högst styrelsen medger det. 25 elever eller årskurserna 3 och 4 eller 5 och 6 omfattar sammanlagt högst 30 elever, utgår en basresurs gemensamt för årskurserna. Efter medgivande av lånsskolnämnden får en basresurs utgå gemensamt för flera årskurser på låg- och mellanstadierna i annat fall än som sägs i tredje stycket. Efter medgivande av skolöverstyrelsen får en basresurs utgå gemensamt för två eller samtliga årskurser på högstadiet.

Fordras visst elevantal för att Antalet elever vid utbildningens klass eller grupp skall få anordnas, början är avgörande för antalet skall antalet vid undervisningens basresurser, om ej länsskolnämnbörjan vara avgörande, om ej an- den för visst fall av särskilda skäl nat särskilt föreskrives eller läns- medger undan tag. skolnämnden för visst fall av särskilda skäl medger undantag. Går elevantalet därefter ned un- Basresurs utgår utan hinder av der der föreskrivna, får klassen -att elevantalet minskar under läseller gruppen likväl behållas till åre t. läsårets slut. Grupp får behållas under längre tid, om länsskolnämnden på grund av särskilda omständigheter medger det. Ökar elevantalet avsevärt under Ökar elevantalet avsevärt under läsåret, får ytterligare klass eller läsåret, får ytterligare basresurs grupp anordnas, om villkoren här- utgå, om villkoren härför i övrigt

Bilaga l 37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och om är och om länsskolför i övrigt är uppfyllda uppfyllda nämnden medger det. länsskolnämnden medger det.

17§ Om elevantalet i klass eller klas- Med basresurs avses tilldelning ser i en skolenhet mera varaktigt av ökar, bör klasstypen ändras på 1. en lärarveckotimme för varje elevveckotimme som ingår i timföljande sätt, nämligen i klassen Klasstypen planen för en årskurs för varje Elevantalet ändras till påbörjat 25-tal elever i en årskurs ökar till i klasstyp till på lågstadiet och för varje påbörlägst jat 30-tal elever i en årskurs på 31 BJ A resp. a mellan- och högstadierna vid en 26 B2 BI skolenhet med undantag för elev- 26 b a veckotimmar islöjd, hemkunskap och tillvalsämnen, 2. det antal lärarveckotimmar i slöjd på låg- och mellanstadierna som utgår på grund av bestämmelser i om grupper i timplanerna ämnet, 3. en lärarveckotimme för varje elevveckotimme i slöjd och hemkunskap på högstadiet för varje påbörjat 16-tal elever i en årskurs på högstadiet vid en skolenhet, 4. det antal lärarveckotimmar i slöjd och hemkunskap på högstadiet som överstiger antalet elevveckotimmar i dessa ämnen på grund av bestämmelser i timplanerna om ökning av antalet lärarveckøtimmar i slöjd och hemkunskap samt 5. en lärarveckotimme för varje elevveckotimme i sådant obligatoriskt ämne, i vilket undervisning kan meddelas enligt skilda kurser och i vilket undervisning enligt viss kurs anordnats med stöd av 21 a § tredje stycket. 1 basresurs ingår, såvitt gäller engelska och matematik på högstadiet, en lärarveckotimme för

38 Bilaga I

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

varje elevveckotimme för varje påbörjat 30-tal elever inom en arbetsenhet om lägst 61 elever. 1 basresurs ingår, såvitt gäller tillvalsämnen, en lärarveckotimme för varje elevveckotimme i tillvalsämne som anordnas för grupp av elever med stöd av 21 a § första, andra och fjärde styckena. Om undervisning ifinska eller annat minoritetsspråk anordnats genom beslut av Skolstyrelsen, ingår Ai basresursen det antal lärarveckotimmar som undervisningen iämnet omfattat.

I8§

Om elevantalet i klass eller I fall som anges i 15 § tredje klasser i en skolenhet mera var- och avses fjärde styckena med aktigt minskar, bör klasstypen basresurs av lärarveckotilldelning ändras på följande sätt, nämligen timmar årskurserna för gemensamt enligt timplanerna. Bestämmelserna i 17§ gäller därvid i tillämpliga delar. Elevan- Klasstalet typen minskar ändras till sam- till manlagt högst i års- av klasskurserna typer 29 3och 4 A resp. a Bl resp. 5 och 6 24 3-6 Bl BZ 24 1 och 2 a b eller 2 och 3

l9§

I skolenhet med a- eller A- För kommun varje utgår en klasser bör i årskurserna 1-3 an- som förstärkningsresurs utgör ordnas en a-klass för varje påbör- 0,54 veckotimmar elev för varje jat 25-tal elever i årskursen samti vid i kommunen. grundskolan övriga årskurser en A-klass för skall an vän- Förstärkningsresursen varje påbörjat 30-tal elever i års- das dels för att insatsförstärka kursen. erna elever med för skolsvårigheter, dels som underlag för fria

Bilaga 1 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

aktiviteter under skoldagen, dels ock till viss del av kostnaderna för skolanknuten fritidsverksamhet. Vid av För fördelning till kommuner tillämpningen första att länsskolnämnden därstycket iakttages disponerar elevantalet i klass icke utöver en förstärkningsresurs som J. får 25 30, om utgör 0,03 veckotimmar för varje överstiga respektive vil- elev vid grundskolorna i länet. icke tvingande praktiska skäl, ka inträffar under läsåret, föran- Om användningen av förstärkleder till annat, ningsresursen beslutar bestyrelsen. Närmare bestämmelser om för- 2. elever i specialklass ej medstärkningsresursen meddelas i läroräknas samt 3. jämsides med a-klass eller planen. A-klass på mellanstadiet får anordnas b-klass eller B1-klass i syfte att nedbringa antalet klasser.

20§ anordnas samundervis- Statsbidrag utgår för undervis- I ämne med elever i olika klasser, om ning enligt 11 c §. ning så lämpligen kan ske. För sådan grupp äger 19 § motsvarande tilllämpning.

20a§ Vid skolenhet i grundskolan fördelas eleverna för undervisning på arbetsenheter. Antalet arbetsenheter inom skolenheten bestämmes av bestyrelsen. Arbetsenhet får omfatta flera årskurser. Arbetsenheten utgör en enhet i fråga om pedagogisk planering, och omsorg om gruppindelning eleverna. Vid undervisning i tillvalsämnen och vid fria aktiviteter under skoldagen utgör skolenheten enhet för gruppindelning. bör verka för att Bestyrelsen eleverna fördelas så att arbetsenheterna får en så allsidig social sammansättning som möjligt.

40 Bilaga 1

SOU 1974:5?

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20b§

Varje arbetsenhet indelas i klasser (basgrupper). Med klass avses grupp av elever för vilken finns en kontaktlärare.

21 §7

Undervisning i tillvalsämne an- Vid indelas eleundervisningen ordnas, om minst fem elever valt verna inom en arbetsenhet i olika ämnet. Meddelas i undervisning undervisningsgrupper. tillvalsämne enligt skilda kurser, Undervisningsgrupp kan omfatanordnas undervisning viss enligt ta antingen hela arbetsenheten elkurs, om elevantalet blir lägst fem. ler en del av arbetsenheten eller en Om en årskurs på högstadiet får klass eller ett färre antal elever. omfatta högst två klasser vid en skolenhet anordnas dock alltid för berörda elever undervisning i en av de kurser i tillvalsämne som ingåri grupp 1 nedan och i ett av de tillvalsämnen som ingår i grupp 2 nedan, nämligen

Grupp Tillvalsämnen eller kurser i tillvalsämnen 1 franska, allmän och särskild kurs, tyska, allmän och särskild kurs 2 ekonomi, konst och teknik Det ankommer I fråga om obligatoriskt ämne, i på vederböranvilket de arbetslag att fördela eleverna undervisning kan meddelas enligt skilda kurser, anordnas på undervisningsgrupper. undervisning enligt viss kurs, om Om grunden för gruppindelning elevantalet är elevernas studietakt, blir lägst fem. får grupp I årskurs 8 anordnas särskild ej omfatta samma elever under en grupp för undervisning av nybör- längre tid eller vid all undervisning i ett ämne. jare enligt viss kurs i tillvalsämnet franska eller tyska, om antalet nybörjare är lägst fem. Är antalet nybörjare lägre än fem anordnas

7Senaste lydelse 1973:4 l 7.

Bi/aga I 41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

undervisning för nybörjarna i form av samundervisning med de elever i årskurs 7 eller 8 som läser samma kurs i ämnet. Sådan samundervisning får ej föranleda utvidgning av skolorganisationen.

2la§ Undervisning i tillvalsämne anordnas, om minst fem elever valt ämnet. Meddelas undervisning i tillvalsämne enligt skilda kurser, anordnas undervisning enligt viss kurs, om elevantalet blir lägst fem. Om högst två basresurser utgår för en årskurs på högstadiet vid en skolenhet anordnas dock alltid för berörda elever undervisning i en av de kurser i tillvalsämne som ingår i grupp 1 nedan och i ett av de tillvalsämnen som ingår igrupp 2 nedan, nämligen

Grupp Tillvalsämnen eller kurser i tillvalsämnen J franska, allmän och särskild kurs, tyska, allmän och särskild kurs 2 ekonomi, konst och teknik [fråga om obligatoriskt åmne, i vilket undervisning kan meddelas enligt skilda kurser, anordnas undervisning enligt viss kurs, om elevantalet blir lägst fem. I årskurs 8 anordnas särskild grupp för undervisning av nybörjare enligt viss kurs i tillvalsämnet franska eller tyska, om antalet nybörjare är lägst fem. Är antalet nybörjare lägre än fem anordnas undervisning för nybörjarna i form av samundervisning med de elever i årskurs 7 eller 8 som läser samma kurs i ämnet. Sådan sam-

42 Bilaga l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

undervisning får ej föranleda utvidgning av skolorganisationen.

22§ Skolstyrelsen skall senast den Skolstyrelsen skall senast den 15 maj till länsskolnämnden sända 15 maj till länsskolnämnden sända förslag till klassanordning för föl- förslag till antal basresurser för jande läsår. I förslaget anges för- följande läsår. I förslaget anges delning av eleverna pâ klasser samt antalet elever i varje årskurs samt klasstyper. elevernas val av tillvalsämnen på högstadiet. Nämnden skall snarast meddela beslut i ärendet. 1 fråga om ansökan och utbetalning av förstärkningsresurs gäller de bestämmelser som regeringen meddelar särskilt.

24§ I grundskolan hålles upprop på I grundskolan hålles upprop på läsårets första undervisningsdag. läsårets första skolarbetsdag. Där- Därefter börjar skolarbetet i den efter börjar skolarbetet i den ututsträckning så lämpligen kan ske. sträckning så lämpligen kan ske. På vårterminens sista undervis- På vårterminens sista skolarbetsningsdag får förrättas offentlig av- dag får förrättas offentlig avslutslutning. ning.

25§ I grundskolan fördelas elevernas skolarbete i regel på veckans fem första vardagar. Länsskolnämnden får medge att Länsskolnämnden får medge att klass eller grupp som tillhör års- arbetsenhet eller grupp som tillhör kurs 1 eller 2 skall vara fri från årskurs l eller 2 skall vara fri från undervisning en skolarbetsdag i skolarbete en skolarbetsdag i vecveckan. kan.

26§ I grundskolan får den dagliga Skolstyrelsen bestämmer inom undervisningstiden i regel omfatta den ram som anges i 3b§ och högst sex lektioner för elever i efter förslag av bestyrelsen för

SOU l974:58 Bilaga I 43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

årskurserna 1 och 2 samt högst varje läsår skoldagens omfattning i åtta lektioner för elever i andra varje årskurs. årskurser. skoldagen skall i varje årskurs Förläggningen av den dagliga ha samma omfattning för alla eleundervisningstiden bestämmes av ver i årskursen. skolstyrelsen. Förläggningen av skoldagen bestäm mes av skolstyrelsen. På låg- och mellanstadierna samt om möjligt även på högstadiet bör skoldagen börja och sluta samma tid varje skolarbetsdag i veckan.

27§ Före dagens första lektion användes i grundskolan för morgonsamling en tid av högst 10 minuter eller, om samlingen är gemensam för flera klasser eller eljest särskilda skäl föreligger, högst 15 minuter. Rektor får bestämma att den för skolarbetsvecka tillgängliga tiden för morgonsamling skall fördelas på färre dagar än antalet skolarbetsdagar i veckan. Gemensam morgonsamling ledes i den ordning rektor bestämmer av därtill villig lärare eller annan lämplig person. Om särskilda skäl föreligger, får rektor besluta att morgonsamlingen skall förläggas senare än före dagens första lektion samt skolöverstyrelsen medge att, i fråga om skolenhet som även omfattar gymnasieskola, morgonsamlingen skall ersättas med gemensam samling enligt 8 kap. 29 §.

Om det med hänsyn till under- Om det med hänsyn till verkvisningen i grundskolan är lämp- samheten i grundskolan är lämpligt, får rektor bestämma att lek- ligt, får bestyrelsen bestämma att

44 Bilaga I SOU l974z58

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tioner skall läggas samman till lektioner som ingår ifasta aktivilängre eller delas i kortare arbets- teter skall läggas samman till längpass än 40 minuter. re eller delas i kortare arbetspass än 40 minuter. Fria aktiviteter organiseras enligt bestyrelsens beslut.

29§ Mellan lektioner eller arbetspass i grundskolan lämnas rast om 5-30 minuter. Måltidsrast om 40-60 minuter färlägges i regel senast efter dagens fjärde lektion. Vid fem lektioner i följd bör eleverna efter andra eller tredje lektionen få rast om 20 minuter. Rektor fär bestämma annan fördelning av lektioner och raster, om undervisningen kräver det.

3l§ Undervisningen i grundskolan Verksamheten i grundskolan får får inställas un der tid motsvarande inställas under tid motsvarande högst fem dagar varje läsår för högst fem dagar varje läsår för planering av skolarbetet eller fort- planering av skolarbetet eller fortbildning av lärare på studiedagar bildning av lärare på studiedagar som anordnats av Skolstyrelsen som anordnats av Skolstyrelsen eller anordnats eller godkänts av eller anordats eller godkänts av skolöverstyrelsen eller länsskol- skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden. Undervisningen får i nämnden. Verksamheten får i stället inställas i visst eller vissa stället inställas i viss eller vissa ämnen under motsvarande tid. aktiviteter under motsvarande tid. Kommun skall sörja för att elev bereds möjlighet att deltaga iskolanknuten fritidsverksamhet under tid då verksamheten är inställd på grund av bestämmelserna i _första stycket.

32§ Skolstyrelsen får inställa under- Skolstyrelsen får inställa verkvisningen, om det är nödvändigt samheten, om det är nödvändigt för att hindra spridning av smitto- för att hindra spridning av smittosam sjukdom eller om annan sam sjukdom eller om annan

Bilaga 1 45 SOU l974:58

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tvingande omständighet föreligger. tvingande omständighet föreligger. fall får rektor be- I brådskande fall får rektor bel brådskande sluta för tid, intill dess skolstyrel- sluta för tid, intill dess skolstyrelsen behandlat ärendet. sen behandlat ärendet.

skall ske i den utsträckning länsskolnämnden bestämmer. Återläsning Återläsningen får omfatta högst två veckor. Den skall förläggas senast i

juni efter läsårets slut.

33§ av min- För högtidlighållande av min- För högtidlighållande eller för annat särskilt nesdag eller för annat särskilt nesdag får rektor samla eleverna ändamål får bestyrelsen samla ändamål eller befria dem från skolarbetet eleverna eller befria dem från skolunder del av dagen. arbetet under del av dagen.

35§ fastställer rektor I grundskolan fastställer rektor I grundskolan för läsåret plan över lärarnas för läsåret plan över personalens i olika klasser, i olika arbetslag samt tjänstgöring grup- tjänstgöring samt över deras över personalens viktigare arbetsper och ämnen viktigare arbetsuppgifter i övrigt. uppgifter i övrigt till före Förslag till plan upprättas före Förslag plan upprättas skall beredas den l juni. Personalen skall bereden l juni. Lärarna tillfälle att yttra sig över förslaget. das tillfälle att yttra sig över förslaget.

36§

I grundskolan fastställer rektor I grundskolan fastställer bestyför läsåret eller för kortare tid relsen för läsåret eller för kortare schema. som skall innehålla upp- tid schema, som skall innehålla gift om arbetet för varje årskurs, uppgift om arbetet för varje årsklass och grupp under varje lek- kurs, arbetsenhet och fast grupp tion i veckan samt om lärares under varje skoldag i veckan samt namn. om personalens namn. till schema upprättas Förslag till schema upprättas Förslag för årskurserna 1-6 av klassföre- för årskurserna 1-6 av studieståndaraa och för övriga årskurser ledarna och för övriga årskurser av av studierektor. studierektor. Rektor skall tillse att lärarna Bestyrelsen skall tillse att persoberedes tillfälle att framställa nalen beredes tillfälle att framrörande schema i sam- ställa önskemål rörande schema i önskemål band samband med att förslag till rred att förslag till schema upprättas. schema upprättas.

46 Bilaga 1

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Stödundervisning

37§ På högstadiet anordnas stödundervisning vid sidan av den vanliga undervisningen enligt bestämmelser i timplanerna.

Specialundervisning Särskilda åtgärder enligt 24§ tredje stycket skollagen (1962: 319)

38§ Specialundervisning som avses i Särskilda åtgärder enligt 24 § 24 § andra stycket skollagen tredje stycket skollagen (1962: (1962:319) anordnas antingen i 319) vidtages dels inom ramen för specialklass eller jämsides med den i arvanliga undervisningen vanlig undervisning. Sistnämnda betsenheter, dels genom anordform av specialundervisning skall nande av fasta grupper. Fast grupp samordnas med vanlig undervis- ej i arbetsenhet ingår som avses i ning (samordnad specialundervis- 20 a §. ning). I ärende om uttagning av elev I ärende om av elev uttagning till specialundervisning bör läkar- till fast bör läkarundergrupp undersökning och annan erforder- sökning och annan erforderlig lig undersökning äga rum. undersökning äga rum. Fråga om uttagning avgöres av Fråga om av elev till uttagning rektor. Är rektor och föräldrarna fast grupp avgöres av rektor. Är av olika uppfattningar om lämplig rektor och föräldrarna av olika åtgärd, skall ärendet hänskjutas uppfattningar om lämplig åtgärd, till Skolstyrelsen för avgörande. skall ärendet hänskjutas till skolstyrelsen för avgörande. Fråga om återplacering av elev iarbetsenhet avgöres av rektor. Fast grupp anordnas inom ramen för den förstärkningsresurs som avses i 19 §.

Bilaga 1 47

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39§ Specialklasser får anordnas en- Grupper som avses i 38 § får annämligen ordnas enligt följande, nämligen ligt följande, Klassens Elevantal som Därutöver Gruppens art Högsta art villkor för 1 klass för elevantal 1 klass 2 klasser varje påbörjat igrupp Hjälp Grupp för hörselskadade klass 8-15 16- 28 14-tal elever elever 7 Hörsel- Grupp för synskadade klass 5-8 9-14 7 elever 8 Sy n- Grupp för rörelsehindraklass 5-10 11-16 de elever 9 Klass Grupp för elever med anpassningssvårigheter 9 för rörelse- Grupp för intellektuellt hindra- utvecklingshämmade elever 14 de eller observationsn klass 7-12 13-18 9., Läsklass 8-14 15-26 Friluftsklass eller hälsoklass 8-20 21-38 19 Skolmognadsklass 8-1516-28 14

Om särskilda skäl föreligger, får Med fast grupp avses grupp som länsskolnämnden medge att klass anordnas under längre tid än en rörelsehindrade anordnas vid termin och som omfattar underför elevantal som gäller för hörsel- visning i minst två ämnen i timklass. planen. Grupp får omfatta flera årskurser. Specialklass får anordnas av Elev i fast grupp bör beredas huvudtyp som anges i 15 §. tillfälle att deltaga i utbildningen inom en arbetsenhet, sä långt det är möjligt.

40§

Specialklass får anordnas eller behållas vid lägre elevantal än som anges i 39 §, om länsskolnämnden på grund av särskilda skäl medger det.

48 Bilaga] sou 1974:58

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

4l§ Antalet specialklasser bör motsvara högst 1-15 procent av antalet övriga klasser i kommunen. Specialklasser får dock anordnas till större antal än nu sagts, om elever från andra kommuner i större utsträckning mottages i dem eller andra särskilda förhållanden föreligger.

42§ Samordnad specialundervisning får anordnas I. som samordnad hjälpundervisning för vissa intellektuellt utvecklingshämmade elever och samordnad observationsundervisning för elever med anpassningssvårig heter av tillfällig art, 2. för elever med läs- och skrivsvårigheter samt för elever med hörsel-, syn- eller talsvârigheter samt 3. för sådana elever i specialklass som även har annan svårighet vid undervisningen än den som föranlett hänvisningen till specialklassen. Samordnad specialundervisning får anordnas för kortare tid än en termin.

43§ Annan specialundervisning än som avses i 39-42 §§ får anordnas, om skolöverstyrelsen medger det. Därvid får Överstyrelsen föreskriva lägsta elevantal för klass eller grupp inom de gränser som eljest gäller för specialundervisning.

Bilaga l 49

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

44§ Närmare bestämmelser om spe cialundervisning meddelas av skolöverstyrelsen.

45§ Särskild undervisning för såda- Särskild undervisning för sådana elever i grundskolan som på na elever i grundskolan som på grund av handikapp, långvarig grund av handikapp eller långvarig sjukdom eller liknande omständig- sjukdom ej kan deltaga ivanligt het ej kan deltaga i vanligt skolar- skolarbete anordnas på sjukvårdsbete anordnas anstalt, barnhem eller liknande på sjukvårdsanstalt, barnhem eller liknande anstalt el- anstalt eller i elevens hem eller på ler i elevens hem eller på annan annan lämplig plats. lämplig plats. Huvudman för anstalt som avses i första stycket får åtaga sig att svara för undervisningen vid anstalten den kommun där anstalten gentemot finns. Är landstingskommun eller annars annan än kommun huvudman, fordras medgivande av länsskolnämnden. Bestämmelse i denna stadga om kommun eller Skolstyrelsen gäller i tillämpliga delari fråga om huvudman som ej är kommun eller anstaltens ledning. Särskild undervisning anordnas inom ramen för den förstärkningsresurs som avses i 19 §.

46§ För elev skall För elev i grundskolan skall i grundskolan särskild undervisning anordnas, särskild undervisning anordnas, läkare som svarar för om den läkare som svarar för om den vård bedömer att hinder elevens vård bedömer att hinder elevens för skolgång kommer att föreligga för skolgång föreligger. under minst tre veckor efter det undervisningen kan påbörjas. Om undervisning i klass är anordnad enligt bestämmelserna i 48 §, skall eleven erhålla undervisning även om tiden understiger tre veckor.

Undervisning får meddelas eleven endast i den mån läkaren medger det. Undervisning i elevs hem får ej anordnas utan föräldrarnas samtycke. Undervisningen bör planläggas i samråd med föräldrarna.

50 Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

47§ Särskild undervisning skall motsvara den i vilken skolundervisning, eleven ej kan deltaga, så långt detta är möjligt. Undervisningen skall efter omständigheterna meddelas elev enskilt eller i grupp. Undervisningen skall omfatta fem veckotimmar för elev som åtnjuter undervisning enskilt. Gruppundervisning skall omfatta åtta veckotimmar för två elever och därutöver tre veckotimmar för varje ytterligare elev i gruppen, dock högst 26 veckotimmar för en grupp.

48§ Vid sjukvårdsanstalt, barnhem Vid sjukvårdsanstalt, barnhem eller liknande anstalt får för sär- eller liknande anstalt får för särskild undervisning inrättas skild undervisning inrättas en klass, om antalet elever be- en grupp, om antalet elever räknas varaktigt utgöra lägst 8, beräknas varaktigt utgöra lägst 8, två klasser, om antalet elever är två grupper, om antalet elever 16-28, och därutöver en klass för är 16-28, och därutöver en grupp varje påbörjat 14-tal elever. för varje påbörjat 14-tal elever. Om särskilda skäl föreligger, får Om särskilda skäl föreligger, får länsskolnämnden medge att klass länsskolnämnden medge att grupp inrättas vid lägre elevantal än som inrättas vid lägre elevantal än som anges i första stycket. anges i första stycket. Undervisningen för elever som för elever som Undervisningen tillhör klass skall efter omständig- tillhör skall efter omstängrupp heterna meddelas enskilt eller i meddelas enskilt elleri digheterna grupp. Fordras sådan undervisning Fordras grupp. sådan undervisning i större omfattning får, utöver det i större omfattning får, utöver det antal veckotimmar som motsvarar antal veckotimmar som motsvarar undervisningsskyldigheten _ för undervisningsskyldigheten för lärare i klassen, anordnas undervis- läraren igruppen, anordnas underning enskilt eller i grupp under visning enskilt eller i grupp under ytterligare tre veckotimmar för ytterligare tre veckotimmar för varje elev i klassen utöver tolv. varje elev i gruppen utöver tolv.

Bilaga] 51

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anpassad studiegång 50 § För elev med anpassningssvårigheter och uttalad skolleda, för vilken annan åtgärd inte givit eller kan förväntas ge nöjaktigt resultat, får anordnas anpassad studiegång enligt andra -fiärde styckena. Bestyrelsen får för elev medge I. undantag från vad regeringen föreskrivit i 4-8, 10 och 11 b §§. 2. förläggning av utbildning utanför den egna arbetsenheten eller, om särskilda skäl föreligger, förläggning av studier till elevens hem, eller utbyte av utbildning inom den egna arbetsenheten mot utbildning vid annan skola samt 3. utbyte av utbildning inom arbetsenhet mot praktik på arbetsplats och i samband härmed förläggning av studier till arbetsplatsen. Innan beslut fattas om anpassad studiegång, skall erforderlig utredning äga rum. Anpassad studiegång anordnas inom ramen för den förstärkningsresurs som avses i 19 §.

51§ Närmare bestämmelser om anpassad studiegång meddelas av skolöverstyrelsen.

52 Bilaga l Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

Föräldrar skall anmäla barn för inskrivning i grundskolan under vårterminen det kalenderår när barnet fyller sju år.

l kommun för vilken läns- l kommun för vilken länsskolskolnämnden enligt 5 kap. l5§ nämnden enligt 5 kap. 15 §_fjarde tredje stycket medgivit anordnanstycket medgivit en basresurs för de av klasstyp som omfattar års- årskurserna l, 3 och 5 eller 2, 4 kurserna l, 3 och 5 eller 2, 4 och och 6 gemensamt sker dock in- 6 sker dock inskrivning i grund- i skrivning grundskolan endast skolan endast vartannat år och på vartannat år och på jämna årtal. jämna årtal. Därvid skall de barn Därvid skall de barn anmälas som anmälas som under kalenderåret under kalenderåret fyller sju eller fyller sju eller åtta år. åtta år. Från inskrivning undantages Från inskrivning undantages barn som skall erhålla undervisbarn som skall erhålla utbildningi ning i annan ordning än i grund- annan ordning än igrundskolan. skolan.

Inskrivning i grundskolan förrättas vid den tid och på det sätt som Skolstyrelsen bestämmer. Önskar föräldrarna att barnet skall börja skolgången det kalenderår, när barnet fyller sex år, skall barnet samma år anmälas vid inskrivningsförrättningen.

Barnet och dess föräldrar bör infinna sig personligen vid inskrivningen, om det ej medför större olägenhet.

Som betyg i ämne användes någon av siffrorna 1-5. Andra betyg får icke förekomma. Högsta betyg är siffran 5. I religionskunskap och hembygdskunskap på lågstadiet ges endast ett sammanfattande betyg. Motsvarande gäller samhällsreligionskunskap, kunskap, historia, geografi och naturkunskap pä mellanstadiet.

Betyg ges ej i frivilligt ämne och Betyg ges ej i frivilligt ämne och ej heller i fritt valt arbete. ej heller i skoldagens fria aktiviteter.

De skilda betygen skall antecknas i betygskatalog och för varje elev sammanföras i ett terminsbetyg. Terminsbetyget skall även innehålla

Bilaga I 53 SOU l974z58

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om den årskurs avser. Erhåller elev slutbetyg, skall uppgift betygen terminsbetyg ej utfärdas.

skall l terminsbetyg skall anges de I terminsbetyg anges de valt arbete i aktiviteter under skoldagen i aktiviteter inom fritt fria Vidare vilka eleven deltagit i enlighet med vilka eleven deltagit. anges särskilda förskrifter som regeom eleven deltagit i undervisningi ämne. ringen meddelar. Vidare anges om frivilligt utfärdar ter- eleven deltagit i undervisning i fri- Klassföreståndaren minsbetyg. Betyget skall tillställas villigtämne. Kontaktläraren utfärdar tereleven. minsbetyg. Betyget skall tillställas

eleven.

13§°

Elev i grundskolan får slutbetyg när skolplikten upphör eller, om han årskurs 9, när skolplikten är fulltidigare tillfredsställande genomgått som efter skolpliktens upphörande tillfredsstälgjord. Elev i grundskolan lande genomgått årskurs 9 får slutbetyg från den fullföljda skolgången. skall innehålla uppgift om den årskurs eleven genomgått Slutbetyg samt om hans senaste betyg iämnen. Bestämmelserna om terminsbetygi 12 § andra stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om slutbetyg.

utfärdas av rektor Slutbetyg utfärdas av rektor Slutbetyg och klass föreståndaren. och kontaktläraren.

l4§

elev från viss grundskola Avgår elev från viss grundskola Avgår skall utan att slutbetyg utfärdas, skall utan att slutbetyg utfärdas, om avgång utfärdas. lntyget intyg om avgång utfärdas. lntyget intyg om den skall innehålla uppgift om den skall innehålla uppgift eleven årskurs från vilken eleven avgått årskurs från vilken avgått och om tiden för avgången samt, i och om tidenför avgången samt, i elev fråga om elev på högstadiet, fråga om på högstadiet, i elevens tillvalsämne och kurs i elevens tillvalsämne och kurs ämne som avsesi 5 kap. 8 § fjärde ämne som avses i 5 kap. 8 § tredje

stycket. stycket. utfärdar in- Kontaktläraren utfärdar intyg K lassföreståndaren om avgång. Skall eleven fullfölja tyg om avgång. Skall eleven fulli annan skola, skolgången i annan skola, sändes följa skolgången

5 Senaste lydelse 1972:374.

54 Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen Iy delse

sändes intyget till styrelsen för till intyget styrelsen för denna denna skola. I annat fall skall skola. l annat fall skall intyget intyget tillställas eleven. tillställas eleven.

Klasskonferensen beslutar i Arbetsenhetskonferensen be-

fråga om uppflyttning, om ej an- slutar i fråga om uppflyttning, om nat följer av tredje stycket. Beslut ej annat följer av tredje stycket. att ej uppflytta elev får fattas Beslut att ej uppflytta elev får endast om samråd med föräldfattas endast om samråd med förrarna ägt rum eller föräldrarna hos äldrarna ägt rum eller föräldrarna rektor väckt härom. hos rektor

förslag väckt förslag härom.

I fall som avses i 17§ fattas I fall som avses i 17§ fattas beslutet av klasskonferensen för beslutet av arbetsenhetskonferenden klass, till vilken uppflyttning sen för den arbetsenhet, till vilken kommer i fråga. I konferensen kommer uppflyttning i fråga. I ingår även de lärare som prövat konferensen även de lärare ingår eleven. som prövat eleven.

Uppflyttning enligt 18 § beslutas av rektor efter samråd med lärarna.

Vid uppflyttning till högre års- Vid uppflyttning till högre årskurs bör eleverna få behålla sina kurs bör eleverna få behålla sina klasskamrater och lärare. kamrater och lärare från arbetsenheten.

22§

Vid uppflyttning till årskurs 7, Vid uppflyttning till årskurs 7, 8 och 9 skall eleverna behålla sina 8 och 9 skall eleverna behålla sina klasskamrater. kamrater från arbetsenheten. I särskilda fall får rektor besluta om sådan awikelse härifrån som föranledes av högstadiets omfattning, ojämnheter vid val av tillvalsämne, tillgången på lärare, lokaler och undervisningsmateriel eller liknande omständighet.

Vid uppflyttning till årskurs 7 Vid uppflyttning till årskurs 7 får Skolstyrelsen efter hörande av får Skolstyrelsen efter hörande av rektor besluta om sådan avvikelse rektor besluta om sådan awikelse från första stycket som behövs för från första stycket som behövs för att åstadkomma en att allsidigare åstadkomma en allsidigare

Bilaga 1 55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av klasser- social sammansättning av arbetssocial sammansättning na. enheterna. till årskurs 8 Vid till årskurs 8 Vid uppflyttning uppflyttning får i särskilda elever- får i särskilda undantagsfall eleverundantagsfall na sammanföras i klasser enligt na sammanföras i arbetsenheter deras val av tillvalsämnen, om det enligt deras val av tillvalsämnen, av det samlade arbets- om det påkallas av det samlade påkallas resultatet i årskurs 7 eller av brist arbetsresultatet i årskurs 7 eller av med erforderlig brist på lärare med erforderlig på lärare kompetens. Beslut härom meddelas av kompetens. Beslut härom medde-

efter av rek- las av skolstyrelsen efter förslag av

Skolstyrelsen förslag tor och kollegiet. rektor.

Avvikelse från 22 § första styc- Avvikelse från 22 § första stycän ket av annan särskild anledning än ket av annan särskild anledning som avses i 22 § andra, tredje och som avses i 22 § andra, tredje och av får beslutas av fjärde styckena får beslutas fjärde styckena efter framställ- länsskolnämnden efter framställlänsskolnämnden samt yttran- ning av skolstyrelsen samt yttranning av Skolstyrelsen de av rektor och kollegiet. de av rektor.

25§

från skol- Bestyrelsen får bevilja elev le- Behöver elev ledighet från skolarbetet för enskilarbetet för enskilda angelägen- dighet be- da angelägenheter. Bestyrelsen får heter, får klassföreståndaren åt rektor och kontaktvilja sådan ledighet för högst tre uppdraga lärare att bevilja sådan ledighet dagar i följd och sammanlagt sex läsår. Om enligt de riktlinjer som bestyrelsen högst dagar för särskilda skäl föreligger, får ytter- fastställer. sådan ledighet beviljas av ligare rektor för högst tre dagar och i

övrigt av skolstyrelsen.

får Om särskilda får Om särskilda skäl föreligger, skäl föreligger, befria rektor i mindre omfattning befria rektor i mindre omfattning vissa lektio- elev från undervisning vissa lektioelev från undervisning ner eller från fria aktiviteter under ner eller från annat skolarbete. skoldagen eller från annat skolarbete.

56 Bilaga 1

Nu varande lydelse Föreslagen l y delse

28§

Har elev begått mindre förseelse eller uppträtt olämpligt, skall läraren

på lämpligt sätt för honom framhålla vikten av att han ändrar sitt uppförande. Vinnes ej rättelse, bör läraren vid personligt samtal med eleven söka utreda orsaken till hans beteende, klargöra innebörden av det

inträffade för honom och varna för upprepning. Samråd med föräldrarna skall äga rum, om det behövs.

Läraren får utvisa elev från läro- Läraren får utvisa elev från lärorummet för högst återstoden av rummet för högst återstoden av pågående lektion eller låta eleven pågående lektion. under uppsikt stanna i skolan Bestämmelserna i första och högst en timme efter skoldagens andra styckena äger motsvarande slut. tillämpning på personal som handleder elev under skoldagen.

Vid upprepade förseelser eller Vid upprepade förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande fortsatt olämpligt uppträdande samt vid allvarligare förseelse skall samt vid allvarligare förseelse skall saken hänskjutas till rektor, som saken hänskjutas till rektor, som har att tillsammans med elevens har att tillsammans med elevens lärare och föräldrar söka utreda handledare och lärare, föräldrar orsaken till beteendet. Skolläkare söka utreda orsaken till beteendet. samt skolpsykolog och kurator Skolläkare samt skolpsykolog och skall medverka vid kurator skall medverka utredningen, vid utredom det behövs. ningen, om det behövs.

Med ledning av vad som framkommit vid utredningen skall rektor söka vinna rättelse genom åtgärder som är avpassade efter elevens individuella förhållanden. Rektor får därvid tilldela eleven varning.

30 §9

Vinnes ej syftet med åtgärder Vinnes ej syftet med åtgärder enligt 29 § eller kan elevs uppföenligt 29§ eller kan elevs uppförande antagas inverka skadligt på rande antagas inverka skadligt på andra elever eller föreligger andra andra elever eller föreligger andra särskilda skäl, skall rektor efter särskilda skäl, skall rektor efter hörande av klasskonferensen hän- hörande av arbetsenhetskonferenskjuta ärendet till skolstyrelsen. sen hänskjuta ärendet till skolstyrelsen.

9 Senaste lydelse 1971:1272.

Bilaga I 57

Nuvarande lydelse Föreslagen l y delse

får avstänga ele- Skolstyrelsen får avstänga ele- Skolstyrelsen ven från undervisning helt eller ven från utbildning helt eller deldelvis under högst två veckor av vis under högst två veckor av terminen, om eleven under av- terminen, om eleven under avstängningstiden erhåller nödig till- stängningstiden erhåller nödig tillsyn. syn. Innan avstängning eller annan åtgärd beslutas, skall Skolstyrelsen samråda med barnavårdsnämnden. Skolstyrelsen får förordna att beslut om avstängning skall lända till efterrättelse omedelbart.

ll kap.

Skolchef skall deltaga i utbildning för skolchefer enligt bestämmelser som regeringen meddelar särskilt.

12 kap.

l varje kommun finns minst en I varje kommun finns minst en ordinarie tjänst som rektor vid ordinarie tjänst som rektor vid grundskolan, om ej annat följer av grundskolan. 3 § andra stycket skollagen (1962:319).

Behörig till ordinarie tjänst som Behörig till ordinarie tjänst som rektor eller studierektor är den rektor är den som är behörig till som är behörig till ordinarie tjänst annan ordinarie tjänst vid grundsom lärare vid skolform som ingår skolan. i rektors arbetsområde. Om synnerliga skäl föreligger, Om synnerliga skäl föreligger, kan till tjänst som rektor eller kan till tjänst som rektor komma i studierektor komma i fråga även fråga även den som ej uppfyller den som ej är behörig till ordinarie villkoren iförsta stycket. tjänst som lärare.

6a§ Behörig till ordinarie tjänst som studierektor är den som är behörig till ordinarie tjänst som lärare vid skolform som ingår i rektors arbetsområde.

58 Bilaga l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om synnerliga skäl föreligger, kan till tjänst som studierektor komma ifråga även den som ej är behörig till ordinarie tjänst som lärare.

Inom sitt arbetsområde skall Rektor och studierektor skall rektor genomgå grundutbildning för skol» 1. under skolstyrelsen och skol- ledare under sammanlagt 16 vecchefen ha den omedelbara led- kor som anordnas av skolöverningen av verksamheten och tillse styrelsen. att denna fortgår enligt gällande Genomgång av grundutbildning bestämmelser, för skolledare skall ske inom en

2. vara förman för personalen tid av två år efter tillträdet av

och tillse att denna fullgör sina tjänsten som rektor eller studieåligganden, rektor. 3. främja samarbetet mellan Om rektor eller studierektor hemmen och grundskolan, inte har genomgått grundutbild- 4. i samråd med skolläkare vaka ningen inom den tid som anges i över de hygieniska förhållandena i andra stycket, skall han frånträda skolan, förordnandet på tjänsten som 5. meddela erforderliga ord- rektor eller studierektor. ningsföreskrifter samt Bestämmelserna i andra och 6. fullgöra de övriga uppgifter tredje styckena äger motsvarande som åvilar rektor enligt gällande tillämpning på den som innehar föreskrifter eller skolstyrelsens långtidsvikariat på tjänst som reksärskilda beslut. tor eller studierektor. Innan rektor meddelar ordningsföreskrifter, skall han bereda personal och elever tillfälle att yttra sig.

50: I fråga om utbildningen skall Rektor och studierektor skall rek tor särskilt deltaga i fortbildning för skol- 1. taga initiativ till förbättringar ledare enligt bestämmelser som reoch främja pedagogiska försök, geringen meddelar särskilt. 2. tillse att lärare anställes och fördela arbetet mellan dem, 3. främja lärarnas fortbildning och tillse att mindre erfarna lärare får handledning, 4. tid efter annan närvara vid lärarnas undervisning samt taga

Bilaga l 59

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kännedom om elevernas arbeten och om betygsättningen, 5. samråda med lärare om de förhållanden han iakttagit samt lämna råd och anvisningar samt 6. ha tillsyn över institutioner, bibliotek och andra hjälpmedel för utbildningen samt sörja för att dessa användes på ett lämpligt sätt.

I fråga om skolförvaltningen Rektor har under skolstyrelsen, skall rektor särskilt skolchefen och bestyrelsen den I. besluta i ärende, som skol- omedelbara ledningen av verksam- 15 § skollagen heten och skall tillse att denna styrelsen enligt uppdrar åt honom, fortgår enligt gällande bestämmel- (1962:319) 2. när så påfordras närvara och ser. vara föredragande vid samman- Det åligger rektor särskilt att träde med skolstyrelsen eller av- I. inom gällande planeringsav denna eller vid sam- ramar söka utveckla skolans orgadelning manträde som skolchefen utlyst, nisation och metodiska arbete så 3. deltaga i sammanträden att goda utbildningsresultat och rörande skolväsendet som statlig god arbetstillfredsställelse befrämmyndighet anordnar, ins, 4. lämna skolstyrelsen erforder- 2. genom deltagande i bestyrelbiträde beträffande skol- se, arbetsenhetskonferenser och ligt skjutsar och skolsociala uppgifter, arbetsgrupper verka för initiativ 5. ha tillsyn över lokaler och till förbättringar och till utprävinventarier samt låta förteckna in- ning av nya metoder, ventarier och utbildningsmateriel 3. verka för att inom skolan och verkställa regelbundet åter- utarbetas och genomförs målinkommande inventeringar därav riktade program för elevernas egen samt aktiva medverkan iskolmiljön, för 6. förestå rektorsexpeditionen elevernas successiva träning i del-

och ha bestämda mottagnings- tagande och eget ansvar och för

tider. goda kontakter med hemmen och närsamhället, 4. verka för en god personalvård, 5. genom arbetsfördelning mellan skolans personal befrämja ansvar och självständighet inom skolans organisation, 6. svara för verkställigheten av bestyrelsens beslut,

60 Bilaga l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7. deltaga i sammanträden rörande skolväsendet som statlig myndighet anordnar samt 8. fullgöra de övriga uppgifter som åvilar rektor enligt gällande föreskrifter eller skolstyrelsens särskilda beslut.

Vid skolanläggning finns en arvodestjänst som tillsynslärare, om rektor ej är knuten till om rektor ej är knuten till anläggningen och vid denna finns anläggningen och kommunen erminst tre klasser av grundskolan hållit minst tre basresurser på eller grund av antalet elever vid anläggningen eller om rektor är knuten till anlägg- om rektor är knuten till anläggningen och vid denna finns minst ningen och kommunen erhållit elva klasser av grundskolan samt minst elva basresurser av pågrund skolväsendet i kommunen om- antalet elever vid anläggningen fattar minst 15 poäng enligt 1 samt skolväsendet i kommunen kap. 7 §. omfattar minst 15 poäng enligt l kap. 7 §. Är skollokaler förlagda i skilda byggnader, skall de likväl anses utgöra en skolanläggning, om de med hänsyn till belägenhet och användning lämpligen bör stå under gemensam tillsyn.

I fråga om äligganden för till- Tillsynslärare skall synslärare äger 9 § I och 2 mot- I. besluta i ärende, som skolsvarande tillämpning. styrelsen enligt 15 § skollagen (1962:319) uppdrar åt honom samt 2.. när så pâfordras närvara och vara föredragande vid sammanträde med skolstyrelsen eller avdelning av denna eller vid sammanträde som skolchefen utlyst. I övrigt skall tillsynslärare fullgöra vad som bestämmes för honom i instruktion som skolstyrelsen fastställer med ledning av en av skolöverstyrelsen utfärdad normalinstruktion.

Bilaga l 61

Nuvarande lydelse fiöreslagen lydelse

sådan Innehar sådan Innehar tillsynslärare tillsynslärare såsom lärare vilken avses i tjänst såsom lärare vilken avses i tjänst under 15 kap. 1 § första stycket under 15 kap. 1§ första stycket 1-4 eller 7 § någon av punkterna 1-4 eller 7 § någon av punkterna första under av första stycket under någon av stycket någon 1-4 och 20, får hans punkterna 1-4 och 20, får hans punkterna nedsättas undervisningsskyldighet nedsättas undervisningsskyldighet högst högst med en veckotimme, om anta- med en veckotimme, om komlet klasser vid skolanläggningen munen erhållit minst tio basresurser på grund av antalet elever vid uppgår till minst tio samt en veckotimme samt med ytterligare skolanlåggningen för femtal klasser med ytterligare en veckotimme varje påbörjat utöver för varje påbörjat femtalbasresurvid skolanläggningen femton dock med tillhopa högst åtta ser utöver femton som kommunen veckotimmar. erhållit på grund av antalet elever vid skolanlåggningen, dock med

tillhopa högst åtta veckotimmar.

Innehar tillsynslärare sådan tjänst såsom lärare vilken avsesi 15 kap. första under av punkterna 5-15 eller 7§ första l§ stycket någon under 5-15 och 21, tillgodoräknas i hans stycket någon av punkterna tjänst veckotimmar till högst det antal som i första stycket sägs i fråga av undervisningsskyldighet. I tjänsten skall dock ingå om nedsättning av annat slag än sålunda tillgodoräknade timmar. lägst 15 veckotimmar

sådan Innehar tillsynslärare sådan Innehar tillsynslärare avses i tjänst såsom lärare vilken avses i tjänst såsom lärare vilken under 15 kap. l § första stycket under 15 kap. 1 § första stycket 16-19 eller av punkterna 16-19 eller -någon av punkterna någon under någon av 7 § första stycket under någon av 7 § första stycket får hans under- punkterna 16-19, får hans underpunkterna 16-19, nedsättas med visningsskyldighet nedsättas med visningsskyldighet om i skol- högst sex veckotimmar, om i skolhögst sex veckotimmar, finns högstadium anläggningen finns högstadium anläggningen i och kommunen erhållit minst tre och antalet klasser i grundskolan basresurser av antalet skolanläggningen är lägst tre. på grund elever vid skolanläggningen.

13 kap.

sitt arbetsområde skall Rektor och studierektor vid all- Inom rektor vid allmän skolenhet män skolenhet skall genomgå 1. under skolan för skolledare styrelsen för grundutbildning

62 Bilaga l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och skolchefen ha den omedelbara under sammanlagt 16 veckor som ledningen av verksamheten och anordnas av skolöverstyrelsen.

tillse att denna fortgår enligt

Genomgång av grundutbildning gällande bestämmelser, för skolledare skall ske inom en 2. vara förman för personalen tid av två år tillträdet av efter och tillse att denna fullgör sina som rektor studietjänsten eller åligganden, rektor. 3. främja samarbetet mellan Om rektor eller studierektor hemmen och gymnasieskolan, inte har genomgått grundutbild- 4. i samråd med skolläkare vaka inom den tid ningen som anges i över de hygieniska förhållandena andra skall stycket, han frånträda vid skolenheten, förordnandet på tjänsten som 5. åstadkomma de kontakter rektor eller studierektor. med näringslivet i orten som be- Bestämmelserna i andra och hövs för utbildningen, tredje styckena äger motsvarande 6. ansvara för ledningen av elev- tillämpning på den som innehar hem i den mån uppgiften ej an- som reklångtidsvikariat på tjänst kommer på annan, tor eller studierektor. 7. meddela erforderliga ordningsföreskrifter samt 8. fullgöra de övriga uppgifter, som åvilar rektor enligt gällande föreskrifter eller särskilt beslut av styrelsen för skolan. _ Innan rektor meddelar ordningsföreskrifter, skall han bereda personal och elever tillfälle att yttra sig.

I fråga om utbildningen skall Rektor och studierektor vid allrektor vid allmän skolenhet sär- män skolenhet skall deltaga i fortskilt skolledare bebildning för enligt 1. taga initiativ till förbättringar stämmelser som medregeringen och främja pedagogiska försök, delar särskilt. 2. tillse att lärare anställes och fördela arbetet mellan dem, 3. främja lärarnas fortbildning och tillse att mindre erfarna lärare får handledning, 4. tid efter annan närvara vid lärarnas undervisning samt taga kännedom om elevernas arbeten och om betygsättningen, 5. samråda med lärare om de

Bilaga l 63

Nuyarande lydelse Föreslagen lydelse

förhållanden han iakttagit samt lämna råd och anvisningar samt 6. ha tillsyn över institutioner, bibliotek och andra hjälpmedel för utbildningen samt sörja för att dessa användes på ett lämpligt sätt.

Rektor vid allmän skolenhet 1 fråga om skolförvaltningen skall rektor vid allmän skolenhet har under styrelsen för skolan, särskilt skolchefen och bestyrelsen den 1. besluta i ärende, som styrel- omedelbara ledningen av verksamskolan skol- heten och skall tillse att denna sen för enligt 15§ ät hon- fortgår enligt gällande bestämmellagen (1962:319) uppdrar om, ser. 2. när så påfordras närvara och Det åligger rektor särskilt att

vara föredragande vid samman- I. inom gällande planerings-

träde med skolan ramar söka utveckla skolans orgastyrelsen för och metodiska arbete så eller avdelning av styrelsen eller nisation vid sammanträde som skolchefen att goda utbildningsresultat och god arbetstillfredsställelse befrämutlyst, 3. deltaga i sammanträden ias, rörande skolväsendet som statlig 2. genom deltagande i bestyanordnar, relse, klasskonferenser och arbetsmyndighet 4. lämna styrelsen för skolan grupper verka för initiativ till förbiträde bättringar och till utprövning av erforderligt beträffande skolskjutsar och skolsociala upp- nya metoder, 3. verka för att inom skolan gifter, 5. ha över lokaler och utarbetas och genomförs målintillsyn inventarier samt låta förteckna in- riktade program för elevernas egen ventarier och utbildningsmateriel aktiva medverkan iskolmiljön, för och verkställa åter- elevernas successiva träning i delregelbundet kommande inventeringar därav tagande och eget ansvar och för kontakter med hemmen och samt goda 6. förestå rektorsexpeditionen närsamhället, och ha bestämda mottagnings- 4. åstadkomma de kontakter tider. med näringslivet i orten som behövs för utbildningen; 5. ansvara för ledningen av elevhem i den mån uppgiften ei ankommer på annan, 6. verka för en god personalvård, _ 7. genom arbetsfördelning mel-

64 Bilaga I

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lan skolans personal befrämja ansvar och självständighet inom skolans organisation, 8. svara för verkställigheten av bestyrelsens beslut, 9. deltaga i sammanträden rörande skolväsendet som statlig myndighet anordnar samt 10. fullgöra de övriga uppgifter som åvilar rektor enligt gällande föreskrifter eller särskilt beslut av styrelsen för skolan.

23§ l fråga om åligganden för rektor I fråga om åligganden för rektor för särskild skolenhet typ l äger för särskild skolenhet l äger typ 7-9 §§ motsvarande tillämpning. 9 § motsvarande tillämpning.

25 §10

Studierektor vid särskild skolenhet typ l skall inom sitt arbetsområde närmast under rektor och biträdande rektor 1. utöva den pedagogiska ledningen och tillsynen, 2. tillse att kollegier, konferen- 2. tillse att konferenser och ser och föräldramöten hålles, föräldramöten hålles, 3. regelbundet besöka klasserna, göra sig förtrogen med skolarbetet och rådgöra med lärarna om arbetets lämpliga uppläggning samt 4. utföra förberedelse- och avslutningsarbeten för såsom att läsåret, uppgöra förslag till fördelning av eleverna på klasser och grupper samt till arbetsfördelning mellan lärarna. l övrigt åligger det studierektor I övrigt åligger det studierektor som avses i första stycket att som avses i första stycket att biträda rektor i arbetet att biträda rektor i arbetet att åstadkomma de kontakter med åstadkomma de kontakter med näringslivet i orten som behövs för näringslivet i orten som behövs för utbildningen, utbildningen, avge förslag till anskaffande av avge förslag till anskaffande av lämplig utbildningsmateriel och lämplig utbildningsmateriel och arbetsmaterial, arbetsmaterial, under ferietid uppehålla rek- under ferietid uppehålla rektorstjänsten samt torstjänsten,

1 ° Senaste lydelse 197 3:417.

Bilaga l 65

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inom sitt arbetsområde fullgöra inom sitt arbetsområde besluta arbetsuppgifter som avses i 9§ i ärende, som styrelsen för skolan 1-3. enligt 15§ skollagen (1962:319) uppdrar åt honom, när så påfordras närvara och vara föredragande vid sammanträde med styrelsen för skolan eller avdelning av styrelsen eller vid sammanträde som skolchefen utlyst samt deltaga isammanträden rörande skolväsendet som statlig myndighet anordnar.

3O§ll

av ordi- l fråga om innehavare av ordi- I fråga om innehavare narie som extra narie tjänst som rektor, extra tjänst rektor, som biträdande rektor och tjänst som biträdande rektor och tjänst som studierektor vid arvodestjänst som studierektor vid arvodestjänst särskild skolenhet typ l äger 16 särskild skolenhet typ l äger 7, 8, 16 och 17 §§ motsvarande tilloch 17 §§ motsvarande tillämpning. lämpning. rek- I fråga om deltidsanställd rek- I fråga om deltidsanställd skolenhet 1 tor vid särskild skolenhet typ 1 tor vid särskild typ äger I6§ motsvarande tillämp- äger 7, 8 och 16 §§ motsvarande ning. tillämpning.

33§ I fråga om åligganden för rektor I fråga om åligganden för rektor för särskild skolenhet typ 2 äger för särskild skolenhet typ 2 äger 7-9 §§ motsvarande tillämpning. 9 § motsvarande tillämpning.

37§ I fråga om rektor eller studie- I fråga om rektor eller studierektor vid särskild skolenhet typ 2 rektor vid särskild skolenhet typ 2 äger 16 och 17 §§ motsvarande äger 7, 8, 16 och 17 §§ motsvatillämpning. rande tillämpning.

11 Senaste lydelse 1973:417.

66 Bilaga l SOU [974258

V Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38§ Behörig till ordinarie tjänst som Behörig till ordinarie tjänst som rektor eller studierektor vid skol- rektor vid skolenhet med gymnaenhet med gymnasieskola är den sieskola är den som är behörig till som är behörig till ordinarie tjänst annan ordinarie tjänst vid gymnasom lärare vid skolform som ingår sieskolan. i skolenheten. Om synnerliga skäl föreligger, Om synnerliga skäl föreligger, kan till ordinarie tjänst som rektor kan till ordinarie tjänst som rektor eller studierektor komma i fråga komma i fråga även den som ej även den som ej är behörig till uppfyller villkoren iförsta stycordinarie tjänst som lärare. ket.

38a§ Behörig till ordinarie tjänst som studierektor vid skolenhet med gymnasieskola är den som är behörig till ordinarie tjänst som lärare vid skolform som ingår i skolenheten. Om synnerliga skäl föreligger, kan till ordinarie tjänst som studierektor komma i fråga även den som ej är behörig till ordinarie tjänst som lärare.

14 kap. l0§ Det åligger lärare att l. vaka över elevernas uppfö- l. vaka över elevernas uppförande och ordning under lektio- rande och ordning under skolner, raster och i övrigt, när elever- dagen och i övrigt, när eleverna na står under skolans omedelbara står under skolans omedelbara tilltillsyn, samt medverka i skolans syn, samt medverka i skolans frifriluftsverksamhet, luftsverksamhet, 2. deltaga i kollegier, konferen- 2. deltaga i konferenser, studieser, studiedagar, föräldramöten dagar, föräldramöten och övriga och övriga föreskrivna samman- föreskrivna sammanträden och träden och möten, möten, 3. biträda vid inskrivning av elever och vid prövningar, 4. under och i anslutning till undervisningen vårda skolanläggningens utbildningsmaterial och inventarier,

SOU l974i58 Bilaga l 67

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. medverka isamarbetsnämnd 5. undervisa vid påbyggnadsoch undervisa vid påbyggnads- kurser till fyraårig teknisk linje kurser till fyraårig teknisk linje samt samt 6. biträda rektor med att övervaka ordningen vid elevhem i den omfattning som styrelsen för skolan bestämmer.

Lärare Lärare är skyldig att vara huär skyldig att vara klassoch huvudlärare samt vudlärare, kontaktlärare och stuföreståndare att förestå institution. dieledare samt att förestå institution. I gymnasieskolan kan uppgiften att vara klassföreståndare fördelas på flera lärare.

Klassföreståndaren har det all- Kontaktlärare finns för varje männa ansvaret för klassen. Han klass inom en arbetsenhet igrundskolan och för grupper av elever i skall gå rektor till handa ifrågor som rör klassen och fullgöra de varje klass i gymnasieskolan.

övriga uppgifter som åvilar honom Kontaktlärare skall fullgöra de

enligt gällande föreskrifter. uppgifter som åvilar honom enligt denna stadga eller andra föreskrifter. Det Kontaktlärare åligger särskilt åligger klassföreståndaren särskilt att att I. ha tillsyn över elevernas skol- 1. genom samtal med föräldrar med för- och avlämnande kontaktlärare gång samt söka kontakt äldrarna, om elev försummar skol- skaffa sig kunskap om eleverna, och anmäla förhållandet 2. genom fortlöpande kontakgången, till rektor, om rättelse ej vinnes, ter med föräldrar och skolsköterska hålla sig underrättad om ele- 2. ge akt på elevernas hälsa och, om elev bör komma under läkar- vernas hälsa, kontroll, underrätta skolsköterska 3. genom fortlöpande kontakeller skolläkare därom samt ter med lärare inom arbetsenannan personal och elever 3. föra betygskatalog. heten, hålla sig underrättad om elevernas studieresultat och svårigheter samt tillsammans med den personal och de elever som berörs planera åtgärder till stöd för eleverna,

68 Bilaga l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. fortlöpande informera bestyrelse, rektor och studierektor om elevernas svårigheter och om de åtgärder som vidtagits, 5. taga initiativ till personliga samtal med föräldrar och till föräldramöten, 6. vid icke anmäld frånvaro från elevs sida omgående taga kontakt med föräldrarna samt 7. ha bestämd mottagningstid i skolan. Tid för arbete som avses iandra och tredje styckena ingår iform av kontaktlärartid i skoldagens fria aktiviteter med en timme varje vecka.

15 kap. l§ I grundskolan finns följande slag av ordinarie tjänster som lärare, nämligen l. för klass på lågstadiet, l. för arbetsenhet på lågstadiet, 2. för klass på mellanstadiet, 2. för arbetsenhet på mellan- 3. för specialundervisning i års- stadiet, kurserna 1-6, 3. för särskilda åtgärder enligt 24 § tredje stycket skollagen (1962:319) i årskurserna 1-6, 4. för specialundervisning i års- 4. för särskilda åtgärder enligt kurserna 4-9, 24 § tredje stycket skollagen (1962:319) i årskurserna 4-9, . i gymnastik, . i musik,

OOQONUI

. i teckning, . i trä- och metallslöjd, 9. i textilslöjd, 10. i hemkunskap, ll. i barnkunskap, 12. i dels teckning, dels trä- och metallslöjd, 13. i dels teckning, dels textilslöjd, 14. i dels hemkunskap, dels trä- och metallslöjd, 15. i dels hemkunskap, dels textilslöjd, 16-18. i två eller tre av följande ämnen på högstadiet, nämligen svenska, matematik, engelska, tyska, franska, religionskunskap, samhälls-

Bilaga l 69

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kunskap, historia, geografi, biologi, kemi och fysik, ämnen nämligen dels matematik och 19. i följande på högstadiet, teknik, dels fysik eller kemi. De tjänster som avses i första stycket betecknas nedan i denna stadga med tjänstens nummer enligt första stycket. _ Huruvida ordinarie till 16, 17 eller 18 tjänst som lärare skall hänföras bestämmes av vilka behörighetsvillkor som gäller för tjänsten. Tjänsterna l6 och 17 utgör tillsammans en alternativtjänst 16 eller 17.

som lärare 3 Ordinarie tjänst som lärare 3 Ordinarie tjänst eller 4 inrättas för undervisning i eller 4 inrättas för undervisningi här- för synskadade, hörhjälpklass, observationsklass, fasta grupper läsklass och selskadade, rörelsehindrade eller selklass, synklass, klass för rörelsehindrade. Sådan intellektuellt utvecklingshämmade tjänst skall avse undervisning i elever eller för elever med anpassav nyss angivna slag av ningssvårigheter. Sådan tjänst skall något klasser eller undervisning i anting- avse undervisning i något av nyss el- slag av grupper eller en hjälpklass, observationsklass angivna ler läsklass. undervisning i antingen fast grupp för intellektuellt utvecklingshåmmade elever eller fast grupp för elever med anpassningssvårigheter. som lärare 3 Ordinarie tjänst som lärare 3 Ordinarie tjänst även för samord- eller 4 inrättas även för sådana eller 4 inrättas nad specialundervisning. särskilda åtgärder som vidtages inom ramen för den vanliga undervisningen i arbetsenheter för elever som har svårt att följa den vanliga undervisningen eller ani skopassa sig till verksamheten lan. ordinarie 3 el- Antalet ordinarie tjänster 3 el- Antalet tjänster för ler 4 av olika slag bestämmes för ler 4 av olika slag bestämmes kommun av länsskolnämn- varje kommun av länsskolnämnvarje som Kungl. den enligt föreskrifter som regeden enILgt föreskrifter Main* meddelar. ringen meddelar.

Efter av länsskol- Efter medgivande av länsskolmedgivande nämnden får inrättas icke-ordi- nämnden får inrättas icke-ordinarie som lärare 2 för un- narie tjänst som lärare 2 för untjänst i klass, i vilken även dervisning i arbetsenhet i vilken dervisning

70 Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rektor undervisar, och med fyll- även rektor och med undervisar, nadstjänstgöring i sådan klass i i sådan arbetsfyllnadstjänstgöring annan kommun, i fråga om vilken enhet i annan kommun, i fråga om motsvarande förhållande är för vilken motsvarande förhållande är handen. för handen.

Ӥ12

För tjänst som lärare l gäller att

l. tjänstgöringen helt eller 1. tjänstgöringen helt eller huvudsakligen skall förläggas till skall huvudsakligen förläggas till viss klass, viss arbetsenhet, 2. läraren i regel skall undervisa 2. läraren i regel skall undervisa ia-klass eller b-klass, i arbetsenhet som omfattar en 3. läraren skall undervisa i B eller flera årskurser på lågstadiet, l-klass som omfattar årskurserna 3. läraren skall undervisa iar- 3 och 4, om särskilda skäl förelig- betsenhet som omfattar årskurser-

ger, na 3 och 4, om särskilda skäl 4. läraren är skyldig att medföreligger, dela specialundervisning och sär- 4. läraren är skyldig att medskild undervisning, dela undervisning i fast grupp och 5. läraren är skyldig att till en särskild undervisning, del tjänstgöra på mellanstadiet, 5. läraren är skyldig att till en om det påkallas med hänsyn till del tjänstgöra på mellanstadiet, tjänstgöringsförhällandena vid om det påkallas med hänsyn till skolenheten, samt vid tjänstgöringsförhållandena 6. i tjänstgöringen för lärare i skolenheten, friluftsklass eller hälsoklass får in- 6. i tjänsten kan inräknas handräknas övervakning av klassen unledning av elever i skoldagens fria der elevernas vilotim mar enligt be- aktiviteter och i fritidsgrupper stämmelser som skolöverstyrelsen samt meddelar. 7. i tjänsten kan till en del inräknas tjänstgöring i arbetsenhet

på mellanstadiet.

12 Senaste lydelse 1973:417.

Bilaga 1 71

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23§

Om särskilda skäl föreligger, får undervisningsskyldigheten på tjänst som lärare 1 nedsättas 1. av Skolstyrelsen med högst två veckotimmar samt 2. av länsskolnämnden med högst åtta veckotimmar, nedsättningen enligt 1 inräknad. För sådan innehavare av tjänst För sådan innehavare av tjänst som lärare vilken tjänstgör i som lärare l, vilken tjänstgör ifast l, för synskadade, hörselhjälpklass, hörselklass, synklass, grupp observa- skadade, rörelsehindrade eller inklass för rörelsehindrade, tionsklass, läsklass eller skolmog- tellektuellt utvecklingshämmade nadsklass gäller i stället för första elever eller för elever med anpassom gäller i stället för stycket. att länsskolnämnden, ningssvårigheter skäl får ned- första stycket, att länsskolnämnsärskilda föreligger, den, om särskilda skäl föreligger, sätta undervisningsskyldigheten med högst fyra veckotimmar. får nedsätta undervisningsskyldigheten med högst fyra veckotimmar.

av tjänst som lärare l vilken är tillsynslärare och För sådan innehavare vars undervisningsskyldighet nedsatts enligt 12 kap. 21 § första stycket nedsättas enligt första eller andra stycket får undervisningsskyldigheten nedsättningen ej överstiger det timtal endast i den mån den sammanlagda som anges i första respektive andra stycket.

25§l3

För tjänst som lärare 2 gäller att helt eller hu- l. tjänstgöringen helt eller hul. tjänstgöringen till viss vudsakligen skall förläggas till viss vudsakligen skall förläggas klass, arbetsenhet, 2. läraren i regel skall undervisa 2. läraren i regel skall undervisa elleri i arbetsenhet som omfattar en i A-klass på mellanstadiet eller flera årskurser på mellansta- B-klass, diet, att med- 3. läraren är skyldig att med- 3. läraren är skyldig sär- dela undervisning ifast grupp och dela speciialundervisning och skild undervisning, särskild undervisning,

4. läraren är skyldig att till en del tjänstgöra på låg- och högstadierna, till tjänstgöringsförhållandena vid skolenom det påkallas med hänsyn heten,

13 Senaste lydelse 1973 2417.

72 Bilaga l

SOU l974z58

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. i tjänstgöringen för lärare i 5. i tjänsten kan inräknas handfriluftsklass eller hälsoklass får in- ledning av elever i skoldagens fria räknas övervakning av klassen un- aktiviteter och ifritidsgrupper, der elevernas vilotimmar beenligt stämmelser som skolöverstyrelsen meddelar, samt 6. 23 och 24 §§ äger motsva- 6. i kan till tjänsten en del rande tillämpning. inräknas tjänstgöring i arbetsenhet på mellanstadiet och högstadiet samt 7. 23 och 24 §§ äger motsvarande tillämpning.

26§l4

För tjänst som lärare 3 gäller att

1. tjänstgöringen helt eller hu- 1. tjänstgöringen helt eller huvudsakligen skall förläggas till viss vudsakligen skall förläggas till fast klass eller avse samordnad special- eller grupp avse specialpedagogisundervisning, ka insatser i arbetsenhet, 2. tjänstgöringen kan avse särskild undervisning, 3. i tjänsten kan efter medgivande av läraren inräknas som tjänstgöring konsulent i specialundervisning, om länsskolnämnden medger det, samt 4. 23 § andra och tredje stycke- 4. i tjänsten kan inräknas handna samt 24 § äger motsvarande av elever ledning i skoldagens fria tillämpning. aktiviteter och i fritidsgrupper samt 5. 23 § andra och tredje styckena samt 24 § äger motsvarande tillämpning.

27§l5

För tjänst som lärare 4 gäller att

1. tjänstgöringen helt eller hu- l. tjänstgöringen helt eller huvudsakligen skall förläggas till viss skall vudsakligen förläggas till fast klass eller avse samordnad eller special- grupp avse specialpedagogisundervisning, ka insatser i arbetsenhet, 2. tjänstgöringen kan avse särskild undervisning,

14 Senaste lydelse 1973:417. 15 Senaste lydelse 1974:481.

Bilaga I 73

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. i tjänsten kan efter medgivande av läraren inräknas tjänstgöring som konsulent i specialundervisning, om länsskolnämnden medger det,

4. i tjänsten inräknas studie- 4. i tjänsten inräknas studieför elever i och yrkesorientering för elever i och yrkesorientering enligt bestämmelser fast grupp enligt bestämmelser specialklass som Kungl. Maj:t meddelar sär- som regeringen meddelar särskilt, skilt samt 5. 23 § andra och tredje stycke- 5. i tjänsten kan inräknas handna samt 24§ äger motsvarande ledning av elever i skoldagens fria tillämpning. aktiviteter och i fritidsgrupper samt 6. 23 § andra och tredje styckena samt 24 § äger motsvarande tillämpning.

28 §|6

I tjänst som lärare enligt något av numren 5-15 kan inräknas utöver vad som följer av 14 kap. 9 § tredje stycket 1. undervisning som anordnas vid grundskolan utöver gällande timom undervisningen avser ämne eller ämnen planer och andra föreskrifter, som ingår eller kan inräknas i tjänsten, 2. studie- och yrkesorientering 2. studie- och yrkesorientering bestämmelser som Kungl. enligt bestämmelser som regeenligt särskilt, ringen meddelar särskilt, Maj:t meddelar 3. särskild undervisning, av elever ifritt 4. handledning av elever i skol- 4. handledning valt arbete, dagens fria aktiviteter och i fritids- KWPPeV, 5. tjänstgöring som konsulent i grundskolan i ämne som anges i 1 § första 5-11, om i tjänsten ingår minst 15 veckotimmars stycket undervisning i tjänstens ämne eller ämnen och om länsskolnämnden skall bestämma det antal veckotimmar som medger det, varvid nämnden tjänstgöringen skall anses motsvara samt 6. specialundervisning med 6. undervisning i fast grupp högst hälften av tjänstens timtal med högst hälften av tjänstens eller med det högre timtal, som timtal eller med det högre timtal, länsskolnämnden av särskilda skäl som länsskolnämnden av särskilda bestämmer för viss tjänst. skäl bestämmer för viss tjänst.

16 Senaste lydelse 1974:481.

74 Bilaga l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29§17

Utöver vad som följer av 14 kap. 9 § är innehavare av tjänst som lärare enligt något av numren 5-15 skyldig att 1. meddela undervisning som avses i 28 § 1, 2. meddela studie- och yrkesori- 2. meddela studie- och yrkesorientering enligt bestämmelser som entering enligt bestämmelser som Kungl. Ma/;t meddelar särskilt, regeringen meddelar särskilt, 3. meddela specialundervisning, 3. meddela undervisning i fast om läraren kan anses ha förutsätt- grupp, om läraren kan anses ha ningar att meddela sådan undervis- förutsättningar att meddela sådan ning, samt undervisning, samt 4. i fråga om innehavare av tjänst 5, leda planläggningen och övervakningen av elevernas friluftsverksamhet, om det påfordras. Beslut enligt första stycket 3 fattas av rektor efter samråd med läraren.

30§l8

I tjänst som lärare enligt något av numren 16-19 kan inräknas utöver vad som följer av 14 kap. 9 § tredje stycket 1. undervisning på mellanstadiet, 2. studie- och yrkesorientering 2. studie- och yrkesorientering enligt bestämmelser som Kungl. enligt bestämmelser som rege- Ma/?t meddelar särskilt, ringen meddelar särskilt, 3. särskild undervisning, 4. handledning av elever i fritt 4. handledning av elever i skolvalt arbete samt dagens fria aktiviteter och ifritidsgrupper, 5. specialundervisning. 5. undervisning i fast grupp samt 6. handledning av elev ianpassad studiegâng under elevens praktik på arbetsplats. Undervisning i de ämnen som anges i l § första stycket 5-11 samt undervisning och handledning enligt första stycket l, 4 och 5 får tillhopa omfatta högst en tredjedel av tjänstens timtal, om ej länsskolnämnden av särskilda skäl bestämmer ett högre timtal för viss tjänst.

17 Senaste lydelse 1974:481. 13 Senaste lydelse 1974:481.

Bilaga I 75

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

31 §19

Utöver vad som följer av 14 kap. 9 § gäller att innehavare av tjänst som lärare enligt något av numren 16- 19 är skyldig att meddela 1. undervisning på mellanstadiet och om lära- 2. undervisning ifast grupp, om 2. specialundervisning, ren kan anses ha förutsättningar läraren kan anses ha förutsättatt meddela sådan undervisning. ningar att meddela sådan undervisning. Beslut första stycket fattas av rektor efter samråd med läraren. enligt

32 §20

20 kan ut- I tjänst som lärare 20 kan ut- I tjänst som lärare över vad som följer av 14 kap. 9 § över vad som följer av 14 kap. 9 § inräknas tredje stycket inräknas undertredje stycket specialoch handledning av visning i fast grupp och handledundervisning elever ifritt valt arbete. ning av elever i skoldagens fria aktiviteter och i fritidsgrupper. Innehavare av tjänst som lärare Innehavare av tjänst som lärare att meddela 20 är skyldig att meddela under- 20 är skyldig specialom läraren kan an- i fast grupp, om läraren undervisning, visning att meddela kan anses ha förutsättningar att ses ha förutsättningar sådan Beslut härom meddela sådan undervisning. Beundervisning. fattas av rektor efter samråd med slut härom fattas av rektor efter läraren. samråd med läraren.

34a§ och annan personal som Lärare medverkar i utbildningen inom en arbetsenhet under skoldagen ingår i arbetslag. För varje arbetsenhet på låg- och mellanstadierna finns ett arbetslag. På högstadiet finnsi stället arbetslag för visst ämne eller viss ämnesgrupp.

19_Senaste lydelse 1973:678. 70 Senaste lydelse 1973:678.

76 Bilaga I

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Huvudlärare studieledare

För lågstadium eller mellansta- I grundskolan finns en studiedium som ingår i arbetsområdet ledare för varje arbetsenhet. Läraför rektor vid grundskolan finns re får vara studieledare för flera en arvodestjänst som huvudlärare arbetsenheter. för varje fullt fyrtal klasser, om länsskolnämnden medger det. Fler än tre tjänster för varje stadium får ej finnas. Arvodestjänst som huvudlärare får behållas till dess innehavarens förordnande utlöpt eller innehavaren avgått av annan orsak, även om antalet klasser nedgår under det föreskrivna.

49§2I

För högstadium som ingår i Studieledare skall vara lärare arbetsområdet för rektor vid vid kommunens och grundskola grundskolan finns en huvudlärare ha sin tjänstgöring förlagd till för varje ämne med undantag av skolenheten. ämne som avses i 5 kap. 8 § tredje stycket och 11 § första stycket 2. Samma lärare får vara huvudlärare för flera ämnen. Huvudlärare för ämne som anges i l § 5-11 på högstadiet får vara huvudlärare för ämnet även M mellanstadiet, om mer än hälften av undervisningen iämnet på mellanstadiet meddelas av innehavare av tjänst som lärare enligt något av numren 5-15 och 21, samt på lågstadiet, om synnerliga skäl föreligger. Omfattar undervisningen i ämne eller ämnen, för vilka samma lärare är huvudlärare, minst 40 veckotimmar och undervisar flera lärare i ämnet eller ämnena, er-

71 Senaste lydelse 1973:417.

Bilaga I 77

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

håller huvudläraren en arvodestjänst som huvudlärare, om länsskolnämnden medger det. Vid tillämpning av tredje stycket medräknas undervisning i ämnen som anges i 5 kap. II § första stycket 2. Bestämmelsen i 48 § andra stycket om behållande av tjänst äger motsvarande tilllämpning. 50§ till huvudlärare iannat Det åligger studieledare att Behörig ämne än ekonomi eller konst är I. leda de konferenser som är den som gemensamma för arbetslagen inom I. innehar tjänst som lärare vid en arbetsenhet, kommunens grundskola eller gym- 2. samordna den pedagogiska nasieskola, planeringen inom arbetsenheten, 2. har sin huvud- 3. leda arbetet med elevvården tjänstgöring till skolenhet inom arbetsenheten samt tillse att sakligen förlagd inom rektors arbetsområde samt beslutade åtgärdsprogram verk- 3. är behörig till ordinarie ställes och att deras effekter följs tjänst, i fråga om huvudlärare på upp, som lärare I, 4. tillse att indelningen av elea) lågstadiet b) mellanstadiet som lärare 2, ver i grupper följer de riktlinjer som lärare vid som anges i 5 kap. 21 § fjärde c) högstadiet skolform som ingår i rektors ar- stycket, _ i det eller de ämnen 5. handleda mindre erfarna lärabetsområde som omfattas av huvudlärarens re, verksamhet. 6. informera bestyrelse, rektor och studierektor om elevproblem inom arbetsenheten, 7. främja lärarnas fortbildning samt 8. fullgöra de övriga uppgifter som åvilar studieledaren enligt denna stadga eller andra föreskrifter eller som bestyrelsen eller rektor uppdrar åt honom.

51 §22

till huvudlärare i eko- Skolstyrelsen får nedsätta Behörig nomi är den som undervisningsskyldigheten för

22 Senaste lydelse 1974:481.

78 Bilaga I SOU |974:58

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I. uppfyller villkoren i 50 § 1 lärare som är studieledare, om det och 2 samt fordras med hänsyn till de arbets- 2. är behörig till ordinarie tjänst uppgifter som anges i50 §. som lärare i hemkunskap vid skolform som ingår i rektors arbetsområde. Dessutom kräves för den som avslutat sin utbildning för hemkunskap under något av läsåren 1969/1970 och 1970/ 1971 genomgång av särskild kompletteringskurs i ekonomi omfattande två veckor och för den som avslutat sin utbildning för hemkunskap under tidigare läsår genomgång av sådan fortbildningskurs i ekonomi som omfattar sammanlagt omkring fyra veckor och som anordnats av skolöverstyrelsen. 52§ Behörig till huvudlärare i konst är den som I. uppfyller villkoren i 50 § 1 och 2 samt 2. är behörig till ordinarie tjänst som lärare i något av ämnena gymnastik, musik, teckning, träoch metallslöid, textilslö/d eller svenska vid skolform som ingår i rektors arbetsområde.

53§ Skolstyrelsen får medge befrielse från behörighetsvillkor som anges i 50 § 3, 51 § 2 eller 52 § 2, om särskilda skäl föreligger.

54§ Det åligger huvudlärare att på det stadium eller i det ämne för vilket han förordnats närmast under ämneskonferensen sköta den pedagogiska planeringen, läm-

Bilaga 1 79 SOU l974z58

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

na övriga lärare råd och anvisningar, främja lärares fortbildning samt handleda mindre erfarna lärare. Om det finns flera huvudlärare på lågstadiet eller mellanstadiet, fördelas uppgifterna på lämpligt sätt mellan dem.

55§ Närmare bestämmelser om huvudlärare vid grundskolan meddelas av skolöverstyrelsen.

56 §23

Vid skolenhet med grundskolans högstadium som ingår i arbetsområdet för rektor vid grundskolan finns för sådan lärare som förestår ämnesinstitution (institutionsföreståndare) i något av ämnena biologi, kemi och teknik på högstadiet en arvodestjänst som institutionsfysik, föreståndare om l. högstadiet vid skolenheten 1. om kommunen erhållit minst minst tolv klasser, och tolv basresurser på grund av antaomfattar let elever på högstadiet vid skolenheten, och

2. mer än en lärare undervisar i ämnet vid skolenhetens högstadium.

som institutions- Arvodestjänst som institutions- Arvodestjänst får behållas till dess föreståndare får behållas till dess föreståndare innehavarens förordnande utlöpt innehavarens förordnande utlöpt eller innehavaren av annan eller innehavaren avgått av annan avgått även om antalet klasser orsak, även om antalet basresurser orsak, det föreskrivna. nedgår under det föreskrivna. nedgår under Institutionsföreståndare skall vara lärare i ämnet och ha sin tjänsttill grundskolans högstadium vid skolenheten. göring förlagd

Särskilda behörighetsvillkor för tjänster som lärare i grundskolan l. som lärare l (för arl. Tjänst som lärare 1 (för klass Tjänst betsenhet på lågstadiet) på lågstadiet)

13 Senaste lydelse 1974:481.

80 Bilaga I SOU l974z58

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. Tjänst som lärare 2 (för klass 2. Tjänst som lärare 2 (för arpå mellanstadiet) betsenhet på mellanstadiet) 3. Tjänst som lärare 3 (för spe- 3. Tjänst som lärare 3 (för särcialundervisning i årskurserna skilda åtgärder enligt 24§ tredje 1-6) stycket skollagen (1962:319) i årskurserna 1-6) 4. Tjänst som lärare 4 (för spe- 4. Tjänst som lärare 4 (för särcialundervisning i årskurserna 4- skilda åtgärder enligt 24§ tredje 9) stycket skollagen (1962:319) i årskurserna 4-9)

Övergångsbestämmelser Denna förordning träder i kraft såvitt avser 11 kap. 12 §, 12 kap. 7 och 8 §§ samt 13 kap. 7 och 8 §§ den ljuli 1975 och i övrigt den ljuli 1976. 1. Kommun skall övergå till organisationen med arbetsenheter, arbetslag och fri resursanvändning m. m. senast med ingången av läsåret 1980/81. Övergång till nämnda organisation före läsåret 1980-81 sker efter medgivande av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, skolöverstyrelsen. För kommun som ej övergår till den nya organisationen bestämmelsernai gäller 1 kap. 3, 5 och 7 §§, 2 kap. 1, 2, 6, 10, 11 och 22 §§, 3 kap. 1-20 §§, 5 kap. 1, 2, 4, 7, 8,10, 11,13-22,24-26, 28, 31-33, 35, 36, 38, 39 och 45-48 §§, 6 kap. 1, 2, 9, 12-14, 19, 21- -23, 25, 26 och 28-30 §§, 12 kap. 1, 6, 7-9, 17, 19 och 21 §§, 13 kap. 7-9, 23, 25, 30, 33, 37 och 38 §§, 14 kap. 10,12 och 13 §§ samt 15 kap. l, 3, 9, 22,23, 25-32, 48--51 och S6 §§ isin äldre lydelse samt de upphävda bestämmelserna i 3 kap. 21 §, 5 kap. 9, 27, 29, 37 och 40-44 §§ samt 15 kap. 52-55 §§. 2. Kraven på grundutbildning och för skolledare m. fl. fortbildning enligt 11 kap. 12 §, 12 kap. 7 och 8 §§ samt 13 kap. 7 och 8 §§ gäller även i det fall kommun ej övergått till organisationen med arbetsenheter, arbetslag och fri resursanvändning m. m. 3. Kravet på grundutbildning för skolledare enligt 12 kap. 7 § och 13 kap. 7 § gäller inte för sådan rektor, biträdande rektor och studierektor som är född före den ljanuan 1916. 4. Kravet på grundutbildning för skolledare enligt 12 kap. 7 § och 13 kap. 7 § skall anses uppfyllt av a) den som efter att ha varit förordnad som skolledare eller biträdande skolledare minst två år före utgången av juni 1980 genomgår grundutbildning för skolledare under fem veckor som anordnas av sammanlagt skolöverstyrelsen samt b) den som före den l juli 1975 genomgått utbildning för skolledare under sammanlagt tre veckor och som före utgången av juni 1980

Bilaga 1 81

för skolledare under två veckor som anordnas av genomgår fortbildning skolöverstyrelsen. Om särskilda skäl föreligger, kan skolöverstyrelsens grupp för ledning av skolledarutbildning medge befrielse från kravet på grundutbildning enligt första stycket a under läsåren 1975/76- 1979/80. 5. Om skäl föreligger, kan skolöverstyrelsens grupp för ledning av skolledarutbildning medge rektor, biträdande rektor och studierektor befrielse från kravet på grundutbildning för skolledare enligt 12 kap. 7 § Om särskilda skäl föreligger, kan och 13 kap. 7 § under läsåret 1975/76. sådan befrielse medges även under läsåren 1976/77-1979/80. biträdande rektor och studierektor som medgivits befrielse Rektor, enligt första stycket skall före den l juli 1980 genomgå grundutbildning för skolledare under sammanlagt fem veckor som anordnas av skolöver-

styrelsen. 6. I grundskolan finns även efter utgången av juni 1976 arvodestjänster som huvudlärare. Sådan tjänst behålles till dess innehavarens förordnande på tjänsten utlöpt eller innehavaren avgått av annan orsak, dock högst fem år efter det övergång skett till organisationen med arbetsenheter, arbetslag och fri resursanvändning m. m. får inte meddelas som huvudlärare i Nytt förordnande på arvodestjänst grundskolan. För innehavare av tjänst som avses i första stycket gäller de upphävda bestämmelserna i 15 kap. 54 och 55 §§.

Kommentar har för överskådlighetens skull begränsats till Författningsförslagen skollagen, lagen om förskoleverksamhet och skolstadgan. Ett genomförande av SIA:s förslag i betänkandet (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö medför emellertid behov av ändringar även i en del andra författningar, om statsbidrag till driftkostnader för det främst kungörelsen (1958:665) skolväsendet och kungörelsen (1966:115) om statsbidrag till allmänna Arbetet med dessa ändringar bör driftkostnader för gymnasieskolan. kunna anstå till dess beslut föreligger om den nya verksamheten. av SIA:s kräver omfattande ändringar i Ett genomförande förslag utarbetandet av förslaget till ändringar och tillägg i skolstadgan. Vid har en begränsning skett till de förslag som SIA lägger fram skolstadgan dels i fråga om både grundskolan och dels i fråga om grundskolan, t.ex. förslagen om bestyrelse, personalkonferenser, gymnasieskolan, m.m. som avser enbart gymnasieskolan har skolledarutbildning Förslag l det lämnas en redogörelse för de däremot ej beaktats. följande i skolstadgan som torde fordra särskild kommentar. paragrafer 1 kap. 3 §. Konsekvensändringar på grund av ändringarna i 3 kap.

5§. Enligt SIA:s förslag i l5.2.1 kommer begreppet klass i grundän som nu är fallet. Den definition som skolan att få en annan innebörd stämmer inte i fortsättningen såvitt gäller grundges i nuvarande 5§ För del är dock definitionen fortfarande skolan. gymnasieskolans

82 Bilaga 1 SOU [974258

korrekt. Definitionen på klass har med anledning härav strukits från sin nuvarande plats i förteckningen och i stället tagits in sist i förteckningen under rubriken Gymnasieskolan. Begreppet klass i grundskolan definieras närmare i nya 5 kap. 20 b §. För att markera skoldagens ändrade innehåll enligt SlA:s förslag - en skoldag under vilken fasta aktiviteteri form av lektioner kombineras med fria aktiviteter av olika slag - har ordet undervisning under rubriken Läsår ersatts med utbildning, som är ett något vidare begrepp än undervisning”. Samma ändring har också gjorts i andra paragrafer i skolstadgan i de fall båda kategorierna av aktiviteter avses. Ordet undervisning har däremot behållits i sådana som avser paragrafer enbart fasta aktiviteter (lektioner). 7 §. Ändringarna i första stycket la och b föranleds av att begreppet klass såsom framhållits ovan i kommentaren till 5 § kommer att få en annan innebörd än för närvarande (jfr nya 5 kap. 20 b §). Poäng böri stället beräknas med hänsyn till antalet basresurser på grundskolans olika stadier. basresurs definieras Begreppet närmare i 5 kap. 15-18 §§. Ändringen i första stycket lc motiveras av att specialundervisningstimmarna införlivas med den förstärkningsresurs som SIA föreslår i avsnitt 16. Då SIA ej lagt fram något konkret om hur stor del av förslag förstärkningsresursen som skall beaktas vid beräkningen av poängtal utredningen synes förutsätta en fortsatt beredning av denna fråga före statsmakternas slutliga ställningstagande till frågan - anges i författningstexten att särskilda bestämmelser gäller. Det som här betecknas som särskilda bestämmelser torde dock böra inflyta iskolstadgans slutliga version. Enligt SIA bör invandrarundervisningens omfattning inom ett rektorsområde beaktas vid dimensioneringen av områdets skolledarresurser (24.3.5.2). Något konkret förslag har ej framlagts, varför samma princip använts i författningstexten som i föregående stycke.

2 kap. 1 §. Bestyrelsen bör beredas tillfälle yttra sig i ärenden om allmänna ordningsföreskrifter vid skolenheterna. Bestämmelser om bestyrelsen har intagits i 3 kap. 1 »8 §§. 6 §. SIA:s förslag i 24.3.1.2. 10 §. Konsekvensändring med anledning av att andra stycket i 32 § skollagen föreslagits utgå. 11 §. Ändringen i ll § är en konsekvens av att anpassad studiegång införs (SIA:s förslag i lO.7.4.3). 22 §. Organisationsplanen bör innehålla uppgift om bestyrelsens arbetsområde (jfr 3 kap. l §).

3 kap. 1-8 §§. I 3 kap. 1-8 §§ har tagits in bestämmelser om bl.a. sammansättning och beslutförhet beträffande de av SIA föreslagna bestyrelserna för grundskolans rektorsområden och för gymnasieskolenheter. Bestämmelsernas bakgrund framgår av den allmänna i motiveringen 24.3.l.

SOU l974t58 Bilaga I 83

9-20 §§. I enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen i 24.32 har nuvarande bestämmelser om kollegier, klasskonferenser, ämneskonferenser och sammankomster rörande studie- och yrkesorientering samt om samarbetsnämnder utgått. De nuvarande bestämmelserna om biblioteksnämnder har samtidigt slopats. l kapitlet har i stället införts bestämmelser om personalkonferenser, arbetsenhets- och klasskonferenser samt elevråd. I övrigt bör det enligt SIA ankomma på bestyrelsen att besluta om anordnande av konferenser och sammanträden inom skolenheten. En bestämmelse med detta innehåll har intagits i l7 §. Exempel på sådana konferenser m.m. har angivits i den allmänna motiveringen i 24.3.2.4. 5 kap. SIA:s förslag om en samlad skoldag under vilken fasta aktiviteter i form av lektioner kombineras med fria aktiviteter av olika slag samt förslagen om basresurser, förstärkningsresurs, arbetsenheter, fasta grupper kräver omfattande ändringar i 5 och anpassad studiegång kap. 5 kap. 1 §. Ordet lärare har ersatts med ”personal” för att markera att även annan personal än lärare kommer att medverka i utbildningen. 3 a §. l en ny paragraf, 3 a §, anges att fasta och fria aktiviteter skall ingå i skoldagen (SIA:s förslag i 9.3). Eftersom SIA med fasta aktiviteter avser den verksamhet som f. n. regleras i läroplanen har nuvarande bestämmelser om läroplan och ämnen i 5 kap. med smärre ändringar kunnat behållas. Bestämmelsen i första stycket i 3 a § är identisk med första meningen i nuvarande 4 § första stycket. Fjärde stycket motsvarar andra stycket i nuvarande 4 §. I enlighet med den nya regeringsformen har dock ”KungL Maj zt” ersatts med ”regeringen”. 3 b §. Skoldagens omfattning bör enligt SIA fastställas av Skolstyrelsen inom gränserna för de minimi- och maximivärden som anges i 9.3.5. Vissa uppstår då i 3 b § skall fastställas maximital för mellanstadiets problem årskurser. I tabell 9.9 i betänkandet uppges således antalet timmar till 31 i årskurs 4 och 31 2/3 ivar och en av årskurserna 5 och 6. Samtidigt sägs att dessa tal anger minimivärden som tillämpas idag och som är nödvändiga för att förverkliga Lgr 69. SIA uttalar vidare att en vistelsetid i skolan 30 timmar på låg- och mellanstadierna torde utgöra ett på ungefär ungefärligt maximum. Med hänsyn härtill har i 3 b§ 32 timmar (60minuters-timmar) fastställts som maximital för årskurserna 4-6. Ett lägre maximital skulle leda till att minimitalen överskrider maximitalen.

I paragrafen har tagits in en bestämmelse att fria aktiviteter får ges en

sådan omfattning, att tiden för dem tillsammans med tiden för de fasta aktiviteter som skall förekomma ryms inom de minimi- och maximigränser som i paragrafen anges för varje årskurs. Att Skolstyrelsen inom de ramar som anges i 3 b § bestämmer skoldagens omfattning framgår av de nya bestämmelserna i 5 kap. 26 §. I sistnämnda paragraf har tagits in vissa ytterligare bestämmelser om skoldagen, till grund för vilka ligger SIA:s förslag i 9.3.5.

84 Bilaga I

4 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om fasta aktiviteter. Bestämmelserna motsvarar delvis nuvarande 4 §. 7§. Konsekvensändring i tredje stycket på grund av SIA:s förslag i 15.2 om arbetsenheter (jfr 5 kap. 20 a §). 9 §. Till följd av SIA:s förslag i 9.3 att fritt valt arbete skall ingå i fria aktiviteter och ej längre tas upp i timplanen utgår bestämmelsen i 9 §. De fria aktiviteternas innehåll avses inte böra regleras i skolstadgan. 10 §. Konsekvensändringar i tredje stycket på grund av SIA:s förslag om arbetsenheter och om en samlad med en fast och en fri skoldag sektor. Tillägget i fjärde stycket föranleds av utredningens förslag i 13.12,1 om utökad praktisk för vissa elever. Det torde yrkesorientering därvid böra föreskrivas att den praktiska skall ersätta lektioyrkesorienteringen ner (fasta aktiviteter) och deltagande i skoldagens fria aktiviteter. 11 §. Bestämmelserna i nuvarande ll § om de frivilliga ämnena instrumentalmusik, solosång och körsång har tagits bort ur paragrafen, som därigenom kommer att innehålla endast bestämmelser om vissa fasta aktiviteter. Bestämmelser om de frivilliga ämnena har i stället flyttats till en ny paragraf, ll c §, efter de paragrafer som handlar om fasta och fria aktiviteter.

11 a §. Till grund för bestämmelserna i paragrafen ligger SIA:s uttalande i 9.3.4 att de fria aktiviteterna bör vara målstyrda. Enligt utredningen är det vare sig önskvärt eller möjligt att centralt ange annat än mål och övergripande ramar för verksamheten (9.3.2). De fria aktiviteterna bör enligt SIA till innehåll, metoder och utläggning kunna utformas lokalt. 11 b §. Bakgrunden till bestämmelsen är SIA:s uttalande i 9.3.7 att verksamheten under skoldagen, såväl fasta som fria aktiviteter, bör ses som ett obligatorium för eleverna. 13 §. Rektor har utbytts mot bestyrelsen. Eftersom ämneskonferensen försvinner enligt utredningens förslag, har i paragrafen den ändringen gjorts att förslag skall avges efter hörande av konferens med berörd personal. Elevrepresentanter bör deltaga i sådan konferens enligt bestämmelserna i 3 kap. l4 §. SIA anför i 24.3.2 att elever skall ingå i alla konferenser där bl. a. pedagogiska frågor behandlas. I enlighet härmed har ett nytt andra stycke införts i paragrafen. 14-20 §§. Allmänt. De nuvarande bestämmelserna om klasser försvinner. I enlighet med vad som närmare utvecklats i 16 kap. föreslår SIA ett resurssystem med basresurser och förstärkningsresurs. Bestämmelser om dessa bägge resurser har tagits in i 14-19 §§. 14 §. I denna paragraf har tagits in en bestämmelse om den ekonomiska ramen för verksamheten. 15 §. I paragrafen ges bestämmelser om det antal elever som krävs för en basresurs i grundskolans olika årskurser. Till grund för bestämmelserna ligger SIA:s förslag i l6.6.2.

Bilaga l 85

bestämmelserna i 16 § har i huvudsak behållits. 16 §. De nuvarande Dock har orden ”klass eller grupp ersatts med ”basresurs.

17 §. l paragrafen anges i fem punkter basresursens omfattning (jfr i 16.6.2). För att täcka in samtliga lärarveckotimmar som SIA:s förslag att göra uppräkningen av skall ingå i basresursen har det varit nödvändigt lärarveckotimmar mycket detaljerad. Vid beräkning av basresurs i matematik och engelska på högstadiet skall enligt SIA delningstalen tillämpas på arbetsenhet om lägst 61 elever, dvs. samläsning med andra arbetsenheter krävs ej (16.6.2).

har tagits in vissa centrala bestämmelser om den av 19 §. l paragrafen SIA i avsnitt 16 föreslagna förstärkningsresursen. Närmare bestämmelser om denna bör tas in iläroplanen. 20 §. Eftersom timmar i de frivilliga ämnena instrumentalmusik, och körsång inte ingår i bas- eller förstärkningsresursen, är det solosång nödvändigt att särskilt ange att statsbidrag utgår till undervisningen (se 16.652).

om arbetsenheter. Bestäm- 20 a §. l denna paragraf ges bestämmelser melserna om arbetsenheter i l5.2.1 (se även grundar sig på SIA:s förslag Att arbetsenheten utgör såväl undervisnings- som elevvårdsenhet l5.3.1). utsägsi 1815.2. Den som f. n. gäller enligt l4§ andra stycket i fråga om princip klassers har behållits beträffande arbetsenheters samsammansättning mansättning.

om klasser (basgrupper). SIA:s 20 b §. Här har tagits in bestämmelser och förslag beträffande klasser återfinns i 15.2.l, l5.2.2 och synpunkter 15.3.1. beslut om antalet klasser inom en Frågan vem som skall fatta arbetsenhet berörs inte av utredningen. Någon bestämmelse härom har därför ej tagits in i paragrafen.

21 §. lnom en arbetsenhet kommer eleverna att tillhöra undervisningsav olika storlek och sammansättning. Även klassen kan i vissa fall grupper utgöra undervisningsgrupp. SIA:s synpunkter och förslagi 15.2.l, 15.22, 15.3.l och l5.3.2 ligger till grund för bestämmelserna i paragrafen. Enligt får undervisningsgrupper inte göras permanenta och idenutredningen tiska under längre tid eller under ett ämnes alla timmar, såvitt grunden är elevernas studietakt (15.22). En bestämmelse med för gruppindelning sådant innehåll har tagits in i fjärde stycket. 21 a §. Paragrafen är i huvudsak identisk med nuvarande 21 §.

i l6.6.2.1 22 §. Till grund för bestämmelserna ligger SIA:s uttalande att basresurser förutsätts komma att utgå efter länsskolnämndernas beslut och efter samma grunder som nu. En närmare av frågan om ansökan och utbetalning av reglering torde få göras i kungörelsen (1958:665) om statsförstärkningsresursen bidrag till driftkostnader för det allmänna skolväsendet.

av ordet ”undervisningsdag” mot skolarbetsdag moti- 24 §. Utbytet

86 Bilaga I

veras av SlA:s förslag om en samlad skoldag med såväl en fast som en fri sektor. 26 §. Paragrafen återger SlA:s förslag beträffande skoldagen i 9.3.5. I paragrafen synes härutöver böra utsägas att skoldagen skall ha samma omfattning för alla elever i en viss årskurs. 27 §. Bestämmelserna utgår, eftersom morgonsamling avses ingå i de fria aktiviteterna, vilka ej skall detaljregleras i skolstadgan (9.3.8). 28 §. I första stycket har beaktats SlA:s förslag i 24.3.l.2, punkt 5 i förteckningen. De fria aktiviteterna bör enligt SlA inte vara styrda av timplanebindningar (9.3.4). l ett nytt andra stycke införs därför en bestämmelse av innehåll att fria aktiviteter organiseras enligt bestyrelsens beslut (jfr även 5 kap. 36 §). 29 §. I överensstämmelse med SlA:s synsätt att raster bör betraktas som fria aktiviteter torde det ej vara befogat att behålla bestämmelserna i 29 § (9.3.5). 31 §. Utbytet av ordet undervisning mot verksamhet i första stycket motiveras av skoldagens ändrade innehåll enligt utredningens förslag. Jfr även kommentaren till 1 kap. 5 § andra stycket. Som en konsekvens av utredningens uppfattning att skolans omsorg om eleverna måste omfatta hela deras tid i skolmiljön har i 31 § som ett nytt andra stycke intagits ett tillägg av innehåll att kommun skall sörja för att elev bereds möjlighet att deltaga i skolanknuten fritidsverksamhet under tid då verksamheten är inställd på grund av bestämmelserna i första stycket. 32 §. Se kommentar till 31 §. 33 §. SlA:s förslagi 24.3.l.2, punkt 7 i förteckningen. 35 §. Konsekvensändringar på grund av SlA:s förslag om organisation av skolans personal i arbetslag (l5.2.3 och l5.2.4). Ordet ”lärarna har utbytts mot personalen” till 5 (se kommentar kap. 1 §). 36 §. Konsekvensändringar på grund av SlA:s förslag om samlad skoldag, arbetsenheter och fasta grupper. Rektor har ersatts med bestyrelse i enlighet med förslaget i 24.3.l.2, punkt 9 i förteckningen. 37 §. Den resurs som f. n. disponeras för stödundervisning enligt bestämmelser i timplanerna kommer enligt utredningens förslag att ingå i förstärkningsresursen. SIA framhåller i 16.8 att i läroplanens allmänna del bör införas ett relativt avsnitt utförligt som belyser skolsvårigheter och olika vägar att med hjälp av förstärkningsresursens samlade timunderlag bl. a. åstadkomma en god individualisering i undervisningsarbetet. Bestämmelserna i 37 § synes med hänsyn till det ovan anförda böra utgå ur skolstadgan.

38 och 39 §§. De nuvarande bestämmelserna om specialundervisningi 38-44 §§ utgår och har ersatts med bestämmelser om fasta grupper i 38

Bilaga 1 87

och 39 §§. Till för bestämmelserna ligger förslaget om fasta grund i 10.4. Någon ytterligare detaljreglering i skolstadgan beträffande grupper fasta grupper synes ej påkallad. 45 §. Ändringen föranleds av förslaget i lO.7.4.3 om anpassad studiegång. 46 och 47 §§. Enligt SlA:s uppfattning bör den samlade förstärkningsvari ingår nuvarande medelstilldelning till bl. a. särskild underresursen, visning, inte bindas av centralt utfärdade regler om förstärkningsresursens användning. l enlighet med detta synsätt har i 46 och 47 §§ endast behållits vissa av de nuvarande bestämmelserna, bl. a, en bestämmelse att särskild undervisning skall anordnas, om den läkare som svarar för elevens vård bedömer att hinder för skolgång föreligger. och 51 §§. Sist in 50 i 5 kap. har i två nya paragrafer tagits bestämmelser om anpassad studiegång. Till grund för bestämmelserna ligger SlA:s förslag i lO.7.4. 6 kap. 1 §. Konsekvensändring i andra stycket till följd av de nya bestämmelserna om basresurser i 5 kap. Beträffande i tredje stycket hänvisas till kommentaren till 1 ändringen kap. 5 §. för det nya tredje ligger SlA:s förslag att 2 §. Till grund stycket blir ett obligatoriskt inslag i kontakten hem-skola inskrivningen (l1.6.2). 9 §. Eftersom fritt valt arbete utgår ur timplanen och i stället kommer att ingå i skoldagens fria aktiviteter, krävs ändring i tredje stycket. 12 §. l terminsbetyg skall f. n. anges de aktiviteter inom fritt valt i vilka Genom att fritt valt arbete som arbete eleven deltagit. upphör självständigt ämne, måste andra stycket ändras. Fritt valt arbete har där ersatts med fria aktiviteter under skoldagen. Med hänsyn till de fria aktiviteternas omfattning och innehåll kan det knappast bli fråga om att i terminsbetyget ange samtliga fria aktiviteter. Då SlA ej lagt fram något tar i sitt betänkande inte konkret förslag i denna fråga - utredningen ställning till betygsfrågor - torde frågan få övervägas före statsmakternas till SlA:s förslag beträffande skolans arbetsslutliga ställningstagande Med hänsyn härtill anges i författningstexten att särskilda bestämmiljö. melser Eventuellt bör dock det som här betecknas som särskilda gäller. bestämmelser inflyta i skolstadgans slutliga version. I tredje stycket har klassföreståndaren ersatts med kontaktläraren.

13 §. Se kommentar till 12 §. 19 §. SlA:s förslag i 24.3.l.2, punkt 25 iförteckningen. 21 §. Till grund för ändringen i 21 § ligger SlA:s uttalande i l2.4.1.2 att det finns skäl att så långt möjligt bibehålla arbetsenheterna intakta genom årskurserna. 25 §. SlA:s förslag i 24.3.l.2, punkt 27 i förteckningen.

88 Bilaga l

26 §. Se 24.3.l.2, punkt 28 i förteckningen. Ändringen föranleds av att skoldagen kommer att omfatta såväl en fast som en fri sektor. 28 §. Den möjlighet som f. n. finns att låta elev stanna kvar i skolan efter skoldagens slut bör enligt SIA upphöra som disciplinärt medel (24.3.4). Ändring krävs i andra stycket. Tillägget i tredje stycket motiveras av skoldagens ändrade innehåll, såväl lektioner som fria aktiviteter. Då även annan personal än lärare kan vara handledare under fria aktiviteter, synes bestämmelserna i första och andra styckena böra gälla även i fråga om handledare. 29 §. Se kommentar till 28 §. 11 kap. 12 §. SIA:s förslag i 21.4.1 l. Bestämmelser om fortbildning synes ej böra tas in i skolstadgan utan i stället meddelas i ämbetsskrivelse. 12 kap. 1 §. Konsekvensändring till följd av att det nuvarande andra stycket i 3 § skollagen föreslås utgå. 6 §. SIA föreslår i 2l.4.5 att den som är behörig till ordinarie tjänst vid skolan också bör vara behörig till skolledartjänst. F. n. gäller enligt 6 § samma behörighetsregler för rektor som för studierektor. Eftersom SIA:s förslag avser endast skolledare (rektor), har bestämmelser om behörighet för struktits

studierektor ur 6 § och i

oförändrat skick tagits in i en ny paragraf, 6 a §. 7 §. SIA föreslår i 2l.4.6-2l.4.l6 en obligatorisk om grundutbildning 16 veckor för nyutnämnda rektorer, biträdande rektorer och studierektorer vid grundskolan och gymnasieskolan. Bestämmelser härom har tagits in i 7 §. För vissa skolledare och biträdande skolledare, nämligen sådana som tjänstgjort som skolledare eller biträdande skolledare minst två år, föreslås samtidigt en kortare grundutbildning om fem veckor under övergångsstadiet 1975/76-1979/80. Om sådan skolledare eller biträdande skolledare tidigare genomgått under tre skolledarutbildning veckor krävs ingen ytterligare däremot grundutbildning, genomgång av fortbildning under två veckor. Bestämmelser med sådant innehåll har tagits in i punkt 4 i övergångsbestämmelserna. SIA:s förslag i 2l.4.l6 om dispensmöjligheter har beaktats i punkt 4 andra stycket och punkt 5 i övergångsbestämmelserna. I punkt 2 i övergångsbestämmelserna anges att kravet på skolledarutbildning inte gäller för den som är född före den 1 januari 1916, dvs. uppnått eller uppnår 60 års ålder vid den tidpunkt då utbildningen för första gången anordnas (1975). 8 §. SIA föreslår i 21.4.6, 2l.4.9 och 2l.4.14 en obligatorisk fortbildning för rektor och studierektor. En bestämmelse om skyldighet för rektor och studirektor att delta i fortbildning har tagits in i 8 §. Närmare bestämmelser om sådan fortbildning synes böra meddelas i ämbetsskrivelse. 9 §. Bestämmelser om rektors har sammanförts åligganden i 9 § och därvid utformats i överensstämmelse med SIA:s förslag i 24.3.3. Utöver de arbetsuppgifter som uppräknas i förslaget har i punkt 7 tillagts en bestämmelse som är identisk med nuvarande 9 § 3.

Bilaga l 89

av att begreppet klass försvinner i 17 §. Konsekvensändring på grund sin nuvarande bemärkelse. Villkoren för inrättande av arvodestjänst som tillsynslärare har istället knutits till visst antal basresurser (jfr 5 kap. 15 §).

19 §. lngen saklig ändring. 21 §. Se kommentar till 17 §.

13 kap. 7 §. Se kommentar till 12 kap. 7 §. 8 §. Se kommentar till 12 kap. 8 §. 9 §. Se kommentar till 12 kap. 9 §. Utöver de arbetsuppgifter som räknas upp i SlA:s förslag har i punkterna 4, 5 och 9 tillagts bestämmelser som är identiska med nuvarande 7 5 och 6 samt 9 § 3. 23, 25, 30, 33 och 37 §§. Konsekvensändringar. 38 §. Se kommentar till 12 kap. 6 §.

14 kap. 10 §. Med hänsyn till förslaget om en samlad skoldag har ordet lektioner i punkt l ersatts med skoldagen. Till grund för ändringarna i punkterna 2 och 5 ligger SlA:s förslag om kollegiets och samarbetsnämndens avskaffande (se 24.321 resp. 24.323). 12 §. I paragrafen har den ändringen gjorts att klassföreståndare strukits. I stället har tillagts kontaktlärare och studieledare. Motiven för de ändrade bestämmelserna framgår av 18.4.4 resp. 24.3.5.l. 13 §. De nuvarande bestämmelserna om klassföreståndare har utgått och ersatts med bestämmelser om kontaktlärare. Motiven för de nya bestämmelserna har angetts i 18.4. SlA föreslår i 18.4.4 att nuvarande med klassföreståndare ersätts med gruppföreståndare för mindre system än klasser (i hittillsvarande administrativ mening). I 15.2.l sägs grupper att den undervisningsgrupp inom arbetsenheten, som utgör den sociala enheten och till vilken kontaktlärarens arbete är knutet bör benämnas klass. l 15.3.1 sägs vidare att lärarna inom arbetslaget står som kontaktlärare som huvudansvariga för var sin klass (basgrupp) inom arbetsenheten. Med hänsyn till det anförda inleds 13 § med en bestämmelse att kontaktlärare finns för varje klass inom en arbetsenhet i grundskolan och för grupper av elever i varje klass i gymnasieskolan. l övrigt innehåller paragrafen en uppräkning av kontaktlärarnas arbetsuppgifter och en bestämmelse att kontaktlärartid ingår som en del av skoldagens fria aktiviteter. SlA utgår från att rektor skall utse kontaktlärare (se 15.3.1). Något uttalande om förordnandetidens har ej gjorts. Med hänsyn dels längd härtill, dels till att det uppföljningsarbete som f. n. bedrivs i utbildningsdepartementet med anledning av lagen (l974:12) om anställningsskydd har bestämmelse ej tagits in i 17 kap. om förordnande av någon kontaktlärare. En sådan bestämmelse bör dock inflyta i skolstadgans slutliga version. 15 kap. I §. Ändringarna i punkt 1 och 2 beror på att begreppet klass

90 Bilaga l SOU l974z58

försvinner i sin nuvarande bemärkelse och eleverna i stället delas in i arbetsenheter. Genom att ordet specialundervisning ej längre skall förekomma krävs ändring i punkterna 3 och 4 (se kommentaren till 24§ skollagen). l 5 kap. 38 § har angivits vad som avses med särskilda åtgärder enligt 24 § tredje stycket skollagen. Med sådana åtgärder avses således dels undervisning med specialpedagogiskt inriktad metodik, dels undervisning i fast grupp- 3 §. SIA:s förslag i 10.4 om inrättande av fasta grupper, vilka delvis ersätter de nuvarande specialklasserna kräver ändringar i 3 § (jfr 5 kap. 38 och 39 §§). Ändring krävs även i andra stycket, eftersom begreppet samordnad specialundervisning försvinner (se kommentaren till 24§ skollagen). 9§. Konsekvensändring på grund av att arbetsenheter införs och klasser i sin nuvarande betydelse försvinner. 22 §. Konsekvensändringar i punkterna l-4 med anledning av SIA:s förslag om arbetsenheter och fasta grupper (se kommentarer till 5 kap. 20 a § samt 38 och 39 §§). SIA:s förslag i 9.3.ll.l att handledning inom fria aktiviteter och fritidsgrupper bör kunna ingå i lärarnas arbete har beaktats i punkt 6. Någon motsvarighet till friluftsklass och hälsoklass finns ej bland de fasta grupperna. Den nuvarande bestämmelsen i punkt 6 blir därför inaktuell i fortsättningen. SIA anför i l2.4.1.2 att stadieövergripande kan vara ett tjänstgöring medel att främja en effektiv, grundläggande färdighetsträning. Personal från lågstadiet bör därför kunna följa eleverna upp på mellanstadiet och ha viss tjänstgöring där. stadieövergripande tjänstgöring i andra riktningen bör också vara ett möjligt alternativ. I en ny punkt, punkt 7, har med hänsyn till det anförda tagits in en bestämmelse att i tjänst som lärare l kan till en del inräknas i arbetsenhet tjänstgöring på mellanstadiet.

23 §. Konsekvensändring. Se kommentar till 3 §. 25 §. Vad som anförts i kommentaren till 22 § äger aktualitet även beträffande lärare 2. l fråga om stadieövergripande har SIA:s tjänstgöring förslagi l2.4.2.4 beaktats. 26 och 27 §§. Konsekvensändringar. Se kommentar till 3 §. l fråga om punkt 4 i 26 § och punkt 5 i 27 § hänvisas till kommentaren till 22 §. 28 §. I fråga om punkterna 4 och 6 hänvisas till kommentaren till 22 §. 29 §. Se kommentar till 22 § punkt 4. 30 §. I fråga om punkterna 4 och 5 se kommentaren till 22 §. Till grund för tillägget i punkt 6 ligger SIA:s förslag i l0.7.4.2. 31 §. Se kommentar till 22 § punkt 4. 32 §. Se kommentar till 22 § punkterna 4 och 6.

Bilaga I 91

34 a §. I en ny paragraf, 34 a §, har tagits in bestämmelser om arbetslag (se SlA:s förslag i l5.2.3 och 15.2.4). 48u51 §§. Till grund för de nya bestämmelserna om studieledare ligger utredningens förslag i 24.3.5.l. Förordnande av studieledare ankommer på Skolstyrelsen eller efter delegation på rektor (se 24.3.1.2). Vad som anförts i tredje stycket i kommentaren till 14 kap. 13 § beträffande förordnande av kontaktlärare äger motsvarande tillämpning i fråga om studieledare. Vissa Övergångsbestämmelser om huvudlärare i grundskolan krävs (se punkt 6 iövergångsbestämmelserna). 56 §. Konsekvensändringar på grund av att begreppet klass försvinner i sin nuvarande betydelse. Villkoret för inrättande av arvodestjänst som institutionsföreståndare har i stället knutits till antalet basresurser.

Bilaga 2 omfattning Förstärkningsresursens

i

grundskolan

l Inledning

Följande framställning innehåller en detaljerad beskrivning av de metoder och det material som använts vid beräkning av vissa delar av den volym, uttryckt i lärarveckotimmar (Lvtr), som den av SIA definierade förstärkningsresursen i grundskolan omfattar. Genomgående avses förhållandet läsåret 1972/73. Förstärkningsresurs definieras av SIA som det statliga bidrag som tillförs skolan genom bestämmelser om

a) specialundervisning b) stödundervisning c) särskild undervisning d) kvarsittningsresurs e) resurstimmar f) vissa speciella anslag Endast punkterna a, b och e behandlas här. l avsnitt 2 beräknas det totala resurstimmeuttaget i grundskolans vanliga klasser utom i FVA. Resurstimmar i FVA behandlas separat i avsnitt 3. Volymen av stödundervisning och specialundervisning redovisas i avsnitten 4 respektive 5. Volymen av frivillig undervisning utanför schematid i grundskolan redovisas i avsnitt 6 trots att den ligger utanför den av SIA definierade förstärkningsresursen.

2 Resurstimmar i grundskolan

Med resurstimme (rt) förstås antalet Lvtr som överstiger antalet Evtr i ämne eller ämnesgrupp. Resurstimme används för att dela klass eller klasser i grupper, om ej annat föreskrivs ...” (Lgr 69 allmänna bestämmelser p 2). Nedan följer en beräkning av det teoretiska resurstimmeuttaget i grundskolans vanliga klasser i olika ämnen och årskurser exklusive fritt valt arbete (FVA) på högstadiet. Beräkningsgrunder för avsnitt 2.l Resurstimmar i grundskolan utom i slöjd och FVA” har varit tilldel-

94 Bilaga 2 SOU l974z58

ningsbestämmelserna för rt i Lgr 69 samt SCB:s elevstatistik för läsåret 1972/73. Resurstimmeuttaget i ämnet slöjd kan inte beräknas enligt samma princip som för de övriga ämnena p g a speciella tilldelningsbestämmelser och bristfälligt statistiskt material över slöjdgruppernas storlek och antal. I avsnitt 2.2 redovisas därför beräkningar av rt i slöjd separat.

2.1 Resurstimmar i grundskolan utom i slöjd och F VA 2.1.1

Resurstimmetilldelningen

Följande tolkning av bestämmelserna i Lgr 69 om resurstimmetilldelningen är utförd för att användas vid beräkningen av de teoretiska resurstimmeuttaget inom grundskolan. Härvid har vissa modifieringar av timtal utförts och dessa kommenteras i texten. Resurstimmetilldelningen uttrycks nedan i antal lärarveckotimmar (Lvtr) per klass eller undervisningsgrupp och redovisas efter klasstyp, årskurs och ämne. I klasser av b/B-typ kan det förekomma att de olika årskurserna inom samma klassavdelning tilldelas olika antal resurstimmar i samma ämne. I dessa fall har här genomgående valts det lägsta av de olika resurstimmeantalen.

Tabell l Lågstadiet Resurstimmetilldelningen utryckt i antal Lvtr per klass efter klasstyp, årskurs och ämne.

Ämne Klasser av a-typ Klasser av b-typ Årskurs Årskurser l 2 3 l-2 2-3 1-3

Svenska 6 3 l 3 l l Matematik 3 2 l 2 2 Orienterings- l l 1 ämnen Summa 10 6 2 6 l 3

Tabell 2 Mellanstadiet Resurstimmetilldelningen uttryckt i antal Lvtr per klass efter klasstyp, årskurs och ämne.

Ämne Klasser av A-typ Klasser av B-typ Årskurs Årskurser 4 5 6 3-4 5-6 3-6 4-6

Svenska l* l Engelska 1* 1* 2 2 6 Summa l l l 3 2 6 4 * Endast om antalet elever i klassen är lägst 21.

sou 1974:58 Bilaga 2 95

i Tabell 3 Högstadiet Resurstimmetilldelningen uttryckt Lvtr per klass eller undervisningsgrupp efter klasstyp, årskurs och ämne.

Ämne Klasser av Aáyp Klasser av B-typ Årskurs Årskurser 7 8 9 7+8 8+9 7- 9

Svenska 1 1 1 l 1 1 Maskinskrivning 1 l 1 1 1 Hemkunskap 3a 1,5a 3a 1,521 1,5a Orienteringsämnen 3 3 3 3 3 3 Tillvalsämnen:

Franska 1b 1b 1b lb . lb

Tyska 1b 1b 1b 1b 1b Ekonomi 2a la 1a 1a 1a 1a Konst 2a 1a 1a 1a la 1a Teknikc 2a la 2a 1a la 1a a endast om antalet elever i klassen eller undervisningsgruppen är lägst 17, i hjälp- eller läsklass lägst 12, i observationsklass, synklass eller klass för rörelsehindrade lägst 8.

bendast om antalet elever i nybörjarundervisnings-

grupper i språk är lägst 21. C fr 0 m läsåret 1973/74 har åk 9 2 rt i teknik (K Br 1973-04-13).

2.1.2 Statistiskt material över antal elever och klasser Grundskolan omfattade läsåret 1972/73 totalt 44 622 klasser med 989 147 elever. Av dessa var 41435 vanliga klasser med sammanlagt totalt 957 l3l elever. I tabell 4-6 redovisas antalet vanliga klasser samt summa elever i dessa klasser dels efter klasstyp, dels efter årskurs. är hämtade ur SM NrU 1973:20 Grundskolan den 15 Uppgifterna september 1972.

Tabell 4 Lågstadiet

Klasser

a-typ b-typ Årskurs Antal klasser Antal elever Årskurser Antal klasser Antal elever

Totalt på lågstadiet. 16 616 vanliga klasser med 341 852 elever.

96 Bilaga 2 Tabell 5 Mellanstadiet Klasser A-typ B-typ Bv-typ Års- Antal varav med Antal Års- Antal Antal Års- Antal Antal kurs klasser lägst 21 elever kurser klasser elever kurser klasser elever elever

418 Totalt på mellanstadiet. 13 420 vanliga klasser med 311 203 elever.

Tabell 6 Högstadiet Klasser A-typ B-typ Års- Antal varav klasser Antal Års- Antal Antal kurs klasser med lägst elever kurser klasser elever

Totalt på högstadiet. ll 399 vanliga klasser med 304 076 elever.

Resurstimmeuttaget i grundskolan

Beräkningarna i detta avsnitt av det totala resurstimmeuttaget i grundskolans vanliga klasser, exklusive slöjd och baserar FVA, sig på de tolkningar av bestämmelserna om resurstimmetilldelning i Lgr 69 som givits i avsnitt 2.1.1 samt på de uppgifter om antal elever och klasser som redovisats i avsnitt 2.1.2. l tillvalsämnet teknik baseras här resurstimmeuttaget på en tilldelning av 2 rt i åk 9 vilket inte gäller förrän läsåret 1973/74. I kapitel 15 i huvudbetänkandet redovisas däremot en omfattning av resurstimmedelen av förstärkningsresursen som baserar sig på förhållandet läsåret 1972/73 (se även fotnot till tabell 9 a). För 38 klasser av Bv-typ på mellanstadiet har inga beräkningar av resurstimmeuttaget utförts. Dessa klasser är komplicerade till sin sammansättning (se 2.1.2) varför en användbar tolkning av bestämmelserna om resurstimmetilldelning är svår att göra. Antal Lvtr som går ut som

sou 1974:58 2 97 Bilaga

resurstimmar i dessa Bv-klasser är dessutom en försvinnande liten del av det totala antalet resurstimmar i grundskolan. Resurstimmeuttaget i tillvalsämnen (tä) på grundskolans högstadium har ej kunnat beräknas exakt, då statistiskt material över antal undervisningsgrupper och deras storlek i tä ej har funnits att tillgå. De uppgifter om resurstimmeuttaget i tä som redovisas nedan är därför skattningar. I appendix A lämnas en beskrivning av skattningsmetoden.

Lågstadiet

l Totala

resurstimmeuttaget i vanliga klasser på grundskolans lågstadium, exklusive ämnet slöjd, uttryckt i Lvtr och fördelat efter klasstyp, årskurs och ämne.

Tabell 7 Lågstadiet

Klasser a-typ b-typ Hela lågstadiet Ämne Årskurs Summa Årskurser Summa 1 2 3 1-2 2-3 1-3

Svenska 32 046 15 861 4 800 52 707 2 913 41 176 3 130 55 837 Matematik 16 023_ 10 574 4 800 31 397 1 942 352 2 294 33 691 Orienteringsämnen 5 341 5 287 10 628 971 971 11599 Summa 53 410 31722 9 600 94 732 5 826 41 528 6 395 101 127

Mellanstadiet Totala resurstimmeuttaget i vanliga klasser på grundskolans mellanstadium, exklusive ämnet slöjd, uttryckt i Lvtr och fördelat efter klasstyp, årskurs och ämne.

Tabell 8 Mellanstadiet Klasser av A-typ

98 Bilaga 2 Klasser av B-typ

Hela mellanstadiet

Högstadiet Totala resurstimmeuttaget i vanliga klasser på grundskolans högstadium, exklusive ämnet slöjd och FVA, uttryckt i Lvtr och fördelat efter klasstyp, årskurs och ämne.

Tabell 9a Högstadiet. Klasser av A-typ Minsta antal resurstimmar i tillvalsämnen (se minimimetoden i appendix A).

Tillvalsämnen: Franska a k

* Ingår ej i summaradema ** I kapitel 16 i huvudbetänkandet ingår endast 774 rt i teknik i rcsurstimmedelen

av förstärkningsresursen.

sou 1974:58 Bilaga 2 99 Största antal resurstimmar i tillvalsämnen (se maximimetoden i appendix A).

Tillvalsämnen: Franska a k

* Ingår ej isummaraderna Tabell 9b Högstadiet. Klasser av B-typ

* Ingår ej isummaraderna

2.2 Resurstimnzar i ämnet slöjd inom grundskolan 2.2.1 Tilldelningsbestämmelser För vanliga klasser på låg- och mellanstadierna gäller att resurstimmetilldelningen i ämnet slöjd sker gemensamt till årskurserna 3-6 inom en skolenhet. Detta är en följd av de regler som finns för bildande av slöjdgrupper i Lgr 69, Allmänna bestämmelser p 1 1: På låg- och mellanstadierna omfattar undervisningen islöjd för alla elever två slöjdarter, dels trä- och metallslöjd, dels textilslöjd. Därvid anordnas två grupper, om antalet elever i slöjd på dessa stadier i skolenheten är lägst l7. Är antalet elever högre än 24, får det antal grupper anordnas, som erhålles då antalet elever delas med 15. Uppstår därvid en rest på minst 10, får ytterligare en grupp anordnas.

100 Bilaga 2 SOU [974258

Med resurstimmar (rt) i slöjd kan därför inte förstås antalet Lvtr som överstiger antalet Evtr inom varje klass. l stället måste det sammanlagda antalet Lvtr för alla slöjdgrupper med elever i åk 3-6 inom en skolenhet jämföras med summan av de antal Evtr som tilldelas motsvarande klasser. Det antal Lvtr som överstiger summa Evtr utgör då den totala resurstimmetilldelningen i slöjd på låg- och mellanstadierna vid skolenheten i fråga. Antalet Evtr i slöjd är dock olika för låg- och mellanstadierna 2 Evtri åk 3 samt 3 Evtr i respektive åk 4, 5 och 6. Detta medför att man måste beräkna antalet resurstimmar i slöjd separat för åk 3. Slöjdgrupper med elever ur både åk 3 och åk 4, 5 eller 6 förekommer, men i så ringa utsträckning* att de ej behöver särbehandlas vid beräkning av det totala resurstimmeuttaget i slöjd. Resurstimmetilldelningen i slöjd i vanliga klasser på låg- och mellanstudierna inom skolenhet kan då beskrivas med följande uttryck: - * [2 3 LVU där G3 = antal Slöjdgrupper med elever huvudsakligen från åk 3 O n antal Slöjdgrupper med elever från åk 4-6 K3 = antal vanliga a- och b-klasser med elever ur åk 3 75 Ii antal vanliga A- och B-klasser med elever ur åk 4«6 resp 3-6.

På högstadiet får eleverna välja antingen trä- och metallslöjd (Sltm) eller textilslöjd (Slt). Klassen indelas därvid i grupper efter slöjdart. För vanliga klasser gäller enligt anm 2 till timplan 5 i Lgr 59 att antalet Lvtri slöjd får fördubblas, om antalet elever i klass eller grupp är lägst 17. Denna anmärkning kan tolkas så att i en klass med 30 elever där 10 elever valt Sltm och 20 Slt bildas det en grupp Sltm och två grupper i Slt. Men denna tolkning får inte användas generellt utan hänsyn måste tas till 5 kap 20 § Ss som säger: ”I ämne anordnas samundervisning med elever i olika klasser, om så lämpligen kan ske”. Detta medför att gruppindelningen i slöjd på högstadiet vid en skolenhet kan utföras enligt två alternativa metoder: l Varje klass med lägst l7 elever får bilda två Slöjdgrupper, helt oberoende av hur eleverna valt slöjdart. 2 Inom varje årskurs och slöjdart fås antalet slöjdgrupper genom att använda delningstalet 16 på summa elever som valt samma slöjdart. Omfattningen av både basresursen och förstärkningsresursen (antalet resurstimmar) i slöjd blir olika beroende på vilken av de båda gruppindelningsmetoderna som används. Eleverna på högstadiet tilldelas 2 Evtr i slöjd i åk 7 och 8 samt l Evte i åk 9. Med metod l behövs t ex en 1 Av alla slöjdgrupper basresurs på 2 Lvtr per klass för åk 7 medan metod 2 kräver det dubbla, med elever ur vanliga a/ A-klasser innehåller c 4 Lvtr per klass, dvs 2 Lvtr per slöjdgrupp, om både Sltm och Slt har 0,5 % elever från olika valts av eleverna i klassen. Förstärkningsresursen är i det första fallet (alt årskurser, enligt underl) enbart beroende av klasstorleken medan den i det andra fallet (alt 2) sökning A, se avsnitt 2. 2. 2. är beroende både av elevernas val av slöjdart inom en hel årskurs vid en

sou 1974:58 Bilaga 2 101

skolenhet och av gruppstorleken. Resursrimmetilldelningen i slöjd i vanliga klasser på grundskolans högstadium uttrycks nedan efter årskurs för båda fallen men med olika måttenheter

Alternativ I

Årskurs Lvtr per klass*

åk 7 2 åk 8 2 åk 9 1

* Endast om antalet elever i klassen är lägst 17.

Alternativ 2

Årskurs Lvtr per årskurs inom en skolenhet

åk7 2(M »M )+2(T -T)

-Mib +2TiZ

âks

° 20412 -T§§›

ak 9 1(M16M30) +2(T16_T30) där M 1 6 = antal grupper i Sltm som fås med delningstalet 16 M30 = antal grupper i Sltm som fås med delningstalet 30 [16 = antalet grupper i Slt som fås med delningstalet 16 T” = antalet grupper i Slt som fås med delningstalet 30

2.2.2 Statistiskt material över storlek och antal

slöjdgruppernas

Något fullständigt statistiskt material som beskriver slöjdgruppernas storlek och antal läsåret 1972/73 har inte funnits att tillgå. Nedan redovisas de två undersökningar som har använts vid beräkningarna. A En urvalsundersökning som avser förhållandet hösten 1972: ”Slöjdgrupper inom grundskolan hösten 1972”. SÖ, Teemant, Staaf, Åryd, 1972-12-19. Urvalet omfattar 1/20 av samtliga rektorsområden med grundskola. Urvalsdata är sedan uppmultiplicerade till riksnivå vilket medför att inga tal i tabellerna är ”sanna men de ger en god bild av storleksförhållandena mellan talen. Nedanstående uppgifter om antal slöjdgrupper i grundskolan är hämtade ur undersökningen och sedan avrundade tillnärmaste l00-tal.

102 Bilaga 2 sou |974:S8

Vanliga klasser Låg- och mellanstadierna a/A-klasser åk 3 7 800 åk 4-6 19 700 Summa 27 500 B-klasser åk 3w6 5 100 Summa 32 600

Högstadiet Textilslöjd ll 100 Trä- och metallslöjd 12 500 Summa 23 600

Specialklasser och blandade grupper

åk 3-9 2 700 Totalt 58 900

B En totalinventering av antalet slöjdgrupper i hela landet vt 1973 avseende vanliga klasser på grundskolans låg- och mellanstadier, 1973-08-24, SÖ, Teemant. I denna inventering är inte grupperna uppdelade efter årskurser. Antal slöjdgrupper var totalt 31 257 varav 2 313 eller 7,4 % finansierades med kommunala bidrag och 28 944 med statsbidrag. Enligt A var det totala antalet slöjdgrupper med elever ur vanliga klasser med åk 3-6 c 32 600 st och enligt B 31 257 st. Skillnaden, c l 300 grupper, kan förklaras av felmarginalen som uppstår vid uppmultiplicering av urvalsdata till riksnivå i undersökning A. Vid beräkning av det totala resurstimmeuttaget i slöjd är endast de statsbidragsberättigade slöjdgrupperna av intresse. För vanliga klasser på låg- och mellanstadierna gäller enligt A att antalet grupper med elever huvudsakligen från åk 3 utgör av samtliga slöjdgrupper,

dvs både kommunalt och statligt finansierade. Om man antar att samma förhållande råder beträffande de statligt finansierade slöjdgrupperna får vi med uppgifterna i undersökning B att =3Ä)Ä- 28944 za 925 3 32600 ._24 800_ 28 944w22 Fx; 019

EGm -35-6?)

där 2G3 = totala antalet slöjdgrupper i vanliga klasser med elever i

huvudsak från åk 3,

sou 1974:58 Bilaga 2 103

och ECM = totala antalet slöjdgrupper i vanliga klasser på mellanstadiet. E betecknar summering över alla skolenheter i landet. Definition av G3 respektive GM finns i avsnitt 2.2.1. Totala antalet vanliga klasser (enligt SM Nr U 1973:20) av a- och b-typ med åk 3 = 5 017 (= EK3) av A-typ med åk 4-6 = 11 437 av B-typ med åk 3-6 = 1 945 Summa A- och B-typ = 13 392 (= ZKM)

2.2.3 Resurstimmeuttaget uttryckt i Lvtr

Vanliga klasser på grundskolans låg- och mellanstadier. Totala antalet rt i slöjd efter årskurs. Åk3 2 Lvtr = 2 (6 925-5 017) Lvtr = 2l 908 Lvtr = 3 816

(EG3-EK3)

Lvtr. Åk 4-6 Lvtr = 3(22 019-13 382) Lvtr = 3-8 637 Lvtr = 25 911 MEGM-EKM) Lvtr. Totalt på låg- och mellanstadierna 29 727 Lvtr eller c 29 700 Lvtr

Vanliga klasser på grundskolans högstadium Alternativ 1 Totala antalet rt i slöjd på högstadiet uttryckt i Lvtr efter årskurs.

Alternativ 2

Av undersökning A framgår att:

T7+T8+T9=11100

samt enligt SM Nr U 1973:20 = 3 768 K7 Kg = 3 772 = 3 857 Kg

K=K7+K8+K9=11397

Om man antar att totala antalet slöjdgrupper inom respektive slöjdart

104 Bilaga 2

fördelar sig på årskurser på samma sätt som totala antalet klasser på högstadiet så får man: MX 12 500

:KTL

för x = 7,8,9 :Ey 11 100 TX

dvsM7=4l33 T7=367O

M8=4137 T8=3674 M9=4230 T9=3756 Alternativ 2 Totala antalet rt i slöjd på högstadiet uttryckt i Lvtr efter årskurs.

Åk Summa Lvtr

7 2(M.,+T7 -2K7)=534 8 - 2(M8+T8 2K8)=534 9 - 1(M9+T9 2K9)=272 Totalt 1340

Tabell 10 Resurstimmeuttaget i slöjd i grundskolans vanliga klasser efter årskurs och (för högstadiet) beräkningsmetod.

Låg- och mellanstadierna Högstadiet Åk Närmaste IDO-tal Åk Alternativ 1 Alternativ 2 Lvtr Närmaste 100-tal Lvtr Närmaste IO-tal Lvtr

åk 3 3 800 åk 7 7 500 540 åk 4-6 25 900 åk 8 7 500 540 åk 9 3 800 270 Totalt 29 700 18 800 l 350

Tabell ll Totala resurstimmeuttaget i alla ämnen utom FVA på grundskolan uttryckt delsi Lvtr dels i Lvtr/elev. Minsta antal resurstimmar i tillvalsämen.

Antal rt utom Antal elever Rt/elev exklu- Antal rt i Antal rt utom Rt/elev

i slöjd och i alla klass- sive slöjd och slöjd i FVA exklusive i

Hela grundskolan alt l 192 957 989 147 0,1951 48 500 241 457 0,244l Högstadiet alt 2 l 350 78 50_6 0,2486 Hela grundskolan alt 2 31 050 224 007 0,2265 Anm: alt l och 2 avser två olika metoder att beräkna antalet rt i slöjd på grundskolans högstadium (se avsnitt 2.2.3).

Bilaga 2 105

3 Fritt valt arbete på grundskolans högstadium

Fritt valt arbete (FVA) avser aktiviteter av olika slag som Skolstyrelsen äger utforma. Tiden får inte användas för kompletterande undervisningi övriga ämnen. För FVA disponeras resurser som motsvarar 4 Lvtr i varje klass och som får användas för insatser av lärare eller annan personal eller för andra insatser i samband med verksamheten. (Anm 9 till Timplan 5 för högstadiet klasstyp A s 120-122 Lgr 69). Enligt SCB :s elevstatistik för läsåret 1972/73 var totala antalet klasser på högstadiet 12 491. Totalt utgick således 49 964 Lvtr i FVA på högstadiet under läsåret 1972/73. Av denna resurs räknas hälften som resurstimmar enligt Lgr 69. l SlA:s förstärkningsresurs ingår dock hela FVA-resursen, som alltså omfattar c 50 000 Lvtr.

4 Stödundervisning på grundskolans högstadium

Enligt Lgr 69 tilldelas varje skolenhet med högstadium en stödundervisningsresurs på minst 40 undervisningstimmar (ut) per läsår, dvs 1 Lvte. Läsåret 1972/73 fanns det enligt SÖ:s Organisationsundersökning 1972” totalt 822 skolenheter med högstadium i landet. Omfattningen av den totala stödundervisningsresursen på grundskolans högstadium läsåret 197 2/73 var alltså lägst 822 Lvtr.

5 specialundervisningen i grundskolan

En totalinventering av antalet Lvtr inom specialundervisningen i grundskolan avseende förhållandet en vecka ijanuari 1973 (SÖ, Pl, Teemant) ligger till grund för följande uppgifter om specialundervisningsresursen. Viss bearbetning av undersökningsmaterialet har utförts av SIA:s sekretariat. Totalsiffrorna har avrundats till närmast lägre IOO-tal. Omfattningen av specialundervisningen i grundskolan läsåret 1972/73 var 1 Specialklass 105 200 Lvtr

Samordnad specialundervisning l 700 Lvtr_

Totalt 289 900.Lvtr Totala antalet elever i grundskolan läsåret 1972/73 enligt SM Nr U 1972:20 var 989 147.

?ÅgPBRLVtr/elev

= Spec kvoten = 0,293 Lvtr/elev. 989 147

106 Bilaga 2

6 Frivillig undervisning utanför schematid i grundskolan

”Frivillig undervisning i körsång, solosång och instrumentalmusik får anordnas genom skolstyrelsens försorg. Undervisningens omfattning beräknas efter antalet elever på högstadiet vid skolenheten och i följande ordning: - i körsång l vte för varje fullt femtiotal deltagande elever, dock minst l vte - i instrumentalmusik och solosång 1 vte för varje fullt femtiotal elever, dock minst 1 vte. I undervisningen får deltaga även elever från låg- och mellanstadierna enligt rektors närmare bestämmande i samråd med vederbörande lärare

Antag att ingen skolenhet med högstadium har två fulla femtiotal deltagande elever i körsång, dvs varje högstadieenhet tilldelas exakt 1 vte för frivillig undervisning i körsång. Enligt SÖ:s ”Organisationsundersökning 1972” fanns det 822 skolenheter med högstadium, (vanliga klasser, ej privatskolor) läsåret 1972/73. Vid dessa skolenheter fanns det totalt T = 5 801 ”fulla femtiotal elever på högstadiet, där vi definierar T = ieJC JC = med

{skolenheter högstadium;

T,- = antal fulla femtiotal elever vid skolenhet i,

T,- 2 1. Läsåret 1972/73 omfattade den frivilliga undervisningen på grundskolans högstadium således (822 + 5 801) = 6 623 vtr. För detta behövs en resurs på 6 623 Lvtr eller c 6 600 Lvtr.

Bilaga 2 107

A Metod av resurstimmeuttaget i tillvalsärrznen Appendix för skattning pâ grundskolans högstadium

i tillvalsämnen (tä) skall beräknas enligt samma Om resurstimmeuttaget för ämnen (se avsnitt 2.1) behövs uppgifter om metod som övriga antal och storlek för tä. Erforderligt statistiskt undervisningsgruppernas resurstimmar (rt), som utgick i material finns dock inte att tillgå. Antalet läsåret 1972/73 iolika tä i vanliga klasser på grundskolans högstadium och årskurser, har därför skattats enligt nedan beskrivna metod. ämnen från elevernas val av tä inom de Med utgångspunkt genomsnittliga olika årskurserna i högstadiets alla vanliga klasser har antalet undervisstorlek för att resurstimmar skall tilldelas ningsgrupper med erforderlig skattats för varje ämne och årskurs inom en skolenhet. aktuella för varje ämne och Totala antalet undervisningsgrupper årskurs har sedan summerats över alla skolenheten Därefter har det totala antalet rt framtagits genom multiplikation med gällande antal rt för varje i

ämne och årskurs. Höstterminen 1972 hade eleverna i vanliga klasser på grundskolans valt de tillvalsämnen som hade resurstimmar (se avsnitt högstadium 2.1.1) i den omfattning som tabell 12 visar.

efter årskurs och Tabell 12 Eleverna i vanliga klasser på grundskolans högstadium vissa tillvalsämnen, procent.

Tillvalsämnen Åk 7 Åk 8 Åk 9

Franska a 1:a året 2,6 0,3 Franska s k 1:a året 16,8 0,6 Tyska a k 1:a året 10,0 1,8 Tyska s k 1:a året 30,7 1,8

(Utdrag ur tabell C, SM Nr U 1973:20)

Nedan antages genomgående att ovanstående procentuella fördelningar val av tillvalsämnen inom varje skolenhet med av elevernas gäller högstadium. För att minst en undervisningsgrupp i ett tillvalsämne skall uppnå den som erfordras för att rt skall utgå måste följande minsta storlek (=x) vid skolenheten inom respektive årskurs för det antal elever finnas aktuella tillvalsämnet. Totala antalet skolenheter med högstadium samt summa elever på 14 fördelade efter årskurs och skolstorlek uttryckt i högstadiet är i tabell antal parallellklasser.

108 Bilaga 2

Tabell 13 Minsta antal elever för att minst en grupp om lägst x elever skall bildas vid skolenheten fördelat efter tillvalsämne och årskurs

Ämne x Antal elever __ Åk 7 Åk 8 Åk 9 i

Franska a k 21 808 7 000 . Franska s k 21 125 3 500 1 Tyskaak 21 210 1167 Tyska s k 21 68 1 167

Tabell 14 Högstadieskolor fördelade efter antalet parallellklasser läsåret 1972/73

Åntal Åk 7 Åk 8 Åk 9

1123:52?”

281 11- 2 705 1 364 5 1 704

Summa 798 100 550 796 99 521 793 101 795

Källa: SÖ:s organisationsundersökning 1972.

Tabell 16 Årskurs 7

Skol- An- Medel- Franska a k Tyska a k stor- tal antal

13k = skop 61e_ Elever/ grpr/skola summa Elever/ summa grpr/skola mm O, ver/ skola med lägst skola grpr med lägst grpr 21 elever ”T pamj. skoja (0,l68c) (0,100c) 21 elever

1611-

40 40

Bilaga 2 109 sou 1974:58

Tabell 15 Genomsnittligt antal elever per skolenhet fördelat efter årskurs och skolstorlek (uttryckt i antal parallellklasser)

hjälp av

skolenhet beräknas för de olika skolstorlekarna. Detta redovisas i tabell

15.

i tabellerna 13 och 15 har inga skolenheter erforder- Enligt uppgifterna elever i åk 7 för att rt skall utgå i franska allmän kurs och i ligt antal

konst samt för åk 8 i franska allmän kurs och särskild kurs, tyska allmän

kurs och särskild kurs samt konst.

Tabellerna 16, 17 och 18 utgör beräkningsscheman för det totala antalet

(grpr) som har erforderlig storlek (lägst 21 eller 17 undervisningsgrupper

elever) för att resurstimmar skall utgå. Antalet grpr är beräknade separat

tillvalsämne och skolstorlek. Därvid har en minimiför varje årskurs,

metod och en maximimetod använts. Minimimetoden innebär att ny

få bildas först sedan delningstalet 30 överskridits. Maximimetoden grupp

Ekonomi Teknik Tyska s k

Elever/ Elever/ grpr/skola summa Elever/ grpr/skola summa grpr/skola summa skola med lägst grpr skola med lägst grpr skola med lägst grpr __“ °_ _77 21 elever (0,128c) 17 elever (0,236c) 17 elever (0,307-c) Max Min Max Min Max Min Max Min Max Min Max Min

h d e f h d e f g h d e f g g

6,6 2,8 5,1 14,3 6,0 11,0 18,3 1 1 122 122 23,8 1 1 122 122 9,9 25,0 1 1 180 180 32,5 1 l 180 180 13,6 l 1 161 161 32,0 1 1 161 161 41,7 1 1 161 161 17,4 1 1 159 159 38,9 l 2 159 318 50,6 2 2 318 318 21,1 2 118 1 1 59 59 l 2 59 118 59,0 2 118 24,6 45,4 1 l 28 26 52.3 2 3 52 78 68,0 2 3 52 78 28,4 1 9 9 2 3 18 27 77,9 2 3 18 27 32,5 1 59,8 l 2 3 6 67,5 2 3 6 9 87,8 3 4 9 12 36,6 l 2 2 4 83,2 3 4 6 8 108,2 3 5 6 10 45,1

984 1026 419 424 763 1021

110 Bilaga 2 sou 1974:58

innebär att största möjliga antal grupper med 21 (resp 17) elever bildas.

Tabellerna innehåller åtta typer av kolumner, innehåll amh, vilkas beskrivs nedan:

För varje årskurs:

a = skolstorlek = antal parallellklasser ur tabell 14

b = antal skolenheter (= skolor) ur tabell 14

c = medelantal elever per skola ur tabell 15.

För varje tillvalsämne:

x c, antal elever per skola i tillvalsämnet i fråga, x hämtas ur 100

tabell 12.

e = antal undervisningsgrupper (grpr) som fås med minimimetoden och

som har lägst x (= 17 resp 21) elever.

_ [d/30] om R x

_{[d/30]+

l om Rx

där [ ]= heltalsdelen av

R = resten som fås vid divisionen

f = antal grpr som fås med maximimetoden och som har lägst x elever.

_ [d/x] om R = 0

_{[d/x]+

l om RO

g = b°e, dvs summa grpr med lägst x elever enligt minimimetoden. h = b-f, dvs summa grpr med lägst x elever enligt maximimetoden.

Tabell 17 Årskurs 8

Skol- Antal Medel- Ekonomi Teknik stor- skolor antal _ 7 [ek = elever/ elever/ summa grpr elever/

grpr/skola grpr/skola summa grpr

mm skon skola med lagst skola med lagst paml- (O,138c) 17 elever 17

____ (0,228c) elever _

_- _ v

:isen

Min Max Min Max Min Max Min Max

a b c d e f g h d e f g h

1 20 20,6 2,8 4,7 2 55 45,7 6,3 10,4 3 121 76,8 10,6 17,5 l 1 121 121 4 183 104,6 14,4

758 993

Bilaga 2 lll

m

gm mm om

.Bm .az .g mgg mog v: vom wvg vvo

g

m

aEEä

v» vn mm mg

s: m mgg mog v: mwg v:

ä: g g g g m m m m m v

gäng

agougwxgmum

.oss

göE s:

S o g g g g g m m m m

uggcvgoh Eoågø A923:

m.v

20% m: v.vm v.gm nä m.vv m.: Q8 m2

u E: S:

:En ä: s m w

mEEa

w

E2

m m..

va:

g g

gmwmg

_oåo

mgovgmtmuw

nog: s:

E o g

gå

?många

od

2.3_

g.g v.m mä ...m OK

m.mg 0.3 »Kg

23a 8.8 v.:

g. S:

m i ä gg og

:ä ä: __ v: mmg omv

g m

2:83

E. R gg

s: m v: mwg vvv

ä: g g g g g g m m

:amg

§2...

ngougmtmuw

va.:

g g g g g g g

S EE o

_Eosoä ?§20 gpägdg

w.m

sgougm En

gd

o gdg o.: 3: g.mm m.mm må n: E..

mdm

Qwvm wdvm

0.3 m?

Qgwm

.gogöå ?någe

o ?En 20% u m.vog nå_ 5.2 o.mmg o.mgm

asså

g m

uogovgm

S gg

2:2

om mv E

p mgg møg v: mmg mmg.

m:

asså

u

._23 .owman

m

gagna -gså

g m m v m w n w

Igg

-så .äga

og

ugog u

1 12 Bilaga 2 sou 1974:58

En sammanställning av det antal i tä som undervisningsgrupper framräknats i tabellerna 16-18 redovisas i tabell 19. Efter multiplicering med gällande antal rt för varje tä (se avsnitt 2.1.1 i bilaga 2) fås den skattning av det totala resurstimmeuttaget i tä på grundskolans högstadium som redovisas i tabell 20.

Tabell 19 Antal undervisningstimmar i tillvalsämnen (tä) på högstadiet med lägst 21 (resp 17) clever fördelade efter årskurs och ämne

Tabell 20 Totala resurstimmeuttaget i tillvalsämnen på grundskolans högstadium uttryckt i Lvtr och fördelat efter årskurs och ämne Ämne Minimimetoden Maximimetoden Åk 7 Åk 8 Åk 9 Summa Åk 7 Åk 8 Åk 9 Summa Franska a k

Ekonomi 838 418 444 l 700 848 432 450 l 730 Konst (5) (5) (5) (5) Teknik 1526 758 1548 3 832 2 042 993 2 088 5 123

Summa 3 809 l 176 1992 6 977 4 389 1425 2 538 8 352

2 Bilaga 113

Appendix B Det faktiska resurstimmeuttaget i tillvalsänznena ekonomi

och teknik pa° grundskolans högstadium i Kristianstads län läsåret

1972/ 73

Nedan jämföres det faktiska resurstimmeuttaget i tillvalsämnena ekonomi och teknik i ett helt län med det teoretiska resurstimmeuttaget framräknat enligt de båda skattningsmetoder som beskrivs i appendix A, minimimetoden respektive maximimetoden. I tabellerna 21, 22 och 23 redovisas för åk 7, 8 respektive 9 antal elever, undervisningsgrupper och resurstimmar i tillvalsämnena ekonomi och teknik på grundskolans i Kristianstads län läsåret högstadium 1972/73. Tabellerna är uppställda enligt samma princip som tabellerna 16, 17 och 18 i appendix A. Innehållet i kolumn i, det faktiska antalet undervisningsgrupper som tilldelas resurstimmar, saknar dock motsvarighet i tabellerna 16, 17 och 18 i appendix A. Resultaten av de olika stegen i skattningsmetoderna kan jämföras punkt för punkt med det faktiska läget i Kristianstads län. Resurstimmeuttaget i ekonomi och teknik kan uttryckas som en kvot Lvtr/elev. Med detta mått kan vi sedan jämföra det faktiska av rt i uttaget Kristianstads län med det skattade uttaget av rt i hela landet. De elevantal som används i kvoterna är det totala antalet elever inom respektive årskurs (7, 8 och 9) i hela Kristianstads län läsåret 1972/73 respektive alla högstadieskolor i landet enligt SÖ :s organisationsundersökning 1972 (se tabell 14 i appendix A). Kvoterna enligt minimimetoden avviker endast med c två tusendelar från de faktiska kvoterna i Kristianstads län. Maximimetoden en ger något större skillnad. I tabell 24 redovisas av kvoterna. beräkningen

l 14 Bilaga 2

Tabell 21 Åk 7 Summa rt iekonomi = 36, i teknik = 54 Summa elever i åk 7 = 3 386

Antal Antal skolor Medelantal Ekonomi Teknik parallell- elever per klasser Skola Elever per Summa Elever per Summa skola grpr med skola grpr med N lägst 17 lägst 17 i l elever elever a b c d i d i

7 8 1 211,0 46,0 2 38,0 2 9 10 11- Summa 27 18 27

Tabell 22 Åk 8 Summa rt i ekonomi = 17, i teknik = 21 Summa elever i åk 8 = 3 258

Antal Antal skolor Medelantal Ekonomi Teknik parallell- elever per klasser skola Elever per Summa Elever per Summa skola grpr med skola grpr med lägst 17 lägst 17 . elever elever a b c d i d i

8 9 10 11-

Summa 27 17 21

sou 1974:58 Bilaga 2 115

Tabell 23 Åk 9 Summa rt i ekonomi = 19, i teknik = 27 Summa elever i åk 9 = 3 426

Antal Antal skolor Medelantal Ekonomi Teknik parallell- elever per klasser skola Elever per Summa Elever per Summa skola grpr med skola grpr med lägst 17 lägst 17 elever elever a b c d i d i

9 10 11- Summa 27 19 27

Tabell 24 Faktiska resurstimmeuttaget i Skattade resurstimmeuttaget i hela landet Kristianstads län

a Läsåret 1972/73 hade åk 9 endast 1 rt i teknik.

SOU l974z58 ll7

Bilaga 3 Förstärkningsresursens ekonomiska

värde i grundskolan

l Om fattning

l de statliga kostnaderna för personalarbetstimmar inom förstärkningsresursen har utredningen inräknat följande: - kostnader för specialundervisning - kostnader för resurstimmar inklusive resurstimmar i tillvalsämnen och fritt valt arbete (FVA). Resurstimmar i specialklass ingår inte då dessa timmar finansieras genom uttaget av specialundervisningstimmar på maximalt 0,3 veckotimmar (vtr) per elev i - kostnader för stödundervisning, däri ej inbegripet det s k invandrari l stödet i | - kostnader för särskild undervisning i kostnader för de s k kvarsittningstimmama. Med statliga kostnader för personalarbetstimmar avses här kostnader för löner till lärare? Dessa löner förutsätts helt finansieras ur de statliga resurser som ställs till skolornas förfogande. Den omfattning och fördelning av förstärkningsresursen i grundskolan, uttryckt i lärarveckotimmar (Lvtr), som föreliggande kostnadsberäkningar grundas på, redovisas i nedanstående sammanställning. Uppgifterna avser läsåret 1972/73 och antalet Lvtr framgår i mer detaljerad form i kapitel 16 av SIA:s huvudbetänkande.

medräknade. 2 Inom FVA och den s k

ZO-procentkvoten också annan personal m m.

1 18 Bilaga 3

2 Beräkningsmetod

Med utgångspunkt från det kända totala antalet Lvtr för varje timtyp inom förstärkningsresursen och olika om vilka lärare som antaganden handhar undervisningen, samt deras undervisningsskyldighet, kan det teoretiska antalet lärartjänster bestämmas. Under olika om antaganden löneläge och löneklassfördelning för dessa lärartjänster kan därvid årslönekostnaden beräknas. För vissa timtyper och ämnen inom förstärkningsresursen har också lönekostnaden direkt kunnat bestämmas då lönerna utgår i form av timarvoden. De olika antagandena om vilka lärare som handhar den aktuella undervisningen och undervisningstidens längd för olika lärare, baseras på föreskrifter i skolstadgan (15 kap) och bestämmelser i tjänsteförteckningsavtalet beträffande vissa statliga och icke statliga tjänster inom utbildningsväsendet (TFU), avdelning C. Lönekostnaderna grundas på löneläget enligt gällande avtal för utbildningsväsendet 1972 och avser nästan genomgående ortsgrupp 5. l lönekostnaderna har också inräknats ett pålägg för sociala kostnader med K 26 procent (lönekostnadspålägg). För tjänsternas fördelning på löneklasser har olika metoder använts som baseras på - schablonlöneklasser 1972/73 enligt SÖ:s petita budgetåret 1974/75, band l löneklassfördelning enligt statistik från statens avtalsverk (SAV) avseende oktober 1972 - lönestrukturen bland anställda lärare i det obligatoriska skolväsendet 1971-01-01 enligt bilaga till Årsbok för skolan 1972/73

I följande avsnitt, där kostnadsberäkningar utförts för varje enskild ”timtyp” inom förstärkningsresursen, framgår i detalj lönekostnaderna. Beroende på vilka antaganden som gjorts kan därvid de beräknade kostnaderna, för en och samma timtyp, variera förhållandevis mycket. Resultaten bör därför bedömas mot bakgrund av gjorda antaganden. Lönekostnaderna enligt ovan nämnda som beräkningsmetod(-er), måste betecknas som förhållandevis förenklad, torde dock senare kunna jämföras med SSK-utredningens material över hur mycket kommunerna faktiskt rekvirerat i statsbidrag.

3 Kostnadsberäkning

3.1 Specialundervisning

Till grund för beräkningen av lönekostnaden för specialundervisningen ligger en totalinventering av antalet Lvtr inom specialundervisningen i grundskolan avseende förhållandet en vecka ijanuari 1973 (SÖ, Pl Teemant). Omfattningen av undervisningen var totalt 289 900 Lvtr. Hur dessa Lvtr fördelade sig på lärare med olika av behörighet framgår följande sammanställning.

Bilaga 3 119 Lvtr i Summa

Eärarkategori

Behöriga spec lärare Icke behöriga spec lärare med lärarexamen 56 700 104 300 161 000 Icke behöriga spec lärare utan lärarexamen 5 400 8 600 14 000 17 200 4 800 22 000 Övriga lärare 105 200 184 700 289 900 Totalt

och icke behöriga, har antagits att För speciallärare, både behöriga 26 Lvtr bildar underlag för en full lärartjänst och för kategorin övriga lärare” 30 Lvtr Avd C). Med dessa antaganden blir totala antalet (TFU hela lärartjänster ll 037 vilka fördelar sig på lärare med olika behörighet enligt följande.

Lärarkategori Antal tjänster

3 573 Behöriga spec lärare Icke behöriga spec lärare med lärarexamen 6 192 Icke behöriga spec lärare utan lärarexamen 5 39 733 Övriga lärare Totalt 11 037

för har beräknats sätt Årslönekostnaden dessa tjänster på tre olika beroende på gjorda antaganden om tjänsternas fördelning på löneklasser.

Metod I

Antag att -totala antalet inom specialundervisningen fördelar sig med tjänster hälften på den schablonlöneklass som gäller för tjänst som lärare 3 och för tjänst som lärare 4 med hälften på den löneklass som gäller (speciallärare för åk 1-6 respektive åk 4-9, jfr Ss 15 kap) enligt SÖ:s pepita budgetåret 1973/74 - ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

i löneklass U 13 och lärare 4 i I SÖ:s petita har lärare 3 placerats därvid, räknat i löneklass U 16. Årslönekostnaden per tjänst uppgår års löner, för lärare 3 till 40 464 kronor och för lärare 4 till 1972/73 46 680 kronor. Detta under förutsättning att 29 procent av tjänsterna tillhör 4 och 7l procent ortsgrupp 5. ortsgrupp Total årslönekostnad för specialundervisningen blir med ovanstående

antaganden

= 605 939 347 kronor

;Låg

(40 464 + 46 680) 1,26

Avrund at 605, 9 Mkr

120 Bilaga 3

Metod 11 Antag att - totala antalet tjänster inom specialundervisningen fördelar sig på lönegrader enligt den lönestruktur som gällde bland anställda speciallärare med småskol- och folkskollärarexamen (tjänst som lärare 3 och 4) i det obligatoriska skolväsendet 1971-10-01 - ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

Lönestrukturen bland anställda speciallärare med småskol- och folkskollärarexamen på löneplan U finns redovisad i bilagan till Årsbok för skolan 1972/73. Nedan framställs denna lönestruktur som en grovt approximerad procentuell fördelning av totala antalet speciallärare efter lönegrad. Lönegraderna 1-22 på löneplan U omfattar vardera fyra löneklasser.

Summa 100

Med utgångspunkt från ovan redovisade lönegradsfördelning blir den genomsnittliga årslönekostnaden per tjänst - 42 807 kronor om tjänsterna genomgående är placerade i den högsta löneklassen inom varje lönegrad - 37 300 kronor om tjänsterna genomgående är placerade i den lägsta löneklassen inom varje lönegrad Årslönekostnaden per tjänst baseras på gällande månadslöner enligt löneplan U 1972 samt under förutsättning att 29 procent av tjänsterna tillhör ortsgrupp 4 och 71 procent ortsgrupp 5. Årslönekostnaden för specialundervisningen blir med ovanstående antaganden: a Tjänsterna placerade i högsta löneklass (max-värde) 11 037 - 42 807 ° 1,26 = 595 300 682 kronor Avrundat 595,3 Mkr b Tjänsterna placerade i lägsta löneklass (min-värde) 11037 37 300 1,26= 518 716 926 kronor Avrundat 518, 7 Mkr Beroende på olika antaganden om tjänsternas placering i löneklasser varierar alltså årslönekostnaden mellan 518,7 och 595,3 Mkr.

Bilaga 3 l2l

Metod 111

Antag att - antalet tjänster för olika lärarkategorier inom specialundervisningen fördelar sig på lönegrader på motsvarande sätt som antalet tjänster avseende heltidsanställda speciallärare (lärare 3 och 4) enligt lönestatistik från statens avtalsverk (SAV) 1972 - antalet för olika inom tjänster lärarkategorier specialundervisningen fördelar sig på tjänster som lärare 3 och 4 (specialundervisning iåk 1-6 och åk 4-9) enligt samma proportioner som finns angiven i SAV :s lönestatistik - ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

l nedanstående sammanställning redovisas det totala antalet heltidsanställda speciallärare och deras genomsnittliga månadslön (aritmetiskt medelvärde) fördelade på olika lärarkategorier enligt SAV:s lönestatistik 1972.

Lärarkategori Undervis- Genomsnitt- Antal helning i års- lig 1 månads- tidsanställkurs lön i kr da lärare

Behöriga speciallärare l-6 3 262 l 467 Behöriga speciallärare 4-9 3 876 1 777 lcke behöriga speciallärare med lärarexamen l-6 2 989 l 195 lcke behöriga speciallärare med lärarexamen 4-9 3 399 l 426 lcke behöriga special-

1 Enligt lönestatistiken är 29 procent av speciallärarna anställda i ortsgrupp 4 och 71 procent i ortsgrupp 5.

För speciallärare med lärarexamen har den genomsnittliga månadslönen för tjänster som lärare 3 och 4 särredovisats medan ingen åtskillnad gjorts för övriga lärarkategorier. Av speciallärarna med examen undervisar c 45 procent i åk l-6 och c 55 procent i åk 4-9. Med ovanstående antaganden som grund kan det totala antalet tjänster inom specialundervisningen fördelas på olika lärarkategorier och den totala årslönekostnaden beräknas. Detta framgår av följande sammanställning.

122 Bilaga 3

Lärarkategori Underv Antal Genom- Total Total i års- tjänster snitt- månads- årslönekurs lig må- löne- kostnad nadslön kostnad inkl 26 % i LKP a b a-b=c c121,26=d

Behöriga speciallärare l-6 l 608 3 262 5 245 296 79 308 876 Behöriga speciallärare 4-9 1 965 3 876 7 616 340 115 159 061 Icke behöriga speciallärare med lärarexamen 1-6 2 786 2 989 8 327 354 125 909 592 Icke behöriga speciallärare med lärarexamen 4-9 3 406 3 399 11 576 994 175 044 149 lcke behöriga speciallärare utan examen l-6 4-9 539 2 660 1433 740 21678149 Övriga 1-6 4-9 733 4 069 2 982 577 45 069 564

totalt 11037 3 369 37 182 301 562 196 391

Den totala årslönekostnaden för specialundervisningen uppgår alltså enligt beräkningsmetod III till c 562,2 Mkr.

3.2 Resurstinznzar

Det totala resurstimmeuttaget i grundskolan, förutom resurstimmar i slöjd och hemkunskap, uppgår i vanliga klasser till 220 725 Lvtr. Hur dessa Lvtr fördelar sig på olika stadier framgår av kapitel 16 i SlA:s huvudbetänkande och redovisas i nedanstående sammanställning.

Antalet Lvtr som bildar underlag för en tjänst varierar mellan olika stadier och ämnen (högstadiet). Lönekostnaderna beräknas därför separat för varje stadium.

3.2.1 Lâgstadiet I vanliga klasser på lågstadiet ger 30 Lvtr upphov till en full tjänst som småskollärare (lärare l,jfr TFU Avd C). Det totala antalet resurstimmar på lågstadiet bildar alltså underlag för 101 127 = 3 371 tjänster som småskollärare 30

Bilaga 3 123

Antag att - totala antalet tjänster är placerade i den ”typlönegrad som gällde bland anställda med tjänst som småskollärare i det obligatoriska skolväsendet 1971-10-01 A ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

Av bilagan till Årsbok för skolan läsåret 1972/73 framgår att de flesta småskollärarna (c 75 %) var placerade i lönegrad U 9, vilken omfattar löneklasserna U 9-12. Enligt 1972 års löneplan utgår i ortsgrupp 5 per månad för löneklass U 9 2 856 kronor och för löneklass U 12 3 244 kronor. Den totala årslönekostnaden för resurstimmar på lågstadiet blir med ovanstående antaganden: a Tjänsterna genomgående placerade i högsta löneklass (U 12) 101121 : 3 244 ° 12 ° 1,26= 165 340 224 kronor 30 Avrundat 165,3 Mkr. b Tjänsterna genomgående placerade i lägsta löneklass (U 9) SL131 ° 2 856 ° 12 ° 1,26 = 145 564 636 kronor 30 Avrundat 145,6 Mkr.

3.2.2 Mellanstadiet l vanliga klasser på mellanstadiet ger 30 Lvtr upphov till en full tjänst som folkskollärare (lärare 2, Jfr TFU Avd C). Det totala antalet resurstimmar på mellanstadiet bildar alltså underlag för 14 590 = 486 tjänster som folkskollärare “ST

Antag att - totala antalet tjänster är placerade i den typlönegrad” som gällde bland anställda med tjänst som folkskollärare i det obligatoriska skolväsendet 1971-10-01 ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader Enligt bilaga till Årsbok för skolan 1972/73 var de flesta folkskollärarna (c 78%) placerade i lönegrad U 12, löneklass U 12-15. Månadslönen i ortsgrupp 5, enligt 1972 års löneplan, uppgår för löneklass U 12 till 3 244 kronor och för löneklass U 15 till 3 742 kronor. Den totala årslönekostnaden för resurstimmar på mellanstadiet blir med ovanstående antaganden a Tjänsterna genomgående placerade i högsta löneklass (U 15)

_14_5_9_°_. 3 742

12 1,26= 27 516 271 kronor 30 Avrundat 27,5 Mkr

124 Bilaga 3

b Tjänsterna genomgående placerade i lägsta löneklass (U 12)

3 244 ° 12 ° 1,26 = 23 854 296 kronor

Avrundat 23,9 Mkr.

3.2.3 Högstadiet

Antalet resurstimmar i vanliga klasser på högstadiet till totalt uppgår 105 008 Lvtr. Antalet Lvtr som bildar underlag för en lärartjänst varierar emellertid mellan olika ämnen på högstadiet. Lönekostnaderna beräknas därför separat för varje grupp av ämnen där undervisningsskyldigheten för lärare uppgår till samma timtal. För resurstimmari fritt valt arbete (FVA) utgår en fixerad medelsram, varför av det någon beräkning teoretiska antalet tjänster inte behöver utföras. Tjänstgöringsskyldighet för lärare i olika ämnen finns angiven i TFU, Avd C. Hur antalet Lvtr fördelar sig på olika ämnen finns i angivet resurstimmeavsnittet i bilaga 2. Av följande sammanställning framgår hur antalet Lvtr fördelar sig på de ämneskategorier som kostnadsberäkningarna grundas på.

Ämneskategori Resurstimmar (Lvtr)

Svenska, orienteringsämnen, språkliga

105 008

Svenska, orienteringsämnen och språkliga tillvalsämnen

Antag att - 24 Lvtr bildar underlag för en full lärartjänst (TFU Avd C)

- dessa lärartjänster är placerade i den typIÖnegradM som gällde bland

anställda adjunkter och ämneslärare (tjänst som lärare 16-19, jfr Ss 15 kap) i det obligatoriska skolväsendet 1971-10-01 ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader

l vidstående redovisas hur antalet sammanställning tjänster som adjunkter och ämneslärare fördelar sig procentuellt på olika lönegrader enligt bilaga till årsbok för skolan 1972/73.

1 Dvs den lönegrad de flesta lärartjänster är placerade i.

Bilaga 3 125 sou 1974:53

l kostnadsberäkningarna har, något förenklat, antagits att tjänsterna fördelar sig ungefär till 60 procent på lönegrad U 14 och till 40 procent på lönegrad U 17. Månadslön i respektive lönegrad uppgår efter löneplan U 1972, ortsgrupp S, till

Löneklass Lönegrad Lägsta Högsta

14 3 568 (U 14) 4 105 (U 17) 17 4 105 (U 17) 4 762 (U 20)

14 och 40 procent i Med 60 procent av tjänsterna placerade i lönegrad 17 erhålles en högsta genomsnittlig månadslön på 4 368 kronor lönegrad och en lägsta månadslön på 3 783 kronor. Total årslönekostnad blir med dessa antaganden: a Tjänsterna genomgående placerade i högsta löneklass 47 033 ° 4 368 12 1,26 = 129 427 291 kronor 24 avrundat 129,4 Mkr b Tjänsterna genomgående placerade i lägsta löneklass 47 033 3 783 12 ° 1,26= 112 093 279 kronor 24 avrundat 112,1 Mkr.

Övriga tillvalsämnen (Ek, Ko, Tk)

Antag att - 27 Lvtr bildar underlag för en full lärartjänst (TFU, Avd C) - i övrigt gäller samma förutsättningar som ovan

Totala årslönekostnad blir med dessa antaganden: a Tjänsterna genomgående placerade i högsta löneklass

126 Bilaga 3

_fllâê_ ° 4 368 ° 12 ° 1,26 = ll 638 442 kronor 27 avrundat 11,6 Mkr

b Tjänsterna genomgående placerade i lägsta löneklass 4 75 ° 3 783 ° 12 l,26= 10 079 723 kronor

za-å

avrundat 10,1 Mkr.

Maskinskrivning

Antag att - 30 Lvtr bildar underlag för en full tjänst (TFU Avd C) dessa tjänster är placerade i den typlönegrad som gällde bland anställda med tjänst som lärare i maskinskrivning idet obligatoriska skolväsendet 1971-10-01 - ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

Enligt bilaga till Årsbok till skolan var de flesta lärare i maskinskrivning (c 60%) placerade i lönegrad U ll, löneklass U 11-14. Månadslönen i ortsgrupp 5, enligt 1972 års löneplan uppgår för löneklass U ll till 3 102 kronor och för löneklass U 14 till 3 568 kronor. Totala årslönekostnad blir med dessa antaganden:

a Tjänsterna genomgående placerade i högsta löneklass _L629_ 3 568 12 ° l,26= 13 719 017 kronor 30 Avrundat 13, 7 Mkr

b Tjänsterna genomgående placerade i lägsta löneklass 7 629 3102 ° 12 l,26= ll 927 240 kronor 30 Avrundat 11,9 Mkr.

Fritt valt arbete (FVA)

Enligt Kungl. Maj :ts kungörelse om statsbidrag till driftskostnader 12 § 5 mom utgår medel för FVA med ett belopp som för varje klass på grundskolans högstadium motsvarar fyra gånger arvodet för veckotimme och helt läsår enligt CT 16”. För löneklass CT 16, ortsgrupp 5 1972/73, för veckouppgår arvodet timme och helt läsår till l 594 kronor 1973:2 H (Skolförfattning Ohlsson). v 1 Observeras bör att Den totala årslönekostnaden, inklusive ett pålägg med 26 % för sociala dessa beräkningar endast gäller FVA i van- kostnader, uppgår därvid till liga klasser. Totala kost- - 11397 4 ° 1594 l,26= 91560763 kronor naden för FVA, inberäknat specialklasser, gem antal klasser år således högre (se kapitel 9). Avrundat 91,6 Mkr.

Bilaga 3 127

Hela högstadiet Beroende på tjänsternas fördelning på löneklasser och i vilken form som timarvode utgår (F VA) varierar alltså årslönekostnaden för resurstimmarna på högstadiet mellan 225,7 och 246,3 Mkr.

3.2.4 Samtliga stadier Den totala årslönekostnaden för resurstimmeuttaget i grundskolans vanliga klasser enligt löneläget i ortsgrupp 5 1972, kan alltså med gjorda antaganden om löneklassfördelning som grund variera mellan 395,2 och Mkr. Hur dessa kostnader fördelar sig på olika stadier samman- 439,1 fattas i nedanstående tabell.

3.3 Städundervisning

Omfattningen av stödundervisningsresursen på grundskolans högstadium

läsåret 1972/73 uppgick till totalt c 822 Lvtr. Antag att - 24 Lvtr bildar underlag för en hel lärartjånst inom stödundervisningen (TFU Avd C) - dessa lärartjänster är placerade i den ”typlönegrad” som gällde bland anställda med tjänst som ämneslärare (tjänst som lärare 17-19, jfr Ss 15 kap) i det obligatoriska skolväsendet 1971-10-01 - ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader. Enligt bilaga till Årsbok för skolan 1972/73 var de flesta ämneslärarna (c 85 %) placerade i lönegrad U 14, löneklass U 14-17. Månadslönen i ortsgrupp 5 1972 uppgår för löneklass U 14 till 3 568 kronor och för löneklass U 17 till 4 105 kronor. Totala årslönekostnad för stödundervisningen blir med ovanstående antaganden: a Tjänsterna genomgående placerade i högsta löneklass (U 17)

33A ° 12 ° 4105 815 kronor

l,26= 2125 24 avrundat 2,1 Mkr b Tjänsterna genomgående placerade i lägsta löneklass (U 14)

128 Bilaga 3

822 12 3 568 1,26= l 847 725 kronor 24 avrundat 1,9 Mkr.

3.4 Särskild undervisning Totalt motsvarar den särskilda undervisningen i grundskolan c 7 200 Lvtr eller 240-300 lärartjänster beroende på undervisningsskyldigheten för lärare som bedriver undervisningen. I dessa kostnadsberäkningar har förutsatts att Lvtr i särskild undervisning, fördelar sig på stadier på samma sätt som totala antalet elever i grundskolan. Antag att - 30 Lvtr bildar underlag för en hel lärartjänst på låg- och mellanstadiet och 24 Lvtr på högstadiet (tjänst som lärare 1, 2 och 16-19,jfr TFU Avd C) - tjänsterna på respektive stadium är placerade i den typlönegrad som gällde bland anställda med tjänst som småskol- och folkskollärare samt ämneslärare i det obligatoriska skolväsendet 1971-10-01 -- ett tjänstgöringstillägg för särskild undervisning utgår med 7,30 kronor per undervisningstimme på låg- och mellanstadiet och med 10,25 kronor på högstadiet (AST 29 § 4 MOM) - ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

Enligt Årsbok för skolan 1972/73 var de flesta tjänster som småskol-, folkskol- och ämneslärare placerade i följande lönegrader

Lärarkategori Typlöne- Andel av Månadslön 1972, ortsgrupp 5 grad (U) tjänster i i löneklass (kr) ”_17” j lönegrad (%)

Under förutsättning att antalet Lvtr fördelar sig på stadier som totala antalet elever i grundskolan erhålles antalet tjänster på respektive stadium.

Med ovanstående antaganden som grund blir den totala årslönekostnaden för särskild undervisning, exklusive tjänstgöringstillägg:

sou 1974:58 Bilaga 3 129

a Tjänsterna genomgående placerade i högsta löneklass Stadium L: 87 - 3 244 - 12 - 1,26 = 4 267 287 kronor M: 76 3742- 12- 1,26=4300 007 kronor H: 96-4105 -12-1,26=5958490kr0nor Totalt 14 525 784 kronor Avrundat 14,5 Mkr b Tjänsterna genomgående placerade i lägsta löneklass På motsvarande sätt erhålles en årslönekostnad uppgående till c 12,7 Mkr. Om ett läsår definieras som 40 veckor erhålles en årslönekostnad för tjänstgöringstillägg med: Stadium L-M: 7,30 - 40 - 4 901 ° 1,26 =1803176 kronor H: 10,25 ° 40 2 299 1,26 663

=_1187 krormr_

Totalt. 2 990 839 kronor Avrundat 3,0 Mkr. Den totala årslönekostnaden för särskild undervisning i grundskolan uppgår alltså lägst till c 15,7 Mkr och högst till c 17,5 Mkr.

3.5 K varsittningstinznzar Till åtgärder för elevs tillrättaförande i grundskolan (jfr Ss 6 kap 28 §) utgick läsåret 1972/73 totalt c 2 200 Lvtr. Enligt TFU, Avd B l kap 4 §, utgår arvode till lärare vilken utövar uppsikt över elev som ålagts att stanna kvar i skolan efter skoldagens slut som om läraren samma tid i stället fullgjort undervisning på det stadium eleven eller flertalet av eleverna tillhör, eller vid lika antal elever tillhörande skilda stadier, på det högsta stadiet, och fråga är om den undervisning som lärarens tjänstgöring huvudsakligen omfattar”. l dessa kostnadsberäkningar har förutsatts att totala antalet Lvtr fördelar sig på stadier på samma sätt som totala antalet elever i grundskolan. Antag att - timarvode på respektive stadium utgår enligt den löneklass som har samma nummer som den ”typlönegrad som gällde bland anställda småskol-, folkskol- och ämneslärare i det obligatoriska skolväsendet 1971-10-01 (jfr föregående avsnitt och TFU Avd B l kap 6 §) « timarvode på lågstadiet utgår enligt beteckningen CT, löneklass 9, i ortsgrupp 5 1972 med 30,90 kronor per undervisningstimme - timarvode på mellanstadiet utgår enligt beteckningen CT, löneklass 12, i ortsgrupp 5 1972 med 35,05 kronor per undervisningstimme w timarvode på högstadiet utgår enligt beteckningen BT, löneklass 14, i ortsgrupp 5 1972 med 48,20 kronor per undervisningstimme

130 Bilaga 3

- ett läsår uppgår till 40 veckor - ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

Den totala årslönekostnaden för de s k kvarsittningstimmarna blir med ovanstående antaganden Stadium L: 30,90 - 40 798 - 1,26 = 1 242 773 kronor M: 35,05 - 40 - 700- 1,26 = l 236 564 kronor H: 48,20 - 40 - 702- 1,26 = 1705 355 kronor Totalt 4 184 692 kronor Avrundat 4,2 Mkr.

3.6 Hela förstärkningsresursen Den totala årslönekostnaden för personalarbetstimmar inom förstärkningsresursen, enligt löneläget 1972, kan alltså med gjorda antaganden som grund variera mellan 935,7 och l068,8 Mkr. 1 nedanstående sammanställning redovisas en sammanfattning av den högsta beräknade lönekostnaden för varje timtyp inom förstärkningsresursen uttryckt

dels som en totalkostnad, dels som kostnaden per elev i hela grundskolan.

Typ av timmar Kronor per elev Totalkostnad Mkr Exklusive lnklu sive Exklusive lnklu sive sociala sociala sociala sociala kostnader kostnader kostnader kostnader

1 1 kap 16 i huvudbetänkandet redovisas en preliminär kostnadskalkyl av förstärkningsresursens värde, som ger något högre kostnader än som redovisas här.

Bilaga 4 Kostnader för s k klassföreståndar-

timmar på grundskolans högstadium

och i gymnasieskolan

Totala antalet klasser i åk 7-9 på högstadiet var enligt SCB:s elevstatistik per den 15 september 1972/73 12 491. På gymnasieskolans linjer och nivåplacerade studievägar om minst ett års längd uppgick antalet klasser enligt SÖ (P l) vid samma tidpunkt till 10 253. Under förutsättning att klassföreståndaruppgiften värderas ti1l lvte per klass erhålles totalt 12 491 vtr på högstadiet och 10 253 vtr i gymnasieskolan.

1 Kostnader på högstadiet

Antag att - klassföreståndarfunktionen i huvudsak fullgöres av lärare med tjänst 16-19 - 24 vtr bildar underlag för en hel lärartjänst - dessa lärartjänster är placerade i lönegrad U 14, löneklass U 14-17, Enligt 1972 års löneplan utgår i ortsgrupp 5 per månad för löneklass U 14 3 568 kronor och för löneklass U 17 4 105 kronor - ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

Total årskostnad för klassföreståndartimmar blir med ovanstående antaganden: , Löneklass U 17 (Max-värde) 12491 ° 12 4105 °1,26=32 303 597 kronor 24 Löneklass U 14 (Min-värde) 12 491 ° 12 3568 l,26=28 077 767kr0nor 24

132 Bilaga 4 sou 1974:58

2 Kostnader på gymnasiet

Antag att - klassföreståndarfunktionen i huvudsak fullgöres av lärare med tjänst 153 - 21 vtr bildar underlag för en hel tjänst - dessa lärartjänster är placerade i lönegrad U 17, löneklass U 17-20. Enligt 1972 års löneplan utgår i ortsgrupp 5 per månad för löneklass U 17 4 105 kronor och för löneklass U 20 4 762 kronor - ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

Total årskostnad för klassföreståndartimmar på gymnasiet blir med ovanstående antaganden: Löneklass U 20 (Max-värde) 12 - 4 762 - 1,26 = 35153 839 kronor

L921).- 2

Löneklass U 17 (Min-värde) 12223_ ° 12 4105 ° l,26= 30 303 761 kronor 21 Den maximala årskostnaden för klassföreståndartimmar uppgår alltså beräknat på löneläget 1972 till c 32 milj kronor på högstadiet och till c 35 milj kronor på gymnasiet.

sou 1974:58

Bilaga 5 Kostnader för att öka lednings-

i rektorsområden

volymen

Enligt SÖ:s petita budgetåret 1974/75 uppgick antalet rektorer i grundskolan läsåret 1972/73 till l 342 och antalet studierektorer till 840. l en undersökning genomförd av Sveriges Lärarförbund 1972, ”Skol- 1 1 ledarnas arbetssituation”, framgår att medianvärdet för undervisnings-

i skyldighet för rektor och studierektor uppgår till 7,5 respektive

13,5 vtr.l På basis av ovanstående uppgifter kan den ungefärliga sammanlagda undervisningen beräknas - för rektor 10 065 vtr - för studierektor 11 340 vtr

Under förutsättning att rektorernas undervisningstid vore förlagd till speciellt stadium blir årskostnaden (1972 års löneläge) för att överföra den till lärartjänst:

1 Enbart lâgstadium

Antag att - 30 vtr bildar underlag för en hel lärartjänst - dessa lärartjänster är placerade i lönegrad U9 (typlönegrad 1971), löneklass U 9-12. Enligt 1972 års löneplan utgår i ortsgrupp 5 per månad för löneklass U 9 2 856 kronor och för löneklass U 12 3 244 kronor - ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

Med dessa antaganden blir årskostnaden: Löneklass U 12 (Max-värde) 1 Undervisningsskyldig- 10 065 ° 12 ° 3 244 l,26= 16456 033 kronor heten har i undersök- 30 ningen genomgående redovisats i mellanstadie- Löneklass U 9 (Min-värde) timmar. Detta leder till 10 065 en viss överskattning av ° 12 ° 2 856 ° l,26= 14487 803kronor den reella undervisnings- 30 skyldigheten på högstadiet och/eller i specialundervisningen.

134 Bilaga 5 sou 1974:58

2 Enbart mellanstadium

Antag att - Lärartjänsterna är placerade i lönegrad U 12 (typlönegrad 1971), löneklass U 12-15. Enligt 1972 års löneplan utgår i ortsgrupp 5 per månad för löneklass U 12 3 255 kronor och för löneklass U 15 3 742 kronor -i övrigt samma antaganden som under punkt 1. Årskostnaden uppgår då till följande: Löneklass U 15 (Max-värde) 10 065_ 3 742 1,26 = 18 982 268 kronor 30 Löneklass U 12 (Min-värde) 10 065 3 244 l,26= 16456 033 kronor 30

3 Enbart

högstadium

Antag att - lärare i läroämnen övertar rektors undervisning - 24 vtr bildar underlag för en hel lärartjänst - dessa lärartjänster är placerade i lönegrad U 14 (typlönegrad 1971), löneklass U 14-17. Enligt 1972 års löneplan utgåri ortsgrupp 5 per månad för löneklass U 14 3 568 kronor och för löneklass U 17 4 105 kronor - ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

Under dessa antaganden blir årskostnaden: Löneklass U 17 (Max-värde) 10 065 12 ° 4 015 l,26=26 029 599 kronor 24 Löneklass U 14 (Min-värde)

12 3 568 l,26= 22 624 510 kronor

Under förutsättning att studierektorernas undervisningstid vore förlagd till speciellt stadium blir, med samma antaganden som ovan, årskostnaden i kronor för att överföra den till lärartjänst

6 Förändrat antal lärartjänster till följd Bilaga

i

av ändringar specialundervisningens

struktur

l Bakgrund

l det nuvarande statsbidragssystemet medräknas ej, enligt skolstadgan 5 kap 19 §, elevantalet i specialklasser vid beslut om antalet vanliga klasser i grundskolan. Ändras däremot specialundervisningens organisa-

i

tion i en kommun på så sätt att samordnad specialundervisning anordnas i stället för specialklasser, tillhör samtliga elever vanliga klasser. Detta förhållande därmed antalet vanliga klasser, vilka blir fler när påverkar gällande delningstal överskrides. Samtidigt kvarstår dock den specialundervisningskvot på högst 0,3 veckotimmar per elev som finansierar specialundervisningen, oberoende om denna organiseras i specialklasser eller i form av samordnad specialundervisning. En övergång från specialklass till samordnad specialundervisning innebär således att 0,3-kvoten kvarstår och att antalet klasser ökar, dvs en total resursökning erhållesi kommunerna. Nuvarande statsbidragsbestämmelser om specialundervisningen är också utformade så att beslut om att acceptera denna effekt redan är taget. Enligt SlA:s förslag till förändringar i rådande statsbidragssystem kommer bl a samtliga elever att utgöra för bestämmandet av antalet basresurser och därmed den s k underlag basresursens storlek. Detta innebär att den redan accepterade resursökningen inträder. Med utgångspunkt från nuvarande specialklassvolym och SlA:s förslag till alternativt statsbidragssystem, har utredningen utfört vissa schablonmässiga beräkningar på storleken av den accepterade resursökningen, uttryckt i antalet erforderliga lärartjänster. Resursökningen avser här således bara tillskottet i form av elevveckotimmar till basresursen enligt det alternativa systemet.

2 Beråkningsmetod

Resursökningens omfattning är i huvudsak beroende av hur många nya basresurser som tillkommer när även eleverna i specialklasser ingår i elevantalet vid beslut om antalet basresurser. Angående antalet nya undervisningsgrupper inom basresursen i vissa ämnen på högstadiet behandlas dessa i avsnitt 2.1.

136 Bilaga 6

En ny klass i en skolenhet bildas för närvarande varje gång, som överföringen av specialklasseleverna medför att elevantalet i en viss årskurs och klass ökar, så att gällande delningstal överskrides. Av rent praktiska skäl är det emellertid inte möjligt att bestämma det verkliga tillskottet av antalet nya klasser. Detta skulle nämligen förutsätta kännedom om de faktiska klasstorlekarna i varje enskild skola i hela riket samt hur många elever som skulle tillföras varje klass. I utredningens beräkningar, som bygger på nuvarande förhållanden, används i fortsätt-

ningen termerna klass och klassmedeltal.

En metod som använts för att schablonmässigt beräkna antalet nya vanliga klasser för eleverna i specialklasser, har varit tillämpandet av de generella delningstalen för varje årskurs/stadium i vanliga klasser. Beräkningsmetoden tar dock ej hänsyn till exempelvis den regionala fördelningen av specialklasseleverna och hur faktiskt gällande klasstorlekar i vanliga klasser påverkas, så att delningstal överskrides och nya klasser bildas. Vidare har eleverna inte heller fördelats på olika klasstyper vilket innebär att någon hänsyn inte tagits till hur relationen a/A-b/B klasser förändras vid en elevunderlagsökning. Utredningen har också utfört alternativa beräkningar av resursökningen under antagandet att de faktiskt klassmedeltalen gällande i vanliga klasser förblir oförändrade. Detta trots ökningen av elevunderlaget. De faktiskt gällande förutom

klassmedeltalen påverkas, av gällande delnings-

tal, även sekundärt av regionala och lokala faktorer: bebyggelsetäthet, skolenheternas storlek, b/B-klassandel och specialklassandel. Tillämpandet av faktiska klassmedeltal medför att antalet nya klasser blir fler, jämfört med ovan och torde också närmare överensstämma med det verkliga antalet. Detta även om bristerna i metoden fortfarande kvarstår, dvs problemet att förutse hur klassmedeltalen påverkas vid en ökning av elevunderlaget. Vid ökningen av antalet elever kvarstår även problemet att förutse verkan på a/A-klassernas relation till b/B-klasser. Två alternativa beräkningar har därför utförts. Det ena alternativet förutsätter att elever i specialklass av b/B-typ övergår till samma klasstyp i vanliga klasser. Det andra alternativet visar effekten om samtliga specialklasselever övergår till vanliga klasser av a/A-typ. De i beräkningarna använda klassmedeltalen baseras på statistiska centralbyråns (SCB) grundskolestatistik 1972 avseende elever i vanliga klasser. Ovan relaterade beräkningsmetoder har, som nämnts tidigare, inte tagit hänsyn till elevernas fördelning på olika skolenheter. För elever med särskilda svårigheter, exempelvis hörsel- och synskador, fordras särskilda lokaler med speciell utrustning för att undervisning skall kunna bedrivas. Detta innebär att en viss koncentration av eleverna erfordras till särskilda skolenheter. För att belysa effekten om elever med speciella svårigheter även i framtiden koncentreras till vissa skolenheter har beräkningar baserats på situationen i Malmö kommun. Här har även hänsyn kunnat tas till de i nuläget gällande klass- och gruppstorlekarna i vanliga klasser.

Bilaga 6 137

Detaljuppgifter om skolorganisationen i Malmö har erhållits från den undersökning som SlA utfört i denna kommun avseende konsekvenserna av ett alternativt elever - klasser e statsbidragssystem. Förändringen grupper i Malmö kommun kan dock knappast anses som representativ för landet som helhet varför beräkningarna bara får ses som ett räkneexempel. Resursökningens totala omfattning blir förmodligen också något överskattad med hänsyn till de förhållandevis höga klassmedeltal som kommunen hari nuläget. Resursökningen i form av elevveckotimmar (Evtr) erhålles i de olika alternativen genom att för varje årskurs och klasstyp multiplicera antalet nya klasser med antalet Evtr enligt Lgr 69. För klasser av b/B-typ har valts det högsta antalet Evtr som tilldelas de årskurser vilka ingår i klassen.

Antalet nya erforderliga hela lärarrjänsterl , motsvarande ökningen av

basresursens storlek, har erhållits genom att dividera det beräknade totala antalet Evtr med undervisningsskyldigheten för lärare. Detta under antagandet att antalet lärarveckotimmar (Lvtr) här är identiskt med antalet Evtr i varje klass. l de olika alternativen har förutsätts att undervisningen på samtliga stadier bedrivs av lärare för specialundervisning (tjänst 3 och 4) vilka har en undervisningsskyldighet uppgående till 26 vtr. Specialklassvolymen som beräkningarna grundas på omfattar totalt 31700 elever fördelade på 3147 klasser. Uppgifterna avser läsåret 1972/73 och är hämtade från SCB:s grundskolestatistik per den 15 september 1972. Sammanfattningsvis omfattar beräkningarna följande alternativ:

I Baseras på faktiska klassmedeltal. Alternativ I innebär att specialklasseleverna övergår till samma klasstyp som tidigare medan de i ll alternativ ll övergår till klasser av a/A-typ. lll Generell tillämpning av gällande delningstal. IV Effekten på grundval av situationen i Malmö kommun (räkneexempel).

2.1 Undervisningsgmpper på högstadiet

Eleverna på högstadiet har för en relativt stor del av undervisningstiden 1 Beräkningsmässigt ut-

bl a möjlighet att välja mellanzz

gör dessa rena undervisa) fem tillvalsämnen: franska (Fr), tyska (Ty), ekonomi (Ek), konst ningstjänster eller s k volymtjänster och bör ej (Ko) och teknik (Tk). förväxlas med det verkliga c) två alternativa kurser, allmän (a) och särskild (s) kurs, fyra ämnen: behovet av antalet nyanmatematik (Ma) engelska (Eng), tyska (Ty) och franska (Fr). De två ställda lärare. 2 senare ämnena förekommer med både tre- och tvåårig studiegång. Enligt SlA:s förslag till alternativt statsbidragsl de aktuella ämnena organiseras alltså arbetet i undervisningsgrupper system ingår fritt valt och inte i klasser. Antalet nya undervisningsgrupper, som bildas på grund arbete i förstärkningsresursen. Resurstimmar av överföringen av specialklasseleverna till vanliga klasser, blir alltså i slöjd och hemkunskap bestämmande för resursökningen. _exkluderade (jfr avsnitt Reglerna för hur undervisningsgrupperna i matematik, engelska och 2.2).

138 Bilaga 6 SOU l974z58

tillvalsämnen skall sammansättas anger att minst fem elever måste välja

en kurs respektive ett ämne för att grupp skall få anordnas Det

generella delningstalet är 30 vilket överensstämmer med delningstalet för klasser på högstadiet. I beräkningsalternativ III har också detta tal använts. l beräkningsalternativ I och II, som baseras på faktiskt gällande klassmedeltal, kan varken det generella delningstalet eller det faktiska klassmedeltalet användas för bestämmandet av antalet undervisningsgrupper. Anledningen till detta är att undervisningsgruppernas faktiska storlek kan vara större eller mindre än det faktiska klassmedeltalet och att gruppstorleken varierar mellan olika ämnen och kursalternativ. Genom den kartläggning som SlA utfört över hur eleverna tillbringar sin undervisningstid på högstadiet i grupper av olika storlek har emellertid en ungefärlig gruppstorlek kunnat bestämmas för olika ämnen och kursalternativ. Undervisningstidens fördelning på olika gruppstorlekar framgår av kapitel l4 i huvudbetänkandet. En särskild beräkning av antalet nya undervisningsgrupper på högstadiet har därigenom kunnat utföras. För varje årskurs, ämne och kursalternativ har den gruppstorlek i fördelningen valts där eleverna tillbringar minst hälften av undervisningstiden i grupper som är mindre eller lika stora som den valda (Nmellanvärdet). l denna gruppstorlek har den övre klassgränsen använts som delningstal. Tillämpas delningstalen på antalet elever i specialklasser på högstadiet erhålles antalet nya undervisningsgrupper. Uppgifter om elevernas fördelning på tillvalsämnen och kursalternativ har hämtats från SCB:s grundskolestatistik 1972. För beräkningen av antalet elevveckotimmar och antalet lärartjänster är tillvägagångssättet analogt med det för klasser. Det bör också påpekas att de svagheter i metoden som relaterades i föregående avsnitt även gäller vid bestämmandet av antalet nya undervisningsgrupper, dvs svårigheten att förutsäga hur gruppstorlekama påverkas vid en elevunderlagsökning.

2.2 Brister i beräkningsmetoderna På låg- och mellanstadiet har 316 specialklasselever i vissa marginella klasser av Bv-typ ej ingått i materialet. Klassammansättningarna är komplicerade med ända upp till sex årskurser i varje klass varför en teoretisk uträkning av antalet nya klasser knappast blir meningsfull. Det fåtal elever som detta berör gör att effekten, uttryckt som ett ökat antal lärartjänster, blir ringa i sammanhanget. Av beräkningstekniska skäl har även resurstimmar i slöjd och hemkunskap (högstadiet) lämnats utanför samtliga alternativ. Detta trots att just dessa resurstimmar enligt SlA:s förslag till alternativt statsbidragssystem fortfarande skall kvarstå som basresurs. Svårigheterna består i att tillämpa reglerna för resurstimmetilldelning enligt Lgr 69. Resurstimmar idessa ämnen avser den ökning i antalet lärarveckotimmar som uppstår vid en 1 l skolor med bara en uppdelning av eleverna i undervisningsgrupper och som i sin tur är eller två klasser kan dock beroende av klasstorleken. Vidare sker exempelvis resurstimmetilldelningundantag från denna regel medgivas. en för slöjdgrupper gemensamt till åk 3-6. Utelämnandet av resurs-

Bilaga 6 139

timmar i slöjd och hemkunskap innebär att effekten av att överföra specialklasseleverna till vanliga klasser undervärderats något. Skolstorleken har betydelse för undervisningsgruppernas storlek. I en liten skola, med 1-10 klasser på högstadiet, sker enligt SlA:s undersökningar en större del av undervisningen i mindre grupper än i en skola med 20 klasser eller fler. De i beräkningsalternativ I och lI valda gruppstorlekarna representerar inte ”medianvärdef” för samtliga skolstorlekar i landet, utan endast de skolor som har mellan l l och 19 klasser på högstadiet. Denna skolstorlek är dock vanligast förekommande i landet varför de valda gruppstorlekarna inte i någon högre grad avviker från det faktiska medianvärdet för samtliga skolstorlekar. Gruppstorlekarna, enligt SlA:s undersökning, avser också bara de för elever i vanliga klasser av a/A-typ gällande. Av redovisningstekniska skäl har vidare en och samma gruppstorlek tillämpats vid beräkningen av antalet nya undervisningsgrupper i såväl den tre- som tvååriga lärogången i tyska respektive franska. Resursökningen enligt alternativ IV, som grundas på situationen i Malmö kommun, får bara ses som ett räkneexempel. Totalt fanns i Malmö kommun läsåret 1972/73 810 elever i specialklasser vilka utgjorde c 2,5 procent av samtliga specialklasselever i landet. Vid en jämförelse med riket som helhet framgår att specialklasseleverna i Malmö är annorlunda fördelade på olika stadier i förhållande till eleverna ivanliga klasser. Nedanstående sammanställning, som redovisar denna jämförelse, visar exempelvis att andelen specialklasselever på högstadiet i Malmö kommun är betydligt lägre än motsvarande andel i hela riket.

Vid uppmultipliceringen av effekterna i Malmö kommun till riksnivå har därför uppgifterna om förändringarna i kommunen vägts med hänsyn till andelen specialklasselever i hela riket. De schablonmässiga beräkningarna baseras också bara på de stadievisa förändringarna i kommunen. Storleken av den beräknade resursökningen bör tolkas mot bakgrund av svagheterna i de olika beräkningsmetoderna som påpekats ovan samt i avsnitt 2.1 och 2.2.

3 Resultatredovisning

l tabelll redovisas i sammanfattad form den ökning av basresursens storlek som uppkommer vid en övergång från undervisning i special-

140 Bilaga 6 Tabell] Antal nya tjänster vid övergång från specialklasser till samordnad specialundervisning

1 I Baseras på faktiska klassmedeltal. Alternativ I innebär att specialklasseleverna övergår till samma klasstyp som tidigare medan de i alternativ ll övergår till klasser av a/A-typ. Ill Generell tillämpning av gällande delningstal. IV Effekten på grundval av situationen i Malmö kommun (räkneexempel).

klasser till samordnad specialundervisning. Tabellen visar den stadievisa resursökningen uttryckt som antalet nya erforderliga lärartjänster. Med utgångspunkt från nuvarande specialklassvolym, och de olika antaganden som ligger bakom beräkningsalternativen, motsvaras alltså basresursens ökning av cl 500-2 000 nya lärartjänster. I samtliga beräkningsalternativ blir antalet nya tjänster störst på mellanstadiet, beroende på det höga antalet Evtr per klass på detta stadium, samt det förhållandevis höga antalet specialklasselever. Beräkningsgrunderna för de i tabell] angivna antalet nya tjänster redovisas i mer detaljerad form i följande tabellsammanställningar. l sammanställningarna avseende alternativ Iwlll anges, förutom antalet nya tjänster, även - antalet elever i specialklass - antalet nya klasser och undervisningsgrupper - ökningen av basresursen uttryckt i Evtr.

Resursökningen, till följd av antalet nya undervisningsgrupper på högstadiet, finns därvid särskilt angiven.

sou 1974:58 Bilaga 6 141

Tabell 2 Alternativ! Antal klasser, Evtr och lärartjänster Antal elever Faktiska Antal nya Bas- Antal Antal nya Årskurs/ i special- klassmedel- klasser resurs Evtr lärartjänster klasstyp

1 Exklusive Evtr i matematik, engelska och tillvalsämnen. Dessa beräknas i en separat tabell. 2 Antalet klasser av denna typ är uteslutande specialklasser varför antalet förutsatts bli oförändrat.

142 Bilaga 6 sou 1974:58

Tabell 3 Alternativ ll och Ill Antal klasser, Evtr och lärartjänster

Års- Alternativ ll Alternativ lll kurs Antal Faktiska Antal Bas- Antal Antal nya Antal nya Antal Antal nya eleveri klassmedel- nya resurs Evtr lärar- klasser Evtr lärarspecial- tal i van- klasser (Evtr) tjänster tjänster klass liga klasser (Evtr/ 26) (Evtr/ 26) av a/A-typ

1 Exklusive Evtr i matematik, engelska och tillvalsämnen. Dessa beräknas i en separat tabell.

sou 1974:58 Bilaga 6 143 Tabell 4 Alternativ l och Il Antal undervisningsgrupper, på högstadiet Ämne/ Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 kursalt

Totalt ger antalet nya undervisningsgrupper på högstadiet upphov till en ökning av basresursen motsvarande 269 lärartjänster, beräkningen av antalet Evtr och lärartjänster framgår av följande sammanställning.

Tabell 6 Alternativ Ill Antal undervisningsgrupper, Evtr och lärartjänster på högstadiet. På ett analogt sätt, jämfört med ovan, fast med tillämpandet av det generella delningstalet 30, erhålles:

Tabell 7 Alternativ [V Grundas enbart på de stadievisa förändringarna i Malmö kommun.

Vägda tal med hänsyn till specialklasselevernas olika fördelning på stadier, jämfört

Bilaga 7 Beräkning av antal nya arbetstillfällen

totalt

enligt SIA:s förslag

Följande beräkningar avser enbart tre typer av lärartjänster: småskollärare, folkskollärare och adjunkter. För dessa tjänster redovisas total årslönekostnad enligt 1972 års löneplaneri tabell 1. Antal tjänster under punkterna 1-6 framräknas med en årslönekostnad inklusive sociala kostnader som grund.

1. Studieledarkonstruktionen på grundskolan Om vi antager att studieledartjänsterna på grundskolan fördelas lika mellan småskollärare, folkskollärare och adjunkter får vi för en årskostnad på 50 Mkr 50 OO 000 = 885,8 tjänster

Tåg-Ef

totalt 3 tjänster dvs 885 hela tjänster.

2. Huvudlärarkønstruktiønen på gymnasieskolan En årskostnad på totalt 17 Mkr räcker till följande antal adjunktstjänster 17 000 000 --? = 4 2 2 8* S* 68 494 dvs 248 hela adjunktstjänster

Tabell l Tjänst nr Lärare Typ- Månadslön en- Årslön, Årslön inkl 26 % (enl Ss) löne- ligt 1972 års kr pålägg för sociala

146 Bilaga 7

3. Mindre utnyttjande av rektor/studierektor som lärare En årskostnad på totalt 19 Mkr räcker till följande antal folkskollärartjänster 19 000 000 = st 352,2

hå-Wii

dvs 352 hela folkskollärartjänster

4.. Bidrag till föräldrakontakter

En årskostnad räcker till på 5 Mkr följande antal folkskollärartjänster 5 000 000 = 92,7 st _53375 dvs 92 hela tjänster

5. Bidrag till föreningskontakter Samma förutsättningar som under pkt 4, ger 92 hela tjänster.

6. Resursinsatser i gymnasieskolan, åk 1 En årskostnad på 7,8 Mkr är baserad på ett tjänsteunderlag av 113,9 adjunktstjänster enligt bilaga 10 Förstärkningsanordningar i gymnasieskolan, dvs 1 13 hela adjunktstjänster.

7. Vikariat för lärare som särskild genomgår fortbildning i specialpedagogik En årskostnad av cirka 30 Mkr för 600 lärartjänster.

8 Undervisningsgruppema i grundskolan. Bilaga

En studie av deras storlek och den tid

eleverna tillbringar i grupper av olika

storlek

l Bakgrund och syfte

Undervisningsgruppemas storlek och sammansättning utgör det primära för skolans möjligheter att individualisera undervisningen. Den relativa fördelningen av undervisningsgruppemas storlek på olika stadier, på olika ämnen och på olika elevgrupper uttrycker konkret hur personalresurserna i skolan fördelats och vilka insatseri skolan som prioriterats. Det har för utredningen varit angeläget att kartlägga hur stor del av sin undervisningstid i skolan eleverna i olika årskurser och ämnen tillbringar i undervisningsgrupper av olika storlekar. Denna studie har tillkommit i syfte att belysa undervisningsgruppernas struktur inom hela grundskolan, dels med avseende på storlek uttryckt i antal elever per undervisningsgrupp, dels med avseende på den tid uttryckt i elevveckotimmar som eleverna tillbringar i grupper av olika slag.

Majoriteten av grundskolans elever går i vanliga klasser av a/A-typ.

Specialklasser, som finns av både a/A- och b/B-typ, och vanliga klasser av b/B-typ har en avvikande struktur speciellt med avseende på storlek i jämförelse med vanliga klasser av a/A-typ. Antal elever per klass är lägre och delning av klass i olika undervisningsgrupper följer andra mönster som ofta är komplicerade. Att ge en någorlunda korrekt beskrivning av undervisningsgruppemas struktur i specialklasser och vanliga klasser av b/B-typ skulle kräva ett omfattande arbete. SIA har därför prioriterat en kartläggning av gruppstrukturen i endast vanliga a/ A-klasser. _ Den administrativa klassen utgör som regel undervisningsgrupp endast om samtliga ämnen är obligatoriska för samtliga elever, ingen kursuppdelning förekommer och antalet lärarveckotimmar är identiskt med antalet elevveckotimmar i varje klass. Då så inte är fallet blir undervisningsgrupperna andra än klassgrupperna. Undervisningsgruppema kommer att få annan storlek än klasserna genom l systemet med tillvalsämnen 2 systemet med kursuppdelade ämnen (allmän och särskild kurs) och uppdelning i slöjd, hemkunskap och gymnastik

148 Bilaga 8

3 tilldelning av resurstimmar, d v s fler lärarveckotimmar än elevveckotimmar tilldelning av lärarveckotimmar för samordnad specialundervisning tilldelning av lärarveckotimmar för särskild undervisning

\lO\U|-Ä

tilldelning av lärarveckotimmar för allmän stödundervisning tilldelning av lärarveckotimmar för stödundervisning åt invandrarbam. Endast punkterna l-3 beaktas i föreliggande studie. De verkliga gruppstorlekarna i grundskolan är därför genomgående mindre än vad som redovisas här. Detta sammanhänger framförallt med omfattningen av den samordnade specialundervisningen (pkt 4). För låg- och mellanstadiema beskrivs gruppstrukturen med en metod (se avsnitt 2.1) som baserar sig på det faktiska elevunderlaget och klasstorlekarna läsåret 1972/73 samt på bestämmelser och anvisningar ur läroplan, skolstadga och skollag. För dessa stadier redovisas alltså en bild av det genomsnittliga förhållandet för samtliga elever i vanliga a/A-klasser inom respektive årskurs på grundskolans låg- och mellanstadier läsåret 1972/73. För högstadiets del är bilden av gruppstrukturen mer komplicerad. Systemet med tillvalsämnen (pkt l), möjlighet att läsa allmän eller särskild kurs i vissa ämnen (pkt 2) samt resurstimmetilldelningen (pkt 3) påverkar bildandet av undervisningsgrupper. Att beräkna en allmängiltig gruppstorleksmodell utifrån statistik över antal elever och klasser samt bestämmelser och anvisningar i läroplan, skolstadga och skollag är omöjligt för högstadiet. Här har i stället valts att beskriva det faktiska förhållandet i ett 50-tal skolenheter med högstadium den 15 september 1973. Skolenhetema är utvalda med ett proportionellt stratifierat slumpmässigt urvalsförfarande vilket medför att urvalet kan anses representativt för landets övriga skolenheter med högstadium omjämförelsen hålls inom respektive strata. SÖ redovisar i ett PM från 1971 hur elevernas totala undervisningstid i åk 7 fördelar sig på grupper av olika storlek. Materialet omfattar hela N-län och beskriver det faktiska förhållandet läsåret 1970/71. Resultaten i detta PM överenstämmer bra med vad som framkommit i föreliggande studie för årskurs 7. Någon motsvarande jämförelse för övriga årskurser har inte kunnat utföras då tillgången på statistiskt material som belyser gruppstrukturen i grundskolan (och gymnasieskoan) . är så gott som obefintlig.

2 Metod och material

2.1 Lâg- och mellanstadiema Materialet omfattar samtliga elever i vanliga klasser av a/A-typ på grundskolans låg- och mellanstadier läsåret 1972/73. Uppgifter om antal 1 SÖ, ur B Jacobsson/ elever, antal klasser och klasstorlek är hämtade ur SM Nr U 1973:20 BD, PM 1971-04-15. ”Grundskolan den 15 september 1972.

Bilaga 8 149

Undervisningsgruppernas storlek påverkas på dessa stadier endast av tilldelningen av resurstimmar och delningsbestämmelser för slöjdgrupperna. 1 alla ämnen utom slöjd är undervisningsgruppema identiska med de lektioner som klassen inte delas i två grupper med klassgrupperna hjälp av resurstimmarna. Här har då antagits att undervisningsgrupperna i gymnastik genominte är könsåtskilda i åk 1-6, utan att pojkar och flickor gående undervisas tillsammans i de vanliga klassgrupperna. I gymnastiksupplementet till Lgr 69 står det visserligen (s 4) att könsåtskillnad skall genomföras om det är möjligt redan från åk 5. Något belägg för att detta skulle förekomma i de flesta skolenheter med åk 5 och 6 finns inte. Med resurstimme förstås antal Lvtr som överstiger antal i ämne

Evtr_

eller ämnesgrupp”, Lgr 69 allm best pkt 2, s 110. Här antages genomgående att resurstimme alltid används till att dela klassen i två lika stora undervisningsgrupper. Vid udda antal elever i klassen får dock den ena gruppen en elev mer än den andra. Följande tabell är ett utdrag ur tabell 5 i SM Nr U 1972:20.

Tabell 1 Antal vanliga klasser av a/A-typ den 15 september 1972 efter årskurs och storlek.

Antal elever Årskurs iklassen

36 Summa 5 341 5 287 4 800 3 917 3 816 3 704

150 Bilaga 8

I det fortsatta har valts att indela resonemanget gruppstorleken (= antalet elever per undervisningsgrupp) i storleksklasser med klassbredden 5 elever. Följande storleksklasser används: - 10 elever/grupp l l- l 5 elever/grupp 16-20 elever/grupp 21-25 elever/grupp 26-30 elever/grupp 31- elever/grupp Om i = antal elever per klass och x; = antal klasser med i elever fås följande uttryck för antalet undervisningsgrupper (grpr) som bildas inom de olika storleksklasserna om alla klasser halveras:

Antal elever/ grupp Antal grupper 20 2.2 Xi+X2l i=lO 20

X21+22 Xi

i=22

2°X31

På grundskolans lågstadium blir antalet hela och halverade klasser inom de olika storleksklassema som framgår av tabell 2.

Tabell 2 Lågstadiet. Antal klasser samt antal undervisningsgrupper, som bildas då alla klasser halveras, fördelade efter årskurs och storleksklass.

Antal Antal klasser Antal grpr som uppstår då elever/ klasserna halveras EWPP åk l åk 2 åk 3 åk l åk 2 åk 3

Summa 5 341 5 287 4 800 10 682 10 574 9 600

På mellanstadiet tillbringar eleverna de flesta lektionerna i sin odelade klassavdelning. Endast en resurstimme förekommer i varje årskurs och då endast om klassen har 21 eller fler elever. Om i = antal elever per klass och xi = antal klasser med i elever fås följande uttryck för antalet undervisningsgrupper som bildas inom de olika storleksklasserna om endast klasser med 21 eller fler elever halveras.

Bilaga 8 151

Antal elever/ grupp Antal grupper

10 Xl0+ X21 15 30 E

Xi+X21+2°E Xi

i=l1 1:22 20 16-20 2 x-+2°x 31

1:161

För mellanstadiet redovisas i tabell 3 uppgifter om antal hela och halverade klasser motsvarande de som redovisas i tabell 2 för lågstadiet.

Tabell 3 Mellanstadiet. Antal hela klasser samt antal undervisningsgrupper, som bildas efter det att klasser med 21 eller fler elever halverats, fördelade efter årskurs och storleksklass.

Antal Antal klasser Antal grpr efter halvering av elever/ klasser med 21 eller fler elever SWPP åk 4 åk 5 åk 6 åk 4 åk 5 åk 6

Summa 3917 3816 3704 7077 6905 6701

l de ämnen där resurstimmar förekommer beräknas antal undervisfördelade efter storlek på följande sätt. ningsgrupper Eleverna i en viss årskurs (Å) tilldelas i ämnet Ä enligt läroplanen x Evtr då y x fås (y-x) resurstimmar. Av den totala och y Lvtr,

lektionstiden i ämnet Ä tillbringar dessa elever [x-(y-x)] = 2x-y Evtri

sin odelade och (y-x) Evtr i undervisningsgrupper som klassavdelning består av den halverade klassen.

Sätt totala antalet klasser i årskurs Å inom storleksklass l K1= totala antalet undervisningsgrupper inom storleksklass I efter G1= ”halvering” av klassen i åk Å I = 16-20, 21-25, 26-30, 31-elever/grupp. -10,11-15,

Av den sammanlagda lektionstiden i ämnet Ä för alla elever i årskurs Å

tillbringas då [(2x-y) KI + (y-x) G1] Evtr i undervisningsgrupper som

tillhör storleksklass l. i tabell 4 för ämnet svenska i årskurs 1. Beräkningarna exemplifieras Här är x = 9 Evtr, y = 15 Lvtr samt (y-x) = 6 resurstimmar. =

Antal Evtr blir (2x-y)K[ + (y-x)GI 3KI + 6GI.

152 Bilaga 8 Tabell 4 Svenska i åk l Antal elever/ Antal hela Antal grpr efter sammanlagda antalet _“ °“^ _" grupp klasser halvering av (storleksklass l) klasserna Evtr (%) 3 K1+5

Gruppindelningen i ämnet slöjd i åk 3-6 företer en mer komplicerad bild än för övriga ämnen på grundskolans låg- och mellanstadier. Om antal undervisningsgrupper och deras storlek skulle framräknas med ledning av läroplan och skolstadga fordras ett förtydligande av definitionen av resurstimmar ty resurstimmetilldelningen i ämnet slöjd sker gemensamt till årskurserna 3-6 inom en skolenhet. Tillgängligt statistiskt

material över slöjdgrupperi grundskolan] läsåret 1972/73 visar dessutom

att det faktiska antalet undervisningsgrupper i slöjd överstiger det antal man skulle få om delningsbestämmelsema i Lgr 69 (allm best pkt ll) tillämpades exakt. Det överskjutande antalet slöjdgrupper finansieras med kommunala bidrag. Här har i stället valts att beskriva struktur med slöjdgruppernas utgångspunkt från en urvalsundersökning slöjdgrupper inom grund-

skolan hösten 1972 (SÖ 1972-12-19, Teemant, Staaf, Åryd). Enligt

detta material fanns det i vanliga a/A-klasser totalt c 7 800 slöjdgrupper med elever i huvudsak från åk 3 samt c 19 700 slöjdgrupper med elever från mellanstadiet. För att kunna separera uppgifterna om antal slöjdgrupper på mellanstadiet efter olika årskurser antages nedan att antalet slöjdgrupper förekommer i samma proportioner som antal vanliga A-klasser inom de olika årskurserna på mellanstadiet. Antal vanliga A-klasser på mellanstadiet läsåret 1972/73 var totalt 11 437 varav iåk4 3917 iåkS 3816 iåk6 3704 För varje gruppstorleksklass beräknas

=__3Llz_.gM g5=ÅÅL§.g g6=_370_4.gM

11437 11437 11437 där g4, g5, och g6, och gM är antal slöjdgrupper inom storleksklassen i 1 En totalinventering av an- årskurs 4, 5 och 6 respektive på hela mellanstadiet. talet slöjdgrupper i vanliga Totala antalet slöjdgrupper med elever i huvudsak från vanliga klasser på grundskolans redovisas 5 och för åk 4-6 a/A-klasser för__åk 3 i tabell i tabell 6. låg- och mellanstadier som redovisas i ett PM från SÖ, Uppgifterna i kolumn 1 i de båda tabellerna är hämtade ur ovannämnda 1972-08-24 Teemant. urvalsundersökning.

Bilaga 8 153 Tabell 5 Antal slöjdgrupper i åk 3, vanliga a-klasser. Antal Åk 3 elever]

Tabell 6 Antal slöjdgrupper i åk 4-6, vanliga A-klasser.

Antal Antal slöjdgrupper elever/ åk 4-6 åk 4 åk 5 åk 6 grupp exakt avrundat exakt avrundat exakt avrundat (gM) antal antal (g6) anta] (g4) (gs) -10 1 840 629 650 615 600 596 600 11-15 14 664 5 015 5 000 4 898 4 900 4 751 4 750 16-20 3 072 1 051 1 050 1 026 1 050 995 1 000 21- 151 52 50 50 50 49 50

Summa 19 727 6 747 6 750 6 589 6 600 6 392 6 400

2.2 Högstadiet

2.2.1 Inledning

De faktorer som påverkar bildandet av undervisningsgrupper på högstadiet är flera och mer komplicerade än på låg- och mellanstadiema. Den metod som beskrivs i avsnitt 2.1 kunde därför inte användas för högstadiet. Här har i stället valts att göra en beskrivning av det faktiska förhållandet i ett representativt urval av skolenheter med högstadium läsåret 1973/74 och låta detta ligga till grund för en modell av gruppstrukturen inom grundskolans högstadium. Nedan redovisas denna urvalsundersökning. Med den urvalsmetod som använts kan den genomsnittliga andelen av den totala lektionstiden som eleverna i detta urval tillbringar i undervisningsgrupper av olika storlek anses representativ för förhållandet i övriga skolenheter med högstadium om jämförelsen hålles inom samma strata. 1 lilever från specialklas- 2.2.2 Allmän beskrivning av undersökningen ser ingår dock i vissa fall i undervisningsgrupperna, till att omfatta gruppstrukturen i vanliga främst i tillvalsämnena Undersökningen begränsades Ek, Ko och Tk, samman-

A-klasser på grundskolans högstadium Endast två vanliga B-klasser fanns

lagt berörs dock endast läsåret 1972/73. Handlingsfriheten inom en skolenhet vid bildandet av 50 av totalt 10 805 grpr undervisningsgrupper på högstadiet är hårt uppbunden av skollag, skol- på högstadiet (0,5 %).

154 Bilaga 8

stadga och läroplan. Variationerna mellan olika skolenheter bör därför inte påverkas av sådana yttre faktorer som kommuntyp, tätortsgrad och geografiskt läge. Däremot kan antalet elever inom de olika årskurserna på högstadiet tänkas påverka gruppstrukturen. För att ta hänsyn till detta har högstadieskolorna indelats i tre storleksklasser (Strata) och inom dessa strata har sedan urvalet skett. Sammanlagt ett 50-tal skolenheter med högstadium ansågs tillräckligt för att få en bild av förhållandet i det 820-tal högstadieskolor som fanns läsåret 1972/73. Till var och en av skolorna sändes tre exemplar av planeringsblanketten för organisationsplanen på högstadiet tillsammans med ett missiv adresserat till rektor för högstadieskolan. I missivet ombads rektor ifylla exakta uppgifter om antal elever, undervisningsgrupper och lärarveckotimmar för årskurserna 7, 8 och 9 på respektive blankett. Uppgifterna skulle avse läget 1973-09-15. Detaljerade anvisningar för blankettens ifyllande finns tryckt på denna. Missiv och planeringsblankett finnes i appendix C. De inkomna uppgifterna bearbetades och granskades separat för varje årskurs och strata. Resultatredovisningen är uppdelad i nio punkter, d v s för åk 7 inom strata I, strata II respektive strata Ill, åk 8 inom strata I, strata II respektive strata III, och åk 9 inom strata I, strata II respektive strata III.

2.2.3 Urvalsplan

Undersökningen planerades sommaren 1973 varför en förteckning över skolenheter med högstadium från läsåret 1972/73 fick ligga till grund för urvalet- trots att läget den 15 september 1973 skulle beskrivas. Detta medförde att en av skolorna i urvalet visade sig ej längre ha högstadium läsåret 1973/74. I SÖ:s organisationsundersökning 19721 finns uppgifter om antal skolenheter med högstadium samt antal elever vid dessa skolor fördelade -mer antal parallellklasser inom olika årskurser. Ur detta material framgår att de flesta högstadieskoloma har 4-6 parallellklasser (c 63 %) och att de flesta högstadieelever går i dessa skolor (c 67 %). l tabell 7 redovisas en bearbetning av dessa uppgifter efter en indelning av antal parallellklasser i storleksklasserna 1-3, 4-6 och 7 eller flera Dessa storleksklasser parallellklasser. ansågs lämpliga att använda för en stratifiering av populationen.

1 Statistikrapport organisationsundersökning 72 SÖ, Pl, Teemant 197 3-09-1 l.

sou 1974:58 317080 8 155

Tabell 7 Skolenheter med högstadium läsåret 1972/73 samt antal elever vid dessa skolor efter årskurs och skolstorleksklass (= antal parallellklasser). Antal och procent. Åk 7

Antal Skolenheter Elever 77 “7 parallell-

Åk 8

1-3 196 24,6 25 12 216 12,3 12 l 4-6 506 64 67 497 67,8 68 63,6 l l l 7- 94 11,8 12 19 808 19,9 20 l l l Summa 796 100,0 100 99 521 100,0 100 l l Åk 9

Populationen omfattade 822 skolenheter med högstadium. Populationen indeladesi tre strata efter följande mönster.

Strata Antal paralleller Antal klasser på Antal skolor av 822, på högstadiet högstadiet procent

Urvalet omfattade 50 av dessa skolenheter. De fördelades på strata l, Il och lll i proportionerna 24:63:13. Exakt blir detta 12, 31,5 respektive 6,5 skolor. Då ett relativt sett större antal elever går i de skolor som tillhör strata lII valdes att avrunda antalet skolor till 12 inom strata l 30 inom strata ll 8 inom strata III Inom varje strata valdes sedan skolorna ut slumpmässigt enligt en mekanism som beskrivs i avsnitt 2.2.4.

l 56 Bilaga 8 SOU l974z58

2.2.4 Urvalsmekanism Vid själva urvalsförfarandet användes en datalista över skolenheter och

rektorsområden (ro) inom grundskolan läsåret 1972/73. l denna lista är

skolenheter med högstadium numrerade först efter ro och sedan, om det finns flera högstadieenheter inom samma ro, efter skolenheter. För att förenkla urvalsförfarandet begränsades populationen till att gälla 804 skolenheter, en från varje ro. l de ro som hade flera skolenheter med högstadium valdes den första av skolorna. Den eventuella precisionsförlust som uppstår vid detta förfarande kan diskuteras först efter ett studium av de 18 skolenheter som här utesluts ur ursprungspopulationen.

Med hjälp av en slumptabellz slumpas ett tresiffrigt tal x till

startpunkt. Om O x 804 valdes ro nr x ut ur datalistan och antal högstadieklasser används som stratifieringsvariabel. Tabellen läses sedan radvis siffra för siffra åt höger. D v s de tre siffror som står närmast till höger om x i tabellen bildar nästa slumptal. Ligger x utanför intervallet [0, 804] tages nästa tresiffriga tal. Med hjälp av stratifieringsvariabeln placeras skolorna in i respektive strata. Skolor med l- 10 klasser på högstadiet (vanliga A-klasser) placeras i strata I, skolor med ll-19 klasser i strata Il och skolor med 20 eller fler klasseri strata III. När något strata är fullt, d v s innehåller 12, 30 respektive 8 skolenheter, slopas ro som tillhör detta strata och ett nytt slumptal väljes.

2.2.5 Urvalets innehåll och bortfall Från samtliga 50 skolor i urvalet inkom svar, i vissa fall först efter telefonkontakt. Av de 12 skolor som tillhörde strata l utgår två ur materialet, en hade ej högstadium och en hade endast specialklasser läsåret 1973/74. Av de övriga 10 fanns endast åk 7 i en skola samt endast åk 8 och 9 i en skola. För de olika årskurserna inom strata l redovisas alltså uppgifter från sammanlagt 9 skolor. . Bland de 30 skolorna i strata II kom tyvärr Ljungbyskolan i Kalmar att ingå. Då SIA-försök med fri resursanvändning pågick vid skolan detta läsår ansågs inte gruppstrukturen vara jämförbar med övriga skolenheters, varför skolan uteslöts ur materialet. l övriga 29 skolor fanns alla årskurser på högstadiet representerade. Av de 8 skolorna i strata III finns samtliga med i redovisningen för de olika årskurserna.

1 Tabell 1A Lista över skol- 2.2.6 Bearbetning och kodning enheter och ro” organisationsundersökningen Varje strata bearbetades separat. Inom strata bearbetades uppgifterna för 1972 SÖ, P1. 2 Table A-l zRandom de olika årskurserna separat. numbers” i Introduc- Vid en första genomgång av materialet noterades antal undervisningstion to Statistical Analysis”, Dixon and grupper (grpr) för varje ämne och gruppstorlek. Allmän och särskild kurs Massey. i ett ämne betraktas här som två ämnen”. Gruppstorlek, d vs antal

Bilaga 8 157

elever redovisas efter storleksklassema -10, per undervisningsgrupp, 26-30 och 30- elever. Här bör observeras att 11-16, 17-20, 21-25, klassbredderna är olika. Den övre klassgränsen har satts till 16 i storleksklass två i stället för till 15, vilket var fallet i studien av gruppstrukturen på låg- och mellanstadiema. Ivissa ämnen på högstadiet sker resurstimmetilldelning endast om undervisningsgruppen har 17 eller ñer elever. Det har därför ansetts vara av intresse att kunna utläsa ur materialet hur stor del av undervisningsgrupperna i dessa ämnen som har 17 eller fler elever. 1 de ämnen där resurstimmar förekommer halverades de grupper som elever för att resurstimmar skall utgå. Dessa hade erforderligt antal grupper noterades dels efter gruppstorlek, dels efter antal resurstimmar. Vid en andra genomgång av materialet beräknades den totala lektionstiden uttryckt i Evtr inom respektive ämne fördelat efter gruppstorlek. Samma beräkningsmetod användes som för låg- och mellanstadiema (se avsnitt 2.1). Det totala antalet Evtr inom de olika ämnena kontrollerades sedan mot de uppgifter om antal Lvtr som fanns angivet på organisationsblanketten. Därefter summerades dels det totala antalet undervisningsgrupper, dels det totala antalet Evtr för samtliga ämnen inom de olika gruppstorleksi en rad rubricerad alla klasserna. Dessa summor redovisas i tabellerna ämnen. Sist utfördes procentberäkning på alla radsummor. Inom varje strata, årskurs och ämne beräknades alltså den procentuella andelen av den lektionstiden (Evtr) som eleverna i materialet tillbringade i sammanlagda av olika storlek. Uppgifterna i raden ”alla ämnen” undervisningsgrupper av den totala lektionstiden (Evtr) för visar den procentuella fördelningen eleverna inom respektive årskurs och strata efter gruppstorleksklass.

3 Resultat

3.1 Lâg- och mellanstadiema 3.1.1 Totala antalet undervisningsgrupper efter årskurs, ämne och gruppstorlek I ämnet musik är undervisningsgrupperna identiska med klassgruppema mellanstadiema. I avsnitt 3.1.1 kan alltså den faktiska på låg- och klasstorleken i åk 1-6 utläsas ur raden Mu i respektive tabell.

158 Bilaga 8 sou |974:58 Lågstadiet Antal grupper Åk 1 Ämne Gruppstorlek Summa --10 11-15 16-20 21-25 26-

Summa 13 531 20 543 7 577 16 315 785 58 751 Åk 2

Summa 14 500 19131 8576 15 120 830 58157 Åk 3

Delsumma 9 116 12 178 9 702 15 894 l 110 48 000 S1 1 500 4 800 1400 100 7 800 Summa 10 616 16 978 11 102 15 994 1 110 55 800

sou 1974:58 Bilaga 8 159 Mellanstadiet Antal grupper Åk 4 Ämne Summa Gruppstorlek _EWMN -10 11-15 16-20 21-25 26-30

Delsumma 370 7 203 4 803 10 290 11417 413 34 496 s1 650 5 000 1050 50 6 750 Summa 1020 12 203 5 853 10 340 11417 413 41246 Åk 5

Delsumma 285 6 970 4 739 10 220 11011 392 33 617 s1 600 4 900 1050 50 6 600 Summa 885 11 870 5 789 10 270 11 011 392 40 217 Åk 6

Delsumma 328 6 787 4 535 9 485 11 088 406 32 629 51 600 4 750 1000 50 c 400 Summa 928 ll 537 5 535 9 535 ll 088 406 39 029

160 Bilaga 8 3.1.2 Totala antalet Evtr efter årskurs ämne och gruppstorlek Lågstadiet Antal Evtr Åk l Ämne Gmppstorlek Summa -10 11-15 16-20 21-25 26-

Summa 44 790 66 070 15 170 32 630 1570 160 230 Åk 2

Summa 29 232 41094 30 864 54 432 2 988 158 610 Åk 3

Delsumma 9 716 18 558 42 042 68 874 4 810 144 000 S1 3 000 9 600 2 800 200 15 600 Summa 12 716 28 158 44 842 69 074 4 810 159 600

sou 1974:58 Bilaga 8 161

Mellanstadiet Antal Evtr Åk 4 Ämne Gruppstorlek Summa #10 11-15 16-20 21-25 26-30 31* Sv 385 7 354 5 394 11 760 13 048 472 38 413 Ma 75 755 2 955 7 350 8 155 295 19 585 30 302 1 182 2 940 3 262 118 7 834 Eng

Delsumma 715 10676 18 396 44 100 48 930 l 770 124 587 s1 1950 15 000 3 150 150 20 250 Summa 2 665 25 676 21546 44 250 48 930 1770 144 837 Åk 5 7*

Delsumma 501 10 186 18 755 45 260 48 763 1 736 125 231 S1 1800 14 700 3150 150 19 800 Summa 2 301 24 886 21 905 45 410 48 763 1 736 145 001 Åk 6 Sv 153 l 188 5 022 12 195 14 256 522 33 336 Ma 85 660 2 790 6 775 7 920 290 18 520 260 6 259 2 303 4 065 4 752 174 17 813 Eng

Delsumma 736 9 955 17 927 42 005 49 104 1798 121 525 S1 1800 14 250 3 000 150 19 200 Summa 2 536 24 205 20927 42 155 49 104 1798 140725

162 Bilaga 8 3.1.3 Totala antalet Evtr inom respektive årskurs och ämne efter gruppstorlek, procent Ur raden alla ämnen kan utläsas hur stor del av den sammanlagda lektionstiden för alla elver inom en årskurs som tillbringas i grupper av olika storlek.

Lågstadiet Antal Evtr, procent Åk l Ämne Gruppstorlek Summa -10 11-15 16-20 21-25 26- ,

Alla ämnen 28,0 41,2 9,5 20,4 1,0 100 78,7 procent Åk 2

Alla ämnen 18,4 25,9 19,5 34,3 1,9 100 63,8 procent Åk 3

Summa ämnen 6,7 12,9 29,2 47,8 3,3 100 Slöjd 19,2 61,5 17,9 1,3 100 Alla ämnen 8,0 17,6 28,1 43,3 3,0 100 53,7 procent

sou 1974:58 Bilaga 8 163 Mellanstadiet Antal Evtr, procent Åk 4 Ämne Gruppstorlek Summa

Summa ämnen 0,6 8,6 14,8 35,4 39,3 1,4 100 Slöjd 9,6 74,1 15,6 0,7 100 Alla ämnen 1,8 17,7 14,9 30,6 33,8 1,2 100 34,4 procent Åk 5

Summa ämnen 0,4 8,1 15,0 36,1 38,9 1,4 100 Slöjd 9,1 74,2 15,9 0,8 100 Alla ämnen 1,6 17,2 15,1 31,3 33,6 1,2 100 33,9 procent Åk 6

Summa ämnen 0,6 8,2 14,8 34,6 40,4 1,5 100 Slöjd 9,4 74,2 15,6 0,8 100 Alla ämnen 1,8 17,2 14,9 30,0 34,9 1,3 100 33,9 procent

164 Bilaga 8

3.2 Högstadiet 3.2.1 Totala antalet undervisningsgrupper efter årskurs, strata, ämne och

gruppstorlek

Undervisningsgrupperna i ämnet teckning är genomgående identiska med klassgrupperna på högstadiet. Den faktiska klasstorleken inom olika strata och årskurserkan utläsas ur raden ”Te i respektive tabell.

Åk 7. Antal grupper Strata l: Skolor med 1-10 klasser på högstadiet

Bilaga 8 165

Strata 11: Skolor med l 1-19 klasser på högstadiet

Summa Ämne Gruppstorlek

-10 11-16 17-20 21-25 26-30 31-

Sv 6 258 3 23 104 2 396

15 32 8 6 61 Mu a Ma s 8 16 38 40 102

1 16 19 14 8 1 59 Eng a 6 27 39 36 108 Eng s Mu 3 23 104 2 132

3 23 104 2 132 Te Sltm 20 1 14 8 142

28 99 5 132 Slt - Hk - Bk 4 9 28 73 20 134 Gy

Ty a 4 58 22 17 11 112 Ty s Ek 19 23 7 5 2 56

18 18 Ko Tk 21 40 9 8 6 84

148 954 176 266 602 29 2 175 Alla ämnen

Strata Ill: Skolor med 20 eller Her klasser på högstadiet

Ämne Summa Gruppstorlek

-10 11-16 17-20 21-25 26-30 31-

106 15 38 159 Sv 3 5 7 6 21 Ma a 3 4 12 20 l 40 Ma s l 3 5 9 2 20 Eng a 2 7 19 16 44 Eng s Mu 15 38 53

15 38 53 Te 8 49 3 60 Sltm 12 36 2 50 Slt - Hk - Bk . 5 3 15 21 12 56 Gy 106 15 38 159 Oä 3 1 4 Fr a 4 18 2 4 3 31 Fr s 4 7 2 2 1 16 Ty a l 30 5 4 10 50 Ty s 6 10 3 2 21 Ek 3 Ko 3 10 15 4 4 1 34 Tk

Alla ämnen 52 394 45 138 232 13 874

166 Bilaga 8

sou 1974:58

Åk 8 Antal grupper Strata 1: Skolor med 1-10 klasser på högstadiet

Strata II: Skolor med 11-19 klasser på högstadiet

Bilaga 8 167 Strata lll: Skolor med 20 eller Her klasser på högstadiet Ämne Summa Gruppstorlek -10 11-15 16-20 21-25 26-30 31-

Eng a 3 3 19 18 43 Eng s - Mu

- Bk

10 31 11 52 Gy

Ty a 2 5 11 3 21 Ty s

Åk 9 Antal grupper Strata l: Skolor med l-l0 klasser på högstadiet

Eng a 1 4 2 6 2 15 Eng s

Gy

Ty a 4 3 2 1 10 Ty s

168 Bilaga 8 Strata ll: Skolor med 11-19 klasser på högstadiet

Strata 111: Skolor med 20 eller fler klasser på högstadiet

sou 1974:58 Bilaga 8 169 3.2.2 Totala antalet Evtr efter årskurs, Strata, ämne och gruppstorlek Åk 7 Antal Evtr Strata l: Skolor med 1-10 klasser på högstadiet

n .Hk Bk Gy 3 9 30 27 69 Oä 33 105 21 98 42 299 - Fr a

Ty s Ek 20 8 28 j * 12 12 Ko Tk 16 16 10 2 4 48

Alla ämnen 164 323 122 271 136 3 1 019

Strata ll: Skolor med 11-19 klasser på högstadiet

Eng a 18 81 117 108 324 Eng s

- Hk - Bk

12 27 84 219 60 402 Gy

Ty s

170 Bilaga 8 Strata 111: Skolor med 20 eller fler klasser på högstadiet

Åk 8 Antal Evtr Strata I: Skolor med l-10 klasser på högstadiet

sou 1974:58 Bilaga 8 171 Strata 11: Skolor med 11-19 klasser på högstadiet

Mu

Strata 111:Skolor med 20 eller fler klasser på högstadiet

Eng a Eng s 9 9 57 54 129 - Mu

- Bk

l 72 Bilaga 8 Åk 9 Antal Evtr Strata 1: Skolor med 1-10 klasser på högstadiet

Strata 11: Skolor med 11-19 klasser på högstadiet

Alla ämnen 375,5 2 099,5 530,5 1 121,5 1 532,5 103,0 5 762,5

Bilaga 8 173

Strata 111: Skolor med 20 eller fler klasser på högstadiet

Ämne Summa Gruppstorlek

-10 11-16 17-20 21-25 26-30 31-

112 48 120 280 Sv Ma a 12 12 40 28 4 96 Ma s 4 12 12 56 76 160 6 6 21 30 9 72 Eng a 9 30 60 33 132 Eng s

Bk 18 9 51 84 21 183 Gy 336 l 12 280 728 Oä

Ty a 12 20 28 12 72 Ty s

Tk Alla ämnen 79 890 138 538 760 25 2 430

3.2.3 Antal Evtr inom respektive årskurs, strata och ämne efter gruppstorlek, procent Åk 7 Antal Evtr, procent Strata I: Skolor med l-l0 klasser på högstadiet Ämne Summa Gruppstorlek -10 11-16 17-20 21-25 26-30 31-

- Hk - Bk 43,5 39,1 100 Gy 4,3 13,0 7,0 32,8 14,0 100 Oä 11,0 35,1 t - Fr a Fr s 48,3 10,3 100 41,4 100 Ty a 61,9 38,1 19,5 17,1 100 Tys 22,0 41,5 100 Ek 71,4 28,6 100 Ko 100,0 20,8 4,2 8,3 100 Tk 33,3 33,3

Alla ämnen 31,7 12,0 26,6 13,3 0,3 100 16,1

59,8 procent

174 Bilaga 8 Strata II: Skolor med 1 l- 19 klasser på högstadiet

Alla ämnen 6,6 33,9 9,9 14,7 33,4 1,5 100 50,4 procent Strata III: Skolor med 20 eller fler klasser på högstadiet

Mu 28,3 71,7 100 Te

Alla ämnen 5,4 34,7 6,1 19,2 32,9 1,7 100 46,2 procent

sou l974:58 Bilaga 8 175 Åk 8 Antal Evtr, procent Strata 1: Skolor med 1-10 klasser på högstadiet